Situationen i Ryssland/Ukraina och Kina år 2019
(Uppgifterna sammanställda av Bertil Lundberg. Senaste informationen i slutet på sidorna.)
Notiser om Ryssland år 1998
Notiser om Ryssland år 1999
Notiser om Ryssland år 2000
Notiser om Ryssland och Kina år 2001
Notiser om Ryssland och Kina år 2002
Notiser om Ryssland och Kina år 2003
Notiser om Ryssland och Kina år 2004
Notiser om Ryssland och Kina år 2005
Notiser om Ryssland och Kina år 2006
Notiser om Ryssland och Kina år 2007
Notiser om Ryssland och Kina år 2008
Notiser om Ryssland och Kina år 2009
Notiser om Ryssland och Kina år 2010
Notiser om Ryssland och Kina år 2011
Notiser om Ryssland och Kina år 2012
Notiser om Ryssland och Kina år 2013
Notiser om Ryssland och Kina år 2014
Notiser om Ryssland och Kina år 2015
Notiser om Ryssland och Kina år 2016
Notiser om Ryssland och Kina år 2017
Notiser om Ryssland och Kina år 2018

Mänskliga rättigheter i Kina: Chinese Voices for Justice.

Putins häftiga och oberäkneliga humör gör honom farlig som världsledare. Masha Gressen skriver i sin bok, "Mannen utan ansikte": "... Putin beskrev sig själv konsekvent som överilad, fysiskt våldsam man med ett humör som han knappt kunde behärska." Exempelvis påminner Putins barndomsvän att: "Om någon någonsin förolämpade honom på något sätt, skulle Vladmir omedelbart hoppa på killen, klösa honom, bita honom, slita loss hans hår - göra något för att förnedra honom på något sätt ... han skulle flamma upp och visa sin upprördhet. Han gjorde det flera gånger."
Oleg Kalugin, tidigare KGB general: Putin är en sofistikerad man, han vet hur man manipulerar människor. You tube 5:28. Vladimir betyder universell härskare. Hes. 38:10: "Så säger Herren Gud: Den dagen ska tankar komma upp i ditt hjärta, och du ska tänka ut onda planer." Hes. 38:7-8. "Rusta dig och gör dig redo med alla de skaror som har samlats hos dig och ta befäl över dem. Efter lång tid ska du kallas till tjänst. I kommande år ska du tåga in i ett land som har fått ro från svärdet." Putins berättigande för sina handlingarna på Krim var till exempel att vara en hjälp för rysktalande människor som kände sig förtryckta och inte representerade av de ukrainska myndigheterna. Intressant är det finns över en halv miljon rysktalande som bor i Israel. Är det för svårt att föreställa sig en tid när ryssarna, ledd av Putin, kommer över Israel för att "skydda" dessa rysktalande från så kallat förtryck? Rysslands konstitution säger att presidenten inte kan tjäna mer än två på varandra följande perioderr, vilket betyder att Putins tid att byta jobb igen är 2024.

Kina: Kan inte lova att avstå från vapenmakt. Kina förbehåller sig rätten att använda vapen för att hindra att utländska makter agerar i konflikten om Taiwan, det sade Kinas president Xi Jinping i ett tal idag där han samtidigt uppmanade Taiwan att återförenas med Kina. "Vi kan inte lova att avstå från vapenmakt, utan behåller möjligheten att välja alla nödvändiga åtgärder, men vänder oss inte mot våra taiwanesiska landsmän utan mot utländska krafters inflytande och ett mycket litet antal separatister," sade den kinesiska kommunistpartiledaren och presidenten Xi Jinping. I sitt linjetal idag i Folkets stora sal i Peking lade han fram den kinesiska regerings syn på den i praktiken självständiga önationen Taiwan, som skildes från Kina efter inbördeskriget på 1940-talet. Den kinesiska regeringen hoppas kunna knyta samman de båda sidornas ekonomi och kommunikationer. Xi Jinping nämnde bland annat möjligheten att bygga en bro från den kinesiska Fujianprovinsen till den självstyrande ön. Redan 2008 återupptogs de direkta post- och flygförbindelserna, och från den kinesiska regeringens sida finns förhoppningar om att Taiwan ska få en mer Kinavänlig regering efter valet nästa vår. I sitt nyårstal i går krävde Taiwans sittande president Tsai Ying-wen att Kina ska respektera Taiwans demokratiska självstyre. "Jag ber Kina att erkänna den Kinesiska republiken Taiwans faktiska existens och viljan hos 23 miljoner invånare till frihet och demokrati," sade presidenten. På Taiwan finns farhågor om att kommunistpartiet skulle vilja tillämpa sin politik även där. Väl medveten om opinionen på Taiwan sade Xi Jinping i sitt tal idag att Kina inte strävar efter att förändra Taiwans privata äganderätt och religionsfrihet efter den framtida återförening som är en av partiets viktigaste doktriner. SR 190102. Kommentar: Friheten krymper mer och mer i Hong Kong.
Taiwanesisk film stoppad i Kina . Den taiwanesiska filmen Missing Johnny ska inte visas på biografer i Kina, enligt den kinesiska myndigheten för kontakter med Taiwan. Den taiwanesiska filmen Missing Johnny ska inte visas på biografer i Kina, det rapporterar den nationalistiska kinesiska tidningen Global Times idag. Anledningen är att en av filmens skådespelare, Lawrence Ko, har sagt att han stödjer ett självständigt Taiwan. Utspelet kom efter att Kinas kommunistpartiledare Xi Jinping nyligen varnade den taiwanesiska självständighetsrörelsen i ett tal till Folkkongressen och sade att "alla försök att splittra Kina är dömda att misslyckas". Ön Taiwan är i praktiken en självstyrande demokrati, och har producerat många prisvinnande filmer medan enpartistaten Kina på fastlandet kräver en så kallad återförening. SR 180329.

Tjänstemän övervakar muslimer i Kina. Över en miljon kinesiska tjänstemän skickades under förra året för att bo i främst muslimska familjer i Xinjiang, enligt det kinesiska kommunistpartiet. I den muslimska regionen i nordvästra Kina pågår en stor politisk kampanj som förändrat livet främst för den uiguriska minoriteten som talar ett turkiskt språk och oftast praktiserat islam. Under 2018 skickades över 1,1 miljoner kinesiska tjänstemän ut för att bo i familjer i Xinjiang, enligt det social mediekontor för kommunistpartiets så kallade Avdelning för enhetsfronten. Tjänstemännen har order om att besöka familjen varannan månad, lära muslimska familjer att uttrycka patriotism, använda rikskinesiska och lära sig så kallade kinesiska vanor. Dessutom ska tjänstemännen övervaka familjens religionsutövning. Även uiguriska tjänstemän har skickats iväg för att bo med familjer från majoritetsfolket han. De så kallade familjebesöken är en del av det program för övervakning och politisk omskolning som det kinesiska kommunistpartiet och myndigheterna bedriver i Xinjiang. Även partisekreteraren Chen Quanguo som är den högsta ledaren i regionen rapporteras ha en uigurisk familj som han besöker. I kampen mot ett fåtal våldsamma extremister har det införts allmänna förbud mot vanlig religionsutövning som till exempel fasta och bön. Enligt oberoende människorättsorganisationer och FN:s kommitté mot rasistisk diskriminering befaras omkring en miljon människor som anklagas för att ha samröre med terrorism ha satts i omskolning, som bland annat bedrivs i stora läger. SR 190103.

Exil-uigurer: "Omöjligt att få veta vad som händer med vårt folk". Muslimska uigurer världen över lever i stor ovisshet om vad som händer i folkgruppens hemtrakter i Kina. För några månader sedan presenterade mänskorättsorganisationer uppgifter om att upp till en miljon uigurer har satts i så kallade omskolningsläger. Mänskorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch talar om upp till en miljon mänskor, uigurerna själva utgår från att siffran kan vara ännu högre. "Genom de här rapporterna har omvärldens ögon i alla fall öppnats för vad den kinesiska regeringen håller på med," säger Isa. yle 190104.

China showcases own version of ‘Mother of All Bombs’. China's arms industry giant NORINCO for the first time showcased a new type of massive aerial bomb, which it dubbed the Chinese version of the "Mother of All Bombs" due to its huge destruction potential that is claimed to be only second to nuclear weapons. The bomb was airdropped by an H-6K bomber and caused a gigantic explosion, a promotional video China North Industries Group Corporation Limited (NORINCO) released on its website in December shows. This is the first time the new bomb's destructive powers have been shown in public, the Xinhua News Agency reported on Wednesday on its mobile application. Calling the several-ton-weapon a Chinese version of the "Mother of All Bombs," the report said that it is China's most powerful non-nuclear bomb, and that the H-6K bomber could only carry one at a time due to its size. Judging from the video and the size of the H-6K's bomb bay, this bomb is approximately five to six meters long, Wei Dongxu, a Beijing-based military analyst, told the Global Times on Thursday. "The massive blast can easily and completely wipe out fortified ground targets such as reinforced buildings, bastions and defense shelters," Wei said. It can also be used to clear a landing zone for troops on helicopters to rappel down, in case the area is covered by obstacles such as forests, Wei noted. The weapon will also spread fear among enemies if a weapon of this caliber is deployed, military observers noted. The US wields a similar weapon, the Massive Ordnance Air Blast (MOAB,) which was first to dubbed the "Mother of All Bombs" because of its acronym and power. A MOAB was dropped on an Islamic State cave complex in Afghanistan in 2017, the New York Times reported. The bombing was very successful, but no casualty totals were given. Wei said that the Chinese bomb is smaller and lighter than the US one, enabling it to be deployed on the H-6K bomber. The US bomb is so large that it has to be carried by a larger transport aircraft rather than a bomber, Wei said, noting that a bomber can fly faster and is better at targeting than a transport aircraft, and the Chinese bomb's designer must have had this in mind when it produced the bomb to fit the H-6K. To match the US weapon, Russia developed the "Father of All Bombs" which is both bigger and thermobaric, meaning it uses gas to create a huge fireball rather than a shockwave, Wired reported. Some military observers speculated that the Chinese bomb is also thermobaric. However, a NORINCO representative told the Global Times that the bomb shown in the video is not a thermobaric weapon, but did not provide additional details. Global Times 190103.

Kina hotar med "ospecificerade konsekvenser" och har gripit 13 kanadensare sedan Huaweichef greps i Kanada. Kina har gripit 13 kanadensare sedan telecomjätten Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada i början av december på begäran av USA. Varken Kanadas eller Kinas myndigheter erkänner någon direkt koppling mellan händelserna men den diplomatiska relationen mellan länderna är ansträngd. Av de 13 kanadensare som gripits har 8 frigetts. Bland de gripna finns ännu affärskonsulten Michael Spavor och exdiplomaten Michael Kovrig. De greps i Kina i december, anklagade för att ha skadat Kinas nationella säkerhet. Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland har upprepade gånger begärt att de friges. Totalt finns det cirka 200 kanadensare anhållna i Kina som misstänks för olika brott. Den här siffran har enligt de kanadensiska myndigheterna inte förändrats märkbart. USA uppmanar amerikanska medborgare att vara försiktiga om de reser till Kina. Det här på grund av "godtycklig tillämpning av lokala lagar". I varningen sägs att amerikanska medborgare kan förbjudas att lämna Kina utan att de får möjlighet att kontakta konsulatet eller veta vad de blivit anhållna för. yle 190104.
USA varnar för Kinaresor efter gripanden. Amerikanska UD uppmanar sina medborgare att vara extra försiktiga när de reser till Kina. De varnar för risken att amerikaner blir kvarhållna i landet. Svenska UD har inte ändrat sina råd. De amerikanska reserekommendationerna uppdaterades under torsdagen. I USA och i många andra länder finns en fyrgradig skala där den fjärde och högsta nivån är avrådan från resor. Nu uppmanas till "extra försiktighet" , steg två på skalan. Anledningen uppges vara "exit bans", förbud för amerikanska medborgare att lämna Kina och "godtyckligt tillämpade lokala lagar". "Ibland hålls amerikanska medborgare kvar i Kina i åratal. Kina använder dessa utreseförbud för att förmå amerikaner att samarbeta och som lockbete för att få individer att återvända till Kina från utlandet", skriver UD i USA. I reseråden hävdas att amerikanska medborgare har blivit hotade och trakasserade och kan bli gripna utan tillgång till konsulär hjälp eller information om påstådda brott. De riskerar även att bli utsatta för utdragna förhör och bli fängslade eller deporterade av säkerhetspersonal för att ha yttrat sig kritiskt om den kinesiska regeringen. Eftersom Kina inte erkänner dubbla medborgarskap riskerar amerikaner med kinesisk bakgrund trakasserier och kontroller, enligt det amerikanska utrikesdepartementet. De allt mer spända relationerna anses hänga ihop med Huaweis finanschef Meng Wanzhou. Hon greps den 1 december 2018 i Kanada på USA:s begäran och är nu släppt mot borgen. Meng Wanzhou anklagas för att ha försökt dölja Huaweis kopplingar till Skycom, som trots USA:s sanktioner misstänks ha försökt sälja utrustning till Iran. Kina har bekräftat att man gripit den förre diplomaten Michael Kovrig och affärsmannen Michael Spavor, misstänkta för att "vara inblandade i aktiviteter som skadar landets säkerhet". Sedan dess har 13 kanadensiska medborgare blivit gripna i Kina, enligt The Globe and Mail. Åtta av dem ska ha släppts. svt 190104.

Trycket på Ryssland växer efter spionaffären. Det internationella trycket på Ryssland att släppa den man som greps i Moskva misstänkt för spioneri för drygt en vecka sedan ökar. Mannen som föddes i Kanada har nu visat sig inte bara vara amerikansk medborgare utan även irländare och britt. "Individer ska inte användas som bonde-pjäser i ett schackspel för att uppnå diplomatiskt inflytande," det säger den brittiske utrikesministern Jeremy Hunt. Storbritannien har begärt att få träffa den man som nu sitter fängslad i Moskva. Det har även irländska myndigheter gjort enligt irländska public service RTE. Redan innan stod det klart att han var född i Kanada men amerikansk medborgare och den amerikanske ambassadören har fått träffa honom i fängelset. Den ryska säkerhetstjänsten grep honom misstänkt för spioneri några dagar innan nyårsafton i centrala Moskva, enligt uppgifter på ett hotell bara några stenkast från FSBs högkvarter. Mannens familj i USA säger att han bara var på besök i Ryssland för att gå på bröllop, en tidigare kollega från den amerikanska marinkåren skulle gifta sig med en ryss. Den här mannen har tidigare arbetat inom marinkåren i mer än 10 år och tjänstgjort i Irak flera gånger. Men jobbar nu med säkerhet på ett amerikanskt bolag inom bilindustrin. Enligt ryska nyhetsbyråer har han också formellt åtalats. Det är inget hans ryske advokat bekräftar, men advokaten sa till nyhetsbyrån Reuters att som det ser ut nu så kommer han att sitta fängslad åtminstone till slutet av februari. "Jag tycker att gripandet är grundlöst och det gör så klart han också. Naturligtvis har vi överklagat beslutet och begärt att han ska släppas mot borgen," det säger advokaten Vladimir Zjerebenkov. Skulle ett åtal leda till att han döms för spioneri kan det ge mellan 10 och 20 år i fängelse enligt rysk lag. Denna spionmisstänkte kan nu bli ytterligare en dimension i de redan permafrost-frusna relationerna mellan Ryssland på ena sidan och USA och Storbritannien på den andra. Mordförsöket på Skripals i brittiska Salisbury, misstankarna om rysk inblandning i det amerikanska valet, hoten om att säga upp INF-avtalet som reglerar medeldistansrobotar och sedan 2014 den ryska annekteringen av Krim. Både från ryskt och amerikanskt håll har det i dagarna spekulerats i att det nu kan ske ett spion-utbyte. I USA pågår rättsprocessen mot den ryska medborgaren Maria Butina som greps förra sommaren. Bara för några veckor sedan, som en del i ett avtal med amerikanska åklagare, erkände hon sig skyldig till att ha försökt infiltrera den konservativa amerikanska vapenlobbyn på uppdrag av Ryssland. Butina skulle vara utsänd förnekas av det ryska utrikesdepartementet som istället har en bild av henne som profilbild i sociala medier, där det står "Frige Maria Butina". SR 190105.

Anhöriga protesterar mot hemlig dom i Kina. I Kina väntar anhöriga på att få reda på domen mot en av landets oppositionella advokater efter en rättegång som hölls bakom stängda dörrar. Vår korrespondent har träffat advokatens hustru som protesterar utanför åklagarmyndigheten i Peking. "Jag kan gå utan hår, men ni kan inte vara utan lag," skanderar tre kvinnor med rakade huvuden i den iskalla vinterblåsten framför Kinas högsta åklagarmyndighet. Orden för "hår" och för "lag" låter liknande på kinesiska. Kvinnorna protesterar mot gripandet och den hemliga rättegången mot människorättsadvokaten Wang Quanzhang. En av dem är hans fru Li Wenzu. Hon har inte träffat honom på tre och ett halvt år sedan han greps av polis i ett stort tillslag mot hundratals advokater som inte följde den kinesiska regeringens linje. "Jag visste inte förut att världen jag levde i var så mörk och hemsk" säger Li Wenzu medan vi värmer oss på en restaurang nära åklagarmyndigheten. Som advokat registrerade hennes man Wang Quanzhang en organisation i Hongkong tillsammans med svensken Peter Dahlin. Organisationen tog emot bidrag från utländska givare för att hålla utbildningar i Kina om lag och försvar av mänskliga rättigheter. Men efter att Wang Quanzhang greps har ingen av familjens advokater tillåtits att försvara, eller ens träffa honom. "Jag har engagerat sju olika advokater, eftersom de en efter en utsatts för påtryckningar och hot från myndigheterna eller fråntagits sin advokatlicens," berättar Li Wenzu. Vid rättegången som hölls på juldagen 2018 anklagades hennes man för att ha försökt undergräva statsmakten. Trots att rättegången redan hållits vet hans fru fortfarande inte vad domen innebär, eller hur han mår efter mer än tre år av förhör. Utomlands har behandlingen av Wang Quanzhang och de andra gripna advokaterna fördömts av bland annat EU, som kräver att han friges. I början av december tilldelades Li Wenzu det svenska Edelstampriset för modigt försvar av mänskliga rättigheter. Men det enda hon kan göra i Kina är att fortsätta skriva brev och protestera hos myndigheterna. "En del säger att jag borde akta mig och tänka på vad som ska hända med vårt barn om jag också blir gripen – men om jag blir tyst, då blir det ännu farligare för min man i fängelset," säger Li Wenzu. SR 190105.

FRA: Cyberangrepp mot Sverige ökar. Försvarets radioanstalt, FRA, säger till SVT Nyheter att cyberangreppen har blivit fler. Därför vill myndigheten utöka samarbetet med Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och MSB efter en brittisk modell. I dag har ingen myndighet i Sverige det yttersta ansvaret för att bekämpa cyberangrepp. I januari 2017 sade FRA att de upptäckte 10 000 aktiviteter per månad från statliga utländska angripare - mot mål Sverige. I dag är siffran högre, säger FRA. Omkring 800 personer arbetar på FRA som finns på anläggningen på Lovön. Vilka är det som angriper då? "Vi har koll på några länder som är de mest aktiva när det gäller angrepp mot Sverige, men vi pekar inte ut vilka länder det är som vi ser." svt 190105.

Kina vill göra religionen mer kinesisk i landet. I Kina är det statliga islamiska trossamfundet det senaste att publicera en femårsplan för hur religionen ska bli mer kinesisk. Sedan 2015 har Kinas kommunistparti drivit en kampanj för att alla religioner i Kina ska anpassa sig till så kallade kinesiska vanor och socialism. Att stödja kinesifieringen av religionen är den väg som pekats ut för Kinas muslimer av partiets ledning, sade företrädaren för Kinas islamiska förbund i lördags under ett politiskt möte som lade fram en ny femårsplan för islam. Det rapporterar det statliga trossamfundet för Kinas muslimer på sin hemsida. Planen som berör omkring 20 miljoner muslimer i Kina har ännu inte presenterats i sin helhet men beskrivs hur kinesiska traditioner och socialism ska introduceras i moskéerna i Kina. Andra trosriktningar har gjort liknande femårsplaner. De godkända samfunden för islam, buddhism, katolicism, protestantism och daoism ingår så att säga i standardutbudet av godkända religioner i Kina, och övervakas av religionsmyndigheten som i sin tur leds av kommunistpartiets så kallade Avdelning för enhetsfronten som har till uppgift att samla olika samhällsgrupper kring partiets doktriner. Landets president, kommunistpartiets ledare Xi Jinping, slog fast redan 2015 att olika trosriktningars kinesifiering och anpassning till socialismen är en grundprincip i hans religionspolitik, och upprepade det i talet till partikongressen 2017. Under det nyss avslutade julfirandet har kristna kyrkor bevakats intensivt och oregistrerade kyrkor har stängts. Men den allra mest uttalade kampanjen som pågår just nu är den i Xinjiang, där lokala tjänstemän kan skickas hem för att bo hos muslimska familjer för att bland annat lära ut kinesisk seder, och personer som visar en så kallad extrem inriktning i sin religionsutövning kan skickas för politisk omskolning. SR 190107.

Hultqvist bekräftar: Försvaret missar deadline. Sverige är på väg att nå målet med två fullt tränade och utrustade armébrigader – men inte till år 2020 som var bestämt. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist. Just nu räcker inte pengarna. "Man måste ha förståelse för att det tar tid att bygga militär förmåga, men att rasera militär förmåga, och det bör ju vara en läxa för många att fundera igenom, det går mycket snabbt," säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist. SR 190107.

Huawei-chef gripen i Polen - misstänkt för spioneri. Två män har gripits i Polen, misstänkta för spioneri. Den ena mannen är en kinesisk medborgare och chef vid telekomföretaget Huawei i Polen. Enligt nyhetsbyrån Reuters uppger polska myndigheter att mannens misstänkte brott inte ska vara kopplat till hans jobb på Huawei, men gripandet kommer i ett läge där flera länder överväger att blockera Huaweis utrustning, med hänvisning till nationell säkerhet. Gripandet kommer dock bara strax över en månad efter att Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada, på USA:s begäran. Det fallet handlade dock inte om misstänkt spionage utan om brott relaterade till USA:s Iransanktioner. Post- och telestyrelsen, som delar ut tillstånd för 5G-utbyggnaden i Sverige, kan inte idag göra några särskilda reservationer för att stänga ute vissa företag i dagsläget, och den sittande regeringen har inte tagit ställning i frågan. Men Carl-Martin Vikingsson, pressekreterare för digitaliseringsminister Peter Eriksson att det är en fråga som diskuteras. SR 190111.

Ryssland etablerar militär närvaro i Afrika. Ryssland vill få mer mer inflytande i länder på den afrikanska kontinenten. Ett av exemplen är Centralafrikanska republiken, där Ryssland redan har militär personal på plats.Utanför huvudstaden Bangui ligger den forne centralafrikanske diktatorn Bokassas gamla egendom i Berengo. Där, bredvid en staty av Bokassa som fortfarande står kvar, utbildas nu centralafrikanska soldater av minst 175 ryska, så kallade militära instruktörer. Det tränas med vapen som Ryssland skänkte landet förra året. Det ska handla om allt från tusentals automatvapen till någon form av luftvärns-kanoner. Det militära samarbetet som Ryssland och Centralafrikanska republiken kommit överens om innehåller också ryska säkerhetsrådgivare som jobbar nära landets president. Och landets överbefälhavare har fått utbildning i Moskva. Det beskrivs som ett militärt utbildningsläger men börjar alltmer uppfattas som embryot till en rysk militärbas, i landet där stora områden hålls av rebellgrupper. Det var i Centralafrikanska republiken som tre undersökande ryska journalister dödades förra sommaren när de granskade närvaron av personal från ett rysk privat säkerhetsföretag, med tydliga kopplingar till Kreml. Efter Sovjetunionens fall för drygt 25 år sedan lämnade Ryssland den globala militära scenen. Men sedan några år har president Putin ambitionen att ta sig tillbaka, på egen hand, inte i samarbete med västliga länder eller Kina. Det tydligaste är Rysslands stöd för regimen i Syrien, där ryska styrkor, speciellt med massiva flygbombningar, vänt kriget till Assads fördel. Men även i Afrika, där Ryssland de senaste åren har slutit avtal om militärt samarbete med en mängd olika länder, som Etiopien, Nigeria och Zimbabwe. Ryska intressen finns också i länder som Sudan, Eritrea, Angola och Egypten. Det handlar om inflytande, om att återvinna en maktbalans i förhållande till USA, men även Kina. Det handlar också om pengar, om energi, om att komma åt viktiga mineraler och som i Centralafrikanska republiken diamanter, guld och uran. För att nå målet använder Ryssland, precis som många andra länder, sin stora vapenindustri som ett säkerhetspolitiskt verktyg, för att erbjuda mindre och fattigare länder vapen, som man kan peka på fungerat i ett blodigt krig som Syrien. Det militära intresset för Afrika visar sig nog som allra tydligast i det lilla landet Djibouti på Afrikas horn. Där finns, som på flera håll i världen en stor amerikansk bas, med drönar-operationer över Jemen och norra Afrika. Där finns också en kinesisk bas, japans enda militära bas utomlands och så en fransk och en italiensk bas. Men Djibouti har sagt nej till Ryssland. Men i höstas blev det då klart att Vladimir Putin istället planerar en militär bas norr om Djibouti, i Eritrea. SR 190113.

Kina och Ryssland - stora orosmoln för Sveriges säkerhet. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser ett allt mörkare säkerhetsläge för Sverige. Han pekar ut både Ryssland och Kina som orosmoln. Hultqvist målade upp en dyster bild av den säkerhetspolitiska utvecklingen i sitt tal på Folk och försvars årliga konferens i Sälen. "Vi kan inte blunda för att det säkerhetspolitiska läget över tid har försämrats," sade han. Hultqvist pekar på rysk upprustning både av konventionella vapen och av kärnvapenförmågan, på att förstärkningar sker i Rysslands västra militärområde och i Kaliningrad och på att gamla sovjetiska baser i Arktisområdet aktiveras. Till bilden hör också ett provokativt ryskt beteende både på marken och i luften, enligt försvarsministern. Hultqvist vill inte bedöma säkerhetsläget som sämre än för ett år sedan, men uppger att försämringen har skett över tid. Nytt är, enligt honom, att Ryssland avlyst stora områden såväl i Östersjön som utanför norska kusten för testverksamhet. Det är en "ny sorts form av markering", uppger Hultqvist. "Det vi har att beakta är ett batteri av aktiviteter som sträcker sig över hela skalan med militär aktivitet och uppbyggnad, säkerhetspolitiska markeringar, psykologiska operationer, med vilseföring, splittring, överraskning, underminering och desinformation," sade försvarsministern. "Spioneri och provokativt beteende med dominanshandlingar som ingredienser hör också till bilden." Hultqvist anser också att det finns anledning att vara på sin vakt gentemot Kina. Han pekar på att Kina visat ökat intresse för Arktis och att landet för första gången deltog i en rysk marin militärövning i Östersjön 2017. SR 190113. Kommentar: På samma sätt som Sverige samövar med Nato-länder samövar Kina med Ryssland.

Försvaret: Okända drönare över militär verksamhet i Uppland. Oförklarliga drönarflygningar över militär verksamhet i Uppland oroar överste Mattias Hanson som är chef för Ledningsregementet i Enköping. Enligt Hanson har man sett en kraftig ökning av antalet drönarobservationer under 2018 och han är oroad för att det kan handla om underrättelseinhämtning från främmande makt. "I och med att omvärldsläget har förändrats så har också vår verksamhet ställts om till det nationella försvaret och då ökar främmande makts intresse för vår verksamhet för att se vilka förmågor vi har," säger Mattias Hanson, chef för Ledningsregementet i Enköping. SR 190114.

Fler värnpliktiga ska kallas in. Försvarsmakten ska nu stärka försvaret mot luftangrepp och cyberangrepp. Det beskedet gav i dag överbefälhavaren Michael Bydén vid Folk och försvar i Sälen. Bland annat ska 30 cybersoldater utbildas som ska se till att Försvarsmakten klarar av angrepp från andra via nätverk- och datorsystem. "De ska stärka såväl vår egen som andra myndigheters cyberkompetens. Våra system måste skyddas mot en kvalificerad motståndare som söker att påverka svenska militär verksamhet och även andra samhällsfunktioner," säger överbefälhavaren Michael Bydén. Militära angrepp kombineras i den moderna krigföringen med angrepp via internet, som går ut på att stänga ner eller försvåra verksamheter i det civila samhället och i försvaret. Därför behöver Sveriges förmåga stärkas på området, menade överbefälhavaren i sitt tal. Han pekade också på andra initiativ som att antalet värnpliktiga höjs till 5000 nästa år, för att på sikt få in fler officerare och anställda soldater. Vad gäller luftvärn ska ett nytt amerikanskt system med lång räckvidd ska köpas in. Men de två armébrigader som Sverige egentligen ska ha behöver ett bättre eget luftskydd, liksom förbanden på Gotland. Därför ska de nu börja använda luftvärnssystem 70-90 och som stått i förråd en tid. "Det här är ett system som framförallt verkar ett flertal kilometer och kan användas mot flygplan, och helikoptrar," säger Fredrik Ståhlberg vid armetaktiska staben. Det finns nu bred politisk enighet om att försvarsbudgeten ska höjs med tre miljarder i år, och därefter med ytterligare två miljarder 2020 och fem miljarder 2021. Men enligt försvarsmaktens besked i Sälen måste anslagen på sikt höjs än mer på sikt då alla vapengrenar behöver fler och bättre vapen. SR 190114.

USA hotar tyska företag: Samarbeta inte med Nord Stream 2. Den amerikanske ambassadören i Berlin har skickat brev till tyska företag, som arbetar med gasledningen Nord Stream 2, och varnat för sanktioner om de fortsätter samarbetet med Ryssland. USA:s Tyskland-ambassadör Richard Grenell har skickat brev direkt till flera tyska företag som deltar i bygget av gasledningen genom Östersjön. Deras samarbete med Ryssland diskvalificerar dem för medverkan i amerikanska projekt, står det i brevet enligt tyska medieuppgifter. Det ska inte ses som ett hot utan som ett förtydligande av den amerikanska hållningen, enligt en talesperson för den amerikanska ambassaden. Det är inte första gången den amerikanske ambassadören direkt blandar sig i tysk politik och det möter skarp kritik här, bland annat från kristdemokraternas talesperson i utrikespolitiska frågor. "Det här borde föranleda en protest från den tyska regeringen," säger Jürgen Hardt, utrikespolitisk talesperson i CDU. Synpunkter på handelspolitiken eller Rysslandspolitiken borde diskuteras internt och inte genom hot mot enskilda företag, fortsatte han. Den amerikanska kritiken mot Nord Stream 2 fokuserar på att Tyskland gör sig beroende av Ryssland för sin energiförsörjning och att Ukraina går miste om viktiga transitintäkter när gasen inte längre transporteras genom Ukraina. Men det finns också amerikanska intressen att exportera egen gas till Europa. Tyska UD har inte kommenterat brevet. Men nyligen tillbakavisade utrikesminister Heiko Maas den återkommande kritiken från USA och betonade att Europas energipolitik avgörs i Europa och ingen annanstans. SR 190114.

Kanadensisk man dömd till döden i Kina. I Kina har en kanadensisk man dömts till döden för att ha planerat omfattande narkotikasmuggling. Domen har lett till stor upprördhet i Kanada, inte minst eftersom kanadensiska myndigheter betraktar de som politisk, efter att Kanada gripit en högt uppsatt kinesisk telekomchef. Den 36-årige kanadensaren, Robert Lloyd Schellenberg hade redan dömts till 15 års fängelse i november förra året. Men domen överklagades, och igår dömdes han till döden. Han har av det kinesiska rättsväsendet befunnits skyldig till att ha planerat att smuggla över 200 kilo metamfetamin till Australien, anklagelser som han själv genomgående förnekat. Dödsdomen förväntas förvärra de redan mycket ansträngda diplomatiska relationerna mellan Kanada och Kina. I förra månaden greps en högt uppsatt chef på det kinesiska telekombolaget Huawei i Kanada. Meng Wanzhou greps på en begäran från USA, som menar att hon genom att dotterbolag till Huawei kringått de amerikanska sanktionerna mot Iran. Men Meng var inte bara vice ordförande för Huawei, hon är tillika dotter till företagets grundare. Huawei är formellt sett Kinas största så kallade privata bolag, men företaget har nära band till kommunistpartiet. Och kommunistpartiet och Kina har reagerat med kraftig ilska mot hennes gripande, som de menar är politiskt motiverat. Uttalandena och fördömandena från Peking har varit hårda. Men det har inte stannat vid ord. Veckorna efter att Meng gripits grep Kina i sin tur två kanadensiska medborgare som befann sig i Kina, en före detta diplomat, och en affärsman, och anklagade dem för aktiviteter som äventyrat Kinas nationella säkerhet. Och nu då alltså dödsdomen mot Lloyd Schellenberg. Kina hävdar att den kraftiga straffskärpningen inte har med politik att göra. Men Kanadas premiärminister Justin Trudeau verkar inte tro på det, och har sagt att det är mycket oroande att Kina, citat: Har börjat att godtyckligt tillämpa dödsstraff, slut citat. Lloyd Schellenberg har tio dagar på sig att överklaga dödsdomen, och enligt hans advokat väntas han göra det. SR 190115.

Modiga unga journalister inger hopp då många ryska medier skräms till tystnad. På centret för försvar av mediernas rättigheter har direktören Galina Arapova en utsiktspost över mediefältet i Ryssland. Centret, som finns i staden Voronezj söder om Moskva, betjänar nämligen journalister i hela landet. Det innebär att förändringar i medieklimatet snabbt märks på kontoret i Voronezj. Just nu ser Arapova en tydlig tendens: den övervakande myndigheten Roskomnadzor är som höken på webbmedier. Sajter blockeras och journalister ställs inför rätta. Myndighetens uppgift är att övervaka medier och stoppa publicering av sådant material som anses vara skadligt för samhället eller för vissa grupper, till exempel barn. De som publicerar material som är kritiskt mot makthavare får lätt ett åtal på nacken, eller så blockeras deras sajt på nätet. Det här gäller medier såväl lokalt som på riksplanet. Ofta åtalas de för att vara extremistiska. Galina Arapova berättar att det är mycket svårt för en journalist eller ett medium att vinna ett rättsfall mot Roskomnadzor. I själva verket är det i praktiken omöjligt. "En enda domare i Moskva avgör alla rättsfall där Roskomnadzor är part i målet. Hon är själv en del av statsapparaten och går aldrig emot myndigheten," säger Arapova. Orsaken till att alla fall koncentreras till en domstol är att de avgörs i det disktrikt där Roskomnadzors kontor finns, nämligen stadsdelen Kitaj-gorod i centrum av Moskva. Det är lättare att försvara journalister i fall där en person eller till exempel något företag väcker åtal. Då behandlas ärendet i en lokal domstol och journalisterna kan försvara sig och deras advokater kan ta fram argument. Enligt Galina Arapova är det tydligt att många kunniga, etablerade journalister har låtit sig skrämmas av trycket från myndigheterna. De väljer helt enkelt att inte ta upp känsliga ämnen. "De är rädda att förlora sina jobb och inte kunna klara familjens ekonomi," säger Arapova. Hon skulle själv också tappa sugen om det inte vore för de många unga journalisterna och bloggarna som utmanar myndigheterna och startar kritiskt granskande webbprojekt. Det verkar som om myndigheternas strängare övervakning bara stärker dessa unga journalisters lust att jobba. Centret för försvar av mediernas rättigheter svarar dagligen på 20-30 förfrågningar av journalister runt om i Ryssland. Centrets sex jurister bistår i domstolsförhandlingar, och var i fjol med i över åttio sådana fall. På sin webbsida ger centret bland annat råd om hur journalister ska publicera information om sexuella minoriteter så, att mediet inte efteråt ska råka illa ut. För tre år sedan fördes centret in på listan över utländska agenter. Listan upprätthålls av justitieministeriet och de som förs in på listan måste i all sin verksamhet deklarera att de är agenter. En utländsk agent är enligt lagen en medborgarorganisation som får finansiering från utlandet och ägnar sig åt politisk verksamhet. Det finns knappt någon organisation som arbetar med mänskliga rättigheter i Ryssland som inte är med på listan. Centret för försvar av mediernas rättigheter får sin finansiering av europeiska fonder. Centrets direktör Galina Arapova anser inte att deras verksamhet är politisk. Då en organisation kommit upp på listan över utländska agenter kan den domstolsvägen försöka få upprättelse och befrias från listan. Också Centret för försvar av mediernas rättigheter har fört en rättsprocess i ärendet, och förlorat på alla domstolsnivåer i Ryssand. Nu ligger frågan hos Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Där har likadana klagomål från 61 ryska organisationer först samman till ett ärende. I mars 2018 skickades de sista dokumenten in och nu väntar man på domslutet. Domstolen behandlar ärendet på basis av dokument och beslutet kan dröja till och med flera år. Det oroar Galina Arapova, eftersom Ryssland har slutat betala sin medlemsavgift till Europarådet och därför hotas med avstängning. Om Ryssland avstängs behöver landet heller inte i fortsättningen bry sig om beslut från Europadomstolen. yle 190117.

Förföljelsen av kristna i Kina och Ryssland. Peter Paulsson, generalsekreterare för Open Doors Sveriger berättar i Hemmets Vän 2019-01-17:
Ett exempel på hur auktoritära stater tar kontroll över religionen i landet är Kina, som i februari 2018 fick en ny förordning som ligger till grund för hur man bemöter religionen från regimens sida. I Kina kan man nog säga att de har försökt trycka ner den kristna kyrkan i decennier. Framförallt sedan kulturrevolutionen (en politisk kampanj som drevs från år 1966 till Maos död 1976). Men man har inte lyckats - kyrkan har bara vuxit. Idag finns cirka 93-95 miljoner kristna i landet - fler än antalet medlemmar i det regerande Kommunistpartiet. Genom den nya förordningen flyttande man över ansvaret från en statlig myndighet till att det ska ligga direkt underställt partiet hos en enhet som också ansvarar för etniciteten i landet. På det sättet ger man sig själv större frihet både när det gäller etniska och religiösa grupper. Nu har också presidenten Xi Jingping fått nästan oinskränkt makt. Det finns ingen tidigare president i Kina utom Mao som har suttit på obestämd tid. Han är i stort sett jämställd med Mao när det handlar om inflytande och makt. Man vill åstadkomma en socialistisk stat som helt och hållet saknar inslag av ”främmande" religioner. Man talar mycket om en signifiering, att man vill göra religion "mer kinesisk". De kristna märks så pass tydligt i samhällsbilden idag så man ser dem som ett hot. De har faktiskt lanserat en ny femårsplan som heter "Principer för hur kristendom ska bli mer kinesisk". Nu börjar dessa regler också märkas: Bland annat får man inte längre undervisa barn och ungdomar i religiösa frågor. Oavsett om det är underjordiska kyrkor eller den nationella Tresjälvskyrkan får man inte längre anordna läger för barnen, ha någon kurs på helglen eller bedriva undervisning. Kyrkorna måste till och med sätta upp ett anslag på dörren att det är förbjudet för minderåriga under 18 år att vistas i lokalerna. I Tresjälvskyrkan, som till skillnad från den underjordiska kyrkan, är mer underställd regimen är det krav på att man ska installera övervakningskameror inne i kyrksalen. En kyrka med 1500 medlemmar i Peking vägrade att göra det - de blev tvingade att stänga direkt. Ett annat exempel på dessa regler är att man måste sätta upp den kinesiska flaggan i kyrkan, och då är det viktigt att flaggan sitter högre än korset. En katolsk kyrka tvingades även byta ut bilder på Jesus mot ett porträtt av president Xi Jingping.
Utsattheten bland de kristna i Ryssland har ökat från en väldigt liten del till en betydligt större andel. Det har gått från bråkdelen av någon procetn till ungefär 2 procent. De kristna som inte tillhör den dominerande ortodoxa kyrkan ses som svikare, som anses locka människor ur ortodoxa kyrkan. Man ser på dem som att de egenligen inte är några riktiga ryssar. Så man ser på dem som någon form av spioner, till och med.

Öar hotar freden mellan Japan och Ryssland. Japan och Ryssland har aldrig slutit fred efter andra världskriget. På måndag kommer den japanska premiärministern Shinzo Abe till Moskva. I centrum står framtiden för några viktiga öar. Det handlar om Kurilerna, en viktig orsak till varför det efter snart 75 år fortfarande inte råder fred mellan Japan och Ryssland. Gruppen av öar löper som ett 110 mil långsmalt pärlband mellan Kamtjatkahalvöns sydligaste spets i östra Ryssland och ön Hokkaido som är Japans norra spets. Hela ögruppen Kurilerna består av 56 höga bergiga och vulkaniska öar, men konflikten handlar om de sydligaste fyra, öarna som ligger nära Japan. Japan hävdar sedan länge att detta är japanskt territorium, som det var innan Sovjetunionen erövrade öarna hösten 1945. Det var precis i slutet av andra världskriget vid samma tid som USA fällde atombomberna över Japan, och kriget kring Stilla havet avslutades. Sedan dess ser Ryssland Kurilerna som ryska. Man kan också en klar dag se den närmsta ön från Japan om man blickar ut över ett sund, det är bara 2 mil däremellan, ungefär som mellan Malmö och Köpenhamn. Det här vill Japan ändra på.Efter att Shinzo Aba och Vladimir Putin möttes i slutet av november på G20-mötet i Argentina fanns förhoppningar om att länderna skulle göra en rejäl ansträngning i samtalen om ett fredsavtal. "Idag hoppas jag på att vi ska hålla en grundlig diskussion om ett fredsavtal," sa Shinzo Abe då. En möjlighet som har diskuterats är att man ska kunna förhandla om att två av öarna, de som ligger närmast, ska tillfalla Japan, medan de andra två kan fortsätta vara ryska. Men hoppet har falnat. "Vi har uppmärksammat våra vänner från Japan om att frågan om vem öarna tillhör inte ska diskuteras, det är ryskt territorium," sa utrikesminister Sergei Lavrov efter att ha mött sin japanske motpart. Och han har sedan dess lagt till att Japan till slut borde acceptera att de förlorade andra världskriget. Frågan handlar i högsta grad om global geopolitik: Den närmsta kurilska ön ligger bara 40 mil från en amerikansk flygbas i Japan, som är en av USA:s närmsta allierade. Den ryske presidenten Vladimir Putin har också sagt att USAs närvaro i Japan "komplicerar" fredsfrågan. Den ryska sidan, som har förstärkt sin militära närvaro på öarna, har också tagit upp utplaceringen av ett missilförsvar i Japan och även de sanktioner som riktats mot Ryssland efter annekteringen av Krim 2014. Det förväntas därför inga stora genombrott under veckans möte mellan Putin och Abe. Men från japanskt håll har nämnts att man kommit överens om att Putin besöker Tokyo i början av sommaren. SR 190120.

Antalet nyfödda kinesiska barn minskar. I Kina fortsätter antalet nyfödda barn att minska. Antalet nyfödda var under förra året det lägsta på 60 år, rapporterar amerikanska CNBC. Under 2018 föddes 15,23 miljoner kineser. Det är en minskning med nästan tolv procent jämfört med 2017. Samtidigt uppskattas landets befolkning till 1,395 miljarder människor. Enligt CNBC bedömer den kinesiska regeringen att befolkningen kommer att växa fram till 2029. Då beräknas det finnas 1,442 miljarder kineser. Befolkningen väntas därefter minska och hänvisar till statistiksiffror från kinesiska statistikföretaget Wind. SR 190121.

Rysk incident som blev svensk incident enligt Ryssland. Ett ryskt signalspaningsplan av typen IL-20 M som eskorterades av två stridsflygplan har kränkt den svenska gränsen. Överträdelsen ska ha skett söder om Karlshamn. Ryssland hävdar i sin tur att ett svenskt spionflyg genskjutits av ett jaktplan på väg mot ryskt luftrum. Vad är det för uppgifter som de här (ryska) planen samlar in? "De dammsuger allt som finns i luften, telekommunikation som telefonsamtal och alla annat som skickas i luften som SMS, mail och alla annan daglig kommunikation men även radarsignaler. Sen utvärderas det direkt, de har datorer som behandlar alla uppgifter blixtsnabbt." "Ett av huvudsyftena med ryssarnas signalspaning är att knäcka marinens och försvarsmaktens krypteringsnycklar." Ryssland beskyller nu i sin tur Sverige för en incident. Ryska statsstödda medier rapporterar på torsdagen att svenskt siganlspaningsflyg genskjutits av ett jaktplan av typen SU-27 från det ryska flygvapnet, rapporterar TT. Överstelöjtnant Jan Forsberg tycker det är anmärkningsvärt att ryssarna går ut med uppgifterna så kort efter att ryska plan avslöjats inne på svenskt territorium. "Jag ser det som ett rent motdrag. Det var ju ingen kränkning, de vill i princip visa att svenskarna är lika goda kålsupare. Men vi håller oss noggrant utanför gränserna." Exp 190124. SR 190124.
Expert: Rysk kränkning sticker ut. Regeringen kommer kontakta ryska ambassaden efter kränkningen på svenskt luftrum. Den ryska kränkningen av svenskt luftrum utanför fastlandet, söder om Karlshamn under den gångna helgen, är den första sedan oktober 2017. Försvarsminister Peter Hultqvist säger att att man nu kommer ta kontakt med ryska ambassaden. Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, påpekar att kränkningen sticker ut eftersom det har varit lugnt på senare tid. SR 190124.

Danskt Jehovas vittne inför rätta i Ryssland. I Ryssland ses Jehovas vittnen av myndigheterna som en extremistisk organisation och flera utövare sitter fängslade. En av dem en dansk medborgare som står inför domstol. Han greps våren 2017. "Jag ber er, lugna er, enligt domstolsbeslut har vi rätt att kroppsvisitera er," det säger en rysk polis för drygt ett och ett halvt år sedan i staden Orjol i en lokal där Jehovas vittnen samlats. En dansk man i det lokala samfundet i Orjol grips och har suttit fängslad sedan dess. Han är en av flera som de senaste åren har gripits på flera håll i Ryssland. Lokaler har stängts och genomsökts, datorer och dokument har beslagtagits och en del av deras skrifter är förbjudna. "Jag har inte ångrat att jag kom till Ryssland, jag är stolt över det," sade den danska mannen samtidigt som han fördes ut ur den bur han suttit i under domstolsförhandlingen i Orjol. Jehovas vittnen, som säger sig ha mer än 150 000 medlemmar i Ryssland, har haft svårt att verka här ända sedan sovjetisk tid. I början av 2017 kom en dom från Rysslands högsta domstol. Den innebar att Jehovas vitten ses som extremister, att organisationen förbjuds att verka och att deras huvudkontor i St. Petersburg, och lokala samfund, stängdes. Domen har kritiserats av människorättsorganisationer som ett brott mot och ett hot mot den religionsfrihet som garanteras i den ryska konstitutionen. "Tyvärr så är det ingen tvekan om att det här visar att religionsfriheten i Ryssland idag inte är utan problem," det säger den danske mannens advokat Anton Bogdanov. SR 190126.
Jehovas vittnen förbjuds i Ryssland. Högsta domstolen i Ryssland förbjuder Jehovas vittnen på uppmaning av justitiedepartementet som begärt att "extremistorganisationen" ska upplösas. HD-domaren Jurij Ivanenko säger att domstolen beslutat att stänga Jehovas vittnens huvudkvarter och lokala organisationer och överlämna deras egendomar till ryska staten. Beslutet togs sedan justitiedepartementet funnit tecken på "extremistisk aktivitet" inom rörelsen. "Det utgör ett hot mot mänskliga rättigheter, allmänna ordningen och säkerheten," säger Svetlana Borisova på justitiedepartementet enligt ryska medier. Rörelsen, som har totalt 395 samlingslokaler i Ryssland, tänker överklaga HD-beslutet. "Jag väntade mig inte att det här kunde vara möjligt i det moderna Ryssland, där författningen garanterar frihet att utöva religion," säger Jaroslav Sivulskij vid rörelsens administrativa centrum. SR 170420.

Hultqvist vill fördjupa brittiskt samarbete. Om Storbritannien lämnar EU behöver Sverige fördjupa det direkta försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan länderna, enligt borgerliga politiker. Försvarsminister Peter Hultqvist håller med. "De har en avsevärd militär förmåga och det är en väldigt viktig nation som vi värderingsmässigt också ligger väldigt nära. Jag ser det som fullständigt naturligt och logiskt att det samarbetet fortsätter, och att det utvecklas och fördjupas," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Hultqvist hänvisar till han för snart tre år sedan undertecknade ett avtal med sin brittiska motsvarighet om fördjupat försvarssamarbete mellan länderna och att deras soldater redan samövar inom den brittiskt ledda snabbinsatsstyrka som Sverige är en del av. Så i praktiken pågår arbetet med att förstärka de försvars- och säkerhetspolitiska banden till Storbritannien, menar försvarsministern. Exempelvis kan det handla om träna på att flytta trupper mellan länderna om det skulle uppstå något problem. "Det här är en utveckling som är på gång och där vi under den senaste fyraårsperioden lagt ner mycket jobb på att förstärka det här, bland annat genom att gå med i den här snabbinsatsstyrkan." SR 190125.

Venezuela en känslig fråga för Ryssland. Medan allt fler länder nu sätter press på den venezuelanske ledaren Nicolás Maduro att avgå, står Ryssland stöttande bakom honom. "Vi känner till USA:s policy mot Venezuela och flera andra länder. Den är destruktiv. Deras krav på en statskupp är uppenbart för alla," sa den ryske utrikesministern Sergej Lavrov under ett besök i Marocko. President Putin har också ringt upp Nicolás Maduro och sagt att han ger honom sitt stöd, och fördömde det han kallade för en "destruktiv yttre inblandning". Ryssland under Putin har under ett antal år satsat stort på att få mer inflytande internationellt, på att spela en större roll på den globala arenan. Syrien i Mellanöstern och ett stort antal afrikanska länder är några exempel. I Sydamerika har Venezuela, i takt med att den politiska krisen blivit allt allvarligare, blivit Rysslands närmsta allierade. Ryssland har investerat stort i Venezuela, politiskt som en utmaning mot USA, men som så ofta handlar det också om pengar. Venezuela har fått åtminstone 17 miljarder dollar i lån och krediter, enligt nyhetsbyrån Reuters beräkningar. Inte sällan har man i utbyte fått investera i oljetillgångar i landet, och Ryssland är nu genom bolaget Rosneft en av landets stora oljeproducenter. Venezuela är också ett av de fem länder som grundade oljekartellen OPEC på 60-talet. Med sitt stöd till landet har Ryssland då en nära allierad i förhandlingarna om de så viktiga utbuds- och prisfrågorna. Priset på olja är en energifråga som är helt avgörande för den ryska ekonomin, där intäkterna från olja och gas i praktiken är det som får Ryssland att gå runt. Det handlar också om vapen och att få betalt för de vapen man levererat. Ryssland har sedan mer än 10 år på kredit sålt handeldvapen, stridsflyg, stridsvagnar och annan militär utrustning till Venezuela. De här stora summorna som Ryssland använder utomlands är inte en helt okänslig fråga i ett land som Ryssland där ekonomin går knackigt, och förväntas bli ännu värre i år. Så, det är mycket som står på spel för Ryssland när USA och EU utmanar Nicolás Maduro om makten. SR 190127.

Russian Tu-22M3 bomber crash. Russian military preliminary report on their investigation into T-22M3 strike bomber crash was apparently leaked online today. Russian Tupolev Tu-22M3 strike bomber (35 Red / RF-94159), carrying four crew members, has crashed at 13:40 p.m. (Moscow time) in Russia’s northwestern region of Murmansk, according to an initial report. The accident occurred as the long-range bomber was attempting to land at Olenegorsk airfield, aircraft caught fire and was destroyed. Of the four crew members, two were injured and were transported to a medical facility to receive assistance whereas two were killed. Preliminary results of the military investigation said the cause of the accident is a piloting error. Tu-22M3 bombe’s crew allowed landing with increased load. Tu-22M3 is a is a long-range strategic and maritime strike bomber developed by Tupolev for the Soviet Air Force. The aircraft is currently in service with the Russian Air Force and Russian Naval Aviation. You tube 190127 1:33.
Three Russian Air Force jets lost on training flights in one week. On January 22nd, A Tupolev Tu-22M "Backfire" jet crashed in the village of Vysoky in the Murmansk region. The Barent Observer 190128.

Russisk justisminister: "Helt nødvendig, korrupsjon bør bli lovlig". Den russiske justisministeren Aleksandr Konovalov går inn for at «tvingende nødvendig» korrupsjon ikke skal straffes i Russland. Nå lurer russerne på hva det kan være. Nyhetsbyrået RIA Novosti skriver at politikere og byråkrater ikke skal straffes hvis det «etter objektive kriterier var umulig å unngå korrupsjonen». Det påpekes at Justisdepartementet nå legger fram den nye planen, og at konkrete eksempler på hva som menes vil komme senere. Korrupsjonsutspillet fra Det russiske justisdepartementet kommer samme dag som organisasjonen Transparency International offentliggjør sin årlige liste over korrupsjon i verdens land. Der faller Russland ned tre plasser, til 138, noe som betyr at det har blitt mer korrupsjon i landet det siste året. Den statlige russiske nyhetskanalen RT gjengir denne saken, og viser til at Russland når er på samme plass som Iran, Mexico og Libanon. NRK 190130.

Politisk konflikt splittrar Ukrainas kyrkor. I dag har Ukraina en egen ortodox kyrka som skiljt sig från den ryskortodoxa. Ekots korrespondent har besökt en av kyrkorna i Ukraina som fortfarande tillhör den ryskortodoxa kyrkan. "Det är en tragedi, inte bara en olycka, en sorg utan en tragedi," kommenterar Tatiana, som precis deltagit i gudstjänsten i St Georgs kyrka, som fortfarande ägs av Moskvapatriarkatet, precis som 12 333 andra i Ukraina. Kievpatriarkatet har bara 4 921. Men det kan komma att ändras, frågan är hur det kommer att gå till. Tatiana, som inte vill säga sitt efternamn, är pensionerad musiklärare född och uppvuxen i Lviv, men kallar sig för ryska. Bredvid henne på kyrktrappan står hennes bästa väninnan Natalia, som kallar sig ukrainska. Båda konstaterar dock att de har en blandad familjehistoria men vill markera att det inte råder någon konflikt dem emellan. De ser beslutet i Konstantinopel att ge Kievpatriarkatet rätten att vara den ukrainska ortodoxa kyrkan som politiskt betingat och inte något som de troende har varit inblandade i. Men prästen och professor Cyril Hovorun, som har goda kontakter både i Moskvapatriarkatets och Kievpatriarkatet ser förändringen som en oundviklig följd av kriget mellan Ukraina och Ryssland. "Det är ett politiskt svar till en politisk situation, som blivit en del av hybridkriget. Kyrkan har blivit ett fält för säkerhetstjänsten där ryska agenter infiltrerat biskopar både inom Moskvapatriarkatet och även Kievpatriarkatet," säger Cyril Hovorun. Dubbelrollen som agent och präst är inte något nytt, på Sovjettiden var flera av dem, som är höga ledare inom kyrkan i dag, KGB agenter. Hovorun är inte orolig för ett nytt krig mellan kyrkorna om församlingarna i Ukraina, han har istället ett positivt budskap: "Jag ser det här som en del av demokratiseringen av Ukraina," säger han. Redan under Majdanrevolutionen deltog kyrkornas präster och det var början av en ukrainsk ortodox offentlig teologi, som hjälper till aktivt i samhället, säger Cyril Hovorun. SR 190131.

USA kan vara på väg att säga upp INF-avtalet. Mycket pekar nu på att USA kommer att säga upp det mycket viktiga INF-avtalet som länge reglerat användandet av medeldistansrobotar. Detta efter att förhandlingsförsök mellan Ryssland och USA brutit samman. Det var något av ett sista minuten-försök att komma överens, när representanter från USA och Ryssland möttes i anslutning till ett möte i Peking mellan de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Men samtalen lyckades inte. Det handlar om INF-avtalet som slöts 1987 och som sedan dess har reglerat användningen av medeldistansrobotar, alltså de vapen som under det kalla kriget riktades tvärs över järnridån mot många städer i Europa. Robotar med den räckvidden har sedan dess varit förbjudna. USA har länge hävdat att Ryssland bryter mot avtalet, att det finns sådana ryska robotar, något Ryssland starkt förnekar. Samtalen i Kina var ett försök att lösa situationen så att avtalet skulle fortsätta gälla, men nu pekar mycket på att USA bara inom några dagar formellt kommer att säga upp avtalet. Då går nämligen en 60 dagars tidsgräns ut som den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo satte för snart två månader sedan. Den amerikanske förhandlaren i Peking, Andrea Thompson, sa till nyhetsbyrån Reuters att hon förväntar sig att avtalet nu sägs upp och att det, efter den sex månader långa uppsägningstiden, gör det möjligt för USA att börja utveckla robotar med samma räckvidd. Den ryske representanten Sergej Ryabkov var mycket kritisk till USA:s 60-dagarsgräns och kallade det för destruktivt, och ett ultimatum de skulle tvingas acceptera. Bägge sidor sa dock att de är öppna för fler samtal. Vad många befarar är att ett uppsagt INF-avtal är ett steg mot en kapprustning vars potentiella slagfält kommer att bli Europa. EU och många europeiska länder har under den långa process som lett fram till dagens situation varit mycket kritiska. Att säga upp INF-avtalet handlar dock inte bara om Europa. Det är bara ett avtal mellan USA och Ryssland. En annan kärnvapenmakt, nämligen Kina, som USA hävdar har olika robotar med den här räckvidden, omfattas inte av avtalet. Något USA ser som ett säkerhetspolitiskt hot, kring sydkinesiska sjön och även för amerikanska allierade som Japan och Sydkorea. SR 190131.
USA drar sig ur kärnvapenavtal. USA drar sig ur kärnvapenavtalet INF, som slöts med dåvarande Sovjetunionen, eftersom man anser att Ryssland inte lever upp till sin del av avtalet. Nu ger USA Ryssland ett sista halvår att förstöra missiler och ramper som man anser bryter mot överenskommelsen. "Rysslands agerande utgör hot mot både europeer och amerikaner, det är avsett att försvaga USA militärt och förstör möjligheten för våra båda länder att förbättra vår relation," sa utrikesminister Mike Pompeo vid en presskonferens. INF-avtalet slöts 1987 mellan USA och dåvarande Sovjetunionen och har gått ut på att alla medeldistansrobotar med räckvidd mellan 500 och 5500 kilometer ska avskaffas. Målet är att minska kärnvapenhotet – men USA har sedan 2014 anklagat Ryssland för att bryta mot de uppsatta reglerna. Nu ger USA Ryssland ett sista halvår på sig att förstöra de missiler och avfyrningsramper som man anser bryter mot avtalet. Under tiden påbörjar USA sitt utträde ur avtalet men är beredda att återgå till det om Ryssland gör det man menar krävs. Ytterligare ett skäl som anses spela in för USA:s beslut är det oro för det stora antal misiler med lång räckvidd som Kina nu placerar ut, ett potentiellt hot mot amerikanska intressen som Washington ännu inte bestämt sig för hur man ska hantera. Nato stödjer USA:s avslutande av INF-avtalet och utrikesminister Pompeo riktade ett särskilt tack till alliansen - vars relation till Vita huset inte alltid varit på topp. "Er solidaritet visar på den historiska styrka och enighet som finns i alliansen," sa utrikesminister Pompeo. SR 190201.
Ryssland lämnar nedrustningsavtalet INF.President Vladimir Putin meddelar att även Ryssland lämnar nedrustningsavtalet INF. Detta sedan USA meddelat samma sak i går, fredag. Rysslands president Vladimit Putin sade under ett möte med utländska försvars- och utrikesministrar att Ryssland har lämnat INF-avtalet om ömsesidig kärnvapennedrustning med USA. Putin sade också att Ryssland kommer att påbörja arbetet med att bygga nya robotar och uppmanade ministrarna på mötet att inte inleda nedrustningssamtal med Washington. INF-avtalet har reglerat parternas användning av medeldistansrobotar i Europa - men USA anser att Ryssland har brutit mot avtalet i många år. Washington hade ställt Moskva inför ett 60 dagar långt ultimatum att förstöra roboten Novator 9M729, som USA till skillnad från Ryssland anser bryter mot avtalet. Ett resultat av INF-avtalets tillkomst var att parterna förstörde närmare 2 700 robotar. Kritiker menar dock att överenskommelsen är omodern och bland annat borde omfatta fler länder och robottyper för att behålla sin betydelse. SR 190202.

Här bränner Tadzjikistan Guds ord. Kristna kalendrar med bibelverser brändes av myndigheter i Tadzjikistan den 16 januari på en av landets soptippar, rapporterar Jesus4Eurasien. Materialet skulle ha distribuerats till församlingarnas jul- och nyårsfirande då en stor mängd icke-kristna brukar besöka kyrkor och husförsamlingar. Landets kristna hade med stor förväntan sett fram emot leveransen av kalendrarna, som sändes med specialtransport från Tyskland. De anlände till Dusjanbe den 18 december, uppger rapporterar Jesus4Eurasien. När tullen fick reda på att litteraturen även innehöll bibelverser, ska man ha kontaktat det statliga "Rådet för religiösa ärenden" som bevakar att myndigheter och organisationer följer landets religionslagar. Världen idag 190202.

Iskallt mellan Storbritannien och Ryssland. Brittiska BBC ska i sin verksamhet, enligt en rysk statlig censur-myndighet, ha brutit mot lagar och regler i Ryssland. Sedan mordförsöket med nervgift på ryske spionen Sergei Skripal i brittiska Salisbury för snart ett år sedan, är relationerna mellan Storbritannien och Ryssland på en arktisk frysnivå. Det kan nu komma att påverka public service bolaget BBC:s möjligheter att rapportera från Ryssland. Roskomnadzor är en statlig myndighet i Ryssland som övervakar allt från teleförbindelser till masskommunikation, men är nog mest känd för sitt censur-arbete, och då främst listan på olika webbplatser som blockeras i Ryssland. Detta Roskomnadzor undersöker just nu om BBC:s verksamhet i Ryssland brutit mot ryska lagar. Man hävdade för några veckor sedan att BBC spridit idéer från en terroristgrupp. Nu i veckan sa man att BBC gjort sig skyldiga till "vissa överträdelser", men inte exakt vad. BBC förnekar att man brutit mot rysk lag. Detta är ett svar på något som hände i Storbritannien innan jul. I december gjorde Ofcom, en myndighet som kontrollerar olika former av kommunikation, bland annat om Radio och TV och rapporterar opartiskt och sakligt, under sex veckor en undersökning av tio program i den ryska statskontrollerade tv-kanalen Russia Today som sänder på engelska. Ofcom fällde sju av programmen för att de inte levde upp till kraven på opartiskhet. Konsekvenserna kan bli allt från att Russia Today i Storbritannien ska läsa upp en rättelse, till att de inte får sända mer. Russia Today håller inte med och försöker nu få beslutet prövat i domstol. Vad som är möjligt att säga i radio och TV regleras i många länder, som till exempel med krav på opartiskhet. Det finns också juridiska begränsningar, som till exempel förtal. Men det här handlar i grunden om yttrandefrihet för press som jobbar i Ryssland, för där är yttrandefriheten begränsad. En stor del av det offentliga rummet domineras av statskontrollerade medier. Och just det är en av de stora skillnaderna mellan Russia Today och BBC. Den ena är ett statligt kontrollerat medieföretag, medan BBC har som uppgift att vara oberoende. SR 190203.

Ryssland satsar stort på militärövningar. Ryssland har genomfört allt mer omfattande militärövningar de senaste tio åren. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Enligt rapporten har mililtärövningarna dessutom ändrat karaktär med åren – från att tidigare vara mer inriktade på att hantera mindre konflikter - till att på senare tid öva mer på storskaliga krig. FOI har utgått från öppet material från det ryska försvarsministeriet som gäller övningar mellan 2009 och 2017. SR 190205.

Danskt Jehovas vittne döms till fängelse i Ryssland. Den danska mannen har dömts till sex års fängelse för religiös extremism i Ryssland, enligt människorättsorganisationen Amnesty i Danmark. Mannen greps under en bibelläsning i staden Orjol och har suttit frihetsberövad sedan maj 2017. Samma år stämplade landet Jehovas vittnen som ett extremistiskt samfund och verksamheten förbjöds. Människorättsorganisationer har rapporterat att den ryska staten står för en omfattande förföljelse av anhängare till rörelsen, med många gripanden och polisräder. SR 190206.

Nya lagar begränsar snart yttrandefriheten i Ryssland ytterligare: "En ryggsäck som tynger medierna". I det ryska parlamentets underhus, Duman, slog man ihop fyra lagförslag till ett paket som redan har godkänts i första behandling. Lagarna gäller nya begränsningar av yttrandefriheten och väntas bli godkända redan inom februari. Om lagförslaget går igenom kommer det att innebära att dryga böter kan dömas ut för medier som publicerar falska nyheter. Också enskilda personer kan bötfällas, till exempel för att ha gett spridning åt falska nyheter på sociala medier. Dessutom kommer det att innebära ytterligare skärpta regler för webbsajter, som kan blockeras av övervakningsmyndigheten Roskomnadzor. Redan tidigare har hundratals tusen sajter blockerats. Artjom Kozljok som är ordförande för medborgarorganisationen Roskomsvoboda ser risker. "Det här blir ytterligare en ryggsäck som tynger medierna och den drabbar särskilt dem som hittills har vågat publicera material som är kritiskt mot makthavarna." Roskomsvoboda arbetar mot censur på internet och kan, tillsammans med andra liknande organisationer, ge utlåtanden om lagförslag. Enligt Kozljok leder deras synpunkter sällan till någon förändring. Han tror inte att tillämpningen av lagen blir rättvis. "Vissa medier och privatpersoner kommer att drabbas medan andra går fria." Roskomnadzor kan efter eget övervägande med stöd av lagen välja att ge en varning eller att blockera en internetsida. De kan också välja att inte reagera. Även om till exempel de stora, federala tv-kanalerna inte alltid sprider sanningsenlig information, kommer de att gå fria, bedömer Kosljok. Lagförslaget kommer antagligen att få små förändringar innan det inom kort kommer upp i andra behandling. Det är emellertid klart att det godkänns, om president Vladimir Putin ger grönt ljus. De små partierna, Vladimir Zjirinovskijs LDPR och Kommunistpartiet, har uttryckt kraftig kritik mot lagförslaget, men Putins stödparti Enade Ryssland stöder det. yle 190206.

Patienter misstänks ha fått HIV-smittat blod i Kina. En blodprodukt som misstänks vara HIV-smittad har getts till patienter i Kina. Det rör sig om över 12 000 flaskor av ett blodplasmapreparat från en av landets största tillverkare. Ett stort parti blodplasmapreparat från Shanghaiföretaget Xinxing som skulle hjälpa patienter med svagt immunförsvar kan i stället ha spridit HIV-smitta. Patienter som redan fått preparatet har satts under övervakning och Kinas högsta hälsomyndighet har beordrat alla sjukhus att eliminera över 12 000 flaskor av den leverans som i tester visade sig innehålla antikroppar mot den allvarliga sjukdomen, vilket tyder på att smittat blod kan ha använts i produktionen. Varningen utfärdades på den kinesiska nyårsdagen. Senare rapporter har betonat att tester på andra partier av produkten har indikerat att det inte fanns någon smitta där. Men plasmaincidenten väcker minnen av 90-talets dåligt övervakade blodgivarprogram som gjorde hela byar till så kallade aidsbyar. Rapporterna om den HIV-positiva blodplasman triggar igång en rädsla som finns hos kinesiska konsumenter trots att politikerna och myndigheterna de senaste åren har försökt att ta krafttag för att öka säkerheten. Standarden på produkter som säjs på den kinesiska marknaden har förbättrats märkbart. Ändå finns oron kvar. Särskilt när det gäller mat och medicin för barn är allmänhetens förtroende lågt för de inhemska tillverkarna. 2008 avslöjades en storskalig handel med mjölkpulver för spädbarn utblandat med melamin och så sent som 2016 avslöjades att tusentals barn fått vaccin som var för gammalt eller hade lagrats i fel temperatur. Särskilt efter att det sociala mediet Wechat kommit i var mans hand sprids både rykten och fakta om farliga produkter mycket snabbt i Kina, och bland medelklassfamiljer som har råd är det vanligt att köpa utländska produkter och att privatimportera både barnmat och mediciner. För kinesiska medicinföretag inleds alltså det traditionella nyåret med att på nytt försöka bygga upp förtroendet för inhemska produkter. SR 190208.

Salisburyfallet växer - tredje man misstänkt. Enligt nya uppgifter misstänks en tredje person vara inblandad i mordförsöket på en rysk dubbelagent i Salisbury förra året. Det är den undersökande journalistgruppen Bellingcat som de senaste månaderna grävt vidare i den tredje utpekade mannens förflutna. Precis som de övriga två misstänkta är han verksam inom den militära ryska underättelsetjänsten GRU och ska ha befunnit sig i Storbritannien i samband med att Sergei Skripal och hans dotter utsattes för ett mordförsök med nervgift i staden Salisbury i södra England i mars i fjol. Det var den ryska tidningen Fontanka som var först med att peka ut den tredje misstänkte mannen, uppgifter som Bellingcat nu gått vidare med. Enligt Bellingcat ska mannen sedan 2010 ha rest mycket i Europa, Asien och Mellanöstern under sitt påhittade agentnamn. Det är framför allt två resor till Bulgarien i april 2015 som sticker ut. Den utpekade mannen stannade bara några dagar i april men under hans vistelse blev en bulgarisk vapentillverkare, som ska ha sålt utrustning till bland annat Ukraina och Nato, förgiftad. Vapentillverkaren överlevde dådet men blev sjuk igen en månad senare då den utpekade ryske agenten på nytt var på ett kort besök i Bulgarien. Det gick aldrig att klarlägga på vilket sätt han blivit förgiftad och polisutredningen gav inga resultat, men enligt Bellingcat finns det stora likheter med mordförsöket i Salisbury. Den brittiska polisen har tidigare pekat ut två ryska agenter som skyldiga till mordförsöket i Salisbury men vill inte kommentera detaljerna till den tredje mannen. Den ryska regeringen förnekar all inblandning i något av mordförsöken och anser att det är brittisk propaganda som håller liv i den här historien. SR 190208.

Källor: EU har enats om ryska gasledningen. EU har kommit fram till en gemensam hållning till Nord Stream 2. Gasledningen genom Östersjön är kontroversiell eftersom den kan beröva Ukraina på livsviktiga inkomster som transitland för rysk gas, och den har också kritiserats för att öka EU:s beroende av Ryssland. EU har varit kluvet till projektet men nu uppger flera diplomatkällor att en kompromiss som gör det svårare och dyrare att bygga ledningen, men som tillåter den, antagits idag. SR 190208.

Nato ger Ryssland sex månader för nedrustning. På Natos möte blir en av punkterna hur man ska anpassa sig till en värld med fler ryska kärnvapenmissiler. I morgon möts Natos försvarsministrar och en av punkterna på dagordningen handlar om Ryssland och kärnvapennedrustning. Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har Ryssland ett halvår på sig att uppfylla avtalet om nedrustning av kärnvapen. Inför mötet med försvarsministrarna inom Nato som börjar imorgon, där även Sveriges Peter Hultqvist ska delta, sa Jens Stoltenberg att de ska diskutera vilka steg de ska ta för att möta en värld med fler ryska missiler. Missiler som utgör ett hot mot Europa. "Kärnvapenmissillerna är mobila, är svåra att upptäcka och de kan nå europeiska städer," säger Jens Stoltenberg. Natochefen pekade också ensidigt ut Ryssland som ansvarig för att nedrustningsavtalet INF nu hänger löst, sedan först USA sagt sig vilja lämna avtalet och Ryssland svarat med samma besked. Ryssland har enligt Stoltenberg sex månader på sig att uppfylla avtalet som kom till under kalla kriget och syftar till att begränsa medeldistansrobotar. Att Ryssland skulle backa bedöms inte som troligt och Nato förbereder åtgärder för att, som Stoltenberg sa, anpassa sig till en ny värld utan nedrustningsavtal. Vilka de åtgärderna skulle vara ville han inte gå närmare in på men han vill inte se någon ny kapprustning och inga nya kärnvapen i Europa. "Vi planerar inte några nya markbaserade kärnvapen i Europa." SR 190212.

Norge lade fram karta över ryska gps-störningar. "Fantasifullt," säger Sergej Lavrov. Den norska militära underrättelsetjänsten har lagt fram en karta över hur Ryssland har stört gps-system i Norden, inklusive Finland. Kartan visar hur Ryssland störde gps-system under Natos militärövning Triden Juncture i höstas. Det var chefen för Norges militära underrättelsetjänst, generallöjtnant Morten Haga Lunde, som lade fram kartan över störningarna i fjol. Även gps-system i finska Lappland drabbades, vilket Finland har bekräftat. Lunde säger att Ryssland placerade ut apparatur för elektronisk krigföring i medlet av oktober på flygbasen Luostari i Petsamo, som ligger endast 16 kilometer från den norska gränsen och mindre än 100 kilometer från den finska gränsen. "De följande dagarna registrerade vi korta, sporadiska stunder av störningar, som sannolikt var knutna till rysk övningsaktivitet," säger Lunde. Lunde tillade att apparaturen för elektronisk krigföring flyttades till en högre plats i terrängen då militärövningen började. Då förstärktes de ryska störningarna, enligt spionchefen. "Vår bedömning är att aktiviteten var direkt relaterad till övningen och att det sannolikt utfördes för att påverka norska bundsförvanters bruk av luftrum under övningen," säger generallöjtnant Lunde. Störningarna påverkade stora delar luftrummet i Finnmarken där civilflygplan tappade sina gps-signaler. Finska myndigheter varnade också piloter för gps-störningar under övningen som slutade den 7 november. Samtidigt upphörde även gps-störningarna, säger Lunde. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov avfärdade ändå anklagelserna i ironiska tongångar då han på tisdagen träffade utrikesminister Timo Soini i Moskva. Lavrov sade att Ryssland inte har utrett frågan eftersom fantasifulla saker inte kan utredas. "Det här är en trend som Storbritanniens premiärminister Theresa May började med och som en del av Rysslands grannländer har gått med i," sade Lavrov. "Vi är redo att utreda fakta, men om sådan inte finns så kan frågan inte diskuteras på allvar." yle 190212.

Nytt EU-beslut banar väg för Nord Stream 2. I natt nådde EU enighet kring gasregler som kommer bana vägen för kontroversiella Nord Stream 2. Efter nattliga förhandlingar mellan EU-parlamentet, EU-länderna och Kommissionen nåddes en uppgörelse om nya gasregler inom EU som säger att alla bolag som levererar gas till ett medlemsland ska följa principerna i unionens energilagstiftning. Därmed kan det sista hindret vara undanröjt för den kontroversiella gasledningen Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland - en ledning som delvis ska gå genom svensk ekonomisk zon, vilket kan fördubbla kapaciteten av gasleveranser från Ryssland till Europa. Ledningen är dock omtvistad och kritiker har menat att det kommer göra EU mer energiberoende av Ryssland i en tid där landets ledning använt just leveranser av gas och olja som politiskt påtryckningsmedel. SR 190213.

Ryska staten vill underlätta för nätcensur. I Ryssland finns nu ett lagförslag i parlamentet, Duman, som om det blir lag, kan ge ännu större möjligheter för ryska myndigheter att kontrollera och censurera det som ryssar läser och knappar fram på sina mobiler och dator-skärmar. Enkelt uttryckt, internet är ett komplicerat system av hopkopplade digitala nätverk som vägar för information. Längs med de här digitala vägarna reser allt från enkla beställningar av tågbiljetter till känsliga meddelanden mellan folk som vill prata ostört. Det finns viktiga vägkorsningar - noder - i det här systemet där det är lättare att avlyssna och övervaka. Det är de här mycket fysiska platserna som informationen reser igenom, som Ryssland vill ha innanför sina gränser. Då hävdas det både gå att dra ur kontakten utan att det ryska nätet faller och att det då blir lättare att censurera och blockera information som den ryska staten inte vill att ryssarna ska ha. Lagförslaget som nu diskuteras handlar bland annat om att internettrafiken ska gå genom sådana här ryska "noder", att det ska utföras "övningar" så att man vet att den ryska delen av internet kan fungera utan kontakt med omvärlden och att det ska installeras utrustning som kan övervaka och blockera information. Ett system för vilka webbsidor som ska blockeras och vilka organisationer som anses oönskade, det finns redan, detta gör det bara lättare att stänga ner dem så att den intresserade ryska medborgaren får svårare att läsa. Kritiker tycker att lagen är otydlig, att den syftar till att begränsa yttrandefriheten, att det kommer att kosta enorma summor pengar och att det blir långsammare att betala räkningarna på den ryska webben. Det här är bara första beslutet av flera i Duman innan det läggs fram för signatur hos president Putin. Men känslig lagstiftning, och som utökar statlig kontroll, brukar allmänt redan ha stöd från Kreml. Ur ett ryskt statligt perspektiv handlar detta om säkerhet för Ryssland. Att landet får kontroll över information som är viktig för att landet ska kunna fungera, även i en kris-eller krigs-situation. Men i ett land som Ryssland där institutionerna, som i den bästa av världar skulle kunna garantera en rättssäker kontroll av övervakning, är mycket svaga. Där tror kritiker att det här är lagar som ska användas för att bygga en digital "järnridå", en rysk variant av den kontroll av information som diktaturen Kina bedriver. SR 190213. yle 190211.

De kräver livstecken från försvunna släktingar i Kina. Människor ur den muslimska minoritetsgruppen uigurer kräver att få veta vad som hänt med anhöriga som skickats till kinesiska så kallade omskolningsläger. I sociala medier lägger de upp bilder på sina anhöriga som de kräver att få livstecken av, under hashtaggen #MeTooUyghur. "Min kusin, som jag har träffat flera gånger, har vi inte hört av på två år. Vi har inte kontakt med någon ur min släkt, de är väldigt instängda och det är svårt att få någon information överhuvudtaget," säger 18-åriga Hadicha Ahmet, som är uigur och bor i Sverige. Det som utlöste hashtaggen var en video som Kina publicerade på en popuplär uigurisk sångare, som Turkiet har anklagat Kina för att ha dödat i ett kinesiskt fängelse. Hadicha Ahmet vill att hashtaggen ska få kinesiska myndigheter att lägga upp bilder på deras släktingar, vare sig de lever eller inte. "Om de skulle ha gått bort vill vi åtminstone ha deras kroppar," säger hon. SR 190214.

Pågår diskussioner, Nya sanktioner kan införas mot Ryssland. Både I USA och EU diskuteras nya ekonomiska sanktioner mot Ryssland, något som skulle slå hårt mot den ryska ekonomin. Det finns tecken på att EU och USA kommer införa någon form av gemensamma sanktioner mot Ryssland under våren. Bland annat Financial Times uppger att flera källor säger till tidningen satt samtalen pågår just nu. De nya sanktionerna ska i så fall vara ett direkt svar på att Ryssland i november blockerade Kertj-sundet vid det av Ryssland annekterade Krim. De 24 ukrainska sjömän som greps sitter fortfarande fängslade i Ryssland. Enligt Financial Times källor ska sanktionerna i så fall riktas mot just de individer och ryska företag som på något sätt går att koppla till det som hände i Kertj-sundet. I går presenterades ett ny-gammalt förslag om sanktioner i den amerikanska kongressen. Det kallas ungefär för "Försvara amerikansk säkerhet mot aggressioner från Kreml”. Bakom står en grupp senatorer från både Demokraterna och Republikanerna som vill ha hårdare tag mot Ryssland. De amerikanska senatorernas förslag har lagts fram förut och då misslyckats ta sig genom, men bedömare anser att det nu kan finnas en större vilja i den amerikanska kongressen att vara tuff mot Ryssland. Deras förslag innehåller bland annat sanktioner mot ryska banker som skulle kunna kopplas till inblandning i val utomlands, enskilda individer kopplade till den ryska presidenten, en kartläggning av vad Vladimir Putin själv har för ar, rysk cyberverksamhet. Men kanske allra tuffast skulle vara sanktioner som riktas mot rysk olja- och gasindustri. Just det, eller blott att det samtalas om det, slår hårt mot rysk ekonomi eftersom en stor del av de skatteintäkter som finansierar det mesta i landet kommer just från den dominerande kassakon gas och olja. Skulle USA, eller för den delen EU och USA tillsammans, ge sig på oljeföretagen här skulle det på sikt påverka de flesta ryssars liv, trots att Ryssland har mycket pengar på banken för att klara kriser. Även europeiska och amerikanska oljebolag väntas vara mycket kritiska mot sanktioner av den arten eftersom det finns korsägande och samarbeten SR 190214.

UD: Svenska ambassadören gjorde fel. Det var fel av den svenska Peking-ambassadören Anna Lindstedt att hålla hemliga möten i Stockholm angående den i Kina fängslade regimkritikern Gui Minhai, det säger UD:s presschef till Ekot. "Det är ett felaktigt agerande, men man måste också utreda och prata med den ambassadören som det berör, för att kunna komma vidare. Och det pågår en utredning just nu," säger UD:s kansliråd Patric Nilsson. I går berättade den svenske medborgaren Gui Minhais dotter Angela Gui, i Svt och på sin blogg, att Sveriges Peking-ambassadör Anna Lindstedt tog initiativ till och deltog i de hemliga förhandlingar som hållits i Stockholm under januari. Mötena hölls enligt Gui den 24-25 januari och förutom Lindstedt deltog två affärsmän och svenska Kinaspecialister. Men UD visste inget, uppger myndigheten. Angela Gui vill inte medverka i Ekot i dag men skriver på bloggen att diktaturens mellanhänder försökte pressa henne att sluta prata om den regimkritiske fadern i utbyte mot ett framtida frisläppande, något ambassadör Lindstedt enligt Gui accepterade. De kinesiska förhandlarna ska ha pendlat mellan smicker och hot, men ambassadören ska ha talat om att Kina är beredda att straffa Sverige för uppståndelse i ärendet och att detta är den bästa lösningen. "När jag påpekade att affärsmannen försökte manipulera mig sade ambassadör Lindstedt att hon beklagar att jag känner så", skriver Gui i det långa blogginlägg som väckt internationell uppmärksamhet. Ekot har utan framgång sökt Anna Lindstedt. Utrikesminister Margot Wallström avböjer via sin presstjänst att kommentera, men hennes pressekreterare säger att regeringen tar frågan "på största allvar". Den kinesiska ambassaden förnekade på sin hemsida för en vecka sedan all inblandning i mötena. Samtidigt säger en tjänsteman på ambassaden till Ekot att man har full respekt för ambassadör Lindstedt. Utrikesdepartementet säger att man nu har kontakt med både utrikesminister Wallström och Angela Gui angående utredningen. "När vi tillsätter en tillförordnad chef för myndigheten, alltså ambassaden i det här fallet, och tillsätter en utredning, då är det klart att det är allvarligt," säger Patric Nilsson på UD. Anna Lindstedt är en erfaren diplomat som har en tung post på UD, hon har enligt Angela Gui har bedömt att det inte är effektivt att gå via Utrikesdepartementet, vad säger det om hur effektiva UD har varit när det gäller att få Gui Minhai fri? "När det gäller den svenska regeringens engagemang och syfte att Gui Minhai ska släppas fri ska det inte finnas några tvivel om att vi arbetar med full kraft från vår sida. Sedan när man ska diskutera ambassadörens agerande ligger det inom ramen för den utredning som pågår så jag vill inte förekomma det." Bland annat Moderaterna och Vänsterpartiet har reagerat på avslöjandet och menar att de hemliga mötena är mycket allvarliga. Den 17 januari meddelade regeringen att Anna Lindstedt blir ny Agenda 2030-ambassadör, med tillträde i mars. SR 190214.
Säpo utreder Kina-ambassadörens hemliga möte. Efter det uppmärksammade mötet mellan kinesiska representanter och den fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui inleder nu Säpo en förundersökning om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt. Säpo vill däremot inte säga om det gäller en förundersökning mot ambassadören Anna Lindstedt, som var med vid mötet och nu också utreds internt av utrikesdepartementet. "Det har inletts en förundersökning angående misstankar om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt. Det här är en förundersökning som leds av en åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål. Jag kan inte gå in på fler uppgifter, det råder förundersökningssekretess," säger Sofia Hellqvist, pressekreterare på Säpo. Angela Guis berättelse får stöd av författaren och debattören Kurdo Baksi. Han deltog vid delar av förhandlingarna i Stockholm 24-25 januari, vilka ska ha genomförts utan UD:s vetskap. "Jag var med henne (Angela Gui, Ekots anmärkning) i 30 timmar, allt stämmer och jag är ett vittne till detta," säger han. Angela Gui har avböjt medverkan i Ekot men bloggade i går om att mötena initierades av Sveriges Pekingambassadör Anna Lindstedt, som gick i god för de kinesiska mellanhänderna - två icke namngivna affärsmän - och ska ha sagt sig acceptera deras erbjudande: tystnad om fallet i utbyte mot framtida frihet för regimkritikern. Kurdo Baksi vittnar likt Angela Gui om försök att manipulera dem båda till tystnad i utbyte mot de diffusa löftena. "Jag var totalt överrumplad, jag visste inte vad jag skulle säga eller göra. Första kvällen bjöd de mycket på alkohol, på Sheraton och en restaurang, för att jag skulle komma av mig och säga saker jag inte ville säga." Ekot har förgäves sökt Anna Lindstedt och utrikesminister Margot Wallström. I stället uttalar sig enbart UD:s presschef Patric Nilsson. "Det är ett felaktigt agerande men man måste också utreda och prata med den ambassadören som det berör." Moderaterna har efterfrågat klarhet i UD:s agerande och Vänsterpartiet har krävt ambassadören avskedas. Starkt kritisk är också Kinaforskaren vid Göteborgs universitet Marie Carlsson. "Jag måste säga, jag tycker det verkar väldigt naivt, det verkar väldigt okunnigt om Kina och det kinesiska politiska systemet. Jag tycker det verkar direkt oansvarigt att en enskild ambassadör på egen hand utsätter en svensk medborgare för den här typen av risktagande," säger hon. Kinas ambassad förnekar inblandning i de hemliga mötena. "Angela Gui mår dåligt av mötet och det svikna förtroendet för Sveriges utrikesförvaltning," menar Kurdo Baksi. "Det har påverkat henne väldigt negativt, man förstår ju att en 24-åring inte klarar av en sådan påtryckningsoperation." Förläggaren Gui Minhai försvann i Hongkong den 17 oktober 2015 och dök senare upp i kinesisk fångenskap. Han gav ut regimkritisk skvallerlitteratur bland annat med detaljer om högt uppsatta kinesiska ledares privatliv. SR 190214.
Wallström upprörd över ambassadörens möte. Utrikesminister Margot Wallström kommenterade idag för första gången fallet med Sveriges Kinaambassadör som bjudit in till eget möte om den fängslade svenske bokförläggaren Gui Minhai. Margot Wallström hävdar att hon inte känt till mötet. "Det är självklart att vi är mycket upprörda över det som har hänt. Vi ser mycket allvarligt på händelserna och den här uppkomna situationen," säger hon. Säpo inledde igår en förundersökning med brottsrubriceringen egenmäktigt förfarande vid förhandling med främmande makt efter uppgifterna om att ambassadör Anna Lindstedt bjudit in till ett hemligt möte i Stockholm med kinesiska affärsmän och den fängslade Gui Minhais dotter, Angela Gui. På grund av förundersökningen så menar utrikesminister Margot Wallström att hon är förhindrad att kommentera något i detalj. "Jag vill upprepa att vi inte hade någon som helst information i förväg om de här händelserna," säger hon. SR 190215.

30 år sedan Sovjet lämnade Afghanistan. Idag är det 30 år sedan Sovjetunionen drog sig ur Afghanistan, efter tio år av krig med hundratusentals döda. Både unga och gamla elever samlades på Fakulteten för studier om Afrika och Asien på Moskvas statliga universitet. Och det sjöngs. "Afghanistan lever i mitt hjärta, sjunger en ung elev på skolan." På en liten videoskärm bredvid den unga sångaren, visas bilder på sovjetiska soldater och pansarfordon på väg ut ur Afghanistan över en bro. Frun till en av de militärtolkar som dog i Afghanistan håller ett tal. En av de som tjänstgjorde där heter Boris Savodjan. Han vara där som tolk, journalist och diplomat i åtta år och han minns kriget som ett enda stort misstag. "Jag tycker att trupperna aldrig skulle ha skickats dit, det var ett beslut utan grund att stå på, känslomässigt. Och gjordes i stor brådska," säger han. Under det tio år långa kriget i Afghanistan, dog upp emot 15 000 sovjetiska soldater. Hur många afghaner som dog är svårare att beräkna, med det finns uppskattningar på att upp emot 1,5 miljoner afghaner dog. Även om kriget nämns från politiskt håll som ett minne att vårda, är det inte en del av projektet att retoriskt bygga bilden av den stora nationen Ryssland. Kriget i Afghanistan är i dagens Ryssland inte något man pratar mycket om. Det finns många olika åsikter, men det är fortfarande svåra minnen som veteraner och familjer, över hela Ryssland bär på, fast mer för sig själva. Ilja, som pluggar på universitetet, säger att det inte är något man pratar om, han har sett om det själv på film. Men det vore kanske bra. "Vi borde prata om det och minnas, så att de misstag som gjordes inte ska återupprepas," säger han. SR190215.

Första rättsprocessen mot förbjuden organisation. Aktivisten Anastasia Shevchenko riskerar fängelsestraff för att ha brutit mot lagen som förbjuder organisationer som uppfattas utgöra ett hot mot nationell säkerhet, så kallade "oönskade organisationer". I Ryssland finns en lag sedan några år som gör det möjligt att förbjuda organisationer. De betecknas som "oönskade", som ett hot mot nationell säkerhet. Just nu pågår i Ryssland den första rättsprocessen mot en aktivist för, som ryska myndigheter påstår, ha varit aktiv i en sådan. "Frige Nastya Shevchenko", ropar demonstranter i Moskva som protesterade mot att aktivisten Anastasia Shevchenko satts i husarrest. "Jag kom hit för att försvara de här barnen som går här och mina egna barn. Vårt land har förvandlats till batonger och grymhet," det sa Tatjana Kulagina. På det ryska justitiedepartementets hemsida finns en lista på 15 olika organisationer som är "oönskade" i Ryssland, de flesta jobbar med att på olika sätt främja demokratisk utveckling och flera är på olika sätt kopplade till USA. Från ryskt håll infördes lagen för att kunna förbjuda organisationer som bland annat anses hota nationell säkerhet eller försvaret av landet. Beslut om vem som hamnar på listan tas av den ryska riksåklagaren. Om en människa trots denna lista ändå anses vara aktiv i en av organisationerna kan det först bli fråga böter. Om hen sedan envisas kan det bli rättegång. Om hen till slut döms kan det bli fängelsestraff. Det här riskerar nu Anastasia Shevchenko som greps i slutet av januari och nu sitter i husarrest i staden Rostov-na-Donu. Hemmen hos åtta andra människor, i Rostov-na-Donu och andra städer, söktes igenom. Telefoner och datorer beslagtogs och flera av dem förhördes. Anastasia Shevchenko är aktiv i en demokrati-rörelse som ryska myndigheter påstår är kopplade till en organisation grundad av den i exil boende, före detta oljemiljardären Michail Chodorkovskij. Det förnekas bestämt av Shevchenko. Lagen som nu ska användas i en rättegång mot henne har kritiserats av människorättsorganisationer eftersom den bryter mot både yttrandefriheten och den fria rätten att organisera sig. SR 190216.

Kontroverser stoppar inte rysk gasledning. Trots kritiken har den ryska gasledningen nu kommit halvvägs genom Östersjön. De politiska kontroverserna och EU:s förslag till ny gasriktlinje påverkar inte det pågående bygget av gasledningen Nord Stream 2, enligt en talesperson för projektet. "Den senaste utvecklingen har ingen betydelse för bygget av gasledningen. Vi har de nödvändiga tillstånden," säger Jens Müller vid Nord Stream 2-projektet. Det omstridda projektet förbinder världens största naturgasproducent, Ryssland, med världens största gasimportör, Tyskland. Det möter stark kritik inom EU från dem som hävdar att energiberoendet av Ryssland blir för stort. Från USA kommer hot om sanktioner mot företag som medverkar i projektet. Enligt Jens Müller handlar det inte om beroende utan om konkurrenskraft. "Tyskland har en rad leverantörer att välja mellan. Att 40 procent av gasbehovet importeras från Ryssland visar att det inte handlar om beroende utan om valet av det mest konkurrenskraftiga alternativet." Hälften av den drygt 1 200 km långa ledningen ligger nu på plats i Östersjön. I den tyska hamnstaden Lubmin pågår bygget av anläggningen där rören kommer i land. I slutet av året ska ledningen tas i bruk. Förslaget till ny gasriktlinje föreskriver bland annat att det måste vara olika företag som äger ledningarna och som säljer gasen. I dag är det ett och samma, ryska Gazprom. Lagförslaget måste fortfarande godkännas av EU-parlamentet, där det finns ett utbrett motstånd. Innan det är klart vill Nord Stream 2 inte kommentera vilka eventuella följder det kan få. Men Jens Müller ser inte att det hotar projektet. "Vi förlitar oss på det rättsliga ramverket," säger han, det vill säga tillstånden från de berörda länderna där kompetenta myndigheter bedömer enligt tekniska och miljökriterier och inte baserat på den politiska debatten. SR190219.

Sajten blockerad i Ryssland - tidningen vill gå till domstol. Nyhetssajten Barents Observer har nu blockerats i Ryssland. Den norska sajten skriver själv att man sett att den ryska trafiken till sajten minskade rejält på tisdagen. Redaktören Thomas Nilsen säger också till P4 Norrbotten att man fått rapporter från bland annat läsare i Murmansk som inte kan komma åt sidan. "Vi tycker det är väldigt oroväckande att en liten, fri och oberoende tidning långt uppe i norr inte kan publicera helt normala artiklar. Det är ett led i ryska myndigheters försök att censurera internet och den fria pressen," säger Nilsen. Bakgrunden är en artikel om en homosexuell man i Norrbotten, som ursprungligen publicerades i Arjeplogsnytt, och som har retat upp de ryska myndigheterna. När artikeln återgavs av Barents Observer på ryska hävdade de ryska myndigheterna att innehållet strider mot rysk lag och krävde att artikeln skulle tas bort. Barents Observer har nu planer att ta saken till domstol. "Vi är oenig i Rysslands tolkning av lagen och vi har advokater i Ryssland som tittar på om vi kan ta det här till rysk rätt," säger Thomas Nilsen. SR 190220.

Ryssland är inte fiende med USA säger Vladimir Putin: "De kan ju räkna ut hur snabbt våra vapen kan nå dem". Ryssland är och ska vara en suverän stat. Ingen ska försöka diktera villkor för oss, började Putin utrikesdelen av sitt tal. USA:s sätt att förhålla sig till Ryssland är inte vänskapligt, säger Putin. "Ryssland är inte fiende med USA, alla våra åtgärder är svar på deras." "De kan ju räkna ut hur snabbt våra vapen kan nå dem" Vi ids inte knacka på en stängd dörr utan väntar på att de tar kontakt med oss, sa Putin också. Förhållandet med USA beror till stor del på vapenavtal och har försämrats också av att USA har lämnat avtalet om avskaffande av medeldistansrobotar. "Vi är tvungna, jag understryker vi är tvungna, att vidta likadana åtgärder som dem USA hotar oss med." Putin fortsätter med att räkna upp hur Ryssland fortsätter utveckla sin vapenarsenal. Det görs planenligt och utan störningar, sa han.
Vi ska föra statsförbundet med Vitryssland vidare, sa Putin. Putin betonar internationellt samarbete, och nämner Kina, Indien och Japan som viktiga partner. Putin delar ut uppdrag med tidsgränser till alla sektorer inom förvaltningen. Nu är tid för satsningar på hemlandet, är hans tydliga budskap.
Presidenten har nu talat i en timme utan att en enda gång klaga på hur utländska sanktioner försämrar läget i landet. Istället har han talat om hur bra det går och hur livet blir bättre när staten satsar mera på medborgarna. Under de första femtio minuterna av sitt tal lovade Putin mera pengar till nästan alla samhällsområden. Han räknar med ekonomisk tillväxt och säger att reservfonderna täcker alla statens skulder. yle 190220.
Kommentar: Dalande popularitet syntes i Putins tal - han lovade mycket och var som vanligt stor i orden mot omvärlden. Det var ingen hejd på allt gott som president Vladimir Putin lovade sitt folk då han i dag talade inför parlamentets båda kamrar. Det årliga talet om läget i landet handlade till största del om allt som nu ska förbättras inrikes. Utrikesdelen gick på rutin. Beträffande de internationella relationerna kom han inte med något nytt utan höll sig till det sedvanliga mönstret. Det betyder att han anklagade USA för att skada förhållandet mellan länderna. Det gör landet, enligt Putin, bland annat då det lämnade avtalet om medeldistansrobotar. Som vanligt sade Putin att han och Ryssland vill ha fredliga och vänskapliga relationer, medan USA tydligen inte vill det. Vladimir Putin upprepade åter en gång att Ryssland är en vapenmakt att räkna med. Han påpekade också att ingen ska tro sig kunna diktera villkor för hur Ryssland handlar. Putin betonade samarbetet österut, och nämnde Kina, Indien och Japan som positiva exempel på internationellt samarbete. Helt kort sade han också att statsunionen med Vitryssland förs vidare, utan att specificera hur. Det var intressant att notera att Putin inte talade om de västerländska sanktionerna och heller inte klagade på att de ställer till problem för Rysslands ekonomiska utveckling. Listan på inhemska förbättringar var lång och handlade om allt från sjukvård och pensioner till bostadslån, vägar och flygplatser. Allt ska bli bättre och folk ska bli rikare. Så kan man sammanfatta Putins tal. Han hävdade bland annat att Rysslands ekonomi har vuxit så kolossalt att det nu är möjligt att satsa på välfärden. Talet var väl avvägt av honom. Stödet för presidenten har rasat radikalt sedan i fjol. Nu var det läge att låta som en omtänksam landsfader som vill alla väl. yle 190220.

Amnesty: Hårdare lagar slår mot ideella organisationer. Betydelsen av lagarna blir mer synlig i länder som traditionellt har en historia kring människorättskränkningar, säger Ami Hedenborg. "Det är klart att det blir tydligare i länder som Ryssland, Kina och Egypten men sådana här restriktioner finns också i andra länder som traditionellt ses som öppna, till exempel USA, Storbritannien och Australien." I Ryssland kan ideella organisationer som tar emot ekonomiska bidrag från andra länder sen 2012 klassas som utländska agenter. "Regeringen har tillämpat den här lagen så strikt att även en organisation som stöttar människor med diabetes har fått kraftiga böter och har registrerats som en så kallad utländsk agent. Det här gjorde att organisationen tvingades stänga ner," säger Ami Hedenborg, presstalesperson på Amnesty International i Sverige. SR 190221.

Hundra Jehovas vittnen åtalas i Ryssland. Drygt 100 Jehovas vittnen i Ryssland står åtalade för att ha organiserat, finansierat eller deltagit i religiös verksamhet, skriver Forum 18. Samtidigt rapporteras att en grupp Jehovas vittnen har torterats. Totalt rör det sig om 116 personer som är under utredning för påstådd religiös aktivitet, skriver Forum 18. Majoriteten av dessa utreds för, som det heter, "upprepade aktiviteter". "Trots att Jehovas vittnen är pascifister utförs ingripandena ofta av tungt beväpnad kravallpolis, eller av trupper från nationalgardet”, skriver Forum 18 som är en skandinavisk kristen organisation som bevakar religionsfrihet i östländerna. Nu kommer också uppgifter om brutala metoder mot "minst sju" Jehovas vittnen i staden Surgut i Sibirien. "Männen kläddes av nakna, påsar tejpades fast över deras huvuden. Deras händer bands, de blev slagna på fingrarna, nacken och fötterna," berättar Jarrod Lopes, talesperson för Jehovas vittnen i New York, för The Moscow Times. Han berättar att vatten hälldes över männens huvuden och att de hotades med vapen. Allt i syfte att skrämma. Männen uppmanades att avslöja information om Jehovas vittnens verksamhet, ledarskap och liknande. Jaroslav Sivulskij vid Jehovas vittnens Europaorganisation kallar handlingen "ett desperat och förfärligt försök av ryska myndigheter att pressa fram bevis för påstådd kriminell verksamhet". Förföljelserna mot Jehovas vittnen i Ryssland är ett direkt resultat av Högsta domstolens beslut i april 2017 att förbjuda Jehovas vittnen. Den ryska staten pekar ut Jehovas vittnen som extremister och sedan dess har hundratals Jehovas vittnen flytt från landet. Totalt beräknas antalet vittnen vara cirka 175 000 i landet. Första gången Jehovas vittnen registrerades under rysk lag var 1991 efter att Sovjetunionen fallit. Jehovas vittnen har dock verkat i landet sedan slutet av 1800-talet. Dagen 190221.
Religionsfrihet på undantag i Ryssland. Förföljelsen av Jehovas vittnen är en påminnelse om att också kristna befinner sig i en utsatt situation. Till de mänskliga rättigheter som är satta på undantag i Putins Ryssland hör i högsta grad religionsfriheten. Situationen tycks successivt ha förvärrats och det finns all anledning att följa utvecklingen. De färska rapporterna om gripanden, tortyr och åtal handlar om Jehovas vittnen, vars verksamhet är förbjuden efter en dom i Högsta domstolen för två år sedan. Det betyder inte att andra religionsutövare går säkra. Tvärtom ökar trycket även på andra grupper som står utanför den ortodoxa kyrkan, som är inte bara accepterad utan gillad av de politiska makthavarna. För första gången har Open Doors i år tagit med Ryssland på listan över länder där kristna förföljs. Dagen 190221.

Förbud mot smarttelefoner för ryska soldater. Ryska soldater ska inte få använda smarta telefoner när de är i tjänst. Soldaternas bruk av sociala medier ses som ett hot mot säkerheten, och i snabb takt har en lag i ämnet stiftats. På tisdag hölls i ryska parlamentets underhus duman den tredje och sista omröstningen. Drygt 400 av de 450 ledamöterna stödde lagändringen. I lagen förbjuds militärpersonal - stamanställda, värnpliktiga och reservister - att använda telefoner med vilka man kan ta bilder, spela in filmer eller få tillgång till internet. Förbudet gäller smarta telefoner, smartklockor, surfplattor och laptops. Traditionella mobiltelefoner med ring- och sms-funktioner är däremot tillåtna. Och soldaterna får fortsättningsvis använda smarttelefoner utanför tjänsten. Lagen ska nu genomgå behandling i parlamentets överhus, innan den stadfästs av president Vladimir Putin. Under senare år har soldaters verksamhet på sociala medier entydigt visat på Rysslands militära engagemang i östra Ukraina och Syrien, trots officiella försäkringar från Kreml att det inte finns några ryska styrkor där. Sedan 2017 är det förbjudet för ryska soldater att dela med sig information på nätet, och även att ta selfies. Genom den nya lagändringen kan soldaterna inte heller meddela var exakt de befinner sig. yle 190221.

Putin Prepares for New Cold War with Tight Economic Policies. The Russian President has quietly built a financial fortress. Putin's quietly built a financial fortress that government officials and Kremlin advisers say will safeguard the economy from the escalating salvos they see coming, all while keeping the U.S. and its allies guessing about Russia’s military capabilities and intentions. The Moscow Times 190221.

I'm Ready for Another Cuban Missile Crisis If You Want One, Putin Tells U.S. President Vladimir Putin has said that Russia is militarily ready for a Cuban Missile-style crisis if the United States is foolish enough to want one and that his country currently has the edge when it comes to a first nuclear strike. The Cuban Missile Crisis erupted in 1962 when Moscow responded to a U.S. missile deployment in Turkey by sending ballistic missiles to Cuba, sparking a standoff that brought the world to the brink of nuclear war. Putin fleshed out his warning in detail for the first time, saying Russia could deploy hypersonic missiles on ships and submarines which could lurk outside U.S. territorial waters if Washington now moved to deploy intermediate-range nuclear weapons in Europe. "[We're talking about] naval delivery vehicles: submarines or surface ships. And we can put them, given the speed and range [of our missiles]... in neutral waters. Plus they are not stationary, they move and they will have to find them," Putin said, according to a Kremlin transcript. "You work it out. Mach nine [the speed of the missiles] and over 1,000 kilometers [their range]." "It [the calculation] would not be in their favor, at least as things stand today. That's for sure." said Putin. "They [the tensions] are not a reason to ratchet up confrontation to the levels of the Cuban Missile Crisis in the 1960s. In any case that's not what we want," said Putin. "If someone wants that, well OK they are welcome. I have set out today what that would mean. Let them count [the missile flight times]." The Moscow Times 190221.
Putin calls on US to calculate ‘range and speed’ of Russia’s advanced weapons. Russian President Vladimir Putin said on Wednesday that the United States should calculate the flight range and velocity of Russia’s cutting-edge weapons before making decisions that may pose threats to Russia. Delivering his annual address to the Federal Assembly, Putin said that "there are a lot of those in the ruling class of the United States, who are obsessed with the idea of their exclusiveness and superiority over the rest of the world." Tass 190220.

All laser systems Peresvet to enter duty in December 2019. Laser systems Peresvet and aviation complexes armed with hypersonic missiles Kinzhal have confirmed their unique parameters during experimental combat duty, Putin said. All laser systems Peresvet, currently in the experimental operation phase in the armed forces, will enter combat duty in December, Russian President Vladimir Putin told the Federal Assembly on Wednesday. "Laser systems Peresvet and aviation complexes armed with hypersonic missiles Kinzhal have confirmed their unique parameters during experimental combat duty. The personnel has obtained the experience of their operation. In December this year all Peresvet systems provided for the armed forces will enter combat duty," Putin said. Research and development is continuing for the cutting-edge weapon systems that were mentioned in last year’s message, he remarked. "The work is going on rhythmically, without disruptions and according to a plan. The system Avangard I’ve already mentioned has begun to be produced serially. This year the first strategic missile regiment will be armed with it, just as it was originally expected. The heavy inter-continental ballistic missile Sarmat of unprecedented power is undergoing a cycle of tests," Putin said. He promised that efforts would continue to expand the infrastructure for the MiG-31 planes armed with Kinzhal missiles. "The unlimited range cruise missile with a nuclear power plant Burevestnik is being tested successfully," Putin stated. Tass 190220.

Putin: Work on advanced Tsirkon hypersonic missile proceeding on schedule. The work on the advanced Tsirkon hypersonic missile capable of developing a speed of up to Mach 9 is proceeding successfully and will be completed on time, Russian President Vladimir Putin said during his annual Address to the Federal Assembly on Wednesday. "Today I consider it possible to officially inform you about yet another advanced weapon," the Russian leader said, reminding the audience that he had promised during his last year’s annual address to both houses of parliament to tell sequentially about new armaments. "So, now this relates to another promising weapon, the work on which is proceeding successfully and will undoubtedly be completed within the planned timeframe. Namely, I want to tell you about the Tsirkon hypersonic missile," the Russian leader told the Federal Assembly. As the Russian leader said, this missile is capable of developing a flight speed of about Mach 9 and its range capability may reach over 1,000 km. The missile can hit both naval and ground targets, he added. "The missile is set to be used from the seaborne carriers of serial-produced surface ships and submarines, including vessels that have been built and are under construction for Kalibr precision missile systems," the president explained, emphasizing that the placement of new armaments on combat duty would not be a costly effort. The Russian leader also said that seven new multirole submarines would be delivered to the Russian Navy two-three years ahead of the schedule established by the state armament program in order to protect Russia’s national interests and also that five blue-water surface ships will be laid down soon. Sixteen more warships of this class will enter service with the Russian Navy by 2027, the Russian leader said. Tass 190220.

Putin says no analogs (jämförbara) of Russian weapons will be developed in the world anytime soon. Russian President Vladimir Putin said that Russia will continue strengthening its defense potential, developing and upgrading the Armed Forces. There will be no analogs of Russian weapons in the world in the foreseeable future, Russian President Vladimir Putin said on Friday at the Grand Kremlin Palace ahead of the concert in celebration of the Defender of the Fatherland Day. "You know that we prioritize equipping our army with the most modern weapons, control and communication systems. Our prospective weapons do not have any analogs in the world, at least for now, and I think that they won't for a long time," Putin said. He added that this is the result of the state's systematic and targeted measures, as well as of the tireless work of scientists, constructors, defense industry. "Their unique achievements represent the basis for successful development of the army and the fleet in future decades, as well as for security and peace for Russia, for our successful and dynamic development," he noted. Tass 190222.

Russia to develop land-based Kalibr-M missile. The land-based variant of the Kalibr-M cruise missile is planned to be developed over the possible complete withdrawal of the United States from the Intermediate-Range Nuclear Forces (INF) Treaty, a source in the defense industry told TASS on Saturday. "Considering the possible complete withdrawal of the US from the INF Treaty, it is planned that the land-based variant of the ship-launched cruise missile Kalibr-M with maximum range of over 4.500 kilometers will be developed," the source said. Tass 190223.

Russia’s Black Market Totaled 20% of GDP in 2018. The size of Russia’s shadow economy was equal to 20 percent of the GDP last year, media reported Friday, citing the Rosfinmonitoring state financial watchdog. The watchdog recorded 20.7 trillion rubles ($315.9 billion) in undeclared imports and income taxes, as well as under-the-table salaries and other suspicious transactions, in 2018, the RBC news website reported. That amounts to a little under 20 percent of Russia’s 103.6 trillion ruble GDP, the news outlet said Friday. The value of the shadow economy rose slightly from 2017, when it was estimated at 18.9 trillion rubles. Meanwhile, in 2016, the shadow economy was estimated as having a value of 24.3 trillion rubles, or 28 percent of GDP, RBC said. The 20.7 trillion ruble shadow economy last year was bigger than the 18 trillion rubles allocated to total federal budget spending in 2019. Almost 15 million Russians worked off the books in 2018 with a total illicit payroll of around 11 trillion rubles, RBC cited the Rosfinmonitoring report as saying. The Moscow Times 190222.

Siberian Shamans Revive Ancient Camel-Burning Rite ‘to Help Russia’. A recent video showing Siberian shamans performing a sacrificial burning of camels “for the consolidation of Russia and its peoples” has outraged online users and drawn the prosecutors’ attention. Footage dated Feb. 1 showed shamans in the Irkutsk region dragging two-humped camels, lighting a bonfire and beating traditional tambourines in a circle. In the video, Russia’s deputy head shaman Artur Tsybikov is heard explaining that a total of five camels had been sacrificed. The controversial rite appeared online after a video published earlier this month showed a congregation of Russian witches casting spells in favor of President Vladimir Putin. The Moscow Times 190222.

Val i splittrat Moldavien. I Moldavien, som ligger mellan Ukraina och Rumänien, är det idag parlamentsval. Där står valet mellan partier som antingen är för närmre relationer med Europa eller Ryssland. Det finns två riktningar i Moldavien, som splittrar landet. Den ena vill närma sig Ryssland, medan den andra sidan vill fortsätta närma sig EU, som man har ett associeringsavtal med om att bygga närmre relationer. EU har dock avbrutit sitt ekonomiska stöd till Moldavien eftersom de anser att Moldavien styrs av en oligark. Det demokratiska systemet fungerar inte bra. Moldavien har som de flesta före detta sovjetiska länderna enorma problem med korruption och det mäktiga Demokratiska partiet styrs av en oligark, som kontrollerar det mesta av det politiska livet i Moldavien. Så att något skulle förändras är det få som tror att ett val ska leda till. Dessutom ett val vars kvaliteter redan diskuteras. På morgonen träffade vi hit-bussade väljare som köade utanför en vallokal. Människor som på ett organiserat vis som bussas in från okänd plats för att rösta. De vi såg gå in och ut ur en vallokal ville inte prata med oss, de var "rädda" som en kvinna uttryckte det. Landet är också i praktiken delat efter ett krig på 90-talet. I utbrytarregionen Transnistrien, bara några mil från Chisinau finns rysk trupp. SR 190224.

Ryskt flyg mycket nära svenskt signalspaningsplan. I början av veckan flög ett ryskt SU 27-plan mycket nära ett svenskt signalspaningsflygplan under en flygning över Östersjön. "Det är ett oacceptabelt uppträdande," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Incidenten inträffade i början av veckan i internationellt luftrum. Det ryska jaktplanet flög på ett avstånd av mindre än 20 meter från det svenska och försvarsmakten har rapporterat händelsen till regeringen. "Vi betraktar det som ett provocerande uppträdande och en mycket medveten handling i sammanganget. Den här typen av närgånget flygande har vi varit med om både hösten 2017 och våren 2018, så det inte fösta gången," säger Peter Hultqvist. Det svenska signalspaningsplanet var på normalt uppdrag i Östersjön och befann sig mellan Gotland och Baltikum när ett ryskt plan lyfte från Kaliningrad och flög i fatt det svenska planet, berättar överste Anders Persson. "Först passerade de framifrån och sedan kom de tillbaka och åkte ifatt och lade sig väldigt, väldigt nära, närmare än vad som brukar vara vanligt," säger Anders Persson. Sådana ryska "uppvaktningar" är inte helt ovanliga, enligt Anders Persson, men den här gången var det ryska jaktplanet ovanligt nära. "Man brukar inte närma sig med så hög fart som de gjorde framifrån och sedan svänga runt och sedan komma ifatt med överljudsfart." Rysslands försvarsministerium förnekar att det ryska planet utförde några farliga manövrar - och säger i ett uttalande att syftet var att identifiera det främmande planet. Men Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist ser allvarligt på händelsen. "Det är ett oacceptabelt uppträdande. Försvarsmakten betecknar det som en särskild händelse utöver det vanliga," säger försvarsministern. Kan man inte säga att det svenska planet flugit nära det ryska? "Nej, Vi har inte sökt oss till något annat flygplan utan flugit enligt en fastställd rutt. Det är viktigt att den här typen av incidenter kommer fram offentligt. Annars finns det risk att det kan leda till andra händelser som man inte vill vara med om, som kollisioner. Det är oerhört riskfyllt." Ekot har försökt att nå den ryska ambassaden utan framgång. SR 190222.
UD kallar upp Rysslands ambassadör efter flygincident över Östersjön. Rysslands ambassadör har kallats upp till UD och kommer under måndagen tas emot av chefen för UD:s enhet för europeisk säkerhetspolitik. "UD ser allvarligt på händelsen. Det ryska planet har agerat omdömeslöst och oprofessionellt på ett sätt som äventyrat flygsäkerheten. Händelsen har ägt rum över internationellt vatten. Det svenska planet var i sin fulla rätt att flyga i området," säger UD:s presskommunikatör Diana Qudhaib. Det var strax före lunch i tisdags som ett ryskt Su-27-stridsflygplan flög nära ett svenskt signalspaningsflygplan utanför den baltiska kusten. Det svenska flygplanet utförde ett av sina rutinuppdrag och flög över internationellt vatten och luftrum, uppgav Försvarsmakten. "Då blev det uppvaktat. Det kom en Su-27:a som vi bedömer som rysk incidentjakt. Det närmade sig med hög fart - överljudsfart - och mötte oss. Det svängde runt och efter ytterligare en passage så la den sig väldigt nära. Det var omkring 20 meter som du ser på bilderna," sa Anders Persson, flygstabschef i Uppsala i fredags. Det ryska jaktflygplanet tog den första närkontakten utanför den baltiska kusten, men ännu en kontakt togs längre söderut nära den ryska enklaven Kaliningrad i Östersjön. "Den första kontakten var utanför Baltikum. Sen följde den oss nedåt en bit och så släppte den oss," sa Anders Persson i fredags. Tidigare i år uppgav Försvarsmakten att tre ryska militärflygplan hade kränkt svenskt luftrum söder om Karlshamn den 19 januari. Ett ryskt signalspaningsflygplan av typen Il-20 hade gjort en flygning över Östersjön, eskorterat av två stridsflygplan av typen Su-27 Flanker. Söder om Karlshamn i Blekinge flög de ryska planen en kort stund in på svenskt territorium utan tillstånd, uppgav Försvarsmakten. Drygt en vecka senare hade UD ett möte med en tjänsteman från den ryska ambassaden med anledning av flygkränkningen i januari. svt 190224.
Russian version: Su-27 fighter jet intercepts Sweden's Gulfstream plane near Russian border. Russia's Su-27 fighter jet has intercepted Sweden's Gulfstream reconnaisance plane that was approaching Russian borders, the Russian Defense Ministry said on Friday. The defense ministry said that on February 19 Russian airspace control systems registered an aerial target approacing Russia's borders over the Baltic. A Su-27 fighter jet was sent to establish the origin of the target. "The crew of the Russian fighter jet approached the aerial object from a safe distance for visual identification and identified it as Sweden's Gulfstream reconnaisance plane," the defense ministry said. After the Swedish plane flew away from the Russian border, the Su-27 fighter jet returned to its base, the ministry added. Swedish Armed Forces said earlier that the Russian fighter jet came less than 20m close to the Swedish plane. Tass 190222.

Misstänkt valfusk i Moldavien. Bussar med 37 000 transnistrier körde till vallokalerna i Moldavien. Nu tros transnistrierna ha blivit betalda för att rösta. I vad som ser ut som ett organiserat försök att påverka valresultatet bussades tiotusentals medborgare till vallokalerna, människor som bor i utbrytarrepubliken Transnistrien. "De kommer hit för att rösta på partier som vill vinna, det är därför de tas hit. Om du frågar dem varför de är här eller vem som tog hit dem svarar de bara att de inte vet vem, att de togs hit för att rösta och att de inte vet varför," det säger Sergej som bor i byn Cosnita. Nere vid vallokalen i den annars lugna och tysta byn är det en enorm kö av människor. De kommer från bussar av allehanda slag och tidsåldrar som står parkerade i byn och som kör in med jämna mellanrum. Enligt valkommissionen bussades 37 000 transnistrier över till vallokalerna. De vill inte prata med journalister, men för Sveriges Radio berättar de om var de kom ifrån. Det förekommer även uppgifter från flera av dem att de har fått mellan 200 och 400 kronor i betalning för att åka på en dagstur att rösta, men från vem, det vet vi inte. Efter kriget i Moldavien i början på 90-talet bildades utbrytarrepubliken Transnistrien som ses som en del av Moldavien. Därför kan de, även om de alls inte bor på regeringskontrollerade områden, fortfarande rösta i moldaviska val. Men att så många kommit, och på ett så uppenbarligen välorganiserat vis, har inte hänt vid tidigare val. Valresultatet som blev klart på måndagsmorgonen visar att det moldaviska parlamentet blir delat mellan fyra partier. Två av dem är för närmare relationer till EU, ett av dem vill i stället ha närmre relationer med Ryssland, som också är kopplade till regimen i Transnistrien, där det finns rysk trupp. Men den demokratiska verkligheten i Moldavien är på ett korrupt vis mer pragmatisk än ett valresultat. Korruption och landets dominerande oligark Vlad Plahotniuc kommer troligen att vara mer avgörande för landets framtida färdväg, än ett demokratiskt val. Efter förra valet 2014, var hans demokratiska parti bara det fjärde största, men efter att ledamöter från andra partier strömhoppat, var de plötsligt största parti. SR 190225.

Säpo: Misstänkta agenten har träffat ryska officeren i två år. Den misstänkta agenten som greps på tisdagen har träffat den ryske underrättelseofficeren sedan 2017. "Och när man har träffats har man gjort vad man kunnat för att hemlighålla mötena," säger Daniel Stenling, chef för kontraspionaget på Säpo. En misstänkt agent greps under ett hemligt möte i Stockholm på tisdagen, och anhölls på onsdagen. Mannen misstänks ha lämnat ut hemlig information till en rysk underrättelseofficer. Men om underrättelseofficeren misstänks för att ha försökt värva fler agenter i Sverige vill Säkerhetspolisen inte svara på. Det var alltså på tisdagen som säkerhetspolis och polis slog till mot en hemligt möte mellan den misstänkta mannen och den ryska underrättelseofficeren. Underrättelseofficeren ska ha en diplomatisk befattning, och kunde därför inte gripas på grund av diplomatisk immunitet. Den misstänkta agent som han ska ha värvat uppges arbeta inom högteknologisk industri. Personens arbetsuppgifter är av intresse för främmande makts underrättelseverksamhet, enligt Säpo. Den misstänkta brottsligheten ska ha pågått sedan åtminstone 2017. "Vi har följt det här under ganska lång tid," säger Daniel Stenling på Säpo. SR 190227.
Misstänkt Rysslands-spion häktad. En 45-årig man häktas för att ha spionerat på Sverige för Rysslands räkning. Han har tidigare arbetat på Chalmers tekniska högskola. Mannen greps i centrala Stockholm. Enligt häktningsframställan ska brottet ha pågått sen den 1 januari 2017, till den 26 februari i år då han greps under ett hemligt möte med en rysk underrättelseofficer. Mannen är 45 år och svensk medborgare bosatt i Göteborg. Han har tidigare forskat vid Chalmers tekniska högskola. I dag har han i stället två företag, som bland annat sysslar med konsultverksamhet inom teknikbranschen. Mannen begärdes häktad på sannolika skäl misstänkt för olovlig underrättelseverksamhet. SR 190301.
Misstänkt ryss kvar i Sverige. Utrikesdepartementet har kallat upp den ryska ambassadören för att kräva att en rysk diplomat som misstänks för underrättelseverksamhet i Sverige ska lämna landet. Enligt DN:s uppgifter är den ryske mannen officer vid den ryska underrättelsetjänsten SVR men arbetar utåt som diplomat vid ryska ambassaden i Stockholm. SR 190313.

Ryssland slutar följa INF-avtalet. Rysslands president Vladimir Putin har nu skrivit under ett dekret som innebär att landet slutar följa INF-avtalet om nedrustning av kärnvapen – tills USA slutar bryta mot det. För drygt en månad sedan meddelade USA att man skulle lämna avtalet - som ingicks under Kalla kriget för att reglera ländernas användning av medeldistansrobotar. Därefter sade Ryssland att man skulle göra samma sak. Avtalet ingicks under Kalla kriget och syftar till att reglera parternas användning av medeldistansrobotar. Dekretet som Putin skrivit under är formulerat som så att Ryssland kommer att sluta följa avtalet tills USA slutar att bryta mot det. SR 190304.

Evangeliska alliansen: Ryssland bryter mot religionsfriheten. Ett brott mot religionsfriheten. Evangeliska alliansen kritiserar i skarpa ordalag den dom på sex års fängelse som en rysk domstol avkunnat mot ett Jehovas vittne. I förra månaden dömdes den danske medborgaren Dennis Christensen till sex års fängelse. Enligt domstolen i staden Orjol har Christensen gjort sig skyldig till att "organiserat extremistiska aktiviteter". Christensen, som är utbildad ingenjör, har bott i Ryssland i många år och är gift med en ryska, Irina, även hon ett Jehovas vittne. Han kom till Ryssland 1995 för att hjälpa till vid ett bygge för Jehovas vittnen, och blev kvar. Evangeliska alliansen uppmanar de ryska myndigheterna att respektera internationella mänskliga fri- och rättigheter och uttrycker oro för att religionsfriheten åsidosätts i Ryssland. Nyligen rapporterade religionsfrihetsorganisationen Forum 18 att drygt 100 Jehovas vittnen runt om i Ryssland står åtalade för att ha organiserat, finansierat eller deltagit i religiös verksamhet. Uppgifter har också kommit om att en grupp Jehovas vittnen har torterats. Dagen 190304.

Alarm bells in Washington as Russia and China TEAM UP for terrifying weapons system. Chinese military personnel are being trained to use Russia’s deadly S-400 Triumf missile system in another example of cooperation between the two superpowers which is likely to set alarm bells ringing in Washington. Chinese personnel will learn how to operate the state-of-the-art weaponry, according to Russian state news agency TASS. A military-diplomatic source said: "About 100 military servicemen from the People’s Liberation Army of China will undergo instruction at a Russian training centre in the operation and combat uses of the second regimental set of the S-400 system, to be provided to China in the second half of the year." China is the first foreign customer to purchase the S-400 Triumf system, with the contract covering two regimental sets. The first set was delivered last spring, and in December 2018, China successfully used the system at its proving grounds to hit ballistic and aerodynamic targets. Speaking in January, another source told TASS: "The second test firing of the S-400 was carried out in December last year at a Chinese firing ground. "The 48N6E missile fired by the system’s launcher hit an aerodynamic target simulating an aircraft flying at a speed of more than 600 meters per second." The Triumf system’s 40N6 long-range surface-to-air missiles are capable of hitting hostile jets and even hypersonic cruise missiles, and travel at more than half a mile a SECOND. They have a destruction range of 236 miles for aerial targets - the United States use Patriot PAC-3 missiles which have a maximum range of just 62 miles. China’s acquisition of the technology from Vladimir Putin's Russia is the latest example of closer cooperation between Moscow and Beijing, and follows Vostok 2018, a massive military drill held in Siberia and Russia’s far east in September. This involved 300,000 soldiers, including several thousand troops from China’s People’s Liberation Army (PLA). At the time, Dmitri Trenin, a a former Russian army colonel and director of the Carnegie Moscow Center think tank, said: "With its Vostok 2018 exercise Russia sends a message that it regards the US as a potential enemy and China as a potential ally. "China, by sending a PLA element to train with the Russians, is signalling that US pressure is pushing it towards much closer military cooperation with Moscow." Express 190305.

Turkey dismisses US threat about buying Russian S-400 air defense system. Turkey has brushed off America’s threat to renege on the sale of F-35 fighter-bombers if Turkey goes ahead with its purchase of the Russian S-400 air-defense missiles. "Turkey buys anything it needs and nobody can intervene," Foreign Minister Mevlut Cavusoglu said today. "If we need S-400s, we will buy them." His remarks came a day after US State Department spokesman Robert Palladino told reporters of the consequences of Turkey’s acquiring a Russian weapon that is not compatible with NATO systems. "We have clearly warned Turkey that its purchase of S-400s will result in a reassessment of Turkey’s participation in the F-35 program and risk other potential, future arms transfers to Turkey as well as lead to potential sanctions under the Countering America’s Adversaries Through Sanctions Act," Palladino said. The 2017 law, which is intended to punish Iran, North Korea and Russia, prohibits other countries from trading with the Russian arms industry. Al-Monitor 190306.

Ryssar demonstrerade i flera städer mot beslut om blockeringar av trafiken på internet. Tusentals personer har gått ut på gatorna i flera ryska städer för att demonstrera mot regeringens och president Vladimir Putins åtstramningar av internettrafiken. Folk kallades till demonstrationer efter att parlamentets underhus röstat för ett lagförslag som förbjuder internettrafik i Ryssland via utländska servrar. Lagförslaget ska ännu godkännas i en andra omgång. Roskomsvoboda - en frihetsgrupp på internet - uppmanar ryssarna att vädja till parlamentarikerna att rösta ner lagförslaget. Kritikerna konstaterar att det här är president Putins senaste försök att kontrollera internet. Regeringens åtgärder befaras småningom komma att leda till total censur och isolera landet från omvärlden. "Vi är här eftersom anonymitet håller på att tillintetgöras i Ryssland. Myndigheterna antar lagar som tillåter dem att placera människor i fängelse utan orsak. Nu blockeras allt fler online-funktioner och vår informationstillgång stoppas," säger en av demonstranterna till nyhetsbyrån AFP. "Du behöver mörker för att stjäla och mörda - och i alla andra fall behöver du ljus. För oss i dag är internet ljuset," säger en annan person som kommit för att lyssna på aktivister som talar om internetfrihet. Många människor hade sammankallats till demonstrationen via den populära appen Telegram. De ryska myndigheterna har kontinuerligt - utan framgång - försökt stoppa Telegram. Ryska myndigheter hotar också med olika slags åtgärder mot internetmedierna Facebook, Twitter och Google. yle 190310.

Mycket på spel i aktivisträttegång i Tjetjenien. Ojub Titiev, från människorättsorganisationen Memorial står åtalad för narkotikabrott. Till vår korrespondent säger han att rättegången hålls för att sända en signal till organisationer som hans. I Tjetjenien pågår en viktig rättegång. Åtalad står Ojub Titiev, den som leder arbetet på den kända människorättsorganisationen Memorial i den våldsamma republiken Tjetjenien. Sveriges Radios korrespondent Jesper Lindau är på plats och fick prata med honom genom stålgallret innan rättegången började. "Vi förväntar oss att de kommer att döma mig, utan tvekan. Ingen i vår republik vågar att frikänna någon," säger Ojub Titiev och sticker ut huvudet mellan vita tjocka stålstänger, i den bur som står i rättssalen. Det är en mycket viktig rättegång om framtiden för människorättsorganisationen Memorial som länge har kartlagt och bevakat brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien. För tio år sedan sköts Ojub Titievs föregångare inom Memorial Natalja Estemirova till döds här på grund av sitt arbete. Ojub Titiev har blivit åtalad för narkotikabrott. "Mina advokater har bevisat att det är ett fabricerat åtal, ett riktigt smutsigt fabrikat," säger Ojub Titiev. Det handlar om marijuana som polisen hävdar att de hittat i hans bil för mer än ett år sedan och Ojub Titiev har suttit fängslad sedan dess. Hans advokater har lagt fram bevis, men inget av dem har accepterats av domstolen, och få tror på annat än en fällande dom. Memorial fortsätter sitt arbete, men har stängt kontoret i Tjetjenien. Ojub Titiev tror att den här rättegången är till för att ge en signal till de som slåss för mänskliga rättigheter. "Risken är att det inte kommer att vara några människorättsförsvarare kvar i vår republik till slut," säger han till vår korrespondent. SR 190311.
Rysk aktivist döms till fyra års fängelse. En domstol i Tjetjenien dömde i dag en känd människorättsförsvarare till fyra år i fängelse. Det är en dom som av människorättsorganisationer ses som ett sätt att stoppa arbetet med mänskliga rättigheter i den hårt styrda ryska republiken. Ojub Titiev tog emot domen i rättssalen i byn Sjali, instängd i en liten bur bakom vita stålstänger. Han är den lokale chefen för människorättsorganisationen Memorial och har under många år, ända sedan hans föregångare Natalja Estemirova sköts till döds, kartlagt brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien. Brott som tortyr, mord och försvinnanden. Ojub Titiev, som tidigare tagit emot Vaclav Havel-priset från Europarådets parlamentariker, dömdes till fyra år i fängelse för narkotikabrott. Rättegången har av flera människorättsorganisationer, som Amnesty International och Human Rights Watch, beskrivits som påhittad. Nästan inga av de bevis som försvaret tagit fram har ens accepterats av domstolen. Jag träffade Ojub Titiev i förra veckan där han satt i sin bur. Då berättade han att domen var väntad och att det handlar om att arbete för mänskliga rättigheter inte är önskvärt i Tjetjenien. Men han gav inte upp. "Vi måste fortsätta vårt arbete, vi kommer inte att stoppas, vi kommer att fortsätta," sa Ojub Titiev. Efter att han greps stängdes Memorials kontor i Tjetjenien och idag är det få som öppet arbetar där med att bevaka mänskliga rättigheter. Tjetjenien är en del av Ryssland. Men i en rapport från förra året som gjordes av OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa dras slutsatsen att polismän och säkerhetsstyrkor i Tjetjenien som torterar, tvingar fram bekännelser och dödar tillåts verka där under nästan "total straffrihet". SR 190318. Kommentar: En modig man som stod upp för sanningen.

Russia says it's going to arm a secretive submarine with 6 nuclear 'doomsday' devices. Russia built an underwater nuclear torpedo with a massive warhead designed to cause tsunamis and devastate entire continents. Russia says it will arm one of its most secretive subs with up to six of these devices by 2020. The sub has also been linked to possible clandestine efforts to destroy vital undersea cables. All nuclear weapons pose extreme danger, but nothing like Russia's planned secretive sub and its devastating torpedoes has ever been done. Russia will deploy what's been described as the deadliest nuclear weapon ever aboard mysterious submarines by 2020, state media has announced, citing a Russian defense-industry source. The Russian "Poseidon" nuclear-powered torpedo - reputed to carry a 100 megaton to 200 megaton nuclear warhead and meant to erupt underwater for maximum effect - will reportedly deploy aboard the Project 09852 sub Belgorod, which is a converted nuclear-powered cruise-missile sub expected to go on combat duty in 2020. The new Belgorod submarine is "not operated by their navy. It's operated by a separate branch of their ministry of defense," Metrick said. The US and other countries field nuclear-powered submarines capable of firing nuclear missiles, but the Poseidon represents a unique danger to life on earth. Most nuclear weapons seek to minimize radioactive fallout and simply destroy military targets. Russia took the opposite approach with the Poseidon. The weapon is said to use a warhead, perhaps the strongest ever, designed to come into direct contact with water, marine animals, and the ocean floor, kicking up a radioactive tsunami that could spread deadly radiation over hundreds of thousands of miles of land and sea and render them uninhabitable for decades. In short, while most nuclear weapons can end a city, Russia's Poseidon could end a continent. Russia has also repeatedly threatened the US and Europe with the weapon, which it said it could park off a coast and detonate at a time of its choosing. While a nuclear exchange between the US and Russia would cause incredible death and destruction and plunge much of the world into the dark ages, a secretive, stealthy submarine designed to launch six "doomsday" devices would be the most deadly weapon in human history and pose a direct threat to life on earth. The inclusion of a mini-sub, which experts speculate could destroy vital undersea cables, operated by a shadowy branch of Russia's military suggests another clandestine purpose for this weapon. Business Insider 190312.

Ministeriernas nya Rysslandsrapport: Finland kan utsättas för större påtryckningar än tidigare. Finlands allt mer framträdande roll i organiseringen av det västliga försvaret kan leda till att kritiken och påtryckningarna från Ryssland ökar. Det framkommer i en ny rapport. Rapporten visar att Ryssland har två centrala budskap till Finland. I det positiva budskapet betonas grannländernas goda och fungerande förhållande. I det negativa budskapet varnas Finland för att goda relationer till Ryssland inte är en självklarhet, om inte Finland agerar ansvarsfullt och tar de ryska intressena i beaktande. Speciellt det första, positiva budskapet meddelas direkt via officiella kanaler i samband med besök eller uttalanden. Det negativa budskapet förmedlas via inofficiella kanaler och indirekt. Förhållandet till Finland återspeglar Rysslands mer omfattande mål vad gäller utrikes- och militärpolitik. Till dessa mål hör att stoppa utvidgningen av Nato och att försvaga EU:s beslutsförmåga. Den internationella politiken är för Ryssland en konstant maktkamp, och målet är ett splittrat väst. "Ur rysk synvinkel har den valda linjen fungerat," fastslår rapporten. Trots Rysslands ekonomiska problem har landet lyckats garantera tillräckliga resurser för att utveckla armén. Ett upprustningsprogram som sträcker sig fram till 2020 har utvecklat de väpnade styrkornas materiella förmåga, och genom tillräcklig finansiering har man kunnat utöka antalet övningar. "I det nya upprustningsprogrammet, som sträcker sig till år 2027, hålls finansieringen på nuvarande nivå," står det i rapporten. De väpnade styrkornas kapacitet och Rysslands upprepade bruk av militär styrka är faktorer med betydelse för Finlands egna säkerhetsbedömningar. Ur finländskt perspektiv innebär den inrikespolitiska situationen i Ryssland inga stora förändringar, trots att där finns gott om problem: Den ekonomiska tillväxten är långsam, korruptionen är djupt rotad i samhället och befolkningen åldras. "Inga plötsliga kollapser är att vänta i ekonomin. Men det kan hända att det nuvarande samhällsfördraget, skapat på 2000-talet, sätts på prov under de närmaste åren till följd av medborgarnas ökande missnöje med impopulära reformer likt pensionsreformen," står det i rapporten. yle 190312.

Säpo: Hoten mot Sverige ökar. På torsdagen presenterades Säkerhetspolisens årsbok för 2018. Den svarar bland annat på hur underrättelsehotet ut mot Sverige ser ut, och hur extremistmiljöerna har utvecklats och hur deras verksamhet förändrats. Säpo skriver också att hotbilden mot Sverige är bredare än tidigare samt att det finns brister i säkerhetsskyddet. Under senare år har framför allt Ryssland utvecklat förmågan att agera inom gråzonen, där man aktivt och dolt påverkar andra stater, enligt Säpos årsbok - där man även konstaterar att säkerhetsskyddsinventeringen som Säpo gjorde under förra året visade på vissa förbättringar i myndigheternas säkerhetsskydd, men att det finns fortsatt brister. Ryssland försöker påverka bilden av Sverige, via olika kanaler, både öppna och dolda. Ett exempel på detta är hur ryska medier målande beskriver Sverige som ett land i ständig kris, enligt Säpo. Även Kina bedriver verksamhet mot Sverige inom ramen för det som är en gråzon. Det handlar om både lagliga och olagliga metoder, industrispionage, politiskt spionage, i syfte att stärka Kinas ekonomi och militära förmåga, enligt myndigheten. Enligt årsboken utgör den våldsbejakande islamistiska miljön fortfarande det största hotet mot Sverige, utifrån ett attentatsperspektiv. Enligt Säpo finns totalt tre extremistmiljöer som har som mål att ändra samhällsordningen. Utöver den våldsbejakande islamismen handlar det om vit makt-miljön och den autonoma miljön. Dessa aktörer agerar genom att systematiskt använda våld, hot och trakasserier för att avskaffa eller ändra Sveriges demokratiska styrelseskick, enligt Säpo. SR 190314.

Baptister förbjuds i ukrainsk utbrytarrepublik. Baptister i staden Luhansk i östra Ukraina har förbjudits att hålla gudstjänster. "Det är en sorglig utveckling," säger Björn Wågstrand som arbetar med Ukrainahjälp via pingströrelsen. Dagen 190315.

Blir olagligt att skriva "respektlöst" om staten. President Putin har skrivit under ny lag om nätcensur. Nu blir det olagligt att "skriva respektlöst" om myndigheter i Ryssland, rapporterar AFP. Nätbaserade medier kommer också att kunna bötfällas för fake news enligt den nya lagen som klubbades på måndagen. Människorättsaktivister har varnat för att lagen kan komma att missbrukas av ryska myndigheter för att inskränka yttrandefriheten, rapporterar AFP. SR 190318.

Uigurer får flyktingstatus. Det blir lättare för uigurer och andra muslimska minoriteter från Kina att få asyl och uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket har beslutat att uigurer och andra muslimska minoriteter i Kina som söker skydd i Sverige ska betraktas som flyktingar. Det innebär att de i större utsträckning kommer att beviljas asyl. "Det vi sett är att det är en ganska långtgående statlig repression. Där man kan gripa och internera personer utan egentliga brottsanklagelser. Man placeras i det som beskrivs som omskolningsläger. Det här sker godtyckligt," säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket. Redan i september stoppades utvisningar av uigurer, och i ett nytt ställningstagande slår Migrationsverket fast att det räcker med att vara uigur i sig för att det finns en risk för förföljelse och att asyl därför ska beviljas. Muslimsk religionsutövning är i praktiken förbjuden i Xinjiang-provinsen i Kina och situationen har enligt Migrationsverket förvärrats. Uigurer i regionen riskerar att godtyckligt bli gripna och utan rättegång placeras i så kallade omskolningsläger. En av de uigurer som nu befinner sig i Sverige berättar att hans föräldrar har placerats i ett sådant läger. "Jag vet inte om de lever eller inte. Jag vet bara att de hamnat i de så kallade omskolningslägren," säger den uiguriskan mannen. Carl Bexelius på Migrationsverket tror inte att beslutet kommer att innebära att fler uigurer söker asyl i Sverige. "Nej vi har relativt få asylsökande från Kina och vi fattade beslut om att inte utvisa de här grupperna redan i september och vi såg ingen ökning då," säger Carl Bexelius. SR 190319.

Kina-ambassadör förnekar brott. Sveriges tidigare Kinaambassadör Anna Lindstedt nekar till brott, säger hennes försvarsadvokat Conny Cedermark till Ekot. Brottsmisstanken gäller "egenmäktighet vid förhandling med främmande makt". Frågan är om ambassadören har brutit mot lagen i samband med att hon anordnade ett möte i Sverige med kinesiska affärsmän och dottern till den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai. Sveriges tidigare Kina-ambassadör Anna Lindstedt har, i motsats till vad som rapporterades igår, inte formellt delgivits misstanke om brott. Det säger åklagaren i målet, Hans Ihrman, till Ekot. Lindstedt är dock fortfarande föremål för den utredning om brott mot rikets säkerhet som pågår sedan mitten av februari och hon har tilldelats en offentlig försvarare, Conny Cedermark. Utredningen rör ett möte på Sheraton hotell i Stockholm i januari, där Anna Lindstedt, Angela Gui, dotter till fängslade förläggaren Gui Minhai, och kinesiska affärsmän deltog. Enligt uppgift för att diskutera fallet Gui Minhai. Efter att mötet blev känt inleddes en förundersökning om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt. SR 190320.

Mustchefen: Säkerhetsläget fortsätter försämras. Det säkerhetspolitiska läget runt Sverige har fortsatt försämrats det senaste året, enligt den militära underrättelsetjänstens, Must, årsrapport. Främmande makt genomför återkommande operationer för att få fram fler hemliga uppgifter om svenska myndigheter, företag och inte minst försvaret, enligt Gunnar Karlsson som är chef för Must: "Vi har haft ett underrättelsehot mot Sverige under många år och vi ser att det underrättelsehotet fortsätter att finnas där på åtminstone samma nivå. Man är ute efter allting från kunskaper om det svenska militära försvaret till att stjäla företagshemligheter," säger generalmajor Gunnar Karlsson. Trenden med ökad militär aktivitet i Östersjöområdet fortsätter också. Exempelvis placerar Ryssland ut nya vapensystem samtidigt som Nato ökar närvaron. SR 190320.

Italien och Kina möts om ny sidenväg. Kinas president besöker Rom för att tillsammans med den italienska regeringen underteckna en avsiktsförklaring om infrastrukturprojektet som ofta kallas Nya sidenvägen. Projektet är kontroversiellt i Europa och detaljerna i avtalet är oklara. "Visst kan samarbetet ge stora möjligheter, men Italien rör sig mot ett "tomt" avtal," säger Alessia Amighini, chef på centret för Asienstudier i Milano. In i det sista råder osäkerhet om vad överenskommelsen innehåller och det har även fått EU att reagera. Alessia Amighini är docent i ekonomi och chef på Asiencentret i Milano och i Rom för ett möte om Kina i parlamentet Monte Citorio. "Man kan jämföra det här generellt skrivna avtalet med det som Frankrike skrev med Kina, där förväntningarna på respektive part var preciserat i detalj," säger hon. Syftet är att öka infrastrukturkopplingen mellan länderna, det gäller vägar, järnvägar, broar, hamnar och telekommunikation i det som kallas One Belt One Road eller den nya Sidenvägen. Italien är det första av länderna i G7 som sluter en sån här avsiktsförklaring. Men Kina verkar ha mest att vinna. Kinas strävan efter att bli störst inom vetenskap och teknologi innebär att landet tillskansar sig kunskap som på sikt skulle kunna innebära en säkerhetsrisk för hela Europa om man inte är försiktig, enligt Helena Legarda från Mercator Institute of China studies. Igår skrev Kinas president i Milanotidningen Corriere della sera om vänskapsbanden mellan Kina och Italien. Och samarbetets betydelse, understryks av att Xi Jinpings besök i Italien pågår från torsdag kväll till lördag eftermiddag. Besöken i Frankrike och Monaco är kortare. Den italienska regeringen avvisar kritiken och enligt premiärminister Giuseppe Conte kommer de regler och den standard som har satts upp av EU att respekteras. SR 190321.

Rysk-ortodox kyrka kan utgöra säkerhetsrisk. En rysk-ortodox kyrka håller på att byggas i Västerås. Nu visar en granskning att det finns kopplingar till brottslighet och att politiska beslut har fattats utan insyn. Dessutom menar experter att kyrkan kan utgöra ett säkerhetshot mot Sverige. Dagen 190323.

Kina ska köpa 300 Airbus-plan. Kina har skrivit under ett avtal om att köpa 300 flygplan från den europeiska tillverkaren Airbus. Det säger Kinas ledare Xi Jinping, som undertecknat avtalet under sitt statsbesök i Frankrike. Ordern ska vara värd runt 35 miljarder euro, rapporterar Reuters. 15 andra avtal inom sektorer som transport, livsmedel och energi har ingåtts mellan de två länderna under besöket. SR 190325.

Alltmer spänt i Venezuela. Läget i Venezuela blir alltmer infekterat med flera stormakter inblandade. USA riktar en varning till Ryssland efter att ryska militärflygplan landat i Venezuela. De två ryska militärflygplanen ska ha landat i helgen utanför huvudstaden Caracas. Ett 100-tal ryska soldater ska också ha anlänt med militär utrustning, rapporter internationella medier. Maktkampen mellan president Maduro och oppositionledaren Guaido fortsätter samtidigt. USA:s utrikesminister Mike Pompeo ska ha framfört varningen i ett telefonsamtal med Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov. USA och Ryssland har motsatta politiska och ekonomiska intressen i maktkampen. Oppositionsledaren Juan Guaidó får stöd av flera västländer medan president Nicolas Madúro som inte vill lämna ifrån sig makten får stöd av bland annat Ryssland. Enligt amerikanska utrikesdepartementet ska Pompeo också ha sagt att USA "inte kommer att förbli passivt" medan Ryssland förvärrar spänningarna i landet. "Det fortsatta inflödet av rysk militär personal för att stödja Maduro riskerar att förlänga lidandet för det venezuelanska folket", enligt Pompeo. Enligt det ryska utrikesdepartementet ska Sergej Lavrov i samtalet ha anklagat USA för att försöka "organisera en statskupp i Venezuela" som utgör överträdelser av FN-stadgan. Från ryskt håll rapporteras att de ryska militärflygplan utgör en del av kontrakt om militär utrustning mellan länderna och att det inte är något konstigt. Samtidigt som läget blir alltmer spänt har Venezuela återigen drabbats av ett strömavbrott i stora delat av landet. Det senaste varade i sex dagar. Dåligt underhåll är mångas förklaring till de återkommande haverierna, medan Venezuelas regering i starka ordalag hävdar att det är en attack som är orsaken. SR 190326.

Kinas strävan efter en ny global medieordning. Som ett led i strategin att uppnå en ny global medieordning moderniserar Kina sina internationella tv-sändningar, infiltrerar utländska medier och köper upp omfattande reklamutrymme i internationella medier. Kinesiska myndigheter använder också utpressning, hot, våld och trakasserier för att tysta journalister i demokratiska länder. Attackerna riktas mot medier i stort, från frilansreportrar till stora medieföretag, från förlag till sociala medier. I rapporten undersöker Reportrar utan gränser Kinas strategi för att kontrollera information och tysta journalister långt utanför landets egna gränser, ett projekt som hotar yttrandefriheten och pressfriheten över hela världen. Rapporten är del av en serie publikationer som sponsras av Sätila Foundation. Reportrar utan gränser 190324.
Ranking över pressfriheten 2018.
Kinas växande massmediemakt väcker oro - Reportrar utan gränser slår larm om kinesisk åsiktpåverkan. Kina har satsat miljardsummor på att öka sin närvaro på det globala massmediefältet. Det ökade inflytandet används för att försöka tygla och tysta kritik mot Kina och kinesiska projekt i utlandet. Kinas statliga massmedier har under de senaste åren snabbt utvidgat sin verksamhet till i stort sett hela världen. China Radio International sänder i dag på över 65 språk. Den statliga tv-kanalen CGTN kan ses i 140 länder. Samtidigt exporteras Kinas hårt censurerade mediemodell. "I Kina ser man mediers och journalister roll som aktörer som driver den officiella agendan och statens intressen snarare än att ifrågasätta dem," säger Thomas Slätis som är vice ordförande för Reportrar utan gränser i Finland. Reportrar utan gränser publicerade i början av veckan en rapport om det kinesiska jätteprojektet. Enligt en ny rapport utgör projektet ett hot mot fri nyhetsförmedling i fattigare länder, men också i rika västländer. Enligt organisationen strävar Kina efter att skapa en ny massmedial världsordning. Kina har infört ett omfattande system av digital censur för att begränsa den information som landets 800 miljoner internetanvändare har tillgång till. Samtidigt censureras klassiska massmedier hårt. Kina ligger bland de sista på Reportrar utan gränsers index över pressfrihet. Endast Syrien, Turkmenistan, Eritrea och Nordkorea ligger lägre på listan. Trots den omfattande censuren i hemlandet har Kina satsat stort på att arrangera mediekonferenser och utbildningar, främst för journalister och tjänstemän från Asien och Afrika. Målet är att sälja den kinesiska modellen, både för massmedier och lagstiftning. Och satsningen har gett klara resultat. Till exempel antog Vietnam i fjol en internetlag som i stort sett är den samma som Kinas. Kinas växande internationella närvaro märks även i Afrika där kinesiska tv- och radiokanaler tagit över en stor del av marknaden. En orsak är att kanalerna är relativt billiga och innehåller både underhållning och sport. "Kinas främsta tillgång är att de erbjuder ett alternativ till vad västländerna erbjuder. Kinesiska medier ses som mindre arroganta eftersom de koncentrerar sig på det som är positivt hos deras afrikanska allierade utan att kritisera dem," säger Afrikaexperten och journalisten Sebastien Le Belzic i rapporten. Nyhetssändningarna rapporterar positivt om till exempel stora gruvprojekt. Om det finns till exempel lokalt motstånd eller miljöfrågor så nämns de inte. I rika västländer där mediemarknaden är hårdare och samhällena starkare utnyttjar Kina sina ekonomiska muskler för att infiltrera och påverka etablerade medier i utlandet. "De köper upp aktier inom större medier och hoppas kunna inverka på det redaktionella innehållet," säger Slätis. Över 60 journalister hålls i dag fängslade i Kina. Samtidigt utsetts utländska korrespondenter i Kina för allt hårdare kontroll. Kritiska reportrar går miste om sitt visum och tvingas lämna landet. Kinas ambassader har också antagit en klart aggressivare ton mot massmedier i utlandet. I Sverige gick Kinas ambassadör till attack mot SVT. Orsaken var att Taiwans representant i Sverige, Daniel Liao, fått plats på SVT:s debattsida. Debattartikeln uppmanade till stöd för Taiwan, vars demokrati han anser hotas av Kina. Kinas ambassad anklagade sedan SVT för en allvarlig politisk provokation. Reportrar utan gränser skriver att ambassaden inte verkar inse att svenska nyhetsmedier inte kan censureras. "Den kinesiska ambassadens agerande i Sverige avslöjar den kinesiska regimens otyglade försök att utöva censur bortom sina egna gränser," säger Cédric Alviani, chef för Reporters Without Borders Östasienkontor. Reportrar utan gränser nämner även fall där påtryckningarna gått längre än så. Enligt rapporten har journalister utsatts för inbrott där förövarna stulit bland annat datorer. Offren har främst varit journalister med kinesiska rötter som rapporterar på kinesiska. yle 190327.

Kriget viktigaste valfrågan östra Ukraina. "Bara en person kan stoppa kriget i Ukraina, hans efternamn är Putin," det säger Valerij som sitter i kommunfullmäktige i Kramatorsk. När han gör det citerar han sin egen ledare Petro Porosjenko. Valerij säger att den enda vägen framåt så klart är diplomatisk, alla andra lösningar kommer att leda till att människor och speciellt ukrainska soldater kommer att dö. För Petro Porosjenko skulle det möjligen vara som allra känsligast att sätta sig i förhandlingar som president direkt med Moskva. Han är också den kandidat som man anser skulle vara den allra sämsta om man ser det hela från en Kremlsk horisont, där en ambition skulle kunna vara att få till en fred i utbyte mot det Krim som Ryssland annekterade. SR 190327.

Väljare i Ukraina: "Korruption påverkar valet". I presidentvalet i Ukraina i morgon är det korruptionen som står i centrum. Det är nämligen ett av dem största problemen i landet och finns på hög nivå. Men den griper också in i människors vardag. I huvudstaden Kiev träffade vår korrespondent Aleksander som är övertygad om att korruptionen kommer att påverka valet: "Självklart kommer det att påverka, så klart. Alla är korrupta här, från polis till allmännyttan," säger Aleksander. Han håller på att lägga en stenlagd gång fram till en ny liten affär. Tilliten till den politiska eliten som ställer upp i valet är låg, det enda Aleksander är säker på är att alla kandidaterna varit involverade i någon form av korruption. För den finns överallt. "Det är systematiskt, det börjar i den kommunala servicen, till och med körkort kan köpas, säger Aleksander som har massor av egna erfarenheter. Universitetsplatser, doktorsbesök, olika tillstånd till och med folkbokföringen. Enda lösningen är att alla i Ukraina börjar säga nej." Att korruption direkt påverkar valet av president är det få som inte tror. I Ukraina, precis som i många före detta sovjetiska länder finns en elit som tog över tillgångar på 90-talet och som sedan flyttat in och erövrat mycket av den politiska makten, för att få kontroll. Ukraina ligger på plats 120 av 180 länder på antikorruptionsorganisationen Transparancy Internationals ranking. Det har blivit bättre men bara marginellt. Vita står i en välbesökt fiskaffär på en liten trivsam matmarknad i huvudstaden Kiev. Hon tror inte att korruptionen går att påverka. Den är så stark, som en fisk i vattnet som inte ens behöver komma upp för att andas. "Sådant är vårt presidentval," säger Vita. SR 190330.

Rapport: Risker med köpet av Patriot. Enligt en hittills hemligstämplad rapport från Försvarets materielverk saknas både resurser, tydlig styrning och beräkningar av hur dyrt luftvärnssystemet blir för Sverige. "Ja, det är uppenbart att det finns en del saker som inte är tillräckligt analyserade, planerade och finansierade," säger Martin Lundmark, lektor i ämnet försvarssystem vid Försvarshögskolan. Köpet av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot är ett av de största svenska försvarsmaterielinköpen som gjorts, och det har också fått kritik. Kritiken har bland annat handlat om att det politiska beslutet klubbades igenom av riksdagen utan att tillräckliga kostnadsanalyser gjorts. Den bilden får nu stöd i en hittills hemligstämplad internrapport från FMV, Försvarets materielverk, som Ekot har fått ut. Den är daterad 4 december 2018, fyra månader efter att beslutet fattades, och i rapporten räknar myndighetens internrevisorer upp en rad problem och risker som kan påverka slutnotan för skattebetalarna. Själva anskaffningsavtalet skrevs strax efter att riksdagsbeslutet togs i augusti och i ett första steg betalar Sverige 12,1 miljarder kronor för Patriot-systemet, som förutom robotar även består av bland annat radar som kan söka och följa fientliga robotar och plan. Men utöver det tillkommer ytterligare miljarder för underhåll och uppdateringar - men hur många miljarder är oklart eftersom det bland annat saknas kostnadsberäkningar för lastbilar och robotar som behöver bytas ut efter omkring 20 år, skriver revisorerna. "Livscykelkostnaden, det vill säga kostnaden för att ha ett system under hela dess användning, kommer att bli betydligt högre än 12 miljarder. Enligt brittiska och amerikanska erfarenheter utgör anskaffningen ofta en tredjedel till en fjärdedel av den totala kostnaden," säger Martin Lundmark, Försvarshögskolan. Om det blir så även i det här fallet skulle kostnaden alltså kunna landa på åtminstone 30-40 miljarder kronor. Tidsplanen är att den första leveransen ska ske år 2021 och att systemet ska vara fullständigt operativt år 2025. Men när rapporten skrevs fanns det fortfarande stora oklarheter i hur ansvarsfördelningen såg ut mellan Försvarsmakten och FMV, det var heller inte helt klarlagt hur Patriot skulle integreras med övriga system inom försvaret, eller med vilka system. "Det föreligger risk såväl ekonomiskt, personellt som ur ett prestandahänseende för leveransen", skriver revisorerna som varnar för fördyrning och försening på grund av oklarheterna. När det gäller just systemintegrationen bedömdes riskexponeringen som mycket hög. Det står också i rapporten att det saknas kunskap kring hur den ska göras, både inom Försvarsmakten och FMV - men även hos externa aktörer i den svenska försvarsindustrin. "Det tyder på att det krävs omfattande insatser för att genomföra detta. Det skulle inte förvåna mig om det krävs ett stort stöd från USA, dels från armén men också från leverantören Raytheon," säger Martin Lundmark. I och med Patriot-köpet knyts det svenska försvaret närmare USA och andra Natoländer som använder samma system. Köpet har av bland annat regeringen beskrivits som viktigt för att lyfta den svenska försvarsförmågan. "Man ska också komma ihåg att det är en i princip enig riksdag som anser att det är bråttom att höja olika förmågor inom försvarsmakten, till exempel inom medellångräckviddigt luftvärn," påpekar Martin Lundmark. "Det här är ett system som innebär en väldigt kraftig förmåge- och prestandahöjning jämfört med det tidigare systemet Hawk, som är flera decennier gammalt. Man kan säga att det är som att gå från division fyra till elitserien när det gäller förmåga och modernitet," säger han. SR 190401.
Kräver mer information om Patriot-affär. Det finns stora risker kring Sveriges köp av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot, enligt en internrapport från Försvarets materielverk. Allan Widman, liberal ledamot i försvarsutskottet, menar att slutsatserna är "synnerligen oroande" och kräver mer information kring affären efter Ekots avslöjande. Den av riksdagen tillsatta försvarsberedningen ska lämna sin slutrapport om nästa försvarsbeslut i maj. Ekot har sökt försvarsminister Peter Hultqvist som avböjer att kommentera med hänvisning till att rapporten är en internrapport från FMV. SR 190401.

Kritiska lärare tystas i Kina. I Kina har lärare nyligen stängts av från sina arbeten efter att de anklagats för felaktiga politiska uttalanden. Särskilt ett fall har uppmärksammats och skapat debatt om yttrandefrihetens gränser i Kina. Juridikprofessorn Xu Zhang fråntogs nyligen sina uppdrag som lärare och forskare vid elituniversitetet Tsinghua i Peking. Professor Xu publicerade texter som var kritiska mot personkulten kring kommunistpartiets ledare Xi Jinping och från sin position som expert på Kinas konstitution kritiserade han också förra årets lagändringar som gjort det möjligt för Xi Jinping att styra landet på livstid. Enligt vänner och kinesiska medier är han tillfälligt avstängd från arbetet och under fortsatt utredning. Kollegor och tidigare studenter har reagerat med artiklar och öppna protestbrev till universitetets ledning. "Om ett universitet fråntas sin mark eller sina tillgångar anses det vara en förlust…men när universitetet förlorar en riktig forskare och det inte anses vara en förlust, utan som att bli av med en besvärlig tagg, är det då ett riktigt universitet?" skriver juridikprofessorn Zhang Qianfan på Beijings universitet i brittiska Financial Times kinesiska nätupplaga. En artikel som blockerats på det kinesiska nätet. Konflikten kring professor Xu på ett av Kinas främsta universitet har kommit strax efter att kommunistpartiets ledare Xi Jinping nyligen betonade vikten av ideologisk undervisning i skolorna. Vid ett möte den 18 mars sade han enligt Folkets Dagblad att ideologisk undervisning är viktig för landets utveckling. I februari månad var den mest nedladdade appen hos Apple i Kina propagandamyndighetens studieapp. Kinesiska statsanställda uppmanas att ladda ner appen, registrera sig med sitt namn och telefonnummer och sedan tävla om poäng genom att läsa Xi Jinpings tal, statliga nyheter och göra test i partikunskap. Vissa arbetsgivare publicerar sedan poängen, och de kan också användas för att få gratis entré vid sevärdheter. Den officiella kampanjen för politisk likriktning i undervisningen får stöd i kinesiska statsmedier. I tidningen Global Times som står nära partitidningen Folkets Dagblad, skriver chefredaktören Hu Xijin under en pseudonym att det är förståeligt att professor Xu stängts av. Han utmålas som extremist och ett hot mot universitet och ledarskribenten menar att "Kritik i Kina får inte rikta udden mot konstitutionen och det styrande partiet". Också utanför Peking tvingas universiteten att gå i kortare ledband. Den 20 mars fick läraren Tang Yun i Chongqing undervisningsförbud av politiska skäl. Genom sin undervisning ska Tang ha "skadat landet" och "utövat dåligt inflytande bland lärare och studenter", enligt en kungörelse från hans arbetsgivare, Chongqings läraruniversitet. Ett foto av kungörelsen publicerades av Arbetarbladet, men har sedan dess tagit bort från nätet. SR 190402. Kommentar: Xi Jinping skadar Kina med sin odemokratiska politik.

Trycket hårdnar för de kinesiska kyrkorna. Antalet kristna i Kina ökar stadigt och snabbt. Men de lever under tuffa omständigheter och är ständigt övervakade. Regeringskritik kan innebära att en kyrka stängs. "Jag tror att vi bara har sett början," säger en norsk, kristen kvinna som regelbundet reser till Kina. Trots det kommunistiska, ateistiska styret växer den kristna kyrkan snabbt i Kina. Enligt organisationen Freedom House finns det mellan 72 och 92 miljoner kristna i landet. Andra källor menar att antalet för länge sedan har passerat 100 miljoner. Hur det än är utgör de kristna därmed den näst största gruppen efter de kinesiska buddhisterna. Världen idag 190402.

Kinesiska myndigheter uppmanar till angiveri om kristna möten. Myndigheterna i Guangzhou har meddelat att den som rapporterar om religiös aktivitet som "underminerar nationen" ska belönas. De nya förordningarna gäller inte bara aktivitet som kan misstänkas ha kopplingar till terrorism, utan även all religiös aktivitet som på något sätt underminerar nationell enhet, skriver nyhetswebben Christian News. Medborgarna uppmanas också att anmäla alla kristna samlingar som inte är godkända av myndigheterna. I texterna står bland annat att medborgare ska rapportera alla som "ger någon typ av stöd till religiös extremism, eller som använder religion för att försvåra nationell säkerhet, offentlig trygghet, som underminerar nationell enighet, som splittrar landet, eller som har kopplingar till terroraktiviteter". I lagen nämns också social ordning och privat och offentlig egendom som sådant som kan hotas av religiösa aktiviteter. Den omfattande lagen talar också om att religiösa samlingar som inte har fått tillstånd ska stoppas. Detta gäller bland annat sammankomster, konferenser, pilgrimsvandringar och träning/utbildning. Den som rapporterar om dessa illegala aktiviteter kan belönas med mellan 100 och 1000 yen (mellan cirka 130 kronor och 1300 kronor). Ying Fuk-tsang, som leder en kristen akademi vid universitetet i Hong Kong, säger till South China Morning Post att han tror att kristna som trots att de är medlemmar i den statligt erkända Tre själv-kyrkan, nu kommer att frukta att bli angivna av sina grannar. "Det här kommer att krympa utrymmet för husförsamlingarna," säger han, "Församlingarna hotas nu inte bara av myndigheternas förföljelse, utan även av eventuellt angiveri från grannarna. Guangzhou är den första större provins som stiftar lagar om angiveri, men flera mindre kommuner har redan tidigare haft liknande förordningar." Kinas skärpta ton mot kristna kritiseras nu av många. "Så här illa har det inte varit på 30 år," kommenterar Joe Handley vid Asian Access i Mission Network News. Å andra sidan, säger han, kan man se att tider av förtryck i Kina också har lett till att kyrkan växt. "När revolutionen kom och missionärer sparkades ut, ledde det till den största växten för kyrkan i modern tid i Kina. Så det kanske är dags igen för en liknande tid." Dagen 190402.

Nästan varannan ung ryss vill emigrera. Antalet unga ryssar som vill lämna Ryssland är det högsta på tio år, enligt en undersökning av amerikanska Gallup. Bland personer i åldrarna 15 till 29 uppger 44 procent att de vill emigrera - en trefaldig ökning sedan 2014. Sett över hela befolkningen, 15 år och uppåt, vill var femte ryss lämna landet. Ryssland har anledning att oroa sig över siffrorna. Enligt Gallup närmar sig landet redan en demografisk kris med en befolkning som under 2018 sjönk för första gången på tio år. "En eventuell stor emigration kan skynda på befolkningsminskningen, och förlusterna kan potentiellt överskrida de åtta procent av befolkningen som FN för närvarande förutspår att Ryssland ska tappa till år 2050", skriver opinionsinstitutet. Det land som flest vill flytta till från Ryssland är Tyskland, tätt följt av USA. Undersökningen bygger på 2 000 intervjuer som genomfördes under förra året med ryssar i åldrarna 15 och uppåt. SR 190404.

Sverige går allt djupare in i ett försvarspolitiskt samarbete med nordeuropeiska länder som leds av Storbritannien. I sommar håller gruppen för första gången en stor marinövning och i veckan har försvarsminister Peter Hultqvist tränat med de andra försvarsministrarna på att snabbt fatta beslut om vilka insatser gruppen ska göra om något allvarligt händer. "Det har varit ett konkret resonemang om hur vi ska hantera de olika situationerna och jag tror att det är utvecklande att ha den typen av övningar även på ministernivå så att man får ta ställning till vad vi gör om något händer i en krissituation och vad kan vi göra tillsammans," säger Peter Hultqvist. Joint expeditionary force som gruppen heter på engelska består av de nordiska och baltiska länderna samt Nederländerna och Storbritannien som leder arbetet. Meningen är att det ska vara en snabbinsatsstyrka som ska kunna användas på marken, till sjöss och i luften om en humanitär katastrof, säkerhetspolitisk kris eller konflikt inträffar. Nu i veckan har försvarsministrarna i London tränat på att fatta beslut om vilka styrkor som ska sättas in i vilka situationer, så att gruppen verkligen kan vara en obyråkratisk snabbinsatsstyrka. Men ländernas försvar tränar också tillsammans och i början av sommaren deltar 3 000 man och 20 fartyg i i en gemensam marinövning i vattnen från Danmark till Baltikum, Sverige bidrar bland annat med två Visbykorvetter. En stor del av styrkan är brittisk och det är viktigt, inte minst ur brexitperspektiv menar Peter Hultqvist. "Det är ju en kvittens på att de vill vara aktiva i Östersjö- och Nordenområdet vilket vi ser positivt på," säger Peter Hultqvist. Parallellt pågår i sommar Natos marinövning Baltops och i ett läge kommer 5 000 marinsoldater från Storbritannien, USA och Spanien landsättas från luften och sjön i östra Skåne. Andra landstigningsövningar görs i Danmark och Baltikum. Peter Hultqvist tycker att det är en viktigt säkerhetspolitisk signal. "Dels ingår det i en samlad säkerhetspolitisk markering. Men det är också en övningsverksamhet där vi blir bättre på att samverka i olika lägen och den här övningens scenario handlar om att öva interoperabilitet, motverka det man kallar för regional aggression och markera stöd för partners," säger Peter Hultqvist. SR 190405.

Omir satt i kinesiskt omskolningsläger. I omskolningslägret i Kina tvingades Omir Bakali att äta griskött och prisa president Xi Jinping. Det värsta var när folk bara försvann, berättar han för Ekot. Enligt källor till FN hålls omkring en miljon kinesiska uigurer, människor ur den muslimska minoriteten, fångna i så kallade omskolningsläger Xinjang-provinsen. En av få som har kunnat vittna om omständigheterna i dessa läger är Omir Bakali, och i veckan besökte han Sverige. "Jag hade inte gjort något och de tog mig inför mina släktingar," säger Omir Bakali. Han hade flyttat till Kazakstan men greps när han besökte sina föräldrar i Kina. Han säger att han fördes till en polisstation där han misshandlades och torterades, innan han efter fyra dagar togs till ett omskolningsläger. Där tvingades han och de andra fångarna att prisa kommunistpartiet, inför varje måltid tvingades de mässa president Xi Jinpings lov. Om någon vägrade eller till exempel avböjde att äta griskött, som alltid serverade på fredagar, så torterades de efter en femgradig skala. Värst var att folk ibland bara försvann, säger Omir Bakali. "Med några dagars mellanrum fattades fångar och vi såg dem aldrig igen," säger Omir Bakali. Efter åtta månader släpptes han, hans fru hemma i Kazakstan hade uppmärksammat media och de kazakiska myndigheterna på hans fall. Kina förnekade länge att omskolningslägren alls fanns – nu säger man att de är internatskolor som motverkar radikalisering bland muslimer i Xinjang genom arbetsträning. Enligt FN räcker det att ha kontakt med någon utomlands, inte tala kinesiska eller be vid andra tillfällen än fredagsbönen för hamna där, också det tillbakavisas av Kina. I mars, i samband med att FN:s råd för mänskliga rättigheter möttes pressade Kina andra länder att inte delta i ett möte om muslimers situation i Xinjiang. Kina avrådde från att delta i, citat, de bilaterala relationernas intresse. Kina menar att islamister som vill göra Xinjiang självständigt ligger bakom våldet som har drabbat provinsen. Kritiker kontrar med att oroligheterna är en reaktion på kinesiskt förtryck och att våldet motiverar Kina att kontrollera den mineralrika regionen hårt. "Jag hoppas att Sverige och andra demokratiska länder kan sätta press på Kina att sluta med de här övergreppen mot en hel folkgrupp," säger Omir Bakali. SR 190406.

Leonid Bershidsky: In Libya, One of Putin’s Many Bets Is in Play. The Kremlin doesn’t have the luxury of choosing allies: It has to go with adventurers and risk-takers. By the time Putin became interested in expanding Russia’s reach in the developing world, even the Soviet-era allies he had left had become shaky. Assad was involved in this century’s deadliest civil war, and Russia had to mount a full-scale military operation to keep him in power. That was a risky bet that hasn’t delivered a clear pay-off yet: Syria is in ruins, and the opportunistic partnership with Iran is more of an inconvenience than a helpful alliance, given Iran’s problems with the Western world, Israel and, most importantly for Putin, with Saudi Arabia. The Russian involvement in Libya straddles the line between the old friendships and the new, opportunistic alliances with money-hungry regimes interested in Russian military support. The old, Kremlin-friendly regime of Muammar Qaddafi is gone, though Qaddafi’s son, Saif al-Islam, who harbors political ambitions, has maintained high-level Russian ties. But, since 2017, Putin’s generals and diplomats have built a new relationship - with Haftar, who commands the strongest military force in Libya and contains most of the country’s oil and gas. The Russian government has negotiated with his opponents in Tripoli to relaunch Russian companies’ Qaddafi-era energy joint ventures, but these negotiations are more likely to succeed with Haftar in charge than with the Western-backed government of Fayez al-Sarraj. Though officially bound by an arms embargo on Libya, Russia is reportedly supplying Haftar with weapons, and Prigozhin was present at a meeting between Haftar and Russian Defense Minister Sergey Shoigu late last year. If Maduro falls in Venezuela, Russia will be on the lookout for others like him to befriend in the region. If Haftar fails to win control of Tripoli and his hold on much of Libya’s natural wealth weakens as a consequence, the Kremlin will be actively seeking others to empower so it can get back into the country’s oil and gas sector and seek opportunities for a naval presence. Defeats are part of this high-stakes game. The Moscow Times 190408.

Ryssland bröt mot Navalnyjs rättigheter. Ryssland bröt mot oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs rättigheter när han sattes i husarrest 2014. Det har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna slagit fast. Navalnyj greps i februari 2014 för misstänkt förskingring. Enligt hans sympatisörer var brottsutredningen politiskt motiverad. SR 190409.

Löfven har mött Putin för första gången. Statsminister Stefan Löfven och den ryske presidenten Vladimir Putin har nu både träffats och framträtt tillsammans på en konferens om Arktis i S:t Petersburg. Tre presidenter, från Finland, Island och Ryssland och två statsministrar, från Norge och Sverige, tågade in på scenen framför animerade bilder på skepp som av allt att döma en gång försökt segla nordostpassagen. Det är sjövägen mellan Atlanten och Stilla havet norr om Europa och Asien. Arktis är vad hela konferensen handlar om och det var också vad de nordiska representanterna ville tala om, om möjligheterna till konstruktiv dialog i ett forum som handlar om något annat än enbart om säkerhetspolitik. Men de svåra frågorna, om annekteringen av Krim 2014, om kriget i östra Ukraina och om sanktionerna mot Ryssland som införts efter 2014 gick inte att undvika. En envis moderator som höll i samtalet förde hela tiden in frågor om Krim och ländernas dåliga relationer. Vladimir Putin talade om hur orättvisa sanktionerna är mot Ryssland men påpekade att det är Europa som förlorar mer pengar på dem än Ryssland. Statsminister Stefan Löfven höll en ganska låg profil under samtalet och undvek att svara rakt på frågan om det nu sker en upptining av relationerna med Ryssland. Han pekade på att det finns olikheter i flera åsikter mellan länderna men att det samtidigt är viktigt att ha bra relationer vad gäller andra frågor. Vare sig Norge eller Sverige har haft sådana här arbetsmöten med Vladimir Putin på länge, inte efter annekteringen av Krim. SR 190409.

EU och Kina enade om WTO-reform. Viktigare än någonsin förut, säger EU om relationen till Kina, i ett läge där handelsrelationerna till USA gnisslar allt mer. EU och Kina är nu enade om att arbeta för reformer av världshandelsorganisationen WTO. Med sedvanliga leenden på läpparna skakade EU:s kommissionsordförande Jean-Claude Juncker och permanente rådsordföranden Donald Tusk hand med Kinas premiärminister Li Keqiang i Bryssel tidigt på tisdagseftermiddagen. Efteråt talade Tusk om ett "genombrott", i och med att man fått med sig Peking på löften om gemensamt arbete för världshandeln. "För första gången har Kina gått med på att prata med EU om WTO-reformer," sade Tusk på en presskonferens efter toppmötet. Ledarna är också överens om att diskutera industrisubventioner - en fråga som flitigt väcker irritation i EU, där många företag anser sig förfördelade i konkurrensen med statskontrollerade kinesiska industrijättar. Tusk betonade också vikten av att inte glömma bort de mänskliga rättigheterna. "Mänskliga rättigheter är för vår sida lika viktigt som ekonomiska frågor. Jag uttryckte återigen EU:s allvarliga oro när det gäller de mänskliga rättigheterna och lyfte ett antal enskilda fall," sade Tusk. SR 190409.

Rebel Leader Says East Ukraine Wants to Join Russia. The head of one of eastern Ukraine’s breakaway regions has said his separatist-held republic wants to join Russia as a full-fledged member. The Donetsk and Luhansk regions, collectively known as the Donbass, are combat zones between pro-Russian separatists and the Ukrainian military in a conflict that broke out in April 2014. More than 13,000 people have been killed in the war, and the sides regularly accuse each other of violating an internationally brokered ceasefire there. "The Donbass must return to its homeland as a full member," Denis Pushilin, the head of Donetsk, said in an interview with local media on Sunday. "The Donbass looks toward Russia today." Sunday marked the fifth anniversary of the self-proclaimed Donetsk People's Republic, known equally by the abbreviations DNR and DPR. Russia recognizes passports issued in the separatist-held areas, and the Russian ruble is already a commonly used currency. Addressing the flag-waving crowd that day, Pushilin said the DNR’s main goal is to accede to Russia like Crimea did in 2014. "Of course we’d like the integration to go faster," Pushilin said. "But we understand there are geopolitical implications, and we know our path is thornier [than Crimea’s], yet the goal is clear and we’re getting there." The Moscow Times 190409.

Russia Defends Arctic Military Expansion Amid Tensions With U.S. Russian Foreign Minister Sergei Lavrov defended his country’s military buildup in the Arctic amid U.S. warnings of rising tensions in the remote and energy-rich region. "We don’t threaten anyone. We ensure sufficient defense capabilities given the political and military situation around our borders," Lavrov said during a panel at the International Arctic Forum in St. Petersburg on Tuesday. "We will always be ready to defend our security, interests and territorial integrity." Russia, which has about half the Arctic coastline, is building new bases and stepping up air and naval activity in the region. The military expansion comes as countries gear up to develop the area’s untapped oil and gas deposits with climate change accelerating the rate of ice melting. U.S. Air Force General Terrence O’Shaughnessy, who heads the U.S. Northern Command, warned in January that the Arctic "is now the front line in our defense" against potential strikes on North America. He said in February that Russia was deploying cruise missile systems in the Arctic that would significantly increase its ability to control a large stretch of the Northern Sea Route, a key transport artery. The Moscow Times 190409.

Putin Announces Arctic Expansion Plans at International Forum - Highlights. Russia championed the Arctic region this week. With Russia’s economy faltering under an onslaught of Western sanctions, Russian President Vladimir Putin attended the 5th International Arctic Forum in St. Petersburg this week to promote the resource-rich region's development. Presentations and panel discussions between more than 3,600 Russian and international lawmakers, scientists and businesspeople wrapped up on Wednesday. Delegates discussed topics including the Northern Sea Route, Arctic shelf development, OPEC, the production and use of liquified natural gas (LNG), the brain drain from Russia’s Arctic regions, the development of infrastructure in Arctic towns and ecotourism. The Moscow Times 190411.

U.S. Lawmakers Submit Bill to Investigate Putin's Finances. Two U.S. congresswomen have introduced legislation seeking to instruct the American intelligence community to disclose Russian President Vladimir Putin's finances and report on Kremlin-linked corruption. Critics have accused the Russian leader of amassing a fortune during his 18 years in power as either president or prime minister. Official figures say Putin's income between 2011 and 2016 totaled $675,000, while investigative journalists have said that his family and friends are worth almost $24 billion. The Moscow Times 190228.
Putin's Salary Halved in 2018, Kremlin Says. President Vladimir Putin earned less than half in 2018 than he did the previous year, the Kremlin announced on Friday. Putin earned 18.7 million rubles ($291,000) in 2017, the state-run RIA Novosti news outlet quoted a Kremlin announcement as saying. His pay in 2018 fell to 8.6 million rubles ($134,000). Prime Minister Dmitry Medvedev's yearly pay rose from 8.6 million rubles in 2017 to 9.9 million rubles ($154,000) in 2018, RIA Novosti reported. The Moscow Times 190412.

Ny kampanj: Skicka unga kineser till landet. I Kina börjar en ny kampanj för att skicka ut unga som frivilligarbetare till landsbygden. Samtidigt har det styrande kommunistpartiet gått ut med en extra informationskampanj om att satsningen inte liknar tidigare kinesiska kampanjer då stadsbor tvingades ut på landsbygden. Syftet med landsbygdskampanjen sägs vara att fostra unga kineser till att följa kommunistpartiet och få en djup förståelse för den rådande politiska doktrin som kallas "Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska förtecken för en ny tidsålder". Det är framförallt till områden som var tidiga basområden för kommunistpartiet, områden med extrem fattigdom och områden med etniska minoriteter som unga frivilliga förväntas åka till. SR 190414.

Norrman får fängelse för spioneri i Ryssland. Norrmannen Frode Berg döms till 14 års fängelse för spioneri i Ryssland. Han tänker nu be president Vladimir Putin om nåd. Åklagaren hävdar att den 63-årige Berg bedrev spioneri om Rysslands atomubåtar, rapporterar AFP. Frode Berg har erkänt kontakter med norsk underrättelsetjänst. SR 190416.

Många misstänker risk för mera censur då Ryssland går in för att isolera sitt internet-nätverk från omvärlden. Det är oklart om det går att helt isolera nätet, men det står klart att det blir dyrt. Då det ryska parlamentets underhus Duman i dag klubbar igenom ett lagförslag om ett suveränt ryskt internet-nätverk vet parlamentsledamöterna egentligen inte vad de beslutar. Ingen har nämligen tidigare stängt av det internationella informationsflödet, och ingen vet heller om det verkligen går att genomföra. Trots det är det klart att förslaget blir till lag. Lagförslaget har stöd i Kreml, och det Putin vill, det vill också parlamentet. Idén om ett isolerat nätverk har lanserats som en säkerhetsåtgärd. Genom att stänga av informationssignaler från utlandet är det meningen att förhindra fientliga intrång. Det centrala är att säkra viktiga funktioner som till exempel telefontrafik, el- och vattenförsörjning och militär informationsgång. Det handlar alltså om livsviktiga samhällsfunktioner som varje stat försöker skydda. Ryssarna är emellertid inte helt övertygade att enbart strävan efter säkerhet ligger bakom lagen. Många tror att lagen också, och kanske i första hand, kommer att användas för att ytterligare övervaka och begränsa fritt åsikts- och informationsutbyte mellan människor. Alltså i praktiken för censur. Misstänksamheten beror till stor del på att Ryssland under de senaste åren på så många sätt har kringskurit yttrandefriheten. Tusentals människor, särskilt i storstäderna, har också gått ut i protest mot lagförslaget. I praktiken betyder ett isolerat internet att alla servrar som för signalerna vidare ska finnas inom Ryssland och de ska vara utrustade så, att det går att koppla loss dem från det världsomfattande nätet. I folkmun har projektet fått namnet RU-net. I dag finns det sju enorma centralservrar i Ryssland, den största av dem finns i Moskva och är tillika störst i världen. Det ryska nätet använder dessutom några servrar utomlands, och de är avgörande för att nätet ska fungera. För att isolera det ryska nätverket till att omfatta bara inrikes uppkopplingar måste varje koppling mellan Ryssland och utlandet stängas till. Det kan vara omöjligt eftersom internet bygger på att informationssignalerna automatiskt söker sig nya banor om något flöde är tilltäppt. Ryssland lyckas eventuellt inte med det som Kina klarar av därför att Ryssland i det här fallet har vaknat sent. Kina isolerade från början sig från det världsomfattande nätet, medan Ryssland lät sin internetutveckling vara internationell. Ingen vet heller hur mycket isoleringen kan tänkas kosta. Det finns oerhört varierande uppskattningar, från så lite som 30 miljoner euro per år upp till två miljarder. Den som får i uppdrag att sköta isoleringen och leverera den utrustning som behövs kan hur som helst räkna med en god inkomst. yle 190416.

Teologiska utbildningar stoppas i Ryssland. Trycket ökar på evangeliska kristna i Ryssland. Baptist-samfundets teologiska seminarium i Moskva stängdes i 60 dagar och har förbjudits att ta emot nya studenter. Liknande har pingstsamfundets euroasiatiska teologiska seminarium blivit av med sin licens och tvingats stoppa alla examensutbildningar. Flera religiösa utbildningsinstitutioner i Ryssland har blivit bestraffade efter rutininspektioner av den federala utbildningsinspektionen Rosobrnadzor. Det rapporterar den norska människorättsorganisationen Forum 18. Institutionerna själva hävdar att de inte har brutit mot några regler. Världen idag 190419.

Zelenskyj går mot storseger i Ukraina. Utmanaren Volodymyr Zelenskyj går mot en jordskredsseger i det ukrainska presidentvalet. Enligt en vallokalsundersökning får tv-komikern över 70 procent av rösterna i den avgörande omgången och den sittande presidenten Petro Porosjenko har erkänt sig besegrad. Vallokalsundersökningen följer opinionsmätningarna som gjordes inför presidentvalets andra omgång. Närmare 73 procent av väljare som tillfrågats vid vallokalerna uppgav att de skulle rösta på Volodymyr Zelenskyj. "Allting pekar på att det blir en ny president i Ukraina. Porosjenko har ju redan erkänt sig besegrad och sagt att han ska samarbeta med Zelenskyj när han tar över presidentposten," säger Ekots korrespondent Jesper Lindau. Ett luddigt partiprogram och systematiskt duckande av journalisternas frågor till trots har tv-komikern — som spelat Ukrainas president i en tv-serie - haft vinden i ryggen inför söndagens presidentval. Viktoriya Olomutska i Kiev tror att många röstar på Vasyl Goloborodko, som är Zelenskyjs rollfigur i den populära tv-serien "Folkets tjänare". Zelenskyj spelar där en lärare som blir president. "Folk har blivit galna," säger den 39-åriga Porosjenkoanhängaren som anser att många sätter sitt hopp till en "påhittad karaktär". Kritik har också kommit från journalistkåren, som under veckan publicerade ett öppet brev till Volodymyr Zelenskyj där de anklagar honom för att aldrig ställa upp på intervjuer, skriver brittiska the Guardian. Den kandidat som går vinnande ur valet greppar rodret i ett land med stora geopolitiska och ekonomiska utmaningar. Ett långdraget krig mellan proryska separatister och den ukrainska armén pågår i landets östra delar, och ekonomin är kraftigt tilltufsad av omfattande korruption och skyhöga försvarsutgifter. SR 190421. Kommentar: Nu är det slut på duckandet, nu börjar verkligheten för Volodymyr Zelenskyj.
Jewish comedian Zelenskiy wins Ukrainian presidential race by landslide. The national exit poll showed Volodymyr Zelenskiy had won 73 percent of the vote with Petro Poroshenko winning just 25 percent. The national exit poll showed Volodymyr Zelenskiy had won 73 percent of the vote with Petro Poroshenko winning just 25 percent. The apparent landslide victory of Volodymyr Zelenskiy, 41, is a bitter blow for incumbent Petro Poroshenko who tried to rally Ukrainians around the flag by casting himself as a bulwark against Russian aggression and a champion of Ukrainian identity. Zelenskiy, whose victory fits a pattern of anti-establishment figures unseating incumbents in Europe and further afield, has promised to end the war in the eastern Donbass region and to root out corruption amid widespread dismay over rising prices and falling living standards. But he has been coy about exactly how he plans to achieve all that and investors want reassurances that he will accelerate reforms needed to attract foreign investment and keep the country in an International Monetary Fund program. "Since there is complete uncertainty about the economic policy of the person who will become president we simply don't know what is going to happen and that worries the financial community," said Serhiy Fursa, an investment banker at Dragon Capital in Kiev. "We need to see what the first decisions are, the first appointments. We probably won't understand how big these risks are earlier than June. Perhaps nothing will change." The United States, the European Union and Russia will be closely watching Zelenskiy's foreign policy pronouncements to see if and how he might try to end the war against pro-Russian separatists that has killed some 13,000 people. Jerusalem Post 190421.
Ukraina får en oerfaren president och ingen vet vad som händer härnäst. I höst blir det parlamentsval i Ukraina, och då kommer både Petro Porosjenko, och de andra gamla politiska aktörerna med partiorganisationer bakom sig att mobilisera allt de förmår för att vinna det viktiga valet, Volodymyr Zelenskyi har ännu inget parti även om hans valrörelse ”Folkets tjänare” ska bli ett. Hans ställning som president kommer att bero på hur det nya parlamentet ser ut. Dessutom vet ingen ännu hur Rysslandsrelationen ska utvecklas. Zelenskyi sade inför valet att han är beredd att föra dialog med Moskva. Det är verkligen inte sagt att han kan göra det. I själva verket vore ett snabbt möte med president Vladimir Putin en stor risk. En dununge i politiken har inget att sätta emot en tuffing med lång erfarenhet. yle 190422.

Jewish organizations condemn arson attack on Moscow's biggest Yeshiva. On Friday, the Yeshiva was set alight and Swastikas painted on its front as guests were gathering inside to take part in the Seder, an integral part of Passover holiday. Jewish organizations from across the globe have condemned Friday's arson attack on Moscow's biggest Yeshiva, Torat Chaim. On Friday, the Yeshiva was set alight and Swastikas painted on its front as guests were gathering inside to take part in the Seder, an integral part of Passover, one of the most auspicious holiday's in the Jewish calendar. A spokeswoman for Moscow’s Chief Rabbi Pinchas Goldschmidt, reportedly told the Interfax news agency as saying the fire was set in a storage area for kosher meat and that swastikas were drawn at the yeshiva’s entrance. There were about 60 students, rabbis and guests in the building at the time, local Russian media reported. "This serious incident at the Torat Chaim yeshiva in Russia's capital is another red light in the righteous fight in the war against anti-Semitism and terror in Europe," he said, "I call on Russia's President [Vladimir] Putin, a true friend of the State of Israel, to help and protect the Jews in his country, so that they are able, specifically, to proudly fulfill the holiday's commandments, and in general are able to fulfill the other commandments without fear." Jerusalem Post 190421.
Nu är både Ukrainas president och premiärminister judar. Tv-komikern Volodymyr Zelenskiy tog med stor marginal hem segern i det ukrainska presidentvalet. Landet är nu det första utanför Israel som har både en judisk president och en judisk premiärminister, skriver Jewish News Syndicate, JNS. Den nyvalde presidenten har även en judisk premiärminister, Volodymyr Groysman, åtminstone fram till dess att parlamentsval hålls senare i år. Men Eduard Dolinsky, vd för Ukrainska judiska komittén, säger till israeliska Haaretz att det vore fel att beteckna Volodymyr Zelenskiy som en "judisk president". "Han är ukrainare med judisk bakgrund; han är inte med i den judiska gruppen; han är inte religiös, följer inte judiska traditioner och talar aldrig om sig själv som jude," säger Eduard Dolinsky. Mark Levin, som finns med i ledningen för National Coalition Supporting Eurasian Jewry, ser ändå valet av Volodymyr Zelenskyj som "mycket betydelsefullt". Bilden av Ukraina som ett antisemitiskt land mildras något, menar han, ”när vi har en nyvald president med judisk bakgrund och en judisk premiärminister”, skriver JNS. En undersökning av Pew Research Center nyligen visade att Ukraina är det land i Central- och Östeuropa som är mest positivt inställt till judar - bara 5 procent av ukrainarna önskar inte ha judar som sina landsmän. Samtidigt ser många judar landets nynazistiska extremhöger som ett hot, och utvandringen till Israel har varit relativ hög, skriver JNS. Världen idag 190423.

S går med på miljardökning till försvaret Socialdemokraterna ställer sig nu bakom prislappen för det nya utökade svenska försvaret. Det handlar om en kraftig ökning från nuvarande 54 miljarder kronor till 84 miljarder kronor år 2025. De fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har sedan tidigare ställt sig bakom Försvarsberedningens kostnadskalkyl, att försvaret ska få ökade anslag till 1,5 procent av BNP, vilket är något mer än 84 miljarder kronor. Dock kvarstår frågan om hur det kraftigt ökade anslaget ska betalas och var pengarna i så fall ska tas ifrån. Partierna har ännu inte kommit överens i frågan och sitter just nu i intensiva förhandlingar för att nå en uppgörelse. Enligt uppgifter till SVT anser Socialdemokraterna att det blir svårt att finansiera kraftigt höjda försvarsanslag i kombination med skattesänkningar. svt 190424.

Ryssland lockar ukrainare i öst med medborgarskap. Rysslands president Putin beslöt i dag att invånarna i de separatistkontrollerade områdena i östra Ukraina ska ges möjlighet att på ett enkelt sätt få ryskt medborgarskap. Beslutet att ge invånarna i det separatistkontrollerade Donbassområdet en snabbfil till medborgarskap kan ses som ett första test från Putin av Zelenskyj. I Moskva finns kanske förhoppningar att han ska vara mjukare i förhållande till Ryssland men den första reaktionen från Zelenskyj tyder inte på det. Han säger att Putins beslut visar att Ryssland är en aggressiv makt gentemot Ukraina och han har uppmanat omvärlden att överväga ytterligare sanktioner mot Ryssland. Att Ryssland lockar ukrainska medborgare med ryskt medborgarskap kan i värsta fall leda till att det användas som argument för Ryssland att aktivt gå in militärt och skydda "sina" medborgare i Ukraina, menar den avgående presidenten Petro Porosjenko. Putin sa att det var av omtanke om invånarnas mänskliga rättigheter som de erbjuds ryskt medborgarskap. Samma taktik med medborgarskap har Ryssland använt i de georgiska områdena Sydossetien och Abchazien, de är nu i praktiken en del av Ryssland. SR 190425.

Sidenvägsmöte diplomatisk seger för Xi. Under fredagen inleds ett internationellt möte i Peking om den kinesiska regeringens handelsinitiativ som ofta kallas de "nya sidenvägarna", men på kinesiska heter "ett bälte, en väg" är ett av den kinesiska kommunistpartiledaren Xi Jinpings signaturprojekt. Mötet domineras av den kinesiske ledaren Xi Jinping och betraktas som ett stort diplomatiskt framsteg i Kina. Initiativet som bland annat innebär kinesiska investeringar i järnväg, hamnar och kraftverk har fått ett blandat mottagande. De kinesiska investeringarna utomlands har både tagits emot som välkomna tillskott i ekonomin, men också kritiserats för att skapa möjliga skuldfällor, miljöproblem och för att sprida det kinesiska kommunistpartiets odemokratiska praktiker över världen. Mötet i Peking, som hålls för andra året i rad, domineras av Xi Jinpings närvaro. Toppföreträdare för 37 länder finns enligt den statliga nyhetsbyrån Xinhua med på mötet, däribland Rysslands president Vladimir Putin och företrädare för länder i Sydostasien, Öst- och Centraleuropa, men också för Portugal, Grekland, Cypern och Italien - som nyligen blev det första G7-landet att skriva under ett formellt samarbetsavtal med Kina om sidenvägsinitiativet. SR 190426.

Försvaret: Sverige bör avstå kärnvapenförbud. I går var sista dagen att tycka till om utredningen av vad det skulle innebära om Sverige anammar FN-konventionen om ett kärnvapenförbud. En av de som avråder från att ratificera förbudet mot kärnvapen är Försvarsmakten. "Det är en samlad analys som bygger på den försvarspolitiska inriktning vi arbetar med. Den kräver bland annat en mängd samarbeten med länder runt omkring oss både i närområdet men också i världen," säger Michael Claesson, chef för militärstrategisk inriktning vid Försvarsmaktens högkvarter. "Effekterna för dessa samarbeten skulle bli så pass negativa i vår bedömning att det blir svårt att fullfölja den inriktning som regeringen har ålagt oss." Försöken att avskaffa kärnvapen har gått trögt de senaste decennierna men för två år sen röstade Sverige, som ett av 122 länder, i FN igenom en konvention om ett totalförbud. Den är tänkt att svartmåla all typ av användning av kärnvapen för att på sikt minska hotet för den massförstörelse de kan orsaka. Men USA och andra Natoländer, som uttalat har kärnvapen som en central del av sin avskräckningsstrategi, har enligt medieuppgifter varnat Sverige för att de kan dra sig ur militära samarbeten med Sverige om riksdagen ratificerar konventionen. Den rödgröna regeringen tillsatte en utredning som i januari landade i att Sverige inte bör anamma konventionen. Enligt UD har många hört av sig med synpunkter på utredningen, och när alla skrivelser har gåtts igenom ska regeringen bestämma sig för att underteckna eller inte. I dagsläget saknas dock stöd i riksdagen för att sedan ratificera konventionen. Hittills är det 70 länder som undertecknat konventionen – däribland Irland och Filippinerna och Kazakstan, medan 23 har gått hela vägen och ratificerat - till dem hör Sydafrika, Österrike och Mexiko. 50 ratificeringar krävs för att konventionen om att förbjuda kärnvapen träder i kraft - åtminstone för dem som anslutit sig. SR 190427.

Högsta militärutgifterna sen kalla kriget slutade. Världens samlade militära utgifter ökade förra året med 2,6 procent och är nu de högsta sen 1988, visar en ny rapport från fredsforskningsinstitutet Sipri. Sammanlagt lade världens länder motsvarande 17 000 miljarder kronor på sina försvarsbudgetar. USA:s försvarsbudget ökade för första gången på sju år under 2018, och landet lägger lika mycket pengar på sitt försvar som de åtta nästföljande länderna sammanlagt avsätter i sina försvarsbudgetar. De 650 miljarder dollar, 6 000 miljarder kronor, som USA spenderade på sitt försvar under förra året, utgör ungefär en tredjedel av totalsumman för hela världens försvarsutgifter. Även Kina lägger mer pengar på militären. Sedan 2009 har landet ökat sin militärbudget med 83 procent. De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland som infördes efter kriget mot Ukraina och den ekonomiska krisen i landet verkar få genomslag på militärbudgeten, för Ryssland minskar sin budget och är inte längre ett av de fem länder som lägger mest på militären. De fem länder som lägger mest är istället USA, Kina, Saudiarabien, Indien och Frankrike. SR 190429.

Pussy Riot-medlemmar får asyl i Sverige. Pussy Riot-medlemmarna Luisine Djanyan och Aleksej Knedljakovskij får asyl i Sverige. Det beslutar Migrationsdomstolen. SVT Nyheter var först att berätta att de två aktivisterna, Luisine Djanyan och Aleksej Knedljakovskij får stanna i Sverige. Paret, som bor utanför Lindesberg, sökte asyl för sig själva och sina två barn 2017, med hänvisning till en växande hotbild i hemlandet. Ansökan avslogs i december förra året, men efter att ha överklagat till Migrationsdomstolen har de nu alltså beviljats asyl. "Jag kan åter andas fritt, och mina barn är trygga," säger Luisine Djanyan till P4 Örebro. Pussy Riot blev internationellt kända efter att ha framfört en Putin-kritisk bön i Frälsarkatedralen i Moskva 2012. För den aktionen dömdes tre av medlemmarna till två år i straffläger, men benådas inför vinter-OS i ryska Sotji. SR 190430.

48 dog i dödsbrand - ingen ställs till svars. Fem år efter det att 48 människor dog och knappt 250 skadades i den ukrainska staden Odessa riktar FN skarp kritik mot ukrainska myndigheter för att ingen ännu ställts till ansvar eller dömts för det som hände.
För fem år sedan i Odessa dog 42 människor i en brand och 6 sköts ihjäl. Händelsen inträffade strax efter det att Ryssland annekterat Krim. Ingen har ställts till svars i domstol för dödsfallen, och nu riktar FN skarp kritik mot ukrainska myndigheter.
Ett stort fackföreningshus i centrala Odessa brinner, människor har klättrat ut på avsatser utanför fönstren för att undkomma eld och rök. Det var i maj för fem år sedan. 42 människor dog, en del inne i huset, andra när de försökte hoppa för att rädda sig. Innan branden sköts också sex andra till döds i staden. Våren 2014. Ryssland hade nyligen annekterat Krim. I östra Ukraina hade kriget börjat. I flera städer hade beväpnade män börjat ockupera delar av städer. Det här hände under en demonstration i Odessa, en grupp som var för ett enat Ukraina attackerades enligt FN av en mindre grupp motdemonstranter, de som senare i sin tur attackerades och barrikaderade sig inne i fackföreningshuset. Enligt FNs rapport sattes huset i brand med kastade molotovcocktails från båda grupperna. Sedan dess har inget ansvar utkrävts. "Ingen har ställts till ansvar för att sex människor sköts till döds och för 42 människors våldsamma död i fackföreningshuset," säger Fiona Frazer som är chef för FNs arbete med mänskliga rättigheter i Ukraina. De var själva på plats i Odessa för fem år sedan och har följt vad som hänt sedan dess. I sin nya rapport riktar de skarp kritik mot ukrainska myndigheter. Ingen rättegång har genomförts, enligt FN, inga domar har fällts. Vad gäller branden har inte någon misstänkt ens identifierats. Förundersökningar pågår men hittills helt utan resultat. Inte heller ansvaret för Odessas räddningstjänst har prövats. De kom fram till huset först 40 minuter efter att de larmats trots att närmaste brandstation ligger bara 600 meter från huset. Utredningar vad gäller ansvaret för polisen, som inte stoppade det som hände, har inte heller lett till något. Fallen skickas mellan domstolar och ges, trots allvaret, ingen prioritet. De har hamnat i det som FN beskriver som ett "limbo". SR 190503.

Ryssland missnöjt med USA:s sätt att hantera krisen i Venezuela. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov fördömer USA:s agerande i det krisdrabbade Venezuela. Han beskyller USA för skadlig inblandning i en suverän stats interna angelägenheter. I ett telefonsamtal med USA:s utrikesminister Mike Pompeo uppges Lavrov ha beskyllt USA för provokationer som inte hör hemma i en demokratisk process. Lavrov anser att USA levererat humanitärt bistånd till Venezuela enbart för att kunna sätta press på Venezuelas ledning. "USA har på ett flagrant sätt blandat sig i en suverän stats inre angelägenheter och på ett skamlöst sätt brutit mot internationell rätt," sade Lavrov till Pompeo enligt nyhetsbyrån AFP. Enligt Ryssland borde allt bistånd till det allvarligt krisdrabbade landet kanaliseras via president Nicolás Maduro, medan USA har försökt få in hjälpförsändelser i samarbete med Colombia och Brasilien. Lavrov föreslår bilaterala Venezuela-samtal. USA vidkänner inte längre Maduro som president utan har erkänt oppositionsledaren Juan Guaidó som landets nya ledare. Det anser Ryssland vara en provokation av stor kaliber. Ryssland stöder Maduro, som avvisar alla påståenden om humanitär kris i landet. Han beskyller USA för att hitta på matbristen för att rättfärdiga en maktkupp. Lavrov ska ha kommit med ett förslag om bilaterala samtal med USA om hur krisen i Venezuela ska lösas. Han poängterade i samtalet med Pompeo att det endast är venezuelanerna själva som har rätt att fatta beslut om sin framtid. Förutom krisen i Venezuela diskuterade Lavrov och Pompeo läget i Syrien, Afghanistan och på Koreahalvön. yle 190503.

USA:s utrikesminister till Yle: Ryssland agerar inte i linje med internationella lagar på arktiskt område. Enligt USA:s utrikesminister har Ryssland militärt förhindrat trafik på områden där det är tillåtet att trafikera på Arktis. USA:s utrikesminister Mike Pompeo kräver att Ryssland följer internationella lagar på de arktiska områdena. Han är orolig för Rysslands krav på områden vid Norra ishavet. Rysslands ökade militära närvaro väcker också många frågor. "Vi vill inte att länder som Ryssland ska använda sig av militär för att till exempel förhindra trafik till sådana områden där trafik är tillåtet. Det här bryter mot internationell lag." På mötet träffade Pompeo sin ryska kollega Sergei Lavrov. "Jag tänkte klargöra för Lavrov att vi följer lagar. Vi ber också om samma sak av Finland, där finns inte heller någon skillnad," påminner Pompeo. Förhållandet till Lavrov beskriver Pompeo som bra. "Vi brukar ofta diskutera per telefon och vi har träffats en handfull gånger. Våra diskussioner är alltid raka på sak och professionella." yle 190506.
Ingen slutdeklaration från Arktiska rådet. Arktiska rådet möts i dag i Rovaniemi i Finland. Tanken var att medlemsländernas utrikesministrar skulle enas om en slutdeklaration, men nu blir det inget med det. Det har bland annat rått oenighet om hur rådet ska se på klimatfrågan. "Man har inte enats. Det är första gången det sker under rådets 20-åriga samarbete. Det är formuleringarna kring klimatförändringarna som varit en bromskloss och som uppges vara orsaken till att det inte blir något deklaration," säger Ekots reporter Nils Eklund som är på plats vid mötet. Vilka är det som inte vill nämna klimatet? "Det är tydligt att USA har inte velat ställa sig bakom formuleringar som handlar om klimatförändringarna." SR 190507.
Wallström: Skillnaderna mellan länderna var för stor. För första gången någonsin misslyckades Arktiska rådet under tisdagen att enas om en deklaration om vad som bör prioriteras i Arktis de närmaste åren. Och det var synen på klimatförändringen som splittrade de åtta utrikesministrarna. "Skillnaderna mellan USA och de andra länderna var helt enkelt för stor och frågan gällde framförallt klimatet," säger Sveriges utrikesminister Margot Wallström som är besviken. Vad är det man har motsatt sig från amerikanskt håll? "Ja, som vi upplever det så är det omnämnandet av klimatförändringarna och det språket och kanske också i slutändan saker som följer av detta." "Den globala Klimatförändringen finns, den är till stor del orsakad av människan och vi förstår inte de som argumenterar annorlunda ," sa Jim Stotts som företräder inuiter från Alaska. SR 190507.

Ryssland utvisar två svenska diplomater. Ryssland utvisar två svenska diplomater. Detta efter att Sverige har nekat diplomatviseringar för nya ryska diplomater i Sverige. Tidigare har Sverige beslutat att en rysk diplomat inte fått sin visering förlängd. Även ryska ansökningar om nya diplomatviseringar har nekats. Nu har två svenska diplomater ombetts lämna Ryssland. Det avslöjar tidningen Expressen idag. Utvisningarna är Rysslands svar på Sverige agerande, enligt Sofia Nahringbauer, presskommunikatör på utrikesdepartementet. "Sverige har tidigare lämnat besked om att en rysk diplomat inte fått sin visering förlängd, samt lämnat ett nekande besked om ryska ansökningar om diplomatvisering. Och Ryssland har svarat genom att två svenska diplomater ombetts lämna Ryssland," säger Sofia Nahringbauer. Även i december utvisades en svensk diplomat från Ryssland av samma anledning. Varför Sverige valt att neka ryska ansökningar om diplomatvisering och varför man valt att ine förlänga en rysk diplomatvisering vill UD inte kommentera. Men tidigare har man uppgett att man har goda grunder för ett sådant beslut. I februari grep Säkerhetspolisen, Säpo en misstänkt agent i Stockholm. Han greps medan han satt i ett hemligt möte med en rysk underrättelseofficer som ska ha en diplomatisk befattning. SR 190508.

Tidigare Kina-ambassadören delgiven misstanke om brott. Sveriges tidigare ambassadör i Kina, Anna Lindstedt har nu delgivits misstanke om brott med anledning av sitt agerande i fallet med den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai. I centrum för utredningen står de möten som ägde rum i Stockholm i januari i år. Mötena arrangerades enligt uppgift av den dåvarande Kina-ambassadören Anna Lindstedt och bland deltagarna fanns Angela Gui, dotter till Gui Minhai och kinesiska affärsmän. Enligt Angela Gui var syftet med mötena att diskutera en lösning på fallet med hennes fängslade far. Efteråt har händelsen och ambassadörens agerande kritiserats av UD, som sagt att varken utrikesministern eller andra personer på UD som arbetar med fallet Gui Minhai kände till mötet i förväg. SR 190509.

Sverige kan lämna ut en korruptionsmisstänkt kinesisk medborgare. Sverige kan lämna ut en korruptionsmisstänkt kinesisk medborgare om Kina bland annat kan garantera en rättvis rättegång och att mannen inte döms till döden. Det framgår av ett yttrande som riksåklagaren lämnat till Högsta domstolen. Mannen som uppges vara en av Kinas mest eftersökta har suttit i svenskt häkte i ett år. Om HD gör samma bedömning som riksåklagaren blir det upp till regeringen att fatta beslut om utlämning. Mannen förnekar brott och motsätter sig att bli utlämnad till Kina. SR 190510. Kommentar: Han bör endast lämnas ut som utbyte mot Gui Minhai.

Hultqvist vill inte lova pengar till försvaret. En kraftig ökning av försvarsbudgeten och nya regementen på en rad orter - det innebär Försvarsberedningens förslag som presenterades idag. Bland annat föreslår beredningen två nya regementen i södra Norrland och Bengt Albertsson från Malung hoppas ett kan hamna i Falun. Riksdagspartiernas representanter i försvarsberedningen är eniga om att försvaret behöver förstärkas till 2025 så armén får växa till tre brigader med förstärkningar kring Stockholm och på Gotland, att flygvapnet bör ha över 100 Gripenplan i stället för som planerat 60 och att nya ytfartyg ska köpas in. Försvarets storlek behöver öka från 60 000 till 90 000 personer och därmed behövs fler utbildningsplatser med exempelvis nya regementen i Göteborg och Arvidsjaur. Beredningen vill förstärka södra Norrland med bland annat två regementen i antingen Falun, Härnösand, Östersund eller Sollefteå. För att täcka kostnaderna bör försvarsbudgeten öka med fem miljarder per år från 2022 upp till 84 miljarder 2025. Men kring ekonomin råder oenighet även om partierna är eniga om förslagen. Socialdemokraterna vill inte redan nu utlova en budget 84 miljarder - och därför vill inte de borgerliga ställa sig bakom rapporten då de menar att den måste finansieras. Försvarsminister Peter Hultqvist tycker att rapporten är bra, men håller fast vid att inte nu utlova 84 miljarder nu till försvaret utan vill förhandla med de övriga riksdagspartierna i höst. Först måste bland andra Försvarsmakten och Försvarets materielverk få analysera förslagen. SR 190514.

Tyskland ökar försvarsutgifter med fem miljarder euro. Tyskland ökar i år sina försvarsutgifter med drygt fem miljarder euro - motsvarande drygt 50 miljarder kronor. Det är den största ökningen sedan kalla krigets slut. Den totala summan på drygt 47 miljarder euro är tio procent högre än förra året, vilket innebär den största ökningen på flera decennier. Räknat i andel av BNP är det en ökning från 1,23 till 1,38 procent av Tysklands bruttonationalprodukt. Så trots ökningen är det en bra bit kvar till 2 procentsmålet som Nato-medlemmarna har satt till år 2024. SR 190517.

FPÖ-ledare lovade ryskt inflytande i hemlig film. Österrikes vice förbundskansler, partiledaren för högerpopulistiska FPÖ, ska strax innan valet 2017 ha diskuterat möjliga upplägg för stöd med en kvinna som utgav sig för att vara rysk miljardär. En hemlig videoinspelning, som tyska medier har fått tillgång till visar hur hon utlovades lukrativa uppdrag i utbyte mot stöd för FPÖ. Under mötet som ägde rum på Ibiza några månader innan valet, var det bland annat tal om att kvinnan ville investera flera hundra miljoner euro i Österrike. Hon var intresserad av att köpa hälften av landets största och mest inflytelserika dagstidning, Kronenzeitung. Idén begeistrade FPÖ-ledaren Heinz-Christian Strache och hans närmaste förtrogna, Johann Gudenius, som deltog i mötet och som idag är partiets gruppledare i parlamentet. Om affären lyckas några veckor före valet kan vi byta ut medarbetare och lyfta in såna som stödjer oss. Då får vi inte bara 27 procent utan 34 procent, hörs Strache säga. Han nämner också att göra om Österrikes public service-bolag ORF i grunden, möjligtvis privatisera en TV-kanal. ORF har sedan många år varit måltavla för Strache och hans partis angrepp. Under det flera timmar långa samtalet var det också tal om lukrativa offentliga uppdrag till den ryska kvinnans företag. Som motprestation skulle hon ge partiet bidrag, men inte direkt så att det blev synligt för revisionsmyndigheten, utan via en ideell förening. I filmen hävdar Strache att det är så flera av partiets stora bidragsgivare gör. Flera namngivna personer och företag har dock förnekat att de kringgår bestämmelserna för partibidrag. Kvinnan som utger sig för att vara nära släkt med en rysk oligark agerar uppenbart som lockfågel. Det är oklart vem hon egentligen är. Hur tidningarna Der Spiegel och Süddeutsche Zeitung har fått tillgång till videofilmen säger de inte med hänvisning till källskyddet. De redovisar utförligt hur innehållet har granskats och verifierats för att säkerställa att det inte rör sig om någon förfalskning. SR 190517.
Österrikes vice förbundskansler avgår. Heinz-Christian Strache, Österrikes vice förbundskansler och partiledaren för högerpopulistiska FPÖ, avgår. Österrikes vicekansler Heinz-Christian Strache, partiledaren för högerpopulistiska FPÖ, avgår efter en politisk skandal där en film avslöjat ett ryskt försök till politisk påverkan med hjälp av rysk finansiär inför valet. Det var igår som tyska medier publicerade en videoinspelning som visar hur Strache inför parlamentsvalet 2017 ska ha diskuterat möjliga illegala upplägg för stöd med en kvinna som utgav sig för att vara rysk miljardär. I samtalet dem emellan ska kvinnan ha utlovats lukrativa uppdrag i utbyte mot stöd för Straches parti, FPÖ. Strache förnekar inte om filmen är äkta, men kallar filmklippet för ett politiskt attentat. I eftermiddag förväntas förbundskanslern Sebastian Kurz hålla en presskonferens där han meddelar om han kan fortsätta samarbeta med partiet eller om det blir nyval. SR 190518. Dagen 190518.

Två av tre åtalade för förbjuden mission i Ryssland var kristna. Religiös icke registrerad aktivitet förbjöds i Ryssland år 2017, genom antiterrorlagar kallade "Yarovaya-lagarna". Av de fall som gick till åtal år 2018 gällde 102 av 159 fall kristna aktiviteter. Dagen 190518.

Ukrainas nya president insvuren. Ukrainas nya president Volodymyr Zelenskyj har nu installerats. Vid installationen sa han att hans första uppgift blir att försöka få till stånd ett eldupphör med separatisterna i den östra delen av landet. Han sa också att han upplöser parlamentet, vilket kan leda till nytt parlamentsval. Den politiska nykomlingen har lovat anti-korruptionsåtgärder, reformer av rättsväsendet och åtgärder för att få fart på utländska investeringar. Volodymyr Zelenskij vann en jordskredsseger över den förra presidenten Petro Porosjenko i valet i april. SR 190520.




 

www.tidenstecken.se