Situationen i Ryssland/Ukraina och Kina år 2019
(Uppgifterna sammanställda av Bertil Lundberg. Senaste informationen i slutet på sidorna.)
Notiser om Ryssland år 1998
Notiser om Ryssland år 1999
Notiser om Ryssland år 2000
Notiser om Ryssland och Kina år 2001
Notiser om Ryssland och Kina år 2002
Notiser om Ryssland och Kina år 2003
Notiser om Ryssland och Kina år 2004
Notiser om Ryssland och Kina år 2005
Notiser om Ryssland och Kina år 2006
Notiser om Ryssland och Kina år 2007
Notiser om Ryssland och Kina år 2008
Notiser om Ryssland och Kina år 2009
Notiser om Ryssland och Kina år 2010
Notiser om Ryssland och Kina år 2011
Notiser om Ryssland och Kina år 2012
Notiser om Ryssland och Kina år 2013
Notiser om Ryssland och Kina år 2014
Notiser om Ryssland och Kina år 2015
Notiser om Ryssland och Kina år 2016
Notiser om Ryssland och Kina år 2017
Notiser om Ryssland och Kina år 2018

Mänskliga rättigheter i Kina: Chinese Voices for Justice.

Putins häftiga och oberäkneliga humör gör honom farlig som världsledare. Masha Gressen skriver i sin bok, "Mannen utan ansikte": "... Putin beskrev sig själv konsekvent som överilad, fysiskt våldsam man med ett humör som han knappt kunde behärska." Exempelvis påminner Putins barndomsvän att: "Om någon någonsin förolämpade honom på något sätt, skulle Vladmir omedelbart hoppa på killen, klösa honom, bita honom, slita loss hans hår - göra något för att förnedra honom på något sätt ... han skulle flamma upp och visa sin upprördhet. Han gjorde det flera gånger."
Oleg Kalugin, tidigare KGB general: Putin är en sofistikerad man, han vet hur man manipulerar människor. You tube 5:28. Vladimir betyder universell härskare. Hes. 38:10: "Så säger Herren Gud: Den dagen ska tankar komma upp i ditt hjärta, och du ska tänka ut onda planer." Hes. 38:7-8. "Rusta dig och gör dig redo med alla de skaror som har samlats hos dig och ta befäl över dem. Efter lång tid ska du kallas till tjänst. I kommande år ska du tåga in i ett land som har fått ro från svärdet." Putins berättigande för sina handlingarna på Krim var till exempel att vara en hjälp för rysktalande människor som kände sig förtryckta och inte representerade av de ukrainska myndigheterna. Intressant är det finns över en halv miljon rysktalande som bor i Israel. Är det för svårt att föreställa sig en tid när ryssarna, ledd av Putin, kommer över Israel för att "skydda" dessa rysktalande från så kallat förtryck? Rysslands konstitution säger att presidenten inte kan tjäna mer än två på varandra följande perioderr, vilket betyder att Putins tid att byta jobb igen är 2024.

Kina: Kan inte lova att avstå från vapenmakt. Kina förbehåller sig rätten att använda vapen för att hindra att utländska makter agerar i konflikten om Taiwan, det sade Kinas president Xi Jinping i ett tal idag där han samtidigt uppmanade Taiwan att återförenas med Kina. "Vi kan inte lova att avstå från vapenmakt, utan behåller möjligheten att välja alla nödvändiga åtgärder, men vänder oss inte mot våra taiwanesiska landsmän utan mot utländska krafters inflytande och ett mycket litet antal separatister," sade den kinesiska kommunistpartiledaren och presidenten Xi Jinping. I sitt linjetal idag i Folkets stora sal i Peking lade han fram den kinesiska regerings syn på den i praktiken självständiga önationen Taiwan, som skildes från Kina efter inbördeskriget på 1940-talet. Den kinesiska regeringen hoppas kunna knyta samman de båda sidornas ekonomi och kommunikationer. Xi Jinping nämnde bland annat möjligheten att bygga en bro från den kinesiska Fujianprovinsen till den självstyrande ön. Redan 2008 återupptogs de direkta post- och flygförbindelserna, och från den kinesiska regeringens sida finns förhoppningar om att Taiwan ska få en mer Kinavänlig regering efter valet nästa vår. I sitt nyårstal i går krävde Taiwans sittande president Tsai Ying-wen att Kina ska respektera Taiwans demokratiska självstyre. "Jag ber Kina att erkänna den Kinesiska republiken Taiwans faktiska existens och viljan hos 23 miljoner invånare till frihet och demokrati," sade presidenten. På Taiwan finns farhågor om att kommunistpartiet skulle vilja tillämpa sin politik även där. Väl medveten om opinionen på Taiwan sade Xi Jinping i sitt tal idag att Kina inte strävar efter att förändra Taiwans privata äganderätt och religionsfrihet efter den framtida återförening som är en av partiets viktigaste doktriner. SR 190102. Kommentar: Friheten krymper mer och mer i Hong Kong.
Taiwanesisk film stoppad i Kina . Den taiwanesiska filmen Missing Johnny ska inte visas på biografer i Kina, enligt den kinesiska myndigheten för kontakter med Taiwan. Den taiwanesiska filmen Missing Johnny ska inte visas på biografer i Kina, det rapporterar den nationalistiska kinesiska tidningen Global Times idag. Anledningen är att en av filmens skådespelare, Lawrence Ko, har sagt att han stödjer ett självständigt Taiwan. Utspelet kom efter att Kinas kommunistpartiledare Xi Jinping nyligen varnade den taiwanesiska självständighetsrörelsen i ett tal till Folkkongressen och sade att "alla försök att splittra Kina är dömda att misslyckas". Ön Taiwan är i praktiken en självstyrande demokrati, och har producerat många prisvinnande filmer medan enpartistaten Kina på fastlandet kräver en så kallad återförening. SR 180329.

Tjänstemän övervakar muslimer i Kina. Över en miljon kinesiska tjänstemän skickades under förra året för att bo i främst muslimska familjer i Xinjiang, enligt det kinesiska kommunistpartiet. I den muslimska regionen i nordvästra Kina pågår en stor politisk kampanj som förändrat livet främst för den uiguriska minoriteten som talar ett turkiskt språk och oftast praktiserat islam. Under 2018 skickades över 1,1 miljoner kinesiska tjänstemän ut för att bo i familjer i Xinjiang, enligt det social mediekontor för kommunistpartiets så kallade Avdelning för enhetsfronten. Tjänstemännen har order om att besöka familjen varannan månad, lära muslimska familjer att uttrycka patriotism, använda rikskinesiska och lära sig så kallade kinesiska vanor. Dessutom ska tjänstemännen övervaka familjens religionsutövning. Även uiguriska tjänstemän har skickats iväg för att bo med familjer från majoritetsfolket han. De så kallade familjebesöken är en del av det program för övervakning och politisk omskolning som det kinesiska kommunistpartiet och myndigheterna bedriver i Xinjiang. Även partisekreteraren Chen Quanguo som är den högsta ledaren i regionen rapporteras ha en uigurisk familj som han besöker. I kampen mot ett fåtal våldsamma extremister har det införts allmänna förbud mot vanlig religionsutövning som till exempel fasta och bön. Enligt oberoende människorättsorganisationer och FN:s kommitté mot rasistisk diskriminering befaras omkring en miljon människor som anklagas för att ha samröre med terrorism ha satts i omskolning, som bland annat bedrivs i stora läger. SR 190103.

Exil-uigurer: "Omöjligt att få veta vad som händer med vårt folk". Muslimska uigurer världen över lever i stor ovisshet om vad som händer i folkgruppens hemtrakter i Kina. För några månader sedan presenterade mänskorättsorganisationer uppgifter om att upp till en miljon uigurer har satts i så kallade omskolningsläger. Mänskorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch talar om upp till en miljon mänskor, uigurerna själva utgår från att siffran kan vara ännu högre. "Genom de här rapporterna har omvärldens ögon i alla fall öppnats för vad den kinesiska regeringen håller på med," säger Isa. yle 190104.

China showcases own version of ‘Mother of All Bombs’. China's arms industry giant NORINCO for the first time showcased a new type of massive aerial bomb, which it dubbed the Chinese version of the "Mother of All Bombs" due to its huge destruction potential that is claimed to be only second to nuclear weapons. The bomb was airdropped by an H-6K bomber and caused a gigantic explosion, a promotional video China North Industries Group Corporation Limited (NORINCO) released on its website in December shows. This is the first time the new bomb's destructive powers have been shown in public, the Xinhua News Agency reported on Wednesday on its mobile application. Calling the several-ton-weapon a Chinese version of the "Mother of All Bombs," the report said that it is China's most powerful non-nuclear bomb, and that the H-6K bomber could only carry one at a time due to its size. Judging from the video and the size of the H-6K's bomb bay, this bomb is approximately five to six meters long, Wei Dongxu, a Beijing-based military analyst, told the Global Times on Thursday. "The massive blast can easily and completely wipe out fortified ground targets such as reinforced buildings, bastions and defense shelters," Wei said. It can also be used to clear a landing zone for troops on helicopters to rappel down, in case the area is covered by obstacles such as forests, Wei noted. The weapon will also spread fear among enemies if a weapon of this caliber is deployed, military observers noted. The US wields a similar weapon, the Massive Ordnance Air Blast (MOAB,) which was first to dubbed the "Mother of All Bombs" because of its acronym and power. A MOAB was dropped on an Islamic State cave complex in Afghanistan in 2017, the New York Times reported. The bombing was very successful, but no casualty totals were given. Wei said that the Chinese bomb is smaller and lighter than the US one, enabling it to be deployed on the H-6K bomber. The US bomb is so large that it has to be carried by a larger transport aircraft rather than a bomber, Wei said, noting that a bomber can fly faster and is better at targeting than a transport aircraft, and the Chinese bomb's designer must have had this in mind when it produced the bomb to fit the H-6K. To match the US weapon, Russia developed the "Father of All Bombs" which is both bigger and thermobaric, meaning it uses gas to create a huge fireball rather than a shockwave, Wired reported. Some military observers speculated that the Chinese bomb is also thermobaric. However, a NORINCO representative told the Global Times that the bomb shown in the video is not a thermobaric weapon, but did not provide additional details. Global Times 190103.

Kina hotar med "ospecificerade konsekvenser" och har gripit 13 kanadensare sedan Huaweichef greps i Kanada. Kina har gripit 13 kanadensare sedan telecomjätten Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada i början av december på begäran av USA. Varken Kanadas eller Kinas myndigheter erkänner någon direkt koppling mellan händelserna men den diplomatiska relationen mellan länderna är ansträngd. Av de 13 kanadensare som gripits har 8 frigetts. Bland de gripna finns ännu affärskonsulten Michael Spavor och exdiplomaten Michael Kovrig. De greps i Kina i december, anklagade för att ha skadat Kinas nationella säkerhet. Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland har upprepade gånger begärt att de friges. Totalt finns det cirka 200 kanadensare anhållna i Kina som misstänks för olika brott. Den här siffran har enligt de kanadensiska myndigheterna inte förändrats märkbart. USA uppmanar amerikanska medborgare att vara försiktiga om de reser till Kina. Det här på grund av "godtycklig tillämpning av lokala lagar". I varningen sägs att amerikanska medborgare kan förbjudas att lämna Kina utan att de får möjlighet att kontakta konsulatet eller veta vad de blivit anhållna för. yle 190104.
USA varnar för Kinaresor efter gripanden. Amerikanska UD uppmanar sina medborgare att vara extra försiktiga när de reser till Kina. De varnar för risken att amerikaner blir kvarhållna i landet. Svenska UD har inte ändrat sina råd. De amerikanska reserekommendationerna uppdaterades under torsdagen. I USA och i många andra länder finns en fyrgradig skala där den fjärde och högsta nivån är avrådan från resor. Nu uppmanas till "extra försiktighet" , steg två på skalan. Anledningen uppges vara "exit bans", förbud för amerikanska medborgare att lämna Kina och "godtyckligt tillämpade lokala lagar". "Ibland hålls amerikanska medborgare kvar i Kina i åratal. Kina använder dessa utreseförbud för att förmå amerikaner att samarbeta och som lockbete för att få individer att återvända till Kina från utlandet", skriver UD i USA. I reseråden hävdas att amerikanska medborgare har blivit hotade och trakasserade och kan bli gripna utan tillgång till konsulär hjälp eller information om påstådda brott. De riskerar även att bli utsatta för utdragna förhör och bli fängslade eller deporterade av säkerhetspersonal för att ha yttrat sig kritiskt om den kinesiska regeringen. Eftersom Kina inte erkänner dubbla medborgarskap riskerar amerikaner med kinesisk bakgrund trakasserier och kontroller, enligt det amerikanska utrikesdepartementet. De allt mer spända relationerna anses hänga ihop med Huaweis finanschef Meng Wanzhou. Hon greps den 1 december 2018 i Kanada på USA:s begäran och är nu släppt mot borgen. Meng Wanzhou anklagas för att ha försökt dölja Huaweis kopplingar till Skycom, som trots USA:s sanktioner misstänks ha försökt sälja utrustning till Iran. Kina har bekräftat att man gripit den förre diplomaten Michael Kovrig och affärsmannen Michael Spavor, misstänkta för att "vara inblandade i aktiviteter som skadar landets säkerhet". Sedan dess har 13 kanadensiska medborgare blivit gripna i Kina, enligt The Globe and Mail. Åtta av dem ska ha släppts. svt 190104.

Trycket på Ryssland växer efter spionaffären. Det internationella trycket på Ryssland att släppa den man som greps i Moskva misstänkt för spioneri för drygt en vecka sedan ökar. Mannen som föddes i Kanada har nu visat sig inte bara vara amerikansk medborgare utan även irländare och britt. "Individer ska inte användas som bonde-pjäser i ett schackspel för att uppnå diplomatiskt inflytande," det säger den brittiske utrikesministern Jeremy Hunt. Storbritannien har begärt att få träffa den man som nu sitter fängslad i Moskva. Det har även irländska myndigheter gjort enligt irländska public service RTE. Redan innan stod det klart att han var född i Kanada men amerikansk medborgare och den amerikanske ambassadören har fått träffa honom i fängelset. Den ryska säkerhetstjänsten grep honom misstänkt för spioneri några dagar innan nyårsafton i centrala Moskva, enligt uppgifter på ett hotell bara några stenkast från FSBs högkvarter. Mannens familj i USA säger att han bara var på besök i Ryssland för att gå på bröllop, en tidigare kollega från den amerikanska marinkåren skulle gifta sig med en ryss. Den här mannen har tidigare arbetat inom marinkåren i mer än 10 år och tjänstgjort i Irak flera gånger. Men jobbar nu med säkerhet på ett amerikanskt bolag inom bilindustrin. Enligt ryska nyhetsbyråer har han också formellt åtalats. Det är inget hans ryske advokat bekräftar, men advokaten sa till nyhetsbyrån Reuters att som det ser ut nu så kommer han att sitta fängslad åtminstone till slutet av februari. "Jag tycker att gripandet är grundlöst och det gör så klart han också. Naturligtvis har vi överklagat beslutet och begärt att han ska släppas mot borgen," det säger advokaten Vladimir Zjerebenkov. Skulle ett åtal leda till att han döms för spioneri kan det ge mellan 10 och 20 år i fängelse enligt rysk lag. Denna spionmisstänkte kan nu bli ytterligare en dimension i de redan permafrost-frusna relationerna mellan Ryssland på ena sidan och USA och Storbritannien på den andra. Mordförsöket på Skripals i brittiska Salisbury, misstankarna om rysk inblandning i det amerikanska valet, hoten om att säga upp INF-avtalet som reglerar medeldistansrobotar och sedan 2014 den ryska annekteringen av Krim. Både från ryskt och amerikanskt håll har det i dagarna spekulerats i att det nu kan ske ett spion-utbyte. I USA pågår rättsprocessen mot den ryska medborgaren Maria Butina som greps förra sommaren. Bara för några veckor sedan, som en del i ett avtal med amerikanska åklagare, erkände hon sig skyldig till att ha försökt infiltrera den konservativa amerikanska vapenlobbyn på uppdrag av Ryssland. Butina skulle vara utsänd förnekas av det ryska utrikesdepartementet som istället har en bild av henne som profilbild i sociala medier, där det står "Frige Maria Butina". SR 190105.

Anhöriga protesterar mot hemlig dom i Kina. I Kina väntar anhöriga på att få reda på domen mot en av landets oppositionella advokater efter en rättegång som hölls bakom stängda dörrar. Vår korrespondent har träffat advokatens hustru som protesterar utanför åklagarmyndigheten i Peking. "Jag kan gå utan hår, men ni kan inte vara utan lag," skanderar tre kvinnor med rakade huvuden i den iskalla vinterblåsten framför Kinas högsta åklagarmyndighet. Orden för "hår" och för "lag" låter liknande på kinesiska. Kvinnorna protesterar mot gripandet och den hemliga rättegången mot människorättsadvokaten Wang Quanzhang. En av dem är hans fru Li Wenzu. Hon har inte träffat honom på tre och ett halvt år sedan han greps av polis i ett stort tillslag mot hundratals advokater som inte följde den kinesiska regeringens linje. "Jag visste inte förut att världen jag levde i var så mörk och hemsk" säger Li Wenzu medan vi värmer oss på en restaurang nära åklagarmyndigheten. Som advokat registrerade hennes man Wang Quanzhang en organisation i Hongkong tillsammans med svensken Peter Dahlin. Organisationen tog emot bidrag från utländska givare för att hålla utbildningar i Kina om lag och försvar av mänskliga rättigheter. Men efter att Wang Quanzhang greps har ingen av familjens advokater tillåtits att försvara, eller ens träffa honom. "Jag har engagerat sju olika advokater, eftersom de en efter en utsatts för påtryckningar och hot från myndigheterna eller fråntagits sin advokatlicens," berättar Li Wenzu. Vid rättegången som hölls på juldagen 2018 anklagades hennes man för att ha försökt undergräva statsmakten. Trots att rättegången redan hållits vet hans fru fortfarande inte vad domen innebär, eller hur han mår efter mer än tre år av förhör. Utomlands har behandlingen av Wang Quanzhang och de andra gripna advokaterna fördömts av bland annat EU, som kräver att han friges. I början av december tilldelades Li Wenzu det svenska Edelstampriset för modigt försvar av mänskliga rättigheter. Men det enda hon kan göra i Kina är att fortsätta skriva brev och protestera hos myndigheterna. "En del säger att jag borde akta mig och tänka på vad som ska hända med vårt barn om jag också blir gripen – men om jag blir tyst, då blir det ännu farligare för min man i fängelset," säger Li Wenzu. SR 190105.

FRA: Cyberangrepp mot Sverige ökar. Försvarets radioanstalt, FRA, säger till SVT Nyheter att cyberangreppen har blivit fler. Därför vill myndigheten utöka samarbetet med Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och MSB efter en brittisk modell. I dag har ingen myndighet i Sverige det yttersta ansvaret för att bekämpa cyberangrepp. I januari 2017 sade FRA att de upptäckte 10 000 aktiviteter per månad från statliga utländska angripare - mot mål Sverige. I dag är siffran högre, säger FRA. Omkring 800 personer arbetar på FRA som finns på anläggningen på Lovön. Vilka är det som angriper då? "Vi har koll på några länder som är de mest aktiva när det gäller angrepp mot Sverige, men vi pekar inte ut vilka länder det är som vi ser." svt 190105.

Kina vill göra religionen mer kinesisk i landet. I Kina är det statliga islamiska trossamfundet det senaste att publicera en femårsplan för hur religionen ska bli mer kinesisk. Sedan 2015 har Kinas kommunistparti drivit en kampanj för att alla religioner i Kina ska anpassa sig till så kallade kinesiska vanor och socialism. Att stödja kinesifieringen av religionen är den väg som pekats ut för Kinas muslimer av partiets ledning, sade företrädaren för Kinas islamiska förbund i lördags under ett politiskt möte som lade fram en ny femårsplan för islam. Det rapporterar det statliga trossamfundet för Kinas muslimer på sin hemsida. Planen som berör omkring 20 miljoner muslimer i Kina har ännu inte presenterats i sin helhet men beskrivs hur kinesiska traditioner och socialism ska introduceras i moskéerna i Kina. Andra trosriktningar har gjort liknande femårsplaner. De godkända samfunden för islam, buddhism, katolicism, protestantism och daoism ingår så att säga i standardutbudet av godkända religioner i Kina, och övervakas av religionsmyndigheten som i sin tur leds av kommunistpartiets så kallade Avdelning för enhetsfronten som har till uppgift att samla olika samhällsgrupper kring partiets doktriner. Landets president, kommunistpartiets ledare Xi Jinping, slog fast redan 2015 att olika trosriktningars kinesifiering och anpassning till socialismen är en grundprincip i hans religionspolitik, och upprepade det i talet till partikongressen 2017. Under det nyss avslutade julfirandet har kristna kyrkor bevakats intensivt och oregistrerade kyrkor har stängts. Men den allra mest uttalade kampanjen som pågår just nu är den i Xinjiang, där lokala tjänstemän kan skickas hem för att bo hos muslimska familjer för att bland annat lära ut kinesisk seder, och personer som visar en så kallad extrem inriktning i sin religionsutövning kan skickas för politisk omskolning. SR 190107.

Hultqvist bekräftar: Försvaret missar deadline. Sverige är på väg att nå målet med två fullt tränade och utrustade armébrigader – men inte till år 2020 som var bestämt. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist. Just nu räcker inte pengarna. "Man måste ha förståelse för att det tar tid att bygga militär förmåga, men att rasera militär förmåga, och det bör ju vara en läxa för många att fundera igenom, det går mycket snabbt," säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist. SR 190107.

Huawei-chef gripen i Polen - misstänkt för spioneri. Två män har gripits i Polen, misstänkta för spioneri. Den ena mannen är en kinesisk medborgare och chef vid telekomföretaget Huawei i Polen. Enligt nyhetsbyrån Reuters uppger polska myndigheter att mannens misstänkte brott inte ska vara kopplat till hans jobb på Huawei, men gripandet kommer i ett läge där flera länder överväger att blockera Huaweis utrustning, med hänvisning till nationell säkerhet. Gripandet kommer dock bara strax över en månad efter att Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada, på USA:s begäran. Det fallet handlade dock inte om misstänkt spionage utan om brott relaterade till USA:s Iransanktioner. Post- och telestyrelsen, som delar ut tillstånd för 5G-utbyggnaden i Sverige, kan inte idag göra några särskilda reservationer för att stänga ute vissa företag i dagsläget, och den sittande regeringen har inte tagit ställning i frågan. Men Carl-Martin Vikingsson, pressekreterare för digitaliseringsminister Peter Eriksson att det är en fråga som diskuteras. SR 190111.

Ryssland etablerar militär närvaro i Afrika. Ryssland vill få mer mer inflytande i länder på den afrikanska kontinenten. Ett av exemplen är Centralafrikanska republiken, där Ryssland redan har militär personal på plats.Utanför huvudstaden Bangui ligger den forne centralafrikanske diktatorn Bokassas gamla egendom i Berengo. Där, bredvid en staty av Bokassa som fortfarande står kvar, utbildas nu centralafrikanska soldater av minst 175 ryska, så kallade militära instruktörer. Det tränas med vapen som Ryssland skänkte landet förra året. Det ska handla om allt från tusentals automatvapen till någon form av luftvärns-kanoner. Det militära samarbetet som Ryssland och Centralafrikanska republiken kommit överens om innehåller också ryska säkerhetsrådgivare som jobbar nära landets president. Och landets överbefälhavare har fått utbildning i Moskva. Det beskrivs som ett militärt utbildningsläger men börjar alltmer uppfattas som embryot till en rysk militärbas, i landet där stora områden hålls av rebellgrupper. Det var i Centralafrikanska republiken som tre undersökande ryska journalister dödades förra sommaren när de granskade närvaron av personal från ett rysk privat säkerhetsföretag, med tydliga kopplingar till Kreml. Efter Sovjetunionens fall för drygt 25 år sedan lämnade Ryssland den globala militära scenen. Men sedan några år har president Putin ambitionen att ta sig tillbaka, på egen hand, inte i samarbete med västliga länder eller Kina. Det tydligaste är Rysslands stöd för regimen i Syrien, där ryska styrkor, speciellt med massiva flygbombningar, vänt kriget till Assads fördel. Men även i Afrika, där Ryssland de senaste åren har slutit avtal om militärt samarbete med en mängd olika länder, som Etiopien, Nigeria och Zimbabwe. Ryska intressen finns också i länder som Sudan, Eritrea, Angola och Egypten. Det handlar om inflytande, om att återvinna en maktbalans i förhållande till USA, men även Kina. Det handlar också om pengar, om energi, om att komma åt viktiga mineraler och som i Centralafrikanska republiken diamanter, guld och uran. För att nå målet använder Ryssland, precis som många andra länder, sin stora vapenindustri som ett säkerhetspolitiskt verktyg, för att erbjuda mindre och fattigare länder vapen, som man kan peka på fungerat i ett blodigt krig som Syrien. Det militära intresset för Afrika visar sig nog som allra tydligast i det lilla landet Djibouti på Afrikas horn. Där finns, som på flera håll i världen en stor amerikansk bas, med drönar-operationer över Jemen och norra Afrika. Där finns också en kinesisk bas, japans enda militära bas utomlands och så en fransk och en italiensk bas. Men Djibouti har sagt nej till Ryssland. Men i höstas blev det då klart att Vladimir Putin istället planerar en militär bas norr om Djibouti, i Eritrea. SR 190113.

Kina och Ryssland - stora orosmoln för Sveriges säkerhet. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser ett allt mörkare säkerhetsläge för Sverige. Han pekar ut både Ryssland och Kina som orosmoln. Hultqvist målade upp en dyster bild av den säkerhetspolitiska utvecklingen i sitt tal på Folk och försvars årliga konferens i Sälen. "Vi kan inte blunda för att det säkerhetspolitiska läget över tid har försämrats," sade han. Hultqvist pekar på rysk upprustning både av konventionella vapen och av kärnvapenförmågan, på att förstärkningar sker i Rysslands västra militärområde och i Kaliningrad och på att gamla sovjetiska baser i Arktisområdet aktiveras. Till bilden hör också ett provokativt ryskt beteende både på marken och i luften, enligt försvarsministern. Hultqvist vill inte bedöma säkerhetsläget som sämre än för ett år sedan, men uppger att försämringen har skett över tid. Nytt är, enligt honom, att Ryssland avlyst stora områden såväl i Östersjön som utanför norska kusten för testverksamhet. Det är en "ny sorts form av markering", uppger Hultqvist. "Det vi har att beakta är ett batteri av aktiviteter som sträcker sig över hela skalan med militär aktivitet och uppbyggnad, säkerhetspolitiska markeringar, psykologiska operationer, med vilseföring, splittring, överraskning, underminering och desinformation," sade försvarsministern. "Spioneri och provokativt beteende med dominanshandlingar som ingredienser hör också till bilden." Hultqvist anser också att det finns anledning att vara på sin vakt gentemot Kina. Han pekar på att Kina visat ökat intresse för Arktis och att landet för första gången deltog i en rysk marin militärövning i Östersjön 2017. SR 190113. Kommentar: På samma sätt som Sverige samövar med Nato-länder samövar Kina med Ryssland.

Försvaret: Okända drönare över militär verksamhet i Uppland. Oförklarliga drönarflygningar över militär verksamhet i Uppland oroar överste Mattias Hanson som är chef för Ledningsregementet i Enköping. Enligt Hanson har man sett en kraftig ökning av antalet drönarobservationer under 2018 och han är oroad för att det kan handla om underrättelseinhämtning från främmande makt. "I och med att omvärldsläget har förändrats så har också vår verksamhet ställts om till det nationella försvaret och då ökar främmande makts intresse för vår verksamhet för att se vilka förmågor vi har," säger Mattias Hanson, chef för Ledningsregementet i Enköping. SR 190114.

Fler värnpliktiga ska kallas in. Försvarsmakten ska nu stärka försvaret mot luftangrepp och cyberangrepp. Det beskedet gav i dag överbefälhavaren Michael Bydén vid Folk och försvar i Sälen. Bland annat ska 30 cybersoldater utbildas som ska se till att Försvarsmakten klarar av angrepp från andra via nätverk- och datorsystem. "De ska stärka såväl vår egen som andra myndigheters cyberkompetens. Våra system måste skyddas mot en kvalificerad motståndare som söker att påverka svenska militär verksamhet och även andra samhällsfunktioner," säger överbefälhavaren Michael Bydén. Militära angrepp kombineras i den moderna krigföringen med angrepp via internet, som går ut på att stänga ner eller försvåra verksamheter i det civila samhället och i försvaret. Därför behöver Sveriges förmåga stärkas på området, menade överbefälhavaren i sitt tal. Han pekade också på andra initiativ som att antalet värnpliktiga höjs till 5000 nästa år, för att på sikt få in fler officerare och anställda soldater. Vad gäller luftvärn ska ett nytt amerikanskt system med lång räckvidd ska köpas in. Men de två armébrigader som Sverige egentligen ska ha behöver ett bättre eget luftskydd, liksom förbanden på Gotland. Därför ska de nu börja använda luftvärnssystem 70-90 och som stått i förråd en tid. "Det här är ett system som framförallt verkar ett flertal kilometer och kan användas mot flygplan, och helikoptrar," säger Fredrik Ståhlberg vid armetaktiska staben. Det finns nu bred politisk enighet om att försvarsbudgeten ska höjs med tre miljarder i år, och därefter med ytterligare två miljarder 2020 och fem miljarder 2021. Men enligt försvarsmaktens besked i Sälen måste anslagen på sikt höjs än mer på sikt då alla vapengrenar behöver fler och bättre vapen. SR 190114.

USA hotar tyska företag: Samarbeta inte med Nord Stream 2. Den amerikanske ambassadören i Berlin har skickat brev till tyska företag, som arbetar med gasledningen Nord Stream 2, och varnat för sanktioner om de fortsätter samarbetet med Ryssland. USA:s Tyskland-ambassadör Richard Grenell har skickat brev direkt till flera tyska företag som deltar i bygget av gasledningen genom Östersjön. Deras samarbete med Ryssland diskvalificerar dem för medverkan i amerikanska projekt, står det i brevet enligt tyska medieuppgifter. Det ska inte ses som ett hot utan som ett förtydligande av den amerikanska hållningen, enligt en talesperson för den amerikanska ambassaden. Det är inte första gången den amerikanske ambassadören direkt blandar sig i tysk politik och det möter skarp kritik här, bland annat från kristdemokraternas talesperson i utrikespolitiska frågor. "Det här borde föranleda en protest från den tyska regeringen," säger Jürgen Hardt, utrikespolitisk talesperson i CDU. Synpunkter på handelspolitiken eller Rysslandspolitiken borde diskuteras internt och inte genom hot mot enskilda företag, fortsatte han. Den amerikanska kritiken mot Nord Stream 2 fokuserar på att Tyskland gör sig beroende av Ryssland för sin energiförsörjning och att Ukraina går miste om viktiga transitintäkter när gasen inte längre transporteras genom Ukraina. Men det finns också amerikanska intressen att exportera egen gas till Europa. Tyska UD har inte kommenterat brevet. Men nyligen tillbakavisade utrikesminister Heiko Maas den återkommande kritiken från USA och betonade att Europas energipolitik avgörs i Europa och ingen annanstans. SR 190114.

Kanadensisk man dömd till döden i Kina. I Kina har en kanadensisk man dömts till döden för att ha planerat omfattande narkotikasmuggling. Domen har lett till stor upprördhet i Kanada, inte minst eftersom kanadensiska myndigheter betraktar de som politisk, efter att Kanada gripit en högt uppsatt kinesisk telekomchef. Den 36-årige kanadensaren, Robert Lloyd Schellenberg hade redan dömts till 15 års fängelse i november förra året. Men domen överklagades, och igår dömdes han till döden. Han har av det kinesiska rättsväsendet befunnits skyldig till att ha planerat att smuggla över 200 kilo metamfetamin till Australien, anklagelser som han själv genomgående förnekat. Dödsdomen förväntas förvärra de redan mycket ansträngda diplomatiska relationerna mellan Kanada och Kina. I förra månaden greps en högt uppsatt chef på det kinesiska telekombolaget Huawei i Kanada. Meng Wanzhou greps på en begäran från USA, som menar att hon genom att dotterbolag till Huawei kringått de amerikanska sanktionerna mot Iran. Men Meng var inte bara vice ordförande för Huawei, hon är tillika dotter till företagets grundare. Huawei är formellt sett Kinas största så kallade privata bolag, men företaget har nära band till kommunistpartiet. Och kommunistpartiet och Kina har reagerat med kraftig ilska mot hennes gripande, som de menar är politiskt motiverat. Uttalandena och fördömandena från Peking har varit hårda. Men det har inte stannat vid ord. Veckorna efter att Meng gripits grep Kina i sin tur två kanadensiska medborgare som befann sig i Kina, en före detta diplomat, och en affärsman, och anklagade dem för aktiviteter som äventyrat Kinas nationella säkerhet. Och nu då alltså dödsdomen mot Lloyd Schellenberg. Kina hävdar att den kraftiga straffskärpningen inte har med politik att göra. Men Kanadas premiärminister Justin Trudeau verkar inte tro på det, och har sagt att det är mycket oroande att Kina, citat: Har börjat att godtyckligt tillämpa dödsstraff, slut citat. Lloyd Schellenberg har tio dagar på sig att överklaga dödsdomen, och enligt hans advokat väntas han göra det. SR 190115.

Modiga unga journalister inger hopp då många ryska medier skräms till tystnad. På centret för försvar av mediernas rättigheter har direktören Galina Arapova en utsiktspost över mediefältet i Ryssland. Centret, som finns i staden Voronezj söder om Moskva, betjänar nämligen journalister i hela landet. Det innebär att förändringar i medieklimatet snabbt märks på kontoret i Voronezj. Just nu ser Arapova en tydlig tendens: den övervakande myndigheten Roskomnadzor är som höken på webbmedier. Sajter blockeras och journalister ställs inför rätta. Myndighetens uppgift är att övervaka medier och stoppa publicering av sådant material som anses vara skadligt för samhället eller för vissa grupper, till exempel barn. De som publicerar material som är kritiskt mot makthavare får lätt ett åtal på nacken, eller så blockeras deras sajt på nätet. Det här gäller medier såväl lokalt som på riksplanet. Ofta åtalas de för att vara extremistiska. Galina Arapova berättar att det är mycket svårt för en journalist eller ett medium att vinna ett rättsfall mot Roskomnadzor. I själva verket är det i praktiken omöjligt. "En enda domare i Moskva avgör alla rättsfall där Roskomnadzor är part i målet. Hon är själv en del av statsapparaten och går aldrig emot myndigheten," säger Arapova. Orsaken till att alla fall koncentreras till en domstol är att de avgörs i det disktrikt där Roskomnadzors kontor finns, nämligen stadsdelen Kitaj-gorod i centrum av Moskva. Det är lättare att försvara journalister i fall där en person eller till exempel något företag väcker åtal. Då behandlas ärendet i en lokal domstol och journalisterna kan försvara sig och deras advokater kan ta fram argument. Enligt Galina Arapova är det tydligt att många kunniga, etablerade journalister har låtit sig skrämmas av trycket från myndigheterna. De väljer helt enkelt att inte ta upp känsliga ämnen. "De är rädda att förlora sina jobb och inte kunna klara familjens ekonomi," säger Arapova. Hon skulle själv också tappa sugen om det inte vore för de många unga journalisterna och bloggarna som utmanar myndigheterna och startar kritiskt granskande webbprojekt. Det verkar som om myndigheternas strängare övervakning bara stärker dessa unga journalisters lust att jobba. Centret för försvar av mediernas rättigheter svarar dagligen på 20-30 förfrågningar av journalister runt om i Ryssland. Centrets sex jurister bistår i domstolsförhandlingar, och var i fjol med i över åttio sådana fall. På sin webbsida ger centret bland annat råd om hur journalister ska publicera information om sexuella minoriteter så, att mediet inte efteråt ska råka illa ut. För tre år sedan fördes centret in på listan över utländska agenter. Listan upprätthålls av justitieministeriet och de som förs in på listan måste i all sin verksamhet deklarera att de är agenter. En utländsk agent är enligt lagen en medborgarorganisation som får finansiering från utlandet och ägnar sig åt politisk verksamhet. Det finns knappt någon organisation som arbetar med mänskliga rättigheter i Ryssland som inte är med på listan. Centret för försvar av mediernas rättigheter får sin finansiering av europeiska fonder. Centrets direktör Galina Arapova anser inte att deras verksamhet är politisk. Då en organisation kommit upp på listan över utländska agenter kan den domstolsvägen försöka få upprättelse och befrias från listan. Också Centret för försvar av mediernas rättigheter har fört en rättsprocess i ärendet, och förlorat på alla domstolsnivåer i Ryssand. Nu ligger frågan hos Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Där har likadana klagomål från 61 ryska organisationer först samman till ett ärende. I mars 2018 skickades de sista dokumenten in och nu väntar man på domslutet. Domstolen behandlar ärendet på basis av dokument och beslutet kan dröja till och med flera år. Det oroar Galina Arapova, eftersom Ryssland har slutat betala sin medlemsavgift till Europarådet och därför hotas med avstängning. Om Ryssland avstängs behöver landet heller inte i fortsättningen bry sig om beslut från Europadomstolen. yle 190117.

Förföljelsen av kristna i Kina och Ryssland. Peter Paulsson, generalsekreterare för Open Doors Sveriger berättar i Hemmets Vän 2019-01-17:
Ett exempel på hur auktoritära stater tar kontroll över religionen i landet är Kina, som i februari 2018 fick en ny förordning som ligger till grund för hur man bemöter religionen från regimens sida. I Kina kan man nog säga att de har försökt trycka ner den kristna kyrkan i decennier. Framförallt sedan kulturrevolutionen (en politisk kampanj som drevs från år 1966 till Maos död 1976). Men man har inte lyckats - kyrkan har bara vuxit. Idag finns cirka 93-95 miljoner kristna i landet - fler än antalet medlemmar i det regerande Kommunistpartiet. Genom den nya förordningen flyttande man över ansvaret från en statlig myndighet till att det ska ligga direkt underställt partiet hos en enhet som också ansvarar för etniciteten i landet. På det sättet ger man sig själv större frihet både när det gäller etniska och religiösa grupper. Nu har också presidenten Xi Jingping fått nästan oinskränkt makt. Det finns ingen tidigare president i Kina utom Mao som har suttit på obestämd tid. Han är i stort sett jämställd med Mao när det handlar om inflytande och makt. Man vill åstadkomma en socialistisk stat som helt och hållet saknar inslag av ”främmande" religioner. Man talar mycket om en signifiering, att man vill göra religion "mer kinesisk". De kristna märks så pass tydligt i samhällsbilden idag så man ser dem som ett hot. De har faktiskt lanserat en ny femårsplan som heter "Principer för hur kristendom ska bli mer kinesisk". Nu börjar dessa regler också märkas: Bland annat får man inte längre undervisa barn och ungdomar i religiösa frågor. Oavsett om det är underjordiska kyrkor eller den nationella Tresjälvskyrkan får man inte längre anordna läger för barnen, ha någon kurs på helglen eller bedriva undervisning. Kyrkorna måste till och med sätta upp ett anslag på dörren att det är förbjudet för minderåriga under 18 år att vistas i lokalerna. I Tresjälvskyrkan, som till skillnad från den underjordiska kyrkan, är mer underställd regimen är det krav på att man ska installera övervakningskameror inne i kyrksalen. En kyrka med 1500 medlemmar i Peking vägrade att göra det - de blev tvingade att stänga direkt. Ett annat exempel på dessa regler är att man måste sätta upp den kinesiska flaggan i kyrkan, och då är det viktigt att flaggan sitter högre än korset. En katolsk kyrka tvingades även byta ut bilder på Jesus mot ett porträtt av president Xi Jingping.
Utsattheten bland de kristna i Ryssland har ökat från en väldigt liten del till en betydligt större andel. Det har gått från bråkdelen av någon procetn till ungefär 2 procent. De kristna som inte tillhör den dominerande ortodoxa kyrkan ses som svikare, som anses locka människor ur ortodoxa kyrkan. Man ser på dem som att de egenligen inte är några riktiga ryssar. Så man ser på dem som någon form av spioner, till och med.

Öar hotar freden mellan Japan och Ryssland. Japan och Ryssland har aldrig slutit fred efter andra världskriget. På måndag kommer den japanska premiärministern Shinzo Abe till Moskva. I centrum står framtiden för några viktiga öar. Det handlar om Kurilerna, en viktig orsak till varför det efter snart 75 år fortfarande inte råder fred mellan Japan och Ryssland. Gruppen av öar löper som ett 110 mil långsmalt pärlband mellan Kamtjatkahalvöns sydligaste spets i östra Ryssland och ön Hokkaido som är Japans norra spets. Hela ögruppen Kurilerna består av 56 höga bergiga och vulkaniska öar, men konflikten handlar om de sydligaste fyra, öarna som ligger nära Japan. Japan hävdar sedan länge att detta är japanskt territorium, som det var innan Sovjetunionen erövrade öarna hösten 1945. Det var precis i slutet av andra världskriget vid samma tid som USA fällde atombomberna över Japan, och kriget kring Stilla havet avslutades. Sedan dess ser Ryssland Kurilerna som ryska. Man kan också en klar dag se den närmsta ön från Japan om man blickar ut över ett sund, det är bara 2 mil däremellan, ungefär som mellan Malmö och Köpenhamn. Det här vill Japan ändra på.Efter att Shinzo Aba och Vladimir Putin möttes i slutet av november på G20-mötet i Argentina fanns förhoppningar om att länderna skulle göra en rejäl ansträngning i samtalen om ett fredsavtal. "Idag hoppas jag på att vi ska hålla en grundlig diskussion om ett fredsavtal," sa Shinzo Abe då. En möjlighet som har diskuterats är att man ska kunna förhandla om att två av öarna, de som ligger närmast, ska tillfalla Japan, medan de andra två kan fortsätta vara ryska. Men hoppet har falnat. "Vi har uppmärksammat våra vänner från Japan om att frågan om vem öarna tillhör inte ska diskuteras, det är ryskt territorium," sa utrikesminister Sergei Lavrov efter att ha mött sin japanske motpart. Och han har sedan dess lagt till att Japan till slut borde acceptera att de förlorade andra världskriget. Frågan handlar i högsta grad om global geopolitik: Den närmsta kurilska ön ligger bara 40 mil från en amerikansk flygbas i Japan, som är en av USA:s närmsta allierade. Den ryske presidenten Vladimir Putin har också sagt att USAs närvaro i Japan "komplicerar" fredsfrågan. Den ryska sidan, som har förstärkt sin militära närvaro på öarna, har också tagit upp utplaceringen av ett missilförsvar i Japan och även de sanktioner som riktats mot Ryssland efter annekteringen av Krim 2014. Det förväntas därför inga stora genombrott under veckans möte mellan Putin och Abe. Men från japanskt håll har nämnts att man kommit överens om att Putin besöker Tokyo i början av sommaren. SR 190120.

Antalet nyfödda kinesiska barn minskar. I Kina fortsätter antalet nyfödda barn att minska. Antalet nyfödda var under förra året det lägsta på 60 år, rapporterar amerikanska CNBC. Under 2018 föddes 15,23 miljoner kineser. Det är en minskning med nästan tolv procent jämfört med 2017. Samtidigt uppskattas landets befolkning till 1,395 miljarder människor. Enligt CNBC bedömer den kinesiska regeringen att befolkningen kommer att växa fram till 2029. Då beräknas det finnas 1,442 miljarder kineser. Befolkningen väntas därefter minska och hänvisar till statistiksiffror från kinesiska statistikföretaget Wind. SR 190121.

Rysk incident som blev svensk incident enligt Ryssland. Ett ryskt signalspaningsplan av typen IL-20 M som eskorterades av två stridsflygplan har kränkt den svenska gränsen. Överträdelsen ska ha skett söder om Karlshamn. Ryssland hävdar i sin tur att ett svenskt spionflyg genskjutits av ett jaktplan på väg mot ryskt luftrum. Vad är det för uppgifter som de här (ryska) planen samlar in? "De dammsuger allt som finns i luften, telekommunikation som telefonsamtal och alla annat som skickas i luften som SMS, mail och alla annan daglig kommunikation men även radarsignaler. Sen utvärderas det direkt, de har datorer som behandlar alla uppgifter blixtsnabbt." "Ett av huvudsyftena med ryssarnas signalspaning är att knäcka marinens och försvarsmaktens krypteringsnycklar." Ryssland beskyller nu i sin tur Sverige för en incident. Ryska statsstödda medier rapporterar på torsdagen att svenskt siganlspaningsflyg genskjutits av ett jaktplan av typen SU-27 från det ryska flygvapnet, rapporterar TT. Överstelöjtnant Jan Forsberg tycker det är anmärkningsvärt att ryssarna går ut med uppgifterna så kort efter att ryska plan avslöjats inne på svenskt territorium. "Jag ser det som ett rent motdrag. Det var ju ingen kränkning, de vill i princip visa att svenskarna är lika goda kålsupare. Men vi håller oss noggrant utanför gränserna." Exp 190124. SR 190124.
Expert: Rysk kränkning sticker ut. Regeringen kommer kontakta ryska ambassaden efter kränkningen på svenskt luftrum. Den ryska kränkningen av svenskt luftrum utanför fastlandet, söder om Karlshamn under den gångna helgen, är den första sedan oktober 2017. Försvarsminister Peter Hultqvist säger att att man nu kommer ta kontakt med ryska ambassaden. Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, påpekar att kränkningen sticker ut eftersom det har varit lugnt på senare tid. SR 190124.

Danskt Jehovas vittne inför rätta i Ryssland. I Ryssland ses Jehovas vittnen av myndigheterna som en extremistisk organisation och flera utövare sitter fängslade. En av dem en dansk medborgare som står inför domstol. Han greps våren 2017. "Jag ber er, lugna er, enligt domstolsbeslut har vi rätt att kroppsvisitera er," det säger en rysk polis för drygt ett och ett halvt år sedan i staden Orjol i en lokal där Jehovas vittnen samlats. En dansk man i det lokala samfundet i Orjol grips och har suttit fängslad sedan dess. Han är en av flera som de senaste åren har gripits på flera håll i Ryssland. Lokaler har stängts och genomsökts, datorer och dokument har beslagtagits och en del av deras skrifter är förbjudna. "Jag har inte ångrat att jag kom till Ryssland, jag är stolt över det," sade den danska mannen samtidigt som han fördes ut ur den bur han suttit i under domstolsförhandlingen i Orjol. Jehovas vittnen, som säger sig ha mer än 150 000 medlemmar i Ryssland, har haft svårt att verka här ända sedan sovjetisk tid. I början av 2017 kom en dom från Rysslands högsta domstol. Den innebar att Jehovas vitten ses som extremister, att organisationen förbjuds att verka och att deras huvudkontor i St. Petersburg, och lokala samfund, stängdes. Domen har kritiserats av människorättsorganisationer som ett brott mot och ett hot mot den religionsfrihet som garanteras i den ryska konstitutionen. "Tyvärr så är det ingen tvekan om att det här visar att religionsfriheten i Ryssland idag inte är utan problem," det säger den danske mannens advokat Anton Bogdanov. SR 190126.
Jehovas vittnen förbjuds i Ryssland. Högsta domstolen i Ryssland förbjuder Jehovas vittnen på uppmaning av justitiedepartementet som begärt att "extremistorganisationen" ska upplösas. HD-domaren Jurij Ivanenko säger att domstolen beslutat att stänga Jehovas vittnens huvudkvarter och lokala organisationer och överlämna deras egendomar till ryska staten. Beslutet togs sedan justitiedepartementet funnit tecken på "extremistisk aktivitet" inom rörelsen. "Det utgör ett hot mot mänskliga rättigheter, allmänna ordningen och säkerheten," säger Svetlana Borisova på justitiedepartementet enligt ryska medier. Rörelsen, som har totalt 395 samlingslokaler i Ryssland, tänker överklaga HD-beslutet. "Jag väntade mig inte att det här kunde vara möjligt i det moderna Ryssland, där författningen garanterar frihet att utöva religion," säger Jaroslav Sivulskij vid rörelsens administrativa centrum. SR 170420.

Hultqvist vill fördjupa brittiskt samarbete. Om Storbritannien lämnar EU behöver Sverige fördjupa det direkta försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan länderna, enligt borgerliga politiker. Försvarsminister Peter Hultqvist håller med. "De har en avsevärd militär förmåga och det är en väldigt viktig nation som vi värderingsmässigt också ligger väldigt nära. Jag ser det som fullständigt naturligt och logiskt att det samarbetet fortsätter, och att det utvecklas och fördjupas," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Hultqvist hänvisar till han för snart tre år sedan undertecknade ett avtal med sin brittiska motsvarighet om fördjupat försvarssamarbete mellan länderna och att deras soldater redan samövar inom den brittiskt ledda snabbinsatsstyrka som Sverige är en del av. Så i praktiken pågår arbetet med att förstärka de försvars- och säkerhetspolitiska banden till Storbritannien, menar försvarsministern. Exempelvis kan det handla om träna på att flytta trupper mellan länderna om det skulle uppstå något problem. "Det här är en utveckling som är på gång och där vi under den senaste fyraårsperioden lagt ner mycket jobb på att förstärka det här, bland annat genom att gå med i den här snabbinsatsstyrkan." SR 190125.

Venezuela en känslig fråga för Ryssland. Medan allt fler länder nu sätter press på den venezuelanske ledaren Nicolás Maduro att avgå, står Ryssland stöttande bakom honom. "Vi känner till USA:s policy mot Venezuela och flera andra länder. Den är destruktiv. Deras krav på en statskupp är uppenbart för alla," sa den ryske utrikesministern Sergej Lavrov under ett besök i Marocko. President Putin har också ringt upp Nicolás Maduro och sagt att han ger honom sitt stöd, och fördömde det han kallade för en "destruktiv yttre inblandning". Ryssland under Putin har under ett antal år satsat stort på att få mer inflytande internationellt, på att spela en större roll på den globala arenan. Syrien i Mellanöstern och ett stort antal afrikanska länder är några exempel. I Sydamerika har Venezuela, i takt med att den politiska krisen blivit allt allvarligare, blivit Rysslands närmsta allierade. Ryssland har investerat stort i Venezuela, politiskt som en utmaning mot USA, men som så ofta handlar det också om pengar. Venezuela har fått åtminstone 17 miljarder dollar i lån och krediter, enligt nyhetsbyrån Reuters beräkningar. Inte sällan har man i utbyte fått investera i oljetillgångar i landet, och Ryssland är nu genom bolaget Rosneft en av landets stora oljeproducenter. Venezuela är också ett av de fem länder som grundade oljekartellen OPEC på 60-talet. Med sitt stöd till landet har Ryssland då en nära allierad i förhandlingarna om de så viktiga utbuds- och prisfrågorna. Priset på olja är en energifråga som är helt avgörande för den ryska ekonomin, där intäkterna från olja och gas i praktiken är det som får Ryssland att gå runt. Det handlar också om vapen och att få betalt för de vapen man levererat. Ryssland har sedan mer än 10 år på kredit sålt handeldvapen, stridsflyg, stridsvagnar och annan militär utrustning till Venezuela. De här stora summorna som Ryssland använder utomlands är inte en helt okänslig fråga i ett land som Ryssland där ekonomin går knackigt, och förväntas bli ännu värre i år. Så, det är mycket som står på spel för Ryssland när USA och EU utmanar Nicolás Maduro om makten. SR 190127.

Russian Tu-22M3 bomber crash. Russian military preliminary report on their investigation into T-22M3 strike bomber crash was apparently leaked online today. Russian Tupolev Tu-22M3 strike bomber (35 Red / RF-94159), carrying four crew members, has crashed at 13:40 p.m. (Moscow time) in Russia’s northwestern region of Murmansk, according to an initial report. The accident occurred as the long-range bomber was attempting to land at Olenegorsk airfield, aircraft caught fire and was destroyed. Of the four crew members, two were injured and were transported to a medical facility to receive assistance whereas two were killed. Preliminary results of the military investigation said the cause of the accident is a piloting error. Tu-22M3 bombe’s crew allowed landing with increased load. Tu-22M3 is a is a long-range strategic and maritime strike bomber developed by Tupolev for the Soviet Air Force. The aircraft is currently in service with the Russian Air Force and Russian Naval Aviation. You tube 190127 1:33.
Three Russian Air Force jets lost on training flights in one week. On January 22nd, A Tupolev Tu-22M "Backfire" jet crashed in the village of Vysoky in the Murmansk region. The Barent Observer 190128.

Russisk justisminister: "Helt nødvendig, korrupsjon bør bli lovlig". Den russiske justisministeren Aleksandr Konovalov går inn for at «tvingende nødvendig» korrupsjon ikke skal straffes i Russland. Nå lurer russerne på hva det kan være. Nyhetsbyrået RIA Novosti skriver at politikere og byråkrater ikke skal straffes hvis det «etter objektive kriterier var umulig å unngå korrupsjonen». Det påpekes at Justisdepartementet nå legger fram den nye planen, og at konkrete eksempler på hva som menes vil komme senere. Korrupsjonsutspillet fra Det russiske justisdepartementet kommer samme dag som organisasjonen Transparency International offentliggjør sin årlige liste over korrupsjon i verdens land. Der faller Russland ned tre plasser, til 138, noe som betyr at det har blitt mer korrupsjon i landet det siste året. Den statlige russiske nyhetskanalen RT gjengir denne saken, og viser til at Russland når er på samme plass som Iran, Mexico og Libanon. NRK 190130.

Politisk konflikt splittrar Ukrainas kyrkor. I dag har Ukraina en egen ortodox kyrka som skiljt sig från den ryskortodoxa. Ekots korrespondent har besökt en av kyrkorna i Ukraina som fortfarande tillhör den ryskortodoxa kyrkan. "Det är en tragedi, inte bara en olycka, en sorg utan en tragedi," kommenterar Tatiana, som precis deltagit i gudstjänsten i St Georgs kyrka, som fortfarande ägs av Moskvapatriarkatet, precis som 12 333 andra i Ukraina. Kievpatriarkatet har bara 4 921. Men det kan komma att ändras, frågan är hur det kommer att gå till. Tatiana, som inte vill säga sitt efternamn, är pensionerad musiklärare född och uppvuxen i Lviv, men kallar sig för ryska. Bredvid henne på kyrktrappan står hennes bästa väninnan Natalia, som kallar sig ukrainska. Båda konstaterar dock att de har en blandad familjehistoria men vill markera att det inte råder någon konflikt dem emellan. De ser beslutet i Konstantinopel att ge Kievpatriarkatet rätten att vara den ukrainska ortodoxa kyrkan som politiskt betingat och inte något som de troende har varit inblandade i. Men prästen och professor Cyril Hovorun, som har goda kontakter både i Moskvapatriarkatets och Kievpatriarkatet ser förändringen som en oundviklig följd av kriget mellan Ukraina och Ryssland. "Det är ett politiskt svar till en politisk situation, som blivit en del av hybridkriget. Kyrkan har blivit ett fält för säkerhetstjänsten där ryska agenter infiltrerat biskopar både inom Moskvapatriarkatet och även Kievpatriarkatet," säger Cyril Hovorun. Dubbelrollen som agent och präst är inte något nytt, på Sovjettiden var flera av dem, som är höga ledare inom kyrkan i dag, KGB agenter. Hovorun är inte orolig för ett nytt krig mellan kyrkorna om församlingarna i Ukraina, han har istället ett positivt budskap: "Jag ser det här som en del av demokratiseringen av Ukraina," säger han. Redan under Majdanrevolutionen deltog kyrkornas präster och det var början av en ukrainsk ortodox offentlig teologi, som hjälper till aktivt i samhället, säger Cyril Hovorun. SR 190131.

USA kan vara på väg att säga upp INF-avtalet. Mycket pekar nu på att USA kommer att säga upp det mycket viktiga INF-avtalet som länge reglerat användandet av medeldistansrobotar. Detta efter att förhandlingsförsök mellan Ryssland och USA brutit samman. Det var något av ett sista minuten-försök att komma överens, när representanter från USA och Ryssland möttes i anslutning till ett möte i Peking mellan de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Men samtalen lyckades inte. Det handlar om INF-avtalet som slöts 1987 och som sedan dess har reglerat användningen av medeldistansrobotar, alltså de vapen som under det kalla kriget riktades tvärs över järnridån mot många städer i Europa. Robotar med den räckvidden har sedan dess varit förbjudna. USA har länge hävdat att Ryssland bryter mot avtalet, att det finns sådana ryska robotar, något Ryssland starkt förnekar. Samtalen i Kina var ett försök att lösa situationen så att avtalet skulle fortsätta gälla, men nu pekar mycket på att USA bara inom några dagar formellt kommer att säga upp avtalet. Då går nämligen en 60 dagars tidsgräns ut som den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo satte för snart två månader sedan. Den amerikanske förhandlaren i Peking, Andrea Thompson, sa till nyhetsbyrån Reuters att hon förväntar sig att avtalet nu sägs upp och att det, efter den sex månader långa uppsägningstiden, gör det möjligt för USA att börja utveckla robotar med samma räckvidd. Den ryske representanten Sergej Ryabkov var mycket kritisk till USA:s 60-dagarsgräns och kallade det för destruktivt, och ett ultimatum de skulle tvingas acceptera. Bägge sidor sa dock att de är öppna för fler samtal. Vad många befarar är att ett uppsagt INF-avtal är ett steg mot en kapprustning vars potentiella slagfält kommer att bli Europa. EU och många europeiska länder har under den långa process som lett fram till dagens situation varit mycket kritiska. Att säga upp INF-avtalet handlar dock inte bara om Europa. Det är bara ett avtal mellan USA och Ryssland. En annan kärnvapenmakt, nämligen Kina, som USA hävdar har olika robotar med den här räckvidden, omfattas inte av avtalet. Något USA ser som ett säkerhetspolitiskt hot, kring sydkinesiska sjön och även för amerikanska allierade som Japan och Sydkorea. SR 190131.
USA drar sig ur kärnvapenavtal. USA drar sig ur kärnvapenavtalet INF, som slöts med dåvarande Sovjetunionen, eftersom man anser att Ryssland inte lever upp till sin del av avtalet. Nu ger USA Ryssland ett sista halvår att förstöra missiler och ramper som man anser bryter mot överenskommelsen. "Rysslands agerande utgör hot mot både europeer och amerikaner, det är avsett att försvaga USA militärt och förstör möjligheten för våra båda länder att förbättra vår relation," sa utrikesminister Mike Pompeo vid en presskonferens. INF-avtalet slöts 1987 mellan USA och dåvarande Sovjetunionen och har gått ut på att alla medeldistansrobotar med räckvidd mellan 500 och 5500 kilometer ska avskaffas. Målet är att minska kärnvapenhotet – men USA har sedan 2014 anklagat Ryssland för att bryta mot de uppsatta reglerna. Nu ger USA Ryssland ett sista halvår på sig att förstöra de missiler och avfyrningsramper som man anser bryter mot avtalet. Under tiden påbörjar USA sitt utträde ur avtalet men är beredda att återgå till det om Ryssland gör det man menar krävs. Ytterligare ett skäl som anses spela in för USA:s beslut är det oro för det stora antal misiler med lång räckvidd som Kina nu placerar ut, ett potentiellt hot mot amerikanska intressen som Washington ännu inte bestämt sig för hur man ska hantera. Nato stödjer USA:s avslutande av INF-avtalet och utrikesminister Pompeo riktade ett särskilt tack till alliansen - vars relation till Vita huset inte alltid varit på topp. "Er solidaritet visar på den historiska styrka och enighet som finns i alliansen," sa utrikesminister Pompeo. SR 190201.
Ryssland lämnar nedrustningsavtalet INF.President Vladimir Putin meddelar att även Ryssland lämnar nedrustningsavtalet INF. Detta sedan USA meddelat samma sak i går, fredag. Rysslands president Vladimit Putin sade under ett möte med utländska försvars- och utrikesministrar att Ryssland har lämnat INF-avtalet om ömsesidig kärnvapennedrustning med USA. Putin sade också att Ryssland kommer att påbörja arbetet med att bygga nya robotar och uppmanade ministrarna på mötet att inte inleda nedrustningssamtal med Washington. INF-avtalet har reglerat parternas användning av medeldistansrobotar i Europa - men USA anser att Ryssland har brutit mot avtalet i många år. Washington hade ställt Moskva inför ett 60 dagar långt ultimatum att förstöra roboten Novator 9M729, som USA till skillnad från Ryssland anser bryter mot avtalet. Ett resultat av INF-avtalets tillkomst var att parterna förstörde närmare 2 700 robotar. Kritiker menar dock att överenskommelsen är omodern och bland annat borde omfatta fler länder och robottyper för att behålla sin betydelse. SR 190202.

Här bränner Tadzjikistan Guds ord. Kristna kalendrar med bibelverser brändes av myndigheter i Tadzjikistan den 16 januari på en av landets soptippar, rapporterar Jesus4Eurasien. Materialet skulle ha distribuerats till församlingarnas jul- och nyårsfirande då en stor mängd icke-kristna brukar besöka kyrkor och husförsamlingar. Landets kristna hade med stor förväntan sett fram emot leveransen av kalendrarna, som sändes med specialtransport från Tyskland. De anlände till Dusjanbe den 18 december, uppger rapporterar Jesus4Eurasien. När tullen fick reda på att litteraturen även innehöll bibelverser, ska man ha kontaktat det statliga "Rådet för religiösa ärenden" som bevakar att myndigheter och organisationer följer landets religionslagar. Världen idag 190202.

Iskallt mellan Storbritannien och Ryssland. Brittiska BBC ska i sin verksamhet, enligt en rysk statlig censur-myndighet, ha brutit mot lagar och regler i Ryssland. Sedan mordförsöket med nervgift på ryske spionen Sergei Skripal i brittiska Salisbury för snart ett år sedan, är relationerna mellan Storbritannien och Ryssland på en arktisk frysnivå. Det kan nu komma att påverka public service bolaget BBC:s möjligheter att rapportera från Ryssland. Roskomnadzor är en statlig myndighet i Ryssland som övervakar allt från teleförbindelser till masskommunikation, men är nog mest känd för sitt censur-arbete, och då främst listan på olika webbplatser som blockeras i Ryssland. Detta Roskomnadzor undersöker just nu om BBC:s verksamhet i Ryssland brutit mot ryska lagar. Man hävdade för några veckor sedan att BBC spridit idéer från en terroristgrupp. Nu i veckan sa man att BBC gjort sig skyldiga till "vissa överträdelser", men inte exakt vad. BBC förnekar att man brutit mot rysk lag. Detta är ett svar på något som hände i Storbritannien innan jul. I december gjorde Ofcom, en myndighet som kontrollerar olika former av kommunikation, bland annat om Radio och TV och rapporterar opartiskt och sakligt, under sex veckor en undersökning av tio program i den ryska statskontrollerade tv-kanalen Russia Today som sänder på engelska. Ofcom fällde sju av programmen för att de inte levde upp till kraven på opartiskhet. Konsekvenserna kan bli allt från att Russia Today i Storbritannien ska läsa upp en rättelse, till att de inte får sända mer. Russia Today håller inte med och försöker nu få beslutet prövat i domstol. Vad som är möjligt att säga i radio och TV regleras i många länder, som till exempel med krav på opartiskhet. Det finns också juridiska begränsningar, som till exempel förtal. Men det här handlar i grunden om yttrandefrihet för press som jobbar i Ryssland, för där är yttrandefriheten begränsad. En stor del av det offentliga rummet domineras av statskontrollerade medier. Och just det är en av de stora skillnaderna mellan Russia Today och BBC. Den ena är ett statligt kontrollerat medieföretag, medan BBC har som uppgift att vara oberoende. SR 190203.

Ryssland satsar stort på militärövningar. Ryssland har genomfört allt mer omfattande militärövningar de senaste tio åren. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Enligt rapporten har mililtärövningarna dessutom ändrat karaktär med åren – från att tidigare vara mer inriktade på att hantera mindre konflikter - till att på senare tid öva mer på storskaliga krig. FOI har utgått från öppet material från det ryska försvarsministeriet som gäller övningar mellan 2009 och 2017. SR 190205.

Danskt Jehovas vittne döms till fängelse i Ryssland. Den danska mannen har dömts till sex års fängelse för religiös extremism i Ryssland, enligt människorättsorganisationen Amnesty i Danmark. Mannen greps under en bibelläsning i staden Orjol och har suttit frihetsberövad sedan maj 2017. Samma år stämplade landet Jehovas vittnen som ett extremistiskt samfund och verksamheten förbjöds. Människorättsorganisationer har rapporterat att den ryska staten står för en omfattande förföljelse av anhängare till rörelsen, med många gripanden och polisräder. SR 190206.

Nya lagar begränsar snart yttrandefriheten i Ryssland ytterligare: "En ryggsäck som tynger medierna". I det ryska parlamentets underhus, Duman, slog man ihop fyra lagförslag till ett paket som redan har godkänts i första behandling. Lagarna gäller nya begränsningar av yttrandefriheten och väntas bli godkända redan inom februari. Om lagförslaget går igenom kommer det att innebära att dryga böter kan dömas ut för medier som publicerar falska nyheter. Också enskilda personer kan bötfällas, till exempel för att ha gett spridning åt falska nyheter på sociala medier. Dessutom kommer det att innebära ytterligare skärpta regler för webbsajter, som kan blockeras av övervakningsmyndigheten Roskomnadzor. Redan tidigare har hundratals tusen sajter blockerats. Artjom Kozljok som är ordförande för medborgarorganisationen Roskomsvoboda ser risker. "Det här blir ytterligare en ryggsäck som tynger medierna och den drabbar särskilt dem som hittills har vågat publicera material som är kritiskt mot makthavarna." Roskomsvoboda arbetar mot censur på internet och kan, tillsammans med andra liknande organisationer, ge utlåtanden om lagförslag. Enligt Kozljok leder deras synpunkter sällan till någon förändring. Han tror inte att tillämpningen av lagen blir rättvis. "Vissa medier och privatpersoner kommer att drabbas medan andra går fria." Roskomnadzor kan efter eget övervägande med stöd av lagen välja att ge en varning eller att blockera en internetsida. De kan också välja att inte reagera. Även om till exempel de stora, federala tv-kanalerna inte alltid sprider sanningsenlig information, kommer de att gå fria, bedömer Kosljok. Lagförslaget kommer antagligen att få små förändringar innan det inom kort kommer upp i andra behandling. Det är emellertid klart att det godkänns, om president Vladimir Putin ger grönt ljus. De små partierna, Vladimir Zjirinovskijs LDPR och Kommunistpartiet, har uttryckt kraftig kritik mot lagförslaget, men Putins stödparti Enade Ryssland stöder det. yle 190206.

Patienter misstänks ha fått HIV-smittat blod i Kina. En blodprodukt som misstänks vara HIV-smittad har getts till patienter i Kina. Det rör sig om över 12 000 flaskor av ett blodplasmapreparat från en av landets största tillverkare. Ett stort parti blodplasmapreparat från Shanghaiföretaget Xinxing som skulle hjälpa patienter med svagt immunförsvar kan i stället ha spridit HIV-smitta. Patienter som redan fått preparatet har satts under övervakning och Kinas högsta hälsomyndighet har beordrat alla sjukhus att eliminera över 12 000 flaskor av den leverans som i tester visade sig innehålla antikroppar mot den allvarliga sjukdomen, vilket tyder på att smittat blod kan ha använts i produktionen. Varningen utfärdades på den kinesiska nyårsdagen. Senare rapporter har betonat att tester på andra partier av produkten har indikerat att det inte fanns någon smitta där. Men plasmaincidenten väcker minnen av 90-talets dåligt övervakade blodgivarprogram som gjorde hela byar till så kallade aidsbyar. Rapporterna om den HIV-positiva blodplasman triggar igång en rädsla som finns hos kinesiska konsumenter trots att politikerna och myndigheterna de senaste åren har försökt att ta krafttag för att öka säkerheten. Standarden på produkter som säjs på den kinesiska marknaden har förbättrats märkbart. Ändå finns oron kvar. Särskilt när det gäller mat och medicin för barn är allmänhetens förtroende lågt för de inhemska tillverkarna. 2008 avslöjades en storskalig handel med mjölkpulver för spädbarn utblandat med melamin och så sent som 2016 avslöjades att tusentals barn fått vaccin som var för gammalt eller hade lagrats i fel temperatur. Särskilt efter att det sociala mediet Wechat kommit i var mans hand sprids både rykten och fakta om farliga produkter mycket snabbt i Kina, och bland medelklassfamiljer som har råd är det vanligt att köpa utländska produkter och att privatimportera både barnmat och mediciner. För kinesiska medicinföretag inleds alltså det traditionella nyåret med att på nytt försöka bygga upp förtroendet för inhemska produkter. SR 190208.

Salisburyfallet växer - tredje man misstänkt. Enligt nya uppgifter misstänks en tredje person vara inblandad i mordförsöket på en rysk dubbelagent i Salisbury förra året. Det är den undersökande journalistgruppen Bellingcat som de senaste månaderna grävt vidare i den tredje utpekade mannens förflutna. Precis som de övriga två misstänkta är han verksam inom den militära ryska underättelsetjänsten GRU och ska ha befunnit sig i Storbritannien i samband med att Sergei Skripal och hans dotter utsattes för ett mordförsök med nervgift i staden Salisbury i södra England i mars i fjol. Det var den ryska tidningen Fontanka som var först med att peka ut den tredje misstänkte mannen, uppgifter som Bellingcat nu gått vidare med. Enligt Bellingcat ska mannen sedan 2010 ha rest mycket i Europa, Asien och Mellanöstern under sitt påhittade agentnamn. Det är framför allt två resor till Bulgarien i april 2015 som sticker ut. Den utpekade mannen stannade bara några dagar i april men under hans vistelse blev en bulgarisk vapentillverkare, som ska ha sålt utrustning till bland annat Ukraina och Nato, förgiftad. Vapentillverkaren överlevde dådet men blev sjuk igen en månad senare då den utpekade ryske agenten på nytt var på ett kort besök i Bulgarien. Det gick aldrig att klarlägga på vilket sätt han blivit förgiftad och polisutredningen gav inga resultat, men enligt Bellingcat finns det stora likheter med mordförsöket i Salisbury. Den brittiska polisen har tidigare pekat ut två ryska agenter som skyldiga till mordförsöket i Salisbury men vill inte kommentera detaljerna till den tredje mannen. Den ryska regeringen förnekar all inblandning i något av mordförsöken och anser att det är brittisk propaganda som håller liv i den här historien. SR 190208.

Källor: EU har enats om ryska gasledningen. EU har kommit fram till en gemensam hållning till Nord Stream 2. Gasledningen genom Östersjön är kontroversiell eftersom den kan beröva Ukraina på livsviktiga inkomster som transitland för rysk gas, och den har också kritiserats för att öka EU:s beroende av Ryssland. EU har varit kluvet till projektet men nu uppger flera diplomatkällor att en kompromiss som gör det svårare och dyrare att bygga ledningen, men som tillåter den, antagits idag. SR 190208.

Nato ger Ryssland sex månader för nedrustning. På Natos möte blir en av punkterna hur man ska anpassa sig till en värld med fler ryska kärnvapenmissiler. I morgon möts Natos försvarsministrar och en av punkterna på dagordningen handlar om Ryssland och kärnvapennedrustning. Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har Ryssland ett halvår på sig att uppfylla avtalet om nedrustning av kärnvapen. Inför mötet med försvarsministrarna inom Nato som börjar imorgon, där även Sveriges Peter Hultqvist ska delta, sa Jens Stoltenberg att de ska diskutera vilka steg de ska ta för att möta en värld med fler ryska missiler. Missiler som utgör ett hot mot Europa. "Kärnvapenmissillerna är mobila, är svåra att upptäcka och de kan nå europeiska städer," säger Jens Stoltenberg. Natochefen pekade också ensidigt ut Ryssland som ansvarig för att nedrustningsavtalet INF nu hänger löst, sedan först USA sagt sig vilja lämna avtalet och Ryssland svarat med samma besked. Ryssland har enligt Stoltenberg sex månader på sig att uppfylla avtalet som kom till under kalla kriget och syftar till att begränsa medeldistansrobotar. Att Ryssland skulle backa bedöms inte som troligt och Nato förbereder åtgärder för att, som Stoltenberg sa, anpassa sig till en ny värld utan nedrustningsavtal. Vilka de åtgärderna skulle vara ville han inte gå närmare in på men han vill inte se någon ny kapprustning och inga nya kärnvapen i Europa. "Vi planerar inte några nya markbaserade kärnvapen i Europa." SR 190212.

Norge lade fram karta över ryska gps-störningar. "Fantasifullt," säger Sergej Lavrov. Den norska militära underrättelsetjänsten har lagt fram en karta över hur Ryssland har stört gps-system i Norden, inklusive Finland. Kartan visar hur Ryssland störde gps-system under Natos militärövning Triden Juncture i höstas. Det var chefen för Norges militära underrättelsetjänst, generallöjtnant Morten Haga Lunde, som lade fram kartan över störningarna i fjol. Även gps-system i finska Lappland drabbades, vilket Finland har bekräftat. Lunde säger att Ryssland placerade ut apparatur för elektronisk krigföring i medlet av oktober på flygbasen Luostari i Petsamo, som ligger endast 16 kilometer från den norska gränsen och mindre än 100 kilometer från den finska gränsen. "De följande dagarna registrerade vi korta, sporadiska stunder av störningar, som sannolikt var knutna till rysk övningsaktivitet," säger Lunde. Lunde tillade att apparaturen för elektronisk krigföring flyttades till en högre plats i terrängen då militärövningen började. Då förstärktes de ryska störningarna, enligt spionchefen. "Vår bedömning är att aktiviteten var direkt relaterad till övningen och att det sannolikt utfördes för att påverka norska bundsförvanters bruk av luftrum under övningen," säger generallöjtnant Lunde. Störningarna påverkade stora delar luftrummet i Finnmarken där civilflygplan tappade sina gps-signaler. Finska myndigheter varnade också piloter för gps-störningar under övningen som slutade den 7 november. Samtidigt upphörde även gps-störningarna, säger Lunde. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov avfärdade ändå anklagelserna i ironiska tongångar då han på tisdagen träffade utrikesminister Timo Soini i Moskva. Lavrov sade att Ryssland inte har utrett frågan eftersom fantasifulla saker inte kan utredas. "Det här är en trend som Storbritanniens premiärminister Theresa May började med och som en del av Rysslands grannländer har gått med i," sade Lavrov. "Vi är redo att utreda fakta, men om sådan inte finns så kan frågan inte diskuteras på allvar." yle 190212.

Nytt EU-beslut banar väg för Nord Stream 2. I natt nådde EU enighet kring gasregler som kommer bana vägen för kontroversiella Nord Stream 2. Efter nattliga förhandlingar mellan EU-parlamentet, EU-länderna och Kommissionen nåddes en uppgörelse om nya gasregler inom EU som säger att alla bolag som levererar gas till ett medlemsland ska följa principerna i unionens energilagstiftning. Därmed kan det sista hindret vara undanröjt för den kontroversiella gasledningen Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland - en ledning som delvis ska gå genom svensk ekonomisk zon, vilket kan fördubbla kapaciteten av gasleveranser från Ryssland till Europa. Ledningen är dock omtvistad och kritiker har menat att det kommer göra EU mer energiberoende av Ryssland i en tid där landets ledning använt just leveranser av gas och olja som politiskt påtryckningsmedel. SR 190213.

Ryska staten vill underlätta för nätcensur. I Ryssland finns nu ett lagförslag i parlamentet, Duman, som om det blir lag, kan ge ännu större möjligheter för ryska myndigheter att kontrollera och censurera det som ryssar läser och knappar fram på sina mobiler och dator-skärmar. Enkelt uttryckt, internet är ett komplicerat system av hopkopplade digitala nätverk som vägar för information. Längs med de här digitala vägarna reser allt från enkla beställningar av tågbiljetter till känsliga meddelanden mellan folk som vill prata ostört. Det finns viktiga vägkorsningar - noder - i det här systemet där det är lättare att avlyssna och övervaka. Det är de här mycket fysiska platserna som informationen reser igenom, som Ryssland vill ha innanför sina gränser. Då hävdas det både gå att dra ur kontakten utan att det ryska nätet faller och att det då blir lättare att censurera och blockera information som den ryska staten inte vill att ryssarna ska ha. Lagförslaget som nu diskuteras handlar bland annat om att internettrafiken ska gå genom sådana här ryska "noder", att det ska utföras "övningar" så att man vet att den ryska delen av internet kan fungera utan kontakt med omvärlden och att det ska installeras utrustning som kan övervaka och blockera information. Ett system för vilka webbsidor som ska blockeras och vilka organisationer som anses oönskade, det finns redan, detta gör det bara lättare att stänga ner dem så att den intresserade ryska medborgaren får svårare att läsa. Kritiker tycker att lagen är otydlig, att den syftar till att begränsa yttrandefriheten, att det kommer att kosta enorma summor pengar och att det blir långsammare att betala räkningarna på den ryska webben. Det här är bara första beslutet av flera i Duman innan det läggs fram för signatur hos president Putin. Men känslig lagstiftning, och som utökar statlig kontroll, brukar allmänt redan ha stöd från Kreml. Ur ett ryskt statligt perspektiv handlar detta om säkerhet för Ryssland. Att landet får kontroll över information som är viktig för att landet ska kunna fungera, även i en kris-eller krigs-situation. Men i ett land som Ryssland där institutionerna, som i den bästa av världar skulle kunna garantera en rättssäker kontroll av övervakning, är mycket svaga. Där tror kritiker att det här är lagar som ska användas för att bygga en digital "järnridå", en rysk variant av den kontroll av information som diktaturen Kina bedriver. SR 190213. yle 190211.

De kräver livstecken från försvunna släktingar i Kina. Människor ur den muslimska minoritetsgruppen uigurer kräver att få veta vad som hänt med anhöriga som skickats till kinesiska så kallade omskolningsläger. I sociala medier lägger de upp bilder på sina anhöriga som de kräver att få livstecken av, under hashtaggen #MeTooUyghur. "Min kusin, som jag har träffat flera gånger, har vi inte hört av på två år. Vi har inte kontakt med någon ur min släkt, de är väldigt instängda och det är svårt att få någon information överhuvudtaget," säger 18-åriga Hadicha Ahmet, som är uigur och bor i Sverige. Det som utlöste hashtaggen var en video som Kina publicerade på en popuplär uigurisk sångare, som Turkiet har anklagat Kina för att ha dödat i ett kinesiskt fängelse. Hadicha Ahmet vill att hashtaggen ska få kinesiska myndigheter att lägga upp bilder på deras släktingar, vare sig de lever eller inte. "Om de skulle ha gått bort vill vi åtminstone ha deras kroppar," säger hon. SR 190214.

Pågår diskussioner, Nya sanktioner kan införas mot Ryssland. Både I USA och EU diskuteras nya ekonomiska sanktioner mot Ryssland, något som skulle slå hårt mot den ryska ekonomin. Det finns tecken på att EU och USA kommer införa någon form av gemensamma sanktioner mot Ryssland under våren. Bland annat Financial Times uppger att flera källor säger till tidningen satt samtalen pågår just nu. De nya sanktionerna ska i så fall vara ett direkt svar på att Ryssland i november blockerade Kertj-sundet vid det av Ryssland annekterade Krim. De 24 ukrainska sjömän som greps sitter fortfarande fängslade i Ryssland. Enligt Financial Times källor ska sanktionerna i så fall riktas mot just de individer och ryska företag som på något sätt går att koppla till det som hände i Kertj-sundet. I går presenterades ett ny-gammalt förslag om sanktioner i den amerikanska kongressen. Det kallas ungefär för "Försvara amerikansk säkerhet mot aggressioner från Kreml”. Bakom står en grupp senatorer från både Demokraterna och Republikanerna som vill ha hårdare tag mot Ryssland. De amerikanska senatorernas förslag har lagts fram förut och då misslyckats ta sig genom, men bedömare anser att det nu kan finnas en större vilja i den amerikanska kongressen att vara tuff mot Ryssland. Deras förslag innehåller bland annat sanktioner mot ryska banker som skulle kunna kopplas till inblandning i val utomlands, enskilda individer kopplade till den ryska presidenten, en kartläggning av vad Vladimir Putin själv har för ar, rysk cyberverksamhet. Men kanske allra tuffast skulle vara sanktioner som riktas mot rysk olja- och gasindustri. Just det, eller blott att det samtalas om det, slår hårt mot rysk ekonomi eftersom en stor del av de skatteintäkter som finansierar det mesta i landet kommer just från den dominerande kassakon gas och olja. Skulle USA, eller för den delen EU och USA tillsammans, ge sig på oljeföretagen här skulle det på sikt påverka de flesta ryssars liv, trots att Ryssland har mycket pengar på banken för att klara kriser. Även europeiska och amerikanska oljebolag väntas vara mycket kritiska mot sanktioner av den arten eftersom det finns korsägande och samarbeten SR 190214.

UD: Svenska ambassadören gjorde fel. Det var fel av den svenska Peking-ambassadören Anna Lindstedt att hålla hemliga möten i Stockholm angående den i Kina fängslade regimkritikern Gui Minhai, det säger UD:s presschef till Ekot. "Det är ett felaktigt agerande, men man måste också utreda och prata med den ambassadören som det berör, för att kunna komma vidare. Och det pågår en utredning just nu," säger UD:s kansliråd Patric Nilsson. I går berättade den svenske medborgaren Gui Minhais dotter Angela Gui, i Svt och på sin blogg, att Sveriges Peking-ambassadör Anna Lindstedt tog initiativ till och deltog i de hemliga förhandlingar som hållits i Stockholm under januari. Mötena hölls enligt Gui den 24-25 januari och förutom Lindstedt deltog två affärsmän och svenska Kinaspecialister. Men UD visste inget, uppger myndigheten. Angela Gui vill inte medverka i Ekot i dag men skriver på bloggen att diktaturens mellanhänder försökte pressa henne att sluta prata om den regimkritiske fadern i utbyte mot ett framtida frisläppande, något ambassadör Lindstedt enligt Gui accepterade. De kinesiska förhandlarna ska ha pendlat mellan smicker och hot, men ambassadören ska ha talat om att Kina är beredda att straffa Sverige för uppståndelse i ärendet och att detta är den bästa lösningen. "När jag påpekade att affärsmannen försökte manipulera mig sade ambassadör Lindstedt att hon beklagar att jag känner så", skriver Gui i det långa blogginlägg som väckt internationell uppmärksamhet. Ekot har utan framgång sökt Anna Lindstedt. Utrikesminister Margot Wallström avböjer via sin presstjänst att kommentera, men hennes pressekreterare säger att regeringen tar frågan "på största allvar". Den kinesiska ambassaden förnekade på sin hemsida för en vecka sedan all inblandning i mötena. Samtidigt säger en tjänsteman på ambassaden till Ekot att man har full respekt för ambassadör Lindstedt. Utrikesdepartementet säger att man nu har kontakt med både utrikesminister Wallström och Angela Gui angående utredningen. "När vi tillsätter en tillförordnad chef för myndigheten, alltså ambassaden i det här fallet, och tillsätter en utredning, då är det klart att det är allvarligt," säger Patric Nilsson på UD. Anna Lindstedt är en erfaren diplomat som har en tung post på UD, hon har enligt Angela Gui har bedömt att det inte är effektivt att gå via Utrikesdepartementet, vad säger det om hur effektiva UD har varit när det gäller att få Gui Minhai fri? "När det gäller den svenska regeringens engagemang och syfte att Gui Minhai ska släppas fri ska det inte finnas några tvivel om att vi arbetar med full kraft från vår sida. Sedan när man ska diskutera ambassadörens agerande ligger det inom ramen för den utredning som pågår så jag vill inte förekomma det." Bland annat Moderaterna och Vänsterpartiet har reagerat på avslöjandet och menar att de hemliga mötena är mycket allvarliga. Den 17 januari meddelade regeringen att Anna Lindstedt blir ny Agenda 2030-ambassadör, med tillträde i mars. SR 190214.
Säpo utreder Kina-ambassadörens hemliga möte. Efter det uppmärksammade mötet mellan kinesiska representanter och den fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui inleder nu Säpo en förundersökning om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt. Säpo vill däremot inte säga om det gäller en förundersökning mot ambassadören Anna Lindstedt, som var med vid mötet och nu också utreds internt av utrikesdepartementet. "Det har inletts en förundersökning angående misstankar om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt. Det här är en förundersökning som leds av en åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål. Jag kan inte gå in på fler uppgifter, det råder förundersökningssekretess," säger Sofia Hellqvist, pressekreterare på Säpo. Angela Guis berättelse får stöd av författaren och debattören Kurdo Baksi. Han deltog vid delar av förhandlingarna i Stockholm 24-25 januari, vilka ska ha genomförts utan UD:s vetskap. "Jag var med henne (Angela Gui, Ekots anmärkning) i 30 timmar, allt stämmer och jag är ett vittne till detta," säger han. Angela Gui har avböjt medverkan i Ekot men bloggade i går om att mötena initierades av Sveriges Pekingambassadör Anna Lindstedt, som gick i god för de kinesiska mellanhänderna - två icke namngivna affärsmän - och ska ha sagt sig acceptera deras erbjudande: tystnad om fallet i utbyte mot framtida frihet för regimkritikern. Kurdo Baksi vittnar likt Angela Gui om försök att manipulera dem båda till tystnad i utbyte mot de diffusa löftena. "Jag var totalt överrumplad, jag visste inte vad jag skulle säga eller göra. Första kvällen bjöd de mycket på alkohol, på Sheraton och en restaurang, för att jag skulle komma av mig och säga saker jag inte ville säga." Ekot har förgäves sökt Anna Lindstedt och utrikesminister Margot Wallström. I stället uttalar sig enbart UD:s presschef Patric Nilsson. "Det är ett felaktigt agerande men man måste också utreda och prata med den ambassadören som det berör." Moderaterna har efterfrågat klarhet i UD:s agerande och Vänsterpartiet har krävt ambassadören avskedas. Starkt kritisk är också Kinaforskaren vid Göteborgs universitet Marie Carlsson. "Jag måste säga, jag tycker det verkar väldigt naivt, det verkar väldigt okunnigt om Kina och det kinesiska politiska systemet. Jag tycker det verkar direkt oansvarigt att en enskild ambassadör på egen hand utsätter en svensk medborgare för den här typen av risktagande," säger hon. Kinas ambassad förnekar inblandning i de hemliga mötena. "Angela Gui mår dåligt av mötet och det svikna förtroendet för Sveriges utrikesförvaltning," menar Kurdo Baksi. "Det har påverkat henne väldigt negativt, man förstår ju att en 24-åring inte klarar av en sådan påtryckningsoperation." Förläggaren Gui Minhai försvann i Hongkong den 17 oktober 2015 och dök senare upp i kinesisk fångenskap. Han gav ut regimkritisk skvallerlitteratur bland annat med detaljer om högt uppsatta kinesiska ledares privatliv. SR 190214.
Wallström upprörd över ambassadörens möte. Utrikesminister Margot Wallström kommenterade idag för första gången fallet med Sveriges Kinaambassadör som bjudit in till eget möte om den fängslade svenske bokförläggaren Gui Minhai. Margot Wallström hävdar att hon inte känt till mötet. "Det är självklart att vi är mycket upprörda över det som har hänt. Vi ser mycket allvarligt på händelserna och den här uppkomna situationen," säger hon. Säpo inledde igår en förundersökning med brottsrubriceringen egenmäktigt förfarande vid förhandling med främmande makt efter uppgifterna om att ambassadör Anna Lindstedt bjudit in till ett hemligt möte i Stockholm med kinesiska affärsmän och den fängslade Gui Minhais dotter, Angela Gui. På grund av förundersökningen så menar utrikesminister Margot Wallström att hon är förhindrad att kommentera något i detalj. "Jag vill upprepa att vi inte hade någon som helst information i förväg om de här händelserna," säger hon. SR 190215.

30 år sedan Sovjet lämnade Afghanistan. Idag är det 30 år sedan Sovjetunionen drog sig ur Afghanistan, efter tio år av krig med hundratusentals döda. Både unga och gamla elever samlades på Fakulteten för studier om Afrika och Asien på Moskvas statliga universitet. Och det sjöngs. "Afghanistan lever i mitt hjärta, sjunger en ung elev på skolan." På en liten videoskärm bredvid den unga sångaren, visas bilder på sovjetiska soldater och pansarfordon på väg ut ur Afghanistan över en bro. Frun till en av de militärtolkar som dog i Afghanistan håller ett tal. En av de som tjänstgjorde där heter Boris Savodjan. Han vara där som tolk, journalist och diplomat i åtta år och han minns kriget som ett enda stort misstag. "Jag tycker att trupperna aldrig skulle ha skickats dit, det var ett beslut utan grund att stå på, känslomässigt. Och gjordes i stor brådska," säger han. Under det tio år långa kriget i Afghanistan, dog upp emot 15 000 sovjetiska soldater. Hur många afghaner som dog är svårare att beräkna, med det finns uppskattningar på att upp emot 1,5 miljoner afghaner dog. Även om kriget nämns från politiskt håll som ett minne att vårda, är det inte en del av projektet att retoriskt bygga bilden av den stora nationen Ryssland. Kriget i Afghanistan är i dagens Ryssland inte något man pratar mycket om. Det finns många olika åsikter, men det är fortfarande svåra minnen som veteraner och familjer, över hela Ryssland bär på, fast mer för sig själva. Ilja, som pluggar på universitetet, säger att det inte är något man pratar om, han har sett om det själv på film. Men det vore kanske bra. "Vi borde prata om det och minnas, så att de misstag som gjordes inte ska återupprepas," säger han. SR190215.

Första rättsprocessen mot förbjuden organisation. Aktivisten Anastasia Shevchenko riskerar fängelsestraff för att ha brutit mot lagen som förbjuder organisationer som uppfattas utgöra ett hot mot nationell säkerhet, så kallade "oönskade organisationer". I Ryssland finns en lag sedan några år som gör det möjligt att förbjuda organisationer. De betecknas som "oönskade", som ett hot mot nationell säkerhet. Just nu pågår i Ryssland den första rättsprocessen mot en aktivist för, som ryska myndigheter påstår, ha varit aktiv i en sådan. "Frige Nastya Shevchenko", ropar demonstranter i Moskva som protesterade mot att aktivisten Anastasia Shevchenko satts i husarrest. "Jag kom hit för att försvara de här barnen som går här och mina egna barn. Vårt land har förvandlats till batonger och grymhet," det sa Tatjana Kulagina. På det ryska justitiedepartementets hemsida finns en lista på 15 olika organisationer som är "oönskade" i Ryssland, de flesta jobbar med att på olika sätt främja demokratisk utveckling och flera är på olika sätt kopplade till USA. Från ryskt håll infördes lagen för att kunna förbjuda organisationer som bland annat anses hota nationell säkerhet eller försvaret av landet. Beslut om vem som hamnar på listan tas av den ryska riksåklagaren. Om en människa trots denna lista ändå anses vara aktiv i en av organisationerna kan det först bli fråga böter. Om hen sedan envisas kan det bli rättegång. Om hen till slut döms kan det bli fängelsestraff. Det här riskerar nu Anastasia Shevchenko som greps i slutet av januari och nu sitter i husarrest i staden Rostov-na-Donu. Hemmen hos åtta andra människor, i Rostov-na-Donu och andra städer, söktes igenom. Telefoner och datorer beslagtogs och flera av dem förhördes. Anastasia Shevchenko är aktiv i en demokrati-rörelse som ryska myndigheter påstår är kopplade till en organisation grundad av den i exil boende, före detta oljemiljardären Michail Chodorkovskij. Det förnekas bestämt av Shevchenko. Lagen som nu ska användas i en rättegång mot henne har kritiserats av människorättsorganisationer eftersom den bryter mot både yttrandefriheten och den fria rätten att organisera sig. SR 190216.

Kontroverser stoppar inte rysk gasledning. Trots kritiken har den ryska gasledningen nu kommit halvvägs genom Östersjön. De politiska kontroverserna och EU:s förslag till ny gasriktlinje påverkar inte det pågående bygget av gasledningen Nord Stream 2, enligt en talesperson för projektet. "Den senaste utvecklingen har ingen betydelse för bygget av gasledningen. Vi har de nödvändiga tillstånden," säger Jens Müller vid Nord Stream 2-projektet. Det omstridda projektet förbinder världens största naturgasproducent, Ryssland, med världens största gasimportör, Tyskland. Det möter stark kritik inom EU från dem som hävdar att energiberoendet av Ryssland blir för stort. Från USA kommer hot om sanktioner mot företag som medverkar i projektet. Enligt Jens Müller handlar det inte om beroende utan om konkurrenskraft. "Tyskland har en rad leverantörer att välja mellan. Att 40 procent av gasbehovet importeras från Ryssland visar att det inte handlar om beroende utan om valet av det mest konkurrenskraftiga alternativet." Hälften av den drygt 1 200 km långa ledningen ligger nu på plats i Östersjön. I den tyska hamnstaden Lubmin pågår bygget av anläggningen där rören kommer i land. I slutet av året ska ledningen tas i bruk. Förslaget till ny gasriktlinje föreskriver bland annat att det måste vara olika företag som äger ledningarna och som säljer gasen. I dag är det ett och samma, ryska Gazprom. Lagförslaget måste fortfarande godkännas av EU-parlamentet, där det finns ett utbrett motstånd. Innan det är klart vill Nord Stream 2 inte kommentera vilka eventuella följder det kan få. Men Jens Müller ser inte att det hotar projektet. "Vi förlitar oss på det rättsliga ramverket," säger han, det vill säga tillstånden från de berörda länderna där kompetenta myndigheter bedömer enligt tekniska och miljökriterier och inte baserat på den politiska debatten. SR190219.

Sajten blockerad i Ryssland - tidningen vill gå till domstol. Nyhetssajten Barents Observer har nu blockerats i Ryssland. Den norska sajten skriver själv att man sett att den ryska trafiken till sajten minskade rejält på tisdagen. Redaktören Thomas Nilsen säger också till P4 Norrbotten att man fått rapporter från bland annat läsare i Murmansk som inte kan komma åt sidan. "Vi tycker det är väldigt oroväckande att en liten, fri och oberoende tidning långt uppe i norr inte kan publicera helt normala artiklar. Det är ett led i ryska myndigheters försök att censurera internet och den fria pressen," säger Nilsen. Bakgrunden är en artikel om en homosexuell man i Norrbotten, som ursprungligen publicerades i Arjeplogsnytt, och som har retat upp de ryska myndigheterna. När artikeln återgavs av Barents Observer på ryska hävdade de ryska myndigheterna att innehållet strider mot rysk lag och krävde att artikeln skulle tas bort. Barents Observer har nu planer att ta saken till domstol. "Vi är oenig i Rysslands tolkning av lagen och vi har advokater i Ryssland som tittar på om vi kan ta det här till rysk rätt," säger Thomas Nilsen. SR 190220.

Ryssland är inte fiende med USA säger Vladimir Putin: "De kan ju räkna ut hur snabbt våra vapen kan nå dem". Ryssland är och ska vara en suverän stat. Ingen ska försöka diktera villkor för oss, började Putin utrikesdelen av sitt tal. USA:s sätt att förhålla sig till Ryssland är inte vänskapligt, säger Putin. "Ryssland är inte fiende med USA, alla våra åtgärder är svar på deras." "De kan ju räkna ut hur snabbt våra vapen kan nå dem" Vi ids inte knacka på en stängd dörr utan väntar på att de tar kontakt med oss, sa Putin också. Förhållandet med USA beror till stor del på vapenavtal och har försämrats också av att USA har lämnat avtalet om avskaffande av medeldistansrobotar. "Vi är tvungna, jag understryker vi är tvungna, att vidta likadana åtgärder som dem USA hotar oss med." Putin fortsätter med att räkna upp hur Ryssland fortsätter utveckla sin vapenarsenal. Det görs planenligt och utan störningar, sa han.
Vi ska föra statsförbundet med Vitryssland vidare, sa Putin. Putin betonar internationellt samarbete, och nämner Kina, Indien och Japan som viktiga partner. Putin delar ut uppdrag med tidsgränser till alla sektorer inom förvaltningen. Nu är tid för satsningar på hemlandet, är hans tydliga budskap.
Presidenten har nu talat i en timme utan att en enda gång klaga på hur utländska sanktioner försämrar läget i landet. Istället har han talat om hur bra det går och hur livet blir bättre när staten satsar mera på medborgarna. Under de första femtio minuterna av sitt tal lovade Putin mera pengar till nästan alla samhällsområden. Han räknar med ekonomisk tillväxt och säger att reservfonderna täcker alla statens skulder. yle 190220.
Kommentar: Dalande popularitet syntes i Putins tal - han lovade mycket och var som vanligt stor i orden mot omvärlden. Det var ingen hejd på allt gott som president Vladimir Putin lovade sitt folk då han i dag talade inför parlamentets båda kamrar. Det årliga talet om läget i landet handlade till största del om allt som nu ska förbättras inrikes. Utrikesdelen gick på rutin. Beträffande de internationella relationerna kom han inte med något nytt utan höll sig till det sedvanliga mönstret. Det betyder att han anklagade USA för att skada förhållandet mellan länderna. Det gör landet, enligt Putin, bland annat då det lämnade avtalet om medeldistansrobotar. Som vanligt sade Putin att han och Ryssland vill ha fredliga och vänskapliga relationer, medan USA tydligen inte vill det. Vladimir Putin upprepade åter en gång att Ryssland är en vapenmakt att räkna med. Han påpekade också att ingen ska tro sig kunna diktera villkor för hur Ryssland handlar. Putin betonade samarbetet österut, och nämnde Kina, Indien och Japan som positiva exempel på internationellt samarbete. Helt kort sade han också att statsunionen med Vitryssland förs vidare, utan att specificera hur. Det var intressant att notera att Putin inte talade om de västerländska sanktionerna och heller inte klagade på att de ställer till problem för Rysslands ekonomiska utveckling. Listan på inhemska förbättringar var lång och handlade om allt från sjukvård och pensioner till bostadslån, vägar och flygplatser. Allt ska bli bättre och folk ska bli rikare. Så kan man sammanfatta Putins tal. Han hävdade bland annat att Rysslands ekonomi har vuxit så kolossalt att det nu är möjligt att satsa på välfärden. Talet var väl avvägt av honom. Stödet för presidenten har rasat radikalt sedan i fjol. Nu var det läge att låta som en omtänksam landsfader som vill alla väl. yle 190220.

Amnesty: Hårdare lagar slår mot ideella organisationer. Betydelsen av lagarna blir mer synlig i länder som traditionellt har en historia kring människorättskränkningar, säger Ami Hedenborg. "Det är klart att det blir tydligare i länder som Ryssland, Kina och Egypten men sådana här restriktioner finns också i andra länder som traditionellt ses som öppna, till exempel USA, Storbritannien och Australien." I Ryssland kan ideella organisationer som tar emot ekonomiska bidrag från andra länder sen 2012 klassas som utländska agenter. "Regeringen har tillämpat den här lagen så strikt att även en organisation som stöttar människor med diabetes har fått kraftiga böter och har registrerats som en så kallad utländsk agent. Det här gjorde att organisationen tvingades stänga ner," säger Ami Hedenborg, presstalesperson på Amnesty International i Sverige. SR 190221.

Hundra Jehovas vittnen åtalas i Ryssland. Drygt 100 Jehovas vittnen i Ryssland står åtalade för att ha organiserat, finansierat eller deltagit i religiös verksamhet, skriver Forum 18. Samtidigt rapporteras att en grupp Jehovas vittnen har torterats. Totalt rör det sig om 116 personer som är under utredning för påstådd religiös aktivitet, skriver Forum 18. Majoriteten av dessa utreds för, som det heter, "upprepade aktiviteter". "Trots att Jehovas vittnen är pascifister utförs ingripandena ofta av tungt beväpnad kravallpolis, eller av trupper från nationalgardet”, skriver Forum 18 som är en skandinavisk kristen organisation som bevakar religionsfrihet i östländerna. Nu kommer också uppgifter om brutala metoder mot "minst sju" Jehovas vittnen i staden Surgut i Sibirien. "Männen kläddes av nakna, påsar tejpades fast över deras huvuden. Deras händer bands, de blev slagna på fingrarna, nacken och fötterna," berättar Jarrod Lopes, talesperson för Jehovas vittnen i New York, för The Moscow Times. Han berättar att vatten hälldes över männens huvuden och att de hotades med vapen. Allt i syfte att skrämma. Männen uppmanades att avslöja information om Jehovas vittnens verksamhet, ledarskap och liknande. Jaroslav Sivulskij vid Jehovas vittnens Europaorganisation kallar handlingen "ett desperat och förfärligt försök av ryska myndigheter att pressa fram bevis för påstådd kriminell verksamhet". Förföljelserna mot Jehovas vittnen i Ryssland är ett direkt resultat av Högsta domstolens beslut i april 2017 att förbjuda Jehovas vittnen. Den ryska staten pekar ut Jehovas vittnen som extremister och sedan dess har hundratals Jehovas vittnen flytt från landet. Totalt beräknas antalet vittnen vara cirka 175 000 i landet. Första gången Jehovas vittnen registrerades under rysk lag var 1991 efter att Sovjetunionen fallit. Jehovas vittnen har dock verkat i landet sedan slutet av 1800-talet. Dagen 190221.
Religionsfrihet på undantag i Ryssland. Förföljelsen av Jehovas vittnen är en påminnelse om att också kristna befinner sig i en utsatt situation. Till de mänskliga rättigheter som är satta på undantag i Putins Ryssland hör i högsta grad religionsfriheten. Situationen tycks successivt ha förvärrats och det finns all anledning att följa utvecklingen. De färska rapporterna om gripanden, tortyr och åtal handlar om Jehovas vittnen, vars verksamhet är förbjuden efter en dom i Högsta domstolen för två år sedan. Det betyder inte att andra religionsutövare går säkra. Tvärtom ökar trycket även på andra grupper som står utanför den ortodoxa kyrkan, som är inte bara accepterad utan gillad av de politiska makthavarna. För första gången har Open Doors i år tagit med Ryssland på listan över länder där kristna förföljs. Dagen 190221.

Förbud mot smarttelefoner för ryska soldater. Ryska soldater ska inte få använda smarta telefoner när de är i tjänst. Soldaternas bruk av sociala medier ses som ett hot mot säkerheten, och i snabb takt har en lag i ämnet stiftats. På tisdag hölls i ryska parlamentets underhus duman den tredje och sista omröstningen. Drygt 400 av de 450 ledamöterna stödde lagändringen. I lagen förbjuds militärpersonal - stamanställda, värnpliktiga och reservister - att använda telefoner med vilka man kan ta bilder, spela in filmer eller få tillgång till internet. Förbudet gäller smarta telefoner, smartklockor, surfplattor och laptops. Traditionella mobiltelefoner med ring- och sms-funktioner är däremot tillåtna. Och soldaterna får fortsättningsvis använda smarttelefoner utanför tjänsten. Lagen ska nu genomgå behandling i parlamentets överhus, innan den stadfästs av president Vladimir Putin. Under senare år har soldaters verksamhet på sociala medier entydigt visat på Rysslands militära engagemang i östra Ukraina och Syrien, trots officiella försäkringar från Kreml att det inte finns några ryska styrkor där. Sedan 2017 är det förbjudet för ryska soldater att dela med sig information på nätet, och även att ta selfies. Genom den nya lagändringen kan soldaterna inte heller meddela var exakt de befinner sig. yle 190221.

Putin Prepares for New Cold War with Tight Economic Policies. The Russian President has quietly built a financial fortress. Putin's quietly built a financial fortress that government officials and Kremlin advisers say will safeguard the economy from the escalating salvos they see coming, all while keeping the U.S. and its allies guessing about Russia’s military capabilities and intentions. The Moscow Times 190221.

I'm Ready for Another Cuban Missile Crisis If You Want One, Putin Tells U.S. President Vladimir Putin has said that Russia is militarily ready for a Cuban Missile-style crisis if the United States is foolish enough to want one and that his country currently has the edge when it comes to a first nuclear strike. The Cuban Missile Crisis erupted in 1962 when Moscow responded to a U.S. missile deployment in Turkey by sending ballistic missiles to Cuba, sparking a standoff that brought the world to the brink of nuclear war. Putin fleshed out his warning in detail for the first time, saying Russia could deploy hypersonic missiles on ships and submarines which could lurk outside U.S. territorial waters if Washington now moved to deploy intermediate-range nuclear weapons in Europe. "[We're talking about] naval delivery vehicles: submarines or surface ships. And we can put them, given the speed and range [of our missiles]... in neutral waters. Plus they are not stationary, they move and they will have to find them," Putin said, according to a Kremlin transcript. "You work it out. Mach nine [the speed of the missiles] and over 1,000 kilometers [their range]." "It [the calculation] would not be in their favor, at least as things stand today. That's for sure." said Putin. "They [the tensions] are not a reason to ratchet up confrontation to the levels of the Cuban Missile Crisis in the 1960s. In any case that's not what we want," said Putin. "If someone wants that, well OK they are welcome. I have set out today what that would mean. Let them count [the missile flight times]." The Moscow Times 190221.
Putin calls on US to calculate ‘range and speed’ of Russia’s advanced weapons. Russian President Vladimir Putin said on Wednesday that the United States should calculate the flight range and velocity of Russia’s cutting-edge weapons before making decisions that may pose threats to Russia. Delivering his annual address to the Federal Assembly, Putin said that "there are a lot of those in the ruling class of the United States, who are obsessed with the idea of their exclusiveness and superiority over the rest of the world." Tass 190220.

All laser systems Peresvet to enter duty in December 2019. Laser systems Peresvet and aviation complexes armed with hypersonic missiles Kinzhal have confirmed their unique parameters during experimental combat duty, Putin said. All laser systems Peresvet, currently in the experimental operation phase in the armed forces, will enter combat duty in December, Russian President Vladimir Putin told the Federal Assembly on Wednesday. "Laser systems Peresvet and aviation complexes armed with hypersonic missiles Kinzhal have confirmed their unique parameters during experimental combat duty. The personnel has obtained the experience of their operation. In December this year all Peresvet systems provided for the armed forces will enter combat duty," Putin said. Research and development is continuing for the cutting-edge weapon systems that were mentioned in last year’s message, he remarked. "The work is going on rhythmically, without disruptions and according to a plan. The system Avangard I’ve already mentioned has begun to be produced serially. This year the first strategic missile regiment will be armed with it, just as it was originally expected. The heavy inter-continental ballistic missile Sarmat of unprecedented power is undergoing a cycle of tests," Putin said. He promised that efforts would continue to expand the infrastructure for the MiG-31 planes armed with Kinzhal missiles. "The unlimited range cruise missile with a nuclear power plant Burevestnik is being tested successfully," Putin stated. Tass 190220.

Putin: Work on advanced Tsirkon hypersonic missile proceeding on schedule. The work on the advanced Tsirkon hypersonic missile capable of developing a speed of up to Mach 9 is proceeding successfully and will be completed on time, Russian President Vladimir Putin said during his annual Address to the Federal Assembly on Wednesday. "Today I consider it possible to officially inform you about yet another advanced weapon," the Russian leader said, reminding the audience that he had promised during his last year’s annual address to both houses of parliament to tell sequentially about new armaments. "So, now this relates to another promising weapon, the work on which is proceeding successfully and will undoubtedly be completed within the planned timeframe. Namely, I want to tell you about the Tsirkon hypersonic missile," the Russian leader told the Federal Assembly. As the Russian leader said, this missile is capable of developing a flight speed of about Mach 9 and its range capability may reach over 1,000 km. The missile can hit both naval and ground targets, he added. "The missile is set to be used from the seaborne carriers of serial-produced surface ships and submarines, including vessels that have been built and are under construction for Kalibr precision missile systems," the president explained, emphasizing that the placement of new armaments on combat duty would not be a costly effort. The Russian leader also said that seven new multirole submarines would be delivered to the Russian Navy two-three years ahead of the schedule established by the state armament program in order to protect Russia’s national interests and also that five blue-water surface ships will be laid down soon. Sixteen more warships of this class will enter service with the Russian Navy by 2027, the Russian leader said. Tass 190220.

Putin says no analogs (jämförbara) of Russian weapons will be developed in the world anytime soon. Russian President Vladimir Putin said that Russia will continue strengthening its defense potential, developing and upgrading the Armed Forces. There will be no analogs of Russian weapons in the world in the foreseeable future, Russian President Vladimir Putin said on Friday at the Grand Kremlin Palace ahead of the concert in celebration of the Defender of the Fatherland Day. "You know that we prioritize equipping our army with the most modern weapons, control and communication systems. Our prospective weapons do not have any analogs in the world, at least for now, and I think that they won't for a long time," Putin said. He added that this is the result of the state's systematic and targeted measures, as well as of the tireless work of scientists, constructors, defense industry. "Their unique achievements represent the basis for successful development of the army and the fleet in future decades, as well as for security and peace for Russia, for our successful and dynamic development," he noted. Tass 190222.

Russia to develop land-based Kalibr-M missile. The land-based variant of the Kalibr-M cruise missile is planned to be developed over the possible complete withdrawal of the United States from the Intermediate-Range Nuclear Forces (INF) Treaty, a source in the defense industry told TASS on Saturday. "Considering the possible complete withdrawal of the US from the INF Treaty, it is planned that the land-based variant of the ship-launched cruise missile Kalibr-M with maximum range of over 4.500 kilometers will be developed," the source said. Tass 190223.

Russia’s Black Market Totaled 20% of GDP in 2018. The size of Russia’s shadow economy was equal to 20 percent of the GDP last year, media reported Friday, citing the Rosfinmonitoring state financial watchdog. The watchdog recorded 20.7 trillion rubles ($315.9 billion) in undeclared imports and income taxes, as well as under-the-table salaries and other suspicious transactions, in 2018, the RBC news website reported. That amounts to a little under 20 percent of Russia’s 103.6 trillion ruble GDP, the news outlet said Friday. The value of the shadow economy rose slightly from 2017, when it was estimated at 18.9 trillion rubles. Meanwhile, in 2016, the shadow economy was estimated as having a value of 24.3 trillion rubles, or 28 percent of GDP, RBC said. The 20.7 trillion ruble shadow economy last year was bigger than the 18 trillion rubles allocated to total federal budget spending in 2019. Almost 15 million Russians worked off the books in 2018 with a total illicit payroll of around 11 trillion rubles, RBC cited the Rosfinmonitoring report as saying. The Moscow Times 190222.

Siberian Shamans Revive Ancient Camel-Burning Rite ‘to Help Russia’. A recent video showing Siberian shamans performing a sacrificial burning of camels “for the consolidation of Russia and its peoples” has outraged online users and drawn the prosecutors’ attention. Footage dated Feb. 1 showed shamans in the Irkutsk region dragging two-humped camels, lighting a bonfire and beating traditional tambourines in a circle. In the video, Russia’s deputy head shaman Artur Tsybikov is heard explaining that a total of five camels had been sacrificed. The controversial rite appeared online after a video published earlier this month showed a congregation of Russian witches casting spells in favor of President Vladimir Putin. The Moscow Times 190222.

Val i splittrat Moldavien. I Moldavien, som ligger mellan Ukraina och Rumänien, är det idag parlamentsval. Där står valet mellan partier som antingen är för närmre relationer med Europa eller Ryssland. Det finns två riktningar i Moldavien, som splittrar landet. Den ena vill närma sig Ryssland, medan den andra sidan vill fortsätta närma sig EU, som man har ett associeringsavtal med om att bygga närmre relationer. EU har dock avbrutit sitt ekonomiska stöd till Moldavien eftersom de anser att Moldavien styrs av en oligark. Det demokratiska systemet fungerar inte bra. Moldavien har som de flesta före detta sovjetiska länderna enorma problem med korruption och det mäktiga Demokratiska partiet styrs av en oligark, som kontrollerar det mesta av det politiska livet i Moldavien. Så att något skulle förändras är det få som tror att ett val ska leda till. Dessutom ett val vars kvaliteter redan diskuteras. På morgonen träffade vi hit-bussade väljare som köade utanför en vallokal. Människor som på ett organiserat vis som bussas in från okänd plats för att rösta. De vi såg gå in och ut ur en vallokal ville inte prata med oss, de var "rädda" som en kvinna uttryckte det. Landet är också i praktiken delat efter ett krig på 90-talet. I utbrytarregionen Transnistrien, bara några mil från Chisinau finns rysk trupp. SR 190224.

Ryskt flyg mycket nära svenskt signalspaningsplan. I början av veckan flög ett ryskt SU 27-plan mycket nära ett svenskt signalspaningsflygplan under en flygning över Östersjön. "Det är ett oacceptabelt uppträdande," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Incidenten inträffade i början av veckan i internationellt luftrum. Det ryska jaktplanet flög på ett avstånd av mindre än 20 meter från det svenska och försvarsmakten har rapporterat händelsen till regeringen. "Vi betraktar det som ett provocerande uppträdande och en mycket medveten handling i sammanganget. Den här typen av närgånget flygande har vi varit med om både hösten 2017 och våren 2018, så det inte fösta gången," säger Peter Hultqvist. Det svenska signalspaningsplanet var på normalt uppdrag i Östersjön och befann sig mellan Gotland och Baltikum när ett ryskt plan lyfte från Kaliningrad och flög i fatt det svenska planet, berättar överste Anders Persson. "Först passerade de framifrån och sedan kom de tillbaka och åkte ifatt och lade sig väldigt, väldigt nära, närmare än vad som brukar vara vanligt," säger Anders Persson. Sådana ryska "uppvaktningar" är inte helt ovanliga, enligt Anders Persson, men den här gången var det ryska jaktplanet ovanligt nära. "Man brukar inte närma sig med så hög fart som de gjorde framifrån och sedan svänga runt och sedan komma ifatt med överljudsfart." Rysslands försvarsministerium förnekar att det ryska planet utförde några farliga manövrar - och säger i ett uttalande att syftet var att identifiera det främmande planet. Men Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist ser allvarligt på händelsen. "Det är ett oacceptabelt uppträdande. Försvarsmakten betecknar det som en särskild händelse utöver det vanliga," säger försvarsministern. Kan man inte säga att det svenska planet flugit nära det ryska? "Nej, Vi har inte sökt oss till något annat flygplan utan flugit enligt en fastställd rutt. Det är viktigt att den här typen av incidenter kommer fram offentligt. Annars finns det risk att det kan leda till andra händelser som man inte vill vara med om, som kollisioner. Det är oerhört riskfyllt." Ekot har försökt att nå den ryska ambassaden utan framgång. SR 190222.
UD kallar upp Rysslands ambassadör efter flygincident över Östersjön. Rysslands ambassadör har kallats upp till UD och kommer under måndagen tas emot av chefen för UD:s enhet för europeisk säkerhetspolitik. "UD ser allvarligt på händelsen. Det ryska planet har agerat omdömeslöst och oprofessionellt på ett sätt som äventyrat flygsäkerheten. Händelsen har ägt rum över internationellt vatten. Det svenska planet var i sin fulla rätt att flyga i området," säger UD:s presskommunikatör Diana Qudhaib. Det var strax före lunch i tisdags som ett ryskt Su-27-stridsflygplan flög nära ett svenskt signalspaningsflygplan utanför den baltiska kusten. Det svenska flygplanet utförde ett av sina rutinuppdrag och flög över internationellt vatten och luftrum, uppgav Försvarsmakten. "Då blev det uppvaktat. Det kom en Su-27:a som vi bedömer som rysk incidentjakt. Det närmade sig med hög fart - överljudsfart - och mötte oss. Det svängde runt och efter ytterligare en passage så la den sig väldigt nära. Det var omkring 20 meter som du ser på bilderna," sa Anders Persson, flygstabschef i Uppsala i fredags. Det ryska jaktflygplanet tog den första närkontakten utanför den baltiska kusten, men ännu en kontakt togs längre söderut nära den ryska enklaven Kaliningrad i Östersjön. "Den första kontakten var utanför Baltikum. Sen följde den oss nedåt en bit och så släppte den oss," sa Anders Persson i fredags. Tidigare i år uppgav Försvarsmakten att tre ryska militärflygplan hade kränkt svenskt luftrum söder om Karlshamn den 19 januari. Ett ryskt signalspaningsflygplan av typen Il-20 hade gjort en flygning över Östersjön, eskorterat av två stridsflygplan av typen Su-27 Flanker. Söder om Karlshamn i Blekinge flög de ryska planen en kort stund in på svenskt territorium utan tillstånd, uppgav Försvarsmakten. Drygt en vecka senare hade UD ett möte med en tjänsteman från den ryska ambassaden med anledning av flygkränkningen i januari. svt 190224.
Russian version: Su-27 fighter jet intercepts Sweden's Gulfstream plane near Russian border. Russia's Su-27 fighter jet has intercepted Sweden's Gulfstream reconnaisance plane that was approaching Russian borders, the Russian Defense Ministry said on Friday. The defense ministry said that on February 19 Russian airspace control systems registered an aerial target approacing Russia's borders over the Baltic. A Su-27 fighter jet was sent to establish the origin of the target. "The crew of the Russian fighter jet approached the aerial object from a safe distance for visual identification and identified it as Sweden's Gulfstream reconnaisance plane," the defense ministry said. After the Swedish plane flew away from the Russian border, the Su-27 fighter jet returned to its base, the ministry added. Swedish Armed Forces said earlier that the Russian fighter jet came less than 20m close to the Swedish plane. Tass 190222.

Misstänkt valfusk i Moldavien. Bussar med 37 000 transnistrier körde till vallokalerna i Moldavien. Nu tros transnistrierna ha blivit betalda för att rösta. I vad som ser ut som ett organiserat försök att påverka valresultatet bussades tiotusentals medborgare till vallokalerna, människor som bor i utbrytarrepubliken Transnistrien. "De kommer hit för att rösta på partier som vill vinna, det är därför de tas hit. Om du frågar dem varför de är här eller vem som tog hit dem svarar de bara att de inte vet vem, att de togs hit för att rösta och att de inte vet varför," det säger Sergej som bor i byn Cosnita. Nere vid vallokalen i den annars lugna och tysta byn är det en enorm kö av människor. De kommer från bussar av allehanda slag och tidsåldrar som står parkerade i byn och som kör in med jämna mellanrum. Enligt valkommissionen bussades 37 000 transnistrier över till vallokalerna. De vill inte prata med journalister, men för Sveriges Radio berättar de om var de kom ifrån. Det förekommer även uppgifter från flera av dem att de har fått mellan 200 och 400 kronor i betalning för att åka på en dagstur att rösta, men från vem, det vet vi inte. Efter kriget i Moldavien i början på 90-talet bildades utbrytarrepubliken Transnistrien som ses som en del av Moldavien. Därför kan de, även om de alls inte bor på regeringskontrollerade områden, fortfarande rösta i moldaviska val. Men att så många kommit, och på ett så uppenbarligen välorganiserat vis, har inte hänt vid tidigare val. Valresultatet som blev klart på måndagsmorgonen visar att det moldaviska parlamentet blir delat mellan fyra partier. Två av dem är för närmare relationer till EU, ett av dem vill i stället ha närmre relationer med Ryssland, som också är kopplade till regimen i Transnistrien, där det finns rysk trupp. Men den demokratiska verkligheten i Moldavien är på ett korrupt vis mer pragmatisk än ett valresultat. Korruption och landets dominerande oligark Vlad Plahotniuc kommer troligen att vara mer avgörande för landets framtida färdväg, än ett demokratiskt val. Efter förra valet 2014, var hans demokratiska parti bara det fjärde största, men efter att ledamöter från andra partier strömhoppat, var de plötsligt största parti. SR 190225.

Säpo: Misstänkta agenten har träffat ryska officeren i två år. Den misstänkta agenten som greps på tisdagen har träffat den ryske underrättelseofficeren sedan 2017. "Och när man har träffats har man gjort vad man kunnat för att hemlighålla mötena," säger Daniel Stenling, chef för kontraspionaget på Säpo. En misstänkt agent greps under ett hemligt möte i Stockholm på tisdagen, och anhölls på onsdagen. Mannen misstänks ha lämnat ut hemlig information till en rysk underrättelseofficer. Men om underrättelseofficeren misstänks för att ha försökt värva fler agenter i Sverige vill Säkerhetspolisen inte svara på. Det var alltså på tisdagen som säkerhetspolis och polis slog till mot en hemligt möte mellan den misstänkta mannen och den ryska underrättelseofficeren. Underrättelseofficeren ska ha en diplomatisk befattning, och kunde därför inte gripas på grund av diplomatisk immunitet. Den misstänkta agent som han ska ha värvat uppges arbeta inom högteknologisk industri. Personens arbetsuppgifter är av intresse för främmande makts underrättelseverksamhet, enligt Säpo. Den misstänkta brottsligheten ska ha pågått sedan åtminstone 2017. "Vi har följt det här under ganska lång tid," säger Daniel Stenling på Säpo. SR 190227.
Misstänkt Rysslands-spion häktad. En 45-årig man häktas för att ha spionerat på Sverige för Rysslands räkning. Han har tidigare arbetat på Chalmers tekniska högskola. Mannen greps i centrala Stockholm. Enligt häktningsframställan ska brottet ha pågått sen den 1 januari 2017, till den 26 februari i år då han greps under ett hemligt möte med en rysk underrättelseofficer. Mannen är 45 år och svensk medborgare bosatt i Göteborg. Han har tidigare forskat vid Chalmers tekniska högskola. I dag har han i stället två företag, som bland annat sysslar med konsultverksamhet inom teknikbranschen. Mannen begärdes häktad på sannolika skäl misstänkt för olovlig underrättelseverksamhet. SR 190301.
Misstänkt ryss kvar i Sverige. Utrikesdepartementet har kallat upp den ryska ambassadören för att kräva att en rysk diplomat som misstänks för underrättelseverksamhet i Sverige ska lämna landet. Enligt DN:s uppgifter är den ryske mannen officer vid den ryska underrättelsetjänsten SVR men arbetar utåt som diplomat vid ryska ambassaden i Stockholm. SR 190313.

Ryssland slutar följa INF-avtalet. Rysslands president Vladimir Putin har nu skrivit under ett dekret som innebär att landet slutar följa INF-avtalet om nedrustning av kärnvapen – tills USA slutar bryta mot det. För drygt en månad sedan meddelade USA att man skulle lämna avtalet - som ingicks under Kalla kriget för att reglera ländernas användning av medeldistansrobotar. Därefter sade Ryssland att man skulle göra samma sak. Avtalet ingicks under Kalla kriget och syftar till att reglera parternas användning av medeldistansrobotar. Dekretet som Putin skrivit under är formulerat som så att Ryssland kommer att sluta följa avtalet tills USA slutar att bryta mot det. SR 190304.

Evangeliska alliansen: Ryssland bryter mot religionsfriheten. Ett brott mot religionsfriheten. Evangeliska alliansen kritiserar i skarpa ordalag den dom på sex års fängelse som en rysk domstol avkunnat mot ett Jehovas vittne. I förra månaden dömdes den danske medborgaren Dennis Christensen till sex års fängelse. Enligt domstolen i staden Orjol har Christensen gjort sig skyldig till att "organiserat extremistiska aktiviteter". Christensen, som är utbildad ingenjör, har bott i Ryssland i många år och är gift med en ryska, Irina, även hon ett Jehovas vittne. Han kom till Ryssland 1995 för att hjälpa till vid ett bygge för Jehovas vittnen, och blev kvar. Evangeliska alliansen uppmanar de ryska myndigheterna att respektera internationella mänskliga fri- och rättigheter och uttrycker oro för att religionsfriheten åsidosätts i Ryssland. Nyligen rapporterade religionsfrihetsorganisationen Forum 18 att drygt 100 Jehovas vittnen runt om i Ryssland står åtalade för att ha organiserat, finansierat eller deltagit i religiös verksamhet. Uppgifter har också kommit om att en grupp Jehovas vittnen har torterats. Dagen 190304.

Alarm bells in Washington as Russia and China TEAM UP for terrifying weapons system. Chinese military personnel are being trained to use Russia’s deadly S-400 Triumf missile system in another example of cooperation between the two superpowers which is likely to set alarm bells ringing in Washington. Chinese personnel will learn how to operate the state-of-the-art weaponry, according to Russian state news agency TASS. A military-diplomatic source said: "About 100 military servicemen from the People’s Liberation Army of China will undergo instruction at a Russian training centre in the operation and combat uses of the second regimental set of the S-400 system, to be provided to China in the second half of the year." China is the first foreign customer to purchase the S-400 Triumf system, with the contract covering two regimental sets. The first set was delivered last spring, and in December 2018, China successfully used the system at its proving grounds to hit ballistic and aerodynamic targets. Speaking in January, another source told TASS: "The second test firing of the S-400 was carried out in December last year at a Chinese firing ground. "The 48N6E missile fired by the system’s launcher hit an aerodynamic target simulating an aircraft flying at a speed of more than 600 meters per second." The Triumf system’s 40N6 long-range surface-to-air missiles are capable of hitting hostile jets and even hypersonic cruise missiles, and travel at more than half a mile a SECOND. They have a destruction range of 236 miles for aerial targets - the United States use Patriot PAC-3 missiles which have a maximum range of just 62 miles. China’s acquisition of the technology from Vladimir Putin's Russia is the latest example of closer cooperation between Moscow and Beijing, and follows Vostok 2018, a massive military drill held in Siberia and Russia’s far east in September. This involved 300,000 soldiers, including several thousand troops from China’s People’s Liberation Army (PLA). At the time, Dmitri Trenin, a a former Russian army colonel and director of the Carnegie Moscow Center think tank, said: "With its Vostok 2018 exercise Russia sends a message that it regards the US as a potential enemy and China as a potential ally. "China, by sending a PLA element to train with the Russians, is signalling that US pressure is pushing it towards much closer military cooperation with Moscow." Express 190305.

Turkey dismisses US threat about buying Russian S-400 air defense system. Turkey has brushed off America’s threat to renege on the sale of F-35 fighter-bombers if Turkey goes ahead with its purchase of the Russian S-400 air-defense missiles. "Turkey buys anything it needs and nobody can intervene," Foreign Minister Mevlut Cavusoglu said today. "If we need S-400s, we will buy them." His remarks came a day after US State Department spokesman Robert Palladino told reporters of the consequences of Turkey’s acquiring a Russian weapon that is not compatible with NATO systems. "We have clearly warned Turkey that its purchase of S-400s will result in a reassessment of Turkey’s participation in the F-35 program and risk other potential, future arms transfers to Turkey as well as lead to potential sanctions under the Countering America’s Adversaries Through Sanctions Act," Palladino said. The 2017 law, which is intended to punish Iran, North Korea and Russia, prohibits other countries from trading with the Russian arms industry. Al-Monitor 190306.

Chinese President Xi Jinping's astonishing rise to become one of the world's most powerful people. For a man named by Forbes as the world's most powerful person, there's been little transparency as to how Xi Jinping accrued so much power in such a relatively short amount of time. China's President was almost unknown to the world just over a decade ago - even his folk singer wife, Peng Liyuan, was far more renowned than the trailblazing political statesman. But over the last 50 years Mr Xi - the son of a powerful communist revolutionary - strategically used his personal life narrative as a cave-dwelling farmer during the Cultural Revolution in the 1960s and '70s to grant himself political validation as he rose steadily but patiently through ranks of the Chinese Communist Party (CCP) right to the top.Few pundits would have predicted the amount of influence and power the Chinese leader has come to wield after becoming the nation's paramount leader in November 2012 - launching sweeping anti-corruption crackdowns against senior politicians while asserting himself on the world stage - let alone imagine that he'd be able to pull off abolishing China's 10-year presidential term limits exactly one year ago in March 2018 during last National People's Congress. As the 2019 National People's Congress kicks off this week, we take a look at the astonishing tale of the high-profile leader: from life among Beijing's elite as a child, to living in a cave as an exiled farmer in China's remote countryside, to becoming Beijing's most powerful leader since Chairman Mao Zedong. Key points: Xi Jinping was 're-educated' by farmers in a remote village when he was a teenager. It reportedly took him 10 tries before being accepted as a Communist Party member. He acquired all three leadership roles - head of the Communist Party, military and state - by the start of his tenure in 2013. ABC 190306.

Ryssar demonstrerade i flera städer mot beslut om blockeringar av trafiken på internet. Tusentals personer har gått ut på gatorna i flera ryska städer för att demonstrera mot regeringens och president Vladimir Putins åtstramningar av internettrafiken. Folk kallades till demonstrationer efter att parlamentets underhus röstat för ett lagförslag som förbjuder internettrafik i Ryssland via utländska servrar. Lagförslaget ska ännu godkännas i en andra omgång. Roskomsvoboda - en frihetsgrupp på internet - uppmanar ryssarna att vädja till parlamentarikerna att rösta ner lagförslaget. Kritikerna konstaterar att det här är president Putins senaste försök att kontrollera internet. Regeringens åtgärder befaras småningom komma att leda till total censur och isolera landet från omvärlden. "Vi är här eftersom anonymitet håller på att tillintetgöras i Ryssland. Myndigheterna antar lagar som tillåter dem att placera människor i fängelse utan orsak. Nu blockeras allt fler online-funktioner och vår informationstillgång stoppas," säger en av demonstranterna till nyhetsbyrån AFP. "Du behöver mörker för att stjäla och mörda - och i alla andra fall behöver du ljus. För oss i dag är internet ljuset," säger en annan person som kommit för att lyssna på aktivister som talar om internetfrihet. Många människor hade sammankallats till demonstrationen via den populära appen Telegram. De ryska myndigheterna har kontinuerligt - utan framgång - försökt stoppa Telegram. Ryska myndigheter hotar också med olika slags åtgärder mot internetmedierna Facebook, Twitter och Google. yle 190310.

Mycket på spel i aktivisträttegång i Tjetjenien. Ojub Titiev, från människorättsorganisationen Memorial står åtalad för narkotikabrott. Till vår korrespondent säger han att rättegången hålls för att sända en signal till organisationer som hans. I Tjetjenien pågår en viktig rättegång. Åtalad står Ojub Titiev, den som leder arbetet på den kända människorättsorganisationen Memorial i den våldsamma republiken Tjetjenien. Sveriges Radios korrespondent Jesper Lindau är på plats och fick prata med honom genom stålgallret innan rättegången började. "Vi förväntar oss att de kommer att döma mig, utan tvekan. Ingen i vår republik vågar att frikänna någon," säger Ojub Titiev och sticker ut huvudet mellan vita tjocka stålstänger, i den bur som står i rättssalen. Det är en mycket viktig rättegång om framtiden för människorättsorganisationen Memorial som länge har kartlagt och bevakat brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien. För tio år sedan sköts Ojub Titievs föregångare inom Memorial Natalja Estemirova till döds här på grund av sitt arbete. Ojub Titiev har blivit åtalad för narkotikabrott. "Mina advokater har bevisat att det är ett fabricerat åtal, ett riktigt smutsigt fabrikat," säger Ojub Titiev. Det handlar om marijuana som polisen hävdar att de hittat i hans bil för mer än ett år sedan och Ojub Titiev har suttit fängslad sedan dess. Hans advokater har lagt fram bevis, men inget av dem har accepterats av domstolen, och få tror på annat än en fällande dom. Memorial fortsätter sitt arbete, men har stängt kontoret i Tjetjenien. Ojub Titiev tror att den här rättegången är till för att ge en signal till de som slåss för mänskliga rättigheter. "Risken är att det inte kommer att vara några människorättsförsvarare kvar i vår republik till slut," säger han till vår korrespondent. SR 190311.
Rysk aktivist döms till fyra års fängelse. En domstol i Tjetjenien dömde i dag en känd människorättsförsvarare till fyra år i fängelse. Det är en dom som av människorättsorganisationer ses som ett sätt att stoppa arbetet med mänskliga rättigheter i den hårt styrda ryska republiken. Ojub Titiev tog emot domen i rättssalen i byn Sjali, instängd i en liten bur bakom vita stålstänger. Han är den lokale chefen för människorättsorganisationen Memorial och har under många år, ända sedan hans föregångare Natalja Estemirova sköts till döds, kartlagt brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien. Brott som tortyr, mord och försvinnanden. Ojub Titiev, som tidigare tagit emot Vaclav Havel-priset från Europarådets parlamentariker, dömdes till fyra år i fängelse för narkotikabrott. Rättegången har av flera människorättsorganisationer, som Amnesty International och Human Rights Watch, beskrivits som påhittad. Nästan inga av de bevis som försvaret tagit fram har ens accepterats av domstolen. Jag träffade Ojub Titiev i förra veckan där han satt i sin bur. Då berättade han att domen var väntad och att det handlar om att arbete för mänskliga rättigheter inte är önskvärt i Tjetjenien. Men han gav inte upp. "Vi måste fortsätta vårt arbete, vi kommer inte att stoppas, vi kommer att fortsätta," sa Ojub Titiev. Efter att han greps stängdes Memorials kontor i Tjetjenien och idag är det få som öppet arbetar där med att bevaka mänskliga rättigheter. Tjetjenien är en del av Ryssland. Men i en rapport från förra året som gjordes av OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa dras slutsatsen att polismän och säkerhetsstyrkor i Tjetjenien som torterar, tvingar fram bekännelser och dödar tillåts verka där under nästan "total straffrihet". SR 190318. Kommentar: En modig man som stod upp för sanningen.

Russia says it's going to arm a secretive submarine with 6 nuclear 'doomsday' devices. Russia built an underwater nuclear torpedo with a massive warhead designed to cause tsunamis and devastate entire continents. Russia says it will arm one of its most secretive subs with up to six of these devices by 2020. The sub has also been linked to possible clandestine efforts to destroy vital undersea cables. All nuclear weapons pose extreme danger, but nothing like Russia's planned secretive sub and its devastating torpedoes has ever been done. Russia will deploy what's been described as the deadliest nuclear weapon ever aboard mysterious submarines by 2020, state media has announced, citing a Russian defense-industry source. The Russian "Poseidon" nuclear-powered torpedo - reputed to carry a 100 megaton to 200 megaton nuclear warhead and meant to erupt underwater for maximum effect - will reportedly deploy aboard the Project 09852 sub Belgorod, which is a converted nuclear-powered cruise-missile sub expected to go on combat duty in 2020. The new Belgorod submarine is "not operated by their navy. It's operated by a separate branch of their ministry of defense," Metrick said. The US and other countries field nuclear-powered submarines capable of firing nuclear missiles, but the Poseidon represents a unique danger to life on earth. Most nuclear weapons seek to minimize radioactive fallout and simply destroy military targets. Russia took the opposite approach with the Poseidon. The weapon is said to use a warhead, perhaps the strongest ever, designed to come into direct contact with water, marine animals, and the ocean floor, kicking up a radioactive tsunami that could spread deadly radiation over hundreds of thousands of miles of land and sea and render them uninhabitable for decades. In short, while most nuclear weapons can end a city, Russia's Poseidon could end a continent. Russia has also repeatedly threatened the US and Europe with the weapon, which it said it could park off a coast and detonate at a time of its choosing. While a nuclear exchange between the US and Russia would cause incredible death and destruction and plunge much of the world into the dark ages, a secretive, stealthy submarine designed to launch six "doomsday" devices would be the most deadly weapon in human history and pose a direct threat to life on earth. The inclusion of a mini-sub, which experts speculate could destroy vital undersea cables, operated by a shadowy branch of Russia's military suggests another clandestine purpose for this weapon. Business Insider 190312.

Ministeriernas nya Rysslandsrapport: Finland kan utsättas för större påtryckningar än tidigare. Finlands allt mer framträdande roll i organiseringen av det västliga försvaret kan leda till att kritiken och påtryckningarna från Ryssland ökar. Det framkommer i en ny rapport. Rapporten visar att Ryssland har två centrala budskap till Finland. I det positiva budskapet betonas grannländernas goda och fungerande förhållande. I det negativa budskapet varnas Finland för att goda relationer till Ryssland inte är en självklarhet, om inte Finland agerar ansvarsfullt och tar de ryska intressena i beaktande. Speciellt det första, positiva budskapet meddelas direkt via officiella kanaler i samband med besök eller uttalanden. Det negativa budskapet förmedlas via inofficiella kanaler och indirekt. Förhållandet till Finland återspeglar Rysslands mer omfattande mål vad gäller utrikes- och militärpolitik. Till dessa mål hör att stoppa utvidgningen av Nato och att försvaga EU:s beslutsförmåga. Den internationella politiken är för Ryssland en konstant maktkamp, och målet är ett splittrat väst. "Ur rysk synvinkel har den valda linjen fungerat," fastslår rapporten. Trots Rysslands ekonomiska problem har landet lyckats garantera tillräckliga resurser för att utveckla armén. Ett upprustningsprogram som sträcker sig fram till 2020 har utvecklat de väpnade styrkornas materiella förmåga, och genom tillräcklig finansiering har man kunnat utöka antalet övningar. "I det nya upprustningsprogrammet, som sträcker sig till år 2027, hålls finansieringen på nuvarande nivå," står det i rapporten. De väpnade styrkornas kapacitet och Rysslands upprepade bruk av militär styrka är faktorer med betydelse för Finlands egna säkerhetsbedömningar. Ur finländskt perspektiv innebär den inrikespolitiska situationen i Ryssland inga stora förändringar, trots att där finns gott om problem: Den ekonomiska tillväxten är långsam, korruptionen är djupt rotad i samhället och befolkningen åldras. "Inga plötsliga kollapser är att vänta i ekonomin. Men det kan hända att det nuvarande samhällsfördraget, skapat på 2000-talet, sätts på prov under de närmaste åren till följd av medborgarnas ökande missnöje med impopulära reformer likt pensionsreformen," står det i rapporten. yle 190312.

Säpo: Hoten mot Sverige ökar. På torsdagen presenterades Säkerhetspolisens årsbok för 2018. Den svarar bland annat på hur underrättelsehotet ut mot Sverige ser ut, och hur extremistmiljöerna har utvecklats och hur deras verksamhet förändrats. Säpo skriver också att hotbilden mot Sverige är bredare än tidigare samt att det finns brister i säkerhetsskyddet. Under senare år har framför allt Ryssland utvecklat förmågan att agera inom gråzonen, där man aktivt och dolt påverkar andra stater, enligt Säpos årsbok - där man även konstaterar att säkerhetsskyddsinventeringen som Säpo gjorde under förra året visade på vissa förbättringar i myndigheternas säkerhetsskydd, men att det finns fortsatt brister. Ryssland försöker påverka bilden av Sverige, via olika kanaler, både öppna och dolda. Ett exempel på detta är hur ryska medier målande beskriver Sverige som ett land i ständig kris, enligt Säpo. Även Kina bedriver verksamhet mot Sverige inom ramen för det som är en gråzon. Det handlar om både lagliga och olagliga metoder, industrispionage, politiskt spionage, i syfte att stärka Kinas ekonomi och militära förmåga, enligt myndigheten. Enligt årsboken utgör den våldsbejakande islamistiska miljön fortfarande det största hotet mot Sverige, utifrån ett attentatsperspektiv. Enligt Säpo finns totalt tre extremistmiljöer som har som mål att ändra samhällsordningen. Utöver den våldsbejakande islamismen handlar det om vit makt-miljön och den autonoma miljön. Dessa aktörer agerar genom att systematiskt använda våld, hot och trakasserier för att avskaffa eller ändra Sveriges demokratiska styrelseskick, enligt Säpo. SR 190314.

Baptister förbjuds i ukrainsk utbrytarrepublik. Baptister i staden Luhansk i östra Ukraina har förbjudits att hålla gudstjänster. "Det är en sorglig utveckling," säger Björn Wågstrand som arbetar med Ukrainahjälp via pingströrelsen. Dagen 190315.

Blir olagligt att skriva "respektlöst" om staten. President Putin har skrivit under ny lag om nätcensur. Nu blir det olagligt att "skriva respektlöst" om myndigheter i Ryssland, rapporterar AFP. Nätbaserade medier kommer också att kunna bötfällas för fake news enligt den nya lagen som klubbades på måndagen. Människorättsaktivister har varnat för att lagen kan komma att missbrukas av ryska myndigheter för att inskränka yttrandefriheten, rapporterar AFP. SR 190318.

Uigurer får flyktingstatus. Det blir lättare för uigurer och andra muslimska minoriteter från Kina att få asyl och uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket har beslutat att uigurer och andra muslimska minoriteter i Kina som söker skydd i Sverige ska betraktas som flyktingar. Det innebär att de i större utsträckning kommer att beviljas asyl. "Det vi sett är att det är en ganska långtgående statlig repression. Där man kan gripa och internera personer utan egentliga brottsanklagelser. Man placeras i det som beskrivs som omskolningsläger. Det här sker godtyckligt," säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket. Redan i september stoppades utvisningar av uigurer, och i ett nytt ställningstagande slår Migrationsverket fast att det räcker med att vara uigur i sig för att det finns en risk för förföljelse och att asyl därför ska beviljas. Muslimsk religionsutövning är i praktiken förbjuden i Xinjiang-provinsen i Kina och situationen har enligt Migrationsverket förvärrats. Uigurer i regionen riskerar att godtyckligt bli gripna och utan rättegång placeras i så kallade omskolningsläger. En av de uigurer som nu befinner sig i Sverige berättar att hans föräldrar har placerats i ett sådant läger. "Jag vet inte om de lever eller inte. Jag vet bara att de hamnat i de så kallade omskolningslägren," säger den uiguriskan mannen. Carl Bexelius på Migrationsverket tror inte att beslutet kommer att innebära att fler uigurer söker asyl i Sverige. "Nej vi har relativt få asylsökande från Kina och vi fattade beslut om att inte utvisa de här grupperna redan i september och vi såg ingen ökning då," säger Carl Bexelius. SR 190319.

Kina-ambassadör förnekar brott. Sveriges tidigare Kinaambassadör Anna Lindstedt nekar till brott, säger hennes försvarsadvokat Conny Cedermark till Ekot. Brottsmisstanken gäller "egenmäktighet vid förhandling med främmande makt". Frågan är om ambassadören har brutit mot lagen i samband med att hon anordnade ett möte i Sverige med kinesiska affärsmän och dottern till den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai. Sveriges tidigare Kina-ambassadör Anna Lindstedt har, i motsats till vad som rapporterades igår, inte formellt delgivits misstanke om brott. Det säger åklagaren i målet, Hans Ihrman, till Ekot. Lindstedt är dock fortfarande föremål för den utredning om brott mot rikets säkerhet som pågår sedan mitten av februari och hon har tilldelats en offentlig försvarare, Conny Cedermark. Utredningen rör ett möte på Sheraton hotell i Stockholm i januari, där Anna Lindstedt, Angela Gui, dotter till fängslade förläggaren Gui Minhai, och kinesiska affärsmän deltog. Enligt uppgift för att diskutera fallet Gui Minhai. Efter att mötet blev känt inleddes en förundersökning om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt. SR 190320.

Mustchefen: Säkerhetsläget fortsätter försämras. Det säkerhetspolitiska läget runt Sverige har fortsatt försämrats det senaste året, enligt den militära underrättelsetjänstens, Must, årsrapport. Främmande makt genomför återkommande operationer för att få fram fler hemliga uppgifter om svenska myndigheter, företag och inte minst försvaret, enligt Gunnar Karlsson som är chef för Must: "Vi har haft ett underrättelsehot mot Sverige under många år och vi ser att det underrättelsehotet fortsätter att finnas där på åtminstone samma nivå. Man är ute efter allting från kunskaper om det svenska militära försvaret till att stjäla företagshemligheter," säger generalmajor Gunnar Karlsson. Trenden med ökad militär aktivitet i Östersjöområdet fortsätter också. Exempelvis placerar Ryssland ut nya vapensystem samtidigt som Nato ökar närvaron. SR 190320.

Italien och Kina möts om ny sidenväg. Kinas president besöker Rom för att tillsammans med den italienska regeringen underteckna en avsiktsförklaring om infrastrukturprojektet som ofta kallas Nya sidenvägen. Projektet är kontroversiellt i Europa och detaljerna i avtalet är oklara. "Visst kan samarbetet ge stora möjligheter, men Italien rör sig mot ett "tomt" avtal," säger Alessia Amighini, chef på centret för Asienstudier i Milano. In i det sista råder osäkerhet om vad överenskommelsen innehåller och det har även fått EU att reagera. Alessia Amighini är docent i ekonomi och chef på Asiencentret i Milano och i Rom för ett möte om Kina i parlamentet Monte Citorio. "Man kan jämföra det här generellt skrivna avtalet med det som Frankrike skrev med Kina, där förväntningarna på respektive part var preciserat i detalj," säger hon. Syftet är att öka infrastrukturkopplingen mellan länderna, det gäller vägar, järnvägar, broar, hamnar och telekommunikation i det som kallas One Belt One Road eller den nya Sidenvägen. Italien är det första av länderna i G7 som sluter en sån här avsiktsförklaring. Men Kina verkar ha mest att vinna. Kinas strävan efter att bli störst inom vetenskap och teknologi innebär att landet tillskansar sig kunskap som på sikt skulle kunna innebära en säkerhetsrisk för hela Europa om man inte är försiktig, enligt Helena Legarda från Mercator Institute of China studies. Igår skrev Kinas president i Milanotidningen Corriere della sera om vänskapsbanden mellan Kina och Italien. Och samarbetets betydelse, understryks av att Xi Jinpings besök i Italien pågår från torsdag kväll till lördag eftermiddag. Besöken i Frankrike och Monaco är kortare. Den italienska regeringen avvisar kritiken och enligt premiärminister Giuseppe Conte kommer de regler och den standard som har satts upp av EU att respekteras. SR 190321.

Rysk-ortodox kyrka kan utgöra säkerhetsrisk. En rysk-ortodox kyrka håller på att byggas i Västerås. Nu visar en granskning att det finns kopplingar till brottslighet och att politiska beslut har fattats utan insyn. Dessutom menar experter att kyrkan kan utgöra ett säkerhetshot mot Sverige. Dagen 190323.

Kina ska köpa 300 Airbus-plan. Kina har skrivit under ett avtal om att köpa 300 flygplan från den europeiska tillverkaren Airbus. Det säger Kinas ledare Xi Jinping, som undertecknat avtalet under sitt statsbesök i Frankrike. Ordern ska vara värd runt 35 miljarder euro, rapporterar Reuters. 15 andra avtal inom sektorer som transport, livsmedel och energi har ingåtts mellan de två länderna under besöket. SR 190325.

Alltmer spänt i Venezuela. Läget i Venezuela blir alltmer infekterat med flera stormakter inblandade. USA riktar en varning till Ryssland efter att ryska militärflygplan landat i Venezuela. De två ryska militärflygplanen ska ha landat i helgen utanför huvudstaden Caracas. Ett 100-tal ryska soldater ska också ha anlänt med militär utrustning, rapporter internationella medier. Maktkampen mellan president Maduro och oppositionledaren Guaido fortsätter samtidigt. USA:s utrikesminister Mike Pompeo ska ha framfört varningen i ett telefonsamtal med Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov. USA och Ryssland har motsatta politiska och ekonomiska intressen i maktkampen. Oppositionsledaren Juan Guaidó får stöd av flera västländer medan president Nicolas Madúro som inte vill lämna ifrån sig makten får stöd av bland annat Ryssland. Enligt amerikanska utrikesdepartementet ska Pompeo också ha sagt att USA "inte kommer att förbli passivt" medan Ryssland förvärrar spänningarna i landet. "Det fortsatta inflödet av rysk militär personal för att stödja Maduro riskerar att förlänga lidandet för det venezuelanska folket", enligt Pompeo. Enligt det ryska utrikesdepartementet ska Sergej Lavrov i samtalet ha anklagat USA för att försöka "organisera en statskupp i Venezuela" som utgör överträdelser av FN-stadgan. Från ryskt håll rapporteras att de ryska militärflygplan utgör en del av kontrakt om militär utrustning mellan länderna och att det inte är något konstigt. Samtidigt som läget blir alltmer spänt har Venezuela återigen drabbats av ett strömavbrott i stora delat av landet. Det senaste varade i sex dagar. Dåligt underhåll är mångas förklaring till de återkommande haverierna, medan Venezuelas regering i starka ordalag hävdar att det är en attack som är orsaken. SR 190326.

Kinas strävan efter en ny global medieordning. Som ett led i strategin att uppnå en ny global medieordning moderniserar Kina sina internationella tv-sändningar, infiltrerar utländska medier och köper upp omfattande reklamutrymme i internationella medier. Kinesiska myndigheter använder också utpressning, hot, våld och trakasserier för att tysta journalister i demokratiska länder. Attackerna riktas mot medier i stort, från frilansreportrar till stora medieföretag, från förlag till sociala medier. I rapporten undersöker Reportrar utan gränser Kinas strategi för att kontrollera information och tysta journalister långt utanför landets egna gränser, ett projekt som hotar yttrandefriheten och pressfriheten över hela världen. Rapporten är del av en serie publikationer som sponsras av Sätila Foundation. Reportrar utan gränser 190324.
Ranking över pressfriheten 2018.
Kinas växande massmediemakt väcker oro - Reportrar utan gränser slår larm om kinesisk åsiktpåverkan. Kina har satsat miljardsummor på att öka sin närvaro på det globala massmediefältet. Det ökade inflytandet används för att försöka tygla och tysta kritik mot Kina och kinesiska projekt i utlandet. Kinas statliga massmedier har under de senaste åren snabbt utvidgat sin verksamhet till i stort sett hela världen. China Radio International sänder i dag på över 65 språk. Den statliga tv-kanalen CGTN kan ses i 140 länder. Samtidigt exporteras Kinas hårt censurerade mediemodell. "I Kina ser man mediers och journalister roll som aktörer som driver den officiella agendan och statens intressen snarare än att ifrågasätta dem," säger Thomas Slätis som är vice ordförande för Reportrar utan gränser i Finland. Reportrar utan gränser publicerade i början av veckan en rapport om det kinesiska jätteprojektet. Enligt en ny rapport utgör projektet ett hot mot fri nyhetsförmedling i fattigare länder, men också i rika västländer. Enligt organisationen strävar Kina efter att skapa en ny massmedial världsordning. Kina har infört ett omfattande system av digital censur för att begränsa den information som landets 800 miljoner internetanvändare har tillgång till. Samtidigt censureras klassiska massmedier hårt. Kina ligger bland de sista på Reportrar utan gränsers index över pressfrihet. Endast Syrien, Turkmenistan, Eritrea och Nordkorea ligger lägre på listan. Trots den omfattande censuren i hemlandet har Kina satsat stort på att arrangera mediekonferenser och utbildningar, främst för journalister och tjänstemän från Asien och Afrika. Målet är att sälja den kinesiska modellen, både för massmedier och lagstiftning. Och satsningen har gett klara resultat. Till exempel antog Vietnam i fjol en internetlag som i stort sett är den samma som Kinas. Kinas växande internationella närvaro märks även i Afrika där kinesiska tv- och radiokanaler tagit över en stor del av marknaden. En orsak är att kanalerna är relativt billiga och innehåller både underhållning och sport. "Kinas främsta tillgång är att de erbjuder ett alternativ till vad västländerna erbjuder. Kinesiska medier ses som mindre arroganta eftersom de koncentrerar sig på det som är positivt hos deras afrikanska allierade utan att kritisera dem," säger Afrikaexperten och journalisten Sebastien Le Belzic i rapporten. Nyhetssändningarna rapporterar positivt om till exempel stora gruvprojekt. Om det finns till exempel lokalt motstånd eller miljöfrågor så nämns de inte. I rika västländer där mediemarknaden är hårdare och samhällena starkare utnyttjar Kina sina ekonomiska muskler för att infiltrera och påverka etablerade medier i utlandet. "De köper upp aktier inom större medier och hoppas kunna inverka på det redaktionella innehållet," säger Slätis. Över 60 journalister hålls i dag fängslade i Kina. Samtidigt utsetts utländska korrespondenter i Kina för allt hårdare kontroll. Kritiska reportrar går miste om sitt visum och tvingas lämna landet. Kinas ambassader har också antagit en klart aggressivare ton mot massmedier i utlandet. I Sverige gick Kinas ambassadör till attack mot SVT. Orsaken var att Taiwans representant i Sverige, Daniel Liao, fått plats på SVT:s debattsida. Debattartikeln uppmanade till stöd för Taiwan, vars demokrati han anser hotas av Kina. Kinas ambassad anklagade sedan SVT för en allvarlig politisk provokation. Reportrar utan gränser skriver att ambassaden inte verkar inse att svenska nyhetsmedier inte kan censureras. "Den kinesiska ambassadens agerande i Sverige avslöjar den kinesiska regimens otyglade försök att utöva censur bortom sina egna gränser," säger Cédric Alviani, chef för Reporters Without Borders Östasienkontor. Reportrar utan gränser nämner även fall där påtryckningarna gått längre än så. Enligt rapporten har journalister utsatts för inbrott där förövarna stulit bland annat datorer. Offren har främst varit journalister med kinesiska rötter som rapporterar på kinesiska. yle 190327.

Kriget viktigaste valfrågan östra Ukraina. "Bara en person kan stoppa kriget i Ukraina, hans efternamn är Putin," det säger Valerij som sitter i kommunfullmäktige i Kramatorsk. När han gör det citerar han sin egen ledare Petro Porosjenko. Valerij säger att den enda vägen framåt så klart är diplomatisk, alla andra lösningar kommer att leda till att människor och speciellt ukrainska soldater kommer att dö. För Petro Porosjenko skulle det möjligen vara som allra känsligast att sätta sig i förhandlingar som president direkt med Moskva. Han är också den kandidat som man anser skulle vara den allra sämsta om man ser det hela från en Kremlsk horisont, där en ambition skulle kunna vara att få till en fred i utbyte mot det Krim som Ryssland annekterade. SR 190327.

Väljare i Ukraina: "Korruption påverkar valet". I presidentvalet i Ukraina i morgon är det korruptionen som står i centrum. Det är nämligen ett av dem största problemen i landet och finns på hög nivå. Men den griper också in i människors vardag. I huvudstaden Kiev träffade vår korrespondent Aleksander som är övertygad om att korruptionen kommer att påverka valet: "Självklart kommer det att påverka, så klart. Alla är korrupta här, från polis till allmännyttan," säger Aleksander. Han håller på att lägga en stenlagd gång fram till en ny liten affär. Tilliten till den politiska eliten som ställer upp i valet är låg, det enda Aleksander är säker på är att alla kandidaterna varit involverade i någon form av korruption. För den finns överallt. "Det är systematiskt, det börjar i den kommunala servicen, till och med körkort kan köpas, säger Aleksander som har massor av egna erfarenheter. Universitetsplatser, doktorsbesök, olika tillstånd till och med folkbokföringen. Enda lösningen är att alla i Ukraina börjar säga nej." Att korruption direkt påverkar valet av president är det få som inte tror. I Ukraina, precis som i många före detta sovjetiska länder finns en elit som tog över tillgångar på 90-talet och som sedan flyttat in och erövrat mycket av den politiska makten, för att få kontroll. Ukraina ligger på plats 120 av 180 länder på antikorruptionsorganisationen Transparancy Internationals ranking. Det har blivit bättre men bara marginellt. Vita står i en välbesökt fiskaffär på en liten trivsam matmarknad i huvudstaden Kiev. Hon tror inte att korruptionen går att påverka. Den är så stark, som en fisk i vattnet som inte ens behöver komma upp för att andas. "Sådant är vårt presidentval," säger Vita. SR 190330.

Rapport: Risker med köpet av Patriot. Enligt en hittills hemligstämplad rapport från Försvarets materielverk saknas både resurser, tydlig styrning och beräkningar av hur dyrt luftvärnssystemet blir för Sverige. "Ja, det är uppenbart att det finns en del saker som inte är tillräckligt analyserade, planerade och finansierade," säger Martin Lundmark, lektor i ämnet försvarssystem vid Försvarshögskolan. Köpet av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot är ett av de största svenska försvarsmaterielinköpen som gjorts, och det har också fått kritik. Kritiken har bland annat handlat om att det politiska beslutet klubbades igenom av riksdagen utan att tillräckliga kostnadsanalyser gjorts. Den bilden får nu stöd i en hittills hemligstämplad internrapport från FMV, Försvarets materielverk, som Ekot har fått ut. Den är daterad 4 december 2018, fyra månader efter att beslutet fattades, och i rapporten räknar myndighetens internrevisorer upp en rad problem och risker som kan påverka slutnotan för skattebetalarna. Själva anskaffningsavtalet skrevs strax efter att riksdagsbeslutet togs i augusti och i ett första steg betalar Sverige 12,1 miljarder kronor för Patriot-systemet, som förutom robotar även består av bland annat radar som kan söka och följa fientliga robotar och plan. Men utöver det tillkommer ytterligare miljarder för underhåll och uppdateringar - men hur många miljarder är oklart eftersom det bland annat saknas kostnadsberäkningar för lastbilar och robotar som behöver bytas ut efter omkring 20 år, skriver revisorerna. "Livscykelkostnaden, det vill säga kostnaden för att ha ett system under hela dess användning, kommer att bli betydligt högre än 12 miljarder. Enligt brittiska och amerikanska erfarenheter utgör anskaffningen ofta en tredjedel till en fjärdedel av den totala kostnaden," säger Martin Lundmark, Försvarshögskolan. Om det blir så även i det här fallet skulle kostnaden alltså kunna landa på åtminstone 30-40 miljarder kronor. Tidsplanen är att den första leveransen ska ske år 2021 och att systemet ska vara fullständigt operativt år 2025. Men när rapporten skrevs fanns det fortfarande stora oklarheter i hur ansvarsfördelningen såg ut mellan Försvarsmakten och FMV, det var heller inte helt klarlagt hur Patriot skulle integreras med övriga system inom försvaret, eller med vilka system. "Det föreligger risk såväl ekonomiskt, personellt som ur ett prestandahänseende för leveransen", skriver revisorerna som varnar för fördyrning och försening på grund av oklarheterna. När det gäller just systemintegrationen bedömdes riskexponeringen som mycket hög. Det står också i rapporten att det saknas kunskap kring hur den ska göras, både inom Försvarsmakten och FMV - men även hos externa aktörer i den svenska försvarsindustrin. "Det tyder på att det krävs omfattande insatser för att genomföra detta. Det skulle inte förvåna mig om det krävs ett stort stöd från USA, dels från armén men också från leverantören Raytheon," säger Martin Lundmark. I och med Patriot-köpet knyts det svenska försvaret närmare USA och andra Natoländer som använder samma system. Köpet har av bland annat regeringen beskrivits som viktigt för att lyfta den svenska försvarsförmågan. "Man ska också komma ihåg att det är en i princip enig riksdag som anser att det är bråttom att höja olika förmågor inom försvarsmakten, till exempel inom medellångräckviddigt luftvärn," påpekar Martin Lundmark. "Det här är ett system som innebär en väldigt kraftig förmåge- och prestandahöjning jämfört med det tidigare systemet Hawk, som är flera decennier gammalt. Man kan säga att det är som att gå från division fyra till elitserien när det gäller förmåga och modernitet," säger han. SR 190401.
Kräver mer information om Patriot-affär. Det finns stora risker kring Sveriges köp av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot, enligt en internrapport från Försvarets materielverk. Allan Widman, liberal ledamot i försvarsutskottet, menar att slutsatserna är "synnerligen oroande" och kräver mer information kring affären efter Ekots avslöjande. Den av riksdagen tillsatta försvarsberedningen ska lämna sin slutrapport om nästa försvarsbeslut i maj. Ekot har sökt försvarsminister Peter Hultqvist som avböjer att kommentera med hänvisning till att rapporten är en internrapport från FMV. SR 190401.

Kritiska lärare tystas i Kina. I Kina har lärare nyligen stängts av från sina arbeten efter att de anklagats för felaktiga politiska uttalanden. Särskilt ett fall har uppmärksammats och skapat debatt om yttrandefrihetens gränser i Kina. Juridikprofessorn Xu Zhang fråntogs nyligen sina uppdrag som lärare och forskare vid elituniversitetet Tsinghua i Peking. Professor Xu publicerade texter som var kritiska mot personkulten kring kommunistpartiets ledare Xi Jinping och från sin position som expert på Kinas konstitution kritiserade han också förra årets lagändringar som gjort det möjligt för Xi Jinping att styra landet på livstid. Enligt vänner och kinesiska medier är han tillfälligt avstängd från arbetet och under fortsatt utredning. Kollegor och tidigare studenter har reagerat med artiklar och öppna protestbrev till universitetets ledning. "Om ett universitet fråntas sin mark eller sina tillgångar anses det vara en förlust…men när universitetet förlorar en riktig forskare och det inte anses vara en förlust, utan som att bli av med en besvärlig tagg, är det då ett riktigt universitet?" skriver juridikprofessorn Zhang Qianfan på Beijings universitet i brittiska Financial Times kinesiska nätupplaga. En artikel som blockerats på det kinesiska nätet. Konflikten kring professor Xu på ett av Kinas främsta universitet har kommit strax efter att kommunistpartiets ledare Xi Jinping nyligen betonade vikten av ideologisk undervisning i skolorna. Vid ett möte den 18 mars sade han enligt Folkets Dagblad att ideologisk undervisning är viktig för landets utveckling. I februari månad var den mest nedladdade appen hos Apple i Kina propagandamyndighetens studieapp. Kinesiska statsanställda uppmanas att ladda ner appen, registrera sig med sitt namn och telefonnummer och sedan tävla om poäng genom att läsa Xi Jinpings tal, statliga nyheter och göra test i partikunskap. Vissa arbetsgivare publicerar sedan poängen, och de kan också användas för att få gratis entré vid sevärdheter. Den officiella kampanjen för politisk likriktning i undervisningen får stöd i kinesiska statsmedier. I tidningen Global Times som står nära partitidningen Folkets Dagblad, skriver chefredaktören Hu Xijin under en pseudonym att det är förståeligt att professor Xu stängts av. Han utmålas som extremist och ett hot mot universitet och ledarskribenten menar att "Kritik i Kina får inte rikta udden mot konstitutionen och det styrande partiet". Också utanför Peking tvingas universiteten att gå i kortare ledband. Den 20 mars fick läraren Tang Yun i Chongqing undervisningsförbud av politiska skäl. Genom sin undervisning ska Tang ha "skadat landet" och "utövat dåligt inflytande bland lärare och studenter", enligt en kungörelse från hans arbetsgivare, Chongqings läraruniversitet. Ett foto av kungörelsen publicerades av Arbetarbladet, men har sedan dess tagit bort från nätet. SR 190402. Kommentar: Xi Jinping skadar Kina med sin odemokratiska politik.

Trycket hårdnar för de kinesiska kyrkorna. Antalet kristna i Kina ökar stadigt och snabbt. Men de lever under tuffa omständigheter och är ständigt övervakade. Regeringskritik kan innebära att en kyrka stängs. "Jag tror att vi bara har sett början," säger en norsk, kristen kvinna som regelbundet reser till Kina. Trots det kommunistiska, ateistiska styret växer den kristna kyrkan snabbt i Kina. Enligt organisationen Freedom House finns det mellan 72 och 92 miljoner kristna i landet. Andra källor menar att antalet för länge sedan har passerat 100 miljoner. Hur det än är utgör de kristna därmed den näst största gruppen efter de kinesiska buddhisterna. Världen idag 190402.

Kinesiska myndigheter uppmanar till angiveri om kristna möten. Myndigheterna i Guangzhou har meddelat att den som rapporterar om religiös aktivitet som "underminerar nationen" ska belönas. De nya förordningarna gäller inte bara aktivitet som kan misstänkas ha kopplingar till terrorism, utan även all religiös aktivitet som på något sätt underminerar nationell enhet, skriver nyhetswebben Christian News. Medborgarna uppmanas också att anmäla alla kristna samlingar som inte är godkända av myndigheterna. I texterna står bland annat att medborgare ska rapportera alla som "ger någon typ av stöd till religiös extremism, eller som använder religion för att försvåra nationell säkerhet, offentlig trygghet, som underminerar nationell enighet, som splittrar landet, eller som har kopplingar till terroraktiviteter". I lagen nämns också social ordning och privat och offentlig egendom som sådant som kan hotas av religiösa aktiviteter. Den omfattande lagen talar också om att religiösa samlingar som inte har fått tillstånd ska stoppas. Detta gäller bland annat sammankomster, konferenser, pilgrimsvandringar och träning/utbildning. Den som rapporterar om dessa illegala aktiviteter kan belönas med mellan 100 och 1000 yen (mellan cirka 130 kronor och 1300 kronor). Ying Fuk-tsang, som leder en kristen akademi vid universitetet i Hong Kong, säger till South China Morning Post att han tror att kristna som trots att de är medlemmar i den statligt erkända Tre själv-kyrkan, nu kommer att frukta att bli angivna av sina grannar. "Det här kommer att krympa utrymmet för husförsamlingarna," säger han, "Församlingarna hotas nu inte bara av myndigheternas förföljelse, utan även av eventuellt angiveri från grannarna. Guangzhou är den första större provins som stiftar lagar om angiveri, men flera mindre kommuner har redan tidigare haft liknande förordningar." Kinas skärpta ton mot kristna kritiseras nu av många. "Så här illa har det inte varit på 30 år," kommenterar Joe Handley vid Asian Access i Mission Network News. Å andra sidan, säger han, kan man se att tider av förtryck i Kina också har lett till att kyrkan växt. "När revolutionen kom och missionärer sparkades ut, ledde det till den största växten för kyrkan i modern tid i Kina. Så det kanske är dags igen för en liknande tid." Dagen 190402.

Nästan varannan ung ryss vill emigrera. Antalet unga ryssar som vill lämna Ryssland är det högsta på tio år, enligt en undersökning av amerikanska Gallup. Bland personer i åldrarna 15 till 29 uppger 44 procent att de vill emigrera - en trefaldig ökning sedan 2014. Sett över hela befolkningen, 15 år och uppåt, vill var femte ryss lämna landet. Ryssland har anledning att oroa sig över siffrorna. Enligt Gallup närmar sig landet redan en demografisk kris med en befolkning som under 2018 sjönk för första gången på tio år. "En eventuell stor emigration kan skynda på befolkningsminskningen, och förlusterna kan potentiellt överskrida de åtta procent av befolkningen som FN för närvarande förutspår att Ryssland ska tappa till år 2050", skriver opinionsinstitutet. Det land som flest vill flytta till från Ryssland är Tyskland, tätt följt av USA. Undersökningen bygger på 2 000 intervjuer som genomfördes under förra året med ryssar i åldrarna 15 och uppåt. SR 190404.

Sverige går allt djupare in i ett försvarspolitiskt samarbete med nordeuropeiska länder som leds av Storbritannien. I sommar håller gruppen för första gången en stor marinövning och i veckan har försvarsminister Peter Hultqvist tränat med de andra försvarsministrarna på att snabbt fatta beslut om vilka insatser gruppen ska göra om något allvarligt händer. "Det har varit ett konkret resonemang om hur vi ska hantera de olika situationerna och jag tror att det är utvecklande att ha den typen av övningar även på ministernivå så att man får ta ställning till vad vi gör om något händer i en krissituation och vad kan vi göra tillsammans," säger Peter Hultqvist. Joint expeditionary force som gruppen heter på engelska består av de nordiska och baltiska länderna samt Nederländerna och Storbritannien som leder arbetet. Meningen är att det ska vara en snabbinsatsstyrka som ska kunna användas på marken, till sjöss och i luften om en humanitär katastrof, säkerhetspolitisk kris eller konflikt inträffar. Nu i veckan har försvarsministrarna i London tränat på att fatta beslut om vilka styrkor som ska sättas in i vilka situationer, så att gruppen verkligen kan vara en obyråkratisk snabbinsatsstyrka. Men ländernas försvar tränar också tillsammans och i början av sommaren deltar 3 000 man och 20 fartyg i i en gemensam marinövning i vattnen från Danmark till Baltikum, Sverige bidrar bland annat med två Visbykorvetter. En stor del av styrkan är brittisk och det är viktigt, inte minst ur brexitperspektiv menar Peter Hultqvist. "Det är ju en kvittens på att de vill vara aktiva i Östersjö- och Nordenområdet vilket vi ser positivt på," säger Peter Hultqvist. Parallellt pågår i sommar Natos marinövning Baltops och i ett läge kommer 5 000 marinsoldater från Storbritannien, USA och Spanien landsättas från luften och sjön i östra Skåne. Andra landstigningsövningar görs i Danmark och Baltikum. Peter Hultqvist tycker att det är en viktigt säkerhetspolitisk signal. "Dels ingår det i en samlad säkerhetspolitisk markering. Men det är också en övningsverksamhet där vi blir bättre på att samverka i olika lägen och den här övningens scenario handlar om att öva interoperabilitet, motverka det man kallar för regional aggression och markera stöd för partners," säger Peter Hultqvist. SR 190405.

Omir satt i kinesiskt omskolningsläger. I omskolningslägret i Kina tvingades Omir Bakali att äta griskött och prisa president Xi Jinping. Det värsta var när folk bara försvann, berättar han för Ekot. Enligt källor till FN hålls omkring en miljon kinesiska uigurer, människor ur den muslimska minoriteten, fångna i så kallade omskolningsläger Xinjang-provinsen. En av få som har kunnat vittna om omständigheterna i dessa läger är Omir Bakali, och i veckan besökte han Sverige. "Jag hade inte gjort något och de tog mig inför mina släktingar," säger Omir Bakali. Han hade flyttat till Kazakstan men greps när han besökte sina föräldrar i Kina. Han säger att han fördes till en polisstation där han misshandlades och torterades, innan han efter fyra dagar togs till ett omskolningsläger. Där tvingades han och de andra fångarna att prisa kommunistpartiet, inför varje måltid tvingades de mässa president Xi Jinpings lov. Om någon vägrade eller till exempel avböjde att äta griskött, som alltid serverade på fredagar, så torterades de efter en femgradig skala. Värst var att folk ibland bara försvann, säger Omir Bakali. "Med några dagars mellanrum fattades fångar och vi såg dem aldrig igen," säger Omir Bakali. Efter åtta månader släpptes han, hans fru hemma i Kazakstan hade uppmärksammat media och de kazakiska myndigheterna på hans fall. Kina förnekade länge att omskolningslägren alls fanns – nu säger man att de är internatskolor som motverkar radikalisering bland muslimer i Xinjang genom arbetsträning. Enligt FN räcker det att ha kontakt med någon utomlands, inte tala kinesiska eller be vid andra tillfällen än fredagsbönen för hamna där, också det tillbakavisas av Kina. I mars, i samband med att FN:s råd för mänskliga rättigheter möttes pressade Kina andra länder att inte delta i ett möte om muslimers situation i Xinjiang. Kina avrådde från att delta i, citat, de bilaterala relationernas intresse. Kina menar att islamister som vill göra Xinjiang självständigt ligger bakom våldet som har drabbat provinsen. Kritiker kontrar med att oroligheterna är en reaktion på kinesiskt förtryck och att våldet motiverar Kina att kontrollera den mineralrika regionen hårt. "Jag hoppas att Sverige och andra demokratiska länder kan sätta press på Kina att sluta med de här övergreppen mot en hel folkgrupp," säger Omir Bakali. SR 190406.

Leonid Bershidsky: In Libya, One of Putin’s Many Bets Is in Play. The Kremlin doesn’t have the luxury of choosing allies: It has to go with adventurers and risk-takers. By the time Putin became interested in expanding Russia’s reach in the developing world, even the Soviet-era allies he had left had become shaky. Assad was involved in this century’s deadliest civil war, and Russia had to mount a full-scale military operation to keep him in power. That was a risky bet that hasn’t delivered a clear pay-off yet: Syria is in ruins, and the opportunistic partnership with Iran is more of an inconvenience than a helpful alliance, given Iran’s problems with the Western world, Israel and, most importantly for Putin, with Saudi Arabia. The Russian involvement in Libya straddles the line between the old friendships and the new, opportunistic alliances with money-hungry regimes interested in Russian military support. The old, Kremlin-friendly regime of Muammar Qaddafi is gone, though Qaddafi’s son, Saif al-Islam, who harbors political ambitions, has maintained high-level Russian ties. But, since 2017, Putin’s generals and diplomats have built a new relationship - with Haftar, who commands the strongest military force in Libya and contains most of the country’s oil and gas. The Russian government has negotiated with his opponents in Tripoli to relaunch Russian companies’ Qaddafi-era energy joint ventures, but these negotiations are more likely to succeed with Haftar in charge than with the Western-backed government of Fayez al-Sarraj. Though officially bound by an arms embargo on Libya, Russia is reportedly supplying Haftar with weapons, and Prigozhin was present at a meeting between Haftar and Russian Defense Minister Sergey Shoigu late last year. If Maduro falls in Venezuela, Russia will be on the lookout for others like him to befriend in the region. If Haftar fails to win control of Tripoli and his hold on much of Libya’s natural wealth weakens as a consequence, the Kremlin will be actively seeking others to empower so it can get back into the country’s oil and gas sector and seek opportunities for a naval presence. Defeats are part of this high-stakes game. The Moscow Times 190408.

Ryssland bröt mot Navalnyjs rättigheter. Ryssland bröt mot oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs rättigheter när han sattes i husarrest 2014. Det har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna slagit fast. Navalnyj greps i februari 2014 för misstänkt förskingring. Enligt hans sympatisörer var brottsutredningen politiskt motiverad. SR 190409.

Löfven har mött Putin för första gången. Statsminister Stefan Löfven och den ryske presidenten Vladimir Putin har nu både träffats och framträtt tillsammans på en konferens om Arktis i S:t Petersburg. Tre presidenter, från Finland, Island och Ryssland och två statsministrar, från Norge och Sverige, tågade in på scenen framför animerade bilder på skepp som av allt att döma en gång försökt segla nordostpassagen. Det är sjövägen mellan Atlanten och Stilla havet norr om Europa och Asien. Arktis är vad hela konferensen handlar om och det var också vad de nordiska representanterna ville tala om, om möjligheterna till konstruktiv dialog i ett forum som handlar om något annat än enbart om säkerhetspolitik. Men de svåra frågorna, om annekteringen av Krim 2014, om kriget i östra Ukraina och om sanktionerna mot Ryssland som införts efter 2014 gick inte att undvika. En envis moderator som höll i samtalet förde hela tiden in frågor om Krim och ländernas dåliga relationer. Vladimir Putin talade om hur orättvisa sanktionerna är mot Ryssland men påpekade att det är Europa som förlorar mer pengar på dem än Ryssland. Statsminister Stefan Löfven höll en ganska låg profil under samtalet och undvek att svara rakt på frågan om det nu sker en upptining av relationerna med Ryssland. Han pekade på att det finns olikheter i flera åsikter mellan länderna men att det samtidigt är viktigt att ha bra relationer vad gäller andra frågor. Vare sig Norge eller Sverige har haft sådana här arbetsmöten med Vladimir Putin på länge, inte efter annekteringen av Krim. SR 190409.

EU och Kina enade om WTO-reform. Viktigare än någonsin förut, säger EU om relationen till Kina, i ett läge där handelsrelationerna till USA gnisslar allt mer. EU och Kina är nu enade om att arbeta för reformer av världshandelsorganisationen WTO. Med sedvanliga leenden på läpparna skakade EU:s kommissionsordförande Jean-Claude Juncker och permanente rådsordföranden Donald Tusk hand med Kinas premiärminister Li Keqiang i Bryssel tidigt på tisdagseftermiddagen. Efteråt talade Tusk om ett "genombrott", i och med att man fått med sig Peking på löften om gemensamt arbete för världshandeln. "För första gången har Kina gått med på att prata med EU om WTO-reformer," sade Tusk på en presskonferens efter toppmötet. Ledarna är också överens om att diskutera industrisubventioner - en fråga som flitigt väcker irritation i EU, där många företag anser sig förfördelade i konkurrensen med statskontrollerade kinesiska industrijättar. Tusk betonade också vikten av att inte glömma bort de mänskliga rättigheterna. "Mänskliga rättigheter är för vår sida lika viktigt som ekonomiska frågor. Jag uttryckte återigen EU:s allvarliga oro när det gäller de mänskliga rättigheterna och lyfte ett antal enskilda fall," sade Tusk. SR 190409.

Rebel Leader Says East Ukraine Wants to Join Russia. The head of one of eastern Ukraine’s breakaway regions has said his separatist-held republic wants to join Russia as a full-fledged member. The Donetsk and Luhansk regions, collectively known as the Donbass, are combat zones between pro-Russian separatists and the Ukrainian military in a conflict that broke out in April 2014. More than 13,000 people have been killed in the war, and the sides regularly accuse each other of violating an internationally brokered ceasefire there. "The Donbass must return to its homeland as a full member," Denis Pushilin, the head of Donetsk, said in an interview with local media on Sunday. "The Donbass looks toward Russia today." Sunday marked the fifth anniversary of the self-proclaimed Donetsk People's Republic, known equally by the abbreviations DNR and DPR. Russia recognizes passports issued in the separatist-held areas, and the Russian ruble is already a commonly used currency. Addressing the flag-waving crowd that day, Pushilin said the DNR’s main goal is to accede to Russia like Crimea did in 2014. "Of course we’d like the integration to go faster," Pushilin said. "But we understand there are geopolitical implications, and we know our path is thornier [than Crimea’s], yet the goal is clear and we’re getting there." The Moscow Times 190409.

Russia Defends Arctic Military Expansion Amid Tensions With U.S. Russian Foreign Minister Sergei Lavrov defended his country’s military buildup in the Arctic amid U.S. warnings of rising tensions in the remote and energy-rich region. "We don’t threaten anyone. We ensure sufficient defense capabilities given the political and military situation around our borders," Lavrov said during a panel at the International Arctic Forum in St. Petersburg on Tuesday. "We will always be ready to defend our security, interests and territorial integrity." Russia, which has about half the Arctic coastline, is building new bases and stepping up air and naval activity in the region. The military expansion comes as countries gear up to develop the area’s untapped oil and gas deposits with climate change accelerating the rate of ice melting. U.S. Air Force General Terrence O’Shaughnessy, who heads the U.S. Northern Command, warned in January that the Arctic "is now the front line in our defense" against potential strikes on North America. He said in February that Russia was deploying cruise missile systems in the Arctic that would significantly increase its ability to control a large stretch of the Northern Sea Route, a key transport artery. The Moscow Times 190409.

Putin Announces Arctic Expansion Plans at International Forum - Highlights. Russia championed the Arctic region this week. With Russia’s economy faltering under an onslaught of Western sanctions, Russian President Vladimir Putin attended the 5th International Arctic Forum in St. Petersburg this week to promote the resource-rich region's development. Presentations and panel discussions between more than 3,600 Russian and international lawmakers, scientists and businesspeople wrapped up on Wednesday. Delegates discussed topics including the Northern Sea Route, Arctic shelf development, OPEC, the production and use of liquified natural gas (LNG), the brain drain from Russia’s Arctic regions, the development of infrastructure in Arctic towns and ecotourism. The Moscow Times 190411.

U.S. Lawmakers Submit Bill to Investigate Putin's Finances. Two U.S. congresswomen have introduced legislation seeking to instruct the American intelligence community to disclose Russian President Vladimir Putin's finances and report on Kremlin-linked corruption. Critics have accused the Russian leader of amassing a fortune during his 18 years in power as either president or prime minister. Official figures say Putin's income between 2011 and 2016 totaled $675,000, while investigative journalists have said that his family and friends are worth almost $24 billion. The Moscow Times 190228.
Putin's Salary Halved in 2018, Kremlin Says. President Vladimir Putin earned less than half in 2018 than he did the previous year, the Kremlin announced on Friday. Putin earned 18.7 million rubles ($291,000) in 2017, the state-run RIA Novosti news outlet quoted a Kremlin announcement as saying. His pay in 2018 fell to 8.6 million rubles ($134,000). Prime Minister Dmitry Medvedev's yearly pay rose from 8.6 million rubles in 2017 to 9.9 million rubles ($154,000) in 2018, RIA Novosti reported. The Moscow Times 190412.

Ny kampanj: Skicka unga kineser till landet. I Kina börjar en ny kampanj för att skicka ut unga som frivilligarbetare till landsbygden. Samtidigt har det styrande kommunistpartiet gått ut med en extra informationskampanj om att satsningen inte liknar tidigare kinesiska kampanjer då stadsbor tvingades ut på landsbygden. Syftet med landsbygdskampanjen sägs vara att fostra unga kineser till att följa kommunistpartiet och få en djup förståelse för den rådande politiska doktrin som kallas "Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska förtecken för en ny tidsålder". Det är framförallt till områden som var tidiga basområden för kommunistpartiet, områden med extrem fattigdom och områden med etniska minoriteter som unga frivilliga förväntas åka till. SR 190414.

Norrman får fängelse för spioneri i Ryssland. Norrmannen Frode Berg döms till 14 års fängelse för spioneri i Ryssland. Han tänker nu be president Vladimir Putin om nåd. Åklagaren hävdar att den 63-årige Berg bedrev spioneri om Rysslands atomubåtar, rapporterar AFP. Frode Berg har erkänt kontakter med norsk underrättelsetjänst. SR 190416.

Många misstänker risk för mera censur då Ryssland går in för att isolera sitt internet-nätverk från omvärlden. Det är oklart om det går att helt isolera nätet, men det står klart att det blir dyrt. Då det ryska parlamentets underhus Duman i dag klubbar igenom ett lagförslag om ett suveränt ryskt internet-nätverk vet parlamentsledamöterna egentligen inte vad de beslutar. Ingen har nämligen tidigare stängt av det internationella informationsflödet, och ingen vet heller om det verkligen går att genomföra. Trots det är det klart att förslaget blir till lag. Lagförslaget har stöd i Kreml, och det Putin vill, det vill också parlamentet. Idén om ett isolerat nätverk har lanserats som en säkerhetsåtgärd. Genom att stänga av informationssignaler från utlandet är det meningen att förhindra fientliga intrång. Det centrala är att säkra viktiga funktioner som till exempel telefontrafik, el- och vattenförsörjning och militär informationsgång. Det handlar alltså om livsviktiga samhällsfunktioner som varje stat försöker skydda. Ryssarna är emellertid inte helt övertygade att enbart strävan efter säkerhet ligger bakom lagen. Många tror att lagen också, och kanske i första hand, kommer att användas för att ytterligare övervaka och begränsa fritt åsikts- och informationsutbyte mellan människor. Alltså i praktiken för censur. Misstänksamheten beror till stor del på att Ryssland under de senaste åren på så många sätt har kringskurit yttrandefriheten. Tusentals människor, särskilt i storstäderna, har också gått ut i protest mot lagförslaget. I praktiken betyder ett isolerat internet att alla servrar som för signalerna vidare ska finnas inom Ryssland och de ska vara utrustade så, att det går att koppla loss dem från det världsomfattande nätet. I folkmun har projektet fått namnet RU-net. I dag finns det sju enorma centralservrar i Ryssland, den största av dem finns i Moskva och är tillika störst i världen. Det ryska nätet använder dessutom några servrar utomlands, och de är avgörande för att nätet ska fungera. För att isolera det ryska nätverket till att omfatta bara inrikes uppkopplingar måste varje koppling mellan Ryssland och utlandet stängas till. Det kan vara omöjligt eftersom internet bygger på att informationssignalerna automatiskt söker sig nya banor om något flöde är tilltäppt. Ryssland lyckas eventuellt inte med det som Kina klarar av därför att Ryssland i det här fallet har vaknat sent. Kina isolerade från början sig från det världsomfattande nätet, medan Ryssland lät sin internetutveckling vara internationell. Ingen vet heller hur mycket isoleringen kan tänkas kosta. Det finns oerhört varierande uppskattningar, från så lite som 30 miljoner euro per år upp till två miljarder. Den som får i uppdrag att sköta isoleringen och leverera den utrustning som behövs kan hur som helst räkna med en god inkomst. yle 190416.

Teologiska utbildningar stoppas i Ryssland. Trycket ökar på evangeliska kristna i Ryssland. Baptist-samfundets teologiska seminarium i Moskva stängdes i 60 dagar och har förbjudits att ta emot nya studenter. Liknande har pingstsamfundets euroasiatiska teologiska seminarium blivit av med sin licens och tvingats stoppa alla examensutbildningar. Flera religiösa utbildningsinstitutioner i Ryssland har blivit bestraffade efter rutininspektioner av den federala utbildningsinspektionen Rosobrnadzor. Det rapporterar den norska människorättsorganisationen Forum 18. Institutionerna själva hävdar att de inte har brutit mot några regler. Världen idag 190419.

Zelenskyj går mot storseger i Ukraina. Utmanaren Volodymyr Zelenskyj går mot en jordskredsseger i det ukrainska presidentvalet. Enligt en vallokalsundersökning får tv-komikern över 70 procent av rösterna i den avgörande omgången och den sittande presidenten Petro Porosjenko har erkänt sig besegrad. Vallokalsundersökningen följer opinionsmätningarna som gjordes inför presidentvalets andra omgång. Närmare 73 procent av väljare som tillfrågats vid vallokalerna uppgav att de skulle rösta på Volodymyr Zelenskyj. "Allting pekar på att det blir en ny president i Ukraina. Porosjenko har ju redan erkänt sig besegrad och sagt att han ska samarbeta med Zelenskyj när han tar över presidentposten," säger Ekots korrespondent Jesper Lindau. Ett luddigt partiprogram och systematiskt duckande av journalisternas frågor till trots har tv-komikern — som spelat Ukrainas president i en tv-serie - haft vinden i ryggen inför söndagens presidentval. Viktoriya Olomutska i Kiev tror att många röstar på Vasyl Goloborodko, som är Zelenskyjs rollfigur i den populära tv-serien "Folkets tjänare". Zelenskyj spelar där en lärare som blir president. "Folk har blivit galna," säger den 39-åriga Porosjenkoanhängaren som anser att många sätter sitt hopp till en "påhittad karaktär". Kritik har också kommit från journalistkåren, som under veckan publicerade ett öppet brev till Volodymyr Zelenskyj där de anklagar honom för att aldrig ställa upp på intervjuer, skriver brittiska the Guardian. Den kandidat som går vinnande ur valet greppar rodret i ett land med stora geopolitiska och ekonomiska utmaningar. Ett långdraget krig mellan proryska separatister och den ukrainska armén pågår i landets östra delar, och ekonomin är kraftigt tilltufsad av omfattande korruption och skyhöga försvarsutgifter. SR 190421. Kommentar: Nu är det slut på duckandet, nu börjar verkligheten för Volodymyr Zelenskyj.
Jewish comedian Zelenskiy wins Ukrainian presidential race by landslide. The national exit poll showed Volodymyr Zelenskiy had won 73 percent of the vote with Petro Poroshenko winning just 25 percent. The national exit poll showed Volodymyr Zelenskiy had won 73 percent of the vote with Petro Poroshenko winning just 25 percent. The apparent landslide victory of Volodymyr Zelenskiy, 41, is a bitter blow for incumbent Petro Poroshenko who tried to rally Ukrainians around the flag by casting himself as a bulwark against Russian aggression and a champion of Ukrainian identity. Zelenskiy, whose victory fits a pattern of anti-establishment figures unseating incumbents in Europe and further afield, has promised to end the war in the eastern Donbass region and to root out corruption amid widespread dismay over rising prices and falling living standards. But he has been coy about exactly how he plans to achieve all that and investors want reassurances that he will accelerate reforms needed to attract foreign investment and keep the country in an International Monetary Fund program. "Since there is complete uncertainty about the economic policy of the person who will become president we simply don't know what is going to happen and that worries the financial community," said Serhiy Fursa, an investment banker at Dragon Capital in Kiev. "We need to see what the first decisions are, the first appointments. We probably won't understand how big these risks are earlier than June. Perhaps nothing will change." The United States, the European Union and Russia will be closely watching Zelenskiy's foreign policy pronouncements to see if and how he might try to end the war against pro-Russian separatists that has killed some 13,000 people. Jerusalem Post 190421.
Ukraina får en oerfaren president och ingen vet vad som händer härnäst. I höst blir det parlamentsval i Ukraina, och då kommer både Petro Porosjenko, och de andra gamla politiska aktörerna med partiorganisationer bakom sig att mobilisera allt de förmår för att vinna det viktiga valet, Volodymyr Zelenskyi har ännu inget parti även om hans valrörelse ”Folkets tjänare” ska bli ett. Hans ställning som president kommer att bero på hur det nya parlamentet ser ut. Dessutom vet ingen ännu hur Rysslandsrelationen ska utvecklas. Zelenskyi sade inför valet att han är beredd att föra dialog med Moskva. Det är verkligen inte sagt att han kan göra det. I själva verket vore ett snabbt möte med president Vladimir Putin en stor risk. En dununge i politiken har inget att sätta emot en tuffing med lång erfarenhet. yle 190422.

Jewish organizations condemn arson attack on Moscow's biggest Yeshiva. On Friday, the Yeshiva was set alight and Swastikas painted on its front as guests were gathering inside to take part in the Seder, an integral part of Passover holiday. Jewish organizations from across the globe have condemned Friday's arson attack on Moscow's biggest Yeshiva, Torat Chaim. On Friday, the Yeshiva was set alight and Swastikas painted on its front as guests were gathering inside to take part in the Seder, an integral part of Passover, one of the most auspicious holiday's in the Jewish calendar. A spokeswoman for Moscow’s Chief Rabbi Pinchas Goldschmidt, reportedly told the Interfax news agency as saying the fire was set in a storage area for kosher meat and that swastikas were drawn at the yeshiva’s entrance. There were about 60 students, rabbis and guests in the building at the time, local Russian media reported. "This serious incident at the Torat Chaim yeshiva in Russia's capital is another red light in the righteous fight in the war against anti-Semitism and terror in Europe," he said, "I call on Russia's President [Vladimir] Putin, a true friend of the State of Israel, to help and protect the Jews in his country, so that they are able, specifically, to proudly fulfill the holiday's commandments, and in general are able to fulfill the other commandments without fear." Jerusalem Post 190421.
Nu är både Ukrainas president och premiärminister judar. Tv-komikern Volodymyr Zelenskiy tog med stor marginal hem segern i det ukrainska presidentvalet. Landet är nu det första utanför Israel som har både en judisk president och en judisk premiärminister, skriver Jewish News Syndicate, JNS. Den nyvalde presidenten har även en judisk premiärminister, Volodymyr Groysman, åtminstone fram till dess att parlamentsval hålls senare i år. Men Eduard Dolinsky, vd för Ukrainska judiska komittén, säger till israeliska Haaretz att det vore fel att beteckna Volodymyr Zelenskiy som en "judisk president". "Han är ukrainare med judisk bakgrund; han är inte med i den judiska gruppen; han är inte religiös, följer inte judiska traditioner och talar aldrig om sig själv som jude," säger Eduard Dolinsky. Mark Levin, som finns med i ledningen för National Coalition Supporting Eurasian Jewry, ser ändå valet av Volodymyr Zelenskyj som "mycket betydelsefullt". Bilden av Ukraina som ett antisemitiskt land mildras något, menar han, ”när vi har en nyvald president med judisk bakgrund och en judisk premiärminister”, skriver JNS. En undersökning av Pew Research Center nyligen visade att Ukraina är det land i Central- och Östeuropa som är mest positivt inställt till judar - bara 5 procent av ukrainarna önskar inte ha judar som sina landsmän. Samtidigt ser många judar landets nynazistiska extremhöger som ett hot, och utvandringen till Israel har varit relativ hög, skriver JNS. Världen idag 190423.

S går med på miljardökning till försvaret Socialdemokraterna ställer sig nu bakom prislappen för det nya utökade svenska försvaret. Det handlar om en kraftig ökning från nuvarande 54 miljarder kronor till 84 miljarder kronor år 2025. De fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har sedan tidigare ställt sig bakom Försvarsberedningens kostnadskalkyl, att försvaret ska få ökade anslag till 1,5 procent av BNP, vilket är något mer än 84 miljarder kronor. Dock kvarstår frågan om hur det kraftigt ökade anslaget ska betalas och var pengarna i så fall ska tas ifrån. Partierna har ännu inte kommit överens i frågan och sitter just nu i intensiva förhandlingar för att nå en uppgörelse. Enligt uppgifter till SVT anser Socialdemokraterna att det blir svårt att finansiera kraftigt höjda försvarsanslag i kombination med skattesänkningar. svt 190424.

Ryssland lockar ukrainare i öst med medborgarskap. Rysslands president Putin beslöt i dag att invånarna i de separatistkontrollerade områdena i östra Ukraina ska ges möjlighet att på ett enkelt sätt få ryskt medborgarskap. Beslutet att ge invånarna i det separatistkontrollerade Donbassområdet en snabbfil till medborgarskap kan ses som ett första test från Putin av Zelenskyj. I Moskva finns kanske förhoppningar att han ska vara mjukare i förhållande till Ryssland men den första reaktionen från Zelenskyj tyder inte på det. Han säger att Putins beslut visar att Ryssland är en aggressiv makt gentemot Ukraina och han har uppmanat omvärlden att överväga ytterligare sanktioner mot Ryssland. Att Ryssland lockar ukrainska medborgare med ryskt medborgarskap kan i värsta fall leda till att det användas som argument för Ryssland att aktivt gå in militärt och skydda "sina" medborgare i Ukraina, menar den avgående presidenten Petro Porosjenko. Putin sa att det var av omtanke om invånarnas mänskliga rättigheter som de erbjuds ryskt medborgarskap. Samma taktik med medborgarskap har Ryssland använt i de georgiska områdena Sydossetien och Abchazien, de är nu i praktiken en del av Ryssland. SR 190425.

Sidenvägsmöte diplomatisk seger för Xi. Under fredagen inleds ett internationellt möte i Peking om den kinesiska regeringens handelsinitiativ som ofta kallas de "nya sidenvägarna", men på kinesiska heter "ett bälte, en väg" är ett av den kinesiska kommunistpartiledaren Xi Jinpings signaturprojekt. Mötet domineras av den kinesiske ledaren Xi Jinping och betraktas som ett stort diplomatiskt framsteg i Kina. Initiativet som bland annat innebär kinesiska investeringar i järnväg, hamnar och kraftverk har fått ett blandat mottagande. De kinesiska investeringarna utomlands har både tagits emot som välkomna tillskott i ekonomin, men också kritiserats för att skapa möjliga skuldfällor, miljöproblem och för att sprida det kinesiska kommunistpartiets odemokratiska praktiker över världen. Mötet i Peking, som hålls för andra året i rad, domineras av Xi Jinpings närvaro. Toppföreträdare för 37 länder finns enligt den statliga nyhetsbyrån Xinhua med på mötet, däribland Rysslands president Vladimir Putin och företrädare för länder i Sydostasien, Öst- och Centraleuropa, men också för Portugal, Grekland, Cypern och Italien - som nyligen blev det första G7-landet att skriva under ett formellt samarbetsavtal med Kina om sidenvägsinitiativet. SR 190426.

Försvaret: Sverige bör avstå kärnvapenförbud. I går var sista dagen att tycka till om utredningen av vad det skulle innebära om Sverige anammar FN-konventionen om ett kärnvapenförbud. En av de som avråder från att ratificera förbudet mot kärnvapen är Försvarsmakten. "Det är en samlad analys som bygger på den försvarspolitiska inriktning vi arbetar med. Den kräver bland annat en mängd samarbeten med länder runt omkring oss både i närområdet men också i världen," säger Michael Claesson, chef för militärstrategisk inriktning vid Försvarsmaktens högkvarter. "Effekterna för dessa samarbeten skulle bli så pass negativa i vår bedömning att det blir svårt att fullfölja den inriktning som regeringen har ålagt oss." Försöken att avskaffa kärnvapen har gått trögt de senaste decennierna men för två år sen röstade Sverige, som ett av 122 länder, i FN igenom en konvention om ett totalförbud. Den är tänkt att svartmåla all typ av användning av kärnvapen för att på sikt minska hotet för den massförstörelse de kan orsaka. Men USA och andra Natoländer, som uttalat har kärnvapen som en central del av sin avskräckningsstrategi, har enligt medieuppgifter varnat Sverige för att de kan dra sig ur militära samarbeten med Sverige om riksdagen ratificerar konventionen. Den rödgröna regeringen tillsatte en utredning som i januari landade i att Sverige inte bör anamma konventionen. Enligt UD har många hört av sig med synpunkter på utredningen, och när alla skrivelser har gåtts igenom ska regeringen bestämma sig för att underteckna eller inte. I dagsläget saknas dock stöd i riksdagen för att sedan ratificera konventionen. Hittills är det 70 länder som undertecknat konventionen – däribland Irland och Filippinerna och Kazakstan, medan 23 har gått hela vägen och ratificerat - till dem hör Sydafrika, Österrike och Mexiko. 50 ratificeringar krävs för att konventionen om att förbjuda kärnvapen träder i kraft - åtminstone för dem som anslutit sig. SR 190427.

Högsta militärutgifterna sen kalla kriget slutade. Världens samlade militära utgifter ökade förra året med 2,6 procent och är nu de högsta sen 1988, visar en ny rapport från fredsforskningsinstitutet Sipri. Sammanlagt lade världens länder motsvarande 17 000 miljarder kronor på sina försvarsbudgetar. USA:s försvarsbudget ökade för första gången på sju år under 2018, och landet lägger lika mycket pengar på sitt försvar som de åtta nästföljande länderna sammanlagt avsätter i sina försvarsbudgetar. De 650 miljarder dollar, 6 000 miljarder kronor, som USA spenderade på sitt försvar under förra året, utgör ungefär en tredjedel av totalsumman för hela världens försvarsutgifter. Även Kina lägger mer pengar på militären. Sedan 2009 har landet ökat sin militärbudget med 83 procent. De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland som infördes efter kriget mot Ukraina och den ekonomiska krisen i landet verkar få genomslag på militärbudgeten, för Ryssland minskar sin budget och är inte längre ett av de fem länder som lägger mest på militären. De fem länder som lägger mest är istället USA, Kina, Saudiarabien, Indien och Frankrike. SR 190429.

Pussy Riot-medlemmar får asyl i Sverige. Pussy Riot-medlemmarna Luisine Djanyan och Aleksej Knedljakovskij får asyl i Sverige. Det beslutar Migrationsdomstolen. SVT Nyheter var först att berätta att de två aktivisterna, Luisine Djanyan och Aleksej Knedljakovskij får stanna i Sverige. Paret, som bor utanför Lindesberg, sökte asyl för sig själva och sina två barn 2017, med hänvisning till en växande hotbild i hemlandet. Ansökan avslogs i december förra året, men efter att ha överklagat till Migrationsdomstolen har de nu alltså beviljats asyl. "Jag kan åter andas fritt, och mina barn är trygga," säger Luisine Djanyan till P4 Örebro. Pussy Riot blev internationellt kända efter att ha framfört en Putin-kritisk bön i Frälsarkatedralen i Moskva 2012. För den aktionen dömdes tre av medlemmarna till två år i straffläger, men benådas inför vinter-OS i ryska Sotji. SR 190430.

48 dog i dödsbrand - ingen ställs till svars. Fem år efter det att 48 människor dog och knappt 250 skadades i den ukrainska staden Odessa riktar FN skarp kritik mot ukrainska myndigheter för att ingen ännu ställts till ansvar eller dömts för det som hände.
För fem år sedan i Odessa dog 42 människor i en brand och 6 sköts ihjäl. Händelsen inträffade strax efter det att Ryssland annekterat Krim. Ingen har ställts till svars i domstol för dödsfallen, och nu riktar FN skarp kritik mot ukrainska myndigheter.
Ett stort fackföreningshus i centrala Odessa brinner, människor har klättrat ut på avsatser utanför fönstren för att undkomma eld och rök. Det var i maj för fem år sedan. 42 människor dog, en del inne i huset, andra när de försökte hoppa för att rädda sig. Innan branden sköts också sex andra till döds i staden. Våren 2014. Ryssland hade nyligen annekterat Krim. I östra Ukraina hade kriget börjat. I flera städer hade beväpnade män börjat ockupera delar av städer. Det här hände under en demonstration i Odessa, en grupp som var för ett enat Ukraina attackerades enligt FN av en mindre grupp motdemonstranter, de som senare i sin tur attackerades och barrikaderade sig inne i fackföreningshuset. Enligt FNs rapport sattes huset i brand med kastade molotovcocktails från båda grupperna. Sedan dess har inget ansvar utkrävts. "Ingen har ställts till ansvar för att sex människor sköts till döds och för 42 människors våldsamma död i fackföreningshuset," säger Fiona Frazer som är chef för FNs arbete med mänskliga rättigheter i Ukraina. De var själva på plats i Odessa för fem år sedan och har följt vad som hänt sedan dess. I sin nya rapport riktar de skarp kritik mot ukrainska myndigheter. Ingen rättegång har genomförts, enligt FN, inga domar har fällts. Vad gäller branden har inte någon misstänkt ens identifierats. Förundersökningar pågår men hittills helt utan resultat. Inte heller ansvaret för Odessas räddningstjänst har prövats. De kom fram till huset först 40 minuter efter att de larmats trots att närmaste brandstation ligger bara 600 meter från huset. Utredningar vad gäller ansvaret för polisen, som inte stoppade det som hände, har inte heller lett till något. Fallen skickas mellan domstolar och ges, trots allvaret, ingen prioritet. De har hamnat i det som FN beskriver som ett "limbo". SR 190503.

Ryssland missnöjt med USA:s sätt att hantera krisen i Venezuela. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov fördömer USA:s agerande i det krisdrabbade Venezuela. Han beskyller USA för skadlig inblandning i en suverän stats interna angelägenheter. I ett telefonsamtal med USA:s utrikesminister Mike Pompeo uppges Lavrov ha beskyllt USA för provokationer som inte hör hemma i en demokratisk process. Lavrov anser att USA levererat humanitärt bistånd till Venezuela enbart för att kunna sätta press på Venezuelas ledning. "USA har på ett flagrant sätt blandat sig i en suverän stats inre angelägenheter och på ett skamlöst sätt brutit mot internationell rätt," sade Lavrov till Pompeo enligt nyhetsbyrån AFP. Enligt Ryssland borde allt bistånd till det allvarligt krisdrabbade landet kanaliseras via president Nicolás Maduro, medan USA har försökt få in hjälpförsändelser i samarbete med Colombia och Brasilien. Lavrov föreslår bilaterala Venezuela-samtal. USA vidkänner inte längre Maduro som president utan har erkänt oppositionsledaren Juan Guaidó som landets nya ledare. Det anser Ryssland vara en provokation av stor kaliber. Ryssland stöder Maduro, som avvisar alla påståenden om humanitär kris i landet. Han beskyller USA för att hitta på matbristen för att rättfärdiga en maktkupp. Lavrov ska ha kommit med ett förslag om bilaterala samtal med USA om hur krisen i Venezuela ska lösas. Han poängterade i samtalet med Pompeo att det endast är venezuelanerna själva som har rätt att fatta beslut om sin framtid. Förutom krisen i Venezuela diskuterade Lavrov och Pompeo läget i Syrien, Afghanistan och på Koreahalvön. yle 190503.

USA:s utrikesminister till Yle: Ryssland agerar inte i linje med internationella lagar på arktiskt område. Enligt USA:s utrikesminister har Ryssland militärt förhindrat trafik på områden där det är tillåtet att trafikera på Arktis. USA:s utrikesminister Mike Pompeo kräver att Ryssland följer internationella lagar på de arktiska områdena. Han är orolig för Rysslands krav på områden vid Norra ishavet. Rysslands ökade militära närvaro väcker också många frågor. "Vi vill inte att länder som Ryssland ska använda sig av militär för att till exempel förhindra trafik till sådana områden där trafik är tillåtet. Det här bryter mot internationell lag." På mötet träffade Pompeo sin ryska kollega Sergei Lavrov. "Jag tänkte klargöra för Lavrov att vi följer lagar. Vi ber också om samma sak av Finland, där finns inte heller någon skillnad," påminner Pompeo. Förhållandet till Lavrov beskriver Pompeo som bra. "Vi brukar ofta diskutera per telefon och vi har träffats en handfull gånger. Våra diskussioner är alltid raka på sak och professionella." yle 190506.
Ingen slutdeklaration från Arktiska rådet. Arktiska rådet möts i dag i Rovaniemi i Finland. Tanken var att medlemsländernas utrikesministrar skulle enas om en slutdeklaration, men nu blir det inget med det. Det har bland annat rått oenighet om hur rådet ska se på klimatfrågan. "Man har inte enats. Det är första gången det sker under rådets 20-åriga samarbete. Det är formuleringarna kring klimatförändringarna som varit en bromskloss och som uppges vara orsaken till att det inte blir något deklaration," säger Ekots reporter Nils Eklund som är på plats vid mötet. Vilka är det som inte vill nämna klimatet? "Det är tydligt att USA har inte velat ställa sig bakom formuleringar som handlar om klimatförändringarna." SR 190507.
Wallström: Skillnaderna mellan länderna var för stor. För första gången någonsin misslyckades Arktiska rådet under tisdagen att enas om en deklaration om vad som bör prioriteras i Arktis de närmaste åren. Och det var synen på klimatförändringen som splittrade de åtta utrikesministrarna. "Skillnaderna mellan USA och de andra länderna var helt enkelt för stor och frågan gällde framförallt klimatet," säger Sveriges utrikesminister Margot Wallström som är besviken. Vad är det man har motsatt sig från amerikanskt håll? "Ja, som vi upplever det så är det omnämnandet av klimatförändringarna och det språket och kanske också i slutändan saker som följer av detta." "Den globala Klimatförändringen finns, den är till stor del orsakad av människan och vi förstår inte de som argumenterar annorlunda ," sa Jim Stotts som företräder inuiter från Alaska. SR 190507.

Ryssland utvisar två svenska diplomater. Ryssland utvisar två svenska diplomater. Detta efter att Sverige har nekat diplomatviseringar för nya ryska diplomater i Sverige. Tidigare har Sverige beslutat att en rysk diplomat inte fått sin visering förlängd. Även ryska ansökningar om nya diplomatviseringar har nekats. Nu har två svenska diplomater ombetts lämna Ryssland. Det avslöjar tidningen Expressen idag. Utvisningarna är Rysslands svar på Sverige agerande, enligt Sofia Nahringbauer, presskommunikatör på utrikesdepartementet. "Sverige har tidigare lämnat besked om att en rysk diplomat inte fått sin visering förlängd, samt lämnat ett nekande besked om ryska ansökningar om diplomatvisering. Och Ryssland har svarat genom att två svenska diplomater ombetts lämna Ryssland," säger Sofia Nahringbauer. Även i december utvisades en svensk diplomat från Ryssland av samma anledning. Varför Sverige valt att neka ryska ansökningar om diplomatvisering och varför man valt att ine förlänga en rysk diplomatvisering vill UD inte kommentera. Men tidigare har man uppgett att man har goda grunder för ett sådant beslut. I februari grep Säkerhetspolisen, Säpo en misstänkt agent i Stockholm. Han greps medan han satt i ett hemligt möte med en rysk underrättelseofficer som ska ha en diplomatisk befattning. SR 190508.

Tidigare Kina-ambassadören delgiven misstanke om brott. Sveriges tidigare ambassadör i Kina, Anna Lindstedt har nu delgivits misstanke om brott med anledning av sitt agerande i fallet med den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai. I centrum för utredningen står de möten som ägde rum i Stockholm i januari i år. Mötena arrangerades enligt uppgift av den dåvarande Kina-ambassadören Anna Lindstedt och bland deltagarna fanns Angela Gui, dotter till Gui Minhai och kinesiska affärsmän. Enligt Angela Gui var syftet med mötena att diskutera en lösning på fallet med hennes fängslade far. Efteråt har händelsen och ambassadörens agerande kritiserats av UD, som sagt att varken utrikesministern eller andra personer på UD som arbetar med fallet Gui Minhai kände till mötet i förväg. SR 190509.

Sverige kan lämna ut en korruptionsmisstänkt kinesisk medborgare. Sverige kan lämna ut en korruptionsmisstänkt kinesisk medborgare om Kina bland annat kan garantera en rättvis rättegång och att mannen inte döms till döden. Det framgår av ett yttrande som riksåklagaren lämnat till Högsta domstolen. Mannen som uppges vara en av Kinas mest eftersökta har suttit i svenskt häkte i ett år. Om HD gör samma bedömning som riksåklagaren blir det upp till regeringen att fatta beslut om utlämning. Mannen förnekar brott och motsätter sig att bli utlämnad till Kina. SR 190510. Kommentar: Han bör endast lämnas ut som utbyte mot Gui Minhai.

Hultqvist vill inte lova pengar till försvaret. En kraftig ökning av försvarsbudgeten och nya regementen på en rad orter - det innebär Försvarsberedningens förslag som presenterades idag. Bland annat föreslår beredningen två nya regementen i södra Norrland och Bengt Albertsson från Malung hoppas ett kan hamna i Falun. Riksdagspartiernas representanter i försvarsberedningen är eniga om att försvaret behöver förstärkas till 2025 så armén får växa till tre brigader med förstärkningar kring Stockholm och på Gotland, att flygvapnet bör ha över 100 Gripenplan i stället för som planerat 60 och att nya ytfartyg ska köpas in. Försvarets storlek behöver öka från 60 000 till 90 000 personer och därmed behövs fler utbildningsplatser med exempelvis nya regementen i Göteborg och Arvidsjaur. Beredningen vill förstärka södra Norrland med bland annat två regementen i antingen Falun, Härnösand, Östersund eller Sollefteå. För att täcka kostnaderna bör försvarsbudgeten öka med fem miljarder per år från 2022 upp till 84 miljarder 2025. Men kring ekonomin råder oenighet även om partierna är eniga om förslagen. Socialdemokraterna vill inte redan nu utlova en budget 84 miljarder - och därför vill inte de borgerliga ställa sig bakom rapporten då de menar att den måste finansieras. Försvarsminister Peter Hultqvist tycker att rapporten är bra, men håller fast vid att inte nu utlova 84 miljarder nu till försvaret utan vill förhandla med de övriga riksdagspartierna i höst. Först måste bland andra Försvarsmakten och Försvarets materielverk få analysera förslagen. SR 190514.

Tyskland ökar försvarsutgifter med fem miljarder euro. Tyskland ökar i år sina försvarsutgifter med drygt fem miljarder euro - motsvarande drygt 50 miljarder kronor. Det är den största ökningen sedan kalla krigets slut. Den totala summan på drygt 47 miljarder euro är tio procent högre än förra året, vilket innebär den största ökningen på flera decennier. Räknat i andel av BNP är det en ökning från 1,23 till 1,38 procent av Tysklands bruttonationalprodukt. Så trots ökningen är det en bra bit kvar till 2 procentsmålet som Nato-medlemmarna har satt till år 2024. SR 190517.

FPÖ-ledare lovade ryskt inflytande i hemlig film. Österrikes vice förbundskansler, partiledaren för högerpopulistiska FPÖ, ska strax innan valet 2017 ha diskuterat möjliga upplägg för stöd med en kvinna som utgav sig för att vara rysk miljardär. En hemlig videoinspelning, som tyska medier har fått tillgång till visar hur hon utlovades lukrativa uppdrag i utbyte mot stöd för FPÖ. Under mötet som ägde rum på Ibiza några månader innan valet, var det bland annat tal om att kvinnan ville investera flera hundra miljoner euro i Österrike. Hon var intresserad av att köpa hälften av landets största och mest inflytelserika dagstidning, Kronenzeitung. Idén begeistrade FPÖ-ledaren Heinz-Christian Strache och hans närmaste förtrogna, Johann Gudenius, som deltog i mötet och som idag är partiets gruppledare i parlamentet. Om affären lyckas några veckor före valet kan vi byta ut medarbetare och lyfta in såna som stödjer oss. Då får vi inte bara 27 procent utan 34 procent, hörs Strache säga. Han nämner också att göra om Österrikes public service-bolag ORF i grunden, möjligtvis privatisera en TV-kanal. ORF har sedan många år varit måltavla för Strache och hans partis angrepp. Under det flera timmar långa samtalet var det också tal om lukrativa offentliga uppdrag till den ryska kvinnans företag. Som motprestation skulle hon ge partiet bidrag, men inte direkt så att det blev synligt för revisionsmyndigheten, utan via en ideell förening. I filmen hävdar Strache att det är så flera av partiets stora bidragsgivare gör. Flera namngivna personer och företag har dock förnekat att de kringgår bestämmelserna för partibidrag. Kvinnan som utger sig för att vara nära släkt med en rysk oligark agerar uppenbart som lockfågel. Det är oklart vem hon egentligen är. Hur tidningarna Der Spiegel och Süddeutsche Zeitung har fått tillgång till videofilmen säger de inte med hänvisning till källskyddet. De redovisar utförligt hur innehållet har granskats och verifierats för att säkerställa att det inte rör sig om någon förfalskning. SR 190517.
Österrikes vice förbundskansler avgår. Heinz-Christian Strache, Österrikes vice förbundskansler och partiledaren för högerpopulistiska FPÖ, avgår. Österrikes vicekansler Heinz-Christian Strache, partiledaren för högerpopulistiska FPÖ, avgår efter en politisk skandal där en film avslöjat ett ryskt försök till politisk påverkan med hjälp av rysk finansiär inför valet. Det var igår som tyska medier publicerade en videoinspelning som visar hur Strache inför parlamentsvalet 2017 ska ha diskuterat möjliga illegala upplägg för stöd med en kvinna som utgav sig för att vara rysk miljardär. I samtalet dem emellan ska kvinnan ha utlovats lukrativa uppdrag i utbyte mot stöd för Straches parti, FPÖ. Strache förnekar inte om filmen är äkta, men kallar filmklippet för ett politiskt attentat. I eftermiddag förväntas förbundskanslern Sebastian Kurz hålla en presskonferens där han meddelar om han kan fortsätta samarbeta med partiet eller om det blir nyval. SR 190518. Dagen 190518.

Två av tre åtalade för förbjuden mission i Ryssland var kristna. Religiös icke registrerad aktivitet förbjöds i Ryssland år 2017, genom antiterrorlagar kallade "Yarovaya-lagarna". Av de fall som gick till åtal år 2018 gällde 102 av 159 fall kristna aktiviteter. Dagen 190518.

Steven W. Mosher: China’s new ‘social credit system’ is a dystopian nightmare. Imagine calling a friend. Only instead of hearing a ring tone you hear a police siren, and then a voice intoning, "Be careful in your dealings with this person." Would that put a damper on your relationship? It’s supposed to. Welcome to life in China’s "Social Credit System", where a low score can ruin your life in more ways than one. Say you arrive at the Beijing airport, intending to catch a flight to Canton 1,200 miles south. The clerk at the ticket counter turns you away because — you guessed it — your social credit score is too low. Not only are you publicly humiliated in the ticket line, you are then forced to travel by slow train. What should have been a three-hour flight becomes a 30-hour, stop-and-go nightmare. All because the government has declared you untrustworthy. Perhaps you defaulted on a loan, made the mistake of criticizing some government policy online or just spent too much time playing video games on the internet. All of these actions, and many more, can cause your score to plummet, forcing citizens onto the most dreaded rung on China’s deadbeat caste system, the laolai. And the punishments are shocking. The government algorithm will go as far as to install an "embarrassing" ring tone on the phones of laolai, shaming them every time they get a call in public. But an embarrassing ring tone, flight bans and slow trains are just the beginning of the dystopian nightmare that is now daily life in China for tens of millions of people. A low social credit score will exclude you from well-paid jobs, make it impossible for you to get a house or a car loan or even book a hotel room. The government will slow down your internet connection, ban your children from attending private schools and even post your profile on a public blacklist for all to see. According to Australia’s ABC News, the government has produced a "Deadbeat Map" via an app on WeChat, which shows a radar-style graphic identifying every laolai in the vicinity of the user. "Tapping on a person marked on the map reveals their personal information, including their full name, court-case number and the reason they have been labeled untrustworthy. Identity-card numbers and home addresses are also partially shown," ABC reported. There are reports that those whose social credit score falls too low are preemptively arrested and sent to re-education camps. Not because they have actually committed a crime, but because they are likely to. Elements of the system are in place throughout China, as the government refines its algorithm, and the final rollout is scheduled to be in place nationwide by 2020. The government claims that its purpose is to enhance trust and social stability by creating a "culture of sincerity" that will "restore social trust". What it will actually create, of course, is a culture of fear and a nation of informants. This is because one of the ways that people can improve their own social credit score is to report on the supposed misdeeds of others. Individuals can earn points, for example, for reporting those who violate the new restrictions on religious practice, such as Christians who illegally meet to pray in private homes, or the Muslim Uyghurs and Kazakhs in China’s far west whom they spot praying in public, fasting during Ramadan or just growing a beard. Of course, as the state progresses ever closer toward its goal of monitoring all of the activities of its citizens 24 hours a day, seven days a week, society itself becomes a virtual prison. Western criticism of the new system has been intense, with Human Rights Watch describing it as "chilling". In response, Chinese Communist Party publications scoff that Westerners are simply too unsophisticated to understand the wonders of the new system. In the words of China’s Global Times, "The hypothetical theories of the West are based on their ignorance." The massive social credit system, it goes on to say, is simply "beyond the understanding of Western countries". But I think we understand what is going on all too well. It is China’s ancient totalitarian impulse - the absolute rule of the god-emperor over his subjects - brought into the modern age. It is George Orwell’s prophetic "1984" come alive. China’s already formidable police state has been upgraded using big data, machine learning, face recognition technology and artificial intelligence into a fearsome cyborg of state control. The Chinese Communist Party has given birth to the world’s first high-tech digital dictatorship. Not content to incarcerate its own population in a virtual prison, China is busily hawking its creation to like-minded socialist dictatorships. Maduro’s Venezuela was China’s first customer. New York Post 190518.

Ukrainas nya president insvuren. Ukrainas nya president Volodymyr Zelenskyj har nu installerats. Vid installationen sa han att hans första uppgift blir att försöka få till stånd ett eldupphör med separatisterna i den östra delen av landet. Han sa också att han upplöser parlamentet, vilket kan leda till nytt parlamentsval. Den politiska nykomlingen har lovat anti-korruptionsåtgärder, reformer av rättsväsendet och åtgärder för att få fart på utländska investeringar. Volodymyr Zelenskij vann en jordskredsseger över den förra presidenten Petro Porosjenko i valet i april. SR 190520.

Så skapades den ukrainske presidenten. Jurij Kostiuk är en av manusförfattarna bakom tv-serien om en påhittad ukrainsk president – som nu blivit landets president på riktigt. "Vi gick länge och tänkte att vi borde göra en tv-serie om den ukrainska politiken," säger Jurij Kostiuk, manusförfattare och producent på Zelenskyjs produktionsbolag Kvartal 95. Det var minst tio år sedan de började prata om det men då blev det inte av. Efter gatuprotesterna på Majdan 2014 och regimskiftet som följde blev det en ny situation i Ukraina. "Alla längtade efter förändring och efter en ny generation politiker," säger Jurij Kostiuk. - Det var många av oss som kände att vi stod inför ett vägval. "Antingen kunde vi börja engagera oss politiskt för att inifrån systemet åstadkomma förändring eller så fortsatte vi med det vi kunde bäst: att göra film," säger manusförfattaren Jurij Kostiuk. De satsade på fiktionen och tv-serien "Folkets tjänare" som hade premiär hösten 2015. Volodymyr Zelenskyj spelar historieläraren som av en serie slumpartade händelser blir Ukrainas president. Andra säsongen visades 2017. Men vid det laget var det också tydligt att de politiska förändringarna inte hade blivit så genomgripande som många hade hoppats direkt efter Majdan. "Och då stod vi åter där vid samma vägval," säger Jurij Kostiuk. "Men nu hade vi redan gjort en tv-serie som alla, också politikerna, tyckte fångade landets problem utan att det ledde till grundläggande förändringar. Det som då återstod för Zelenskyj var att gå in i politiken." SR 190516.
Ukrainska kultur- och nöjeslivet tar viktiga poster i nye presidentens stab. I Ukraina har den nya presidentadministrationen börjat ta form och den har ovanligt tunga meriter från kultur- och nöjesliv. Den nye ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, som svors in i måndags, har utsett flera medarbetare från sitt film- och tv-produktionsbolag Kvartal 95 att leda den nya presidentadministrationen. Zelenskyj, som de senaste dryga 15 åren varit en av Ukrainas mest populära komiker, har valt att göra Serhiy Sefir till sin närmaste rådgivare. Sefir är en av medgrundarna till Kvartal 95 tillsammans med Zelenskyj. Bland biträdande chefer i presidentadministrationen finns också tv-producenten Serhiy Trofimov och Jurij Kostiuk, en av manusförfattarna bakom tv-serien "Folkets tjänare" där Zelenskyj spelade en fiktiv ukrainsk president. Också bland övriga nära medarbetare till den nye ukrainske presidenten finns flera personer med lång erfarenhet av både traditionella och digitala medier. Utnämningarna till presidentens stab ses som det första testet för om Volodymyr Zelenskyj ska göra allvar av sina löften att förnya det politiska etablisemanget i Ukraina. SR 190523.

FN: Ryssland måste frige gripna sjömän. Ryssland måste omedelbart frige 24 ukrainska sjömän och lämna tillbaka tre beslagtagna ukrainska marinfartyg. Det är utslaget i FN:s havsrättstribunal idag. Sjömännen togs alla till fånga när Ryssland i november förra året med en blå tanker blockerade det lilla trånga Kertjsundet vid det av Ryssland annekterade Krim. Tre ukrainska fartyg försökte passera sundet men besköts, bordades och besättningen togs till fånga. Sedan dess har de suttit fängslade i Moskva. Internationella havsrättsdomstolen är den domstol som ska lösa tvister, där FN:s havsrättskonvention gäller, och som uppstår till havs mellan stater. De skriver nu i sitt beslut att Ryssland omgående ska lämna tillbaka alla de tre fartygen och släppa de 24 sjömännen. 19 domare stod bakom domen, enbart den ryska domaren hade en annan åsikt. Ryssland hävdar å sin sida att den här domstolen inte alls har rätt att bedöma den här konflikten som de ser som "militär" och deltog inte ens i förhandlingarna. Ryska UD skriver i ett pressmeddelande att man avser att fortsätta försvara sin position. SR 190525.

Wallström i möte om kriget i östra Ukraina. I dag skedde det första mötet på hög nivå mellan Sverige och den nye ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. Den svenska utrikesministern Margot Wallström sade efter mötet i Kiev att det kom att handla en hel del om kriget i östra Ukraina. "Vi kommer fortsatt att vara ett stöd också i EU-sammanhang när det gäller en konsekvent och fast politik när det gäller Rysslands beteende," sa utrikesminister Margot Wallström. Den ukrainske presidenten tog emot i skjortärmarna och mötet kom att handla mycket om kriget, det som dödat mer än 13 000 människor. Sverige har i EU-kretsar ansetts vara ett av de länder som allra envisast hållit fast vid stödet till Ukraina under de fem år av krig som gått. Det tillsammans med Polen, vars utrikesminister i dag besökte Kiev tillsammans med Margot Wallström. Under mötet i dag har Volodymyr Zelenskyj enligt Margot Wallström satt press på EU att agera hårdare och mer resolut för att få till stånd någon form av process som kan leda mot fred. I går var också den tyska och franska utrikesministern på besök i Kiev och efter det mötet sa de att de nu ska undersöka möjligheterna att genom den så kallade Minsk-processen få till stånd samtal mellan Ukraina och Ryssland om kriget. I dag pressade Ukraina på ytterligare och krävde enligt Margot Wallström att flera länder måste bli aktivare i arbetet med att få stopp på kriget, det har varit för tyst, och att man i det arbetet måste sätta hårda tidsgränser för när resultat ska vara uppnådda. Ukraina önskar sig helt enkelt ett tuffare EU. Men för att få det, sa Margot Wallström, så krävs att EUs medlemsländer så klart måste vara eniga, inte minst om eventuella nya sanktioner mot Ryssland. Mycket arbete återstår. SR 190531.

Stärkt ekonomi men minskade rättigheter i Vietnam. Succé är en bra beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i Vietnam och som nu lockar allt fler svenska företag att etablera sig där. Samtidigt grips och fängslas allt fler oliktänkande i den kommunistiska enpartistaten. "Partiet har på ett demonstrativt sätt visat om vems regler det är som ska gälla och lutar sig allt mer mot Kinas ideologi och därmed har också gripanden av aktivister ökat," säger Jonathan London. SR 190603.

Kina varnar studenter som vill studera i USA. Kinesiska studenter och forskare varnas för att söka sig till USA. Detta medan handelskriget medan de båda länderna trappas upp. Kinas utbildningsdepartement har utfärdat en varning till studenter och forskare som planerar att studera eller forska i USA. Anledningen sägs vara att kinesiska studenter fått problem med viseringar i USA. Studenterna varnas för att de kan få svårt att fullfölja sina utbildningar. Sedan förra året har USA begränsat visumen till ett år, i stället för fem, för kineser som studerar inom tekniska områden som bedöms som känsliga för industrispionage, såsom flygteknik och robotik. Kina och USA ligger i en djup handelskonflikt med varandra, sedan förhandlingar bröt samman i början av maj. I modern tid har USA varit den överlägset vanligaste destinationen för kinesiska utlandsstudenter och över 360 000 kineser studerar i USA just nu. Om Kinas myndigheter skulle få ett större antal studenter att välja att inte resa till USA kan det få stora konsekvenser för den amerikanska utbildningsmarknaden, där många skolor och universitet är beroende av studieavgifter från Kina. Inom högskolevärlden i USA har röster höjts som varnar för att president Donald Trumps kampanj mot kinesiskt industrispionage kan påverka amerikansk forskning och utbildning negativt om den leder till att personer från Kina inte längre vågar satsa på en framtid i USA. SR 190603.

Kina försvarar massakern på Himmelska fridens torg 1989 - "Det var korrekt politik", säger försvarsministern. Studenter och arbetare hade demonstrerat i sju veckor, tills den kinesiska staten den 4 juni 1989 bestämde sig för att sätta en blodig punkt. Bilderna på pansarvagnar som kör över civila på Himmelska fridens torg har blivit ikoniska symboler för statligt våld mot medborgaraktivister. Händelsen är också ett kinesiskt tabu. Kina har i regel gjort allt för att minnet av det som skedde skulle suddas ut. Inför den 4 juni brukar medborgaraktivister sättas i husarrest eller transporteras långt utanför huvudstaden. Men nu fick försvarsministern, general Wei Fenghe, en fråga om saken av en påpasslig journalist i samband med den stora asiatiska säkerhetskonferensen i Singapore. "Den incidenten handlade om politisk turbulens och centralregeringen vidtog åtgärder för att stoppa turbulensen, vilket är en korrekt politik," sade försvarsminister Wei Fenge. I år då det har gått 30 år verkar ansträngningarna att tysta ner eventuella kritiska röster ha stärkts ytterligare. 82- åriga Ding Zilin, vars son mördades på torget, grundade gruppen Tiananmens mödrar. I år tvingades hon lämna Peking den 20 maj för att resa till provinsen Jangsu, 600 km därfrån. Kina har problem med sin relation till USA i till exempel handelsfrågor, men på hemmaplan verkar president Xi Jinping hålla landet i ett fast grepp. Xi utsågs till president på livstid i fjol och under hans sex åt vid makten har kontrollen av medborgarna stärkts. "Trettio år efter Himmelska fridens torg är människorättsläget i Kina ännu värre än förr och gräsrotsaktivismen genomlever sina svåraste tider," säger Yaqiu Wang, Kinaexpert på människorättsorganisationen Human Rights Watch till den brittiska tidningen the Guardian. Övervakningssamhället har nått nya höjder i och med igenkänningskameror för ansikten. FN har bevis för att Kina håller kring en miljon muslimska uigurer i så kallade "omskolningsläger" i provinsen Xinjiang. Under samma presskonferens varnade Wei också omvärlden, underförstått USA, för att lägga sig i frågan om Taiwan. "Om någon skulle våga försöka skilja Taiwan från Kina har Kina inget annat alternativ än med alla medel slåss för den nationella enheten," sade den kinesiska försvarsministern. yle 190602.
Kinas unga vet ingenting om massakern på Himmelska fridens torg för 30 år sedan - så här suddar staten ut den ur Kinas kollektiva minne. Kinas styrande kommunistparti har dragit igång ett massivt säkerhetspådrag för att förhindra protester under den trettionde årsdagen av massakern i Peking. Partiet har också sett till att dagens unga kineser inte känner till att hundratals, eventuellt tusentals människor dödades när soldater för 30 år sedan öppnade eld mot fredliga demonstranter i centrum av huvudstaden. I Peking lämnas nu inget åt slumpen. I centrum kryllar det av säkerhetspoliser, tiotusentals övervakningskameror håller ett öga på allt som pågår och en hel del människor har försatts i husarrest. I första hand riktar sig säkerhetsåtgärderna mot de äldre generationerna. Det beror på att det är de som kan minnas vad som hände för 30 år sedan. "Unga kineser har inga möjligheter att få information om massakern. Alla massmedier kontrolleras av kommunistpartiet, och det censurerar också internet," konstaterar människorättsaktivisten och den förra parlamentsledamoten Lee Cheuk-yan i det autonoma Hongkong. På internet stryks omedelbart allt som på något sätt kan förknippas med blodbadet. I och med att censureringen nuförtiden verkställs med hjälp av artificiell intelligens är den vattentät. I skolorna och universiteten är massakern likaså tabu. I historieböckerna nämns den inte alls. Kommunistpartiet hävdar att ingen dödades på Himmelska fridens torg. Kort efter massakern medgav det att ungefär 250 människor omkom i andra delar av Peking, men det erkännandet nämns aldrig i offentligheten. Efter massakern uppskattade Kinas Röda Kors att 2 600 människor dödades i Peking. En hel del kineser omkom dessutom i flera andra städer där det också ordnades demonstrationer. I det autonoma Hongkong ordnas det varje år känsloladdade evenemang för att hedra minnet av dem som dödades i massakern. Tiotusentals människor samlas i en stor park där de sjunger patriotiska sånger och lyssnar på ögonvittnesskildringar. Hongkong är den enda platsen i Kina där sådana minnesstunder ordnas. Under de senaste åren har fler och fler besökare från det övriga Kina deltagit. yle 190604.

Pansarvagn i Stockholm på årsdagen för massakern på Himmelska fridens torg. 30-års minnet av massakern i Kina efter demokratirörelsen 1989 präglas av kommunistpartiets censur och propaganda som också sträcker sig utanför Kinas gränser. På hörnet Tegnérgatan/Sveavägen i Stockholm står en inhyrd pansarvagn. Avsikten är att uppmärksamma 30-års minnet av demokratirörelsen som krossades då det kinesiska kommunistpartiets befrielsearmé gick in i Peking tidigt den 4 juni 1989. Men en av personerna bakom installationen vågar inte uppge sitt namn, av oro för repressalier från den kinesiska ambassaden i Sverige. Censuren har länge varit hård i Kina kring årsdagarna av massakern i Peking. Men i takt med Kinas ökade ekonomiska inflytande väcks frågor om hur långt partiet är berett att gå för att också nå ut med sin propaganda utanför Kina. Folkrockaren Li Zhi vars låt ”Torget” handlar om krossandet av demokratirörelsen, tvingades av kulturmyndigheten i Sichuan att ställa in en turné och försvann innan den viktiga årsdagen i år. Men hans låt ”Torget” saknas också från albumet den tillhör när man söker i Apple Music och Spotify i Sverige. Några dagar innan årsdagen blockerades många kinesiska oppositionella konton på Twitter under en tid. Twitter förklarade händelsen vagt som ett misstag som begåtts i jakten på konton som missbrukar företagets egen uppförandekod, medan aktivister frågade om företaget utsatts för en attack planerad från Kina. Redan igår kväll inleddes en fastedag bland vissa oppositionella kineser som i tysthet markerar årsdagarna efter massakern. Och från USA:s utrikesminister Mike Pompeo kom ett mycket skarpt fördömande av massakern och Kinas läger i Xinjiang. Men samtidigt i Stockholm inledde den kinesiska ambassaden en lyckad PR-kampanj för en så kallad svensk ”Kinaturismvecka”. Det gjorde att svenskkineser vaknade i dag till nyheten på den kinesiska meddelandetjänsten Wechat om att det svenska kulturdepartementets chef för medier och demokrati, Tomas Lindman, åt sesamkakor och höll tal tillsammans med den kinesiska ambassadören på det kinesiska kulturhuset i Stockholm. Precis som om 30-års minnet av händelserna vid Himmelska fridens torg bleknat så mycket som kommunistpartiet hoppas. SR 190604.
30 år sedan massakern på Himmelska fridens torg. För 30 år sedan rullade stridsvagnarna in på Himmelska fridens torg. Massakern på studentaktivisterna krossade drömmarna om ett friare Kina. Men den kan ha också bidragit till att miljoner kineser vänt sig till kristendomen. Det finns fortfarande inga säkra uppgifter på hur många som dog när torget rensades på aktivister mellan den tredje och den fjärde juni, men det kan röra sig om tusentals offer. Den kinesiska ledningen betraktar i dag hanteringen av protesterna som en seger, och som ett mönster för framtiden. Det menar en av de kinesiska journalister som bevakade demonstrationerna. "Tysta rörelsen på Tiananmen och döda så många människor som behövs, då kommer landet att vara stabilt i årtionden. Det är Kinas modell: förtryck," säger Zhang Weiguo till CSM. I Hong Kong ordnade den katolska kyrkan i år en minnesutställning över protesterna. Under demonstrationerna på Himmelska fridens torg samlades katoliker till bönesamlingar och en ledande kardinal protesterade mot massakern. I Hong Kong kommer också människor att samlas till minnestunder för massakern, den enda plats i Kina där det är möjligt. Dagen 190604.

Flera gripna efter demonstration i Kazakstan. Under presidentvalet i Kazakstan i går genomfördes demonstrationer i flera städer där hundratals människor som krävde fria val greps av polis. En äldre kvinna skriker till när en polis sliter i henne och lyfter henne högt upp i luften, fort, fort genom parken där demonstranterna samlats. "Vad gör ni?" ropar en kvinna efter poliserna. Många poliser, en del i masker, en del i stora kravallskydd, de lyfter, närmast sliter demonstrant efter demonstrant från parken i den kazakiska staden Almati och snudd på kastar in dem, trycker in dem i små polisbussar. Det här fängslandet av fredliga demonstranter sker i en sådan hast att det ser ut som att polisen har bråttom att få bort demonstranterna från filmande mobiltelefoner, som om polisen vill göra den demokratiska sorgen kort över vad som utspelar sig i en park i kazakiska Almati. SR 190610.
Väntad seger för Tokajev i Kazakstan. Kasym-Zjomart Tokajev tar som väntat hem segern i Kazakstans presidentval med 70,8 procent av rösterna enligt preliminära resultat, uppger valkommissionen. Tokajev har handplockats av den tidigare presidenten Nursultan Nazarbajev och har varit interimspresident sedan denne plötsligt avgick i mars. 66-årige Tokajev lovade under valet på söndagen att hans styre kommer att "bygga en dialog med alla de som stödjer regeringen och de som är emot regeringen". Han har sagt att han kommer att fortsätta att driva den tidigare presidentens politik och lyssna till hans råd i viktiga frågor. Expresidenten, som har suttit vid makten sedan landet blev självständigt 1991, brukade få drygt 90 procent av rösterna i val som västerländska observatörer klassat som varken fria eller rättvisa. Under valdagen greps runt 500 människor som protesterade mot vad de anser ha varit ett orättvist val som formats för att bekräfta expresidentens val av efterträdare. SR 190610.

Hongkong vill kunna lämna ut misstänkta till Kina. Hongkongs ledare Carrie Lam fortsätter stödja det nya lagförlaget som ska göra det lättare att lämna ut misstänkta brottslingar till Kina. I Sverige ska högsta domstolen ta ställning till just ett sådant fall i nästa vecka.I Hongkong, där hundratusentals demonstrerade på gatorna i går, väntas protesterna fortsätta sedan stadens ledning sagt att man fortsatt stödjer ett kontroversiellt förslag om utlämningsavtal med Kina, där misstänkta från Hongkong skulle kunna överlämnas till kinesisk polis. Efter gårdagens överväldigande folkliga protester i Hongkong meddelar stadens ledare Carrie Lam att hon fortfarande stödjer lagförslaget som skulle göra det enklare för lokala domstolar i Hongkong att överlämna misstänkta personer till Kina. Carrie Lam är vald i ett system som garanterar kommunistpartiet i Peking kontroll över Hongkong, trots att den kinesiska staden enligt överenskommelser har rätt till självbestämmande och ett eget oberoende rättsväsende. Oppositionens protester väntas fortsätta i Hongkong medan den lagstiftande församlingen förbereder omröstningen under juni. Arrangörerna uppskattade att över en miljon Hongkongbor demonstrerade mot förslaget till ny utlämningslag i går. Det skulle motsvara omkring var femte arbetsför person i staden. Polisen i Hongkong gör oftast mycket lägre uppskattningar av deltagandet i demonstrationer, och uppgav att knappt en kvart miljon människor deltog i protesten. Vid midnatt löpte demonstrationstillståndet ut. Polis använde batonger och pepparspray mot kvarvarande demonstranter som omringade Hongkongs parlamentsbyggnad. Statsstyrda medier på det kinesiska fastlandet rapporterar i dag att så kallade utländska krafter försökt att skapa kaos i Hongkong. 2014 krävde stora demonstrationer full rösträtt i Hongkong. Även då uppskattade arrangören att över en miljon personer deltog under den tre månader långa aktionen. Nyligen dömdes flera av ledarna och deltagarna i rörelsen till längre fängelsestraff. Efter 2014 års protester har demokratirörelsen i Hongkong varit splittrad, eftersom vissa fortfarande arbetat för självbestämmande inom Kina, medan andra, främst yngre demokrater, gett upp om möjligheterna till samexistens med Kina, och i stället krävt ett självständigt Hongkong. Gårdagens stora demonstration, och ledningens tydliga vägran att lyssna på den, kan få en enande effekt på oppositionen i Hongkong. SR 190610.
Tårgas mot demonstranter i Hongkong. I Hongkong har polis och demonstranter drabbat samman och polisen har använt tårgas, pepparsprej och batonger mot de tusentals demonstranter, som belägrar stadens parlament, rapporterar flera nyhetsbyråer. Sammandrabbningarna följde sedan regionens styrande råd uppmanat demonstranterna att upplösa protesterna. Protesterna gäller ett kontroversiellt lagförslag, som ska göra det lättare för domstolar i Hongkong att lämna ut misstänkta brottslingar till Kina. Meningen var att styrande rådet skulle debattera förslaget för andra gången under onsdagen, men ärendet "flyttas till en senare tidpunkt", som det formulerades, utan att något datum specificerades. Matthew Cheung, ledare regeringsföreträdare i Hongkong, uppmanade sedan demonstranterna att sluta blockera viktiga platser och skingra sig. Kort därpå kom rapporter om att stämningen hårdnat på gatorna och att polisen använde tårgas och pepparsprej för att skingra demonstranter som försökte ta sig fram till parlamentsbyggnaden. "Polisen har fått demonstranterna att backa bort en bit från det lagstiftande rådets byggnad som man hade försökt omringa under natten," säger Ekots Kinakorrespondent Hanna Sahlberg. Om beslutet att flytta fram debatten om lagförslaget var en följd av det hårda trycket från demonstranterna är oklart. Att motståndet mot lagförslaget är stort råder det däremot ingen tvekan om. Beskedet fick inte demonstranterna att skingra sig. Den gångna helgen tågade uppemot en miljon människor på gatorna i protest och många företag har låtit anställda strejka för att sätta press på myndigheterna. På måndag väntas även en generalstrejk och ännu större protester. "Det är en väldigt stor proteströrelse. Nu är det vardag här så det är inte lika stora antal människor som den kvarts miljon, eller miljon, som polisen respektive arrangörerna räknade med i söndags. Men det är fortfarande tiotusentals personer igång kring parlamentsbyggnaden," säger Hanna Sahlberg. Hongkong har ett separat rättssystem gentemot övriga Kina, tänkt att säkra dess status som ett handelsnav sedan överlämnandet från Storbritannien 1997. Lagen som skulle möjliggöra utlämningar av misstänkta brottslingar till Fastlandskina ses som ett brott mot den ordningen. "Hongkongs oberoende gentemot Kina är själva hjärtat i de senaste protesterna, samt det motstånd som finns från Peking som vill att Hongkong ska vara lydigare mot Kina," säger Hanna Sahlberg. SR 190612.
Myndigheter i Hongkong stängda. Efter våldsamma sammandrabbningar med polisen verkar endast en mindre skara fortsätta motståndet mot utlämningslagen på gatorna. Omvärlden ser med oro på händelseutvecklingen samtidigt som det styrande rådets behandling av lagen skjuts upp. Ett spöklikt lugn rapporteras råda på Hongkongs gator, efter veckans våldsamma dramatik kring ett lagförslag om att utlämna åtalade till Fastlandskina. Myndigheter i finansdistriktet hålls stängda resten av veckan, meddelar de styrande. Det är delvis av praktiska skäl, sedan stora demonstrationer och smärre våldsamma sammandrabbningar med polis har spärrat många transportvägar. Minst 72 demonstranter ska ha skadats. Det omstridda förslaget skulle ha tagits upp för fortsatt behandling i områdets styrande råd i onsdags, men gatutumultet fick myndigheterna att skjuta upp sessionen på obestämd tid. Åtminstone kommer den inte att äga rum under torsdagen, enligt ett uttalande rån rådet. Kritikerna ser lagen som ett avsteg från principen om separata rättssystem i Hongkong och övriga Kina. De får medhåll i omvärlden, där till exempel EU förklarar att lagen kan få "långtgående konsekvenser för Hongkong och dess folk, för EU och utländska medborgare, samt för affärslivets förtroende för Hongkong". Även den brittiska premiärministern Theresa May har uttryckt sin oro för lagförslaget. "Det är viktigt att utlämningsavtalen är i linje med fri- och rättigheter som regleras i den sino-brittiska deklarationen," säger May och syftar på det oberoende som Hongkong åtnjuter gentemot Fastlandskina. SR 190613.
Hundratusentals deltog i protesten. I dag gick flera hundratusen Hongkongbor ut i protest mot det kontroversiella lagförslaget som skulle ge Hongkongs domstolar möjligheten att utlämna misstänka till Fastlandskina. Protesterna riktar sig också mot den allt mer impopulära chefsministern i Hongkong, Carrie Lam. Vår utsände gick med i tåget och träffade bland annat svenskar som bor och arbetar i Hongkong. SR 190616.
Demokratiaktivisten Joshua Wong släppt - kräver ledarens avgång. Efter protestmarsch i Hongkong i går, har missnöjet märkts av även i dag, bland annat har demonstranter blockerat vägarna till den lokala regeringsbyggnaden. Samtidigt släpptes i dag demokratiaktivisten Joshua Wong som var med och arrangerade demonstrationerna i Hongkong för fem år sedan, ur fängelset. Några dagar tidigare än beräknat släpptes demokratiaktivisten Joshua Wong ur fängelset efter att ha avtjänat straffet för sin inblandning i det så kallade Paraplyupproret 2014. Direkt efter frisläppandet talade Joshua Wong inför demonstranterna och uppmanande alla Hongkong-bor att fortsätta kampen för frihet och yttrandefrihet. Han krävde också Hongkongs chefsminister Carrie Lams avgång. SR 190617.
"Högst osannolikt att demonstranterna får som de vill." När Storbritannien lämnade tillbaka Hongkong till Kina 1997 gjordes det med löftet om "Ett land, två system". Men Kinas inflytande i Hongkong har successivt ökat – vilket är bränslet i de senaste dagarnas protester. Men att demonstranterna får som de vill är högst osannolikt, säger Ekots utrikesreporter David Carlqvist. Demonstranterna drivs av en underliggande djup oro som finns i Hongkong över att Pekings inflytande successivt har ökat i Hongkong sedan 1997. Enligt överenskommelsen mellan Storbritannien och Folkrepubliken Kina, som slöts 1984 och som reglerar Hongkongs status, så skall Folkrepubliken ha kontroll över Hongkongs utrikespolitik och försvars- och säkerhetspolitik. På alla andra områden skall Hongkong åtnjuta självbestämmande. Detta förhållande har kommit att kallas "Ett land, två system". Men trots detta har Peking sedan 1997 stegvis ökat sitt inflytande i Hongkong, bland annat genom att kinesiska mediekonglomerat köpt upp medier i Hongkong. Och det är detta demonstranterna är arga över i grunden, det är detta de är oroliga över i grunden, och det är detta de vill förändra i grunden. Men det är högst osannolikt att demonstranterna kommer att kunna nå någon form av långsiktig framgång i detta. Det är en sak att de kanske lyckas få små eftergifter från styret i Hongkong, såsom att de exempelvis lyckades få förslaget om ett utlämningsavtal till Kina tillfälligt uppskjutet, och kanske till och med att det här lagförslaget dras tillbaka permanent. Och kanske kommer de lyckas att få Hongkongs ledare Carrie Lam att avgå. Men att man skulle påverka kommunistpartiets ledning i Peking, det är mycket osannolikt. SR 190701.
Kina fördömer protesterna i Hongkong. Efter nattens våldsamma protester i Hongkong, där demonstranter bröt sig in den lokala parlamentsbyggnaden, har nu Kina kommenterat händelserna. I ett uttalande fördömer man handlingarna och konstaterar att de underminerar förtroende för Hongkongs speciella ställning i Kina. Inne i byggnaden går kriminaltekniker, tillsammans med specialpoliser dels från roteln för organiserad brottslighet, dels från det som kan översättas till "identifikationsroteln", runt och säkrar spår i de sönderslagna utrymmen. För det är ingen tvekan om administrationens ambition är att dom som bröt sig in och vandaliserade parlamentsbyggnaden, ska ställas inför rätta och dömas. SR 190702.
Flera demonstranter gripna i Hongkong. I Hongkong har nu 12 personer gripits efter de våldsamma protesterna där demonstranter stormade parlamentet. Polisen uppger att de bland anklagas för vapeninnehav och för att ha ofredat poliser. Polisen i Hongkong sätter nu in alla tänkbara medel för att lokalisera de som tog sig in i byggnaden. De riskerar upp till tio års fängelse för vandalisering och olaga intrång. SR 190703.
Ytterligare demonstranter gripna i Hongkong. Polisen i Hong Kong har under natten gripit ytterligare 13 personer, som misstänks för inblandning i måndagens våldsamma demonstrationer. Den här gruppen ska ha gripits för sin inblandning i sammanstötningarna med polisen på morgonen, innan man bröt sig in i parlamentsbyggnaden. Den yngsta ska enligt uppgifter till Sveriges Radio bara vara 14 år. Polisens jakt på de som var inblandade i måndagens våldsamma protestaktioner i Hongkong, fortsätter. Parlamentsbyggnadens fem nedersta våningar är fortfarande klassificerad som en brottsplats, där kriminaltekniker tålmodigt samlar in fingeravtryck och DNA. Demonstranterna kom inte längre eftersom det krävdes passerkort till hissarna. Sammantaget har ett drygt tjugotal unga personer gripits, men ännu har polisen inte uppgett att de gripna skulle tillhöra det dryga hundratal som kom in i parlamentsbyggnaden. Istället handlar det än så länge om en grupp som försökt identifiera poliserna från sammandrabbningarna, och en grupp som var med i det våldsamma försöket att störa den officiella flaggceremonin för att hedra minnet av Hongkongs återlämnande till av på morgonen den första juli. En ur den gruppen uppges vara bara 14 år. Men det mycket märkliga här i Hongkong är det stöd rät omfattande som de unga demonstranterna ändå får. Till och med av parlamentsledamöter. Doktor Kwok, ledamot för Civic Party, var på plats i måndags. Och han menar att det här handlar om en desperat kamp för demokrati. Även om han inte kan acceptera vandaliseringen. SR 190704.
Kastade ägg mot polis - riskerar 10 års fängelse. I Hongkong har den första formella anklagelsen riktats mot en av dem som gripits efter de våldsamma protesterna tidigare i veckan, rapporterar AFP. En 31-årig man anklagas för förargelseväckande beteende, han ska bland annat ha kastat ägg på polisen. Mannen riskerar 10 års fängelse. Totalt har 25 personer gripits efter oroligheterna där bland annat demonstranterna tog sig in i parlamentsbyggnaden i Hongkong. Protesterna har riktats mot ett lagförslag som skulle innebära att brottslingar kan utlämnas till Fastlandskina. SR 190705.

Rysk journalist släppt från husarrest. Den ryska polisen har lagt ner åtalet mot den kritiska ryska journalisten Ivan Golunov och han kommer nu att frisläppas från sin husarrest. Beskedet kom på tisdagskvällen. Polisen säger att Golunov ska friges eftersom det inte kommit fram några bevis på att han gjort något brottsligt, vilket innebär att polisen tvingats göra en förödmjukande helomvändning. Golunov greps i torsdags, då för påstått, uppdiktat narkotikabrott, han hölls i tolv timmar utan att få tillgång till advokat, han förvägrades också läkarvård trots att han utsattes för misshandel i häktet. Polisen presenterade sedan flera bilder som de sa hade tagits i Golunovs hem och som skulle vara bevis på narkotikabrott, men kort därefter tvingades de backa och medge att bilderna var tagna på annat håll. Att Golunov greps ledde till snabba och omfattande stödaktioner från framförallt andra journalister, bl a har det varit rullande enmansprotester framför polishögkvarteret i Moskva. Även en del personer i det ryska maktetablissemanget har framfört kritik, idag antydde till exempel talmannen i det ryska senaten, formellt nummer tre i den ryska statsledningen, Valentina Matvienko att gripandet kan ha varit en provokation från polisen för att sätta fast journalisten. Att det förekommit kritik mot gripandet också högt upp kan tolkas som att polisen gick för långt och den har nu alltså tvingats backa, Golunov ska friges senare idag från sin husarrest. Det viktigaste skälet till frigivandet är dock förmodligen den omfattande kampanj till stöd för Golunov som omedelbart sattes igång. Uppenbarligen har många ansett att nu får det vara nog med polisövergrepp. SR 190611.
Fortsatta protester i Moskva efter gripandet av journalist. I Moskva har den ryske oppositionspolitikern Alexej Navalnyj gripits. Han greps under protester som har sin grund i gripandet av journalisten ivan Golunov. I torsdags gjorde polisen husrannsakan i Golunovs lägenhet i Moskva där de påstår att narkotika ska ha hittats. Brottet hade kunnat ge 20 års fängelse. Golunov arbetar för den oberoende nyhetssajten Meduza som har sitt huvudkontor i Riga i Rysslands grannland Lettland. Han har i flera år skrivit artiklar där han kartlagt korruption och maktmissbruk bland ryska politiker och högt uppsatta tjänstemän. Efter gripandet kom många protester. Tre ryska dagstidningar publicerade identiska förstasidor till stöd för journalisten Ivan Golunov. Och idag hade alltså protester utlysts i Moskva. Under protesterna har mer än 400 personer gripits. Demonstrationen ägde alltså rum trots att Golunov släpptes. "Det fanns en kraft i de protester som skett efter gripandet som inte var så lätt att stoppa. Det här är ju också en större fråga som handlar om mer än bara en enskild journalist," säger Jesper Lindau, Sveriges Radios korrespondent i Moskva. SR 190612.

Trump redo sända 1 000 soldater till Polen. USA:s president Donald Trump är redo att flytta ytterligare 1000 soldater till Polen. Det är ett svar på polska lobbningsförsök för att få en starkare amerikansk närvaro i Polen. USA:s president Donald Trump önskade Polens president Andrzej Duda välkommen till Vita huset; där diskuterade de två presidenterna bland annat försvars-, energi-, visum- och handelsfrågor. Polska företrädare har lobbat intensivt för att få fler specifikt amerikanska soldater till Polen, trots att Polen är medlem i Nato. Redan idag finns det amerikanska soldater i Polen, som en del av Natos styrkor. Trump gav grönt ljus för att flytta ytterligare 1000 amerikanska soldater till Polen, men det är Polen som ska stå för kostnaderna för infrastrukturen, enligt Trump. Vem som ska stå för notan har varit en av de största frågorna under de polska försöken att övertala USA att sända fler soldater till Polen. President Duda underströk att han hoppas att det skall bli permanenta och mer omfattande styrkor i framtiden. SR 190613.

Ryssland försökte påverka EU-valet. Ryska påverkansförsök ökade inför EU-valet, enligt en rapport från EU-kommissionen. Det handlade om vilseledande information som spreds via falska sociala medier-konton, botar och fejkade nyhetssajter. Syftet var enligt rapporten att minska valdeltagandet och påverka väljar-beteende. Enligt säkerhetskommissionär Julian King har desinformationskampanjen pågått länge, men ökat i intensitet just under valupptakten. SR 190614.

Fyra åtalas för nedskjutna planet MH17. Nederländska åklagare väcker nu åtal för mord på 298 människor som dog när passagerarflygplanet MH17 sköts ner över östra Ukraina 2014. Tre av de misstänkta är från Ryssland, en från Ukraina. Det var mitt i sommaren för fem år sedan. Kriget i östra Ukraina hade börjat under våren. Ett passagerarflygplan från Malaysia Airlines var på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur när det sköts ner över östra Ukraina, enligt utredningen av en rysk luftvärnsrobot. 298 människor dog, de flesta av dem kom från Nederländerna, men många också från Australien och flera andra länder. Den huvudmisstänkte är enligt åklagarna Igor Girkin, även känd som Igor Strelkov, och känd från både annekteringen av Krim 2014 och från tiden när kriget drogs igång i östra Ukraina. Han har också enligt utredningen en bakgrund inom den ryska säkerhetstjänsten och militären. Det har också de två andra ryska misstänkta som 2014 var underställda honom när han fungerade som försvarsminister i den så kallade Donetsk-republiken. Det är också det som nederländska åtalet mot dem för mord på 298 flygplanspassagerare tar avstamp i. Det finns skäl att anta att de hade direkt ansvar för militära handlingar som skedde runt Donetsk vid den här tiden. Enligt utredningen finns också konkreta bevis, men om de är skyldiga, det är en fråga som får avgöras i domstol. Från ryskt håll förnekar man kategoriskt att man varit delaktiga i att skjuta ner flygplanet, och att utredningen som gjorts inte är att lita på. Även den misstänkte Igor Girkin förnekar och har sagt till nyhetsbyråer att han vet att det inte var "separatister" som sköt ner planet. Utredningen är gjord av en internationell grupp utredare eftersom offren kom från flera länder, men under nederländsk ledning. De har tidigare sagt att utredningen visar att det var en BUK, ett ryskt avancerat luftvärnssystem, som användes för att skjuta ner flygplanet. Utredningen har också kommit fram till att det specifika vapen som användes kom från ett ryskt luftvärnsförband som är baserat i staden Kursk i västra Ryssland. Regeringarna i Nederländerna och Australien har redan tidigare sagt att man håller Ryssland som juridiskt ansvarig för att planet sköts ner. De fyra misstänkta är nu efterlysta internationellt. Åklagarna kommer att begära att Ryssland förhör de misstänkta, inte att de utlämnas eftersom de inser att enligt rysk lag så utlämnar man inte egna medborgare. De misstänkta kan komma att prövas i sin frånvaro. Rättegången kommer att hållas i Nederländerna under våren nästa år. SR 190619.

Kinesisk medborgare släppt på fri fot av HD. Den före detta kinesiske tjänsteman som begärts utlämnad till Kina har släppts ur häktet. Huvudförhandling i fallet hölls i Högsta domstolen i går och frågan är principiellt viktig då den avgör om Sverige kan lämna ut misstänkta brottslingar till Kina. Sverige kan bara lämna ut personer som kan få en rättvis rättegång, i enlighet med de konventioner och lagar om mänskliga rättigheter som Sverige har förbundit sig till. Att mannen nu släpps indikerar att han inte kommer utlämnas till Kina, säger mannens advokat Henrik Olsson Lilja. "Nu har alltså Högsta domstolen fattat ett beslut som innebär att han ska sättas på fri fot, och det har de gjort efter att domstolen överlagt, vilket innebär att han inte kommer att utlämnas till Kina," säger Henrik Olsson Lilja. Den nu frisläppte mannen är tidigare statlig tjänsteman i Kina. Han anklagas där för att ha lurat kinesiska staten på motsvarande över 280 miljoner kronor och därefter flytt landet. Mannen är Kinas just nu mest eftersökta misstänkta ekonomiska brottsling. Fallet är viktigt för det styrande kommunistpartiet, där ledaren Xi Jinping gjort korruptionsbekämpning till en av sina huvudfrågor. Svensk domstol tar inte ställning i skuldfrågan. Däremot blir prövningen i Högsta domstolen avgörande för hur svenska myndigheter ska se på Kinas rättssystem. Mannens advokat Henrik Olsson Lilja menar den misstänkte mannen knappast skulle kunna få en rättvis rättegång i en kinesisk domstol. "All information vi fått tyder i princip på att tortyr är en del av systemet," säger Henrik Olsson Lilja. SR 190619.

En isolerad frontby i Ukraina. Frontlinjen en är egentligen en vapenstilleståndslinje, men den vapenvilan fungerar inte, det skjuts massor varje dygn och i närheten bor hundratusentals människor som ska överleva i skuggan av kriget som pågår. Ibland ligger byarna riktigt, riktigt nära och är nästan som omslutna av kriget, det är inte helt lätt att ens ta sig in och ut ur vissa byar för dom som bor där. Hör vår korrespondent Jesper Lindaus reportage. SR 190620.

Putin: låga inkomster orsakade av omvärlden. Idag höll den ryska presidenten Vladimir Putin sin årliga frågestund där medborgare kan ringa eller höra av sig per sociala medier för att i direktsändning ställa frågor, säga något till landets ledare. President Vladimir Putin hälsades välkommen av en mängd programledare i en stor studio, fylld med skärmar, folk som svarar i telefon nedanför en karta över hela Ryssland och med en liten utvald studiopublik. En scen för ledarens möte med folket. En fråga som kom upp var vad som ska hända med de 24 ukrainska sjömän som hålls fängslade i Ryssland. "Sådana frågor går inte att lösa utan att se hela bilden, innan det löser sig bör vi tänka på ödet för de ryska medborgarna i samma situation i Ukraina," sade Putin. Annars handlade det om den ryska vardagen, om hål i vägar, straff för narkotikabrott, dåliga skolor, överfulla sjukhus. Och låga inkomster, som Putin pekade på var orsakade av omvärlden. "För fler år sedan fick vi utstå fler chocker. Inte bara sanktioner utan det handlade snarare om marknaden för ryska varor som olja, gas och metaller," sa Vladimir Putin som hävdade att den trenden har vänt. SR 190620.

För andra dagen i rad samlade antiryska demonstrationer i georgiska Tbilisi tusentals. Protesterna bröt ut på torsdagen sedan en rysk politiker talat i parlamentet. Igår stod det på några plakat att "Ryssland är en ockupant" och "Var är mina 20 procent". "Här står skrivet "20 procent" och det är symboliskt eftersom 20 procent av vårt land är ockuperat av Ryssland," det sade studenten Miriam Rigvava till nyhetsbyrån Reuters. Det hon säger syftar på att Ryssland har trupp på ungefär 20 procent av georgiskt territorium, i utbrytarregionerna Sydossetien och Abkhazien. Ryssland och Georgien utkämpade ett kort krig 2008 som Ryssland vann. Sydossetien, som inte erkänns som land internationellt, ligger bara några mil från huvudstaden Tbilisis utkanter. Ryssland har också på samma sätt erkänt det georgiska Abchazien, där ett krig utkämpades på 90-talet. Det är spänt nu mellan Georgien och Ryssland. Georgiens president har antytt att demonstrationerna provocerats fram av Ryssland, vilket kategoriskt avfärdats från ryskt håll, som istället ser det som en "antirysk" demonstration. I går kväll stängde den ryske presidenten Vladimir Putin ner all flygtrafik direkt mellan länderna från den 8 Juli. Det finns också rekommendationer att sluta sälja resor till Georgien och att se till att de tusentals ryska turister som är i Georgien ska få hjälp att återvända hem. SR 190622.

Ukraina lämnar Europarådet i protest. Ukraina lämnar sitt arbete i Europarådets parlamentariska församling, i protest mot beslutet att ge Ryssland tillbaka sin rösträtt i rådet. "Det som händer här är att vi uppfyller angriparens krav, medan vi samtidigt ignorerar den sida som varit målet för aggressionen." Volodymyr Ariev, som leder Ukrainas delegation i Europarådet, var märkbart upprörd när han talade mot rådets beslut att åter släppa in Ryssland i värmen. I protest har Ukraina nu meddelat att landet lämnar arbetet i rådet. 2014 förlorade Ryssland sin rösträtt i Europarådets parlamentariska församling. Det som ett svar på landets annektering av den ukrainska Krimhalvön. Ryssland har sedan dess valt att helt bojkotta arbetet i rådet och slutat betala in pengar. I morgon, onsdag, röstar Europarådet fram en ny ordförande efter norrmannen Thorbjörn Jagland. Inför omröstningen har Ryssland hotat med ett regelrätt utträde ur organisationen om man inte får delta i omröstningen. Om Ryssland lämnar Europarådet skulle också möjligheten försvinna för landets medborgare att vända sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Domstolen har i många fall blivit ett sista hopp för ryska medborgare som anser att deras mänskliga rättigheter kränkts i hemlandet. Och de fällande domarna mot Ryssland har varit många. Att den möjligheten ska finnas också i framtiden var ett av huvudargumenten för att gå Ryssland till mötes. En stor majoritet, 118 av ledamöterna gick på den linjen medan 62 röstade mot. Bland de som röstade mot fanns förutom ukrainska delegater också ledamöter från bland annat de baltiska länderna, Polen, Storbritannien och Sverige. Att åter öppna dörren för Ryssland ser de som ett första steg mot att häva den europeiska sanktionspolitik som gällt sedan Rysslands annektering av Krim för fem år sedan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskij sa i en kommentar att han är besviken över rådets beslut att släppa in Ryssland igen medan man från rysk sida välkomnar gårdagens beslut. Europarådet är en mellanstatlig samarbetsorganisation med 47 medlemmar, som har i uppgift att värna de mänskliga rättigheterna i Europa. SR 190625.

14 döda i rysk ubåtsbrand. 14 besättningsmän har omkommit efter en brand på en rysk undervattensfarkost. En stor förlust sa president Putin vid en pressträff. "Det är en stor förlust för den ryska flottan och för försvaret i stort," sa president Vladimir Putin på en pressträff tillsammans med försvarsministern Sergej Sjojgu. Enligt ryska försvarsdepartementet utbröt en brand i går på en undervattensfarkost som tillhör den ryska flottan. Besättningen lyckades släcka branden men 14 personer dog av rökskador. På pressträffen sa Putin att det rörde sig om en ovanlig, undersökningsfarkost. Den har nu tagits till en flottbas i Severomorsk på Kolahalvön, där en haverikommission ska undersöka varför branden bröt ut. Enligt uppgifter till ryska mediebolaget RBK kan det handla om den ryska atomubåten AS-12. Till skillnad från andra ubåtar kan den operera på mycket djupt vatten. Ubåtsolyckor är ett känsligt ämne i Ryssland. Inte minst efter tragedin med den ryska ubåten Kursk år 2000. Hela besättningen, 118 personer omkom i olyckan. SR 190702.

Inga genombrott för kärnvapenavtal med Ryssland. Tiden håller på att rinna ut för avtalet om kärnvapen-nedrustning med Ryssland. Det sa Natochefen Jens Stoltenberg efter ett möte med ryska företrädare. "Dessvärre har vi inte sett några tecken alls som tyder på genombrott," sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg efter ett möte mellan Nato-ambassadörerna och Rysslands representant Yuri Gorlach. Mötet i Bryssel har beskrivits som ett sista försök att rädda INF - avtalet om kärnvapen-nedrustning som kom till i slutet av kalla kriget. INF är en grundpelare när det gäller nedrustning och om avtalet faller kan det få större konsekvenser och minska tilltron på andra nedrustningsavtal. "Det är väldigt allvarligt," sa Stoltenberg. Ryssland har tidigare aviserat att landet ska lämna INF-avtalet som svar på att USA aviserat detsamma. Nato menar å sin sida att det är Ryssland som provocerat fram den rådande situationen genom att ta fram nya kärnvapenmissiler som bryter mot avtalet. I februari sa Natochefen att Ryssland hade sex månader på sig, fram till början av augusti, att uppfylla avtalet genom att förstöra de nya missillerna. Han upprepade den uppmaningen i dag. "Avtalet kan räddas om Ryssland återgår till att uppfylla det. De har fortfarande fyra veckor på sig," sa han. Men som Stoltenberg själv noterar så visar Ryssland inga tecken på att vilja backa. För två dagar sedan undertecknade president Vladimir Putin en lag som innebär att landet formellt lämnar INF. Då måste Nato svara sa Jens Stoltenberg utan att gå in på hur. Han upprepade bara det han sagt tidigare - att Nato inte har några planer på att installera kärnvapenmissiler på europeisk mark. SR 190705.

BBC: Uiguriska barn tvångsinterneras i Xinjiang. Enligt den brittiska nyhetskanalen BBC har kinesiska myndigheter i provinsen Xinjiang systematiskt skiljt barn från sina släktingar och placerat dem i internatskolor. Det ska handla om barn från den i huvudsak muslimska minoriteten uigurerna, vars föräldrar har fängslats. Enligt uppgifterna som publiceras av BBC handlar det om barn vars föräldrar har skickats till så kallade politiska omskolningsläger. Kina hävdar att de upprättat dylika läger för att motverka islamistisk extremism, men kritiker hävdar att över en miljon muslimska uigurer fängslats i lägren och att lägrens syfte är att förmå de fängslade att överge sin muslimska tro. Omskolningslägren är till för vuxna personer, som ofta skickas dit utan rättegång, men enligt uppgifterna som BBC nu publicerar finns liknande institutioner för de fängslades barn. BBC har tagit fram de här uppgifterna tillsammans med den tyske forskaren Adrian Zenz. Han har tidigare gjort liknande avslöjanden om kinesiska omskolningsläger i Xinjiang, genom att använda sig av öppna källor. Internatskolorna som barnen skickas till skall vara omgärdade av hög säkerhet, och enligt Adrian Zenz är de i många fall inhägnade av murar, elektriska stängsel och övervakningskameror. Zenz hävdar att skolorna är ytterligare ett sätt för de kinesiska myndigheterna att genom tvång få den muslimska uiguriska minoriteten att assimileras och sekulariseras. Även om barnen har andra släktingar som kan ta hand om dem så skickas de till de här internatskolorna, enligt Zenz och BBC. Men BBC intervjuar även en högt uppsatt myndighetsperson i Xinjiang, som tillbakavisar uppgifterna om att barn systematiskt skulle skiljas från sina föräldrar. I år är det tio år sedan regionen Xinjiang skakades av omfattande upplopp. Sedan dess har myndigheterna på olika vis kraftigt ökat kontrollen och övervakningen i Xinjiang. SR 190705.

Ukrainas president öppnar för ryska fredssamtal. Ukrainas nytillträdde president Volodymyr Zelenskij öppnar upp för att återuppta fredssamtal med Ryssland. I en video vänder han sig direkt till Rysslands president Putin och säger att det nu är dags att börja prata. "Visst behöver vi prata? Ja det gör det! Så låt oss göra det. Låt oss diskutera vem Krim tillhör och vilka som är i Donbass," säger Zelenskij i en video han publicerat i sociala medier. De tidigare fredssamtalsrundorna i Belarusiska Minsk har inte lett till några stora framsteg i Ukraina men nu vill Zelenskij försöka på nytt. Den här gången vill han tillsammans med Ryssland samlas runt ett bord med Tyskland, Storbritannien, Frankrike och USA. USA har inte deltagit i de förra samtalsrundorna. I ett uttalande säger Putins talesperson att de ska se över om förslaget innan de tar ställning till det. SR 190708.

Sverige kritiserar Kina för massinternering. Kina har kritiserats för omfattande övergrepp mot landets uiguriska minoritet. I veckan uppmanade ett 20-tal länder, däribland Sverige, i FN:s människorättsråd Kina att upphöra med massinterneringen av etniska minoriteter. Minst en miljon uigurer hålls internerade i politiska fångläger i den kinesiska provinsen Xinjiang. Trots att regimens massiva omskolningskampanj riktad mot muslimska minoriteter varit känd sedan 2017 har omvärldens reaktioner varit svaga. När 21 europeiska länder och Japan på måndagen skrev ett gemensamt brev till i FN:s människorättsråd UNHRC, med krav på att interneringen måste upphöra, var det en första större internationell markering mot Kina för dessa övergrepp, konstaterade människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW. I brevet till UNHRC uttalar de 22 länderna oro över rapporter om "storskaliga interneringar, liksom omfattande övervakning och restriktioner, som särskilt riktar sig mot uigurer och andra minoriteter i Xinjiang". "Vi uppmanar Kina att upprätthålla sina nationella lagar och internationella åtaganden och respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inklusive religionsfrihet och trosfrihet i Xinjiang och hela Kina," heter det i brevet, skriver Reuters. I brevet uppmanas också Kina att låta internationella oberoende experter få tillträde till Xinjiang. Kinas utrikesdepartement har avfärdat brevet som baktaleri mot Kina, och riktat kritik mot de undertecknande länderna, skriver Reuters. BBC rapporterade förra helgen om att kinesiska myndigheter i Xinjiang tar muslimska barn från sina familjer och sätter dem i internatskolor där de omskolas till att bli rättrogna och regimstöttande. I snabb takt bygger myndigheterna stora skolor i Xinjiang och tvångsplacerar barn där, uppger BBC. Den brittiska tv-kanalen har bland annat intervjuat uiguriska föräldrar som befinner sig i Turkiet och som berättar att deras barn tagits ifrån och att de inte träffat dem på flera år. Den tyske forskaren Adrian Zenz menar att det som pågår är en medveten kampanj för att skilja barnen från sina rötter, och omfattningen är sådan att han beskriver det som ett "kulturellt folkmord", skriver The Independent. Dagen 190713.

Oppositionella i Moskva nekas delta i val. Runt 1000 personer samlades utanför valkommissionen i Moskva för att protestera mot att kommissionen nekat 16 oppositionspolitiker att kandidera i valet. "Tillåt dem, tillåt dem", ropar folksamlingen utanför valkommissionen i centrala Moskva. Det handlar om 16 oppositionella politiker som nekats att kandidera i lokalvalet i september. Det för att dem enligt kommissionen, samlat in ogiltiga namnunderskrifter, att de antigen fuskat eller skrivit fel. "Det är befängt," säger Anna Semionova. Hennes man försökte kandidera, i en hel månad samlade han in namnunderskrifter, enligt kommissionens krav om kandidaten inte tillhör ett etablerat parti. "I vått och torrt samlade han och han fick runt 100 underskrifter men nu menar valkommissionen att nästan hälften av dem är falska. Det är löjligt." SR 190715.

EU till Ryssland: Ta ansvar för nedskjutningen. Det har gått fem år sedan det Malaysiska passagerarplanet MH17 sköts ned i östra Ukraina. I samband med årsdagen uppmanar EU Ryssland att ta sitt ansvar. I ett uttalande skriver Europarådet att Ryssland bör ta på sig ansvaret och fullt ut samarbeta med den pågående utredningen. Den ryska sidan har ännu inte kommenterat uttalandet. Tidigare har Kreml förnekat all inblandning och sagt att det ryska robotsystemet, som planet sköts ned med, tillhörde det ukrainska försvaret. Det var en eftermiddag för fem år sedan då 298 passagerare flög från Amsterdam i Nederländarna till Kuala Lumpur i Malaysia. När planet var över ett område i östra Ukraina försvann det från radarn. Det hade då skjutits ned och samtliga ombord dog. Ett år senare konstaterade den internationella haverikommissionen att planet hade träffats av ett ryskt robotsystem, avfyrat från ett ryskkontrollerat område i östra Ukraina. För knappt en månad sedan berättade Nederländernas rikspolischef att tre ryska medborgare och en ukrainsk åtalats för mord. I Ryssland dominerar en helt annan bild av händelseförloppet. Samtidigt fortsätter det att spridas falska nyheter på nätet. EU:s myndighet mot rysk desinformation, East StratCom Task Force, har nyligen identifierat ett hundratal inlägg på bland annat Twitter med falsk eller missvisande information om katastrofen. Många av kontona gick att knyta till ryska användare. EU-rådet kommer i dag att uppmärksamma femårsdagen sedan katastrofen och även anordna en minnesstund. SR 190717.

Tusentals kräver fria val i Moskva. I Moskva har fler än 10 000 personer samlats för att kräva fria och rättvisa lokalval. Anledningen är att flera oppositionspolitiker och Kremlkritiker hävdar att det på felaktiga grunder nekats att kandidera i valen som hålls i september. Självständiga kandidater måste till skillnad från Kreml-trogna kanditater samla ihop omkring 5000 underskrifter för att få ställa upp i valen. Valmyndigheten anklagade tidigare i veckan flera kandidater för att ha hade förfalskat underskrifter. SR 190720.

Aktierna rusade på nyöppnad Kinabörs. Aktiekurserna rusade idag när handeln öppnades på Star market i Shanghai. Kinas förhoppning är att den nya börsen ska göra kinesiska teknikbolag mindre beroende av Wall street och utländska pengar. "Absolut, det är anledningen till att det sätts upp en liknande typ av börs som Nasdaq för teknikbolag i Kina," säger Joakim Hedhill chef för Handelsbankens Pekingkontor. Initiativet till den nya börsen kom från Xi Jinping för mindre än ett år sen och kan ses i ljuset av handelskonflikten med USA, som fick ny fart inte minst efter att president Donald Trump svartlistat telekombolaget Huawei. Men det är inte hela förklaringen till att det här sker nu. Utvecklingen mot ett mer öppet Kina har pågått under ett antal år, påpekar Joakim Hedhill. "USA:s press spelar definitivt en roll, men det här hade hänt ändå. Kina försöker öppna upp sin finansiella marknad och försöker göra den mer internationell och göra internationella spelare mer delaktiga," säger han. Försök har också gjorts tidigare att skapa en kinesisk utmanare till framförallt den amerikanska och tekniktunga Nasdaq-börsen, men den här gången är annorlunda på så sätt att reglerna anpassats mer efter amerikanska och europeiska regler. Tillväxtbolag som ännu inte går med vinst släpps till exempel in. Av de 25 bolag som var med från start i morse rusade flera med flera hundra procent igång. Allra mest steg chiptillverkaren Anji, aktien gick upp 520 procent jämfört med teckningskursen. Men kurserna är inget man ska läsa in för mycket i, menar Joakim Hedhill. "Nej absolut inte, se det här snarare som ett test. Det här är en omogen marknad, man vill utbilda den och ge Kina en chans att få en mer internationell och utvecklad aktiemarknad. Men om det här flyger och det blir väldigt framgångsrikt finns det en stor sannolikhet att Kina applicerar de här reglerna på de två existerade marknaderna Shanghai stock exchange och Shenzhen stock exchange," säger han. SR 190722.

23 döda i rysk flygräd i Syrien. I en flygräd i nordvästra Syrien har minst 23 människor dödats. De flesta uppges vara civila. Ytterligare ett 40-tal människor ska ha skadats, enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet, som uppger att flygangreppet utfördes av ryskt flyg. Flygräden riktades mot en grönsaksmarknad i provinsen Idlib. I går dödades 18 människor i ett annat ryskt flygangrepp i provinsen. Ryssland förnekar inblandning och kallar rapporterna för falska rykten, enligt nyhetsbyrån AP. SR 190722.
Ryssland förnekar inblandning i flygräd. Ryssland förnekar inblandningen i flygräden mot en grönsaksmarknad i Idlidprovinsen i Syrien idag. Enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet ska 23 personer - av dem minst 19 civila - ha dödats och minst 45 skadats i flygräden som enligt organisationen genomfördes av ryska plan. Idlibprovinsen kontrolleras fortfarande av grupper som är emot den syriska regimen. Ett brev från påven där han uttrycker sin oro för den humanitära situationen i Idlib och Syrien lämnades idag över till de styrande i Damaskus. SR 190722.

Kina öppnar för militärt ingripande i Hongkong. Efter de massiva protesterna i Hongkong, som eskalerade senast i helgen, kom så beskedet från Kina. På begäran från Hongkongs regering kan de skicka trupper till staden - för att hålla ordning bland demonstranterna, skriver South China Morning Post. Under en presskonferens på onsdagen sa Wu Qian, talesperson för Kinas försvarsdepartement, att helgens attack mot regeringsbyggnaden var "oacceptabel" och att demonstranterna utmanar principen om "ett land - två system". Han meddelade att Kina är redo att gå in med militär i Hongkong, på begäran av stadens regering, rapporterar South China Morning Post. På frågan om hur försvarsministeriet skulle kunna hantera de massiva protesterna hänvisade Wu kort till en lagstiftning som gör det möjligt för Hongkongs regering att be om hjälp från centralregeringen att upprätthålla ordning och förebygga katastrofer. svt 190724.
Analys: Kina höjer tonläget. Presskonferensen hölls med anledningar av en vitbok från det kinesiska försvarsdepartementet. I vitboken anklagar Kina USA för att underminera den globala stabiliteten genom att utöka sin försvarsbudget och fortsätta stötta Taiwan. Förra veckan godkände USA:s utrikesdepartement en möjlig vapenexport till Taiwan till ett värde av 2,2 miljarder dollar. Enligt vitboken har Taiwanfrågan blivit mer akut för Kina, och den säger också att krafter inom Taiwan som arbetar för att landet ska vara fortsatt självständigt är det största hotet mot fred och stabilitet i Taiwansundet. Bland de högst prioriterade frågorna listar departementet att få bukt med ”Taiwans oberoende” och att bekämpa vad det anser är separatistiska krafter i Tibet och Xinjiang. svt 190724.

Chinese Megachurch Pastor In Prison for His Faith Hit With New Set of Charges. A megachurch pastor who has spent several months imprisoned for his faith is facing deepening legal troubles after a new set of charges against him were announced by the Chinese authorities. In addition to “inciting subversion” and attempting to turn people against the Chinese government, Pastor Wang Yi has now been charged with "illegal business activity". Those close to the case believe that the charges have arisen because the government does not have enough evidence to charge the minister with "subversion". "They want to charge Pastor Wang Yi with inciting subversion, but even they know that this isn’t a very persuasive accusation," one local person told Radio Free Asia. "So they are hoping for a breakthrough using economic [crimes]." Pastor Yi has been in prison since police swooped on his church last December, accusing him of refusing to comply with government regulations on church gatherings. Many of his congregants have claimed that authorities tortured them in an attempt to turn them against their leader and illicit damning confessions regarding his ministry.
Indeed, even amid threats that his church was going to be torn apart by a relentless onslaught of government agents, Wang Yi openly called on the Chinese President to repent of his sins. In a sermon dated September 9, 2018, he declared that if "President Xi Jinping does not repent he will perish!" "When we are not being persecuted, we spread the gospel. And when persecution comes, we continue spreading the gospel," pastor Yi preached in his stirring message. "If we are talking about a President, we declare he is a sinner. And if we are talking about a general secretary, we still declare that he is a sinner. We believe that we have the responsibility to tell Xi Jinping that he is a sinner!" Yi continued: "The government he is leading has sinned greatly against God, for it is persecution the Church of the Lord Jesus Christ, and if he does not repent, he will perish!" Faithwire 190724. Kommentar: En pastor som vågar säga sanningen trots förföljelse och tortyr som följer av detta.

Ryska baptister får asyl i Tyskland. En tysk domstol har gett en kristen rysk familj rätt till asyl i Tyskland. Evangeliska kyrkor har de senaste åren fått det allt svårare i Ryssland. En familj från en baptistförsamling i Ryssland som ska ha utsatts för trakasserier och misshandel har beviljats asyl i Tyskland, uppger nyhetsbyrån Idea.de. Familjen sökte asyl i Tyskland med motiveringen att de upprepade gånger fått hotfulla telefonsamtal och att de förföljts av en grupp unga män i svarta uniformer, som trakasserat och misshandlat dem. USA:s kommission för internationell religionsfrihet, USCIRF, förde 2017 för första gången in Ryssland på sin årliga lista över länder som kritiserar för brister i religionsfriheten. I årets rapport, som presenterades i april, riktas skarp kritik mot Ryssland. Christianity Today citerar USCIRF skriver: "Religiösa och andra gemenskaper kan bli ekonomiskt svartlistade, eller likviderade, och individer kan åtalas för inlägg på sociala medier, som godtyckligt bedöms ha sårat andras religiösa känslor". USA:s Rysslandsambassadör John Huntsman beskrev i en intervju för Radio Free Europe i april utvecklingen gällande religionsfrihet i Ryssland som "mycket oroväckande". "Vi ser att inte bara religiösa organisationer stängs ner, utan också individuella medlemmar blir straffade för sin religiösa tro," sa Huntsman. Under 2018 var det främst evangeliska kristna rörelser som anklagades för brott mot den hårda ryska lagen mot evangelisation. Enligt lagen, som infördes 2016, måste man tillhöra en statligt registrerad religiös organisation för att få ha någon form av missionerande verksamhet, även i sitt eget hem. Dagen berättade i maj att 159 individer och organisationer åtalades förra året för att sprida religiösa budskap offentligt, och även bönemöten i privata hem har bötfällts. Av de åtalade kom 50 från pingströrelsen och 39 tillhör baptistsamfunden, enligt religionsfrihetsorganisationen Forum 18. Radio Free Europe rapporterade i april om hur de ryska myndigheternas tillslag mot kristna och andra religiösa grupper breder ut sig och nämner bland annat följande exempel: I april avbröt ryska myndigheter en baptistgudstjänst i staden Verkhnebabanskij och grep den 71-årige pastorn, som misstänktes för illegal missionerande verksamhet. I januari greps två baptister, anklagade för att ha diskuterat sin tro vid en busshållplats. I november förra året bestraffades en baptistpastor i Tatarstan med motsvarande cirka 3 000 kronor i böter för att ha anordnat en illegal offentlig samling. Detta efter att en grupp baptister samlats till en dopförrättning i en flod. Dagen 190725.

Besättningen på beslagtagna ryska tankern släppta. En rysk oljetanker har beslagtagits av ukrainska säkerhetstjänsten i Izmail i Donaudeltat. Tankern anklagas för att ha medverkat när ryska marinen beslagtog tre ukrainska marinfartyg och grep 24 sjömän. Ryssland har varnat Ukraina för konsekvenser om inte fartyg och besättning släpps omedelbart. Säkerhetstjänsten SBU har lagt ut en video med ingripandet på den ryska oljetankern i Donauhamnstaden Izmail. En rysk flagga i aktern, kaptenen och några besättningsmän på fartygets kommandobrygga. I aktern namnet Nika Spirit, men enligt SBU omdöpt från Neyma för att dölja att det är samma fartyg som under flera veckor blockerade infarten till Azovska sjön under bron över Kertjssundet vid Krimhalvön, och som bidrog till incidenten då 24 ukrainska sjömän och tre marinfartyg prejades och beslagtogs av Ryssland. Men fartygets identitet kan ändå identifieras via ett unikt internationellt registreringsnummer. Ukraina hävdar att fartyget utgör bevis för det som hände i Kertj i november i fjol då ryska marinen tillfångatog sjömännen. De är fortfarande fängslade i Ryssland trots att internationella havsrättsdomstolen beordrat Ryssland att släppa dem. Efter ett telefonsamtal mellan ländernas presidenter ska det ha funnits en lösning på gång för att frige de 24 mot att Ukraina släpper en fängslad rysk journalist. Men ingripanden i eftermiddag har förbittrat relationerna. Izmail är Ukrainas största hamn i Donaudeltat här är också marinen förlagd. Ryssland hotar med konsekvenser om inte fartyget och besättningen omedelbart släpps. Enligt uppgift finns 15 ryska sjömän ombord. Tio personer ur den ryska besättningen på fartygetska nu ha släppts, rapporterar Reuters. SR 190725.
Ryska sjömän tillbaka i Ryssland. De tio ryska besättningsmännen som Ukraina släppte under igår har nu anlänt till Ryssland. I en första kommentar säger det ryska tankfartygets kapten att de inte gjort några överträdelser. "Vi har inte brutit några lagar, varken ukrainska eller ryska," säger Ilya Drobyazko, kapten på fartyget till ryska nyhetsbyrån Interfax. Han nekar till uppgifterna från ukrainska säkerhetstjänsten om att tankfartyget som Ukraina i går beslagtog vid hamnen i Izmail i Donaudeltat i Odessaregionen, är samma fartyg som medverkade i att blockera infarten till Azovska sjön vid Kertjsundet i november i fjol. Det var då 24 ukrainska sjömän och tre marinfartyg prejades och beslagtogs av Ryssland. "Fartyget var på väg till hamnen för att repareras och har inget att göra med den situation som uppstod i Kertj," säger kaptenen. Men ukrainska sidan menar att det finns ett internationellt registreringsnummer som bevisar att det faktiskt rör sig om samma fartyg och utgör i sig ett bevismaterial för det som hände i Kertj. Ryssland är starkt kritiskt till att Ukraina nu håller kvar fartyget. Landets överhus, Federationsrådet säger i ett uttalande att Ukraina inte kommer komma undan så lätt och kommer behöva stå till svars för den enligt dem, mycket problematiska incidenten. Den senaste utvecklingen kan också komma att påverka pågående förhandlingar om en fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland. Tidigare i juli pratade Ukrainas president Volodymyr Zelenskij i telefon med sin ryska kollega Vladimir Putin. De pratade bland annat om de 24 ukrainska sjömännens öde, de som sedan november sitter i ryskt fängelse. Men ledaren för ryska Dumans försvarsutskott Jurij Shvitkin menar att den senaste utvecklingen och Ukrainas agerande kan påverka de förhandlingarna om inte Ukraina lämnar tillbaka fartyget omedelbart. SR 190726.

Nya anklagelser mot fängslad pastor i Kina. Sedan i december förra året sitter välkända kinesiska pastorn Wang Yi häktad. Nu har myndigheterna lagt till nya anklagelser mot pastorn. Wang Yi är pastor för kyrkan Early Rain Covenant Church, med 500 medlemmar, i mångmiljonstaden Chengdu i provinsen Sichuan. Pastorn, som är känd för att uttala sig kritiskt mot regimen, har suttit häktad i över ett halvår, anklagad för "undergrävande av statsmakten", och nu har myndigheterna lagt till en ny brottsmisstanke, rapporterar Radio Free Asia. Pastorn utreds nu för illegal affärsverksamhet, skriver hans advokat Zhang Peihong på Facebook. Vid myndigheternas tillslag mot kyrkan i december förra året genomsöktes även många medlemmars hem, och polis tvingade medlemmar att skriva under en utfästelse om att aldrig mer besöka kyrkan eller gå till kyrkans skolor, skriver människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW. Förutom pastorn och hans fru Jian Rong greps ett hundratal församlingsmedlemmar. Än i dag hålls pastorn och fyra medlemmar häktade på hemlig plats, rapporterar Christian Post. Pastorns hustru frigavs i juni mot borgen, i väntan på rättegång. Flera av de medlemmar som frigetts har berättat att de utsattes för tortyr, några vittnar om att polis bundit fast dem vid en stol och lämnat dem utan mat i 24 timmar. Efter tillslaget mot kyrkan i december förra året uppmanade HRW myndigheterna att omedelbart frige pastorn och alla gripna medlemmar. "Stängningen av en protestantisk kyrka i Chengdo illusterar väl Xi Jinpings regering outtröttliga attacker mot religionsfrihet i Kina", skrev HRW i ett uttalande. En stor del av församlingens medlemmar lever nu under konstant polisövervakning, och deras telefoner och social medier-konton övervakas. "Vi kan inte göra någonting. Om mer än fem-sex människor samlas kommer det att dra till sig uppmärksamhet... och den som blir upptäckt grips," säger en medlem till Radio Free Asia. Kommunistregimens förtryck mot kristna fick en tragisk följd i förra veckan, då prästen Song Yongsheng begick självmord. Song ledde en av de officiellt erkända Tre själv-kyrkorna i provinsen Henan, men orkade inte längre med hur myndigheterna behandlar de troende, skriver religionsfrihetsorganisationen China Aid. I ett avskedsbrev som citeras av China Aid skriver Song att han hoppas att hans "martyrskap" ska göra att regimens övergrepp uppmärksammas. Dagen 190726.

Fler demonstranter gripna i Moskva. I Moskva greps omkring 1400 personer vid demonstrationen i går mot att flera oppositionspolitiker inte får ställa upp i det kommande lokalvalet. Bland de gripna finns flera politiker, journalister och aktivister. Demonstrationen, där över 3500 personer deltog, var enligt ryska myndigheter olaglig. En av dem som uppmanade till demonstrationen var oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som fängslades i onsdags. SR 190728.
Navalnyjs läkare: Han kan ha blivit förgiftad. Den ryske oppositionspolitikern Alexej Navalnyj har fått lämna sjukhuset. Men hans personliga läkare Anastasia Vasilieva tycker inte att det var rätt beslut. Navalnyj är inte fullt frisk och risken att han insjuknar igen är överhängande, säger hon till Ekot: "Det är oansvarigt från läkarnas sida att skicka tillbaka honom varifrån han just blivit utsatt för en kemisk substans," säger Navalnyjs personliga läkare Anastasia Vasilieva. Hon besökte honom på sjukhuset tidigare idag, precis innan han skrevs ut. Hon fick själv då inte ta några tester men utifrån de symtom han uppvisade är hon övertygad om att det inte rör sig om en allergisk reaktion, som läkarna på sjukhuset påstår. Utan Navalnyj har enligt henne blivit förgiftad. "Det är jag 100 procent säker," säger hon. "Han åt samma mat som de andra intagna på fängelset och har inte heller använt sig av nya hygienartiklar," fortsätter hon. Det var i går morse som Navalnyjs ansikte svullnade upp och huden blev röd. Han fick då lämna sin fängelsecell och kördes direkt till sjukhuset där läkarna konstaterade att han hade fått en allergisk reaktion orsakad av nässelfeber, de kunde dock inte slå fast om det kunde röra sig om en förgiftning. I eftermiddags skrevs han ut och fick återvända till fängelset där han avtjänar ett 30-dagars fängelsestraff. Det för att i sociala medier ha uppmanat till lördagens protester i Moskva. Då tusentals Moskvabor protesterade mot att ett femtiotal oberoende politiker har stoppats från att ställa upp i lokalvalet här i september. I dag mår Navalnyj betydligt bättre, svullnaden har lagt sig och huden är inte lika röd, säger hans läkare Anastasia Vasilieva. Men det är alldeles för tidigt för att skriva ut honom. "Han har fått väldigt stark medicin och det är oklart hur hans tillstånd utvecklar sig," säger hon. SR 190729.
Ryssland: Politiker kvar i förvar efter protesterna. I Moskva greps nära 1400 personer i samband med protesterna i går. Drygt 150 av dem är kvar i förvaret just nu. Bland de finns flera politiker som riskerar höga böter eller fängelse. "Jag som är två meter lång fick knöla in mig på en yta på en meter," säger en av demonstranterna som fick tillbringa natten i förvaret, till den ryska tv-kanalen Dozjd. 152 av de nästan 1400 som greps i går är kvar i förvaret och lär tidigast släppas i morgon. Många av dem riskerar höga böter eller fängelse i upp till 30 dagar för att ha deltagit i demonstrationen i går. Detta eftersom den inte var sanktionerad och saknade tillstånd. Bland de som är kvar i fängelset finns flera av de oberoende politikerna som inte får ställa upp i lokalvalet här i september, de som menar att de blivit orättvist utesluta från att delta. Ljubov Sobol är en av dem, nära knuten till oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Hon har varit en av dem mest drivande politikerna i frågan om valkommissionens beslut att stoppa vissa politiker från att delta i lokalvalet i september. Från ledningen i Moskva har det varit förhållandevis tyst, men i går uttalade sig stadens borgmästare Sergej Sobjanin för första gången om protesterna "Den här typen av frågor löser man lagliga sätt, inte genom att sätta ultimatum och organisera upplopp, det kommer inte leda till något gott," sa han. SR 190728.
Ryskt sjukhus: Navalnyj inte förgiftad. Ett ryskt statligt sjukhus säger att det inte hittats några spår av gift i oppositionspolitikern Alexei Navalnyjs kropp. SR 190731.

Kina: Ingen utländsk inblandning i Hongkong tolereras. Efter ytterligare en våldsam helg i Hongkong med konfrontationer mellan polis och prodemokratiska aktivister, så uttalade sig idag Peking om det allt mer spända läget. De senaste dagarnas protester har resulterat i skadade demonstranter, gripanden och tårgas. En talesperson för Kinas centralregerings Hongkongkontor anklagade vid en presskonferens bland annat en del västerländska politiker för att de hoppas att oroligheterna i Hongkong kan hindra Kinas utveckling i stort. Men att Peking inte tolererar någon utomstående inblandning när det gäller utveckling i den tidigare brittiska kolonin där protesterna nu pågått i snart två månader. På pressträffen gav Peking också den av demonstranterna så kritiserade Hongkongledaren Carrie Lamm återigen sitt fulla stöd. Man duckade också på frågan om vad centralregeringen tycker om kravet från de som protesterat på en oberoende utredningen av Hongkongpolisens påstådda övervåld. "Polisen har varit under hård press den senaste tiden och har vårt fulla stöd" löd svaret. Principen med "Ett land två system" för den särskilda kinesiska administrativa regionen med visst mått av självstyre är samtidigt det bästa sättet att styra Hongkong och centralregeringen kommer inte att ändra på det, sades på presskonferensen i Peking. SR 190729.

Statsvetare: Kreml kommer inte ändra sig efter protesterna. Det väntas nya protester i Moskva mot att oberoende politiker inte får ställa upp i lokalvalet i höst. Men chefen för Rysslands enda oberoende opinionsinstitut tror inte att det kommer förändra något. "Att låta oppositionella ställa upp i valet, skulle för Kreml vara detsamma som att erkänna dem och acceptera kritik," säger sociologen Lev Gudkov, chef för Rysslands enda oberoende opinionsinstitut Levada. Han menar att det är ytterst osannolikt att makten kommer att ändra sig. Valkommissionens beslut kommer med största sannolikhet att stå fast och de 50-tal politikerna kommer inte att få ställa upp i valet, tror han. Att samla in namnunderskrifter för att överhuvudtaget få kandidera är bara ett sätt för Kreml att sålla bort oönskade kandidater, säger Lev Gudkov. Över 1 300 greps i samband med lördagens protester, bland dem finns politiker, aktivister och journalister som misstänks för att ha uppmanat till och deltagit i den osanktionerade demonstrationen. "På ett sätt var gripandena i ett förebyggande syfte," menar Lev Gudkov. Med flera av nyckelpersonerna bakom galler blir det svårare för demonstranterna att organisera sig, på så sätt kan man kväva och tysta missnöjet, säger han. SR 190730.

Kina stoppar resor till Taiwan. Spänningarna mellan Kina och Taiwan ökar, och nu stoppar Kina alla fastlandskineser från att på egen hand kunna resa till Taiwan. Det handlar om möjligheten som kineser i 47 städer haft, att själva besöka ön Taiwan med särskilda tillstånd istället för via gruppresor, som nu dras in. Redan i morgon börjar de nya reglerna att gälla. Det här meddelar i dag det kinesiska kultur- och turismdepartementet som hänvisar till den dåliga relationen med Taiwan, som i praktiken fungerar som en självständig stat, även om få länder erkänt det anspråket och Kina ser fortfarande ön som en utbrytarregion som man en dag ska återförenas med. Draget från Kina kan ses som ett sätt att försöka skada den taiwanesiska ekonomin och turismen. Och då har besökarna från Fastlandskina redan minskat med den sittande taiwanesiska presidenten Tsai de senaste åren, då relationen med Kina försämrats kraftigt. Hon har vägrat att gå med på ett Taiwan under devisen ”ett land två system”, som i Hongkong, som förvisso har visst självstyre men där Peking har ett stort inflytande. Utöver ekonomisk press på Taiwan har Kina också svarat med bland annat upptrappade militärövningar på senare år. Och att de individuella resorna dras in just nu kan ses i ljuset av att Taiwan går mot ett presidentval i januari. Där utmanas sittande Tsai av Pekingvänliga oppositionskandidaten, Han och den taiwanesiska relationen med Fastlandskina tros dominera valet. Från taiwanesiskt håll kommer nu fördömanden av de indragna kinesiska resmöjligheterna. President Tsais styrande parti DPP sa att "det verkar som om de kinesiska kommunisterna agerar som om de är rädda för att det kinesiska folket kommer att uppleva de söta frukterna av frihet och demokrati." SR 190731.

USA lämnar nedrustningsavtal. Idag lämnar USA formellt det över 30 år gamla nedrustningsavtalet med Ryssland - INF. USA:s utrikesminister lägger skulden på Ryssland: "USA kommer inte fortsätta delta i ett avtal när andra bryter mot det," säger utrikesminister Mike Pompeo idag, och tillägger att Ryssland är helt och hållet ansvariga. Den 2 februari i år gav utrikesminister Pompeo Ryssland sex månader att börja följa överenskommelsen, något han idag alltså, när tidsfristen gått ut, säger inte har hänt. INF-avtalet undertecknades under kalla kriget mellan presidenterna Reagan och Gorbatjov och går ut på att alla medeldistansrobotar mellan 500 och 5 5000 kilometer ska avskaffas. USA har i flera år anklagat Ryssland för att bryta mot avtalet genom att utveckla en ny robot som de menar når 1500 kilometer, något som Ryssland tillbakavisar och i ett uttalande idag kallar för en "propagandakampanj". Det ryska utrikesdepartementet säger också att ett allvarligt misstag nu har begåtts i Washington. Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg står försvarsalliansen bakom USA:s beslut, men försäkrar att NATO inte vill ha en ny kapprustning och inte har någon avsikt att stationera ut nya landbaserade kärnvapenrobotar. Tidningen New York Times skriver idag att USA, nu när avtalet är över, planerar att börja testa nya robotar redan den här sommaren, men att det inte är Ryssland man förbereder sig för att tackla, utan Kina vars robotarsenal man ser som ett allt större hot. SR 190802.

Över 800 gripna under protester i Moskva. I en månad har Moskvabor protesterat mot att ett femtiotal oberoende politiker stoppats från att kandidera till lokalvalet här i september. Valkommissionen menar att politikerna inte uppfyller kraven för att få ställa upp. Politikerna å sin sida menar att det inte stämmer, att makten bara försöker hitta sätt att hindra dem från att få inflytande över politiken. SR 190803.
Tyskland fördömer gripanden av demonstranter. Tyskland och Frankrike fördömer nu gripandena av demonstranter i Moskva igår. "Ryssland borde försvara sina medborgares rättigheter", skriver den tyska regeringen i ett uttalande. Men från officiellt håll i Ryssland har man inte uttalat sig om gårdagens protester. "De som arrangerar protesterna gör inte det för medborgarnas bästa, utan för sina egna politiska syften, vilka de än må vara". Så sa Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin i en intervju för några dagar sedan, och som har kablats ut i flera medier i dag. Men gårdagens protester har varken han eller Kreml kommenterat. Runt 1 000 personer greps i går, när Moskvabor återigen tog sig ut på gatorna för att protestera mot att oberoende politiker har stoppats från att ställa upp i lokalvalet här i september. Det är oklart hur många av dem som greps är kvar i förvar. Gårdagens demonstration, liksom förra veckans hölls utan tillstånd. Polisen varnade att de som trots allt demonstrerar riskerar att arresteras. För att undvika att gripas kallade demonstranterna protesten för en promenad runt Moskva. Nu kommer kritik från internationellt håll, däribland från Tyskland. I ett uttalande skriver den tyska regeringen att gårdagens polisinsats bryter mot Rysslands internationella skyldigheter, och underminerar rätten till fria och rättvisa val, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Flera av dem politiker som har manat till protesterna avtjänar nu själva fängelsestraff. Senast i går greps Ljubov Sobol. Hon dömdes senare till böter på 300 000 rubel, alltså ungefär 45 000 kronor för att ha manat till tidigare protester. Tidigare har Sobol sagt att hon inte kommer sluta demonstrera förrän valkommissionen drar tillbaka sitt beslut och låter de oppositionella politikerna ställa upp i valet. SR 190805.

Kristna i kinesisk provins får inte fortsätta mötas. Kinesiska myndigheter har förbjudit en grupp kristna i den sydliga provinsen Guizhou att fortsätta mötas, rapporterar Christian Solidarity Worldwide. De kristna är tidigare medlemmar i husförsamlingen Living Stone Church som haft uppemot 700 medlemmar, skriver människorättsorganisationen Christian Solidarity Worldwide, CSW. Sedan flera av husförsamlingens medlemmar och en av dess pastorer fängslades 2015 har många av medlemmarna i stället mötts i mindre grupper. Nu har kristna som mötts i de mindre grupperna anklagats för att ha begått "illegala religiösa gärningar". Enligt Kinas förordning för religiösa frågor måste religiösa aktiviteter "generellt" hållas på platser som myndigheterna tillhandahåller. I april 2018 dömdes Su Tianfu, en av pastorerna i Living Stone Church till ett års fängelse, efter att ha suttit i husarrest i över två år. Mervyn Thomas, grundare av CSW, säger i ett uttalande att Living Stone Churchs medlemmar mött "orättvist motstånd" från myndigheterna i flera år. "Världssamfundet måste ta varje tillfälle i bilaterala kontakter att lyfta frågan om dessa kristna och andra religiösa grupper som förtrycks i Kina," säger Mervyn Thomas. Dagen 190803.

Skripal-fallet: USA inför nya sanktioner mot Ryssland. I Washington har president Donald Trumps administration infört nya sanktioner mot Ryssland för inblandning i nervgiftsattacken på den ryske ex-agenten Sergej Skripal och hans dotter Julia. Enligt nyhetsbyrån AFP kommer USA att bland annat begränsa exporten av varor och teknologi som kan användas i kemiska och biologiska vapenprogram. USA kommer också att motsätta sig "förlängning av lån, finansiell och teknisk hjälp" till Ryssland av internationella finansinstitut, som Världsbanken eller Internationella valutafonden. Detta enligt en talesman på amerikanska utrikesdepartementet. Till följd av sanktionerna beviljar bankerna i USA lån till Ryssland endast när det gäller inköp av livsmedel och jordbruksprodukter. USA:s nya sanktioner mot Ryssland träder i kraft den 19 augusti. Sanktionerna är i kraft i tolv månader.
Skripal och hans dotter vårdades i flera veckor på sjukhus efter att de utsatts för det ryska nervgiftet Novitjok i den brittiska staden Salisbury förra året. Bägge överlevde försöket att mörda dem. Giftet förorsakade också personskador och ett dödsfall senare på sommaren, då människor kom i kontakt med spår av giftet i området kring Salisbury. De första sanktionerna i Skripal-fallet infördes mot Ryssland i augusti förra året. Storbritannien anklagar Ryssland för mordförsöket på ex-agenten och hans dotter. Två ryska män åtalades för nervgiftsdådet i september förra året. Ryssland har konsekvent förnekat att landet skulle ha haft något med mordförsöket att göra. yle 190803.

Kina varnar demonstranter i Hongkong. Den kinesiska centralregeringen har efter den våldsamma utvecklingen i Hongkong fortfarande förtroende för ledningen och polisen där. "De som leker med elden kommer att förgöras. Misstolka inte situationen och underskatta aldrig beslutsamheten och den oerhörda styrkan hos centralregeringen" varnade en talesperson för Hongkong och Macaofrågor i Kinas statsråd på en mycket sällsynt pressträff idag. Peking menade också att det finns antikinesiska krafter bland de som står bakom den radikala gruppen i proteströrelsen som förespråkar civil olydnad och användningen av våld, och pekade på hur poliser hotas och hur brandbomber används mot polisstationer. Och att de fredliga demonstrationerna nu övergått till våldsamheter som utmanar grundprincipen för Hongkong "ett land två system". Det vill säga det som ger Hongkong självstyre i viss mån, med eget rättssystem till exempel, men där Fastlandskina ansvarar för försvars- och utrikespolitiken. Masstrejken igår med stora störningar på kollektivtrafik och flygtrafik som övergick till våldsamma konfrontationer mellan aktivister och kravallpolis på en handfull ställen i staden var det mest omfattande hittills under sommarens protester. Under tisdagen meddelar Hongkongpolisen att närmare 150 personer greps under gårdagen. Den yngsta 13 år och den äldsta 63. På frågan om Kina kan utesluta att använda militär i Hongkong svarade talespersonen på pressträffen i Peking att centralregeringen stöder Hongkongs välstånd och stabilitet. Och att Fastlandskina inte kommer låta handlingar som angriper principen om "ett land, två system" - att gå förbi ostraffat. SR 190806. Kommentar: Hongkong är idag en lydstat till Kina. "Ett land två system", bara så länge man gör som systemledningen i Kina vill. Något för det oberoende Taiwan att beakta.
Kina övar med kravallpolis nära Hongkongs gräns. Nu kommer nya signaler om att Kina förbereder sig för att kunna gå in i Hongkong om det behövs. Inte mindre än 12 000 kravallpoliser finns precis vid gränsen mellan Hongkong och Fastlandskina. Signalen från centralregeringen i Peking att man är redo att gå in i Hongkong om det behövs kan knappast bli tydligare, och kan läggas till ett liknande filmklipp från kinesisk militär i förra veckan. I just gränsstaden Shenzhen möts idag för övrigt politiker från både centralregeringen och Hongkong. Och "protesterna i Hongkong är områdets värsta kris sedan överlämnandet från Storbritannien 1997" sa bland annat chefen för den kinesiska myndigheten som ansvarar för Hongkong och Macau:s frågor. På andra sidan gränsen i Hongkong slutade gårdagskvällen återigen med tårgas efter att protester brutit ut vid en polisstation. Gnistan den här gången var en studentföreningsledare som greps för att ha laserpennor på sig. Det som blivit något av en symbol i de mer radikala protestleden, och som bland annat riktas mot kravallpolis och som används för att hindra teknik som möjliggör ansiktsigenkänning. SR 190807.
Carrie Lam: Hongkong mot en väg utan återvändo. I Hongkong har flygtrafiken nu återupptagits sedan flygplatsen stängde igår till följd av protester. Samtidigt säger idag Hongkongs chefsminister Carrie Lam att hon är orolig för att protesterna nu nått en punkt där det inte längre finns någon återvändo. "Våld, oavsett om det är användande av våld eller överseende med våld, kommer att pressa Hongkong mot en väg utan återvändo, och kasta Hongkong in i en mycket farlig situation" sa den av proteströrelsen så kritiserade Hongkong ledaren Carrie Lam på en pressträff. Och Hongkongledaren försvarade återigen polisens agerande de senaste dagarna som kritiserats hårt av demonstranterna efter att polisen bland annat sköt tårgas inne i en tunnelbanestation i söndags kväll. "Det sker under extremt svåra omständigheter, speciellt då polis måst fatta beslut där och då i situationen" sa chefsminister Lam. Hon duckade däremot på frågan från en Reutersreporter som inte gav sig. Om hon och Hongkongledningen har mandat själv att formellt dra tillbaka det kritiserade lagförslaget om att utlämna brottsmisstänkta till Fastlandskina, som varit proteströrelsens främsta krav? Eller om Peking avgör det? På flygplatsen har flygtrafiken idag återupptagits även om hundratals flygningar in och ut från Hongkong rapporteras vara inställda även idag till följd av gårdagens plötsliga nedstängning av trafiken. Samtidigt finns uppgifter om att proteströrelsen manar till en ny liknande flygplatsaktion senare idag. SR 190813.

De fantasifulla övertrampen inför lokalvalen i Ryssland leder till det som makthavarna vill: folket orkar inte bry sig. Efterspelet efter demonstrationerna för rättvisa val i Moskva har börjat, och nu vänder sig president Putins människorättsråd till bland annat allmänna åklagaren för att reda ut om polisen gjorde fel då så många greps. Det sannolika är att ingen myndighet hittar något att klandra i polisernas arbete. Antalet gripna i förhållande till antalet som demonstrerade var rekordstort, och det har med rätta väckt stor uppmärksamhet också utomlands. Det aggressiva polisbeteendet i Moskva är emellertid bara en del av en cynisk helhet införde ryska lokalvalen i september. Ibland är tystnaden minst lika obehaglig som upprörda skrik. Som i Sankt Petersburg där sådana som kom för att registrera sig som kandidater i valet av stadsdelsfullmäktige möttes av en stor grupp storvuxna och muskulösa män. Männen uppgav att de köade till kommittén som tar emot anmälningar. Köandet var så långsamt att de verkliga kandidaterna aldrig kom fram. I själva verket rörde sig köerna inte alls. Det har också förekommit situationer där valkommittén har meddelat att råttor eller vattenskador har förstört kandidaternas stödlistor. Därför har vissa inte registrerats som kandidater. Sådana som ställer upp utan att tillhöra något parti måste nämligen ha ett visst antal namnteckningar till stöd för sin kandidatur. Namnteckningar har underkänts på lösa grunder och kontrollen av dem är helt osynlig för kandidaterna och deras stödgrupper. Liknande exempel finns från hela landet och visar på en och samma sak. Inget val är för obetydligt för att de som sitter på höga poster ska visa vad de går för. Det betyder att de på de mest övermaga sätt ger uttryck för en maktfullkomlighet som hindrar alla gräsrotsinitiativ. Man kan fråga sig vem som behöver det här slaget av maktutövning och begränsning av medborgarinflytandet. Svaret är klart. De som inte vill förlora sin position och de möjligheter en sådan gör att berika sig på gemensamma pengar är beredda att ta till vilka metoder som helst för att klänga kvar vid maktens bord. Det som händer nu i samband med lokalval är delvis också en uppvisning och en signal inför kommande riksomfattande val. Och alla övertramp från myndigheterna verkar gå ostraffade. Ordföranden för den centrala valkommittén, Ella Pamfilova har besökt Sankt Petersburg och mycket bestämt meddelat att valet kan annulleras om inte det blir ordning på torpet. Hennes makt är stor och hon har direktkontakt till president Putin, men trots det verkar oskicket leva vidare. Och jämsides med det frodas ointresset för politik och samhällsfrågor. Då folket känner att ingen lyssnar på dem sysslar de flesta med sitt och orkar inte ta itu med gemensamma ärenden. De reagerar alltså just så som makthavarna vill. Lokalval hålls på olika orter i Ryssland söndagen den åttonde september. På vissa håll, som i Moskva, väljer man stadsduma, alltså stadsfullmäktige. På andra håll, som i Sankt Petersburg väljs en ny guvernör och stadsdelsfullmäktige. På många orter är det inte alls val i år. yle 190807.

Scotland Yard: Putin gav sannolikt order om mordförsöket på Skripal. Den brittiska polisen anser det sannolikt att Rysslands president Vladimir Putin, personligen beordrade det misslyckade mordförsöket på den ryska ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia i Salisbury i fjol. Scotland Yard och den brittiska underrättelsetjänsten har försökt utreda vilken roll Putin spelade då två ryska agenter misstänks ha försökt mörda Skripal med nervgiftet novitjok. En brittisk kvinna omkom senare då hon hittade en bortkastad parfymflaska som innehöll novitjok. De två ryska agenterna som befinner sig i Ryssland, har åtalats i sin frånvaro och Storbritannien har också efterlyst dem internationellt. Männen har identifierats som Alexander Petrov and Ruslan Boshirov, men polisen antar att det är falska namn. Brittiska åklagare säger att de har tillräckligt med bevis mot Petrov och Boshirov för mord, mordförsök samt innehav av ett gift som har förbjudits av den internationella konventionen om kemiska vapen. yle 190807. The Guardian 190807.

Kina tar bort kristna ord från barnböcker. Kina censurerar nu barnböcker från uttryck som "Kristus" och "bibel" i en nyligen utgiven lärobok. Landet har riktat in sig på kristna publikationer i försök att ta kontroll över kristendomen. Censuren är ett försök av Kina att få större kontroll över kristendomen i landet. Under förra året presenterade landet en femårig plan för att göra kristendomen mer kompatibel med socialismen, skriver The Christian Post. Nya testamentet ska ha skrivits om genom att använda buddistiska skrifter och konfucianska läror i syfte att upprätta en "korrekt förståelse" av texten. "Det finns allmänna principer om att den nya Bibeln inte ska vara västerländsk utan kinesisk och reflektera den kinsesiska etiken enligt konfucianism och socialism," säger Bob Fu, grundare av den kristna människorättsorganisation China Aid, till The Christian Post. Kina har även siktet inställt på andra kristna publikationer som nu är under en aldrig tidigare skådad granskning, rapporterar International Christian Concern. Statligt sanktionerade kristna organisationer ska ha ombetts återöversätta Bibeln, webbförsäljning av biblar har stoppats och kristet material konfiskeras ofta när polisen gör räder mot kyrkor. Världen idag 190808.

Höga strålningsnivåer efter rysk explosion - har inte nått Sverige. Två människor omkom i en explosion på en rysk militärbas i Archangelsk under torsdagsförmiddagen. Efter explosionen uppmättes förhöjda strålningsnivåer i Ryssland, men enligt svenska Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) finns inga indikationer på att strålning nått Sverige. Olyckan inträffade i samband med att en jetmotor testades i staden Archangelsk i norra Ryssland. Två personer omkom i olyckan och ytterligare sex personer skadades, enligt försvarsdepartementet, rapporterar AP. Ryska myndigheter har stängt av all skeppstrafik på den närliggande Dvinabukten i en månad, till följd av olyckan. svt 190808.
Rysslandsexperten: Militär sekretess kan förklara avspärrningen. Det är troligtvis militär sekretess - och inte strålningsnivåer - som förklarar Rysslands stängning av Dvinabukten för sjöfart, enligt Rysslandsexperten Martin Kragh. "Det här handlar om raketteknik för kärnvapenbärande ubåtar," säger han till TT. "Allt kring detta präglas av hög sekretess. Stängda säkerhetsområden, människor med hemliga befattningar. Det kan handla om att man vill sanera området på delar som kan ha spridits, antingen av sekretess- eller miljöskäl. Man kanske inte vet vad skadan är." svt 190808.
Efter explosionen: Stor efterfrågan på jod. Det är rusning efter jod på apoteken i två ryska städer, efter en explosion på en militärförläggning i norra Ryssland igår. Två personer dog, men ryska militären förklarade att det var ett misslyckat test av en raketmotor, och inget farligt läckt ut i luften. Men efter det har halter av radioaktivitet uppmätts i ett område på 3 mil runt anläggningen. Samtidigt stoppades fartygstrafik och bad i havet i närheten, utan någon förklaring. Så nu håller jodtabletterna på att ta slut, när oroliga civila försöker skydda sig mot radioaktivt nedfall. SR 190809.
Ryssland bekräftar: Kärnkraftsarbetare inblandade i olyckan. Den ryska atomenergimyndigheten har nu gett information om explosionen på en militärbas i torsdags. Nu bekräftar myndigheten att det var kärnkraftsarbetare som var inblandade olyckan. Explosionen skedde i samband med ett test av isotopdrivet raketbränsle. Efter testet fattade bränslet eld, skriver ryska atomenergimyndigheten Rosatom i ett uttalande. Det var i torsdags, på en militärbas i Archangelsk-regionen i nordvästra Ryssland, precis vid kustlinjen till Vita havet, som olyckan inträffade. På anläggningen utvecklar man bland annat raketer för atomubåtar och det rådet därför mycket sekretess kring händelsen. Enligt Rosatom inträffade explosionen på en plattform i havet. Flera människor hade slungats i vattnet. Fem personer omkom och tre skadades vid explosionen. I ett uttalande, kort efter olyckan sa Ryska Försvarsdepartementet att det inte hade förekommit något radioaktivt utsläpp i samband med explosionen. En lokal myndighet gjorde egna mätningar som visade motsatsen. Strålningsnivåerna i området hade stigit kraftigt direkt efter explosionen men sjönk sedan igen. Men det uttalandet drog myndigheten senare tillbaka och sedan dess har det inte kommit fler uppgifter om strålningsvärdena. Varken i Sverige eller i Finland har höjda strålningsnivåer uppmätts, enligt ländernas strålsäkerhetsmyndigheter. Kort efter explosionen stängdes den närliggande Dvinabukten av för båttrafik och enligt flera uppgifter hade invånare i området också fått jodtabletter för att förhindra kroppen att uppta eventuellt radioaktivt jod. SR 190811. yle 190810.
Uppmanas lämna sina hem efter rysk explosion - höga strålningsvärden. Det statliga ryska meteorologiska institutet rapporterar om att strålningsvärdena höjdes i området kring raketolyckan i nordvästra Ryssland i förra veckan, en olycka där fem människor dog. Enligt ryska Rosgidromet, det statliga institutet som observerar meteorologiska förhållanden och miljöförändringar, så ökade strålningen i staden Severodvinsk med upp till 16 gånger i förra veckan. Miljöorganisationen Greenpeace hävdar att det handlade om 20 gånger högre strålningsnivåer än vanligt. Severodvinsk ligger vid Vita havskusten i Archangelskregionen, inte långt från den plats där förra veckans raketolycka inträffade. Fem vetenskapsmän från det statliga ryska kärnkraftsbolaget dog vid olyckan som ryska myndigheter från början sa inte orsakat någon förhöjd strålning. Det har efter hand framkommit att det hela inträffade under en militär testskjutning av en raket från en ramp i havet. Under tisdagen kom också uppgifter om att läkare som vårdat överlevande från raketolyckan nu själva skickats till Moskva för medicinsk undersökning. Dessutom uppmanar nu ryska myndigheter de boende i byn närmast olycksområdet att från och med imorgon, onsdag, lämna sina hem medan militären utför efterarbeten efter förra veckans olycka. Det har fortfarande inte kommit någon officiell förklaring till varför rakettestet orsakade förhöjda strålningsvärden. Experter i USA har kopplat ihop olyckan med en typ av kryssningsmissil som Ryssland har sagt sig arbeta med men än så länge har ingen bekräftelse kommit från ryskt håll om att det finns ett samband. SR 190813.

Skarpskytten gör comeback! Militärt del 113.

Ryska stridsvagnars hemliga vapen. Shtora-1 är ett varnar- och motmedelssystem som har sitt ursprung från senare delen av 80-talet. Vissa källor anger att det togs i bruk ca 1988. Det tillverkas av NII Transmash i St.Petersburg i samarbete med Elers-Elektron in Moskva. Andra namnuppgifter på tillverkare förkommer också. Shtora-1 sågs först monterat på T-90 som togs i tjänst 1993. 1995 dök det även upp på T-80UK, ledningsversionen av T-80U. Militärt del 115.

De är poliserna som tar striden. Nationella Insatsstyrkan NI - Sveriges elitpolis. Vad är egentligen NI? Regeringens korta definition av denna polisiära special- och elitenhets huvuduppgifter lyder: "NI är Sveriges yttersta polisiära resurs som ska hantera situationer som är så allvarliga, ovanliga eller riskabla att de inte går att hantera inom den vanliga polisverksamheten." Militärt del 117.

Slagkraftigast i Afrika. Det finns tre länder med ubåtar: Algeriet, Egypten och Sydafrika. Även om Sydafrika är i topp avseende BNP per capita så säger siffrorna att ekonomin haltar - vilket borde ge mindre utrymme för satsningar på försvaret och då inte minst marina stridskrafter. Studeras tabellen ytterligare så framstår det att Egypten disponerar över en ansenlig mängd fartyg samt landstigningsförmåga. Algeriet tycks kunna komma som god tvåa, Marockos flotta är inte liten, men saknar ett ubåtsvapen. Militärt del 118.

Vår vassaste förmåga! HMS Orion är det mest hemlighetsfulla av Marinens fartyg. Hon är helt vigd åt signalspaning, och ett tecken på hur prioriterad den funktionen är är att hennes ersättare klubbades igenom utan diskussion i riksdagen. Det nya signalspaningsfartyget (som ska vara sjösatt 2020) blir nästan dubbelt så stort deplacement, 2 300 ton i stället för 1 205 ton, och tio meter längre än Orion och 72 meter lång. Militärt del 122.

Från störstrid till spaning - Fallskärmsjägarnas utveckling. Att innästla bakom fiendens linjer, förstöra broar, slå ut ledningsfunktioner och genomföra eldöverfall kräver individer som tänker, tar initiativ och håller sig lugna under press. I Sverige har vi de yttersta utövarna, de enda som innästlar på djupet med alla tänkbara transportmedel: Fallskärmsjägarna. Men mycket har hänt sedan grundandet 1952... Militärt del 123.

Spetsig spaning inom HV. Utan spaning ingen aning. Eller? Behövs verkligen ett dedikerat spaningsförband inom Hemvärnet idag? Militärt del 129.

Världens största signalslagfält. Arktis brännpunkten i osynligt krig. CSE, Communication Security Establishment, är Kanadas motsvarighet till FRA. Men organisationens valspråk, Pacem Pefore ("Forska för fred") och Comparat et Custodit Nuntium , ("Tillhandahålla och skydda information"), understryker inte hur pass viktigt förbandet är för Kanadas säkerhet. Kanadas signalspaning, som började blygsamt 1946 med bara 75 anställda, har idag växt ordentligt till 2 200 anställda. Basen där signalspanarna är baserade, Canadian Forces Station (CFS) Leitrim innehåller Edward Drake Building. Det är en toppmodern kontorsbyggnad som kostade en bra bit över en miljard kanadensiska dollar när det byggdes (en av landets dyraste statliga byggnader!). Liksom i Sverige ger statens utgifter inom detta område en fingervisning över förbandets och organisationens betydelse. Det finns även samarbete med ett antal andra länder, och avlyssningsstationer finns i Brasilien, Tyskland, Indien, Japan, Thailand, Cypern, Kenya och Oman. Militärt del 131.

Unik och svårslagen: Musköbasen. Den ligger därute, som ett dolt monument över kalla kriget i allmänhet och fortfifikatorisk ingenjörskonst i synnerhet. Mäktig, ändamålsenlig och (förmodligen) oförstörbar: Muskö. Första sprängskottet, gick 1950. 1969 var det klart. Sedan vidtog en lång rad små och stora utbyggnationer och modifieringar. Försvarsbeslutet 2004 tog i princip bort Muskö från den militära kartan även om delar lever kvar som underbas till Marinbasen i Karlskrona. I korthet: Musköanläggningen är lika stor som Gamla Stan - fast utsprängt ur berget. Till Muskö sprängdes dessutom en cirka 3 km lång vägtunnel under vattnet som skiljer Muskö från fastlandet, med ett maximalt djup på 66 meter under havsytan. I berget finns varvstunnlar för jagare och ubåtar med kompletta verkstäder, förråd, personal-utrymmen, kontor, elverk, krigssjukhus (i fredstid en vårdcentral), vattenreningsverk med vattentäkt och mycket mer. I korthet allt som behövs för att bedriva militär varvsverksamhet i fred och i krig. Runtom anläggningen finns försvarsanläggningar, kajer och förtöjningsplatser, en plats för mätning av fartygens magnetfält och avmagnetisering av fartyg samt även en station för provskjutning av torpeder. Tvärs över Hårsfjärden ligger Berga med Amfibieregementet, men det är återigen en annan historia. Även idag är fortfarande delar av berget hemliga. Det som finns kvar på Muskö idag är olika verkstäder samt sjöbevakningscentralen (Sjö C) som är en av de mest skyddade och säkra platserna i Musköanläggningen. Där följs fartygstrafiken på hela ostkusten dygnet runt. Den tidigare varvsverksamheten genomförs idag av Kockums AB och Muskövarvet AB. Försvarsmakten finns emellertid fortfarande kvar på Muskö. I skrivande stund på Muskö finns cirka 150 personer inom försvarets verksamheter. Men Muskö kommer under 2019 få lite mer liv och rörelse: då kommer den nyorganiserade marinstaben att lokaliseras till Muskö. Militärt del 132.

Elitens hierarki - Sveriges 10 främsta militära förband. För att vara ett land med cirka en och en halv brigad, några stridsflygdivisioner samt en handfull örlogsfartyg, har vi en uppsjö av specialiserade, välutbildade och högt motiverade förband som ställer höga krav på sina soldater och officerare. Militärt del 135.

Från GROM till NIL. Europa kommer försvaras till sista polack. De kommer aldrig låta någon behandla dem som kontinentens dörrmatta igen. Polen är Nato-landet som mer och mer rycker fram som en tung europeisk militär aktör. Landet har också ovanligt många specialförband. Polens moderniserade försvarsmakt är sedan 2007 indelad i armén, marinen, flygvapnet och specialförbanden - ja, de sistnämnda utgör alltså en egen försvarsgren. . Polens regering har garanterat studerat Rysslands agerande i Ukraina och dragit slutsatser. Trots att Putin bildligt och bokstavligen testar gränserna har många europeiska länder dragit ner sitt försvar. Inte Polen: de ligger stadigt på två procent av BNP. Militärt del 137.

Slutet på hangarfartygen? Hur litet och billigt är det nya stort och dyrt. I den eviga militära kapplöpningen mellan verkan och skydd är verkan på väg att dra iväg ordentligt. I vissa fall i 12 000 kilometer i timmen. Det gäller helt enkelt kryssningsrobotar och ballistiska robotar som tack vare den absolut senaste utvecklingen inom jetmotorteknik (så kallade "scramjets") kan nå fullkomligt svindlande hastigheter - teoretiskt upp till Mach 15! USA, Ryssland och Kina håller för närvarande på att utveckla sina egna varianter av robotar som kan nå extrema överljudshastigheter, men väldigt lite är känt om hur långt respektive land har kommit. Experter pratar om hastigheter mellan Mach 4-5 och Mach 7. Alltså sju gånger ljudets hastighet. Denna typ av vapen skulle sätta den militärstrategiska världsordningen i gungning. Varför? Jo, för att i nuläget finns inga motmedel. Det finns inga luftvärnssystem (ens under utveckling) som kan genskjuta så snabba robotar. Det gör att stora mål likt hangarfartyg är extra utsatta genom sin blotta storlek. Och med den mindre flotta av eskortfartyg som utgör hangarfartygsgruppen kan en presumtiv motståndare lätt lokalisera dem. Militärt del 138.

Sverige vill delta i franskt försvarssamarbete. Sverige vill gå med i ytterligare ett försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete, det franskledda European Intervention Initiative. Försvarsminister Peter Hultqvist har tagit kontakt med Frankrike och övriga länder som är med, och hoppas på besked om svenskt medlemskap i september. "Det stärker svensk säkerhet på så sätt att vi blir med i fler internationella nätverk. Det är nog ändå så att blir det en kris i dag av något slag så är det så att vi blir inblandade många länder samtidigt och då måste vi har förmågan att samarbeta i en sådan situation," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Samarbetet som startades på president Emmanuel Macrons initiativ förra sommaren, bygger på frivillighet och ligger utanför både EU:s och Natos ramar. Tio länder är med, inklusive Tyskland, Storbritannien och Spanien och våra grannar Danmark och Finland. Syftet är att ta större eget ansvar för europeisk säkerhet, exempel vid en kris som rör terrorism eller om det blir oroligt vid EU:s gränser i söder eller öster. "Vi ser det här som en plattform för säkerhetspolitisk dialog och möjligt samarbete när det gäller krissituationer," säger Peter Hultqvist. Medlemmarna ska utbyta information och vara beredda att bidra med olika militära förmågor om en större styrka behöver sättas ihop. En bakgrund är att Frankrike vill ha en snabbare och smidigare grupp än vad exempelvis EU-samarbetet tillåter, och styrkan ska kunna arbeta på uppdrag av EU, Nato eller FN. Inom EU finns redan flera försvarspolitiska samarbeten och Sverige är dessutom redan med i en liknande grupp som leds av Storbritannien och har mycket nära band med Nato. Men Peter Hultqvist tror inte de olika organisationerna ska krocka eller leda till dubbelarbete: "Man kan naturligtvis spekulera om den typen av saker men vi ser varje samarbete för sig. Vi tycker att det är väldigt bra att kunna delta med tio andra länder i en säkerhetspolitisk dialog och ha möjligheten också om det skulle visa sig nödvändigt att genomföra krissituationsoperationer." Hultqvist ser inte heller någon risk att Sverige med ytterligare ett samarbete kan gå in i en typ av militär operation som vi som alliansfria inte skulle gått in i tidigare. "I de här regelverken finns inget som binder oss utan vi tar ställning gång för gång. Är du en del utav det då har du också möjlighet att påverka det och delta i diskussionen," säger Peter Hultqvist. SR 190810.

Nära 50 000 deltog i Moskvaprotester. I Moskva har det hållits nya protester i dag. Den här gången hade demonstrationen tillstånd. Nästan 50 000 deltog i protesterna, enligt obekräftade uppgifter. "Släpp de fria," skanderar demonstranterna. De syftar på de oppositionella politiker och deras anhängare som frihetsberövats i samband med tidigare protester och nu avtjänar fängelsestraff. Förutom kravet att låta de oppositionella politikerna ställa upp i lokalvalet om en månad, krävde demonstranterna i dag att polisen inte skulle slå ner fredliga protester och gripa demonstranter. Det är för fjärde lördagen i rad som tusentals Moskvabor tagit sig ut på gatorna för att protestera. SR 190810.

Allt färre länder erkänner Kosovo som självständigt. Minst elva länder har meddelat att de inte längre erkänner Kosovo som en självständig stat. Det beror på serbisk diplomati, enligt Balkankännaren Sanimir Resic. Kosovo förklarade sig självständigt från Serbien 2008 och erkändes samma år av bland annat Sverige. Men däremot inte av exempelvis Spanien, som brottas med utbrytningsförsök i den egna regionen Katalonien. Erkännandet uteblev även från Ryssland, som är Serbiens allierade, och från Kina. Totalt fick Kosovo stöd av över 100 länder. Men 2017 kom en vändning då stater började ändra sig. Totalt rör det sig om minst 11 länder, vara nio sen förra sommaren, som dragit tillbaka sina erkännanden av Kosovo enligt tidningen Prishtina Insight. Det senaste landet att göra det är Centralafrikanska republiken, som är ett av många länder i Afrika och Oceanien som blivit uppvaktade. Ett av Serbiens bästa argument vid dessa besök är att Kina och Ryssland är på samma linje i Kosovofrågan, berättar Sanimir Resic. SR 190812./p>

Ryssland handlar alltmer med Kina. Det ryska handelsutbytet med omvärlden minskar kraftigt, förutom på en punkt - handeln med Kina. Ny statistik från den ryska federala tullmyndigheten visar att sedan Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 har landets handel med omvärlden minskat kraftigt. Det stora undantaget är Kina som på fem år ökat sin handel med Ryssland med 17 procent. Det är en siffra som sticker ut i den officiella statistiken eftersom den totala ryska importen och exporten båda minskat under samma period med 20 procent. Den ryska affärstidningen Kommersant pekar på flera anledningar till framför allt importminskningen: omvärldens sanktioner mot Ryssland efter annektering av Krim, de ryska motsanktionerna som stoppat en lång rad importvaror, den ryska rubelns kraftiga försvagning och minskad efterfrågan bland landets konsumenter. Andra och tredje landet på ryska utrikeshandelns tio-i-topp-lista, Nederländerna och Tyskland, låg 2014 inte så långt bakom Kina. Nu har de båda europeiska ländernas handel med Ryssland minskat med närmare en tredjedel vardera. Ukraina, som för fem år sedan var Rysslands femte största handelspartner, är nu borta från topplistan efter en minskning med två tredejedelar jämfört med det tidigare handelsutbytet med grannlandet Ryssland. Den ryske premiärministern Medvedev kom till Kaspiskt Ekonomiskt Forum i Turkmenistan direkt från ett annat handelstoppmöte, den Eurasiska Ekonomiska Unionens sammankomst i Kirgizistan. Där diskuterades hur det ekonomiska samarbetet mellan de fem medlemsstaterna, bland andra Ryssland, Kazakstan och Armenien, ska bli effektivare. Det ukrainska beslutet 2014 att inte ansluta sig till den Eurasiska Unionen har av många bedömare setts som en bakgrund till Rysslands militära angrepp på Ukraina samma år. SR 190813.

Polisens agerande utreds efter demonstrationer. Runt 60 000 demonstrerade för att oppositionspolitiker ska tillåtas ställa upp i lokalval. Nu utreds polisens agerande i samband med protesterna i Moskva. Ett videoklipp som fått stor spridning på internet visar hur en kravallutrustad polis slår en gripen kvinna i magen. Klippet har väckt starka reaktioner och det ryska inrikesdepartementet lovar nu att de skyldiga ska ställas till svars. 60 000 personer deltog i helgens protester i Moskva. Demonstranterna kräver att oppositionspolitiker ska tillåtas ställa upp i ett lokalval. SR 190813.

Erdogan May Buy Russian Fighter Jets After Trump Refused him F-35s. Turkey doubled-down on its controversial decision to acquire Russian S-400 air-defense systems by setting out to acquire Russian Sukhoi SU-35 fighter jets. Last month, Turkey finalized a $2.5 billion deal with Russia and acquired the first S-400 systems. The purchase was in response to the U.S. delaying an acceptable alternative. Turkey is a member of the Northern Alliance Treaty Organization (NATO) and acquiring Russian weaponry is problematic, making their systems operationally incompatible with those of the other NATO nations. The S-400 was specifically designed to shoot down advanced U.S. warplanes like the F-35. It is touted to have a range of up to 150 miles (240 km) and the ability to intercept ballistic missiles from up to 38 miles away. The Turkish S-400’s are scheduled to be operational in September. The second batch of S-400’s is scheduled to arrive next year. Turkey’s President Recep Tayyip Erdogan has already announced that his country intends to take part in the upcoming S-500 program. Last month the sale of the S-400 to Turkey was finalized and the U.S. announced that Turkey was being removed from the F-35 program. Turkey was slated to purchase 120 of the hyper-advanced F-35’s. Turkey has already technically received several F-35s, but they remain on U.S. soil, and their transfer has been blocked by Congress. The acquisition of Russian hardware has raised doubts about the future of Turkey as a NATO member. The White House at the time said, "The F-35 cannot coexist with a Russian intelligence-collection platform that will be used to learn about its advanced capabilities." After the U.S., Turkey has the second-largest land army of any NATO member and is considered a key member of the alliance. BreakingIsraelNews 190813.

Chinese Catholics forced to cancel summer camps, disguise Bible classes to avoid crackdown. Authorities in Mainland China are continuing to make it harder for children to be nurtured in their faith by reportedly prohibiting Catholic churches from running summer camps and other programming. According to the Union of Catholic Asia News, dioceses in China have received warnings about a prohibition instituted on summer camps by the communist government in recent years. As a result, some churches have been forced to cancel all related activities. The reported ban on summer camps comes as reports indicated in recent years that new regulations barred minors from entering churches in several regions of the country. It was also said that church leaders were asked to put up signs telling kids they may not enter houses of worship or church premises. According to the news agency, a Chinese diocese had organized two summer camps in northern China this summer. However, only one of them was held successfully, while the other was canceled. A source with the diocese told ucanews.com that the one camp was successfully held because it was not promoted publicly by the diocese or parishes. The second camp, however, was openly promoted and canceled by the government. The source, named only as "John" in the report, explained that there was no government opposition when camps were organized privately. "It’s alright if the camp is held privately but once it goes public, it isn’t allowed," John was quoted as saying. "It must take place in secret." John also stated that some dioceses in northern China do not promote their camps as serving an educational purpose. Rather, the churches promote the activities as childcare for parents who are unable to take their kids to work with them. According to John, the government does not allow churches to organize events or activities that are labeled as educational. "Even if they apply according to their (government) rules, they wouldn’t be approved," John claimed. A source from another diocese in northern China told ucanews.com that a summer class that was scheduled to be hosted at a big parish in the area had to be moved to a location in a rural village out of fear of government retaliation. Even in southern China, leaders have been forced to cancel planned events. A lay Catholic leader who spoke with ucanews.com explained that a businessman who organizes a class every year for students at his local office canceled this year's class because of the current "atmosphere" and fear of "repercussions on his business." "I also applied for my kid, but the businessperson later said that ‘because the recent atmosphere has become worse,’ it had to be canceled," the layperson explained. China ranks as the 27th worst nation in the world when it comes to Christian persecution, according to Open Doors USA's 2019 World Watch List. Open Doors USA notes in a factsheet that management of religious affairs lies with the Communist Party in China. Since the party instituted new regulations on religion, treatment of varying religious groups has become "much harsher across the country." In 2018, the Chinese government reached a deal with the Vatican to recognize government-appointed bishops and depose prominent Christian leaders. The deal was criticized by religious freedom advocates as a "betrayal" of millions of Christians suffering persecution in China. In June, it was reported that the communist government was forcing state-sanctioned churches to replace the singing of traditional hymns with songs that praise the communist regime. Over the last several years, several Chinese underground house churches have been closed and many believers have been arrested. China's crackdown on religion also impacts Falun Gong practitioners, Tibetan Buddhists, Uighur Muslims, and other religious minority communities in China. An issue raised heavily by international advocates currently is China's detainment of an estimated 1 million to 3 million Uighur and Kazakh Muslims in Western China. While the China government has claimed these camps to be education centers, the U.S. has labeled these facilities as "concentration camps." China has for years been listed by the U.S. State Department as a "country of particular concern" for religious freedom violations. The Trump administration has regularly called out China for its religious freedom abuses. A handful of Chinese victims of persecution shared their experiences at last month's State Department Ministerial to Advance Religious Freedom. Last week, Vice President Mike Pence met with an interfaith coalition of religious freedom advocates who called for the U.S. to take more concrete actions to hold China accountable for its religious freedom violations. Christian Post 190814.

Kinesisk lobby försöker dra nytta av politiker. En organisation som arbetar för den kinesiska sidenvägslobbyn i Sverige försöker att dra nytta av svenska företrädare för politik och näringsliv i sin marknadsföring. Syftet är att få svenska politiker och allmänheten att bli positivt inställda till den kinesiska regeringens handelsinitiativ. "Det är så klart vi vill få stöd från alla, från personer som kan svenskt näringsliv och har positiv syn på innovation." Lydia Liu sitter som vald politiker för Kristdemokraterna i kommunfullmäktige i Nacka. Men hon leder också näringslivsorganisationen China Sweden Business Council. Organisationen arbetar för att påverka Sverige att ansluta sig till det så kallade sidenvägsprojektet, som drivs av den kinesiska regeringen och kommunistpartiet, och som strävar efter handelsavtal och överenskommelser där kinesiska företag bygger hamnar, järnvägar och energiförsörjning utomlands. Kommunpolitikern Lydia Liu lyfts i kinesiskspråkiga medier fram som en viktig ledare för kineser i Sverige. I hennes organisation Sweden China Business Councils lobbyarbete lyfts också en grupp så kallade rådgivare fram, däribland landshövdingen i Jämtland, Jöran Hägglund, som i presentationer på kinesiska sägs stödja sidenvägsprojektet i egenskap av "guvernör i Sveriges tredje största provins". Men i en skriftlig kommentar till Ekot säger landshövding Jöran Hägglund att han endast hållit ett anförande för organisationen, 2017, och inte vill ses som en frontfigur. Hägglund är medlem i Centerpartiet och var tidigare statssekreterare på Näringsdepartementet och en av dem som förhandlade om försäljningen av Volvo och Saab till kinesiska företag. Även Kai Hammerich, tidigare generaldirektör på den näringslivsfrämjande myndigheten Invest Sweden, visas upp på lobbyorganisationen Sweden China Business Councils hemsida, i egenskap av av rådgivare. Också han har sagt sig ta avstånd från organisationens verksamhet. Hammerich var tidigare direktör på Saab och ansvarig för utvecklingen av stridsflygplanet JAS Gripen. SR 190816.
Konflikt: Kinas magiska vapen. Om Enhetsfronten som ska få Sverige och världen att se Kina med kommunistpartiets ögon. Hör om mingel på Grand hotell, försök att köpa politiker och nattliga möten med mutor och hot. Höstens första Konflikt tittar närmare på Enhetsfronten, en avdelning av kinesiska kommunistpartiet som har fått en allt viktigare roll när Kina intensifierat sitt arbete för att påverka världen i den riktning partiet vill. Hur är det här nätverket som beskrivs som ett magiskt vapen som ska hjälpa Kina att bli världens främsta supermakt, uppbyggt och hur rör det oss? Manyan Ng ser inte Enhetsfronten som vilken organisation som helst. Han berättar hur han en natt, i rollen som chef för ABB, blev uppsökt för att först bli smickrad sedan mutad och till sist hotad för att han framfört kritik mot kommunistpartiet. Idag lever han under skydd av säkerhetstjänsten. Lyssna till Manyan Ngs berättelse om hur han blev behandlad vid ett besök i Peking 6:30-9:00. SR 190817.
Lydia Liu blir utesluten ur KD. Kristdemokraternas partistyrelse fattade idag beslut om att utesluta partimedlemmen Lydia Liu som sitter i kommunfullmäktige i Nacka för partiet. "Enligt våra stadgar kan vi utesluta en medlem som riskerar eller har skadat partiets anseende eller varumärke. Och det är på den paragrafen som vi har grundat det här beslutet," säger KD:s partisekreterare Peter Kullgren. SR 191108.
Lydia Liu: Jag accepterar KD:s beslut - men lämnar inte uppdrag. "Jag kommer inte lämna. Jag förstår att de uteslutit mig. Men jag är en engagerad person, så jag kommer inte lämna fullmäktige," säger Lydia Liu. SR 191108.

Kristna i Hongkong fruktar minskad frihet. Oroligheterna i Hongkong fortsätter och kristna i området känner sig osäkra inför framtiden. Om Kina får större inflytande i Hongkong är de rädda för att religionsfriheten kommer att minska. Det har gått över två månader sedan demonstrationerna i Hongkong startade. Missnöjet över relationen till Fastlandskina har lett till våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter. Bland regionens kristna invånare, som utgör omkring 10 procent, finns en oro över hur deras situation kommer att påverkas om Fastlandskinas inflytande ökar. Baptist Press har pratat med religionsfrihetsexperten Gina Goh. "Hongkong är en nästintill autonom administrativ region i Kina av modellen 'ett land, två system! . Kristna i Hongkong har större frihet än kristna i Kina där kommunistpartiet har inlett en intensiv religiös förföljelse." Startskottet för protesterna i Hongkong var en lag som skulle möjliggöra utlämningar till Fastlandskina. Trots att lagförslaget lades på is fortsatte protesterna eftersom Hongkong-borna vill att förslaget skrotas helt. Gina Goh menar att invånarna är rädda för att lagen, om den antas, skulle vara första steget bort från modellen "ett land, två system" till "ett land, ett system". "Det skulle vara väldigt skadligt för alla friheter som Hongkong åtnjuter," säger Gina Goh. I Fastlandskina får biblar bara säljas på platser godkända av staten. Även teologisk utbildning måste godkännas av staten, vilket gör att många kineser åker till Hongkong för att utbilda sig. "Utlämningslagen skulle kunna innebära större risker för kinesiskt kristna att komma till Kina och för kristna i Hongkong att åka till Kina för att hjälpa eller undervisa dem," säger Gina Goh. Hon berättar att det ursprungliga förslaget av utlämningslagen innehöll undantag för politiska och religiösa ärenden, men att invånarna i Hongkong inte litar på att Fastlandskina håller sitt ord. Gina Goh menar att pastorer som är med i demonstrationerna ser det som en kamp för rättvisa och frihet. "Många av dem känner att det här är deras sista utpost i skyddet av staden," säger hon. Dagen 190816.

Lågmälda protester i Moskva. Den förväntade demonstrationen i Moskva uteblev i dag. Istället ordnade proteströrelsen små enskilda manifestationer på flera platser runt om i staden. Ur en ensam högtalare som står på en parkbänk hörs en välkänd rysk protestsång. Dussintals med journalister går runt och letar efter demonstrationer som aldrig börjar och grupper med kravallpoliser patrullerar gatorna med avtagna hjälmar hängande på uniformerna. Proteströrelsen som tre helger i rad ordnat allt större demonstrationer bytte i dag taktik. Istället för ett gemensamt torgmöte spred enskilda oberoende politiker och aktivister ut sig på olika platser i parksystemet på Moskvas boulevarder. Där stod de en och en och höll upp skyltar med olika politiska budskap. Det handlade om krav på att oberoende kandidater ska få delta i lokalvalen och att demonstranter som gripits vid tidigare protester och nu sitter häktade ska släppas. SR 190817.

Minst 100 000 på Hongkongs gator. Minst 100 000 Hongkongbor sluter upp i nya demonstrationer mot det politiska styret och polisen. Förhoppningen är att dagens protester ska visa att demokratirörelsen har ett brett stöd bland stadens invånare. Bilderna från Victoria Park i centrala Hongkong under söndagen känns igen. Tusentals demonstranter trotsar vädret och bildar med sina paraplyer ett färgglatt hav. Men veckans protestyttringar har annars kännetecknats av en allt mer upptrissad stämning mellan demonstranter och polisen. SR 190818.

Carrie Lam är redo för dialog. Twitter och Facebook säger att de hittat statligt stödda kinesiska påverkanskampanjer på deras plattformar med syftet att underminera proteströrelsen i Hongkong. Samtidigt säger Hongkongledaren Carrie Lam att hon nu är beredd till dialog. "Vi vill lyssna på befolkningen från hela samhället och målet är att lösa meningsskiljaktigheterna," sa chefsministern som dock inte nämnde proteströrelsen specifikt eller hur det ska gå till i praktiken. Uttalandet kommer efter söndagens fredliga prodemokratiska massdemonstration med hundratusentals Hongkongbor på gatorna återigen. Carrie Lam sa också att hon inlett en granskning av polisens arbete, men inte i form av någon utomstående utredningen som proteströrelsen krävt. Hon kom inte heller med något nytt besked om det kritiserade lagförslaget om utlämning av brottsmisstänkta till Fastlandskina, som demonstranterna krävt ska dras tillbaka helt och hållet. Samtidigt meddelar alltså Twitter att de har stängt ner närmare tusen konton "från Folkrepubliken Kina som aktivt spätt på de politiska motsättningarna i Hongkong och underminerat proteströrelsen där" som plattformen skriver i ett blogginlägg. Man säger sig ha tillförlitliga bevis för att det är en koordinerad påverkanskampanj uppbackad av den kinesiska staten, och att det framförallt gjorts genom krypterade, så kallade VPN-tjänster, eftersom Twitter är blockerat i Fastlandskina. De nedstängda 936 kontona har alla brutit mot riktlinjerna och omfattar exempelvis falska användare, samordnade konton och skräppost. Plattformen säger sig också i förebyggande syfte ha stängt ner ett större nätverk av runt 200 000 skräppost konton som inte hunnit bli särskilt aktiva. Omfattningen är betydligt mindre när det gäller Facebook som meddelar att de stängt ner fem konton tillhörande ett mindre nätverk i Kina med fokus på Hongkong efter tips från Twitter. SR 190820.

Mätstationer nere efter ryska raketolyckan. Ett internationellt mätinstitut av radioaktiv strålning rapporterar att deras ryska mätstationer nära den uppmärksammade raketolyckan i nordvästra Ryssland har slutat fungera. Fyra av den internationella organisationen CTBTO:s ryska mätstationer har stängts av efter raketolyckan i Archangelskregionen i början av augusti. CTBTO, som har sitt högkvarter i Österrike, övervakar kärnvapentester världen över med hjälp av mer än 300 mätstationer. De första två ryska stationerna som slutade rapportera in data gjorde det strax efter den militära raketolyckan 8 augusti där fem ryska kärnkraftsexperter omkom. Organisationens mätstationer i Ryssland hanteras av det ryska försvarsministeriet som inte kommenterat bortfallet av data. Ryska myndigheter hänvisar till kommunikations- och nätverksproblem kring CTBTO:s mätstationer i landet. Efter de första officiella ryska rapporterna om att det inte fanns några problem med strålning i samband med raketolyckan i nordvästra Ryssland har det gradvis kommit andra motstridiga uppgifter. Ryska meteorologiska institutet har rapporterat ökade strålningsvärden i olycksområdet och läkare som vårdat skadade efter olyckan har visat sig ha strålningsskador. SR 190820. Kommentar: För farligt att vistas på mätstationen? Eller en försvarshemlighet hur hög strålningnen är?

Ryssland ska utreda utländsk inblandning i protesterna. Det ryska underhuset duman har utsett en kommission som ska utreda eventuell utländsk inblandning i sommarens politiska protester i Moskva. "När man lägger sig i Rysslands inre angelägenheter måste vi göra allt för att sätta stopp för det," sa talmannen i det ryska underhuset Duman, Vjatjeslav Volodin, under en presskonferens. Ledarna för de olika politiska blocken i Duman avbröt sin sommarledighet för att ta beslut om den nya kommissionen. Uppdraget för kommissionen blir att utreda hur den utländska inblandningen sett ut i samband med gatuprotesterna i Moskva inför höstens lokalval. Under juli och augusti har tiotusentals demonstrerat mot att oberoende kandidater strukits från valet. Ryska politiker pekar på flera fall där utländska medier eller ambassader tycks ha uppmanat till deltagande i protesterna. Bland annat hade USA:s ambassad i Moskva en karta på sin hemsida med detaljer om var en protestmarsch skulle hållas för att informera om trafikläget i den ryska huvudstaden den dagen. Dessutom anklagas den tyska radio- och tv-kanalen Deutsche Welle för att i sociala medier ha uppmanat folk att komma ut på Moskvas gator och delta i protesterna. Rysslands president Vladimir Putin kommenterade för första gången sommarens demonstrationer under sitt besök i Frankrike den här veckan. Putin sa att alla ryska medborgare har möjlighet till lagliga fredliga protester men att varken myndigheterna eller någon grupp i samhället har rätt att bryta mot landets lagar. Proteströrelsens representanter säger å sin sida att demonstrationerna varit fredliga och att det är kravallpolisen som utövat våld under massgripandena. SR 190821. Kommentar: En utländsk syndabock behövs för att stävja hemmaopinionen, så att säga en utlänsk agent.

Joakim Hagerius: Vårt stöd behövs för Hongkong. Hänsynslös ledare hotar människors frihet. Protesterna i Hongkong fortsätter och är inne på sin tredje månad. I helgen mobiliserades 1,7 miljoner människor, enligt arrangörerna. Även på annat håll understöds demonstrationerna. När Storbritannien efter 150 år lämnade över Hongkong till Folkrepubliken Kina, år 1997, avtalades att självständigheten skulle garanteras. Det är denna frihet som många nu fasar är på väg att försvinna och som får så många människor att gå ut på gator och torg för att markera sig. Och oron är befogad. Utvecklingen i Kina under president Xi Jinpings ledarskap är allt annat än upplyftande. Han har kopplat ett tydligare grepp om folket. Övervakningen har blivit effektivare och avvikarna mer utsatta och förföljda. Muslimska uigurer har förts till arbetsläger för omprogrammering. Och huskyrkorna har på många ställen stängt ner på grund av rädsla. Det kommunistiska partiet bestämmer vilka kyrkor och samfund som får finnas och kontroller dessa. Enligt Open Doors senaste rapport ”World watch list 2019” är Kina ett av tre länder där förföljelsen av kristna har ökat mest. I Hongkong är ungefär 10 procent kristna och de fruktar nu att deras religionsfrihet också är på väg att inskränkas. Dagen 190820.

Popmusiker uttalar sig till stöd för Kina. Efter att flera skådespelare den senaste tiden uttalat sig till stöd för Fastlandskina kring de prodemokratiska protesterna i Hongkong – så är det nu popmusikens tur. Det här har av vissa tolkats som det senaste exemplet på hur kändisar och företag tagit ställning för Peking för att inte riskera att hamna utanför den omfattande och lukrativa kinesiska marknaden. Den Hongkongbaserade popartisten och aktivisten Denise Ho som sedan 2014 är bannlyst i Kina som sade så här till en fransk tv-kanal för några dagar sen. "De är nog inte så nöjda med mig men jag försöker göra det rätta och stå på folkets sida," säger Denise Ho. SR 190821.

Stort nätverk stödjer demonstranter i Hongkong. Stora helsidesannonser i en rad internationella tidningar har de senaste dagarna uppmanat till stöd för proteströrelsen i Hongkgong. Enligt gruppen bakom annonserna har de finansierats genom så kallad crowdsourcing, en pengainsamling av vanliga människor i och utanför Hongkong. Trots osäkerheten om varifrån de 1,8 miljoner USA-dollarna som gruppen säger sig ha samlat in kommer ifrån, tror Kinakännaren Tim Rühlig på Utrikespolitiska Institutet att satsningen kan bidra till att stävja de våldsamma ingripandena mot demonstranter. "Det som håller tillbaka Kina från att ingripa med våld är rädslan för de ekonomiska och politiska konsekvenserna som en kraftfull internationell reaktion skulle innebära. Så att rikta sig till en internationell publik för att försöka hindra det är en klok strategi," säger Tim Rühlig. Det är andra gången i sommar som gruppen Freedom Hongkong - enligt egen utsago ett ledarlöst nätverk organiserat via internet och telefonchattar - crowdsourcat pengar för att i veckan kunna publicera helsidesannonser i över 20 större internationella tidningar, som New York Times, Le Monde och Evening Standard, men även Dagens Nyheter och Dagens Industri. SR 190821.

Kärnvapenskrammel då Putin besökte Helsingfors. Det var en bister Vladimir Putin som hälsade på sin finska kollega Sauli Niinistö i Helsingfors. Den ryske presidentens vrede riktade sig inte mot värdlandet utan mot ett amerikanskt robottest som Putin tycker rättfärdigar ryska kärnvapenexperiment, även det ödesdigra kärnvapentestet i Archangelsk för två veckor sedan. Sin vana trogen anlände den ryske presidenten Vladimir Putin ordentligt försenad, då han kom på besök till sin finska kollega Sauli Niinistö i Helsingfors. Den finska presidenten fick vänta i nästan två timmar på att grannen från öster skulle behaga dyka upp och konvojen av svarta bilar från flygplatsen anlände. Efter en timme av bilaterala överläggningar på presidentslottet trädde de två presidenterna fram inför presskåren som medan den väntade och väntade kunde notera hur en av slottets servitörer hällde vatten ur en och samma flaska i dricksglasen som stod framme vid presidenternas podium. Innan statscheferna dök upp byttes dock Putins glas ut, uppenbarligen för att garantera att ingen skulle förgifta Rysslands president.
Putin: USA:s fel, inte vårt. De finländska journalisterna tog tillfället i akt och försökte få ett svar av Putin om den mystiska olyckan i Archangelsk för två veckor sedan. Olyckan väcker särskild oro i Finland eftersom det misslyckade kärnvapentestet skedde endast drygt 400 kilometer från den finska gränsen. Ryssland har efter olyckan lagt locket på om detaljerna och riskerna men Putin höll inte med om att informationen efteråt skulle ha varit bristfällig. "Vi döljer då inget. Det inträffade skedde i samband med förberedelser för ett nytt vapensystem. Vi måste svara på våra amerikanska partners drag," rättfärdigade Putin testet som slutade i en förödande olycka. "Man kan mäta (strålningen) på långt avstånd och oberoende instanser har bevisat att ingen kraftig strålning har förekommit," bagatelliserade Putin det skedda och tillade: "Också ni måste väl förstå att det här handlar om försvarshemligheter och därför finns det begränsningar i möjligheten till att få information." Till saken hör att den internationella organisationen CTBTO:s ryska mätstationer av radioaktiv strålning slutade fungera några dagar efter olyckan och senare har ytterligare två stationer stängts av vilket har fått internationella experter att misstänka Ryssland försöker mörka bevismaterial efter det misslyckade kärnvapentestet. I stället för att försöka beklaga dödsolyckan i Archangelsk valde Putin att racka ner på USA som i söndags gjorde ett första robottest efter att landet dragit sig ur nedrustningsavtalet INF vilket skedde efter att Ryssland i praktiken redan tidigare brutit mot avtalet. Det ryska medföljande medieentouraget frågade sin president om det amerikanska robottestet och Putin tog naturligtvis tillfället i akt och lät förstå att det är amerikanerna som är boven i sammanhanget. "Vi är besvikna över det vi såg. (Det amerikanska) testet är ett hot mot säkerheten för hela världen," sade Putin och antydde att motåtgärder är att vänta.
Förvarning innan ankomsten. Redan tidigare på dagen innan den ryske presidenten landade i Helsingfors, nåddes Finland av beska hälsningar österifrån då den ryska försvarsministern Sergej Sjojgu gav ett uttalande där han påtalade vad han kallade "ett skärpt militärpolitiskt läge i västlig riktning". Sjojgu klagade över Natos förstärkta närvaro i Östeuropa och utplaceringen av amerikanskt missilförsvar i Polen och Rumänien för att i samma mening racka ner på Natos utvidgade militära samarbete med Finland och Sverige. Som en motåtgärd aviserade Rysslands försvarsministerium en rad åtgärder, bland annat fler soldater, fler militärmanövrar och ny utrustning för trupperna på den västra flanken. Sauli Niinistö sade vid presskonferensen med Putin i Helsingfors att hans uppfattning är att amerikanerna inte kommer att placera ut några landbaserade mellandistansrobotar i Europa och att det är problematiskt för Europa att det råder ett avtalslöst tillstånd beträffande INF. Niinistö efterlyste nya förhandlingar för att igen få ett avtal till stånd.
Verkade oberörd av demonstranter. De finländska journalisterna frågade också om de återkommande demonstrationerna i Moskva där tusentals ryska demonstranter och oppositionspolitiker har fängslats och anklagats för kravaller. Putin verkade inte vidkännas någon kritik och sade att europeiska länder har drabbats av betydligt värre demonstrationer än de i Ryssland. Ryssland har nyligen återfått sin fullvärdiga ställning Europarådet efter att landet tidigare sparkades ur sammanslutningen. Anledningen var Krimannekteringen. Finland drev kraftigt att Ryssland skulle återfå sin rösträtt i Europarådet. Putin sade förnärmat att Ryssland är redo att träda ur organisationen "ifall man inte längre vill ha oss där", men tillade att det får konsekvenser för de människor (läs demonstranterna) som i inte längre skulle kunna vända sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Sauli Niinistö valde sina ord omsorgsfullt då kan kommenterade demonstrationerna mot Putinregimen i Moskva. "Skälet till att vi inte har motsvarande är att vi har en fungerande dialog mellan myndigheter och människor," sade Niinistö. hbl 190321. hbl 190821.

Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj har släppts ur ryskt fängelse. I Ryssland har oppositionsledaren Aleksej Navalnyj släppts efter 30 dagar i fängelse, uppger hans taleskvinna på Twitter. Oppositionsledaren, juristen och aktivisten greps i samband med protester som inleddes i slutet av juli. Protesterna i Ryssland, som inleddes den 14 juli, grundas i att flera oppositionella kandidater nekats att ställa upp i Moskvas lokalval den 8 september. Den 20 juli samlades uppemot 20 000 människor i huvudstaden. Moskva styrs idag av det nationellt styrande partiet, Enade Ryssland. Polisen har gripit närmare 700 personer under den senaste i en rad av oppositionella demonstrationer i Moskva. Navalnyj fängslades anklagad för att ha överträtt Rysslands lagar genom att ta initiativ till en demonstration i Moskva mot att vissa av oppositionens kandidater utesluts från ett lokalval i september. Under tiden i fängelse har han drabbats av vad som officiellt beskrivs som en allergisk chock. Enligt Navalnyjs personliga läkare rörde det sig troligen om en förgiftning. SR 190823.

Norsar: Två explosioner vid rysk testolycka. I samband med olyckan som dödade minst fem anställda vid en rysk militär testanläggning tidigare och gav höjda strålningsnivåer inträffade inte en utan två explosioner, enligt norska forskare. Olyckan inträffade den 8 augusti nära Archangelsk i nordvästra Ryssland. Minst fem anställda vid det statliga ryska kärnenergibolaget Rosatom dödades och flera personer fick föras till sjukhus. Följden blev också höjda strålningsnivåer i området, något ryska myndigheter först förnekade men sedan tvingades medge. Den norska strålskyddsmyndigheten DSA fångade sedan upp radioaktiv jod i luften i norra Norge. Alexej Lichatjev, chef för Rosatom har sagt att det rörde sig om test av "nya vapen". Enligt amerikanska underrättelsekällor testade Ryssland troligen en ny, atomdriven kryssningsrobot. Norsar, en norsk organisation för forskning och seismologi, uppger nu att det först inträffade en explosion, men att den följdes av en andra cirka två timmar senare. Den senare explosionen kunde inte avläsas med seismologiska instrument utan genom sensorer som mäter förändringar av ljudvågor. Enligt Norsar var det sannolikt en robot med radioaktivt bränsle som exploderade i luften. "Vi registrerade två explosioner, varav den sista överensstämmer i tid med den rapporterade ökningen av strålning," säger Anne Strømmen Lycke, Norsars chef. Det ryska försvarsdepartementet har inte svarat på förfrågningar om att kommentera fredagens uppgifter. Däremot förnekar Igor Orlov, guvernör i regionen Archangelsk, att det inträffade en andra explosion. "Efterdyningarna av den här händelsen medför inga hot. Allt annat är ännu en runda av desinformation," säger han till ryska nyhetsbyrån Interfax. Sjukvårdspersonal i Archangelsk som behandlade minst sex skadade efter olyckan säger till ryska medier att de inte varnades för möjlig radioaktivitet och inte fick skyddsutrustning. En av läkarna hade sedan den radioaktiva isotopen cesium-137 i kroppen, men enligt myndigheterna berodde det på något han ätit. "Sakkunniga ser inte någon koppling mellan hans deltagande i vården av de strålningsskadade människorna och det att isotopen förekommer i hans vävnad. Enligt Rysslands biomedicinska byrå FMBA förekommer cesium-137 i bland annat fisk och svamp. Vi kan med relativt stor säkerhet säga att han intagit isotopen genom maten han ätit." msn 190823. yle 190823. yle 190824.

Världens första flytande kärnkraftverk startar i dag sin färd längs Norra ishavet - Ryssland hoppas på en marknad för små flyttbara kärnkraftverk. Det första intrycket av det nya kärnkraftverket Akademik Lomonosov är överraskning över att det är så litet. Inte ens hälften så stort som en av Sverigebåtarna ligger det förtöjt i Murmansk. Världens första flytande kärnkraftverk och ryska Rosatoms stolthet. Efter högtidliga ceremonier ska det bogseras från Murmansk längs Norra ishavet till den lilla staden Pevek på Tjuktjerhalvön i nordöstra Ryssland. Resan beräknas ta ungefär tre veckor. Under bogseringen är kraftverkets två reaktorer avstänga. Rosatom, som ansvarar för kärnkraftverket, har testat reaktorerna på full effekt under våren och uppger att de fungerar perfekt. Det är meningen att få igång energiproduktionen på Akademik Lomonosov i slutet av 2019 eller i början av 2020. Den övervakande myndigheten Rostechnadzor har gett kraftverket en licens att verka i tio år. Akademik Lomonosov är 144 meter lång och 30 meter bred. Det är i praktiken en flotte som varken har köl eller propellrar. Den kan alltså inte ta sig fram för egen maskin. Rosatom säger att bogseringen ska ske "med strama tyglar". De två kärnreaktorerna ombord har en sammanlagd effekt på 70 megawatt elström. Det är jämförelsevis lite, till exempel har en av reaktorerna i Olkiluoto en effekt på 900 megawatt. Akademik Lomonosov kan också producera värme. Effekten sägs vara så stor att värmen räcker till för en stad på 100 000 invånare. yle 190823.

Rysk vädertjänst registrerade höga strålningsvärden efter explosion i Archangelsk. Den ryska statliga vädertjänsten har hittat radioaktiva isotoper i prover som samlades in efter olyckan på militärbasen i Archangelsk i norra Ryssland, uppger nyhetsbyrån Interfax. Enligt vädertjänsten registrerade man en kortvarig uppgång i bakgrundsstrålningen i staden Severodvinsk till följd av ett moln av radioaktiva gaser. Isotoperna uppges hänföra sig bland annat till ämnena strontium och barium. Åtminstone fem människor dog och sex skadades i olyckan i Archangelsk den 8 augusti på grund av strålning. Explosionen var en följd av ett misslyckat test med isotopdrivet raketbränsle. Ryssland har varit återhållsamt med att ge ut detaljer kring händelsen. yle 190826.

Moskvas lokaltrafik stämmer oppositionspolitiker. Moskvas lokaltrafik och vägmyndigheten stämmer de oppositionspolitiker som pekats ut som ledare för demonstrationerna i sommar. Bolagen kräver ett par miljoner kronor i kompensation för störningar i trafiken. Nio ryska oppositionspolitiker krävs nu på 13 miljoner rubel, närmare två miljoner svenska kronor. Stämningsansökan har lämnats in av Mosgortrans, Moskvas lokaltrafikbolag och stadens vägbolag Avto-dorog, och handlar om den otillåtna demonstrationen den 27 juli – som slutade i massgripanden av över tusen personer. Enligt Moskvas lokaltrafik har störningarna varit så stora att de själva riskerar att behöva betala kompensation till både förare och resenärer. Vägbolagets krav på ersättning, som utgör den största delen på 11,5 miljon rubel, gäller ökade kostnader för transportfordon som använts för att forsla gripna demonstranter till polisstationer och för gatsopning efter demonstrationen. Den största delen av ersättningskravet handlar om påstådd förstörelse av vägar och byggnader i Moskva. Exakt vad den delen av stämningen gäller är oklart eftersom ingen demonstrant än så länge åtalats för skadegörelse efter sommarens protester. Bland de nio som pekas ut som ansvariga för transportbolagens kostnader genom att ha uppmanat till protesterna finns oppositionspolitiker som Aleksej Navalnyj, Ilja Jasjin och Ljubov Sobol. Navalnyj släpptes på fredagen efter 30 dagars fängelse medan Jasjin dömdes till ytterligare tio dagar i arrest direkt efter att han släppts i tisdags, från ett tidigare liknande straff. Den oberoende nyhetssajten Meduza har gått igenom detaljerna i stämningsansökningarna från Moskvas transportbolag och bland annat hittat hänvisningar till flera busslinjer vars sträckning inte passerar de gator där protesterna hölls. SR 190824.

Ryssland ska betala 34 000 euro till Sergej Magnitskijs familj - prickas både för fängelseförhållanden och orättvis rättegång. För tio år sedan dog den ryska advokaten Sergej Magnitskij medan han satt häktad i väntan på rättegång. Enligt Europeiska människorättsdomstolen bär ryska staten skulden. Europeiska människorättsdomstolen dömer Ryssland för att ha begått flera fel i fallet med advokaten Sergej Magnitskij som dog i häktet 2009. Magnitskij väckte de ryska myndigheternas uppmärksamhet då han avslöjade en enorm skattefuskhärva där ryska tjänstemän var inblandade. Senare blev han själv satt på de anklagdes bänk, då han påstods ha deltagit i skattefusk. Han greps i november 2008. Han häktades och människorättsdomstolen slår fast att vakterna misshandlade honom. Han fick inte heller den läkarvård han borde ha fått, trots att han bad om det flera gånger. Magnitskij blev också tvungen att vistas för länge i överfulla lokaler i väntan på rättegång. Han satt elva månader i rannsakningsfängelse. Även själva rättegången får kritik. Behandlingen skedde efter att Magnitskij hade dött och han dömdes för bedrägeri fyra år senare. Människorättsdomstolen anser att behandlingen som helhet var orättvis. Enligt människorättsdomstolens beslut ska Magnitskijs änka och mor få en ersättning på 34 000 euro av ryska staten. Ryska justitieministeriet ska gå igenom domen och fundera om det finns skäl att överklaga. En av de sju domarna som behandlade fallet i människorättsdomstolen var rysk. Fallet har lett till att USA har stiftat en lag som kan göra det omöjligt för personer kopplade till Magnitskijs död att besöka USA eller använda landets banksystem. yle 190827.

Ukrainas nya premiärminister är Oleksij Honcharuk. Det ukrainska parlamentet har godkänt att juristen Oleksij Honcharuk blir landets premiärminister. Ukrainas president Volodymyr Zelensky föreslog Honcharuk på torsdagen till parlamentet. Han är 35 år gammal och politiskt rätt oerfaren. Han ställde upp i parlamentsvalet år 2014 men blev inte vald. Honcharuk är nu biträdande chef för presidentens kansli. Han är ganska okänd och har gett endast några intervjuer. Inom politiken har andra beskrivit honom som en teamspelare och arbetsnarkoman. Honcharuk efterträder Ukrainas förra premiärminister Volodymyr Hroisman som avgick i maj. Hroisman meddelade om sitt beslut efter att president Zelenskiy sade i sitt installationstal att han upplöser det ukrainska parlamentet. yle 190829.

Hongkongs kristna kräver reformer. På lördagen trotsade tusentals Hongkong-bor, många av dem kristna, myndigheternas demonstrationsförbud. Enligt flera nyhetskällor hördes bland annat kristna sånger. Demonstranterna, som inledde sina protester för mer än 12 veckor sedan, vill stoppa en lag som innebär att Hongkongs invånare ska kunna skickas till fastlands-Kina för att ställas inför rätta. I mitten av juni skrev Dagen att den kristna hymnen "Sing Hallelujah to the Lord" från 1974 hade blivit ledmotiv för proteströrelsen. Och Religion News Service uppger att Hongkongs kristna har spelat en aktiv roll i protesterna. "Grupper av kristna deltar regelbundet i marscherna som har gått genom Hongkongs gator varje helg sedan i juni och deras vädjanden om fredliga protester och deras sånger och böner hörs ofta tillsammans med protestropen." På fredagen greps samtidigt flera av de mest kända företrädarna för Paraplyrörelsen. En av dessa var 22-årige Joshua Wong som är kristen och som nominerades till Nobels fredspris förra året. Han har varit frihetsberövad vid ett flertal tillfällen sedan 2014 och efter att han hade släppts senare under fredagen skrev han på Twitter att gripandet visar att myndigheterna svarar på önskan om en dialog med "batonger, tårgas, gummikulor och massgripanden". Dgen 190831.

Trots miljoninvesteringar (av bland annat svenska skattebetalare) - ryskt avloppsvatten rinner ut i Östersjön. Avloppsläckan från reningsverket i Warszawa uppges vara under kontroll, men Östersjön får fortfarande ta emot orenat avloppsvatten från ryska städer. Detta trots miljoninvesteringar från EU. I regionen runt Kaliningrad finns flera reningsverk som inte fungerar, enligt en ny granskning publicerad på nyhetssajten Rugrad. Antikorruptionsbyrån Transparency International har i samarbete med ryska miljöorganisationer tagit egna vattenprover vid flera reningsverk i Kaliningrad-regionen, som ligger vid Östersjökusten mellan Polen och Litauen och är geografiskt avskilt från resten av Ryssland. I proverna överskreds gränsvärdena kraftigt för flera föroreningar, bland annat för gödande ämnen som kväve och fosfor. I två av städerna, Gurjevsk och Tjernjachovsk, går mer än hälften av avloppsvattnet orenat ut i floder som rinner ut i Östersjön, visar rapporten. I fyra av de sju granskade städerna i regionen har EU investerat nära 85 miljoner kronor i reningsverk som kraftigt har försenats, och haft driftsproblem. Mikhail Durkin är generalsekreterare för Coalition Clean Baltic, ett paraplyorgan för miljöorganisationer runt Östersjön. Han känner igen bilden som rapporten ger. Han menar att Sverige som EU-medlem skulle kunna kräva en förklaring till missförhållandena av Ryssland. "De här projekten har delfinansierats av svenska skattebetalare genom EU, därför borde Sverige på något sätt be EU att genomföra en granskning," säger Mikhail Durkin. Enligt Transparency International släpps omkring 1,6 miljoner kubikmeter orent avloppsvatten om året ut i floderna i regionen kring Kaliningrad. Det är ungefär lika mycket som bara den senaste veckan kan ha läckt ut i Warszawa från det trasiga reningsverket där. Mikhail Durkin bedömer att det polska utsläppet just nu kan vara en större risk för Östersjön: "Just nu verkar det i alla fall som att utsläppet i Wisla är värre än de från Kaliningrad-området. Men för att kunna göra en korrekt bedömning, måste jag först räkna på det." SR 190904.

Kritiserat lagförslag i Hongkong dras tillbaka. Hongkongs chefsminister Carrie Lam har nu officiellt dragit tillbaka det mycket kritiserade lagförslaget om att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar till Fastlandskina. Lagförslaget har sedan i våras varit orsaken till de allt våldsamma protesterna i Hongkong. Proteströrelsen har en lista på fem olika krav, det säger Elizabeth Tang en mångårig demokrati- och fackföreningsaktivist i Hongkong. Nummer ett är att dra tillbaka lagförslaget och nummer två är att tillsätta en oberoende kommission för att utreda polisens agerande under demonstrationerna säger Elizabeth Tang från Hongkong. Det räcker att ledningen tillmötesgår de två första av våra krav så kommer protesterna att upphöra säger hon. Utöver de två nämnda kraven så är det krav på att Carrie Lam ska avgå som Hongkongs chefsminister, total amnesti för alla som har gripits i samband protesterna och delvis ökad demokrati i Hongkong. Just nu genomför den löst sammansatta proteströrelsen genom sociala olika omröstningar bland sina följare för att se om de tycker att man nu kan nöja sig och lugna ned det spända läget i Hongkong. Frågan är om man kommer nöja sig med att lagförslaget skrotas eller om det kommer ge demokratirörelsen ytterligare bränsle för att man ska få igenom flera av sina krav. Det kan vara dumt att utmana de styrande i Peking, i går varnade man för att ledningen i Peking inte kommer att låta bli att agera, om oroligheterna hotar Kinas säkerhet. Finansmarknad reagerade positivt på dagens förväntade besked. Hongkongbörsen reagerade med ett glädjeskutt när nyheten kom att lagförslaget nu kanske kommer att dras tillbaka. SR 190904.

I Fastlandskina växer opinionen mot demonstranterna i Hongkong. Demonstrationerna mot regeringen i Hongkong fortsätter och sammandrabbningarna mellan polisen och demonstranterna har blivit allt våldsammare. I Fastlandskina sprider regeringen framgångsrikt budskapet att Hongkong nu är i händerna på terrorister och opinionen mot demonstranterna växer. "Det har gått för långt. Man behöver inte ta till extrema metoder för att få demokrati," säger studenten Guo till SVT. svt 190904.
Tidigare högste tjänsteman i Hongkong: Hade jag vetat så hade jag inte gjort det. Anson Chan, en gång medlem av Hongkongs lagstiftande råd, ångrar idag att hon var med och sålde in ”en stat, två system” i Hongkong. "Hade jag vetat då vad jag vet nu så hade jag inte gjort det," säger hon till SVT. svt 190908.

Enorma förväntningar på Ukrainas nya makthavare. Ukrainas rekordunga regering och president slår också rekord i snabba beslut. En rad förändringar är planerade att ske redan i oktober. Förväntningarna på de nya makthavarna är enorma bland ukrainare. Det är fullt av folk i Sjevtjenkoparken i centrum av Kharkiv, Ukrainas andra stad. Även på kvällen är det 30 grader varmt. Ruslan går med sina två små pojkar vid en av fontänerna: "Hoppet är mycket stort på stabilitet och vi är optimistiska att presidenten som är ung kommer förändra allt, som gått i stå de sista 10 åren," säger han. Att hitta någon som säger något kritiskt om den rekordunge presidenten Volodymyr Zelensky och hans ännu yngre regering från partiet Folkets Tjänare är svårt. Förväntningarna är skyhöga. Nye premiärministern 35-årige Oleksej Hontjaruk visar sin nya arbetsplats på tv. Han åker runt på sin elsparkcykel, klädd i t-shirt. Ett symboliskt sätt att visa att nu gäller en annan generations värderingar. Flera av ministrarna är inte ens fyllda 30 år och har i vissa tv-program ifrågasatts för att de, som utbildningsministern, inte kan stava och försvarsministern verkar inte veta något om försvaret. Vid veckans regeringssammanträde gällde åter kostym och slips. Presidenten gav regeringen deadlines, senast i slutet av månaden ska en budget för nästa år vara klar, kreditnivåer sänkas, listor av statsföretag, som ska privatiseras och casinon och spel ska bli tillåtet. Pensioner och lärarlöner ska höjas från nästa år. Och jordbruksmark ska efter 16 års förhalning kunna säljas till utländska spekulanter, något många hoppas ska sätta fart på ekonomin. Premiärministern lovar redan 5 procents tillväxt. Vägnätet ska renoveras, senast i oktober ska över 60 mil väg mellan Kiev och Mariupol vara färdig. I Radan, riksdagen, röstas samtidigt en rad grundlagsförändringar igenom, som att parlamentariker inte längre har immunitet. Att få igenom sina förslag i parlamentet är inte svårt, men verkligheten kan lägga hinder i vägen. Under sina dryga 100 dagar vid makten har Zelenskyj inte lyckats uppfylla tidigare löften med deadline och framförallt har inte det inte blivit någon fångutväxling än. SR 190905.

Gui Minhai smutskastades på Twitter. Forskare i Australien visar hur nästan 200 twitterkonton använts för att smutskasta den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai. Forskarna har analyserat konton som Twitter nyligen stängde med motiveringen att de används för statlig propaganda från Kina mot Hongkongprotesterna. Studien i Australien visar ytterligare påverkansoperationer bland kontona. "Twitterkontona har inte bara använts med budskap mot Honkongprotesterna, de har också använts mot kända regeringskritiker," berättar forskaren Jake Wallis från Australian Strategic Policy Institute för Ekot. Den organiserade kampanjen mot Gui Minhai omfattar minst 350 tweets från drygt 190 konton under en månads tid i början av 2018, enligt rapporten som Ekot har läst. Kampanjen startade efter att medier rapporterat om hur Gui Minhai förts bort av poliser från ett tåg i Kina där han hade sällskap av svenska diplomater. "Budskapen handlar bland annat om hans familj och en trafikolycka han anklagas för att ha varit inblandad i. Syftet med kampanjen på Twitter var att misskreditera förläggaren och västliga medier," berättar experten. Västliga medier anklagades för att lägga sig i det rättsliga förfarandet mot Gui Minhai. Twitterinläggen var på kinesiska och meningen var antagligen att påverka kineser i utlandet, enligt forskarna i Australien. Det var förra månaden som Twitter stängde över 900 konton och meddelade att de använts för att bedriva kinesisk statsunderstödd desinformation mot protesterna i Hongkong. När forskarna i Australien analyserade kontona närmare upptäckte dom fler kampanjer med desinformation mot regeringskritiker på olika språk och som går mer än två år tillbaka i tiden. Efter att kontona på Twitter hade stängts och också Facebook stoppat kampanjer förnekade en talesperson för Kinas utrikesdepartement att sociala medier använts för att manipulera demonstrationerna i Hongkong. SR 190905.

Känd journalist gripen inför helgens lokalval i Moskva. Inför valet har det hållits stora demonstrationer mot att oppositionella kandidaterna inte fått delta. I veckan har domar fallit och fler har gripits, däribland journalisten Ilja Azar. "Jag gick ut och stod vid dörren, plötsligt kom tre polismän uppför trappan och jag förstod att de var ute efter mig," berättade Ilja Azar för filmande kollegor när han kom ut från polisstationen mitt i natten med två plastkassar i händerna. Hans gripande är mycket uppmärksammat i Ryssland. Han är en känd journalist som demonstrerat i sommar, men poliserna grep honom i hans hem. När de åkte visste de att det i lägenheten låg kvar en ensam två-åring och sov. De väntade inte på att mamman skulle komma hem. Nu gick det bra för barnet, mamma kom efter en halvtimme, men dörren stod olåst. Ilja Azar är bara en av flera som gripits och släppts i veckan. Även sommarens mest kända demonstrant har gripits, advokaten Ljubov Sobol, en av de som inte tillåts ställa upp i lokalvalet. Även hon togs av polis i mörkret på kvällen. Sobol släpptes senare, men nu väntar höga böter. Innan helgens lokalval har det också fällts en strid ström av domar mot dem som demonstrerat i sommar. En demonstrant fick tre år i fängelse för att ha slagit på en polishjälm. En annan ska sitta fängslad i tre och ett halvt år för att ha puttat en polis och kastat en papperskorg. Några gripna har också släppts. Det är enbart ett lokalt val i Moskva, men det har vuxit till en scen för en större symbolisk kamp mellan olika oppositionsgrupper och medborgare – och den ryska staten med president Putin och hans allierade, en av dem är borgmästare i just Moskva. Demonstrationerna handlar om politiska fångar, yttrandefrihet och bristen på demokrati, något som blir så tydligt när så många oppositionella kandidater inte får ställa upp i ett och samma val. SR 190906.

Merkels krav till Kina: Våld måste undvikas. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har under sitt pågående besök i Peking sagt till Kinas premiärminister Li Keqiang att Hongkong-bornas fri- och rättigheter måste garanteras och att allt måste göras för att undvika våld. Merkel är i Kina för tolfte gången sedan hon tillträdde som förbundskansler och utöver situationen i Hongkong väntas det pågående handelskriget stå högt upp på dagordningen. Kina är numera Tysklands största handelspartner, med sig på resan har förbundskanslern en rekordtung företagsdelegation som med oro ser på osäkerheten i världshandeln. Tyskland och USA må vara överens om att Kina snedvrider konkurrensen till sin fördel men man ser olika på hur det ska lösas, där USA inför handelshinder försöker Angela Merkel med förhandlingar och avtal. Industritopparna hoppas att förbundskanslern ska pressa Kina till rättvisare villkor, Kina kommer å sin sida klaga över att företag som Huawei utesluts från strategiskt viktiga upphandlingar. Under det tyska EU-ordförandeskapet nästa år planeras det första toppmötet mellan ALLA EU:s länder och Kina. Tanken är att försöka mejsla fram ett gemensamt förhållningssätt och inte låta jätten i öst spela ut EU-länderna mot varandra. SR 190906.

Ukrainas president: Ett nytt kapitel i försöken att stoppa kriget. Idag genomfördes till slut den omtalade fångutväxlingen mellan Ryssland och Ukraina. 70 personer, 35 från var sida, flögs samtidigt mellan huvudstäderna Kiev och Moskva. Barn och partners stod bara still en liten stund, sedan kastade sig det första barnet runt pappans hals och sedan blev det stort kramkalas. Bland de 35 fångar som landade i Kiev fanns den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov, som suttit inlåst i fem år. Där fanns också de sjömän som togs till sjöss förra året under den allvarliga konflikten i Kertjsundet.Även i Moskva landade idag 35 fångar, dock under mer nedtonade former. Bland dem fanns en rysk-ukrainsk chef för en rysk nyhetsbyrå som stod åtalad för förräderi i Ukraina. Där fanns också en man som är "av intresse" för nederländska åklagare som utreder vem som sköt ner passagerarflygplanet MH17, med en rysk luftvärnsrobot. Den nederländska regeringen är idag kritisk till att Ukraina släppte honom. På flygplatsen stod den ukrainske presidenten Voldymyr Zelenskyj: "Det här är ett nytt kapitel i försöken att stoppa detta hemska krig," sa president Zelenskyj. För honom är fångutväxlingen ett vallöfte och en stor inrikespolitisk seger.Det här är den största ljusglimten på länge för kriget i östra Ukraina, där mer än 13 000 människor dött. Men om detta i höst följs av samtal mellan Ryssland och Ukraina, tillsammans med medlarna Frankrike och Tyskland, är än så länge mycket osäkert. Att lyckas flyga 70 människor mellan två huvudstäder var svårt nog, att stoppa ett krig och komma överens om det annekterade Krim, det blir en stor utmaning. SR 190907.
Utväxlingen av fångar mellan Ukraina och Ryssland var ett viktigt steg - men blir det något mera? Utväxlingen av fångar gick så som det redan en tid hade spekulerats. Antalet blev 35– 35, alltså sammanlagd 70 fångar, och utväxlingen skedde efter en överenskommelse mellan presidenterna Vladimir Putin och Volodomyr Zeleskyj. Redan före utväxlingen talade Rysslands president Vladimir Putin på ett ekonomiforum i Vladivostok om fångarna och sa att utbytet blir omfattande. "Det här är ett bra steg framåt mot en normalisering av relationen mellan länderna," sa Putin. Han sa inget om vad det kan tänkas innebära i praktiken. Däremot sa han att en normalisering är oundviklig. Han upprepade också det han sagt så många gånger sedan Ryssland annekterade Krim och drog igång kriget i östra Ukraina, nämligen att de ryssarna och ukrainarna är två delar av samma familj. För Ryssland är det inte alls av samma betydelse att få hem de ryska fångarna. De har knappt fått någon medieuppmärksamhet alls före utväxlingen. Därför vore det verkligen intressant att veta om det finns några andra överenskommelser bakom utväxlingen av fångar. Om det finns andra villkor är det entydigt Ryssland som har dikterat dem. Det finns nämligen ingen anledning att tro att Vladimir Putin vill ge sin yngre kollega en gratisseger. Nu i början av september är det exakt fem år sedan det första Minsk-avtalet om eldupphör i östra Ukraina. Ett avtal till skrevs under i Minsk i februari 2015. Det innehåller i princip samma villkor. Till Minsk-avtalets överenskommelser hör bland annat att alla fångar ska friges. Det ska alltså ske enligt formatet alla mot alla oberoende av hur många fångar det finns på de olika sidorna. På listan från Minsk 2014 finns också en klausul om att de som har varit inblandade i händelser i krigsområdet inte ska straffas. Det som kallas händelser i protokollet från Minsk är alltså krigshandlingar av olika slag. Bland annat det här torde höra till Rysslands absoluta krav om det någon gång blir fred i området. Samtidigt har ju Ryssland ända från dag ett hävdat att landet inte är en del av kriget, som i Ryssland går under namnet "inbördeskriget i Ukraina". Det betyder att Ryssland anser att alla förhandlingar om östra Ukraina ska ske mellan Kiev och representanter för det krigsdrabbade området. Hittills har några sådana förhandlingar inte förts bland annat därför att det inte finns några legitima förhandlare i krigsområdet. Inte en enda punkt i avtalen har hittills uppfyllts och över 13 000 människor har dödats i kriget. Det var knappast en slump att Vladimir Putin valde just den här lördagen för utväxlingen. I morgon, den 8 september, är det nämligen allmän valdag i Ryssland. Det betyder lokalval på många orter. Valet har föregåtts av häftiga protester och av godtyckligt gripande av demonstranter. Därför är det skönt för valkommittéerna att få räkna rösterna i fred medan omvärlden och medierna talar om fångarna.
Detta skrevs in i avtalet i Minsk i september 2014
Trygga ett omedelbart ömsesidigt eldupphör.
Säkra OSSE:s möjlighet att genomföra övervakning och kontroll av eldupphöret.
Decentralisera makten enligt den ukrainska lagen om självstyre i regionerna Donetsk och Luhansk (lagen om särskild status)
Trygga en stadigvarande övervakning av den rysk-ukrainska gränsen och säkra OSSE :s möjligheter att kontrollera säkerheten i gränszonerna i Ukraina och Ryssland.
Omedelbart befria alla fångar och olagligt gripna personer.
Anta en lag om otillåten förföljelse eller straffande av personer som var inblandade i händelser som inträffade i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina.
Fortsätta en inkluderande nationell dialog.
Vidta åtgärder för att förbättra den humanitära situationen i Donbass-området.
Möjliggöra förtida val i enlighet med den ukrainska lagen om självstyre i regionerna Donetsk och Luhansk (lagen om särskild status)
Föra ut olagliga väpnade grupper, krigsmateriel, krigare och legosoldater från Ukrainas territorium.
Anta ett program för ekonomisk tillväxt och återupprättande av Donbass-områdets livskraft.
Garantera personlig säkerhet för dem som deltar i konsultationer. yle 190907.

"Sverige och Finlands försvarssamarbete bör stärkas." Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland bör formaliseras ytterligare så att det inte råder någon tvekan om att länderna kan förvänta sig militär hjälp av varann - om kriget skulle komma. Det menar Finlands utrikesminister Pekka Haavisto. "Jag tycker inte att det borde vara några gränser, utan att man borde också planera sakerna bortom fredstiden," säger Pekka Haavisto. Sverige och Finland har under flera år fördjupat sitt försvarssamarbete. Den svenska regeringen ser samarbetet som "särskilt viktigt", vid sidan av samarbetet med USA. Målet är att förbättra de båda ländernas militära förmågor. Det handlar bland annat om gemensam träning, utbildning och utbyte av information. Men trots att samarbetet även handlar om planering för situationer "bortom fredstid", finns det idag inga förpliktelser eller formella löften om att länderna ska hjälpa varandra i händelse av krig. Pekka Haavisto tycker att det vore bra om länderna ingick ett avtal om ömsesidig hjälp. "Jag tror att det skulle vara en bra idé för framtiden. Vi har gemensam planering och all information mellan oss är öppen och så vidare. Och då kan vi titta på om det skulle kunna leda till något slags avtal och gemensam planering och så vidare. Jag tror att vi är mycket nära nu," säger han. SR 190907.

Väljare: Måste ske en förändring i Ryssland. I dagens lokalval i Moskva har oppositionella kandidater inte fått ställa upp. Det har protesterats mot detta hela sommaren. Mängder med människor har gripits och slagits ner av rysk polis. Vid skola 630 i Moskva ska Ilja lägga sin röst. "Det är mycket sorgligt, jag önskar att det fanns fler kandidater. Det ser ut som att de flesta man kan rösta på är för den sittande makten," säger Ilja som är i 30-års åldern. "Det måste till nytt blod. En del har suttit där i 20 år, inget förändras." Det har varit en brutal sommar i Moskva för de som vill ha mer demokrati. Protesterna har slagits ner av polis. I veckan som gick greps flera framträdande kandidater från oppositionen och mångåriga fängelsedomar delades ut till demonstranter. SR 190908.

Bakslag för Putins parti i lokalvalet. Allt pekar nu på ett mycket stort nederlag för president Vladimir Putin och hans maktparti Enade Ryssland i helgens lokala val i Moskva. Det ser ut som att andra kandidater tar nästan hälften av platserna. Moskva är både Europas allra största stad och Rysslands huvudstad. I denna gigantiska metropol har Vladimir Putins stöd- och maktparti Enade Ryssland länge hållit i taktpinnen. Det kan komma att fortsätta, men efter lokalvalet igår pekar nu preliminära siffror på att partiets makt har försvagats. Nästan hälften, 20 av de 45 platserna som skulle tillsättas kan komma att intas av andra kandidater än Enade Rysslands. Det är främst kommunisterna som ser ut att få 13 platser, Rättvisa Ryssland ser ut att få tre och det parti som man skulle kunna kalla för en riktig opposition, Jabloko, ser ut att få fyra platser. Om de här siffrorna håller är det en markering mot president Vladimir Putin. Men det är inte en demokratisk seger för oppositionen i ordets sanna bemärkelse. För redan innan valet hade ett femtiotal kandidater inte ens tillåtits att ställa upp i valet, många av dem knutna till oppositionspolitikern Aleksander Navalnyj. De har istället genom det de kallar "smart röstning" uppmanat folk att rösta på kandidater som är emot Putins parti Enade Ryssland. Valdeltagandet på den soliga valdagen i Moskva ser ut att bli lågt, bara drygt 21 procent tog sig till valurnorna. SR 190909.
Maktpartiet Enade Ryssland uppger att man klarade sig ypperligt i gårdagens lokalval. President Vladimir Putins stödparti Enade Ryssland uppger att partiet fick en majoritet av platserna i de flesta lokala eller regionala dumor som utsågs i söndagens val. Valdeltagandet var lågt och sociala medier fylldes av videor på valfusk. Det hölls en lång rad lokala och regionala val i Ryssland på söndagen. 13 ryska regioner valde sina parlament - eller dumor, i 16 regioner utsågs nya eller nygamla guvernörer, i fyra regioner hölls utfyllnadsval till statsduman, i tre delrepubliker valde man president. Maktpartiet Enade Ryssland uppger att man fick majoritet i 11 av de 12 regioner där man ställde upp i dumavalet. Chabarovsk i ryska Fjärran östern var det enda undantaget. Där segrade nationalistiska LDPR klart. Det är ändå valet till stadsduma - motsvarande stadsfullmäktige - i Moskva som fick mest uppmärksamhet på förhand. Där stoppades ett 50-tal av oppositionens kandidater att ställa upp och det ledde till en uppmärksammad protestvåg i Moskva under sommaren. I Moskva är Enade Rysslands popularitet så låg att ingen av kandidaterna ställde formellt upp i partiets namn. Maktpartiets kandidater maskerade sig i stället som oberoende kandidater. Enligt nyhetsbyrån Ria Novosti så ser de här kandidaterna ut att få 26 av stadsdumans 45 platser, men de förlorar en tredjedel av de platser de kontrollerade tidigare. Kommunistpartiet fick 13 platser och två andra oppositionspartier fick de sex övriga platserna. Ingen av de oppositionskandidater som är allierade med oppositionsledaren Aleksej Navalnyj tilläts ställa upp i valet i Moskva. Navalnyj hade uppmanat folk att gå ut och rösta på de oppositionskandidater som tilläts ställa upp och som hade möjlighet att bli valda. De flesta av dem alltså kommunister. Hans strategi ser delvis ut att ha lyckats eftersom Putinpartiet nu förlorade platser. Valdeltagandet i Moskva verkar ha varit extra lågt. På söndag kväll förekom en siffra på 17 procent, men det har inte ännu offentliggjorts någon officiell uppgift om valdeltagandet där. Däremot uppgav valkommissionen på söndag kväll att valdeltagandet i snitt uppgick till 33,7 procent. Valobservatörsorganisationen Golos rapporterade om omfattande valfusk. På sociala medier spreds mängder med bilder och videoinspelningar på valfunktionärer som helt öppet proppade ner färdigt ifyllda röstsedlar i valurnor. yle 190909.

Reportrar utan gränser: Allvarliga attacker mot journalister i Hongkong. Reportrar utan gränser ser ett ökat våld mot journalister i protesternas Hongkong. Reportrar utan gränsers ordförande Erik Halkjaer menar att situationen för journalister i protesternas Hongkong är under all kritik. "Vi har räknat till ett 20-tal attacker mot journalister. De har blivit misshandlade, fått sin utrustning sönderslagen eller konfiskerad av polis, men också av främst pro-kinesiska demonstranter," säger Erik Halkjaer. Journalistattackerna i Hongkong hänger ihop med protester mot det omdebatterade lagförslag som i sin tur skulle kunna innebära en inskränkning av yttrandefriheten i Hongkong. En lagändring som skulle göra det möjligt för myndigheterna i Hongkong att lämna över personer - invånare eller utlänningar - till fastlands-Kina. SR 190911.

Aktivistledaren: Hongkong är Berlin i nytt kallt krig. I Berlin höll i dag en av ledarna för protesterna i Hongkong en presskonferens. Joshua Wong uppmanade Tyskland och andra europeiska länder att fördöma polisens våld mot de som demonstrerar i Hongkong. Han kallade Hongkong för det nya Berlin i ett nytt kallt krig. Hongkongprotesternas mest namnkunnige ledare, Joshua Wong, uppmanade Tyskland och andra europeiska länder att stå upp för Hongkongbornas demokratiska rättigheter, att fördöma polisvåld och att sätta stopp för export av utrustning till öns kravallpoliser. Han sa att det knappast var en seger när ledningen i Hongkong drog tillbaka den kontroversiella utlämningslagen som var den tändande gnistan för protesterna Det var en ytterst liten eftergift som de protesterande fick betala ett högt pris för. Joshua Wong målade Hongkong som frontlinjen i ett nytt kallt krig, ett krig där handel och pengar används som vapen och där Kina inte tvekar att använda sin allt större ekonomiska makt för att främja sina politiska intressen. Han varnade Europa för att vara naiva vad gäller kinesiska investeringar, som den storslagna infrastruktur-satsningen nya sidenvägen. I kommande handelsförhandlingar med Kina måste EU också kräva garantier för mänskliga rättigheter, sa Joshua Wong. SR 190911.

President Niinistö till Volodymyr Zelenskyj: "Vi stöder er och är solidariska". President Sauli Niinistö träffade Ukrainas nya president Volodymyr Zelenskyj i dag på torsdag för första gången under sitt besök i Kiev. De två presidenterna diskuterade i Marinskijpalatset. I början av presidenternas presskonferens sade president Zelenskyj att han varnade president Niinistö om det ryska gasledningsprojektet. "Nordstream 2 är ett hot för hela Europa," sade Zelenskyj att han hade sagt till Niinistö under diskussionerna. Han tillade även att det är viktigt för Ukraina att landets partners inte vacklar när det kommer till sanktionerna mot Ryssland. Niinistö påpekade att det är viktigt att Ukraina och Ryssland börjar diskutera med varandra. Han sade också att Finland fortsättningsvis är redo att hjälpa. "Vi erbjuder bra tjänster, både små och stora om de hjälper att nå målet, det vill säga fred." Niinistö sa också att han är i Kiev för att framföra en hälsning från hela Finlands folk. "Vi stöder er och är solidariska," försäkrade han Zelenskyj. yle 190912.

Massiv polisinsats i Ryssland. På morgonen genomförde ryska polismyndigheter en massiv insats över hela landet riktade mot kontoren knutna till oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Det skedde under de tidiga morgontimmarna. Rysk polis tog sig då in på Navalnyjs kontor i ungefär 40 städer över hela Ryssland. De tog sig även in människors hem. Enligt Leonid Volkov, en av Navalnyjs närmaste medarbetare, har polisen tagit sig in i minst ett 70-tal lägenheter och hus, troligen många fler, det finns uppgifter om uppåt 150. I St. Petersburg skrev flera av Navalnyjs medarbetare under morgonen i sociala medier om att polisen kommit till deras hem. En skrev att "Polisen bryter sig in i mitt hem", en annan att "Polisen tar sig in i min lägenhet, bara min mamma är där, jag åker dit, vet någon en bra advokat?" Flera ansvariga för arbetet på Navalnyjs kontor i Ryssland ska också ha förts till polisens lokaler för att förhöras, som i Jekaterinburg. St. Petersburg och Krasnojarsk. Det finns också uppgifter om att polis beslagtagit mängder av datorer, telefoner och dokument. Insatsen med de massiva husrannsakningarna leds av en rysk federal polismyndighet, som lyder direkt under president Vladimir Putin. Det ska handla om en förundersökning som pågår gällande misstänkt penningtvätt. Rösträttsaktivister inom organisationen Golos uppger att polisinsatsen har drabbat flera av deras medarbetare. Det här sker bara dagar efter det uppmärksammade lokalvalet i Moskva, det som sommarens demonstrationer i Moskva handlat om där flera kända medarbetare till Alexej Navalnyj som inte tilläts ställa upp i valet. Valet blev dock ett bakslag för Enade Ryssland, Vladimir Putins maktparti, som förlorade en del av sitt inflytande i Moskva. Rörelsen bakom Aleksej Navalnyj är inte en massrörelse i Ryssland. Men ändock är det en av få politiska krafter som försöker bygga en nationell närvaro i detta gigantiska land. En hel rörelse vars kontor nu husrannsakats av polis. SR 190912. Det råder ingen tvekan om att spåren leder till Kreml eftersom tillslagen leds av en rysk federal polismyndighet, som lyder direkt under president Vladimir Putin. Putin och det styrande partiet led bakslag i lokalvalet över hela landet, trots att demokratiaktivister inte tilläts ställa upp i till exempel Moskva. Det utlöste massiva protester som polisen försökte trycka ner med brutala metoder; hundratals aktivister greps medan ledande oppositionella som Navalnyj fängslades. Navalnyjs nära medarbetare Leonid Volkov säger att den framgångsrika kampanjen för ett "smart röstande" har visat att Navalnyj och hans anhängare i antikorruptionsrörelsen FBK är en politisk kraft att räkna med. - Massräderna är det enda sättet som polisstaten kunde svara på massprotester, tillägger FBK:s jurist Aleksandr Golovatsh. yle 190912.

Hong Kong - Inside the city caught between a British past and a Chinese future. To understand the situation, it’s important to recognise Hong Kong’s unique place in the history of China’s relations with the West. Ceded to British rule amid the Opium Wars, Hong Kong became a British Territory in 1842, a time when the British Empire was ascendant and the Chinese were in decline. In 1898, China agreed to lease the territories surrounding Hong Kong to the British for 99 years. This agreement, signed by two empires that no longer exist, sowed the seeds for the unrest gripping the city today. As Britain began its post-World War II retreat from its colonial outposts, Hong Kong remained a question mark, as the city had developed a unique identity that retained much of its Cantonese culture while embracing democratic values. But as the lease’s deadline neared, the United Kingdom agreed to hand all of Hong Kong and its territories back to China on July 1, 1997, signalling a retreat from Asia and the end of the British Empire. Dubbed the One Country, Two Systems policy, China promised that "Hong Kong’s capitalist system and way of life would remain unchanged for 50 years." But no framework or plan for what Beijing intended to do after 2047 was ever laid out. ABC 190913.

Salomonöarna bryter med Taiwan. Taiwan tappar ytterligare en allierad sedan Salomonöarna idag meddelat att de bryter med Taiwan för att istället upprätta diplomatiska relationer med Kina. Salomonöarna blir den sjätte nationen som Taiwan tappar diplomatiska relationer med sedan president Tsai Ing-Wen tillträde 2016. Relationerna mellan självstyrande Taiwan och Kina har på senare år försämrats, och Kina har ökat pressen på Taiwan inför valet i januari, nästa år. Därmed är det endast 16 länder i världen som har diplomatiska relationer med Taiwan istället för med Kina. SR 190916. Följande 19 länder hade i maj 2018 diplomatiska relationer med Taiwan - eller Republiken Kina som är den officiella beteckningen på landet: Kiribati, Marshallöarna, Nauru, Palau, Solomonöarna, Tuvalu, Belize, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Paraguay, Eswatini (tidigare Swaziland), Haiti, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Vatikanstaten.

Långa fängelsestraff mot misstänkta demonstranter i Ryssland. Långa fängelsestraff fortsätter att delas ut i Ryssland kopplat till sommarens demonstrationer som hölls för demokrati och mot politiska fångar. Nu har en ung skådespelare dömts till 3,5 års fängelse efter att polisen hårdhänt grep honom på gatan nära en demonstration. Fyra kravallutrustade ryska poliser går genom en folksamling. Man ser en ung man strosa runt med mobilen i handen och se sig omkring. Två av poliserna kastar sig plötsligt över honom. Den unge mannen och en polis faller, de andra poliserna kastar sig över honom, slår honom med batonger, sedan släpas han iväg, med armarna låsta på ryggen. Det är folk på gatan, många filmar. Han heter Pavel Ustinov och är en ung skådespelare. Han säger själv att han bara väntade på en kompis utanför tunnelbanan. Det här hände den 3 augusti, en demonstration pågick den dagen till stöd för de som gripits tidigare under sommaren. Polisen grep då ytterligare runt 1 000 personer. Nu har Pavel Ustinov dömts till tre och ett halvt års fängelse för våld mot tjänsteman. En av poliserna ska, enligt åklagaren, ha fått sin axel vriden ur led. Att våld utövas mot polismännen går inte att se spår av på filmklippen. Utredningen har också kritiserats av människorättsorganisationer, bland dem Memorial som pekar på att åtalet bygger på två polisers vittnesmål, utskrifter av dem stämmer på pricken med varandra. Domen mot Pavel Ustinov är bara en av flera fängelsedomar efter sommarens demonstrationer i Moskva. En kille fick tre år i fängelse för att ha slagit på en polishjälm, ytterligare en tre och ett halvt år för att ha puttat en polis och kastat en papperskorg. "Jag var redan från början chockad över orättvisan i allt som har hänt. En kille som aldrig varit i ett slagsmål i hela sitt liv, det är oerhört smärtsamt," det säger Pavel Ustinovs mamma Tatjana till nyhetsbyrån Reuters. SR 190917.
Greps under protesterna mot Putin - släpps fri. Den ryske skådespelaren Pavel Ustinov dömdes i början av veckan till tre och ett halvt års fängelse – nu kommer uppgifter om att han släpps fri. Pavel Ustinovs fall har fått mycket stor uppmärksamhet i sociala medier. Nu ska skådespelaren alltså släppas fri. "Det var en dramatisk lunch. Det fanns många motstridiga uppgifter i början om frisläppandet," säger Sveriges Radios Rysslandkorrespondent Jesper Lindau. Den 23-årige Ustinov greps på en gata i Moskva i somras när en demonstration mot president Vladimir Putin pågick en bit därifrån. Ustinov har sagt att han inte tänkt delta i protesten men att han greps ändå. Bilder från händelsen visar honom stå och prata i telefon när kravallutrustad polis rusar fram och börjar slå honom med batongerna. Han är en av flera personer som dömts till fängelse sedan de gripits i samband med protester i somras mot att oberoende kandidater nekades att ställa upp i lokalval i Moskva. Ustinov dömdes i måndags mot sitt nekande till tre och ett halvt års fängelse för påstått våldsamt motstånd mot polisen vilket i sin tur fått många ryssar att protestera. Tiotals av dem är skådespelare och andra kulturpersonligheter som i vanliga fall noggrant håller sig undan politiken men som har miljontals följare på sociala medier. Också många lärare, läkare, förläggare, it-specialister och över 100 präster anslöt sig till protesterna mot behandlingen av Ustinov. SR 190920.

Chinese Authorities Replace Ten Commandments With Quotes from President Xi Jinping. The ruling Chinese Communist Party has continued its widespread offensive against the Christian faith by stripping church sanctuaries of the Ten Commandments. Among state-mandated churches, persecution watchdog Bitter Winter reports that almost all the Christian buildings under the government’s watch have been forced to remove the Ten Commandments and replace them with quotes from President Xi Jinping. Increasingly, Christianity is being labeled as a "Western Ideology" that must be resisted at all costs by the Chinese people. Simply put, the Chinese government is fostering demand for total devotion and loyalty to its leader and chief, warding Christians away from putting their hope in a religious deity like Jesus Christ. Citing a member of the so-called "Three-Self" state church, Bitter Winter reported that many of these congregations have "been shut down for not implementing the government’s demand to replace the Ten Commandments with the president’s quotes." "Some congregations have been threatened to be blacklisted by the government, meaning that their travels will be restricted and schooling and future employment of their offspring will be impeded if they refused to overhaul their churches according to the current national policies," the watchdog added. "Disobeying the orders means opposition to the Communist Party, officials claimed." One preacher from a state-led protestant church explained that the government is determined to destroy all Christian communities by replacing their Biblical theology with a doctrine of socialism that they promise will cure the peoples’ problems. "The government’s first step is to prohibit religious couplets. Then it dismantles crosses and starts to implement the ‘four requirements’ by ordering the national flag and ‘core socialist values’ to be placed in churches," the minister explained. "Surveillance cameras to monitor believers and religious activities are then installed. The last step is to replace the Ten Commandments with Xi Jinping’s speeches. The Communist Party’s ultimate goal is to ‘become God.’ This is what the devil has always done." Fully aware of the Chinese state’s staggeringly oppressive attitude toward religion, the Christian community of neighboring Hong Kong has spent months resisting an extradition bill that could see many of them locked up in mainland China for their faith. Faithwire 190918.

Sverige går med i europeiskt försvarssamarbete. Sverige går i dag med i det franskledda försvarssamarbetet European Intervention Initiative. Det kommer, enligt försvarsminister Peter Hultqvist, stärka det svenska försvaret. "Det handlar om att tillsammans med andra bygga ett säkerhetsnätverk i vårt närområde och i Europa. Tillsammans göra riskbedömningar, analyser av hotbilder, erfarenhetsutbyte, se hur vi kan förebygga olika händelseförlopp. Och eventuell vidta krishanteringsåtgärder i ett tidigt skede," säger Peter Hultqvist. Sverige går med tillsammans med Norge, som nya medlemmar i det försvars-samarbete som Frankrikes president Emmanuel Macron drog igång förra sommaren. Våra grannländer Finland och Danmark är redan med liksom åtta andra europeiska länder, däribland Tyskland han fängslades eftersom han högljutt hade motsatt sig den ryska ockupationen av Krimhalvön 2014och Storbritannien. Tanken är att de ska jobba tillsammans till exempel vid terrorattacker, militära insatser eller naturkatastrofer. Det kan ske på eget initiativ eller på uppdrag av FN, NATO och EU. Peter Hultqvist säger att det finns mycket som Sverige kan bidra med. "Vi har en väl utvecklad militär förmåga på olika områden. Vi har spetsteknologi, vi har bra underrättelsesituation. Vi har erfarenhet från internationella operationer. Men det finns inga förhandsförpliktelser." Kan Sverige bidra med svenska soldater? "Jag vill inte spekulera i någonting. Ska vi gå in i någonting då tar vi den diskussionen då," säger Peter Hultqvist. SR 190920.

Exklusivt intervju med Sentsov: Lita inte på Putin. Efter fem år i ryskt fångläger släpptes den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov nyligen i en fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina. Sentsov varnar västvärlden för att lita på Rysslands president Putin. "Det är viktigt att européer förstår att man inte kan tro på det president Putin säger, att allt är ett spel," säger Oleg Sentsov. Han tar emot Sveriges Radio på den ukrainska ambassaden i Berlin, ambassaden hoppas att i dag kunna arrangera ett möte mellan filmregissören och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Filmregissören Oleg Sentsov var den namnkunnigaste av de 35 ukrainska fångar som släpptes ur ryska fängelser i början av september, samtidigt som 35 ryssar släpptes ur fängelser i Ukraina. Han hade då suttit i ryska fångläger i mer än fem år, dömd till 20 års fängelse för terroristbrott. Människorättsorganisationer och länder i väst kritiserade domen eftersom det inte fanns några bevis, förutom ett vittnesmål framtvingat under tortyr. De menade att Oleg Sentsov i själva verket var en politisk fånge, och att . Det hårda fängelsestraffet var tänkt att avskräcka andra från att opponera sig. Förra året tilldelades han Sacharovpriset av europeiska unionen. I fängelset hungerstrejkade Oleg Sentsov i 145 dagar för att rikta strålkastarljuset mot de ukrainska fångarnas situation, och också nu, efter frisläppandet tänker han fortsätta kämpa för de omkring 300 ukrainare som tros finnas i ryska fängelser och för de ryssar som fängslats för att de kritiserar regimen i sitt land. Men han tänker också ta igen det som togs ifrån honom under tiden i fängelset. "Jag ska vara med min familj och skapa film," säger Oleg Sentsov. SR 190926.

China's new 'super camera' can instantly pinpoint specific targets among tens of thousands of people. Scientists have unveiled a 500 megapixel cloud camera system in China that they say is capable of capturing the facial details of each individual in a crowd of tens of thousands of people, raising fears facial recognition monitoring could soon reach a new level. The camera, which was revealed at China's International Industry Fair last week, was designed by Fudan University and Changchun Institute of Optics, Fine Mechanics and Physics of the Chinese Academy of Sciences. The camera's resolution is five times more detailed than the human eye, and it is also equipped with artificial intelligence (AI), facial recognition, real-time monitoring and cloud computing technology, designers say. All this means it can detect and identify human faces or other objects and instantly find specific targets even in a crowded stadium, Xiaoyang Zeng, one of the scientists who worked on the new technology, explained to reporters at the exhibition display. He said this device - dubbed the "super camera" by local media - can capture both still images and record video. Local media reported that the camera has received a mixed response from Chinese experts with some lauding the invention for its military and national security applications, while others voiced privacy concerns. ABC News 190926.

Vitbok hyllar Kina och Xi Jinping. I och med att Folkrepubliken Kina nästa vecka firar sin 70-årsdag går landet in i en "ny" tidsålder, där nuvarande presidenten Xi Jinping står i fokus. Det enligt en vitbok som den kinesiska regeringen publicerade idag. Bedömare ser dock kommunistpartiet i sin värsta kris sedan 30 år. Vitboken som regeringen publicerat är ytterligare ett policydokument som slår fast presidenten Xi Jinpings ställning som obestridbar ledare. Det är främst efter att Xi Jinping tillträdde 2012 som landets utveckling nått "historiska resultat", heter det i vitboken. Och Xi:s tankar om Kinas "särskilda socialism med kinesiska förtecken", som numera dessutom är inskrivet i partiets konstitution, är det som ska leda Kina i denna så kallade "nya era". Vitboken slår i övrigt an en positiv ton om fred och internationellt samarbete - och går därmed hand i hand med övrig propaganda inför 70-årsfirandet av Folkrepubliken nästa vecka. Många internationella bedömare däremot, menar att kommunistpartiet står inför sin värsta kris på 30 år. Protesterna i Hongkong, internationell kritik mot interneringslägren i Xinjiang-provinsen, en inbromsande ekonomi och kanske främst handelskriget mot USA är alla avgörande för kommunistpartiets framtid. Minxin Pei, statsvetarprofessor vid Claremont McKenna College i Los Angeles och erkänd expert på kinesisk politik, skriver i South China Morning Post att klockan nu klämtar för det kinesiska kommunistpartiet som han menar tappat reformviljan och att partiets nationalistiska riktning endast kortsiktigt kan mota de större ekonomiska och institutionella problem som Kina står inför. Och faktum är att när Kinas kommunistparti i nästa vecka firar 70 år vid makten så passerar man en gräns som få andra enpartistater lyckats med och där Soviet-Rysslands kommunistparti fortfarande innehar rekordet på 74 års maktinnehav. SR 190927.

Han varnade i Världen idags premiärnummer - fick rätt. I Världen idags allra första nummer, för 18 år sedan, varnade flottiljchef Tommy Pålsson för beslutet att lägga ner huvudstadsregionens sista flygförsvar, Mälardalens flygflottilj F16. Nu föreslår Försvarsberedningen att den ska öppnas på nytt. "Det är mångfaldigt dyrare att göra på det sätt som vi nu har gjort," säger en mycket kritisk Tommy Pålsson. " Försvarsberedningens rapporter är bra. Problemen uppstår när pengarna ska fram, vilket innebär att det hela tiden saknas pengar till verksamheten. Jag är rädd för att det blir likadant den här gången. Att söka miljötillstånd för utökad flygverksamhet tar lång tid," säger Tommy Pålsson, som menar att både politiker och försvaret gick lite vilse när man menade att Ryssland inte längre var ett hot och i stället koncentrerade sig på internationella konflikter i exempelvis Afghanistan. "Där hade inte flygvapnet någon uppgift. Den omställningen kostade stora pengar, många miljarder, och tog mycket energi och tid, innan nu pendeln har slagit tillbaka," summerar F16:s förre flottiljchef utvecklingen. Världen idag 190927.

Kina tvingar kyrkor byta ut budord mot presidentcitat. Kinesiska kyrkor pressas till att byta ut de tio budorden mot olika citat av president Xi Jinping. Det skriver ett magasin med fokus på religionsfrihet och mänskliga rättigheter i Kina. "Om ni motsätter er så kommer er kyrka att stängas ner omedelbart", är budskapet som kyrkorna ska ha fått från myndigheterna. "Du ska inga andra gudar ha vid sidan av mig", "Du ska inte missbruka Herren din Guds namn", "Tänk på vilodagen så att du helgar den" ... Budorden som återfinns i Andra Mosebok har varit grundläggande livsregler för miljontals människor i tusentals år - och är det än i dag. Men den kinesiska regeringen verkar tycka att budorden utgör någon form av hot. Magasinet Bitter Winter, som bevakar religionsfrihet och mänskliga rättigheter i Kina, skriver att kinesiska myndigheter tvingar kyrkor att byta ut budorden mot citat av Xi Jinping. Världen idag 190929.

Patriotiskt firande av kinesisk nationaldag. Folkrepubliken Kina firar med stor militärparad. Firandet har föregåtts av månader av propaganda. I propagandan ingår en nationalromantisk utställning om Kinas bedrifter de senaste 70 åren. En av besökarna var studenten Liu. "Utställningen ger en fullständig bild över de senaste 70-årens framgångar för Kina," säger Liu, den visar var våra tekniska underverk och styrka kommer ifrån, säger han. Lius intryck är lätt att förstå, för utställningen innehåller en fullkomlig överdos av Kinas tekniska och politiska framgångar allt sedan Folkrepublikens grundandes år 1949. Allt obehagligt i landets moderna historia har suddats bort: Det stora språnget framåt, till exempel, där tiotals miljoner kineser svalt ihjäl i slutet av 50-talet nämns endast som en parentes. Propagandan inför 70-årsdagen idag har varit mycket omfattande. Banderoller på gatorna, i tunnelbanan patriotiska propagandafilmer och i sociala medier uppmaningar att hylla "fosterlandet". Utställningsbesökaren Chen säger att alla kineser måste ta ansvar för landets framgång. "Som kines älskar jag Kina, jämt och ständigt," säger Chen. Föds man här, så måste man älska sitt fosterland, säger han. Militärparaden idag uppskattas till en av de största någonsin i Kina: Flygplan, ballistiska långdistansrobotar och 15 000 soldater. Men det är få som får se den med egna ögon. På grund av säkerheten får endast ett fåtal utvalda stå längs med Långa fredens aveny i Peking när paraden passerar. Övriga får titta på tv. SR 191001.

Han kämpar för yttrandefrihet i Vietnam. "Vietnam är situationen svår för bloggare och journalister. Myndigheternas förföljelse gör att journalister måste byta bostad hela tiden." I Sydostasien finns en stor oro för bristen på yttrandefrihet. I Vietnam, med kommunistiskt styre, är det komplicerat arbeta för att få ut information. Journalisten Long Trinh från Vietnam leder organisationen Legal Initiatives for Vietnam med webbaserade tidningar. Det är ett sätt att bygga en grund för självständiga medier med högkvalitativ journalistik. "Vi ser många brott mot de mänskliga rättigheterna i hela samhället. Bloggare och journalister utsätts både på nätet och i det verkliga livet. Vietnam är i nivå med Kina och Nordkorea, bland de sämsta på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, säger Long Trinh. Long Trinh lever i exil och Ekot fick en intervju när han var på Sverigebesök. "Kommunismen föll i Östeuropa och Sovjetunionen för 30 år sen men den överlevde i Vietnam och dominerar fortfarande hela det politiska systemet," säger han. "Vietnams regering kan inte kontrollera internet lika mycket som Kina kan, men falska nyheter och hat sprids mot oliktänkande." Myndigheterna försöker stänga webbsidor med hjälp av Facebook och Google. Utsatta journalister måste flytta mellan boenden hela tiden, de blir slagna av poliser och fängslade. Svårast är det att rapportera om politik, enligt Long Trinh: "Men det finns otroligt modiga människor som inte ger upp," betonar han. Hans förhoppning är att Sverige och EU ska sätta mer press på Vietnam och andra länder där mänskliga rättigheter inte är en självklarhet. "Överge inte själva demokratiska värderingar i Europa för snabba lösningar," uppmanar han. SR 191005.

Demonstranter trotsar maskeringsförbud. I Hongkong har det nya maskeringsförbudet inte stoppat protesterna.Tusentals demonstranter fortsätter att visa sitt missnöje mot regeringen och Fastlandskinas ökande inflytande. Maskerade demonstranter gav sig återigen ut på Hongkongs gator idag, trots att det nya maskeringsförbudet börjat gälla vid midnatt.Men de var relativt få, kanske ett par tusen som flest, och även polisen höll en förhållandevis låg profil. Endast två personer ska ha gripits för att ha brutit mot den nya maskeringslagen - som kan innebära upp till ett års fängelse. Detta jämfört med gårdagskvällens kaosartade scener där butiker, tunnelbanestationer och banker vandaliserades och sattes i brand. Den våldsamma gårdagskvällen gjorde också att hela tåg- och tunnelbanenätet i Hongkong fortsatt var nedstängt idag, vilket aldrig har hänt tidigare under de fyra månader som protesterna pågått. Maskeringsförbudet vilar på en gammal undantagslag, som i teorin ger Hongkongregeringen stor makt att införa ytterligare förbud och restriktioner. Motståndet mot den undantagslagen har nu blivit en ny samlande punkt för proteströrelsen. Redan imorgon väntas nya demonstrationer. SR 191005.

Trupper ska dras tillbaka - oro i byarna vid fronten. I östra Ukraina ska ukrainska trupper börja dras tillbaka från vissa områden, som ett led i President Zelenskyjs ambitioner att förhandla fram fred. Det här oroar dem som lever tätt inpå striderna. Vår korrespondent besökte frontzonen och fick uppleva att trots fredstrevare, så pågår kriget på samma sätt som det gjort så länge. Nerför bygatan i byn Zaitseve promenerar vi med en man och två stora frodiga kor. Det är lugnt säger han, ja vad kan man säga, korna betar ute på fältet. Det som händer, det händer. Och precis då hörs ljudet från en granatkastare. Han måste springa iväg, inte för skottet, det är mest för att korna satte upp farten. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har kommit överens med de separatister som kontrollerar östra Ukraina, att trupper ska dras tillbaka från några områden. Det är ett av stegen för att få till samtal i Paris om kriget direkt med Ryssland, som sedan annekteringen av Krim 2014 varit något av krigets motor. I den lilla byn Zaitseve är de vi pratar med mycket oroliga för hur det ska bli för folk som bor i de här områdena, om nu trupperna lämnar. Katja är 85 år gammal, hon tycker det är ganska lugnt just nu även om de skjuter. Men det kan bli värre fort. "Vi bor liksom på en stekpanna," säger Katja. Skulle trupper börja dra sig tillbaka så hamnar de som bor där, i det som här kallas "grå zon", i ett sorts ingenmansland. Det blir svårare att få dit mat, mediciner och läkarbesök. Men Katja tycker att de ska förhandla, så det blir fred. SR 191008.

Hongkong kan be Peking om hjälp. Hongkongs chefsminister Carrie Lam utesluter inte att be om hjälp från centralregeringen i Peking om läget i Hongkong förvärras. På en presskonferens idag sade hon att inga åtgärder utesluts. "Blir situationen riktigt dålig, så kan inget alternativ uteslutas," sa Carrie Lam som svar på en fråga från en reporter om hur allvarligt läget måste bli innan Hongkongregeringen ber om hjälp från centralregeringen i Peking. Carrie Lam svarade att hon inte kunde gå in på exakt under vilka omständigheter en sådan förfrågan kan komma, men att möjligheten finns i enlighet med Hongkongs minikonstitution "basic law". I och med sitt uttalande gläntar chefsministern på dörren för vad de flesta än så länge sett som osannolikt. Argumentet har varit, att om Peking skulle gå in i Hongkong, exempelvis sin paramilitära polisstyrka, så skulle det innebära dödsstöten för ”ett land – två system”. Det system som är en förutsättning för stadens relativa självbestämmande och som också är grundbulten i dess ekonomi. Lams uttalande idag kommer bara dagar efter att Hongkongregeringen i fredags införde ett maskeringsförbud. Trots förbudet har protesterna fortsatt med omfattade vandalisering av butiker, banker och tunnelbanestationer och sammandrabbningar med kravallpolis. Dagens besked från Lam kan ses som ett förtäckt hot, men risken är snarare att det ytterligare motiverar proteströrelsen till nya demonstrationer. SR 191008.

Navalnyjs anhängare brännmärks som agenter. Den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs organisation har brännmärkts som utländsk agent av ryska myndigheter. Den gräsrotsrörelse, som Navalnyj byggt upp över hela landet, anklagas för att bygga på utländskt bistånd, vilket Navalnyj förnekar. Juristen Aleksej Navalnyjs antikorruptionsfond har lyckats skrämma upp de ryska makthavarna med kritiska videoklipp. Navalnyj kan avslöja misslyckade ryska raketer, cancervård som inte fungerar eller de mest populära filmklippen av det extravaganta lyxliv Kremls allierade för. Fonden har också blivit en gräsrotsrörelse med unga anhängare över hela Ryssland. Efter de senaste lokalvalen i september gjordes omfattande räder på Navalnyjs olika högkvarter och hans anhängare har undersökts även i sina hem. Att de nu dessutom ska brännmärkas som utländska agenter säger mer om hur farlig Navalnyj blivit som oppositionspolitiker än om hans organisation. Navalnyjs antikorruptionsfond har skrämt upp en rad ryska makthavare genom sina avslöjande vitt spridda videos. Där har deras luxuösa liv blottlagts på ett effektivt och hittills oefterhärmligt sätt. SR 191009.

Kristna i Ryssland klassas som terrorister i ny lag. Efter antiterrorlagen har församlingarnas evangelisation, kristna utbildningar och sociala arbete försvårats. Antiterrorlagen som undertecknades av president Putin sommaren 2016 verkar fungera precis som den ryska regeringen hade planerat. Evangeliska kyrkor har drabbats hårt av den nya lagen. Sergej Stepanov, en nationell missionär i Tambov, blev bötfälld med stöd av Jarovajas lag (eng. Yarovaya Law). Hans brott var att han hade bjudit in folk till en påskgudstjänst på sin hemsida. Det blev en rättegång där han dömdes till böter. Enligt åtalet hade han ingen rätt att "göra missionsarbete". "Jag berättar det här för att man ska veta vad som händer i Ryssland," säger han. Det finns flera exempel på att klimatet hårdnat sedan lagen infördes. Baptistunionens två bibelinstitut i Moskva utsattes för en tid sedan för myndighetens granskning och ett av dem har redan stängts. Anledningen till stängningen är att lärarna inte fått statens godkännande. På det viset berövas församlingarna möjligheten att erbjuda unga människor pastorsutbildning och att få teologiskt kvalificerade och kunniga pastorer från sina egna led. Detsamma gäller även medlemmar av andra samfund som förbereder sig för ledande positioner i sina församlingar. Examensbetyg från utländska teologiska läroanstalter accepteras inte heller. Trycket på församlingarna verkar öka hela tiden. Inrikesministeriets beväpnade specialstyrkor (OMON) har angripit kristna rehabiliteringscenter där man hjälper drogmissbrukare att bli av med sitt drogberoende. Ledare för dessa center kan arresteras och utsättas för förhör och hotelser. Nyligen godkände duman (det ryska parlamentet) en proposition som säger att rehabilitering är förbjuden om licens saknas. Ett exempel på detta finns redan. I Kaliningrad utfärdades bötesstraff i ett rehabiliteringscenter för att man enligt schemat började dagen med bön och avslutade dagen med att läsa Bibeln. Också i det här fallet hänvisades till Jarovajas lag, där det påstods att centret höll på med olagligt missionsarbete. Rapporter har också kommit om hur beväpnade specialtrupper från inrikesministeriet avbrutit gudstjänster och arresterat pastorer mitt under predikan. Av detta förstås hur situationen är i de evangeliska församlingarna i Ryssland. Dagen 191011.

The missing one million uyghures in Xinjang. The families torn apart by China's campaign of cultural genocide. ABC 190714.

Zelenskyj vill privatisera Ukrainas bördiga jord. I Ukraina vill presidenten Volodymyr Zelenskyj driva igenom en omfattande landreform. Det ska kanske redan till våren gå att köpa och sälja land, något han hoppas ska leda till stora investeringar. Men många är oroliga på landsbygden, den bördiga jorden är det som gör att man överlever. President Volodymyr Zelenskyj, som har en majoritet i parlamentet, driver på för en landreform som möjligen redan till våren ska öppna för en marknad där man kan köpa och sälja land. Dem vi träffar har ingen aning om vad som händer, som Natalja Sudakovskij i byn Majaki. Det finns en aktiv jordbrukssektor i Ukraina med små och stora företag, men som ofta hyr mängder av landbitar från småbönder. Ukraina exporterar också till både EU och Kina. "Kanske blir det bra när investerarna kommer, de kan ge folk jobb. Men om de tar landet från oss, och vi får ingenting, vad händer då," skrattar Sveta i byn Sidorove. Ukraina är också ett land med enorm korruption och svaga institutioner. Det gör att små bönder inte sällan befarar det värsta, att de till slut kan blir av med sina bördiga, men mycket små, jordlotter. SR 191013.

Publikrusning till propagandafilm om Kina - 58 miljoner besök. Påkostade biofilmer används för att väcka patriotiska känslor för Kina. "Mitt fosterland och jag kan inte separeras, ens för en sekund", sjunger folkkäre artisten Wang Fei i ledmotivet till "Jag och mitt Fosterland", filmen som fått miljoner kineser att fylla biosalongerna under årets nationaldagsfirande i Kina. Filmen är stjärnspäckad med den kinesiska skådespelareliten – och bland annat regisserad av framgångsrike regissören Chen Kaige. Handlingen beskriver sju livsöden, från 1949 – fram till idag. SR 191014.

Hypermoderna hologrambiblar utmanar regimen i Nordkorea. Följ med in i en kultur där allt övervakas, Gud bannlysts och kärlek är utrotningshotat. Och där Jesus mot alla odds förvandlar människors liv. Det finns ett karaktärsdrag som alla nordkoreaner delar - misstänksamhet. Man vaktar sina tankar, sina steg, sina ord, sina drömmar. När man ser sig omkring står de där, klädda i svart, livsfarliga - det är den hemliga polisen och den finns överallt. Men vem som helst kan ange en; vänner, kollegor, till och med ens barn. Det nordkoreanska folket bor på sina arbetsplatser, i tillhörande komplex. Alltid tillgängliga att dras ut ur sina lägenheter och tillbaka till rullbandet. Inspektörer går in i hemmen och ser till att de obligatoriska tavlorna på väggen är rena och hela. Ett dammkorn på Kim Il-Song, är ett för mycket. Allt förutom lydnad och hårt arbete är förbjudet - och straffen är många. Att bli kristen är ett allvarligt brott med mängder av konsekvenser. En följd är att hela familjen förflyttas till den lägsta samhällsklassen, "de oönskade", som innebär att barnen får byta skolan mot arbete och familjen hänvisas till de yrken som har lägst överlevnadsgrad. Till exempel gruvarbete. Ertappas man med att äga en bibel eller dela sitt vittnesbörd blir konsekvensen desto större. 130 000 människor beräknas för närvarande vara dömda till ett liv i koncentrationsläger, många av de är kristna, och under Kim Jong Uns regeringstid har lägren bara ökat. Det är platser av bottenlös ångest, brutal tortyr, groteska avrättningar och svält till den grad att man äter gräset på marken - och sedan får dö för det brottet. Dagen 191014.

Förslag: USA ska stödja protesterna i Hongkong. Amerikanska representanthuset har klubbat igenom ett uppmärksammat lagförslag till stöd för protesterna i Hongkong. Förslaget innebär en årlig översyn av stadens självbestämmande och efterlevnad av mänskliga rättigheter. "Jag är stolt över att USA:s representanthus stöttar Hongkongborna i deras kamp," sade den amerikanske kongressledamoten, demokraten Jim McGovern, när han talade sig varm för lagförslaget som med ett partiöverskridande stöd klubbades igenom i det amerikanska representanthuset tisdag kväll, lokal tid. Lagförslaget innebär att USA i en årlig översyn ska bedöma om Hongkongregeringen efterlever sina åtaganden gällande mänskliga rättigheter, och om staden kan anses vara tillräckligt självständig från Fastlandskina. Eventuella brister kan innebära att USA drar tillbaka de förmånliga handelsvillkor som man har med Hongkong, sade Jim McGovern. Protesterna från Peking har som väntat varit kraftiga. Utrikesministeriets talesperson Geng Shuang varnade för att Kina kommer införa "starka motåtgärder", men specificerade inte mer än så. Det amerikanska lagförslaget måste, innan det kan träda i kraft, även klubbas i senaten - men där uppskattas stödet vara stort. Därefter landar det på presidentens bord, som har sista ordet. De omfattande protesterna i Hongkong har pågått i över fyra månader och är en reaktion på det många Hongkongbor ser som Fastlandskinas allt större inflytande över staden. Idag öppnar också den lagstiftande församlingen i Hongkong för första gången sedan i somras, och chefsminister Carrie Lam väntas dra tillbaka det kritiserade lagförslaget om utlämnade av misstänkta brottslingar till Fastlandskina, som var det som startade proteströrelsen. SR 191016.

Högljudda protester mot chefsminister Carrie Lam. När parlamentet i Hongkong skulle öppna i dag för första gången sen i somras blev det högljudda protester mot chefsminister Carrie Lam som häcklades av sina motståndare. Tillslut tvingades hon lämna parlamentet. Ordföranden i Hongkongs parlament LegCo, Andrew Leung, gjorde sitt bästa för att få tyst på de högljudda pro-demokratiska ledamöterna när chefsminister Carrie Lam försökte lägga fram sin politik i ett linjetal i Hongkong i dag. Lam hade knappt hunnit börja, innan hon avbröts. Chefsministern tvingades tillslut lämna kammaren, omringad av ledamöter som krävde hennes avgång och som viftade skyltar som porträtterade Lam med blodiga händer. Dagens öppnande av parlamentet i Hongkong var det första sedan byggnaden vandaliserats av demonstranter i början av juli. På agendan var att officiellt dra tillbaka det kritiserade lagförslag om utlämnande av misstänkta brottslingar till Fastlandskina som startade hela proteströrelsen för över fyra månader sedan. Men efter att Carrie Lam avbrutits två gånger och hon istället tvingats släppa en videoinspelning av sitt linjetal - så kom beskedet att lagförslaget först dras tillbaka nästa vecka. Lams stöd som chefsminister är på historiskt låga nivåer och även bland de egna leden mullrar nu missnöjet. Ordföranden för det största pro-Pekingpartiet DAB, till exempel, beklagade sig i lokalmedia att Lams föreslagna politik saknade åtgärder för att återställa ordningen Hongkong. Och på andra sidan, bland proteströrelsen, har nya massdemonstrationer utlysts till helgen. Lams tal innehöll inte heller några förslag på hur protesterna skulle hanteras, fokus låg på bostadspolitik. En lösning på de protester som lamslagit Hongkong i över fyra månader verkar därmed fortfarande vara långt borta. SR 191016.

Putin Orders Monitoring of Youth Behavior Online. Russian President Vladimir Putin has ordered the government to monitor the online behavior of young Russians and to produce "moral and spiritual education" content for them. Young Russians have been targeted by several government initiatives in recent years, including a ban on minors attending protests and efforts to provide them with a military and patriotic education. This year, Russia launched a new channel targeting young viewers with 24/7 World War II programming and announced military-patriotic reeducation camps for delinquent youngsters. Putin ordered Prime Minister Dmitry Medvedev to "ensure regular research of young Russian internet users’ consumer preferences and behavioral traits," according to a set of acts the president signed this week. The move seeks to raise awareness on how the internet influences the opinions of young people. Putin also ordered Medvedev to create an NGO-based coordinating office that would produce online content "aiming toward a moral and spiritual education for the youth". Putin set a Dec. 1 deadline for Medvedev to report on the youth online-monitoring and content-production moves, according to the acts the Kremlin published Monday. His proposals come on the back of a family and child-protection policy meeting he hosted this summer. The Moscow Times 191017.

Ryssland satsar på Afrika. Ryssland satsar nu på både militärt och ekonomiskt inflytande i Afrika. I veckan som kommer samlas ledare från mer än 30 länder över hela den afrikanska kontinenten i ryska staden Sochi för att träffa Vladimir Putin. Det har tidigare mest handlat om ryska vapen och ryska spannmål. Att sälja vapen i Afrika har blivit allt viktigare för rysk vapenindustri. Andelen afrikanska kunder har växt, speciellt i Nordafrika. Ryskt spannmål, det försörjer inte minst Egypten, som under den auktoritära president Sisi fördjupat relationerna till Putins Ryssland. Som nu vill få större inflytande i de växande afrikanska ekonomierna. Man ska inte överdriva det ryska inflytandet i Afrika. Det är troligen så att med en stagnerande inhemsk rysk ekonomi sedan några år så behöver nog Ryssland Afrika mer än vad Afrika behöver Ryssland. Men det är ändå intressant att se hur Ryssland med kraft lever som en global aktör med avgörande tyngd, och det inte bara i Mellanöstern. Olja och gas är två klassiska ekonomiska kort att spela för det moderna Ryssland, man har byggt den ryska ekonomin kring dessa råvaror. Ryska bolag är aktiva i Ghana, Nigeria och Algeriet men det finns idéer om att exploatera även i Kamerun och Egypten och om en pipeline mellan oljelandet Nigeria och Europa. Ryssland vill också bygga kärnkraftverk i Afrika. Precis som vad gäller för olja, gas och vapen, så är kärnkraft en rysk konkurrensfördel. Inte minst i förhållande till Kina, som det senaste decenniet växt till en investerande jätte i Afrika. Just nu finns planer på ryska kärnkraftverk bland annat i länder som Nigeria, Sudan och Uganda. Längst har man kommit i Egypten. Kärnkraft i Afrika är för de flesta länder något nytt. Planerna har fått en hel del kritik, på flera håll måste elnäten först byggas ut för att effektivt kunna utnyttja stora ryska kärnkraftverk. Handeln är som så ofta kopplad till säkerhetspolitik. Militärt är Ryssland också aktivt i Afrika med samarbeten i länder som Etiopien, Nigeria och Zimbabwe. Både ryska militära rådgivare och stridsvana ryska legosoldater från privata ryska företag finns på flera håll i Afrika. SR 191021.

Pewdiepie blockad i Kina efter Nalle Puh-skämt. Efter att ha jämfört den kinesiska ledaren Xi Jinping med Nalle Puh, blockerades den svenska Youtubestjärnan från internet i Kina. Den svenska Youtubestjärnan Felix "Pewdiepie" Kjellberg har blivit blockerad från internet i Kina. Det uppger han själv i sin Youtubekanal. Kjellberg har flera gånger drivit med den kinesiska ledningen, och med aktuella händelser kopplade till Kina. Droppen, enligt honom själv, verkar ha varit när han nyligen tog upp protesterna i Hong Kong och skämtade om att Kinas ledare Xi Jinping ser ut som Nalle Puh. Det är en jämförelse som ofta gjorts bland de pro-demokratiska demonstranterna i Hong Kong. Youtube är sedan tidigare helt blockerat av kinesisk censur, men enligt Kjellberg får man nu inte heller några träffar om man söker på hans namn utanför plattformen. Detta bekräftas av många kinesiska användare. Det här är bara en i raden av händelser där den kinesiska staten blockerar Kina-kritisk populärkultur. Den tecknade humorserien South Park förbjöds nyligen efter att ha drivit med landets censur. SR 191022.
Forskare: Därför censurerar Kina utländsk kultur. Att sända ut strikta signaler och att statuera avskräckande exempel. Det är orsakerna till varför utländsk populärkultur, som svenska Pewdiepie, censurerats i Kina. I veckan har Kulturnytt rapporterat om att den svenska Youtubestjärnan Felix "Pewdiepie" Kjellberg blockerats från internet i Kina, efter att han tog upp protesterna i Hong Kong och skämtade om Kinas ledare Xi Jinping. Orsaken är att Kinas slår vakt om sina så kallade kärnintressen, enligt Björn Jerdén, chef på Utrikespolitiska Institutets Asienprogram. Kärnintressena berör två huvudområden, som i Kinas ögon inte är förhandlingsbara. Dels rör det omdiskuterade territorier som Taiwan, Hong Kong och Tibet, och dels Kommunistpartiets monopol på makten. Att populärkultur som tar ställning i de här frågorna censureras, handlar enligt Björn Jerdén om att Kina vill sända ett budskap. "Man vill signalera att man är beredd att ta kostnaderna det innebär att censurera Pewdiepie, till exempel. Till alla andra som skulle kunna komma på idén att förlöjliga Kinas ledare eller uttrycka sitt stöd för Hong Kong vill man säga: "om ni gör det här, så kommer det att få konsekvenser"," säger Björn Jerdén. Kina har blivit en allt viktigare spelare på världsmarknaden, och man är mån om att visa upp en god och öppen bild utåt. Men att lyckas med det, samtidigt som man driver en hård censurpolitik, kan tyckas motsägelsefullt. "Det finns ju ett dilemma här för Kommunistpartiet. Man vill visa upp en positiv bild av sig själv utomlands. Men det faktum att man trycker så hårt på sina kärnintressen och reagerar på alla typer av kritik gör att det blir svårt att etablera den här positiva bilden i andra delar av världen," säger Björn Jerdén. SR 191024.

Hongkong drar tillbaka kontroversiella lagförslaget. Hongkongs lagstiftande församling drar formellt tillbaka det omdiskuterade lagförslaget om att kunna utlämna brottsmisstänkta till Fastlandskina, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. För en dryg månad sedan aviserade Hongkongs chefsminister Carrie Lam att lagförslaget skulle dras tillbaka. Lagförslaget blev startskottet för de våldsamma protester som har skakat Hongkong i flera månader. Protesterna har sedan dess har övergått i mer övergripande kritik mot Kina och mynnat ut i att demonstranterna har ställt fem krav på Hongkongs ledning - ett av dem att lagförslaget skulle dras tillbaka. De andra fyra kraven är att myndigheterna utreder polisvåld under demonstrationerna, att man ger gripna demonstranter amnesti, att demonstranter inte räknas som upprorsmakare samt direktval till hela det lagstiftande rådet. Hongkong är en särskild administrativ del av Kina sedan drygt 20 år tillbaka, men har ett eget ekonomiskt och politiskt system. SR 191023.

Rusadachefen: Ryssland kan missa flera OS. Ryssland kommer inte att få ställa upp i OS i Tokyo i sommar, och kanske inte heller i vinter-OS i Peking 2022. Chefen för Rysslands antidopningslaboratorium Rusada, Jurij Ganus, säger till AFP att i bästa fall får några ryska idrottare, inbjudna av Internationella olympiska kommittén (IOK) ställa upp i OS. Men att någon rysk trupp inte kommer få skickas till nästa års olympiska spel i Tokyo. Han baserar sitt uttalande på att Ryssland sannolikt kommer att stängas av igen då testdata som lämnats över till Internationella antidopningsbyrån Wada har manipulerats. Men Rusadachefen Ganus menar att hans organisation inte hade något med datamanipulationen att göra utan tror att det är högt uppsatta personer som genomfört bedrägeriet och att manipuleringen gjordes precis innan Wada fick ta del av datan. Ganus säger samtidigt att Ryssland måste låta bli att skylla på västvärlden och istället städa i sitt eget hus. SR 191023.

Etthundrafemtio timmar till, drygt sex dygn, det fick de kurdiska styrkorna på sig för att helt och hållet dra sig tillbaka från gränsen mot Turkiet. En helt ny ordning verkar nu gälla. Efter att USA hastigt övergivit området är det Ryssland som nu formar vem som ska bestämma vad i Syrien. Det blev ett samförståndsavtal i tio punkter, efter många timmars samtal mellan Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan. Där turkisk trupp redan invaderat börjar ryska och turkiska soldater patrullera redan i dag. Syriska styrkor fortsätter samtidigt att flytta in längs med hela gränsen. Om 150 timmar, när kurdiska trupper ska ha dragit sig tillbaka helt och hållet, då börjar Rysk-turkiska patruller att röra sig i ännu större områden. Den för Ryssland och Syrien viktigaste av de tio punkterna är att det invaderande Turkiet respekterar Syriens territoriella integritet, att Turkiet erkänner att Assadregimen är Syriens framtid. Denna framtidens ryskledda ordning är som ett återtåg till 90-talet - till det inte så kända Adanaavtalet. Det slöts eftersom Assads Syrien på den tiden stöttade kurdiska PKK. Turkiet hotade även då med krig. Syrien gav efter och kastade ut PKK. Adanaavtalet nämndes också i gårdagens avtal, men att det under rysk ledning nu ska utarbetas en modern variant av det. En av de som garanterade Adanaavtalet på 90-talet var Iran och de finns även i dag med i kulisserna i den nya ryskritade ordningen. Iran slåss med Assad och en rysk delegation på hög nivå var i Teheran i förra veckan för att få med Iran på den nya båten. En fråga som inte alls diskuteras av de ryska ledarna och diplomaterna är hur det i ett framtida Syrien ska skipas rättvisa. Det är ett blodigt krig, som fortfarande pågår, och där har brutala krigsbrott begåtts, av flera, men inte minst av Assadregimen. Det brukar ju sägas att segraren får tillfälle att forma historieskrivningen - i det här fallet blir det troligen också rättvisan. SR 191023.

Kinesiska myndigheter rev megakyrka. Kinesiska myndigheter rev nyligen en kyrka med 3 000 sittplatser och arresterade pastorerna. Det skedde i provinsen Anhui i östra Kina, uppger China Aid. Bilder visar stora schaktmaskiner som förstör kyrkan. Det hela ska ha skett nu i oktober, enligt Christian Today. Organisationen China Aid, som jobbar med mänskliga rättigheter, uppger att myndigheterna inte har kunnat presentera några juridiska dokument som gett dem rätt att riva kyrkan i området Funan. De två pastorerna som internerades, Geng Yimin och Sun Youngyao, gjorde det med hänvisning till misstankar om att ha "samlat en folkmassa för att störa ordningen". "Ännu ett tydligt exempel på hur den religiösa förföljelsen tilltar från den kinesiska kommunistregimen," säger Bob Fu, ledare för China Aid, enligt Christian Today. Dagen 191023.
Enligt China Aid var det mitt under en lovsångsgudstjänst som rivningen påbörjades, utan att församlingen först fick ta del av något juridiskt godkännande dokument. På sin hemsida har människorättsorganisationen lagt ut ett kort videoklipp som visar en maskin med hög kran som är i full färd med att riva ner en del av kyrkan. Under helgen ska pastorerna Geng Yimin och Sun Yongyao ha blivit gripna och hållits kvar av myndigheterna, misstänkta för att ha "samlat en folkmassa för att störa den sociala ordningen". En mängd mindre mötesplatser tillhörande den statsgodkända Tre-själv-kyrkan ska också ha stängts ner under året i olika kinesiska provinser Världen idag 141023.

Fängslad universitetslärare får mänskliga rättigheter-pris. Den uiguriska ekonomen och universitetsläraren Ilham Tohti får årets Sacharovpris för mänskliga rättigheter, som delas ut av Europaparlamentet. Ilham Tohti, som arbetat för att förbättra villkoren för muslimska uigurer i Kina, sitter fängslad i Kina på livstid. Årets Sacharovpristagare Ilham Tohti var professor i ekonomi, och en av de populäraste föreläsarna på Pekings etniska universitet, där jag och andra kinesiska och utländska journalister ibland sökte upp honom för att diskutera situationen i Xinjiang och Kinas minoritetspolitik. Han drev flera egna projekt, det viktigaste var Uyghurbiz, en plattform som uppmuntrade uigurer att kommunicera på kinesiska och skapade en unik mötesplats mellan två folkgrupper som lever åtskilda i samma land. Ilham Tohti var en röst som verkade för uigurisk integration i det kinesiska samhället men samtidigt krävde att den kinesiska konstitutionen skulle hålla vad den lovade, och att Xinjiang som officiellt är en autonom region i Kina också skulle tillåta uigurer att till exempel använda sitt eget språk. Ilham Tohti var väl medveten om övervakningen som riktades mot honom, men vägrade att sluta diskutera politiken i Xinjiang. Därför nekades hans son dagisplats, hans dotter hindrades från att resa till det universitet hon kommit in på i USA, och 2014 greps Ilham Tohti i sin hemstad Peking och fördes till Xinjiang, där han dömdes till livstids fängelse för separatism. Sedan dess har den muslimska befolkningen i Xinjiang utsatts för så kallad politisk omskolning. Bland annat i speciella läger som sägs motverka terrorism genom att tvinga fångarna att ta avstånd från islam och det uiguriska språket och få fler uigurer att börja arbeta för den kinesiska industrin. Europaparlamentets talman, David Sassoli. sade i sin prismotivering att Ilham Tohti gjort mycket för att förbättra förståelsen mellan uigurer och majoritetsbefolkningen han-kineser i Kina. Europaparlamentet kräver också att han omedelbart släpps ur fängelset, där han annars får fira sin femtioårsdag i morgon. SR 191024.

Poliser i Hongkong ska skyddas med nytt förbud. En domstol i Hongkong har beslutat att tillfälligt förbjuda all spridning av information om polisers identitet, adress och familj. Förbudet omfattar även bilder. Beslutet togs efter krav från jurister som företräder stadens poliskår, som hävdar att information om flera poliser spridits flitigt på nätet. Så som de nya reglerna är formulerade görs inga undantag för medier, men det är ännu oklart vad det kommer att innebära för reportrar som bevakar Hongkong. I ett uttalande från Hongkongs journalistförbund beskrivs beslutet som ”oerhört oroande” och förbundet överväger att bestrida det två veckor långa förbudet i domstol. Polisen har under det senaste halvåret av protester flera gånger anklagats för att skydda sina medarbetare. Kritikerna har bland annat pekat på att flera poliser inte haft sin tjänstelegitimation på sig. Den regimkritiska proteströrelsen i Hongkong fortsätter alltjämt och stadens ledning vidtog för några veckor senare ytterligare åtgärder mot demonstranterna, som numera inte får dölja sina ansikten i samband med demonstrationer. SR 191026.

Chinese Gov Uses ‘Anti-Porn’ Campaign to Fine Churches for Owning ‘Wrong’ Bibles. The Chinese government has continued its crackdown on Christianity by fining churches that are in possession of certain unapproved bibles. In the most recent incident, a state-approved "Three-Self" church, called Fengyang Road Three-Self Great Church, was penalized for owning copies of South Korean Bibles. Astonishingly, the books were confiscated under the Communist regime’s efforts to "eradicate pornography and illegal publications". As such, in the eyes of the government, varied forms of the scriptures are akin to explicit and offensive material. "The government’s campaign to ‘eradicate pornography and illegal publications’ has actually swept into churches. This is slanderous to God!" one of the church’s workers told human rights organization Bitter Winter. Another went even further, calling the campaign a "trap laid by the devil to make people mistakenly believe that there is a severe problem with the church’s ethos." According to Bitter Winter, a letter written by Chongyang county in Hubei Province was sent out to all churches in the area. It was titled "All the People Must Take Action and Fully Carry Out Work to "Clean Up Gang Crime and Eliminate Evil" and "Eradicate Pornography and Illegal Publications" in the Religious Field!": "The letter calls for the control of "harmful information" online, which is defined as "publications and information that weaken, distort, or negate the Party’s leadership or China’s socialist system." The censorship also covers the dissemination of "religious internal informational publications" and audiovisual products in public places." This time last year, the ruling Chinese Communist Party announced plans to "sinicize" Christianity and effectively re-write the scriptures in order to align them with the core values of socialism espoused by the central government. Last month, churches under the authority of the state were ordered to remove the Ten Commandments from their sanctuaries or be closed down. Christian persecution advocacy group, Open Doors USA, ranks China at 27 on its World Watch List, listing its level of persecution against Christians as "Very High". "All churches are perceived as a threat if they become too large, too political or invite foreign guests" the organization notes. "A policy of "sinicizing" the church is becoming increasingly influential as the Communist Party is relying strongly on Chinese cultural identity to stay in power." Despite having a government that is notoriously anti-Christian, the faith is expanding rapidly through a network of underground church communities. Indeed, Open Doors believes there to be around 92,000,000 believers in the country. Do continue to pray for all those affected by the government’s policy of persecution. Faithwire 191928.

Joshua Wong ber om omvärldens stöd. Demokratiaktivisten Joshua Wong uppmanar omvärlden att stötta Hongkongbornas rätt att kandidera till politiska uppdrag. Detta efter att han själv i dag stoppats från att ställa upp i lokalvalen i Hongkong om en månad. "Även om det är svårt för världsledare att försvara att demonstranter drabbar samman med polis, så måste omvärlden stå upp för den grundläggande rättigheten att kandidera till politiska uppdrag." Så sa demokratiaktivisten Joshua Wong på en presskonferens i dag. Detta efter att han själv på morgonen lokal tid, som enda kandidat, diskvalificerats att ställa upp i lokalvalen i slutet av november. "Kämpa mot den politiska censuren," skanderade Wong tillsammans med partivänner på presskonferensen. Hongkong-regeringen publicerade som svar ett generellt uttalande om att det strider mot stadens konstitution att tillåta kandidater som förespråkar mer självbestämmande från Kina. Också i tidigare val har kandidater stoppats av den orsaken. 22-årige Joshua Wong har länge drivit på för en demokratisering av Hongkong och bland annat kampanjat för en folkomröstning om självständighet. För sin ledande roll i den så kallade paraplyrevolutionen 2014 satt han i fängelse och när han släpptes i somras klev han direkt in i den pågående proteströrelsen mot förslaget att lämna ut misstänkta brottslingar till Fastlandskina. Enligt Joshua Wong själv ger diskvalificeringen i dag bränsle till fortsatta protester: "Det rättfärdigar varför människor går ut på gatorna, även om förslaget drogs tillbaka för några veckor sedan." Tårgas och brandbomber har blivit vardagsmat i Hongkong, där pro-demokratiska protester pågått i över fyra månader. Dagens besked är bara ytterligare ett i raden som vidgar sprickan mellan regeringen och proteströrelsen. SR 191029.

Kina anklagas för att samarbeta med triaderna i Hongkong - "Kan mobilisera en hel armé av gangstrar". I det autonoma Hongkong anklagas Kina för att samarbeta med den kinesiska maffian, de så kallade triaderna. Hongkongs polis misstänks också låta triaderna använda våld för att avskräcka människor från att delta i demonstrationer mot Hongkongs ledning och Kina. "Hongkong har blivit en skrämmande plats att leva i." Det säger den demokratiska parlamentsledamoten Eddie Chu som i det förra valet fick fler röster än någon annan kandidat. Chu hänvisar inte till de allt mer våldsamma demonstrationerna som har lamslagit stora delar av Hongkong så gott som varje veckoslut i snart fyra månader. I stället pratar han om den kinesiska maffian, triaderna. "Det som nu gör Hongkong speciellt är att Kina använder gangstrar som politiska redskap. Det bådar inte gott för framtiden," konstaterar Chu. Chu är övertygad om att det styrande kommunistpartiet har gett triaderna i uppgift att angripa dem som deltar i demonstrationerna mot Hongkongs ledning, polisen och Kina. Gallupar visar att en klar majoritet av Hongkongborna i det avseendet är av samma åsikt som Chu. Gangstrar har flera gånger misshandlat Hongkongbor som har varit på väg hem efter att ha deltagit i en demonstration. Tiotals människor har skadats, många av dem allvarligt. Inte en enda gärningsman har blivit häktad även om gangstrarna inte har försökt dölja sin identitet. Det förargar Hongkongborna, för de tycker att det betyder att polisen samarbetar med och skyddar triaderna. "Polisens taktik är förkastlig. Polisen skulle lätt kunna få reda på vilka gangstrar som har deltagit i de brutala attackerna, men i stället får alla gå fria," kommenterar Chu. Chu betonar att det är synnerligen farligt att blanda in triaderna i det politiska skeendet. Vanligen fungerar ligorna bakom kulisserna och försöker undvika att få uppmärksamhet. "Stora mängder Hongkongbor har under årens lopp anslutit sig till triaderna. Därför har man ofta en medlem i sin närhet," berättar Chu som själv har triadmedlemmar bland sina grannar. Upp till 100 000 Hongkongbor uppskattas vara aktiva medlemmar av ligorna. Dessutom finns det en massa passiva medlemmar som inte är engagerade i olaglig verksamhet. "Triaderna är lojala mot Kina. Vid behov kan kommunistpartiet mobilisera en hel armé av gangstrar," konstaterar Chu. Kina och Hongkongs polis förnekar att de har något att göra med triaderna. För närvarande är stämningen i Hongkong ändå sådan att få tror på det som polisen och Kina har att säga. De huvudsakligen unga demonstranterna kräver att Hongkongs ledning utnämner en obunden kommitté för att utreda polisens verksamhet och det eventuella samarbetet med triaderna. Demonstranterna beskyller polisen för att ha använt överdrivet hårdhänta metoder ända sedan upp till en miljon människor i juni protesterade mot ett lagförslag som hade gjort det möjligt att utlämna efterlysta personer från det autonoma Hongkong till det auktoritära Kina. "Demonstranterna ger under inga omständigheter upp förrän ledningen har uppfyllt deras krav. Polisen vill ändå inte att en kommitté ska utnämnas, och våra ledare vågar inte trotsa den," säger Chu. Chu anser att polisens motsträvighet visar att den vet att den inte har rent mjöl i påsen. Han befarar att det betyder att den våldsamma konflikten mellan demonstranterna och Hongkongs ledning samt polisen blir långvarig. yle 191029.

Rysk hackergrupp bakom antidopningsattack. En utredning från datorföretaget Microsoft visar att statligt kontrollerade ryska hackare låg bakom attacken mot flera idrotts- och antidopningsorganisationer. Kontroversen mellan internationella antidopningsbyrån Wada och den ryska motsvarigheten Rusada fortsätter. Det senaste som talar mot Ryssland är att en chef för kundsäkerhet på Microsoft hävdar att en hackergrupp med band till den ryska regeringen ska ha gjort, eller försökt göra dataintrång i 16 internationella antidopningsorganisationer. Dessa intrång ska ha börjat den 16 september den här gången, men redan för tre år sedan hackade sig samma grupp in i Wadas databas, och spred medicinska uppgifter på nätet, om bland andra tennissystrarna Serena och Venus Williams. Attackerna tros vara ett försök att misskreditera andra länders antidopningsarbete, och inleddes efter att Wada 2016 stängt av Ryssland efter skandalen med omfattande och statskontrollerad dopning, uppger DN. Avslöjandet från Microsoft gör att mer och mer talar för att Rusada stängs av som accepterat antidopningslaboratorium, och att ännu mer talar för att Ryssland inte får tävla under egen flagga under sommar OS nästa år. Beslut i de frågorna väntas i slutet av november. SR 191029.

Trupper drar sig tillbaka i östra Ukraina. Till slut har nu trupper börjat dra sig tillbaka från sina positioner i byn Zolote i östra Ukraina. Något som båda sidor i kriget kommit överens om som ett led i att försöka få till stånd direkta samtal om kriget. Det var meningen att de här reträtterna skulle ha inletts för mer än tre veckor sedan. Men de som stod bakom sina granatkastare och höll i sina automatvapen, de vägrade sluta skjuta. Det skjuts förvisso fortfarande i närheten, men nu har trupper faktiskt lämnat byn Zolote, det bekräftas också av OSSE, organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa som övervakar den vapenvila i Ukraina som aldrig verkar bli av på riktigt. Zolote - det betyder ungefär Guldbyn - den är indelad i nummer ett, två, tre och fyra. Ettan är säkrast, fyran är en riktigt farlig plats. Jag var där för några veckor sedan, då var Natalja i Zolote tre orolig för att soldaterna skulle lämna. "Det är svårt att förutsäga, hur det går, för du vet inte hur den andra sidan kommer att göra," sade pensionären Natalja då. Förvisso skulle granaterna antagligen sluta flyga trodde Natalja, men hon var också rädd för att folk skulle kunna komma "på besök" i det ingenmansland som skulle uppstå. Vad skulle hända med lag och ordning? Tanken med det här var, och är, att detta skulle vara de första förtroendebyggande stegen som senare ska kunna leda till direkta samtal om fred, och det mellan den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj och den ryske motparten i det här kriget Vladimir Putin. Det påstås nu från ukrainskt håll att samtalen skulle kunna bli av i slutet av november, men man ska helt klart avvakta och se hur allt utvecklar sig på marken de kommande veckorna. För även i en by som heter Petrivske ska soldater dra sig tillbaka och det har inte börjat. För pensionären Natalja i byn Zolote tre så blir det avgörande nu som alla bara står still där de lovat stå. "Om alla bara står still och inte flyttar framåt, bara retirerar, så kanske det blir bra," sa Natalja i Zolote tre för några veckor sedan. SR 191030.

Solberg: Rysk maktdemonstration till havs. Norges statsminister Erna Solberg ser Rysslands stora ubåtsövning i Nordatlanten som ett sätt för landet att visa upp sin militära kapacitet. Det var på tisdagen som militära källor i Norge beskrev den pågående ubåtsövningen i Nordatlanten som den största i sitt slag sedan Kalla Krigets dagar. Enligt uppgift ska det handla om ett tiotal ryska ubåtar, varav åtta atomubåtar. "En del av försvarspolitiken är ju att visa att jag har mer än dig eller jag är större än dig. Det betyder inte att vi (i Norge) upplever att vi är hotade av Ryssland," sa Erna Solberg på en fråga från Ekot under en presskonferens i Stockholm på onsdagen. Norsk underrättelsetjänst uppger för norska radion NRK att ett mål för Ryssland är att visa att man kan hota USA:s östkust genom att ta sig långt ut i Atlanten. Ryssland genomförde tidigare i år en stor marin övning på vattnet alldeles utanför norskt vatten. De båda övningarna hänger ihop, säger Erna Solberg. Hon menar att Ryssland tränar för en konflikt där man vill säkra sjövägen till Murmansk på Kolahalvön genom att, i praktiken, försöka att stänga in bland annat Norge. "Vi har en realistisk syn på att vi är placerade där vi är, geografiskt. Det gör att Norge måste ha ett starkt försvar och ett Natomedlemskap för att hantera det," säger Norges statsminister. SR 191030.

Profetia: Det finns en profetia som säger att när Ryssland är färdiga med östra Ukraina så anfaller man Norge och Finland från norr.

Analys: Det har snart gått 80 år sedan Sovjetunionen anföll Finland - men Ryssland vänder i stället blickarna mot finländska grymheterna på fångläger i Karelen. Arkivdokument som ryska säkerhetstjänsten FSB låtit publicera innehåller uppgifter om usla förhållanden och grymma chefer i de finländska koncentrationslägren i Karelen. Man har valt att lyfta fram dem strax före 80-årsdagen för Sovjets angrepp mot Finland, den 30 november. Det finns inga skäl att försköna förhållandena vid lägren. Det har det officiella Finland heller inte gjort. Det har skrivits en hel del om koncentrationslägren som användes åren 1941–44 efter att Finland hade ockuperat delar av ryska Karelen. För tio år sedan publicerade Riksarkivets forskare Lars Westerlund en stor undersökning kring lägren och det som hände där. Det här betyder att det som nu slås upp som fullkomligt nytt material i Ryssland är känt sedan tidigare i Finland.
Ryssland vill inte minnas vinterkriget. Det intressantaste är att FSB har valt just oktober 2019 för att lyfta hemligstämplingen från de här arkivmapparna. Den sista november har det gått åttio år sedan Sovjetunionen anföll Finland och vinterkriget började. Anfallet var en logisk följd av Molotov-Ribbentroppakten. Avtalet gick ut på att Hitlers Tyskland och Stalins Sovjetunionen delade upp Europa mellan sig och med anfallet mot Finland hade Stalin för avsikt att ta det han ansåg sig ha rätt till. Dagens Ryssland gillar inte vinterkriget som fenomen. Till det finns det två orsaker. Dels vill man inte minnas att Sovjetunionen faktiskt hade ett avtal med den senare ärkefienden Hitler. Dels var kriget ingen militär framgång och otaliga sovjetiska soldaters liv spilldes i onödan. yle 191030.

Rapporterade kritiskt - greps för spioneri. I början av 2010-talet såg det ut som att Kambodja skulle gå från diktatur till blomstrande demokrati. Landet tog emot stora summor i bistånd från omvärlden och en av de största biståndsgivarna var Sverige som gav stöd till att bland annat stärka yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. 2017 införde Kambodjas premiärminister Hun Sen nya lagar som kraftigt inskränker rätten till yttrandefrihet, ger möjlighet till att gripa oppositionella och stänga oberoende medier. De senaste veckorna har ett femtiotal oppositionspolitiker och kritiker till Hun Sen arresterats. Det har de senaste åren blivit allt svårare att granska och kritisera Kambodjas regering – samtidigt som motståndare och kritiker av Hun Sen fängslats eller anklagats för brott mot staten. "Journalister möter hela tiden motstånd från myndigheter runt om i Kambodja och blir ofta förföljda när de är ute på jobb," "Bristen på oberoende media är ett hot inte bara mot yttrandefriheten utan också mot demokratin och vilken information som landets medborgare får." Med total kontroll över Kambodjas medier har Hun Sen i stort sett monopol på vilken information som sprids i landet. EU har satt hård press på Hun Sen för att tillåta större yttrandefrihet. Det genom att hota med att dra tillbaka den tullfrihet som Kambodjas stora textilindustri har till EU. Med tullfriheten följer krav på mänskliga och demokratiska rättigheter, och det lever inte landet upp till enligt EU. Ett beslut om tullfriheten ska dras tillbaka väntas komma i början av nästa år. Ett stopp för tullfrihet skulle få enorma konsekvenser för hundratusentals arbetare inom textilindustrin och kunna skapa missnöje hos befolkningen. Ett missnöje som Hun Sen vill undvika och därför inte se någon annan utväg än att återigen tillåta fria medier och ökad yttrandefrihet, hoppas EU. SR 191031.

Ryska staten skärper kontrollen över internet. I Ryssland har den statliga kontrollen över landets internettrafik nu stärkts i än högre grad än tidigare. Denna höstmånad har hårt kritiserade lagar om den ryska internet-trafiken trätt i kraft. Moskvabon Maxim gillar inte de nya lagarna. "Jag tycker att internet måste vara globalt, om det upphör så behöver vi inte internet längre," säger Maxim till nyhetsbyrån Reuters. Det finns i lagen, som nu trätt i kraft, möjligheter att helt koppla loss Ryssland från det globala internet. Ett eget adressystem ska byggas upp, något som gör ett avskilt ryskt internet möjligt. Vilket är något som troligen skulle irritera mängder av ryssar. Internettrafiken ska styras via fysiska punkter där statliga myndigheter har kontroll. Där ska företag installera utrustning som stärker möjligheterna för ryska myndigheter att spåra, sortera och styra trafiken. Lagen har kritiserats för den ger staten större kontroll över internet och för att den begränsar den ryska yttrandefriheten. Människorättsorganisationer pekar på den som en farligt vag lagstiftning, som utan insyn, i praktiken kan legitimera vilken form av censur eller kontroll som helst. Från politiskt Putin-vänligt håll förnekas att det handlar om utökad kontroll. "Meningen med det här är att säkerställa att internet är tillgängligt för ryssar oavsett situation i Ryssland eller utomlands," säger Leonid Levin, som leder den kommitté där lagen behandlats i den ryska duman. Han menar alltså att det bara handlar om ett sätt att göra internet driftsäkert. Bland annat pekar man på att statlig information och elektroniska bank-tjänster ska kunna fortsätta fungera i händelse av konflikt eller krig. Internet är en viktig del av det offentliga rummet, alltså det där utrymmet där folk i den bästa av världar ska kunna fritt uttrycka sina åsikter. I Ryssland har det rummet, sedan Vladimir Putin kom till makten för 20 år sedan, blivit alltmer begränsat och kontrollerat av den ryska staten. Internet, som var i sin linda när Putin tillträdde, har blivit allt viktigare i takt med att ryska medier i vardagen kontrolleras, blockeras eller köps upp av statliga bolag. Oberoende journalistik och det politiska samtalet kan med den nya lagstiftningen få det ännu svårare än vad det redan är. Ryssland vill, som många andra nationer, så klart säkra tillgången till digital kommunikation, det vill nog alla. Men det som skiljer Ryssland åt från andra är att yttrandefriheten är begränsad och att institutioner som polis och rättsväsende inte är politiskt oberoende. SR 191102. Kommentar: Ryssland förbereder sig för krig där landets medborgare inte ska ha annan tillgänglig information än den propaganda som staten vill ska vara tillgänglig.

Hundratals gripna vid nya protester i Hongkong. Hongkong har idag skakats av nya våldsamma protester när polis drabbat samman med demonstranter. Kravallpolis var snabbt ute på gatorna idag, efter att tusentals demonstranter samlats i centrala Hongkong på eftermiddagen lokal tid. Som så många gånger de senaste månaderna hade polisen nekat demonstrationstillstånd och det dröjde inte länge innan situationen urartade. Maskerade demonstranter byggde barrikader, kastade tegelstenar och brandbomber och polisen svarade i vanlig ordning med tårgas, vattenkanoner och pepparsprej. Våldsamheterna fortsatte sedan under kvällen och bland annat vandaliserades kinesiska statliga nyhetsbyrån Xinhuas lokaler. Hundratals demonstranter ska ha gripits, däribland två pro-demokratiska politiker som kandiderar till lokalvalen i slutet av november. Protesterna i Hongkong har pågått i fem månader. Huvudfrågan har blivit Fastlandskinas ökade inflytande över den delvis självstyrande staden. Senast i torsdags avslutade Kinas kommunistparti ett toppmöte i Peking, där de flaggade för en översyn över hur Hongkongregeringens chefsminister tillsätts. Något som av demonstranter i Hongkong tolkats som ett hot om ytterligare inskränkningar i dess demokratiska system. SR 191102.

Kristna skyddar barn och demonstranter i protesternas Hongkong. Kristnas gudstjänstfirande i Hongkong har försvårats av nedstängningar av kollektivtrafiken, skriver brittiska Premier. Samtidigt som vissa kristna uppges undvika demonstrationerna visar en video från BBC hur andra agerar mänskliga sköldar mellan polis och demonstranter. Världen idag 191103.

Kinesiska medier kräver tuffare tag i Hongkong - säger inget om söndagens pro-kinesiska knivattack mot aktivister. Statliga medier i Kina som anses återspegla ledningens tankar, kräver hårdare tag i Hongkong för att få slut på demokratiprotesterna. Protesterna urartade i våldsamheter under veckoslutet då sex personer skadades. En man fick örat avbitet medan fem personer knivhöggs av en misstänkt pro-kinesisk man i ett köpcentrum. Tre av de skadade är i kritiskt tillstånd. Det upptrappade våldet kräver en tuffare linje så att ordningen kan återställas, skriver den engelskspråkiga dagstidningen Daily News. "Demonstranterna utnyttjar välvilliga lokala och västliga mediers överseende medan man tystar dem som talar sanning," skriver tidningen, men utan att nämna knivattacken. "De (aktivisterna) är dömda att misslyckas eftersom våldet kommer att bemötas med lagens fulla kraft," varnar China Daily. Den inflytelserika tidskriften Global Times som utges i Peking, kräver i en ledare att myndigheterna snabbt ställer de skyldiga eller "mobben" till svars. Tidningarna är särskilt upprörda över att den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhuas (Nya Kina) kontor i Hongkong angreps och vandaliserades i lördags. De säger ändå inget om de allt hårdare tag som polisen har tytt sig till och som har fått omfattande kritik av människorättsorganisationer världen över. Kinas styrande Kommunistparti som höll ett fyra dagar långt möte, varnade demokratiaktivister i fredags att det inte kommer att tolerera att Kinas auktoritet i Hongkong utmanas. Kommunistpartiet meddelade samtidigt att det överväger att införa nya regler för hur stadens ledning väljs eller avsätts. Enligt China Daily stärker detta "rättsväsendet i Hongkong så att den nationella säkerheten kan garanteras." "De Hongkongbor vars liv har störts av intensifierat våld och hot kommer att bli glada då livet återgår till det normala," skriver China Daily. Varken China Daily eller Global Times skrev om söndagens våldsamheter i detalj. yle 191104. Kommentar: Så talar en totalitär maktapparat.

Burkhart Veigel hjälpte flera hundra östtyskar att fly DDR: "Att kunna ge människor friheten var något enastående". Lördagen den 9 november 2019 har det gått 30 år sedan Berlinmurens fall. Under de år muren stod var det trots allt en stor mängd östtyskar som lyckades fly från DDR till väst - ofta med hjälp av frivilliga flykthjälpare från väst. Två gånger försökte den östtyska säkerhetstjänsten Stasi kidnappa honom. Båda gångerna, en gång i Berlin och en gång i Wien, lyckades Burkhart Veigel ändå komma undan sina förföljare. Att Veigel var ett begärligt byte för Stasi hängde ihop med hans verksamhet som så kallad flykthjälpare. yle 191105.

Ryssland lever av kol, gas och olja - och vill inte offra dem för att stoppa klimatförändringen. Det är sen eftermiddag och skymningen börjar redan sänka sig över Suvorovplatsen några kilometer norr om Kreml i Moskva. Tre personer står vid generalissimus Suvorovs staty och håller upp plakat. De deltar i den internationella "Fridays for Future" - rörelsen och demonstrerar med krav om åtgärder mot de skadliga följderna av klimatförändringen. Ingen verkar vara intresserad av demonstranterna. Några enstaka personer skyndar förbi och bara en man på cykel stannar upp och tar ett foto. Men visst är de sedda. Tretton minuter efter att de rullade upp sina plakat kör en polisbil med blinkande blåljus fram och två poliser stiger ut. Inom några minuter är såväl demonstranter som plakat inplockade i polisbilen som kör iväg mot närmaste polisstation.
Ryssland har ingen plan B. All planering i Ryssland utgår från ökad produktion och ökad export av fossila bränslen. Bland annat ska kolexporten enligt de statliga planerna fördubblas inom tio år. Och det finns en köpstark internationell marknad som vill ha rysk olja, gas och kol. Den dagen marknaden för fossila bränslen magrar eller försvinner faller också bottnen ur den ryska ekonomin. Och det finns inga planer för hur landet ska klara sig ur en sådan kris. "Horisonten hos oss ligger nära, ingen beslutsfattare tänker längre än högst tre år framåt," säger Georgij Safonov. Ryssland skulle ha jättebra möjligheter att använda förnybara energikällor, men satsar knappt alls på sådana. Under en procent av landets energi kommer från förnybara källor, och målet är att uppnå 2,5 procent fram till år 2025. Georgij Safonov suckar djupt och påpekar att han har arbetat med de här frågorna i tjugofem år utan att se någon ljusning. yle 191105.

Peking backar upp Carrie Lam i Hongkong. Efter fem månaders protester har Kinas president Xi Jinping haft sitt första möte med Hongkongs chefsminister Carrie Lam. Kinas president Xi Jinping har i ett symboliskt viktigt möte med Hongkongs chefsminister Carrie Lam i går kväll uttryckt Pekings stöd för Lams hantering av protesterna i Hongkong. Hongkongs chefsminister Carrie Lam kämpar mot rekordlåga opinionssiffror och rykten om att Peking vill byta ut henne har florerat i media. Men i ett unikt möte sent i går kväll lokal tid, träffade Kinas president Xi Jinping tillsammans med flera högt uppsatta kommunistledare Carrie Lam i Shanghai. Det första officiella mötet de emellan sedan protesterna startade i Hongkong för fem månader sedan. Xi Jinping uttryckte sitt starka stöd för Lam och hur hon hanterat protesterna hittills. Han sade också, enligt statliga nyhetsbyrån Xinhua, att det viktigaste nu är att återställa ordningen i Hongkong. SR 191105.

Prystaiko: Folk behöver förstå varför vi behöver EU. Ukrainas mål är ett EU-medlemskap, men tills dess krävs fler lättnader från EU för ukrainare. Det säger Ukrainas utrikesminister i en exklusiv intervju. Han upprepar också, det som USA:s president Donald Trump tidigare sagt, att Ukraina inte utsattes för påtryckningar. "Vi vill mer än att bara vara partners, vi vill bli medlemmar. Om EU kan hjälpa oss att bli medlemmar en dag, när vi uppfyllt vår del är det bra. Men tills dess önskar vi mer för att få vår befolkning att förstå varför vi strävar mot EU." 49-årige Vadym Prystaiko är karriärdiplomat, som var vice utrikesminister i den tidigare regeringen i Ukraina. Med sin ålder tillhör han de äldre, mer erfarna i regeringen. Under intervjun påminner han flera gånger om att Ukraina är en ung demokrati, där alla som varit presidenter ännu är vid liv. Han är i Stockholm för att fira det tioåriga Europeiska partnerskapet, som utgörs av sex länder, däribland Ukraina, Georgien, Armenien, Azerbadzjan, Moldavien och Vitryssland. Flera av länderna har i dag till exempel visumfrihet till EU, men det räcker inte. "Vi behöver något, som gör att folk förstår varför vi behöver EU," säger Prystaiko. Han önskar gemensam digital värld med EU, att ukrainska mobiler får roaming till samma låga kostnad som EU-medborgare har. Det handlar om energi och transporter, där ukrainska transportörer inte får tillräckligt med licenser i dag. Prystaiko har också blivit känd, eftersom president Donald Trump citerat just honom, som bevis för att det inte förekom påtryckningar i det kontroversiella telefonsamtalet mellan Trump och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj. "Jag är stolt," skrattar Prystaiko först, men säger sen: "Vi vill inte blanda oss in i någon annans val, precis som vi inte vill att någon blandar sig i våra val och fixar resultatet," säger han. Men upprepar också att Ukraina inte kände av några påtryckningar i telefonsamtalet. SR 191106.

Kina inför spelförbud för ungdomar. I Kina får ungdomar inte längre spela datorspel online om nätterna. Dessutom får de bara spela en begränsad mängd tid per dag. Den kinesiska regeringen har förbjudit dataspel online längre än 90 minuter per dag för den som är under arton år. Inte heller får man spela mellan klockan tjugotvå på kvällen till åtta på morgonen, det rapporterar New York Times. Förbuden har införts eftersom regeringen ser onlinespelande som ett skäl till dåliga skolresultat, och närsynthet bland ungdomar. På lov och helger har ungdomar dock tillåtelse att spela tre timmar per dag. För att säkerställa att ingen bryter mot reglerna så kräver Kinas mediemyndighet att alla som vill spela online ska logga in med sitt riktiga namn och sitt ID-nummer. SR 191107.

Chinese Christians Face ‘Spiritual Famine’ as Authorities Stifle Flow of Faith-Based Literature. Chinese authorities continue to threaten and intimidate the Christian minority through any means possible. In their latest tactic of oppression, communist officials have started interrogating believers for buying faith-based books online. Christians are being invited to "tea sessions", a colloquial term for police interrogations, after attempting to purchase Christian books through the instant messaging app "WeChat" and an associated online shop called the "Wheat Bookstore". The "Wheat Bookstore" sells Christian publications and is popular amongst the minority faith community in China. Speaking to International Christian Concern (ICC), Father Francis Liu from the Chinese Christian Fellowship of Righteousness said many believers who are seeking to purchase items from the store are being summarily investigated by Chinese government officials. ICC reported that one such believer was "recently visited by local state security officials thanks to the purchase he made last year". "He was asked to provide his cell phone number and WeChat account and had to sign a document to confirm his religious affiliation. His supervisor was asked to sign as well," the persecution watchdog explained. As a result of the police action, Wheat Bookstore issued a warning that any purchases made from them may result in a police visit. The shop also advised potential customers on how to approach any conversation with officials. According to a local source who spoke with ICC, Chinese authorities are attempting to stifle the flow of Christian literature in order to create a "spiritual famine" amongst believers. China has been ramping up efforts against the Christian community in recent months, even resorting to enforced demolitions of church buildings. Advocacy group Bitter Winter recently reported that some 30 believers were sentenced to prison in September, with many set to spend over a decade behind bars. The group noted that 12 members of The Church of Almighty God (CAG) had been jailed for "organizing and using an [evil cult] organization to undermine law enforcement". Faithwire 191107.

Studentaktivist dog i Hongkong - första dödsoffret sedan i somras utlöser nya massiva protester. En 22 årig studentaktivists död i Hongkong väntas utlösa nya massiva protester under veckoslutet. Ilskan riktas främst mot polisen som anklagas för alltför brutala metoder. Den 22-årige studenten Chow Tsz-lok föll ner från tredje våningen i ett parkeringshus då han jagades av polisen under våldsamma protester förra veckoslutet. Chow som studerade datateknik, var det första dödsoffret sedan juni, då den 35-årige aktivisten Marco Leung dog efter ha fallit ner från byggnadsställningar då han försökte sätta upp en protestflagga. Flera unga som har begått självmord sedan dess, tros också ha haft med protester att göra. Ilskan ledde i morse till att en del studentaktivister vandaliserade Starbucks caféer på universitetsområden, eftersom det multinationella bolaget anses vara pro-kinesiskt i Hongkong. Protesterna har allt mer riktats mot Kinas försök att försvaga Hongkongs redan begränsade självstyre och lokala demokrati. man hör allt mer högljudda krav på självständighet, något som Kina betraktar som en röd linje som inte får överstigas. Statliga medier i Kina som återspeglar den högsta ledningens tänkande, har allt mer högljutt börjat kräva ännu hårdare tag för att "återställa lag och ordning" i Hongkong. Prokinesiska tidningar hade i morse helsidesannonser där en anonym "grupp Hongkongbor" krävde att det stundande lokalvalet om två veckor skjuts upp. Det skulle vara ett rött skynke för aktivisterna eftersom myndigheterna redan har förbjudit ledande oppositionella från att ställa upp i valet. yle 191108.

Nu dras de sista trupperna tillbaka från östra Ukraina. I dag inleds den sista fasen i tillbakadragandet av ukrainska soldater och proryska separatister från östra Ukraina, uppger den ukrainska militären för AFP. "Avvecklingen av trupper och vapen har inletts," säger en person inom armén till reportrar på platsen. Tillbakadragandet sker från byn Petrivske i Donetsk-regionen. Omni 191108.
Ukraina och Ryssland drar tillbaka trupper. På båda sidor av frontlinjen i Ukraina uppger man nu att man som överenskommet har börjat dra sig tillbaka från ställningar kring några byar i östra Ukraina, ett trupptillbakadragande som i framtiden kan leda till direkta samtal mellan Ukraina och Ryssland. Vid lunchtid sågs både soldater och militära fordon röra på sig bort från frontlinjen. Den här reträtten, om den lyckas, är viktig för detta det enda pågående kriget i Europa, ett krig, som sedan 2014 dödat mer än 13 000 människor. Ett tillbakadragande från området mellan byarna Petrivske och Bogdanivka kan vara det allra sista villkoret som måste uppfyllas för att samtal ska påbörjas. Det är målet, ett möte i Paris mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och den faktiska motparten i det här kriget, den ryska presidenten Vladimir Putin. Ett datum kan komma att bestämmas om nu allt går väl i Petrivske. Enligt den ukrainska sidan kan reträtten ta hela tre dagar, sedan ska det också röjas minor i nästan en hel månad. FNs högsta rättsliga organ, den Internationella domstolen i Haag, öppnar för en omfattande juridisk prövning av Rysslands agerande i östra Ukraina och på det annekterade Krim. Ukraina har stämt Ryssland vid domstolen, som alltså avgör tvister mellan världens nationer, och Ukraina hävdar där att Rysslands aktiva stöd till de som kontrollerar östra Ukraina går att se som finansiering av terrorism. Ryssland förnekar det och har då som svar hävdat att detta inte ens går att ta upp, eftersom domstolen saknar jurisdiktion. Men det har Internationella domstolen i Haag nu meddelat, att det har man visst. SR 191109.

Rysk "turist" jobbade på Arlanda - "Allvarligt". Vid en rutinkontroll som gränspolisen gjorde i fredags bland anställda på Arlanda flygplats, upptäcktes en person som visade sig vara rysk medborgare som kommit till Sverige på turistvisum. Mannen ska ha arbetat som flygmekaniker och haft en tjänstebricka som gav honom behörighet att vistas bland flygplanen, vilket Aftonbladet först rapporterade. Det är Swedavia som äger Arlanda flygplats. Enligt Anna Svedberg som är Swedavias säkerhetschef på Arlanda, genomför de kontinuerliga kontroller för att säkerställa att alla aktörer som verkar på flygplatsen lever upp till de regler som Transportstyrelsen har satt. "Om det finns brister så ser vi naturligtvis allvarligt på det och så följer vi upp det med polisen och Transportstyrelsen," säger Anna Svedberg. I samband med gränspolisens rutinkontroll på Arlanda i fredags kunde mannen omhändertas av polisen i enlighet med utlänningslagen. "Vi är väldigt måna om säkerheten på flygplatsen, det är därför vi jobbar med de här kontrollerna. Jag hoppas att vi kan sätta oss ner tillsammans med Swedavia och andra aktörer och titta på vad som har gått fel, om det finns några brister eller rutiner som vi kan åtgärda för att sådant inte händer igen," säger Cajsa Velden, chef för Arlandapolisen. Enligt Anna Svedberg är det varje enskild arbetsgivare med personal på Arlanda som har ansvar för att säkerställa att säkerhetsprövningar genomförs korrekt. Swedavia säkerställer i sin tur, i samband med att en behörighet delas ut, att säkerhetsprövningen är utförd. "Finns det brister för vår del så kommer vi titta på om det finns någonting i våra rutiner som vi kan göra annorlunda," säger Anna Svedberg. SR 191111.




 

www.tidenstecken.se