Situationen i Ryssland/Ukraina och Kina år 2022
Mänskliga rättigheter i Kina: Chinese Voices for Justice. EU vs Disinfo. Visar de värsta lögnerna som sprids av ryska medier och regimen i Kreml.
EUvsDiSiNFO. Ukrainsk soldat dödad - dagar efter ledarnas samtal. En ukrainsk soldat har dödats i strider med proryska separatister, uppger Ukrainas militär enligt nyhetsbyrån AFP. Det finns inga uppgifter om hur soldaten dödades. Beskedet om den ukrainska förlusten kommer bara dagar efter att USA:s president Joe Biden och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin talat i telefon med varandra om situationen i Ukraina.
Omni 220101. Navalnyjs anhängare under press: "Att vara aktiv har blivit farligt." I veckan har flera personer som tidigare arbetade för den nu fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj gripits. Bland dem finns Ksenija Fadejeva, tidigare ledare för Navalnyjs stab i Tomsk, som bland annat anklagas för att ha skapat en extremistisk organisation. "Tyvärr är stora delar av den verkliga ryska oppositionen under stark press. Att vara det minsta aktiv har blivit farligt", säger Andrej Fatejev, som också arbetade för Navalnyjs stab i Tomsk. Nu har han av säkerhetsskäl lämnat Ryssland.
SR 220102. Netflix måste visa statliga tv-kanaler i Ryssland. Streamingjätten Netflix måste göra en rad förändringar på den ryska marknaden, till följd av nya lagar för audiovisuella tjänster i landet. Det rapporterar Engadget. Lagarna kräver att samtliga streamingtjänster med mer än 100 000 daliga användare måste etablera ett ryskt bolag och visa statliga tv-kanaler som en del av sitt utbud. Netflix får inte heller främja eller framhålla extremism, något som många kritiker menar är en regel som har använts för att tysta regimkritiker i landet. Faller under samma regelverk som flera andra "audiovisuella tjänster" med över 100 000 dagliga användare. Google och Apple har tidigare tvingats plocka bort innehåll relaterat till Aleksej Navalnyj.
Omni 220102. Populär tidning i Hongkong stänger av säkerhetsskäl. Nättidningen Citizen News i Hongkong meddelar under söndagen att de kommer stänga ner sin verksamhet, rapporterar Reuters. "När vi ställs inför en kris måste vi garantera våra anställdas säkerhet och mående," säger tidningen i ett uttalande. Citizen News är en av Hongkongs mest populära oberoende nyhetskällor. När andra tidningar har tvingats stänga i Hongkong har Citizen News anställt många av deras journalister, enligt AFP. Beskedet kommer dagar efter att personer med kopplingar till nyhetssajten Stand News i Hongkong åtalats för "upproriska publiceringar".
Omni 220102. Kommentar: Diktaturens bojor tar över Hongkong och världen kan bara titta på. Två tjänstemän avsatta i nedstängda Xi’an i Kina. Två högt uppsatta tjänstemän har avsatts i den nordliga kinesiska staden Xi’an. Lokala myndigheter uppger att det görs för att "stärka det förebyggande arbetet och kontrollen över epidemin", rapporterar AFP. De 13 miljoner invånarna har i tolv dagar levt under strikt nedstängning, i linje med Kinas nolltoleransstrategi, och får enbart lämna hemmet för att testa sig. På måndagen rapporterades 90 nya smittofall, en nedgång från gårdagens 122. Sedan den 9 december har över 1 600 fall rapporterats i staden. På nyårsafton rapporterade BBC att invånare i Xi’an larmat på sociala medier om att de inte har tillräckligt med mat och grundläggande förnödenheter. Då de inte får gå ut och handla levereras varor hem till dem av regeringen. Tiotals tjänstemän har straffats för otillräckliga åtgärder. Ilska och frustration växer bland stadens invånare.
Omni 220103. Johanna Melén, Kiev: Ett år i Ryssland: År 2021 avslutades med att Viktor Sjenderovitj fördes upp på det ryska justitieministeriets lista över "utländska agenter". Viktor Sjenderovitj, en av upphovspersonerna bakom det legendariska satirprogrammet Kukly, "Dockorna", på den en gång så frispråkiga tv-kanalen NTV. Jag uppmärksammade för mig själv utnämningen av Viktor Sjenderovitj som utländsk agent med att titta på ett av de sista dockprogrammen som sändes, ett par år in i 2000-talet och i Vladimir Putins första period som Rysslands president. Där satt han, Jeltsins efterträdare, utmejslad till full igenkänning i lera, och förhörde sig om hur opinionen låg till. Den kunde inte ha varit bättre. Ett övernaturligt 130-procentigt stöd. 30 procent av ryssarna gav nämligen Vladimir Putin sitt dubbla förtroende. Satir över president Putin i rikskänd tv är sedan mycket länge en otänkbarhet. Och Viktor Sjenderovitj är för länge sedan förpassad till den sortens ryska medier som når tillräckligt få för att inte utgöra något direkt hot mot sittande makt. På årets näst sista dag, samtidigt med Viktor Sjenderovitj, fördes även den mångårigt landsflyktige galleristen Marat Gelman upp på listan över utländska agenter, liksom Nadezjda Tolokonnikova från aktivistkollektivet Pussy Riot. Det tycks numer som om vem som helst kan bli utländsk agent i Ryssland. Det verkar inte krävas mycket mer än att någon dristar sig till att öppet kritisera rådande ordning och landets politiska och ekonomiska elit. År 2021. Året som började med att den nästan till döds förgiftade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj med sitt dödsförakt återvände hem till Ryssland för att där gripas direkt på flygplatsen, dömas till fängelse och väl bakom galler klassas som extremist. 2021. Året då det till och från talades om att Kreml en gång för alla slutat att ens låtsas som om man styr landet enligt demokratins principer. Själv befinner jag mig i Kiev, huvudstaden i Ukraina. 2021 var också året då Rysslands president Vladimir Putin konstaterade att ukrainarna inte utgör ett eget folk eftersom de är ett och samma med det ryska folket. Oskiljaktiga. Vladimir Putin verkar med åren få allt svårare att smälta det faktum att ukrainarna valt en annan väg.
SR 220103. Kina kväver religionsfriheten på internet. Från och med den 1 mars kommer det krävas licens för att få sprida religiös information via internet i Kina. Tillståndet kan dessutom bara tilldelas aktörer inom de statskontrollerade religiösa organisationerna, och gäller enbart deras egna sajter och forum. I mitten av december rapporterade
Världen idag att det kinesiska kommunistpartiet haft en nationell konferens om religiöst arbete, för första gången på fem år. Under konferensen förklarade Kinas president, Xi Jinping, att landet måste "insistera på att förena de religiöst troende massorna runt partiet och regeringen", och nämnde specifikt att kontrollen av spridning av religiös information via internet skulle stärkas. Hur denna ökade kontroll ska gå till har nu offentliggjorts i ett dokument från de kinesiska myndigheterna, rubricerat "Administrativa åtgärder för religiösa informationstjänster på internet", rapporterar religionsfrihetsmagasinet Bitter Winter. Enligt dokumentet kommer det, från och med den 1 mars 2022, att krävas ett speciellt tillstånd för att sprida olika typer av religiös information eller religiöst material på internet. Internettjänster som innefattas i sammanhanget är sajter, forum, bloggar, mikrobloggar, offentliga konton, verktyg för snabbmeddelanden, appar och webbsändningar. När det gäller vilken typ av information och material som avses ges som exempel religiösa doktriner, religiösa regler, religiös kunskap och "religion i form av texter, bilder, ljud och video". Ytterligare en begränsning består i att endast församlingar eller organisationer som tillhör de fem stora statskontrollerade religionsorganisationerna i Kina kommer att kunna få det nya tillståndet, där det även finns ett krav på att den ansvarige, som ansöker om tillståndet, måste vara både kinesisk medborgare och bofast i Kina. För den som ändå lyckas få tillstånd listas dessutom en rad restriktioner för den religiösa information och det religiösa material de då får sprida. Till exempel får den inte "underminera det socialistiska systemet" eller "förmå minderåriga att tro på religion", och informationen får endast spridas via egna sajter, forum och appar. Även länkning till religionsrelaterat innehåll måste hålla sig inom ramarna.
Världen idag 220103.Kommentar: Det socialistiska systemet får inte undermineras av det religiösa systemet, men det socialistiska systemet får underminera det religiösa systemet. Ryssland: Hoppas löftet leder till lättade spänningar. Ryssland hoppas att dagens överenskommelse mellan fem tunga kärnvapenmakter om att arbeta för att förhindra spridning av kärnvapen ska minska spänningarna i världen, rapporterar AFP. Kremls talesperson Dimitri Peskov säger dock att Ryssland fortsatt anser att ett möte mellan världens ledande kärnvapenmakter är nödvändigt. Förutom Ryssland står USA, Kina, Storbritannien och Frankrike bakom överenskommelsen som presenterades på måndagen. Ryssland: I dagens besvärliga läge hoppas vi att spänningarna kan minska. Kina säger att överenskommelsen ökar det ömsesidiga förtroendet. Länderna skriver i ett uttalande att ett kärnvapenkrig aldrig får bryta ut. Ländernas gemensamma uttalande.
Omni 220103. USA upprepar Ukrainastöd: Kommer att agera resolut. USA upprepar sitt stöd till Ukraina och kommer att agera resolut om Ryssland skulle invadera landet. Det sa den amerikanske presidenten Joe Biden i ett samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på söndagen, enligt AFP. "President Biden gjorde klart att USA och dess allierade och samarbetspartners kommer att reagera med bestämdhet om Ryssland ytterligare invaderar Ukraina," säger Vita husets pressekreterare Jen Psaki. Volodymyr Zelenskyj skriver på Twitter att samtalet visade vilken bra relation USA och Ukraina har. "Vi uppskattar det orubbliga stödet," skriver han enligt TT.
Omni 220103. Hongkongaktivist får ny dom - uppmanade till ljuständning. Demokratiaktivisten Chow Hang-Tung från Hongkong har dömts till 15 månaders fängelse för att ha uppmanat folk att tända ljus till minne av massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989, rapporterar AFP. Den 36-åriga advokaten och tidigare ledaren för Hong Kong Alliance, som organiserade årliga minnesceremonier i staden innan de upplöstes, avtjänar redan ett straff på tolv månader. "Budskapet denna dom sänder är att det är brottsligt att tända ett ljus, att ord är brottsliga," sa hon i rätten. Hongkong var tidigare den enda platsen i Kina där massceremonier till minne av massakern tilläts.
Omni 220104. Boende i Mariupol: "Vi väntar hela tiden på nya raketer." Allt intensivare försök görs nu för att hindra en militär upptrappning vid den rysk-ukrainska gränsen. På fredag hålls ett extrainsatt Natomöte och i början av nästa vecka möts representanter för Ryssland och USA i Genève. I den ukrainska staden Mariupol, några mil från ryska gränsen och mycket nära de separatistkontrollerade områdena i östra Ukraina, är kriget redan en del av vardagen, rapporterar vår korrespondent. På marknaden i den östra utkanten av Mariupol säljer Aleksandra Nikolajevna plasthinkar, sopborstar och råttfällor i trä. Här befann hon sig också den januaridag för sju år sedan då Sovjettillverkade gradraketer regnade ner över marknaden och gatorna i närheten. 27 människor dog. Raketerna avfyrades från det separatistkontrollerade område som ligger bara någon mil bort. Hos Aleksandra Nikolajevna finns en ständig rädsla för att något liknande ska hända igen. "Vi väntar hela tiden på det. Fast det enda vi behöver är fred." Om kvällarna och nätterna hörs regelbundet ljudet från det lågintensiva krig som pågår mellan den ukrainska militären och de ryskstödda separatisterna. Från officiellt ryskt håll säger man att Ryssland inte har något med de striderna att göra, att det är en intern ukrainsk angelägenhet. Men åt det skrattar Aleksandra Nikolajevna hjärtligt. "De kan ju försöka berätta sagor för oss. Men med alla de vapen de har. Det är inte möjligt utan rysk hjälp." Hon följer tv-nyheterna om den senaste tidens ökade militära närvaro på den ryska sidan av gränsen. Det som fått västvärldens ledare att varna för en möjlig militär offensiv, in i Ukraina. Aleksandra Nikolajevna utesluter ingenting. "Putin, den ryske presidenten, behöver en landväg till Krim, den ukrainska halvön som annekterades av Ryssland 2014. Och vägen dit går via oss i Mariupol. Det förstår vi mycket väl," säger hon.
SR 220105. Protesterna fortsätter i Kazakstan - trots att regeringen avgått. Demonstrationerna fortsätter i Kazakstan - trots att regeringen har avgått och återkallat sitt beslut om att kraftigt höja priset på fordonsgasen i landet. I sitt tal till nationen sa Kazhakstans president Kassym-Jomart Tokayev att han har tagit över som chef för landets säkerhetsråd och att han ska agera så hårt som möjligt på oroligheterna. Protesterna är de största mot den auktoritära ledningen i Kazakstan på flera decennier. Hundratals människor har gripits och runt hundra poliser ska ha skadats i tumultet, enligt presidenten.
SR 220105. Taiwan miljardstöttar Litauen efter press från Peking. Taiwan upprättar en fond på 200 miljoner dollar, motsvarande 1,8 miljarder kronor, för investeringar i Litauen. Pengarna ska bland annat gå till företag verksamma inom laser- och halvledarteknik, rapporterar Bloomberg. Planen är också att skicka ett team för att "utvärdera Litauens ambitioner att utveckla en halvledarindustri", uppger Eric Huang, chef för det taiwanesiska kontoret i Vilnius. Bakgrunden är att Litauen har lidit förluster sedan baltstaten tillät Taiwan att öppna ett handelsrepresentationskontor i landet, vilket lett till ekonomiska påtryckningar från Kina. Peking har bland annat återkallat sin ambassadör från Litauen, men förnekar att man blockerar landets export.
Omni 220106. Ann Linde reser till USA för att diskutera Ryssland. Utrikesminister Ann Linde (S) reser till USA i dag för att träffa bland andra den vice utrikesministern Wendy Sherman och för att diskutera Rysslands agerande kring Ukraina. Det skriver utrikesdepartementet i ett pressmeddelande. "USA är en mycket viktig partner. Vårt nära samarbete bilateralt och genom EU är nödvändigt både för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen och stabiliteten i vårt närområde", säger Linde i pressmeddelandet.
Omni 220105. USA: Nord Stream 2 måste stoppas vid rysk attack. Om de soldater som Ryssland samlat vid gränsen till Ukraina går till attack så borde Tyskland stoppa gasledningen Nord Stream 2. Det säger USA:s utrikesminister Antony Blinken, rapporterar AFP. "Ur vår synpunkt är det väldigt svårt att se gas strömma genom den ledningen, att den ska tas i drift," om Ryssland återupptar sin aggression. Samtidigt lovar EU:s utrikeschef Josep Borell att Ukraina har EU:s fulla stöd. All militär agression mot Ukraina kommer att få svåra och obehagliga konskvenser till ett högt pris, säger han på ett besök i landet. "Och vi samordnar oss med USA, med Nato och med andra likasinnade för att arbeta för en nedtrappning." Blinken: Inga framsteg så länge Ryssland håller ett vapen mot Ukrainas huvud.
Omni 220105. Kina: Vi lurar inte in Afrika i någon skuldfälla. Kina slår ifrån sig anklagelser om att de skulle lura afrikanska länder i en skuldfälla. Det är bara ett "narrativ" från motståndare till fattigdomsbekämpning, sa landets utrikesminister Wang Yi under ett besök i Kenya på torsdagen, enligt nyhetsbyråer. Kinas omfattande lån till afrikanska nationer ger "ömsesidig nytta" och är inte en strategi för att få politiskt erkännande, sa han till reportrar. "Det där är spekulationer från några som har bakomliggande motiv," sa Wang enligt AFP. Wang: Om det finns någon fälla så handlar den om fattigdom och underutveckling. Eritrea anslöt sig till Kinas nya sidenväg i november. 7-Eleven kallade Taiwan ett land - bötfälls av Kina. Den japanska butikskedjan 7-Eleven, som ägs av Seven & I Holding och har butiker i bland annat Peking, bötfälls av Kina. Detta efter att bolaget pekat ut Taiwan som en självständig stat på en karta på sin webbplats, skriver Nikkei Asia. Böterna uppgår till 150 000 yuan, motsvarande 215 000 kronor, och utdöms av den lokala myndigheten i Peking. Moderbolaget Seven & I "tar händelsen på allvar och ska se till att förhindra att felet upprepas", uppger företagets talesman. Flera andra bolag - däribland Gap och Daimler - har också anpassat sig i Kina när det gäller benämningen av Taiwan, som Peking betraktar som en del av sitt territorium. Företagets talesperson: Vi accepterar varningen och böterna.
Omni 220107. Kommentar: Utpressning. Kambodjas premiärminister besöker juntan i Myanmar - får kritik. Motståndare till militärjuntan menar att Kambodjas premiärminister Hun Sens besök i Myanmar riskerar att ge juntan internationell legitimitet. I april förra året accepterade juntan en plan från ASEAN där man gick med på en rad åtgärder som skulle kunna leda till en fredlig lösning av konflikten. Sedan dess har generalerna gång på gång sagt att de fem punkter man enades om inte går att uppfylla. ASEAN-landet Thailands tidigare utrikesminister Kasit Piromya tror att Hun Sens besök kan skada omvärldens förtroende för ASEAN och skapa splittring mellan medlemsländerna.
SR 220107. Kommentar: Två diktaturländer som bekräftar varandras styre. USA: Svårt att få Ryssland att lämna när de bjudits in. USA:s utrikesminister Antony Blinken ifrågasätter Kazakstans beslut att be Ryssland om militär hjälp för att hantera de våldsamheter som pågår i landet, rapporterar BBC. "När Ryssland väl är i ditt hus är det ibland mycket svårt att få dem att lämna," säger han under en pressträff. Blinken säger också att han tror att den kazakiska regeringen på egen hand har kapacitet att handskas med demonstrationerna på ett sätt som både respekterar demonstranterna och upprätthåller ett lugn. Det är oklart hur många ryssledda soldater som hittills har skickats till Kazakstan. Enligt BBC ska den eurasiska militäralliansen CSTO totalt närvara med omkring 2 500 soldater.
Omni 220108. Kommentar: Georgien 2008. Krim 2014. Östra Ukraina 2014. Och Transnistrien som förblir en tickande bomb som Putin kan komma att använda sig av. Kazakstan griper tidigare säkerhetschef för förräderi. Karim Masimov, tidigare chef för Kazakstans säkerhetstjänst KNB, har gripits och anklagas för högförräderi, rapporterar AFP. Enligt KNB greps Masimov i torsdags. Det är oklart vad det är som ligger till grund för anklagelserna. Karim Masimov har varit en tungviktare på den politiska scenen i Kazakstan i flera år. För bara några dagar sedan fick han sparken från säkerhetstjänsten efter att protester utbrutit i landet. Oroligheterna började under nyårshelgen, först som protester mot höjda energipriser men demonstranterna har sedan riktat in sig mot det auktoritära styret. Över 40 personer uppges ha dödats i protesterna. Enligt det ryska försvarsdepartementet har ryska soldater från en Moskvaledd regional säkerhetsstyrka anlänt till Kazakstan.
Omni 220108. Kommentar: Motsatte sig Karim Masimov Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev hårdföra linje mot demonstranterna?
Turkmenistanske diktatorn: "Släck porten till helvetet". I Turkmenistan har en naturgaskrater brunnit i 50 år. Nu beordrar landets diktator Gurbanguly Berdymuchammedov att branden som brukar kallas "Porten till helvetet" ska släckas, rapporterar AFP. Branden startade 1971 när en sovjetisk oljeborrning gick fel och giftig metangas riskerade att spridas från kratern. För att förhindra det valde arbetarna att tända eld på gasen, och den branden brinner än i dag. "Vi förlorar värdefulla naturresurser för vilka vi skulle kunna göra betydande vinster som kan användas till att förbättra livet för vårt folk," säger Berdymuchammedov. Landet har vid flera tidigare tillfällen försökt att släcka branden, men försöken har varit förgäves. Kratern har en omkrets på 70 meter och ett djup på 20 meter är en populär turistattraktion. Oljeborrarna trodde att branden skulle pågå i några veckor.
Omni 220108. Medier: Rysslands roll i oroliga Kazakstan blir alltmer aktiv. I Kazakstan är det fortsatt spänt, trots att president Tokajev hävdar att läget är mer eller mindre under kontroll. Samtidigt är det tydligt hur Ryssland nu tar en alltmer aktiv roll i händelseutvecklingen. Aleksej Venediktov, chefredaktör för den ryska radiostationen Echo Moskvy, beskriver en slags ny "Putindoktrin" där man från rysk sida är redo att precis som under Sovjettiden gå in i närområdet för att återställa ordningen, om den hotas.
SR 220108. Ryssland: "Vi ger inte efter - är besvikna på USA". Ryssland kommer inte att göra några eftergifter i samband med de samtal om säkerhetsläget i Europa som ska hållas i Genève på måndag. Det meddelar det ryska utrikesdepartementet enligt AFP. Samtalen mellan ryska och amerikanska representanter ska hållas mot bakgrund av Rysslands militära mobilisering vid gränsen mot Ukraina. "Vi är besvikna på de signaler som kommit från Washington, och även från Bryssel, de senaste dagarna," säger Sergei Ryabkov, vice utrikesminister i Ryssland, till ryska nyhetsbyråer. USA har vid upprepade tillfällen den senaste tiden varnat Ryssland för att inleda en offensiv mot Ukraina. Man har bland annat hotat med "enorma sanktioner". Ryabkov: Eftergifter är helt uteslutet.
Omni 220109. KD: Svenskt medlemskap i Nato är garanten för fred. Svenska gränser och intressen hotas av ett militärt angrepp och för att avskräcka Ryssland från ett sådant krävs ett svenskt medlemskap i Nato. Det skriver KD:s Ebba Busch och Mikael Oscarsson på DN:s debattsida. KD-topparna uttrycker oro över Rysslands mobilisering vid den ukrainska gränsen, och skriver att Sverige måste ta dagens säkerhetspolitiska risker på "stort allvar". Nato-medlemskap är den främsta garanten för fred och säkerhet i vårt närområde, skriver Busch och Oscarsson. "Ett svenskt medlemskap medför att vi fullt ut kan planera, synkronisera och öva tillsammans med våra grannar."
Omni 220109. Stoltenberg: Nato är redo för väpnad konflikt i Europa. Nato hoppas på det bästa men förbereder sig på det värsta. Det säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg till Financial Times inför dagens samtal mellan USA, Nato och Ryssland i Genève. Stormaktsmötet sker efter flera månaders upptrappning vid gränsen till Ukraina, dit Ryssland har skickat tiotusentals soldater. Inför samtalen har Ryssland skickat en kravlista som flera västländer har viftat bort som i stora delar orimlig. Stoltenberg säger till tidningen att Nato är "redo för väpnad konflikt i Europa" om förhandlingarna misslyckas. "Jag känner till Rysslands historia. I århundraden har man haft konflikter med sina grannar. Men man har ett alternativ: samarbete med Nato," säger han.
Omni 220110. Foi: Ryssland lägger pistol på förhandlingsbordet. I dag kommer Ryssland till Genève och lägger en pistol på förhandlingsbordet. Liknelsen gavs av Rysslandskännaren Johan Norberg vid Totalförsvarets forskningsinstitut (Foi) i en intervju med TT i lördags, och upprepas i dag av Foi:s forskningsledare Mike Winnerstig i P1-morgon. "De har trappat upp situationen dramatiskt militärt och satt ungefär 100 000 soldater runt den ukrainska gränser - och sen säger de till väst att det är Ryssland som behöver säkerhetsgarantier och skydd. Det är en egendomlig attityd," säger Winnerstig. Det ryska agerandet bygger på av att Ukraina är en del av den ryska självbilden och identiteten, och i viss mån ses som deras territorium, säger han.
Omni 220110. Hultqvist: Hela europeiska säkerhetsordningen hotas. I dag inleds Folk och försvars rikskonferens, och i sitt öppningstal fokuserar försvarsminister Peter Hultqvist (S) på Ryssland och situationen kring Ukraina. Han lyfter fram att alla FN-länder förbundit sig att följa organisationens stadga, som förbjuder våld och hot om våld, väpnade angrepp och och annekteringar. "Hela den europeiska säkerhetsordningen ifrågasätts och hotas av Rysslands agerande. Som permanent medlem av FN:s säkerhetsråd borde Ryssland känna ett särskilt ansvar för att upprätthålla FN:s principer. Den ryska utvecklingen har varit sammanhängande, från kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim till dagens "militära griptång" runt Ukraina," säger Hultqvist. "Det kan inte vara så att den som är mest hänsynslös och hotar med våld ska hålla i taktpinnen."
Omni 220110. Analyser: Putins fönster att agera på väg att stängas. Ukraina och Nato är inte det stora hotet mot Vladimir Putin. De verkligt farliga fienderna finns på hemmaplan, skriver Financial Times Gideon Rachman i en analys med anledning av dagens storpolitiska samtal i Genève. Förgiftningen av Aleksej Navalnyj, och de stora protesterna till stöd för oppositionspolitikern, visar att Putins stora problem finns inom landets gränser. Dessutom skulle en ny offensiv mot Ukraina förvärra Rysslands säkerhet på lång sikt, tillägger Rachman. "Om kriget blev långvarigt skulle antalet ryska dödsoffer bli stort. Det skulle dränera ekonomin och förvärra landets isolation." Ryssland har ett intresse av att snabba på processen, medan västländerna vill sakta ner den. Det skriver New York Times David Sanger i en analys. Putins fönster att verkställa hoten är på väg att stängas. "Hans styrkor kan bara genomföra en storskalig invasion under vintern, när marken är frusen nog att bära stridsvagnar och pansarbandvagnar över gränsen. I april infaller lersäsongen", skriver han. Gideon Rachman: En seger i Ukraina skulle vara en kortvarig glädje för Putin. David Sanger: Putin vet att han har kort om tid.
Omni 220110. Regeringen kommer inte åka till vinter-OS i Peking. Sveriges regering kommer inte att åka till OS i Peking säger idrottsminister Anders Ygeman (S) till TT. Skälet han anger är coronasituationen. "Det är inte en diplomatisk bojkott. Vi för fram den kritik vi har mot Kina, som är välkänd, inom de diplomatiska och politiska kanaler som vi har," säger Ygeman. Flera länder med USA i spetsen har valt att genomföra en diplomatisk bojkott av de olympiska spelen i Peking som en markering mot Kinas brott mot mänskliga rättigheter. Regeringen var inte heller på plats under sommarens OS i Tokyo.
Omni 220110. Kommentar: Rimligt. Ukraina: Kan inte förhandla förrän Ryssland backar. Förhandlingar om de ryska kraven på säkerhetsgarantier från Nato kan inte inledas förrän Ryssland dragit tillbaka sina styrkor från gränsen mot Ukraina. Det sa Ukrainas biträdande utrikesminister Olha Stefanishyna på en presskonferens på måndagen, rapporterar Politico. "Förhandlingarna måste inledas med ett ryskt tillbakadragande," sa hon. Med på presskonferensen var också Nato-chefen Jens Stoltenberg. Han tonade ner förhoppningen om att veckans olika möten kommer att lösa krisen. I stället sa han att han hoppas att mötena kan leda till fortsatt dialog och nya möten. Han höll också hoppet uppe om en diplomatisk lösning. "Jag har förhandlat med Ryssland förr som norsk statsminister. Jag vet att det går att komma överens med Ryssland," sa Stoltenberg. Stoltenberg: Hoppas att vi kan enas om en väg framåt.
Omni 220110. Försvaret: Kan inte utesluta ryska krigshandlingar. Den svenska försvarsmakten utesluter inte ryska krigshandlingar mot Sverige. Det säger general Michael Claesson som är insatschef på försvarsmakten till Aftonbladet. "Det är en utomordentligt allvarlig situation," säger han. Den militära beredskapen är höjd sedan i julas, och den kommer försätta att vara förhöjd. Claesson säger att försvaret har en god lägesbild för Sveriges närområde och att de följer utvecklingen i både Ukraina, Kazakstan och "de så kallade förhandlingarna som Ryssland har tvingat fram". Den höjda beredskapen gör att en rad åtgärder kan bli aktuella. Claesson nämner bland annat att det kan bli aktuellt att flyta marina resurser från väst- till östkusten.
Claesson säger att en situation på havet eller i luften skulle kunna göra att Sverige dras in i konflikten.
Omni 220110. Tonläget mildare efter Rysslands och USA:s möte. Det spända läget kring Ukraina var i fokus när USA:s och Rysslands vice utrikesministrar hade ett möte under måndagskvällen. Från båda sidor låter det nu som att läget inte är helt låst, och inte heller lika spänt som tidigare, enligt Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. "Den ryske utrikesministern säger nu att inga ultimatum är ställda, utan detta är bara sätt att diskutera - det är ett mildare tonläge nu".
SR 220110. Kazakstan har fått en ny premiärminister. Kazakstan har fått en ny premiärminister, Alikhan Smailov. Den förre premiärministern och regeringen avgick under förra veckans våldsamma protester mot höjda gaspriser. Landets president Kassym-Jomart Tokayev meddelade också att de utländska soldater från bland annat Ryssland som bistått den auktoritära regimen kommer att lämna landet de kommande dagarna. Minst 9 000 personer har gripits under protesterna, enligt landets inrikesdepartement.
SR 220111. ÖB: Sverige är i en allvarlig säkerhetssituation. Sverige befinner sig i en "allvarlig säkerhetssituation", det sade överbefälhavare Micael Bydén på rikskonferensen Folk och Försvar idag. Situationen på gränsen till Ukraina har gjort att saker och ting ställts på sin spets. Enligt ÖB kan ett konventionellt militärt angrepp inte uteslutas av Ryssland och Sverige står redan nu under attack när det kommer till bland annat cyberangrepp.
SR 220111. Ukraina kallar till nytt möte med Ryssland: "Vi är redo". Ukraina kallar in till ett nytt toppmöte med Ryssland, Frankrike och Tyskland med målsättningen att avsluta kriget i landet. Det säger presidenten Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande som AFP har tagit del av. "Vi är redo att fatta de nödvändiga besluten," säger Zelenskyj, utan att specificera vilka beslut det handlar om. Ukraina har återkommande krävt att samtalen mellan Zelenskyj och Putin återupptas, men Moskva har hittills svarat på förfrågan med tystnad. År 2019 möttes de båda ledarna under ett samtal som leddes av Frankrikes Emmanuel Macron, där också Tysklands Angela Merkel deltog. Oron nära Ukrainas gräns har ökat de senaste månaderna. Amerikansk källa: Leran gör att Putin inte kan invadera. Ryssland: Ingen överdrift att säga att sanningens ögonblick är här. USA efter första mötesdagen: Inget genombrott med Ryssland
Omni 220111. IEA-chefens känga: Ryssland bakom stigande gaspriser. Ryssland använder gasleveranserna för att utöva politiskt press på Europa. Det säger Fatih Birol, chef för internationella energibyrån IEA, under en pressträff skriver norska NTB. Ryssland skulle kunna öka leveranserna med minst en tredjedel, men landet håller medvetet ner spotförsäljningen trots det höga priset på naturgas. "Det är en stark press på Europas gasmarknad nu på grund av hur Ryssland beter sig," säger Birol. Enligt honom beror det till största del på den statliga ryska jätten Gazprom, skriver Bloomberg. Enligt Birol står ryska leveranserna i stark kontrast till de norska. Ryska gasleveranser minskade med 25 procent i fjärde kvartalet 2021.
Omni 220112. Finland om Natomedlemskap: "Håller dörren öppen". I Finland har debatten om landet ska gå med i Nato blossat upp på nytt i ljuset av krisen i Ukraina och Rysslands krav på säkerhetsgarantier från Nato. Utrikesminister Pekka Haavisto säger till Ekot att Finland håller dörren öppen för att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen men att det inte är aktuellt just nu. Till skillnad från Sverige har Finland en uttalad Nato-option som ger landet möjlighet att ansöka om Natomedlemskap, något som president Sauli Niinistö lyfte fram i sitt nyårstal.
SR 220112. Stoltenberg: Ryssland kan inte styra vem som går med i Nato. Det var svåra samtal när Nato och Ryssland träffades för första gången på flera år i ett försök att minska spänningarna vid Ukrainas gräns. Nato vill diskutera vapenkontroll men säger blankt nej till ryska krav om att lämna Östeuropa och sätta stopp för nytt medlemskap - vare sig det rör Ukraina, Finland eller Sverige. "Det är ett svenskt och finskt beslut och bara deras beslut", säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg till Ekot och andra nordiska journalister.
SR 220113. Ryssland: Är fundamentalt oense på flera punkter. Dagens samtal mellan Ryssland och Nato var "uppriktiga", men parterna är fundamentalt oense på flera punkter. Det säger den biträdande ryske utrikesminister Alexander Grushko, enligt AFP. "Det var hjärta till hjärta," säger Grushko. Han säger också att Nato och Ryssland "saknar gemensam agenda" och att en fortsatt försämrad relation kan leda till "högt oförutsägbara och allvarliga konsekvenser för Europas säkerhet". Samtidigt säger han att Ryssland kan komma att öppna sin Nato-mission, som stängdes förra året, om Nato byter kurs. "Jag utesluter inte att vår diplomatiska närvaro här kan återställas," säger han.
Omni 220112. Estland litar på Natos försvarsgarantier och uppmanar Kreml att överväga om Ryssland verkligen är på rätt väg. De baltiska länderna är nöjda med dagens möte mellan Natos medlemsländer och Ryssland. Mest glädjande var att Nato uttryckte att truppnärvaron i Baltikum kan öka. Natoländerna sa också tydligt att de har rätt att hjälpa Ukraina att försvara sig. "Nato är i princip enat om att Ryssland måste trappa ned och flytta bort sina trupper från gränsområdena mot Ukraina. Ryssland måste också dra bort sina trupper från ukrainskt, georgiskt och moldaviskt territorium." Det här sa Estlands Natoambassadör Jüri Luik åt det estniska rundradiobolaget ERR en stund efter dagens diskussioner mellan Natos medlemsländer och Ryssland. Enligt Luik var både Nato och han själv tydliga om organisationens grundprinciper i sina uttalanden på dagens möte. "De här principerna är tydliga och otvetydiga. Det är ju klart att Ryssland inte kan hålla sina trupper kvar runt Ukraina på obestämd tid. President Vladimir Putin måste snart ta ett klart och radikalt beslut - en militär konflikt eller fredliga diplomatiska diskussioner." Estland, Lettland och Litauen hör till de medlemsländer som är mest positivt inställda till att till exempel Ukraina eller Finland kan antas som medlemmar i försvarsalliansen så småningom. Läs mer i
yle 220112. Moskva efter Natomötet: Vi lyckades ruska om alliansen. Enligt den ryska delegationen kunde man äntligen göra sin röst hörd i Natos högkvarter. Moskva förväntar sig nu ett skriftligt svar innan diskussionerna kan fortsätta. "Mötet var absolut nödvändigt," sa Rysslands vice utrikesminister Aleksandr Grusjko på onsdagskvällens presskonferens. Det skedde ett visst uppvaknande hos Nato-medlemmarna tack vare vårt öppna och ärliga samtal. "Det gick nog upp för alliansen att vi anser att det säkerhetspolitiska läget i Europa håller på att bli ohållbart," fortsatte han. Grusjko betonade att Ryssland inte längre litar på Nato. Moskva ser alliansen som en aggressiv aktör som för med sig krig och förstörelse. "Vi presenterade för Nato möjliga konsekvenser är ifall läget försämras ytterligare," sa Grusjko. "Natos expansion försämrar vår säkerhet allvarligt och skapar oacceptabla risker, risker som vi kommer att motverka," betonade han. Läs mer i
yle 220112. Ökad militär aktivitet på Gotland: "Patruller ute på gator och andra platser". Med anledning av det uppskruvade tonläget mellan Ryssland och Nato och Rysslands mobilisering av trupper vid Ukrainas gräns så ökar nu Försvarsmakten sin synliga verksamhet på Gotland. Försvaret kallar det en "beredskapsanpassning". "Från och med idag kommer vi ha patruller som är ute och som kommer synas på gator och vissa platser, bland annat i Visby", säger Tomas Ängshammar, kommunikationschef vid Gotlands regemente P18.
SR 220113. Expert: Ukraina kan inte räkna med militär hjälp. I händelse av en väpnad konflikt kan Ukraina inte räkna med trupper från Nato eller USA. Det säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, i SVT:s Aktuellt. "Ukraina är inte med i Nato. Försvarsgarantin gäller bara de 30 medlemmarna. Presidenten i USA har gjort klart att man inte kommer skicka amerikanska trupper." Hallenberg tror inte att det är sannolikt att en väpnad konflikt uppstår, åtminstone inte i stor skala.
Omni 220113. Kreml: Sanktioner mot Putin är att gå över gränsen. Hotet från amerikanska senatsledamöter om att införa sanktioner mot Vladimir Putin själv om Ryssland invaderar Ukraina tas inte väl emot av Kreml, rapporterar TT. "Att införa sanktioner mot en statschef är att gå över en gräns, och är jämförbart med att helt kapa banden," säger talespersonen Dmitrij Peskov vid en pressträff. Hotet yttrades av demokrater i senaten i onsdags, och riktades även mot ryska banker.
Omni 220113. Kommentar: Det är väl Putin som kapar banden i fall han invanderar Ukraina!!! Ryssland: Veckans samtal med väst är misslyckade. Veckans samtal mellan Ryssland och väst har i stort varit "misslyckade" säger Kremls talesperson Dimitrij Peskov enligt AP. Han säger att det har funnits "positiva tendenser", men att Ryssland vill se konkreta resultat. Biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov säger till ryska medier att han inte anser att det finns skäl att hålla nya samtal de närmaste dagarna, rapporterar AFP. Enligt Rjabkov saknar USA och de övriga Nato-länderna "flexibilitet när det gäller viktiga frågor". Rjabkov säger också att han inte utesluter att Ryssland kan komma att mobilisera militärt på Kuba och i Venezuela om spänningarna ökar ytterligare, skriver AP. På Twitter skriver Rysslands ambassadör i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Aleksandr Luksasjevitj, att landet kan komma att "behöva vidta nödvändiga åtgärder" om "konstruktiva svar" på de ryska förslagen uteblir.
Omni 220113. OSSE: Fortsatt dialog om Ukrainakrisen nödvändig. Fortsatt dialog är "nödvändigt" för att trappa ner spänningarna vid den Ukrainska gränsen. Det säger Helga Schmidt, generalsekreterare för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) efter dagens möte där Ukrainakrisen diskuterades. "Det är av högsta vikt att vi hittar en väg där vi genom diplomati kan trappa ner och börja bygga tillit, transparens och samarbete," sa Schmidt. Polens utrikesminister och OSSE:s nuvarande ordförande Zbigniew Rau säger att situationen utgör en stor utmaning för organisationen. "Risken för krig i OSSE:s område förefaller vara större nu än på 30 år," säger han. Den ryske OSSE-ambassadören Alexandr Lukasjevitj säger han betraktar dagens möte som "till mycket stora delar en besvikelse", och att han hade hoppats på djupare och mer sakliga diskussioner. Han säger att han kommer att rapportera tillbaka till president Vladimir Putin som sedan kommer fatta beslut om nästa steg. Samtliga 57 OSSE-länder deltog i mötet.
Omni 220113. USA redo för diplomati - och att försvara allierade. USA är redo att försöka hitta en diplomatisk lösning på spänningarna vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina. Men landet är också redo att försvara sina allierade, beroende på vilken väg Ryssland väljer. Det säger nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan på torsdagen, enligt AFP. Han säger också att amerikanska underrättelseuppgifter gör gällande att Ryssland ännu inte bestämt sig för om landet ska invadera Ukraina eller inte. "Så som läget är just nu har Ryssland möjlighet att komma till förhandlingsbordet," säger Sullivan. Sullivan: Redo att svara robust vid alla former av aggressioner.
Omni 220113. Hultqvist och EU dömer ut ryska krav som oacceptabla. De krav som Ryssland lagt fram som bland annat innebär att Nato inte ska ta in några nya medlemsländer är ”i alla stycken” oacceptabla. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SR efter dagens möte med EU:s försvars- och utrikesministrar. Hultqvist menar att det råder enighet inom EU, och säger att kraven inte är förhandlingsbara. "Det handlar om respekt för nationernas rätt att fatta sina egna beslut i Europa," säger han till Ekot. Samlades för att bland annat diskutera den ryska mobiliseringen vid gränsen till Ukraina.
Omni 220113. Yan Lianke: Kan skriva vad jag vill, ingen ger ändå ut mina böcker. Sveriges Radio har fått en exklusiv intervju med den kinesiske författaren Yan Lianke, en av de som återkommande tippas få Nobelpriset i litteratur. Den ofta samhällskritiske författaren berättar att det har blivit allt svårare att få sina böcker publicerade i hemlandet Kina. "Det är väldigt svårt för mig att bli publicerad, men jag har upplevt en frihet i det också - en frihet att skriva vad jag vill för det är ändå ingen som ger ut mina böcker," säger han.
SR 220114. Cyberattack mot Ukraina - invånare uppmanas att "förvänta sig det värsta". Den ukrainska regeringen uppger att en stor cyberattack riktats mot deras hemsidor, skriver AFP. I ett meddelande som publicerats på flera departements hemsidor på ryska, ukrainska och polska står det bland annat "Ukrainare! All information om dig har blivit offentlig, var rädd och förvänta dig det värsta." Meddelandet hänvisar också till ultranationalistiska organisationer och ukrainska regioner. Det ukrainska utrikesdepartementet uppger att man arbetar på att återställa systemen, och att polisen har inlett en utredning. "Jag har länge sagt att Moskva kommer använda ickemilitära metoder för att eskalera. Det är så här det börjar", skriver Ukrainaanalytikern Ariana Gic på Twitter. Ingen har tagit på sig ansvaret för attacken. Finland vill gå med i Nato. "Så är det", svarade USA:s utrikesminister när han fick frågan om Finland vill gå med i Nato - diskussionen om försvarsalliansen går het. USA:s utrikesminister Antony Blinken kommenterade ett eventuellt finländskt Natomedlemskap i en intervju. Enligt hans uppfattning vill Finland och åtminstone ett annat land gå med i Nato. Debatten kring Nato har bubblat upp på senaste och den kommer med säkerhet ta ytterligare fart efter Antony "Tony" Blinkens intervju. En journalist vid MSNBC ställde följande fråga: "Vi har hört att Finland och kanske ett annat land vill gå med i Nato nu?" "Så är det," svarade Blinken. Han kommenterade vidare att dörren till Nato alltid är öppen om länderna som vill gå med uppfyller försvarsalliansens kriterier. "Om länder vill gå med i Nato så är det deras suveräna rättighet att bestämma att de vill bli medlemmar. Om de uppfyller kriterierna och om Natos medlemmar håller med, så är dörren öppen." "Det här är något som Ryssland försöker få oss att backa från. Vi kommer inte att göra det." Hela intervjun, som också fokuserade på det försämrade säkerhetsläget i Europa, läget i Afghanistan och relationen mellan USA och Ryssland, har transkriberats av USA:s utrikesministerium och hittas här.
yle 220114. Lavrov: Ryssland väntar inte på ett avtal i all evighet. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov satte ny press på Nato och USA i ett tv-sänt tal på fredagen. Ryssland kommer inte att vänta "i all evighet" på ett avtal med Nato, och eventuella framsteg ligger nu i USA:s händer, var budskapet. "Vi väntar på svar från våra kollegor. Jag vill understryka att vi behöver lagligt bindande garantier eftersom politiska åtaganden som gjordes under 1990-talet inte respekterades av våra västerländska partners," sa han enligt Bloomberg. Lavrov säger att Kreml är övertygade om att det går att nå en lösning om kompromissviljan finns, men tillägger samtidigt att "vi förbereder oss fortsatt för alla möjliga händelseutvecklingar". En veckas samtal har hittills inte gett några framsteg.
Omni 220114. Tortyr i ryska fängelser. Utsmugglat videomaterial har avslöjat systematisk tortyr i ryska fängelser, inte sällan av sexuell karaktär. Enligt ryska människorättsförsvarare används tortyr bland annat i syfte att värva agenter och angivare bland de intagna. Och nu föreslås ny lagstiftning för att stoppa tortyren. Hör Johanna Meléns reportage.
SR 220114. Stödet för Natomedlemskap ökar i Ukraina. I Ukraina har stödet för ett Natomedlemskap ökat sedan den ryska annekteringen av Krim för åtta år sedan och enligt två nya opinionsmätningar säger i dag över 50 procent ja till ett medlemskap. Ukraina har sedan 2008 ett löfte om ett framtida medlemskap men först krävs omfattande reformer och det pågående kriget i östra Ukraina är ett stort hinder på vägen. Mest positiva till Nato är invånarna i västra Ukraina. SR 220115. Försvaret om Gotland: Vore tjänstefel att passivt se på. På fredagskvällen landade ett militärt transportflygplan på Visby flygplats med soldater och materiel. Under natten kom ytterligare förstärkning med färjan från Nynäshamn. De militära resurserna tillhör det svenska försvarets operativa beredskapsstyrka och bakgrunden till förflyttningen är bland annat ett tilltagande rysk militär aktivitet i Östersjön. "Det handlar om ordinarie verksamhet och inte någon höjd beredskap eller förhöjd hotbild". säger försvarsmaktens pressekreterare Therese Fagerstedt.
SR 220115. Försvarsministern avfärdar oppositionens krav om Nato. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) avfärdar oppositionens krav på en Nato-option, där regeringen uttalar att Sverige kan gå med i försvarsalliansen Nato, om vi önskar. För ett år sedan röstade en majoritet i riksdagen bestående av M, SD, C, KD och L för att regeringen ska göra det. "Regeringen har ingen ambition att förändra svensk säkerhetspolitisk hållning", säger Hultqvist i Ekots lördagsintervju.
SR 220115. Peking bekräftar första fallet av omikronviruset. Med tre veckor kvar till OS bekräftar Peking sitt första fall av omikronvarianten av coronaviruset, skriver Bloomberg. Fall av varianten rapporterades tidigare under lördagen i staden Zhuhai och provinsen Guangdong. Enligt kinesiska myndigheter påverkas ännu inte planerna för OS. Spelen pågår 2.20 februari. Förutom pandemin pressas Kina även av diplomatisk bojkott. SOK har sagt att "all smitta inte går att undvika". Omni 220115. Kommentar: Kina kommer inte att kunna stoppa Omikron. Carl Fridh Kleberg: "Piskan avskräcker knappast Putin - nu kommer morötterna." Tongångarna är hårda efter veckans samtal om Ukraina och säkerhetsläget i Europa. Västländer varnar Ryssland för konsekvenserna av en ny storoffensiv men tvingas också överväga eftergifter. Frågan är om en kompromiss ens är möjlig. När Ryssland och Natoländer träffades i Bryssel för samtal var förväntningarna låga, för att inte säga obefintliga. På pappret var ryske biträdande utrikesministern Aleksandr Grusjko i Bryssel för att lägga fram Rysslands kravlista, de så kallade säkerhetsgarantier som Ryssland presenterade strax innan jul. Bland punkterna finns krav om stopp för nya Natomedlemmar och tillbakadragande av Natostyrkor från Central- och Östeuropa. Den akuta situationen kretsar kring Ukraina, som trots detta har lite att säga till om. Ryssland vill hindra Ukraina från att närma sig Nato och EU, men också något större: En ny säkerhetsordning där Ryssland tillåts kontrollera en egen intressesfär. Analys: Veckans samtal var ultimatum under pistolhot. Ryssland var aldrig intresserat av att veckans förhandlingar med USA, Nato och OSSE skulle leda till några resultat. Det skriver den tyske statsvetaren och Rysslandsexperten Stefan Meister i en rad inlägg på Twitter. Vad Ryssland egentligen är ute efter är eskalering, konstaterar Meister som beskriver den ryska ansatsen som "ultimatum under pistolhot". Därtill, skriver han, underminerar president Vladimir Putin den nytillträdda tyska regeringen och vill enbart diskutera frågor om geopolitik med Washington, vilket försvagar Tysklands position som tung spelare i Europa. Oscar Jonsson, forskare i rysk krigföring och tidigare vikarierande chef för tankesmedjan Frivärld, skriver i en lång Twitter-tråd att mycket nu pekar på en rysk invasion av Ukraina, något som skulle få stora konsekvenser för svensk säkerhetspolitik. Även han menar att Ryssland velat ge en illusion av förhandling. För Ryssland, som enligt Jonsson vill säkerställa permanent inflytande i Ukraina och omförhandla säkerhetsordningen, är tiden att agera bättre nu än om fem år. Skälen till det, menar han, är energikrisen, att väst är splittrat och att Joe Biden ses som "svag+ointresserad". Omni 220115. Alltmer spänt läge vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina. id den ryska staden Voronezh vid gränsen till Ukraina står pansarvagnarna tätt. På flera platser längs den ukrainska gränsen tränar nu rysk militär för fullt och man tros nu ha omkring hundra tusen soldater längs gränsen. Under fredagen kom rapporter om att Ryssland planerade en sabotageoperation under falsk flagg i Ukraina som ska rättfärdiga en invasion. Något som Pentagons talesperson John Kirby bekräftade under en presskonferens på fredagen. "Vi har sett det förut från Ryssland. När den inte finns en riktig kris som passar deras behov, så skapar de en ny." svt 220115.
Farhågan inom Nato: Ett ryskt anfall på flera fronter. Hoppet inom Nato om att Vladimir Putin kan stoppas från att invadera Ukraina falnar, uppger källor med insyn för Der Spiegel. Enligt uppgiftslämnare sprider sig nu oron i högkvarteret i Bryssel om att ryska styrkor ska använda sin ökade militära närvaro i Medelhavet, Nordatlanten och Arktis för att angripa på bred front, och att även Natos medlemsländer kan drabbas. Enligt källorna är massiva desinformationskampanjer och cyberattacker också att vänta. Inga konkreta uppgifter tyder i nuläget på att en attack förbereds men Nato har beredskap för att möta aggressioner militärt eller digitalt, uppger källorna. En frustrerad Putin som inte får igenom sina krav på Nato kan gå vidare med den ryska utvidgningen av inflytande på andra sätt. Det skriver New York Times med hänvisning till antydningar från ryska rådgivare på sidlinjen till veckans toppmöten. Enligt tidningen förekom det antydningar - som aldrig helt uttalades – om att kärnvapen kan komma att förflyttas, kanske närmare USA:s kust. Det skulle innebära att varningen vid en kärnvapenattack skulle minskas till så lite som fem minuter, ett hot som ger eko från Kubakrisen 1962. Omni 220116. Ryska legosoldater stöttar militärjuntan i Mali. I fredags var det stora demonstrationer i Mali mot de hårda sanktioner som den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas infört mot landet. Men protesterna riktade sig också mot Frankrike som har trupp på plats mot islamistiska terrorgrupper. Nu finns också ryska Wagnergruppen i Mali vilket försatt FN, som har en stor styrka på plats, i ett osäkert läge. Många frågar sig varför soldater från omvärlden ska riskera livet för en militärjunta som har stöd av en rysk säkerhetsstyrka. Wagnergruppen har figurerar på andra håll i Afrika i länder som Sudan, Madagaskar och Centralafrikanska republiken. Kritiker menar att gruppen inriktat sig på sköra länder med stora naturtillgångar.
SR 220116. Ett år sedan Navalnyj återvände till Ryssland efter förgiftningsförsöket. Idag är det ett år sedan oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj kom tillbaka till Ryssland efter att ha överlevt ett förgiftningsförsök. Han greps och har suttit fängslad sen dess, under året har hans organisation tvingats stänga och hans medarbetare lämnat landet. Nu har också hans två närmaste medarbetare satts upp som terrorister på en lista och är efterlysta. SR 220117. Insatschef: Ryska fartyg är på väg ut ur Östersjön. Flera ryska landstigningsfartyg som befunnit sig i Östersjön under förra veckan är på väg därifrån. Det säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson till P1-morgon. "De har också gett sig av i västlig-nordvästlig riktning igen, och är på väg ut ur Östersjön med bedömt olika typer av last," säger Claesson. Enligt Claesson är det inte märkligt i sig att ryska fartyg rör sig in och ut ur Östersjön. Hur dagens besked påverkar Försvarsmaktens aktioner i Sverige är oklart. "Det faktum vi förhåller oss till är när normalbilden förändras och det gjordes vid det här tillfället. Då agerar vi på bland annat det. Men det är naturligtvis inte bara den här typen av rörelser utan hela den samlade bilden ligger till grund för den typen av beslut som jag i det här läget har fattat," säger Michael Claesson. Melén: Valår nalkas i Ryssland - då behövs ett hot från utlandet. Ryssland har mobiliserat uppemot 100 000 soldater vid gränsen mot Ukraina och landet har krävt skriftliga garantier av USA att försvarsalliansen Nato inte utvidgas österut. Enligt Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén handlar det mycket om rysk inrikespolitik, och att peka på ett hot i utlandet är ett gammalt manér som Putin tagit till tidigare för att samla ryska folket. För omvärlden vill Ryssland genom de här hotelserna tvinga väst till att förhandla. Johanna Melén tror att det i stor grad handlar om ett utnötningskrig där Ryssland ändå tror att väst kommer gå dem till mötes - men: "Det finns också en risk att något går fel, överstyr och det blir skarpt läge - vi har ju sett att den ryska presidenten blivit allt mer oförutsägbar." SR 220117. Lavrov: det kan inte finnas någon plan B för den ukrainska regimen. Chefen för det ryska utrikesministeriet, Sergej Lavrov, sa att det inte kan finnas någon plan B för den ukrainska regimen, förutom genomförandet av Minsk-avtalen. "Det kan inte finnas någon plan B för den ukrainska regimen, det finns bara Minsk-avtal", sa Lavrov vid en presskonferens efter samtal med den kroatiske utrikesministern. Han noterade att Kiev är skyldig att noggrant genomföra Minsk-avtalen. RT sände presskonferensen live. I november sa Aleksey Arestovich, frilansrådgivare till chefen för Ukrainas presidents kontor, pressekreterare för den ukrainska delegationen i den trilaterala kontaktgruppen för Donbass, Oleksiy Arestovich, att de ukrainska myndigheterna tillsammans med utländska partners hade utvecklat en plan för en storskalig försvarsoperation och en "motoffensiv i vissa områden" vid en konfrontation med Ryssland.
RT 220117. Inrikespolitisk röra väntar Ukraina mitt under krisen. Under måndagen återvänder Ukrainas ex-president Petro Porosjenko till landet för att ställas inför rätta för landsförräderi. Ukraina riskerar därmed att kastas in i en inrikespolitiskt rörig tid samtidigt som spekulationerna om en rysk offensiv blir allt intensivare. Porosjenko anklagas för att under 2014 och 2015 ha köpt stora mängder kol från gruvor som kontrolleras av ryskstödda separatister i östra Ukraina. I ett videomeddelande som publicerats på Facebook säger Porosjenko att han kommer hem för att "hjälpa sitt land mot ryska aggressionshandlingar". Porosjenko har befunnit sig i Polen.
Omni 220117. Ny undersökning: Svenskarna allt mer Nato-vänliga. 35 procent av de tillfrågade i en ny Sifo-undersökning beställd av TV4 Nyheterna anser att Sverige bör gå med i Nato. 33 procent svarar nej, och 31 procent är tveksamma. I jämförelse var 48 procent negativt inställda när Sifo ställde samma fråga i en telefonundersökning år 2018. Av undersökningen framgår också att två tredjedelar av de svarande tycker att Sverige ska hålla öppet för att gå med i Nato på sikt om det säkerhetspolitiska läget försämras. Frågan om medlemskap har aktualiserats i och med Rysslands uttalanden. Expert: Sverige har inget snabbspår in till Nato. Omni 220117. Drönarärendet övertaget av Säpo - förhöjd hotbild. De drönare som flög över tre svenska kärnkraftverk i helgen tycks ha varit delar av en samordnad operation. Nu har flera säkerhetsobjekt satts under särskild bevakning och Säpo har tagit över ärendet, enligt uppgifter till Aftonbladet. Polisen uppges nu ha höjt hotbilden mot kärnkraftverken. "Anläggningarna vidtar åtgärder enligt rutin vid förhöjd hotbild," säger Emil Jorpes, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten. Dagen efter flygningarna siktades en annan drönare över regeringskvarteren och slottet i Stockholm - denna ska ha varit av militär typ, erfar Aftonbladet.
Omni 220117. "Är inte bara Ukraina som står på spel - även Europa." Ukraina står ensamt om Ryssland skulle bestämma sig för att inleda en ny offensiv mot landet. Det säger Ukrainas vice premiärminister Olha Stefanischyna i en intervju med Der Spiegel. "Vi gör oss inga illusioner [...] ingen utländsk soldat kommer att slåss för Ukraina mot Ryssland," säger hon. På sikt vill Stefanischyna se konkreta steg mot ett ukrainskt Nato-medlemskap, även om hon inser att frågan är politiskt känslig. "Kremls aggressiva strävanden kommer att öka. Det är inte bara Ukraina som står på spel. Om Ukriana misslyckas så misslyckas Europa." "Ryssland kommer att fortsätta att flytta sina röda linjer." Omni 220117. Xi: Vi måste överge kalla kriget-mentaliteten. Kinas president Xi Jinping uppmanar världens länder att överge "kalla kriget-mentaliteten" och i stället eftersträva fredligt samarbete och "win-win-lösningar". Uttalandet gjordes i samband med den digitala konferensen Världsekonomiskt forum i Davos, skriver CNBC. Xi konstaterade att världen i dag är långt ifrån "lugn" och att retorik som väcker hat och fördomar finns i överflöd. "Historien har gång på gång visat att konfrontation inte löser problem. Det leder bara till katastrofala konsekvenser," sa presidenten. Enligt CNBC har Kinas och USA:s olika syner på Taiwan pekats ut som den största geopolitiska risken i Asien i år. Ekonom varnar för att spänningarna mellan USA och Kina närmar sig högsta nivån sedan 1970-talet. Omni 220117. I ryska tv-kanalen Rossija 24 visas svenska stridsvagnar på Gotland som exempel på hur väst krigshetsar mot Ryssland. (!!!) SR 220118. Analyser: Putin får kanske aldrig ett bättre läge. Natoalliansen är för stor och provokativ för sitt eget bästa. Det skriver historieprofessorn Michael Kimmage i Foreign Affairs. Han drar slutsatsen att det är dags att säga stopp för nya medlemmar, vilket skulle leda till att konflikten med Ryssland är över. "Att avsluta expansionen skulle egentligen vara att försvara alliansen, med de fördelar som större begränsningar och tydlighet ger", skriver han. I en analytisk text i Financial Times konstateras att oavsett vad Kreml har för plan nu kan det vara det bästa läge den ryske presidenten Vladimir Putin får för att avsluta de infekterade konflikterna med Ukraina och Nato. Tidigt 00-tal, när han nyligen kommit till makten, uttryckte han åsikter om att Ryssland skulle närma sig väst. Men när Nato började ta in forna Sovjetstater som medlemmar började Putin se alliansen som en ”västerländsk rökridå” för att hålla Ryssland under kontroll, med hjälp av Ukraina. Michael Kimmage: Dags för Nato att stänga dörren. Omni 220117. Källor: Ryssland har tömt Kiev-ambassaden i januari. Ryssland har steg för steg tömt sin ambassad i Ukrainas huvudstad Kiev på personal, rapporterar New York Times. Källor uppger för tidningen att omkring 50 personer, inklusive anhöriga till ambassadpersonal, har bussats ut ur landet i januari. Även personal på två av Rysslands konsulat har uppmanats att lämna Ukraina. Det är oklart hur man ska tolka draget att ta hem personal. Tidningen har talat med ukrainska och amerikanska källor som säger att det kan vara ett tecken på att Ryssland planerar att snart gå in i Ukraina. Men man tillägger att det också kan röra sig om ett spel från Vladimir Putins sida. Omni 220118. Kina skyller omikronfall i Peking på utländsk post. Kinas postmyndighet uppmanar sina anställda att desinficera samtliga brev och paket som kommer in till landet, rapporterar AFP. Skälet är att myndigheter hävdar att Pekings första omikronfall, som konstaterades häromdagen, kom via ett paket från Kanada. Landet har stränga åtgärder för att trycka ner smittan, och är särskilt på tårna inför OS i Peking som startar om mindre än en månad. Myndigheter i Kanada avfärdar dock de kinesiska påståendena. Risken för att smittas genom kontakt med post är "extremt låg", skriver landets hälsodepartement enligt CBC. "Jag tycker att Kinas agerande är häpnadsväckande," säger Kanadas hälsominister Jean-Yves Duclos. Kina överväger ett stopp för alla internationella postförsändelser. Omni 220118. Per Ewert: Det ryska krigshotet är värt att ta på allvar. Europa står för första gången på länge inför omedelbart krigshot. De senaste dagarna har Sverige växlat upp med en ökad militär närvaro på Gotland. Ön är visserligen inte den omedelbara måltavlan just nu, men valet att ytterligare befästa Östersjöns största ö är ändå ett sätt att visa fysiskt motstånd mot Rysslands orimliga krav på att Sverige och Finland inte får gå med i försvarsalliansen Nato. Om något, kan Rysslands agerande tvärtom komma att bli en anledning för våra länder att närma sig Nato. Läs mer i Världen idag 220118. Bildt: Inte haft ett så allvarligt läge sedan 60-talet. Säkerhetsläget i Europa är det allvarligaste sedan början på 1960-talet, enligt tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt. I SVT:s Morgonstudion säger han att en eventuell rysk invasion av Ukraina skulle vara "fullständigt vansinne" och påverka landets anseende och ekonomiska möjligheter under en lång tid framöver. "En sådan stor invasion skulle bli en blodig, bråkig och besvärlig affär för att uttrycka saken diplomatiskt." Bildt: "Vi har en rysk ledare som plötsligt vill välta betydande delar av den europeiska säkerhetsordningen över ända." Omni 220118. Ryssland skickar trupper till Belarus för övningar. Ryssland har börjat flytta trupper till Belarus, som gränsar till Ukraina, för gemensamma militärövningar. Draget spär sannolikt på rädslan i väst för att Moskva förbereder en invasion av Ukraina, skriver The Guardian. Sådana planer förnekas dock av ryska regeringen. Vissa experter tror att Ryssland kan komma att skicka trupper genom Belarus vid en eventuell invasion av Ukraina, andra menar att Belarus skulle spela en mindre roll vid ett eventuellt angrepp. Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko står bakom den ryska upprustningen och har bekräftat att gemensamma övningar med Ryssland ska ske. Belarus förhöll sig tidigare neutralt i Ukrainakonflikten men har de senaste åren rört sig närmare Ryssland. De ryska trupperna har börjat anlända - men hur många de är har varken Ryssland eller Belarus svarat på. Militärövningarna planeras i februari. De gemensamma övningarna, kallade "Allied Deermination-2022", kommer att äga rum 10-20 februari, med ryska trupper på plats i Vitryssland senast den 9 februari, sa vice försvarsminister Alexander Fomin vid en briefing på tisdagen för militärattachéer i Moskva. Ryssland planerar att skicka 12 avancerade Su-35-stridsflygplan och två divisioner av S-400 luftvärnssystem för att testa sina luftförsvar som en del av dess defensiva union med Vitryssland, rapporterade Tass-nyhetstjänsten, med hänvisning till Fomin. Omni 220118. Analys: Putin ser igenom västvärldens tomma retorik. Ryssland ser att man har ett historiskt bra läge att gå in i Ukraina och västvärlden är svagare än på länge. Det är två förklaringar till upprustningen vid gränsen, skriver journalisten David Patrikarakos i en analys på sajten Unherd. Det höga oljepriset innebär att ryssarna har fyllda skattkistor och varken USA eller Tyskland vågar sätta gasledningen Nord Stream 2 på spel. "Europa suger in rysk gas som en knarkare suger på sin pipa. Hur många missbrukare kan införa sanktioner mot sin langare?" skriver han. Patrikarakos påminner om att Ryssland begick sin olagliga annektering av Krim utan några större konsekvenser och att Belarus tvingade ner ett europeiskt flygplan och grep en dissident förra året. "Samtidigt sitter väst och pratar utan att göra särskilt mycket." Även Financial Times noterar att Ryssland har byggt upp en buffert mot sanktioner från väst genom att göra sig mindre beroende av dollarn och utländska investerare. "Samtidigt har EU inte vant sig av vid rysk gas, vilket innebär att alla restriktioner mot Rysslands energiexport skulle slå tillbaka mot de själva." Omni 220118. Försvarsmakten: Ryska fartyg har lämnat Östersjön. Samtliga landstigningsfartyg från Rysslands norra marin som varit i Östersjön de senaste dagarna har nu lämnat, rapporterar DN. "Alla sex har lämnat via Stora Bält och nu strävar de norrut via Kattegatt. Var de ska och vad de ska göra får man nästan fråga dem om," säger Jonas Olsson på Försvarsmakten. Förra veckan förstärkte Försvarsmakten närvaron på Gotland på grund av de ryska fartygen samt det försämrade säkerhetsläget i Europa. Fartygen har färdats i grupper om tre. Omnii 220118. ÖB om ryska anklagelserna: Jag tar det inte ens seriöst. Överbefälhavare Micael Bydén tar inte gårdagens ryska utspel om att Sverige och Estland genom provokationer på Östersjön bär ansvaret för det upptrissade säkerhetsläget i Europa. "Jag tar det inte ens seriöst - Kreml säger en massa saker," säger han i SVT:s Aktuellt. Han tillägger att Försvarsmakten inte utesluter några händelseutvecklingar och är beredda att agera om det skulle behövas. Omni 220118. Kina varnar OS-idrottare: Prata inte om politik. Utländska idrottare riskerar att bestraffas om de uttalar sig om politik under OS i Peking. Det säger Yang Shu, som är en del av organisationskommittén, enligt Washington Post. "Alla beteenden eller uttalanden som är emot den olympiska andan, särskilt emot Kinas lagar och regleringar kan komma att bestraffas," säger han. Internationella olympiska kommitténs stadgar förbjuder politiska protester under spelen. Kina tycks dock gå ett steg längre och förbjuda politiska ”uttalanden”, noterar tidningen. Omni 220119. Vapen från Saab kan komma att användas i Ukraina. En pansarvärnsrobot som utvecklats av svenska Saab kan komma att användas av Ukraina i ett eventuellt krig mot Ryssland, rapporterar Times och Expressen. Robot 57 har utvecklats av Saab i samarbete med Storbritannien. Det ska enligt uppgifter ha varit en last med Robot 57-vapen som britterna skickade i ett fraktplan i början av veckan. Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna så här: "Jag kan konstatera att det är medieuppgifter som pekar ut en av våra produkter," säger han till Expressen. Vapnet används i självförsvarssyfte och kallas "den ultimata tankdödaren". Vapnet användes mot talibanerna i Afghanistan. Omni 220119. Blinken uppmanar Putin att välja en "fredlig väg". Det är upp till Vladimir Putin att bestämma hur situationen vid gränsen till Ukraina utvecklar sig. Det sa USA:s utrikesminister Antony Blinken under sitt besök i Kiev på onsdagen. "Jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta att ta den fredliga och diplomatiska vägen, men det är till syvende och sist hans beslut," sa Blinken enligt AFP. Den amerikanske utrikesministern ska träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov på fredag, vilket ses som ett positivt tecken. "Det visar att chansen för en diplomatisk lösning fortfarande finns," säger en amerikansk källa till Washington Post. Det är oklart vem som föreslog mötet mellan Lavrov och Blinken. Blinken sa också att en rysk invasion kan komma med väldigt kort varsel. Moskva insisterar på att man inte planerar invasion. Förra veckans samtal blev fruktlösa. Omni 220119. Ryska landstigningsfartyg har ankrat i Kattegatt. Tre ryska landstigningsfartyg har ankrat i Kattegatt, uppger Försvarsmakten för TT. De tillhör Rysslands norra marin och ingår i den grupp på sex fartyg som lämnade Östersjön i tisdags. Förklaringen kan vara väderleken - SMHI har utfärdat en varning för kulingvindar i Kattegatt från onsdagskvällen. "Vi fortsätter att följa dem. Vi har ett bra samarbete med våra grannländer och andra partners," säger Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten. Fler fartyg än normalt i området. Oklart vart fartygen är på väg.
Omni 220119. Ukraina: Ryssland har nu 127 000 soldater vid gränsen. Den ryska militära upprustningen vid gränsen mot Ukraina är nu ”nästan fullständig”. Det uppger det ukrainska försvarsdepartementet i en rapport som delats med CNN. Marktrupperna vid gränsen utgörs nu av 106 000 soldater, enligt rapporten. "Sammanräknat med de marina och luftburna trupperna är det totala antalet över 127 000 soldater", skriver departementet. I rapporten anklagas Ryssland för att "försöka splittra och försvaga EU och Nato". Omni 220119. Kina bröt mer kol än någonsin under 2021. Kina producerade mer kol än någonsin tidigare förra året, skriver CNN Business. Jämfört med 2020 så ökade produktionen med 4,7 procent. Dessutom importerade landet den största mängden kol sedan 2013 för att hålla igång kraftverken under energikrisen. Enligt CNN Business har kolpriserna fortsatt stiga i år på förväntningar om att Kina kommer att behöva ännu mer fossilt bränsle som drivmedel till den ekonomiska återhämtningen. I september 2020 deklarerade president Xi Jinping att Kina ska bli koldioxidneutralt till 2060, och under första halvan av 2021 stängdes hundratals kulgruvor igen. Men under höstens energikris trappades produktionen upp rejält. Omni 220119. Toppdiplomaten: Inga planer på amerikanska soldater i Ukraina. Om Ryssland invaderar Ukraina kommer USA att svara på ett storskaligt sätt, bekräftar Pamela Tremont, biträdande amerikansk Sverigeambassadör till Sveriges Radio. Men i nuläget finns det inga planer på att skicka Amerikanska marktrupper för att försvara Ukraina. "Vi vill att Ukraina ska kunna försvara sig själva, inte gå i krig med Ryssland", säger den biträdande amerikanska Sverigeambassadören till Studio Ett. SR 220119. Biden: Invasion av Ukraina vore "katastrof" för Ryssland. Ryssland skulle få betala ett saftigt pris för en invasion av Ukraina, både ekonomiskt och mänskligt, säger USA:s president Joe Biden vid en pressträff. "Det blir en katastrof för Ryssland," säger han enligt AFP, och tillägger att även om Ryssland skulle gå segrande ur konflikten kommer de lida "tunga förluster". Biden säger att han inte tror att Putin vill ha ett fullskaligt krig, men att han vill ”testa Nato och USA”. Han tror att den ryske presidenten kommer att ”gå in” i Ukraina på något sätt, skriver Bloomberg. "Jag tror inte han är säker på vad han ska göra, men jag gissar att han kommer gå in. Han måste göra någonting." Presskonferensen är Bidens första enskilda i Vita huset sedan mars 2021, och sker dagen före årsdagen för hans invigning. "De kommer att hållas ansvariga om de invaderar." Den ryska ekonomin skulle skadas allvarligt, enligt Biden. Omni 220120. Estlands ÖB: Troligt att Ryssland anfaller Ukraina Estlands överbefälhavare Martin Herem tror att Ryssland snart kommer att inleda en militär offensiv mot Ukraina. "Ukraina behöver bara existera för att reta Ryssland", säger Herem. I går enades den estniska regeringen också om att öka försvarsbudgeten med 380 miljoner euro. SR 210120. .Journalister uppmanas lämna telefonen hemma under OS. Journalister som ska bevaka de olympiska spelen i Peking rekommenderas att ta med nya oanvända telefoner och datorer som de sedan lämnar kvar i landet när OS är över - så kallade "burners". Det rapporterar Washington Post. Uppmaningen kommer från organisationen Committee to Project Journalists (CPJ). Anledningen bakom uppmaningen är att det finns en rädsla att Kina ska installera spionprogram på journalisternas enheter. "Anta att ditt hotellrum är övervakat", skriver CPJ. Inför OS har den kinesiska regeringen lovat att behandla alla reportrar enligt Internationella olympiska kommitténs regler. Trots löftet är många skeptiska, enligt Washington Post. USA Todays kolumnist säger att övervakningen kan komma förtäckt som covidkontroll. CPJ:s riktlinjer för journalister under spelen. Omni 220120. USA: Ryssland försöker ta över Ukrainas regering inifrån. Den ryska underrättelsetjänsten försöker rekrytera nuvarande och tidigare regeringsföreträdare i Ukraina, i syfte att ta över regeringen inifrån och göra den samarbetsvillig inför en eventuell rysk ockupation. Anklagelserna kommer från USA:s finansdepartement, rapporterar The Guardian. Finansdepartementet har riktat sanktioner mot två ukrainska parlamentsledamöter och två tidigare högt uppsatta tjänstemän som de anser är delaktiga i konspirationen. De två parlamentsledamöterna, Taras Kozak och Oleg Volosjin, tillhör det proryska parti som leds av Viktor Medvedtjuk, som står åtalad för högförräderi och har suttit i husarrest sedan maj i fjol. En av de utpekade männen kallar anklagelserna "märkliga". Omni 220120. Biden: "Alla ryska intåg i Ukraina ses som en invasion." USA ser alla typer av ryska truppförflyttningar över den ukrainska gränsen som en invasion, sade president Joe Biden på torsdagen enligt AFP. Han sade sig också ha varit "fullkomligt tydlig" mot Vladimir Putin i frågan. Under gårdagens presskonferens i Vita huset orsakade Biden viss förvirring genom att antyda att ett "mindre intrång" från Rysslands håll inte skulle mötas med lika stark respons från USA. Biden: "Blir en kraftig och samordnad ekonomisk respons." Finns inga missförstånd, enligt Biden. Omni 220120. USA åtalar fyra belarusier för flygkapning. En federal domstol i New York åtalar fyra belarusiska statstjänstemän för flygkapning efter att ett Ryanair-plan på genomflygning tvingats nödlanda i huvudstaden Minsk i fjol, rapporterar AFP. Planet dirigerades om efter att kontrolltornet i Minsk kontaktat besättningen med ett falskt meddelande om ett bombhot. På flygplatsen greps den belarusiske dissidenten Roman Protasevitj, som befann sig ombord. Passagerare från flera länder - inklusive USA, vilket är anledningen till åtalet - utsattes för en "extremt farlig" situation, enligt FBI. USA har inget utlämningsavtal med Belarus, och de åtalade kan förmodligen bara utlämnas om de skulle gripas i ett USA-allierat land. Brottet ger minst 20 års fängelse. Ett stridsflygplan eskorterade passagerarplanet till flygplatsen. Flög från Aten med Vilnius som destination. Omni 220121. SR 220121. Navalnyj kritiserar Putin och väst från fängelset. I en brevintervju med tidningen Time kritiserar den ryske fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj västs förhållningssätt till Putin. Han menar att USA borde nonchalera de ryska kraven. Att ordna diplomatiska möten är att gå i Putins fälla, enligt Navalnyj. Samtidigt släpper hans antikorruptionsfond i exil ännu en video med hundratals foton inifrån det spektakulärt påkostade så kallade Putins palats.
SR 220121. Blinken och Lavrovs möte kallas givande - men ingen lösning nådde. Idag har USA:s utrikesminister Anthony Blinken och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov träffats i Geneve. Mötet beskrevs som konstruktivt av båda parter, men ingen lösning på konflikten nåddes. Blinken sa att en rysk invasion kommer att innebära hårda ekonomiska sanktioner mot Ryssland, och att Nato kommer förstärka sin militära närvaro i Östeuropa. Ryssland har tidigare bland annat krävt att Nato ska minska sin militära närvaro i östra Europa, för att Ryssland ska dra tillbaka de cirka 100 000 soldater som nu grupperats runt om Ukrainas gränser.
SR 220121. Många frågor om hur länge Kinas nolltolerans håller. Allt fler experter börjar fråga sig hur länge den kinesiska nolltoleransen mot spridning av covid-19 är hållbar, rapporterar New York Times. Blixtbesked från smittspårande myndigheter tvingar kineser att övernatta på kontoret, hemma hos blinddejter – och i ett fall fick ett 40-tal shoppare tillbringa natten i en klädbutik efter att ett fall spårats dit. För Peking blir det allt dyrare och svårare att upprätthålla linjen, säger Lynette H Ong, professor i statsvetenskap vid universitetet i Toronto. "Kostnaderna stiger så mycket att de börjar lägga skulden på lokala myndigheter, men även på utlänningar - det är aldrig centralregeringens fel." 20 miljoner personer i tre städer befann sig under total lockdown förra veckan. Experter spår än mer drastiska åtgärder under vinter-OS. Strategin försvagas för varje omikronfall. Omni 220121. Ryska centralbanken föreslår förbud mot krypto. Rysslands centralbank föreslår förbud mot betalning och utvinning av kryptovalutor på ryskt territorium, skriver Reuters. Centralbanken menar att krypto hotar den finansiella stabiliteten och möjligheten för Ryssland att bedriva självständig penningpolitik, men hänvisar också till att medborgare kan fara illa till följd av spekulation. Diskussioner om att krypto kan användas till penningtvätt och terrorfinansiering har skett i många år, enligt nyhetsbyrån. Landet kommer trea på listan över mest biconmining, efter USA och Kazakstan. Omni 220121. Kritik efter Bidens ord om "mindre intrång": "Ger Putin grönt ljus att gå in." Joe Bidens uttalande om att det är oklart hur västvärlden skulle svara på ett ”mindre intrång” från Ryssland i Ukraina har lett till kritik från Kiev. "Det här ger Putin grönt ljus att gå in i Ukraina som han vill. Kiev är chockat," säger en regeringskälla till CNN. Utrikesminister Dmytro Kuleba säger till Wall Street Journal att man inte kan vara "halvaggressiv" när man talar om eventuella ryska intrång. "Vi kan inte ge Putin minsta chans att leka med kvasiaggression eller mindre intrångsinsatser." President Volodymyr Zelenskyj skriver på Twitter att det inte finns några "mindre intrång" - precis som att det inte finns "mindre förluster av människoliv och mindre sorg över att förlora nära och kära". Joe Biden klargjorde senare att USA ser alla typer av ryska truppförflyttningar över den ukrainska gränsen som en invasion. Kiev: Alla uttalande som antyder svagare respons är uppmuntrande för Putin. Efter Bidens första uttalande kom ett förtydligande från Vita huset. Vicepresident Kamala Harris insisterar: USA kommer att svara aggressivt. Omni 220121. Källa: EU har tagit fram lista med sanktioner. EU-kommissionen har tagit fram en preliminär lista över sanktioner som kan användas om Ryssland går till angrepp mot Ukraina, rapporterar Direkt. De potentiella sanktionerna uppges nu diskuteras mellan kommissionen och medlemsländerna. Vilka sanktioner på listan som kan bli aktuella ska stå i proportion till det ryska angreppet. "Om det sker en allvarlig utveckling kommer EU:s reaktion att bli mycket snabb och tydlig. Det handlar om dagar," säger en EU-källa till nyhetsbyrån. Källa: Varje aggressiv handling kommer att mötas med ett svar. Omni 220121. Lavrov: Hysteri - Ryssland har inga planer på attack. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov avfärdar västvärldens reaktion på Rysslands mobilisering vid Ukrainas gräns som "hysteri" och säger att Ryssland inte har några planer på att attackera sitt grannland. Det skriver Bloomberg efter Lavrovs presskonferens om mötet med USA:s utrikesminister Antony Blinken i Genève. Lavrov säger även att USA har lovat ett skriftligt svar på Rysslands "säkerhetsförslag" under nästa vecka. På sin egen presskonferens bekräftade sedan Blinken att USA ska skicka skriftliga "idéer" till Ryssland under kommande vecka, skriver AFP. Ryssland vill att Nato ska garantera att försvarsalliansen inte stärker sin närvaro i östra Europa - krav som Nato har avfärdat som helt orealistiska. Sergej Lavrov: "Vi enades om att skriftliga svar på alla våra krav ska skickas nästa vecka." Lavrov: "Blinken höll med om att vi måste ha en förnuftig dialog. Jag hoppas att känslorna ska dämpas." Blinken: "Vi förväntade oss inga större genombrott." Omni 220121. Analys: Samtalen med USA en delseger för Ryssland. Att USA:s utrikesminister Antony Blinken offentligt talar om att beakta Rysslands intressen är en delseger för Kreml, skriver DN:s Anna-Lena Laurén i en analys. Även om dagens Ukrainasamtal mellan utrikesministrarna inte mynnade ut i något konkret är det ett resultat för Kreml att USA nu funderar över eftergifter för att lugna ned situationen, enligt Laurén. "Målet har aldrig varit skriftliga garantier på att Ukraina inte tas med i Nato - Putin vet att det är en omöjlighet. Men Ryssland vill ha en roll globalt, vilket lyckades", skriver hon. CNN:s Stephen Collinson skriver i en analys att det just nu pågår "eskalerande psykologisk krigföring" mellan Ryssland och USA som närmar sig punkten då en fredlig lösning blir omöjlig. "Joe Biden är låst i en kraftmätning med Vladimir Putin, som tagit Ukraina som gisslan för att tvinga USA att omförhandla de överenskommelser som avslutade kalla kriget. Ingen av dem blinkar," skriver han. En upptrappning riskerar, förutom att skada USA:s globala anseende, även att drabba vanliga amerikaner till exempel genom energikriser, enligt Collinson. Stephen Collinson: Varken Biden eller Putin har råd att förlora sin Ukraina-kraftmätning. Omni 220121. Expert: Organisation eller stat troligen bakom drönare. En organisation eller stat ligger troligen bakom de drönare som observerats på flera platser i Sverige den senaste tiden. Det säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, till Aftonbladet. Motivet är sannolikt att skrämmas, säger han. I veckan meddelades att ett 20-tal drönarobservationer utreds av myndigheter. Enligt Aftonbladets uppgifter flögs flera drönare in mot Stockholms innerstad i tisdags kväll. Två drönare sågs sedan vid bland annat Kaknästornet, som är ett skyddsobjekt. Innan dess hade drönare flugit över Bergs oljehamn, som ägs av Cirkle K, i Nacka. "Drönaren cirklade runt oljecisternerna och oljedepån och det tog man på stort allvar eftersom det är en så känslig plats om något skulle hända," säger en källa. Omni 220121. Ukraina anklagar Ryssland för falska bombhot. Ukraina uppger på fredagen att landet utsatts för en rad falska bombhot de senaste dagarna, rapporterar TT. De beskyller Ryssland för att ligga bakom. "Det uppenbara målet för angriparlandets specialstyrkor är att sätta ytterligare press på Ukraina, att ge upphov till oro och panik i samhället", skriver den ukrainska säkerhetstjänsten i ett uttalande. Ukraina har tidigare anklagat Ryssland för att ligga bakom den storskaliga cyberattacken mot ukrainska myndigheter förra veckan. Omni 220121. Baltiska länder går samman - kommer stötta Ukraina militärt. Nato-medlemmarna Estland, Lettland och Litauen kommer att förse Ukraina med USA-tillverkade pansarvärnsrobotar och pansarskydd. "De baltiska staterna kommer att fortsätta stödja Ukraina inte bara diplomatiskt och politiskt, utan också bidra till att stärka landets försvarsförmåga” skriver de tre länderna i ett gemensamt uttalande." Martin Hurt, forskare på det internationella centret för försvarsstudier i Tallinn säger att man följer situationen i Ukraina med viss oro: "Den är oroväckande. Och det är svårt att se något trendbrott, så vi kan förvänta oss att det kommer bli värre och värre".
SR 220121. Linde: Ryska kraven allvarliga för Sveriges säkerhet. Utrikesminister Ann Linde (S) ser ingen större risk för ett militärt angrepp mot Sverige i närtid, skriver DN. Men hon konstaterar att det finns en reell risk för ett ryskt angrepp mot Ukraina och att kraven som Ryssland framfört "är allvarligt för vår säkerhet". "En begränsning för vem man får öva med och hur komplexa övningarna får vara, eller hur nära den ryska gränsen de får genomföras, skulle påverka oss negativt," säger hon. Ryssland vill bland annat stoppa Sverige, och andra länder, från att samverka med eller gå med i Nato. Nästa vecka åker Linde och hennes finländske kollega Pekka Haavisto till Bryssel för att träffa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och dela sina synpunkter på kravlistan. Linde: Rysslands agerande har försatt oss i den här situationen. Omni 220121. Nato nobbar krav på utträde ur Rumänien och Bulgarien. Nato går inte med på det ryska kravet att dra ut sina trupper från Rumänien och Bulgarien, rapporterar AFP. "Vi kommer inte att frånsäga oss möjligheten att skydda och försvara varandra, vilket inkluderar truppnärvaron i alliansens östliga del," säger talespersonen Oana Lungescu. Detta skulle enligt Lungescu skapa "första och andra klassens Natomedlemmar". Kravet framfördes av det ryska utrikesdepartementet på fredagen som en del av de "säkerhetsgarantier" Ryssland vill ha, skriver Reuters. Lungescu: "Det kan vi inte acceptera." Kravet gäller alla trupper, vapen och annan militär utrustning. Omni 220121. Storbritannien: Putin måste dra sig tillbaka från Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin måste dra tillbaka sina trupper från den ukrainska gränsen innan han begår ett "massivt strategiskt misstag". Det säger Storbritanniens utrikesminister Liz Truss på en pressträff i Sydney, enligt brittiska medier. Hon varnar för att ett ryskt intrång "bara skulle leda till stort elände och förlorade liv", precis som under Afghansk-sovjetiska kriget och Tjetjenienkrigen. "Kreml har inte lärt sig av historien. De drömmer om att återskapa Sovjetunionen, eller ett sorts större Ryssland." Liz Truss: Vi är beredda att ta till väldigt kraftfulla sanktioner. Liz Truss: Tillsammans med våra allierade kommer vi fortsätta att stå enade med Ukraina. Omni 220121. Nato trappar upp i Östersjön - halva flottan på plats. Nato utökar sin närvaro i Östersjön med anledning av det spända säkerhetsläget. På fredagen rörde sig halva militäralliansens flotta i området, rapporterar Aftonbladet. I söndags uppgav Nato att örlogsfartyget HNLMS Rotterdam stationerats i Östersjön. På fredagen anslöt även fregatten HDMS Peter Willemoes, som tillhör samma snabbinsatsstyrka. Sedan tidigare finns minröjningsfartyg från Tyskland, Lettland och Litauen i området. Fartygen finns på plats för att "förbättra den marina översikten och ytterligare stärka samarbetet", skriver Nato i ett pressutskick. Snabbinsatsstyrkan och minröjningsstyrkan är två av de fyra som Natos flotta har att tillgå. Samtidigt skickar Ryssland luftvärnsmissiler till ukrainska gränsen. Nato nobbar krav på utträde ur Rumänien och Bulgarien. Omni 220121. Bildt: En unikt farlig och unikt allvarlig situation. Vladimir Putin har med sig pistolen till förhandlingsbordet när han förhandlar. Det säger den tidigare moderata statsministern och utrikesministern Carl Bildt i TV4:s Nyhetsmorgon. Han konstaterar att de ryska soldaterna radar upp sig vid Ukrainas gräns samtidigt som diskussionerna med väst pågår. Samtidigt har Ryssland med sig "rakt igenom orimliga och rakt igenom omöjliga" krav till förhandlingsbordet, som krav på att det västliga samarbetet måste begränsas kraftigt. "Det är en unikt farlig och unikt allvarlig situation." Bildt säger att risken för krig nu är "klart högre" än vid något annat tillfälle han kan erinra sig. Omni 220122. 90 ton militärt stöd från USA har anlänt till Kiev. 90 ton amerikanskt militärt stöd anlände till Ukraina på fredagskvällen. Det är den första av flera transporter och en del av ett nyligen beslutat "säkerhetspaket" på 200 miljoner dollar från USA. Bland annat innehöll försändelsen ammunition, skriver BBC. USA:s ambassad i Kiev skriver i ett uttalande att transporten visar att det finns ett starkt amerikanskt stöd för Ukrainas rätt att försvara sig mot ryska aggressioner. Washington beslutade om stödet i december. Ukrainas försvarsminister tackar USA för stödet. Omni 220122. Konflikten stärker Kinas och Rysslands handelsband. Den spända situationen mellan väst och Moskva efter den ryska upptrappningen kring Ukraina har fört Ryssland och Kina närmare varandra, skriver Nikkei Asia. Enligt nya siffror från Kinas tullmyndighet ökade handeln mellan länderna med 35,8 procent förra året till rekordnivån 146,9 miljarder dollar, motsvarande 1 350 miljarder kronor. Ryssland har inte släppt officiella siffror, men bekräftade nyligen att nivån väntades ligga över 140 miljarder dollar. Analytiker tror att banden mellan Kina och Ryssland kommer att stärkas ytterligare i spåren av Ukrainakonflikten. Enligt Artyom Lukin, professor i internationella relationer, har Putin "sannolikt fått garantier från Xi" om att Kina kommer att hjälpa Ryssland vid en konflikt. Handeln mellan länderna har ökat 167 procent sedan 2010. Omni 220122. USA uppmanar familjer till anställda att evakuera. USA har uppmanat familjer till anställda vid landets ambassad i Kiev att inleda evakueringarna från Ukraina redan på måndag, uppger en källa för Fox News. USA:s utrikesdepartementet väntas även uppmana amerikanska medborgare att lämna Ukraina med kommersiella flyg "medan dessa fortfarande är tillgängliga", enligt källan. Ryska stridsflygplan har anlänt till Belarus, norr om Ukraina.
Omni 220122. Tyskland i dubbelt bråk med Ukraina - marinchef sa att Putin förtjänar respekt. Flera incidenter skakar relationen mellan Ukraina och Tyskland. Tyskland förser inte Ukraina med vapen och stoppar genom en klausul även Estland från att skicka tysktillverkade vapen till landet, något som Wall Street Journal rapporterade i går. På Twitter skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att den tyska linjen innebär en uppmuntran till Rysslands president Vladimir Putin att genomföra en ny attack mot landet. Enligt ett separat uttalande ser Ukraina med djup besvikelse på den tyska oviljan att bidra med militärt stöd. Samtidigt har Tysklands marinchef Kay-Achim Schönbach hamnat i blåsväder. I en video som fått stor spridning i tyska medier säger Schönbach att Putin förtjänar respekt och att Kiev aldrig kan återta det av Ryssland annekterade Krim. Enligt AFP har Ukraina kallat upp Tysklands ambassadör för att understryka det oacceptabla med marinchefens uttalande. Schönbach skriver att han gav uttryck för personliga uppfattningar. Tyska försvaret har tagit avstånd från Schönbachs uttalande.
Schönbach fällde kommentarerna under ett besök i Indien.
Omni 220122. EU-topp bekräftar: Vill köpa naturgas på annat håll. EU:s energikommissionär Kadri Simson bekräftar att unionen undersöker möjligheten att köpa naturgas från andra länder på grund av minskade ryska leveranser och ökade geopolitiska spänningar, skriver Bloomberg. Bland annat ska EU diskutera frågan med USA i början av februari. Efter vinterns elprischock analyserar EU-kommissionen olika scenarion för att säkerställa att de nationella planerna håller måttet. EU vill också koordinera lagring av naturgas på ett effektivare sätt och undersöker möjligheterna att reformera unionens energimarknad, skriver Bloomberg. "Den enda långsiktigt hållbara lösningen på vårt beroende av fossila bränslen och därmed volatila energipriser är att genomföra en grön omställning," säger Simson. Energipriserna i Europa steg i vinter till rekordnivåer. Omni 220122. "Sverige och Finland bör ha förband i varandras länder." Sverige och Finland bör fördjupa försvarssamarbetet på ett sätt som innebär att de båda länderna permanent har personal och förband i varandras länder. Det skriver den tidigare försvarsministern Björn von Sydow (S) och Finlands tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam på SvD Debatt. Ett samarbete i fysisk form vore ett naturligt steg i och med den ryska mobiliseringen vid gränsen till Ukraina, anser von Sydow och Enestam, som nämner en rad exempel på regementen och brigader i de båda länderna som skulle kunna samarbeta. Sverige och Finland har allt att vinna på ett sådant samarbete, och det bäddar för "säkerheten och stabiliteten i vår del av världen", skriver de. Omni 220122. Storbritannien: Ryssland vill tillsätta ryssvänlig ledare i Ukraina. Storbritannien påstår att man innehar information om att Moskva nu undersöker möjligheten att tillsätta en ryss-vänlig ledare i Ukraina. Britterna vill inte närmare kommentera var eller hur man fått informationen. Ryssland svarar i ett uttalande att uppgifterna inte stämmer och uppmanar Storbritannien att sluta sprida nonsens, rapporterar AFP. Ryssland: Vi vill inte ha Nato i Rumänien och Bulgarien. Ryssland: Vi vill inte ha Nato i Rumänien och Bulgarien Ryssland söker tillbakadragande av Natos styrkor och vapen från Rumänien och Bulgarien som en del av dess omfattande säkerhetskrav från den USA-ledda alliansen. Rumänien och Bulgarien kritiserade Rysslands krav att avlägsna allianstrupper från båda länderna som oacceptabelt. You tube 220123. 9:18. Rysk mobilisering i Belarus - kan möjliggöra Kievattack. En stor rysk militärstyrka har anlänt till Belarus - något som kan möjliggöra ett ryskt angrepp på Ukrainas huvudstad Kiev, varnar experter enligt The Guardian. "Det som oroar oss är helhetsbilden. Det är ansamlingen av 100 000 soldater längs Ukrainas gränser i kombination med att styrkor flyttats in i Belarus under helgen," säger en källa på amerikanska UD. Från Belarus gräns mot Ukraina är det som närmast drygt åtta mil till Kiev. "Det är klart att om man tänker gå in och avsätta nuvarande regim och tillsätta någon form av marionettregering, då är det naturligtvis enklare att komma från Belarus. Det är ju mycket närmare," säger den militärstrategiske experten Stefan Ring till SvD. Styrkan i Belarus innefattar spetsnaztrupper, kortdistansmissiler och luftvärnsbatterier. Officiellt reser ryska trupper till Belarus för att delta i en gemensam militärövning. Omni 220123. Blinken: Om en rysk soldat går in blir svaret hårt. Om en enda rysk soldat skulle gå in i Ukraina "på ett aggressivt sätt" skulle det besvaras hårt. Det säger USA:s utrikesminister Antony Blinken till CNN. "Det skulle utlösa ett snabbt, kraftigt och enat svar från USA och Europa," säger han utan att specificera om svaret skulle vara militärt eller inte. Blinken säger också att USA har varit ledande i att sätta ihop ett internationellt sanktionspaket som skulle innebära "enorma konsekvenser" om Ryssland skulle genomföra ytterligare aggressioner. "Syftet med sanktionerna är att avskräcka. Om vi inför dem nu förlorar vi det verktyget," säger Blinken. Omni 220123. Ledare: Problemet med Bildt är att han sällan haft rätt. Moderaterna borde göra upp med arvet efter den tidigare utrikesministern Carl Bildt, tycker GP:s Naomi Abramowicz. "Problemet med Bildt är inte att han då och då har fel - det kan hända den bästa - utan att han väldigt sällan har haft rätt", skriver hon på tidningens ledarsida. Som exempel nämner Abramowicz att Bildt varit förespråkare för ett turkiskt EU-medlemskap, trots att politisk förföljelse är vanligt förkommande i landet. Han har också "kuttrat duvlikt" med diktaturer som Kina och Iran, skriver hon. Apropå utrikespolitik så har Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg träffat Estlands president Alar Karis för att prata säkerhetspolitik. Karis är inte lika förvånad som andra ledare i Europa över att situationen har eskalerat och påpekar att det är viktigt att lyssna "väldigt uppmärksamt" på vad som kommer från Kreml. "Putin varnade för ganska länge sedan att han tänker annektera Krim, men ingen trodde på det då. Men nu är det en realitet," säger han. Omni 220124. Kommentar: Bildts Israelfientliga attityd kan väl ingen ha missat. Också ansvarig för Sverges nedrustning av försvaret. Nato skickar fler flygplan och fartyg till Östeuropa. Nato skickar ytterligare stridsflygplan och fartyg till länder i östra Europa efter den ryska aggressionen vid Ukrainas gräns. Det uppger försvarsalliansen i ett pressmeddelande. "Nato kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda och försvara alla allierade," säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg i pressmeddelandet. "Vi kommer alltid att reagera på varje försämring av vår säkerhetsmiljö," fortsätter han. Förstärkningen görs i Litauen, Bulgarien och Rumänien. I pressmeddelandet skriver Nato också att USA överväger att stärka sin militära närvaro i området. Omni 220124. 39 kinesiska plan flög igenom Taiwans luftrum. Taiwans försvarsdepartement uppger att 39 kinesiska plan flög över det taiwanesiska luftrummet på söndagen. Det är det största antalet sedan i oktober, skriver Hongkongbaserade South China Morning Post. Enligt The Guardian har kinesiska plan passerat Taiwan allt oftare under senare år. Under en fyradagarsperiod i oktober passerade 150 flygplan över Taiwan i samband med ett kinesiskt högtidsfirande. 34 av 39 plan var stridsflygplan. Sker dagen efter USA:s och Japans gemensamma militärövning. Övningen genomfördes öster om Taiwan. Det är ännu oklart varför Kina genomförde detta. Omni 220124. Stoltenberg: Förstärkt närvaro på Gotland viktigt. Det är viktigt för säkerheten kring Östersjön att Sverige har utökat den militära närvaron på Gotland. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg på en presskonferens med utrikesminister Ann Linde (S) och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto. Militäralliansen har just nu fem fartyg i Östersjön och har dessutom utökat styrkorna i östra Europa, något som Stoltenberg menar är befogat efter kraven från Ryssland. Danmark, Spanien, Nederländerna och Frankrike bidrar med fartyg och flyg. "Det är defensivt. Nato hotar inte Ryssland. Det är proportionerligt," säger han enligt Expressen. Ann Linde beskriver det spända läget mellan Ryssland och Ukraina som "mycket allvarligt". Omni 220124. Johanna Melén, Moskva: Om Putin och ett trapphus i Leningrad. En människa som känner sig trängd, inträngd, omgärdad intar gärna försvarsposition. Det har Vladimir Putin gjort sedan han blev president, för 22 år sedan, och alltmer intensivt. Det började med hotet från vad som sades vara tjetjenska terrorister och så inleddes kriget i delrepubliken Tjetjenien. Sedan var det hotet från de frispråkiga tv-kanalerna som kritiserade och häcklade makten hej vilt och därför togs de över av Kremllojala ägare. Därefter har det fortsatt på samma sätt med yttre och inre hot som måste avvärjas, tillintetgöras. Därför sitter Rysslands mest framträdande oppositionspolitiker Aleksej Navalnyj i fängelse. Därför har en organisation som Memorial som tar fram sanningen om människorättsbrott, historiska och nutida, likviderats och därför klassas en lång rad kritiskt rapporterande medier som utländska agenter. Och det är därför som rysk militär nu mobiliserar vid grannlandet Ukrainas gräns. Eftersom Vladimir Putin känner sig trängd, och sviken, av den västliga försvarsalliansen Nato, av det som i Ryssland brukar kallas för "det kollektiva väst" och av ett grannland, en forna Sovjetrepublik, Ukraina, som valt att vända sig västerut snarare än österut i sin strävan in i framtiden. Om hoten, som Vladimir Putin ser dem, verkligen finns där, eller inte, spelar ingen roll. För vi kan nog utgå från att han själv är och har blivit alltmer övertygad om att de är på riktigt. Frågan omvärlden nu måste hantera är hur mycket hänsyn den ska visa den ryske presidentens upplevda känsla av att vara inträngd i ett hörn. Ett svårt val eftersom bristande hänsyn i värsta fall kan leda till krig. SR 220125. 20 ryska fartyg i ny krigsövning i Östersjön. 20 ryska örlogsfartyg och stödenheter har lämnat Kaliningrad för övningar i Östersjön. "Inom övningen kommer taktiska grupper av minsvepare, små antiubåtsfartyg och robotbåtar att delta", uppger ryska försvaret, enligt statliga ryska nyhetsbyrån RIA Novosti. De ryska fartygen lämnade på måndagen marinbasen i Baltijsk vid Östersjökusten i den ryska exklaven Kaliningrad. Övningen är del av en planerad större rysk marinövning som också genomförs i Medelhavet, nordöstra Atlanten och Stilla havet, uppger ryska försvaret. Bland de ryska fartygen finns flera korvetter och stödfartyg från ryska Östersjöflottan. Ombord finns även en antiterrorstyrka som uppges ha för avsikt att öva till sjöss, enligt ett uttalande från ryska försvaret. Det svenska försvaret bekräftar för DN att Ryssland tidigare uppgett att övningarna skulle komma att ske. Expressen 220124. Peskov kommenterade Kadyrovs uttalande om Ukraina. Pressekreterare för Rysslands president Dmitrij Peskov kommenterade orden från Tjetjeniens chef Ramzan Kadyrov, som sa att han, i den ryska presidentens ställe, "skulle ha tagit Ukraina för länge sedan." "Jag vill påminna dig om att chefen för den ryska staten formulerar grunden för Ryska federationens utrikespolitik. Och till vår universella glädje är chefen för den ryska staten, som inkluderar Tjetjenien som subjekt, Vladimir Vladimirovich Putin, sade Peskov. Tidigare har Kadyrov sagt att USA använder Ukraina för att placera ut en militärbas på dess territorium, och om han var i den ryska presidenten Vladimir Putins ställe, "skulle jag ha tagit Ukraina för länge sedan." I december förra året uttryckte Tjetjeniens chef åsikten att om den ukrainske presidenten Vladimir Zelenskij fortsätter att föra en antirysk politik så kommer Ukraina att behöva annekteras till Ryssland. Enligt Kadyrov är västländer intresserade av att öppna militärbaser i Ukraina och på så sätt diktera sina villkor till Ryssland. Senare kallade Kadyrov sin personliga åsikt uttalandet om "Ukrainas anslutning." RT 220125. Tor överklagar beslut om blockering i Ryssland. Anonymiseringstjänsten Tor överklagar nu den ryska kommunikationsmyndigheten Roskomnadzors blockering av tjänsten i landet. Det rapporterar Zdnet. Överklagandet sker tillsammans med den digitala rättighetsgruppen Roskomsvoboda, som hävdar att blockeringen strider mot landets konstitutionella rättigheter. Det var i början av december förra året som Roskomnadzor valde att blockera Tor med hänvisning till att tjänsten ger tillgång till olagligt innehåll. Tor blockerades i Ryssland i början av december förra året. Överklagandet görs tillsammans med den digitala rättighetsgruppen Roskomsvoboda. Omni 220125. Ryssland sätter fängslade Navalnyj på terrorlista. Ryssland klassar den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som terrorist. På tisdagen har landet lagt till Navalnyj och nio av hans kollegor på listan över "terrorister och extremister", skriver AFP. Sedan tidigare har flera andra nära medarbetare till honom placerats på samma lista. Nyhetsbyrån konstaterar att den ryska regeringen fortsätter att trycka ner oppositionen. Navalnyj dömdes nyligen till fängelse för att ha brutit mot reglerna för ett tidigare villkorligt straff. Oppositionspolitikern dök inte upp till den obligatoriska kontrollen - för att han samtidigt låg i koma efter att ha förgiftats med nervgiftet novitjok. Ryssland har pekats ut för attacken. Hamnar därmed på samma lista som talibanerna och IS. Omni 220125. Ukraina: Har stoppat attack från Moskva-stöttad grupp. Ukraina hävdar att man har stoppat en Moskva-stöttad grupp som förberedde "en serie väpnade angrepp". Målet med de tilltänkta attackerna ska ha varit att destabilisera landet, skriver AFP. Enligt Ukrainas säkerhetstjänst SBU skulle attackerna ske i gränsregionerna. SBU uppger att planen koordinerades av Ryssland. Samtidigt skriver nyhetsbyrån AP att ukrainska ledare försöker lugna sina invånare. På måndagen sa presidenten Volodymyr Zelenskyj att läget var under kontroll och att det inte finns någon anledning till panik. Omni 220125. Källa: USA står redo med sanktioner mot Ryssland. USA står redo att införa sanktioner och exportkontroller mot viktiga sektorer i den ryska ekonomin ifall president Vladimir Putin invaderar Ukraina. Det rapporterar Wall Street Journal. "Kontrollerna vi överväger tillsammans med våra allierade skulle slå rätt hårt mot Putins strategiska ambitioner för att industrialisera sin ekonomi, säger en företrädare från Vita huset som menar att sanktionerna skulle slå mot AI, kvantdatorer eller försvar." Enligt USA skulle exportkontrollerna vara "potenta", skriver tidningen. Sanktionerna kan bland annat slå mot den ryska valutan och ryska marknaden. Omni 220125. Irländska fiskare ska stoppa rysk militärövning. Irländska fiskare planerar att med hjälp av sina båtar "fredligt störa" en rysk militärövning nästa månad, rapporterar RTÉ. Övningen kommer att genomföras på internationellt vatten söder om Cork, men fiskarna hävdar att insatsen kommer att störa det marina livet samt viktiga fiskemöjligheter. "Det handlar om försörjningen för fiskare och deras familjer längs hela kusten här", säger Patrick Murphy på en lokal fiskeorganisation. Det finns dessutom en oro över att undervattenkablar skadas i samband med övningen, rapporterar The Irish Times. Enligt Rysslands ambassadör Yuri Filatov kommer endast tre till fyra fartyg att delta i övningen. Ryska ambassaden säger i ett uttalande att det vore "hänsynslöst och oansvarigt" att störa övningen. Enligt Murphy finns stora mängder blåvitling i området där ryska övningen ska hållas. Ryssland väntas genomföra övningar runt hela världen.
Omni 220125.
RTE 220125.
Kommentar: Ryssland har absolut ingenting att göra vid vatten utanför Irland. Det är hänsynslöst och oansvarigt att störa fiskare och fiskarna i de vattnen. Analyser: I rysk tv är det Nato som förbereder attack. Samtidigt som västvärlden oroas för att Ryssland ännu en gång går in i Ukraina ges en annan bild i ryska statliga medier, skriver DN:s och Hufvudstadsbladets Anna-Lena Laurén. Hon konstaterar i en analys att Kremls propagandamaskineri gör allt för att förlöjliga Europa och USA, bland annat genom att svartmåla kvinnliga ledare samt sprida påståenden om att Sverige och Finland pressas att gå med i Nato. "Det handlar om att ge bilden av att Kreml gör allt för att hitta gemensamma lösningar med ett Europa och USA som inte vet vad de vill", skriver hon. CNN:s Jill Dougherty skriver att de militära styrkor som ryska tv-tittare får se bilder av är Natos. "I landets alternativa medielandskap är det Natostyrkor som genomför en noggrant planerad insats: Omringa Ryssland, störta Putin och ta kontroll över de ryska energitillgångarna", skriver hon. Anna-Lena Laurén: Den ryska statliga propagandan fokuserar på att göra narr av väst. Jill Dougherty: Väst befarar attack - det är inte vad ryssarna får se på tv. Omni 220125. Tyskland ger 5 000 hjälmar till Ukraina: "Ett skämt". Tyskland vägrar att skicka vapen till Ukraina inför en möjlig ny rysk invasion - i stället erbjuder man 5 000 hjälmar. Enligt tyska försvarsministern Christine Lambrecht skulle bidraget skicka en tydlig signal att Tyskland står bakom Ukraina om det säkerhetspolitiska läget försämras. Hon säger själv enligt Reuters att ukrainska ambassaden i ett brev bett specifikt om just hjälmar, men enligt Ukrainas ambassadör i Berlin behövs framför allt vapen. Borgmästaren i Ukrainas huvudstad Kiev, Vitalij Klytjko, säger till tyska tidningen Bild att hjälmerbjudandet gjorde honom "mållös" då han menar att Tyskland inte förstår allvaret. "5 000 hjälmar är ett absolut skämt, vad skickar Tyskland nästa gång? Kuddar?" Flera andra västländer har skickat vapen till Ukraina, rapporterar Reuters. Bland annat kommer Nato-landet Tjeckien att skicka 4 000 artillerigranater. Ukraina hade bett om 100 000 hjälmar och skyddsväster: Droppe i havet. Vitalij Klytjko säger att de ryska styrkorna är tungt beväpnade. Omni 220126. US Navy wants to get crashed stealth fighter back -- before China can. The United States Navy is trying to retrieve its most advanced fighter jet from the depths of the South China Sea, an extremely complex operation that analysts say will be closely monitored by Beijing. The F-35C, a single-engine stealth fighter and the newest jet in the US Navy fleet, crash-landed on the aircraft carrier USS Carl Vinson during routine operations on Monday, the Navy said. The $100 million warplane impacted the flight deck of the 100,000-ton aircraft carrier and then fell into the sea as its pilot ejected, Navy officials said. The pilot and six sailors aboard the Vinson were injured. An F-35C prepares to launch off the flight deck of the USS Carl Vinson while a second prepares to launch off the flight deck of the aircraft carrier USS Abraham Lincoln on Jan. 22, 2022, in the Philippine Sea. While damage to the Vinson was only superficial, and it and the carrier's air wing have resumed normal operations, the Navy faces the daunting task of attempting to pull the F-35 off the ocean floor in some of the most contested waters on the planet. The Navy is giving scant details on its recovery plans for the F-35C, the first of which only became operational in 2019. CNN 220126. Nato svarar Ryssland: Ruckar inte på våra principer. Nato och USA har lämnat över skriftliga svar till Ryssland om de krav som landet har ställt - att alliansen inte tar in nya medlemmar och drar tillbaka trupp från Östeuropa. I mångt och mycket är det skriftliga dokumentet ett stor nej till de ryska kraven. "Vi har gjort tydligt att vi inte kompromissar kring våra principer, alla länder har rätt att välja sin egen väg", säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
SR 220126. Polen bygger snabbt upp en metallbarriär mot Belarus. Den polska muren är avsedd att blockera migranter så att de inte kan ta sig in på EU:s territorium. Polen vill vara redo för eventuella nya provokativa handlingar från Belarus sida. Och Polen vill inte ta emot stora mängder migranter. Enligt den polska högerregeringen kommer metallmuren att tjäna hela EU:s intressen. Den 5,5 meter höga metallväggen med taggtråd överst sträcker sig mer än 180 kilometer längs gränsen. Kameror och elektroniska larmsystem ska ingå i bygget. Två byggföretag uppges dygnet runt arbeta med projektet som ska vara färdigt i juni. I fjol började också Litauen bygga en mur vid sin gräns mot Belarus. yle 220127. EU ger sig in i bråket mellan Litauen och Kina. Kina har infört ekonomiska restriktioner mot Litauen sedan landet stärkt sina diplomatiska band till Taiwan. Nu svarar EU-kommissionen med process mot Kina inom Världshandelsorganisationen WTO. "Kina använder tvingande åtgärder för att stoppa handel med Litauen, vi anser att det bryter mot de internationella handelsreglerna", säger den ansvariga kommissionären Valdis Dombrovskis. SR 220127. USA: Nord Stream 2 stoppas om Ryssland invaderar. Gasledningen Nord Stream 2 kommer inte att tas i bruk om Ryssland invaderar Ukraina. Det säger Ned Price, talesperson på det amerikanska utrikesdepartementet, i en intervju med NPR. Nord Stream 2 går mellan Ryssland och Tyskland och byggdes färdigt i somras. Tyskland har hittills varit ovilligt att blanda in gasledningsprojektet i Ukrainadebatten, men har efter press från omvärlden öppnat för att diskutera frågan. "Jag vill vara tydlig: Om Ryssland invaderar Ukraina kommer Nord Stream 2 att stoppas, på det ena eller andra sättet. Jag tänker inte gå in på detaljer men vi kommer att samarbeta med Tyskland för att se till att projektet inte går vidare," säger Price. Price: Tyskland har förhandlingsutrymme eftersom gasen inte har börjat flöda. Nord Stream 2 innebär en fördubbling av Rysslands gasexport till Tyskland. Omni 220127. Expert: Ryssland kan göra vad de vill i luftrummet. Den ryska militären har genomgått en betydande modernisering och uppgradering de senaste åren, skriver både New York Times och Washington Post. Förändringen har skett snabbt och är markant, även om man jämför med 2014 då annekteringen av Krim skedde. Samtidigt är den ukrainska armén utbildad för skyttegravskrig och markstrid - medan luftförsvaret är gammalt och sårbart. Den amerikanske generalen Ben Hodges säger till Washington Post att ukrainska trupper kan försöka matcha ryssarna på marken men att "luften är en annan historia". Den uppfattningen delas av den oberoende ryske analytikern Kirill Michailov. "Ryssland kommer att kunna kontrollera luftrummet och göra mer eller mindre vad man vill. Omni 220127. Europa hotar med sanktioner om Kreml beordrar attack. Storbritannien och EU förbereder sanktioner mot ryska gasprojekt ifall Ryssland beslutar om en ukrainsk invasion, rapporterar Financial Times och hänvisar till källor med insyn. Åtgärderna är framtagna med amerikanskt stöd och kommer utgöra en del av ett bredare paket av potentiella ekonomiska konsekvenser. "Det skulle skada Ryssland genom att gå efter en sektor de verkligen bryr sig om," säger James Waddell på Energy Aspects till FT. 40 procent av europeisk import av gas kommer från Ryssland. Omni 220127. Biden till Ukraina: USA redo att svara på invasion. USA är redo att svara resolut om Ryssland angriper Ukraina. Det försäkrade USA:s president Joe Biden i ett telefonsamtal med sin ukrainske kollega Volodymyr Zelenskyj, skriver AFP. Under samtalet underströk Biden att USA står bakom Ukrainas rätt till ”suveränitet och territoriell integritet” och att man från amerikanskt håll ser över hur man kan hjälpa Ukraina ekonomiskt. Biden bemötte också Ukrainas kritik mot att USA har kallat hem viss personal från ambassaden i Kiev. Enligt Biden är ambassaden fortsatt "öppen och i full funktion". Enligt uppgifter till CNN ska dock den ukrainska sidan ha varit missnöjd med samtalet. Detta eftersom Biden sagt att det är sannolikt med en invasion i närtid, möjligen redan i februari, vilket Ukraina inte håller med om. Zelenskyj ska istället ha sagt att hotet från Ryssland är allvarligt men mindre konkret. Omni 220128. Lettland sågar Tyskland: "Omoraliskt och hycklande". Tysklands undfallande hållning till Ryssland och Kina är skadlig för relationerna mellan Europas länder. Det säger den lettiske försvarsministern Artis Pabriks till Financial Times och sågar Tysklands agerande i Ukrainafrågan. Pabriks är bland annat kritisk till att Tyskland stoppat Estland från att skicka artilleripjäser till Ukraina för att landet ska kunna försvara sig mot ett eventuellt ryskt angrepp. Han tar också upp att tyska företag hotat att bojkotta Litauen för att den litauiska regeringen godkänt en taiwanesisk beskickning med ordet Taiwan i namnet - till Kinas förtret. "Hur agerar de när det handlar om Litauen, Ryssland och Kina? Det är omoraliskt och hycklande. Det driver in en kil mellan väst- och östeuropeiska länder," säger han. Tyskland kan stoppa Estlands vapenleverans eftersom det var deras vapen från början. Omni 220128. Förre presidenten Dmitrij Medvedev försöker lugna stämningarna: "Ryssland vill inte ha krig men nog säkerhetsgarantier". I Ryssland pågår som bäst en livlig debatt om Natos svar på Moskvas säkerhetspolitiska krav. Till och med landets före detta president Dmitrij Medvedev tog skeden från munnen i en sällsynt intervju där han försökte lugna stämningarna. "Ett krig vill ingen ha, ingen strävar efter ett krig och allt måste göras för att undvika krig, särskilt ett som skulle beröra Ryssland och Nato." Det säger Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev som i går trädde fram inför ryska journalister i ett försök att dämpa Rysslands aggressiva krigsretorik. Medvedev som numera är vice-ordförande i landets säkerhetsråd, anser att fortsatta förhandlingar om Rysslands krav på säkerhetsgarantier är det enda sättet att också lösa konflikten om östra Ukraina. Samtidigt medgav Medvedev att det svar som Nato gav “komplicerar situationen”. Alliansens budskap var att man vägrar kompromissa om länders rättighet att själva bestämma vem de allierar sig med. På frågan om hur Ryssland kommer att agera nu, gavs inget klart svar. "Sådana planer diskuteras aldrig i offentligheten och alla beslut fattas av president Putin," sa Medvedev. Trots att Medvedev efterlyser förhandlingar förkastar han möjligheten att diskutera direkt med Ukrainas president. "Direkta kontakter med ledningen i Kiev är inte aktuellt eftersom det är meningslöst att prata med politiker som ljuger," menade Medvedev. "Dessutom fattar de beslut som riktar sig mot en del av den egna befolkningen," fortsatte han. Presidentens parti Enade Ryssland vädjade i onsdags till Putin om att Ryssland ska börja leverera vapen till de självutnämnda republikerna i östra Ukraina, Donetsk och Lugansk. "Vi kan inte lämna över människorna i östra Ukraina till Kievregimens godtycke," sa gruppordförande Vladimir Vasiljev. De är i behov av militärteknik för att stävja en aggression från Kievs sida. yle 220128. Lavrov: Om det är upp till Ryssland blir det inget krig. Ryssland vill inte ha krig i Ukraina. Det var budskapet från den ryske utrikesministern Sergej Lavrov när han intervjuades i radio på fredagen, skriver Reuters. "Om det är upp till Ryssland så blir det inget krig. Vi vill inte ha krig. Men vi kommer inte heller låta våra intressen bli avfärdade på ett oförskämt sätt," sa Lavrov. Enligt Reuters är det ett av de mest försonliga uttalandena från ryskt håll på lång tid. Så sent som i natt varnade USA:s president Joe Biden för att en rysk invasion kan ske i februari.
Lavrov: USA:s svar på våra krav var bättre än Natos.
Omni 220128. USA:s ambassadör: Som att tala fred med någon som lagt en pistol på bordet. Moskva, Kiev och Washington kommer med nya utspel om krisen i Ukraina. I en intervju med rysk radio säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland inte vill ha krig - men att man inte tillåter att Rysslands intressen ignoreras. "Den amerikanska Moskvaambassadören hävdar att det finns risk för ett omedelbart anfall eftersom det är så stora mängder trupper som samlats kring Ukraina. Han säger att det är som att tala fred med någon som lagt en pistol på bordet", säger Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. SR 220128. Ryssland hotar bryta relationerna med USA om det nya amerikanska sanktionspaketet blir verklighet. Moskva skärpte retoriken mot väst på fredagen och hotade med att bryta relationerna med USA om USA inför nya sanktioner. Utrikesminister Sergej Lavrov sa att de nya sanktioner som USA förbereder mot Ryssland skulle innebära att relationerna mellan USA och Ryssland bryts. Lavrov hänvisade speciellt till hotet om att utesluta Ryssland från det internationella betalningsförmedlingssystemet Swift. Både USA, EU och Nato har hotat med sällsynt hårda sanktioner ifall Ryssland invaderar Ukraina. Ryssland har upprepade gånger förnekat att landet planerar en invasion. "Det här sanktionspaketet inklusive avstängning från de västkontrollerade finansiella ekonomiska systemen skulle innebära att relationerna bryts," sa Lavrov. Utrikesministern försäkrade samtidigt att Ryssland inte viker från sina krav på säkerhetsgarantier. "Det finns inget utrymme för kompromisser," sa Lavrov till ryska radiostationer på fredagen. Ryssland vill ha garantier för att Ukraina aldrig blir Natomedlem och att utländska Natotrupper ska dras bort från Natoländerna Rumänien och Bulgarien. De ryska kraven har kategoriskt avvisats av Nato, som anser att alla länder ska få bestämma om sina säkerhetsarrangemang på egen hand. Både Nato och USA gav skriftliga svar på de ryska kraven på onsdagen. Lavrov sa då att president Vladimir Putin nu ska bestämma vad Ryssland gör härnäst. Putin hade på fredagen ett telefonsamtal med Frankrikes president Emmanuel Macron. Enligt Moskva upprepade Putin den ryska ståndpunkten att de västliga svaren inte beaktat de ryska säkerhetskraven. Lavrov sa på fredagen att det var skillnad på det amerikanska svaret och Natos svar - till amerikanernas fördel. "Det amerikanska svaret är nästan ett modellexempel på diplomatisk anständighet jämfört med Natos svar. Jag skämdes nästan lite å författarnas vägnar då jag läste Natosvaret," sa Lavrov enligt nyhetsbyrån Tass. Ett nytt möte mellan de ryska och amerikanska utrikesministrarna väntas äga rum inom de närmaste veckorna, enligt ryska medier. yle 220128. Kazakstans president tar över styret av maktpartiet. Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev har valts till ny ledare för det styrande partiet Nur Otan, rapporterar AFP. Tokajev tar därmed över som partiordförande efter sin mentor och företrädare som president, Nursultan Nazarbajev, som styrde landet mellan 1990 och 2019. Tokajev riktade nyligen sällsynt kritik mot Nazarbajev, och påtalade de orättvisor som han menar vuxit fram i landet under företrädarens styre. I samband med partikongressen tonade han dock ner kritiken och sa att Nazarbajev gjort mycket för att göra landet starkt. Kazakstan skakades nyligen av stora protester. Enligt vissa bedömare handlade protesterna till viss del om en maktkamp mellan anhängare till Tokajev respektive Nazarbajev. Omni 220128. Russia Sees Record Population Decline As Excess Deaths Hit 1M. Russia experienced its largest population decline in 2021 since the end of the Soviet Union. of 2021, as the country also reported its sharpest annual fall in population since the fall of the Soviet Union. Pushed down by record numbers of coronavirus fatalities and an already aging population, Russia's natural population declined by more than one million people during 2021 alone, the Rosstat statistics agency reported Friday. It also said that more than 215,000 Russians died of all causes in December 2021 - 42% more than in the same month of 2019, before the outbreak of the coronavirus - and that some 662,000 people had succumbed to the disease since March 2020. That number is more than twice what has been reported by the government’s taskforce, which uses a different methodology and is reported daily by state media. Independent demographers have repeatedly accused Russia of undercounting deaths associated with the coronavirus and downplaying the severity of the disease. The revelation that the country’s population shrank faster in 2021 than in any of the previous 30 years has only added fuel to those charges. Russia has now recorded at least 995,000 excess deaths since March 2020. The Moscow Times 220128. Biden lovar hjälpa EU med naturgas vid rysk invasion. USA lovar att leverera naturgas till EU vid leveranschocker som kan uppstå exempelvis om Ryssland invaderar Ukraina. Det skriver USA:s president Joe Biden och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett gemensamt uttalande. Som medier rapporterat tidigare uppger de att EU och USA samarbetar med regeringar världen över för leveranser av mer flytande naturgas, LNG. Toppolitikerna uppmanar samtidigt energiproducenter att samarbeta för en stabilare energimarknad med god tillgång, ett arbete "som redan har inletts". Omni 220128. USA: Ryssland förvarar blod och vårdmateriel vid gränsen. Ryssland har utrustat sina trupper vid den ukrainska gränsen med blodförråd och sjukvårdsmateriel, uppger tre amerikanska militära källor för Reuters. Uppgifterna är en stark indikator på att Ryssland förbereder sig för våldsamma sammandrabbningar, enligt experter. "Det är ingen garanti för ett anfall, men man anfaller inte utan att ha det till hands," säger den pensionerade amerikanske generallöjtnanten Ben Hodges. Varken Kreml, Pentagon eller Vita huset har offentligt kommenterat uppgifterna. USA:s president och utrikesminister förutspår aggressionshandlingar. Omni 220128. Kina till USA: Kan bli en militär konflikt om Taiwan. Det finns risk för militär konflikt mellan Kina och USA om Taiwan "fortsätter på vägen mot självständighet, uppmuntrade av USA". Det sa Kinas USA-ambassadör Qin Gang, i ett ovanligt konkret hot, till amerikanska NPR på fredagen. Taiwan utgör den största tvistefrågan mellan de två länderna, enligt ambassadören, och de taiwanesiska strävandena efter att upprätthålla självständighet "kommer sannolikt att leda till att USA och Kina, de två stora länderna, hamnar i militär konflikt". Från kinesiskt håll brukar det i allmänhet talas i mer svepande och indirekta termer, såsom att USA "leker med elden", enligt experter. Qin Gang: "Idéer om att förändra Kina är alltid en illusion". Omni 220128. Johnson reser till Ukraina - "Ryssland måste backa". Boris Johnson kommer att besöka Ukraina nästa vecka, rapporterar AFP. Den brittiske premiärministern kommer även i ett telefonsamtal med Vladimir Putin att uppmana Ryssland att "backa" och agera diplomatiskt. "Premiärministern är fast besluten om att trappa upp de diplomatiska insatserna och de avskräckande åtgärderna för att undvika blodspillan i Europa," säger en talesperson för Downing Street. Johnsons stab ger inga närmare besked om när besöket och samtalet ska äga rum. Storbritannien väntas tillkännage tuffare sanktioner mot Ryssland. Omni 220128. Estlands statsminister: Putin förstår bara styrka. Rysslands krav på att Nato drar sig tillbaka till den utbredning alliansen hade före 1997 sätter Estlands framtid på spel. Det säger den estniska statministern Kaja Kallas i en intervju med The Guardian. Hon är också kritisk till gasledningen Nord Stream 2 som hon anser är ett geopolitiskt projekt snarare än ett kommersiellt och som gör EU alltför beroende av Ryssland. Kallas, som länge kritiserat det hon anser är en för undfallande europeisk linje mot Ryssland, säger också att hon vill se ökad amerikansk närvaro i Estland och att europeiska länder bör leverera vapen till Ukraina. Enligt Kallas handlar den nuvarande krisen samtidigt om mycket mer än bara Ukraina. "Putin förstår bara styrka, och Rysslands mål har alltid varit att splittra väst, EU och Nato," säger hon. Omni 220129. Huawei stämmer svenska staten efter 5G-upphandlingen. Huawei drar Sverige inför rätta efter att det kinesiska telekombolaget stängts ute från den svenska 5G-utbyggnaden av Post- och telestyrelsen (PTS), rapporterar SVT Nyheter. Nu offentliggörs ett dokument som visar att det den 21 januari registrerades en begäran om skiljeförfarande av den internationella skiljedomstolen ICSID. Skadeståndskravet uppgår till minst 5,2 miljarder kronor, vilket Huawei menar är de initiala förlusterna för perioden 2021-2025 och en bråkdel av det bolaget går miste om på grund av svenska statens agerande. "Att stämma Sverige på det här viset, med den här typen av jättehöga skadeståndskrav, är ett sätt att avskräcka andra länder som också står inför huruvida de ska inkludera Huawei i sin 5G-utbyggnad," säger Rikard Allvin, expert på handelsfrågor till SVT. "Skulle Sverige förlora så är det skattebetalarna som kommer att få stå för det här." Post- och Telestyrelsen (PTS) med bistånd från bland annat Säpo beslöt hösten 2020 att utestänga Huawei av säkerhetsskäl. Omni 220129. Kommentar: Säkerhtesskäl är giltigt skäl. Kina: USA betalar sina idrottare för att störa OS. Statliga kinesiska medier hävdar att USA betalar sina idrottare för att "störa" de olympiska spelen i Peking som drar i gång nästa vecka, rapporterar AFP. Enligt tidningen China Daily som hänvisar till "insatta källor" ska de amerikanska deltagarna uppmanas att spela passivt, att vägra delta i vissa tävlingar och att uttrycka missnöje med Kina. Uppgifterna dementerades omgående av USA:s ambassad i Peking, som menar att det handlar om ett försök att avleda uppmärksamhet från Kinas brott mot mänskliga rättigheter. "Vi förväntar oss att Kina ser till att våra och andras aktiva är säkra och kan tävla i Peking och att man respekterar deras mänskliga rättigheter och grundläggande frihet", skriver en talesperson för USA:s ambassad i ett mejl till AFP. Den kinesiska utrikesministern har i ett telefonsamtal bett USA att "sluta störa spelen". USA är ett av de länder som bojkottar spelen politiskt.
Omni 220129. Johnson erbjuder Nato "stor militär utplacering". Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kommer att erbjuda Nato en en "storskalig" brittisk militär utplacering som svar på "ryska fientligheter" mot Ukraina, rapporterar brittiska medier. Erbjudandet, som ska framföras officiellt till Nato nästa vecka, kan innebära att den brittiska militära närvaron i Östeuropa - ungefär 1 150 soldater i dagsläget - fördubblas, uppger Johnson i ett uttalande. Storbritannien står även redo att bistå med vapen, stridsfartyg och stridsflygplan. "Detta skulle skicka ett tydligt budskap till Kreml: vi kommer inte att tolerera deras destabiliserande handlingar, och vi kommer alltid stå vid våra Natoallierades sida," säger premiärministern. Johnson: "Om Putin väljer blodspillan blir det en tragedi för Europa." Omni 220129. Nederländskt universitet betalar tillbaka kinesiska forskningspengar. Ett av Nederländernas största universitet stoppar ett forskningscenter för mänskliga rättigheter efter avslöjande om att alla forskningspengarna kommit från Kina, vilket anses hota universitetets akademiska oberoende. Forskare vid centret har upprepade gånger framfört stöd för den kinesiska statens tolkning av mänskliga rättigheter. Universitetet har beslutat att betala tillbaka miljoner i forskningsstöd som kommit från Kina. SR 220130. Litauens president i intervju med Svenska Yle: Ryssland kontrollerar Belarus militärt. Ryssland har nu tagit full militär kontroll över Belarus, säger Litauens president Gitanas Nauseda till Svenska Yle. Enligt Nauseda kan de ryska trupper som har samlats vid gränsen mellan Belarus och Ukraina stanna väldigt länge. "Belarus är inte mer självständigt militärt." Mycket tydligare kan en president inte uttrycka sig än Litauens president Gitanas Nauseda gör när jag träffar honom på Presidentpalatset i Vilnius. "Lyssna på vad Aleksandr Lukasjenko säger. Belarusiska trupper är beredda att delta i eventuella ryska angrepp mot grannländer." Lukasjenko är Belarus auktoritära ledare och de facto president. För Litauen, och för Polen, är det här en säkerhetsmässig katastrof, ett mardrömsscenario som spelas upp när allas blickar riktas mot Ukraina. "Litauen är nu sandwiched, inklämt mellan det hårt militariserade Kaliningrad och ett Belarus som vi inte ska ha några illusioner om. En rysk provins, betonar Nauseda. Det ryska administrativa området Kaliningrad är Europas mest militariserade område. Enligt Nauseda finns där 25 000 soldater, en siffra som är svår att kontrollera. Men där finns utrustning för större trupper än så och ett okänt antal kortdistansrobotar. Kaliningrads gräns mot södra och västra Litauen är 275 kilometer lång. På andra sidan, längs med Litauens östgräns, ligger alltså Belarus. Den gränsen är 680 kilometer. Från Vilnius är det 30 kilometer till gränsen. Avståndet från Kaliningrad till Belarus är som minst 65 kilometer genom den så kallade Suwalkikorridoren. Det är gränsområdet mellan Litauen och Polen och Suwalki en stad i norra Polen. Stoltenberg: Inga planer på Nato-soldater till Ukraina. Nato har inga planer på att skicka soldater till Ukraina även om Ryssland invaderar landet. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg i en intervju med BBC. Istället kommer militäralliansen fokusera på att bistå med utrustning. "Det är skillnad på att vara Natomedlem och att vara en stark och högt uppskattad samarbetspartner. Det är inget tvivel om det," säger Stoltenberg. Samtidigt understryker Natochefen vikten av fortsatt dialog. "Jag tror att alla håller med om att det föreligger ett verkligt hot, men vi måste fortsatt upprätthålla en balanserad hållning," säger Stoltenberg. Han säger också att det är Ukrainas önskan att Nato sänder ett tydligt budskap till Ryssland att konsekvenserna blir tuffa om landet agerar militärt men att det viktigaste är att arbeta för att förhindra en väpnad konflikt. Stoltenberg: Skillnad att vara Natomedlem och samarbetspartner. Omni 220130. Lavrov: Ryssland vill ha respektfull relation till USA. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov går nu ut och säger att landet vill ha "ömsesidigt respektfulla" relationer till USA, rapporterar AFP. Samtidigt understryker han att man inte vill ha en situation där Rysslands "säkerhet kränks varje dag". Uttalandet kommer kort efter det att Storbritannien gått ut och meddelat att man förbereder nya sanktioner mot Moskva. Lavrov upprepar också det ryska budskapet om att Nato "fortsätter att expandera österut" och nu är väldigt nära Ukraina. Han säger även att Ryssland inte utgör något hot mot Ukraina. Omni 220130. Ukraina uppmanar Ryssland: Dra tillbaka trupperna. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba uppmanar Kreml att dra tillbaka de ryska trupperna och fortsätta dialogen med väst om de vill deeskalera det spända läget, rapporterar AFP. "Om Ryssland menar allvar när de säger att de inte vill ha ett nytt krig måste de engagera sig diplomatiskt och dra tillbaka de militära styrkor som samlats längs Ukrainas gräns och i de ockuperade områdena", skriver han på Twitter. Kuleba tillägger att diplomati är enda vägen framåt. Omni 220130. Hultqvist om medlemskap i Nato: "Är där vi ska vara". De borgerliga partierna är alla för att Sverige ska gå med i Nato. S, MP, V och SD är emot ett medlemskap i försvarsalliansen. M:s försvarspolitiska talesperson Pål Strömberg säger i SVT:s Agenda att Sverige i dag stödjer Nato men utan några säkerhetsgarantier. "Vi kan hoppas, önska och tro att Nato skulle hjälpa oss. Men vi har inga garantier för det," säger han. V:s försvarspolitiska talesperson, Hanna Gunnarsson, tycker att Sverige är för nära Nato och SD:s Per Söderberg vill se en försvarsallians med Finland. Försvarsminister Peter Hultqvist slår ifrån sig kritiken. "Vi är precis där vi ska vara. Att förändra ett lands grundläggande säkerhetspolitiska förhållningssätt är ett stort beslut," säger han och menar att bland annat Finland skulle påverkas negativt. Omni 220130. Kommentar: Det är för sent att gå med i Nato när fienden är på väg att inta Sverige. Säkerhetsexperten: Rysk invasion av Ukraina är sannolik. En rysk invasion av Ukraina är "ett sannolikt scenario", säger Anna Wieslander, nordeuropachef på den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Flera amerikanska medier har under helgen rapporterat om att rysk militär flyttat blod och annan medicinsk utrustning närmare den ukrainska gränsen, och i fredags sa USA:s försvarsminister Lloyd Austin att Rysslands mobilisering nu nått en nivå där Putin har en rad militära möjligheter, däribland ett militärt angrepp. Ryssland förhandlar också om en ny säkerhetsordning, anser Anna Wieslander. Förslagen om utökade säkerhetsgarantier är "så pass långtgående att de skulle ändra hela den ordning och de regler som vi haft stater emellan sedan det kalla krigets slut", säger hon. SR 220130. China Bans Kids from Attending Church, Threatens Parents Who Break Law: Watchdog . The eyes of the world may be on Beijing for the 2022 Winter Olympics, but the head of a religious liberty watchdog says China's persecution of Christians is nevertheless escalating. "It is getting worse," David Curry, president and CEO of Open Doors, told Christian Headlines. China was No. 17 on this year's 2022 World Watch List, which ranks the countries of the world according to the danger level for Christians. The report said Christians "are facing increased pressure from the Chinese authorities," due partially to the "most oppressive and sophisticated" surveillance system in the world. Chinese Communist Party Chairman Xi Jinping "knows that he cannot stamp out" the nation's Christians, Curry said. There are an estimated 96 million Christians in China, the report says. "And so he is slowly strangling Christian faith, and he's doing it with high-tech surveillance. They watch, and they track everybody in what they're doing - through facial recognition and other things. Imagine if the IRS owned every camera in every restaurant on every street in America. We would be very concerned that the IRS has that. China has that plus other means of surveilling, and so they have the ability to track and to score behavior." Christians in China must attend government-approved churches that face heavy regulations, such as the editing of sermons. Because of that, many Christians attend illegal underground churches. Curry summarized the surveillance strategy like this: "[These two citizens] are going to church too often. Therefore, they're not good communists. Therefore, they should lose their job. They can't fly - they're on a no-fly list." "And all they did was go to Bible study. That's happening right now in China," he said. Chinese law does not allow children "under the age of 18 to attend church," Curry said. "So parents either have to disciple them themselves or sneak them into some sort of Bible study," Curry said. "What happens, in this case, is that the kids may not be let into the college of their choice if they attend Bible study, they may not get jobs, the parents may lose their job. So there's repercussions for this sort of thing." The pandemic has given the government an excuse to persecute. Although all churches closed during the pandemic, "some churches were forced to remain closed once restrictions began to lift, and were quietly phased out," the report said. "Christian leaders are generally the main target of government surveillance, and a very small number have been abducted," the report said. "Converts from a Muslim or Buddhist background from minority ethnic groups arguably face the most severe violations of religious freedom, because they are persecuted, not only by the authorities, but also by their families and communities." Christian Headlines 220131. Myanmars junta terroriserar systematisk befolkningen. En lokal människorättsorganisation i delstaten Karen i östra Myanmar varnar för att året som gått sen militärkuppen riskerar att bli ett av de blodigaste i landets historia. Förödelsen är nära total i flera byar där militären den senaste tiden allt mer inriktat sig på att förstöra viktiga byggnader som skolor och sjukvårdskliniker. "Oskyldiga invånare i byar dödas och skadas, militären dödar till och med tamboskap för att göra så mycket skada som möjligt" berättar Saw Nanda Hsue vid Karen Human Rights Group.
SR 220131. Nato överväger mer personal i Östeuropa - Bulgarien tvekar. Nato överväger att förstärka sin närvaro i medlemsländer i östra Europa som ett svar på Rysslands militära hot mot Ukraina. Rumänien har sagt sig vara berett att ta emot Nato-personal, men grannlandet Bulgarien är desto mer tveksamt. "Bulgarien har alltid varit ambivalent när det handlar om att ta en stark ställning gentemot Ryssland", säger Elena Poptodorova, mångårig bulgarisk diplomat. Från Ryssland finns ett krav att all Nato-personal försvinner från Bulgarien och Rumänien, som är medlemmar i försvarsalliansen sedan 2004. SR 220131. Allt svårare för utländska journalister i Kina. På fredag tänds den olympiska lågan inför vinter-OS i Peking och journalister från hela världen har åkt till Kina för att bevaka spelen. Men enligt föreningen för utländska korrespondenter i Kina, blir det allt svårare att bevaka Kina för utländska journalister. Enligt en rapport, blir hot om rättsliga åtgärder mot utländska journalister allt vanligare i ett försöka tysta ned kritisk rapportering. SR 220131. USA nära uppgörelse om "alla sanktioners moder". USA:s senat är ytterst nära att nå en uppgörelse om långtgående sanktioner mot Ryssland. Det säger demokraten Bob Menendez och republikanen James Risch, majoritetsledare respektive minoritetsledare i senatens utrikespolitiska utskott, i CNN:s State of the Union. "Det bygger på lagstiftning som [...] jag har kallat alla sanktioners moder. [...] Det här är sanktioner som går längre än några av dem vi har vidtagit tidigare, säger Menendez och nämner bland annat ”massiva sanktioner” mot de största ryska bankerna. Han säger vidare att en uppgörelse om sanktioner sannolikt kommer att vara färdig under veckan. Menendez: Jag skulle beskriva det som att vi är precis vid mållinjen.
Menendez: Putin kommer inte att sluta om han tror att väst inte kommer att svara. Många av sanktionerna kan träda i kraft omedelbart som straff för tidigare ryska aktioner.
Omni 220131. Flera tidigare toppolitiker i EU på Putins lönelista. Flera tidigare västerländska ledare står med på Kremls lönelista, rapporterar SvD. Det handlar bland annat om Frankrikes tidigare premiärminister François Fillon, som har uppdrag för gas- och bensinproducenten Sibur och statliga oljekoncernen Zaroubejneft, Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder som är ordförande för svartlistade energibolaget Rosneft, flera tidigare österrikiska toppolitiker samt två tidigare finska statsministrar. "Arbetet som utförs för ryska energibolag av dessa toppolitiker utgör politisk korruption", skrev den polske parlamentarikern Witold Waszczykowski nyligen i en uppmaning till EU att sätta stopp för expolitikers möjlighet att jobba för Ryssland. Han anser att nuvarande och framtida ledare annars kan uppmuntras att driva Putinvänlig politik. Fillon tog jobbet för Sibur efter att tiotusentals ryska soldater posterats vid gränsen mot Ukraina. Omni 220131. Kravet på Kinas ambassadör: Släpp Gui Minhai fri. Tvinga inte förläggaren Gui Minhai att spendera ytterligare ett kinesiskt nyår i fängelse - påskynda i stället processen att få honom fri. Det kräver 21 svenska publicister, bland andra Robert Aschberg och Lisa Irenius, i ett öppet brev till Kinas nye ambassadör i Sverige, Cui Aimin. I brevet, som publiceras i flera dagstidningar, skriver de undertecknade att de hoppas att Aimin ska hantera yttrandefriheten på ett annorlunda sätt än hans företrädare gjorde. Vidare skriver de att fängslandet av Gui Minhai har berört många i Sverige och att samtliga svenska partier och dagstidningar kräver att han friges. Kravbrevet har plockats upp av nyhetsbyrån AFP, som skriver att Kina insisterar på att frågan rör landets inre angelägenheter. Påskynda Gui Minhais frihet - öppet brev till Kinas nye ambassadör Cui Aimin. Gui Minhai dömdes till tio års fängelse efter anklagelser om att han försett utländsk makt med underrättelser. Debattörerna: Dömdes till fängelse på mycket lösa grunder. Omni 220131. Den ryska flottan håller anti-ubåtsövningar i Norska havet. Fartyg från Rysslands norra flotta har genomfört anti-ubåtsövningar i Norska havet, sade det ryska försvarsministeriet på måndagen, en del av en bredare marinövning mitt i ett motstånd med USA och Nato. Ryska militära rörelser övervakas noga av väst i en tid då en truppuppbyggnad nära dess gräns mot Ukraina har väckt rädsla för en konflikt. Moskva har förnekat att de planerar att inleda en attack mot Ukraina. Ministeriet sa i ett uttalande att en rysk missilkryssare och en fregatt med hjälp av en specialutrustad helikopter övade på olika sätt att lokalisera ubåtar under övningarna. Ryssland genomför övningar som involverar mer än 140 fartyg från alla dess flottor i Atlanten och Stilla havet samt norra, Okhotsk och Medelhavet. Reuters 220131. Rysk medborgare gripen för drönarflygning över Drottningholm. En rysk medborgare har gripits misstänkt för att ha flugit med drönare över Drottningholms slott, enligt uppgifter till Aftonbladet. Säpo har informerats om ärendet. "Den gripne är misstänkt för brott mot skyddslagen," säger Anna Westberg på polisen i region Stockholm. Händelsen skedde på söndagen.
Polisen larmades vid 13-tiden på söndagen. Mannen uppges vara i 40-årsåldern.
Omni 220131. Danmark redo att skicka militär hjälp till Ukraina. Danmark är redo att bistå Ukraina med militär utrustning om Ryssland invaderar landet, säger statsminister Mette Frederiksen vid en presskonferens enligt DR. "Det korta svaret är ja," säger Frederiksen när hon får frågan. Enligt försvarsminister Trine Bramsen kan det exempelvis röra sig om hjälp med cybersäkerhet. Det pågår däremot i nuläget inga diskussioner om att skicka danska soldater, enligt statsministern. Omni 220131. Storbritannien redo införa storskaliga sanktioner mot Ryssland. Storbritannien är redo att införa storskaliga sanktioner mot Ryssland för att stoppa landets militära hot mot Ukraina, meddelar utrikesministern Liz Truss. Sanktionerna, som ska träda i kraft nästa vecka, riktas mot de som ger strategiskt eller ekonomiskt stöd till ryska regimen, enligt utrikesministern. Även USA planerar att införa sanktioner mot Ryssland och besked väntas komma senare i veckan. SR 220131. Rysslands kritik mot unikt öppet FN-möte: "Piskar upp mer hysteri". FN:s säkerhetsråd tog i dag för första gången upp det spända läget kring Ukraina. Mötet kom till efter en begäran från USA. Både Kina och Ryssland opponerade sig mot att mötet var öppet och ville inte att det skulle hållas, men röstades ner av de andra medlemmarna. Det var överlag hårda ordalag mellan USA och Ryssland under mötet. Den ryske FN-ambassadören Vassilij Nebensia anklagade USA för att föra megafondiplomati och menade att det öppna mötet skulle piska upp ännu mer onödig hysteri. SR 220131. yle 220131. Ryska krav till OSSE-länder - Finland: "Helt annan syn". Finland har tagit emot skriftliga krav från Ryssland om säkerhetsgarantier från OSSE-länderna, säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto enligt Reuters. Enligt nyhetsbyrån mottogs kraven under tisdagen och Finland förbereder just nu sitt svar. Haavisto säger att kraven bygger på Rysslands tankar om att västländerna ökat sin egen säkerhet på bekostnad av Ryssland. "Uppenbarligen har väst en helt annan syn på detta," säger han. Enligt Yle har Rysslands begäran skickats till alla OSSE-länder.
Omni 220201. Putins tystnad. Det är också mycket intressant att president Vladimir Putin så länge har varit tyst i den säkerhetspolitiska diskussionen. Han har inte uttalat sig om säkerhetspolitik sedan december. Putins tystnad kan kännas illavarslande, men den kan också bero på att den högsta ryska statsledningen ännu inte har fattat något beslut om hur man vill gå vidare. Putins presstalesman Dmitrij Peskov sa på tisdagen till nyhetsbyrån Ria Novosti att presidenten säger något om det svar USA tidigare gav på en förfrågan från Ryssland "då han anser att det är nödvändigt". Medan presidenten tiger och följer läget arbetar den ryska propagandamaskinen för full maskin och högljudda politiker och mediepersoner utmålar omvärlden som hotfull, oenig och ovillig till samarbete. Frågan är förstås om det verkligen finns tillräcklig sammanhållning i väst. Nu är det upp till bevis och ingen behöver tveka, Ryssland kommer att lägga in nya ansträngningar där det syns tecken på missämja. Det kan landet göra på olika sätt: bland annat genom energipolitik, propagandakampanjer och militärt hot.
yle 220201. Putins första kommentar om Ukraina: Blir inte lätt att lösa. Tisdagen blev ytterligare en dag med nya intensiva samtal på toppnivå kring Ukrainakrisen. På en presskonferens i eftermiddag uttalade sig president Putin för första gången i år om det spända läget vid gränsen. Vi ser inte ett genuint erkännande av våra tre huvudsakliga krav: att förhindra Natos utvidgande, avbryta vapenplacering nära ryska gränser och återförandet av Natoblockets militära anläggningar till deras positioner från 1997, sa Putin efter ett möte med Ungerns president tidigare idag. USA:s utrikesminister Antony Blinken uppmanade återigen Ryssland att dra tillbaka trupperna från Ukrainas gräns i sitt möte med ryska utrikesministern Sergej Lavrov . SR 220201. USA skickar fler soldater till Europa. USA skickar fler soldater till Europa, i skuggan av Ukrainakrisen, rapporterar amerikanska medier. Enligt tidningen Wall Street Journal ska trupperna placeras i Polen, Tyskland och Rumänien. 2.000 av soldaterna skickas från USA. Samtidigt flyttas 1.000 amerikanska soldater med bas i Tyskland till Rumänien de närmaste dagarna. SR 220202. Kristersson: Övertygad om att Sverige går med i Nato. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson kommer att uttala en svensk Nato-option om han skulle bli statsminister efter valet i höst. Det säger han till Expressen. Enligt tidningen skulle Kristersson ha en riksdagsmajoritet i ryggen för sin linje eftersom SD, som är emot att Sverige går med i Nato, på senare tid har ställt sig bakom en option om att ansluta sig till försvarsalliansen. "Sverige kommer gå med i Nato. Det är jag helt övertygad om. Socialdemokraterna kommer att svänga om Nato. Det är jag helt övertygad om. När det här sker kan jag inte svara på," säger Kristersson till tidningen. En Nato-option innebär att Sverige skulle deklarera att ett medlemskap är en möjlighet. Omni 220202. Civila vapentränar för att försvara Ukraina: "Putin borde vara rädd för oss". Civila i Ukraina stridstränar för att vara redo om Ryssland anfaller. Det rapporterar flera internationella medier direkt från gränsområdet. I nyhetsbyrån AP:s inslag lyfter man fram tre olika sätt som de civila förbereder sig: högerextrema Azovbataljonen skjuter med skarpa vapen vid gränsen, en grupp kvinnor deltar i en vapenkurs i landets näst största stad och en grupp äldre kvinnor tillverkar kamouflagenät som ska skickas till fronten. "Min uppgift, medan jag fortfarande lever, är att göra allt för armén och för landet," säger nättillverkaren Ludmila Prodan. Även medier som BBC, The Independent, CNN och Wall Street Journal har i dagarna rapporterat om hur de civila gör sig redo för krig, trots att Ukrainas president har uppmanat till lugn. Den 46-årige arkitekten Denys Semyroh-Orlyk, som själv tränar för att försvara landet, säger till WSJ att ukrainarna aldrig kommer att ge upp. "Så jag tror att det är Putin som borde vara rädd för oss." Omni 220202. Hultqvist i Deutsche Welle: "Redo att försvara Sverige". Att Ryssland har placerat ut 100 000 soldater runt Ukraina har en "verklig påverkan på den sammanlagda säkerhetssituationen", och får även effekter för Sverige, enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S). "Vi är redo att försvara Sverige, och därför håller vi också på med det vi håller på med på Gotland," säger han till det tyska radio- och tv-nätverket Deutsche Welle som har besökt Gotland. Hultqvist säger också att det inte är nödvändigt för Sverige att gå med i Nato, trots den nuvarande situationen. Han menar att landet ändå har försvarsavtal med ett 20-tal länder, inklusive USA. Omni 220202. Dystert för oppositionen ett år efter Navalnyjs dom. Det har gått precis ett år sedan den ledande ryske oppositionskritikern Aleksej Navalnyj dömdes till fängelse - och det har varit ett blytungt år för landets regimkritiker. Det skriver AP. En lång rad aktivister, journalister och människorättskämpar har gripits eller terrorstämplats under året. Enligt Navalnyjs tidigare medarbetare Irina Fatjanova har den politiska oppositionen i Ryssland nästan helt försvunnit. Den politiska analytikern Abbas Galljamov säger att gripanden mer användes som komplement till valfusk och propaganda tidigare. "Situationen förändrades drastiskt förra året," säger Galljamov. AP listar profilerna i oppositionen som har gripits. Omni 220202. USA uppges vilja stoppa Bolsonaros besök hos Putin. USA har riktat en vädjan till Brasiliens president Jair Bolsonaro att ställa in ett planerat besök hos Rysslands president Vladimir Putin, uppger en källa med insyn för Reuters. De diplomatiska påtryckningarna rapporterades först av tidningen Folha de S.Paulo. Reuters skriver att det tycks röra sig om en samordnad global ansträngning från USA:s sida att isolera Ryssland till följd av Ukrainakonflikten. USA befarar enligt uppgifterna att Bolsonaros resa skulle stärka Putins ställning och sända ett budskap om att Brasilien stödjer Kremls agerande i Östeuropa. "Det är inte ett bra tillfälle att resa," säger källan. Varken Vita huset eller Brasiliens utrikesdepartement har kommenterat uppgifterna. Omni 220202. Johnson: Sanktioner om en enda rysk tå korsar gränsen. En serie sanktioner och "andra åtgärder" mot Ryssland blir verklighet vid samma ögonblick som den första ryska tån korsar Ukrainas gräns. Det sa den brittiske premiärminister Boris Johnson på en pressträff på tisdagseftermiddagen, ihop med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. På pressträffen anklagade Johnson den ryske presidenten Vladimir Putin för att "hålla ett vapen mot Ukrainas huvud". Efter pressträffen publicerade Johnson och Zelenskyj ett gemensamt uttalande. "Varje ytterligare ryskt intrång i Ukraina skulle vara ett massivt strategiskt misstag", skriver de. Omni 220202. Analys: Har gömt pengarna bättre än en Bond-skurk. Storskaliga sanktioner kan bli kostsamma för Ryssland, men hoten från USA om att det kan bli aktuellt med sanktioner riktade direkt mot president Putin kan bli svåra att göra verkliga. Det skriver Anthony Faiola i en analys i Washington Post. Att USA inför sanktioner mot en sittande president är ovanligt även om det har hänt förr, och i ett första steg skulle de behöva veta var Putins tillgångar finns, skriver han. "Och Putin har gömt sin rikedom bättre än en James Bond-skurk." CNN:s Nathan Hodge skriver om Putins kommentarer om säkerhetsläget som gjordes under tisdagen. Där upprepade han till största del sitt tidigare "manus" och inte mycket pekar på en vändning kring det spända läget. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver att Tyskland, i egenskap av Europas mäktigaste, borde vara det land som uppträder hårdast mot Ryssland. Men med sitt historiska arv efter andra världskriget - och med dagens handel med Ryssland - skulle de förlora på sanktioner. Samtidigt kommer hälften av Tysklands gas från Ryssland, skriver Hansson. "Det skapar ett beroende som inte gör det lika enkelt att ställa upp på stenhårda sanktioner." Omni 220202. Daniel Färm: Dags att Putin lyssnar på våra krav. Ryssland har skickat ett brev med krav på "säkerhetsgarantier" till Sverige och andra europeiska länder. Budskapet är avslöjande - både vad gäller Rysslands brist på självinsikt och i synen på andra länders självbestämmande. Brevet kan med fördel läggas i UD:s inkorg "ad acta" (diplomatspråk för sådant som man inte behöver fästa så stor vikt vid). Däremot ska givetvis Sverige ställa tydliga krav på Ryssland. Putin agerar som mobbaren på skolgården, som sedan högljutt undrar över varför ingen vill vara kompis med honom. Det är dags att sluta upp med det beteendet. Vi behöver tala klarspråk med den ryska ledningen: Pressad militärjunta i Mali spelar högt. Malis militärjunta har på kort tid sparkat ut danska elitsoldater och den franske ambassadören i landet. De omfattande sanktionerna mot landet har bara stärkt stödet för juntan. På kort sikt har militärledningen folkets stöd och uppbackning från Ryssland i form av Wagnergruppen som finns i landet sedan nyår. På lång sikt riskerar juntans agerande att få europeiska länder att avveckla sitt militära stöd som finns där för att bekämpa islamistiska terrorgrupper som hotar landet.
SR 220203. Rysslands kravlista - argument baserade på Istanbulfördraget. I det ryska brevet till Sverige baserar utrikesminister Sergej Lavrov sina argument på Istanbulfördraget 1999. Det skrevs under efter ett toppmöte inom OSSE, den europeiska samarbets- och säkerhetsorganisationen. Men det Ryssland då förband sig har landet sedan dess brutit mot och själva avtalet står i strid med de säkerhetskrav Ryssland nu ställer. VW planerar fabrik i Kina - totalt en miljon bilar per år. Volkswagen presenterar planer på att bygga en till fabrik i Kina som kan producera 300 000 bilar med produktionsstart 2023. Det uppger vd:n Ralf Brandstaetter för Nikkei Asia.Den tyska biljättens expansion i Kina innebär att de har en kapacitet att producera totalt en miljon bilar per år i landet, 20 procent av Volkswagens totala produktion. Planer finns även på att locka kinesiska bilköpare menar vd:n. "Vi tittar på tekniker för kinesiska bilförare som elektriska bilar med självkörande funktioner," säger Brandstaetter till Nikkei Asia. Elektriska bilar upplevde en boom i Kina under 2021. Fabriken ska ligga i Anhui-provinsen. Omni 220202. Kommentar: Kina kan med nuvarande ledare inte vara ett säkert land att investera i. Kritiken mot att Kina får arrangera OS växer. Omfattande kritik riktas mot att Internationella olympiska kommittén (IOK) låter Kina arrangera OS. Fler än 240 ideella organisationer världen över har nu gått samman för att lyfta Kinas brott mon mänskliga rättigheter. IOK avvisar dock kritiken med att det inte är deras ansvar att säga hur länder ska bete sig. Att vinter-OS hålls i Peking skickar en signal till världen att Xi Jinpings regering är normal, anser Renee Xia, chef för Chinese Human Rights Defenders. Bedömare tror att kritiken möjligen kommer att leda till att IOK gör andra bedömningar vid framtida val av OS-arrangörer. Läs mer i Världen idag 220203. Ryssland om USA:s rörelser: "Destruktivt steg". Ryssland kallar USA:s beslut att placera 3 000 soldater i Polen, Tyskland och Rumänien för ett "destruktivt steg", skriver flera medier. Den biträdande ryske utrikesministern Aleksandr Grusjko säger att Joe Bidens agerande kommer att "öka den militära spänningen" och göra det svårare att lösa Ukrainakonflikten, enligt The Guardian. Pentagons talesperson John Kirby har sagt att förflyttningarna ska öka försvarsförmågan hos allierade stater i konfliktens närområde. Enligt Kirby har president Vladimir Putin bara de senaste 24 timmarna trappat upp militärt i flera områden av västra Ryssland och Belarus, samt i Medelhavet och Nordatlanten. "Han visar inga tecken av att vara intresserad av - eller villig till - en nedtrappning," sa Kirby i går. Omni 220203. Erdogan Kievbesök - vill medla i Ukrainakrisen. Resan till Ukraina för Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sker med hopp om att få agera medlare i krisen med Ryssland. Få länder har goda relationer med både Ukraina och Ryssland, så på så sätt kanske Turkiet kan bidra med något, säger Turkietkännaren Paul Levin. Ett frihandelsavtal som varit på gång i tio år ska slutas mellan Turkiet och Ukraina under president Erdogans besök under torsdagen. Men Erdogans resa till Kiev, där han träffar president Volodymyr Zelenskyj, handlar om mer än så. Turkiet, som står närmare Ryssland än andra Natoländer, vill gärna agera medlare i krisen som uppstått sedan Ryssland mobiliserat stora mängder soldater vid Ukrainas gräns under vintern och ställt långtgående krav på Natos agerande. "På pappret har Ryssland och Turkiet nästan fientliga relationer, och står på olika sidor i flera krig och konflikter," säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. "Men faktum är att trots detta, eller kanske just på grund av Turkiet visat sig vara en militär aktör att räkna med, så har de hyfsat goda relationer ändå." Relationen mellan Erdogan och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin brukar beskrivas som mycket personlig. De är nästan jämnåriga (Putin är 69 år, Erdogan 67) och har varit auktoritära ledare över sina respektive länder under stora delar av 2000-talet. "Erdogan har mer gemensamt med Putin är till exempel USA:s president Joe Biden eller Frankrikes Emmanuel Macron," påpekar Levin. Den turkiska relationen till Ryssland har däremot försämrats något av att Turkiet sedan 2019 sålt drönare till Ukraina, som använt dem i kriget mot ryskstödda separatister i landets östra delar. Erdogan har vid flera tillfällen också uttryckt sig negativt gentemot hotet av en rysk storinvasion av Ukraina. Efter mötet med Zelenskyj sade Erdogan att Turkiet är redo att göra sin del för att lösa krisen mellan sina grannländer, som beskrivs som "vänskapliga", men lägger också till att Turkiet "fortsätter stötta Ukrainas, inklusive Krims, suveränitet och territoriella integritet", enligt AFP. Samtidigt är Turkiets relation till andra Natoländer ansträngd, inte minst sedan Turkiet i fjol köpte vapen av Ryssland. Genom att öppna för medling hoppas Erdogan visa Nato att Turkiet har något att tillföra, enligt Levin. Den turkiske presidenten, som ligger pyrt till i opinionsmätningarna inför det val som enligt plan ska hållas nästa år, har också andra motiv bakom medlingserbjudandet. En upptrappad konflikt i närområdet skulle kunna driva upp energipriserna ännu mer i det redan ekonomiskt sargade Turkiet, som importerar rysk gas. Och om västmakterna vill införa fler sanktioner mot Ryssland tvingas Erdogan ta ett svårt beslut. Efter att Ryssland annekterade ukrainska Krimhalvön 2014, i strid med internationell rätt, valde Turkiet till skillnad från andra Natoländer att inte införa sanktioner mot Ryssland, vilket väckte USA:s ilska. "Erdogan har ett intresse av att situationen inte förvärras, det skulle inte vara bra för honom," säger Levin. Men medan Ukraina visat sig positivt inställd till turkisk medling har Rysslands svar uteblivit. "Ryssland vill nog först uttömma samtalsmöjligheterna med USA och andra Natoländer, som jag tror prioriteras över Turkiet," säger Levin. msn 220204. Nato: 30 000 ryska soldater till Belarus senaste dagarna. Ryssland har gjort en kraftig militär upptrappning i Belarus de senaste dagarna. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff, enligt Reuters. Omkring 30 000 soldater uppges ha skickats till Belarus. "Det är den största ryska utplaceringen sedan kalla kriget," säger Stoltenberg. Det handlar bland annat om Spetsnaz-specialförband, SU-35-jaktflygplan och Iskander-robotar och luftvärnsrobotsystem. Stoltenberg säger också att Nato överväger att sätta in ytterligare styrkor i försvarsalliansens sydöstra område. Belarus president Aleksandr Lukasjenko har tidigare meddelat att landet ska hålla gemensamma militärövningar med Ryssland nära gränsen till Ukraina i februari. Stoltenberg: "Kombineras med Rysslands årliga kärnvapenövning". Nato har satt sin insatsstyrka i beredskap. Omni 220203. Rysk ilska mot tyskt beslut att förbjuda RT. Tyskland stoppar det ryska statskontrollerade tv-bolaget RT:s tyskspråkiga kanal från att sända i landet, enligt flera medier. Beskedet möts av kritik från Ryssland. "Vi har nu inget annat val än att börja implementera repressalier mot tyska medier ackrediterade i Ryssland", skriver ryska utrikesdepartementet i ett uttalande. Enligt Tysklands regleringsmyndighet för radio och tv saknar RT det sändningstillstånd som europeisk lagstiftning kräver. Enligt Ryssland är det en "inskränkning av yttrandefriheten". I december blockerades tyskspråkiga RT av satellitoperatören Eutelsat - på tysk begäran. Kanalen lutar sig mot att den har en serbiskt sändningslicens. Har varit stormigt mellan Tyskland och RT de senaste månaderna.
Omni 220203. Experter: Ryskt hybridkrig mer aggressivt. Att Ryssland däremot redan påbörjat en offensiv i hybridkriget gentemot Ukraina är flera experter överens om, även om det kan vara svårt att peka ut en aktör bakom vissa händelser. "Själva vagheten i hybridbegreppet är kärnan - det gör det möjligt för en aktör att förneka sin inblandning," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. I slutet av förra året inleddes den pågående offensiven. "Man har intensifierat aktiviteten och den har ändrat karaktär. Det militära elementet har kommit starkare in i bilden, vi ser mer av det och det har blivit obekvämare: militären vid Ukrainas gräns, trupperna i Belarus och att Ryssland planerar väldigt många militärövningar på flera håll just nu. Just taktiken har blivit mer aggressiv - man syns mer just nu," säger Hanna Smith. Andra exempel ses inne i Ukraina: en stor hackerattack den 14 januari släckte ned flera av den ukrainska regeringens sajter, och ett hotfullt budskap framfördes. En grupp personer som planerat ett stort upplopp har gripits av ukrainsk polis. Brittisk underrättelsetjänst har också sagt sig ha information om att Moskva överväger möjligheten att genomföra en kupp och installera en prorysk ledare i Ukraina. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har för svenska kollegan Ann Linde berättat om hur skolor, sjukhus och andra institutioner i Ukraina sedan den 1 januari utsatts för omkring 10 000 bombhot och hot om minor. Hot som tvingat verksamheter att avbrytas, och väckt oro hos befolkningen. "Det är en hybridhot-aktivitet och hör definitivt till bilden," säger Hanna Smith. Mediepropaganda i Ryssland, som vänder på den bild av krisen som ges i väst, ingår också i den ryska offensiven. Att Ryssland fortsätter hybridkriget år efter år kan verka obegripligt i väst, påpekar Hanna Smith: "Men ur rysk synvinkel känner de sig sårbara. Deras identitet är att vara en stormakt, som man respekterar och är rädd för. Det är en av anledningarna till varför vi är där vi är. Så länge de har ett auktoritärt system kommer det att fortsätta." msn 220204. USA: Kreml planerar video som ska visa falsk attack. Amerikanska underrättelseuppgifter tyder på att styret i Kreml har planer på att producera en propagandavideo som visar en falsk attack mot Ryssland. Det uppger källor för flera amerikanska medier. Redan i januari uppgav Vita huset att man hade underrättelseuppgifter om att Ryssland planerar en attack under falsk flagg. Då sa man att en sådan isåfall skulle ske i östra Ukraina. En tjänsteman som CNN talat med säger att propagandavideon skulle visa en attack antingen på rysk mark eller mot ryskspråkiga personer. "Om videon släpps kan den ge Putin den gnista han behöver för att inleda och rättfärdiga militära operationer mot Ukraina." Enligt Washington Posts källor ska Vita huset släppa bevis på att Ryssland planerar en falsk attack för att rättfärdiga en invasion. Samtidigt skriver Reuters, med hänvisning till en tjänsteman, att en video är ett av flera alternativ som Kreml överväger för att få en ursäkt att invadera Ukraina. USA tror att Kreml har rekryterat skådespelare för att skapa videon. "Vi vet inte definitivt att det här är vägen Ryssland kommer att ta."
Omni 220203. Nato-toppen Stoltenberg blir centralbankschef. Natochefen Jens Stoltenberg tar över som chef för norska centralbanken när hans förordnande går ut senare i år. Regeringen utsåg Stoltenberg under fredagen. Han var en av två toppkandidater till positionen. Den andra var vice centralbankchef Ida Wolden Bache. "Jag har stor respekt för den viktiga roll som Norges bank spelar i det norska samhället," säger Stoltenberg på videolänk från Bryssel. "Jag sökte jobbet för att jag vill hjälpa till med att lösa bankens samhällsuppdrag," fortsätter han. Stoltenberg har tidigare varit statsminister i Norge och varit generalsekreterare i Nato sedan 2014. Utnämningen till den nya posten kommer samtidigt som Nato spelar en viktig roll i krisen som uppstått mellan Ryssland och väst, i och med upptrappningen längs Ukrainas gräns. 62-årige Stoltenberg har dock sagt att han inte kommer att tillträda som centralbankchef förrän hans mandat som Natochef löper ut i oktober. msn 220204. Ryssland provocerar Storbritannien: Här eskorteras ryska flygplanet bort: "Nära område av intresse". msn 220204. Inför kongressen: V-distrikt kräver nej till Nato i valplattformen. Ett nej till Nato och ett skrotat värdlandsavtal måste finnas med i Vänsterpartiets valplattform. Det kräver flera distrikt inför kongressen som inleds under fredagen. "Jag tycker att det borde finnas med, för det här kommer inte att vara något som vi kompromissar med. Men det är väl ännu viktigare nu, med ett ganska oroligt läge, ganska nära inpå Sverige", säger Nina Berggård som är distriktsordförande i Norrbotten. Men enligt biträdande partisekreterare Hanna Gedin får allt inte plats i en valplattform och partiets Nato-motstånd är välkänt.
SR 220204. Kommentar: Putin står på extremhögerns sida. Vänsterpartiet står på Putins sida. Samarbete med Kina allt viktigare för Ryssland. I samband med OS-invigningen möts under fredagen Rysslands president Vladimir Putin och Kinas ledare Xi Jinping i Peking för ett toppmöte. För rysk del har samarbetet med Kina blivit allt viktigare när relationen med västvärlden är på en bottennivå. I samband med den nyväckta konflikten mellan Ryssland och väst har kinesiska företrädare tydligt ställt sig på rysk sida. Nyligen kallade Kinas utrikesminister Rysslands krav om säkerhetsgarantier från USA och Nato för "legitima" och att Rysslands oro bör tas på allvar.
SR 220204. Nya attacker - hackare siktar på viktig infrastruktur. Flera oljeterminaler i Europa, bland annat i Tyskland och Belgien har drabbats av cyberattacker den här veckan. Enligt Europol följer detta ett mönster som man har sett tidigare - att hackare riktar in sig på kritisk och sårbar infrastruktur. Den senaste tiden har attackerna ökat mot hälso- och energisektorn som båda är hårt pressade. SR 220205. Kommentar: Ryssland som står bakom? ÖB Micael Bydén om säkerhetsläget. Hur ser ÖB Micael Bydén på säkerhetsläget i Europa och hotbilden mot Sverige? Och hur agerar Försvarsmakten om Ryssland trappar upp kriget mot Ukraina? Lördagsintervjun i Sveriges Radio - 35 min. SR 220205. Pentagon: Kärnvapenövning kan vara varning till Nato. Amerikansk militär och säkerhetstjänst befarar att Ryssland planerar att genomföra en kärnvapenövning inom kort, rapporterar Financial Times. Budskapet menar man är en varning till Nato att inte ingripa om den ryske presidenten Vladimir Putin beslutar att genomföra en ny invasion av Ukraina. Försvarschefen Mark Milley och underrättelsechefen Avril Haines har enligt en rådgivare i kongressen informerat politiker i representanthuset om oron. Enligt uppgifterna planerar Kreml övningar i mitten av februari i stället för på hösten då övningarna brukar hållas. Omni 220205. Journalist lämnar Ryssland efter videohot från Tjetjeniens ledare. I Ryssland tar sig delrepubliken Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov allt större friheter. Efter direkta hot mot enskilda medier har en rysk journalist tvingats lämna landet, samtidigt som en tjetjensk parlamentsledamot hotat med att "skära halsen" av tjetjenska regimkritiker. Ramzan Kadyrov har sedan länge haft fria händer att göra som han vill i delrepubliken, så länge han garanterar att inget nytt krig blossar upp, som på 1990-talet. I början av veckan publicerade den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov en video på sociala medier där han krävde att åtal ska väckas mot bland annat journalisten Jelena Milasjina, mot tidningen där hon arbetar, Novaja Gazeta, mot internettv-kanalen Dozjd. Ramzan Kadyrov jämställde dem med terrorister. I torsdags blev det känt att Jelena Milasjina lämnat Ryssland, för sin säkerhets skull. Dozjd och Novaja Gazeta hör till de ryska medier som ingående rapporterat om hur Zarema Musajeva, hustru till en före detta tjetjensk domare, kidnappades från sitt hem i Nizjnij Novogorod – och fördes till Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Där har hon häktats, misstänkt för våld mot ordningsmakten. I själva verket, menar ryska människorättsförsvarare och journalister som följt fallet, är det Zarema Musajevas söner man vill åt. Abubakar Jangulbaev, tidigare jurist för kommittén mot tortyr och hans bror Ibragim som gjort sig känd för sin kritik mot regimen i Tjetjenien. Båda befinner sig i exil. I ett inlägg på Instagram hotade nyligen Adam Delimchanov, parlamentsledamot från Tjetjenien för maktpartiet Enade Ryssland, familjen med blodshämnd och sa att de ska få halsarna avskurna. I onsdags hölls en demonstration i Groznyj där fotografier på familjemedlemmarna stampades sönder och brändes. Från den ryska ledningens sida har man varit försiktig i sina uttalanden och var sena med att bekräfta att ett möte faktiskt ägt rum under veckan mellan president Vladimir Putin och den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov. Möjligen anser man i Kreml att Kadyrov har gått för långt i sin självsvåldighet samtidigt som man saknar medel för att stoppa honom. Ramzan Kadyrov har sedan länge haft fria händer att göra som han vill i delrepubliken - så länge han garanterar att inget nytt krig blossar upp, som på 90-talet. SR 220205. Hackerattack mot Murdochs mediejätte - Kina pekas ut. Rupert Murdochs mediejätte News Corp har utsatts för en hackerattack. Händelsen inträffade 20 januari och utredare misstänker att kinesiska hackare ligger bakom, skriver amerikanska medier. News Corp, som äger amerikanska Wall Street Journal och New York Post samt brittiska The Times och The Sun, säger att en utredning pågår för att få reda på omfattningen. Utredningen leds av konsultfirman Mandiant, som säger att man misstänker att attacken skedde från Kina. Talesperson för den kinesiska ambassaden i Washington, Liu Pengyu, skriver i ett mejl till New York Times att han inte känner till några detaljer. Han hoppas på en professionell utredning "snarare än att göra anklagelser baserade på spekulationer". Företaget uppger att ett fåtal medarbetare påverkats. Nyhetsredaktioner är viktiga mål för underrättelsetjänster över hela världen. Frostiga relationen mellan USA och Kina påverkar journalister på flera sätt. Nyhetsverksamheterna blev inte störda av attacken. Omni 220205. USA: Ryssland skulle kunna ta över Kiev på två dagar. Ryssland har kommit långt i förberedelserna för en fullskalig markinvasion av Ukraina, men det är fortfarande oklart hur Vladimir Putin tänker agera. Det är bedömningen som flera amerikanska underrättelsetjänster gör. Underrättelserna gör gällande att Ryssland har 83 bataljoner, med omkring 750 soldater i varje, stationerade nära gränsen. Det är 23 fler än för bara två veckor sedan, skriver Washington Post. I de amerikanska rapporterna görs bedömningen att Ryssland skulle kunna ta över Ukrainas huvudstad Kiev på bara två dagar. Ett sådant scenario skulle kunna innebära att upp till 50 000 civila dödas och att fem miljoner ukrainare drivs på flykt.
Omni 220206. Ukraina: Diplomatisk lösning mer trolig än eskalering. Det är troligare att krisen mellan Ukraina och Ryssland löser sig genom diplomati än genom en militär upptrappning. Det uppger den ukrainska presidentens rådgivare Mykhailo Podolyak i ett uttalande enligt AFP. "En ärlig uppskattning av situationen tyder på att chansen att hitta en diplomatisk lösning för nedtrappning fortfarande är avsevärt högre än hotet om ytterligare upptrappning," säger han. Han säger också att Ryssland har gjort rutinmässiga och stora militära manövrar i närheten av Ukraina sedan förra våren. Något han säger att de gör för att "skapa en konstant och massiv psykologisk press". "För vår underrättelsetjänst och våra väpnade styrkor kommer denna ryska aktivitet absolut inte som någon överraskning," säger Podolyak. Omni 220206. Det finns snart en övervakningskamera för varannan invånare i Kina - och polisen övergår till Robocop-teknologi. Kina är världens mest övervakade land och beräknas ha över hälften av antalet övervakningskameror i världen. De olympiska vinterspelen i Peking överskuggas av olika protester i världen och bojkotter på grund av Kinas övergrepp mot oliktänkare och minoriteter som de muslimska uigurerna. Förföljelserna möjliggörs av världens mest avancerade system för teknisk övervakning av medborgarna. De flesta kineser använder de inhemska apparna Wechat och Weibo för olika former av kommunikation och betalningar. Västliga appar som Facebook, Whatsapp och Twitter är blockerade av statens internet-brandmur mot omvärlden. Wechat och Weibo är enligt kinesisk lag skyldiga att förse statens övervakningssystem med data om användarna. Därmed får övervakaren i princip möjlighet att i realtid följa med vad medborgarna gör och var de rör sig. Det här kombineras med en världsledande teknologi för ansiktsigenkänning via övervakningskameror. Antalet övervakningskameror har ökat dramatiskt under coronapandemin - officiellt för att förhindra smittspridning - och beräknas vara cirka 600 miljoner, enligt västliga uppskattningar. Det skulle innebära en kamera på varannan vuxen invånare i genomsnitt. Sedan ett par år har också de kinesiska poliserna försetts med smarta hjälmar som har kameror med ansiktsigenkänning som är direktuppkopplade till en central databas med personuppgifter. Redan för fyra år sedan skröt det kinesiska kommunistpartiets officiella språkrör Folkets Dagblad på Twitter med att övervakningskamerorna med ansiktsigenkänning kan scanna alla Kinas 1,4 miljarder invånare på en sekund. Det centrala övervakningssystemet kallas Skynet . ett namn som i väst främst associeras med det onda datasystem med artificiell intelligens som är mänsklighetens fiende och nemesis i de dystopiska Terminatorfilmerna. Påståendet i Folkets Dagblad låter överdrivet, men det är inte så viktigt om det stämmer eller inte, anser den tyska Kinakännaren Kai Strittmatter. "Det har egentligen ingen betydelse om det är sant eller inte så länge folk tror på det," sa han till amerikanska NPR. Enligt Strittmatter försöker kommunistpartiet delegera kontrollen. Då kineserna tror att man inte kan undvika den teknologiska övervakningen, behövs det inte längre en polis på hörnet. "Man blir sin egen polis." yle 220206. "Kiev kan intas på 48 timmar" - USA varnar för vad ett ryskt anfall mot Ukraina kunde innebära, men utan några bevis. Ryssland har nu 70 procent av de resurser vid Ukrainas gränser som krävs för att erövra hela landet, enligt underrättelsekällor i USA. Amerikanerna tror att huvudstaden Kiev skulle intas inom 48 timmar om Ryssland beslutar att inleda ett fullskaligt krig. Amerikanska underrättelsekällor varnar för att Ryssland snart har tillräckligt med resurser för att inta hela Ukraina. Bland andra New York Times och tv-kanalen CNN citerar underrättelsekällor som har hörts i kongressen. Enligt dem har Ryssland placerat över 100 000 soldater vid Ukrainas gränser. Det innebär att Ryssland nu har 70 procent av de resurser vid Ukrainas gränser, som ryssarna själva räknar med att det behövs för att erövra hela landet, enligt amerikanerna. Om Ryssland beslutar att inleda ett fullskaligt krig skulle huvudstaden Kiev intas inom 48 timmar. Ett sådant krig skulle genast kräva mellan 25 000 till 50 000 civila dödsoffer och upp till 25 000 soldater i Ukraina skulle dödas. Ryssland skulle sannolikt förlora mellan 3 000 och 10 000 soldater. New York Times hänvisar också till andra västerländska underrättelserapporter som tror att Ryssland nog kan inta Ukraina relativt snabbt, men att det kan visa sig omöjligt att kontrollera hela landet. Kanadafödd i Kinas lag fick inte prata engelska. Kinas OS-målvakt Zhou Jiaying, som är född i kanadensiska Vancouver, sa vid intervjuer i mixade zonen att hon inte tillåts att prata engelska. Reuters skriver att när 26-åringen skulle svara på frågor efter 2-1-segern mot Japan var det på knagglig kinesiska. Men då en reporter ville ställa några frågor på engelska var svaret nej. Hennes tolk erbjöd sig då att försöka tolka. När hon bodde i Kanada var hennes namn Kimberly Newell. Hennes mamma är från Kina. Omni 220206. Jimmie Åkesson: Folkomrösta om medlemskap i Nato. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson säger till DN att han inte vill att Sverige ska gå med i Nato. Men han är öppen för att hålla en folkomröstning om frågan. Experter har nyligen varnat för att en sådan omröstning skulle kunna utsättas för omfattande rysk påverkan. Det är enligt Åkesson ett "horribelt" resonemang. "I förlängningen skulle det innebära att vi inte kan ha några val över huvud taget, för att främmande makt kan påverka. Det är verkligen att spela Putin i händerna," säger han till tidningen.
Omni 220206. Kina investerar miljarder i Mellanöstern. Kina ökar sina investeringar och projekt i Mellanöstern och regionen har nu störst kinesiska investeringar i världen, visar en ny rapport från Fudanuniversitet i Shanghai som Financial Times skriver om. De största investeringarna sker i Irak där Kina förra året satsade över tio miljarder dollar i infrastrukturprojekt och nybyggen, bland annat i skolor, kraftanläggningar, oljefält och flygplatser. Analytiker menar att Kina nu cementerar sin ställning i Mellanöstern samtidigt som USA blivit allt mer passiv i området efter att Joe Biden blev president. SR 220206. USA varnar Kina för att ställa sig bakom en invasion. USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan varnar för att även Kina kan drabbas av repressalier om landet ställer sig bakom en rysk invasion av Ukraina, skriver Politico. Varningen kommer sedan Kina och Ryssland i ett gemensamt uttalande nyligen hyllade relationen mellan länderna. I uttalandet står bland annat att "vänskapen mellan länderna saknar gränser" och att det inte finns några områden där samarbeten är uteslutna. I en intervju med Fox News påpekar dock Sullivan att Ukraina inte nämns specifikt i uttalandet. "Det tyder på att Kina inte är så sugna på att heja på Ryssland när det gäller Ukraina," säger han. Omni 220207. Rysk bas tömd - artilleri och stridsvagnar flyttas mot gränsen: "En ny fas". En rysk militärbas nära gränsen mot Ukraina, där bland annat stridsvagnar, artilleri och annan militär utrustning förvarats, har i stort sett tömts de senaste dagarna, rapporterar CNN. Satellitbilder visar enligt kanalen att utrustningen i stället har flyttats och placerats ut mycket närmare gränsen. Under slutet av förra året ska bland annat 700 stridsvagnar ha stationerats på basen, som ligger sydöst om staden Smolensk. Runt 1 000 soldater tros ha befunnit sig där i slutet av november. Konrad Muzyka, expert hos analysfirman Rochan Consulting, beskriver förflyttningen som en viktig förändring av de ryska positionerna. "Vi går in i en ny fas i mobiliseringen," säger han. Omni 220207. USA: Högt uppsatta ryssar tvekar om Ukrainainvasion. Amerikansk underrättelsetjänst har snappat upp ryska kommunikationer som tyder på att högt uppsatta ryska militära ledare tvivlar på Kremls omdöme vad gäller en eventuell invasion av Ukraina, enligt flera underrättelsekällor till CNN. Farhågorna är att Putin och Kreml missbedömer hur komplicerad och kostsam en sådan operation skulle bli. De militära ledarna i fråga har också klagat på att deras planer avslöjats och offentliggjorts av västländer, enligt källorna. "Vi ser tydligt att vissa personer inom det ryska försvaret inte riktigt förstår vad handlingsplanen är," säger en av dem. Omni 220207. Nya satellitbilder visar avancerade ryska militära utplaceringar i Vitryssland. Nya satellitbilder som släppts av ett USA-baserat teknikföretag verkar visa att Rysslands militär har avancerade utplaceringar på flera platser i Vitryssland, ett drag som troligen kommer att bekymra Ukraina och Nato med rädsla för att Kreml planerar ett intrång i ukrainskt territorium. Utplaceringarna är sannolikt kopplade till gemensamma övningar mellan ryska och vitryska styrkor som ska börja på torsdag. Andra fotografier visar dock läger som etableras nära gränsen till Ukraina, hundratals miles från där övningarna äger rum. Ryssland har upprepade gånger förnekat att de planerar att attackera Ukraina, trots Moskvas massiva truppuppbyggnad i regionen. Kreml tros ha samlat 70 % av den militära personalen och de vapen vid Ukrainas gränser som Ryssland skulle behöva för en fullskalig invasion, enligt två amerikanska tjänstemän som är bekanta med Washingtons senaste underrättelseuppskattningar. Det är dock oklart hur lång tid det skulle ta ryska styrkor att öka ytterligare, eller om de skulle behöva full kapacitet för att invadera. Bilderna från Maxar - tagna i lördags - stämmer överens med nyligen publicerade videor på sociala medier som visar ryska styrkor som rör sig genom Vitryssland och skapar fältläger inom 20 miles från den ukrainska gränsen. En del av bilderna visar Vitrysslands flygfält Luninets, där ryska stridsflygplan har placerats ut inför övningarna, kallat Union Resolve 2022. Fotografier visar ryska S-400 luftförsvarssystem och Su-25 attackflygplan på flygfältet. Det ryska försvarsministeriet släppte en video på lördagen av planens ankomst till Luninets. En av S-400-bataljonerna har rest från Khabarovsk i ryska Fjärran Östern, en resa på mer än 5 600 miles (9 000 kilometer), enligt Zvezda, en publikation från det ryska försvarsministeriet. Andra fotografier från Maxar visar ryska styrkor som etablerar sig på ett visst avstånd från där övningarna planeras -- bland annat i Rechitsa, en vitryska stad cirka 170 miles (270 kilometer) öster om Luninets nära där gränserna till Ryssland, Vitryssland och Ukraina möts. Styrkan som samlats där inkluderar stridsvagnar, haubitsar och infanteristridsfordon. Läs mer på CNN 220206. Ryssland påskyndar förflyttningen av militär hårdvara mot Ukraina, visar satellitbilder. Nya satellitbilder som CNN tagit fram visar att en stor bas som höll ryska stridsvagnar, artilleri och andra rustningar nära den ukrainska gränsen i stort sett har tömts, med utrustningen som tydligen har flyttats mycket närmare gränsen de senaste dagarna. Basen är i Yelnya, sydost om staden Smolensk och cirka 160 miles från den ukrainska gränsen. Stora mängder vapen flyttades dit sent under 2021 - inklusive cirka 700 stridsvagnar, infanteristridsfordon och ballistiska missiluppskjutare. Mycket av den utrustningen är nu borta, enligt radarsatellitbilder som togs den 6 februari. Molntäcke hade förhindrat fotografiska bilder av platsen i flera dagar tidigare. Bilderna visar spåren av avgående fordon. Stephen Wood, chef för satellitbildsföretaget Maxar, sa till CNN: "Det verkar för mig som att en stor del av fordonen [stridsvagnar, självgående artilleri och andra stödfordon] har avvikit från den nordöstra fordonsparken; ytterligare pansarfordon har avgått från den mer centrala fordonsparken." Läs mer på CNN 220227. Amerikanska underrättelser indikerar att ryska officerare har tvekat om en fullskalig Ukraina-invasion. Avlyssnade kommunikationer som USA erhållit har avslöjat att vissa ryska tjänstemän har oroat sig för att en storskalig invasion av Ukraina skulle bli dyrare och svårare än vad Rysslands president Vladimir Putin och andra Kreml-ledare inser, enligt fyra personer som är bekanta med underrättelsetjänsten. Tre av källorna sa att dessa tjänstemän inkluderar underrättelsetjänst och militärer. Tjänstemännen har också klagat över att deras planer har upptäckts och avslöjats offentligt av västerländska nationer, sade två av källorna med hänvisning till den avlyssnade kommunikationen. Det finns inga bevis för att dessa tjänstemän är emot den övergripande planen, eller skulle göra uppror mot Putins order, sa två av källorna. En annan källa som är bekant med den amerikanska underrättelsetjänsten noterade att Ryssland har en professionell militär som skulle förväntas effektivt utföra Putins order. Ändå tror rysk försvarspersonal att det kommer att bli svårt, sa en hög europeisk tjänsteman. "I de bedömningar vi ser är det tydligt att vissa personer på den [ryska] försvarssidan inte riktigt förstår vad spelplanen är," sa tjänstemannen. Tjänstemannen tillade att bedömningarna tyder på att försvarspersonalen tycker "det är en mycket svår spelplan att stå upp för." En annan av källorna som är bekanta med underrättelsetjänsten sa att hur den ryska planeringen har utvecklats och expanderat under de senaste två månaderna tyder på att oron har hörts av höga ryska tjänstemän. Tjänstemän berättade för CNN på lördagen att Putin nu har samlat 70 % av den militära personalen och de vapen vid Ukrainas gränser som han skulle behöva för en fullskalig invasion av landet. Vissa bedömningar tyder på att han kanske planerar att försöka ta Ukrainas huvudstad Kiev, sa de, och staden kan falla inom 48 timmar efter en storskalig land- och luftinvasion. En annan möjlighet, sa tjänstemännen, är att Putin beslutar sig för en mångsidig operation, som skickar in styrkor från flera håll över Ukraina för att snabbt bryta den ukrainska militärens förmåga att slåss som en sammanhållen styrka - en klassisk rysk militärstrategi. Trots det har många av förberedelserna varit uppenbara och lättare att upptäcka. Ryssland har fortsatt att bygga upp sina styrkor nära Ukrainas gränser, inklusive mer avancerade utplaceringar i Vitryssland och Krim, enligt satellitbilder tagna av Maxar Technologies och lämnade till CNN. Nya bostäder och personalläger har vuxit upp de senaste två veckorna, visar bilderna. Och USA har sett indikationer på att Ryssland hade börjat bygga försörjningsledningar som medicinska enheter och bränsle som skulle kunna upprätthålla en utdragen konflikt om Moskva skulle välja att invadera, har tjänstemän tidigare sagt till CNN. "Med tanke på vilken typ av styrkor som är uppställda ... om de släpptes lös mot Ukraina, skulle det vara betydande, mycket betydelsefullt, och det skulle resultera i en betydande mängd offer," sade ordföranden för de gemensamma stabscheferna Mark Milley till reportrar förra veckan. Läs mer på CNN 220207. Tyskland och Storbritannien stärker militära närvaron. Tyskland skickar upp till 350 ytterligare soldater till Litauen för att stärka Natos östra flank, uppger försvarsminister Christine Lambrecht enligt AFP. Truppförflyttningen kommer att ske inom de närmaste dagarna och innebär en ”tydlig signal till våra allierade om vår beslutsamhet”, enligt ministern. Sedan tidigare är 500 tyska Natosoldater utplacerade i Litauen. Samtidigt meddelar den brittiske försvarsministern Ben Wallace att man skickar 350 ytterligare soldater till den polska gränsen för att stärka upp de 100 som redan är på plats, rapporterar AFP. Omni 220207. EU:s utrikeschef: Farligaste tiden sedan kalla kriget. Europa genomlever just nu "den säkerhetsmässigt farligaste perioden sedan kalla kriget" i och med Ukrainakonflikten, enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Man samlar inte 140 000 soldater vid gränsen för en tebjudning." Uttalandet gavs vid en gemensam pressträff med USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington DC på måndagen. Borrell underströk samtidigt att en diplomatisk lösning på konflikten fortfarande är möjlig. På frågan om huruvida USA:s varningar om en nära förestående rysk invasion av Ukraina är alarmistiska svarade Antony Blinken: "Det är inte alarmism. Det är rena fakta." Omni 220207. En inspektion av Rysslands-Vitryssland unionens stats insatsstyrka pågår för närvarande i Vitryssland. Inspektionen kommer att avslutas med Union Resolve 2022 gemensamma övningar som kommer att genomföras den 10-20 februari på republikens territorium. (Tass 220207). Kommentar: Övningen (eller uppbyggnaden för krig?) avslutas samma dag som OS avslutas. Vad händer den 21 februari? Ryssland undersöker den stängda rättighetsgruppens Memorial för 'nazistisk rehabilitering'. Ryska utredare har inlett en brottsutredning av den nedmonterade medborgarrättsgruppen Memorial angående "rehabilitering av nazismen", rapporterade RBC:s nyhetswebbplats i lördags. Rysslands veterangrupp lämnade in klagomålet på tröskeln till Högsta domstolens beslut i december att stänga Memorial, vilket ökar medvetenheten om sovjettidens förtryck, över dess vägran att stämpla sig själv som en "utländsk agent" i sitt publicerade material. Veterangruppen hade bett myndigheterna att utreda Memorial för att "förneka, dölja och förfalska nazistiska medbrottslingar genom att minnas dem som offer för politiskt förtryck", enligt ett uttalande i januari på Memorials webbplats. Den hävdar att 19 offer för sovjetiskt förtryck i Memorials databas med mer än 3 miljoner namn var nazistiska kollaboratörer. Memorial sa i sitt uttalande i januari att åklagare hade använt veterangruppens "ogrundade anklagelser" i rätten dagen efter för att argumentera för att den stängdes. "Åklagaren och de självutnämnda "experterna" letar inte efter sanningen utan efter kompromat, sa Memorial. Minneschef Yan Rachinsky berättade för RBC att polisen hade kallat honom för förhör i slutet av förra veckan. "Vi kommer att samordna tiden för mitt besök i början av veckan," sa Rachinsky. "Rehabilitering av nazismen" är straffbart med fängelse i upp till fem år enligt rysk lag. The Moscow Times 220207. Vad säger ryska statliga medier om Ukraina? | 7 februari. Ryska statliga medier rapporterade om landets nuvarande spänningar med Nato och USA om Ukraina och kommenterade konfliktens skildring av utländska medier. tatskontrollerad TV och tidningar rapporterade båda om Ukrainas förberedelser för militära operationer och uttryckte oro över Rysslands säkerhet. Biden pratar med Scholz om sanktioner mot Ryssland. Om Ryssland invaderar Ukraina innebär det slutet för gasledningen Nordstream 2. Det lovade USAs president Joe Biden efter ett möte med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Washington igår. Samtidigt ville de två Nato- länderna visa upp en enad front efter att Scholz kritiserats för att vara osynlig under den pågående krisen. SR 220208. Omni 220208. "Macron och Putin helt överens om sina olika verklighetsuppfattningar." Frankrikes president Macron mötte Rysslands president Putin igår. Macron uppgav för pressen efteråt att han fått ett löfte av Putin att denne inte skulle eskalera konflikten militärt - men detta tillbakavisades sedan av Kreml. Nu har Macron rest vidare till Ukraina för ett möte med landets president Volodymyr Zelenskyj.
SR 220208. Navalnyjs fängelsestraff kan förlängas med tio år. En rysk domstol ska nästa vecka börja arbeta med ett nytt åtal mot den fängslade ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj, rapporterar AFP. Skulle Navalnyj fällas kan hans straff komma att förlängas med tio år. Han anklagas bland annat för att ha förskingrat motsvarande 4,1 miljoner euro som hans organisation fått i donationer när Navalnyj återhämtat sig efter att ha blivit förgiftad hösten 2020. Navalnyj sitter just nu i en straffkoloni utanför Moskva. I samband med att han fängslades klassades hans organisation också som "extremistisk" och stängdes ner. Domen mot honom har kritiserats hårt från en rad människorättsorganisationer för att vara politiskt motiverad. Navalnyj kommer inte att vara på plats under rättegången. Omni 220208. Sex ryska fartyg på väg mot Svarta havet för övning. Sex ryska militärfartyg är på väg till Svarta havet för att delta i en övning, rapporterar Reuters. Enligt ryska marinen har övningen varit planerad sedan länge. Enligt Turkiet kommer de sex fartygen att passera genom Bosporen under tisdagen och onsdagen. Natolandet Turkiet som delar gräns till havs med både Ukraina och Ryssland har rätt att stänga sundet för ryska fartyg om Ryssland skulle angripa Ukraina militärt. Ryssland meddelade förra månaden att landet avser att arrangera en rad stora övningar till havs, som ska involvera landets samtliga flottor.
Omni 220208. Nu svarar Sverige på ryska kravbrevet - går ihop med andra EU-länder. Väst vill prata med Ryssland men vill inte rucka på rådande säkerhetsordning. Det är kontentan i de brev som ska överlämnas till Ryssland senare i veckan enligt källor som Ekot pratat med. Det är svar på de brev som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skickade till Sverige, Finland och andra medlemmar i säkerhetsorganisationen OSSE. EU och Nato har nu enats om ett samordnat skriftligt svar på Rysslands senaste begäran. De sista detaljerna i svarsbreven har precis blivit klara enligt källor som Ekot varit i kontakt med och de ska överlämnas till Ryssland den här veckan. Det är svar på de brev som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skickade till Sverige, Finland och andra medlemmar i OSSE - organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Lavrov frågade i det brevet hur Sverige och andra länder ställer sig till en tidigare uppgörelse som sa att inget land ska stärka sin säkerhet på ett annat lands bekostnad vilket Ryssland menar att Nato gör när man tagit in Östeuropeiska länder som nya medlemmar i alliansen. Det är inte en syn som Väst delar - man menar att Nato inte alls utgör ett hot mot Ryssland och att alliansens utvidgning österut inte har skett på Rysslands bekostnad säkerhetsmässigt. I svaren som snart överlämnas till Ryssland manar EU och Nato till fortsatt dialog. Dels mellan Nato och Ryssland men framförallt inom OSSE, då den organisationen omfattar hela Europa. Från Natos och EUs sida har man tidigare sagt att man kan diskutera saker som vapenkontroll och ökad insyn i militärövningar. Även om man avvisat Rysslands krav på en ny säkerhetsordning som skulle innebär stoppa för nya medlemmar i försvarsalliansen och att man skulle dra tillbaka Natotrupper från Östländer. Som tidigare manar man även till nedtrappning och att Ryssland ska dra tillbaka sina trupper från Ukrainas gränser - där man samlat över 100 000 man, dels i Ryssland men även i Belarus. De här svaren följer efter flera dagas diskussioner inom och mellan EU och Nato. Det har varit viktigt att se till att inget land skickar separat svar på Lavrovs brev utan att man från västs sida visar enad front gentemot Ryssland.
SR 220209. Många européer tror på rysk invasion av Ukraina i år. En majoritet av européerna anser att det är sannolikt att Ryssland kommer att invadera Ukraina under 2022, visar en undersökning från tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR), som The Guardian rapporterar om. 60 procent anser också att Nato bör bistå Ukraina vid en invasion. ECFR:s chef Mark Leonard säger att resultatet tyder på ett "geopolitiskt uppvaknande" i Europa. Han säger att trots att EU har målats ut som splittrat kring hur situationen ska hanteras så är dess invånare eniga. "De är är eniga om att Vladimir Putin kan agera militärt och att EU och dess partner Nato bör rycka ut och hjälpa Ukraina, säger han. Rapportförfattarna skriver att deras slutsats är att européer inte längre tar freden för given. "De bedömer att deras värld befinner sig i ett förkrigsläge snarare än ett efterkrigsläge", står det i rapporten. Studien är genomförd i sju länder. Polen är det enda land där en majoritet anser att det egna landet bör försvara Ukraina. Omni 220209. Ukraina: Diplomatin har effekt - men fortsatt spänt. Den senaste tidens diplomatiska ansträngningar från europeiskt håll har haft positiv effekt för att på sikt trappa ner krisen vid ukrainska gränsen - men situationen är fortsatt mycket spänd. Det säger den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba. "Hur det europeiska samfundet hanterar krisen kommer att avgöra framtiden för säkerheten i Europa och dess länder," säger Kuleba. Han säger också att han vill att Ryssland bör beläggas med sanktioner eftersom han anser att landet brutit mot Minskavtalet som slöts efter den ryska annekteringen av Krim 2014. Ukraina har länge försökt spela ner risken för krig. Kreml säger att det finns "positiva och mindre positiva signaler". Omni 220109. Rysk general till attack mot Putin: Provocerar fram krig. Ordföranden för Allryska officersförbundet, pensionerade generalöverste Leonid Ivasjov, går i ett öppet brev till hård attack mot Vladimir Putin, för dennes agerande i samband med Ukrainakrisen, skriver Expressen. "Vi, Rysslands officerare, kräver att Ryska federationens president avstår från den kriminella politiken som provocerar fram ett krig", skriver Ivasjov i brevet som publicerats på förbundets hemsida. Han skriver vidare att Putins "försök att tvinga fram kärlek till Ryska federationen" är meningslöst och farligt och att ett eventuellt krig skulle kosta tiotusentals liv. Han kräver också att Putin avgår. Svenska Rysslandskännaren Martin Kragh säger att brevet är "intressant" men att åsikterna inte ska tolkas som en allmän strömning inom den ryska försvarsmakten. 78-årige Ivasjov är känd som sovjetnostalgisk nationalist och Natomotståndare. Ivasjov: Ett krig gör ryssar och ukrainare till eviga dödsfiender. Omni 220209. Läs hela artikeln i Expressen 220209. Amerikanska spioner börjar tröttna på Bidens läckor. Under Ukrainakonflikten har president Joe Bidens administration varit ovanligt frikostig med underrättelseläckor om Rysslands militära förehavanden - en strategi som börjar irritera allt fler personer inom underrättelsetjänsten, rapporterar Politico. "Hur många gånger måste de varna om att någonting är nära förestående?" frågar sig en källa. Administrationen försvarar taktiken med att läckorna är noga avvägda och bara utgör en liten del av den information som finns, och att syftet är att slå hål på ryska lögner som kan eskalera läget. "Vi tror att det bästa motgiftet mot desinformation är information," säger utrikesminister Antony Blinken. Enligt vissa bedömare kan alarmismen också handla om att kompensera för tidigare strategiska underreaktioner, såsom Afghanistan och annekteringen av Krim. Strategin har också stöd hos många. Omni 220209. Brittiska utrikesministern Liz Truss besöker Moskva. Den brittiska utrikesministern Liz Truss reste till Moskva på onsdagen för att medla i Ukrainakonflikten - det första besöket av sitt slag på över fyra år, rapporterar AP. "Ryssland har ett val här. Vi uppmanar dem bestämt att engagera sig, deeskalera och välja diplomatins väg," sade hon innan avresan. Under det två dagar långa besöket kommer hon bland annat att samtala med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov. Uppmanar Ryssland att respektera internationella avtal. Truss: "Ryssland bör inte känna någon tvekan om kraften i vår respons." Omni 220209. Ukraina: Ryska trupper inte förberedda för offensiv. De ryska trupperna vid Ukrainas gräns tycks inte vara redo för ett fullskaligt anfall, och deras närvaro syftar främst till "utpressning och politiska påtryckningar", säger Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Malyar enligt AFP. "Vi ser en anhopning av soldater och militär utrustning, men i dagsläget förbereder de sig inte för anfall. Vi ser inte heller att de upprättar den infrastruktur som krävs för en snabb eskalering." Malyar understryker dock att hotet fortfarande är ytterst verkligt. USA har tidigare sagt att Ryssland tycks ha samlat 70 procent av de militära resurser som krävs för en fullskalig invasion. Malyar: "Prat om ett nära förestående krig är överilat." Omni 220209. "Investerare underskattar Putin och Ukraina." Oljepriset kommer "säkerligen" att nå över 120 dollar per fat och den globala ekonomin kommer att bli ”radikalt förändrad” om Ryssland bestämmer sig för att invadera Ukraina. Det säger Independent Strategys strateg David Roche till CNBC. Enligt Roche är osäkerheten om vad Ryssland kommer göra härnäst elefanten i rummet. Han tror också att allt för många investerare underskattar den effekt en invasion kan ha på ekonomin. "Min bästa gissning är att investerare behandlar Putin som bakgrundsmusik, vilket jag tror Putin själv inte skulle hålla med om," säger Roche till programmet "Squawk Box Europe". USA har redan varnat för stora ryska sanktioner om Ukraina invaderas .
Omni 220209. Danmark utökar militärt samarbete med USA. Danmark ska utöka sitt militära samarbete med USA. Det sa Danmarks statsminister Mette Frederiksen vid en pressträff i dag. "Hur det rent konkret kan komma att se ut vet vi inte ännu, men det kan innebära amerikanska soldater och militär utrustning på dansk mark", säger hon. Enligt Frederiksen inleds nu konkreta förhandlingar som kan leda till att amerikanska soldater och amerikansk militär utrustning placeras på dansk mark.
SR 220210. Minskavtalet - viktig roll i händelserna i Ukraina. När samtal nu åter förs mellan Ryssland och Ukraina för att få ett slut på kriget i östra Ukraina är ett av de vanligaste begreppen som hörs "Minskavtalet". Men vad är det egentligen för avtal man talar om - och vad innebär det? Hör korrespondenten Johanna Melén berätta och förklara vad avtalet har för betydelse i dagens läge.
SR 220210. Rysk-belarusiska övningen oroar: "Ett farligt ögonblick för Europas säkerhet". Den gemensamma militärövning som ryska och belarusiska styrkor nu har inlett innebär "ett farligt ögonblick för europeisk säkerhet". Det säger Natochefen Jens Stoltenberg under en pressträff på torsdagen, skriver flera medier. "Vi följer noga den ryska mobiliseringen i Belarus, som är den största sedan kalla kriget," säger Stoltenberg. Övningen oroar även europeiska ledare. Den brittiska premiärministern Boris Johnson säger att situationen just nu är "den farligaste hittills", skriver The Guardian. "Jag vill kalla de närmaste dagarna den värsta säkerhetskrisen i Europa på årtionden," säger Johnson, som befinner sig i Bryssel för möte med Stoltenberg. Också från franskt håll uttrycks oro över övningen: "Det är en väldigt våldsam gest som oroar oss," säger utrikesminister Jean-Yves Le Drian till radiokanalen France Inter, enligt TT. Omni 220211. Rysk övning även i Svarta havet. Parallellt med den pågående rysk-belarusiska militärövningen i Belarus, norr om den ukrainska gränsen, har även en rysk militärövning inletts i Svarta havet. Ukrainas försvarsdepartement anklagar sin ryska motpart för att blockera delar av Svarta havet och hota säkerhetsläget där. Enligt det ryska försvaret är syftet med övningen att kontrollera flottans förmåga att försvara ryska nationella intressen i världshaven samt att motstå militära hot mot Ryssland. SR 220211. USA:s utrikesdepartement: Lämna omedelbart Ukraina. USA:s utrikesdepartement uppmanar nu alla amerikaner som befinner sig i Ukraina att omedelbart lämna landet. Motiveringen är främst de ökade hoten på grund av den ryska militära upptrappningen i området, men även spridningen av covid-smitta nämns.
SR 220211.
NBC News 220210. Rysslands hot mot EU: Vill inte prata längre. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gillar inte alls det svar han fått från EU om säkerhetsordningen i Europa och han hotar nu med att avbryta dialogen. Anledningen är att Lavrov fått ett enda kollektivt svar från EU och inte enskilda svar från samtliga medlemsländer på de brev han skickat. EU manar i sin tur den ryska utrikesministern att faktiskt läsa brevet och inte bråka om vem som skickat det. SR 220211. EU-topp: Gazprom stryper gasleveranser till Europa. Rysslands statliga energijätte Gazprom har strypt gasleveranser till Europa. Det uppger EU-kommissionens vice chefstalesperson Dana Spinant på fredagen, rapporterar Direkt. Bolaget verkar inte tillämpa kommersiell logik, utan gör ett politiskt val när man vrider åt gaskranen, lägger hon till. "Trots att gaspriserna skjuter i höjden i Europa har Gazprom inte ökat leveranserna, vilket vore normalt agerande av ett företag," säger hon. Omni 220211. Källor: Putin har redan fattat beslut - uppgifter att anfall mot Kiev väntar. Bidenadministrationen befarar att Rysslands president Vladimir Putin redan fattat beslut att inleda en ny rysk invasion av Ukraina nästa vecka. The Guardian rapporterar att källor uppgett att president Joe Biden sagt detta i videosamtal med Nato- och EU-ledare. Vita husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan menar dock enligt Bloomberg att man inte tror att Putin fattat ett slutgiltigt beslut än, men att det väntas inom kort. Sullivan säger vid en pressbriefing att USA:s bedömning är att den "fullskaliga invasionen" kommer att inledas med "bombningar från luften och cyberkrigföring" samt ett möjligt anfall mot Kiev. Samtidigt har de ryska landstigningsfartyg som för ett par veckor sedan befann sig i Östersjön kommit fram till Svarta havet, som är Ukrainas viktigaste exportrutt. Flera länder har inlett en evakuering av sina medborgare.
Omni 220211. Allt fler lämnar Ukraina: "Nära fryspunkten". Det lettiska utrikesdepartementet säger att Rysslands närvaro vid Ukrainas gräns utgör ett allvarligt säkerhetshot - därför uppmanas landets medborgare att lämna Ukraina. Även Storbritannien har nu uppmanat sina medborgare att lämna landet, samtidigt som de beslutat att ta hem sina trupper som skickats till Ukraina för militärövningar. Rysslands försvarsminister säger att relationen till Storbritannien är nära fryspunkten. SR 220211. Källor: Putin har redan fattat beslut - uppgifter att anfall mot Kiev väntar. Bidenadministrationen befarar att Rysslands president Vladimir Putin redan fattat beslut att inleda en ny rysk invasion av Ukraina nästa vecka. The Guardian rapporterar att källor uppgett att president Joe Biden sagt detta i videosamtal med Nato- och EU-ledare. Vita husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan menar dock enligt Bloomberg att man inte tror att Putin fattat ett slutgiltigt beslut än, men att det väntas inom kort. Sullivan säger vid en pressbriefing att USA:s bedömning är att den "fullskaliga invasionen" kommer att inledas med "bombningar från luften och cyberkrigföring" samt ett möjligt anfall mot Kiev. Samtidigt har de ryska landstigningsfartyg som för ett par veckor sedan befann sig i Östersjön kommit fram till Svarta havet, som är Ukrainas viktigaste exportrutt. Flera länder har inlett en evakuering av sina medborgare. Omni 220211. USA: Ryssland kan invadera Ukraina när som helst. USA varnar nu för att Ryssland kan komma att invadera Ukraina när som helst. Nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan säger på en pressträff att farhågorna om en möjlig invasion har stärkts och uppmanar alla amerikaner att lämna Ukraina inom 24 till 48 timmar. Rysslands utrikesdepartement säger i ett uttalande under fredagskvällen att väst med hjälp av västliga medier sprider lögner om att landet skulle vara på väg att invadera Ukraina. SR 220211. Efter USA:s varning - lovar igen "orubbligt stöd". Den amerikanske utrikesministern Antony Blinken har i ett telefonsamtal med sin ukrainske kollega Dmytro Kuleba på nytt understrukit USA:s stöd för landet. Det rapporterar AFP. Blinken ska bland annat ha sagt att "alla ryska angrepp mot Ukraina kommer att få skyndsamma, hårda och enade konsekvenser". I går inskärpte USA allvaret i situationen och uppmanade, liksom flera andra länder, sina invånare att lämna landet. Enligt USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan kan Ryssland inleda ett militärt anfall mot Ukraina nästa vecka. Han sa samtidigt att det är okänt om Vladimir Putin fattat ett slutligt beslut om en invasion. Omni 220212. Ryska medier: 30 fartyg i militärövning nära Krim. Fler än 30 fartyg från Rysslands Svartahavsflotta har inlett militärövningar nära annekterade Krimhalvön, skriver Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Ria. Landets militära rörelser följs av väst som befarar en storoffensiv mot Ukraina i närtid. I går kommenterade Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid Försvarshögskolan, den ryska amfibiestyrkan i Svarta havet i en intervju med DN. Han pekade på att de landstigningsfartyg som tidigare befann sig i Östersjön har nått fram och att tidpunkten är intressant. "Det vi vet och kan utgå ifrån är att ordern har gått till de ryska väpnade styrkorna att sätta alla nödvändiga bitar på plats för att genomföra en militär operation." På fredagen meddelade USA att Ryssland kan inleda en attack redan i veckan som kommer.Fartygen ska ha lämnat Sevastopol och Novorossiisk "i enlighet med planen för militärövningen". Satellitbilder visar hur Ukraina omringas på tre sidor. Omni 220212. Bilderna visar: Så pressas Ukraina på tre fronter. Satellitbilder som släpptes i torsdags tycks visa ytterligare rysk militär upptrappning på tre fronter runt Ukraina, skriver Military Times och Newsweek. Bland annat syns fler än 550 tält och hundratals fordon på ett flygfält nära Oktyabrskoye, Krimhalvöns näst största stad. Därtill har militärfordon och helikoptrar observerats nära Gomel i Belarus, drygt två mil från Ukrainas gräns. The Economist har gått igenom bilderna som togs av Maxar Technologies i onsdags och torsdags och skriver att Ukraina sammantaget är inringat i norr, öster och söder. Det ger Kreml flera möjligheter, enligt tidningen. Ett alternativ är att bryta in i Donbass i östra Ukraina och stötta de proryska separatisterna. Ett annat är att genomföra ett anfall längs Ukrainas södra kust med attacker mot ukrainska styrkor i området – eller till och med en offensiv mot huvudstaden Kiev. USA har uppmanat alla sina medborgare att lämna Ukraina inom 48 timmar. "Vi är i ett fönster där en invasion kan inledas när som helst," sa USA:s utrikesminister Antony Blinken i går. Omni 220212. USA beordrar evakuering av ambassaden i Kiev - ryskt hån om "hysteri". USA:s utrikesdepartement beordrar evakuering av de flesta anställda vid ambassaden i Kiev. Det bekräftades vid lunchtid på lördagen. Tidigare under morgonen uppgav AP att majoriteten av de knappt 200 amerikanska anställda kommer att lämna landet eller omplaceras till Ukrainas västligaste del, nära gränsen till Polen. Det senare för att USA ska upprätthålla diplomatisk närvaro i landet. Många experter har tidigare bedömt att en invasion är osannolik medan OS fortfarande pågår, men i går sa USA:s nationella säkerhetsrådigvare Jake Sullivan att en storoffensiv kan inledas redan i veckan. "Vi kan inte peka ut en exakt dag eller en exakt timma, men det är en väldigt, väldigt tydlig möjlighet." Ukraina gick också under fredagen ut och sa att landet nu nästan är helt omringat av fientliga styrkor. Ryssland avfärdar farhågorna om en nära förestående invasion, skriver New York Times. Utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova skriver på Telegram att Vita huset ger uttryck för "hysteri". Omni 220212. UD-beskedet: Svenskar i Ukraina kallas hem. USA gör sig redo för en rysk invasion av Ukraina nästa vecka - vilket Ryssland kallar ren desinformation. Nu meddelar utrikesdepartementet att svenskar i Ukraina bör lämna landet. "Jag ser med stor oro på den senaste tidens utveckling.", skriver utrikesminister Ann Linde i en kommentar. Den amerikanska regeringen tror att en rysk invasion av Ukraina kan vara nära förestående, meddelade Vita huset på fredagen. Joe Bidens säkerhetsrådgivare Jake Sullivan uppmanade alla amerikaner att lämna Ukraina inom 48 timmar. Han beskrev hur Ryssland skulle kunna anfalla Ukraina redan under medan OS fortfarande pågår. Ryssland tillbakavisar uppgifterna om en invasion och menar att det handlar om desinformation. Ryska diplomater kallas hem - Ukraina uppmanar till lugn. Även Ryssland meddelar nu att man kallar hem diplomater från Ukraina, skriver AFP. Den officiella motiveringen är att Ryssland befarar "provokationer" från Kiev eller Ukrainas allierade. USA meddelade på lördagen att personal vid landets ambassad i Kiev evakueras. Beskedet kom bara timmar efter det amerikanska larmet om att Ryssland kan komma att inleda en offensiv mot Ukraina inom några dagar. Ukrainas utrikesdepartement har manat den egna befolkningen till lugn och att undvika handlingar som "orsakar panik". Omni 220212. Kommentar: Sover den ukrainska ledningen? Expressen 220212.UD uppmanar alla svenskar att lämna Ukraina. UD uppmanar alla svenskar att lämna Ukraina, enligt ett pressmeddelande. Dessutom avråder departementet från alla resor till Ukraina. "Var och en arrangerar själv sin utresa. Ett kraftigt försämrat säkerhetsläge kan komma att begränsa ambassadens möjligheter att ge konsulärt stöd", skriver UD i ett pressmeddelande. Departementet uppskattar att omkring 200-300 svenskar befinner sig i Ukraina. USA skärpte i går tonläget och varnade för att Ryssland kan inleda en invasion redan i veckan. Flera andra länder har uppmanat sina medborgare att lämna landet, däribland USA, Storbritannien, Norge, Finland och Danmark. Omni 220212. Ann Linde om situationen i Ukraina: Allvarligt läge. Utrikesministern: Nu finns det indikationer på att något eventuellt kommer att hända. Svenskar uppmanas nu att lämna Ukraina till följd av det spända säkerhetsläget. Det finns 200-300 svenskar i Ukraina, en av dem är Anders Östlund som bott i Kiev sedan 2009: "Det är inte så enkelt att flytta". SR 220212. Omni 220212. Svenska soldater ska få likadana uniformer som Norges, Danmarks och Finlands. Svenska soldater får lika uniformer som sina danska, finska och norska kollegor. År 2024 kommer de att vara identiskt klädda. Varje nation kommer fortsatt att ha sina nationella mönster på kläderna. Uniformerna i sex lager är gjorda att passa både till kvinnor och män med undantag för underkläderna. "Man kommer inte att förväxla soldater från de olika nationerna, även om uniformerna är identiska, eftersom nationella mönster särskiljer uniformerna", försäkrar Jennifer Skjäl Lundgren på Försvarets materielverk. SR 220212. Pentagon: USA drar tillbaka nästan alla kvarvarande soldater från Ukraina. USA drar tillbaka nästan alla sina återstående soldater från Ukraina, meddelade Pentagon i lördags, när spänningarna ökar över en möjlig rysk invasion av östra... AFP 220212. Militäranalytikerns varning: Vi kan snart vara i krig. Idag ska USA:s president Joe Biden igen tala med Rysslands president Vladimir Putin i telefon. Det sker samtidigt som tiotalet västländer uppmanat sina medborgare att lämna Ukraina. I Moskva varnar den oberoende militäranalytikern Pavel Felgenhauer för ett ryskt amerikanskt krig. "Det är en mycket farlig situation vi kan vara i krig snart och ni bör förbereda er, det kan hända snart", säger han. SR 220212. Lavrov: Propaganda - USA vill sabotera fredsavtal. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kallar de amerikanska underrättelseuppgifterna om att en rysk invasion av Ukraina är nära för en propagandakampanj mot Moskva, rapporterar Bloomberg. Han menar att USA:s mål är att uppmuntra den ukrainska regeringen att "sabotera" Minskavtalet. Anklagelserna mot USA framfördes i ett telefonsamtal med den amerikanske utrikesministern Antony Blinken under lördagen. I eftermiddag kommer Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden att i telefon diskutera det säkerhetspolitiska läget i Ukraina. Omni 220212. Expert: Ryska möjligheten att invadera har ökat. Rysslands möjlighet att invadera Ukraina har ökat i och med den upptrappade militära mobiliseringen. Det säger Rysslandskännaren Johan Norberg till TT. "Hela den ryska militära kroppen har rätat på ryggraden, ställt sig upp och pumpat upp musklerna runt Ukraina," säger Norberg, som är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Däremot menar han att det fortsatt är oklart om mobiliseringen är en del av förhandlingsspelet. Omni 220212. Ryssland har omringat Ukraina på tre sidor. Här kan en invasion inledas. Ryssland har samlat mer än 100 000 soldater nära Ukrainas gräns under de senaste veckorna, enligt amerikanska uppskattningar, vilket ökar farhågor från västerländska och ukrainska underrättelsetjänstemän att en invasion kan vara nära förestående. Medan frenetiska diplomatiska ansträngningar görs för att avvärja krig, varnar analytiker för att Rysslands militär utgör ett omedelbart hot mot Ukraina. Men om en invasion skulle inträffa är det inte klart var den skulle börja. Ryssland har skapat tryckpunkter på tre sidor av Ukraina - på Krim i söder, på den ryska sidan av de två ländernas gräns och i Vitryssland i norr. Här är de tre fronter som Ukraina och västvärlden bevakar, och de senaste ryska rörelserna som upptäckts i var och en. Ryssland och Vitryssland påbörjade 10 dagars gemensamma militärövningar på torsdagen, vars storlek och tidpunkt har väckt rädsla i väst. Moskvas utplacering i Vitryssland tros vara den största där sedan det kalla kriget, med "förväntade 30 000 stridstrupper, Spetsnaz specialoperationsstyrkor, stridsflygplan inklusive SU-35, Iskander dubbelkapabla missiler och S-400 luftvärnssystem." Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa den 3 februari. Det är också den största övningen som de vitryska väpnade styrkorna har genomfört någon gång på året, enligt Center for Strategic and International Studies (CSIS). Rysslands försvarsministerium hävdade att syftet med övningarna, kallade "Allied Resolve-2022", inkluderade att avvärja "extern aggression". Vissa fruktar att uppbyggnaden pekar på en rysk plan att sikta in sig mot Kiev från norr. En europeisk diplomat sa till CNN tidigare denna månad att sammanslagning av styrkor är ett "stort, stort bekymmer", och noterade att detta skulle vara den saknade biten som Moskva skulle behöva för att starta en snabb attack mot den ukrainska huvudstaden. De gemensamma övningarna skulle också ge täckning för en flankerande rörelse genom Vitryssland och in i norra Ukraina, varnar CSIS. Och satellitbilder som släppts av Maxar verkar visa att Rysslands militär har avancerade utplaceringar på flera platser i Vitryssland. Utplaceringarna är sannolikt kopplade till de gemensamma övningarna, men andra fotografier visar läger som etableras nära gränsen till Ukraina, hundratals mil från där övningarna äger rum. CNN 220212. Beklagar svensk hållning: "Ursäkta språket, vi skiter i västs sanktioner". Ryska ambassadören om Gotlandsinsatsen: Löjeväckande. Ryssland kan inte längre acceptera att Sverige går med i Nato. Det bekräftar Rysslands Sverigeambassadör i en exklusiv intervju med Aftonbladet. "De som vill bli nya medlemmar i Nato måste upphöra med de avsikterna. Det är en överskridande principfråga," säger ambassadör Viktor Tatarintsev. Den ryska inställningen innebär i princip, om Sverige rättar sig efter kravet, att det svenska självbestämmandet sätts ur spel. Tatarintsev förklarar den ändrade ryska inställningen. "Om inte USA och Nato provocerat och spetsat till situationen hade vi inte haft något emot om Sverige gått med i Nato. Vi skulle ha respekterat ett sådant svenskt beslut. Men nu har säkerhetssituationen i den här delen av Europa förändrats drastiskt. Utvidgningen av Nato är det största hotet mot Ryssland." Därför har Ryssland bland annat krävt att Sverige och Finland inte ska få bli medlemmar i Nato. Men har inte Sverige rätt att själva bestämma om vi ska gå med i Nato? "Vi säger det inte till Sverige. Vi säger det till Nato och USA. Det här är ingen bilateral fråga mellan bara Ryssland och Sverige. Det är en principiell övergripande fråga." Tatarintsev vill dock inte kommentera på vilket sätt ett svenskt medlemskap i Nato skulle hota Rysslands säkerhet. "Jag vill inte spekulera om det. Jag ser inga avsikter från svensk sida att gå med i Nato i närtid." Däremot beklagar han Sveriges mycket nära samarbete med Nato. "För att skapa förtroende och tillit, för att trygga säkerheten, krävs att man har goda kontakter med båda sidor. Att inte ha militära kontakter med Ryssland är inte bra för Sverige." Som exempel tar Tatarintsev de sex ryska landstigningsfartyg som i januari gick in i Östersjön och väckte stor uppmärksamhet just på grund av det spända läget. "Om Sverige haft kontakt med rysk militär hade Stockholm kunnat ringa och fråga vad fartygen gjorde där. Då hade de fått veta att det handlade om en del av en normal teknisk besiktning. Då hade oron aldrig behövt uppstå. Då hade Sverige inte behövt skicka trupper från Boden till Gotland." Macron: Går inte att ha en ärlig dialog när spänningarna stiger. Frankrikes president Emmanuel Macron har pratat med Rysslands president Vladimir Putin i telefon under dagen. Samtalet, som varande i en och en halv timma, kretsade kring situationen i Ukraina. I samtalet framförde den franske presidenten att det inte går att ha en "ärlig dialog" när spänningarna kring Ukrainas gräns stiger. Macron kommer också att prata med USA:s president Joe Biden, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under lördagen.
SR 220212. Analyser: Putin vet att USA inte kommer gå in militärt. Trots att många europeiska länder uppmanar sina invånare att lämna Ukraina är Kiev inte en stad i kris. Det skriver BBC:s Paul Adams i en analys. Men även om den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj manar till lugn är det ett faktum att de militära övningarna pågår på den belarusiska sidan av gränsen. "Moskva säger att man inte har några planer på invasion. Men det är mycket ryssarna kan åstadkomma utan att behöva sätta sin fot i Ukraina", skriver Adams. Anna-Lena Laurén skriver i DN att de diplomatiska samtalen med Ryssland under lördagen inte gett något nytt. Putin rubbas inte det minsta av USA:s hot om "beslutsamt svar" vid en invasion. "Putin vet att USA inte går in militärt. Han verkar fortfarande vänta på att Biden ska ge efter för trycket och backa åtminstone på någon punkt", skriver hon. Omni 220212. Bolsonaro reser till Moskva: "Tidpunkten är usel". På tisdag landar Brasiliens president Jair Bolsonaro i Moskva för att träffa president Vladimir Putin. "Tidpunkten är usel," säger Guilherme Casaroes, politisk analytiker i Brasilien, till AFP. "Vi vet inte vad som kommer att hända. Saker bli allt mer intensiva vid (Ukrainas) gräns." Resan sker mitt i ett mycket upptrappat säkerhetsläge där USA har varnat för att en rysk invasion av Ukraina kan ske när som helst. Enligt uppgifter i tyska Der Spiegel har amerikansk militär och underrättelsetjänsten CIA information som tyder på att en attack kan ske på onsdag. Vita huset har dock sagt att man inte med säkerhet kan säga om Putin fattat ett beslut om en offensiv. Omni 220213. Riskfyllda strategin: Ge Kreml stora skälvan - men Ukraina tvekar om linjen. USA har försökt störa Rysslands planer på en invasion av Ukraina genom att avslöja ovanligt mycket underrättelseinformation. Utöver att vinna tid för diplomati så är målet också att göra det svårare för Vladimir Putin att motivera en invasion med hjälp av lögner och att underminera den ryske presidentens ställning på den globala arenan. Det uppger källor för New York Times. Motsvarande öppenhet har inte setts sedan Kubakrisen 1962, säger flera bedömare till tidningen. "Jag tror att det ger Kreml och (de ryska) säkerhetstjänsterna stora skälvan. Och, än viktigare, det ger Putin färre möjligheter och tvingar honom att tänka två gånger," säger Beth Sanner som tidigare arbetade med att ge Donald Trump säkerhetsuppdateringar. Samtidigt pekar hon på att strategin inte är riskfri. Om Ryssland listar ut källorna till uppgifterna kan Kreml plötsligt byta fot och tillfälligt förvirra eller förblinda USA - precis när viktig information kan vara som mest avgörande. Ukraina har uttryckt obehag kring USA:s öppenhet, skriver Financial Times. President Volodymyr Zelenskyj sa i går att "för mycket information" om en eventuell rysk invasion skapar onödig rädsla. Omni 220213. Tyst i Moskva om risken för krig: "Ingen tar upp det". Både brittiska och amerikanska regeringarna befarar att Ryssland kan invadera Ukraina i veckan, men i ryska huvudstaden Moskva diskuteras frågan sällan, enligt 33-åriga Alexandra Turtjenkova. Hon säger till The Telegraph att hon fick reda på upptrappningen när hon såg ett inlägg på Facebook. "När jag tänker efter har ingen jag pratat med nyligen tagit upp det," säger hon. I Kiev försöker många leva livet som vanligt. Expressen träffade Julia Shevsjuk och hennes dotter Emilia vid en lekplats i norra delen av huvudstaden. "Det bästa kanske vore att lämna staden. Men jag har inte gjort några förberedelser - det är väl något psykologiskt," säger hon och tillägger att "rädslan börja sprida sig".
Omni 220213. Linde utesluter inte lösning - är "inte överoptimistisk". Det är inte uteslutet att Ukrainakrisen når en diplomatisk lösning, men utrikesminister Ann Linde (S) är ”inte överoptimistisk”. Det säger hon i SVT:s Agenda på söndagskvällen. På frågan om vad Linde ser för möjligheter kring att Ryssland och president Vladimir Putin ska släppa sina krav lyfter hon den enighet som EU visat under krisen, och hoten mot Ryssland om kraftfulla sanktioner. "Då har man ändå fortfarande möjligheten att välja en diplomatisk lösning, och det hoppas jag att man gör." Om Ryssland skulle backa har krisen troligen ändå lett till en ökad misstro mot Ryssland från EU:s sida, enligt Linde. Hon lyfter också vikten av att Minskavtalet som slöts efter Krimannekteringen 2014 följs. Omni 210213. "Ryssland kan missbedöma motståndet från Ukraina." Om Ryssland genomför en ny invasion av Ukraina kan motståndet i Ukraina bli svårare än vad president Vladimir Putin uppskattat. Det säger säkerhetspolitiska experterna Fredrik Löjdquist och Jan Hallenberg i SVT:s Agenda. "Dels militärt motstånd, men Ukraina kommer inte låta sig kuvas varken politiskt, mentalt eller kulturellt," säger Löjdquist, som är chef vid Centrum för Östeuropastudier. Han ser en risk att Putin sätter igång något som tar vägen "någon helt annanstans än vad han avsåg". Hallenberg, expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik, säger att om Ryssland inleder flyganfall slår det hårt mot Ukrainas militär, men han tror också att Kreml underskattar hur motståndet skulle bli. "Blir det så finns risken att det kommer att kosta mer inrikespolitiskt i Ryssland än vad Putin föreställt sig," säger Hallenberg. Omni 220213. Ukrainska olympiska kommittén uppmanar till fred. Skeletonåkaren Vladyslav Heraskevytj från Ukraina höll häromdagen upp en skylt som lydde "No war in Ukraine" efter sitt åk. Spänningarna mellan Ryssland och Ukraina och hotet om en invasion i Ukraina gör vardagen under OS speciell för ukrainska aktiva. Heraskevytj riskerade bestraffning för fredsskylten enligt IOK:s regel 50 (som förbjuder politiska budskap under tävling eller medaljceremonier) men IOK väljer att fria och nu står hela ukrainska olympiska bakom fredsuppmaningen. SR 220213. President Niinistö i New York Times: "Putins inställning har förändrats, finns knappast någon återvändo till läget innan detta". Vladimir Putins sinnelag har förändrats. Han tänker antagligen att han måste gripa chansen nu. Det säger president Sauli Niinistö om sin ryske kollega i en intervju med The New York Times. Sauli Niinistö säger i intervjun att han inte är speciellt hoppfull angående möjligheten att nå en fredlig lösning på konflikten. Niinistö säger sig ha märkt av en förändring hos Putin när de två samtalade senast förra månaden. "Hans sinnesstämning, hans beslutsfattande, hans beslutsamhet - det finns en tydlig förändring här." Niinistö tror enligt NYT att Putin nu upplever att han måste gripa chansen och att det är svårt att tänka sig en återvändo till läget som det var innan. I intervjun tar man också upp Finlands eventuella medlemskap i Nato. Niinistö drar sig till minnes en diskussion med Putin där den ryske presidenten sa att en vänlig granne skulle förvandlas till "fiendens soldat" ifall den anslöt sig till Nato. Finlands president säger ändå att man håller hårt fast vid sin rätt att själv bestämma om man ansöker om medlemskap eller inte. "Det har jag också sagt till Putin, mycket tydligt." yle 220213. Moldavien: Ryssland kan inte hindra oss från att gå med i EU. Moldaviens president Maia Sandu sa att Moldavien strävar efter att gå med i Europeiska unionen, och denna före detta sovjetrepublik har sagt till Ryssland att detta är dess val. Hennes kommentarer var hennes tydligaste offentliga kommentarer om Moldaviens pro-västerländska kurs. Sedan Moldavien vann självständighet från Sovjetunionen 1991 har pro-ryska och pro-EU-politiker tävlat om kontroll. Cirka 400 000 människor bor i Transnistrien (Pridnestrovian Moldaviska republiken), och majoriteten identifierar sig som ryssar. Sedan 2002 har Moskva utfärdat pass till invånarna, en åtgärd som har retat upp Ukraina och Moldavien. Transnistrien har sina egna säkerhetstjänster, regering, valuta och gränskontroll. Tiraspol, den deklarerade huvudstadaden, är beroende av Kreml för gas- och pensionssubventioner, men trots detta erkänner Ryssland, tillsammans med alla medlemmar i FN, inte sitt anspråk på självständighet. Republiken Prednestrovien Moldavien erkänns endast av de självförklarade republikerna Sydossetien och Abchazien. Sedan 2002 har mer än 200 000 människor från Trans-Dniester fått ett ryskt pass, ett drag som ständigt har irriterat Moldavien. Ryssland har gjort liknande saker med befolkningen i andra vänliga skurkrepubliker, inklusive Abchazien, Sydossetien och de två separatistiska enklaverna i östra Ukraina (och Krim). Transnistriens de facto president är Vadim Krasnoselsky. You tube 8:28 220213. Expert: "USA:s taktik är att Ryssland inte ska kunna överraska." Rysslandskännaren Anders Åslund, tidigare knuten till tankesmedjan Atlantic Council, menar att USA nu oupphörligt varnar för en rysk invasion av Ukraina för att Ryssland inte ska kunna säga att Ukraina provocerade fram en attack. "Det som normalt brukar ske är att Kreml inte gör det som förväntas, så att den ryska ledningen sedan kan säga till omvärlden, - 'ni hade fel!'", säger Anders Åslund till Studio Ett. SR 220214. Kritiken mot OS i Kina: Ska inte ge den möjligheten till diktaturer. Nils van der Poel har landat i Sverige efter två OS-guld i Peking. Nu kritiserar han beslutet att låta OS arrangeras i Kina. "OS är ett väldigt starkt verktyg för att måla upp en fin bild av ett land och har historiskt gjorts på ett väldigt framgångsrikt sätt av fruktansvärda stater som har begått väldigt grova övergrepp mot mänskliga rättigheter. Jag tycker inte man ska ge den möjligheten till diktaturer", säger han till Radiosporten. SR 220214. Omni 220214. Zelenskyjs roll i krisen - "Vill visa att Ukraina inte viker sig". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gick till val på att få slut på det åtta år långa kriget i landet. Nu har han begärt att få prata direkt med ryska presidenten Vladimir Putin om den hotande invasionen. Detta vet vi om honom - hör Ekots korrespondent Maria Persson Löfgren. SR 220214. Kommentar: Helt osannolikt att han får något samtal med Putin. Putin negligerar alltid dem han inte gillar och anser sig ha makt över. Maria Persson Löfgren, Moskva: Rysktalande radion som tagit strid med censuren. Radio Swedens ryska sändningar hade en stor skara anhängare här, det visar inte minst alla brev som kom till Moskvakorrekontoret genom åren. Idag är det många som tycker det borde sändas på ryska igen från Sveriges radio och jag håller med. Inte minst det som hänt Deutsche Welle här, vars signatur komponerats av Beethoven visar behovet. Den tyska kanalen har fått sändningsförbud, som straff för att ryska RT stoppats i Tyskland. Men RT stoppades för att de sände med ett serbiskt sändningstillstånd, i strid med tyska regler. För många ryssar, som vill hitta alternativ finns amerikanskfinansierade Radio Svoboda med säte i Prag, sändningar på 27 språk i 23 länder. Radiokanalen har tagit strid med ryska censuren, som krävt av en rad medier att de ska ta bort allt material från de undersökningar Navalnyjs journalister gjort genom åren. Allt som avslöjat elitens lyxvillor och hyckleri, de fördömer Europa, men köper gärna palats där och placerar sina barn på universitet i väst. När ryska Moskvas Echo, nät-tv-kanalen Dozd och oberoende tidningen Novaja Gazeta nu tar bort allt material om Navalnyjs undersökningar har Radio Svoboda sagt nej. Återstår att se vad som blir konsekvensen. SR 220214. USA uppges förbereda för att ta hem all personal - Ukraina ber om krismöte. USA gör sig redo att ta hem samtlig personal från Ukrainas huvudstad Kiev inom 24 till 48 timmar, uppger källor för CBS News. Den amerikanska ambassaden väntas inom kort sluta behandla konsulära ärenden. Krigshotet från Ryssland har gjort att USA redan har kallat hem alla som inte är nödvändiga för att fortsätta verksamheten. Men inom kort kan alltså all amerikansk personal uppmanas att lämna landet. Uppgifterna har inte bekräftats. Under söndagen uppgav Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att han kommer att be Ryssland om ett möte inom de kommande 48 timmarna. Detta eftersom landet inte besvarat Ukrainas frågor om förklaringen till den stora truppansamlingen vid gränsen. Omni 220114. ÖB om Ukrainakrisen: Vi utesluter ingenting. I dag har överbefälhavaren Micael Bydén träffat statsminister Magdalena Andersson för att informera henne om det aktuella säkerhetsläget. Bydén säger att alla kapaciteter nu finns kring den Ukrainska gränsen för en militär operation, en intervention eller invasion och att inget utesluts. "Det är viktigt att vi är enade och talar med samma röst från Europeiska unionen och Nato att ytterligare rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser för Ryssland", säger Magdalena Andersson. SR 220214. Lavrovs råd till Putin: Ge inte upp samtalen med väst. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov vill fortsätta utforska en diplomatisk lösning på spänningarna vid Ukraina. Det framförde han i ett möte med Vladimir Putin på måndagen enligt Reuters. "Jag föreslår att vi fortsätter vårt diplomatiska arbete," sa Lavrov. Enligt Lavrov har USA lagt fram konkreta förslag på hur risken för militär konfrontation ska kunna minskas. Han uttryckte dock missnöje med Natos och EU:s svar på de ryska kraven. "Som chef för utrikesdepartementet måste jag säga att det finns alltid en chans att komma överens," sa Lavrov. Omni 220214. Källa: Putins krets blir bara mindre och mindre. Vad rör sig i huvudet på Vladimir Putin? Det är frågan som hela världen ställer sig när det ryska krigshotet mot Ukraina blir allt mer överhängande. Financial Times har talat med flera källor som anser att Putin har förändrats den senaste tiden. "Han har blivit mycket hårdare sedan 2014. Han är besatt av tanken på att omforma det som skett de senaste 30 åren. Det här är en Putin som inte längre tror på väst ... han vill bli fruktad av väst," säger en fransk underrättelsekälla. Enligt en tidigare medarbetare i Kreml har Putins krets av rådgivare blivit allt mindre de senaste åren. Han förlitar sig nu bara på råd från en liten betrodd grupp, där bland annat underrättelsechefen Sergej Narysjkin och FSB-chefen Aleksander Bortnikov ingår. "Hans grupp av rådgivare blir mindre och det påverkar hans tänkande. Han brukade se på problem i 360 grader, nu ser han dem i 60 grader," säger källan. Omni 220206. Ryske försvarsministern: Flera övningar avslutade. Den ryske försvarsminister Sergej Sjojgu har informerat Vladimir Putin att några av militärövningarna nära Ukrainas gräns har avslutats, rapporterar Reuters. Andra kommer att avslutas inom kort, enligt Sjojgu. Det är dock oklart vilka övningar som avslutats. Bland annat har ryska trupper övat i Belarus och vid egna gränsen mot Ukraina. AFP skriver att detta kan vara ett tecken på deeskalering. Både USA:s och Storbritanniens regeringar har varnat för att Ryssland kan komma att inleda ännu en invasion av Ukraina i veckan, något Kreml konstant förnekat. Omni 220214. Ukrainsk diplomat backar: Kiev släpper inte Natomålet. Ukrainas ambassadör i Storbritannien, Vadym Prystaiko, backar från det tidigare uttalandet om att Ukraina kan släppa försöken att gå med i Nato för att undvika ett krig med Ryssland, rapporterar Politico. Han säger att det var ett "missförstånd" och att kommentaren togs ur sin kontext. Det var i en BBC-intervju under söndagen som Prystaiko fick frågan om Ukraina är redo att vara "flexibla" kring målet att gå med i militäralliansen och svarade: "Det skulle vi kunna vara. Särskilt om vi blir hotade, utpressade och tvingade till det." Ukraina fick 2008 ett löfte om att landet i framtiden ska få möjlighet att gå med i Nato. Omni 220214. Ryska hackare bakom de flesta ransomwareattacker. Blockkedjeanalysfirman Chainalysis har genomfört en granskning som man hävdar visar att inte mindre än 74 procent av alla pengar som kommer från ransomwareattacker går till hackare med koppling till Ryssland. Det rapporterar BBC. Chainalysis har tittat på hur pengarna rört sig till och från digitala plånböcker som tillhör kända hackergrupper genom att titta på allmänt tillgänglig transaktionsdata. Chainalysis menar att det framgår tydligt vilka hackergrupper som är ryska av flera skäl. Dels skriver de ofta ransomwarekoden så att den inte drabbar offer vars datorer finns i Ryssland, dels är de aktiva på rysktalande forum. Det bör poängteras att Chainalysis enbart har tittat på pengaflödet och att vissa av hackergrupperna hyr ut sina tjänster till andra. Omni 220214. USA:s underrättelsetjänst indikerar att Ryssland "tydligt utvecklar sin förmåga att invadera". Flera trådar av underrättelsetjänst, inklusive rysk kommunikation, indikerar att ryska styrkor som omger Ukraina "uppenbarligen utvecklar sin förmåga att invadera", när som helst, enligt en högre tjänsteman i administrationen. "De gör sig mer redo." Dessa underrättelser har fått USA att dra slutsatsen av en rysk attack, inklusive ett angrepp på huvudstaden Kiev kan börja utan förvarning, sade tjänstemannen. Det finns nu uppskattningsvis 130 000 eller fler rysk militär vid gränsen till Ukraina, enligt två källor som är bekanta med de senaste bedömningarna. USA karakteriserar ännu inte de ryska dragen som "slutliga förberedelser" eftersom Putin fortfarande har tid att beordra ett stopp för alla militära åtgärder som tjänstemannen sa. Natos försvarsministrar träffas i Bryssel på onsdag och torsdag och just nu kan USA inte utesluta Rysslands militära insatser under den ministerkonferensen, sa tjänstemannen. Försvarsminister Lloyd Austin förväntas delta i mötet personligen. CNN 220214. Ryskt artilleri i skottläge - USA stänger ambassad. USA flyttar ambassaden från Kiev till Lviv i västra Ukraina, uppger utrikesminister Antony Blinken. I samband med detta uppmanas personal förstöra nätverksutrustning och telefonsystem, rapporterar WSJ. Enligt amerikanska underrättelseuppgifter CBS tagit del av har Ryssland ställt långdistansvapen och raketavfyrare i skottläge mot Ukraina. Samtidigt skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på Facebook att han informerats att Ryssland planerar en attack på onsdag. Omni 220214. Polsk minister: Nytt kapitel i västvärldens historia. En väpnad militär konflikt i Europa är inte längre ett osannolikt scenario, det är ett verkligt alternativ. Det skriver Polens premiärminister Mateusz Morawiecki på SvD Debatt. Han skriver att väst länge har velat tro att 2000-talet skulle vara fritt från sådana konflikter i Europa. Men Rysslands agerande i både Georgien och Ukraina är enligt honom tecken för att "ett nytt kapitel öppnar sig i västvärldens historia". Han vill se solidaritet och samarbete över hela kontinenten för att svara på hoten. "I dessa avgörande tider behöver vi ett verkligt ledarskap som undanröjer det nuvarande hotet och för Europa tillbaka på en väg som leder till säkerhet och utveckling", avslutar Morawiecki. Omni 220214. Världen på helspänn efter dubbla signaler från Moskva - Zelenskyj ångrar varning. Hotet om en rysk offensiv mot Ukraina fortsätter att hänga över världen, och under måndagen vidtog Moskva åtgärder som både ökade och minskade hoppet om en diplomatisk lösning. Utrikesminister Sergej Lavrov rådde president Putin, i ett hårt regisserat och inspelat samtal, att fortsätta samtalen med väst. Och under kvällen uppgav både Joe Biden och Boris Johnson att det diplomatiska ”fönstret” ännu inte är stängt. Ungefär samtidigt kom uppgifter att Ryssland ställt artilleri i skottläge mot Ukraina. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj skrev dessutom i ett uttalande att han fått varningar om att 16 februari blir invasionsdatumet, något som fick världens börser att skaka till. Zelenskyj tog senare tillbaka uttalandet och sa att han ironiserat över ryktesfloran på internet, skriver Financial Times. Omni 220215. Tyskland: Rysslands ansvar att trappa ner konflikten. Tyskland uppmanar Ryssland att dra tillbaka trupperna vid den ukrainska gränsen. Uttalandet kommer inför mötet mellan förbundskansler Olaf Scholz och den ryske presidenten Vladimir Putin i Moskva på tisdagen, rapporterar AFP. "Situationen är mycket farlig och kan eskalera vilket ögonblick som helst. Ansvaret för nedtrappning ligger helt klart hos Ryssland, och det är upp till Moskva att dra tillbaka sina trupper," säger den tyska utrikesministern Annalena Baerbock. Scholz kommer till Moskva efter att under måndagen ha besökt Ukrainas huvudstad Kiev. "Vi är redo för mycket långtgående och effektiva sanktioner (mot Ryssland) tillsammans med våra allierade, sa han då enligt Reuters. Omni 220215. Storbritannien: Kan komma "falskt flagg"-anfall. En rysk invasion av Ukraina kan ske "mycket, mycket snabbt" och komma i form av en så kallad "falsk flagg"-operation, säger Storbritanniens utrikesminister Liz Truss enligt Sky News. Ryssland kan komma att "falskt hävda att de blivit provocerade som en förevändning för att invadera", säger hon. Vidare säger ministern att hon tror att en potentiell invasion kan omfatta även andra östeuropeiska länder. "President Putin har även ifrågasatt varför andra länder i Östeuropa är Natomedlemmar," säger hon. Omni 220215. Ryssland drar tillbaka vissa trupper. Ryska medier uppger i dag att en del av de ryska trupper som funnits nära den ukrainska gränsen börjat återvända till sin militärbaser. Uppgifterna kommer från en talesperson för det ryska utrikesdepartementet. "Enheter från de södra och västra militärdistrikten, som har fullföljt sitt uppdrag, har redan börjat lasta för transport och kommer att börja förflyttning till sina garnisoner", säger en talesperson för försvarsdepartementet.
SR 220215. Linde: Vi har ännu inte sett någon tillbakadragning. Sverige har ännu inte sett någon tillbakadragning av ryska trupper från Ukrainas gränsområde. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) när hon möter journalister efter ett möte i försvarsutskottet på tisdagsförmiddagen. "Med det sagt så välkomnar vi självklart om det är så att Ryssland har valt att deeskalera och fortsätta på diplomatspåret," säger hon. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) fyller i: "Det måste ske saker på marken. Vi har sett alldeles för lite av detta i nuläget. Vi vill se betydligt mer för att veta att det finns en ny rysk linje." Ryssland sa under tisdagsmorgonen att man börjar dra tillbaka vissa soldater från gränsen, vilket fick världens börser att ta ett glädjeskutt. Omni 220215. Duman vill erkänna Ukraina-regioner som stater - kan äventyra fredsavtal. Den ryska duman har röstat ja till att be president Vladimir Putin erkänna de ryssbackade östukrainska regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga stater, rapporterar AFP. Detta kan enligt analytiker betyda att Ryssland kan rättfärdiga en invasion med behovet av att skydda den ryska befolkningen i de "nybildade staterna", skriver den självständiga ryska tidningen Moscow Times. Ryska separatister har stridit mot den ukrainska armén i områdena sedan 2014. Om Ryssland erkänner dem som självständiga stater kan det innebära slutet för 2015 års Minskavtal, som syftar till att säkra freden i östra Ukraina - vilket gör att flera analytiker tvekar till huruvida Putin är villig att ta steget. Talmannen: "Våra medborgare i Donbass behöver hjälp och stöd." Kan innebära slutet på fredsavtalet. Experter ser det som ett möjligt steg inför en invasion. Kreml avfärdar farhågor om invasion som "absurda och hysteriska".
Omni 220215. Ukraina: Vi och väst har hindrat vidare eskalering. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba säger på tisdagen att Ukrainas och västländernas diplomatiska insatser har avstyrt en rysk invasion, enligt AFP. "Vi och våra allierade har lyckats förebygga att Ryssland eskalerar konflikten vidare. Det är redan mitten på februari, och ni ser att diplomatin fortsätter fungera," säger ministern till reportrar i Kiev. Beskedet kommer samtidigt som Ryssland meddelar att en del av deras trupper vid gränsen dras tillbaka, vilket direkt resulterade i optimism på börsmarknaderna och sänkta gaspriser. Samtidigt understryker Kuleba att läget fortfarande är spänt i gränsområdet, och att Ryssland måste dra tillbaka även resterande styrkor. Omni 220215. "Försiktigt positiv - men vi ser ingen nedtrappning än." Natochefen Jens Stoltenberg är "försiktig optimistisk" kring rapporterna om att Ryssland drar tillbaka trupper från den ukrainska gränsen och att landet kan tänka sig en diplomatisk lösning. Men på en pressträff betonar Stoltenberg samtidigt att Nato ännu inte har sett någon militär nedtrappning från Rysslands sida. "Allt finns nu på plats för en ny attack. Men Ryssland har fortfarande tid att backa från fronten, sluta förbereda sig på krig och börja arbeta för en fredlig lösning," säger han. Tidigare under dagen uppgav Ryssland att vissa trupper har börjat lämna Ukrainas gränsområde. Omni 220215. MSB: Risk för it-attacker och slutsålda varor vid krig. Ett krig i Ukraina skulle kunna leda till en ökad risk för cyberattacker mot Sverige och samhällsviktiga varor skulle kunna ta slut då omfattande sanktioner troligtvis skulle införas. Det uppger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för DN. "Även om attackerna inte riktar sig direkt mot Sverige kan de ändå påverka oss, om de exempelvis drabbar globala it-tjänster som svenska myndigheter använder sig av," säger Camilla Asp, överdirektör på MSB. Migrationsverket uppger för tidningen att de inte har lagt en plan för en eventuell flyktingvåg, men uppger att de har tillsatt en arbetsgrupp som följer utvecklingen. Omni 220215. Scholz vägrade covidtest i Kreml inför samtal. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz vägrade covidtestas av Kreml-personal inför samtalet med president Vladimir Putin, utan tog i stället ett som tillhandahölls av en läkare från tyska ambassaden, uppger en källa för AFP. Samma sak gjorde den franske presidenten Emmanuel Macron när han besökte Ryssland förra veckan - enligt källor i hans stab för att undvika att ryssarna "lägger vantarna på presidentens dna". Samtalen mellan Scholz och Putin inleddes vid lunchtid på tisdagen. "Tyvärr kommer vi att ägna en stor del av tiden åt frågor kring situationen i Europa och säkerheten," inklusive Ukraina, sade Putin vid inledningen enligt TT. Omni 220215. Putin öppnar för samtal: Vill inte ha krig i Europa. Ryska presidenten Vladimir Putin är redo att på ett konstruktivt sätt samtala med Nato och USA för att förbättra förtroendet, rapporterar AP. Han säger också att han "självklart inte vill ha krig" i Europa, men att väst har avvisat Moskvas krav att hålla Ukraina och andra tidigare Sovjet-länder utanför Nato. Samtidigt säger tyske förbundskanslern Olaf Scholz, på plats i Moskva, att ett långsiktig säkerhetsläge i Europa endast är möjligt "med Ryssland". Under mötet uppges Scholz ha sagt att uppbyggnaden av trupper ses som ett hot och behovet av nedtrappning "är akut". Omni 220215. Putin: Ryssland redo att tala med USA och Nato. Rysslands president Vladimir Putin är redo att diskutera förtroendeskapande åtgärder med USA och Nato, säger han efter att ha träffat Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Moskva. Scholz ser det som ett ”gott tecken” att Ryssland meddelat att delar av landets styrkor nära Ukraina börjar återvända till sina permanenta baser. Ryssland kan inleda samtal om begränsningar när det gäller utplacering av mellandistansrobotar i Europa, om transparens kring övningar och andra förtroendeskapande åtgärder, enligt Vladimir Putin. "Vi är redo att arbeta mer tillsammans. Vi är redo att ta förhandlingsspåret," säger han vid en presskonferens efter mötet med Olaf Scholz. Han framhåller dock behovet av att väst lyssnar på Ryssland krav, bland annat att Nato inte ska utvidgas ytterligare. En varaktig fred är bara möjlig att nå med Ryssland, säger Scholz. "Att vi nu hör att vissa soldater dras tillbaka är i alla fall ett gott tecken," säger han efter samtalet. "Vi får hoppas att det blir fler." Han håller med Rysslands bedömning att det inte är för sent att med diplomati undvika krig. "Jag håller uttryckligen med om att de diplomatiska alternativen är långt ifrån uttömda." Scholz träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på måndagen och underströk sedan att diplomati och dialog är den enda vägen ur den pågående krisen. Han beskrev vidare den ryska upprustningen kring Ukraina som oförståelig. Inför Scholz och Putins möte uppmanade Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock Ryssland att dra tillbaka trupperna. Å ena sidan har Tyskland och Ryssland flera diplomatiska trätor i närtid som har försurat relationerna. Å andra sidan har de knutit en del starka ekonomiska band. Tysklands allierade sätter framför allt frågetecken vid ett växande tyskt beroende av rysk naturgas. Volodomyr Zelenskyj påpekade detta för Olaf Scholz och beskrev det som att Ryssland använder den nya gasledningen Nord Stream 2 som ett geopolitiskt vapen. Amerikanska och ukrainska uppgifter gör gällande att Ryssland har förstärkt sin närvaro i områden runt Ukraina under helgen. Det har förekommit uppgifter om att en offensiv skulle kunna ske på onsdag. Ryssland tillbakavisar alla sådana uppgifter. Vid ett välregisserat och tv-sänt möte mellan president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov på måndagen tycktes de två öppna för fortsatta samtal. Omni 220215. Cyberattacker mot banker och försvaret i Ukraina. Ukrainas försvarsdepartements hemsidor och två banker i landet är utsatta för cyberattacker. Det uppger Ukrainas center för strategisk kommunikation som inte utesluter rysk inbladning, enligt AFP. "Det är inte uteslutet att angriparen använder små smutsiga trick eftersom deras aggressiva planer inte fungerar i stor skala," säger myndigheten i ett uttalande. Bankerna som just nu ligger nere är Oschadbank och PrivatBank som är två av landets största banker, enligt Reuters. Försvarets sajt visade tidigare ett felmeddelande om att den "genomgår ett tekniskt underhåll".
Omni 220215. "USA gjorde misstag 2014 - ny strategi kan ha fungerat". Att USA de senaste dagarna läckt underrättelseinformation kring Ryssland och Ukraina är en del av landets nya säkerhetspolitiska strategi, som verkar ha fungerat. Det säger Jan Hallenberg, USA-expert och forskningsledare vid UI, i Aktuellt. "USA agerar som de gör för att de anser att 2014 var ett misstag. De hade mängder av underrättelseinformation om att ryssarna skulle göra något i Ukraina och på Krim, men det var mycket lite som gick ut publikt", säger han. Hallenberg menar att om Ryssland drar tillbaka trupperna kommer USA hävda att en av orsakerna till det är uppgifterna från amerikanskt håll. Omni 220215. Kinesiskt bolag tar över säkerhetskoll på Arlanda. Ett bolag med nära kopplingar till Kinas militär har vunnit en upphandling om att ta över säkerhetskontroller på Arlanda flygplats, rapporterar Aftonbladet. Företaget Nutech har svartlistats i USA på grund av kopplingarna till militären och Kinas kommunistparti. Nu ska man leverera granskningsutrustning till Arlandas terminal 5 med start i maj 2023. Det statliga flygplatsbolaget Swedavia uppger att Nutech hade det bästa budet sett till pris och kvalitet. Chefen för entreprenadinköp säger att han utgår ifrån att det har gjorts en säkerhetsbedömning. Expert: Vi vet att Kina använder övervakningssystem för att dammsuga västvärlden på information. Bolaget levererar utrustning till flera europeiska flygplatser.
Omni 220215. Alla partier utom SD vill se akut stöd till Ukraina. EU har röstat ja till ett akut finansiellt stöd till Ukraina. Pengarna är öronmärkta för att stärka landets motståndskraft gentemot Ryssland. Alla svenska parlamentariker röstade för stödet, förutom Sverigedemokraternas tre parlamentariker som la ner sina röster, rapporterar Aftonbladet. "Vi menar att det inte är svenska skattebetalares uppgift att kontinuerligt finansiera statsbudgeten i andra länder," säger EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD) till tidningen. Han hävdar att paketet skulle gå till Ukrainas "i grunden misskötta och korrupta ekonomi".
Omni 220215. Linde: Vi bestämmer vilka vi samarbetar med. Ett väpnat angrepp mot Sverige går inte att utesluta. Med det konstaterandet inledde utrikesminister Ann Linde (S) sin utrikesdeklaration inför riksdagens utrikespolitiska debatt. Hon säger att Sverige kommer att agera i händelse av ett angrepp mot ett annat EU-land eller nordiskt land. "Och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas." Utrikesministern upprepade också tidigare slutsatser om att ett svenskt Natomedlemskap inte är aktuellt och att Ryssland att inte ska tillåtas diktera andra länders säkerhetspolitiska vägval genom hot och våld. "Det är vi som bestämmer med vilka vi samarbetar och hur detta samarbete ser ut. I fredstid, i kris och i krig. Omni 220216. Biden: Rysk truppreträtt har inte kunnat verifieras. Återkallandet av ryska militära trupper vid den ukrainska gränsen har ännu inte verifierats. Det säger USA:s president Joe Biden i ett tal från Vita huset. "Vi är redo att med hjälp av diplomati gentemot Ryssland och tillsammans med våra allierade förbättra stabiliteten och säkerheten i Europa som helhet. Och vi är redo att svara med bestämdhet på en rysk attack på Ukraina," säger Biden. USA står också redo att sätta in kraftfulla sanktioner om eller så fort Ryssland attackerar Ukraina. Biden upprepade tidigare uttalande om att gasledningen Nord Stream 2 kommer att stoppas om Ryssland går in i Ukraina. En eventuell invasion kommer också slå hårt mot den amerikanska ekonomin, varnade Biden. "Att försvara frihet och demokrati kostar [...] och jag kommer inte låtsas att det kommer bli smärtfritt. Det kan leda till högre energipriser," säger Biden.
Omni 220215. Rekordstor rysk övning i Barents hav. Den ryska övningen kommer pågå den 16-19 februari och är den största övningen i Barents hav sedan kalla kriget. Övningen följer internationella regler även om den rör sig in på stora delar av den norska ekonomiska zonen. "Det här är en rysk styrkedemonstration som görs samtidigt som Ryssland står på gränsen till Ukraina" säger Norges försvarsminister Odd Roger Enoksen.
SR 220216. Bolsonaro senast i raden att besöka Moskva. Brasiliens president Jair Bolsonaro träffar Vladimir Putin under sin första officiella resa till Moskva på onsdagen, rapporterar AFP. Han har viftat bort uppmaningar från USA, Brasiliens traditionella allierade, att ställa in besöket med tanke på säkerhetsläget. Bolsonaro har motiverat mötet med att det i huvudsak kommer handla om handel. Enligt Kreml ska presidenterna diskutera "förstärkning av det rysk-brasilianska strategiska partnerskapet" och "utbyta synvinklar på nyckelproblemen i den internationella agendan". De brasilianska utrikes- och försvarsministrarna kommer också att hålla möten med sina respektive ryska kollegor. Omni 220216. Natochefen: Ryssland tycks stärka truppnärvaron. Ryssland tycks, trots sina påståenden om motsatsen, stärka den militära närvaron vid Ukrainas gräns. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg inför ett möte med militäralliansens försvarsministrar, rapporterar AFP. "Vi har hört antydningar från Moskva om att de är beredda att fortsätta de diplomatiska ansträngningarna, men hittills har vi inte sett någon nedtrappning på marken. Tvärtom verkar det som att Ryssland fortsätter den militära upptrappningen," säger han. Det verkar som att Ryssland fortsätter trappa upp militärt, vi ser ökat antal trupper och att fler trupper är på väg, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. I dagarna har Kreml aviserat flera tillbakadragningar av trupper, bland annat från Krimhalvön, efter avslutade militärövningar. Omni 220216.
SR 220216. Zelenskyj: Inte rädd men ser inget tillbakadragande. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet inte har sett några bevis under onsdagen för att de ryska trupperna drar sig tillbaka från landets gräns. I ett tv-sänt tal säger han att han inte ser någon förändring, enligt AFP. "Vi är inte rädda för prognosen, vi är inte rädda för någon eller någon fiende. Vi kommer att försvara oss, säger han," enligt Al Jazeera. Ryssland har tidigare i veckan sagt att de har börjat dra tillbaka sina trupper från den Ukrainska gränsen. Varken Nato, USA eller EU har dock sett några bevis för detta. Omni 220216. Stigande oljepriser fyller på Rysslands statskassa. Oljepriset rusar till följd av oroligheterna i Ukraina och uppgången innebär ett rejält tillskott i statskassan för Ryssland som är en av världens största exportörer av olja, skriver SvD. Råvaruanalytikern på Handelsbanken, Christian Kopfer, ser inte att Ryssland och Opec har någon anledning att hålla priset lågt. "Men man är rädd för att amerikanska skifferproducenter byter fot och drastiskt ökar produktionen. Skulle priset gå över 100 dollar kliar det nog rejält i fingrarna hos jänkarna," säger han till tidningen. Omni 220216. Estland: Begränsad attack trolig - följder på Östersjön. Ryssland forsätter flytta soldater till Ukrainas gräns och kommer troligtvis genomföra en "begränsad" attack mot landet. Det säger Estlands underrättelsetjänst i ett uttalande enligt den estniska public service-kanalen ERR. Attacken skulle bestå av en artilleribeskjutning och en ockupation av vad som beskrivs som "nyckelterräng". Underrättelsetjänsten skriver vidare att länderna kring Östersjön skulle möta ett ökat militärt tryck från Ryssland vid en sådan situation. "Andra västländer måste förbereda sig för ett allt mer ihållande militärt tryck från Ryssland", skriver de. Estlands underrättelsetjänst: Ryssland är på krigsstigen. Tror inte att attackerna kommer drabba större städer. Boris Johnson säger att de har sett ”mycket svaga bevis” på att Ryssland drar sig tillbaka.
Omni 220216. Rysk varning om soldater på Bornholm. Rysslands ambassadör i Köpenhamn varnar Danmark för att låta andra Natoländer placera soldater på Bornholm. "Om Danmark tillåter ett sådant steg - om det kommer främmande trupper till Bornholm - så blir Ryssland tvunget att värdera vilka implikationer det får för relationen mellan Ryssland och Danmark," säger ambassadören Vladimir V Barbin i en intervju med tidningen Berlingske. Danmark och USA, som är allierade inom Nato, meddelade förra veckan att ländernas försvarssamarbete skulle fördjupas. Den danske försvarsministern Morten Bødskov har fått frågan om detta kan innebära att amerikanska soldater placeras på Bornholm, men inte gett något entydigt svar. I en intervju i helgen sade han ungefär att det kan ske "vid behov". Bornholm, sydost om Skåne, ligger strategiskt viktigt vid inloppet till Östersjön. (svt 220216.) Ukrainas försvarsdepartement leder bort internettrafik. På tisdagskvällen utsattes flera ukrainska institutioner, bland annat banker och myndigheter, för så kallade överbelastningsattacker. Det medförde att flera sajter låg nere under kvällen. Ukrainas försvarsdepartements sajt drabbades av cyberattacken och man har nu lett om trafiken till sajten via servrar i USA för att kunna lösa problemen som uppstått. Departementet uppger att attacken var av en omfattning man inte sett tidigare och att hackarna lyckats hitta sårbarheter. Det är fortfarande oklart vem som ligger bakom attacken, men enligt llya Vityuk som är ansvarig för landets cybersäkerhetsdepartembent (SBU) står Kreml troligtvis bakom den. Kreml förnekar delaktighet i cyberattackerna. (svt 220216.) Ryssland: Nato bör inte acceptera Ukraina som medlem. Det ryska kravet om att Nato inte ska ta in Ukraina som medlem i alliansen står fast, meddelar landets OSSE-delegation enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Ria. Ryssland har tidigare framfört kravet i samtalen med USA och Nato. Man har också ställt krav på att Nato inte ska expandera österut. USA och Nato har vidhållit att Ukraina har rätt att bestämma om man ska ansluta till Nato eller inte. (svt 220216.) USA: Ryssland har inte alls dragit tillbaka styrkor. I USA hävdar en högt uppsatt källa inom Bidenadminstrationen att Rysslands påståenden om att landet börjat dra tillbaka militär från gränsen mot Ukraina inte stämmer. Tvärtom ska 7000 fler soldater ha flyttats till gränsen de senaste dagarna. Enligt Västs uppskattningar ska Ryssland ha runt 150 000 soldater i gränsområdena runt Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån AP. SR 220217. Ryska människorättsgruppen Memorial utreds efter nya brottsanklagelser. "Memorial vågar kritisera staten och det är det som är farligt och det är därför jag tror makten förföljer memorial", säger Alexandra Polivanova, styrelsemedlem för Internationella Memorial. Den välkända ryska människorättsorganisationen internationella Memorial, tvingades i december att upplösas efter ett beslut från landets högsta domstol. Nu kommer nästa bakslag, de misstänks av staten för att "rehabilitera nazister". Kan ge fem års fängelse. Men än så länge fortsätter aktivisterna sitt arbete i väntan på en överklagan till ryska högsta domstolen och ett klagomål hos EU-domstolen. Staten har stämplat dem som en utländsk agent. SR 220216. Kommentar: Ja, det är farligt att kritisera makten och Putin, då blir man utländsk agent. Rapport: Systematiska kränkningar i Vietnam. I Vietnam kränker myndigheterna rutinmässigt medborgarnas rättigheter, enligt en rapport från Human Rights Watch. Det handlar om övervakning, ogrundade arresteringar, begränsad rörelsefrihet och misshandel av aktivister, dissidenter och människorättsförsvarare. Bland de som övervakas finns ett stort antal landaktivister som kämpar för att få tillbaka den mark som myndigheterna har lagt beslag på, områden som vid flera tillfällen har erbjudits till utländska företag som etablerar sig i landet. Human Rights Watch uppmanar nu svenska företag och investerare att vara uppmärksamma så att man inte bidrar till förtrycket av befolkningen. SR 220217. Tichanovskaja orolig över ryska närvaron i Belarus. Den ryska militära närvaron i Belarus oroar den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja. I en intervju med Sveriges Radio säger hon att Rysslands gemensamma militära övningar med Belarus riskerar att eskalera det redan spända läget. "Återigen använder man Ukraina och Belarus för sina egna behov och utsätter oss och våra länder för och risker, det är ofattbart", säger hon. Nyligen har de baltiska länderna vänt sig till OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och krävt att Belarus ska redogöra för den militära övningen, något som är praxis, men varken Belarus eller Ryssland har gett några besked. SR 220217. Biden och Scholz kräver ryska steg mot deeskalering. USA:s president Joe Biden och den tyske förbundskanslern Olaf Scholz kräver att Moskva måste ta stora steg mot en deeskalering vid den ukrainska gränsen. Det säger Scholz i ett uttalande efter ett samtal med den amerikanske presidenten, enligt flera medier. "Risken för ett ytterligare militärt angrepp från Ryssland mot Ukraina är fortfarande hög, yttersta försiktighet krävs," säger han i uttalandet. Under samtalet berättade Scholz vad han och Rysslands president Vladimir Putin pratade om i tisdags. Både Biden och Scholz välkomnade Putins uttalanden om att de diplomatiska ansträngningarna bör fortsätta. Omni 220217. USA anklagar Ryssland för lögn om återtåg - tusentals soldater har tillkommit. Rysslands påstående om att man dragit tillbaka militära styrkor är falska, uppger amerikanska myndigheter för flera medier. I själva verket har det de senaste dagarna tillkommit 7 000 ryska soldater till gränsområdet, hävdar man. Under tisdagen uppgav den ryska regeringen att styrkor från landets västra och södra militärdistrikt börjat bege sig hemåt. Och på onsdagen sa man att tåg med militär utrustning lämnat Krimhalvön efter övningar. "Tyvärr är det en skillnad mellan vad Ryssland säger och vad Ryssland gör," säger USA:s utrikesminister Antony Blinken i en intervju med ABC News, enligt NPR. Omni 220217. Analyser: Putin skapar ett underlag för invasion. Samtidigt som Vladimir Putin utåt sett signalerar förhandlingsvilja skapar han ett underlag för en invasion av östra Ukraina, skriver CNN:s Nathan Hodge i en analys. Som exempel lyfter han att Putin under presskonferensen med den tyske förbundskanslern Olaf Scholz påstod att ett "folkmord" pågår i Donbassregionen. "Putin har flera gånger hävdat att etniska ryssars och ryskspråkigas rättigheter kränks i Ukraina, och sagt att det är Rysslands rättighet att ingripa militärt för att skydda dem." Putin ser inte Ukraina som ett eget land utan som en del av Ryssland, och anser att "antiryska" åsikter i landet är ett resultat av västerländsk inblandning, skriver Maria Popova och Oksana Sjevel i en analys i Foreign Affairs. Han kan dock inte vrida tillbaka klockan och utradera den ukrainska nationella identiteten, skriver de. "Diplomatin borde fokusera på att få Ryssland att inse att deras långsiktiga intressen främjas av att forma en relation till ett självständigt, Europaorienterat Ukraina." Omni 220217. Stoltenberg: Det är aldrig för sent att trappa ner. Ryssland kan genomföra en fullskalig attack mot Ukraina med mycket liten förvarning. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg i samband med alliansens försvarsministermöte under torsdagen, skriver TT. "Men det är aldrig för sent att trappa ner," påpekar han. Stoltenberg säger också att oavsett vad Moskva säger så syns dock ännu inga tecken på något ryskt tillbakadragande, snarare tvärt om. Natochefen säger också att Ukrainakrisen gör att Natos samarbete med EU och partnerländer som Sverige och Finland är viktigare än någonsin. Omni 220217. USA: Har bevis för nära förestående invasion. USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield säger att landet har bevis för att en rysk invasion av Ukraina kan ske i närtid. "Bevisläget på marken visar att Ryssland rör sig mot en nära förestående invasion. Det här är ett avgörande ögonblick", säger hon till reportrar enligt NBC:s Vita huset-korrespondent Peter Alexander. Enligt den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin fyller Ryssland på blodförråd, flyttar trupper närmare gränserna och flyger in fler stridsflygplan, rapporterar Reuters. Utrikesministern Antony Blinken har ändrat sina planer i sista sekund för att tala inför FN:s säkerhetsråd. Omni 220217. Uppgifter: Rysslands militära närvaro har ökat längs med ukrainska gränsen. Den ryska militära närvaron har ökat längs den ukrainska gränsen under de senaste dagarna. Det skriver Reuters med hänvisning till uttalanden från flera västländer. Detta trots att Ryssland under de senaste dagarna hävdat att flera soldater har dragit sig tillbaka från gränsområdena. Från Estland kommer uppgifter om att ryska stridsgrupper har avancerat framåt inför en trolig attack med syftet att ockupera "nyckelterräng", skriver Reuters. Enligt Storbritanniens försvarsunderrättelsechef har fler ryska bepansrade fordon, helikoptrar och fältsjukhus upptäckts. Och från en anonym källa inom Biden-administrationen kommer uppgifter om att ytterligare runt 7 000 ryska soldater blivit utplacerade längs Ukrainas gräns de senaste dagarna. "Alla indikationer tyder på att de erbjuder samtal och gör anspråk på att deeskalera, samtidigt som de mobiliserar för krig," sa källan, enligt CNN. Tidigare i veckan meddelade den amerikanske presidenten Joe Biden att antalet ryska soldater vid gränsen nu överstiger 150 000. (svt 220217). Larm om beskjutning i östra Ukraina. Rysslands statligt kontrollerade medier gör gällande att ukrainska styrkor beskjutit separatister i östra Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Ukrainska styrkor har enligt nyhetsbyrån Ria skjutit med kulsprutor och granatkastare mot ryskstödda separatister i Luhansk. Beskjutningen sägs ha riktats mot åtminstone fyra orter, vid klockan halv fyra svensk tid. Ukrainska myndigheter förnekar att deras styrkor attackerat mål i östra Ukraina, rapporterar Reuters. Enligt dem var det tvärtom rebellstyrkor som attackerade ukrainska ställningar. Skott ska ha träffat en förskola, men utan att någon skadats. Uppgifterna om attacker bekräftas av OSCE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, som bevakar läget i östra Ukraina, skriver Reuters. Enligt organisationen gör uppgifter från båda sidor gällande att beskjutning skett. Liknande händelser har inträffat många gånger under åren, men sker nu i ljuset av den ryska upptrappningen vid gränsen samt oron för krig. Nyhetsbyrån Ria är en av Rysslands stora nyhetsbyråer som står under statlig kontroll och i regel förhåller sig till den ryska regeringens syn på saker och ting. (SVT/TT 220217) Storbritannien avslutar övningar i Ukraina. De brittiska styrkor som deltagit i övningar i Ukraina har lämnat landet, uppger Storbritanniens försvarsminister, skriver Reuters. Ett mindre antal soldater kommer att hålla sig kvar i Ukraina med uppdraget att skydda landets ambassadör. "Utöver det så har all träningsaktivitet med ukrainarna avslutats och vi har varit väldigt tydliga med att inga brittiska trupper kommer att delta i någon form av konflikt i Ukraina." säger försvarsministern. Storbritannien har tidigare skickat både vapen och träningspersonal till Ukraina. (svt 220217). Ryssland kastar ut USA:s biträdande ambassadör. Ryssland utvisar USA:s biträdande ambassadör Bartle Gorman ur landet, rapporterar flera nyhetsbyråer. Uppgiften bekräftas av amerikanska myndigheter, skriver AFP. En talesperson för det amerikanska försvarsdepartementet uppger att Washington överväger sitt motdrag, skriver Reuters. Kreml har inte gett någon förklaring till beslutet.
Omni 220217. Biden: Kan bli invasion i dagarna - ryskt hot om "militärtekniska åtgärder". Joe Biden säger att hotet om en rysk invasion av Ukraina är "mycket stort", enligt Reuters. Enligt Biden har USA "alla indikationer på att de är beredda att gå in i Ukraina". Han specificerar att en attack kan ske "under de kommande dagarna", enligt AFP. Det ryska utrikesdepartementet uppger att de inte har några planer på ett anfall, enligt AFP. Samtidigt indikerar de att de "kan tvingas till militärtekniska åtgärder" om inte USA tillmötesgår deras säkerhetskrav. "Vi insisterar på att alla amerikanska trupper dras tillbaka från Centraleuropa, Östeuropa och Baltikum", skriver de i ett uttalande. Omni 220217. Zelenskyj: Vi behöver inga utländska trupper i Ukraina. President Volodymyr Zelenskyj säger att Ukraina inte har något behov av utländska trupper i landet. Han varnar för att det skulle kunna förvärra situationen vid landets östra gräns, rapporterar AFP. "Vi ber inte om det. Annars skulle hela världen destabiliseras," säger han till den Ukrainska sajten RBK enligt AFP. Omni 220217. Russland: Vil svare med militær-tekniske virkemidler. Russland sier de vil svare med «militærtekniske virkemidler» fordi USA ikke har tatt hensyn til kravene deres, skriver Reuters. Russlands president Vladimir Putin snakket først om denne typen svar i desember. Da sa han at dette blant annet kan innebære utplassering av tropper og missiler, og elektronisk krigføring. (nrk 220217). Det hvite hus advarer mot falske rapporter. Det hvite hus tror en russisk invasjon kan skje når som helst, melder Reuters. Det hvite hus advarer også mot flere falske rapporter fra statlige nyhetskanaler i Russland de neste dagene, skriver nyhetsbyrået. (nrk 220217). Stoltenberg: Vi är beredda att prata med Ryssland när som helst. Ryssland har kapacitet att invadera Ukraina med liten eller ingen förvarning, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en exklusiv intervju med SVT. Men det är fortfarande möjligt att hitta en lösning. Det som krävs är att det finns en vilja från ryskt håll, säger Jens Stoltenberg. "Nato har skickat ett brev till Ryssland med konkreta förslag på områden där vi kan samtala vapenkontroll, öppenhet och tillitskapande åtgärder. Vi är beredda att sitta ned med dem när som helst." För Ukraina betyder enbart hotet om invasion att landet blöder ekonomiskt. Investerar flyr landet och det blir svårt att låna pengar.Kan det vara så att det är detta som är kriget? Att Putin tvingar Ukraina på knä utan att avlossa ett enda vapen? "Det är viktigt att vara öppen med den militära uppbyggnad som har skett de senaste månaderna. (svt 220217). Stoltenberg: Vi förbereder oss på det värsta. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger till NRK att försvarsalliansen just nu förbereder sig på det värsta möjliga scenariot i Europa. "Tanken på ett storkrig i Europa är så brutal och fruktansvärd att vi alla måste förplikta oss att jobba mot det," säger han. Han understryker att diplomati och samtal är den enda vägen att lösa konflikten, men säger att Nato har varit tvungen att stärka sin beredskap i Europa på grund av den rådande situationen. "Vi är oroade över att Ryssland försöker iscensätta en ursäkt för en väpnad attack mot Ukraina," säger Stoltenberg. Omni 220217. USA ber Russland være tydelige på at de ikke planlegger invasjon. USA ber Russland komme med en erklæring om at de ikke har hensikter om å invadere Ukraina, sier USAs utenriksminister Anthony Blinken. Han legger til at han har bedt utenriksminster Sergej Lavrov om et møte i Europa neste uke. Blinken talte torsdag i FNs sikkerhetsråd. Der advarte han mot at russiske styrker forbereder et angrep på Ukraina i løpet av «de kommende dagene». Blinken sa også at Russland planlegger å fremprovosere et angrep på nabolandet, og at dette kan komme i form av et ekte eller falsk angrep med kjemiske våpen, melder Reuters. (nrk 220217). Ryssland anklagar Ukraina för att bryta mot eldupphör. Ryssland anklagar Ukraina för att vid flera tillfällen ha brutit mot eldupphöret i Minsk-avtalet, rapporter AFP. Samtidigt kallar Ryssland anklagelserna om att landet är redo att invadera Ukraina för "grundlösa". "Försöken att lägga skulden på Ryssland är meningslösa och saknar grund. Det är ett försök att styra skulden från Ukraina," säger Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Versjinin till FN:s säkerhetsråd. Han hävdar att Ukraina är ansvariga för "tusentals offer" i Donbass-regionen. Samtidigt hävdar Nato, Storbritannien och USA att Ryssland försöker hitta ursäkter för att invadera Ukraina. Versjinin vill inte svara på de anklagelserna. Omni 220217. Analys: Larmet har gått länge - risk att få lyssnar. USA:s utrikesminister Antony Blinken varnade i dag FN:s säkerhetsråd om att en rysk invasion är nära förestående och att Ryssland kan iscensätta en terrorattack på rysk mark som skulle ge dem anledning att gå in i Ukraina. DN:s Karin Eriksson frågar i en analys sig om det var någon som lyssnade på honom. Hon hävdar att flera höga företrädare för Bidenadministrationen i veckor talat om en rysk attack. "Om larmet går hela tiden finns risken att allt färre lyssnar", skriver Eriksson. CNN:s Stephen Collisson skriver i sin analys att USA under torsdagen har ökat sin informationskrigsföring mot Ryssland. Han skriver att Vita huset försöker slå tillbaka mot den ryska desinformationen och samtidigt hålla världen på helspänn kring situationen i Ukraina i väntan på Putins nästa drag. Krisen har visat omvärlden att Ryssland är en stormakt, enligt Collisson, som tror att Putin kommer dra ut på situationen. Omni 220217. USA:s uppmaning till Ryssland: Lova att det inte blir en invasion. USA:s utrikesminister Antony Blinken varnar återigen för att Ryssland kan komma att iscensätta en attack för att rättfärdiga en invasion av Ukraina och uppmanar nu Ryssland att lova världen att det inte blir nån invasion. "Säg det, och visa sen att ni menar allvar genom att hämta hem de militära styrkorna nära gränsen mot Ukraina", sa Blinken. Ryssarna hävdar att militär har börjat lämna området, medan USA och andra västländer påstår att det motsatta sker. SR 220217. Professor: Putin skulle ha kuggat i historia. Den ryske presidentens växande historieintresse är omvittnat, men hans sätt att se på historien kritiseras av historiker. "Putin är närmast besatt om hur illa Ryssland blivit behandlat och hur det nu är hans - Putins - uppgift att ställa allt tillrätta", säger professorn i historia, Sergej Radtjenko vid John Hopkinsuniversitetet. Enligt samma historiker handlar presidentens långa historieutläggningar om att driva en tes som rättfärdigar en viss sak och inte om historiska bedömningar. SR 220217. Tyskland: Moskva äventyrar den europeiska freden. Rysslands äventyrande av den europeiska freden påminner om något från kalla kriget. Det säger Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock inför en årlig säkerhetskonferens i München. Konferensen, som förväntas domineras av krisen i Ukraina, kommer att pågå i tre dagar. Bland deltagarna återfinns USA:s vicepresident Kamala Harris, FN:s generalsekreterare António Guterres, EU-kommissionens chef Ursula von der Leyen och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Ryssland har tackat nej till att delta. Omni 220218. Ukraina: 60 brott mot eldupphöret senaste dygnet. Ukraina har registrerat 60 fall av brott mot eldupphöret av proryska separatister det senaste dygnet, uppger landets militär enligt Reuters. En person har skadats enligt militären. Under torsdagen utbytte Ryssland och Ukraina anklagelser om att ukrainsk militär respektive proryska separatister avfyrat artillerield i gränsregionen. Osse (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, reds anm) bekräftar att eldgivning förekommit, men det är oklart vem som är ansvarig. Enligt ryska statliga Interfax har Ryssland rapporterat 29 brott mot eldupphör från Ukraina det senaste dygnet. Ryssland hävdar återigen att de dragit tillbaka militärfordon från ukrainska gränsen. Omni 220218. Ukrainas försvarsminister: Låg risk för upptrappning. Både USA och Nato har varnat för att en rysk invasion kan vara annalkande, men Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov bedömer att risken för en storskalig upptrappning är låg. Det rapporterar Reuters. Samtidigt meddelar Ryssland att man kommer att genomföra militärövningar under lördagen. Som en del av övningen kommer ballistiska robotar att avfyras, skriver Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Interfax. Omni 220218. Polen kan köpa amerikanska stridsvagnar för miljarder. Joe Bidens administration har godkänt en potentiell försäljning av försvarsmateriel till Polen för motsvarande nästan 56 miljarder kronor. Det rapporterar CNN. Bland annat rör det sig om 250 stridsvagnar, enligt AFP. "Denna föreslagna affär kommer förbättra Polens förmåga att möta nuvarande och framtida hot genom att bidra till en trovärdig styrka som är kapabel att avskräcka motståndare och delta i Natooperationer", heter det i ett uttalande från administrationen. USA:s försvarsminister Lloyd Austin, som är på genomresa i Europa för att diskutera det spända säkerhetsläget, befinner sig för närvarande i Polen. Omni 220218. USA: Ryssland har 190 000 soldater i gränsområdet. Den ryska truppnärvaron vid den ukrainska gränsen uppgår nu sannolikt till 190 000 soldater, uppger USA:s OSSE-ambassadör (Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa, reds anm) enligt Reuters. "Vi bedömer att Ryssland förmodligen samlat mellan 169 000 och 190 000 soldater i och intill Ukraina, jämfört med runt 100 000 den 30 januari, säger ambassadören Michael Carpenter vid ett OSSE-möte under säkerhetskonferensen i München. Han tillägger att det som sker är "den största militära mobiliseringen i Europa sedan andra världskriget". Omni 220218. Ryska kärnvapenövningar i helgen - "vanlig rutin". På lördagen kommer Ryssland att utföra kärnvapenövningar under president Putins överinseende, uppger det ryska försvarsdepartementet enligt Reuters. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att övningarna är en del av "vanliga övningsrutiner" och förnekar att det skulle vara tal om någon upptrappning. Den belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko säger att han kommer att överse militärövningar tillsammans med Putin under lördagen, men specificerar inte vilka, skriver Reuters.
Omni 220218. Ja till mer militärt stöd från EU till Ukraina - V röstade nej. Trots att den svenska regeringen inte vill exportera vapen till Ukraina så har alla svenska partier i EU-parlamentet - utom Vänsterpartiet - ställt sig bakom krav på att EU ska öka sitt militära bistånd till landet. De socialdemokratiska ledamöterna menar att det inte går emot regeringens linje eftersom ordet vapen inte finns med i texten. Samtidigt ville en majoritet av de svenska ledamöterna i EU-parlamentet gå ännu längre.
SR 220218. Ukrainske Oleg: Det var beskjutningar längs hela frontlinjen. USA:s utrikesminister Anthony Blinken varnade igår återigen för en möjlig nära förestående rysk attack mot Ukraina, något som genast tillbakavisades från rysk sida. Samtidigt, i Ukraina, växer oron efter gårdagens ovanligt hårda beskjutning från separatistkontrollerat område, från Stanytsia Luhanska till Mariupol. "Det var länge sedan vi såg något liknande", säger Oleg Karpenko på organisationen "Kom tillbaka levande", i Kiev.
SR 220218. Separatister: Lämna Ukraina - ta er till Ryssland. Ryskstödda separatister i östra Ukraina uppmanar invånare i utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk att evakuera sina hem och ta sig till Ryssland, rapporterar Reuters. På sociala medier uppger Denis Pusjilin, ledare för den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk, att Ryssland har gått med på att ge logi åt dem som kommer in i landet. Han uppmanar kvinnor, barn och äldre att lämna Ukraina först. Samma budskap kommer från den självutnämnda Folkrepubliken Luhansk. Miljontals civila tros bo i de separatistkontrollerade regionerna. De flesta är rysktalande och många har ryskt medborgarskap.
Omni 220218. Ryssland trappar upp ordkriget: Anklagar Ukraina för etnisk rensning. De verbala attackerna mot Kiev ökar från Moskva, som anklagar Ukraina för att systematiskt bryta mot mänskliga rättigheter för ryskspråkiga i öster. I utbrytarområdena har ledarna sagt att civila ska evakueras, men videobilder på människor på bussar visade sig vara från en annan dag. Kiev har skickat meddelanden till Donetskbor att hålla sig inne för att undvika avsiktliga provokationer från utbrytarnas ledare som sen ska skyllas på Kiev. SR 220218. Putin fruktar demokratin. I grunden handlar det om rädsla, att den anti-demokratiskt ryske ledaren Vladimir Putin och hans regim inte kan uthärda tanken på - och för dem personligen risken med - att ha en grannstat och brödrafolk som är demokratiskt. Och som kan bli ekonomiskt, socialt och välfärdsmässigt mer framgångsrikt än Ryssland. En förebild. En sådan utveckling av Ukraina, tillsammans med Frankrike Europas största land till ytan efter Ryssland och med dryga 40 miljoner invånare, skulle helt enkelt underminera det Putin-ledda ryska rättslösa politiska systemet. Världen idag 220218. Efter rykten om rysk "falsk flagg" - attack mot Ukraina - hör Ekots expert. Flera av NATO-ländernas ledare hävdar att Ryssland planerar en "falsk flagg" - attack mot Ukraina där man skapar en bild för att kunna svara. USA har gått så långt som att peka ut konkreta datum för när detta kan tänkas ske. Hör Ekots expert Trygve Ulriksen Skogseth bland annat förklara vad en "falsk flagg"-attack är, i spelaren ovan. SR 220218. Putin uppmanar Ukraina att förhandla direkt med utbrytarna i Donbass. Vladimir Putin har idag tagit emot Belarus Aleksandr Lukasjenko i Moskva och vid mötet uppmanat Ukraina att förhandla med utbrytarna i Donbass. Den ryska militära mobiliseringen vid Ukraina är fortfarande ett stort hot, enligt flera västländer, men det avfärdas från Moskva. Även Moskvabor tvivlar på om de ryska trupperna verkligen lämnat Ukrainaområdet och undrar vad presidenten har för plan egentligen. SR 220218. Ryssland trappar upp ordkriget: Anklagar Ukraina för etnisk rensning. De verbala attackerna mot Kiev ökar från Moskva, som anklagar Ukraina för att systematiskt bryta mot mänskliga rättigheter för ryskspråkiga i öster. I utbrytarområdena har ledarna sagt att civila ska evakueras, men videobilder på människor på bussar visade sig vara från en annan dag.Kiev har skickat meddelanden till Donetskbor att hålla sig inne för att undvika avsiktliga provokationer från utbrytarnas ledare som sen ska skyllas på Kiev. SR 220218. Biden: Putin har bestämt sig för att invadera Ukraina. USA:s president Biden säger nu att han är övertygad om att Rysslands president Putin har bestämt sig för att invadera Ukraina de kommande dagarna, eller nästa vecka. "Vi har anledning att tro att Putin har bestämt sig", sa Biden i ett tal på fredagskvällen. Men Biden säger samtidigt att det finns en chans till en diplomatisk lösning på krisen fram tills det att en invasion faktiskt sker.
SR 220219. USA och Storbritannien: Ryssland bakom cyberattack. Den ryska säkerhetstjänsten GRU låg bakom den cyberattack som tidigare i veckan riktades mot två ukrainska banker och försvarsdepartementet, hävdar Storbritannien och USA. "Regeringen tillskriver i dag ddos-attacken mot den ukrainska banksektorn den 15 och 16 februari GRU", uppger det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande enligt AFP. "Vi har teknisk information som kopplas till GRU, då känd GRU-infrastruktur sågs överföra stora mängder kommunikation till Ukrainabaserade ip-adresser och domäner," säger Anne Neuberger, biträdande nationell cybersäkerhetsrådgivare i USA, enligt CNN.
Omni 220218. Putin ger grönt ljus åt övning med ballistiska robotar. Den ryske presidenten Vladimir Putin har gett klartecken åt en strategisk kärnvapenövning som involverar uppskjutningar av ballistiska robotar, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA. När nyhetsbyrån frågar Kremls talesperson Dimitrij Peskov om övningarna har inletts svarar han kort och gott "Ja". Uppskjutningarna sker under uppsikt av president Vladimir Putin, som dessutom har bjudit in sin allierade belarusiska motsvarighet Aleksandr Lukasjenko att närvara. Omni 220219. Ukraina trotsar råd från USA - deltar i konferens. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar att han tänker flyga till München för att delta i den årliga säkerhetskonferensen som planerat. USA har rekommenderat Zelenskyj att stanna hemma eftersom man bedömer att en rysk invasion kan vara nära förestående. Bidenadministrationen har varnat för att Ryssland kan utnyttja situationen och falskt hävda att presidenten har flytt landet. Den ukrainska regeringen skriver dock i ett uttalande att situationen är "under full kontroll". Samtidigt bekräftar Kreml att det kommer äga rum ett telefonmöte mellan den ryske ledaren Vladimir Putin och Frankrikes president Emmanuel Macron på söndagen, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån TASS. Omni 220219. Stoltenberg: Vill Kreml ha mindre Nato får de mer Nato. Rysslands agerande upptar världsledarna under den årliga säkerhetskonferensen i München. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att konflikten med Ukraina skulle kunna "omforma hela världsordningen" och framhåller att EU är beredda att vidta åtgärder som får svåra konsekvenser för den ryska ekonomin, rapporterar Reuters. "Det kan kosta Ryssland en välmående framtid," säger hon. Om Rysslands avsikt med hotet mot Ukraina är att driva bort Nato så kommer det att få motsatt effekt, varnar samtidigt Natochefen Jens Stoltenberg. "Om Kremls mål är att ha mindre Nato vid sina gränser kommer de bara att få mer Nato," säger han under mötet enligt AFP. Omni 220219. Nato stänger kontor i Kiev - "säkerheten för anställda har hög prioritet". Försvarsalliansen Nato stänger tillfälligt sitt kontor i Ukrainas huvudstad Kiev, rapporterar norska VG. Personalen har istället flyttats till staden Lviv i västra Ukraina och till Bryssel, det skriver en talesperson för Nato i ett mejl till tidningen. I mejlet står det att Nato vidtar nödvändiga försiktighetsåtgärder och att säkerheten för de anställda har hög prioritet, enligt VG. SR 220219. Xi visar lojalitet - men inte troligt med militärt stöd. Kina fortsätter att uttala sympatier för Ryssland. På den årliga säkerhetskonferensen i München säger landets utrikesminister Wang Yi att Rysslands ”befogade farhågor” kring säkerhetspolitiska frågor behöver respekteras. "Ukraina borde var en bro mellan öst och väst, inte en frontlinje," säger Wang Yi enligt AFP. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa i förmiddags att Kina för första gången gör gemensam sak med Moskva för att förhindra att nya medlemmar tas upp i Nato, såsom Ukraina men också Sverige och Finland. Det rapporterar SR Ekot. Under OS i Peking visade Kinas president Xi Jinping upp en enad front med Vladimir Putin. Det är däremot mycket osannolikt att Kina skulle ge sig in militärt i Ukrainakonflikten, skriver Reuters. "Kina förväntar sig inte att Ryssland hjälper militärt i händelse av krig om Taiwan, och Ryssland väntar sig inte att Kina ger militär hjälp i Ukraina, inte heller behöver man sådan hjälp," säger den Singaporebaserade forskaren Li Mingjiang. Omni 220219. Ukraina: Legosoldater har anlänt för provokationer. Ukrainas militär uppger att legosoldater har anlänt till separatistkontrollerade områden i östra Ukraina, skriver Reuters. Enligt militären är avsikten att utföra provokationer i samarbete med ryska underrättelsetjänster. Ukraina har tidigare anklagat Ryssland för att planera provokationer för att på så vis motivera ett angrepp. Ett flertal uppgifter om beskjutning och explosioner har rapporterats under fredagen och lördagen, något som tyder på att operationer under falsk flagg är igång, skriver Politico. De senaste dagarna har båda sidorna utbytt anklagelser om eldgivning nära gränsen. På lördag eftermiddag kom nya uppgifter från Ryssland om att ett bostadshus träffats i Rostovregionen. Ukraina har förnekat påståenden om aggressioner och Sky News skriver att många experter tror att Ryssland håller på att trappa upp sin desinformationskampanj. Omni 220219. Ryssland genomför test av kärnvapenbärande missiler. Ryssland genomför tester av sina senaste kryssningsrobotar, robotar som kan bära kärnvapen. Under tiden pågår intensiva diplomatiska försök för att undvika ett utvidgat krig i Ukraina. Men beskjutningen fortsätter och senast är det Tyskland som ber sina medborgare att omgående lämna Ukraina för en attack kan komma när som helst.
SR 220219. Linde varnar för falsk flagg-operation vid evakueringar. Evakueringarna från utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina till Ryssland oroar. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) kort efter att hon deltagit vid ett panelsamtal med sin ukrainska motsvarighet Dmytro Kuleba vid säkerhetskonferensen i München, skriver TT. Linde menar att evakueringarna oroar eftersom det från ryskt håll skulle kunna genomföras en operation under falsk flagg. "Det vill säga att någonting händer någon av bussarna och att man då tar det som en förevändning för att göra något militärt." Utrikesministern vill inte spekulera i om ett avslutat vinter-OS leder till en ökad krigsrisk, men säger att den allmänna bedömningen är att läget är ”väldigt spänt”, och att någonting kan hända i princip "när som helst". Linde: Nu är det upp till Ryssland vilken väg man väljer. Omni 220219. Applåder under Zelenskys tal: "Sluta stryk Ryssland medhårs". De europeiska politikerkollegorna ställde sig upp och applåderade när Ukrainas president Volodymyr Zelensky intog podiet på den internationella säkerhetskonferensen i tyska München idag. Presidenten tackade för stödet men betonade att västvärlden bör sluta stryka Ryssland medhårs och är skyldigt Ukraina svar om landets utsikter att gå med i NATO. " Finns det medlemmar som inte vill ha med Ukraina så säg det rakt ut," sa presidenten. SR 220219. USA hotar med sanktioner "utan motstycke" vid en invasion. Väst kommer att införa ekonomiska sanktioner "utan motstycke" mot Ryssland om president Putin ger order om attack. Det sa USA:s vicepresident Kamala Harris vid Münchenkonferensen på lördagen, rapporterar Financial Times. "Införandet av dessa övergripande och samordnade åtgärder kommer att orsaka stor skada för dem som kommer att hållas ansvariga," sa hon. Harris hävdade också i likhet med andra världsledare att Moskva fabricerar förevändningar för att attackera Ukraina och sprider "desinformation, lögner och propaganda". Omni 220219. Tyskland fruktar rysk hämnd med strypt gasförsörjning. Tyskland befarar att Ryssland hämnas mot nya västerländska sanktioner genom att strypa tillgången till naturgas, skriver Financial Times. Inte ens under kalla kriget uppstod någonsin en situation där politiska spänningar skadade samarbetet kring energiförsörjningen, säger den tyske finansministern Christian Lindner till tidningen. "Men saker och ting kan bli annorlunda nu," tillägger han. Omni 220219. 1 500 brott mot vapenvilan - ukrainsk minister och reportrar nära granatattack. Fler än 1 500 överträdelser av vapenvilan skedde i östra Ukraina under fredagsdygnet. Det uppger observatörer från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Siffran är den högsta för en dag hittills i år, skriver AFP. 591 attacker ska ha skett i Donetsk och 975 i Luhansk, två regioner som delvis kontrolleras av Rysslandsstödda separatister. De kraftigaste striderna pågår i nordvästra Luhansk, omkring 20 kilometer från den regeringskontrollerade staden Severodonetsk. Ukrainas inrikesminister Denys Monastyrskyj hamnade mitt i oroligheterna när han under lördagen besökte ett område vid den östra frontlinjen. Tillsammans med en grupp journalister fick han söka skydd, då en granatattack inträffade alldeles i närheten. Flera medier har publicerat filmklipp från händelsen, däribland AFP och Radio Free Europe. Enligt Ukraina har två soldater dödats under lördagen. På lördagskvällen meddelade också Nato att man flyttar personal från Kiev till Lviv, i västra Ukraina, och till Bryssel.
Omni 220219. SVT:s korrespondent: Invasion närmast oundviklig. Putin har målat in sig i ett hörn och måste därför agera, vilket gör en invasion av Ukraina “närmast oundviklig”, menar SVT:s korrespondent Bert Sundström som är i Kiev. Även i Moskva befaras en militär upptrappning. "Det blir allt mer uppenbart att man förbereder Rysslands invånare på krig," säger SVT:s reporter Elin Jönsson som befinner sig i Rysslands huvudstad. Risken för att det blir krig är mycket stor, enligt SVT:s korrespondent Bert Sundström. "Det är verkligen en känsla här i Ukraina att man måste stärka försvaret och vara beredda. Alla tror att något kommer att hända," säger han kvällens Rapport. Korrespondenten påpekar dock att man inte vet om Rysslands president Vladimir Putin och Kreml har fattat något beslut om en invasion. Men bland annat truppsamlingarna kring Ukrainas gränser gör att Putin måste visa sin hemmapublik att han agerar, menar Bert Sundström. "En liten invasion någonstans är närmast oundviklig," säger Bert Sundström. "Ryssland kommer att hitta på någonting." Ett ryskt militärt angrepp mot Ukraina kan ske inom några dagar, enligt Sundström. "Ryssland försöker desperat att hitta någon sorts anledning till att angripa Ukraina i - som det kommer att heta - självförsvar. Men hela tanken är befängd. Det är bara Ryssland som attackerar, hotar och rustar upp. Det finns inget hot mot Ryssland från Ukraina eller Nato, men Ryssland kommer att hitta på någonting som ger ett skäl att börja ett militärt angrepp mot Ukraina - kanske på tisdag, skulle jag gissa. Zelensky uppmanar Putin att mötas. Återigen föreslår Ukrainas president Volodymyr Zelensky ett diplomatiskt möte med Ryssland. Under säkerhetskonferensen i München på lördagen uppmanade han Vladimir Putin att träffa honom för att söka en lösning på krisen, rapporterar nyhetsbyrån AP. "Jag vet inte vad Rysslands president vill, så jag föreslår ett möte", sa Zelensky och tillade att Ryssland kunde välja platsen för samtalen. "Ukraina kommer att fortsätta att endast följa den diplomatiska vägen för en fredlig uppgörelse." Det kom inget omedelbart svar från Kreml, och har sedan dess varit fortsatt locket på. På konferensen, där fler än 100 ministrar och 30 stats- och regeringschefer deltar men inga representanter från Ryssland, sa Volodymyr Zelensky enligt The Guardian att han anser att sanktioner mot Ryssland bör offentliggöras före och inte efter en eventuell invasion av Ukraina. "Det behövs åtgärder. Det här handlar inte om krig i Ukraina, det handlar om krig i Europa." (svt 220220.) Johnson: Kan bli det största kriget i Europa sedan 1945. Underrättelseuppgifter tyder på att Ryssland planerar för något som skulle kunna bli det största kriget i Europa sedan andra världskriget, säger Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en intervju med BBC. Enligt Johnson handlar det inte bara om en attack mot östra Ukraina, utan även från Belarus med planer på att omringa huvudstaden Kiev. Han säger att det i nuläget inte finns någonting som tyder på att en attack från Ryssland inte skulle vara nära förestående. "Människor måste förstå den stora kostnaden i människoliv, som det kan kan medföra." Omni 220220. Ryska hotet får Biden att sammankalla säkerhetsrådet. President Joe Biden har sammankallat USA:s nationella säkerhetsråd under söndagen med anledning av det ryska hotet mot Ukraina. Det meddelar Vita huset, enligt flera medier. I fredags skärpte USA det allvarliga tonläget ytterligare. Det var första gången som Biden sa sig vara "övertygad" om att Vladimir Putin har fattat ett beslut om att invadera Ukraina och att underrättelseinformation ligger till grund för det antagandet. Diplomatiska ansträngningar för att avvärja en attack pågår på flera håll. Enligt AFP kommer Frankrikes president Emmanuel Macron att ringa Putin under söndagen. Omni 220220. Kommentar: FN:s säkerhetsråd borde också inkallas. Enligt stadgan har säkerhetsrådet bland annat till uppgift att utreda hot och brott mot freden, upprätthålla freden i världen, ge rekommendationer hur oroligheter bäst dämpas m.m. Expert: Kärnvapenövningar signalerar "det är allvar". De ryska kärnvapenövningarna i helgen kan ses som en kraftig signal om att "det här är på allvar". Det säger Rysslandsexperten Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till SR:s "Godmorgon, världen!" Hon pekar på att övningarna normal sett hålls senare under året. På frågan om huruvida det finns någon ljusglimt i det upptrappade säkerhetsläget kring Ukraina, svarar Persson att det fortfarande pågår samtal vilket är bra. "Men frågan är om det räcker med tanke på styrkeansamlingen." DN skriver att många läsare hör av sig och undrar varför inte FN agerar i den pågående krisen. Folkrättsexperten Ove Brings svar på det är att vetorätten gör att Ryssland skulle stoppa alla eventuella resolutioner. Enligt Bring kan man möjligen tänka sig att EU beslutar om fredsbevarande närvaro i Ukraina, men det är enligt honom "tämligen orealistiskt". "Många EU-stater vill inte ha soldater i Ukraina nära ryska styrkor. Det är för farligt helt enkelt." Omni 220220. Statsvetare: Vanliga ryssar drabbas hårt vid sanktioner. Om Ryssland invaderar Ukraina kan EU och USA införa kraftfulla sanktioner mot framför allt den ryska finans- och energisektorn. Moskvabon Olga Krupenina säger till SVT Nyheter att hon är orolig för att vanligt folk kan hamna i kläm. Hon är less på att de statliga tv-kanalerna uppmanar befolkningen att ta sanktionerna med ro. "En liter mjölk som ena dagen kostade 50 rubel, kostade nästa dag 60 rubel," säger hon. SVT har även talat med ryska statsvetaren Dmitrij Oresjkin som säger att den ryska ekonomin redan är i dåligt skick och att vanligt folk är de som i första hand kommer att drabbas hårt vid ett konkret beslut om sanktioner. Det behöver inte bli katastrofala följder, men "svåra tider" väntar, menar Oresjkin. "På tv säger de inte ett ljud om prisökningar." Omni 220220. Rysk-belarusiska övningar förlängs bortom deadline: "Luktar krutrök i Europa". Rysslands och Belarus gemensamma militärövningar, som hålls i Belarus, skulle ha avslutats i dag. I stället meddelar Belarus försvarsdepartement att övningarna ska fortsätta. Orsaken som anges är ökad militär aktivitet i gränsområden och en "eskalering" i östra Ukraina. Övningarna inleddes 10 februari och Nato har uppskattat att Ryssland har 30 000 soldater i Belarus. För fyra dagar sedan sa Belarus att "inte en enda" rysk soldat kommer att stanna kvar när övningarna avslutas. I en intervju med den statliga nyhetsbyrån Belta, som refereras av Financial Times, skyller Belarus försvarsminister Viktor Khrenin det spända läget på Natos stöd för Ukraina. "Det finns en slutsats, och det är att det luktar krutrök i Europa." Även om många bedömare har varit skeptiska till att Ryssland verkligen skulle lämna Belarus så är beskedet ett bakslag för de diplomatiska ansträngningarna, skriver AFP. Moskva tros ha placerat uppåt 190 000 soldater runt Ukrainas gränser. Uttalandet redogör inte för hur de ryska styrkorna i Belarus berörs. Zelenskyj har sagt att Ukraina inte kommer svara på provokationer. Fortsatt upptrappning trots ryskt löfte om tillbakadragande. Europeiska ledare försöker få Putin att avstå från en attack. Invånare i Belarus om ryska soldaterna: "Dricker mycket och säljer sitt bränsle". Omni 220220. Vittnesuppgifter om nya explosioner i Donetsk. Flertalet explosioner har hörts under söndagen i centrala delar av den separatistkontrollerade staden Donetsk, uppger ett vittne för Reuters. En högtalare i området ska ha bett medborgarna att vara vaksamma. Ursprunget till explosionerna är oklart. Oroligheterna och våldet har under de senaste dagarna ökat i östra Ukraina. Över 1 500 till 2 000 överträdelser mot vapenvilan har rapporterats bara under en enskild dag. Från ukrainskt håll kommer också uppgifter om att två soldater dödats i stridigheter med rysstödda separatister. (svt 220220.) Kommentar: Vem skulle stå bakom sådana explosioner? Ryssarna själva för att få befolkningen att fly när de inte vill göra det frivilligt? NY Times: Putins hot har försvagat Kiev ekonomiskt. Hotet om rysk invasion har försvagat Ukrainas ekonomi, rapporterar New York Times. Timofiy Mylovanov, chef för Kievs School of Economics och tidigare minister säger att hans institution bedömer att den pågående krisen kostat Ukraina "flera miljarder dollar". Ett krig eller en långvarig kris skulle bara förvärra läget, säger han. "Du får antingen en invasion eller så lider din ekonomi." Flera internationella flygbolag har slutat flyga till Ukraina. Ryska flottans övningar i Svarta havet har exponerat svagheter i Ukrainas viktigaste hamnar och den kommersiella frakten till landet. I näringslivet pågår en kampanj för att få entreprenörer och företagsledare att inte lämna landet. Även bostadsmarknaden befinner sig i ett limbo. "När man talar om lägenheter på mellanprisnivå och uppåt så är de flesta affärerna satta på paus eftersom vi helt enkelt inte är säkra på vad som händer i morgon," säger fastighetsmäklaren Pavlo Kaliuk till NYT. Utöver detta har Ukraina utsatts för massiva cyberattacker: "De vill att bankpersonalen börjar fly". Omni 220220. SAS pausar alla flygningar över Ukrainas luftrum. Flygbolaget SAS slutar tillfälligt att flyga över Ukrainas luftrum på grund av det försämrade säkerhetsläget. "Vi har en veckoflygning till Kiev från Oslo på tisdagar som vi nu pausar med anledning av säkerhetsläget," säger Freja Annamatz, presschef vid SAS Sverige, till TT. Beslutet gäller fram till den 27 februari. Inga avgångar från Sverige påverkas. Flygningar från Köpenhamn till bland annat Shanghai och Peking kommer att få förändrade rutter. Omni 220220. Ödesmättade 105 minuter - Macron och Putin i samtal. Frankrikes president Emmanuel Macron har talat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin i dag. Samtalet var 105 minuter långt. Paris har kallat det för "ett sista försök" att avvärja en stor konflikt i Ukraina. Efter samtalet med Putin ska Macron ha ringt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Zelenskyj har föreslagit ett möte med Putin, men det har mötts av tystnad från Kreml. Samtidigt fortsätter Ryssland att förneka att man kommer inleda en storoffensiv mot Ukraina. I en intervju med ryska tv-kanalen Rossija-1 avfärdar talespersonen Dmitrij Peskov farhågorna och påstår att Ryssland aldrig har angripit någon. "Och ett land som upplevt så många krig är också den sista nationen i Europa som vill uttala ordet "krig"," sa Peskov. Omni 220220. "Försöker med diplomati tills stridsvagnarna rullar." USA:s utrikesminister Antony Blinken säger i en intervju med CNN att Rysslands plan för en invasion av Ukraina fortgår. Enligt Blinken är president Joe Biden beredd att prata med Rysslands president Vladimir Putin "när som helst, hur som helst", om det kan förhindra krig. "Vi tror att Putin har fattat beslutet men fram tills dess att stridsvagnarna faktiskt rullar och flygplanen kommer, så ska vi använda varje minut för att se om diplomati kan hindra Putin från att fortsätta på den här vägen." Att Belarus och Ryssland meddelat att de gemensamma militärövningarna fortsätter i Belarus, trots att de skulle ha avslutats i dag, är något som oroar Blinken. Han menar att det är ännu ett tecken på att Ryssland förbereder sig på invasion. Omni 220220. Putin och Macron har talat om intensifierad diplomati - möte med OSSE i morgon. Rysslands president Vladimir Putin och Frankrikes president Emmanuel Macron har under söndagen haft ett telefonsamtal om Ukrainakrisen. Båda parterna har efter samtalet släppt uttalanden. Enligt Frankrikes uttalande har Putin gått med på att arbeta för ett eldupphör i östra Ukraina. Macron och Putin uppges ha enats om möten mellan Ukraina, Ryssland och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) under morgondagen. Kreml skriver i sitt uttalande att "presidenterna tror att det är viktigt att intensifiera försöken att hitta en lösning med hjälp av diplomati". Samtidigt uttrycker Ryssland på nytt att Nato behöver ge svar på de säkerhetsgarantier som Moskva krävde från väst i december. Enligt uppgifter i ryska medier ska också utrikesministern Sergej Lavrov tala i telefon med Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian på måndagen. Putin anklagar Kiev för eskalering men säger att diplomatin bör intensifieras. Ryssland fortsätter att hävda att ingen invasion planeras. Omni 220220. Oppositionen: Ryssland hot mot Belarus självständighet. Ryska styrkor i Belarus är ett hot mot landets självständighet. Det säger den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som sedan sommaren 2020 lever i exil i Litauen. Uttalandet görs efter att Belarus och Ryssland under söndagen meddelat att den pågående gemensamma militärövningen i Belarus förlängs, trots att den skulle ha avslutats i helgen. Efter att Emmanuel Macron och Vladimir Putin talat i telefon uppgav Frankrike att den ryske presidenten upprepat att ryska soldater ska lämna Belarus när övningen är över. Belarusiska oppositionen: "Ett brott mot vår konstitution och internationell rätt". Övningarna har skapat oro i väst. Omni 220220. Professorn: Information har blivit viktigare än vapen. Stridsvagnarna vid den ukrainska gränsen kan inte både stå kvar samtidigt som de flyttats tillbaka. När två sidor säger tvärt emot varandra kan det vara svårt att kontrollera vem som har rätt och att hänga med i nyhetsbevakningen. En noga uträknad militär strategi, menar professorn och journalistikforskaren Gunnar Nygren. "Man brukar säga att krigets första offer är sanningen. Information har blivit mycket viktigare än militära medel, det ser vi väldigt tydligt från bägge sidor i dag." (svt 220220.) Macrons stab: Putin och Macron överens om fredlig lösning. Under söndagen fortsatte de diplomatiska försöken att nå en lösning på Ukrainakrisen. Frankrikes president Manuel Macron och Rysslands president Vladimir Putin har under dagen talat med varandra i telefon. Ledarna uppges, enligt nyhetsbyrån AFP, vara överens om att försöka hitta en fredlig lösning på krisen, enligt den franske presidenten Macrons stab. I dag meddelade även Belarus att den gemensamma övningen med Ryssland i Belarus kommer att fortsätta och att ryska styrkor kommer vara kvar i landet. I Lviv, i västra Ukraina, dit många diplomater nu flyttar ser man med oro på utvecklingen. "De utländska diplomaterna verkar ha panik som flyttar hit, antingen så vet de något som inte vi vet eller så flyttar de hit, bara för att," säger Mykola i Lviv, så långt från Ryssland man kan komma i Ukraina, bara några mil från gränsen till Polen och EU. "Vi hoppas ju fortfarande, men är också beredda på att försvara oss," säger Mykola. Liksom Mykola pratar nästan alla här ukrainska och är stolta över sin ukrainska identitet, men det som händer på gränsen till Ryssland, oroligheterna, kriget, känns ändå nära, säger Mykolas vän Ekaterina. Hela hennes familj bor i Dnipro, i östra delen av landet. "Vi är alla väldigt oroliga för vad som kommer hända," säger hon. Flera ambassader, bland andra USA:s och Storbritanniens, har valt att flytta sina kontor från Kiev till Lviv, även Nato har tagit hit en del av sin personal och Sverige har kallat hem flera diplomater från Kiev. Det samtidigt som belarusiska försvarsministern i dag meddelade att militärövningen i landet, som skulle avslutas i dag kommer fortsätta. Nato uppskattar att 30 000 ryska soldater deltar i övningen i Belarus, inte långt från huvudstaden Kiev. Samtidigt befinner sig runt 150 000 ryska soldater nära gränsen i östra Ukraina. Varken Ekaterina eller Mykola tänker lämna landet. "Vi har rengjort våra vapen och är redo att strida." SR 220220. Europeiska rådet: Finns en gräns för EU:s fredsinviter. "EU inte kan fortsätta att i all oändlighet rikta fredstrevare i riktning Ryssland", säger Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Under den pågående säkerhetskonferensen i München frågade sig Charles Michel om Kreml är intresserat av dialog. Det ryska agerandet har lett till att EU-ländernas och dess allierade står mer enade än på flera år, sa rådsordföranden. SR 220220.
Expert: Inget pekar på en positiv utveckling. De diplomatiska ansträngningarna för att undvika en rysk invasion i Ukraina fortskred under söndagen. Men något budskap som dämpade krigsoron kom aldrig. "Det finns egentligen ingenting som pekar på en positiv utveckling," säger Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare vid Försvarshögskolan. Den ryske presidenten Vladimir Putins mål är att säkra ett inflytande över Ukraina, ändra den europeiska säkerhetsordningen genom att spänna de militära musklerna och att visa sig mäktig för hemmaopinionen. USA varnar för rysk attack mot flera ukrainska städer. USA har under söndagskvällen varnat sina allierade för att Ryssland skulle kunna attackera flera ukrainska städer, utöver huvudstaden Kiev vid en invasion. Det uppger flera källor till Bloomberg. Bland städerna som pekas ut finns Odessa, Kherson och Kharkiv. En attack från flera håll skulle enligt uppgifterna stänga in Ukraina. Vid en sådan attack befaras de civila dödsfallen att bli väldigt många. Enligt CBS News källor har USA mottagit underrättelseinformation om att ryska befälhavare fått order om att fortsätta planera en invasion av Ukraina. Enligt uppgifterna skulle en rysk invasion backas upp av luftstöd och cyberattacker. Enligt uppgifterna håller de ryska befälhavarna på att ta fram specifika planer för en invasion. Enligt uppgifterna skulle en rysk invasion backas upp av luftstöd och cyberattacker. Enligt uppgifterna håller de ryska befälhavarna på att ta fram specifika planer för en invasion. Omni 220220. USA varnar för attacker i Moskva och Sankt Petersburg. USA:s ambassad i Moskva har under söndagskvällen utfärdat en varning till alla amerikaner som befinner sig i Ryssland och uppmanar dem att ha en evakueringsplan redo, rapporterar Reuters. "Det har kommit hot om attacker mot gallerior, tåg- och tunnelbanestationer och andra publika platser i större städer som Moskva och Sankt Petersburg", uppger ambassaden. Hotet tillsammans med situationen vid den ukrainska gränsen gör att amerikanerna uppmanas att se över sina säkerhetsplaner. De meddelar också att de inte kan förlita sig på USA:s regering vid en eventuell evakuering. Omni 220220. Satellitbilder visar att rysk militär rör sig nära gränsen. Risken för ett utvidgat krig i Ukraina är fortfarande stor. Nya amerikanska satellitbilder visar ny närvaro av rysk trupp nära Ukrainas gränser. USA varnar också sina medborgare i Ryssland att vara redo att lämna landet. "Något kommer att hända, det här är "första svalan", Putin kommer inte ge sig för han når sitt mål," säger Mykola, brandman i byn Vrybovka i ukrainska kontrollerat område till den ukrainska radiokanalen Donbass reali. Byn ligger nära fronten och har de senaste dagarna utsatts för hård beskjutning i de rekordmånga brotten mot vapenvilan. Korrespondenten från Donbass reali talar också med soldater från ett pansarförband. Stridsvagnsbrigadens chef Sergei tror inte på någon invasion av Ryssland. "Jag tror inte att Ryssland kommer att attackera, för det är olämpligt för dem. Attacker ger en finanskris. Det kommer att vara många offer. Detta har sagts i åtta år. Vi tror inte längre att de kommer att göra någonting, mer än att det skapar panik nu," säger han. Men nya amerikanska satellitbilder visar oroande förflyttningar av rysk militär nära Ukrainas gräns. Det och att utbrytarområdena bussat ut flera tusen kvinnor och barn, samtidigt som män inte släpps ut för de ska mobilisera är allt tecken på en upptrappning eller en del av det pågående hybridkriget. Nya diplomatiska försök ska göras idag, men samtidigt har USA manat sina medborgare i Ryssland att bereda sig på en evakuering för att det finns risk för attacker mot offentliga platser i Moskva och Sankt Petersburg. Ryska UD:s talesperson reagerar ilsket på den amerikanska varningen och undrar varför USA inte varnat Moskva om sådana attacker. SR 220221. Ukrainas armé: Separatister i "falsk flagg"-attacker. Den ukrainska armén anklagar ryskstödda separatister i östra Ukraina för tung eldgivning mot staden Luhansk under söndagskvällen, från och mot områden som separatisterna själva kontrollerar. Det rapporterar CNN. Eldgivningen uppges ha inletts vid 20-tiden svensk tid och enligt Ukrainas armé rör det sig om ett försök från separatisterna att kunna anklaga Ukraina för att trappa upp det redan spända säkerhetsläget. Samtidigt uppger en källa för CBS News att ryska befälhavare fått order om att ta fram specifika planer för hur en invasion av Ukraina skulle gå till rent militärt - men att ordern fortfarande kan ändras av Vladimir Putin. Omni 220221. Biden går med på toppmöte - om ingen invasion sker. Joe Biden går med på ett toppmöte med Vladimir Putin - förutsatt att Ryssland inte invaderar Ukraina. Det uppgav Vita huset natten mot måndag, svensk tid, enligt amerikanska medier. USA är redo att söka diplomatiska lösningar "fram till det ögonblick en invasion inleds", skriver Vita husets presstalesperson Jen Psaki i ett utskick. "Utrikesministrarna Blinken och Lavrov ska mötas i Europa nästa vecka, förutsatt att Ryssland inte går vidare med militära handlingar. President Biden har principiellt accepterat ett möte med president Putin efteråt, återigen, om en invasion inte skett." Mötet sker på initiativ av Frankrikes president Emmanuel Macron, som pratade med Putin två gånger under söndagen.
Omni 220221. Lukasjenkos makthunger har gjort honom till Putins främsta jasägare. En gång höll han Ryssland på avstånd. Nu är han en foglig Putin-satrap. Under 28 år har Aleksandr Lukasjenko lyckats behålla greppet om makten i Belarus genom att skickligt spela västvärlden och Ryssland mot varandra. Men det spelet är nu över. Omni 220221. V kräver svar om kinesiska intressen i svenska bolag. Vänsterpartiet kräver att regeringen redogör för det svenska säkerhetsarbetet kring Kinas involvering i svenska bolag, och kallar nu till en utfrågning i utrikesutskottet. Det rapporterar GP. Bakgrunden är bland annat tidningens egen granskning om hur Volvo-delägaren Geely samäger ett 80-tal bolag med den kinesiska staten. Kinas intressen i svenska företag innebär en risk för övervakning och kontroll av människor, säger Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson. "Vi ska inte låta kineserna få för mycket insyn. I längden hoppas jag på ett ökat statligt åtagande och att vi inte är naiva i vår syn gentemot Kina," säger han. Svenneling: Finns risker både för enskilda och på strukturell nivå. Omni 220221. Ryssland: 60 000 personer har flytt Ukraina. 60 000 flyktingar har tagit sig in i Ryssland från östra Ukraina sedan i fredags, uppger Rysslands krisministerium på måndagen. Propagandakriget kring händelseutvecklingen i östra Ukraina fortsätter att intensifieras. I fredags meddelade ledarna för de ryskledda så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk att man inleder massevakueringar av civila till Ryssland. Evakueringarna har motiveras med att en invasion från Ukraina är nära förestående. SVT:s reporter Elin Jönsson befinner sig i ett av evakueringslägren på den ryska sidan där man hittills tagit emot 139 personer. Där finns främst äldre, kvinnor och barn som korsat gränsen till Ryssland med tåg och buss. "De berättar att de själv inte sett så mycket strider utan mest uppmanats att lämna sina hem och byar och åka därifrån på grund av krigshotet, säger hon. "De vill inte tro på ett större krig utan hoppas att det här kommer lugna ner sig." Ukrainska myndigheter har konsekvent förnekat att deras styrkor attackerar civila mål i östra Ukraina och menar att det tvärtom är rebellstyrkor som angriper ukrainska posteringar. Man har varnat för att de ryskstödda separatisterna iscensätter incidenter med syfte att ge Moskva en anledning att invadera. I söndags uppgav Ukrainas militär att separatister i Luhansk beskjutit sin egna huvudstad med tungt artilleri i syfte att beskylla Ukraina. Ukraina uppger att fler än 100 bostäder har förstörts i beskjutningar från separatiststyrkor. Separatistsidan hävdar i sin tur att ukrainska styrkor ligger bakom angreppen. svt 220221. svt 220221. USA: Ryssland har sammanställt en ukrainsk dödslista. USA kommer med nya underrättelseuppgifter om att Ryssland fortsätter förberedelserna för en fullskalig invasion, enligt bland annat Pentagon. Samtidigt är det oklart om det kommer att bli ett möte mellan Vladimir Putin och Joe Biden, vilket Frankrikes president Emmanuel Macron tidigare aviserat efter att ha pratat med bägge ledarna. "Ukrainarna har ingen tilltro till Putin", säger utrikeskorrespondent Lubna el-Shanti som befinner sig i Lviv.
SR 220221. Källor: Ryska befälhavare har fått order om anfall. Ryssland och Belarus fortsätter sina gemensamma militärövningar. svt 220221. Ukraina förnekar påstående om projektil: "Fake news". Den ryska säkerhetstjänsten FSB anklagar Ukraina för att ha förstört en gränsstation i Rostov i västra Ryssland. Men Ukraina förnekar påståendet med emfas. "Fake news", hävdar landet. "Vi kan inte hindra dem att producera de här falska nyheterna, men vi betonar alltid att vi inte skjuter mot civil infrastruktur, eller in i något territorium i Rostov-regionen," säger den ukrainska militärens talesperson Pavlo Kovaltjuk.Enligt uttalandet från ryska FSB ska en projektil från Ukraina ha förstört gränsstationen, som ligger 150 meter in på den ryska sidan. I uttalandet uppger man att inga personer skadades. På söndagen hävdade den ukrainska armén i stället att ryskstödda separatister i östra Ukraina skjuter mot områden som de själva kontrollerar. Anledningen är att man sedan ska kunna peka ut Ukraina för att trappa upp det spända säkerhetsläget, enligt armén.
Omni 220221. Expert: Ryssland letar efter orsak till krig. Påståendet om ukrainska sabotörer på rysk mark ska tas med en stor nypa salt eftersom Ryssland letar efter en förevändning till att inleda en offensiv, uppger den säkerhetspolitiske experten Jan Hallenberg. "Ryssarna behöver den här ursäkten." Ryssland påstår att fem ukrainska "sabotörer" har dödats i eldstrider vid orten Mitjakinskaja på den ryska sidan om gränsen, och att ukrainsk militär har beskjutit en rysk gränsstation i samma område. Ukraina tillbakavisar anklagelserna som "falska nyheter". Regeringarna i Washington och Kiev har återkommande varnat för att Ryssland ska iscensätta liknande attacker. Tv-sänt möte visar bisarrt skådespel. Under måndagen träffade den ryske presidenten Vladimir Putin sitt nationella säkerhetsråd, där han sa att man behöver överväga att erkänna separatistområden i Ukraina. Mötet tv-sändes, vilket visar på ett "bisarrt skådespel, som kan avgöra vår kontinents säkerhet". Det säger TV4:s Johan Fredriksson. "De låtsas som att det vore ett möte på riktigt. Han vill ge sken av att han sitter där och lyssnar på vad de här ministrarna har att komma med." Omni 220221. Ukrainas svar på Putins möte: Vill att FN:s säkerhetsråd samlas. Nu har Ukrainas ledare reagerat på Rysslands eventuella erkännande av Donetsk och Luhansk i östra Ukraina, som Putin diskuterat med det ryska säkerhetsrådet under dagen. Landets utrikesminister, Dmytro Kuleba, har meddelat att han omedelbart vill att FN:s säkerhetsråd samlas för att diskutera Ukrainas säkerhet. "Man är inte jätteförvånade över att det händer just nu", säger korrespondent Lubna El-Shanti på plats i Lviv i västra Ukraina. SR 220221. Persson Löfgren: Ukraina utmålas som en misslyckad stat i rysk tv. "Allt är Ukrainas fel och deras regering utmålas som en junta i den ryska statliga televisionen", säger Maria Persson Löfgren, utrikeskorrespondent i Ryssland. Man talar om att Ukraina utför en etnisk rensning mot ryskspråkiga i de så kallade utbrytarområdena och att all beskjutning kommer från ukrainskt håll, istället för att de skulle komma från utbrytarområdena. "Idag visar man samma bilder från de självutropade folkrepublikerna i rysk tv som man visade när striderna var som värst under 2014 - och påstår att de är från nu". SR 220221. Nära ett avgörande för utbrytarrepubliker i Ukraina. Hör Karlis Neretnieks, fd rektor Försvarshögskolan, och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, och Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. SR 220221. Kommentar: Intressant analys över situationen. Putin överväger ryskt erkännande av regioner i östra Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har under eftermiddagen haft ett tv-sänt möte i det ryska säkerhetsrådet. Mötet fokuserade på ett eventuellt ryskt erkännande av de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. "Att man gör det just nu är för att visa någon slags handlingskraft i läget som råder, och visa det ryska folket att man går in och försvarar ryska medborgare och står upp mot väst", säger Rysslandskorrespondent Johanna Melén. SR 220221. Vad skulle ett erkännande av utbrytarrepublikerna i Ukraina betyda? Nu under kvällen ska Rysslands president Vladimir Putin ge besked om huruvida Ryssland kommer att erkänna utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga. Det sa Putin under ett möte som hölls i ryska säkerhetsrådet tidigare idag. Hör Karlis Neretnieks, generalmajor, fd rektor Försvarshögskolan, och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Hör också Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. 700 000 har fått ryska pass. 1,5 miljoner ukainare har redan lämnat Donetsk och Luhansk och flytt till Ukraina. SR 220221. Kreml: Ryssland kommer erkänna utbrytarregioner. Ryssland kommer att erkänna utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater. Det uppger Kreml enligt AFP. Putin kommer att skriva under ordern "inom kort", enligt uttalandet. Beskedet kommer i samband med att Putin ska hålla tal till nationen. Han uppges ha meddelat Tysklands Olaf Schulz och Frankrikes Emmanuel Macron beslutet under ett telefonsamtal. Svenska utrikesministern Ann Linde sa till TT tidigare under måndagen att ett erkännande av Donetsk och Luhansk vore ett "brott mot folkrätten". EU har sagt att sanktioner kommer införas om Ryssland annekterar regionerna. Utrikeschefen Josep Borrell har sagt att vid ett erkännande lägger han sanktionerna på bordet för ministrarna att besluta om dem, skriver Reuters. Omni 220221. Ryssland erkänner utbrytarområden i Ukraina. Vladimir Putin erkänner utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i Ukraina som självständiga. Han gjorde det efter att ha hållit ett tv-tal i nästan en timme. "Människorna som bor i östra Ukraina vill behålla sin ryska identitet och tala ryska," sa den ryska presidenten i talet. Tidigare under måndagen bad ledarna för de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina i ett samordnat uttalande Putin att erkänna de två områdenas självständighet. Detta gjorde också den ryska presidenten efter att ha hållit ett långt tal. Han skrev under dokument om just detta. Putins tv-tal till nationen inleddes med långa historiska utläggningar om Ukraina och landets relation till Ryssland och forna Sovjetunionen. "Ukraina är en del av vår egen historia, sa den ryska presidenten och kallade östra Ukraina för "gammal rysk mark"." Han beskrev hur Ukraina historiskt varit en del av Ryssland och hur landet de senaste åren närmat sig USA, NATO och väst. Han påstod också att NATO nu kontrollerar den ukrainska militären och att hotet mot Ryssland ökat. "Vapen från väst har strömmat in i Ukraina," sa Putin. Han varnade också för att Ukraina kan komma att utveckla kärnvapen, med "rysk teknologi". Enligt Kreml har Vladimir Putin informerat sina franska och tyska motparter Emmanuel Macron och Olaf Scholz om beslutet att erkänna utbrytarområdena. De uttryckte "besvikelse", enligt Kreml. EU:s utrikeschef Josep Borrell sa under måndagskvällen att han vid ett erkännande kommer att föreslå sanktioner. Aftonbladet 220221. SVT:s korrespondent: Ryskt erkännande dödar fredsförhandlingar. Ryssland erkänner i den närmaste framtiden rebellområdena Luhansk och Donetsk i Ukraina som självständiga. Då dödsförklarar man alla fredsförhandlingar som pågått sedan 2015, säger SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström. Ryssland erkänner nu rebellområdena Luhansk och Donetsk i Ukraina som självständiga. Beskedet kom från president Putin i ett tv-sänt tal. Han sade också att östra Ukraina är "historisk rysk mark". Bert Sundström, på plats i Kiev, menar att ett ryskt erkännande kan innebära två saker - bland annat att fredsförhandlingarna går i stöpen. Men det kan också innebära att det inte blir ett fullskaligt krig. "Om Ryssland erkänner de här som självständiga är det svårt att se varför Ryssland ska gå in med armén för att ockupera vidare delar av Ukraina." svt 220221. Scholz: Ett ensidigt brott mot Minskavtalet. Ett ryskt erkännande av Donetsk och Luhansk som självständiga stater innebär ett "ensidigt brott" mot Minskavtalet från 2015, säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz enligt Reuters. Scholz fördömer kvällens besked från Kreml, enligt ett uttalande från hans stab, och uppmanar Putin att dra tillbaka sina trupper från Ukrainas gräns och trappa ner det spända läget. Förbundskanslern kommer att samråda med Ukrainas och Frankrikes presidenter om beskedet, enligt uttalandet. Omni 220221. Rysslandsexpert: Putin stärker grepp om Ukraina. Putin stärker greppet om östra Ukraina genom att erkänna Donetsk och Luhansk som självständiga stater. Det säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT. "Ryssland kan, om man vill, upprätta bilaterala avtal med Donetsk och Luhansk. Man har till exempel möjlighet att upprätta en rysk militärbas i områdena," säger hon. Men Vandil Pallin tillägger att det inte behöver betyda att områdena annekteras av Ryssland. Omni 220221. Putin till angrepp mot Ukraina i timslångt tal. Putin har skrivit under dokumenten som erkänner utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk självständiga. Han signerade papprena i direktsänd tv, efter att han hållit ett tv-sänt tal där han gick till angrepp mot Ukraina. Putin påstod bland annat att Ukraina inte har "någon historia av att vara självständig stat". Presidenten gick dessutom hårt åt Nato, som han menar har ignorerat Rysslands säkerhetskrav. Omni 220221. Ryska "fredsbevarande styrkor" beordras till Donetsk och Luhansk. Rysslands president Putin har beordrat rysk militär att genomföra en så kallad fredsbevarande insats i Donetsk och Luhansk i Ukraina. Det framgår av ett dekret som publicerades sent på måndagskvällen, svensk tid. Enligt dokumentet handlar det om en fredsbevarande operation. De två regionerna i östra Ukraina erkändes tidigare på måndagen av Ryssland som självständiga stater. SR 220221. von der Leyen: EU inför sanktioner mot Ryssland. EU inför sanktioner mot Ryssland efter erkännandet av utbrytarrepubliker i östra Ukraina. Det uppger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel i ett uttalande. von der Leyen säger att det ryska beslutet strider mot folkrätten och Minskavtalet. Den svenska utrikesminister Ann Linde (S) fördömer Putins beslut. "Ett klart brott mot internationell lag och Minskavtalet", skriver Linde på Twitter. Omni 220221. Experten: Ryssland bryter mot folkrätten. Ryssland bryter mot folkrätten när dom erkänner regionerna Luhansk och Donetsk som självständiga stater, det menar folkrättsprofessorn Mark Klamberg. Det har pågått stridigheter i områdena i flera år nu och Ryssland anser att regionerna inte ska ses som delar av ett annat land och att man därmed inte bryter mot folkrätten. Men det argumentet håller inte enligt Klamberg och truppförflyttningarna ska därför ses som en aggression och invasion. De aktuella områdena är en del av Ukraina och flyttat dit egna trupper. Det finns inget stöd i de faktiska omständigheterna för att folken i dessa regioner har varit förtryckta av Ukraina, vilket har varit ett argument för att utropa självständighet. Det är krig, krig är en fortsättning med militära medel och det är det som man gjort genom invasionen. SR 220222. Sverige fördömer Rysslands agerande - EU fattar beslut om sanktioner. Rysslands beslut att erkänna utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina väcker starka reaktioner. Sverige fördömer Rysslands agerande, det säger statsminister Magdalena Andersson. Hon utlovar kostsamma sanktioner från EU mot Ryssland. I eftermiddag ska EU:s utrikesministrar hålla ett extrainsatt möte i Paris för att besluta om nya sanktioner mot Ryssland.
SR 220222. FN:s generalsekreterare: En kränkning av Ukrainas suveränitet och territorium. FN:s generalsekreterare António Guterres anser att det ryska agerandet kränker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och oförenligt med FN:s stadgar, säger han i ett uttalande återgivet av talespersonen Stéphane Dujarric. "Generalsekreteraren är mycket bekymrad över det ryska beslutet vad gäller Donetsk och Luhansk. Han efterlyser en fredlig lösning i enlighet med Minskavtalet," säger Dujarric. Omni 220222. USA: "Rysslands drag är förutsägbart och skamligt". USA:s utrikesminister Antony Blinken riktar hård kritik mot Vladimir Putins agerande under gårdagskvällen. På Twitter fördömer Blinken Rysslands utropande av separatistområdena Donetsk och Luhansk som självständiga. Blinken kallar Rysslands agerande "förutsägbart" och "skamligt". Han skriver vidare att USA står vid Ukrainas sida och att han förnyat det löftet i ett telefonsamtal med sin dito i Ukraina, Dmytro Kuleba, under natten. Omni 220222. Johanna Melén, Rysslandskorrespondent: Om lugnet i Kiev och maratonmöten i Kreml. Det blev inget anfall natten den 16 februari. Istället blev det, igår, ett direktsänt maratonmöte i det ryska säkerhetsrådet, under ledning av ordförande, president Vladimir Putin. De skulle diskutera frågan om att erkänna de ukrainska så kallade folkrepublikerna Donetsks och Luhansks vädjan om att få bli erkända som självständiga. "Jag kom hit med ett vitt papper", sa Putin. För att inför mitt eget beslut höra er åsikt. Fast när Sergej Narysjkin, chefen för utlandsunderrättelsetjänsten, tog till orda blev det ändå fel. "Tala ur skägget karl", sa Putin, ska de erkännas eller inte? Ja, stammade Narysjkin, "jag anser att DNR och LNR bör uppgå i Ryska federationen." Är du dum i huvudet, sa inte Putin, men hans tonläge antydde att det var vad han tänkte. "Vi talar om att erkänna deras självständighet." Den arme Narysjkin upprepade lydigt. Några timmar senare framträdde Vladimir Putin i rysk tv igen och höll ett timslångt tal där betraktaren efter en stund nästan började tro att den ryske presidenten skulle meddela att han tänkte inta hela Ukraina för att rädda människorna där från den bedrägliga, fientliga plats på jorden som landet, enligt Putin, förvandlats till. Istället kunde man nästan andas ut när det bara slutade med att Rysslands president beslutade erkänna utbrytarregionerna i östra Ukraina som självständiga stater. Var det här allt? Är det över nu? Frågar sig världen och svaret är att ingen vet. Hans ilska och aggression mot Ukraina kom fram på ett väldigt obehagligt sätt i det här talaet där han pratade extremt nedlåtande om Ukraina som en misslyckad stad med misslyckade ledare, nazister som styr där och helt under kontroll av USA. Hans världsbild kom verkligen fram på ett sätt som kanske blev en ögonöppnare för många även om den varit känd tidigare men inte på det här sättet. SR 220222. SR 220222. Lavrov: "Vi är fortfarande redo att förhandla". Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov säger sig fortfarande vara villig att förhandla med sin amerikanske motpart Antony Blinken, rapporterar AFP. "Även i de svåraste ögonblicken säger vi: vi är redo för förhandlingar," säger utrikesministerns talesperson Maria Zakharova i ett uttalande på Youtube. Zakharova tillägger att "vi föredrar alltid diplomati".
Omni 220222. Kommentar: Vad finns att förhandla om? Ryssland har tagit lagen i egna händer. "Putin har försatt världen i ett nytt, farligt läge." Flera svenska toppolitiker fördömer Vladimir Putins erkännande av utbrytarregionerna i östra Ukraina. Läs mer hos Omni 220222. Erdogan: Ryska erkännandet är "oacceptabelt". Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anser att det ryska beslutet att erkänna Donetsk och Luhansk är "oacceptabelt", rapporterar AFP. "Vi uppmanar parterna att agera med sunt förnuft och i enlighet med internationell lag," säger Erdogan, som befinner sig på besök i Senegal. Turkiet har goda relationer med både Ryssland och Ukraina, och Erdogan har tidigare försökt bjuda in ländernas ledare till toppmöte i landet för att lätta på spänningarna. Omni 220222. USA fördömer Rysslands "fredsbevarande styrkor". USA:s FN-ambassadör fördömer nu Rysslands beslut på måndagskvällen att skicka vad man kallar för fredsbevarande styrkor till två utbrytarregioner i östra Ukraina. FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield kallar det för nonsens och menar att Rysslands erkännande av dom båda regionerna som självständiga stater är ett uppenbart försök från Rysslands sida att gå in längre i Ukraina. FN:s säkerhetsråd extrainkallades i all hast efter det ryska erkännandet på måndagen. SR 220222. Kommentar: Tidigare har Putin sagt att det här är en intern ukrainsk konflikt, nu har plötsligt Ukraina ingenting mer med utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Putin ser inte på Ukraina som ett riktigt land. FN-ambassadör: "Putin testar det internationella systemet". USA och dess allierade riktade skarp kritik mot Rysslands erkännande av de två utbrytarregionerna i östra Ukraina under ett extrainsatt möte i FN:s säkerhetsråd. Från USA:s sida svarade man på beskedet från Ryssland genom att snabbt införa begränsade ekonomiska sanktioner mot bland annat handel och investeringar i utbrytarregionerna. Under tisdagen ska USA ge besked om ytterligare sanktioner. SR 220222. Ukraina: Två soldater dödade och tolv skadade av separatister. Den ukrainska armén uppger att två av dess soldater dödats och tolv skadats av separatisternas eldgivning i östra Ukraina det senaste dygnet, rapporterar Reuters. Enligt ett inlägg på arméns Facebook-sida ska separatisterna ha avfyrat artillerield vid 84 tillfällen mot 40 bosättningar i gränsregionen. Det skulle innebära det blodigaste dygnet hittills i regionen i år om siffran stämmer. Ukraina anklagar Ryssland för att provocera fram våldet. Omni 220222. Ukrainas president Zelenskyj: "Vi tänker inte ge bort någonting". I ett tv-sänt, tal sent i natt, manade den ukrainske presidenten Zelenskyj till lugn men sa samtidigt att Rysslands agerande är en kränkning mot landets integritet. "Vi är inte rädda för någon, vi står inte i skuld till någon och vi tänker inte ge bort någonting", sa han. I Lviv, i västra Ukraina, långt från den ryska gränsen, säger Marianna Gladysh, forskare i internationella relationer, att Rysslands agerande visar på att Putin inte längre vill ha en diplomatisk lösning.
SR 220222. Andersson fördömer ryska agerandet: "Hotar freden i Ukraina och hela regionen". Rysslands agerande hotar fred och säkerhet i Ukraina och hela regionen – och ansvaret ligger helt på den ryska politiska ledningen. Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff om det säkerhetspolitiska läget, och kallar aggressionerna mot Ukraina för ett tydligt brott mot folkrätten. "Sverige fördömer kraftfullt Rysslands agerande. Efter åtta år av konflikt är de humanitära behoven redan stora på grund av Rysslands agerande, och de hotar att bli ännu större nu," säger statsministern. Regeringen bedömer att det ryska erkännandet av områdena Donetsk och Luhansk i Ukraina som självständiga ytterligare försämrar säkerhetsläget i Sverige. Magdalena Andersson beskriver läget som allvarligt. "Självklart finns risk för olika former av destabiliserande verksamhet," säger hon. Omni 220222. Estlands president: Måste ge Ukraina konkret stöd. Från de baltiska länderna kommer det nu kraftiga reaktioner på Rysslands besked att erkänna utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk. I dag besöker Estlands president Alar Karis Kiev och på en pressträff med sin kollega Volodymyr Zelenskij, sa Karis att han vill se ett stort sanktionspaket riktat mot Ryssland. "Det minsta vi kan göra är att ge mer konkret stöd till Ukraina, det som Estland redan gjort och gör", sa han på pressträffen. SR 220222. "Sanktioner avskräcker inte Putin." Under förmiddagen har Rysslands underhus, duman, ratificerat beslutet om att erkänna utbrytarregionerna Donetskt och Luhansk i östra Ukraina. Beslutet har väckt starka reaktioner och prat om eventuella sanktioner mot Ryssland. "Jag tror inte att sanktioner i sig avskräcker Putin, det är något man räknar med och anpassar sin ekonomi efter". SR 220222. EU föreslår sanktioner mot ryska banker. EU har presenterat ett första förslag på sanktioner mot Ryssland, vilket EU:s utrikesministrar skata ställning till på ett extrainsatt möte som börjar kl 16.00. Det handlar bland annat om åtgärder mot ryska banker som finansierar den ryska militären, ett förbud mot handel med utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk samt sanktioner mot ett stort antal individer, bland dem politiker och militära befälhavare. Det meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel i ett gemensamt uttalande i dag. SR 220222. Boris Johnson: Vi inför snart en "första störtflod" av sanktioner. Storbritannien kommer snart att lansera en "första störtflod" av sanktioner mot Ryssland, säger premiärminister Boris Johnson enligt Sky News. Enligt Johnson har nu Vladimir Putin siktet inställt på en "fullskalig invasion" av Ukraina. Sanktionerna kommer inte bara gälla Donetsk och Luhansk, utan också rikta in sig på Ryssland och ryska ekonomiska intressen "så hårt vi bara kan", säger premiärministern. "Tvivla inte på att om ryska företag hindras från att ta in kapital på brittiska marknader, om vi blottlägger fasaden av ryskt ägandeskap av företag och fastigheter, så kommer det att börja göra ont." Johnson: Övertydligt att han kränkt Ukrainas suveränitet. Omni 220222. Ukraina: Vi kommer få utstå smärta, rädsla och förtvivlan. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba uppmanar landets allierade i väst att införa "tuffa sanktioner" mot Ryssland efter Vladimir Putins erkännande av Luhansk och Donetsk, rapporterar AFP. "Ryssland försöker provocera Ukraina. I stället visar vi klokhet och uthållighet för att förhindra en väpnad konflikt," säger han. Landets försvarsminister Oleksii Reznikov anklagar samtidigt Kreml för att försöka "återuppliva Sovjetunionen". I ett uttalande till den ukrainska armén på försvarsdepartementets hemsida säger han: "Det kommer bli svårigheter. Det kommer bli förluster. Vi kommer få utstå smärta, rädsla och förtvivlan. Reznikov lovar samtidigt "självklart seger". Omni 220222. Tyskland markerar mot Ryssland - stoppar Nordstream 2. Den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 stoppas tills vidare, meddelar Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Bakgrunden är utvecklingen i Ukraina-konflikten. Gasledningen är cirka 250 mil lång och är delvis lagd i den svensk-ekonomiska zonen i Östersjön. Bakom projektet står i första hand det ryska statskontrollerade energiföretaget Gazprom, men flera europeiska bolag har gjort investeringar.
SR 220222. Putins tal till nationen obehagligt och oroväckande. Värre och värre dag för dag. Om det någonsin har funnits ett realistiskt hopp om en fredlig lösning på den så kallade konflikten mellan Ryssland och Ukraina släcktes det av Vladimir Putins tal till den ryska nationen på måndagskvällen. Hans formuleringar visade med all önskvärd tydlighet att det inte handlar om det ordet "konflikt" signalerar, en kamp mellan någorlunda jämbördiga motståndare, utan om ett pågående och eskalerande övergrepp från rysk sida på en grannstat med betydligt mindre resurser. Likheterna med Nazitysklands attack mot Polen i september 1939 är både slående och obehagliga. Men de är inte hundraprocentiga. Den gången blev följden ett förödande världskrig eftersom västmakterna fått nog av den eftergiftspolitik som inte visat sig leda till Chamberlains utlovade "peace in our time". Nu är sannolikheten stor att Ukraina kommer att uppleva sig sviket av sina vänner i väst. Nato har tydligt signalerat att det inte blir fråga om att svara med vapenmakt mot Ryssland. Det som återstår utöver tydliga markeringar är kännbara och samordnade ekonomiska sanktioner som får det att svida i skinnet på de ryska makthavarna. De måste sättas i verket omedelbart så att Putin inte får för sig att Rysslands erkännande av de två utbrytarregionerna är acceptabelt. Hans formuleringar i talet om att Ukraina aldrig på riktigt varit en egen nation pekar på att de så kallade fredsbevarande styrkorna som sänts till Luhansk och Donetsk bara är början. Det är bra att Tyskland beslutat att lägga gasledningen Nordstream 2 på is, liksom de åtgärder som Storbritannien vidtagit. Räkna med att det kommer mer i närtid när EU:s ledare har överlagt och satt ner foten. Dagen 220222. Ryssland: Även områden som kontrolleras av Ukraina omfattas av erkännandet. Det ryska erkännandet av regionerna Luhansk och Donetsk som självständiga omfattar även de delar som ukrainska styrkor kontrollerar, enligt ett uttalande från Ryssland. Det rapporterar AP. Uttalandet kommer dagen efter att Ryssland meddelat att man erkänner regionerna som självständiga - däremot har Ryssland inte förrän nu definierat vilka gränser som avses. Nyhetsbyrån skriver att beskedet stärker västs farhågor om att en fullskalig invasion av Ukraina är nära förestående. Under kriget i östra Ukraina som har pågått sedan 2014 har ukrainska styrkor återtagit kontroll över stora delar av båda regionerna. Financial Times Moskvabyråchef Max Seddon skriver på Twitter att ryska erkännanden av separatisternas territoriella anspråk innebär en ökad krigsrisk. Kreml: Erkänner rebellregionernas självständighet med de gränser som existerade 2014. Putin har beordrat trupper till östra Ukraina efter erkännandet.
Omni 220222. USA: Rysslands agerande i Ukraina är en invasion. Vita huset använder nu ordet "invasion" för att beskriva Rysslands agerande mot Ukraina. Det banar väg för hårda sanktioner mot Moskva, skriver AP. "Vi tror att det här är början på en invasion, Rysslands senaste invasion," säger Vita husets säkerhetsrådgivare Jon Finer i en intervju med CNN. Enligt AP fanns inledningsvis en tvekan att använda ordet. Politiska ledare från väst har undvikit att använda ordet invasion om det senaste dygnets händelseutveckling. President Joe Biden kommer att hålla en pressträff klockan 20 svensk tid. Under måndagskvällen meddelade ryske presidenten Vladimir Putin att han beslutat att erkänna de separatistkontrollerade områdena Luhansk och Donetsk som självständiga. Kort därpå uppgav vittnen att ryska trupper gick in i regionerna. Omni 220222. EU skickar cyberexperter för att stötta Ukraina. EU står redo att aktivera den Litauenutvecklade gruppen Cyber Rapid Response Team för att hjälpa Ukraina vid händelse av dataintrång. Det skriver den litauiska biträdande försvarsministern Margiris Abukevicius på Twitter. Totalt skickar sex EU-länder experter på cybersäkerhet till Ukraina, skriver Reuters. Förra veckan utsattes flera ukrainska banker och flera myndighetssajter för en attack, som Storbritannien och USA hävdar att ryska militära hackare låg bakom. Detta förnekas av Kreml. Omni 220222. Putin får skicka trupper till utlandet - Nato: Farligaste läget på en generation. Nato blixtinkallade under tisdagen till möte med anledning av krisen i Ukraina, rapporterar AFP. Ett ukrainskt sändebud har deltagit i mötet. På en pressträff säger Nato-chefen Jens Stoltenberg att militäralliansen fördömer Rysslands agerande. "Det är den farligaste situationen på en generation," säger han. Kort före pressträffen rapporterade AFP att Putin har begärt tillstånd av parlamentets överhus att skicka trupper utomlands. Hans förfrågan uppges ha godkänts. Stoltenberg tillägger att varje indikation tyder på att Ryssland fortsätter att planera en fullskalig invasion av Ukraina. Under måndagskvällen meddelade den ryske presidenten Vladimir Putin att han erkänner separatistregionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som självständiga. Omni 220222. Hultqvist: Viktig markering med övningarna i Östersjön. Det brittiskledda försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF), där Sverige ingår, kommer att genomföra militärövningar i norra Europa. Det skriver Reuters. Bland annat ska en övning hållas i Östersjön för att "demonstrera JEF-nationernas rörelsefrihet". Till SVT säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) att övningen ska ske inom kort och att det handlar om "friheten att navigera" i området. "Det är en väldigt viktig markering men vi har också planerat fler övningar framöver." Förutom Sverige ingår även Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen och Nederländerna i samarbetet. Omni 220222. EU enat om sanktioner mot Ryssland: "Det kommer göra mycket ont". EU är överens om ett sanktionspaket mot Ryssland efter att landet erkänt Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga. "Det här kommer att göra ont i Ryssland och det kommer att göra mycket ont," säger EU:s utrikeschef Josep Borrell på en presskonferens efter ett extrainsatt utrikesministermöte i Paris på tisdagseftermiddagen. Borrell säger också att Putins agerande är "en tydlig upptrappning av Rysslands aggressivitet mot Ukraina". Sanktionerna ska bland annat riktas mot ryska politiker som stöttat beslutet att erkänna regionerna i östra Ukraina. I grova drag presenterades sanktionsplanerna redan på förhand i ett uttalande från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel. Omni 220222. Biden meddelar sanktioner: "Tror Putin är beredd att gå längre -hoppas jag har fel". Joe Biden kommer att införa sanktioner mot Ryssland efter erkännandet av separatiststyrda regioner i östra Ukraina. Bland annat kommer sanktionerna att skära av Ryssland från finansiering från väst, samt slå hårt mot den ryska "eliten", säger han. "På grund av deras ageranden jobbar vi med Tyskland för att stoppa Nord Stream 2," säger han. Biden säger också att USA kommer assistera Ukraina militärt. "Jag tror att Ryssland och Putin är beredda att gå ännu längre, men hoppas att jag har fel," säger han. Biden kallar Putins tal "vrickat", men säger att det fortfarande finns chans att undvika "värsta möjliga scenario". "Vi är öppna för diplomati, om det är seriöst," avslutar Biden. Omni 220222. FOI-forskare: "Stoppade gasledningen värst för Ryssland." Sanktionerna mot Ryssland som EU och USA nu inför kommer inte att ha en avgörande betydelse för president Putins fortsatta planer i ukrainakrisen, det tror Jan Hallenberg som är forskningsledare på Utrikespolitiska institutet. "Det som påverkar Putin mest är nog att Tyskland stoppat gasledningen Nord Stream 2", säger Hallenberg till Ekot. En möjlig ytterligare sanktion mot Ryssland som USA kan sätta in är att begränsa landets möjligheter att köpa halvledare, menar Hallenberg. SR 220222. Analyser: Putins lilla cirkel oroas inte över ekonomin. Västvärldens ledare svarar med sanktioner, men de kommer inte att påverka den ryske presidenten Vladimir Putin. Det skriver Matt Peterson i Barron’s. Som bevis på detta lyfter han att väst riktat skarpa sanktioner sedan kriget i östra Ukraina startade 2014 - trots detta har Putin fortsatt. Enligt Peterson har den ryske ledarens innersta cirkel blivit allt mindre och består nu av tre-fyra män med bakgrund inom underrättelsetjänsten. "De oroar sig inte för de ekonomiska konsekvenserna", skriver han och lyfter att det mest effektiva skulle kunna vara att blockera ryska energiexporten. Även Sky News Ian King är inne på samma linje. Boris Johnsons beslut att straffa fem mindre ryska banker och tre rika affärsmän, som USA dessutom redan riktat sanktioner mot, kommer göra minimal skillnad för den ryska ekonomin och Putin. Enligt King hade det varit betydligt mer effektivt att rikta sanktioner mot stora Sberbank, som hanterar stor del av de ryska lönerna och pensioner.Michael Winiarski: Ännu tydligare att Putins mål är att svälja Ukraina. I sitt tal till nationen betonade Putin att existensen av Ukraina är ett historiskt misstag som måste rättas till. Malin Ekman: Putins retorik jämförs med Hitlers. Sarah Rainsford: Putins mörka tal skriver om Ukrainas historia. Omni 220222. Expert: Överraskning borta - men Putin har initiativet. Rysslands militära förutsättningar har förändrats i och med att man erkänner att man befinner sig i regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina, från att tidigare ha nekat även om "alla visste att det var så". Det säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Aktuellt. Därmed blir det enklare för Ryssland att använda till exempel flyg- och marinstridskrafter än vad man haft hittills. Norberg beskriver det som att Ryssland har större frihet att agera och säger att det är viktigt att inte glömma att Ryssland har trupper i Belarus och längs med den ryskukrainska gränsen. "Ryssland har nu möjlighet att agera geografiskt från flera olika håll i Ukraina. Man har förlorat överraskningsmomentet, men har initiativet." Omni 220222. Bert Sundström: Illavarslande signaler om att Ryssland ska ta större delar av Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin ser inte Ukraina som ett land överhuvudtaget och försöker att skriva om historien. Samtidigt kommer illavarslande signaler om att rysk militär är beredd att invadera ännu större delar av Ukraina. Att Rysslands president nu har erkänt de så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk som självständiga stater betyder egentligen bara att Ryssland fortsätter att bestämma över de här två små områdena på samma sätt som tidigare. Fast nu kan Ryssland hävda att ledarna där formellt kan be om militärt bistånd för att skydda sig från ett påhittat hot från Ukraina. En stor del av invånarna har nu fått ryskt medborgarskap och Ryssland anser sig ha rätt att agera militärt för att hjälpa dem. Ledaren för "Folkrepubliken Donetsk", Denis Pusjilin, hävdar att det ryska erkännandet också omfattar hela de ukrainska länen Donetsk och Luhansk. De områdena är långt större än "folkrepublikerna" och står under den ukrainska demokratiska regeringens kontroll. Det är en minst sagt udda tanke. Men kanske är det en illavarslande signal om att rysk militär är beredd att invadera ännu större delar av Ukraina. President Putins tal under måndagen visar att han inte ser Ukraina som ett land överhuvudtaget. Inte Belarus heller. Putin försöker helt enkelt skriva om historien. Och det kan nog fungera för i alla fall en del av den ryska befolkningen. De flesta av oss andra vet att det han påstår inte är korrekt. Grunden för Putins försök att skriva om historien verkar vara att få Ryssland att framstå som en sorts civilisationens vagga. Lite av samma tanke finns om de andra territorier som Ryssland ockuperar, eller i alla fall i praktiken kontrollerar. Ryssland avslöjar själv sin lögn. Rysslands militära förutsättningar har förändrats i och med att man erkänner att man befinner sig i regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina, från att tidigare ha nekat även om "alla visste att det var så". Det säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Aktuellt. Omni 220222. Sverige följer EU-linje - har kallat upp ambassadören. Svenska utrikesdepartementet har kallat upp Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev, skriver utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter. Detta för att fördöma det ryska erkännandet av regionerna i östra Ukraina. Linde skriver att det sker "i nära samordning" med andra EU-länder som under tisdagen kallar upp sina ryska ambassadörer. Under eftermiddagen meddelade EU att man inför sanktioner mot bland annat ryska politiker som stöttar Vladimir Putins erkännande. Även USA och Joe Biden har meddelat sanktioner som man menar slår hårt mot Ryssland. Omni 220222. Ministrar nekar Lavrov möten: "Ingen mening - Ryssland avvisar diplomati". Amerikanska utrikesministern Antony Blinken ställer in ett möte med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov, rapporterar AFP. Blinken säger att det inte finns någon mening att träffa Lavrov just nu efter att "en invasion har inletts". "Ryssland har klart och tydligt avvisat diplomati," säger den amerikanske utrikesministern. Enligt NYT vill Blinken dock att USA ska fortsätta med de diplomatiska samtalen. Tidigare under tisdagen meddelade även Jean-Yves Le Drian, Frankrikes utrikesminister, att han kommer att ställa in ett möte med Lavrov. "Det blir ett nej," sa Le Drian som svar på frågan om det sedan tidigare planerade mötet på fredag kommer att hållas. Detta trots att EU:s utrikeschef Josep Borrell sagt att de diplomatiska samtalen ska fortsätta efter att Putin erkänt regioner i östra Ukraina som självständiga.
Omni 220222. Analyser: Putin fick vargen att se ut som hunsad hund. Det möte med Rysslands säkerhetsråd som Vladimir Putin höll före det att han erkände regionerna i östra Ukraina har hamnat i omvärldens blickfång. Särskilt en sekvens, där spionagechefen Sergej Narysjkin ställs framför Putin, har blivit föremål för analys. DN:s Erik Ohlsson beskriver sekvensen där en stammande Narysjkin svarar på Putins frågar som en "grym teater" och skriver att Putin inte tycks ha några problem med att ses som "en lynnig diktator som håller sina närmaste män på halster". Narysjkin är en erkänd hårding, skriver Ohlsson, och "framför hundratals miljoner tv-tittare förvandlas vargen Narysjkin till en hunsad hund". Max Seddon i Financial Times beskriver ett "skådespel" där presidentens närmaste allierade såg "skräckslagna ut". Han konstaterar att Narysjkin "ödmjukt" tvingades rätta sig efter Putin, som vid två tillfällen bad spionagechefen tala klarspråk om Ryssland bör erkänna regionerna. The Guardians Shaun Walker lyfter frågetecken kring om mötet verkligen var direktsänt som Kreml ville få det att framstå som, eftersom det inte skedde något större åsiktsutbyte - även om Putin försökte få det att framstå så. Erik Ohlsson: Putins möte visar han inte har något emot att framstå som en lynnig diktator. Shaun Walker: Putins absurda och arga skådespel innebär vändpunkt. Max Seddon: Putin fick de svar han ville ha. Omni 220223. Efterlyser tuffa sanktioner mot Ryssland omedelbart. Slå hårt mot Rysslands ekonomi - och gör det direkt. Det var budskapet från Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba när han talade under en presskonferens tillsammans med USA:s dito Antony Blinken i natt. "Världen måste svara med hela sin ekonomiska kraft för att straffa Ryssland för de brott man redan har begått, och innan de brott man planerar att begå," säger Kuleba enligt CNN. Utrikesministern kommenterade också Moskvas erkännande av hela Donetsk och Luhansk som självständiga. Han kallade det för "galenskap" och sa att Ukraina aldrig kommer att acceptera det. Putins besked - kan ha gett sig själv rätten att invadera mer av Ukraina.
Omni 220223. Så påverkar omvärldens sanktioner svensk ekonomi. Handeln med Ryssland står för cirka en procent av svensk export och viserade sanktioner mot ryska banker och individer får därför en väldigt liten effekt på svensk ekonomi, enligt SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. Dock kan Tysklands beslut att pausa godkännandet av den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 kan få en viss inverkan på energipriserna. "Kan bidra till att energipriserna i Europa förblir höga längre", säger Jens Magnusson. SR 220223. Oron för rysk attack växer i östra Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har gjort klart att de av honom nu erkända utbrytarregionerna i östra Ukraina också innefattar de delar av området som i dag står under ukrainsk kontroll och där ingår Mariupol. I kuststaden Mariupol, alldeles inpå utbrytarregionen Donetsk, växer nu oron för ett anfall. "Det är klart att det väcker oro. Men vi drabbas inte av panik. Det skulle bara spela Putin i händerna", säger Kateryna Suchomlynova i Mariupol till Ekot. SR 220223. Putin: Rysslands intressen är inte förhandlingsbara. Vladimir Putin säger sig fortfarande vara öppen för att söka "diplomatiska lösningar" på Ukrainakonflikten, rapporterar BBC. Samtidigt understryker presidenten att Rysslands intressen "inte är förhandlingsbara". I ett tv-sänt tal på fäderneslandsförsvararens dag, en rysk högtid, säger sig Putin att han är öppen för "ärlig dialog". Han passar samtidigt på att hylla de ryska väpnade styrkorna. Omni 220223. Kommentar: En total lögn att Putin är öppen för diplomatiska lösningar. Satellitbilder: Stora ryska trupper runt Ukrainas gränser. Beskjutningen har fortsatt vara intensiv mot de ukrainskkontrollerade delarna av Donetsk och Luhansk län i östra Ukraina. Gas, vatten och värme har slagits ut. Invånarna i stridsområdet är medvetna om att Moskva räknar också deras byar som en del av det som de nu erkänt som självständiga så kallade republiker. Runt Ukrainas gränser finns fortfarande stora ryska truppansamlingar visar nya satellitbilder från västra Ryssland och södra Belarus. SR 220223. USA skickar materiel och trupper närmare Ukraina. USA skickar fler stridsflygplan till länder i östra Europa, till Polen och till de baltiska staterna. Dessutom ska ytterligare soldater bege sig till området. Det uppger en person på försvarsdepartement för New York Times. Det handlar om omgrupperingar av det materiel och de trupper som redan befinner sig i Europa, bland annat i Tyskland och Grekland. Omstruktureringen görs efter vad USA:s president Joe Biden beskriver som en rysk invasion. Men Bidenadministrationen har sedan tidigare sagt att man inte avser att skicka några trupper in i Ukraina. Omni 220223. Turkiet fördömer ryska erkännandet av utbrytarrepubliker. Turkiets president Erdogan fördömer det ryska erkännandet av två utbrytarrepubliker i östra Ukraina. Samtidigt som Turkiet är allierad med Ukraina och bland annat säljer vapen till landet har president Erdogan också nära band till Rysslands president Putin. För Turkiet gäller nu en diplomatisk balansakt när man ska stödja Ukraina utan att reta upp Ryssland för mycket, då de ryska relationerna är viktiga för Turkiets ekonomi genom bland annat energi, handel och turism. SR 220223. Uppmanar medborgare att lämna Ryssland - kallar in reservsoldater. Ukrainas regering uppmanar sina medborgare att omedelbart lämna Ryssland, rapporterar AFP. Som anledning anges att de ryska aggressionerna kan leda till en "betydande minskning av möjligheten till konsulär hjälp". Under onsdagskvällen meddelade president Volodymyr Zelenskyj att alla arméns reservsoldater mellan 18 och 60 år kallas in till värnplikt. För närvarande utesluter han dock en storskalig militär mobilisering, enligt Reuters. "Vi måste öka den ukrainska arméns beredskap på alla möjliga förändringar," säger presidenten. Omni 220223. Kina anklagar USA för att "skapa panik" om Ukraina. Kina anklagar på onsdagen USA för att "höja spänningarna" och "skapa panik" kring Ukrainakonflikten genom att införa sanktioner och skicka vapen till Ukraina, rapporterar AFP. "Att slänga bränsle på elden och samtidigt skylla på andra är ett oansvarigt och omoraliskt beteende," säger Hua Chunying, talesperson för utrikesdepartementet. På frågan om huruvida Kina överväger sanktioner mot Ryssland svarar Hua att Peking tror att sanktioner "aldrig varit ett fundamentalt och effektivt sätt att lösa problem". Omni 220223. Kommentar: Och vad säger Kina om Putin faktiskt anfaller Ukraina? Det var USA:s fel? Japan inför sanktioner mot Ryssland och regionerna. Japan går samma väg som EU, USA och Storbritannien och inför sanktioner mot Ryssland och separatisterna i Ukraina, rapporterar AFP. Landet fördömer de ryska handlingarna "som kränker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet i strid med internationell rätt". "Utifrån utgångspunkten att hantera den här frågan i samarbete med det internationella samfundet har Japan beslutat att införa sanktioner," säger premiärminister Fumio Kishida. Sanktionerna innefattar ett förbud mot emitterande av, och handel med, ryska statsobligationer i Japan. Visumförbud, handelsförbud och frysta tillgångar är bland de åtgärder som riktas mot personer med koppling till "de två så kallade republikerna". Omni 220223. Liz Truss: Sannolikt med attack på Kiev - nya sanktioner på väg. Det är "högst sannolikt" att Ryssland kommer attackera Ukrainas huvudstad Kiev inom ramen för en "fullskalig invasion", säger Storbritanniens utrikesminister Liz Truss enligt Sky News. Storbritannien kommer i dagarna lansera ett nytt, betydligt hårdare sanktionspaket mot Ryssland. "Vi kommer gå längre. Vi kommer att begränsa rysk tillgång till brittiska marknader. Vi kommer förhindra att den ryska staten skuldsätter sig hos den brittiska regeringen," säger Truss. De nya sanktionerna kommer att riktas mot en betydligt längre lista av ryska oligarker än de tidigare, enligt källorna. Spekulationer om Putins verklighetskontakt - har han blivit tokig? Omni 220223. Tyske näringsministern: Vi klarar oss utan rysk gas. De tyska energibehoven kan mötas utan rysk gas, säger den tyske näringsministern Robert Habeck enligt AFP. Eftersom Ryssland är landets största leverantör lär priserna gå upp - men det kan kompenseras av andra leverantörer och satsningar på förnybara energikällor, säger han. På tisdagen meddelade den tyske förbundskanslern Olaf Scholz att man stoppar den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 på grund av de ryska aggressionerna mot Ukraina. Om den färdigställts hade rysk gas utgjort 70 procent av den tyska gasimporten. Tyskland importerar i nuläget över hälften av sin gas från Ryssland Omni 220223. Nationellt nödläge godkänns av Ukrainas parlament. Ukrainas parlament godkänner säkerhetsrådets förslag att utlysa 30 dagars nationellt nödläge på grund av de ryska aggressionerna, rapporterar flera medier. Bland annat innebär det ökade säkerhets- och fordonskontroller i landet, uppgav rådssekreteraren Oleksij Danilov tidigare under onsdagen. Det blir inte heller tillåtet med folksamlingar eller strejker och myndigheter får möjlighet att införa utegångsförbud. Enligt Ekots korrespondent kommer utländska medborgare att få svårare att röra sig i gränsområdena. Ukraina gör sig redo för en eventuell rysk invasion. Omni 220223. Johnson lovar att skicka fler vapen till Ukraina. Storbritannien kommer inom kort att förse Ukraina med fler vapen till följd av Rysslands ”hotfulla beteende”. Det säger premiärminister Boris Johnson under en frågestund i det brittiska parlamentet, skriver brittiska medier. Under frågestunden krävde också många ledamöter ett större sanktionspaket mot Ryssland. Labourledaren Keir Starmer betonade visserligen att det är viktigt med enighet, men lyfte samtidigt behovet av ett större tryck mot Putin. "Parlamentet ska inte tveka kring omfattningen på paketet som presenterades i går, för jag tror inte riktigt att människor förstår att vi redan ligger i täten," svarade Johnson då. Storbritannien kommer att skicka olika sorters vapen Omni 220223. Ukrainas parlament: Civila ska få rätt att bära vapen. På grund av "hot och fara för det ukrainska folket" ska civila få bära vapen i Ukraina. Det är lagförslaget som röstades igenom i det ukrainska parlamentet under onsdagen, som även ger invånarna rätt att agera i självförsvar, rapporterar Reuters. Tidigare under onsdagen godkände det ukrainska säkerhetsrådet ett förslag om att utlysa nationellt nödläge. Förslaget, som måste godkännas av parlamentet, skulle gälla i 30 dagar. I Luhansk och Donetsk har nödläge varit utlyst sedan 2014, enligt Reuters. Omni 220223. Persson Löfgren: Kritiker börjar uppfatta Putin som närmast galen. Ukraina har infört ett undantagstillstånd som bland annat kommer att begränsa trafiken vid gränserna till Ryssland. Under förmiddagen har Rysslands president Vladimir Putin hållit ett tv-sänt tal där han har sagt att landet har de mest lovande vapensystemen i världen och kan "försvara sig mot allting". På sociala medier och i oberoende medier i Ryssland börjar det dock komma kritik mot den egna presidenten, säger Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. "Man ifrågasätter att Putin erkänt utbrytarna och står på gränsen till ett utvidgat krig - man uppfattar det som att han närmast har blivit galen". SR 220223. Polisen går upp i stabsläge under Ukrainakrisen. Svenska polisen har gått upp i stabsläge och en nationell särskild händelse har utlysts. Detta med anledning av det spända säkerhetsläget mellan Ukraina och Ryssland, skriver Aftonbladet. Enligt uppgifter till tidningen har polisen blivit uppmanade att ha fulltankade bilar, men en sån uppmaning har inte skickats ut nationellt, säger polisen till TT. Beslutet om stabsläge innebär att polisen kan kalla in extra resurser eller ha dem i beredskap. SR 220223. UD flyttar delar av ambassaden från Kiev. Svenska utrikesdepartementet har beslutat att tillfälligt flytta delar av den svenska ambassadens verksamhet i Ukraina till Lviv, i den västra delen av landet. I Ukraina ligger flera myndighetssajter nere, däribland utrikesdepartementets och säkerhetstjänstens. Under den senaste tiden har Ukraina utsatts för flera cyberattacker som Ukraina anklagar Ryssland för. EU kallar ledarna för de 27 medlemsländerna till ett krismöte om det spända säkerhetsläget mellan Ukraina och Ryssland, mötet ska hållas i Bryssel imorgon kväll. SR 220223. Direktrapport från fronten i östra Ukraina. Krisen i Ukraina fortsätter och har intensifierats sedan Ryssland erkände de östliga regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga stater. Journalisten Antti Kuronen har sedan länge bevakat Ukraina, och befann sig senast under tisdagen vid frontlinjen i landets östra delar, där han talat med både soldater och lokalbor. Hör Antti Kuronen, Yles korrespondent, berätta om vad han sett. Ryssland använder förbjudna vapen enligt Minskavtalet. Ukrainanska soldater har fått order om att inte besvara skjutandet från ryska sidan. Tidigare besvarade man elden med samma ammunition som de blev beskjutna med. SR 220223. Ukraina larmar om nya attacker mot hemsidor. Ukrainas digitaliseringsminister Mychailo Fedorov säger att flera av regeringens hemsidor har överbelastats i en cyberattack, rapporterar Reuters. Det finns även uppgifter om att banker drabbats. Tidigare i veckan uppgav ukrainska myndigheter att man sett varningar på nätet om att hackare förberedde attacker efter en omfattande cyberattack. Landets president Volodymyr Zelenskyj kräver omvärldens stöd. Omni 220223. Lööf: Dags för Sverige att gå med i Nato. Det ryska angreppet mot Ukraina har gjort ett svenskt medlemskap i Nato akut. Det säger Annie Lööf (C) i SVT:s "30 minuter". "Vi ska inte vara en buffertzon mellan ett aggressivt Ryssland och andra västliga demokratier," säger partiledaren. Hon får stöd av M, KD och L, som tycker att alliansen är en garant för fred och säkerhet i västvärlden. S är för deltagande i operationer som organiseras av Nato, men vill inte att Sverige går med. V och MP motsätter sig medlemskap, och SD vill inte att det genomförs utan en folkomröstning. Omni 220223. EU straffar 351 politiker som stöttade Putins erkännande. EU:s första sanktioner mot Ryssland beslutades formellt under onsdagseftermiddagen, rapporterar AP. Förutom individuella sanktioner mot samtliga 351 ledamöter av parlamentet duman som röstade för ett erkännande av Donetsk och Luhansk straffas regeringstjänstemän och företag. Sanktionerna innebär i stort reseförbud och frysta tillgångar utomlands. Fler åtgärder planeras inom kort. Enligt ett utkast som Politico tagit del av EU står redo att införa sanktioner mot ryske försvarsministern Sergej Sjojgu. Omni 220223. USA inför sanktioner mot Nord Stream-bolag. USA:s president Joe Biden har gett order om att införa sanktioner mot Nord Stream 2 AG, bolaget som bygger gasledningen genom Östersjön. I ett skriftligt uttalande säger han att även personer med koppling till företaget kommer att straffas. Tidigare i veckan meddelade tyske förbundskanslern Olaf Scholz att man stoppar den kontroversiella ledningen. Omni 220223. Johnsons hårdhandskar kan hota Londons ryska ställning. De sanktioner som Storbritannien presenterade i går kan komma att hota Londons ställning som ryska elitens andra hem, skriver Wall Street Journal. I decennier har Rysslands allra rikaste älskat London - också kallat "Moscow-on-Thames" - genom att köpa upp fastigheter i dyra områden och utnyttja stadens ställning som finanscentrum. I gårdagens sanktioner straffades inte bara banker utan också tre kända oligarker med kopplingar till Vladimir Putin. Enligt Thomas Mayne, expert på korruption vid tankesmedjan Chatham House, behöver dock Storbritannien vidga sanktionerna till omkring 100 personer och deras familjer för att de ska ha avsedd effekt. "Sen är det oklart vilket tryck det sätter på Putin," kanske inget, säger han till tidningen. Omni 220223. Kreml: Separatistledare ber Putin om militärt stöd. Separatistledarna i Luhansk och Donetsk ber formellt Ryssland om militärt stöd mot den ukrainska armén. Det rapporterar nyhetsbyråer med hänvisning till Kreml. Uttalandet kommer kort efter att ukrainska parlamentet godkänt ett 30 dagars undantagstillstånd för hela landet förutom de två regionerna, där det är nödläge sedan 2014. Ryske presidenten Vladimir Putin erkände Luhansk och Donetsk som självständiga under ett timslångt tal i måndags. Samtidigt har Ryssland börjat evakuera sina diplomater från Ukraina. Putins talesperson Dmitrij Peskov säger att presidenten mottagit förfrågan via brev. Självutropade ledaren i Donetsk uppmanar Ukraina att ge upp området. Omni 220223. Ambassadörer: Medlemskap i Nato är ett givet svar. Ryssland försöker stöpa om säkerhetsordningen i Europa, och det kommer påverka Sverige. Ett svenskt Nato-medlemskap är nu det enda rimliga vägvalet då det bäst tjänar Sveriges nationella intressen. Det skriver flera ambassadörer och experter i SvD Debatt. "Ordningen som regeringen är så rädd att rubba är redan rubbad", skriver debattörerna. Utöver det vill ambassadörerna att Sverige bistår Ukraina med militär utrustning, och gör det möjligt för Ukraina att köpa försvarsmateriel av Sverige. "Stöd till Ukraina är inte välgörenhet och gester. Det är bidrag till Europas och världens säkerhet." Omni 220223. Ukraina: Nära 200 000 ryska soldater vid gränsen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ryssland nu har närmare 200 000 soldater vid gränsen till landet, rapporterar AFP. Zelenskyj säger också att Ryssland har godkänt en offensiv mot Ukraina. Zelenskyj ska under kvällen ha försökt ringa till Rysslands president Vladimir Putin för att diskutera detta. Putin svarade däremot inte på Zelenskyjs samtal. Under onsdagskvällen har också Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba krävt att FN:s säkerhetsråd ska ha ett blixtinkallat möte, rapporterar Reuters. Detta efter att separatistledarna i Donetsk och Luhansk begärt militärt stöd från Kreml tidigare under kvällen. Omni 220224. Biden fördömer offensiven i Ukraina - varnar för död och katastrofalt lidande. USA:s president Joe Biden fördömer Rysslands besked att man skickar in soldater i östra Ukraina och säger att "världen kommer att hålla Ryssland ansvarigt" för attacken. Bara minuter efter det ryska beskedet publicerade Biden ett uttalande på Vita husets hemsida, där han varnar för ett "katastrofalt" lidande och många förlorade människoliv. "Hela världens böner är med folket i Ukraina i kväll när de utsätts för en oprovocerad och omotiverad attack av ryska militärstyrkor", säger Biden. Presidenten lovar ett kraftfullt svar mot Ryssland och i ett tal till nationen senare under dagen kommer han att meddela ytterligare sanktioner. Natochefen Jens Stoltenberg fördömer också Ryssland i ett uttalande. Även han varnar för en stor risk för mänskligt lidande. Omni 220224. *** 2022-02-24 Ryssland anfaller Ukraina på alla fronter *** Carl Fridh Kleberg på tågresa i Ukraina: Min mobiltelefon kastade sitt blåaktiga sken över den nedsläckta kupén. På skärmen stod det att läsa en enda rad. En nyhetsnotis som löd: "Rysslands president Vladimir Putin har utlyst en 'militär specialoperation' för att 'demilitarisera' och 'denazifiera' Ukraina."(Som i själva verket var ett vidrigt krig.)
svt 220524. Putin varning i rysk tv kl 04:00 svensk tid till alla som försöker stoppa honom: Följderna kommer att bli sådana att ni aldrig sett något liknande.
You tube 220224. 1:16. Ryssland tillkännager attacker mot ukrainsk infrastruktur med högprecisionsvapen mot militära infrastrukturer, luftförsvarsanläggningar, militära flygfält och flyg. Ryssland inleder en militär insats i Ukraina. Det beskedet gav landets president Vladimir Putin i ett tv-sänt tal i natt. "Det pågår en militär aktion, det är ställt utom allt tvivel", säger vår korrespondent i Moskva, Maria Persson Löfgren. Ryssland måste enligt Putin agera mot ett folkmord mot miljoner människor. Man ska dessutom avmilitarisera ovh avnazificera Ukraina som samtidigt inte sägs ha någon riktig makthavarare utan de sitter där med dekorativa valförfaranden. SR 220224. Ryssland anfaller Ukraina - Vladimir Putin varnar omvärlden för att ingripa. Ryssland inleder en militär insats i östra Ukraina. Det meddelade den ryska presidenten Vladimir Putin i ett tv-sänt tal vid 04-tiden på torsdagen. Putin beskriver offensiven som "en särskild militär insats" och uppmanar ukrainska soldater att omedelbart lägga ned sina vapen. "Till alla som skulle kunna tänka sig att ingripa utifrån: Om ni gör det kommer det att möta konsekvenser som är större än de ni har mött i historien. Alla relevanta beslut har fattats. Jag hoppas att ni hör mig," säger Putin i talet. Efter beskedet hördes flera explosioner i bland annat Kiev, Odessa, Mariupol och i Donbass-området. Flera korrespondenter rapporterar om höga smällar i städerna. Putins besked fördöms av FN, EU, USA och en lång rad andra länder. Nato lovar att försvara sina allierade. Det vet vi om invasionen: FN och EU reagerar starkt: "För mänsklighetens skull - ta hem dina trupper". FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar Ryssland att avsluta aggressionerna mot Ukraina. I ett tal efter nattens krismöte i FN:s säkerhetsråd säger FN-chefen att konflikten måste avslutas här och nu. "President Putin, för mänsklighetens skulle: För dina trupper tillbaka till Ryssland," sa Guterres. "För mänsklighetens skull: Påbörja inte det som kan vara Europas värsta krig sedan början av århundradet," fortsatte han. Även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommenterar offensiven. "I den här mörka tiden är våra tankar med Ukraina och de oskyldiga kvinnorna, männen och barnen", twittrar hon. Putin gav besked om en miltär insats i Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Ukrainas utrikesminister beskriver det som att en fullskalig invasion har påbörjats. Omni 220224. "Vi är starka, vi är redo för allt, vi kommer att vinna." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar Ukrainas befolkning att inte få panik. Uttalandet kommer efter ett samtal med USA:s president Joe Biden, till följd av Rysslands besked. "Vi är starka, vi är redo för allt, vi kommer att vinna," säger Zelenskyj. Rysslands president Vladimir Putin meddelade tidigt på torsdagsmorgonen att en "särskilt militär insats" inleds i Ukraina. En lång rad världsledare har redan fördömt offensiven. Explosioner har hörts i flera städer i Ukraina under morgonen. Enligt uppgifter till CNN har över 100 personer dött eller skadats. Den ryske presidenten skyller allt på Ukraina. Putin hävdar att planen "inte inkluderar ockupering av ukrainskt territorium". Omni 220224. Kommentar: Risigt läge för Volodymyr Zelenskyj. Uppgifter: Minst 100 döda eller skadade i anfallet. Minst 100 personer har dödats eller skadats under morgonens ryska anfall på Ukraina, rapporterar CNN enligt Expressen. Från städer över hela Ukraina kommer rapporter om explosioner, enligt AFP. Ryssland. Landets utrikesminister Dmytro Kuleba säger att Ukraina är utsatt för en "fullskalig" invasion. President Volodymyr Zelenskyj har infört krigslagar i landet. Europeiska ledare: En hemsk dag för Ukraina - en mörk dag för Europa. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kallar det ryska angreppet "ett flagrant brott mot internationell rätt", rapporterar Reuters. "Det är en hemsk dag för Ukraina och en mörk dag för Europa," säger han. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson skriver på Twitter att han pratat med Ukrainas president Zelenskyj för att diskutera nästa steg. "President Putin har valt en väg av blodspillan och ödeläggelse genom denna oprovocerade attack på Ukraina." Frankrikes president Emmanuel Macron fördömer Rysslands beslut att "kriga mot Ukraina", enligt AFP. Omni 220224. Nato: Kommer göra allt för att försvara våra allierade - vi står bakom Ukraina. Nato kommer att göra allt i sin makt för att försvara alla sina allierade. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande efter att Ryssland meddelat att en militär insats påbörjas i Ukraina. "Vi står bakom Ukraina i denna hemska tid," säger Stoltenberg. Han säger också att Natos medlemsländer kommer att träffas för att diskutera den senaste utvecklingen, som han beskriver som ett brott mot internationell lag och ett allvarligt hot mot säkerhetsläget i regionen. "Jag fördömer starkt Rysslands hänsynslösa och oprovocerade attack mot Ukraina, som sätter otaliga civila liv på spel. Återigen, trots våra upprepade varningar och outtröttliga ansträngnngar för diplomati, har Ryssland valt aggressionens väg mot ett självständigt och fritt land," säger Stoltenberg. Omni 220224. Explosioner i tio ukrainska regioner - flyglarm i Kiev. Explosioner har inträffat i tio ukrainska regioner, rapporterar New York Times med hänvisning till Ukrainas statliga krismyndighet. Det handlar främst om delar av östra och södra Ukraina, däribland landets huvudstad Kiev. Explosionerna startade kort efter Vladimir Putins besked om en militär insats i Ukraina. Det kommer även uppgifter om flyglarm i Kiev, rapporterar AFP. Minst 100 personer ska ha dött eller skadats i offensiven, enligt CNN:s uppgifter. Omni 220224. Kievbo: "Hör dånande explosioner och flygsirener - vi är väldigt rädda". Olga Ramanova från Kiev är skräckslagen och har inte sovit en blund på hela natten. Hon hör dånande explosioner inte långt bort, berättar hon för SvD. "Några vänner till mig söker desperat efter bilar för att fly så snabbt de kan nu i gryningen." Vissa försöker lämna Kiev, medan andra gör som hon och hukar i sina lägenheter, berättar Ramanova. Taras Semenuik, en annan Kievbo SvD pratat med, säger att hans familj nu ska fly staden. "Min hustru och vår sjuårige son kommer nu att köra. Men jag stannar." Omni 220224. Ukrainas FN-ambassadör höll känslosamt tal till ryska kollegan under krismötet. Ukrainas FN-ambassadör Sergiy Kyslytsya höll ett emotionellt tal under FN:s extrainsatta krismöte i natt - där han vände sig direkt till den ryska ambassadören. Det skriver New York Times i sin direktrapport. Kyslytsya höll upp sin telefon och frågade sin ryska kollega om han vill se talet där Vladimir Putin meddelade att ryska soldater går in i Ukraina. "Ska jag spela upp videon där din president förklarar krig?" sa Kyslytsya. Den ryska ambassadören svarade: "Det här kallas inte ett krig - det här kallas en särskild militär insats i Donbass." Omni 220224. Andersson fördömer ryska invasionen: "En attack på Europas säkerhetsordning". Statsminister Magdalena Andersson (S) fördömer den ryska invasionen av Ukraina. På Twitter skriver hon: "Sverige fördömer å det kraftfullaste Rysslands pågående invasion av Ukraina. Rysslands agerande är även en attack på den europeiska säkerhetsordningen. Det kommer bemötas av enigt och robust svar i solidaritet med Ukraina. Ryssland är ensamt ansvariga för detta mänskliga lidande." Invasionen fördöms även av utrikesminister Ann Linde (S). Hon skriver på Twitter att svenska medborgare i Ukraina uppmanas till "maximal säkerhet". Omni 220224. Ukraina: "Vi har skjutit ned fem ryska stridsflygplan" - Ryssland nekar. Fem ryska stridsflygplan och en helikopter har skjutits ned i östra Ukraina, rapporterar ukrainsk militär enligt AFP. Ryssland förnekar uppgifterna, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Ria enligt Reuters. I stället hävdar det ryska försvarsdepartementet att det ukrainska luftförsvaret ”neutraliserats”, rapporterar nyhetsbyrån Tass enligt BNO News. Det ukrainska luftrummet har stängt för all civil flygtrafik, och flyglarm ljuder i bland annat Kiev och Lviv. Även Ryssland har stängt sitt luftrum i gränsområdet. Omni 220224. Ukraina inför krigslagar i landet: "Fredliga städer är under attack". Ryssland har påbörjat en fullskalig invasion av Ukraina. Det skriver den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba på Twitter. "Fredliga ukrainska städer är under attack. Detta är ett anfallskrig. Ukraina kommer att försvara sig och kommer att vinna. Världen kan och måste stoppa Putin. Det är dags att agera nu", twittrar han. Parlamentet har godkänt president Volodymyr Zelenskyjs begäran att införa krigslagar i landet, enligt Reuters. Efter Vladimir Putins besked att Ryssland påbörjar en militärinsats i Ukraina har det kommit uppgifter om explosioner från flera olika städer i landet. Omni 220224. Bert Sundström i Kiev: Putin rättfärdigar sitt anfall på Ukraina med en massa trams om "hot från Ukraina". Några hot från Ukraina mot Ryssland finns inte. Det här är en pågåede invasion. Ett krig som Putin, utan egentlig skälig motivation, har startat. svt 220224. Kina manar till lugn - men vägrar kalla det invasion. Kina manar på torsdagen de inblandade parterna i Ukrainakrisen till lugn - men vill inte använda ordet invasion för att beskriva Rysslands anfall, rapporterar Reuters. Kommentarerna gavs av utrikesdepartementets talesperson Hua Chunying i en daglig pressbriefing. Omni 220224. Moskvabörsen.Zelenskyj beordrar armén att skjuta för att döda: "Orsaka maximala förluster". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar sin armé att "orsaka maximala förluster", uppger arméns högste befälhavare enligt AFP. Försvarsminister Oleksii Reznikov säger att "alla som är redo och kan hålla ett vapen" får delta i försvarsinsatsen, enligt Reuters. Den ukrainska armén strider hårt mot "massiv rysk artilleribombning av infrastruktur", uppger en rådgivare i president Zelenskyjs stab. Enligt armén har nu ryska marktrupper gått in i landet. Gränspolisen larmar om anfall i flera olika gränsområden, och videoklipp i internationella medier visar kolonner av militära fordon som rör sig in i landet vid olika gränsposteringar. Omni 220224. Navalnyj: Människorna som startade det här kriget är gangsters och tjuvar. Samtidigt som Ryssland invaderar Ukraina befinner sig den fängslade oppositionskritikern Aleksej Navalnyj i rysk domstol. I sitt framträdande uppmanar han Vladimir Putin att avsluta kriget. Det skriver The Telegraphs Moskvakorrespondent Nataliya Vasilyeva på Twitter. "Människorna som startade detta krig är gangsters och tjuvar," säger Navalnyj. I den pågående rättsliga processen mot regimkritikern riskerar han att få sitt straff förlängt med tio år. Omni 220224. Gråt och blodspillan i Ukraina - människor sörjer döda och flyr sina hem. I staden Tjuhuiv i östra Ukraina sörjer en man i 30-årsåldern på torsdagsmorgonen vid sin fars kropp i ett utbränt bilvrak efter en rysk missilattack, rapporterar AFP. "Jag sa åt honom att lämna," säger mannen. En fyra-fem meter bred krater uppstod mellan två svårt skadade lägenhetsbyggnader efter attacken. 67-årige Sergej försöker ställa ett Ikeabord för sitt krossade fönster. "Jag kommer stanna här, min dotter är i Kiev och det är samma sak där," säger han till AFP. Medan svarta rökpelare syns från ett närbeläget flygfält står tonåriga Anastasia med sin katt i famnen och ser sin rullstolsburne farfar lastas in i en minibuss. "Vi hade aldrig kunnat förvänta oss det här," säger hon. Omni 220224. Analyser: Ett katastrofalt felbeslut av Putinregimen - galenskapen är fullkomlig. Det verkar som att Rysslands plan hela tiden var att invadera Ukraina. Det skriver BBC:s korrespondent Steve Rosenberg i en snabbanalys av läget. Han konstaterar att ingen kan veta vad som kommer att hända i framtiden. "Men det som händer i dag är verkligen en vattendelare. Det är ett tecken på att Putin har bestämt sig för att ignorera västvärlden och gå vidare med sina planer", skriver han. Ett katastrofalt felbeslut av Putin, anser DN:s Anna-Lena Laurén. Hon menar att det här på sikt kommer att bli slutet för Putinregimen, eftersom kriget saknar folkets stöd och inte kommer ge några resultat. "Galenskapen är fullkomlig", skriver hon. Vid 06-tiden konstaterade Sky News korrespondent i Kiev, Deborah Haynes, att det fanns många frågetecken om vad som hände, men att hon hörde flera explosioner. Hon konstaterade också att Ukrainas maktelit och militär sitter i Kiev. "För att en attack på ett annat land ska vara framgångsrikt är det alltid ett nyckelmål att försöka försvåra för oppositionen att slå tillbaka." Omni 220224. Statsministern varnar för lidande: "Nytt och mörkt kapitel i Europas historia". I dag inleddes ett "nytt och mörkt kapitel i Europas historia", säger statsminister Magdalena Andersson (S) under torsdagens pressträff med anledning av den militära invasionen i Ukraina. "Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig." Hon säger att Ukrainas territoriella integritet och suveränitet måste respekteras. Under dagen kommer statsministern att prata med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att uttrycka sitt fulla stöd. "Avslutningsvis vill jag vända mig till svenska folket. Vi vet att många undrar och funderar vad det innebär för oss. Att ett land i vårt direkta närområde kränker folkrätten och europeiska säkerhetsordningen får konsekvenser även för Sverige," säger hon och fortsätter: "Regeringen följer utvecklingen mycket noga och kommer att fatta de politiska beslut som krävs. (...) Samordningen i regeringskansliets krisorganisation är aktiverad och alla beordrade myndigheter arbetar under högtryck." Hon vill också uppmana till stor vaksamhet vad gäller försök till desinformation.
Omni 220224. Ukraina bryter diplomatiska förbindelser med Ryssland. Ukraina har brutit alla diplomatiska förbindelser med Ryssland efter invasionen, meddelar president Volodymyr Zelenskyj i ett filmat uttalande enligt AFP. Det är första gången det sker under Ukrainas självständighet efter Sovjetunionens kollaps 1991. Samtidigt uppger den ryska armén att Moskvabackade ryska separatistkrigare avancerar sina positioner i landet. Ryssland uppger dock att ukrainska civila "inte har något att frukta". Omni 220224. Undantagstillstånd införs i Litauen efter invasionen. Litauen inför undantagstillstånd som svar på den ryska invasionen av Ukraina, meddelar president Gitanas Nauseda enligt AFP. "Även om det inte finns något direkt hot mot Litauens stabilitet måste vi bedöma situationen på rätt sätt och agera ansvarsfullt och solidariskt," säger han enligt public service-bolaget LRT. Omni 220224. Experter: Europas säkerhet i fara om frontlinjen flyttas. Följderna för Europas säkerhet skulle bli omvälvande om invasionen leder till att Ukraina upphör att existera som stat. Det skriver DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski i en snabbanalys av läget. Med Rysslands armé framme vid Ukrainas västgräns skulle Europa befinna sig i en helt ny geopolitisk situation, skriver han och fortsätter: "Den nya frontlinjen mellan Ryssland och Nato förflyttas därmed mer än 100 mil västerut, där ryska stridskrafter och missiler kan stationeras intill Europas hjärta." Europas säkerhet nämns även av Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, i en intervju med Ekot. "Det är ett nytt kapitel i europeisk historia som nu skrivs." Hon lyfter att Putin under nattens tal hotade med att använda kärnvapen om andra nationer skulle lägga sig i. Omni 220224. Många ukrainare har dödats under dagen - även civila. Omkring 40 soldater och tio civila har dött i Ukraina under morgonens strider, säger en talesperson för Ukrainas regering till AFP. Sedan uttalandet har ytterligare tiotals dödsfall rapporterats. Under morgonen sa även den ukrainska militären att de har dödat 50 ryska soldater, där sex ryska plan har skjutits ner, rapporterar The Telegraph. Enligt utrikesminister Dmytro Kuleba pågår en fullskalig rysk offensiv från många olika riktningar. Strax före 08.30 uppgav ukrainsk gränspolis att ryska marktrupper går in i landet, enligt AFP. Enligt ett uttalande från den ukrainska gränspolisen anfaller ryska trupper från både Ryssland, den annekterade Krimhalvön och från Belarus med understöd av belarusiska styrkor. Åtminstone två byar uppges ha intagits. Attacker mot gränspatruller och posteringar vid gränsen pågår med artilleri, tunga vapen och handeldvapen i ett flertal regioner, enligt gränspolisen. Omni 220224. Ukraina pekar ut Belarus - men Lukasjenko förnekar. Uppgifterna går isär kring Belarus eventuella inblandning i den ryska invasionen av Ukraina. Den ukrainska gränsmyndigheten uppger att den ryska armén attackerade Ukraina från Belarus - och dessutom med stöd från landet, enligt AP. Men den belarusiska ledaren Aleksandr Lukasjenko hävdar att hans trupper inte har medverkat i den ryska militärinsatsen. Samtidigt medger Lukasjenko att ryska trupper som befann sig i Belarus "högst troligt" deltog i invasionen, skriver Reuters. Minsk uppger att Vladimir Putin ringde den belarusiska presidenten vid 03-tiden svensk tid, för att informera om den stundande attacken. Enligt Reuters, som hänvisar till en statligt kontrollerad nyhetsbyrå, vill Lukasjenko att Ryssland och Ukraina träffas i Minsk för att samtala om utvecklingen. Omni 220224. Största Moskvaraset hittills - 2 000 miljarder borta. Morgonens nära halvering av Moskvabörsen är det största raset någonsin på den ryska marknaden, enligt Bloomberg. Vid 10.00 var Moex-indexet ner 45 procent och indexet i dollar, RTS, var ner 50 procent. Det betyder att motsvarande nästan 2 000 miljarder kronor i börsvärde raderats. Även rubeln faller kraftigt. Valutastrategen Piotr Matys på Intouch Capital Markets säger till nyhetsbyrån att hastigheten och magnituden av rubelförsvagningen är livsviktig att hålla koll på och att valutainterventionen centralbanken aviserat är den första försvarslinjen. Den andra försvarslinjen vore en nödhöjning av räntan, precis som vid den senaste rubelkrisen 2014. Strax efter 10.30 har Moex återhämtat sig något och är ner knappt 27 procent. Även ryska obligationer faller.
Omni 220224.
Moskvabörsen. 24 döda i nya raketattacker - "andra våg" av anfall pågår. Minst 18 personer - åtta män och tio kvinnor - har dödats i en raketattack mot en militärbas nära hamnstaden Odessa i södra Ukraina. Det rapporterar flera nyhetsbyråer med hänvisning till uttalanden från lokala myndigheter. I staden Brovary nära huvudstaden Kiev har minst sex personer dödats i en annan attack. Enligt ukrainska myndigheter pågår det en "andra våg" av raketattacker. Den första kom under tidig morgon efter Putins tv-sända tal, och riktades mot militära byggnader på flera håll i landet. Enligt en Reuterskorrespondent ses svart rök stiga nära underrättelsetjänstens högkvarter i Kiev. Omni 220224. Nato kallar in länderna till krismöte: "Freden på vår kontinent har krossats". Nato aktiverar nu sin försvarsplan - och kallar in medlemsländerna till ett extrainsatt möte i morgon. Även Sverige och Finland har bjudits in till mötet. Det säger militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en pressträff efter den ryska invasionen av Ukraina. "Freden på vår kontinent har krossats," säger Stoltenberg i början av pressträffen. "Detta är en avsiktlig, kallblodig, sedan länge planerad invasion," fortsätter han. Stoltenberg konstaterar att Nato har stärkt sin beredskap i Europa under den senaste tiden. Såväl stridsflygplan som fartyg och soldater står redo, säger han. Omni 220224. 20 procent av ryska gasen till Europa går via Ukraina. En femtedel av den rysk-importerade gasen till Europa går via Ukraina. Det rapporterar Bloomberg som kallar landet för "världens brödkorg" för deras stora produktion av spannmål. Ukraina levererar flera produkter till Europa, förutom, majs, vete och korn står landet för 10 procent av kontinentens stålimport. Vilket innebär att produktionsavbrott skulle strama åt den redan ansträngda marknaden, enligt Bloomberg. Ukrainas enorma transportnät för gas designades under Sovjet-tiden för att transportera bränsle från de sibiriska fälten. Omni 220224. Vattenfall ifrågasätter importen av ryskt uran. Statliga Vattenfall stoppar alla planerade inköpt av ryskt bränsle till kärnkraftverk, enligt TT. Ett avtal om leverans av kärnbränsle till Ringhals var tecknat med ryska statliga Rosatom. Leveransen var planerad ett till två år fram i tiden, men stoppas nu. "Vi vill inte framstå som tondöva," säger den statliga energijättens pressekreterare Markus Fischer till Dagens ETC. Inga leveranser från Ryssland till Vattenfalls kärnkraftverk kommer att ske tills vidare. Invasionen kan sätta stopp för ryskt uran till Sverige. Omni 220224. Svenska stridsflyg skyddar gränserna - bombplan från USA övar i västra Dalarna. Stridsladdade Gripen-plan har satts in för att försvara Sveriges gränser, uppger Försvarsmakten för DN. De senaste timmarna har försvaret höjt den svenska beredskapen, och Gripen-planen är försedda med vapen som kan skjuta ner andra plan. "Det gör vi när vi anser att det behövs," säger Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten, till DN. Samtidigt genomför ett amerikanskt bombflyg övningar i Älvdalen i Dalarna, enligt källor till tidningen. Det amerikanska flyget genomför simulerade anfall mot mål på marken. Sverige har bjudit in till, och leder, militärövningen. Efter övningarna lämnar USA-planen svenskt luftrum. Försvaret sätter in stridsflyg längs gränserna. Omni 220224. Värre sanktioner väntar - betalsystem hårdast väg. Västvärlden förbereder tuffare sanktioner efter Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar internationella medier. En av de allvarligaste åtgärderna som diskuteras är att utesluta Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift, rapporterar Washington Post. Men något sådant kommer inte ske, säger EU-källor till Reuters. Det skulle betyda långtgående konsekvenser för Europa då europeiska långivare kommer få svårt att få tillbaka sina pengar. Ett annat alternativ är att blockera ryska banker från en så kallad clearing av dollarn mot den amerikanske centralbanken Federal Reserve, skriver AFP. I praktiken måste banker ha tillgång till det för att kunna handla med dollar. En tredje väg, enligt Dagens Næringsliv, är att stoppa export av viktig teknologi till landet. "Man hoppas att sanktionerna ska påverka situationen, men risken är att det dröjer innan sanktionerna får effekt, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth till DI TV. Omni 220224. Ukraina vädjar om att få evakuera kvinnor och barn. Ukraina vill att Ryssland ska tillåta en "grön korridor" för att evakuera kvinnor och barn från de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till den statliga nyhetsbyrån Interfax. Ukrainas vice statsminister Iryna Vereshchuk uppmanar Ukrainas internationella partners till att försöka påverka Ryssland till att tillåta korridoren. "Det här är ett krig. Men kvinnor och barn borde tillåtas att lämna sina hem som beskjuts", säger hon till Interfax. Minst ett hundratal människor är skadade eller döda i Ukraina Omni 220224. "Diktator" och "Hitler" - EU:s ledare sågar Putin. Europas ledare går en efter en ut och fördömer Rysslands president Vladimir Putins agerande, där många hårda ord förekommer. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson höll ett tal under torsdagen där han kritiserar Putin och kallar honom för diktator, rapporterar The Guardian. "Jag tror inte att den ryska diktatorn kommer att lyckas dämpa ukrainarnas patriotism", sa Johnson. Den ukrainska ledaren Volodymyr Zelenskyj drog jämförelser mellan Putin och Hitler i ett tv-sänt tal på torsdagen, rapporterar CNN. I talet sade Zelenskyj att Ryssland har attackerat Ukraina på ett "lurigt sätt" och agerat ungefär som Hitler gjorde under andra världskriget. Omni 220224. Protester mot kriget i Ryssland - minst 27 gripna. I Ryssland har över 27 personer som deltagit i demonstrationer mot invasionen av Ukraina har gripits, rapporterar AFP. Ryska myndigheter har gått ut och varnat för att delta i liknande protester. "Man bör vara medveten om de negativa juridiska konsekvenserna av dessa handlingar", säger Utredningskommittén, en myndighet som utreder större brott, i ett uttalande. Det ryska inrikesdepartementet säger att de kommer vidta "alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa den allmänna ordningen". Omni 220224. Forskare: Ukrainska journalister kan bli förföljda. Ukrainska journalister och kulturarbetare kommer att bli ett prioriterat mål för Ryssland om landet ockuperar stora delar av Ukraina. Det säger Roman Horbyk, ukrainsk medieforskare vid Södertörns högskola, till DN. Horbyk, som för närvarande befinner sig i Kiev, gör bedömningen att fria medier kommer att sluta existera i Ukraina om Ryssland tar kontroll över stora delar av landet och att alla kulturutövare "som tar politisk ställning" kan riskera att bli ryska måltavlor. "De kanske kommer att bli tillfångatagna, isoleras och sedan även dödas," säger han till tidningen. Expert i Kiev: Journalister och kulturarbetare kommer bli offer för förföljelse. Omni 220224. USA: Ryssland planerar att avsätta Ukrainas regering. Ryssland planerar att avsätta den ukrainska regeringen och tillsätta en ny regering som är mer Moskva-vänlig. Det uppger amerikanska försvarskällor till AFP. "De har avsikt att i princip halshugga regeringen och installera sina egna styrmedel," säger tjänstemannen. Flera amerikanska krigsexperter uppger för Bloomberg att Ryssland försöker besegra den ukrainska militären så snabbt som möjligt. Detta genom raketattacker riktade mot flygbaser och flygfält och massiv kampanj på marken i Ukraina. Omni 220224. Just nu: Strider i närheten av Tjernobyl - Ryssland har erövrat flygbas. En rysk offensiv med sikte på Kiev har inletts. Trupper har tagit sig in i huvudstadsregionen, uppger gränspolisen enligt AFP. Ryssland säger sig ha förstört 74 militära mål i Ukraina. Av dessa uppges 11 vara flygfält. Den ukrainska polisen uppger att Ryssland har utfört över 200 attacker i landet under dagen, enligt Reuters. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skriver på Twitter att strider även pågår i närheten av den nedlagda kärnkraftsreaktorn i Tjernobyl. Han skriver också att han har rapporterat detta till Sveriges statsminister Magdalena Andersson. Även ett sjukhus i Donetsk ska ha attackerats av ryska trupper enligt Ukraina. Där uppges fyra personer ha dött. Det har även pågått kraftiga strider mellan ryska och ukrainska trupper vid flygbasen Gostomel nordväst om Kiev. Strax efter 17.00 uppger Volodymyr Zelenskyj att flygplatsen har erövrats av ryska trupper och att ukrainska soldater nu har fått order att återta den. Omni 220224. Andersson: Har informerat Zelenskyj om svenskt stöd. Statsminister Magdalena Andersson har samtalat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj över telefon. I samtalet framförde hon att presidenten och Ukraina har "Sveriges regering och hela svenska folkets stöd", skriver hon på Facebook. "Vi arbetar intensivt för att EU ska vidta nya kraftfulla sanktioner mot Ryssland och ytterliga stödja Ukraina", skriver Andersson. Tidigare under torsdagen skrev Zelenskyj på Twitter att han kontaktat den svenska statsministern om strider i Tjernobyl. Omni 220224. Amerikanska källor: Kiev kan falla inom 96 timmar. Ukrainas huvudstad Kiev kan komma att falla inom 96 timmar. Därefter kommer Ukrainas militära motståndskraft i princip vara neutraliserad. Det uppger tre amerikanska myndighetskällor för Newsweek. Källorna uppger att den ryska planen är att omringa Kiev och därefter tvinga de ukrainska trupperna att ge upp eller så kommer de att "förgöras". Om de ryska trupperna lyckas erövra Kiev tror de att resten av landet kommer att falla inom en vecka. En källa nära den ukrainske presidenten tror att 96 timmar är en trolig tidsram. Källan tror dock inte att den ukrainska regeringen kommer att falla. Omni 220224. Indien och Kina vill inte riskera ryska relationer. Både Ryssland och Ukraina har Kina som största exportland. Men den ryska exporten är värd flera miljarder mer och består till stor del av olja och gas, avgörande råvaror för Kina till skillnad från Ukrainas livsmedel. Det säger BBC:s Asienkorrespondent Mariko Oi. Hittills har Kina ställt sig utanför konflikten och har ännu inte benämnt det ryska intåget i Ukraina som en "invasion", skriver Nikkei Asia. Även Indien har valt att vara påfallande försiktiga, noggranna med sina uttalanden för att behålla en god kontakt med Ryssland - varifrån de importerar stora mängder vapen. "Indien vill inte överge Ryssland vid den här tidpunkten och äventyra deras relation," säger Harsh Pant, ansvarig för strategistuider vid Observer Research Foundation, till tidningen. Enligt Pant är det av yttersta vikt för Indien att inte stöta sig med varken Ryssland eller Väst. Omni 220224. Tvivel bakom USA-sanktioner: "Börjar bli slött verktyg". Trots att USA tillbringat månader med att diskutera, utforma och sen införa en rad sanktioner mot Ryssland för att förhindra en ukrainsk invasion - var det få av Bidens medhjälpare som trodde att strategin skulle fungera. Det rapporterar Bloomberg. Även inför de nya, tyngre åtgärder som väntas presenteras i dag finns det tvivel. Det uppger över ett dussin personer med insyn för nyhetsbyrån. Enligt många som Bloomberg talat med är möjligheterna att faktiskt stoppa Putin begränsade när Biden redan tidigt uppgett att USA inte kommer gå in militärt i Ukraina. "Att använda sig av sanktioner börjar bli ett slött verktyg," säger Stephen Biegun, tidigare biträdande utrikesminister under Donald Trump. Omni 220224. Kommentar: Med länder som Kina , Indien, Brasilien m fl som fortsätter handla med Ryssland som vanligt så blir det slött. Nya brittiska sanktioner - stänger ute ryska banker. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har presenterat vad han kallar "det största paketet med sanktioner som Ryssland någonsin sett", skriver The Guardian. Bland annat kommer flygbolaget Aeroflot att stoppas i Storbritannien, och Ryssland kommer att stängas ute ur det brittiska banksystemet. Man kommer även att frysa den ryska banken VBT:s alla tillgångar. Mängden pengar som ryssar får ha i brittiska bankkonton kommer att begränsas. Sanktionerna kommer även att gälla Belarus. Omni 220224. Över 1 700 gripna i Ryssland i protest mot invasionen. I Ryssland har över 1 700 personer som deltagit i demonstrationer mot invasionen av Ukraina gripits, rapporterar AFP med hänvisning till oberoende organisationen OVD-Info. Över 330 av dem har frihetsberövats i huvudstaden Moskva där runt 2 000 samlats för att protestera. Bilder på sociala medier och från nyhetsbyråer visar hur hundratals samlats för att demonstrera i huvudstaden. I ett klipp skriker de "nej till krig". Ryska myndigheter har gått ut och varnat för att delta i liknande protester. "Man bör vara medveten om de negativa juridiska konsekvenserna av dessa handlingar", säger Utredningskommittén, en myndighet som utreder större brott, i ett uttalande. Det ryska inrikesdepartementet säger att de kommer vidta "alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa den allmänna ordningen". Omni 220224. Källa: Kan svara med it-attack - flera alternativ för Biden. Ett av sätten som USA kan besvara den ryska invasionen av Ukraina på är genom att genomföra en eller flera it-attacker. Ett antal olika alternativ - från mindre till omfattande angrepp - har presenterats för president Joe Biden, uppger fyra underrättelsekällor för NBC News. Något beslut i frågan ska ännu inte ha tagits. Bland de mer dramatiska finns möjligheten att störa Rysslands internetuppkoppling, att stänga ner elnätet eller att ingripa mot järnvägen. "Det går att göra allt från att få tåg att sakta ner till att få dem att spåra ur," säger en källa till tv-kanalen. En av källorna menar att den amerikanska regeringen är kluven i frågan - med ett läger som räds en upptrappning och ett annat som står bakom en storskalig it-attack. Experter menar att USA har byggt upp en kapacitet på området de senaste åren. "Det ger oss alternativ vi inte hade tidigare," säger James Lewis på Center for Strategic and International Studies. Omni 220224. Biden fördömer invasion: "Varnat i veckor - sker precis som vi förutspådde". I ett tal till nationen fördömer USA:s president Joe Biden den ryska invasionen av Ukraina. Enligt honom har den förlöpt som man väntat sig. "I veckor har vi varnat för det här, och nu sker precis det som vi förutspådde," säger han. "Putin vill återinföra det forna Sovjetunionen." Amerikanska styrkor kommer inte att strida i Ukraina, men "varje tum" av Nato-länders territorium ska försvaras, uppger presidenten. I sitt tal presenterar han nya sanktioner, bland annat på export till Ryssland. Fyra ryska banker kommer att få alla sina tillgångar i USA frysta. "Putin valde kriget. Nu ska han och hans land möta konsekvenserna, säger Biden. "Vi ska stoppa dem från att använda dollar, euro, pund och yen." I nuläget är det inte aktuellt att rikta sanktioner mot banksystemet Swift, men enligt Biden kan det bli aktuellt senare. Presidenten har inga planer på att prata med sin ryska motpart. På frågan om varför inga personliga sanktioner införs mot Putin avböjde han att kommentera. Biden tillägger att Putin vill återuppbygga Sovjetunionen. "Putins aggression kommer att kosta Ryssland dyrt", säger Biden.
Omni 220224. Underrättelsekälla: Kyiv kan falla i natt - luftförsvar "i princip eliminerat". Kyiv kan erövras av de ryska styrkorna redan i natt, det uppger en högt uppsatt västerländsk underrättelsetjänsteman för Bloomberg. Enligt källan har Ukrainas luftförsvar "i princip eliminerats" samtidigt som de ryska trupperna närmar sig den ukrainska huvudstaden från floden Dnipros båda sidor. Flera källor har under dagen uppgett att Putins plan är att ta över huvudstaden Kyiv och sedan ersätta regeringen med Moskva-vänliga ledare. Omni 220224. "Europas beroende av rysk energi verklig orospunkt." Grunden för dagens ryska ekonomi är energiindustrin, vilken bland annat finansierar dess militär. Att Europa är djupt beroende av den ryska gasen och oljan är ett stort problem för att sätta press på Putin. Det skriver Kenneth Griffin och Niall Ferguson i en analys för Wall Street Journal. Men att minska den ryska energiexponeringen kräver stora ekonomiska och politiska insatser, främst kräver det att Tyskland ändrar sina energivanor, skriver de vidare. De stigande priserna på gas och olja kan också komma att bli en käpp i hjulet för Europas hushålls ekonomiska situation. Kontinentens beroende av det ryska utbudet är ”en verklig orospunkt”, skriver Financial Times under sin signatur Lex. "Europa är därför i frontlinjen på fler än ett sätt." Omni 220224. EU överens om "massiva" sanktioner mot Ryssland. EU-ledarna har kommit överens om nya "massiva" sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna ska främst slå mot finans-, energi- och transportsektorerna, rapporterar Reuters. Enligt utrikesminister Ann Linde kommer sanktionerna att vara de hårdaste och skarpaste någonsin, och också rikta sig mot flera ryska oligarker. "De ska inte kunna leva lyxliv i Europa," säger hon till TV4. Sanktionerna omfattar även export, och flera ryska personer svartlistas, säger ledarna i ett uttalande. Tidigare under kvällen har även Storbritannien och USA presenterat nya sanktioner. Det råder vissa delade åsikter bland EU-medlemmarna om exakt hur långt man ska gå med sanktioner, skriver Reuters. De länder som kan drabbas hårdast ekonomiskt uppges vara mer försiktiga. Toppmötet pågår fortfarande i Bryssel. Omni 220224. Ann Linde: Omfattningen av invasionen är oväntad. Dagen som gått är en av de mörkaste dagarna på flera årtionden för Europa. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) i TV4. Trots att "man inte uteslutit någonting" är hon förvånad över att Ryssland gått in så massivt i Ukraina - och att attacken sker från flera håll. "Att det blev så här omfattande omedelbart måste jag säga var oväntat," upprepar hon i SVT:s Aktuellt. Hon reagerar bland annat på att Ryssland gått in via Belarus och att Putin därmed ljugit om syftet med militärövningen där. "Sedan spelar han teater med världens ledare och ger intrycket att man skulle kunna få en diplomatisk lösning - när det troligen varit i planeringen länge. Omni 220224. Kommentar: Nu är det ingen hemlighet längre hur oberäknelig Putin är. Att ljuga har satts i system i Ryssland genom den propaganda som statliga medier bedriver. 100 000 har flytt sina hem - tunnelbanan ett skyddsrum. Omkring 100 000 människor har under torsdagen tvingats att lämna sina hem i Ukraina. Det uppger FN:s flyktingorgan enligt AFP. En av de som har försökt fly Ukraina utan att lyckas är stockholmaren "Aisha" som nu befinner sig i en bunker i Kyiv. "Jag är jättebedövad. Jag vet inte ens hur jag ska känna. Jag försöker bara hålla mig säker," säger hon till P4 Stockholm. Många har under torsdagen valt att sova i landets tunnelbanesystem i rädslan för ryska nattliga bombräder. "Det är svårt att tro att det faktiskt är vår granne som gör det här. Vi har aldrig trott att de kan komma och faktiskt bara ta vårt land och säga åt oss vad vi ska göra," säger en kvinna i som sökt skydd i Charkivs tunnelbanesystem till CNN. Krigets verklighet har lamslagit ukrainarna Omni 220224. Ryska aktivisten: "Jag vill be ukrainare om förlåtelse." Medan allt fler människor i Ukraina flyr Rysslands aggressiva attacker mot bland annat huvudstaden Kiev, skriver civilia ryssar under namninsamlingar och startar nätkampanjer där man kräver att Kreml stoppar våldet. En av de som motsätter sig den ryska regimens våldsamma handlingar är ryska oppositionsaktivisten Tatyana Usmanova från Moskva, rapporterar nyhetsbyrån AP. "Av någon anledning vaknade jag vid klockan 05.30 och bestämde mig för att uppdatera Twitter. Jag trodde först att jag drömde och gick till och med runt i rummet och rörde vid saker för att vara säker på att det var på riktigt," skrev Usmanova i ett inlägg på Facebook. Hon kallar attacken för en skam som för alltid kommer att hänga över det ryska folket. "Det kommer att resultera i ett enormt trauma för hela nationen, som vi kommer att behöva tillbringa åratal med att hantera," skrev hon. En mängd inlägg som liknar Tatyana Usmanovas har strömmat in under dagen. Röster som fördömer Moskvas mest aggressiva handlingar sedan den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979. "Den allmäna opinionen är i chock, folk är i chock," sade den ryske politiska analytikern Abbas Gallyamov till AP tidigare i dag. En namninsamling, startad av den kända människorättsförespråkaren Lev Ponomavyov, registrerade över 150 000 underskrifter inom några timmar efter att den startades. Vid dagens slut hade sammanlagt 289 000 underskrifter kommit in. Under dagen har flera protester brutit ut i flera ryska städer, och uppmaningar att samlas till en demonstration i centrala Moskva och Sankt Petersburg gick runt på sociala medier redan imorse. "Jag vet att många av er just nu känner desperation, hjälplöshet och skam över Vladimir Putins attack mot den vänliga nationen Ukraina. Men jag uppmanar er att inte misströsta," sade människorättsaktivisten Marina Litvinovich i ett videouttalande på Facebook och uppmanade ryssarna att protestera i sina städer under torsdagskvällen. Rysslands myndigheter har snabbt agerat mot de kritiska rösterna. Marina Litvinovich greps utanför sin bostad kort efter att hon publicerade protestuppmaningen. Rättighetsgruppen OVD-Info som spårar politiska gripanden, rapporterade runt 22.15-tiden på torsdagen att 1 745 personer i 53 ryska städer har gripits efter att ha protesterat mot invasionen, varav minst 957 av dem i Moskva. Ryska myndigheter utfärdade en varning på torsdagseftermiddagen där de påminde ryssarna om att otillåtna protester är emot lagen. svt 220224. Putins "avnazifiering" av Ukraina är en lögn för att legitimera krig. Vladimir Putin har haft en rad olika ursäkter för att legitimera sitt expansionskrig i Ukraina. Ett av dem är att anklaga Ukraina för att ha ett nazistiskt styre som utsätter ryssar för ett folkmord. Påståendena är absurda och saknar förankring i verkligheten. Expo har pratat med forskaren Per Anders Rudling och kan konstatera att Putin följer en tradition från Kreml att peka ut sina motståndare som fascister. Det är nog få som tar Vladimir Putins ord på allvar, om att Ryssland, som under gårdagen grep sina egna medborgare i tusentals för att de protesterade mot det olagliga kriget, skulle vara en bastion mot fascism och nazism och för frihet. Inte desto mindre förklarade han när han invaderade grannlandet att han skulle stoppa ett folkmord på ryssar och avnazifiera Ukraina. Putins anklagelser har inbyggda motsättningar. "Här är en despot som startar ett aggressionskrig och skapar ett casus belli (anledningen till krigsförklaringen, reds.anm) så enkelt är det. Argumenten han anför är motsägelsefulla. Å ena sidan är ukrainarna inget riktigt folk utan en social konstruktion och Ukraina är i själva verket ryskt land som Lenin gav bort. Ukrainare är enligt Putin ryssar. Å andra sidan anklagas de för att begå ett folkmord mot ryssar. Det leder ju till följdfrågan; om det är ett folkmord som ukrainare begår mot ryssar så borde dessa utgöra ett annat folk - om de inte begår ett folkmord på sig själva, säger Per Anders Rudling, historiker på Lunds universitet. Ukraina är till skillnad från Ryssland och dess allierade Belarus en demokrati. Landets högerextrema grupper, som sågs under Maidanprotesterna i 2014 där de spelade en viktig roll, lyckades inte kapitalisera på uppmärksamheten. Det högerextrema Svoboda fick visserligen inledningsvis viktiga positioner i den första interimsregeringen. Men i valet samma år åkte högerextremisterna ut ur parlamentet när de inte lyckades ta sig förbi valspärren på fem procent. "Det finns någon enstaka Svoboda-medlem i dag i deras parlament som valts genom enmansvalkretsar, och någon från det radikala partiet. Men de är mycket marginella," säger Rudling. "Presidenten Volodymyr Zelenskyj valdes med 73 procent av rösterna, och det är på en plattform som är helt oideologisk. Han har en svag agenda som lutar åt att han vill med i Nato och bekämpa korruptionen. Det är det han säger i princip. Finns inte tillstymmelse till nazism i hans plattform. Han är dessutom själv rysktalande och av judisk börd. Det finns dock problem i Ukraina kopplad till en historierevisionism kring andra världskriget. "De har historiska hjältar och symboler från framför allt 1930 och 40-talet från organisationer och personer som begick massmord på polacker och judar och den historien har de inte hanterat. Zelenskyjs föregångare Porosjenko stödde en revisionistisk historieskrivning som legitimerade extremhögern. Paradoxen är att rehabiliteringen av extremhögern bedrivits av politiker som varit demokrater och västvänliga. Att det skulle legitimera Putins krig är löjeväckande och trovärdigheten kring Kremls antifascism är minst sagt låg. Krig efter krig har Kreml försökt legitimera med att de står upp mot fascismen. Något som är nytt i Putins retorik är att han talar om nazism. Det gjordes inte av ledare i kommunistiska Sovjet. Anledningen var nationalsocialismen innehåller begreppt socialism. "Under sovjettiden pratade man om Hitlerfascister. Nationalsocialism som begrepp låg för nära dem själva. Putin har inget behov att legitimera socialismen så därför kan han använda termen nazist," säger Per Anders Rudling. "Ordet fascism används väldigt brett i Ryssland. Sovjetregimen menade att Berlinmuren var en 'antifascistisk skyddsvall' mot väst. När Sovjet invaderade Tjeckoslovakien 1968 så var det igen under förevändningen att skydda sig mot fascismen. När de invaderade Ungern var det också en antifascistisk motreaktion. Detta går tillbaka till före andra världskriget. Det finns en tradition av att sätta fasciststämpeln på allt som de inte gillar, fortsätter han. Putin talar inte enbart för en publik i omvärlden utan även till sin egen befolkning. Propagandan i Ryssland har i åratal byggt på att visa upp Vladimir Putin som den stora ledaren som bekämpar fascismen. Att kriget mot Ukraina skulle vara en antifascistisk handling är förstås en ren propagandalögn. EXPO 220225.
Ryssland hotar stänga ner estnisk public service-sajt. Ryssland uppges ha hotat att stänga ner den estniska public service-kanalen Eesti Rahvusringhäälings (ERR) hemsida i Ryssland. Det rapporterar ERR. Den ryska tekniska tillsynsmyndigheten, Roskomnadzor, har per brev meddelat att ERR måste ta bort sin rapportring om att Ryssland lanserat en fullskalig invasion mot Ukraina. Om kravet inte följs hotar myndigheten att stänga ner kanalens ryska hemsida. Omni 220225. Den rysk-ortodoxa kyrkan ger sin välsignelse till kriget. De flesta ortodoxa kyrkoledare fördömer Rysslands agerande - men inte den ryska. Den rysk-ortodoxe patriarken heter Kirill. Dagen 220225. Moskvabörsen stod för femte största kollapsen i historien. Moskvabörsens MOEX-index rasade 33 procent på torsdagen - vilket är historiens femte största börskrasch, enligt Bloombergs sammanställning. Bland de tyngre komponenterna i indexet som bidrog till kollapsen finns Gazprom, Lukoil, Nornickel och Sberbank. Den kraftiga reaktionen antyder att marknaden inte räknat med att Vladimir Putin skulle genomföra en invasion, menar Barclays aktiestrateg Emmanuel Cau. "Det är just nu svårt att se vad som kan få marknaden att stabilisera sig," säger han till Financial Times. Den ryska aktiemarknaden är just nu billigast i världen med ett p/e-tal under 3. Tidernas största dagliga börsfall: Raka vägen till Kyiv - därför strider Ryssland om Tjornobyl. Anledningen till de intensiva striderna om området kring kärnkraftverket Tjornobyl, som fortfarande är radioaktivt efter olyckan 1986, är det geografiska läget. Det skriver Reuters. Tjornobyl ligger nämligen på den kortaste sträckan mellan Belarus, som stödjer den ryska invasionen, och ukrainska huvudstaden Kyiv. "Det var helt enkelt den snabbaste vägen från A till B," säger James Acton på tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace. Under torsdagskvällen meddelade ukrainska myndigheter att ryska styrkor tagit kontroll över området. Enligt uppgifter togs anställda som gisslan. Omni 220225. Zelenskyj: "Fienden markerar mig som mål nummer ett". Rysk militär uppges ha tagit sig in i ukrainska huvudstaden Kyiv - med president Volodymyr Zelenskyj i sikte. Det sa presidenten i ett Facebook-sänt tal under fredagsnatten. "Enligt vår information har fienden markerat mig som mål nummer ett, min familj som mål nummer två. De vill krossa Ukraina politiskt genom att krossa statsöverhuvudet," säger Zelenskyj enligt CNN. Han kallade dem "ryska sabotörer". Under natten mot fredagen kom rapporter om att ryska trupper närmar sig huvudstaden Kyiv. Omni 220225. Macron i samtal med Putin: "Han har valt krig". Frankrikes president Emmanuel Macron har pratat med den ryske presidenten Vladimir Putin, rapporterar Politico. Enligt Macron genomförde han samtalet på begäran av Volodymyr Zelenskyj och bad Putin att stoppa sina trupper och kontakta den ukrainske presidenten. Han beskriver samtalet som "uppriktigt, direkt och snabbt avklarat". "Det gav inga resultat (...) Den ryske presidenten har valt krig." Kreml säger att Putin har gett en "uttömmande" förklaring till Macron om orsakerna bakom Rysslands agerande i Ukraina. Macron: Det är mitt ansvar att ta sådana initiativ när de efterfrågas av Ukraina. Putin har upprepade gånger vägrat att samarbeta med Zelenskyj direkt. Zelenskyj lovar att stanna i den ukainska huvudstaden. Omni 220225. Putins tid vid makten - vägen till invasionen av Ukraina. Vladimir Putin har sett fem amerikanska presidenter under sin egen presidentperiod. Efter ändringar i konstitutionen kan han, likt en tsar, sitta på livstid eller i alla fall till 84 års ålder, idag är han 69. När Putin tillträdde som Rysslands president i maj 2000 var det många som reagerade på hans bakgrund inom KGB, dåvarande Sovjetunionens underrättelsetjänst. Hur var det egentligen ställt med den nya presidentens inställning till demokrati och mänskliga rättigheter? Efter drygt sju år vid makten började Putin uttrycka en mer aggressiv utrikespolitik, och året efter invaderade han grannlandet Georgien som börjat närma sig väst och Nato. Hör mer om Putins bakgrund och hans förändring av Ryssland i videoklippet. svt 220225. Anders Mellbourn: Därför vill Putin förstöra sitt broderfolk. Vladimir Putin är med rätta rädd och hotad. Det finns en förfärlig logik i hans motiv att vilja utplåna Ukraina som självständig stat och fungerande politiskt system. Dels har Putin rätt i att omvärlden sedan länge vill ha bort honom som rysk ledare. Även om det självklart inte funnits något militärt hot, är det lika självklart att det i alla försök från väst att bygga samarbeten och samhörighet med Ryssland, är ett annat Ryssland än det Putin står för som vi vill ha att göra med. En öppnare och mer demokratisk ordning i Europa förutsätter ett annat ledarskap i Ryssland. Dels har Putin rätt i att ett hyggligt demokratiskt, ekonomiskt och socialt fungerande självständigt Ukraina är ett hot mot hans egen och hans regims inre legitimitet. Det skulle visa på en alternativ modell till Kremls auktoritära styre för ett till betydande del ryskspråkigt land. Kiev åberopas i Moskva som Rysslands historiska ursprung. Att Kiev idag på nytt skulle vara en förebild och förebud för möjligheter i hela Ryssland är förvisso en fara för Putin personligen. Därför försöker han nu med krig i full skala krossa Ukraina i dess helhet. De märkliga turerna kring rebellområdena i östra Ukraina var en skenmanöver. Genom att snabbt försöka inta huvudstaden och få bort den politiska ledningen, vill han etablera en ny verklighet. Och kanske ser han samtidigt en möjlighet att ytterligare skadskjuta president Biden i USA. För ett halvår sedan föll Kabul efter en katastrofal västlig reträtt. Nu står Kiev i tur utan att väst förmår göra något. Här finns en lockelse för en kallhamrad maktspelare från St Petersburg. Men inte minst den klassiska ryska litteraturen visar att den som satsar allt på ett kort vid dekadensens spelbord lätt förlorar allt. För varje dag som Putin och hans trupper är fast i ett blodigt krig, växer frågorna varför han förgör det broderfolk som han vill återförena sig med. Bland det första som föll för den ryska våldsmakten var det kärnexplosionsförstörda Tjernobyl. Det finns något surrealistiskt skrämmande apokalyptiskt med ett krigsföretag som börjar med att vinna kontroll över dödsriket. Sändaren 220225. Andersson: När Zelenskyj lade på visste vi inte om vi kommer ses igen. Natten mot fredagen avslutades EU-toppmötet i Bryssel, där bland annat beslut fattades om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland. Statsminister Magdalena Andersson (S) beskriver stämningen som ödesmättad, rapporterar DN. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog en kort stund i mötet via videolänk för att prata om läget i Ukraina. Enligt Andersson såg han såg ut att sitta i någon typ av bunker. "När vi sa hejdå visste vi alla att det inte är självklart att vi någonsin kommer att ses igen."
Omni 220225. FN röstar om fördömande av Ryssland - Nato kallar till toppmöte. FN:s säkerhetsråd ska under fredagen rösta om en resolution om att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och kräva ett ryskt tillbakadragande, rapporterar Reuters. Ryssland, som för närvarande är i ordförande i rådet, bekräftar att en omröstning ska hållas vid klockan 21, svensk tid, skriver TT. Resolutionen har ingen chans att antas i rådet eftersom Ryssland har vetorätt, men ses ändå som en markering för att visa hur isolerat Ryssland är. Vita huset meddelar samtidigt att president Joe Biden ska samla stats- och regeringschefer från flera Natoländer för ett "extrainsatt virtuellt toppmöte", i syfte att diskutera säkerhetssituationen i och runt Ukraina, rapporterar AP. Omni 220225. "Ryssarna skjuter mot militärer och civila" enligt presidenten. Ryssland återupptog raketbeskjutningen i Ukraina vid 04-tiden natten mot fredag, säger president Volodymyr Zelenskyj i ett tv-sänt tal enligt Reuters. Han uppger att ryssarna skjuter mot både militära och civila mål. Samtidigt hävdar han att de ryska trupperna "hindras från att avancera i de flesta riktningar". Zelenskyj efterlyser också fler sanktioner och säger att de som redan införts "inte övertygat Ryssland". Omni 220225. Naiv Macron och paranoid Putin - så misslyckades diplomatin i Ukraina. Västvärldens misslyckande med att stoppa Ryssland från att invadera Ukraina berodde delvis på Frankrikes president Emmanuel Macrons naiva inställning under de diplomatiska förhandl... Omni 220225. Ukraina: "Ryssland planerar att inta Kyiv med stridsvagnar - vi är redo". Rysslands strategiska plan är att inta Kyiv med pansarvagnar, säger en rådgivare i den ukrainska regeringen på fredagsmorgonen enligt Reuters. Enligt regeringen är försvarsstyrkorna utrustade med pansarvärnsrobotar från allierade länder och redo för ett ryskt anfall. Rådgivaren säger att fredagen blir "den svåraste dagen" för Ukraina. Den ställföreträdande försvarsministern Oleksandr Polisjtjuk uppger att armén under morgonen försvarar sina positioner på fyra fronter, trots att de är numerärt underlägsna. Han säger att ryska styrkor kan nå områden precis utanför Kyiv under fredagen. Omni 220225. Även den säkraste regionen har beskjutits: "Gud vare med oss". Lviv i västra Ukraina har setts som en av de säkraste regionerna i Ukraina, men även här har militäranläggningarna beskjutits av ryska styrkor, rapporterar SR Ekot. "Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att Ryssland skulle angripa fredliga regioner i Ukraina," säger pensionären Leonid till SR. Leonid är en av flera hundra volontärer i regionen som nu hjälper till att stötta de ukrainska styrkorna. Han kör ut förnödenheter till militären. "Vi ska strida till slutet, gud vare med oss och Ukraina." Omni 220225. Analyser: Det är EU som betalar för Putins krig. Vem är det egentligen som betalar för Vladimir Putins stridsvagnar och jetplan? frågar sig bland andra Politicos Cornelius Hirsch i en analys - och svarar sedan själv på frågan: "Samma EU-länder som uppmanar honom att stoppa sitt angrepp mot Ukraina." Det är en "galen paradox" att EU inte lyckats komma överens om en åtgärd mot det internationella betalningssystemet Swift, skriver han, då många länder använder det för att genomföra gasbetalningar till Moskva. Att skära ner på de ryska gasinköpen skulle pressa upp priserna, vilket länderna inte är beredda att gå med på, enligt Hirsch. The Guardians Larry Elliott påpekar att den ryske presidenten har några egna sanktionskort i rockärmen som han kan bli frestad att använda. Förutom att Ryssland står för 40 procent av EU:s olja och kol samt 20 procent av gasen är landet världens största exportör av gödningsmedel och palladium. Det sistnämnda är en avgörande komponent för bilindustrin eftersom det behövs för att tillverka katalysatorer, skriver Elliott. Omni 220225. Storbritannien: 450 ryssar dödade - armén misslyckades under dag ett. Ryssland misslyckades med sina militära mål under den första dagen av strider, uppger Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace för Sky News. Brittiska underrättelser tyder på att Ryssland förlorat fler än 450 soldater och "ligger efter den tänkta tidsplanen", enligt Wallace. Han tillägger att de ukrainska trupperna bjudit mer motstånd än vad den ryska armén räknade med. Putins mål är att ta hela Ukraina - och har så varit under en lång tid, enligt Wallace. "Jag tror verkligen han har blivit helt nipprig. Ingen person vid sitt sunda förnuft skulle göra vad vi ser på våra tv-skärmar i dag."Wallace: "Putin har planerat invasionen i över ett år". Peter Hultqvist i Morgonstudion: "Siffran jag hört är 800 döda ryssar." Omni 220225. Förstörda hus efter nattens raketangrepp mot Kyiv. Minst ett lägenhetskomplex i Kyiv har bekräftats förstört efter nattens ryska raketangrepp mot staden, rapporterar BBC. Stadens borgmästare Vitalij Klytjko säger att minst tre personer har skadats av raketattackerna. På fredagsmorgonen skrev Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter att Kyiv drabbats av fruktansvärda raketangrepp - "de värsta sedan Nazitysklands anfall 1941". Under natten sköts flera luftfarkoster ner över Kyiv, bland annat vad som tros vara ett ryskt flygplan, rapporterar Reuters. Farkosten ska ha kraschat in i ett bostadshus. Dessutom ska ett ukrainskt stridflygplan ha skjutits ner, rapporterar CNN. Bilder från städer runt om i landet visar byggnader som skadats i granatattacker. Vittnen uppger för AFP att explosionerna kunde höras över hela staden. Enligt Ukrainas militär riktades attacken mot områden med civila. Buzzfeeds korrespondent har publicerat bilder på det brinnande bostadshuset på Twitter. Omni 220225. Ukrainsk soldat till ryskt krigsfartyg före döden: "Dra åt helvete". Under natten mot fredag dödade den ryska flottan alla ukrainska soldater på ön Zmijinyj, även kallad Ormön, i Svarta havet. Det bekräftar president Volodymyr Zelenskyj enligt Politico. En läckt ljudfil har avslöjat de sista kommunikationerna mellan det ryska krigsfartyget och ukrainarna på ön. "Jag föreslår att ni lägger ner vapnen och ger upp, annars kommer ni bombas, löd det från det ryska fartyget." "Jaha, det var det... ska jag be dem dra åt helvete?" hörs en manlig ukrainsk soldat säga. "Ja, bara utifall att," svarar en kvinnlig soldat. "Krigsfartyg, dra åt helvete." President Zelenskyj har meddelat att soldaterna ska utses till ukrainska hjältar. Zelenskyj: "Alla försvarare dog, men de gav inte upp."
Omni 220225. Ryske rapparen: Jag kan inte spela när människor dör. Den ryske rapparen Oxxxymiron ställer in sina sex utsålda konserter i Moskva och Sankt Petersburg i protest mot den ryska invasionen av Ukraina, rapporterar The Independent. Rapparen, som beskrivs som en av de mest inflytelserika i Ryssland, skriver på sin Instagram att han inte kan spela samtidigt som människor i Ukraina dör. "Jag är säker på att ni förstår mig; jag kan inte underhålla er samtidigt som ryska missiler faller över Ukraina och Kyivbor tvingas gömma sig i källare och tunnelbanor", fortsätter han.
Omni 220225. EU vill stänga Ryssland ute från globala finanssystemet. EU vill klippa alla band mellan Ryssland och det globala finansiella systemet, till följd av landets invasion av Ukraina. Det uppger den franske finansministern Bruno Le Maire, skriver AFP. "Vi vill isolera Ryssland ekonomiskt... Vi vill torka ut finansieringen," säger Le Maire. I går kom EU-länderna överens om nya sanktioner mot Ryssland. De omfattade inte internationella betalningssystemet Swift, vilket Washington Post beskrivit som den hårdaste vägen att gå. Det finns inga alternativ till Swift. Omni 220225. Uppgifter: Ukraina ber hackare om hjälp. Ukrainas regering ska enligt uppgifter från personer med insyn i saken ha bett landets hackare om hjälp med att utföra cyberspionage mot ryska trupper och skydda landets infrastruktur. Det rapporterar Reuters. Begäran om hjälp ska enligt uppgifterna ha dykt upp på diverse hackarforum i landet. De frivilliga ombeds fylla i en ansökan där de bland annat får redogöra för vilken typ av kompetens de kan erbjuda. Ukrainas försvarsdepartement har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220225. Brittiska flygbolag portas från Rysslands luftrum. Ryssland har förbjudit brittiska flygbolag från att landa på ryska flygplatser och från att korsa deras luftrum, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från Rysslands statliga tillsynsmyndighet för civil luftfart. Beslutet är ett svar på Londons flygförbud mot det ryska flygbolaget Aeroflot, som infördes efter den ryska invasionen av Ukraina. Samtidigt går ägaren till det brittiska flygbolagen British Airways och spanska flygbolaget Ibera ut med att deras flygplan kommer att ändra sina flygrutter för att undvika ryskt luftrum, rapporterar AFP. Kort därefter gick flygbolaget Virgin Atlantic ut med samma besked, rapporterar Sky News. Omni 220225. EU: Förbereder nya sanktioner mot Ryssland. Ett nytt sanktionspaket mot Ryssland är under "brådskande förberedelse", twittrar Europeiska rådets president Charles Michel på fredagsförmiddagen. Det framgår inte exakt vad eller vilka de nya sanktionerna ska riktas mot. Tidigare under fredagen efterlyste Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fler sanktioner, och sa att de som redan införts inte är tillräckliga för att avskräcka Kreml. Kremls talesperson Dmitry Peskov säger att Ryssland minskat sitt beroende av importer från utlandet för att skydda landet mot sanktioner, enligt Reuters. "Det kommer tveklöst bli problem, men de blir inte överkomliga." Omni 220225. Putin vill se nya samtal i Minsk - redo att förhandla om ukrainsk neutralitet. Rysslands president Vladimir Putin är redo att skicka en delegation till Belarus huvudstad Minsk för samtal med Ukraina, meddelar Kreml enligt AFP. Enligt en rapport från den ryska nyhetsbyrån Interfax ska Putin vara redo att diskutera ett förslag från Ukrainas president Volodymyr Zlenskyj om ukrainsk neutralitet, skriver Bloomberg. Putins talesman Dmitrij Peskov säger att Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har lovat att stå värd för ett sådant möte. Tidigare i dag sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Kreml är redo för samtal med den ukrainska regeringen om armén kapitulerar. Den ryske utrikesministern säger också under presskonferensen att han inte vill att "nynazister" styr Ukraina. SVT:s utrikesreporter: "Svårt att se att Ukraina går med på Rysslands krav." Omni 220225. Kommentar: Inte seriöst av Putin. Johansson (S): "Ryssland kan stänga gränserna." Risken för en flyktingvåg från Ukraina är stor säger EU-kommissionär Ylva Johansson (S) till SvD. Hon ser även att det finns en risk för att ryssarna stänger gränserna och hindrar människor från att fly. "Vi har sett en klar ökning av personer som söker sig till EU, framför allt till den polska gränsen," säger Johansson, som har ansvar för unionens migrations- och flyktingfrågor. Enligt henne är EU-länderna "förhållandevis väl förberedda" på att ta emot flyktingar från Ukraina. Den största risken är enligt Johansson alla internflyktingar som krisen skapar. FN: En invasion kan driva fem miljoner ukrainare på flykt. Omni 220225. Linde bekräftar: EU fryser Putins och Lavrovs tillgångar. EU fryser tillgångar som ägs av den ryske presidenten Vladimir Putin och hans utrikesminister Sergej Lavrov, som en del av ett nytt sanktionspaket. Det bekräftar utrikesminister Ann Linde (S) för TT. Tidigare under dagen har källor uppgett att Putin och Lavrov av diplomatiska skäl inte kommer att beläggas med reseförbud. Omni 220225. Kommentar: Varför inte konfiskera tillgångarna och använda dem för de ukrainska flyktingarna? Xi uppmanar Putin att lösa krisen med samtal: "Överge kalla kriget-mentaliteten". Kinas president Xi Jinping har i ett telefonsamtal med Vladimir Putin uppmanat den ryske presidenten att lösa krisen i Ukraina med hjälp av samtal. Det rapporterar statliga kinesiska medier, enligt AFP. Enligt rapporterna ska Xi ha sagt att "situationen i östra Ukraina har förändrats snabbt (och) Kina stöttar Ryssland och Ukraina att lösa frågan genom förhandlingar". Peking har inte fördömt Rysslands agerande och har vägrat att kalla händelserna för en "invasion". I samtalet med Putin ska Xi också ha sagt att det är viktigt att "överge kalla kriget-mentaliteten". Omni 220225. Kommentar: Vem tror att Putin skulle gå med på rättvisa förhandlingar? Zelenskyj ber européer med stridserfarenhet att hjälpa till att försvara Europa. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar européer med stridserfarenhet att strida för Ukraina i kampen mot Ryssland, rapporterar AFP. Zelenskyjs desperata rop efter hjälp kommer samtidigt som ryska trupper har börjat ta sig in i Ukrainas huvudstad Kyiv. "Om du har stridserfarenhet i Europa och inte vill stå vid sidan och titta på politikernas obeslutsamhet, så kan du komma till vårt land och delta i att försvara Europa," säger Zelenskyj i en video. Omni 220225. Kommentar: Farligt uppdrag. Ryska stjärnor i protest mot Putin: "Nej till krig". Flera ryska kändisar uttrycker starkt motstånd till Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar AFP. En av dem som tar ställning öppet är programledaren Ivan Urgant, som leder en kvällsshow. På Instagram har han publicerat en svart bild med texten "Rädsla och smärta - nej till krig". "Hur kan allt det här vara möjligt", frågar sig komikern Maxim Galkin på Instagram. Den topprankade schackspelaren Ian Nepomniachtchi skriver på Twitter att historien har sett många svarta torsdagar, men att gårdagen var mörkare än flesta. Omni 220225. Ukraina: Över 1 000 ryska soldater har dödats i dag. Över 1 000 ryska soldater har dödats under fredagen, skriver Ukrainas försvarsdepartement i ett inlägg på Twitter. Under fredagens strider har ryska styrkor omringat den ukrainska staden Chernihiv, som ligger 150 kilometer norr om huvudstaden, rapporterar BBC med hänvisning till ett uttalande från Rysslands försvarsdepartement. I samma uttalande uppgav Ryssland att de "eliminerade" 200 ukrainska soldater när de beslagtog flygplatsen Hostomel nära Kyiv under torsdagen. Enligt Storbritannien har 450 ryska soldater och 194 ukrainare, varav 57 civila, dött Omni 220225. Ryssland kräver "åtgärder" om Sverige går med i Nato. Om Finland eller Sverige ansluter sig till Nato kommer Ryssland "vidta åtgärder" mot länderna. Det meddelar det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Ria Novosti. Omni 220225. EU-länder splittrade om rysk uteslutning från Swift. Både Frankrike, Nederländerna och Storbritannien vill att Ryssland ska uteslutas från det internationella banksystemet Swift. Det rapporterar AFP och Reuters. Frankrikes finansminister Bruno Le Maire säger att den Europeiska centralbanken ECB kommer att färdigställa en analys om konsekvenserna av en sådan uteslutning "inom de kommande timmarna". Samtidigt säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att han fört samtal med USA:s utrikesminister Antony Blinken om att försöka övertala andra europeiska länder att ställa sig bakom förslaget. Enligt Europeiska rådets förre ordförande Donald Tusk är det främst Tyskland, Ungern och Italien som har motsatt sig en sådan åtgärd. Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn säger till AP att debatten om Swift är inte inte över: "den kommer att fortsätta". Omni 220225. Just nu: Striden om Kyiv forsätter - Ryssland uppges ha tappat momentum. Ukrainas armé uppger att trupper kämpar mot ryska styrkor i norra delen av huvudstaden samt i de närliggande områdena Dymer och Ivankiv, rapporterar AFP. "Vi ber medborgarna att informera sig. Gör molotovcocktails, neutralisera ockupanterna. Fredliga civila - var försiktiga! Lämna inte hemmet!", skriver Ukrainas försvarsdepartement på Twitter. Under fredagseftermiddagen rapporterar brittiska försvarsdepartementet att de ryska trupperna är mer än 50 kilometer från Kyivs stadskärna. De ryska trupperna ska ha mött ett hårdare motstånd än vad de väntade sig och ska ha förlorat sitt momentum, enligt amerikanska underrättelsekällor, rapporterar Reuters. Rysslands president Vladimir Putin har under dagen uppmanat ukrainska trupper att hjälpa Ryssland att störta den ukrainska regeringen i ett tv-sänt tal. Det har kommit flera rapporter om explosioner i Kyiv under fredagen och flyglarmet i staden har ljudit vid flera tillfällen, rapporterar Reuters. Realistiskt sett är det bara Putin som kan stoppa invasionen. Enligt Putin använder det ukrainska ledarskapet barn, kvinnor och äldre som mänskliga sköldar. Ryssland uppges ha förlorat momentum. Omni 220225. Bitcoin flödar till Ukrainas styrkor efter attacken. Bitcoin-donationer flödar till den ukrainska armén efter Rysslands invasion, skriver CNBC. Organisationen Come Back Alive, som stöttar de ukrainska styrkorna, fick in 400 000 dollar i bitcoin under ett fönster på 12 timmar i går. Det visar data från Elliptic. Analysfirman uppger att donationerna är del av en större trend de senaste veckorna där kryptovärlden har slutit upp bakom Ukraina genom att skänka bitcoin till en rad olika organisationer och projekt. Ett av projekten handlar om att utveckla en app för ansiktsigenkänning, i syfte att identifiera ryska spioner. "Kryptovalutor används allt mer för att finansiera krig, med ett tyst godkännande från regeringar," säger Tom Robinson, forskningschef på Elliptic. Omni 220225. Ryssland portas från Eurovision song contest. Ryssland kommer inte att få skicka ett bidrag till årets Eurovision song contest. Det skriver EBU på Twitter. Med tanke på "krisen i Ukraina" hade ett ryskt deltagande kunnat förstöra tävlingens rykte, skriver EBU. Finland har tidigare meddelat att de hade dragit sig ur tävlingen om Ryssland tillåtits att delta. Omni 220225. Moskva återhämtade del av ras - steg 20 procent. Moskvabörsen återhämtade delar av det branta fallet från i går, samma dag som landet inledde en militär invasion i Ukraina. MOEX-indexet rekylerade upp 20 procent på fredagen. Under gårdagen föll Moskvabörsen som djupast 50 procent, rubeln handlades på den lägsta nivån mot dollarn någonsin. MOEX-indexet stängde på minus 33 procent. Under torsdagskvällen meddelade USA:s president Joe Biden nya sanktioner mot Ryssland, i samråd med EU och G7-länderna. De nya sanktionerna syftar till att begränsa exporten till Ryssland. En utestängning från internationella betalningssystemet Swift, vilket var på tal enligt bedömare, ingick inte i sanktionspaketet. Inte heller oljesektorn blev föremål för de senaste sanktionerna. Omni 220225. Ilska och rädsla bland invånare när bostadshus träffas: "Jag vill inte dö". Civila i Ukrainas huvudstad Kyiv är förskräckta över att plötsligt befinna sig i ett krig där deras liv står på spel, skriver AP. Yurii Zhyhanov berättar för nyhetsbyrån att han vaknade på fredagsmorgonen av att hans mamma skrek och upptäckte att han var täckt med damm. Zhyhanovs hem är ett av de bostadshus i utkanten av Kyiv, som har beskjutits under striderna och han frågar sig upprört vad ryssarna håller på med. "Vad är det här? Om ni vill attackera militärer, attackera då militärer. Det är allt jag kan säga." I hamnstaden Mariupol träffar nyhetsbyrån en ung flicka vid namn Vlada, som säger att hon bara vill att den ryska attacken ska upphöra. "Jag vill inte dö, säger hon." BBC träffar Olena och hennes familj efter att deras bil gått sönder mitt emellan de ukrainska och ryska truppernas posteringar i utkanten av Kyiv. "De säger att vägen till vårt hem är minerad. Vi måste åka tillbaka. Det är så otäckt," säger hon. Omni 220225. FN: Över 50 000 ukrainare har flytt landet. Över 50 000 ukrainska invånare har flytt landet under de senaste två dygnen. Det rapporterar nyhetsbyrån AFP med hänvisning till FN. De flesta har tagit sig till Polen, men även Rumänien, Ungern och Slovakien har tagit emot flyktingar, skriver Reuters. Många ukrainare fick vänta i flera timmar i minusgrader för att kunna korsa gränsen. Polska myndigheter säger att väntetiden för att ta sig över gränsen ligger på 6-12 timmar. "Det är bara kvinnor och barn som tar sig över, för det är förbjudet för män. Vi lämnar alla våra pappor och män hemma och det känns som skit," säger 30-åriga Ludmilla och bryter ut i gråt. Omni 220225. Invasionen av Ukraina - dag 2 fredag. Ryssland inledde med marktrupper, flyg-, helikopterattacker och kryssningsrabotor sin invasion mot Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Under fredagen pågår strider i flera delar av landet och ryska styrkor uppges nu avancera för att ta över huvudstaden Kiev. President Vladimir Putin gav order om en militär invasion av Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Hitintills har Ryssland tagit kontroll över kärnkraftverket Tjernobyl samt ön Snake Island i Svarta havet. Strider pågick i Sumy på fredagsmorgonen och i Lviv ljöd flyglarmet. I bland annat Kiev och Charkiv har ukrainare sökt skydd i tunnelbanestationer efter angrepp mot städerna. Och under dagen har detonationer skett i bland annat i Donetsk och i Charkiv i östra Ukraina. Sent på torsdagskvällen presenterade USA nya sanktioner mot Ryssland och under natten stärkte även EU sina sanktioner, bland annat innefattar det finans-, energi- och transportsektorn. Storbritannien har sedan tidigare också infört sanktioner. Ryssland uppger på fredagen att de planerar motsanktioner. Tidigt på fredagsmorgonen startade ett robotangrepp mot Kiev. Ett ukrainskt stridsflygplan sköts ner och kraschade i ett bostadshus i centrala Kiev. Strax innan klockan 07 uppgav Ukrainas försvarsdepartement att militären sprängt en bro över floden Teteriv, cirka 50 kilometer norr om Kiev - i ett försök i att hindra ryska styrkor att ta sig mot huvudstaden. På förmiddagen rapporterades om skottlossning och att ryska soldater och stridsvagnar närmar sig Ukrainas huvudstad. Strider pågår sedan dess i Obolon i norra delarna av Kiev. Skottlossning har också rapporterats i centrala Kiev i närheten av regeringsbyggnaden. Hur många som har dödats sedan Rysslands invasion är inte fastställt. FN har fått rapporter om att 25 civila dödats, men konstaterar också att det faktiskt antalet sannolikt är större. Därutöver har många soldater dödats. Enligt UNHCR har över 100 000 hittills flytt från Ukraina, flera via gränserna till Polen, Moldavien, Slovakien, Ungern och Rumänien. Ukrainas luftrum är stängt sedan torsdagsmorgonen, även Moldavien och delar av Belarus luftrum är stängt. svt 220225. Ryssland stängs av från Europarådet: "Tillfälligt". Alla ryska representanter stängs av från Europarådet på grund av Kremls invasion av Ukraina, meddelar organisationen enligt AFP. "En avstängning är inte en slutlig åtgärd, utan en tillfällig, som håller kanalerna för kommunikation öppna", skriver rådet i ett uttalande. Representanter för de 47 medlemsländerna var överens om att åberopa artikel åtta i stadgarna för att stänga av Ryssland. Omni 220225. Ryssland begränsar Facebook efter anklagelser om censur. Ryssland anser att Meta, Facebooks moderbolag, censurerar ryska medier på sina plattformar och kommer därför att delvis begränsa företaget i landet. Det uppger den ryska informationsmyndigheten Roskomnadzor enligt AP. "Facebook medverkar till kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter och friheter, såväl som ryska medborgares rättigheter och friheter," säger Roskomnadzor i ett uttalande. Det är än så länge oklart hur Meta kommer begränsas, men restriktionerna kommer att införas under fredagen. Ryssland kallar åtgärden ett sätt att skydda ryska medier. Omni 220225. Ryssland varnar för svensk Nato-anslutning. En eventuell Nato-anslutning från Sverige eller Finland skulle leda till ett allvarligt svar från Moskva. Det sa Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet under en pressträff på fredagen. "Alla Osse-länder, inklusive Finland och Sverige har godkänt principen att en stats säkerhet inte får byggas på bekostnad av andra länders säkerhet. Om Finland och Sverige ansluter sig till Nato, som ju är ett militärt block kan det få allvarliga militärpolitiska följder som kräver svarsåtgärder från vårt land," sa Zakharova. Hon beskrev vidare hur Ryssland betraktade den finska regeringens engagemang för en militär alliansfri politik som "en viktig faktor för att garantera säkerhet och stabilitet i norra Europa". Sveriges statsminister Magdalena Andersson adresserade de ryska uttalandena under en pressträff tillsammans med ÖB Micael Bydén på fredagseftermiddagen. "Jag vill vara oerhört tydlig. Det är Sverige som själva och självständigt beslutar om vår säkerhetspolitiska linje," säger Magdalena Andersson. svt 220225. Ukraina vill ha ammunition och minröjare från Sverige. Ukraina har bett Sverige att skicka vapen och utrustning som skulle hjälpa dem i sin kamp mot de ryska invasionsstyrkorna. Överst på listan står 2 000 anti-tank-vapen av typen Robot 57, rapporterar Aftonbladet som har tagit del av Ukrainas lista. Det finns även önskemål om att Sverige bland annat ska skicka ammunition till automatvapen och granatkastare, luftvärnssystem, minröjare och ambulanser. Sveriges regering har inte gett besked om vilken hjälp som kan bli aktuell att skicka. Omni 220225. Kommentar: Typiskt Sverige att inte kunna klara av att fatta snabba beslut. Sverigeambassadörerna i Baltikum uttrycker växande oro. Rysslands agerande i Östeuropa är inte bara en fråga för Ukraina - utan för hela Europas säkerhetsordning, skriver Sverigeambassadörerna för Estland, Lettland och Litauen på DN Debatt. "Rysslands historiska revisionism är oacceptabel. I dag är Putins blick fokuserad på Ukraina, men det finns en växande oro i hela Europa för vad som händer sedan om inte omvärlden sätter stopp för de ryska aggressionerna mot Ukraina." Ambassadörerna fördömer Putins "insinuationer om Ukrainas rätt att existera som självständigt land" och menar att det internationella samfundet nu måste stå enat med det ukrainska folket. Debattartikeln avslutas "Slava Ukraini!" Omni 220225. USA inför sanktioner mot Putin och Lavrov. USA kommer att göra gemensam sak med EU och Storbritannien och införa sanktioner mot Rysslands president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov. Det meddelar Vita huset, enligt flera medier. Utöver att frysa de två ledarnas tillgångar väntas USA också belägga dem med reseförbud. Men åtgärderna ses främst som symbolpolitik, som inte väntas skada Putin, eftersom det är osäkert hur stor hans förmögenhet är och var han har den, skriver Bloomberg. Vita husets pressekreterare Jen Psaki: Beslutet togs efter samtal med Ursula von der Leyen.
Omni 220225. Carl Bildt: Utvisa all rysk underrättelsepersonal. Förutom sanktioner bör EU omedelbart kalla hem alla sina ambassadörer från Moskva för konsultationer på obestämd tid. Det skriver tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M) i en debattartikel i Dagens Industri. Allt som ryska diplomatiska företrädare sagt de senaste veckorna har varit osant - antingen lögner eller ovetskap - och därför är det inte meningsfullt att tala med dem, menar Bildt. Dessutom tycker han att alla EU-länder som en "nödvändig skyddsåtgärd" bör utvisa all personal på ryska ambassader som man kan identifiera som tillhörande rysk säkerhets- eller underrättelsetjänst. Carl Bildt skriver om Ukraina i en längre text i Project Syndicate döpt "Putins kejserliga delirium". Omni 220225. Zelenskyj: "Vi tänker inte lägga ner våra vapen." Efter att ha avböjt USA:s erbjudande om att bli evakuerad publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på lördagsmorgonen ett videoklipp från centrala Kiev. "Jag är här. Vi tänker inte lägga ner våra vapen," säger han. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade på Twitter på lördagsmorgonen att han har inlett samtal med Frankrikes president Emmanuel Macron. "Vapen och utrustning från våra partners är på väg till Ukraina. Antikrigskoalitionen fungerar", skriver han. Samtidigt har presidenten publicerat ett videoklipp som visar att han befinner sig i centrala Kiev. "Jag är här. Vi tänker inte lägga ner våra vapen," säger han i videon. Uttalandet görs efter att rykten florerat om att Ukraina ska ha gett upp och att en evakuering skulle pågå, uppger presidenten vidare. "Vi ska försvara vår stat. Därför att sanningen är våra vapen, och vår sanning är att det här är vår mark, vårat land och våra barn. Och vi ska försvara allt det," säger Zelenskyj. USA har erbjudit Zelenskyj att bli evakuerad. Han uppges ha avböjt erbjudandet, rapporterar amerikanska medier.
svt 220225. Nils van der Poel ger bort sin guldmedalj. Bokförläggaren Gui Minhai, som sitter fängslad i Kina, får en speciell gåva. Nils van der Poel ger nämligen bort en av sina guldmedaljer från OS till Minhai. "Den kinesiska regeringen utnyttjar våra drömmar som ett politiskt vapen för att legitimera sin regim," säger van der Poel i ett pressmeddelande från människorättsorganisationen Amnesty. Läs mer hos svt 220225. Bostadshus träffat av raket - två döda. Ett bostadshus i Kiev har träffats av en rysk raket eller robot på lördagsmorgonen. Två personer ska ha dött, enligt ukrainska myndigheter. Huset ligger på Lobanovsky Avenue, i närheten av en av huvudstadens flygplatser. Bilder visar hur byggnaden brinner och har stora skador. En stor del av det högra hörnet av fastigheten är borta och flera hem är förstörda. Strax innan 17.00 meddelade ukrainska myndigheter att två personer dött i attacken. Sex personer ska ha blivit allvarligt skadade. En bild visar hur räddningspersonal bära bort en kvinna från platsen, medan kollegor syns springa i bakgrunden. Landets utrikesminister Dmytro Kuleba är en av dem som har delat bilder på den skadade byggnaden på sociala medier. "Kiev, vår fantastiska, fridfulla stad, överlevde ytterligare en natt under attacker av ryska markstyrkor, missiler", skriver han på Twitter. "Jag kräver att världen: isolerar Ryssland helt, utvisar ambassadörer, utfärdar oljeembargo, förstör dess ekonomi. Stoppar ryska krigsförbrytare!" svt 220226. Who is Vladimir Putin? - BBC News. Who is the Russian President, and what does he want with Ukraine? Vladimir Putin is the President of Russia, and has been the country's leader for more than 22 years. He grew up in an area which is now St Petersburg. His political career began when he and his family moved to Moscow in 1996, and he quickly became an important political figure. The BBC's Ros Atkins looks at Putin's life and his world view - and how they influence the decision he took this week. You tube 3:32 220226. Ukrainsk kvinna drabbar samman med ryska soldater: "Ni är fascister". På flera håll i Ukraina tar invånarna till olika medel för att protestera mot Rysslands invasion. I staden Henichesk fångades en ukrainsk kvinna på film när hon konfronterade beväpnade ryska soldater under torsdagen, rapporterar BBC. "Ni är ockupanter. Ni är fascister," säger kvinnan och försöker räcka över solrosfrön till soldaterna: "Ta de här fröna så att det växer solrosor när ni dör här." I Kyiv har CNN träffat det unga paret Jaryna Arieva och Sviatoslav Fursin, som ägnade första dagen efter sitt bröllop åt att samla in gevär för att göra sig redo att försvara sitt land. "Just nu är vi här och gör allt vi kan. Så vi har mycket att göra," säger Arieva. Ukrainsk kvinna konfronterar soldater: Ni är fienden . Omni 220225. Kina avstod från att rösta om ordval i säkerhetsrådet. FN:s säkerhetsråd debatterade sent på fredagskvällen kring formuleringen i en resolution om Ukraina, rapporterar BBC. I stället för att skriva att man "starkt fördömer" Rysslands invasion, ska utkastet till resolutionen ha ändrats till att man "starkt beklagar" invasionen. En högt uppsatt diplomat säger att förhandlingarna har att göra med att man försöker få Kina att avstå från att stötta resolutionen, snarare än att rösta emot den. Resolutionen hade ingen chans att antas i rådet, eftersom Ryssland som har vetorätt har röstat emot förslaget. Kina valde att avstå ifrån att rösta, i stället för att rösta emot förslaget. Något västländerna på förhand hoppades på då det skickar en stark signal till Kreml, skriver Sky News. Kina avstod från att rösta tillsammans Indien och Förenade arabemiraten. Omni 220225. Här är Putins innersta krets - med tillgångar på 500 miljarder. Männen tillhör Vladimir Putins innersta krets och är tillsammans goda för omkring 500 miljarder kronor. Men de saknas på EU:s sanktionslista - trots sina nära band till den ryska presidenten. EU har infört nya sanktioner mot hundratals politiker, tjänstemän och militärer med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Men kritiker menar att sanktionerna slår fel och borde riktas mot Putins innersta krets, männen som förvaltar hans pengar. "Han är en extrem förmögen man. Troligen den rikaste i världen och han bevisat i över 20 år att han på ett djupt plan bryr sig mycket om pengar," säger den amerikanska finansmannen och visselblåsaren Bill Browder till SVT. SVT har tittat närmare på ett tiotal miljardärer som alla har nära kopplingar till Rysslands president. Tillsammans äger männen och deras familjer tillgångar för runt 500 miljarder kronor - och flera av dem finns redan på USA:s sanktionslista. Större motstånd än väntat under krigets första dagar: "Har inte råd att köra fast". Den ryska invasionen har tappat fart och går inte som planerat - de uppgifterna sprids från västliga underrättelsetjänster. Motståndet kan ha varit mer kompakt än vad Kreml räknat med. "På kort sikt har man inte råd att köra fast," säger Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap. Från västländer kommer nu underrättelseuppgifter, som inte bekräftats, om att den ryska invasionen inte går som planerat. USA:s underrättelsetjänst hävdar att att de ryska styrkorna är frustrerade över det motstånd de möter. "Vi vet att de inte gjort de framsteg de ville, i synnerhet i norr", uppger en talesperson för Pentagon enligt nyhetsbyrån Reuters. Även den brittiska underrättelsetjänsten påstår att Rysslands framfart saktats ned, vilket man menar troligtvis beror på logistikproblem och ett starkt ukrainskt försvar. Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror att Kreml hade räknat med att komma längre under krigets första dagar. "Motståndet har, både i Kiev och på andra fronter, varit hårdare än vad man kanske hade räknat med," säger han. Ett mer utdraget förlopp kan bli kostsamt för Ryssland på flera sätt, menar han. "För Ryssland är det här en operation man hoppas kunna genomföra snabbt och med så små förluster som möjligt, och bekräfta kompetensen hos den ryska krigsmakten. Ju längre tid det tar, och ju större förluster man får, desto mer problematiskt blir det för Kreml," säger Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Samtidigt framhåller Nilsson att kriget är i ett tidigt skede. "Att man tagit större förluster och inte uppnått målsättningar ska man kanske inte dra allt för stora växlar på. Läget kan se helt annorlunda ut i morgon eller om en vecka," säger han. Från ryskt håll ges snarare bilden av att man gjort ett tillfälligt avbrott i offensiven på grund av att man försökt få till samtal med Ukraina. På lördagen uppgav man att offensiven ska återupptas och utökas. "Det är helt rationellt från den ryska sidan. Man kanske har skickat in 25-30 procent av styrkorna vid gränsen så det finns väldigt stora reserver," säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Att Ryssland stött på så starkt motstånd från det ukrainska folket kan leda till ökad våldsanvändning, speciellt om man lyckas begränsa möjligheterna att kommunicera med omvärlden. "De kan använda större vapensystem även inne i städer, vilket skulle leda till större civila förluster," säger Käihkö. svt 220226. Ryska talmannen fick inte flyga över Sverige. Det ryska parlamentets talman Vjatjeslav Volodin hade tillstånd att flyga över Sverige samma dag som Ryssland invaderade Ukraina – men i sista stund drogs tillståndet in. Det ryska planet fick ta en stor omväg norr om svenska luftrummet, något som Washington Post var först med att rapportera. "Efter en bedömning så tog vi tillbaka tillståndet", säger Jonas Olsson, pressekreterare på Försvarsmakten. "Det stämmer", säger Jonas Olsson, pressekreterare på Försvarsmakten till Ekot. "Det var en transport av ett ryskt statsflyg som hade tillstånd och efter en bedömning tog vi tillbaka tillståndet." Vad låg till grund för bedömningen? "Vi gör kontinuerliga bedömningar vad gäller statsflyg och hur de ska få passera svenskt luftrum. Anledningen till det när vi göra våra bedömningar kan vara vilka risker det finns när någon passerar vårt luftrum," säger Jonas Olsson på Försvarsmakten. En av passagerarna på det ryska statsplanet var Vjatjeslav Volodin, talman i det ryska parlamentet statsduman sedan 2016. Han var på väg hem till Ryssland från ett besök i Nicaragua och Kuba. Även Finland ska ha nekat flyget tillstånd att passera landets luftrum enligt Washington Post. Talman Volodin anses ha spelat en aktiv roll i Rysslands erkännande av utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Han sitter också i Rysslands säkerhetsråd. Flygresan ska ha förlängts med 2,5 timme på grund av Sveriges och Finlands beslut. Vad kan det handla om för risker? "Det kan handla om att när andra statsaktörer passerar vårt luftrum så kan det inträffa händelser som gör att vi hamnar i en sits där vi måste agera," säger Jonas Olsson vid Försvarsmakten. Hur mycket spelar det roll att det var den 24 februari dvs samma dag som den ryska invasionen av Ukraina inleddes? "Som jag sa gör vi kontinuerliga bedömningar av statsflyg och i det här fallet visade bedömningen att de inte skulle passera vid den här tidpunkten och då drog vi tillbaka tillståndet," säger Jonas Olsson. Den här sortens beslut är ovanliga, uppger Försvarsmakten. SR 220226. Ukrainsk militär: Nya ryska anfall vid flera städer. Ryska styrkor har genomfört flera koordinerade robot- och artilleriattacker mot ukrainska städer på lördagen, rapporterar Reuters med hänvisning till uppgifter från Ukrainas militär. Bland annat ska robotar från ryska stridsfartyg i Svarta havet ha avfyrats mot områden nära städerna Sumy, Poltava och Mariupil. Enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Interfax har ryska styrkor intagit staden Melitopol, där det bor 150 000 personer, skriver Reuters. Uppgiften har dock inte bekräftats från ukrainskt håll. Rysslands försvarsdepartementet uppger samtidigt att rysk militär riktat in sig på Ukrainas militära infrastruktur med hjälp av både luft- och havsbaserade attacker. "Under natten inledde ryska federationens väpnade styrkor ett anfall med långdistansvapen genom luft- och havsavfyrade kryssningsrobotar," säger talespersonen Igor Konashenkov i en tv-sänd kommentar. Omni 220226. Facebook begränsar statliga ryska mediers aktiviteter. Facebooks moderbolag Meta har stoppat statliga ryska mediers möjligheter att marknadsföra sig och tjäna pengar på plattformen, som följd av den väpnade invasionen i Ukraina. Det skriver AFP: "Vi förbjuder nu ryska statliga medier från att annonsera eller tjäna pengar via vår plattform globalt", skriver Nathaniel Gleicher, sociala medier-jättens säkerhetschef på Twitter. Ryssland har sedan tidigare begränsat Facebooks tjänster efter att plattformen inte följt Kremls order. Facebook har vägrat plocka bort varningsflaggor för fyra regimtrogna mediekanaler. Ryssland slår tillbaka mot Facebook: "Censurerar". Twitter sätter också viss annonsering på paus. Omni 220226. Emmanuel Macron: "Kriget kommer att bli långvarigt". Världen måste förbereda sig för ett långvarigt krig mellan Ryssland och Ukraina, sa Frankrikes president Emmanuel Macron under ett tal på lördagen, rapporterar AFP. "Kriget kommer att bli långvarigt och alla kriser som följer kommer att få långvariga konsekvenser." Han fortsatte talet med en varning om att "vi måste vara förberedda". Den franske presidenten var en av nyckelpersonerna i försöken att hindra den ryska invasionen. Han höll regelbundna samtal med Putin och försökte få till ett toppmöte mellan den ryske presidenten och USA:s president Joe Biden. Omni 220226. Neutrala Schweiz ger med sig om ryssanktionerna. Schweiz som vidhåller politisk neutralitet har efter press från EU gått med på att införa sanktioner mot Ryssland. Det meddelar finansinspektionsmyndigheten Finma i ett uttalande, skriver TT. Sanktionerna innebär att ryska affärspersoner och oligarker inte ska kunna använda sig av Schweiz för att runda Europas sanktioner. Från i fredags klockan 18 förbjuds finansiella mellanhänder att ingå nya affärsrelationer med personerna och företagen på sanktionslistan, och de måste omedelbart rapportera in befintliga affärsrelationer. Schweiz lade på fredagen till 363 nya ryska individer och fyra företag på sin sanktionslista. Ryssar hade tillgångar för omkring 10,4 miljarder schweizerfranc i schweiziska banker 2020. Omni 220226. Ryska medier får inte använda ordet "invasion". Medier i Ryssland får inte använda ord som "invasion" eller "angrepp" i sin rapportering om den ryska offensiven i Ukraina. Ordern kommer från en rysk tillsynsmyndighet. Myndigheten anklagar oberoende medier som tv-kanalen Dozjd och tidningen Novaja Gazeta för att sprida "otillförlitlig socialt betydelsefull osann information", skriver TT. Om man bryter mot förbudet riskerar man böter eller blockering. Mediehusen kan blockeras om de inte raderar "opålitlig information". Även en utredning angående "spridningen av otillförlitlig för allmänheten viktig information av ovanstående medier" har påbörjats.
Omi 220226. "Kina spelar högt spel - tvingas till diplomatisk dans." Rysslands invasion av Ukraina har tvingat in Kina i en diplomatisk dans, skriver Martin Quin Pollard och Yew Lun Tian i en analys i Reuters. Kina har vägrat att fördöma den ryska invasionen, samtidigt som landet vill undvika att förvärra relationerna med Väst. Men Kina tycks samtidigt inte stå Ryssland nära nog för att på förhand ha fått information om invasionen. Exempelvis var landet sena med att evakuera sina invånare från Ukraina och tycktes tagna på sängen av det ryska agerandet.Samtidigt har Ryssland och Kina sett till att cementera sina ekonomiska band innan invasionen, skriver Keith Bradsher och Ana Swanson i New York Times. I december köpte Kina mer olja från Ryssland än från Saudiarabien och den senaste tidens energiuppgörelser är bara en av flera signaler om starkare ekonomiskt samarbete mellan länderna. Men det är också ett högt spel, skriver Bradsher och Swansson: "Om Kina uppfattas möjliggöra rysk aggression kan det öka europeiskt stöd för sanktioner mot Kina". Omni 220226. Ryska trupper tre mil från Kyiv - möter hårt motstånd. Den ryska huvudstyrkan kommer allt närmre Ukrainas huvudstad Kyiv och är nu omkring 30 kilometer från stadens kärna, enligt uppgifter från det brittiska försvarsdepartementet. Ukraina har stått för ett starkt motstånd mot de ryska trupperna. "De ryska förlusterna kommer sannolikt bli stora och är större än vad vi har trott och än vad Kreml har erkänt", skriver departementet. Under dagen har striderna fortsatt i Kyivs utkanter och staden har infört ett utegångsförbud som gäller fram till måndag. "Alla civila som är på gatorna under utegångsförbudet kommer att betraktas som medlemmar av fiendens sabotagegrupper", skriver staden i ett uttalande enligt AFP. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa på lördagsmorgonen att staden fortfarande var under deras kontroll trots Rysslands hårda offensiv under natten. "Vi har stått emot och framgångsrikt avvärjt fiendens attacker," säger han i ett klipp som publicerats på hans sociala medier, enligt Reuters. Omni 220226. Rysk journalist: Putin fick tuffare motstånd än väntat. Vladimir Putin har mött hårdare motstånd än han räknat med i Ukraina, säger den ryske välkände journalisten Jevgenij Kiseljov till Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Johanna Melén. "Jag tror hans generaler sagt honom att det här kommer bli en promenadseger, möjligen har de sagt honom det som de tror att Putin vill höra," säger Kiseljov. Han säger samtidigt att det är sannolikt att båda sidor överdriver motståndarens förluster. I Rysk statskontrollerad tv beskriver man den militära insatsen i Ukraina som framgångsrik. Omni 220226. Tjetjenien ska slåss på Rysslands sida - ställer sig bakom Putins invasion. Tjetjenien, som är en delrepublik i sydvästra Ryssland, ställer sig på Rysslands sida i kriget. Presidenten Ramzan Kadyrov säger att Vladimir Putin har fattat rätt beslut om att invadera Ukraina, och hans soldater är nu på väg till Ukraina för att slåss, skriver Reuters. I ett videoklipp hävdar Kadyrov att det är enkelt att ta över städer som Charkiv och Kyiv, men att det dröjer eftersom man vill undvika alltför höga dödstal. Den tjetjenska ledaren förnekar också den ukrainska arméns uppgifter om många döda soldater på den ryska sidan. "Vi har inte ett enda dödsfall, eller några skadade - inte en enda person har ens haft en rinnig näsa, "säger Kadyrov. Det stämmer dock inte, enligt Storbritannien. Landets underrättelsetjänst säger att den ryska offensiven går långsammare än planerat och att många ryska soldater fått sätta livet till. Reuters konstaterar att Kadyrov är en mycket nära allierad till Vladimir Putin, och skriver att hans uttalande är som ett eko av Rysslands utspel. Kina får väst att tveka om "finansiella atombomben" Swift. Anledningen till att USA och Europa väntar med att använda den "finansiella atombomben" mot Ryssland, att stänga dem ute från överföringssystemet Swift, är att det skulle kunna få landet att knyta sig närmare Kina. Det säger SEB-strategen Per Hammarlund till SvD Näringsliv. Kina har nämligen ett eget betalsystem för banker. "Ryska företag kommer då att få betalt i renminbi och kan sedan köpa varor från Kina och betala i samma valuta," säger han. Skulle man ändå välja att utestänga Ryssland skulle det slå hårt och snabbt. "En sådan utestängning skulle oerhört snabbt bli oerhört kännbar," säger Hammarlund till Realtid. Placeras Ellinor Beckett liknar systemet med ett postkontor som fungerar som en mellanhand i transaktioner. "De banker som utesluts från Swift kan helt enkelt inte göra transaktioner med utlandet, eftersom dessa vägar stängs av", skriver hon i en kommentar. Swift kontrolleras av Belgiens centralbank samt en grupp centralbankschefer från bland annat USA, Storbritannien, EU, Japan - samt Ryssland och Kina. Det skriver Bloomberg. Omni 220226. Hårda strider vid Ukrainas näst största stad Charkiv. De mest intensiva striderna i Ukraina pågår för tillfället i Charkiv, som är landets nästa största stad. Det rapporterar Reuters. Enligt Sky News pågår strider i stora delar av landet, men nyhetskanalen skriver att de ryska trupperna framför allt befinner sig i tre områden: i södra Ukraina nära Krimhalvön, i nordväst nära gränsen till Belarus och i utkanten av Charkiv. I en text i Al Jazeera beskriver en av Charkivs invånare, Maria Avdeeva, situationen i miljonstaden. Hon berättar om en stad som nyligen vibrerade av studenter, it-firmor och kaféer, en stad som ibland beskrivs som "Ukrainas Silicon Valley" - men som nu i stället är "skräckslagen". Gatorna är tomma, explosionerna ekar längs gatorna, människor tar skydd. "Men trots det är vår moral hög och vi är fast beslutna om att försvara vårt land. I vår lokala gruppchatt delar människor med sig av skämt, sprider krisinformation och ber om hjälp. I de här hemska tiderna är det ukrainska folket mer enat än någonsin förut", skriver hon. Omni 220226. Underrättelsekällor i väst: Ryska offensiven går trögt - starkt ukrainskt motstånd. Den ryska offensiven i Ukraina går långsammare än vad Ryssland hade räknat med, uppger Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter. "Hastigheten för den ryska framryckningen har temporärt minskat, troligen till följd av akuta logistiska svårigheter och starkt ukrainskt motstånd", skriver departementet i en uppdatering klockan 16.19 på lördagen. Både Fox News och Reuters har intervjuat en amerikansk företrädare inom försvaret, som målar upp samma bild. Enligt företrädaren har Ryssland framför allt stött på patrull i norra Ukraina. "Vi tror fortsatt, baserat på vad vi har observerat, att detta motstånd är större än vad ryssarna förväntade sig," säger tjänstemannen. Reuters konstaterar dock att amerikanen inte presenterar några bevis för sitt påstående. Tjänstemannen konstaterar att situationen snabbt kan förändrats. Omni 220226. Anonymous tar ansvar för cyberattacker mot Ryssland. Flera ryska hemsidor har under det senaste dygnen släckts ner i vad som har misstänkts vara cyberattacker. Bland annat har Kremls och det ryska försvarsdepartementets hemsidor legat nere, rapporterar CNN. Den internationella hackergruppen Anonymous har tagit på sig ansvaret för flera av attackerna. "Anonymous försöker löpande hålla .ru-regeringens webbplatser offline och skickar information till det ryska folket så att de kan bli fria från Putins statliga censurmaskin", skriver gruppen på Twitter. Gruppen förklarade kring mot Ryssland under fredagen. Omni 220226. Tysk tvärvändning - grönt ljus för vapen till Ukraina. Tyskland har beslutat sig för att tillåta Nederländerna att skicka tyska vapen till Ukraina. Det handlar bland annat om 400 raketgevär, vilket Politico var först med att rapportera. "Beslutet har bekräftats av kansliet, säger en talesperson för det tyska försvarsdepartementet till Reuters. Dessutom ska Tyskland skicka 1 000 pansarvärnsgevär och ytterligare 500 luftvärnsrobotar, rapporterar AFP. Beslutet är ett tydligt skifte i landets utrikespolitik. Tyskland har sedan många år valt att inte låta tyska vapen hamna i konfliktzoner. Sedan tidigare har Tyskland bland annat skickat 5 000 militära hjälmar till Ukraina, vilket har fått kritik för att vara en tandlös åtgärd. Bland annat Ukraina har kritiserat Tyskland för att de inte har velat skicka vapen, enligt Politico. Tyskland fattar beslutet mot rådande tysk lagstiftning. Olaf Scholz gav också Estland tillstånd att leverera gamla pansarskott från DDR till Ukraina enligt Bild. Deborah Haynes: En fullständigt U-sväng från Tyskland. Omni 220226. Tyskland ställer sig bakom Swiftblockad mot Ryssland. Tysklands regering har beslutat att verka för en begränsning av Rysslands tillgång till det internationella banksystemet Swift, rapporterar AFP. "Vi arbetar för att begränsa uteslutningen så att åtgärden drabbar rätt personer", skriver utrikesminister Annalena Baerbock och ekonomiminister Robert Habeck i ett gemensamt uttalande. Tyskland och Italien har hittills varit skeptiska till att vidta åtgärden, som bedöms få omfattande konsekvenser och som av Frankrikes finansminister Bruno Le Maire har liknats med ett "finansiellt kärnvapen". "Det är kanske det allra vassaste vapen man har," säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till DI. För att få till stånd en uteslutning måste samtliga 27 EU-länder stå bakom beslutet, enligt tidningen. Tidigare under lördagen meddelade Italien att man står bakom en uteslutning. Premiärminister Mario Draghi, som tidigare var chef för Europeiska centralbanken, talade med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i telefon under lördagen. Enligt Ukrainas utrikesminister har även Frankrike gett sitt stöd. Över 11 000 finansiella institutioner världen över är anslutna till Swift. Ytterligare ett skäl att avvakta med sanktioner gällande Swift är att det skulle slå hårt också mot företag i väst. Uppgifter till Bloomberg gör samtidigt gällande att EU:s utrikesministrar kommer att hålla ett möte på söndagen för att påbörja arbetet med att stänga Ryssland ute.
Omni 220226. "Putins bäste vän" är för sanktioner mot Ryssland. Ungerns premiärminister Viktor Orbán säger till BBC att han stödjer EU:s alla sanktioner mot Ryssland. "Nu är inte läge att vara slug, det här är en tid för att enas. Det är ett krig och vi måste få tillbaka situationen som rådde innan kriget och återställa freden," säger han till kanalen. Enligt kanalen Orbán har många gånger tidigare beskrivits som Putins bäste vän i EU. Under dagen har Orbán försäkrat EU om att Ungern inte kommer blockera några sanktioner mot Ryssland, rapporterar Reuters. Orbáns uttalande kommer i samband med att han besöker ungerns gräns till Ukraina. Omni 220226. Över 3 000 gripna i Ryssland efter protester mot kriget. Sedan i torsdags har mer än 3 000 människor gripits i Ryssland i samband med protester mot landets invasion av Ukraina. Det rapporterar AFP med hänvisning till människorättsorganisationen OVD-Info. "Under de senaste tre dagarna har minst 3 052 människor gripits", skriver organisationen på Twitter. Under lördagen har 467 människor som visat missnöje mot invasionen gripits i 34 ryska städer. "Jag vill att Putin ska tas bort från sin post genom någon demokratisk eller juridisk process," säger en demonstrant i Moskva till BBC. Runt om i världen har protesterna varit omfattande sedan Ryssland gick in i Ukraina. Bland annat i Stockholm samlades omkring 500 människor, skriver TT. "Jag är frustrerad, arg och bär på stor smärta, säger Victoria Ivanova, 20," som deltog i demonstrationen i Stockholm. Omni 220226. "Sättet vi stöttar Ukraina kommer att eka i historien." Sverige kan inte sitta som en åskådare till kriget i Ukraina. Det skriver Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, på DN Debatt. Han frågar sig vilket land som kommer att stötta Sverige vid en framtida kris, när vi själva inte verkar vilja stötta med annat än bistånd. "Avsaknaden av en strategi är också ett aktivt val", skriver Jonsson i debattartikeln. "Vi står inför ett storkrig i Europa och det sätt vi agerar på för att möta den ryska aggressionen och stötta Ukraina kommer att eka i historien", fortsätter han. I texten argumenterar Jonsson också för ett rejält omtag i den inhemska försvars- och säkerhetspolitiken. Oscar Jonsson. "Att inte stötta Ukraina mer är också ett aktivt val." Omni 220226. Swift: "Kommer följa EU:s instruktioner - ryska banker stängs av i dagarna." Ett flertal ryska banker kommer stängas ute ur det internationella betalsystemet Swift "inom de kommande dagarna", uppger organisationen i ett uttalande enligt Reuters. "Vi samråder med europeiska myndigheter för att ta reda på vilka som omfattas av de nya åtgärderna och är beredda att agera enligt rättsliga direktiv." EU-kommissionen gav beskedet på lördagen. Även USA, Kanada och Storbritannien går fram med åtgärden, enligt kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Förhoppningen är att åtgärden ska bli en hård finansiell smäll för bankerna, då betalningar åt båda hållen blockeras. Målet är att isolera Ryssland från det internationella finanssystemet. "Putin gick in på en väg med målet att förstöra Ukraina. Men vad han också gör är att förstöra framtiden för sitt eget land", twittrar von der Leyen. Att stänga ute Ryssland från Swift har beskrivit som en av de allra tuffaste sanktionerna mot landet. Omni 220226. Trump fortsätter berömma Putin: "Han är smart". USA:s tidigare president Donald Trump står fast vid, och upprepar, sitt brett kritiserade beröm av Vladimir Putin och hans strategiska agerande under invasionen av Ukraina, rapporterar Bloomberg. "Jag gillar att säga sanningen. Ja, han är smart. Problemet är inte att Putin är smart, för självklart är han smart, men det riktiga problemet är att våra ledare är dumma," säger han i ett tal till konservativa republikanska väljare. Trump har tidigare bland annat beskrivit Putins strategi som "genial" och kallat den ryske presidenten "mycket klipsk". Omni 220226. Kommentar: Ofattbart av Trump. En person som hotar med kärnvapen och håller på att lägga Ukraina i ruiner är inte klipsk. Putin är en dålig förlorare. Kanske också Trump... Trump har samtidigt kallat invasionen "en attack på mänskligheten" - lägger skulden på Biden. Svårt att veta vad Trump skulle ha sagt och gjort om han idag varit president i nuvarande situationen. Haavisto om risken för kärnvapen: "Alla metoder är tänkbara för Ryssland". "Vi bör ha i åtanke att vi har att göra med en makt som förfogar över kärnvapen," säger utrikesminister Pekka Haavisto i en intervju för Yles morgon-tv. Senast i torsdags nämnde president Vladimir Putin de kärnvapen som landet har att tillgå i ett tal. "Ryssland är en av de mäktigaste kärnvapenstaterna (...) med klart försprång i flera högteknologiska vapen," sade Putin enligt New York Times vars reporter anser att syftet var att avskräcka väst. Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) kommenterade hotet på lördagen i Yles tv-intervju. "Det tolkas ofta som att Ryssland kan ta till alla tänkbara metoder. Då har vi naturligtvis att göra med en kärnvapenmakt. Den möjligheten bör vi ha i åtanke," sade Haavisto. "Ibland hänvisar den ryska ledningen till Kubakrisen i början av 1960-talet, då det förekom hot om kärnvapen." Hanna Smith, Rysslandsexpert och forskningschef vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot, sade tidigare till HBL att hot om kärnvapen är "skrämmande". "När Putin en gång har bestämt sig för att gå i krig så är allt möjligt. Tanken är alltid att försöka vinna. Om det ser ut som om man inte vinner eller får det som man vill ha - ja, därför har man kärnvapen. Hela situationen är allvarlig och skrämmande." HBL 220226. Borgmästaren: Kyiv fortfarande under vår kontroll efter natten. Flera personer har dödats i strider i västra Kyiv under natten mot söndag - bland dem en sexårig pojke, uppger en läkare vid ett lokalt sjukhus för CNN. På söndagsmorgonen uppger dock borgmästaren Vitalij Klytjko att staden "helt och hållet" fortfarande kontrolleras av den ukrainska armén, enligt Bloomberg. Sent på lördagskvällen började larmet återigen att ljuda över den ukrainska huvudstaden, där utegångsförbud råder. Borgmästaren varnade då för en tuff natt och uppmanade medborgarna att ta skydd. Bilder visar bland annat hur människor sover i underjordiska garage som gjorts om till skyddsrum. Moskva har beordrat sina trupper att anfalla Kyiv "från alla håll" samtidigt som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj står fast i sitt motstånd. "Vi kommer slåss tills vi befriat vårt land," säger han i ett videoklipp enligt AFP. Lördagen beskrivs som en framgångsrik dag för den ukrainska armén. Armén uppgav på lördagen att 3 500 ryska soldater dödats eller skadats, men Ryssland har inte officiellt kommenterat siffrorna, enligt Al Jazeera. Även tonåringar har dödats i Kiev under natten. Kyivs natthimmel upplyst av explosioner Omni 220227. Oljedepå brann under natten -varningar för dubbla miljökatastrofer. Under natten har en oljedepå brunnit i Vasylkiv strax utanför Kyiv efter att ha träffats av en rysk robot vid 01-tiden. Videoklipp som sprids på sociala medier visar en kraftig brand och en stor rökpelare. På söndagsmorgonen är det oklart om branden kunnat släckas. Illia Ponomarenko på tidningen The Kyiv Independent kallar händelsen ”en allvarlig miljökatastrof” på Twitter. Politico rapporterar att invånare i närheten uppmanats att hålla sina fönster stängda. I Charkiv, där ryska trupper sprängt en stor gasledning under natten, varnar lokala myndigheter också för en potentiell miljökatastrof, och uppmanar invånare att täcka sina fönster med vått tyg eller gasbinda. Omni 220127. Analys: Ryssland ser ut att ha ändrat krigsstrategi. Rysslands beslut att gå in i Charkiv är ett tecken på att landet har bytt strategi, skriver BBC:s diplomatiska korrespondent Paul Adams i en snabbanalys. "Rysslands strategi hittills har varit att runda stora städer, så det här är en taktikförändring som pekar på en önskan om att inte bara sikta in sig på huvudstaden och ett regeringsskifte, utan att också ta över kontrollen av större städer." Han tillägger att den nya strategin även skulle kunna handla om att "neutralisera" städer, så att det blir svårare att kunna organisera motstånd mot Ryssland inom städerna. Oavsett strategi kvarstår Rysslands mål: att ta kontroll över Kyiv och få bort president Volodymyr Zelenskyj, skriver DN:s Michael Winiarski. "Putin (lär) inte släppa sitt mål, som är att inta Kyiv, ta kontroll över hela Ukraina, jaga bort landets regering, som enligt hans senaste tal består av ’nynazister och narkomaner’, och sätta in en egen marionettregering." Omni 220227. Google förbjuder annonser från statlig rysk media. Techgiganten Google har meddelat att alla statligt finansierade ryska medier förbjuds att annonsera på alla deras plattformar, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från företaget. Beskedet kommer dagen efter att Ukrainas digitalminister Mykhailo Fedorov i ett Twitterinlägg bett Google att agera mot Ryssland. "Jag har bett Google sluta tillhandahålla tjänster och produkter till Ryssland, inklusive att blockera tillgång till Google Market och Google Pay", skrev han. Omni 220227. Ukraina uppges kontrollera Charkiv efter rysk offensiv. Ukrainas militär har lyckats avvärja en rysk offensiv mot landets näst största stad Charkiv efter markstrider, säger borgmästaren Oleg Sinegubov enligt Reuters och AFP. "Charkiv kontrolleras helt och hållet av oss", skriver Sinegubov i meddelandeappen Telegram. Ryska pansarfordon hade tidigare under dagen tagit sig in i staden och skottlossning och explosioner har hörts under striderna, säger ett vittne till Reuters. Nyhetsbyrån skriver att man inte omedelbart har kunnat bekräfta Sinegubovs uppgifter om att de ukrainska soldaterna lyckats avbryta den ryska offensiven. Under natten sprängde ryska trupper en ukrainsk gasledning i staden. Omni 220227. Ukraina: Ryssland har förlorat 4 300 soldater. Runt 4 300 ryska soldater har dött sedan Ryssland invaderade Ukraina i torsdags, skriver Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Malyar i ett inlägg på Facebook på söndagen. I inlägget tillägger hon att ryska trupper har förlorat 146 stridsvagnar, 27 flygplan och 26 helikoptrar. Siffrorna har inte kunnat bekräftas och Ryssland har inte släppt några egna siffror, rapporterar BBC.
Omni 220227. Kommentar: Låter som lite uppblåsta siffror. Tidigare medarbetare till Putin: Kriget kan påskynda hans fall. Rysslands krig mot Ukraina kan påskynda Putinregimens fall, menar Marina Litvinovitj som arbetade för Vladimir Putins första presidentvalskampanj år 2000. I dag är hon en uttalad kritiker och greps i torsdags, efter att ha uppmanat till antikrigsdemonstrationer. "Maskerna är kastade, man har gått utanför alla ramar. En regim kan leva så länge som den anses laglig. När den inte gör det längre då närmar sig slutet", säger hon till Ekot. SR 220227. Musk ger Ukraina internet - rundar ryska cyberattacker. Elon Musks satellit-baserade internettjänst Starlink ska ha aktiverats över Ukraina och hans företag SpaceX skickar fler Starlink-terminaler till landet, rapporterar flera medier. "Starlinks tjänst är nu aktiverad i Ukraina", twittrade den amerikanske miljardären under lördagen. Inlägget var ett svar på en tweet av Mykhailo Fedorov, Ukrainas vice premiärminister och minister för digital omvandling, som bad Elon Musk om hjälp. Med internettjänsten ska människor i Ukraina kunna nå internet trots ryska cyberattacker. Tillgången till internet har begränsats i Ukraina som en följd av den ryska invasionen, särskilt i landets östra och södra delar. Omni 220226. Taiwan på helspänn efter ryska invasionen - manar till ökad militär närvaro. Taiwans president har uppmanat till ökad bevakning och militära aktiviteter som en effekt av Rysslands invasion av Ukraina, skriver TT. I likhet med Ukraina befinner sig Taiwan i skuggan av en stormakt som gör anspråk på dess territorium. För Taiwans del är det Kina man är orolig för. "Taiwan har alltid varit en omistlig del av Kinas territorium. Det är ett obestridligt historiskt och rättsligt faktum," sa en talesperson för Kinas utrikesdepartement i onsdags. Talespersonen avfärdade samtidigt jämförelserna som görs mellan kriget i Ukraina och relationen mellan Kina och Taiwan. Docent: "Det sista de kinesiska ledarna vill är att någon ska erkänna Taiwan som en suverän stat." Omni 220227. Stora protester i Berlin mot invasionen - 100 000 deltar. I Tysklands huvudstad Berlin demonstrerar fler än 100 000 personer mot Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar Reuters. Demonstranterna hade med sig plakat med budskap som: "Stoppa kriget", "Putins sista krig" och "Vi står upp för Ukraina". I samband med demonstrationerna stoppades tåg- och tunnelbanetrafik i delar av staden. Polisen hade väntat sig 20 000 deltagare men uppskattar att ett sexsiffrigt antal personer är på plats. Omni 220227. Slaget mot centralbanken väntas "ge eko i Moskva". EU ska "lamslå" Rysslands centralbank, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sent på lördagen när kommissionen tillsammans med Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, USA och Kanada meddelade nya sanktioner mot Ryssland, bland annat att flera banker stängs ute från internationella betalningssystemet Swift. Det nya paketet inkluderar även "restriktiva metoder som kommer hindra den ryska centralbanken från att använda sina internationella reserver i syfte att underminera effekten av sanktionerna", heter det. Ryssland har ungefär 640 miljarder dollar i reserver, skriver Bloomberg. "Snabbheten och samsynen för att vidta dessa aldrig tidigare skådade finansiella besluten kommer ge Putin viss eftertanke," säger Josh Lipsky vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council till nyhetsbyrån. "Swift var väldigt väntat men att slå mot centralbanken kommer ge eko i Moskva och bortom det," säger han. Lipsky tror inte att den ryska ekonomin kommer gå in i chock omedelbart men påpekar att det senaste draget stryper alla möjligheter att penningpolitiskt stötta upp de stora kommersiella bankerna i Ryssland. Omni 220227. Experter: Kärnvapenhotet vittnar om rysk desperation.Kremls uttalande om att man höjer beredskapen för sitt förband med kärnvapenkapacitet ska ses som ett hot, men betyder inte att Ryssland är beredda att använda sina kärnvapen. Det skriver BBC:s Gordon Corera i en snabbkommentar. "Ryssland har världens största lager av kärnvapen, men man vet också att Nato har tillräckligt för att kunna förstöra Ryssland om de användes", skriver han. Joakim Paasikivi, som är överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, säger till SvD att Putins uttalande kan tolkas som "ett tecken på desperation och en åtgärd för att det inte går som tänkt i Ukraina just nu". Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap, menar att man bör tolka Putins ord som en signal till västländerna, snarare än till Ukraina. "Jag antar att det har med sanktionerna att göra," säger han till DN.
Omni 220227. Nordkorea anklagar USA för Ukrainakrisen. Nordkorea försvarar Ryssland och anklagar USA för att vara "grundorsaken till den ukrainska krisen". Det rapporterar AFP med hänvisning till Nordkoreas första officiella uttalande sedan den ryska invasionen inleddes i torsdags. Washington har strävat efter "militär överlägsenhet utan att ta hänsyn till Rysslands legitima krav på nationell säkerhet", står det i inlägget, som laddades upp på landets utrikesdepartements hemsida på lördagen. Ryssland är tillsammans med Kina en av Nordkoreas få internationella vänner. Även Kina har tidigare anklagat USA och andra västländer för att ha spätt på Ukrainakrisen. Inlägget har signerats av en forskare vid namn Ri Ji Song, vilket gör det till ett nedtonat uttalande från Nordkorea, säger en expert till AFP. Omni 220227. Ukrainaren gör motstånd - knäböjer framför stridsvagn. I en video som publicerats på sociala medier kan man se hur en ukrainsk medborgare försöker stoppa en rysk stridsvagn med sin egen kropp. Mannen klättrar först upp på stridsvagnen för att sedan hoppa ner framför den, och med sin kroppsvikt försöker han stoppa stridsvagnen från att fortsätta köra. När han inte lyckas går han istället ner på knä framför fordonet. Händelsen är ett av flera exempel på hur obeväpnade ukrainare har konfronterat ryska soldater sedan invasionen startade i torsdags, rapporterar The Guardian. Händelsen utspelade sig i staden Bakhmach i norra Ukraina. Omni 220227. Kraven ökar på USA: Frys ryska oligarkers tvättade fastighetspengar. Ryska oligarker tvättar stora mängder pengar på den amerikanska fastighetsmarknaden - särskilt i New York och Florida. Nu ökar pressen på USA att agera, rapporterar DN. Enligt forskningsorganisationen National Bureau of Economic Research kan 800 till 1 000 miljarder dollar vara placerade utomlands av rika ryssar. Mer än hälften av den ryska elitens tillgångar tros ligga i utländska investeringar. "Putin och hans inre cirkel påstår att de hatar väst, men de lever och investerar internationellt", skriver Rysslandsspecialisten Faith Hillis i The Atlantic. Halvön Sunny Isles Beach norr om Miami populärt mål för rysk pengatvätt - kallas "lilla Moskva". Faith Hillis: "De shoppar i Monte Carlo och lägger till med sina lyxyachter i Barcelona." Omni 220227. Ukrainare återvänder för att strida: "Vi ska vinna". Vid de ukrainska gränserna trängs människor för att fly landet, men det finns även personer som anländer för att ta sig in i Ukraina, rapporterar SvD. Tidningen, som under lördagen var på plats vid gränsövergången till den polska staden Medyka, rapporterar om hur de mötte ett 30-tal ukrainare som med bestämda steg kom gående mot passkontrollen. "Vi ger oss inte. Vi ska vinna mot de där ryska monstren," berättar en av männen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har bett ukrainare som befinner sig utomlands att återvända för att strida. Dessutom har presidenten bett människor av andra nationaliteter att ta sig till Ukraina för att stärka upp armén, rapporterar NBC. På söndagen uppgav han att Ukraina håller på att etablera en internationell trupp bestående av utländska volontärer, rapporterar Reuters. Omni 220227. 100 miljoner kronor i stöd ska ges till Ukraina. Sverige kommer att betala ut 100 miljoner kronor i stöd till Ukraina, meddelar biståndsminister Matilda Ernkrans (S) vid en pressträff enligt Expressen. 50 miljoner ska gå till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), 30 miljoner till FN:s landsfond för Ukraina och 20 miljoner till Röda kors-kommittén. Pengarna delas ut via biståndsmyndigheten Sida. "I morse pratade jag med Ukrainas ambassadör i Sverige om den allvarliga situationen. Jag hade ett tydligt budskap - Sverige står på Ukrainas sida och vårt bistånd är ett viktigt verktyg i den här verksamheten," säger Ernkrans. Omni 220227. FN: Fler än 368 000 personer har flytt Ukraina. Över 368 000 personer har hittills flytt från Ukraina till grannländerna, skriver FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) på Twitter. Bara en dryg timme tidigare hade UNHCR angett siffran 200 000. "Siffran fortsätter att stiga", skriver de. Vid gränsen mot Polen, som klargjort att de tar emot alla flyktingar från Ukraina, har köer på upp till tio timmar rapporterats de senaste dagarna. Under fredagen förutspådde FN att invasionen kan tvinga upp till fyra miljoner människor på flykt. Omni 220226. Markstrider pågår i Charkiv - guvernören: "Vi har full kontroll". Ryska trupper har på söndagen setts på gatorna i Charkiv i nordöstra Ukraina, landets näst största stad. Det skriver en rådgivare till Ukrainas inrikesminister på meddelandetjänsten Telegram enligt Reuters. Enligt AFP pågår markstrider i staden. Vid 12-tiden säger stadens guvernör att den ukrainska armén fortfarande "till fullo" kontrollerar staden. Videoklipp som publicerats av den ukrainska underrättelsetjänsten visar flera ryska militärfordon och en brinnande stridsvagn. Under natten sprängde ryska trupper en ukrainsk gasledning i staden. På bilder syns hur ett stort svampmoln lyste upp natthimlen. Omni 220226. "Kan vara början på slutet för Putin - men konflikten kan pågå i flera år." Storbritanniens utrikesminister Liz Truss tror att kriget i Ukraina kan vara "början på slutet för Putin", säger hon i en intervju med Sky News. Hon säger också att hon är orolig för att den ryske presidenten kommer att använda sig av "osmakliga medel" i konflikten. "Men han ska vara medveten om att den Internationella brottmålsdomstolen redan ser över vad som händer i Ukraina, och det kommer att bli allvarliga konsekvenser för honom personligen och för det ryska parlamentet," säger hon. Samtidigt tror Truss att konflikten i Ukraina kan komma att pågå i flera år. Enligt underrättelser från det brittiska försvarsdepartementet fortsätter de ryska styrkorna att avancera in i Ukraina men armén möter "hårt motstånd" från den ukrainska militären. Omni 220227. Ukraina: Ryssland har förlorat 4 300 soldater. Runt 4 300 ryska soldater har dött sedan Ryssland invaderade Ukraina i torsdags, skriver Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Malyar i ett inlägg på Facebook på söndagen. I inlägget tillägger hon att ryska trupper har förlorat 146 stridsvagnar, 27 flygplan och 26 helikoptrar. Siffrorna har inte kunnat bekräftas och Ryssland har inte släppt några egna siffror, rapporterar BBC. Omni 220227. "Ryska specialtrupper jagar president Zelenskyj." Ryska trupper har invaderat Ukraina från flera håll och det rapporteras om hårda strider runt om i landet. Än så länge har det inte utvecklats till regelrätta gatustrider för att ta över städerna. Enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan är det oerhört svårt att slåss i bebyggelse och farligt. Ryska övermakten är stor. SR 220227. Zelenskyj: Lukasjenko har lovat att inga trupper ska komma från Belarus. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att han har fört givande samtal med Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko, skriver Reuters. Zelenskyj uppger att han framfört att han inte vill att trupper ska föras in i Ukraina via Belarus, och att han fått en försäkran från Lukasjenko om att det inte kommer ske. Zelesksyj säger också att han inte sätter något stort hopp till förhandlingarna som ska äga rum mellan ryska och ukrainska representanter, men att han vill "låta dem försöka". "Vårt mål är att upprätthålla vår territoriella integritet," säger han.
Omni 220227. EU stänger luftrummet för ryskt flyg - och skickar vapen till Ukraina. EU stänger luftrummet för ryskt flyg, uppger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. EU skickar även vapen till Ukraina. SR 220227. Rysk klimattopp ber Ukraina om ursäkt på FN-möte. En högt uppsatt rysk företrädare bad om ursäkt för Rysslands invadering av Ukraina under en konferens med FN:s klimatpanel (IPCC) på söndagen, enligt AFP. "Låt mig lägga fram en ursäkt på vägnar av alla ryssar som inte kunde förhindra den här konflikten," säger professor Oleg Anisimov. "Det går inte att hitta något berättigande för attacken mot Ukraina." Ursäkten var ett svar på den ukrainska klimattoppen Svitlana Krakovska som talade passionerat om sitt lands svåra belägenhet. 195 länder deltog i mötet som skedde bakom stängda dörrar. Flera deltagare och observatörer förbluffades av av hans ursäkt. "Mitt uttalande gav uttryck för min personliga åsikt och attityd, och ska inte tolkas som ett officiellt uttalande av den ryska delegationen," säger han själv till AFP. "Han vet vilka risker han tar" säger en mötesdeltagare. Anisimov uttryckte "stor beundran" för Ukrainas delegation. Omni 220227. Kommentar: Modigt! FN: Över 13 miljoner kan tvingas lämna sina hem. Över 13 miljoner människor kan tvingas fly från sina hem på grund av Rysslands krig mot Ukraina. Det säger EU:s kommissionär för krishantering Janez Lenarcic, med hänvisning till en uppskattning från FN, enligt Reuters. Enligt FN:s uppskattningar väntas runt 7 miljoner människor fly till andra delar av Ukraina, medan runt 4 miljoner kan komma att lämna landet. "Vi bevittnar det som kan bli den största humanitära krisen på vår europeiska kontinent på många, många år," säger Lenarcic. Enligt TT överväger EU nu att för första gången aktivera det så kallade massflyktsdirektivet, som ålägger EU:s medlemsländerna att ta emot flyktingar. Hittills har över 360 000 människor flytt på grund av kriget. Omni 220227. Satellitbilder: Kolonn med ryska stridsvagnar och soldater på väg mot Kyiv. Ett stort antal ryska marksoldater och stridsvagnar är på väg mot Kyiv, visar satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies, som Reuters skriver om. Enligt bilderna är kolonnen över 5 kilometer lång och består av hundratals militärfordon. Kolonnen uppges befinna sig runt 64 kilometer från den ukrainska huvudstaden, norr om staden Ivankiv. "Jag uppmanar kievbor att tillbringa natten i skyddsrum, för att fienden är satan. De skjuter mot oskyldiga hem och fortsätter förstöra vår infrastruktur", skriver Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko på Telegram. Tidigare under söndagen kom rapporter om att den ryska offensiven i Kyiv hade stannat av efter att man mött motstånd från ukrainsk militär och drabbats av bränslebrist. Omni 220227. Analys: Du är inte populär när Sverige skickar pansarskott till din fiende. NBC:s chefskorrespondent Richard Engel regerar på att Sverige bland annat kommer att skicka 5 000 pansarskott till Ukraina. "Du vet att du inte är en populär ledare när Sverige skickar 5 000 pansarskott till din fiende", skriver han på Twitter. Sveriges stöd till Ukraina är historiskt. Något liknande har inte hänt sedan 1939 när Sovjetunionen invaderade Finland. Det konstaterar SVT:s Mats Knutsson som kallar det för en "unik åtgärd". Dagens Nyheters Ewa Stenberg skriver i sin analys att beslutet delvis grundar sig i att även det svenska försvaret gynnas av att Ukraina kan försvara sig mot ryssarna. Men statsminister Magdalena Andersson (S) har inte, likt sina tyska partikollegor, velat öka anslaget till det egna försvaret. Stenberg tror dock att Andersson måste ändra sig i den frågan. "Det svenska försvarsbeslutet formades inte utifrån ett krig i år i vår del av Europa, och det vet både omvärlden och oppositionen." Omni 220227. EU-toppen: Kommer förse Ukraina med stridsflyg. EU kommer att förse Ukraina med stridsplan, uppger unionens utrikeschef Josep Borrell enligt AFP. Åtgärden kommer efter att regeringen i Kyiv har begärt hjälp mot Rysslands angrepp via både luften och på marken. "Vi kommer att tillhandahålla också stridsflygplan. Vi pratar inte bara om ammunition. Vi kommer att tillhandahålla viktigare vapen för att gå i krig," säger han vid en presskonferens på söndagskvällen. Borrell: En del EU-länder har stridsflyg som Ukraina har förmåga att använda. Omni 220227. Över 350 civila dödade i ryska invasionen - 14 barn. Totalt 352 civila, varav 14 barn, har hittills dödats i den ryska invasionen av Ukraina, uppger landets hälsodepartement, enligt Reuters. Ytterligare 1 684 människor, varav 116 barn, har skadats i attackerna. Uppgifterna kommer samtidigt som Ukraina anmäler Ryssland till den Internationella domstolen i Haag och anklagar landet för att planera ett folkmord i Ukraina. Tidigare under söndagen erkände den ryska militären att en del ryska soldater dött och skadats i striderna i Ukraina, men sa inte hur många. Omni 220227. EU enigt om sanktionerna: Ska ge "maximal skada". Under ett videokonferensmöte på söndagen klubbade EU:s utrikesministrar ett tredje sanktionspaket mot Ryssland, rapporterar Direkt. Det innehåller ett förbud mot transaktioner med Rysslands centralbank, uteslutning av vissa ryska banker från Swift samt att stänga EU:s luftrum för ryskt flyg. Mer än hälften av reserverna i ryska centralbanken blockeras och det ryska finanssystemet kommer att lamslås, enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Att helt koppla loss Ryssland från det internationella finanssystemet går inte att göra över en natt. Men tro mig, vi har kalibrerat åtgärden för att åsamka Ryssland maximal skada samtidigt som vi upprätthåller ett minimum av sammankoppling," säger han. Vilka bankerna är kommer att offentliggöras på måndagen.
Omni 220227. Stubb: "Har aldrig sett Putin så här all over the place." Rysslands invasion går inte som förväntat, det har snarare blivit tvärt emot vad den ryske presidenten ville. Det menar Finlands tidigare stats- och finansminister Alexander Stubb som träffat Vladimir Putin flera gånger. "Jag har aldrig sett honom så här 'all over the place'." I kvällens Agenda intervjuas Finlands förre finansminister Alexander Stubb. Han har vid flera tillfällen träffat Putin, och beskriver honom som ofta väl förberedd. Nu uppfattar han den ryske presidenten som "all over the place". "Det verkar som att kriget inte går så väl som förväntat för Ryssland. Då kan Putin förstås bli desperat, och det är jag mycket orolig över." Alexander Stubb menar att Putin offrar unga soldater på ett sätt som kan slå tillbaka mot honom, och att kriget kan vara "början på slutet" för hans era som president. "Men jag vet inte hur lång tid det här slutet kommer att ta, är det en vecka? Ett år? Tio år?" säger han. Nu hoppas han att desperationen som han menar sig se hos Putin inte resulterar i till exempel hot om kärnvapenvåld. svt 220227. Experter: Robotarna gör stor skillnad i kriget. Att Tyskland och Nederländerna förser Ukraina med totalt 700 luftvärnsrobotar av typen Stinger innebär en helt avgörande förmåga för landet. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan, enligt SvD. Stinger-robotarna var avgörande för att Ukraina skulle kunna ta tillbaka Kyivs internationella flygplats, menar han, men understryker samtidigt att de snarare kommer att fördröja och försvåra ryska operationer än vara krigsavgörande. Även Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, tror att Stinger-robotarna kan påverka kriget i stor utsträckning. "Ryssarnas ork kanske tar slut före ukrainarnas. Utgången är inte given," säger han till SvD. Omni 220227. Så rapporteras det om invasionen i rysk media. Runt om i världen rapporteras det om invasionen i Ukraina. Hot om kärnvapenkrig, stigande dödstal och krigsfångar är några exempel på vittnesmålen från kriget. Men i rysk media är tongången annorlunda. "Det har inte varit hårda strider här," berättar en soldat som uppges vara på plats i Ukraina, i en sändning i rysk tv. svt 220227. Ukraina: Explosioner under natten - Belarus uppges skicka soldater. Efter flera timmar av ett relativt lugn, under natten till måndag, började det komma uppgifter om explosioner och flyglarm från Ukraina vid tretiden, svensk tid. Enligt ukrainska myndigheter har det hört explosioner i huvudstaden Kiev och i den näst största staden Kharkiv. Kiev independent rapporterar även om flyglarm i staden Chernihiv i norra Ukraina. Under morgonen ska samtal mellan en delegation från den ryska regeringen och en delegation från den ukrainska regeringen. SR 220228. Ryska krigsprotester - tusentals gripna. På söndagen samlades åter tusentals personer på gatorna i Ryssland för att protestera mot den pågående invasionen av Ukraina. Människorättssajten OVD-Info, som dokumenterar politisk förföljelse och godtyckliga frihetsberövanden, uppger att minst 2 710 personer i 52 städer greps under protester på söndagen. Protesterna mot invasionen startade i torsdags och har fortsatt dagligen. Totalt under fyra dagar ska nära 6 000 personer ha gripits. Kreml försöker tona ned protesterna och insisterar på att invasionen har brett stöd. svt 220228. Ryska rubeln i fritt fall. De ryska marknaderna reagerar nu på de sanktioner som annonserades i helgen, från EU, USA, Japan och flera andra länder. "Ryska tillgångar är pestsmittade," säger Ekots ekonomikommentator Kristian Åström om den aktuella utvecklingen. Ryska rubeln befinner sig nu i fritt fall. SR 220228. Invasionen av Ukraina - dag 4. Ryska styrkor har fått order om att inleda en utökad offensiv från "alla håll" i Ukraina. I Kiev lystes morgonhimlen upp av enorma explosioner, och i landets näst största stad Charkiv rasade strider. Väst har svarat med nya sanktioner mot Ryssland. Flygfält och energianläggningar attackeras av Ryssland i den nya fasen av invasionen. En oljedepå i Vasylkiv liksom en oljeledning i Charkiv i Ukraina började brinna efter att ha träffats av projektiler. Tidigt på söndagen kom också rapporter om att ryska soldater avancerat till Ukrainas näst största stad Charkiv. Gatustrider ägde rum och civila i staden uppmanades att hålla sig inomhus. Senare meddelade guvernören att ukrainska styrkor återtagit staden. "Charkiv är helt under vår kontroll", sade regionstyrets ledare Oleh Sinehubov på Telegram. Han tillade att en rensningsoperation genomförs där ryska soldater drivs ut ur staden. Under söndagen meddelade EU:s Ursula von der Leyen att en rad nya sanktioner införs mot Ryssland och Belarus. Vissa ryska banker ska uteslutas från transaktionssystemet Swift. Dessutom kommer EU att finansiera vapenleveranser till Ukraina. Hela EU:s luftrum kommer att stängas för ryska flyg, vilket även gäller ryska oligarkers privatflyg. De kommer inte att kunna landa, lyfta eller flyga över EU. De statsägda nyhetstjänsterna Russia today och Sputnik kommer att förbjudas i EU. Von der Leyen beskriver dessa som en del av Kremls "mediamaskin". EU inför även sanktioner mot Belarus handel med mineralbränsen (kol, petroleum och naturgas), tobak, trä, cement, stål och järn. Sanktioner riktas också mot de belarusier som stöttar den ryska krigsinsatsen i Ukraina. En lång rad europeiska länder har stängt eller är på väg att stänga sina respektive luftrum för rysk flygtrafik, bland annat Sverige. svt 220228. Invasionen av Ukraina - dag 5. Trots att natten mot måndagen beskrivits som förhållandevis lugn har explosioner hörts i både Kiev, Charkiv och Tjernihiv. Det befarade angreppet mot centrala Kiev uteblev dock. "Vi ger inte upp huvudstaden. Ukraina vinner", skriver Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov. "Vi ger inte upp huvudstaden. Ukraina vinner", skrev han och publicerade en bild där han ler tillsammans med president Volodymyr Zelenskyj. Ryssland lyckades inte inta Kiev under natten mot måndagen. Vid 3-tiden uppgav Ukrainas underrättelsetjänst att explosioner hörts i huvudstaden och under morgonen har flyglarmet gått. Underrättelsetjänsten meddelade också att ett bostadshus i centrala Tjernihiv träffats av en raket under natten. Explosionen orsakade en brand som sträckte sig över flera våningsplan. Det är inte känt hur många som skadades i samband med attentatet. På måndagsmorgonen hävdes utegångsförbudet i Kiev, rapporterar kanalen. Därmed är invånarna fria att lämna sina hem eller de underjordiska skyddsrum som många tillbringat helgen i. Samtidigt tillåts livsmedelsbutiker att hålla öppet och kollektivtrafiken att rulla - om än med begränsade avgångar. Läs mer hos svt 220228. Uppgifter: Belarus ska skicka soldater till Ukraina. Det kommer uppgifter från flera håll om att Belarus förbereder sig på att skicka soldater till Ukraina för att stödja den ryska sidan. Detta kan ske redan under måndagen, säger en amerikansk regeringsföreträdare som The Washington Post har pratat med. "Det är mycket tydligt att Minsk nu är en förlängning av Kreml," säger källan. Enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti har Belarus dessutom godkänt en ny konstitution som gör det möjligt för Ryssland att placera kärnvapen på belarusisk mark, rapporterar The Guardian. De nya reglerna har enligt Belarus centrala valkommission antagits efter en folkomröstning på söndagen där 65 procent av befolkningen röstade för grundlagsändringen, skriver RIA. Väst har dock sagt att man inte kommer att erkänna resultatet av folkomröstningen. Tidningen The Kyiv Independent har uppgifter om att belarusiska flygvapnet förbereder sig på att invadera Ukraina. Omni 220228. Ryssland: Har fortfarande vänner kvar - se på Kina. Ryssland har fortfarande vänner i omvärlden. Det hävdar det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova i en intervju med tv-kanalen Russia-1, enligt NBC News. "Självklart! Titta på reaktionen från världens jättar. Inte de som låtsas vara stora, utan de verkliga giganterna. Alltså, särskilt Kina." I går meddelade EU att unionens luftrum stängs för ryskt flyg, den senaste reaktionen på Rysslands aggressioner i Ukraina. Omni 220228. Rekordlåg rubel efter ytterligare sanktioner. Ryska rubeln handlades på rekordlåga nivåer mot dollarn under måndagsmorgonen. Strax innan 04.00 svensk tid gick det nästan 118 rubel på en dollar, en nära 30-procentig nedgång sedan midnatt. Det sker efter helgens nya sanktioner mot landet, skriver Bloomberg. Utöver uteslutning från betalsystemet Swift har USA och flera andra länder riktat in sig på att ryska centralbanken inte ska kunna använda sina internationella reserver. "Penningmarknaden kan uppleva svårigheter i finansieringsvillkor den här veckan till följd av den osäkra effekten av frysta tillgångar på den globala likviditeten," säger George Saravelos, analytiker på Deutsche Bank, till Bloomberg. Under fredagen fick Ryssland sitt kreditbetyg sänkt till "skräpstatus". Omni 220228. Ryska centralbanken dubblerar räntan efter rubelraset. Ryska styrräntan höjs till 20 procent under måndagsmorgonen, från tidigare 9,5 procent. Det rapporterar flera internationella medier. Under natten rasade rubeln nästan 30 procent i värde efter helgens nya sanktioner. Utöver den kraftiga räntehöjningen har centralbanken vidtagit flera åtgärder för att stävja effekterna av sanktionerna, bland annat släppta kapitalbuffertar för att tillföra likviditet, användning av reserverna och förbud för utländska medborgare att handla valuta. Dessutom hålls aktie-, och penningmarknaderna stängda under måndagsmorgonen. Omni 220228. Expert: Ryssland betyder inget för världsekonomin. Så länge västvärldens sanktioner mot Ryssland inte rör olje- och gasleveranserna är det svårt att se hur kriget i Ukraina ska påverka börserna. Det säger Peter Malmqvist, oberoende analytiker, till TT. "Ryssland betyder ingenting för världsekonomin förutom oljan och gasen," säger han. Att Rysslands ekonomi påverkas av sanktionerna är en sak, men det får inte så stora effekter på börserna, tror Malmqvist. Omni 220228. Just nu: Ryssland och Ukraina möts för samtal vid Belarus gräns. Både den ryska och den ukrainska delegationen har anlänt till platsen för de stundande förhandlingarna vid gränsen mellan Ukraina och Belarus. Enligt den ryske förhandlaren Vladimir Medinskij kommer samtalen att inledas klockan 12, lokal tid, det vill säga klockan 10 svensk tid, rapporterar AFP med hänvisning till ryska medier. Medinskij säger också att Ryssland vill sluta en överenskommelse "som ligger i båda sidors intresse". Enligt Ukrainas sändebud är målet med förhandlingarna att få till en omedelbar vapenvila och tillbakadragandet av ryska trupper. Belarus utrikesdepartement uppger att de förberett en mötesplats för delegationerna. En bild som departementet publicerat i sociala medier visar ett långbord med både ukrainska och ryska flaggor. Belarus president har försäkrat att alla flygplan, helikoptrar och robotar som finns i landet kommer att förbli på marken under mötet. Mötet hålls i närheten av floden Prypjat. Omni 220228. Ryska exportörer tvingas sälja utländsk valuta. Ryska finansdepartementet gör centralbanken sällskap och inför krisåtgärder för att rädda valutan. Departementet tvingar landets exportörer att sälja av 80 procent av sina intäkter i utländsk valuta för att stärka rubelns värde, skriver Direkt som hänvisar till ryska nyhetsbyrån Interfax. Enligt Commerzbanks strateg Ulrich Leuchtmann har ryska myndigheter inget annat val än att hindra panikförsäljnigar av ryska tillgångar. "Det är något definitivt skadligt i långa loppet, men ryska myndigheter verkar föredra det framför en mer påtaglig rubelkollaps i närtid," säger han till Bloomberg. Tidigare under måndagsmorgonen aviserade centralbanken att den chockhöjer räntan till 20 procent får 9,5 procent, den högsta räntan sedan 2003. Den ryska rubeln tappade initialt över 40 procent under måndag. EU och USA blockerar motsvarande 640 miljarder dollar av centralbankens reserver. Centralbanken inför även tillfälligt förbud att utföra transaktioner på uppdrag av utländska medborgare.
Omni 220228. Volvo stoppar produktion och försäljning i Ryssland. Lastbilsjätten Volvo stoppar sin produktion och försäljning i Ryssland med omedelbar verkan, säger presschefen Claes Eliasson till DI. Enligt Eliasson kommer Volvo stoppa allt material och komponentinflöde till Ryssland. På kort sikt kommer anställda på Volvo-fabriken inte påverkas, menar skriver DI. Volvo-aktien backar nära 4 procent på svag Stockholmsbörs. Omni 220228. Tuffa strider vid hamnstad i Donetsk i natt - Ukraina höjer den ryska dödssiffran. Nya explosioner hördes i huvudstaden Kyiv och Ukrainas näst största stad Charkiv på måndagsmorgonen, rapporterar Reuters. Guvernören för den Ukrainakontrollerade delen av Donetskregionen, Pavlo Kyrylenko, säger också att hårda strider pågick i närheten av hamnstaden Mariupol under hela natten. Han ger dock inga detaljer om striderna. Enligt den ukrainska arméns senaste uppdatering på måndagsmorgonen har 5 300 ryska soldater dött i invasionen, medan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger siffran 4 500 i ett tal på förmiddagen. Armén hävdar också att den ryska offensiven har saktat ner. "Men de försöker fortfarande nå framgång i vissa områden", skriver militären i en rapport. Den ukrainska tidningen The Kyiv Independent skriver att ryska ballistiska robotar har avfyrats från Belarus mot en flygplats i staden Zjytomyr under natten. Belarus har tidigare sagt att landet inte kommer tillåta anfall från sitt territorium inför dagens möte mellan Ryssland och Ukraina. Omni 220228. Ukraina kräver omedelbart EU-medlemskap - stöttas av grannlandet Slovakien. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver att Ukraina "omedelbart" accepteras som nytt medlemsland i EU, skriver Reuters. Kravet lade Zelenskyj fram på måndagsförmiddagen. Även premiärministern för grannlandet Slovakien, Eduard Heger, begär att Ukraina får ett snabbspår in i unionen, i en intervju med Politico. "De slåss för sig själva, de slåss för oss, de slåss för frihet. Vi måste inse att de försvarar vårt system, våra värderingar och vi måste stå vid deras sida. Så det finns ingen tid att tveka kring detta," säger han. På söndagskvällen sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Euronews att hon vill att Ukraina på sikt blir en del av unionen. "De är en av oss." Ukraina finns dock inte med på EU:s lista över kandidatländer och Ursula von der Leyen gav inga indikationer på att att processen kommer att gå snabbare än normalt. Omni 220228. Källor: 400 legosoldater i Kyiv för att mörda Zelenskyj - varit där i över en månad. Drygt 400 ryska legosoldater har i över en månads tid verkat i Kyiv med målet att mörda Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt uppgifter till brittiska The Times. Ytterligare 23 personer ska finnas på radarn, däribland premiärministern Denys Sjmyhal och Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko. Legosoldater i den privata milisgruppen Wagnergruppen, som har mycket nära kopplingar till Vladimir Putin, ska enligt uppgifter ha flugits in till huvudstaden från Afrika för fem veckor sedan. Tidningen skriver att Kreml utlovade en stor ekonomisk bonus för slutförandet av uppdraget. De uppges nu vänta på signaler från Kreml. Ukrainas regering ska ha nåtts av uppgifterna under lördagen. Ett utegångsförbud har därefter tagits i bruk och landet uppges nu genomsöka staden efter ryska "sabotörer". Omni 220228. Moskvabörsen är stängd - utländska ordrar stoppas. Moskvabörsen kommer att hållas stängd under hela måndagen. Det meddelar den ryska centralbanken, enligt flera medier. Beskedet kommer efter att Ryssland under helgen straffats med kraftiga sanktioner och vid valutamarknadens öppning på måndagen kollapsade rubeln som en konsekvens. Centralbanken meddelade tidigare i dag att utländska institutioner och individer tillfälligt förbjuds att placera säljordrar på Moskvabörsen, för att dämpa säljtrycket. Dagens Næringsliv skriver att Moskvabörsen väntas ge en ny uppdatering på tisdag morgon om huruvida handeln i aktier ska återupptas igen. På måndagsförmiddagen låg börsens hemsida nere av okänd anledning. Omni 220228. FN: Fler än 500 000 personer har flytt Ukraina. Över 500 000 personer har hittills flytt från Ukraina till grannländerna, skriver FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi på Twitter. Majoriteten av människorna på flykt, 281 000, hade flytt via Polen. Det skriver AP med hänvisning till FN. Vid gränsen mot Polen, som klargjort att de tar emot alla flyktingar från Ukraina, har köer på upp till tio timmar rapporterats de senaste dagarna. Omni 220228. Anonymous hackade flera ryska mediers hemsidor. Flera ryska medier, bland annat nyhetsbyrån TASS, låg nere under måndagen. Nätaktivisterna Anonymous har, i ett meddelande som lämnats på de hackade hemsidorna, tagit på sig hackerattacken. "Vi ber er att avsluta denna galenskap, skicka inte era söner och män till en säker död," står det i meddelandet, enligt Daily beast. Avbrottet var kort och medierna är nu tillgängliga igen. Hackerattacken skrivs under av Anonymous. Handlar om statliga medier. Omni 220228. Protester i Belarus efter kärnvapenbesked: "Vi anses redan vara medbrottslingar." Omkring 800 demonstranter har gripits i Belarus efter att landet ändrat i konstitutionen för att möjliggöra för Ryssland att placera kärnvapen i landet. Det skriver Reuters, som beskriver de efterföljande demonstrationerna som de största på flera månader. Videoklipp som Radio Free Europe har delat visar hur människor ropar "Nej till krig". En av demonstranterna var 45-åriga Elena. "Det finns inte mycket vi kan göra nu, med all den här skräcken och fasan som vi lever med. Men jag skulle inte förlåta mig själv om jag inte försökte göra något. Vi anses redan vara medbrottslingar," säger hon till Reuters. EU:s utrikeschef Josep Borrell twittrar att Belarus nya kärnvapenbesked är "ytterst oroande". Han skriver att beslutet var orkestrerat av Aleksandr Lukasjenko och att EU fortsatt står på det belarusiska folkets sida. Omni 220228. Sandvik pausar i Ryssland - tecknar inte nya kontrakt. Verkstadskoncernen Sandvik tar rygg på lastbilsjätten Volvo och pausar sin verksamhet i Ryssland, skriver DI. Sandvik sätter stopp för alla leveranser till Ryssland och kommer heller inte att teckna några nya kontrakt i landet, säger bolagets presschef Johannes Hellström. "Vi pausar verksamheten temporärt för att reda ut förutsättningarna och bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas framåt," säger han. Sandvik hör till de stora förlorarna på Stockholmsbörsen i måndagens handel. Aktien tappar över 6 procent och ligger i botten av OMXS30-indexet tillsammans med H&M och Ericsson som faller runt 7 procent. Sandvik har omkring 900 anställda i Ryssland. Omni 220228. Detta har hänt: Kriget i Ukraina. Ryssland har invaderat Ukraina på order från Vladimir Putin. Rysslands president hotar med "fruktansvärda konsekvenser" om väst ingriper. Men vad föranledde egentligen Rysslands anfall? SVT Nyheter listar fem avgörande händelser. "Kalla det inte krig" - Kreml kämpar för att behålla narrativet kring Ukraina. Attack, invasion och krig. Det är begrepp med sprängkraft i det ryska medielandskapet. Medier som använder orden, eller citerar andra källor än Kreml eller den ryska militären, riskerar att stoppas. Det rapporterade nyhetssajten Meduza i dagarna. "Det är som en film. Superstyrkor utför specialoperationer och allt är toppen," säger Tikhon Dzyadko, redaktör för oberoende tv-kanalen Dozjd, ironiskt, till Financial Times. Dozjd, som även kallas TV Rain är ett av tio mediebolag vars rapportering hotas av förbud. I intervjun säger Dzyadko att staten vill försäkra sig om att samhället inte får veta att det pågår "ett verkligt, blodigt krig" i Ukraina. Fyra av fem ryssar har statskontrollerad tv som sin primära nyhetskälla, men Nikolaj Petrov på tankesmedjan Chatham House tror att information så småningom sipprar igenom i det ryska samhället. "Informationen om vad som händer i Ukraina når fram från person till person - det går inte att stoppa," säger han till tidningen. Meduza rapporterade om att tio mediebolag riskerar att stoppas. Ryssland kämpar för att behålla kontrollen över narrativet. Ett filter över invasionen i Ukraina - framstår som en liten konflikt i öster. Omni 220228. USA inför nya sanktioner mot ryska centralbanken. Vita huset införde på måndagen nya sanktioner mot Rysslands centralbank och landets förmögenhetsfond, rapporterar flera medier. De nya åtgärderna innebär bland annat att amerikaner förbjuds att göra transaktioner med centralbanken och att dess tillgångar i USA blir frysta. En företrädare för Vita huset säger till CNBC att draget kommer efter indikationer om att den ryska centralbanken är på väg att försöka flytta tillgångar. Talespersonen tillägger att USA:s strategi är att säkerställa att den ryska ekonomin "går bakåt" så länge som president Putin går framåt med invasionen av Ukraina. Omni 220228. Expert om höjd rysk beredskap: "Ett drama där aktörerna har kastat manuskripten." Rysslands president Vladimir Putin har höjt kärnvapenberedskapen. Och det är inte omöjligt att Ryssland använder kärnvapen i konflikten, enligt Magnus Christiansson, universitetslektor vid Försvarshögskolan. "I det ryska tänkandet så är kärnvapen inte bara avskräckning," säger Magnus Christiansson. SR 220228. Ryssland uppges möta hårt motstånd - kan ändra strategi: "Fler civila dödsoffer". Kriget i Ukraina fortsätter - men de ryska styrkornas framgång uppges ha uteblivit. Inga större städer har intagits och det kommer rapporter om hårt motstånd från de ukrainska militära- och frivilligförbanden. Och nu kan Ryssland byta strategi till att beskjuta städer med tungt artilleri - där lidandet för den ukrainska civilbefolkningen riskerar bli mycket stort.
SR 220228. Ryssland och Ukraina möts - kravet: Lämna landet. Förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland har inletts, uppger den ukrainska presidentens rådgivare, rapporterar Reuters. Sedan tidigare har både Ryssland och Ukraina bekräftat att respektive land har en delegation på plats i den belarusiska staden Gomel, där förhandlingarna ska hållas. Inför samtalen har det ukrainska presidentämbetet skrivit att Ukraina kräver ett omedelbart eldupphör och att Ryssland drar tillbaka sina trupper. SR 220228. Ryssland stänger luftrummet för Sverige och 35 andra länder. Ryssland stänger luftrummet för Sverige och 35 andra länder, skriver Reuters. Omni 220228. Tillfångatagna ryska ockupanter ångrar djupt att de kom till Ukraina. You tube 5:41 220228. Russian soldier takes the Ukrainian side. Phone call with mom. Yout tube 2:49 220228. USA-stopp för handel med ryska centralbanken. USA förbjuder amerikanska företag och privatpersoner från att göra affärer med den ryska centralbanken, den statliga ryska investeringsfonden och ryska finansministeriet. Enligt den amerikanska finansministern Janet Yellen kommer sanktionerna att påverka de ryska finanserna avsevärt. "På det här sättet kommer vi åt den finansiering som Putin och hans innersta krets är beroende av för att möjliggöra invasionen av Ukraina", säger hon i en pressmeddelande. (TT-Bloomberg). (svt 220228). Frankrikes president Macron ska ha pratat i telefon med Vladimir Putin under dagen, rapporterar Reuters. Macron ska under samtalet ha uppmanat den ryske presidenten att omedelbart införa en vapenvila i Ukraina. Han ska också ha krävt ett stopp för attackerna mot civila. Enligt den franska regeringen ska Putin sagt sig vara villig att diskutera frågorna. Parterna ska under samtalet ha kommit överens om att upprätthålla dialogen de kommande dagarna. I samtalet ska Putin ha sagt att en förutsättning för ett eldupphör är att Ukraina "avnazifieras" och demilitariseras. (svt 220228). Kommentar: Med de tongångarna från Putin är freden avlägsen. Storbritannien förbjuder ryska skepp att lägga till. Under måndagen har landet beordrat sina hamnar att inte ge tillträde till någon ryskt flaggat, registrerat, ägt eller kontrollerat fartyg före att ny lagstiftning träder i kraft, rapporterar Reuters. "Sjöfartssektorn är grundläggande för internationell handel och vi måste spela vår roll för att begränsa Rysslands ekonomiska intressen och ställa den ryska regeringen till svars, sade transportministern Grant Shapps i ett brev till hela Storbritanniens hamnar. (svt 220228.) Finland skickar vapen till Ukraina, säger Finlands premiärminister Sanna Marin. Paketet kommer att innehålla 2 500 automatgevär, 150 000 kulor, 1 500 anti-tank vapen och 70 000 matpaket, uppger landets försvarsminister Antti Kaikkonen. (svt 220228.) Erdogan: Implementerar nya regler gällande havspassage. Turkiets president Tayyip Erdogan säger än en gång att Turkiet inte kan avbryta sina band med varken Ryssland eller Ukraina. Men samtidigt meddelar han att man kommer implementera nya regler vad gäller passering av sundet till Svarta havet, rapporterar Reuters. Nato-allierade Turkiet kallade på söndagen Rysslands invasion för ett "krig", vilket åberopade artiklar gällande en internationell överenskommelse från 1936, som kommer att begränsa passagen för vissa ryska fartyg från turkiska sundet. Turkiet delar sjögräns med både Ukraina och Ryssland och har initialt bra band med de båda. (svt 220228). Scania slutar leverera till Ryssland. Scania meddelar att de ska sluta leverera lastbilar och reservdelar till Ryssland. Beslutet togs förra veckan. "Vi gjorde det efter en samlad bedömning. Vi har inte kommunicerat det här tidigare - varje ord i den här konflikten riskerar att trappa upp den," säger Erik Bratthall, presschef på Scania till SVT Nyheter Södertälje. (svt 220228.) Zelenskyj nomineras till fredspriset - av Adaktusson. Lars Adaktusson, utrikespolitisk talesperson för KD, nominerar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till Nobels fredspris, rapporterar Aftonbladet. I sitt nomineringsbrev skriver Adaktusson att Zelenskyj, genom sitt ledarskap, blivit en förebild långt utanför de egna landsgränserna. "Som ansvarsfull ledare i ett rättfärdigt militärt försvar av det egna landet bidrar Volodymyr Zelenskyj aktivt till internationell fred och säkerhet." Adaktusson: Genom sitt agerande företräder Zelenskyj hela det demokratiska Europa. Omni 220228. Ukrainas hemsidor i Norden ligger nere - misstänkt cyberattack. På måndagseftermiddagen ligger Ukrainas ambassadhemsidor i Sverige, Norge och Danmark, rapporterar TT. Ambassaden i Stockholm går heller inte att nå per telefon. Enligt Norgeambassadören Iryna Riabtsjuk rör det sig sannolikt om ett cyberangrepp, rapporterar den norska nyhetsbyrån TNB. Samma misstanke finns i Danmark, rapporterar Ritzau. Omni 220228. Kvarts miljon demonstrerar mot Ryssland i tyska Köln. Runt 250 000 personer i tyska Köln demonstrerar på måndagen mot Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar AFP. Den traditionella högtiden Rosenmåndagen har omvandlats till en massiv sympatiyttring för det ukrainska folket. "Invånarna i Köln hade velat fira Rosenmåndagen igen efter två år av pandemi, men i stället visar de solidaritet och står upp för fred i Ukraina", skriver regionen Nordrhein-Westfalens premiärminister Hendrik Wüst på Twitter. Även under söndagen hölls demonstrationer för Ukraina på flera håll i Europa. I den tyska huvudstaden Berlin uppgav polisen att runt 100 000 deltog. Omni 220228. Mötet över - parterna återvänder till sina huvudstäder för överläggningar. Måndagens rysk-ukrainska fredsamtal i Belarus är över, uppger den ukrainska regeringen och ryska nyhetsbyråer. De båda parterna återvänder nu till sina respektive huvudstäder för vidare överläggningar. Det finns inga uppgifter om att några överenskommelser träffats. Enligt ryska nyhetsbyråer väntas nya samtal hållas snart - möjligen inom de kommande dagarna. Även en förhandlare på Ukrainasidan bekräftar att nya samtal kommer hållas. Enligt Ukrainas sändebud var målet med förhandlingarna att få till en omedelbar vapenvila och tillbakadragandet av ryska trupper. Den ryske förhandlaren Vladimir Medinskij säger att Ryssland vill sluta en överenskommelse "som ligger i båda sidors intresse". Omni 220228. Kommentar: Vad som händer på marken visar inte på någon fredsvilja från Rysslands sida med en lång kö av militärfordon nu på väg mot Kiev. Inte heller vad Putin sa till Macron idag: En förutsättning för ett eldupphör är att Ukraina "avnazifieras" och demilitariseras. Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov säger att de länder som skickat vapen till Ukraina får "bära ansvaret" om vapnen används i konflikten, skriver den ryska nyhetsbyrån Interfax. Exakt vad detta betyder var inget som ministern utvecklade. (svt 220228.) Kommentar: Om Ryssland går med på eldupphör behöver vapnen inte användas. Internationella domstolen i Haag påbörjar utredning. Under gårdagen inledde Ukraina en rättsprocess mot Ryssland vid Internationella domstolen i Haag. Nu meddelar domstolen att man påbörjar en utredning av situationen i landet. Domstolen kommer löpande att värdera bevis som inkommer under konfliktens gång. Man har sedan tidigare gjort preliminära utredningar av händelserna i Ukraina mellan 2013 och 2015. "Det finns en rimlig grund att anta att både påstådda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begåtts i Ukraina," säger utredaren Karim Khan i ett uttalande. "Jag har bett mitt team att undersöka alla möjligheter att bevara bevis." (svt 220228.) Här är länderna Putin hotar - skickar vapen till Ukraina. 15 länder, bland dem Sverige, har hittills meddelat att de kommer att skicka militär utrustning till Ukraina, enligt en sammanställning gjord av Al Jazeera på måndagseftermiddagen. Sedan den gjordes har även Norge och Finland tillkommit i listan. Tolv av dessa, däribland de nordiska länderna, skickar defensiva eller offensiva vapen. Tre av länderna – Grekland, Rumänien och Spanien – skickar försvarsutrustning, till exempel skyddsvästar. På måndagen varnade det ryska utrikesdepartementet för att länder som skickar dödliga vapen till Ukraina kommer "hållas ansvariga" om vapnen används mot rysk militär i landet. Putin förlorar vänner i omvärlden. Vilka är Putins vänner - och hur många står kvar vid hans sida efter invasionen av Ukraina? Enligt Inga Näslund, Rysslandsexpert på Palmecentret, är Putin ensammare än någonsin. "Jag har extremt svårt att se att något annat land skulle stötta Ryssland militärt," säger hon till SVT. Putin beskrivs som en allt mer isolerad världsledare. De som tidigare valt att stötta presidenten väljer nu att öppet fördöma presidentens invasion av Ukraina. "Det är en brokig skara som brukar räknas till Putins vänner. Men de som stöttar honom nu är nog färre än vad Putin hade räknat med," säger Inga Näslund, Rysslandsexpert på Palmecentret. Läs mer hos svt 220228. Historisk majoritet i Finland vill att landet går med i Nato. En majoritet av Finlands invånare vill att landet går med i Nato, enligt en ny opinionsundersökning från företaget Taloustutkimus som Yle låtit göra. 53 procent svarar att det är för ett Nato-medlemskap, 28 procent är emot och 19 procent är osäkra. Experter på Taloustutkimus beskriver det som en "historisk vändpunkt" och enligt Yle är det första gången som en majoritet vill gå med i alliansen. Enligt Hufvudstadsbladet kan resultatet jämföras med en liknande undersökning i Helsingin Sanomat för drygt en månad sedan. Då svarade 28 procent att de är för att Finland går med, medan 42 procent var emot. Den nya undersökningen genomfördes mellan 23 och 25 februari, och inleddes därmed dagen före den ryska invasionen av Ukraina. 2017 var endast 19 procent för ett Nato-medlemskap. Män är för ett Nato-medlemskap i högre utsträckning än kvinnor.
Omni 220228. Experter: Ukraina står emot bra hittills - men Ryssland har mycket kvar att sätta in. Den ukrainska armén har stått emot den ryska invasionen "anmärkningsvärt" bra men inga analytiker, förutom möjligen de i Moskva, trodde att Ryssland skulle besegra Ukraina miltärt på fyra dagar. Det skriver Michael Kofman vid det amerikanska forskningscentret CNA i en lång tråd på Twitter. Han skriver att Ryssland verkar ha drabbats av "betydande" förluster i en invasion som fokuserat på att snabbt nå Kyiv och "tvinga fram kapitulation". Han konstaterar samtidigt att kriget är i ett tidigt skede och att en stor del av den ryska kapaciteten inte använts, särskilt sett till flygvapnet. Den militärstrategiske experten Johan Norberg vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) säger till SvD att ryssarna "inte har kommit så långt" de första tre-fyra dagarna i de områden där man trängt in. Det behöver dock inte ses som ett ryskt bakslag att Kyiv ännu inte fallit, bedömer han. Han säger att Ryssland troligen vill undvika strid i bebyggelse eftersom det är kostsamt och farligt, och att tidigare övningar visat att Kreml kan mobilisera styrkor som inget annat europeiskt land kan, i fråga om storlek. "Nu får vi se för första gången hur det funkar när någon skjuter tillbaks." Omni 220228. Ryska diplomater utvisas av USA - ges datum att lämna. USA utvisar tolv ryska FN-diplomater som befunnit sig i New York uppmanar dem att lämna landet senast 7 mars, rapporterar flera medier. Enligt USA handlar det om tolv personer som "missbrukat sina privilegier att uppehålla sig i USA genom att delta i spionageaktiviteter" som har negativ inverkan på USA:s nationella säkerhet. Vid en pressträff kallade den ryske FN-ambassadören Vasilij Nebenzia beskedet för "dåliga nyheter", men han ville inte säga om han själv var en av de tolv. Ryssland: Är nödvändigt med bilaterala relationer mellan två stormakter. Samtidigt stänger USA ambassaden i Belarus huvudstad Minsk. De ryska FN-diplomaterna förklaras "persona non grata." USA uppmanar amerikanska medborgare i Ryssland att lämna. Omni 220301. Oxford Union: Former MI6 Chief On the Ukraine & Russia Conflict. Sir Robert John Sawers is a British intelligence officer, diplomat and civil servant. He was Chief of the Secret Intelligence Service MI6, a position he held from November 2009 until November 2014. He was previously the British Permanent Representative to the United Nations from August 2007 to November 2009. Sawers was a key opposition figure against the UK government’s decision not to intervene to a greater degree in Syria during his tenure. Ukraina erbjuder ryssar som ger upp amnesti och pengar. Ukraina erbjuder full amnesti och ekonomisk ersättning på fem miljoner ryska rubel, motsvarande ungefär 440 000 kronor, till ryska militärer som väljer att lägga ner sina vapen under den pågående invasionen. Det skriver landets försvarsminister Oleksij Reznikov i ett inlägg på Twitter. I inlägget riktar han sig direkt till ryska soldater med uppmaningen att inte "följa brottsliga order", och skriver att den som "fortsätter bete sig som en ockupant" inte kommer att mötas av nåd. Reznikov var en av flera i den ukrainska delegation som deltog vid måndagens fredssamtal i Belarus. Efter att mötet avslutats meddelade båda sidor att vidare överläggningar var att vänta i respektive huvudstad, och att fler samtal ska följa. Omni 220301. Nio civila dödade i Charkiv - Zelenskyj: "Ett krigsbrott". Minst nio civila, varav tre barn, dödades och ytterligare 37 skadades i ryska attacker mot Ukrainas näst största stad Charkiv på måndagen. Det uppger stadens borgmästare enligt CNN. "Robotarna träffade bostadshus och dödade och skadade fredliga civila. Charkiv har inte upplevt sådan förödelse på väldigt länge." Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterade attackerna mot Charkiv i ett tal på måndagskvällen. "Det var helt klart ett krigsbrott." Tidigare under måndagen uppgav FN:s vice generalsekreterare för humanitära frågor, Martin Griffiths, att minst 406 civila antingen dödats eller skadats sedan den ryska invasionen inleddes. Omni 220301. Ryssland anklagas för att ha släppt vakuumbomb. Amnesty International och Human Rights Watch anklagar Ryssland för att ha använt klusterbomber vid en attack mot en förskola i nordöstra Ukraina på måndagen, rapporterar Reuters. Enligt nyhetsbyrån uppger samtidigt Ukrainas ambassadör i USA, Oksana Markarova, att Ryssland släppt en termobarisk bomb, även kallad vakuumbomb. "De använde en vakuumbomb i dag, något som faktiskt är förbjudet enligt Genèvekonventionen," säger Markarova. Enligt Reuters är det inte bekräftat att en vakuumbomb använts, men Vita husets pressekreterare Jen Psaki säger att det är ett potentiellt krigsbrott om så är fallet. Amnesty: Klusterbomber förbjudna enligt internationell lag. Omni 220301. I ett videotal säger Zelenskyj att Ryssland har utfört 56 raketattacker och avfyrat 113 kryssningsrobotar under invasionens första fem dagar. Enligt Zelenskyj har Ryssland begått krigsbrott. (Omni 220301.) Shell lämnar Ryssland: "Kan inte och vill inte titta på." Shell gör nu som konkurrenterna BP och Equinor och avbryter samarbetet med sina ryska partner till följd av invasionen av Ukraina, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Den brittisk-nederländska oljejätten lämnar samtliga sina verksamheter i landet, inklusive jätteprojeketet Sachalin 2 LNG, där de äger 27,5 procent, skriver Reuters. "Vi kan inte - och vi vill inte - stå och titta på," säger koncernchefen Ben van Beurden i ett uttalande. Omni 220301. Fordon i tredubbla rader - sex mil långa konvojen har nått utkanten av Kyiv. Den kolonn av ryska militärfordon som rör sig mot Ukrainas huvudstad Kyiv sträcker sig längre än 64 kilometer, klart mycket längre än vad som angavs under måndagskvällen. Det skriver CNN i sin direktrapportering under natten mot tisdagen. Siffrorna bygger på nya satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies, som tidigare sa att kolonnen är längre än 27 kilometer. Efter nya analyser har den siffran korrigerats. Den främre delen av kolonnen har nått utkanten av Kyiv, knappt tre mil från de centrala delarna av staden. Kolonnen är på sina håll två-tre rader bred och består av hundratals fordon, däribland stridsvagnar. Det är oklart om fordonen har sikte på Kyivs innerstad eller om de möjligen ska ansluta sig till andra ryska trupper för att omringa staden. Under söndagen visade satellitbilder från Maxar en liknande fordonskolonn, då fem kilometer lång. Omni 220301. Judovärlden har agerat mot Vladimir Putin - har fråntagits hedersposter. (NY Times.) Youtube blockerar ryska kanalerna RT och Sputnik. Youtube blockerar nu de ryska tv-kanalerna RT och Sputnik i Europa som ett svar på den ryska invasionen av Ukraina. Därmed följer Youtube bland annat Meta, Twitter och Tiktok som också valt att blockera kanalerna på sina respektive plattformar. Youtube genomför blockeringen omedelbart, men påpekar att det kan ta en stund för systemen att uppdateras.
Omni 220301. Ukraina: Minst 70 dödade soldater i ryskt anfall. Uppåt 70 ukrainska soldater har dödats i rysk artillerield mot staden Okhtyrka i östra Ukraina, enligt lokala uppgifter som bland annat BBC rapporterar om. Även ryska soldater har enligt uppgifterna dödats. Angreppet som ska ha inträffat på söndagen har inte bekräftats från oberoende håll. Uppgifterna om de dödade soldaterna kommer från regionledaren Dmytro Zhyvytskyj. Omni 220301. Experter: Finns ryska kryphål i Swiftsanktionerna. Det finns kryphål för Ryssland att ta sig förbi Swift-sanktionerna, även om det är dyrt och krångligt. Det säger experter som TT har pratat med. Till att börja med omfattar uteslutningen inte ryska banker som ses som centrala för att gasleveranserna ska kunna upprätthållas, enligt Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. Dessutom kan stora företag, som ofta handlar över gränserna, upprätta egna betalningsvägar. Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, påpekar att Ryssland kan överväga att stänga av sina gaskranar, vilket skulle slå hårt mot både det egna landet och resten av världen. "Jag är bekymrad. Vi spelar med en person som är väldigt svårt att läsa," säger hon.
Omni 220301. Intensifierade anfall mot Cherson och Charkiv - expert: "Vi ser ett irriterat Kreml". Ryssland har under natten attackerat staden Cherson i södra Ukraina, enligt uppgifter från Ukraina. Borgmästaren Igor Kolykhajev uppger att soldater har upprättat kontroller vid infarterna till staden, skriver Sky News. "Det är svårt att säga hur situationen kommer att utveckla sig." Den Chersonbaserade journalisten Alena Panina uppger enligt BBC att staden är omringad, men att det fortfarande finns el och vatten i staden. Samtidigt har bombningen av Charkiv, Ukrainas näst största stad, intensifierats. Civila dödsfall rapporteras och det finns uppgifter om att Ryssland använt klusterbomber, något som förbjuds av många länder men inte Ukraina och Ryssland, skriver New York Times. Enligt den USA-baserade tankesmedjan "The institute for the study of war" omorganiserar sig de ryska trupperna efter "undermålig planering och utförande" av den inledande offensiven. Men Rysslandsexperten Mathieu Boulègue på tankesmedjan Chatham House säger till New York Times att det är för tidigt att räkna ut Ryssland, och att "vi nu har ett irriterat Kreml". Enligt honom inleds nu "fas två" när Ryssland går in med tung beskjutning och marktrupper, vilket man ser både i Charkiv och Mariupol. Oro för att matvaror i Cherson finns i lager i utkanten av staden. Omni 220301. Regeringen vill se EU-sanktioner mot ryska oligarker och legosoldater. Den svenska regeringen efterlyser nya sanktioner från EU som riktats specifikt mot dem som "håller Putin om ryggen". I den gruppen ingår bland annat ryska oligarker och den så kallade Wagnergruppen, en organisation för legosoldater. "Putin och alla runt om honom är ansvariga för allt lidande," säger EU-minister Hans Dahlgren (S) vid en pressträff. Regeringen vill också göra Ryssland ännu mer isolerat genom att begränsa landet från internationella organisationer. Ett ytterligare förslag handlar om att stoppa försäljningen av så kallade "gyllene pass", som gör det möjligt för ryska oligarker att köpa sig ett medborgarskap i ett EU-land. Dahlgren ser att förutsättningarna är goda för att få med sig resten av EU:s medlemsländer på tåget. "Det ligger i linje med det vi gjort hittills men också en vässning som jag tror att de andra medlemsstaterna är beredda att vara med på," säger han. Omni 220301. Storbritannien: Ryssland har fortsatta logistiska problem. Rysslands framryckningar mot huvudstaden Kyiv har gjort små framsteg de senaste 24 timmarna, enligt en uppdatering från Storbritanniens militära underrättelsetjänst. De begränsade framgångarna beskrivs som ett resultat av fortsatta logistiska problem för Ryssland. Uttalandet bekräftar också att de ryska anfallen har intensifierats mot städer som Charkiv och Tjernihiv. "Användning av tungt artilleri i tätbefolkade urbana områden ökar kraftigt risken för civila offer." Enligt de brittiska uppgifterna har Ryssland misslyckats med att ta kontroll över ukrainskt luftrum. Omni 220301. Bilder visar stor explosion i Charkiv - uppgift om tio döda och 35 skadade. Minst tio människor dödades och 35 skadades i en rysk raketattack mot Frihetstorget i centrala Charkiv, Ukrainas näst största stad, under tisdagen. Det uppger Ukrainas inrikesdepartement enligt Reuters. Ett filmklipp som delas på sociala medier visar en massiv explosion vid en myndighetsbyggnad. BBC har verifierat att klippet kommer från den plats som påstås. Enligt Kyiv var motivet att döda Charkivs guvernör och medlemmar ur hans försvarsstab, skriver The Guardian. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba kräver nya internationella sanktioner mot Ryssland efter vad han kallar en ”barbarisk” attack mot Charkiv, skriver Reuters. "Putin begår i sin ilska fler krigsbrott och mördar oskyldiga civila", skriver Kuleba på sociala medier. Attacken inträffade dagen efter att den ryska beskjutningen av Charkiv intensifierats med flera civila dödsfall. Kommentar från Internet: Charkiv är en till stor del rysktalande stad nära den ryska gränsen. Borgmästaren ger sina dagliga uppdateringar om situationen på ryska. Han tycks ibland vara tårögd. Det är svårt att överskatta hur svikna människor som bor där känner sig inför detta. Omni 220301. Mariupol strömlöst - borgmästaren: "Under konstant beskjutning." Staden Mariupol, i sydöstra Ukraina, är för närvarande strömlöst efter ryska attacker på tisdagen, rapporterar AFP. Enligt borgmästaren Vadym Boitjenko är staden under "konstant beskjutning". "Vår infrastruktur är skadad, som skolor och kollektivtrafik. Många har skadats. Kvinnor och barn dödats," säger han under en tv-sändning, enligt Reuters. Samtidigt säger Donetsks separatistledare Denis Pushilin i rysk statlig tv att hans styrkor har som mål att belägra staden innan dagens slut. "Dagens uppdrag är att omringa Mariupol," säger han. Det bor mellan 400 000-500 000 personer i Mariupol.
Omni 220301. Ryska soldatens sista meddelande hem: "Mamma, det här är så svårt." "Mamma, jag är i Ukraina. Det är ett riktigt krig här. Jag är rädd." I ett tal till FN:s generalförsamling under måndagen läste Ukrainas FN-ambassadör Sergiy Kyslytsya upp de sista meddelandena mellan en fallen rysk soldat och hans mamma. Tråden inleds med att mamman frågar hur sonen mår, varför han inte hör av sig och om han verkligen är på militärträning. Till slut svarar sonen att han inte är på Krym, utan i Ukraina, och att de bombar städer och till och med mot civila. "Vi blev tillsagda att vi skulle välkomnas här (...) De kallar oss fascister. Mamma, det här är så svårt," läser Kyslytsya ur konversationen i ett klipp som Reuters delat på Twitter. En kort stund senare ska soldaten ha varit död, enligt Kyslytsya. Omni 220301. Experter: Är lite som att bli kastad till stenåldern. Västmakternas besked om att att flera ryska banker stängs ute från det internationella betalsystemet Swift får en väldigt stor effekt på den ryska ekonomin. Det säger Nordeas chefekonom Annika Winsth i SVT:s Ekonomibyrån. Hon får medhåll av Torbjörn Becker, som är chef för Östekonomiska institutet. "Det är lite som att bli tillbakakastad till stenåldern vad gäller att hantera internationella transaktioner," säger han. Alexandra Vacroux, chef för Rysslandsstudier vid Harvarduniversitetet, menar att president Vladimir Putin redan har tagit höjd för alla sanktioner. Hon säger att åtgärderna inte kommer stoppa honom från att försöka ta kontroll över Ukraina. Omni 220301. Klart: Jätten Maersk ställer in leveranser till Ryssland. Den danska rederijätten A.P. Møller-Mærsk ställer in alla leveranser av containrar till och från Ryssland. Det meddelar bolaget på tisdagen efter att i går ha flaggat för att åtgärden var under övervägande. Maersk hänvisar till de sanktioner som har införts mot Ryssland, skriver Dagens Næringsliv. Bolaget kommer dock att göra undantag för leveranser av matvaror och medicin. Bolaget tillägger att man kommer fullfölja bokningar som gjorts före sanktionerna. Omni 220301. Ukraina hävdar att soldater från Belarus är på ukrainsk mark. Soldater från Belarus befinner sig på ukrainskt territorium i Tjernihiv-regionen norr om Kyiv, uppger Ukrainas parlament på Twitter enligt norska nyhetsbyrån NTB. Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har sagt att landets styrkor inte kommer att ansluta till den ryska offensiven i Ukraina. Han har också påstått att den ryska ledningen aldrig har tagit upp frågan med honom. "Vi har inga planer på att delta i den här specialinsatsen i Ukraina i framtiden. Det finns inget behov av det," sa han tidigare i dag enligt BBC. Omni 220301. Ryssar förbereder landsflykt: "Behöver dollar eller krypto." Oron sprider sig på Moskvas gator där människor köar vid bankomater i timtal för att kunna göra uttag i dollar, skriver Financial Times. Tidningen har pratat med flera ryska medborgare som vittnar om en stigande rädsla för att staten ska konvertera deras besparingar i dollar till rubel. "Det är inte längre ett skämt att vi kan få se bomber flygande mot oss och att vi kanske måste fly landet, vilket kräver dollar eller kryptovaluta," säger Illarion till FT. Enligt tidningen har antalet Google-sökningar på ordet "emigration" femfaldigats i Ryssland på en vecka. 29-åriga Elena är en av dem som överväger att emigrera. Hon är orolig för att 1990-talets ekonomiska kris är på väg att upprepa sig. "Det är väldigt skrämmande på alla sätt, att ekonomin kollapsar och att vi kan tvingas leva på ransoneringskort för mat som våra föräldrar och deras föräldrar gjorde." Opinionsmätningar visar att en femtedel av medborgarna i Ryssland kan tänka sig att lämna landet. Efterfrågan på bitcoin exploderar efter rubelns kollaps. Ryssar köar för kontanter: "Riskerar att ta slut." Omni 220301. Ernkrans: Utvecklingen går i en fasansfull riktning. Händelseförloppet i Ukraina går snabbt och "i en fasansfull riktning", konstaterar biståndsminister Matilda Ernkrans (S) vid en pressträff. I går beslutade regeringen att öka det humanitära stödet till Ukraina med 500 miljoner kronor. Pengarna ska kanaliseras genom humanitära organisationer. "Det kan handla om sjukvård, mat, vatten, hygienartiklar," säger Ernkrans. Fler än 660 000 personer har nu flytt det krigsdrabbade Ukraina, uppger FN - och siffran "ökar i exponentiell takt". "I den här takten ser situationen ut att bli Europas största flyktingkris under detta århundrade," säger FN:s talesperson för flyktingar Shabia Mantoo. Omni 220301. Stoltenberg: Nato skickar soldater till Rumänien. Nato kommer att göra allt för att försvara "varje tum av sitt territorium" och har aktiverat sin utryckningsstyrka. Det meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en pressträff i dag. Nato-soldater är nu på väg till Rumänien, berättade Stoltenberg. "Putin har krossat freden i Europa. Hans krig berör oss alla. Det ryska anfallet är totalt oacceptabelt, och det möjliggörs av Belarus," sa han. Stoltenberg påpekade samtidigt att Nato inte kommer att skicka in soldater i Ukraina. Omni 220301. Ryssland: "Sanktioner rubbar inte oss" - Frankrike spår rysk kollaps. Sanktioner från väst kommer aldrig få Ryssland att ändra sin inställning till Ukraina. Det säger Kremls talesperson Dmitry Peskov vid en pressträff på tisdagen enligt Reuters. Han hävdar samtidigt att de sanktioner som riktats mot honom personligen "inte har någon effekt alls". Europas ledare är av en annan uppfattning. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson säger att sanktionstrycket kommer att intensifieras och fortsätta "så länge som det behövs", rapporterar BBC. "Putin har underskattat enigheten och beslutsamheten i väst och resten av världen," säger han. Den franske finansministern Bruno Le Maire säger till tv-kanalen France info att sanktionerna kommer att innebära en ekonomisk kollaps för Ryssland. Peskov säger också att det inte är aktuellt med samtal mellan Putin och Zelenskyj. Omni 220301. 90 000 svenskar sparar i stoppade pensionsfonder. Omkring 90 000 svenskar pensionssparar i någon av de fyra Rysslandsfonder som Pensionsmyndigheten stoppade på måndagen, enligt tidningen Arbetet. Pensionsspararnas kapital i fonderna uppgick till 5 miljarder kronor per den 31 januari. Fonderna det rör sig om är Swedbank Robur Rysslandsfond A, Nordea Rysslandsfond, Carnegie Rysslandsfond A och East Capital Ryssland och myndigheten utreder om det är lämpligt att ha kvar dem i premiepensionssystemet. Svenska pensionärer kan förlora pengar på den ryska invasionen.
Omni 220301. Bojkott av Lavrovs tal i FN - diplomater lämnade rum. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrovs tal bojkottades under ett sammanträde i FN:s råd för mänskliga rättigheter. När det förinspelade videomeddelandet började rulla valde många ambassadörer och diplomater att lämna mötesrummet. Personerna samlades sedan framför en ukrainsk flagga och applåderade högljutt, skriver AFP. "Syftet är att visa att rådet står enade med Ukraina och den ukrainska befolkningen," säger den franske ambassadören Jerome Bonnafont. Bojkotten kom mindre än en timme efter att ett närliggande rum i FN:s europeiska högkvarter i Genève tömts på folk i samband ett annat videotal av Lavrov. Under sitt tal påstod den ryska utrikesministern bland annat att Ukraina har försökt skaffa egna kärnvapen. Något han beskrev som en "verklig fara" som "kräver ett svar", skriver Reuters. Ukrainsk diplomat: "Tack för denna underbara uppvisning av stöd." FN-rådet höll en tyst minut för alla personer som fallit offer för den ryska invasionen. Lavrov till USA: Flytta kärnvapnen från Europa. Omni 220301. Kommentar: Europa ska inte få ha kärnvapen. Ryssland ska ensamt ha kärnvapen. Ryska ekonomin: "Köer till bankomaterna". Trots ett mycket folkrikt land så är Ryssland inte en ekonomisk stormakt. Därför kan de sanktioner som genomförts vara ett sätt att lamslå rysk ekonomi: "Vi vet ju ännu inte vilka banker det är som blir utestängda från Swift. Men med alla åtgärder som att frysa tillgångar utomlands och blockera den ryska centralbanken från att stödköpa rubel så är vi på god väg," säger Torbjörn Becker som är chef på östekonomiska institutet Handelshögskolan. Ryssland har en väldigt stor befolkning om man jämför med exempelvis Sverige. Men på det ekonomiska planet ser det annorlunda ut. "Ryssland är absolut inte en ekonomisk stormakt. Om vi vill jämföra med oss själva så är ryska ekonomi ungefär två och en halv gång så stor som Sverige, det är bara det att det bor 142 miljoner ryssar där och vi är tio miljoner. Så vi har fyra, fem gånger så höga inkomster som i Ryssland." Efter att Ryssland invaderat Ukraina så har en rad sanktioner satts in. Något som enligt Becker redan märks i landet. "Folk har börjat ställa sig i köer till bankerna för att försöka få ut sina pengar. Värdet på rubeln har halverats om man går tillbaka till oktober. Börsen föll som en sten, de fick till och med hålla stängt i måndags. Ryssland kommer ha en väldigt lång tid av negativ utveckling om man inte tar sig ur Ukraina och får de här sanktionerna att försvinna." Prislappen för krig är hög, på flera plan. Experter uppskattar att invasionen av Ukraina kostar Ryssland 190 miljarder svenska kronor varje dag. "Sen är det också ett stort trauma för den ryska befolkningen. Vi har kollegor borta i Ryssland som sitter och gråter när vi har möten. De är ju förtvivlade över vad deras land gör emot Ukraina." svt 220301. Sju ryska banker på EU:s Swift-lista. De sju ryska bankerna VTB Bank, Bank Rossiya, Bank Otkritie, Novikombank, Promsvyazbank, Sovcombank och VEB.RF finns med på den lista som EU överväger att stänga av från Swift-systemet. Det skriver Bloomberg med hänvisning till ett utkast som nyhetsbyrån tagit del av. De ryska storbankerna Gazprombank och Sberbank är inte med på listan. Läs mer här. Omni 220301. Listan över utländska företag som bojkottar Ryssland växer. Listan över globala bolag som lämnar eller kapar sina band till Ryssland växer varje timme efter invasionen av Ukraina, skriver Bloomberg. Många företag har dragit slutsatsen att fortsatt verksamhet i Ryssland skulle utgöra en alltför stor risk både rent finansiellt och för varumärket. Oljejätten BP, som är den största utländska investeraren i Ryssland, visade vägen i söndags genom att avisera att tillgångarna i landet ska säljas. Enligt Bloomberg kan beslutet leda till att bolaget behöver göra nedskrivningar på 25 miljarder dollar och kapa sin produktion av olja och gas med en tredjedel. Sektorkollegorna Shell och Equinor har därefter lämnat liknande besked och den norska oljefonden har meddelat att alla innehav i ryska tillgångar ska säljas. Fordonsjättarna Daimler, Volvo och General Motors har också pausat sina affärer i Ryssland. "Jag skulle inte bli förvånad om vi får se fler tillkännagivande längre fram om ’exits’," säger Morningstar-analytikern Allen Good. Omni 220301. Ryssland: Kommer beskjuta säkerhetstjänst i Kyiv. Ryssland kommer att beskjuta platser i huvudstaden Kyiv som tillhör ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänster. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till uttalanden i ryska medier. Målet med attackerna är, enligt Ryssland, att förhindra ukrainska "informationsattacker". Under tisdagen pågår ryska attacker mot städer som Cherson, Charkiv och Mariupol, samtidigt som en 64 kilometer lång rysk militärkolonn rör sig mot Kyiv, enligt AFP. Omni 220301. Kommentar: Mer sanktioner mot Ryssland behövs. Internationella förbundet för friidrott stänger av Ryssland. Det internationella friidrottsförbundet World Athletics är det senaste i raden av idrottsförbund som portar deltagare från Ryssland och Belarus, enligt ett uttalande. "Alla atleter, personal och företrädare från Ryssland och Belarus utesluts från alla World Athletics-evenemang för den överskådliga framtiden, med omedelbar verkan", skriver de. World Athletics anordnar VM i friidrott och Diamond League-tävlingarna. Omni 220301. Ryssland har attackerat ett tv-torn i Kyiv - fem döda. Ukrainska tv-kanaler ligger nere efter en rysk attack vid ett tv-torn i huvudstaden. Det rapporterar Reuters med hänvisning till en ukrainsk myndighetsperson. Arbetet pågår för att återställa de lokala tv-kanalernas signal. Fem personer har dött i attacken, skriver AFP med hänvisning till ukrainsk räddningstjänst. Det ukrainska utrikesdepartementet fördömer attacken som de kallar "barbarisk", rapporterar Reuters. Tv-tornet ligger nära en minnesplats för förintelsen. Tidigare under tisdagen aviserade Ryssland att man skulle beskjuta mål i Kyiv för att förhindra "informationsattacker".
Omni 220301. Kina vill "spela en roll" i att få till vapenvila i Ukraina. Peking kallar krigsutbrottet i Ukraina för "förkastligt" och säger att Kina är villigt att "spela en roll" i att få till stånd en vapenvila, rapporterar Financial Times. Den kinesiske utrikesministern Wang Yi pratade på tisdagen i telefon med sin ukrainske motsvarighet Dmytro Kuleba. I ett uttalande efteråt skrev Peking att man är "extremt oroad över att civila kommer till skada". Enligt uttalandet respekterar Kina "alla länders territoriella integritet" - men man nämner inte hur landet ställer sig till Rysslands anspråk på Krym och Donbass. Kina har hittills vägrat fördöma Ryssland, och har i stället bland annat beskyllt USA för situationen. Kina, Indien och Förenade Arabemiraten var de enda länderna utöver Ryssland som inte skrev under FN:s resolution om ett fördömande. Ukraina är "villigt att stärka kommunikationen" med Kina, enligt Peking. Omni 220301. USA: Stor kolonn tycks ha stannat av - går inte fort. Den långa ryska militärkolonn som uppgetts vara på väg mot Ukrainas huvudstad Kyiv har mött ukrainskt motstånd och dras med logistiska problem, och rör sig långsamt framåt mot huvudstaden norrifrån. Det säger en högt uppsatt amerikansk tjänsteman enligt NBC News direktrapport. Den anonyma tjänstemannen säger att de ryska militärrörelserna mot Kyiv tycks ha avstannat, men säger också att strategiska beslut kan vara orsaken till att kolonnen inte nått längre. "Den rör sig inte direkt snabbt." Sent på måndagen rapporterades att kolonnen, bestående av bland annat stridsfordon, sträcker sig längre än 64 kilometer. Detta baserat på satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies. Omni 220301. Invasionen av Ukraina - dag 6. De ryska attackerna har intensifierats på den sjätte dagen sedan Ryssland invaderade Ukraina. Ukrainas näst största stad Charkiv utsattes för kraftiga raketattacker under tisdagen. Minst 10 personer uppges ha dödats och 35 skadats efter en explosion vid stadens centrala torg. Samtidigt har nya satellitbilder publicerats som visar att den konvoj med ryska militärfordon som är på väg mot huvudstaden Kiev är längre än man tidigare räknat med. Uppemot sex mil lång. Det har också kommit rapporter om fortsatta beskjutningar i andra städer, däribland Mariupol i östra Ukraina och Odessa i söder. Ryska trupper uppges även ha attackerat och omringat staden Cherson i södra Ukraina. Enligt borgmästaren har ryska soldater satt upp kontrollstationer utanför staden. Flera explosioner inträffade vid tv-tornet i centrala Kiev runt klockan 16.30. Ukrainska myndigheter beskriver det som en attack från ryska trupper. "Ryska ockupationsstyrkor sköt mot ett tv-torn i Kiev. Till följd av beskjutningen skadades hårdvara. Kanalsändningar kommer att vara tillfälligt otillgängliga.", skriver landets statliga tjänst för särskild kommunikation och informationsskydd. Fem personer dog i attacken och ytterligare fem skadades, enligt räddningstjänsten i Ukraina. Flera tv-sändningar avbröts också. svt 220301. Internationella domstolen ska hålla Ukraina-utfrågningar. Den internationella domstolen, ICJ, i Haag säger på tisdagen att utfrågningar om den ryska invasionen kommer att hållas den 7 och 8 mars. Det rapporterar Sky News. Ukraina drar Ryssland inför domstolen med anklagelsen om att de invaderat under en falsk förevändning, nämligen att Ukraina begår folkmord på ryskspråkiga invånare i Donbassregionen. På måndagen meddelade den internationella brottmålsdomstolen, ICC, att de ska inleda en utredning om möjliga krigsbrott och brott mot mänskligheten i Ukraina. Domstolen har sagt åt Ryssland att förbereda sig på eventuella åtgärder.
Omni 220301. Vlad i Charkiv: Det är bokstavligen ett helvete. Ryska raketer har slagit ned i flera delar av Ukrainas näst största stad Charkiv. Det finns ännu inte exakta siffror på antalet döda och skadade. "Det känns tomt, jag blir rädd", säger Vlad Chuiko när han tittar på bilder på förstörelse i sin stad. Många män i Ukraina har anmält sig för att strida med militären, men Vlad Chuiko säger att det inte är något alternativ för honom. "Jag är rädd", säger han.
SR 220301. Kommentar: Detta kan väl inte vara något annat än ett stort krigsbrott som Putin är ansvarig för! EU förbjuder ryska RT och Sputnik att sända i unionen. De ryska, statligt kontrollerade mediehusen Russia Today (RT) och Sputnik förbjuds att sända inom EU, meddelar unionen enligt AFP. Förbudet träder i kraft på onsdagen. Även techgiganter som Apple och Google har vidtagit åtgärder för att få bort mediehusens innehåll från sina plattformar. Google har blockerat mediehusens Youtube-klipp i Europa. Apple har tagit bort nyhetsapparna från App Store. Omni 220301. Spotify rekryterar i Moskva - duckar frågor om krig. Samtidigt som flera svenska företag väljer att pausa verksamheten i Ryssland väljer Spotify att rekrytera personal till sitt kontor i Moskva. Bolaget vill inte kommentera kriget skriver Breakit som ställt frågor till streamingbolaget sedan i söndags. Enligt rysk lag behöver företag med en halv miljon användare eller fler ha ett lokalt kontor. Nu vill de satsa på ryska poddar och rekryterar en poddchef till den ryska huvudstaden, enligt nyhetstjänsten. Spotify lanserades 2008 och tog sin tjänst till Ryssland 2020. Omni 220301. Expert: Fruktar att tung beskjutning väntar Kyiv. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, ser oroväckande tecken i den ryska krigföringen under tisdagen. I SVT:s Aktuellt säger han att det tycks ha skett "mycket kraftig" beskjutning av raketartilleri mot Charkiv - vilket han fruktar är att vänta även i Kyiv. På en fråga om vad det militärstrategiska ryska målet är säger Paasikivi att Ryssland, om man märkt att den inledande strategin med ”quick fixes” inte fungerar, kommer gå tillbaka till en ordinarie modell som innebär tung raketartilleribeskjutning. Detta för att långsamt kämpa ner det ukrainska motståndet. "Då kommer det se ut som Groznyj under Andra Tjetjenienkriget, eller Aleppo (den syriska staden, reds anm), till slut." Hör Paasikivi cirka 8 minuter och 30 sekunder in. Omni 220301. Apple stoppar försäljning i Ryssland efter invasionen. Apple stoppar all försäljning i Ryssland till följd av invasionen av Ukraina, bekräftar techjätten i ett uttalande enligt flera medier. "Vi är djupt oroade över den ryska invasionen av Ukraina och står bakom alla människor som lider till följd av våldet", skriver Apple i ett uttalande som publiceras av bland annat Buzzfeed. I anslutning till samtliga varor på Apples ryska sajt står det att de för tillfället inte är tillgängliga, noterar 9to5Mac. Apple som saknar fysiska butiker i Ryssland har sedan förra veckan också stoppat export till övriga försäljningskanaler i landet, enligt uttalandet. Techjätten uppger samtidigt att de vidtagit en rad andra åtgärder. Exempelvis uppges Apple Pay och andra tjänster vara begränsade. Dessutom går det inte längre att ladda ner appar från de ryska statsmedierna RT och Sputnik från App Store utanför Ryssland, enligt uttalandet. Omni 220301. Världsbanken: 29 miljarder kronor i nödhjälp till Ukraina. Världsbanken förbereder ett nödpaket på tre miljarder dollar, motsvarande nästan 29 miljarder kronor, till Ukraina. Det uppger banken och Internationella valutafonden, IMF, i ett gemensamt pressutskick. Det första delbeloppet kommer att omfatta närmare 3,5 miljarder kronor och ska betalas ut så snabbt som möjligt. Planerna ska överlämnas till Världsbankens styrelse för godkännande i veckan. Omni 220301. Analys: Civila kan tvingas betala för rysk sårbarhet. Det kan ta längre tid än väntat för Ryssland att omringa och angripa Kyiv men "otaliga civila" kan tvingas betala för de militära ryska misslyckanden som noterats hittills. Det skriver The Independents Kim Sengupta i en analys. Putins förhoppningar om en snabb militär seger har inte uppfyllts och de ryska styrkorna har visat sig vara anmärkningsvärt sårbara i luften, där de ska vara överlägsna, skriver Sengupta. Men saker kommer troligen förändras, skriver han, syftandes på satellitbilderna som visar en drygt 6 mil lång rysk fordonskolonn på väg mot huvudstaden. Peter Beaumont skriver i The Guardian om satellitbilderna, och att den stora kolonnen kan vara en förvarning om att ett ryskt försök till belägring är att vänta. Analytiker och underrättelsetjänster i väst tror sedan på ett försök från Kreml att installera en marionettregering i Kyiv, skriver Beaumont. Att den stora kolonnen fått agera ostört tyder enligt Beaumont på att Ukrainas flygvapen inte längre är tillräckligt intakt, och att man inte kunnat använda drönare på samma framgångsrika sätt som på andra håll i landet. Omni 220302. Militäranalytiker om konvojen: "Kan ha logistikproblem." Den över sex mil långa konvoj som under flera dagar varit på väg mot Kiev har avtagit i takt och står nu nästan helt stilla. Exakt vad konvojens mål är eller vad anledningen till det plötsliga stoppet är är inte känt. Johan Norberg militär analytiker vid totalförsvarets forskningsinstitut FOI menar att det är en väldigt stor operation som kan vara svår att samordna. SR 220302. Svårt för Indien och Pakistan att kritisera Ryssland. När kriget bröt ut tros ca 16 000 indiska studenter ha befunnit sig i Ukraina. En student dödades när han tillfälligt lämnat sitt skyddsrum för att gå ut och köpa mat i Charkiv. Indien har skickat 31 flygplan för att evakuera studenterna men de logistiska utmaningarna är stora. Indiens försvar är beroende av rysk utrustning. Inrikespolitiskt hörs röster att regeringen ska överge sin neutrala hållning och välja Ukrainas sida. Pakistan har genom åren stått Kina nära och fått Kinas stöd i Kashmirfrågan. Dessutom diskuteras en rysk gasinvestering i Pakistan.
SR 220302. Experten om risk för krigsbrott i Ukraina: Anfallet är brottsligt. Hans Corell är folkrättsjurist med mångårig erfarenhet inom den svenska statsförvaltningen och FN. Han har bland annat lett arbetet med att upprätta folkrättstribunaler i Sierra Leone, Kambodja, Rwanda samt i före detta Jugoslavien. "Bara anfallet som sådan är brottsligt, vad som sedan hänt, det finns ingen möjlighet att så många krigshandlingar har utförts utan att man begått förbrytelser", säger Hans Corell. SR 220302. Sjöfarten till och från Ryssland stoppas. Flera stora transportföretag har under veckan klippt banden med Ryssland och nu stoppas även stora delar av sjöfarten till och från landet. Rederier är rådvilla med vad de ska göra med den last som ska till Ryssland, ifall det skulle finnas risk att innehållet kan finnas med på de nya sanktionslistorna. Samtidigt har ryska och ukrainska sjömän fått problem när flera betalningssystem i både Ryssland och Ukraina stängts. Ryska fartyg får inte lägga till i brittiska hamnar. SR 220302. Priset på kol, naturgas och olja stiger kraftigt. Det är kraftiga prisökningar på naturgas, kol och olja under onsdagsförmiddagen där kol och naturgas har ökat mest med över 25 procent. "Det hela havet stormar över ett brett spektrum", säger Christian Kopfer råvaruanalytiker vid Handelsbanken. Priset på nordsjöolja har också ökat under onsdagsförmiddagen och ligger stabilt på prisnivåer över 110-dollargränsen per fat. SR 220302. Biden till oligarkerna: Ska ta era yachter och privatflyg. USA:s president Joe Biden höll i natt sitt första "State of the union"-tal, ett tal som amerikanska presidenter håller en gång per år inför kongressen. Biden inledde med att uttala sitt stöd för det ukrainska folket. Han meddelade att USA stänger luftrummet för ryska plan och sa även att USA:s justitiedepartement upprättar en grupp som ska rikta sina insatser mot "de ryska oligarkernas brott. "Vi går samman med våra europeiska allierade för att hitta och beslagta era yachter, era lyxlägenheter och era privatflyg." Biden sa också att Rysslands president Vladimir Putin har gjort en "grov felbedömning" och kommer få "betala ett högt pris". I talet lyfte Biden också inrikespolitiska frågor som ekonomin och jobben. AP beskriver talet som en balansakt. Presidenten måste förutom kriget utomlands också fokusera på det kommande mellanårsvalet, där frågor som pandemin och inflationen pressar honom. Biden: "Putin kanske har stridsvagnar runt Kyiv men han kan aldrig vinna det ukrainska folkets hjärtan."
Omni 220302. Efter förvirring: EU-länder ska inte donera stridsflyg. EU-planer på att donera begagnade stridsflyg till Ukraina med anledning av den ryska invasionen tycks ha kollapsat, efter vad Politico beskriver som ”48 förvirrande timmar” där olika parter gett olika besked om vad som varit på gång. Enligt Politico gav EU först besked om att det fanns ett avtal som innebar att medlemsländer kunde tillåta ukrainska piloter att börja flyga planen, men de aktuella länderna nekade sedan. Samtidigt hävdade en företrädare för den ukrainska regeringen att piloter från landet skickats till Polen för att hämta plan tillhörande Slovakien, Bulgarien och just Polen. Enligt Politico har diskussionerna bland annat handlat om Slovakiens flotta av MiG-29-plan - som de för närvarande ser behov av själva till dess att de nått en överenskommelse med Polen om skydd av slovakiskt luftrum. En rad europeiska länder beslutade om vapenexporter under måndagen. Polska presidenten Andrzej Duda: Vi kommer inte skicka några plan. Omni 220302. USA stänger sitt luftrum för ryska flygplan. USA stänger sitt luftrum för ryska flygplan. Det meddelade president Joe Biden i sitt så kallade "State of the union"-tal i natt. Enligt Biden kommer detta att ytterligare isolera Ryssland och pressa den ryska ekonomin. Beskedet ligger i linje med flera andra länders beslut, däribland Kanada. Samtidigt rapporteras att Boeing, ett av världens största flygbolag, klipper banden till Ryssland. Man kommer inte längre att erbjuda tekniskt underhåll eller delar till ryska flygplan och bolagets pilotträning i Moskva stoppas. Omni 220302. Fallskärmsjägare har attackerat Charkiv. Ryska fallskärmsjägare har attackerat ett militärsjukhus i norra Charkiv, enligt uppgifter från ukrainska militären. BBC skriver att uppgifterna inte har kunnat bekräftas. Charkiv är Ukrainas näst största stad med 1,6 miljoner invånare. President Volodymyr Zelenskyj har anklagat Moskva för "statsterrorism" efter de senaste dagarnas anfall mot Charkiv. Omni 220302. Ukraina befarar: Belarus ger sig snart in i striderna. Ukrainas utrikesdepartement befarar att en attack från Belarus är nära förestående, skriver AFP. "Belarusiska styrkor har satts i beredskap och är koncentrerade till områden närmast Ukrainas gräns", skriver departementet i ett inlägg på Facebook. Ukrainska underrättelseuppgifter tydde under tisdagen på "signifikant aktivitet" vad gällde flygplan nära gränsen. Även fordonskonvojer med mat och ammunition har observerats. I går släpptes bilder från Belarus som visade diktatorn Aleksandr Lukasjenko framför en karta. The Hill skriver att kartan tycktes visa trupprörelser och mål i Ukraina, men även i utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien. En del av attackerna på kartan har redan skett - andra inte Robotattacker har "systematiskt" avfyrats från Belarus sedan 24 februari, enligt Ukraina. Fåtal länder står kvar vid Rysslands sida - Kina, Belarus och Nordkorea. Omni 220302. Oberoende medier stoppas - rapporterade om "krig". Radiostationen Moskvas eko och mediebolaget Dozjd blockeras efter krav från åklagare, rapporterar SR Ekot. Moskvas eko och Dozjd är två av Rysslands största oberoende medier. Båda mediebolagen har tidigare hotats att stoppas eftersom de anses ha brutit mot kraven på hur rapporteringen om Rysslands invasion av Ukraina får ske. Enligt nyhetssajten Meduza är det bland annat ord som attack, invasion och krig som ryska medier inte får använda. Har enligt åklagaren spridit felaktiga uppgifter om Rysslands "specialoperation". Kremls propagandamaskin kämpar för att hålla greppet om medierna. Meduza rapporterade om att tio mediebolag riskerar att stoppas.
Omni 220302. Ukrainska public service sänder dygnet runt från hemlig adress. Ukrainska medier är under hård press efter att ett tv-torn attackerats i Kiev, även i den näst största staden Kharkiv, har tv-sändningar brutits på onsdagen efter en attack mot tv-tornet där. Och hotet mot ukrainska medier och kommunikation väntas öka. Public Service-bolaget Suspilne är beredda på allt. I går attackerades tv-tornet i Kiev och hotet mot ukrainska medier och kommunikation väntas öka. Public service-bolaget Suspilne är beredda på allt. "Om vi blir anfallna av raketer så är det bara skyddsrum som kan rädda oss," säger Alexandra. Efter invasionen omorganiserades hela bolaget. För att minska risken att media skulle slås ut skickades flera reportrar från Kiev ut till regionerna och Alexandra är en av dem. På en hemlig adress sänder de nyheter dygnet runt men numera finns de flesta lyssnarna och tv-tittarna i sociala medier. Appen Telegram är en av de viktigaste nyhetskällorna. "Innan kriget hade vi 16 000 följare, i dag är siffran över 200 000, och det ökar hela tiden." Genom public service-kanalen kan den ukrainska befolkningen få information dygnet runt, om flyglarm, om utvecklingen i striderna. Men trycket ökar inte bara från lyssnare och tv-tittare. På sociala medier sprids mängder av falska nyheter, som de har till uppgift att dementera. Samtidigt är Alexandra och hennes kollegor väl medvetna om att de är under hot. Under intervjun går flyglarmet och Alexandra och hennes kollegor springer ner i skyddsrum, därifrån kan man fortsätta sända, det är den enda säkerheten vi har, menar hon. På kontoret ligger täcken och kuddar i högar. Nästan alla reportrar sover på arbetsplatsen och jobbar i skift för att täcka upp för utmattade kollegor. "Ibland går vi undan i någon minut för att gråta, sen fortsätter vi att jobba," säger Alexandra. SR 220302. Meta vidtar fler åtgärder till följd av invasionen. Techjätten Meta vidtar nu fler åtgärder som svar på den ryska invasionen av Ukraina, rapporterar Techcrunch. Meta upphör med rekommendationer av inlägg från ryska statsmedier globalt (efter att tidigare ha slutat med rekommendationer av inläggen i Europa) och lanserar dessutom krypterade direktmeddelanden via Instagram. Även rekommendationer av Facebookinlägg där användarna länkar till inlägg från ryska statsmedier upphör globalt. Blockerar nu inlägg från ryska statsmedier globalt. Ryssland har redan svarat på Facebooks åtgärder genom att begränsa tjänsten i landet. Krypterade Instagrammeddelanden rullas ut i både Ukraina och Ryssland. Omni 220302. Företag oroliga för personal i Ryssland. Hur blir det för den svenska personalen hos företag i Ryssland då sanktionerna biter? Det finns en oro för trakasserier från Ryssland när utländska företag bommar igen, enligt Svensk-ryska handelskammaren. Heinz Sjögren, vd för Svensk-ryska handelskammaren i Sverige, ser att sanktionerna kommer att få en enorm inverkan på Ryssland. "Det blir Nordkorea 2.0, och det kommer att gå snabbt," säger han. Svenska företag i Ryssland drabbas förstås, men det är mer marginellt. De flesta har bara en liten, liten del av sin omsättning i ryska affärer, konstaterar han. "Då är det värre med de ryska företagen, och för privatpersoner som medelryssen. Det här drabbar gemene man när rubeln minskar i värde och det blir tomt på hyllorna." Just nu sitter många företag, både stora och små, och funderar över hur de ska göra med sina ryska verksamheter. Många vill helt enkelt inte vara i Ryssland efter invasionen, berättar han. Men börsbolagen måste gå ut på ett ordnat sätt och informera hela marknaden på en gång, enligt börsreglerna. Därför håller många än så länge tyst, tror han. Eller så kanske de fortfarande tvekar. TT har frågat en rad stora svenska företag, men ännu har inte alla svarat. "De oroas för trakasserier av sin svenska personal i Ryssland. Nu stängs också luftrummen, och det är svårt att ta sig ut från Ryssland. Han förklarar att Ryssland sedan tidigare haft tajt koll på utländsk personal. "De har till exempel tvingats till täta hälsokontroller, där allt från lungröntgen till syfilisprov har krävts. Det är inte för att Ryssland tror att de går omkring och sprider smitta, utan för att myndigheterna vill ha en hållhake på utlänningar." Då fabriker och andra verksamheter stoppas samtidigt som den ryska ekonomin snabbt rasar ihop så kan det bli mer otrevligheter i den vägen, befarar han. "Det kan bli våldsamt på gatorna i Ryssland," säger Heinz Sjögren. Scania, som redan förra veckan stoppade sina leveranser av bilar och reservdelar men som valde att inte kommunicera detta, vill inte prata om rädslan för personalens säkerhet. "Vi tog beslutet redan då utifrån det läge som var. Varje ord som sägs nu riskerar att bli extra bränsle i konflikten och bre på krisen. Därför valde vi att inte kommunicera det förrän nu," säger presschef Erik Bratthall på måndagen. TT: Är ni rädda för personalens säkerhet i Ryssland? "Personalens säkerhet är det viktigaste av allt för Scania. Jag vill inte gå längre än så. Det är ett otroligt dramatiskt läge," säger Erik Bratthall. Rubelras, stängd börs och chockhöjd ränta. I måndags, efter att sanktionerna presenterats, blev det kaos på den ryska finansmarknaden. Den ryska centralbanken höjde styrräntan till 20 procent, rubeln sjönk och Moskvabörsen höll stängt. Omni 220202. "Brutala tjetjener" del av ryska skrämselpropagandan. Moskva använder sig av skräckinjagande stereotyper av brutala tjetjener för att skapa rädsla hos ukrainare. Det skriver Foreign Policy. Enligt tidningen pumpar Kremls propagandakanaler ut bilder av tjetjener som ber i skogen inför strid och soldater som tilldelas "spelkort" med foton och namn på avsedda mål. På pro-ryska kanaler på Telegram finns påståenden om att mellan 10 000 och 70 000 tjetjenska soldater är på väg till Ukraina för att ansluta till Moskvas styrkor. Foreign Policy skriver att tjetjenska soldater är närvarande men inte i den omfattning som Ryssland påstår. Jean-François Ratelle, forskare vid universitetet i Ottawa och expert på Ryssland och Kaukasus, säger att man vill få ukrainare att tro att tjetjenerna har kommit för att "plundra, våldta och mörda". Han tillägger att det "uppenbart inte stämmer". "Jag ser inga tecken på att de är redo att storma, eller användas, i Kyiv," säger Ratelle. Tjetjenerna som befinner sig i Ukraina är dock inte alla på samma sida av konflikten. I östra Ukraina har det förekommit att tjetjener strider mot andra tjetjener de senaste dagarna, skriver tidningen. Tjetjener har anlänt till flygplats norr om Kyiv och det finns två enheter på Krym. Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov har beskrivit sig som Putins "fotsoldat" - har stöttat Ryssland förr med styrkor. Rebeller från Belarus och Tjetjenien som är emot sina regeringars stöd till Ryssland har rest till Ukraina. Omni 220302. Wizz Air skänker 100 000 biljetter till flyktingar. Ungerska lågprisbolaget Wizz Air ger bort 100 000 flygbiljetter till ukrainska flyktningar. "Vi ger bort gratis biljetter för kortdistans-flighter från Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien", skriver flygbolaget på sin hemsida. Enligt belgiska sajten Aviation24 har bolaget dessutom schemalagt större och fler plan för flygningar från grannländerna. Flygbolaget kräver giltigt ukrainskt id. Omni 220303. Putins rådgivare efterlyser vapenvila: "Är beklämd". Mitt råd är vapenvila och att kriget avslutas. Det säger Andrej Kortunov, som ingår i Kremls panel av rådgivare, i en intervju med Sky News. Kortunov trodde aldrig att det var möjligt att Ryssland skulle invadera Ukraina. Han säger att han inte förstår Vladimir Putins logik. "Jag är väldigt beklämd, det är vi alla. Det är väldigt pinsamt. Inte bara för att vi hade fel, utan också för att alla ryssar hamnar i svåra situationer i länder i hela världen," säger han. Enligt Sky har Vladimir Putin minskat sin grupp av rådgivare på senare tid. Mer moderata och västvänliga rådgivare, som Kortunov, har stängts ute. I stället har de hårdföra generalerna fått en större plats. Kortunov har tidigare försvarat Moskvas handlingar - Sky beskriver intervjun som "extraordinär". Putin uppges ha kallat till sig näringslivstoppar: "Meningslöst möte". Flera ryska politiker har fördömt invasionen. Omni 220303. EU föreslår utvidgat skydd för flyktingar från Ukraina. EU-kommissionen föreslår att människor som flyr från Ukraina erbjuds tillfälligt skydd inom EU med rätt till bostad, skolgång, sjukvård och arbete. "Alla som flyr Putins bomber är välkomna i Europa", skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter. Till grund för förslaget ligger det så kallade "Temporary Protection Directive" som infördes efter Jugoslaviska krigen på 90-talet, men massflyktsdirektivet har aldrig tidigare använts. Det rapporterar Politico. Förra sommaren diskuterade man om det skulle aktiveras i samband med talibanernas maktövertagande i Afghanistan. Förslaget går nu vidare till Europeiska rådet där medlemsländerna redan har uttryckt stort stöd. Frågan ska diskuteras i morgon, enligt pressmeddelandet. Omni 220303. Attack mot tv-torn träffade minnesplats för Förintelsen - Zelenskyj: "Vill radera oss". Den ryska attacken mot tv-tornet i Kyiv under gårdagen drabbade även Babij Jar, en minnesplats för Förintelsen. Flera massavrättningar genomfördes i just det här området under andra världskriget. Vid ett tillfälle 1941 mördades fler än 30 000 ukrainska judar av nazisterna. Fem människor dog i samband med gårdagens ryska anfall. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att attacken bevisar att många ryssar saknar kunskap om Kyiv. "De vet inget om Kyiv, eller om vår historia. Men de har order om att radera ut vår historia, radera vårt land, radera oss alla," sa Zelenskyj i ett videotal. Ordförande för minnesplatsen: Symboliskt att Putin börjar attacken mot Kyiv här. Putin har sagt att Ukraina ska "av-nazifieras" - judiske Zelenskyj: "Hur skulle jag kunna vara nazist?" 33 771 judar mördas vid Babij Jar. Omni 220302. Ryssland uppger att Cherson fallit - Charkiv bombas. Ryssland uppger att landets militär har tagit full kontroll över staden Cherson i södra Ukraina. Under förmiddagen visade bilder och videoklipp hur ryska fordon rullade längs gatorna och hur soldater patrullerade i staden, som har knappt 300 000 invånare. Intensiva attacker sker också mot Ukrainas näst största stad Charkiv. Under förmiddagen bombades såväl polishuset som universitetet. Ryska fallskärmsjägare har under morgonen attackerat ett militärsjukhus i norra delarna av staden, enligt ukrainska militären. Guvernören uppger att minst 21 personer har dött och 112 har skadats under det senaste dygnet. Striderna fortsätter även i Kyiv och dess närområde. Fyra personer uppges ha dött och flera skadades i staden Zhytomyr, strax öster om huvudstaden, i samband med luftanfall i natt. Flyglarmet har gått i Kyiv och flera andra städer under onsdagsmorgonen. Storbritanniens försvarsdepartement uppgav på tisdagskvällen att tre städer var omringade av rysk militär: Charkiv, Chersov och hamnstaden Mariupol. Enligt Ukraina har Ryssland skickat robotar på bostadsområden. Storstaden Charkiv har varit ett viktigt mål för Putin. Videoklipp visar hur civila gömmer sig i Cherson. Omni 220303. Sorg och desperation på Kyivs tågstation: "Vill verkligen härifrån". En otröstlig man gömmer ansiktet i händerna på Kyivs tågstation. En kvinna stirrar med tom blick framför sig. Någon kastar en sista slängkyss från en kupé. Ett litet barn skrattar och vinkar, oförstående om krigets närvaro. I ett videoinslag skildrar Radio Free Europe sorgens många ansikten när människor lämnar Ukrainas huvudstad. Tusentals människor befarar att det är sista chansen att ta sig ut, skriver The Guardian. De flesta lyckas inte. Tanja Novgorodskaja, 48, har köpt biljetter till sex olika tåg men inser när hon kommer till stationen att de är värdelösa. Mödrar och barn får gå ombord först, därefter andra kvinnor, sedan gamla människor. Besluten som familjer ställs inför går på en sekund, ska farmor och farfar lämnas kvar på perrongen när barn och barnbarn får en plats? Tidningen talar med ett medelålders par som inte ens försöker ta sig ombord på det fullpackade 14.07-tåget. I stället står de några meter bakom folkmassan, med en väska, en vattendunk och sin bruna boxerhund. De är långt ner på prioriteringslistan - och allt för artiga för att ha en chans i konkurrensen. "Jag är rädd för vad som ska hända och jag vill verkligen komma härifrån," säger Yuri. När tåget rullar ut står Yuri och hans fru kvar. Många människor har inte kunnat föreställa sig att Putin var beredd att inleda kriget som nu pågår. Omni 220302. Navalnyj: "Ryssar, gå ut och protestera mot kriget." Den ryske, fängslade oppositionskritikern Aleksej Navalnyj uppmanar sina landsmän till dagliga protester mot kriget i Ukraina. Det skriver hans talesperson på Twitter. "Aleksej Navalnyj manar folket att gå ut och protestera mot kriget varje veckodag klockan 19 och varje helgdag klockan 14. På torgen i era städer, var ni än är", skriver talespersonen Kira Yarmush på Twitter. Omni 220302. V svänger om vapenstöd: "Viktigt att kunna ompröva". Vänsterpartiet har efter ett extra partistyrelsemöte ändrat sig och öppnar för vapenexport till Ukraina, skriver TT. På tisdagskvällen tog V:s partistyrelse beslutet att "möjliggöra ställningstaganden om extraordinära åtgärder". Partiledaren Nooshi Dadgostar skriver att angripna stater enligt folkrätten och FN-stadgan har rätt att försvara sig, och att detta har varit en bärande del av även svensk utrikes- och säkerhetspolitik. "När verkligheten förändras är det viktigt att kunna ompröva beslut. Sverige ska kunna stå enade bakom vårt stöd till Ukraina," säger hon i ett pressmeddelande. Dadgostar säger också att hon är "helt övertygad" om att partiet nu har fattat rätt beslut. Beslutet innebär att det blir möjligt för V att ge stöd till förslag om att bistå med vapen, vilket inte varit möjligt på grund av tidigare principbeslut. Vänstern var i dagarna det enda riksdagsparti som inte röstade för att Sverige ska skicka pansarskott till Ukraina.
Omni 220302. Sverige skickar "en stor mängd" sjukvårdsmateriel. Sverige ska leverera en stor mängd sjukvårdsmateriel till Ukraina. Det säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff. Det handlar om en miljon munskydd, 50 000 ansiktsmasker, 10 000 bandage, samt venkatetrar, droppslangar och ventilatorer. "Vi har ett överskott vi kan avvara," säger Hallengren. EU:s medlemsländer har fått förfrågningar från EU om att bidra med materiel och ha beredskap för sjukvårdsstöd med anledning av kriget. Ukrainas grannland Moldavien har redan bett om stöd via mekanismen för att kunna bistå personer som kommer över gränsen, skriver TT. Omni 220302. Källor: Putin kallade till sig oligarker - "krav att stå på USA:s sanktionslista". Samtidigt som ryska stridsvagnar rullade in i Ukraina förra veckan samlade president Vladimir Putin landets näringslivstoppar till ett möte, skriver FT som har intervjuat flera källor med insyn. Putins budskap till affärsmännen var att han inte hade något annat val än att invadera Ukraina, och om de vill behålla sina företag gör de bäst i att inte protestera. Presidenten ska även ha riktat en varning till miljardärerna: Om ni undviker att göra affärer med företag som är på västmakternas sanktionslistor så kommer ni att straffas av lagen. "Att stå på USA:s sanktionslista brukade vara en statussymbol för patriotism. Men nu är det ett krav. Om du inte står med på listan blir du misstänkliggjord," säger en källa. Enligt uppgiftslämnarna var det tydligt under mötet att varje form av oliktänkande är en omöjlighet då Putins makt blivit närapå absolut. Källa: Oligarkerna har ingen som helst möjlighet att få Putin att tänka om. Rysk miljardär: Kriget en tragedi. Minst fem av miljardärerna vid Kreml i torsdags 24 februari - Alekperov, Mikhelson, Mordashov, Potanin och Kerimov - var bland dagens största miljardärsförlorare. Sammanlagt förlorade minst 11 ryska miljardärer 1 miljard dollar eller mer var på torsdagen. Omni 220302. Forbes 220224. Ukrainsk tidning: Kreml vill återinsätta Janukovytj. Kreml vill återinsätta ex-presidenten Viktor Janukovytj som ledare för Ukraina, uppger källor för den ukrainska tidningen Pravda. Enligt obekräftade uppgifter befinner sig Janukovytj i Belarus huvudstad Minsk. Enligt Pravda är ett av scenarierna att Ryssland kommer att försöka utropa honom som president därifrån. Janukovytj avsattes 2014 som ett resultat av Majdanprotesterna. Svjatlana Tsichanouskajas rådgivare twittrar om uppgifterna. Kyiv Independent skriver på Twitter om Pravdas uppgifter. Omni 220302. Nya sanktioner mot Belarus för inblandningen i kriget. EU inför nya sanktioner mot Belarus för landets inblandning i den ryska invasionen av Ukraina. Sanktionerna vänder sig både mot landets import och export. Varor som omfattas är exempelvis cement, timmer och stål, visar dokument som Bloomberg har tagit del av. Vid lunchtid på onsdagen hävdar Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba också att Belarus kommer att möta samma sanktioner som Ryssland om landets trupper går in i Ukraina, skriver Reuters. Det ukrainska utrikesdepartement befarar att en attack från Belarus kan ske i närtid. Omni 220302. Kina: Vi kommer inte delta i sanktioner mot Ryssland. Kina motsätter sig västmakternas sanktioner mot Ryssland. Det säger en av landets myndighetschefer på onsdagen, enligt flera medier. Uttalandet kommer efter att EU i tisdags stängde ute flera ryska banker ur det internationella betalsystemet Swift. "Vi kommer inte att delta i sådana sanktioner, och vi kommer fortsätta att upprätthålla normala ekonomiska, handelsmässiga och finansiella utbyten med relevanta parter," säger Guo Shuqin, chef för Kinas finansiella tillsynsmyndighet. Han tillägger att ensidiga sanktioner saknar rättslig grund och inte brukar ge några goda resultat. Flera bedömare har tidigare spekulerat i att Kina skulle kunna ge Ryssland en räddningsplanka genom att släppa in landet i sin motsvarighet till Swift-systemet, skriver WSJ. Omni 220302. Ukraina ber Icann stänga av ryska toppdomäner. Ukrainas vice premiärminister och digitaliseringsminister Mykhailo Fedorov vädjar nu till organisationen Icann (den oberoende organisation som administrerar adressystemet på internet) om att stänga av de toppdomäner som den ryska staten använder sig av, däribland ".ru" och ".su". Det rapporterar The Register. Fedorov vill även att dns-rotservrarna som används av Ryssland stängs av och att alla TLS/SSL-certifikat som är kopplade till domänerna återkallas. Om åtgärderna genomförs så skulle det innebära att runt fem miljoner domäner blockeras och att Rysslands förmåga att kommunicera online påverkas kraftigt, skriver Computer Sweden. Icann uppges inte ha besvarat Ukrainas förfrågan ännu. Omni 220302. Internet Corporation for Assigned Names and Numbers. Kommentar: Skulle slå hårt mot den ryska propagandan och ryssar i gemen. Google plockar bort ryska mediers appar från Playbutiken. Google följer Apples exempel och plockar nu bort de ryska mediehusen RT:s och Sputniks appar från de europeiska versionerna av Playbutiken för Android. Google bannlyser även de båda mediehusen från Google News. Det rapporterar Techcrunch. Google har sedan tidigare plockat bort RT-appen i Ukraina på begäran av den ukrainska regeringen. Google har även sedan tidigare blockerat de båda mediehusens kanaler på Youtube. Omni 220302. Biden's State Of The Union address: Putin must 'pay a price' for invading Ukraine, US president says The address comes almost a week after the Russian president sent troops into Ukraine, despite international condemnation. oe Biden has said the Russian president must "pay a price" for his invasion of Ukraine. Mr Biden was speaking during his State Of The Union address on Tuesday evening - almost a week after Vladimir Putin ordered his troops into Ukraine. The US president said: "Throughout our history we've learned this lesson - when dictators do not pay a price for their aggression, they cause more chaos. "They keep moving, and the costs and threats to America and the world keep rising."Video 1:56. Sky News 220302. Ryssland hävdar kontroll över område där Europas största kärnkraftverk ligger. Ryssland uppger för internationella atomenergiorganet IAEA att landets militär har tagit kontroll över det område i Ukraina där kärnkraftverket Zaporizhye ligger, skriver Bloomberg. Samtidigt uppger ukrainska myndigheter att man fortsatt har kontroll över själva kärnkraftverket, som ligger i sydöstra Ukraina, och att man har stridsberedskap på plats. CNN rapporterar att hundratals arbetare och lokalbor blockerar vägen till Zaporizhye samtidigt som de ryska trupperna närmar sig. Under onsdagsmorgonen lades filmer upp på lokala myndigheters Facebook-sidor som visar hur en stor folkmassa och även sopbilar blockerar framkomligheten. IAEA har efter ett särskilt möte i Wien uppmanat Ryssland att låta verksamheten på kärnkraftverket fortgå utan påtryckningar, och att undvika strider som kan riskera den nukleära säkerheten. Journalisten Kasra Naji skriver att Ukraina bett Internationella atomenergiorganet om en 30 km säkerhetszon runt kärnkraftverk. Journalisten Olga Tokariuk skriver att ryska trupper försöker storma två kärnkraftverk i södra Ukraina. Omni 220302. Brittiska kartan visar ryska soldaternas avancemang. De ryska soldaterna avancerar i Ukraina - men det går långsamt. Det visar en ny karta från det brittiska försvarsdepartement på onsdagseftermiddagen. "Den olagliga och oprovocerade invasionen av Ukraina fortsätter", twittrar departementet. Kartan visar bland annat att Ryssland har tagit över staden Cherson i södra Ukraina, vilket Ryssland också uppgav på onsdagsmorgonen. Tuffa strider pågår samtidigt i närliggande Mariupol, som ligger vid Svarta havets kust, men staden är alltjämt i ukrainska händer. Vid 14-tiden på onsdagen uppger Mariupols borgmästare att många har dött under dagen - och att vattentillförseln till staden har strypts, enligt Reuters. Kartan från Storbritannien visar också hur de ryska trupperna närmar sig storstäderna Kyiv och Charkiv från flera håll. Omni 220302. "Fienden kommer närmare" - uppgifter om svag moral bland ryska soldater. Ryska styrkor rycker närmare Kyiv och huvudstaden är beredd att försvara sig. Det säger borgmästaren Vitalij Klytjko i ett videouttalande, enligt flera medier. "Fienden tar sina styrkor allt närmare." Utegångsförbud träder i kraft klockan 20.00 och varar till klockan 07.00 nästa morgon. Klytjko har uppmanat invånarna att hålla sig inomhus och bara lita på officiell information. Militärexperten Jack Watling säger till BBC att tidpunkten för en attack mot Kyiv är viktig. "Om ryssarna går till anfall och inte har brutit ner motståndet så kommer det att bli väldigt blodigt och deras soldater kan slås ner." Enligt Watling finns det tecken som tyder på låg moral hos de ryska trupperna. "Vi har fått uppgifter om att de skadar sin egen utrustning eftersom de inte vill strida." Samtidigt menar han att moralen kan stärkas av att de ryska trupperna går samman och att uppdraget bli tydligare, samtidigt som ukrainarnas ammunition börjar ta slut. Enligt Kyiv Independent visar en ny opinionsmätning från Rating group att 88 procent av Ukrainas befolkning tror att man kommer att vinna över Ryssland. Omni 220302. Säpo: Ryska diplomater ett hot - var tredje är spion. Var tredje rysk diplomat är enligt Säpo i själva verket spion. Det utgör ett hot mot Sverige, säger Säpos chef Charlotte von Essen till SvD. Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt (M) har krävt att diplomaterna utvisas - ett beslut som måste fattas av politiken, säger von Essen. Men inte heller justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) vill uttala sig i frågan. "Det här är frågor som vi inte kan vara öppna med. Jag tänker inte uttala mig i någon riktning när det gäller detta förrän vi har besked," säger han till SvD. Totalt befinner sig omkring 30 ryska diplomater i Sverige. USA har utvisat tolv ryska diplomater efter anklagelser om spionage. Omni 220302. Slopad moms på guld ska ge alternativ till utländsk valuta. Ryska duman slopar skatt på guld, enligt TT. Syftet att ta bort den 20 procentiga momsen ska vara att göra guldinvesteringar mer attraktiva än utländska valutor när rubeln faller. "Under den instabila geopolitiska situationen som nu råder är guld ett perfekt alternativ till att köpa på sig dollar," säger finansministern Anton Siluanov i en kommentar. Rubeln har tappat runt en fjärdedel av sitt värde mot dollarn sedan Ryssland invaderade Ukraina. Omni 220302. Gazprom rasar i London - 99 procent av värdet borta. Den ryska naturgasjätten Gazprom kollapsar på Londonbörsen under onsdagen. Bolagets depåbevis är ner 93 procent för dagen och jämfört med kursen för ett år sedan har över 99 procent av värdet utplånats. Börsvärdet uppgår nu till under 250 miljoner dollar. Under 2020 omsatte Gazprom 85 miljarder dollar. En motsvarande kollaps syns för Rysslands största långivare, Sberbank, som är ner 90 procent på onsdagen. Depåbevisets värde har minskat med 99,9 procent jämfört med för ett år sedan. Omni 220302. Ukraina tackar ja till nytt möte med Ryssland - ska hållas under onsdagen. Ukraina tackar ja till ytterligare ett möte med Ryssland på onsdagen. Det bekräftar en regeringsföreträdare för CNN efter att uppgifterna först spridits i statsägda ryska medier. "Delegationerna kommer att ha samma sammansättning," säger företrädaren. Tidigare i dag sa Ryssland att man är redo att fortsätta samtalen med Ukraina, skriver AFP. Det var då oklart om Ukraina ville delta. På tisdagen sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland måste sluta bomba Ukraina innan nya samtal kan äga rum. I måndags hölls rysk-ukrainska samtal där Ukraina krävde omedelbart eldupphör och att ryska trupper dras tillbaka. Samtalen hölls vid Belarus gräns. De avslutades utan konkreta resultat men parterna uppgav att samtalen skulle fortsätta inom några dagar. Omni 220302. Tv: Civila blockerar rysk framfart - "ska du skjuta?" Ett flertal filmer som sprids på sociala medier visar hur obeväpnade ukrainare försöker stoppa ryska fordon. I en video som The Guardian publicerat ser man hur människor står framför en stridsvagn och sjunger nationalsången. Filmen uppges vara inspelad nära huvudstaden Kyiv. I ett annat klipp, från östra Ukraina, hoppar civila med ukrainska flaggor upp på en jeep med ryska skyltar. I ett annat klipp som The Telegraph refererar till ger en kvinna frökapslar till en soldat och säger: "Ta dessa så att solrosfrön växer när du dör här." Radio Free Europe publicerar ett klipp där en rysk soldat använder en högtalare och uppmanar lokalbor att flytta sig ur vägen. Soldaten avfyrar sitt vapen i luften varpå en man ur folkmassan ropar: "Ska du skjuta civila? Vi har inga vapen." I Melitopol konfronterade civila soldaterna och skanderade "ockupanter. En video visar hur ryska soldater skingrar en folkmassa med någon slags gas. Äldre ukrainsk man: Vem bjöd er? Jag är också rysk men jag bor här, vi har vårt eget land, har du inte egna problem i ditt land? Omni 220302. Mariupols borgmästare: Över hundra har dödats. Hittills har 2 000 civila dödats och hundratals byggnader som sjukhus, förskolor och hem förstörts i Ukraina till följd av den ryska invasionen. Det uppger landets säkerhetstjänst under onsdagen, uppgifter som enligt nyhetsbyrån AP dock är omöjliga att verifiera. Någon total dödssiffra efter sju dagars krig går inte att peka på, eftersom varken Ryssland eller Ukraina går ut med siffror på hur många militärer som fallit. Enligt FN handlar det om 136 civila dödsfall hittills och omkring 400 skadade, samtidigt som man konstaterar att den faktiska dödssiffran lär vara betydligt högre. I ett direktsänt tal sa borgmästaren i Mariupol, Vadim Bojtjenko, att över hundra personer har dödats i staden. Omni 220302. Rysslands siffror: 498 ryska soldater dödade i striderna. Sju dagar har gått sedan Ryssland invaderade Ukraina - och nu släpper ryska försvarsdepartementet för första gången siffror på hur många ryska soldater som dött under striderna. Enligt departementet har 498 ryska soldater dödats och 1597 skadats. SR 220302. Ryska kristna: Ryssland, omvänd dig! Trots den allt hårdare censuren i Ryssland har 300 evageliskt kristna skrivit under ett öppet brev där man kräver att fientligheterna mot grannlandet upphör och att blodsspillan stoppas, skriver Evangelica Focus. Testen publicerade på en av de kristna mediehusets webbsida, Mirt i S:t Petersburg, den 2 mars. Nu kräver de omvändelse - både inför Gud och inför det ukrainska folket, och citerar bland annat Jeremia. Brevskrivarna riskerar fängelse i upp till 15 år. (HV 220317.) Rysk rådgivare avgår i protest mot invasionen. Boris Lvin, högt uppsatt rysk rådgivare vid Världsbanken, lämnar sin post i protest mot Vladimir Putins invasion av Ukraina. Det enligt Financial Times som skriver att Lvin därmed är den första ryska tjänstemannen att lämna en framträdande position sedan invasionen inleddes. Lvin har arbetat vid Världsbanken i 24 år och i ett mejl till styrelsen och till sina kollegor skriver han att han måste avgå eftersom han "inte längre vill förknippas" med den ryska ledningen. Till FT säger han att hans uppoffring är liten i förhållande till vad det ukrainska folket tvingas utstå.
Omni 220302. Ukraina: Vi har stoppat en mordplan mot Zelenskyj. Ukraina har under tisdagen stoppat ett planerat mordförsök mot president Volodymyr Zelenskyj. Det rapporterar Axios, med hänvisning till ukrainska myndigheter. Zelenskyj har sedan den ryska invasionens början varnat för att han är en trolig måltavla för ryska attacker. Enligt ukrainska myndigheter är det den tjetjenska specialstyrkan "Kadyrovtsy" som ligger bakom, och flera medlemmar ska ha "eliminerats". Ukraina ska ha förvarnats om attacken av personer inom den ryska säkerhetstjänsten som ställer sig emot kriget. Omni 220302. Georgien ska ansöka om EU-medlemskap "omedelbart". Georgiens styrande parti planerar att "omedelbart" ansöka om EU-medlemskap, skriver AFP. Vid en pressträff meddelade den forna sovjetstatens premiärminister Irakli Gharibasjvili att beslutet fattades under onsdagen. Han uppmanar EU att hantera ansökan skyndsamt. Tidigare i veckan krävde Ukraina att bli accepterat som medlemsland i unionen. Georgien invaderades av Ryssland 2008. Omni 220302. Ulrika Björkstén: Unikt att en så stor kärnkraftsnation är angripen. Ryssland uppger att man tagit kontroll över flera kärnkraftverk i Ukraina, samtidigt kommer rapporter om att lokalbefolkning och personal blockerar vägen till det största kärnkraftverket. Sedan tidigare har ryska trupper också tagit kontroll över Tjernobyl. Och nu kommer reaktioner från internationella atomenergiorganet, IAEA. Ukraina har 15 kärnreaktorer som står för hälften av energiförsörjningen. Hör Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator om vad detta innebär. SR 220302. Spotify stänger kontor i Ryssland - skrotar innehåll från RT och Sputnik. Spotify stänger sitt kontor i Ryssland på obestämd tid till följd av Rysslands invasion i Ukraina och plockar bort innehåll från ryska statsmedierna RT och Sputnik. Det uppger bolaget för DI. Spotify skriver att de har granskat flera tusen avsnitt av poddar på deras plattform sedan kriget bröt ut och har "begränsat möjligheten att hitta till podcasts som ägs och drivs av medier knutna till den ryska staten". Tidigare i veckan skrev Breakit om att strömningstjänsten duckade frågor om kriget i samband med rekryteringen av en poddchef till kontoret i Moskva. Omni 220302. De här AI-skapade personerna sprider rysk propaganda: Så ser du att de är fejk Facebook och Twitter har tagit bort konton som spridit pro-ryska budskap riktat mot Ukraina. Ansikte utåt för kontonas budskap påstods vara ukrainska journalister på plats i Kiev. Men det rör sig egentligen om rysk desinformation och journalisterna existerar inte - utan är ansikten skapade av AI. De AI-fejkade personernas propagandabudskap gick ut på att Ukraina var en misslyckad stat, och att de inte har en chans mot Ryssland, säger Nathaniel Gleicher på Meta, som äger Facebook och Instagram, rapporterar NBC. AI-skapade ansikten kan vara förrädiskt realistiska. svt 220302. Före och efter - så såg platserna ut innan bomberna. Totalt 2 000 civila har dödats sedan den ryska invasionen inleddes, enligt ukrainska beredskapsmyndigheten. Samtidigt förnekar Ryssland att de attackerar civila och menar att de endast slår till mot militära mål. I klippet ovan ser du bilderna från krigets Ukraina - före och efter bomberna. svt 220302. Expert: Jag kan inte förstå hur Ryssland har resonerat. Om inte Ryssland börjar kalla in väldigt många fler reserver eller mobiliserar "alla inrikestrupper" har de inte tillräckligt stora resurser på plats i Ukraina för att "ta" städer som till exempel Charkiv. Den bedömningen gör Peter Haldén, lektor i krigsvetenskap, i Studio Ett. Ett alternativ som Ryssland har är att skära av och belägra städer, men det kräver väldigt mycket folk, säger Haldén. Han beskriver svårigheterna med krigföring i storstäder, där det finns ”jättegoda förutsättningar” att bedriva gerillakrig. "Jag kan inte förstå hur de tror att de ska ta alla de här målen. Ukraina är ett väldigt stort land, och det finns många storstäder." På en fråga om vad det egentligen innebär att en stad "fallit" säger han att striderna inte behöver vara slut även om den reguljära armén slås ut, utan att ryska styrkor ändå kan fortsätta attackeras. Omni 220302. FN fördömer ryska invasionen av Ukraina. FNs generalförsamling fördömer den ryska invasionen i Ukraina. För en liten stund sedan röstade generalförsamlingen med övervägande majoritet för att kräva att Ryssland ska stoppa sin offensiv i Ukraina och dra tillbaka sina trupper. Röstsiffrorna blev 141 röster för, fem emot - Ryssland, Belarus. Eritrea, Nordkorea och Syrien. 35 länder däribland Kina avstod från att rösta. Kravet på Ryssland röstades igenom under de 193 medlemsländernas första extrainsatta möte sedan 1997. Generalförsamlingen "beklagar" samtidigt invasionen. Enligt TT har flera formuleringar ändrats det senaste dagarna, bland annat har "fördömer" ändrats till just "beklagar". Ukrainsk FN-ambassadör: De har kommit för att beröva Ukraina rätten att existera. Resolutionen är inte bindande men är en markering mot Ryssland.
SR 220302.
Omni 220302. EU-toppen om sanktionerna: Belarus får betala högt pris. EU-kommissionen bekräftade på onsdagskvällen de nya sanktionerna mot Belarus för deras militära stöd till Ryssland, vilket flera medier rapporterat om under dagen. Unionen förbjuder eller begränsar handeln med trävaror, stål, järn, cement, pottaska, mineraloljor, gummiprodukter, högteknologi, maskiner för tobakstillverkning, samt produkter med både militär och civil användning, skriver Direkt. Utökningen av förbudet motsvarar 40 procent av EU:s import från Belarus och totalt motsvarar restriktionerna nu 70 procent av EU:s import från landet. Förra året importerade EU varor till ett värde av 5,9 miljarder euro, drygt 63 miljarder kronor. "Belarus inblandning i den pågående oprovocerade och omotiverade militära aggressionen mot Ukraina kommer att ske till ett högt pris," säger EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett pressmeddelande. Restriktioner införs också mot 22 av landets högrankade militärer. 20 militärer stod på EU:s sanktionslista sedan tidigare. Beslutet fattades av medlemsländernas EU-ambassadörer. Omni 220302. H&M pausar all försäljning i Ryssland. Klädjätten H&M pausar tillfälligt all försäljning i Ryssland till följd av den tragiska utvecklingen i Ukraina, enligt ett pressmeddelande. "Bolaget följer och utvärderar situationen löpande. Representanter för bolaget är i nära dialog med relevanta stakeholders", skriver bolaget i pressmeddelandet. Butikerna i Ukraina har sedan tidigare stängts ner. H&M-koncernen kritiserades tidigare i dag för bolagets planer på att öppna nya butiker i Moskva under veckan, rapporterade Aftonbladet och Resumé. Det nämns inget om de planerna i pressmeddelandet. H&M Foundation har också donerat till Rädda Barnen och UNCHR. Hennes & Mauritz skriver att de donerar kläder och förnödenheter till Ukraina. Butiksöppningen av Arket i Moskva skjuts upp. Omni 220302. Cherson har fallit - första stora staden efter att kriget inleddes. Den ukrainska staden Cherson har fallit, säger stadens borgmästare enligt New York Times. Staden anses strategisk viktig, och är den första stora staden att falla sedan den ryska invasionen inleddes. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har varken velat bekräfta eller dementera att staden är under rysk kontroll. Redan under morgonen svensk tid uppgav den ryska militären att man tagit kontroll över staden. Det var dock oklart då om strider fortfarande pågick. Omni 220302. Varför bombas inte konvojen? Troligen på grund av resursbrist. svt 220303. Över 1 000 ukrainare har sökt asyl i Sverige. De senaste sju dagarna har 1 011 ukrainska medborgare ansökt om asyl i Sverige, meddelar Migrationsverket. 359 ansökte under onsdagen. Många av dem är personer som redan befunnit sig i Sverige. Efter den ryska invasionen har Migrationsverket beslutat att inga avvisningar och utvisningar till Ukraina genomförs. SR 220303. Historiker från Charkiv: "Ukrainarna kommer aldrig att förlåta Ryssland för detta". Rysslands anfall mot Ukraina kommer att leda till ett bestånde brott mellan ukrainare och ryssar, tror en rysktalande ukrainsk akademiker som Svenska Yle talat med. "Det var så hemskt i går då en byggnad bredvid min mammas hus i Charkiv bombades och totalförstördes," säger arkeologen Kyrylo Myzgin vid historiska institutionen vid universitetet i Warszawa. Han, mamman och hela släkten är rysktalande ukrainare. Myzgin har bott i Polens huvudstad Warszawa i sex år, men mamman är kvar i Charkiv. Hon klarade sig oskadd från attacken Myzgin beskriver. "Men det värsta för mig är att jag inte kan evakuera min mamma från Charkiv. Jag har inga möjligheter att göra det." Ryssar och ukrainare har långa historiska och kulturella gemensamma band, men enligt Myzgin kan det nu vara slut på dem. "Det är förfärligt att en slavisk nation går i krig mot en annan slavisk nation." Den ryska propagandan säger att de ryska trupperna kommit för att "befria" de rysktalande i Ukraina. Vadå? Det är ju vi, utropar Myzgin. "Charkiv är en nästan helt rysktalande stad. Invånarna kan inte förstå vad som händer." Relationerna mellan ukrainare och ryssar kommer att förstöras totalt av det här kriget. Jag tror det här är slutet för dem." Myzgin framhåller att han under hela sitt akademiska liv odlat kontakter med kolleger och vetenskapliga institutioner i Ryssland. Nu är det slut med alla sådana kontakter, säger han. "Kan du tänka dig vad en del av mina vänner i Ryssland säger då de kontaktar mig? De säger att det här talet om krig bara är ukrainsk propaganda!" Ukrainarna kommer aldrig att förlåta Ryssland för detta. Aldrig." yle 220303. Flygvapenchef: Rysk kränkning kan vara påverkansoperation. Fyra ryska stridsplan har kränkt svenskt luftrum - flög öster om Gotland igår. Den ryska kränkningen kan vara en del i en påverkansoperation. Kan komma att leda till förändringar av vissa delar av svensk beredskap. Det säger försvarets flygvapenchef Karl-Johan Edström.
SR 220303.
Mer info i SVT 220303. Ukrainas kulturfond: "Museer och teatrar utplånas." Ukrainas kulturarv får utstå hårda tider under den ryska arméns framryckningar i landet. "Mina bekanta i de krigsdrabbade områdena säger att det pågår en fullständig plundring och utplåning," säger Vladislav Berkovskij, vd för Ukrainas kulturfond. Den internationella konststiftelsen Getty har varnat för att miljontals konstverk och monument riskerar att förstöras på grund av invasionen, och kallar kriget för "en pågående kulturell katastrof". Vladislav Berkovskij är vd för Ukrainas kulturfond och har varit i kontakt med många bekanta i de krigsdrabbade områdena. "De säger att det pågår en fullständig plundring av museerna och en utplåning av teatrarna. Det går emot alla internationella konventioner om kulturarvets bevarande," säger han. Tidigare i veckan bombades ett museum i byn Ivankovo, precis utanför Kiev. Där ska också 25 verk av konstnären Maria Prymachenko ha gått förlorade i elden, enligt ukrainska utrikesdepartementet. I Charkiv bombades också ett stadshus från Stalintiden. Hade man fått lite mer tid så hade man hunnit evakuera museer, konstgallerier, arkiv och teatrar, säger Vladislav Berkovskij. Nu finns kulturen kvar på ockuperat territorium. "Det pågår en total förintelse av ukrainskt kulturarv och jag får ofta höra från den ryska sidan att ukrainsk kultur inte existerar. Endast rysk kultur får finnas på denna mark," säger han. Stoppa samarbeten med Ryssland. Ukrainas kulturminister vände sig under förra veckan till kulturvärlden och vädjade till alla om att skapa en kulturblockad mot Ryssland. Att avbryta alla kultursamarbeten, visningar av ryska filmer och stoppa sändningen av ryska tv-kanaler. "Ryssland måste uteslutas från alla internationella kulturorganisationer. Vi hoppas att Sverige stödjer vår proposition om att utesluta Ryssland ur Unesco eftersom de förstör Ukrainas kulturar," säger Vladislav Berkovskij. Han tror att det skulle kunna vara en av flera saker som skulle bidra till att Ryssland skulle välja att avsluta kriget och dra tillbaka sina styrkor. "Vi ställer inga höga krav. Det enda vi vill är att de ska lämna Ukraina." svt 220303. Kraftiga explosioner i Kyiv i natt - Ryssland uppmanar civila att lämna staden. Flera explosioner har inträffat i Ukrainas huvudstad Kyiv under natten mot torsdag, rapporterar flera medier. Nattens explosioner beskrivs som mycket kraftiga. Skadorna är ännu okända. Samtidigt återupprepar en talesperson för det ryska försvarsdepartement, Igor Konasjenkov, att civila i Kyiv har möjlighet att lämna staden. Det är andra gången det sker sedan invasionens början, skriver BBC med hänvisning till ett uttalande i statsägd tv. "Rysk militär kommer inte att hindra civilbefolkningen," säger han. Konasjenkov uppmanar människor att röra sig i riktning mot Vasylkiv, söder om huvudstaden. Samtidigt konstaterar BBC att även Vasylkiv har utsatts för kraftiga bombningar.
Omni 220303. En miljon människor har flytt Ukraina på en vecka. En miljon människor har flytt Ukraina sedan kriget började för en vecka sedan, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. De flesta har flytt till Polen. "För miljontals fler, inne i Ukraina, är det dags att vapnen tystnar så att livräddande humanitär hjälp kan ges", twittrar Filippo Grandi, FN:s högkommissionär för flyktingar. BBC-journalisten Lewis Goodall skriver i tidningens direktrapportering att flyktingkrisen 2015 involverade 1,3 miljoner människor. Det innebär att kriget redan efter en vecka har medfört nästan lika många flyktingar. Samtidigt intensifieras de ryska attackerna på flera städer. Kriget har medfört en humanitär katastrof. FN planerar för att fyra miljoner ukrainare kommer att fly. Omni 220303. Zelenskyj hävdar att 9 000 ryssar har dött: "Ukraina vill inte fyllas av ryska lik". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hävdar att 9 000 ryska soldater har dött sedan kriget började för en vecka sedan. Det säger han i en video som publicerades på Telegram under torsdagsmorgonen, enligt ABC News och Telegraph. "Ukraina vill inte fyllas av ryska lik. Säg åt era befälhavare att ni inte vill dö, åk tillbaka därifrån ni kom," säger han. Dödssiffran står i stark kontrast till den dödssiffra som Ryssland uppger. På onsdagen sa det ryska försvarsdepartementet att 498 ryska soldater har dött. ABC konstaterar att det är omöjligt att verifiera någon av siffrorna. I nattens uttalande säger Zelenskyj också att Ukraina "såg igenom fiendens planer" på en vecka - planer som han beskriver som hatiska mot hans land och hans folk. Omni 220303. Nya sanktioner mot Belarus ska slå även mot Ryssland. Upphör med denna blodspillan och dra tillbaka de ryska trupperna. Det skriver USA:s utrikesdepartement i en lägesuppdatering om Ukraina. Under natten meddelade USA också nya sanktioner mot såväl Ryssland som Belarus, skriver CNN och Fox. Det handlar bland annat om att de restriktioner som i dag finns mot Ryssland gällande teknologi och mjukvara breddas till att även gälla Belarus. Det kommer på ett "signifikant" sätt att slå mot båda ländernas förmåga att fortsätta den militära aggressionen, enligt Vita huset. Ryska styrkor invaderade Ukraina från Belarus territorium. USA: Det här är Putins krig. USA försöker krossa Rysslands ekonomi efter invasionen. Omni 220303. Oro för kärnkraftverken: "Får på inget sätt hotas". Den väpnade konflikten i Ukraina får "på inget sätt" riskera säkerheten kring landets kärnkraftverk. Det säger det internationella atomenergiorganet IAEA:s chef Rafael Grossi. I går påstod Ryssland att man tagit kontroll över området där Zaporizjzja, Europas största kärnkraftverk, ligger. Kärnkraftverket inhyser sex av Ukrainas 15 reaktorer, skriver The Guardian. Ukraina säger sig fortsatt ha kontroll över anläggningen. Grossi uttrycker också oro kring situationen vid Tjornobyl, platsen för den kraftiga reaktorolyckan 1986. I dag är kärnkraftverket inkapslat. Sedan Ryssland tog kontroll över kärnkraftverket efter invasionen har personalen inte fått gå hem. "Det är av största betydelse att personalen som arbetar får utföra sitt jobb säkert och effektivt och att deras välmående garanteras," säger Grossi. Lokalbor har setts blockera ryska styrkors framfart vid kärnkraftverket. Ukraina vädjar om skyddszoner kring kärnkraftverk. IAEA:s uttalande om situationen. Zaporizjzja är Europas största anläggning för kärnkraft. En reaktor av sex är igång. Omni 220303. Trump jämför Rysslands invasion med Förintelsen. USA:s förre president Donald Trump jämför den ryska invasionen av Ukraina med Förintelsen. I en intervju med Fox News kallar han det som nu sker för en "holocaust". "De spränger byggnader med barn, med kvinnor, med yrkesverksamma proffs, med människor - föreställ dig det, med människor," säger Trump. intervjun går han till hårt angrepp mot Bidenadministrationens hantering av Ryssland och Vladimir Putin. Den förre presidenten säger att "USA styrs av dårar". "Många dör och vi tillåter att det sker. Det hade aldrig hänt, Putin hade aldrig invaderat, om jag var president." Trump: "De måste jobba fram ett avtal". Han fördömer invasionen av Ukraina. Omni 220303. 77-årig rysk kvinna en av tusentals gripna i protester. Över 7 000 demonstranter har gripits i Ryssland sedan Vladimir Putin beordrade invasionen av Ukraina för en vecka sedan. Det uppger människorättsorganisationen OVD-Info. En av dem är den 77-åriga aktivisten Jelena Osipova. Ett videoklipp som The Guardian har delat visar hur polisen i St Petersburg griper henne när hon protesterar mot kriget, samtidigt som övriga demonstranter applåderar och ropar slagord. CNN har också intervjuat flera demonstranter i Moskva, bland annat 25-åriga Arina, som konstaterar att det var Putin som valde kriget. "Vi valde inte det här", säger hon. Protesterna pågår också online, skriver France 24. Hashtaggen på Twitter på tisdagen betyder ungefär "Jag är emot det här kriget". Samtidigt har en namninsamling om att stoppa kriget, skapad av den politiska aktivisten Lev Ponomarev, fått över en miljon underskrifter. Den ryska polisen har omhändertagit barn som la blommor vid Ukrainas ambassad. CNN har träffat demonstranter: "Vi valde inte det här kriget". Omni 220303. Kommentar: Men man valde Putin. Tyskland skickar ytterligare 2 700 luftvärnsrobotar. Tyskland ska leverera ytterligare 2 700 luftvärnsrobotar till Ukraina med anledning av den ryska invasionen, uppger en regeringskälla för AFP. Robotarna är av typen Strela och har utvecklats i forna Sovjetunionen. De har tidigare använts av den östtyska armén, enligt nyhetsbyrån. Omni 220303. Ryska skolbarn får lektion om krigets "nödvändighet". Skolbarn över hela Ryssland ska få en lektion om "varför befrielseuppdraget i Ukraina är en nödvändighet". Det rapporterar BBC. Rysslands utbildningsdepartement har meddelat att en digital sändning hålls vid lunch i dag, lokal tid i Moskva. Eleverna kommer bland annat att få höra om "farorna som Nato utgör" för Ryssland och "varför Ryssland stod upp för att skydda civila i Donetsk och Luhansk". Enligt ett uttalande på departementets hemsida ska barnen också få lära sig att "skilja mellan sanning och lögn" i det stora informationsflödet på internet. Rysslands grepp om informationen om kriget är hårt. På torsdagsmorgonen kom beskedet att Echo of Moscow, en av Rysslands sista oberoende radiokanaler, upplöses. Sjuåriga barn greps av polis - hade lagt blommor och skrivit "nej till kriget". Omni 220303. Lavrov säger att Ryssland ska fortsätta "till slutet". Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kom med hårda utspel mot väst på en pressträff på torsdagen. Han anklagade USA för att försöka styra Europa. "Napoleon och Hitler hade som mål att lägga hela Europa under sin kontroll, nu har USA skaffat sig kontroll över Europa," sa Lavrov. Lavrov sa att Ryssland kommer att fortsätta med militäroffensiven "fram till slutet", enligt Reuters. Han anklagade också väst för att "ha kärnvapen på hjärnan" och att Ryssland inte har några sådana tankar. Tidigare i veckan uttalade sig Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba om Lavrov och kallade honom för "vår tids Ribbentrop". Joachim von Ribbentrop var en nazistisk politiker och Tysklands utrikesminister från 1938-1945. Kuleba sa också att Lavrov har ukrainska barns "blod på sina händer". Omni 220303. Ikea stänger ryska varuhus - ger miljoner till Ukraina. Efter kritiken stänger Ikea sin verksamhet tillfälligt i både Ryssland och Belarus, rapporterar TT. Samtidigt skänker möbeljätten motsvarande 215 miljoner kronor till dem som "tvingats på flykt till följd av konflikten i Ukraina" och motsvarande 107 miljoner kronor till UNHCR och Rädda barnen. "Det här är ett viktigt beslut, och vi har fokuserat på ett kvalitativt beslut, som har bästa möjliga påverkan för våra medarbetare. Inte på snabbhet, säger Tolga Öncü, globalt ansvarig för Ikeas detaljhandel, till TT. Bolaget uppger att 15 000 medarbetare berörs. Ikeas ryska shoppingcenter under varumärket Mega hålls däremot öppet. "Vårt fokus att ta hand om våra medarbetare." Sedan tidigare har Ikea stängt sitt enda varuhus i Ukraina.
Omni 220303. Ökad militär aktivitet vid Gotland efter kränkningen: "Försämrat omvärldsläge". Onsdagens kränkning av Sveriges luftrum, då fyra plan passerade strax öster om Gotland, kommer att leda till ökad militär aktivitet på ön under en period. Det säger flygvapenchefen Carl-Johan Edström till P4 Gotland. Edström konstaterar att Sverige har en viktig flygbas på ön och att gotlänningarna därför kommer att få leva med ljudet av fler stridsplan över ön. "Vi ser inte något omedelbart militärt hot mot Sverige, men vi kan ju inte heller på lång sikt säga att vi inte hamnar i en situationen där vi står inför ett väpnat angrepp. Så det här försämrade omvärldsläget är något vi får leva med under lång tid," säger han. Fyra ryska stridsflygplan kränkte luftrummet öster om Gotland på onsdagen. Omni 220303. Rysk radiostation upplöses - fria medier går mot sitt slut. Oberoende radiostationen Moskvas eko upphör efter att tidigare ha stängts av. Bakgrunden är bevakningen av kriget i Ukraina. "En majoritet av rösterna i Moskvas ekos styrelse har beslutat att likvidera radiostationen Moskvas eko och dess webbplats", säger chefredaktören Aleksej Venediktov på meddelandetjänsten Telegram. Oberoende medier utsätts för ökande repression i Ryssland. Den oberoende nyhetssajten Meduza skriver att det inom några dagar - eventuellt redan i dag - kanske inte längre finns några oberoende medier kvar i Ryssland. Omni 220303. IAEA uppmanar Ryssland: Strid inte vid kärnkraftverk. Internationella atomenergiorganet IAEA uppmanar Ryssland att upphöra med all militär aktivitet runt kärnkraftverken i Ukraina, skriver AFP. En stor majoritet röstade för resolutionen när den behandlades av energiorganet, uppger källor för nyhetsbyrån. Bara Ryssland och Kina ska ha röstat emot. Senegal, Sydafrika, Vietnam, Pakistan och Indien avstod. IAEA:s uppmaning omfattar bland annat Tjornobyl, platsen för den kraftiga reaktorolyckan 1986. I går påstod också Ryssland sig ha tagit kontroll över området runt Zaporizjzja, Europas största kärnkraftverk. Ukraina hävdar dock att man fortsatt kontrollerar själva anläggningen. På sociala medier visade filmer under gårdagen hur lokalbor blockerar vägen som leder fram till kärnkraftverket. Ukraina har enligt Hufvudstadsbladet vädjat om skyddszoner runt kärnkraftverken. Omni 220303. M: Utvisa de ryska spioner som är här på diplomatvisa. Efter gårdagskvällens ryska kränkning av svenskt luftrum öster om Gotland måste Sverige markera kraftigt, och utvisa ryska diplomater. Det säger M-ledaren Ulf Kristersson till SvD. "Det är totalt oacceptabelt (...) jag tycker mer precist att Sverige och andra EU-länder borde utvisa ryska underrättelseagenter som är här på diplomatvisa," säger Kristersson. I går sa Säpochefen Charlotte von Essen till tidningen att var tredje rysk diplomat i själva verket är spion, något som utgör ett hot mot Sverige. Regeringen vill inte uttala sig om de ryska diplomaterna. Totalt befinner sig drygt 30 ryska diplomater i Sverige. USA har utvisat tolv ryska diplomater efter anklagelser om spionage. Omni 220303. Estniskt lastfartyg har sjunkit utanför Odesa. Ett estniskt lastfartyg har sjunkit utanför hamnstaden Odesa i Ukraina. Rederiet vittnar om att en explosion har inträffat och att fartyget kan ha gått på en mina. Två besättningsmän befinner sig i livbåtar och fyra saknas, skriver Reuters. Ukraina har varnat för att ryska landstigningsfartyg är på väg mot Odesa. Omni 220303. Mariupol varnar för blockad av el, vatten och värme: "Är precis som i Leningrad". Ryska trupper försöker skapa en blockad kring hamnstaden Mariupol med målet att skärma av invånarna från vatten, värme, el och transporter. Det varnar borgmästaren Vadym Boichenko för, enligt Reuters. "De försöker skapa en blockad här, precis som i Leningrad," säger Boichenko. Han refererar till de tyska nazisternas belägring av Leningrad under andra världskriget. Belägringen pågick i över två år och ledde till att hundratusentals ryssar dog. Ryssland har omringat Mariupol i flera dagar, men har inte lyckats inta staden. Tidigare i dag varnade proryska separatiststyrkor i Donetsk för riktade attacker mot staden om inte Ukrainas militär ger upp. Omni 220303. Putin i telefonmöte med Macron strax före samtal - hotar att utöka kravlista. Frankrikes president Emmanuel Macron har haft ett 90 minuter långt telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin, skriver AFP. Samtalet var det tredje mellan Macron och Putin sedan invasionen inleddes den 24 februari. Under samtalet sa Putin att Ryssland kompromisslöst kommer att fortsätta strida i Ukraina, mot vad han kallar "militanta väpnade nationalistgrupper". Han sa också att målen för Rysslands operation, en demilitarisering och neutral status, kommer att uppnås oavsett vilket. Den ryske presidenten sa också att alla försök från Kyivs sida att fördröja förhandlingarna kommer att resultera i att Moskva utökar sina krav, skriver Reuters. Samtalet hölls några timmar innan delegationer från Ryssland och Ukraina möts för nya samtal. Enligt uppgifter ska mötet hållas i regionen Brest i Belarus, och den ukrainska delegationen meddelade under eftermiddagen att man var på väg till mötet med helikopter. Putin sa att Ryssland kommer att uppnå sina mål i Ukraina. Omni 220303. Konvoj rör sig knappt - men experter varnar för skifte: "Som Aleppo och Groznyj". Den många mil långa ryska militärkonvojen utanför Kyiv har gjort knappt märkbara framryckningar de senaste tre dagarna. Fronten av konvojen befinner sig fortfarande drygt tre mil från Kyivs stadskärna. Detta enligt Storbritanniens försvarsdepartements senaste uppdatering. Konvojen har försenats av ukrainskt motstånd och tekniska problem. Enligt Pentagon kan de inledande problemen för Ryssland leda till ett skifte av strategi, att man i stället fokuserar på belägring. På flera håll ringar den ryska militären in viktiga städer i Ukraina. Det kan leda till höga civila dödstal och stora skador på infrastrukturen, enligt experter och källor som USA Today har talat med. Flera befarar att Ryssland kan tänkas falla tillbaka på strategier som användes i Syrien och Tjetjenien, då städer som Aleppo och Groznyj lämnades i ruiner. AP skriver att vägarna blir allt lerigare på grund av att våren kommer. Michael Kofman, vid det amerikanska forskningscentret CNA, säger till Reuters att förutsättningarna för kolonnen norr om Kyiv försämras varje dag. "Ju längre de ryska styrkorna är stilla, desto sämre kommer deras beredskap och förmåga att vara," säger Kofman. Omni 220303. EU fattar "historiskt beslut" om skydd för flyktingar. EU har beslutat att aktivera det så kallade massflyktsdirektiv som ger människor på flykt från Ukraina rätt till tillfälligt skydd inom EU. Det skriver inrikeskommissionär Ylva Johansson på Twitter. "EU står enat för att rädda liv", skriver hon. Det innebär bland annat att människor på flykt från Ukraina kommer att ges uppehålls- och arbetstillstånd i EU i minst ett år, med möjlighet till förlängning med ytterligare två år. Beslutet innebär inte att direktivet aktiveras direkt, utan att det finns en politisk överenskommelse. Omni 220303. Tusentals ryska forskare protesterar i öppet brev. Tusentals ryska forskare och akademiker, boendes både i Ryssland och i utlandet, riktar i ett öppet brev till Vladimir Putin kritik mot den ryske presidentens invasion av Ukraina. Det rapporterar flera medier. Brevet har signerats av nära 7 000 personer och undertecknarna skriver att Rysslands starka rykte som "ledande matematikcentrum" nu "fullständigt utplånats". De menar att Ryssland inte kan vara en stor vetenskapsnation under de förhållanden som råder, då kollegors liv i Ukraina är i fara. Enligt AFP riskerar undertecknarna böter eller fängelse. Motreaktionerna på ryska invasionen har redan påverkat flera vetenskapliga institutioner. Vetenskapsorganisationer världen över har fördömt invasionen. Omni 220303. Experten: Putin har missbedömt två saker. Rysslands president Vladimir Putin gjorde två missbedömningar innan han inledde den storskaliga invasionen av Ukraina, bedömer Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. För det första har han missbedömt Ukraina, och vad det är för land. "På grund av hans världsbild, och att han inte bedömer att Ukraina finns och så vidare, så trodde han nog att miljoner ukrainare skulle komma ut och välkomna de ryska soldaterna, eller i alla fall att det skulle gå mycket lättare än det gjort. För det andra missbedömde han omvärldens enighet i att försöka stoppa de ryska styrkorna - med hjälp av omfattande sanktioner och stöd för Ukraina. Trots det finns det mycket som tyder på att Putin är beredd att gå mycket långt," säger han. "Tittar man på hur Ryssland krigat under andra förhållanden, i Syrien och Tjetjenien, för 20 år sedan, så har man bedrivit den här typen av krigföring, med intensiv beskjutning och förstöring av civil och militär infrastruktur. Men man tvekar inte heller att skjuta rakt in i bostadsområden med mera." Hur stödet för kriget ser ut bland den ryska befolkningen är oklart, enligt Kragh. För även om undersökningar som genomförts i veckan visar på att en majoritet säger sig stödja kriget så är protester förenade med stor personlig risk. "Du kan hamna i fängelse, du kan förlora jobbet med mera. Så vi vet inte exakt hur opinionen verkligen ser ut, men än så länge kan Putin göra det han vill." (svt 220303.) Drönare siktade vid flera skyddsobjekt i Örebro län. Polisen i Örebro har under onsdagskvällen observerat och dokumenterat ett flertal drönare som genomfört flygningar i anslutning till skyddsobjekt. En större polisinsats har pågått. Drönarna har synts vid ett flertal platser i länet. "Vi bedömer att det här är något annat än busstreck," säger Lars Hedelin, presstalesperson polisregion Bergslagen. På torsdagsmorgonen avslutades sökinsatsen utan att polisen fått några svar på vem som låg bakom flygningarna. Händelserna rubriceras som brott mot skyddslagen. svt 220303. Brand vid kärnkraftverket i Ukraina efter hårda strider - ingen höjd radioaktivitet. En brand utbröt vid Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja i Enerhodar i Ukraina under natten mot fredagen. Branden startade efter hårda strider vid kraftverket och som ett resultat av ”kontinuerlig beskjutning” av ryska styrkor, enligt stadens borgmästare. Anläggningens sändning från platsen visade lågor och rök. Det var initialt oklart vilken typ av byggnad det handlade om, men det brann inte i någon reaktor och det finns inga rapporter om förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen. Klockan 05.30 uppgav Ukraina att elden inte längre sprider sig, enligt AFP. Och cirka 20 minuter senare meddelade myndigheterna att branden är släckt. BBC beskriver det som en "enorm lättnad" för alla i området - och för alla andra. Men det finns ännu inga uppgifter om att beskjutningen i området har upphört. I en tweet under natten varnade Internationella atomenergiorganet IAEA för stor fara för omvärlden om reaktorerna beskjuts. IAEA uppmanar Ryssland att upphöra med all militär aktivitet runt kärnkraftverk. Beskjutningen fördöms också av flera världsledare, däribland Joe Biden och Boris Johnson. Kärnkraftverket i fråga står för omkring 20 procent av Ukrainas elproduktion, skriver CNN. Omkring 07.30 på fredagen kom uppgifter om att Ryssland har tagit kontroll över kraftverket. Omni 220303. Finansprofil: EU-sanktioner rundar gas- och oljeimport. Sanktionerna mot Ryssland undviker i praktiken importen av gas och olja, skriver finansprofilen Sasja Beslik i en debattartikel i DN. "Dessutom aktar man sig för att rena det globala finanssystemet från smutsiga ryska pengar, på grund av riskerna för en stor ekonomisk kris", skriver han. Beslik konstaterar dessutom att trots att Nord Stream 2 högljutt stoppades så pumpas gas fortfarande till Tyskland genom Nord Stream 1. Han menar att det nu är ett ypperligt tillfälle för Europa att göra omfattande investeringar i förnybar energi. Omni 220303. Oligarkerna har förlorat 780 miljarder - nu väntas nya sanktioner från USA. Ryska oligarkers tillgångar uppges ha rasat i värde med cirka 80 miljarder dollar, drygt 780 miljarder kronor, de senaste veckorna - och snart kan det svida ytterligare i plånboken när även USA planerar sanktioner mot dem. Vita huset kommer inom kort bland annat införa reseförbud för de ryska miljardärerna och deras familjer, uppger källor för Financial Times. Joe Biden lovade också i sitt tal till nationen att sätta press på ryska oligarker och väntas nu införa bredare sanktioner mot dem efter att EU vidtagit liknande åtgärder i början av veckan. Enligt Bloombergs miljardärsindex har de 20 rikaste oligarkernas förmögenheter minskat med en tredjedel de senaste veckorna till följd av sanktioner och rubelns ras, skriver CNBC. Två oligarker har fått sina lyxyachter beslagtagna. Omni 220303. USA: Ryska trupper flyttas in i Ukraina i allt större antal. USA:s försvarshögkvarter Pentagon uppskattar att 90 procent av de ryska trupper som var stationerade längs med gränsen mot Ukraina innan det att invasionen inleddes nu har flyttats in i landet. Det skriver Financial Times. Under onsdagen var den siffran 82 procent. I FT:s rapportering framgår inte hur många soldater som Pentagon uppskattar att Ryssland har i Ukraina. Veckan före invasionen uppgav en amerikansk företrädare enligt BBC att mellan 169 000 och 190 000 soldater fanns vid den rysk-ukrainska gränsen, i Belarus och på annekterade Krym, samt i områden i östra Ukraina som kontrolleras av ryskstödda separatister. Omni 220303. Vad vill Putin? Den ukrainska regeringen ska krossas och Ukraina ska rätta in sig i ledet. svt 220304 video 0:35. Expert: Kyiv är huvudmålet - nu väntar blodiga dagar. Ökade bombardemang och ett ökat antal civila offer. Det är två av flera saker som Oscar Jonsson, expert i rysk krigföring, noterar från den åttonde dagens strider i Ukraina. I SVT:s Aktuellt säger han att Ryssland "av allt att döma" har som huvudmål att omringa huvudstaden Kyiv för att på så vis stoppa leveranser av vapen, ammunition och försörjning. På frågan om vad som är att vänta de närmsta dagarna säger han att striderna i Kyiv-området kommer leda till många döda både bland ryska och ukrainska styrkor. "Det är jättesvårt att strida i urban miljö. Angående utvecklingen i söder, där kuststaden Mariupol omringats av ryska styrkor, säger han att de försöker skära av ukrainska styrkor från Svarta havet. Han ser det också som troligt med en rysk "kniptångsmanöver" som skär av Ukrainas trupper i stora delar av östra Ukraina. Omni 220304. Bilder och drönarklipp visar förödelsen i krigets Ukraina. En rad internationella medier har publicerat bilder och tv-klipp som visar följderna av den ryska invasionen i Ukraina. BBC skriver att ryska robotattacker ödelagt ukrainska områden sedan invasionen inleddes, vilket illustreras med före- och efterbilder från bland annat Kyiv, Charkiv, Tjernihiv. I ett Youtube-klipp från Radio News Europe, med bilder från torsdagen, ses förödelsen filmad från luften. Klippet visar ödelagda bostadshus och förstörda fordon i Borodianka väster om huvudstaden Kyiv. Ta del av bilderna via klippet ovan eller länkarna nedan.
Omni 220304. Före och efter - så såg platserna ut innan bomberna. Totalt 2 000 civila har dödats sedan den ryska invasionen inleddes, enligt ukrainska beredskapsmyndigheten. Samtidigt förnekar Ryssland att de attackerar civila och menar att de endast slår till mot militära mål. I klippet ovan ser du bilderna från krigets Ukraina – före och efter bomberna. Se bilderna och video. svt 220304. 3D-modell visar den ryska konvojens omfattning. Delar av den 64 kilometer långa militärkonvojen som har varit på väg mot Kiev har modellerats i en ny 3D-video med hjälp av satellitbilder. I klippet kan du följa dess väg från ovan och se dess omfattning. Den ryska konvojen, där militärfordon står på rad, befinner sig nu knappt 30 kilometer från Kievs centrum. I går uppgav dock USA:s försvarsdepartement att konvojen numera står stilla. "Enligt våra uppskattningar har den inte gjort några betydande framsteg de senaste 24 till 36 timmarna, säger Pentagons talesperson John Kirby. Orsaken är sannolikt att konvojen nu omgrupperar och utvärderar läget," enligt Kirby. Logistiska problem och motståndet från ukrainare kan också spela in, menar han. Tidigare har det sagts att konvojen saknar både bränsle och livsmedel.
svt 220304. Tänker Putin ge Vitryssland tillgång till en hamn i Östersjön? Putin talade i ett telefonsamtal med den vitryska ledaren och nämner tillgång till Östersjön. Rysslands president Vladimir Putin sa att han diskuterade Vitrysslands intresse av att ha tillgång till Östersjön i ett telefonsamtal med sin vitryska motsvarighet Alexander Lukasjenko. "Just i dag pratade vi med Vitrysslands president om denna fråga. Våra vitryska vänner är intresserade av att vara närvarande i Östersjön, intresserade av att utveckla sina egna hamnanläggningar. "Du vet att jag också stöder det", sa Putin under en ceremoni för en ny rysk färja, som han genom bildöverföring deltog i. Vitryssland är ett land utan havsförbindelse, så det är oklart vilka praktiska åtgärder Putin och Ryssland kan vidta för att ge tillgång till Östersjön. Men Ryssland har en tullunion med Vitryssland och delar en lång gemensam gräns. Natos baltiska medlemmar - Estland, Lettland och Litauen - är bland dem som är mest oroade över Rysslands invasion av Ukraina.
CNN 220304. Zelenskyj: "Ryssland vill skapa ett nytt Tjornobyl". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar Moskva för att vilja skapa en ny Tjornobylolycka, likt den som inträffade i landet 1986. I ett videouttalande säger Zelenskyj att Ryssland är en "terrorstat" som ägnar sig åt "atomterror" efter eldgivningen kring det stora kärnkraftverket Zaporizjzja i Enerhodar. "Inget annat land än Ryssland har någonsin skjutit på ett kärnkraftverk. Det här är första gången i vår historia - i mänsklighetens historia," säger han. Även landets utrikesminister Dmytro Kuleba twittrar om Zaporizjzja, som är Europas största kärnkraftverk. "Om det sprängs kommer det att bli tio gånger större än Tjornobyl. Ryssarna måste OMEDELBART upphöra med beskjutningen", skriver han. Under natten brann det vid kärnkraftverket. Det har däremot inte kommit några uppgifter om förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen, men Sky News skriver att oron kvarstår i och med att beskjutningen fortsätter. Omkring 07.30 på fredagen kom uppgifter om att Ryssland har tagit kontroll över kraftverket.
Omni 220304. Därför är Svarta havet avgörande i kriget. I hamnstaden Mariupol vid Svarta havet rapporteras om fortsatt hårda strider och flera ryska stridsfartyg uppges ha lämnat Krim för att ta sig till staden Odessa. Just nu pågår en hård kamp om kontrollen över Ukrainas kustområden och allt fler blickar riktas mot det strategiskt viktiga Svarta havet. "För Ryssland är det helt avgörande att ta Odessa och skära av Ukraina från Svarta havet," säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Här finns alla ingredienser för en geopolitisk cocktail. Den enda in- och utfartsvägen går genom det hårt trafikerade Bosporensundet, under kontroll av Natolandet Turkiet. Längs den västra sidan finns Bulgarien och Rumänien med flera Natobaser. I norr Ukrainas hamnstäder och på östra sidan Ryssland. Och i mitten Krimhalvön, annekterat av Ryssland och hem för den gigantiska Svartahavsflottan. "Vid Svarta havet möts flera olika makter, och så har det varit under tusentals år," säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Se Hugo von Essens karta över varför kontrollen över Svarta havet är så viktig i videon ovan. svt 220304. Efter krav på censur: Google slutar sälja ryska annonser. Efter påtryckningar från ryska myndigheter att ta bort "falsk information" om kriget på Youtube stoppar moderbolaget Alphabet all sin annonsförsäljning i Ryssland. Det skriver Reuters. Försäljningsstoppet gäller även annonser på Google och andra sajter. "Situationen utvecklas snabbt och vi fortsätter att dela information när det är lämpligt", skriver bolaget i en kommentar. Techjättens omsättning var 85,5 miljarder rubel i fjol, motsvarande 7,6 miljarder kronor till fredagens växelkurs. Omni 220304. Airbnb upphör med all verksamhet i Ryssland. Bostadsuthyrningsbolaget Airbnb meddelar att man tillfälligt stoppar all verksamhet i Ryssland och Belarus. Beskedet kom via ett inlägg på Twitter av företagets vd Brian Chesky på torsdagen. Airbnb meddelade tidigare under veckan att man erbjuder korttidsboende för upp till 100 000 ukrainska flyktingar. Omni 220304. Ryssland drar åt tillgången till Facebook och BBC. Facebook och flera nyhetssajter, däribland BBC, radiokanalen Radio Liberty och den oberoende sajten Meduza, är nu delvis oåtkomliga i Ryssland, rapporterar AFP. Sedan invasionen av Ukraina startade har trycket ökat på Rysslands oberoende medier. Ryska myndigheter har förbjudit medier att använda ord som krig och invasion i bevakningen av kriget. Under torsdagen blockerade Ryssland även två andra tongivande ryska medier. Tecknen på att BBC blockerades dök upp efter BBC:s beslut att sända sin världstjänst till Ukraina och delar av Ryssland.
Omni 220304. Ny lag gör det straffbart att sprida "falsk" information. Det ryska underhuset duman godkänner en lag som gör det straffbart att sprida "falsk" information om landets armé, skriver den nederländska nyhetsbyrån BNO News på Twitter. "Om de falska uppgifterna leder till allvarliga konsekvenser så riskerar man 15 år i fängelse", skriver Duman i ett uttalande som Reuters har läst. Enligt BNO News blir det även olagligt att publikt "misskreditera" Rysslands användande av miltära styrkor. Den som gör det riskerar fem år i fängelse. Det blir dessutom förbjudet att uppmuntra utländska sanktioner mot Ryssland. Reuters skriver att lagändringarna tycks ge den ryska staten mycket större möjligheter att agera mot oppositionen.
Omni 220304.
SR220304. Johanna Melén: Mordor och ett förskräckligt slut, Det har sagts av många kunniga bedömare i Moskva att Vladimir Putin trodde att han skulle mötas med blommor i Ukraina. Som räddaren i nöden, den som återförde folket till den ryska världen. Det borde ha funnits otaliga som kunde säga honom att det inte skulle bli så. Men det fanns ingen som sa det. För är det något som blivit uppenbart de senaste veckorna är att Rysslands president inte längre lyssnar till råd. Och de som säger honom något säger troligen bara det som de tror att han vill höra. Det går att titta många gånger på mötet som hölls med medlemmarna i det ryska säkerhetsrådet, ett par dagar innan kriget startade. Det säger väldigt mycket om det system som många trodde sig känna, men som av allt att döma är förändrat nu. Där satt undersåtarna inför chefen Putin, som han ibland kallas, i korridorerna. Natjalnik, chefen. Blev uppkallade en och en för att säga det som chefen ville höra. De var inte förberedda. De svamlade och kom av sig. Blev tillrättavisade av Putin. Beslutet att anfalla Ukraina hade med största sannolikhet redan fattats, av Vladimir Putin själv. Jag såg en kommentar i veckan om att det där orimligt avlånga bordet, vid vilket Rysslands president hållit möten den senaste tiden, var roligt för ett par veckor sedan. Men att det inte är roligt längre. I måndags satt han där igen, i ena änden av bordet, med regeringsmedlemmarna på ett stort antal armlängders avstånd. Vladimir Putin är rädd för att bli smittad, ja kanske rädd för något ännu värre än så. Det hävdas ofta, halvt på skämt, att Rysslands president bildligt eller bokstavligt talat suttit i en bunker sedan coronapandemin bröt ut. Isolerad från omvärlden och från andra människor. Det har inte varit sunt och för världen farligt. Vladimir Putin, säger hans kritiker, räds det öde som mött andra auktoritära ledare. Många gånger har han fördömt det sätt varpå Libyens och Iraks diktatorer störtades. Nu har han hamnat där själv, lika pariastämplad som de. Hur Vladimir Putin ska ta sig ur den situation han skapat är mycket svårt att begripa. En trängd och isolerad Putin är en allt farligare person. Mordor, det onda riket i Sagan om ringen, säger en rysk väninna om landet hon numera lever i. Hon och många andra ryssar är lika förskräckta som vi andra. En del går ut och demonstrerar, fast de vet att de med stor sannolikhet ska gripas. Men det stora flertalet är ändå tysta. Säger att de ingenting kan påverka. Att de hellre stänger av för att alls behöva höra och störas. Det är inte säkert att det här blir slutet heller. Men att det ryska system som byggts upp under Vladimir Putins nu över 20 år vid makten skulle få ett slut med förskräckelse, det har många varnat för. Och kanske är det början på det slutet Ryssland, Ukraina och hela världen tvingas förhålla sig till nu. svt 220304. Rysk influerare: "Det pågår ett inbördeskrig om information" - både propaganda och fredsbudskap sprids i ryska sociala medier. Medan kriget dominerar flödet i så gott som hela västvärldens sociala medier ser det annorlunda ut i Ryssland. Det pågår en kamp om hurdant innehåll som får synlighet. För att få en bild av hur nyhetsflödet på sociala medier ser ut på ryska i Ryssland har vi tittat på vad de största profilerna delar på de populäraste ryska plattformarna. Vi har också sökt efter innehåll som handlar om kriget för att se hur man talar om det. I de traditionella medierna i Ryssland är krigscensuren så gott som total. I dag (4 mars) godkände det ryska underhuset en ny lag som kan leda till fängelse i upp till femton år för spridande av "falska nyheter". På sociala medier är innehållet ändå tills vidare inte lika kontrollerat och censurerat. Plattformarna har olika målgrupper och kriget syns i varierande grad på dem. De populäraste sociala medierna i Ryssland är Youtube, VK och Instagram. Chattappen Telegram är också populär. VK (tidigare VKontakte) är en rysk motsvarighet till Facebook och populär bland äldre användare. Läs mer i yle 220304. Organisationer genomsöks av rysk polis: "Kan inte kontakta anställda". Rysk polis har genomsökt kontoret för en av landet mest kända människorättsorganisationer, Memorial, rapporterar AFP med hänvisning till ett uttalande av gruppen på meddelandeappen Telegram. Husrannsakningar har också genomförts på landets mest framstående hjälporganisation för migranter, Civic assistance committee. Det rapporterar AFP. "Anställda som befinner sig på kontoret har förbjudits att använda sina telefoner och går inte att kontakta", skriver gruppen i sociala medier. Rapporterna är bara två i raden av åtgärder från ryska regeringen för att kontrollera icke-statliga institutioner efter invasionen av Ukraina. Även en rad medier har stoppats, bland annat den ryska radiostationen Svoboda, brittiska BBC och tyska Deutsche Welle. I slutet av förra året stoppades Memorial verksamhet av ett ryskt domstolsbeslut. I över 30 år har Memorial kämpat för att bevara minnet av det politiska förtrycket Sovjettiden. Omni 220304. Kommentar: Och nu har en ny era börjat - det politiska förtrycket under Putintiden. Friheten som fanns i början på 1990-talet är bortblåst. "Slut på dollar och euro i Sankt Petersburg - sanktionerna märks inte ännu." I S:t Petersburg märks inte sanktionerna av ännu och i affärerna finns det livsmedel. Däremot är det slut på dollar och euro. Det har blivit svårare ätt resa och det råder en allmän oro inför framtiden. "Livet är inte som förr och kommer förmodligen inte att bli som förr", berättar en person för Ekot som inte vill uppge sitt namn. SR 220304. Putins miljardärer. De äger oljebolag, fotbollsklubbar och några av världens största yachter - miljardärerna som pekas ut som medlemmar i Putins närmsta krets. Men vilka är presidentens miljardärer? Är det genom sanktioner mot dem som man kommer åt Vladimir Putin? Enligt Forbes har 116 ryska miljardärer förlorat mer än 126 miljarder dollar sedan 16 februari 2022. svt Ekonomibyrån 220304 28 min. Kan ses till 221112. Anekdot som Putin brukar berätta. Bloombergs Andreas Kluth skriver om en anekdot som Putin brukar berätta som handlar om hur han som barn jagade en råtta ner för en korridor och in i ett hörn - för att sedan bli attackerad. Varför är Putin mån om att sprida historien? "Jag är den där råttan, förutom att jag har kärnvapenklor," antyder han. "Så träng inte in mig i ett hörn", skriver Kloth. Omni 220304. Ledare: Sverige står just nu utan hjälp från Nato. Kriget i Ukraina fortsätter att dominera på svenska ledarsidor, där bland annat Sveriges ställning till Nato återkommer. Natos och USA:s svar på krisen i Ukraina visar att Sveriges illusion om att landet skulle få hjälp i en verklig krissituation är felaktig. Det skriver gästskribenten Hans Bergström på SvD:s ledarsida. "Det torde vara helt orealistiskt i dag att USA skulle rycka ut för att militärt stå sida vid sida med länder utanför Nato, enbart i namn av ’försvar för demokratin’." Den bilden delas av Tobias Wikström, som på DI:s ledarsida ifrågasätter Magdalena Anderssons motvilja till ett svenskt Natomedlemskap. "Hotet blir inte mindre för att Sverige är alliansfritt, snarare större. Utan medlemskap finns inga säkerhetsgarantier från Nato. Med medlemskap är de bindande." Omni 220304. Sky News korrespondent sköts: "Kriget blir värre". Sky News korrespondent, Stuart Ramsay, och hans team blev beskjutna utanför Kyiv på måndagen. Det skriver han i en krönika för den brittiska tv-kanalen. Han skriver att han träffades med ett skott i sin skottsäkra väst och att han funderade på om hans död skulle bli smärtsam. Teamet befann sig omkring 30 kilometer från centrala i Kyiv i ett område som han beskriver som lugnt. Plötsligt dök en "vanlig familjebil" upp och skott började avfyras mot deras bil. "De var proffs och skotten träffade vår bil - de missade inte", skriver han. I efterhand har ukrainare berättat att det ska ha varit ryska "spaningssabotörer" som attackerade dem. De lyckades fly från bakhållet och lämnade Kyiv dagen efter. Ramsay konstaterar att tusentals ukrainare blir attackerade och att familjer blir måltavlor på samma sätt som de blev. "Kriget blir värre för varje dag som går", skriver han. Omni 220304. Ukraina: 47 döda i Tjernihiv efter ryska luftangrepp. Dödssiffran stiger efter attacker mot staden Tjernihiv, i norra Ukraina, enligt lokala myndigheter. På torsdagen rapporterades 33 dödsfall efter ryska luftangrepp mot både bostadshus och skolor. Nu har den siffran reviderats till 47 döda, rapporterar Reuters. Tjernihivs räddningstjänst uppger samtidigt att de tvingades avbryta räddningsarbetet under torsdagen på grund av tung beskjutning. Flera ukrainska städer befinner sig för närvarande under attack. I Ukrainas näst största stad Charkiv uppger myndigheterna att "urskillningslös beskjutning" riktats mot bostadsområden. Tjernihiv har drygt 300 000 invånare. Ryska trupper pressar också hamnstaden Mariupol hårt. Den humanitära krisen i Ukraina växer. Omni 220304. Rysk offensiv mot hamnstaden Mykolajiv - Ukraina: Har stoppat dem. På fredagen tog sig ryska trupper in i den ukrainska hamnstaden Mykolajiv för första gången, enligt lokala myndigheter rapporterar Reuters. Samtidigt uppger en rådgivare till den ukrainska regeringen, Oleksij Arestovytj, att den ryska framryckningen har stoppats. "Vi kan känna en försiktig optimism om framtidsutsikterna för fiendens offensiv. Jag tror att det kommer att stoppas i andra områden också," säger han i ett tv-sänt uttalande. Staden ligger mellan Odesa och Cherson i södra Ukraina och har drygt en halv miljon invånare.
Omni 220304. Nato förstärker samarbetet med Sverige och Finland: "De ska delta på alla möten". Nato förstärker samarbetet med Sverige och Finland, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff efter EU:s extrainsatta utrikesministermöte i Bryssel. Enligt Stoltenberg ska informationsutbytet och koordineringen förstärkas. "Båda länderna ska nu delta vid alla möten om krisen," säger han. Under pressträffen beskriver Stoltenberg Rysslands invasion som den värsta militära aggressionen i Europa på årtionden. "Dagarna som kommer blir sannolikt värre. Med mer död och mer lidande," säger han. Stoltenberg säger att mycket står på spel, kring hela världens framtid. Han uppmanar också Ryssland att avsluta offensiven och säger att Nato inte söker ett krig med Ryssland. Under mötet närvarade de 30 Natoländernas ministrar samt Sverige, Finland och EU:s utrikeschef Josep Borrell, som var särskilt inbjudna gäster.
Omni 220304. Browder: Här finns Putins miljarder. Vladimir Putins tillgångar i väst har frusits efter det ryska invasionskriget i Ukraina. Men var miljarderna finns är en väl dold hemlighet. Finansmannen Bill Browder, med ett förflutet som världsledande investerare i Ryssland, vet var han skulle börja leta. "Det är väldigt enkelt. Jag skulle börja med Credit Suisse och sedan gå till UBS, Deutsche Bank och Goldman Sachs. Det är på den nivån," säger Bill Browder. Och han tvivlar inte en sekund på att de tjänstemän på storbankerna som jobbar med den här typen av transaktioner och upplägg vet vad de håller på med. "De är fullt inblandade. De har kontakt med oligarkernas företrädare på daglig basis," säger han. För att komma åt detta bedriver Browder just nu en lobbykampanj mot G7-ländernas regeringar för att få på plats betydligt hårdare lagstiftning som tvingar fram visselblåsare. "De finansiella rådgivare som gjort de här uppläggen ute i bankerna måste ses som brottslingar om de inte avslöjar vad de vet. Vi måste skapa motiv för visselblåsare med hot om straff," säger han. På pappret tjänar Vladimir Putin ungefär som en välavlönad svensk tjänsteman, lite drygt 110 000 kronor per månad, rapporterar tidningen The New York Times. Till det kommer vad som påstås vara Putins bysantinska palats vid Svarta havet och lyxjakten Graceful - som också pekats ut som Putins. Graceful, enligt tidningen värd cirka 100 miljoner dollar, ska ha lämnat tysk hamn i riktning mot Ryssland veckorna före invasionen av Ukraina. Men i själva verket är Putin en av världens allra rikaste, enligt Browder. I klass med Elon Musk eller Jeff Bezos - minst. Browder gjorde en grov beräkning av Putins förmögenhet inför en senatutfrågning 2017 och kom då fram till att det rörde som om någonstans kring 200 miljarder dollar (cirka 1 950 miljarder kronor). Trots rubelns kollaps och att värdet på depåbevis i ryska bolag som gasbolaget Gazprom och storbanken Sberbank nästan raderats ut på Londonbörsen i veckan räknar Browder med att Putins tillgångar har vuxit de gångna fem åren. "Vi är långt norr om detta belopp nu, även om jag inte gjort något försök att räkna på det nu," säger han. TT: Hur gör du en sådan beräkning? "När Putin grep Rysslands rikaste oligark (Michail Chodorkovskij) 2003 vände sig de andra oligarkerna till honom och frågade vad de skulle göra för att inte gå samma öde till mötes. Putin svarade: 50 procent. Det har jag fått bekräftat av flera trovärdiga källor. Men detta är ju underrättelseuppgifter och går inte att bevisa. Det bygger ju på muntliga uppgörelser." Browder har därmed utgått från hälften av oligarkernas förmögenhet 2003 och lagt till lite då han räknar med att Putin dessutom har berikat sig med olika typer av stölder från den ryska staten. Med Putins miljarder inräknat tror Browder att det i dag finns kanske 1 000 miljarder dollar "smutsiga ryska pengar" ute på vift i västvärlden. "Det är investerat i bolag, projekt, fastigheter eller placerat hos fondförvaltare." Browder tror att Xi Jinping är redo att ge Putin en livlina i det trängda läget. "Kriget och sanktionerna har gjort Kina till en sista rysk långivare - helt utan moral. Xi kan då pressa den desperata Putin till att gå med på mycket fördelaktiga ekonomiska uppgörelser för Kina." Detta kan bidra till att förlänga Putins tid vid makten, enligt Browder, som bedömer sannolikheten för en palatskupp i Moskva eller folkligt ryskt uppror som mycket liten på kort sikt. "Kanske inte tio år, men det kan säkert ta två år till innan Putins styre knäcks på ett eller annat sätt." USA-födde Browder är sedan en tid brittisk medborgare, bosatt i London - som under 20 års tid haft ett stort inflöde av rysk elit, vilket gett upphov till smeknamnet "Londongrad". Rika ryssar har bland annat köpt upp rader av exklusiva fastigheter i den brittiska huvudstaden, bland annat kring Eaton Square i stadsdelen Belgravia, som i folkmun ofta kallas Röda torget. "Jag träffar inte många oligarker. Av säkerhetsskäl måste jag hålla mig borta från ryssar, då Putin vill döda mig," säger Browder. "Den enda oligark jag träffar här i London är Michail Chodorkovskij, som precis som jag gör allt för att bekämpa Putin," tillägger han. Ryska facket försvarar anfallet mot Ukraina: "Fredsskapande operation mot nazister." Rysslands fackliga centralorganisation stöder Putins krig i Ukraina och beskriver det som en rättfärdig kamp mot nazister. Världsfackets ledning diskuterar nu att utesluta det ryska facket - men dess band till Kreml har varit kända länge. Den 24 februari, samma dag som Ryssland gick till anfall, antog den dominerande fackliga centralorganisationen i Ryssland, FNPR, ett stöduttalande för Putins beslut att "avnazifiera" Ukraina. FNPR hävdar i uttalandet att Ukraina styrs av ett gäng nationalister och nazistsympatisörer. Rysslands krig kallas "fredsskapande", och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj jämställs med Hitler. Uttalandet följdes upp med en mer utförlig deklaration i liknande ordalag den 25 februari, undertecknad av FNPR:s ordförande Mikhail Shmakov. "Uttalandena är helt förskräckliga, helt fruktansvärda. Inom världsfacket, Ituc, höjs många röster för att FNPR antingen måste ändra sig eller uteslutas," säger Oscar Ernerot, chef för LO:s internationella enhet. "Jag vet att ledningen för Ituc diskuterar frågan. Jag tror inte att FNPR kommer att ändra sig. Utgången blir troligen att FNPR utesluts". Men att FNPR är minst sagt följsamt gentemot Kreml har varit uppenbart länge. Arbetet beskrev förhållandet redan 2012. Frågan är varför världsfacket, en organisation för oberoende och demokratiska fack, ändå har godtagit FNPR som medlem. "Vi har varit medvetna om FNPR:s brister. Men internationellt är fackliga organisationer sällan perfekta. De befinner sig ofta i en demokratiskt svår miljö", säger Oscar Ernerot. "FNPR representerar många miljoner medlemmar. Därmed är de en maktfaktor i världsfacket. Att utesluta dem före invasionen i Ukraina skulle ha krävt svåra avvägningar." Frank Hoffer, tysk facklig företrädare som i många år var chef vid ILO, varav några år vid ILO:s kansli i Moskva, har följt FNPR nära. "På 1990-talet trodde många att FNPR ville transformera sig till ett riktigt, självständigt fack. Och försök i den riktningen gjordes verkligen," säger Frank Hoffer, som påminner om att FNPR under en period försvarade de oberoende fackföreningar som bildades i Belarus efter landets självständighet. Men redan i samband med att Ryssland annekterade Krim 2014 gav FNPR sitt stöd till Putin, och införlivade de fack som fanns på Krim. Att det ryska facket ändå kunnat förbli medlem i Ituc beror på önsketänkande från andra länders fack om att FNPR ska utvecklas i en annan riktning, bedömer Frank Hoffer. Men också på maktpolitik. "På världsfackets senaste kongress valdes Sharan Burrow till generalsekreterare med stöd från FNPR. Utan det ryska stödet hade motkandidaten vunnit." Att regimtrogna fack som FNPR tillåts vara medlemmar är allvarligt för världsfackets trovärdighet, enligt Frank Hoffer. "Att FNPR fanns med i organisationen gjorde att världsfackets uttalanden om annekteringen av Krim 2014 blev väldigt milda, eller neutrala. Fastän det var tydligt vem som anföll vem." Enligt Frank Hoffer kommer Ituc:s ledning att diskutera en eventuell uteslutning av FNPR på måndag. "Ledningen har tre alternativ: att rösta för uteslutning, att rösta mot, eller skjuta på beslutet. De båda senare alternativen skulle skicka mycket dåliga signaler. Världsfackets trovärdighet står på spel." FN ska utreda Putins brott: "Hela världen är emot dig". "Hela världen är emot dig." Det säger Ukrainas FN-ambassadör Jevheniia Filipenko till AFP efter att FN:s råd för mänskliga rättigheter röstat för att utreda ryska övergrepp på mänskliga rättigheter under invasionen. "Budskapet till Putin är tydligt: Du är isolerad på en global nivå," säger hon efter omröstningen. Enligt Storbritanniens utrikesminister Liz Truss slutade omröstningen 32-2. Euronews skriver i sin direktrapport att Ryssland och Eritrea röstade nej. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj twittrar att han välkomnar utredningen. "Bevis kommer att samlas in och användas i internationella domstolar. Ryska krigsbrottslingar kommer att hållas ansvariga," skriver han. Omni 220304. Ukrainska kvinnorna i kriget: "Är inte rädda för att dö". Kvinnor har varit en viktig del av det ukrainska försvaret sedan den ryska annekteringen av Krym 2014, och antalet kvinnliga rekryter har vuxit med det ryska hotet. Det rapporterar Vice. "Vi är inte rädda för att dö - vi är rädda att bli slavar," säger den ukrainska soldaten Kristina till Vice. 2021 utgjorde kvinnor knappt 23 procent av den ukrainska armén, vilket är betydligt högre än i till exempel Polen (7,5 procent), USA (16 procent) och Tyskland (12 procent). 2018 infördes en lag i Ukraina som gav kvinnor och män samma rättigheter inom militären. Omni 220304. SD svänger - öppnar för svenskt medlemskap i Nato. Sverigedemokraterna ändrar sig i inställningen om Nato, och öppnar nu för ett svenskt medlemskap. Det säger partiets utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju. Kriget i Ukraina har förändrat situationen och den säkerhetspolitiska utvecklingen måste följas nära, menar han. "Och är det så att indikationerna stämmer - att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt medlemskap - så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu," säger han. Om partiet byter fot i frågan finns det en majoritet i riksdagen för ett Natomedlemskap. Omni 220304. Putin varnar omvärlden: "Förvärra inte situationen". Putin varnar länder för att införa fler sanktioner mot Ryssland som skulle "förvärra situationen", rapporterar BBC med hänvisning till ett uttalande i den statligt ägda nyhetskanalen Rossyia 24.Putin ber även omvärlden att gå tillbaka till hur man tidigare har behandlat och samarbetat med Ryssland. De som vägrar samarbeta med Ryssland kommer själva att ta skada, säger han.
Omni 220304. Kommentar: Putin borde fatta att det är han själv som hela tiden "förvärrar situationen". USA: Attacken ett krigsbrott - FN:s säkerhetsråd kallas till extrainsatt möte. Att Ryssland i dag attackerade Europas största kärnkraftverk i den ukrainska staden Zaporizjzja är ett krigsbrott. Det skriver USA:s ambassad i Ukraina i ett uttalande på Twitter. "Putins beskjutning av Europas största kärnkraftverk gör hans skräckvälde ännu värre", skriver ambassaden i ett uttalande. På grund av attacken mot kärnkraftverket kommer FN:s säkerhetsråd att ha ett extrainsatt möte i dag klockan 17.30 svensk tid, rapporterar CNN. Det finns sex reaktorer i Zaporizjzja som producerar tillräckligt med energi för att driva fyra miljoner bostäder. Reaktorerna uppges vara oskadade och experter har inte sett någon förhöjd radioaktivitet från området, rapporterar CBS News. Enligt ukrainska utrikesdepartementet ska flera människor ha skadats eller dött i attacken mot kärnkraftverket, rapporterar BBC. Ukrainsk räddningspersonal säger att de hindrades från att släcka bränder på kärnkraftsområdet. Omni 220304. FN: 331 civila har dött i kriget - 19 av dem är barn. 331 |