Situationen i Ryssland/Ukraina och Kina år 2022
Mänskliga rättigheter i Kina: Chinese Voices for Justice. EU vs Disinfo. Visar de värsta lögnerna som sprids av ryska medier och regimen i Kreml.
EUvsDiSiNFO. Ukrainsk soldat dödad - dagar efter ledarnas samtal. En ukrainsk soldat har dödats i strider med proryska separatister, uppger Ukrainas militär enligt nyhetsbyrån AFP. Det finns inga uppgifter om hur soldaten dödades. Beskedet om den ukrainska förlusten kommer bara dagar efter att USA:s president Joe Biden och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin talat i telefon med varandra om situationen i Ukraina.
Omni 220101. Navalnyjs anhängare under press: "Att vara aktiv har blivit farligt." I veckan har flera personer som tidigare arbetade för den nu fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj gripits. Bland dem finns Ksenija Fadejeva, tidigare ledare för Navalnyjs stab i Tomsk, som bland annat anklagas för att ha skapat en extremistisk organisation. "Tyvärr är stora delar av den verkliga ryska oppositionen under stark press. Att vara det minsta aktiv har blivit farligt", säger Andrej Fatejev, som också arbetade för Navalnyjs stab i Tomsk. Nu har han av säkerhetsskäl lämnat Ryssland.
SR 220102. Netflix måste visa statliga tv-kanaler i Ryssland. Streamingjätten Netflix måste göra en rad förändringar på den ryska marknaden, till följd av nya lagar för audiovisuella tjänster i landet. Det rapporterar Engadget. Lagarna kräver att samtliga streamingtjänster med mer än 100 000 daliga användare måste etablera ett ryskt bolag och visa statliga tv-kanaler som en del av sitt utbud. Netflix får inte heller främja eller framhålla extremism, något som många kritiker menar är en regel som har använts för att tysta regimkritiker i landet. Faller under samma regelverk som flera andra "audiovisuella tjänster" med över 100 000 dagliga användare. Google och Apple har tidigare tvingats plocka bort innehåll relaterat till Aleksej Navalnyj.
Omni 220102. Populär tidning i Hongkong stänger av säkerhetsskäl. Nättidningen Citizen News i Hongkong meddelar under söndagen att de kommer stänga ner sin verksamhet, rapporterar Reuters. "När vi ställs inför en kris måste vi garantera våra anställdas säkerhet och mående," säger tidningen i ett uttalande. Citizen News är en av Hongkongs mest populära oberoende nyhetskällor. När andra tidningar har tvingats stänga i Hongkong har Citizen News anställt många av deras journalister, enligt AFP. Beskedet kommer dagar efter att personer med kopplingar till nyhetssajten Stand News i Hongkong åtalats för "upproriska publiceringar".
Omni 220102. Kommentar: Diktaturens bojor tar över Hongkong och världen kan bara titta på. Två tjänstemän avsatta i nedstängda Xi’an i Kina. Två högt uppsatta tjänstemän har avsatts i den nordliga kinesiska staden Xi’an. Lokala myndigheter uppger att det görs för att "stärka det förebyggande arbetet och kontrollen över epidemin", rapporterar AFP. De 13 miljoner invånarna har i tolv dagar levt under strikt nedstängning, i linje med Kinas nolltoleransstrategi, och får enbart lämna hemmet för att testa sig. På måndagen rapporterades 90 nya smittofall, en nedgång från gårdagens 122. Sedan den 9 december har över 1 600 fall rapporterats i staden. På nyårsafton rapporterade BBC att invånare i Xi’an larmat på sociala medier om att de inte har tillräckligt med mat och grundläggande förnödenheter. Då de inte får gå ut och handla levereras varor hem till dem av regeringen. Tiotals tjänstemän har straffats för otillräckliga åtgärder. Ilska och frustration växer bland stadens invånare.
Omni 220103. Johanna Melén, Kiev: Ett år i Ryssland: År 2021 avslutades med att Viktor Sjenderovitj fördes upp på det ryska justitieministeriets lista över "utländska agenter". Viktor Sjenderovitj, en av upphovspersonerna bakom det legendariska satirprogrammet Kukly, "Dockorna", på den en gång så frispråkiga tv-kanalen NTV. Jag uppmärksammade för mig själv utnämningen av Viktor Sjenderovitj som utländsk agent med att titta på ett av de sista dockprogrammen som sändes, ett par år in i 2000-talet och i Vladimir Putins första period som Rysslands president. Där satt han, Jeltsins efterträdare, utmejslad till full igenkänning i lera, och förhörde sig om hur opinionen låg till. Den kunde inte ha varit bättre. Ett övernaturligt 130-procentigt stöd. 30 procent av ryssarna gav nämligen Vladimir Putin sitt dubbla förtroende. Satir över president Putin i rikskänd tv är sedan mycket länge en otänkbarhet. Och Viktor Sjenderovitj är för länge sedan förpassad till den sortens ryska medier som når tillräckligt få för att inte utgöra något direkt hot mot sittande makt. På årets näst sista dag, samtidigt med Viktor Sjenderovitj, fördes även den mångårigt landsflyktige galleristen Marat Gelman upp på listan över utländska agenter, liksom Nadezjda Tolokonnikova från aktivistkollektivet Pussy Riot. Det tycks numer som om vem som helst kan bli utländsk agent i Ryssland. Det verkar inte krävas mycket mer än att någon dristar sig till att öppet kritisera rådande ordning och landets politiska och ekonomiska elit. År 2021. Året som började med att den nästan till döds förgiftade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj med sitt dödsförakt återvände hem till Ryssland för att där gripas direkt på flygplatsen, dömas till fängelse och väl bakom galler klassas som extremist. 2021. Året då det till och från talades om att Kreml en gång för alla slutat att ens låtsas som om man styr landet enligt demokratins principer. Själv befinner jag mig i Kiev, huvudstaden i Ukraina. 2021 var också året då Rysslands president Vladimir Putin konstaterade att ukrainarna inte utgör ett eget folk eftersom de är ett och samma med det ryska folket. Oskiljaktiga. Vladimir Putin verkar med åren få allt svårare att smälta det faktum att ukrainarna valt en annan väg.
SR 220103. Kina kväver religionsfriheten på internet. Från och med den 1 mars kommer det krävas licens för att få sprida religiös information via internet i Kina. Tillståndet kan dessutom bara tilldelas aktörer inom de statskontrollerade religiösa organisationerna, och gäller enbart deras egna sajter och forum. I mitten av december rapporterade
Världen idag att det kinesiska kommunistpartiet haft en nationell konferens om religiöst arbete, för första gången på fem år. Under konferensen förklarade Kinas president, Xi Jinping, att landet måste "insistera på att förena de religiöst troende massorna runt partiet och regeringen", och nämnde specifikt att kontrollen av spridning av religiös information via internet skulle stärkas. Hur denna ökade kontroll ska gå till har nu offentliggjorts i ett dokument från de kinesiska myndigheterna, rubricerat "Administrativa åtgärder för religiösa informationstjänster på internet", rapporterar religionsfrihetsmagasinet Bitter Winter. Enligt dokumentet kommer det, från och med den 1 mars 2022, att krävas ett speciellt tillstånd för att sprida olika typer av religiös information eller religiöst material på internet. Internettjänster som innefattas i sammanhanget är sajter, forum, bloggar, mikrobloggar, offentliga konton, verktyg för snabbmeddelanden, appar och webbsändningar. När det gäller vilken typ av information och material som avses ges som exempel religiösa doktriner, religiösa regler, religiös kunskap och "religion i form av texter, bilder, ljud och video". Ytterligare en begränsning består i att endast församlingar eller organisationer som tillhör de fem stora statskontrollerade religionsorganisationerna i Kina kommer att kunna få det nya tillståndet, där det även finns ett krav på att den ansvarige, som ansöker om tillståndet, måste vara både kinesisk medborgare och bofast i Kina. För den som ändå lyckas få tillstånd listas dessutom en rad restriktioner för den religiösa information och det religiösa material de då får sprida. Till exempel får den inte "underminera det socialistiska systemet" eller "förmå minderåriga att tro på religion", och informationen får endast spridas via egna sajter, forum och appar. Även länkning till religionsrelaterat innehåll måste hålla sig inom ramarna.
Världen idag 220103.Kommentar: Det socialistiska systemet får inte undermineras av det religiösa systemet, men det socialistiska systemet får underminera det religiösa systemet. Ryssland: Hoppas löftet leder till lättade spänningar. Ryssland hoppas att dagens överenskommelse mellan fem tunga kärnvapenmakter om att arbeta för att förhindra spridning av kärnvapen ska minska spänningarna i världen, rapporterar AFP. Kremls talesperson Dimitri Peskov säger dock att Ryssland fortsatt anser att ett möte mellan världens ledande kärnvapenmakter är nödvändigt. Förutom Ryssland står USA, Kina, Storbritannien och Frankrike bakom överenskommelsen som presenterades på måndagen. Ryssland: I dagens besvärliga läge hoppas vi att spänningarna kan minska. Kina säger att överenskommelsen ökar det ömsesidiga förtroendet. Länderna skriver i ett uttalande att ett kärnvapenkrig aldrig får bryta ut. Ländernas gemensamma uttalande.
Omni 220103. USA upprepar Ukrainastöd: Kommer att agera resolut. USA upprepar sitt stöd till Ukraina och kommer att agera resolut om Ryssland skulle invadera landet. Det sa den amerikanske presidenten Joe Biden i ett samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på söndagen, enligt AFP. "President Biden gjorde klart att USA och dess allierade och samarbetspartners kommer att reagera med bestämdhet om Ryssland ytterligare invaderar Ukraina," säger Vita husets pressekreterare Jen Psaki. Volodymyr Zelenskyj skriver på Twitter att samtalet visade vilken bra relation USA och Ukraina har. "Vi uppskattar det orubbliga stödet," skriver han enligt TT.
Omni 220103. Hongkongaktivist får ny dom - uppmanade till ljuständning. Demokratiaktivisten Chow Hang-Tung från Hongkong har dömts till 15 månaders fängelse för att ha uppmanat folk att tända ljus till minne av massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989, rapporterar AFP. Den 36-åriga advokaten och tidigare ledaren för Hong Kong Alliance, som organiserade årliga minnesceremonier i staden innan de upplöstes, avtjänar redan ett straff på tolv månader. "Budskapet denna dom sänder är att det är brottsligt att tända ett ljus, att ord är brottsliga," sa hon i rätten. Hongkong var tidigare den enda platsen i Kina där massceremonier till minne av massakern tilläts.
Omni 220104. Boende i Mariupol: "Vi väntar hela tiden på nya raketer." Allt intensivare försök görs nu för att hindra en militär upptrappning vid den rysk-ukrainska gränsen. På fredag hålls ett extrainsatt Natomöte och i början av nästa vecka möts representanter för Ryssland och USA i Genève. I den ukrainska staden Mariupol, några mil från ryska gränsen och mycket nära de separatistkontrollerade områdena i östra Ukraina, är kriget redan en del av vardagen, rapporterar vår korrespondent. På marknaden i den östra utkanten av Mariupol säljer Aleksandra Nikolajevna plasthinkar, sopborstar och råttfällor i trä. Här befann hon sig också den januaridag för sju år sedan då Sovjettillverkade gradraketer regnade ner över marknaden och gatorna i närheten. 27 människor dog. Raketerna avfyrades från det separatistkontrollerade område som ligger bara någon mil bort. Hos Aleksandra Nikolajevna finns en ständig rädsla för att något liknande ska hända igen. "Vi väntar hela tiden på det. Fast det enda vi behöver är fred." Om kvällarna och nätterna hörs regelbundet ljudet från det lågintensiva krig som pågår mellan den ukrainska militären och de ryskstödda separatisterna. Från officiellt ryskt håll säger man att Ryssland inte har något med de striderna att göra, att det är en intern ukrainsk angelägenhet. Men åt det skrattar Aleksandra Nikolajevna hjärtligt. "De kan ju försöka berätta sagor för oss. Men med alla de vapen de har. Det är inte möjligt utan rysk hjälp." Hon följer tv-nyheterna om den senaste tidens ökade militära närvaro på den ryska sidan av gränsen. Det som fått västvärldens ledare att varna för en möjlig militär offensiv, in i Ukraina. Aleksandra Nikolajevna utesluter ingenting. "Putin, den ryske presidenten, behöver en landväg till Krim, den ukrainska halvön som annekterades av Ryssland 2014. Och vägen dit går via oss i Mariupol. Det förstår vi mycket väl," säger hon.
SR 220105. Protesterna fortsätter i Kazakstan - trots att regeringen avgått. Demonstrationerna fortsätter i Kazakstan - trots att regeringen har avgått och återkallat sitt beslut om att kraftigt höja priset på fordonsgasen i landet. I sitt tal till nationen sa Kazhakstans president Kassym-Jomart Tokayev att han har tagit över som chef för landets säkerhetsråd och att han ska agera så hårt som möjligt på oroligheterna. Protesterna är de största mot den auktoritära ledningen i Kazakstan på flera decennier. Hundratals människor har gripits och runt hundra poliser ska ha skadats i tumultet, enligt presidenten.
SR 220105. Taiwan miljardstöttar Litauen efter press från Peking. Taiwan upprättar en fond på 200 miljoner dollar, motsvarande 1,8 miljarder kronor, för investeringar i Litauen. Pengarna ska bland annat gå till företag verksamma inom laser- och halvledarteknik, rapporterar Bloomberg. Planen är också att skicka ett team för att "utvärdera Litauens ambitioner att utveckla en halvledarindustri", uppger Eric Huang, chef för det taiwanesiska kontoret i Vilnius. Bakgrunden är att Litauen har lidit förluster sedan baltstaten tillät Taiwan att öppna ett handelsrepresentationskontor i landet, vilket lett till ekonomiska påtryckningar från Kina. Peking har bland annat återkallat sin ambassadör från Litauen, men förnekar att man blockerar landets export.
Omni 220106. Ann Linde reser till USA för att diskutera Ryssland. Utrikesminister Ann Linde (S) reser till USA i dag för att träffa bland andra den vice utrikesministern Wendy Sherman och för att diskutera Rysslands agerande kring Ukraina. Det skriver utrikesdepartementet i ett pressmeddelande. "USA är en mycket viktig partner. Vårt nära samarbete bilateralt och genom EU är nödvändigt både för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen och stabiliteten i vårt närområde", säger Linde i pressmeddelandet.
Omni 220105. USA: Nord Stream 2 måste stoppas vid rysk attack. Om de soldater som Ryssland samlat vid gränsen till Ukraina går till attack så borde Tyskland stoppa gasledningen Nord Stream 2. Det säger USA:s utrikesminister Antony Blinken, rapporterar AFP. "Ur vår synpunkt är det väldigt svårt att se gas strömma genom den ledningen, att den ska tas i drift," om Ryssland återupptar sin aggression. Samtidigt lovar EU:s utrikeschef Josep Borell att Ukraina har EU:s fulla stöd. All militär agression mot Ukraina kommer att få svåra och obehagliga konskvenser till ett högt pris, säger han på ett besök i landet. "Och vi samordnar oss med USA, med Nato och med andra likasinnade för att arbeta för en nedtrappning." Blinken: Inga framsteg så länge Ryssland håller ett vapen mot Ukrainas huvud.
Omni 220105. Kina: Vi lurar inte in Afrika i någon skuldfälla. Kina slår ifrån sig anklagelser om att de skulle lura afrikanska länder i en skuldfälla. Det är bara ett "narrativ" från motståndare till fattigdomsbekämpning, sa landets utrikesminister Wang Yi under ett besök i Kenya på torsdagen, enligt nyhetsbyråer. Kinas omfattande lån till afrikanska nationer ger "ömsesidig nytta" och är inte en strategi för att få politiskt erkännande, sa han till reportrar. "Det där är spekulationer från några som har bakomliggande motiv," sa Wang enligt AFP. Wang: Om det finns någon fälla så handlar den om fattigdom och underutveckling. Eritrea anslöt sig till Kinas nya sidenväg i november. 7-Eleven kallade Taiwan ett land - bötfälls av Kina. Den japanska butikskedjan 7-Eleven, som ägs av Seven & I Holding och har butiker i bland annat Peking, bötfälls av Kina. Detta efter att bolaget pekat ut Taiwan som en självständig stat på en karta på sin webbplats, skriver Nikkei Asia. Böterna uppgår till 150 000 yuan, motsvarande 215 000 kronor, och utdöms av den lokala myndigheten i Peking. Moderbolaget Seven & I "tar händelsen på allvar och ska se till att förhindra att felet upprepas", uppger företagets talesman. Flera andra bolag - däribland Gap och Daimler - har också anpassat sig i Kina när det gäller benämningen av Taiwan, som Peking betraktar som en del av sitt territorium. Företagets talesperson: Vi accepterar varningen och böterna.
Omni 220107. Kommentar: Utpressning. Kambodjas premiärminister besöker juntan i Myanmar - får kritik. Motståndare till militärjuntan menar att Kambodjas premiärminister Hun Sens besök i Myanmar riskerar att ge juntan internationell legitimitet. I april förra året accepterade juntan en plan från ASEAN där man gick med på en rad åtgärder som skulle kunna leda till en fredlig lösning av konflikten. Sedan dess har generalerna gång på gång sagt att de fem punkter man enades om inte går att uppfylla. ASEAN-landet Thailands tidigare utrikesminister Kasit Piromya tror att Hun Sens besök kan skada omvärldens förtroende för ASEAN och skapa splittring mellan medlemsländerna.
SR 220107. Kommentar: Två diktaturländer som bekräftar varandras styre. USA: Svårt att få Ryssland att lämna när de bjudits in. USA:s utrikesminister Antony Blinken ifrågasätter Kazakstans beslut att be Ryssland om militär hjälp för att hantera de våldsamheter som pågår i landet, rapporterar BBC. "När Ryssland väl är i ditt hus är det ibland mycket svårt att få dem att lämna," säger han under en pressträff. Blinken säger också att han tror att den kazakiska regeringen på egen hand har kapacitet att handskas med demonstrationerna på ett sätt som både respekterar demonstranterna och upprätthåller ett lugn. Det är oklart hur många ryssledda soldater som hittills har skickats till Kazakstan. Enligt BBC ska den eurasiska militäralliansen CSTO totalt närvara med omkring 2 500 soldater.
Omni 220108. Kommentar: Georgien 2008. Krim 2014. Östra Ukraina 2014. Och Transnistrien som förblir en tickande bomb som Putin kan komma att använda sig av. Kazakstan griper tidigare säkerhetschef för förräderi. Karim Masimov, tidigare chef för Kazakstans säkerhetstjänst KNB, har gripits och anklagas för högförräderi, rapporterar AFP. Enligt KNB greps Masimov i torsdags. Det är oklart vad det är som ligger till grund för anklagelserna. Karim Masimov har varit en tungviktare på den politiska scenen i Kazakstan i flera år. För bara några dagar sedan fick han sparken från säkerhetstjänsten efter att protester utbrutit i landet. Oroligheterna började under nyårshelgen, först som protester mot höjda energipriser men demonstranterna har sedan riktat in sig mot det auktoritära styret. Över 40 personer uppges ha dödats i protesterna. Enligt det ryska försvarsdepartementet har ryska soldater från en Moskvaledd regional säkerhetsstyrka anlänt till Kazakstan.
Omni 220108. Kommentar: Motsatte sig Karim Masimov Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev hårdföra linje mot demonstranterna?
Turkmenistanske diktatorn: "Släck porten till helvetet". I Turkmenistan har en naturgaskrater brunnit i 50 år. Nu beordrar landets diktator Gurbanguly Berdymuchammedov att branden som brukar kallas "Porten till helvetet" ska släckas, rapporterar AFP. Branden startade 1971 när en sovjetisk oljeborrning gick fel och giftig metangas riskerade att spridas från kratern. För att förhindra det valde arbetarna att tända eld på gasen, och den branden brinner än i dag. "Vi förlorar värdefulla naturresurser för vilka vi skulle kunna göra betydande vinster som kan användas till att förbättra livet för vårt folk," säger Berdymuchammedov. Landet har vid flera tidigare tillfällen försökt att släcka branden, men försöken har varit förgäves. Kratern har en omkrets på 70 meter och ett djup på 20 meter är en populär turistattraktion. Oljeborrarna trodde att branden skulle pågå i några veckor.
Omni 220108. Medier: Rysslands roll i oroliga Kazakstan blir alltmer aktiv. I Kazakstan är det fortsatt spänt, trots att president Tokajev hävdar att läget är mer eller mindre under kontroll. Samtidigt är det tydligt hur Ryssland nu tar en alltmer aktiv roll i händelseutvecklingen. Aleksej Venediktov, chefredaktör för den ryska radiostationen Echo Moskvy, beskriver en slags ny "Putindoktrin" där man från rysk sida är redo att precis som under Sovjettiden gå in i närområdet för att återställa ordningen, om den hotas.
SR 220108. Ryssland: "Vi ger inte efter - är besvikna på USA". Ryssland kommer inte att göra några eftergifter i samband med de samtal om säkerhetsläget i Europa som ska hållas i Genève på måndag. Det meddelar det ryska utrikesdepartementet enligt AFP. Samtalen mellan ryska och amerikanska representanter ska hållas mot bakgrund av Rysslands militära mobilisering vid gränsen mot Ukraina. "Vi är besvikna på de signaler som kommit från Washington, och även från Bryssel, de senaste dagarna," säger Sergei Ryabkov, vice utrikesminister i Ryssland, till ryska nyhetsbyråer. USA har vid upprepade tillfällen den senaste tiden varnat Ryssland för att inleda en offensiv mot Ukraina. Man har bland annat hotat med "enorma sanktioner". Ryabkov: Eftergifter är helt uteslutet.
Omni 220109. KD: Svenskt medlemskap i Nato är garanten för fred. Svenska gränser och intressen hotas av ett militärt angrepp och för att avskräcka Ryssland från ett sådant krävs ett svenskt medlemskap i Nato. Det skriver KD:s Ebba Busch och Mikael Oscarsson på DN:s debattsida. KD-topparna uttrycker oro över Rysslands mobilisering vid den ukrainska gränsen, och skriver att Sverige måste ta dagens säkerhetspolitiska risker på "stort allvar". Nato-medlemskap är den främsta garanten för fred och säkerhet i vårt närområde, skriver Busch och Oscarsson. "Ett svenskt medlemskap medför att vi fullt ut kan planera, synkronisera och öva tillsammans med våra grannar."
Omni 220109. Stoltenberg: Nato är redo för väpnad konflikt i Europa. Nato hoppas på det bästa men förbereder sig på det värsta. Det säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg till Financial Times inför dagens samtal mellan USA, Nato och Ryssland i Genève. Stormaktsmötet sker efter flera månaders upptrappning vid gränsen till Ukraina, dit Ryssland har skickat tiotusentals soldater. Inför samtalen har Ryssland skickat en kravlista som flera västländer har viftat bort som i stora delar orimlig. Stoltenberg säger till tidningen att Nato är "redo för väpnad konflikt i Europa" om förhandlingarna misslyckas. "Jag känner till Rysslands historia. I århundraden har man haft konflikter med sina grannar. Men man har ett alternativ: samarbete med Nato," säger han.
Omni 220110. Foi: Ryssland lägger pistol på förhandlingsbordet. I dag kommer Ryssland till Genève och lägger en pistol på förhandlingsbordet. Liknelsen gavs av Rysslandskännaren Johan Norberg vid Totalförsvarets forskningsinstitut (Foi) i en intervju med TT i lördags, och upprepas i dag av Foi:s forskningsledare Mike Winnerstig i P1-morgon. "De har trappat upp situationen dramatiskt militärt och satt ungefär 100 000 soldater runt den ukrainska gränser - och sen säger de till väst att det är Ryssland som behöver säkerhetsgarantier och skydd. Det är en egendomlig attityd," säger Winnerstig. Det ryska agerandet bygger på av att Ukraina är en del av den ryska självbilden och identiteten, och i viss mån ses som deras territorium, säger han.
Omni 220110. Hultqvist: Hela europeiska säkerhetsordningen hotas. I dag inleds Folk och försvars rikskonferens, och i sitt öppningstal fokuserar försvarsminister Peter Hultqvist (S) på Ryssland och situationen kring Ukraina. Han lyfter fram att alla FN-länder förbundit sig att följa organisationens stadga, som förbjuder våld och hot om våld, väpnade angrepp och och annekteringar. "Hela den europeiska säkerhetsordningen ifrågasätts och hotas av Rysslands agerande. Som permanent medlem av FN:s säkerhetsråd borde Ryssland känna ett särskilt ansvar för att upprätthålla FN:s principer. Den ryska utvecklingen har varit sammanhängande, från kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim till dagens "militära griptång" runt Ukraina," säger Hultqvist. "Det kan inte vara så att den som är mest hänsynslös och hotar med våld ska hålla i taktpinnen."
Omni 220110. Analyser: Putins fönster att agera på väg att stängas. Ukraina och Nato är inte det stora hotet mot Vladimir Putin. De verkligt farliga fienderna finns på hemmaplan, skriver Financial Times Gideon Rachman i en analys med anledning av dagens storpolitiska samtal i Genève. Förgiftningen av Aleksej Navalnyj, och de stora protesterna till stöd för oppositionspolitikern, visar att Putins stora problem finns inom landets gränser. Dessutom skulle en ny offensiv mot Ukraina förvärra Rysslands säkerhet på lång sikt, tillägger Rachman. "Om kriget blev långvarigt skulle antalet ryska dödsoffer bli stort. Det skulle dränera ekonomin och förvärra landets isolation." Ryssland har ett intresse av att snabba på processen, medan västländerna vill sakta ner den. Det skriver New York Times David Sanger i en analys. Putins fönster att verkställa hoten är på väg att stängas. "Hans styrkor kan bara genomföra en storskalig invasion under vintern, när marken är frusen nog att bära stridsvagnar och pansarbandvagnar över gränsen. I april infaller lersäsongen", skriver han. Gideon Rachman: En seger i Ukraina skulle vara en kortvarig glädje för Putin. David Sanger: Putin vet att han har kort om tid.
Omni 220110. Regeringen kommer inte åka till vinter-OS i Peking. Sveriges regering kommer inte att åka till OS i Peking säger idrottsminister Anders Ygeman (S) till TT. Skälet han anger är coronasituationen. "Det är inte en diplomatisk bojkott. Vi för fram den kritik vi har mot Kina, som är välkänd, inom de diplomatiska och politiska kanaler som vi har," säger Ygeman. Flera länder med USA i spetsen har valt att genomföra en diplomatisk bojkott av de olympiska spelen i Peking som en markering mot Kinas brott mot mänskliga rättigheter. Regeringen var inte heller på plats under sommarens OS i Tokyo.
Omni 220110. Kommentar: Rimligt. Ukraina: Kan inte förhandla förrän Ryssland backar. Förhandlingar om de ryska kraven på säkerhetsgarantier från Nato kan inte inledas förrän Ryssland dragit tillbaka sina styrkor från gränsen mot Ukraina. Det sa Ukrainas biträdande utrikesminister Olha Stefanishyna på en presskonferens på måndagen, rapporterar Politico. "Förhandlingarna måste inledas med ett ryskt tillbakadragande," sa hon. Med på presskonferensen var också Nato-chefen Jens Stoltenberg. Han tonade ner förhoppningen om att veckans olika möten kommer att lösa krisen. I stället sa han att han hoppas att mötena kan leda till fortsatt dialog och nya möten. Han höll också hoppet uppe om en diplomatisk lösning. "Jag har förhandlat med Ryssland förr som norsk statsminister. Jag vet att det går att komma överens med Ryssland," sa Stoltenberg. Stoltenberg: Hoppas att vi kan enas om en väg framåt.
Omni 220110. Försvaret: Kan inte utesluta ryska krigshandlingar. Den svenska försvarsmakten utesluter inte ryska krigshandlingar mot Sverige. Det säger general Michael Claesson som är insatschef på försvarsmakten till Aftonbladet. "Det är en utomordentligt allvarlig situation," säger han. Den militära beredskapen är höjd sedan i julas, och den kommer försätta att vara förhöjd. Claesson säger att försvaret har en god lägesbild för Sveriges närområde och att de följer utvecklingen i både Ukraina, Kazakstan och "de så kallade förhandlingarna som Ryssland har tvingat fram". Den höjda beredskapen gör att en rad åtgärder kan bli aktuella. Claesson nämner bland annat att det kan bli aktuellt att flyta marina resurser från väst- till östkusten.
Claesson säger att en situation på havet eller i luften skulle kunna göra att Sverige dras in i konflikten.
Omni 220110. Tonläget mildare efter Rysslands och USA:s möte. Det spända läget kring Ukraina var i fokus när USA:s och Rysslands vice utrikesministrar hade ett möte under måndagskvällen. Från båda sidor låter det nu som att läget inte är helt låst, och inte heller lika spänt som tidigare, enligt Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. "Den ryske utrikesministern säger nu att inga ultimatum är ställda, utan detta är bara sätt att diskutera - det är ett mildare tonläge nu".
SR 220110. Kazakstan har fått en ny premiärminister. Kazakstan har fått en ny premiärminister, Alikhan Smailov. Den förre premiärministern och regeringen avgick under förra veckans våldsamma protester mot höjda gaspriser. Landets president Kassym-Jomart Tokayev meddelade också att de utländska soldater från bland annat Ryssland som bistått den auktoritära regimen kommer att lämna landet de kommande dagarna. Minst 9 000 personer har gripits under protesterna, enligt landets inrikesdepartement.
SR 220111. ÖB: Sverige är i en allvarlig säkerhetssituation. Sverige befinner sig i en "allvarlig säkerhetssituation", det sade överbefälhavare Micael Bydén på rikskonferensen Folk och Försvar idag. Situationen på gränsen till Ukraina har gjort att saker och ting ställts på sin spets. Enligt ÖB kan ett konventionellt militärt angrepp inte uteslutas av Ryssland och Sverige står redan nu under attack när det kommer till bland annat cyberangrepp.
SR 220111. Ukraina kallar till nytt möte med Ryssland: "Vi är redo". Ukraina kallar in till ett nytt toppmöte med Ryssland, Frankrike och Tyskland med målsättningen att avsluta kriget i landet. Det säger presidenten Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande som AFP har tagit del av. "Vi är redo att fatta de nödvändiga besluten," säger Zelenskyj, utan att specificera vilka beslut det handlar om. Ukraina har återkommande krävt att samtalen mellan Zelenskyj och Putin återupptas, men Moskva har hittills svarat på förfrågan med tystnad. År 2019 möttes de båda ledarna under ett samtal som leddes av Frankrikes Emmanuel Macron, där också Tysklands Angela Merkel deltog. Oron nära Ukrainas gräns har ökat de senaste månaderna. Amerikansk källa: Leran gör att Putin inte kan invadera. Ryssland: Ingen överdrift att säga att sanningens ögonblick är här. USA efter första mötesdagen: Inget genombrott med Ryssland
Omni 220111. IEA-chefens känga: Ryssland bakom stigande gaspriser. Ryssland använder gasleveranserna för att utöva politiskt press på Europa. Det säger Fatih Birol, chef för internationella energibyrån IEA, under en pressträff skriver norska NTB. Ryssland skulle kunna öka leveranserna med minst en tredjedel, men landet håller medvetet ner spotförsäljningen trots det höga priset på naturgas. "Det är en stark press på Europas gasmarknad nu på grund av hur Ryssland beter sig," säger Birol. Enligt honom beror det till största del på den statliga ryska jätten Gazprom, skriver Bloomberg. Enligt Birol står ryska leveranserna i stark kontrast till de norska. Ryska gasleveranser minskade med 25 procent i fjärde kvartalet 2021.
Omni 220112. Finland om Natomedlemskap: "Håller dörren öppen". I Finland har debatten om landet ska gå med i Nato blossat upp på nytt i ljuset av krisen i Ukraina och Rysslands krav på säkerhetsgarantier från Nato. Utrikesminister Pekka Haavisto säger till Ekot att Finland håller dörren öppen för att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen men att det inte är aktuellt just nu. Till skillnad från Sverige har Finland en uttalad Nato-option som ger landet möjlighet att ansöka om Natomedlemskap, något som president Sauli Niinistö lyfte fram i sitt nyårstal.
SR 220112. Stoltenberg: Ryssland kan inte styra vem som går med i Nato. Det var svåra samtal när Nato och Ryssland träffades för första gången på flera år i ett försök att minska spänningarna vid Ukrainas gräns. Nato vill diskutera vapenkontroll men säger blankt nej till ryska krav om att lämna Östeuropa och sätta stopp för nytt medlemskap - vare sig det rör Ukraina, Finland eller Sverige. "Det är ett svenskt och finskt beslut och bara deras beslut", säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg till Ekot och andra nordiska journalister.
SR 220113. Ryssland: Är fundamentalt oense på flera punkter. Dagens samtal mellan Ryssland och Nato var "uppriktiga", men parterna är fundamentalt oense på flera punkter. Det säger den biträdande ryske utrikesminister Alexander Grushko, enligt AFP. "Det var hjärta till hjärta," säger Grushko. Han säger också att Nato och Ryssland "saknar gemensam agenda" och att en fortsatt försämrad relation kan leda till "högt oförutsägbara och allvarliga konsekvenser för Europas säkerhet". Samtidigt säger han att Ryssland kan komma att öppna sin Nato-mission, som stängdes förra året, om Nato byter kurs. "Jag utesluter inte att vår diplomatiska närvaro här kan återställas," säger han.
Omni 220112. Estland litar på Natos försvarsgarantier och uppmanar Kreml att överväga om Ryssland verkligen är på rätt väg. De baltiska länderna är nöjda med dagens möte mellan Natos medlemsländer och Ryssland. Mest glädjande var att Nato uttryckte att truppnärvaron i Baltikum kan öka. Natoländerna sa också tydligt att de har rätt att hjälpa Ukraina att försvara sig. "Nato är i princip enat om att Ryssland måste trappa ned och flytta bort sina trupper från gränsområdena mot Ukraina. Ryssland måste också dra bort sina trupper från ukrainskt, georgiskt och moldaviskt territorium." Det här sa Estlands Natoambassadör Jüri Luik åt det estniska rundradiobolaget ERR en stund efter dagens diskussioner mellan Natos medlemsländer och Ryssland. Enligt Luik var både Nato och han själv tydliga om organisationens grundprinciper i sina uttalanden på dagens möte. "De här principerna är tydliga och otvetydiga. Det är ju klart att Ryssland inte kan hålla sina trupper kvar runt Ukraina på obestämd tid. President Vladimir Putin måste snart ta ett klart och radikalt beslut - en militär konflikt eller fredliga diplomatiska diskussioner." Estland, Lettland och Litauen hör till de medlemsländer som är mest positivt inställda till att till exempel Ukraina eller Finland kan antas som medlemmar i försvarsalliansen så småningom. Läs mer i
yle 220112. Moskva efter Natomötet: Vi lyckades ruska om alliansen. Enligt den ryska delegationen kunde man äntligen göra sin röst hörd i Natos högkvarter. Moskva förväntar sig nu ett skriftligt svar innan diskussionerna kan fortsätta. "Mötet var absolut nödvändigt," sa Rysslands vice utrikesminister Aleksandr Grusjko på onsdagskvällens presskonferens. Det skedde ett visst uppvaknande hos Nato-medlemmarna tack vare vårt öppna och ärliga samtal. "Det gick nog upp för alliansen att vi anser att det säkerhetspolitiska läget i Europa håller på att bli ohållbart," fortsatte han. Grusjko betonade att Ryssland inte längre litar på Nato. Moskva ser alliansen som en aggressiv aktör som för med sig krig och förstörelse. "Vi presenterade för Nato möjliga konsekvenser är ifall läget försämras ytterligare," sa Grusjko. "Natos expansion försämrar vår säkerhet allvarligt och skapar oacceptabla risker, risker som vi kommer att motverka," betonade han. Läs mer i
yle 220112. Ökad militär aktivitet på Gotland: "Patruller ute på gator och andra platser". Med anledning av det uppskruvade tonläget mellan Ryssland och Nato och Rysslands mobilisering av trupper vid Ukrainas gräns så ökar nu Försvarsmakten sin synliga verksamhet på Gotland. Försvaret kallar det en "beredskapsanpassning". "Från och med idag kommer vi ha patruller som är ute och som kommer synas på gator och vissa platser, bland annat i Visby", säger Tomas Ängshammar, kommunikationschef vid Gotlands regemente P18.
SR 220113. Expert: Ukraina kan inte räkna med militär hjälp. I händelse av en väpnad konflikt kan Ukraina inte räkna med trupper från Nato eller USA. Det säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, i SVT:s Aktuellt. "Ukraina är inte med i Nato. Försvarsgarantin gäller bara de 30 medlemmarna. Presidenten i USA har gjort klart att man inte kommer skicka amerikanska trupper." Hallenberg tror inte att det är sannolikt att en väpnad konflikt uppstår, åtminstone inte i stor skala.
Omni 220113. Kreml: Sanktioner mot Putin är att gå över gränsen. Hotet från amerikanska senatsledamöter om att införa sanktioner mot Vladimir Putin själv om Ryssland invaderar Ukraina tas inte väl emot av Kreml, rapporterar TT. "Att införa sanktioner mot en statschef är att gå över en gräns, och är jämförbart med att helt kapa banden," säger talespersonen Dmitrij Peskov vid en pressträff. Hotet yttrades av demokrater i senaten i onsdags, och riktades även mot ryska banker.
Omni 220113. Kommentar: Det är väl Putin som kapar banden i fall han invanderar Ukraina!!! Ryssland: Veckans samtal med väst är misslyckade. Veckans samtal mellan Ryssland och väst har i stort varit "misslyckade" säger Kremls talesperson Dimitrij Peskov enligt AP. Han säger att det har funnits "positiva tendenser", men att Ryssland vill se konkreta resultat. Biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov säger till ryska medier att han inte anser att det finns skäl att hålla nya samtal de närmaste dagarna, rapporterar AFP. Enligt Rjabkov saknar USA och de övriga Nato-länderna "flexibilitet när det gäller viktiga frågor". Rjabkov säger också att han inte utesluter att Ryssland kan komma att mobilisera militärt på Kuba och i Venezuela om spänningarna ökar ytterligare, skriver AP. På Twitter skriver Rysslands ambassadör i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Aleksandr Luksasjevitj, att landet kan komma att "behöva vidta nödvändiga åtgärder" om "konstruktiva svar" på de ryska förslagen uteblir.
Omni 220113. OSSE: Fortsatt dialog om Ukrainakrisen nödvändig. Fortsatt dialog är "nödvändigt" för att trappa ner spänningarna vid den Ukrainska gränsen. Det säger Helga Schmidt, generalsekreterare för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) efter dagens möte där Ukrainakrisen diskuterades. "Det är av högsta vikt att vi hittar en väg där vi genom diplomati kan trappa ner och börja bygga tillit, transparens och samarbete," sa Schmidt. Polens utrikesminister och OSSE:s nuvarande ordförande Zbigniew Rau säger att situationen utgör en stor utmaning för organisationen. "Risken för krig i OSSE:s område förefaller vara större nu än på 30 år," säger han. Den ryske OSSE-ambassadören Alexandr Lukasjevitj säger han betraktar dagens möte som "till mycket stora delar en besvikelse", och att han hade hoppats på djupare och mer sakliga diskussioner. Han säger att han kommer att rapportera tillbaka till president Vladimir Putin som sedan kommer fatta beslut om nästa steg. Samtliga 57 OSSE-länder deltog i mötet.
Omni 220113. USA redo för diplomati - och att försvara allierade. USA är redo att försöka hitta en diplomatisk lösning på spänningarna vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina. Men landet är också redo att försvara sina allierade, beroende på vilken väg Ryssland väljer. Det säger nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan på torsdagen, enligt AFP. Han säger också att amerikanska underrättelseuppgifter gör gällande att Ryssland ännu inte bestämt sig för om landet ska invadera Ukraina eller inte. "Så som läget är just nu har Ryssland möjlighet att komma till förhandlingsbordet," säger Sullivan. Sullivan: Redo att svara robust vid alla former av aggressioner.
Omni 220113. Hultqvist och EU dömer ut ryska krav som oacceptabla. De krav som Ryssland lagt fram som bland annat innebär att Nato inte ska ta in några nya medlemsländer är ”i alla stycken” oacceptabla. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SR efter dagens möte med EU:s försvars- och utrikesministrar. Hultqvist menar att det råder enighet inom EU, och säger att kraven inte är förhandlingsbara. "Det handlar om respekt för nationernas rätt att fatta sina egna beslut i Europa," säger han till Ekot. Samlades för att bland annat diskutera den ryska mobiliseringen vid gränsen till Ukraina.
Omni 220113. Yan Lianke: Kan skriva vad jag vill, ingen ger ändå ut mina böcker. Sveriges Radio har fått en exklusiv intervju med den kinesiske författaren Yan Lianke, en av de som återkommande tippas få Nobelpriset i litteratur. Den ofta samhällskritiske författaren berättar att det har blivit allt svårare att få sina böcker publicerade i hemlandet Kina. "Det är väldigt svårt för mig att bli publicerad, men jag har upplevt en frihet i det också - en frihet att skriva vad jag vill för det är ändå ingen som ger ut mina böcker," säger han.
SR 220114. Cyberattack mot Ukraina - invånare uppmanas att "förvänta sig det värsta". Den ukrainska regeringen uppger att en stor cyberattack riktats mot deras hemsidor, skriver AFP. I ett meddelande som publicerats på flera departements hemsidor på ryska, ukrainska och polska står det bland annat "Ukrainare! All information om dig har blivit offentlig, var rädd och förvänta dig det värsta." Meddelandet hänvisar också till ultranationalistiska organisationer och ukrainska regioner. Det ukrainska utrikesdepartementet uppger att man arbetar på att återställa systemen, och att polisen har inlett en utredning. "Jag har länge sagt att Moskva kommer använda ickemilitära metoder för att eskalera. Det är så här det börjar", skriver Ukrainaanalytikern Ariana Gic på Twitter. Ingen har tagit på sig ansvaret för attacken. Finland vill gå med i Nato. "Så är det", svarade USA:s utrikesminister när han fick frågan om Finland vill gå med i Nato - diskussionen om försvarsalliansen går het. USA:s utrikesminister Antony Blinken kommenterade ett eventuellt finländskt Natomedlemskap i en intervju. Enligt hans uppfattning vill Finland och åtminstone ett annat land gå med i Nato. Debatten kring Nato har bubblat upp på senaste och den kommer med säkerhet ta ytterligare fart efter Antony "Tony" Blinkens intervju. En journalist vid MSNBC ställde följande fråga: "Vi har hört att Finland och kanske ett annat land vill gå med i Nato nu?" "Så är det," svarade Blinken. Han kommenterade vidare att dörren till Nato alltid är öppen om länderna som vill gå med uppfyller försvarsalliansens kriterier. "Om länder vill gå med i Nato så är det deras suveräna rättighet att bestämma att de vill bli medlemmar. Om de uppfyller kriterierna och om Natos medlemmar håller med, så är dörren öppen." "Det här är något som Ryssland försöker få oss att backa från. Vi kommer inte att göra det." Hela intervjun, som också fokuserade på det försämrade säkerhetsläget i Europa, läget i Afghanistan och relationen mellan USA och Ryssland, har transkriberats av USA:s utrikesministerium och hittas här.
yle 220114. Lavrov: Ryssland väntar inte på ett avtal i all evighet. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov satte ny press på Nato och USA i ett tv-sänt tal på fredagen. Ryssland kommer inte att vänta "i all evighet" på ett avtal med Nato, och eventuella framsteg ligger nu i USA:s händer, var budskapet. "Vi väntar på svar från våra kollegor. Jag vill understryka att vi behöver lagligt bindande garantier eftersom politiska åtaganden som gjordes under 1990-talet inte respekterades av våra västerländska partners," sa han enligt Bloomberg. Lavrov säger att Kreml är övertygade om att det går att nå en lösning om kompromissviljan finns, men tillägger samtidigt att "vi förbereder oss fortsatt för alla möjliga händelseutvecklingar". En veckas samtal har hittills inte gett några framsteg.
Omni 220114. Tortyr i ryska fängelser. Utsmugglat videomaterial har avslöjat systematisk tortyr i ryska fängelser, inte sällan av sexuell karaktär. Enligt ryska människorättsförsvarare används tortyr bland annat i syfte att värva agenter och angivare bland de intagna. Och nu föreslås ny lagstiftning för att stoppa tortyren. Hör Johanna Meléns reportage.
SR 220114. Stödet för Natomedlemskap ökar i Ukraina. I Ukraina har stödet för ett Natomedlemskap ökat sedan den ryska annekteringen av Krim för åtta år sedan och enligt två nya opinionsmätningar säger i dag över 50 procent ja till ett medlemskap. Ukraina har sedan 2008 ett löfte om ett framtida medlemskap men först krävs omfattande reformer och det pågående kriget i östra Ukraina är ett stort hinder på vägen. Mest positiva till Nato är invånarna i västra Ukraina. SR 220115. Försvaret om Gotland: Vore tjänstefel att passivt se på. På fredagskvällen landade ett militärt transportflygplan på Visby flygplats med soldater och materiel. Under natten kom ytterligare förstärkning med färjan från Nynäshamn. De militära resurserna tillhör det svenska försvarets operativa beredskapsstyrka och bakgrunden till förflyttningen är bland annat ett tilltagande rysk militär aktivitet i Östersjön. "Det handlar om ordinarie verksamhet och inte någon höjd beredskap eller förhöjd hotbild". säger försvarsmaktens pressekreterare Therese Fagerstedt.
SR 220115. Försvarsministern avfärdar oppositionens krav om Nato. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) avfärdar oppositionens krav på en Nato-option, där regeringen uttalar att Sverige kan gå med i försvarsalliansen Nato, om vi önskar. För ett år sedan röstade en majoritet i riksdagen bestående av M, SD, C, KD och L för att regeringen ska göra det. "Regeringen har ingen ambition att förändra svensk säkerhetspolitisk hållning", säger Hultqvist i Ekots lördagsintervju.
SR 220115. Peking bekräftar första fallet av omikronviruset. Med tre veckor kvar till OS bekräftar Peking sitt första fall av omikronvarianten av coronaviruset, skriver Bloomberg. Fall av varianten rapporterades tidigare under lördagen i staden Zhuhai och provinsen Guangdong. Enligt kinesiska myndigheter påverkas ännu inte planerna för OS. Spelen pågår 2.20 februari. Förutom pandemin pressas Kina även av diplomatisk bojkott. SOK har sagt att "all smitta inte går att undvika". Omni 220115. Kommentar: Kina kommer inte att kunna stoppa Omikron. Carl Fridh Kleberg: "Piskan avskräcker knappast Putin - nu kommer morötterna." Tongångarna är hårda efter veckans samtal om Ukraina och säkerhetsläget i Europa. Västländer varnar Ryssland för konsekvenserna av en ny storoffensiv men tvingas också överväga eftergifter. Frågan är om en kompromiss ens är möjlig. När Ryssland och Natoländer träffades i Bryssel för samtal var förväntningarna låga, för att inte säga obefintliga. På pappret var ryske biträdande utrikesministern Aleksandr Grusjko i Bryssel för att lägga fram Rysslands kravlista, de så kallade säkerhetsgarantier som Ryssland presenterade strax innan jul. Bland punkterna finns krav om stopp för nya Natomedlemmar och tillbakadragande av Natostyrkor från Central- och Östeuropa. Den akuta situationen kretsar kring Ukraina, som trots detta har lite att säga till om. Ryssland vill hindra Ukraina från att närma sig Nato och EU, men också något större: En ny säkerhetsordning där Ryssland tillåts kontrollera en egen intressesfär. Analys: Veckans samtal var ultimatum under pistolhot. Ryssland var aldrig intresserat av att veckans förhandlingar med USA, Nato och OSSE skulle leda till några resultat. Det skriver den tyske statsvetaren och Rysslandsexperten Stefan Meister i en rad inlägg på Twitter. Vad Ryssland egentligen är ute efter är eskalering, konstaterar Meister som beskriver den ryska ansatsen som "ultimatum under pistolhot". Därtill, skriver han, underminerar president Vladimir Putin den nytillträdda tyska regeringen och vill enbart diskutera frågor om geopolitik med Washington, vilket försvagar Tysklands position som tung spelare i Europa. Oscar Jonsson, forskare i rysk krigföring och tidigare vikarierande chef för tankesmedjan Frivärld, skriver i en lång Twitter-tråd att mycket nu pekar på en rysk invasion av Ukraina, något som skulle få stora konsekvenser för svensk säkerhetspolitik. Även han menar att Ryssland velat ge en illusion av förhandling. För Ryssland, som enligt Jonsson vill säkerställa permanent inflytande i Ukraina och omförhandla säkerhetsordningen, är tiden att agera bättre nu än om fem år. Skälen till det, menar han, är energikrisen, att väst är splittrat och att Joe Biden ses som "svag+ointresserad". Omni 220115. Alltmer spänt läge vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina. id den ryska staden Voronezh vid gränsen till Ukraina står pansarvagnarna tätt. På flera platser längs den ukrainska gränsen tränar nu rysk militär för fullt och man tros nu ha omkring hundra tusen soldater längs gränsen. Under fredagen kom rapporter om att Ryssland planerade en sabotageoperation under falsk flagg i Ukraina som ska rättfärdiga en invasion. Något som Pentagons talesperson John Kirby bekräftade under en presskonferens på fredagen. "Vi har sett det förut från Ryssland. När den inte finns en riktig kris som passar deras behov, så skapar de en ny." svt 220115.
Farhågan inom Nato: Ett ryskt anfall på flera fronter. Hoppet inom Nato om att Vladimir Putin kan stoppas från att invadera Ukraina falnar, uppger källor med insyn för Der Spiegel. Enligt uppgiftslämnare sprider sig nu oron i högkvarteret i Bryssel om att ryska styrkor ska använda sin ökade militära närvaro i Medelhavet, Nordatlanten och Arktis för att angripa på bred front, och att även Natos medlemsländer kan drabbas. Enligt källorna är massiva desinformationskampanjer och cyberattacker också att vänta. Inga konkreta uppgifter tyder i nuläget på att en attack förbereds men Nato har beredskap för att möta aggressioner militärt eller digitalt, uppger källorna. En frustrerad Putin som inte får igenom sina krav på Nato kan gå vidare med den ryska utvidgningen av inflytande på andra sätt. Det skriver New York Times med hänvisning till antydningar från ryska rådgivare på sidlinjen till veckans toppmöten. Enligt tidningen förekom det antydningar - som aldrig helt uttalades – om att kärnvapen kan komma att förflyttas, kanske närmare USA:s kust. Det skulle innebära att varningen vid en kärnvapenattack skulle minskas till så lite som fem minuter, ett hot som ger eko från Kubakrisen 1962. Omni 220116. Ryska legosoldater stöttar militärjuntan i Mali. I fredags var det stora demonstrationer i Mali mot de hårda sanktioner som den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas infört mot landet. Men protesterna riktade sig också mot Frankrike som har trupp på plats mot islamistiska terrorgrupper. Nu finns också ryska Wagnergruppen i Mali vilket försatt FN, som har en stor styrka på plats, i ett osäkert läge. Många frågar sig varför soldater från omvärlden ska riskera livet för en militärjunta som har stöd av en rysk säkerhetsstyrka. Wagnergruppen har figurerar på andra håll i Afrika i länder som Sudan, Madagaskar och Centralafrikanska republiken. Kritiker menar att gruppen inriktat sig på sköra länder med stora naturtillgångar.
SR 220116. Ett år sedan Navalnyj återvände till Ryssland efter förgiftningsförsöket. Idag är det ett år sedan oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj kom tillbaka till Ryssland efter att ha överlevt ett förgiftningsförsök. Han greps och har suttit fängslad sen dess, under året har hans organisation tvingats stänga och hans medarbetare lämnat landet. Nu har också hans två närmaste medarbetare satts upp som terrorister på en lista och är efterlysta. SR 220117. Insatschef: Ryska fartyg är på väg ut ur Östersjön. Flera ryska landstigningsfartyg som befunnit sig i Östersjön under förra veckan är på väg därifrån. Det säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson till P1-morgon. "De har också gett sig av i västlig-nordvästlig riktning igen, och är på väg ut ur Östersjön med bedömt olika typer av last," säger Claesson. Enligt Claesson är det inte märkligt i sig att ryska fartyg rör sig in och ut ur Östersjön. Hur dagens besked påverkar Försvarsmaktens aktioner i Sverige är oklart. "Det faktum vi förhåller oss till är när normalbilden förändras och det gjordes vid det här tillfället. Då agerar vi på bland annat det. Men det är naturligtvis inte bara den här typen av rörelser utan hela den samlade bilden ligger till grund för den typen av beslut som jag i det här läget har fattat," säger Michael Claesson. Melén: Valår nalkas i Ryssland - då behövs ett hot från utlandet. Ryssland har mobiliserat uppemot 100 000 soldater vid gränsen mot Ukraina och landet har krävt skriftliga garantier av USA att försvarsalliansen Nato inte utvidgas österut. Enligt Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén handlar det mycket om rysk inrikespolitik, och att peka på ett hot i utlandet är ett gammalt manér som Putin tagit till tidigare för att samla ryska folket. För omvärlden vill Ryssland genom de här hotelserna tvinga väst till att förhandla. Johanna Melén tror att det i stor grad handlar om ett utnötningskrig där Ryssland ändå tror att väst kommer gå dem till mötes - men: "Det finns också en risk att något går fel, överstyr och det blir skarpt läge - vi har ju sett att den ryska presidenten blivit allt mer oförutsägbar." SR 220117. Lavrov: det kan inte finnas någon plan B för den ukrainska regimen. Chefen för det ryska utrikesministeriet, Sergej Lavrov, sa att det inte kan finnas någon plan B för den ukrainska regimen, förutom genomförandet av Minsk-avtalen. "Det kan inte finnas någon plan B för den ukrainska regimen, det finns bara Minsk-avtal", sa Lavrov vid en presskonferens efter samtal med den kroatiske utrikesministern. Han noterade att Kiev är skyldig att noggrant genomföra Minsk-avtalen. RT sände presskonferensen live. I november sa Aleksey Arestovich, frilansrådgivare till chefen för Ukrainas presidents kontor, pressekreterare för den ukrainska delegationen i den trilaterala kontaktgruppen för Donbass, Oleksiy Arestovich, att de ukrainska myndigheterna tillsammans med utländska partners hade utvecklat en plan för en storskalig försvarsoperation och en "motoffensiv i vissa områden" vid en konfrontation med Ryssland.
RT 220117. Inrikespolitisk röra väntar Ukraina mitt under krisen. Under måndagen återvänder Ukrainas ex-president Petro Porosjenko till landet för att ställas inför rätta för landsförräderi. Ukraina riskerar därmed att kastas in i en inrikespolitiskt rörig tid samtidigt som spekulationerna om en rysk offensiv blir allt intensivare. Porosjenko anklagas för att under 2014 och 2015 ha köpt stora mängder kol från gruvor som kontrolleras av ryskstödda separatister i östra Ukraina. I ett videomeddelande som publicerats på Facebook säger Porosjenko att han kommer hem för att "hjälpa sitt land mot ryska aggressionshandlingar". Porosjenko har befunnit sig i Polen.
Omni 220117. Ny undersökning: Svenskarna allt mer Nato-vänliga. 35 procent av de tillfrågade i en ny Sifo-undersökning beställd av TV4 Nyheterna anser att Sverige bör gå med i Nato. 33 procent svarar nej, och 31 procent är tveksamma. I jämförelse var 48 procent negativt inställda när Sifo ställde samma fråga i en telefonundersökning år 2018. Av undersökningen framgår också att två tredjedelar av de svarande tycker att Sverige ska hålla öppet för att gå med i Nato på sikt om det säkerhetspolitiska läget försämras. Frågan om medlemskap har aktualiserats i och med Rysslands uttalanden. Expert: Sverige har inget snabbspår in till Nato. Omni 220117. Drönarärendet övertaget av Säpo - förhöjd hotbild. De drönare som flög över tre svenska kärnkraftverk i helgen tycks ha varit delar av en samordnad operation. Nu har flera säkerhetsobjekt satts under särskild bevakning och Säpo har tagit över ärendet, enligt uppgifter till Aftonbladet. Polisen uppges nu ha höjt hotbilden mot kärnkraftverken. "Anläggningarna vidtar åtgärder enligt rutin vid förhöjd hotbild," säger Emil Jorpes, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten. Dagen efter flygningarna siktades en annan drönare över regeringskvarteren och slottet i Stockholm - denna ska ha varit av militär typ, erfar Aftonbladet.
Omni 220117. "Är inte bara Ukraina som står på spel - även Europa." Ukraina står ensamt om Ryssland skulle bestämma sig för att inleda en ny offensiv mot landet. Det säger Ukrainas vice premiärminister Olha Stefanischyna i en intervju med Der Spiegel. "Vi gör oss inga illusioner [...] ingen utländsk soldat kommer att slåss för Ukraina mot Ryssland," säger hon. På sikt vill Stefanischyna se konkreta steg mot ett ukrainskt Nato-medlemskap, även om hon inser att frågan är politiskt känslig. "Kremls aggressiva strävanden kommer att öka. Det är inte bara Ukraina som står på spel. Om Ukriana misslyckas så misslyckas Europa." "Ryssland kommer att fortsätta att flytta sina röda linjer." Omni 220117. Xi: Vi måste överge kalla kriget-mentaliteten. Kinas president Xi Jinping uppmanar världens länder att överge "kalla kriget-mentaliteten" och i stället eftersträva fredligt samarbete och "win-win-lösningar". Uttalandet gjordes i samband med den digitala konferensen Världsekonomiskt forum i Davos, skriver CNBC. Xi konstaterade att världen i dag är långt ifrån "lugn" och att retorik som väcker hat och fördomar finns i överflöd. "Historien har gång på gång visat att konfrontation inte löser problem. Det leder bara till katastrofala konsekvenser," sa presidenten. Enligt CNBC har Kinas och USA:s olika syner på Taiwan pekats ut som den största geopolitiska risken i Asien i år. Ekonom varnar för att spänningarna mellan USA och Kina närmar sig högsta nivån sedan 1970-talet. Omni 220117. I ryska tv-kanalen Rossija 24 visas svenska stridsvagnar på Gotland som exempel på hur väst krigshetsar mot Ryssland. (!!!) SR 220118. Analyser: Putin får kanske aldrig ett bättre läge. Natoalliansen är för stor och provokativ för sitt eget bästa. Det skriver historieprofessorn Michael Kimmage i Foreign Affairs. Han drar slutsatsen att det är dags att säga stopp för nya medlemmar, vilket skulle leda till att konflikten med Ryssland är över. "Att avsluta expansionen skulle egentligen vara att försvara alliansen, med de fördelar som större begränsningar och tydlighet ger", skriver han. I en analytisk text i Financial Times konstateras att oavsett vad Kreml har för plan nu kan det vara det bästa läge den ryske presidenten Vladimir Putin får för att avsluta de infekterade konflikterna med Ukraina och Nato. Tidigt 00-tal, när han nyligen kommit till makten, uttryckte han åsikter om att Ryssland skulle närma sig väst. Men när Nato började ta in forna Sovjetstater som medlemmar började Putin se alliansen som en ”västerländsk rökridå” för att hålla Ryssland under kontroll, med hjälp av Ukraina. Michael Kimmage: Dags för Nato att stänga dörren. Omni 220117. Källor: Ryssland har tömt Kiev-ambassaden i januari. Ryssland har steg för steg tömt sin ambassad i Ukrainas huvudstad Kiev på personal, rapporterar New York Times. Källor uppger för tidningen att omkring 50 personer, inklusive anhöriga till ambassadpersonal, har bussats ut ur landet i januari. Även personal på två av Rysslands konsulat har uppmanats att lämna Ukraina. Det är oklart hur man ska tolka draget att ta hem personal. Tidningen har talat med ukrainska och amerikanska källor som säger att det kan vara ett tecken på att Ryssland planerar att snart gå in i Ukraina. Men man tillägger att det också kan röra sig om ett spel från Vladimir Putins sida. Omni 220118. Kina skyller omikronfall i Peking på utländsk post. Kinas postmyndighet uppmanar sina anställda att desinficera samtliga brev och paket som kommer in till landet, rapporterar AFP. Skälet är att myndigheter hävdar att Pekings första omikronfall, som konstaterades häromdagen, kom via ett paket från Kanada. Landet har stränga åtgärder för att trycka ner smittan, och är särskilt på tårna inför OS i Peking som startar om mindre än en månad. Myndigheter i Kanada avfärdar dock de kinesiska påståendena. Risken för att smittas genom kontakt med post är "extremt låg", skriver landets hälsodepartement enligt CBC. "Jag tycker att Kinas agerande är häpnadsväckande," säger Kanadas hälsominister Jean-Yves Duclos. Kina överväger ett stopp för alla internationella postförsändelser. Omni 220118. Per Ewert: Det ryska krigshotet är värt att ta på allvar. Europa står för första gången på länge inför omedelbart krigshot. De senaste dagarna har Sverige växlat upp med en ökad militär närvaro på Gotland. Ön är visserligen inte den omedelbara måltavlan just nu, men valet att ytterligare befästa Östersjöns största ö är ändå ett sätt att visa fysiskt motstånd mot Rysslands orimliga krav på att Sverige och Finland inte får gå med i försvarsalliansen Nato. Om något, kan Rysslands agerande tvärtom komma att bli en anledning för våra länder att närma sig Nato. Läs mer i Världen idag 220118. Bildt: Inte haft ett så allvarligt läge sedan 60-talet. Säkerhetsläget i Europa är det allvarligaste sedan början på 1960-talet, enligt tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt. I SVT:s Morgonstudion säger han att en eventuell rysk invasion av Ukraina skulle vara "fullständigt vansinne" och påverka landets anseende och ekonomiska möjligheter under en lång tid framöver. "En sådan stor invasion skulle bli en blodig, bråkig och besvärlig affär för att uttrycka saken diplomatiskt." Bildt: "Vi har en rysk ledare som plötsligt vill välta betydande delar av den europeiska säkerhetsordningen över ända." Omni 220118. Ryssland skickar trupper till Belarus för övningar. Ryssland har börjat flytta trupper till Belarus, som gränsar till Ukraina, för gemensamma militärövningar. Draget spär sannolikt på rädslan i väst för att Moskva förbereder en invasion av Ukraina, skriver The Guardian. Sådana planer förnekas dock av ryska regeringen. Vissa experter tror att Ryssland kan komma att skicka trupper genom Belarus vid en eventuell invasion av Ukraina, andra menar att Belarus skulle spela en mindre roll vid ett eventuellt angrepp. Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko står bakom den ryska upprustningen och har bekräftat att gemensamma övningar med Ryssland ska ske. Belarus förhöll sig tidigare neutralt i Ukrainakonflikten men har de senaste åren rört sig närmare Ryssland. De ryska trupperna har börjat anlända - men hur många de är har varken Ryssland eller Belarus svarat på. Militärövningarna planeras i februari. De gemensamma övningarna, kallade "Allied Deermination-2022", kommer att äga rum 10-20 februari, med ryska trupper på plats i Vitryssland senast den 9 februari, sa vice försvarsminister Alexander Fomin vid en briefing på tisdagen för militärattachéer i Moskva. Ryssland planerar att skicka 12 avancerade Su-35-stridsflygplan och två divisioner av S-400 luftvärnssystem för att testa sina luftförsvar som en del av dess defensiva union med Vitryssland, rapporterade Tass-nyhetstjänsten, med hänvisning till Fomin. Omni 220118. Analys: Putin ser igenom västvärldens tomma retorik. Ryssland ser att man har ett historiskt bra läge att gå in i Ukraina och västvärlden är svagare än på länge. Det är två förklaringar till upprustningen vid gränsen, skriver journalisten David Patrikarakos i en analys på sajten Unherd. Det höga oljepriset innebär att ryssarna har fyllda skattkistor och varken USA eller Tyskland vågar sätta gasledningen Nord Stream 2 på spel. "Europa suger in rysk gas som en knarkare suger på sin pipa. Hur många missbrukare kan införa sanktioner mot sin langare?" skriver han. Patrikarakos påminner om att Ryssland begick sin olagliga annektering av Krim utan några större konsekvenser och att Belarus tvingade ner ett europeiskt flygplan och grep en dissident förra året. "Samtidigt sitter väst och pratar utan att göra särskilt mycket." Även Financial Times noterar att Ryssland har byggt upp en buffert mot sanktioner från väst genom att göra sig mindre beroende av dollarn och utländska investerare. "Samtidigt har EU inte vant sig av vid rysk gas, vilket innebär att alla restriktioner mot Rysslands energiexport skulle slå tillbaka mot de själva." Omni 220118. Försvarsmakten: Ryska fartyg har lämnat Östersjön. Samtliga landstigningsfartyg från Rysslands norra marin som varit i Östersjön de senaste dagarna har nu lämnat, rapporterar DN. "Alla sex har lämnat via Stora Bält och nu strävar de norrut via Kattegatt. Var de ska och vad de ska göra får man nästan fråga dem om," säger Jonas Olsson på Försvarsmakten. Förra veckan förstärkte Försvarsmakten närvaron på Gotland på grund av de ryska fartygen samt det försämrade säkerhetsläget i Europa. Fartygen har färdats i grupper om tre. Omnii 220118. ÖB om ryska anklagelserna: Jag tar det inte ens seriöst. Överbefälhavare Micael Bydén tar inte gårdagens ryska utspel om att Sverige och Estland genom provokationer på Östersjön bär ansvaret för det upptrissade säkerhetsläget i Europa. "Jag tar det inte ens seriöst - Kreml säger en massa saker," säger han i SVT:s Aktuellt. Han tillägger att Försvarsmakten inte utesluter några händelseutvecklingar och är beredda att agera om det skulle behövas. Omni 220118. Kina varnar OS-idrottare: Prata inte om politik. Utländska idrottare riskerar att bestraffas om de uttalar sig om politik under OS i Peking. Det säger Yang Shu, som är en del av organisationskommittén, enligt Washington Post. "Alla beteenden eller uttalanden som är emot den olympiska andan, särskilt emot Kinas lagar och regleringar kan komma att bestraffas," säger han. Internationella olympiska kommitténs stadgar förbjuder politiska protester under spelen. Kina tycks dock gå ett steg längre och förbjuda politiska ”uttalanden”, noterar tidningen. Omni 220119. Vapen från Saab kan komma att användas i Ukraina. En pansarvärnsrobot som utvecklats av svenska Saab kan komma att användas av Ukraina i ett eventuellt krig mot Ryssland, rapporterar Times och Expressen. Robot 57 har utvecklats av Saab i samarbete med Storbritannien. Det ska enligt uppgifter ha varit en last med Robot 57-vapen som britterna skickade i ett fraktplan i början av veckan. Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna så här: "Jag kan konstatera att det är medieuppgifter som pekar ut en av våra produkter," säger han till Expressen. Vapnet används i självförsvarssyfte och kallas "den ultimata tankdödaren". Vapnet användes mot talibanerna i Afghanistan. Omni 220119. Blinken uppmanar Putin att välja en "fredlig väg". Det är upp till Vladimir Putin att bestämma hur situationen vid gränsen till Ukraina utvecklar sig. Det sa USA:s utrikesminister Antony Blinken under sitt besök i Kiev på onsdagen. "Jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta att ta den fredliga och diplomatiska vägen, men det är till syvende och sist hans beslut," sa Blinken enligt AFP. Den amerikanske utrikesministern ska träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov på fredag, vilket ses som ett positivt tecken. "Det visar att chansen för en diplomatisk lösning fortfarande finns," säger en amerikansk källa till Washington Post. Det är oklart vem som föreslog mötet mellan Lavrov och Blinken. Blinken sa också att en rysk invasion kan komma med väldigt kort varsel. Moskva insisterar på att man inte planerar invasion. Förra veckans samtal blev fruktlösa. Omni 220119. Ryska landstigningsfartyg har ankrat i Kattegatt. Tre ryska landstigningsfartyg har ankrat i Kattegatt, uppger Försvarsmakten för TT. De tillhör Rysslands norra marin och ingår i den grupp på sex fartyg som lämnade Östersjön i tisdags. Förklaringen kan vara väderleken - SMHI har utfärdat en varning för kulingvindar i Kattegatt från onsdagskvällen. "Vi fortsätter att följa dem. Vi har ett bra samarbete med våra grannländer och andra partners," säger Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten. Fler fartyg än normalt i området. Oklart vart fartygen är på väg.
Omni 220119. Ukraina: Ryssland har nu 127 000 soldater vid gränsen. Den ryska militära upprustningen vid gränsen mot Ukraina är nu ”nästan fullständig”. Det uppger det ukrainska försvarsdepartementet i en rapport som delats med CNN. Marktrupperna vid gränsen utgörs nu av 106 000 soldater, enligt rapporten. "Sammanräknat med de marina och luftburna trupperna är det totala antalet över 127 000 soldater", skriver departementet. I rapporten anklagas Ryssland för att "försöka splittra och försvaga EU och Nato". Omni 220119. Kina bröt mer kol än någonsin under 2021. Kina producerade mer kol än någonsin tidigare förra året, skriver CNN Business. Jämfört med 2020 så ökade produktionen med 4,7 procent. Dessutom importerade landet den största mängden kol sedan 2013 för att hålla igång kraftverken under energikrisen. Enligt CNN Business har kolpriserna fortsatt stiga i år på förväntningar om att Kina kommer att behöva ännu mer fossilt bränsle som drivmedel till den ekonomiska återhämtningen. I september 2020 deklarerade president Xi Jinping att Kina ska bli koldioxidneutralt till 2060, och under första halvan av 2021 stängdes hundratals kulgruvor igen. Men under höstens energikris trappades produktionen upp rejält. Omni 220119. Toppdiplomaten: Inga planer på amerikanska soldater i Ukraina. Om Ryssland invaderar Ukraina kommer USA att svara på ett storskaligt sätt, bekräftar Pamela Tremont, biträdande amerikansk Sverigeambassadör till Sveriges Radio. Men i nuläget finns det inga planer på att skicka Amerikanska marktrupper för att försvara Ukraina. "Vi vill att Ukraina ska kunna försvara sig själva, inte gå i krig med Ryssland", säger den biträdande amerikanska Sverigeambassadören till Studio Ett. SR 220119. Biden: Invasion av Ukraina vore "katastrof" för Ryssland. Ryssland skulle få betala ett saftigt pris för en invasion av Ukraina, både ekonomiskt och mänskligt, säger USA:s president Joe Biden vid en pressträff. "Det blir en katastrof för Ryssland," säger han enligt AFP, och tillägger att även om Ryssland skulle gå segrande ur konflikten kommer de lida "tunga förluster". Biden säger att han inte tror att Putin vill ha ett fullskaligt krig, men att han vill ”testa Nato och USA”. Han tror att den ryske presidenten kommer att ”gå in” i Ukraina på något sätt, skriver Bloomberg. "Jag tror inte han är säker på vad han ska göra, men jag gissar att han kommer gå in. Han måste göra någonting." Presskonferensen är Bidens första enskilda i Vita huset sedan mars 2021, och sker dagen före årsdagen för hans invigning. "De kommer att hållas ansvariga om de invaderar." Den ryska ekonomin skulle skadas allvarligt, enligt Biden. Omni 220120. Estlands ÖB: Troligt att Ryssland anfaller Ukraina Estlands överbefälhavare Martin Herem tror att Ryssland snart kommer att inleda en militär offensiv mot Ukraina. "Ukraina behöver bara existera för att reta Ryssland", säger Herem. I går enades den estniska regeringen också om att öka försvarsbudgeten med 380 miljoner euro. SR 210120. .Journalister uppmanas lämna telefonen hemma under OS. Journalister som ska bevaka de olympiska spelen i Peking rekommenderas att ta med nya oanvända telefoner och datorer som de sedan lämnar kvar i landet när OS är över - så kallade "burners". Det rapporterar Washington Post. Uppmaningen kommer från organisationen Committee to Project Journalists (CPJ). Anledningen bakom uppmaningen är att det finns en rädsla att Kina ska installera spionprogram på journalisternas enheter. "Anta att ditt hotellrum är övervakat", skriver CPJ. Inför OS har den kinesiska regeringen lovat att behandla alla reportrar enligt Internationella olympiska kommitténs regler. Trots löftet är många skeptiska, enligt Washington Post. USA Todays kolumnist säger att övervakningen kan komma förtäckt som covidkontroll. CPJ:s riktlinjer för journalister under spelen. Omni 220120. USA: Ryssland försöker ta över Ukrainas regering inifrån. Den ryska underrättelsetjänsten försöker rekrytera nuvarande och tidigare regeringsföreträdare i Ukraina, i syfte att ta över regeringen inifrån och göra den samarbetsvillig inför en eventuell rysk ockupation. Anklagelserna kommer från USA:s finansdepartement, rapporterar The Guardian. Finansdepartementet har riktat sanktioner mot två ukrainska parlamentsledamöter och två tidigare högt uppsatta tjänstemän som de anser är delaktiga i konspirationen. De två parlamentsledamöterna, Taras Kozak och Oleg Volosjin, tillhör det proryska parti som leds av Viktor Medvedtjuk, som står åtalad för högförräderi och har suttit i husarrest sedan maj i fjol. En av de utpekade männen kallar anklagelserna "märkliga". Omni 220120. Biden: "Alla ryska intåg i Ukraina ses som en invasion." USA ser alla typer av ryska truppförflyttningar över den ukrainska gränsen som en invasion, sade president Joe Biden på torsdagen enligt AFP. Han sade sig också ha varit "fullkomligt tydlig" mot Vladimir Putin i frågan. Under gårdagens presskonferens i Vita huset orsakade Biden viss förvirring genom att antyda att ett "mindre intrång" från Rysslands håll inte skulle mötas med lika stark respons från USA. Biden: "Blir en kraftig och samordnad ekonomisk respons." Finns inga missförstånd, enligt Biden. Omni 220120. USA åtalar fyra belarusier för flygkapning. En federal domstol i New York åtalar fyra belarusiska statstjänstemän för flygkapning efter att ett Ryanair-plan på genomflygning tvingats nödlanda i huvudstaden Minsk i fjol, rapporterar AFP. Planet dirigerades om efter att kontrolltornet i Minsk kontaktat besättningen med ett falskt meddelande om ett bombhot. På flygplatsen greps den belarusiske dissidenten Roman Protasevitj, som befann sig ombord. Passagerare från flera länder - inklusive USA, vilket är anledningen till åtalet - utsattes för en "extremt farlig" situation, enligt FBI. USA har inget utlämningsavtal med Belarus, och de åtalade kan förmodligen bara utlämnas om de skulle gripas i ett USA-allierat land. Brottet ger minst 20 års fängelse. Ett stridsflygplan eskorterade passagerarplanet till flygplatsen. Flög från Aten med Vilnius som destination. Omni 220121. SR 220121. Navalnyj kritiserar Putin och väst från fängelset. I en brevintervju med tidningen Time kritiserar den ryske fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj västs förhållningssätt till Putin. Han menar att USA borde nonchalera de ryska kraven. Att ordna diplomatiska möten är att gå i Putins fälla, enligt Navalnyj. Samtidigt släpper hans antikorruptionsfond i exil ännu en video med hundratals foton inifrån det spektakulärt påkostade så kallade Putins palats.
SR 220121. Blinken och Lavrovs möte kallas givande - men ingen lösning nådde. Idag har USA:s utrikesminister Anthony Blinken och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov träffats i Geneve. Mötet beskrevs som konstruktivt av båda parter, men ingen lösning på konflikten nåddes. Blinken sa att en rysk invasion kommer att innebära hårda ekonomiska sanktioner mot Ryssland, och att Nato kommer förstärka sin militära närvaro i Östeuropa. Ryssland har tidigare bland annat krävt att Nato ska minska sin militära närvaro i östra Europa, för att Ryssland ska dra tillbaka de cirka 100 000 soldater som nu grupperats runt om Ukrainas gränser.
SR 220121. Många frågor om hur länge Kinas nolltolerans håller. Allt fler experter börjar fråga sig hur länge den kinesiska nolltoleransen mot spridning av covid-19 är hållbar, rapporterar New York Times. Blixtbesked från smittspårande myndigheter tvingar kineser att övernatta på kontoret, hemma hos blinddejter – och i ett fall fick ett 40-tal shoppare tillbringa natten i en klädbutik efter att ett fall spårats dit. För Peking blir det allt dyrare och svårare att upprätthålla linjen, säger Lynette H Ong, professor i statsvetenskap vid universitetet i Toronto. "Kostnaderna stiger så mycket att de börjar lägga skulden på lokala myndigheter, men även på utlänningar - det är aldrig centralregeringens fel." 20 miljoner personer i tre städer befann sig under total lockdown förra veckan. Experter spår än mer drastiska åtgärder under vinter-OS. Strategin försvagas för varje omikronfall. Omni 220121. Ryska centralbanken föreslår förbud mot krypto. Rysslands centralbank föreslår förbud mot betalning och utvinning av kryptovalutor på ryskt territorium, skriver Reuters. Centralbanken menar att krypto hotar den finansiella stabiliteten och möjligheten för Ryssland att bedriva självständig penningpolitik, men hänvisar också till att medborgare kan fara illa till följd av spekulation. Diskussioner om att krypto kan användas till penningtvätt och terrorfinansiering har skett i många år, enligt nyhetsbyrån. Landet kommer trea på listan över mest biconmining, efter USA och Kazakstan. Omni 220121. Kritik efter Bidens ord om "mindre intrång": "Ger Putin grönt ljus att gå in." Joe Bidens uttalande om att det är oklart hur västvärlden skulle svara på ett ”mindre intrång” från Ryssland i Ukraina har lett till kritik från Kiev. "Det här ger Putin grönt ljus att gå in i Ukraina som han vill. Kiev är chockat," säger en regeringskälla till CNN. Utrikesminister Dmytro Kuleba säger till Wall Street Journal att man inte kan vara "halvaggressiv" när man talar om eventuella ryska intrång. "Vi kan inte ge Putin minsta chans att leka med kvasiaggression eller mindre intrångsinsatser." President Volodymyr Zelenskyj skriver på Twitter att det inte finns några "mindre intrång" - precis som att det inte finns "mindre förluster av människoliv och mindre sorg över att förlora nära och kära". Joe Biden klargjorde senare att USA ser alla typer av ryska truppförflyttningar över den ukrainska gränsen som en invasion. Kiev: Alla uttalande som antyder svagare respons är uppmuntrande för Putin. Efter Bidens första uttalande kom ett förtydligande från Vita huset. Vicepresident Kamala Harris insisterar: USA kommer att svara aggressivt. Omni 220121. Källa: EU har tagit fram lista med sanktioner. EU-kommissionen har tagit fram en preliminär lista över sanktioner som kan användas om Ryssland går till angrepp mot Ukraina, rapporterar Direkt. De potentiella sanktionerna uppges nu diskuteras mellan kommissionen och medlemsländerna. Vilka sanktioner på listan som kan bli aktuella ska stå i proportion till det ryska angreppet. "Om det sker en allvarlig utveckling kommer EU:s reaktion att bli mycket snabb och tydlig. Det handlar om dagar," säger en EU-källa till nyhetsbyrån. Källa: Varje aggressiv handling kommer att mötas med ett svar. Omni 220121. Lavrov: Hysteri - Ryssland har inga planer på attack. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov avfärdar västvärldens reaktion på Rysslands mobilisering vid Ukrainas gräns som "hysteri" och säger att Ryssland inte har några planer på att attackera sitt grannland. Det skriver Bloomberg efter Lavrovs presskonferens om mötet med USA:s utrikesminister Antony Blinken i Genève. Lavrov säger även att USA har lovat ett skriftligt svar på Rysslands "säkerhetsförslag" under nästa vecka. På sin egen presskonferens bekräftade sedan Blinken att USA ska skicka skriftliga "idéer" till Ryssland under kommande vecka, skriver AFP. Ryssland vill att Nato ska garantera att försvarsalliansen inte stärker sin närvaro i östra Europa - krav som Nato har avfärdat som helt orealistiska. Sergej Lavrov: "Vi enades om att skriftliga svar på alla våra krav ska skickas nästa vecka." Lavrov: "Blinken höll med om att vi måste ha en förnuftig dialog. Jag hoppas att känslorna ska dämpas." Blinken: "Vi förväntade oss inga större genombrott." Omni 220121. Analys: Samtalen med USA en delseger för Ryssland. Att USA:s utrikesminister Antony Blinken offentligt talar om att beakta Rysslands intressen är en delseger för Kreml, skriver DN:s Anna-Lena Laurén i en analys. Även om dagens Ukrainasamtal mellan utrikesministrarna inte mynnade ut i något konkret är det ett resultat för Kreml att USA nu funderar över eftergifter för att lugna ned situationen, enligt Laurén. "Målet har aldrig varit skriftliga garantier på att Ukraina inte tas med i Nato - Putin vet att det är en omöjlighet. Men Ryssland vill ha en roll globalt, vilket lyckades", skriver hon. CNN:s Stephen Collinson skriver i en analys att det just nu pågår "eskalerande psykologisk krigföring" mellan Ryssland och USA som närmar sig punkten då en fredlig lösning blir omöjlig. "Joe Biden är låst i en kraftmätning med Vladimir Putin, som tagit Ukraina som gisslan för att tvinga USA att omförhandla de överenskommelser som avslutade kalla kriget. Ingen av dem blinkar," skriver han. En upptrappning riskerar, förutom att skada USA:s globala anseende, även att drabba vanliga amerikaner till exempel genom energikriser, enligt Collinson. Stephen Collinson: Varken Biden eller Putin har råd att förlora sin Ukraina-kraftmätning. Omni 220121. Expert: Organisation eller stat troligen bakom drönare. En organisation eller stat ligger troligen bakom de drönare som observerats på flera platser i Sverige den senaste tiden. Det säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, till Aftonbladet. Motivet är sannolikt att skrämmas, säger han. I veckan meddelades att ett 20-tal drönarobservationer utreds av myndigheter. Enligt Aftonbladets uppgifter flögs flera drönare in mot Stockholms innerstad i tisdags kväll. Två drönare sågs sedan vid bland annat Kaknästornet, som är ett skyddsobjekt. Innan dess hade drönare flugit över Bergs oljehamn, som ägs av Cirkle K, i Nacka. "Drönaren cirklade runt oljecisternerna och oljedepån och det tog man på stort allvar eftersom det är en så känslig plats om något skulle hända," säger en källa. Omni 220121. Ukraina anklagar Ryssland för falska bombhot. Ukraina uppger på fredagen att landet utsatts för en rad falska bombhot de senaste dagarna, rapporterar TT. De beskyller Ryssland för att ligga bakom. "Det uppenbara målet för angriparlandets specialstyrkor är att sätta ytterligare press på Ukraina, att ge upphov till oro och panik i samhället", skriver den ukrainska säkerhetstjänsten i ett uttalande. Ukraina har tidigare anklagat Ryssland för att ligga bakom den storskaliga cyberattacken mot ukrainska myndigheter förra veckan. Omni 220121. Baltiska länder går samman - kommer stötta Ukraina militärt. Nato-medlemmarna Estland, Lettland och Litauen kommer att förse Ukraina med USA-tillverkade pansarvärnsrobotar och pansarskydd. "De baltiska staterna kommer att fortsätta stödja Ukraina inte bara diplomatiskt och politiskt, utan också bidra till att stärka landets försvarsförmåga” skriver de tre länderna i ett gemensamt uttalande." Martin Hurt, forskare på det internationella centret för försvarsstudier i Tallinn säger att man följer situationen i Ukraina med viss oro: "Den är oroväckande. Och det är svårt att se något trendbrott, så vi kan förvänta oss att det kommer bli värre och värre".
SR 220121. Linde: Ryska kraven allvarliga för Sveriges säkerhet. Utrikesminister Ann Linde (S) ser ingen större risk för ett militärt angrepp mot Sverige i närtid, skriver DN. Men hon konstaterar att det finns en reell risk för ett ryskt angrepp mot Ukraina och att kraven som Ryssland framfört "är allvarligt för vår säkerhet". "En begränsning för vem man får öva med och hur komplexa övningarna får vara, eller hur nära den ryska gränsen de får genomföras, skulle påverka oss negativt," säger hon. Ryssland vill bland annat stoppa Sverige, och andra länder, från att samverka med eller gå med i Nato. Nästa vecka åker Linde och hennes finländske kollega Pekka Haavisto till Bryssel för att träffa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och dela sina synpunkter på kravlistan. Linde: Rysslands agerande har försatt oss i den här situationen. Omni 220121. Nato nobbar krav på utträde ur Rumänien och Bulgarien. Nato går inte med på det ryska kravet att dra ut sina trupper från Rumänien och Bulgarien, rapporterar AFP. "Vi kommer inte att frånsäga oss möjligheten att skydda och försvara varandra, vilket inkluderar truppnärvaron i alliansens östliga del," säger talespersonen Oana Lungescu. Detta skulle enligt Lungescu skapa "första och andra klassens Natomedlemmar". Kravet framfördes av det ryska utrikesdepartementet på fredagen som en del av de "säkerhetsgarantier" Ryssland vill ha, skriver Reuters. Lungescu: "Det kan vi inte acceptera." Kravet gäller alla trupper, vapen och annan militär utrustning. Omni 220121. Storbritannien: Putin måste dra sig tillbaka från Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin måste dra tillbaka sina trupper från den ukrainska gränsen innan han begår ett "massivt strategiskt misstag". Det säger Storbritanniens utrikesminister Liz Truss på en pressträff i Sydney, enligt brittiska medier. Hon varnar för att ett ryskt intrång "bara skulle leda till stort elände och förlorade liv", precis som under Afghansk-sovjetiska kriget och Tjetjenienkrigen. "Kreml har inte lärt sig av historien. De drömmer om att återskapa Sovjetunionen, eller ett sorts större Ryssland." Liz Truss: Vi är beredda att ta till väldigt kraftfulla sanktioner. Liz Truss: Tillsammans med våra allierade kommer vi fortsätta att stå enade med Ukraina. Omni 220121. Nato trappar upp i Östersjön - halva flottan på plats. Nato utökar sin närvaro i Östersjön med anledning av det spända säkerhetsläget. På fredagen rörde sig halva militäralliansens flotta i området, rapporterar Aftonbladet. I söndags uppgav Nato att örlogsfartyget HNLMS Rotterdam stationerats i Östersjön. På fredagen anslöt även fregatten HDMS Peter Willemoes, som tillhör samma snabbinsatsstyrka. Sedan tidigare finns minröjningsfartyg från Tyskland, Lettland och Litauen i området. Fartygen finns på plats för att "förbättra den marina översikten och ytterligare stärka samarbetet", skriver Nato i ett pressutskick. Snabbinsatsstyrkan och minröjningsstyrkan är två av de fyra som Natos flotta har att tillgå. Samtidigt skickar Ryssland luftvärnsmissiler till ukrainska gränsen. Nato nobbar krav på utträde ur Rumänien och Bulgarien. Omni 220121. Bildt: En unikt farlig och unikt allvarlig situation. Vladimir Putin har med sig pistolen till förhandlingsbordet när han förhandlar. Det säger den tidigare moderata statsministern och utrikesministern Carl Bildt i TV4:s Nyhetsmorgon. Han konstaterar att de ryska soldaterna radar upp sig vid Ukrainas gräns samtidigt som diskussionerna med väst pågår. Samtidigt har Ryssland med sig "rakt igenom orimliga och rakt igenom omöjliga" krav till förhandlingsbordet, som krav på att det västliga samarbetet måste begränsas kraftigt. "Det är en unikt farlig och unikt allvarlig situation." Bildt säger att risken för krig nu är "klart högre" än vid något annat tillfälle han kan erinra sig. Omni 220122. 90 ton militärt stöd från USA har anlänt till Kiev. 90 ton amerikanskt militärt stöd anlände till Ukraina på fredagskvällen. Det är den första av flera transporter och en del av ett nyligen beslutat "säkerhetspaket" på 200 miljoner dollar från USA. Bland annat innehöll försändelsen ammunition, skriver BBC. USA:s ambassad i Kiev skriver i ett uttalande att transporten visar att det finns ett starkt amerikanskt stöd för Ukrainas rätt att försvara sig mot ryska aggressioner. Washington beslutade om stödet i december. Ukrainas försvarsminister tackar USA för stödet. Omni 220122. Konflikten stärker Kinas och Rysslands handelsband. Den spända situationen mellan väst och Moskva efter den ryska upptrappningen kring Ukraina har fört Ryssland och Kina närmare varandra, skriver Nikkei Asia. Enligt nya siffror från Kinas tullmyndighet ökade handeln mellan länderna med 35,8 procent förra året till rekordnivån 146,9 miljarder dollar, motsvarande 1 350 miljarder kronor. Ryssland har inte släppt officiella siffror, men bekräftade nyligen att nivån väntades ligga över 140 miljarder dollar. Analytiker tror att banden mellan Kina och Ryssland kommer att stärkas ytterligare i spåren av Ukrainakonflikten. Enligt Artyom Lukin, professor i internationella relationer, har Putin "sannolikt fått garantier från Xi" om att Kina kommer att hjälpa Ryssland vid en konflikt. Handeln mellan länderna har ökat 167 procent sedan 2010. Omni 220122. USA uppmanar familjer till anställda att evakuera. USA har uppmanat familjer till anställda vid landets ambassad i Kiev att inleda evakueringarna från Ukraina redan på måndag, uppger en källa för Fox News. USA:s utrikesdepartementet väntas även uppmana amerikanska medborgare att lämna Ukraina med kommersiella flyg "medan dessa fortfarande är tillgängliga", enligt källan. Ryska stridsflygplan har anlänt till Belarus, norr om Ukraina.
Omni 220122. Tyskland i dubbelt bråk med Ukraina - marinchef sa att Putin förtjänar respekt. Flera incidenter skakar relationen mellan Ukraina och Tyskland. Tyskland förser inte Ukraina med vapen och stoppar genom en klausul även Estland från att skicka tysktillverkade vapen till landet, något som Wall Street Journal rapporterade i går. På Twitter skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att den tyska linjen innebär en uppmuntran till Rysslands president Vladimir Putin att genomföra en ny attack mot landet. Enligt ett separat uttalande ser Ukraina med djup besvikelse på den tyska oviljan att bidra med militärt stöd. Samtidigt har Tysklands marinchef Kay-Achim Schönbach hamnat i blåsväder. I en video som fått stor spridning i tyska medier säger Schönbach att Putin förtjänar respekt och att Kiev aldrig kan återta det av Ryssland annekterade Krim. Enligt AFP har Ukraina kallat upp Tysklands ambassadör för att understryka det oacceptabla med marinchefens uttalande. Schönbach skriver att han gav uttryck för personliga uppfattningar. Tyska försvaret har tagit avstånd från Schönbachs uttalande.
Schönbach fällde kommentarerna under ett besök i Indien.
Omni 220122. EU-topp bekräftar: Vill köpa naturgas på annat håll. EU:s energikommissionär Kadri Simson bekräftar att unionen undersöker möjligheten att köpa naturgas från andra länder på grund av minskade ryska leveranser och ökade geopolitiska spänningar, skriver Bloomberg. Bland annat ska EU diskutera frågan med USA i början av februari. Efter vinterns elprischock analyserar EU-kommissionen olika scenarion för att säkerställa att de nationella planerna håller måttet. EU vill också koordinera lagring av naturgas på ett effektivare sätt och undersöker möjligheterna att reformera unionens energimarknad, skriver Bloomberg. "Den enda långsiktigt hållbara lösningen på vårt beroende av fossila bränslen och därmed volatila energipriser är att genomföra en grön omställning," säger Simson. Energipriserna i Europa steg i vinter till rekordnivåer. Omni 220122. "Sverige och Finland bör ha förband i varandras länder." Sverige och Finland bör fördjupa försvarssamarbetet på ett sätt som innebär att de båda länderna permanent har personal och förband i varandras länder. Det skriver den tidigare försvarsministern Björn von Sydow (S) och Finlands tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam på SvD Debatt. Ett samarbete i fysisk form vore ett naturligt steg i och med den ryska mobiliseringen vid gränsen till Ukraina, anser von Sydow och Enestam, som nämner en rad exempel på regementen och brigader i de båda länderna som skulle kunna samarbeta. Sverige och Finland har allt att vinna på ett sådant samarbete, och det bäddar för "säkerheten och stabiliteten i vår del av världen", skriver de. Omni 220122. Storbritannien: Ryssland vill tillsätta ryssvänlig ledare i Ukraina. Storbritannien påstår att man innehar information om att Moskva nu undersöker möjligheten att tillsätta en ryss-vänlig ledare i Ukraina. Britterna vill inte närmare kommentera var eller hur man fått informationen. Ryssland svarar i ett uttalande att uppgifterna inte stämmer och uppmanar Storbritannien att sluta sprida nonsens, rapporterar AFP. Ryssland: Vi vill inte ha Nato i Rumänien och Bulgarien. Ryssland: Vi vill inte ha Nato i Rumänien och Bulgarien Ryssland söker tillbakadragande av Natos styrkor och vapen från Rumänien och Bulgarien som en del av dess omfattande säkerhetskrav från den USA-ledda alliansen. Rumänien och Bulgarien kritiserade Rysslands krav att avlägsna allianstrupper från båda länderna som oacceptabelt. You tube 220123. 9:18. Rysk mobilisering i Belarus - kan möjliggöra Kievattack. En stor rysk militärstyrka har anlänt till Belarus - något som kan möjliggöra ett ryskt angrepp på Ukrainas huvudstad Kiev, varnar experter enligt The Guardian. "Det som oroar oss är helhetsbilden. Det är ansamlingen av 100 000 soldater längs Ukrainas gränser i kombination med att styrkor flyttats in i Belarus under helgen," säger en källa på amerikanska UD. Från Belarus gräns mot Ukraina är det som närmast drygt åtta mil till Kiev. "Det är klart att om man tänker gå in och avsätta nuvarande regim och tillsätta någon form av marionettregering, då är det naturligtvis enklare att komma från Belarus. Det är ju mycket närmare," säger den militärstrategiske experten Stefan Ring till SvD. Styrkan i Belarus innefattar spetsnaztrupper, kortdistansmissiler och luftvärnsbatterier. Officiellt reser ryska trupper till Belarus för att delta i en gemensam militärövning. Omni 220123. Blinken: Om en rysk soldat går in blir svaret hårt. Om en enda rysk soldat skulle gå in i Ukraina "på ett aggressivt sätt" skulle det besvaras hårt. Det säger USA:s utrikesminister Antony Blinken till CNN. "Det skulle utlösa ett snabbt, kraftigt och enat svar från USA och Europa," säger han utan att specificera om svaret skulle vara militärt eller inte. Blinken säger också att USA har varit ledande i att sätta ihop ett internationellt sanktionspaket som skulle innebära "enorma konsekvenser" om Ryssland skulle genomföra ytterligare aggressioner. "Syftet med sanktionerna är att avskräcka. Om vi inför dem nu förlorar vi det verktyget," säger Blinken. Omni 220123. Ledare: Problemet med Bildt är att han sällan haft rätt. Moderaterna borde göra upp med arvet efter den tidigare utrikesministern Carl Bildt, tycker GP:s Naomi Abramowicz. "Problemet med Bildt är inte att han då och då har fel - det kan hända den bästa - utan att han väldigt sällan har haft rätt", skriver hon på tidningens ledarsida. Som exempel nämner Abramowicz att Bildt varit förespråkare för ett turkiskt EU-medlemskap, trots att politisk förföljelse är vanligt förkommande i landet. Han har också "kuttrat duvlikt" med diktaturer som Kina och Iran, skriver hon. Apropå utrikespolitik så har Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg träffat Estlands president Alar Karis för att prata säkerhetspolitik. Karis är inte lika förvånad som andra ledare i Europa över att situationen har eskalerat och påpekar att det är viktigt att lyssna "väldigt uppmärksamt" på vad som kommer från Kreml. "Putin varnade för ganska länge sedan att han tänker annektera Krim, men ingen trodde på det då. Men nu är det en realitet," säger han. Omni 220124. Kommentar: Bildts Israelfientliga attityd kan väl ingen ha missat. Också ansvarig för Sverges nedrustning av försvaret. Nato skickar fler flygplan och fartyg till Östeuropa. Nato skickar ytterligare stridsflygplan och fartyg till länder i östra Europa efter den ryska aggressionen vid Ukrainas gräns. Det uppger försvarsalliansen i ett pressmeddelande. "Nato kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda och försvara alla allierade," säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg i pressmeddelandet. "Vi kommer alltid att reagera på varje försämring av vår säkerhetsmiljö," fortsätter han. Förstärkningen görs i Litauen, Bulgarien och Rumänien. I pressmeddelandet skriver Nato också att USA överväger att stärka sin militära närvaro i området. Omni 220124. 39 kinesiska plan flög igenom Taiwans luftrum. Taiwans försvarsdepartement uppger att 39 kinesiska plan flög över det taiwanesiska luftrummet på söndagen. Det är det största antalet sedan i oktober, skriver Hongkongbaserade South China Morning Post. Enligt The Guardian har kinesiska plan passerat Taiwan allt oftare under senare år. Under en fyradagarsperiod i oktober passerade 150 flygplan över Taiwan i samband med ett kinesiskt högtidsfirande. 34 av 39 plan var stridsflygplan. Sker dagen efter USA:s och Japans gemensamma militärövning. Övningen genomfördes öster om Taiwan. Det är ännu oklart varför Kina genomförde detta. Omni 220124. Stoltenberg: Förstärkt närvaro på Gotland viktigt. Det är viktigt för säkerheten kring Östersjön att Sverige har utökat den militära närvaron på Gotland. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg på en presskonferens med utrikesminister Ann Linde (S) och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto. Militäralliansen har just nu fem fartyg i Östersjön och har dessutom utökat styrkorna i östra Europa, något som Stoltenberg menar är befogat efter kraven från Ryssland. Danmark, Spanien, Nederländerna och Frankrike bidrar med fartyg och flyg. "Det är defensivt. Nato hotar inte Ryssland. Det är proportionerligt," säger han enligt Expressen. Ann Linde beskriver det spända läget mellan Ryssland och Ukraina som "mycket allvarligt". Omni 220124. Johanna Melén, Moskva: Om Putin och ett trapphus i Leningrad. En människa som känner sig trängd, inträngd, omgärdad intar gärna försvarsposition. Det har Vladimir Putin gjort sedan han blev president, för 22 år sedan, och alltmer intensivt. Det började med hotet från vad som sades vara tjetjenska terrorister och så inleddes kriget i delrepubliken Tjetjenien. Sedan var det hotet från de frispråkiga tv-kanalerna som kritiserade och häcklade makten hej vilt och därför togs de över av Kremllojala ägare. Därefter har det fortsatt på samma sätt med yttre och inre hot som måste avvärjas, tillintetgöras. Därför sitter Rysslands mest framträdande oppositionspolitiker Aleksej Navalnyj i fängelse. Därför har en organisation som Memorial som tar fram sanningen om människorättsbrott, historiska och nutida, likviderats och därför klassas en lång rad kritiskt rapporterande medier som utländska agenter. Och det är därför som rysk militär nu mobiliserar vid grannlandet Ukrainas gräns. Eftersom Vladimir Putin känner sig trängd, och sviken, av den västliga försvarsalliansen Nato, av det som i Ryssland brukar kallas för "det kollektiva väst" och av ett grannland, en forna Sovjetrepublik, Ukraina, som valt att vända sig västerut snarare än österut i sin strävan in i framtiden. Om hoten, som Vladimir Putin ser dem, verkligen finns där, eller inte, spelar ingen roll. För vi kan nog utgå från att han själv är och har blivit alltmer övertygad om att de är på riktigt. Frågan omvärlden nu måste hantera är hur mycket hänsyn den ska visa den ryske presidentens upplevda känsla av att vara inträngd i ett hörn. Ett svårt val eftersom bristande hänsyn i värsta fall kan leda till krig. SR 220125. 20 ryska fartyg i ny krigsövning i Östersjön. 20 ryska örlogsfartyg och stödenheter har lämnat Kaliningrad för övningar i Östersjön. "Inom övningen kommer taktiska grupper av minsvepare, små antiubåtsfartyg och robotbåtar att delta", uppger ryska försvaret, enligt statliga ryska nyhetsbyrån RIA Novosti. De ryska fartygen lämnade på måndagen marinbasen i Baltijsk vid Östersjökusten i den ryska exklaven Kaliningrad. Övningen är del av en planerad större rysk marinövning som också genomförs i Medelhavet, nordöstra Atlanten och Stilla havet, uppger ryska försvaret. Bland de ryska fartygen finns flera korvetter och stödfartyg från ryska Östersjöflottan. Ombord finns även en antiterrorstyrka som uppges ha för avsikt att öva till sjöss, enligt ett uttalande från ryska försvaret. Det svenska försvaret bekräftar för DN att Ryssland tidigare uppgett att övningarna skulle komma att ske. Expressen 220124. Peskov kommenterade Kadyrovs uttalande om Ukraina. Pressekreterare för Rysslands president Dmitrij Peskov kommenterade orden från Tjetjeniens chef Ramzan Kadyrov, som sa att han, i den ryska presidentens ställe, "skulle ha tagit Ukraina för länge sedan." "Jag vill påminna dig om att chefen för den ryska staten formulerar grunden för Ryska federationens utrikespolitik. Och till vår universella glädje är chefen för den ryska staten, som inkluderar Tjetjenien som subjekt, Vladimir Vladimirovich Putin, sade Peskov. Tidigare har Kadyrov sagt att USA använder Ukraina för att placera ut en militärbas på dess territorium, och om han var i den ryska presidenten Vladimir Putins ställe, "skulle jag ha tagit Ukraina för länge sedan." I december förra året uttryckte Tjetjeniens chef åsikten att om den ukrainske presidenten Vladimir Zelenskij fortsätter att föra en antirysk politik så kommer Ukraina att behöva annekteras till Ryssland. Enligt Kadyrov är västländer intresserade av att öppna militärbaser i Ukraina och på så sätt diktera sina villkor till Ryssland. Senare kallade Kadyrov sin personliga åsikt uttalandet om "Ukrainas anslutning." RT 220125. Tor överklagar beslut om blockering i Ryssland. Anonymiseringstjänsten Tor överklagar nu den ryska kommunikationsmyndigheten Roskomnadzors blockering av tjänsten i landet. Det rapporterar Zdnet. Överklagandet sker tillsammans med den digitala rättighetsgruppen Roskomsvoboda, som hävdar att blockeringen strider mot landets konstitutionella rättigheter. Det var i början av december förra året som Roskomnadzor valde att blockera Tor med hänvisning till att tjänsten ger tillgång till olagligt innehåll. Tor blockerades i Ryssland i början av december förra året. Överklagandet görs tillsammans med den digitala rättighetsgruppen Roskomsvoboda. Omni 220125. Ryssland sätter fängslade Navalnyj på terrorlista. Ryssland klassar den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som terrorist. På tisdagen har landet lagt till Navalnyj och nio av hans kollegor på listan över "terrorister och extremister", skriver AFP. Sedan tidigare har flera andra nära medarbetare till honom placerats på samma lista. Nyhetsbyrån konstaterar att den ryska regeringen fortsätter att trycka ner oppositionen. Navalnyj dömdes nyligen till fängelse för att ha brutit mot reglerna för ett tidigare villkorligt straff. Oppositionspolitikern dök inte upp till den obligatoriska kontrollen - för att han samtidigt låg i koma efter att ha förgiftats med nervgiftet novitjok. Ryssland har pekats ut för attacken. Hamnar därmed på samma lista som talibanerna och IS. Omni 220125. Ukraina: Har stoppat attack från Moskva-stöttad grupp. Ukraina hävdar att man har stoppat en Moskva-stöttad grupp som förberedde "en serie väpnade angrepp". Målet med de tilltänkta attackerna ska ha varit att destabilisera landet, skriver AFP. Enligt Ukrainas säkerhetstjänst SBU skulle attackerna ske i gränsregionerna. SBU uppger att planen koordinerades av Ryssland. Samtidigt skriver nyhetsbyrån AP att ukrainska ledare försöker lugna sina invånare. På måndagen sa presidenten Volodymyr Zelenskyj att läget var under kontroll och att det inte finns någon anledning till panik. Omni 220125. Källa: USA står redo med sanktioner mot Ryssland. USA står redo att införa sanktioner och exportkontroller mot viktiga sektorer i den ryska ekonomin ifall president Vladimir Putin invaderar Ukraina. Det rapporterar Wall Street Journal. "Kontrollerna vi överväger tillsammans med våra allierade skulle slå rätt hårt mot Putins strategiska ambitioner för att industrialisera sin ekonomi, säger en företrädare från Vita huset som menar att sanktionerna skulle slå mot AI, kvantdatorer eller försvar." Enligt USA skulle exportkontrollerna vara "potenta", skriver tidningen. Sanktionerna kan bland annat slå mot den ryska valutan och ryska marknaden. Omni 220125. Irländska fiskare ska stoppa rysk militärövning. Irländska fiskare planerar att med hjälp av sina båtar "fredligt störa" en rysk militärövning nästa månad, rapporterar RTÉ. Övningen kommer att genomföras på internationellt vatten söder om Cork, men fiskarna hävdar att insatsen kommer att störa det marina livet samt viktiga fiskemöjligheter. "Det handlar om försörjningen för fiskare och deras familjer längs hela kusten här", säger Patrick Murphy på en lokal fiskeorganisation. Det finns dessutom en oro över att undervattenkablar skadas i samband med övningen, rapporterar The Irish Times. Enligt Rysslands ambassadör Yuri Filatov kommer endast tre till fyra fartyg att delta i övningen. Ryska ambassaden säger i ett uttalande att det vore "hänsynslöst och oansvarigt" att störa övningen. Enligt Murphy finns stora mängder blåvitling i området där ryska övningen ska hållas. Ryssland väntas genomföra övningar runt hela världen.
Omni 220125.
RTE 220125.
Kommentar: Ryssland har absolut ingenting att göra vid vatten utanför Irland. Det är hänsynslöst och oansvarigt att störa fiskare och fiskarna i de vattnen. Analyser: I rysk tv är det Nato som förbereder attack. Samtidigt som västvärlden oroas för att Ryssland ännu en gång går in i Ukraina ges en annan bild i ryska statliga medier, skriver DN:s och Hufvudstadsbladets Anna-Lena Laurén. Hon konstaterar i en analys att Kremls propagandamaskineri gör allt för att förlöjliga Europa och USA, bland annat genom att svartmåla kvinnliga ledare samt sprida påståenden om att Sverige och Finland pressas att gå med i Nato. "Det handlar om att ge bilden av att Kreml gör allt för att hitta gemensamma lösningar med ett Europa och USA som inte vet vad de vill", skriver hon. CNN:s Jill Dougherty skriver att de militära styrkor som ryska tv-tittare får se bilder av är Natos. "I landets alternativa medielandskap är det Natostyrkor som genomför en noggrant planerad insats: Omringa Ryssland, störta Putin och ta kontroll över de ryska energitillgångarna", skriver hon. Anna-Lena Laurén: Den ryska statliga propagandan fokuserar på att göra narr av väst. Jill Dougherty: Väst befarar attack - det är inte vad ryssarna får se på tv. Omni 220125. Tyskland ger 5 000 hjälmar till Ukraina: "Ett skämt". Tyskland vägrar att skicka vapen till Ukraina inför en möjlig ny rysk invasion - i stället erbjuder man 5 000 hjälmar. Enligt tyska försvarsministern Christine Lambrecht skulle bidraget skicka en tydlig signal att Tyskland står bakom Ukraina om det säkerhetspolitiska läget försämras. Hon säger själv enligt Reuters att ukrainska ambassaden i ett brev bett specifikt om just hjälmar, men enligt Ukrainas ambassadör i Berlin behövs framför allt vapen. Borgmästaren i Ukrainas huvudstad Kiev, Vitalij Klytjko, säger till tyska tidningen Bild att hjälmerbjudandet gjorde honom "mållös" då han menar att Tyskland inte förstår allvaret. "5 000 hjälmar är ett absolut skämt, vad skickar Tyskland nästa gång? Kuddar?" Flera andra västländer har skickat vapen till Ukraina, rapporterar Reuters. Bland annat kommer Nato-landet Tjeckien att skicka 4 000 artillerigranater. Ukraina hade bett om 100 000 hjälmar och skyddsväster: Droppe i havet. Vitalij Klytjko säger att de ryska styrkorna är tungt beväpnade. Omni 220126. US Navy wants to get crashed stealth fighter back -- before China can. The United States Navy is trying to retrieve its most advanced fighter jet from the depths of the South China Sea, an extremely complex operation that analysts say will be closely monitored by Beijing. The F-35C, a single-engine stealth fighter and the newest jet in the US Navy fleet, crash-landed on the aircraft carrier USS Carl Vinson during routine operations on Monday, the Navy said. The $100 million warplane impacted the flight deck of the 100,000-ton aircraft carrier and then fell into the sea as its pilot ejected, Navy officials said. The pilot and six sailors aboard the Vinson were injured. An F-35C prepares to launch off the flight deck of the USS Carl Vinson while a second prepares to launch off the flight deck of the aircraft carrier USS Abraham Lincoln on Jan. 22, 2022, in the Philippine Sea. While damage to the Vinson was only superficial, and it and the carrier's air wing have resumed normal operations, the Navy faces the daunting task of attempting to pull the F-35 off the ocean floor in some of the most contested waters on the planet. The Navy is giving scant details on its recovery plans for the F-35C, the first of which only became operational in 2019. CNN 220126. Nato svarar Ryssland: Ruckar inte på våra principer. Nato och USA har lämnat över skriftliga svar till Ryssland om de krav som landet har ställt - att alliansen inte tar in nya medlemmar och drar tillbaka trupp från Östeuropa. I mångt och mycket är det skriftliga dokumentet ett stor nej till de ryska kraven. "Vi har gjort tydligt att vi inte kompromissar kring våra principer, alla länder har rätt att välja sin egen väg", säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
SR 220126. Polen bygger snabbt upp en metallbarriär mot Belarus. Den polska muren är avsedd att blockera migranter så att de inte kan ta sig in på EU:s territorium. Polen vill vara redo för eventuella nya provokativa handlingar från Belarus sida. Och Polen vill inte ta emot stora mängder migranter. Enligt den polska högerregeringen kommer metallmuren att tjäna hela EU:s intressen. Den 5,5 meter höga metallväggen med taggtråd överst sträcker sig mer än 180 kilometer längs gränsen. Kameror och elektroniska larmsystem ska ingå i bygget. Två byggföretag uppges dygnet runt arbeta med projektet som ska vara färdigt i juni. I fjol började också Litauen bygga en mur vid sin gräns mot Belarus. yle 220127. EU ger sig in i bråket mellan Litauen och Kina. Kina har infört ekonomiska restriktioner mot Litauen sedan landet stärkt sina diplomatiska band till Taiwan. Nu svarar EU-kommissionen med process mot Kina inom Världshandelsorganisationen WTO. "Kina använder tvingande åtgärder för att stoppa handel med Litauen, vi anser att det bryter mot de internationella handelsreglerna", säger den ansvariga kommissionären Valdis Dombrovskis. SR 220127. USA: Nord Stream 2 stoppas om Ryssland invaderar. Gasledningen Nord Stream 2 kommer inte att tas i bruk om Ryssland invaderar Ukraina. Det säger Ned Price, talesperson på det amerikanska utrikesdepartementet, i en intervju med NPR. Nord Stream 2 går mellan Ryssland och Tyskland och byggdes färdigt i somras. Tyskland har hittills varit ovilligt att blanda in gasledningsprojektet i Ukrainadebatten, men har efter press från omvärlden öppnat för att diskutera frågan. "Jag vill vara tydlig: Om Ryssland invaderar Ukraina kommer Nord Stream 2 att stoppas, på det ena eller andra sättet. Jag tänker inte gå in på detaljer men vi kommer att samarbeta med Tyskland för att se till att projektet inte går vidare," säger Price. Price: Tyskland har förhandlingsutrymme eftersom gasen inte har börjat flöda. Nord Stream 2 innebär en fördubbling av Rysslands gasexport till Tyskland. Omni 220127. Expert: Ryssland kan göra vad de vill i luftrummet. Den ryska militären har genomgått en betydande modernisering och uppgradering de senaste åren, skriver både New York Times och Washington Post. Förändringen har skett snabbt och är markant, även om man jämför med 2014 då annekteringen av Krim skedde. Samtidigt är den ukrainska armén utbildad för skyttegravskrig och markstrid - medan luftförsvaret är gammalt och sårbart. Den amerikanske generalen Ben Hodges säger till Washington Post att ukrainska trupper kan försöka matcha ryssarna på marken men att "luften är en annan historia". Den uppfattningen delas av den oberoende ryske analytikern Kirill Michailov. "Ryssland kommer att kunna kontrollera luftrummet och göra mer eller mindre vad man vill. Omni 220127. Europa hotar med sanktioner om Kreml beordrar attack. Storbritannien och EU förbereder sanktioner mot ryska gasprojekt ifall Ryssland beslutar om en ukrainsk invasion, rapporterar Financial Times och hänvisar till källor med insyn. Åtgärderna är framtagna med amerikanskt stöd och kommer utgöra en del av ett bredare paket av potentiella ekonomiska konsekvenser. "Det skulle skada Ryssland genom att gå efter en sektor de verkligen bryr sig om," säger James Waddell på Energy Aspects till FT. 40 procent av europeisk import av gas kommer från Ryssland. Omni 220127. Biden till Ukraina: USA redo att svara på invasion. USA är redo att svara resolut om Ryssland angriper Ukraina. Det försäkrade USA:s president Joe Biden i ett telefonsamtal med sin ukrainske kollega Volodymyr Zelenskyj, skriver AFP. Under samtalet underströk Biden att USA står bakom Ukrainas rätt till ”suveränitet och territoriell integritet” och att man från amerikanskt håll ser över hur man kan hjälpa Ukraina ekonomiskt. Biden bemötte också Ukrainas kritik mot att USA har kallat hem viss personal från ambassaden i Kiev. Enligt Biden är ambassaden fortsatt "öppen och i full funktion". Enligt uppgifter till CNN ska dock den ukrainska sidan ha varit missnöjd med samtalet. Detta eftersom Biden sagt att det är sannolikt med en invasion i närtid, möjligen redan i februari, vilket Ukraina inte håller med om. Zelenskyj ska istället ha sagt att hotet från Ryssland är allvarligt men mindre konkret. Omni 220128. Lettland sågar Tyskland: "Omoraliskt och hycklande". Tysklands undfallande hållning till Ryssland och Kina är skadlig för relationerna mellan Europas länder. Det säger den lettiske försvarsministern Artis Pabriks till Financial Times och sågar Tysklands agerande i Ukrainafrågan. Pabriks är bland annat kritisk till att Tyskland stoppat Estland från att skicka artilleripjäser till Ukraina för att landet ska kunna försvara sig mot ett eventuellt ryskt angrepp. Han tar också upp att tyska företag hotat att bojkotta Litauen för att den litauiska regeringen godkänt en taiwanesisk beskickning med ordet Taiwan i namnet - till Kinas förtret. "Hur agerar de när det handlar om Litauen, Ryssland och Kina? Det är omoraliskt och hycklande. Det driver in en kil mellan väst- och östeuropeiska länder," säger han. Tyskland kan stoppa Estlands vapenleverans eftersom det var deras vapen från början. Omni 220128. Förre presidenten Dmitrij Medvedev försöker lugna stämningarna: "Ryssland vill inte ha krig men nog säkerhetsgarantier". I Ryssland pågår som bäst en livlig debatt om Natos svar på Moskvas säkerhetspolitiska krav. Till och med landets före detta president Dmitrij Medvedev tog skeden från munnen i en sällsynt intervju där han försökte lugna stämningarna. "Ett krig vill ingen ha, ingen strävar efter ett krig och allt måste göras för att undvika krig, särskilt ett som skulle beröra Ryssland och Nato." Det säger Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev som i går trädde fram inför ryska journalister i ett försök att dämpa Rysslands aggressiva krigsretorik. Medvedev som numera är vice-ordförande i landets säkerhetsråd, anser att fortsatta förhandlingar om Rysslands krav på säkerhetsgarantier är det enda sättet att också lösa konflikten om östra Ukraina. Samtidigt medgav Medvedev att det svar som Nato gav “komplicerar situationen”. Alliansens budskap var att man vägrar kompromissa om länders rättighet att själva bestämma vem de allierar sig med. På frågan om hur Ryssland kommer att agera nu, gavs inget klart svar. "Sådana planer diskuteras aldrig i offentligheten och alla beslut fattas av president Putin," sa Medvedev. Trots att Medvedev efterlyser förhandlingar förkastar han möjligheten att diskutera direkt med Ukrainas president. "Direkta kontakter med ledningen i Kiev är inte aktuellt eftersom det är meningslöst att prata med politiker som ljuger," menade Medvedev. "Dessutom fattar de beslut som riktar sig mot en del av den egna befolkningen," fortsatte han. Presidentens parti Enade Ryssland vädjade i onsdags till Putin om att Ryssland ska börja leverera vapen till de självutnämnda republikerna i östra Ukraina, Donetsk och Lugansk. "Vi kan inte lämna över människorna i östra Ukraina till Kievregimens godtycke," sa gruppordförande Vladimir Vasiljev. De är i behov av militärteknik för att stävja en aggression från Kievs sida. yle 220128. Lavrov: Om det är upp till Ryssland blir det inget krig. Ryssland vill inte ha krig i Ukraina. Det var budskapet från den ryske utrikesministern Sergej Lavrov när han intervjuades i radio på fredagen, skriver Reuters. "Om det är upp till Ryssland så blir det inget krig. Vi vill inte ha krig. Men vi kommer inte heller låta våra intressen bli avfärdade på ett oförskämt sätt," sa Lavrov. Enligt Reuters är det ett av de mest försonliga uttalandena från ryskt håll på lång tid. Så sent som i natt varnade USA:s president Joe Biden för att en rysk invasion kan ske i februari.
Lavrov: USA:s svar på våra krav var bättre än Natos.
Omni 220128. USA:s ambassadör: Som att tala fred med någon som lagt en pistol på bordet. Moskva, Kiev och Washington kommer med nya utspel om krisen i Ukraina. I en intervju med rysk radio säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland inte vill ha krig - men att man inte tillåter att Rysslands intressen ignoreras. "Den amerikanska Moskvaambassadören hävdar att det finns risk för ett omedelbart anfall eftersom det är så stora mängder trupper som samlats kring Ukraina. Han säger att det är som att tala fred med någon som lagt en pistol på bordet", säger Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. SR 220128. Ryssland hotar bryta relationerna med USA om det nya amerikanska sanktionspaketet blir verklighet. Moskva skärpte retoriken mot väst på fredagen och hotade med att bryta relationerna med USA om USA inför nya sanktioner. Utrikesminister Sergej Lavrov sa att de nya sanktioner som USA förbereder mot Ryssland skulle innebära att relationerna mellan USA och Ryssland bryts. Lavrov hänvisade speciellt till hotet om att utesluta Ryssland från det internationella betalningsförmedlingssystemet Swift. Både USA, EU och Nato har hotat med sällsynt hårda sanktioner ifall Ryssland invaderar Ukraina. Ryssland har upprepade gånger förnekat att landet planerar en invasion. "Det här sanktionspaketet inklusive avstängning från de västkontrollerade finansiella ekonomiska systemen skulle innebära att relationerna bryts," sa Lavrov. Utrikesministern försäkrade samtidigt att Ryssland inte viker från sina krav på säkerhetsgarantier. "Det finns inget utrymme för kompromisser," sa Lavrov till ryska radiostationer på fredagen. Ryssland vill ha garantier för att Ukraina aldrig blir Natomedlem och att utländska Natotrupper ska dras bort från Natoländerna Rumänien och Bulgarien. De ryska kraven har kategoriskt avvisats av Nato, som anser att alla länder ska få bestämma om sina säkerhetsarrangemang på egen hand. Både Nato och USA gav skriftliga svar på de ryska kraven på onsdagen. Lavrov sa då att president Vladimir Putin nu ska bestämma vad Ryssland gör härnäst. Putin hade på fredagen ett telefonsamtal med Frankrikes president Emmanuel Macron. Enligt Moskva upprepade Putin den ryska ståndpunkten att de västliga svaren inte beaktat de ryska säkerhetskraven. Lavrov sa på fredagen att det var skillnad på det amerikanska svaret och Natos svar - till amerikanernas fördel. "Det amerikanska svaret är nästan ett modellexempel på diplomatisk anständighet jämfört med Natos svar. Jag skämdes nästan lite å författarnas vägnar då jag läste Natosvaret," sa Lavrov enligt nyhetsbyrån Tass. Ett nytt möte mellan de ryska och amerikanska utrikesministrarna väntas äga rum inom de närmaste veckorna, enligt ryska medier. yle 220128. Kazakstans president tar över styret av maktpartiet. Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev har valts till ny ledare för det styrande partiet Nur Otan, rapporterar AFP. Tokajev tar därmed över som partiordförande efter sin mentor och företrädare som president, Nursultan Nazarbajev, som styrde landet mellan 1990 och 2019. Tokajev riktade nyligen sällsynt kritik mot Nazarbajev, och påtalade de orättvisor som han menar vuxit fram i landet under företrädarens styre. I samband med partikongressen tonade han dock ner kritiken och sa att Nazarbajev gjort mycket för att göra landet starkt. Kazakstan skakades nyligen av stora protester. Enligt vissa bedömare handlade protesterna till viss del om en maktkamp mellan anhängare till Tokajev respektive Nazarbajev. Omni 220128. Russia Sees Record Population Decline As Excess Deaths Hit 1M. Russia experienced its largest population decline in 2021 since the end of the Soviet Union. of 2021, as the country also reported its sharpest annual fall in population since the fall of the Soviet Union. Pushed down by record numbers of coronavirus fatalities and an already aging population, Russia's natural population declined by more than one million people during 2021 alone, the Rosstat statistics agency reported Friday. It also said that more than 215,000 Russians died of all causes in December 2021 - 42% more than in the same month of 2019, before the outbreak of the coronavirus - and that some 662,000 people had succumbed to the disease since March 2020. That number is more than twice what has been reported by the government’s taskforce, which uses a different methodology and is reported daily by state media. Independent demographers have repeatedly accused Russia of undercounting deaths associated with the coronavirus and downplaying the severity of the disease. The revelation that the country’s population shrank faster in 2021 than in any of the previous 30 years has only added fuel to those charges. Russia has now recorded at least 995,000 excess deaths since March 2020. The Moscow Times 220128. Biden lovar hjälpa EU med naturgas vid rysk invasion. USA lovar att leverera naturgas till EU vid leveranschocker som kan uppstå exempelvis om Ryssland invaderar Ukraina. Det skriver USA:s president Joe Biden och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett gemensamt uttalande. Som medier rapporterat tidigare uppger de att EU och USA samarbetar med regeringar världen över för leveranser av mer flytande naturgas, LNG. Toppolitikerna uppmanar samtidigt energiproducenter att samarbeta för en stabilare energimarknad med god tillgång, ett arbete "som redan har inletts". Omni 220128. USA: Ryssland förvarar blod och vårdmateriel vid gränsen. Ryssland har utrustat sina trupper vid den ukrainska gränsen med blodförråd och sjukvårdsmateriel, uppger tre amerikanska militära källor för Reuters. Uppgifterna är en stark indikator på att Ryssland förbereder sig för våldsamma sammandrabbningar, enligt experter. "Det är ingen garanti för ett anfall, men man anfaller inte utan att ha det till hands," säger den pensionerade amerikanske generallöjtnanten Ben Hodges. Varken Kreml, Pentagon eller Vita huset har offentligt kommenterat uppgifterna. USA:s president och utrikesminister förutspår aggressionshandlingar. Omni 220128. Kina till USA: Kan bli en militär konflikt om Taiwan. Det finns risk för militär konflikt mellan Kina och USA om Taiwan "fortsätter på vägen mot självständighet, uppmuntrade av USA". Det sa Kinas USA-ambassadör Qin Gang, i ett ovanligt konkret hot, till amerikanska NPR på fredagen. Taiwan utgör den största tvistefrågan mellan de två länderna, enligt ambassadören, och de taiwanesiska strävandena efter att upprätthålla självständighet "kommer sannolikt att leda till att USA och Kina, de två stora länderna, hamnar i militär konflikt". Från kinesiskt håll brukar det i allmänhet talas i mer svepande och indirekta termer, såsom att USA "leker med elden", enligt experter. Qin Gang: "Idéer om att förändra Kina är alltid en illusion". Omni 220128. Johnson reser till Ukraina - "Ryssland måste backa". Boris Johnson kommer att besöka Ukraina nästa vecka, rapporterar AFP. Den brittiske premiärministern kommer även i ett telefonsamtal med Vladimir Putin att uppmana Ryssland att "backa" och agera diplomatiskt. "Premiärministern är fast besluten om att trappa upp de diplomatiska insatserna och de avskräckande åtgärderna för att undvika blodspillan i Europa," säger en talesperson för Downing Street. Johnsons stab ger inga närmare besked om när besöket och samtalet ska äga rum. Storbritannien väntas tillkännage tuffare sanktioner mot Ryssland. Omni 220128. Estlands statsminister: Putin förstår bara styrka. Rysslands krav på att Nato drar sig tillbaka till den utbredning alliansen hade före 1997 sätter Estlands framtid på spel. Det säger den estniska statministern Kaja Kallas i en intervju med The Guardian. Hon är också kritisk till gasledningen Nord Stream 2 som hon anser är ett geopolitiskt projekt snarare än ett kommersiellt och som gör EU alltför beroende av Ryssland. Kallas, som länge kritiserat det hon anser är en för undfallande europeisk linje mot Ryssland, säger också att hon vill se ökad amerikansk närvaro i Estland och att europeiska länder bör leverera vapen till Ukraina. Enligt Kallas handlar den nuvarande krisen samtidigt om mycket mer än bara Ukraina. "Putin förstår bara styrka, och Rysslands mål har alltid varit att splittra väst, EU och Nato," säger hon. Omni 220129. Huawei stämmer svenska staten efter 5G-upphandlingen. Huawei drar Sverige inför rätta efter att det kinesiska telekombolaget stängts ute från den svenska 5G-utbyggnaden av Post- och telestyrelsen (PTS), rapporterar SVT Nyheter. Nu offentliggörs ett dokument som visar att det den 21 januari registrerades en begäran om skiljeförfarande av den internationella skiljedomstolen ICSID. Skadeståndskravet uppgår till minst 5,2 miljarder kronor, vilket Huawei menar är de initiala förlusterna för perioden 2021-2025 och en bråkdel av det bolaget går miste om på grund av svenska statens agerande. "Att stämma Sverige på det här viset, med den här typen av jättehöga skadeståndskrav, är ett sätt att avskräcka andra länder som också står inför huruvida de ska inkludera Huawei i sin 5G-utbyggnad," säger Rikard Allvin, expert på handelsfrågor till SVT. "Skulle Sverige förlora så är det skattebetalarna som kommer att få stå för det här." Post- och Telestyrelsen (PTS) med bistånd från bland annat Säpo beslöt hösten 2020 att utestänga Huawei av säkerhetsskäl. Omni 220129. Kommentar: Säkerhtesskäl är giltigt skäl. Kina: USA betalar sina idrottare för att störa OS. Statliga kinesiska medier hävdar att USA betalar sina idrottare för att "störa" de olympiska spelen i Peking som drar i gång nästa vecka, rapporterar AFP. Enligt tidningen China Daily som hänvisar till "insatta källor" ska de amerikanska deltagarna uppmanas att spela passivt, att vägra delta i vissa tävlingar och att uttrycka missnöje med Kina. Uppgifterna dementerades omgående av USA:s ambassad i Peking, som menar att det handlar om ett försök att avleda uppmärksamhet från Kinas brott mot mänskliga rättigheter. "Vi förväntar oss att Kina ser till att våra och andras aktiva är säkra och kan tävla i Peking och att man respekterar deras mänskliga rättigheter och grundläggande frihet", skriver en talesperson för USA:s ambassad i ett mejl till AFP. Den kinesiska utrikesministern har i ett telefonsamtal bett USA att "sluta störa spelen". USA är ett av de länder som bojkottar spelen politiskt.
Omni 220129. Johnson erbjuder Nato "stor militär utplacering". Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kommer att erbjuda Nato en en "storskalig" brittisk militär utplacering som svar på "ryska fientligheter" mot Ukraina, rapporterar brittiska medier. Erbjudandet, som ska framföras officiellt till Nato nästa vecka, kan innebära att den brittiska militära närvaron i Östeuropa - ungefär 1 150 soldater i dagsläget - fördubblas, uppger Johnson i ett uttalande. Storbritannien står även redo att bistå med vapen, stridsfartyg och stridsflygplan. "Detta skulle skicka ett tydligt budskap till Kreml: vi kommer inte att tolerera deras destabiliserande handlingar, och vi kommer alltid stå vid våra Natoallierades sida," säger premiärministern. Johnson: "Om Putin väljer blodspillan blir det en tragedi för Europa." Omni 220129. Nederländskt universitet betalar tillbaka kinesiska forskningspengar. Ett av Nederländernas största universitet stoppar ett forskningscenter för mänskliga rättigheter efter avslöjande om att alla forskningspengarna kommit från Kina, vilket anses hota universitetets akademiska oberoende. Forskare vid centret har upprepade gånger framfört stöd för den kinesiska statens tolkning av mänskliga rättigheter. Universitetet har beslutat att betala tillbaka miljoner i forskningsstöd som kommit från Kina. SR 220130. Litauens president i intervju med Svenska Yle: Ryssland kontrollerar Belarus militärt. Ryssland har nu tagit full militär kontroll över Belarus, säger Litauens president Gitanas Nauseda till Svenska Yle. Enligt Nauseda kan de ryska trupper som har samlats vid gränsen mellan Belarus och Ukraina stanna väldigt länge. "Belarus är inte mer självständigt militärt." Mycket tydligare kan en president inte uttrycka sig än Litauens president Gitanas Nauseda gör när jag träffar honom på Presidentpalatset i Vilnius. "Lyssna på vad Aleksandr Lukasjenko säger. Belarusiska trupper är beredda att delta i eventuella ryska angrepp mot grannländer." Lukasjenko är Belarus auktoritära ledare och de facto president. För Litauen, och för Polen, är det här en säkerhetsmässig katastrof, ett mardrömsscenario som spelas upp när allas blickar riktas mot Ukraina. "Litauen är nu sandwiched, inklämt mellan det hårt militariserade Kaliningrad och ett Belarus som vi inte ska ha några illusioner om. En rysk provins, betonar Nauseda. Det ryska administrativa området Kaliningrad är Europas mest militariserade område. Enligt Nauseda finns där 25 000 soldater, en siffra som är svår att kontrollera. Men där finns utrustning för större trupper än så och ett okänt antal kortdistansrobotar. Kaliningrads gräns mot södra och västra Litauen är 275 kilometer lång. På andra sidan, längs med Litauens östgräns, ligger alltså Belarus. Den gränsen är 680 kilometer. Från Vilnius är det 30 kilometer till gränsen. Avståndet från Kaliningrad till Belarus är som minst 65 kilometer genom den så kallade Suwalkikorridoren. Det är gränsområdet mellan Litauen och Polen och Suwalki en stad i norra Polen. Stoltenberg: Inga planer på Nato-soldater till Ukraina. Nato har inga planer på att skicka soldater till Ukraina även om Ryssland invaderar landet. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg i en intervju med BBC. Istället kommer militäralliansen fokusera på att bistå med utrustning. "Det är skillnad på att vara Natomedlem och att vara en stark och högt uppskattad samarbetspartner. Det är inget tvivel om det," säger Stoltenberg. Samtidigt understryker Natochefen vikten av fortsatt dialog. "Jag tror att alla håller med om att det föreligger ett verkligt hot, men vi måste fortsatt upprätthålla en balanserad hållning," säger Stoltenberg. Han säger också att det är Ukrainas önskan att Nato sänder ett tydligt budskap till Ryssland att konsekvenserna blir tuffa om landet agerar militärt men att det viktigaste är att arbeta för att förhindra en väpnad konflikt. Stoltenberg: Skillnad att vara Natomedlem och samarbetspartner. Omni 220130. Lavrov: Ryssland vill ha respektfull relation till USA. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov går nu ut och säger att landet vill ha "ömsesidigt respektfulla" relationer till USA, rapporterar AFP. Samtidigt understryker han att man inte vill ha en situation där Rysslands "säkerhet kränks varje dag". Uttalandet kommer kort efter det att Storbritannien gått ut och meddelat att man förbereder nya sanktioner mot Moskva. Lavrov upprepar också det ryska budskapet om att Nato "fortsätter att expandera österut" och nu är väldigt nära Ukraina. Han säger även att Ryssland inte utgör något hot mot Ukraina. Omni 220130. Ukraina uppmanar Ryssland: Dra tillbaka trupperna. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba uppmanar Kreml att dra tillbaka de ryska trupperna och fortsätta dialogen med väst om de vill deeskalera det spända läget, rapporterar AFP. "Om Ryssland menar allvar när de säger att de inte vill ha ett nytt krig måste de engagera sig diplomatiskt och dra tillbaka de militära styrkor som samlats längs Ukrainas gräns och i de ockuperade områdena", skriver han på Twitter. Kuleba tillägger att diplomati är enda vägen framåt. Omni 220130. Hultqvist om medlemskap i Nato: "Är där vi ska vara". De borgerliga partierna är alla för att Sverige ska gå med i Nato. S, MP, V och SD är emot ett medlemskap i försvarsalliansen. M:s försvarspolitiska talesperson Pål Strömberg säger i SVT:s Agenda att Sverige i dag stödjer Nato men utan några säkerhetsgarantier. "Vi kan hoppas, önska och tro att Nato skulle hjälpa oss. Men vi har inga garantier för det," säger han. V:s försvarspolitiska talesperson, Hanna Gunnarsson, tycker att Sverige är för nära Nato och SD:s Per Söderberg vill se en försvarsallians med Finland. Försvarsminister Peter Hultqvist slår ifrån sig kritiken. "Vi är precis där vi ska vara. Att förändra ett lands grundläggande säkerhetspolitiska förhållningssätt är ett stort beslut," säger han och menar att bland annat Finland skulle påverkas negativt. Omni 220130. Kommentar: Det är för sent att gå med i Nato när fienden är på väg att inta Sverige. Säkerhetsexperten: Rysk invasion av Ukraina är sannolik. En rysk invasion av Ukraina är "ett sannolikt scenario", säger Anna Wieslander, nordeuropachef på den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Flera amerikanska medier har under helgen rapporterat om att rysk militär flyttat blod och annan medicinsk utrustning närmare den ukrainska gränsen, och i fredags sa USA:s försvarsminister Lloyd Austin att Rysslands mobilisering nu nått en nivå där Putin har en rad militära möjligheter, däribland ett militärt angrepp. Ryssland förhandlar också om en ny säkerhetsordning, anser Anna Wieslander. Förslagen om utökade säkerhetsgarantier är "så pass långtgående att de skulle ändra hela den ordning och de regler som vi haft stater emellan sedan det kalla krigets slut", säger hon. SR 220130. China Bans Kids from Attending Church, Threatens Parents Who Break Law: Watchdog . The eyes of the world may be on Beijing for the 2022 Winter Olympics, but the head of a religious liberty watchdog says China's persecution of Christians is nevertheless escalating. "It is getting worse," David Curry, president and CEO of Open Doors, told Christian Headlines. China was No. 17 on this year's 2022 World Watch List, which ranks the countries of the world according to the danger level for Christians. The report said Christians "are facing increased pressure from the Chinese authorities," due partially to the "most oppressive and sophisticated" surveillance system in the world. Chinese Communist Party Chairman Xi Jinping "knows that he cannot stamp out" the nation's Christians, Curry said. There are an estimated 96 million Christians in China, the report says. "And so he is slowly strangling Christian faith, and he's doing it with high-tech surveillance. They watch, and they track everybody in what they're doing - through facial recognition and other things. Imagine if the IRS owned every camera in every restaurant on every street in America. We would be very concerned that the IRS has that. China has that plus other means of surveilling, and so they have the ability to track and to score behavior." Christians in China must attend government-approved churches that face heavy regulations, such as the editing of sermons. Because of that, many Christians attend illegal underground churches. Curry summarized the surveillance strategy like this: "[These two citizens] are going to church too often. Therefore, they're not good communists. Therefore, they should lose their job. They can't fly - they're on a no-fly list." "And all they did was go to Bible study. That's happening right now in China," he said. Chinese law does not allow children "under the age of 18 to attend church," Curry said. "So parents either have to disciple them themselves or sneak them into some sort of Bible study," Curry said. "What happens, in this case, is that the kids may not be let into the college of their choice if they attend Bible study, they may not get jobs, the parents may lose their job. So there's repercussions for this sort of thing." The pandemic has given the government an excuse to persecute. Although all churches closed during the pandemic, "some churches were forced to remain closed once restrictions began to lift, and were quietly phased out," the report said. "Christian leaders are generally the main target of government surveillance, and a very small number have been abducted," the report said. "Converts from a Muslim or Buddhist background from minority ethnic groups arguably face the most severe violations of religious freedom, because they are persecuted, not only by the authorities, but also by their families and communities." Christian Headlines 220131. Myanmars junta terroriserar systematisk befolkningen. En lokal människorättsorganisation i delstaten Karen i östra Myanmar varnar för att året som gått sen militärkuppen riskerar att bli ett av de blodigaste i landets historia. Förödelsen är nära total i flera byar där militären den senaste tiden allt mer inriktat sig på att förstöra viktiga byggnader som skolor och sjukvårdskliniker. "Oskyldiga invånare i byar dödas och skadas, militären dödar till och med tamboskap för att göra så mycket skada som möjligt" berättar Saw Nanda Hsue vid Karen Human Rights Group.
SR 220131. Nato överväger mer personal i Östeuropa - Bulgarien tvekar. Nato överväger att förstärka sin närvaro i medlemsländer i östra Europa som ett svar på Rysslands militära hot mot Ukraina. Rumänien har sagt sig vara berett att ta emot Nato-personal, men grannlandet Bulgarien är desto mer tveksamt. "Bulgarien har alltid varit ambivalent när det handlar om att ta en stark ställning gentemot Ryssland", säger Elena Poptodorova, mångårig bulgarisk diplomat. Från Ryssland finns ett krav att all Nato-personal försvinner från Bulgarien och Rumänien, som är medlemmar i försvarsalliansen sedan 2004. SR 220131. Allt svårare för utländska journalister i Kina. På fredag tänds den olympiska lågan inför vinter-OS i Peking och journalister från hela världen har åkt till Kina för att bevaka spelen. Men enligt föreningen för utländska korrespondenter i Kina, blir det allt svårare att bevaka Kina för utländska journalister. Enligt en rapport, blir hot om rättsliga åtgärder mot utländska journalister allt vanligare i ett försöka tysta ned kritisk rapportering. SR 220131. USA nära uppgörelse om "alla sanktioners moder". USA:s senat är ytterst nära att nå en uppgörelse om långtgående sanktioner mot Ryssland. Det säger demokraten Bob Menendez och republikanen James Risch, majoritetsledare respektive minoritetsledare i senatens utrikespolitiska utskott, i CNN:s State of the Union. "Det bygger på lagstiftning som [...] jag har kallat alla sanktioners moder. [...] Det här är sanktioner som går längre än några av dem vi har vidtagit tidigare, säger Menendez och nämner bland annat ”massiva sanktioner” mot de största ryska bankerna. Han säger vidare att en uppgörelse om sanktioner sannolikt kommer att vara färdig under veckan. Menendez: Jag skulle beskriva det som att vi är precis vid mållinjen.
Menendez: Putin kommer inte att sluta om han tror att väst inte kommer att svara. Många av sanktionerna kan träda i kraft omedelbart som straff för tidigare ryska aktioner.
Omni 220131. Flera tidigare toppolitiker i EU på Putins lönelista. Flera tidigare västerländska ledare står med på Kremls lönelista, rapporterar SvD. Det handlar bland annat om Frankrikes tidigare premiärminister François Fillon, som har uppdrag för gas- och bensinproducenten Sibur och statliga oljekoncernen Zaroubejneft, Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder som är ordförande för svartlistade energibolaget Rosneft, flera tidigare österrikiska toppolitiker samt två tidigare finska statsministrar. "Arbetet som utförs för ryska energibolag av dessa toppolitiker utgör politisk korruption", skrev den polske parlamentarikern Witold Waszczykowski nyligen i en uppmaning till EU att sätta stopp för expolitikers möjlighet att jobba för Ryssland. Han anser att nuvarande och framtida ledare annars kan uppmuntras att driva Putinvänlig politik. Fillon tog jobbet för Sibur efter att tiotusentals ryska soldater posterats vid gränsen mot Ukraina. Omni 220131. Kravet på Kinas ambassadör: Släpp Gui Minhai fri. Tvinga inte förläggaren Gui Minhai att spendera ytterligare ett kinesiskt nyår i fängelse - påskynda i stället processen att få honom fri. Det kräver 21 svenska publicister, bland andra Robert Aschberg och Lisa Irenius, i ett öppet brev till Kinas nye ambassadör i Sverige, Cui Aimin. I brevet, som publiceras i flera dagstidningar, skriver de undertecknade att de hoppas att Aimin ska hantera yttrandefriheten på ett annorlunda sätt än hans företrädare gjorde. Vidare skriver de att fängslandet av Gui Minhai har berört många i Sverige och att samtliga svenska partier och dagstidningar kräver att han friges. Kravbrevet har plockats upp av nyhetsbyrån AFP, som skriver att Kina insisterar på att frågan rör landets inre angelägenheter. Påskynda Gui Minhais frihet - öppet brev till Kinas nye ambassadör Cui Aimin. Gui Minhai dömdes till tio års fängelse efter anklagelser om att han försett utländsk makt med underrättelser. Debattörerna: Dömdes till fängelse på mycket lösa grunder. Omni 220131. Den ryska flottan håller anti-ubåtsövningar i Norska havet. Fartyg från Rysslands norra flotta har genomfört anti-ubåtsövningar i Norska havet, sade det ryska försvarsministeriet på måndagen, en del av en bredare marinövning mitt i ett motstånd med USA och Nato. Ryska militära rörelser övervakas noga av väst i en tid då en truppuppbyggnad nära dess gräns mot Ukraina har väckt rädsla för en konflikt. Moskva har förnekat att de planerar att inleda en attack mot Ukraina. Ministeriet sa i ett uttalande att en rysk missilkryssare och en fregatt med hjälp av en specialutrustad helikopter övade på olika sätt att lokalisera ubåtar under övningarna. Ryssland genomför övningar som involverar mer än 140 fartyg från alla dess flottor i Atlanten och Stilla havet samt norra, Okhotsk och Medelhavet. Reuters 220131. Rysk medborgare gripen för drönarflygning över Drottningholm. En rysk medborgare har gripits misstänkt för att ha flugit med drönare över Drottningholms slott, enligt uppgifter till Aftonbladet. Säpo har informerats om ärendet. "Den gripne är misstänkt för brott mot skyddslagen," säger Anna Westberg på polisen i region Stockholm. Händelsen skedde på söndagen.
Polisen larmades vid 13-tiden på söndagen. Mannen uppges vara i 40-årsåldern.
Omni 220131. Danmark redo att skicka militär hjälp till Ukraina. Danmark är redo att bistå Ukraina med militär utrustning om Ryssland invaderar landet, säger statsminister Mette Frederiksen vid en presskonferens enligt DR. "Det korta svaret är ja," säger Frederiksen när hon får frågan. Enligt försvarsminister Trine Bramsen kan det exempelvis röra sig om hjälp med cybersäkerhet. Det pågår däremot i nuläget inga diskussioner om att skicka danska soldater, enligt statsministern. Omni 220131. Storbritannien redo införa storskaliga sanktioner mot Ryssland. Storbritannien är redo att införa storskaliga sanktioner mot Ryssland för att stoppa landets militära hot mot Ukraina, meddelar utrikesministern Liz Truss. Sanktionerna, som ska träda i kraft nästa vecka, riktas mot de som ger strategiskt eller ekonomiskt stöd till ryska regimen, enligt utrikesministern. Även USA planerar att införa sanktioner mot Ryssland och besked väntas komma senare i veckan. SR 220131. Rysslands kritik mot unikt öppet FN-möte: "Piskar upp mer hysteri". FN:s säkerhetsråd tog i dag för första gången upp det spända läget kring Ukraina. Mötet kom till efter en begäran från USA. Både Kina och Ryssland opponerade sig mot att mötet var öppet och ville inte att det skulle hållas, men röstades ner av de andra medlemmarna. Det var överlag hårda ordalag mellan USA och Ryssland under mötet. Den ryske FN-ambassadören Vassilij Nebensia anklagade USA för att föra megafondiplomati och menade att det öppna mötet skulle piska upp ännu mer onödig hysteri. SR 220131. yle 220131. Ryska krav till OSSE-länder - Finland: "Helt annan syn". Finland har tagit emot skriftliga krav från Ryssland om säkerhetsgarantier från OSSE-länderna, säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto enligt Reuters. Enligt nyhetsbyrån mottogs kraven under tisdagen och Finland förbereder just nu sitt svar. Haavisto säger att kraven bygger på Rysslands tankar om att västländerna ökat sin egen säkerhet på bekostnad av Ryssland. "Uppenbarligen har väst en helt annan syn på detta," säger han. Enligt Yle har Rysslands begäran skickats till alla OSSE-länder.
Omni 220201. Putins tystnad. Det är också mycket intressant att president Vladimir Putin så länge har varit tyst i den säkerhetspolitiska diskussionen. Han har inte uttalat sig om säkerhetspolitik sedan december. Putins tystnad kan kännas illavarslande, men den kan också bero på att den högsta ryska statsledningen ännu inte har fattat något beslut om hur man vill gå vidare. Putins presstalesman Dmitrij Peskov sa på tisdagen till nyhetsbyrån Ria Novosti att presidenten säger något om det svar USA tidigare gav på en förfrågan från Ryssland "då han anser att det är nödvändigt". Medan presidenten tiger och följer läget arbetar den ryska propagandamaskinen för full maskin och högljudda politiker och mediepersoner utmålar omvärlden som hotfull, oenig och ovillig till samarbete. Frågan är förstås om det verkligen finns tillräcklig sammanhållning i väst. Nu är det upp till bevis och ingen behöver tveka, Ryssland kommer att lägga in nya ansträngningar där det syns tecken på missämja. Det kan landet göra på olika sätt: bland annat genom energipolitik, propagandakampanjer och militärt hot.
yle 220201. Putins första kommentar om Ukraina: Blir inte lätt att lösa. Tisdagen blev ytterligare en dag med nya intensiva samtal på toppnivå kring Ukrainakrisen. På en presskonferens i eftermiddag uttalade sig president Putin för första gången i år om det spända läget vid gränsen. Vi ser inte ett genuint erkännande av våra tre huvudsakliga krav: att förhindra Natos utvidgande, avbryta vapenplacering nära ryska gränser och återförandet av Natoblockets militära anläggningar till deras positioner från 1997, sa Putin efter ett möte med Ungerns president tidigare idag. USA:s utrikesminister Antony Blinken uppmanade återigen Ryssland att dra tillbaka trupperna från Ukrainas gräns i sitt möte med ryska utrikesministern Sergej Lavrov . SR 220201. USA skickar fler soldater till Europa. USA skickar fler soldater till Europa, i skuggan av Ukrainakrisen, rapporterar amerikanska medier. Enligt tidningen Wall Street Journal ska trupperna placeras i Polen, Tyskland och Rumänien. 2.000 av soldaterna skickas från USA. Samtidigt flyttas 1.000 amerikanska soldater med bas i Tyskland till Rumänien de närmaste dagarna. SR 220202. Kristersson: Övertygad om att Sverige går med i Nato. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson kommer att uttala en svensk Nato-option om han skulle bli statsminister efter valet i höst. Det säger han till Expressen. Enligt tidningen skulle Kristersson ha en riksdagsmajoritet i ryggen för sin linje eftersom SD, som är emot att Sverige går med i Nato, på senare tid har ställt sig bakom en option om att ansluta sig till försvarsalliansen. "Sverige kommer gå med i Nato. Det är jag helt övertygad om. Socialdemokraterna kommer att svänga om Nato. Det är jag helt övertygad om. När det här sker kan jag inte svara på," säger Kristersson till tidningen. En Nato-option innebär att Sverige skulle deklarera att ett medlemskap är en möjlighet. Omni 220202. Civila vapentränar för att försvara Ukraina: "Putin borde vara rädd för oss". Civila i Ukraina stridstränar för att vara redo om Ryssland anfaller. Det rapporterar flera internationella medier direkt från gränsområdet. I nyhetsbyrån AP:s inslag lyfter man fram tre olika sätt som de civila förbereder sig: högerextrema Azovbataljonen skjuter med skarpa vapen vid gränsen, en grupp kvinnor deltar i en vapenkurs i landets näst största stad och en grupp äldre kvinnor tillverkar kamouflagenät som ska skickas till fronten. "Min uppgift, medan jag fortfarande lever, är att göra allt för armén och för landet," säger nättillverkaren Ludmila Prodan. Även medier som BBC, The Independent, CNN och Wall Street Journal har i dagarna rapporterat om hur de civila gör sig redo för krig, trots att Ukrainas president har uppmanat till lugn. Den 46-årige arkitekten Denys Semyroh-Orlyk, som själv tränar för att försvara landet, säger till WSJ att ukrainarna aldrig kommer att ge upp. "Så jag tror att det är Putin som borde vara rädd för oss." Omni 220202. Hultqvist i Deutsche Welle: "Redo att försvara Sverige". Att Ryssland har placerat ut 100 000 soldater runt Ukraina har en "verklig påverkan på den sammanlagda säkerhetssituationen", och får även effekter för Sverige, enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S). "Vi är redo att försvara Sverige, och därför håller vi också på med det vi håller på med på Gotland," säger han till det tyska radio- och tv-nätverket Deutsche Welle som har besökt Gotland. Hultqvist säger också att det inte är nödvändigt för Sverige att gå med i Nato, trots den nuvarande situationen. Han menar att landet ändå har försvarsavtal med ett 20-tal länder, inklusive USA. Omni 220202. Dystert för oppositionen ett år efter Navalnyjs dom. Det har gått precis ett år sedan den ledande ryske oppositionskritikern Aleksej Navalnyj dömdes till fängelse - och det har varit ett blytungt år för landets regimkritiker. Det skriver AP. En lång rad aktivister, journalister och människorättskämpar har gripits eller terrorstämplats under året. Enligt Navalnyjs tidigare medarbetare Irina Fatjanova har den politiska oppositionen i Ryssland nästan helt försvunnit. Den politiska analytikern Abbas Galljamov säger att gripanden mer användes som komplement till valfusk och propaganda tidigare. "Situationen förändrades drastiskt förra året," säger Galljamov. AP listar profilerna i oppositionen som har gripits. Omni 220202. USA uppges vilja stoppa Bolsonaros besök hos Putin. USA har riktat en vädjan till Brasiliens president Jair Bolsonaro att ställa in ett planerat besök hos Rysslands president Vladimir Putin, uppger en källa med insyn för Reuters. De diplomatiska påtryckningarna rapporterades först av tidningen Folha de S.Paulo. Reuters skriver att det tycks röra sig om en samordnad global ansträngning från USA:s sida att isolera Ryssland till följd av Ukrainakonflikten. USA befarar enligt uppgifterna att Bolsonaros resa skulle stärka Putins ställning och sända ett budskap om att Brasilien stödjer Kremls agerande i Östeuropa. "Det är inte ett bra tillfälle att resa," säger källan. Varken Vita huset eller Brasiliens utrikesdepartement har kommenterat uppgifterna. Omni 220202. Johnson: Sanktioner om en enda rysk tå korsar gränsen. En serie sanktioner och "andra åtgärder" mot Ryssland blir verklighet vid samma ögonblick som den första ryska tån korsar Ukrainas gräns. Det sa den brittiske premiärminister Boris Johnson på en pressträff på tisdagseftermiddagen, ihop med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. På pressträffen anklagade Johnson den ryske presidenten Vladimir Putin för att "hålla ett vapen mot Ukrainas huvud". Efter pressträffen publicerade Johnson och Zelenskyj ett gemensamt uttalande. "Varje ytterligare ryskt intrång i Ukraina skulle vara ett massivt strategiskt misstag", skriver de. Omni 220202. Analys: Har gömt pengarna bättre än en Bond-skurk. Storskaliga sanktioner kan bli kostsamma för Ryssland, men hoten från USA om att det kan bli aktuellt med sanktioner riktade direkt mot president Putin kan bli svåra att göra verkliga. Det skriver Anthony Faiola i en analys i Washington Post. Att USA inför sanktioner mot en sittande president är ovanligt även om det har hänt förr, och i ett första steg skulle de behöva veta var Putins tillgångar finns, skriver han. "Och Putin har gömt sin rikedom bättre än en James Bond-skurk." CNN:s Nathan Hodge skriver om Putins kommentarer om säkerhetsläget som gjordes under tisdagen. Där upprepade han till största del sitt tidigare "manus" och inte mycket pekar på en vändning kring det spända läget. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver att Tyskland, i egenskap av Europas mäktigaste, borde vara det land som uppträder hårdast mot Ryssland. Men med sitt historiska arv efter andra världskriget - och med dagens handel med Ryssland - skulle de förlora på sanktioner. Samtidigt kommer hälften av Tysklands gas från Ryssland, skriver Hansson. "Det skapar ett beroende som inte gör det lika enkelt att ställa upp på stenhårda sanktioner." Omni 220202. Daniel Färm: Dags att Putin lyssnar på våra krav. Ryssland har skickat ett brev med krav på "säkerhetsgarantier" till Sverige och andra europeiska länder. Budskapet är avslöjande - både vad gäller Rysslands brist på självinsikt och i synen på andra länders självbestämmande. Brevet kan med fördel läggas i UD:s inkorg "ad acta" (diplomatspråk för sådant som man inte behöver fästa så stor vikt vid). Däremot ska givetvis Sverige ställa tydliga krav på Ryssland. Putin agerar som mobbaren på skolgården, som sedan högljutt undrar över varför ingen vill vara kompis med honom. Det är dags att sluta upp med det beteendet. Vi behöver tala klarspråk med den ryska ledningen: Pressad militärjunta i Mali spelar högt. Malis militärjunta har på kort tid sparkat ut danska elitsoldater och den franske ambassadören i landet. De omfattande sanktionerna mot landet har bara stärkt stödet för juntan. På kort sikt har militärledningen folkets stöd och uppbackning från Ryssland i form av Wagnergruppen som finns i landet sedan nyår. På lång sikt riskerar juntans agerande att få europeiska länder att avveckla sitt militära stöd som finns där för att bekämpa islamistiska terrorgrupper som hotar landet.
SR 220203. Rysslands kravlista - argument baserade på Istanbulfördraget. I det ryska brevet till Sverige baserar utrikesminister Sergej Lavrov sina argument på Istanbulfördraget 1999. Det skrevs under efter ett toppmöte inom OSSE, den europeiska samarbets- och säkerhetsorganisationen. Men det Ryssland då förband sig har landet sedan dess brutit mot och själva avtalet står i strid med de säkerhetskrav Ryssland nu ställer. VW planerar fabrik i Kina - totalt en miljon bilar per år. Volkswagen presenterar planer på att bygga en till fabrik i Kina som kan producera 300 000 bilar med produktionsstart 2023. Det uppger vd:n Ralf Brandstaetter för Nikkei Asia.Den tyska biljättens expansion i Kina innebär att de har en kapacitet att producera totalt en miljon bilar per år i landet, 20 procent av Volkswagens totala produktion. Planer finns även på att locka kinesiska bilköpare menar vd:n. "Vi tittar på tekniker för kinesiska bilförare som elektriska bilar med självkörande funktioner," säger Brandstaetter till Nikkei Asia. Elektriska bilar upplevde en boom i Kina under 2021. Fabriken ska ligga i Anhui-provinsen. Omni 220202. Kommentar: Kina kan med nuvarande ledare inte vara ett säkert land att investera i. Kritiken mot att Kina får arrangera OS växer. Omfattande kritik riktas mot att Internationella olympiska kommittén (IOK) låter Kina arrangera OS. Fler än 240 ideella organisationer världen över har nu gått samman för att lyfta Kinas brott mon mänskliga rättigheter. IOK avvisar dock kritiken med att det inte är deras ansvar att säga hur länder ska bete sig. Att vinter-OS hålls i Peking skickar en signal till världen att Xi Jinpings regering är normal, anser Renee Xia, chef för Chinese Human Rights Defenders. Bedömare tror att kritiken möjligen kommer att leda till att IOK gör andra bedömningar vid framtida val av OS-arrangörer. Läs mer i Världen idag 220203. Ryssland om USA:s rörelser: "Destruktivt steg". Ryssland kallar USA:s beslut att placera 3 000 soldater i Polen, Tyskland och Rumänien för ett "destruktivt steg", skriver flera medier. Den biträdande ryske utrikesministern Aleksandr Grusjko säger att Joe Bidens agerande kommer att "öka den militära spänningen" och göra det svårare att lösa Ukrainakonflikten, enligt The Guardian. Pentagons talesperson John Kirby har sagt att förflyttningarna ska öka försvarsförmågan hos allierade stater i konfliktens närområde. Enligt Kirby har president Vladimir Putin bara de senaste 24 timmarna trappat upp militärt i flera områden av västra Ryssland och Belarus, samt i Medelhavet och Nordatlanten. "Han visar inga tecken av att vara intresserad av - eller villig till - en nedtrappning," sa Kirby i går. Omni 220203. Erdogan Kievbesök - vill medla i Ukrainakrisen. Resan till Ukraina för Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sker med hopp om att få agera medlare i krisen med Ryssland. Få länder har goda relationer med både Ukraina och Ryssland, så på så sätt kanske Turkiet kan bidra med något, säger Turkietkännaren Paul Levin. Ett frihandelsavtal som varit på gång i tio år ska slutas mellan Turkiet och Ukraina under president Erdogans besök under torsdagen. Men Erdogans resa till Kiev, där han träffar president Volodymyr Zelenskyj, handlar om mer än så. Turkiet, som står närmare Ryssland än andra Natoländer, vill gärna agera medlare i krisen som uppstått sedan Ryssland mobiliserat stora mängder soldater vid Ukrainas gräns under vintern och ställt långtgående krav på Natos agerande. "På pappret har Ryssland och Turkiet nästan fientliga relationer, och står på olika sidor i flera krig och konflikter," säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. "Men faktum är att trots detta, eller kanske just på grund av Turkiet visat sig vara en militär aktör att räkna med, så har de hyfsat goda relationer ändå." Relationen mellan Erdogan och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin brukar beskrivas som mycket personlig. De är nästan jämnåriga (Putin är 69 år, Erdogan 67) och har varit auktoritära ledare över sina respektive länder under stora delar av 2000-talet. "Erdogan har mer gemensamt med Putin är till exempel USA:s president Joe Biden eller Frankrikes Emmanuel Macron," påpekar Levin. Den turkiska relationen till Ryssland har däremot försämrats något av att Turkiet sedan 2019 sålt drönare till Ukraina, som använt dem i kriget mot ryskstödda separatister i landets östra delar. Erdogan har vid flera tillfällen också uttryckt sig negativt gentemot hotet av en rysk storinvasion av Ukraina. Efter mötet med Zelenskyj sade Erdogan att Turkiet är redo att göra sin del för att lösa krisen mellan sina grannländer, som beskrivs som "vänskapliga", men lägger också till att Turkiet "fortsätter stötta Ukrainas, inklusive Krims, suveränitet och territoriella integritet", enligt AFP. Samtidigt är Turkiets relation till andra Natoländer ansträngd, inte minst sedan Turkiet i fjol köpte vapen av Ryssland. Genom att öppna för medling hoppas Erdogan visa Nato att Turkiet har något att tillföra, enligt Levin. Den turkiske presidenten, som ligger pyrt till i opinionsmätningarna inför det val som enligt plan ska hållas nästa år, har också andra motiv bakom medlingserbjudandet. En upptrappad konflikt i närområdet skulle kunna driva upp energipriserna ännu mer i det redan ekonomiskt sargade Turkiet, som importerar rysk gas. Och om västmakterna vill införa fler sanktioner mot Ryssland tvingas Erdogan ta ett svårt beslut. Efter att Ryssland annekterade ukrainska Krimhalvön 2014, i strid med internationell rätt, valde Turkiet till skillnad från andra Natoländer att inte införa sanktioner mot Ryssland, vilket väckte USA:s ilska. "Erdogan har ett intresse av att situationen inte förvärras, det skulle inte vara bra för honom," säger Levin. Men medan Ukraina visat sig positivt inställd till turkisk medling har Rysslands svar uteblivit. "Ryssland vill nog först uttömma samtalsmöjligheterna med USA och andra Natoländer, som jag tror prioriteras över Turkiet," säger Levin. msn 220204. Nato: 30 000 ryska soldater till Belarus senaste dagarna. Ryssland har gjort en kraftig militär upptrappning i Belarus de senaste dagarna. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff, enligt Reuters. Omkring 30 000 soldater uppges ha skickats till Belarus. "Det är den största ryska utplaceringen sedan kalla kriget," säger Stoltenberg. Det handlar bland annat om Spetsnaz-specialförband, SU-35-jaktflygplan och Iskander-robotar och luftvärnsrobotsystem. Stoltenberg säger också att Nato överväger att sätta in ytterligare styrkor i försvarsalliansens sydöstra område. Belarus president Aleksandr Lukasjenko har tidigare meddelat att landet ska hålla gemensamma militärövningar med Ryssland nära gränsen till Ukraina i februari. Stoltenberg: "Kombineras med Rysslands årliga kärnvapenövning". Nato har satt sin insatsstyrka i beredskap. Omni 220203. Rysk ilska mot tyskt beslut att förbjuda RT. Tyskland stoppar det ryska statskontrollerade tv-bolaget RT:s tyskspråkiga kanal från att sända i landet, enligt flera medier. Beskedet möts av kritik från Ryssland. "Vi har nu inget annat val än att börja implementera repressalier mot tyska medier ackrediterade i Ryssland", skriver ryska utrikesdepartementet i ett uttalande. Enligt Tysklands regleringsmyndighet för radio och tv saknar RT det sändningstillstånd som europeisk lagstiftning kräver. Enligt Ryssland är det en "inskränkning av yttrandefriheten". I december blockerades tyskspråkiga RT av satellitoperatören Eutelsat - på tysk begäran. Kanalen lutar sig mot att den har en serbiskt sändningslicens. Har varit stormigt mellan Tyskland och RT de senaste månaderna.
Omni 220203. Experter: Ryskt hybridkrig mer aggressivt. Att Ryssland däremot redan påbörjat en offensiv i hybridkriget gentemot Ukraina är flera experter överens om, även om det kan vara svårt att peka ut en aktör bakom vissa händelser. "Själva vagheten i hybridbegreppet är kärnan - det gör det möjligt för en aktör att förneka sin inblandning," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. I slutet av förra året inleddes den pågående offensiven. "Man har intensifierat aktiviteten och den har ändrat karaktär. Det militära elementet har kommit starkare in i bilden, vi ser mer av det och det har blivit obekvämare: militären vid Ukrainas gräns, trupperna i Belarus och att Ryssland planerar väldigt många militärövningar på flera håll just nu. Just taktiken har blivit mer aggressiv - man syns mer just nu," säger Hanna Smith. Andra exempel ses inne i Ukraina: en stor hackerattack den 14 januari släckte ned flera av den ukrainska regeringens sajter, och ett hotfullt budskap framfördes. En grupp personer som planerat ett stort upplopp har gripits av ukrainsk polis. Brittisk underrättelsetjänst har också sagt sig ha information om att Moskva överväger möjligheten att genomföra en kupp och installera en prorysk ledare i Ukraina. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har för svenska kollegan Ann Linde berättat om hur skolor, sjukhus och andra institutioner i Ukraina sedan den 1 januari utsatts för omkring 10 000 bombhot och hot om minor. Hot som tvingat verksamheter att avbrytas, och väckt oro hos befolkningen. "Det är en hybridhot-aktivitet och hör definitivt till bilden," säger Hanna Smith. Mediepropaganda i Ryssland, som vänder på den bild av krisen som ges i väst, ingår också i den ryska offensiven. Att Ryssland fortsätter hybridkriget år efter år kan verka obegripligt i väst, påpekar Hanna Smith: "Men ur rysk synvinkel känner de sig sårbara. Deras identitet är att vara en stormakt, som man respekterar och är rädd för. Det är en av anledningarna till varför vi är där vi är. Så länge de har ett auktoritärt system kommer det att fortsätta." msn 220204. USA: Kreml planerar video som ska visa falsk attack. Amerikanska underrättelseuppgifter tyder på att styret i Kreml har planer på att producera en propagandavideo som visar en falsk attack mot Ryssland. Det uppger källor för flera amerikanska medier. Redan i januari uppgav Vita huset att man hade underrättelseuppgifter om att Ryssland planerar en attack under falsk flagg. Då sa man att en sådan isåfall skulle ske i östra Ukraina. En tjänsteman som CNN talat med säger att propagandavideon skulle visa en attack antingen på rysk mark eller mot ryskspråkiga personer. "Om videon släpps kan den ge Putin den gnista han behöver för att inleda och rättfärdiga militära operationer mot Ukraina." Enligt Washington Posts källor ska Vita huset släppa bevis på att Ryssland planerar en falsk attack för att rättfärdiga en invasion. Samtidigt skriver Reuters, med hänvisning till en tjänsteman, att en video är ett av flera alternativ som Kreml överväger för att få en ursäkt att invadera Ukraina. USA tror att Kreml har rekryterat skådespelare för att skapa videon. "Vi vet inte definitivt att det här är vägen Ryssland kommer att ta."
Omni 220203. Nato-toppen Stoltenberg blir centralbankschef. Natochefen Jens Stoltenberg tar över som chef för norska centralbanken när hans förordnande går ut senare i år. Regeringen utsåg Stoltenberg under fredagen. Han var en av två toppkandidater till positionen. Den andra var vice centralbankchef Ida Wolden Bache. "Jag har stor respekt för den viktiga roll som Norges bank spelar i det norska samhället," säger Stoltenberg på videolänk från Bryssel. "Jag sökte jobbet för att jag vill hjälpa till med att lösa bankens samhällsuppdrag," fortsätter han. Stoltenberg har tidigare varit statsminister i Norge och varit generalsekreterare i Nato sedan 2014. Utnämningen till den nya posten kommer samtidigt som Nato spelar en viktig roll i krisen som uppstått mellan Ryssland och väst, i och med upptrappningen längs Ukrainas gräns. 62-årige Stoltenberg har dock sagt att han inte kommer att tillträda som centralbankchef förrän hans mandat som Natochef löper ut i oktober. msn 220204. Ryssland provocerar Storbritannien: Här eskorteras ryska flygplanet bort: "Nära område av intresse". msn 220204. Inför kongressen: V-distrikt kräver nej till Nato i valplattformen. Ett nej till Nato och ett skrotat värdlandsavtal måste finnas med i Vänsterpartiets valplattform. Det kräver flera distrikt inför kongressen som inleds under fredagen. "Jag tycker att det borde finnas med, för det här kommer inte att vara något som vi kompromissar med. Men det är väl ännu viktigare nu, med ett ganska oroligt läge, ganska nära inpå Sverige", säger Nina Berggård som är distriktsordförande i Norrbotten. Men enligt biträdande partisekreterare Hanna Gedin får allt inte plats i en valplattform och partiets Nato-motstånd är välkänt.
SR 220204. Kommentar: Putin står på extremhögerns sida. Vänsterpartiet står på Putins sida. Samarbete med Kina allt viktigare för Ryssland. I samband med OS-invigningen möts under fredagen Rysslands president Vladimir Putin och Kinas ledare Xi Jinping i Peking för ett toppmöte. För rysk del har samarbetet med Kina blivit allt viktigare när relationen med västvärlden är på en bottennivå. I samband med den nyväckta konflikten mellan Ryssland och väst har kinesiska företrädare tydligt ställt sig på rysk sida. Nyligen kallade Kinas utrikesminister Rysslands krav om säkerhetsgarantier från USA och Nato för "legitima" och att Rysslands oro bör tas på allvar.
SR 220204. Nya attacker - hackare siktar på viktig infrastruktur. Flera oljeterminaler i Europa, bland annat i Tyskland och Belgien har drabbats av cyberattacker den här veckan. Enligt Europol följer detta ett mönster som man har sett tidigare - att hackare riktar in sig på kritisk och sårbar infrastruktur. Den senaste tiden har attackerna ökat mot hälso- och energisektorn som båda är hårt pressade. SR 220205. Kommentar: Ryssland som står bakom? ÖB Micael Bydén om säkerhetsläget. Hur ser ÖB Micael Bydén på säkerhetsläget i Europa och hotbilden mot Sverige? Och hur agerar Försvarsmakten om Ryssland trappar upp kriget mot Ukraina? Lördagsintervjun i Sveriges Radio - 35 min. SR 220205. Pentagon: Kärnvapenövning kan vara varning till Nato. Amerikansk militär och säkerhetstjänst befarar att Ryssland planerar att genomföra en kärnvapenövning inom kort, rapporterar Financial Times. Budskapet menar man är en varning till Nato att inte ingripa om den ryske presidenten Vladimir Putin beslutar att genomföra en ny invasion av Ukraina. Försvarschefen Mark Milley och underrättelsechefen Avril Haines har enligt en rådgivare i kongressen informerat politiker i representanthuset om oron. Enligt uppgifterna planerar Kreml övningar i mitten av februari i stället för på hösten då övningarna brukar hållas. Omni 220205. Journalist lämnar Ryssland efter videohot från Tjetjeniens ledare. I Ryssland tar sig delrepubliken Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov allt större friheter. Efter direkta hot mot enskilda medier har en rysk journalist tvingats lämna landet, samtidigt som en tjetjensk parlamentsledamot hotat med att "skära halsen" av tjetjenska regimkritiker. Ramzan Kadyrov har sedan länge haft fria händer att göra som han vill i delrepubliken, så länge han garanterar att inget nytt krig blossar upp, som på 1990-talet. I början av veckan publicerade den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov en video på sociala medier där han krävde att åtal ska väckas mot bland annat journalisten Jelena Milasjina, mot tidningen där hon arbetar, Novaja Gazeta, mot internettv-kanalen Dozjd. Ramzan Kadyrov jämställde dem med terrorister. I torsdags blev det känt att Jelena Milasjina lämnat Ryssland, för sin säkerhets skull. Dozjd och Novaja Gazeta hör till de ryska medier som ingående rapporterat om hur Zarema Musajeva, hustru till en före detta tjetjensk domare, kidnappades från sitt hem i Nizjnij Novogorod – och fördes till Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Där har hon häktats, misstänkt för våld mot ordningsmakten. I själva verket, menar ryska människorättsförsvarare och journalister som följt fallet, är det Zarema Musajevas söner man vill åt. Abubakar Jangulbaev, tidigare jurist för kommittén mot tortyr och hans bror Ibragim som gjort sig känd för sin kritik mot regimen i Tjetjenien. Båda befinner sig i exil. I ett inlägg på Instagram hotade nyligen Adam Delimchanov, parlamentsledamot från Tjetjenien för maktpartiet Enade Ryssland, familjen med blodshämnd och sa att de ska få halsarna avskurna. I onsdags hölls en demonstration i Groznyj där fotografier på familjemedlemmarna stampades sönder och brändes. Från den ryska ledningens sida har man varit försiktig i sina uttalanden och var sena med att bekräfta att ett möte faktiskt ägt rum under veckan mellan president Vladimir Putin och den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov. Möjligen anser man i Kreml att Kadyrov har gått för långt i sin självsvåldighet samtidigt som man saknar medel för att stoppa honom. Ramzan Kadyrov har sedan länge haft fria händer att göra som han vill i delrepubliken - så länge han garanterar att inget nytt krig blossar upp, som på 90-talet. SR 220205. Hackerattack mot Murdochs mediejätte - Kina pekas ut. Rupert Murdochs mediejätte News Corp har utsatts för en hackerattack. Händelsen inträffade 20 januari och utredare misstänker att kinesiska hackare ligger bakom, skriver amerikanska medier. News Corp, som äger amerikanska Wall Street Journal och New York Post samt brittiska The Times och The Sun, säger att en utredning pågår för att få reda på omfattningen. Utredningen leds av konsultfirman Mandiant, som säger att man misstänker att attacken skedde från Kina. Talesperson för den kinesiska ambassaden i Washington, Liu Pengyu, skriver i ett mejl till New York Times att han inte känner till några detaljer. Han hoppas på en professionell utredning "snarare än att göra anklagelser baserade på spekulationer". Företaget uppger att ett fåtal medarbetare påverkats. Nyhetsredaktioner är viktiga mål för underrättelsetjänster över hela världen. Frostiga relationen mellan USA och Kina påverkar journalister på flera sätt. Nyhetsverksamheterna blev inte störda av attacken. Omni 220205. USA: Ryssland skulle kunna ta över Kiev på två dagar. Ryssland har kommit långt i förberedelserna för en fullskalig markinvasion av Ukraina, men det är fortfarande oklart hur Vladimir Putin tänker agera. Det är bedömningen som flera amerikanska underrättelsetjänster gör. Underrättelserna gör gällande att Ryssland har 83 bataljoner, med omkring 750 soldater i varje, stationerade nära gränsen. Det är 23 fler än för bara två veckor sedan, skriver Washington Post. I de amerikanska rapporterna görs bedömningen att Ryssland skulle kunna ta över Ukrainas huvudstad Kiev på bara två dagar. Ett sådant scenario skulle kunna innebära att upp till 50 000 civila dödas och att fem miljoner ukrainare drivs på flykt.
Omni 220206. Ukraina: Diplomatisk lösning mer trolig än eskalering. Det är troligare att krisen mellan Ukraina och Ryssland löser sig genom diplomati än genom en militär upptrappning. Det uppger den ukrainska presidentens rådgivare Mykhailo Podolyak i ett uttalande enligt AFP. "En ärlig uppskattning av situationen tyder på att chansen att hitta en diplomatisk lösning för nedtrappning fortfarande är avsevärt högre än hotet om ytterligare upptrappning," säger han. Han säger också att Ryssland har gjort rutinmässiga och stora militära manövrar i närheten av Ukraina sedan förra våren. Något han säger att de gör för att "skapa en konstant och massiv psykologisk press". "För vår underrättelsetjänst och våra väpnade styrkor kommer denna ryska aktivitet absolut inte som någon överraskning," säger Podolyak. Omni 220206. Det finns snart en övervakningskamera för varannan invånare i Kina - och polisen övergår till Robocop-teknologi. Kina är världens mest övervakade land och beräknas ha över hälften av antalet övervakningskameror i världen. De olympiska vinterspelen i Peking överskuggas av olika protester i världen och bojkotter på grund av Kinas övergrepp mot oliktänkare och minoriteter som de muslimska uigurerna. Förföljelserna möjliggörs av världens mest avancerade system för teknisk övervakning av medborgarna. De flesta kineser använder de inhemska apparna Wechat och Weibo för olika former av kommunikation och betalningar. Västliga appar som Facebook, Whatsapp och Twitter är blockerade av statens internet-brandmur mot omvärlden. Wechat och Weibo är enligt kinesisk lag skyldiga att förse statens övervakningssystem med data om användarna. Därmed får övervakaren i princip möjlighet att i realtid följa med vad medborgarna gör och var de rör sig. Det här kombineras med en världsledande teknologi för ansiktsigenkänning via övervakningskameror. Antalet övervakningskameror har ökat dramatiskt under coronapandemin - officiellt för att förhindra smittspridning - och beräknas vara cirka 600 miljoner, enligt västliga uppskattningar. Det skulle innebära en kamera på varannan vuxen invånare i genomsnitt. Sedan ett par år har också de kinesiska poliserna försetts med smarta hjälmar som har kameror med ansiktsigenkänning som är direktuppkopplade till en central databas med personuppgifter. Redan för fyra år sedan skröt det kinesiska kommunistpartiets officiella språkrör Folkets Dagblad på Twitter med att övervakningskamerorna med ansiktsigenkänning kan scanna alla Kinas 1,4 miljarder invånare på en sekund. Det centrala övervakningssystemet kallas Skynet . ett namn som i väst främst associeras med det onda datasystem med artificiell intelligens som är mänsklighetens fiende och nemesis i de dystopiska Terminatorfilmerna. Påståendet i Folkets Dagblad låter överdrivet, men det är inte så viktigt om det stämmer eller inte, anser den tyska Kinakännaren Kai Strittmatter. "Det har egentligen ingen betydelse om det är sant eller inte så länge folk tror på det," sa han till amerikanska NPR. Enligt Strittmatter försöker kommunistpartiet delegera kontrollen. Då kineserna tror att man inte kan undvika den teknologiska övervakningen, behövs det inte längre en polis på hörnet. "Man blir sin egen polis." yle 220206. "Kiev kan intas på 48 timmar" - USA varnar för vad ett ryskt anfall mot Ukraina kunde innebära, men utan några bevis. Ryssland har nu 70 procent av de resurser vid Ukrainas gränser som krävs för att erövra hela landet, enligt underrättelsekällor i USA. Amerikanerna tror att huvudstaden Kiev skulle intas inom 48 timmar om Ryssland beslutar att inleda ett fullskaligt krig. Amerikanska underrättelsekällor varnar för att Ryssland snart har tillräckligt med resurser för att inta hela Ukraina. Bland andra New York Times och tv-kanalen CNN citerar underrättelsekällor som har hörts i kongressen. Enligt dem har Ryssland placerat över 100 000 soldater vid Ukrainas gränser. Det innebär att Ryssland nu har 70 procent av de resurser vid Ukrainas gränser, som ryssarna själva räknar med att det behövs för att erövra hela landet, enligt amerikanerna. Om Ryssland beslutar att inleda ett fullskaligt krig skulle huvudstaden Kiev intas inom 48 timmar. Ett sådant krig skulle genast kräva mellan 25 000 till 50 000 civila dödsoffer och upp till 25 000 soldater i Ukraina skulle dödas. Ryssland skulle sannolikt förlora mellan 3 000 och 10 000 soldater. New York Times hänvisar också till andra västerländska underrättelserapporter som tror att Ryssland nog kan inta Ukraina relativt snabbt, men att det kan visa sig omöjligt att kontrollera hela landet. Kanadafödd i Kinas lag fick inte prata engelska. Kinas OS-målvakt Zhou Jiaying, som är född i kanadensiska Vancouver, sa vid intervjuer i mixade zonen att hon inte tillåts att prata engelska. Reuters skriver att när 26-åringen skulle svara på frågor efter 2-1-segern mot Japan var det på knagglig kinesiska. Men då en reporter ville ställa några frågor på engelska var svaret nej. Hennes tolk erbjöd sig då att försöka tolka. När hon bodde i Kanada var hennes namn Kimberly Newell. Hennes mamma är från Kina. Omni 220206. Jimmie Åkesson: Folkomrösta om medlemskap i Nato. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson säger till DN att han inte vill att Sverige ska gå med i Nato. Men han är öppen för att hålla en folkomröstning om frågan. Experter har nyligen varnat för att en sådan omröstning skulle kunna utsättas för omfattande rysk påverkan. Det är enligt Åkesson ett "horribelt" resonemang. "I förlängningen skulle det innebära att vi inte kan ha några val över huvud taget, för att främmande makt kan påverka. Det är verkligen att spela Putin i händerna," säger han till tidningen.
Omni 220206. Kina investerar miljarder i Mellanöstern. Kina ökar sina investeringar och projekt i Mellanöstern och regionen har nu störst kinesiska investeringar i världen, visar en ny rapport från Fudanuniversitet i Shanghai som Financial Times skriver om. De största investeringarna sker i Irak där Kina förra året satsade över tio miljarder dollar i infrastrukturprojekt och nybyggen, bland annat i skolor, kraftanläggningar, oljefält och flygplatser. Analytiker menar att Kina nu cementerar sin ställning i Mellanöstern samtidigt som USA blivit allt mer passiv i området efter att Joe Biden blev president. SR 220206. USA varnar Kina för att ställa sig bakom en invasion. USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan varnar för att även Kina kan drabbas av repressalier om landet ställer sig bakom en rysk invasion av Ukraina, skriver Politico. Varningen kommer sedan Kina och Ryssland i ett gemensamt uttalande nyligen hyllade relationen mellan länderna. I uttalandet står bland annat att "vänskapen mellan länderna saknar gränser" och att det inte finns några områden där samarbeten är uteslutna. I en intervju med Fox News påpekar dock Sullivan att Ukraina inte nämns specifikt i uttalandet. "Det tyder på att Kina inte är så sugna på att heja på Ryssland när det gäller Ukraina," säger han. Omni 220207. Rysk bas tömd - artilleri och stridsvagnar flyttas mot gränsen: "En ny fas". En rysk militärbas nära gränsen mot Ukraina, där bland annat stridsvagnar, artilleri och annan militär utrustning förvarats, har i stort sett tömts de senaste dagarna, rapporterar CNN. Satellitbilder visar enligt kanalen att utrustningen i stället har flyttats och placerats ut mycket närmare gränsen. Under slutet av förra året ska bland annat 700 stridsvagnar ha stationerats på basen, som ligger sydöst om staden Smolensk. Runt 1 000 soldater tros ha befunnit sig där i slutet av november. Konrad Muzyka, expert hos analysfirman Rochan Consulting, beskriver förflyttningen som en viktig förändring av de ryska positionerna. "Vi går in i en ny fas i mobiliseringen," säger han. Omni 220207. USA: Högt uppsatta ryssar tvekar om Ukrainainvasion. Amerikansk underrättelsetjänst har snappat upp ryska kommunikationer som tyder på att högt uppsatta ryska militära ledare tvivlar på Kremls omdöme vad gäller en eventuell invasion av Ukraina, enligt flera underrättelsekällor till CNN. Farhågorna är att Putin och Kreml missbedömer hur komplicerad och kostsam en sådan operation skulle bli. De militära ledarna i fråga har också klagat på att deras planer avslöjats och offentliggjorts av västländer, enligt källorna. "Vi ser tydligt att vissa personer inom det ryska försvaret inte riktigt förstår vad handlingsplanen är," säger en av dem. Omni 220207. Nya satellitbilder visar avancerade ryska militära utplaceringar i Vitryssland. Nya satellitbilder som släppts av ett USA-baserat teknikföretag verkar visa att Rysslands militär har avancerade utplaceringar på flera platser i Vitryssland, ett drag som troligen kommer att bekymra Ukraina och Nato med rädsla för att Kreml planerar ett intrång i ukrainskt territorium. Utplaceringarna är sannolikt kopplade till gemensamma övningar mellan ryska och vitryska styrkor som ska börja på torsdag. Andra fotografier visar dock läger som etableras nära gränsen till Ukraina, hundratals miles från där övningarna äger rum. Ryssland har upprepade gånger förnekat att de planerar att attackera Ukraina, trots Moskvas massiva truppuppbyggnad i regionen. Kreml tros ha samlat 70 % av den militära personalen och de vapen vid Ukrainas gränser som Ryssland skulle behöva för en fullskalig invasion, enligt två amerikanska tjänstemän som är bekanta med Washingtons senaste underrättelseuppskattningar. Det är dock oklart hur lång tid det skulle ta ryska styrkor att öka ytterligare, eller om de skulle behöva full kapacitet för att invadera. Bilderna från Maxar - tagna i lördags - stämmer överens med nyligen publicerade videor på sociala medier som visar ryska styrkor som rör sig genom Vitryssland och skapar fältläger inom 20 miles från den ukrainska gränsen. En del av bilderna visar Vitrysslands flygfält Luninets, där ryska stridsflygplan har placerats ut inför övningarna, kallat Union Resolve 2022. Fotografier visar ryska S-400 luftförsvarssystem och Su-25 attackflygplan på flygfältet. Det ryska försvarsministeriet släppte en video på lördagen av planens ankomst till Luninets. En av S-400-bataljonerna har rest från Khabarovsk i ryska Fjärran Östern, en resa på mer än 5 600 miles (9 000 kilometer), enligt Zvezda, en publikation från det ryska försvarsministeriet. Andra fotografier från Maxar visar ryska styrkor som etablerar sig på ett visst avstånd från där övningarna planeras -- bland annat i Rechitsa, en vitryska stad cirka 170 miles (270 kilometer) öster om Luninets nära där gränserna till Ryssland, Vitryssland och Ukraina möts. Styrkan som samlats där inkluderar stridsvagnar, haubitsar och infanteristridsfordon. Läs mer på CNN 220206. Ryssland påskyndar förflyttningen av militär hårdvara mot Ukraina, visar satellitbilder. Nya satellitbilder som CNN tagit fram visar att en stor bas som höll ryska stridsvagnar, artilleri och andra rustningar nära den ukrainska gränsen i stort sett har tömts, med utrustningen som tydligen har flyttats mycket närmare gränsen de senaste dagarna. Basen är i Yelnya, sydost om staden Smolensk och cirka 160 miles från den ukrainska gränsen. Stora mängder vapen flyttades dit sent under 2021 - inklusive cirka 700 stridsvagnar, infanteristridsfordon och ballistiska missiluppskjutare. Mycket av den utrustningen är nu borta, enligt radarsatellitbilder som togs den 6 februari. Molntäcke hade förhindrat fotografiska bilder av platsen i flera dagar tidigare. Bilderna visar spåren av avgående fordon. Stephen Wood, chef för satellitbildsföretaget Maxar, sa till CNN: "Det verkar för mig som att en stor del av fordonen [stridsvagnar, självgående artilleri och andra stödfordon] har avvikit från den nordöstra fordonsparken; ytterligare pansarfordon har avgått från den mer centrala fordonsparken." Läs mer på CNN 220227. Amerikanska underrättelser indikerar att ryska officerare har tvekat om en fullskalig Ukraina-invasion. Avlyssnade kommunikationer som USA erhållit har avslöjat att vissa ryska tjänstemän har oroat sig för att en storskalig invasion av Ukraina skulle bli dyrare och svårare än vad Rysslands president Vladimir Putin och andra Kreml-ledare inser, enligt fyra personer som är bekanta med underrättelsetjänsten. Tre av källorna sa att dessa tjänstemän inkluderar underrättelsetjänst och militärer. Tjänstemännen har också klagat över att deras planer har upptäckts och avslöjats offentligt av västerländska nationer, sade två av källorna med hänvisning till den avlyssnade kommunikationen. Det finns inga bevis för att dessa tjänstemän är emot den övergripande planen, eller skulle göra uppror mot Putins order, sa två av källorna. En annan källa som är bekant med den amerikanska underrättelsetjänsten noterade att Ryssland har en professionell militär som skulle förväntas effektivt utföra Putins order. Ändå tror rysk försvarspersonal att det kommer att bli svårt, sa en hög europeisk tjänsteman. "I de bedömningar vi ser är det tydligt att vissa personer på den [ryska] försvarssidan inte riktigt förstår vad spelplanen är," sa tjänstemannen. Tjänstemannen tillade att bedömningarna tyder på att försvarspersonalen tycker "det är en mycket svår spelplan att stå upp för." En annan av källorna som är bekanta med underrättelsetjänsten sa att hur den ryska planeringen har utvecklats och expanderat under de senaste två månaderna tyder på att oron har hörts av höga ryska tjänstemän. Tjänstemän berättade för CNN på lördagen att Putin nu har samlat 70 % av den militära personalen och de vapen vid Ukrainas gränser som han skulle behöva för en fullskalig invasion av landet. Vissa bedömningar tyder på att han kanske planerar att försöka ta Ukrainas huvudstad Kiev, sa de, och staden kan falla inom 48 timmar efter en storskalig land- och luftinvasion. En annan möjlighet, sa tjänstemännen, är att Putin beslutar sig för en mångsidig operation, som skickar in styrkor från flera håll över Ukraina för att snabbt bryta den ukrainska militärens förmåga att slåss som en sammanhållen styrka - en klassisk rysk militärstrategi. Trots det har många av förberedelserna varit uppenbara och lättare att upptäcka. Ryssland har fortsatt att bygga upp sina styrkor nära Ukrainas gränser, inklusive mer avancerade utplaceringar i Vitryssland och Krim, enligt satellitbilder tagna av Maxar Technologies och lämnade till CNN. Nya bostäder och personalläger har vuxit upp de senaste två veckorna, visar bilderna. Och USA har sett indikationer på att Ryssland hade börjat bygga försörjningsledningar som medicinska enheter och bränsle som skulle kunna upprätthålla en utdragen konflikt om Moskva skulle välja att invadera, har tjänstemän tidigare sagt till CNN. "Med tanke på vilken typ av styrkor som är uppställda ... om de släpptes lös mot Ukraina, skulle det vara betydande, mycket betydelsefullt, och det skulle resultera i en betydande mängd offer," sade ordföranden för de gemensamma stabscheferna Mark Milley till reportrar förra veckan. Läs mer på CNN 220207. Tyskland och Storbritannien stärker militära närvaron. Tyskland skickar upp till 350 ytterligare soldater till Litauen för att stärka Natos östra flank, uppger försvarsminister Christine Lambrecht enligt AFP. Truppförflyttningen kommer att ske inom de närmaste dagarna och innebär en ”tydlig signal till våra allierade om vår beslutsamhet”, enligt ministern. Sedan tidigare är 500 tyska Natosoldater utplacerade i Litauen. Samtidigt meddelar den brittiske försvarsministern Ben Wallace att man skickar 350 ytterligare soldater till den polska gränsen för att stärka upp de 100 som redan är på plats, rapporterar AFP. Omni 220207. EU:s utrikeschef: Farligaste tiden sedan kalla kriget. Europa genomlever just nu "den säkerhetsmässigt farligaste perioden sedan kalla kriget" i och med Ukrainakonflikten, enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Man samlar inte 140 000 soldater vid gränsen för en tebjudning." Uttalandet gavs vid en gemensam pressträff med USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington DC på måndagen. Borrell underströk samtidigt att en diplomatisk lösning på konflikten fortfarande är möjlig. På frågan om huruvida USA:s varningar om en nära förestående rysk invasion av Ukraina är alarmistiska svarade Antony Blinken: "Det är inte alarmism. Det är rena fakta." Omni 220207. En inspektion av Rysslands-Vitryssland unionens stats insatsstyrka pågår för närvarande i Vitryssland. Inspektionen kommer att avslutas med Union Resolve 2022 gemensamma övningar som kommer att genomföras den 10-20 februari på republikens territorium. (Tass 220207). Kommentar: Övningen (eller uppbyggnaden för krig?) avslutas samma dag som OS avslutas. Vad händer den 21 februari? Ryssland undersöker den stängda rättighetsgruppens Memorial för 'nazistisk rehabilitering'. Ryska utredare har inlett en brottsutredning av den nedmonterade medborgarrättsgruppen Memorial angående "rehabilitering av nazismen", rapporterade RBC:s nyhetswebbplats i lördags. Rysslands veterangrupp lämnade in klagomålet på tröskeln till Högsta domstolens beslut i december att stänga Memorial, vilket ökar medvetenheten om sovjettidens förtryck, över dess vägran att stämpla sig själv som en "utländsk agent" i sitt publicerade material. Veterangruppen hade bett myndigheterna att utreda Memorial för att "förneka, dölja och förfalska nazistiska medbrottslingar genom att minnas dem som offer för politiskt förtryck", enligt ett uttalande i januari på Memorials webbplats. Den hävdar att 19 offer för sovjetiskt förtryck i Memorials databas med mer än 3 miljoner namn var nazistiska kollaboratörer. Memorial sa i sitt uttalande i januari att åklagare hade använt veterangruppens "ogrundade anklagelser" i rätten dagen efter för att argumentera för att den stängdes. "Åklagaren och de självutnämnda "experterna" letar inte efter sanningen utan efter kompromat, sa Memorial. Minneschef Yan Rachinsky berättade för RBC att polisen hade kallat honom för förhör i slutet av förra veckan. "Vi kommer att samordna tiden för mitt besök i början av veckan," sa Rachinsky. "Rehabilitering av nazismen" är straffbart med fängelse i upp till fem år enligt rysk lag. The Moscow Times 220207. Vad säger ryska statliga medier om Ukraina? | 7 februari. Ryska statliga medier rapporterade om landets nuvarande spänningar med Nato och USA om Ukraina och kommenterade konfliktens skildring av utländska medier. tatskontrollerad TV och tidningar rapporterade båda om Ukrainas förberedelser för militära operationer och uttryckte oro över Rysslands säkerhet. Biden pratar med Scholz om sanktioner mot Ryssland. Om Ryssland invaderar Ukraina innebär det slutet för gasledningen Nordstream 2. Det lovade USAs president Joe Biden efter ett möte med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Washington igår. Samtidigt ville de två Nato- länderna visa upp en enad front efter att Scholz kritiserats för att vara osynlig under den pågående krisen. SR 220208. Omni 220208. "Macron och Putin helt överens om sina olika verklighetsuppfattningar." Frankrikes president Macron mötte Rysslands president Putin igår. Macron uppgav för pressen efteråt att han fått ett löfte av Putin att denne inte skulle eskalera konflikten militärt - men detta tillbakavisades sedan av Kreml. Nu har Macron rest vidare till Ukraina för ett möte med landets president Volodymyr Zelenskyj.
SR 220208. Navalnyjs fängelsestraff kan förlängas med tio år. En rysk domstol ska nästa vecka börja arbeta med ett nytt åtal mot den fängslade ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj, rapporterar AFP. Skulle Navalnyj fällas kan hans straff komma att förlängas med tio år. Han anklagas bland annat för att ha förskingrat motsvarande 4,1 miljoner euro som hans organisation fått i donationer när Navalnyj återhämtat sig efter att ha blivit förgiftad hösten 2020. Navalnyj sitter just nu i en straffkoloni utanför Moskva. I samband med att han fängslades klassades hans organisation också som "extremistisk" och stängdes ner. Domen mot honom har kritiserats hårt från en rad människorättsorganisationer för att vara politiskt motiverad. Navalnyj kommer inte att vara på plats under rättegången. Omni 220208. Sex ryska fartyg på väg mot Svarta havet för övning. Sex ryska militärfartyg är på väg till Svarta havet för att delta i en övning, rapporterar Reuters. Enligt ryska marinen har övningen varit planerad sedan länge. Enligt Turkiet kommer de sex fartygen att passera genom Bosporen under tisdagen och onsdagen. Natolandet Turkiet som delar gräns till havs med både Ukraina och Ryssland har rätt att stänga sundet för ryska fartyg om Ryssland skulle angripa Ukraina militärt. Ryssland meddelade förra månaden att landet avser att arrangera en rad stora övningar till havs, som ska involvera landets samtliga flottor.
Omni 220208. Nu svarar Sverige på ryska kravbrevet - går ihop med andra EU-länder. Väst vill prata med Ryssland men vill inte rucka på rådande säkerhetsordning. Det är kontentan i de brev som ska överlämnas till Ryssland senare i veckan enligt källor som Ekot pratat med. Det är svar på de brev som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skickade till Sverige, Finland och andra medlemmar i säkerhetsorganisationen OSSE. EU och Nato har nu enats om ett samordnat skriftligt svar på Rysslands senaste begäran. De sista detaljerna i svarsbreven har precis blivit klara enligt källor som Ekot varit i kontakt med och de ska överlämnas till Ryssland den här veckan. Det är svar på de brev som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skickade till Sverige, Finland och andra medlemmar i OSSE - organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Lavrov frågade i det brevet hur Sverige och andra länder ställer sig till en tidigare uppgörelse som sa att inget land ska stärka sin säkerhet på ett annat lands bekostnad vilket Ryssland menar att Nato gör när man tagit in Östeuropeiska länder som nya medlemmar i alliansen. Det är inte en syn som Väst delar - man menar att Nato inte alls utgör ett hot mot Ryssland och att alliansens utvidgning österut inte har skett på Rysslands bekostnad säkerhetsmässigt. I svaren som snart överlämnas till Ryssland manar EU och Nato till fortsatt dialog. Dels mellan Nato och Ryssland men framförallt inom OSSE, då den organisationen omfattar hela Europa. Från Natos och EUs sida har man tidigare sagt att man kan diskutera saker som vapenkontroll och ökad insyn i militärövningar. Även om man avvisat Rysslands krav på en ny säkerhetsordning som skulle innebär stoppa för nya medlemmar i försvarsalliansen och att man skulle dra tillbaka Natotrupper från Östländer. Som tidigare manar man även till nedtrappning och att Ryssland ska dra tillbaka sina trupper från Ukrainas gränser - där man samlat över 100 000 man, dels i Ryssland men även i Belarus. De här svaren följer efter flera dagas diskussioner inom och mellan EU och Nato. Det har varit viktigt att se till att inget land skickar separat svar på Lavrovs brev utan att man från västs sida visar enad front gentemot Ryssland.
SR 220209. Många européer tror på rysk invasion av Ukraina i år. En majoritet av européerna anser att det är sannolikt att Ryssland kommer att invadera Ukraina under 2022, visar en undersökning från tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR), som The Guardian rapporterar om. 60 procent anser också att Nato bör bistå Ukraina vid en invasion. ECFR:s chef Mark Leonard säger att resultatet tyder på ett "geopolitiskt uppvaknande" i Europa. Han säger att trots att EU har målats ut som splittrat kring hur situationen ska hanteras så är dess invånare eniga. "De är är eniga om att Vladimir Putin kan agera militärt och att EU och dess partner Nato bör rycka ut och hjälpa Ukraina, säger han. Rapportförfattarna skriver att deras slutsats är att européer inte längre tar freden för given. "De bedömer att deras värld befinner sig i ett förkrigsläge snarare än ett efterkrigsläge", står det i rapporten. Studien är genomförd i sju länder. Polen är det enda land där en majoritet anser att det egna landet bör försvara Ukraina. Omni 220209. Ukraina: Diplomatin har effekt - men fortsatt spänt. Den senaste tidens diplomatiska ansträngningar från europeiskt håll har haft positiv effekt för att på sikt trappa ner krisen vid ukrainska gränsen - men situationen är fortsatt mycket spänd. Det säger den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba. "Hur det europeiska samfundet hanterar krisen kommer att avgöra framtiden för säkerheten i Europa och dess länder," säger Kuleba. Han säger också att han vill att Ryssland bör beläggas med sanktioner eftersom han anser att landet brutit mot Minskavtalet som slöts efter den ryska annekteringen av Krim 2014. Ukraina har länge försökt spela ner risken för krig. Kreml säger att det finns "positiva och mindre positiva signaler". Omni 220109. Rysk general till attack mot Putin: Provocerar fram krig. Ordföranden för Allryska officersförbundet, pensionerade generalöverste Leonid Ivasjov, går i ett öppet brev till hård attack mot Vladimir Putin, för dennes agerande i samband med Ukrainakrisen, skriver Expressen. "Vi, Rysslands officerare, kräver att Ryska federationens president avstår från den kriminella politiken som provocerar fram ett krig", skriver Ivasjov i brevet som publicerats på förbundets hemsida. Han skriver vidare att Putins "försök att tvinga fram kärlek till Ryska federationen" är meningslöst och farligt och att ett eventuellt krig skulle kosta tiotusentals liv. Han kräver också att Putin avgår. Svenska Rysslandskännaren Martin Kragh säger att brevet är "intressant" men att åsikterna inte ska tolkas som en allmän strömning inom den ryska försvarsmakten. 78-årige Ivasjov är känd som sovjetnostalgisk nationalist och Natomotståndare. Ivasjov: Ett krig gör ryssar och ukrainare till eviga dödsfiender. Omni 220209. Läs hela artikeln i Expressen 220209. Amerikanska spioner börjar tröttna på Bidens läckor. Under Ukrainakonflikten har president Joe Bidens administration varit ovanligt frikostig med underrättelseläckor om Rysslands militära förehavanden - en strategi som börjar irritera allt fler personer inom underrättelsetjänsten, rapporterar Politico. "Hur många gånger måste de varna om att någonting är nära förestående?" frågar sig en källa. Administrationen försvarar taktiken med att läckorna är noga avvägda och bara utgör en liten del av den information som finns, och att syftet är att slå hål på ryska lögner som kan eskalera läget. "Vi tror att det bästa motgiftet mot desinformation är information," säger utrikesminister Antony Blinken. Enligt vissa bedömare kan alarmismen också handla om att kompensera för tidigare strategiska underreaktioner, såsom Afghanistan och annekteringen av Krim. Strategin har också stöd hos många. Omni 220209. Brittiska utrikesministern Liz Truss besöker Moskva. Den brittiska utrikesministern Liz Truss reste till Moskva på onsdagen för att medla i Ukrainakonflikten - det första besöket av sitt slag på över fyra år, rapporterar AP. "Ryssland har ett val här. Vi uppmanar dem bestämt att engagera sig, deeskalera och välja diplomatins väg," sade hon innan avresan. Under det två dagar långa besöket kommer hon bland annat att samtala med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov. Uppmanar Ryssland att respektera internationella avtal. Truss: "Ryssland bör inte känna någon tvekan om kraften i vår respons." Omni 220209. Ukraina: Ryska trupper inte förberedda för offensiv. De ryska trupperna vid Ukrainas gräns tycks inte vara redo för ett fullskaligt anfall, och deras närvaro syftar främst till "utpressning och politiska påtryckningar", säger Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Malyar enligt AFP. "Vi ser en anhopning av soldater och militär utrustning, men i dagsläget förbereder de sig inte för anfall. Vi ser inte heller att de upprättar den infrastruktur som krävs för en snabb eskalering." Malyar understryker dock att hotet fortfarande är ytterst verkligt. USA har tidigare sagt att Ryssland tycks ha samlat 70 procent av de militära resurser som krävs för en fullskalig invasion. Malyar: "Prat om ett nära förestående krig är överilat." Omni 220209. "Investerare underskattar Putin och Ukraina." Oljepriset kommer "säkerligen" att nå över 120 dollar per fat och den globala ekonomin kommer att bli ”radikalt förändrad” om Ryssland bestämmer sig för att invadera Ukraina. Det säger Independent Strategys strateg David Roche till CNBC. Enligt Roche är osäkerheten om vad Ryssland kommer göra härnäst elefanten i rummet. Han tror också att allt för många investerare underskattar den effekt en invasion kan ha på ekonomin. "Min bästa gissning är att investerare behandlar Putin som bakgrundsmusik, vilket jag tror Putin själv inte skulle hålla med om," säger Roche till programmet "Squawk Box Europe". USA har redan varnat för stora ryska sanktioner om Ukraina invaderas .
Omni 220209. Danmark utökar militärt samarbete med USA. Danmark ska utöka sitt militära samarbete med USA. Det sa Danmarks statsminister Mette Frederiksen vid en pressträff i dag. "Hur det rent konkret kan komma att se ut vet vi inte ännu, men det kan innebära amerikanska soldater och militär utrustning på dansk mark", säger hon. Enligt Frederiksen inleds nu konkreta förhandlingar som kan leda till att amerikanska soldater och amerikansk militär utrustning placeras på dansk mark.
SR 220210. Minskavtalet - viktig roll i händelserna i Ukraina. När samtal nu åter förs mellan Ryssland och Ukraina för att få ett slut på kriget i östra Ukraina är ett av de vanligaste begreppen som hörs "Minskavtalet". Men vad är det egentligen för avtal man talar om - och vad innebär det? Hör korrespondenten Johanna Melén berätta och förklara vad avtalet har för betydelse i dagens läge.
SR 220210. Rysk-belarusiska övningen oroar: "Ett farligt ögonblick för Europas säkerhet". Den gemensamma militärövning som ryska och belarusiska styrkor nu har inlett innebär "ett farligt ögonblick för europeisk säkerhet". Det säger Natochefen Jens Stoltenberg under en pressträff på torsdagen, skriver flera medier. "Vi följer noga den ryska mobiliseringen i Belarus, som är den största sedan kalla kriget," säger Stoltenberg. Övningen oroar även europeiska ledare. Den brittiska premiärministern Boris Johnson säger att situationen just nu är "den farligaste hittills", skriver The Guardian. "Jag vill kalla de närmaste dagarna den värsta säkerhetskrisen i Europa på årtionden," säger Johnson, som befinner sig i Bryssel för möte med Stoltenberg. Också från franskt håll uttrycks oro över övningen: "Det är en väldigt våldsam gest som oroar oss," säger utrikesminister Jean-Yves Le Drian till radiokanalen France Inter, enligt TT. Omni 220211. Rysk övning även i Svarta havet. Parallellt med den pågående rysk-belarusiska militärövningen i Belarus, norr om den ukrainska gränsen, har även en rysk militärövning inletts i Svarta havet. Ukrainas försvarsdepartement anklagar sin ryska motpart för att blockera delar av Svarta havet och hota säkerhetsläget där. Enligt det ryska försvaret är syftet med övningen att kontrollera flottans förmåga att försvara ryska nationella intressen i världshaven samt att motstå militära hot mot Ryssland. SR 220211. USA:s utrikesdepartement: Lämna omedelbart Ukraina. USA:s utrikesdepartement uppmanar nu alla amerikaner som befinner sig i Ukraina att omedelbart lämna landet. Motiveringen är främst de ökade hoten på grund av den ryska militära upptrappningen i området, men även spridningen av covid-smitta nämns.
SR 220211.
NBC News 220210. Rysslands hot mot EU: Vill inte prata längre. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gillar inte alls det svar han fått från EU om säkerhetsordningen i Europa och han hotar nu med att avbryta dialogen. Anledningen är att Lavrov fått ett enda kollektivt svar från EU och inte enskilda svar från samtliga medlemsländer på de brev han skickat. EU manar i sin tur den ryska utrikesministern att faktiskt läsa brevet och inte bråka om vem som skickat det. SR 220211. EU-topp: Gazprom stryper gasleveranser till Europa. Rysslands statliga energijätte Gazprom har strypt gasleveranser till Europa. Det uppger EU-kommissionens vice chefstalesperson Dana Spinant på fredagen, rapporterar Direkt. Bolaget verkar inte tillämpa kommersiell logik, utan gör ett politiskt val när man vrider åt gaskranen, lägger hon till. "Trots att gaspriserna skjuter i höjden i Europa har Gazprom inte ökat leveranserna, vilket vore normalt agerande av ett företag," säger hon. Omni 220211. Källor: Putin har redan fattat beslut - uppgifter att anfall mot Kiev väntar. Bidenadministrationen befarar att Rysslands president Vladimir Putin redan fattat beslut att inleda en ny rysk invasion av Ukraina nästa vecka. The Guardian rapporterar att källor uppgett att president Joe Biden sagt detta i videosamtal med Nato- och EU-ledare. Vita husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan menar dock enligt Bloomberg att man inte tror att Putin fattat ett slutgiltigt beslut än, men att det väntas inom kort. Sullivan säger vid en pressbriefing att USA:s bedömning är att den "fullskaliga invasionen" kommer att inledas med "bombningar från luften och cyberkrigföring" samt ett möjligt anfall mot Kiev. Samtidigt har de ryska landstigningsfartyg som för ett par veckor sedan befann sig i Östersjön kommit fram till Svarta havet, som är Ukrainas viktigaste exportrutt. Flera länder har inlett en evakuering av sina medborgare.
Omni 220211. Allt fler lämnar Ukraina: "Nära fryspunkten". Det lettiska utrikesdepartementet säger att Rysslands närvaro vid Ukrainas gräns utgör ett allvarligt säkerhetshot - därför uppmanas landets medborgare att lämna Ukraina. Även Storbritannien har nu uppmanat sina medborgare att lämna landet, samtidigt som de beslutat att ta hem sina trupper som skickats till Ukraina för militärövningar. Rysslands försvarsminister säger att relationen till Storbritannien är nära fryspunkten. SR 220211. Källor: Putin har redan fattat beslut - uppgifter att anfall mot Kiev väntar. Bidenadministrationen befarar att Rysslands president Vladimir Putin redan fattat beslut att inleda en ny rysk invasion av Ukraina nästa vecka. The Guardian rapporterar att källor uppgett att president Joe Biden sagt detta i videosamtal med Nato- och EU-ledare. Vita husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan menar dock enligt Bloomberg att man inte tror att Putin fattat ett slutgiltigt beslut än, men att det väntas inom kort. Sullivan säger vid en pressbriefing att USA:s bedömning är att den "fullskaliga invasionen" kommer att inledas med "bombningar från luften och cyberkrigföring" samt ett möjligt anfall mot Kiev. Samtidigt har de ryska landstigningsfartyg som för ett par veckor sedan befann sig i Östersjön kommit fram till Svarta havet, som är Ukrainas viktigaste exportrutt. Flera länder har inlett en evakuering av sina medborgare. Omni 220211. USA: Ryssland kan invadera Ukraina när som helst. USA varnar nu för att Ryssland kan komma att invadera Ukraina när som helst. Nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan säger på en pressträff att farhågorna om en möjlig invasion har stärkts och uppmanar alla amerikaner att lämna Ukraina inom 24 till 48 timmar. Rysslands utrikesdepartement säger i ett uttalande under fredagskvällen att väst med hjälp av västliga medier sprider lögner om att landet skulle vara på väg att invadera Ukraina. SR 220211. Efter USA:s varning - lovar igen "orubbligt stöd". Den amerikanske utrikesministern Antony Blinken har i ett telefonsamtal med sin ukrainske kollega Dmytro Kuleba på nytt understrukit USA:s stöd för landet. Det rapporterar AFP. Blinken ska bland annat ha sagt att "alla ryska angrepp mot Ukraina kommer att få skyndsamma, hårda och enade konsekvenser". I går inskärpte USA allvaret i situationen och uppmanade, liksom flera andra länder, sina invånare att lämna landet. Enligt USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan kan Ryssland inleda ett militärt anfall mot Ukraina nästa vecka. Han sa samtidigt att det är okänt om Vladimir Putin fattat ett slutligt beslut om en invasion. Omni 220212. Ryska medier: 30 fartyg i militärövning nära Krim. Fler än 30 fartyg från Rysslands Svartahavsflotta har inlett militärövningar nära annekterade Krimhalvön, skriver Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Ria. Landets militära rörelser följs av väst som befarar en storoffensiv mot Ukraina i närtid. I går kommenterade Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid Försvarshögskolan, den ryska amfibiestyrkan i Svarta havet i en intervju med DN. Han pekade på att de landstigningsfartyg som tidigare befann sig i Östersjön har nått fram och att tidpunkten är intressant. "Det vi vet och kan utgå ifrån är att ordern har gått till de ryska väpnade styrkorna att sätta alla nödvändiga bitar på plats för att genomföra en militär operation." På fredagen meddelade USA att Ryssland kan inleda en attack redan i veckan som kommer.Fartygen ska ha lämnat Sevastopol och Novorossiisk "i enlighet med planen för militärövningen". Satellitbilder visar hur Ukraina omringas på tre sidor. Omni 220212. Bilderna visar: Så pressas Ukraina på tre fronter. Satellitbilder som släpptes i torsdags tycks visa ytterligare rysk militär upptrappning på tre fronter runt Ukraina, skriver Military Times och Newsweek. Bland annat syns fler än 550 tält och hundratals fordon på ett flygfält nära Oktyabrskoye, Krimhalvöns näst största stad. Därtill har militärfordon och helikoptrar observerats nära Gomel i Belarus, drygt två mil från Ukrainas gräns. The Economist har gått igenom bilderna som togs av Maxar Technologies i onsdags och torsdags och skriver att Ukraina sammantaget är inringat i norr, öster och söder. Det ger Kreml flera möjligheter, enligt tidningen. Ett alternativ är att bryta in i Donbass i östra Ukraina och stötta de proryska separatisterna. Ett annat är att genomföra ett anfall längs Ukrainas södra kust med attacker mot ukrainska styrkor i området – eller till och med en offensiv mot huvudstaden Kiev. USA har uppmanat alla sina medborgare att lämna Ukraina inom 48 timmar. "Vi är i ett fönster där en invasion kan inledas när som helst," sa USA:s utrikesminister Antony Blinken i går. Omni 220212. USA beordrar evakuering av ambassaden i Kiev - ryskt hån om "hysteri". USA:s utrikesdepartement beordrar evakuering av de flesta anställda vid ambassaden i Kiev. Det bekräftades vid lunchtid på lördagen. Tidigare under morgonen uppgav AP att majoriteten av de knappt 200 amerikanska anställda kommer att lämna landet eller omplaceras till Ukrainas västligaste del, nära gränsen till Polen. Det senare för att USA ska upprätthålla diplomatisk närvaro i landet. Många experter har tidigare bedömt att en invasion är osannolik medan OS fortfarande pågår, men i går sa USA:s nationella säkerhetsrådigvare Jake Sullivan att en storoffensiv kan inledas redan i veckan. "Vi kan inte peka ut en exakt dag eller en exakt timma, men det är en väldigt, väldigt tydlig möjlighet." Ukraina gick också under fredagen ut och sa att landet nu nästan är helt omringat av fientliga styrkor. Ryssland avfärdar farhågorna om en nära förestående invasion, skriver New York Times. Utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova skriver på Telegram att Vita huset ger uttryck för "hysteri". Omni 220212. UD-beskedet: Svenskar i Ukraina kallas hem. USA gör sig redo för en rysk invasion av Ukraina nästa vecka - vilket Ryssland kallar ren desinformation. Nu meddelar utrikesdepartementet att svenskar i Ukraina bör lämna landet. "Jag ser med stor oro på den senaste tidens utveckling.", skriver utrikesminister Ann Linde i en kommentar. Den amerikanska regeringen tror att en rysk invasion av Ukraina kan vara nära förestående, meddelade Vita huset på fredagen. Joe Bidens säkerhetsrådgivare Jake Sullivan uppmanade alla amerikaner att lämna Ukraina inom 48 timmar. Han beskrev hur Ryssland skulle kunna anfalla Ukraina redan under medan OS fortfarande pågår. Ryssland tillbakavisar uppgifterna om en invasion och menar att det handlar om desinformation. Ryska diplomater kallas hem - Ukraina uppmanar till lugn. Även Ryssland meddelar nu att man kallar hem diplomater från Ukraina, skriver AFP. Den officiella motiveringen är att Ryssland befarar "provokationer" från Kiev eller Ukrainas allierade. USA meddelade på lördagen att personal vid landets ambassad i Kiev evakueras. Beskedet kom bara timmar efter det amerikanska larmet om att Ryssland kan komma att inleda en offensiv mot Ukraina inom några dagar. Ukrainas utrikesdepartement har manat den egna befolkningen till lugn och att undvika handlingar som "orsakar panik". Omni 220212. Kommentar: Sover den ukrainska ledningen? Expressen 220212.UD uppmanar alla svenskar att lämna Ukraina. UD uppmanar alla svenskar att lämna Ukraina, enligt ett pressmeddelande. Dessutom avråder departementet från alla resor till Ukraina. "Var och en arrangerar själv sin utresa. Ett kraftigt försämrat säkerhetsläge kan komma att begränsa ambassadens möjligheter att ge konsulärt stöd", skriver UD i ett pressmeddelande. Departementet uppskattar att omkring 200-300 svenskar befinner sig i Ukraina. USA skärpte i går tonläget och varnade för att Ryssland kan inleda en invasion redan i veckan. Flera andra länder har uppmanat sina medborgare att lämna landet, däribland USA, Storbritannien, Norge, Finland och Danmark. Omni 220212. Ann Linde om situationen i Ukraina: Allvarligt läge. Utrikesministern: Nu finns det indikationer på att något eventuellt kommer att hända. Svenskar uppmanas nu att lämna Ukraina till följd av det spända säkerhetsläget. Det finns 200-300 svenskar i Ukraina, en av dem är Anders Östlund som bott i Kiev sedan 2009: "Det är inte så enkelt att flytta". SR 220212. Omni 220212. Svenska soldater ska få likadana uniformer som Norges, Danmarks och Finlands. Svenska soldater får lika uniformer som sina danska, finska och norska kollegor. År 2024 kommer de att vara identiskt klädda. Varje nation kommer fortsatt att ha sina nationella mönster på kläderna. Uniformerna i sex lager är gjorda att passa både till kvinnor och män med undantag för underkläderna. "Man kommer inte att förväxla soldater från de olika nationerna, även om uniformerna är identiska, eftersom nationella mönster särskiljer uniformerna", försäkrar Jennifer Skjäl Lundgren på Försvarets materielverk. SR 220212. Pentagon: USA drar tillbaka nästan alla kvarvarande soldater från Ukraina. USA drar tillbaka nästan alla sina återstående soldater från Ukraina, meddelade Pentagon i lördags, när spänningarna ökar över en möjlig rysk invasion av östra... AFP 220212. Militäranalytikerns varning: Vi kan snart vara i krig. Idag ska USA:s president Joe Biden igen tala med Rysslands president Vladimir Putin i telefon. Det sker samtidigt som tiotalet västländer uppmanat sina medborgare att lämna Ukraina. I Moskva varnar den oberoende militäranalytikern Pavel Felgenhauer för ett ryskt amerikanskt krig. "Det är en mycket farlig situation vi kan vara i krig snart och ni bör förbereda er, det kan hända snart", säger han. SR 220212. Lavrov: Propaganda - USA vill sabotera fredsavtal. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kallar de amerikanska underrättelseuppgifterna om att en rysk invasion av Ukraina är nära för en propagandakampanj mot Moskva, rapporterar Bloomberg. Han menar att USA:s mål är att uppmuntra den ukrainska regeringen att "sabotera" Minskavtalet. Anklagelserna mot USA framfördes i ett telefonsamtal med den amerikanske utrikesministern Antony Blinken under lördagen. I eftermiddag kommer Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden att i telefon diskutera det säkerhetspolitiska läget i Ukraina. Omni 220212. Expert: Ryska möjligheten att invadera har ökat. Rysslands möjlighet att invadera Ukraina har ökat i och med den upptrappade militära mobiliseringen. Det säger Rysslandskännaren Johan Norberg till TT. "Hela den ryska militära kroppen har rätat på ryggraden, ställt sig upp och pumpat upp musklerna runt Ukraina," säger Norberg, som är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Däremot menar han att det fortsatt är oklart om mobiliseringen är en del av förhandlingsspelet. Omni 220212. Ryssland har omringat Ukraina på tre sidor. Här kan en invasion inledas. Ryssland har samlat mer än 100 000 soldater nära Ukrainas gräns under de senaste veckorna, enligt amerikanska uppskattningar, vilket ökar farhågor från västerländska och ukrainska underrättelsetjänstemän att en invasion kan vara nära förestående. Medan frenetiska diplomatiska ansträngningar görs för att avvärja krig, varnar analytiker för att Rysslands militär utgör ett omedelbart hot mot Ukraina. Men om en invasion skulle inträffa är det inte klart var den skulle börja. Ryssland har skapat tryckpunkter på tre sidor av Ukraina - på Krim i söder, på den ryska sidan av de två ländernas gräns och i Vitryssland i norr. Här är de tre fronter som Ukraina och västvärlden bevakar, och de senaste ryska rörelserna som upptäckts i var och en. Ryssland och Vitryssland påbörjade 10 dagars gemensamma militärövningar på torsdagen, vars storlek och tidpunkt har väckt rädsla i väst. Moskvas utplacering i Vitryssland tros vara den största där sedan det kalla kriget, med "förväntade 30 000 stridstrupper, Spetsnaz specialoperationsstyrkor, stridsflygplan inklusive SU-35, Iskander dubbelkapabla missiler och S-400 luftvärnssystem." Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa den 3 februari. Det är också den största övningen som de vitryska väpnade styrkorna har genomfört någon gång på året, enligt Center for Strategic and International Studies (CSIS). Rysslands försvarsministerium hävdade att syftet med övningarna, kallade "Allied Resolve-2022", inkluderade att avvärja "extern aggression". Vissa fruktar att uppbyggnaden pekar på en rysk plan att sikta in sig mot Kiev från norr. En europeisk diplomat sa till CNN tidigare denna månad att sammanslagning av styrkor är ett "stort, stort bekymmer", och noterade att detta skulle vara den saknade biten som Moskva skulle behöva för att starta en snabb attack mot den ukrainska huvudstaden. De gemensamma övningarna skulle också ge täckning för en flankerande rörelse genom Vitryssland och in i norra Ukraina, varnar CSIS. Och satellitbilder som släppts av Maxar verkar visa att Rysslands militär har avancerade utplaceringar på flera platser i Vitryssland. Utplaceringarna är sannolikt kopplade till de gemensamma övningarna, men andra fotografier visar läger som etableras nära gränsen till Ukraina, hundratals mil från där övningarna äger rum. CNN 220212. Beklagar svensk hållning: "Ursäkta språket, vi skiter i västs sanktioner". Ryska ambassadören om Gotlandsinsatsen: Löjeväckande. Ryssland kan inte längre acceptera att Sverige går med i Nato. Det bekräftar Rysslands Sverigeambassadör i en exklusiv intervju med Aftonbladet. "De som vill bli nya medlemmar i Nato måste upphöra med de avsikterna. Det är en överskridande principfråga," säger ambassadör Viktor Tatarintsev. Den ryska inställningen innebär i princip, om Sverige rättar sig efter kravet, att det svenska självbestämmandet sätts ur spel. Tatarintsev förklarar den ändrade ryska inställningen. "Om inte USA och Nato provocerat och spetsat till situationen hade vi inte haft något emot om Sverige gått med i Nato. Vi skulle ha respekterat ett sådant svenskt beslut. Men nu har säkerhetssituationen i den här delen av Europa förändrats drastiskt. Utvidgningen av Nato är det största hotet mot Ryssland." Därför har Ryssland bland annat krävt att Sverige och Finland inte ska få bli medlemmar i Nato. Men har inte Sverige rätt att själva bestämma om vi ska gå med i Nato? "Vi säger det inte till Sverige. Vi säger det till Nato och USA. Det här är ingen bilateral fråga mellan bara Ryssland och Sverige. Det är en principiell övergripande fråga." Tatarintsev vill dock inte kommentera på vilket sätt ett svenskt medlemskap i Nato skulle hota Rysslands säkerhet. "Jag vill inte spekulera om det. Jag ser inga avsikter från svensk sida att gå med i Nato i närtid." Däremot beklagar han Sveriges mycket nära samarbete med Nato. "För att skapa förtroende och tillit, för att trygga säkerheten, krävs att man har goda kontakter med båda sidor. Att inte ha militära kontakter med Ryssland är inte bra för Sverige." Som exempel tar Tatarintsev de sex ryska landstigningsfartyg som i januari gick in i Östersjön och väckte stor uppmärksamhet just på grund av det spända läget. "Om Sverige haft kontakt med rysk militär hade Stockholm kunnat ringa och fråga vad fartygen gjorde där. Då hade de fått veta att det handlade om en del av en normal teknisk besiktning. Då hade oron aldrig behövt uppstå. Då hade Sverige inte behövt skicka trupper från Boden till Gotland." Macron: Går inte att ha en ärlig dialog när spänningarna stiger. Frankrikes president Emmanuel Macron har pratat med Rysslands president Vladimir Putin i telefon under dagen. Samtalet, som varande i en och en halv timma, kretsade kring situationen i Ukraina. I samtalet framförde den franske presidenten att det inte går att ha en "ärlig dialog" när spänningarna kring Ukrainas gräns stiger. Macron kommer också att prata med USA:s president Joe Biden, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under lördagen.
SR 220212. Analyser: Putin vet att USA inte kommer gå in militärt. Trots att många europeiska länder uppmanar sina invånare att lämna Ukraina är Kiev inte en stad i kris. Det skriver BBC:s Paul Adams i en analys. Men även om den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj manar till lugn är det ett faktum att de militära övningarna pågår på den belarusiska sidan av gränsen. "Moskva säger att man inte har några planer på invasion. Men det är mycket ryssarna kan åstadkomma utan att behöva sätta sin fot i Ukraina", skriver Adams. Anna-Lena Laurén skriver i DN att de diplomatiska samtalen med Ryssland under lördagen inte gett något nytt. Putin rubbas inte det minsta av USA:s hot om "beslutsamt svar" vid en invasion. "Putin vet att USA inte går in militärt. Han verkar fortfarande vänta på att Biden ska ge efter för trycket och backa åtminstone på någon punkt", skriver hon. Omni 220212. Bolsonaro reser till Moskva: "Tidpunkten är usel". På tisdag landar Brasiliens president Jair Bolsonaro i Moskva för att träffa president Vladimir Putin. "Tidpunkten är usel," säger Guilherme Casaroes, politisk analytiker i Brasilien, till AFP. "Vi vet inte vad som kommer att hända. Saker bli allt mer intensiva vid (Ukrainas) gräns." Resan sker mitt i ett mycket upptrappat säkerhetsläge där USA har varnat för att en rysk invasion av Ukraina kan ske när som helst. Enligt uppgifter i tyska Der Spiegel har amerikansk militär och underrättelsetjänsten CIA information som tyder på att en attack kan ske på onsdag. Vita huset har dock sagt att man inte med säkerhet kan säga om Putin fattat ett beslut om en offensiv. Omni 220213. Riskfyllda strategin: Ge Kreml stora skälvan - men Ukraina tvekar om linjen. USA har försökt störa Rysslands planer på en invasion av Ukraina genom att avslöja ovanligt mycket underrättelseinformation. Utöver att vinna tid för diplomati så är målet också att göra det svårare för Vladimir Putin att motivera en invasion med hjälp av lögner och att underminera den ryske presidentens ställning på den globala arenan. Det uppger källor för New York Times. Motsvarande öppenhet har inte setts sedan Kubakrisen 1962, säger flera bedömare till tidningen. "Jag tror att det ger Kreml och (de ryska) säkerhetstjänsterna stora skälvan. Och, än viktigare, det ger Putin färre möjligheter och tvingar honom att tänka två gånger," säger Beth Sanner som tidigare arbetade med att ge Donald Trump säkerhetsuppdateringar. Samtidigt pekar hon på att strategin inte är riskfri. Om Ryssland listar ut källorna till uppgifterna kan Kreml plötsligt byta fot och tillfälligt förvirra eller förblinda USA - precis när viktig information kan vara som mest avgörande. Ukraina har uttryckt obehag kring USA:s öppenhet, skriver Financial Times. President Volodymyr Zelenskyj sa i går att "för mycket information" om en eventuell rysk invasion skapar onödig rädsla. Omni 220213. Tyst i Moskva om risken för krig: "Ingen tar upp det". Både brittiska och amerikanska regeringarna befarar att Ryssland kan invadera Ukraina i veckan, men i ryska huvudstaden Moskva diskuteras frågan sällan, enligt 33-åriga Alexandra Turtjenkova. Hon säger till The Telegraph att hon fick reda på upptrappningen när hon såg ett inlägg på Facebook. "När jag tänker efter har ingen jag pratat med nyligen tagit upp det," säger hon. I Kiev försöker många leva livet som vanligt. Expressen träffade Julia Shevsjuk och hennes dotter Emilia vid en lekplats i norra delen av huvudstaden. "Det bästa kanske vore att lämna staden. Men jag har inte gjort några förberedelser - det är väl något psykologiskt," säger hon och tillägger att "rädslan börja sprida sig".
Omni 220213. Linde utesluter inte lösning - är "inte överoptimistisk". Det är inte uteslutet att Ukrainakrisen når en diplomatisk lösning, men utrikesminister Ann Linde (S) är ”inte överoptimistisk”. Det säger hon i SVT:s Agenda på söndagskvällen. På frågan om vad Linde ser för möjligheter kring att Ryssland och president Vladimir Putin ska släppa sina krav lyfter hon den enighet som EU visat under krisen, och hoten mot Ryssland om kraftfulla sanktioner. "Då har man ändå fortfarande möjligheten att välja en diplomatisk lösning, och det hoppas jag att man gör." Om Ryssland skulle backa har krisen troligen ändå lett till en ökad misstro mot Ryssland från EU:s sida, enligt Linde. Hon lyfter också vikten av att Minskavtalet som slöts efter Krimannekteringen 2014 följs. Omni 210213. "Ryssland kan missbedöma motståndet från Ukraina." Om Ryssland genomför en ny invasion av Ukraina kan motståndet i Ukraina bli svårare än vad president Vladimir Putin uppskattat. Det säger säkerhetspolitiska experterna Fredrik Löjdquist och Jan Hallenberg i SVT:s Agenda. "Dels militärt motstånd, men Ukraina kommer inte låta sig kuvas varken politiskt, mentalt eller kulturellt," säger Löjdquist, som är chef vid Centrum för Östeuropastudier. Han ser en risk att Putin sätter igång något som tar vägen "någon helt annanstans än vad han avsåg". Hallenberg, expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik, säger att om Ryssland inleder flyganfall slår det hårt mot Ukrainas militär, men han tror också att Kreml underskattar hur motståndet skulle bli. "Blir det så finns risken att det kommer att kosta mer inrikespolitiskt i Ryssland än vad Putin föreställt sig," säger Hallenberg. Omni 220213. Ukrainska olympiska kommittén uppmanar till fred. Skeletonåkaren Vladyslav Heraskevytj från Ukraina höll häromdagen upp en skylt som lydde "No war in Ukraine" efter sitt åk. Spänningarna mellan Ryssland och Ukraina och hotet om en invasion i Ukraina gör vardagen under OS speciell för ukrainska aktiva. Heraskevytj riskerade bestraffning för fredsskylten enligt IOK:s regel 50 (som förbjuder politiska budskap under tävling eller medaljceremonier) men IOK väljer att fria och nu står hela ukrainska olympiska bakom fredsuppmaningen. SR 220213. President Niinistö i New York Times: "Putins inställning har förändrats, finns knappast någon återvändo till läget innan detta". Vladimir Putins sinnelag har förändrats. Han tänker antagligen att han måste gripa chansen nu. Det säger president Sauli Niinistö om sin ryske kollega i en intervju med The New York Times. Sauli Niinistö säger i intervjun att han inte är speciellt hoppfull angående möjligheten att nå en fredlig lösning på konflikten. Niinistö säger sig ha märkt av en förändring hos Putin när de två samtalade senast förra månaden. "Hans sinnesstämning, hans beslutsfattande, hans beslutsamhet - det finns en tydlig förändring här." Niinistö tror enligt NYT att Putin nu upplever att han måste gripa chansen och att det är svårt att tänka sig en återvändo till läget som det var innan. I intervjun tar man också upp Finlands eventuella medlemskap i Nato. Niinistö drar sig till minnes en diskussion med Putin där den ryske presidenten sa att en vänlig granne skulle förvandlas till "fiendens soldat" ifall den anslöt sig till Nato. Finlands president säger ändå att man håller hårt fast vid sin rätt att själv bestämma om man ansöker om medlemskap eller inte. "Det har jag också sagt till Putin, mycket tydligt." yle 220213. Moldavien: Ryssland kan inte hindra oss från att gå med i EU. Moldaviens president Maia Sandu sa att Moldavien strävar efter att gå med i Europeiska unionen, och denna före detta sovjetrepublik har sagt till Ryssland att detta är dess val. Hennes kommentarer var hennes tydligaste offentliga kommentarer om Moldaviens pro-västerländska kurs. Sedan Moldavien vann självständighet från Sovjetunionen 1991 har pro-ryska och pro-EU-politiker tävlat om kontroll. Cirka 400 000 människor bor i Transnistrien (Pridnestrovian Moldaviska republiken), och majoriteten identifierar sig som ryssar. Sedan 2002 har Moskva utfärdat pass till invånarna, en åtgärd som har retat upp Ukraina och Moldavien. Transnistrien har sina egna säkerhetstjänster, regering, valuta och gränskontroll. Tiraspol, den deklarerade huvudstadaden, är beroende av Kreml för gas- och pensionssubventioner, men trots detta erkänner Ryssland, tillsammans med alla medlemmar i FN, inte sitt anspråk på självständighet. Republiken Prednestrovien Moldavien erkänns endast av de självförklarade republikerna Sydossetien och Abchazien. Sedan 2002 har mer än 200 000 människor från Trans-Dniester fått ett ryskt pass, ett drag som ständigt har irriterat Moldavien. Ryssland har gjort liknande saker med befolkningen i andra vänliga skurkrepubliker, inklusive Abchazien, Sydossetien och de två separatistiska enklaverna i östra Ukraina (och Krim). Transnistriens de facto president är Vadim Krasnoselsky. You tube 8:28 220213. Expert: "USA:s taktik är att Ryssland inte ska kunna överraska." Rysslandskännaren Anders Åslund, tidigare knuten till tankesmedjan Atlantic Council, menar att USA nu oupphörligt varnar för en rysk invasion av Ukraina för att Ryssland inte ska kunna säga att Ukraina provocerade fram en attack. "Det som normalt brukar ske är att Kreml inte gör det som förväntas, så att den ryska ledningen sedan kan säga till omvärlden, - 'ni hade fel!'", säger Anders Åslund till Studio Ett. SR 220214. Kritiken mot OS i Kina: Ska inte ge den möjligheten till diktaturer. Nils van der Poel har landat i Sverige efter två OS-guld i Peking. Nu kritiserar han beslutet att låta OS arrangeras i Kina. "OS är ett väldigt starkt verktyg för att måla upp en fin bild av ett land och har historiskt gjorts på ett väldigt framgångsrikt sätt av fruktansvärda stater som har begått väldigt grova övergrepp mot mänskliga rättigheter. Jag tycker inte man ska ge den möjligheten till diktaturer", säger han till Radiosporten. SR 220214. Omni 220214. Zelenskyjs roll i krisen - "Vill visa att Ukraina inte viker sig". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gick till val på att få slut på det åtta år långa kriget i landet. Nu har han begärt att få prata direkt med ryska presidenten Vladimir Putin om den hotande invasionen. Detta vet vi om honom - hör Ekots korrespondent Maria Persson Löfgren. SR 220214. Kommentar: Helt osannolikt att han får något samtal med Putin. Putin negligerar alltid dem han inte gillar och anser sig ha makt över. Maria Persson Löfgren, Moskva: Rysktalande radion som tagit strid med censuren. Radio Swedens ryska sändningar hade en stor skara anhängare här, det visar inte minst alla brev som kom till Moskvakorrekontoret genom åren. Idag är det många som tycker det borde sändas på ryska igen från Sveriges radio och jag håller med. Inte minst det som hänt Deutsche Welle här, vars signatur komponerats av Beethoven visar behovet. Den tyska kanalen har fått sändningsförbud, som straff för att ryska RT stoppats i Tyskland. Men RT stoppades för att de sände med ett serbiskt sändningstillstånd, i strid med tyska regler. För många ryssar, som vill hitta alternativ finns amerikanskfinansierade Radio Svoboda med säte i Prag, sändningar på 27 språk i 23 länder. Radiokanalen har tagit strid med ryska censuren, som krävt av en rad medier att de ska ta bort allt material från de undersökningar Navalnyjs journalister gjort genom åren. Allt som avslöjat elitens lyxvillor och hyckleri, de fördömer Europa, men köper gärna palats där och placerar sina barn på universitet i väst. När ryska Moskvas Echo, nät-tv-kanalen Dozd och oberoende tidningen Novaja Gazeta nu tar bort allt material om Navalnyjs undersökningar har Radio Svoboda sagt nej. Återstår att se vad som blir konsekvensen. SR 220214. USA uppges förbereda för att ta hem all personal - Ukraina ber om krismöte. USA gör sig redo att ta hem samtlig personal från Ukrainas huvudstad Kiev inom 24 till 48 timmar, uppger källor för CBS News. Den amerikanska ambassaden väntas inom kort sluta behandla konsulära ärenden. Krigshotet från Ryssland har gjort att USA redan har kallat hem alla som inte är nödvändiga för att fortsätta verksamheten. Men inom kort kan alltså all amerikansk personal uppmanas att lämna landet. Uppgifterna har inte bekräftats. Under söndagen uppgav Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att han kommer att be Ryssland om ett möte inom de kommande 48 timmarna. Detta eftersom landet inte besvarat Ukrainas frågor om förklaringen till den stora truppansamlingen vid gränsen. Omni 220114. ÖB om Ukrainakrisen: Vi utesluter ingenting. I dag har överbefälhavaren Micael Bydén träffat statsminister Magdalena Andersson för att informera henne om det aktuella säkerhetsläget. Bydén säger att alla kapaciteter nu finns kring den Ukrainska gränsen för en militär operation, en intervention eller invasion och att inget utesluts. "Det är viktigt att vi är enade och talar med samma röst från Europeiska unionen och Nato att ytterligare rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser för Ryssland", säger Magdalena Andersson. SR 220214. Lavrovs råd till Putin: Ge inte upp samtalen med väst. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov vill fortsätta utforska en diplomatisk lösning på spänningarna vid Ukraina. Det framförde han i ett möte med Vladimir Putin på måndagen enligt Reuters. "Jag föreslår att vi fortsätter vårt diplomatiska arbete," sa Lavrov. Enligt Lavrov har USA lagt fram konkreta förslag på hur risken för militär konfrontation ska kunna minskas. Han uttryckte dock missnöje med Natos och EU:s svar på de ryska kraven. "Som chef för utrikesdepartementet måste jag säga att det finns alltid en chans att komma överens," sa Lavrov. Omni 220214. Källa: Putins krets blir bara mindre och mindre. Vad rör sig i huvudet på Vladimir Putin? Det är frågan som hela världen ställer sig när det ryska krigshotet mot Ukraina blir allt mer överhängande. Financial Times har talat med flera källor som anser att Putin har förändrats den senaste tiden. "Han har blivit mycket hårdare sedan 2014. Han är besatt av tanken på att omforma det som skett de senaste 30 åren. Det här är en Putin som inte längre tror på väst ... han vill bli fruktad av väst," säger en fransk underrättelsekälla. Enligt en tidigare medarbetare i Kreml har Putins krets av rådgivare blivit allt mindre de senaste åren. Han förlitar sig nu bara på råd från en liten betrodd grupp, där bland annat underrättelsechefen Sergej Narysjkin och FSB-chefen Aleksander Bortnikov ingår. "Hans grupp av rådgivare blir mindre och det påverkar hans tänkande. Han brukade se på problem i 360 grader, nu ser han dem i 60 grader," säger källan. Omni 220206. Ryske försvarsministern: Flera övningar avslutade. Den ryske försvarsminister Sergej Sjojgu har informerat Vladimir Putin att några av militärövningarna nära Ukrainas gräns har avslutats, rapporterar Reuters. Andra kommer att avslutas inom kort, enligt Sjojgu. Det är dock oklart vilka övningar som avslutats. Bland annat har ryska trupper övat i Belarus och vid egna gränsen mot Ukraina. AFP skriver att detta kan vara ett tecken på deeskalering. Både USA:s och Storbritanniens regeringar har varnat för att Ryssland kan komma att inleda ännu en invasion av Ukraina i veckan, något Kreml konstant förnekat. Omni 220214. Ukrainsk diplomat backar: Kiev släpper inte Natomålet. Ukrainas ambassadör i Storbritannien, Vadym Prystaiko, backar från det tidigare uttalandet om att Ukraina kan släppa försöken att gå med i Nato för att undvika ett krig med Ryssland, rapporterar Politico. Han säger att det var ett "missförstånd" och att kommentaren togs ur sin kontext. Det var i en BBC-intervju under söndagen som Prystaiko fick frågan om Ukraina är redo att vara "flexibla" kring målet att gå med i militäralliansen och svarade: "Det skulle vi kunna vara. Särskilt om vi blir hotade, utpressade och tvingade till det." Ukraina fick 2008 ett löfte om att landet i framtiden ska få möjlighet att gå med i Nato. Omni 220214. Ryska hackare bakom de flesta ransomwareattacker. Blockkedjeanalysfirman Chainalysis har genomfört en granskning som man hävdar visar att inte mindre än 74 procent av alla pengar som kommer från ransomwareattacker går till hackare med koppling till Ryssland. Det rapporterar BBC. Chainalysis har tittat på hur pengarna rört sig till och från digitala plånböcker som tillhör kända hackergrupper genom att titta på allmänt tillgänglig transaktionsdata. Chainalysis menar att det framgår tydligt vilka hackergrupper som är ryska av flera skäl. Dels skriver de ofta ransomwarekoden så att den inte drabbar offer vars datorer finns i Ryssland, dels är de aktiva på rysktalande forum. Det bör poängteras att Chainalysis enbart har tittat på pengaflödet och att vissa av hackergrupperna hyr ut sina tjänster till andra. Omni 220214. USA:s underrättelsetjänst indikerar att Ryssland "tydligt utvecklar sin förmåga att invadera". Flera trådar av underrättelsetjänst, inklusive rysk kommunikation, indikerar att ryska styrkor som omger Ukraina "uppenbarligen utvecklar sin förmåga att invadera", när som helst, enligt en högre tjänsteman i administrationen. "De gör sig mer redo." Dessa underrättelser har fått USA att dra slutsatsen av en rysk attack, inklusive ett angrepp på huvudstaden Kiev kan börja utan förvarning, sade tjänstemannen. Det finns nu uppskattningsvis 130 000 eller fler rysk militär vid gränsen till Ukraina, enligt två källor som är bekanta med de senaste bedömningarna. USA karakteriserar ännu inte de ryska dragen som "slutliga förberedelser" eftersom Putin fortfarande har tid att beordra ett stopp för alla militära åtgärder som tjänstemannen sa. Natos försvarsministrar träffas i Bryssel på onsdag och torsdag och just nu kan USA inte utesluta Rysslands militära insatser under den ministerkonferensen, sa tjänstemannen. Försvarsminister Lloyd Austin förväntas delta i mötet personligen. CNN 220214. Ryskt artilleri i skottläge - USA stänger ambassad. USA flyttar ambassaden från Kiev till Lviv i västra Ukraina, uppger utrikesminister Antony Blinken. I samband med detta uppmanas personal förstöra nätverksutrustning och telefonsystem, rapporterar WSJ. Enligt amerikanska underrättelseuppgifter CBS tagit del av har Ryssland ställt långdistansvapen och raketavfyrare i skottläge mot Ukraina. Samtidigt skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på Facebook att han informerats att Ryssland planerar en attack på onsdag. Omni 220214. Polsk minister: Nytt kapitel i västvärldens historia. En väpnad militär konflikt i Europa är inte längre ett osannolikt scenario, det är ett verkligt alternativ. Det skriver Polens premiärminister Mateusz Morawiecki på SvD Debatt. Han skriver att väst länge har velat tro att 2000-talet skulle vara fritt från sådana konflikter i Europa. Men Rysslands agerande i både Georgien och Ukraina är enligt honom tecken för att "ett nytt kapitel öppnar sig i västvärldens historia". Han vill se solidaritet och samarbete över hela kontinenten för att svara på hoten. "I dessa avgörande tider behöver vi ett verkligt ledarskap som undanröjer det nuvarande hotet och för Europa tillbaka på en väg som leder till säkerhet och utveckling", avslutar Morawiecki. Omni 220214. Världen på helspänn efter dubbla signaler från Moskva - Zelenskyj ångrar varning. Hotet om en rysk offensiv mot Ukraina fortsätter att hänga över världen, och under måndagen vidtog Moskva åtgärder som både ökade och minskade hoppet om en diplomatisk lösning. Utrikesminister Sergej Lavrov rådde president Putin, i ett hårt regisserat och inspelat samtal, att fortsätta samtalen med väst. Och under kvällen uppgav både Joe Biden och Boris Johnson att det diplomatiska ”fönstret” ännu inte är stängt. Ungefär samtidigt kom uppgifter att Ryssland ställt artilleri i skottläge mot Ukraina. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj skrev dessutom i ett uttalande att han fått varningar om att 16 februari blir invasionsdatumet, något som fick världens börser att skaka till. Zelenskyj tog senare tillbaka uttalandet och sa att han ironiserat över ryktesfloran på internet, skriver Financial Times. Omni 220215. Tyskland: Rysslands ansvar att trappa ner konflikten. Tyskland uppmanar Ryssland att dra tillbaka trupperna vid den ukrainska gränsen. Uttalandet kommer inför mötet mellan förbundskansler Olaf Scholz och den ryske presidenten Vladimir Putin i Moskva på tisdagen, rapporterar AFP. "Situationen är mycket farlig och kan eskalera vilket ögonblick som helst. Ansvaret för nedtrappning ligger helt klart hos Ryssland, och det är upp till Moskva att dra tillbaka sina trupper," säger den tyska utrikesministern Annalena Baerbock. Scholz kommer till Moskva efter att under måndagen ha besökt Ukrainas huvudstad Kiev. "Vi är redo för mycket långtgående och effektiva sanktioner (mot Ryssland) tillsammans med våra allierade, sa han då enligt Reuters. Omni 220215. Storbritannien: Kan komma "falskt flagg"-anfall. En rysk invasion av Ukraina kan ske "mycket, mycket snabbt" och komma i form av en så kallad "falsk flagg"-operation, säger Storbritanniens utrikesminister Liz Truss enligt Sky News. Ryssland kan komma att "falskt hävda att de blivit provocerade som en förevändning för att invadera", säger hon. Vidare säger ministern att hon tror att en potentiell invasion kan omfatta även andra östeuropeiska länder. "President Putin har även ifrågasatt varför andra länder i Östeuropa är Natomedlemmar," säger hon. Omni 220215. Ryssland drar tillbaka vissa trupper. Ryska medier uppger i dag att en del av de ryska trupper som funnits nära den ukrainska gränsen börjat återvända till sin militärbaser. Uppgifterna kommer från en talesperson för det ryska utrikesdepartementet. "Enheter från de södra och västra militärdistrikten, som har fullföljt sitt uppdrag, har redan börjat lasta för transport och kommer att börja förflyttning till sina garnisoner", säger en talesperson för försvarsdepartementet.
SR 220215. Linde: Vi har ännu inte sett någon tillbakadragning. Sverige har ännu inte sett någon tillbakadragning av ryska trupper från Ukrainas gränsområde. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) när hon möter journalister efter ett möte i försvarsutskottet på tisdagsförmiddagen. "Med det sagt så välkomnar vi självklart om det är så att Ryssland har valt att deeskalera och fortsätta på diplomatspåret," säger hon. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) fyller i: "Det måste ske saker på marken. Vi har sett alldeles för lite av detta i nuläget. Vi vill se betydligt mer för att veta att det finns en ny rysk linje." Ryssland sa under tisdagsmorgonen att man börjar dra tillbaka vissa soldater från gränsen, vilket fick världens börser att ta ett glädjeskutt. Omni 220215. Duman vill erkänna Ukraina-regioner som stater - kan äventyra fredsavtal. Den ryska duman har röstat ja till att be president Vladimir Putin erkänna de ryssbackade östukrainska regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga stater, rapporterar AFP. Detta kan enligt analytiker betyda att Ryssland kan rättfärdiga en invasion med behovet av att skydda den ryska befolkningen i de "nybildade staterna", skriver den självständiga ryska tidningen Moscow Times. Ryska separatister har stridit mot den ukrainska armén i områdena sedan 2014. Om Ryssland erkänner dem som självständiga stater kan det innebära slutet för 2015 års Minskavtal, som syftar till att säkra freden i östra Ukraina - vilket gör att flera analytiker tvekar till huruvida Putin är villig att ta steget. Talmannen: "Våra medborgare i Donbass behöver hjälp och stöd." Kan innebära slutet på fredsavtalet. Experter ser det som ett möjligt steg inför en invasion. Kreml avfärdar farhågor om invasion som "absurda och hysteriska".
Omni 220215. Ukraina: Vi och väst har hindrat vidare eskalering. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba säger på tisdagen att Ukrainas och västländernas diplomatiska insatser har avstyrt en rysk invasion, enligt AFP. "Vi och våra allierade har lyckats förebygga att Ryssland eskalerar konflikten vidare. Det är redan mitten på februari, och ni ser att diplomatin fortsätter fungera," säger ministern till reportrar i Kiev. Beskedet kommer samtidigt som Ryssland meddelar att en del av deras trupper vid gränsen dras tillbaka, vilket direkt resulterade i optimism på börsmarknaderna och sänkta gaspriser. Samtidigt understryker Kuleba att läget fortfarande är spänt i gränsområdet, och att Ryssland måste dra tillbaka även resterande styrkor. Omni 220215. "Försiktigt positiv - men vi ser ingen nedtrappning än." Natochefen Jens Stoltenberg är "försiktig optimistisk" kring rapporterna om att Ryssland drar tillbaka trupper från den ukrainska gränsen och att landet kan tänka sig en diplomatisk lösning. Men på en pressträff betonar Stoltenberg samtidigt att Nato ännu inte har sett någon militär nedtrappning från Rysslands sida. "Allt finns nu på plats för en ny attack. Men Ryssland har fortfarande tid att backa från fronten, sluta förbereda sig på krig och börja arbeta för en fredlig lösning," säger han. Tidigare under dagen uppgav Ryssland att vissa trupper har börjat lämna Ukrainas gränsområde. Omni 220215. MSB: Risk för it-attacker och slutsålda varor vid krig. Ett krig i Ukraina skulle kunna leda till en ökad risk för cyberattacker mot Sverige och samhällsviktiga varor skulle kunna ta slut då omfattande sanktioner troligtvis skulle införas. Det uppger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för DN. "Även om attackerna inte riktar sig direkt mot Sverige kan de ändå påverka oss, om de exempelvis drabbar globala it-tjänster som svenska myndigheter använder sig av," säger Camilla Asp, överdirektör på MSB. Migrationsverket uppger för tidningen att de inte har lagt en plan för en eventuell flyktingvåg, men uppger att de har tillsatt en arbetsgrupp som följer utvecklingen. Omni 220215. Scholz vägrade covidtest i Kreml inför samtal. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz vägrade covidtestas av Kreml-personal inför samtalet med president Vladimir Putin, utan tog i stället ett som tillhandahölls av en läkare från tyska ambassaden, uppger en källa för AFP. Samma sak gjorde den franske presidenten Emmanuel Macron när han besökte Ryssland förra veckan - enligt källor i hans stab för att undvika att ryssarna "lägger vantarna på presidentens dna". Samtalen mellan Scholz och Putin inleddes vid lunchtid på tisdagen. "Tyvärr kommer vi att ägna en stor del av tiden åt frågor kring situationen i Europa och säkerheten," inklusive Ukraina, sade Putin vid inledningen enligt TT. Omni 220215. Putin öppnar för samtal: Vill inte ha krig i Europa. Ryska presidenten Vladimir Putin är redo att på ett konstruktivt sätt samtala med Nato och USA för att förbättra förtroendet, rapporterar AP. Han säger också att han "självklart inte vill ha krig" i Europa, men att väst har avvisat Moskvas krav att hålla Ukraina och andra tidigare Sovjet-länder utanför Nato. Samtidigt säger tyske förbundskanslern Olaf Scholz, på plats i Moskva, att ett långsiktig säkerhetsläge i Europa endast är möjligt "med Ryssland". Under mötet uppges Scholz ha sagt att uppbyggnaden av trupper ses som ett hot och behovet av nedtrappning "är akut". Omni 220215. Putin: Ryssland redo att tala med USA och Nato. Rysslands president Vladimir Putin är redo att diskutera förtroendeskapande åtgärder med USA och Nato, säger han efter att ha träffat Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Moskva. Scholz ser det som ett ”gott tecken” att Ryssland meddelat att delar av landets styrkor nära Ukraina börjar återvända till sina permanenta baser. Ryssland kan inleda samtal om begränsningar när det gäller utplacering av mellandistansrobotar i Europa, om transparens kring övningar och andra förtroendeskapande åtgärder, enligt Vladimir Putin. "Vi är redo att arbeta mer tillsammans. Vi är redo att ta förhandlingsspåret," säger han vid en presskonferens efter mötet med Olaf Scholz. Han framhåller dock behovet av att väst lyssnar på Ryssland krav, bland annat att Nato inte ska utvidgas ytterligare. En varaktig fred är bara möjlig att nå med Ryssland, säger Scholz. "Att vi nu hör att vissa soldater dras tillbaka är i alla fall ett gott tecken," säger han efter samtalet. "Vi får hoppas att det blir fler." Han håller med Rysslands bedömning att det inte är för sent att med diplomati undvika krig. "Jag håller uttryckligen med om att de diplomatiska alternativen är långt ifrån uttömda." Scholz träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på måndagen och underströk sedan att diplomati och dialog är den enda vägen ur den pågående krisen. Han beskrev vidare den ryska upprustningen kring Ukraina som oförståelig. Inför Scholz och Putins möte uppmanade Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock Ryssland att dra tillbaka trupperna. Å ena sidan har Tyskland och Ryssland flera diplomatiska trätor i närtid som har försurat relationerna. Å andra sidan har de knutit en del starka ekonomiska band. Tysklands allierade sätter framför allt frågetecken vid ett växande tyskt beroende av rysk naturgas. Volodomyr Zelenskyj påpekade detta för Olaf Scholz och beskrev det som att Ryssland använder den nya gasledningen Nord Stream 2 som ett geopolitiskt vapen. Amerikanska och ukrainska uppgifter gör gällande att Ryssland har förstärkt sin närvaro i områden runt Ukraina under helgen. Det har förekommit uppgifter om att en offensiv skulle kunna ske på onsdag. Ryssland tillbakavisar alla sådana uppgifter. Vid ett välregisserat och tv-sänt möte mellan president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov på måndagen tycktes de två öppna för fortsatta samtal. Omni 220215. Cyberattacker mot banker och försvaret i Ukraina. Ukrainas försvarsdepartements hemsidor och två banker i landet är utsatta för cyberattacker. Det uppger Ukrainas center för strategisk kommunikation som inte utesluter rysk inbladning, enligt AFP. "Det är inte uteslutet att angriparen använder små smutsiga trick eftersom deras aggressiva planer inte fungerar i stor skala," säger myndigheten i ett uttalande. Bankerna som just nu ligger nere är Oschadbank och PrivatBank som är två av landets största banker, enligt Reuters. Försvarets sajt visade tidigare ett felmeddelande om att den "genomgår ett tekniskt underhåll".
Omni 220215. "USA gjorde misstag 2014 - ny strategi kan ha fungerat". Att USA de senaste dagarna läckt underrättelseinformation kring Ryssland och Ukraina är en del av landets nya säkerhetspolitiska strategi, som verkar ha fungerat. Det säger Jan Hallenberg, USA-expert och forskningsledare vid UI, i Aktuellt. "USA agerar som de gör för att de anser att 2014 var ett misstag. De hade mängder av underrättelseinformation om att ryssarna skulle göra något i Ukraina och på Krim, men det var mycket lite som gick ut publikt", säger han. Hallenberg menar att om Ryssland drar tillbaka trupperna kommer USA hävda att en av orsakerna till det är uppgifterna från amerikanskt håll. Omni 220215. Kinesiskt bolag tar över säkerhetskoll på Arlanda. Ett bolag med nära kopplingar till Kinas militär har vunnit en upphandling om att ta över säkerhetskontroller på Arlanda flygplats, rapporterar Aftonbladet. Företaget Nutech har svartlistats i USA på grund av kopplingarna till militären och Kinas kommunistparti. Nu ska man leverera granskningsutrustning till Arlandas terminal 5 med start i maj 2023. Det statliga flygplatsbolaget Swedavia uppger att Nutech hade det bästa budet sett till pris och kvalitet. Chefen för entreprenadinköp säger att han utgår ifrån att det har gjorts en säkerhetsbedömning. Expert: Vi vet att Kina använder övervakningssystem för att dammsuga västvärlden på information. Bolaget levererar utrustning till flera europeiska flygplatser.
Omni 220215. Alla partier utom SD vill se akut stöd till Ukraina. EU har röstat ja till ett akut finansiellt stöd till Ukraina. Pengarna är öronmärkta för att stärka landets motståndskraft gentemot Ryssland. Alla svenska parlamentariker röstade för stödet, förutom Sverigedemokraternas tre parlamentariker som la ner sina röster, rapporterar Aftonbladet. "Vi menar att det inte är svenska skattebetalares uppgift att kontinuerligt finansiera statsbudgeten i andra länder," säger EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD) till tidningen. Han hävdar att paketet skulle gå till Ukrainas "i grunden misskötta och korrupta ekonomi".
Omni 220215. Linde: Vi bestämmer vilka vi samarbetar med. Ett väpnat angrepp mot Sverige går inte att utesluta. Med det konstaterandet inledde utrikesminister Ann Linde (S) sin utrikesdeklaration inför riksdagens utrikespolitiska debatt. Hon säger att Sverige kommer att agera i händelse av ett angrepp mot ett annat EU-land eller nordiskt land. "Och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas." Utrikesministern upprepade också tidigare slutsatser om att ett svenskt Natomedlemskap inte är aktuellt och att Ryssland att inte ska tillåtas diktera andra länders säkerhetspolitiska vägval genom hot och våld. "Det är vi som bestämmer med vilka vi samarbetar och hur detta samarbete ser ut. I fredstid, i kris och i krig. Omni 220216. Biden: Rysk truppreträtt har inte kunnat verifieras. Återkallandet av ryska militära trupper vid den ukrainska gränsen har ännu inte verifierats. Det säger USA:s president Joe Biden i ett tal från Vita huset. "Vi är redo att med hjälp av diplomati gentemot Ryssland och tillsammans med våra allierade förbättra stabiliteten och säkerheten i Europa som helhet. Och vi är redo att svara med bestämdhet på en rysk attack på Ukraina," säger Biden. USA står också redo att sätta in kraftfulla sanktioner om eller så fort Ryssland attackerar Ukraina. Biden upprepade tidigare uttalande om att gasledningen Nord Stream 2 kommer att stoppas om Ryssland går in i Ukraina. En eventuell invasion kommer också slå hårt mot den amerikanska ekonomin, varnade Biden. "Att försvara frihet och demokrati kostar [...] och jag kommer inte låtsas att det kommer bli smärtfritt. Det kan leda till högre energipriser," säger Biden.
Omni 220215. Rekordstor rysk övning i Barents hav. Den ryska övningen kommer pågå den 16-19 februari och är den största övningen i Barents hav sedan kalla kriget. Övningen följer internationella regler även om den rör sig in på stora delar av den norska ekonomiska zonen. "Det här är en rysk styrkedemonstration som görs samtidigt som Ryssland står på gränsen till Ukraina" säger Norges försvarsminister Odd Roger Enoksen.
SR 220216. Bolsonaro senast i raden att besöka Moskva. Brasiliens president Jair Bolsonaro träffar Vladimir Putin under sin första officiella resa till Moskva på onsdagen, rapporterar AFP. Han har viftat bort uppmaningar från USA, Brasiliens traditionella allierade, att ställa in besöket med tanke på säkerhetsläget. Bolsonaro har motiverat mötet med att det i huvudsak kommer handla om handel. Enligt Kreml ska presidenterna diskutera "förstärkning av det rysk-brasilianska strategiska partnerskapet" och "utbyta synvinklar på nyckelproblemen i den internationella agendan". De brasilianska utrikes- och försvarsministrarna kommer också att hålla möten med sina respektive ryska kollegor. Omni 220216. Natochefen: Ryssland tycks stärka truppnärvaron. Ryssland tycks, trots sina påståenden om motsatsen, stärka den militära närvaron vid Ukrainas gräns. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg inför ett möte med militäralliansens försvarsministrar, rapporterar AFP. "Vi har hört antydningar från Moskva om att de är beredda att fortsätta de diplomatiska ansträngningarna, men hittills har vi inte sett någon nedtrappning på marken. Tvärtom verkar det som att Ryssland fortsätter den militära upptrappningen," säger han. Det verkar som att Ryssland fortsätter trappa upp militärt, vi ser ökat antal trupper och att fler trupper är på väg, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. I dagarna har Kreml aviserat flera tillbakadragningar av trupper, bland annat från Krimhalvön, efter avslutade militärövningar. Omni 220216.
SR 220216. Zelenskyj: Inte rädd men ser inget tillbakadragande. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet inte har sett några bevis under onsdagen för att de ryska trupperna drar sig tillbaka från landets gräns. I ett tv-sänt tal säger han att han inte ser någon förändring, enligt AFP. "Vi är inte rädda för prognosen, vi är inte rädda för någon eller någon fiende. Vi kommer att försvara oss, säger han," enligt Al Jazeera. Ryssland har tidigare i veckan sagt att de har börjat dra tillbaka sina trupper från den Ukrainska gränsen. Varken Nato, USA eller EU har dock sett några bevis för detta. Omni 220216. Stigande oljepriser fyller på Rysslands statskassa. Oljepriset rusar till följd av oroligheterna i Ukraina och uppgången innebär ett rejält tillskott i statskassan för Ryssland som är en av världens största exportörer av olja, skriver SvD. Råvaruanalytikern på Handelsbanken, Christian Kopfer, ser inte att Ryssland och Opec har någon anledning att hålla priset lågt. "Men man är rädd för att amerikanska skifferproducenter byter fot och drastiskt ökar produktionen. Skulle priset gå över 100 dollar kliar det nog rejält i fingrarna hos jänkarna," säger han till tidningen. Omni 220216. Estland: Begränsad attack trolig - följder på Östersjön. Ryssland forsätter flytta soldater till Ukrainas gräns och kommer troligtvis genomföra en "begränsad" attack mot landet. Det säger Estlands underrättelsetjänst i ett uttalande enligt den estniska public service-kanalen ERR. Attacken skulle bestå av en artilleribeskjutning och en ockupation av vad som beskrivs som "nyckelterräng". Underrättelsetjänsten skriver vidare att länderna kring Östersjön skulle möta ett ökat militärt tryck från Ryssland vid en sådan situation. "Andra västländer måste förbereda sig för ett allt mer ihållande militärt tryck från Ryssland", skriver de. Estlands underrättelsetjänst: Ryssland är på krigsstigen. Tror inte att attackerna kommer drabba större städer. Boris Johnson säger att de har sett ”mycket svaga bevis” på att Ryssland drar sig tillbaka.
Omni 220216. Rysk varning om soldater på Bornholm. Rysslands ambassadör i Köpenhamn varnar Danmark för att låta andra Natoländer placera soldater på Bornholm. "Om Danmark tillåter ett sådant steg - om det kommer främmande trupper till Bornholm - så blir Ryssland tvunget att värdera vilka implikationer det får för relationen mellan Ryssland och Danmark," säger ambassadören Vladimir V Barbin i en intervju med tidningen Berlingske. Danmark och USA, som är allierade inom Nato, meddelade förra veckan att ländernas försvarssamarbete skulle fördjupas. Den danske försvarsministern Morten Bødskov har fått frågan om detta kan innebära att amerikanska soldater placeras på Bornholm, men inte gett något entydigt svar. I en intervju i helgen sade han ungefär att det kan ske "vid behov". Bornholm, sydost om Skåne, ligger strategiskt viktigt vid inloppet till Östersjön. (svt 220216.) Ukrainas försvarsdepartement leder bort internettrafik. På tisdagskvällen utsattes flera ukrainska institutioner, bland annat banker och myndigheter, för så kallade överbelastningsattacker. Det medförde att flera sajter låg nere under kvällen. Ukrainas försvarsdepartements sajt drabbades av cyberattacken och man har nu lett om trafiken till sajten via servrar i USA för att kunna lösa problemen som uppstått. Departementet uppger att attacken var av en omfattning man inte sett tidigare och att hackarna lyckats hitta sårbarheter. Det är fortfarande oklart vem som ligger bakom attacken, men enligt llya Vityuk som är ansvarig för landets cybersäkerhetsdepartembent (SBU) står Kreml troligtvis bakom den. Kreml förnekar delaktighet i cyberattackerna. (svt 220216.) Ryssland: Nato bör inte acceptera Ukraina som medlem. Det ryska kravet om att Nato inte ska ta in Ukraina som medlem i alliansen står fast, meddelar landets OSSE-delegation enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Ria. Ryssland har tidigare framfört kravet i samtalen med USA och Nato. Man har också ställt krav på att Nato inte ska expandera österut. USA och Nato har vidhållit att Ukraina har rätt att bestämma om man ska ansluta till Nato eller inte. (svt 220216.) USA: Ryssland har inte alls dragit tillbaka styrkor. I USA hävdar en högt uppsatt källa inom Bidenadminstrationen att Rysslands påståenden om att landet börjat dra tillbaka militär från gränsen mot Ukraina inte stämmer. Tvärtom ska 7000 fler soldater ha flyttats till gränsen de senaste dagarna. Enligt Västs uppskattningar ska Ryssland ha runt 150 000 soldater i gränsområdena runt Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån AP. SR 220217. Ryska människorättsgruppen Memorial utreds efter nya brottsanklagelser. "Memorial vågar kritisera staten och det är det som är farligt och det är därför jag tror makten förföljer memorial", säger Alexandra Polivanova, styrelsemedlem för Internationella Memorial. Den välkända ryska människorättsorganisationen internationella Memorial, tvingades i december att upplösas efter ett beslut från landets högsta domstol. Nu kommer nästa bakslag, de misstänks av staten för att "rehabilitera nazister". Kan ge fem års fängelse. Men än så länge fortsätter aktivisterna sitt arbete i väntan på en överklagan till ryska högsta domstolen och ett klagomål hos EU-domstolen. Staten har stämplat dem som en utländsk agent. SR 220216. Kommentar: Ja, det är farligt att kritisera makten och Putin, då blir man utländsk agent. Rapport: Systematiska kränkningar i Vietnam. I Vietnam kränker myndigheterna rutinmässigt medborgarnas rättigheter, enligt en rapport från Human Rights Watch. Det handlar om övervakning, ogrundade arresteringar, begränsad rörelsefrihet och misshandel av aktivister, dissidenter och människorättsförsvarare. Bland de som övervakas finns ett stort antal landaktivister som kämpar för att få tillbaka den mark som myndigheterna har lagt beslag på, områden som vid flera tillfällen har erbjudits till utländska företag som etablerar sig i landet. Human Rights Watch uppmanar nu svenska företag och investerare att vara uppmärksamma så att man inte bidrar till förtrycket av befolkningen. SR 220217. Tichanovskaja orolig över ryska närvaron i Belarus. Den ryska militära närvaron i Belarus oroar den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja. I en intervju med Sveriges Radio säger hon att Rysslands gemensamma militära övningar med Belarus riskerar att eskalera det redan spända läget. "Återigen använder man Ukraina och Belarus för sina egna behov och utsätter oss och våra länder för och risker, det är ofattbart", säger hon. Nyligen har de baltiska länderna vänt sig till OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och krävt att Belarus ska redogöra för den militära övningen, något som är praxis, men varken Belarus eller Ryssland har gett några besked. SR 220217. Biden och Scholz kräver ryska steg mot deeskalering. USA:s president Joe Biden och den tyske förbundskanslern Olaf Scholz kräver att Moskva måste ta stora steg mot en deeskalering vid den ukrainska gränsen. Det säger Scholz i ett uttalande efter ett samtal med den amerikanske presidenten, enligt flera medier. "Risken för ett ytterligare militärt angrepp från Ryssland mot Ukraina är fortfarande hög, yttersta försiktighet krävs," säger han i uttalandet. Under samtalet berättade Scholz vad han och Rysslands president Vladimir Putin pratade om i tisdags. Både Biden och Scholz välkomnade Putins uttalanden om att de diplomatiska ansträngningarna bör fortsätta. Omni 220217. USA anklagar Ryssland för lögn om återtåg - tusentals soldater har tillkommit. Rysslands påstående om att man dragit tillbaka militära styrkor är falska, uppger amerikanska myndigheter för flera medier. I själva verket har det de senaste dagarna tillkommit 7 000 ryska soldater till gränsområdet, hävdar man. Under tisdagen uppgav den ryska regeringen att styrkor från landets västra och södra militärdistrikt börjat bege sig hemåt. Och på onsdagen sa man att tåg med militär utrustning lämnat Krimhalvön efter övningar. "Tyvärr är det en skillnad mellan vad Ryssland säger och vad Ryssland gör," säger USA:s utrikesminister Antony Blinken i en intervju med ABC News, enligt NPR. Omni 220217. Analyser: Putin skapar ett underlag för invasion. Samtidigt som Vladimir Putin utåt sett signalerar förhandlingsvilja skapar han ett underlag för en invasion av östra Ukraina, skriver CNN:s Nathan Hodge i en analys. Som exempel lyfter han att Putin under presskonferensen med den tyske förbundskanslern Olaf Scholz påstod att ett "folkmord" pågår i Donbassregionen. "Putin har flera gånger hävdat att etniska ryssars och ryskspråkigas rättigheter kränks i Ukraina, och sagt att det är Rysslands rättighet att ingripa militärt för att skydda dem." Putin ser inte Ukraina som ett eget land utan som en del av Ryssland, och anser att "antiryska" åsikter i landet är ett resultat av västerländsk inblandning, skriver Maria Popova och Oksana Sjevel i en analys i Foreign Affairs. Han kan dock inte vrida tillbaka klockan och utradera den ukrainska nationella identiteten, skriver de. "Diplomatin borde fokusera på att få Ryssland att inse att deras långsiktiga intressen främjas av att forma en relation till ett självständigt, Europaorienterat Ukraina." Omni 220217. Stoltenberg: Det är aldrig för sent att trappa ner. Ryssland kan genomföra en fullskalig attack mot Ukraina med mycket liten förvarning. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg i samband med alliansens försvarsministermöte under torsdagen, skriver TT. "Men det är aldrig för sent att trappa ner," påpekar han. Stoltenberg säger också att oavsett vad Moskva säger så syns dock ännu inga tecken på något ryskt tillbakadragande, snarare tvärt om. Natochefen säger också att Ukrainakrisen gör att Natos samarbete med EU och partnerländer som Sverige och Finland är viktigare än någonsin. Omni 220217. USA: Har bevis för nära förestående invasion. USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield säger att landet har bevis för att en rysk invasion av Ukraina kan ske i närtid. "Bevisläget på marken visar att Ryssland rör sig mot en nära förestående invasion. Det här är ett avgörande ögonblick", säger hon till reportrar enligt NBC:s Vita huset-korrespondent Peter Alexander. Enligt den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin fyller Ryssland på blodförråd, flyttar trupper närmare gränserna och flyger in fler stridsflygplan, rapporterar Reuters. Utrikesministern Antony Blinken har ändrat sina planer i sista sekund för att tala inför FN:s säkerhetsråd. Omni 220217. Uppgifter: Rysslands militära närvaro har ökat längs med ukrainska gränsen. Den ryska militära närvaron har ökat längs den ukrainska gränsen under de senaste dagarna. Det skriver Reuters med hänvisning till uttalanden från flera västländer. Detta trots att Ryssland under de senaste dagarna hävdat att flera soldater har dragit sig tillbaka från gränsområdena. Från Estland kommer uppgifter om att ryska stridsgrupper har avancerat framåt inför en trolig attack med syftet att ockupera "nyckelterräng", skriver Reuters. Enligt Storbritanniens försvarsunderrättelsechef har fler ryska bepansrade fordon, helikoptrar och fältsjukhus upptäckts. Och från en anonym källa inom Biden-administrationen kommer uppgifter om att ytterligare runt 7 000 ryska soldater blivit utplacerade längs Ukrainas gräns de senaste dagarna. "Alla indikationer tyder på att de erbjuder samtal och gör anspråk på att deeskalera, samtidigt som de mobiliserar för krig," sa källan, enligt CNN. Tidigare i veckan meddelade den amerikanske presidenten Joe Biden att antalet ryska soldater vid gränsen nu överstiger 150 000. (svt 220217). Larm om beskjutning i östra Ukraina. Rysslands statligt kontrollerade medier gör gällande att ukrainska styrkor beskjutit separatister i östra Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Ukrainska styrkor har enligt nyhetsbyrån Ria skjutit med kulsprutor och granatkastare mot ryskstödda separatister i Luhansk. Beskjutningen sägs ha riktats mot åtminstone fyra orter, vid klockan halv fyra svensk tid. Ukrainska myndigheter förnekar att deras styrkor attackerat mål i östra Ukraina, rapporterar Reuters. Enligt dem var det tvärtom rebellstyrkor som attackerade ukrainska ställningar. Skott ska ha träffat en förskola, men utan att någon skadats. Uppgifterna om attacker bekräftas av OSCE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, som bevakar läget i östra Ukraina, skriver Reuters. Enligt organisationen gör uppgifter från båda sidor gällande att beskjutning skett. Liknande händelser har inträffat många gånger under åren, men sker nu i ljuset av den ryska upptrappningen vid gränsen samt oron för krig. Nyhetsbyrån Ria är en av Rysslands stora nyhetsbyråer som står under statlig kontroll och i regel förhåller sig till den ryska regeringens syn på saker och ting. (SVT/TT 220217) Storbritannien avslutar övningar i Ukraina. De brittiska styrkor som deltagit i övningar i Ukraina har lämnat landet, uppger Storbritanniens försvarsminister, skriver Reuters. Ett mindre antal soldater kommer att hålla sig kvar i Ukraina med uppdraget att skydda landets ambassadör. "Utöver det så har all träningsaktivitet med ukrainarna avslutats och vi har varit väldigt tydliga med att inga brittiska trupper kommer att delta i någon form av konflikt i Ukraina." säger försvarsministern. Storbritannien har tidigare skickat både vapen och träningspersonal till Ukraina. (svt 220217). Ryssland kastar ut USA:s biträdande ambassadör. Ryssland utvisar USA:s biträdande ambassadör Bartle Gorman ur landet, rapporterar flera nyhetsbyråer. Uppgiften bekräftas av amerikanska myndigheter, skriver AFP. En talesperson för det amerikanska försvarsdepartementet uppger att Washington överväger sitt motdrag, skriver Reuters. Kreml har inte gett någon förklaring till beslutet.
Omni 220217. Biden: Kan bli invasion i dagarna - ryskt hot om "militärtekniska åtgärder". Joe Biden säger att hotet om en rysk invasion av Ukraina är "mycket stort", enligt Reuters. Enligt Biden har USA "alla indikationer på att de är beredda att gå in i Ukraina". Han specificerar att en attack kan ske "under de kommande dagarna", enligt AFP. Det ryska utrikesdepartementet uppger att de inte har några planer på ett anfall, enligt AFP. Samtidigt indikerar de att de "kan tvingas till militärtekniska åtgärder" om inte USA tillmötesgår deras säkerhetskrav. "Vi insisterar på att alla amerikanska trupper dras tillbaka från Centraleuropa, Östeuropa och Baltikum", skriver de i ett uttalande. Omni 220217. Zelenskyj: Vi behöver inga utländska trupper i Ukraina. President Volodymyr Zelenskyj säger att Ukraina inte har något behov av utländska trupper i landet. Han varnar för att det skulle kunna förvärra situationen vid landets östra gräns, rapporterar AFP. "Vi ber inte om det. Annars skulle hela världen destabiliseras," säger han till den Ukrainska sajten RBK enligt AFP. Omni 220217. Russland: Vil svare med militær-tekniske virkemidler. Russland sier de vil svare med «militærtekniske virkemidler» fordi USA ikke har tatt hensyn til kravene deres, skriver Reuters. Russlands president Vladimir Putin snakket først om denne typen svar i desember. Da sa han at dette blant annet kan innebære utplassering av tropper og missiler, og elektronisk krigføring. (nrk 220217). Det hvite hus advarer mot falske rapporter. Det hvite hus tror en russisk invasjon kan skje når som helst, melder Reuters. Det hvite hus advarer også mot flere falske rapporter fra statlige nyhetskanaler i Russland de neste dagene, skriver nyhetsbyrået. (nrk 220217). Stoltenberg: Vi är beredda att prata med Ryssland när som helst. Ryssland har kapacitet att invadera Ukraina med liten eller ingen förvarning, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en exklusiv intervju med SVT. Men det är fortfarande möjligt att hitta en lösning. Det som krävs är att det finns en vilja från ryskt håll, säger Jens Stoltenberg. "Nato har skickat ett brev till Ryssland med konkreta förslag på områden där vi kan samtala vapenkontroll, öppenhet och tillitskapande åtgärder. Vi är beredda att sitta ned med dem när som helst." För Ukraina betyder enbart hotet om invasion att landet blöder ekonomiskt. Investerar flyr landet och det blir svårt att låna pengar.Kan det vara så att det är detta som är kriget? Att Putin tvingar Ukraina på knä utan att avlossa ett enda vapen? "Det är viktigt att vara öppen med den militära uppbyggnad som har skett de senaste månaderna. (svt 220217). Stoltenberg: Vi förbereder oss på det värsta. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger till NRK att försvarsalliansen just nu förbereder sig på det värsta möjliga scenariot i Europa. "Tanken på ett storkrig i Europa är så brutal och fruktansvärd att vi alla måste förplikta oss att jobba mot det," säger han. Han understryker att diplomati och samtal är den enda vägen att lösa konflikten, men säger att Nato har varit tvungen att stärka sin beredskap i Europa på grund av den rådande situationen. "Vi är oroade över att Ryssland försöker iscensätta en ursäkt för en väpnad attack mot Ukraina," säger Stoltenberg. Omni 220217. USA ber Russland være tydelige på at de ikke planlegger invasjon. USA ber Russland komme med en erklæring om at de ikke har hensikter om å invadere Ukraina, sier USAs utenriksminister Anthony Blinken. Han legger til at han har bedt utenriksminster Sergej Lavrov om et møte i Europa neste uke. Blinken talte torsdag i FNs sikkerhetsråd. Der advarte han mot at russiske styrker forbereder et angrep på Ukraina i løpet av «de kommende dagene». Blinken sa også at Russland planlegger å fremprovosere et angrep på nabolandet, og at dette kan komme i form av et ekte eller falsk angrep med kjemiske våpen, melder Reuters. (nrk 220217). Ryssland anklagar Ukraina för att bryta mot eldupphör. Ryssland anklagar Ukraina för att vid flera tillfällen ha brutit mot eldupphöret i Minsk-avtalet, rapporter AFP. Samtidigt kallar Ryssland anklagelserna om att landet är redo att invadera Ukraina för "grundlösa". "Försöken att lägga skulden på Ryssland är meningslösa och saknar grund. Det är ett försök att styra skulden från Ukraina," säger Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Versjinin till FN:s säkerhetsråd. Han hävdar att Ukraina är ansvariga för "tusentals offer" i Donbass-regionen. Samtidigt hävdar Nato, Storbritannien och USA att Ryssland försöker hitta ursäkter för att invadera Ukraina. Versjinin vill inte svara på de anklagelserna. Omni 220217. Analys: Larmet har gått länge - risk att få lyssnar. USA:s utrikesminister Antony Blinken varnade i dag FN:s säkerhetsråd om att en rysk invasion är nära förestående och att Ryssland kan iscensätta en terrorattack på rysk mark som skulle ge dem anledning att gå in i Ukraina. DN:s Karin Eriksson frågar i en analys sig om det var någon som lyssnade på honom. Hon hävdar att flera höga företrädare för Bidenadministrationen i veckor talat om en rysk attack. "Om larmet går hela tiden finns risken att allt färre lyssnar", skriver Eriksson. CNN:s Stephen Collisson skriver i sin analys att USA under torsdagen har ökat sin informationskrigsföring mot Ryssland. Han skriver att Vita huset försöker slå tillbaka mot den ryska desinformationen och samtidigt hålla världen på helspänn kring situationen i Ukraina i väntan på Putins nästa drag. Krisen har visat omvärlden att Ryssland är en stormakt, enligt Collisson, som tror att Putin kommer dra ut på situationen. Omni 220217. USA:s uppmaning till Ryssland: Lova att det inte blir en invasion. USA:s utrikesminister Antony Blinken varnar återigen för att Ryssland kan komma att iscensätta en attack för att rättfärdiga en invasion av Ukraina och uppmanar nu Ryssland att lova världen att det inte blir nån invasion. "Säg det, och visa sen att ni menar allvar genom att hämta hem de militära styrkorna nära gränsen mot Ukraina", sa Blinken. Ryssarna hävdar att militär har börjat lämna området, medan USA och andra västländer påstår att det motsatta sker. SR 220217. Professor: Putin skulle ha kuggat i historia. Den ryske presidentens växande historieintresse är omvittnat, men hans sätt att se på historien kritiseras av historiker. "Putin är närmast besatt om hur illa Ryssland blivit behandlat och hur det nu är hans - Putins - uppgift att ställa allt tillrätta", säger professorn i historia, Sergej Radtjenko vid John Hopkinsuniversitetet. Enligt samma historiker handlar presidentens långa historieutläggningar om att driva en tes som rättfärdigar en viss sak och inte om historiska bedömningar. SR 220217. Tyskland: Moskva äventyrar den europeiska freden. Rysslands äventyrande av den europeiska freden påminner om något från kalla kriget. Det säger Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock inför en årlig säkerhetskonferens i München. Konferensen, som förväntas domineras av krisen i Ukraina, kommer att pågå i tre dagar. Bland deltagarna återfinns USA:s vicepresident Kamala Harris, FN:s generalsekreterare António Guterres, EU-kommissionens chef Ursula von der Leyen och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Ryssland har tackat nej till att delta. Omni 220218. Ukraina: 60 brott mot eldupphöret senaste dygnet. Ukraina har registrerat 60 fall av brott mot eldupphöret av proryska separatister det senaste dygnet, uppger landets militär enligt Reuters. En person har skadats enligt militären. Under torsdagen utbytte Ryssland och Ukraina anklagelser om att ukrainsk militär respektive proryska separatister avfyrat artillerield i gränsregionen. Osse (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, reds anm) bekräftar att eldgivning förekommit, men det är oklart vem som är ansvarig. Enligt ryska statliga Interfax har Ryssland rapporterat 29 brott mot eldupphör från Ukraina det senaste dygnet. Ryssland hävdar återigen att de dragit tillbaka militärfordon från ukrainska gränsen. Omni 220218. Ukrainas försvarsminister: Låg risk för upptrappning. Både USA och Nato har varnat för att en rysk invasion kan vara annalkande, men Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov bedömer att risken för en storskalig upptrappning är låg. Det rapporterar Reuters. Samtidigt meddelar Ryssland att man kommer att genomföra militärövningar under lördagen. Som en del av övningen kommer ballistiska robotar att avfyras, skriver Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Interfax. Omni 220218. Polen kan köpa amerikanska stridsvagnar för miljarder. Joe Bidens administration har godkänt en potentiell försäljning av försvarsmateriel till Polen för motsvarande nästan 56 miljarder kronor. Det rapporterar CNN. Bland annat rör det sig om 250 stridsvagnar, enligt AFP. "Denna föreslagna affär kommer förbättra Polens förmåga att möta nuvarande och framtida hot genom att bidra till en trovärdig styrka som är kapabel att avskräcka motståndare och delta i Natooperationer", heter det i ett uttalande från administrationen. USA:s försvarsminister Lloyd Austin, som är på genomresa i Europa för att diskutera det spända säkerhetsläget, befinner sig för närvarande i Polen. Omni 220218. USA: Ryssland har 190 000 soldater i gränsområdet. Den ryska truppnärvaron vid den ukrainska gränsen uppgår nu sannolikt till 190 000 soldater, uppger USA:s OSSE-ambassadör (Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa, reds anm) enligt Reuters. "Vi bedömer att Ryssland förmodligen samlat mellan 169 000 och 190 000 soldater i och intill Ukraina, jämfört med runt 100 000 den 30 januari, säger ambassadören Michael Carpenter vid ett OSSE-möte under säkerhetskonferensen i München. Han tillägger att det som sker är "den största militära mobiliseringen i Europa sedan andra världskriget". Omni 220218. Ryska kärnvapenövningar i helgen - "vanlig rutin". På lördagen kommer Ryssland att utföra kärnvapenövningar under president Putins överinseende, uppger det ryska försvarsdepartementet enligt Reuters. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att övningarna är en del av "vanliga övningsrutiner" och förnekar att det skulle vara tal om någon upptrappning. Den belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko säger att han kommer att överse militärövningar tillsammans med Putin under lördagen, men specificerar inte vilka, skriver Reuters.
Omni 220218. Ja till mer militärt stöd från EU till Ukraina - V röstade nej. Trots att den svenska regeringen inte vill exportera vapen till Ukraina så har alla svenska partier i EU-parlamentet - utom Vänsterpartiet - ställt sig bakom krav på att EU ska öka sitt militära bistånd till landet. De socialdemokratiska ledamöterna menar att det inte går emot regeringens linje eftersom ordet vapen inte finns med i texten. Samtidigt ville en majoritet av de svenska ledamöterna i EU-parlamentet gå ännu längre.
SR 220218. Ukrainske Oleg: Det var beskjutningar längs hela frontlinjen. USA:s utrikesminister Anthony Blinken varnade igår återigen för en möjlig nära förestående rysk attack mot Ukraina, något som genast tillbakavisades från rysk sida. Samtidigt, i Ukraina, växer oron efter gårdagens ovanligt hårda beskjutning från separatistkontrollerat område, från Stanytsia Luhanska till Mariupol. "Det var länge sedan vi såg något liknande", säger Oleg Karpenko på organisationen "Kom tillbaka levande", i Kiev.
SR 220218. Separatister: Lämna Ukraina - ta er till Ryssland. Ryskstödda separatister i östra Ukraina uppmanar invånare i utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk att evakuera sina hem och ta sig till Ryssland, rapporterar Reuters. På sociala medier uppger Denis Pusjilin, ledare för den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk, att Ryssland har gått med på att ge logi åt dem som kommer in i landet. Han uppmanar kvinnor, barn och äldre att lämna Ukraina först. Samma budskap kommer från den självutnämnda Folkrepubliken Luhansk. Miljontals civila tros bo i de separatistkontrollerade regionerna. De flesta är rysktalande och många har ryskt medborgarskap.
Omni 220218. Ryssland trappar upp ordkriget: Anklagar Ukraina för etnisk rensning. De verbala attackerna mot Kiev ökar från Moskva, som anklagar Ukraina för att systematiskt bryta mot mänskliga rättigheter för ryskspråkiga i öster. I utbrytarområdena har ledarna sagt att civila ska evakueras, men videobilder på människor på bussar visade sig vara från en annan dag. Kiev har skickat meddelanden till Donetskbor att hålla sig inne för att undvika avsiktliga provokationer från utbrytarnas ledare som sen ska skyllas på Kiev. SR 220218. Putin fruktar demokratin. I grunden handlar det om rädsla, att den anti-demokratiskt ryske ledaren Vladimir Putin och hans regim inte kan uthärda tanken på - och för dem personligen risken med - att ha en grannstat och brödrafolk som är demokratiskt. Och som kan bli ekonomiskt, socialt och välfärdsmässigt mer framgångsrikt än Ryssland. En förebild. En sådan utveckling av Ukraina, tillsammans med Frankrike Europas största land till ytan efter Ryssland och med dryga 40 miljoner invånare, skulle helt enkelt underminera det Putin-ledda ryska rättslösa politiska systemet. Världen idag 220218. Efter rykten om rysk "falsk flagg" - attack mot Ukraina - hör Ekots expert. Flera av NATO-ländernas ledare hävdar att Ryssland planerar en "falsk flagg" - attack mot Ukraina där man skapar en bild för att kunna svara. USA har gått så långt som att peka ut konkreta datum för när detta kan tänkas ske. Hör Ekots expert Trygve Ulriksen Skogseth bland annat förklara vad en "falsk flagg"-attack är, i spelaren ovan. SR 220218. Putin uppmanar Ukraina att förhandla direkt med utbrytarna i Donbass. Vladimir Putin har idag tagit emot Belarus Aleksandr Lukasjenko i Moskva och vid mötet uppmanat Ukraina att förhandla med utbrytarna i Donbass. Den ryska militära mobiliseringen vid Ukraina är fortfarande ett stort hot, enligt flera västländer, men det avfärdas från Moskva. Även Moskvabor tvivlar på om de ryska trupperna verkligen lämnat Ukrainaområdet och undrar vad presidenten har för plan egentligen. SR 220218. Ryssland trappar upp ordkriget: Anklagar Ukraina för etnisk rensning. De verbala attackerna mot Kiev ökar från Moskva, som anklagar Ukraina för att systematiskt bryta mot mänskliga rättigheter för ryskspråkiga i öster. I utbrytarområdena har ledarna sagt att civila ska evakueras, men videobilder på människor på bussar visade sig vara från en annan dag.Kiev har skickat meddelanden till Donetskbor att hålla sig inne för att undvika avsiktliga provokationer från utbrytarnas ledare som sen ska skyllas på Kiev. SR 220218. Biden: Putin har bestämt sig för att invadera Ukraina. USA:s president Biden säger nu att han är övertygad om att Rysslands president Putin har bestämt sig för att invadera Ukraina de kommande dagarna, eller nästa vecka. "Vi har anledning att tro att Putin har bestämt sig", sa Biden i ett tal på fredagskvällen. Men Biden säger samtidigt att det finns en chans till en diplomatisk lösning på krisen fram tills det att en invasion faktiskt sker.
SR 220219. USA och Storbritannien: Ryssland bakom cyberattack. Den ryska säkerhetstjänsten GRU låg bakom den cyberattack som tidigare i veckan riktades mot två ukrainska banker och försvarsdepartementet, hävdar Storbritannien och USA. "Regeringen tillskriver i dag ddos-attacken mot den ukrainska banksektorn den 15 och 16 februari GRU", uppger det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande enligt AFP. "Vi har teknisk information som kopplas till GRU, då känd GRU-infrastruktur sågs överföra stora mängder kommunikation till Ukrainabaserade ip-adresser och domäner," säger Anne Neuberger, biträdande nationell cybersäkerhetsrådgivare i USA, enligt CNN.
Omni 220218. Putin ger grönt ljus åt övning med ballistiska robotar. Den ryske presidenten Vladimir Putin har gett klartecken åt en strategisk kärnvapenövning som involverar uppskjutningar av ballistiska robotar, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA. När nyhetsbyrån frågar Kremls talesperson Dimitrij Peskov om övningarna har inletts svarar han kort och gott "Ja". Uppskjutningarna sker under uppsikt av president Vladimir Putin, som dessutom har bjudit in sin allierade belarusiska motsvarighet Aleksandr Lukasjenko att närvara. Omni 220219. Ukraina trotsar råd från USA - deltar i konferens. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar att han tänker flyga till München för att delta i den årliga säkerhetskonferensen som planerat. USA har rekommenderat Zelenskyj att stanna hemma eftersom man bedömer att en rysk invasion kan vara nära förestående. Bidenadministrationen har varnat för att Ryssland kan utnyttja situationen och falskt hävda att presidenten har flytt landet. Den ukrainska regeringen skriver dock i ett uttalande att situationen är "under full kontroll". Samtidigt bekräftar Kreml att det kommer äga rum ett telefonmöte mellan den ryske ledaren Vladimir Putin och Frankrikes president Emmanuel Macron på söndagen, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån TASS. Omni 220219. Stoltenberg: Vill Kreml ha mindre Nato får de mer Nato. Rysslands agerande upptar världsledarna under den årliga säkerhetskonferensen i München. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att konflikten med Ukraina skulle kunna "omforma hela världsordningen" och framhåller att EU är beredda att vidta åtgärder som får svåra konsekvenser för den ryska ekonomin, rapporterar Reuters. "Det kan kosta Ryssland en välmående framtid," säger hon. Om Rysslands avsikt med hotet mot Ukraina är att driva bort Nato så kommer det att få motsatt effekt, varnar samtidigt Natochefen Jens Stoltenberg. "Om Kremls mål är att ha mindre Nato vid sina gränser kommer de bara att få mer Nato," säger han under mötet enligt AFP. Omni 220219. Nato stänger kontor i Kiev - "säkerheten för anställda har hög prioritet". Försvarsalliansen Nato stänger tillfälligt sitt kontor i Ukrainas huvudstad Kiev, rapporterar norska VG. Personalen har istället flyttats till staden Lviv i västra Ukraina och till Bryssel, det skriver en talesperson för Nato i ett mejl till tidningen. I mejlet står det att Nato vidtar nödvändiga försiktighetsåtgärder och att säkerheten för de anställda har hög prioritet, enligt VG. SR 220219. Xi visar lojalitet - men inte troligt med militärt stöd. Kina fortsätter att uttala sympatier för Ryssland. På den årliga säkerhetskonferensen i München säger landets utrikesminister Wang Yi att Rysslands ”befogade farhågor” kring säkerhetspolitiska frågor behöver respekteras. "Ukraina borde var en bro mellan öst och väst, inte en frontlinje," säger Wang Yi enligt AFP. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa i förmiddags att Kina för första gången gör gemensam sak med Moskva för att förhindra att nya medlemmar tas upp i Nato, såsom Ukraina men också Sverige och Finland. Det rapporterar SR Ekot. Under OS i Peking visade Kinas president Xi Jinping upp en enad front med Vladimir Putin. Det är däremot mycket osannolikt att Kina skulle ge sig in militärt i Ukrainakonflikten, skriver Reuters. "Kina förväntar sig inte att Ryssland hjälper militärt i händelse av krig om Taiwan, och Ryssland väntar sig inte att Kina ger militär hjälp i Ukraina, inte heller behöver man sådan hjälp," säger den Singaporebaserade forskaren Li Mingjiang. Omni 220219. Ukraina: Legosoldater har anlänt för provokationer. Ukrainas militär uppger att legosoldater har anlänt till separatistkontrollerade områden i östra Ukraina, skriver Reuters. Enligt militären är avsikten att utföra provokationer i samarbete med ryska underrättelsetjänster. Ukraina har tidigare anklagat Ryssland för att planera provokationer för att på så vis motivera ett angrepp. Ett flertal uppgifter om beskjutning och explosioner har rapporterats under fredagen och lördagen, något som tyder på att operationer under falsk flagg är igång, skriver Politico. De senaste dagarna har båda sidorna utbytt anklagelser om eldgivning nära gränsen. På lördag eftermiddag kom nya uppgifter från Ryssland om att ett bostadshus träffats i Rostovregionen. Ukraina har förnekat påståenden om aggressioner och Sky News skriver att många experter tror att Ryssland håller på att trappa upp sin desinformationskampanj. Omni 220219. Ryssland genomför test av kärnvapenbärande missiler. Ryssland genomför tester av sina senaste kryssningsrobotar, robotar som kan bära kärnvapen. Under tiden pågår intensiva diplomatiska försök för att undvika ett utvidgat krig i Ukraina. Men beskjutningen fortsätter och senast är det Tyskland som ber sina medborgare att omgående lämna Ukraina för en attack kan komma när som helst.
SR 220219. Linde varnar för falsk flagg-operation vid evakueringar. Evakueringarna från utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina till Ryssland oroar. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) kort efter att hon deltagit vid ett panelsamtal med sin ukrainska motsvarighet Dmytro Kuleba vid säkerhetskonferensen i München, skriver TT. Linde menar att evakueringarna oroar eftersom det från ryskt håll skulle kunna genomföras en operation under falsk flagg. "Det vill säga att någonting händer någon av bussarna och att man då tar det som en förevändning för att göra något militärt." Utrikesministern vill inte spekulera i om ett avslutat vinter-OS leder till en ökad krigsrisk, men säger att den allmänna bedömningen är att läget är ”väldigt spänt”, och att någonting kan hända i princip "när som helst". Linde: Nu är det upp till Ryssland vilken väg man väljer. Omni 220219. Applåder under Zelenskys tal: "Sluta stryk Ryssland medhårs". De europeiska politikerkollegorna ställde sig upp och applåderade när Ukrainas president Volodymyr Zelensky intog podiet på den internationella säkerhetskonferensen i tyska München idag. Presidenten tackade för stödet men betonade att västvärlden bör sluta stryka Ryssland medhårs och är skyldigt Ukraina svar om landets utsikter att gå med i NATO. " Finns det medlemmar som inte vill ha med Ukraina så säg det rakt ut," sa presidenten. SR 220219. USA hotar med sanktioner "utan motstycke" vid en invasion. Väst kommer att införa ekonomiska sanktioner "utan motstycke" mot Ryssland om president Putin ger order om attack. Det sa USA:s vicepresident Kamala Harris vid Münchenkonferensen på lördagen, rapporterar Financial Times. "Införandet av dessa övergripande och samordnade åtgärder kommer att orsaka stor skada för dem som kommer att hållas ansvariga," sa hon. Harris hävdade också i likhet med andra världsledare att Moskva fabricerar förevändningar för att attackera Ukraina och sprider "desinformation, lögner och propaganda". Omni 220219. Tyskland fruktar rysk hämnd med strypt gasförsörjning. Tyskland befarar att Ryssland hämnas mot nya västerländska sanktioner genom att strypa tillgången till naturgas, skriver Financial Times. Inte ens under kalla kriget uppstod någonsin en situation där politiska spänningar skadade samarbetet kring energiförsörjningen, säger den tyske finansministern Christian Lindner till tidningen. "Men saker och ting kan bli annorlunda nu," tillägger han. Omni 220219. 1 500 brott mot vapenvilan - ukrainsk minister och reportrar nära granatattack. Fler än 1 500 överträdelser av vapenvilan skedde i östra Ukraina under fredagsdygnet. Det uppger observatörer från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Siffran är den högsta för en dag hittills i år, skriver AFP. 591 attacker ska ha skett i Donetsk och 975 i Luhansk, två regioner som delvis kontrolleras av Rysslandsstödda separatister. De kraftigaste striderna pågår i nordvästra Luhansk, omkring 20 kilometer från den regeringskontrollerade staden Severodonetsk. Ukrainas inrikesminister Denys Monastyrskyj hamnade mitt i oroligheterna när han under lördagen besökte ett område vid den östra frontlinjen. Tillsammans med en grupp journalister fick han söka skydd, då en granatattack inträffade alldeles i närheten. Flera medier har publicerat filmklipp från händelsen, däribland AFP och Radio Free Europe. Enligt Ukraina har två soldater dödats under lördagen. På lördagskvällen meddelade också Nato att man flyttar personal från Kiev till Lviv, i västra Ukraina, och till Bryssel.
Omni 220219. SVT:s korrespondent: Invasion närmast oundviklig. Putin har målat in sig i ett hörn och måste därför agera, vilket gör en invasion av Ukraina “närmast oundviklig”, menar SVT:s korrespondent Bert Sundström som är i Kiev. Även i Moskva befaras en militär upptrappning. "Det blir allt mer uppenbart att man förbereder Rysslands invånare på krig," säger SVT:s reporter Elin Jönsson som befinner sig i Rysslands huvudstad. Risken för att det blir krig är mycket stor, enligt SVT:s korrespondent Bert Sundström. "Det är verkligen en känsla här i Ukraina att man måste stärka försvaret och vara beredda. Alla tror att något kommer att hända," säger han kvällens Rapport. Korrespondenten påpekar dock att man inte vet om Rysslands president Vladimir Putin och Kreml har fattat något beslut om en invasion. Men bland annat truppsamlingarna kring Ukrainas gränser gör att Putin måste visa sin hemmapublik att han agerar, menar Bert Sundström. "En liten invasion någonstans är närmast oundviklig," säger Bert Sundström. "Ryssland kommer att hitta på någonting." Ett ryskt militärt angrepp mot Ukraina kan ske inom några dagar, enligt Sundström. "Ryssland försöker desperat att hitta någon sorts anledning till att angripa Ukraina i - som det kommer att heta - självförsvar. Men hela tanken är befängd. Det är bara Ryssland som attackerar, hotar och rustar upp. Det finns inget hot mot Ryssland från Ukraina eller Nato, men Ryssland kommer att hitta på någonting som ger ett skäl att börja ett militärt angrepp mot Ukraina - kanske på tisdag, skulle jag gissa. Zelensky uppmanar Putin att mötas. Återigen föreslår Ukrainas president Volodymyr Zelensky ett diplomatiskt möte med Ryssland. Under säkerhetskonferensen i München på lördagen uppmanade han Vladimir Putin att träffa honom för att söka en lösning på krisen, rapporterar nyhetsbyrån AP. "Jag vet inte vad Rysslands president vill, så jag föreslår ett möte", sa Zelensky och tillade att Ryssland kunde välja platsen för samtalen. "Ukraina kommer att fortsätta att endast följa den diplomatiska vägen för en fredlig uppgörelse." Det kom inget omedelbart svar från Kreml, och har sedan dess varit fortsatt locket på. På konferensen, där fler än 100 ministrar och 30 stats- och regeringschefer deltar men inga representanter från Ryssland, sa Volodymyr Zelensky enligt The Guardian att han anser att sanktioner mot Ryssland bör offentliggöras före och inte efter en eventuell invasion av Ukraina. "Det behövs åtgärder. Det här handlar inte om krig i Ukraina, det handlar om krig i Europa." (svt 220220.) Johnson: Kan bli det största kriget i Europa sedan 1945. Underrättelseuppgifter tyder på att Ryssland planerar för något som skulle kunna bli det största kriget i Europa sedan andra världskriget, säger Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en intervju med BBC. Enligt Johnson handlar det inte bara om en attack mot östra Ukraina, utan även från Belarus med planer på att omringa huvudstaden Kiev. Han säger att det i nuläget inte finns någonting som tyder på att en attack från Ryssland inte skulle vara nära förestående. "Människor måste förstå den stora kostnaden i människoliv, som det kan kan medföra." Omni 220220. Ryska hotet får Biden att sammankalla säkerhetsrådet. President Joe Biden har sammankallat USA:s nationella säkerhetsråd under söndagen med anledning av det ryska hotet mot Ukraina. Det meddelar Vita huset, enligt flera medier. I fredags skärpte USA det allvarliga tonläget ytterligare. Det var första gången som Biden sa sig vara "övertygad" om att Vladimir Putin har fattat ett beslut om att invadera Ukraina och att underrättelseinformation ligger till grund för det antagandet. Diplomatiska ansträngningar för att avvärja en attack pågår på flera håll. Enligt AFP kommer Frankrikes president Emmanuel Macron att ringa Putin under söndagen. Omni 220220. Kommentar: FN:s säkerhetsråd borde också inkallas. Enligt stadgan har säkerhetsrådet bland annat till uppgift att utreda hot och brott mot freden, upprätthålla freden i världen, ge rekommendationer hur oroligheter bäst dämpas m.m. Expert: Kärnvapenövningar signalerar "det är allvar". De ryska kärnvapenövningarna i helgen kan ses som en kraftig signal om att "det här är på allvar". Det säger Rysslandsexperten Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till SR:s "Godmorgon, världen!" Hon pekar på att övningarna normal sett hålls senare under året. På frågan om huruvida det finns någon ljusglimt i det upptrappade säkerhetsläget kring Ukraina, svarar Persson att det fortfarande pågår samtal vilket är bra. "Men frågan är om det räcker med tanke på styrkeansamlingen." DN skriver att många läsare hör av sig och undrar varför inte FN agerar i den pågående krisen. Folkrättsexperten Ove Brings svar på det är att vetorätten gör att Ryssland skulle stoppa alla eventuella resolutioner. Enligt Bring kan man möjligen tänka sig att EU beslutar om fredsbevarande närvaro i Ukraina, men det är enligt honom "tämligen orealistiskt". "Många EU-stater vill inte ha soldater i Ukraina nära ryska styrkor. Det är för farligt helt enkelt." Omni 220220. Statsvetare: Vanliga ryssar drabbas hårt vid sanktioner. Om Ryssland invaderar Ukraina kan EU och USA införa kraftfulla sanktioner mot framför allt den ryska finans- och energisektorn. Moskvabon Olga Krupenina säger till SVT Nyheter att hon är orolig för att vanligt folk kan hamna i kläm. Hon är less på att de statliga tv-kanalerna uppmanar befolkningen att ta sanktionerna med ro. "En liter mjölk som ena dagen kostade 50 rubel, kostade nästa dag 60 rubel," säger hon. SVT har även talat med ryska statsvetaren Dmitrij Oresjkin som säger att den ryska ekonomin redan är i dåligt skick och att vanligt folk är de som i första hand kommer att drabbas hårt vid ett konkret beslut om sanktioner. Det behöver inte bli katastrofala följder, men "svåra tider" väntar, menar Oresjkin. "På tv säger de inte ett ljud om prisökningar." Omni 220220. Rysk-belarusiska övningar förlängs bortom deadline: "Luktar krutrök i Europa". Rysslands och Belarus gemensamma militärövningar, som hålls i Belarus, skulle ha avslutats i dag. I stället meddelar Belarus försvarsdepartement att övningarna ska fortsätta. Orsaken som anges är ökad militär aktivitet i gränsområden och en "eskalering" i östra Ukraina. Övningarna inleddes 10 februari och Nato har uppskattat att Ryssland har 30 000 soldater i Belarus. För fyra dagar sedan sa Belarus att "inte en enda" rysk soldat kommer att stanna kvar när övningarna avslutas. I en intervju med den statliga nyhetsbyrån Belta, som refereras av Financial Times, skyller Belarus försvarsminister Viktor Khrenin det spända läget på Natos stöd för Ukraina. "Det finns en slutsats, och det är att det luktar krutrök i Europa." Även om många bedömare har varit skeptiska till att Ryssland verkligen skulle lämna Belarus så är beskedet ett bakslag för de diplomatiska ansträngningarna, skriver AFP. Moskva tros ha placerat uppåt 190 000 soldater runt Ukrainas gränser. Uttalandet redogör inte för hur de ryska styrkorna i Belarus berörs. Zelenskyj har sagt att Ukraina inte kommer svara på provokationer. Fortsatt upptrappning trots ryskt löfte om tillbakadragande. Europeiska ledare försöker få Putin att avstå från en attack. Invånare i Belarus om ryska soldaterna: "Dricker mycket och säljer sitt bränsle". Omni 220220. Vittnesuppgifter om nya explosioner i Donetsk. Flertalet explosioner har hörts under söndagen i centrala delar av den separatistkontrollerade staden Donetsk, uppger ett vittne för Reuters. En högtalare i området ska ha bett medborgarna att vara vaksamma. Ursprunget till explosionerna är oklart. Oroligheterna och våldet har under de senaste dagarna ökat i östra Ukraina. Över 1 500 till 2 000 överträdelser mot vapenvilan har rapporterats bara under en enskild dag. Från ukrainskt håll kommer också uppgifter om att två soldater dödats i stridigheter med rysstödda separatister. (svt 220220.) Kommentar: Vem skulle stå bakom sådana explosioner? Ryssarna själva för att få befolkningen att fly när de inte vill göra det frivilligt? NY Times: Putins hot har försvagat Kiev ekonomiskt. Hotet om rysk invasion har försvagat Ukrainas ekonomi, rapporterar New York Times. Timofiy Mylovanov, chef för Kievs School of Economics och tidigare minister säger att hans institution bedömer att den pågående krisen kostat Ukraina "flera miljarder dollar". Ett krig eller en långvarig kris skulle bara förvärra läget, säger han. "Du får antingen en invasion eller så lider din ekonomi." Flera internationella flygbolag har slutat flyga till Ukraina. Ryska flottans övningar i Svarta havet har exponerat svagheter i Ukrainas viktigaste hamnar och den kommersiella frakten till landet. I näringslivet pågår en kampanj för att få entreprenörer och företagsledare att inte lämna landet. Även bostadsmarknaden befinner sig i ett limbo. "När man talar om lägenheter på mellanprisnivå och uppåt så är de flesta affärerna satta på paus eftersom vi helt enkelt inte är säkra på vad som händer i morgon," säger fastighetsmäklaren Pavlo Kaliuk till NYT. Utöver detta har Ukraina utsatts för massiva cyberattacker: "De vill att bankpersonalen börjar fly". Omni 220220. SAS pausar alla flygningar över Ukrainas luftrum. Flygbolaget SAS slutar tillfälligt att flyga över Ukrainas luftrum på grund av det försämrade säkerhetsläget. "Vi har en veckoflygning till Kiev från Oslo på tisdagar som vi nu pausar med anledning av säkerhetsläget," säger Freja Annamatz, presschef vid SAS Sverige, till TT. Beslutet gäller fram till den 27 februari. Inga avgångar från Sverige påverkas. Flygningar från Köpenhamn till bland annat Shanghai och Peking kommer att få förändrade rutter. Omni 220220. Ödesmättade 105 minuter - Macron och Putin i samtal. Frankrikes president Emmanuel Macron har talat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin i dag. Samtalet var 105 minuter långt. Paris har kallat det för "ett sista försök" att avvärja en stor konflikt i Ukraina. Efter samtalet med Putin ska Macron ha ringt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Zelenskyj har föreslagit ett möte med Putin, men det har mötts av tystnad från Kreml. Samtidigt fortsätter Ryssland att förneka att man kommer inleda en storoffensiv mot Ukraina. I en intervju med ryska tv-kanalen Rossija-1 avfärdar talespersonen Dmitrij Peskov farhågorna och påstår att Ryssland aldrig har angripit någon. "Och ett land som upplevt så många krig är också den sista nationen i Europa som vill uttala ordet "krig"," sa Peskov. Omni 220220. "Försöker med diplomati tills stridsvagnarna rullar." USA:s utrikesminister Antony Blinken säger i en intervju med CNN att Rysslands plan för en invasion av Ukraina fortgår. Enligt Blinken är president Joe Biden beredd att prata med Rysslands president Vladimir Putin "när som helst, hur som helst", om det kan förhindra krig. "Vi tror att Putin har fattat beslutet men fram tills dess att stridsvagnarna faktiskt rullar och flygplanen kommer, så ska vi använda varje minut för att se om diplomati kan hindra Putin från att fortsätta på den här vägen." Att Belarus och Ryssland meddelat att de gemensamma militärövningarna fortsätter i Belarus, trots att de skulle ha avslutats i dag, är något som oroar Blinken. Han menar att det är ännu ett tecken på att Ryssland förbereder sig på invasion. Omni 220220. Putin och Macron har talat om intensifierad diplomati - möte med OSSE i morgon. Rysslands president Vladimir Putin och Frankrikes president Emmanuel Macron har under söndagen haft ett telefonsamtal om Ukrainakrisen. Båda parterna har efter samtalet släppt uttalanden. Enligt Frankrikes uttalande har Putin gått med på att arbeta för ett eldupphör i östra Ukraina. Macron och Putin uppges ha enats om möten mellan Ukraina, Ryssland och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) under morgondagen. Kreml skriver i sitt uttalande att "presidenterna tror att det är viktigt att intensifiera försöken att hitta en lösning med hjälp av diplomati". Samtidigt uttrycker Ryssland på nytt att Nato behöver ge svar på de säkerhetsgarantier som Moskva krävde från väst i december. Enligt uppgifter i ryska medier ska också utrikesministern Sergej Lavrov tala i telefon med Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian på måndagen. Putin anklagar Kiev för eskalering men säger att diplomatin bör intensifieras. Ryssland fortsätter att hävda att ingen invasion planeras. Omni 220220. Oppositionen: Ryssland hot mot Belarus självständighet. Ryska styrkor i Belarus är ett hot mot landets självständighet. Det säger den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som sedan sommaren 2020 lever i exil i Litauen. Uttalandet görs efter att Belarus och Ryssland under söndagen meddelat att den pågående gemensamma militärövningen i Belarus förlängs, trots att den skulle ha avslutats i helgen. Efter att Emmanuel Macron och Vladimir Putin talat i telefon uppgav Frankrike att den ryske presidenten upprepat att ryska soldater ska lämna Belarus när övningen är över. Belarusiska oppositionen: "Ett brott mot vår konstitution och internationell rätt". Övningarna har skapat oro i väst. Omni 220220. Professorn: Information har blivit viktigare än vapen. Stridsvagnarna vid den ukrainska gränsen kan inte både stå kvar samtidigt som de flyttats tillbaka. När två sidor säger tvärt emot varandra kan det vara svårt att kontrollera vem som har rätt och att hänga med i nyhetsbevakningen. En noga uträknad militär strategi, menar professorn och journalistikforskaren Gunnar Nygren. "Man brukar säga att krigets första offer är sanningen. Information har blivit mycket viktigare än militära medel, det ser vi väldigt tydligt från bägge sidor i dag." (svt 220220.) Macrons stab: Putin och Macron överens om fredlig lösning. Under söndagen fortsatte de diplomatiska försöken att nå en lösning på Ukrainakrisen. Frankrikes president Manuel Macron och Rysslands president Vladimir Putin har under dagen talat med varandra i telefon. Ledarna uppges, enligt nyhetsbyrån AFP, vara överens om att försöka hitta en fredlig lösning på krisen, enligt den franske presidenten Macrons stab. I dag meddelade även Belarus att den gemensamma övningen med Ryssland i Belarus kommer att fortsätta och att ryska styrkor kommer vara kvar i landet. I Lviv, i västra Ukraina, dit många diplomater nu flyttar ser man med oro på utvecklingen. "De utländska diplomaterna verkar ha panik som flyttar hit, antingen så vet de något som inte vi vet eller så flyttar de hit, bara för att," säger Mykola i Lviv, så långt från Ryssland man kan komma i Ukraina, bara några mil från gränsen till Polen och EU. "Vi hoppas ju fortfarande, men är också beredda på att försvara oss," säger Mykola. Liksom Mykola pratar nästan alla här ukrainska och är stolta över sin ukrainska identitet, men det som händer på gränsen till Ryssland, oroligheterna, kriget, känns ändå nära, säger Mykolas vän Ekaterina. Hela hennes familj bor i Dnipro, i östra delen av landet. "Vi är alla väldigt oroliga för vad som kommer hända," säger hon. Flera ambassader, bland andra USA:s och Storbritanniens, har valt att flytta sina kontor från Kiev till Lviv, även Nato har tagit hit en del av sin personal och Sverige har kallat hem flera diplomater från Kiev. Det samtidigt som belarusiska försvarsministern i dag meddelade att militärövningen i landet, som skulle avslutas i dag kommer fortsätta. Nato uppskattar att 30 000 ryska soldater deltar i övningen i Belarus, inte långt från huvudstaden Kiev. Samtidigt befinner sig runt 150 000 ryska soldater nära gränsen i östra Ukraina. Varken Ekaterina eller Mykola tänker lämna landet. "Vi har rengjort våra vapen och är redo att strida." SR 220220. Europeiska rådet: Finns en gräns för EU:s fredsinviter. "EU inte kan fortsätta att i all oändlighet rikta fredstrevare i riktning Ryssland", säger Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Under den pågående säkerhetskonferensen i München frågade sig Charles Michel om Kreml är intresserat av dialog. Det ryska agerandet har lett till att EU-ländernas och dess allierade står mer enade än på flera år, sa rådsordföranden. SR 220220.
Expert: Inget pekar på en positiv utveckling. De diplomatiska ansträngningarna för att undvika en rysk invasion i Ukraina fortskred under söndagen. Men något budskap som dämpade krigsoron kom aldrig. "Det finns egentligen ingenting som pekar på en positiv utveckling," säger Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare vid Försvarshögskolan. Den ryske presidenten Vladimir Putins mål är att säkra ett inflytande över Ukraina, ändra den europeiska säkerhetsordningen genom att spänna de militära musklerna och att visa sig mäktig för hemmaopinionen. USA varnar för rysk attack mot flera ukrainska städer. USA har under söndagskvällen varnat sina allierade för att Ryssland skulle kunna attackera flera ukrainska städer, utöver huvudstaden Kiev vid en invasion. Det uppger flera källor till Bloomberg. Bland städerna som pekas ut finns Odessa, Kherson och Kharkiv. En attack från flera håll skulle enligt uppgifterna stänga in Ukraina. Vid en sådan attack befaras de civila dödsfallen att bli väldigt många. Enligt CBS News källor har USA mottagit underrättelseinformation om att ryska befälhavare fått order om att fortsätta planera en invasion av Ukraina. Enligt uppgifterna skulle en rysk invasion backas upp av luftstöd och cyberattacker. Enligt uppgifterna håller de ryska befälhavarna på att ta fram specifika planer för en invasion. Enligt uppgifterna skulle en rysk invasion backas upp av luftstöd och cyberattacker. Enligt uppgifterna håller de ryska befälhavarna på att ta fram specifika planer för en invasion. Omni 220220. USA varnar för attacker i Moskva och Sankt Petersburg. USA:s ambassad i Moskva har under söndagskvällen utfärdat en varning till alla amerikaner som befinner sig i Ryssland och uppmanar dem att ha en evakueringsplan redo, rapporterar Reuters. "Det har kommit hot om attacker mot gallerior, tåg- och tunnelbanestationer och andra publika platser i större städer som Moskva och Sankt Petersburg", uppger ambassaden. Hotet tillsammans med situationen vid den ukrainska gränsen gör att amerikanerna uppmanas att se över sina säkerhetsplaner. De meddelar också att de inte kan förlita sig på USA:s regering vid en eventuell evakuering. Omni 220220. Satellitbilder visar att rysk militär rör sig nära gränsen. Risken för ett utvidgat krig i Ukraina är fortfarande stor. Nya amerikanska satellitbilder visar ny närvaro av rysk trupp nära Ukrainas gränser. USA varnar också sina medborgare i Ryssland att vara redo att lämna landet. "Något kommer att hända, det här är "första svalan", Putin kommer inte ge sig för han når sitt mål," säger Mykola, brandman i byn Vrybovka i ukrainska kontrollerat område till den ukrainska radiokanalen Donbass reali. Byn ligger nära fronten och har de senaste dagarna utsatts för hård beskjutning i de rekordmånga brotten mot vapenvilan. Korrespondenten från Donbass reali talar också med soldater från ett pansarförband. Stridsvagnsbrigadens chef Sergei tror inte på någon invasion av Ryssland. "Jag tror inte att Ryssland kommer att attackera, för det är olämpligt för dem. Attacker ger en finanskris. Det kommer att vara många offer. Detta har sagts i åtta år. Vi tror inte längre att de kommer att göra någonting, mer än att det skapar panik nu," säger han. Men nya amerikanska satellitbilder visar oroande förflyttningar av rysk militär nära Ukrainas gräns. Det och att utbrytarområdena bussat ut flera tusen kvinnor och barn, samtidigt som män inte släpps ut för de ska mobilisera är allt tecken på en upptrappning eller en del av det pågående hybridkriget. Nya diplomatiska försök ska göras idag, men samtidigt har USA manat sina medborgare i Ryssland att bereda sig på en evakuering för att det finns risk för attacker mot offentliga platser i Moskva och Sankt Petersburg. Ryska UD:s talesperson reagerar ilsket på den amerikanska varningen och undrar varför USA inte varnat Moskva om sådana attacker. SR 220221. Ukrainas armé: Separatister i "falsk flagg"-attacker. Den ukrainska armén anklagar ryskstödda separatister i östra Ukraina för tung eldgivning mot staden Luhansk under söndagskvällen, från och mot områden som separatisterna själva kontrollerar. Det rapporterar CNN. Eldgivningen uppges ha inletts vid 20-tiden svensk tid och enligt Ukrainas armé rör det sig om ett försök från separatisterna att kunna anklaga Ukraina för att trappa upp det redan spända säkerhetsläget. Samtidigt uppger en källa för CBS News att ryska befälhavare fått order om att ta fram specifika planer för hur en invasion av Ukraina skulle gå till rent militärt - men att ordern fortfarande kan ändras av Vladimir Putin. Omni 220221. Biden går med på toppmöte - om ingen invasion sker. Joe Biden går med på ett toppmöte med Vladimir Putin - förutsatt att Ryssland inte invaderar Ukraina. Det uppgav Vita huset natten mot måndag, svensk tid, enligt amerikanska medier. USA är redo att söka diplomatiska lösningar "fram till det ögonblick en invasion inleds", skriver Vita husets presstalesperson Jen Psaki i ett utskick. "Utrikesministrarna Blinken och Lavrov ska mötas i Europa nästa vecka, förutsatt att Ryssland inte går vidare med militära handlingar. President Biden har principiellt accepterat ett möte med president Putin efteråt, återigen, om en invasion inte skett." Mötet sker på initiativ av Frankrikes president Emmanuel Macron, som pratade med Putin två gånger under söndagen.
Omni 220221. Lukasjenkos makthunger har gjort honom till Putins främsta jasägare. En gång höll han Ryssland på avstånd. Nu är han en foglig Putin-satrap. Under 28 år har Aleksandr Lukasjenko lyckats behålla greppet om makten i Belarus genom att skickligt spela västvärlden och Ryssland mot varandra. Men det spelet är nu över. Omni 220221. V kräver svar om kinesiska intressen i svenska bolag. Vänsterpartiet kräver att regeringen redogör för det svenska säkerhetsarbetet kring Kinas involvering i svenska bolag, och kallar nu till en utfrågning i utrikesutskottet. Det rapporterar GP. Bakgrunden är bland annat tidningens egen granskning om hur Volvo-delägaren Geely samäger ett 80-tal bolag med den kinesiska staten. Kinas intressen i svenska företag innebär en risk för övervakning och kontroll av människor, säger Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson. "Vi ska inte låta kineserna få för mycket insyn. I längden hoppas jag på ett ökat statligt åtagande och att vi inte är naiva i vår syn gentemot Kina," säger han. Svenneling: Finns risker både för enskilda och på strukturell nivå. Omni 220221. Ryssland: 60 000 personer har flytt Ukraina. 60 000 flyktingar har tagit sig in i Ryssland från östra Ukraina sedan i fredags, uppger Rysslands krisministerium på måndagen. Propagandakriget kring händelseutvecklingen i östra Ukraina fortsätter att intensifieras. I fredags meddelade ledarna för de ryskledda så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk att man inleder massevakueringar av civila till Ryssland. Evakueringarna har motiveras med att en invasion från Ukraina är nära förestående. SVT:s reporter Elin Jönsson befinner sig i ett av evakueringslägren på den ryska sidan där man hittills tagit emot 139 personer. Där finns främst äldre, kvinnor och barn som korsat gränsen till Ryssland med tåg och buss. "De berättar att de själv inte sett så mycket strider utan mest uppmanats att lämna sina hem och byar och åka därifrån på grund av krigshotet, säger hon. "De vill inte tro på ett större krig utan hoppas att det här kommer lugna ner sig." Ukrainska myndigheter har konsekvent förnekat att deras styrkor attackerar civila mål i östra Ukraina och menar att det tvärtom är rebellstyrkor som angriper ukrainska posteringar. Man har varnat för att de ryskstödda separatisterna iscensätter incidenter med syfte att ge Moskva en anledning att invadera. I söndags uppgav Ukrainas militär att separatister i Luhansk beskjutit sin egna huvudstad med tungt artilleri i syfte att beskylla Ukraina. Ukraina uppger att fler än 100 bostäder har förstörts i beskjutningar från separatiststyrkor. Separatistsidan hävdar i sin tur att ukrainska styrkor ligger bakom angreppen. svt 220221. svt 220221. USA: Ryssland har sammanställt en ukrainsk dödslista. USA kommer med nya underrättelseuppgifter om att Ryssland fortsätter förberedelserna för en fullskalig invasion, enligt bland annat Pentagon. Samtidigt är det oklart om det kommer att bli ett möte mellan Vladimir Putin och Joe Biden, vilket Frankrikes president Emmanuel Macron tidigare aviserat efter att ha pratat med bägge ledarna. "Ukrainarna har ingen tilltro till Putin", säger utrikeskorrespondent Lubna el-Shanti som befinner sig i Lviv.
SR 220221. Källor: Ryska befälhavare har fått order om anfall. Ryssland och Belarus fortsätter sina gemensamma militärövningar. svt 220221. Ukraina förnekar påstående om projektil: "Fake news". Den ryska säkerhetstjänsten FSB anklagar Ukraina för att ha förstört en gränsstation i Rostov i västra Ryssland. Men Ukraina förnekar påståendet med emfas. "Fake news", hävdar landet. "Vi kan inte hindra dem att producera de här falska nyheterna, men vi betonar alltid att vi inte skjuter mot civil infrastruktur, eller in i något territorium i Rostov-regionen," säger den ukrainska militärens talesperson Pavlo Kovaltjuk.Enligt uttalandet från ryska FSB ska en projektil från Ukraina ha förstört gränsstationen, som ligger 150 meter in på den ryska sidan. I uttalandet uppger man att inga personer skadades. På söndagen hävdade den ukrainska armén i stället att ryskstödda separatister i östra Ukraina skjuter mot områden som de själva kontrollerar. Anledningen är att man sedan ska kunna peka ut Ukraina för att trappa upp det spända säkerhetsläget, enligt armén.
Omni 220221. Expert: Ryssland letar efter orsak till krig. Påståendet om ukrainska sabotörer på rysk mark ska tas med en stor nypa salt eftersom Ryssland letar efter en förevändning till att inleda en offensiv, uppger den säkerhetspolitiske experten Jan Hallenberg. "Ryssarna behöver den här ursäkten." Ryssland påstår att fem ukrainska "sabotörer" har dödats i eldstrider vid orten Mitjakinskaja på den ryska sidan om gränsen, och att ukrainsk militär har beskjutit en rysk gränsstation i samma område. Ukraina tillbakavisar anklagelserna som "falska nyheter". Regeringarna i Washington och Kiev har återkommande varnat för att Ryssland ska iscensätta liknande attacker. Tv-sänt möte visar bisarrt skådespel. Under måndagen träffade den ryske presidenten Vladimir Putin sitt nationella säkerhetsråd, där han sa att man behöver överväga att erkänna separatistområden i Ukraina. Mötet tv-sändes, vilket visar på ett "bisarrt skådespel, som kan avgöra vår kontinents säkerhet". Det säger TV4:s Johan Fredriksson. "De låtsas som att det vore ett möte på riktigt. Han vill ge sken av att han sitter där och lyssnar på vad de här ministrarna har att komma med." Omni 220221. Ukrainas svar på Putins möte: Vill att FN:s säkerhetsråd samlas. Nu har Ukrainas ledare reagerat på Rysslands eventuella erkännande av Donetsk och Luhansk i östra Ukraina, som Putin diskuterat med det ryska säkerhetsrådet under dagen. Landets utrikesminister, Dmytro Kuleba, har meddelat att han omedelbart vill att FN:s säkerhetsråd samlas för att diskutera Ukrainas säkerhet. "Man är inte jätteförvånade över att det händer just nu", säger korrespondent Lubna El-Shanti på plats i Lviv i västra Ukraina. SR 220221. Persson Löfgren: Ukraina utmålas som en misslyckad stat i rysk tv. "Allt är Ukrainas fel och deras regering utmålas som en junta i den ryska statliga televisionen", säger Maria Persson Löfgren, utrikeskorrespondent i Ryssland. Man talar om att Ukraina utför en etnisk rensning mot ryskspråkiga i de så kallade utbrytarområdena och att all beskjutning kommer från ukrainskt håll, istället för att de skulle komma från utbrytarområdena. "Idag visar man samma bilder från de självutropade folkrepublikerna i rysk tv som man visade när striderna var som värst under 2014 - och påstår att de är från nu". SR 220221. Nära ett avgörande för utbrytarrepubliker i Ukraina. Hör Karlis Neretnieks, fd rektor Försvarshögskolan, och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, och Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. SR 220221. Kommentar: Intressant analys över situationen. Putin överväger ryskt erkännande av regioner i östra Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har under eftermiddagen haft ett tv-sänt möte i det ryska säkerhetsrådet. Mötet fokuserade på ett eventuellt ryskt erkännande av de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. "Att man gör det just nu är för att visa någon slags handlingskraft i läget som råder, och visa det ryska folket att man går in och försvarar ryska medborgare och står upp mot väst", säger Rysslandskorrespondent Johanna Melén. SR 220221. Vad skulle ett erkännande av utbrytarrepublikerna i Ukraina betyda? Nu under kvällen ska Rysslands president Vladimir Putin ge besked om huruvida Ryssland kommer att erkänna utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga. Det sa Putin under ett möte som hölls i ryska säkerhetsrådet tidigare idag. Hör Karlis Neretnieks, generalmajor, fd rektor Försvarshögskolan, och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Hör också Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. 700 000 har fått ryska pass. 1,5 miljoner ukainare har redan lämnat Donetsk och Luhansk och flytt till Ukraina. SR 220221. Kreml: Ryssland kommer erkänna utbrytarregioner. Ryssland kommer att erkänna utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater. Det uppger Kreml enligt AFP. Putin kommer att skriva under ordern "inom kort", enligt uttalandet. Beskedet kommer i samband med att Putin ska hålla tal till nationen. Han uppges ha meddelat Tysklands Olaf Schulz och Frankrikes Emmanuel Macron beslutet under ett telefonsamtal. Svenska utrikesministern Ann Linde sa till TT tidigare under måndagen att ett erkännande av Donetsk och Luhansk vore ett "brott mot folkrätten". EU har sagt att sanktioner kommer införas om Ryssland annekterar regionerna. Utrikeschefen Josep Borrell har sagt att vid ett erkännande lägger han sanktionerna på bordet för ministrarna att besluta om dem, skriver Reuters. Omni 220221. Ryssland erkänner utbrytarområden i Ukraina. Vladimir Putin erkänner utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i Ukraina som självständiga. Han gjorde det efter att ha hållit ett tv-tal i nästan en timme. "Människorna som bor i östra Ukraina vill behålla sin ryska identitet och tala ryska," sa den ryska presidenten i talet. Tidigare under måndagen bad ledarna för de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina i ett samordnat uttalande Putin att erkänna de två områdenas självständighet. Detta gjorde också den ryska presidenten efter att ha hållit ett långt tal. Han skrev under dokument om just detta. Putins tv-tal till nationen inleddes med långa historiska utläggningar om Ukraina och landets relation till Ryssland och forna Sovjetunionen. "Ukraina är en del av vår egen historia, sa den ryska presidenten och kallade östra Ukraina för "gammal rysk mark"." Han beskrev hur Ukraina historiskt varit en del av Ryssland och hur landet de senaste åren närmat sig USA, NATO och väst. Han påstod också att NATO nu kontrollerar den ukrainska militären och att hotet mot Ryssland ökat. "Vapen från väst har strömmat in i Ukraina," sa Putin. Han varnade också för att Ukraina kan komma att utveckla kärnvapen, med "rysk teknologi". Enligt Kreml har Vladimir Putin informerat sina franska och tyska motparter Emmanuel Macron och Olaf Scholz om beslutet att erkänna utbrytarområdena. De uttryckte "besvikelse", enligt Kreml. EU:s utrikeschef Josep Borrell sa under måndagskvällen att han vid ett erkännande kommer att föreslå sanktioner. Aftonbladet 220221. SVT:s korrespondent: Ryskt erkännande dödar fredsförhandlingar. Ryssland erkänner i den närmaste framtiden rebellområdena Luhansk och Donetsk i Ukraina som självständiga. Då dödsförklarar man alla fredsförhandlingar som pågått sedan 2015, säger SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström. Ryssland erkänner nu rebellområdena Luhansk och Donetsk i Ukraina som självständiga. Beskedet kom från president Putin i ett tv-sänt tal. Han sade också att östra Ukraina är "historisk rysk mark". Bert Sundström, på plats i Kiev, menar att ett ryskt erkännande kan innebära två saker - bland annat att fredsförhandlingarna går i stöpen. Men det kan också innebära att det inte blir ett fullskaligt krig. "Om Ryssland erkänner de här som självständiga är det svårt att se varför Ryssland ska gå in med armén för att ockupera vidare delar av Ukraina." svt 220221. Scholz: Ett ensidigt brott mot Minskavtalet. Ett ryskt erkännande av Donetsk och Luhansk som självständiga stater innebär ett "ensidigt brott" mot Minskavtalet från 2015, säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz enligt Reuters. Scholz fördömer kvällens besked från Kreml, enligt ett uttalande från hans stab, och uppmanar Putin att dra tillbaka sina trupper från Ukrainas gräns och trappa ner det spända läget. Förbundskanslern kommer att samråda med Ukrainas och Frankrikes presidenter om beskedet, enligt uttalandet. Omni 220221. Rysslandsexpert: Putin stärker grepp om Ukraina. Putin stärker greppet om östra Ukraina genom att erkänna Donetsk och Luhansk som självständiga stater. Det säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT. "Ryssland kan, om man vill, upprätta bilaterala avtal med Donetsk och Luhansk. Man har till exempel möjlighet att upprätta en rysk militärbas i områdena," säger hon. Men Vandil Pallin tillägger att det inte behöver betyda att områdena annekteras av Ryssland. Omni 220221. Putin till angrepp mot Ukraina i timslångt tal. Putin har skrivit under dokumenten som erkänner utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk självständiga. Han signerade papprena i direktsänd tv, efter att han hållit ett tv-sänt tal där han gick till angrepp mot Ukraina. Putin påstod bland annat att Ukraina inte har "någon historia av att vara självständig stat". Presidenten gick dessutom hårt åt Nato, som han menar har ignorerat Rysslands säkerhetskrav. Omni 220221. Ryska "fredsbevarande styrkor" beordras till Donetsk och Luhansk. Rysslands president Putin har beordrat rysk militär att genomföra en så kallad fredsbevarande insats i Donetsk och Luhansk i Ukraina. Det framgår av ett dekret som publicerades sent på måndagskvällen, svensk tid. Enligt dokumentet handlar det om en fredsbevarande operation. De två regionerna i östra Ukraina erkändes tidigare på måndagen av Ryssland som självständiga stater. SR 220221. von der Leyen: EU inför sanktioner mot Ryssland. EU inför sanktioner mot Ryssland efter erkännandet av utbrytarrepubliker i östra Ukraina. Det uppger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel i ett uttalande. von der Leyen säger att det ryska beslutet strider mot folkrätten och Minskavtalet. Den svenska utrikesminister Ann Linde (S) fördömer Putins beslut. "Ett klart brott mot internationell lag och Minskavtalet", skriver Linde på Twitter. Omni 220221. Experten: Ryssland bryter mot folkrätten. Ryssland bryter mot folkrätten när dom erkänner regionerna Luhansk och Donetsk som självständiga stater, det menar folkrättsprofessorn Mark Klamberg. Det har pågått stridigheter i områdena i flera år nu och Ryssland anser att regionerna inte ska ses som delar av ett annat land och att man därmed inte bryter mot folkrätten. Men det argumentet håller inte enligt Klamberg och truppförflyttningarna ska därför ses som en aggression och invasion. De aktuella områdena är en del av Ukraina och flyttat dit egna trupper. Det finns inget stöd i de faktiska omständigheterna för att folken i dessa regioner har varit förtryckta av Ukraina, vilket har varit ett argument för att utropa självständighet. Det är krig, krig är en fortsättning med militära medel och det är det som man gjort genom invasionen. SR 220222. Sverige fördömer Rysslands agerande - EU fattar beslut om sanktioner. Rysslands beslut att erkänna utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina väcker starka reaktioner. Sverige fördömer Rysslands agerande, det säger statsminister Magdalena Andersson. Hon utlovar kostsamma sanktioner från EU mot Ryssland. I eftermiddag ska EU:s utrikesministrar hålla ett extrainsatt möte i Paris för att besluta om nya sanktioner mot Ryssland.
SR 220222. FN:s generalsekreterare: En kränkning av Ukrainas suveränitet och territorium. FN:s generalsekreterare António Guterres anser att det ryska agerandet kränker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och oförenligt med FN:s stadgar, säger han i ett uttalande återgivet av talespersonen Stéphane Dujarric. "Generalsekreteraren är mycket bekymrad över det ryska beslutet vad gäller Donetsk och Luhansk. Han efterlyser en fredlig lösning i enlighet med Minskavtalet," säger Dujarric. Omni 220222. USA: "Rysslands drag är förutsägbart och skamligt". USA:s utrikesminister Antony Blinken riktar hård kritik mot Vladimir Putins agerande under gårdagskvällen. På Twitter fördömer Blinken Rysslands utropande av separatistområdena Donetsk och Luhansk som självständiga. Blinken kallar Rysslands agerande "förutsägbart" och "skamligt". Han skriver vidare att USA står vid Ukrainas sida och att han förnyat det löftet i ett telefonsamtal med sin dito i Ukraina, Dmytro Kuleba, under natten. Omni 220222. Johanna Melén, Rysslandskorrespondent: Om lugnet i Kiev och maratonmöten i Kreml. Det blev inget anfall natten den 16 februari. Istället blev det, igår, ett direktsänt maratonmöte i det ryska säkerhetsrådet, under ledning av ordförande, president Vladimir Putin. De skulle diskutera frågan om att erkänna de ukrainska så kallade folkrepublikerna Donetsks och Luhansks vädjan om att få bli erkända som självständiga. "Jag kom hit med ett vitt papper", sa Putin. För att inför mitt eget beslut höra er åsikt. Fast när Sergej Narysjkin, chefen för utlandsunderrättelsetjänsten, tog till orda blev det ändå fel. "Tala ur skägget karl", sa Putin, ska de erkännas eller inte? Ja, stammade Narysjkin, "jag anser att DNR och LNR bör uppgå i Ryska federationen." Är du dum i huvudet, sa inte Putin, men hans tonläge antydde att det var vad han tänkte. "Vi talar om att erkänna deras självständighet." Den arme Narysjkin upprepade lydigt. Några timmar senare framträdde Vladimir Putin i rysk tv igen och höll ett timslångt tal där betraktaren efter en stund nästan började tro att den ryske presidenten skulle meddela att han tänkte inta hela Ukraina för att rädda människorna där från den bedrägliga, fientliga plats på jorden som landet, enligt Putin, förvandlats till. Istället kunde man nästan andas ut när det bara slutade med att Rysslands president beslutade erkänna utbrytarregionerna i östra Ukraina som självständiga stater. Var det här allt? Är det över nu? Frågar sig världen och svaret är att ingen vet. Hans ilska och aggression mot Ukraina kom fram på ett väldigt obehagligt sätt i det här talaet där han pratade extremt nedlåtande om Ukraina som en misslyckad stad med misslyckade ledare, nazister som styr där och helt under kontroll av USA. Hans världsbild kom verkligen fram på ett sätt som kanske blev en ögonöppnare för många även om den varit känd tidigare men inte på det här sättet. SR 220222. SR 220222. Lavrov: "Vi är fortfarande redo att förhandla". Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov säger sig fortfarande vara villig att förhandla med sin amerikanske motpart Antony Blinken, rapporterar AFP. "Även i de svåraste ögonblicken säger vi: vi är redo för förhandlingar," säger utrikesministerns talesperson Maria Zakharova i ett uttalande på Youtube. Zakharova tillägger att "vi föredrar alltid diplomati".
Omni 220222. Kommentar: Vad finns att förhandla om? Ryssland har tagit lagen i egna händer. "Putin har försatt världen i ett nytt, farligt läge." Flera svenska toppolitiker fördömer Vladimir Putins erkännande av utbrytarregionerna i östra Ukraina. Läs mer hos Omni 220222. Erdogan: Ryska erkännandet är "oacceptabelt". Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anser att det ryska beslutet att erkänna Donetsk och Luhansk är "oacceptabelt", rapporterar AFP. "Vi uppmanar parterna att agera med sunt förnuft och i enlighet med internationell lag," säger Erdogan, som befinner sig på besök i Senegal. Turkiet har goda relationer med både Ryssland och Ukraina, och Erdogan har tidigare försökt bjuda in ländernas ledare till toppmöte i landet för att lätta på spänningarna. Omni 220222. USA fördömer Rysslands "fredsbevarande styrkor". USA:s FN-ambassadör fördömer nu Rysslands beslut på måndagskvällen att skicka vad man kallar för fredsbevarande styrkor till två utbrytarregioner i östra Ukraina. FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield kallar det för nonsens och menar att Rysslands erkännande av dom båda regionerna som självständiga stater är ett uppenbart försök från Rysslands sida att gå in längre i Ukraina. FN:s säkerhetsråd extrainkallades i all hast efter det ryska erkännandet på måndagen. SR 220222. Kommentar: Tidigare har Putin sagt att det här är en intern ukrainsk konflikt, nu har plötsligt Ukraina ingenting mer med utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Putin ser inte på Ukraina som ett riktigt land. FN-ambassadör: "Putin testar det internationella systemet". USA och dess allierade riktade skarp kritik mot Rysslands erkännande av de två utbrytarregionerna i östra Ukraina under ett extrainsatt möte i FN:s säkerhetsråd. Från USA:s sida svarade man på beskedet från Ryssland genom att snabbt införa begränsade ekonomiska sanktioner mot bland annat handel och investeringar i utbrytarregionerna. Under tisdagen ska USA ge besked om ytterligare sanktioner. SR 220222. Ukraina: Två soldater dödade och tolv skadade av separatister. Den ukrainska armén uppger att två av dess soldater dödats och tolv skadats av separatisternas eldgivning i östra Ukraina det senaste dygnet, rapporterar Reuters. Enligt ett inlägg på arméns Facebook-sida ska separatisterna ha avfyrat artillerield vid 84 tillfällen mot 40 bosättningar i gränsregionen. Det skulle innebära det blodigaste dygnet hittills i regionen i år om siffran stämmer. Ukraina anklagar Ryssland för att provocera fram våldet. Omni 220222. Ukrainas president Zelenskyj: "Vi tänker inte ge bort någonting". I ett tv-sänt, tal sent i natt, manade den ukrainske presidenten Zelenskyj till lugn men sa samtidigt att Rysslands agerande är en kränkning mot landets integritet. "Vi är inte rädda för någon, vi står inte i skuld till någon och vi tänker inte ge bort någonting", sa han. I Lviv, i västra Ukraina, långt från den ryska gränsen, säger Marianna Gladysh, forskare i internationella relationer, att Rysslands agerande visar på att Putin inte längre vill ha en diplomatisk lösning.
SR 220222. Andersson fördömer ryska agerandet: "Hotar freden i Ukraina och hela regionen". Rysslands agerande hotar fred och säkerhet i Ukraina och hela regionen – och ansvaret ligger helt på den ryska politiska ledningen. Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff om det säkerhetspolitiska läget, och kallar aggressionerna mot Ukraina för ett tydligt brott mot folkrätten. "Sverige fördömer kraftfullt Rysslands agerande. Efter åtta år av konflikt är de humanitära behoven redan stora på grund av Rysslands agerande, och de hotar att bli ännu större nu," säger statsministern. Regeringen bedömer att det ryska erkännandet av områdena Donetsk och Luhansk i Ukraina som självständiga ytterligare försämrar säkerhetsläget i Sverige. Magdalena Andersson beskriver läget som allvarligt. "Självklart finns risk för olika former av destabiliserande verksamhet," säger hon. Omni 220222. Estlands president: Måste ge Ukraina konkret stöd. Från de baltiska länderna kommer det nu kraftiga reaktioner på Rysslands besked att erkänna utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk. I dag besöker Estlands president Alar Karis Kiev och på en pressträff med sin kollega Volodymyr Zelenskij, sa Karis att han vill se ett stort sanktionspaket riktat mot Ryssland. "Det minsta vi kan göra är att ge mer konkret stöd till Ukraina, det som Estland redan gjort och gör", sa han på pressträffen. SR 220222. "Sanktioner avskräcker inte Putin." Under förmiddagen har Rysslands underhus, duman, ratificerat beslutet om att erkänna utbrytarregionerna Donetskt och Luhansk i östra Ukraina. Beslutet har väckt starka reaktioner och prat om eventuella sanktioner mot Ryssland. "Jag tror inte att sanktioner i sig avskräcker Putin, det är något man räknar med och anpassar sin ekonomi efter". SR 220222. EU föreslår sanktioner mot ryska banker. EU har presenterat ett första förslag på sanktioner mot Ryssland, vilket EU:s utrikesministrar skata ställning till på ett extrainsatt möte som börjar kl 16.00. Det handlar bland annat om åtgärder mot ryska banker som finansierar den ryska militären, ett förbud mot handel med utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk samt sanktioner mot ett stort antal individer, bland dem politiker och militära befälhavare. Det meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel i ett gemensamt uttalande i dag. SR 220222. Boris Johnson: Vi inför snart en "första störtflod" av sanktioner. Storbritannien kommer snart att lansera en "första störtflod" av sanktioner mot Ryssland, säger premiärminister Boris Johnson enligt Sky News. Enligt Johnson har nu Vladimir Putin siktet inställt på en "fullskalig invasion" av Ukraina. Sanktionerna kommer inte bara gälla Donetsk och Luhansk, utan också rikta in sig på Ryssland och ryska ekonomiska intressen "så hårt vi bara kan", säger premiärministern. "Tvivla inte på att om ryska företag hindras från att ta in kapital på brittiska marknader, om vi blottlägger fasaden av ryskt ägandeskap av företag och fastigheter, så kommer det att börja göra ont." Johnson: Övertydligt att han kränkt Ukrainas suveränitet. Omni 220222. Ukraina: Vi kommer få utstå smärta, rädsla och förtvivlan. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba uppmanar landets allierade i väst att införa "tuffa sanktioner" mot Ryssland efter Vladimir Putins erkännande av Luhansk och Donetsk, rapporterar AFP. "Ryssland försöker provocera Ukraina. I stället visar vi klokhet och uthållighet för att förhindra en väpnad konflikt," säger han. Landets försvarsminister Oleksii Reznikov anklagar samtidigt Kreml för att försöka "återuppliva Sovjetunionen". I ett uttalande till den ukrainska armén på försvarsdepartementets hemsida säger han: "Det kommer bli svårigheter. Det kommer bli förluster. Vi kommer få utstå smärta, rädsla och förtvivlan. Reznikov lovar samtidigt "självklart seger". Omni 220222. Tyskland markerar mot Ryssland - stoppar Nordstream 2. Den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 stoppas tills vidare, meddelar Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Bakgrunden är utvecklingen i Ukraina-konflikten. Gasledningen är cirka 250 mil lång och är delvis lagd i den svensk-ekonomiska zonen i Östersjön. Bakom projektet står i första hand det ryska statskontrollerade energiföretaget Gazprom, men flera europeiska bolag har gjort investeringar.
SR 220222. Putins tal till nationen obehagligt och oroväckande. Värre och värre dag för dag. Om det någonsin har funnits ett realistiskt hopp om en fredlig lösning på den så kallade konflikten mellan Ryssland och Ukraina släcktes det av Vladimir Putins tal till den ryska nationen på måndagskvällen. Hans formuleringar visade med all önskvärd tydlighet att det inte handlar om det ordet "konflikt" signalerar, en kamp mellan någorlunda jämbördiga motståndare, utan om ett pågående och eskalerande övergrepp från rysk sida på en grannstat med betydligt mindre resurser. Likheterna med Nazitysklands attack mot Polen i september 1939 är både slående och obehagliga. Men de är inte hundraprocentiga. Den gången blev följden ett förödande världskrig eftersom västmakterna fått nog av den eftergiftspolitik som inte visat sig leda till Chamberlains utlovade "peace in our time". Nu är sannolikheten stor att Ukraina kommer att uppleva sig sviket av sina vänner i väst. Nato har tydligt signalerat att det inte blir fråga om att svara med vapenmakt mot Ryssland. Det som återstår utöver tydliga markeringar är kännbara och samordnade ekonomiska sanktioner som får det att svida i skinnet på de ryska makthavarna. De måste sättas i verket omedelbart så att Putin inte får för sig att Rysslands erkännande av de två utbrytarregionerna är acceptabelt. Hans formuleringar i talet om att Ukraina aldrig på riktigt varit en egen nation pekar på att de så kallade fredsbevarande styrkorna som sänts till Luhansk och Donetsk bara är början. Det är bra att Tyskland beslutat att lägga gasledningen Nordstream 2 på is, liksom de åtgärder som Storbritannien vidtagit. Räkna med att det kommer mer i närtid när EU:s ledare har överlagt och satt ner foten. Dagen 220222. Ryssland: Även områden som kontrolleras av Ukraina omfattas av erkännandet. Det ryska erkännandet av regionerna Luhansk och Donetsk som självständiga omfattar även de delar som ukrainska styrkor kontrollerar, enligt ett uttalande från Ryssland. Det rapporterar AP. Uttalandet kommer dagen efter att Ryssland meddelat att man erkänner regionerna som självständiga - däremot har Ryssland inte förrän nu definierat vilka gränser som avses. Nyhetsbyrån skriver att beskedet stärker västs farhågor om att en fullskalig invasion av Ukraina är nära förestående. Under kriget i östra Ukraina som har pågått sedan 2014 har ukrainska styrkor återtagit kontroll över stora delar av båda regionerna. Financial Times Moskvabyråchef Max Seddon skriver på Twitter att ryska erkännanden av separatisternas territoriella anspråk innebär en ökad krigsrisk. Kreml: Erkänner rebellregionernas självständighet med de gränser som existerade 2014. Putin har beordrat trupper till östra Ukraina efter erkännandet.
Omni 220222. USA: Rysslands agerande i Ukraina är en invasion. Vita huset använder nu ordet "invasion" för att beskriva Rysslands agerande mot Ukraina. Det banar väg för hårda sanktioner mot Moskva, skriver AP. "Vi tror att det här är början på en invasion, Rysslands senaste invasion," säger Vita husets säkerhetsrådgivare Jon Finer i en intervju med CNN. Enligt AP fanns inledningsvis en tvekan att använda ordet. Politiska ledare från väst har undvikit att använda ordet invasion om det senaste dygnets händelseutveckling. President Joe Biden kommer att hålla en pressträff klockan 20 svensk tid. Under måndagskvällen meddelade ryske presidenten Vladimir Putin att han beslutat att erkänna de separatistkontrollerade områdena Luhansk och Donetsk som självständiga. Kort därpå uppgav vittnen att ryska trupper gick in i regionerna. Omni 220222. EU skickar cyberexperter för att stötta Ukraina. EU står redo att aktivera den Litauenutvecklade gruppen Cyber Rapid Response Team för att hjälpa Ukraina vid händelse av dataintrång. Det skriver den litauiska biträdande försvarsministern Margiris Abukevicius på Twitter. Totalt skickar sex EU-länder experter på cybersäkerhet till Ukraina, skriver Reuters. Förra veckan utsattes flera ukrainska banker och flera myndighetssajter för en attack, som Storbritannien och USA hävdar att ryska militära hackare låg bakom. Detta förnekas av Kreml. Omni 220222. Putin får skicka trupper till utlandet - Nato: Farligaste läget på en generation. Nato blixtinkallade under tisdagen till möte med anledning av krisen i Ukraina, rapporterar AFP. Ett ukrainskt sändebud har deltagit i mötet. På en pressträff säger Nato-chefen Jens Stoltenberg att militäralliansen fördömer Rysslands agerande. "Det är den farligaste situationen på en generation," säger han. Kort före pressträffen rapporterade AFP att Putin har begärt tillstånd av parlamentets överhus att skicka trupper utomlands. Hans förfrågan uppges ha godkänts. Stoltenberg tillägger att varje indikation tyder på att Ryssland fortsätter att planera en fullskalig invasion av Ukraina. Under måndagskvällen meddelade den ryske presidenten Vladimir Putin att han erkänner separatistregionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som självständiga. Omni 220222. Hultqvist: Viktig markering med övningarna i Östersjön. Det brittiskledda försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF), där Sverige ingår, kommer att genomföra militärövningar i norra Europa. Det skriver Reuters. Bland annat ska en övning hållas i Östersjön för att "demonstrera JEF-nationernas rörelsefrihet". Till SVT säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) att övningen ska ske inom kort och att det handlar om "friheten att navigera" i området. "Det är en väldigt viktig markering men vi har också planerat fler övningar framöver." Förutom Sverige ingår även Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen och Nederländerna i samarbetet. Omni 220222. EU enat om sanktioner mot Ryssland: "Det kommer göra mycket ont". EU är överens om ett sanktionspaket mot Ryssland efter att landet erkänt Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga. "Det här kommer att göra ont i Ryssland och det kommer att göra mycket ont," säger EU:s utrikeschef Josep Borrell på en presskonferens efter ett extrainsatt utrikesministermöte i Paris på tisdagseftermiddagen. Borrell säger också att Putins agerande är "en tydlig upptrappning av Rysslands aggressivitet mot Ukraina". Sanktionerna ska bland annat riktas mot ryska politiker som stöttat beslutet att erkänna regionerna i östra Ukraina. I grova drag presenterades sanktionsplanerna redan på förhand i ett uttalande från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel. Omni 220222. Biden meddelar sanktioner: "Tror Putin är beredd att gå längre -hoppas jag har fel". Joe Biden kommer att införa sanktioner mot Ryssland efter erkännandet av separatiststyrda regioner i östra Ukraina. Bland annat kommer sanktionerna att skära av Ryssland från finansiering från väst, samt slå hårt mot den ryska "eliten", säger han. "På grund av deras ageranden jobbar vi med Tyskland för att stoppa Nord Stream 2," säger han. Biden säger också att USA kommer assistera Ukraina militärt. "Jag tror att Ryssland och Putin är beredda att gå ännu längre, men hoppas att jag har fel," säger han. Biden kallar Putins tal "vrickat", men säger att det fortfarande finns chans att undvika "värsta möjliga scenario". "Vi är öppna för diplomati, om det är seriöst," avslutar Biden. Omni 220222. FOI-forskare: "Stoppade gasledningen värst för Ryssland." Sanktionerna mot Ryssland som EU och USA nu inför kommer inte att ha en avgörande betydelse för president Putins fortsatta planer i ukrainakrisen, det tror Jan Hallenberg som är forskningsledare på Utrikespolitiska institutet. "Det som påverkar Putin mest är nog att Tyskland stoppat gasledningen Nord Stream 2", säger Hallenberg till Ekot. En möjlig ytterligare sanktion mot Ryssland som USA kan sätta in är att begränsa landets möjligheter att köpa halvledare, menar Hallenberg. SR 220222. Analyser: Putins lilla cirkel oroas inte över ekonomin. Västvärldens ledare svarar med sanktioner, men de kommer inte att påverka den ryske presidenten Vladimir Putin. Det skriver Matt Peterson i Barron’s. Som bevis på detta lyfter han att väst riktat skarpa sanktioner sedan kriget i östra Ukraina startade 2014 - trots detta har Putin fortsatt. Enligt Peterson har den ryske ledarens innersta cirkel blivit allt mindre och består nu av tre-fyra män med bakgrund inom underrättelsetjänsten. "De oroar sig inte för de ekonomiska konsekvenserna", skriver han och lyfter att det mest effektiva skulle kunna vara att blockera ryska energiexporten. Även Sky News Ian King är inne på samma linje. Boris Johnsons beslut att straffa fem mindre ryska banker och tre rika affärsmän, som USA dessutom redan riktat sanktioner mot, kommer göra minimal skillnad för den ryska ekonomin och Putin. Enligt King hade det varit betydligt mer effektivt att rikta sanktioner mot stora Sberbank, som hanterar stor del av de ryska lönerna och pensioner.Michael Winiarski: Ännu tydligare att Putins mål är att svälja Ukraina. I sitt tal till nationen betonade Putin att existensen av Ukraina är ett historiskt misstag som måste rättas till. Malin Ekman: Putins retorik jämförs med Hitlers. Sarah Rainsford: Putins mörka tal skriver om Ukrainas historia. Omni 220222. Expert: Överraskning borta - men Putin har initiativet. Rysslands militära förutsättningar har förändrats i och med att man erkänner att man befinner sig i regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina, från att tidigare ha nekat även om "alla visste att det var så". Det säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Aktuellt. Därmed blir det enklare för Ryssland att använda till exempel flyg- och marinstridskrafter än vad man haft hittills. Norberg beskriver det som att Ryssland har större frihet att agera och säger att det är viktigt att inte glömma att Ryssland har trupper i Belarus och längs med den ryskukrainska gränsen. "Ryssland har nu möjlighet att agera geografiskt från flera olika håll i Ukraina. Man har förlorat överraskningsmomentet, men har initiativet." Omni 220222. Bert Sundström: Illavarslande signaler om att Ryssland ska ta större delar av Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin ser inte Ukraina som ett land överhuvudtaget och försöker att skriva om historien. Samtidigt kommer illavarslande signaler om att rysk militär är beredd att invadera ännu större delar av Ukraina. Att Rysslands president nu har erkänt de så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk som självständiga stater betyder egentligen bara att Ryssland fortsätter att bestämma över de här två små områdena på samma sätt som tidigare. Fast nu kan Ryssland hävda att ledarna där formellt kan be om militärt bistånd för att skydda sig från ett påhittat hot från Ukraina. En stor del av invånarna har nu fått ryskt medborgarskap och Ryssland anser sig ha rätt att agera militärt för att hjälpa dem. Ledaren för "Folkrepubliken Donetsk", Denis Pusjilin, hävdar att det ryska erkännandet också omfattar hela de ukrainska länen Donetsk och Luhansk. De områdena är långt större än "folkrepublikerna" och står under den ukrainska demokratiska regeringens kontroll. Det är en minst sagt udda tanke. Men kanske är det en illavarslande signal om att rysk militär är beredd att invadera ännu större delar av Ukraina. President Putins tal under måndagen visar att han inte ser Ukraina som ett land överhuvudtaget. Inte Belarus heller. Putin försöker helt enkelt skriva om historien. Och det kan nog fungera för i alla fall en del av den ryska befolkningen. De flesta av oss andra vet att det han påstår inte är korrekt. Grunden för Putins försök att skriva om historien verkar vara att få Ryssland att framstå som en sorts civilisationens vagga. Lite av samma tanke finns om de andra territorier som Ryssland ockuperar, eller i alla fall i praktiken kontrollerar. Ryssland avslöjar själv sin lögn. Rysslands militära förutsättningar har förändrats i och med att man erkänner att man befinner sig i regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina, från att tidigare ha nekat även om "alla visste att det var så". Det säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Aktuellt. Omni 220222. Sverige följer EU-linje - har kallat upp ambassadören. Svenska utrikesdepartementet har kallat upp Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev, skriver utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter. Detta för att fördöma det ryska erkännandet av regionerna i östra Ukraina. Linde skriver att det sker "i nära samordning" med andra EU-länder som under tisdagen kallar upp sina ryska ambassadörer. Under eftermiddagen meddelade EU att man inför sanktioner mot bland annat ryska politiker som stöttar Vladimir Putins erkännande. Även USA och Joe Biden har meddelat sanktioner som man menar slår hårt mot Ryssland. Omni 220222. Ministrar nekar Lavrov möten: "Ingen mening - Ryssland avvisar diplomati". Amerikanska utrikesministern Antony Blinken ställer in ett möte med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov, rapporterar AFP. Blinken säger att det inte finns någon mening att träffa Lavrov just nu efter att "en invasion har inletts". "Ryssland har klart och tydligt avvisat diplomati," säger den amerikanske utrikesministern. Enligt NYT vill Blinken dock att USA ska fortsätta med de diplomatiska samtalen. Tidigare under tisdagen meddelade även Jean-Yves Le Drian, Frankrikes utrikesminister, att han kommer att ställa in ett möte med Lavrov. "Det blir ett nej," sa Le Drian som svar på frågan om det sedan tidigare planerade mötet på fredag kommer att hållas. Detta trots att EU:s utrikeschef Josep Borrell sagt att de diplomatiska samtalen ska fortsätta efter att Putin erkänt regioner i östra Ukraina som självständiga.
Omni 220222. Analyser: Putin fick vargen att se ut som hunsad hund. Det möte med Rysslands säkerhetsråd som Vladimir Putin höll före det att han erkände regionerna i östra Ukraina har hamnat i omvärldens blickfång. Särskilt en sekvens, där spionagechefen Sergej Narysjkin ställs framför Putin, har blivit föremål för analys. DN:s Erik Ohlsson beskriver sekvensen där en stammande Narysjkin svarar på Putins frågar som en "grym teater" och skriver att Putin inte tycks ha några problem med att ses som "en lynnig diktator som håller sina närmaste män på halster". Narysjkin är en erkänd hårding, skriver Ohlsson, och "framför hundratals miljoner tv-tittare förvandlas vargen Narysjkin till en hunsad hund". Max Seddon i Financial Times beskriver ett "skådespel" där presidentens närmaste allierade såg "skräckslagna ut". Han konstaterar att Narysjkin "ödmjukt" tvingades rätta sig efter Putin, som vid två tillfällen bad spionagechefen tala klarspråk om Ryssland bör erkänna regionerna. The Guardians Shaun Walker lyfter frågetecken kring om mötet verkligen var direktsänt som Kreml ville få det att framstå som, eftersom det inte skedde något större åsiktsutbyte - även om Putin försökte få det att framstå så. Erik Ohlsson: Putins möte visar han inte har något emot att framstå som en lynnig diktator. Shaun Walker: Putins absurda och arga skådespel innebär vändpunkt. Max Seddon: Putin fick de svar han ville ha. Omni 220223. Efterlyser tuffa sanktioner mot Ryssland omedelbart. Slå hårt mot Rysslands ekonomi - och gör det direkt. Det var budskapet från Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba när han talade under en presskonferens tillsammans med USA:s dito Antony Blinken i natt. "Världen måste svara med hela sin ekonomiska kraft för att straffa Ryssland för de brott man redan har begått, och innan de brott man planerar att begå," säger Kuleba enligt CNN. Utrikesministern kommenterade också Moskvas erkännande av hela Donetsk och Luhansk som självständiga. Han kallade det för "galenskap" och sa att Ukraina aldrig kommer att acceptera det. Putins besked - kan ha gett sig själv rätten att invadera mer av Ukraina.
Omni 220223. Så påverkar omvärldens sanktioner svensk ekonomi. Handeln med Ryssland står för cirka en procent av svensk export och viserade sanktioner mot ryska banker och individer får därför en väldigt liten effekt på svensk ekonomi, enligt SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. Dock kan Tysklands beslut att pausa godkännandet av den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 kan få en viss inverkan på energipriserna. "Kan bidra till att energipriserna i Europa förblir höga längre", säger Jens Magnusson. SR 220223. Oron för rysk attack växer i östra Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har gjort klart att de av honom nu erkända utbrytarregionerna i östra Ukraina också innefattar de delar av området som i dag står under ukrainsk kontroll och där ingår Mariupol. I kuststaden Mariupol, alldeles inpå utbrytarregionen Donetsk, växer nu oron för ett anfall. "Det är klart att det väcker oro. Men vi drabbas inte av panik. Det skulle bara spela Putin i händerna", säger Kateryna Suchomlynova i Mariupol till Ekot. SR 220223. Putin: Rysslands intressen är inte förhandlingsbara. Vladimir Putin säger sig fortfarande vara öppen för att söka "diplomatiska lösningar" på Ukrainakonflikten, rapporterar BBC. Samtidigt understryker presidenten att Rysslands intressen "inte är förhandlingsbara". I ett tv-sänt tal på fäderneslandsförsvararens dag, en rysk högtid, säger sig Putin att han är öppen för "ärlig dialog". Han passar samtidigt på att hylla de ryska väpnade styrkorna. Omni 220223. Kommentar: En total lögn att Putin är öppen för diplomatiska lösningar. Satellitbilder: Stora ryska trupper runt Ukrainas gränser. Beskjutningen har fortsatt vara intensiv mot de ukrainskkontrollerade delarna av Donetsk och Luhansk län i östra Ukraina. Gas, vatten och värme har slagits ut. Invånarna i stridsområdet är medvetna om att Moskva räknar också deras byar som en del av det som de nu erkänt som självständiga så kallade republiker. Runt Ukrainas gränser finns fortfarande stora ryska truppansamlingar visar nya satellitbilder från västra Ryssland och södra Belarus. SR 220223. USA skickar materiel och trupper närmare Ukraina. USA skickar fler stridsflygplan till länder i östra Europa, till Polen och till de baltiska staterna. Dessutom ska ytterligare soldater bege sig till området. Det uppger en person på försvarsdepartement för New York Times. Det handlar om omgrupperingar av det materiel och de trupper som redan befinner sig i Europa, bland annat i Tyskland och Grekland. Omstruktureringen görs efter vad USA:s president Joe Biden beskriver som en rysk invasion. Men Bidenadministrationen har sedan tidigare sagt att man inte avser att skicka några trupper in i Ukraina. Omni 220223. Turkiet fördömer ryska erkännandet av utbrytarrepubliker. Turkiets president Erdogan fördömer det ryska erkännandet av två utbrytarrepubliker i östra Ukraina. Samtidigt som Turkiet är allierad med Ukraina och bland annat säljer vapen till landet har president Erdogan också nära band till Rysslands president Putin. För Turkiet gäller nu en diplomatisk balansakt när man ska stödja Ukraina utan att reta upp Ryssland för mycket, då de ryska relationerna är viktiga för Turkiets ekonomi genom bland annat energi, handel och turism. SR 220223. Uppmanar medborgare att lämna Ryssland - kallar in reservsoldater. Ukrainas regering uppmanar sina medborgare att omedelbart lämna Ryssland, rapporterar AFP. Som anledning anges att de ryska aggressionerna kan leda till en "betydande minskning av möjligheten till konsulär hjälp". Under onsdagskvällen meddelade president Volodymyr Zelenskyj att alla arméns reservsoldater mellan 18 och 60 år kallas in till värnplikt. För närvarande utesluter han dock en storskalig militär mobilisering, enligt Reuters. "Vi måste öka den ukrainska arméns beredskap på alla möjliga förändringar," säger presidenten. Omni 220223. Kina anklagar USA för att "skapa panik" om Ukraina. Kina anklagar på onsdagen USA för att "höja spänningarna" och "skapa panik" kring Ukrainakonflikten genom att införa sanktioner och skicka vapen till Ukraina, rapporterar AFP. "Att slänga bränsle på elden och samtidigt skylla på andra är ett oansvarigt och omoraliskt beteende," säger Hua Chunying, talesperson för utrikesdepartementet. På frågan om huruvida Kina överväger sanktioner mot Ryssland svarar Hua att Peking tror att sanktioner "aldrig varit ett fundamentalt och effektivt sätt att lösa problem". Omni 220223. Kommentar: Och vad säger Kina om Putin faktiskt anfaller Ukraina? Det var USA:s fel? Japan inför sanktioner mot Ryssland och regionerna. Japan går samma väg som EU, USA och Storbritannien och inför sanktioner mot Ryssland och separatisterna i Ukraina, rapporterar AFP. Landet fördömer de ryska handlingarna "som kränker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet i strid med internationell rätt". "Utifrån utgångspunkten att hantera den här frågan i samarbete med det internationella samfundet har Japan beslutat att införa sanktioner," säger premiärminister Fumio Kishida. Sanktionerna innefattar ett förbud mot emitterande av, och handel med, ryska statsobligationer i Japan. Visumförbud, handelsförbud och frysta tillgångar är bland de åtgärder som riktas mot personer med koppling till "de två så kallade republikerna". Omni 220223. Liz Truss: Sannolikt med attack på Kiev - nya sanktioner på väg. Det är "högst sannolikt" att Ryssland kommer attackera Ukrainas huvudstad Kiev inom ramen för en "fullskalig invasion", säger Storbritanniens utrikesminister Liz Truss enligt Sky News. Storbritannien kommer i dagarna lansera ett nytt, betydligt hårdare sanktionspaket mot Ryssland. "Vi kommer gå längre. Vi kommer att begränsa rysk tillgång till brittiska marknader. Vi kommer förhindra att den ryska staten skuldsätter sig hos den brittiska regeringen," säger Truss. De nya sanktionerna kommer att riktas mot en betydligt längre lista av ryska oligarker än de tidigare, enligt källorna. Spekulationer om Putins verklighetskontakt - har han blivit tokig? Omni 220223. Tyske näringsministern: Vi klarar oss utan rysk gas. De tyska energibehoven kan mötas utan rysk gas, säger den tyske näringsministern Robert Habeck enligt AFP. Eftersom Ryssland är landets största leverantör lär priserna gå upp - men det kan kompenseras av andra leverantörer och satsningar på förnybara energikällor, säger han. På tisdagen meddelade den tyske förbundskanslern Olaf Scholz att man stoppar den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 på grund av de ryska aggressionerna mot Ukraina. Om den färdigställts hade rysk gas utgjort 70 procent av den tyska gasimporten. Tyskland importerar i nuläget över hälften av sin gas från Ryssland Omni 220223. Nationellt nödläge godkänns av Ukrainas parlament. Ukrainas parlament godkänner säkerhetsrådets förslag att utlysa 30 dagars nationellt nödläge på grund av de ryska aggressionerna, rapporterar flera medier. Bland annat innebär det ökade säkerhets- och fordonskontroller i landet, uppgav rådssekreteraren Oleksij Danilov tidigare under onsdagen. Det blir inte heller tillåtet med folksamlingar eller strejker och myndigheter får möjlighet att införa utegångsförbud. Enligt Ekots korrespondent kommer utländska medborgare att få svårare att röra sig i gränsområdena. Ukraina gör sig redo för en eventuell rysk invasion. Omni 220223. Johnson lovar att skicka fler vapen till Ukraina. Storbritannien kommer inom kort att förse Ukraina med fler vapen till följd av Rysslands ”hotfulla beteende”. Det säger premiärminister Boris Johnson under en frågestund i det brittiska parlamentet, skriver brittiska medier. Under frågestunden krävde också många ledamöter ett större sanktionspaket mot Ryssland. Labourledaren Keir Starmer betonade visserligen att det är viktigt med enighet, men lyfte samtidigt behovet av ett större tryck mot Putin. "Parlamentet ska inte tveka kring omfattningen på paketet som presenterades i går, för jag tror inte riktigt att människor förstår att vi redan ligger i täten," svarade Johnson då. Storbritannien kommer att skicka olika sorters vapen Omni 220223. Ukrainas parlament: Civila ska få rätt att bära vapen. På grund av "hot och fara för det ukrainska folket" ska civila få bära vapen i Ukraina. Det är lagförslaget som röstades igenom i det ukrainska parlamentet under onsdagen, som även ger invånarna rätt att agera i självförsvar, rapporterar Reuters. Tidigare under onsdagen godkände det ukrainska säkerhetsrådet ett förslag om att utlysa nationellt nödläge. Förslaget, som måste godkännas av parlamentet, skulle gälla i 30 dagar. I Luhansk och Donetsk har nödläge varit utlyst sedan 2014, enligt Reuters. Omni 220223. Persson Löfgren: Kritiker börjar uppfatta Putin som närmast galen. Ukraina har infört ett undantagstillstånd som bland annat kommer att begränsa trafiken vid gränserna till Ryssland. Under förmiddagen har Rysslands president Vladimir Putin hållit ett tv-sänt tal där han har sagt att landet har de mest lovande vapensystemen i världen och kan "försvara sig mot allting". På sociala medier och i oberoende medier i Ryssland börjar det dock komma kritik mot den egna presidenten, säger Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. "Man ifrågasätter att Putin erkänt utbrytarna och står på gränsen till ett utvidgat krig - man uppfattar det som att han närmast har blivit galen". SR 220223. Polisen går upp i stabsläge under Ukrainakrisen. Svenska polisen har gått upp i stabsläge och en nationell särskild händelse har utlysts. Detta med anledning av det spända säkerhetsläget mellan Ukraina och Ryssland, skriver Aftonbladet. Enligt uppgifter till tidningen har polisen blivit uppmanade att ha fulltankade bilar, men en sån uppmaning har inte skickats ut nationellt, säger polisen till TT. Beslutet om stabsläge innebär att polisen kan kalla in extra resurser eller ha dem i beredskap. SR 220223. UD flyttar delar av ambassaden från Kiev. Svenska utrikesdepartementet har beslutat att tillfälligt flytta delar av den svenska ambassadens verksamhet i Ukraina till Lviv, i den västra delen av landet. I Ukraina ligger flera myndighetssajter nere, däribland utrikesdepartementets och säkerhetstjänstens. Under den senaste tiden har Ukraina utsatts för flera cyberattacker som Ukraina anklagar Ryssland för. EU kallar ledarna för de 27 medlemsländerna till ett krismöte om det spända säkerhetsläget mellan Ukraina och Ryssland, mötet ska hållas i Bryssel imorgon kväll. SR 220223. Direktrapport från fronten i östra Ukraina. Krisen i Ukraina fortsätter och har intensifierats sedan Ryssland erkände de östliga regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga stater. Journalisten Antti Kuronen har sedan länge bevakat Ukraina, och befann sig senast under tisdagen vid frontlinjen i landets östra delar, där han talat med både soldater och lokalbor. Hör Antti Kuronen, Yles korrespondent, berätta om vad han sett. Ryssland använder förbjudna vapen enligt Minskavtalet. Ukrainanska soldater har fått order om att inte besvara skjutandet från ryska sidan. Tidigare besvarade man elden med samma ammunition som de blev beskjutna med. SR 220223. Ukraina larmar om nya attacker mot hemsidor. Ukrainas digitaliseringsminister Mychailo Fedorov säger att flera av regeringens hemsidor har överbelastats i en cyberattack, rapporterar Reuters. Det finns även uppgifter om att banker drabbats. Tidigare i veckan uppgav ukrainska myndigheter att man sett varningar på nätet om att hackare förberedde attacker efter en omfattande cyberattack. Landets president Volodymyr Zelenskyj kräver omvärldens stöd. Omni 220223. Lööf: Dags för Sverige att gå med i Nato. Det ryska angreppet mot Ukraina har gjort ett svenskt medlemskap i Nato akut. Det säger Annie Lööf (C) i SVT:s "30 minuter". "Vi ska inte vara en buffertzon mellan ett aggressivt Ryssland och andra västliga demokratier," säger partiledaren. Hon får stöd av M, KD och L, som tycker att alliansen är en garant för fred och säkerhet i västvärlden. S är för deltagande i operationer som organiseras av Nato, men vill inte att Sverige går med. V och MP motsätter sig medlemskap, och SD vill inte att det genomförs utan en folkomröstning. Omni 220223. EU straffar 351 politiker som stöttade Putins erkännande. EU:s första sanktioner mot Ryssland beslutades formellt under onsdagseftermiddagen, rapporterar AP. Förutom individuella sanktioner mot samtliga 351 ledamöter av parlamentet duman som röstade för ett erkännande av Donetsk och Luhansk straffas regeringstjänstemän och företag. Sanktionerna innebär i stort reseförbud och frysta tillgångar utomlands. Fler åtgärder planeras inom kort. Enligt ett utkast som Politico tagit del av EU står redo att införa sanktioner mot ryske försvarsministern Sergej Sjojgu. Omni 220223. USA inför sanktioner mot Nord Stream-bolag. USA:s president Joe Biden har gett order om att införa sanktioner mot Nord Stream 2 AG, bolaget som bygger gasledningen genom Östersjön. I ett skriftligt uttalande säger han att även personer med koppling till företaget kommer att straffas. Tidigare i veckan meddelade tyske förbundskanslern Olaf Scholz att man stoppar den kontroversiella ledningen. Omni 220223. Johnsons hårdhandskar kan hota Londons ryska ställning. De sanktioner som Storbritannien presenterade i går kan komma att hota Londons ställning som ryska elitens andra hem, skriver Wall Street Journal. I decennier har Rysslands allra rikaste älskat London - också kallat "Moscow-on-Thames" - genom att köpa upp fastigheter i dyra områden och utnyttja stadens ställning som finanscentrum. I gårdagens sanktioner straffades inte bara banker utan också tre kända oligarker med kopplingar till Vladimir Putin. Enligt Thomas Mayne, expert på korruption vid tankesmedjan Chatham House, behöver dock Storbritannien vidga sanktionerna till omkring 100 personer och deras familjer för att de ska ha avsedd effekt. "Sen är det oklart vilket tryck det sätter på Putin," kanske inget, säger han till tidningen. Omni 220223. Kreml: Separatistledare ber Putin om militärt stöd. Separatistledarna i Luhansk och Donetsk ber formellt Ryssland om militärt stöd mot den ukrainska armén. Det rapporterar nyhetsbyråer med hänvisning till Kreml. Uttalandet kommer kort efter att ukrainska parlamentet godkänt ett 30 dagars undantagstillstånd för hela landet förutom de två regionerna, där det är nödläge sedan 2014. Ryske presidenten Vladimir Putin erkände Luhansk och Donetsk som självständiga under ett timslångt tal i måndags. Samtidigt har Ryssland börjat evakuera sina diplomater från Ukraina. Putins talesperson Dmitrij Peskov säger att presidenten mottagit förfrågan via brev. Självutropade ledaren i Donetsk uppmanar Ukraina att ge upp området. Omni 220223. Ambassadörer: Medlemskap i Nato är ett givet svar. Ryssland försöker stöpa om säkerhetsordningen i Europa, och det kommer påverka Sverige. Ett svenskt Nato-medlemskap är nu det enda rimliga vägvalet då det bäst tjänar Sveriges nationella intressen. Det skriver flera ambassadörer och experter i SvD Debatt. "Ordningen som regeringen är så rädd att rubba är redan rubbad", skriver debattörerna. Utöver det vill ambassadörerna att Sverige bistår Ukraina med militär utrustning, och gör det möjligt för Ukraina att köpa försvarsmateriel av Sverige. "Stöd till Ukraina är inte välgörenhet och gester. Det är bidrag till Europas och världens säkerhet." Omni 220223. Ukraina: Nära 200 000 ryska soldater vid gränsen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ryssland nu har närmare 200 000 soldater vid gränsen till landet, rapporterar AFP. Zelenskyj säger också att Ryssland har godkänt en offensiv mot Ukraina. Zelenskyj ska under kvällen ha försökt ringa till Rysslands president Vladimir Putin för att diskutera detta. Putin svarade däremot inte på Zelenskyjs samtal. Under onsdagskvällen har också Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba krävt att FN:s säkerhetsråd ska ha ett blixtinkallat möte, rapporterar Reuters. Detta efter att separatistledarna i Donetsk och Luhansk begärt militärt stöd från Kreml tidigare under kvällen. Omni 220224. Biden fördömer offensiven i Ukraina - varnar för död och katastrofalt lidande. USA:s president Joe Biden fördömer Rysslands besked att man skickar in soldater i östra Ukraina och säger att "världen kommer att hålla Ryssland ansvarigt" för attacken. Bara minuter efter det ryska beskedet publicerade Biden ett uttalande på Vita husets hemsida, där han varnar för ett "katastrofalt" lidande och många förlorade människoliv. "Hela världens böner är med folket i Ukraina i kväll när de utsätts för en oprovocerad och omotiverad attack av ryska militärstyrkor", säger Biden. Presidenten lovar ett kraftfullt svar mot Ryssland och i ett tal till nationen senare under dagen kommer han att meddela ytterligare sanktioner. Natochefen Jens Stoltenberg fördömer också Ryssland i ett uttalande. Även han varnar för en stor risk för mänskligt lidande. Omni 220224. *** 2022-02-24 Ryssland anfaller Ukraina på alla fronter *** Carl Fridh Kleberg på tågresa i Ukraina: Min mobiltelefon kastade sitt blåaktiga sken över den nedsläckta kupén. På skärmen stod det att läsa en enda rad. En nyhetsnotis som löd: "Rysslands president Vladimir Putin har utlyst en 'militär specialoperation' för att 'demilitarisera' och 'denazifiera' Ukraina."(Som i själva verket var ett vidrigt krig.)
svt 220524. Putin varning i rysk tv kl 04:00 svensk tid till alla som försöker stoppa honom: Följderna kommer att bli sådana att ni aldrig sett något liknande.
You tube 220224. 1:16. Ryssland tillkännager attacker mot ukrainsk infrastruktur med högprecisionsvapen mot militära infrastrukturer, luftförsvarsanläggningar, militära flygfält och flyg. Ryssland inleder en militär insats i Ukraina. Det beskedet gav landets president Vladimir Putin i ett tv-sänt tal i natt. "Det pågår en militär aktion, det är ställt utom allt tvivel", säger vår korrespondent i Moskva, Maria Persson Löfgren. Ryssland måste enligt Putin agera mot ett folkmord mot miljoner människor. Man ska dessutom avmilitarisera ovh avnazificera Ukraina som samtidigt inte sägs ha någon riktig makthavarare utan de sitter där med dekorativa valförfaranden. SR 220224. Ryssland anfaller Ukraina - Vladimir Putin varnar omvärlden för att ingripa. Ryssland inleder en militär insats i östra Ukraina. Det meddelade den ryska presidenten Vladimir Putin i ett tv-sänt tal vid 04-tiden på torsdagen. Putin beskriver offensiven som "en särskild militär insats" och uppmanar ukrainska soldater att omedelbart lägga ned sina vapen. "Till alla som skulle kunna tänka sig att ingripa utifrån: Om ni gör det kommer det att möta konsekvenser som är större än de ni har mött i historien. Alla relevanta beslut har fattats. Jag hoppas att ni hör mig," säger Putin i talet. Efter beskedet hördes flera explosioner i bland annat Kiev, Odessa, Mariupol och i Donbass-området. Flera korrespondenter rapporterar om höga smällar i städerna. Putins besked fördöms av FN, EU, USA och en lång rad andra länder. Nato lovar att försvara sina allierade. Det vet vi om invasionen: Expert: "Finns ingen återvändo." Ryssland har inlett vad som beskrivs som en storskalig militär invasion av Ukraina. "Det här är det värsta scenariot man kunde föreställa sig," säger Martin Kragh, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Tidigt på torsdagen meddelade Rysslands president Vladimir Putin att invasionen av Ukraina inletts. Flyg och kryssningsrobotar har slagit mot bland annat flygplatser, militära depåer och sambandscentraler. Ukrainas inrikesdepartement uppger att flera människor har dött och hundratals skadats i bombningarna som skett över hela landet. Ryska marktrupper ska ha tagit sig in i Ukraina via flera gränsövergångar. Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, beskriver invasionen som en fullskalig militär aggression djupt in på ukrainskt område. "Man går väsentligt djupare än de två län, Donetsk och Luhansk, som man för två dagar sedan gjorde anspråk på. Det kan enbart beskrivas som den största militära aggressionen på europeiskt territorium sedan andra världskriget," säger han. "Ukrainas president har infört undantagstillstånd och militären kommer att mobilisera för att repellera den ryska aggressionen. Hundratals, kanske tusentals, människor kommer att dö - allt på grund av en mans vanföreställningar." FN och EU reagerar starkt: "För mänsklighetens skull - ta hem dina trupper". FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar Ryssland att avsluta aggressionerna mot Ukraina. I ett tal efter nattens krismöte i FN:s säkerhetsråd säger FN-chefen att konflikten måste avslutas här och nu. "President Putin, för mänsklighetens skulle: För dina trupper tillbaka till Ryssland," sa Guterres. "För mänsklighetens skull: Påbörja inte det som kan vara Europas värsta krig sedan början av århundradet," fortsatte han. Även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommenterar offensiven. "I den här mörka tiden är våra tankar med Ukraina och de oskyldiga kvinnorna, männen och barnen", twittrar hon. Putin gav besked om en miltär insats i Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Ukrainas utrikesminister beskriver det som att en fullskalig invasion har påbörjats. Omni 220224. "Vi är starka, vi är redo för allt, vi kommer att vinna." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar Ukrainas befolkning att inte få panik. Uttalandet kommer efter ett samtal med USA:s president Joe Biden, till följd av Rysslands besked. "Vi är starka, vi är redo för allt, vi kommer att vinna," säger Zelenskyj. Rysslands president Vladimir Putin meddelade tidigt på torsdagsmorgonen att en "särskilt militär insats" inleds i Ukraina. En lång rad världsledare har redan fördömt offensiven. Explosioner har hörts i flera städer i Ukraina under morgonen. Enligt uppgifter till CNN har över 100 personer dött eller skadats. Den ryske presidenten skyller allt på Ukraina. Putin hävdar att planen "inte inkluderar ockupering av ukrainskt territorium". Omni 220224. Kommentar: Risigt läge för Volodymyr Zelenskyj. Uppgifter: Minst 100 döda eller skadade i anfallet. Minst 100 personer har dödats eller skadats under morgonens ryska anfall på Ukraina, rapporterar CNN enligt Expressen. Från städer över hela Ukraina kommer rapporter om explosioner, enligt AFP. Ryssland. Landets utrikesminister Dmytro Kuleba säger att Ukraina är utsatt för en "fullskalig" invasion. President Volodymyr Zelenskyj har infört krigslagar i landet. Europeiska ledare: En hemsk dag för Ukraina - en mörk dag för Europa. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kallar det ryska angreppet "ett flagrant brott mot internationell rätt", rapporterar Reuters. "Det är en hemsk dag för Ukraina och en mörk dag för Europa," säger han. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson skriver på Twitter att han pratat med Ukrainas president Zelenskyj för att diskutera nästa steg. "President Putin har valt en väg av blodspillan och ödeläggelse genom denna oprovocerade attack på Ukraina." Frankrikes president Emmanuel Macron fördömer Rysslands beslut att "kriga mot Ukraina", enligt AFP. Omni 220224. Nato: Kommer göra allt för att försvara våra allierade - vi står bakom Ukraina. Nato kommer att göra allt i sin makt för att försvara alla sina allierade. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande efter att Ryssland meddelat att en militär insats påbörjas i Ukraina. "Vi står bakom Ukraina i denna hemska tid," säger Stoltenberg. Han säger också att Natos medlemsländer kommer att träffas för att diskutera den senaste utvecklingen, som han beskriver som ett brott mot internationell lag och ett allvarligt hot mot säkerhetsläget i regionen. "Jag fördömer starkt Rysslands hänsynslösa och oprovocerade attack mot Ukraina, som sätter otaliga civila liv på spel. Återigen, trots våra upprepade varningar och outtröttliga ansträngnngar för diplomati, har Ryssland valt aggressionens väg mot ett självständigt och fritt land," säger Stoltenberg. Omni 220224. Explosioner i tio ukrainska regioner - flyglarm i Kiev. Explosioner har inträffat i tio ukrainska regioner, rapporterar New York Times med hänvisning till Ukrainas statliga krismyndighet. Det handlar främst om delar av östra och södra Ukraina, däribland landets huvudstad Kiev. Explosionerna startade kort efter Vladimir Putins besked om en militär insats i Ukraina. Det kommer även uppgifter om flyglarm i Kiev, rapporterar AFP. Minst 100 personer ska ha dött eller skadats i offensiven, enligt CNN:s uppgifter. Omni 220224. Kievbo: "Hör dånande explosioner och flygsirener - vi är väldigt rädda". Olga Ramanova från Kiev är skräckslagen och har inte sovit en blund på hela natten. Hon hör dånande explosioner inte långt bort, berättar hon för SvD. "Några vänner till mig söker desperat efter bilar för att fly så snabbt de kan nu i gryningen." Vissa försöker lämna Kiev, medan andra gör som hon och hukar i sina lägenheter, berättar Ramanova. Taras Semenuik, en annan Kievbo SvD pratat med, säger att hans familj nu ska fly staden. "Min hustru och vår sjuårige son kommer nu att köra. Men jag stannar." Omni 220224. Ukrainas FN-ambassadör höll känslosamt tal till ryska kollegan under krismötet. Ukrainas FN-ambassadör Sergiy Kyslytsya höll ett emotionellt tal under FN:s extrainsatta krismöte i natt - där han vände sig direkt till den ryska ambassadören. Det skriver New York Times i sin direktrapport. Kyslytsya höll upp sin telefon och frågade sin ryska kollega om han vill se talet där Vladimir Putin meddelade att ryska soldater går in i Ukraina. "Ska jag spela upp videon där din president förklarar krig?" sa Kyslytsya. Den ryska ambassadören svarade: "Det här kallas inte ett krig - det här kallas en särskild militär insats i Donbass." Omni 220224. Andersson fördömer ryska invasionen: "En attack på Europas säkerhetsordning". Statsminister Magdalena Andersson (S) fördömer den ryska invasionen av Ukraina. På Twitter skriver hon: "Sverige fördömer å det kraftfullaste Rysslands pågående invasion av Ukraina. Rysslands agerande är även en attack på den europeiska säkerhetsordningen. Det kommer bemötas av enigt och robust svar i solidaritet med Ukraina. Ryssland är ensamt ansvariga för detta mänskliga lidande." Invasionen fördöms även av utrikesminister Ann Linde (S). Hon skriver på Twitter att svenska medborgare i Ukraina uppmanas till "maximal säkerhet". Omni 220224. Ukraina: "Vi har skjutit ned fem ryska stridsflygplan" - Ryssland nekar. Fem ryska stridsflygplan och en helikopter har skjutits ned i östra Ukraina, rapporterar ukrainsk militär enligt AFP. Ryssland förnekar uppgifterna, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Ria enligt Reuters. I stället hävdar det ryska försvarsdepartementet att det ukrainska luftförsvaret ”neutraliserats”, rapporterar nyhetsbyrån Tass enligt BNO News. Det ukrainska luftrummet har stängt för all civil flygtrafik, och flyglarm ljuder i bland annat Kiev och Lviv. Även Ryssland har stängt sitt luftrum i gränsområdet. Omni 220224. Ukraina inför krigslagar i landet: "Fredliga städer är under attack". Ryssland har påbörjat en fullskalig invasion av Ukraina. Det skriver den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba på Twitter. "Fredliga ukrainska städer är under attack. Detta är ett anfallskrig. Ukraina kommer att försvara sig och kommer att vinna. Världen kan och måste stoppa Putin. Det är dags att agera nu", twittrar han. Parlamentet har godkänt president Volodymyr Zelenskyjs begäran att införa krigslagar i landet, enligt Reuters. Efter Vladimir Putins besked att Ryssland påbörjar en militärinsats i Ukraina har det kommit uppgifter om explosioner från flera olika städer i landet. Omni 220224. Bert Sundström i Kiev: Putin rättfärdigar sitt anfall på Ukraina med en massa trams om "hot från Ukraina". Några hot från Ukraina mot Ryssland finns inte. Det här är en pågåede invasion. Ett krig som Putin, utan egentlig skälig motivation, har startat. svt 220224. Kina manar till lugn - men vägrar kalla det invasion. Kina manar på torsdagen de inblandade parterna i Ukrainakrisen till lugn - men vill inte använda ordet invasion för att beskriva Rysslands anfall, rapporterar Reuters. Kommentarerna gavs av utrikesdepartementets talesperson Hua Chunying i en daglig pressbriefing. Omni 220224. Moskvabörsen.Zelenskyj beordrar armén att skjuta för att döda: "Orsaka maximala förluster". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar sin armé att "orsaka maximala förluster", uppger arméns högste befälhavare enligt AFP. Försvarsminister Oleksii Reznikov säger att "alla som är redo och kan hålla ett vapen" får delta i försvarsinsatsen, enligt Reuters. Den ukrainska armén strider hårt mot "massiv rysk artilleribombning av infrastruktur", uppger en rådgivare i president Zelenskyjs stab. Enligt armén har nu ryska marktrupper gått in i landet. Gränspolisen larmar om anfall i flera olika gränsområden, och videoklipp i internationella medier visar kolonner av militära fordon som rör sig in i landet vid olika gränsposteringar. Omni 220224. Navalnyj: Människorna som startade det här kriget är gangsters och tjuvar. Samtidigt som Ryssland invaderar Ukraina befinner sig den fängslade oppositionskritikern Aleksej Navalnyj i rysk domstol. I sitt framträdande uppmanar han Vladimir Putin att avsluta kriget. Det skriver The Telegraphs Moskvakorrespondent Nataliya Vasilyeva på Twitter. "Människorna som startade detta krig är gangsters och tjuvar," säger Navalnyj. I den pågående rättsliga processen mot regimkritikern riskerar han att få sitt straff förlängt med tio år. Omni 220224. Gråt och blodspillan i Ukraina - människor sörjer döda och flyr sina hem. I staden Tjuhuiv i östra Ukraina sörjer en man i 30-årsåldern på torsdagsmorgonen vid sin fars kropp i ett utbränt bilvrak efter en rysk missilattack, rapporterar AFP. "Jag sa åt honom att lämna," säger mannen. En fyra-fem meter bred krater uppstod mellan två svårt skadade lägenhetsbyggnader efter attacken. 67-årige Sergej försöker ställa ett Ikeabord för sitt krossade fönster. "Jag kommer stanna här, min dotter är i Kiev och det är samma sak där," säger han till AFP. Medan svarta rökpelare syns från ett närbeläget flygfält står tonåriga Anastasia med sin katt i famnen och ser sin rullstolsburne farfar lastas in i en minibuss. "Vi hade aldrig kunnat förvänta oss det här," säger hon. Omni 220224. Analyser: Ett katastrofalt felbeslut av Putinregimen - galenskapen är fullkomlig. Det verkar som att Rysslands plan hela tiden var att invadera Ukraina. Det skriver BBC:s korrespondent Steve Rosenberg i en snabbanalys av läget. Han konstaterar att ingen kan veta vad som kommer att hända i framtiden. "Men det som händer i dag är verkligen en vattendelare. Det är ett tecken på att Putin har bestämt sig för att ignorera västvärlden och gå vidare med sina planer", skriver han. Ett katastrofalt felbeslut av Putin, anser DN:s Anna-Lena Laurén. Hon menar att det här på sikt kommer att bli slutet för Putinregimen, eftersom kriget saknar folkets stöd och inte kommer ge några resultat. "Galenskapen är fullkomlig", skriver hon. Vid 06-tiden konstaterade Sky News korrespondent i Kiev, Deborah Haynes, att det fanns många frågetecken om vad som hände, men att hon hörde flera explosioner. Hon konstaterade också att Ukrainas maktelit och militär sitter i Kiev. "För att en attack på ett annat land ska vara framgångsrikt är det alltid ett nyckelmål att försöka försvåra för oppositionen att slå tillbaka." Omni 220224. Statsministern varnar för lidande: "Nytt och mörkt kapitel i Europas historia". I dag inleddes ett "nytt och mörkt kapitel i Europas historia", säger statsminister Magdalena Andersson (S) under torsdagens pressträff med anledning av den militära invasionen i Ukraina. "Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig." Hon säger att Ukrainas territoriella integritet och suveränitet måste respekteras. Under dagen kommer statsministern att prata med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att uttrycka sitt fulla stöd. "Avslutningsvis vill jag vända mig till svenska folket. Vi vet att många undrar och funderar vad det innebär för oss. Att ett land i vårt direkta närområde kränker folkrätten och europeiska säkerhetsordningen får konsekvenser även för Sverige," säger hon och fortsätter: "Regeringen följer utvecklingen mycket noga och kommer att fatta de politiska beslut som krävs. (...) Samordningen i regeringskansliets krisorganisation är aktiverad och alla beordrade myndigheter arbetar under högtryck." Hon vill också uppmana till stor vaksamhet vad gäller försök till desinformation.
Omni 220224. Ukraina bryter diplomatiska förbindelser med Ryssland. Ukraina har brutit alla diplomatiska förbindelser med Ryssland efter invasionen, meddelar president Volodymyr Zelenskyj i ett filmat uttalande enligt AFP. Det är första gången det sker under Ukrainas självständighet efter Sovjetunionens kollaps 1991. Samtidigt uppger den ryska armén att Moskvabackade ryska separatistkrigare avancerar sina positioner i landet. Ryssland uppger dock att ukrainska civila "inte har något att frukta". Omni 220224. Undantagstillstånd införs i Litauen efter invasionen. Litauen inför undantagstillstånd som svar på den ryska invasionen av Ukraina, meddelar president Gitanas Nauseda enligt AFP. "Även om det inte finns något direkt hot mot Litauens stabilitet måste vi bedöma situationen på rätt sätt och agera ansvarsfullt och solidariskt," säger han enligt public service-bolaget LRT. Omni 220224. Experter: Europas säkerhet i fara om frontlinjen flyttas. Följderna för Europas säkerhet skulle bli omvälvande om invasionen leder till att Ukraina upphör att existera som stat. Det skriver DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski i en snabbanalys av läget. Med Rysslands armé framme vid Ukrainas västgräns skulle Europa befinna sig i en helt ny geopolitisk situation, skriver han och fortsätter: "Den nya frontlinjen mellan Ryssland och Nato förflyttas därmed mer än 100 mil västerut, där ryska stridskrafter och missiler kan stationeras intill Europas hjärta." Europas säkerhet nämns även av Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, i en intervju med Ekot. "Det är ett nytt kapitel i europeisk historia som nu skrivs." Hon lyfter att Putin under nattens tal hotade med att använda kärnvapen om andra nationer skulle lägga sig i. Omni 220224. Många ukrainare har dödats under dagen - även civila. Omkring 40 soldater och tio civila har dött i Ukraina under morgonens strider, säger en talesperson för Ukrainas regering till AFP. Sedan uttalandet har ytterligare tiotals dödsfall rapporterats. Under morgonen sa även den ukrainska militären att de har dödat 50 ryska soldater, där sex ryska plan har skjutits ner, rapporterar The Telegraph. Enligt utrikesminister Dmytro Kuleba pågår en fullskalig rysk offensiv från många olika riktningar. Strax före 08.30 uppgav ukrainsk gränspolis att ryska marktrupper går in i landet, enligt AFP. Enligt ett uttalande från den ukrainska gränspolisen anfaller ryska trupper från både Ryssland, den annekterade Krimhalvön och från Belarus med understöd av belarusiska styrkor. Åtminstone två byar uppges ha intagits. Attacker mot gränspatruller och posteringar vid gränsen pågår med artilleri, tunga vapen och handeldvapen i ett flertal regioner, enligt gränspolisen. Omni 220224. Ukraina pekar ut Belarus - men Lukasjenko förnekar. Uppgifterna går isär kring Belarus eventuella inblandning i den ryska invasionen av Ukraina. Den ukrainska gränsmyndigheten uppger att den ryska armén attackerade Ukraina från Belarus - och dessutom med stöd från landet, enligt AP. Men den belarusiska ledaren Aleksandr Lukasjenko hävdar att hans trupper inte har medverkat i den ryska militärinsatsen. Samtidigt medger Lukasjenko att ryska trupper som befann sig i Belarus "högst troligt" deltog i invasionen, skriver Reuters. Minsk uppger att Vladimir Putin ringde den belarusiska presidenten vid 03-tiden svensk tid, för att informera om den stundande attacken. Enligt Reuters, som hänvisar till en statligt kontrollerad nyhetsbyrå, vill Lukasjenko att Ryssland och Ukraina träffas i Minsk för att samtala om utvecklingen. Omni 220224. Största Moskvaraset hittills - 2 000 miljarder borta. Morgonens nära halvering av Moskvabörsen är det största raset någonsin på den ryska marknaden, enligt Bloomberg. Vid 10.00 var Moex-indexet ner 45 procent och indexet i dollar, RTS, var ner 50 procent. Det betyder att motsvarande nästan 2 000 miljarder kronor i börsvärde raderats. Även rubeln faller kraftigt. Valutastrategen Piotr Matys på Intouch Capital Markets säger till nyhetsbyrån att hastigheten och magnituden av rubelförsvagningen är livsviktig att hålla koll på och att valutainterventionen centralbanken aviserat är den första försvarslinjen. Den andra försvarslinjen vore en nödhöjning av räntan, precis som vid den senaste rubelkrisen 2014. Strax efter 10.30 har Moex återhämtat sig något och är ner knappt 27 procent. Även ryska obligationer faller.
Omni 220224.
Moskvabörsen. 24 döda i nya raketattacker - "andra våg" av anfall pågår. Minst 18 personer - åtta män och tio kvinnor - har dödats i en raketattack mot en militärbas nära hamnstaden Odessa i södra Ukraina. Det rapporterar flera nyhetsbyråer med hänvisning till uttalanden från lokala myndigheter. I staden Brovary nära huvudstaden Kiev har minst sex personer dödats i en annan attack. Enligt ukrainska myndigheter pågår det en "andra våg" av raketattacker. Den första kom under tidig morgon efter Putins tv-sända tal, och riktades mot militära byggnader på flera håll i landet. Enligt en Reuterskorrespondent ses svart rök stiga nära underrättelsetjänstens högkvarter i Kiev. Omni 220224. Nato kallar in länderna till krismöte: "Freden på vår kontinent har krossats". Nato aktiverar nu sin försvarsplan - och kallar in medlemsländerna till ett extrainsatt möte i morgon. Även Sverige och Finland har bjudits in till mötet. Det säger militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en pressträff efter den ryska invasionen av Ukraina. "Freden på vår kontinent har krossats," säger Stoltenberg i början av pressträffen. "Detta är en avsiktlig, kallblodig, sedan länge planerad invasion," fortsätter han. Stoltenberg konstaterar att Nato har stärkt sin beredskap i Europa under den senaste tiden. Såväl stridsflygplan som fartyg och soldater står redo, säger han. Omni 220224. 20 procent av ryska gasen till Europa går via Ukraina. En femtedel av den rysk-importerade gasen till Europa går via Ukraina. Det rapporterar Bloomberg som kallar landet för "världens brödkorg" för deras stora produktion av spannmål. Ukraina levererar flera produkter till Europa, förutom, majs, vete och korn står landet för 10 procent av kontinentens stålimport. Vilket innebär att produktionsavbrott skulle strama åt den redan ansträngda marknaden, enligt Bloomberg. Ukrainas enorma transportnät för gas designades under Sovjet-tiden för att transportera bränsle från de sibiriska fälten. Omni 220224. Vattenfall ifrågasätter importen av ryskt uran. Statliga Vattenfall stoppar alla planerade inköpt av ryskt bränsle till kärnkraftverk, enligt TT. Ett avtal om leverans av kärnbränsle till Ringhals var tecknat med ryska statliga Rosatom. Leveransen var planerad ett till två år fram i tiden, men stoppas nu. "Vi vill inte framstå som tondöva," säger den statliga energijättens pressekreterare Markus Fischer till Dagens ETC. Inga leveranser från Ryssland till Vattenfalls kärnkraftverk kommer att ske tills vidare. Invasionen kan sätta stopp för ryskt uran till Sverige. Omni 220224. Svenska stridsflyg skyddar gränserna - bombplan från USA övar i västra Dalarna. Stridsladdade Gripen-plan har satts in för att försvara Sveriges gränser, uppger Försvarsmakten för DN. De senaste timmarna har försvaret höjt den svenska beredskapen, och Gripen-planen är försedda med vapen som kan skjuta ner andra plan. "Det gör vi när vi anser att det behövs," säger Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten, till DN. Samtidigt genomför ett amerikanskt bombflyg övningar i Älvdalen i Dalarna, enligt källor till tidningen. Det amerikanska flyget genomför simulerade anfall mot mål på marken. Sverige har bjudit in till, och leder, militärövningen. Efter övningarna lämnar USA-planen svenskt luftrum. Försvaret sätter in stridsflyg längs gränserna. Omni 220224. Värre sanktioner väntar - betalsystem hårdast väg. Västvärlden förbereder tuffare sanktioner efter Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar internationella medier. En av de allvarligaste åtgärderna som diskuteras är att utesluta Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift, rapporterar Washington Post. Men något sådant kommer inte ske, säger EU-källor till Reuters. Det skulle betyda långtgående konsekvenser för Europa då europeiska långivare kommer få svårt att få tillbaka sina pengar. Ett annat alternativ är att blockera ryska banker från en så kallad clearing av dollarn mot den amerikanske centralbanken Federal Reserve, skriver AFP. I praktiken måste banker ha tillgång till det för att kunna handla med dollar. En tredje väg, enligt Dagens Næringsliv, är att stoppa export av viktig teknologi till landet. "Man hoppas att sanktionerna ska påverka situationen, men risken är att det dröjer innan sanktionerna får effekt, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth till DI TV. Omni 220224. Ukraina vädjar om att få evakuera kvinnor och barn. Ukraina vill att Ryssland ska tillåta en "grön korridor" för att evakuera kvinnor och barn från de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till den statliga nyhetsbyrån Interfax. Ukrainas vice statsminister Iryna Vereshchuk uppmanar Ukrainas internationella partners till att försöka påverka Ryssland till att tillåta korridoren. "Det här är ett krig. Men kvinnor och barn borde tillåtas att lämna sina hem som beskjuts", säger hon till Interfax. Minst ett hundratal människor är skadade eller döda i Ukraina Omni 220224. "Diktator" och "Hitler" - EU:s ledare sågar Putin. Europas ledare går en efter en ut och fördömer Rysslands president Vladimir Putins agerande, där många hårda ord förekommer. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson höll ett tal under torsdagen där han kritiserar Putin och kallar honom för diktator, rapporterar The Guardian. "Jag tror inte att den ryska diktatorn kommer att lyckas dämpa ukrainarnas patriotism", sa Johnson. Den ukrainska ledaren Volodymyr Zelenskyj drog jämförelser mellan Putin och Hitler i ett tv-sänt tal på torsdagen, rapporterar CNN. I talet sade Zelenskyj att Ryssland har attackerat Ukraina på ett "lurigt sätt" och agerat ungefär som Hitler gjorde under andra världskriget. Omni 220224. Protester mot kriget i Ryssland - minst 27 gripna. I Ryssland har över 27 personer som deltagit i demonstrationer mot invasionen av Ukraina har gripits, rapporterar AFP. Ryska myndigheter har gått ut och varnat för att delta i liknande protester. "Man bör vara medveten om de negativa juridiska konsekvenserna av dessa handlingar", säger Utredningskommittén, en myndighet som utreder större brott, i ett uttalande. Det ryska inrikesdepartementet säger att de kommer vidta "alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa den allmänna ordningen". Omni 220224. Forskare: Ukrainska journalister kan bli förföljda. Ukrainska journalister och kulturarbetare kommer att bli ett prioriterat mål för Ryssland om landet ockuperar stora delar av Ukraina. Det säger Roman Horbyk, ukrainsk medieforskare vid Södertörns högskola, till DN. Horbyk, som för närvarande befinner sig i Kiev, gör bedömningen att fria medier kommer att sluta existera i Ukraina om Ryssland tar kontroll över stora delar av landet och att alla kulturutövare "som tar politisk ställning" kan riskera att bli ryska måltavlor. "De kanske kommer att bli tillfångatagna, isoleras och sedan även dödas," säger han till tidningen. Expert i Kiev: Journalister och kulturarbetare kommer bli offer för förföljelse. Omni 220224. USA: Ryssland planerar att avsätta Ukrainas regering. Ryssland planerar att avsätta den ukrainska regeringen och tillsätta en ny regering som är mer Moskva-vänlig. Det uppger amerikanska försvarskällor till AFP. "De har avsikt att i princip halshugga regeringen och installera sina egna styrmedel," säger tjänstemannen. Flera amerikanska krigsexperter uppger för Bloomberg att Ryssland försöker besegra den ukrainska militären så snabbt som möjligt. Detta genom raketattacker riktade mot flygbaser och flygfält och massiv kampanj på marken i Ukraina. Omni 220224. Just nu: Strider i närheten av Tjernobyl - Ryssland har erövrat flygbas. En rysk offensiv med sikte på Kiev har inletts. Trupper har tagit sig in i huvudstadsregionen, uppger gränspolisen enligt AFP. Ryssland säger sig ha förstört 74 militära mål i Ukraina. Av dessa uppges 11 vara flygfält. Den ukrainska polisen uppger att Ryssland har utfört över 200 attacker i landet under dagen, enligt Reuters. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skriver på Twitter att strider även pågår i närheten av den nedlagda kärnkraftsreaktorn i Tjernobyl. Han skriver också att han har rapporterat detta till Sveriges statsminister Magdalena Andersson. Även ett sjukhus i Donetsk ska ha attackerats av ryska trupper enligt Ukraina. Där uppges fyra personer ha dött. Det har även pågått kraftiga strider mellan ryska och ukrainska trupper vid flygbasen Gostomel nordväst om Kiev. Strax efter 17.00 uppger Volodymyr Zelenskyj att flygplatsen har erövrats av ryska trupper och att ukrainska soldater nu har fått order att återta den. Omni 220224. Andersson: Har informerat Zelenskyj om svenskt stöd. Statsminister Magdalena Andersson har samtalat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj över telefon. I samtalet framförde hon att presidenten och Ukraina har "Sveriges regering och hela svenska folkets stöd", skriver hon på Facebook. "Vi arbetar intensivt för att EU ska vidta nya kraftfulla sanktioner mot Ryssland och ytterliga stödja Ukraina", skriver Andersson. Tidigare under torsdagen skrev Zelenskyj på Twitter att han kontaktat den svenska statsministern om strider i Tjernobyl. Omni 220224. Amerikanska källor: Kiev kan falla inom 96 timmar. Ukrainas huvudstad Kiev kan komma att falla inom 96 timmar. Därefter kommer Ukrainas militära motståndskraft i princip vara neutraliserad. Det uppger tre amerikanska myndighetskällor för Newsweek. Källorna uppger att den ryska planen är att omringa Kiev och därefter tvinga de ukrainska trupperna att ge upp eller så kommer de att "förgöras". Om de ryska trupperna lyckas erövra Kiev tror de att resten av landet kommer att falla inom en vecka. En källa nära den ukrainske presidenten tror att 96 timmar är en trolig tidsram. Källan tror dock inte att den ukrainska regeringen kommer att falla. Omni 220224. Indien och Kina vill inte riskera ryska relationer. Både Ryssland och Ukraina har Kina som största exportland. Men den ryska exporten är värd flera miljarder mer och består till stor del av olja och gas, avgörande råvaror för Kina till skillnad från Ukrainas livsmedel. Det säger BBC:s Asienkorrespondent Mariko Oi. Hittills har Kina ställt sig utanför konflikten och har ännu inte benämnt det ryska intåget i Ukraina som en "invasion", skriver Nikkei Asia. Även Indien har valt att vara påfallande försiktiga, noggranna med sina uttalanden för att behålla en god kontakt med Ryssland - varifrån de importerar stora mängder vapen. "Indien vill inte överge Ryssland vid den här tidpunkten och äventyra deras relation," säger Harsh Pant, ansvarig för strategistuider vid Observer Research Foundation, till tidningen. Enligt Pant är det av yttersta vikt för Indien att inte stöta sig med varken Ryssland eller Väst. Omni 220224. Tvivel bakom USA-sanktioner: "Börjar bli slött verktyg". Trots att USA tillbringat månader med att diskutera, utforma och sen införa en rad sanktioner mot Ryssland för att förhindra en ukrainsk invasion - var det få av Bidens medhjälpare som trodde att strategin skulle fungera. Det rapporterar Bloomberg. Även inför de nya, tyngre åtgärder som väntas presenteras i dag finns det tvivel. Det uppger över ett dussin personer med insyn för nyhetsbyrån. Enligt många som Bloomberg talat med är möjligheterna att faktiskt stoppa Putin begränsade när Biden redan tidigt uppgett att USA inte kommer gå in militärt i Ukraina. "Att använda sig av sanktioner börjar bli ett slött verktyg," säger Stephen Biegun, tidigare biträdande utrikesminister under Donald Trump. Omni 220224. Kommentar: Med länder som Kina , Indien, Brasilien m fl som fortsätter handla med Ryssland som vanligt så blir det slött. Nya brittiska sanktioner - stänger ute ryska banker. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har presenterat vad han kallar "det största paketet med sanktioner som Ryssland någonsin sett", skriver The Guardian. Bland annat kommer flygbolaget Aeroflot att stoppas i Storbritannien, och Ryssland kommer att stängas ute ur det brittiska banksystemet. Man kommer även att frysa den ryska banken VBT:s alla tillgångar. Mängden pengar som ryssar får ha i brittiska bankkonton kommer att begränsas. Sanktionerna kommer även att gälla Belarus. Omni 220224. Över 1 700 gripna i Ryssland i protest mot invasionen. I Ryssland har över 1 700 personer som deltagit i demonstrationer mot invasionen av Ukraina gripits, rapporterar AFP med hänvisning till oberoende organisationen OVD-Info. Över 330 av dem har frihetsberövats i huvudstaden Moskva där runt 2 000 samlats för att protestera. Bilder på sociala medier och från nyhetsbyråer visar hur hundratals samlats för att demonstrera i huvudstaden. I ett klipp skriker de "nej till krig". Ryska myndigheter har gått ut och varnat för att delta i liknande protester. "Man bör vara medveten om de negativa juridiska konsekvenserna av dessa handlingar", säger Utredningskommittén, en myndighet som utreder större brott, i ett uttalande. Det ryska inrikesdepartementet säger att de kommer vidta "alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa den allmänna ordningen". Omni 220224. Källa: Kan svara med it-attack - flera alternativ för Biden. Ett av sätten som USA kan besvara den ryska invasionen av Ukraina på är genom att genomföra en eller flera it-attacker. Ett antal olika alternativ - från mindre till omfattande angrepp - har presenterats för president Joe Biden, uppger fyra underrättelsekällor för NBC News. Något beslut i frågan ska ännu inte ha tagits. Bland de mer dramatiska finns möjligheten att störa Rysslands internetuppkoppling, att stänga ner elnätet eller att ingripa mot järnvägen. "Det går att göra allt från att få tåg att sakta ner till att få dem att spåra ur," säger en källa till tv-kanalen. En av källorna menar att den amerikanska regeringen är kluven i frågan - med ett läger som räds en upptrappning och ett annat som står bakom en storskalig it-attack. Experter menar att USA har byggt upp en kapacitet på området de senaste åren. "Det ger oss alternativ vi inte hade tidigare," säger James Lewis på Center for Strategic and International Studies. Omni 220224. Biden fördömer invasion: "Varnat i veckor - sker precis som vi förutspådde". I ett tal till nationen fördömer USA:s president Joe Biden den ryska invasionen av Ukraina. Enligt honom har den förlöpt som man väntat sig. "I veckor har vi varnat för det här, och nu sker precis det som vi förutspådde," säger han. "Putin vill återinföra det forna Sovjetunionen." Amerikanska styrkor kommer inte att strida i Ukraina, men "varje tum" av Nato-länders territorium ska försvaras, uppger presidenten. I sitt tal presenterar han nya sanktioner, bland annat på export till Ryssland. Fyra ryska banker kommer att få alla sina tillgångar i USA frysta. "Putin valde kriget. Nu ska han och hans land möta konsekvenserna, säger Biden. "Vi ska stoppa dem från att använda dollar, euro, pund och yen." I nuläget är det inte aktuellt att rikta sanktioner mot banksystemet Swift, men enligt Biden kan det bli aktuellt senare. Presidenten har inga planer på att prata med sin ryska motpart. På frågan om varför inga personliga sanktioner införs mot Putin avböjde han att kommentera. Biden tillägger att Putin vill återuppbygga Sovjetunionen. "Putins aggression kommer att kosta Ryssland dyrt", säger Biden.
Omni 220224. Underrättelsekälla: Kyiv kan falla i natt - luftförsvar "i princip eliminerat". Kyiv kan erövras av de ryska styrkorna redan i natt, det uppger en högt uppsatt västerländsk underrättelsetjänsteman för Bloomberg. Enligt källan har Ukrainas luftförsvar "i princip eliminerats" samtidigt som de ryska trupperna närmar sig den ukrainska huvudstaden från floden Dnipros båda sidor. Flera källor har under dagen uppgett att Putins plan är att ta över huvudstaden Kyiv och sedan ersätta regeringen med Moskva-vänliga ledare. Omni 220224. "Europas beroende av rysk energi verklig orospunkt." Grunden för dagens ryska ekonomi är energiindustrin, vilken bland annat finansierar dess militär. Att Europa är djupt beroende av den ryska gasen och oljan är ett stort problem för att sätta press på Putin. Det skriver Kenneth Griffin och Niall Ferguson i en analys för Wall Street Journal. Men att minska den ryska energiexponeringen kräver stora ekonomiska och politiska insatser, främst kräver det att Tyskland ändrar sina energivanor, skriver de vidare. De stigande priserna på gas och olja kan också komma att bli en käpp i hjulet för Europas hushålls ekonomiska situation. Kontinentens beroende av det ryska utbudet är ”en verklig orospunkt”, skriver Financial Times under sin signatur Lex. "Europa är därför i frontlinjen på fler än ett sätt." Omni 220224. EU överens om "massiva" sanktioner mot Ryssland. EU-ledarna har kommit överens om nya "massiva" sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna ska främst slå mot finans-, energi- och transportsektorerna, rapporterar Reuters. Enligt utrikesminister Ann Linde kommer sanktionerna att vara de hårdaste och skarpaste någonsin, och också rikta sig mot flera ryska oligarker. "De ska inte kunna leva lyxliv i Europa," säger hon till TV4. Sanktionerna omfattar även export, och flera ryska personer svartlistas, säger ledarna i ett uttalande. Tidigare under kvällen har även Storbritannien och USA presenterat nya sanktioner. Det råder vissa delade åsikter bland EU-medlemmarna om exakt hur långt man ska gå med sanktioner, skriver Reuters. De länder som kan drabbas hårdast ekonomiskt uppges vara mer försiktiga. Toppmötet pågår fortfarande i Bryssel. Omni 220224. Ann Linde: Omfattningen av invasionen är oväntad. Dagen som gått är en av de mörkaste dagarna på flera årtionden för Europa. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) i TV4. Trots att "man inte uteslutit någonting" är hon förvånad över att Ryssland gått in så massivt i Ukraina - och att attacken sker från flera håll. "Att det blev så här omfattande omedelbart måste jag säga var oväntat," upprepar hon i SVT:s Aktuellt. Hon reagerar bland annat på att Ryssland gått in via Belarus och att Putin därmed ljugit om syftet med militärövningen där. "Sedan spelar han teater med världens ledare och ger intrycket att man skulle kunna få en diplomatisk lösning - när det troligen varit i planeringen länge. Omni 220224. Kommentar: Nu är det ingen hemlighet längre hur oberäknelig Putin är. Att ljuga har satts i system i Ryssland genom den propaganda som statliga medier bedriver. 100 000 har flytt sina hem - tunnelbanan ett skyddsrum. Omkring 100 000 människor har under torsdagen tvingats att lämna sina hem i Ukraina. Det uppger FN:s flyktingorgan enligt AFP. En av de som har försökt fly Ukraina utan att lyckas är stockholmaren "Aisha" som nu befinner sig i en bunker i Kyiv. "Jag är jättebedövad. Jag vet inte ens hur jag ska känna. Jag försöker bara hålla mig säker," säger hon till P4 Stockholm. Många har under torsdagen valt att sova i landets tunnelbanesystem i rädslan för ryska nattliga bombräder. "Det är svårt att tro att det faktiskt är vår granne som gör det här. Vi har aldrig trott att de kan komma och faktiskt bara ta vårt land och säga åt oss vad vi ska göra," säger en kvinna i som sökt skydd i Charkivs tunnelbanesystem till CNN. Krigets verklighet har lamslagit ukrainarna Omni 220224. Ryska aktivisten: "Jag vill be ukrainare om förlåtelse." Medan allt fler människor i Ukraina flyr Rysslands aggressiva attacker mot bland annat huvudstaden Kiev, skriver civilia ryssar under namninsamlingar och startar nätkampanjer där man kräver att Kreml stoppar våldet. En av de som motsätter sig den ryska regimens våldsamma handlingar är ryska oppositionsaktivisten Tatyana Usmanova från Moskva, rapporterar nyhetsbyrån AP. "Av någon anledning vaknade jag vid klockan 05.30 och bestämde mig för att uppdatera Twitter. Jag trodde först att jag drömde och gick till och med runt i rummet och rörde vid saker för att vara säker på att det var på riktigt," skrev Usmanova i ett inlägg på Facebook. Hon kallar attacken för en skam som för alltid kommer att hänga över det ryska folket. "Det kommer att resultera i ett enormt trauma för hela nationen, som vi kommer att behöva tillbringa åratal med att hantera," skrev hon. En mängd inlägg som liknar Tatyana Usmanovas har strömmat in under dagen. Röster som fördömer Moskvas mest aggressiva handlingar sedan den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979. "Den allmäna opinionen är i chock, folk är i chock," sade den ryske politiska analytikern Abbas Gallyamov till AP tidigare i dag. En namninsamling, startad av den kända människorättsförespråkaren Lev Ponomavyov, registrerade över 150 000 underskrifter inom några timmar efter att den startades. Vid dagens slut hade sammanlagt 289 000 underskrifter kommit in. Under dagen har flera protester brutit ut i flera ryska städer, och uppmaningar att samlas till en demonstration i centrala Moskva och Sankt Petersburg gick runt på sociala medier redan imorse. "Jag vet att många av er just nu känner desperation, hjälplöshet och skam över Vladimir Putins attack mot den vänliga nationen Ukraina. Men jag uppmanar er att inte misströsta," sade människorättsaktivisten Marina Litvinovich i ett videouttalande på Facebook och uppmanade ryssarna att protestera i sina städer under torsdagskvällen. Rysslands myndigheter har snabbt agerat mot de kritiska rösterna. Marina Litvinovich greps utanför sin bostad kort efter att hon publicerade protestuppmaningen. Rättighetsgruppen OVD-Info som spårar politiska gripanden, rapporterade runt 22.15-tiden på torsdagen att 1 745 personer i 53 ryska städer har gripits efter att ha protesterat mot invasionen, varav minst 957 av dem i Moskva. Ryska myndigheter utfärdade en varning på torsdagseftermiddagen där de påminde ryssarna om att otillåtna protester är emot lagen. svt 220224. Vladimir Putins uppväxt - från retad som barn till maktgalen president. Vladimir Putin är idag Rysslands president, men spolar man tillbaka bandet hade han en fattig uppväxt i sovjetiska Leningrad. Han var en odåga och slarver, enligt hans mamma, och retades av de andra barnen. Rysslands president Vladimir Putin föddes 7 oktober år 1952 i Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg. Idag är han en av världens mäktigaste, och mest fruktade, personer. Det här är vad man vet om den ryska presidentens barndom. Putin föddes in i en arbetarklassfamilj, med en pappa som var krigsveteran och fabriksarbetare. Som Vladimir Spiridonovich Putin och Maria Shelomovas enda barn växte Putin upp i en lägenhet med två andra familjer, vilket var typiskt för den tiden i Sovjetunionen. Familjen Putin bodde högst upp, på femte våningen och ibland läckte det in. Vatten och ved fick man bära upp i bostäderna. Hans lärare Vera Gurevitj har berättat att Putin växte upp utan varmvatten och utan möjlighet till dusch eller badkar. I boken "First Person: An Astonishingly Frank Self-Portrait", som publicerades 2000, uppger Putin: "Det fanns horder av råttor i entrén. Mina vänner och jag brukade jaga dem med pinnar" och fortsätter: "En gång såg jag en stor råtta som jag jagade ner för korridoren och in i ett hörn. Plötsligt kastade den sig på mig. Jag blev överraskad och rädd. Nu jagade råttan mig." Råttan gav Putin en lärdom. "Alla borde förstå detta: Det lönar sig aldrig att jaga in någon i ett hörn." Under andra världskriget ska Putins pappa, Vladimir, ha varit på fältet och stridit medan hans mamma, Maria, nästan dog av svält. I samma bok berättar Putin: "En gång svimmade min mamma av hunger. Folk trodde hon hade dött, och la ut henne med de andra liken. Men som tur var vaknade mamma och började jämra sig." Volodja, det ryska diminutivet för Vladimir, var liten för sin ålder, något som gjorde att han ofta blev retad och mobbad av de andra barnen i grannskapet, enligt Masha Gessens biografi "Mannen utan ansikte". "Pojkarna kastade tegelstenar och övade sig i vem som var mest träffsäker i att spotta. Volodja var den minsta i sällskapet. Redan när han var 11-12 år gammal hängde han i ett gäng med 16-17-åringar. Han kunde slåss mot vem som helst om han blev utmanad. Liten och tanig var han, men han visste hur man ger igen," berättar Putins klassföreståndare Vera Gurevitj för Rossija 24. Fram till sjätte klass hade Putin dåliga betyg, och mamma Maria kallade honom en odåga och en slarver. Något som förändrades när han började med kampsport. Putin har svart bälte i Judo, och 2015 sa den ryska presidenten: "För 50 år sedan, på Leningrads gator, lärde jag mig att en strid är oundviklig om du måste slå det första slaget". Det sägs att Putins föräldrar ska ha haft två äldre barn innan sonen Vladimir föddes. Sonen Albert avled som spädbarn, och Viktor placerades på barnhem och dog sedan i difteri. Vladimir Putin ska då ha varit något slags "mirakelbarn" som blev till senare i livet för föräldrarna. Som tonåring älskade Putin spionböcker- och tv-serier. När han fortfarande gick i skolan ska han ha kontaktat den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB och frågat hur han kunde gå med, enligt journalisten Ben Judahs bok "Fragile Empire: How Russia Fell in and Out of Love with Vladimir Putin". Svaret var avvisande och Putin fick rådet att skaffa sig en universitetsexamen. Till slut kom han in på Leningrads statliga universitet. Nyheter24 220225. Putins "avnazifiering" av Ukraina är en lögn för att legitimera krig. Vladimir Putin har haft en rad olika ursäkter för att legitimera sitt expansionskrig i Ukraina. Ett av dem är att anklaga Ukraina för att ha ett nazistiskt styre som utsätter ryssar för ett folkmord. Påståendena är absurda och saknar förankring i verkligheten. Expo har pratat med forskaren Per Anders Rudling och kan konstatera att Putin följer en tradition från Kreml att peka ut sina motståndare som fascister. Det är nog få som tar Vladimir Putins ord på allvar, om att Ryssland, som under gårdagen grep sina egna medborgare i tusentals för att de protesterade mot det olagliga kriget, skulle vara en bastion mot fascism och nazism och för frihet. Inte desto mindre förklarade han när han invaderade grannlandet att han skulle stoppa ett folkmord på ryssar och avnazifiera Ukraina. Putins anklagelser har inbyggda motsättningar. "Här är en despot som startar ett aggressionskrig och skapar ett casus belli (anledningen till krigsförklaringen, reds.anm) så enkelt är det. Argumenten han anför är motsägelsefulla. Å ena sidan är ukrainarna inget riktigt folk utan en social konstruktion och Ukraina är i själva verket ryskt land som Lenin gav bort. Ukrainare är enligt Putin ryssar. Å andra sidan anklagas de för att begå ett folkmord mot ryssar. Det leder ju till följdfrågan; om det är ett folkmord som ukrainare begår mot ryssar så borde dessa utgöra ett annat folk - om de inte begår ett folkmord på sig själva, säger Per Anders Rudling, historiker på Lunds universitet. Ukraina är till skillnad från Ryssland och dess allierade Belarus en demokrati. Landets högerextrema grupper, som sågs under Maidanprotesterna i 2014 där de spelade en viktig roll, lyckades inte kapitalisera på uppmärksamheten. Det högerextrema Svoboda fick visserligen inledningsvis viktiga positioner i den första interimsregeringen. Men i valet samma år åkte högerextremisterna ut ur parlamentet när de inte lyckades ta sig förbi valspärren på fem procent. "Det finns någon enstaka Svoboda-medlem i dag i deras parlament som valts genom enmansvalkretsar, och någon från det radikala partiet. Men de är mycket marginella," säger Rudling. "Presidenten Volodymyr Zelenskyj valdes med 73 procent av rösterna, och det är på en plattform som är helt oideologisk. Han har en svag agenda som lutar åt att han vill med i Nato och bekämpa korruptionen. Det är det han säger i princip. Finns inte tillstymmelse till nazism i hans plattform. Han är dessutom själv rysktalande och av judisk börd. Det finns dock problem i Ukraina kopplad till en historierevisionism kring andra världskriget. "De har historiska hjältar och symboler från framför allt 1930 och 40-talet från organisationer och personer som begick massmord på polacker och judar och den historien har de inte hanterat. Zelenskyjs föregångare Porosjenko stödde en revisionistisk historieskrivning som legitimerade extremhögern. Paradoxen är att rehabiliteringen av extremhögern bedrivits av politiker som varit demokrater och västvänliga. Att det skulle legitimera Putins krig är löjeväckande och trovärdigheten kring Kremls antifascism är minst sagt låg. Krig efter krig har Kreml försökt legitimera med att de står upp mot fascismen. Något som är nytt i Putins retorik är att han talar om nazism. Det gjordes inte av ledare i kommunistiska Sovjet. Anledningen var nationalsocialismen innehåller begreppt socialism. "Under sovjettiden pratade man om Hitlerfascister. Nationalsocialism som begrepp låg för nära dem själva. Putin har inget behov att legitimera socialismen så därför kan han använda termen nazist," säger Per Anders Rudling. "Ordet fascism används väldigt brett i Ryssland. Sovjetregimen menade att Berlinmuren var en 'antifascistisk skyddsvall' mot väst. När Sovjet invaderade Tjeckoslovakien 1968 så var det igen under förevändningen att skydda sig mot fascismen. När de invaderade Ungern var det också en antifascistisk motreaktion. Detta går tillbaka till före andra världskriget. Det finns en tradition av att sätta fasciststämpeln på allt som de inte gillar, fortsätter han. Putin talar inte enbart för en publik i omvärlden utan även till sin egen befolkning. Propagandan i Ryssland har i åratal byggt på att visa upp Vladimir Putin som den stora ledaren som bekämpar fascismen. Att kriget mot Ukraina skulle vara en antifascistisk handling är förstås en ren propagandalögn. EXPO 220225.
Ryssland hotar stänga ner estnisk public service-sajt. Ryssland uppges ha hotat att stänga ner den estniska public service-kanalen Eesti Rahvusringhäälings (ERR) hemsida i Ryssland. Det rapporterar ERR. Den ryska tekniska tillsynsmyndigheten, Roskomnadzor, har per brev meddelat att ERR måste ta bort sin rapportring om att Ryssland lanserat en fullskalig invasion mot Ukraina. Om kravet inte följs hotar myndigheten att stänga ner kanalens ryska hemsida. Omni 220225. Den rysk-ortodoxa kyrkan ger sin välsignelse till kriget. De flesta ortodoxa kyrkoledare fördömer Rysslands agerande - men inte den ryska. Den rysk-ortodoxe patriarken heter Kirill. Dagen 220225. Moskvabörsen stod för femte största kollapsen i historien. Moskvabörsens MOEX-index rasade 33 procent på torsdagen - vilket är historiens femte största börskrasch, enligt Bloombergs sammanställning. Bland de tyngre komponenterna i indexet som bidrog till kollapsen finns Gazprom, Lukoil, Nornickel och Sberbank. Den kraftiga reaktionen antyder att marknaden inte räknat med att Vladimir Putin skulle genomföra en invasion, menar Barclays aktiestrateg Emmanuel Cau. "Det är just nu svårt att se vad som kan få marknaden att stabilisera sig," säger han till Financial Times. Den ryska aktiemarknaden är just nu billigast i världen med ett p/e-tal under 3. Tidernas största dagliga börsfall: Raka vägen till Kyiv - därför strider Ryssland om Tjornobyl. Anledningen till de intensiva striderna om området kring kärnkraftverket Tjornobyl, som fortfarande är radioaktivt efter olyckan 1986, är det geografiska läget. Det skriver Reuters. Tjornobyl ligger nämligen på den kortaste sträckan mellan Belarus, som stödjer den ryska invasionen, och ukrainska huvudstaden Kyiv. "Det var helt enkelt den snabbaste vägen från A till B," säger James Acton på tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace. Under torsdagskvällen meddelade ukrainska myndigheter att ryska styrkor tagit kontroll över området. Enligt uppgifter togs anställda som gisslan. Omni 220225. Zelenskyj: "Fienden markerar mig som mål nummer ett". Rysk militär uppges ha tagit sig in i ukrainska huvudstaden Kyiv - med president Volodymyr Zelenskyj i sikte. Det sa presidenten i ett Facebook-sänt tal under fredagsnatten. "Enligt vår information har fienden markerat mig som mål nummer ett, min familj som mål nummer två. De vill krossa Ukraina politiskt genom att krossa statsöverhuvudet," säger Zelenskyj enligt CNN. Han kallade dem "ryska sabotörer". Under natten mot fredagen kom rapporter om att ryska trupper närmar sig huvudstaden Kyiv. Omni 220225. Macron i samtal med Putin: "Han har valt krig". Frankrikes president Emmanuel Macron har pratat med den ryske presidenten Vladimir Putin, rapporterar Politico. Enligt Macron genomförde han samtalet på begäran av Volodymyr Zelenskyj och bad Putin att stoppa sina trupper och kontakta den ukrainske presidenten. Han beskriver samtalet som "uppriktigt, direkt och snabbt avklarat". "Det gav inga resultat (...) Den ryske presidenten har valt krig." Kreml säger att Putin har gett en "uttömmande" förklaring till Macron om orsakerna bakom Rysslands agerande i Ukraina. Macron: Det är mitt ansvar att ta sådana initiativ när de efterfrågas av Ukraina. Putin har upprepade gånger vägrat att samarbeta med Zelenskyj direkt. Zelenskyj lovar att stanna i den ukainska huvudstaden. Omni 220225. Putins tid vid makten - vägen till invasionen av Ukraina. Vladimir Putin har sett fem amerikanska presidenter under sin egen presidentperiod. Efter ändringar i konstitutionen kan han, likt en tsar, sitta på livstid eller i alla fall till 84 års ålder, idag är han 69. När Putin tillträdde som Rysslands president i maj 2000 var det många som reagerade på hans bakgrund inom KGB, dåvarande Sovjetunionens underrättelsetjänst. Hur var det egentligen ställt med den nya presidentens inställning till demokrati och mänskliga rättigheter? Efter drygt sju år vid makten började Putin uttrycka en mer aggressiv utrikespolitik, och året efter invaderade han grannlandet Georgien som börjat närma sig väst och Nato. Hör mer om Putins bakgrund och hans förändring av Ryssland i videoklippet. svt 220225. Anders Mellbourn: Därför vill Putin förstöra sitt broderfolk. Vladimir Putin är med rätta rädd och hotad. Det finns en förfärlig logik i hans motiv att vilja utplåna Ukraina som självständig stat och fungerande politiskt system. Dels har Putin rätt i att omvärlden sedan länge vill ha bort honom som rysk ledare. Även om det självklart inte funnits något militärt hot, är det lika självklart att det i alla försök från väst att bygga samarbeten och samhörighet med Ryssland, är ett annat Ryssland än det Putin står för som vi vill ha att göra med. En öppnare och mer demokratisk ordning i Europa förutsätter ett annat ledarskap i Ryssland. Dels har Putin rätt i att ett hyggligt demokratiskt, ekonomiskt och socialt fungerande självständigt Ukraina är ett hot mot hans egen och hans regims inre legitimitet. Det skulle visa på en alternativ modell till Kremls auktoritära styre för ett till betydande del ryskspråkigt land. Kiev åberopas i Moskva som Rysslands historiska ursprung. Att Kiev idag på nytt skulle vara en förebild och förebud för möjligheter i hela Ryssland är förvisso en fara för Putin personligen. Därför försöker han nu med krig i full skala krossa Ukraina i dess helhet. De märkliga turerna kring rebellområdena i östra Ukraina var en skenmanöver. Genom att snabbt försöka inta huvudstaden och få bort den politiska ledningen, vill han etablera en ny verklighet. Och kanske ser han samtidigt en möjlighet att ytterligare skadskjuta president Biden i USA. För ett halvår sedan föll Kabul efter en katastrofal västlig reträtt. Nu står Kiev i tur utan att väst förmår göra något. Här finns en lockelse för en kallhamrad maktspelare från St Petersburg. Men inte minst den klassiska ryska litteraturen visar att den som satsar allt på ett kort vid dekadensens spelbord lätt förlorar allt. För varje dag som Putin och hans trupper är fast i ett blodigt krig, växer frågorna varför han förgör det broderfolk som han vill återförena sig med. Bland det första som föll för den ryska våldsmakten var det kärnexplosionsförstörda Tjernobyl. Det finns något surrealistiskt skrämmande apokalyptiskt med ett krigsföretag som börjar med att vinna kontroll över dödsriket. Sändaren 220225. Andersson: När Zelenskyj lade på visste vi inte om vi kommer ses igen. Natten mot fredagen avslutades EU-toppmötet i Bryssel, där bland annat beslut fattades om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland. Statsminister Magdalena Andersson (S) beskriver stämningen som ödesmättad, rapporterar DN. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog en kort stund i mötet via videolänk för att prata om läget i Ukraina. Enligt Andersson såg han såg ut att sitta i någon typ av bunker. "När vi sa hejdå visste vi alla att det inte är självklart att vi någonsin kommer att ses igen."
Omni 220225. FN röstar om fördömande av Ryssland - Nato kallar till toppmöte. FN:s säkerhetsråd ska under fredagen rösta om en resolution om att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och kräva ett ryskt tillbakadragande, rapporterar Reuters. Ryssland, som för närvarande är i ordförande i rådet, bekräftar att en omröstning ska hållas vid klockan 21, svensk tid, skriver TT. Resolutionen har ingen chans att antas i rådet eftersom Ryssland har vetorätt, men ses ändå som en markering för att visa hur isolerat Ryssland är. Vita huset meddelar samtidigt att president Joe Biden ska samla stats- och regeringschefer från flera Natoländer för ett "extrainsatt virtuellt toppmöte", i syfte att diskutera säkerhetssituationen i och runt Ukraina, rapporterar AP. Omni 220225. "Ryssarna skjuter mot militärer och civila" enligt presidenten. Ryssland återupptog raketbeskjutningen i Ukraina vid 04-tiden natten mot fredag, säger president Volodymyr Zelenskyj i ett tv-sänt tal enligt Reuters. Han uppger att ryssarna skjuter mot både militära och civila mål. Samtidigt hävdar han att de ryska trupperna "hindras från att avancera i de flesta riktningar". Zelenskyj efterlyser också fler sanktioner och säger att de som redan införts "inte övertygat Ryssland". Omni 220225. Naiv Macron och paranoid Putin - så misslyckades diplomatin i Ukraina. Västvärldens misslyckande med att stoppa Ryssland från att invadera Ukraina berodde delvis på Frankrikes president Emmanuel Macrons naiva inställning under de diplomatiska förhandl... Omni 220225. Ukraina: "Ryssland planerar att inta Kyiv med stridsvagnar - vi är redo". Rysslands strategiska plan är att inta Kyiv med pansarvagnar, säger en rådgivare i den ukrainska regeringen på fredagsmorgonen enligt Reuters. Enligt regeringen är försvarsstyrkorna utrustade med pansarvärnsrobotar från allierade länder och redo för ett ryskt anfall. Rådgivaren säger att fredagen blir "den svåraste dagen" för Ukraina. Den ställföreträdande försvarsministern Oleksandr Polisjtjuk uppger att armén under morgonen försvarar sina positioner på fyra fronter, trots att de är numerärt underlägsna. Han säger att ryska styrkor kan nå områden precis utanför Kyiv under fredagen. Omni 220225. Även den säkraste regionen har beskjutits: "Gud vare med oss". Lviv i västra Ukraina har setts som en av de säkraste regionerna i Ukraina, men även här har militäranläggningarna beskjutits av ryska styrkor, rapporterar SR Ekot. "Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att Ryssland skulle angripa fredliga regioner i Ukraina," säger pensionären Leonid till SR. Leonid är en av flera hundra volontärer i regionen som nu hjälper till att stötta de ukrainska styrkorna. Han kör ut förnödenheter till militären. "Vi ska strida till slutet, gud vare med oss och Ukraina." Omni 220225. Analyser: Det är EU som betalar för Putins krig. Vem är det egentligen som betalar för Vladimir Putins stridsvagnar och jetplan? frågar sig bland andra Politicos Cornelius Hirsch i en analys - och svarar sedan själv på frågan: "Samma EU-länder som uppmanar honom att stoppa sitt angrepp mot Ukraina." Det är en "galen paradox" att EU inte lyckats komma överens om en åtgärd mot det internationella betalningssystemet Swift, skriver han, då många länder använder det för att genomföra gasbetalningar till Moskva. Att skära ner på de ryska gasinköpen skulle pressa upp priserna, vilket länderna inte är beredda att gå med på, enligt Hirsch. The Guardians Larry Elliott påpekar att den ryske presidenten har några egna sanktionskort i rockärmen som han kan bli frestad att använda. Förutom att Ryssland står för 40 procent av EU:s olja och kol samt 20 procent av gasen är landet världens största exportör av gödningsmedel och palladium. Det sistnämnda är en avgörande komponent för bilindustrin eftersom det behövs för att tillverka katalysatorer, skriver Elliott. Omni 220225. Storbritannien: 450 ryssar dödade - armén misslyckades under dag ett. Ryssland misslyckades med sina militära mål under den första dagen av strider, uppger Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace för Sky News. Brittiska underrättelser tyder på att Ryssland förlorat fler än 450 soldater och "ligger efter den tänkta tidsplanen", enligt Wallace. Han tillägger att de ukrainska trupperna bjudit mer motstånd än vad den ryska armén räknade med. Putins mål är att ta hela Ukraina - och har så varit under en lång tid, enligt Wallace. "Jag tror verkligen han har blivit helt nipprig. Ingen person vid sitt sunda förnuft skulle göra vad vi ser på våra tv-skärmar i dag."Wallace: "Putin har planerat invasionen i över ett år". Peter Hultqvist i Morgonstudion: "Siffran jag hört är 800 döda ryssar." Omni 220225. Förstörda hus efter nattens raketangrepp mot Kyiv. Minst ett lägenhetskomplex i Kyiv har bekräftats förstört efter nattens ryska raketangrepp mot staden, rapporterar BBC. Stadens borgmästare Vitalij Klytjko säger att minst tre personer har skadats av raketattackerna. På fredagsmorgonen skrev Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter att Kyiv drabbats av fruktansvärda raketangrepp - "de värsta sedan Nazitysklands anfall 1941". Under natten sköts flera luftfarkoster ner över Kyiv, bland annat vad som tros vara ett ryskt flygplan, rapporterar Reuters. Farkosten ska ha kraschat in i ett bostadshus. Dessutom ska ett ukrainskt stridflygplan ha skjutits ner, rapporterar CNN. Bilder från städer runt om i landet visar byggnader som skadats i granatattacker. Vittnen uppger för AFP att explosionerna kunde höras över hela staden. Enligt Ukrainas militär riktades attacken mot områden med civila. Buzzfeeds korrespondent har publicerat bilder på det brinnande bostadshuset på Twitter. Omni 220225. Ukrainsk soldat till ryskt krigsfartyg före döden: "Dra åt helvete". Under natten mot fredag dödade den ryska flottan alla ukrainska soldater på ön Zmijinyj, även kallad Ormön, i Svarta havet. Det bekräftar president Volodymyr Zelenskyj enligt Politico. En läckt ljudfil har avslöjat de sista kommunikationerna mellan det ryska krigsfartyget och ukrainarna på ön. "Jag föreslår att ni lägger ner vapnen och ger upp, annars kommer ni bombas, löd det från det ryska fartyget." "Jaha, det var det... ska jag be dem dra åt helvete?" hörs en manlig ukrainsk soldat säga. "Ja, bara utifall att," svarar en kvinnlig soldat. "Krigsfartyg, dra åt helvete." President Zelenskyj har meddelat att soldaterna ska utses till ukrainska hjältar. Zelenskyj: "Alla försvarare dog, men de gav inte upp."
Omni 220225. Ryske rapparen: Jag kan inte spela när människor dör. Den ryske rapparen Oxxxymiron ställer in sina sex utsålda konserter i Moskva och Sankt Petersburg i protest mot den ryska invasionen av Ukraina, rapporterar The Independent. Rapparen, som beskrivs som en av de mest inflytelserika i Ryssland, skriver på sin Instagram att han inte kan spela samtidigt som människor i Ukraina dör. "Jag är säker på att ni förstår mig; jag kan inte underhålla er samtidigt som ryska missiler faller över Ukraina och Kyivbor tvingas gömma sig i källare och tunnelbanor", fortsätter han.
Omni 220225. EU vill stänga Ryssland ute från globala finanssystemet. EU vill klippa alla band mellan Ryssland och det globala finansiella systemet, till följd av landets invasion av Ukraina. Det uppger den franske finansministern Bruno Le Maire, skriver AFP. "Vi vill isolera Ryssland ekonomiskt... Vi vill torka ut finansieringen," säger Le Maire. I går kom EU-länderna överens om nya sanktioner mot Ryssland. De omfattade inte internationella betalningssystemet Swift, vilket Washington Post beskrivit som den hårdaste vägen att gå. Det finns inga alternativ till Swift. Omni 220225. Uppgifter: Ukraina ber hackare om hjälp. Ukrainas regering ska enligt uppgifter från personer med insyn i saken ha bett landets hackare om hjälp med att utföra cyberspionage mot ryska trupper och skydda landets infrastruktur. Det rapporterar Reuters. Begäran om hjälp ska enligt uppgifterna ha dykt upp på diverse hackarforum i landet. De frivilliga ombeds fylla i en ansökan där de bland annat får redogöra för vilken typ av kompetens de kan erbjuda. Ukrainas försvarsdepartement har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220225. Brittiska flygbolag portas från Rysslands luftrum. Ryssland har förbjudit brittiska flygbolag från att landa på ryska flygplatser och från att korsa deras luftrum, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från Rysslands statliga tillsynsmyndighet för civil luftfart. Beslutet är ett svar på Londons flygförbud mot det ryska flygbolaget Aeroflot, som infördes efter den ryska invasionen av Ukraina. Samtidigt går ägaren till det brittiska flygbolagen British Airways och spanska flygbolaget Ibera ut med att deras flygplan kommer att ändra sina flygrutter för att undvika ryskt luftrum, rapporterar AFP. Kort därefter gick flygbolaget Virgin Atlantic ut med samma besked, rapporterar Sky News. Omni 220225. EU: Förbereder nya sanktioner mot Ryssland. Ett nytt sanktionspaket mot Ryssland är under "brådskande förberedelse", twittrar Europeiska rådets president Charles Michel på fredagsförmiddagen. Det framgår inte exakt vad eller vilka de nya sanktionerna ska riktas mot. Tidigare under fredagen efterlyste Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fler sanktioner, och sa att de som redan införts inte är tillräckliga för att avskräcka Kreml. Kremls talesperson Dmitry Peskov säger att Ryssland minskat sitt beroende av importer från utlandet för att skydda landet mot sanktioner, enligt Reuters. "Det kommer tveklöst bli problem, men de blir inte överkomliga." Omni 220225. Putin vill se nya samtal i Minsk - redo att förhandla om ukrainsk neutralitet. Rysslands president Vladimir Putin är redo att skicka en delegation till Belarus huvudstad Minsk för samtal med Ukraina, meddelar Kreml enligt AFP. Enligt en rapport från den ryska nyhetsbyrån Interfax ska Putin vara redo att diskutera ett förslag från Ukrainas president Volodymyr Zlenskyj om ukrainsk neutralitet, skriver Bloomberg. Putins talesman Dmitrij Peskov säger att Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har lovat att stå värd för ett sådant möte. Tidigare i dag sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Kreml är redo för samtal med den ukrainska regeringen om armén kapitulerar. Den ryske utrikesministern säger också under presskonferensen att han inte vill att "nynazister" styr Ukraina. SVT:s utrikesreporter: "Svårt att se att Ukraina går med på Rysslands krav." Omni 220225. Kommentar: Inte seriöst av Putin. Johansson (S): "Ryssland kan stänga gränserna." Risken för en flyktingvåg från Ukraina är stor säger EU-kommissionär Ylva Johansson (S) till SvD. Hon ser även att det finns en risk för att ryssarna stänger gränserna och hindrar människor från att fly. "Vi har sett en klar ökning av personer som söker sig till EU, framför allt till den polska gränsen," säger Johansson, som har ansvar för unionens migrations- och flyktingfrågor. Enligt henne är EU-länderna "förhållandevis väl förberedda" på att ta emot flyktingar från Ukraina. Den största risken är enligt Johansson alla internflyktingar som krisen skapar. FN: En invasion kan driva fem miljoner ukrainare på flykt. Omni 220225. Linde bekräftar: EU fryser Putins och Lavrovs tillgångar. EU fryser tillgångar som ägs av den ryske presidenten Vladimir Putin och hans utrikesminister Sergej Lavrov, som en del av ett nytt sanktionspaket. Det bekräftar utrikesminister Ann Linde (S) för TT. Tidigare under dagen har källor uppgett att Putin och Lavrov av diplomatiska skäl inte kommer att beläggas med reseförbud. Omni 220225. Kommentar: Varför inte konfiskera tillgångarna och använda dem för de ukrainska flyktingarna? Xi uppmanar Putin att lösa krisen med samtal: "Överge kalla kriget-mentaliteten". Kinas president Xi Jinping har i ett telefonsamtal med Vladimir Putin uppmanat den ryske presidenten att lösa krisen i Ukraina med hjälp av samtal. Det rapporterar statliga kinesiska medier, enligt AFP. Enligt rapporterna ska Xi ha sagt att "situationen i östra Ukraina har förändrats snabbt (och) Kina stöttar Ryssland och Ukraina att lösa frågan genom förhandlingar". Peking har inte fördömt Rysslands agerande och har vägrat att kalla händelserna för en "invasion". I samtalet med Putin ska Xi också ha sagt att det är viktigt att "överge kalla kriget-mentaliteten". Omni 220225. Kommentar: Vem tror att Putin skulle gå med på rättvisa förhandlingar? Zelenskyj ber européer med stridserfarenhet att hjälpa till att försvara Europa. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar européer med stridserfarenhet att strida för Ukraina i kampen mot Ryssland, rapporterar AFP. Zelenskyjs desperata rop efter hjälp kommer samtidigt som ryska trupper har börjat ta sig in i Ukrainas huvudstad Kyiv. "Om du har stridserfarenhet i Europa och inte vill stå vid sidan och titta på politikernas obeslutsamhet, så kan du komma till vårt land och delta i att försvara Europa," säger Zelenskyj i en video. Omni 220225. Kommentar: Farligt uppdrag. Ryska stjärnor i protest mot Putin: "Nej till krig". Flera ryska kändisar uttrycker starkt motstånd till Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar AFP. En av dem som tar ställning öppet är programledaren Ivan Urgant, som leder en kvällsshow. På Instagram har han publicerat en svart bild med texten "Rädsla och smärta - nej till krig". "Hur kan allt det här vara möjligt", frågar sig komikern Maxim Galkin på Instagram. Den topprankade schackspelaren Ian Nepomniachtchi skriver på Twitter att historien har sett många svarta torsdagar, men att gårdagen var mörkare än flesta. Omni 220225. Ukraina: Över 1 000 ryska soldater har dödats i dag. Över 1 000 ryska soldater har dödats under fredagen, skriver Ukrainas försvarsdepartement i ett inlägg på Twitter. Under fredagens strider har ryska styrkor omringat den ukrainska staden Chernihiv, som ligger 150 kilometer norr om huvudstaden, rapporterar BBC med hänvisning till ett uttalande från Rysslands försvarsdepartement. I samma uttalande uppgav Ryssland att de "eliminerade" 200 ukrainska soldater när de beslagtog flygplatsen Hostomel nära Kyiv under torsdagen. Enligt Storbritannien har 450 ryska soldater och 194 ukrainare, varav 57 civila, dött Omni 220225. Ryssland kräver "åtgärder" om Sverige går med i Nato. Om Finland eller Sverige ansluter sig till Nato kommer Ryssland "vidta åtgärder" mot länderna. Det meddelar det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Ria Novosti. Omni 220225. EU-länder splittrade om rysk uteslutning från Swift. Både Frankrike, Nederländerna och Storbritannien vill att Ryssland ska uteslutas från det internationella banksystemet Swift. Det rapporterar AFP och Reuters. Frankrikes finansminister Bruno Le Maire säger att den Europeiska centralbanken ECB kommer att färdigställa en analys om konsekvenserna av en sådan uteslutning "inom de kommande timmarna". Samtidigt säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att han fört samtal med USA:s utrikesminister Antony Blinken om att försöka övertala andra europeiska länder att ställa sig bakom förslaget. Enligt Europeiska rådets förre ordförande Donald Tusk är det främst Tyskland, Ungern och Italien som har motsatt sig en sådan åtgärd. Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn säger till AP att debatten om Swift är inte inte över: "den kommer att fortsätta". Omni 220225. Just nu: Striden om Kyiv forsätter - Ryssland uppges ha tappat momentum. Ukrainas armé uppger att trupper kämpar mot ryska styrkor i norra delen av huvudstaden samt i de närliggande områdena Dymer och Ivankiv, rapporterar AFP. "Vi ber medborgarna att informera sig. Gör molotovcocktails, neutralisera ockupanterna. Fredliga civila - var försiktiga! Lämna inte hemmet!", skriver Ukrainas försvarsdepartement på Twitter. Under fredagseftermiddagen rapporterar brittiska försvarsdepartementet att de ryska trupperna är mer än 50 kilometer från Kyivs stadskärna. De ryska trupperna ska ha mött ett hårdare motstånd än vad de väntade sig och ska ha förlorat sitt momentum, enligt amerikanska underrättelsekällor, rapporterar Reuters. Rysslands president Vladimir Putin har under dagen uppmanat ukrainska trupper att hjälpa Ryssland att störta den ukrainska regeringen i ett tv-sänt tal. Det har kommit flera rapporter om explosioner i Kyiv under fredagen och flyglarmet i staden har ljudit vid flera tillfällen, rapporterar Reuters. Realistiskt sett är det bara Putin som kan stoppa invasionen. Enligt Putin använder det ukrainska ledarskapet barn, kvinnor och äldre som mänskliga sköldar. Ryssland uppges ha förlorat momentum. Omni 220225. Bitcoin flödar till Ukrainas styrkor efter attacken. Bitcoin-donationer flödar till den ukrainska armén efter Rysslands invasion, skriver CNBC. Organisationen Come Back Alive, som stöttar de ukrainska styrkorna, fick in 400 000 dollar i bitcoin under ett fönster på 12 timmar i går. Det visar data från Elliptic. Analysfirman uppger att donationerna är del av en större trend de senaste veckorna där kryptovärlden har slutit upp bakom Ukraina genom att skänka bitcoin till en rad olika organisationer och projekt. Ett av projekten handlar om att utveckla en app för ansiktsigenkänning, i syfte att identifiera ryska spioner. "Kryptovalutor används allt mer för att finansiera krig, med ett tyst godkännande från regeringar," säger Tom Robinson, forskningschef på Elliptic. Omni 220225. Ryssland portas från Eurovision song contest. Ryssland kommer inte att få skicka ett bidrag till årets Eurovision song contest. Det skriver EBU på Twitter. Med tanke på "krisen i Ukraina" hade ett ryskt deltagande kunnat förstöra tävlingens rykte, skriver EBU. Finland har tidigare meddelat att de hade dragit sig ur tävlingen om Ryssland tillåtits att delta. Omni 220225. Moskva återhämtade del av ras - steg 20 procent. Moskvabörsen återhämtade delar av det branta fallet från i går, samma dag som landet inledde en militär invasion i Ukraina. MOEX-indexet rekylerade upp 20 procent på fredagen. Under gårdagen föll Moskvabörsen som djupast 50 procent, rubeln handlades på den lägsta nivån mot dollarn någonsin. MOEX-indexet stängde på minus 33 procent. Under torsdagskvällen meddelade USA:s president Joe Biden nya sanktioner mot Ryssland, i samråd med EU och G7-länderna. De nya sanktionerna syftar till att begränsa exporten till Ryssland. En utestängning från internationella betalningssystemet Swift, vilket var på tal enligt bedömare, ingick inte i sanktionspaketet. Inte heller oljesektorn blev föremål för de senaste sanktionerna. Omni 220225. Ilska och rädsla bland invånare när bostadshus träffas: "Jag vill inte dö". Civila i Ukrainas huvudstad Kyiv är förskräckta över att plötsligt befinna sig i ett krig där deras liv står på spel, skriver AP. Yurii Zhyhanov berättar för nyhetsbyrån att han vaknade på fredagsmorgonen av att hans mamma skrek och upptäckte att han var täckt med damm. Zhyhanovs hem är ett av de bostadshus i utkanten av Kyiv, som har beskjutits under striderna och han frågar sig upprört vad ryssarna håller på med. "Vad är det här? Om ni vill attackera militärer, attackera då militärer. Det är allt jag kan säga." I hamnstaden Mariupol träffar nyhetsbyrån en ung flicka vid namn Vlada, som säger att hon bara vill att den ryska attacken ska upphöra. "Jag vill inte dö, säger hon." BBC träffar Olena och hennes familj efter att deras bil gått sönder mitt emellan de ukrainska och ryska truppernas posteringar i utkanten av Kyiv. "De säger att vägen till vårt hem är minerad. Vi måste åka tillbaka. Det är så otäckt," säger hon. Omni 220225. FN: Över 50 000 ukrainare har flytt landet. Över 50 000 ukrainska invånare har flytt landet under de senaste två dygnen. Det rapporterar nyhetsbyrån AFP med hänvisning till FN. De flesta har tagit sig till Polen, men även Rumänien, Ungern och Slovakien har tagit emot flyktingar, skriver Reuters. Många ukrainare fick vänta i flera timmar i minusgrader för att kunna korsa gränsen. Polska myndigheter säger att väntetiden för att ta sig över gränsen ligger på 6-12 timmar. "Det är bara kvinnor och barn som tar sig över, för det är förbjudet för män. Vi lämnar alla våra pappor och män hemma och det känns som skit," säger 30-åriga Ludmilla och bryter ut i gråt. Omni 220225. Invasionen av Ukraina - dag 2 fredag. Ryssland inledde med marktrupper, flyg-, helikopterattacker och kryssningsrabotor sin invasion mot Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Under fredagen pågår strider i flera delar av landet och ryska styrkor uppges nu avancera för att ta över huvudstaden Kiev. President Vladimir Putin gav order om en militär invasion av Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Hitintills har Ryssland tagit kontroll över kärnkraftverket Tjernobyl samt ön Snake Island i Svarta havet. Strider pågick i Sumy på fredagsmorgonen och i Lviv ljöd flyglarmet. I bland annat Kiev och Charkiv har ukrainare sökt skydd i tunnelbanestationer efter angrepp mot städerna. Och under dagen har detonationer skett i bland annat i Donetsk och i Charkiv i östra Ukraina. Sent på torsdagskvällen presenterade USA nya sanktioner mot Ryssland och under natten stärkte även EU sina sanktioner, bland annat innefattar det finans-, energi- och transportsektorn. Storbritannien har sedan tidigare också infört sanktioner. Ryssland uppger på fredagen att de planerar motsanktioner. Tidigt på fredagsmorgonen startade ett robotangrepp mot Kiev. Ett ukrainskt stridsflygplan sköts ner och kraschade i ett bostadshus i centrala Kiev. Strax innan klockan 07 uppgav Ukrainas försvarsdepartement att militären sprängt en bro över floden Teteriv, cirka 50 kilometer norr om Kiev - i ett försök i att hindra ryska styrkor att ta sig mot huvudstaden. På förmiddagen rapporterades om skottlossning och att ryska soldater och stridsvagnar närmar sig Ukrainas huvudstad. Strider pågår sedan dess i Obolon i norra delarna av Kiev. Skottlossning har också rapporterats i centrala Kiev i närheten av regeringsbyggnaden. Hur många som har dödats sedan Rysslands invasion är inte fastställt. FN har fått rapporter om att 25 civila dödats, men konstaterar också att det faktiskt antalet sannolikt är större. Därutöver har många soldater dödats. Enligt UNHCR har över 100 000 hittills flytt från Ukraina, flera via gränserna till Polen, Moldavien, Slovakien, Ungern och Rumänien. Ukrainas luftrum är stängt sedan torsdagsmorgonen, även Moldavien och delar av Belarus luftrum är stängt. svt 220225. Ryssland stängs av från Europarådet: "Tillfälligt". Alla ryska representanter stängs av från Europarådet på grund av Kremls invasion av Ukraina, meddelar organisationen enligt AFP. "En avstängning är inte en slutlig åtgärd, utan en tillfällig, som håller kanalerna för kommunikation öppna", skriver rådet i ett uttalande. Representanter för de 47 medlemsländerna var överens om att åberopa artikel åtta i stadgarna för att stänga av Ryssland. Omni 220225. Ryssland begränsar Facebook efter anklagelser om censur. Ryssland anser att Meta, Facebooks moderbolag, censurerar ryska medier på sina plattformar och kommer därför att delvis begränsa företaget i landet. Det uppger den ryska informationsmyndigheten Roskomnadzor enligt AP. "Facebook medverkar till kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter och friheter, såväl som ryska medborgares rättigheter och friheter," säger Roskomnadzor i ett uttalande. Det är än så länge oklart hur Meta kommer begränsas, men restriktionerna kommer att införas under fredagen. Ryssland kallar åtgärden ett sätt att skydda ryska medier. Omni 220225. Ryssland varnar för svensk Nato-anslutning. En eventuell Nato-anslutning från Sverige eller Finland skulle leda till ett allvarligt svar från Moskva. Det sa Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet under en pressträff på fredagen. "Alla Osse-länder, inklusive Finland och Sverige har godkänt principen att en stats säkerhet inte får byggas på bekostnad av andra länders säkerhet. Om Finland och Sverige ansluter sig till Nato, som ju är ett militärt block kan det få allvarliga militärpolitiska följder som kräver svarsåtgärder från vårt land," sa Zakharova. Hon beskrev vidare hur Ryssland betraktade den finska regeringens engagemang för en militär alliansfri politik som "en viktig faktor för att garantera säkerhet och stabilitet i norra Europa". Sveriges statsminister Magdalena Andersson adresserade de ryska uttalandena under en pressträff tillsammans med ÖB Micael Bydén på fredagseftermiddagen. "Jag vill vara oerhört tydlig. Det är Sverige som själva och självständigt beslutar om vår säkerhetspolitiska linje," säger Magdalena Andersson. svt 220225. Ukraina vill ha ammunition och minröjare från Sverige. Ukraina har bett Sverige att skicka vapen och utrustning som skulle hjälpa dem i sin kamp mot de ryska invasionsstyrkorna. Överst på listan står 2 000 anti-tank-vapen av typen Robot 57, rapporterar Aftonbladet som har tagit del av Ukrainas lista. Det finns även önskemål om att Sverige bland annat ska skicka ammunition till automatvapen och granatkastare, luftvärnssystem, minröjare och ambulanser. Sveriges regering har inte gett besked om vilken hjälp som kan bli aktuell att skicka. Omni 220225. Kommentar: Typiskt Sverige att inte kunna klara av att fatta snabba beslut. Sverigeambassadörerna i Baltikum uttrycker växande oro. Rysslands agerande i Östeuropa är inte bara en fråga för Ukraina - utan för hela Europas säkerhetsordning, skriver Sverigeambassadörerna för Estland, Lettland och Litauen på DN Debatt. "Rysslands historiska revisionism är oacceptabel. I dag är Putins blick fokuserad på Ukraina, men det finns en växande oro i hela Europa för vad som händer sedan om inte omvärlden sätter stopp för de ryska aggressionerna mot Ukraina." Ambassadörerna fördömer Putins "insinuationer om Ukrainas rätt att existera som självständigt land" och menar att det internationella samfundet nu måste stå enat med det ukrainska folket. Debattartikeln avslutas "Slava Ukraini!" Omni 220225. USA inför sanktioner mot Putin och Lavrov. USA kommer att göra gemensam sak med EU och Storbritannien och införa sanktioner mot Rysslands president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov. Det meddelar Vita huset, enligt flera medier. Utöver att frysa de två ledarnas tillgångar väntas USA också belägga dem med reseförbud. Men åtgärderna ses främst som symbolpolitik, som inte väntas skada Putin, eftersom det är osäkert hur stor hans förmögenhet är och var han har den, skriver Bloomberg. Vita husets pressekreterare Jen Psaki: Beslutet togs efter samtal med Ursula von der Leyen.
Omni 220225. Carl Bildt: Utvisa all rysk underrättelsepersonal. Förutom sanktioner bör EU omedelbart kalla hem alla sina ambassadörer från Moskva för konsultationer på obestämd tid. Det skriver tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M) i en debattartikel i Dagens Industri. Allt som ryska diplomatiska företrädare sagt de senaste veckorna har varit osant - antingen lögner eller ovetskap - och därför är det inte meningsfullt att tala med dem, menar Bildt. Dessutom tycker han att alla EU-länder som en "nödvändig skyddsåtgärd" bör utvisa all personal på ryska ambassader som man kan identifiera som tillhörande rysk säkerhets- eller underrättelsetjänst. Carl Bildt skriver om Ukraina i en längre text i Project Syndicate döpt "Putins kejserliga delirium". Omni 220225. Zelenskyj: "Vi tänker inte lägga ner våra vapen." Efter att ha avböjt USA:s erbjudande om att bli evakuerad publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på lördagsmorgonen ett videoklipp från centrala Kiev. "Jag är här. Vi tänker inte lägga ner våra vapen," säger han. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade på Twitter på lördagsmorgonen att han har inlett samtal med Frankrikes president Emmanuel Macron. "Vapen och utrustning från våra partners är på väg till Ukraina. Antikrigskoalitionen fungerar", skriver han. Samtidigt har presidenten publicerat ett videoklipp som visar att han befinner sig i centrala Kiev. "Jag är här. Vi tänker inte lägga ner våra vapen," säger han i videon. Uttalandet görs efter att rykten florerat om att Ukraina ska ha gett upp och att en evakuering skulle pågå, uppger presidenten vidare. "Vi ska försvara vår stat. Därför att sanningen är våra vapen, och vår sanning är att det här är vår mark, vårat land och våra barn. Och vi ska försvara allt det," säger Zelenskyj. USA har erbjudit Zelenskyj att bli evakuerad. Han uppges ha avböjt erbjudandet, rapporterar amerikanska medier.
svt 220225. Nils van der Poel ger bort sin guldmedalj. Bokförläggaren Gui Minhai, som sitter fängslad i Kina, får en speciell gåva. Nils van der Poel ger nämligen bort en av sina guldmedaljer från OS till Minhai. "Den kinesiska regeringen utnyttjar våra drömmar som ett politiskt vapen för att legitimera sin regim," säger van der Poel i ett pressmeddelande från människorättsorganisationen Amnesty. Läs mer hos svt 220225. Bostadshus träffat av raket - två döda. Ett bostadshus i Kiev har träffats av en rysk raket eller robot på lördagsmorgonen. Två personer ska ha dött, enligt ukrainska myndigheter. Huset ligger på Lobanovsky Avenue, i närheten av en av huvudstadens flygplatser. Bilder visar hur byggnaden brinner och har stora skador. En stor del av det högra hörnet av fastigheten är borta och flera hem är förstörda. Strax innan 17.00 meddelade ukrainska myndigheter att två personer dött i attacken. Sex personer ska ha blivit allvarligt skadade. En bild visar hur räddningspersonal bära bort en kvinna från platsen, medan kollegor syns springa i bakgrunden. Landets utrikesminister Dmytro Kuleba är en av dem som har delat bilder på den skadade byggnaden på sociala medier. "Kiev, vår fantastiska, fridfulla stad, överlevde ytterligare en natt under attacker av ryska markstyrkor, missiler", skriver han på Twitter. "Jag kräver att världen: isolerar Ryssland helt, utvisar ambassadörer, utfärdar oljeembargo, förstör dess ekonomi. Stoppar ryska krigsförbrytare!" svt 220226. Who is Vladimir Putin? - BBC News. Who is the Russian President, and what does he want with Ukraine? Vladimir Putin is the President of Russia, and has been the country's leader for more than 22 years. He grew up in an area which is now St Petersburg. His political career began when he and his family moved to Moscow in 1996, and he quickly became an important political figure. The BBC's Ros Atkins looks at Putin's life and his world view - and how they influence the decision he took this week. You tube 3:32 220226. Ukrainsk kvinna drabbar samman med ryska soldater: "Ni är fascister". På flera håll i Ukraina tar invånarna till olika medel för att protestera mot Rysslands invasion. I staden Henichesk fångades en ukrainsk kvinna på film när hon konfronterade beväpnade ryska soldater under torsdagen, rapporterar BBC. "Ni är ockupanter. Ni är fascister," säger kvinnan och försöker räcka över solrosfrön till soldaterna: "Ta de här fröna så att det växer solrosor när ni dör här." I Kyiv har CNN träffat det unga paret Jaryna Arieva och Sviatoslav Fursin, som ägnade första dagen efter sitt bröllop åt att samla in gevär för att göra sig redo att försvara sitt land. "Just nu är vi här och gör allt vi kan. Så vi har mycket att göra," säger Arieva. Ukrainsk kvinna konfronterar soldater: Ni är fienden . Omni 220225. Kina avstod från att rösta om ordval i säkerhetsrådet. FN:s säkerhetsråd debatterade sent på fredagskvällen kring formuleringen i en resolution om Ukraina, rapporterar BBC. I stället för att skriva att man "starkt fördömer" Rysslands invasion, ska utkastet till resolutionen ha ändrats till att man "starkt beklagar" invasionen. En högt uppsatt diplomat säger att förhandlingarna har att göra med att man försöker få Kina att avstå från att stötta resolutionen, snarare än att rösta emot den. Resolutionen hade ingen chans att antas i rådet, eftersom Ryssland som har vetorätt har röstat emot förslaget. Kina valde att avstå ifrån att rösta, i stället för att rösta emot förslaget. Något västländerna på förhand hoppades på då det skickar en stark signal till Kreml, skriver Sky News. Kina avstod från att rösta tillsammans Indien och Förenade arabemiraten. Omni 220225. Här är Putins innersta krets - med tillgångar på 500 miljarder. Männen tillhör Vladimir Putins innersta krets och är tillsammans goda för omkring 500 miljarder kronor. Men de saknas på EU:s sanktionslista - trots sina nära band till den ryska presidenten. EU har infört nya sanktioner mot hundratals politiker, tjänstemän och militärer med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Men kritiker menar att sanktionerna slår fel och borde riktas mot Putins innersta krets, männen som förvaltar hans pengar. "Han är en extrem förmögen man. Troligen den rikaste i världen och han bevisat i över 20 år att han på ett djupt plan bryr sig mycket om pengar," säger den amerikanska finansmannen och visselblåsaren Bill Browder till SVT. SVT har tittat närmare på ett tiotal miljardärer som alla har nära kopplingar till Rysslands president. Tillsammans äger männen och deras familjer tillgångar för runt 500 miljarder kronor - och flera av dem finns redan på USA:s sanktionslista. Större motstånd än väntat under krigets första dagar: "Har inte råd att köra fast". Den ryska invasionen har tappat fart och går inte som planerat - de uppgifterna sprids från västliga underrättelsetjänster. Motståndet kan ha varit mer kompakt än vad Kreml räknat med. "På kort sikt har man inte råd att köra fast," säger Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap. Från västländer kommer nu underrättelseuppgifter, som inte bekräftats, om att den ryska invasionen inte går som planerat. USA:s underrättelsetjänst hävdar att att de ryska styrkorna är frustrerade över det motstånd de möter. "Vi vet att de inte gjort de framsteg de ville, i synnerhet i norr", uppger en talesperson för Pentagon enligt nyhetsbyrån Reuters. Även den brittiska underrättelsetjänsten påstår att Rysslands framfart saktats ned, vilket man menar troligtvis beror på logistikproblem och ett starkt ukrainskt försvar. Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror att Kreml hade räknat med att komma längre under krigets första dagar. "Motståndet har, både i Kiev och på andra fronter, varit hårdare än vad man kanske hade räknat med," säger han. Ett mer utdraget förlopp kan bli kostsamt för Ryssland på flera sätt, menar han. "För Ryssland är det här en operation man hoppas kunna genomföra snabbt och med så små förluster som möjligt, och bekräfta kompetensen hos den ryska krigsmakten. Ju längre tid det tar, och ju större förluster man får, desto mer problematiskt blir det för Kreml," säger Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Samtidigt framhåller Nilsson att kriget är i ett tidigt skede. "Att man tagit större förluster och inte uppnått målsättningar ska man kanske inte dra allt för stora växlar på. Läget kan se helt annorlunda ut i morgon eller om en vecka," säger han. Från ryskt håll ges snarare bilden av att man gjort ett tillfälligt avbrott i offensiven på grund av att man försökt få till samtal med Ukraina. På lördagen uppgav man att offensiven ska återupptas och utökas. "Det är helt rationellt från den ryska sidan. Man kanske har skickat in 25-30 procent av styrkorna vid gränsen så det finns väldigt stora reserver," säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Att Ryssland stött på så starkt motstånd från det ukrainska folket kan leda till ökad våldsanvändning, speciellt om man lyckas begränsa möjligheterna att kommunicera med omvärlden. "De kan använda större vapensystem även inne i städer, vilket skulle leda till större civila förluster," säger Käihkö. svt 220226. Ryska talmannen fick inte flyga över Sverige. Det ryska parlamentets talman Vjatjeslav Volodin hade tillstånd att flyga över Sverige samma dag som Ryssland invaderade Ukraina – men i sista stund drogs tillståndet in. Det ryska planet fick ta en stor omväg norr om svenska luftrummet, något som Washington Post var först med att rapportera. "Efter en bedömning så tog vi tillbaka tillståndet", säger Jonas Olsson, pressekreterare på Försvarsmakten. "Det stämmer", säger Jonas Olsson, pressekreterare på Försvarsmakten till Ekot. "Det var en transport av ett ryskt statsflyg som hade tillstånd och efter en bedömning tog vi tillbaka tillståndet." Vad låg till grund för bedömningen? "Vi gör kontinuerliga bedömningar vad gäller statsflyg och hur de ska få passera svenskt luftrum. Anledningen till det när vi göra våra bedömningar kan vara vilka risker det finns när någon passerar vårt luftrum," säger Jonas Olsson på Försvarsmakten. En av passagerarna på det ryska statsplanet var Vjatjeslav Volodin, talman i det ryska parlamentet statsduman sedan 2016. Han var på väg hem till Ryssland från ett besök i Nicaragua och Kuba. Även Finland ska ha nekat flyget tillstånd att passera landets luftrum enligt Washington Post. Talman Volodin anses ha spelat en aktiv roll i Rysslands erkännande av utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Han sitter också i Rysslands säkerhetsråd. Flygresan ska ha förlängts med 2,5 timme på grund av Sveriges och Finlands beslut. Vad kan det handla om för risker? "Det kan handla om att när andra statsaktörer passerar vårt luftrum så kan det inträffa händelser som gör att vi hamnar i en sits där vi måste agera," säger Jonas Olsson vid Försvarsmakten. Hur mycket spelar det roll att det var den 24 februari dvs samma dag som den ryska invasionen av Ukraina inleddes? "Som jag sa gör vi kontinuerliga bedömningar av statsflyg och i det här fallet visade bedömningen att de inte skulle passera vid den här tidpunkten och då drog vi tillbaka tillståndet," säger Jonas Olsson. Den här sortens beslut är ovanliga, uppger Försvarsmakten. SR 220226. Ukrainsk militär: Nya ryska anfall vid flera städer. Ryska styrkor har genomfört flera koordinerade robot- och artilleriattacker mot ukrainska städer på lördagen, rapporterar Reuters med hänvisning till uppgifter från Ukrainas militär. Bland annat ska robotar från ryska stridsfartyg i Svarta havet ha avfyrats mot områden nära städerna Sumy, Poltava och Mariupil. Enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Interfax har ryska styrkor intagit staden Melitopol, där det bor 150 000 personer, skriver Reuters. Uppgiften har dock inte bekräftats från ukrainskt håll. Rysslands försvarsdepartementet uppger samtidigt att rysk militär riktat in sig på Ukrainas militära infrastruktur med hjälp av både luft- och havsbaserade attacker. "Under natten inledde ryska federationens väpnade styrkor ett anfall med långdistansvapen genom luft- och havsavfyrade kryssningsrobotar," säger talespersonen Igor Konashenkov i en tv-sänd kommentar. Omni 220226. Facebook begränsar statliga ryska mediers aktiviteter. Facebooks moderbolag Meta har stoppat statliga ryska mediers möjligheter att marknadsföra sig och tjäna pengar på plattformen, som följd av den väpnade invasionen i Ukraina. Det skriver AFP: "Vi förbjuder nu ryska statliga medier från att annonsera eller tjäna pengar via vår plattform globalt", skriver Nathaniel Gleicher, sociala medier-jättens säkerhetschef på Twitter. Ryssland har sedan tidigare begränsat Facebooks tjänster efter att plattformen inte följt Kremls order. Facebook har vägrat plocka bort varningsflaggor för fyra regimtrogna mediekanaler. Ryssland slår tillbaka mot Facebook: "Censurerar". Twitter sätter också viss annonsering på paus. Omni 220226. Emmanuel Macron: "Kriget kommer att bli långvarigt". Världen måste förbereda sig för ett långvarigt krig mellan Ryssland och Ukraina, sa Frankrikes president Emmanuel Macron under ett tal på lördagen, rapporterar AFP. "Kriget kommer att bli långvarigt och alla kriser som följer kommer att få långvariga konsekvenser." Han fortsatte talet med en varning om att "vi måste vara förberedda". Den franske presidenten var en av nyckelpersonerna i försöken att hindra den ryska invasionen. Han höll regelbundna samtal med Putin och försökte få till ett toppmöte mellan den ryske presidenten och USA:s president Joe Biden. Omni 220226. Neutrala Schweiz ger med sig om ryssanktionerna. Schweiz som vidhåller politisk neutralitet har efter press från EU gått med på att införa sanktioner mot Ryssland. Det meddelar finansinspektionsmyndigheten Finma i ett uttalande, skriver TT. Sanktionerna innebär att ryska affärspersoner och oligarker inte ska kunna använda sig av Schweiz för att runda Europas sanktioner. Från i fredags klockan 18 förbjuds finansiella mellanhänder att ingå nya affärsrelationer med personerna och företagen på sanktionslistan, och de måste omedelbart rapportera in befintliga affärsrelationer. Schweiz lade på fredagen till 363 nya ryska individer och fyra företag på sin sanktionslista. Ryssar hade tillgångar för omkring 10,4 miljarder schweizerfranc i schweiziska banker 2020. Omni 220226. Ryska medier får inte använda ordet "invasion". Medier i Ryssland får inte använda ord som "invasion" eller "angrepp" i sin rapportering om den ryska offensiven i Ukraina. Ordern kommer från en rysk tillsynsmyndighet. Myndigheten anklagar oberoende medier som tv-kanalen Dozjd och tidningen Novaja Gazeta för att sprida "otillförlitlig socialt betydelsefull osann information", skriver TT. Om man bryter mot förbudet riskerar man böter eller blockering. Mediehusen kan blockeras om de inte raderar "opålitlig information". Även en utredning angående "spridningen av otillförlitlig för allmänheten viktig information av ovanstående medier" har påbörjats.
Omi 220226. "Kina spelar högt spel - tvingas till diplomatisk dans." Rysslands invasion av Ukraina har tvingat in Kina i en diplomatisk dans, skriver Martin Quin Pollard och Yew Lun Tian i en analys i Reuters. Kina har vägrat att fördöma den ryska invasionen, samtidigt som landet vill undvika att förvärra relationerna med Väst. Men Kina tycks samtidigt inte stå Ryssland nära nog för att på förhand ha fått information om invasionen. Exempelvis var landet sena med att evakuera sina invånare från Ukraina och tycktes tagna på sängen av det ryska agerandet.Samtidigt har Ryssland och Kina sett till att cementera sina ekonomiska band innan invasionen, skriver Keith Bradsher och Ana Swanson i New York Times. I december köpte Kina mer olja från Ryssland än från Saudiarabien och den senaste tidens energiuppgörelser är bara en av flera signaler om starkare ekonomiskt samarbete mellan länderna. Men det är också ett högt spel, skriver Bradsher och Swansson: "Om Kina uppfattas möjliggöra rysk aggression kan det öka europeiskt stöd för sanktioner mot Kina". Omni 220226. Ryska trupper tre mil från Kyiv - möter hårt motstånd. Den ryska huvudstyrkan kommer allt närmre Ukrainas huvudstad Kyiv och är nu omkring 30 kilometer från stadens kärna, enligt uppgifter från det brittiska försvarsdepartementet. Ukraina har stått för ett starkt motstånd mot de ryska trupperna. "De ryska förlusterna kommer sannolikt bli stora och är större än vad vi har trott och än vad Kreml har erkänt", skriver departementet. Under dagen har striderna fortsatt i Kyivs utkanter och staden har infört ett utegångsförbud som gäller fram till måndag. "Alla civila som är på gatorna under utegångsförbudet kommer att betraktas som medlemmar av fiendens sabotagegrupper", skriver staden i ett uttalande enligt AFP. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa på lördagsmorgonen att staden fortfarande var under deras kontroll trots Rysslands hårda offensiv under natten. "Vi har stått emot och framgångsrikt avvärjt fiendens attacker," säger han i ett klipp som publicerats på hans sociala medier, enligt Reuters. Omni 220226. Rysk journalist: Putin fick tuffare motstånd än väntat. Vladimir Putin har mött hårdare motstånd än han räknat med i Ukraina, säger den ryske välkände journalisten Jevgenij Kiseljov till Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Johanna Melén. "Jag tror hans generaler sagt honom att det här kommer bli en promenadseger, möjligen har de sagt honom det som de tror att Putin vill höra," säger Kiseljov. Han säger samtidigt att det är sannolikt att båda sidor överdriver motståndarens förluster. I Rysk statskontrollerad tv beskriver man den militära insatsen i Ukraina som framgångsrik. Omni 220226. Tjetjenien ska slåss på Rysslands sida - ställer sig bakom Putins invasion. Tjetjenien, som är en delrepublik i sydvästra Ryssland, ställer sig på Rysslands sida i kriget. Presidenten Ramzan Kadyrov säger att Vladimir Putin har fattat rätt beslut om att invadera Ukraina, och hans soldater är nu på väg till Ukraina för att slåss, skriver Reuters. I ett videoklipp hävdar Kadyrov att det är enkelt att ta över städer som Charkiv och Kyiv, men att det dröjer eftersom man vill undvika alltför höga dödstal. Den tjetjenska ledaren förnekar också den ukrainska arméns uppgifter om många döda soldater på den ryska sidan. "Vi har inte ett enda dödsfall, eller några skadade - inte en enda person har ens haft en rinnig näsa, "säger Kadyrov. Det stämmer dock inte, enligt Storbritannien. Landets underrättelsetjänst säger att den ryska offensiven går långsammare än planerat och att många ryska soldater fått sätta livet till. Reuters konstaterar att Kadyrov är en mycket nära allierad till Vladimir Putin, och skriver att hans uttalande är som ett eko av Rysslands utspel. Kina får väst att tveka om "finansiella atombomben" Swift. Anledningen till att USA och Europa väntar med att använda den "finansiella atombomben" mot Ryssland, att stänga dem ute från överföringssystemet Swift, är att det skulle kunna få landet att knyta sig närmare Kina. Det säger SEB-strategen Per Hammarlund till SvD Näringsliv. Kina har nämligen ett eget betalsystem för banker. "Ryska företag kommer då att få betalt i renminbi och kan sedan köpa varor från Kina och betala i samma valuta," säger han. Skulle man ändå välja att utestänga Ryssland skulle det slå hårt och snabbt. "En sådan utestängning skulle oerhört snabbt bli oerhört kännbar," säger Hammarlund till Realtid. Placeras Ellinor Beckett liknar systemet med ett postkontor som fungerar som en mellanhand i transaktioner. "De banker som utesluts från Swift kan helt enkelt inte göra transaktioner med utlandet, eftersom dessa vägar stängs av", skriver hon i en kommentar. Swift kontrolleras av Belgiens centralbank samt en grupp centralbankschefer från bland annat USA, Storbritannien, EU, Japan - samt Ryssland och Kina. Det skriver Bloomberg. Omni 220226. Hårda strider vid Ukrainas näst största stad Charkiv. De mest intensiva striderna i Ukraina pågår för tillfället i Charkiv, som är landets nästa största stad. Det rapporterar Reuters. Enligt Sky News pågår strider i stora delar av landet, men nyhetskanalen skriver att de ryska trupperna framför allt befinner sig i tre områden: i södra Ukraina nära Krimhalvön, i nordväst nära gränsen till Belarus och i utkanten av Charkiv. I en text i Al Jazeera beskriver en av Charkivs invånare, Maria Avdeeva, situationen i miljonstaden. Hon berättar om en stad som nyligen vibrerade av studenter, it-firmor och kaféer, en stad som ibland beskrivs som "Ukrainas Silicon Valley" - men som nu i stället är "skräckslagen". Gatorna är tomma, explosionerna ekar längs gatorna, människor tar skydd. "Men trots det är vår moral hög och vi är fast beslutna om att försvara vårt land. I vår lokala gruppchatt delar människor med sig av skämt, sprider krisinformation och ber om hjälp. I de här hemska tiderna är det ukrainska folket mer enat än någonsin förut", skriver hon. Omni 220226. Underrättelsekällor i väst: Ryska offensiven går trögt - starkt ukrainskt motstånd. Den ryska offensiven i Ukraina går långsammare än vad Ryssland hade räknat med, uppger Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter. "Hastigheten för den ryska framryckningen har temporärt minskat, troligen till följd av akuta logistiska svårigheter och starkt ukrainskt motstånd", skriver departementet i en uppdatering klockan 16.19 på lördagen. Både Fox News och Reuters har intervjuat en amerikansk företrädare inom försvaret, som målar upp samma bild. Enligt företrädaren har Ryssland framför allt stött på patrull i norra Ukraina. "Vi tror fortsatt, baserat på vad vi har observerat, att detta motstånd är större än vad ryssarna förväntade sig," säger tjänstemannen. Reuters konstaterar dock att amerikanen inte presenterar några bevis för sitt påstående. Tjänstemannen konstaterar att situationen snabbt kan förändrats. Omni 220226. Anonymous tar ansvar för cyberattacker mot Ryssland. Flera ryska hemsidor har under det senaste dygnen släckts ner i vad som har misstänkts vara cyberattacker. Bland annat har Kremls och det ryska försvarsdepartementets hemsidor legat nere, rapporterar CNN. Den internationella hackergruppen Anonymous har tagit på sig ansvaret för flera av attackerna. "Anonymous försöker löpande hålla .ru-regeringens webbplatser offline och skickar information till det ryska folket så att de kan bli fria från Putins statliga censurmaskin", skriver gruppen på Twitter. Gruppen förklarade kring mot Ryssland under fredagen. Omni 220226. Tysk tvärvändning - grönt ljus för vapen till Ukraina. Tyskland har beslutat sig för att tillåta Nederländerna att skicka tyska vapen till Ukraina. Det handlar bland annat om 400 raketgevär, vilket Politico var först med att rapportera. "Beslutet har bekräftats av kansliet, säger en talesperson för det tyska försvarsdepartementet till Reuters. Dessutom ska Tyskland skicka 1 000 pansarvärnsgevär och ytterligare 500 luftvärnsrobotar, rapporterar AFP. Beslutet är ett tydligt skifte i landets utrikespolitik. Tyskland har sedan många år valt att inte låta tyska vapen hamna i konfliktzoner. Sedan tidigare har Tyskland bland annat skickat 5 000 militära hjälmar till Ukraina, vilket har fått kritik för att vara en tandlös åtgärd. Bland annat Ukraina har kritiserat Tyskland för att de inte har velat skicka vapen, enligt Politico. Tyskland fattar beslutet mot rådande tysk lagstiftning. Olaf Scholz gav också Estland tillstånd att leverera gamla pansarskott från DDR till Ukraina enligt Bild. Deborah Haynes: En fullständigt U-sväng från Tyskland. Omni 220226. Tyskland ställer sig bakom Swiftblockad mot Ryssland. Tysklands regering har beslutat att verka för en begränsning av Rysslands tillgång till det internationella banksystemet Swift, rapporterar AFP. "Vi arbetar för att begränsa uteslutningen så att åtgärden drabbar rätt personer", skriver utrikesminister Annalena Baerbock och ekonomiminister Robert Habeck i ett gemensamt uttalande. Tyskland och Italien har hittills varit skeptiska till att vidta åtgärden, som bedöms få omfattande konsekvenser och som av Frankrikes finansminister Bruno Le Maire har liknats med ett "finansiellt kärnvapen". "Det är kanske det allra vassaste vapen man har," säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till DI. För att få till stånd en uteslutning måste samtliga 27 EU-länder stå bakom beslutet, enligt tidningen. Tidigare under lördagen meddelade Italien att man står bakom en uteslutning. Premiärminister Mario Draghi, som tidigare var chef för Europeiska centralbanken, talade med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i telefon under lördagen. Enligt Ukrainas utrikesminister har även Frankrike gett sitt stöd. Över 11 000 finansiella institutioner världen över är anslutna till Swift. Ytterligare ett skäl att avvakta med sanktioner gällande Swift är att det skulle slå hårt också mot företag i väst. Uppgifter till Bloomberg gör samtidigt gällande att EU:s utrikesministrar kommer att hålla ett möte på söndagen för att påbörja arbetet med att stänga Ryssland ute.
Omni 220226. "Putins bäste vän" är för sanktioner mot Ryssland. Ungerns premiärminister Viktor Orbán säger till BBC att han stödjer EU:s alla sanktioner mot Ryssland. "Nu är inte läge att vara slug, det här är en tid för att enas. Det är ett krig och vi måste få tillbaka situationen som rådde innan kriget och återställa freden," säger han till kanalen. Enligt kanalen Orbán har många gånger tidigare beskrivits som Putins bäste vän i EU. Under dagen har Orbán försäkrat EU om att Ungern inte kommer blockera några sanktioner mot Ryssland, rapporterar Reuters. Orbáns uttalande kommer i samband med att han besöker ungerns gräns till Ukraina. Omni 220226. Över 3 000 gripna i Ryssland efter protester mot kriget. Sedan i torsdags har mer än 3 000 människor gripits i Ryssland i samband med protester mot landets invasion av Ukraina. Det rapporterar AFP med hänvisning till människorättsorganisationen OVD-Info. "Under de senaste tre dagarna har minst 3 052 människor gripits", skriver organisationen på Twitter. Under lördagen har 467 människor som visat missnöje mot invasionen gripits i 34 ryska städer. "Jag vill att Putin ska tas bort från sin post genom någon demokratisk eller juridisk process," säger en demonstrant i Moskva till BBC. Runt om i världen har protesterna varit omfattande sedan Ryssland gick in i Ukraina. Bland annat i Stockholm samlades omkring 500 människor, skriver TT. "Jag är frustrerad, arg och bär på stor smärta, säger Victoria Ivanova, 20," som deltog i demonstrationen i Stockholm. Omni 220226. "Sättet vi stöttar Ukraina kommer att eka i historien." Sverige kan inte sitta som en åskådare till kriget i Ukraina. Det skriver Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, på DN Debatt. Han frågar sig vilket land som kommer att stötta Sverige vid en framtida kris, när vi själva inte verkar vilja stötta med annat än bistånd. "Avsaknaden av en strategi är också ett aktivt val", skriver Jonsson i debattartikeln. "Vi står inför ett storkrig i Europa och det sätt vi agerar på för att möta den ryska aggressionen och stötta Ukraina kommer att eka i historien", fortsätter han. I texten argumenterar Jonsson också för ett rejält omtag i den inhemska försvars- och säkerhetspolitiken. Oscar Jonsson. "Att inte stötta Ukraina mer är också ett aktivt val." Omni 220226. Swift: "Kommer följa EU:s instruktioner - ryska banker stängs av i dagarna." Ett flertal ryska banker kommer stängas ute ur det internationella betalsystemet Swift "inom de kommande dagarna", uppger organisationen i ett uttalande enligt Reuters. "Vi samråder med europeiska myndigheter för att ta reda på vilka som omfattas av de nya åtgärderna och är beredda att agera enligt rättsliga direktiv." EU-kommissionen gav beskedet på lördagen. Även USA, Kanada och Storbritannien går fram med åtgärden, enligt kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Förhoppningen är att åtgärden ska bli en hård finansiell smäll för bankerna, då betalningar åt båda hållen blockeras. Målet är att isolera Ryssland från det internationella finanssystemet. "Putin gick in på en väg med målet att förstöra Ukraina. Men vad han också gör är att förstöra framtiden för sitt eget land", twittrar von der Leyen. Att stänga ute Ryssland från Swift har beskrivit som en av de allra tuffaste sanktionerna mot landet. Omni 220226. Trump fortsätter berömma Putin: "Han är smart". USA:s tidigare president Donald Trump står fast vid, och upprepar, sitt brett kritiserade beröm av Vladimir Putin och hans strategiska agerande under invasionen av Ukraina, rapporterar Bloomberg. "Jag gillar att säga sanningen. Ja, han är smart. Problemet är inte att Putin är smart, för självklart är han smart, men det riktiga problemet är att våra ledare är dumma," säger han i ett tal till konservativa republikanska väljare. Trump har tidigare bland annat beskrivit Putins strategi som "genial" och kallat den ryske presidenten "mycket klipsk". Omni 220226. Kommentar: Ofattbart av Trump. En person som hotar med kärnvapen och håller på att lägga Ukraina i ruiner är inte klipsk. Putin är en dålig förlorare. Kanske också Trump... Trump har samtidigt kallat invasionen "en attack på mänskligheten" - lägger skulden på Biden. Svårt att veta vad Trump skulle ha sagt och gjort om han idag varit president i nuvarande situationen. Haavisto om risken för kärnvapen: "Alla metoder är tänkbara för Ryssland". "Vi bör ha i åtanke att vi har att göra med en makt som förfogar över kärnvapen," säger utrikesminister Pekka Haavisto i en intervju för Yles morgon-tv. Senast i torsdags nämnde president Vladimir Putin de kärnvapen som landet har att tillgå i ett tal. "Ryssland är en av de mäktigaste kärnvapenstaterna (...) med klart försprång i flera högteknologiska vapen," sade Putin enligt New York Times vars reporter anser att syftet var att avskräcka väst. Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) kommenterade hotet på lördagen i Yles tv-intervju. "Det tolkas ofta som att Ryssland kan ta till alla tänkbara metoder. Då har vi naturligtvis att göra med en kärnvapenmakt. Den möjligheten bör vi ha i åtanke," sade Haavisto. "Ibland hänvisar den ryska ledningen till Kubakrisen i början av 1960-talet, då det förekom hot om kärnvapen." Hanna Smith, Rysslandsexpert och forskningschef vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot, sade tidigare till HBL att hot om kärnvapen är "skrämmande". "När Putin en gång har bestämt sig för att gå i krig så är allt möjligt. Tanken är alltid att försöka vinna. Om det ser ut som om man inte vinner eller får det som man vill ha - ja, därför har man kärnvapen. Hela situationen är allvarlig och skrämmande." HBL 220226. Borgmästaren: Kyiv fortfarande under vår kontroll efter natten. Flera personer har dödats i strider i västra Kyiv under natten mot söndag - bland dem en sexårig pojke, uppger en läkare vid ett lokalt sjukhus för CNN. På söndagsmorgonen uppger dock borgmästaren Vitalij Klytjko att staden "helt och hållet" fortfarande kontrolleras av den ukrainska armén, enligt Bloomberg. Sent på lördagskvällen började larmet återigen att ljuda över den ukrainska huvudstaden, där utegångsförbud råder. Borgmästaren varnade då för en tuff natt och uppmanade medborgarna att ta skydd. Bilder visar bland annat hur människor sover i underjordiska garage som gjorts om till skyddsrum. Moskva har beordrat sina trupper att anfalla Kyiv "från alla håll" samtidigt som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj står fast i sitt motstånd. "Vi kommer slåss tills vi befriat vårt land," säger han i ett videoklipp enligt AFP. Lördagen beskrivs som en framgångsrik dag för den ukrainska armén. Armén uppgav på lördagen att 3 500 ryska soldater dödats eller skadats, men Ryssland har inte officiellt kommenterat siffrorna, enligt Al Jazeera. Även tonåringar har dödats i Kiev under natten. Kyivs natthimmel upplyst av explosioner Omni 220227. Oljedepå brann under natten -varningar för dubbla miljökatastrofer. Under natten har en oljedepå brunnit i Vasylkiv strax utanför Kyiv efter att ha träffats av en rysk robot vid 01-tiden. Videoklipp som sprids på sociala medier visar en kraftig brand och en stor rökpelare. På söndagsmorgonen är det oklart om branden kunnat släckas. Illia Ponomarenko på tidningen The Kyiv Independent kallar händelsen ”en allvarlig miljökatastrof” på Twitter. Politico rapporterar att invånare i närheten uppmanats att hålla sina fönster stängda. I Charkiv, där ryska trupper sprängt en stor gasledning under natten, varnar lokala myndigheter också för en potentiell miljökatastrof, och uppmanar invånare att täcka sina fönster med vått tyg eller gasbinda. Omni 220127. Analys: Ryssland ser ut att ha ändrat krigsstrategi. Rysslands beslut att gå in i Charkiv är ett tecken på att landet har bytt strategi, skriver BBC:s diplomatiska korrespondent Paul Adams i en snabbanalys. "Rysslands strategi hittills har varit att runda stora städer, så det här är en taktikförändring som pekar på en önskan om att inte bara sikta in sig på huvudstaden och ett regeringsskifte, utan att också ta över kontrollen av större städer." Han tillägger att den nya strategin även skulle kunna handla om att "neutralisera" städer, så att det blir svårare att kunna organisera motstånd mot Ryssland inom städerna. Oavsett strategi kvarstår Rysslands mål: att ta kontroll över Kyiv och få bort president Volodymyr Zelenskyj, skriver DN:s Michael Winiarski. "Putin (lär) inte släppa sitt mål, som är att inta Kyiv, ta kontroll över hela Ukraina, jaga bort landets regering, som enligt hans senaste tal består av ’nynazister och narkomaner’, och sätta in en egen marionettregering." Omni 220227. Google förbjuder annonser från statlig rysk media. Techgiganten Google har meddelat att alla statligt finansierade ryska medier förbjuds att annonsera på alla deras plattformar, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från företaget. Beskedet kommer dagen efter att Ukrainas digitalminister Mykhailo Fedorov i ett Twitterinlägg bett Google att agera mot Ryssland. "Jag har bett Google sluta tillhandahålla tjänster och produkter till Ryssland, inklusive att blockera tillgång till Google Market och Google Pay", skrev han. Omni 220227. Ukraina uppges kontrollera Charkiv efter rysk offensiv. Ukrainas militär har lyckats avvärja en rysk offensiv mot landets näst största stad Charkiv efter markstrider, säger borgmästaren Oleg Sinegubov enligt Reuters och AFP. "Charkiv kontrolleras helt och hållet av oss", skriver Sinegubov i meddelandeappen Telegram. Ryska pansarfordon hade tidigare under dagen tagit sig in i staden och skottlossning och explosioner har hörts under striderna, säger ett vittne till Reuters. Nyhetsbyrån skriver att man inte omedelbart har kunnat bekräfta Sinegubovs uppgifter om att de ukrainska soldaterna lyckats avbryta den ryska offensiven. Under natten sprängde ryska trupper en ukrainsk gasledning i staden. Omni 220227. Ukraina: Ryssland har förlorat 4 300 soldater. Runt 4 300 ryska soldater har dött sedan Ryssland invaderade Ukraina i torsdags, skriver Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Malyar i ett inlägg på Facebook på söndagen. I inlägget tillägger hon att ryska trupper har förlorat 146 stridsvagnar, 27 flygplan och 26 helikoptrar. Siffrorna har inte kunnat bekräftas och Ryssland har inte släppt några egna siffror, rapporterar BBC.
Omni 220227. Kommentar: Låter som lite uppblåsta siffror. Tidigare medarbetare till Putin: Kriget kan påskynda hans fall. Rysslands krig mot Ukraina kan påskynda Putinregimens fall, menar Marina Litvinovitj som arbetade för Vladimir Putins första presidentvalskampanj år 2000. I dag är hon en uttalad kritiker och greps i torsdags, efter att ha uppmanat till antikrigsdemonstrationer. "Maskerna är kastade, man har gått utanför alla ramar. En regim kan leva så länge som den anses laglig. När den inte gör det längre då närmar sig slutet", säger hon till Ekot. SR 220227. Musk ger Ukraina internet - rundar ryska cyberattacker. Elon Musks satellit-baserade internettjänst Starlink ska ha aktiverats över Ukraina och hans företag SpaceX skickar fler Starlink-terminaler till landet, rapporterar flera medier. "Starlinks tjänst är nu aktiverad i Ukraina", twittrade den amerikanske miljardären under lördagen. Inlägget var ett svar på en tweet av Mykhailo Fedorov, Ukrainas vice premiärminister och minister för digital omvandling, som bad Elon Musk om hjälp. Med internettjänsten ska människor i Ukraina kunna nå internet trots ryska cyberattacker. Tillgången till internet har begränsats i Ukraina som en följd av den ryska invasionen, särskilt i landets östra och södra delar. Omni 220226. Taiwan på helspänn efter ryska invasionen - manar till ökad militär närvaro. Taiwans president har uppmanat till ökad bevakning och militära aktiviteter som en effekt av Rysslands invasion av Ukraina, skriver TT. I likhet med Ukraina befinner sig Taiwan i skuggan av en stormakt som gör anspråk på dess territorium. För Taiwans del är det Kina man är orolig för. "Taiwan har alltid varit en omistlig del av Kinas territorium. Det är ett obestridligt historiskt och rättsligt faktum," sa en talesperson för Kinas utrikesdepartement i onsdags. Talespersonen avfärdade samtidigt jämförelserna som görs mellan kriget i Ukraina och relationen mellan Kina och Taiwan. Docent: "Det sista de kinesiska ledarna vill är att någon ska erkänna Taiwan som en suverän stat." Omni 220227. Stora protester i Berlin mot invasionen - 100 000 deltar. I Tysklands huvudstad Berlin demonstrerar fler än 100 000 personer mot Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar Reuters. Demonstranterna hade med sig plakat med budskap som: "Stoppa kriget", "Putins sista krig" och "Vi står upp för Ukraina". I samband med demonstrationerna stoppades tåg- och tunnelbanetrafik i delar av staden. Polisen hade väntat sig 20 000 deltagare men uppskattar att ett sexsiffrigt antal personer är på plats. Omni 220227. Slaget mot centralbanken väntas "ge eko i Moskva". EU ska "lamslå" Rysslands centralbank, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sent på lördagen när kommissionen tillsammans med Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, USA och Kanada meddelade nya sanktioner mot Ryssland, bland annat att flera banker stängs ute från internationella betalningssystemet Swift. Det nya paketet inkluderar även "restriktiva metoder som kommer hindra den ryska centralbanken från att använda sina internationella reserver i syfte att underminera effekten av sanktionerna", heter det. Ryssland har ungefär 640 miljarder dollar i reserver, skriver Bloomberg. "Snabbheten och samsynen för att vidta dessa aldrig tidigare skådade finansiella besluten kommer ge Putin viss eftertanke," säger Josh Lipsky vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council till nyhetsbyrån. "Swift var väldigt väntat men att slå mot centralbanken kommer ge eko i Moskva och bortom det," säger han. Lipsky tror inte att den ryska ekonomin kommer gå in i chock omedelbart men påpekar att det senaste draget stryper alla möjligheter att penningpolitiskt stötta upp de stora kommersiella bankerna i Ryssland. Omni 220227. Experter: Kärnvapenhotet vittnar om rysk desperation.Kremls uttalande om att man höjer beredskapen för sitt förband med kärnvapenkapacitet ska ses som ett hot, men betyder inte att Ryssland är beredda att använda sina kärnvapen. Det skriver BBC:s Gordon Corera i en snabbkommentar. "Ryssland har världens största lager av kärnvapen, men man vet också att Nato har tillräckligt för att kunna förstöra Ryssland om de användes", skriver han. Joakim Paasikivi, som är överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, säger till SvD att Putins uttalande kan tolkas som "ett tecken på desperation och en åtgärd för att det inte går som tänkt i Ukraina just nu". Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap, menar att man bör tolka Putins ord som en signal till västländerna, snarare än till Ukraina. "Jag antar att det har med sanktionerna att göra," säger han till DN.
Omni 220227. Nordkorea anklagar USA för Ukrainakrisen. Nordkorea försvarar Ryssland och anklagar USA för att vara "grundorsaken till den ukrainska krisen". Det rapporterar AFP med hänvisning till Nordkoreas första officiella uttalande sedan den ryska invasionen inleddes i torsdags. Washington har strävat efter "militär överlägsenhet utan att ta hänsyn till Rysslands legitima krav på nationell säkerhet", står det i inlägget, som laddades upp på landets utrikesdepartements hemsida på lördagen. Ryssland är tillsammans med Kina en av Nordkoreas få internationella vänner. Även Kina har tidigare anklagat USA och andra västländer för att ha spätt på Ukrainakrisen. Inlägget har signerats av en forskare vid namn Ri Ji Song, vilket gör det till ett nedtonat uttalande från Nordkorea, säger en expert till AFP. Omni 220227. Ukrainaren gör motstånd - knäböjer framför stridsvagn. I en video som publicerats på sociala medier kan man se hur en ukrainsk medborgare försöker stoppa en rysk stridsvagn med sin egen kropp. Mannen klättrar först upp på stridsvagnen för att sedan hoppa ner framför den, och med sin kroppsvikt försöker han stoppa stridsvagnen från att fortsätta köra. När han inte lyckas går han istället ner på knä framför fordonet. Händelsen är ett av flera exempel på hur obeväpnade ukrainare har konfronterat ryska soldater sedan invasionen startade i torsdags, rapporterar The Guardian. Händelsen utspelade sig i staden Bakhmach i norra Ukraina. Omni 220227. Kraven ökar på USA: Frys ryska oligarkers tvättade fastighetspengar. Ryska oligarker tvättar stora mängder pengar på den amerikanska fastighetsmarknaden - särskilt i New York och Florida. Nu ökar pressen på USA att agera, rapporterar DN. Enligt forskningsorganisationen National Bureau of Economic Research kan 800 till 1 000 miljarder dollar vara placerade utomlands av rika ryssar. Mer än hälften av den ryska elitens tillgångar tros ligga i utländska investeringar. "Putin och hans inre cirkel påstår att de hatar väst, men de lever och investerar internationellt", skriver Rysslandsspecialisten Faith Hillis i The Atlantic. Halvön Sunny Isles Beach norr om Miami populärt mål för rysk pengatvätt - kallas "lilla Moskva". Faith Hillis: "De shoppar i Monte Carlo och lägger till med sina lyxyachter i Barcelona." Omni 220227. Ukrainare återvänder för att strida: "Vi ska vinna". Vid de ukrainska gränserna trängs människor för att fly landet, men det finns även personer som anländer för att ta sig in i Ukraina, rapporterar SvD. Tidningen, som under lördagen var på plats vid gränsövergången till den polska staden Medyka, rapporterar om hur de mötte ett 30-tal ukrainare som med bestämda steg kom gående mot passkontrollen. "Vi ger oss inte. Vi ska vinna mot de där ryska monstren," berättar en av männen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har bett ukrainare som befinner sig utomlands att återvända för att strida. Dessutom har presidenten bett människor av andra nationaliteter att ta sig till Ukraina för att stärka upp armén, rapporterar NBC. På söndagen uppgav han att Ukraina håller på att etablera en internationell trupp bestående av utländska volontärer, rapporterar Reuters. Omni 220227. 100 miljoner kronor i stöd ska ges till Ukraina. Sverige kommer att betala ut 100 miljoner kronor i stöd till Ukraina, meddelar biståndsminister Matilda Ernkrans (S) vid en pressträff enligt Expressen. 50 miljoner ska gå till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), 30 miljoner till FN:s landsfond för Ukraina och 20 miljoner till Röda kors-kommittén. Pengarna delas ut via biståndsmyndigheten Sida. "I morse pratade jag med Ukrainas ambassadör i Sverige om den allvarliga situationen. Jag hade ett tydligt budskap - Sverige står på Ukrainas sida och vårt bistånd är ett viktigt verktyg i den här verksamheten," säger Ernkrans. Omni 220227. FN: Fler än 368 000 personer har flytt Ukraina. Över 368 000 personer har hittills flytt från Ukraina till grannländerna, skriver FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) på Twitter. Bara en dryg timme tidigare hade UNHCR angett siffran 200 000. "Siffran fortsätter att stiga", skriver de. Vid gränsen mot Polen, som klargjort att de tar emot alla flyktingar från Ukraina, har köer på upp till tio timmar rapporterats de senaste dagarna. Under fredagen förutspådde FN att invasionen kan tvinga upp till fyra miljoner människor på flykt. Omni 220226. Markstrider pågår i Charkiv - guvernören: "Vi har full kontroll". Ryska trupper har på söndagen setts på gatorna i Charkiv i nordöstra Ukraina, landets näst största stad. Det skriver en rådgivare till Ukrainas inrikesminister på meddelandetjänsten Telegram enligt Reuters. Enligt AFP pågår markstrider i staden. Vid 12-tiden säger stadens guvernör att den ukrainska armén fortfarande "till fullo" kontrollerar staden. Videoklipp som publicerats av den ukrainska underrättelsetjänsten visar flera ryska militärfordon och en brinnande stridsvagn. Under natten sprängde ryska trupper en ukrainsk gasledning i staden. På bilder syns hur ett stort svampmoln lyste upp natthimlen. Omni 220226. "Kan vara början på slutet för Putin - men konflikten kan pågå i flera år." Storbritanniens utrikesminister Liz Truss tror att kriget i Ukraina kan vara "början på slutet för Putin", säger hon i en intervju med Sky News. Hon säger också att hon är orolig för att den ryske presidenten kommer att använda sig av "osmakliga medel" i konflikten. "Men han ska vara medveten om att den Internationella brottmålsdomstolen redan ser över vad som händer i Ukraina, och det kommer att bli allvarliga konsekvenser för honom personligen och för det ryska parlamentet," säger hon. Samtidigt tror Truss att konflikten i Ukraina kan komma att pågå i flera år. Enligt underrättelser från det brittiska försvarsdepartementet fortsätter de ryska styrkorna att avancera in i Ukraina men armén möter "hårt motstånd" från den ukrainska militären. Omni 220227. Ukraina: Ryssland har förlorat 4 300 soldater. Runt 4 300 ryska soldater har dött sedan Ryssland invaderade Ukraina i torsdags, skriver Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Malyar i ett inlägg på Facebook på söndagen. I inlägget tillägger hon att ryska trupper har förlorat 146 stridsvagnar, 27 flygplan och 26 helikoptrar. Siffrorna har inte kunnat bekräftas och Ryssland har inte släppt några egna siffror, rapporterar BBC. Omni 220227. "Ryska specialtrupper jagar president Zelenskyj." Ryska trupper har invaderat Ukraina från flera håll och det rapporteras om hårda strider runt om i landet. Än så länge har det inte utvecklats till regelrätta gatustrider för att ta över städerna. Enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan är det oerhört svårt att slåss i bebyggelse och farligt. Ryska övermakten är stor. SR 220227. Zelenskyj: Lukasjenko har lovat att inga trupper ska komma från Belarus. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att han har fört givande samtal med Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko, skriver Reuters. Zelenskyj uppger att han framfört att han inte vill att trupper ska föras in i Ukraina via Belarus, och att han fått en försäkran från Lukasjenko om att det inte kommer ske. Zelesksyj säger också att han inte sätter något stort hopp till förhandlingarna som ska äga rum mellan ryska och ukrainska representanter, men att han vill "låta dem försöka". "Vårt mål är att upprätthålla vår territoriella integritet," säger han.
Omni 220227. EU stänger luftrummet för ryskt flyg - och skickar vapen till Ukraina. EU stänger luftrummet för ryskt flyg, uppger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. EU skickar även vapen till Ukraina. SR 220227. Rysk klimattopp ber Ukraina om ursäkt på FN-möte. En högt uppsatt rysk företrädare bad om ursäkt för Rysslands invadering av Ukraina under en konferens med FN:s klimatpanel (IPCC) på söndagen, enligt AFP. "Låt mig lägga fram en ursäkt på vägnar av alla ryssar som inte kunde förhindra den här konflikten," säger professor Oleg Anisimov. "Det går inte att hitta något berättigande för attacken mot Ukraina." Ursäkten var ett svar på den ukrainska klimattoppen Svitlana Krakovska som talade passionerat om sitt lands svåra belägenhet. 195 länder deltog i mötet som skedde bakom stängda dörrar. Flera deltagare och observatörer förbluffades av av hans ursäkt. "Mitt uttalande gav uttryck för min personliga åsikt och attityd, och ska inte tolkas som ett officiellt uttalande av den ryska delegationen," säger han själv till AFP. "Han vet vilka risker han tar" säger en mötesdeltagare. Anisimov uttryckte "stor beundran" för Ukrainas delegation. Omni 220227. Kommentar: Modigt! FN: Över 13 miljoner kan tvingas lämna sina hem. Över 13 miljoner människor kan tvingas fly från sina hem på grund av Rysslands krig mot Ukraina. Det säger EU:s kommissionär för krishantering Janez Lenarcic, med hänvisning till en uppskattning från FN, enligt Reuters. Enligt FN:s uppskattningar väntas runt 7 miljoner människor fly till andra delar av Ukraina, medan runt 4 miljoner kan komma att lämna landet. "Vi bevittnar det som kan bli den största humanitära krisen på vår europeiska kontinent på många, många år," säger Lenarcic. Enligt TT överväger EU nu att för första gången aktivera det så kallade massflyktsdirektivet, som ålägger EU:s medlemsländerna att ta emot flyktingar. Hittills har över 360 000 människor flytt på grund av kriget. Omni 220227. Satellitbilder: Kolonn med ryska stridsvagnar och soldater på väg mot Kyiv. Ett stort antal ryska marksoldater och stridsvagnar är på väg mot Kyiv, visar satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies, som Reuters skriver om. Enligt bilderna är kolonnen över 5 kilometer lång och består av hundratals militärfordon. Kolonnen uppges befinna sig runt 64 kilometer från den ukrainska huvudstaden, norr om staden Ivankiv. "Jag uppmanar kievbor att tillbringa natten i skyddsrum, för att fienden är satan. De skjuter mot oskyldiga hem och fortsätter förstöra vår infrastruktur", skriver Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko på Telegram. Tidigare under söndagen kom rapporter om att den ryska offensiven i Kyiv hade stannat av efter att man mött motstånd från ukrainsk militär och drabbats av bränslebrist. Omni 220227. Analys: Du är inte populär när Sverige skickar pansarskott till din fiende. NBC:s chefskorrespondent Richard Engel regerar på att Sverige bland annat kommer att skicka 5 000 pansarskott till Ukraina. "Du vet att du inte är en populär ledare när Sverige skickar 5 000 pansarskott till din fiende", skriver han på Twitter. Sveriges stöd till Ukraina är historiskt. Något liknande har inte hänt sedan 1939 när Sovjetunionen invaderade Finland. Det konstaterar SVT:s Mats Knutsson som kallar det för en "unik åtgärd". Dagens Nyheters Ewa Stenberg skriver i sin analys att beslutet delvis grundar sig i att även det svenska försvaret gynnas av att Ukraina kan försvara sig mot ryssarna. Men statsminister Magdalena Andersson (S) har inte, likt sina tyska partikollegor, velat öka anslaget till det egna försvaret. Stenberg tror dock att Andersson måste ändra sig i den frågan. "Det svenska försvarsbeslutet formades inte utifrån ett krig i år i vår del av Europa, och det vet både omvärlden och oppositionen." Omni 220227. EU-toppen: Kommer förse Ukraina med stridsflyg. EU kommer att förse Ukraina med stridsplan, uppger unionens utrikeschef Josep Borrell enligt AFP. Åtgärden kommer efter att regeringen i Kyiv har begärt hjälp mot Rysslands angrepp via både luften och på marken. "Vi kommer att tillhandahålla också stridsflygplan. Vi pratar inte bara om ammunition. Vi kommer att tillhandahålla viktigare vapen för att gå i krig," säger han vid en presskonferens på söndagskvällen. Borrell: En del EU-länder har stridsflyg som Ukraina har förmåga att använda. Omni 220227. Över 350 civila dödade i ryska invasionen - 14 barn. Totalt 352 civila, varav 14 barn, har hittills dödats i den ryska invasionen av Ukraina, uppger landets hälsodepartement, enligt Reuters. Ytterligare 1 684 människor, varav 116 barn, har skadats i attackerna. Uppgifterna kommer samtidigt som Ukraina anmäler Ryssland till den Internationella domstolen i Haag och anklagar landet för att planera ett folkmord i Ukraina. Tidigare under söndagen erkände den ryska militären att en del ryska soldater dött och skadats i striderna i Ukraina, men sa inte hur många. Omni 220227. EU enigt om sanktionerna: Ska ge "maximal skada". Under ett videokonferensmöte på söndagen klubbade EU:s utrikesministrar ett tredje sanktionspaket mot Ryssland, rapporterar Direkt. Det innehåller ett förbud mot transaktioner med Rysslands centralbank, uteslutning av vissa ryska banker från Swift samt att stänga EU:s luftrum för ryskt flyg. Mer än hälften av reserverna i ryska centralbanken blockeras och det ryska finanssystemet kommer att lamslås, enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Att helt koppla loss Ryssland från det internationella finanssystemet går inte att göra över en natt. Men tro mig, vi har kalibrerat åtgärden för att åsamka Ryssland maximal skada samtidigt som vi upprätthåller ett minimum av sammankoppling," säger han. Vilka bankerna är kommer att offentliggöras på måndagen.
Omni 220227. Stubb: "Har aldrig sett Putin så här all over the place." Rysslands invasion går inte som förväntat, det har snarare blivit tvärt emot vad den ryske presidenten ville. Det menar Finlands tidigare stats- och finansminister Alexander Stubb som träffat Vladimir Putin flera gånger. "Jag har aldrig sett honom så här 'all over the place'." I kvällens Agenda intervjuas Finlands förre finansminister Alexander Stubb. Han har vid flera tillfällen träffat Putin, och beskriver honom som ofta väl förberedd. Nu uppfattar han den ryske presidenten som "all over the place". "Det verkar som att kriget inte går så väl som förväntat för Ryssland. Då kan Putin förstås bli desperat, och det är jag mycket orolig över." Alexander Stubb menar att Putin offrar unga soldater på ett sätt som kan slå tillbaka mot honom, och att kriget kan vara "början på slutet" för hans era som president. "Men jag vet inte hur lång tid det här slutet kommer att ta, är det en vecka? Ett år? Tio år?" säger han. Nu hoppas han att desperationen som han menar sig se hos Putin inte resulterar i till exempel hot om kärnvapenvåld. svt 220227. Experter: Robotarna gör stor skillnad i kriget. Att Tyskland och Nederländerna förser Ukraina med totalt 700 luftvärnsrobotar av typen Stinger innebär en helt avgörande förmåga för landet. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan, enligt SvD. Stinger-robotarna var avgörande för att Ukraina skulle kunna ta tillbaka Kyivs internationella flygplats, menar han, men understryker samtidigt att de snarare kommer att fördröja och försvåra ryska operationer än vara krigsavgörande. Även Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, tror att Stinger-robotarna kan påverka kriget i stor utsträckning. "Ryssarnas ork kanske tar slut före ukrainarnas. Utgången är inte given," säger han till SvD. Omni 220227. Så rapporteras det om invasionen i rysk media. Runt om i världen rapporteras det om invasionen i Ukraina. Hot om kärnvapenkrig, stigande dödstal och krigsfångar är några exempel på vittnesmålen från kriget. Men i rysk media är tongången annorlunda. "Det har inte varit hårda strider här," berättar en soldat som uppges vara på plats i Ukraina, i en sändning i rysk tv. svt 220227. Ukraina: Explosioner under natten - Belarus uppges skicka soldater. Efter flera timmar av ett relativt lugn, under natten till måndag, började det komma uppgifter om explosioner och flyglarm från Ukraina vid tretiden, svensk tid. Enligt ukrainska myndigheter har det hört explosioner i huvudstaden Kiev och i den näst största staden Kharkiv. Kiev independent rapporterar även om flyglarm i staden Chernihiv i norra Ukraina. Under morgonen ska samtal mellan en delegation från den ryska regeringen och en delegation från den ukrainska regeringen. SR 220228. Ryska krigsprotester - tusentals gripna. På söndagen samlades åter tusentals personer på gatorna i Ryssland för att protestera mot den pågående invasionen av Ukraina. Människorättssajten OVD-Info, som dokumenterar politisk förföljelse och godtyckliga frihetsberövanden, uppger att minst 2 710 personer i 52 städer greps under protester på söndagen. Protesterna mot invasionen startade i torsdags och har fortsatt dagligen. Totalt under fyra dagar ska nära 6 000 personer ha gripits. Kreml försöker tona ned protesterna och insisterar på att invasionen har brett stöd. svt 220228. Ryska rubeln i fritt fall. De ryska marknaderna reagerar nu på de sanktioner som annonserades i helgen, från EU, USA, Japan och flera andra länder. "Ryska tillgångar är pestsmittade," säger Ekots ekonomikommentator Kristian Åström om den aktuella utvecklingen. Ryska rubeln befinner sig nu i fritt fall. SR 220228. Invasionen av Ukraina - dag 4. Ryska styrkor har fått order om att inleda en utökad offensiv från "alla håll" i Ukraina. I Kiev lystes morgonhimlen upp av enorma explosioner, och i landets näst största stad Charkiv rasade strider. Väst har svarat med nya sanktioner mot Ryssland. Flygfält och energianläggningar attackeras av Ryssland i den nya fasen av invasionen. En oljedepå i Vasylkiv liksom en oljeledning i Charkiv i Ukraina började brinna efter att ha träffats av projektiler. Tidigt på söndagen kom också rapporter om att ryska soldater avancerat till Ukrainas näst största stad Charkiv. Gatustrider ägde rum och civila i staden uppmanades att hålla sig inomhus. Senare meddelade guvernören att ukrainska styrkor återtagit staden. "Charkiv är helt under vår kontroll", sade regionstyrets ledare Oleh Sinehubov på Telegram. Han tillade att en rensningsoperation genomförs där ryska soldater drivs ut ur staden. Under söndagen meddelade EU:s Ursula von der Leyen att en rad nya sanktioner införs mot Ryssland och Belarus. Vissa ryska banker ska uteslutas från transaktionssystemet Swift. Dessutom kommer EU att finansiera vapenleveranser till Ukraina. Hela EU:s luftrum kommer att stängas för ryska flyg, vilket även gäller ryska oligarkers privatflyg. De kommer inte att kunna landa, lyfta eller flyga över EU. De statsägda nyhetstjänsterna Russia today och Sputnik kommer att förbjudas i EU. Von der Leyen beskriver dessa som en del av Kremls "mediamaskin". EU inför även sanktioner mot Belarus handel med mineralbränsen (kol, petroleum och naturgas), tobak, trä, cement, stål och järn. Sanktioner riktas också mot de belarusier som stöttar den ryska krigsinsatsen i Ukraina. En lång rad europeiska länder har stängt eller är på väg att stänga sina respektive luftrum för rysk flygtrafik, bland annat Sverige. svt 220228. Invasionen av Ukraina - dag 5. Trots att natten mot måndagen beskrivits som förhållandevis lugn har explosioner hörts i både Kiev, Charkiv och Tjernihiv. Det befarade angreppet mot centrala Kiev uteblev dock. "Vi ger inte upp huvudstaden. Ukraina vinner", skriver Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov. "Vi ger inte upp huvudstaden. Ukraina vinner", skrev han och publicerade en bild där han ler tillsammans med president Volodymyr Zelenskyj. Ryssland lyckades inte inta Kiev under natten mot måndagen. Vid 3-tiden uppgav Ukrainas underrättelsetjänst att explosioner hörts i huvudstaden och under morgonen har flyglarmet gått. Underrättelsetjänsten meddelade också att ett bostadshus i centrala Tjernihiv träffats av en raket under natten. Explosionen orsakade en brand som sträckte sig över flera våningsplan. Det är inte känt hur många som skadades i samband med attentatet. På måndagsmorgonen hävdes utegångsförbudet i Kiev, rapporterar kanalen. Därmed är invånarna fria att lämna sina hem eller de underjordiska skyddsrum som många tillbringat helgen i. Samtidigt tillåts livsmedelsbutiker att hålla öppet och kollektivtrafiken att rulla - om än med begränsade avgångar. Läs mer hos svt 220228. Uppgifter: Belarus ska skicka soldater till Ukraina. Det kommer uppgifter från flera håll om att Belarus förbereder sig på att skicka soldater till Ukraina för att stödja den ryska sidan. Detta kan ske redan under måndagen, säger en amerikansk regeringsföreträdare som The Washington Post har pratat med. "Det är mycket tydligt att Minsk nu är en förlängning av Kreml," säger källan. Enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti har Belarus dessutom godkänt en ny konstitution som gör det möjligt för Ryssland att placera kärnvapen på belarusisk mark, rapporterar The Guardian. De nya reglerna har enligt Belarus centrala valkommission antagits efter en folkomröstning på söndagen där 65 procent av befolkningen röstade för grundlagsändringen, skriver RIA. Väst har dock sagt att man inte kommer att erkänna resultatet av folkomröstningen. Tidningen The Kyiv Independent har uppgifter om att belarusiska flygvapnet förbereder sig på att invadera Ukraina. Omni 220228. Ryssland: Har fortfarande vänner kvar - se på Kina. Ryssland har fortfarande vänner i omvärlden. Det hävdar det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova i en intervju med tv-kanalen Russia-1, enligt NBC News. "Självklart! Titta på reaktionen från världens jättar. Inte de som låtsas vara stora, utan de verkliga giganterna. Alltså, särskilt Kina." I går meddelade EU att unionens luftrum stängs för ryskt flyg, den senaste reaktionen på Rysslands aggressioner i Ukraina. Omni 220228. Rekordlåg rubel efter ytterligare sanktioner. Ryska rubeln handlades på rekordlåga nivåer mot dollarn under måndagsmorgonen. Strax innan 04.00 svensk tid gick det nästan 118 rubel på en dollar, en nära 30-procentig nedgång sedan midnatt. Det sker efter helgens nya sanktioner mot landet, skriver Bloomberg. Utöver uteslutning från betalsystemet Swift har USA och flera andra länder riktat in sig på att ryska centralbanken inte ska kunna använda sina internationella reserver. "Penningmarknaden kan uppleva svårigheter i finansieringsvillkor den här veckan till följd av den osäkra effekten av frysta tillgångar på den globala likviditeten," säger George Saravelos, analytiker på Deutsche Bank, till Bloomberg. Under fredagen fick Ryssland sitt kreditbetyg sänkt till "skräpstatus". Omni 220228. Ryska centralbanken dubblerar räntan efter rubelraset. Ryska styrräntan höjs till 20 procent under måndagsmorgonen, från tidigare 9,5 procent. Det rapporterar flera internationella medier. Under natten rasade rubeln nästan 30 procent i värde efter helgens nya sanktioner. Utöver den kraftiga räntehöjningen har centralbanken vidtagit flera åtgärder för att stävja effekterna av sanktionerna, bland annat släppta kapitalbuffertar för att tillföra likviditet, användning av reserverna och förbud för utländska medborgare att handla valuta. Dessutom hålls aktie-, och penningmarknaderna stängda under måndagsmorgonen. Omni 220228. Expert: Ryssland betyder inget för världsekonomin. Så länge västvärldens sanktioner mot Ryssland inte rör olje- och gasleveranserna är det svårt att se hur kriget i Ukraina ska påverka börserna. Det säger Peter Malmqvist, oberoende analytiker, till TT. "Ryssland betyder ingenting för världsekonomin förutom oljan och gasen," säger han. Att Rysslands ekonomi påverkas av sanktionerna är en sak, men det får inte så stora effekter på börserna, tror Malmqvist. Omni 220228. Just nu: Ryssland och Ukraina möts för samtal vid Belarus gräns. Både den ryska och den ukrainska delegationen har anlänt till platsen för de stundande förhandlingarna vid gränsen mellan Ukraina och Belarus. Enligt den ryske förhandlaren Vladimir Medinskij kommer samtalen att inledas klockan 12, lokal tid, det vill säga klockan 10 svensk tid, rapporterar AFP med hänvisning till ryska medier. Medinskij säger också att Ryssland vill sluta en överenskommelse "som ligger i båda sidors intresse". Enligt Ukrainas sändebud är målet med förhandlingarna att få till en omedelbar vapenvila och tillbakadragandet av ryska trupper. Belarus utrikesdepartement uppger att de förberett en mötesplats för delegationerna. En bild som departementet publicerat i sociala medier visar ett långbord med både ukrainska och ryska flaggor. Belarus president har försäkrat att alla flygplan, helikoptrar och robotar som finns i landet kommer att förbli på marken under mötet. Mötet hålls i närheten av floden Prypjat. Omni 220228. Ryska exportörer tvingas sälja utländsk valuta. Ryska finansdepartementet gör centralbanken sällskap och inför krisåtgärder för att rädda valutan. Departementet tvingar landets exportörer att sälja av 80 procent av sina intäkter i utländsk valuta för att stärka rubelns värde, skriver Direkt som hänvisar till ryska nyhetsbyrån Interfax. Enligt Commerzbanks strateg Ulrich Leuchtmann har ryska myndigheter inget annat val än att hindra panikförsäljnigar av ryska tillgångar. "Det är något definitivt skadligt i långa loppet, men ryska myndigheter verkar föredra det framför en mer påtaglig rubelkollaps i närtid," säger han till Bloomberg. Tidigare under måndagsmorgonen aviserade centralbanken att den chockhöjer räntan till 20 procent får 9,5 procent, den högsta räntan sedan 2003. Den ryska rubeln tappade initialt över 40 procent under måndag. EU och USA blockerar motsvarande 640 miljarder dollar av centralbankens reserver. Centralbanken inför även tillfälligt förbud att utföra transaktioner på uppdrag av utländska medborgare.
Omni 220228. Volvo stoppar produktion och försäljning i Ryssland. Lastbilsjätten Volvo stoppar sin produktion och försäljning i Ryssland med omedelbar verkan, säger presschefen Claes Eliasson till DI. Enligt Eliasson kommer Volvo stoppa allt material och komponentinflöde till Ryssland. På kort sikt kommer anställda på Volvo-fabriken inte påverkas, menar skriver DI. Volvo-aktien backar nära 4 procent på svag Stockholmsbörs. Omni 220228. Tuffa strider vid hamnstad i Donetsk i natt - Ukraina höjer den ryska dödssiffran. Nya explosioner hördes i huvudstaden Kyiv och Ukrainas näst största stad Charkiv på måndagsmorgonen, rapporterar Reuters. Guvernören för den Ukrainakontrollerade delen av Donetskregionen, Pavlo Kyrylenko, säger också att hårda strider pågick i närheten av hamnstaden Mariupol under hela natten. Han ger dock inga detaljer om striderna. Enligt den ukrainska arméns senaste uppdatering på måndagsmorgonen har 5 300 ryska soldater dött i invasionen, medan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger siffran 4 500 i ett tal på förmiddagen. Armén hävdar också att den ryska offensiven har saktat ner. "Men de försöker fortfarande nå framgång i vissa områden", skriver militären i en rapport. Den ukrainska tidningen The Kyiv Independent skriver att ryska ballistiska robotar har avfyrats från Belarus mot en flygplats i staden Zjytomyr under natten. Belarus har tidigare sagt att landet inte kommer tillåta anfall från sitt territorium inför dagens möte mellan Ryssland och Ukraina. Omni 220228. Ukraina kräver omedelbart EU-medlemskap - stöttas av grannlandet Slovakien. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver att Ukraina "omedelbart" accepteras som nytt medlemsland i EU, skriver Reuters. Kravet lade Zelenskyj fram på måndagsförmiddagen. Även premiärministern för grannlandet Slovakien, Eduard Heger, begär att Ukraina får ett snabbspår in i unionen, i en intervju med Politico. "De slåss för sig själva, de slåss för oss, de slåss för frihet. Vi måste inse att de försvarar vårt system, våra värderingar och vi måste stå vid deras sida. Så det finns ingen tid att tveka kring detta," säger han. På söndagskvällen sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Euronews att hon vill att Ukraina på sikt blir en del av unionen. "De är en av oss." Ukraina finns dock inte med på EU:s lista över kandidatländer och Ursula von der Leyen gav inga indikationer på att att processen kommer att gå snabbare än normalt. Omni 220228. Källor: 400 legosoldater i Kyiv för att mörda Zelenskyj - varit där i över en månad. Drygt 400 ryska legosoldater har i över en månads tid verkat i Kyiv med målet att mörda Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt uppgifter till brittiska The Times. Ytterligare 23 personer ska finnas på radarn, däribland premiärministern Denys Sjmyhal och Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko. Legosoldater i den privata milisgruppen Wagnergruppen, som har mycket nära kopplingar till Vladimir Putin, ska enligt uppgifter ha flugits in till huvudstaden från Afrika för fem veckor sedan. Tidningen skriver att Kreml utlovade en stor ekonomisk bonus för slutförandet av uppdraget. De uppges nu vänta på signaler från Kreml. Ukrainas regering ska ha nåtts av uppgifterna under lördagen. Ett utegångsförbud har därefter tagits i bruk och landet uppges nu genomsöka staden efter ryska "sabotörer". Omni 220228. Moskvabörsen är stängd - utländska ordrar stoppas. Moskvabörsen kommer att hållas stängd under hela måndagen. Det meddelar den ryska centralbanken, enligt flera medier. Beskedet kommer efter att Ryssland under helgen straffats med kraftiga sanktioner och vid valutamarknadens öppning på måndagen kollapsade rubeln som en konsekvens. Centralbanken meddelade tidigare i dag att utländska institutioner och individer tillfälligt förbjuds att placera säljordrar på Moskvabörsen, för att dämpa säljtrycket. Dagens Næringsliv skriver att Moskvabörsen väntas ge en ny uppdatering på tisdag morgon om huruvida handeln i aktier ska återupptas igen. På måndagsförmiddagen låg börsens hemsida nere av okänd anledning. Omni 220228. FN: Fler än 500 000 personer har flytt Ukraina. Över 500 000 personer har hittills flytt från Ukraina till grannländerna, skriver FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi på Twitter. Majoriteten av människorna på flykt, 281 000, hade flytt via Polen. Det skriver AP med hänvisning till FN. Vid gränsen mot Polen, som klargjort att de tar emot alla flyktingar från Ukraina, har köer på upp till tio timmar rapporterats de senaste dagarna. Omni 220228. Anonymous hackade flera ryska mediers hemsidor. Flera ryska medier, bland annat nyhetsbyrån TASS, låg nere under måndagen. Nätaktivisterna Anonymous har, i ett meddelande som lämnats på de hackade hemsidorna, tagit på sig hackerattacken. "Vi ber er att avsluta denna galenskap, skicka inte era söner och män till en säker död," står det i meddelandet, enligt Daily beast. Avbrottet var kort och medierna är nu tillgängliga igen. Hackerattacken skrivs under av Anonymous. Handlar om statliga medier. Omni 220228. Protester i Belarus efter kärnvapenbesked: "Vi anses redan vara medbrottslingar." Omkring 800 demonstranter har gripits i Belarus efter att landet ändrat i konstitutionen för att möjliggöra för Ryssland att placera kärnvapen i landet. Det skriver Reuters, som beskriver de efterföljande demonstrationerna som de största på flera månader. Videoklipp som Radio Free Europe har delat visar hur människor ropar "Nej till krig". En av demonstranterna var 45-åriga Elena. "Det finns inte mycket vi kan göra nu, med all den här skräcken och fasan som vi lever med. Men jag skulle inte förlåta mig själv om jag inte försökte göra något. Vi anses redan vara medbrottslingar," säger hon till Reuters. EU:s utrikeschef Josep Borrell twittrar att Belarus nya kärnvapenbesked är "ytterst oroande". Han skriver att beslutet var orkestrerat av Aleksandr Lukasjenko och att EU fortsatt står på det belarusiska folkets sida. Omni 220228. Sandvik pausar i Ryssland - tecknar inte nya kontrakt. Verkstadskoncernen Sandvik tar rygg på lastbilsjätten Volvo och pausar sin verksamhet i Ryssland, skriver DI. Sandvik sätter stopp för alla leveranser till Ryssland och kommer heller inte att teckna några nya kontrakt i landet, säger bolagets presschef Johannes Hellström. "Vi pausar verksamheten temporärt för att reda ut förutsättningarna och bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas framåt," säger han. Sandvik hör till de stora förlorarna på Stockholmsbörsen i måndagens handel. Aktien tappar över 6 procent och ligger i botten av OMXS30-indexet tillsammans med H&M och Ericsson som faller runt 7 procent. Sandvik har omkring 900 anställda i Ryssland. Omni 220228. Detta har hänt: Kriget i Ukraina. Ryssland har invaderat Ukraina på order från Vladimir Putin. Rysslands president hotar med "fruktansvärda konsekvenser" om väst ingriper. Men vad föranledde egentligen Rysslands anfall? SVT Nyheter listar fem avgörande händelser. "Kalla det inte krig" - Kreml kämpar för att behålla narrativet kring Ukraina. Attack, invasion och krig. Det är begrepp med sprängkraft i det ryska medielandskapet. Medier som använder orden, eller citerar andra källor än Kreml eller den ryska militären, riskerar att stoppas. Det rapporterade nyhetssajten Meduza i dagarna. "Det är som en film. Superstyrkor utför specialoperationer och allt är toppen," säger Tikhon Dzyadko, redaktör för oberoende tv-kanalen Dozjd, ironiskt, till Financial Times. Dozjd, som även kallas TV Rain är ett av tio mediebolag vars rapportering hotas av förbud. I intervjun säger Dzyadko att staten vill försäkra sig om att samhället inte får veta att det pågår "ett verkligt, blodigt krig" i Ukraina. Fyra av fem ryssar har statskontrollerad tv som sin primära nyhetskälla, men Nikolaj Petrov på tankesmedjan Chatham House tror att information så småningom sipprar igenom i det ryska samhället. "Informationen om vad som händer i Ukraina når fram från person till person - det går inte att stoppa," säger han till tidningen. Meduza rapporterade om att tio mediebolag riskerar att stoppas. Ryssland kämpar för att behålla kontrollen över narrativet. Ett filter över invasionen i Ukraina - framstår som en liten konflikt i öster. Omni 220228. USA inför nya sanktioner mot ryska centralbanken. Vita huset införde på måndagen nya sanktioner mot Rysslands centralbank och landets förmögenhetsfond, rapporterar flera medier. De nya åtgärderna innebär bland annat att amerikaner förbjuds att göra transaktioner med centralbanken och att dess tillgångar i USA blir frysta. En företrädare för Vita huset säger till CNBC att draget kommer efter indikationer om att den ryska centralbanken är på väg att försöka flytta tillgångar. Talespersonen tillägger att USA:s strategi är att säkerställa att den ryska ekonomin "går bakåt" så länge som president Putin går framåt med invasionen av Ukraina. Omni 220228. Expert om höjd rysk beredskap: "Ett drama där aktörerna har kastat manuskripten." Rysslands president Vladimir Putin har höjt kärnvapenberedskapen. Och det är inte omöjligt att Ryssland använder kärnvapen i konflikten, enligt Magnus Christiansson, universitetslektor vid Försvarshögskolan. "I det ryska tänkandet så är kärnvapen inte bara avskräckning," säger Magnus Christiansson. SR 220228. Ryssland uppges möta hårt motstånd - kan ändra strategi: "Fler civila dödsoffer". Kriget i Ukraina fortsätter - men de ryska styrkornas framgång uppges ha uteblivit. Inga större städer har intagits och det kommer rapporter om hårt motstånd från de ukrainska militära- och frivilligförbanden. Och nu kan Ryssland byta strategi till att beskjuta städer med tungt artilleri - där lidandet för den ukrainska civilbefolkningen riskerar bli mycket stort.
SR 220228. Ryssland och Ukraina möts - kravet: Lämna landet. Förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland har inletts, uppger den ukrainska presidentens rådgivare, rapporterar Reuters. Sedan tidigare har både Ryssland och Ukraina bekräftat att respektive land har en delegation på plats i den belarusiska staden Gomel, där förhandlingarna ska hållas. Inför samtalen har det ukrainska presidentämbetet skrivit att Ukraina kräver ett omedelbart eldupphör och att Ryssland drar tillbaka sina trupper. SR 220228. Ryssland stänger luftrummet för Sverige och 35 andra länder. Ryssland stänger luftrummet för Sverige och 35 andra länder, skriver Reuters. Omni 220228. Tillfångatagna ryska ockupanter ångrar djupt att de kom till Ukraina. You tube 5:41 220228. Russian soldier takes the Ukrainian side. Phone call with mom. Yout tube 2:49 220228. USA-stopp för handel med ryska centralbanken. USA förbjuder amerikanska företag och privatpersoner från att göra affärer med den ryska centralbanken, den statliga ryska investeringsfonden och ryska finansministeriet. Enligt den amerikanska finansministern Janet Yellen kommer sanktionerna att påverka de ryska finanserna avsevärt. "På det här sättet kommer vi åt den finansiering som Putin och hans innersta krets är beroende av för att möjliggöra invasionen av Ukraina", säger hon i en pressmeddelande. (TT-Bloomberg). (svt 220228). Frankrikes president Macron ska ha pratat i telefon med Vladimir Putin under dagen, rapporterar Reuters. Macron ska under samtalet ha uppmanat den ryske presidenten att omedelbart införa en vapenvila i Ukraina. Han ska också ha krävt ett stopp för attackerna mot civila. Enligt den franska regeringen ska Putin sagt sig vara villig att diskutera frågorna. Parterna ska under samtalet ha kommit överens om att upprätthålla dialogen de kommande dagarna. I samtalet ska Putin ha sagt att en förutsättning för ett eldupphör är att Ukraina "avnazifieras" och demilitariseras. (svt 220228). Kommentar: Med de tongångarna från Putin är freden avlägsen. Storbritannien förbjuder ryska skepp att lägga till. Under måndagen har landet beordrat sina hamnar att inte ge tillträde till någon ryskt flaggat, registrerat, ägt eller kontrollerat fartyg före att ny lagstiftning träder i kraft, rapporterar Reuters. "Sjöfartssektorn är grundläggande för internationell handel och vi måste spela vår roll för att begränsa Rysslands ekonomiska intressen och ställa den ryska regeringen till svars, sade transportministern Grant Shapps i ett brev till hela Storbritanniens hamnar. (svt 220228.) Finland skickar vapen till Ukraina, säger Finlands premiärminister Sanna Marin. Paketet kommer att innehålla 2 500 automatgevär, 150 000 kulor, 1 500 anti-tank vapen och 70 000 matpaket, uppger landets försvarsminister Antti Kaikkonen. (svt 220228.) Erdogan: Implementerar nya regler gällande havspassage. Turkiets president Tayyip Erdogan säger än en gång att Turkiet inte kan avbryta sina band med varken Ryssland eller Ukraina. Men samtidigt meddelar han att man kommer implementera nya regler vad gäller passering av sundet till Svarta havet, rapporterar Reuters. Nato-allierade Turkiet kallade på söndagen Rysslands invasion för ett "krig", vilket åberopade artiklar gällande en internationell överenskommelse från 1936, som kommer att begränsa passagen för vissa ryska fartyg från turkiska sundet. Turkiet delar sjögräns med både Ukraina och Ryssland och har initialt bra band med de båda. (svt 220228). Scania slutar leverera till Ryssland. Scania meddelar att de ska sluta leverera lastbilar och reservdelar till Ryssland. Beslutet togs förra veckan. "Vi gjorde det efter en samlad bedömning. Vi har inte kommunicerat det här tidigare - varje ord i den här konflikten riskerar att trappa upp den," säger Erik Bratthall, presschef på Scania till SVT Nyheter Södertälje. (svt 220228.) Zelenskyj nomineras till fredspriset - av Adaktusson. Lars Adaktusson, utrikespolitisk talesperson för KD, nominerar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till Nobels fredspris, rapporterar Aftonbladet. I sitt nomineringsbrev skriver Adaktusson att Zelenskyj, genom sitt ledarskap, blivit en förebild långt utanför de egna landsgränserna. "Som ansvarsfull ledare i ett rättfärdigt militärt försvar av det egna landet bidrar Volodymyr Zelenskyj aktivt till internationell fred och säkerhet." Adaktusson: Genom sitt agerande företräder Zelenskyj hela det demokratiska Europa. Omni 220228. Ukrainas hemsidor i Norden ligger nere - misstänkt cyberattack. På måndagseftermiddagen ligger Ukrainas ambassadhemsidor i Sverige, Norge och Danmark, rapporterar TT. Ambassaden i Stockholm går heller inte att nå per telefon. Enligt Norgeambassadören Iryna Riabtsjuk rör det sig sannolikt om ett cyberangrepp, rapporterar den norska nyhetsbyrån TNB. Samma misstanke finns i Danmark, rapporterar Ritzau. Omni 220228. Kvarts miljon demonstrerar mot Ryssland i tyska Köln. Runt 250 000 personer i tyska Köln demonstrerar på måndagen mot Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar AFP. Den traditionella högtiden Rosenmåndagen har omvandlats till en massiv sympatiyttring för det ukrainska folket. "Invånarna i Köln hade velat fira Rosenmåndagen igen efter två år av pandemi, men i stället visar de solidaritet och står upp för fred i Ukraina", skriver regionen Nordrhein-Westfalens premiärminister Hendrik Wüst på Twitter. Även under söndagen hölls demonstrationer för Ukraina på flera håll i Europa. I den tyska huvudstaden Berlin uppgav polisen att runt 100 000 deltog. Omni 220228. Mötet över - parterna återvänder till sina huvudstäder för överläggningar. Måndagens rysk-ukrainska fredsamtal i Belarus är över, uppger den ukrainska regeringen och ryska nyhetsbyråer. De båda parterna återvänder nu till sina respektive huvudstäder för vidare överläggningar. Det finns inga uppgifter om att några överenskommelser träffats. Enligt ryska nyhetsbyråer väntas nya samtal hållas snart - möjligen inom de kommande dagarna. Även en förhandlare på Ukrainasidan bekräftar att nya samtal kommer hållas. Enligt Ukrainas sändebud var målet med förhandlingarna att få till en omedelbar vapenvila och tillbakadragandet av ryska trupper. Den ryske förhandlaren Vladimir Medinskij säger att Ryssland vill sluta en överenskommelse "som ligger i båda sidors intresse". Omni 220228. Kommentar: Vad som händer på marken visar inte på någon fredsvilja från Rysslands sida med en lång kö av militärfordon nu på väg mot Kiev. Inte heller vad Putin sa till Macron idag: En förutsättning för ett eldupphör är att Ukraina "avnazifieras" och demilitariseras. Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov säger att de länder som skickat vapen till Ukraina får "bära ansvaret" om vapnen används i konflikten, skriver den ryska nyhetsbyrån Interfax. Exakt vad detta betyder var inget som ministern utvecklade. (svt 220228.) Kommentar: Om Ryssland går med på eldupphör behöver vapnen inte användas. Internationella domstolen i Haag påbörjar utredning. Under gårdagen inledde Ukraina en rättsprocess mot Ryssland vid Internationella domstolen i Haag. Nu meddelar domstolen att man påbörjar en utredning av situationen i landet. Domstolen kommer löpande att värdera bevis som inkommer under konfliktens gång. Man har sedan tidigare gjort preliminära utredningar av händelserna i Ukraina mellan 2013 och 2015. "Det finns en rimlig grund att anta att både påstådda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begåtts i Ukraina," säger utredaren Karim Khan i ett uttalande. "Jag har bett mitt team att undersöka alla möjligheter att bevara bevis." (svt 220228.) Här är länderna Putin hotar - skickar vapen till Ukraina. 15 länder, bland dem Sverige, har hittills meddelat att de kommer att skicka militär utrustning till Ukraina, enligt en sammanställning gjord av Al Jazeera på måndagseftermiddagen. Sedan den gjordes har även Norge och Finland tillkommit i listan. Tolv av dessa, däribland de nordiska länderna, skickar defensiva eller offensiva vapen. Tre av länderna – Grekland, Rumänien och Spanien – skickar försvarsutrustning, till exempel skyddsvästar. På måndagen varnade det ryska utrikesdepartementet för att länder som skickar dödliga vapen till Ukraina kommer "hållas ansvariga" om vapnen används mot rysk militär i landet. Putin förlorar vänner i omvärlden. Vilka är Putins vänner - och hur många står kvar vid hans sida efter invasionen av Ukraina? Enligt Inga Näslund, Rysslandsexpert på Palmecentret, är Putin ensammare än någonsin. "Jag har extremt svårt att se att något annat land skulle stötta Ryssland militärt," säger hon till SVT. Putin beskrivs som en allt mer isolerad världsledare. De som tidigare valt att stötta presidenten väljer nu att öppet fördöma presidentens invasion av Ukraina. "Det är en brokig skara som brukar räknas till Putins vänner. Men de som stöttar honom nu är nog färre än vad Putin hade räknat med," säger Inga Näslund, Rysslandsexpert på Palmecentret. Läs mer hos svt 220228. Historisk majoritet i Finland vill att landet går med i Nato. En majoritet av Finlands invånare vill att landet går med i Nato, enligt en ny opinionsundersökning från företaget Taloustutkimus som Yle låtit göra. 53 procent svarar att det är för ett Nato-medlemskap, 28 procent är emot och 19 procent är osäkra. Experter på Taloustutkimus beskriver det som en "historisk vändpunkt" och enligt Yle är det första gången som en majoritet vill gå med i alliansen. Enligt Hufvudstadsbladet kan resultatet jämföras med en liknande undersökning i Helsingin Sanomat för drygt en månad sedan. Då svarade 28 procent att de är för att Finland går med, medan 42 procent var emot. Den nya undersökningen genomfördes mellan 23 och 25 februari, och inleddes därmed dagen före den ryska invasionen av Ukraina. 2017 var endast 19 procent för ett Nato-medlemskap. Män är för ett Nato-medlemskap i högre utsträckning än kvinnor.
Omni 220228. Experter: Ukraina står emot bra hittills - men Ryssland har mycket kvar att sätta in. Den ukrainska armén har stått emot den ryska invasionen "anmärkningsvärt" bra men inga analytiker, förutom möjligen de i Moskva, trodde att Ryssland skulle besegra Ukraina miltärt på fyra dagar. Det skriver Michael Kofman vid det amerikanska forskningscentret CNA i en lång tråd på Twitter. Han skriver att Ryssland verkar ha drabbats av "betydande" förluster i en invasion som fokuserat på att snabbt nå Kyiv och "tvinga fram kapitulation". Han konstaterar samtidigt att kriget är i ett tidigt skede och att en stor del av den ryska kapaciteten inte använts, särskilt sett till flygvapnet. Den militärstrategiske experten Johan Norberg vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) säger till SvD att ryssarna "inte har kommit så långt" de första tre-fyra dagarna i de områden där man trängt in. Det behöver dock inte ses som ett ryskt bakslag att Kyiv ännu inte fallit, bedömer han. Han säger att Ryssland troligen vill undvika strid i bebyggelse eftersom det är kostsamt och farligt, och att tidigare övningar visat att Kreml kan mobilisera styrkor som inget annat europeiskt land kan, i fråga om storlek. "Nu får vi se för första gången hur det funkar när någon skjuter tillbaks." Omni 220228. Ryska diplomater utvisas av USA - ges datum att lämna. USA utvisar tolv ryska FN-diplomater som befunnit sig i New York uppmanar dem att lämna landet senast 7 mars, rapporterar flera medier. Enligt USA handlar det om tolv personer som "missbrukat sina privilegier att uppehålla sig i USA genom att delta i spionageaktiviteter" som har negativ inverkan på USA:s nationella säkerhet. Vid en pressträff kallade den ryske FN-ambassadören Vasilij Nebenzia beskedet för "dåliga nyheter", men han ville inte säga om han själv var en av de tolv. Ryssland: Är nödvändigt med bilaterala relationer mellan två stormakter. Samtidigt stänger USA ambassaden i Belarus huvudstad Minsk. De ryska FN-diplomaterna förklaras "persona non grata." USA uppmanar amerikanska medborgare i Ryssland att lämna. Omni 220301. Oxford Union: Former MI6 Chief On the Ukraine & Russia Conflict. Sir Robert John Sawers is a British intelligence officer, diplomat and civil servant. He was Chief of the Secret Intelligence Service MI6, a position he held from November 2009 until November 2014. He was previously the British Permanent Representative to the United Nations from August 2007 to November 2009. Sawers was a key opposition figure against the UK government’s decision not to intervene to a greater degree in Syria during his tenure. Ukraina erbjuder ryssar som ger upp amnesti och pengar. Ukraina erbjuder full amnesti och ekonomisk ersättning på fem miljoner ryska rubel, motsvarande ungefär 440 000 kronor, till ryska militärer som väljer att lägga ner sina vapen under den pågående invasionen. Det skriver landets försvarsminister Oleksij Reznikov i ett inlägg på Twitter. I inlägget riktar han sig direkt till ryska soldater med uppmaningen att inte "följa brottsliga order", och skriver att den som "fortsätter bete sig som en ockupant" inte kommer att mötas av nåd. Reznikov var en av flera i den ukrainska delegation som deltog vid måndagens fredssamtal i Belarus. Efter att mötet avslutats meddelade båda sidor att vidare överläggningar var att vänta i respektive huvudstad, och att fler samtal ska följa. Omni 220301. Nio civila dödade i Charkiv - Zelenskyj: "Ett krigsbrott". Minst nio civila, varav tre barn, dödades och ytterligare 37 skadades i ryska attacker mot Ukrainas näst största stad Charkiv på måndagen. Det uppger stadens borgmästare enligt CNN. "Robotarna träffade bostadshus och dödade och skadade fredliga civila. Charkiv har inte upplevt sådan förödelse på väldigt länge." Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterade attackerna mot Charkiv i ett tal på måndagskvällen. "Det var helt klart ett krigsbrott." Tidigare under måndagen uppgav FN:s vice generalsekreterare för humanitära frågor, Martin Griffiths, att minst 406 civila antingen dödats eller skadats sedan den ryska invasionen inleddes. Omni 220301. Ryssland anklagas för att ha släppt vakuumbomb. Amnesty International och Human Rights Watch anklagar Ryssland för att ha använt klusterbomber vid en attack mot en förskola i nordöstra Ukraina på måndagen, rapporterar Reuters. Enligt nyhetsbyrån uppger samtidigt Ukrainas ambassadör i USA, Oksana Markarova, att Ryssland släppt en termobarisk bomb, även kallad vakuumbomb. "De använde en vakuumbomb i dag, något som faktiskt är förbjudet enligt Genèvekonventionen," säger Markarova. Enligt Reuters är det inte bekräftat att en vakuumbomb använts, men Vita husets pressekreterare Jen Psaki säger att det är ett potentiellt krigsbrott om så är fallet. Amnesty: Klusterbomber förbjudna enligt internationell lag. Omni 220301. I ett videotal säger Zelenskyj att Ryssland har utfört 56 raketattacker och avfyrat 113 kryssningsrobotar under invasionens första fem dagar. Enligt Zelenskyj har Ryssland begått krigsbrott. (Omni 220301.) Shell lämnar Ryssland: "Kan inte och vill inte titta på." Shell gör nu som konkurrenterna BP och Equinor och avbryter samarbetet med sina ryska partner till följd av invasionen av Ukraina, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Den brittisk-nederländska oljejätten lämnar samtliga sina verksamheter i landet, inklusive jätteprojeketet Sachalin 2 LNG, där de äger 27,5 procent, skriver Reuters. "Vi kan inte - och vi vill inte - stå och titta på," säger koncernchefen Ben van Beurden i ett uttalande. Omni 220301. Fordon i tredubbla rader - sex mil långa konvojen har nått utkanten av Kyiv. Den kolonn av ryska militärfordon som rör sig mot Ukrainas huvudstad Kyiv sträcker sig längre än 64 kilometer, klart mycket längre än vad som angavs under måndagskvällen. Det skriver CNN i sin direktrapportering under natten mot tisdagen. Siffrorna bygger på nya satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies, som tidigare sa att kolonnen är längre än 27 kilometer. Efter nya analyser har den siffran korrigerats. Den främre delen av kolonnen har nått utkanten av Kyiv, knappt tre mil från de centrala delarna av staden. Kolonnen är på sina håll två-tre rader bred och består av hundratals fordon, däribland stridsvagnar. Det är oklart om fordonen har sikte på Kyivs innerstad eller om de möjligen ska ansluta sig till andra ryska trupper för att omringa staden. Under söndagen visade satellitbilder från Maxar en liknande fordonskolonn, då fem kilometer lång. Omni 220301. Judovärlden har agerat mot Vladimir Putin - har fråntagits hedersposter. (NY Times.) Youtube blockerar ryska kanalerna RT och Sputnik. Youtube blockerar nu de ryska tv-kanalerna RT och Sputnik i Europa som ett svar på den ryska invasionen av Ukraina. Därmed följer Youtube bland annat Meta, Twitter och Tiktok som också valt att blockera kanalerna på sina respektive plattformar. Youtube genomför blockeringen omedelbart, men påpekar att det kan ta en stund för systemen att uppdateras.
Omni 220301. Ukraina: Minst 70 dödade soldater i ryskt anfall. Uppåt 70 ukrainska soldater har dödats i rysk artillerield mot staden Okhtyrka i östra Ukraina, enligt lokala uppgifter som bland annat BBC rapporterar om. Även ryska soldater har enligt uppgifterna dödats. Angreppet som ska ha inträffat på söndagen har inte bekräftats från oberoende håll. Uppgifterna om de dödade soldaterna kommer från regionledaren Dmytro Zhyvytskyj. Omni 220301. Experter: Finns ryska kryphål i Swiftsanktionerna. Det finns kryphål för Ryssland att ta sig förbi Swift-sanktionerna, även om det är dyrt och krångligt. Det säger experter som TT har pratat med. Till att börja med omfattar uteslutningen inte ryska banker som ses som centrala för att gasleveranserna ska kunna upprätthållas, enligt Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. Dessutom kan stora företag, som ofta handlar över gränserna, upprätta egna betalningsvägar. Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, påpekar att Ryssland kan överväga att stänga av sina gaskranar, vilket skulle slå hårt mot både det egna landet och resten av världen. "Jag är bekymrad. Vi spelar med en person som är väldigt svårt att läsa," säger hon.
Omni 220301. Intensifierade anfall mot Cherson och Charkiv - expert: "Vi ser ett irriterat Kreml". Ryssland har under natten attackerat staden Cherson i södra Ukraina, enligt uppgifter från Ukraina. Borgmästaren Igor Kolykhajev uppger att soldater har upprättat kontroller vid infarterna till staden, skriver Sky News. "Det är svårt att säga hur situationen kommer att utveckla sig." Den Chersonbaserade journalisten Alena Panina uppger enligt BBC att staden är omringad, men att det fortfarande finns el och vatten i staden. Samtidigt har bombningen av Charkiv, Ukrainas näst största stad, intensifierats. Civila dödsfall rapporteras och det finns uppgifter om att Ryssland använt klusterbomber, något som förbjuds av många länder men inte Ukraina och Ryssland, skriver New York Times. Enligt den USA-baserade tankesmedjan "The institute for the study of war" omorganiserar sig de ryska trupperna efter "undermålig planering och utförande" av den inledande offensiven. Men Rysslandsexperten Mathieu Boulègue på tankesmedjan Chatham House säger till New York Times att det är för tidigt att räkna ut Ryssland, och att "vi nu har ett irriterat Kreml". Enligt honom inleds nu "fas två" när Ryssland går in med tung beskjutning och marktrupper, vilket man ser både i Charkiv och Mariupol. Oro för att matvaror i Cherson finns i lager i utkanten av staden. Omni 220301. Regeringen vill se EU-sanktioner mot ryska oligarker och legosoldater. Den svenska regeringen efterlyser nya sanktioner från EU som riktats specifikt mot dem som "håller Putin om ryggen". I den gruppen ingår bland annat ryska oligarker och den så kallade Wagnergruppen, en organisation för legosoldater. "Putin och alla runt om honom är ansvariga för allt lidande," säger EU-minister Hans Dahlgren (S) vid en pressträff. Regeringen vill också göra Ryssland ännu mer isolerat genom att begränsa landet från internationella organisationer. Ett ytterligare förslag handlar om att stoppa försäljningen av så kallade "gyllene pass", som gör det möjligt för ryska oligarker att köpa sig ett medborgarskap i ett EU-land. Dahlgren ser att förutsättningarna är goda för att få med sig resten av EU:s medlemsländer på tåget. "Det ligger i linje med det vi gjort hittills men också en vässning som jag tror att de andra medlemsstaterna är beredda att vara med på," säger han. Omni 220301. Storbritannien: Ryssland har fortsatta logistiska problem. Rysslands framryckningar mot huvudstaden Kyiv har gjort små framsteg de senaste 24 timmarna, enligt en uppdatering från Storbritanniens militära underrättelsetjänst. De begränsade framgångarna beskrivs som ett resultat av fortsatta logistiska problem för Ryssland. Uttalandet bekräftar också att de ryska anfallen har intensifierats mot städer som Charkiv och Tjernihiv. "Användning av tungt artilleri i tätbefolkade urbana områden ökar kraftigt risken för civila offer." Enligt de brittiska uppgifterna har Ryssland misslyckats med att ta kontroll över ukrainskt luftrum. Omni 220301. Bilder visar stor explosion i Charkiv - uppgift om tio döda och 35 skadade. Minst tio människor dödades och 35 skadades i en rysk raketattack mot Frihetstorget i centrala Charkiv, Ukrainas näst största stad, under tisdagen. Det uppger Ukrainas inrikesdepartement enligt Reuters. Ett filmklipp som delas på sociala medier visar en massiv explosion vid en myndighetsbyggnad. BBC har verifierat att klippet kommer från den plats som påstås. Enligt Kyiv var motivet att döda Charkivs guvernör och medlemmar ur hans försvarsstab, skriver The Guardian. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba kräver nya internationella sanktioner mot Ryssland efter vad han kallar en ”barbarisk” attack mot Charkiv, skriver Reuters. "Putin begår i sin ilska fler krigsbrott och mördar oskyldiga civila", skriver Kuleba på sociala medier. Attacken inträffade dagen efter att den ryska beskjutningen av Charkiv intensifierats med flera civila dödsfall. Kommentar från Internet: Charkiv är en till stor del rysktalande stad nära den ryska gränsen. Borgmästaren ger sina dagliga uppdateringar om situationen på ryska. Han tycks ibland vara tårögd. Det är svårt att överskatta hur svikna människor som bor där känner sig inför detta. Omni 220301. Mariupol strömlöst - borgmästaren: "Under konstant beskjutning." Staden Mariupol, i sydöstra Ukraina, är för närvarande strömlöst efter ryska attacker på tisdagen, rapporterar AFP. Enligt borgmästaren Vadym Boitjenko är staden under "konstant beskjutning". "Vår infrastruktur är skadad, som skolor och kollektivtrafik. Många har skadats. Kvinnor och barn dödats," säger han under en tv-sändning, enligt Reuters. Samtidigt säger Donetsks separatistledare Denis Pushilin i rysk statlig tv att hans styrkor har som mål att belägra staden innan dagens slut. "Dagens uppdrag är att omringa Mariupol," säger han. Det bor mellan 400 000-500 000 personer i Mariupol.
Omni 220301. Ryska soldatens sista meddelande hem: "Mamma, det här är så svårt." "Mamma, jag är i Ukraina. Det är ett riktigt krig här. Jag är rädd." I ett tal till FN:s generalförsamling under måndagen läste Ukrainas FN-ambassadör Sergiy Kyslytsya upp de sista meddelandena mellan en fallen rysk soldat och hans mamma. Tråden inleds med att mamman frågar hur sonen mår, varför han inte hör av sig och om han verkligen är på militärträning. Till slut svarar sonen att han inte är på Krym, utan i Ukraina, och att de bombar städer och till och med mot civila. "Vi blev tillsagda att vi skulle välkomnas här (...) De kallar oss fascister. Mamma, det här är så svårt," läser Kyslytsya ur konversationen i ett klipp som Reuters delat på Twitter. En kort stund senare ska soldaten ha varit död, enligt Kyslytsya. Omni 220301. Experter: Är lite som att bli kastad till stenåldern. Västmakternas besked om att att flera ryska banker stängs ute från det internationella betalsystemet Swift får en väldigt stor effekt på den ryska ekonomin. Det säger Nordeas chefekonom Annika Winsth i SVT:s Ekonomibyrån. Hon får medhåll av Torbjörn Becker, som är chef för Östekonomiska institutet. "Det är lite som att bli tillbakakastad till stenåldern vad gäller att hantera internationella transaktioner," säger han. Alexandra Vacroux, chef för Rysslandsstudier vid Harvarduniversitetet, menar att president Vladimir Putin redan har tagit höjd för alla sanktioner. Hon säger att åtgärderna inte kommer stoppa honom från att försöka ta kontroll över Ukraina. Omni 220301. Klart: Jätten Maersk ställer in leveranser till Ryssland. Den danska rederijätten A.P. Møller-Mærsk ställer in alla leveranser av containrar till och från Ryssland. Det meddelar bolaget på tisdagen efter att i går ha flaggat för att åtgärden var under övervägande. Maersk hänvisar till de sanktioner som har införts mot Ryssland, skriver Dagens Næringsliv. Bolaget kommer dock att göra undantag för leveranser av matvaror och medicin. Bolaget tillägger att man kommer fullfölja bokningar som gjorts före sanktionerna. Omni 220301. Ukraina hävdar att soldater från Belarus är på ukrainsk mark. Soldater från Belarus befinner sig på ukrainskt territorium i Tjernihiv-regionen norr om Kyiv, uppger Ukrainas parlament på Twitter enligt norska nyhetsbyrån NTB. Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har sagt att landets styrkor inte kommer att ansluta till den ryska offensiven i Ukraina. Han har också påstått att den ryska ledningen aldrig har tagit upp frågan med honom. "Vi har inga planer på att delta i den här specialinsatsen i Ukraina i framtiden. Det finns inget behov av det," sa han tidigare i dag enligt BBC. Omni 220301. Ryssar förbereder landsflykt: "Behöver dollar eller krypto." Oron sprider sig på Moskvas gator där människor köar vid bankomater i timtal för att kunna göra uttag i dollar, skriver Financial Times. Tidningen har pratat med flera ryska medborgare som vittnar om en stigande rädsla för att staten ska konvertera deras besparingar i dollar till rubel. "Det är inte längre ett skämt att vi kan få se bomber flygande mot oss och att vi kanske måste fly landet, vilket kräver dollar eller kryptovaluta," säger Illarion till FT. Enligt tidningen har antalet Google-sökningar på ordet "emigration" femfaldigats i Ryssland på en vecka. 29-åriga Elena är en av dem som överväger att emigrera. Hon är orolig för att 1990-talets ekonomiska kris är på väg att upprepa sig. "Det är väldigt skrämmande på alla sätt, att ekonomin kollapsar och att vi kan tvingas leva på ransoneringskort för mat som våra föräldrar och deras föräldrar gjorde." Opinionsmätningar visar att en femtedel av medborgarna i Ryssland kan tänka sig att lämna landet. Efterfrågan på bitcoin exploderar efter rubelns kollaps. Ryssar köar för kontanter: "Riskerar att ta slut." Omni 220301. Ernkrans: Utvecklingen går i en fasansfull riktning. Händelseförloppet i Ukraina går snabbt och "i en fasansfull riktning", konstaterar biståndsminister Matilda Ernkrans (S) vid en pressträff. I går beslutade regeringen att öka det humanitära stödet till Ukraina med 500 miljoner kronor. Pengarna ska kanaliseras genom humanitära organisationer. "Det kan handla om sjukvård, mat, vatten, hygienartiklar," säger Ernkrans. Fler än 660 000 personer har nu flytt det krigsdrabbade Ukraina, uppger FN - och siffran "ökar i exponentiell takt". "I den här takten ser situationen ut att bli Europas största flyktingkris under detta århundrade," säger FN:s talesperson för flyktingar Shabia Mantoo. Omni 220301. Stoltenberg: Nato skickar soldater till Rumänien. Nato kommer att göra allt för att försvara "varje tum av sitt territorium" och har aktiverat sin utryckningsstyrka. Det meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en pressträff i dag. Nato-soldater är nu på väg till Rumänien, berättade Stoltenberg. "Putin har krossat freden i Europa. Hans krig berör oss alla. Det ryska anfallet är totalt oacceptabelt, och det möjliggörs av Belarus," sa han. Stoltenberg påpekade samtidigt att Nato inte kommer att skicka in soldater i Ukraina. Omni 220301. Ryssland: "Sanktioner rubbar inte oss" - Frankrike spår rysk kollaps. Sanktioner från väst kommer aldrig få Ryssland att ändra sin inställning till Ukraina. Det säger Kremls talesperson Dmitry Peskov vid en pressträff på tisdagen enligt Reuters. Han hävdar samtidigt att de sanktioner som riktats mot honom personligen "inte har någon effekt alls". Europas ledare är av en annan uppfattning. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson säger att sanktionstrycket kommer att intensifieras och fortsätta "så länge som det behövs", rapporterar BBC. "Putin har underskattat enigheten och beslutsamheten i väst och resten av världen," säger han. Den franske finansministern Bruno Le Maire säger till tv-kanalen France info att sanktionerna kommer att innebära en ekonomisk kollaps för Ryssland. Peskov säger också att det inte är aktuellt med samtal mellan Putin och Zelenskyj. Omni 220301. 90 000 svenskar sparar i stoppade pensionsfonder. Omkring 90 000 svenskar pensionssparar i någon av de fyra Rysslandsfonder som Pensionsmyndigheten stoppade på måndagen, enligt tidningen Arbetet. Pensionsspararnas kapital i fonderna uppgick till 5 miljarder kronor per den 31 januari. Fonderna det rör sig om är Swedbank Robur Rysslandsfond A, Nordea Rysslandsfond, Carnegie Rysslandsfond A och East Capital Ryssland och myndigheten utreder om det är lämpligt att ha kvar dem i premiepensionssystemet. Svenska pensionärer kan förlora pengar på den ryska invasionen.
Omni 220301. Bojkott av Lavrovs tal i FN - diplomater lämnade rum. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrovs tal bojkottades under ett sammanträde i FN:s råd för mänskliga rättigheter. När det förinspelade videomeddelandet började rulla valde många ambassadörer och diplomater att lämna mötesrummet. Personerna samlades sedan framför en ukrainsk flagga och applåderade högljutt, skriver AFP. "Syftet är att visa att rådet står enade med Ukraina och den ukrainska befolkningen," säger den franske ambassadören Jerome Bonnafont. Bojkotten kom mindre än en timme efter att ett närliggande rum i FN:s europeiska högkvarter i Genève tömts på folk i samband ett annat videotal av Lavrov. Under sitt tal påstod den ryska utrikesministern bland annat att Ukraina har försökt skaffa egna kärnvapen. Något han beskrev som en "verklig fara" som "kräver ett svar", skriver Reuters. Ukrainsk diplomat: "Tack för denna underbara uppvisning av stöd." FN-rådet höll en tyst minut för alla personer som fallit offer för den ryska invasionen. Lavrov till USA: Flytta kärnvapnen från Europa. Omni 220301. Kommentar: Europa ska inte få ha kärnvapen. Ryssland ska ensamt ha kärnvapen. Ryska ekonomin: "Köer till bankomaterna". Trots ett mycket folkrikt land så är Ryssland inte en ekonomisk stormakt. Därför kan de sanktioner som genomförts vara ett sätt att lamslå rysk ekonomi: "Vi vet ju ännu inte vilka banker det är som blir utestängda från Swift. Men med alla åtgärder som att frysa tillgångar utomlands och blockera den ryska centralbanken från att stödköpa rubel så är vi på god väg," säger Torbjörn Becker som är chef på östekonomiska institutet Handelshögskolan. Ryssland har en väldigt stor befolkning om man jämför med exempelvis Sverige. Men på det ekonomiska planet ser det annorlunda ut. "Ryssland är absolut inte en ekonomisk stormakt. Om vi vill jämföra med oss själva så är ryska ekonomi ungefär två och en halv gång så stor som Sverige, det är bara det att det bor 142 miljoner ryssar där och vi är tio miljoner. Så vi har fyra, fem gånger så höga inkomster som i Ryssland." Efter att Ryssland invaderat Ukraina så har en rad sanktioner satts in. Något som enligt Becker redan märks i landet. "Folk har börjat ställa sig i köer till bankerna för att försöka få ut sina pengar. Värdet på rubeln har halverats om man går tillbaka till oktober. Börsen föll som en sten, de fick till och med hålla stängt i måndags. Ryssland kommer ha en väldigt lång tid av negativ utveckling om man inte tar sig ur Ukraina och får de här sanktionerna att försvinna." Prislappen för krig är hög, på flera plan. Experter uppskattar att invasionen av Ukraina kostar Ryssland 190 miljarder svenska kronor varje dag. "Sen är det också ett stort trauma för den ryska befolkningen. Vi har kollegor borta i Ryssland som sitter och gråter när vi har möten. De är ju förtvivlade över vad deras land gör emot Ukraina." svt 220301. Sju ryska banker på EU:s Swift-lista. De sju ryska bankerna VTB Bank, Bank Rossiya, Bank Otkritie, Novikombank, Promsvyazbank, Sovcombank och VEB.RF finns med på den lista som EU överväger att stänga av från Swift-systemet. Det skriver Bloomberg med hänvisning till ett utkast som nyhetsbyrån tagit del av. De ryska storbankerna Gazprombank och Sberbank är inte med på listan. Läs mer här. Omni 220301. Listan över utländska företag som bojkottar Ryssland växer. Listan över globala bolag som lämnar eller kapar sina band till Ryssland växer varje timme efter invasionen av Ukraina, skriver Bloomberg. Många företag har dragit slutsatsen att fortsatt verksamhet i Ryssland skulle utgöra en alltför stor risk både rent finansiellt och för varumärket. Oljejätten BP, som är den största utländska investeraren i Ryssland, visade vägen i söndags genom att avisera att tillgångarna i landet ska säljas. Enligt Bloomberg kan beslutet leda till att bolaget behöver göra nedskrivningar på 25 miljarder dollar och kapa sin produktion av olja och gas med en tredjedel. Sektorkollegorna Shell och Equinor har därefter lämnat liknande besked och den norska oljefonden har meddelat att alla innehav i ryska tillgångar ska säljas. Fordonsjättarna Daimler, Volvo och General Motors har också pausat sina affärer i Ryssland. "Jag skulle inte bli förvånad om vi får se fler tillkännagivande längre fram om ’exits’," säger Morningstar-analytikern Allen Good. Omni 220301. Ryssland: Kommer beskjuta säkerhetstjänst i Kyiv. Ryssland kommer att beskjuta platser i huvudstaden Kyiv som tillhör ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänster. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till uttalanden i ryska medier. Målet med attackerna är, enligt Ryssland, att förhindra ukrainska "informationsattacker". Under tisdagen pågår ryska attacker mot städer som Cherson, Charkiv och Mariupol, samtidigt som en 64 kilometer lång rysk militärkolonn rör sig mot Kyiv, enligt AFP. Omni 220301. Kommentar: Mer sanktioner mot Ryssland behövs. Internationella förbundet för friidrott stänger av Ryssland. Det internationella friidrottsförbundet World Athletics är det senaste i raden av idrottsförbund som portar deltagare från Ryssland och Belarus, enligt ett uttalande. "Alla atleter, personal och företrädare från Ryssland och Belarus utesluts från alla World Athletics-evenemang för den överskådliga framtiden, med omedelbar verkan", skriver de. World Athletics anordnar VM i friidrott och Diamond League-tävlingarna. Omni 220301. Ryssland har attackerat ett tv-torn i Kyiv - fem döda. Ukrainska tv-kanaler ligger nere efter en rysk attack vid ett tv-torn i huvudstaden. Det rapporterar Reuters med hänvisning till en ukrainsk myndighetsperson. Arbetet pågår för att återställa de lokala tv-kanalernas signal. Fem personer har dött i attacken, skriver AFP med hänvisning till ukrainsk räddningstjänst. Det ukrainska utrikesdepartementet fördömer attacken som de kallar "barbarisk", rapporterar Reuters. Tv-tornet ligger nära en minnesplats för förintelsen. Tidigare under tisdagen aviserade Ryssland att man skulle beskjuta mål i Kyiv för att förhindra "informationsattacker".
Omni 220301. Kina vill "spela en roll" i att få till vapenvila i Ukraina. Peking kallar krigsutbrottet i Ukraina för "förkastligt" och säger att Kina är villigt att "spela en roll" i att få till stånd en vapenvila, rapporterar Financial Times. Den kinesiske utrikesministern Wang Yi pratade på tisdagen i telefon med sin ukrainske motsvarighet Dmytro Kuleba. I ett uttalande efteråt skrev Peking att man är "extremt oroad över att civila kommer till skada". Enligt uttalandet respekterar Kina "alla länders territoriella integritet" - men man nämner inte hur landet ställer sig till Rysslands anspråk på Krym och Donbass. Kina har hittills vägrat fördöma Ryssland, och har i stället bland annat beskyllt USA för situationen. Kina, Indien och Förenade Arabemiraten var de enda länderna utöver Ryssland som inte skrev under FN:s resolution om ett fördömande. Ukraina är "villigt att stärka kommunikationen" med Kina, enligt Peking. Omni 220301. USA: Stor kolonn tycks ha stannat av - går inte fort. Den långa ryska militärkolonn som uppgetts vara på väg mot Ukrainas huvudstad Kyiv har mött ukrainskt motstånd och dras med logistiska problem, och rör sig långsamt framåt mot huvudstaden norrifrån. Det säger en högt uppsatt amerikansk tjänsteman enligt NBC News direktrapport. Den anonyma tjänstemannen säger att de ryska militärrörelserna mot Kyiv tycks ha avstannat, men säger också att strategiska beslut kan vara orsaken till att kolonnen inte nått längre. "Den rör sig inte direkt snabbt." Sent på måndagen rapporterades att kolonnen, bestående av bland annat stridsfordon, sträcker sig längre än 64 kilometer. Detta baserat på satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies. Omni 220301. Invasionen av Ukraina - dag 6. De ryska attackerna har intensifierats på den sjätte dagen sedan Ryssland invaderade Ukraina. Ukrainas näst största stad Charkiv utsattes för kraftiga raketattacker under tisdagen. Minst 10 personer uppges ha dödats och 35 skadats efter en explosion vid stadens centrala torg. Samtidigt har nya satellitbilder publicerats som visar att den konvoj med ryska militärfordon som är på väg mot huvudstaden Kiev är längre än man tidigare räknat med. Uppemot sex mil lång. Det har också kommit rapporter om fortsatta beskjutningar i andra städer, däribland Mariupol i östra Ukraina och Odessa i söder. Ryska trupper uppges även ha attackerat och omringat staden Cherson i södra Ukraina. Enligt borgmästaren har ryska soldater satt upp kontrollstationer utanför staden. Flera explosioner inträffade vid tv-tornet i centrala Kiev runt klockan 16.30. Ukrainska myndigheter beskriver det som en attack från ryska trupper. "Ryska ockupationsstyrkor sköt mot ett tv-torn i Kiev. Till följd av beskjutningen skadades hårdvara. Kanalsändningar kommer att vara tillfälligt otillgängliga.", skriver landets statliga tjänst för särskild kommunikation och informationsskydd. Fem personer dog i attacken och ytterligare fem skadades, enligt räddningstjänsten i Ukraina. Flera tv-sändningar avbröts också. svt 220301. Internationella domstolen ska hålla Ukraina-utfrågningar. Den internationella domstolen, ICJ, i Haag säger på tisdagen att utfrågningar om den ryska invasionen kommer att hållas den 7 och 8 mars. Det rapporterar Sky News. Ukraina drar Ryssland inför domstolen med anklagelsen om att de invaderat under en falsk förevändning, nämligen att Ukraina begår folkmord på ryskspråkiga invånare i Donbassregionen. På måndagen meddelade den internationella brottmålsdomstolen, ICC, att de ska inleda en utredning om möjliga krigsbrott och brott mot mänskligheten i Ukraina. Domstolen har sagt åt Ryssland att förbereda sig på eventuella åtgärder.
Omni 220301. Vlad i Charkiv: Det är bokstavligen ett helvete. Ryska raketer har slagit ned i flera delar av Ukrainas näst största stad Charkiv. Det finns ännu inte exakta siffror på antalet döda och skadade. "Det känns tomt, jag blir rädd", säger Vlad Chuiko när han tittar på bilder på förstörelse i sin stad. Många män i Ukraina har anmält sig för att strida med militären, men Vlad Chuiko säger att det inte är något alternativ för honom. "Jag är rädd", säger han.
SR 220301. Kommentar: Detta kan väl inte vara något annat än ett stort krigsbrott som Putin är ansvarig för! EU förbjuder ryska RT och Sputnik att sända i unionen. De ryska, statligt kontrollerade mediehusen Russia Today (RT) och Sputnik förbjuds att sända inom EU, meddelar unionen enligt AFP. Förbudet träder i kraft på onsdagen. Även techgiganter som Apple och Google har vidtagit åtgärder för att få bort mediehusens innehåll från sina plattformar. Google har blockerat mediehusens Youtube-klipp i Europa. Apple har tagit bort nyhetsapparna från App Store. Omni 220301. Spotify rekryterar i Moskva - duckar frågor om krig. Samtidigt som flera svenska företag väljer att pausa verksamheten i Ryssland väljer Spotify att rekrytera personal till sitt kontor i Moskva. Bolaget vill inte kommentera kriget skriver Breakit som ställt frågor till streamingbolaget sedan i söndags. Enligt rysk lag behöver företag med en halv miljon användare eller fler ha ett lokalt kontor. Nu vill de satsa på ryska poddar och rekryterar en poddchef till den ryska huvudstaden, enligt nyhetstjänsten. Spotify lanserades 2008 och tog sin tjänst till Ryssland 2020. Omni 220301. Expert: Fruktar att tung beskjutning väntar Kyiv. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, ser oroväckande tecken i den ryska krigföringen under tisdagen. I SVT:s Aktuellt säger han att det tycks ha skett "mycket kraftig" beskjutning av raketartilleri mot Charkiv - vilket han fruktar är att vänta även i Kyiv. På en fråga om vad det militärstrategiska ryska målet är säger Paasikivi att Ryssland, om man märkt att den inledande strategin med ”quick fixes” inte fungerar, kommer gå tillbaka till en ordinarie modell som innebär tung raketartilleribeskjutning. Detta för att långsamt kämpa ner det ukrainska motståndet. "Då kommer det se ut som Groznyj under Andra Tjetjenienkriget, eller Aleppo (den syriska staden, reds anm), till slut." Hör Paasikivi cirka 8 minuter och 30 sekunder in. Omni 220301. Apple stoppar försäljning i Ryssland efter invasionen. Apple stoppar all försäljning i Ryssland till följd av invasionen av Ukraina, bekräftar techjätten i ett uttalande enligt flera medier. "Vi är djupt oroade över den ryska invasionen av Ukraina och står bakom alla människor som lider till följd av våldet", skriver Apple i ett uttalande som publiceras av bland annat Buzzfeed. I anslutning till samtliga varor på Apples ryska sajt står det att de för tillfället inte är tillgängliga, noterar 9to5Mac. Apple som saknar fysiska butiker i Ryssland har sedan förra veckan också stoppat export till övriga försäljningskanaler i landet, enligt uttalandet. Techjätten uppger samtidigt att de vidtagit en rad andra åtgärder. Exempelvis uppges Apple Pay och andra tjänster vara begränsade. Dessutom går det inte längre att ladda ner appar från de ryska statsmedierna RT och Sputnik från App Store utanför Ryssland, enligt uttalandet. Omni 220301. Världsbanken: 29 miljarder kronor i nödhjälp till Ukraina. Världsbanken förbereder ett nödpaket på tre miljarder dollar, motsvarande nästan 29 miljarder kronor, till Ukraina. Det uppger banken och Internationella valutafonden, IMF, i ett gemensamt pressutskick. Det första delbeloppet kommer att omfatta närmare 3,5 miljarder kronor och ska betalas ut så snabbt som möjligt. Planerna ska överlämnas till Världsbankens styrelse för godkännande i veckan. Omni 220301. Analys: Civila kan tvingas betala för rysk sårbarhet. Det kan ta längre tid än väntat för Ryssland att omringa och angripa Kyiv men "otaliga civila" kan tvingas betala för de militära ryska misslyckanden som noterats hittills. Det skriver The Independents Kim Sengupta i en analys. Putins förhoppningar om en snabb militär seger har inte uppfyllts och de ryska styrkorna har visat sig vara anmärkningsvärt sårbara i luften, där de ska vara överlägsna, skriver Sengupta. Men saker kommer troligen förändras, skriver han, syftandes på satellitbilderna som visar en drygt 6 mil lång rysk fordonskolonn på väg mot huvudstaden. Peter Beaumont skriver i The Guardian om satellitbilderna, och att den stora kolonnen kan vara en förvarning om att ett ryskt försök till belägring är att vänta. Analytiker och underrättelsetjänster i väst tror sedan på ett försök från Kreml att installera en marionettregering i Kyiv, skriver Beaumont. Att den stora kolonnen fått agera ostört tyder enligt Beaumont på att Ukrainas flygvapen inte längre är tillräckligt intakt, och att man inte kunnat använda drönare på samma framgångsrika sätt som på andra håll i landet. Omni 220302. Militäranalytiker om konvojen: "Kan ha logistikproblem." Den över sex mil långa konvoj som under flera dagar varit på väg mot Kiev har avtagit i takt och står nu nästan helt stilla. Exakt vad konvojens mål är eller vad anledningen till det plötsliga stoppet är är inte känt. Johan Norberg militär analytiker vid totalförsvarets forskningsinstitut FOI menar att det är en väldigt stor operation som kan vara svår att samordna. SR 220302. Svårt för Indien och Pakistan att kritisera Ryssland. När kriget bröt ut tros ca 16 000 indiska studenter ha befunnit sig i Ukraina. En student dödades när han tillfälligt lämnat sitt skyddsrum för att gå ut och köpa mat i Charkiv. Indien har skickat 31 flygplan för att evakuera studenterna men de logistiska utmaningarna är stora. Indiens försvar är beroende av rysk utrustning. Inrikespolitiskt hörs röster att regeringen ska överge sin neutrala hållning och välja Ukrainas sida. Pakistan har genom åren stått Kina nära och fått Kinas stöd i Kashmirfrågan. Dessutom diskuteras en rysk gasinvestering i Pakistan.
SR 220302. Experten om risk för krigsbrott i Ukraina: Anfallet är brottsligt. Hans Corell är folkrättsjurist med mångårig erfarenhet inom den svenska statsförvaltningen och FN. Han har bland annat lett arbetet med att upprätta folkrättstribunaler i Sierra Leone, Kambodja, Rwanda samt i före detta Jugoslavien. "Bara anfallet som sådan är brottsligt, vad som sedan hänt, det finns ingen möjlighet att så många krigshandlingar har utförts utan att man begått förbrytelser", säger Hans Corell. SR 220302. Sjöfarten till och från Ryssland stoppas. Flera stora transportföretag har under veckan klippt banden med Ryssland och nu stoppas även stora delar av sjöfarten till och från landet. Rederier är rådvilla med vad de ska göra med den last som ska till Ryssland, ifall det skulle finnas risk att innehållet kan finnas med på de nya sanktionslistorna. Samtidigt har ryska och ukrainska sjömän fått problem när flera betalningssystem i både Ryssland och Ukraina stängts. Ryska fartyg får inte lägga till i brittiska hamnar. SR 220302. Priset på kol, naturgas och olja stiger kraftigt. Det är kraftiga prisökningar på naturgas, kol och olja under onsdagsförmiddagen där kol och naturgas har ökat mest med över 25 procent. "Det hela havet stormar över ett brett spektrum", säger Christian Kopfer råvaruanalytiker vid Handelsbanken. Priset på nordsjöolja har också ökat under onsdagsförmiddagen och ligger stabilt på prisnivåer över 110-dollargränsen per fat. SR 220302. Biden till oligarkerna: Ska ta era yachter och privatflyg. USA:s president Joe Biden höll i natt sitt första "State of the union"-tal, ett tal som amerikanska presidenter håller en gång per år inför kongressen. Biden inledde med att uttala sitt stöd för det ukrainska folket. Han meddelade att USA stänger luftrummet för ryska plan och sa även att USA:s justitiedepartement upprättar en grupp som ska rikta sina insatser mot "de ryska oligarkernas brott. "Vi går samman med våra europeiska allierade för att hitta och beslagta era yachter, era lyxlägenheter och era privatflyg." Biden sa också att Rysslands president Vladimir Putin har gjort en "grov felbedömning" och kommer få "betala ett högt pris". I talet lyfte Biden också inrikespolitiska frågor som ekonomin och jobben. AP beskriver talet som en balansakt. Presidenten måste förutom kriget utomlands också fokusera på det kommande mellanårsvalet, där frågor som pandemin och inflationen pressar honom. Biden: "Putin kanske har stridsvagnar runt Kyiv men han kan aldrig vinna det ukrainska folkets hjärtan."
Omni 220302. Efter förvirring: EU-länder ska inte donera stridsflyg. EU-planer på att donera begagnade stridsflyg till Ukraina med anledning av den ryska invasionen tycks ha kollapsat, efter vad Politico beskriver som ”48 förvirrande timmar” där olika parter gett olika besked om vad som varit på gång. Enligt Politico gav EU först besked om att det fanns ett avtal som innebar att medlemsländer kunde tillåta ukrainska piloter att börja flyga planen, men de aktuella länderna nekade sedan. Samtidigt hävdade en företrädare för den ukrainska regeringen att piloter från landet skickats till Polen för att hämta plan tillhörande Slovakien, Bulgarien och just Polen. Enligt Politico har diskussionerna bland annat handlat om Slovakiens flotta av MiG-29-plan - som de för närvarande ser behov av själva till dess att de nått en överenskommelse med Polen om skydd av slovakiskt luftrum. En rad europeiska länder beslutade om vapenexporter under måndagen. Polska presidenten Andrzej Duda: Vi kommer inte skicka några plan. Omni 220302. USA stänger sitt luftrum för ryska flygplan. USA stänger sitt luftrum för ryska flygplan. Det meddelade president Joe Biden i sitt så kallade "State of the union"-tal i natt. Enligt Biden kommer detta att ytterligare isolera Ryssland och pressa den ryska ekonomin. Beskedet ligger i linje med flera andra länders beslut, däribland Kanada. Samtidigt rapporteras att Boeing, ett av världens största flygbolag, klipper banden till Ryssland. Man kommer inte längre att erbjuda tekniskt underhåll eller delar till ryska flygplan och bolagets pilotträning i Moskva stoppas. Omni 220302. Fallskärmsjägare har attackerat Charkiv. Ryska fallskärmsjägare har attackerat ett militärsjukhus i norra Charkiv, enligt uppgifter från ukrainska militären. BBC skriver att uppgifterna inte har kunnat bekräftas. Charkiv är Ukrainas näst största stad med 1,6 miljoner invånare. President Volodymyr Zelenskyj har anklagat Moskva för "statsterrorism" efter de senaste dagarnas anfall mot Charkiv. Omni 220302. Ukraina befarar: Belarus ger sig snart in i striderna. Ukrainas utrikesdepartement befarar att en attack från Belarus är nära förestående, skriver AFP. "Belarusiska styrkor har satts i beredskap och är koncentrerade till områden närmast Ukrainas gräns", skriver departementet i ett inlägg på Facebook. Ukrainska underrättelseuppgifter tydde under tisdagen på "signifikant aktivitet" vad gällde flygplan nära gränsen. Även fordonskonvojer med mat och ammunition har observerats. I går släpptes bilder från Belarus som visade diktatorn Aleksandr Lukasjenko framför en karta. The Hill skriver att kartan tycktes visa trupprörelser och mål i Ukraina, men även i utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien. En del av attackerna på kartan har redan skett - andra inte Robotattacker har "systematiskt" avfyrats från Belarus sedan 24 februari, enligt Ukraina. Fåtal länder står kvar vid Rysslands sida - Kina, Belarus och Nordkorea. Omni 220302. Oberoende medier stoppas - rapporterade om "krig". Radiostationen Moskvas eko och mediebolaget Dozjd blockeras efter krav från åklagare, rapporterar SR Ekot. Moskvas eko och Dozjd är två av Rysslands största oberoende medier. Båda mediebolagen har tidigare hotats att stoppas eftersom de anses ha brutit mot kraven på hur rapporteringen om Rysslands invasion av Ukraina får ske. Enligt nyhetssajten Meduza är det bland annat ord som attack, invasion och krig som ryska medier inte får använda. Har enligt åklagaren spridit felaktiga uppgifter om Rysslands "specialoperation". Kremls propagandamaskin kämpar för att hålla greppet om medierna. Meduza rapporterade om att tio mediebolag riskerar att stoppas.
Omni 220302. Ukrainska public service sänder dygnet runt från hemlig adress. Ukrainska medier är under hård press efter att ett tv-torn attackerats i Kiev, även i den näst största staden Kharkiv, har tv-sändningar brutits på onsdagen efter en attack mot tv-tornet där. Och hotet mot ukrainska medier och kommunikation väntas öka. Public Service-bolaget Suspilne är beredda på allt. I går attackerades tv-tornet i Kiev och hotet mot ukrainska medier och kommunikation väntas öka. Public service-bolaget Suspilne är beredda på allt. "Om vi blir anfallna av raketer så är det bara skyddsrum som kan rädda oss," säger Alexandra. Efter invasionen omorganiserades hela bolaget. För att minska risken att media skulle slås ut skickades flera reportrar från Kiev ut till regionerna och Alexandra är en av dem. På en hemlig adress sänder de nyheter dygnet runt men numera finns de flesta lyssnarna och tv-tittarna i sociala medier. Appen Telegram är en av de viktigaste nyhetskällorna. "Innan kriget hade vi 16 000 följare, i dag är siffran över 200 000, och det ökar hela tiden." Genom public service-kanalen kan den ukrainska befolkningen få information dygnet runt, om flyglarm, om utvecklingen i striderna. Men trycket ökar inte bara från lyssnare och tv-tittare. På sociala medier sprids mängder av falska nyheter, som de har till uppgift att dementera. Samtidigt är Alexandra och hennes kollegor väl medvetna om att de är under hot. Under intervjun går flyglarmet och Alexandra och hennes kollegor springer ner i skyddsrum, därifrån kan man fortsätta sända, det är den enda säkerheten vi har, menar hon. På kontoret ligger täcken och kuddar i högar. Nästan alla reportrar sover på arbetsplatsen och jobbar i skift för att täcka upp för utmattade kollegor. "Ibland går vi undan i någon minut för att gråta, sen fortsätter vi att jobba," säger Alexandra. SR 220302. Meta vidtar fler åtgärder till följd av invasionen. Techjätten Meta vidtar nu fler åtgärder som svar på den ryska invasionen av Ukraina, rapporterar Techcrunch. Meta upphör med rekommendationer av inlägg från ryska statsmedier globalt (efter att tidigare ha slutat med rekommendationer av inläggen i Europa) och lanserar dessutom krypterade direktmeddelanden via Instagram. Även rekommendationer av Facebookinlägg där användarna länkar till inlägg från ryska statsmedier upphör globalt. Blockerar nu inlägg från ryska statsmedier globalt. Ryssland har redan svarat på Facebooks åtgärder genom att begränsa tjänsten i landet. Krypterade Instagrammeddelanden rullas ut i både Ukraina och Ryssland. Omni 220302. Företag oroliga för personal i Ryssland. Hur blir det för den svenska personalen hos företag i Ryssland då sanktionerna biter? Det finns en oro för trakasserier från Ryssland när utländska företag bommar igen, enligt Svensk-ryska handelskammaren. Heinz Sjögren, vd för Svensk-ryska handelskammaren i Sverige, ser att sanktionerna kommer att få en enorm inverkan på Ryssland. "Det blir Nordkorea 2.0, och det kommer att gå snabbt," säger han. Svenska företag i Ryssland drabbas förstås, men det är mer marginellt. De flesta har bara en liten, liten del av sin omsättning i ryska affärer, konstaterar han. "Då är det värre med de ryska företagen, och för privatpersoner som medelryssen. Det här drabbar gemene man när rubeln minskar i värde och det blir tomt på hyllorna." Just nu sitter många företag, både stora och små, och funderar över hur de ska göra med sina ryska verksamheter. Många vill helt enkelt inte vara i Ryssland efter invasionen, berättar han. Men börsbolagen måste gå ut på ett ordnat sätt och informera hela marknaden på en gång, enligt börsreglerna. Därför håller många än så länge tyst, tror han. Eller så kanske de fortfarande tvekar. TT har frågat en rad stora svenska företag, men ännu har inte alla svarat. "De oroas för trakasserier av sin svenska personal i Ryssland. Nu stängs också luftrummen, och det är svårt att ta sig ut från Ryssland. Han förklarar att Ryssland sedan tidigare haft tajt koll på utländsk personal. "De har till exempel tvingats till täta hälsokontroller, där allt från lungröntgen till syfilisprov har krävts. Det är inte för att Ryssland tror att de går omkring och sprider smitta, utan för att myndigheterna vill ha en hållhake på utlänningar." Då fabriker och andra verksamheter stoppas samtidigt som den ryska ekonomin snabbt rasar ihop så kan det bli mer otrevligheter i den vägen, befarar han. "Det kan bli våldsamt på gatorna i Ryssland," säger Heinz Sjögren. Scania, som redan förra veckan stoppade sina leveranser av bilar och reservdelar men som valde att inte kommunicera detta, vill inte prata om rädslan för personalens säkerhet. "Vi tog beslutet redan då utifrån det läge som var. Varje ord som sägs nu riskerar att bli extra bränsle i konflikten och bre på krisen. Därför valde vi att inte kommunicera det förrän nu," säger presschef Erik Bratthall på måndagen. TT: Är ni rädda för personalens säkerhet i Ryssland? "Personalens säkerhet är det viktigaste av allt för Scania. Jag vill inte gå längre än så. Det är ett otroligt dramatiskt läge," säger Erik Bratthall. Rubelras, stängd börs och chockhöjd ränta. I måndags, efter att sanktionerna presenterats, blev det kaos på den ryska finansmarknaden. Den ryska centralbanken höjde styrräntan till 20 procent, rubeln sjönk och Moskvabörsen höll stängt. Omni 220202. "Brutala tjetjener" del av ryska skrämselpropagandan. Moskva använder sig av skräckinjagande stereotyper av brutala tjetjener för att skapa rädsla hos ukrainare. Det skriver Foreign Policy. Enligt tidningen pumpar Kremls propagandakanaler ut bilder av tjetjener som ber i skogen inför strid och soldater som tilldelas "spelkort" med foton och namn på avsedda mål. På pro-ryska kanaler på Telegram finns påståenden om att mellan 10 000 och 70 000 tjetjenska soldater är på väg till Ukraina för att ansluta till Moskvas styrkor. Foreign Policy skriver att tjetjenska soldater är närvarande men inte i den omfattning som Ryssland påstår. Jean-François Ratelle, forskare vid universitetet i Ottawa och expert på Ryssland och Kaukasus, säger att man vill få ukrainare att tro att tjetjenerna har kommit för att "plundra, våldta och mörda". Han tillägger att det "uppenbart inte stämmer". "Jag ser inga tecken på att de är redo att storma, eller användas, i Kyiv," säger Ratelle. Tjetjenerna som befinner sig i Ukraina är dock inte alla på samma sida av konflikten. I östra Ukraina har det förekommit att tjetjener strider mot andra tjetjener de senaste dagarna, skriver tidningen. Tjetjener har anlänt till flygplats norr om Kyiv och det finns två enheter på Krym. Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov har beskrivit sig som Putins "fotsoldat" - har stöttat Ryssland förr med styrkor. Rebeller från Belarus och Tjetjenien som är emot sina regeringars stöd till Ryssland har rest till Ukraina. Omni 220302. Wizz Air skänker 100 000 biljetter till flyktingar. Ungerska lågprisbolaget Wizz Air ger bort 100 000 flygbiljetter till ukrainska flyktningar. "Vi ger bort gratis biljetter för kortdistans-flighter från Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien", skriver flygbolaget på sin hemsida. Enligt belgiska sajten Aviation24 har bolaget dessutom schemalagt större och fler plan för flygningar från grannländerna. Flygbolaget kräver giltigt ukrainskt id. Omni 220303. Putins rådgivare efterlyser vapenvila: "Är beklämd". Mitt råd är vapenvila och att kriget avslutas. Det säger Andrej Kortunov, som ingår i Kremls panel av rådgivare, i en intervju med Sky News. Kortunov trodde aldrig att det var möjligt att Ryssland skulle invadera Ukraina. Han säger att han inte förstår Vladimir Putins logik. "Jag är väldigt beklämd, det är vi alla. Det är väldigt pinsamt. Inte bara för att vi hade fel, utan också för att alla ryssar hamnar i svåra situationer i länder i hela världen," säger han. Enligt Sky har Vladimir Putin minskat sin grupp av rådgivare på senare tid. Mer moderata och västvänliga rådgivare, som Kortunov, har stängts ute. I stället har de hårdföra generalerna fått en större plats. Kortunov har tidigare försvarat Moskvas handlingar - Sky beskriver intervjun som "extraordinär". Putin uppges ha kallat till sig näringslivstoppar: "Meningslöst möte". Flera ryska politiker har fördömt invasionen. Omni 220303. EU föreslår utvidgat skydd för flyktingar från Ukraina. EU-kommissionen föreslår att människor som flyr från Ukraina erbjuds tillfälligt skydd inom EU med rätt till bostad, skolgång, sjukvård och arbete. "Alla som flyr Putins bomber är välkomna i Europa", skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter. Till grund för förslaget ligger det så kallade "Temporary Protection Directive" som infördes efter Jugoslaviska krigen på 90-talet, men massflyktsdirektivet har aldrig tidigare använts. Det rapporterar Politico. Förra sommaren diskuterade man om det skulle aktiveras i samband med talibanernas maktövertagande i Afghanistan. Förslaget går nu vidare till Europeiska rådet där medlemsländerna redan har uttryckt stort stöd. Frågan ska diskuteras i morgon, enligt pressmeddelandet. Omni 220303. Attack mot tv-torn träffade minnesplats för Förintelsen - Zelenskyj: "Vill radera oss". Den ryska attacken mot tv-tornet i Kyiv under gårdagen drabbade även Babij Jar, en minnesplats för Förintelsen. Flera massavrättningar genomfördes i just det här området under andra världskriget. Vid ett tillfälle 1941 mördades fler än 30 000 ukrainska judar av nazisterna. Fem människor dog i samband med gårdagens ryska anfall. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att attacken bevisar att många ryssar saknar kunskap om Kyiv. "De vet inget om Kyiv, eller om vår historia. Men de har order om att radera ut vår historia, radera vårt land, radera oss alla," sa Zelenskyj i ett videotal. Ordförande för minnesplatsen: Symboliskt att Putin börjar attacken mot Kyiv här. Putin har sagt att Ukraina ska "av-nazifieras" - judiske Zelenskyj: "Hur skulle jag kunna vara nazist?" 33 771 judar mördas vid Babij Jar. Omni 220302. Ryssland uppger att Cherson fallit - Charkiv bombas. Ryssland uppger att landets militär har tagit full kontroll över staden Cherson i södra Ukraina. Under förmiddagen visade bilder och videoklipp hur ryska fordon rullade längs gatorna och hur soldater patrullerade i staden, som har knappt 300 000 invånare. Intensiva attacker sker också mot Ukrainas näst största stad Charkiv. Under förmiddagen bombades såväl polishuset som universitetet. Ryska fallskärmsjägare har under morgonen attackerat ett militärsjukhus i norra delarna av staden, enligt ukrainska militären. Guvernören uppger att minst 21 personer har dött och 112 har skadats under det senaste dygnet. Striderna fortsätter även i Kyiv och dess närområde. Fyra personer uppges ha dött och flera skadades i staden Zhytomyr, strax öster om huvudstaden, i samband med luftanfall i natt. Flyglarmet har gått i Kyiv och flera andra städer under onsdagsmorgonen. Storbritanniens försvarsdepartement uppgav på tisdagskvällen att tre städer var omringade av rysk militär: Charkiv, Chersov och hamnstaden Mariupol. Enligt Ukraina har Ryssland skickat robotar på bostadsområden. Storstaden Charkiv har varit ett viktigt mål för Putin. Videoklipp visar hur civila gömmer sig i Cherson. Omni 220303. Sorg och desperation på Kyivs tågstation: "Vill verkligen härifrån". En otröstlig man gömmer ansiktet i händerna på Kyivs tågstation. En kvinna stirrar med tom blick framför sig. Någon kastar en sista slängkyss från en kupé. Ett litet barn skrattar och vinkar, oförstående om krigets närvaro. I ett videoinslag skildrar Radio Free Europe sorgens många ansikten när människor lämnar Ukrainas huvudstad. Tusentals människor befarar att det är sista chansen att ta sig ut, skriver The Guardian. De flesta lyckas inte. Tanja Novgorodskaja, 48, har köpt biljetter till sex olika tåg men inser när hon kommer till stationen att de är värdelösa. Mödrar och barn får gå ombord först, därefter andra kvinnor, sedan gamla människor. Besluten som familjer ställs inför går på en sekund, ska farmor och farfar lämnas kvar på perrongen när barn och barnbarn får en plats? Tidningen talar med ett medelålders par som inte ens försöker ta sig ombord på det fullpackade 14.07-tåget. I stället står de några meter bakom folkmassan, med en väska, en vattendunk och sin bruna boxerhund. De är långt ner på prioriteringslistan - och allt för artiga för att ha en chans i konkurrensen. "Jag är rädd för vad som ska hända och jag vill verkligen komma härifrån," säger Yuri. När tåget rullar ut står Yuri och hans fru kvar. Många människor har inte kunnat föreställa sig att Putin var beredd att inleda kriget som nu pågår. Omni 220302. Navalnyj: "Ryssar, gå ut och protestera mot kriget." Den ryske, fängslade oppositionskritikern Aleksej Navalnyj uppmanar sina landsmän till dagliga protester mot kriget i Ukraina. Det skriver hans talesperson på Twitter. "Aleksej Navalnyj manar folket att gå ut och protestera mot kriget varje veckodag klockan 19 och varje helgdag klockan 14. På torgen i era städer, var ni än är", skriver talespersonen Kira Yarmush på Twitter. Omni 220302. V svänger om vapenstöd: "Viktigt att kunna ompröva". Vänsterpartiet har efter ett extra partistyrelsemöte ändrat sig och öppnar för vapenexport till Ukraina, skriver TT. På tisdagskvällen tog V:s partistyrelse beslutet att "möjliggöra ställningstaganden om extraordinära åtgärder". Partiledaren Nooshi Dadgostar skriver att angripna stater enligt folkrätten och FN-stadgan har rätt att försvara sig, och att detta har varit en bärande del av även svensk utrikes- och säkerhetspolitik. "När verkligheten förändras är det viktigt att kunna ompröva beslut. Sverige ska kunna stå enade bakom vårt stöd till Ukraina," säger hon i ett pressmeddelande. Dadgostar säger också att hon är "helt övertygad" om att partiet nu har fattat rätt beslut. Beslutet innebär att det blir möjligt för V att ge stöd till förslag om att bistå med vapen, vilket inte varit möjligt på grund av tidigare principbeslut. Vänstern var i dagarna det enda riksdagsparti som inte röstade för att Sverige ska skicka pansarskott till Ukraina.
Omni 220302. Sverige skickar "en stor mängd" sjukvårdsmateriel. Sverige ska leverera en stor mängd sjukvårdsmateriel till Ukraina. Det säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff. Det handlar om en miljon munskydd, 50 000 ansiktsmasker, 10 000 bandage, samt venkatetrar, droppslangar och ventilatorer. "Vi har ett överskott vi kan avvara," säger Hallengren. EU:s medlemsländer har fått förfrågningar från EU om att bidra med materiel och ha beredskap för sjukvårdsstöd med anledning av kriget. Ukrainas grannland Moldavien har redan bett om stöd via mekanismen för att kunna bistå personer som kommer över gränsen, skriver TT. Omni 220302. Källor: Putin kallade till sig oligarker - "krav att stå på USA:s sanktionslista". Samtidigt som ryska stridsvagnar rullade in i Ukraina förra veckan samlade president Vladimir Putin landets näringslivstoppar till ett möte, skriver FT som har intervjuat flera källor med insyn. Putins budskap till affärsmännen var att han inte hade något annat val än att invadera Ukraina, och om de vill behålla sina företag gör de bäst i att inte protestera. Presidenten ska även ha riktat en varning till miljardärerna: Om ni undviker att göra affärer med företag som är på västmakternas sanktionslistor så kommer ni att straffas av lagen. "Att stå på USA:s sanktionslista brukade vara en statussymbol för patriotism. Men nu är det ett krav. Om du inte står med på listan blir du misstänkliggjord," säger en källa. Enligt uppgiftslämnarna var det tydligt under mötet att varje form av oliktänkande är en omöjlighet då Putins makt blivit närapå absolut. Källa: Oligarkerna har ingen som helst möjlighet att få Putin att tänka om. Rysk miljardär: Kriget en tragedi. Minst fem av miljardärerna vid Kreml i torsdags 24 februari - Alekperov, Mikhelson, Mordashov, Potanin och Kerimov - var bland dagens största miljardärsförlorare. Sammanlagt förlorade minst 11 ryska miljardärer 1 miljard dollar eller mer var på torsdagen. Omni 220302. Forbes 220224. Ukrainsk tidning: Kreml vill återinsätta Janukovytj. Kreml vill återinsätta ex-presidenten Viktor Janukovytj som ledare för Ukraina, uppger källor för den ukrainska tidningen Pravda. Enligt obekräftade uppgifter befinner sig Janukovytj i Belarus huvudstad Minsk. Enligt Pravda är ett av scenarierna att Ryssland kommer att försöka utropa honom som president därifrån. Janukovytj avsattes 2014 som ett resultat av Majdanprotesterna. Svjatlana Tsichanouskajas rådgivare twittrar om uppgifterna. Kyiv Independent skriver på Twitter om Pravdas uppgifter. Omni 220302. Nya sanktioner mot Belarus för inblandningen i kriget. EU inför nya sanktioner mot Belarus för landets inblandning i den ryska invasionen av Ukraina. Sanktionerna vänder sig både mot landets import och export. Varor som omfattas är exempelvis cement, timmer och stål, visar dokument som Bloomberg har tagit del av. Vid lunchtid på onsdagen hävdar Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba också att Belarus kommer att möta samma sanktioner som Ryssland om landets trupper går in i Ukraina, skriver Reuters. Det ukrainska utrikesdepartement befarar att en attack från Belarus kan ske i närtid. Omni 220302. Kina: Vi kommer inte delta i sanktioner mot Ryssland. Kina motsätter sig västmakternas sanktioner mot Ryssland. Det säger en av landets myndighetschefer på onsdagen, enligt flera medier. Uttalandet kommer efter att EU i tisdags stängde ute flera ryska banker ur det internationella betalsystemet Swift. "Vi kommer inte att delta i sådana sanktioner, och vi kommer fortsätta att upprätthålla normala ekonomiska, handelsmässiga och finansiella utbyten med relevanta parter," säger Guo Shuqin, chef för Kinas finansiella tillsynsmyndighet. Han tillägger att ensidiga sanktioner saknar rättslig grund och inte brukar ge några goda resultat. Flera bedömare har tidigare spekulerat i att Kina skulle kunna ge Ryssland en räddningsplanka genom att släppa in landet i sin motsvarighet till Swift-systemet, skriver WSJ. Omni 220302. Ukraina ber Icann stänga av ryska toppdomäner. Ukrainas vice premiärminister och digitaliseringsminister Mykhailo Fedorov vädjar nu till organisationen Icann (den oberoende organisation som administrerar adressystemet på internet) om att stänga av de toppdomäner som den ryska staten använder sig av, däribland ".ru" och ".su". Det rapporterar The Register. Fedorov vill även att dns-rotservrarna som används av Ryssland stängs av och att alla TLS/SSL-certifikat som är kopplade till domänerna återkallas. Om åtgärderna genomförs så skulle det innebära att runt fem miljoner domäner blockeras och att Rysslands förmåga att kommunicera online påverkas kraftigt, skriver Computer Sweden. Icann uppges inte ha besvarat Ukrainas förfrågan ännu. Omni 220302. Internet Corporation for Assigned Names and Numbers. Kommentar: Skulle slå hårt mot den ryska propagandan och ryssar i gemen. Google plockar bort ryska mediers appar från Playbutiken. Google följer Apples exempel och plockar nu bort de ryska mediehusen RT:s och Sputniks appar från de europeiska versionerna av Playbutiken för Android. Google bannlyser även de båda mediehusen från Google News. Det rapporterar Techcrunch. Google har sedan tidigare plockat bort RT-appen i Ukraina på begäran av den ukrainska regeringen. Google har även sedan tidigare blockerat de båda mediehusens kanaler på Youtube. Omni 220302. Biden's State Of The Union address: Putin must 'pay a price' for invading Ukraine, US president says The address comes almost a week after the Russian president sent troops into Ukraine, despite international condemnation. oe Biden has said the Russian president must "pay a price" for his invasion of Ukraine. Mr Biden was speaking during his State Of The Union address on Tuesday evening - almost a week after Vladimir Putin ordered his troops into Ukraine. The US president said: "Throughout our history we've learned this lesson - when dictators do not pay a price for their aggression, they cause more chaos. "They keep moving, and the costs and threats to America and the world keep rising."Video 1:56. Sky News 220302. Ryssland hävdar kontroll över område där Europas största kärnkraftverk ligger. Ryssland uppger för internationella atomenergiorganet IAEA att landets militär har tagit kontroll över det område i Ukraina där kärnkraftverket Zaporizhye ligger, skriver Bloomberg. Samtidigt uppger ukrainska myndigheter att man fortsatt har kontroll över själva kärnkraftverket, som ligger i sydöstra Ukraina, och att man har stridsberedskap på plats. CNN rapporterar att hundratals arbetare och lokalbor blockerar vägen till Zaporizhye samtidigt som de ryska trupperna närmar sig. Under onsdagsmorgonen lades filmer upp på lokala myndigheters Facebook-sidor som visar hur en stor folkmassa och även sopbilar blockerar framkomligheten. IAEA har efter ett särskilt möte i Wien uppmanat Ryssland att låta verksamheten på kärnkraftverket fortgå utan påtryckningar, och att undvika strider som kan riskera den nukleära säkerheten. Journalisten Kasra Naji skriver att Ukraina bett Internationella atomenergiorganet om en 30 km säkerhetszon runt kärnkraftverk. Journalisten Olga Tokariuk skriver att ryska trupper försöker storma två kärnkraftverk i södra Ukraina. Omni 220302. Brittiska kartan visar ryska soldaternas avancemang. De ryska soldaterna avancerar i Ukraina - men det går långsamt. Det visar en ny karta från det brittiska försvarsdepartement på onsdagseftermiddagen. "Den olagliga och oprovocerade invasionen av Ukraina fortsätter", twittrar departementet. Kartan visar bland annat att Ryssland har tagit över staden Cherson i södra Ukraina, vilket Ryssland också uppgav på onsdagsmorgonen. Tuffa strider pågår samtidigt i närliggande Mariupol, som ligger vid Svarta havets kust, men staden är alltjämt i ukrainska händer. Vid 14-tiden på onsdagen uppger Mariupols borgmästare att många har dött under dagen - och att vattentillförseln till staden har strypts, enligt Reuters. Kartan från Storbritannien visar också hur de ryska trupperna närmar sig storstäderna Kyiv och Charkiv från flera håll. Omni 220302. "Fienden kommer närmare" - uppgifter om svag moral bland ryska soldater. Ryska styrkor rycker närmare Kyiv och huvudstaden är beredd att försvara sig. Det säger borgmästaren Vitalij Klytjko i ett videouttalande, enligt flera medier. "Fienden tar sina styrkor allt närmare." Utegångsförbud träder i kraft klockan 20.00 och varar till klockan 07.00 nästa morgon. Klytjko har uppmanat invånarna att hålla sig inomhus och bara lita på officiell information. Militärexperten Jack Watling säger till BBC att tidpunkten för en attack mot Kyiv är viktig. "Om ryssarna går till anfall och inte har brutit ner motståndet så kommer det att bli väldigt blodigt och deras soldater kan slås ner." Enligt Watling finns det tecken som tyder på låg moral hos de ryska trupperna. "Vi har fått uppgifter om att de skadar sin egen utrustning eftersom de inte vill strida." Samtidigt menar han att moralen kan stärkas av att de ryska trupperna går samman och att uppdraget bli tydligare, samtidigt som ukrainarnas ammunition börjar ta slut. Enligt Kyiv Independent visar en ny opinionsmätning från Rating group att 88 procent av Ukrainas befolkning tror att man kommer att vinna över Ryssland. Omni 220302. Säpo: Ryska diplomater ett hot - var tredje är spion. Var tredje rysk diplomat är enligt Säpo i själva verket spion. Det utgör ett hot mot Sverige, säger Säpos chef Charlotte von Essen till SvD. Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt (M) har krävt att diplomaterna utvisas - ett beslut som måste fattas av politiken, säger von Essen. Men inte heller justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) vill uttala sig i frågan. "Det här är frågor som vi inte kan vara öppna med. Jag tänker inte uttala mig i någon riktning när det gäller detta förrän vi har besked," säger han till SvD. Totalt befinner sig omkring 30 ryska diplomater i Sverige. USA har utvisat tolv ryska diplomater efter anklagelser om spionage. Omni 220302. Slopad moms på guld ska ge alternativ till utländsk valuta. Ryska duman slopar skatt på guld, enligt TT. Syftet att ta bort den 20 procentiga momsen ska vara att göra guldinvesteringar mer attraktiva än utländska valutor när rubeln faller. "Under den instabila geopolitiska situationen som nu råder är guld ett perfekt alternativ till att köpa på sig dollar," säger finansministern Anton Siluanov i en kommentar. Rubeln har tappat runt en fjärdedel av sitt värde mot dollarn sedan Ryssland invaderade Ukraina. Omni 220302. Gazprom rasar i London - 99 procent av värdet borta. Den ryska naturgasjätten Gazprom kollapsar på Londonbörsen under onsdagen. Bolagets depåbevis är ner 93 procent för dagen och jämfört med kursen för ett år sedan har över 99 procent av värdet utplånats. Börsvärdet uppgår nu till under 250 miljoner dollar. Under 2020 omsatte Gazprom 85 miljarder dollar. En motsvarande kollaps syns för Rysslands största långivare, Sberbank, som är ner 90 procent på onsdagen. Depåbevisets värde har minskat med 99,9 procent jämfört med för ett år sedan. Omni 220302. Ukraina tackar ja till nytt möte med Ryssland - ska hållas under onsdagen. Ukraina tackar ja till ytterligare ett möte med Ryssland på onsdagen. Det bekräftar en regeringsföreträdare för CNN efter att uppgifterna först spridits i statsägda ryska medier. "Delegationerna kommer att ha samma sammansättning," säger företrädaren. Tidigare i dag sa Ryssland att man är redo att fortsätta samtalen med Ukraina, skriver AFP. Det var då oklart om Ukraina ville delta. På tisdagen sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland måste sluta bomba Ukraina innan nya samtal kan äga rum. I måndags hölls rysk-ukrainska samtal där Ukraina krävde omedelbart eldupphör och att ryska trupper dras tillbaka. Samtalen hölls vid Belarus gräns. De avslutades utan konkreta resultat men parterna uppgav att samtalen skulle fortsätta inom några dagar. Omni 220302. Tv: Civila blockerar rysk framfart - "ska du skjuta?" Ett flertal filmer som sprids på sociala medier visar hur obeväpnade ukrainare försöker stoppa ryska fordon. I en video som The Guardian publicerat ser man hur människor står framför en stridsvagn och sjunger nationalsången. Filmen uppges vara inspelad nära huvudstaden Kyiv. I ett annat klipp, från östra Ukraina, hoppar civila med ukrainska flaggor upp på en jeep med ryska skyltar. I ett annat klipp som The Telegraph refererar till ger en kvinna frökapslar till en soldat och säger: "Ta dessa så att solrosfrön växer när du dör här." Radio Free Europe publicerar ett klipp där en rysk soldat använder en högtalare och uppmanar lokalbor att flytta sig ur vägen. Soldaten avfyrar sitt vapen i luften varpå en man ur folkmassan ropar: "Ska du skjuta civila? Vi har inga vapen." I Melitopol konfronterade civila soldaterna och skanderade "ockupanter. En video visar hur ryska soldater skingrar en folkmassa med någon slags gas. Äldre ukrainsk man: Vem bjöd er? Jag är också rysk men jag bor här, vi har vårt eget land, har du inte egna problem i ditt land? Omni 220302. Mariupols borgmästare: Över hundra har dödats. Hittills har 2 000 civila dödats och hundratals byggnader som sjukhus, förskolor och hem förstörts i Ukraina till följd av den ryska invasionen. Det uppger landets säkerhetstjänst under onsdagen, uppgifter som enligt nyhetsbyrån AP dock är omöjliga att verifiera. Någon total dödssiffra efter sju dagars krig går inte att peka på, eftersom varken Ryssland eller Ukraina går ut med siffror på hur många militärer som fallit. Enligt FN handlar det om 136 civila dödsfall hittills och omkring 400 skadade, samtidigt som man konstaterar att den faktiska dödssiffran lär vara betydligt högre. I ett direktsänt tal sa borgmästaren i Mariupol, Vadim Bojtjenko, att över hundra personer har dödats i staden. Omni 220302. Rysslands siffror: 498 ryska soldater dödade i striderna. Sju dagar har gått sedan Ryssland invaderade Ukraina - och nu släpper ryska försvarsdepartementet för första gången siffror på hur många ryska soldater som dött under striderna. Enligt departementet har 498 ryska soldater dödats och 1597 skadats. SR 220302. Ryska kristna: Ryssland, omvänd dig! Trots den allt hårdare censuren i Ryssland har 300 evageliskt kristna skrivit under ett öppet brev där man kräver att fientligheterna mot grannlandet upphör och att blodsspillan stoppas, skriver Evangelica Focus. Testen publicerade på en av de kristna mediehusets webbsida, Mirt i S:t Petersburg, den 2 mars. Nu kräver de omvändelse - både inför Gud och inför det ukrainska folket, och citerar bland annat Jeremia. Brevskrivarna riskerar fängelse i upp till 15 år. (HV 220317.) Rysk rådgivare avgår i protest mot invasionen. Boris Lvin, högt uppsatt rysk rådgivare vid Världsbanken, lämnar sin post i protest mot Vladimir Putins invasion av Ukraina. Det enligt Financial Times som skriver att Lvin därmed är den första ryska tjänstemannen att lämna en framträdande position sedan invasionen inleddes. Lvin har arbetat vid Världsbanken i 24 år och i ett mejl till styrelsen och till sina kollegor skriver han att han måste avgå eftersom han "inte längre vill förknippas" med den ryska ledningen. Till FT säger han att hans uppoffring är liten i förhållande till vad det ukrainska folket tvingas utstå.
Omni 220302. Ukraina: Vi har stoppat en mordplan mot Zelenskyj. Ukraina har under tisdagen stoppat ett planerat mordförsök mot president Volodymyr Zelenskyj. Det rapporterar Axios, med hänvisning till ukrainska myndigheter. Zelenskyj har sedan den ryska invasionens början varnat för att han är en trolig måltavla för ryska attacker. Enligt ukrainska myndigheter är det den tjetjenska specialstyrkan "Kadyrovtsy" som ligger bakom, och flera medlemmar ska ha "eliminerats". Ukraina ska ha förvarnats om attacken av personer inom den ryska säkerhetstjänsten som ställer sig emot kriget. Omni 220302. Georgien ska ansöka om EU-medlemskap "omedelbart". Georgiens styrande parti planerar att "omedelbart" ansöka om EU-medlemskap, skriver AFP. Vid en pressträff meddelade den forna sovjetstatens premiärminister Irakli Gharibasjvili att beslutet fattades under onsdagen. Han uppmanar EU att hantera ansökan skyndsamt. Tidigare i veckan krävde Ukraina att bli accepterat som medlemsland i unionen. Georgien invaderades av Ryssland 2008. Omni 220302. Ulrika Björkstén: Unikt att en så stor kärnkraftsnation är angripen. Ryssland uppger att man tagit kontroll över flera kärnkraftverk i Ukraina, samtidigt kommer rapporter om att lokalbefolkning och personal blockerar vägen till det största kärnkraftverket. Sedan tidigare har ryska trupper också tagit kontroll över Tjernobyl. Och nu kommer reaktioner från internationella atomenergiorganet, IAEA. Ukraina har 15 kärnreaktorer som står för hälften av energiförsörjningen. Hör Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator om vad detta innebär. SR 220302. Spotify stänger kontor i Ryssland - skrotar innehåll från RT och Sputnik. Spotify stänger sitt kontor i Ryssland på obestämd tid till följd av Rysslands invasion i Ukraina och plockar bort innehåll från ryska statsmedierna RT och Sputnik. Det uppger bolaget för DI. Spotify skriver att de har granskat flera tusen avsnitt av poddar på deras plattform sedan kriget bröt ut och har "begränsat möjligheten att hitta till podcasts som ägs och drivs av medier knutna till den ryska staten". Tidigare i veckan skrev Breakit om att strömningstjänsten duckade frågor om kriget i samband med rekryteringen av en poddchef till kontoret i Moskva. Omni 220302. De här AI-skapade personerna sprider rysk propaganda: Så ser du att de är fejk Facebook och Twitter har tagit bort konton som spridit pro-ryska budskap riktat mot Ukraina. Ansikte utåt för kontonas budskap påstods vara ukrainska journalister på plats i Kiev. Men det rör sig egentligen om rysk desinformation och journalisterna existerar inte - utan är ansikten skapade av AI. De AI-fejkade personernas propagandabudskap gick ut på att Ukraina var en misslyckad stat, och att de inte har en chans mot Ryssland, säger Nathaniel Gleicher på Meta, som äger Facebook och Instagram, rapporterar NBC. AI-skapade ansikten kan vara förrädiskt realistiska. svt 220302. Före och efter - så såg platserna ut innan bomberna. Totalt 2 000 civila har dödats sedan den ryska invasionen inleddes, enligt ukrainska beredskapsmyndigheten. Samtidigt förnekar Ryssland att de attackerar civila och menar att de endast slår till mot militära mål. I klippet ovan ser du bilderna från krigets Ukraina - före och efter bomberna. svt 220302. Expert: Jag kan inte förstå hur Ryssland har resonerat. Om inte Ryssland börjar kalla in väldigt många fler reserver eller mobiliserar "alla inrikestrupper" har de inte tillräckligt stora resurser på plats i Ukraina för att "ta" städer som till exempel Charkiv. Den bedömningen gör Peter Haldén, lektor i krigsvetenskap, i Studio Ett. Ett alternativ som Ryssland har är att skära av och belägra städer, men det kräver väldigt mycket folk, säger Haldén. Han beskriver svårigheterna med krigföring i storstäder, där det finns ”jättegoda förutsättningar” att bedriva gerillakrig. "Jag kan inte förstå hur de tror att de ska ta alla de här målen. Ukraina är ett väldigt stort land, och det finns många storstäder." På en fråga om vad det egentligen innebär att en stad "fallit" säger han att striderna inte behöver vara slut även om den reguljära armén slås ut, utan att ryska styrkor ändå kan fortsätta attackeras. Omni 220302. FN fördömer ryska invasionen av Ukraina. FNs generalförsamling fördömer den ryska invasionen i Ukraina. För en liten stund sedan röstade generalförsamlingen med övervägande majoritet för att kräva att Ryssland ska stoppa sin offensiv i Ukraina och dra tillbaka sina trupper. Röstsiffrorna blev 141 röster för, fem emot - Ryssland, Belarus. Eritrea, Nordkorea och Syrien. 35 länder däribland Kina avstod från att rösta. Kravet på Ryssland röstades igenom under de 193 medlemsländernas första extrainsatta möte sedan 1997. Generalförsamlingen "beklagar" samtidigt invasionen. Enligt TT har flera formuleringar ändrats det senaste dagarna, bland annat har "fördömer" ändrats till just "beklagar". Ukrainsk FN-ambassadör: De har kommit för att beröva Ukraina rätten att existera. Resolutionen är inte bindande men är en markering mot Ryssland.
SR 220302.
Omni 220302. EU-toppen om sanktionerna: Belarus får betala högt pris. EU-kommissionen bekräftade på onsdagskvällen de nya sanktionerna mot Belarus för deras militära stöd till Ryssland, vilket flera medier rapporterat om under dagen. Unionen förbjuder eller begränsar handeln med trävaror, stål, järn, cement, pottaska, mineraloljor, gummiprodukter, högteknologi, maskiner för tobakstillverkning, samt produkter med både militär och civil användning, skriver Direkt. Utökningen av förbudet motsvarar 40 procent av EU:s import från Belarus och totalt motsvarar restriktionerna nu 70 procent av EU:s import från landet. Förra året importerade EU varor till ett värde av 5,9 miljarder euro, drygt 63 miljarder kronor. "Belarus inblandning i den pågående oprovocerade och omotiverade militära aggressionen mot Ukraina kommer att ske till ett högt pris," säger EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett pressmeddelande. Restriktioner införs också mot 22 av landets högrankade militärer. 20 militärer stod på EU:s sanktionslista sedan tidigare. Beslutet fattades av medlemsländernas EU-ambassadörer. Omni 220302. H&M pausar all försäljning i Ryssland. Klädjätten H&M pausar tillfälligt all försäljning i Ryssland till följd av den tragiska utvecklingen i Ukraina, enligt ett pressmeddelande. "Bolaget följer och utvärderar situationen löpande. Representanter för bolaget är i nära dialog med relevanta stakeholders", skriver bolaget i pressmeddelandet. Butikerna i Ukraina har sedan tidigare stängts ner. H&M-koncernen kritiserades tidigare i dag för bolagets planer på att öppna nya butiker i Moskva under veckan, rapporterade Aftonbladet och Resumé. Det nämns inget om de planerna i pressmeddelandet. H&M Foundation har också donerat till Rädda Barnen och UNCHR. Hennes & Mauritz skriver att de donerar kläder och förnödenheter till Ukraina. Butiksöppningen av Arket i Moskva skjuts upp. Omni 220302. Cherson har fallit - första stora staden efter att kriget inleddes. Den ukrainska staden Cherson har fallit, säger stadens borgmästare enligt New York Times. Staden anses strategisk viktig, och är den första stora staden att falla sedan den ryska invasionen inleddes. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har varken velat bekräfta eller dementera att staden är under rysk kontroll. Redan under morgonen svensk tid uppgav den ryska militären att man tagit kontroll över staden. Det var dock oklart då om strider fortfarande pågick. Omni 220302. Varför bombas inte konvojen? Troligen på grund av resursbrist. svt 220303. Över 1 000 ukrainare har sökt asyl i Sverige. De senaste sju dagarna har 1 011 ukrainska medborgare ansökt om asyl i Sverige, meddelar Migrationsverket. 359 ansökte under onsdagen. Många av dem är personer som redan befunnit sig i Sverige. Efter den ryska invasionen har Migrationsverket beslutat att inga avvisningar och utvisningar till Ukraina genomförs. SR 220303. Historiker från Charkiv: "Ukrainarna kommer aldrig att förlåta Ryssland för detta". Rysslands anfall mot Ukraina kommer att leda till ett bestånde brott mellan ukrainare och ryssar, tror en rysktalande ukrainsk akademiker som Svenska Yle talat med. "Det var så hemskt i går då en byggnad bredvid min mammas hus i Charkiv bombades och totalförstördes," säger arkeologen Kyrylo Myzgin vid historiska institutionen vid universitetet i Warszawa. Han, mamman och hela släkten är rysktalande ukrainare. Myzgin har bott i Polens huvudstad Warszawa i sex år, men mamman är kvar i Charkiv. Hon klarade sig oskadd från attacken Myzgin beskriver. "Men det värsta för mig är att jag inte kan evakuera min mamma från Charkiv. Jag har inga möjligheter att göra det." Ryssar och ukrainare har långa historiska och kulturella gemensamma band, men enligt Myzgin kan det nu vara slut på dem. "Det är förfärligt att en slavisk nation går i krig mot en annan slavisk nation." Den ryska propagandan säger att de ryska trupperna kommit för att "befria" de rysktalande i Ukraina. Vadå? Det är ju vi, utropar Myzgin. "Charkiv är en nästan helt rysktalande stad. Invånarna kan inte förstå vad som händer." Relationerna mellan ukrainare och ryssar kommer att förstöras totalt av det här kriget. Jag tror det här är slutet för dem." Myzgin framhåller att han under hela sitt akademiska liv odlat kontakter med kolleger och vetenskapliga institutioner i Ryssland. Nu är det slut med alla sådana kontakter, säger han. "Kan du tänka dig vad en del av mina vänner i Ryssland säger då de kontaktar mig? De säger att det här talet om krig bara är ukrainsk propaganda!" Ukrainarna kommer aldrig att förlåta Ryssland för detta. Aldrig." yle 220303. Flygvapenchef: Rysk kränkning kan vara påverkansoperation. Fyra ryska stridsplan har kränkt svenskt luftrum - flög öster om Gotland igår. Den ryska kränkningen kan vara en del i en påverkansoperation. Kan komma att leda till förändringar av vissa delar av svensk beredskap. Det säger försvarets flygvapenchef Karl-Johan Edström.
SR 220303.
Mer info i SVT 220303. Ukrainas kulturfond: "Museer och teatrar utplånas." Ukrainas kulturarv får utstå hårda tider under den ryska arméns framryckningar i landet. "Mina bekanta i de krigsdrabbade områdena säger att det pågår en fullständig plundring och utplåning," säger Vladislav Berkovskij, vd för Ukrainas kulturfond. Den internationella konststiftelsen Getty har varnat för att miljontals konstverk och monument riskerar att förstöras på grund av invasionen, och kallar kriget för "en pågående kulturell katastrof". Vladislav Berkovskij är vd för Ukrainas kulturfond och har varit i kontakt med många bekanta i de krigsdrabbade områdena. "De säger att det pågår en fullständig plundring av museerna och en utplåning av teatrarna. Det går emot alla internationella konventioner om kulturarvets bevarande," säger han. Tidigare i veckan bombades ett museum i byn Ivankovo, precis utanför Kiev. Där ska också 25 verk av konstnären Maria Prymachenko ha gått förlorade i elden, enligt ukrainska utrikesdepartementet. I Charkiv bombades också ett stadshus från Stalintiden. Hade man fått lite mer tid så hade man hunnit evakuera museer, konstgallerier, arkiv och teatrar, säger Vladislav Berkovskij. Nu finns kulturen kvar på ockuperat territorium. "Det pågår en total förintelse av ukrainskt kulturarv och jag får ofta höra från den ryska sidan att ukrainsk kultur inte existerar. Endast rysk kultur får finnas på denna mark," säger han. Stoppa samarbeten med Ryssland. Ukrainas kulturminister vände sig under förra veckan till kulturvärlden och vädjade till alla om att skapa en kulturblockad mot Ryssland. Att avbryta alla kultursamarbeten, visningar av ryska filmer och stoppa sändningen av ryska tv-kanaler. "Ryssland måste uteslutas från alla internationella kulturorganisationer. Vi hoppas att Sverige stödjer vår proposition om att utesluta Ryssland ur Unesco eftersom de förstör Ukrainas kulturar," säger Vladislav Berkovskij. Han tror att det skulle kunna vara en av flera saker som skulle bidra till att Ryssland skulle välja att avsluta kriget och dra tillbaka sina styrkor. "Vi ställer inga höga krav. Det enda vi vill är att de ska lämna Ukraina." svt 220303. Kraftiga explosioner i Kyiv i natt - Ryssland uppmanar civila att lämna staden. Flera explosioner har inträffat i Ukrainas huvudstad Kyiv under natten mot torsdag, rapporterar flera medier. Nattens explosioner beskrivs som mycket kraftiga. Skadorna är ännu okända. Samtidigt återupprepar en talesperson för det ryska försvarsdepartement, Igor Konasjenkov, att civila i Kyiv har möjlighet att lämna staden. Det är andra gången det sker sedan invasionens början, skriver BBC med hänvisning till ett uttalande i statsägd tv. "Rysk militär kommer inte att hindra civilbefolkningen," säger han. Konasjenkov uppmanar människor att röra sig i riktning mot Vasylkiv, söder om huvudstaden. Samtidigt konstaterar BBC att även Vasylkiv har utsatts för kraftiga bombningar.
Omni 220303. En miljon människor har flytt Ukraina på en vecka. En miljon människor har flytt Ukraina sedan kriget började för en vecka sedan, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. De flesta har flytt till Polen. "För miljontals fler, inne i Ukraina, är det dags att vapnen tystnar så att livräddande humanitär hjälp kan ges", twittrar Filippo Grandi, FN:s högkommissionär för flyktingar. BBC-journalisten Lewis Goodall skriver i tidningens direktrapportering att flyktingkrisen 2015 involverade 1,3 miljoner människor. Det innebär att kriget redan efter en vecka har medfört nästan lika många flyktingar. Samtidigt intensifieras de ryska attackerna på flera städer. Kriget har medfört en humanitär katastrof. FN planerar för att fyra miljoner ukrainare kommer att fly. Omni 220303. Zelenskyj hävdar att 9 000 ryssar har dött: "Ukraina vill inte fyllas av ryska lik". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hävdar att 9 000 ryska soldater har dött sedan kriget började för en vecka sedan. Det säger han i en video som publicerades på Telegram under torsdagsmorgonen, enligt ABC News och Telegraph. "Ukraina vill inte fyllas av ryska lik. Säg åt era befälhavare att ni inte vill dö, åk tillbaka därifrån ni kom," säger han. Dödssiffran står i stark kontrast till den dödssiffra som Ryssland uppger. På onsdagen sa det ryska försvarsdepartementet att 498 ryska soldater har dött. ABC konstaterar att det är omöjligt att verifiera någon av siffrorna. I nattens uttalande säger Zelenskyj också att Ukraina "såg igenom fiendens planer" på en vecka - planer som han beskriver som hatiska mot hans land och hans folk. Omni 220303. Nya sanktioner mot Belarus ska slå även mot Ryssland. Upphör med denna blodspillan och dra tillbaka de ryska trupperna. Det skriver USA:s utrikesdepartement i en lägesuppdatering om Ukraina. Under natten meddelade USA också nya sanktioner mot såväl Ryssland som Belarus, skriver CNN och Fox. Det handlar bland annat om att de restriktioner som i dag finns mot Ryssland gällande teknologi och mjukvara breddas till att även gälla Belarus. Det kommer på ett "signifikant" sätt att slå mot båda ländernas förmåga att fortsätta den militära aggressionen, enligt Vita huset. Ryska styrkor invaderade Ukraina från Belarus territorium. USA: Det här är Putins krig. USA försöker krossa Rysslands ekonomi efter invasionen. Omni 220303. Oro för kärnkraftverken: "Får på inget sätt hotas". Den väpnade konflikten i Ukraina får "på inget sätt" riskera säkerheten kring landets kärnkraftverk. Det säger det internationella atomenergiorganet IAEA:s chef Rafael Grossi. I går påstod Ryssland att man tagit kontroll över området där Zaporizjzja, Europas största kärnkraftverk, ligger. Kärnkraftverket inhyser sex av Ukrainas 15 reaktorer, skriver The Guardian. Ukraina säger sig fortsatt ha kontroll över anläggningen. Grossi uttrycker också oro kring situationen vid Tjornobyl, platsen för den kraftiga reaktorolyckan 1986. I dag är kärnkraftverket inkapslat. Sedan Ryssland tog kontroll över kärnkraftverket efter invasionen har personalen inte fått gå hem. "Det är av största betydelse att personalen som arbetar får utföra sitt jobb säkert och effektivt och att deras välmående garanteras," säger Grossi. Lokalbor har setts blockera ryska styrkors framfart vid kärnkraftverket. Ukraina vädjar om skyddszoner kring kärnkraftverk. IAEA:s uttalande om situationen. Zaporizjzja är Europas största anläggning för kärnkraft. En reaktor av sex är igång. Omni 220303. Trump jämför Rysslands invasion med Förintelsen. USA:s förre president Donald Trump jämför den ryska invasionen av Ukraina med Förintelsen. I en intervju med Fox News kallar han det som nu sker för en "holocaust". "De spränger byggnader med barn, med kvinnor, med yrkesverksamma proffs, med människor - föreställ dig det, med människor," säger Trump. intervjun går han till hårt angrepp mot Bidenadministrationens hantering av Ryssland och Vladimir Putin. Den förre presidenten säger att "USA styrs av dårar". "Många dör och vi tillåter att det sker. Det hade aldrig hänt, Putin hade aldrig invaderat, om jag var president." Trump: "De måste jobba fram ett avtal". Han fördömer invasionen av Ukraina. Omni 220303. 77-årig rysk kvinna en av tusentals gripna i protester. Över 7 000 demonstranter har gripits i Ryssland sedan Vladimir Putin beordrade invasionen av Ukraina för en vecka sedan. Det uppger människorättsorganisationen OVD-Info. En av dem är den 77-åriga aktivisten Jelena Osipova. Ett videoklipp som The Guardian har delat visar hur polisen i St Petersburg griper henne när hon protesterar mot kriget, samtidigt som övriga demonstranter applåderar och ropar slagord. CNN har också intervjuat flera demonstranter i Moskva, bland annat 25-åriga Arina, som konstaterar att det var Putin som valde kriget. "Vi valde inte det här", säger hon. Protesterna pågår också online, skriver France 24. Hashtaggen på Twitter på tisdagen betyder ungefär "Jag är emot det här kriget". Samtidigt har en namninsamling om att stoppa kriget, skapad av den politiska aktivisten Lev Ponomarev, fått över en miljon underskrifter. Den ryska polisen har omhändertagit barn som la blommor vid Ukrainas ambassad. CNN har träffat demonstranter: "Vi valde inte det här kriget". Omni 220303. Kommentar: Men man valde Putin. Tyskland skickar ytterligare 2 700 luftvärnsrobotar. Tyskland ska leverera ytterligare 2 700 luftvärnsrobotar till Ukraina med anledning av den ryska invasionen, uppger en regeringskälla för AFP. Robotarna är av typen Strela och har utvecklats i forna Sovjetunionen. De har tidigare använts av den östtyska armén, enligt nyhetsbyrån. Omni 220303. Ryska skolbarn får lektion om krigets "nödvändighet". Skolbarn över hela Ryssland ska få en lektion om "varför befrielseuppdraget i Ukraina är en nödvändighet". Det rapporterar BBC. Rysslands utbildningsdepartement har meddelat att en digital sändning hålls vid lunch i dag, lokal tid i Moskva. Eleverna kommer bland annat att få höra om "farorna som Nato utgör" för Ryssland och "varför Ryssland stod upp för att skydda civila i Donetsk och Luhansk". Enligt ett uttalande på departementets hemsida ska barnen också få lära sig att "skilja mellan sanning och lögn" i det stora informationsflödet på internet. Rysslands grepp om informationen om kriget är hårt. På torsdagsmorgonen kom beskedet att Echo of Moscow, en av Rysslands sista oberoende radiokanaler, upplöses. Sjuåriga barn greps av polis - hade lagt blommor och skrivit "nej till kriget". Omni 220303. Lavrov säger att Ryssland ska fortsätta "till slutet". Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kom med hårda utspel mot väst på en pressträff på torsdagen. Han anklagade USA för att försöka styra Europa. "Napoleon och Hitler hade som mål att lägga hela Europa under sin kontroll, nu har USA skaffat sig kontroll över Europa," sa Lavrov. Lavrov sa att Ryssland kommer att fortsätta med militäroffensiven "fram till slutet", enligt Reuters. Han anklagade också väst för att "ha kärnvapen på hjärnan" och att Ryssland inte har några sådana tankar. Tidigare i veckan uttalade sig Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba om Lavrov och kallade honom för "vår tids Ribbentrop". Joachim von Ribbentrop var en nazistisk politiker och Tysklands utrikesminister från 1938-1945. Kuleba sa också att Lavrov har ukrainska barns "blod på sina händer". Omni 220303. Ikea stänger ryska varuhus - ger miljoner till Ukraina. Efter kritiken stänger Ikea sin verksamhet tillfälligt i både Ryssland och Belarus, rapporterar TT. Samtidigt skänker möbeljätten motsvarande 215 miljoner kronor till dem som "tvingats på flykt till följd av konflikten i Ukraina" och motsvarande 107 miljoner kronor till UNHCR och Rädda barnen. "Det här är ett viktigt beslut, och vi har fokuserat på ett kvalitativt beslut, som har bästa möjliga påverkan för våra medarbetare. Inte på snabbhet, säger Tolga Öncü, globalt ansvarig för Ikeas detaljhandel, till TT. Bolaget uppger att 15 000 medarbetare berörs. Ikeas ryska shoppingcenter under varumärket Mega hålls däremot öppet. "Vårt fokus att ta hand om våra medarbetare." Sedan tidigare har Ikea stängt sitt enda varuhus i Ukraina.
Omni 220303. Ökad militär aktivitet vid Gotland efter kränkningen: "Försämrat omvärldsläge". Onsdagens kränkning av Sveriges luftrum, då fyra plan passerade strax öster om Gotland, kommer att leda till ökad militär aktivitet på ön under en period. Det säger flygvapenchefen Carl-Johan Edström till P4 Gotland. Edström konstaterar att Sverige har en viktig flygbas på ön och att gotlänningarna därför kommer att få leva med ljudet av fler stridsplan över ön. "Vi ser inte något omedelbart militärt hot mot Sverige, men vi kan ju inte heller på lång sikt säga att vi inte hamnar i en situationen där vi står inför ett väpnat angrepp. Så det här försämrade omvärldsläget är något vi får leva med under lång tid," säger han. Fyra ryska stridsflygplan kränkte luftrummet öster om Gotland på onsdagen. Omni 220303. Rysk radiostation upplöses - fria medier går mot sitt slut. Oberoende radiostationen Moskvas eko upphör efter att tidigare ha stängts av. Bakgrunden är bevakningen av kriget i Ukraina. "En majoritet av rösterna i Moskvas ekos styrelse har beslutat att likvidera radiostationen Moskvas eko och dess webbplats", säger chefredaktören Aleksej Venediktov på meddelandetjänsten Telegram. Oberoende medier utsätts för ökande repression i Ryssland. Den oberoende nyhetssajten Meduza skriver att det inom några dagar - eventuellt redan i dag - kanske inte längre finns några oberoende medier kvar i Ryssland. Omni 220303. IAEA uppmanar Ryssland: Strid inte vid kärnkraftverk. Internationella atomenergiorganet IAEA uppmanar Ryssland att upphöra med all militär aktivitet runt kärnkraftverken i Ukraina, skriver AFP. En stor majoritet röstade för resolutionen när den behandlades av energiorganet, uppger källor för nyhetsbyrån. Bara Ryssland och Kina ska ha röstat emot. Senegal, Sydafrika, Vietnam, Pakistan och Indien avstod. IAEA:s uppmaning omfattar bland annat Tjornobyl, platsen för den kraftiga reaktorolyckan 1986. I går påstod också Ryssland sig ha tagit kontroll över området runt Zaporizjzja, Europas största kärnkraftverk. Ukraina hävdar dock att man fortsatt kontrollerar själva anläggningen. På sociala medier visade filmer under gårdagen hur lokalbor blockerar vägen som leder fram till kärnkraftverket. Ukraina har enligt Hufvudstadsbladet vädjat om skyddszoner runt kärnkraftverken. Omni 220303. M: Utvisa de ryska spioner som är här på diplomatvisa. Efter gårdagskvällens ryska kränkning av svenskt luftrum öster om Gotland måste Sverige markera kraftigt, och utvisa ryska diplomater. Det säger M-ledaren Ulf Kristersson till SvD. "Det är totalt oacceptabelt (...) jag tycker mer precist att Sverige och andra EU-länder borde utvisa ryska underrättelseagenter som är här på diplomatvisa," säger Kristersson. I går sa Säpochefen Charlotte von Essen till tidningen att var tredje rysk diplomat i själva verket är spion, något som utgör ett hot mot Sverige. Regeringen vill inte uttala sig om de ryska diplomaterna. Totalt befinner sig drygt 30 ryska diplomater i Sverige. USA har utvisat tolv ryska diplomater efter anklagelser om spionage. Omni 220303. Estniskt lastfartyg har sjunkit utanför Odesa. Ett estniskt lastfartyg har sjunkit utanför hamnstaden Odesa i Ukraina. Rederiet vittnar om att en explosion har inträffat och att fartyget kan ha gått på en mina. Två besättningsmän befinner sig i livbåtar och fyra saknas, skriver Reuters. Ukraina har varnat för att ryska landstigningsfartyg är på väg mot Odesa. Omni 220303. Mariupol varnar för blockad av el, vatten och värme: "Är precis som i Leningrad". Ryska trupper försöker skapa en blockad kring hamnstaden Mariupol med målet att skärma av invånarna från vatten, värme, el och transporter. Det varnar borgmästaren Vadym Boichenko för, enligt Reuters. "De försöker skapa en blockad här, precis som i Leningrad," säger Boichenko. Han refererar till de tyska nazisternas belägring av Leningrad under andra världskriget. Belägringen pågick i över två år och ledde till att hundratusentals ryssar dog. Ryssland har omringat Mariupol i flera dagar, men har inte lyckats inta staden. Tidigare i dag varnade proryska separatiststyrkor i Donetsk för riktade attacker mot staden om inte Ukrainas militär ger upp. Omni 220303. Putin i telefonmöte med Macron strax före samtal - hotar att utöka kravlista. Frankrikes president Emmanuel Macron har haft ett 90 minuter långt telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin, skriver AFP. Samtalet var det tredje mellan Macron och Putin sedan invasionen inleddes den 24 februari. Under samtalet sa Putin att Ryssland kompromisslöst kommer att fortsätta strida i Ukraina, mot vad han kallar "militanta väpnade nationalistgrupper". Han sa också att målen för Rysslands operation, en demilitarisering och neutral status, kommer att uppnås oavsett vilket. Den ryske presidenten sa också att alla försök från Kyivs sida att fördröja förhandlingarna kommer att resultera i att Moskva utökar sina krav, skriver Reuters. Samtalet hölls några timmar innan delegationer från Ryssland och Ukraina möts för nya samtal. Enligt uppgifter ska mötet hållas i regionen Brest i Belarus, och den ukrainska delegationen meddelade under eftermiddagen att man var på väg till mötet med helikopter. Putin sa att Ryssland kommer att uppnå sina mål i Ukraina. Omni 220303. Konvoj rör sig knappt - men experter varnar för skifte: "Som Aleppo och Groznyj". Den många mil långa ryska militärkonvojen utanför Kyiv har gjort knappt märkbara framryckningar de senaste tre dagarna. Fronten av konvojen befinner sig fortfarande drygt tre mil från Kyivs stadskärna. Detta enligt Storbritanniens försvarsdepartements senaste uppdatering. Konvojen har försenats av ukrainskt motstånd och tekniska problem. Enligt Pentagon kan de inledande problemen för Ryssland leda till ett skifte av strategi, att man i stället fokuserar på belägring. På flera håll ringar den ryska militären in viktiga städer i Ukraina. Det kan leda till höga civila dödstal och stora skador på infrastrukturen, enligt experter och källor som USA Today har talat med. Flera befarar att Ryssland kan tänkas falla tillbaka på strategier som användes i Syrien och Tjetjenien, då städer som Aleppo och Groznyj lämnades i ruiner. AP skriver att vägarna blir allt lerigare på grund av att våren kommer. Michael Kofman, vid det amerikanska forskningscentret CNA, säger till Reuters att förutsättningarna för kolonnen norr om Kyiv försämras varje dag. "Ju längre de ryska styrkorna är stilla, desto sämre kommer deras beredskap och förmåga att vara," säger Kofman. Omni 220303. EU fattar "historiskt beslut" om skydd för flyktingar. EU har beslutat att aktivera det så kallade massflyktsdirektiv som ger människor på flykt från Ukraina rätt till tillfälligt skydd inom EU. Det skriver inrikeskommissionär Ylva Johansson på Twitter. "EU står enat för att rädda liv", skriver hon. Det innebär bland annat att människor på flykt från Ukraina kommer att ges uppehålls- och arbetstillstånd i EU i minst ett år, med möjlighet till förlängning med ytterligare två år. Beslutet innebär inte att direktivet aktiveras direkt, utan att det finns en politisk överenskommelse. Omni 220303. Tusentals ryska forskare protesterar i öppet brev. Tusentals ryska forskare och akademiker, boendes både i Ryssland och i utlandet, riktar i ett öppet brev till Vladimir Putin kritik mot den ryske presidentens invasion av Ukraina. Det rapporterar flera medier. Brevet har signerats av nära 7 000 personer och undertecknarna skriver att Rysslands starka rykte som "ledande matematikcentrum" nu "fullständigt utplånats". De menar att Ryssland inte kan vara en stor vetenskapsnation under de förhållanden som råder, då kollegors liv i Ukraina är i fara. Enligt AFP riskerar undertecknarna böter eller fängelse. Motreaktionerna på ryska invasionen har redan påverkat flera vetenskapliga institutioner. Vetenskapsorganisationer världen över har fördömt invasionen. Omni 220303. Experten: Putin har missbedömt två saker. Rysslands president Vladimir Putin gjorde två missbedömningar innan han inledde den storskaliga invasionen av Ukraina, bedömer Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. För det första har han missbedömt Ukraina, och vad det är för land. "På grund av hans världsbild, och att han inte bedömer att Ukraina finns och så vidare, så trodde han nog att miljoner ukrainare skulle komma ut och välkomna de ryska soldaterna, eller i alla fall att det skulle gå mycket lättare än det gjort. För det andra missbedömde han omvärldens enighet i att försöka stoppa de ryska styrkorna - med hjälp av omfattande sanktioner och stöd för Ukraina. Trots det finns det mycket som tyder på att Putin är beredd att gå mycket långt," säger han. "Tittar man på hur Ryssland krigat under andra förhållanden, i Syrien och Tjetjenien, för 20 år sedan, så har man bedrivit den här typen av krigföring, med intensiv beskjutning och förstöring av civil och militär infrastruktur. Men man tvekar inte heller att skjuta rakt in i bostadsområden med mera." Hur stödet för kriget ser ut bland den ryska befolkningen är oklart, enligt Kragh. För även om undersökningar som genomförts i veckan visar på att en majoritet säger sig stödja kriget så är protester förenade med stor personlig risk. "Du kan hamna i fängelse, du kan förlora jobbet med mera. Så vi vet inte exakt hur opinionen verkligen ser ut, men än så länge kan Putin göra det han vill." (svt 220303.) Drönare siktade vid flera skyddsobjekt i Örebro län. Polisen i Örebro har under onsdagskvällen observerat och dokumenterat ett flertal drönare som genomfört flygningar i anslutning till skyddsobjekt. En större polisinsats har pågått. Drönarna har synts vid ett flertal platser i länet. "Vi bedömer att det här är något annat än busstreck," säger Lars Hedelin, presstalesperson polisregion Bergslagen. På torsdagsmorgonen avslutades sökinsatsen utan att polisen fått några svar på vem som låg bakom flygningarna. Händelserna rubriceras som brott mot skyddslagen. svt 220303. Brand vid kärnkraftverket i Ukraina efter hårda strider - ingen höjd radioaktivitet. En brand utbröt vid Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja i Enerhodar i Ukraina under natten mot fredagen. Branden startade efter hårda strider vid kraftverket och som ett resultat av ”kontinuerlig beskjutning” av ryska styrkor, enligt stadens borgmästare. Anläggningens sändning från platsen visade lågor och rök. Det var initialt oklart vilken typ av byggnad det handlade om, men det brann inte i någon reaktor och det finns inga rapporter om förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen. Klockan 05.30 uppgav Ukraina att elden inte längre sprider sig, enligt AFP. Och cirka 20 minuter senare meddelade myndigheterna att branden är släckt. BBC beskriver det som en "enorm lättnad" för alla i området - och för alla andra. Men det finns ännu inga uppgifter om att beskjutningen i området har upphört. I en tweet under natten varnade Internationella atomenergiorganet IAEA för stor fara för omvärlden om reaktorerna beskjuts. IAEA uppmanar Ryssland att upphöra med all militär aktivitet runt kärnkraftverk. Beskjutningen fördöms också av flera världsledare, däribland Joe Biden och Boris Johnson. Kärnkraftverket i fråga står för omkring 20 procent av Ukrainas elproduktion, skriver CNN. Omkring 07.30 på fredagen kom uppgifter om att Ryssland har tagit kontroll över kraftverket. Omni 220303. Finansprofil: EU-sanktioner rundar gas- och oljeimport. Sanktionerna mot Ryssland undviker i praktiken importen av gas och olja, skriver finansprofilen Sasja Beslik i en debattartikel i DN. "Dessutom aktar man sig för att rena det globala finanssystemet från smutsiga ryska pengar, på grund av riskerna för en stor ekonomisk kris", skriver han. Beslik konstaterar dessutom att trots att Nord Stream 2 högljutt stoppades så pumpas gas fortfarande till Tyskland genom Nord Stream 1. Han menar att det nu är ett ypperligt tillfälle för Europa att göra omfattande investeringar i förnybar energi. Omni 220303. Oligarkerna har förlorat 780 miljarder - nu väntas nya sanktioner från USA. Ryska oligarkers tillgångar uppges ha rasat i värde med cirka 80 miljarder dollar, drygt 780 miljarder kronor, de senaste veckorna - och snart kan det svida ytterligare i plånboken när även USA planerar sanktioner mot dem. Vita huset kommer inom kort bland annat införa reseförbud för de ryska miljardärerna och deras familjer, uppger källor för Financial Times. Joe Biden lovade också i sitt tal till nationen att sätta press på ryska oligarker och väntas nu införa bredare sanktioner mot dem efter att EU vidtagit liknande åtgärder i början av veckan. Enligt Bloombergs miljardärsindex har de 20 rikaste oligarkernas förmögenheter minskat med en tredjedel de senaste veckorna till följd av sanktioner och rubelns ras, skriver CNBC. Två oligarker har fått sina lyxyachter beslagtagna. Omni 220303. USA: Ryska trupper flyttas in i Ukraina i allt större antal. USA:s försvarshögkvarter Pentagon uppskattar att 90 procent av de ryska trupper som var stationerade längs med gränsen mot Ukraina innan det att invasionen inleddes nu har flyttats in i landet. Det skriver Financial Times. Under onsdagen var den siffran 82 procent. I FT:s rapportering framgår inte hur många soldater som Pentagon uppskattar att Ryssland har i Ukraina. Veckan före invasionen uppgav en amerikansk företrädare enligt BBC att mellan 169 000 och 190 000 soldater fanns vid den rysk-ukrainska gränsen, i Belarus och på annekterade Krym, samt i områden i östra Ukraina som kontrolleras av ryskstödda separatister. Omni 220303. Vad vill Putin? Den ukrainska regeringen ska krossas och Ukraina ska rätta in sig i ledet. svt 220304 video 0:35. Expert: Kyiv är huvudmålet - nu väntar blodiga dagar. Ökade bombardemang och ett ökat antal civila offer. Det är två av flera saker som Oscar Jonsson, expert i rysk krigföring, noterar från den åttonde dagens strider i Ukraina. I SVT:s Aktuellt säger han att Ryssland "av allt att döma" har som huvudmål att omringa huvudstaden Kyiv för att på så vis stoppa leveranser av vapen, ammunition och försörjning. På frågan om vad som är att vänta de närmsta dagarna säger han att striderna i Kyiv-området kommer leda till många döda både bland ryska och ukrainska styrkor. "Det är jättesvårt att strida i urban miljö. Angående utvecklingen i söder, där kuststaden Mariupol omringats av ryska styrkor, säger han att de försöker skära av ukrainska styrkor från Svarta havet. Han ser det också som troligt med en rysk "kniptångsmanöver" som skär av Ukrainas trupper i stora delar av östra Ukraina. Omni 220304. Bilder och drönarklipp visar förödelsen i krigets Ukraina. En rad internationella medier har publicerat bilder och tv-klipp som visar följderna av den ryska invasionen i Ukraina. BBC skriver att ryska robotattacker ödelagt ukrainska områden sedan invasionen inleddes, vilket illustreras med före- och efterbilder från bland annat Kyiv, Charkiv, Tjernihiv. I ett Youtube-klipp från Radio News Europe, med bilder från torsdagen, ses förödelsen filmad från luften. Klippet visar ödelagda bostadshus och förstörda fordon i Borodianka väster om huvudstaden Kyiv. Ta del av bilderna via klippet ovan eller länkarna nedan.
Omni 220304. Före och efter - så såg platserna ut innan bomberna. Totalt 2 000 civila har dödats sedan den ryska invasionen inleddes, enligt ukrainska beredskapsmyndigheten. Samtidigt förnekar Ryssland att de attackerar civila och menar att de endast slår till mot militära mål. I klippet ovan ser du bilderna från krigets Ukraina – före och efter bomberna. Se bilderna och video. svt 220304. 3D-modell visar den ryska konvojens omfattning. Delar av den 64 kilometer långa militärkonvojen som har varit på väg mot Kiev har modellerats i en ny 3D-video med hjälp av satellitbilder. I klippet kan du följa dess väg från ovan och se dess omfattning. Den ryska konvojen, där militärfordon står på rad, befinner sig nu knappt 30 kilometer från Kievs centrum. I går uppgav dock USA:s försvarsdepartement att konvojen numera står stilla. "Enligt våra uppskattningar har den inte gjort några betydande framsteg de senaste 24 till 36 timmarna, säger Pentagons talesperson John Kirby. Orsaken är sannolikt att konvojen nu omgrupperar och utvärderar läget," enligt Kirby. Logistiska problem och motståndet från ukrainare kan också spela in, menar han. Tidigare har det sagts att konvojen saknar både bränsle och livsmedel.
svt 220304. Tänker Putin ge Vitryssland tillgång till en hamn i Östersjön? Putin talade i ett telefonsamtal med den vitryska ledaren och nämner tillgång till Östersjön. Rysslands president Vladimir Putin sa att han diskuterade Vitrysslands intresse av att ha tillgång till Östersjön i ett telefonsamtal med sin vitryska motsvarighet Alexander Lukasjenko. "Just i dag pratade vi med Vitrysslands president om denna fråga. Våra vitryska vänner är intresserade av att vara närvarande i Östersjön, intresserade av att utveckla sina egna hamnanläggningar. "Du vet att jag också stöder det", sa Putin under en ceremoni för en ny rysk färja, som han genom bildöverföring deltog i. Vitryssland är ett land utan havsförbindelse, så det är oklart vilka praktiska åtgärder Putin och Ryssland kan vidta för att ge tillgång till Östersjön. Men Ryssland har en tullunion med Vitryssland och delar en lång gemensam gräns. Natos baltiska medlemmar - Estland, Lettland och Litauen - är bland dem som är mest oroade över Rysslands invasion av Ukraina.
CNN 220304. Zelenskyj: "Ryssland vill skapa ett nytt Tjornobyl". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar Moskva för att vilja skapa en ny Tjornobylolycka, likt den som inträffade i landet 1986. I ett videouttalande säger Zelenskyj att Ryssland är en "terrorstat" som ägnar sig åt "atomterror" efter eldgivningen kring det stora kärnkraftverket Zaporizjzja i Enerhodar. "Inget annat land än Ryssland har någonsin skjutit på ett kärnkraftverk. Det här är första gången i vår historia - i mänsklighetens historia," säger han. Även landets utrikesminister Dmytro Kuleba twittrar om Zaporizjzja, som är Europas största kärnkraftverk. "Om det sprängs kommer det att bli tio gånger större än Tjornobyl. Ryssarna måste OMEDELBART upphöra med beskjutningen", skriver han. Under natten brann det vid kärnkraftverket. Det har däremot inte kommit några uppgifter om förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen, men Sky News skriver att oron kvarstår i och med att beskjutningen fortsätter. Omkring 07.30 på fredagen kom uppgifter om att Ryssland har tagit kontroll över kraftverket.
Omni 220304. Därför är Svarta havet avgörande i kriget. I hamnstaden Mariupol vid Svarta havet rapporteras om fortsatt hårda strider och flera ryska stridsfartyg uppges ha lämnat Krim för att ta sig till staden Odessa. Just nu pågår en hård kamp om kontrollen över Ukrainas kustområden och allt fler blickar riktas mot det strategiskt viktiga Svarta havet. "För Ryssland är det helt avgörande att ta Odessa och skära av Ukraina från Svarta havet," säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Här finns alla ingredienser för en geopolitisk cocktail. Den enda in- och utfartsvägen går genom det hårt trafikerade Bosporensundet, under kontroll av Natolandet Turkiet. Längs den västra sidan finns Bulgarien och Rumänien med flera Natobaser. I norr Ukrainas hamnstäder och på östra sidan Ryssland. Och i mitten Krimhalvön, annekterat av Ryssland och hem för den gigantiska Svartahavsflottan. "Vid Svarta havet möts flera olika makter, och så har det varit under tusentals år," säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Se Hugo von Essens karta över varför kontrollen över Svarta havet är så viktig i videon ovan. svt 220304. Efter krav på censur: Google slutar sälja ryska annonser. Efter påtryckningar från ryska myndigheter att ta bort "falsk information" om kriget på Youtube stoppar moderbolaget Alphabet all sin annonsförsäljning i Ryssland. Det skriver Reuters. Försäljningsstoppet gäller även annonser på Google och andra sajter. "Situationen utvecklas snabbt och vi fortsätter att dela information när det är lämpligt", skriver bolaget i en kommentar. Techjättens omsättning var 85,5 miljarder rubel i fjol, motsvarande 7,6 miljarder kronor till fredagens växelkurs. Omni 220304. Airbnb upphör med all verksamhet i Ryssland. Bostadsuthyrningsbolaget Airbnb meddelar att man tillfälligt stoppar all verksamhet i Ryssland och Belarus. Beskedet kom via ett inlägg på Twitter av företagets vd Brian Chesky på torsdagen. Airbnb meddelade tidigare under veckan att man erbjuder korttidsboende för upp till 100 000 ukrainska flyktingar. Omni 220304. Ryssland drar åt tillgången till Facebook och BBC. Facebook och flera nyhetssajter, däribland BBC, radiokanalen Radio Liberty och den oberoende sajten Meduza, är nu delvis oåtkomliga i Ryssland, rapporterar AFP. Sedan invasionen av Ukraina startade har trycket ökat på Rysslands oberoende medier. Ryska myndigheter har förbjudit medier att använda ord som krig och invasion i bevakningen av kriget. Under torsdagen blockerade Ryssland även två andra tongivande ryska medier. Tecknen på att BBC blockerades dök upp efter BBC:s beslut att sända sin världstjänst till Ukraina och delar av Ryssland.
Omni 220304. Ny lag gör det straffbart att sprida "falsk" information. Det ryska underhuset duman godkänner en lag som gör det straffbart att sprida "falsk" information om landets armé, skriver den nederländska nyhetsbyrån BNO News på Twitter. "Om de falska uppgifterna leder till allvarliga konsekvenser så riskerar man 15 år i fängelse", skriver Duman i ett uttalande som Reuters har läst. Enligt BNO News blir det även olagligt att publikt "misskreditera" Rysslands användande av miltära styrkor. Den som gör det riskerar fem år i fängelse. Det blir dessutom förbjudet att uppmuntra utländska sanktioner mot Ryssland. Reuters skriver att lagändringarna tycks ge den ryska staten mycket större möjligheter att agera mot oppositionen.
Omni 220304.
SR220304. Johanna Melén: Mordor och ett förskräckligt slut, Det har sagts av många kunniga bedömare i Moskva att Vladimir Putin trodde att han skulle mötas med blommor i Ukraina. Som räddaren i nöden, den som återförde folket till den ryska världen. Det borde ha funnits otaliga som kunde säga honom att det inte skulle bli så. Men det fanns ingen som sa det. För är det något som blivit uppenbart de senaste veckorna är att Rysslands president inte längre lyssnar till råd. Och de som säger honom något säger troligen bara det som de tror att han vill höra. Det går att titta många gånger på mötet som hölls med medlemmarna i det ryska säkerhetsrådet, ett par dagar innan kriget startade. Det säger väldigt mycket om det system som många trodde sig känna, men som av allt att döma är förändrat nu. Där satt undersåtarna inför chefen Putin, som han ibland kallas, i korridorerna. Natjalnik, chefen. Blev uppkallade en och en för att säga det som chefen ville höra. De var inte förberedda. De svamlade och kom av sig. Blev tillrättavisade av Putin. Beslutet att anfalla Ukraina hade med största sannolikhet redan fattats, av Vladimir Putin själv. Jag såg en kommentar i veckan om att det där orimligt avlånga bordet, vid vilket Rysslands president hållit möten den senaste tiden, var roligt för ett par veckor sedan. Men att det inte är roligt längre. I måndags satt han där igen, i ena änden av bordet, med regeringsmedlemmarna på ett stort antal armlängders avstånd. Vladimir Putin är rädd för att bli smittad, ja kanske rädd för något ännu värre än så. Det hävdas ofta, halvt på skämt, att Rysslands president bildligt eller bokstavligt talat suttit i en bunker sedan coronapandemin bröt ut. Isolerad från omvärlden och från andra människor. Det har inte varit sunt och för världen farligt. Vladimir Putin, säger hans kritiker, räds det öde som mött andra auktoritära ledare. Många gånger har han fördömt det sätt varpå Libyens och Iraks diktatorer störtades. Nu har han hamnat där själv, lika pariastämplad som de. Hur Vladimir Putin ska ta sig ur den situation han skapat är mycket svårt att begripa. En trängd och isolerad Putin är en allt farligare person. Mordor, det onda riket i Sagan om ringen, säger en rysk väninna om landet hon numera lever i. Hon och många andra ryssar är lika förskräckta som vi andra. En del går ut och demonstrerar, fast de vet att de med stor sannolikhet ska gripas. Men det stora flertalet är ändå tysta. Säger att de ingenting kan påverka. Att de hellre stänger av för att alls behöva höra och störas. Det är inte säkert att det här blir slutet heller. Men att det ryska system som byggts upp under Vladimir Putins nu över 20 år vid makten skulle få ett slut med förskräckelse, det har många varnat för. Och kanske är det början på det slutet Ryssland, Ukraina och hela världen tvingas förhålla sig till nu. svt 220304. Rysk influerare: "Det pågår ett inbördeskrig om information" - både propaganda och fredsbudskap sprids i ryska sociala medier. Medan kriget dominerar flödet i så gott som hela västvärldens sociala medier ser det annorlunda ut i Ryssland. Det pågår en kamp om hurdant innehåll som får synlighet. För att få en bild av hur nyhetsflödet på sociala medier ser ut på ryska i Ryssland har vi tittat på vad de största profilerna delar på de populäraste ryska plattformarna. Vi har också sökt efter innehåll som handlar om kriget för att se hur man talar om det. I de traditionella medierna i Ryssland är krigscensuren så gott som total. I dag (4 mars) godkände det ryska underhuset en ny lag som kan leda till fängelse i upp till femton år för spridande av "falska nyheter". På sociala medier är innehållet ändå tills vidare inte lika kontrollerat och censurerat. Plattformarna har olika målgrupper och kriget syns i varierande grad på dem. De populäraste sociala medierna i Ryssland är Youtube, VK och Instagram. Chattappen Telegram är också populär. VK (tidigare VKontakte) är en rysk motsvarighet till Facebook och populär bland äldre användare. Läs mer i yle 220304. Organisationer genomsöks av rysk polis: "Kan inte kontakta anställda". Rysk polis har genomsökt kontoret för en av landet mest kända människorättsorganisationer, Memorial, rapporterar AFP med hänvisning till ett uttalande av gruppen på meddelandeappen Telegram. Husrannsakningar har också genomförts på landets mest framstående hjälporganisation för migranter, Civic assistance committee. Det rapporterar AFP. "Anställda som befinner sig på kontoret har förbjudits att använda sina telefoner och går inte att kontakta", skriver gruppen i sociala medier. Rapporterna är bara två i raden av åtgärder från ryska regeringen för att kontrollera icke-statliga institutioner efter invasionen av Ukraina. Även en rad medier har stoppats, bland annat den ryska radiostationen Svoboda, brittiska BBC och tyska Deutsche Welle. I slutet av förra året stoppades Memorial verksamhet av ett ryskt domstolsbeslut. I över 30 år har Memorial kämpat för att bevara minnet av det politiska förtrycket Sovjettiden. Omni 220304. Kommentar: Och nu har en ny era börjat - det politiska förtrycket under Putintiden. Friheten som fanns i början på 1990-talet är bortblåst. "Slut på dollar och euro i Sankt Petersburg - sanktionerna märks inte ännu." I S:t Petersburg märks inte sanktionerna av ännu och i affärerna finns det livsmedel. Däremot är det slut på dollar och euro. Det har blivit svårare ätt resa och det råder en allmän oro inför framtiden. "Livet är inte som förr och kommer förmodligen inte att bli som förr", berättar en person för Ekot som inte vill uppge sitt namn. SR 220304. Putins miljardärer. De äger oljebolag, fotbollsklubbar och några av världens största yachter - miljardärerna som pekas ut som medlemmar i Putins närmsta krets. Men vilka är presidentens miljardärer? Är det genom sanktioner mot dem som man kommer åt Vladimir Putin? Enligt Forbes har 116 ryska miljardärer förlorat mer än 126 miljarder dollar sedan 16 februari 2022. svt Ekonomibyrån 220304 28 min. Kan ses till 221112. Anekdot som Putin brukar berätta. Bloombergs Andreas Kluth skriver om en anekdot som Putin brukar berätta som handlar om hur han som barn jagade en råtta ner för en korridor och in i ett hörn - för att sedan bli attackerad. Varför är Putin mån om att sprida historien? "Jag är den där råttan, förutom att jag har kärnvapenklor," antyder han. "Så träng inte in mig i ett hörn", skriver Kloth. Omni 220304. Ledare: Sverige står just nu utan hjälp från Nato. Kriget i Ukraina fortsätter att dominera på svenska ledarsidor, där bland annat Sveriges ställning till Nato återkommer. Natos och USA:s svar på krisen i Ukraina visar att Sveriges illusion om att landet skulle få hjälp i en verklig krissituation är felaktig. Det skriver gästskribenten Hans Bergström på SvD:s ledarsida. "Det torde vara helt orealistiskt i dag att USA skulle rycka ut för att militärt stå sida vid sida med länder utanför Nato, enbart i namn av ’försvar för demokratin’." Den bilden delas av Tobias Wikström, som på DI:s ledarsida ifrågasätter Magdalena Anderssons motvilja till ett svenskt Natomedlemskap. "Hotet blir inte mindre för att Sverige är alliansfritt, snarare större. Utan medlemskap finns inga säkerhetsgarantier från Nato. Med medlemskap är de bindande." Omni 220304. Sky News korrespondent sköts: "Kriget blir värre". Sky News korrespondent, Stuart Ramsay, och hans team blev beskjutna utanför Kyiv på måndagen. Det skriver han i en krönika för den brittiska tv-kanalen. Han skriver att han träffades med ett skott i sin skottsäkra väst och att han funderade på om hans död skulle bli smärtsam. Teamet befann sig omkring 30 kilometer från centrala i Kyiv i ett område som han beskriver som lugnt. Plötsligt dök en "vanlig familjebil" upp och skott började avfyras mot deras bil. "De var proffs och skotten träffade vår bil - de missade inte", skriver han. I efterhand har ukrainare berättat att det ska ha varit ryska "spaningssabotörer" som attackerade dem. De lyckades fly från bakhållet och lämnade Kyiv dagen efter. Ramsay konstaterar att tusentals ukrainare blir attackerade och att familjer blir måltavlor på samma sätt som de blev. "Kriget blir värre för varje dag som går", skriver han. Omni 220304. Ukraina: 47 döda i Tjernihiv efter ryska luftangrepp. Dödssiffran stiger efter attacker mot staden Tjernihiv, i norra Ukraina, enligt lokala myndigheter. På torsdagen rapporterades 33 dödsfall efter ryska luftangrepp mot både bostadshus och skolor. Nu har den siffran reviderats till 47 döda, rapporterar Reuters. Tjernihivs räddningstjänst uppger samtidigt att de tvingades avbryta räddningsarbetet under torsdagen på grund av tung beskjutning. Flera ukrainska städer befinner sig för närvarande under attack. I Ukrainas näst största stad Charkiv uppger myndigheterna att "urskillningslös beskjutning" riktats mot bostadsområden. Tjernihiv har drygt 300 000 invånare. Ryska trupper pressar också hamnstaden Mariupol hårt. Den humanitära krisen i Ukraina växer. Omni 220304. Rysk offensiv mot hamnstaden Mykolajiv - Ukraina: Har stoppat dem. På fredagen tog sig ryska trupper in i den ukrainska hamnstaden Mykolajiv för första gången, enligt lokala myndigheter rapporterar Reuters. Samtidigt uppger en rådgivare till den ukrainska regeringen, Oleksij Arestovytj, att den ryska framryckningen har stoppats. "Vi kan känna en försiktig optimism om framtidsutsikterna för fiendens offensiv. Jag tror att det kommer att stoppas i andra områden också," säger han i ett tv-sänt uttalande. Staden ligger mellan Odesa och Cherson i södra Ukraina och har drygt en halv miljon invånare.
Omni 220304. Nato förstärker samarbetet med Sverige och Finland: "De ska delta på alla möten". Nato förstärker samarbetet med Sverige och Finland, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff efter EU:s extrainsatta utrikesministermöte i Bryssel. Enligt Stoltenberg ska informationsutbytet och koordineringen förstärkas. "Båda länderna ska nu delta vid alla möten om krisen," säger han. Under pressträffen beskriver Stoltenberg Rysslands invasion som den värsta militära aggressionen i Europa på årtionden. "Dagarna som kommer blir sannolikt värre. Med mer död och mer lidande," säger han. Stoltenberg säger att mycket står på spel, kring hela världens framtid. Han uppmanar också Ryssland att avsluta offensiven och säger att Nato inte söker ett krig med Ryssland. Under mötet närvarade de 30 Natoländernas ministrar samt Sverige, Finland och EU:s utrikeschef Josep Borrell, som var särskilt inbjudna gäster.
Omni 220304. Browder: Här finns Putins miljarder. Vladimir Putins tillgångar i väst har frusits efter det ryska invasionskriget i Ukraina. Men var miljarderna finns är en väl dold hemlighet. Finansmannen Bill Browder, med ett förflutet som världsledande investerare i Ryssland, vet var han skulle börja leta. "Det är väldigt enkelt. Jag skulle börja med Credit Suisse och sedan gå till UBS, Deutsche Bank och Goldman Sachs. Det är på den nivån," säger Bill Browder. Och han tvivlar inte en sekund på att de tjänstemän på storbankerna som jobbar med den här typen av transaktioner och upplägg vet vad de håller på med. "De är fullt inblandade. De har kontakt med oligarkernas företrädare på daglig basis," säger han. För att komma åt detta bedriver Browder just nu en lobbykampanj mot G7-ländernas regeringar för att få på plats betydligt hårdare lagstiftning som tvingar fram visselblåsare. "De finansiella rådgivare som gjort de här uppläggen ute i bankerna måste ses som brottslingar om de inte avslöjar vad de vet. Vi måste skapa motiv för visselblåsare med hot om straff," säger han. På pappret tjänar Vladimir Putin ungefär som en välavlönad svensk tjänsteman, lite drygt 110 000 kronor per månad, rapporterar tidningen The New York Times. Till det kommer vad som påstås vara Putins bysantinska palats vid Svarta havet och lyxjakten Graceful - som också pekats ut som Putins. Graceful, enligt tidningen värd cirka 100 miljoner dollar, ska ha lämnat tysk hamn i riktning mot Ryssland veckorna före invasionen av Ukraina. Men i själva verket är Putin en av världens allra rikaste, enligt Browder. I klass med Elon Musk eller Jeff Bezos - minst. Browder gjorde en grov beräkning av Putins förmögenhet inför en senatutfrågning 2017 och kom då fram till att det rörde som om någonstans kring 200 miljarder dollar (cirka 1 950 miljarder kronor). Trots rubelns kollaps och att värdet på depåbevis i ryska bolag som gasbolaget Gazprom och storbanken Sberbank nästan raderats ut på Londonbörsen i veckan räknar Browder med att Putins tillgångar har vuxit de gångna fem åren. "Vi är långt norr om detta belopp nu, även om jag inte gjort något försök att räkna på det nu," säger han. TT: Hur gör du en sådan beräkning? "När Putin grep Rysslands rikaste oligark (Michail Chodorkovskij) 2003 vände sig de andra oligarkerna till honom och frågade vad de skulle göra för att inte gå samma öde till mötes. Putin svarade: 50 procent. Det har jag fått bekräftat av flera trovärdiga källor. Men detta är ju underrättelseuppgifter och går inte att bevisa. Det bygger ju på muntliga uppgörelser." Browder har därmed utgått från hälften av oligarkernas förmögenhet 2003 och lagt till lite då han räknar med att Putin dessutom har berikat sig med olika typer av stölder från den ryska staten. Med Putins miljarder inräknat tror Browder att det i dag finns kanske 1 000 miljarder dollar "smutsiga ryska pengar" ute på vift i västvärlden. "Det är investerat i bolag, projekt, fastigheter eller placerat hos fondförvaltare." Browder tror att Xi Jinping är redo att ge Putin en livlina i det trängda läget. "Kriget och sanktionerna har gjort Kina till en sista rysk långivare - helt utan moral. Xi kan då pressa den desperata Putin till att gå med på mycket fördelaktiga ekonomiska uppgörelser för Kina." Detta kan bidra till att förlänga Putins tid vid makten, enligt Browder, som bedömer sannolikheten för en palatskupp i Moskva eller folkligt ryskt uppror som mycket liten på kort sikt. "Kanske inte tio år, men det kan säkert ta två år till innan Putins styre knäcks på ett eller annat sätt." USA-födde Browder är sedan en tid brittisk medborgare, bosatt i London - som under 20 års tid haft ett stort inflöde av rysk elit, vilket gett upphov till smeknamnet "Londongrad". Rika ryssar har bland annat köpt upp rader av exklusiva fastigheter i den brittiska huvudstaden, bland annat kring Eaton Square i stadsdelen Belgravia, som i folkmun ofta kallas Röda torget. "Jag träffar inte många oligarker. Av säkerhetsskäl måste jag hålla mig borta från ryssar, då Putin vill döda mig," säger Browder. "Den enda oligark jag träffar här i London är Michail Chodorkovskij, som precis som jag gör allt för att bekämpa Putin," tillägger han. Ryska facket försvarar anfallet mot Ukraina: "Fredsskapande operation mot nazister." Rysslands fackliga centralorganisation stöder Putins krig i Ukraina och beskriver det som en rättfärdig kamp mot nazister. Världsfackets ledning diskuterar nu att utesluta det ryska facket - men dess band till Kreml har varit kända länge. Den 24 februari, samma dag som Ryssland gick till anfall, antog den dominerande fackliga centralorganisationen i Ryssland, FNPR, ett stöduttalande för Putins beslut att "avnazifiera" Ukraina. FNPR hävdar i uttalandet att Ukraina styrs av ett gäng nationalister och nazistsympatisörer. Rysslands krig kallas "fredsskapande", och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj jämställs med Hitler. Uttalandet följdes upp med en mer utförlig deklaration i liknande ordalag den 25 februari, undertecknad av FNPR:s ordförande Mikhail Shmakov. "Uttalandena är helt förskräckliga, helt fruktansvärda. Inom världsfacket, Ituc, höjs många röster för att FNPR antingen måste ändra sig eller uteslutas," säger Oscar Ernerot, chef för LO:s internationella enhet. "Jag vet att ledningen för Ituc diskuterar frågan. Jag tror inte att FNPR kommer att ändra sig. Utgången blir troligen att FNPR utesluts". Men att FNPR är minst sagt följsamt gentemot Kreml har varit uppenbart länge. Arbetet beskrev förhållandet redan 2012. Frågan är varför världsfacket, en organisation för oberoende och demokratiska fack, ändå har godtagit FNPR som medlem. "Vi har varit medvetna om FNPR:s brister. Men internationellt är fackliga organisationer sällan perfekta. De befinner sig ofta i en demokratiskt svår miljö", säger Oscar Ernerot. "FNPR representerar många miljoner medlemmar. Därmed är de en maktfaktor i världsfacket. Att utesluta dem före invasionen i Ukraina skulle ha krävt svåra avvägningar." Frank Hoffer, tysk facklig företrädare som i många år var chef vid ILO, varav några år vid ILO:s kansli i Moskva, har följt FNPR nära. "På 1990-talet trodde många att FNPR ville transformera sig till ett riktigt, självständigt fack. Och försök i den riktningen gjordes verkligen," säger Frank Hoffer, som påminner om att FNPR under en period försvarade de oberoende fackföreningar som bildades i Belarus efter landets självständighet. Men redan i samband med att Ryssland annekterade Krim 2014 gav FNPR sitt stöd till Putin, och införlivade de fack som fanns på Krim. Att det ryska facket ändå kunnat förbli medlem i Ituc beror på önsketänkande från andra länders fack om att FNPR ska utvecklas i en annan riktning, bedömer Frank Hoffer. Men också på maktpolitik. "På världsfackets senaste kongress valdes Sharan Burrow till generalsekreterare med stöd från FNPR. Utan det ryska stödet hade motkandidaten vunnit." Att regimtrogna fack som FNPR tillåts vara medlemmar är allvarligt för världsfackets trovärdighet, enligt Frank Hoffer. "Att FNPR fanns med i organisationen gjorde att världsfackets uttalanden om annekteringen av Krim 2014 blev väldigt milda, eller neutrala. Fastän det var tydligt vem som anföll vem." Enligt Frank Hoffer kommer Ituc:s ledning att diskutera en eventuell uteslutning av FNPR på måndag. "Ledningen har tre alternativ: att rösta för uteslutning, att rösta mot, eller skjuta på beslutet. De båda senare alternativen skulle skicka mycket dåliga signaler. Världsfackets trovärdighet står på spel." FN ska utreda Putins brott: "Hela världen är emot dig". "Hela världen är emot dig." Det säger Ukrainas FN-ambassadör Jevheniia Filipenko till AFP efter att FN:s råd för mänskliga rättigheter röstat för att utreda ryska övergrepp på mänskliga rättigheter under invasionen. "Budskapet till Putin är tydligt: Du är isolerad på en global nivå," säger hon efter omröstningen. Enligt Storbritanniens utrikesminister Liz Truss slutade omröstningen 32-2. Euronews skriver i sin direktrapport att Ryssland och Eritrea röstade nej. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj twittrar att han välkomnar utredningen. "Bevis kommer att samlas in och användas i internationella domstolar. Ryska krigsbrottslingar kommer att hållas ansvariga," skriver han. Omni 220304. Ukrainska kvinnorna i kriget: "Är inte rädda för att dö". Kvinnor har varit en viktig del av det ukrainska försvaret sedan den ryska annekteringen av Krym 2014, och antalet kvinnliga rekryter har vuxit med det ryska hotet. Det rapporterar Vice. "Vi är inte rädda för att dö - vi är rädda att bli slavar," säger den ukrainska soldaten Kristina till Vice. 2021 utgjorde kvinnor knappt 23 procent av den ukrainska armén, vilket är betydligt högre än i till exempel Polen (7,5 procent), USA (16 procent) och Tyskland (12 procent). 2018 infördes en lag i Ukraina som gav kvinnor och män samma rättigheter inom militären. Omni 220304. SD svänger - öppnar för svenskt medlemskap i Nato. Sverigedemokraterna ändrar sig i inställningen om Nato, och öppnar nu för ett svenskt medlemskap. Det säger partiets utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju. Kriget i Ukraina har förändrat situationen och den säkerhetspolitiska utvecklingen måste följas nära, menar han. "Och är det så att indikationerna stämmer - att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt medlemskap - så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu," säger han. Om partiet byter fot i frågan finns det en majoritet i riksdagen för ett Natomedlemskap. Omni 220304. Putin varnar omvärlden: "Förvärra inte situationen". Putin varnar länder för att införa fler sanktioner mot Ryssland som skulle "förvärra situationen", rapporterar BBC med hänvisning till ett uttalande i den statligt ägda nyhetskanalen Rossyia 24.Putin ber även omvärlden att gå tillbaka till hur man tidigare har behandlat och samarbetat med Ryssland. De som vägrar samarbeta med Ryssland kommer själva att ta skada, säger han.
Omni 220304. Kommentar: Putin borde fatta att det är han själv som hela tiden "förvärrar situationen". USA: Attacken ett krigsbrott - FN:s säkerhetsråd kallas till extrainsatt möte. Att Ryssland i dag attackerade Europas största kärnkraftverk i den ukrainska staden Zaporizjzja är ett krigsbrott. Det skriver USA:s ambassad i Ukraina i ett uttalande på Twitter. "Putins beskjutning av Europas största kärnkraftverk gör hans skräckvälde ännu värre", skriver ambassaden i ett uttalande. På grund av attacken mot kärnkraftverket kommer FN:s säkerhetsråd att ha ett extrainsatt möte i dag klockan 17.30 svensk tid, rapporterar CNN. Det finns sex reaktorer i Zaporizjzja som producerar tillräckligt med energi för att driva fyra miljoner bostäder. Reaktorerna uppges vara oskadade och experter har inte sett någon förhöjd radioaktivitet från området, rapporterar CBS News. Enligt ukrainska utrikesdepartementet ska flera människor ha skadats eller dött i attacken mot kärnkraftverket, rapporterar BBC. Ukrainsk räddningspersonal säger att de hindrades från att släcka bränder på kärnkraftsområdet. Omni 220304. FN: 331 civila har dött i kriget - 19 av dem är barn. 331 personer, varav 19 barn, har bekräftats döda sedan den ryska invasionen av Ukraina. Det enligt FN:s senaste siffror, skriver Reuters. Samtidigt poängterar FN att den faktiska dödssiffran sannolikt är betydligt högre. De flesta av offren har dött av explosiva vapen, som beskjutning från artilleri eller missil- och luftangrepp. Reuters: 675 civila har hittills skadats i kriget, enligt FN. Omni 220304. Microsoft stoppar all sin försäljning i Ryssland. Microsoft väljer nu att stoppa all försäljning av sina produkter och tjänster i Ryssland. Det har den amerikanska techjättens ordförande Brad Smith meddelat i ett blogginlägg. Smith skriver att Microsoft är upprörda, ilskna och ledsna över de bilder och nyheter som kommer från kriget i Ukraina, och att man fördömer invasionen. Smith skriver även i inlägget att Microsoft kommer att ta ytterligare steg i takt med att situationen utvecklas. Omni 220304. Japan stoppar inte rysk olja och gas: "Kan skada hushåll". Japans regering och flera lokala företag kommer inte att bryta sina kontrakt med ryska energibolag. Det trots att flera västerländska regeringar och bolag dragit sig ur sina kontrakt, skriver Wall Street Journal. Att stoppa importen av rysk olja och gas är en av de mest kraftfulla åtgärder Tokyo kan ta till för att skada den ryska ekonomin under invasionen av Ukraina. Men enligt japanska myndigheter kan ett sådant tilltag skada hushållens ekonomi och öka beroendet av Mellanöstern. "En stabil tillgång till energi är en del av nationens intresse och något vi måste skydda till varje pris," säger premiärminister Fumio Kishida, enligt tidningen. Hittills har Japan sanktionerat vissa ryska banker och gett bistånd till Ukraina. Iransk olja kan lätta på uppgången. Omni 220304. Ukraina, Georgien och Moldavien har ansökt om att bli EU-medlemmar. Lär dröja innan Georgien och Moldavien får gå med - men ansökningar anses vara viktig signal. (Omni 220304.) Zelenskyj har överlevt tre mordförsök - ryska agenter ska ha läckt planer till Ukraina. Sedan Ryssland invaderade Ukraina förra torsdagen har landets president Volodymyr Zelenskyj överlevt minst tre mordförsök från ryska specialförband. Det uppger källor nära den ryska gruppen legosoldater som går under namnet Wagner och en specialstyrka från Tjetjenien för The Times. Wagnergruppen uppges ha lidit förluster under mordförsöken och källan beskriver det som "kusligt" hur väl Ukraina har kunnat förutspå deras attacker. Enligt tidningen ska gruppens planer ha läckts till Ukraina av ryska agenter som är emot invasionen. Zelenskyj har själv sagt att han är Rysslands mest efterlysta person och att flera "ryska sabotagegrupper" har tagit sig till Kyiv i jakt på honom och hans familj. Zelenskyj har dock vägrat att lämna den ukrainska huvudstaden. När USA frågade om de ska ta honom från staden var hans svar enligt flera medier: "Jag behöver ammunition - inte skjuts." Omni 220304. Journalister lämnar Ryssland efter oro för krigslagar. Flera svenska medier har beslutat sig för att lämna Ryssland efter uppgifter om att landet planerar att inför krigslagar i landet, rapporterar SR. Det gäller bland annat TV4, SVT, SR och DN:s korrespondenter. "En mörk ridå av censur och repressalier sänker sig nu över fria medier i landet, skriver SVT:s ansvariga utgivare Charlotta Friborg i ett uttalande på fredagen. Även flera utländska medier som BBC, CNN och Bloomberg har beslutat sig för att kallar hem journalister. Ryssland förnekar uppgifterna om krigslagar - kallar det hela fejk och ryktesspridning. SVT: Extremt svår situation för journalister.
Omni 220304. Raketuppskjutning stoppas: "Kan medvetet misstolkas". Den svenska rymdbasen Esrange Space Center i Kiruna kommun stoppar en planerad raketuppskjutning med anledning av säkerhetsläget i Europa, rapporterar SVT Norrbotten. Tanken var att TEXUS 57 skulle skjutas upp under perioden 27 februari till 9 mars. Även uppskjutningen av Rexus 29-30 har stoppats på obestämd tid. "Det skulle kunna medvetet misstolkas och användas som en förevändning att göra något mot väst," säger Lennart Poromaa, chef på Esrange Space Center. Omni 220304. Källor: Många tunga S-namn nära att ändra sig om Nato. Tunga S-namn som tidigare varit emot ett svenskt Nato-medlemskap har börjat överväga att svänga i frågan. Det uppger flera källor för SvD. Anledningen är den ryska invasionen av Ukraina. "Jag tror att de allra flesta i vår ledning tänker ungefär likadant. Det pågår en rörelse i partiet, till och med ganska hårda Natomotståndare har fått sig en tankeställare," säger "inflytelserik" person inom partiet. Under torsdagskvällen rapporterade finländska tidningen Iltalehti att statsminister Sanna Marin och hennes socialdemokratiska parti SDP är nära att byta sida i frågan om Nato. Tidigare under fredagen meddelade Sverigedemokraterna att man är beredd att ompröva sitt motstånd till ett svenskt Nato-medlemskap. Om SD skulle ställa sig positiv till ett medlemskap skulle det ge en riksdagsmajoritet.
Omni 220304. Kommentar: Putin driver Sverige och Finland mot Nato. Analyser: Omöjligt sia om börsen - Sverige näst sämst. Starten på 2022 för Stockholmsbörsen var redan innan den ryska invasionen av Ukraina den sämsta någonsin. Men kriget har under den senaste veckan ökat oron och kastat en dyster skugga över de finansiella marknaderna, skriver DI:s Mikael Vilenius i en analys. I spåren av veckans händelser har den ryska börsen nästintill kollapsat - men den svenska börsens OMXSPI-index ligger på andra plats globalt. Det efter en nedgång med drygt 20 procent sedan årsskiftet. Historiskt backade börsen mellan 24 och 39 procent under Irakkriget på 00-talet och Rysslandskrisen på 90-talet. "En repris och börsen bottnar om två, tre veckor", skriver Vilenius. Men redan i vanliga fall är det ingen som vet var börsen är på väg och i det här läget är det "verkligen ingen som vet", skriver Breakits Martin Hävner. Faktorer som sämre tillväxt, inflation och högre räntor bidrar till att öka osäkerheten för alla under obestämd tid. Och det är element som alla - investerare som privatsparare - bör ta höjd för i sin planering framöver, skriver Hävner. Omni 220305. Ryssland redo skicka 1 000 legosoldater till Ukraina - ska ge armén starkare moral. Ryssland uppges vara redo att skicka ytterligare 1 000 legosoldater till Ukraina de kommande dagarna och veckorna. Det uppger en källa i väst, enligt CNN. USA har redan information som indikerar att legosoldater strider för den ryska sidan, men det är oklart hur många det handlar om. Den senaste tiden har det kommit rapporter om att de ryska soldaterna har plågats av låg stridsmoral. Förhoppningen med legosoldaterna är att de ska stärka Rysslands egna styrkor. CNN skriver också att Ryssland nu väntas öka intensiteten i sina angrepp mot ukrainska städer vilket befaras resultera i fler civila dödsoffer. "De kommande dagarna kommer förmodligen att vara värre, med mer död, mer lidande och mer förstörelse," sa Natochefen Jens Stoltenberg på fredagen. Omni 220305. Så slår stängda luftrum mot flygen: "Himlens motorväg". Den globala flygkartan har ritats om radikalt sedan Putins armé invaderade Ukraina, skriver Bloomberg. USA och EU har stängt sina luftrum för ryska flygplan, medan Ryssland kontrat med att stänga luftrummet för Sverige och 35 andra länder. I vanliga fall passerar drygt 300 000 flygplan genom ryskt luftrum varje år och avgifterna har fyllt Moskvas kassa med hundratals miljoner dollar i avgifter. Men kriget i Ukraina har upphävt årtionden av nära allianser inom den kommersiella flygsektorn, konstaterar affärstidningen. Ryssarna har använt "ett otroligt kraftfullt verktyg" när landet stängde sitt luftrum, menar Elisabeth Braw, säkerhetsexpert på American Enterprise Institute. "Det är det internationella flygets motorväg. För den globala ekonomin är det helt klart en svår utveckling." Bland annat har Finnair, som är beroende av sibiriskt luftrum för långdistansresor till Seoul, Shanghai och Tokyo, gått ut med att många flygturer inte längre går ihop ekonomiskt. Ryska PJSC Aeroflot-Russian Airlines har tidigare flugit till ett femtiotal länder med plan från Airbus och Boeing. Omni 220305. Storbritannien: Troligt med rysk offensiv mot Odesa. Ryssland tycks vara på väg att försöka ta den strategiskt viktiga hamnstaden Odesa i sydvästra Ukraina, enligt brittisk underrättelseinformation. Storbritanniens försvarsdepartement skriver på Twitter att de ryska styrkorna troligtvis kommer att avancera mot staden Mykolajiv för att sedan ta sikte på Odesa. Departementet skriver samtidigt att de ryska flyg- och artillerianfallen har minskat i intensitet det senaste dygnet. Omni 220305. Ukraina: Över 66 000 har återvänt för att strida. Över 66 200 ukrainare har återvänt från utlandet för att försvara landet, skriver Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov på Twitter. "Det är ytterligare tolv motiverade stridsbrigader. Ukrainare, vi är oövervinnerliga." En av dem är 38-årige Oleksandr, som nyligen tog färjan från Trelleborg för att ansluta sig till den ukrainska militären. "Jag ska åka till kriget," sa han till Expressen innan han steg på färjan. Det är även många människor med andra nationaliteter som reser till Ukraina för att hjälpa armén. På lördagen rapporterade The Kiev Independents reporter Illia Ponomarenko om att en hemsida snart kommer att lanseras med information om hur man bäst går till väga. Omni 220305. "EU hejar på avstånd - i rum uppvärmda av rysk gas." De sju ryska banker som är på väg att blockeras från Swift utgör en fjärdedel av Rysslands banksystem. Men många är kritiska till att de två storbankerna Sberbank och Gazprombank inte finns med på svarta listan, skriver TT. Ryssland kan därmed fortsätta att sälja gas, olja och råvaror till västländer, och fylla på krigskassan i Moskva. "EU hejar på den ukrainska sidan på säkert avstånd, tittar på i sina varma vardagsrum uppvärmda av rysk gas", skriver krönikören Wolfgang Münchau på sajten Eurointelligence. Omni 220305. Ryssar flyr till Finland: "Jag kommer inte återvända." Sedan invasionens start har Finland märkt av en konstant ström av ryssar som vill ta sig in i landet, rapporterar BBC. "Jag kommer inte att återvända så länge vår fruktansvärda regering är kvar. Det är så, så sorgligt," säger en ung kvinna. Flera berättar för BBC att de lämnar landet av rädsla för att uppgifterna om att Ryssland är på väg att införa krigslagar stämmer. Då ryska flyg har portats från det europeiska luftrummet anländer de flesta med tåg eller bil, vilket har gjort att tågbiljettpriserna skenar. Om krigslagar införs kommer Putin ha möjlighet att göra vad han vill utan att behöva oroa sig för några protester på gatorna. Det är även många med andra nationaliteter som har tagit tåg till Finland från Ryssland för att sedan kunna flyga hem. Omni 220305. Kreml: Väst beter sig som banditer - Ryssland kommer att svara. Väst beter sig som banditer med sina sanktioner och Moskva kommer att svara. Det säger Kremls talesperson Dmitry Peskov i en intervju på lördagen, rapporterar flera medier. Han specificerar inte vad för slags svar det handlar om, men säger att det kommer att ligga i linje med ryska intressen. Han tar även upp att Europa och USA inte är tillräckligt stora för att kunna isolera Ryssland från omvärlden. "Det finns många andra länder i världen." Kremls talesperson menar att väst håller på med ekonomisk brottslighet mot Ryssland. I torsdags meddelade USA och Storbritannien att man inför personliga sanktioner mot en rad mäktiga ryssar - däribland Peskov. Omni 220305. Uppgifter: Sverige vill se ännu tätare Natosamarbete. Sverige och Finland kan komma att inleda ett ännu närmare samarbete med Nato, enligt uppgifter till den finska tidningen Iltalehti. Uppgifterna gör gällande att USA, Finland och Sverige har inlett en process om att de nordiska länderna ska få status som viktig allierad utanför Nato. Om Finland och Sverige skulle få sådan status skulle det i praktiken innebära att länderna får möjlighet att köpa toppmoderna vapen från USA, skriver Expressen. Men skyddet enligt Natos artikel 5 ingår inte. I fredags besökte Finlands president Sauli Niinistö president Joe Biden i USA för att, enligt Iltalehti, föra diskussioner om ett djupare Natosamarbete. Statsminister Magdalena Andersson deltog vid mötet via telefon. Under lördagen är Andersson och försvarsminister Peter Hultqvist på plats i Helsingfors. Japan, Sydkorea, Israel och Australien har status som viktig allierad utanför Nato. Samarbete skulle sända en signal till Ryssland att väst inte tillåter att Sverige och Finland hotas. Finland och Ryssland delar en cirka 130 mil lång gräns. Omni 220305. Peking till techsektorn: Vi vill främja riskkapital. Kinas kommunistparti försöker lugna investerare om att riskkapital fortfarande spelar en viktig roll i landets techsektor, efter fjolårets skärpta tag mot bolagsjättar som Alibaba och Tencent. Det rapporterar Bloomberg. "Vi kommer att främja utvecklingen av riskkapital," säger premiärminister Li Keqiang på lördagen vid öppnandet av Kinas nationella folkkongress. Han lägger till att "nya finansiella produkter och tjänster" kommer att utvecklas för att stödja forskning och utveckling. Förra årets regulatoriska tillslag i Kina raderade ut omkring 1 500 miljarder dollar i marknadsvärde. Kina lugnar riskkapitalister efter skärpa tag i techsektorn. Xi Jinping är fast besluten att förhindra att tillväxten halkar efter för mycket i år. Största ökningen i försvarsbudgeten på tre år. Omni 220305. Rysk beskjutning efter vapenvilan - Röda korset: Ingen evakuering i dag. Evakueringen från den ukrainska hamnstaden Mariupol slutade i kaos efter att Ryssland brutit mot den tillfälliga vapenvilan i området, rapporterar Bloomberg. Ukraina och Ryssland meddelade tidigt på lördagen att man hade kommit överens om ett tillfälligt eldupphör och att upprätta en humanitär korridor för att göra det möjligt för civila att lämna staden. Senare uppgav Ukraina att Ryssland inte höll vapenvilan fullt och under dagen har det kommit rapporter om fortsatt rysk beskjutning. Bloomberg skriver att ungefär 215 000 kvinnor, barn och äldre väntas vilja fly från staden. "Den pågående beskjutningen gör det omöjligt att öppna humanitära korridorer för att på ett säkert sätt kunna evakuera civila och leverera läkemedel och mat", skriver det ukrainska utrikesministeriet i ett uttalande. Röda korset meddelade på lördagseftermiddagen att evakueringen inte kommer gå att genomföra under dagen.
Omni 220305. Bostadshus i Kiev i spillror efter raketattacker. En dryg vecka har gått sen Ryssland invaderade Ukraina. Under fredagen hörs detonationer från granatattacker var tionde minut i Kiev. Runt om i ukrainska städer syns nu bostadshus som förstörts i striderna. Utanför Ukrainas huvudstad Kiev har den milslånga ryska militärkonvojen stått still i flera dagar. Invasionen verkar ha bytt taktik och flyganfallen har i stället blivit mer frekventa. Flyglarmen ljuder frekvent och ljudet av detonationer hörs över hela staden. I Kievförorten Hatne slog ett luftangrepp till under natten. På fredagsmorgonen meddelar den ukrainska riksåklagaren att en person dött i anfallet. Enligt FN är drygt en miljon ukrainare på flykt undan kriget. Många av dem är nu utan hem att återvända till. Se förödelsen i Ukraina i videon. svt 220304. Putin: Krigsförklaring att införa flygförbud i Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin säger i ett tv-sänt tal att de västerländska sanktionerna är nära besläktade med en krigsförklaring men att vi "tack och lov inte är där än", rapporterar flera medier. Han säger också att Ryssland skulle likställa ett införande av en flygförbudszon över Ukraina med en krigshandling. "Vi skulle anse det som ett deltagande i en väpnad konflikt om ett land skulle röra sig i den riktingen," säger Putin. Talet hölls i samband med att Putin träffade flygvärdinnor på det ryska flygbolaget Aeroflot. Han meddelade även att det enda landet som Ryssland kommer flyga till är Belarus. Putin säger att han vill "avväpna" och få bort nazisterna från Ukraina. Omni 220305. Stor demonstration till stöd för Ryssland i Serbien. Tusentals människor i Serbien deltog på fredagen i en demonstration till stöd för Ryssland, rapporterar BBC och Reuters. "Ryssland försvarar mänskligheten, befolkningen och det ortodoxa (...) Det här är en kamp mellan det goda och det onda. Och vi vet, prisa gudarna, att moderlandet Ryssland kommer att vinna," säger en äldre man till BBC. "Vi är här för att stötta (...) våra ryska bröder och för att protestera mot de sanktioner som (den serbiska) regeringen har infört mot Belarus," säger en annan man till tv-kanalen. Serbien försöker balansera ett samarbete med Nato med sina historiska och politiska kopplingar till Ryssland. För många serber är minnena av hur Nato bombade platser i Serbien under kriget på Balkan under 90-talet fortfarande färska. Natos attacker i Serbien fördömdes av Ryssland. Under demonstrationen viftades det med ryska flaggor och Serbiens och Rysslands nationalsånger spelades. Omni 220305. Stora protester i ockuperad stad: "Cherson är Ukraina." Det pågår stora protester i den ukrainska staden Cherson mot den pågående ryska ockupationen. Videoklipp, som flera medier publicerat, visar hur hundratals personer tågar genom staden med ukrainska flaggor och sjunger nationalsången. Enligt BBC rör det sig om drygt 2 000 demonstranter. "Cherson är Ukraina" och "åk hem Ryssland", ekar det från folkmassan. Ett annat klipp visar hur ryska soldater skjuter skott upp i luften för att skingra folkmassorna, men utan framgång. Det var i onsdags som rysk militär intog staden, som anses vara strategiskt viktig då den har en hamn vid Svarta havet. Invånaren: Det är en marsch för frihet. Många människor samlades också i Chersons hamn. Invånare i Cherson vittnar om nya, strängare regler efter den ryska militären tagit kontrollen över staden. Omni 220305. Litauen fasar inför Putins nästa drag - ryskstyrd belarusisk armé oroar mest. Nato- och EU-medlemmen Litauen fasar för risken att bli Putins nästa mål, skriver SvD som besökt den sydligaste Baltstaten. Framför allt är det "den kompletta integrationen av Belarus i rysk militär strategi" som oroar Litauens försvarsdepartement. Enligt tjänstemannen Vaidotas Urbelis är det en utveckling som skett gradvist, bland annat genom att Ryssland och Belarus haft gemensamma militärövningar. Landets tidigare försvarsminister och Natoambassadör Linas Linkevicius menar att han redan 2008 såg tecken på den invasion som nu skett, när Putin vid ett möte med Nato sa att Ukraina inte var en legitim stat. "Få av oss trodde att han sa så för att han menade det. Ingen kunde tro det 2008. Det tog 14 år innan någon i väst skulle lyssna på vad han sa om Ukraina, säger Linkevicius. Landet gränsar till både Belarus och den ryska enklaven Kaliningrad. Tyskland, USA och Nederländerna förstärker den militära närvaron i Litauen. Omni 220305. Transnistrien vill bryta sig loss från Moldavien. Den självutropade staten Transnistrien begär att erkännas självständiga från Moldavien, skriver republikens utrikesdepartement i ett uttalande. De menar att det är ett geopolitiskt beslut av Moldavien att ansöka om ett medlemskap i EU. Något som de menar förändrar relationen mellan Moldavien och Transnistrien så mycket att de helt vill bryta sig loss. Utrikesdepartementet uppmanar det internationella samfundet att erkänna "en verklighet som funnits i över 30 år" - att Transnistrien är en självständig stat. Majoriteten av den transnistristiska befolkningen anser sig vara ryssar. Omni 220305. Freds- och konfliktexperten: Ökad risk för kärnvapenattack. Hotet om kärnvapen från rysk sida har blivit alltmer påtagligt, även om risken enligt Dan Smith, chef för SIPRI, Stockholm International Peace Research Institute, fortfarande är låg. Enligt honom är det främst det som betraktas som små kärnvapen som skulle kunna bli aktuellt. "Det handlar om vapen liknande de som användes i Hiroshima och Nagasaki," säger han. Vladimir Putin har beordrat militärens förband med kärnvapenkapacitet att höja beredskapen. Hur ser risken för att kärnvapen kan användas i kriget? "Hade du frågat mig för tio dagar sedan hade jag sagt att det inte finns någon anledning till oro, men nu har så mycket hänt. Jag tror det är svårare att vara säker nu," säger Dan Smith på SIPRI. svt 220305. Putin: Krigsförklaring att införa flygförbud i Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin säger i ett tv-sänt tal att de västerländska sanktionerna är nära besläktade med en krigsförklaring men att vi ”tack och lov inte är där än”, rapporterar flera medier. Han säger också att Ryssland skulle likställa ett införande av en flygförbudszon över Ukraina med en krigshandling. "Vi skulle anse det som ett deltagande i en väpnad konflikt om ett land skulle röra sig i den riktingen," säger Putin. Talet hölls i samband med att Putin träffade flygvärdinnor på det ryska flygbolaget Aeroflot. Han meddelade även att det enda landet som Ryssland kommer flyga till är Belarus. Omni 220305. Blinken och Kuleba möttes: Vinner, men vad blir priset? USA:s utrikesminister Antony Blinken och Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba träffades under lördagen vid gränsen mellan Polen och Ukraina, rapporterar Reuters. De båda ministrarna ska ha gått en promenad på varsin sida om en målad linje som markerar gränsen mellan länderna. "Hela världen står med Ukraina, precis som jag står här med min vän och min kollega," säger Blinken. Kuleba sa att de västerländska vapenleveranserna hjälper i kampen mot Ryssland och att västerländska luftvärnsrobotarna sköt ner tre ryska helikoptrar under lördagen. "Ukraina kommer att vinna detta kriget oavsett vad, folket krigar för sitt land. Frågan är vad det kommer att kosta, "säger Kuleba och tillägger att priset kommer bli lägre om väst fortsätter skicka vapen. Blinken har under dagen träffat ukrainska flyktingar. Omni 220305. "Min stad (Charkiv) blir bombad - men mamma (i Moskva) tror inte på mig." Oleksandra, 25, bor den i ukrainska staden Charkiv och söker skydd i badrummet när de ryska robotarna briserar i staden. Men när hon ringer till sin mamma, som bor i Moskva, möts hon av oförståelse. "Min stad blir bombad men mamma tror mig inte," säger hon till BBC. "Även om de oroar sig för mig, så säger de fortfarande att det förmodligen bara sker av misstag, att den ryska armén aldrig skulle skjuta på civila, att det är ukrainare som har ihjäl sin egen befolkning." Sedan kriget i Ukraina startade förra torsdagen har Kreml begränsat utländska medier. Under fredagen införde president Putin en lag som gör det olagligt att sprida "falska" nyheter om kriget, i samband med det stängdes både Twitter och Facebook av i landet. "De hjärntvättar människor. Och människor tror på det," säger Oleksandra. Omni 220305. Förödelse i Ukraina: "Staden Borodijanka finns inte längre". Från Ukraina sprids nu bilder på städer som är mer eller mindre totalförstörda efter tio dagar av ryskt bombande. Borodijanka, som ligger utanför Kyiv, är en av städerna som drabbats hårt. "Borodijanka finns inte längre. Det är nästan helt förstört. Stadskärnan är bara hemsk och staden är under kontroll av ryska trupper," säger Oleksiy Kuleba, chef för Kyivs statsförvaltning, enligt CNN. The Guardian har publicerat drönarbilder från staden. Där det en gång stod stora bostadshus finns nu bara bråte och skelett av byggnader kvar. En robot träffade ett bostadshus i staden under torsdagen - då uppgavs att människor fortfarande kunde vara kvar i bråtet. tv Även Bila Tserkva, sydväst om Ukraina, uppges vara delvis förstörd. Omni 220305. UNHCR: Miljontals flyktingar kan bli fast i Ukraina. FN:s flyktingorgan, UNHCR, räknar i dagsläget med att cirka fyra miljoner ukrainare kommer att lämna landet om striderna fortsätter. Men upp emot sju miljoner människor kan komma att vara på flykt i sitt eget land. "Människor sitter fast i de värst drabbade områdena som Mariupol.", säger Åsa Tillberg Widell, generalsekreterare på Sverige för UNHCR. SR 220305. Israels premiärminister reste till Ryssland - träffade Putin. Israels premiärminister Naftali Bennett har nu träffat president Vladimir Putin i Ryssland. Bennett är en av de första ledarna som besökt Putin sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes, och Israel står på god fot diplomatiskt med båda länderna. Efter mötet pratade Bennett med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj - innan han fortsatte till Berlin. Bennett har visat ett stöd för Ukraina och fördömt Rysslands attack.
SR 220305. Efter ekonomiska sanktionerna - uppgång för kryptovalutor i Ryssland. Användandet av kryptovalutor i Ryssland och Ukraina har ökat i samband med invasionen av Ukraina. Det digitala systemet har blivit ett sätt att flytta värde över nationsgränser i kristider. Trots oroliga röster är riskerna för att Ryssland ska missbruka systemet relativt liten, enligt ekonomijournalisten Gunnar Harrius. "Jag tror inte bitcoin kommer bli det system som Ryssland använder för att runda sanktionerna." Det var under invasionens tredje dag som Ukraina gick ut på Twitter och bad om ekonomiskt bistånd - både i traditionell valuta och i kryptovaluta. På en vecka fick landet in kryptodonationer till värde av 50 miljoner dollar. Man planerar nu att ge ut digitala konstverk i form av NFT:er för att ytterligare samla in pengar till sitt försvar. Att fler vänder sig till kryptosystemen i kristider kan enligt Gunnar Harrius, ekonomijournalist som driver podden "Dom kallar oss krypto", bero på att valutan inte är bunden till en bank eller nationsgränser. "Det är ett sätt att ta med dig värde över landsgränser, du kan ta ut det i princip var som helst där du har tillgång till uppkoppling till internet, säger Gunnar Harrius. Ett sätt att undvika sanktioner? Samtidigt som systemet kan innebära fördelar för ukrainare som befinner sig på flykt finns en oro att det ska utnyttjas av Ryssland för att kringgå ekonomiska sanktioner. Ett scenario som Gunnar Harrius inte anser särskilt troligt. "De här blockkedjorna skulle rimligtvis inte klara den oerhörda mängd pengar som skulle strömma in i de här systemen för att kunna klara att hantera ett lands ekonomiska export- och importpolitik," säger han. Dessutom menar han att kryptovalutor är mer spårbara än vad många tror. För att köpa och sälja exempelvis bitcoin behöver användaren koppla till ett vanligt bankkort. "Bitcoin är extremt spårbart. Alla transaktioner är offentliga och myndigheter har blivit väldigt bra på att spåra eventuellt illegala transaktioner. Det är inte anonymt - i den fasen fungerar sanktioner som vanligt. Relativ uppgång." Trots en ökad användning av kryptovalutor i Ryssland och Ukraina i samband med kriget är det fortfarande en relativt liten del av ländernas befolkning som använder sig av digitala valutor. "Det är inte så att varenda ryss eller ukrainare har gått och köpt krypto nu, men det är betydligt mer än för några månader sen och betydligt mer än vad det var för ett år sedan." svt 220305. Professor: "Av Putins retorik kan man konstatera att han lever i en fantasivärld".(Kommentar: Eller att han lever kvar i den gamla sovjettiden och vill återupprätta det väldet.) Barbara Lönnqvist som är professor emerita i ryska språket och litteraturen har tidigare talat om att det ryska språket under sovjettiden var "ockuperat" av en ideologi men språket i dagens Ryssland är inte mycket bättre. "Den mentala förvirring som sovjettidens språk skapade hos människor, den har nu gått över i en ny mental förvirring." Att språket är viktigt förstod Putin direkt. Lönnqvist påpekar att då Putin kom till makten satte han genast igång med att ta över tv-stationer i Ryssland. "Det var fråga om att få makt över språket, därför tog man över tv. Tv-stationerna är det mest centrala vad gäller det språk som går ut över hela landet. 1990-talet var en kaotisk tid i Ryssland och många människor var villrådiga inför det som hände och då var det viktigt hur tv-kanalerna framställde saker och ting. På 1990-talet hade det ändå uppstått en frihet i rysk media vilket för många människor blev än mer förvirrande. Den sovjetiska mediepropagandan var ändå mycket fast och förutsägbar men nu tvingades människor att välja vad de skulle tro på av det som sades och visades. När tv under Putins 20 år vid makten blivit allt mer förenklad och endimensionell har vissa människor funnit ett stöd i den, i synnerhet som de känner igen vissa kodord, sådana som Rysslands "storhet", väst är "våra fiender", det vill säga mycket av retoriken från kalla krigets dagar," påpekar Lönnqvist. "Putin har inte själv skapat den retorik som han nu använder, den har bara ytterligare förstärkts. Han vill se sig själv som en återupprättare av Sovjetunionen och segern ska uppnås genom krig. Han lever i en fantasivärld, hans språk är kvar i det förgångna. Hur kan han tala om att Ukraina är fullt av nazister, att landet ska denazifieras och så har hans armé just bombat Babij Jar, ett minnesmärke över vad de verkliga nazisterna gjorde i Ukraina under andra världskriget. Idag är kontrollen över media stenhård i Ryssland, de kritiska rösterna i tv eller radio har tystats och även kontrollen på sociala medier har hårdnat." Att orden är viktiga har också blivit tydligt då man följt hur de styrande i Ryssland talat om kriget som en "specialoperation" istället för att säga "krig". I krigstid är ett sådant språk ändå inget nytt. "I Finska vinterkriget kallades i sovjetiska historieböcker för "den finska kampanjen", men vad var det för en kampanj? Jo, en kampanj att göra Finland kommunistiskt." Lönnqvist menar också att det språk som Putin och männen i hans närmaste krets använder har förändrats sedan början av 2000-talet. "Om till exempel utrikesminister Lavrov tidigare talade mer som en man som umgås med diplomater så talar han nu som en kvartersbuse. Putin och männen kring honom talar, allt efter sin härskare, gatans språk med inslag från språket hos kriminella. Men det är Putins eget språk från bakgatorna i Leningrad där han växte upp. De som under åren opponerat sig mot Putin har antingen mördats, kastats i fängelse eller flytt landet. Idag blir folk fängslade ifall de protesterar mot kriget men ändå förekommer det protester och många inom kulturbranschen och även vetenskapsmän har publicerat fördömanden." Men enligt Lönnqvist har de väldigt liten betydelse just nu. "Det skrivs olika petitioner av kulturpersoner och bland vetenskapsmän om att "vi är emot kriget", men vem är inte emot krig? Det här kriget kommer att avgöras, som så många andra krig, på slagfältet. Följande steg är när kretsen kring Putin ska våga göra sig av med honom, få honom att avgå. Det är de som nu måste avgöra. För nu finns inte längre tid för ett folkets uppror. yle 220306. Putin vill trygga vattentillförseln till Krim - Mariupol viktig för landförbindelsen till Krim. Ryssland ockuperade Krimhalvön år 2014, men för att få Krim att fungera behövs både vattenförsörjning och en landrutt från Ryssland till halvön. Den nya offensiven har redan gett Kreml vattnet. Kanalen från floden Dnepr till Krim har öppnats igen, meddelade en talesman för det ryska försvarsministeriet torsdagen den 24 februari, samma dag som storanfallet mot Ukraina hade inletts. I Finland låter en kanal kanske oviktig, men för Ryssland var det en viktig sak. Innan det ryska krigsmaskineriet ockuperade Krim fick invånarna på Krimhalvön hela 85 procent av sitt sötvatten via kanalen. Efter ockupationen stängde ukrainarna kanalen med betong. Kanalen hade byggts under Sovjettiden för att föra vatten från Dnepr till Krim, som lider av vattenbrist. Året innan ockupationen odlades 130 000 hektar jord på Krim, medan siffran fyra år senare hade sjunkit till 14 000. Det blev helt enkelt dyrt för Ryssland att underhålla halvön. En markförbindelse till Krim skulle göra det mycket enklare för Kreml att flytta både människor och förnödenheter till och från Krim. För närvarande har Ryssland bara en bro till halvön, vid Kertjsundet som skiljer Svarta havet från Azovska sjön. Om Ryssland får kontroll över Ukrainas östra Svartahavskust blir Azovska sjön ett ryskt innanhav. Vid Azovska sjön har Ukraina har två viktiga hamnar: Berdjansk, med cirka 120 000 invånare före kriget, och Mariupol, som hade drygt 450 000 invånare. Om man landvägen vill ta sig från Ryssland - och ryskkontrollerade Luhansk och Donetsk - till Krim ligger Mariupol alltså där vägen är som kortast. För att få sin landväg till Krim måste Kreml ta Mariupol. Analytiker: Sanktioner mot banker kunde varit hårdare. De ekonomiska sanktionerna mot Rysslands banker är inte så hårda som det i många fall utmålas. Det uppger Martin Nordh, vd på riskanalysföretaget Acuminor, för SR Ekot. Enligt honom ska man minnas att endast sju banker har sanktionerats via internationella betalningsorganet Swift - vilket är långt i från alla. "Det här kanske knappt kommer märkas särskilt mycket," säger Nordh. Han anser att de starka reaktionerna i Ryssland på sanktionerna snarare har att göra med att ryssar nu väntar sig ännu hårdare tag framöver. Sanktionerna har bland annat mötts av kritik för att de inte utestänger Gazprombank från Swift, den bank som används flitigast när EU-länder köper rysk olja och gas. Svarta listan: VTB Bank, Bank Rossiya, Bank Otkritie, Novikombank, Promsvyazbank, Sovcombank och VEB. Omni 220305. Visa och Mastercard stoppar betalkort i Ryssland. Kortföretagen Mastercard och Visa avbryter sin verksamhet i Ryssland, rapporterar flera medier. Det kommer inte att gå att använda Mastercards betalkort som är utfärdade utomlands i ryska butiker eller uttagsautomater. Visakort utfärdade av ryska banker kommer i sin tur inte att fungera utomlands. "Vi är tvungna att agera efter Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina och de oacceptabla händelser vi tagit del av," säger Visas Al Kelly enligt Bloomberg. Ryska banken Sberbank säger dock att betalkorten Visa och Mastercard som utfärdats genom dem inte kommer påverkas av begränsningen, rapporterar Reuters. Stoppet kommer att gälla de kommande dagarna. Kremls talesperson menar att väst håller på med ekonomisk brottslighet mot Ryssland. Under lördagen blev det också känt att Paypal, Samsung och klädjätten Inditex (Zara mfl kedjor) lämnar Ryssland. Det ryska flygbolaget Aeroflot stoppar all utrikestrafik utom till Belarus. Omni 220305. svt 220306. Analys: Återvändande ryska soldater kan störta Putin. Det går inte så bra för Ryssland i Ukraina. Det är kontentan av analyser hos BBC, Financial Times, Al Jazeera och Washington Post. BBC:s korrespondent Frank Gardner skriver att den ryska militären har underpresterat i sin offensiv. Det har fått Ryssland att återgå till en ”rå och beprövad doktrin” – nämligen att omringa städer för att sedan påbörja bombningen. Al Jazeeras Tracey German ser exakt samma utveckling. Hon känner igen taktiken från flera andra krig, och tycker att Ryssland återupprepar gamla misstag. Putin förlorar också informationskriget, slår Washington Post och Financial Times fast i sina analyser. Simon Schama i FT skriver att Putin aldrig hade kunnat räkna med att sociala medier skulle fyllas av ukrainska hjältedåd, som visar hur man står upp mot Ryssland. Samtidigt protesterar modiga ryssar på hemmaplan, skriver Schama, som tror att kriget på sikt kommer att leda till ”folkligt raseri” i Ryssland. "Desillusionerade trupper som återvände från östfronten under första världskriget hade en avgörande roll att spela i revolutionerna 1917 (...) Därför kommer den ryska erövringen av Ukraina också att bli Putins bottenlösa nederlag." Simon Schama: Putins plan misslyckas på sätt han inte kunde ana. Frank Gardner: Putin har inga planer på att backa.
Omni 220206. Ryska protesterna växer: "Kommer slås ner brutalt." Sedan invasionen i Ukraina inleddes 24 februari har runt 13 000 personer gripits i Ryssland i samband med demonstrationer mot kriget. Bara under söndagen frihetsberövades drygt 4 300, rapporterar flera medier med hänvisning till människorättsgruppen OVD-Info. "Jag tror vi kommer att se en stark ökning av protester på gator och torg i Ryssland, som kommer att slås ner med ökande brutalitet," säger Stefan Hedlund, senior professor i öststatsforskning, till SVT Nyheter. Bilder och filmer på sociala medier visar hur tusentals demonstranter ropade "nej till krig" och "skäms". I Jekaterinburg blev en person på marken slagen av en kravallpolis, skriver Reuters, som dock inte kunnat verifiera material som publicerats på sociala medier. "Skruvarna dras verkligen åt nu, i grund och botten ser vi nu en militär censur", säger OVD-Infos Maria Kuznetsova. Trots alla gripanden har protesterna mot kriget fortsatt nästan dagligen. De senaste större demonstrationerna med den här typen av gripanden i Ryssland var i januari 2021, när tusentals krävde att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj skulle släppas fri.
Omni 220305. "Den humanitära situationen i Mariupol är katastrofal." Organisationen Läkare utan gränser beskriver situationen i ukrainska Mariupol som katastrofal efter de senaste dagarnas strider. "Det finns inget vatten, ingen el och ingen värme. Internet- och telefontjänster har stängts av. Sjukhus, stormarknader, bostadshus har fått omfattande skador, säger Laurent Ligozat, Läkare utan gränsers akutsamordnare i Lviv, i ett utskick. Samtidigt har stadens borgmästare Vadim Bojtjenko beskrivit det som att "Mariupol har upphört att existera". "Åtminstone den stad som en gång fanns," säger han enligt CNN. På lördagen gick Ryssland ut och utlovade en tillfällig vapenvila i Mariupol för att ge människor möjlighet att evakuera. Men löftet bröts och evakueringen fick ställas in. Borgmästaren: "Vi hade 50 bussar fulla med bränsle, och vi väntade bara på vapenvila och på att vägarna skulle öppna." Borgmästaren säger att det inte fanns på kartan att rädda staden - bara fokus på att få ut människor.
Omni 220306. Guldpass kritiseras: "Används av oligarker och skurkar". Rika människor kan köpa så kallade "guldpass" till EU, där de genom att investera eller föra in pengar i vissa länder får ett medborgarskap eller uppehållstillstånd i gengäld. Men nu ökar kritiken mot systemet, rapporterar DN. Evin Incir (S) är en av de svenska EU-parlamentariker som jobbar med frågan och hon anser att de gyllene passen borde avskaffas. "Vi ser hur ryska oligarker och kinesiska skurkar fått tillträde till vår union på ett sätt som inte borde vara möjligt," säger hon. När Transparency International undersökte fenomenet 2019 visade det sig att bland annat Cypern sålt drygt 3 000 pass sedan 2013 och tjänat 4,8 miljarder euro på systemet. Omni 220306. WHO:s larm: Flera attacker mot sjukhus i Ukraina. Världshälsoorganisationen, WHO, uppger att flera vårdinrättningar i Ukraina har varit föremål för attacker de senaste dagarna. Enligt organisationen handlar det om sex verifierade attacker, och WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus skriver på Twitter att man undersöker rapporter om ytterligare angrepp. "Attacker mot vårdinrättningar eller -arbetare bryter mot medicinsk neutralitet och är ett brott mot internationell humanitär rätt", skriver han. Enligt WHO har sex personer dött i attackerna. Omni 220306. Paypal sätter all verksamhet i Ryssland på paus. Betaltjänsten Paypal meddelar att man nu sätter all sin verksamhet i Ryssland på paus till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Det rapporterar Engadget. Den ukrainske vice premiärministern Mykhailo Fedorov har delat ett brev från Paypals vd Dan Schulman på Twitter, där saken bekräftas. Schulman skriver i brevet att man fördömer Rysslands aggressiva militära aktioner i Ukraina. Kommer fortfarande att medge uttag under en period. Paypal fördömer Rysslands agerande. Omni 220306. Ledare: Vladimir Putin en av historiens farligaste män. Flera av Sveriges tyngsta opinionsröster skriver om kriget i Ukraina i sina ledartexter på söndagsmorgon. Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg drar paralleller mellan Vladimir Putin och Adolf Hitler. Han tycker att Putin hör hemma i en fängelsecell i Haag. "Eftervärldens dom blir hård", skriver han. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski kallar Putin en av historiens allra farligaste män i sin söndagskrönika. "Den europeiska freden existerar inte mer. Så länge Putinregimen härskar i Ryssland är vi alla hotade." Men stora ord räcker inte som sköld, skriver Tove Lifvendahl i Svenska Dagbladet. Hon vill rusta upp försvaret och se ett svenskt Natomedlemskap. Hon tycker att det finns två alternativ: att sätta upp ett tillräckligt starkt motstånd eller att underkasta sig. Och tillägger sedan: "Det senare är uteslutet." Aftonbladet (obunden socialdemokratisk): Anders Lindberg: Putins anfallskrig är ett brott mot mänskligheten. Dagens Nyheter (oberoende liberal): Peter Wolodarski: Vad kommer en trängd Putin att ta sig till? Omni 220306. USA och Polen vill förse Ukraina med sovjetiska plan. Polen och USA jobbar på att få fram sovjetiska stridsflygplan till Ukraina i landets kamp mot de ryska styrkorna, rapporterar amerikanska medier. Beskedet kommer efter att USA:s president Joe Biden suttit i samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Både republikanska och demokratiska politiker ställer sig bakom ett sådant stöd. Upplägget som man nu undersöker går ut på att Polen skulle donera sina gamla MiG-plan till Ukraina, och att polackerna sedan köper in amerikanska F-16-plan. Vita huset: Vi jobbar på saken tillsammans med Polen. Zelenskyj har uppmanat USA och Nato att bidra med flygplan. Frågan måste hanteras av den amerikanska kongressen. Ukrainas militärer är bekanta med flygplanstypen. Omni 220306. Raabs varning: "Kriget kan pågå i flera år". Kriget kommer att hålla på i månader, om inte år, säger Storbritanniens biträdande premiärminister Dominic Raab under en intervju med Sky News. "Vårt (Storbritanniens) och våra allierades uppdrag är att säkerställa att Putin misslyckas i Ukraina och det kommer att ta lite tid. Vi pratar om månader, om inte år, och därför måste vi visa upp strategisk uthållighet." Raab tar även upp att han inte tror att det finns några strategier Putin inte skulle kunna ta till, och drar paralleller till hur Ryssland har agerat under kriget i Syrien. Omni 220306. 250 000 flyktingar till Moldavien - vädjar om hjälp. En kvarts miljon flyktingar har tagit sig över gränsen från Ukraina till grannlandet Moldavien sedan den ryska invasionen inleddes. Det säger landets president Maia Sandu, enligt nyhetsbyrån Reuters. Av dem har 120 000 stannat kvar i landet, uppger premiärminister Natalia Gavrilita. "För ett litet land som Moldavien är det här en mycket hög siffra," säger hon. Under ett möte med den amerikanske utrikesminister Antony Blinken på söndagen uppmanade Gavrilita USA att hjälpa landet att hantera situationen. Blinken svarade att Moldavien kan räkna med amerikanskt stöd och att han "beundrar generositeten och gästfriheten" hos det moldaviska folket. I Moldavien bor det 2,6 miljoner människor. Många länder i världen har slutit upp bakom Moldavien. Den svenska regeringen har meddelat att man kommer att hjälpa Moldavien med flyktingmottagandet. Omni 220306. Analyser: Putins krig belyser västs naiva syn på världen. Kriget i Ukraina är ett bevis på västländers minskande förståelse av världen och den globala ekonomin, skriver William Bratton i en analys för Nikkei Asia. Många västerländska ledare antog att deras tonvikt på ekonomiskt välstånd delades av Putin och trodde därför att hotet om sanktioner skulle avskräcka. Men det var "ideologisk hybris" att anta att Moskvas prioriteringar stämde överens med Europa och USA. "Den senaste utvecklingen säger mer om att många i väst misslyckats att förstå Ryssland, än om Putins uppenbara misslyckande med logik", skriver Bratton. Fast det är inte bara väst som tycks ha varit naiva - även Kina kan ha lurats av Ryssland, skriver Bilahari Kausikan i en annan Nikkei-analys. Även om det finns uppgifter om att Xi Jinping bett Vladimir Putin att skjuta upp en invasion till efter vinter-OS, är det inte säkert att Peking verkligen förstod omfattningen av kriget. Det skulle förklara varför det dröjde innan kineser började evakueras från Ukraina. "Kinas ekonomi saktar in. Peking måste vara högst besvärade av oron för den globala ekonomin till följd av kriget i Europas hjärta", skriver Kausikan. William Bratton: Moskvas avsikter har varit smärtsamt tydliga under hela det senaste decenniet. Omni 220306. Zelenskyj säger att Ryssland kommer att bomba Odesa: "Det blir ett historiskt brott". Ryska styrkor förbereder sig för att bombardera den ukrainska hamnstaden Odesa. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett tal, enligt AFP. "Det kommer att bli ett historiskt brott," säger han. Enligt The Kyiv Independent uppger presidenten att Ukraina har informerats om planerna från personer som har tillfångatagits. Odesa är Ukrainas tredje största stad med en befolkning på omkring en miljon människor. Den ligger strategiskt belägen vid Svarta havets kust och beskrivs som en nyckelstad för landets ekonomi. Experten Sidharth Kaushal säger till Sky News att omkring 70 procent av Ukrainas sjöfartshandel går genom Odesa "Att hålla den skulle ge Ryssland ett strypgrepp om den ukrainska ekonomin.. I sitt tal återupprepar Zelenskyj också kravet på att införa en flygförbudszon över Ukraina, vilket västvärlden inte har velat göra eftersom det skulle ses som en tydlig eskalering mot Ryssland. Omni 220306. Putin: Vi backar inte förrän Ukraina slutar kriga. Rysslands "militära insats" i Ukraina kommer inte att upphöra förrän "Ukraina slutar kriga". Det säger en talesperson för den ryske presidenten Vladimir Putin enligt Sky News. Putin hoppas också att de ukrainska förhandlarna "kommer att ha en mer konstruktiv inställning" vid framtida samtal. Utspelet kommer strax efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gått ut och sagt att ryska styrkor gör sig redo för att bomba den ukrainska hamnstaden Odesa. Under söndagen har tusentals gripits i en mängd ryska städer i samband med protester mot den ryska invasionen av Ukraina. Kreml: Allt går enligt planen. Minst 8 000 demonstranter har gripits i Ryssland sedan invasionens start för elva dagar sedan, enligt OVD-Info. Omni 220306. Kommentar: Putin krigar. Ukraina försvarar sig. Putin backar inte förrän Ukraina kapitulerar och slutar att försvara sig! Miljonstaden Dnipro uppges vara Rysslands nästa mål. Ryssland gör sig redo för att omringa Dnipro, en stad i mellersta Ukraina med omkring en miljon invånare. Det skriver Oleksij Danilov, som är chef för den nationella ukrainska säkerhetstjänsten, i ett inlägg på Facebook. "Från ukrainsk sida sker en omgruppering, förstärkning med nya reserver, och den ukrainska armén beväpnas med de senaste vapnen", skriver han. Det svåraste steget mot seger är redan taget, skriver Danilov, men tillägger att "fienden är fortfarande farlig och förbereder en andra våg av storskalig offensiv." I inlägget hävder Danilov också att Rysslands mål med offensiven i södra Ukraina är att helt avskärma landet från Svarta havet. Enligt Danilov försöker Ryssland också fortsatt att inta Kyiv. Omni 220306. Ryssland tvingar matbutiker att begränsa sin försäljning. Rysslands regering har beslutat att ryska matbutiker ska begränsa försäljningen av basvaror, rapporterar AFP. Detta för att stoppa stora köp som hamnar på den svarta marknaden och säkra överkomliga priser. Enligt det ryska handels- och industridepartementet har flera större köp av livsmedel gjorts de senaste dagarna. Oron för att livsmedel hamnar på den svarta marknaden grundar sig på de sanktioner som omvärlden har infört mot Ryssland. Regeringen hävdar att beslutet baseras på ett förslag från branschorganisationen, som själva ska ta fram en policy. Det handlar bland annat om försäljningen av bröd, ris och ägg. Omni 220306. Putin i samtal med Erdogan och Macron - turkiske ledaren vill se vapenvila. Rysslands president Vladimir Putin har under söndagen suttit i telefonsamtal med både den franske presidenten Emmanuel Macron och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, rapporterar Bloomberg. Putin ska ha insisterat på en "demilitarisering" av Ukraina, och han tydliggjorde också att han vill få bort den ukrainska regeringen. Erdogan ska å sin sida ha uppmanat den ryske ledaren att få till stånd ett "generellt eldupphör". Samtalet mellan Putin och Macron, som hölls på söndagseftermiddagen, ska ha pågått i 1 timme och 45 minuter. Senast de två ledarna pratade i telefon med varandra var den 3 mars. Då sa Macron att han hade en känsla av att "det värsta ligger framför oss". Omni 220306. Kommentar: Vad innebär en demilitarisering för Putin? Förvisso att Ukraina avväpnas och Ryssland skickar in "fredsstyrkor" i Ukraina för att säkra läget, så som det blev i Donetsk och Luhansk. Defiance and disobedience are flourishing in Russian-held Ukraine. While the Ukrainian military's resistance against Russia's invasion has been well-documented, the last few days have seen growing popular defiance of Russian forces. In the south of Ukraine, especially, there have been multiple protests in areas where Russian troops have arrived. At least several hundred people gathered in the center of Kherson on Saturday to protest the Russian occupation of the Black Sea port. One video of the demonstrations showed people walking into Kherson's main square despite the occasional volley of gunfire. Where that gunfire came from is unclear, but a small detachment of Russian soldiers is seen guarding the Regional Council building. The protesters chanted "Ukrainia," and the largest cheer went up when a young man waving Ukraine's blue-and-yellow flag scrambled onto a Russian troop carrier. Read more at CNN 220306. Franska soldater ansluter till Ukraina: "Vi vet hur man besegrar fienden." Soldater från franska främlingslegionen har på eget bevåg rest till Ukraina för att slåss med den ukrainska armén, rapporterar SvD som har träffat en av dem. Soldaten, som medverkar anonymt i intervjun, får egentligen inte strida i Ukraina. Frankrike har officiellt inga soldater i landet. "Det är för det här som jag blev soldat. För att kunna gå in och försvara människor och länder som blir angripna av dårar som Vladimir Putin," säger han till Svenska Dagbladets utsända i Lviv. Soldaten berättar att han och 14 andra legionärer sa till befälen i främlingslegionen att de enbart skulle stötta humanitärt när de bad om permission. Över 66 200 ukrainska män har återvänt från utlandet för att slåss. Omni 220306. Regeringen uppmanar EU att bryta beroendet av rysk gas. Sveriges regering uppmanar EU att minska sitt beroende av rysk energi. På en pressträff på söndagen sa energiminister Khashayar Farmanbar (S) att det dels handlar om att unionen behöver sluta importera kärnbränsle från Ryssland, och dels om att bryta beroendet av rysk gas. "Det är ohållbart ur ett säkerhetsmässigt perspektiv men också ur ett klimatperspektiv," sa Farmanbar. Omni 220306. USA har "mycket trovärdiga rapporter" om att Ryssland begått krigsbrott i Ukraina. Washington har fått "mycket trovärdiga rapporter" om att Ryssland ska ha begått krigsbrott under invasionen av Ukraina. Det säger USA:s utrikesminister Antony Blinken till CNN enligt AFP. "Vi har sett väldigt pålitliga rapporter om avsiktliga attacker mot civila som skulle räknas som krigsbrott," säger Blinken. Blinken säger också att USA har dokumenterat dessa misstänkta brott så att relevanta organisationer kan utreda händelserna. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, säger till kanalen att en "grundläggande utredning" kommer att behövas i frågan. Ryssland förnekar att de med avsikt har attackerat civila, enligt Reuters. Rapporterna visar att Ryssland avsiktligt har attackerat civila. Omni 220306. Ministern: Viktigt att skilja på Kreml och regimkritiker. Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) ser inga fel med att ett flertal stora svenska kulturinstitutioner infört olika former av begränsningar för ryska kulturskapare. Kultur som inte drivs från Kreml behöver dock stöttning, säger hon till Kulturnytt i P1. Gustafsdotter säger att det är viktigt att skilja på institutioner som styrs från Putin, och fria kulturarbetare som vill motarbeta desinformation. "Och att man stöttar dem som är regimkritiker, och står upp för det fria ordet, men att vi på olika sätt inte stödjer den ryska regimen." Omni 220306. Sista bron står ännu i västra Kyiv: "Spränger när ryssarna kommer". I Bilohorodka står västra Kyivs sista bro fortfarande under söndagen. Men sergeanten Casper och hans medbefälhavare har redan fäst sprängladdningarna på undersidan av den, skriver AFP. "När vi får order från högre ort, eller om vi ser att ryssarna kommer så spränger vi den," säger Casper, som egentligen heter något annat. Bron är Kyivs sista marklänk till de västra delarna av landet. De andra broarna har redan sprängts av de ukrainska trupperna i ett försök att hejda den ryska framfarten. Casper säger att de kommer försöka hålla bron öppen så länge som det går. Men att han är rädd att de ryska trupperna snart kommer attackera Kyiv med full kraft. "Vi kommer se till att sänka så många ryska stridsvagnar som möjligt i explosionen," säger Casper. Om Ryssland attackerar Kyiv från väst får de en direkt väg till regeringskvarteren. Ukraina har sprängt broar sedan invasionens början. Omni 220306. Danmark ska folkomrösta om försvarsavtal med EU: "En tydlig signal till Putin." Danmarks statsminister Mette Frederiksen utlovar försvarssatsningar vid en pressträff tillsammans med en rad andra partiledare under söndagskvällen. Försvarsbudgeten ska uppgå till två procent av BNP i slutet av 2033, vilket är enligt Natos mål för alliansens medlemsländer. Frederiksen kallar det "den största investeringen i modern tid" på försvaret. Totalt handlar det om satsningar på 18 miljarder. "Det här är ett historiskt avtal för danskt försvar. Det är en milstolpe för vårt land." Danmark ska också hålla en folkomröstning den 1 juni för att ta ställning till om landet fullt ut ska delta i EU:s försvarssamarbete eller behålla sina förbehåll för samarbetet. "Vi sänder en tydlig signal till Putin att vi i den fria världen står tillsammans och är redo att kämpa för frihet och för fred," säger Venstres partiordförande. Förutom folkomröstningen gäller det alltså att höja försvarsbudgeten, från dagens 1,5 procent av bruttonationalprodukten till 2 procent 2033, vilket Nato vill, och utöver det avsätta 7 miljarder (danska) kronor de närmaste två åren för att stärka försvar, diplomati och humanitära insatser. Allt det kräver nya lagändringar, något alla närvarande partier säger ja till. Danmark har sedan 1993 fyra förbehåll i sitt EU-medlemskap. Förutom försvaret gäller det att inte delta i euro-samarbetet, unionsmedborgarskapet samt det rättsliga samarbetet, vilket bland annat innefattar asylregler. 2015 röstade danskarna nej till att ersätta ett förbehåll inom rättsområdet inom EU med en så kallad tillvalsordning. Dagens försvarsförbehåll innebär bland annat att Nato-landet Danmark tillsammans med Malta är enda EU-land som inte deltar i det europeiska försvarssamarbetet Pesco. Man deltar heller inte i de delar av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som berör försvarsområdet, gemensamma försvarsövningar eller med soldater i EU-ledda insatser i konfliktområden. Hon uppger även att Danmark inte längre ska vara beroende av rysk gas, men kunde inte på söndagen ange ett datum för när detta fullt ut ska bli verklighet, bara att det blir "så snart som möjligt". "Energipolitik är inte bara energipolitik, det har i högsta grad också blivit säkerhetspolitik." Omni 220306. Omni 220306. Kärnkraftverket under rysk kontroll - IAEA oroade. FN:s kärnkraftsorgan IAEA säger att de är "djupt oroade" över rapporter om att kommunikationen med Europas största kärnkraftverk i ukrainska Zaporizjzja ska ha brutits av ryska styrkor, rapporterar AFP. "Tillförlitlig kommunikation mellan tillsynsmyndigheten och operatören är en kritisk del av den övergripande kärnsäkerheten," säger IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi. Ukrainska myndigheter har i dag rapporterat att kärnkraftverket drivs av ukrainska arbetare som styrs av ryska befälhavare. Under natten till fredagen attackerade ryska trupper kärnkraftverket. IAEA uppger att de har haft problem att kommunicera med kraftverket sedan dess. De ryska styrkorna ska ha stängt av kärnkraftverkets internet. Omni 220306. Tiktok stoppar användare i Ryssland att publicera. Tiktok stoppar sina ryska användare från att publicera material. Det meddelar den kinesiska sociala medier-jätten på sin hemsida enligt Bloomberg. "Vi har inget annat val än att stänga av möjligheten att livestreama och publicera nytt innehåll på vår videotjänst medan vi ser över vilka implikationer på säkerheten den här nya lagen innebär", skriver företaget. Rysslands president Vladimir Putin skrev under fredagen under en lag som gör det olagligt att publicera ”falska” nyheter om kriget i Ukraina. Det har fått flera internationella medier att lämna landet och oberoende ryska medier har tvingats radera delar av sin bevakning. Omni 220306. Ryska protesterna växer: "Kommer slås ner brutalt". Sedan invasionen i Ukraina inleddes 24 februari har runt 13 000 personer gripits i Ryssland i samband med demonstrationer mot kriget. Bara under söndagen frihetsberövades drygt 4 300, rapporterar flera medier med hänvisning till människorättsgruppen OVD-Info. "Jag tror vi kommer att se en stark ökning av protester på gator och torg i Ryssland, som kommer att slås ner med ökande brutalitet," säger Stefan Hedlund, senior professor i öststatsforskning, till SVT Nyheter. Bilder och filmer på sociala medier visar hur tusentals demonstranter ropade "nej till krig" och "skäms". I Jekaterinburg blev en person på marken slagen av en kravallpolis, skriver Reuters, som dock inte kunnat verifiera material som publicerats på sociala medier. "Skruvarna dras verkligen åt nu, i grund och botten ser vi nu en militär censur," säger OVD-Infos Maria Kuznetsova. Trots alla gripanden har protesterna mot kriget fortsatt nästan dagligen. De senaste större demonstrationerna med den här typen av gripanden i Ryssland var i januari 2021, när tusentals krävde att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj skulle släppas fri. Hedlund: "Putin bryr sig inte det minsta om att ryssar drabbas hårt." Omni 220306. ÖB om hoten från Putin: "Vi var på plats - kommer vara det även nästa gång." Svenska vapenleveranserna har nått Ukraina, säger ÖB Micael Bydén i SVT:s Agenda. "Nu finns förutsättningarna för den ukrainska försvarsmakten att använda de hjälmar, kroppsskydd och pansarskott vi har skickat," säger han. Under lördagen bekräftade UD att ett ekonomiskt stöd på 500 miljoner kronor från Sverige nått Ukraina. Han säger också att Ryssland försöker få Sverige att "darra på manschetten" genom kränkningar av luftrummet. "Det gör vi inte. Vi var på plats och vi kommer att vara på plats även nästa gång, och markera att det här är svenskt territorium," säger Micael Bydén. Omni 220306. Expert: Största utmaningen mot Putins makt hittills. Rysslands president Vladimir Putin har gjort vad han kan för att isolera sig från det som kan fälla honom: ett missnöje från eliten i Sankt Petersburg och ett missnöje från den ryska befolkningen. Det säger Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, till SVT:s Agenda. "Men det här är den största utmaningen mot Putins makt hittills," säger han. Han säger att kriget är impopulärt då det dels är en aggression mot ett "brödraland" men också att det har lett till en "total isolation av den ryska ekonomin". "Det här kommer verkligen att kännas bland folket. Vi får egentligen se vart det här tar vägen," säger han. Omni 220303. Både Netflix och Amex pausar rysk verksamhet. Under söndagen har allt fler bolag sällat sig till de som pausar sin verksamhet i Ryssland till följd av invasionen i Ukraina, skriver Market Watch. Bland annat har betaljätten American Express och streamingjätten Netflix meddelat att de kommer att stänga ner i Ryssland. Amex betalkort kommer inte längre att fungera i vare sig Ryssland eller Belarus. Netflix kommer att pausa möjligheten att streama i Ryssland. Dessutom kommer fyra ryska produktioner att stoppas, skriver sajten. Omni 220306. Över 2 000 från Ukraina har sökt asyl i Sverige. Sedan Rysslands invasion av Ukraina startade 24 februari har över 2 000 ukrainska medborgare sökt asyl i Sverige. Det rapporterar TT med hänvisning till Migrationsverket, som just arbetar med att ordna fram lediga platser på flyktingboenden. "Totalt 15 000 platser till har vi bestämt oss för, sedan om det räcker eller inte vet vi inte," säger Magnus Önnestig på myndigheten. Eftersom ukrainare får stanna i Sverige i 90 dagar utan visum är den egentliga siffran troligtvis betydligt högre. Dessutom har EU aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina får ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd utan att söka asyl. Flest har sökt i Stockholmsområdet, men under helgen har det även varit högt tryck i Skåne. En miljon har tagit sig från Ukraina till Polen. Omni 220306. Experterna om utvecklingen i Ukraina. Striderna fortsätter i Ukraina. Under morgonen har det rapporterats om intensiv eldgivning i staden Mykolajiv samtidigt som det kommer rapporter om en förestående offensiv mot huvudstaden Kiev. "Man försöker nu belägra städerna," säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker på Sieps. Kriget i Ukraina är inne på sin tolfte dag och dödstalen fortsätter att stiga. Under natten har luftanfall fortsatt mot landets näst största stad Charkiv, där bland annat ett tv-torn på söndagskvällen träffades. Samtidigt rapporteras det på måndagsmorgonen om intensiv artillerield mot staden Mykolajiv i södra Ukraina. Enligt den ukrianska militären är även en större attack mot huvustaden Kiev nära förestående. "Fienden fortsätter offensiven mot Ukraina genom att fokusera på att omringa Kiev, Charkiv, Tjernihiv, Sumy och Mykolajiv," skriver generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i en uppdatering. Den ryska mobiliseringen äger rum efter att två försök att upprätthålla humanitära korridorer har misslyckats. På måndagen ska eldupphör gälla för flera ukrainska städer, enligt Ryssland. "Det börjar likna kriget i Syrien, att man går på civilbefolkningen. Man har inte nått de militära framgångarna man hade räknat med," säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker på Sieps, i Morgonstudion. Irpins borgmästare: "En hel familj dog rakt framför mig." Under söndagen har flera ukrainska städer utsatts för konstanta ryska attacker, uppger lokalinvånare för BBC. Minst fyra personer från samma familj uppges ha dödats när de försökte fly Irpin, som ligger nära huvudstaden Kyiv, när rysk granateld träffade en bro under pågående evakuering. "En familj dog. Rakt framför ögonen på mig dog två barn och två vuxna," säger Irpins borgmästare Oleksandr Markushyn i ett uttalande enligt CNN. Bilder från nyhetsbyrån AP visar kroppar på gatorna. Enligt Ukrainas vice premiärminister Olha Stefanischyna har flera skolor, sjukhus och förskolor förstörts i en "enorm rysk operation" mot civila. Attackerna kommer enligt henne både från luften och marken. Efter elva dagar av rysk invasion har 1,5 miljoner ukrainare lämnat sitt land, de flesta till grannländerna Polen, Rumänien och Moldavien. FN uppskattar att över 360 civila dött i Ukraina till följd av den ryska invasionen. I Ukrainas näst största stad Charkiv uppges radio- och tv-sändningar slagits ut efter ryska bombattacker. Amerikanska uppgifter: Ryssland värvar syriska soldater för strider i bebyggda områden. Turkiska drönare ökar Ukrainas hopp i kriget. ISW uppger att Ryssland intensifierat flyg- och artillerianfallen mot civila mål.
Omni 220307. Kommentar: Krigsbrott. Putin ansvarig. Se svenska pansarskotten som nu används i kriget. Tusentals pansarskott, skyddsvästar, hjälmar och fältransoner har Sverige skickat för att stötta Ukraina i kriget. Vid Norrbottens pansarbataljon visar plutonchefen hur pansarskotten används i klippet ovan. Det var en nästan enhällig riksdag som röstade igenom beslutet att bistå Ukraina med material för att stå emot invasionen. Enbart Vänsterpartiet röstade mot förslaget vilket i efterhand splittrat partiet. Vid pansarbataljonen i Boden, precis som alla andra, behöver man nu avstå en del material som nu ska skickas söderut. Utöver det, av Ukraina efterfrågade pansarskottet, lyfter chefen för pansarbataljonen fram matransonerna som en viktig del. "Med vatten och stridsportioner så kan man gå ganska långt," säger Markus Kernell. Det svensktillverkade pansarskottet är byggt i lättviktsmaterial och skjuter ut en pansarbrytande granat. Upp till omkring 300 meter ska den vara relativt lätt att träffa mål med. Instruktioner för varje steg finns dessutom i listform skrivet längst med sidan. "Man kan ge det till egentligen vem som helst så kan de läsa innantill hur man ska göra och sen nyttja vapnet mot ett värdigt mål," säger plutonchefen Simon Palm. svt 220307. Pentagon: 95 procent av de ryska styrkorna har satts in. 95 procent av de militära styrkor som Ryssland hade samlat vid gränsen mot Ukraina befinner sig nu inne i landet. Det bedömer det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon, enligt Reuters. Ryssland bedöms också ha avfyrat runt 600 robotar sedan kriget inledes. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan, säger till DN att han bedömer att uppgifterna är sannolika. Han säger att det också innebär att Ryssland nu inte har särskilt mycket styrkor kvar att sätta in. "Förbanden har sämre stridsmaterial och soldaterna sämre moral än jag trodde. Ryssarna är mycket sämre än vi hade fruktat och ukrainarna är mycket bättre," säger han. Omni 220306. Oljepriserna rusar efter Blinkens uttalande. Ett fat brentolja kostar nära 130 dollar under tidiga måndagsmorgonen. Det är en uppgång på 18 procent. Ett fat WTI-olja till 126 dollar vilket är en uppgång på 17 procent. Under söndagen nåddes det högsta priset sedan 2008 på 139 dollar skriver Reuters. Det är USA:s uttalande om ett importstopp av rysk olja som trycker upp priset, skriver Reuters. Nyhetsbyrån menar att USA gärna ser ett koordinerat stopp tillsammans med Europa. Bank of Americas chefekonom Ethan Harris uppskattar att ett stopp för Rysslands oljefat kan skjuta priset mot 200 dollar. "Om väst kapar den ryska energiexporten kommer det att chocka den globala marknaden," säger han till Reuters. Försenade Iran-samtal trycker också upp priset. Harris: Ett sånt stopp riskerar att hämma den globala tillväxten. Omni 220307. Svenska regionala handelsmönster med Ryssland. Svensk varuexport till Ryssland uppgår till 23 miljarder kronor. Det är 1,4 procent av Sveriges totala varuexport. Varuimporten till Sverige från Ryssland uppgår till 1,3 procent av Sveriges totala varuimport, det handlar om 21 miljarder kronor. "Sverige har en relativt begränsad handel med Ryssland men volymerna är ändå ansenliga, särskilt för vissa företag. Det är ofrånkomligt så att handelsvolymerna kommer att minska framöver på grund av sanktioner, ökad osäkerhet och påtagliga leveransproblem, säger Stefan Westerberg. Stockholms län exporterar mest till Ryssland. Stockholm är det län som har mest export till Ryssland, 5,8 miljarder kronor år 2020 motsvarande 31 procent av Sveriges totala varuexport. Örebro är det län som har störst export till Ryssland, som en andel länets totala export (5,4 procent). "Sverige har cirka 1800 företag som exporterar varor till Ryssland och som nu - på ett eller annat sätt - berörs av de sanktioner som nu genomförs mot Ryssland, 500 av dessa finns i Stockholms län," säger Stefan Westerberg. Ungefär 1400 svenska företag importerar varor från Ryssland, 400 av dem finns i Stockholms län. Stockholms Handelskammmare 220307. Forskare: Starlink-internet riskfyllt i Ukraina. Satellitsystemet Starlink som bidrar med internet till Ukraina är inte riskfritt. Det säger Diep Nguyen, forskare inom cybersäkerhet vid University of Technology Sydney, till TT. Han menar att risken finns att ryska soldater kan plocka upp mottagningen. "Satellitinternet är sårbart för störning. Det kan störa både signalerna som skickas upp och som sänds ner," säger han till TT. Bakom Starlink står Elon Musks bolag SpaceX. Han har också varnat för att sannolikheten att bli en måltavla är stor. Musk uppmanar användare att endast använda systemet när det är nödvändigt. Musk: Det finns ett tiotal Starlink-terminaler i Ukraina. Starlink-terminalerna bör användas långt ifrån platser med många människor.
Omni 220307. Zelenskyj på kontoret i ny video: "Inte rädd längre". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj befinner sig på sitt kontor på Bakova Street i Kyiv, berättar han i en ny video. I klippet säger han att han stannar där "så länge som det behövs" och att han "inte gömmer sig", skriver Sky News. "Jag är inte rädd längre," säger han. Han säger även att Ukraina insisterar på att förhandla fram en fredlig lösning samt kritiserar Ryssland för att inte upprätta rimliga villkor för humanitära korridorer. Enligt tidigare uppgifter har presidenten rapporterats gömma sig någonstans i huvudstaden. Omni 220307. Ledare: Hyckleri att ryska gasimporten inte stoppas. Kriget i Ukraina fortsätter att dominera på ledarsidorna. Att storföretag som H&M och Ikea stänger i Ryssland är bara att se som symbolhandlingar när Nord Stream 1, som förser både USA och EU med rysk gas, fortsätter att pumpa, skriver Aftonbladets Zina Al-Dewany. Gasen står nämligen för 40 procent av Rysslands BNP, skriver hon och kallar det ett hyckleri att oljan och gasen inte ingår i EU:s sanktionspaket. Omni 220307. Oljeexpert: Importstopp från Ryssland kan leda till "värsta kaoset under vår livstid". Ett importstopp av rysk olja kan trycka upp priset på och skapa det "värsta kaoset" på energimarknaden under vår livstid. Det säger oljeexperten Vandana Hari, grundare av Vanda Insights till Bloomberg. "Ingenting är inprisat på grund av kriget, det är svårt att se att EU skulle förbjuda rysk olja även om USA gör det," säger hon till nyhetstjänsten. Analyshuset ICE menar att ett fat brentolja kan kosta 200 dollar i slutet av den här månaden. JP Morgan tror att vi kan se 185 dollar fatet innan året är slut. JTD Energy Services: Oljepriset kan rusa över 150 dollar fatet innan det lugnar sig. Japan diskuterar med väst om att förbjuda rysk oljeimport. Omni 220307. Matbrist i Ukraina - landet inför exportförbud. Efter tolv dagar av krig håller lagren på att ta slut i många mataffärer i Ukraina. Landet slutar därför att exportera vissa matvaror, uppger Ukrainas regering på söndagen enligt CNN. Ukrainskt kött, råg, havre, bovete, socker, hirs och salt kommer inte längre att få säljas till andra länder. Däremot kan vete, majs, fågel, ägg och olja även i fortsättning exporteras, men då krävs ett särskilt tillstånd från landets finansdepartement. Risken för matbrist ökar i landet. Ryssland och Ukraina står för nästan en tredjedel av världens vetehandel - finns en oro för höjda livsmedelspriser. Omni 220307. Expert: Vapenvila kan försvåra för ukrainsk militär. De planerade humanitära korridorerna i Ukraina är svåra att genomföra logistiskt och kan dessutom försvåra för den ukrainska armén. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, till SvD. Enligt Paasikivi innebär vapenvilan en paus i striderna, då arméerna kan passa på att omdisponera trupper och fylla på förråden. Något som skulle kunna gynna Ryssland mest eftersom Ukraina har en längre linje att försvara och upprätthålla. "Där är en kamp om vem som har möjlighet att fylla upp mest. Risken är ju då att det är ryssarna. Det skulle innebära att ukrainarna hamnar i ett sämre läge," säger han. Omni 220307. Kina: Vänskapen till Ryssland "bergfast" - men erbjuder medling. Vänskapen mellan Kina och Ryssland är "bergfast" och möjligheten till framtida samarbeten mellan länderna förblir stora. Det säger Kinas utrikesminister Wang Yi på måndagen enligt Reuters och AFP. Samtidigt säger Wang Ying att Kina kommer att skicka humanitär hjälp till Ukraina och att landet är villiga att "utföra nödvändig medling". Omni 220307. Humanitära korridorer leder till Ryssland - Ukraina: "Fullständigt omoraliskt". Rysslands utlovade humanitära korridorer för civila i Ukraina leder till Belarus och Ryssland, rapporterar Reuters med hänvisning till kartor som publicerats av ryska nyhetsbyrån RIA. Korridoren från huvudstaden Kyiv leder till Belarus medan de från Charkiv, Mariupol och Sumy leder till Ryssland och andra ukrainska städer, visar kartan. En talesperson för den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj kallar det ryska erbjudandet för "fullständigt omoraliskt". "Ukrainas medborgare har rätt att evakuera till ukrainskt territorium", skriver talespersonen i ett uttalande. Omni 220307. Hultqvist: Uppgifter om särskild Nato-status är "spekulationer". Sverige och Finland avser att ansöka om status som "särskilt viktiga icke-medlemmar" i Nato, enligt uppgifter i finska tidningen Iltalehti i helgen. När försvarsminister Peter Hultqvist (S) gästade SVT:s "Morgonstudion" på måndagen ville han inte kommentera uppgifterna, som han kallade "spekulationer". "Vi är med i Natos partnerskap och har nu aktiverat system som ger en högre informationsgrad från Nato än tidigare," sa Hultqvist. Omni 220307. Australien: Kriget är en "väckarklocka" för Europa. Den ryska invasionen i Ukraina är en "väckarklocka" för Europa, säger Australiens premiärminister Scott Morrison. "(Moskva) försöker störta den globala ordningen." Samtidigt sa han att Rysslands agerande bara är ett exempel på hur auktoritära länder försöker utmana rådande läge genom hot och våld, där likheter drogs till Kina, skriver BBC. Omni 220307. Källor: Ryssland rekryterar syrier för att inta Kyiv. Ryssland rekryterar syrier för att hjälpa den ryska armén att inta Kyiv, uppger fyra amerikanska myndighetskällor för tidningen The Wall Street Journal. En amerikansk analys pekar på att Ryssland de senaste dagarna har rekryterat personer från landet med erfarenhet från strider i stadsmiljö. En av källorna uppger att några av dem redan har anlänt till Ryssland. Ryssland deltog i kriget i Syrien 2015 på diktatorn Bashar al-Assads sida. Omni 220307. Ryssar i Sverige vittnar om hat och trakasserier. Ryssar i Sverige utsätts för hatiska och aggressiva kommenterar efter invasionen av Ukraina, rapporterar SvD. "I media låter det som att hela Ryssland ligger bakom attacken," säger Elena, som driver en rysk restaurang i Stockholm. Hon säger också att det framför allt är svenskar som ligger bakom påhoppen, medan kunder med ukrainsk bakgrund fortsatt att besöka caféet. Lioudmila Siegel, ordförande för Ryska riksförbundet i Sverige, berättar att hon har fått ta emot hotfulla telefonsamtal. Hon säger också att barn med ryska föräldrar utsatts för trakasserier och mobbning. Elenas café har fördömt invasionen. Omni 220307. Judoförbundet bryter med Putin - petas permanent. Vladimir Putin blir permanent av med titeln som hedersordförande för det internationella judoförbundet (IJF). Det rapporterar flera medier. Efter att Ryssland invaderat Ukraina blev presidenten först avstängd från positionen, men detta görs nu alltså om till en regelrätt petning. Även oligarken Arkady Rotenberg, tidigare sparringpartner till Putin, blir av med sin position i förbundets exekutiva kommitté. Putins judointresse är väl dokumenterat. Han har svart bälte och har gett ut boken "Lär dig judo med Vladimir Putin". Putin har beskrivit sitt intresse för kampsport som "seriöst". Rysslands president säger sig särskilt uppskatta filosofin, kulturen, relationen med motståndaren och reglerna för strid. I samband med avstängningen angavs invasionen av Ukraina som orsak. Omni 220307. Litauens president: Putin kommer inte stanna vid Ukraina. Rysslands ledare Vladimir Putin kommer ”inte stanna vid Ukraina”, varnar Litauens president Gitanas Nauseda i ett samtal med USA:s utrikesminister Antony Blinken. Enligt honom skulle ett misslyckande att stoppa Rysslands invasion leda till en global konflikt och därför måste omvärlden vidta alla medel, skriver Reuters. "Jag menar vidta alla medel om vi vill undvika ett tredje världskrig. Det är upp till oss," säger Nauseda. Omni 220307. Ukraina ska ha återtagit stad i öst - strider i Kyiv. Ukrainska styrkor ska ha återtagit kontrollen över staden Tjuhuiv (Chuhuiv) i östra delen av landet. Det rapporterar Reuters med hänvisning till en rådgivare till Ukrainas president. Samtidigt rapporterar CNN om kraftiga strider på flera platser i närheten av Kyiv. Flera källor uppger att striderna pågår i fyra distrikt, samtidigt som civila flyr. Under dagen har borgmästaren i staden Hostomel dödats. Enligt ett inlägg på stadens Facebooksida skedde detta när han arbetat med att dela ut mat och mediciner. Ukraina uppger också att kuststaden Olvia har attackerats. Omni 220307. Sverige sätts upp på rysk lista över ovänliga länder. Ryssland har ställt samman en lista över "ovänliga länder" som bland annat inkluderar Sverige och samtliga andra EU-länder , USA, Ukraina, Japan, Norge och Storbritannien. Det rapporterar Reuters. Alla affärer med företag och individer från "ovänliga länder" måste nu först godkännas av en regeringskommission. Länderna sätts upp på listan eftersom de anses ha "agerat ovänligt" mot Ryssland, skriver nyhetsbyrån. Ryssland meddelar samtidigt att skulder till länderna på listan kommer att återbetalas i rubel, skriver AFP. Listan är resultat av ett presidentbeslut från 5 mars. Omni 220307. Ryska utspelet: Vi stoppar offensiven om Ukraina går med på krav. Ryssland hävdar att de är beredda att stoppa invasionen av Ukraina med omedelbar verkan om landet går med på Kremls krav, rapporterar Reuters. I utspelet kräver Moskva att Ukraina ändrar sin konstitution så att det slås fast att landet är neutralt, samt att Ukraina erkänner Krym som ryskt territorium och utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk som självständiga områden. "Vi har sagt till dem att allt detta kan vara över på ett ögonblick," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Peskov hävdar, trots att Ryssland invaderar Ukraina på bred front i flera regioner, att de inte gör några ytterligare territoriella anspråk på Ukraina och att de endast vill "demilitarisera landet". Samtidigt som det ryska utspelet kommer fortsätter den ryska offensiven på flera håll i Ukraina. Bland annat uppger räddningstjänsten att minst 13 civila dödats i ett ryskt flyganfall på en brödfabrik strax väster om Kyiv. Omni 220307. Oligarkernas yachter svåra att hitta - spårlöst borta. Flera av de svartlistade ryska oligarkernas lustyachter har försvunnit från radarn sedan sanktionerna infördes. Det rapporterar AP. Nyhetsbyrån har gjort en sammanställning av oligarkernas innehav av lyxbåtar och konstaterar att det handlar om åtminstone 56 lyxfartyg, med ett sammanlagt värde av 5,4 miljarder dollar, omkring 53 miljarder kronor. En lyxkryssare som antas tillhöra Putin personligen avseglade från Tyskland i februari och ligger nu för ankar Kaliningrad, bortom EU:s sanktioner. I några fall är det svårt att slå fast ägarbilden, i andra har farkosterna sökt hamn på platser där sanktionerna inte gäller, som Maldiverna eller Seychellerna. I andra fall har de försvunnit från radarn och har troligen gått i hamn någonstans vid Svarta havet. Ett drygt dussin oligarkyachter tros ha klarat sig undan sanktionerna. Omni 220307. Rysk stålmagnat: "En tragedi som är svår att rättfärdiga." Vladimir Lisin, en av Rysslands rikaste män och styrelseordförande i ståljätten NLMK, skriver i ett brev till sina anställda att de förlorade liven i Ukraina är "en tragedi som är svår att rättfärdiga" och efterlyser en diplomatisk lösning, rapporterar Reuters. Enligt Bloombergs miljardärsindex var Lisin i april 2021 den tredje rikaste mannen i Ryssland. NLMK är en av Rysslands fyra största stålproducenter och står för över en femtedel av landets totala stålproduktion. Omni 220307. Kommentar: Då har man nog inte räknat in Putin som torde vara den rikaste. Romer som flyr Ukraina vittnar om diskriminering. Romer i Ukraina vittnar om diskriminering under flykten från den ryska invasionen. Många saknar dokumentation och andra har förlorat sin under kriget, skriver Al Jazeera. "Om en bomb faller på ditt hus och du hör stridsvagnseld, vad plockar du med dig, dina barn eller din dokumentation," frågar Christina, som tagit sig till en idrottshall i Moldavien. Flera beskriver hur deras familjer delats upp och blivit utspridda, eller haft svårt att ta del av de flyktingboenden som öppnats upp. Omkring 400 000 romer beräknas ha bott i Ukraina när invasionen påbörjades. Jagades iväg av beväpnade ukrainska soldater, Romska aktivister hjälper till med flykten. Human Rights Watch har varnat för förföljelse av romer i Ukraina. Omni 220307. Kärnkraften i fara - IAEA vill sluta säkerhetsavtal. Kriget i Ukraina har lett en risk för en kärnkraftsolycka "som saknar motstycke". Det säger Rafael Grossi, generaldirektören på FN:s kärnkraftsorgan IAEA, enligt AFP. "Driften är säker just nu, men det finns väldigt många frågor om förmågan att upprätthålla en säker drift under en längre tid utan ett stöd från oss," säger han. Sedan Ryssland invaderade Ukraina förra torsdagen har det varit strider i kärnkraftstäderna Tjornobyl och Zaporizjzja. Strider som dessa får inte förekomma enligt Grossi som nu erbjuder sig nu att förhandla fram en överenskommelse om kärnkraftsäkerhet med de båda länderna. "Vi måste komma överens om ett tydligt ramverk för vad som måste göras," säger Grossi, som hoppas kunna påbörja förhandlingarna under måndagseftermiddagen. IAEA hoppas kunna sluta ett avtal inom några timmar. Omni 220307. Ukraina: 13 civila döda i flyganfall på brödfabrik. Minst 13 personer har dött i ett ryskt flyganfall på en brödfabrik i staden Makariv ett par mil väster om Kyiv, uppger lokal räddningstjänst enligt Sky News. Fem personer kunde räddas, enligt räddningstjänsten, som uppger att runt 30 personer ska ha befunnit sig i fabriken innan attacken. Under måndagseftermiddagen pågår diskussioner mellan ukrainska och ryska delegationer om humanitära korridorer för flyktingar. Omni 220307. Scholz vill inte se importstopp av rysk olja och gas. Tyska förbundskanslern Olaf Scholz meddelar att han inte vill se ett europeiskt förbud mot import av rysk olja och gas. I stället vill han se mer "hållbara" påtryckningar mot Moskva, som inte drabbar tyskar. Det rapporterar Financial Times. "För närvarande kan Europas tillgång till energi för uppvärmning, transport, el och industri inte säkras på något annat sätt", sa Scholz i ett uttalande på måndagen. Hälften av Tysklands gas och kol kommer från Ryssland. 35 procent av oljeförbrukningen kommer i dagsläget från Ryssland.
Omni 220307. Ryska investeringar i Sverige ska kartläggas. Det spända säkerhetsläget gör att regeringen vidtar ytterligare åtgärder. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska nu kartlägga ryska investeringar och ekonomiska intressen i Sverige. Beskedet kommer på en pressträff med utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S). "Syftet är att säkerställa en total tillämpning av sanktionssystemet och att rättsvårdande myndigheter kan få information för vidare åtgärder. De företag som berörs ska också kunna uppmärksammas på sanktionsregimen," säger Anna Hallberg. Handelsministern säger också att Sveriges direkta ekonomiska sårbarhet är begränsad, men att landet kommer att påverkas indirekt av Rysslands invasion av Ukraina. "Vi ser redan turbulenta kapitalmarknader, högre energipriser, högre livsmedelspriser och lägre tillväxt i omvärlden. Allt detta kommer att påverka Sverige." Hallberg påpekar att det finns cirka 500 svenska företag, varav ett 20-tal storföretag, med verksamhet i Ryssland. "I stort sett samtliga stora svenska företag, och även många medelstora, har aviserat att man lämnar den ryska marknaden, eller att man stoppar sin export till landet, säger hon. Hallberg berättar att Kommerskollegium har fått i uppgift att informera och i detalj förklara sanktionerna för företagen. "Varje företag måste identifiera eventuellt rysk koppling till leveranser, varor och affärer. Man behöver se över sina betalningsflöden." Dessutom ska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kartlägga ryska investeringar och ekonomiska intressen i Sverige, tillägger hon. svt 220307. Expert: Natoansökan kan ta lång tid och medföra risker. En Natoansökan kan ta 12-15 månader att godkännas, och kan innebära en ökad risk under tiden som den behandlas. Det säger Håkan Edström, universitetslektor på Försvarshögskolan, till TT. "Man blir sårbar med tanke på de hot som Ryssland har uttryckt," säger han. Under tiden från att en ansökan lämnas in och att ett medlemskap godkänns omfattas man inte av Natos säkerhetsgarantier. Även Jacob Westerberg, universitetslektor på Försvarshögskolan, lyfter just handläggningstiden som en faktor. "Då utmanar man Rysslands försök att skrämma länder från att försöka bli medlem," säger han till DN. Finland, Sverige och USA har haft möten om utökat samarbete. Kommentar: 12-15 månader är absolut för lång väntetid. Det borde istället vara 3 dagar så att man inte inbjuder till en rysk invasion. USA: Ryssland har satt in nästan alla sina förberedda trupper i Ukraina. Vladimir Putin har nu skickat in nästan 100 procent av de styrkor på mer än 150 000 soldater som samlades vid den ukrainska gränsen under upptakten till invasionen, uppger en högt uppsatt källa vid USA:s försvarsdepartement enligt Reuters. "Det är vår bästa uppskattning just nu," säger källan. Enligt försvarsdepartementet har Ryssland avfyrat runt 600 robotar i Ukraina. Länderna uppges båda ha förlorat stridsflygplan och utrustning, men har "en majoritet av luftvärnssystemen" intakta, skriver Washington Post. Den kolonn av militärfordon som i flera dygn färdats mot huvudstaden Kyiv "förblir avstannad", enligt källan. "Det verkar inte ske några större rörelser längs med de ryska linjerna." Omni 220307. Ukrainska kirurger räddar ryska soldater: "Känns fel". Vitalij, som arbetar som kirurg i Kyiv, berättar för Buzzfeed att han knappt lämnat sjukhuset på 12 dagar. Bland de han opererat på finns tre soldater i ukrainska uniformer, men som inte talade ett ord ukrainska. Det visade sig snabbt att det var ryssar i stulna uniformer. "Jag tycker såklart att vi ska hjälpa dem, men ibland känns det hemskt. Det känns som att jag gör någonting fel," säger Vitalij. Samtidigt menar han att det är hans plikt som läkare att ta hand om dem, och att han rättfärdigar det med att de ryska soldaterna kan användas i utväxlingar för att få hem ukrainska. Utgav sig för att vara från Kyiv - talade ryska med Moskvabrytning. Omni 220307. Ukraina: Infrastruktur för 100 miljarder har förstörts. Kostnaden för de skador som Ryssland sedan invasionen orsakat på ukrainsk infrastruktur uppgår till motsvarande över 100 miljarder kronor, uppger Ukrainas infrastrukturminister Oleksandr Kubrakov enligt Reuters. Siffran är den som gällde på söndagen, sade ministern i ett tv-sänt uttalande på måndagen. "Majoriteten av de skadade strukturerna kommer att repareras inom ett år, i de svåraste fallen två år." Omni 220307. Fallskärmssoldat i Irpin: Vet inte om vi klarar detta. I orten Irpin i de nordvästra utkanterna av Kyiv har ukrainska trupper under måndagen drabbat samman med ryska trupper. Den ukrainske fallskärmssoldaten Stas, som egentligen heter något annat, säger till AFP att de har mött starkt motstånd. "Det är en enorm kolonn. Omkring 200 män, 50 lättbepansrade fordon och flera stridvagnar. Vi har försökt få ut dem ur staden, men jag vet inte om vi kommer att lyckas," säger han. Oleksij Cherikalov, som har tagit ledigt från striderna en dag för att evakuera sin familj från Irpin, säger att ryska prickskyttar har skjutit mot dem hela dagen. "Det är en i den blå byggnaden där borta, säger han till nyhetsbyrån och tittar över sin axel." AFP har inte kunnat intervjua ryska soldater i Irpin under måndagen. Ukrainska vittnesmål från Irpin: "En familj dog framför mina ögon". Omni 220307. Analyser: Krig utan vinnare - även om Putin förlorar. Nick Paton Walsh, som är på plats i Odesa, skriver i en analys för CNN att den ryska militärkampanjen både varit långsam och klumpig och mött ett hårt ukrainskt motstånd. "Kampanjen i södra Ukraina har varit särskilt förbryllande", skriver han och berättar om ryska trupper som verkar vara mer intresserade av att attackera civila än att avancera militärt. Liana Fix och Micahel Kimmage spekulerar kring vad som skulle hända om Ryssland faktiskt förlorar kriget i en analys för Foregin Affairs. Ett utdraget stridsförlopp, hårda sanktioner och till synes en avsaknad av en långsiktig plan gör att det här ser ut att bli ett krig som Putin inte kan vinna - även om Ryssland till synes inte kan förlora rent militärt, menar de. EU och USA får i ett läge där Putin drar sig tillbaka inte svika Ukraina, utan måste välkomna dem in i EU och Nato och hjälpa dem bygga upp sitt land igen. "Det skulle vara en uppgift av herkuliska proportioner"", skriver de. Alternativet skulle vara ett instabilt Ukraina med konstanta strider och en följande humanitär katastrof. Omni 220307. Bokstaven som blivit en symbol för Putins anhängare. Ryssar använder "Z" för att visa sitt stöd för landets invasion av Ukraina - men vad betyder det och varför ser man den på t-shirts, bilrutor och reklamskyltar? Under de senaste veckorna har bokstaven "Z" gått från en militär markering till en symbol för stöd för Rysslands invasion av Ukraina. Redan innan kriget inleddes kunde man se den på ryska stridsfordon i Ukraina. Vissa menar att bokstaven från början är ett sätt att urskilja olika förband i den ryska armén, och från ukrainska trupper. Andra säger att den står för "za pobedy" (för seger). "Z har blivit en del av det ryska informationskriget och propagandan. På bara två veckor har den blivit en viktig central symbol för den ryska extremhögern, säger Hugo von Essen som är analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Kriget i Ukraina - dag 12. Måndagen präglades av intensiva ryska artilleri- och flygangrepp mot ett antal Ukrainska städer, bland annat riktade mot bostadsområden. Samtidigt varnar ukrainsk militär för att fienden nu gör sig redo för att storma huvudstaden Kiev, i vars utkanter det utkämpades hårda strider mellan angripande ryska förband och ukrainska försvarsstyrkor. Under måndagsmorgonen var hamnstaden Mykolajiv i södra Ukraina under intensiv artillerield. Anfallet ska ha enligt The New York Times ha skett efter att ukrainska förband tryckt tillbaka de ryska styrkorna ut ur staden på söndagen. Rysk stålmagnat: "En tragedi som är svår att rättfärdiga." Vladimir Lisin, en av Rysslands rikaste män och styrelseordförande i ståljätten NLMK, skriver i ett brev till sina anställda att de förlorade liven i Ukraina är "en tragedi som är svår att rättfärdiga" och efterlyser en diplomatisk lösning, rapporterar Reuters. Enligt Bloombergs miljardärsindex var Lisin i april 2021 den tredje rikaste mannen i Ryssland. NLMK är en av Rysslands fyra största stålproducenter och står för över en femtedel av landets totala stålproduktion. Hoppas på snar lösning på konflikten. Omni 220307. Socialdemokraterna står fast: Nej till Nato. Socialdemokraterna står fast vid sin linje om ett nej till ett svenskt medlemskap i Nato. Det säger finansminister Mikael Damberg (S) efter partiledningens möte på måndagskvällen till Expressen. "Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras." På frågan om hur Sverige skulle agera om Finland ansluter sig till Nato svarar Damberg att varje land får fatta sina egna beslut. "Däremot har Sverige och Finland en unik relation och ett unikt samarbete," säger han enligt TT.
Omni 220308. Kommentar: Sverige behöver Nato, men en anslutning till Nato får INTE ta 12-15 månader, det vore att inbjuda Ryssland till att agera. Ukraina i möte om EU-medlemskap: "Nytt läge". Ukrainas utrikesminister Dmitro Kuleba ser förbättrade utsikter för ett ukrainskt EU-medlemskap efter ett samtal med EU:s utrikeschef Josep Borrell på måndagen, rapporterar The Guardian. Situationen har förändrats och några av de länder som varit skeptiska till ett ukrainskt medlemskap har nu ändrat åsikt, enligt Kuleba. "För en vecka sedan var ett medlemskap ungefär lika långt borta som månen. Men nu är sträckan till EU ungefär densamma som mellan Kiev och Vinnitsa," säger han. På måndagen meddelade EU att de formellt kommer att bedöma ansökningarna från Ukraina, Georgien och Moldavien om att gå med i unionen. Även om beskedet bara är ett tekniskt steg, har det ett betydande symboliskt värde, skriver Politico. Omni 220308. Världsbanken godkänner nytt stödpaket till Ukraina. Världsbankens styrelse har godkänt ett stödpaket på 489 miljoner dollar till Ukraina, rapporterar Reuters. Pengarna ska användas till att betala ut löner till vårdanställda, pensioner samt sociala insatser. 350 miljoner är lån och 139 miljoner dollar är i garantier via Nederländerna och Sverige. Dessutom tillkommer 234 miljoner i annan finansiering, vilket ger en totalsumma på 723 miljoner. Pengarna väntas nå Ukraina inom de närmsta dagarna. Världsbanken har tidigare utlovat ett nödpaket på tre miljarder dollar till landet. Omni 220308. Analyser: Britternas löfte kan ändra synen på Nato. Det talas för lite om Sveriges militära samarbete med Storbritannien, anser SVT:s Jonas Olsson. Han skriver i en analys att den brittiska försvarsministern Ben Wallaces besked om att landet skulle göra allt de kan för att försvara Sverige vid ett militärt angrepp är "sensationellt". "Uttalandet innebär sannolikt att Sveriges politiska ledning inte kommer att ha bråttom med en eventuell Natoansökan, trots att opinionen svänger", skriver Olsson. I helgen möttes Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och hennes finska motsvarighet Sanna Marin i Helsingfors för att diskutera Natofrågan. DN:s medarbetare i Helsingfors, Philip Teir, tror att budskapet var att värma upp för att Finland kanske går med i Nato först, och därefter Sverige. "President Niinistö har besökt Joe Biden i USA, Sanna Marin besöker Estland, som gärna vill se Finland i Nato," konstaterar han i Studio DN. Socialdemokraterna står fast: Nej till Nato. Omni 220308. Ukraina säger sig ha dödat ytterligare en rysk general. Den ryska generalen Vitalij Gerasimov har dödats under strider nära Charkiv i östra Ukraina, uppger ukrainsk militär underrättelsetjänst enligt Reuters. Enligt The Guardian har uppgifterna kunnat bekräftas av journalistnätveket Bellingcat. De har dock inte kommenterats från ryskt håll. Om de stämmer är Gerasimov den andra högt uppsatta militära ledaren att dödas under kriget i Ukraina. Gerasimov har tidigare deltagit i kriget i Tjetjenien, de ryska insatserna i Syrien och under den ryska annekteringen av Krym. Tidigare har general Andrej Sukhovetsky dött. Ukraina säger sig ha döda 11 000 ryska soldater medan Ryssland säger att siffran är runt 500. Omni 220308. Barn bland de döda i rysk flygattack mot Sumy. Minst 21 personer har dött efter en flygattack mot staden Sumy i nordöstra Ukraina sent på måndagskvällen, uppger ukrainska myndigheter enligt The Guardian. Bland de döda finns minst två barn. "Vi kommer aldrig att förlåta detta," säger militärledaren Dmytro Zhyvytsky i ett videoklipp. Samtidigt säger sig ukrainska styrkor ha återtagit ett område i staden Mykolayiv nära Svarta havet, skriver Sky News. Ett bostadsområde i Sumy uppges ha bombats. Omni 220308. Ukraina: Rysslands framfart har saktat in avsevärt. Rysslands offensiv fortsätter, men har saktat in avsevärt, uppger den ukrainska militären i sin dagliga rapport enligt Reuters. Under natten har landets luftförsvar framgångsrikt avvärjt robotar och luftangrepp. Enligt den ukrainska militären börjar Ryssland lägga allt större fokus på psykologisk krigsföring. Man har bland annat sett att ryska grupper skapats för att "driva propagandaarbete" i ockuperade områden för att påverka lokalbefolkningen.
Omni 220308. Folkrättsexpert: Möjligt att ställa Putin inför rätta. Det är teoretiskt möjligt att ställa den ryska presidenten Vladimir Putin inför rätta för folkrättsbrott efter invasionen av Ukraina. Det sa Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet i SVT:s Aktuellt på måndagskvällen. Förutsättningen är dock att Putin personligen kan knytas till ett folkrättsbrott, exempelvis att han bevisligen gett order om attacken mot kärnkraftverket Zaporizjzja. Dessutom påpekar Mahmoudi att Putin själv måste närvara vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag för att kunna ställas inför rätta. Det är inte sannolikt i nuläget, men kan komma att ändras om det sker ett regimskifte eller om Putin besöker ett annat land efter att ha avgått som president. Brittiske Labourledaren vill ställa Putin inför en "Nürnbergliknande rättegång".
Omni 220308.
svt 220308. Tidigare talskrivaren: Putin är den siste jag skulle beskriva som galen. Vladimir Putins agerande i Ukraina är inte så irrationellt som det kan se ut, det säger hans tidigare talskrivare Abbas Galjamov till Utrikesbyrån. "Om man ser det från hans vinkel är det rationellt, men han trodde aldrig att det skulle gå så här långt." Efter att Putin för två veckor sedan först erkände utbrytarrepublikerna i östra Ukraina och två dagar senare invaderade landet har hans agerande ifrågasatts av omvärlden. Den tidigare amerikanska utrikesministern Condoleezza Rice som träffat Putin flera gånger har till exempel sagt att han verkar ha blivit oberäknelig. Men Abbas Galjamov som i tre år ingick i Vladimir Putins stab av talskrivare beskriver sin tidigare chef som "extremt logisk". "Av alla de människor jag träffat i mitt liv är nog Putin den siste jag skulle beskriva som galen," säger han. I dag är Abbas Galjamov oberoende politisk analytiker och säger att Putins agerande blir mer logiskt om man ser till situationen på hemmaplan. Enligt Galjamov handlar kriget nämligen inte så mycket om Ukraina och Nato som om Putins sjunkande popularitet i Ryssland. "När ryssar tänker på inrikespolitiken är de inte längre på hans sida. För att återfå folkets intresse var han tvungen att skapa spänning. Som en drogberoende person som hela tiden behöver en större kick så behöver han skapa mer och mer spänning i konflikten. Och det funkar tyvärr. När han levererade sina krav till Nato gick hans opinionssiffror upp." Men enligt Abbas Galjamov räknade Putin inte med ett krig. "Jag tror att han ville komma så nära kriget som det gick. Han tänkte att det skulle vara över innan väst hann reagera, men han räknade inte med att Ukraina skulle göra så mycket motstånd." Han tror att Putin nu är i desperat behov av en lösning som han kan presentera som en vinst i Ryssland, innan opinionen vänder sig mot honom. "Det skulle kunna vara att Ukraina går med på att inte gå med i Nato, att man erkänner de två utbrytarrepublikerna eller någon form av lagstiftning för att skydda det ryska språket. Ryssar är villiga att se ökade spänningar, men de är inte villiga att se blod spillas och de är definitivt inte villiga att leva i fattigdom vilket är vad sanktionerna kommer att leda till." Hör mer om hur Abbas Galjamov tror Putin resonerar i klippet. svt 220308. Putins sista strid? Vladimir Putins brutala krig i Ukraina har chockat en hel värld. Men samtidigt som den ryska presidentens maktfullkomlighet verkar som mest intakt, viskas det om sprickor i Kremls fasad. På gatorna vågar sig modiga ryssar ut för att protestera mot ett krig de inte valt. Har Putins nostalgiska dröm om att återskapa Sovjet lett honom till vägs ände? Är han galen eller strategisk - och kan någon stoppa honom? Putin använder lögnen hela tiden som ett vapen. Som KGB-agent lärde han sig att enda sättet att styra är med så mycket kontroll som möjligt. Putin har blivit mer och mer korrumperad och samlat mer och mer makt hos sig själv personligen. Putin lever i en annan värld än vår. Hans verklighet är inte vår verklighet. Det verkar som han får från sina rådgivare den information som han vill ha. Putins gäng är lojala med Putin därför att de har fått sina maktpositioner av Putin. svt utrikesbyrån 220308 video 29 min. Kan ses till 13 nov 2022. Handel med nickel stoppas efter historiskt prisrally. London Metal Exchange har stoppat all handel med nickel för dagen efter ett historiskt prisrally som saknar motstycke, skriver Bloomberg. Nickelpriset har som mest rusat 250 procent under de senaste två dagarna och vid en kort stund var det över 100 000 dollar per ton - den högsta nivån någonsin. Enligt Bloomberg förstärktes rusningen av så kallad "short squeeze", det vill säga att många investerare hade kortat priset och snabbt tvingades stänga sina positioner. AFP skriver att Ryssland är världens tredje största producent av nickel, som bland annat används för tillverkning av rostfritt stål och elbilsbatterier. Analyiker: Många företag inom sektorn leds av oligarker nära Putin. Omni 220308. 200 000 flyktingar i Lviv - borgmästare vädjar om hjälp. Staden Lviv, i västra Ukraina, kämpar med att ge 200 000 ukrainare som flytt till staden husrum och mat, säger borgmästaren Andrij Sadovji i ett uttalande enligt CNN. "Kvinnor, barn och äldre som har gömt sig från artilleribeskjutning och bombningar har tvingats fly sina hem. Vi tar emot alla och ger mat och allt som är nödvändigt," säger han. Borgmästaren uppmanar internationella organisationer att hjälpa till med bland annat medicinsk och psykologisk hjälp samt skottsäkra västar och hjälmar.
Borgmästaren: Vi behöver mobila sjukhus till barn och vuxna. 1,2 miljoner har flytt från Ukraina till Polen. Före kriget bodde 700 000 människor i staden.
Omni 220308. Zelenskyj redo att diskutera Krym och Donbass: "Redo för dialog, inte kapitulation". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är villig att diskutera den framtida statusen för Krym och Donbass-regionen. Det säger han i en intervju med ABC News. Han gör emellertid också klart att han inte tänker ge efter för de ryska kraven på självständighet för Donetsk och Luhansk samt ryskt styre på Krym. "Vi är redo för dialog, men inte för kapitulation," säger Zelenskyj. Han ber också den ryska presidenten Vladimir Putin att gå med på dialog om områdenas framtida status. "Det som behövs är att Putin börjar samtala istället för att leva i en informationsbubbla utan syre," säger Zelenskyj. Omni 220308. Uppgift: Kina funderar på att tanka Gazprom och Rusal. Kina överväger att fylla på sina innehav i ryska företag, i bland annat energibolaget Gazprom och aluminiumproducenten Rusal. Det uppger källor för Bloomberg. Enligt källorna för Peking diskussioner med kinesiska statsägda företag om att köpa aktier i de ryska företagen som drabbats hårt av sanktionerna. Andra källor menar att samtal pågår mellan Rysslands företag och de kinesiska, skriver nyhetssidan. Omni 220308. Kommentar: Säkert smart att köpa upp stora delar av företagen nu när de är billiga och många säljer ut aktierna till reapriser och sedan handla med dem så att kurserna går upp. Analyser: Bara Xi har möjlighet att stoppa Putin. Kina spelar en nyckelroll i Ukrainakriget, enligt analyserna. Peking står inför ett dilemma som hotar landets tillväxtmål, skriver Morgan Stanleys tidigare chefsekonom Stephen Roach på Project Syndicate. "Valet för Xi är tydligt: han kan hålla den kurs som sattes av hans avtal med Ryssland den 4 februari och för alltid vara behäftad med sanktioner (...) Eller så kan han förmedla freden som kommer att rädda världen och cementera Kinas status som stormakt ledd av en stor statsman", skriver Roach. MIT-professorn Huang Yasheng skriver att världen behöver ett land som är relativt neutralt, har kommunikation med Kreml och visst inflytande över Ryssland. "Det landet är Kina", skriver han. Omni 220308. Brittisk varning: Ryssland kan rättfärdiga attacken med anklagelser om kärnvapen. Ryssland kan komma att anklaga Ukraina för att försöka utveckla biologiska vapen eller kärnvapen för att på sätt rättfärdiga invasionen i efterhand. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i ett uttalande. Enligt departementet har sådana anklagelser förekommit under en längre tid, men blivit allt mer intensiva sedan slutet av februari. Reuters rapporterade i helgen att ryska medier skrivit att Ukraina försökt att framställa en plutoniumbaserad "smutsig bomb", utan att presentera några bevis för påståendet.
Omni 220308. Kriget i Ukraina måste bli ett uppvaknande för västvärlden. Det säger landets vice premiärminister Olga Stefanishyna till SVT:s 30 minuter. "Detta är ett avgörande ögonblick inte bara för Ukraina utan också för hela Europa och världen," säger Olga Stefanishyna som befinner sig på en hemlig plats någonstans i Ukraina. Hon har inte träffat sin familj sedan kriget bröt ut och hon tror inte heller att hon kommer att få se dem förrän kriget är över. "Men jag är inte rädd, jag tvekar inte och gör vad jag måste. Jag har ett ansvar för att varje person som dött för vår frihet och självständighet ska få upprättelse." De krav som Ryssland ställt på Ukraina för att dra tillbaka sina styrkor ger hon inte mycket för. Det handlar bland annat om att Ukraina ska lägga ner sina vapen, ändra sin konstitution för att garantera neutralitet, erkänna Krimhalvön som ryskt territorium samt erkänna utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk som självständiga och oberoende stater. Olga Stefanishyna menar att varenda kompromiss kring dessa ultimatum skulle legitimera Putin-regimen. Något man inte kan gå med på. "Jag vänder mig till alla europeiska ledare. Ibland är kompromisser inte nödvändiga." Olga Stefanishyna hoppas också att sanktionerna fortsätter. Inte bara för att sätta press på Putin och hans närmaste krets, utan också för att människor i Ryssland ska börja förstå vad som händer i deras land. "Sluta tänka på att inte irritera Putin. Han kommer inte att sluta. Förhandlingar med Putin slutar alltid med krig. Det har vi sett i Syrien, Ukraina och Georgien. Alla dessa krig föregicks av förhandlingar och en ovilja att irritera Ryssland. Det här måste förändras. Ukraina ändrar på det. Kriget kommer att ta slut när västvärlden blir mer enad och ökar pressen genom sanktioner och genom att strypa Putins och Kremls tillgång till den civiliserade världen. På frågan om hon har något hon vill säga till Vladimir Putin svara hon: "Jag vill inte prata med honom. Jag har inget att säga honom. Jag vill se honom i krigsförbrytartribunalen i Haag där han ska stå till svars för alla som dödats i det här kriget." svt 220308. 30 minuter. Putins makt: Kan någon stoppa den ryske presidenten? Kirsty Wark får i ett samtal sällskap av Storbritanniens tidigare ambassadör i Ryssland Sir Tony Brenton och Putins tidigare rådgivare för ekonomisk politik, Andrei Illarionov: Putin i januari 2012 i den oberoende tidningen Ninja Vision i Ryssland. där han proklamerade sitt mål, och sedan de senaste 10 hade han många möjligheter att bekräfta att hans mål är att etablera full kontroll över Ukraina och som vi har lärt oss under de senaste tre månaderna utökade han sitt aptit, nu ska han etablera en kontrollsfär av inflytande över halva Europa, snälla läs noga vad han har producerat i det så kallade ultimatumet till USA i Nato i december förra året, i januari, i februari i år, där han sa att han behöver 1997 års divisionslinje i Europa med så kallad jimi latrada-demilitarisering och denaturalisering av Polen, de baltiska länderna, Bulgarien och Rumänien. Han vill etablera en återgång till den situation som Nato hade före 1997. Så herr Putins planer och mål är mycket tydliga. Denna aggression kan bara stoppas genom försvar. Det enda som kommer att stoppa Putin är militärt nederlag. BBC News 220308. Utrikesbyrån: Putins sista strid? I studion: Stig Fredrikson, Rysslandskännare och tidigare korrespondent i forna Sovjet, Olga Lännevall, människorättsaktivist, född och uppvuxen i Ryssland, och Fredrik Wadström, fd Moskvakorrespondent på Sveriges Radio, som bott i både Moskva och Kiev. Programledare: Rebecca Randhawa svtplay 220308 28:58. Kommentar: Väl värt att lyssnas på.
"Vanliga ryssar har dåliga möjligheter att lämna landet." Flera ryssar vill lämna sitt hemland just nu, av rädsla för att kallas in till kriget, krigslagar eller ytterligare sanktioner. Men eftersom EU stängt stora delar av sitt luftrum för ryska medborgare är deras möjligheter att ta sig ut begränsade. Dessutom har flygbiljettpriserna rusat då många vill resa samtidigt som utbudet dragits åt. Av den anledning tar fler än vanligt snabbtåget från Sankt Petersburg till Helsingfors eller buss till Tampere i Finland. "Det är en väldigt stor sorg och desperation bland de som lämnar landet. De säger att de är i chock och kan inte förstå att något sådant här händer," säger Liselott Lindström, SVT:s reporter på plats i Helsingfors. I nuläget är det bara ryska och finska medborgare som får resa med snabbtåget, men det vill man ändra på från finsk sida. "Man vill se till att svenskar och andra EU-medborgare som sitter fast i Sankt Petersburg eller andra delar av Ryssland ska kunna ta dig bort med det här tåget," säger hon. Alla ryssar kan dock inte ta tåget till Finland. "Om du är en vanlig ryss som känner att du inte vill vara kvar i Ryssland och vill komma bort, så har du väldigt dåliga möjligheter att lämna landet just nu, för man behöver ett visum för att ta sig ut och turistvisum har varit ganska svåra att få på grund av pandemirestriktioner. De som kommer till Finland är sådana som har familjer, har tvingande skäl eller ett jobb någon annanstans." SVT 220308. Ännu en chockhöjning av drivmedelspriserna. Under måndagen rusade råoljepriset på världsmarknaden sedan USA hotat med att införa oljesanktioner mot Ryssland. Ett fat Nordsjöolja kostar på tisdagsmorgonen 127 dollar, inte långt ifrån alla tiders rekord runt 140 dollar. En svagare krona gör också importen dyrare. Och nu följer ännu en höjning av drivmedelspriserna, den klart största hittills. På tisdagen höjer de ledande drivmedelsbolagen bensinpriset med 95 öre till 22:99 kronor litern - medan dieseln över en natt blir ytterligare 1:50 kronor dyrare. Efter höjningen ligger det nu på 26:97, enligt de rekommenderade priserna på bemannande stationer. svt 220308). Italien ska fasa ut rysk gas. Italien siktar på att bli oberoende rysk gas under de närmsta åren, uppger landets energiminister Roberto Cingolani. "Det är rimligt att tro att vi kommer att vara helt oberoende inom 24 till 30 månader, säger han till det statliga TV-bolaget RAI, enligt Reuters. I dag står den ryska gasen för omkring 40 procent av landets totala import, uppger han. (svt 220308.) Människorättsorganisationen: Ryssland kan ha begått krigsbrott. Ryssland kan ha brutit mot krigslagarna i staden Irpin i söndags. Det bedömer Human rights watch, som analyserat händelsen, rapporterar brittiska BBC. Enligt människorättsorganisationerna bombade ryska styrkor en väg som hundratals civila var på, för att fly den ryska arméns framryckning i norra Ukraina. "Den upprepade karaktären av attackerna, som enligt regeringen dödade minst åtta civila, tyder på att ryska styrkor brutit mot sina skyldigheter enligt internationell folkrätt att inte utföra urskillningslösa eller oproportionerliga attacker som skadar civila, och att de misslyckats med att vidta alla möjliga åtgärder för att undvika civila offer, säger organisationen, enligt BBC. Bombningarna ska ha pågått i flera timmar. (svt 220308.) Finansministern: Sanktionerna mot Ryssland biter. Enligt finansminister Mikael Damberg (S) har sanktionerna redan visat effekt på Rysslands ekonomi. Bland annat så har den ryska valutan rubel försvagats med 50 procent mot dollarn sedan årsskiftet och styrräntan har fördubblats till 20 procent. Den ryska börsen har hållit stängt sedan förrförra veckan, men enligt Damberg pekar ledande indikatorer på att den kan ha tappat 90 procent av sitt värde. "Rysslands största bank Sperbank är under hård press, och dess europeiska dotterbolag har försatts i konkurs, säger Damberg på en pågående presskonferens. Största konsekvensen för svenska konsumenter är stigande priser på bränsle och energi, även om övriga Västeuropa är mer utsatt. Enligt Damberg har dock elpriserna stigit mindre i Sverige än i övriga Europa. (svt 220308.) Magdalena Andersson: "Rysslands krig är olagligt". På tisdagseftermiddagen höll statsminister Magdalena Andersson (S) en presskonferens om säkerhetsläget. "Ryssland bedriver en alltmer brutal och urskillningslös krigsföring som drabbar civila. Rysslands krig är olagligt." Krigets lagar måste gälla. Våldet mot civila måste omedelbart upphöra, sade hon. (svt 220308.) Hälsoministern: Över 60 sjukhus utslagna i attacker. 61 sjukhus i Ukraina är inte i drift på grund av attacker från ryska styrkor, rapporterar Reuters som citerar landets hälsominister Viktor Lyashko. Myndigheterna kan inte, enligt Lyashko, leverera medicinska förnödenheter till frontlinjesamhällen på grund av bristen på humanitära korridorer. Ukrainas försvarsminister Oleksiy Reznikov har tidigare under tisdagen sagt att ryska attacker förstört över 200 ukrainska skolor, 34 sjukhus och 1 500 bostadshus, skriver The Guardian. (svt 220308.) Ryssar stoppas att köpa utländsk valuta. Ryska banker stoppas från och med onsdagen från att sälja utländsk valuta. Stoppet ska gälla fram till den 9 september, meddelar den ryska centralbanken. Däremot kan de ryssar som vill växla utländsk valuta till rubel göra så, säger man vidare. (svt 220308.) Shell ber om ursäkt och slutar köpa rysk olja. Bensinbolaget Shell ber om ursäkt för att de köpte rysk olja och slutar göra affärer med Ryssland. Det rapporterar flera medier. Shell skriver i ett uttalande att de är "väl medvetna" om att de tog ett felbeslut när de köpte olja från Ryssland förra veckan. "Våra handlingar hittills har styrts av kontinuerliga diskussioner med regeringar om behovet av att särskilja samhället från ryska energiflöden", skriver de vidare. Flera oljejättar har valt att dra sig ur Ryssland till följd av invasionen i Ukraina. Omni 220308. Ryssland: Öppet för "fredlig samexistens" med USA. Ryssland och USA bör återupprätta den relation av "fredlig samexistens" som rådde under kalla kriget. Det säger det ryska utrikesdepartementet enligt Reuters, som citerar ryska nyhetsbyrån Interfax. Departementet säger vidare att det hoppas att det ska vara möjligt att återupprätta en "ärlig och ömsesidig dialog med USA" och att hoppet om att normalisera relationen mellan länderna fortfarande lever. Omni 220308. Kommentar: Hur mycket är ett sådant uttalande värt? Efter ett sådant uttalande brukar det alltit bli värre saker som händer. Navalnyj uppmanar ryssar att fortsätta demonstrera. Den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj uppmanar ryssar att fortsätta demonstrera mot Rysslands invasion av Ukraina, skriver AFP. Över 13 500 ryssar har gripits vid demonstrationer sedan president Vladimir Putin inledde attacken den 24 februari, enligt OVD-info som övervakar protesterna. "Antikrigsrörelsen kommer att fortsätta växa i samhället, så antikrigsprotesterna bör inte under några omständigheter stoppas," twittrar Navalnyj. Demonstrationer har pågått i flera ryska städer den senaste tiden. Omni 220308. Ryske oligarkens megayacht står övergiven i Hamburg. Ryske oligarken Alisjer Usmanovs 156 meter långa lustjakt Dilbar - som antas vara världens tyngsta och fjärde längsta motoryacht - har övergivits av fartygets kapten och besättning i Hamburg, Tyskland. Det rapporterar Bloomberg. Eftersom sanktionerna innebär att besättningen inte kan få betalt så är alla nu permitterade. Dilbar har en 25 meter lång swimmingpool och två landningsplattformar för helikoptrar. Enligt USA:s finansdepartement är den värd motsvarande 6,0-7,5 miljarder kronor, skriver TT. Myndigheter i Hamburg har uppgett att det krävs ett federalt tyskt tillstånd för att fartyget ska få lämna hamnen. Alisjer Usmanov betraktas som Rysslands sjätte rikaste oligark med en förmögenhet på 17,8 miljarder dollar. Omni 220308. Kommentar: Konfiskera fartyget, sälj det och låt pengarna gå till humanitärt bistånd i Ukraina. Andersson: Om Sverige skickar in en Nato-ansökan bidrar vi till destabilisering. Statsminister Magdalena Andersson (S) höll på tisdagen en pressträff efter samtal med riksdagens partiledare om situationen i Ukraina. Bland annat förnekade hon att en ansökan om Nato-medlemskap är aktuell. "Om Sverige väljer att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa." Att Ryssland nu klassat Sverige och andra EU-länder som ovänliga länder kommer kunna innebära konsekvenser för svenska investerare och företag, enligt statsministern. Vidare säger hon att Sverige förbereder sig för att ta emot ett stort antal ukrainska flyktingar, men hon understryker samtidigt att andra länder inom EU behöver ta sitt ansvar. Omni 220308. Storbritannien planerar att fasa ut rysk olja. Storbritanniens regering planerar att fasa ut all import av rysk olja, uppger källor till Bloomberg. Därmed tar Boris Johnssons administration rygg på USA som ska införa liknande importstopp enligt andra källor. Dock kommer det brittiska förbudet inte gälla rysk gas. Huruvida EU gemensamt ska stoppa rysk energi som reaktion på Ukrainakriget eller inte återstår att se. Bland annat Tysklands förbundskansler Olaf Scholz menar att Europa inte har något annat val än att importera från Ryssland.
Omni 220308. Töväder och lervälling väntas i Ukraina - kan bli problem för de ryska trupperna. Den ryska invasionen av Ukraina har dragit ut på tiden och det annalkande vårvädret kan medföra ett historiskt välkänt problem för militära styrkor i landet - lervälling på vägarna, rapporterar AFP. Rasputitsa - så kallas de perioder under vår och höst då töväder respektive stora regnmängder gör de oasfalterade vägarna leriga och svårframkomliga. Dessa förhållanden har både Napoleons och Hitlers arméer fått erfara. "Tidig vår är ett dåligt tillfälle att invadera Ukraina om de större vägarna är förstörda, vilket också definitivt ingår i den ukrainska assymetriska krigföringen", skriver professor Spencer Meredith vid US National Defence University. De kommande dagarna väntas temperaturer under nollan i Kyivområdet - men framåt helgen visar prognoserna plusgrader dagtid. Ukrainsk analytiker: "Har redan hänt flera gånger att ryska stridsvagnar kört fast." Omni 220308. Kommentar: Bara hoppas då på töväder och lervälling... Biden: Ukraina kommer aldrig bli en seger för Putin. USA:s president Joe Biden säger på en presskonferens att den ryske presidenten Vladimir Putin verkar fast besluten om att fortsätta på sin sin "hemska väg oavsett vad det kostar". "Men en sak är säker: Ukraina kommer aldrig att bli en seger för Putin," säger Biden. Förutom att kritisera Ryssland och Putin berömde han även det ukrainska folket. "Ni har inspirerat världen med ert mod, patriotism och er beslutsamhet att leva fritt," säger han. Omni 220308. USA: 2 000 till 4 000 ryska soldater dödade i Ukraina. Det amerikanska försvarsdepartementet uppskattar att mellan 2 000 och 4 000 ryska soldater hittills dött under invasionen, rapporterar AFP. Siffran gavs av generallöjtnant Scott Berrier vid ett sammanträde i representanthuset på måndagen. Även CIA-chefen William Burns, som deltog vid sammanträdet, uppgav samma intervall enligt Sky News. Berrier understryker dock att siffran är osäker eftersom den bygger på ett flertal källor. Den 2 mars uppgav Ryssland i ett sällsynt erkännande att man förlorat 498 soldater. Ukraina hävdar att man dödat 12 000 ryska soldater. Burns: Invasionen drivs av Putins djupa personliga övertygelse. Omni 220308. Zelenskyj till brittiska parlamentet: Försvarar oss oavsett kostnaden. När den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i dag talade till det brittiska parlamentet jämförde han landets krig mot Ryssland med Storbritanniens strider mot Nazityskland under andra världskriget. "Ni ville inte förlora ert land när nazisterna ville ta det. Och ni kämpade för Storbritannien," säger presidenten som möttes av stående ovationer från ett fullsatt brittiskt parlament, rapporterar BBC. Under sitt tal vädjade han om utökade sanktioner mot Ryssland och uppmanade de brittiska politikerna att se till att Ukrainas luftrum är säkert. "Vi kommer fortsätta kämpa till sjöss och på land. Vi kommer inte att ge upp. Vi försvarar vårt land oavsett vad det kostar," säger han. Brittiske premiärministern Boris Johnson svarade att Storbritannien ska använda alla möjliga medel - tills Ukraina är fritt igen. Han tackade även britterna för deras stöd. Omni 220308. Så kan försvaret rustas upp snabbt med mer resurser. Försvarsmakten kan rusta upp och stärkas relativt snabbt - om de får mer pengar. Det framgår i den redogörelse som nu lämnats in till regeringen, skriver TT. Det handlar om en upprustning utöver den redan planerade. Luftvärnsrobotar, jaktrobotar och pansarvärnsvapen pekas ut som områden där snabba åtgärder är möjliga. Utöver det lyfts granatkastarpansarbandvagnar och förstärkt pansarvärnsförmåga för att stärka försvaret av Gotland. På kort sikt vill Försvarsmakten se att lager av beredskapsvaror byggs upp, och att ytterligare personlig utrustning som uniformer och handeldvapen köps in. Manar till snabba inköpsbeslut. Omni 220308. McDonalds stänger "tillfälligt" alla sina restauranger i Ryssland. McDonalds stänger "tillfälligt" alla sina 850 restauranger i Ryssland som ett svar på invasionen av Ukraina, skriver snabbmatsgiganten i ett pressmeddelande. "Konflikten i Ukraina och den humanitära krisen i Europa har orsakat outsägligt lidande för oskyldiga människor." Hamburgerkedjan, som har runt 62 000 anställda i Ryssland, har mött kritik och uppmaningar till bojkott för att ha fortsatt sina affärer i Ryssland efter invasionen. Företaget: "Omöjligt att säga när vi kan öppna igen." Omni 220308. Odenberg: Utvisa alla ryska agenter från Sverige. Den ryska ambassaden i Stockholm har under flera decennier varit ett högkvarter för Moskvas spionage mot Sverige. Det hävdar Joakim von Braun och Mikael Odenberg i en debattartikel i SvD och skriver att det är hög tid att utvisa de ryska underrättelseofficerarna. Enligt dem har ambassadpersonal länge ägnat sig åt flyktingspionage, alltså att kartlägga bland annat ryssar, belarusier och ukrainare som flytt till Sverige. "En av de mest vedervärdiga formerna av underrättelseverksamhet som ett land kan genomföra." Odenberg och von Braun vill även se att det införs ett maxtak på hur många ryska diplomater som tillåts och att de förbjuds från att röra sig i centrala Stockholm. Om debattörerna: Joakim von Braun, underrättelseexpert och författare. Mikael Odenberg tidigare försvarsminister och hedersledamot Krigsvetenskapsakademin. Omni 220308. Kommentar: Bra förslag. Över 5 000 civila evakuerade från Sumy under tisdagen. Över 5 000 civila har under tisdagen lyckats ta sig ut från staden Sumy i nordöstra Ukraina. Det säger Iryna Veresjtjuk, Ukrainas vice premiärminister, enligt Sky News.Ryssland uppgav att de skulle öppna fem humanitära korridorer i Ukraina under tisdagen. Enligt Ryssland bekräftade Ukraina bara flyktvägen ut ur Sumy. Veresjtjuk hävdar å sin sida att den humanitära korridoren i Mariupol blev beskjuten av Ryssland. "De riktade sina beskjutningar mot varor och civila," säger hon. Inte heller i Tjernihiv, Charkiv eller Kyiv ska flyktvägarna ha kunnat användas.
Omni 220308. Enormt intresse för Lars Wilderängs krigsblogg: "Putin ljuger om allt." Spänningsförfattaren Lars Wilderängs oberoende blogg har varit en av Sveriges största inom aktuella ämnen som finans, miljö och försvar alltsedan starten 2008. Kriget i Ukraina har gett ytterligare skjuts. Från sitt hem i Marks kommun uppdaterar han ständigt nyhetsflödet. Hör Lars Wilderäng berätta om varför kriget är ett fiasko för Putin - och kritiken av stora mediers rapportering. Utanför huset är det lantligt idylliskt, med kvittrande fåglar och betande får. Men på Lars Wilderängs datorskärm visas bilder från kriget. Det han skriver om utvecklingen i Ukraina lockar allt fler. "Ja, om jag låg på 86 000 sidvisningar före kriget är det nu uppåt 600 000," konstaterar han. Så varför ska man läsa just hans blogg Cornucopia? Själv säger han att han har kontakter i både Ukraina och Ryssland samt inom Försvarsmakten som gör hans rapporter initierade. Han kontrollerar uppgifterna så långt det går, men har inga bekymmer med att vara partisk. "Jag tycker egentligen inte att man ska återge något som kommer från Kreml utan att ha med en stor brasklapp om att det är propaganda. Putin och Kreml har ju visat att man ljuger om precis allt. 'Vi ska inte anfalla Ukraina!' Nähä - vad hände?" Han medger att han själv är del av informationskriget. "Jag är inte neutral i den här konflikten. Det är mänskligt att ställa sig på Ukrainas sida." På tal om neutralitet tycker han att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato nu, medan Ryssland är upptaget på annat håll. "Ukraina är alliansfritt och neutralt. Samma sak med Georgien. Där ser man vad som händer med länder som är alliansfria. Ryssland har aldrig anfallit något Nato-land. Nato är heller inte något hot, utan en ömsesidig defensiv försvarsallians." På frågan om han inte riskerar att spä på folks rädsla i onödan med sin blogg, säger han att det är tvärtom: "Jag tycker att jag visar att Ryssland inte är ett så stort hot som en del påstår. Man har inte uppnått några mål men gjort enorma förluster - samtidigt som ukrainarna bara blir mer förbannade, starkare och mer försvarsvilliga." Lars Wilderäng ser heller ingen risk för att demonisera Ryssland. "Nej, för det här är inte det ryska folkets fel, utan Putins. Ryssarna är lurade och utsatta för enormt mycket propaganda. Det är lika stor tragik när en rysk soldat dör som när en ukrainsk soldat dör," säger han. svt 220309. Vad händer med demonstranter som grips? Du kan få böter, bli misshandlad eller till och med fängslas. Din familj kan trakasseras. Dina föräldrar kan förlora jobbet. Du kan förlora vårdnaden om ditt barn och så vidare.
svt video 0:27 220309. IAEA om Tjornobyl: Arbetare inte avlösta på 13 dagar. FN:s atomenergiorgan IAEA är "djupt oroade" över situationen vid kärnkraftsdepån i ukrainska Tjornobyl. Den ukrainska tillsynsmyndigheten uppger att personalen har mat, vatten och vissa mediciner, men att de inte har fått någon avlösning sedan Ryssland övertog anläggningen för 13 dagar sedan. "Jag uppmanar styrkorna som kontrollerar anläggningen att omedelbart se till att personalen kan roteras på ett säkert sätt," säger IAEA:s chef Rafael Grossi i ett uttalande, och tillägger att situationen medför risker för atomsäkerheten. Övervakningssystemet har slutat sända data till IAEA, men organet ser inte några förhöjda strålningsnivåer. Läs uttalandet i sin helhet. Tjornobyl övertogs av Ryssland under invasionens första dag. Omni 220308. Ukrainas första dam: Krigets första nyfödda såg betongtaket i bunkern. President Volodymyr Zelenskyjs hustru Olena Zelenska fördömer "massmordet på ukrainska civila" i ett öppet brev på Facebook. Hon skriver vidare att det för henne var omöjligt att föreställa sig att en rysk invasion faktiskt skulle äga rum, men att det ukrainska folket har visat ett imponerande motstånd. "Krigets första nyfödda såg betongtaket i källaren, tog sitt första andetag i underjordens fräna luft och möttes av ett instängt terroriserat samhälle," skriver hon. Hon tackar för stödet som visats för Ukraina och uppmanar internationella medier att fortsätta rapportera sanningen. "Om vi inte stoppar Putin som hotar att starta ett kärnvapenkrig kommer det inte att finnas en säker plats i världen för någon av oss," skriver Olena Zelenska. Hon uppmanar till att inte tro på Rysslands propaganda. Omni 220309. CIA: Putin är arg, frustrerad och allt mer isolerad. Den ryska presidenten Vladimir Putin är arg och frustrerad över hur kriget i Ukraina har utvecklat sig och han har med tiden blivit allt mer isolerad. Det sa chefen för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, William Burns, när han frågades ut i kongressen, rapporterar AFP. Han sa också att Putin betraktar kriget som en konflikt han inte har råd att förlora, skriver CNN. "Han kommer sannolikt att höja insatsen för att försöka mala ner det ukrainska motståndet utan hänsyn till civila offer," sa Burns. Samtidigt uppger journalisten Farida Rustamova, med hänvisning till källor nära Putin, att det finns ett tyst motstånd mot kriget i Kreml. I en rapport som Aftonbladet rapporterar om skriver hon att oron kring hur presidenten hanterar kriget har ökat även om det inte märks utåt. "I verkligheten är inställningen till kriget dubbelbottnad. Många är nedslagna, rädda och gör apokalyptiska prognoser", skriver hon. Rustamova: "Många är i ett närmast paralyserat tillstånd". Enligt Burns är kriget av "stor personlig vikt" för Putin. Burns: Putin startade kriget baserat på felaktiga antaganden. Omni 220309. Kommentar: Detta är Putins krig. Flyglarm över Kyiv - nya evakueringar från Sumy. Evakueringen via den humanitära korridoren från staden Sumy i östra Ukraina kommer att fortsätta under onsdagen, uppger lokala myndigheter enligt Reuters. Under tisdagen kunde runt 5 000 personer lämnat staden via korridoren. CNN rapporterar att Ryssland också föreslagit att korridorer under onsdagen ska upprättas från ytterligare ett antal städer. Enligt Ukrainas biträdande premiärminister har de ryska styrkorna gått med på att inte attackera korridorerna från och med klockan 09. Samtidigt rapporterar AP att flyglarm ljudit över den ukrainska huvudstaden Kyiv under onsdagsmorgonen. Invånarna har uppmanats att bege sig till skyddsrum för att undvika nya raketangrepp. Omni 220309. Förvärrat läge i Luhansk - "Saknas basvaror och bankomaterna är tomma." I Luhansk och Donetsk i östra Ukraina har konflikten pågått ända sedan 2014 men situationen har förvärrats de senaste dagarna. "Det börjar bli farligt att stanna kvar i sin lägenhet under natten. Natten tillbringade jag i källaren, ett improviserat skyddsrum i mitt hus. Det är svårt att lämna staden eftersom det inte finns några säkra flyktvägar", säger Violetta Shemet från Norska flyktingrådet som befinner sig i staden Severodonetsk i Luhansk län. Affärerna saknar basvaror som bröd, ägg, mjölk, olja och förra veckan tömdes bankomaterna, enligt Violetta Shemet. SR 220309. Professor: Oljeembargot slår mot Putins krigskassa. USA:s oljeembargo kommer - till skillnad från att beslagta oligarkers tillgångar - skada Ryssland ekonomiskt och påverka Putins krigskassa. Det säger Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori till Ekot. Han säger inflödet av pengar till Ryssland minskar med motsvarande miljarder kronor varje dygn. Importstoppet kommer leda till högre energipriser, men enligt Kåberger är det en uppoffring som måste göras om man "menar allvar med att använda ekonomiska styrmedel för att minska förmåga att bedriva krig i Ukraina". Samtidigt kan det gynna den gröna omställningen att fossila bränslen blir mindre lönsamma, hävdar han. Rysk olja står för cirka 8 procent av USA:s import. Omni 220309. Forskare varnar för att underskatta Ryssland. Den ryska invasionen av Ukraina har av många experter utmålats som ett militärt misslyckande och närapå ett fiasko. Men de ryska styrkorna fortsätter att avancera och Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, varnar för att underskatta Ryssland. "Det går inte utmärkt i alla detaljer, men det har inte rysk krigföring gjort tidigare heller. Vad man har varit effektiv med är att uppnå sina politiska mål och där tar man större delar av Ukraina för varje dag som går," säger han i P1-morgon. Markus Göransson, biträdande lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger till DN att ryssarna hittills inte levt upp till bilden av den effektiva ryska militären. Men han påpekar också att Ryssland även tidigare gått segrande ur krig där man inledningsvis lidit stora motgångar. Han lyfter fram uppgifter om bristande stridsmoral hos de ryska soldaterna som det kanske största problemet. "Det är nog väldigt många soldater som känner sig desillusionerade," säger han. Omni 220309. Brittiska uppgifter: Ukraina lyckas freda sitt luftrum. Brittiska underrättelseuppgifter gör gällande att det ukrainska luftvärnet hittills har lyckats väl med att freda landets luftrum, rapporterar Reuters. "Luftvärnet tycks haft stora framgångar mot Rysslands moderna stridsflygplan, och har förhindrat dem att ta kontroll över luftrummet", skriver det brittiska försvarsministeriet på Twitter. Enligt de brittiska uppgifterna har de ryska styrkorna inte heller lyckats nå några större framgångar i striderna strax norr om den ukrainska huvudstaden Kyiv. Enligt de brittiska uppgifterna kontrollerar inte Ryssland luftrummet alls. Omni 220309. Anhöriga: Soldaterna visste inte att de skulle strida. Flera mödrar och andra anhöriga till ryska soldater som nu tros vara på plats i Ukraina uppger att soldater inte visste att de skulle strida, rapporterar BBC. Istället har soldaterna sagt att de skickats på övning och att de snart skulle återvända hem. Flera anhöriga berättar också att många har anslutit sig till armén för att det är det enda sättet att få en inkomst som går att leva på. "Min son reste inte till Ukraina av egen fri vilja. Överbefälhavaren skickade dit honom," säger Galina, som inte har hört av sin son på flera veckor. Just soldatmödrar har historiskt ofta utgjort en stark kritisk röst mot hur Ryssland behandlat sina soldater. En nyligen genomdriven lag gör dock att den som sprider vad regeringen klassar som "falska uppgifter" riskerar 15 års fängelse. Soldatmoder: På vems dörr ska jag knacka för att få tillbaka min son? "”Kreml använder våra söner som kanonmat." Ryskt befäl: Uppriktigt sagt lurade de oss, allt vi fick höra var påhitt. Omni 220309. Sverige skänker ytterligare 100 miljoner till UNHCR. Sverige kommer att donera ytterligare 100 miljoner kronor till FN:s flyktingorgan UNHCR. Det meddelar biståndsminister Matilda Ernkrans (S) på en gemensam pressträff med FN:s flyktingkommissarie Filippo Grande. Enligt Ernkrans skänker Sverige totalt 888 miljoner kronor till UNHCR under 2022. "Det visar vårt engagemang för att hjälpa de människor som tvingas fly Ukraina," säger hon. Filippo Grande tackar för Sveriges "exceptionella stöd" i dag och historiskt. "Jag vill tacka det svenska folket och den svenska regeringen." Larmet: Kaotisk flyktingsituation ökar risken för människohandel. Flera hjälporganisationer varnar nu för att den kaotiska flyktingsituationen längs Ukrainas gränser ökar risken för att flickor och kvinnor ska utsättas för människohandel. "I varje krissituation finns det människor som försöker hjälpa, men också de som drar nytta av kaoset för onda avsikter", säger Jana Tabacková, präst och polis som arbetar på den slovakiska gränsen mot Ukraina. Ukraina är ett av de största ursprungsländerna för trafficking i Europa, där flickor och kvinnor luras till underbetalda jobb eller prostitution. SR 220309. Ryssland: Bevis för planer på attack mot Donbass. Ryssland säger sig ha kommit över dokument som visar att Ukraina i hemlighet har planerat en attack mot separatistkontrollerade områden i Donbass-regionen i östra delen av landet, rapporterar Reuters. Det ryska försvarsdepartementet har publicerat bilder på de påstådda dokumenten, som är skrivna på ukrainska, på Twitter. Ingen oberoende part har ännu kunnat bekräfta om dokumenten är äkta eller inte. Västliga underrättelsetjänster hade inför invasionen varnat för att Ryssland skulle kunna komma att använda falska påståenden om en förestående ukrainsk attack som ett svepskäl för att motivera invasionen av Ukraina, skriver VG. Vid en presskonferens på onsdagen krävde också det ryska utrikesdepartementets talesperson att USA "förklarar sig" kring ett påstått program för biologiska vapen i Ukraina, skriver Reuters. Ukraina har tidigare förnekat att ett sådant program finns och Pentagon har kalla påståendena "absurda". Dokumenten tycks innehålla planer för förberedelser inför en attack. Pentagon: "Absurd rysk desinformation." Omni 220309. Melitopols motstånd visar ryska utmaningar: "Börjar med flaggor, sedan vapen." Utvecklingen i den numera rysskontrollerade staden Melitopol i södra Ukraina visar svårigheterna för Ryssland att gå från militärt övertagande till ockupation. Det skriver Wall Street Journal och BBC, som rapporterar om motståndet inifrån staden. På fredagen utfärdade den ryska militären ett förbud mot demonstrationer. På lördagen fyllde tusentals människor gatorna och ropade "Åk hem! Åk hem!" till de ryska soldaterna. Den 33-åriga lokalbon Julija Kovaliova säger att demonstrationerna pågår varje dag. "Vi är inte rädda att demonstrera för att vi är tillsammans." Professorn David Edelstein, som beskrivs som en expert på ockupationer, säger till WSJ att människor helt enkelt inte vill att en utländsk makt ska berätta hur invånarna ska leva sina liv. "De börjar med att vifta flaggor, och vid någon tidpunkt tar de upp vapen." Kovaliova: En man blev skjuten, men vi fortsatte ändå. Demonstrationerna viftar med flaggor och sjunger nationalsången. Omni 220309. EU riktar nya sanktioner mot Belarus och Ryssland. EU har enats om ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus som svar på invasionen av Ukraina, rapporterar AFP. Bland annat kommer fler oligarker att sättas upp på EU:s svarta lista. Dessutom kommer reglerna när det gäller överföringar av kryptovalutor att skärpas och åtgärder kommer också att riktas mot den ryska maritima sektorn. EU meddelar också att tre belarusiska banker kommer att stängas av från det internationella banksystemet Swift. Sanktionerna ska formellt godkännas på torsdag. Omni 220309. Polen räds hämnd om de skickar stridsplan - Kreml varnar för "farligt scenario". Eventuell hjälp med stridflyg till Ukraina måste ske via Nato, säger Polens utrikesminister Pawel Jablonski. Ukraina har enträget bett om stöd med de polska planen för att freda sitt luftrum, men Polen har tvekat av rädsla för ryska hämndåtgärder. "Det går inte att Polen, som enda Nato-land, tar risken utan att andra länder kompenserar oss eller delar bördan på något sätt," säger Jablonski enligt Reuters. Vid lunchtid på onsdagen varnar Kremls talesperson Dmitrij Peskov för att en polsk leverans kan leda till ett "farligt scenario". Peskov säger att en leverans vore "mycket oönskad", skriver AFP. USA har avböjt det polska förslaget om att ta över planen av rädsla för att det kan trappa upp konflikten ytterligare och dra in USA i kriget. Polen ville att USA skulle härbärgera MIG-29-planen på en militärbas i Tyskland för att senare kunna sätta in dem i Ukraina. Ryssland har varnat för att länder som bistår med flygplan kan betraktas som part i konflikten. Polen har 28 stycken MIG-29-plan.
Omni 220309. Kommentar: Mycket oönskad av Ryssland, mycket önskad av Ukraina. Ryssland har ingenting i Ukraina att göra, allt ansvar vilar på Ryssland. Det är inte Ukraina som invaderar Ryssland. Det är Ryssland som invaderar Ukraina. Rejäl Moskvasmäll väntar 90 000 pensionssparare. Omkring 90 000 svenska pensionssparare sitter fast i sina Rysslandsfonder och snittvärdet på innehaven var cirka 55 000 kronor innan Moskvabörsen stängde igen. Nu kan värdet ha nästintill utplånats, skriver TT. "Ja, kanske. Frågan är väl när de går att öppna för handel," säger Erik Fransson, chef för Pensionsmyndighetens fondtorg. Flera av de ryska aktierna är parallellnoterade på andra handelsplatser i Europa och har där rasat 90-95 procent. Omni 220309.
Ukraina stoppar export: Livsmedelsbrist kan uppstå. Ukraina stoppar exporten av spannmål, socker, salt och kött, det skriver Sky News med hänvisning till dokument från den ukrainska regeringen. Tidningen skriver att export av råg, korn, bovete och socker samt kött och salt kommer stoppas till årskiftet. Beskedet kan leda till brist på en rad livsmedel i Europa. Ukraina är världens fjärde största exportör av livsmedel enligt Politico. Hygienprodukter kommer fortfarande att exporteras från Ukraina. Ukraina levererar även många andra livsmedel till EU, inklusive 80 procent av unionens honung. Omni 220309. Här är Putins innersta krets - med tillgångar på 500 miljarder. Männen tillhör Vladimir Putins innersta krets och är tillsammans goda för omkring 500 miljarder kronor. Men de saknas på EU:s sanktionslista - trots sina nära band till den ryska presidenten. EU har infört nya sanktioner mot hundratals politiker, tjänstemän och militärer med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Men kritiker menar att sanktionerna slår fel och borde riktas mot Putins innersta krets, männen som förvaltar hans pengar. "Han är en extremt förmögen man, troligen den rikaste i världen, och har bevisat i över 20 år att han på ett djupt plan bryr sig mycket om pengar," säger den amerikanska finansmannen och visselblåsaren Bill Browder till SVT. SVT har tittat närmare på ett tiotal miljardärer som alla har nära kopplingar till Rysslands president. Tillsammans äger männen och deras familjer tillgångar för runt 500 miljarder kronor - och flera av dem finns redan på USA:s sanktionslista. Här är de ryska oligarkerna som omsätter miljarder i Sverige. Männen nära Vladimir Putin har blivit rika på statliga naturtillgångar. Men de har också makt långt utanför Ryssland gränser. SVT har granskat de ryska miljardärerna som äger bolag i Sverige - och har hittat en rad män vars bolag omsätter miljarder. Miljardyachter rör sig mot paradisöar utan avtal med väst. Lyxfastigheter i New York och London säljs eller skrivs över på släktingar. Omvärlden jagar de ryska oligarkerna - och männen gör allt för att skydda sina tillgångar samtidigt som fler och fler hamnar på sanktionslistorna. Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) säger till SVT att Sverige ska bli så oberoende som det bara går av Ryssland. Hon har nu gett Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i uppdrag att "kartlägga ryska investeringar och ekonomiska intressen i Sverige". SVT Nyheter har granskat oligarkernas ekonomiska intressen i Sverige. Genom att kartlägga bolagsstrukturer har vi hittat en rad svenska bolag där ryska miljardärer är majoritets- eller storägare. Oleg Deripaska och Viktor Vekselberg är två av dem. Båda står på USA:s sanktionslista sedan 2018 - men inte på EU:s. De är storägare i flera svenska bolag som har fakturerat myndigheter som Försvarsmakten och Trafikverket för bland annat omfattande infrastrukturprojekt. Andra är: Ukrainas EU-ansökan splittrar unionens ledare. EU:s ledare är splittrade kring hur man ska hantera Ukrainas medlemskapsansökan, rapporterar Reuters med hänvisning till en insatt källa. Under morgondagen väntas diskussionerna i frågorna inledas. Enligt källan är alla EU-ledare överens om behovet av ett stärkt samarbete med landet, däremot är det mer osäkert om man faktiskt kan nå konsensus gällande ett eventuellt medlemskap. Flera länder uppges redo att ge Ukraina kandidatstatus, ett första steg på den långa vägen till EU-medlemskap, skriver Bloomberg. Andra länder, exempelvis Tyskland och Nederländerna, vill först att unionen utreder huruvida Ukraina är redo för en medlemsprocess eller inte. Ukraina ansökte om EU-medlemskap i slutet av februari. Omni 220309. Kommentar: EU-medlemsskap förutsätter att Ukraina inte blir ockuperat av Ryssland. Kina ger Ukraina humanitärt bistånd på 7,7 miljoner. Kina kommer att skicka nödhjälp till Ukraina för 790 000 dollar, motsvarande runt 7,7 miljoner kronor. Det uppgav Peking på onsdagen enligt AFP. "På Ukrainas förfrågan kommer kinesiska Röda Korset bistå med humanitär hjälp, bland annat mat och dagligvaror," säger utrikesdepartementets talesperson Zhao Lijian. Kina har hittills vägrat fördöma Rysslands invasion och har vid flera tillfällen lagt skulden för upptrappningen på USA och Nato, men Peking har uttryckt oro över de civila dödsfallen och manat till en diplomatisk lösning. Omni 220309. Kommentar: Det var en mycket liten summa. WHO: Attackerna mot ukrainska sjukhus och ambulanser ökar. Världshälsoorganisationen, WHO, säger på tisdagen att attackerna mot sjukhus, ambulanser och andra vårdinrättningar i Ukraina har ökat snabbt de senaste dagarna, rapporterar Reuters. WHO varnar samtidigt för att landet håller på att få slut på livsnödvändig medicinsk materiel. Enligt de senaste siffrorna från FN har minst nio personer dött i 16 attacker mot hälsoinrättningar sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari i år. (svt 220308.) Kriget i Ukraina - dag 14. Under onsdagen riktades flera ryska attacker mot bland annat städerna Charkiv, Severodonetsk och Mariupol. I den sistnämnda bombades ett barnsjukhus under eftermiddagen, och det uppges att 17 personer skadades i samband med attacken. Ryssland anklagas också för att ha brutit mot en utlovad vapenvila. Det och en rad andra nyheter från krigets fjortonde dag som sammanfattas nedan. Vi backar bandet och börjar från morgonen, där flyglarm började ljuda i Kiev redan vid gryningen. I takt med den växande oron i inte bara huvudstaden, fortsatte evakueringen av bland annat staden Sumy i norra Ukraina genom en av de humanitära korridorerna som Ryssland föreslog under tisdagskvällen.
Bruten vapenvila Den utannonserade vapenvilan som skulle gälla på flera håll i Ukraina mellan klockan 9 till 21 lokal tid bröts upprepade gånger. Först rapporterade lokala myndigheter i Chrakiv-regionen vid klockan 13 svensk tid att man stoppat evakueringen från staden Izium på grund av rysk beskjutning. Ett par timmar senare uppgav Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att ryska trupper fortsatt bomba staden Mariupol i sydöstra Ukraina. Även där var det tänkt att civila skulle evakueras i en humanitär korridor till staden Zaporizjzja. Över 400 000 personer uppges befinna sig i hamnstaden Mariupol där de, enligt Kuleba, "Nästan 3 000 nyfödda barn saknar medicin och mat," skrev Kuleba på Twitter. Ett av målen för attackerna var ett barnsjukhus i staden, där både barn och mammor vårdades, rapporterade ukrainska myndigheter. Borgmästaren i Donetsk, där Mariupol ligger, uppgav till nyhetsbyrån Reuters att 17 personer skadades i samband med attacken. Flera av de skadade är födande kvinnor, enligt borgmästaren. Ryssland fortsätter å sin sida att hävda att ukrainska styrkor ligger bakom den misslyckade vapenvilan. I ett telefonsamtal med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz framförde Vladimir Putin under kvällen att ”militanta nationalister försöker sabotera evakueringen av civila”, uppger Kreml enligt nyhetsbyrån AP. Trots attackerna har över 40 000 ukrainare under dagen lyckats evakueras från svårt krigsdrabbade städer, enligt den ukrainska förhandlaren David Arakhmia, som fört Ukrainas talan i samtalen med Ryssland. FN-chefen: Befarar ytterligare över fyra miljoner flyktingar. FN:s flyktingkommissarie Filippo Grande. befarar att över fyra miljoner människor kommer att tvingas fly Ukraina, utöver de dryga två miljoner som redan evakuerats. "Vi har inte sett en flyktingkris i Europa som tilltagit så snabbt som den här sedan andra världskriget," säger han i en intervju med SVT:s Agenda. Barnsjukhus bombat i Mariupol - evakuering misslyckades på nytt. Ett sjukhus i Mariupol, där både barn och födande kvinnor vårdades, förstördes på onsdagen i ett ryskt bombanfall, enligt ukrainska myndigheter. Attacken skedde trots en överenskommelse om tillfällig vapenvila i staden. "Putin kommer hållas ansvarig för sina fruktansvärda brott", skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson på Twitter. På Telegram beskriver Mariupols stadsförvaltning förödelsen som "kolossal". Bilder från sjukhuset visar hur bilar brinner utanför den nedrivna fasaden. Inne i byggnaden syns patientrum och korridorer fyllda av bråte. Borgmästaren i regionen Donetsk, där Mariupol ligger, säger till nyhetsbyrån Reuters att 17 personer skadades i samband med attacken. Flera av dem var födande kvinnor, enligt borgmästaren. Ryska myndigheter har inte kommenterat händelsen, men har tidigare förnekat att man anfallit civila under kriget. Attacken är inte dock inte den första av sitt slag. Sedan kriget bröt ut har Världshälsoorganisationen WHO verifierat 18 attacker mot sjukvårdsanläggningar i Ukraina. Slagsmål om mat och ved - desperat läge i Mariupol. Situationen i Mariupol blir allt mer desperat. Enligt Röda korset attackerar invånarna nu varandra för att få tag på mat, det skriver The Guardian. Samtidigt har ett 25 meter långt dike grävts på stadens kyrkogård - den sista viloplatsen för en del av stadens många dödade. Runt 70 kroppar har virats i mattor och plastsäckar och placerats i massgraven sedan den grävdes av kommunen i tisdags. Det är en bråkdel av de minst 1 200 personer som, enligt Mariupols borgmästare, dött sedan staden belägrades för nio dagar sedan. Vissa av människorna i graven har dött av naturliga orsaker, men omkring hälften bedöms av AP:s reporter ha dödats i det intensiva bombardemang som staden fått utstå. Läkare utan gränser har tidigare beskrivit läget i Mariupol som katastrofalt, det saknas såväl mat som vatten, el och värme. Flera försök till evakuering av civila har avbrutits på grund av att ryska trupper enligt Ukraina brutit mot den tillfälliga vapenvilan. Till The Guardian säger stadens borgmästare Sergej Orlov att invånarna nu lever under ”medeltida” förhållanden och tvingas laga mat över öppen eld sedan Ryssland sprängt gasledningarna. Han beskriver hur invånare slåss om vedträn och att snön är deras enda källa till vatten. Röda korsets representant Sasha Volkov, också intervjuad av The Guardian, beskriver hur alla butiker och apotek länsats sedan flera dagar tillbaka. Och att många invånare säger att de inte längre har någon mat att ge till sina barn. "Folk började attackera varandra om mat. De började slå sönder någons bil för att komma åt bensinen." Kriget i Ukraina - dag 15. Den femtonde dagen sedan Ryssland invaderade Ukraina startade med att Ryssland tillämpade sju humanitära korridorer på morgonen, varav en var från krigshärjade och belägrade Mariupol. Ett barnsjukhus i staden bombades på onsdagen och i dag gav Ryssland svar på tal: ”Fake news”, säger Dmitry Polyanskiy, Rysslands sändebud i FN. Läs mer om några av dagens händelser i sammanfattningen nedan. Läs mer hos svt 220310. Källor: Anderssons utspel förvånade styret i Finland. Statsminister Magdalena Anderssons (S) utspel under tisdagen om att en svensk ansökan till Nato skulle "destabilisera läget i Europa" ytterligare överraskade den finländska statsledningen, uppger källor för Dagens Nyheter. Andersson vill inte svara på om hon hade förankrat sitt uttalande i förväg med sina kollegor i öst. "Exakt vilka bilaterala kontakter och vad vi säger håller jag så klart för mig själv," säger hon till tidningen. Vid en pressträff på onsdagen fick Andersson flera frågor om tisdagens uttalande. Där sa hon att syftet med uttalandet inte var att låsa Finlands handlingsfrihet, och att varje land måste få välja egen säkerhetspolitisk linje.
Omni 220309. Finnair: GPS-störningar för plan nära Kaliningrad. Piloter för finländska Finnair har upptäckt störningar i sina GPS-system i samband med att de flyger nära den ryska exklaven Kaliningrad, rapporterar Reuters. Störningar har också rapporterats under flygningar nära den finsk-ryska gränsen. Det litauiska flygbolaget Transaviabaltika uppger att de tvingats ställa in 18 flygningar mellan Helsingfors och Nyslott i sydöstra Finland på grund av avsaknad av GPS-signal. Finlands premiärminister Sanna Marin uppger att man inte känner till var störningarna kommer ifrån. Finländska UD undersöker saken. Kreml har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220309. Experter: Kamp för existens ger Ukraina stridsmoral. Flera faktorer gör att Ukraina överträffar Ryssland vad gäller stridsmoral - bland annat känslan av ett rättfärdigt syfte och president Zelenskyjs jordnära ledarskap, säger två militärexperter till SvD. "När den egna staten hotas blir kampen existentiell. Då är det enklare att motivera människor," säger David Bergman, major och lärare vid Försvarshögskolan. Vilja kan vara viktigare än vapen, enligt Johan Norberg, Rysslandsexpert och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "Det är inte alltid sidan med mest tekniskt avancerad utrustning som segrar om det finns någon som vill mer." Omni 220309. Nya satellitbilder visar förödelsen i Mariupol. Nysläppta satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies visar förstörelsen i den belägrade hamnstaden Mariupol i södra Ukraina. På onsdagen uppgav stadens borgmästare att tusentals personer dödats, och att man tvingas gräva massgravar. Därtill har ett barnsjukhus i staden bombats, enligt Ukraina, vilket mötts av kraftiga fördömanden världen över - "förtappat" och "barbariskt" är orden Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, respektive Vita huset, använt. Döda kroppar ligger på stadens gator, enligt AP, och invånare uppges ha börjat bryta sig in i affärer för att få mat och smälta snö för att få vatten. FN: Ingen vårdinrättning ska någonsin få bli ett mål. Marken uppges ha skakat över en kilometer bort. Zelenskyj: Sjukhusbombningen är en styggelse. Omni 220309. "Ryssland kan mala Kyiv till grus och sedan rycka fram." Om Ryssland väljer att försöka inta Kyiv militärt har de ryska styrkorna två olika alternativ. Den bedömningen gör Karlis Neretnieks, före detta rektor på Försvarshögskolan, i SVT:s Aktuellt. Ett alternativ är att slå sig fram, och mala ned staden "till grus" för att sedan rycka fram efter hand, efter att civila evakuerats. Ett annat alternativ är att låta civila bli kvar och att Ukrainas regering till slut kanske ger upp Kyiv då man bedömer att det inte är rimligt att tiotusentals civila dör, säger Neretnieks. "Jag vet inte vad de kommer att välja, men att de kommer försöka innesluta Kyiv, det är jag tämligen övertygad om." Han säger också att Rysslands strategi med att attackera Ukraina från flera håll har fungerat "påfallande dåligt", och att den ryska militären lär kraftsamla för att ta mark på färre platser. Omni 220309. "Ryssland riskerar bli ett nytt Nordkorea." Riskpremien för ett land som invaderar ett annat måste anses som hög - men om det kommer finnas tillräcklig stor uppsida kan svenska företag ta en extrakostnad för att fortsätta ha verksamhet i Ryssland även framöver. Det säger rysk-svenska handelskammarens vd Heinz Sjögren till DN, efter att flera svenska företag pausat sin verksamhet i landet. Enligt siffror från 2019 är cirka 500 svenska företag aktiva i Ryssland, men för de flesta är exponeringen måttfull. "Med något undantag är svaret ja, svenskt näringsliv kan klara sig utan Ryssland, som riskerar att blir ett nytt Nordkorea," säger Sjögren till DN. Omni 220309. Förenade arabemiraten vill öka produktion - oljan rasar. Oljan rasade cirka 15 procent på onsdagskvällen efter att Förenade arabemiraten meddelat att man vill öka produktionen mer än vad Opec+ tidigare enats om. Det skriver flera internationella medier. Landet kommer också att uppmana Opec att öka produktionen. "Förenade arabemiraten har varit en pålitlig och ansvarig leverantör av energi till globala marknader i över 50 år och tror att stabilitet i energimarknader är kritiskt för den globala ekonomin," säger landets USA-ambassadör Yousef Al Otaiba till CNN. Så sent som i förra veckan ställde sig gulfstaten bakom produktionsnivåerna som Opec+ då beslutade om, men under gårdagen kritiserades landet av IEA för att inte vilja stabilisera oljepriserna.
Omni 220309. Vita huset varnar för ryska kemiska vapen i Ukraina: "Måste vara på vår vakt". Vita huset varnar för att Ryssland "möjligen kan använda kemiska eller biologiska vapen" i Ukraina, rapporterar flera medier. Uttalandet kommer efter att Ryssland påstått att USA utvecklar biologiska och kemiska vapen i landet. Det ryska utrikesdepartementet har även anklagat Ukraina för samma sak. Vita husets pressekreterare Jen Psaki kallar påståendena för "befängda" och säger att det kan vara en strategi från rysk håll för att motivera att själva använda massförstörelsevapen. Hon skriver på Twitter att även Kina upprepat "dessa konspirationsteorier". "Vi borde alla vara på vår vakt", skriver Psaki. USA har i månader varnat för en rysk operation under "falsk flagg" för att skapa en förevändning för invasionen. Omni 220310. IAEA: Förlorat kontakten med kärnkraftverket Zaporizjzja. Det internationella atomenergiorganet IAEA har tappat kontakten med det fjärrövervakningssystem som sänder från kärnkraftverket Zaporizjzja, skriver TT. "IAEA:s fjärrövervakningssystem som övervakar utrustning vid kärnkraftanläggningar runt om i världen är en viktig komponent i vårt säkerhetsarbete i Ukraina och globalt," säger IAEA:s chef Rafael Grossi i ett uttalande. Samma sak hände med det nedlagda kärnkraftverket Tjornobyl under onsdagen efter att en kraftledning skadats till följd av striderna och organisationen ser utvecklingen som oroande. Ryska styrkor tog kontroll över Zaporizjzja den 4 mars.
Omni 220310. Uppgifter om ryska vakuumbomber i Ukraina. Ryssland har använt så kallade termobariska bomber, även kallade vakuumbomber, under kriget i Ukraina. Det skriver det brittiska utrikesdepartementet på Twitter, och uppger också att uppgifterna har bekräftats från ryskt håll. The Hill skriver emellertid att Pentagons pressekreterare John Kirby under onsdagen uppgett att USA inte sett några bevis på att vapnen använts. Termobariska bomber använder syret i den omgivande luften för att skapa en kraftigare explosion och en mer långvarig tryckvåg som håller högre temperatur än konventionella bomber. De kan därför orsaka mycket stora skador både på byggnader och människor. Omni 220310. EU-ledarna möts i Versailles i skuggan av Ukrainakriget. Rysslands krig i Ukraina väntas av naturliga skäl dominera agendan när EU:s ledare i dag möts i Versailles i Frankrike. En av frågorna som kommer att tas upp är hur unionen ska ställa sig till Ukrainas förfrågan om att snabbanslutas till EU, skriver AFP. Enligt Euractiv, som sett ett utkast till ett slututtalande, är det dock osannolikt att EU kommer att erbjuda Ukraina ett snabbspår. Däremot väntas unionen uttrycka sitt stöd och lova att stötta landet. "Rysslands anfallskrig utgör ett fundamentalt skifte i Europas historia” står det bland annat i utkastet." En annan punkt som väntas diskuteras är Sveriges och Finlands gemensamma påpekande av innehållet i EU-fördragets solidaritetsklausul som ålägger alla andra EU-länder att ställa upp, om något annat EU-land blir angripet, skriver TT. "Jag har inte sett någon som har något emot den här solidaritetsklausulen. Jag tror att det är bra att det nämns, säger en källa i Bryssel. Omni 220310. Moldaver öppnar sina hem för ukrainare: "En otrolig värme". Det lilla grannlandet Moldavien har tagit emot ukrainska flyktingar motsvarande tio procent av sin befolkning, rapporterar TT. Enligt Sveriges ambassadör i Moldavien, Katarina Fried, har landet välkomnat flest flyktingar under den ryska invasionen i förhållande till sin befolkningsmängd – hittills 260 000 ukrainska medborgare samt 30 000 personer med andra medborgarskap. Många har fortsatt till andra länder, men över 100 000 är kvar. Katarina Fried säger att det moldaviska folket visat stor solidaritet och öppnat upp sina hem när hjälporganisationernas resurser har sinat. "Två tredjedelar av de flyktingar som stannat kvar i Moldavien bor hemma hos vanliga människor helt enkelt. Det är en otrolig värme som moldaviska folket har visat, när de ställer upp som frivilliga, skjutsar, ger bort mat," säger hon. Moldavien är ett fattigt och litet land med 2,6 miljoner invånare. Moldavien fruktar att de kan vara Putins nästa mål. Omni 220310. Regeringen: Två procent av BNP ska gå till försvaret - "En oerhört stor satsning". Anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP, meddelar regeringen vid en pressträff. Försvarsminister Peter Hultqvist säger att Försvarsmakten går från 60 000 befattningar till cirka 100 000. "En oerhört stor satsning. Vi går från ett rent yrkesförsvar till att bredda antagningen till försvarsmakten," säger han. Hultqvist säger att Sveriges försvarspolitiska samarbeten kommer att fördjupas, framförallt med Finland men även Nato, USA och Storbritannien. Att höja försvarsanslaget till två procent av BNP innebär en årlig kostnad på 108 miljarder kronor, skriver TT. 2021 låg försvarsbudgeten på cirka 66 miljarder kronor. Finansminister Mikael Damberg säger att satsningen är "ett långsiktigt åtagande som sträcker sig över flera mandatperioder". "Det behöver gå så snabbt som det är praktiskt möjligt. Men det måste ske under stabila och ordnade former. Det här får naturligtvis konsekvenser som mer trygghet och mer säkerhet. Men också tydliga kostnader," säger Damberg. Magdalena Andersson säger att fler unga kommer att behöva förbereda sig på att göra värnplikt. "Vi ska bygga ett folkförsvar, av svenska folket och för svenska folket," säger hon. Regeringen vill inte sätta upp en tidsram för när målet ska vara nått. Omni 220310. Svensk bredbandsleverantör startar radiosändningar på ryska. Internetleverantören Bahnhof har tagit initiativ till nya radiosändningar på ryska från Sverige. Enligt Bahnhofs vd Jon Karlung ska redaktionen bestå av tidigare medarbetare från Sveriges Radios ryska avdelning på Radio Sweden. "Det ska vara riktig och bra journalistik", säger han.
SR 220310. Experten: "Zelenskyj tror inte på diplomatisk lösning". Förhandlingsutrymmet mellan Ryssland och Ukraina är litet, bedömer Rysslandskännaren Martin Kragh. Han tror inte att ländernas utrikesministrar kommer att kunna enas om annat än marginella frågor under dagens möte i Turkiet, som exempelvis skydd av civila. Kragh säger till SvD att Putin har "klättrat väldigt högt upp i sitt träd" samtidigt som Ukrainas president Zelenskyj är totalt ointresserad av att möta de ryska kraven. "Zelenskyjs utgångspunkt har från första början varit att han inte tror på en enkel diplomatisk lösning. Men han vill inte anklagas för att inte ha försökt." Ryssland vill bland annat påtvinga Ukraina neutralitet och se till att landet avstår från att motarbeta Rysslands intressen. Omni 220310. Ukraina: 35 000 har evakuerats - nya försök i dag. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att nästan 35 000 människor evakuerades via de humanitära korridorer som upprättades på onsdagen, skriver Financial Times. Enligt ryska nyhetsbyrån Interfax rör det sig om 48 000 evakuerade. Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereshchuk säger att sju humanitära korridorer ska hålla öppet även på torsdagen, bland annat från den omringade hamnstaden Mariupol. Kyiv guvernören: Över 10 000 personer evakuerades från huvudstaden och dess utkanter på onsdagen. Omni 220310. "Attacker mot civila är del av den ryska strategin". Attacker mot civila mål i Ukraina, såsom sjukhus, är en del av en rysk strategi och kan komma att bli allt vanligare ju längre kriget fortgår. Den bedömningen gjorde överstelöjtnant Peter Lidén när han gästade SVT:s Morgonstudion på torsdagen. "Genom att agera på ett visst sätt vill man åstadkomma skräck och förtvivlan hos en tredje part, i det här fallet omvärlden," säger Lidén. Han varnar också för bilden av att kriget är ett misslyckande för Ryssland och att Ukraina rent av är på väg att vinna. "Kriget kommer inte gå fort och inte vinnas av Ukraina utan vidare och kanske inte alls militärt." Ukraina: Ryssland har bytt strategi - angriper civila. Omni 220310. Roman Abramovitj och sex andra oligarker får tillgångarna frysta. Premier League-klubben Chelseas ägare Roman Abramovitj sätts upp på Storbritanniens sanktionslista och får sina tillgångar frysta, rapporterar flera medier. Dessutom sätts ytterligare sex ryska oligarker upp på sanktionslistan, bland andra Rosneftchefen Igor Sechin, Oleg Deripaska, som tidigare rapporterats stå Putin nära, och Dimitrij Lebedev, styrelseordförande för Bank of Russia. En talesperson för Abramovitj säger till nyhetsbyrån att hon ”i nuläget” inte har några kommentarer till beskedet. Beskedet innebär att han inte har möjlighet att sälja fotbollsklubben men klubben kommer även i framöver att kunna spela matcher, säger brittiska idrottsministern Nadine Dorries till nyhetsbyrån. Boris Johnson: "Finns inga säkra hamnar för den som stött Putins ondsinta attack." De berörda oligarkerna uppges höra till Putins "inre cirkel".
Omni 220310. Sergej Lavrov: "Vi har inte attackerat Ukraina." Inga framsteg vid mötet i Turkiet: "Ryssland vill att vi ska ge upp". Dagens möte mellan den ryska utrikesministern Sergej Lavrov och Ukrainas Dmytro Kuleba i Turkiet har inte lett till några framsteg, uppger Kuleba på en presskonferens. Enligt Kuleba gick Ryssland inte med på att öppna en humanitär korridor från den belägrade staden Mariupol och han säger också att Ryssland inte är nära att gå med på vapenvila. "Ryssland vill att vi ska ge upp men det kommer vi inte göra," säger han. Kuleba säger också att han är redo för nya möten om det finns möjlighet till konkreta resultat. Lavrov säger å sin sida att det Ryssland kallar "en särskild militär operation" kommer att fortsätta och väst agerar farligt när man hjälper den ukrainska sidan med vapen och utrustning. "Vi har inte attackerat Ukraina," säger Lavrov enligt Sky News. Även Lavrov säger emellertid att han vill se nya samtal. Kuleba: Lavrov vill inte gå med på humanitära korridorer från Mariupol.
Omni 220310. Putin: Utländska tillgångar kan tas över. Den ryska regeringen kan komma att ta över utländska företags tillgångar, säger landets president Vladimir Putin. Han uppger också att Ryssland kommer att fortsätta att exportera gas och olja, även via Ukraina. Putin säger att Ryssland kan komma att införa "extern förvaltning" av tillgångarna hos de företag som stänger sin verksamhet i Ryssland och "lämna över verksamheten till dem som är villiga att arbeta". "Vi kommer att hitta ett legitimt sätt att göra det här," säger han i ett tv-sänt, digitalt regeringsmöte, rapporterar BBC. svt 220310. China's promotion of Russian disinformation indicates where its loyalties lie. In public statements and at international summits, Chinese officials have attempted to stake out a seemingly neutral position on the war in Ukraine, neither condemning Russian actions nor ruling out the possibility Beijing could act as a mediator in a push for peace. But while its international messaging has kept many guessing as to Beijing's true intentions, much of its domestic media coverage of Russia's invasion tells a wholly different story. There, an alternate reality is playing out for China's 1.4 billion people, one in which the invasion is nothing more than a "special military operation," according to its national broadcaster CCTV; the United States may be funding a biological weapons program in Ukraine, and Russian President Vladimir Putin is a victim standing up for a beleaguered Russia. To tell that story, major state-run news media outlets -- which dominate China's highly censored media space -- have been largely echoing Russian state media stories or information from Russian officials. Read more at CNN 220310. Uppgifter: Kina säljer inte flygplansdelar till Ryssland. Ryska nyhetsmedier, bland annat Interfax rapporterade att Kina vägrar förse ryska flygbolag med flygplansdelar. Enligt tjänstemannen Valeri Kudinov, som har ansvar för att bibehålla rysk luftvärdighet, ska Ryssland nu försöka göra affärer med Turkiet och Indien, rapporterar Reuters. Rysslands flygsektor pressas av EU och USA:s sanktioner och den ryska utrikesministern Sergey Lavrov flaggar för att säkerheten för ryska passagerarflyg är hotad. Ett ryskt lagförslag föreslår att ryska flygbolag ska driva in leasing-avgifter i rubel. Omni 220310. Nödhjälp stoppas av striderna i Mariupol - invånaren: "Kroppar på gatorna". Ryssland försöker medvetet förhindra evakuering av civila från Mariupol, enligt representanter för Ukrainas regering. Dessutom har en humanitär konvoj som försökt nå den belägrade staden tvingats vända om på grund av striderna, skriver Reuters. Under dagen har det även genomförts nya attacker mot bostadsområden i hamnstaden, skriver BBC med hänvisning till ett uttalande av lokala myndigheter på meddelandeappen Telegram. Invånaren Marina Levintjuk är en av dem som lyckats fly staden. Hon berättar för The New York Times att hon tidigare i veckan mottog ett obehagligt sms från lokala myndigheter med instruktioner om hur man ska bete sig om en familjemedlem dör. "Täck över kroppen, bind ihop händer och ben och lämna den utanför huset", återger Levintjuk innehållet i meddelandet. "Detta är vad som händer Mariupol nu. Det är kroppar som ligger på gatorna," säger hon. Marina Levintjuk: Det finns inget vatten, människor samlar och smälter snö. Ryssland har ännu inte lyckats ta kontroll över hamnstaden. Ukrainsk flykting: Ryssarna sköt mot civila. Minst tre personer uppges ha dött 17 skadats i en attack mot ett barnsjukhus i Mariupol på onsdagen. Omni 220310. Ryska trupper närmar sig Kyiv - hälften av invånarna uppges ha flytt från staden. Hälften av invånarna i Ukrainas huvudstad Kyiv har nu flytt från staden, uppger Kyivs borgmästare Vitali Klitschko enligt AFP. "Kyiv har förvandlats till en fästning. Varje gata, byggnad och gränskontroll är befäst," säger han. Samtidigt rapporterar nyhetsbyrån att ryska trupper har närmat sig stadens nordöstra delar. AFP:s reportrar vittnar om hur rök stiger från byar nära staden. Ukrainska soldater berättar också om våldsamma strider om kontrollen över den största vägen in till staden. De ryska styrkorna har sedan krigets inledning försökt omringa Kyiv men har mött hårt motstånd från den ukrainska sidan. Flera mindre orter utanför staden har utsatts för kraftig beskjutning under mer än en vecka. Vitali Klitschko: Strax under två miljoner människor ha lämnat staden. Förra året var invånarantalet 3,5 miljoner. En miljon barn är på flykt i Ukraina. Bara den stora vägen söder ut från stan är nu öppen. Omni 220310. Analys: Putin överskattade armén och underskattade kraften i sanktionerna. Två veckor in i kriget i Ukraina har det ryska angreppet orsakat stora materiella och humanitära skador - men ryssarna tycks också delvis ha kört fast, skriver DN:s Michael Winiarski i en analys. Den tröga framfarten har gjort att bilden av den starka ryska armén har krackelerat, skriver han: "Den ryska armén, som Putin skrutit om som högteknologisk och slagkraftig, har avslöjat sidor som Kreml helst skulle vilja dölja: inkompetens, förvirring och bristande logistik." Han skriver också att Putin tycks ha underskattat kraften i de sanktioner som Ryssland drabbats av och som nu håller på att slå den ryska ekonomin i spillror. I Sydsvenskan skriver Kalle Kniivilä att Rysslands invånare kommer att känna av sanktionernas effekter under flera år. Han skriver att många ryssar hittills har undvikit att kritisera kriget av rädsla för repressalier, men att det finns tecken på att allt fler är kritiska. "I alla fall i Moskva verkar allt fler inse att Vladimir Putin startade kriget som nu håller på att leda Ryssland i fördärvet. Den stora frågan är hur många motståndarna till kriget behöver vara för att de ska våga säga sin mening." Kalle Kniivilä: Alla i Ryssland kommer att drabbas hårt av krigets följder. Marcus Lindqvist: Ryssland vill komma åt järnvägsknutarna i Ukraina - Finland har samma spårvidd. Omni 220310. Experten: Även krig har lagar - krigsförbrytelser måste få konsekvenser. Att även krig har lagar kan låta absurt, menar folkrättsprofessorn Pål Wrange. Men även i krig finns det regler på vad man får göra - och inte får göra. "Systemet är inte perfekt, men det är ändå ett framsteg att vi idag har en internationell brottmålsdomstol. Det är inte riskfritt att begå krigsförbrytelser längre," säger han. Krigets lagar är de regler som gäller i situationer av krig. De grövsta brotten mot dessa lagar betraktas enligt Genèvekonventionen som krigsförbrytelser - till exempel avsiktligt dödande av civila, tortyr, eller att man attackerar sjukvården. Både stater och ansvariga individer, som befälhavare, generaler, men även privatpersoner, kan komma att dömas för krigsförbrytelser. "Om det föreligger starka bevis för att det har skett krigsförbrytelser, då kan man använda sig av sanktioner - till exempel som nu mot Ryssland, menar Pål Wrange, professor i folkrätt på Stockholms universitet. Samtidigt har stater en skyldighet att utreda krigsbrott, oavsett var i världen de har begåtts. Framför allt om den internationella domstolen i Haag (ICJ) eller den Internationella brottsdomstolen (ICC) tar upp fallet och en stat eller enskild person åtalas. I dagsläget är 123 stater parter till brottsdomstolen ICC. På domstolens begäran kan stater bli skyldiga att överlämna dömda personer som finns på deras territorium. "Lyckas polisen gripa en misstänkt ska den antingen lagföras eller överlämnas. Men om en sak inte kommer upp i en domstol, då kan stater också själva välja att reagera - och har en skyldighet att göra det, menar han. Men på grund av snåriga omständigheter har långt ifrån alla stater kapacitet att ställa misstänkta inför rätta. "Väldigt många har åtalats och dömts, i några fall även förre detta presidenter. Men i en del fall har man inte haft möjligheten att få tag på de som är misstänkta, till exempel Sudans före detta president, Omar al-Bashir." Uppgifter: Gerhard Schröder i Moskva för Putin-möte. Den tyske före detta förbundskanslern Gerhard Schröder befinner sig i Moskva för att träffa Vladimir Putin i syfte att medla i Ukrainakriget, uppger källor för Politico. Schröder, som var Tysklands socialdemokratiske förbundskansler mellan 1998 och 2005, arbetar för de ryska oljegiganterna Gazprom och Rosneft, som till största del ägs av den ryska staten. Under invasionen har hans motvilja att fördöma Ryssland lett till att medarbetare och affärspartners distanserat sig från honom, rapporterar DW. Företag och fotbollslag har tagit avstånd från Schröder. Omni 220310. Kommentar: Gerhard Schröder är alltså en ansvarig för Tysklands stora beroende av ryska bindningar genom olika råvaror just nu. USA placerar luftvärn i Polen - Harris vill utreda krigsbrott. USA kommer att placera ut sitt luftvärnssystem Patriot i Polen. Det meddelade den amerikanska vicepresidenten Kamala Harris under ett besök i landet på torsdagen, rapporterar Sky News. Harris meddelade också att USA kommer att bistå Ukraina med ytterligare 50 miljoner dollar i humanitärt bistånd. Hon tackade också det polska folket för att det hittills tagit emot runt en miljon flyktingar från Ukraina sedan den ryska invasionen inleddes. "Jag har sett och läst om hur vanliga människor gjort stortartade saker och jag tackar er å det amerikanska folkets vägnar," sa Harris. Vidare sa vicepresidenten att hon vill se en internationell utredning kring om Ryssland har gjort sig skyldigt till krigsbrott under kriget. Omni 220310. Ryska medier ska blockeras i Sverige: "Vansinnigt". Enligt ett EU-beslut ska statliga ryska Russia Today och Sputnik News blockeras inom hela unionen - men svenska internetleverantörer är splittrade i frågan, skriver DN. Post- och telestyrelsen har meddelat att de ryska medierna ska blockeras. Statligt ägda Telia blockerar redan sajterna, men leverantören Bahnhof är kritisk till förordningen. "Rent spontant skär det i kroppen när man hör att det ska införas filtrering och blockering," säger Bahnhofs vd Jon Karlung. Han menar att det ger Ryssland ett prejudikat för att göra samma sak, och att det är "vansinnigt" att tro att sanningen skulle vinna genom en kapprustning i censur. Banhof kommer därför ”absolut inte” införa några blockeringar. PTS: Det handlar inte om att gilla desinformation. Expert: Olyckligt att man blockerar innehåll från båda sidor väldigt snabbt (4 mars). Internationellt journalistförbund kritiskt till beslutet. Pressmeddelande om EU:s beslut. Omni 220310. Så ser tillgången till internet ut i Ukraina: "Vi får inte ser bilderna där det är värst. Stora delar av Ukraina saknar möjlighet att komma åt internet. För platser som redan drabbas hårt är bristen av kommunikationsmöjligheter ytterligare ett hårt slag. "Vi får inte se de värsta bilderna eftersom de platser som drabbats värst är de som har minst tillgång till internet," säger Alp Toker, grundare av den globala nätövervakaren Netblocks. Internetåtkomsten i Ukraina har minskat med 20 procent, jämfört med dagen innan invasionen, enligt data från Netblocks. En relativt hög andel av Ukraina har alltså fortfarande internetåtkomst och i städer som Kiev och Lviv fungerar internet till stora delar problemfritt. Men på många platser börjar möjligheterna att kommunicera med omvärlden nu begränsas allt mer. "Över 500 mobilmaster har antingen skadats eller förstörts enligt ukrainska internetleverantörer," säger organisationens grundare Alp Toker. Det brittiska organisationen Netblocks följer tillgången till internet i diktaturer och i krigsområden. Deras data visar tydligt hur stora områden i sydöstra Ukraina nu tappat kontakten med internet. Det kan bero olika saker, till exempel gör ett långvarigt strömavbrott i ett stort område att internetåtkomsten försvinner. Enligt Netblocks och Alp Toker är det en medveten taktik. "Vi anser att det är medvetna attacker mot kommunikationsnätverk av ryska styrkor, något som dokumenterats vid flera tillfällen. svt 220310. Försvaret: Ökat hot mot Sverige - flera tänkbara ryska motreaktioner. Hotet mot Sverige har ökat sedan ett par veckor tillbaka, säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson vid en pressträff. "Det finns en rad tänkbara ryska motreaktioner som kan tänkas riktas mot Sverige. I den ryska verktygslådan finns bland annat påverkansoperationer, misskreditering av viktiga personer, cyberangrepp, sabotage med mera, säger han. En av flera oroande faktorer är Belarus nära samarbete med Ryssland i invasionen. Belarus militär är just nu att betrakta som ett komplement till Rysslands, enligt Claesson. Enligt Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret på MUST, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, klassas hotet från främmande underrättelseverksamhet som högt, en fyra på en femgradig skala. Framför allt bedömer man att cyberhotet är stort. Försvarsmakten kommer framöver att ha återkommande pressträffar varje torsdag klockan 15.00. Omni 220310. Putin: Väst beskyller oss för sina egna misstag. På torsdagen höll Vladimir Putin och flera andra ryska toppolitiker ett tv-sänt möte om läget i landet med tanke på sanktionerna, rapporterar Reuters. Putin sade bland annat att Ryssland fortsätter med sina energiexporter, inklusive genom Ukraina. Han kallade sanktionerna mot landet, såsom det amerikanska importförbudet för rysk energi, "illegitima". "Väst beskyller oss för sina egna misstag. De bedrar sina egna befolkningar." En representant för det ryska energidepartementet hävdade också att Belarus återställt elförsörjningen till kärnkraftverket Tjornobyl. Det har nu gått två veckor sedan Ryssland invaderade Ukraina. Tusentals människor har dödats, och över två miljoner ukrainare drivits på flykt, enligt FN. På hemmaplan slår Putin ned oppositionen. Tusentals antikrigsdemonstranter har gripits och flera oberoende mediehus stängts ner. Omni 220310. Tyska ministern: Vi måste säkra fred i Bosnien. Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock säger att landet kommer att utöka sin närvaro i Bosnien. Det rapporterar AFP. "Vi måste säkerställa freden i Bosnien och kämpa måste de som äventyrar freden. Vi tänker inte låta freden hotas," sa ministern. Oron i landet har ökat under senare tid sedan bosnienserbernas ledare Milorad Dodik hotat med att bilda en egen armé och bryta sig loss ur statsbildningen. Baerbock: Tyskland kommer att vara mer närvarande på västra Balkan. Omni 220310. Hundratusentals utan mat i Mariupol - Röda korset: Folk attackerar varandra. Situationen i den belägrade ukrainska staden Mariupol blir "allt mer dyster och desperat", uppger Sasja Volkov, chef för internationella Röda korsets delegation i landet, enligt The Guardian. Hundratusentals människor i staden har inte tillgång till mat, vatten, el, värme eller mediciner, enligt Volkov. "Folk börjar attackera varandra för mat. De förstör varandras bilar för att komma åt bränslet." Alla livsmedelsbutiker och apotek i staden är länsade sedan flera dagar tillbaka, enligt Volkov. Under torsdagen har inga civila kunnat lämna staden, säger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Vereshchuk enligt Reuters. Över 1 200 kroppar har plockats upp från gatorna, enligt borgmästaren. Invånare smälter snö för att få vatten. Ryssarna uppges blockera evakueringen. Ukraina: Ryssland har inte respekterat eldupphör. Omni 220310. Kommentar: Putin måste vara väldigt nöjd nu. Kreml inför exportförbud - ska mildra sanktionerna. Ryssland inför nu ett exportförbud på över 200 typer av varor under resten av året för att mildra västs sanktioner, skriver BBC. Ungefär 48 länder uppges påverkas, inklusive USA och Storbritannien, när varor inom telekom, agrikultur, el- och teknikutrustning som tidigare importerats till Ryssland nu stoppas för export. Förbudet mot att exportera varor tillverkade i andra länder är "nödvändigt för att skapa stabilitet på den ryska marknaden", enligt en order undertecknad av Rysslands premiärminister Michail Misjustin, skriver kanalen. Förbudet gäller även bilar järnvägsvagnar och turbiner. Förbjuda också viss timmerexport till nationer som "begått ovänliga handlingar". Omni 220310. Kommentar: Hur många ovänliga handlingar har Rysslan begått senaste två veckorna? Försvarsindustrin: Sverige står långt bak i vapenkön. Sverige har till skillnad från många andra västländer inte skrivit avtal som säkerställer att vi prioriteras när det gäller nya leveranser av försvarsmateriel. Utländska köpare kan därför gå före den svenska staten i kön, skriver SvD Näringsliv. Säkerhets- och försvarsföretagens branschorganisation uppger att man nu ser hur andra länder utnyttjar sina avtal till att få materiel snabbare och i större kvantitet. Den svenska försvarsindustrin vittnar dessutom om arbetskraftsbrist och ESG-regler som gör det svårt att öka produktionen. Anledningen är att underleverantörer riskerar att förlora sin hållbarhetsstämpel om de säljer för mycket till försvarsbolag. "Sverige har tills nyligen heller inte ställt samma krav på att få leveranser i händelse av kris eller krig." Omni 220310. Kommentar: Den svenska regeringen har inte hängt med när det gäller hotet från Ryssland vilket i många år har kunnat ses genom den ryska vapenindustrins upprustningar och Putin stora intresse för nya vapensystem där han varit på första parkett på samma sätt som Nordkoreas diktator. Svenskar har donerat 620 miljoner till Ukraina. På onsdagen hade svenskarna skänkt 620 miljoner till Ukraina, uppger Charlotte Rydh, generalsekreterare för branschorganisationen Giva Sverige, för Dagens Nyheter. "Det är helt fantastiskt, jag vågar tro på att det blir en miljard." Enbart Röda korset har fått in 244 miljoner kronor från svenskar. Enligt insamlings- och kommunikationschefen Per Westberg är det en blandning av privatpersoner, stiftelser och företag som skänkt både mindre och större belopp. Charlotte Rydh märker att företag bidrar i större utsträckning än tidigare. "Det är ett skifte skulle jag säga.. Omni 220310. Twitter plockar bort inlägg från ryska ambassaden - påstod att attack var fejk. Twitter har tagit bort flera inlägg från Rysslands ambassad i London, som felaktigt påstod att den ryska attacken på ett mödravårdssjukhus i Mariupol var fejkad, rapporterar The Guardian. Bland annat spred ambassaden den ryske utrikesministern Sergej Lavrovs påståenden om att sjukhuset inte var i bruk och användes av nazister, samt att offren på bilderna från attacken var skådespelare. Kallade gravid kvinna på bilderna "krisskådespelare". Enligt en talesperson för Twitter bröt inläggen mot plattformens regler om hatiskt och skadligt uppförande "då de förnekar våldsamma händelser". Boris Johnson fördömer ambassadens desinformation. Omni 220310. Ukraina: Värden för nära 1 000 miljarder förstörda. Ukrainska infrastrukturtillgångar för 100 miljarder dollar, knappt 970 miljarder kronor, har förstörts under Rysslands invasion. Det uppger president Volodymyr Zelenskyjs ekonomiske rådgivare Oleg Ustenko, enligt Financial Times. Samtidigt har runt hälften av Ukrainas företag tvingats stänga verksamheten och resten att dra ner på produktionstakten på grund av invasionskriget. "Situationen är mycket värre än någon kunnat föreställa sig," säger Ustenko enligt tidningen. Han säger också att EU:s gasimporter från Ryssland förser landet med "blodspengar". Militär: Attacker mot civila är del av den ryska strategin. Omni 220310. Kommentar: Ryssland bör betala detta som skadestånd till Ukraina. Ryssland: Reparatörer har fått tillträde till Tjornobyl. Det ryska försvarsdepartementet uppger att man gett ett ukrainskt team av reparatörer tillträde till kraftledningarna runt kärnkraftverket Tjornobyl, som intagits av ryska styrkor, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax enligt Reuters. FN:s atomorgan IAEA har sagt att kommunikationen med Tjornobyl och kärnkraftverket i Zaporizjzja i sydöstra Ukraina försämrats, och att situationen är "oroande". IAEA-chefen Rafael Grossi säger dock på torsdagskvällen att man inom några timmar kommer presentera förslag för Ryssland och Ukraina om hur säkerheten vid kärnkraftverken ska säkerställas, och att ett möte med länderna är "mycket troligt". Hävdar att de ukrainska reparatörerna fått tillgång på torsdagen. Ukrainske utrikesministern har krävt vapenvila för reparationer. Tjornobyl blev strömlöst på onsdagsmorgonen. Omni 220310. Martin Kragh: Mariupol har blivit ett exempel för Putin. Den belägrade hamnstaden Mariupol har blivit ett exempel för president Vladimir Putin och visar vad som händer om den ryska kravlistan inte infrias. Det säger Rysslandsforskaren Martin Kragh. "Ryssland är beredda att krossa Ukraina. Det är den signalen han skickar och nu förbereder man sig för nästa stad." Situationen i Mariupol i sydöstra Ukraina blir allt mer desperat. Enligt Röda korset attackerar invånarna varandra för att få tag på mat, och enligt borgmästaren har minst 1 207 civila dött sedan staden belägrades för nio dagar sedan. "Mariupol är nu en symbol Putin vill hålla upp för hela ukrainska folket: Det här är vad som händer ifall ni inte lyssnar på mina krav," säger Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier, i SVT:s Aktuellt. Kreml har sagt att striderna skulle avslutas direkt om Ukraina går med på att: Upphöra med militära aktioner, lägga till en neutralitetsprincip i konstitutionen, erkänna Krim som ryskt och separatistrepublikerna Donetsk och Luhansk som självständiga. Samtidigt kommer Ukraina med egna krav: Man vill vara en suverän stat och få bort ryssarna från sitt territorium. "Problemet är att i Ukraina så tror man nog inte på att några löften till Ryssland är tillräckliga. Man litar inte på dem," säger Kragh och hänvisar till Rysslands annektering av Krim 2014. När det gäller en diplomatisk lösning menar Kragh att tidpunkten då Ukraina litar på Putins signatur är helt förbi. "Det kan bli så att man försöker hitta en lösning och att Ryssland drar tillbaka sin militär men än så länge ser vi motsatsen." Även Sven Hirdman, tidigare ambassadör i Ryssland, konstaterar att det ukrainska förtroendet för Ryssland inte är stort. "Om det ska bli någon uppgörelse i framtiden, eftersom Ukraina inte kommer att lita på Putin, krävs det bilaterala försäkringar och garantier från EU och andra makters sida," säger han. svt 220310. Ryssland uppges gruppera om - väntas tappa i tempo. Ryssland koncentrerar sina militära styrkor i Ukraina till ett antal nyckelstäder med syfte att omringa dem, skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter, i en uppdatering om läget baserad på underrättelser. Detta då de ryska trupperna mött "starkt ukrainskt motstånd". Enligt inlägget leder det till att färre ryska soldater kan användas på andra håll, vilket väntas sakta ner de ryska framryckningarna i Ukraina. BBC:s uppdateringar om krigets femtonde dag rapporteras om fortsatta försök att omringa huvudstaden Kyiv, och att attackerna varit intensiva i flera områden. AFP rapporterade tidigare under torsdagen att ryska trupper rycker fram nordost om staden. Enligt BBC, som hänvisar till Institute for the Study of War (ISW), har Rysslands militära insatser väster om staden dock varit i mindre skala än väntat senaste tiden. Omni 220310. Svenska jättar i toppen på lista över bolag som Putin kan komma att förstatliga. Svenska Volvo, H&M och Ikea hamnar på tio i topp-listan av de bolag som tjänar mest bland de företag som Ryssland kan komma att förstatliga, rapporterar DI. Enligt den ryska tidningen Izvestia finns i nuläget 59 bolag på listan där landet kan komma att beslagta konton och tillgångar och tillsätta "extern förvaltning". Torbjörn Becker, för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, anser att hotet måste tas på allvar men frågar sig vad svenska bolag skulle vara värda i rysk ägo."Från mitt perspektiv så skjuter de sig själva i foten ännu en gång," säger han till DI. Becker: Blir inte del av globala leveranskedjor om du stjäl företaget. Omni 220311. Labb med kärnreaktor ska ha bombats: "Atomterrorism". Ukrainska myndigheter uppger att Ryssland har bombat ett forskningsinstitut i landets näst största stad Charkiv, där en experimentell kärnreaktor finns. Det skriver flera medier. I ett Facebookinlägg anklagar landets tillsynsmyndighet den ryska militären för att återigen begå "atomterrorism". "Enligt preliminära uppgifter är neutronkällan helt strömlös, det finns ytliga skador på byggnaden", skriver myndigheten i inlägget. Även tidigare har Ukraina varnat för att beskjutningar skett i närheten av byggnaden, enligt Reuters. En ukrainsk myndighet skriver om bombningarna. Finns inga uppgifter om skadade eller döda. Enligt ukrainska medier utbröt en stor brand. Flera labb inne i forskningsinstitutet uppges ha skadats.
Omni 220311. Ytterligare två storstäder i Ukraina bombade i natt. Ytterligare två stora ukrainska städer har attackerats i natt - för första gången sedan Rysslands invasion påbörjades. Attackerna ska ha skett under tidig fredagsmorgon, skriver BBC. Det handlar om miljonstaden Dnipro, som är landets fjärde största och en viktig industristad, som ligger belägen i närheten av flera städer som har bombats under den senaste tiden. Även Lutsk i västra Ukraina har bombats. Attackerna i Lutsk ska enligt uppgifter ha riktat sig mot en flygplats och mot en fabrik. Fabriken ska vara den enda i landet som kan reparera en viss typ av stridsflygplan. Stadens borgmästare Ihor Polisjtjuk bekräftar flygplatsattacken i ett inlägg på Facebook. "Ta skydd!" skriver han. Enligt Rysslands försvarsdepartement har anfall också utförts mot flygplatsen i staden Ivano-Frankivsk, skriver AFP. Staden ligger 25 mil söder om Lutsk. Omni 220311. Uppgifter till FN: Ryssland använder klusterbomber i Ukraina. FN uppger i dag att de har fått in, som de kallar det, tillförlitliga rapporter om att ryska styrkor har använt klusterbomber i kriget i Ukraina. Bland annat ska en klusterbomb ha använts vid en attack vid ett sjukhus i Donetskområdet redan på invasionens första dag. Fyra civila dog och 10 skadades. Klusterbomber är en typ av bomber som frigör mindre bomber när de exploderar och kan därmed orsaka stora skador. Den typen av bomb är förbjuden i större delen av Europa, enligt internationellt avtal. SR 220311. USA stöttar Ukraina med 130 miljarder: "Historiskt". Den amerikanska kongressen har beslutat att stödja Ukraina med 13,6 miljarder dollar, närmare 130 miljarder svenska kronor. Det efter att senaten godkände stödet sent på torsdagen, mindre än två dagar efter att representanthuset röstade igenom det, rapporter flera medier. Såväl demokrater som republikaner står bakom att skicka hjälp till Ukraina. Vita husets presstalesperson Jen Psaki säger att president Joe Biden ser fram emot att godkänna beslutet och dess "historiska stöd för det ukrainska folket när de försvarar sitt land och demokrati." Omni 220311. Konvojen har spridit ut sig utanför Kyiv - rysk offensiv förväntas ske inom kort. Nya satellitbilder tycks visa att den ryska konvojen, som tidigare var över sex mil lång, har spridit ut sig i närheten av Kyiv. Det skriver AP och CNN med hänvisning till bilder från Maxar Technologies. Konvojen ska ha skingrats och spridit ut sig i skogen och i olika städer strax utanför huvudstaden. Enligt AP har stridsvagnarna sina artilleripjäser i skjutposition. Konvojens framfart har saktat in under de senaste dagarna, men har ändå närmat sig huvudstaden. En amerikansk försvarstjänsteman säger att vissa delar av konvojen nu befinner sig så nära som 15 kilometer från Kyiv. Ilmari Käihkö, som är docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger i SVT:s Morgonstudion att en attack tycks vara nära förestående. "Kanske inte de kommande timmarna, men i dagarna," säger han. I en underrättelseuppdatering på Twitter skriver det brittiska försvarsdepartementet på fredagsmorgonen att det är troligt med en offensiv mot Kyiv under de kommande dagarna. Omni 220311.Kommentar: Kommer vi att få se Kyiv i ruiner? Källor: Biden drar tillbaka Rysslands handelsstatus. USA:s president Joe Biden väntas på fredagen dra tillbaka Rysslands handelsstatus vilket skulle sätta ett stopp för normala handelsrelationer länderna emellan. Det uppger källor för Bloomberg. Om hotet blir verklighet öppnar det dörren för högre tullar på import av ryska varor. Draget skulle också placera Ryssland i en grupp av länder där bland andra Kuba och Nordkorea ingår. I slutändan måste den amerikanska kongressen godkänna ett tillbakadragande, men både Demokrater och Republikaner har sagt sig vilja dra tillbaka Rysslands handelsstatus. Draget skulle göra att USA kan införa högre tullar än mot andra WTO-länder. Ryssland är inte en av USA:s största handelpartners, men länderna har ett betydande handelsutbyte. live EU och G7 vill också dra tillbaka handelsstatusen. Ryssland har i dag statusen "mest gynnad nation". Omni 220311. Kommentar: Mest gynnad nation passar ju inte in på dagens läge. Ryssland passar nog i nuläget in tillsammans med Kuba och Nordkorea. Stora leverantörer stryper rysk internettillgång. Den ryska tillgången till internet blir allt mer begränsad. Nu har nämligen två stora internetleverantörer, Cogent och Lumen Technologies, valt att stänga av tillgången till internet i Ryssland. Det rapporterar Zdnet. Bolagen beskrivs som en del av "internets ryggrad" i landet. Lumen Technologies har till exempel flera ryska teleoperatörer som kunder. Avstängningen kommer sannolikt att leda till problem även i omkringliggande länder som Kazakstan, Uzbekistan och Tadzjikistan. Omni 220311. Ryssland: 16 000 soldater är på väg från Mellanöstern. Rysslands president Vladimir Putin ställer sig bakom planerna på att tillåta frivilliga att slåss på den ryska sidan i Ukraina. Det säger han under ett tv-sänt säkerhetsmöte, enligt internationella nyhetsbyråer. Samtidigt hävdar den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu att 16 000 frivilliga i Mellanöstern är redo att ansluta till Rysslands sida. Det ska bland annat handla om syrier. Ryssland var nära allierat med Syriens president Bashar al-Assad under kriget. Uppgifterna om förstärkningar från Mellanöstern är dock obekräftade. Under samma framträdande säger sig Putin också vara redo att lämna över robotar till de rysstödda rebellerna i områdena Luhansk och Donetsk i östra Ukraina. Omni 220311. Ukraina anklagar Ryssland för ny attack mot sjukhus. Ryssland uppges ha träffat ett sjukhus i Charkiv-området. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till områdets lokala guvernör Oneh Synegubov. "Det här är ett krigsbrott mot civila, ett folkmord på det ukrainska folket", skriver guvernören på Telegram. Omkring 330 personer ska ha befunnit sig på sjukhuset när attacken inträffade, varav flera satt i rullstol och därför hade det svårt att ta sig ut. Enligt ukrainsk räddningstjänst ska ingen ha omkommit i attacken, då patienterna befann sig i källaren. Omni 220311. Ryssland stoppar export av bilar och flygplan hela 2022. Ryssland stoppar landets export av bilar, flygplan och drönare för resten av året, enligt den statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar Finwire. Tidigare har Market Watch rapporterat att Ryssland stoppar runt 200 olika produkter från export, bland annat jordbruksprodukter, läkemedel och telekomutrustning. Det stoppet uppgavs också gälla "tillfälligt" under hela 2022. Men energi saknades helt från listan, noterade affärssajten. Rysslands regering sa i samband med det första stoppet att är "nödvändigt för att behålla stabilitet på den ryska marknaden". Wall Street Journal uppger att Rysslands största biltillverkare Lada har stillastående produktion på grund av problem med leveranskedjan. Omni 220311. Gazprom: Rysk naturgas går genom Ukraina som vanligt. Gazprom som ägs av ryska staten menar att naturgas flödar genom Ukraina till Europa, som den brukar göra. Det skriver TT. Enligt energijätten nåddes volymer på 109,5 miljoner kubikmeter på fredagen. Både Ryssland och Ukraina varnade tidigare i veckan för att gasledningarna kan skadas. En tredjedel av den gas som kommer från Ryssland till Europa går genom Ukraina men EU har beslutat att minska sitt beroende av gas från Ryssland som ett svar på invasionen av Ukraina, skriver nyhetstjänsten. USA har beslutat om sanktioner mot Ryssland att förbjuda import av rysk gas, olja och kol. Gazprom tappar kunder i Storbritannien. Omni 220311. 4,5 miljoner människor på flykt - men många är kvar. Hittills har 4,5 miljoner människor tvingats fly sina hem efter Rysslands invasion av Ukraina. Totalt 2,5 miljoner människor bedöms ha lämnat landet och två miljoner är internflyktingar. Det uppger FN:s flyktingkommissarie och UNHCR-chefen Filippo Grande på Twitter. Samtidigt befinner sig tiotusentals barn fortfarande i barnhem i Ukraina, något som skildras i ett tv-inslag hos BBC. Mykola Kuleba, som hjälper till i evakueringen, säger att flyglarmen och bomberna ekar längs gatorna. "Men det som är ännu värre är att barn hör det och gråter. De förstår inte vad som pågår," säger han. Euronews har intervjuat flera flyktingar, däribland 23-åriga Jelyzaveta Pulvas, som inte lyckades övertala sin farmor och mormor att lämna hemstaden Kyiv. "Jag skakade dem och sa: "Ni förstår inte att ni kommer att dö här. En robot kommer att träffa ert hus och jag kommer inte ha någon mormor eller farmor kvar, och jag älskar er. Gör inte så här mot mig". Men de sa nej, säger hon. Omni 220311. Nya sanktioner mot ryssar som banade väg för Putin. Storbritannien inför sanktioner mot 386 ledamöter i det ryska underhuset duman. Samtliga ledamöter röstade i februari ja till att utropa regionerna Luhansk och Donetsk som självständiga, ett beslut som banade väg för Rysslands invasion av Ukraina. "Vi riktar oss mot dem som är medskyldiga till Putins illegala invasion av Ukraina och som stödjer detta barbariska krig," säger den brittiska utrikesministern Liz Truss i ett pressmeddelande. Personerna som drabbas av sanktionerna kan inte längre resa till Storbritannien, ha tillgångar i landet eller göra affärer med britter. Omröstningen gav Putin en påhittad anledning till att invadera. Putin: Sanktioner har bara gjort oss starkare historiskt sett. Omni 220311. Linde: "Lavrov förkroppsligar härskartekniker". Under 2021 satt utrikesminister Ann Linde (S) i många, långa möten med Sergej Lavrov med målet att nå en fredlig uppgörelse om Ukraina. I en intervju med DN beskriver hon hur det är att förhandla med den ryske utrikesministern. "Han förkroppsligar härskartekniker och man måste vara påläst som för en supertenta på universitet. Han kan också stå på en presskonferens och ljuga, säger Linde som också konstaterar att det inte funnits något agg mellan henne och Lavrov. Linde konstaterar att kriget i Ukraina innebär att Sveriges tvåspårspolitik mot Ryssland - som bland annat inneburit att värna handel, klimat- och hälsosamarbete - nu har "suspenderats". Omni 220311. "Ryska attacker men ingen offensiv i västra Ukraina." De ryska flyganfallen mot städer i västra Ukraina ska inte ses som att en framryckning är nära förestående i den delen av landet. Det säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan till Sveriges Radio. "Det kan handla om att slå mot de västliga städerna för att försvåra för Ukraina att få underhåll (...) men det finns ingen trupp i de här nya städerna," säger han. Mer i riskzonen är i stället Kyiv där Paasikivi menar att det verkar som att Ryssland kraftsamlar för en ny attack. Han tror också att Ryssland kommer att försöka slå till mot Odesa för att skära av Ukraina från svarta havet. Omni 220311. Zelenskyj i tv-tal: "Ukraina är på väg mot seger". I ett tv-sänt tal säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att landet nu har nått en strategisk vändpunkt i kriget med Ryssland och är på väg mot seger. Han konstaterar samtidigt att det är svårt att bedöma hur lång tid kriget kommer att pågå, rapporterar Reuters. "Det är omöjligt att säga hur lång tid det kommer att ta att göra Ukraina fritt. Men jag kan säga att vi kommer att lyckas med det. Vi har redan nått en strategisk vändpunkt," säger presidenten. Rysslands president Vladimir Putin har enligt ryska statskontrollerade medier sagt att det "finns vissa positiva skiften i Ukraina-samtal". Omni 220311. Kommentar: Zelenskyj är en desperat ledare nu. Om utvecklingen fortsätter som den gör nu så går Ukraina mot ett fullständigt nederlag. Ukraina skärs av i flera delar som sedan inte kan försvara sig och stadsbefolkningar som under tiden får för det svårt att överleva som i Mariupol. Kriget i Ukraina - dag 16. Under fredagen går kriget i Ukraina in på sin 16:e dag. Natten och morgonen har präglats av attacker mot tidigare förskonade städer och uppgifter om att den enorma ryska militärkolonnen nordväst om Kiev utgrupperar sig, vilket kan vara tecken på en närstående attack mot huvudstaden. Under fredagsmorgonen kommer rapporter om att flera städer som tidigare inte drabbats nu har attackerats av Ryssland. Det handlar om Lutsk i nordvästra Ukraina och Dnipro i sydöst, även Ivano-Frankivsk i sydväst har beskjutits. Oleg Synegubov, guvernör i Charkivregionen, uppger på Telegram att en vårdavdelning för psykiskt sjuka i närheten av staden Izyum träffats av rysk beskjutning. Enligt honom evakuerades 73 personer efter attacken. Över 300 personer ska ha befunnit sig i byggnaden vid händelsen. Den stora militärkonvoj som tidigare rapporterats nordväst om Kiev har nu skingrats och spridit ut sig, visar nya satellitbilder. En attack mot staden inom en snar framtid är därför trolig, säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap. "Kanske inte de kommande timmarna, men de kommande dagarna," säger han i Morgonstudion. Rysslands president Vladimir Putin uppmanar nu ryska myndigheter att hjälpa utländska frivilliga som vill slåss på Rysslands sida i kriget. Ministern om ryska hotet: Vi har inget att sätta emot. Rysslands hot om att slå tillbaka mot väst genom att förstatliga internationella företags verksamheter i landet väcker oro bland svenska bolag, skriver DI. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) medger att Sverige inte skulle ha något "att sätta emot" ifall Kreml skulle göra allvar av lagförslaget. "Om de upphäver äganderätten som en följd av sanktioner, då är all möjlighet till en återgång till ett normalläge över," säger han. Thorwaldsson tillägger att sådant scenario skulle kasta oss tillbaka till Sovjettiden. Thorwaldsson: Hoppas att det bara är ett hot - måste finnas människor i Ryssland som tänker långsiktigt.
Omni 220311. Totalförstörda byggnader efter flyganfall mot Dnipro. Video 0:27.
svt 220311. Kommentar: Putin begår brott mot mänskligheten och står idag på samma låga nivå som Adolf Hitler gjorde under andra världskriget. Att utländska företag nu flyr Ryssland är följden av detta. Niinistö i telefon med Putin: "Eldupphör nödvändigt". "Kriget i Ukraina påverkar opinionen i Väst kraftigt - omedelbart eldupphör är nödvändigt." Det var budskapet från Finlands president Sauli Niinistö när han under fredagen talade i telefon med Vladimir Putin, rapporterar Reuters. Samtalet uppges ha pågått i en timme. Niinistö ska också ha betonat vikten av att evakuera civila genom humanitära korridorer. Tidigare under dagen talade han även med Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj. Omni 220311. Ryssland hotar med bannlysning av Instagram. Ryssland kan komma att bannlysa den Metaägda appen Instagram, om Meta antingen bekräftar eller vägrar kommentera att man nu tillfälligt ändrat sina regler och tillåter våldshets mot ryssar i vissa länder. Det rapporterar CNBC, som hänvisar till uppgifter från den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Ryssland har med anledning av Metas regeländring dragit igång en brottsutredning, och bolaget kan enligt chefen för dumans kommitté för informationspolicy komma att klassas som en "extremistisk organisation" i Ryssland, uppger Tass. Meta har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220311. USA stoppar import av vodka och skaldjur från Ryssland. USA stoppar importen av ryska skaldjur, alkohol och diamanter, säger president Joe Biden i ett tal i Vita huset. Dessutom kommer USA att skärpa exporten av "lyxvaror" till Ryssland och Belarus, skriver Bloomberg. I talet meddelade presidenten att USA tillsammans med G7-länderna och EU beslutat att avsluta normala handelsrelationer med Ryssland, vilket väntas innebära högre importtaxor. "Den fria världen går samman mot Putin," säger Biden. Han säger att draget skulle innebära att handeln med Ryssland skulle jämföras med Kuba och Nordkorea. Biden behöver kongressens godkännande för att ändra Rysslands handelsstatus. Omni 220311. "Flyktingkatastrof av en skala Europa inte upplevt sedan andra världskriget." Rysslands invasion av Ukraina innebär "en flyktingkatastrof av en skala som Europa inte upplevt sedan andra världskriget", enligt Filippo Grandi, FN:s flyktingkommissarie. I en intervju med Dagens Nyheter i samband med ett Sverigebesök säger han att han håller med statsminister Magdalena Andersson (S), som för ett par veckor sedan sa att fler länder måste ta ansvar för flyktingarna jämfört med 2015. "Då var det i hög grad Sverige och Tyskland som ställde upp som mottagare," säger Grandi till DN. Han säger också att det inte går att begära att grannlandet Polen tar emot två till tre miljoner flyktingar, utan att ansvaret måste fördelas. Omni 220311. Ryssland hävdar 30 biolabb i Ukraina för FN: "Lögner". USA och allierade oroas över att Ryssland sprider ryktet om att man upptäckt tillverkning av kemiska vapen i Ukraina för att få en anledning att själv attackera med biologiska vapen. Det rapporterar Reuters. Under ett extrainsatt möte med FN:s säkerhetsråd under fredagen påstod Rysslands sändebud Vasily Nebenzya att man upptäckt 30 biologiska laboratorier i Ukraina, som enligt honom skulle experimentera med sjukdomar som mjältbrand, kolera och pest. Izumi Nakamitsu, chefen för FN:s kontor för nedrustning, säger till säkerhetsrådet att inget tyder på att det finns tillverkning av kemiska vapen i Ukraina. I ett uttalande anklagar Bidenadministrationen Ryssland för att använda FN:s mäktigaste organ för att sprida lögner, skriver AP. Även säkerhetsrådets medlemmar avfärdade påståendet som lögner. Omni 220311. USA anklagar Ryssland för lögner om laboratorier. USA och allierade oroas över att Ryssland sprider ryktet om att man upptäckt tillverkning av biologiska vapen i Ukraina för att få en anledning att själv attackera med kemiska vapen. Det rapporterar Reuters. Under ett extrainsatt möte med FN:s säkerhetsråd under fredagen påstod Rysslands sändebud Vasilyj Nebenzya att man upptäckt 30 laboratorier i Ukraina, som enligt honom skulle framställa biologiska vapen som mjältbrand och kolera. Izumi Nakamitsu, chefen för FN:s kontor för nedrustning, säger till säkerhetsrådet att inget tyder på att den här typen av laboratorium finns i Ukraina. I ett uttalande anklagar Bidenadministrationen Ryssland för att använda FN:s mäktigaste organ för att sprida lögner, skriver AP. Även säkerhetsrådets medlemmar avfärdade påståendet som lögner. Vasilyj Nebenzya presenterade inga konkreta bevis för sitt påstående. Ryska påståenden om biovapen kan bädda för attack. Omni 220311. Analyser: Kriget hotar göra bilar dyrare och smutsigare. Rysslands invasion av Ukraina riskerar inte bara att göra världens bilar dyrare utan också mindre miljövänliga, skriver Bloombergs Anjani Trivedi i en kommentar. Anledningen är att kriget lett till brist på palladium, en viktig komponent när fordonsindustrin försöker bli renare, skriver Trivedi. Men halvledarkrisen har visat att fordonstillverkarna sällan är redo för bakslag då man gjorde bilar utan viktiga chip och samtidigt höjde priserna för att pressa upp marginalerna. "Det är en skrämmande tanke hur smutsiga bilarna kan bli om den taktiken används när det kommer till palladium och katalysatorer", skriver Anjani Trivedi. Fordonsindustrins hopp om lysande post-covid-tider har fått en törn av Rysslands invasion av Ukraina, skriver Reuters Jason Hovet och Gergely Szakacs. Förutom att korka igen leveranskedjorna leder kriget också till brist på de viktiga råvarorna nickel och palladium, skriver de, och tillägger att även de stigande energikostnaderna inverkar negativt. Detta kommer inte minst att slå hårt mot länder som Tjeckien och Ungern där fordon står för cirka en fjärdedel av all industriexport, konstaterar Hovet och Szakacs. Omni 220311. Zelenskyjs rival samlar till försvaret av huvudstaden: "Kan diskutera efter kriget". För bara ett par veckor sedan hade den ukrainske politikern och tv-kändisen Serhiy Prytula planer på att lansera ett nytt parti för att utmana president Zelenskyj. I ett reportage i Politico beskrivs hur politikern, som precis som Zelenskyj har en lång tv-bakgrund, i stället arbetar med att ordna fram förnödenheter till dem som försvarar presidenten och huvudstaden Kyiv. Prytula har kritiserat Zelenskyj för att inte ta itu med relationen till Ryssland, och för att inte ha drivit frågan om EU- och Natomedlemskap tillräckligt hårt. Han säger att han känt presidenten personligen i 20 år och att beslutet om att samla in bland annat hjälmar och sovsäckar fattades "på en minut". Politiska meningsskiljaktigheter har lagts åt sidan och Zelenskyj är landets befälhavare, säger han. "Allt annat kan vi diskutera efter kriget, men i dag måste vi jobba tillsammans." Omni 220311. Ukraina: Belarus kan gå in med trupper närsomhelst. Ukrainska myndigheter varnar för att Belarus kan invadera inom kort, rapporterar Reuters. Dessutom anklagar landets flygvapen Ryssland för att iscensätta flyganfall från ukrainskt luftrum mot belarusiska byar nära gränsen. Bombningarna skedde samtidigt som Rysslands Vladimir Putin och Belarus Aleksandr Lukasjenko träffades i Moskva, enligt ukrainska myndigheten för strategisk kommunikation. Enligt USA:s militärhögkvarter Pentagon finns ännu inga signaler på att belarusiska styrkor är på väg in i Ukraina, rapporterar AP. Omni 220311. Deutsche backar - stänger ryska verksamheten. Deutsche Bank vänder på klacken och tågar ut ur Ryssland efter kritik från politiker och investerare, skriver Reuters. Så sent som i går uppgav både finanschefen och vd:n att det inte var möjligt att lämna de ryska kunderna. I ett meddelande till sina medarbetare skrev vd:ns Christian Sewing att det skulle "gå emot våra värderingar". Men på fredagskvällen backade banken och uppgav att de ska hjälpa sina internationella kunder att avveckla den ryska verksamheten och att det inte kommer att bli någon ny verksamhet i landet, skriver Reuters. Flera storbanker som Goldman Sachs och JP Morgan har tidigare meddelat att de stänger i Ryssland. Omni 2220311. Krav på sanktioner mot Lavrovs "andra familj". Brittiska regeringen utreder möjligheter att införa sanktioner mot den ryske utrikesministern Sergej Lavrovs "andra familj", som bor i Storbritannien. Det rapporterar AFP. Personerna som rapporteringen gäller är Svetlana Poljakova, som länge pekas ut som ministerns älskarinna, och hennes 26-åriga dotter Polina Kovaleva. För ett par år sedan köpte dottern en lägenhet kontant i exklusiva Londonstadsdelen Kensington för motsvarande 56 miljoner svenska kronor, skrev The Telegraph under torsdagen. Oppositionspolitikerna Chris Bryant, Labour, och Liberaldemokraternas Layla Moran är några av politikerna som krävt att de två kvinnorna sätts upp på listan. Maria Pevtjikh, rysk journalist som arbetat nära fängslade oppositionskritikern Aleksej Navalnyj, twittrar att lägenheten borde beslagtas omedelbart. Omni 220311. Källor: Ryssland får hjälp av Kina att runda sanktioner. Den ryska oljeproducenten Surgutneftegaz har sålt olja till kinesiska köpare utan kreditbrev från bank för att kunna kringgå västs sanktioner, uppger tre olika källor för Reuters. I stället används konton där kunderna måste betala till fullo inom tre dagar efter leverans, enligt källorna. Det nya upplägget gör att Surgutneftegaz kan fortsätta sälja sin Espo blend-råolja från hamnen i östliga Kozmino till Kina. Surgutneftegaz har avböjt att kommentera uppgifterna, skriver Reuters. Omni 220311. EU inför fjärde paket av sanktioner - riktar in sig på stål, energi och lyx. EU inför ett fjärde sanktionspaket mot Ryssland, meddelade EU-chefen Ursula von der Leyen i ett uttalande efter toppmötet i Versailles på fredagen. Sanktionerna riktar sig mot sådant som ryskt stål, järn, energiinvesteringar i Ryssland och handel i allmänhet, skriver Direkt. Dessutom förbjuds export av vissa lyxvaror till Ryssland. Tillsammans med G7-länderna ska EU också dra tillbaka Rysslands status som mest gynnad nation (MFN) under världshandelsorganisationen WTO:s regler för handel. Det innebär bland annat att EU:s tullar på ryska importvaror höjs till normaltull. EU ska samtidigt arbeta för att utesluta Ryssland ur finansiella organisationer som Världsbanken och IMF. "Vi ska se till att Ryssland inte får finansiella lån eller några andra fördelar från dessa institutioner," sa von der Leyen i ett uttalande enligt Direkt. Omni 220311. Miljarder till Ukrainas militär från utländska givare. Privatpersoner och företag runtom i världen har skänkt motsvarande 3,5 miljarder kronor till den ukrainska militären, det uppger den ukrainska centralbanken, NBU. Ända sedan den fullskaliga ryska invasionen började för två veckor sedan har privatpersoner världen över kunnat donera pengar till den ukrainska militären genom NBU. Pengarna kommer bland annat från Sverige, USA och Finland, enligt banken. SR 220311. Nya attacker mot Mykolajiv - sjukhus uppges ha träffats. Efter några dagar av lugn har striderna återupptagits i hamnstaden Mykolajiv. Under nattens anfall skadades bland annat ett cancersjukhus, ett shoppingcenter och bostadshus, skriver The New York Times med hänvisning till lokala myndigheter. Samtidigt fortsätter striderna i de norra delarna av Kyivs utkanter. Flyglarmet har gått i huvudstaden under natten och CNN:s team på plats vittnar om att de hört flera explosioner tidigt på lördagsmorgonen. Det är dock oklart vilken sida som ligger bakom dem. "Det avfyrades oavbrutet och hördes tunga smällar i fjärran som fortsatte i flera minuter", uppger CNN:s korrespondent Clarissa Ward. Enligt Kyivs borgmästare Vitali Klitschko har staden bara mat, mediciner och andra resurser för att klara en till två veckor. Mykolajiv ligger vid Svarta havet och ses som en potentiell inkörsport till den större hamnstaden Odessa. Oron växer för omringade Mariupol - Zelenskyj: "Ryska styrkor låter inte nödhjälp komma in i staden." Fler områden attackeras av ryska styrkor – riktat in sig även på västra Ukraina. Omni 220312. Borgmästare uppges kidnappad - "Vägrade samarbeta med fienden." Borgmästaren i den sydöstra staden Melitopol, Ivan Fedorov, uppges ha kidnappats av ryska styrkor, rapporterar AFP med hänvisning till uppgifter från ukrainska regeringen. "En grupp på tio ockupanter har kidnappat borgmästaren i Melitopol Ivan Fedorov. Han vägrade att samarbeta med fienden", skriver parlamentet på Twitter. I en video som publicerats på sociala medier av stabschefen Kyrylo Tymosjenko syns en man med täckt huvud föras ut från en byggnad av soldater. President Volodymyr Zelenskyj kallar händelsen för "en ny nivå av terror". "Uppenbarligen är det här ett tecken på svaghet hos de invaderande," säger han enligt TT. Fedorov ska enligt Ukraina ha förts bort när han besökte stadens kriscentrum.
Omni 220312. Reparationer i gång i Tjornobyl efter strömavbrott. Ukrainska tekniker har inlett arbetet med att återställa strömmen till det nedlagda kärnkraftverket i Tjornobyl, rapporterar TT. Internationella atomenergiorganet IAEA skriver i ett uttalande att tekniker börjat reparera en sektion av den skadade kraftledningen. Ryska trupper intog kärnkraftverket tidigt under invasionen och 211 personer som arbetar på platsen befinner sig fortfarande på anläggningen "under allt svårare förhållanden", skriver IAEA. Reparationsarbetet dröjer dock vid kärnkraftverket Zaporizjzja på grund av striderna. Dessutom har underhållsarbetet ställts in. Enligt IAEA har fyra kraftledningar skador, men dieselgeneratorer för reservkraft är klara och tillgängliga för användning. På fredagen bombades ett ukrainsk kärnforskningscenter i Charkiv, men enligt institutionens chef Mykola Shulga har anläggningens laboratorium inte skadats, skriver Reuters. Ryska styrkor tog kontroll över Zaporizjzja den 4 mars. Omni 220312. Ökad utsatthet för rysk minoritet i Litauen. Efter Rysslands invasion av Ukraina har spänningen ökat gentemot den rysktalande minoriteten i Litauen. Det är bara 32 år sedan de baltiska länderna fick sin självständighet och ärren av tidigare rysk och sovjetisk ockupation svider fortfarande. "Jag ser förändringen, det är tydligt att vid en kris vill människor hitta syndabockar", säger Mariana Iljina rysktalande som bor i Vilnius. SR 220312. Litauen: Sverige i Nato skulle göra oss säkrare. Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis håller inte med Magdalena Andersson (S) om att en svensk medlemskapsansökan till Nato skulle öka spänningarna i regionen. Det säger han till Sveriges Radio. "Jag delar inte den bilden, det skulle göra oss säkrare och stabilisera oss. Det ger ett tydligt budskap om att vi inte ger efter för militärt hot," säger han i Ekots lördagsintervju. I intervjun välkomnar han både ett svenskt och ett finskt medlemskap i Nato. Landsbergis: Det görs redan mycket för säkerheten men att ta hand om varandra, enligt Natos artikel 5, skulle säkra regionen. M: Magdalena Andersson går Putins ärenden och undergräver Finlands diskussion om Nato. Omni 220312. Ryssland upprepar Nato-varning mot Sverige. Om Sverige ansluter sig till Nato väntar "vedergällningsåtgärder" från Ryssland. Det säger en tjänsteman vid det ryska utrikesdepartementet, enligt ryska nyhetsbyrån Interfax. "Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut", kommenterar Sveriges utrikesminister Ann Linde (S). Ryska utrikesdepartementet återupprepar varningen om att en svensk anslutning till Nato leder till "vedergällningsåtgärder". Det skriver TT med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax. Innan invasionen av Ukraina krävde Ryssland att Nato inte skulle godkänna nya medlemsansökningar, bland annat från Sverige men även från Ukraina och Finland. Efter invasionen sa även en talesperson för det ryska utrikesdepartementet att en svensk och finsk anslutning till Nato skulle få "allvarliga militärpolitiska konsekvenser". I ett nytt uttalande från tjänstemannen Sergej Beljajev återupprepas varningen, skriver TT. "Det är uppenbart att Finlands och Sveriges anslutning till Nato, som i första hand är en militär organisation, skulle få allvarliga militära och politiska konsekvenser som kräver att man reviderar hela skalan av relationen till dessa länder och vidtar vedergällningsåtgärder," säger Sergej Beljajev till Interfax enligt TT. Han går inte närmare in på vad "vedergällningsåtgärder" syftar på. Utrikesminister Ann Linde (S) skriver i ett sms till nyhetsbyrån TT att "Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut". Omni 220312. Ryska statsmedier blockeras av Youtube i hela världen. Youtube utvidgar sin blockering av kanaler med koppling till ryska statliga medier så att den gäller i hela världen, rapporterar Reuters. Tidigare har kanalerna endast varit avstängda i Europa. Videoplattformen tar också bort innehåll om kriget som anses "minimera eller bagatellisera väldokumenterade våldsamma händelser". Samtidigt har Kreml beslutat att stänga ner Instagram i landet från och med måndag. Den ryska myndighet för tillsyn och övervakning av kommunikation hävdar att plattformen sprider "uppmaningar om att begå våldsamma handlingar mot ryska medborgare", skriver AP. Instagramchefen Adam Mosseri skriver i ett inlägg att beslutet kommer att beröra 80 miljoner ryssar. Innehåll som spärras av Youtube inkluderar förnekande av invasionen och påståenden om att det är en fredsbevarande operation. Ryssland har tidigare blockerat tillgången till Facebook och begränsat åtkomsten till Twitter. Youtube har sedan tidigare slutat att visa reklam i Ryssland. Omni 220312. Ledare: Europas nationalister har fått Putinproblem. Kriget i Ukraina fortsätter att dominera på svenska ledarsidor. Både Expressen och Sydsvenskans ledare fokuserar på hur högernationalister i Europa, som tidigare uttryckt beundran för den ryska presidenten, raskt tagit avstånd från samme man. Kriget har visat på Vladimir Putins inkompetens och invasionen har präglats av vidrighet men också ineffektivitet, skriver Expressens ledarredaktionen. Högerpopulisternas motståndare har fått en bättre arsenal. "De kan både varna för Putinism och slå hål på myten att västliga demokratier är ohjälpligt svaga och dekadenta." Nationalisternas förflyttning sker knappast till följd av nyvunna insikter, skriver Sydsvenskans ledarredaktion. Men när västvärlden står enade mot Putin, då har populisterna inget annat val än att stämma in. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski lyfter frågan om EU-ländernas beroende av rysk olja och gas och menar att man står inför en historisk uppgift - att "en gång för alla skära bort den ryska fossilekonomin". "Så länge Europa ställer upp med pengarna har Putin råd att fortsätta med sina illdåd", skriver Wolodarski. Omni 220312. Instagram bannlyst i Ryssland från den 14 mars. En vecka efter att Ryssland bannlyst Facebook så har den ryska kommunikationsmyndigheten Roskomnadzor nu meddelat att även Instagram blir bannlyst från den 14 mars. Facebooks bannlysning handlade om "diskriminering av rysk media" medan bannlysningen av Instagram är följden av att Meta tillåtit våldshets mot ryssar i vissa länder. Instagramchefen Adam Mosseri konstaterar att cirka 80 miljoner ryska användare därmed kommer att vara avskurna från tjänsten från och med måndag. Metas chef för globala affärer - Nick Clegg - säger i ett uttalande att företagets policyförändring fokuserar på människors rätt att yttra sig i självförsvar mot en militär invasion. Clegg skeiver att om man inte hade ändrat sin policy så skulle man behöva plocka bort inlägg från ukrainska användare som uttrycker sin ilska över invasionen, vilket hade varit oacceptabelt." Beskedet kommer efter att Meta valt att tillåta våldshets mot ryssar i vissa länder. Metas globala chef Nick Clegg säger att man inte har något otalt med det ryska folket. Omni 220312, Natostyrkor till Norge för övning i arktiskt klimat. Natostyrkor ska öva i arktiskt klimat bara några tiotals mil från den ryska gränsen, skriver TT. 30 000 soldater, 200 flygplan och 50 fartyg från 27 nationer väntas åka till Norge på måndag för att delta i vad som blir försvarsalliansens största övning hittills i år. Men enligt Nato är tajmingen och närheten till Ryssland bara en tillfällighet. Övningen var planerad långt innan den ryska invasionen av Ukraina, menar alliansen. Övningen pågår mellan den 14 mars och 1 april. Omni 220312. Polska städer har svårt att ta emot fler flyktingar. Flera polska städer har börjat få svårt att hantera den stora mängden människor som flyr till landet från krigshärjade Ukraina, skriver Washington Post. Borgmästarna i huvudstaden Warszawa och den näst största staden Krakow uppger att de kämpar med att tillhandahålla husrum till ukrainska flyktingar, och uppmanar EU och FN att ingripa. "Situationen blir bara svårare och svårare för varje dag", skriver Warszawas borgmästare Rafal Trzaskowski på Twitter. Över 1,5 miljoner ukrainare har flytt till Polen hittills, och 300 000 av dem har tagit sig till huvudstaden. Krakows borgmästare: Vi har tagit emot 100 000 flyktingar. Många flyktingar har också tagit sig till Moldavien och Bulgarien. FN:s flyktingkommissarie: "Flyktingkatastrof av en skala Europa inte upplevt sedan andra världskriget." Över 200 000 flyktingar kan komma till Sverige enligt Migrationsverkets högsta scenario. Omni 220312. Norsk it-expert skickar massmejl till ryssar om kriget. En norsk dataexpert har satt upp en hemsida som möjliggör att skicka mejl med information om vad som pågår i Ukraina till ryska medborgare, rapporterar BBC. Mejlet har hittills gått ut till över 20 miljoner ryssar med ämnesraden "Jag är inte din fiende". Enligt norrmannen är det ett sätt att runda den ryska censuren och propagandan. Han jämför det med när flygplan flög över Tyskland med flygblad om vad som pågick i kriget. "Detta är bara ett mer modernt sätt att få folk att öppna sina ögon", säger han. Det långa mejlet uppmanar ryssar att fördöma kriget och söka information från fristående källor. Omni 220312. Ryska styrkor 2,5 mil från Kyiv - Ukraina: "Redo för strid". Flyglarm ljöd i Kyiv och andra större ukrainska städer på lördagsmorgonen. Den ryska offensiven ser ut att avancera i nordöstra Ukraina i riktning mot huvudstaden, uppger en källa på USA:s försvarsdepartement för AP. Huvuddelen av de ryska markstyrkorna befinner sig nu 25 kilometer därifrån, enligt Storbritanniens senaste underrättelserapport, rapporterar BBC. Nya satellitbilder antyder samtidigt att rysk militär skjuter mot bostadsområden i stadens utkanter, rapporterar Sky News. Bilderna från företaget Maxar Technologies visar hus i brand. Bland annat syns stor förstörelse i staden Moschun, nordväst om Kyiv, och bränder på flygplatsen Antonov International Airport. Ukrainska regeringen säger att "Kyiv är redo för strid", och enligt president Volodymyr Zelenskyj har landet nått "en strategisk vändpunkt". "Det är omöjligt att säga hur många dagar vi har på oss att befria ukrainska mark. Men vi går redan mot vårt mål, vår seger," säger han. AP:s fotografer har tagit bilder av bostadshus som beskjuts i hamnstaden Mariupol. Ukrainska regeringen: "Kyiv kommer stå emot till slutet". CNN:s team på plats i Kyiv vittnar om att de hört flera explosioner i huvudstaden. Från Odessa i söder till Sumy i norr och Zjytomyr i väster har flyglarmen hörts under natten och morgonen. Omni 220312. Analyser: Oroande falsk, rysk bild av biologiska vapen. Ryska anklagelser om att Ukraina med hjälp av amerikansk finansiering utvecklar biologiska vapen är en del i informationskriget kring den ryska invasionen i Ukraina, skriver Ed Pilkington i en analys för The Guardian. Ryssland bygger påståendet på att Ukraina har forskningscenter, som bland annat forskar på covid, och som får amerikanskt stöd. WHO och FN har inte sett några bevis för de ryska anklagelserna. Men Pilkington skriver att Putins desinformation har en annan oroande komponent: Ukrainas forskningslaboratorier med potentiellt farliga substanser kan falla i ryska händer. Skulle Ryssland i så fall använda dem? undrar Frank Gardner, säkerhetskorrespondent, i en analys för BBC. Han pekar på tidigare rysk användning av kemvapen, som vid Salisbury-attacken 2018 och senast förgiftningen av den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Han skriver också att det inte finns bevis för att Ryssland använt sådana medel i Syrien, men att det ryska stödet förblev intakt efter anklagelser om att Bashar al-Assad genomfört dussintals kemvapenattacker. Men till sist drar Gardner ändå slutsatsen att användningen av biologiska vapen eller kemvapen skulle vara en överträdelse av en viktig röd linje, som skulle tvinga väst att agera rejält. Omni 220312. Ukraina: Moské där 80 personer sökt skydd beskjuten. En moské i hamnstaden Mariupol har beskjutits av ryska styrkor, enligt Ukrainas utrikesdepartement. "Över 80 vuxna och barn sökte skydd där från beskjutningen, inklusive medborgare från Turkiet", skriver departementet på Twitter. Uppgifterna har inte bekräftats från annat håll. Det finns ännu inga rapporter om skadade och döda. Det rör sig om Sultan Suleiman-moskén. Ukraina har anklagat Ryssland för att vägra låta människor lämna den omringades staden Mariupol. Omni 220312. Ryska hotet: Sanktioner kan få rymdstation att krascha. I ett uttalande skriver den ryska rymdorganisationen Roscosmos att sanktionerna mot Ryssland hotar den internationella rymdstationen ISS. AFP rapporterar att Roscosmos chef Dmitry Rogozin varnar för att den ryska delen - som håller rymdstationen i omloppsbana - kan påverkas så illa att ISS kraschar. Exakt vad han syftar på är oklart, men personal och leveranser till den ryska delen av ISS sköts av ryska Soyuz-raketer. Rogozin har framfört liknande varningar tidigare. NASA meddelade nyligen att man försöker hitta en lösning som håller ISS i sin omloppsbana utan Rysslands hjälp. För tillfället befinner sig sju astronauter på rymdstationen, fyra från NASA, två från Ryssland och en från Europa. Uppmaningen illustreras med en karta som visar ISS flygrutt och i vilka områden den skulle kunna falla ner. NASA: Samarbetet fungerar trots Ukrainakonflikten. Omni 220312. Ryssland återupprepar varning till Sverige om Nato. Ansluter sig Sverige till Nato skulle det kunna leda till att Ryssland "vidtar vedergällningsåtgärder". Det skriver TT och hänvisar till uppgifter från ryska statligt ägda nyhetsbyrån Interfax. Den ryska nyhetsbyrån har intervjuat en högt uppsatt tjänsteman på ryska utrikesdepartementet. "Det är uppenbart att Finlands och Sveriges anslutning till Nato (...) skulle få allvarliga militära och politiska konsekvenser som kräver att man reviderar hela skalan av relationen till dessa länder, säger tjänstemannen. Även innan invasionen av Ukraina krävde Ryssland att Nato inte skulle godkänna ansökningar från länder som Ukraina, Sverige och Finland
Omni 220312. Ryskt fartyg med 50 000 ton flygbränsle i Gävle: "Kan inte stänga hamnen". En rysk oljetanker med flygbränsle har anlänt till Gävle hamn, rapporterar SVT Nyheter. Enligt SVT ägs tankern av ett rederi i Dubai som ingår i det ryska statskontrollerade rederiet Sovcomflot, som i sin tur finns med på EU:s sanktionslista. Både Sjöfartsverket och Gävle hamn krävde förskottsbetalning innan tankern kunde lägga till i Gävle. I övrigt fortsätter man precis som vanligt till dess att regeringen säger något annat, säger Sjöfartsverkets kommunikationschef Jonas Franzen. Fredrik Svanbom, vd för det kommunala bolaget Gävle hamn, poängterar att de inte har befogenhet att stänga hamnen. "Men via vår branschorganisation har vi påtalat för regeringen att vi gärna ser att de fattar ett beslut om att förvägra ryska fartyg att anlöpa svenska hamnar. Ombord på ryska oljetankern ska det finnas cirka 50 000 ton olja. Det är första gången sedan invasionen av Ukraina som Gävle hamn ställs inför en situation med ett ryskt fartyg. Omni 220312. Döda i Irpin blir liggande - för farligt att hämta. I en park i Irpin, två mil norr om ukrainska huvudstaden Kyiv, ligger kroppen av en död äldre kvinna bredvid en halvmeter djup krater. Hon har legat där i flera dagar, men just nu är det för farligt att ta hand om de döda, skriver Expressen i ett reportage från staden. Bombningarna av kranskommunen till Kyiv har pågått hela veckan och flyktingarna fortsätter att strömma ut. Alla utan egen bil måste ta sig till en uppsamlingsplats för att ta sig ut ur staden. Dit har en pappa och hans lille son, som båda heter Micha, tagit sig och de har som många andra vitt tyg runt halsen, i hopp om att klara sig från de ryska kulorna. Även här ligger flera döda som de som flyr behöver passera. En del väljer att stanna kvar i Irpin trots de ryska attackerna. France 24:s reporter i Irpin: Hela staden gör motstånd mot Ryssland. Striderna i Irpin pågick under lördagen. Omni 220312. Macron och Scholz krävde eldupphör i Putin-samtal. Frankrikes president Emmanuel Macron och tyske förbundskanslern Olaf Scholz har under lördagens telefonsamtal med den ryska presidenten Vladimir Putin krävt omedelbart eldupphör i Ukraina, skriver Reuters. "Konversationen är en del av pågående internationella aktioner för att få slut på kriget i Ukraina," säger en talesperson för den tyska regeringen till nyhetsbyrån. Macron och Scholz hade tidigare under dagen pratat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Enligt Zelenskyj handlade telefonmötet om att pressa Ryssland att släppa staden Melitopols kidnappade borgmästare Ivan Fedorov. Samtalet, som inleddes vid 13-tiden, ska ha pågått i 75 minuter. Macron har ringt upp den ryske presidenten nio gånger sedan mötet i Kreml den 7 februari. De tre ledarna samtalade senast i torsdags då Tyskland och Frankrike krävde ett omedelbart eldupphör i Ukraina. Enligt Zelenskyj har Ryssland skickat nya trupper till landet.
Omni 220312. Ukrainsk politiker: Ryssland vill ha skenval i Cherson. Ryssland planerar enligt Ukraina att iscensätta en folkomröstning i den ukrainska hamnstaden Cherson för att utropa regionen till självständig. Det rapporterar Reuters med hänvisning till lokala administrationen. "Skapandet av en republik kommer göra vår region till ett hopplöst hål utan liv och framtid," skriver lokalpolitikern Sergej Khlan i ett inlägg på Facebook. Ryssland ockuperade den strategiska staden i början av invasionen. Sedan dess har invånarna samlats i stora protester. Ryssland har inte kommenterat påståendet. Omnoi 220312. Experter: Kriget nytt kapitel för Europa - ny järnridå på väg att föras upp. En mörk och osäker tid väntar Europa och hur framtiden blir avgörs av hur kriget i Ukraina slutar. Det säger Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, till Sveriges Radio. "Det är ett nytt kapitel i Europas historia." Rysslandskännaren Martin Kragh talar om en extremt osäker tid, och säger att de senaste åren har visat tendenser till att en "ny järnridå är på väg att föras upp". Kragh säger att det delvis kommer likna kalla kriget, men inte fullt ut, eftersom det då var mer klart vad som var öst och väst. Gränserna för en ny järnridå är inte lika klara, men utvecklingen i Ukraina kommer att ge svaret, säger han. Omni 220312. Experterna om Europas framtid: Ny järnridå och "formidabel osäkerhet". Kriget i Ukraina innebär att en ny järnridå är på väg att bli verklighet i Europa - där fler och fler länder rustar upp militärt. Och framtiden är extremt osäker, enligt Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier, Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut och Sten Sjöström, Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent. "Det är ett nytt kapitel i Europas historia", säger Gudrun Persson. Kriget kommer i historieböckerna att kallas för "det skamliga kriget". SR 220312. 100 000 har anslutit till frivilligstyrkorna i Ukraina: "Fullskaligt krig". Över 100 000 personer beräknas ha anslutit till de Ukrainska frivilligstyrkorna sedan Ryssland invaderade stora delar av landet för drygt två veckor sedan. Taras Ishchyk, pressofficer för den lokala frivilligstyrkan i Lviv, säger att rekryterna blixtutbildas i strid och vapenhantering och att det är akut att försvara landet. Han vädjar också om mer hjälp med bland annat vapen från omvärlden då Ukraina ligger i krig med en av världens största arméer. SR 220312. Fortsatta ryska attacker i närheten av Kiev - strider i stadens utkanter. Uppgifter om att ryska styrkor planerar ett fullskaligt anfall mot Ukrainas huvudstad Kiev har cirkulerat sedan kriget började - även idag, lördag. Men trots hårda strider i utkanten av huvudstaden så är de centrala delarna av Kiev hårt bevakade - och inga ryska styrkor har lyckats ta sig in. Samtidigt rapporteras om fortsatta strider runt om i Ukraina och flyglarm ska ha hörts i femton regioner. SR 220312. Tyst från Kreml om stupade soldater - kartläggning tyder på "skyhög" siffra. Mycket tyder på att den ryska dödssiffran i Ukraina "är skyhög", visar norska Aftenpostens kartläggning av begravningar i Ryssland. En av dem är 24-årige Tsyren Baldanov, som i onsdags begravdes i sin hemby söder om Irkutsk i Sibirien. Vid kistan stod hans familj och torkade tårarna, de får enligt tidningen aldrig påstå att han dog i krig utan i ett "specialuppdrag". Antalet döda är betydligt fler än de hundra namngivna döda som Aftenposten gått igenom med hjälp av lokaltidningar och sociala medier. Ryssland har inte uppdaterat den officiella dödsiffran sedan 2 mars då man uppgav att nästan 500 soldater dött. En amerikansk myndighetstjänsteman uppskattade tidigare i veckan enligt CBS att mellan 5 000 och 6 000 ryska soldater dödats under de två veckor som invasionen pågått. Han påpekar dock att det är svårt att bedöma antalet i realtid och säger att siffran även kan vara närmare 3 500. Under lördagen påstod den ukrainske presidenten Zelenskyj att runt 1 300 ukrainska soldater dött sedan invasionen för drygt två veckor sedan. Amerikanska militären uppskattar enligt CBS att mellan 2 000 och 4 000 ukrainska soldater, personer från nationalgardet och frivilliga dött. FN:s officiella siffror var under fredagen 579 civila dödsoffer i Ukraina. Enligt analytiker har Ryssland förlorat nästan tusen stridsvagnar och andra fordon. Trots stora förluster väntas ryssarna inta Kyiv inom en till två veckor. BBC har pratat med släktingar som lovats att deras anhöriga är på militärövningar. Omni 220312. "Risk att Ukraina krossas - det krävs rättslig prövning." De nordiska ländernas fem advokatsamfund fördömer den ryska invasionen av Ukraina. I en debattartikel i SvD skriver företrädare för samfunden att den internationella brottmålsdomstolen är en viktig aktör för att de ansvariga ska ställas till svars. Ukraina är en ”ung demokrati som nu riskerar att krossas” och det räcker inte med eleganta formuleringar, skriver debattörerna. Det finns vägar att lagföra de ansvariga och det är viktigt att påminna om de överenskommelser som finns internationellt för att garantera fred, skriver samfunden. "Är det några som ska verka för rättsstatens principer i världen - så är det vi advokater." Omni 220312. Ukraina hävdar sju döda i rysk attack mot konvoj. Ukraina anklagar Ryssland för en attack mot en evakueringskonvoj strax öster om huvudstaden Kyiv, rapporterar Reuters. Enligt ukrainska uppgifter har sju dödats, inklusive ett barn. Gruppen av kvinnor och barn, som tvingades vända tillbaka, uppges ha flytt från byn Peremoha. Nyhetsbyrån har ännu inte lyckats verifiera uppgifterna om attacken. Under lördagen flydde 13 000 människor sina hem. Evakueringen från Mariupol misslyckades dock, enligt ukrainska regeringen. Omni 220312. Uppdaterade satellitbilder visar bostadshus som står i lågor i belägrade Mariupol. Nya satellitbilder från det amerikanska Maxar Technologies visar förstörelsen i den belägrade staden Mariupol i sydöstra Ukraina under lördagsmorgonen. Bilderna illustrerar hur det såg ut före och efter den ryska invasionen på flera platser, och en del bilder visar hur byggnader står i brand just vid fototillfället. Enligt lokala myndigheter har nästan 1 600 civila i Mariupol dödats i de ryska anfallen mot staden. Sifforna har inte verifierats, skriver Reuters. Situationen i staden har beskrivits som mycket svår - och Röda korset har varnat för att hundratusentals saknar tillgång till mat, vatten, el och mediciner. Se satellitbilderna.
Omni 220312. Bilder visar stridsvagnar som skjuter på bostadshus. Filmklipp från en AP-journalist inne i belägrade Mariupol visar ryska stridsvagnar som beskjuter ett nio våningar högt bostadshus. Skott syns avfyras från marken och i nästan samma ögonblick sker en kraftig explosion i huset. Balkongerna fattar sedan eld, skriver AP. Journalisten följde också en grupp vårdpersonal på fredagen. En blev skjuten i höften av en krypskytt. Hon överlevde, men hennes tillstånd var allvarligt och försämrades på sjukhuset, skriver AP. Omni 220313. 'I don't know where to run to' cries mother after child killed in Russian shelling in Mariupol. itv 220312. Det är vår plikt att visa krigets nakna brutalitet.I krig är bildjournalistiken extremt viktig. Utan bilder blir krigets fasor än svårare att förstå. SVT Nyheter har visat bilder på kroppar som begravs i massgravar i Mariupol, i östra Urkraina. Vi har sänt intervjuer med desperata människor som förtvivlat söker sina anhöriga i sönderbombade hus. Vi har publicerat bilder på den höggravida kvinna som bärs i väg på bår efter attacken mot ett sjukhus. Alla krig är också propagandakrig. Källkritik är avgörande, inte minst när det gäller bilder. Som journalister är vi vana att granska äkthet. Vem har skickar ut en bild och i vilket syfte? Vad kan metadata berätta om när och var en bild är tagen? Därefter är det vår skyldighet att publicera för att ge den sannast möjliga bilden av det som händer. Vi visar bilder på krigets offer. Men vi gör det så respektfullt som möjligt och i ett sammanhang som gör att man som tittare kan ta till sig bilderna och förstå.
För våra tv-sändningar finns regler i radio- och tv-lagen som vi förhåller oss till. Före klockan 19.00, då risken att barn och unga tittar är större, visar vi särskild aktsamhet inför våldsamt innehåll. Vi varnar också för våldsamma och skrämmande bilder - både i tv och när vi publicerar online. Der finns bilder som är för hemska för att publicera. På sociala medier finns däremot bilder som vi eller andra seriösa medier väljer att inte publicera. För att de inte går att verifiera med tillräcklig säkerhet eller för att de är för brutala eller utlämnande. På sociala medier sprids nu många bilder på krigsfångar från kriget i Ukraina. Här finns det skäl att påminna om Genèvekonventionen. Där finns inte ett uttryckligt fotoförbud men konventionen säger att krigsfångar ska behandlas på ett humant sätt. Det är praxis bland etablerade medier att vara mycket återhållsamma med bilder på krigsfångar, eftersom situationen då fotograferingen skett ofta är mycket traumatisk. En publicering kan vara försvarbart i en situation där man kan ge en bredare kontext, men det är inte en typ av bilder som bör spridas utan mycket noga överväganden. På plats i Ukraina finns journalister som riskerar sina liv för att rapportera. De är omvärldens ögon och öron. Det finns bilder som är så hemska att vi inte kan publicera dem, åtminstone inte just nu. Men så långt det är möjligt, med bevarad hänsyn till drabbades integritet, är det vår skyldighet att visa krigets nakna brutalitet.
svt 220313. Uppgifter: Ryssland har tillsatt ny borgmästare i ockuperade Melitopol. Ryssland har tillsatt en ny borgmästare i den ockuperade staden Melitopol efter att den demokratiskt valde Ivan Fedorov kidnappats av ryska styrkor, enligt Ukraina. "Det är helt klart ett krigsbrott, säger analytikern Jakob Hedenskog. Melitopols tidigare borgmästare Ivan Fedorov ska ha tillfångatagits under fredagen. I en övervakningsfilm ses han föras bort av beväpnade män, enligt CNN. Händelsen är det första kända exemplet där en ukrainsk politisk tjänsteman gripits av ryska, eller rysk-stödda, styrkor sedan kriget började i februari. Men det är inte första gången något likande händer i Ukraina, påpekar Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet. "Det här är en upprepning av det som skedde i det ockuperade Donbass från 2014 och framåt där många civila företrädare greps, kidnappades och dödades i olika städer," säger Jakob Hedenskog. Att frihetsberöva civila företrädare i det land man för krig är ett brott mot Genèvekonventionen. Galina Daniltjenko, tidigare ledamot i stadens kommunfullmäktige för ett oppositionellt proryskt parti, presenterades på lördagen som Melitopols nya borgmästare enligt uttalanden från regionala ukrainska tjänstemän i sociala medier, rapporterar The New York Times. "Det är tydligt att hon är tillsatt av den ryska ockupationsmakten, säger Jakob Hedenskog. Att Daniltjenko presenterades som borgmästare utan någon föregående utnämning eller valprocess samt att det hände strax efter att Fedorov greps är bevis för Rysslands inblandning, menar Jakob Hedenskog. I ett tv-sänt tal, som publicerats av regionledningen i Zaporizjzja på meddelandetjänsten Telegram, uppmanar Daniltjenko Melitopols invånare att inte delta i "extremistiska aktioner". "Det är en uppmaning till kapitulation och att folk ska acceptera de ryska ockupanternas styre," säger Jakob Hedenskog. Bör man se Galina Daniltjenko som en rysk marionett? "Ja absolut. Det finns ingenting som tyder på något annat." Flera hundra personer protesterade mot tillfångatagandet av Fedorov utanför stadshuset i Melitopol i lördags.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver att Fedorov ska släppas fri och har i samtal med såväl Israels premiärminister som Frankrikes president och Tysklands förbundskansler bett om hjälp. Ytterligare en borgmästare bortförd. På söndagen uppgav Ukrainas utrikesdepartement och utrikesminister Dmytro Kuleba att rysk militär har kidnappat och fört bort även Jevhen Matvejev, borgmästare i staden Dniprorudne. svt 220313. Natochefen varnar för kemiska vapen i Ukraina: "Vi måste vara vaksamma". Ryssland kan komma att använda kemiska vapen i Ukraina. Det varnar Natochefen Jens Stoltenberg för i en intervju med tyska tidningen Welt am Sonntag och säger samtidigt att ett sådant steg skulle utgöra ett krigsbrott. Uttalandet kommer efter att Ryssland påstått att Ukraina och USA utvecklar biologiska och kemiska vapen i landet. Absurda anklagelser, säger Stoltenberg. " Nu när dessa falska påståenden har gjorts måste vi vara vaksamma eftersom det är möjligt att Ryssland själva planerar för att använda kemiska vapen. Jens Stoltenberg: Ännu tuffare dagar väntar i Ukraina framöver. Kemiska vapen, som exempelvis nervgift, kan åstadkomma stora skador och till och med döda. Omni 220312. Människorättsorganisation: Ryssland använder fosforgranater. Enligt en ukrainsk människorättsorganisation har Ryssland använt fosforgranater när man skjutit mot staden Popasna i den östliga Luhansk-regionen. Nyhetsbyrån Reuters har inte kunnat bekräfta att anklagelsen stämmer, och några konkreta bevis förutom bilder har organisationens talesperson Ljudmila Denisova hittills inte presenterat. Fosforgranater är inte uttryckligen förbjudna, men får bara användas för att skapa täta rökmoln för att göra det svårare för fienden se på slagfältet. Används de i bebyggelse och träffar människor blir konsekvenserna fruktansvärda. Fosforn, som brinner när den kommer i kontakt med luft, bränner sig ned i köttet med mycket svåra skador som följd. (svt 220313.) Dödssiffran stiger efter anfallet - kan vara 35 döda. Ryska luftangrepp har under söndagsmorgonen träffat militärbasen International Peacekeeping and Security Center (IPSC) i närheten av Lviv samt den polska gränsen. Det rapporterar CNN och The Guardian med hänvisning till uppgifter från lokala myndigheter. Enligt regionens guvernör avfyrade Ryssland åtta robotar mot anläggningen. I den senaste uppdateringen säger guvernören att 35 personer har dött i attacken och 134 personer skadats, skriver Reuters. Enligt Sky News är anfallet mot militärbasen av stor betydelse, eftersom det kan tolkas som en varning till Nato som ofta använder basen för träning. Utländska militära instruktörer arbetar på basen, men det är ännu oklart om några var på plats under angreppet, uppger Ukrainas försvarsminister Oleks?j Reznikov enligt Reuters. Omni 220313. Ny miljardhjälp från USA: Vapen och militär träning. USA:s president Joe Biden har godkänt ytterligare ett stödpaket till Ukraina, rapporterar Reuters. Stödet är på ett sammanlagt värde av 200 miljoner dollar, motsvarande nästan två miljarder kronor. Paketet innefattar försvarsmateriel, tjänster från det amerikanska försvarsdepartementet samt militär utbildning och träning. Redan den 26 februari, två dagar efter att den ryska invasionen inleddes, godkände Washington ett rekordstort stödpaket med militär utrustning till ett värde av 350 miljoner dollar, skriver TT. USA:s utrikeminister Antony Blinken: Ukraina visar järnvilja och stor förmåga. Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov säger på lördagen att Moskva har varnat USA för att pumpa in vapen i Ukraina och att leveranserna betraktas som "legitima mål". Omni 220313. Ryssland värvar 23 000 legosoldater från Mellanöstern. Den ryske försvarsministern säger att 16 000 frivilliga från Mellanöstern har anmält sig för att strida med ryska styrkor i Ukraina. Många kommer från Syrien där Ryssland bistått den syriske diktatorn Bashar al Assad i inbördeskriget. Uppgifterna bekräftas av den syriske exiljournalisten Ibrahim Hamidi som avslöjat nyheten om att omkring 23 000 syriska legosoldater är beredda att ansluta sig på Rysslands sida i Ukraina. En djup ekonomisk kris i Syrien gör människor beredda att strida för Ryssland för 1000 dollar i månaden, säger Ibrahim Hamidi.
SR 220311. Flyglarm över nästan hela Ukraina - explosioner nära Lviv. Flyglarm har hörts i nästan varje del av Ukraina under söndagsmorgonen, skriver BBC i sin direktrapport och hänvisar till uppgifter från Kyiv Independent. Invånare har uppmanats att ta skydd även i städerna Lviv och Poltava, dit många människor från de värst krigsdrabbade områdena i landet flytt de senaste veckorna. Flyglarmen har hörts regelbundet i Lviv den senaste tiden, skriver BBC:s reporter på plats Hugo Bachega i direktrapporten. Men innan söndagens anfall mot en militärbas i närheten har staden varit fredad från attacker. "Förberedelserna på ett anfall var på god väg. Morgonens attack kommer säkerligen väcka oro, men kommer inte som någon överraskning", skriver Bachega. Staden Volnovakha i Donetskregionen särskilt hårt drabbat i nattens ryska attacker. Krigsanalytiker: "Det är redan illa men det kommer att bli värre". Omni 220312. Tecken på ryskt drag - att stänga in Ukraina i öst. Ryssland försöker omringa och stänga in Ukrainas styrkor i den östra delen av landet, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste uppdatering. Före invasionen hade Ukraina betydande styrkor vid fronten mot de ryskstödda och separatistkontrollerade delarna av Donetsk och Luhansk. Försöket till instängning sker av ryska trupper som avancerar från området kring Charkiv i norr och området kring Mariupol i söder, enligt uppdateringen. Men Ryssland betalar samtidigt ett "högt pris" för avancemangen då Ukraina bjuder på hårt motstånd över hela landet, enligt de brittiska uppgifterna. Brittiska försvarsdepartementet: Trupper från Krym på väg mot Odesa försöker nu gå runt staden Mykolajiv. Militärexperten Michael Kofman: Kriget spelas ut på olika sätt i norr, söder och öst - Ryssland har mest problem i norr. Omni 220313. Ännu ingen evakuerad från krigshärjade Mariupol. Evakueringen av civila från ukrainska städer fortsätter, men fortfarande har ingen kunnat lämna den krigshärjade hamnstaden Mariupol. Det skriver flera internationella medier. Enligt den ukrainska regeringen beror det på att ryska styrkor hindrar evakueringen från Mariupol. Staden uppges ha varit utan mat, vatten, värme och medicinsk hjälp i en veckas tid nu. Samtidigt har tung beskjutning mot staden pågått. Humanitärt stöd har försenats men väntas nå fram i eftermiddag, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar NBC News. Enligt Zelenskyj har ryska trupper inte tillåtit att mat, vatten och läkemedel skickas in till Mariupol. 13 000 ska ha blivit evakuerade från ukrainska städer under lördagen. I onsdags och torsdags uppgavs att 100 000 människor kunde evakueras genom så kallade humanitära korridorer. Barnsjukhus bombades i Mariupol. Omni 220313. Karen Shakhnazarov, en rysk filmskapare, kritiserade Rysslands invasion i Ukraina på den statliga kanalen Russia 1. CNN You tube 6:08 220313. Anastasias barn dog i ryskt anfall: "Vem ska ge oss våra barn tillbaka?" Anastasia Erashova sitter på golvet på ett sjukhus i den belägrade hamnstaden Mariupol. I famnen sover hennes ena barn. För nyhetsbyrån AP berättar Anastasia gråtandes om hur hennes andra barn dog i ett ryskt anfall. "Vi var instängda under jorden och två barn dog. Ingen kunde rädda dem." Anastasia berättar hur hon och barnen var hemma hos hennes bror när beskjutningen började. "Vi var alla tillsammans. Kvinnorna och barnen gick under jord och sedan träffade en granat byggnaden. Jag vet inte vart jag ska fly. Vem ska ge oss våra barn tillbaka? Vem?" Även Anastasias brorsbarn dog i attacken. Ingen har ännu evakuerats från krigshärjade Mariupol. Omni 220313. Video visar hur ryska styrkor omringar Ukrainas huvudstad, Kiev. 25 hälsoinrättningar inklusive sjukhus har blivit utsatta för mål eller träffats. Detta är ett krigsbrott och Ryssland kommer att få betala för de brott som det utför i Ukraina. Vladidmir Putin visade ingen vilja att avsluta kriget i samtalet med Frankrikes och Tysklands ledare. Channels Television 4:15 220313. Analyzing Russian Tanks in Ukraine: T-80 "Flying" Tank. Battle Order You tube 8:10 220313. "Konfiskering av utländska bolag skadar Ryssland också." Om Vladimir Putin konfiskerar utländska bolag i Ryssland kommer det slå tillbaka mot den ryska ekonomin, säger experter till TT. Enligt experterna är värdet i att ta bolagen begränsat, samtidigt som ett sådant ryskt drag kommer göra att det tar många år innan utländska bolag vill investera i Ryssland igen. "Ryssland kan säkert lägga rabarber på några tillgångar som har ett värde i dag, men inte alls på samma nivå som om företagen hade varit kvar i Ryssland," säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Hammarlund, Rysslandsexpert på SEB, poängterar också att företagen knappast kommer förse butikerna med nya varor när lagren är slut. Producerande bolag kan ha ett större värde, menar han, men det är färre producerande bolag som valt att lämna Ryssland. Experterna: För vanliga ryssar kommer en rad jobb gå förlorade. Enligt CNN finns 59 bolag på Rysslands lista över bolag de kan konfiskera. "Ikeas nedstängning i Ryssland är slutet på en era." Putins agerande ses som svar på företagsflykt från landet.
Omni 220313. App som uppges hjälpa Ukrainas cyberförsvar bär på trojan. Säkerhetsforskare vid cybersäkerhetsföretaget Cisco Talos har gått ut med en varning för mjukvara som just nu sprids via kommunikationstjänsten Telegram, och uppges vara ett verktyg för att hjälpa det ukrainska cyberförsvaret. I själva verket handlar det om skadlig kod i form av en trojan som stjäl data från användarnas enheter. Programmet marknadsförs som ddos-verktyget Liberator. Det handlar om trojanen Phoenix, som har använts av cyberkriminella sedan 2019. Trojanen samlar information från de infekterade enheterna. Omni 220313. Värsta spridningen i Kina på två år - nya lockdowns. I Kina rapporterades 3 300 nya fall av covid-19 under söndagen. Det är det högsta antalet nya fall på omkring två år. Enligt AFP rör det sig om en fördubbling jämfört med lördagen. Jilin-provinsen i nordöstra Kina stod för 78 procent av de nya fallen. Nu införs nya nedstängningar i i flera städer i nordöstra Kina och i lördags stängdes skolorna i Shanghai. Smittspridningen i Kina ökar i snabbare takt än vid något tillfälle i landet sedan utbrottet i Wuhan i pandemins början. Omfattande spridning av både delta- och omikronvarianterna. Omni 220313. Paasikivi: Signal att slå mot bas med Nato-koppling. Morgonens ryska attack mot en militärbas strax intill gränsen till Polen har ett signalvärde. Det säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan, till DN. "Det här är ett militärt mål, men man har även vägt in signaleffekten av att slå mot en bas där Nato hållit övningar," säger han. Enligt Paasikivi är det troligt att Ryssland försöker kapa underhållsvägar in i Ukraina. Militärbasen ligger bra till för att slå ut transporter av materiel och underhåll som kommer till Ukraina via Polen. Försvarsmaktens insatschef: Tecken på att Ryssland har laddat om för en ny intensiv. Attacken skedde mindre än ett dygn efter att Ryssland varnat för att västerländska transporter till Ukraina utgör "legitima mål". Enligt Försvarsmakten befann sig svenska militärer på basen för en övning i januari. 35 personer uppges nu döda och flera skadade efter anfallet mot militärbasen.
Omni 220313. Ukraina beskriver attacken som terror - uppmanar på nytt väst att "stänga himlen". Söndagens anfall mot en militärbas i västra Ukraina, där 35 personer hittills uppges döda, är ett terrorattentat, enligt Ukrainas försvarsminister Oleks?j Reznikov. "Detta är en ny terroristattack mot fred och säkerhet nära gränsen till EU och Nato", skriver han på Twitter. I samma tweet uppmanar Reznikov på nytt västvärlden om att införa en flygförbudszon över Ukraina: "Åtgärder måste vidtas för att stoppa detta. Stäng himlen!." Attacken skedde mindre än ett dygn efter att Ryssland varnat för att västerländska transporter till Ukraina utgör "legitima mål." Militärbasen International Peacekeeping and Security Center ligger 35 kilometer från gränsen till Polen. Nio personer uppges döda och 57 personer skadade. Omni 220313. Utrikesministern: Ännu en borgmästare har kidnappats. Ännu en ukrainsk borgmästare har kidnappats av ryska styrkor, uppger Ukrainas utrikesminister Dmitro Kuleba på Twitter. Det rapporterar Aftonbladet. Enligt uppgifterna rör det sig om Yevhen Matveyev, borgmästare i Dniprorudne. "När inkräktarna får noll lokalt stöd så tar inkräktarna till terror. Jag uppmanar alla stater och internationella organisationer att stoppa Rysslands terror mot Ukraina och demokratin." Rysslandsexpert: Fler ukrainska städer kan stå på tur för en liknande "lösning" om de intas. Dniprorudne har 18 000 invånare, ligger i sydöstra Ukraina. Borgmästaren i Melitopol ska ha förts bort av ryska trupper efter att han inte velat samarbeta. Omni 220313. Ryska familjer slits isär: "Jag förråder mitt land." Synen på invasionen av Ukraina skär genom generationsgränserna i Ryssland, skriver Guardian. De äldre stödjer ofta kriget, de yngre är oftare kritiska. En som tidningen talat med är Dmitri i Moskva. Han flyttade in hos sina föräldrar för att försöka berätta för dem vad som egentligen händer. Men det var lönlöst och Dmitri har nu flyttat ut igen. "Min mamma har sedan dess smsat och skrivit att jag förråder mitt land," säger han. Victoria Gogh, som nu lämnat Ryssland, var mer framgångsrik och hennes mamma har nu förstått hennes lands "förödande roll" i kriget, säger hon till Guardian. "Men nu måste jag övertyga mina äldre kusiner och farbröder. Jag har en hel lista," skämtar Victoria Gogh till tidningen. Dmitri tvivlar på om han någonsin kan sitta vid samma bord som sina föräldrar igen: "De har blivit zombifierade av statlig propaganda." Omni 220313. Stubb: Finsk Natoansökan inom några månader. Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb är säker på att en finsk Natoansökan skickas in inom de närmaste månaderna. Det säger han i SVT:s Morgonstudion special. "Det finns helt enkelt ingen annan möjlighet än att ett land som Finland går med i Nato. (...) Det är fråga om månader innan ansökan skickas in, och det är bra," säger han. Alexander Stubb hoppas att även Sverige ansöker till Nato i närtid, trots att statsminister Magdalena Andersson (S) så sent som i veckan sa att en svensk Natoansökan ytterligare skulle destabilisera Europa. Stubb ser just nu inget slut på kriget: Jag tror att de flesta av oss känner en rationell rädsla för Ryssland. Omni 220313. Påve Franciskus: "Stoppa massakern i Ukraina." Det finns "ingen giltig strategisk anledning" för Ryssland att bomba civila mål i Ukraina, säger påve Franciskus på söndagen enligt Reuters. Han kräver att den "oacceptabla väpnade aggressionen" måste avslutas. "I Guds namn ber jag er: Stoppa den här massakern," säger han i sitt tal. Han kallar bombningarna av barnsjukhus för "barbariska". Påven: "Städer riskerar att bli kyrkogårdar." Omni 220313. Källor: USA rundar Moskva i Iransamtal om ryska krav står fast. USA hotar med att teckna ett nytt globalt kärnenergiavtal med Iran utan Ryssland vid bordet om landet inte drar tillbaka sina krav, uppger källor för Wall Street Journal. Den amerikanska sidan kommer inte gå med på en sanktionsfri handel mellan Iran och Ryssland, vilket den ryska sidan krävt. Det ryska kravet kom efter invasionen av Ukraina som lett till amerikanska sanktioner mot Ryssland. Den ryska sidan vill inte att de sanktionerna ska stå i vägen om USA och Iran når ett nytt internationellt avtal och sanktionerna mot Iran successivt lättas. Moskva har fått en vecka på sig att dra tillbaka kraven, annars kommer USA försöka runda Ryssland, enligt källorna. I fredags uppgavs ett avtal ha varit nära, men Rysslands krav stoppade en uppgörelse. Omni 220313. Nya rysk-ukrainska samtal kan ske i veckan - medlare på båda sidor uppges positiva. Nya förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina kan äga rum den kommande veckan. Det skriver CNN i sin direktrapport och hänvisar till en intervju med Zelenskyjs rådgivare och förhandlare Mykhailo Podolyak hos den belarusiska, statliga ägda nyhetsbyrån Belta. Podolyak säger till nyhetsbyrån på söndagen att samtalen kan ske "i morgon, eller i övermorgon". "Det finns många förslag på bordet, bland annat om en politisk uppgörelse men viktigast av allt en militär uppgörelse. Alltså en formell vapenvila med tillbakadragande av trupper," säger han. Enligt Reuters säger medlaren från Ryssland att det kan vara möjligt att nå "gemensam ställning" snart och att det har skett "betydande framsteg" sedan de första samtalen. Omni 220313. Polischef: "Ryssland har utfört fosforattacker." En ukrainsk polischef anklagar Ryssland för att ha utfört attacker med fosforbomber i regionen Lugansk. Det rapporterar AFP. Samma anklagelse har sedan upprepats av Ukrainas ombudskvinna för mänskliga rättigheter, skriver Reuters. Enligt internationell rätt är vita fosforbomber förbjudna att använda i tätbefolkade områden, men tillåts på öppna platser som skydd för militärtrupper. Oleksi Biloshytsky, polischef i Popasna tio mil från staden Lugansk, uppger för AFP att han är säker på att fosforbomber har använts i regionen, men nyhetsbyrån konstaterar att uppgiften inte gått att verifiera. "Det är vad nazisterna kallade en "brinnande lök". Det är vad de ryska fascisterna kastade över våra städer," säger han. Polens president Andrzej Duda har sagt till BBC att användning av kemiska vapen skulle kunna få Nato att intervenera i kriget. Ombudskvinna: Ryssland har använt fosforbomber i östra Ukraina. Duda: Massförstörelsevapen skulle vara en gamechanger.
Omni 220313. Amerikansk journalist uppges ihjälskjuten i Irpin. Amerikanske journalisten Brent Renaud uppges ha skjutits ihjäl och hans kollega skadats av ryska styrkor i Irpin i Kyivs utkanter. Det rapporterar Reuters med hänvisning till uppgifter från polismyndigheten i huvudstaden. Inledningsvis spreds uppgifter att den döde var New York Times-medarbetare eftersom polisen lagt ut bilder på ett presskort med tidningens namn på, som NYT senare förnekade. Biträdande chefredaktör Cliff Levy skriver på Twitter att Brent visserligen jobbat för publikationen tidigare, men inte har gjort det sedan 2015. "Vi är djupt ledsna över att höra om Brent Renauds död", skriver New York Times biträdande chefredaktör Cliff Levy på Twitter. Enligt den lokala polisen öppnade ryska styrkor eld mot den bil som journalisterna färdades i. Omni 220313. Byskola utanför Mykolaiv förstörd i rysk militärattack.En skola i byn Zelenogai, cirka 10 miles eller 16 kilometer öster om Mykolaiv, har förstörts av en rysk militärattack, sade Mykolaivs regionala administratör Vitali Kim. Video och bilder från platsen, som har geolokaliserats och deras äkthet verifierats, visar att mycket av skolan har lagts i spillror. Kim bekräftade att en skola i Mykolaiv-regionen blev träffad och lade upp videon och bilderna på nätet. "Några människor hamnade under spillrorna och vi håller på att evakuera dem", sa Kim. Brandmän och räddningstjänst ses i videon. Senare på lördagskvällen sa Kim att den militära attacken lämnade flera människor döda eller i kritiskt tillstånd. (CNN 220313.) Analyser: Bara ryska folket kan stoppa Putins krig. Så länge inte ryssarna reser sig mot sin president Vladimir Putin och kräver ett stopp på kriget i Ukraina kommer det att fortsätta, skriver Deutche Welles Miodrag Soric. "Vladimir Putin planerar att göra Ryssland till en stormakt - oavsett vad det kostar landets befolkning eller den korrupta elit han skapade," skriver han. Tar kriget slut kommer det att innebära slutet för Putins tid vid makten, menar Soric. Han skriver att ryssarna kan visa sitt motstånd på samma sätt som det ukrainska folket visar sitt mot Ryssland. Sky News Deborah Haynes skriver att de ryska attackerna mot civila mål är ett tecken på att invasionen av Ukraina inte går som Putin har tänkt. Fortsätter det att gå dåligt kommer oron för attacker med kemiska vapen och angrepp mot nationer som försett Ukraina att växa alltmer, konstaterar hon. Miodrag Soric: Putin kommer att fortsätta kriget så länge ryssarna tillåter. Deborah Haynes: Om det fortsätter att inte gå Putins väg i Ukraina kan våldet eskalera. Paul Morland: Det kommer bli tufft ekonomiskt för ryska folket om konflikten blir långvarig. Nic Robertson: Jag har bevakat Ryssland i tre decennier - lämnar i förtvivlan. Omni 220313. Expert: Vill undvika börsras i Moskva - kan vara omöjligt. Att Moskvabörsen håller stängt även nästa vecka beror på att myndigheterna vill undvika en kollaps - men det kan vara förgäves. Det säger SEB:s chefsanalytiker och Rysslandsexpert Per Hammarlund till TT. "De får vara väldigt innovativa om de ska lyckas avvärja ett kraftigt fall på börsen när den öppnar," säger Hammarlund till TT. Han har svårt att tro att de släpper handeln helt fri när de väl öppnar. Snarare blir det restriktioner om att man inte får köpa och sälja mer än ett visst antal aktier inom ett dygn eller en vecka, tillägger Hammarlund. Vid en börskrasch skulle bankerna förlora värdet på tillgångar. Omni 220313. Resident of Mariupol paints grim picture of situation: "This is horror". A resident of the besieged city of Mariupol in southern Ukraine has recorded a video diary of the desperate situation in the city. The video was recorded Sunday morning on deserted streets and posted to Twitter. It also shows looted shops and people trying to cook outdoors in sub-zero temperatures. Nearly 2,200 people have been killed in the bombardment of the city. Repeated efforts to get humanitarian aid into the city have so far failed. Here is what the resident said: "The town of Mariupol, March 13. The 18th day of the war. The town is besieged.... There’s no humanitarian aid and will not be. The evacuation of peaceful people is impossible. People are in a devastating situation. Water, food are coming to an end, people are forced to break into shops, in search for necessities , including logs - it’s minus 7 right now . And here’s what we see in every shop. Russian military vehicles and also from DNR [the Russian-backed Peoples Republic of Donetsk] are not ashamed of air strikes, the town is under air strikes, and shelling from grads and mortars... There are thousands of victims among peaceful civilians" in all parts of the city! I've been on the left side, now I am in Illicha [a district of Mariupol] - It’s like a meat grinder here. We feel bitterness, desperation - this land has been soaked with this - Russians came here under a reasonable, in their view, proposition, but they sowed despair fear, bitterness - they have taken away our peace - They are killing us - That’s what’s happening - The town has no electricity for 13 days, no heating, water - And the world doesn’t know what’s happening here" "This is horror". (CNN 220313.) Därför beskjuter Ryssland civila mål: "En medveten strategi." Utgången av kriget avgör ödet för både Ukraina som stat och den ryska ledningen. För Kreml är det avgörande att kunna presentera någon form av seger, menar krigsvetaren Niklas Nilsson. "Man är beredd att gå väldigt långt för att nå fram dit," säger han. Söndagen inleddes med flyganfall i västra Ukraina. En signal till Nato och grannländerna om att man inte ska blanda sig i kriget - och ett försök att slå mot leveranserna av vapen till Ukraina från utlandet, menar Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Samtidigt försöker Ryssland stöta fram söderifrån för att skära av de ukrainska förbanden i landets östra delar. De hårda striderna kring huvudstaden Kiev fortsätter också - och huvudstaden förblir Rysslands viktigaste anfallsmål, enligt Nilsson. Just nu pågår en rysk styrkeuppbyggnad kring staden. "Man har haft begränsade framgångar i det här så här långt. Ukraina har genomfört flera motanfall och man har fortfarande kapacitet att störa rysk logistik och tillförsel av trupper." Det är också svårt att helt omringa staden, framhåller Nilsson. "Däremot vill man stänga av de viktigaste införslederna och i så hög utsträckning som möjligt kontrollera vad som kommer in och ut ur staden." Bilder som sprids från städer som Charkiv och Mariupol visar en enorm förödelse, med hela kvarter som förstörts av rysk beskjutning. Bakom den massiva artilleribeskjutningen finns en medveten strategi. Det handlar dels om rent militära mål, menar Niklas Nilsson: Ryssland vill förbereda för framryckningar med manöverförband. "Det får katastrofala konsekvenser när det genomförs i städer," säger han. Samtidigt är det också en form av psykologisk krigsföring. "Det är en medveten strategi att attack civila mål, för att öka trycket på det ukrainska ledarskapet." Han beskriver ett krig där insatserna för Rysslands del höjts med tiden. "Om det från början fanns en rysk ambition om att kriget skulle förbättra landets strategiska läge så stängdes det fönstret redan under de inledande dagarna. För den ukrainska staten har det här redan från början varit ett existentiellt krig, men det har också i allt större omfattning blivit ett existentiellt krig för den ryska regimen." Kreml måste kunna uppvisa någon form av seger för det ryska folket, menar Nilsson. "Man är beredd att gå väldigt långt för att nå fram dit." svt 220313. Viktig vädjan för Ukraina. Ukrainska rådet för kyrkor och religiösa organisationer Expert: Att omringa Kyiv helt och hållet lär bli svårt. Rysslands militär har en pågående styrkeuppbyggnad runt omkring Kyiv -- men har haft begränsade framgångar i det. Det säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan, i SVT:s Agenda. Han pekar bland annat på att Ukraina kunnat genomföra flera motanfall i utkanterna av staden, och att de har haft förmåga att "störa" rysk logistik och tillförseln av ryska trupper. På en fråga om målet är att omringa Kyiv helt -- vilket vissa bedömare sett som troligt, säger han att han tror att det blir svårt för rysk del. " Det skulle krävas enormt mycket trupp och materiel för att kunna göra det, men däremot vill man stänga av de viktigaste infartsledarna och i så hög grad som möjligt ta kontroll över vad som kommer in och ut. Angående möjligheterna att försvara Kyiv säger han att det är svårt att svara hur länge det går att "hålla ut" vid en eventuell belägring, och att det bland annat beror på vilken grad av "övervåld" Ryssland är beredda att använda. CNN: Intensifierade ryska attacker omkring huvudstaden. Omni 220313. Många ryssar i Sverige känner skuld och ilska - tyst från Putinsupportrar. Många ryskspråkiga svenskar känner ilska och skam över invasionen i Ukraina medan de som stödjer Putin inte vågar prata om det. Det visar en rundringning och ett reportage som SVT gjort i Göteborg. "Jag hade helst inte varit rysk som det är just nu," säger frisören Nathalie Schön. Hon upplever att det läggs en ”kollektiv skuld” på ryskfödda i Sverige och berättar att hennes dotter fått höra en otrevlig kommentar i skolan. Utanför ryska konsulatet i Göteborg samlas människor för att protestera mot kriget, många av dem ryssar. En av dem är Olga från Moskva, som i reportaget står med en skylt med texten "Ryssar mot kriget". Hennes dotter har svårt att sova av oro för mormodern i Ryssland. "Samtidigt som kriget rasar i Ukraina pågår ett annat i Ryssland. Ett krig om sanningen. Vänner och familjer splittras när de har olika åsikter om det ens finns något krig," säger Olga. Omni 220313. Röda korset vädjar inför nya rysk-ukrainska samtal: "En mardröm -- tiden rinner ut". Tiden är på väg att rinna ut för de hundratusentals personer som befinner sig i den belägrade ukrainska staden Mariupol. Det varnar Röda korset enligt Axios, som hänvisar till ett uttalande från organisationen under söndagen. Läget för invånarna beskrivs som en "veckor lång mardröm" på liv och död - med ett enormt mänskligt lidande då människor står inför en "extrem eller total" brist på mat, vatten och medicin. Organisationen säger att "alla som deltar i striderna" måste gå med på och respektera en avtalad vapenvila. Under måndagen väntas ett videosamtal mellan ryska och ukrainska företrädare, vilket båda sidor bekräftat, enligt AFP. Samtalen mellan båda ländernas utrikesministrar i Turkiet i torsdags gav inte några betydande framsteg -- men båda sidor har i helgen gjort uttalanden i positiv riktning. En företrädare för den ryska förhandlingsgruppen har i statlig tv sagt sig se "betydande framsteg" sen samtalen inleddes och en av president Zelenskyjs rådgivare säger att Ryssland slutat ställa ultimat och i stället "lyssnat noggrant" på den ukrainska sidan. Omni 220313. Ukraina använder nu Clearview AI:s teknik i kriget. Det ukrainska försvaret har börjat använda bolaget Clearview AI:s teknik för ansiktsigenkänning för att identifiera ryska angripare. Det rapporterar CNBC, som hänvisar till uppgifter från Clearview AI:s vd. I Clearviews kontroversiella arkiv med bilder som samlats in från sociala medier ingår bland annat över två miljarder bilder från det ryska sociala nätverket Vkontakte. Ukraina har fått gratis tillgång till verktyget. Används bland annat för att identifiera angripare. Clearview AI. Omni 220313. Tjetjeniens president säger sig vara på plats i Ukraina. Ramzan Kadyrov, Moskvatrogen president i den ryska delrepubliken Tjetjenien, säger sig vara på plats i Ukraina för att möta de tjetjenska trupper som attackerar Kyiv. Uppgifterna har ännu inte bekräftats av oberoende källor. I en film han publicerat på Telegram är han iklädd militäruniform och går igenom kartor med soldater, skriver Reuters. Han uppmanar ukrainska styrkor att kapitulera "annars är det slut med er", skriver AFP. Kadyrov, som anklagats för allvarliga människorättskränkningar i Tjetjenien, har tidigare sagt att han skickat soldater till Ukraina för att hjälpa Ryssland. Kadyrov: "Häromdagen var vi cirka 20 kilometer från er Kiev-nazister och nu är vi ännu närmare". Kadyrov manar dem att kapitulera. Han uppger att filmen spelats in vid flygplatsen i Hostomel, norr om Kiev, som togs av ryska styrkor under krigets första dagar. Omni 220314. Omni 220314. Nya attacker i Kyivs utkant - flerfamiljshus i brand. Ryska styrkor har under natten fortsatt sitt artillerianfall mot utkanterna av nordvästra Kyiv och genomfört riktade anfall mot platser öster om staden, skriver AP. Ett flerfamiljshus med nio våningar i Ukrainas huvudstad Kyiv brinner efter rysk beskjutning tidigt i morse, skriver tidningen Kyiv Independent. Minst en person har dött och flera har skadats efter attacken, skriver AFP. Tidigt på måndagsmorgonen kom rapporter om att flygplansfabriken Antonov som ligger i utkanten av Kyiv beskjuts av ryska styrkor. Ryssland har även utfört en flygattack mot ett tv-torn i närheten av Rivne, väster om Kyiv, skriver BBC och hänvisar till ukrainska medier. Tornet skadades, men viktiga funktioner ska fortfarande fungera. Omni 220314. Kommentar: Krigsbrott. Hela byn Byshiv väster om Kiev totalförstörd: "Existerar inte längre." svt 220314 video 0:32. Kommentar: Till vilken nytta för Putin och Ryssland? Här räddas en man ur ettt brinnande hus i Chernihiv. svt 220315 video 0:31. Staden Volnovacha norr om Mariupol i rysk kontroll. svt 220314 video 0:44. Kommentar: Ryska trupperna spred död och förintelse efter sig. Så gör man inte om man tänker sig att befria ett område. Ledare: Historiskt fiasko för Putin - har ingen chans. Kriget i Ukraina kommer att bli ett historiskt fiasko för Ryssland, skriver PM Nilsson på Dagens Industris ledarsida. Han beskriver landet som en "ekonomisk dvärg med en överdimensionerad krigsmakt" och tror inte att man ska överskatta lojaliteten från Kina. "På längre sikt har Ryssland ingen chans i kraftmätningen. Den avancerade vapenteknik som väst nu hjälper Ukraina med är en spegelbild av demokratiernas och de fria marknadsekonomiernas styrka", skriver han. Att Europa ska göra sig kvitt beroendet av rysk gas först 2027 är en besvikelse, anser DN. "Vill vi bygga ett mer hållbart och säkrare EU är tidpunkten nu (...) friheten har inget pris." GP:s Håkan Boström skriver att Rysslands problem har djupa rötter och inte kommer att försvinna samtidigt som Putin en gång gör det. Sanktionerna får därför inte vara ett sätt att straffa landet utan att göra det dyrt och svårt att fortsätta kriget. "Det handlar om att tvinga Putin, eller hans närmaste män, till förhandlingsbordet," skriver han. Omni 220314. Kommentar: Sanktionerna bör pågå tills den siste ryske soldaten lämnat Ukrainas territorium och Ryssland börjar betala av ett stort skadestånd för all förödelse man åstadkommit på civil infrastruktur. Gravid kvinna död efter ryska flygattacken mot sjukhus. En gravid kvinna och hennes ofödda barn har dött efter att Ryssland flygbombat ett barnsjukhus i Mariupol förra veckan, skriver AP. Kvinnan fångades på bild när hon liggandes på en bår evakuerades från det bombade sjukhuset. När läkare försökte rädda hennes liv, och hon insåg att hennes bebis inte skulle klara sig, ska hon ha skrikit: "Döda mig nu!" Kvinnans höft och bäcken krossades i attacken varpå hennes bebis förlöstes via kejsarsnitt utan att "visa några tecken på liv". Hon avled senare. De försökte återuppliva kvinnan i 30 minuter utan resultat. Ryssland har förnekat attacken mot sjukhuset och hävdat att det är "fejkade nyheter". Omni 220314. Ryssland om mötet: Ukrainas kompromissvilja avgörande. Förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina kommer att fortsätta i dag, måndag, uppger båda länderna enligt AFP. Samtalen, som är via video, sker enligt parterna dagligen och i dag inleds de klockan 09.30 svensk tid. Eventuella framsteg i förhandlingarna kommer att avgöras av Kyivs vilja att söka kompromisser, uppger ryska utrikesdepartementet till statliga nyhetsbyrån Ria enligt Reuters. Samtidigt twittrar BBC:s Berlinkorrespondent att Moskva planerar att skylla eventuella misslyckanden med samtalen på Kyiv. Enligt den ukrainska presidentens rådgivare Mychajlo Podoljak ska dagens samtal fokusera på att summera de preliminära resultaten, skriver han på Twitter. Omni 220314. Svält "kan bli realitet" om krisen kommer till Sverige. Sverige saknar civila beredskapslager med livsmedel och andra nödvändiga produkter. Det rapporterar DN. I en rapport som Livsmedelsverket publicerade förra året konstaterades att i stort sett alla svenska beredskapslager avvecklades när hotbilden förändrades under 1990-talet. Coronapandemin innebar att regionerna började arbeta med att säkra tillgången på läkemedel och sjukvårdsmaterial, men vad gäller livsmedel saknas beredskap. I en rapport från Livsmedelsverket, som fått i uppdrag att stärka beredskapen, konstateras att vid en säkerhetspolitisk kris i i närområdet "kan tillgången på mat minska och svält kan bli en realitet i Sverige". "Det går ut på att man ska säkerställa försörjningen vilket ju rimligtvis betyder någon form av lagerhållning, säger Jan-Olof Olsson, handläggare inom försörjningsberedskap på MSB, till DN. Sverige saknar civila beredskapslager om krisen kommer. Omni 220312. Ukraina vädjar om hjälp -- för att avvärja tredje världskrig. Ukraina vädjar västländerna om att förse landet med mer vapen och införa ytterligare sanktioner mot Ryssland för att förhindra att fler länder dras in i en större konflikt, säger utrikesminister Dmytro Kuleba enligt Reuters. "Till er som är rädda för att bli ’indragna i tredje världskriget’. Ukraina slår tillbaka med framgång. Vi behöver er hjälp med att slåss. Förse oss med alla nödvändiga vapen", skriver han på Twitter. Ukraina har flera gånger uppmanat sina allierade att göra mer för att hjälpa till mot den ryska invasionen. Vissa västländer är rädda för att hjälpen skulle kunna göra att fler länder, inklusive Nato-länder, dras in i kriget. Utrikesministern: "Inför mer sanktioner mot Ryssland och isolera landet till fullo." Omni 220314. Expert: FSB-chefer i husarrest -- gav Putin fel info. Två höga chefer inom rysk säkerhetstjänst har satts i husarrest anklagade för att ha gett felaktig information till Vladimir Putin. Antalet FSB-chefer som straffas kan öka, rapporterar SR Ekot. Uppgifterna kommer från journalisten Andrej Soldatov, som bevakat rysk säkerhetstjänst sedan Putin kom till makten vid millennieskiftet. De som hittills ska ha straffats är general Sergej Beseda, chef för avdelningen för operativ information, och hans ställföreträdare. "De kommer troligen att anklagas för någon form av ekonomisk brottslighet men det handlar i själva verket om att de har försett presidenten med undermålig information," säger Soldatov till Ekot. Enligt honom byggde Putins invasionsplan på att Ukrainas maktstrukturer och institutioner skulle rasa samman efter första tillslaget och att president Zelenskyj skulle fly från sin post. Rysk expert: Ingen förser avsiktligt Putin med fel information. Det handlar om en struktur där ingen vågar säga emot. Putin uppges skylla bakslag i kriget på FSB-cheferna. Omni 220314. Rysslands finansminister hotar betala skulder i rubel. Rysslands finansminister hotade i helgen med att landet kommer att betala sina utländska skulder i rubel i stället för i dollar, rapporterar flera medier. Det var i en intervju på söndagen som ministern, Anton Siluanov, sa att det vore "helt rättvist" eftersom västländernas sanktioner försvårar de ryska betalningarna. Moskva står inför en betalning på 117 miljoner dollar i räntor på onsdag, enligt JP Morgan, och enligt banken finns inte alternativet att betala i rubel. "Vi behöver betala för nödvändig import av mat och medicin till länder som är fientliga mot Ryssland och som begränsat vår tillgång till utländsk valuta," säger Siluanov. Finansministern sa också att landet inte kommer åt halva sin valutareserv på grund av sanktioner. Omni 220312. Analys: Putin tycks göra allt för att eskalera kriget. Det finns bara en man som kan stoppa kriget i Ukraina: Vladimir Putin. Men den ryske presidenten tycks göra allt för att eskalera konflikten, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. Collinson nämner bland annat att Ryssland genomförde ett luftangrepp mot en militärbas i närheten av Lviv samt den polska gränsen, vilket innebär Nato-gränsen, och att Putins trupper nu befinner sig närmare Kyiv än någonsin. "[Putins plan reds.anm.] tycks nu vara en avgörande strid i Kiyv", skriver han. Enligt The Guardians försvarsredaktör Dan Sabbagh var attacken mot militärbasen utformad för att "sända ett budskap". Detta eftersom attacken kommer en dag efter att Ryssland varnat för vapenleveranser till Ukraina från Natoländer kommer att ses som "legitima mål". "Men dessa [attacker, reds.anm.] förändrar i sig inte kriget, som redan är tillräckligt dödligt", skriver han. Omni 220314. Rysk-ukrainska paret om kriget mellan hemländerna: "Det är obegripligt." Kriget i Ukraina berör många svenskar med rötter i Ukraina och Ryssland. Paret Grigory Koshmak och Katya Sidorenko har rysk respektive ukrainsk bakgrund och båda känner lika stor förtvivlan över Ryssland invasion i Ukraina. Grigory Koshmak och Katya Sidorenko bor med sin lilla son i södra Stockholm. Grigory är ryss och uppvuxen i Sankt Petersburg. Katya är ukrainare och uppvuxen i Charkiv och Kiev. De är båda chockade och rädda för vad som nu pågår mellan deras hemländer. "Det är obegripligt att människor jag har vuxit upp med säger att de ska ta till vapen och försvara sitt land, för att mitt land invaderat deras," säger Grigory Koshmak. Hör dem berätta mer i klippet. svt 220314. Instagram fungerar inte längre i Ryssland, skriver AFP. Sociala medier-jätten varnade under gårdagen för att tjänsten skulle stängas vid midnatt. Både Facebook och Twitter har sedan tidigare blockerats i Ryssland. Landets riksåklagare bad i förra veckan en rysk domstol att förbjuda Meta och klassa företaget, som äger Facebook och Instagram, som en extremistisk organisation. Detta efter att användare på Metas plattformar enligt en ny policy ska tillåtas att göra inlägg med hot eller hat mot ryska soldater och landets president, så länge hoten inte bedöms troliga, eller innehåller specificerade planer på mord. Den nya policyn har bekräftats av Meta för BBC. (svt 220314.) Ryska tv-kanaler börjar sända i ockuperade Melitopol. Ryska tv-kanaler ska börja sända i regionen kring den ockuperade staden Melitopol i sydöstra Ukraina, uppger den rysktillsatta borgmästaren Galina Daniltjenko. Enligt CNN motiverar hon beslutet med att det "råder stor brist på tillförlitlig information". Daniltjenkos företrädare Ivan Fedorov ska ha förts bort av väpnade män i fredags, anklagad av Ryssland för terrorism. Daniltjenko, tidigare ledamot i stadens kommunfullmäktige för ett proryskt oppositionellt parti, utsågs därefter av ryska styrkor som tillförordnad borgmästare. (svt 220314.) Första lyckade evakueringen från Mariupol. Drygt 160 personbilar har kunnat lämna den belägrade staden Mariupol i södra Ukraina. Det skriver stadens styre i ett inlägg på Telegram. Det är, enligt nyhetsbyrån Reuters, den första lyckade evakueringen från staden. Flera tidigare försök har avbrutits av ukrainska myndigheter efter rysk beskjutning. Även Ryssland uppger att evakueringar från Mariupol har inletts. En konvoj med förnödenheter ska dock, enligt Ukrainas vice premiärminister, vara fast utanför staden på grund av rysk beskjutning. Stadens styre ha tidigare uppgett att stadens mat- och vattenreserver är på väg att sina. (svt 220314.) Städer nära Kyiv evakueras -- för femte dagen i rad. Städer vid krigsfronten i närheten av huvudstaden Kyiv evakueras framgångsrikt för femte dagen i rad, uppger den regionala guvernören Oleksiy Kuleba enligt Reuters. "Eldupphöret i vår region håller i sig, även om den är mycket villkorad," säger Kuleba och tillägger att enstaka explosioner hörs på avstånd. Tio humanitära korridorer ska öppnas i dag enligt en överenskommelse, uppger Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereschuk. Förutom i närheten av Kyiv ska humanitära korridorer öppnas i den östra regionen Luhansk. Omni 220314. Analys: Kinesiska vapen kan ändra krigets skepnad. Om uppgifterna om att Ryssland bett Kina om hjälp stämmer kan Pekings svar bli avgörande för hur kriget utvecklar sig. Det skriver DN:s Marianne Björklund. Skulle Kina svara ja råder det inte längre någon tvekan om vilken sida de står på, skriver Björklund. Dessutom skulle sanktionerna mot Ryssland försvagas, och Ukraina skulle få svårare att försvara sig militärt, menar hon. Skulle Kina kunna svara ja? Det frågar sig Sky News Asienkorrespondent Tom Cheshire. "Det var inte så länge sedan som Vladimir Putin och XI Jinping talade om ett partnerskap mellan länderna som saknade gränser", skriver han. Samtidigt tror Cheshire att Kina har mycket att förlora på ett positivt svar. EU är landets största handelspartner, och Peking har uppgett att alla som skickar vapen till kriget förvärrar konflikten. "Det betyder inte att det inte kan eller kommer hända", skriver Cheshire.
Omni 220314. Kärnkraftverket i Tjornobyl uppges vara strömlöst. Kärnkraftverket i Tjornobyl är återigen i strömlöst, uppger operatören Ukrenergo enligt AFP. Anledningen är att en strömkabel skadats i en rysk attack, och reparatörer ska vara på väg för att åtgärda problemet. Kärnkraftverket har dieselgeneratorer som temporärt kan förse anläggningen med den elektricitet som krävs för att säkerhetssystem och nedkylning ska fungera. Även staden Slavutych, dit strömkabeln går, saknar under måndagen ström. Omni 220314. Ukraina: Moskva är mer konstruktivt i förhandlingar. Moskvas position är mer konstruktiv nu än i tidigare samtal med Kyiv, säger Ihor Zjovkva, biträdande kontorschef för president Volodymyr Zelenskyj, till BBC. "I stället för att ge oss ett ultimatum eller dra röda streck eller be Ukraina att kapitulera, verkar de nu påbörja konstruktiva förhandlingar," säger han. Den fjärde omgången samtal ska enligt den ukrainske förhandlaren Mychajlo Podoljak att fokusera på eldupphör, tillbakadragande av trupper och säkerhetsgarantier för Ukraina. I ett videoklipp säger han att Ukrainas ståndpunkt är oförändrad när det gäller att insistera på en vapenvila innan samtal om framtida relationer kan ske. Omni 220314. Putins allierade medger: Går långsammare än planen. Rysslands militära operation i Ukraina har inte gått så snabbt som Kreml velat. Det säger Viktor Zolotov, en av Vladimir Putins närmast allierade och chef för nationalgardet, vid en gudstjänst enligt Reuters. Han skyller den långsamma framfarten på ukrainska styrkor som gömmer sig bakom civila, vilket är en anklagelse som ryska tjänstemän upprepande gånger framfört utan bevis. "... Men vi närmar oss vårt mål steg för steg och vi kommer att segra", säger han. Det går stick i stäv med vad försvarsministern Sergej Shojgu sa till Putin om att "allt går enligt planen". Zolotov har tidigare varit Putins säkerhetschef. Omni 220314. Tidigare utrikesminister i Ryssland vädjar om vapenvila. Den tidigare ryske utrikesminister Igor Ivanov uppmanar båda sidor i Ukrainakriget att återvända till diplomati för att minska "den dramatiskt förhöjda risken" för en kärnvapenkonflikt, skriver The Guardian. Uppmaningen kommer i ett uttalande där man kräver ett stopp av den "oförsvarliga" förlusten av civila liv. Uttalandet är även undertecknat av en grupp utrikespolitiska tungviktare som bland andra Wolfgang Ischinger, tidigare ordförande för säkerhetskonferensen i München, Sam Nunn, medordförande i Nuclear Threat Initiative, och Des Browne som är tidigare försvarsvarsminister i Storbritannien. Igor Ivanov tillträdde som utrikesminister under Boris Yeltsin 1998 och avgick 2004, fyra år in i Vladimir Putins presidentskap. Igor Ivanov har sedan han avgick som utrikesminister vidhållit sin status inom rysk utrikespolitik. Omni 220314. Oligarkens palats ockuperat: "Stannar tills det blir fred." Fem demonstranter som protesterar mot kriget i Ukraina har under måndagsförmiddagen tagit kontroll över ett palatsliknande hus i centrala London som uppges tillhöra ryske oligarken Oleg Deripaska. Det rapporterar flera medier. Från ett fönster hänger nu en ukrainsk flagga. Samtliga ockupanter uppges ha koppling till europeiska öststater. Enligt The Guardian är tanken att stanna i fastigheten -- som enligt ockupanterna har fler rum "än man kan räkna" -- tills det blir fred. Fastigheten ligger i den exklusiva stadsdelen Belgravia, i det så kallade oligarkkvarteret i närheten av Buckingham Palace. Ockupanterna har inte velat uppge hur de kommit in utan hänvisar till "klättringsfärdigheter och ockupantmagi". Polis har borrat sig in i huset via en balkong, men ockupanterna rapporteras fortfarande ha kontroll över fastigheten. Enligt Bloomberg förhandlar de vid lunchtid med polisen om att få pizzor levererade till adressen. Ockupanterna vill göra om fastigheten till en fristad för krigsflyktingar. Ministern Michael Gove har framfört idén att låta oligarkers hem bli flyktingbostäder. Motiveringen: "Det här är fastighetsliberation, ingen vanlig ockupation." Omni 220311. 30 000 soldater deltar i stor Nato-övning i Norge. Nato inledde under måndagen stora militärövningen Cold Response 22 i Norge, rapporterar AFP. Övningen, där 30 000 soldater från Nato och partnerländer kommer att delta, var planerad redan innan den ryska invasionen av Ukraina. "Det är en försvarsövning," säger general Yngve Odlo till TV2. "Det är inte en militär operation med offensivt syfte." Runt 1 600 svenska soldater kommer att delta, enligt ett pressmeddelande från Försvarsmakten. Sverige kommer även att skicka Jas 39 Gripen. Omni 220314. Natostödet växer i Finland -- 62 procent säger ja. Över 60 procent av finländarna är för att Finland går med i försvarsalliansen Nato, enligt en enkät som Yle gjort. Det innebär en ökning från rekordmätningen som public service-kanalen publicerade för några veckor sedan, då en majoritet för första gången var för ett medlemskap. I den senaste undersökningen säger 62 procent ja medan nej-sidan krympt till 16 procent. Drygt en av fem svarade att de inte kan säga vad de tycker. I en mätning som Helsingin Sanomat publicerade i mitten av februari, drygt en vecka före den ryska invasionen, var 43 procent av de tillfrågade för ett Nato-medlemskap. 1 378 personer över 18 år deltog i enkätundersökningen gjord av Taloustutkimus. Omni 220314. Även EU inför sanktioner mot Roman Abramovitj. EU inför sanktioner mot den ryske oligarken och Chelsea-ägaren Roman Abramovitj. Det uppger källor för AFP. Han finns med på den utökade listan över ryska miljardärer som EU straffar eftersom de har nära koppling till Rysslands president Vladimir Putin. Abramovitj har redan straffats av Storbritannien för sin koppling till Putin, något som har hindrat fotbollsklubben Chelsea att bland annat sälja biljetter till sina matcher. Omni 220314. Estland första Natoland att ställa sig bakom Zelenskyjs vädjan om flygförbud. Estlands parlament vill att FN ska upprätta en så kallad "no-fly zone" över Ukraina. Det skriver parlamentet i ett pressmeddelande som skrivits under av president Jüri Ratas. De menar att ett flygförbud över landet skulle minska antalet civila offer i kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har flera gånger vädjat om att ett sådant förbud borde införas. Estland blir det första Natolandet att ställa sig bakom Zelenskyjs vädjan. Estland vill också att fler sanktioner ska riktas mot Ryssland och att Ukraina ska få status som ett kandidatland av EU så snabbt som möjligt. Omni 220314. Kupp i statlig rysk tv - visade protestskylt i sändning. I några sekunder fick ryska tv-tittare ett oväntat budskap i statskontrollerade Kanal 1. Bakom nyhetsuppläsaren dök plötsligt en kvinna upp med en skylt - där det bland annat stod "tro inte på propagandan". Händelsen inträffade under en direktsändning på måndagskvällen. En kvinna kom in i studion under en pågående nyhetssändning och höll upp en skylt bakom nyhetsuppläsaren. På skylten stod det bland annat "stoppa kriget" och "tro inte på propagandan". Efter att kvinnan synts i bild i ett par sekunder gick ett förinspelad nyhetsinslag igång. I ett klipp som kvinnan lagt ut på sociala medier säger hon att det som sker i Ukraina är ett brott. "Tyvärr har jag det senaste året arbetat på Kanal 1 och jag skäms mycket för det. Jag lär ut Kremls propaganda," säger kvinnan. Kvinnan uppges arbeta som redaktör på tv-kanalen och har häktats av polis, enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass. Den regimtrogna tv-kanalen utreder nu händelsen, enligt samma källa. Kreml har efter invasionen dragit åt tumskruvarna för landets medier. Bland annat har man förbjudit dem att kalla kriget i Ukraina för ett krig. I stället tvingas medier kalla det för en militär specialoperation. En nyinstiftad lag gör att den som rapporterar på ett sätt som "misskrediterar" den ryska militären riskerar fängelse eller dryga böter. Enligt Tass misstänks kvinnan för brott mot den nya lagen. svt 220314. Dagens Nyheter lanserar Telegram-kanal på ryska. Dagens Nyheter har startat en ryskspråkig kanal på den krypterade kommunikationstjänsten Telegram. Redan förra veckan lanserade tidningen satsningen News in Russia, ett samarbete med danska Politiken och finska Helsingin Sanomat. "Det finns uppenbart ett stort tomrum att fylla för oberoende journalistik på ryska," sa Helsingin Sanomats chefredaktör Kaius Niemi till DN i fredags.Samtidigt har även Sveriges Radio startat en daglig nyhetspodd på ryska, som en reaktion på den nya ryska medielagarna. "Som journalister vill vi agera när informationen om ett krig hemlighålls," säger Björn Löfdahl, programdirektör för Sveriges Radio, i ett pressmeddelande. Omni 220314. Ukrainas tidigare president: Skicka granatgeväret Carl-Gustaf. Ukrainas tidigare president Petro Porosjenko vill att omvärlden skickar mer vapen till Ukraina. Det säger han i en intervju med Aktuellt. Specifikt nämner han det svenska granatgeväret Carl-Gustaf. Porosjenko är i dag ledamot av Ukrainas parlament men sitter inte i regeringsställning. "Våra reserver är uttömda. Vi behöver fler luftvärnsvapen och vi behöver fler granatgevär mot pansarvagnar, bland annat den svenska Carl-Gustaf som är utmärkt för att stoppa ryska stridsvagnar. Jag vill tacka det svenska folket och den svenska regeringen för er hjälp," säger Petro Porosjenko till Aktuellt. Den tidigare presidenten, som för tillfället befinner sig i Kiev där han deltar i en civilförsvarsstyrka, uppmanar också västvärlden att skicka polska stridsplan. Det finns en oro för att ett sådant bistånd skulle trappa upp konflikten och leda till en direkt konfrontation mellan Nato och Ryssland och därmed ett tredje världskrig. En oro Porosjenko inte delar. "Det skulle handla om ukrainska piloter som skulle ha ukrainsk träning, vi behöver bara de polska planen. Vi behöver inte era soldater," säger han. Enligt Petro Porosjenko, som under sin tid som president träffade den ryske presidenten Vladimir Putin vid upprepade tillfällen, bör omvärlden inte lita på vad som sägs från den ryske ledaren. "Helt ärligt så anser jag att han är en galning, och det är en galning med kärnvapen. Lita inte på Putin, han förstår bara ett språk och det är rå styrka," säger han. Porosjenko var president i Ukraina mellan 2014 och 2019, då han efterträddes av Volodymyr Zelenskyj. Den 17 december i fjol åtalades han för inblandning i en härva där stora mängder kol sålts för att finansiera ryskstödda separatister i östra Ukraina under 2014-2015. Åtalspunkterna är att han gjort det möjligt att finansiera terrorism, för att ha varit med och grundat en terroristorganisation och för landsförräderi. Porosjenko har tidigare avfärdat anklagelserna mot honom med att det handlar om att hans efterträdare försöker misskreditera honom och flytta fokus från inrikespolitiska misslyckanden. I dag sitter Porosjenko inte i någon regeringsställning men är invald ledamot i det ukrainska paralmentet. I en opinionsmätning i februari 2022 fick Porosjenkos parti Europeisk solidaritet 17,1 procent, vilket gör partiet till landets näst största. svt 220314. Skånske Semin, 24, strider i Ukraina - förlorade vänner i ryska attacken mot basen. Semin Yildiz från Simrishamn förlorade flera vänner i den ryska robotattacken mot en militärbas i Lviv i västra Ukraina. Det säger han till Sydsvenskan. "Det var en del kamrater som sprängdes i bitar där. Jag har inte hört något om svenska förluster, men jag har sett bilder därifrån. Det är total förödelse," säger 24-åringen, som på grund av säkerhetsskäl inte får berätta var i Ukraina han befinner sig. Han får inte heller berätta vad han gjort eller vad som väntar. Han är en av hundratals svenskar som rest till Ukraina som frivillig soldat. Som prickskytt är han med i koordinerade attacker mot ryska konvojer. Han säger till Ystads Allehanda att han känner "ilska och sorg" över vad han ser i vad han beskriver som ett onödigt krig. Minst 35 människor dog i attacken mot basen. Omni 220314. Skenande matpriser drabbar världens fattigaste. Sedan militärkuppen i Sudan i oktober förra året har landet blivit av med internationella bistånd. Något som har drabbat landet, som redan var ett av det fattigaste i världen, hårt, skriver AFP. Bland annat har Sudans järnvägsarbetare inte fått betalt på två månader vilket tvingade dem i strejk under lördagen. Samtidigt har bränslepriserna i landet ökat med omkring 50 procent och kriget i Ukraina har lett till att brödpriserna i landet under söndagen ökade från motsvarande fem, till sju kronor. The Conversation rapporterar att Ryssland och Ukraina står för ungefär en fjärdedel av den globala veteexporten. Vetepriserna har redan stigit kraftigt och enligt tidningen är det världens fattigaste hushåll som drabbas hårdast. Tusentals demonstrerade mot brödpriserna och militärstyret under måndagen. Vetepriserna har ökat med nästan 30 procent sedan i början av februari. De ryska veteexporterna har stannat av sedan kriget i Ukraina inleddes.
Omni 220314. Ryssland har bett Kina skicka mat till soldater. Ryssland har bett Kina skicka matpaket till ryska soldater i Ukraina. Det uppger två källor med insyn till CNN. Experter har tidigare sagt att Ryssland har haft problem med logistiken och att just matleveranser till trupperna har varit ett av de största problemen. USA varnade Kina under måndagen för att hjälp till Ryssland skulle mötas av konsekvenser. Enligt CNN:s källor tror Kina att leveranser av mat inte skulle göra västvärlden lika provocerade som vapenleveranser. Enligt källor till både Financial Times och CNN ska det även finnas ett visst intresse att skicka vapen och skyddsutrustning till de ryska styrkorna. Det är oklart om Kina faktiskt kommer erbjuda något stöd. Kina uppges vara intresserade av att skicka vapen till Ukraina.
Omni 220315. Ryska styrkor beskjuter flyktingbussar. Ryska styrkor skjuter mot civila som försöker fly Hostomel i utkanten av Kyiv, skriver The Kyiv Independent på Twitter. De tio första bussarna ska ha kunnat lämnat staden utan problem innan ryssarna öppnade eld mot de ytterligare fyra bussarna. En kvinna ska ha dött och två män skadades i samband med attacken, skriver tidningen. Ukraina planerar att i dag öppna nio humanitära korridorer och försöka leverera humanitära förnödenheter till omringade Mariupol, uppger vice premiärminister Iryna Vereshchuk enligt Reuters. Under dagen väntas en femte omgång samtal mellan Ryssland och Ukraina. Humanitära korridorerna ska enligt planen vara öppna i tio timmar. Omni 220315. Spanien: Vi har beslagtagit en oligarks yacht. En 85 meter lång yacht som tillhör en rysk oligark har beslagtagits i hamnen i spanska Barcelona. Det uppger landets premiärminister Pedro Sanchez, skriver AFP. Enligt El País heter yachten Valerie och knyts till ryska försvarskonglomeratet Rostecs vd Sergei Chemezov - som uppges ha nära band till president Putin. "Vi har tillfälligt immobiliserat en yacht i Barcelona som tillhör en av de viktigaste ryska oligarkerna," säger Sanchez i ett uttalande enligt AFP och tillägger att "fler beslag väntas". Yachten uppges vara värd över 1,3 miljarder kronor. Det är den första åtgärden riktad mot oligarker i Spanien. Omni 220315. Kommentar: Sälj yachten och låt pengarna gå till humanitära ändamål för Ukrainas befolkning. Zelenskyj uppmanar ryska soldater att kapitulera. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar i en ny video de ryska soldaterna att ge upp. "På uppdrag av det ukrainska folket ger jag er en chans. Om ni överlämnar er till våra styrkor kommer vi att behandla er som människor ska behandlas: med värdighet. Inte på det sätt som ni behandlas i er armé, och på det sätt ni behandlar vårt folk. Välj. Det är inte första gången som Zelenskyj vädjar till de ryska trupperna att ge upp. Presidenten sa även att han är tacksam till de ryssar som fortsätter att bekämpa den ryska desinformationen. Han säger även att Ryssland redan förlorat 90 krigsplan. Zelenskyj säger också att kriget blivit en "mardröm” för ryssar". Omni 220315. Hur troligt är det att Kina hjälper Ryssland? Kina vill att USA ska erkänna Kinas suveränitet över Taiwan. Kina vill inom 10 år inkorporera Taiwan även politiskt i sitt system som an gjort nu med Hongkong. Det blir troligen med militära medel. svt 0:42 220315. Kommentar: Ryssland vill att västvärlden ska erkänna Rysslands suveränitet över Ukraina. Nära 30 miljoner i lockdown i Kina. Coronasmittan stiger i Kina och nästan 30 miljoner invånare i olika delar av landet är nu i lockdown. Spridningen av coronaviruset, som tagit fart med den smittsamma omikronvarianten, har ökat och i tisdags rapporterades 5 280 nya fall -- mer än en fördubbling sedan i måndags. Alla 24 miljoner invånare i den nordöstra provinsen Jilin sattes i karantän under måndagen. Det är första gången Kina har begränsat en hel provins sedan nedstängningarna i Wuhan och Hebei i början av pandemin. Masstestning har återinförts och sjukvårdsarbetare i skyddskläder syns åter på gatorna. Bostadsområden har stängt, människor panikhandlar och polisavspärrningar väcker minnen av situationen under pandemins början. Oron: Leveranskedjor kan störas. Även multinationella företag har stoppat viss verksamhet på grund att restriktionerna. Toyota, Volkswagen och Apple-leverantören Foxconn är bland de berörda företagen. Nedstängningarna har väckt oro för att viktiga leveranskedjor kan störas, skriver BBC.
svt 220315. Premiärministrar från Polen, Tjeckien, Slovenien till Kyiv. Polens, Tjeckiens och Sloveniens premiärministrar besöker Ukrainas huvudstad Kyiv i dag, rapporterar AFP. De ska enligt ett uttalande från den polska regeringen träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. "Syftet med besöket är att bekräfta hela EU:s otvetydiga stöd för Ukrainas suveränitet och oberoende och att presentera ett omfattande paket av stöd för den ukrainska staten och samhället", heter det. De tre kommer under besöket representera Europeiska rådet. De ska även träffa den ukrainske premiärministern Denis Shmyhal. Besöket kommer efter nya attacker mot Kyiv.
Omni 220315. Klockan tickar -- Ryssland rusar mot teknisk konkurs. Den ryska ekonomin är i fritt fall och snart kan en "default", en så kallad teknisk konkurs, vara ett faktum. Det rapporterar Bloomberg. På onsdag måste landet betala räntor på 117 miljoner dollar, motsvarande 1 126 miljoner kronor. Nyhetsbyrån skriver att det är ett nyckelögonblick för skuldinnehavare som redan sett värdet på sina investeringar rasa. "Detta kommer att bli en monumental default," säger Jonathan Prin, portföljförvaltare på Greylock Capital Associates, till Bloomberg. Under veckan har Ryssland förberett ett betalningsdokument i utländsk valuta och meddelat utländska banker, säger Anton Siluanov i statlig tv, skriver Reuters. Jämför situationen med Ryssland 1998. Reuters har inte fått någon bekräftelse på att en betalning är på väg. IMF: En default är inte längre osannolik. Ryssland har pengar utan att få tillgång till dem. Omni 220315. Inga större rörelser kring Kyiv - rysk fokus på logistik. Rysslands trupper har inte gjort några större rörelser kring Ukrainas huvudstad Kyiv, skriver den brittiska tankesmedjan Institute for the Study of War i sin senaste rapport. Landet verkar främst fokusera på logistik i både Kyiv och i de södra delarna av landet. Rysk militär finns fortfarande både nordväst och nordöst om Ukraina. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin dagliga rapport att det fortsätter att komma ryska anklagelser om att Ukraina planerar att använda kemiska och biologiska vapen, vilket skulle kunna innebära att Ryssland planerar för att göra det. Omni 220315. Rådgivare till Zelenskyj: Kriget över tidigt i maj. Kriget i Ukraina borde vara över tidigt i maj -- när Ryssland har slut på resurser för att fortsätta attackera sitt grannland, säger Oleksij Arestovitj, rådgivare till president Volodymyr Zelenskyjs stabschef, enligt Reuters. Enligt honom finns det två möjliga scenarier kommande månader: antingen nås en överenskommelse eller så lyckas Vladimir Putin rekrytera fler soldater och då nås en överenskommelse i stället i april. Arestovitj är inte själv inblandad i samtalen mellan Ukraina och Ryssland. Kriget i Ukraina startade den 24 februari. Omni 220315. Experter: Lukasjenko rädd för att kriga - katastrof om stödet från armén sinar. Om Belarus till fullo ger sig in i kriget på Rysslands sida kan det slå tillbaka mot ledaren Aleksandr Lukasjenko på hemmaplan. Det är en anledning till att Lukasjenko tvekar, säger experter till Politico. Bara tre procent av belarusierna står bakom ett anfall mot Ukraina, enligt Ryhor Astapenia vid institutet Chatham House. Samtidigt säger han att arméns tillit är en av nycklarna till att Lukasjenko behåller makten i Belarus. En offensiv i Ukraina skulle kunna rasera stödet, vilket vore en katastrof för Lukasjenko. Valerij Sachasjtjyk, som tidigare var överstelöjtnant i den belarusiska armén, instämmer. Han säger också att Belarus armé aldrig har deltagit i något krig och därför är dåligt förberedd. "Lukasjenko är långt ifrån en dåre. Han förstår att det finns en stor risk att den belarusiska armén misslyckas." Ukrainas tidigare försvarsminister: Propaganda fungerar inte som i Ryssland. Oppositionsledaren Tichanovskaja: Ryssland har tagit kontroll över Belarus armé. Omni 220315. Utegångsförbud i Kyiv efter nya attacker mot staden. Kyiv inför ett utegångsförbud i 35 timmar efter nattens attacker mot den ukrainska huvudstaden, meddelar borgmästaren Vitalij Klytjko enligt AFP. "Det är ett svårt och farligt läge," säger borgmästaren. Utegångsförbudet börjar gälla 20.00 i kväll. Två kraftfulla explosioner inträffade tidigt i morse i Kyiv. Minst två personer dog när ett bostadshus på 15 våningar fattade eld till följd av attacken, enligt ukrainsk räddningstjänst. Omni 220315. Mozilla plockar bort ryska söktjänster från Firefox. Mozilla har meddelat att man nu har plockat bort tre stora ryska söktjänster från sin webbläsare Firefox. Det rapporterar Computer Sweden. Det handlar om Yandex Search, Ok.ru och Mail.ru. Yandex Search har sedan snart åtta år tillbaka varit Mozillas standardsökmotor i Ryssland (sedan 2014). Mozilla hänvisar till att det förekommit trovärdiga rapporter om sökresultat som innehåller statligt sponsrat innehåll, vilket strider mot Mozillas principer. Omni 220315. Åklagare vill ge Navalnyj ytterligare 13 års fängelse. Ryska åklagare vill förlänga den fängslade ryske oppositionsledaren Alexej Navalnyjs fängelsestraff med 13 år. Det skriver Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Tass. Enligt Max Seddon, Moskvachef på Financial Times, skulle ett förlängt straff även innebära att han placeras i ett högsäkerhetsfängelse som sägs vara betydligt värre än det han hittills vistats i. Navalnyj avtjänar redan ett fängelsestraff på två och ett halvt år, efter att ha brutit mot anmälningsplikten för en villkorlig dom. Anledningen till att han inte infann sig var att han låg i koma i Berlin efter att ha förgiftats med nervgiftet novitjok. Åklagare menar att han gjort sig skyldig till bedrägeri. Amnesty har kallat rättegången mot Navalnyj en "skenrättegång". Aktivister fortsätter kämpa för Navalnyj. Omnii 220315. Kommentar: Ryssland är rättsvidrigt och nu även krigsvidrigt. Stora skador på flygplatsen i miljonstaden Dnipro. Rysk militär har genom bombanfall orsakat stora skador på den största flygplatsen i Dnipro. Såväl landningsbanan som terminalbyggnaden ska ha förstörts. Det uppger guvernören Valentyn Reznichenko på tisdagsförmiddagen, enligt Reuters. Ska handla om mycket stora skador. "Det kommer att ta tid att återställa. Vi kommer att vinna!" säger han i ett uttalande på Telegram. AFP:s reporter på plats beskriver hur ett stort rökmoln stiger från flygplatsen. Flygsirener ljuder i området och flygplatsen är avspärrad av soldater. Dnipro är en av Ukrainas allra viktigaste industristäder. Det är landets fjärde största stad med en miljon invånare. Myndigheter stoppar journalister från flygplatsen. Omni 220315. Över tre miljoner har nu flytt Ukraina -- "varje sekund blir ett barn en flykting". Över tre miljoner människor har hittills tvingats fly Ukraina, uppger FN:s migrationsorganisation IOM på tisdagsförmiddagen. "Vi är tacksamma för alla som har visat solidaritet med alla människor som har tvingats att fly", twittrar IOM. Nästan hälften av de flyende är barn. Hittills har omkring 1,4 miljoner barn lämnat landet sedan Rysslands invasion som inleddes den 24 februari, enligt James Elder, talesperson för FN:s barnorganisation Unicef. I genomsnitt har mer än 70 000 barn blivit flyktingar varje dag de senaste 20 dagarna, vilket motsvarar 55 barn varje minut. "Så nästan en per sekund," säger Elder. Han varnar för att barnen, likt alla krigsflyktingar, riskerar att utsättas för våld, sexuellt utnyttjande och människohandel.
Omni 220315. Zelenskyj varnar Andersson och övriga ledare: "Vi är alla Rysslands måltavlor". I ett livesänt tal till Magdalena Andersson och övriga ledare för länderna i försvarsarbetetJoint Expeditionary Force (JEF) vädjar Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj om mer militärt stöd. Det rapporterar Reuters och Sky News. "Vi kan alla hejda den ryska krigsmaskinen och avbryta dödandet. I annat fall kan de göra detsamma med era länder," säger Zelenskyj. "Vi är alla Rysslands måltavlor, hjälp er själva genom att hjälpa oss." Storbritanniens Boris Johnson är värd för mötet. Enligt SKy News kommenterade han Zelenskyjs varning med att vi befinner oss i ett "desperat, desperat ögonblick" och att de övriga länderna "måste göra mer för att hjälpa" Ukraina. Försvarssamarbetet JEF leds av Storbritannien och har funnits sedan mitten av 2010-talet. Där ingår nu Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Storbritannien. Sverige anslöt sig i juni 2017. Bortsett från Sverige och Finland är de övriga länderna med i Nato. Samarbetet väger tungt och är inget Ryssland kan bortse från. Samtidigt ger det inga säkerhetsgarantier, men försvarsgarantier är inget som kommer att diskuteras på mötet, enligt Andersson. "Vi från JEF har ett väldigt nära militärt samarbete och kommer att diskutera hur vi ska utveckla det på allra bästa sätt i det här läget. Det är ett samarbete som är väldigt konkret och där vi snabbt kan vidta åtgärder tillsammans. Vi ska diskutera vad vi bland annat kan göra för form av övningar i närtid," säger hon. Inför mötet säger Magdalena Andersson att man är fast besluten att fortsätta att sanktionera Ryssland och stötta Ukraina. JEF är bara ett av Sveriges omkring 20 internationella försvarssamarbeten och det väger tungt, säger Håkan Edström, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. Omni 220315. Omni 220315. Redaktör protesterade mot kriget -- riskerar fängelse. Tv-redaktören Marina Ovsyannikova som protesterade mot kriget i en nyhetssändning på statlig rysk tv riskerar nu 15 års fängelse, skriver Reuters. En domstol däremot uppger att ett straff på tio dagars fängelse är aktuellt. Hon anklagas för att ha "förtalat Rysslands väpnade styrkor" vilket skulle kunna ge upp till 15 års fängelse. "Det är huliganism," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Ovsyannikova dök mitt i sändningen upp med ett plakat med texten "stoppa kriget". Hon greps kort därefter. Det var på måndagskvällen kvinnan protesterade i sändningen. Navalnyjs talesperson: "Wow, det där är en cool tjej." Omni 220315. FN: Tydliga tecken på krigsbrott i Myanmar. Det finns tydliga tecken på att militären i Myanmar har begått brott mot mänskligheten och krigsbrott sedan de tog makten i en militärkupp. Det skriver AFP, med hänvisning till FN. "Vi har kunnat identifiera ett mönster senaste året, som indikerar att det här är planerade, koordinerade, systematiska attacker," säger FN:s talesperson för mänskliga rättigheter Ravina Shamdasani. Det har gått drygt ett år sedan den demokratiskt valda regeringen avsattes av militären. Sedan dess har flera demonstranter dödats i protester mot det militära styret. FN har studerat situationen länge. Motståndsrörelsen leds av unga civila.
Omni 220315. Brittiska sanktioner mot ytterligare 350 ryska mål. Den brittiska regeringen inför nya sanktioner mot ytterligare 350 ryska personer, företag och organisationer, skriver Sky News. Med på listan finns bland andra affärsmannen Andrej Melnitjenko, bankdirektören Pjotr Aven och den ryske försvarsminister Sergej Sjojgu. Storbritannien har infört nya lagar för att hantera "smutsiga pengar" i landet i ett försök att komma åt den ryska eliten. Sanktionerna kommer mindre än 24 timmar efter att den nya lagen röstades igenom. Omni 220315. Flyktingar kommer till södra Sverige: "Är lite nervös". De flesta flyktingarna kommer till Sverige via Karlskrona, därefter via Ystad, Trelleborg och Öresundsbron. Det säger Mats Berggren som är chef för gränspolisen i region syd till TT. SVT Blekinge har besökt hamnen i Karlskrona och intervjuat flyktingar som kommer med färjan från Polen. "Jag känner mig lite nervös. Jag hoppas att allt kommer att ordna sig. Jag är väldigt glad att det är så många som vill hjälpa oss," säger 15-åriga Anzhelika Saldetskaja. Samtidigt rapporterar Göteborgs-Posten att hundratals människor köar utanför Migrationsverkets lokaler i Kållered -- och att det anländer nya flyktingar varje dag. Ukrainska släktingar förenas i Karlskrona: "Mycket längtan och oro". Hundratals flyktingar köar utanför Migrationsverket. Danmark avvisar ukrainska flyktingar vid tyska gränsen -- men inte Sverige. Flyktingar avvisas vid danska gränsen -- krav på biometriskt pass med elektroniskt chip. Omni 220315. Kommentar: Danmark måste också ta sitt ansvar. EU placerar fler personer på sanktionslistan. Chelsea-ägaren Roman Abramovitj, Alfa Group ägarna German Khan and Alexey Kuzmichev och Yandex-vd:n Tigran Khudaverdyan har fått sina tillgångar frysta EU. Det skriver Financial Times som fått se ett utkast från EU. "Dessa sanktioner kommer ytterligare att bidra till att öka det ekonomiska trycket på Kreml och försvaga dess förmåga att finansiera sin invasion av Ukraina", skriver de. Källor till Reuters säger att EU-företag inte längre kommer att få exportera några lyxvaror värda mer än 300 euro, och bilar som kostar mer än 50 000 euro. EU offentliggör de nya sanktionerna i den officiella tidningen senare under tisdagen. Europeiska kreditvärderingsinstitut är förbjudna att betygsätta ryska företag. Tar bort möjligheten för import av ryskt stål. Omni 220315. Ann Linde: Sanktionerna mot Ryssland har börjat bita. Utrikesminister Ann Linde (S) hoppas att den försämrade ekonomin som sanktionerna leder till ska få Rysslands befolkning att inse vad som pågår i Ukraina. Det säger hon till TT. "De ska märka att den propaganda som säger att det inte förekommer något krig inte stämmer," säger hon till TT. Under tisdagen har ett fjärde sanktionspaket klubbats i EU-parlamentet. Baserat på samtal Ann Linde haft med ukrainske kollegan Dmytro Kuleba så gör hon bedömningen att det finns en större villighet till samtal från ryska sidan. "Det beror förmodligen på kombinationen av det väldigt starka motståndet som ukrainarna visat, med stöd av EU och enskilda medlemsländer, och på sanktionerna. De har definitivt börjat bita," säger hon. Linde: Det viktigaste nu är att de fem miljarder som EU avsatt till vapeninköp kommer in i Ukraina och kan användas till motståndet. Omni 220315. 65 ryska attacker mot Charkiv -- på bara en dag. Charkiv, Ukrainas näst största stad, utsattes för 65 granatattacker enbart på måndagen, skriver CNN. Striderna pågick i tre städer i området: Izium, Balaklia och Dergatji. Totalt har 600 bostäder i staden förstörts i de ryska attackerna sedan kriget började. "Människor har förlorat sina hem. 50 skolor och ett antal medicinska institutioner, inklusive mödravårdssjukhus, bombades också i Charkiv," säger Oleh Syniehubov, chef för Charkivs regionala administration. Omni 220315. Tusentals bilar har lyckats lämna ett Mariupol i ruiner. Omkring 2 000 bilar med civila hade vid 13-tiden på tisdagen svensk tid lyckats lämna den belägrade hamnstaden Mariupol vid Svarta havets kust. Lika många bilar stod då redo att lämna staden, skriver AFP. Det lyckade evakueringsförsöket kommer efter flera misslyckade försök. Samtidigt säger Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk att även bussar måste släppas igenom, enligt Reuters. Hon uppger att en konvoj med förnödenheter har stoppats. I ett reportage inifrån Mariupol beskriver BBC en tuff situation - med brist på läkemedel, mat och vatten. Omkring 400 000 människor är kvar i staden, och enligt lokala myndigheter har minst 2 400 civila dött. Stadskärnan beskrivs som helt oigenkännlig och människor kan knappt lämna skyddsrummen. Pastorn Serhii Kozyrkov, som lyckades fly för två veckor sedan, har varit i kontakt med en familj som befinner sig i ett skyddsrum. "Det är väldigt trångt och det finns inte tillräckligt med mat. Människor blir sjuka eftersom det är väldigt kallt och alla ligger bredvid varandra."
Omni 220315. Nya varningen: Rysk plan på biologisk krigföring. Det är möjligt att Ryssland planerar att använda biologiska eller kemiska vapen i en så kallad falsk flagg-operation, varnar Storbritanniens försvarsdepartement. Detta för att kunna anklaga Ukraina för att använda den typen av vapen. "Ryska anklagelser om att Ukraina ämnar använda kemiska och biologiska vapen fortsätter att komma. Vi har inte sett några bevis som stöder dessa anklagelser", skriver försvarsdepartementet på Twitter. På måndagen hölls förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska dessa återupptas på tisdagen, skriver AFP. Ukraina kräver "fred, en omedelbar vapenvila och ett tillbakadragande av ryska trupper". Omni 220315. Starka känslor på överfulla bårhus: "Hur kan ni göra så här mot min älskling?" Bårhus över stora delar av Ukraina kämpar för att hinna hantera kropparna från kriget. Det rapporterar Ekot från Lviv i västra Ukraina och The Telegraph från Mykolajiv vid Svarta havets kust. Under de senaste veckorna har över 100 soldater och 40 civila passerat genom bårhuset i Mykolajiv. Medarbetaren Nikolaj säger att han och hans kollegor aldrig hinner åka hem, utan "tillbringar hela sina liv" på bårhuset. Tidningen är på plats när mamman Irina, med tårarna rinnande längs kinderna, får se sin son som har stupat i kriget. "Han är 22 år gammal. Hur kan ni göra så här mot min älskling?" Nya explosioner i centrala Kyiv - minst fyra döda. Minst två kraftfulla explosioner har tidigt på tisdagsmorgonen hörts i de centrala delarna av Kyiv, uppger AFP:s journalister på plats. En av journalisterna ska ha sett en rökpelare stiga upp i fjärran. Ett bostadshus på 15 våningar har fattat eld och en stor räddningsinsats pågår, skriver AP. Minst fyra personer har bekräftats döda, enligt borgmästaren. Enligt uppgifter från den lokala kanalen Ukraine 24 ska robotar ha avfyrats från den belarusiska sidan, men dessa uppgifter har BBC ännu inte kunnat bekräfta. Ryska trupper har under natten intensifierat sina attacker mot den nordvästra sidan med Irpin, Hostomel och Bucha. Flyglarm har även hörts i Odesa i söder, Uman i de centrala delarna och Chmelnytskyj-regionen i väst. Omni 220315. Ryss i Ukraina: "Ville kasta mig framför en stridsvagn". Ryssar som bor i Ukraina vittnar om ett uppochnervänt liv sedan Vladimir Putin inledde sin invasion. Det rapporterar Euronews, som har talat med fem av de 175 000 ryssar som bor i landet. Andrej Sidorkine i Kyiv vill kriga för Ukraina. Men när militären ser hans ryska pass skickas han iväg, gång på gång. "Om ryska trupper går in i Kyiv -- Gud förbjude -- vill jag möta dem med vapen i mina händer. Vissa av de intervjuade ryssarna skäms inte för sina rötter, medan andra gör det. Som Galina Jabina. Hon säger att hon knappt pratar med vänner och familj hemma i Ryssland längre, eftersom de "stoppar huvudet i sanden". Själv kände hon bottenlös ilska när bomberna började falla över Charkiv. "Jag var redo att kasta mig själv framför en stridsvagn och ta mig an den med mina bara händer. Men det fanns inga stridsvagnar, bara luftanfall." Engelskaläraren Maria Trouchnikova, som har bott i Ukraina i 20 år, säger att hon har en identitetskris. Omni 220315. Experter oense om ryska motgången: "Bara börjat".Uppgifterna om att det går dåligt för den ryska invasionen eller Vladimir Putin kan mycket väl överdrivas av propagandaskäl eller rent önsketänkande -- i själva verket utvidgas offensiven. Det säger Johan Norberg, Rysslandskännare och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till TT. "Kriget har bara börjat." Däremot verkar det stämma att Ryssland råkat i trångmål i Ukraina, men det har inte stoppat offensiven, menar Norberg. Att överta huvudstaden Kyiv verkar fortfarande vara målet för Ryssland. Enligt Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsföring och forskare vid Försvarshögskolan, har landet tillräckligt med styrka för att omringa Kyiv. "Det är också beroende på Ukrainas förmåga till motattacker. Men omringa Kyiv kommer man nog att göra förr eller senare," säger han till SvD. Johan Norberg: "Ju längre in man kommer desto längre blir till exempel underhållsvägarna, och tempot går ned." Gunnar Hult: "När Kyiv faller, då kommer Ukraina falla." Omni 220315. Stoltenberg: Oroliga för att Ryssland ska utföra falsk flagg-attack med kemvapen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnar för att Ryssland kan utföra en falsk flagg-attack, möjligtvis med kemiska vapen, för att därefter kunna anklaga Ukraina. Det säger han på en pressträff. Han kallar Rysslands påståenden om biologiska labb och kemiska vapen i Ukraina för "absurda" - och säger att det rör sig om ytterligare en lögn. "I flera månaders tid har vi sett igenom Rysslands långa lista av lögner. De hävdade att de inte planerade att invadera Ukraina, men de gjorde det. De hävdade att de drog tillbaka sina trupper, men de skickade ännu fler. De hävdade att de skyddade civila, men de dödar civila." Stoltenberg konstaterar också att säkerhetsläget är helt förändrat i Europa - något som ska diskuteras av militäralliansens försvarsministrar på onsdagen. Omni 220315. Två journalister döda efter artilleriattack utanför Kyiv. Fox News fotograf Pierre Zakrzewski, 55, och den ukrainska journalisten Oleksandra Kuvshinova, 24, har dött efter en artilleriattack utanför Kyiv. Det bekräftar Fox News. "I dag är en mycket tung dag för Fox News Media och för alla journalister som riskerar sina liv för att leverera nyheter", skriver kanalens vd Suzanne Scott i ett internt meddelande. Kuvshinova var Fox News tolk och guide på plats i Ukraina. Kanalens ankare Martha MacCallum säger att de skickar sina djupaste kondoleanser till hennes familj. I attacken, som ägde rum på måndagen, skadades även Fox News korrespondent Benjamin Hall. Journalisternas bil ska ha attackerats i Horenka utanför Kyiv. Enligt Fox vårdas Benjamin Hall fortfarande på sjukhus. tv: "Han var en legend."
Omni 220315. Sverige och Storbritannien fördjupar samarbete. Statsminister Magdalena Andersson och den brittiske premiärministern Boris Johnson är överens om fördjupat samarbete mellan länderna, skriver DN. Framför allt ska försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF) utvecklas. "Det har varit en väldig samsyn om att vi behöver göra mer för att ha skarpare sanktioner mot Ryssland, att vi behöver göra mer för att stötta Ukraina men också att vi ska samarbeta mer, säger hon. Bland annat kom de överens om att minska beroendet av ryskt kolväte samt sa att de ser fram emot gemensamma militärövningar. Statsministern vill inte svara på om hon fick några försvarsgarantier från Johnson. Johnson upprepade sin försvarsministers löfte från i början av mars om att Storbritannien kommer hjälpa Sverige militärt vid ett angrepp, enligt ett uttalande från 10 Downing Street. Andersson sa tidigare under tisdagen till TT att hon är öppen för att vidta ännu fler sanktioner mot Ryssland samt skicka ännu fler vapen till Ukraina. Omni 220315. Ryssland svarar USA: Joe Biden inte välkommen. Ryssland svarar på USA:s sanktioner och inför nu egna sanktioner mot president Joe Biden och ett dussintal amerikanska tjänstemän genom att porta dem från att komma in i landet. Det skriver AFP. "Detta är en konsekvens av den extremt 'ryssofobiska' politik som förs av den nuvarande amerikanska administrationen," säger det ryska utrikesministeriet, i ett uttalande enligt nyhetstjänsten. Utrikesministern Anthony Blinken och försvarsministern Lloyd Austin omfattas också av förbudet. Ryssland: Vi vägrar inte att behålla officiella kontakter om de ligger i vårt nationella intresse. Omni 220315. Presidenten: Vi kommer inte kunna gå med i Nato. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ukraina måste acceptera att de inte kommer kunna gå med i Nato, rapporterar AFP. "Vi har hört i flera år att dörren (till Nato) är öppen. Men vi har också hört att vi inte kan komma in. Det är den sanning som vi måste inse, och jag är glad att vårt folk börjar förstå det och nu räknar med sig själva och våra partners som hjälper oss, säger han. Zelenskyj säger dock enligt Reuters att Ukraina måste fördjupa sitt samarbete med andra organisationer som kan hjälpa dem. En av Rysslands största uttalande farhågor inför invasionen av Ukraina var att landets skulle gå med i försvarsalliansen. Uttalandet kom under en videokonferens med ledarna för de tio länder som ingår i försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force. Zelenskyj efterfrågar säkerhetsgarantier från andra organisationer. Ukraina har flera gånger sagt att de vill och borde få gå med i Nato. Omni 220315. Redaktör som protesterade får böter och släpps fri. Den ryska tv-redaktören Marina Ovsyannikova har släppts på fri fot. Det rapporterar AFP. Reuters skriver, med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA, att hon fick böta motsvarande 2 700 kronor (30 000 rubel) för att ha brutit mot landets protestlagstiftning. Ovsyannikova sprang under måndagskvällen in i en sändning på den ryska statliga tv-kanalen "Channel One" med ett plakat med texten "Stoppa kriget". Enligt BBC ska böterna ha delats ut för en video hon spelade in i samband med protesten. Det är ännu oklart om hon kommer åtalas för protesten. Hon säger att hon efter gripandet förhördes utan sin advokat i 14 timmar utan advokat och att hon inte har sovit på två dagar. "Jag tog det här beslutet själv. Jag gillar inte Rysslands beslut att starta den här invasionen. Det var ett hemskt beslut," säger Ovsyannikova till BBC. Efter att ha betalat sina böter ska hon ha släppts. Ovsyannikova är född i Odesa och har en ukrainsk pappa. Kremls talesperson kallar protesten för "huliganism".
Omni 220315. USA: Ryssland står still - möter hårt motstånd. Ryssland har inte gjort några nämnvärda militära avancemang i Ukraina 20 dagar in i kriget. Det säger en högt uppsatt amerikansk försvarstjänsteman enligt BBC. Den enorma ryska kolonnen som sedan invasionens början befunnit sig utanför Kyiv befinner sig fortfarande omkring 20 kilometer från huvudstadens kärna. I markstriderna i Ukrainas näst största stad Charkiv och i Mykolajiv möter de ryska trupperna hårt motstånd och har trots flera försök inte lyckats överta städerna. Enligt Pentagons uppgifter är det i Chernihiv och Mariupol som Ryssland har haft störst framgång. Ryssland har dock kunnat utföra flyganfall mot flera andra ukrainska städer under invasionen, något som orsakat stora skador och mänskligt lidande. Både Ukraina och Ryssland ska ha använt omkring 90 procent av sin stridskraft. Omni 220315. Kommentar: Vad Ryssland åstadkommer är stora skador och mänskligt lidande. Zelenskyj: Fredssamtalen börjar låta mer realistiska. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att fredssamtalen med Ryssland börjar låta "mer realistiska", rapporterar AP. "Men det behövs fortfarande mer tid för att besluten ska ligga i Ukrainas intresse, lägger han till. De ryska kraven för en fredslösning uppges bland annat handla om att Ukraina formellt avsäger sig alla anspråk på att gå med i Nato samt att man erkänner utbrytarområdena Donetsk och Luhansk. Zelenskyj har upprepade gånger sagt att han inser att Nato inte kommer att erbjuda ett medlemskap till Ukraina i detta läge och att han kan överväga en "neutral status" för sitt land, men att det då krävs starka säkerhetsgarantier från både väst och Ryssland. Nato tillåter inte nationer med pågående territoriella konflikter att bli medlemmar. Omni 220316. Nya explosioner i Kyiv -- ryska helikoptrar förstörda. Flera explosioner skakade Kyiv på onsdagsmorgonen, rapporterar AFP:s och CNN:s reportrar på plats. Enligt den lokala räddningstjänsten har minst två personer skadats och två bostadshus har fått skador. BBC skriver att flyglarm ljudit i flera städer under morgonen, närmare bestämt i Kyiv, Lviv, Odesa, Dnipro och Ivano-Frankivsk. Samtidigt har minst tre ryska helikoptrar förstörts på Chersons internationella flygplats, skriver CNN. Satellitbilder från Planet Labs visar svarta rökmoln över flygplatsen. På tisdagen sattes Kyiv under utegångsförbud på grund av en "svår och farlig" situation i huvudstaden. Omni 220316. 90 procent av ukrainarna riskerar fattigdom inom ett år. Nio av tio ukrainare riskerar att hamna i fattigdom inom de närmsta 12 månaderna om kriget fortgår. Den slutsatsen drar en rapport från FN:s utvecklingsprogram UNDP, rapporterar Politico. UNDP:s preliminära beräkningar visar att en tredjedel av Ukrainas befolkning skulle hamna i fattigdom och ytterligare 60 procent står inför "en allvarlig risk" att göra det. "Även om behovet av omedelbart humanitärt bistånd till ukrainare är av yttersta vikt, blir de akuta effekterna av ett utdraget krig nu mer uppenbara," säger UNDP:s administratör Achim Steiner. Som fattig räknas den som har mindre än motsvarande drygt 52 kronor om dagen att leva på, skriver SR Ekot. Över tre miljoner människor har flytt Ukraina hittills. Ukraina tillhandahåller mer än hälften av Världslivsmedelsprogrammets fördelning av vete. Omni 220316. Ryssar räds att tala öppet om kriget: "Kan fängslas". Informationsflödet i Ryssland är strypt och rädsla för att få böter eller gripas om man pratar om kriget i Ukraina gör att många inte vågar göra det, skriver TT. Värst är det för de som fortfarande bor kvar i Ryssland, säger Anna, som just kommit till Helsingfors efter att ha varit hemma på besök i Ryssland, till TT. "De är rädda för att dela med sig av sina åsikter eftersom de vet att de kan fängslas eller få böter. Om man har en åsikt som går emot den officiella hållningen kan det hända dåliga saker." Däremot menar Natalja, som varit och hälsat på sina föräldrar i Moskva, att fler börjat prata om kriget nu. "Själv står jag i mitten, jag är för fred och vill inte ha krig, jag önskar att de ska hitta en kompromiss och avsluta det hela," säger hon. Anna: "Facebook var mer eller mindre det enda stället där det fortfarande gick att få tag på utländsk information." Omni 220316. Storbritannien: Ryssland kallar in förstärkning från öst efter militära förluster. Efter fortsatta militära förluster i Ukraina kallar den ryska militären in förstärkningar från hela landet, enligt den senaste underrättelserapporten från brittiska försvarsdepartementet. Enligt departementet ska Ryssland omplacera styrkor från landets östra militärdistrikt, det vill säga Stillahavsflottan och Armenien. Landet uppges också vända sig till privata stridsstyrkor, Syrien och andra legoförband. "Ryssland kommer sannolikt att försöka använda dessa styrkor för att behålla erövrade territorium och frigöra sin stridskraft för att förnya avstannade offensiva operationer", kan man läsa i rapporten. Ryssland har uppmanat soldater från Syrien och Tjetjenien att ansluta sig till kriget i Ukraina. Omni 220316. Säpo: Tre länder utgör allvarliga hot mot Sverige. Hotbilden mot Sverige har ökat sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes. Det sa Anna Sjöberg, operativ chef på Säpo, i SVT Morgonstudion. Hotet kommer inte bara från Ryssland utan också från Iran och Kina, enligt Sjöberg. "Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot mot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till," säger hon. Hoten utgörs bland annat av risk för cyberangrepp, underrättelseinhämtning och försök att värva agenter. Det kan också handla om att sprida desinformation för att gynna den egna statens motiv, säger Sjöberg till P1 Morgon. Rysslands krig mot Ukraina har allvarligt försämrat omvärldsläget, enligt Säpo. Omni 220316. Tågstation med tusentals ukrainska flyktingar attackerad. En tågstation i ukrainska staden Zaporizjzja, där tusentals flyktingar tar skydd efter att ha flytt hamnstaden Mariupol, har utsatts för en attack av Ryssland, uppger regionala tjänstemän enligt AFP. Raketerna landade inom tågstationens område, men ingen person ska ha skadats i attacken. "Civila har för första gången bombats i Zaporizjzja," säger den regionala guvernören Alexander Starukh. Över 3 000 bilar har anlänt till Zaporizjzja från Mariupol, skriver CNN. Många av flyktingarna är på väg till västra Ukraina, Polen eller andra grannländer. live Bland de som flytt Mariupol till staden finns nästan 800 barn. Omni 220316. Ukraina: Motoffensiv har inletts i flera områden. Ukrainsk militär inleder en motoffensiv mot ryska styrkor "i flera operativa områden”. Det skriver den ukrainske presidentens rådgivare Mykhailo Podoliyak på Twitter, rapporterar Reuters som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna. Samtidigt har Rysslands förmåga att bedriva effektiva flyganfall bromsats in av det faktum att landet fortfarande inte har kontroll över Ukrainas luftrum, enligt Storbritanniens senaste underrättelserapport. Ukrainas förstörelse av broar har också stoppat markstyrkornas framfart och den ryska militären kämpar med att försöka manövrera i terrängen, enligt rapporten. Omni 220316. Kreml: Ukraina borde kopiera svenska modellen. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att fredssamtalen med Ukraina är svåra men att det finns hopp om en kompromiss. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ryska medieföretaget RBC News. Enligt Lavrov är länderna nära att komma överens om flera formuleringar. Bland annat är en neutral status för Ukraina "under seriöst övervägande". Sverige och Österrike, som är militärt alliansfria, skulle kunna stå modeller för Ukraina, menar Kremls talesperson Dmitrij Peskov. "Det är ett alternativ som diskuteras nu, och skulle kunna betraktas som en kompromiss," säger han enligt AFP. Tidigare under onsdagen sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att fredssamtalen med Ryssland börjar låta "mer realistiska", men att det behövs mer tid för att besluten ska ligga i linje med ukrainska intressen. De ryska kraven för en fredslösning handlar bland annat om att Ukraina formellt avsäger sig alla anspråk på att gå med i Nato. Enligt Lavrov inkluderar kraven även demilitariseringen av Ukraina och de rysktalande invånarnas rättigheter.
Omni 220316. Belarus förser Tjornobyl med el -- efter strömhaveri. Det är Belarus kraftnät som förser det nedlagda kärnkraftsverket i ukrainska Tjornobyl med ström, skriver AFP. "Strömförsörjningen till kärnkraftsverket i Tjornobyl är helt återställt," säger den belarusiska energiministern i ett uttalande. Elen behövs för att kyla ner använt kärnbränsle och minska risken för radioaktiva utsläpp. Strömmen försvann under flera timmar på måndagen då ryska styrkor hade sönder en kraftledning. Omni 220316. Tredje borgmästare ska ha kidnappats av ryska styrkor. Ytterligare en ukrainsk borgmästare har förts bort av ryska styrkor, uppger utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter. Den här gången ska det röra sig om Oleksandr Yakovlyev, borgmästare i Skadovsk vid sydkusten. Även biträdande borgmästaren är bortförd, enligt Kuleba. "Länder och internationella organisationer måste kräva att Ryssland genast släpper alla bortförda politiker", skriver han. Yakovlyev är den tredje borgmästaren som ska ha förts bort sedan invasionen inleddes. Skadovsk ligger vid havet nära Krym.
Omni 220316. Professor: Förfärande pris om förhandlingssidan vinner. Två falanger håller på att växa fram bland Europas länder runt synen på hur kriget i Ukraina på sikt ska avslutas, skriver Stefan Hedlund, professor i Öststatsforskning, på Expressens debattsida. Den ena sidan vill hjälpa Ukraina att vinna kriget med hjälp av militärt stöd från väst, även om det blir kostsamt. Den andra sidan vill så fort som möjligt få till stånd ett eldupphör och därefter hitta en förhandlingslösning. Enligt Hedlund skulle förhandlingslinjen innebära att Ukraina tvingas till eftergifter, och att Ryssland då kan säga sig ha vunnit. Det skulle i sin tur innebära att landet kan attackera även andra länder. "Det pris vi alla kommer att få betala om freds- och förhandlingsfalangen går segrande ur denna kraftmätning är direkt förfärande", skriver Hedlund. Stefan Hedlund: Väst är på väg att gå rakt i Putins fälla. Omni 220316. Kinesisk journalist tycks ha exklusiv tillgång -- inbäddad med de ryska styrkorna. Den kinesiske reportern Lu Yuhuang, som arbetar för kinesiska Phoenix TV, tycks vara den enda journalisten som fått möjlighet att rapportera från den ryska sidan av kriget i Ukraina, skriver The Guardian. Inbäddad med ryska trupper hjälper han till att sprida desinformation om kriget. Han har bland annat rapporterat den felaktiga uppgiften att ukrainska styrkor höll över 1 000 personer gisslan som mänskliga sköldar. "Det enda jag vet med säkerhet är att Ryssland inte skulle låta en utländsk journalist vara inbäddad med ryska styrkor om de inte är säkra på att den skulle porträttera Ryssland positivt," säger professor Steve Tsang, chef vid Soas China Institute, till The Guardian. Phoneix TV har inte svarat på hur det kommer sig att Lu är inbäddad med ryska styrkorna. Kinesiske reporten: "Jag är vid frontlinjen i Mariupol". Omni 220316. Zelenskyj vädjar till USA om flygförbudszon: "Vårt lands och folks öde avgörs nu." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj möttes av långa och stående ovationer när han talade inför den amerikanska kongressen på onsdagen. "Vårt lands och vårt folks öde avgörs just nu," säger han. Zelenskyj säger att han är tacksam mot USA och president Joe Biden för det "överväldigande stödet", men upprepar sin tidigare begäran om en rysk flygförbudszon över Ukraina. "Minns 11 september 2001, när ondskan försökte ta över era städer och göra dem till slagfält," säger han och fortsätter: "Vårt land upplever nu detta varje dag, i denna stund, varje natt, i tre veckor nu." Han vill även att USA inför sanktioner mot alla ryska politiker som sitter kvar på sina poster och att amerikanska företag genast lämnar den ryska marknaden. Omni 220316. Ryssland blockerar fler medier -- bland dem Bellingcat. Ryssland blockerar tillgången till ytterligare ett dussintal medier, skriver AFP. Både ryska och internationella medier har blockerats, bland dem det prisade journalistnätveket Bellingcat. Vladimir Putin har eskalerat sina attacker mot medierna i landet sedan invasionen av Ukraina. Ryssland har även blockerat sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram. AFP har inte kunnat komma in på flera hemsidor. Omni 220316. Putin: Vår insats är en framgång -- västs mål om global dominans har nått sitt slut. Rysslands president Vladimir Putin säger i ett tal att deras invasion av Ukraina går helt enligt planen och kallar den för "en framgång", rapporterar AFP. "Västvärldens försök att nå global dominans har nått ett slut," säger han, enligt Reuters. Uttalandet står i kontrast till flera uppgifter om att Rysslands trupper i Ukraina i princip står still och att invasionen inte alls går enligt planen. Han säger också att västvärlden tror att Ryssland är redo att ta ett steg tillbaka. "De förstår sig inte på Ryssland," säger Putin. "För säkerheten i Ryssland var det enda alternativet den särskilda militära operationen." Han säger också att sanktionerna mot Ryssland kommer leda till svåra tider för Ryssland och han hävdar att västvärlden bara har väntat på en anledning att införa sanktioner mot dem. Sanktionerna har införts sedan Ryssland invaderade Ukraina för snart tre veckor sedan. Invasionen har drivit omkring tre miljoner ukrainare på flykt och tusentals människor har dödats. Putin säger att väst försöker straffa ryska familjer. Putin: "Vår militära insats går enligt plan, den är en succé." Han menar att väst inte ens försöker dölja att de försöker skada den ryska ekonomin. Putin: Vi kämpar för vår suveränitet och för våra barns framtid. Putin: "De flesta länder är emot sanktionerna mot Ryssland". "Väst tror att vi kommer ta ett steg tillbaka -- de förstår oss inte." Omni 220316. Ukraina om fredsutkastet: "Det är Rysslands lista". Ukraina och Ryssland har gjort "betydande framsteg" i sina förhandlingar. Länderna har tagit fram ett utkast på 15 punkter som ska leda till ett slut på kriget. Det uppger tre källor till Financial Times. Under onsdagskvällen gick dock Mykhailo Podolyak, som är rådgivare åt Ukrainas president, ut på Twitter och meddelade att utkastet endast är vad Ryssland har föreslagit. Han skriver att den ukrainska sidan har sina egna krav. Det han kan bekräfta är att de vill ha ett eldupphör, att Ryssland ska dra sig tillbaka och att flera länder ska garantera deras säkerhet. I utkastet står det enligt FT bland annat att Ryssland drar tillbaka sina trupper om Ukraina går med på att inte gå med i Nato. Ukraina ska heller inte tillåta att Nato placerar soldater eller vapen i landet. Omni 220316. Ryskt anfall mot Ukrainas södra stad Mykolaiv. En del av Ukraina där den ryska framryckningen på marken har gjort framsteg är i söder. De har erövrat staden Cherson och pressar sig västerut, mot nyckelhamnen Odesa vid Svarta havet. Men staden Mykovaiv står i vägen för dem och än så länge håller Ukrainas styrkor fast. BBC News You tube 3:17 220316. Brist på glasburkar på syltfabriken i Lycksele - och i hela Europa. Syltfabriken i Lycksele är en av de största syltfabrikerna i Sverige och nu är det ont om glasburkar här, precis som överallt i Europa. I Ukraina tillverkas många glasburkar, och när kriget började fastnade de där. "Sylten kommer att plötsligt bli 10-15 procent dyrare, kanske mer", säger Jørgen Dirksen, vd på danska Good food group som äger syltfabriken i Lycksele. SR 220316. Säpo varnar: Ökad risk för ryskt spionage. Sverige måste vara berett på en rad olika försök till påverkan från ryskt håll, bland annat att man försöker värva agenter, det säger Anna Sjöberg som är operativ chef på Säkerhetspolisen. Enligt Säkerhetspolisen finns ett brett och fördjupat hot som handlar om allt från att värva spioner och bedriva olovlig underrättelseverksamhet i Sverige till att stjäla information genom cyberangrepp. "Det gäller att vara extra uppmärksam i rådande läge", säger Sjöberg. SR 220316. Världshälsoorganisationen, WHO, har verifierat 43 attacker mot sjukhus och vårdinrättningar i Ukraina, rapporterar BBC. "Det behöver stöd, det behöver ges de grundläggande verktygen för att rädda liv," säger Mike Ryan, verkställande direktör för WHO:s akutprogram för hälsa, enligt tv-kanalen. (220316.) Underrättelseexperten Joakim von Braun: Putins lögner. Hela det ryska samhället bygger på lögner och förfalskningar. Det kommer inte många sanna ord ut ur Putins och Lavrovs munnar. Det är i huvudsak så att nyhetsrapporteringen i Ryssland är falsk. Ryssarna vill krossa Ukraina. Ryssland har under de senaste åren brutit mot nästan alla avtal som de har skrivit under. Varför ska vi ha 40-50 sittande ryssar i Sverige med diplomatisk immunitet som bara är här för att värva agenter? Expressen You tube 29:52 220316. Brittisk underrättelseanalys pekar ut Rysslands svagheter. Brittiska försvarsdepartmentet listar i en ny underrättelseanalys Rysslands svagheter vid invasionen av Ukraina. Enligt rapporten, som sammanfattas i ett inlägg på försvarsdepartmentets Twitter, kämpar ryska trupper bland annat med att övervinna svårigheterna att ta sig fram i Ukrainas terräng. De invaderande styrkorna har också till stora delar förlitat sig Ukrainas vägnät samtidigt som de har uppvisat en motvilja att färdas i terräng. Det har resulterat i att förstörande av broar har blivit en nyckelfaktor för den ukrainska arméns arbetet att hindra ryska truppers avancemang. Ryssland uppges också ha fortsatta problem med att ta kontroll över lutrummet, vilket i sin tur har begränsat möjligheten att verkställa vissa anfall. Analysen visar även att Ukrainas beväpnade armé har använt en takik som har blottlagt Ryssland svagheter i sin förmåga att manövrera, vilket har resulterat i stora ryska förluster. (svt 220316.) Lavrov: "Hopp om att nå en kompromiss". Sverige eller Österrike, två militärt alliansfria länder, skulle kunna stå modell för Ukrainas framtida säkerhetspolitiska status. Det menar Kreml i ett förhandlingsutspel under de pågående samtalen mellan Ryssland och Ukraina. "Det är ett alternativ som diskuteras nu, och skulle kunna betraktas som en kompromiss," säger Kremltalespersonen Dmitrij Peskov, enligt nyhetsbyrån AFP, skriver TT. Ryssland har även tidigare pekat på den svenska linjen som ett föredöme, och då ofta definierat den som "neutralitetspolitik" utan att nämna den så kallade solidariska säkerhetspolitiken eller det nära samarbetet mellan Sverige och försvarsalliansen Nato, uppger nyhetsbyrån vidare. Ukraina är inte intresserat av den svenska eller österrikiska modellen, meddelar presidentkansliet i Kiev, samtidigt som det så sent som i tisdags konstaterades att ett Natomedlemskap troligen ändå inte är aktuellt för Ukraina. Rysslands utrikesminsiter Sergej Lavrov säger på onsdagen att samtalen med Ukraina inte är lätta, men att det finns "visst hopp om att nå en kompromiss", rapporterar Reuters.Lavrov säger att det förs seriösa diskussioner om att Ukraina ska ges neutral status. Men också om frågor som yttrandefrihet och användandet av ryska språket, enligt Reuters. Sergej Lavrov uppger vidare att den rådande krisen är i ett "viktig skede som kommer att definera världsordningen", skriver nyhetsbyrån. (svt 220316.) Tidigare oligarken självkritisk om Putin: "Kunde ha ansträngt mig mer." Invasionen av Ukraina är ett politiskt självmord för Vladimir Putin. Det menar den tidigare oligarken Michail Chodorkovskij som nu har lämnat Ryssland och arbetar för ett maktskifte i hemlandet. "Ryssarna börjar så smått inse att de inte krigar mot påhittade mördare och nazister, utan mot sitt ukrainska broderfolk," säger den tidigare oligarken Michail Chodorkovskij till SVT Nyheter. Chodorkovskij påstås tillhöra dem som hjälpte Putin till makten. På frågan om han under 1990-talet missbedömde Putin svarar han: "Jag kunde väl ha ansträngt mig mer, men jag var inte politiker på den tiden. Jag lät Boris Jeltsin ta hand om politiken. Han fick själv avgöra vem han skulle rekommendera som sin efterträdare. Nu inser vi allihop hur fel vi hade." Det var när Sovjetunionen försvagades i slutet av 1980-talet som en ny generation ryska makthavare klev fram. De så kallade oligarkerna var affärsmän som tjänade stora pengar på att köpa statliga industrier och oljebolag när Ryssland skulle ut på den fria marknaden. Den mest framgångsrika var Michail Chodorkovskij som i början av 1990-talet blev mångmiljardär då han köpte Rysslands största oljebolag Yukos. Han blev snart Rysslands rikaste man. Det fanns då en stark koppling mellan oligarkerna och den politiska makten, inklusive Vladimir Putin. Men när Chodorkovskij bestämde sig för att utmana Putin om makten blev det tvärstopp i relationen. År 2003 fängslades Chodorkovskij anklagad för ekonomisk brottslighet. Enligt vissa var det ett svepskäl för att kunna göra sig av med en politisk motståndare. Han satt tio år i fängelset innan han benådades och valde att lämna landet. Sedan dess driver han i exil organisationen Open Russia - som bland annat verkar för ett maktskifte i Ryssland. Hör Michail Chodorkovskij berätta om den ryska oppositionen, krigsplanerna och hans egen roll i att bana väg för Putin i klippet. svt 220316. Experten: Västs uppfattning om ryska styrkorna har fått sig en rejäl törn. Trots flera olika ryska attacker runt om i Ukraina är den övergripande bilden att det ryska anfallet går långsamt - långsammare än vad många i väst förutsett. Framförallt bedrivs återhämtning. "Man är relativt passiv, roterar förband tillbaka till Ryssland för återhämtning och söker nya källor till personal," säger före detta överstelöjtnant Jörgen Elfving. Att det ryska anfallet går så pass sakta är något som förvånat Jörgen Elfving en aning. Den officiella bild som getts av Rysslands upprustning stämmer enligt honom inte med det som syns nu i Ukraina. "Den uppfattning vi haft i väst om de ryska styrkornas förmåga har fått sig en rejäl törn," säger han. Aktiviteten från ryskt håll handlar nu framförallt om att fylla på med ny personal och materiel. Ryssland har uppgett att det finns 16 000 frivilliga som är på väg från Syrien, men hittills har det bara kommit uppgifter om omkring 400 som anlänt till Ryssland. Däremot finns på den ryska sidan trupper från Tjetjenien redan på plats i Ukraina. Enligt Jörgen Elfving är de inte "Guds bästa barn". "Där de sätts in kan vi förvänta oss mer brutalitet och mindre respekt för krigets lagar," säger han. svt 220316. Putin: "Vi vill inte ockupera Ukraina." Rysslands president Vladimir Putin säger än en gång i ett uttalande att man inte hade något annat val än att utföra den speciella militära operationen, som han kallar invasionen av Ukraina, för Rysslands egen säkerhet, rapporterar Reuters. "Han höjer tonläget rejält," anser SVT:s utrikesreporter Henrik Silver. Trots att Putin står fast vid att invasionen var ett måste, säger han att man inte vill ockupera Ukraina. Han fortsätter med att myndigheter i Ukrainas huvudstad Kiev beordrades dra tillbaka trupper från Donbas i början av invasionen, men att de inte lyssnade. "Vår armé hejdade Ukrainas planer att attackera Krim och Donbas," påstår Putin. Presidenten påstår även att Ukraina har utfört ett robotangrepp mot staden Donetsk i östra Ukraina och kallar attacken för "ett fegt terroristangrepp". (Kommentar: Det är lögn.) "Han iklär sig offerrollen. Det är tongångar vi inte har hört tidigare," säger SVT:s Henrik Silver. Putin säger att Ryssland kommer att uppnå alla mål med operationen. "Operationen går enligt planerna," säger Putin samtidigt som han uppmanar till förhandling. Enligt honom är det västmakternas vapenpaket som är orsaken till de fortsatta striderna och tillägger: "Hela världen får betala för västs ambitioner." (Kommentar: Putin hade räknat med att Ukraina skulle ha kapitulerat efter tre dagar.) Han påstår även att sanktioner och restriktioner som införts mot Ryssland hade tillämpats oavsett. Väst har enligt honom bara väntat på en anledning att stänga ute Ryssland.Liknar vid antisemitism. "Västmakternas agerande kan liknas vid de antisemitiska handlingar som utövades i Tyskland på 1930-talet, säger Putin. (Kommentar: Putins angrepp på Ukraina kan liknas med med Hitlers angrepp på Polen 1939.) Därefter understryker Putin att han inte kommer låta västmakterna lyckas frysa ut Ryssland, så som han påstår att man gör: " Väst kommer endast stärka Ryssland med sina fientliga åtgärder. Deras försök att åstadkomma global dominans närmar sig sitt slut," säger han och tillägger: "De flesta länderna stödjer inte sanktionerna mot Ryssland." "Vi kommer att se en inflation och en förhöjd arbetslöshet men vi kommer att tackla dessa problem," menar president Putin och lovar stödåtgärder till barnfamiljer. Henrik Silver noterar en förändring i Putins sätt att tala om situationen: "Det är intressant hur han höjer tonläget rejält när han hänvisar till andra världskriget. Han påstår att ryssarna nu utsätts för ett slags folkmord." svt 220316. Internationella domstolen i Haag kräver att Ryssland stoppar sina militära operationer i Ukraina. Domstolen har efter begäran från Ukraina utrett Rysslands invasion av landet och meddelar nu sin dom. Ryssland beordras stoppa alla militära insatser i Ukraina, rapporterar Reuters. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterar belsutet och säger att Ukraina vinner i målet, och uppmanar Ryssland att följa domstolens krav att stoppa invasionen. Det var för två veckor sedan som Ukraina bad Internationella domstolen i Haag att ingripa då man hävdade att Ryssland bröt mot folkmordskonventionen från 1948 genom att felaktigt anklaga Ukraina för att begå folkmord i utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i Ukraina, för att rättfärdiga den pågående invasionen. (svt 220317.) Ryssland ute ur Europarådet -- flaggan halad. På onsdagen uteslöts Ryssland formellt ur den mellanstatliga människorättsorganisationen Europarådet efter 26 års medlemskap, rapporterar AP. Efter att beslutet klubbats halades den ryska flaggan utanför rådets högkvarter i franska Strasbourg. Ryssland meddelade på tisdagen att man kommer att lämna rådet, efter att övriga medlemmar enhälligt röstat för uteslutning. Ann Linde: "Enbart Rysslands agerande har lett till detta." Se bild. (svt 220317.) IMF-styrelsen avstänger rysk representant. Internationella valutafonden, IMF, stänger av en rysk representant i organisationens styrelse. USA, Storbritannien och Kanada var några av flera toppmedlemmar som begärt att ryssen Aleksei Mozhin skulle tas bort från rådet. (svt 220316.) Slovakien har preliminärt godkänt att skicka sovjetiska luftförsvarssystem till Ukraina, enligt flera källor rapporterar CNN. (svt 220316). Oklart hur Sveriges hamnar ska hantera ryska fartyg. Branschorganisationen Sveriges hamnar väntar fortfarande på besked från regeringen om hur hamnarna ska hantera ryska fartyg som kommer med varor till svenska hamnar. Organisationen har suttit i diskussioner med infrastrukturdepartementet utan att få några klara besked, säger Marcus Dahlsten vd på Sveriges hamnar. De senaste dagarna har det kommit in fartyg till Helsingborg, Kalmar, Gävle och Göteborg. Idag kommer ett fartyg från Kaliningrad till hamnen i Norrköping och om några dagar väntas ett fartyg från Ryssland komma in i Nynäshamn. SR 220316. Höghus i Kiev i brand efter robotattack. svt video 0:26 220316. Biden: "Putin är en krigsförbrytare". Efter presskonferensen i Vita huset om läget i Ukraina sade USA:s president Joe Biden till reportrar att Rysslands president Vladimir Putin är "en krigsförbrytare", rapporterar Reuters. Fram tills nu har Vita huset undvikit att använda uttrycket, menar BBC. En talesman för Kreml, Dmitry Peskov svarar att Bidens karaktärisering av den ryske ledaren som krigsförbrytare var "oacceptabel och oförlåtlig retorik", uppger den ryska nyhetsbyrån Tass rapporterar Reuters. (svt 220316.) Fler mediesajter blockerade i Ryssland. Ytterligare dussintals mediesajter blockerades i Ryssland på onsdagen. Bland de nedstängda sajterna, enligt Interfax drygt 30 stycken, finns den prisbelönta undersökande sajten Bellingcat. Flera regionala ryska nyhetssidor har också listats som blockerade av tillsynsmyndigheten Roskomnadzor. Två ryskspråkiga medier baserade i Israel samt webbsidor i Ukraina och Estland uppges det heller inte gå att komma in på. Sedan kriget i Ukraina startade den 24 februari har de ryska myndigheterna förbjudit medier att beskriva det med ord som "krig", "offensiv" eller "invasion" -- endast officiell information från myndighetskällor får rapporteras. Det är ännu oklart varför de dussintal nyhetssidor som nu blockerats ligger nere, och om de har rapporterat utifrån andra källor än de officiella. Sedan kriget inleddes har bland andra brittiska BBC, tyska Deutche Welle och USA-stödda Radio Free Europe begränsats i Ryssland. Så även sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter. (TT)
svt 220316. Internationella domstolen beordrar Ryssland att avbryta invasionen. Den internationella domstolen ICJ i Haag, FN:s högsta domstol, beordrar Ryssland att avbryta alla militära aktiviteter i Ukraina, rapporterar Reuters. "Den ryska federationen ska omedelbart upphöra med de militära operationer som inleddes den 24 februari på Ukrainas territorium," säger domare Joan Donoghue enligt AFP. Ukraina drog Ryssland inför domstolen med anklagelsen om att Ryssland invaderat under falsk förevändning, nämligen att Ukraina skulle ha begått folkmord på etniska ryssar och rysktalande i landet. Beskedet från domstolen var ett tillfälligt beslut fram till att en slutgiltig dom faller i ICJ, enligt TT. Domen väntas främst bli symbolisk, skriver Washington Post. Inga ryska företrädare fanns på plats under onsdagen. Ryssland anklagas för att bryta mot 1948 års folkmordskonvention. Zelenskyj: "Att ignorera ICJ kommer isolera Ryssland ytterligare." Putin har åberopat "självförsvar".
Omni 220316. Nato vill utöka sin militära styrka i östra Europa. Nato vill placera "betydligt fler trupper" i alliansens östra medlemsländer. Det säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens, enligt AFP. "Vår säkerhet står inför en ny verklighet," säger han. Han upprepade också sin uppmaning om att Rysslands president Vladimir Putin genast måste avbryta invasionen av Ukraina och istället sätta sig vid förhandlingsbordet. "Men på marken ser vi inga tecken som tyder på att han vill göra det, säger Stoltenberg. Stoltenberg säger också att Nato inte kommer införa någon flygförbudszon över Ukraina, som landets president Volodymyr Zelenskyj bett om upprepade gånger. Stoltenberg understryker att Nato inte har några planer på att placera soldater i Ukraina. Omni 220316. USA undersöker om attacker på journalister var avsiktliga. USA:s utrikesminister Antony Blinken säger till NPR att de undersöker om Ryssland avsiktligt attackerar journalister i Ukraina, rapporterar CNN. "Att avsiktligt attackera civila, journalister och andra skulle utgöra ett krigsbrott," säger han. Minst tre journalister har dödats i kriget, Pierre Zakrzewski, Oleksandra Kuvshynova och Brent Renaud -- och ytterligare två har skadats. En av journalisterna som skadats är Fox News korrespondent Benjamin Hall, en journalist som enligt Blinken ofta är med på hans resor. "Jag tycker om honom mycket. Han är en utomordentlig reporter som ställer svåra frågor oavsett var jag befinner mig," säger Blinken om Hall. Blinken säger också att sanktionerna mot Ryssland ska vara kvar tills Ukrainas suveränitet är garanterad. Blinken kallar journalisterna på plats för människor som riskerar sina liv för att visa världen sanningen. Fox News team attackerades under måndagen -- en fotograf och en tolk dog och kanalens korrespondent skadades. Omni 220316. Teater bombad i Mariupol -- fler än 1 000 civila i byggnaden. Ryssland uppges ha bombat en teater i Mariupol där civila sökt skydd, rapporterar Reuters. Mellan 1 000 och 1 200 personer ska ha befunnit sig i byggnaden, säger stadens borgmästare till BBC. Det är ännu oklart om någon har dött i attacken. Satellitbilder tagna för två dagar sedan visar att ordet "barn" stod skrivet på marken utanför teatern. "Ännu ett fruktansvärt krigsbrott i Mariupol. Massiv rysk attack på teatern när hundratals oskyldiga civila gömde sig", skriver utrikesministern Dmytro Kuleba på Twitter. Varken Reuters eller BBC har kunnat bekräfta informationen. Ryssland har förnekat att man ligger bakom attacken. Omni 220316. Putin lovar högre lön och pension som svar på sanktioner. Den ryska befolkningen ska få högre lön och höjda pensioner för att mildra sanktionerna från väst som slår mot landet, det lovar Vladimir Putin enligt Financial Times. Den ryska presidenten sa på ett möte under onsdagen via länk att Rysslands regering ska ge stöd till landets regioner när priser stiger och slår mot ryssarnas inkomst. "Inom en snar framtid ska vi besluta om att öka samtliga sociala förmåner," sa han enligt finanstidningen. Putin försökte lugna befolkningen genom att säga att ingen storskalig brist i landet skulle uppstå. Han instruerade även sin regering att minska fattigdom innan årets slut. Putin medgav att sanktionerna kommer tynga rysk ekonomi men att i det långa loppet bidrar det till ett självständigt Ryssland med avstånd från väst. Omni 220316. Kommentar: Propaganda. Importvaror blir dyrare. Arbetslösheten kommer att öka. Biden: 800 miljoner dollar och drönare till Ukraina. USA:s president Joe Biden har tillkännagivit att landet skickar ytterligare 800 miljoner dollar, motsvarande runt 7,5 miljarder kronor, samt ytterligare hjälp till Ukraina. Det rapporterar amerikanska medier. Bland den militära utrustning som skickas finns drönare, luftvärnssystem, pansarskott, handeldvapen och skyddsutrustning. Inkluderar 7 000 gevär och granatkastare. "Det inkluderar 800 luftvärnssystem för att säkerställa att den ukrainska armén kan fortsätta stoppa de flygplan och helikoptrar som attackerat folket," säger Biden enligt Reuters. Runt en miljard dollar har skickats den gångna veckan. Biden till Zelenskyj: "Du är ledaren av ditt storslagna land." Omni 220316. Över 2 500 döda i Mariupol -- vice borgmästaren varnar för att det kommer bli värre. En av de hårdast drabbade städerna under Rysslands invasion av Ukraina är Mariupol. Där säger lokala myndigheter att över 2 500 personer har dött, men att den siffran troligtvis är mycket högre, rapporterar AP. I staden jobbar Volodymyr Bykovskyj med att begrava krigets offer i massgravar. "Det enda jag vill är att det här ska vara över. De som har startat det här kriget kan dra åt ***," säger han till AP. Nyhetsbyrån skriver att deras team i Mariupol är de enda internationella journalisterna i staden. De vittnar om dagliga luftangrepp och om ett stort mänskligt lidande. Men stadens vice borgmästare, Sergei Orlov, tror att det värsta ännu inte är här. "Vi försvarar oss till vår sista kula. Men våra invånare dör av uttorkning och hunger. Jag tror att de kommande dagarna kommer föra med sig hundratals och tusentals dödsfall," säger han. Omni 220316. Analyser: Offensiven i Kyiv tycks ha stannat av. Trots regelbundna attacker mot bostadsområden i den ukrainska huvudstaden tycks de ryska truppernas offensiv i Kyiv till största delen ha avstannat, skriver Dan Sabbagh i en analys i The Guardian. "På måndagen och tisdagen kunde de ryska invasionsstyrkorna bara uppbåda lokala anfall med några hundra soldater", skriver han, och hänvisar till analytiker som konstaterar att den ryska armén inte tycks kapabel att omringa huvudstaden. President Volodymyr Zelenskyj uppvisade i onsdagens tal inför den amerikanska kongressen en "mästerlig" förmåga att spela på andra länders patriotism och nationella trauman för att väcka sympati för Ukrainas sak, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. "Zelenskyj gjorde konflikten förståelig för de amerikaner han vill ska påverka president Biden genom att jämföra Rysslands flyganfall med 11 september-attackerna och Pearl Harbor." Omni 220316. Ukraina: Fångväxling med nio ryssar för borgmästare. I en fångväxling på onsdagen lämnade Ukraina över nio ryska soldater i utbyte mot Melitopols tillfångatagne borgmästare Ivan Fedorov, uppger president Volodymyr Zelenskyjs talesperson i ukrainsk tv enligt AFP. De ryska soldaterna som överlämnades var födda 2002 och 2003, enligt talespersonen Darya Zarivnaya. "De är i princip barn, värnpliktiga, som enligt det ryska försvarsdepartementet inte finns i Ukraina." Efter frisläppandet har en video publicerats där Zelenskyj ringer till Fedorov och säger "jag är glad över att få höra rösten från en levande man", rapporterar BBC. Kreml har inte bekräftat uppgifterna. Fedorov säger att han kommer vara tillbaka på jobbet om en dag eller två. Fedorov kidnappades av ryska styrkor i fredags 11 mars, enligt Ukraina. Ytterligare en borgmästare kidnappades på söndagen. Omni 220316. Ryska ordet för "barn" stod skrivet vid bombade teatern. Det ryska ordet för "barn" stod skrivet på marken vid den bombade teatern i Mariupol, rapporterar The Guardian med hänvisning till satellitbilder från Maxar Technologies. Enligt lokala myndigheter var det ett ryskt stridsplan som attackerade teatern. Ukrainas utrikesdepartement uppger i ett uttalande att "ett stort antal människor begravts i rasmassorna", men att det för närvarande är omöjligt att bedöma antalet dödsoffer på grund av den pågående beskjutningen, skriver BBC. Rysslands försvarsdepartement nekar till att ha attackerat teatern, enligt ryska nyhetsbyrån RIA. Ukrainas parlament skriver på Twitter att 1 200 civila tagit skydd i lokalen som totalförstörts.
Omni 220317. Franske utrikesministern: Ryssland låtsas förhandla. Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian tror inte att Ryssland har för avsikt att få till stånd en lösning på konflikten genom samtal och anklagar Kreml för att "låtsas förhandla". "Det är bara under en omständighet man kan förhandla och det är med vapenvila. Man förhandlar inte med en pistol mot huvudet," säger han i en intervju med Le Parisien. Le Drian säger han också att Frankrike kommer att anse Ryssland ansvarigt för all användning av kemiska och biologiska vapen i kriget i Ukraina. Utrikesministern säger att fler sanktioner mot Ryssland kan bli aktuellt.
Omni 220317. Stoltenberg: Ett svenskt medlemskap kan lösas snabbt. Ett svenskt Natomedlemskap är ingenting som skulle dra ut på tiden, bedömer försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg. "Jag kan ju inte säga hur lång tid det kommer att ta, men det kan gå fort om ni vill," säger han till SR Ekot. Diskussionerna på hemmaplan har bland annat handlat om att Sverige skulle vara extra sårbart under en eventuell ansökningsprocess. Men Stoltenberg tror att det går att hitta lösningar så att Sverige får ett militärt skydd även under den perioden. Stoltenberg: "Jag är säker på att vi kan hitta sätt för att hantera den situationen." Stoltenberg poängterar att Sverige och Finland redan har ett mycket nära samarbete med Nato. Omni 220317.
Finansministern: Ryssland har betalat räntan. Ryssland har lagt ordern för att betala de 117 miljoner dollar i räntebetalningar som skulle in på onsdagen. Huruvida betalningen går igenom eller inte beror på USA. Det säger ryska finansministern Anton Siluanov till RT, enligt CNN. CNN skriver vidare att en talesperson från USA:s finansdepartement säger att betalningen kommer att godkännas. Sedan tidigare har Ryssland uppgett att om USA blockerar betalningen så ska kupongbetalningen göras i rubel för att undvika den första ryska statsbankrutten på ett århundrade. Oklart om investerarna får sina pengar. Värderingsinstitutet Fitch säger att en betalning i rubel i stället för dollar betyder bankrutt.
Omni 220317.
Militärstrateg: Ryssland kan tvingas dra sig tillbaka. Den ryska framryckningen går trögt enligt många bedömare. Om läget inte ändras kan Ryssland tvingas att dra sig tillbaka, tror militärstrategen Joakim Paasikivi. "Om de fortsätter att strida tio dagar till på samma sätt som nu kommer Ryssland ha stora problem med underhållet. Men om man ska fortsätta slåss i mindre skala kan man hålla på i år," säger han till SvD. Enligt experter som DN har pratat med behöver Ryssland byta ut sina utmattade trupper för att återuppta framfarten. "Förmodligen skickar de nya soldater till Kyiv och börjar en ny offensiv med färska trupper. Frågan är hur mycket reserver de har," säger Tomas Ries, docent och universitetslektor vid Försvarshögskolan.
Samtidigt tror experter att de ryska trupperna kan ha för avsikt att återuppta storskaliga attacker under den kommande veckan. Enligt Tomas Ries är det stora frågetecknet är om de ryska reserverna räcker för att belägra Ukrainas stortstäder.
Omni 220317, Brittiska försvaret: Rysslands framfart har i princip upphört. Rysslands framryckningar har i princip upphört, enligt ett uttalande från det brittiska försvarsdepartementet. "Det är ett ogenomtänkt krig med en operativ plan byggd på ohållbara antaganden som lett till ett taktiskt kaos," säger militärexperten Magnus Christiansson. Enligt nya underättelseuppgifter från Storbritanniens försvarsdepartement har de ryska styrkornas landvinningar i Ukraina nästan helt stannat av. Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, delar den bilden. "Det beror på att det är en illa skött invasion. Det är ett ogenomtänkt krig med en operativ plan byggd på ohållbara antaganden som lett till ett taktiskt kaos. Nu efter några veckor behöver de ryska styrkorna återhämta sig och det är det vi ser nu, en paus i kriget, säger han. Ett fortsatt starkt ukrainskt motstånd uppges enligt britterna vara en viktig orsak till att den ryska offensiven stagnerat. "Samtidigt vet vi inte hur det har gått för ukrainarna. Vad vi vet är att de har hållit emot och det var det få som trodde att de skulle kunna göra. Men vi vet inte hur deras status ser ut just nu. Ukraina själva påstår att de genomfört en full mobilisering, vilket skulle innebära att försvaret består av omkring 200 000 soldater. Det brittiska försvardepartementet framhåller att det är troligt att Ryssland har varit tvungna att använda mer vapen än planerat som en följd av att invasionen pågått så pass länge. "Som ett resultat är det troligt att Ryssland tar till äldre, mindre precisa vapen, vilka är mindre militärt effektiva och mer sannolikt resulterar i civila offer", skriver departementet i inlägget på Twitter. Christiansson är inte säker på att användningen av mindre precisa vapen beror på sinande resurser, utan snarare är en del av krigföringen. "Tittar man på hur det ryska flygvapnet opererade i Syrien så använde de nästan bara så kallade dumma bomber, sådana som inte är guidade. De har ganska dålig precision, men om syftet är att angripa civilbefolkningen så har precisionen mindre betydelse," säger han. svt 220317. Flera länder kräver nytt krismöte i FN:s säkerhetsråd. FN:s säkerhetsråd kommer att mötas i dag efter att sex medlemsländer krävt ett sådant möte, skriver AP. Detta med anledning av den allt svårare humanitära situationen i Ukraina. "Ryssland begår krigsförbrytelser och riktar in sig på civila. Ryssland olagliga krig mot Ukraina är ett hot mot oss alla", twittrar Storbritanniens FN-representation. Över tre miljoner människor har flytt Ukraina sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari och det mänskliga lidandet för de som är kvar i landet blir värre för var dag som går. Det är Storbritannien, USA, Frankrike, Irland, Norge och Albanien som krävt mötet. Omni 220317, 53 personer uppges ha dödats senaste dygnet i Tjernihiv. Det senaste dygnet har 53 personer har dödats i staden Tjernihiv, enligt lokala myndigheter. Uppgifterna har ännu inte bekräftats. Tidigt på torsdagsmorgonen dödades minst en person och tre skadades när ett 16 våningar högt bostadshus i Kyiv träffades i en rysk robotattack, uppgav ukrainska räddningstjänsten. Attacken mot bostadshuset ska ha inträffat vid fem-tiden på torsdagsmorgonen. Även en utbildningsinstitution i staden Merefa i Charkivregionen ska ha träffats av ryska missiler under natten, skriver The Guardian med hänvisning till räddningstjänsten. Omni 220317. 144 000 PPM-konton låsta efter ryskt handelsstopp. Pensionsmyndigheten har stängt fyra Rysslandsfonder och sex Östeuropafonder för handel. Det innebär att 144 000 personers premiepensionskonton blir låsta, rapporterar SVT Nyheter. "Har man en fond som är stängd för handel så innebär det att hela portföljen är låst till dess att vi kan öppna upp de här fonderna igen," säger Erik Fransson, chef för fondtorgsavdelningen på Pensionsmyndigheten. Enligt Fransson finns det tidigare exempel på att fonder varit stängda upp till sex månader. I det här fallet skulle det kunna gå snabbare om fondbolagen bestämmer sig för att likvidera och avsluta fonderna. "Det går inte att sätta något korrekt marknadsvärde och då kan man inte heller tillåta att man handlar." Carnegie-förvaltare: Vi vet egentligen inte hur vi ska göra, för det här är så unikt och så nytt. Här är de
ryska bolag som svenska fonder investerat mest i.
Omni 220317. Blockad av ryska fartyg i Stillerydshamnen: "Gör vad vi kan." På torsdagen fattade Svenska hamnarbetarförbundet beslut om att varsla om blockad mot fartyg med kopplingar till Ryssland. "Vi kommer inte att arbeta på de fartyg som berörs," säger Christian Ternström i Stillerydshamnen i Karlshamn. Den 28 mars klockan 11 träder blockaden i kraft och innefattar fartyg till och från Ryssland, fartyg med ryskt gods och ryskägda fartyg. Det beslutades på ett möte under torsdagen av Hamnarbetarförbundets ledning. Stillerydshamnen i Karlshamn är en av många i landet som kommer att blockera fartyg. "Syftet är att stödja våra kollegor i Ukraina och vi vill inte göda ryska krigsmaskinen, så de ska inte få medel att fortsätta kriget. Vi gör vad vi kan," säger Christian Ternström, som är medlem i förbundet och som arbetar i Stillerydshamnen. Blockaden kan komma att införas tidigare, men just nu finns ingen information om att några ryska fartyg kommer att anlända innan blockaden införs. svt 220317. Rysk pensionär: Litar på våra medier - inte på internet. "Förlusten av en son, bror, far är alltid en tragedi. Men vi är stolta över att han dog för att försvara vårt folk, våra barn, vårt land." Så inleddes begravningen av en rysk befälhavare i kyrkan Alexandra and Antonin i staden Kostroma i västra Ryssland. Kreml vill att befolkningen ska tro att den ryska invasionen skett i självförsvar och att de ryska soldaterna är hjältar, skriver BBC som varit på plats i staden. Och budskapet verkar ha nått fram till många. "Ryssland måste driva på till slutet," säger pensionären Nina Ivanovna. När hon får frågan om hon tror på det som rysk statlig tv förmedlar svarar hon ja. "Varför skulle jag inte göra det? Det är internet jag inte litar på." "Varför gör du inte det?" frågar BBC:s reporter. "Jag vet inte," blir svaret. Alla stöttar inte invasionen - ryska prästen: "Hatet kommer växa eftersom vi inte kan se ett slut på situationen i Ukraina." USA: Fler än 7 000 ryska soldater har dödats sedan invasionens början. Omni 220317. Fjärde rysk general uppges ha dödats i striderna. En fjärde rysk general har dödats i striderna, uppger Ukrainas regering enligt BBC. Enligt inrikesministern handlar det om generalen Oleg Mityaev som dödats i närheten av Mariupol. Analytiker hävdar att omkring 20 generaler leder den ryska invasionen i Ukraina, och om det stämmer har en femtedel av Rysslands generaler dött i kriget. Generalen har bland annat deltagit i kriget i Syrien. Ryssland har ännu inte bekräftat dödsfallet. Experter: Tyder på att Ukraina riktar in sig på toppen och att generalerna inte är på fel plats vid fel tillfälle. Generalen har tidigare krigat i Syrien. Omni 220317. Zelenskyj jämför anfallet mot Mariupol med tyska belägringen av Leningrad. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj jämför Rysslands belägring av den ukrainska kuststaden Mariupol med den i Leningrad under andra världskriget, rapporterar The Guardian. Mellan 1941 och 1944 omringade tyska styrkor Leningrad, dagens Sankt Petersburg, vilket resulterade i svält och hundratusentals människors död. "Vi kommer inte att glömma någon vars liv togs av ockupanterna," säger Zelenskyj i ett inspelat tal. Presidenten säger också att det fortfarande är oklart hur många som dött och skadats i flygangreppet mot en teater i staden, där hundratals människor uppges ha sökt skydd. Zelenskyj: "Våra hjärtan är krossade av vad Ryssland gör mot vårt folk." Den ryska invasionen är inne på sin fjärde vecka. Joe Biden kallar Putin för en krigsförbrytare. Omni 220317. Bränslepriserna sänks igen - bensinen nära 20 kronor. Drivmedelspriserna sänks för femte gången på en vecka, rapporterar Aftonbladet. Bensinpriset sjunker med 20 öre till 20,19 kronor per liter, medan dieseln kostar 23,67 kronor efter en sänkning med 65 öre. Som mest kostade dieseln 28 kronor förra veckan på bemannade stationer. Sänkningarna kommer efter att oljepriserna rasat med över 20 procent på en dryg vecka. Priser CIRCLE K. Omni 220317. Estlands premiärminister: "Oroar mig för länder som inte är Nato-medlemmar." Estland skulle välkomna och stötta en svensk ansökan om medlemskap i Nato. Det säger den estniska premiärministern Kaja Kallas i en intervju med DN. Hon säger också att hon inte är orolig för en rysk attack mot de baltiska länderna, just för att de är skyddade av Nato-samarbetet. "Jag skulle snarare oroa mig för länder som inte är Natomedlemmar," säger Kallas. Hon säger emellertid att det inte är främst länder som Sverige och Finland hon är orolig för, utan snarare exempelvis Georgien och Moldavien. Enligt Kallas är det viktigt att Putin inte vinner kriget i Ukraina, eftersom det skulle öka hans "aptit för ännu mer". Kallas: Ser att Ryssland inte har de framgångar Putin trodde. Omni 220317. Tidigare oligark om Putin: Begår politiskt självmord. Rysslands invasion av Ukraina är ett politiskt självmord för Vladimir Putin, säger den tidigare oligarken Michail Chodorkovskij till SVT. Han lämnade Ryssland efter att ha suttit fängslad i tio år anklagad för ekonomisk brottslighet och arbetar nu för ett maktskifte i hemlandet. "Ryssarna börjar så smått inse att de inte krigar mot påhittade mördare och nazister, utan mot sitt ukrainska broderfolk," säger han. Chodorkovskij påstås vara en av dem som hjälpte Putin till makten, och han säger själv att han kunde ha ansträngt sig mer på den tiden men att han inte var politiker utan lät Boris Jeltsin ta hand om det. Tidigare oligarken självkritisk om Putin: "Nu inser vi allihop hur fel vi hade." Omni 220317. Så vann Ukraina slaget om kritisk stad: "Alla hjälpte till." Under två dagar i början av mars lyckades Ukraina besegra de ryska styrkorna i den strategiskt viktiga staden Voznesensk. Omni 220317. Russians Are ‘Attacking On Too Many Fronts’ And Losses Are Growing. MSNBC You tube 3:53 220317. Hamnarbetarförbundet blockerar ryska fartyg. Svenska hamnarbetarförbundet beslutade under förmiddagen att realisera sitt hot om blockad mot ryska fartyg, skriver DN. Det handlar om en sympatiåtgärd efter kontakt med ukrainska fackföreningar. "Helt vidrigt under rådande omständigheter att tillåta ryska fartyg i svenska hamnar," säger Erik Helgeson, vice förbundsordförande, till tidningen. Den 3 mars skickade facket ett brev till regeringen med en vädjan om att stänga av fartyg på väg till och från Ryssland i svenska hamnar. "Vi förutsätter att normala svenska konfliktregler med krav på sju vardagars varseltid för fackliga stridsåtgärder [...] kan åsidosättas, och att sympatiblockader kan inledas omedelbart", hette det i brevet. Omni 220317. Svenska jaktprylar skickas till Ukraina - butiker töms. Svenska jaktbutiker har märkt av kraftigt ökad försäljning sedan Ryssland invaderade Ukraina, rapporterar Sydsvenskan. Butikerna har i stort sett tömts på avancerad jaktutrustning som sedan har skickats vidare till Ukraina. "Kunderna dammsuger så gott som alla jaktbutiker i Sverige på en mängd prylar, och även i Danmark och Tyskland," säger Lars Martinsson, vd för butiksskedjan Jaktia. Särskilt stor är efterfrågan på så kallade termiska mörkersikten och mörkerkikare som känner av värme. Även basal fritidsutrustning som stormkök, pannlampor och ficklampor köps upp. Omni 220317. Gamla blir kvar i Ukraina: "Det här är mitt land." Över tre miljoner människor har flytt Ukraina sedan Ryssland inledde sitt krig mot landet för tre veckor sedan, men många som blir kvar är äldre personer, skriver Reuters. Att fly kan vara extra svårt för äldre som redan har det tufft på grund av sjukdomar eller fattigdom. Många vägrar lämna sina hem. "Gamla stannar kvar, bara med kriget som sällskap," säger 67-åriga Kravtsova som själv flytt till de västra delarna av landet. Hon tillbringade flera dagar i skräck i sin källare i staden Barvinkove, i östra Ukraina, medan bomber exploderade utanför. Nu befinner hon sig i Ternopil där hon ska bo hos sin dotter. "Om jag var yngre hade jag kanske funderat på att ta mig utomlands. Men det här är mitt land." 79-årige Boris Mosyir beskriver hur han och hans son gömde sig under kuddar i badrummet när ryssar bombade deras stad Izyum i östra Ukraina. "Jag kan inte förstå att vi överlevde," säger han. Omni 220317. Redaktören efter tv-kuppen: "Ryska invånare är zombifierade." Tv-redaktören Marina Ovsyannikova är oroad över sin säkerhet efter protesten i rysk direktsändning -- men ångrar ingenting. I en intervju med BBC säger hon att hon ville visa väst att många ryssar är emot kriget. "Och jag ville visa ryska invånare att de är zombifierade av Kremls propaganda," säger hon. Det var under måndagskvällen som Ovsyannikova sprang in i en sändning på den ryska statliga tv-kanalen Channel One med ett plakat med texten "Stoppa kriget". Hon riskerar nu att dömas till fängelse på upp till 15 år. I en annan intervju med Reuters säger Ovsyannikova att hon hoppas att hennes uppoffring inte varit förgäves. "Jag tror på det jag gjorde, men nu förstår jag omfattningen av problemen som jag kommer att behöva hantera." Ovsyannikova säger att hon förhördes av rysk polis i 14 timmar. På skylten stod det "Nej till krig. Tro inte på propagandan. Här ljuger man för er."
Omni 220317. Kadyrov: Tjetjenska volontärer på väg till Ukraina. Tusentals tjetjenska volontärer är på väg till Ukraina för att hjälpa Ryssland. Det skriver ledaren för den ryska delrepubliken, Ramzan Kadyrov, i ett inlägg på Telegram enligt AFP. Enligt Kadyrov är det hans släkting Apty Alaudinov som leder styrkorna. "Han leder tusentals volontärer från Tjetjenien för att ta del i den militära insatsen", skriver han på det sociala nätverket. Hävdar att volontärerna ska delta i få bort nazister från Ukraina. Omni 220317. Ukraina: Minst 21 personer dödade i attack mot skola i staden Merefa ett par mil sydväst om Charkiv. Minst 21 personer har dödats och minst 25 skadats, varav tio allvarligt, i en rysk bombning i staden Merefa . Det uppger det regionala åklagarkontoret i Charkiv enligt CNN. Attacken skedde vid 03.30 på morgonen, lokal tid, och riktades enligt åklagarkontoret mot en skola och en konstklubb. Även Sky News, som citerar Merafas borgmästare, rapporterar att det rör sig om en skola. Utomstående källor har inte kunnat bekräfta uppgifterna. Omni 220317. Expert: Rysk "braindrain" efter Putins nya retorik. Rysslands president Vladimir Putin säger att de som kritiserar landets invasion av Ukraina är "landsförrädare". Retoriken visar enligt Kjell Engelbrekt, professor på Försvarshögskolan, att landet nu går från auktoritärt till en total diktatur. "Det är anmärkningsvärt att han nu använder ett språk som vi tidigare bara känner igen från totalitära stater," säger Engelbrekt till SvD. Som exempel på Putins nya retorik tar han upp den nya lagen som kan ge upp till 15 års fängelse för att sprida "falsk" information om kriget. Retoriken har enligt Engelbrekt fått flera människor att lämna landet. "Man kan nästan säga att det pågår en 'braindrain', där välutbildade människor nu flyr utvecklingen, säger han Engelbrekt tror dock inte att Putins makt på kort sikt är hotad. Omni 220317. 30 års fängelse för demonstrationer i Kuba. Uppemot 100 demonstranter har dömts till fängelse i Kuba efter förra årets stora demonstrationer mot regeringen, skriver Reuters. Fängelsestraffen är mellan 4 och 30 år långa. Enligt landets högsta domstol ska de ha gjort sig skyldiga till att "våldsamt bryta mot grundlagarna". Majoriteten av de dömda tycks vara fattiga kubaner från huvudstaden Havanna. Demonstrationerna, som förra året svepte över landet, beskrivs som de största sedan revolutionen 1959. Tusentals demonstrerade runtom i landet. I februari dömdes flera demonstranter till fängelsestraff. Omni 220317. Kommentar: Ett land rädd för demokrati och nära vän med Ryssland. "De skickades till Ukraina - vi har ingen kontakt med dem." Runt 200 000 ryska soldater har skickats in för att strida i Ukraina, enligt amerikanska Pentagon. Men vad visste soldaterna om vad som väntade? SVT Nyheter har fått kontakt med en människorättsförsvarare i Ryssland. I och med landets nya censurlagar måste hon vara anonym, annars hotar upp till 15 år i fängelse. "Det är belagt med fängelsestraff. Vi kan inte förmedla information om militärer, vare sig det gäller hälsa, liv eller tjänstgöringsort, säger människorättsförsvararen "Natalya". För tre veckor sedan började de runt 200 000 ryska soldater som placerats kring Ukrainas gränser gå in i landet. "Vi vet inte vad man sade till dem. De skickades till Ukraina och vi har ingen kontakt med dem," säger "Natalya". "Om de ryska soldaterna i Ukraina vet vi bara vad ukrainarna berättar," fortsätter hon. Sedan krigets inledning har Ukrainas inrikesdepartement drivit telefonlinjen "Come Back From Ukraine Alive". Dit kan ryssar ringa för att få information om ryska soldater i Ukraina. Ljudupptagningar som CNN tagit del av och publicerat, visar dels på hur lite information som finns tillgänglig i Ryssland, dels hur lite de ryska soldaterna fått veta om vad deras insats skulle gå ut på, eller vart de skulle skickas. Telefonlinjen har hittills tagit emot tusentals samtal från oroliga anhöriga. Vissa har ringt från så avlägsna platser som Vladivostok, vid Rysslands östra gräns. Nyligen erkände det ryska försvarsdepartementet att värnpliktiga soldater deltagit i striderna i Ukraina, något som strider mot rysk lag. En dag tidigare, på internationella kvinnodagen, hade president Vladimir Putin försäkrat Rysslands mödrar om att något sådant inte förekommer i Ukraina. "Det är ett krig, en aggression och ett erövringskrig som förs i strid med Genèvekonventionen." Amerikanska Pentagon uppskattar att 2000-4000 ukrainska soldater och minst 7000 ryska soldater hittills har dött i kriget. "Hela världen stod och sov. 2014 sade vi att Ryssland måste stoppas. Det var före Donbas och efter Krim. Vi bara svalde det som hände och tänkte att det inte var så farligt. Resultatet blev det här kriget." Den ryska regimen kallar sitt krig i Ukraina för en speciell militär operation. Invasionen motiverades med lögner om folkmord på ryssar i utbrytarstaterna Donetsk och Luhansk, och att Ukraina styrs av nazistiska extremister. Den 24 februari publicerades president Vladimir Putins tal som blev startskottet för invasionen: "Jag har beslutat att genomföra en militär specialinsats. Syftet är att skydda de människor som i åtta år har utsatts för trakasserier och folkmord från den ukrainska regimens sida. Vår strävan är att demilitarisera och avnazifiera Ukraina." Kort därpå vaknade boende i Kiev och landets näst största stad Charkiv till ljudet av explosioner och flyglarm. Raketbeskjutning drabbade även en rad andra platser i landet, däribland Mauripol och Odessa. Samtidigt gick ryska markstyrkor som stått beredda vid ukrainska gränsen i månader, in i landet från flera håll. "Putin har precis inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Fredliga ukrainska städer är under beskjutning. Det här är ett anfallskrig", skrev Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter bara någon timme efter Putins tal. svt 220317. "Det är inte Mariupol längre -- det är helvetet." Ukrainska familjer som flytt Mariupol vittnar för AFP om vad de tvingades utstå i den belägrade staden. Bland annat såg de lik liggandes längs med gatorna och tvingades sova i källare i minusgrader för att undkomma den oupphörliga ryska artilleribombningen. "När snön kom samlade vi den för att få vatten. När den inte föll kokade vi vattnet från floden," säger 58-åriga Tamara Kavunenko och tillägger: "Det är inte Mariupol längre. Det är helvetet." Enligt Ukraina har över 2 000 personer hittills dödats i staden. Bland annat har ett mödravårdssjukhus bombats. På onsdagen bombades en teater där över 1 000 civila tagit skydd. Räddningstjänsten gräver fortfarande igenom bråten, och någon dödssiffra har inte kunnat fastställas. Teatern bombades trots att ukrainarna skrivit "barn" i stora bokstäver på marken. Runt 300 000 invånare är kvar i den belägrade staden. Omni 220317. Biden: Putin en mordisk diktator och en riktig skurk. USA:s president Joe Biden kallade under onsdagen den ryske presidenten Vladimir Putin för en krigsförbrytare och när han under torsdagen kallade till en presskonferens med anledning av Saint Patrick’s Day höll han inte tillbaka på krutet. "Putin är en mordisk diktator, en riktig skurk som för ett omoraliskt krig mot Ukrainas befolkning," säger Biden enligt CNN. På en annan presskonferens under onsdagskvällen säger USA:s utrikesminister Antony Blinken att det är ett krigsbrott att attackera civila. "Efter de senaste veckornas förstörelse har jag svårt att dra slutsatsen att ryssarna gör något annat," säger han enligt AFP. Biden berömde Irland för att der har stått upp mot Putins invasion av Ukraina. Omni 220317. Analys: Mariupol kan skrivas in historieböckerna som Putins Srebrenica. Mariupol kan komma att skrivas in i historieböckerna som platsen där Ryssland utförde ett krigsbrott, skriver DN:s Ingmar Nevéus i en analys. Som exempel på Rysslands grymheter tar han bland annat upp bombningen av en teater i staden där över 1 000 civila gömt sig undan de ryska bombräderna. "När kriget en dag är över kan namnet Mariupol hamna på samma sorgliga lista som Srebrenica, Rwanda och de nazistiska dödslägren", avslutar Nevéus. I The Guardian skriver Dan Sabbagh att minst 2 500 människor har dött i staden och hänvisar till lokala myndigheter. Han konstaterar dock att Ryssland ännu inte har lyckats ta över Mariupol. Säkerhetsexperter är enligt honom kluvna till vad som nu kommer hända. Vissa menar att Ryssland inte ser ut att kunna erövra städer då Ukrainas försvar är oväntat ihärdigt. Andra experter menar att det bara är en tidsfråga innan fler städer faller. I en intervju i ukrainsk tv säger Donetskregionens tidigare guvernör Serhij Taruta att människor nu gör allt själva, samtidigt som granaterna faller. "Det finns ingen räddningsinsats för de som ska genomföra den finns inte längre," säger han. Mellan 1 000 och 1 200 personer tros ha befunnit sig i teatern när den attackerades. Italien har erbjudit sig att bygga upp teatern igen.
Omni 220317. Kommentar: Putin: Allt går enligt plan. Analys: Putins tal ett steg mot totalitär diktatur. Den retorik Vladimir Putin använde i sitt senaste tal - då han slängde sig med termer som "landsförrädare", "avskum" och "självrening" - pekar på att Ryssland rör sig i totalitär riktning, skriver DN:s Michael Winiarski i en analys. "Putins ordval (...) som är direkt kopierade från Adolf Hitlers nazistiska Tyskland och Josef Stalins kommunistiska Sovjet är mer än en antydan om vilket samhälle han vill skapa." Presidentens ordval är ett tecken på att krigsförloppet inte går enligt plan, skriver CNN:s Angela Dewan. "Många observatörer ser det som ett tecken på att (Putin) kan ta en mer hämndlysten vändning på hemmaplan och nedkämpa alla tecken på oliktänkande mer kraftfullt än någonsin." Med påståenden och språkbruk som är grövre än någonsin tidigare målar Putin in sig i ett hörn, skriver SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström i en analys. "Vilken kontakt med den verkliga verkligheten som Putin har där han sitter i sin bunker och får det mesta av sin information från ja-sägare och nickedockor (...) kan man ju fråga sig." Michael Winiarski: Putins tal om "nationalförrädare" steg mot en totalitär diktatur. Ryska företrädare fortsätter förneka teaterbombningen i Mariupol. Det ukrainska motståndet sätter käppar i hjulet för Kremls invasionsplan.
Omni 220317. ‘Live in the mess that Putin has created’: a tour of Russian oligarch-linked properties in London. UK government sanctions have targeted Russian oligarchs’ investments in London property after Vladimir Putin’s invasion of Ukraine. The Guardian’s wealth correspondent, Rupert Neate, takes us on a short tour of some of the properties owned by or linked to people named in UK or EU sanctions lists. But will anyone answer the door? The Guardian You tube 5:40 220317. Nästa stöt i Rysslands ekonomi - USA öppnar för strafftullar. Med överväldigande majoritet - 424 ja mot 8 nej - röstade USA:s representanthus för att avbryta normala handelsrelationer med Ryssland och Belarus, Det rapporterar TT. Det möjliggör enligt nyhetstjänsten för president Joe Biden att införa högre tullar och ytterligare sänka den ryska ekonomin då senaten väntas rösta med liknande resultat. Sedan tidigare har USA stoppat import av olja, alkohol och flytande naturgas från Ryssland. Torsdagen omröstning gör det dyrare att importera vissa stål-, aluminium- och plywoodprodukter. Omni 220317. Pentagon: Kärnvapenhot mot väst är att vänta. Det kan förväntas att Vladimir Putin tar till kärnvapenhot om det ukrainska motståndet fortsätter och dränerar den ryska arméns resurser, uppger det amerikanska försvarsdepartementet enligt Bloomberg. En utdragen ockupation av delar av ukrainskt territorium kommer gradvis att reducera de ryska styrkorna och deras mer moderna vapenarsenal, säger generallöjtnant Scott Barrier vid underrättelsemyndigheten DIA. "Allt eftersom kriget och dess konsekvenser sakta försvagar Rysslands konventionella styrka kommer de förmodligen allt mer förlita sig på hotet om kärnvapen." USA: Inga tecken på att Putin är villig att avbryta invasionen. Omni 220318. Brittisk rapport: Invasionen vacklar - ryska trupper saknar mat och bränsle. Den ryska militären fortsätter att tampas med logistiska problem i sin "vacklande invasion av Ukraina". Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste underrättelserapport. Enligt departementet har den ryska militären problem med att förse sina trupper med grundläggande nödvändigheter, som mat och bränsle, till följd av en svårmanövrerad terräng samt att de ännu inte lyckats kontrollera ukrainskt luftrum. Även Jörgen Elfving, försvarsexpert och tidigare överstelöjtnant, har noterat att det ryska militära skafferiet börjat sina, och att invasionen går trögt. "Man kommer inte fram och har inte gjort några större framsteg det senaste dygnet. Jag har intrycket av att man gör en uppladdning och återhämtning," säger han till Aftonbladet. Samtidigt kommer uppgifter om att över 320 000 ukrainska medborgare återvänt till sitt hemland hittills för att strida. Elfving: "Frågan är vilken ambitionsnivå Ryssland har." Omni 220318. Frysning av molntjänster i Ryssland kan ge Kreml data. Kreml överväger att beslagta servrar som utländska företag lämnat kvar i Ryssland. Anledningen är en befarad it-kris till följd av techjättarnas frysning av molntjänster, enligt källor till den ryska tidningen Kommersant, skriver TT. Internetoperatören Bahnhofs vd Jon Karlung varnar för att det kan slå tillbaka på företag i väst. "Om datacentret med sina servrar finns fysiskt i Ryssland kan det bli så att ryska staten kan komma åt information som finns på servrarna." Kreml undersöker att kräva begränsning av streaming som slösar kapacitet. Omni 220318. Amelia, 7, blev viral med sin sång - är trygg i Polen. Sjuåriga Amelias sång från skyddsrummet i Ukraina rörde vid människors hjärtan världen över. Nu är hon trygg hos sin mormor i Polen. I ett tv-inslag från BBC sjunger hon en ukrainsk folksång i stället för "Slå dig fri" från Disneyfilmen "Frozen", som hon med sin klara röst sjöng i skyddsrummet. "Hon älskar att sjunga, hon sjunger från morgon till kväll," säger mormor Vira. Amelias mamma och pappa är kvar i Ukrainas huvudstad Kyiv. På frågan om vad hon drömmer om nu svarar sjuåringen att hon vill vara tillsammans med sin mamma och pappa igen. Omni 220318. Explosioner i Lviv - ryska anfall nära flygplatsen. Flera explosioner hördes under morgonen i staden Lviv i västra Ukraina, rapporterar internationella medier. Mediebolag som CNN och BBC har publicerat bilder som visar rökmoln. I en uppdatering på Telegram skriver Lvivs borgmästare att en robotattack har utförts mot en byggnad där flygplansreparationer utförs, nära stadens flygplats. Enligt borgmästaren har ingen skadats. Lviv har huvudsakligen varit förskonat från ryska attacker. Omni 220318. Video från Charkiv. 0:27. svt 220318. Schwarzenegger till Putin: "Du kan stoppa kriget." Skådespelaren och politikern Arnold Schwarzenegger vänder sig direkt till den ryska befolkningen i ett videotal. I talet berättar Schwarzenegger om sin mångåriga kärlek till det ryska folket, och säger att deras ledare nu ljuger för dem om vad som sker i Ukraina. "Det här är ett illegalt krig," säger Schwarzenegger i den nio minuter långa videon. Den tidigare Kalifornien-guvernören vänder sig också direkt till Rysslands president Vladimir Putin. "Du startade det här kriget. Du leder det här kriget. Du kan stoppa kriget." AP skriver att Schwarzenegger är mycket populär i Ryssland och, till synes, även mycket populär hos Putin. Den ryske presidentens konto på Twitter följer bara 22 andra konton, varav ett är skådespelarens. Schwarzenegger släppte ett liknande videotal när Kapitolium i USA stormades i januari förra året. Berättar om sin pappa som stred för Nazityskland: "Fysiskt och mentalt förstörd när han lämnade Leningrad." Har fått över en halv miljon visningar på Telegram - en app som fortfarande är tillgänglig i Ryssland. Schwarzenegger uppmanar ryssarna att sprida sanningen om kriget. Flera bedömare pekar på Schwarzeneggers potentiella genomslagskraft.
Omni 220318. Turkiet: Det här kräver Putin för fred. Rysslands president Vladimir Putin har diskuterat sina krav för fred med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, enligt BBC. Det ska bland annat handla om löften om att inte närma sig Nato, men även att man ska erkänna omstridda områden och "skydda det ryska språket". Rysslands president Vladimir Putin ska enligt BBC ha talat med sin turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdogan under torsdagen, och då avslöjat vad som skulle krävas för att han ska gå med på ett fredsavtal. Enligt en av Erdogans medarbetare kommer det att krävas att Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förhandlar direkt med varandra. Enligt rådgivaren består Putins krav av två kategorier, där kraven i den första bedöms vara relativt enkla för Ukraina att acceptera. Det handlar till exempel om att landet ska vara neutralt och inte ansöka om Natomedlemskap, något som president Volodymyr Zelenskyj redan har pratat om. I den första kategorin ingår även krav på att Ukraina ska nedrusta militärt, införa skydd för det ryska språket och att landet ska "avnazifieras", ett uttryck som har fått omvärlden att höja på ögonbrynen då Zelenskyj är jude och har släktingar som dödades i Förintelsen. Den andra kategorin kan bli en svårare förhandlingsnöt att knäcka, säger den turkiske talespersonen. Utan att gå in på detaljer säger han att det handlar om status för Krimhalvön och för Donbassregionen i östra Ukraina. Ryssland har redan sagt att man vill att Kiev erkänner Krim som en del av Ryssland samt att utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i Donbassregionen blir formellt erkända.
Omni 220318. Ryska medier: Ryssland inför flygförbudszon i Donbass. Ryssland har upprättat en så kallad flygförbudszon över Donbass - regionerna Luhansk och Donetsk - i östra Ukraina. Det uppger den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax enligt flera internationella medier. Flygförbudszoner är en omdiskuterad fråga i kriget och Ukraina har uppmanat väst att upprätta en sådan över landet, något som USA har avfärdat eftersom man menar att det i praktiken är att betrakta som en krigsförklaring mot Ryssland. Innebörden av en flygförbudszon är att den som upprättar denna måste vara beredd att skjuta ner alla flygplan som bryter mot stoppet, skriver Sky News. Regionerna kontrolleras delvis av proryska rebeller. Flygförbudszonen i södra Ukraina har samtidigt förlängts till 26 mars enligt ryska medier. Omni 220318. Kistorna tar slut i Charkiv - Svitlana, 72: "Putin har tappat förståndet." Kistorna har tagit slut i Ukrainas näst största stad Charkiv, skriver Washington Post i ett reportage. "Vi behöver liksäckar, eller åtminstone presenningar," säger Yurij Nikolaevich, föreståndare för bårhuset. På gården utanför bårhuset ligger högar av kroppar i gröna eller blå liksäckar, bredvid ligger andra som fallit offer för kriget, exponerade utan att ha kunnat svepas in. Trots kylan sprider sig stanken av de döda till gatan utanför. Enligt myndigheterna har minst 250 civila dödats under de ryska angreppen mot staden, men tidningen skriver att mörkertalet är stort och att ett oräkneligt antal människor ligger begravda i rasmassor. BBC:s reportageteam är också på plats i Charkiv, där de besöker det äldre paret Svetlana och Sasha vars bostadshus har bombats. De har inte träffat någon på veckor, säger de. På BBC:s fråga om vad de vill säga till Vladimir Putin, svarar 72-åriga Svitlana att hon inte har något budskap till den ryske presidenten. Det verkar som att han redan har förlorat förståndet. En vettig människa kan inte göra något som det här, bomba gamla, barn, förskolor, skolor, förskolor. Han skulle inte förstå vad jag säger. Charkiv var känt som Ukrainas intellektuella huvudstad innan kriget bröt ut. En förskola och en marknad i Charkiv några av de senaste målen enligt ukrainska myndigheter. Omni 220318. Miljarder till Norges försvar - ökar närvaron i norr. Norges regering ber stortinget om 3,5 miljarder norska kronor extra för att kunna stärka försvaret och den civila beredskapen i år, rapporterar NRK. "Putin använder sig av hotfull retorik mot Nato och väst. Han har höjt beredskapen hos kärnvapenstyrkorna. Det bidrar till mer osäkerhet i en redan spänd situation," sa statsminister Jonas Gahr Støre när han presenterade förslaget. Enligt Gahr Støre ska den norska flottan framöver tillbringa mer tid till havs samtidigt som den militära närvaron främst i landets norra delar ska öka. Pengarna kommer också att användas till att hantera strömmen av flyktingar från Ukraina. Enligt Gahr Støre ska landet förbereda för ett scenario där 100 000 ukrainska flyktingar kommer till Norge. Støre kallar Norge "Natos ögon i norr". Omni 220318. Uppgifter: Ryska FSB har gripit Putins toppgeneral. Den ryska säkerhetstjänsten FSB uppges ha gripit toppgeneralen Roman Gavrilov. Det säger tre källor till Bellingcat, ett nätverk för grävande journalistik. Gavrilov har tidigare arbetat inom Federala skyddstjänsten (FSO) som är president Vladimir Putins säkerhetsstyrka. Christo Grozev från Bellingcat skriver om uppgifterna på Twitter. Enligt Grozev är orsaken till gripandet okänd. "Enligt en källa greps han av FSB:s militära kontraspionagedivision på grund av att ha ’läckt militär information som lett till förluster av liv’. Två andra källor säger att det var på grund av ’slöseri med bränsle’." Att byta ut nyckelspelare i toppskiktet mitt under pågående krig kan bara betyda att Putin inser att operationen går dåligt, skriver Grozev. Ryska statliga medier rapporterar att Gavrilov har avskedats men uppgifterna om att han gripits beskrivs av en rysk politiker som falska. Gavrilov är vicechef för Rysslands nationalgarde Rosgvardia. Omni 220318. Putin i samtal med Scholz - påstår att Ukraina förhalar med "orimliga krav". Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har talat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin. Putin ska under samtalet ha anklagat Ukraina för att förhala förhandlingarna med hjälp av "orealistiska krav", skriver AFP. Ukrainska företrädare har tidigare sagt att förhandlingarna är komplicerade, att man är öppna för samtal som kan avsluta kriget, men att landet inte tänker ge upp eller ge vika för ryska ultimatum. Scholz ska under det timslånga samtalet ha uppmanat till vapenvila och ställt krav på humanitära korridorer, enligt en talesperson för den tyska regeringen. Enligt Kreml ska Putin även tala i telefon med Frankrikes president Emmanuel Macron under fredagen, rapporterar Reuters. Frankrike har tidigare anklagat Kreml för att "låtsas förhandla" och sagt att förhandlingarna sker under pistolhot. Omni 220318. Fifas beslut står fast - Ryssland stängs av från VM. Idrottens skiljedomstol (Cas) avslår Rysslands förfrågan om att tillfälligt häva landets avstängning från fotbollsspel, enligt nyhetsbyrån AP. Beslutet innebär att det ryska landslaget inte kommer att få spela play-off till VM i Qatar nästa månad. Radiosportens expert Rikard Henriksson kallar beslutet "närmast unikt". "Ryssland hade nog stora förhoppningar på att beslutet skulle upphävas av domstolen," säger han i Ekots livesändning. De övriga lagen i play off-gruppen, däribland Sverige, hade på förhand sagt att man vägrade möta Ryssland. Ryssland skulle ha mött Polen på torsdag. Ryssland kan även stängas av från sommarens fotbolls-EM. Omni 220318. Polen upprepar krav på Nato-trupper i Ukraina. Polen kommer formellt att begära att Nato skickar en fredsbevarande styrka till Ukraina vid alliansens nästa möte. Det meddelade premiärminister Mateusz Morawiecki under fredagen, rapporterar flera medier. Polen har redan tidigt sagt att landet vill se en fredsbevarande styrka, men förslaget har hittills inte vunnit något stöd hos USA eller övriga Nato. Det är därmed osannolikt att förslaget kommer att bli verklighet i nuläget, skriver TT. Natochefen Jens Stoltenberg har tidigare varnat för att Natotrupper i Ukraina kan leda till ett europeiskt storkrig. Stoltenberg: Vi kommer inte att gå in med soldater på marken eller flyg i luften. Omni 220318. Ungern 1956 - Ukraina 2022. Estimated Russian Casualties Put Ukraine War In Category Of Catastrophe. 2500 ungrare dog och 700 ryssar. Nästan 250 000 ungrare flydde landet. Det kriget var över på en vecka. I Afghanistan förlorade Ryssland 15 000 soldater över 10 år och 2 miljoner afghaner dog. Nu har Ryssland minst 7 000 döda på 3 veckor. 130 uppges ha räddats efter bombningen av teatern: "1 300 är kvar i källaren." 130 människor har kunnat räddas från den teater i Mariupol som bombades i onsdags. Det uppger Lyudmyla Denisova, Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, enligt Reuters. "Resten väntar på hjälp," säger hon. Siffran på antalet överlevande är den första som myndigheterna hittills har släppt, även om ett antal mediebolag har rapporterat om olika uppgifter. Fler än 1 000 människor hade sökt tillflykt i teatern när det kraftiga ryska flyganfallet skedde. "Enligt våra uppgifter är fortfarande 1 300 människor kvar i källaren, i skyddsrummet," säger Denisova. Reuters har inte oberoende kunnat bekräfta uppgifterna. Samtidigt fortsätter striderna i Mariupol. Enligt uppgifter från ryska försvarsdepartementet på fredagen pågår det strider i stadskärnan. Ukrainska utrikesdepartementet har tidigare sagt att 90 procent av staden har skadats eller förstörts och att hundratusentals människor saknar el, gas och värme. Röda korset har kallat förödelsen i staden för "apokalyptisk". FN:s Världslivsmedelsprogram varnar för att matförsörjningen är i spillror.
Omni 220318. Varför får Ryssland ha kvar sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd? Därför att Ryssland har vetorätt och det gör att FN är helt bakbundet i såna här situationer. Vetorätten är inskriven i FN-stadgan. svt 220318. Putin hyllade "specialoperation" på manifestation i Moskva. Åtta år efter att ryska styrkor annekterade Krym hölls på fredagen en stor manifestation på Luzjnikistadion i Moskva. Enligt Moskvapolisens siffror var 200 000 människor på plats, men detta kan inte bekräftas oberoende enligt BBC. Inför jublande åskådare hyllade president Vladimir Putin det han kallade för en "specialoperation" i Ukraina. Under evenemanget framförde flera artister också patriotisk musik. Det förekommer många rapporter om att åskådare har erbjudits pengar för att delta och körts med bussar till arenan, skriver journalisten Mary Ilyushina på Twitter. BBC skriver att statligt anställda enligt uppgift tvingades att delta. "De stuvade in oss i en buss och tog hit oss," angav en student utanför arenan som förklaring till varför hon var där. Flera medier rapporterar att sändningen var märklig eftersom statlig rysk tv abrupt klippte bort från Putins tal, vilket ersattes av musikaliska inslag. Hyllningsropen skallade: Leve de ryska soldaterna! Leve Ryssland! Leve president Putin!
Omni 220318. Rysslandsexperten om Lavrovs tv-framträdande: "Struntprat." "Sanktionerna kommer göra oss starkare" var ryska utrikesminister Sergej Lavrovs budskap under fredagens tal. Rysslandsforskaren Martin Kragh menar att det ligger i den här typen av auktoritär natur att avvisa isoleringen som västvärldens fel snarare än en konsekvens av Putins politik. "Lavrov menar att sanktionerna kommer att göra Ryssland ekonomiskt starkare men det är struntprat. Det är klart att de inte blir ekonomiskt starkare." Ryssland kommer att klara sanktionerna och landet kommer att anpassa sin ekonomi till rådande sanktioner. Det säger utrikesminister Sergej Lavrov till statskontrollerade ryska tv-kanalen RT på fredagen. "Sanktionerna gör oss starkare," säger Lavrov, som pratade på engelska. Lavrov säger också att Ryssland inte längre har några illusioner om att man kan lita på väst. "Det är inte vi som stänger dörren till väst, det är väst som stänger dörren," säger Lavrov. Biden och Xi Jinping i samtal: "Konflikten inte i någons intresse." På fredagseftermiddagen, svensk tid, talade USA:s president Joe Biden och Kinas president Xi Jinping med varandra för första gången sedan i november. Enligt Vita Huset ska Biden under det nästan två timmar långa samtalet försökt övertyga Xi Jinping att delta i sanktionerna mot Ryssland. Enligt kinesisk statsmedia sa Xi Jinping till Biden att en konflikt som den i Ukraina inte ligger i någons intresse och att den internationella säkerheten väger tungt. Han sade även att man inte vill ha kriser som Ukrainakrisen, rapporterar Reuters. Xi Jinping pekade också på att Kina och USA bör få ländernas bilaterala relationer på rätt spår och att båda parter bör axla ett internationellt ansvar för att arbeta för världsfred. "Prio ett är nu att ha fortsatt dialog och förhandlingar, att undvika förluster av civila, undvika en humanitär kris och få ett slut på kriget så snart som möjligt," ska Xi Jinping ha sagt till Biden i samtalet, enligt kinesisk statsägd media. Enligt Vita Huset ska Biden under det nästan två timmar långa samtalet försökt övertala Xi att delta i försöken att sätta press på Ryssland i syfte att få slut på kriget. Dagens videosamtal följer ett sju timmar långt möte mellan Vita Husets nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan och hans kinesiska motpart Yang Jiechi i måndags. Under mötet ska Sullivan varnat Yang Jieche genom att säga att ett kinesiskt stöd till Ryssland kan leda till "möjliga konsekvenser". Stöd från Kina skulle kunna få stor betydelse för Ryssland i invasionen mot Ukraina. Enligt CNN skulle det kunna betyda slutet för den fördel som ukrainska armén fortfarande har i landet samt fungera som en motvikt mot de hårda sanktioner som förelagts rysk ekonomi. Kinesisk statsmedia har hitintills undvikit att beskriva invasionen som ett krig, och har istället fokuserat på förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland. De beskyller USA för att vara en del av orsaken till konflikten, enligt Reuters. Delar av det stöd som Ryssland ska ha begärt från Kina handla om matpaket till militären och ytterligare hjälpmedel för att hjälpa Ryssland i de logistiska utmaningar med invasionen som avstannat deras framsteg i Ukraina, enligt CNN. "USA:s intention med mötet är att klargöra för Kina att de kommer få stå till svars för alla handlingar de utför för att stödja den ryska aggressionen", sade USA:s utrikesminister Anthony Blinken på en pressträff på torsdagen. Kina förnekar alla planer på att hjälpa Ryssland och kallar det för desinformation. De erkänner Ukrainas suveränitet, men samtidigt menar de att Ryssland har anledning till att se över oroande säkerhetsfrågor länderna emellan. svt 220318. Marina Ovsiannikova lämnar sitt jobb på ryska Kanal 1. Hon blev viral när hon under måndagen sprang fram med en skylt med budskapet "no war" mitt under pågående direktsändning i ryska Kanal 1. Nu lämnar tv-redaktören Marina Ovsiannikova sitt jobb på den ryska tv-kanalen Kanal 1, det rapporterar The guardian. Marina Ovsiannikova lämnar sitt jobb på den statligt ägda Kanal 1. Till franska medier bekräftade hon under torsdagen att hon lämnat in sin avskedsansökan och att "en juridisk process nu påbörjas". I ett videomeddelande som spelades in innan protesten uttrycker hon skam och ånger över att ha jobbat åt kanalen. "Under mina år på Kanal 1 har jag varit delaktig i att sprida Kremls propaganda," säger hon. För klippet har hon dömts att betala 30 000 rubel, ungefär 2 700 kronor, i böter. För själva protesten i tv riskerar hon fortfarande upp till 15 år i fängelse. Ovsiannikova menar att hon har förstört hela sin familjs liv genom handlingen, men hon säger att hon inte vill lämna Ryssland. "Vi måste sätta stopp för detta krig innan det utvecklar sig till ett kärnvapenkrig, jag hoppas att min son kommer förstå när han blir äldre." I anslutning till antikrigsprotesten blev tv-redaktören erbjuden asyl i Frankrike av landets president Emmanuel Macron, något hon tackade nej till. "Jag vill inte lämna vårt land. Jag och min son är patrioter, vi vill inte åka någonstans," säger hon till tyska tidskriften Der Spiegel. Enligt Oviannikova förberedde hon kuppen ensam men misstänker att flera av hennes kollegor sympatiserar med henne. " Många av de som jobbar inom stats-tv fattar vad som pågår och vet att de gör något fel," säger Marina Ovsiannikova. Hon säger till slut i videon: "Att nån får för sig att starta ett krig - det går ju bara inte att få in i skallen." svt 220318. Tyskland vill ha extra G7-möte om Ryssland. Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz vill ha ännu ett möte mellan G7-länderna om Ryssland. Mötet ska hållas i Bryssel torsdagen den 24 mars, rapporterar Reuters. Det handlar om ett extra möte som tidigare inte planerats. Redan på torsdagen hade länderna, som består av sju stora ekonomier i väst plus Japan och EU, ett videomöte där man fördömde Rysslands invasion i mycket hårda ordalag och krävde ett slut på attackerna på den civila befolkningen. Det extra mötet kommer att hållas i samband med att Nato och Europiska rådet också håller möte i Bryssel, sade en talesperson för den tyska regeringen på en presskonferens i Berlin. Syftet är "att utbyta åsikter om det nuvarande läget, särkilt den situation som råder i Ukraina", sa talespersonen. USA:s president Joe Biden kommer att vara i Bryssel under organisationernas möten. Biden till Xi: Kinesiskt stöd skulle få konsekvenser. Fredagens samtal mellan USA:s president Joe Biden och Kinas president Xi Jinping har avslutats. Det pågick i knappt två timmar, skriver Reuters med hänvisning till Vita huset. Under samtalet ska Joe Biden ha understrukit att det skulle få konsekvenser om Kina förser Ryssland med materiellt stöd, säger Vita huset enligt Reuters. Xi Jinping vill se fortsatta förhandlingar, och att civila dödsfall undviks. Han vill också att USA och Nato ska hålla möten med Ryssland, för att lösa de faktorer som han menar ligger bakom krisen i Ukraina. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till statliga kinesiska medier. Enligt det kinesiska utrikesdepartementet ska Xi ha sagt att konflikt och konfrontation "inte ligger i någons intresse", rapporterar AP. De två presidenterna ska vara eniga om vikten av fortsatt dialog. Tog även upp frågan om Taiwan. Omni 220318. FN: Nästan 6,5 miljoner människor på flykt i Ukraina. Nästan 6,5 miljoner människor befinner sig på flykt inom Ukrainas gränser, uppskattar FN:s flyktingorgan UNHCR. Det rapporterar AP. Många är fortfarande fast i konfliktområden, där det ofta saknas vatten och medicin, skriver UNHCR i ett pressmeddelande. Situationen i Mariupol och Sumy uppges vara särskilt svår, där bristen på nödvändigheter är kritisk. Enligt UNHCR ska mer än 3,1 miljoner människor ha flytt landet. Siffran är en uppskattning. Omni 220318. Macron uttryckte extrem oro över läget i Mariupol. På fredagen höll Rysslands och Frankrikes presidenter Vladimir Putin och Emmanuel Macron telefonsamtal, rapporterar AFP. Macron uttryckte bland annat sin "extrema oro" över situationen i den belägrade staden Mariupol, samtidigt som Putin utan bevis anklagade Ukraina för krigsbrott. Enligt Kreml hävdade Putin i samtalet att "den ryska armén gör allt de kan för att skydda civilas liv", trots att åtminstone hundratals civila enligt bland andra FN har dödats i ryska attacker mot ukrainska bostadsområden. FN har bekräftat minst 726 civila dödsfall, varav 52 barn (Kommentar: en alldeles för låg siffra.) Omni 220318. Västländer: Ryssland tvättar propaganda genom FN. I ett gemensamt uttalande slår flera väststater i FN:s säkerhetsråd fast att Ryssland använder rådet för att sprida desinformation och propaganda. Det rapporterar Reuters. Uttalandet gjordes på ett rådsmöte under fredagen. Mötet hölls på rysk begäran, då Ryssland återigen ville ta upp påståenden om att Ukraina utvecklar biologiska vapen. "Ryssland försöker återigen använda detta råd till att tvätta sin desinformation, sprida sin propaganda och rättfärdiga sin oprovocerade och brutala attack mot Ukraina", skriver de sex staterna i uttalandet. Bakom uttalandet står USA, Frankrike, Norge, Albanien, Irland och Storbritannien. De sex länderna: Rysslands påståenden är nonsens. Hela ländernas uttalande. Omni 220318. Rådet har femton medlemmar, varav fem permanenta som har vetorätt och kan var för sig stoppa ett beslut: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. De tio övriga väljs in på tvååriga mandatperioder. Sverige var senast medlem 2017-2018. För beslut i procedurfrågor krävs nio röster, vilka som helst. Övriga medlemmar som är invalda: Indien, Kenya, Mexiko, Brasilien, Förenade Arabemiraten, Gabon och Ghana. LRF: Svensk matförsörjning är i akut fara. Regeringen måste agera för att trygga den svenska livsmedelsförsörjningen i skuggan av den ryska invasionen av Ukraina, skriver Palle Borgström och Anna Karin Hatt, ordförande respektive vd för Lantbrukarnas riksförbund (LRF), på SvD Debatt. Lantbrukets kostnader har dubblerats sedan invasionen och LRF:s medlemmar tvingas dagligen minska produktionen, skriver de. "På kort sikt innebär det mindre svensk mat i våra butiker och på våra bord. På längre sikt innebär det att Sveriges sårbarhet ökar och att vi blir ännu mer beroende av import." LRF vill bland annat att den stödmiljard till lantbruket som regeringen presenterade den 14 februari fördubblas. Omni 220318. Kommentar: Det borde regeringen ta till sig om man är mån om vår matförsörjning. Svensken: Många frivilliga lämnar efter ryska attacken. Många från utlandet som frivilligt tagit sig till Ukraina för att bekämpa den ryska invasionen har rest tillbaka till sina hemländer igen, eller planerar att göra så. Det säger svenske Jesper Söder, som reste till Ukraina i början av månaden, till norska Dagbladet. Söder är en av flera som enligt egen uppgift befann sig vid den militärbas i Lviv i västra Ukraina som bombades av Ryssland förra helgen. Enligt Söder befann sig omkring 500 utlänningar vid basen och han uppskattar att en majoritet av dem bestämt sig för att lämna. "Många förväntade sig att resa ned, strida och göra något bra. Men jag tror att många inte var förberedda på att komma hit," säger han. Söder säger att norrmän som han talat med uttryckt besvikelse över att Ukraina prioriterat vapen till sina egna medborgare före utländska stridande - något han själv säger sig förstå. Söder och andra frivilliga reste till ett "safe house" på andra sidan gränsen efter attacken. Ryssland uppges ha avfyrat omkring 30 kryssningsrobotar mot basen (13 mars). Söder har tidigare stridit för den kurdiska YPG-milisen mot IS i Syrien. Omni 220318. Förre Natochefen: Sverige bör ansöka medan Putin är upptagen med Ukraina. Sverige borde passa på att ansöka om Natomedlemskap medan Vladimir Putin har fullt upp med invasionskriget i Ukraina, säger Natos före detta generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen till DN. "Precis nu står alla fönster och dörrar öppna. Putin är upptagen på annat håll och kan inte göra något mot Finland och Sverige. Vid en senare ansökan finns det risk att Ryssland skulle protestera." Fogh Rasmussen tror inte att det finns ett akut hot mot Sverige för närvarande, men han säger att då Ryssland visat sig villigt att attackera sina grannar bör Sverige och Finland "teckna sin försäkring" redan nu. Omni 220318. En av tre trasiga strömkablar till kärnkraftverk reparerad.Ukrainska specialister uppges ha lagat en av de trasiga strömkablarna till kärnkraftverket i Zaporizjzja. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till Interfax Ukrainabyrå. På Twitter skriver FN:s kärnkraftsorgan att alla säkerhetssystem fungerar som de ska, och att det inte finns någon säkerhetsrisk i nuläget. Tre av kraftverkets fem strömkablar skadades eller kopplades ifrån när ryska styrkor intog området 4 mars. Kraftverket i Zaporizjzja är Europas största, och strömkablarna ska vara tillbaka i drift tidigt nästa vecka, enligt planen. Kärnkraftverket ska vara återställt i början av nästa vecka. Omni 220318. Linde: Attacker mot civila en grymhet utan dess like - Putin är en krigsförbrytare. Rysslands president Vladimir Putin är en krigsförbrytare, säger utrikesminister Ann Linde (S) i en intervju med Göteborgs-Posten. Hon nämner bland annat attackerna mot belägrade Mariupol, en stad hon själv varit i, och som nu "håller på att bombas till grus". Inte ens i krig får man göra hur som helst och attackerna mot civila visar en "grymhet utan dess like", säger hon. "Man får inte inrikta sina attacker på civila mål och civil infrastruktur som hus och broar. Det är vad ryssarna har gjort i Ukraina." Under fredagen besökte Linde amfibieregementet i Göteborg, där hon bland annat fick testa de pansarskott som skickats från Sverige till Ukraina. Linde betonar att kriget har pågått sedan 2014 och att tusentals dödats redan före den fullskaliga invasionen
Omni 220318. Zelenskyj till Ryssland: Det är dags att prata.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj efterlyser natten mot lördag meningsfulla freds- och säkerhetssamtal med Ryssland, rapporterar Reuters. Enligt Zelenskyj är samtal det enda sättet för Ryssland att "begränsa skadeverkningarna av sina misstag". "Tiden är inne för ett möte. Det är dags att prata," säger han i ett videoinspelat tal. Omni 220319.Kommentar: Helt klart, det är dags för Putin att börja prata om vad som hänt. EU uppges pausa nya sanktioner: "Är mitt i krigets dimma." EU väntas hålla inne på nya åtgärder mot Ryssland under veckan som kommer samtidigt som unionen förbereder ett nytt, femte, sanktionspaket, skriver Direkt. "Vi står redo att göra mer. Men vi behöver lite strategiskt tänkande också. Vi är mitt i krigets dimma," säger en EU-källa till nyhetsbyrån. Däremot väntas EU inom kort införa mindre sanktioner, som att lista fler oligarker och andra personer. På måndag träffas unionens utrikesministrar och på torsdag och fredag EU-ledarna. Omni 220319. Xi kritiserade sanktioner under samtalet med Biden. Kinas Xi Jinping kritiserade på fredagen USA:s Joe Biden för "svepande och urskillningslösa sanktioner" mot Ryssland som bara kommer att skapa mer lidande. Det sa han enligt kinesiska uppgifter under det två timmar långa telefonsamtalet mellan de båda ledarna, skriver Financial Times. "Om de trappas upp ytterligare kan de utlösa allvarliga kriser i den globala ekonomin och handeln [...], förlama den redan försämrade världsekonomin och orsaka oåterkalleliga förluster," uppges Xi ha sagt. Han ska också ha bett Biden om en "lugn och rationell" inställning. Enligt Vita huset varnade Biden i sin tur för "konsekvenser" om Peking ger Ryssland militärt stöd "när landet utför brutala attacker mot ukrainska städer och civila", skriver tidningen.
Omni 220319. IMF: Kriget en jordbävning mot världsekonomin. Kriget i Ukraina är som en kraftig jordbävning som kommer att få spridningseffekter i den globala ekonomin. Det sa IMF-chefen Kristalina Giorgieva under ett panelsamtal på fredagen, rapporterar Bloomberg. Samtidigt som tillväxten bromsar in kommer inflationen att öka. Det leder till att länder, företag och hushåll kommer att brottas med allvarligare skuldproblem, till följd av att lånen ökade under pandemins första år, fortsatte hon. Att Ryssland och Ukraina är stora spannmålsproducenter innebär att brist hotar att drabba länder långt utanför ländernas gränser. "Vi skulle få allvarliga problem som skulle slå särskilt hårt mot sårbara länder," sa Giorgieva enligt nyhetsbyrån. Giorgieva: Ju längre ryska trupper är i Ukraina desto längre tills traktorerna kan skörda. Omni 220319. Nya satellitbilder visar: Ryssarna gräver ner sig. De ryska styrkorna gräver ner sig utanför Kyiv, skriver CNN. På flera håll nordväst om huvudstaden har jordvallar börjat konstrueras runt militärutrustningen, visar satellitbilder och analyser från Maxar Technologies. Journalisten Illia Ponomarenko, som arbetar för tidningen Kyiv Independent, skriver på Twitter att det kan tolkas som att ryssarna byter taktik och ställer in sig på ett långvarigt statiskt krig. Ponomarenko: Lycka till med att hålla ställningarna i fientlig terräng men akut resursbrist. Bilderna har tagits nära Ozera och flygbasen Antonov. Liknande tecken ses i byarna Zdvyzhivka och Berestyanka. Försvarsanalytiker menar att kontroll över förorterna kan vara helt avgörande för Ryssland. Omni 220319. Matpriser kan tvinga in 40 miljoner i extrem fattigdom. 40 miljoner människor kan tvingas in i extrem fattigdom till följd av kriget som Ryssland har startat mot Ukraina. Detta enligt den Washington-baserade tankesmedjan Center for Global Development. Utvecklingen kan ske till följd av massiva prisökningar på mat och energi, enligt tankesmedjan som varnar för sanktioner mot rysk matproduktion. Bland länder som riskerar att drabbas hårdast finns Egypten, Indonesien, Pakistan och Bangladesh. Orsaken är att dessa i hög utsträckning förlitar sig på direktimport av spannmål från Ukraina och Ryssland, skriver Reuters. FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, Michael Fakhri, varnar för att världen riskerar en global hungerkris vid långvariga strider under odlingssäsongen. Livsmedelspriserna har stigit över tidigare toppar sedan kriget startade. FN: Mat får aldrig användas som vapen. Ökande farhågor om att bistånd till Ukraina kan ske på bekostnad av andra kriser i världen. Omni 2220319. Ögonvittnen ska hjälpa Sverige att utreda krigsbrott. Svenska Åklagarmyndigheten tar rygg på den internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag och inleder en förundersökning om grov krigsförbrytelse i samband med kriget i Ukraina, skriver TT. I utredningen finns ingen misstänkt utpekad. Tanken är snarare att så snabbt som möjligt säkra upp de bevis från kriget som finns här i Sverige, framförallt i form av ögonvittnen. Bevisningen kan komma att användas i svenska domstolar längre fram, säger kammaråklagare Karolina Wieslander till TT. Den kan också användas för att hjälpa en domstol i ett annat land eller för att bistå ICC i Haag. Den som har vittnesuppgifter från kriget ska kontakta svensk polis. Omni 220319. Stefan Eklund: Skrämmande likheter mellan Putin och Stalin. Att jämföra Putin och Stalin är nödvändigt för att förstå det ryska anfallskriget. Är Putin en ny Stalin? Många ställer sig frågan. Är det möjligt att jämföra en av historiens mest skoningslösa massmördare med mannen som nu utövar ett brutalt terrorkrig mot ett demokratiskt grannland? Det är det, hävdar den brittiske historikern och författaren Simon Sebag Montefiore i en intressant artikel i tidskriften The New Statesman, illustrerad med en tecknad bild där Stalins ansikte synbart sakta förvandlas till Putins. Ja, en jämförelse kanske till och med är nödvändig för att förstå vad som driver Vladimir Putin och hans aggressiva krigföring. Att Putin själv ser Stalin som ett föredöme är uppenbart. Simon Sebag Montefiore berättar hur gäster hos Putin ofta erbjuds att ta en titt i Stalins bibliotek, väl bevarat av Putin i hans egen maktboning i Kreml. Putin brukar uppmana sina gäster att ta ut en bok ur hyllan och läsa Stalins anteckningar i marginalen. Putin har också hyllat den utveckling som Sovjetunionen genomgick under Stalins välde, "från ett bondesamhälle till ett högt utvecklat industrisamhälle." Och att kritisera någon som stod som segrare efter andra världskriget är inte möjligt, anser Putin. Skillnader finns förstås. Stalin var marxist, Putin är en populist och nationalist. Men båda kan betecknas som tyranner. Putins styre efterliknar Stalins när det gäller att styra med skräck som verktyg, den högröstade patriotismen, lögnen som retoriskt vapen, det brutala krossandet av proteströrelser och den totala makten över media. Stalins massdeportationer och massavrättningar ägnar sig dock inte Putin åt. Hittills, tillägger Simon Sebag Montefiore. Demokratin har som bekant aldrig fått fäste i Ryssland. Putin själv stammar ur den säkerhetspolis som redan Lenin byggde upp för att behålla greppet om nationen. 1991 lämnade Putin sin KGB-post, besviken över Sovjetunionens kollaps. Han har kallat det sovjetiska sammanbrottet, då bland annat Ukraina blev självständigt, för "1900-talets största geopolitiska katastrof". Putin har, som egentligen alla ryska makthavare, aldrig övergett idén om nödvändigheten av en stark ledare med absolut makt, samma idé som det forna tsardömet vilade på. Gorbatjov? En kort ljusglimt i ett historiskt mörker. Och varför Ukraina? Även här finns likheter mellan Stalin och Putin. Hos Ukrainas befolkning fanns det starka protester - främst från bönder och intellektuella - mot Stalins planer att under 30-talet innesluta Ukraina i den stora sovjetiska industrialiseringen. Vilket ledde till att miljoner ukrainare deporterades eller avrättades. För Stalin, precis som för Putin, är Ukraina ryskt, av strategisk och historisk nödvändighet. Att Ukraina som en fri demokrati skulle närma sig Nato och EU är en omöjlig tanke för Putin. Därav invasionen. BT 220319. Rysk boom för Telegram när digitala landskapet krymper. Meddelandetjänsten Telegram går starkt framåt i Ryssland, skriver AFP. Appen har gynnats av det tomrum som skapats sedan Ryssland blockerat både Facebook och Instagram i landet. Nu utgör plattformen en av de sista öppna kanalerna i Ryssland och mellan Ryssland och omvärlden, rapporterar nyhetsbyrån. Dubai-baserade Telegram gynnas också av grundarnas image utåt, skriver AFP De ryska bröderna Pavel och Nikolaj Durov lämnade Ryssland 2014. Nikolaj Durov ska ha sålt sin andel i det första sociala medier-nätverket han hade skapat, VK, i stället för att falla för pressen från myndigheterna och lämna över data till regeringen. "Telegram är en väldigt bra revanschhistoria, och vi älskar alla en bra revanschhistoria," säger Enrique Dans, professor i informationssystem vid IE Business School i Madrid. Sedan årsskiftet har appen laddats ner 150 miljoner gånger - hade en halv miljard användare 2021. Telegram och WhatsApp har duckat ryska förbud. Brasiliens högsta domstol stänger av Telegram - ses som stor i Bolsonaros läger.
Omni 220319. Svår indisk balansakt vid japanska statsbesöket. Japans premiärminister Fumio Kishida ska träffa Indiens premiärminister Narenda Modi i New Delhi i dag, rapporterar Reuters. Under mötet väntas Kishida understryka vikten av internationell enighet i Ukrainafrågan. Japan har infört sanktioner mot ett flertal ryska individer och personer sedan invasionen av Ukraina inleddes i februari. Landet har också tagit emot ukrainska flyktingar. Indien har inte uttryckligen fördömt den ryska invasion. Vox skriver att kriget i Ukraina innebär en svår geopolitisk balansakt för Indien, som upprätthåller sin historiska vänskap med Ryssland samtidigt som banden till USA har stärkts i takt med Kinas växande inflytande. Kishida väntas presentera en mångmiljardinvestering i Indien under besöket. Omni 220319. Ryssland hävdar att nytt hypersoniskt vapen använts. Ryssland har använt sin nya hypersoniska Kinzjal-robot för första gången under kriget i Ukraina, uppger det ryska försvarsdepartementet. Det rapporterar Interfax enligt Reuters och AFP. Roboten har en räckvidd på 2 000 kilometer och inga nu existerande luftvärnssystem är effektiva mot vapentypen. Vapnet användes vid en attack mot en vapendepå i regionen Ivano-Frankivsk i västra Ukraina på fredagen, enligt Ryssland. Reuters skriver att de ryska uppgifterna inte har kunnat bekräftas. Enligt BBC har Ryssland aldrig tidigare uppgett att en hypersonisk robot använts i strid. Enligt Ryssland förstördes den underjordiska depån. Ryssland påstår också att en radiocentral nära Odessa har förstörts. Omni 220319. Steg för steg: Så har Ukraina överraskat ryssarna. Den ryska invasionen av Ukraina har inte gått som Vladimir Putin tänkt sig. Trots det har Ryssland gjort flera landvinningar i södra Ukraina. I en stor interaktiv kartläggning av krigets faser hittills visar Financial Times hur Rysslands misstag och Ukrainas motstånd förändrat förutsättningarna för konflikten. Bland annat visar filmer från staden Sumy i östra Ukraina hur ryska soldater tvingas gå till fots efter att de lämnat sina fordon, sannolikt på grund av brist på bränsle och ammunition. Andra klipp visar hur Ukraina använt sig av lätt infanteri för bakhåll mot ryssarna. "Ukrainarna behöver bara ligga och vänta för att sedan slå ut fordonen," säger Thomas Bullock vid säkerhetsanalysfirman Janes. Financial Times skriver att Ryssland har haft en övertro på sin förmåga - och fallit offer för den egna propagandan - medan Ukraina har förberett sig inför en möjlig rysk attack i åratal. När Ryssland nu tvingas ändra taktik kan en blodigare fas av kriget inledas, konstaterar flera bedömare. Omni 220319. Ryssland ändrar strategi - civila dödstalen kan öka. Ryssland försöker att skifta strategi efter att ha misslyckats med att uppnå sina initiala mål i Ukraina. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering om kriget. Nu riktar de ryska styrkorna in sig på ett utnötningskrig, enligt departementet. "Detta kommer sannolikt att innefatta urskillningslösa anfall som resulterar i ett ökat antal civila offer, förstörelse av ukrainsk infrastruktur och en intensifierad humanitär kris", skriver man i ett inlägg på Twitter. Kreml uppges också stärka greppet om medierna i Ryssland. Omni 220319. Kanada "rättade" ryskt brev i FN - med rödpenna. Kanada stod för en ovanlig diplomatisk manöver i dagarna. Efter att Rysslands FN-ambassadör Vasily Nebenzya i ett brev sökt stöd för en resolution om hjälp till civila ukrainare, plockade Kanada fram rödpennan. "Tack för ert brev, Ryssland. Vänligen beakta våra förslag på ändringar nedan", skrev Kanadas FN-representation på Twitter och publicerade en reviderad variant av brevet. Röda pilar, överstrykningar och kommentarer fyller det tresidiga dokumentet. Några av kommentarerna? "Detta saknar all logik", "förslag på tillägg: Ni bär ansvaret för det illegala kriget" och "vi känner inte att avslutningen riktigt fångar det förakt som brevet visar för era kollegor i FN, här är ett alternativt slut". Ryssland kallar Kanadas agerande för "sandlådenivå", enligt CBC. Enligt Kanada är avsikten med tweeten att synliggöra den ryska desinformationen. Omni 220319. Stödet för Nato-plan till Ukraina växer i USA. Allt fler amerikanska kongressledamöter vill att president Joe Biden går Ukraina till mötes och bistår landet med stridsflygplan, rapporterar The Hill. Kraven hörs främst från republikanskt håll men även flera demokrater vill att presidenten agerar och ser till att de Mig-29-plan som Polen erbjudit sig att ge till Ukraina faktiskt når landet. Samtidigt menar kritiker att de relativt gamla Mig-29-planen är omoderna och att konflikten riskerar att eskalera om Nato-länder skickar flygplan till Ukraina. Demokraten Adam Smith säger att det är en svår balansgång. "Vi vill hjälpa Ukraina på alla sätt vi kan, utan att gå i krig med Ryssland och starta ett tredje världskrig och en kärnvapenkonflikt," säger han. Demokraten Anthony Brown: Om Ukraina tror att planen kan hjälpa dem bör vi lösa det. USA har bidragit med stöd för två miljarder dollar. Omni 220319. Oppositionen: Utvisa ryska diplomater - "utgör hot". Utvisa ryska diplomater som jobbar som spioner. Det kräver Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, rapporterar TV4 Nyheterna. "Enligt Säpo är upp till en tredjedel av de ryska diplomater som finns i Stockholm underrättelseofficerare. De utgör ett hot mot vår politiska, ekonomiska och militära säkerhet, säger Pål Jonsson, försvarspolitisk talesperson för Moderaterna. Enligt Säpo handlar det om cirka tio personer. I veckan beslutade Estland, Lettland, Litauen och Bulgarien att utvisa totalt 20 ryska diplomater. Även USA har utvisat flera ryska diplomater sedan krigsutbrottet. Omni 220319. Kommentar: Sverige borde också passa på att utvisa spionerna. Och att sätta ett maxtak på hur många "diplomater" de får ha i Sverige. Zelenskyj tackar svenska facket för blockaden. Hamnarbetarförbundet tackades i ett tal på fredagen av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar P4 Göteborg. Zelenskyj framhöll att det svenska fackets blockad mot ryska fartyg var ett gott exempel på hur samhället kan agera på olika nivåer för att stötta Ukrainas befolkning. Han uppmuntrade andra förbund och näringsverksamheter att ta efter. Omni 220319. Ukrainas inrikesminister: Tar åratal att röja minorna. Det kommer ta flera år att desarmera odenoterade granater och minor i Ukraina efter kriget, säger landets inrikesminister Denys Monastyrskyj till AP. Enligt Monastyrskyj kommer Ukraina att behöva internationell hjälp med minröjningen. "Vi kommer inte att kunna ta bort minorna från hela territoriet, så jag har bett våra internationella partners och kollegor från EU och USA att förbereda expertgrupper," säger han. Ukraina har placerat ut minor vid broar och flygplatser för att stoppa ryssarna. Monastyrskyj: "De ligger kvar under spillrorna och utgör ett verkligt hot." Omni 220319. Hemlösheten ökar i Ukraina - över sex miljoner på flykt inom landet. Drygt tre miljoner ukrianare har flytt landet sedan krigets start för drygt tre veckor sedan. Samtidigt är det många som inte kan lämna landet. Just nu befinner sig över sex miljoner ukrainare på flykt inom landets gränser. Nästan var fjärde av Ukrainas 44 miljoner invånare har tvingats på flykt sedan Ryssland inledde sitt invasionskrig i landet för drygt tre veckor sedan, enligt FN. 3,2 miljoner ukrainare har flytt till angränsande EU-länder. Även inom landets gränser befinner sig miljontals människor på flykt. Enligt OCHA, FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp, är 6,5 miljoner ukrainare på flykt inom landet. Sky News rapporterar om flera hemlösa efter beskjutningar mot ett bostadshus i stadsdelen Podil i Kiev på lördagsmorgonen, där minst en person hittats död. Det är bara ett av alla bostadshus som utsatts för bombingar i landet de senaste veckorna och tvingat människor att lämna sina hem. Att fly landet är inte möjligt för alla. För många äldre blir det en svårighet utan hjälp från släktningar. Rädda Barnen larmar också om barn på barnhem och institutioner som riskeras att lämnas kvar när anhöriga flyr, särskilt utsatta är barn med funktionshinder. Många barn riskerar också att blir offer för traffickning. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR handlar det om den värsta flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Förutom de nästan tio miljonerna som befinner sig på flykt har också över tolv miljoner ukrainare fastnat i krigszoner varifrån de inte kan ta sig till följd av de stora riskerna och den omfattande förstörelsen av broar, vägar och bristande information. Se mer i klippet om senaste attackerna i Kiev, där bland annat en förskola beskjutits. svt 220319. Storbritanniens utrikesminister Liz Truss: "Förhandlingar en rökridå - ryssarna ljuger och ljuger." Storbritanniens utrikesminister Liz Truss är "mycket skeptisk" till de pågående förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina. Det säger hon i en intervju med The Times. Ett land som menar allvar med förhandlingar bombar inte civila urskillningslöst samma dag, konstaterar hon. "Ryssarna har ljugit och ljugit och ljugit," säger Truss som menar att förhandlingarna är en "rökridå" och att Ryssland egentligen försöker vinna tid för att hinna omgruppera sina styrkor. Enligt Truss var det ett misstag att inte prioritera försvaret efter kalla kriget. Liz Truss: Vi ser inga verkliga tillbakadraganden från ryskt håll. Ministern befarar att Ryssland planerar "mer extrema" handlingar i Ukraina.
Omni 220319. Ukraina anklagar FSB för att ha fört bort journalist. Åklagarkontoret i Ukraina anklagar ryska säkerhetstjänsten FSB och den ryska militären för att ha kidnappat en journalist från det ukrainska mediebolaget Hromadske, rapporterar AP. Under gårdagen skrev Hromadske att man hade förlorat kontakten med journalisten Victoria Roshchyna. Åklagarkontoret identifierar inte journalisten med namn i sitt uttalande, men skriver att bortförandet ska ha skett i tisdags, i staden Berdjansk som är en ockuperad hamnstad någon timmes bilfärd väster om Mariupol. Det är okänt var journalisten befinner sig och en utredning har inletts, enligt åklagarkontoret. Ryssland har inte kommenterat anklagelserna. Ska ha rapporterat från oroligheterna i östra och södra Ukraina. Hromadske twittrar om den försvunna medarbetaren. Tidigare kollega: Ingen kontakt med henne på sex dagar nu. Omni 220319. "Stoppad veteexport kan skapa oro i Mellanöstern." Kriget i Ukraina leder till verkligt stora utmaningar utanför Europa, skriver ekonomen och skribenten Jonas A Eriksson i en analyserande text i Affärsvärlden. Han skriver att delar av Mellanöstern är helt beroende av exporten från Europas kornbodar. Egypten är ett land som väntas drabbas hårt. Landet som har en befolkning med över 100 miljoner invånare har redan problem med livsmedelsförsörjningen. "Många bedömare menar att det var högre priser på bröd som var gnistan som tände brasan som utlöste Arabiska våren 2010", skriver Eriksson och pekar på att upproret inte ledde till en demokratisering i regeringen. Han ser riskerna för en ny migrationskris i Europa som kan få ett "mörkt scenario i Europa att ytterligare fördunklas". Två av världens största exportörer av vete, raps, korn och majs kommer inte kunna leverera. Europas kornbod stänger ned - bönderna stödjer exportförbud. Kinas matreserverna ligger på "historiskt höga nivåer": "Vårt vetelager kan mätta behoven i ett och ett halvt år." Omni 220319. Tunga profiler vill se nutida Nürnbergrättegång. Gordon Brown, tidigare brittisk premiärminister och Labourledare, ställer sig bakom ett upprop om en ny internationell tribunal som kan ställa Vladimir Putin till svars för attacken mot Ukraina, skriver The Independent. Även den konservative John Major, som på 90-talet var premiärminister och ingick i Thatchers regeringar, ger stöd åt kampanjen. Det handlar om ett förslag om en tribunal som till sin form liknar Nürnbergrättegångarna, vilka hölls efter andra världskriget, skriver The Guardian. Kampanjen har sedan den lanserades via en hemsida samlat underskrifter från 740 000 människor, däribland 140 framstående personer inom juridiken, akademin och politiken. Vill att Putin ställs inför rätta tillsammans med sina underhuggare. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleb har skrivit under förslaget. Gordon Brown håller med Biden om att Putin är att betrakta som krigsbrottsling. Kampanjen: Ställ Putin inför rätta. Bakgrund Nürnbergrättegångarna. Omni 220319. Expert: Hypersonisk robot lär inte lösa Putins problem. De hypersoniska robotar som Ryssland enligt egen uppgift har använt i Ukraina har beskrivits som ett framtida supervapen. De kan färdas minst fem gånger ljudets hastighet, manövrera i luften och bära både konventionella vapen och kärnvapenstridsspetsar, enligt TT. Om de obekräftade uppgifterna stämmer så är det första gången som Ryssland använder det avancerade vapensystemet i strid, skriver DN. Militäranalytikern Johan Norberg menar dock att det troligen inte kommer att påverka Rysslands "krigslycka". Norberg säger att han har svårt att se hur det ska lösa landets övriga problem i kriget, som logistik och stridsledning. Tyska Focus skriver att väst fortfarande har begränsad kunskap om Putins nya hypersoniska robotar. Tidningen pekar ut den mycket korta förvarningstiden som den största faran med robotarna och lyfter ett tidigare uttalande från fysikern Jürgen Altmann vid Dortmunds universitet. Altmann har varnat för att nervositeten i omvärlden - och risken för kärnvapenkrig - ökar i och med vapentekniken. Omni 220319. Boris Johnson: Putin har panik - han fruktar en revolution. Att försöka upprätta normala relationer med Ryssland igen efter den pågående invasionen i Ukraina vore att göra "exakt samma misstag" som 2014. Det säger Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vid en partikonferens, enligt flera medier. Han säger att världen står inför ett val mellan frihet och förtryck, och att Rysslands president Putin känt sig hotad av Ukraina eftersom de har fria medier och fria val. "Jag vet att det är folkets instinkt i det här landet att välja frihet varje gång, säger Johnson. Johnson uttryckte också att Putin känner "total panik" inför en möjlig revolution i Moskva och att den ryska presidenten känt sig mer hotad för varje år som Ukraina blivit mer demokratiskt. Johnson: Putin kommer inte stanna vid Ukraina. "På grund av Putin fängslas du i 15 år för att kalla en invasion för en invasion." Omni 220319. Putins lyxjacka kostar mer än dubbel rysk medelårslön. Vladimir Putins framträdande vid manifestationen på Luzjnikistadion i Moskva under fredagen har väckt stor uppmärksamhet - inte bara för vad han sa utan också för vad han hade på sig. Brittiska The Telegraph noterar att den ryska presidenten talade iklädd en jacka av det italienska lyxmärket Loro Piana som kostar drygt 130 000 kronor - och att jackan bars över en polotröja som kostar nästan 40 000 kronor. Den ryske presidenten var klädd som en "fondförvaltare i Gstaads skidbackar" snarare än den "galna despot" han blivit, skriver The Telegraph. Enligt Daily Mail var den ryska medelårslönen i fjol mindre än hälften av jackans värde. Aftonbladet noterar att Putins officiella lön ligger på 1,4 miljoner kronor om året - mindre än Magdalena Anderssons. Tidningen konstaterar samtidigt att Putin antas ha en enorm förmögenhet, som finansmannen Bill Browder uppskattat till över 2 000 miljarder kronor. Putin talade i omkring fem minuter på stadion. Daily Mail: Medelårslönen 2020 låg på 678 000 rubel (idag endast 59664 kr). För många ryssar motsvarar jackans värde flera årslöner. Omni 220319.Ikeas framtid i Ryssland på spel: "Betydande investeringar." Ryssland var ett av Ikea-grundaren Ingvar Kamprads drömprojekt. När den svenske entreprenören fyllde 90 år hyllades han av ryske ambassadören Viktor Tatarintsev. Nu är Ikeas framtid i Ryssland - en jättemarknad med alla nödvändiga råvaror - osäker, skriver DN. Jens Hultman, professor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad, har forskat om Ikeas inköpsorganisation och säger att det strategiskt viktiga inte är varuhusens stängningar utan de globala försörjningskedjorna kopplade till både Ryssland och Belarus. "Ikea Industry har under senare år gjort betydande investeringar för produktion i Ryssland," säger han. Lennart Dahlgren ledde Ikeas expansion: "Ikea är verkligen älskat i Ryssland." Omni 220319. Ukraina uppmanar Kina att "fördöma ryskt barbari". Ukraina uppmanade på lördagen Kina att göra gemensam sak med väst och fördöma "det ryska barbariet", rapporterar AFP. "Kina kan vara ett viktigt element i det globala säkerhetssystemet om de gör det rätta valet att stödja civiliserade länders koalition och fördöma ryskt barbari", skriver president Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak på Twitter. Kina vägrar fortsatt att fördöma den ryska invasionen, och i landet sprids proryska narrativ, bland annat om att "nazister" styr Ukraina. I ett telefonsamtal med Kinas president Xi Jinping på fredagen varnade USA:s president Joe Biden för "konsekvenser" om Kina stödjer Ryssland militärt. Omni 220319. Vladislav låg i rasmassorna - ringde och kunde räddas: "Försökte skydda huvudet". Ukrainaren Vladislav hamnade under rasmassorna till en byggnad efter en rysk robotattack i Charkiv på fredagen, men kunde räddas efter att han själv ringt från därifrån han satt fast. Det enligt Sky News, som följde räddningsarbetet. Insatsen skedde samtidigt som staden var under nästan konstant rysk beskjutning, och människor grävde med sina bara händer för att rädda mannen. När han väl räddats bad han omgående om en cigarett, och på frågan om han fick panik i rasmassorna svarade Vladislav: "Inte direkt, jag försökte bara skydda mitt huvud." Vladislav hyllade också räddningsarbetarna och sa att han hade tur som kunde räddas. Sky skriver också om de ryska påståendena att man inte riktar attacker mot civila mål, och att situationen i Charkiv ger en helt annan bild. En dog och elva skadades i den ryska attacken. BBC har intervjuat mannen och en räddningsarbetare. Omni 220319. Unicef: 1,5 miljoner barn har tvingats fly Ukraina. Runt 1,5 miljoner ukrainska barn har tvingats fly landet sedan den ryska invasionen inleddes, beräknar FN:s barnorgan Unicef enligt CNN. "Oräkneliga andra" barn har blivit internflyktingar i landet, uppger Unicef i ett pressutskick. "Kriget i Ukraina har lett till massiva flyktingströmmar, och förhållandena riskerar att leda till en betydande uppgång inom människohandel och en akut barnsäkerhetskris", säger Unicefs europeiska regionchef Afshan Khan enligt utskicket. Unicef varnar för att barn som tvingats på flykt är "extremt sårbara" och löper stor risk att separeras från sina familjer eller bli offer för människohandel. Hundratals ensamkommande barn bara i Rumänien. Omni 220319. Drönarbilder visar förödelsen i hamnstaden Mariupol. Den hårt ansatta hamnstaden Mariupol har varit ett strategiskt mål i den ryska offensiven. Sjukhus, bostäder och köpcentrum har attackerats. På fredagen bekräftade både Ryssland och Ukraina att strider nu pågår i stadens centrum. "Det finns ingen stadskärna kvar. Det finns inte en enda liten bit mark utan tecken på krig, säger stadens borgmästare Vadim Bojtjenko till BBC. Ukrainas försvarsdepartement uppger att ryska styrkor "förstört 90 procent av Mariupol". Nya drönarbilder filmade under fredagen bekräftar att stora delar av staden är i ruiner. "Det finns ingen el, gas eller värme i staden skriver Ukrainas försvarsdepartement på Facebook. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj menar att rysk beskjutning förhindrar etablerandet av effektiva humanitära korridorer från Mariupol.
svt 220318. Ryssland: Har avlossat hypersonisk robot. Ryssland uppger att man avfyrat ett nytt vapen, en hypersonisk robot, i västra Ukraina. Enligt Kreml träffade roboten en vapendepå utanför Lviv. Roboten ska ha avfyrats i fredags och slog ner i byn Deljatyn i Ivano-Frankivsk-regionen söder om Lviv och runt tio mil från Rumänien, enligt ryska försvarsministeriet. Roboten, som uppges vara av typen Kinzjal, ska ha förstört en stor underjordisk vapen- och ammunitionsdepå tillhörande ukrainska armén, uppger Igor Konasjenkov, talesperson för det ryska försvarsministeriet på en pressträff, rapporterar flera nyhetsbyråer. Hypersoniska robotar färdas flera gånger snabbare än ljudet och kan manövrera i luften i avancerade och oförutsägbara banor, vilket gör dem svåra att spåra och stoppa. Enligt statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Ria Novosti är det första gången den sortens robot används i striderna i Ukraina. Om uppgiften stämmer är det första gången en hypersonisk robot används i krig överhuvudtaget. Chefen för det ukrainska flygvapnet Jurij Ihnat bekräftade under lördagseftermiddagen för lokala medier att vapendepån attackerats. Men han sade sig inte ha kännedom om vad det var för slags robot som använts i attacken. "Det har skett skador, förstörelse och ammunition har detonerat. De använder alla slags robotar som de har i sin arsenal mot oss," sade han. Expert: Slaget om Kyiv kan bli den största stadsstriden sedan andra världskriget. Ryska trupper omgrupperar sig just nu för en ny offensiv mot Kyiv. Slaget om huvudstaden kan bli den största och blodigaste striden i stadsmiljö som världen sett sedan andra världskriget, säger den pensionerade australiske översten David Kilcullen, expert på stadsstrider, till New York Times. "Om Ryssland verkligen, verkligen vill jämna Kyiv med marken kan de göra det. Men den politiska och ekonomiska skadan skulle bli enorm," säger han. Som jämförelse lyfter Kilcullen en av de största stadsstriderna i modern tid - det nio månader långa slaget om den IS-ockuperade irakiska staden Mosul 2016 till 2017. Mosul hade vid tillfället en befolkning på 750 000 - betydligt färre än de två miljoner människor som i dagsläget är kvar i Kyiv. Befälhavare i Kyiv: "Kapitulering kommer inte på fråga." Ryssarna vill skära av de nordliga städerna Tjernihiv och Sumy. Trafiken flödar fortfarande in och ut ur staden. Omni 220319. Kina: Sanktionerna blir allt mer skandalösa. Västvärldens sanktioner mot Ryssland blir "allt mer skandalösa", säger Kinas biträdande utrikesminister Le Yucheng enligt Reuters. Le säger sig också förstå Kremls syn på Nato, och anser att alliansen inte bör expandera östrerut och "tränga in kärnvapenmakten Ryssland i ett hörn". Ryska medborgare berövas sina tillgångar utomlands "utan anledning", anser den kinesiske ministern. Kina vägrar fortsatt att fördöma den ryska invasionen av Ukraina, men har uttryckt oro för dess inverkan på civilbefolkningen och uppmanat till en fredlig lösning. Ukraina uppmanar Kina att "fördöma ryskt barbari". Omni 220319. Kommentar: Xi Jinping visar att han innerst inne är av samma skrot och korn som Vladimir Putin. Tidigare FN-överste: Rysk stridsmoral tycks bedrövlig. De ryska styrkorna verkar ha en "bedrövlig" stridsmoral - men de har antalet på sin sida, säger den före detta FN-översten Bob Stewart till Sky News. Han hyllar det "fantastiska" ukrainska folket och deras militärinsats, och understryker att deras starka stridsmoral grundar sig i uppdraget att försvara sitt land. Napoleon kallade stridsmoralen för den heliga lågan. Den spelar större roll än någonting annat i försvaret. Putin har tagit sig vatten över huvudet i och med invasionen, och den ryska armén befinner sig nu i ett "farligt läge" på grund av avsaknaden av grundläggande resurser såsom bensin, enligt Stewart. Stewart: "Om de tar till kemiska vapen är det game over i städerna." Omni 220319. Minst 40, kanske mer än 50 döda i flyganfall på bas där 200 soldater sov - siffran väntas stiga. Minst 40 ukrainska flottister dödades i ett ryskt flyganfall på en flottbas i Mykolajivpå fredagen, uppger en högt uppsatt militärkälla för New York Times. En soldat uppger för AFP att det kan röra sig om minst 50. Om siffran stämmer är det en av de dödligaste enskilda ryska attackerna hittills under invasionen. Basen uppges ha tillintetgjorts fullständigt i attacken. Räddningstjänst genomsöker ruinerna, och dödstalet väntas stiga - upp till 200 personer tros ha befunnit sig på basen vid attacken, enligt Sky News. New York Times har pratat med en anställd på ett lokalt bårhus, som inte vill uppge hur många kroppar han tagit emot. "Många. Jag säger inte hur många, men många." Finns indikationer på att dödstalet kan vara betydligt högre. Ett vittne beskriver en "enorm explosion". Skedde medan soldaterna sov. Omni 220319. Rapport: Ukraina har slagit Ryssland i krigets första fas. Ukrainska styrkor har besegrat den första ryska militära offensiven som syftat till att inta storstäderna och störta president Zelenskyjs regering. Den slutsatsen drar den USA-baserade tankesmedjan Institute of study of war i en ny rapport. Tankesmedjan skriver att Ryssland haft "begränsade" framgångar i delar av landet, men bedömer inte att armén kommer uppnå sina mål med dagens strategier. Det rimliga agerandet från rysk sida vore att avsluta offensiven för en "operativ paus" där man bygger upp resurser för en ny offensiv - men Ryssland tycks i stället "mata in" små förstärkningar för att hålla den pågående offensiven vid liv, skriver de. Samtidigt görs bedömningen att det inte skulle innebära någon dramatisk förändring om den hårt ansatta staden Mariupol föll i ryska händer, och att kriget lär gå in i ett "blodigt dödläge" som kan pågå i månader. Amerikansk expert: Strategisk blunder från Putin. Omni 220319. Storbritannien: Ryssland lyckas inte kontrollera luften. Ryssland har misslyckats med ett av sina främsta mål efter invasionen: att ta kontroll över det ukrainska luftrummet. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Landet förlitar sig i stället till stor del på robotar avfyrade från ryskt luftrum, enligt departementet. "Att ta kontroll över luftrummet var ett av Rysslands främsta mål för inledningen av konflikten och deras fortsatta misslyckande med att göra det har väsentligen avtrubbat deras operationella framsteg." Militära nederlag innebär "en fruktansvärd röra" för Putin. Zelenskyjs uppmaning till Moskva: Dags för meningsfulla fredsförhandlingar. Omni 220319. Explosioner runt BBC:s team i Charkiv: "Kom hit!" Trots det numerära underläget har Ukrainas 22:a bataljon lyckats stå emot den ryska framryckningen vid Ukrainas näst största stad Charkiv, rapporterar BBC:s team på plats. Bilderna från fronten visar explosioner, förorter i ruiner och springande soldater. En rysk raket slår ner i marken. Glassplitter från flerbostadshusens fönster flyger i luften och människor springer efter skydd. Fortfarande finns hundratusentals ukrainare kvar i staden Charkiv i nordöstra Ukraina. Staden beskjuts med artilleri så gott som dagligen. Men det ukrainska försvaret fortsätter hålla emot. "Det här är en mycket viktig position. Tar de sig igenom, är de inne i Charkiv och kan köra hit ammunition och mat," säger den tidigare stridspiloten Konstantin som har avbrutit sin pension för att rycka in i försvaret. Se reportern Quentin Sommervilles och fotografen Darren Conways bilder från fronten i klippet. svt 220319. Utrikesreportern: Därför används Azovbataljonen i den ryska propagandan. Trots att Azovbataljonen utgör en bråkdel av den ukrainska militären har den blivit otroligt viktig för den ryska propagandan. "Det är det mest effektiva sättet att svartmåla sin fiende, att beskriva dem som nazister," säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Ryssland har gett Ukrainas högerextrema Azovbataljon skulden för flera uppmärksammade attacker under kriget i Ukraina. Landets försvarsdepartement har bland annat skyllt en attack mot en teater där hundratals civila sökt skydd i Mariupol på bataljonen, och landets utrikesminister Sergej Lavrov har rättfärdigat en attack mot ett sjukhus genom att hävda att bataljonen haft en bas där. Bataljonens extremnationalistiska ideologi, med antisemitiska och nazistiska kopplingar, gör den till ett kraftfullt vapen för Ukrainas motståndare. "I grund och botten handlar det här om andra världskriget och den sovjetiska framgången mot Nazityskland, som ju är hjärtat i den moderna ryska statsnationalismen," säger Carl Fridh Kleberg, på plats i Ukraina tillsammans med fotograf Lars Lyrefelt. Hör mer om bataljonen, som hade omkring 900-2 000 man i den ukrainska militären i början av kriget, i klippet.
svt 220319. Zelenskyj: Ryska terrorn ska kommas ihåg i århundraden. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att den ryska "terrorn" mot Mariupol kommer att bli ihågkommen i århundraden. Enligt honom gör Ryssland sig skyldigt till krigsbrott. Zelenskyj säger också att den ukrainska frontlinjen är full av döda ryska soldaters kroppar, skriver Reuters. "Och ingen hämtar dessa kroppar." Samtidigt, säger presidenten, är fredssamtalen med Ryssland nödvändiga, även om dessa varken är "enkla eller trevliga". Hamnstaden Mariupol är strategiskt viktig för ryssarna eftersom kontroll över den innebär en landkorridor mellan separatistkontrollerade Donbass och Krym. Omni 220320. Europeiskt jättestålverk ska ha förstörts i striderna. Ett av Europas största järn- och stålverk, Azovstal, ska ha skadats i striderna kring den ukrainska hamnstaden Mariupol, uppger ukrainska källor enligt AFP. "De ekonomiska förlusterna för Ukraina är enorma", skriver den ukrainska parlamentarikern Lesia Vasylenko på Twitter där hon har publicerat en film på förstörelsen. Enligt en kollega till henne, Serhij Taruta, har den ryska militären "praktiskt taget förstört industrin". Azovtals chef Enver Tskitishvili skriver via sociala medier-plattformen Telegram att hans bolag kommer att återvända till Mariupol och återuppbygga verket. Han beskriver inte omfattningen av skadorna. Azovstal ingår i Metinvest group, ett bolag som kontrolleras av Ukrainas rikaste man Rinat Akhmetov. Omni 220320. Ukraina: Ryskt anfall mot konstskola i Mariupol. Myndigheterna i Mariupol uppger att ryska styrkor har bombat en konstskola där 400 människor sökt skydd, uppger ukrainska myndigheter enligt Reuters. Attacken ska ha skett under lördagen i Mariupol. Det finns inga siffror på skadade eller döda men kommunstyret uppger att byggnaden är förstörd och att det finns offer under rasmassorna. Reuters skriver att uppgifterna inte har kunnat bekräftas oberoende. Omni 220320. Kommentar: Så gör en desperat Putin. Uppgift om att anställda har saboterat Belarus järnvägar. Det sprids uppgifter om att järnvägsanställda i Belarus ska ha förstört järnvägsförbindelserna mellan Belarus och Ukraina, skriver Deutsche Welle. Ukrainas järnvägschef Olexander Kamyshin ska enligt ukrainska medier ha tackat järnvägsarbetarna för det påstådda sabotaget, och sagt att all järnvägstrafik ligger nere. Franak Viacorka, rådgivare till den belarusiska exilpolitikern Svetlana Tichanovskaja, twittrar om uppgifterna och kallar järnvägsarbetarna för "hjältar". Han skriver att rysk utrustning nu inte kan transporteras med tåg till Ukraina. Sedan Ryssland inledde invasionen av Ukraina den 24 februari har soldater och materiel förts in i Ukraina via Belarus. Däremot har diktatorn Aleksandr Lukasjenko inte skickat egna soldater till Ukraina. Uppgifterna om sabotaget har inte bekräftats. Omni 220320. Kommentar: Kriget går inte på räls för Putin. Zelenskyj stoppar partier - mogul nära Putin ute i kylan. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har beordrat att elva partier med band till Ryssland ska stängas av. Ett av de avstängda partierna är "Oppositionell plattform - för livet". Partiet har 44 av parlamentets 450 platser. TT rapporterar att det leds av den mäktige Viktor Medvedtjuk, som har nära band till Rysslands president Vladimir Putin. Putin är bland annat gudfar till Medvedtjuks dotter. Avstängningen gäller så länge krigslagar råder i Ukraina. Beskedet om att partierna stoppas gavs av Zelenskyj i ett videotal natten till söndagen. Zelenskyj: "Politikers aktiviteter som syftar till förräderi eller att splittra kommer inte att lyckas." Presidenten beordrar också att nationella tv-kanaler ska slås ihop för en "enad informationslinje". Medvedtjuk har länge stöttat separatister i östra Ukraina. Omni 220320. Ryssland påstår sig ha använt nytt supervapen igen. Ryssland påstår sig på nytt ha använt sin nya hypersoniska Kinzjal-robot. Attacken uppges ha utförts mot en bränsledepå i södra Ukraina. Det rapporterar AFP. I går var första gången som Ryssland uppgav att roboten använts i strid, då mot ett underjordiskt vapen- och ammunitionslager söder om Lviv, som ligger i västra Ukraina. Hypersoniska robotar har beskrivits som supervapen. De färdas flera gånger snabbare än ljudet och kan manövrera i luften, vilket gör dem svåra att spåra och stoppa. Uppgifterna kommer från Rysslands försvarsdepartement. Omni 220320. Experter: Många likheter med finska vinterkriget. Både Putin och Stalin trodde att kriget skulle vara vunnet på några veckor. Men ett överraskande enat motstånd tvingade dem att tänka om. Likheterna mellan kriget i Ukraina och det finska vinterkriget 1939-1940 är många, säger experter som TT har talat med. Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan, säger att Sovjetunionen, likt Ryssland i Ukraina, trodde att Finland skulle kunna intas på max ett par veckor - men att finländska förband tack vare större moral gång på gång lyckades besegra de invaderande styrkorna. Något som fick Sovjetunionen att ändra taktik och ”med en överväldigande massa soldater och hänsynslös artillerield” långsamt mala sig fram och krossa motståndet. Tuomas Tepora, historiker vid Tammerfors universitet, säger vidare att vinterkriget, precis som kriget i Ukraina, föregicks av långa förhandlingar där Sovjetunionen hade krävt att få byta till sig finländska områden. "Man trodde att Sovjet bluffade med sina hot. Precis som i Ukraina." Fördjupning - WSJ skildrar hur Ukraina vann slaget om kritisk stad. Tepora: Sovjetisk underrättelsetjänst målade upp en bild av ett mer splittrat Finland än vad som var fallet. Stalin beskrev invasionen som en "frihetsoperation". Omni 220320. Belarus diktator: "Putin är i bättre form än någonsin". Belarus president Aleksandr Lukasjenko säger i en intervju med japanska tv-kanalen TBS att Vladimir Putin är "i bättre form än någonsin". "Han är en fullt kapabel och frisk person. Så väst och du borde släppa sådana dumheter," dessa påhitt. Putin är fullt kapabel. Han är i bättre form än någonsin. Diktatorn fortsätter i intervjun att stapla positiva omdömen om Putins hälsa. "Det här är en fullt vettig, frisk person, fysiskt frisk. Han är en atlet." Lukasjenkos hyllningar står i skarp kontrast till andra världsledares omdömen om Putin. USA:s president Joe Biden har kallat Putin för en "krigsbrottsling", "skurk" och "mordisk diktator". Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har sagt att Rysslands president är "irrationell" och Nederländernas premiärminister Mark Rutte har beskrivit honom som "fullkomligt paranoid". Lukasjenko säger att de båda har träffats som vänner och inte bara som ledare. Omni 220320. Kommentar: Man väljer sina vänner, men inte sina släktingar. För övrigt så kan Putin konsten att ljuga och dra fördelar av det. Ledare: Det här är också vårt krig - måste göra allt. President Zelenskyj och hans landsmän offrar sig nu för Europas demokratier, men deras krig är också vårt krig. Det skriver DN:s chefredaktör Peter Wolodarski på ledarplats i dag. Putins frustrerade uppenbarelse signalerar svaghet, men innan presidenten mjuknar kommer han att hårdna. Om risken att gå in i Ukraina militärt är för stor måste västvärlden göra allt annat för att besegra Ryssland, menar Wolodarski. "Det ligger i vårt eget intresse. Vinner Putin i Ukraina kommer han inte stanna där." Kriget i Ukraina ser ut att bli en "enorm blunder" för Putin, skriver Aftonbladets Anders Lindberg. I förhandlingar med Ryssland borde en rysk kapitulation stå i centrum, inte ryska krav. Annars bör västvärlden göra sanktionerna mot Ryssland permanenta, frysa rysk ekonomi och fortsätta skicka militärt stöd till Ukraina, skriver Lindberg. I GP menar Adam Cwejman att politiker varit mer måna om en grön omställning än att göra sig oberoende av rysk gas, något som innebär miljontals euro till Kreml varje dag. "Tänk hur annorlunda det hade varit om Putin aldrig fick trumfkortet som hovleverantör av Europas fossila bränslen?" Omni 220320. Nioårig pojke död i anfall mot Charkiv - spänt lugn kring Kyiv och Odesa. Hårda gatustrider rapporterades från Mariupol på lördagen. Men på andra håll i Ukraina tycks de ryska styrkorna ha använt lördagen åt att fylla på förnödenheter och reparera skadad utrustning, enligt uppgifter från Ukrainas militär. Det rapporterar BBC. Men även om de militära rörelserna på marken stannat upp runt viktiga mål som Kyiv och Odesa, har de ryska långdistansrobotarna de senaste dagarna haft förödande effekt på Ukrainas militär och infrastruktur, skriver New York Times. Tidningen skriver att attackerna påminner om de fördelar som Ryssland har tack vare överlägsna vapen. Nyhetsbyrån AP har sammanställt en lägesbild över det senaste dygnet för andra städer än Mariupol, där striderna har rasat som värst. I Charkiv, som är Ukrainas näst största stad, har minst fem civila dödats i de senaste ryska flyganfallen, däribland en nioårig pojke. I Mykolajiv i södra Ukraina fortsätter sökandet i rasmassorna efter att en förläggning som tillhörde den ukrainska marinen bombats. Det är oklart hur många militärer som fanns på plats vid tillfället men uppgifter om minst 40 döda har förekommit. På vissa håll har evakueringar skett. Enligt vice premiärminister Iryna Vereshchuk kunde 6 000 människor evakueras med hjälp av tio humanitära korridorer på lördagen, däribland drygt 4 000 från Mariupol. Omni 220320. Satellitbilder visar raserad teater - gatustrider stoppar räddningsarbete. Nya satellitbilder från Maxar Technologies visar förödelsen efter bombningen av en teater i Mariupol där hundratals civila hade sökt skydd. Bilderna visar hur stora delar av taket kollapsat. Det går fortfarande att läsa det ryska ordet för ”barn” skrivet på marken, både på framsidan och baksidan av byggnaden. "Att teatern var tydligt markerad med ordet 'barn' när den träffades gör det mer sannolikt att anfallet mot civila som sökt skydd där var avsiktligt, och därmed ett krigsbrott, säger Oona Hathaway, professor i internationell rätt, vid Yales universitet. 130 människor har räddats efter bombningen som Ryssland utförde i onsdags. Kommunstyret i Mariupol har uppgett att en skadats och att ingen dött - men Washington Post skriver att ödet för de uppskattningsvis 1 300 människor som ska ha befunnit sig i skyddsrummet under anfallet fortsatt var oklart på lördagskvällen. Enligt ukrainska myndigheter har räddningsarbetet omöjliggjorts av gatustrider. Ryssland anklagas för att stoppa matförsörjningen i Mariupol: "Oacceptabelt i modern tid". Omni 220320. 71 föräldralösa barn körs på "farliga vägar" till Kyiv. 71 föräldralösa barn har evakuerats från ett barnhem i regionen Sumy i nordöstra Ukraina, uppger guvernören Dmytro Zhyvytsky i ett inlägg på Facebook på lördagen. Barnen evakuerades genom en humanitär korridor. Majoriteten av barnen har omfattande vårdbehov och kardiologen Boris Todurov säger i ett videoinlägg att de körs till Kyiv på "farliga vägar". Planen är att barnen sedan ska föras vidare till Lviv och att de flesta därefter ska transporteras till utlandet där det finns mottagare klara för dem. Enligt Zhyvytskyy har barnen hållits gömda under nästan två veckor i ett skyddsrum. Sumy är belägrat av ryska styrkor och under hård beskjutning. Omni 220320. Uppgifter: 56 döda i attack mot äldreboende i Luhansk. 56 personer ska ha dött sedan en rysk stridsvagn beskjutit ett äldreboende i Kreminna i Luhansk östra Ukraina, uppger ukrainska underrättelsemyndigheten SSSCIP på Twitter. 15 personer som överlevde attacken uppges ha förts bort av ryska styrkor. Serhiy Haidai, chefen för militäradministrationen i Luhansk, skriver på Telegram att händelsen inträffade 11 mars, rapporterar den statliga ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform. Även Sky News rapporterar om uppgifterna men påpekar att de inte fått dessa bekräftade av oberoende part. Enligt Haidai går det fortfarande inte att nå fram till platsen. Omni 220320. Sjätte rysk militärtopp uppges ha dödats i Ukraina. Ett högt uppsatt befäl inom den ryska flottan har dödats, uppger Ukraina enligt BBC. Det ska handla om Andreyj Palij som är biträdande befälhavare för Svartahavsflottan. Moskva har inte kommenterat uppgifterna. Flera ryska generaler uppges ha dödats sedan Ryssland invaderade Ukraina 24 februari. I går meddelade Kyiv att generallöjtnant Andrej Mordvichev dödats. Mordvichev är enligt BBC det hittills tyngsta namnet som dött i kriget. Enligt Ukraina dog Mordvichev i samband med strider vid ett flygfält nära Chersons flygplats på lördagen. Omni 220320. Putins paranoia - sparkat 1 000 ur innersta kretsen. Källa med nära band till Kreml: Han är rädd för att bli förgiftad. I ett tal på fredagen sa Rysslands president Vladimir Putin att han bland annat vill "rena" ryska folket från "avskum och förrädare". Samtidigt kommer nya rapporter om att det börjar röra sig rejält i Putins innersta krets. För Daily Beast uppger en källa med nära band till Kreml att den ryske presidenten låtit sparka över 1 000 personer ur sin egna personal, bara under februari. Exp 220319. "Var försiktig - underskatta inte ryska militären." Västvärlden bör inte gå i tidigare fälla och underskatta Rysslands politiska uthållighet och militära smärttröskel. Det skriver Markus Balázs Göransson (biträdande lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, forskar om rysk krigföring) på Expressens debattsida. Ryssland har "sannerligen inte imponerat i Ukraina", men historiskt har landets militära styrka byggt på numerär överlägsenhet snarare än skicklighet, skriver Balázs Göransson. Dessutom kan både operationsplanering och militärt ledarskap förbättras. Man bör inte heller utgå ifrån att Nato står väl förberedda inför eventuella storskaliga operationer, menar han. "Som den preussiske militärteoretikern Carl von Clausewitz sa är krig dueller. Det räcker inte att den ena parten misslyckas, utan den andra parten måste också lyckas." Omni 220320. Tio miljoner människor på flykt - FN: "Livshotande". Tio miljoner människor, mer än var fjärde ukrainare, har nu tvingats fly från sina hem på grund av Rysslands invasion. Det meddelade UNHCR på söndagen. Över sex miljoner av de flyende har lämnat landet och övriga är internflyktingar. Av dem som har flytt från Ukraina är 1,5 miljoner barn. SVT Nyheter rapporterar att omkring tolv miljoner människor är fast i krigszoner som de inte kan fly från. Karolina Lindholm Billing på UNHCR säger att det är svårt att nå dem på grund av det urskillningslösa våldet. På fredagen lyckades en humanitär konvoj ta sig in till regionen Sumy. "Men det hade förberetts minutiöst i detalj," säger Lindholm Billing till SVT som kallar situationen för "oerhört livshotande". UNHCR uppskattade inledningsvis att upp till fyra miljoner människor skulle fly från Ukraina. Omni 220320. Kommentar: Detta på grund av Rysslands visade brutalitet mot civila. Alla som motsätter sig Putins armé är nazister och därmed lovligt byte. Sjukhus i Belarus fylls upp av skadade ryska soldater. Under kriget i Ukraina har döda och skadade ryska soldater dykt upp i Belarus. Hur många det rör sig om är oklart men enligt Deutsche Welles källor har sjukhus börjat fyllas upp. En källa säger till DW att många saknar "armar, ben, öron och ögon". En annan att soldaterna ofta inte ätit på dagar, är desorienterade och vill ringa sina föräldrar. "Det är patienter som är födda 2003 i fattiga ryska regioner. Det är praktiskt taget barn det handlar om," säger källan. Omni 220320. Turkiet: Överenskommelse nära på fyra viktiga punkter. Ryssland och Ukraina "har nästan nått en överenskommelse" när det gäller fyra viktiga punkter på väg mot ett möjligt fredsavtal. Det säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu till turkiska tidningen Hurriyet, rapporterar Financial Times. Enligt tidningen ska det bland annat handla om punkterna som rör ukrainsk neutralitet och en demilitarisering av Ukraina i utbyte mot säkerhetsgarantier. Turkiet har starka band till både Ryssland och Ukraina och har tagit en medlande roll i konflikten. Förra veckan möttes ländernas utrikesministrar i turkiska Antalya och Turkiet har också sagt sig vara redo att arrangera ett möte mellan presidenterna Putin och Zelenskyj, skriver AFP. Ukraina har helt uteslutit att gå med på territoriella förluster. Ryssland har anklagat Ukraina för att "förhala samtalen med ormliga krav". Omni 220320. Kommentar: Ryssland är angriparen och ska inte slingra sig med att "förhala samtalen med orimliga krav". Redaktören: Det är Putins krig - inte ryssarnas. Marina Ovsyannikova, den ryska tv-redaktören som blev känd för sin protest mot kriget i ett direktsänt program i statlig tv, säger i en intervju med amerikanska ABC News att hon "varken kunde äta eller sova" efter att Ryssland invaderat Ukraina. "När jag pratade med mina vänner och kollegor kunde ingen tro, in i det sista, att något sådant skulle kunna hända - att det här vidriga kriget kunde äga rum." Ovsyannikova säger att kriget är Putins, inte ryssarnas. Hon fruktar för sin och sina barns säkerhet - men trots detta har hon tackat nej till Frankrikes erbjudande om asyl. "Jag är en patriot. Jag vill bo i Ryssland." Uppmanar andra ryssar att höja rösten mot kriget. Ovsyannikova: Propagandan blev bara mer och mer förvrängd.
Omni 220320. Syriska legoknektar rycker in på Rysslands sida. Syriska legoknektar från milisen NDF står redo att strida på Rysslands sida i Ukraina. Nu väntar de på grönt ljus från Ryssland, rapporterar Reuters. "Vi ska visa dem något de aldrig sett. Vi kommer att föra gatukrig och använda taktiker från striderna när terroristerna besegrades i Syrien," säger befälhavaren Nabil Abdallah. Vladimir Putin meddelade den 10 mars att 16 000 "utländska volontärer" kommer ansluta sig till striderna. Syrien är Rysslands närmaste allierade i Mellanöstern sedan ryssarna stridit på president Bashar al-Assads sida i Syrienkriget. Abdallah: Vi fruktar inte det här kriget. Svensk överstelöjtnant tror inte förstärkningarna får märkbar effekt. Zelenskyj: Syriska skurkar kommer för att mörda i ett främmande land. Omni 220320. Ukrainsk underrättelse: Rysk elit planerar att avsätta eller mörda Putin. Högt uppsatta personer i den ryska eliten smider planer på att avsätta eller mörda Vladimir Putin i syfte att reparera Rysslands ekonomiska band till västvärden, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR på Facebook. "Förgiftning, plötslig sjukdom eller någon annan ’tillfällighet’ är inte uteslutet", skriver de. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Aleksandr Bortnikov, chef för den federala säkerhetstjänsten FSB, pekas av HUR ut som en möjlig efterträdare till Putin. Omni 220320. 937 ryska demonstranter gripna på söndagen. Minst 937 personer har under söndagen gripits för att ha demonstrerat mot kriget i 38 olika ryska städer, uppger den oberoende ryska människorättsorganisationen OVD-Info enligt norska NRK. Protester har bland annat ägt rum i Moskva, S:t Petersburg, Jekaterinburg, Nizjnij Novgorod och Vladivostok, skriver organisationen på Telegram. Enligt OVD-Info har över 15 000 ryska antikrigsdemonstranter gripits sedan invasionen inleddes. Omni 220320. Olga skyddade bebisen med sin kropp när huset besköts. När bostadshuset i Kyiv besköts använde Olga sin egen kropp för att skydda sin en månad gamla bebis. Barnet klarade sig men modern fick flera skador. Det enligt ett inlägg som Ukrainas största barnsjukhus Ohmatdit lagt ut på Facebook. På bilder från sjukhuset ses Olga amma sitt barn, med maken Dmytro vid sin sida. New York Times skriver att bilderna har fått stor spridning på sociala medier i Ukraina och bland människor som flytt från landet. I inlägget berättar Dmytro om morgonen när attacken inträffade. "Jag gick ner på gården, jag såg att en granat hade träffat förskolan bredvid vårt hus. Det fanns inget tak, inga fönster eller dörrar i husen intill. Skärvor av glas flög runt oss, berättar han enligt CNN. Paret hörde ljudet av beskjutning komma närmare och närmare. Vanligtvis arbetar 2 000 personer på sjukhuset - nu är omkring 200 anställda kvar. Omni 220320. Moskvabörsen öppnar för handel i statsobligationer. Efter att ha hållit stängt i snart en månad öppnar Moskvabörsen i morgon, men bara för handel med statsobligationer i rubel, skriver TT. Orsaken är enligt landets centralbankschef Elvira Nabiullina att man vill "förhindra överdriven volatilitet" och säkra balanserad likviditet. "Det kommer att vara en svår balansgång för myndigheterna att stabilisera marknaden och gradvis släppa den fri," säger SEB:s chefsstrateg för tillväxtmarknader Per Hammarlund till TT. Hans gissning är att aktiemarknaden öppnar i någon kapacitet den kommande veckan. För att dämpa de massiva ras som då väntas skulle myndigheterna kunna gå in och stödköpa, tillägger chefsstrategen. Strategen: Centralbanken kommer att behöva agera aktivt. 15 svenska fondmiljarder riskerar gå upp i rök. Omni 220320. Kina: Skickar inga vapen nu - men utesluter inget. Kinas ambassadör i USA, Qin Gang, sa på söndagen att det inte finns några kinesiska planer på att skicka vapen till Ryssland – men han uteslöt inte uttryckligen att det kan bli aktuellt framöver, rapporterar AFP. I en intervju med amerikanska CBS avfärdar Qin uppgifter om att Kina förser Ryssland med militär utrustning som "desinformation". "Vad Kina gör är att skicka mat, medicin, sovsäckar och bröstmjölksersättning, inte vapen eller ammunition till någon sida." Omni 220320. Kommentar: Humanitär hjälp i mycket mycket små mängder. Zelenskyj bad om Israels hjälp: "Dags att välja." Under söndagen har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vädjat till det israeliska parlamentet Knesset att landet ska lämna sin neutralitet bakom sig. "Ukraina valde att rädda judar för 80 år sedan. Nu är det dags för Israel att göra sitt val," säger Zelenskyj enligt AFP. Israel har varken skickat någon militär hjälp till Ukraina eller infört några sanktioner mot Ryssland. Israels premiärminister Naftali Bennett hävdar att han kan medla mellan Ryssland och Ukraina då landet är neutralt i frågan. Enligt Sky News ska Zelenskyjs videolänk ha utsatts för flera cyberattacker som haft målet att störa ut presidentens sändning till Knesset. Zelenskyj jämförde Ukrainas situation med judarnas under andra världskriget. Han berömde Israels luftvärnssystem.
Omni 220320. Tyskland i avtal med Qatar: "Behöver inte rysk gas." Tyskland har ingått ett långsiktigt avtal om att köpa flytande naturgas (LNG) från Qatar för att bryta beroendet av leveranserna från Ryssland. Det uppger landets ekonomiminister Robert Habeck under ett besök i Doha på söndagen, rapporterar internationella medier. "Även om vi fortfarande kan behöva rysk gas i år, blir det inte så i framtiden," sa han enligt nyhetsbyrån DPA. Enligt Habeck lovade Qatar mer hjälp än den tyska regeringen hade väntat sig. Qatar är en av världens största exportörer av LNG. Ministern: Vill också samarbeta kring grön energi. Habeck sände också meddelande till Putin. Omni 220320. Ukraina: 7 000 evakuerade från städer på söndagen. 7 295 civila har på söndagen evakuerats från ukrainska städer via fyra humanitära korridorer, uppger landets biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt Reuters. 3 985 av dessa evakuerades från det svårt krigshärjade och belägrade Mariupol till Zaporizjzja, enligt Veresjtjuk. Hon säger att ett 50-tal bussar kommer skickas till Mariupol på måndagen för att evakuera fler. Ryska trupper har tagit sig in i Mariupols stadskärna, och häftiga strider har pågått under helgen. På söndagen dödades bland andra en högt uppsatt rysk marinofficer i staden, vilket bekräftats av ryska myndigheter, enligt AFP. Mariupolbor flyr på fullpackade tåg: "Ingen stad längre." Barnen i Mariupol faller offer för Putins krig. Omni 220320. Experter: Ukraina behöver väldigt mycket mer vapenstöd. Ryssland har stora lager som gör att de kan fortsätta kriget och nöta ner Ukraina, och de vapen som Ukraina fått hittills kommer inte räcka på långa vägar. Det säger Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan, i SVT:s Agenda. "För att Ukraina ska orka hänga med måste de ha hjälp, mycket hjälp," säger han. Både han och Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), vidhåller att kriget inte går som Putin hade hoppats. Persson tror dock att den bilden inte kommer fram till den ryska befolkningen. "Historiskt sett vet vi att det som påverkar den ryska befolkningen är att liksäckar kommer hem och att man inte lyckas dölja det. Då kan missnöjet växa, det är vi långt ifrån ännu," säger hon i programmet.
Omni 220320.
Se programmet Agenda från söndag 20 mars 21:15. 49 min. (Kan ses till 221223.) Mariupol vägrade vika sig för ryskt ultimatum i natt: "Slåss till sista soldat." Tidsfristen har löpt ut för det krav på kapitulering i Mariupol som Ryssland ställde i går kväll, rapporterar Reuters. Ukraina avfärdade kravet redan på söndagen. "Det är inte tal om att ge upp, att lägga ner vapnen. Vi har redan informerat den ryska sidan om det," sa Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt ukrainska medier. Michail Mizintsev, chef för den ryska arméns kommandocentral, gav de ukrainska styrkorna till klockan 05 på måndagsmorgonen på sig (03 svensk tid) att svara. Han hävdade att humanitära korridorer skulle öppnas under dagen om Ukraina tillmötesgick kravet, och hotade med att tjänstemän och politiker i staden annars kommer att ställas inför militärdomstol. Ryssland ställde sitt krav skriftligen. Även Pyotr Andryushenko, rådgivare till Mariupols borgmästare, har nobbat det ryska kravet. "Vi kommer att slåss till sista soldat," sa han på söndagen enligt BBC. Mariupols kommunledning avfärdar ryssarna i ett inlägg på Facebook, rapporterar CNN. "De gav oss till morgonen att komma med vårt svar, men varför ska vi vänta så länge?" Andryushenko anklagar Ryssland för att "evakuera" invånare med tvång till Ryssland. Omni 220320. Kommentar: Putin bör ställas inför militärdomstol för sin totala förstörelse av den tidigare vackra staden Mariupol vis Svarta havet. Ukrainian solders are dead after a missile attack on army barracks. Around 80 soldiers are believed to have died. Sky News 220322. You tube 2:37. Explosioner i Kyiv - minst åtta uppges ha dödats. Flera explosioner har inträffat i området Podil i Kyiv på söndagskvällen, skriver stadens borgmästare Vitalij Klytjko på Twitter. Minst åtta människor har dödats, uppger myndigheterna enligt AFP. Siffran har stigit sedan söndag kväll då en uppgavs ha dödats. Ett antal byggnader, däribland ett köpcentrum, uppges ha skadats. Omni 220321. Efter en månad på jobbet: Tjornobylpersonal byts av. Det första skiftbytet sedan krigets början har kunnat genomföras på kärnkraftsanläggningen i Tjornobyl, skriver Reuters. Omkring halva personalstyrkan har ersatts av andra anställda, uppger internationella kärnenergiorganet IAEA. Det har gått nästan en månad sedan ryska styrkor tog kontroll över det nedlagda kärnkraftverket, där den förödande kärnkraftsolyckan ägde rum 1986. IAEA har varnat för stora risker kopplade till att personalen varit tvungen att stanna kvar. "De var där alldeles för länge. Jag hoppas verkligen att återstående personal från det här skiftet också kan bytas ut snart," säger IAEA:s chef Rafael Grossi i ett uttalande. Enligt Fox News har 46 anställda fått lämna jobbet. Omni 220321.Kommentar: Hela situationen är surrealistisk. Läckage av ammoniak efter attack mot kemisk fabrik. En kemisk fabrik i staden Novoselytsya i nordöstra Ukraina läcker ammoniak efter att den anfallits av Ryssland, rapporterar flera medier. Nu uppmanas invånare att söka skydd i källare eller lågt liggande våningsplan för att undvika exponering, då ammoniak är lättare än luft. Det skriver AFP med hänvisning till ett inlägg på Telegram från regionen Sumys guvernör Dmytro Zhyvytsky. Enligt nyhetsbyrån är omfattningen av incidenten oklar. Fabriken uppges tillverka ett antal olika gödningsmedel. Enligt guvernören väntas staden Sumy på grund av vindriktningen inte påverkas. Omni 220321. Experternas olika scenarier: Hur slutar kriget? Varken en rysk eller en ukrainsk kapitulation är sannolik, enligt experter som DN har pratat med. Det mest troliga är i stället att kriget avslutas vid förhandlingsbordet, och då kommer styrkeförhållandet mellan länderna att bli avgörande. "Lyckas Ukrainas armé göra det uppenbart att den ryska krigsmaskinen inte är i närheten av att nå sina mål kan man förhandla ur en helt annan position. Då finns det en reell chans att Ryssland måste överge sina maximalistiska krav," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. I en analys i Foreign Policy lyfter den tidigare amerikanska diplomaten Esther Tetruashvily olika möjliga scenarier för krigets slut. Även om Ryssland lyckas med invasionen skulle ukrainarna sannolikt aldrig kapitulera helt inför en rysk marionettregim, vilket skulle resultera i ett långvarigt och brutalt uppror, skriver hon. Sanktionerna från omvärlden skulle heller inte upphöra, och ryska leveranserna av olja och gas skulle bli ett minne blott, tror Tetruashvily. "I detta scenario skulle energiproblem kunna tvinga fram splittring i Europa och urholka det europeiska intresset att döma Ryssland för krigsförbrytelser." Universitetslektorn: Tror inte att Ukraina kommer lyckas driva ut de ryska styrkorna ur landet. Omni 220321. Nya samtal på gång - USA:s FN-ambassadör skeptisk: "Ensidiga förhandlingar". En ny omgång rysk-ukrainska samtal är preliminärt planerade till måndagen, enligt Mykhailo Podolyak, rådgivare till Ukrainas president. Enligt honom avgörs tidpunkten för dessa av vilka framsteg som sker i arbetsgrupper, skriver Bloomberg. I fredags sa Podolyak till nyhetsbyrån att samtalen kan ta flera veckor. Turkiet har påstått att Ryssland och Ukraina nästan har nått en överenskommelse på flera viktiga punkter, däribland frågan om ukrainsk neutralitet och demilitarisering i utbyte mot säkerhetsgarantier. "Det är inte lätt att förhandla när kriget pågår, eller när civila dör. Men jag vill mena att det finns momentum," sa utrikesministern Mevlut Cavusoglu enligt den regeringstrogna turkiska tidningen Hurriyet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppmanat Vladimir Putin och Ryssland till "meningsfulla" samtal som kan sätta stopp för den ryska invasionen. Men USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield säger däremot att hon tvivlar på ett genombrott, enligt The Guardian. "Förhandlingarna tycks vara ensidiga, Ryssland har inte gjort några ansträngningar i riktning mot en diplomatisk lösning," sa hon enligt The Guardian. Omni 220321. Minfält och hårda strider utanför Kyiv - förbereder för ett "långvarigt krig". De hårda striderna fortsätter norr om Kyiv men Ryssland avancerar fortfarande inte framåt. Det uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering på Twitter. Trots det bedöms Kremls fortsatta primära mål vara att omringa staden de kommande veckorna, enligt departementet. Den Washingtonbaserade tankesmedjan Institute for the study of war skriver i sin senaste rapport att Ryssland förbereder sig för "ett långvarigt" krig i Ukraina. Under helgen har Ukrainas generalstab för första gången också uppgett att de ryska styrkorna upprättar minfält runt Kyiv. Satellitbilder visar också att ryssarna gräver ner sig och bygger jordvallar. Institute for the study of war skriver också att ryska militären rekryterat studenter från 18 års ålder från universitet i separatistkontrollerade regionerna Luhansk och Donetsk. Den proryska divisionen i Donetsk uppges till största delen bestå av "mobiliserad befolkning" i stället för tränade soldater. Omni 220321. Flygplan har kraschat i Kina - 130 ombord. Ett passagerarplan med 133 personer ombord har kraschat i sydöstra Kina, rapporterar AFP. Enligt kinesiska medier finns det inga tecken på överlevande och flygbolaget China Eastern Airlines säger att de sörjer de passagerare och personal som omkommit djupt. Planet, som är av modellen Boeing 737-800, kraschade på landsbygden nära staden Wuzhou i regionen Guangxi och orsakade en brand i ett bergsområde, enligt det kinesiska tv-nätverket CCTV. Satellitbilder från Nasa visar en stor brand runt nedslagsplatsen, skriver AP. Planet var på väg till staden Guangzhou från Kunming. Det är oklart vad som orsakat kraschen. En räddningsoperation har inletts. Boeing 737 är ett av världens mest populära plan för kort- och medeldistansflyg. Kina har ett gott facit vad gäller flygsäkerhet på senare år. Enligt Flightradar24 rör det sig om ett sex år gammalt plan.
Omni 220321. De flydde från Mariupol: "Finns ingen stad längre." Marina Galla och hennes son flydde det sönderbombade Mariupol. Den 13-årige sonen stryker sin mamma över pannan när hon gråtande berättar för nyhetsbyrån AP: "Det finns ingen stad kvar längre," säger hon. Marina och sonen har lämnat sin familj bakom sig och de anhöriga vet inte var de finns nu. Var tionde av stadens 430 000 invånare har flytt bara den senaste veckan men för många är det omöjligt. En stor del av flytingströmmen går till Lviv nära polska gränsen. Flyktingar berättar att ryska soldater försöker tvinga de flyende att ta sig till Ryssland istället. Sökte skydd mot bomberna i Kulturpalatsets källare i tre veckor. Desperata människor svälter i Mariupol. Tusentals lämnar Mariupol - sjukvårdspersonal hålls som "gisslan".
Omni 220321. Kommentar: Sjukvårdspersonal kan ju behövs om ryssar blir akut skadade. EU-ministrar möts om oljesanktioner - Kreml: Skulle främst skada Europa. På måndagen möts EU:s utrikes- och försvarsministrar för att diskutera införandet av ytterligare sanktioner mot Ryssland. Enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell kommer samtalen till stor del handla om sanktioner mot landets energi- och oljesektor. Kreml svarar att ett stopp mot rysk oljeexport främst skulle skada Europas länder. USA skulle däremot inte påverkas, enligt talespersonen Dmitry Peskov. Borrell kallar den pågående ryska offensiven mot hamnstaden Mariupol för ett "gigantiskt krigsbrott", skriver AFP. "Ryssland förstör Ukraina utan någon respekt för krigslagar," säger han. Irlands utrikesminister är öppen för sanktioner mot rysk oljeexport.
Omni 220321. Uppgifter: Staden Odessa har beskjutits med ryska raketer. För första gången under Ukrainakriget har Ryssland beskjutit den viktiga hamnstaden Odessa med raketer. Attacken ska ha riktats mot bostadshus, enligt lokala myndigheter. Hör Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren berätta om vad detta betyder för krigets utveckling. SR 220321. Här är de ryska makthavarnas okända tillgångar. De 35 oligarkerna och makthavarna pekas ut för att ha plundrat den ryska staten i decennier. SVT har tillsammans med cirka 25 andra medier kartlagt deras kända och dolda tillgångar - och kan avslöja lyxfastigheter och bolag som hittills varit okända. Korrupta politiker och mäktiga affärsmän har under decennier slussat tusentals miljarder ut ur Ryssland - och omvärlden riktar nu sanktioner mot många av dem efter den ryska invasionen av Ukraina. Vi ville veta var pengarna tog vägen. SVT Nyheter och Uppdrag granskning har, tillsammans med runt 25 andra medier, inlett en kartläggning av tillgångar som tillhör nyckelpersoner nära Vladimir Putin. Det handlar om fastigheter, yachter, privatplan och aktier i företag – både kända och okända tillgångar som kan fastställas genom dokumentation och andra tillförlitliga källor. I fokus för denna första publicering står en lista på 35 individer. Det är personer som pekats ut av den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och hans antikorruptionsstiftelse som "möjliggörare och förmånstagare av Kremls kleptokrati". Kreml: Inte grund för möte mellan Putin och Zelenskyj. Ryssland ser ännu inte att det finns förutsättningar för ett möte mellan president Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, uppger Kreml enligt Reuters. Turkiet har erbjudit sig att stå värd för ett sådant möte. Ryssland avfärdar också eldupphör i samband med förhandlingarna, skriver nyhetsbyrån Direkt. Vilka eventuella framsteg som hittills har gjorts under fredsförhandlingarna sedan Ryssland invaderade grannlandet är oklart. USA och Nato bedömer att Putin inte har backat från några av sina ursprungliga krav, och inom väst råder stor tveksamhet till hur trovärdigt Moskvas engagemang är, rapporterar CNN. Enligt flera källor är statusen för samtalen svåra att tolka. "Ingen vet egentligen riktigt vad som pågår," säger en europeisk säkerhetskälla till CNN. Enligt källan har Ukrainas position inte förändrats. Landet kräver vapenvila, att Ryssland drar tillbaka sina trupper och säkerhetsgarantier. Enligt Ryssland saknas stora genombrott i förhandlingarna. Ryssland menar att det först krävs "signifikanta framsteg". Omni 220321. Kommentar: Putin väntar på att Ukraina ska kapitulera så att Ryssland får igenom all sina krav och kan diktera fredsvillkoren. Ukrainsk läkare gästade Beckhams Instagramkonto. Den tidigare fotbollsstjärnan David Beckham har lånat ut sitt Instagramkonto till den ukrainska läkaren Irina som i videoinlägg berättar om den svåra situationen i Charkiv, Ukrainas näst största stad. "I dag ska jag visa er hur vi arbetar i krigstid och vilka vi blir i tider av krig," säger Irina i ett klipp. Irina delar bland annat med sig av bilder från det skyddsrum dit gravida kvinnor och nyförlösta mödrar evakuerats vid bombningarna. Irina, som bara använder sitt förnamn, säger att hon arbetar dygnet runt och att hon och övriga i personalen "förmodligen riskerar livet" men att de inte tänker på det. "Vi älskar vårt arbete," säger hon. Den tidigare Manchester United-stjärnan har varit ambassadör för Unicef sedan 2005. Syrgasgeneratorer från Unicef har använts för att behandla bebisar på intensiven. Omni 220321. AP:s journalister "sist kvar i Mariupol" - kamouflerade sig i vårdpersonalens kläder. AP:s journalistteam i Mariupol tvingades fly hals över huvud från ett sjukhus i Mariupol. Videojournalisten Mstyslav Chernov, själv uppvuxen i Charkiv, berättar personligt om de dramatiska timmarna. Enligt Chernov var AP:s team de sista kvarvarande journalisterna i staden när de gav sig av 15 mars. Han berättar att ryssarna hade namnen på reportrarna och att de kom allt närmare. "Vi rapporterade från ett sjukhus när beväpnade män sökte igenom korridorerna. Kirurgerna gav oss sjukhuskläder att bära som kamouflage." I gryningen stormade ett tiotal ukrainska soldater in med order om att ta med sig journalisterna bort från sjukhuset. "Det kändes inte som att bli räddad. Det kändes bara som att bli flyttad från en fara till en annan. Vid det här laget fanns det ingen plats i Mariupol som var säker. Du kan dö när som helst." Flykten ut från Mariupol blir också den dramatisk. Bilen passerar 15 ryska kontroller, alla med tungt beväpnade soldater. I artikeln skildrar AP:s team också sina två veckor i staden och livet för de människor som fått sina liv slagna i spillror. "Jag har sett så mycket död att jag filmat nästan utan att ta in det", berättar Chernov. Mariupols styre nobbar ryska kravet på kapitulering. AP:s bilder från Mariupol (varning för starka bilder). Omni 220321. FN-chefen: Klimatkatastrof hotar efter invasionen. "Världen går i sömnen mot en klimatkatastrof," sa FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i ett tal på måndagen. Klimatmålen riskeras efter kriget i Ukraina, menar han. I Parisavtalet som slöts 2015 bestämdes att länderna ska sträva efter att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Uppgången på världens olje- och gasmarknad efter den ryska invasionen och sanktionerna riktade mot Ryssland gör att länder riskerar att fastna i beroende av fossila bränslen när de ska ersätta rysk olja och gas, säger FN-chefen. Många länder kan ompröva sina strategier för energi i den nuvarande situationen, sa Guterres i det videotal han höll vid en konferens i London arrangerad av tidningen The Economist. Guterres sa att länderna ska öka sina klimatansträngningar i stället för "att ställa sig på bromsen" som en följd av kriget. "Vansinne" om världen blir besatt av olje- och gasbrist i stället för att minska globala uppvärmningen. Rika länder måste hjälpa fattigare, anser FN-chefen. EU-länder försöker få olja och gas från Qatar och Saudiarabien istället för Ryssland. Omni 220321. Ryssland anklagas för attack mot flera civila mål i Odesa. Myndigheter i kuststaden Odesa anklagar ryska styrkor för att ha beskjutit civila mål under måndagen, rapporterar AP. Enligt kommunstyret besköts bostadshus men ingen människa uppges ha skadats. Räddningstjänst ska snabbt ha kunnat släcka bränderna som uppstod vid beskjutningen. Odesa har i huvudsak klarat sig undan strider men Ryssland har krigsfartyg utanför kusten i Svarta havet. VG skriver att ett angrepp mot Ukrainas tredje största stad kan ha stor strategisk betydelse då denna är en viktig knutpunkt för fraktfartyg. Ryssland skulle därmed kunna skaffa sig kontroll över försörjningskedjan in och ut ur Ukraina. Den tidigare arméofficeren Richard Barrons säger till BBC att Odesa är nästa logiska steg för Ryssland. Kontroll över staden skulle innebära att Ukrainas ekonomi isoleras från Svarta havet, menar han. Omni 220321. Kuleba: Nestlé sponsrar kriget genom att stanna i Ryssland. Nestlé svarar på Ukrainas Rysslandskritik: "Rätt till mat". Livsmedelsjätten Nestlé menar att de är kvar i Ryssland eftersom att den ryska befolkningen har rätt till mat. Det säger bolaget, enligt Bloomberg, som svar på Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och president Volodymyr Zelenskyj kritiserat matjätten för att "sponsra kriget". Livsmedelsjätten försvarar sig vidare genom att hävda att de är en av få livsmedelsföretag som är kvar i Ukraina. Nestlé säger att de ibland även lyckas frakta in mat till krigsdrabbade Charkiv. Nestlé: Vi gör ingen vinst i Ryssland.
Omni 220321. Rusande vetepriser skapar matkaos i Mellanöstern. Invasionen av Ukraina har skapat stor osäkerhet på matmarknaden, särskilt i Mellanöstern och Nordafrika. Nu uppmanar Human Rights Watch världens regeringar att se till att situationen inte blir värre i regionen, enligt ett pressmeddelande från människorättsorganisationen. I Libanon har priset på bröd rusat med 70 procent, rapporterar Financial Times. Akademikern Fadia Hamieh vittnar om en kaosartad situation för ett land som redan innan kriget var i ekonomisk kris. Fadia Hamieh lönekuvert har minskat från 1500 till 200 dollar i månaden. "Stormarknader hamstrar basvaror och säljer dem sedan till högre priser," säger Fadia Hamieh till FT. Utöver Libanon är Ukraina den ledande leverantören av vete till Tunisien, Libyen och Syrien. Från en supermarknad i Tunisien finns skylten "ett kilo per kund". Omni 220321. Moskvabörsen bekräftar: Handeln är igång igen. Efter en månads stängning är handeln åter igång på Moskvabörsen, än så länge bara med statsobligationer. "Rent tekniskt är allt på plats, och vi hoppas att aktiehandeln kommer igång inom en snar framtid," säger Andrei Braginsky, talesperson för Moskvabörsen, till AFP. Moskvabörsen har varit öppen sedan klockan 11.00 svensk tid. Moskvabörsen stängde den 25 februari. Rysslands centralbank behåller räntan på 20 procent. Omni 220321. Zelenskyjs tack till Hollywoodstjärnorna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade Hollywoodstjärnorna Mila Kunis, som är född i Ukraina, och hennes man Aston Kutcher för att de samlat in motsvarande 330 miljoner svenska kronor för att hjälpa ukrainska flyktingar. I början av mars uppmanade Mila Kunis andra i filmindustrin i Hollywood att donera pengar till Ukraina. Paret Kunis-Kutcher lovade att lägga lika mycket som samlades in, upp till motsvarande 30 miljoner kronor. Men gensvaret blev betydligt större och på några veckor samlades tio gånger så mycket pengar in. "Jag är tacksam för deras stöd. Imponerad av deras envishet. De har inspirerat världen," sade presidenten ett videosamtal på söndagskvällen. Även skådespelaren Leonardo DiCaprio har donerat till Ukraina. Omni 220321. Övervakningen av strålning i förbjudna zonen ur funktion. Systemet som övervakar strålningsnivåerna i den så kallade förbjudna zonen som omger det nedlagda kärnkraftverket i Tjornobyl är ur funktion. Det uppger bolaget Energoatom enligt Reuters. "Det finns ingen data över det nuvarande tillståndet för det radioaktiva nedfallet i zonen, vilket gör det omöjligt att agera adekvat på hot", står det i ett uttalande från Energoatom. Att systemet inte fungerar är en konsekvens av att de ryska styrkorna tagit kontroll över området och den nedlagda anläggningen, uppger bolaget. Den förbjudna zonen är ett område på 30 kilometers radie som spärrades av för människor efter olyckan 1986. Det bedöms farligt att vistas där på grund av den höga radioaktiva strålningen. Hälften av de anställda på Tjornobyl har blivit avbytta på sitt skift för första gången på nästan en månad. Omni 2220321. Omkring 3,5 miljoner ukrainare nu har flytt från sitt land sedan sedan kriget började, visar rapporten. Av Ukrainas 44 miljoner invånare beräknas nu över 10 miljoner vara på flykt, de flesta inom landet. Instagram och Facebook stoppas i Ryssland: "Extremister". En rysk domstol har beslutat att stoppa Instagram och Facebook i landet, och väljer att kalla moderbolaget Meta för "extremist"-organisation. Det skriver AFP. Ryssland har tidigare anklagat Meta för att tolerera "russofobi", efter att techjätten börjat tillåta hot om våld mot ryska angripare i vissa länder. WhatsApp, som också ägs av Facebook, får dock fortsätta sin verksamhet i landet. Meta anklagas för extremistaktiviteter. Omni 220321. Kreml pekas ut - brittiska ministrarna frågades ut av bedragare i "bluffsamtal". Downing Street pekar ut den ryska staten som ansvarig för de bluffsamtal som bland annat försvarsminister Ben Wallace tog emot förra veckan, rapporterar brittiska medier. I fredags rapporterades att en person "lurat sig in" i ett videosamtal med Ben Wallace, och i samtalet utgett sig för att vara Ukrainas premiärminister Denis Shmyhal. Enligt Sky News pågick samtalet i omkring tio minuter och mannen som ringde uppges ha ansträngt sig för att få Wallace att tro att han talade med den ukrainske ministern. Mannen ska bland annat ha ställt frågor som rör Ukrainas utrikespolitik och Wallace ska då ha blivit misstänksam. Inrikesministern Priti Patel har också uppgett att hon tagit emot bluffsamtal. Omständigheterna kring samtalen är till viss del oklara och en utredning från brittiskt håll har nu inletts. Omni 220321. Marine Le Pen tvärvänder - ska delta vid Zelenskyjs tal.Den franska politikern Marine Le Pen, partiledare för det högernationalistiska partiet Nationell samling, kommer att delta när Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar inför det franska parlamentet på onsdag. Det rapporterar France Info. Tidigare uppgav Le Pen att hennes onsdagseftermiddag sedan "lång tid" tillbaka var uppbokad med andra planer. Beskedet fick massiv kritik på hemmaplan och några timmar senare ändrade hon sig. Däremot är hon inte särskilt imponerad av Zelenskyj. "Jag tycker bara att han beter sig som en statschef. Det borde inte väcka beundran, det borde vara normalt," säger hon. Le Pens parti har länge haft starka kopplingar till Vladimir Putin, skriver Politico. Le Pen själv har sagt att hon "beundrar" Putin, och hon har också vägrat att fördöma annekteringen av Krym och förgiftningen av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Marine Le Pen har fördömt invasionen - men ifrågasatt sanktionerna. Omni 220322. Kommentar: Hon kan i princip skaka hand med Xi Jinping också. Extrema personer hittar alltid varandra. Abramovitjs yacht framme i Turkiet - den andra nära. Den ryske oligarken Roman Abramovitjs megayacht Solaris har under måndagseftermiddagen lagt till i den turkiska turistorten Bodrum, rapporterar Reuters. Den lämnade Tivat i Montenegro 13 mars och har sedan dess rundat Kreta. En annan lyxyacht som kopplats till miljardären, Eclipse, har sedan den 3 mars lämnat Karibien och korsat Atlanten. Drygt en vecka efter att båten körde genom Gibraltar in i Medelhavet närmar sig även den Turkiet. Under måndagseftermiddagen befann den sig strax söder om grekiska ön Karpathos. EU, USA och Storbritannien har riktat personliga sanktioner mot Chelseaägaren till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Flera av de andra oligarkerna som fått sanktioner riktade mot sig har fått sina lyxyachter beslagtagna. Både Solaris och Eclipse seglar under bermudisk flagg. Abramovitj, förutom ryskt medborgarskap även har israeliskt och portugisiskt, besökte Tel Aviv förra veckan. Miljardären uppges stå nära Putin. Oligarken Igor Setjins yacht "Amore Vero" har konfiskerats nära Marseille. Omni 220321. Ryska galenskaperna: Anfaller stort köpcentrum i Kiev som lagts i ruiner. Se video 1:09. Före och efter anfallet! Expressen 220321. RYSSLAND: 9 861 RYSKA SOLDATER DÖDADE. Enligt Rysslands försvarsdepartement har 9 861 ryska soldater dödats och ytterligare 16 153 skadats sedan invasionen av Ukraina inleddes. Det rapporterar den ryska Kremlvänliga tidningen Komsomolskaja Pravda. Ukrainska myndigheter har angett högre dödssiffror bland de ryska trupperna, vilket försvarsdepartementet dementerar. Ukraina hade hävdat att det rörde sig om uppemot 14 700 döda ryssar. De nya siffrorna från Ryska försvarsdepartementet har inte gått att verifiera. Generellt har dödssiffror från båda sidor skilt sig åt under invasionens gång. Ukrainas myndigheter har varit mycket restriktiva med att ange dödsfall och skadade i de egna leden. (Exp 220321.) Analyser: Biden gör det han inte fick göra under Obama. Genom att skicka vapen till Ukraina gör USA:s president Joe Biden det som han inte kunde göra då han var vicepresident under Barack Obama. Det skriver Washington Posts Ashley Parker och Ellen Nakashima i en analyserande text. När Krym annekterades 2014 ville den utrikespolitiske veteranen Biden ge ett "hårt svar", men Obamas hållning var mer försiktig när Ukraina bad om sådant stöd, skriver de. "Obama avvisade begäran, av rädsla för att dödligt bistånd till Ukraina skulle eskalera spänningarna med Ryssland." CNN:s Paul LeBlanc skriver om att Biden nyligen sa att han "tycker" att Vladimir Putin är en krigsförbrytare, och menar att den typen av uttalanden kan vara av större betydelse än vad man kan tro. LeBlanc noterar att utrikesminister Blinken uttryckte sig som att han "personligen" håller med om vad Biden sagt om Putin. Termer som ”krigsförbrytare” används ofta i vardagligt språk men det finns också en juridisk definition som slås fast i Genèvekonventionerna, skriver LeBlanc."Med andra ord, Vita huset är noggranna med att inte förekomma de internationella utredningar som gäller Rysslands invasion." Ryssland: Vår relation nära att brista efter Bidens uttalande. Omni 220321. Gaspriset på lägsta nivån sedan början av invasionen. De europeiska gaspriserna sjönk på måndagen till de lägsta nivåerna sedan de första dagarna av invasionen av Ukraina, skriver Bloomberg. Efter den volatila handeln i början av kriget har gaspriserna stabiliserats något. Rysslands export står för 40 procent av Europas totala behov av naturgas. Ungefär en tredjedel av den volymen levereras via Ukraina. Ukrainas största statliga gasbolag NJSC Naftogaz Ukrainy uppger att de fortsätter leverera gas så länge det är "tekniskt möjligt" trots de ryska attackerna, skriver Bloomberg. Gasbolaget: Tydligt att Ryssland gör vad de kan för att inte skada gasnätet. Omni 220321. Överlevde förintelselägren - dödades i attack i Charkiv. Den 96-årige förintelseöverlevaren Boris Romanstjenko har dödats i en explosion nära den nordöstra ukrainska staden Charkiv attackerades av Ryssland i fredags, rapporterar flera medier. Romanstjenko överlevde flera koncentrationsläger under andra världskriget och anhöriga har bekräftat hans död för stiftelsen Internationella kommittén Buchenwald-Dora: "Vi är djupt bestörta", skriver stiftelsen på Twitter. Enligt CNN överlevde Romanstjenko förintelselägren Buchenwald, Peenemünde, Dora och Bergen-Belsen.Stiftelsen: Arbetade för att nazisternas brott inte ska glömmas. Omni 220321. Kyivs sista bar håller öppet: "Mötesplats för normalitet." Buena Vista Music Bar i Kyiv håller fortfarande öppet och har blivit ett tillhåll för människor som stannat kvar i huvudstaden trots den ryska invasionen. Det rapporterar The Guardian, som i ett tv-reportage beskriver det som Kyivs sista bar. Av reportaget att döma serveras fortfarande rätter som ”fish and chips” och hamburgare - samtidigt som staden är under ryska attacker. Ägaren Maks Leonov säger att folk samlas på baren i stället för att läsa nyheterna i ensamhet, och för att uppleva någon sorts normaltillstånd. Han säger att han frågat sig själv varför han ännu inte tagit till vapen i stället för att hålla baren öppen. "Men jag kan se ett större värde i att skapa den här platsen som en mötesplats för normalitet.
Omni 220321. Zelenskyjs rådgivare: Kan gå att nå kompromisser - men vi ger inte upp land. Den allra svåraste delen i förhandlingarna med Ryssland är de ryska kraven kopplade till regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Det säger Alexander Rodnyansky, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, till Politico. Förra veckan uppgavs att ett av de ryska kraven var att regionerna ska "erkännas", vilket Ryssland gjorde strax innan den storskaliga invasionen inleddes. Då uppgav Kreml att "fredsbevarande trupper" ska skickas till regionerna där Ukraina stridit mot ryskstödda separatister sedan 2014. "De gick in för att erövra territorium, för att ockupera vår mark," säger rådgivaren. Han säger vidare att det vore "relativt enkelt" att hitta någon sorts kompromiss vad gäller ukrainsk neutralitet men att Ukraina inte kommer att ge upp territorium. Uttrycker också oro för att Ryssland utnyttjar förhandlingarna till att inte drabbas av fler sanktioner från väst. Kreml avfärdar ukrainsk önskan om möte mellan presidenterna. Omni 220321. Borgmästaren tillfångatogs: "Skrämmande upplevelse." Ryska soldater höll nattliga förhör i upp till fyra timmar med Melitopols borgmästare Ivan Fedorov, när han fördes bort i den ukrainska staden för drygt en vecka sedan. Det säger Fedorov själv i en intervju med TV4 Nyheterna. Borgmästaren, som sedan ska ha släppts i utbyte mot nio ryska soldater, svarar rakt "nej" på frågan om soldaterna behandlade honom illa. "Men i ett rum som låg nära mitt blev någon slagen och torterad. Det var en väldigt skrämmande upplevelse för mig. Jag förstod att de när som helst kunde komma in till mig och göra samma sak." Fedorov säger att han i dag är välbehållen och att han och kollegorna försöker göra det bästa möjliga för Melitopol. Omni 220322. Ukrainas armé hävdar att staden Makariv tagits åter. Ukrainas armé uppger att den har återtagit den strategiskt viktiga staden Makariv från ryska styrkor efter hårda strider, skriver flera medier. Makariv ligger cirka 60 kilometer väster om huvudstaden Kyiv. Genom staden går en viktig motorväg och övertagandet försvårar för Ryssland att ringa in Kyiv från nordväst, enligt det ukrainska försvarsdepartementet. Samtidigt uppger departementet att den ryska armén till viss del har tagit över tre andra förstäder till Kyiv i området. "Tack vare de heroiska insatserna från våra försvarare restes Ukrainas flagga över Makariv, fienden trycktes tillbaka", skriver militären på Facebook enligt BBC, som inte själva har lyckats verifiera informationen. Omni 220322. USA varnar för ryska kemiska vapen - Biden: "Putin står med ryggen mot väggen." Det är "uppenbart" att Ryssland överväger användningen av kemiska och biologiska vapen i Ukraina, enligt Joe Biden. Den amerikanske presidenten varnar också för "allvarliga" konsekvenser om så blir fallet, rapporterar amerikanska medier. "Han står med ryggen mot väggen," sa Biden under ett möte i Washington DC på måndagen och syftade på Putins pressade krigssituation i Ukraina. Kreml har tidigare anklagat både USA och Ukraina för att förvara kemiska och biologiska vapen på europeisk mark. USA har nekat till anklagelserna och upprepade gånger varnat för att Ryssland kan komma att använda falska påståenden för att motivera en egen användning av vapnen. Biden uppmanar amerikanska företag att höja sin cybersäkerhet. Omni 220322. Källa: Ryssland betalade 66 miljoner dollar i tid. Ryssland har under måndagen lyckats genomföra en kupongbetalning på 66 miljoner dollar för ett lån som löper till 2029, det uppger en källa för Reuters. Det är andra gången som landet lyckats undvika att gå i teknisk konkurs genom att betala sina kuponger i tid. Storbanken JP Morgan tog emot betalning och ska ha kontaktat amerikanska utrikesdepartementet för hjälp, skriver nyhetstjänsten. Nästa test för Ryssland är en betalning på 102 miljoner dollar som löper ut den 28 mars. Testet därefter är en betalning på 447 miljoner dollar som löper ut den 31 mars. Omni 220322. Ukraina: Fiendens bränsle, ammunition och mat räcker bara i ytterligare tre dagar. Ammunitionen och maten för den ryska militären på plats i Ukraina räcker "inte längre än tre dagar" till. Det skriver Ukrainas försvarsdepartement i en lägesuppdatering, där man konstaterar att "fienden" har logistiska problem. "Situationen är liknande med bränsle, som fylls på av tankbilar. Ockupanterna har inte lyckats organisera en direktförbindelse för att möta behoven hos trupperna", skriver departementet på tisdagsmorgonen. BBC, som rapporterar om uppgifterna, har inte själva lyckats verifiera påståendet. I lägesuppdateringen uppger Ukraina också att 300 ryska soldater har stupat under det senaste dygnet och att det ukrainska flygvapnet har orsakat stor skada i det ryska lägret. Samtidigt skriver man att Ryssland har blivit ännu mer aktiv i luftrummet. Vid 08-tiden på tisdagen twittrar Storbritanniens försvarsdepartement att ryska styrkor fortsatt har "begränsad framgång" i landet. Ukraina hävdar också att vissa ryska soldater har lagt ner sina vapen. Ukraina uppger att man har förstört 14 stridsvagnar. Omni 220322. Moldavien vädjar om hjälp efter flyktingvågen: "Vi är den bräckligaste grannen." Moldavien varnar för att flyktingströmmen från Ukraina skapar stor instabilitet i landet, som är Europas fattigaste. Inget annat land har tagit emot fler flyktingar per capita sedan Rysslands invasion, skriver Financial Times. "Vi är Ukrainas enskilt bräckligaste granne. Vi behöver hjälp att hålla oss på fötterna," säger utrikesministern Nicu Popescu till tidningen, och fortsätter: "Det ligger inte i någons intresse att Moldavien inte kan upprätthålla sin nuvarande politiska och socioekonomiska stabilitet. Och riskerna är ganska stora." I går sa Popescu att Moldavien hittills har tagit emot 100 000 flyktingar, vilket motsvarar cirka fyra procent av den totala befolkningen på 2,6 miljoner invånare. Tyskland har meddelat att man kommer att anordna en givarkonferens den 5 april för att hjälpa Moldavien, skriver AFP. Moldavien är varken med i EU eller i Nato. Omni 220322. Kyivs utkanter hårt ansatta: "Lämna så fort ni kan." Rökmoln har synts över byggnader i huvudstaden Kyiv efter nya ryska attacker under natten, skriver Sky News. Oleksiy Arestovich, rådgivare till Ukrainas regering, säger att han tror att striderna kommer att nå ett slut inom två till tre veckor och att de ryska försöken att ta kontroll över huvudstaden är ett "självmord". Borgmästaren i den ukrainska staden Boryspil, strax utanför Kyiv, uppmanar samtidigt sina invånare att lämna området "så fort som möjligt", efter att ryska trupper rört sig allt närmare. Ukrainska myndigheter hävdade tidigare under morgonen att den ryska armén till viss del har tagit över tre förstäder till Kyiv, medan Ukraina lyckats återta staden Makariv. Omni 220322. Tyskland: Vi behöver en ny Marshallplan för Ukraina. Tysklands finansminister Christian Lindner vill se en ny internationell "Marshallplan" för att bistå Ukraina med återuppgbyggnaden när den ryska invasionen har avslutats. Det rapporterar Bloomberg. "Vi hoppas på fred snart, men när det har uppnåtts kommer vi också att vara där för att erbjuda stöd för återuppbyggnaden," sa han i tal i det tyska underhuset på tisdagen. Den ursprungliga Marshallplanen lanserades efter andra världskriget och innebar att 16 krigshärjade länder, däribland Tyskland, fick ett finansiellt stöd på 13 miljarder dollar. "Vår solidaritet med våra europeiska grannar är långsiktig och därför behöver vi en internationell Marshall-plan för Ukraina." Omni 220322. Kommentar: Bör man inte först se hur Ukraina-invasionen slutar? Vad ifall Ukraina har en rysk marionettregering? Pengarna till återuppbyggnaden ska tas från Ryssland sanktionerade medel i USA:s banker. Ryssland ska betala förstörelsen och ingen annan. Italien vill ha Ukraina i EU: "Försvarar fred och frihet." Italien vill att Ukraina ska ingå i EU. Det sa den italienska premiärministern Mario Draghi till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, när denne pratade inför det italienska parlamentet på tisdagen. Det rapporterar den italienska tidningen Corriere della Sera. "Ukraina försvarar inte bara sig själva, utan de försvarar vår fred, vår frihet, vår säkerhet," säger Draghi. När Zelenskyj talade bad han Italien att införa tuffare sanktioner mot Ryssland, exempelvis kring oljan, och uppmanade landet att blockera tillgångar för fler ryssar. "Nästan alla ryssar åker till Italien för semestrar. Var inte en tillflykt för mördare," sa Zelenskyj. Draghi påtalade att Italien har gjort mycket för Ukraina. Rysslands arrogans krockar med Ukrainas värdighet. Zelenskyj träffade också påven: "Tack för dina böner." Omni 220322. Aleksej Navalnyj döms till nio års fängelse. Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj döms till nio års fängelse. Han har stått åtalad bland annat för grovt bedrägeri. Åklagaren i fallet har tidigare yrkat på 13 års fängelse. Navalnyj sitter redan fängslad sedan i januari förra året. Det straffet, som är på två och ett halvt års fängelse, avtjänar han i en straffkoloni. SR 220922. Fortsatta protester i ockuperade städer i Ukraina. I de städer, som rysk militär nu ockuperar, fortsätter demonstrationer för Ukraina och mot ockupationsmakten. I Cherson i södra Ukraina började ryska soldater skjuta mot de obeväpnade demonstranterna. Borgmästaren i Melitopol Ivan Federov hölls fängslad, men har utväxlats och är nu fri. Under fångenskapen försökte de ryska soldaterna tvinga honom att utse en ny borgmästare. Omni 220322. Möt SVT:s säkerhetsexpert på plats i Kiev: "Vet aldrig vad vi möts av." Arbetet med att rapportera på plats mitt under brinnande krig i Ukraina kantas av våld och stor osäkerhet. Johan Eckervad, säkerhetsexpert i SVT:s team i Kiev, berättar om utmaningen i att försöka garantera säkerheten, och vilken säkerhetsutrustning han inte kan vara utan. Att vara på plats i Ukraina och rapportera om kriget är förenat med stora risker. När SVT:s reporter Carl Fridh Kleberg och fotograf Lars Lyrefelt levererar direktsändningar och reportage från Kiev finns därför ännu en viktig spelare med i teamet: säkerhetsexpert Johan Eckervad. "SVT:s reportrar åker in när andra åker ut, och är alltid på plats där det händer. Min kunskap är viktig för att göra det så säkert som möjligt att rapportera om vad som sker i världen," säger Johan Eckervad, säkerhetsspecialist på SVT. Johan Eckervad har arbetat för Försvarsmakten och bland annat jobbat i Afghanistan och Somalia. Han är van vid osäkerheten som nu präglar jobbet i Ukraina. "Svårast är att ta beslut grundat på bristfällig information. Om vi ska åka till en plats så vet vi aldrig hur det ser ut på den platsen och vad vi kommer att mötas av." Läs mer hos svt 220322. Här återvänder de till sina bombade hem i Kiev. Boende i ett flerfamiljhus i västra Kiev som bombades i söndags har nu återvänt för att städa och laga i det som finns kvar av sina hem. "Vi har börjat städa upp lite grann, men allt är förstört," säger Natasha Chikovs. Det var sent på söndagskvällen som flera bostadshus och ett köpcentrum i Kiev träffades av rysk beskjutning. Minst åtta personer avled, enligt Reuters. Detta är den fjärde veckan som ryska trupper beskjuter Kiev, som före kriget hade nästan tre miljoner invånare. Huvudstadens borgmästare Vitalij Klytjko har nu utfärdat ett utegångsförbud från måndag kväll till onsdag morgon. Se videon på 0:54. svt 220322. Här öppnar stridsvagnen eld mot bostadshus. svt video 220313. En man räddas ur ett brinnande bostadshus i Chernhiiv. svt 220314.
Före och efter: Charkiv. Svenske militärstategen: "Finns en reell möjlighet för Ukraina att vinna kriget." TV4 Nyheterna 220417 You tube 0:57. svt 0:27. 220318.Damage to Russian equipment raises questions about its military effectiveness. Former U.S. Army Vehicle Auditor Trent Telenko analyzes poorly maintained Russian military trucks and explains what this means for the Russian army. ABC News 220318. You tube 7:18. Före och efter: Kiev. svt video 0:19 220318. Före och efter: Mariupol. svt 0:20 220318. Före och efter: Volnovacha. svt 0:31 220318. Före och efter: Gallerian SPORT LIFE i Kiev.
svt video 0:27 220322. Odessa förbereder sig för det som kan komma. svt video 0:25 220318. How Russians Reacted When We Showed Them Pictures From Ukraine. Radio Free Europe 2:32 330322. Mariupol fortsatt i ruiner. svt video 0:24 220327. Bostadshus utanför Kiev träffade. svt video 0:30 220327. Bostadshus i Mykolajiv efter tisdagens attack. svt video 0:21 220329. Industristaden Charkiv hårt drabbad. svt video 0:25 220327. Drönarbilderna visar ruinerna i östra Ukraina. svt 0:22 220329. Ögonblicket när rysk missil träffar regeringsbyggnaden i Mykolajiv. svt video 0:35 220330. Boende återvänder till ett ödelagt Borodjanka. Captured Russian troops turn on Putin. Russian troops captured by Ukrainian forces have urged soldiers to denounce and rise up against Putin. news.com.au 220321. You tube 0:58. svt video 0:25 220411.Drönarbilder visar förstörda teatern i Mariupol. svt video 0:20 220411. Här sprängs landminor i ett bostadsområdet i östra Charkiv. Ryssarna har slängt ut hundratals PTM-1-minor när de lämnade området. Minorna är förbjudna enligt Ottawa-fördraget, som Ryssland inte skrivit under. svt video 0:36 220413. Stridsvagnskyrkogård i Butja. svt video 0:29 220414. Så ser det ut i fyra ukrainska städer: Butja - Irpin - Borodjanka - Tjernihiv. svt video 1:04 220421. Falskt klipp om Sverige får miljonspridning. "Swedish jet flying over Russina border." (U.S. Daily News). svt video 0:40 220402. Till siste man. Vladimir Putins plan att på ett par få dagar inta Kiev har gått om intet. Istället rasar ett utdraget krig som skapat en humanitär katastrof och slagit ett land i spillror. Men det ukrainska folket vägrar lägga ner sina vapen. Vad ligger bakom den enorma kampviljan att försvara det land som Putin nu trasar sönder? Och kommer den ukrainska drömmen att bli en del av det demokratiska Europa någonsin bli verklighet? Gäster i studion: Kalle Kniivilä, Ukrainakännare och journalist på Sydsvenskan, Thomas Sedelius, professor i statsvetenskap som har koll på demokratiutvecklingen i Ukraina, och Natalya Pasichnyk, svensk-ukrainsk konsertpianist och direktör för Ukrainska institutet. Programledare: Fouad Youcefi. svt 28 min 220322. Hon jobbar mot korruption i Ukraina: Putin är rädd för vårt arbete. Ukrainas kamp mot korruption skrämmer Vladimir Putin, det säger Daria Kaleniuk, chef för landets Centrum mot korruption, som i flera år kämpat för att få bukt med problemen i landet. "Han har makt tack vare korruption och han vill inte att ryssar ska ha en granne där det inte längre styr, säger hon till Utrikesbyrån. Ukraina har länge gjort försök att närma sig europeiska institutioner och gå med i EU, men den utbredda korruptionen i landet har fått långivare att se rött. Internationella valutafonden har krävt framsteg i frågan, men försök att instifta antikorruptionslagar har motarbetats. De senaste åren rörde sig dock antikorruptionsarbetet i landet framåt, säger Daria Kaleniuk, chef för landets Centrum mot korruption, som jobbat med att granska korruption inom ukrainska myndigheter. "Under Zelenskyjs första halvår lyckades vi åstadkomma mycket, sen gjordes det försök att motarbeta vårt arbete, men vi satte stopp för det genom att kritisera regeringen. Sedan kom det igång igen, fram och tillbaka, precis som i en vanlig demokrati. Korruptionen var ett stort hinder för internationella investeringar. Vi arbetade för att få bort det och framsteg gjordes, men Ryssland tillät oss inte att avsluta det arbetet." Daria Kaleniuk säger att Putin är rädd för Ukrainas arbete mot korruptionen. "Han har makt tack vare korruption och han vill inte att ryssar ska ha en granne där det inte längre styr. Den enda gången man blir straffad för korruption i Ryssland är om Putin bestämmer sig för att han vill bli av med någon. Kriget i Ukraina har pågått i snart en månad. Själv befinner sig Daria Kaleniuk i Polen där hon konfronterade Storbritanniens premiärminister Boris Johnson några dagar in i kriget för vad hon tyckte var en för mild behandling av ryska oligarker. Hon säger att hennes eget antikorruptionsarbete numera ligger på is och allt fokus är riktat mot att vinna kriget. "Ukrainare är inte villiga att försvara Ukraina för att vi gör framsteg inom antikorruptionsarbetet, utan för att det är vårt land och vårt hem. Ja, vi har kritiserat regering för brist på reformer, men de var på väg. Utan Ryssland hade vi kunnat göra stora framsteg, men de bestämde sig helt enkelt för att bomba oss." svt 220322. Navalnyj döms till nio år i ryskt högsäkerhetsfängelse. Den redan fängslade ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj döms till nio års fängelse i ett ryskt högsäkerhetsfängelse. Straffet meddelades vid 13-tiden efter att domstolen tidigare under dagen funnit honom skyldig till "storskaligt bedrägeri" samt domstolstrots. Navalnyj mottog domen på plats i rättsalen iklädd en svart fängelseuniform. Enligt AFP:s journalister, som följt rättegången via videolänk, log han flera gånger när domen lästes upp. Enligt anklagelserna har Navalnyj stulit flera miljoner dollar för personligt bruk från donationer som skänkts till hans politiska organisation. Oppositionsledaren avtjänar redan ett två och ett halvt år långt straff för brott mot anmälningsplikten efter en tidigare villkorlig dom. Anledningen till att han bröt mot plikten var att han låg i koma i Berlin efter att ha förgiftats med nervgiftet novitjok. Måste också betala böter på cirka 110 000 kronor. Navalnyj nekar till anklagelserna.
Omni 220322. Kommentar: Putin har stulit 200 miljarder dollar och borde då dömas till 900 år i samma fängelset.
Ukrainsk varning: Katastrof väntar i ockuperade Cherson. Omkring 300 000 invånare i den av Ryssland ockuperade ukrainska staden Cherson är på väg att få slut på mat och medicin, varnar en talesperson för den ukrainska regeringen enligt Reuters. Staden ockuperades av ryska styrkor tidigt under invasionen och Ryssland har vägrat att öppna "humanitära korridorer" för att mat och medicin ska kunna nå medborgarna, enligt talesperson Oleg Nikolenko: "Chersons 300 000 invånare står inför en humanitär katastrof." Invånare i staden har flera gånger samlats för att protestera mot de ryska styrkorna. Enligt Sky News visade filmklipp under måndagen hur ryska soldater sköt mot demonstranter. Sky skriver också att situationen i Cherson tycks börja likna den i Mariupol - som i veckor belägrats och utsatts för ryska attacker. Omni 220322. Putin's Brutality Incurs The Hatred Of Formerly Pro-Russian Ukrainians. Richard Engel, NBC News chief foreign correspondent, reports on how not only is Vladimir Putin's invasion of Ukraine stumbling militarily, but the "hearts and minds" of Russian-speaking Ukrainians who might have supported Putin have turned on him with a passionate hatred for what he has done to their home. MSNBC 7:19 220322. 250 000 ryssar har lämnat Ryssland sedan invasionen började. Människor har flytt från Ryssland för att de fruktar politisk förföljelse, värnplikt och isolering; eftersom de fruktar att bli inlåsta i ett obekant nytt land som kusligt liknar det gamla Sovjetunionen; och för att vistas i ett land som för krig känns omoraliskt, som att vara inne i en plan som släpper bomber över människor. De har lämnat för att Ryssland de har byggt och bebott håller på att försvinna - och ju fler som lämnar desto snabbare försvinner det. MSNBC 6:59 220122. Expert: Hypersoniska vapen ett sätt att spänna muskler. Att Ryssland hävdat att man använt den hypersoniska roboten Kinzjal under invasionen av Ukraina är en del av ett propagandakrig och visar på desperation från Rysslands sida. Det säger vapenexperten Rein Pella, lärare vid Försvarshögskolan, till Expressen. "Det är ett sätt att visa för amerikanarna att Ryssland har hypersoniska robotar." Enligt Pella kan robotarna färdas fem till sju gånger så snabbt som ljudet vilket enligt Expressen gör dem så gott som ”osänkbara”. Med tur finns det dock luftvärnsystem som kan skjuta ned dem, enligt Pella, som tror att Ryssland vill spänna sina militära muskler mot väst. Pella menar att det eventuella användandet inte ger Ryssland något praktiskt övertag i Ukraina. Den analysen gör även brittiska försvarsdepartementet. På Twitter skriver de att det är ett sätt för Ryssland att avleda uppmärksamheten från "bristen på" framgångar under invasionen. Pella: "Lite förvånande att ryssarna plockar fram det värsta de har." Omni 220322. Bortförd ukrainsk journalist uppges nu ha blivit släppt. Den ukrainske journalisten Victoria Roshchyna som enligt hennes arbetsgivare Hromadske kidnappades av den ryska säkerhetstjänsten FSB förra veckan har släppts, rapporterar Sky News. Det ukrainska mediebolaget skriver på Twitter att det publicerats en propagandavideo från ryskt håll där hon säger att ryssarna "räddat livet på henne", och att hon ska berätta om de faktiska omständigheterna i ett senare skede. Nu är hon på väg till sin hemstad Zaporizjzja. Enligt Sky News hade Roshchyna undersökt ryska truppförflyttningar i Zaporizjzja och regionen Donetsk strax före bortförandet. Omni 220322. Ukrainas flyg överraskar - men numerärt underlägset. Nästan en månad efter att den ryska invasionen i Ukraina inleddes är en av de största överraskningarna att den ryska militären ännu inte har luftherravälde, skriver New York Times. Enligt tidningen hade analytiker förutspått att det ukrainska flygvapnet skulle ha "förstörts eller lamslagits" mycket snabbt, men så har inte blivit fallet. Men de konstaterar samtidigt att det ryska flygvapnet är numerärt överlägset. Medan det ryska tros genomföra upp till 200 flygningar varje dag står Ukraina samtidigt för mellan fem och tio flygningar. Fördelen för Ukraina är däremot att de ryska flygen ofta flyger över territorium som Ukraina kontrollerar, och därmed kan använda sitt luftvärn ifrån. Enligt overifierade ukrainska uppgifter har landets försvar skjutit ned 97 ryska flygplan sedan invasionens start. Omni 220322. Meriterade ryska reportern: "Kriget en röd linje för mig." Den meriterade ryska journalisten Zhanna Agalakova som tidigare i mars slutade på den ryska statliga tv-kanalen Channel One har under tisdagen gått ut och kraftigt fördömt den ryska propagandan kring invasionen i Ukraina. Enligt AFP säger hon att hon inte längre vill vara del av de "lögner" och den "manipulation" som statliga ryska medier sprider. En tårögd Agalakova sa att hon tvekat inför att tala öppet om sitt beslut men att hon inte hade något annat val. Rapporteringen kring invasionen av Ukraina beskriver hon som en "röd linje". "Jag vill att den ryska befolkningen ska höra mig och förstå vad propaganda är", säger hon vid en pressträff i Paris. Ryska Channel One fick nyligen stor uppmärksamhet efter att redaktören Marina Ovsyannikova protesterat mot kriget i en direktsändning genom att visa upp en skylt, bland annat med budskapet "NO WAR". Hon dömdes senare till böter. Omni 220322. FN: Avsluta kriget - leder bara till fasa och lidande. FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar Ryssland att avsluta det "absurda" kriget i Ukraina, rapporterar flera medier. När han talade med reportrar på tisdagen frågade han till vilken nytta hamnstaden Mariupol belägrats och bombats. "Även om Mariupol faller, kan Ukraina inte erövras stad för stad, gata för gata, hus för hus." Striderna leder bara till "mer lidande, mer förstörelse och mer fasa", sa Guterres, som också menar att det finns "tillräckligt på bordet" för att Ukraina och Ryssland ska kunna nå framsteg i de diplomatiska förhandlingarna. Omni 220322. Gatustrider inne i Mariupol: "Det är som en skräckfilm." Ryska soldater befinner sig nu inne i den belägrade och hårt ansatta hamnstaden Mariupol, skriver The Guardian i sin direktrapport. Enligt Washington Post har det under tisdagen kommit rapporter om att gatustrider pågår mellan ryska och ukrainska soldater i staden. Människor som flytt Mariupol beskriver läget som "en skräckfilm" med förstörda byggnader och döda kroppar på gatorna. Det skriver AFP med hänvisning till människorättsorganisationen Human Right Watch. Innan den ryska invasionen hade Mariupol i södra Ukraina omkring 430 000 invånare. Staden ses som strategiskt viktig bland annat eftersom Ryssland, om de kan ta kontroll över den, får en landbrygga mellan annekterade Krym och regionerna i östra Ukraina. Under måndagen avfärdade Ukraina ett krav från ryskt håll om att lägga ner vapnen i Mariupol. Samtidigt rapporterar The Independent, med hänvisning till Pentagon, att Ukraina "kan och vill" inleda motoffensiver för att återta områden som ockuperats av Ryssland. Tidigare under tisdagen har ukrainska armén uppgett att de återtagit staden Makariv väster om Kyiv. De uppgav samtidigt att ryska trupper tagit kontroll över andra delar kring huvudstaden. Efter att Ukraina återtagit Makariv finns också förutsättningar för de ukrainska trupperna att skära av ryska trupper som befinner sig i områden väster om Kyiv. Detta förutsatt att de också lyckas återta kontrollen över Borodyanka. Det skriver CNN. Mariupol har beskjutits av ryska styrkor i nästan tre veckor. Människor som flytt Mariupol: "Det är som en skräckfilm." USA: 10 procent av ryska stridsförmågan har förlorats. Ukrainsk minister: Vi kommer inte ge upp Mariupol. Omni 220322. FN-chefen: Ryssland kan inte vinna kriget. FN-chefen António Guterres beskriver i dag kriget i Ukraina som omöjligt att vinna för Ryssland. Han ifrågasätter bland annat de ryska attackerna mot Mariupol som pågått i över två veckor. Även om Mariupol faller, så kan inte Ukraina erövras stad för stad, gata för gata, hus för hus, sa FNs generalsekreterare António Guterres. SR 220322. Labb med radioaktivt avfall i Tjornobyl uppges förstört: "Hoppas att fienden skadas." Ryska soldater har totalförstört ett viktigt labb på kärnkraftverket Tjornobyl, uppger den ansvariga ukrainska myndigheten på Facebook. Labbet ska ha hanterat stora mängder radioaktivt avfall. "Laboratoriet innehöll högt aktiva prover och radionuklider som nu ligger i fiendens händer, vilket förhoppningsvis kommer att skada honom själv snarare än den civiliserade världen", skriver myndigheten. Enligt inlägget innehöll laboratoriet också mycket dyrbara instrument. Uppbyggnaden av labbet ska ha kostat sex miljoner euro, över 60 miljoner kronor. Ryska styrkor tog kontroll över kärnkraftverket kort efter invasionen och BBC konstaterar att säkerhetsläget vid kraftverket fortsatt är ett stort orosmoment. Världens värsta kärnkraftsolycka inträffade vid Tjornobyl 1986. Omni 220323. Politico-mätning: Zelenskyj Europas mäktigaste ledare. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är Europas mäktigaste ledare. Det visar Politicos årliga lista "Politico 28", som har tagits fram av magasinets medarbetare ihop med läsarna. Politico skriver att Zelenskyj har talat inför många av världens viktigaste parlament. Hans tal och uppmaningar har spridits över världen och har lett till förändringar som fram till nyligen verkade otänkbara, som att Tyskland pausat Nord Stream 2 och börjat skicka vapen till krigszoner. Eller som att Polen och Ungern plötsligt öppnat sina gränser för flyktingar. Zelenskyjs budskap har förändrat inställningen i flera europeiska huvudstäder. En person beskriver Zelenskyj som en "strimma hopp" i Europa Omni 220322. Kommentar: Allt på grund av Putins agerande. Zelenskyj har dock handlat klokt. Peskov om kärnvapen: Kan nyttjas vid existentiellt hot. Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov vägrar att utesluta användandet av kärnvapen. I en intervju med CNN säger Peskov upprepade gånger att Ryssland kan komma att använda kärnvapen "om det finns ett existentiellt hot mot vårt land", men inte annars. "Vi har ett koncept som beskriver vår inhemska säkerhet, som är publikt. Där kan ni läsa om hur kärnvapen ska användas om det finns ett existentiellt hot för vårt land. Då kan de användas i enlighet med vårt koncept," säger han. Bidenadministrationen följer utvecklingen löpande, men ser ännu inget behov av att agera på något sätt, enligt Pentagons presstalesperson John Kirby. Däremot kallar han Moskvas retorik kring kärnvapnen för "farlig", enligt AFP. "Det är inte så en ansvarsfull kärnvapenmakt borde agera," säger Kirby. Peskov fortsätter att hävda att Rysslands offensiv går i enlighet med planen. Ryssland har fått minimalt stöd från omvärlden efter invasionen. Ryssland: Vi har förstört alla kemiska och biologiska vapen. Några dagar efter att Putin inlett kriget beordrade han förband med kärnvapenkapacitet att höja beredskapen. Omni 220323. Rysk ansökan inskickad gällande Ikea-kopian "Idea". Ryska patent- och registreringsverket har fått in en ansökan om "Idea - möbelfabrik" tillsammans med en logga som liknar Ikeas, rapporterar Göteborgs-Posten. "Inter Ikea Systems B.V., som ägare till de immateriella rättigheterna av Ikea-konceptet, inklusive Ikea som varumärke, är medveten om detta och ser just nu över ärendet och möjliga åtgärder", skriver Ikeas holdingbolag Ingka Group i en kommentar till tidningen. Förra veckan fick det ryska patent- och registreringsverket in en ansökan om något som var väldigt likt McDonalds. En designstudio har gjort ansökan. Ryssland har hotat med att förstatliga bolag som lämnar. Omni 220323. Olaf Scholz: Nato kommer inte att bli en del av kriget. En flygförbudszon över Ukraina är utesluten. Det säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz under den pågående budgetdebatten i den tyska förbundsdagen, skriver flera tyska medier. "Hur svårt det än är, så kommer vi inte att ge oss: Nato kommer inte att bli en del av kriget," säger Scholz enligt tidningen Die Zeit. Enligt Süddeutsche Zeitung betonar Scholz också att Tyskland står enat med EU och Nato i den frågan. Budgetdebatten i förbundsdagen har anordnats sedan 1970-talet och är en fin tysk tradition, skriver Der Spiegel. Omni 220323. Polen utvisar 45 diplomater - pekas ut som ryska spioner. Polen utvisar 45 ryska diplomater som har identifierats som spioner. Det uppger talespersonen Stanislaw Zaryn enligt internationella nyhetsbyråer. Den ryska ambassadören i landet har kallats upp till det polska utrikesdepartementet. Ytterligare beslut kan komma att meddelas efter mötet. I början av mars uppgav Säpo för Svenska Dagbladet att var tredje diplomat i Sverige sannolikt är en spion. Totalt finns det omkring 30 ryska diplomater i Sverige. Vissa av diplomaterna ska ha arbetat med rysk underrättelse. De ska ha ägnat sig åt verksamhet ägnad åt att skada Polen. I helgen rapporterade TV4 att flera svenskar partier - M, KD, SD och C - vill utvisa ryska diplomater. Moderaterna: "De utgör ett hot mot vår politiska, ekonomiska och militära säkerhet".
Omni 220323.
Kommentar: Polen gör vad svenska regeringen (S) inte verkar våga göra. Ryssland har skickat upp raket med bokstaven "Z". Ryssland har skicka upp en rymdraket med bokstaven "Z" den ryska symbolen för kriget. Det visar videoklipp som har släppts av det ryska försvarsdepartementet, rapporterar NBC News. Ombord på raketen finns en satellit som enligt statliga ryska medier ska användas för kommunikation mellan ryska flygplan och fartyg, skriver Space.com. Sajten skriver att tisdagens uppskjutningen var den andra sedan den ryska invasionen av Ukraina påbörjades 24 februari. Omni 220323. Belarus skickar hem flera ukrainska diplomater. Flera ukrainska diplomater ombes lämna Belarus, och det ukrainska konsulatet i Brest kommer att stängas. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till belarusiska medier. Under tisdagen anklagade den belarusiska säkerhetstjänsten åtta ukrainska diplomater för att vara spioner. Tidigare under onsdagen utvisade Polen 45 ryska diplomater, som landet identifierat som spioner. Sedan den 28 februari avråder UD från resor till Belarus. Omni 220323. Kommentar: Så gör en god vän till Putin. Svenska observatörer blev fast i Ukraina: "Vi omringades av rysk trupp." Ett flertal svenska OSSE-observatörer blev fast i Ukraina när kriget började den 24 februari. En av dem var Johan Chytraeus, ställföreträdande chef för OSSE:s lokalkontor i staden Cherson i sydöstra Ukraina, och i SR:s podd Gräns berättar han om hur de tillbringade två veckor i den belägrade staden. "Min stad blev omringad av rysk trupp, belägrade, en bro som vi behövde för att kunna evakuera sprängdes. Vi blev avskurna när striderna tilltog," säger han. När ryska soldater intog staden beslöt högkvarteret att medarbetarna skulle evakueras via Krym och Ryssland, med hjälp av ryska försvarsmakten, eftersom striderna var för intensiva på annat håll. De lokala OSSE-observatörerna vågade inte evakuera via Ryssland så de blev kvar. Omni 220323. Nato placerar ut fyra nya stridsgrupper runt Ukraina. Nato sätter in fyra nya stridsgrupper i länder runt Ukraina, Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien. Det berättar generalsekreteraren Jens Stoltenberg på en pressträff. Nato-länderna ska även bidra med ytterligare stöd i form av hjälp med cybersäkerhet och hjälpmedel för att hantera kemiska attacker och kärnvapen, uppger Stoltenberg. Enligt honom är det Natos plikt att se till att kriget inte eskalerar bortom Ukrainas gränser. Om Ryssland skulle använda kärnvapen skulle det få långtgående konsekvenser, säger Stoltenberg, som även uppger att Nato diskuterar Kinas roll i kriget. "Kina har hjälpt Ryssland med politiskt stöd, bland annat genom att sprida deras uppenbara lögner och desinformation." Omni 220323. Kommentar: Vad händer om Moldavien angrips? Ukraine resists Russia despite overwhelming odds. There has been surprise at the apparent struggle Russian forces have faced since launching their attacks on Ukraine. Despite having superior fire power and troop numbers, Moscow has not so far had the anticipated success. But despite their difference in size, both militaries are suffering losses. DW News 7:21 220323. Försvarsexperter: Sverige har inga garantier för militärt stöd. Rysslands invasion av Ukraina har satt Sveriges försvarssamarbeten i blixtbelysning. Men om Sverige skulle bli angripet är inget land skyldigt att bistå Sverige med trupper visar SVT:s genomgång. "Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd," säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Samarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Det sträcker sig även in i ett eventuellt krig och länderna har deklarerat en vilja att skicka trupper till varandra vid ett angrepp. Men någon garanti finns inte. Matti Pesu, senior forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tror dock att Finland skulle skicka trupper till Sverige vid ett eventuellt angrepp. "Det skulle vara ett stort politiskt beslut, men det bilaterala samarbetet är så djupt att det skulle vara jättesvårt att säga nej," säger han. SVT har granskat 18 av Sveriges försvarsavtal och inga garantier om hjälp i form av väpnade styrkor finns. "Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser," säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. I EU:s försvarsklausul står det visserligen att en medlemsstat ska hjälpa en angripen medlemsstat "med alla till buds stående medel" - något som Sverige och Finland nyligen påminde övriga medlemsländer om. "På något sätt skulle Sverige få hjälp," menar Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan. "Men det kan vara pengar eller vapen och inte boots on the ground i första hand." Enligt Magnus Christiansson har samarbetet med USA, med eller utan säkerhetsgarantier, ett viktigt avskräckande syfte. "Varje gång amerikanska styrkor finns i Sverige så sänder det en skarpare signal till Ryssland om vänskap mellan Sverige och USA," säger han. Tanken med Sveriges många försvarssamarbeten är enligt Magnus Christiansson den handlingsfrihet som kommer med att vara alliansfri. "Man upplever att man inte blir bunden så som man blir om man är med i försvarsallians." Om Sverige skulle stå inför en väpnad attack så måste Sverige i dagsläget i första hand lita på det egna försvaret, enligt honom. "I andra hand måste förhoppningen gå till att de här samarbetena har skapat så starka band och att Storbritannien och de andra stormakterna vid det här hypotetiska tillfället inte har andra prioriteringar att tänka på." svt 220323. Rysk militär omgrupperar - uppges sikta in sig på Odesa. Den ryska militären håller sannolikt på att omgruppera sina trupper i Ukraina, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en uppdatering på onsdagsmorgonen. En mer storskalig offensiv väntas återupptas inom kort. Britterna uppger att militären vill stänga inne Ukrainas styrkor i de östra delarna av landet, och att trupperna avancerar från storstäderna Charkiv i nordost och Mariupol i sydost. Samtidigt är Rysslands mål att röra sig västerut mot den viktiga hamnstaden Odesa, enligt uppdateringen. Odesa är Ukrainas tredje största stad med en befolkning på omkring en miljon människor. Den ligger strategiskt belägen vid Svarta havets kust och beskrivs som en nyckelstad för Ukrainas ekonomi, eftersom en stor del av landets sjöfartshandel går genom Odesa. Omni 220323. KD vill skicka mer vapen: "Börjar ta slut för dem". Kristdemokraterna vill att Sverige skickar mer vapen till Ukraina. Det säger partiledaren Ebba Busch till TT. "Genom att öka den ukrainska motståndskraften så pressar vi också fram en diplomatisk lösning på detta och fredsförhandlingar," säger hon. Som exempel på vapen som kan bli aktuella nämner partiet granatgeväret Carl Gustaf och luftvärnsvapen i form av robotsystem 70/90. Ukraina har tidigare presenterat en lista på vapen som efterfrågas från Sverige. Där ingår bland annat luftvärnsvapen och ytterligare pansarskott. "Som vi bedömer så kan vi avvara pansarskott, det börjar ta slut för dem," säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD.
Omni 220323. Energikris i Italien - gas kan komma att ransoneras. Energikrisen som kriget i Ukraina lett till påverkar Italien extremt hårt. Hälften av landets energi kommer från gas och man importerar nära hälften av den gasen från Ryssland. Priserna skenar och gasen kan komma att ransoneras. Italien ligger efter i arbetet med förnybar energi och är mycket beroende av gas. Landet importerar 95% av sin gas och hela 42% av gasimporten kommer från Ryssland. "Vi kan komma att behöva återöppna våra kolkraftverk om det i närtiden uppstår gasbrist," sa premiärminister Mario Draghi i det italienska parlamentet nyligen. Efter två års pandemi och nedstängningar är den redan hårt ansträngda italienska ekonomin ännu mer prövad och för landets regering är det av högsta vikt att industrin och livsmedelsproduktionen inte får problem på grund av eventuell gasbrist. "Tyvärr är vi i den här akuta situationen nu eftersom vi inte investerat i grönare energi utan gjort oss totalt beroende av rysk gas," säger Sergio Andreis. Han arbetar för Kyoto club, en italiensk organisation som arbetar med just förnybar energi och vill inte tro att regeringen verkligen kommer att öppna kolkraftverken. "Talet om kolkraft och kärnkraft, det skrämmer, det vore som att gå tillbaka i tiden. Jag vill tro att den här krisen tvärtom kan innebära att vi som land äntligen satsar på hållbar energi, som mer vind- och solkraft," säger Sergio Andreis. Det är dock långsiktiga satsningar och krisen är här och nu. I värsta fall kan regeringen införa gasransonering vilket rent praktiskt i sommar skulle kunna innebära att italienska kontor och hushåll till exempel inte får använda luftkonditionering och att man i vinter måste sänka värmen på elementen. Landets alla vackra monument, som Colosseum och Sankt Peters-kyrkan i Rom, kan också komma att släckas ner. "Roms borgmästare har uttryckligen sagt att det kan bli så," säger Sergio Andreis. På fabriken 3Emme i Fabriano tillverkar man stålkonstruktioner till kök. Maskinerna går dygnet runt och kräver stora mängder energi. "Uteblir gasleveranserna måste vi stänga. Vi är mycket oroliga, priserna har dessutom ökat så mycket," säger Marco Antonelli, på fabriken. Han oroar sig också för personalen. "Vi har 30 anställda, 30 familjer som varje månad är beroende av lönen från oss. Det är väldigt svårt att få det att gå runt just nu." svt 220323. Handel med Ukraina, Ryssland och Belarus. Ryssland var Ukrainas största handelspartner år 2009. Ryssland och forna sovjetstater (OSS) utgjorde då 39% av Ukrainas totala import och export. Tio år senare utgjorde samma grupp 17%. Ukrainas handel med Europa ökade från 35% till 49% under samma period. "I den här artikeln tittar vi på hur Ukraina, Ryssland och Belarus handel sett ut." svt 220324. Expert: Nya oligarker kan växa fram efter västs tomrum. Om Ryssland beslagtar tillgångar från utländska företag kan en ny grupp oligarker komma fram, rapporterar Business Insider. Företagen kommer att lämna efter sig fabriker och kontor i fungerande skick. "Det finns verkligen en risk att du bara ser skapandet av en ny klass av kumpankapitalister eller oligarker," säger Hassan Malik, analytiker vid Loomis Sayles, till sajten. Rysslands ekonomiministerium har föreslagit att tillgångarna skulle kunna auktioneras ut, likt hur det var på 90-talet. Omni 220323.Rysk politiker uppges hoppa av post och lämna landet. Det ryska klimatsändebudet Anatolij Tjubajs har hoppat av sitt uppdrag och lämnat landet. Det uppger källor till Reuters. Tjubajs anses vara en riktig veteran inom Kreml och ses som en av arkitekterna bakom den dåvarande presidenten Boris Jeltsins ekonomiska reformer och privatiseringsprogram på 90-talet. Reuters källa uppgav inte varför Tjubajs lämnar landet och när Reuters efterfrågade en kommentar per telefon la han på. Under onsdagskvällen bekräftade president Vladimir Putins talesperson bekräftar att Tjubajs sagt upp sig. "Han har lämnat sitt uppdrag på egen begäran, men om han har lämnat (Ryssland) eller inte är hans sak," sade talespersonen Dimitrij Peskov enligt TT. Han blir den högste politikern som hoppar av sedan krigets början. Omni 220323. Scholz: Gasbojkott kan slunga Europa in i recession. Att helt och hållet stoppa rysk olja och gas från en dag till en annan skulle slunga Europa in i en recession. Det sa Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i förbundsdagen under onsdagen, enligt Financial Times. "Hundratusentals jobb riskerar att försvinna." Scholz backas upp av BDI, Tysklands motsvarighet till Svenskt Näringsliv, som menar att ett gasembargo skulle få konsekvenser som inte ens går att beräkna. Även andra experter, såsom ekonomer från Federal Reserve Bank of Dallas, varnar för en recession om gasen och oljan stryps. BDI: "EU är inte förberett för ett kortsiktigt energiembargo." "Ett gasembargo skulle skapa produktionsstörningar, jobbförluster och, i vissa fall, massiv skada på produktionsfaciliteterna." Omni 220323. Andersson: Ryska krigsbrott måste utredas – mer hjälp till Ukraina på gång. Statsminister Magdalena Andersson (S) säger att Rysslands eventuella krigsbrott i Ukraina måste utredas. "All beskjutning av civila måste upphöra omedelbart och humanitär hjälp måste släppas in. Den ryska statsledningens brott måste utredas och ansvariga måste ställas till svars," säger hon på en presskonferens inför morgondagens EU-toppmöte i Bryssel. Hon säger också att regeringen är redo att skicka mer hjälp till Ukraina. "Vi kommer att göra mer för att möta Rysslands orättfärdiga krig," säger Andersson. Andersson: Pågår arbete med femte sanktionspaket mot Ryssland. Omni 220323. Putin: Ovänliga länder ska betala för gas med rubel. Vladimir Putin kommer kräva att "ovänliga" länder endast betalar i rubel när de köper rysk naturgas. Det efter att flertalet västerländska länder vidtagit "illegitima" beslut att frysa ryska tillgångar, uppges den ryska presidenten sagt under ett möte på onsdagen, skriver AP. "Det är helt ologiskt att skicka våra resurser till EU och USA och få betalningen i dollar, euro eller någon annan valuta," säger Putin vidare. Enligt ekonomer som AP talat med kan det här ses som ett ryskt försök att stabilisera landets valuta, som kollapsat sedan den ryska invasionen i Ukraina. Det är oklart när den här förändringen träder i kraft. Uttalandet fick priserna på gas i Europa att stiga. Omni 220323. Källor: Centralbankschefen ville avgå - Putin sa nej. Rysslands centralbankschef Elvira Nabiullina ville säga upp sig från sin tjänst efter invasionen av Ukraina. Men självaste Vladimir Putin sa åt henne att stanna på sin post, uppger fyra personer med insyn i diskussionerna för Bloomberg. Senast i förra veckan blev Nabiullina omvald till en ny mandatperiod på fem år och att dra sig ur tjänsten i det här skedet skulle ses som ett "svek" av presidenten - en man hon arbetat nära under de senaste två decennierna. Centralbankschefens jobb blir nu att försöka styra den ryska ekonomin genom ett krig, där hårda sanktioner försvagat både rubeln och inflödet av utländskt kapital, skriver nyhetsbyrån. Nabiullina dubblerade nyligen styrräntan efter invasionen av Ukraina. Omni 220323. Nato: 7 000 till 15 000 stupade ryska soldater. Nato uppskattar att mellan 7 000 och 15 000 ryska soldater ska ha dött sedan landet invaderade Ukraina för snart en månad sedan. Det säger en högt uppsatt tjänsteman inom försvarsalliansen till AP. Källan säger att siffran baseras på vad ukrainska myndigheter har uppgett, de siffror som Ryssland har uppgett och uppgifter de kunnat samla in från öppna källor. Under måndagen publicerade den statliga ryska tabloiden Komsomolskaja Pravda att 9 861 ryska soldater hade dött och 16 153 skadats under invasionen, uppgiften togs dock snabbt bort. Samma dag uppgav Ukraina att 14 700 ryska soldater dödats.
Omni 220323. Zelenskyj: Franska företag finansierar mord på barn. När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade till det franska parlamentet under onsdagen var han kritisk till att flera franska företag fortsätter sin produktion i Ryssland. "Renault, Auchan, Leroy Merlin och andra måste sluta sponsra Rysslands krigsmaskin," säger han enligt Reuters och fortsätter: "De måste sluta finansiera morden på kvinnor och barn." Biltillverkaren Renault har under de senaste dagarna fått kritik för att de återstartat sin produktion i Moskva. Efter Zelenskyjs tal har Renault pausat sin produktion i Ryssland och att de ska utvärdera alternativen för sin majoritetsandel i den ryska biltillverkaren Avtovaz. Omni 220323. USA anklagar Ryssland formellt för krigsbrott. USA anklagar formellt Ryssland för att ha begått krigsbrott i Ukraina, rapporterar AP. "I dag kan jag meddela att USA, baserat på de bevis vi har tillgängliga, anklagar medlemmar ur de ryska styrkorna för krigsbrott," säger utrikesminister Antony Blinken i ett uttalande. Bevisen USA har att luta sig mot kommer från både öppna källor och underrättelserapporter. Enligt Blinken har dessa källor utretts "mycket noga". "Vi är fast besluta om att kräva ansvar genom att använda alla tillgängliga medel," säger Blinken. Både Blinken och president Joe Biden har vid tidigare tillfällen kallat Putin för en krigsbrottsling och sagt att Ryssland begår krigsbrott i Ukraina. Varken USA eller Ryssland erkänner internationella brottmålsdomstolen i Haags auktoritet. Tidigare har Rysslands bombning av Mariupol beskrivits som ett krigsbrott av USA. Uttalandet kommer i samband med att Biden och Blinken ska medverka på en rad toppmöten i Bryssel i veckan. Omni 220323. Rysk oberoende journalist död efter attack i Kyiv. Den ryska journalisten Oksana Baulina har dött efter en attack i Kyiv. Det rapporterar hennes arbetsgivare The Insider, som är en oberoende tidning som granskar den ryska staten. Baulina befann sig i en förort till Kyiv på ett uppdrag när hon skadades i en rysk granatattack och dog. Ytterligare en civil person dog och två personer skadades i attacken. The Insider skickar sina djupaste kondoleanser till hennes vänner och familj. The Insider skriver att de ska "fortsätta rapportera om Rysslands krigsbrott i Ukraina." Hon ska tidigare ha arbetat i Navalnyjs antikorruptionsgrupp. Omni 220323. SVT sänder tysk tv under kriget i Ukraina - på engelska. SVT börjar sända tyska public service ARD:s engelskspråkiga sändningar från Deutsche Welle under dagtid i SVT2. Det är ett led i att förstärka bolagets krigsrapportering. Därför får SVT Forums sändningar göra uppehåll då man vill få en starkare kapacitet för direktsändningar, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Deutsche Welle sänds mellan klockan 10 och klockan 16 dagtid, varvat med SVT:s egna sändningar. "Det är internationellt högkvalitativ nyhetsbevakning som också skapar en naturlig kontext och flexibilitet för oss att gå in med våra egna direktsändningar," säger SVT:s mediedirektör Jan Helin i pressmeddelandet. Rapports 18-sändning har sedan kriget bröt ut haft en halvtimmes sändningstid. Detta permanentas. SVT fortsätter helgsändningarna mellan 09 och 11. Omni 220323. Källor: Zelenskyj hoppas att Abramovitj blir medlare. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppges ha bett USA:s president Joe Biden att inte införa några sanktioner mot den ryske oligarken Roman Abramovitj. Det uppger källor för Wall Street Journal. Enligt tidningen ses Abramovitj som en potentiell mellanhand i fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina. Amerikanska utrikesdepartementets talesperson Ned Price vill inte kommentera tidningens uppgifter. "Det finns ett antal kanaler som våra ukrainska partners och deras ryska motsvarigheter kan föra dialog och diplomati," svarar han på frågan om Abramovitj varit inblandad i samtalen mellan länderna. Uppgifter gör gällande att Biden ska ha rådfrågat Zelenskyj om sanktioner mot Abramovitj. Bland annat EU och Storbritannien har infört sanktioner mot Abramovitj som bland annat äger fotbollsklubben Chelsea.
Omni 220323. Rysk rusning efter socker och bovete: "Sovjet igen." På flera håll bunkrar ryssar socker och bovete - trots löften från Kreml om att det inte kommer bli någon matbrist, rapporterar flera medier. Bilder på sociala medier visar köer för att köpa basvaror som på många håll i Ryssland uppges ha börjat sina redan i början av mars. "Folk delar tips med varandra om hur man ska få tag på socker. Det här är helt galet," säger Viktor Nazarov i ryska Saratov till The Guardian. Han hävdar att han fick köpa ett paket på fem kilo efter att ha köat i en och en halv timme. Reuters har pratat med 57-åriga Svetlana, som bor i Pokrov. Hon säger att hon fick tag i tio kilo socker genom att åka till en stad tio mil bort. Elina Ribakova på Institute of International Finance säger till The Guardian att hon tror att Ryssland är "på väg mot ett Sovjetunionen igen" genom att fortsätta avskärma sig från världsekonomin. Många äldre minns hur man bunkrade basvaror i Sovjetunionen. Omni 220324. Rapport: Ryska styrkor vid Kyiv kan snart bli omringade. Ukrainas militär har sådan framgång i motattackerna i utkanten av Kyiv att ryska trupper snart kan vara omringade i förorterna Bucha och Irpin, uppger Storbritanniens försvarsdepartement i en rapport. Samtidigt bedöms Ukraina förmodligen ha tagit tillbaka Makariv och Muschun. Framgångarna kommer sannolikt att förstöra de ryska styrkornas förmåga att omgruppera sig och återuppta offensiven mot huvudstaden, enligt försvarsdepartementet. Enligt en källa vid det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon har den ryska frontlinjen tryckts tillbaka över 30 kilometer öst om Kiyv de senaste 24 timmarna, skriver AFP. De ryska styrkorna har dessutom "intagit defensiva positioner" nordväst om staden, enligt källan. Omni 220324. Russia Struggled to Capture a Ukrainian Town. Intercepted Radio Messages Show Why. The Times’s Visual Investigations team analyzed dozens of battlefield radio transmissions between Russian forces during an initial invasion of the town of Makariv, outside Kyiv. They reveal an army struggling with logistical problems and communication failures. The New York Times 220324 9:01. Hemligt USA-team planerar svar - om Ryssland tar till sina kem- och kärnvapen. Ett arbetslag med flera nationella säkerhetsrådgivare i USA håller övningar där de testar olika potentiella svar om Ryssland skulle använda kemiska eller biologiska vapen samt kärnvapen, uppger flera involverade personer för New York Times. Arbetslaget - det så kallade "Tiger Team" - har skapats av Vita huset i tysthet för att förbereda sig på hur USA och dess allierade skulle kunna reagera på ryske presidenten Vladimir Putins eventuella drag. Gruppen, som träffas tre gånger i veckan, diskuterar också möjliga svar på om Moskva utökar kriget till grannländerna såsom Moldavien och Georgien. De planerar också vilken hjälp man kan erbjuda europeiska allierade som kämpar med att ta emot de miljoner människor som flyr Ukraina. De diskuterar också hur man ska göra om Vladimir Putins armé attackerar Natos område. "Tiger Team" bildades redan i oktober förra året. Omni 220323. Uppgifter: Google News blockerat i Ryssland. Googles nyhetstjänst Google News ska enligt uppgifter från Interfax ha blockerats i Ryssland av mediemyndigheten Roskomnadzor. Roskomnadzor uppges hänvisa till att Google News "givit tillgång till flera publikationer och till material som innehåller icke autentisk information om de militära operationerna på det ukrainska territoriet". Google skriver i ett uttalande att man kan bekräfta att användare i Ryssland haft svårt att komma åt nyhetstjänsten och att det inte beror på några tekniska problem hos Google. Omni 220324. Ras spås när Moskvabörsen öppnar - utlänningar får vänta. När Moskvabörsen planerar att slå upp portarna i morgon torsdag, efter en paus på nära en månad, kan det utlösa ett fortsatt ras. Det spår investerare och analytiker, skriver The Telegraph. Enligt Hasnain Malik, strateg på analyshuset Tellimer, kommer den högst begränsade öppningen dock inte att göra särskilt stor skillnad för utländska investerare med ryska innehav. "I alla fall om vi antar att de redan skrivit ner värdet på sina ryska innehav till noll," fortsätter han. Personer som inte är ryska medborgare får dock inte delta i handeln. Först 1 april får utländska investerare handla med ryska aktier, skriver Reuters. Enligt Barron’s väntas dock inte ett lika stort ras som spås komma framöver. Det eftersom handeln är kraftigt begränsad initialt. Under torsdagen ska Moskvabörsen börja handla i 33 bolagsaktier igen. När börsen stängde i februari var index ner över 40 procent. Ryssland har sedan februari förbjudit utländska investerare från att sälja aktier.
Omni 220324. Putins närmaste spårlöst borta från offentligheten. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu har inte setts till i offentligheten på nästan två veckor - trots att han ansvarar för Moskvas invasion av Ukraina, skriver Newsweek. Det är Agentstvo, en oberoende rysk tidning specialiserad på undersökande journalistik, som konstaterar att ministern plötsligt försvunnit vilket väckt spekulationer om vad som kan ha hänt. Under krigets första sexton dagar gjorde han sju offentliga framträdanden, men han har inte setts till sedan 11 mars. Senast han nämndes på Kremls hemsida var den 18 mars då det framgår att han deltagit på ett möte om invasionen med Vladimir Putins säkerhetsråd, men det finns inga bilder på honom från tillfället. Ministern ska också ha delat ut utmärkelser den 18 mars, men bilderna som användes var från ett sjukhusbesök sju dagar tidigare. En anonym tjänsteman uppger för Agentstvo att Sjojgu kan ha drabbats av hjärtproblem, men uppgifterna har inte kommenterats av Kreml. Även generalstabschefen Valerij Gerasimov ska inte ha setts till i offentligheten sedan den 11 mars. Ministern och stabschefen beskrivs som två av Putins mest lojala män. Omni 220324. Nato-chefen: "Stort misstag" av Putin att invadera Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin begick ett "stort misstag" när han tog beslutet att invadera Ukraina, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför dagens toppmöte. "Putin underskattade ukrainska folkets styrka och soldaternas mod," säger han och tillägger att ryssarna mötte betydligt större motstånd än väntat. Så länge som Nordamerika och Europa står tillsammans är vi starkast i världen, betonar Stoltenberg och tillägger att Nato inte kommer skicka några styrkor in i Ukraina. Natochefen ska senare i dag träffa bland andra USA:s president Joe Biden. Stoltenberg pratade med journalister som samlats utanför Natos högkvarter i Bryssel. Stoltenberg om det som pågår i Ukraina: "Vår generations allvarligaste kris." Omni 220324. "Putin nöjer sig inte med det som ligger på bordet." En månad in i kriget i Ukraina syns inget uppenbart slut på konflikten. Det anser två experter som DN har pratat med. Överstelöjtnant Joakim Paasikivis bedömer att de ryska styrkorna kört fast både i östra Ukraina och runt Kiev, och att moralen och stridsviljan hos de ryska styrkorna är låg. Oscar Jonson, forskare vid Försvarshögskolan, säger att Ryssland troligen behöver en större vinst innan de blir nöjda. Han tror inte att Vladimir Putin kommer att nöja sig med det som ligger på förhandlingsbordet just nu, alltså självständighet för Donetsk och Luhansk, att Krym blir ryskt och att Ukraina blir neutralt. " (Då) har han inte fått mer än vad han hade före kriget och hela världssamfundet mot sig," säger Oscar Jonsson. Paasikivi: Den övergripande bilden är att det går dåligt för Ryssland. Omni 220324. Analyser: En månad har gått - men kommer bli värre. Rysslands invasion av Ukraina har på bara en månad förändrat världen - och kriget är långtifrån över, skriver NBC News Londonkorrespondent Alexander Smith i en analys. Kriget har redan omformat det geopolitiska landskapet, ökat klyftan mellan Moskva och väst och väckt en rädsla för den globala ekonomin och hungerkris, men den största förvåningen är hur invasionen militärt varit en katastrof för Ryssland. Trots det militära bakslaget finns inga tecken på att Moskva kommer att hålla tillbaka: "Deras retorik har inte förändrats - den är värre än förut", skriver Smith och citerar Hanna Shelest som är chef vid den ukrainska tankesmedjan Ukrainian Prism. Den 24 februari chockerades världen av Ryssland invaderade Ukraina. Att världen skulle förändras var alla ense om, men inte på vilket sätt, skriver The Guardians östeuropakorrespondent Shaun Walker. I Ukraina har en ny nationell identitet skapats när folket har gått samman mot kriget och med president Volodymyr Zelenskyj som ledstjärna. "Det är en lång väg att gå mot något som kan betraktas som en seger för Ukraina, men för varje dag som går tror fler ukrainare på Zelenskyj och att en seger av något slag är möjlig." Omni 220324. FN: Mer än hälften av Ukrainas barn är på flykt. Mer än hälften av alla barn i Ukraina har tvingats på flykt en månad efter den ryska invasionen, uppger FN:s barnfond Unicef enligt AFP. Över 4,3 miljoner barn har tvingats fly från sina hem både inom och utanför landets gränser. 1,8 miljoner av dessa har tagit sig utomlands och 2,5 miljoner befinner sig fortfarande i Ukraina. Totalt bor omkring 7,5 miljoner barn i landet. Omni 220324. Svenskar positiva till Nato - om även Finland går med. Nästan sex av tio svenskar är positiva till att gå med i Nato - om även Finland går med. Visar en Sifoundersökning som Sifo gjort åt TV4 Nyheterna. 17 procent svarar nej medan 24 procent är osäkra. Skulle Finland inte gå med vill emellertid bara fyra av tio att Sverige går med, enligt undersökningen. Det är en något lägre siffra än tidigare mätningar som gjorts efter den ryska invasionen visat. Vänsterpartister är minst positiva, om man ser till partitillhörighet. Omni 220324. Rysk topp: Rätt att använda kärnvapen vid provokation. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om landet "provoceras av Nato", säger Dmitrij Poljanskij, Rysslands biträdande FN-ambassadör, till Sky News. "Jag tycker inte att det är rätt sak att säga. Men det är inte rätt sak att hota Ryssland, och försöka ingripa. Så när du har att göra med en kärnvapenmakt, självklart, får du räkna med alla möjliga utfall," säger han. Han sa även att han inte anser att Ryssland begår krigsbrott i Ukraina och vägrade att erkänna att Moskva är ansvarigt för förödelsen i Mariupol. USA har formellt anklagat Ryssland för att ha begått krigsbrott i Ukraina baserat på de bevis som finns tillgängliga, det meddelade landet i går. Diplomaten återupprepade de felaktiga påståendena om att Ukraina attackerar sina egna byggnader och civila. Kremls talesperson 22 mars: Ryssland skulle bara använda kärnvapen om vår "existens är hotad." Omni 220324. Kommentar: Ryssland ljuger så det ryker om det. Generalmajor varnade för krig - fick sparken. Kriget i Ukraina tycks dra ut på tiden och samtidigt är försvarsfrågan högaktuell i Sverige. För sex år sedan varnade arméchefen Anders Brännström för att Sverige skulle kunna vara i krig om några år och följde upp med att påstå att Sverige skulle vara chanslöst vid ett krig. Det ledde till att den frispråkige generalmajoren fick sparken. "De upprustningar som man pratar om att göra nu kunde man ha gjort redan år 2016," säger han till Inblick idag. Läs mer i Inblick 220324. Zelenskyj: "Ryssland har börjat diskutera hur man kan ockupera Gotland, er ö." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar i sitt tal inför riksdagen för att Ryssland skulle kunna agera även mot Sverige - och att landet diskuterat hur man skulle kunna ockupera Gotland, er ö. Talet inledde han med att framhålla att Ukraina och Sverige delar färger i sina flaggor: Gult och blått. "Det är frihetens färger. Därför är det inte alls ologiskt att Sverige är ett av de länder som gett Ukraina mest stöd i världen. Han talar om hur det varit en svart månad för världen som saknar motstycke sedan andra världskriget. Han ställer också en direkt fråga: "Varför gör de detta terrorangrepp på oss?" Presidenten går även in i detalj på de påstådda krigsbrott som ryska trupper gjort sig skyldiga till. Avslutningsvis ber han Sverige att vara med och bygga upp Ukraina igen efter kriget. "Ert sätt att organisera samhället kan vara till stor nytta för oss." Efter talet möttes Zelenskyj av stående ovationer i riksdagen. Zelenskyj: "Färgerna gul och blå står för frihet, värdighet och rättvisa." Inledde talet med: "Det är en ära att ha den här möjligheten att tala till er." Presidenten bad om att Ukraina ska få bli fullvärdig medlem i EU. Läs
Zelenskyjs tal i sin helhet.
SVT sänder talet.
Omni 220324. Ukraina: Vi har sprängt ryskt landstigningsfartyg. Den stora ryska landstigningsfartyget Orsk har förstörts i Berdjansk, uppger Ukrainas flotta enligt AFP. Tidigare i veckan beskrev den ryska statliga nyhetsbyrån TASS landstigningsfartyget ankomst som en viktig händelse då den "öppnar för logistiska möjligheter i Svarta havet", skriver nyhetsbyrån. Berdjansk har varit under rysk kontroll sedan 27 februari och ses som en viktig landstigningsplats. Landstingningsfartyget ska ha varit kapabelt till att bära 1 500 ton last. I närheten ligger bland annat Melitopol och Mariupol. Ryska styrkor har avancerat i området, men den enda större stad som styrkorna kontrollerar är Cherson med 200 000 invånare. Filmer på vad som påstås vara Orsk som brinner cirkulerar på sociala medier. Ryssland har ännu inte kommenterat händelsen.
Omni 220324. Kommentar: Häpnadsväckande. Bekräftat: Stoltenberg blir kvar som Natochef. Jens Stoltenberg kommer att sitta kvar som Natochef till september 2023, rapporterar norska medier. "Nato behöver en generalsekreterare som inte på länge är på väg någon annanstans, speciellt nu," säger han och öppnar därmed för att Natouppdraget kan sträcka sig längre än ett år. Natochefens uppdrag skulle egentligen löpa ut den 1 oktober. Han var tänkt att ta över rollen som chef för Norges centralbank, men avsäger sig nu den rollen. I stället blir det Ida Wolden Bache som tar över som centralbankschef. Omni 220324. Anonymous hotar släppa 35 000 ryska centralbanksfiler. Hackernätverket som går under namnet Anonymous säger sig ha hackat den ryska centralbanken och hotar nu med att läcka känsliga uppgifter, skriver TT. Det handlar, enligt nyhetstjänsten, om 35 000 filer som innehåller "hemliga överenskommelser". Hackarna kan offentligöra filerna inom de närmsta två dygnen. Det framgår inte i texten vad Ryssland behöver göra för att uppgifterna inte ska släppas till offentligheten. Hackernätverket hackar Nestlé och andra företag i Ryssland som inte stänger sina verksamheter i landet. Omni 220324. Nya USA-sanktioner väntar hundratals ryssar. USA planerar att utfärda sanktioner mot cirka 400 ryssar, varav 300 är rikspolitiker eller ”eliter”. Det uppger en källa inom Bidenadministrationen till CNBC. Dessutom ska en del av ryska centralbankens guldreserv frysas. "Syftet här är att metodiskt ta bort privilegierna som Ryssland tidigare hade som deltagare i den internationella ekonomiska ordningen," säger källan till CNBC. Åtgärderna väntas presenteras under Bidens planerade tal på torsdagen. Omni 220324. Stoltenberg: Oroas över rysk retorik om kemiska vapen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att alliansen oroar sig över Rysslands retorik kring kemiska och biologiska vapen. "Vi upplever att Ryssland försöker förbereda sig på att använda kemiska och biologiska vapen genom att anklaga Ukraina, USA och Nato-länder att göra detsamma," säger Stoltenberg på en presskonferens. "Anklagelserna mot Ukraina och Nato är naturligtvis falska."Nato har i dag beslutat att skicka 40 000 soldater till de östra delarna av Europa. De kommer även stärka Ukrainas cyberförsvar, skriver Natos ledare i ett gemensamt pressmeddelande. På land kommer vi att sätta in betydligt fler styrkor som är i högre beredskap och har mer utrustning och förnödenheter. I luften ska vi sätta in fler stridsflygplan och stärka flygvapnet," säger Stoltenberg. Omni 220324. Kommentar: Kärnvapenretoriken är ännu mer skrämmande. Postnord stoppar all post till och från Ryssland. Postnord stoppar alla brev och postförsändelser till och från Ryssland, rapporterar SVT Nyheter. I ett pressmeddelande uppger företaget att stoppet är nödvändigt för att bolaget ska efterleva de sanktioner som EU har beslutat om. Omni 220324. svt 220324. Abramovitjs super-yachter duckar sanktioner. Två så kallade superyachter som sägs tillhöra oligarken Roman Abramovitj ligger ankrade i Turkiet. Båtarna, som spås ha ett gemensamt värde på 1 miljard dollar, rundar därmed västs sanktioner och risken att bli beslagtagna, skriver CNBC. Abramovitj är under sanktioner från både EU och Storbritannien. Turkiet, som inte är med i EU men i Nato, har därför blivit ett eftertraktad land för oligarker att förvara tillhörigheter i. Chelsea-ägarens agerande är därmed inte olagligt, eftersom han befinner sig i territorier utanför EU, noterar kanalen. Enligt uppgifter finns dock Abramovitj inte ombord på något av yachterna . Omni 220324. Svenska pansarvapen tagna av ryska styrkor i Ukraina. Bilder på svenska pansarvapen har publicerats i ryska propagandakanaler, efter att ryska styrkor konfiskerat dem. Det rapporterar Expressen, med hänvisning till Ukrainian weapons tracker. Enligt Rein Pella, lärare på institutionen för försvarssystem vid Försvarshögskolan, handlar det om Pansarskott 86. "Det är en del i den ryska propagandan," säger han och fortsätter: "De här två pansarskotten kommer ryssarna sannolikt att använda i nästa strid, men de har ingen avgörande betydelse." Under torsdagen har Sverige beslutat att skicka ytterligare 5 000 pansarvapen till Ukraina. Riksdagen har beslutat att skicka pansarskott till ett värde av 205 miljoner kronor. Omni 220324.
Påven skäms över västs upprustning: "Galenskap". Under torsdagen kritiserade Påve Franciskus västländernas ökade satsningar på försvaret, rapporterar Reuters. "Jag skämdes när jag läste att en grupp länder har ökat anslaget till två procent av BNP för att köpa in vapen, som ett svar på det som händer nu. Galenskap," säger han. Enligt påven är kriget i Ukraina en produkt av "den gamla maktlogiken som fortfarande dominerar så kallad geopolitik". Vapen och sanktioner är inte rätt väg att gå, menar han. Tidigare i mars meddelade statsminister Magdalena Andersson (S) att även Sverige ska öka försvarsanslaget till två procent. Omni 220324. Kommentar: Så hade nog inte påven sagt om ryssarna stått 30 km norr om Vatikanen med sina stridsvagnar. Men nu handlar om Kiev med flera städer och vad handlar det om sedan? Påven berättar sedan inte om vad som är rätt väg att gå. Frivilliga riskerar livet för att säkra Ukrainas internet. Internet har blivit livsviktigt för att sprida information om invasionen - men Ryssland har förstört stora delar av den infrastruktur som krävs för att det ska fungera. Frivilliga riskerar nu sina liv för att reparera de kablar och ledningar som utgör det fysiska internet, skriver Vice. "Det är viktigt att låta folket få veta att det går bra för Ukraina i det här kriget," säger en talesperson för den ukrainska informationsmyndigheten SSSCIP. Omkring 2 000 specialister och hundratals frivilliga civila, eller "osynliga hjältar" som ukrainska myndigheter kallar dem, arbetar varje dag för att återställa den infrastruktur som förstörs i ryska attacker. Det innefattar även telefonledningar, som också dem är ett viktigt verktyg för att koordinera det ukrainska motståndet, skriver Wall Street Journal. Ukraina: Internetuppkopplingen är en viktig nyckel i att bekämpa Ryssland. I Mariupol kämpade reparatörer i dagar för att rädda teletornet. SSSCIP på Twitter: Telespecialister är våra osynliga hjältar. SSCIP: Telebolag går samman för att hjälpa till. Omni 220324. En månad av krig i Ukraina - bilderna visar förödelsen. En månad har gått sedan invånarna i Ukraina vaknade upp till en fruktansvärd verklighet. Kriget har fört med sig städer i ruiner, förlorade liv och tio miljoner människor på flykt. De ukrainska städer som ligger vid frontlinjen har utsatts för omfattande beskjutning. Det har resulterat i bränder, raserade byggnader och gator fyllda av bråte och rasmassor. Bland de städer där striderna varit mest intensiva finns Cherson, Charkiv, Mariupol och Kievs förstäder. Enligt FN har hundratals bostadshus förstörts av den ryska beskjutningen. Över 900 civila miste livet under krigets första månad, enligt FN, som framhåller att den verkliga siffran troligtvis är högre. Se bilder från Kiev, Irpin och Mariupol i klippet. svt 220324. KD, V och MP vill stänga hamnar för ryska fartyg. KD, V och MP vill att Sverige stänger hamnarna för ryska transporter omedelbart, rapporterar SVT Nyheter. Det var en av flera åtgärder som den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj vädjade om i sitt tal till riksdagen. "Det här är ett sätt att sätta press på EU och markera. Vi ska inte med ena handen hjälpa Ukraina och med andra handen se till att Putin får pengar," säger Vänsterpartiets Ulla Andersson. Utrikesminister Ann Linde (S) är positiv till åtgärden, men vill invänta ett gemensamt EU-beslut då hon menar att det inte skulle påverka Ryssland om Sverige agerade ensamt. Omni 220324. Biden: Använder Ryssland kemiska vapen svarar Nato. Om Ryssland använder kemiska eller biologiska vapen i Ukraina kommer Nato att svara, säger USA:s president Joe Biden vid en pressträff i Bryssel. "Sättet vi skulle svara på beror på sättet de används," säger han. Vita huset har enligt New York Times uppgifter tillsatt en specialgrupp som går igenom potentiella svar om Ryssland använder kemiska eller biologiska vapen samt kärnvapen. Biden kräver även att Ryssland utesluts ur G20-gruppen, som består av betydande ekonomier samt EU. Omni 220324. Bitcoin stiger till högsta nivån på tre veckor. Bitcoin handlades på torsdagen över 44 000 dollar för första gången på tre veckor, noterar Bloomberg. Därmed bröt kryptovalutan upp när riskaptiten åter steg, skriver nyhetsbyrån. Samtidigt kan bitcoin ha fått en skjuts av spekulationer om att Ryssland kan acceptera valutan som betalmedel. Vid 20.15-tiden handlades bitcoin strax över 44 000 dollar igen på stora kryptobörser. Terra-blockkedjan köper bitcoin som valutareserv. Omni 220324. En månad under jord - så lever de i tunnelbanan. När Ryssland invaderade och bomberna började falla över Charkiv sökte hundratals skydd i stadens tunnelbana. En månad senare är de fortfarande där, rapporterar Reuters. "Det är inte bättre än hemma, men det går att leva här," säger Veronika Shaposhnik, som bor med sin dotter i en gulblå tunnelbanevagn långt under jorden. Många av dem som sökt skydd kommer från Charkivs norra delar, som beskjutits nästan dagligen. I tunnelbanan sover kvinnor och barn tätt intill varandra, antingen på det kalla betonggolvet eller i tågvagnar. Enda gången de lämnar tunnlarna är för att rasta djur, eller ta lite frisk luft bland rasmassorna. Under torsdagen träffades en närliggande tunnelbanestation av en robot, där flera personer omkom och många skadades. Omni 220324. Fler EU-toppar avfärdar rubel-krav: "Ingen betalar". EU:s ledare avfärdar Rysslands krav att "ovänliga" länder ska betala för rysk olja och gas i rubler, skriver flera medier. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz hänvisar till att det finns svart på vitt i kontrakt vad som gäller. "I de flesta fall står det euro eller dollar, det är det vi utgår ifrån," säger han, enligt Reuters. Sloveniens premiärminister Janez Jansa säger att "ingen kommer att betala i rubler". Och Italiens premiärminister Mario Draghi kallade Rysslands krav för kontraktsbrott, skriver Direkt. Omni 220325. Intern rysk kommunikation blottar stora logistikproblem. Redan i början av Rysslands invasion av Ukraina hade de ryska soldaterna problem med logistik och kommunikationen sinsemellan. Det visar inspelningar av öppen, okrypterad radiokommunikation som New York Times publicerar. Tidningen har tagit del av hundratals inspelningar där soldater redan under invasionen av Makariv den 27 februari förgäves vädjar om mer bränsle och helikopterunderstöd. Inspelningarna visar även att de ryska trupperna redan då kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott, bland annat genom att beordra ett anfall på ett bostadsområde. På vissa inspelningar hörs även ukrainare som tar sig in på de öppna radiokanalerna och hånar de ryska soldaterna. Efter att en ryss sagt att han behöver hjälp att hitta flyktvägar får han svaret: "Buran, åk hem. Det är bättre att vara en avhoppare än att bli gödsel." New York Times har länkat radiokommunikationen till rörligt material för att försäkra sig om dess autenticitet. Omni 220325. Andersson: Viktigt med fler sanktioner från EU. Ett nytt sanktionspaket från EU mot Ryssland är på väg men inget beslut togs från medlemsländerna under nattens toppmöte. Det säger statsministern Magdalena Andersson (S) enligt TT. Den svenska statsministern var en av få som uttalade sig om sanktionerna och menar att ett femte sanktionspaket är på gång även om de inte fastställdes på mötet. "Nej, vi har inte kommit närmare, det kan jag inte säga," säger hon till nyhetstjänsten. Andersson tillägger att sanktioner mot Ryssland biter på den ryska ekonomin och det därför är viktigt att de jobbar med fler som "implementeras till fullo i alla länder". Andersson(S): Tuff tid väntar när våra befolkningar kommer att påverkas av kriget och Putin-priser på el, bensin, diesel och mat och flyktingströmmar. Hon underströk också vikten av att vi klarar av att vara eniga över tid. Omni 220325. Rapport: Ryska framsteg i Mariupol - intagit centrum. Ryssland har gjort stadiga framsteg i Mariupol och gick under gårdagen in i den belägrade hamnstadens centrala delar, rapporterar den USA-baserade tankesmedjan The study of war enligt BBC. Enligt tankesmedjan har ukrainska myndigheter nu lämnat staden för att lättare kunna koordinera regionala militärinsatser. Ukrainas regering uppger att Ryssland på sistone har ändrat taktik och att Kreml nu är inställt på en mer utdragen fas av kriget för att minska sina förluster, rapporterar The study of war enligt TT. The study of war: Samtidigt fortsätter Ryssland att bomba Ukrainas näst största stad Charkiv. Ryska styrkor verkar ställa in sig på försvar snarare än anfall. Ukraina: Moskva tvångsdeporterar hundratusentals ukrainare till Ryssland.
Omni 220325. Uppgift: Sex ryska generaler dödade i kriget. Minst sex ryska generaler har dödats i Ukraina sedan kriget inleddes, enligt nära rådgivare till Ukrainas president. Jonas Kjellén, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, har från svenskt håll granskat uppgifterna och bedömer dem som trovärdiga. "Från Rysslands sida har man inte försökt att överbevisa det här, så det kan mycket väl vara så att uppgifterna stämmer," säger han. Propagandakriget pågår för fullt på båda sidor sedan Ryssland inledde sin storoffensiv mot Ukraina torsdagen den 24 februari. Enligt FOI är det sannolikt sex generaler i markstridskrafterna och Nationalgardet som dödats, baserat på ukrainska uppgifter. "Det är svårt att vara helt säker om uppgifterna är tillfullo sanna. Det finns ett incitament från ukrainsk sida att visa på den här typen av framgångar. Men samtidigt finns det ännu inget som överbevisar uppgifterna. Det skulle vara lätt från rysk sida att överbevisa genom att visa upp dem, säger Jonas Kjellén, analytiker vid FOI. Kjellén följer de ryska väpnade styrkorna noga och bedömer att generalerna kan ha omkommit på grund av de befann sig på eller nära slagfältet - inte i djupa bunkrar. Det kan vara naturligt eftersom Ryssland har problem med moralen hos sina stridskrafter, bedömer han. "Det här ett sätt som stämmer bra överens med den kultur som finns hos de ryska väpnade styrkorna, att man som hög befälhavare kan ställa sig långt fram för att höja moralen." Det handlar även om att de dödade ryska generalerna stärker moralen hos Ukrainas stridskrafter. "Jag tror också att det är ett mål att man från ukrainsk sida är mån om att det ger en moral-boost på den egna sidan." Är det en logisk följd av strid eller är det riktade insatser mot just de här personerna? "Jag tror att det är en kombination. Det verkar som Ryssland har betydande förluster. På så vis är det en naturlig följd. Jag tror också att det är ett medvetet val från ukrainsk sida att försöka ta ut den här typen av mål för att det höjer moralen på den egna sidan också." Ryssland har ännu inte kommenterat uppgifterna. Han bedömer att Ukrainas militär har kapacitet att genomföra sådana riktade attacker med viss hjälp av andra länder. De är värdefulla mål. "Ja med det förbehållet att man möjligen får underrättelseinformation utifrån om var de här ledningskrafterna skulle kunna befinna sig eller om det finns ett 'high value target' i en kolonn. Även ryska befäl med officersbefattningar strax under general har dödats, enligt Ukraina. På onsdagen höll ryska flottan en minnesgudstjänst för kommendör Andrej Palij som var ställföreträdande chef för Rysslands Svartahavsmarin. FOI:s bedömning är att antalet dödade ryska officerare på den nivån, regementschefer, är avsevärt fler. Det är ofta mer naturligt att de är med sitt förband ut i strid. svt 220326. Uppgifter: Ryska robotar missar i 60 procent av fallen. I 60 procent av fallen missar de ryska precisionsstyrda robotarna som används i Ukraina sitt mål, uppger tre amerikanska tjänstemän med insyn i underrättelseuppgifter för Reuters. Det skulle kunna förklara varför Ryssland ännu inte lyckats neutralisera Ukrainas flygvapen trots att de har betydligt större militär kapacitet. Tjänstemännen, som vill vara anonyma, presenterar inga bevis för uttalandet och Reuters har inte kunnat bekräfta uppgifterna. Kreml har inte heller kommenterat uppgifterna. En så hög felfrekvens kan bero på alltifrån problem med uppskjutningen till att roboten inte exploderar vid rätt tillfälle. Försvarsdepartementet: Ryssland har avfyrat över 1 100 robotar. Omni 220325. Ex-minister: Sverige skulle behöva säkerhetsgarantier. Om Sverige vill gå med i Nato krävs det att Natoländerna under en övergångsperiod lämnar säkerhetsgarantier, säger USA:s före detta försvarsminister Leon Panetta till SR:s Ekot. Detta eftersom det kan ta flera år innan man blir en fullvärdig medlem i försvarsalliansen. "Natoländerna skulle vara tvungna att tydligt visa att man skulle svara om Ryssland skulle angripa Sverige," säger han. Enligt Panetta var Vladimir Putins beslut att invadera Ukraina "förmodligen det sämsta strategiska beslutet han tagit i sitt liv".Panetta: "Jag ser inte hur Putin kan vinna det krig han startade." Omni 220325. Ledare: "Stilstudie i hur en aktiemarknad förstörs." I Dagens Industri skriver Henrik Westman om den ryska börsen som på nytt öppnade under torsdagen. Börsen gick till synes bra, men det berodde på omfattande stödköp och säkerhetsåtgärder. Westman skriver att den ryska ekonomin i själva verket befinner sig i fritt fall. "Det som har hänt Moskvabörsen sedan Ryssland angrep Ukraina är en stilstudie i hur en aktiemarknad förstörs", skriver han. I Aftonbladet skriver Jonna Sima om Vladimir Putins privata ekonomi. Hon skriver att han genom ett maffialiknande upplägg gjort sig till världens kanske rikaste person. "Medan det ryska folket ser en framtid lik den på Sovjettiden framför sig har Vladimir Putin byggt upp ett eget kungarike", skriver hon. Omni 220325. Larmet: Civila förs bort och hålls som gisslan av Moskva. Civila ukrainare förs bort och hålls som gisslan i rysk-kontrollerade områden, uppger FN för BBC. FN känner i nuläget till 36 fall där civila försvunnit utan att anhöriga underrättats och enligt organisationen verkar Ryssland främst fokusera på journalister, samhällsrepresentanter och andra som varit kritiska mot invasionen. Även Ukraina anklagar den ryska ledningen för att ha tvångsförflyttat hundratusentals civila från ockuperade städer till Ryssland i syfte att pressa Kyiv att ge upp, skriver AP. Enligt Ukrainas ombudsperson, Lyudmyla Denisova, handlar det om 402 000 människor däribland 84 000 barn som förts bort mot sig vilja. Kreml har uppgett en nästan identisk siffra, men väljer i stället att kalla de omplacerade och att det handlar om personer som ville till Ryssland. Enligt Kreml handlar det om personer från de östra delarna av Ukraina som är rysktalande och har sympatier för Ryssland. Omni 220325. Nästan 700 svenskar slåss: "Ett organiserat gerillakrig." Just nu strider 678 svenskar frivilligt i Ukraina, uppger Philip Brännvall, samordnare för de frivilliga svenskarna, för TT. Han säger att uppslutningen har varit större än förväntat. Enligt Brännvall är kriget ett "organiserat gerillakrig" där de frivilliga kompletterar det ukrainska försvaret. "Vi bygger upp små jägarförband, störgrupper eller sabotagegrupper. Det är mycket effektivare att röra sig i små förband," säger han. Han bedömer att mellan 250 och 650 ryska soldater dödats i insatser där svenskar deltagit. Däremot känner han inte till att att någon svensk dödats. Brännvall bedömer att ytterligare ett antal hundra svenskar kommer att ansluta sig. Omni 220325. Moskvabörsen öppnar grönt - för andra dagen i rad. Moex-indexet på Moskvabörsen är oförändrat vid 08.35-tiden under sin andra handelsdag. Endast 33 aktier går att handla med och utländska investerare är blockerade från att sälja. Det är även förbjudet att blanka aktier. Under den första handeldagen lyfte Moskvabörsen 4,4 procent. Bland företagen sjunker oljebolaget Lukoil och gasjätten Gazprom med 1,3 och 3,5 procent efter gårdans tvåsiffriga uppgångar. Den ryska storbanken Sberbank tappar 1,7 procent. Flygbolaget Aeroflot rasar 9,3 procent. Centralbanken har avsatt 10 miljarder dollar till stabilisering. Omni 220325. Ukraina återtar mark vid Kyiv - Ryssland ska ha förstört stor bränsledepå. Ukrainas styrkor gör framsteg i Kyivregionen, enligt en rapport från Storbritanniens försvarsdepartement. Landet har återtagit kontrollen över städer och försvarspositioner upp till 35 kilometer öst om Kyiv, skriver departementet i sin dagliga uppdatering. I nuläget bedömer departementet att Ryssland har problem med för långa försörjningslinjer. Samtidigt uppger Rysslands försvarsdepartement att landet förstört den största kvarvarande militära bränsledepån vid en robotattack utanför Kyiv. Vid attacken, som ska ha inträffat på torsdagskvällen, användes en kryssningsrobot från havet, uppger departementets taleperson Igor Konashenkov enligt Reuters. Nyhetsbyrån har ännu inte kunnat bekräfta uppgifterna. Den ryska attacken ska ha skett i Kalynivka i närheten av Kyiv. Omni 220325. EU och USA i avtal - ska minska behovet av rysk gas. EU och USA är överens om ett nytt samarbete för att minska beroendet av rysk gas, rapporterar flera nyhetsbyråer. Som en del av planen ska USA och andra nationer öka exporten av flytande naturgas till Europa, uppger Vita huset. "Dessa steg kommer att öka energi- och nationell säkerhet," säger USA:s president Joe Biden vid en gemensam presskonferens med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Målet är att det nya "partnerskapet om energi" ska knyta EU och USA närmare varandra samt koppla bort behovet av Ryssland. "Det här kriget kommer att vara ett strategiskt misslyckande för Putin," säger von der Leyen. Samtidigt meddelar Tyskland att importen av energi från Ryssland ska minska kraftigt. Oljeimporten ska halveras fram till juni, och kolleveranserna ska upphöra helt till hösten. Det var USA:s president Joe Biden och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som meddelade beskedet. Samtidigt är planen att följa sedan tidigare uppsatta klimatmål. Ryssland står i nuläget för 40 procent av Europas gasbehov. USA ska tillsammans med andra länder leverera 15 miljarder kubikmeter flytande naturgas till Europa. von Der Leyen har tidigare sagt att målet var att hitta en överenskommelse för kommande två vintrar. Ledarna tog upp energifrågan redan i går kväll i ett gemensamt uttalande om följderna av Rysslands krig i Ukraina. Tysklands energiminister: "Har gjort intensiva ansträngningar för att importera mindre fossil energi från Ryssland." Omni 220325. 300 befaras döda efter bombningen mot teatern. Omkring 300 personer befaras ha dött när Ryssland i förra veckan bombade en teater i Mariupol, uppger stadshuset enligt AFP. "Från ögonvittnen framkommer information om att omkring 300 personer dog i teatern", skriver stadshuset i ett uttalande. Hundratals personer hade tagit sig till byggnaden för att söka skydd och sattelitbilder tagna två dagar innan attacken visade att ordet "barn" stod skrivet på marken utanför teatern. Tidigare har det förekommit uppgifter om att ingen dog i attacken. President Zelenskyj sa förra veckan att attacken träffat hundratals personer, framför allt kvinnor och barn. Myndigheterna i uttalande: "Det blev den sista tillflykten för hundratals oskyldiga människor." Bombningen inträffade den 16 mars. Ryssland förnekar att man attackerat teatern. Omni 220325. Tågtrafiken mellan Finland och Ryssland stoppas. En av de sista möjligheterna att med lokaltrafik ta sig från Ryssland till Europa upphör, skriver Reuters. Detta efter att Finlands nationella tågoperatör bestämt sig för att från och med måndag ställa in all trafik mellan Helsingfors och St Petersburg. Med anledning av de sanktioner som EU riktat mot Ryssland finns ingen möjlighet att hålla igång trafiken, säger chefen Topi Simola i ett uttalande. Tågen från Ryssland till den finska huvudstaden har varit fulla med ryssar sedan invasionen av Ukraina då flygtrafiken mellan Ryssland och Europa upphört. Gränsen mellan länderna hålls däremot öppen för biltrafik. Beslutet gäller från och med den 28 mars. Sista tåget på sträckan går på söndagen. Omni 220325. Oligark om sanktionslivet: Får vi ha städare eller chaufför? Dagen innan Europa frös transaktioner med Ryssland åkte oligarken Petr Aven runt med sin fru till olika bankomater för att ta ut så mycket kontanter som möjligt. På en natt fick han sitt liv förstört och försöker nu starta ett nytt, säger Petr Aven i en stor intervju med Financial Times. "Kommer jag att få ha en städare eller en chaufför? (...) Vi förstår inte hur vi ska överleva," säger han. Om mindre än 20 dagar kan Storbritannien utesluta Petr Aven från landet. Det kommer bli svårt att bestrida då ingen jurist, enligt Aven, vill jobba med ryssar. Aven om relationen till Putin: För att göra affärer i Ryssland måste man ha kontakt med presidenten. Startade investerargruppen Letter One. Avgick från Alfa Bank dagen efter sanktionerna. Kommentar: Varför behöver man en städare eller chaufför? Överlever man inte utan en sådan? Salomonöarna väntas ingå säkerhetsavtal med Kina. Salomonöarna och Kina planerar ett nytt säkerhetsavtal mellan länderna. Något som har väckt oro i Australien, men som Salomonöarna försvarar med motiveringen att regeringen måste bredda sina säkerhetssamarbeten för att möta hot som landet ställs inför, rapporterar australiska ABC News. Avtalet skulle tillåta Kina att placera stridsfartyg på Salomonöarna, mindre än 200 mil från Australiens kust. Australiens premiärminister Scott Morrison säger att landet inte överraskades av utkastet. Han poängterar att Australien har ett eget säkerhetsavtal med Salomonöarna och att landet är "det första samtalet" som ögruppen ringer när en kris uppstår. "Men nu finns det andra som kanske försöker påverka och få någon form av fotfäste i regionen," säger Morrison enligt The Guardian. Salomonöarna: Regeringen har ett ansvar att skydda sitt folk. Salomonöarna säger att Australien och Kina är landets två främsta partners. Salomonöarna har ställt sig på Kinas sida i konflikten med Taiwan - något som ledde till upplopp förra året. Omni 220325. Rysslands svar: Väst förklarar totalt krig mot oss. Ryske utrikesministern Sergej Lavrov fortsätter att vifta undan omvärldens fördömanden av invasionen av Ukraina. "Vissa europeiska politiker tycks vilja förstöra, bryta ned, förinta och strypa den ryska ekonomin," säger han vid ett framträdande under fredagen, rapporterar flera medier. Lavrovs reaktion kommer efter EU:s besked om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Utrikesministern säger att ett "äkta hybridkrig, ett totalt krig" har förklarats mot Ryssland. Utrikesministern betonar att han lånar begreppet "totalt krig" från Adolf Hitler, skriver TT. Rysk replik: "De värderingar väst predikat för oss är inte värda ett öre." Lavrov: Vi har många vänner, tänker inte låta oss bli isolerade.
Omni 220325. Ukrainska uppgifter: Ännu en rysk general har dödats. Ukraina uppger att ytterligare en hög rysk officer har dödats i strid. det rapporterar AFP. I ett bandat uttalande som nyhetsbyrån tagit del av säger en ukrainsk presidentrådgivare att landets styrkor har dödat generalen Yakov Ryazantsev, i stadsdelen Chornobayivka i Cherson. De senaste dagarna ska våldsamma strider ha förts i området. Omni 220325. Kommentar: Ryska generaler ska befinna sig i Ryssland och inte i Ukraina. Det gäller för övrigt alla ryska soldater. Ryssland: "Första fasen" av kriget är över - fokus riktas mot östra Ukraina. Ryssland hävdar att landet klarat av den första delen av kriget i Ukraina - och att man nu kommer koncentrera sig på de östra delarna av landet och befria Donbass-området. Man utesluter inte heller att man ska gå in i de stora städerna, vilket man hittills har undvikit.Samtidigt rapporteras ukrainska styrkor gå till hårt motangrepp - och den ryska beskjutningen av städer och civila mål fortsätter. Putin tycks prioritera östra Ukraina, enligt Pentagon. Expert: "Kan vara ett första steg mot att dra sig ur." SR 220325. Spotify kovänder: Stänger ner ryska verksamheten. Spotify kommer att stänga ner sin verksamhet i Ryssland, något som kommer ske i flera steg och väntas vara klart i början av april. Det rapporterar Expressen med hänvisning till ett pressmeddelande från streamingjätten. Tidigare har bolaget uppgett att de kommer att vara kvar i regionen eftersom det behövs för att sprida information - något som Spotify nu backar från. "Efter att noggrant ha övervägt våra alternativ utifrån de nuvarande omständigheterna har vi landat i det svåra beslutet att helt avbryta vår tjänst i Ryssland", skriver en talesperson. Anledningen uppges nu vara nya censurlagar i landet, skriver DI Digital. Aktien handlas ner nära 4 procent på Wall Street vid 16.30-tiden. Omni 220325. Ryska armén: 1 351 av våra soldater dödade i Ukraina. Den ryska armén hävdade vid en briefing på fredagen att 1 351 ryska soldater dödats och 3 285 sårats under invasionen av Ukraina, rapporterar AFP. Det är den första officiella ryska uppgiften sedan den 2 mars, då man uppgav att 498 soldater dödats. Den 20 mars citerade dock den statligt kontrollerade ryska tabloiden Komsomolskaja Pravda uppgifter från försvarsdepartementet om att nästan 10 000 ryska soldater dödats. Den uppgiften togs snabbt bort, och tidningen sa sig ha blivit utsatt för en hackerattack. Hävdar även att över 400 000 civila "evakuerats" till Ryssland. Försvarsdepartementet: Fortsätter tills Putins mål har uppnåtts. Uppgift om över 9 000 döda låg långt ner i artikel – togs bort efter minuter. Omni 220325. Kommentar: Om kriget skulle fortsätta tills Putins mål är uppnådda, dvs, hela Ukraina är ockuperat, då har kriget bara börjat. Guvernör: Mariupol fortsatt under ukrainsk kontroll. Den ukrainska armén kontrollerar fortfarande den belägrade och svårt krigshärjade staden Mariupol, uppger Donetskregionens guvernör Pavlo Kyrylenko enligt Sky News. Staden har utsatts för tung beskjutning i flera veckors tid, och enligt president Zelenskyj är runt 100 000 personer fast i området utan tillgång till mat och vatten. Runt 65 000 civila har kunnat fly staden för egen maskin, men försök till mer organiserade evakueringar under tillfällig vapenvila har ”mestadels misslyckas”, säger Kyrylenko. Staden är ett nyckelmål för den ryska armén. 300 personer dog i bombningen av teatern i Mariupol, uppgav myndigheter på fredagen. Säkerhetschef: Kommer inte att ge staden åt ryssarna.
Omni 220325. USA: Ryssland har förlorat kontrollen över Cherson. Ryska trupper har inte längre full kontroll över staden Cherson i södra Ukraina, den första större staden som Ryssland intog under invasionen, uppger USA:s försvarsdepartement enligt New York Times. Ukrainska styrkor i staden strider ursinnigt och tar tillbaka den ryska arméns landvinningar, vilket gör att staden nu återigen klassas som "omstritt territorium", uppger en högt uppsatt Pentagon-tjänsteman för reportrar på fredagen. Det går på tvärs med uttalanden som den höge ryske arméchefen Sergej Rudskoj gjorde på fredagen om att Ryssland har "full kontroll" över Cherson. Ett ukrainskt återtagande av Cherson skulle innebära ett stort bakslag för ryssarna och deras försök att ta kontroll över den ukrainska Svartahavskusten. Omni 220325. Förskollärare: Ryska småbarn drillas i propaganda. Ryska förskolebarn så unga som tre år drillas i "patriotiska" aktiviteter som att rita teckningar med krigsmotiv och Z-tecknet - en symbol för stöd för invasionen - och får lektioner om Vladimir Putin, uppger en förskollärare i staden Nizjnij Novgorod för Vice. Enligt förskolläraren sker det på uppmaning av myndigheterna, och lärare lyder av rädsla för löneavdrag eller avskedan. "Jag är kategoriskt emot det. Enligt både pedagogiska regler och utbildningssystemet är den här typen av militärpatriotism fullständigt olämplig för barn i den åldern." Tusentals bilder har publicerats i ryska sociala medier som visar barn som deltar i så kallade "patriotiska lektioner", enligt Washington Post. Omni 220325. Magdalena Andersson flaggar för "Putin-priser". I samband med EU-toppmötet i Bryssel flaggade statsminister Magdalena Andersson för att bland annat bränslepriserna kommer öka som en följd av kriget i Ukraina. "Vi kommer att gå in i en tid när våra befolkningar kommer att påverkas av kriget och Putin-priser på el, bensin och diesel och mat och därtill har vi stora flyktingströmmar," säger hon till TT. EU uppger att de är på väg att lansera ett nytt sanktionspaket mot bland annat rysk olja och gas. Många länders företrädare befarar dock att den egna befolkningen skulle skadas av sådana sanktioner och paketet dröjer. "Nej, vi har inte kommit närmare, det kan jag inte säga," säger Andersson. Omni 220325. Allt fler ryska medborgare söker asyl i Sverige. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har det ryska samhället blivit mer totalitärt och enligt TT är en effekt av det att allt fler ryska medborgare söker asyl i Sverige. De senaste fyra veckorna har 135 ryssar sökt asyl i Sverige. Under hela fjolåret inkom sammanlagt 254 asylansökningar från ryska medborgare. "Vi ser en ökning av asylsökande med ryskt medborgarskap sedan invasionen i Ukraina", skriver Migrationsverkets presskommunikatör Annica Dahlqvist i ett mejl till TT. Under samma tidsperiod har över 20 000 ukrainska medborgare flytt till Sverige. Omni 220325. Ukrainsk minister: Vi hackar Ryssland med it-armé. Ukraina har utfört mer än 300 överbelastningsattacker mot Ryssland, uppger digitaliseringsministern Mychajlo Fedorov i en mejlintervju med DN. Detta med hjälp av en it-armé grundad av Fedorov själv, där alla som vill är välkomna att delta i cyberkriget mot ryssarna. "Från krigets första dag insåg vi att vi behövde en helt ny strategi för att möta den ryska militära aggressionen. Moderna krig kräver moderna lösningar." Den 31-årige ministern har gjort sig känd för sina digitala strategier under kriget. Bland annat har han via Twitter satt press på internationella företag med verksamhet i Ryssland, och övertalat miljardären Elon Musk att förse Ukraina med nätuppkoppling via sitt satellitföretag Starlink. Omni 220325. JK Rowling svarar Putin efter jämförelsen: "Slaktar civila". I ett tal under fredagen jämförde ryske presidenten Vladimir Putin sanktionerna mot Ryssland med bojkotterna av ”Harry Potter-författaren JK Rowlings böcker - något som hon inte uppskattade, skriver TT. "Kritik mot västerländsk cancel-kultur görs kanske inte bäst av dem som nu slaktar civila", skriver Rowling på Twitter. JK Rowling har mött stark kritik för sina uttalanden om transpersoner, som flera hbtq-grupper menar utsätter människor för fara. I sitt tal kallade Putin det att hon "inte tillfredställer kraven på könsrättigheter". Putin menar att sanktionerna mot Ryssland och bojkotterna av Rowling är lika. Omni 220325. Ryssland: Första fasen av kriget är över. Ryssland uppger att den första fasen av vad Kreml kallar för den militära operationen i Ukraina är avklarad. Fokus nu är att helt “befria” regionen Donbass i östra Ukraina, enligt det ryska försvarsdepartement. "Det skulle kunna vara ett tecken på att Rysslands styrkor försvagas på andra håll," säger SVT:s korrespondent Bert Sundström. En månad har gått sedan Rysslands invasion av Ukraina. Rysslands försvarsdepartement uppgav på fredagen att den första fasen av vad Kreml kallar för den militära operationen i Ukraina är avklarad. Fokus nu är att helt “befria” regionen Donbass i östra Ukraina, enligt försvarsdepartement. Försvarsdepartementet hävdar att de ryskstödda separatisterna nu kontrollerar över 90 procent av Luhanskregionen och över hälften av Donetskregionen, de båda områden som tillsammans utgör Donbass. "Stridsförmågan hos Ukrainas väpnade styrkor har avsevärt reducerats, vilket gör det möjligt att fokusera på att uppnå huvudmålet, nämligen befrielsen av Donbass", säger ryske generalen Sergej Rudskoj i ett uttalande. SVT:s korrespondent Bert Sundström kommenterade utspelet i Aktuellt: "En tolkning är att Ryssland vill koncentrera sig på östra Ukraina, för att förstärka ockupationen. Det skulle kunna vara ett tecken på att Rysslands styrkor försvagas på andra håll. En annan tolkning är att om man koncentrerar sitt flygvapen och sin artilleribeskjutning mot gränslinjen mellan Ukraina och ryskkontrollerade områden så slår man mot de mest erfarna och skickligaste förbanden i Ukrainas armé. Om man får bort de förbanden så kan det bli lättare att ge sig på resten av Ukraina," säger Bert Sundström. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, säger till Dagens Nyheter att Rysslands utspel kan vara ett sätt att testa hur ett tillbakadragande skulle tas emot av väst, och ett första steg till ett besked att Ryssland vill börja dra sig ur kriget. "Det är en provballong som man placerar för att se hur det tas emot. Till exempel vid förhandlingsbordet med Zelenskyj och den ukrainska delegationen eller hos väst," säger Paasikivi till Dagens Nyheter. svt 220325. Analys: Väst måste vara redo för kemvapen i Ukraina. Ett allt mer pressat Ryssland, med en avstannad offensiv och sinande militära resurser, kan ta till drastiska åtgärder. Europa och USA måste vara beredda på ryska kemvapenattacker i Ukraina, skriver Michael T Osterholm och Mark Olshaker i en analys i Foregin Affairs. De lyfter fram att Putin förgiftat flera meningsmotståndare, och att Ryssland inte hindrade president Bashar al-Assad - sin allierade - från att använda saringas under Syrienkriget. "Bara för några veckor sedan tycktes tanken (på ryska kemattacker) onödigt alarmistisk. Så är inte längre fallet." Även om Ryssland mot sitt nekande sitter på kvarblivna förråd av exempelvis giftgas eller flytande nervgift är det osannolikt att de i större utsträckning använder dem i fält, skriver BBC:s säkerhetskorrespondent Frank Gardner i en analys. "I stället tror experterna att den mest sannolika risken är att ryssarna kan försöka sig på avsiktliga utsläpp av giftiga industrikemikalier, såsom kloringas, från ukrainska fabriker." Zelenskyj hävdar att Ryssland använt fosforbomber. Vita huset: Under inga omständigheter kommer USA använda kemvapen. Nato ska ge Ukraina utrustning för skydd mot kemattacker. Omni 220325. Ytterligare rysk lag mot "falsk information" klubbad. En ny rysk lag som godkändes av Vladimir Putin på fredagen kan ge upp till 15 års fängelse för spridning av "falsk information" om ryska myndigheters arbete utomlands, rapporterar AFP. Därmed breddas den lagstiftning som infördes tidigare under månaden, som fastslog samma straffskala för att sprida "falsk information" om den ryska armén. En senior rysk lagstiftare motiverar den nya lagen med att "folk sprider falska nyheter om ryska ambassader och andra organisationer", rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax enligt Sky News. Maxstraff om lagöverträdelser "orsakat allvarliga konsekvenser". Lagen godkändes personligen av Putin. Omni 220325. Rysktalande Kievbon Sasja: "Aldrig fått problem eller blivit förföljda." Enligt den ryske presidenten Vladimir Putin är ett av skälen till invasionen av Ukraina att "skydda" befolkningen och stoppa ett folkmord på ryssar, framförallt i östra Ukraina. Kievbon Sasja Marchuk har ryska som första språk och menar att hon aldrig upplevt några problem som rysktalande i Ukraina. "Allt som sägs om ryska är en slug lögn," menar Sasja. Sasja har sedan klippet ovan spelades in flytt från Kiev till Berlin med sin familj. svt 220325. Zelenskyj: Vi ger inte upp något av vårt territorium. I ett videoklipp på fredagskvällen uppmanar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj återigen Ryssland att förhandla, men tillägger samtidigt att Ukraina inte kommer att ge upp någon del av landets territorium för fredens skull, rapporterar AP. Uttalandet kommer efter att den högt uppsatte ryske arméchefen Sergej Rudskoj på fredagen sagt att Ryssland nu kommer att fokusera på "huvudmålet" att "befria" Donbassregionen. Rudskojs besked har av många experter tolkats som att Ryssland kan komma att skala ner invasionen och backa från målet att inta Kyiv och andra ukrainska städer där offensiven stannat av. Omni 220326. FN: Allt fler bevis för massgravar i Mariupol. FN får in allt fler uppgifter som stärker bilden av att det finns massgravar i den belägrade ukrainska hamnstaden Mariupol, säger Matilda Bogner, chef för FN:s avdelning för mänskliga rättigheter i Ukraina, enligt CNN och Reuters. En av massgravarna är bekräftad med "satellitinformation", enligt Bogner. Hon tillägger att det inte är säkert att alla döda i gravarna är krigsoffer, bland annat eftersom människor som dör av andra orsaker än direkta angrepp inte räknas som sådana. Enligt Matilda Bogner dör i staden många till följd av brist på mat, vatten och elektricitet. Bogners avdelning utreder påståenden om att ryska soldater dödat civila på flykt. 300 människor befaras ha dött i bombning av teater i Mariupol, enligt det ukrainska styret i staden. Omni 220326. Macron: Vi jobbar på plan för att evakuera Mariupol. Frankrike jobbar tillsammans med Turkiet och Grekland på en "humanitär operation" för att evakuera Mariupol, den ukrainska hamnstaden som just nu är under hård attack av ryska styrkor. Det säger Frankrikes president Emmanuel Macron enligt AFP. "Jag kommer att tala med president Vladimir Putin inom de närmaste 48 till 72 timmarna för att diskutera detaljerna och säkra tillvägagångssättet." Omkring 150 000 civila tros fortfarande befinna sig i Mariupol. Enligt myndigheter i staden har över 2 000 personer i staden dött till följd av den ryska invasionen, omkring 300 av dem i en bombattack mot en teater förra veckan. Omni 220326. Rapport: Rysslands måltavla är tätbefolkade områden. Ryssland fortsätter att ha tätbefolkade områden som måltavla, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste uppdatering. Samtidigt fortsätter landet att avfyra vapen från ryskt luftrum för att minska exponeringen av sina flyg för ukrainskt luftförsvar. Ukrainas militär uppger i sin dagliga uppdatering att Ryssland "fortsätter attackera civil och militär infrastruktur i den belägrade staden Mariupol". Dessutom har Ryssland fortsatt beskjuta huvudstaden Kyiv, i förortsområden samt inne i staden. Beväpnade styrkor i Belarus, som är allierat med Ryssland, får träning i Brest, Minsk och Grodno. Svårt bombad stad nära belarusiska gränsen fruktar att bli "nästa Mariupol". Omni 220327. Katastrofläge i Tjernihiv, en stad norr om Kiev. Det ryska trycket mot Kiev har lättat den senaste veckan, men i Tjernihiv nära gränsen till Belarus har läget tvärtom förvärrats. Staden är i praktiken omringad och situationen är katastrofal, säger borgmästaren till ukrainsk tv. "Människor är utan vatten, utan värme, utan elektricitet...de förstår att det värsta fortfarande återstår," säger borgmästaren Vladyslav Atrosjenko enligt nyhetsbyrån Reuters. Från gränsen är det sju mil till Tjernihiv och därefter ytterligare 15 mil till Kiev. Staden har varit under konstant attack sedan kriget började, men också bundit upp ryska styrkor som inte kunnat delta i anfallet mot den ukrainska huvudstaden. I början av veckan förstördes en vägbro över floden Desna, längs vägen som använts för evakueringar och införsel av humanitär hjälp. I senare attacker skadades även en bro för fotgängare. "Tecken på att Ryssland ger upp storskalig offensiv." Mycket tyder på att Ryssland ger upp sin storskaliga offensiv i Ukraina och nöjer sig med att ta Donbass i öst. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Expressen efter Rysslands uttalande på fredagen om att den första fasen av offensiven är över och att landet nu fokuserar på "befrielsen av Donbass". Paasikivi säger att Ryssland har "misslyckats kapitalt" i ambitionerna att snabbt få ett regimskifte genom att hota eller ta huvudstaden Kyiv. "Men ur ryskt perspektiv kan man säkert hävda att man räddar ansiktet om man har Donbass och gör Azovska sjön till ett innanhav och fortfarande har kusten och en landbrygga till Krym. Till DN säger Paasikivi att fredagens ryska uttalande kan vara "en provballong" för att se hur ett tillbakadragande skulle tas emot av väst. Paasikivi: Den ryska offensiven mot Ukraina har till del varit militärt katastrofal. Enligt Paasikivi kan uttalandet vara ett första steg för att hitta en ursäkt att dra sig ur kriget. Expert: Möjligt att de förbereder den egna befolkningen på nedtrappning. Pentagon: Ryssland försöker inte avancera i Ukraina. Ryssland utesluter inte fler attacker mot städer. Omni 220326. Flyglarm över flera städer - motattacker i Kyiv. Flyglarm har under morgonen ljudit över flera städer i Ukraina, däribland Kyiv, Tjerkasy, Kropyvnytsjyi, Zaporizjia och Dnipro, rapporterar lokala medier enligt BBC. Samtidigt uppger ukrainska armén att de fortsätter att genomföra motattacker mot de ryska trupperna i Kyivregionen, enligt generalstabens dagliga uppdatering. Ryssland fortsätter att lida av logistiska problem, delvis på grund av effekterna av internationella sanktioner, skriver staben. Staben hävdar också att Rysslands utrustning är i "dåligt tekniskt skick" och att alla dessa faktorer påverkar landets förmåga att "upprätthålla den nödvändiga stridstakten för att uppnå krigets slutgiltiga mål". Samtidigt har detta inte stoppat Ryssland från att genom attacker och flyganfall orsaka skada på de ukrainska styrkorna. Omni 220326. WHO: Antalet attacker mot sjukhus ökar dagligen. Antalet attacker mot sjukhus, ambulanser och läkare i Ukraina ökar dagligen, uppger WHO enligt BBC. Totalt har WHO kunnat verifiera 72 separata attacker mot vårdinrättningar i landet sedan kriget bröt ut den 24 februari. I attackerna har 71 personer dött och 37 skadats. "Vårdinrättningar bör vara säkra platser för både läkare och sjuksköterskor, men också för patienter. Det här borde inte hända," säger Jarno Habicht, WHO:s representant i Ukraina, till tv-kanalen. Framför allt har attackerna riktats mot sjukhus, medicinska transporter och förråd, men WHO har också registrerat "troliga" bortföranden eller kvarhållanden av personal och patienter. Omni 220326. Ex-presidenten: Dåraktigt att tro på sanktionspaket. Det är "dåraktigt" att tro att västländernas sanktioner mot ryska företag skulle kunna ha någon effekt på Rysslands regering, säger den tidigare presidenten Dmitrij Medvedev till den statliga nyhetsbyrån RIA. Sanktionerna kommer bara att föra det ryska samhället samman och inte orsaka något folkligt missnöje med myndigheterna, hävdar han. Väst har infört flera sanktionspaket mot Ryssland med anledning av kriget mot Ukraina, men Kreml sa så sent som i går att man kommer att fortsätta tills man uppnått målet att "demilitarisera" Ukraina. Medvedev: Företagarna har inget inflytande över hur landet styrs. Vissa av sanktionerna har riktat sig specifikt mot oligarker som tros stå president Vladimir Putin nära.
Omni 220326. Kommentar: Med andra ord, det behövs starkare sanktioner. Putin tystar kritiska röster. Ryssar som protesterar mot kriget i Ukraina utsätts för allt tuffare behandling av polis och säkerhetstjänst. Fler än 15 000 personer uppges ha gripits och polis söker nu upp kritiska personer i deras hem, enligt Anders L Pettersson vid CRD, Civil Rights Defenders. Den fjärde mars infördes en ny lag med syfte att tysta röster kritiska mot kriget. Det har blivit förbjudet att sprida "falska" nyheter om den ryska försvarsmakten, som att Ryssland brutalt överfallit sitt grannland och att det är fullt krig med många civila och militära offer. Den som sprider sådana uppgifter riskerar upp till 15 års fängelse. Sedan lagen infördes har minst 15 000 personer gripits, enligt Civil Rights Defenders. Organisationen är i kontakt med ryska människorättsförsvarare som fortfarande vågar prata om kriget, bland de OVD-Info som stöttar många som drabbas av politisk förföljelse i Ryssland. "Det finns absolut en rädsla, men också en beslutsamhet och ett mod att fortsätta protestera," berättar Anders L Pettersson, exekutiv chef vid Civil Rights Defenders. Analyser: Ny rysk strategi - men ambitionerna kvarstår. Det är för tidigt att säga om Ryssland har minskat omfattningen av sina ambitioner i Ukraina, men fredagens uttalande om att Moskvas fokus numera är att "befria" områdena Donetsk och Luhansk är definitivt en omsvängning, skriver BBC:s korrespondent Paul Adams i en analys. Ryssarna har mött hårdare motstånd än förutspått och kanske har man dragit slutsatsen att det är bättre att koncentrera anfallen och rikta in sig på ett mål åt gången, skriver Adams. Men det skulle förmodligen också innebära att de koncentrerar även sin eldkraft, framförallt från luften. "Om vi kommande dagar ser en fokusförflyttning till Donbass, så innebär det inte att Moskva har övergett sina större ambitioner än." Även AP skriver i en analys att den nya strategin "inte nödvändigtvis är det slutgiltiga målet utan snarare ett sätt att omgruppera från tidiga misslyckanden och använda Donbass som en ny utgångspunkt." Omni 220326. Lavrovs styvdotter med på ny brittisk sanktionslista. Den ryska utrikesministern Sergej Lavrovs styvdotter, Polina Kovaleva, finns med på britternas senaste sanktionslista. Hon har levt lyxliv i London sedan hon var 16 år och köpte under studenttiden en lägenhet i Kensington för 4,4 miljoner pund, motsvarande nära 55 miljoner kronor. Med sina 26 år och icke officiella band till Kreml sticker hon ut på sanktionslistan som sedan kriget utökats med mer än tusen namn, skriver Financial Times. Oklara finanser och otydliga band - Kovalevas mamma är inte gift med Lavrov utan har bara pekats ut som hans partner - gör det svårt att avgöra vem som har kontakter med Putins inre cirkel, skriver tidningen. Kovaleva kopplades först samman med Lavrov i oppositionell rysk media i slutet av 2021. Familjebandet gör henne till ett potentiellt verktyg för penningtvätt, hon är en "politiskt exponerad person", men utan en officiell relation har det varit svårt för myndigheter att agera, skriver FT. Omni 220326. "Rysslands kärnvapenskryt eldar på kapprustning." Ryssland "skryter" om sina kärnvapen - och underblåser därmed en farlig kapprustning, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett videotal inför politiker och affärsmän i Doha. "De skryter om att de med sina kärnvapen kan förstöra inte bara ett visst land utan hela planeten," säger han. Omni 220326. Rapport: Ryska styrkor visar motvilja att gå in i städer. Ryssland fortsätter att belägra flera städer i Ukraina såsom Charkiv, Chernihiv och Mariupol, uppger brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Detta trots gårdagens besked att ryska trupper nu ska fokusera på att "befria" områdena Donetsk och Luhansk, skriver Sky News. Samtidigt visar de ryska styrkorna en motvilja att genomföra storskaliga operationer i städer och i stället fortsätter de att bomba urbana områden från luften och med artillerield, skriver departementet. "Det resulterar i många civila offer", heter det. Försvarsdepartementet bedömer att Ryssland kommer fortsätta med denna strategi för att undvika att dra på sig fler egna förluster. President Zelenskyj har sagt att Ryssland drabbats av stora förluster den senaste veckan. Omni 220326. Ryska styrkor har gått in i stad nära Tjornobyl - borgmästare kidnappad. Ryska styrkor har tagit kontroll över staden Slavutych, där arbetare vid det stängda kärnkraftverket Tjornobyl bor, uppger Kyiv-regionens guvernör Oleksandr Pavlyuk enligt Reuters. Stadens borgmästare ska ha kidnappats av de ryska styrkorna, enligt Palyvuk. Dessutom ska ryssarna ha ockuperat ett sjukhus i staden. Reuters har ännu inte kunnat verifiera uppgifterna. Omni 220326. Uppgifter: Ryska soldater körde över egen befälhavare. En rysk befälhavare ska ha blivit överkörd av sina egna soldater, uppger västerländska källor enligt The Guardian. Detta ska ha skett som en konsekvens av de stora förlusterna som hans brigad råkat ut för i Ukraina. Uppgifterna stämmer överens med förra veckans rapporter från en ukrainsk journalist, skriver tidningen. Enligt den ukrainske journalisten ska brigaden ha varit stationerad i Makariv, väster om Kyiv, och förlorat "omkring 50 procent av sin styrka". Enligt tidiga uppgifter ska befälhavaren ha skadats vid tillfället, men enligt källorna dog han. Enligt västländerna är det här ett tecken på att Ryssland har utmaningar med moralen Omni 220326. WSJ: USA kan straffa bolag som förser militären med teknik. Biden-administrationen förbereder sanktioner mot ryska bolag som förser landets militär och underrättelse med teknik, upper tjänstemän till Wall Street Journal. Enligt källorna och dokument som WSJ har tagit del av så har den ryska regeringen varit väldigt beroende av västerländsk och internationell teknik för att få sin försvarsindustri att fungera. De nya sanktionerna ska vara skräddarsydda för att rikta in sig på nätverket av anskaffningsbolag som producerar och säljer varor med både ett militärt och ett civilt användningsområden. WSJ nämner Serniya Engineering, ett bolag som USA uppfattar som en nyckelspelare i att förse underrättelsetjänsten med vapen. Moskva-baserade Sertal lyfts också fram som en potentiell måltavla. Sanktionerna kan i kombination med exportrestriktioner klippa Kremls band till den viktiga chipindustrin, samt stoppa import av nödvändiga komponenter för inhemsk chiptillverkning, skriver WSJ. "När du slår mot leveranskedjorna så kan det ha ganska omedelbar effekt, säger Justine Walker som är sanktionsexpert vid Association of Certified Anti-Money Laundering Specialists. Sedan tidigare förbjudet att exportera teknik till Serinya och Sertal. Omni 220326. Nya prövningen i värmen: Likstank av stupade ryssar. Den första vårvärmen medför nya prövningar för den krigshärjade Mykolajiv-regionen, i södra delen av Ukraina, när stanken av förruttnelse från hundratals döda ryska soldater sprider sig i staden, rapporterar CNN:s utsände. Lukten har fått guvernören Vitaly Kim att uppmana civilbefolkningen att hjälpa till att samla in kropparna och lägga dem i liksäkar. "Vi är väl inga vildar, eller hur?" säger han. Staden Mykolajiv var bland de första att attackeras när Ryssland inledde sin invasion den 24 februari. Ryska styrkor intog stadskärnan, men pressades därefter tillbaka. Guvernören vill att kropparna ska skickas tillbaka till Ryssland, men landet har inte visat något intresse för att ta emot sina döda. Enligt Ukrainas utrikesminister finns problemet med kvarlämnade kroppar inte bara i Mykolajiv. Omni 220326. Biden: Polen tar ett stort ansvar i humanitära krisen. Polen tar ett viktig ansvar i den humanitära krisen som uppstått till följd av kriget i Ukraina, säger USA:s president Joe Biden under sitt besök i landet. Samtidigt uppmanar han den övriga världen att hjälpa till att minska bördan. Under mötet med sin polske motsvarighet Andrzej Duda sa Biden också att han ser Natos säkerhetsgarantier, som uttrycks i artikel 5, som "heliga" åtaganden. Bidens besök i Polen är det sista under hans resa i Europa. Omni 220326. Överlevare: "Barn försvann, barn letade sina mödrar." Maria Radionova, som överlevde när teatern i Mariupol bombades i förra veckan, säger till Sky News att tumultet som uppstod när alla försökte fly förmodligen dödade fler än själva attacken. 27-åringen stod själv vid entrén till teatern när attacken inträffade och såg hur föräldrar och barn som separerats desperat försökte hitta varandra. "Folket sprang, folket skrek, ropade på sina föräldrar, barn försvann, barn letade sina mödrar. De som kunde tog iväg barnen och försökte lugna dem genom att säga att "vi ska hitta din mamma", säger hon. Omkring 300 personer befaras ha dött vid attacken som inträffade trots att det ryska ordet för "barn" stod skrivet på marken utanför teatern. Maria Radionova: "Det var allmän panik. Folk sprang, folk tryckte på." 27-åringen hade bott i teatern i tio dagar efter att ha flytt sin lägenhet med sina två hundar. Omni 220326. Why has the letter Z become the symbol of war for Russia? Open source analysts and military experts first spotted the mysterious Z-shaped letter hand-painted on Russian tanks and military trucks massed on the Ukrainian border on 19 February, leading to widespread speculation among western experts as to what the letter meant. As Russia's invasion began, more military hardware was spotted emblazoned with Zs, as well as other letters, including O, X, A and V. The letters seen on the hardware were usually framed by squares, triangles, and other painted shapes. As a letter, Z does not exist in the Cyrillic Russian alphabet; rather, a letter resembling the figure 3 represents the "z" sound. The most popular theory used by military experts to explain the letters is that they were written according to the respective areas where the Russian troops are usually stationed, with Z potentially standing for Zapad (west). The Russian defense ministry itself has not commented on any of the theories, and instead posted on its Instagram channel that Z meant Za pobedu ("for victory") and V stood for "power of truth".
The Guardian 220307. Turkiets utrikesminister: "Oligarker välkomna hit". Under veckan har två superyachter som sägs tillhöra Chelsea-ägaren Roman Abramovitj ankrat i Turkiet. Ett lagligt drag, säger den turkiska utrikesministern Mevlüt Çavusoglu, enligt CNBC. Enligt ministern "välkomnar" han oligarkerna in till landet, både som turister och investerare, så länge som deras affärsmässiga uppdrag håller sig inom ramarna för internationell lag. "Men om de bryter mot några lagar är det en annan femma," säger Çavusoglu enligt kanalen. Omni 220326. Undersökning: Hälften av ukrainare redo ta till vapen. Nära hälften av ukrainarna i åldern 18-55 år - 70 procent av männen och 30 procent av kvinnorna - är redo att ta till vapen för att försvara landet. Det visar en undersökning av det norska forskningsinstitutet Peace research institute of Oslo (Prio), rapporterar AFP. Med hjälp av lokala opinionsundersökare intervjuade Prio över 1 000 ukrainare mellan den 9 och 12 mars, under invasionens tredje vecka. På frågan om de är villiga att delta i direkta väpnade strider mot Ryssland eller proryska styrkor svarade 49 procent ja. En ännu större andel, 75-80 procent, sa sig vara villiga att hjälpa krigsinsatsen med ickemilitärt stöd såsom att leverera mat, information eller ammunition, eller volontärarbeta för att hjälpa krigsoffer. Institutet: Den ukrainska motståndsviljan är makalös. Omni 220326. Mariupols borgmästare: Folk börjar dö av svält. Invånare i det belägrade och krigshärjade Mariupol börjar dö av svält och törst då förnödenheterna sinar och ingen humanitär hjälp släpps in i staden, uppger den biträdande borgmästaren Sergej Orlov för BBC. "Vissa är döende av uttorkning och brist på mat. Vissa är döende av brist på medicin och insulin. Folk får ingen läkarhjälp." Mer än 100 000 människor är fast i staden, som varit utsatt för oupphörliga ryska attacker i flera veckor. Hela kvarter har lagts i ruiner, och Orlov uppskattar att runt 70 procent av stadens sjukhus har förstörts eller skadats. Orlov: Folk letar efter alla möjligheter att överleva. Invånare i hårt ansatta Tjernihiv fruktar att staden blir "nästa Mariupol". Omni 220326. Uppgift: Reaktor på institut i Charkiv beskjuten. En kärnreaktor på ett forskningsinstitut i Charkiv har träffats av ryskt artilleri, rapporterar den ukrainska tidningen Kyiv Independent. Tidningen hänvisar till ett uttalande från den statliga kärninspektionsmyndigheten SNRCU på Telegram. "Reaktorn är inte designad för bruk i strid. Fortsatt bombning eller artilleribeskjutning kan leda till allvarliga strålningseffekter och kontaminering av omgivningen", skriver SNRCU, som tillägger att de inte kan inspektera skadorna på grund av beskjutningen. Uppgiften har inte bekräftats av oberoende källor. Ukrainska myndigheter har tidigare i månaden anklagat Ryssland för att beskjuta institutet. Omni 220326. Expert: Kompromiss långt bort - Putin har inte råd att förlora ansiktet. En kompromiss mellan Ryssland och Ukraina är för tillfället inte särskilt trolig. Det säger Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan, till DN. "Problemet är att president Putins krav är så långt ifrån det som Ukraina är villigt att gå med på. Putin kan heller inte ge efter eftersom det skulle se ut som ett nederlag och han har inte råd att förlora ansiktet," säger han. Ries tror inte att Ryssland skulle kunna kompromissa om annekterade Krym på grund av historien och det viktiga geografiska läget. Inte heller i Natofrågan lär Ryssland backa, enligt docenten. Däremot tror Ries att Putin skulle kunna ge upp kravet på självständighet i Donbass. Omni 220326. FN-larmet: Global ökning av svält i Ukrainakrigets spår. Kriget har redan orsakat hunger i Ukraina, riskerar att öka hungern i Ryssland, och kan även leda till en global ökning av undernäring och svält, varnar FN. Ukraina och Ryssland, tillsammans Europas kornbod, står för 75 procent av veteimporten i Egypten och i flera andra afrikanska länder som Etiopien, Kenya och Somalia är beroendet av vete från Svartahavsregionen ännu större. "I till exempel Östafrika importeras i snitt 90 procent av vetet från Ryssland och Ukraina," säger Anne Poulsen, Nordenchef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), till TT. Ökande matpriser och brist på basvaror riskerar att leda till ökande politiska spänningar i redan instabila regioner. Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), pekar ut länder som redan är i en svår kris som de som främst drabbas, som Syrien och Libanon. "Många människor i Libanon kan redan i dag inte äta ett normalt antal mål om dagen. I Syrien är det ännu värre." Omni 220326. "Slava Ukraini" ekade över Sergels torg i protest. Slagordet "Slava Ukraini", leve Ukraina, ekade över Sergels torg i Stockholm när uppemot tusen personer under lördagen samlades för att markera en månad av krig. Katerina Nikitina, som flydde från ukrainska huvudstaden Kyiv för två veckor sedan, säger till Expressen att hon just nu inte ser några tecken på att kriget är på väg att avta. "Jag önskar jag hade det, men det blir värre för varje dag som går," säger hon till Expressen. Sergey Prokhorov från Ryssland säger till Aftonbladet att han försökt prata med sina föräldrar, men att de är påverkade av Putins propaganda.
Omni 220326. Ryska narrativet om krigsmålen är falskt. Den ryska arméns uttalanden om att man decimerat den ukrainska stridsförmågan nog för att kunna fokusera på "huvudmålet" att "befria" Donbass är ett rent försök att förvanska sanningen inför hemmapubliken, skriver tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) i en rapport. "Kommentarerna kan indikera att Ryssland skalat ner sina mål och nu nöjer sig med att ta kontroll över områdena Donetsk och Luhansk, men den tolkningen är sannolikt felaktig." Arméchefen Sergej Rudskojs påstående om att Ryssland alltid haft Donbass som huvudmål är falskt, lyfter ISW fram - Kremls initiala plan var att ta kontroll även över de stora städerna Kyiv, Charkiv och Odesa, och fortfarande pågår försök att omringa eller inta Kyiv och Mariupol. Omni 220326. Ryssland bekräftar rätten att använda kärnvapen i Ukraina. Seniorpolitikern Dmitrij Medvedev säger att Moskvas kärntekniska doktrin inte kräver att fiendens stat använder sådana vapen först. Kreml väckte återigen spöket för användningen av kärnvapen i kriget med Ukraina när ryska styrkor kämpade för att hålla en nyckelstad i södra delen av landet. Dmitrij Medvedev, en före detta rysk president som är vice ordförande i landets säkerhetsråd, sa att Moskva kunde slå till mot en fiende som bara använde konventionella vapen medan Vladimir Putins försvarsminister hävdade att kärnvapen-"beredskap" var en prioritet. Kommentarerna på lördagen fick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskiy, i ett framträdande via videolänk på Qatars Doha-forum att varna för att Moskva var ett direkt hot mot världen. "Ryssland överväger att skryta om att de kan förstöra med kärnvapen, inte bara ett visst land utan hela planeten," sa Zelenskiy. Putin etablerade kärnvapenhotet i början av kriget och varnade för att västerländsk intervention skulle skörda "konsekvenser du aldrig har sett". Västerländska tjänstemän har sagt att hoten helt enkelt kan vara ett försök att avleda uppmärksamheten från Putins styrkors misslyckande att säkra en snabb ockupation av den ukrainska huvudstaden Kiev och att göra framsteg i andra nyckelområden i landet. En rådgivare till Ukrainas försvarsdepartement, Markian Lubkivskyi, hävdade på lördagen att Ryssland snart skulle förlora kontrollen över staden Cherson i söder, det första stora centrumet som fallit under Kreml sedan kriget började den 24 februari. Han sa: "Jag tror att staden idag kommer att vara helt under kontroll av ukrainska väpnade styrkor. Vi har under de senaste två dagarna avslutat operationen i Kiev-regionen så andra väpnade styrkor är nu fokuserade på den södra delen för att försöka få fria Cherson och några andra ukrainska städer." Ryssland har cirka 6 000 kärnstridsspetsar - det största lagret av kärnvapen i världen. I en intervju på lördagen sa Medvedev att Rysslands kärntekniska doktrin inte kräver att en fiendestat använder sådana vapen först. Han sa: "Vi har ett speciellt dokument om kärnvapenavskräckning. Detta dokument anger tydligt på vilka grunder Ryska federationen har rätt att använda kärnvapen. Det finns några av dem, låt mig påminna er om dem: nummer ett är situationen, när Ryssland träffas av en kärnvapenmissil. Det andra fallet är all användning av andra kärnvapen mot Ryssland eller dess allierade. "Den tredje är en attack mot en kritisk infrastruktur som kommer att ha förlamat våra kärnvapenavskräckande styrkor. Och det fjärde fallet är när en aggressionshandling begås mot Ryssland och dess allierade, som äventyrade själva landets existens, även utan användning av kärnvapen, det vill säga med användning av konventionella vapen." Medvedev tillade att det finns en "beslutsamhet att försvara vårt lands oberoende, suveränitet, att inte ge någon anledning att tvivla ens det minsta på att vi är redo att ge ett värdigt svar på varje kränkning av vårt land, på dess oberoende". Rysslands försvarsminister, Sergei Shoigu, som inte hade setts på 12 dagar innan ett kort framträdande på fredagen och ett tal till sina generaler på lördagen, talade också om det kärnvapenhot som ryms i Rysslands arsenal. I en video, uppladdad på sociala medier av det ryska försvarsministeriet, sa Shoigu att han hade diskuterat frågor relaterade till militärbudgeten och försvarsorder med finansministeriet. Han sa: "Vi fortsätter leverans av vapen och utrustning före schemat med hjälp av krediter. Prioriteringarna är högprecisionsvapen med lång räckvidd, flygplansutrustning och upprätthållande av strategiska kärnkraftsberedskap. The Guardian 220326. Ytterligare explosioner i Lviv - minst fem skadade. Tre nya explosioner har inträffat i Lviv i västra Ukraina, uppger stadens guvernör enligt Reuters. Det sker bara några få timmar efter att två raketer slagit ner i staden och orsakat en kraftig brand i en bränsledepå. Minst fem personer skadades. "Från taket på hotellet ser vi ett gigantiskt rökmoln," sa norska TV2:s reporter Kjetil Iden på plats i Lviv efter de första explosionerna. CNN:s team på plats efter den första attacken filmade stora, brinnande bränsletankar.
Omni 220326. Biden kallar Putin "slaktare" - "Tänk inte ens tanken på att gå in på Natos mark". På lördagskvällen talade USA:s president Joe Biden i Polens huvudstad Warszawa, samtidigt som röken stiger från ukrainska Lviv vid polska gränsen efter flera raketattacker under eftermiddagen. Världen måste förbereda sig på en långvarig kamp, säger presidenten enligt AP. Han betonar att det ryska folket inte är USA:s fiender, men riktar samtidigt en skarp varning till Vladimir Putin: "Tänk inte ens tanken på att röra dig en centimeter in på Natos territorium." Under dagen har Biden även träffat ukrainska flyktingar - i samband med det kallade han Putin "en slaktare". "För guds skull, den mannen kan inte sitta kvar vid makten," säger Biden i sitt tal. Efteråt gick Vita huset ut och hävdade att Biden "inte uppmanar till regimskifte i Ryssland". Omni 220326. svt 220327. Analyser: Allt står på spel för Putin nu. När kriget i Ukraina nu går in på sin andra månad är det stor risk att det går in i en dödligare fas. Allt står på spel för Vladimir Putin, säger Henry Hale, professor och expert på rysk politik, i en analys för CNN. Putin närmar sig 70 och frågan om hans efterträdare har dryftats i Ryssland redan innan invasionen - allt annat än seger vore för honom ett svaghetstecken, enligt Hall. "Det är inte uteslutet, sorgligt nog, att han bestämmer sig för att den enda chansen är att ta till någon typ av kärnvapenalternativ." Den ryska arméns kommentarer på fredagen om att fokusera på "huvudmålet" att "befria Donbass" är ett försök att sälja in invasionen som en succé på hemmaplan trots den undermåliga militära insatsen, skriver The Guardians Jack Watling i en analys. Watling ser inget slut på kriget i närtid - Putins syn på Kyiv som Rysslands rättmätiga territorium kommer inte att förändras, skriver han. "Kyiv kommer inte känna sig tryggt förrän Putin är borta från makten eller den ryska armén är nedbruten, och kommer därför försöka döda ryska soldater på ukrainsk mark så länge som möjligt." Omni 220326. Sju ryska generaler uppges dödade: "Ytterst ovanligt". Ukrainas försvarsdepartement uppger att landets styrkor har dödat sju ryska generaler sedan invasionens början den 24 februari, skriver Washington Post. Några av dem ska ha träffats av prickskyttar, andra uppges ha dödats i närstrid och några i bombningar. Därtill ska flera högt uppsatta ryska befälhavare ha dödats. "Det är ytterst ovanligt," säger en västerländsk militärkälla som uppdaterade medier i ämnet och samtidigt bekräftade namnen och militär grad på de dödade. Om uppgifterna stämmer har ryska eller sovjetiska generaler inte dödats i lika hög takt sedan andra världskriget, enligt Washington Post. På grund av kommunikationsproblem har ryska generaler i hög grad tvingats operera vid fronten. Nato uppgav tidigare i veckan att uppskattningsvis 15 000 ryska soldater har dödats under fyra veckors strider. Ryska talespersoner rapporterade i fredags en betydligt lägre siffra: 1 351 döda. Tidigare i veckan skrev dock den ryska tidningen Komsomolskaja Pravda att landets försvarsdepartement rapporterat 9 861 döda soldater. Siffran togs därefter bort ur artikeln och tidningen uppgav då att den blivit hackad. Omni 220327. Zelenskyj kräver Natovapen: "Är ni rädda för Moskva?" Ukrainas president Volydymyr Zelenskyj kräver vapen från Nato och frågar sig om västerländska länder är rädda för Moskva. Det sa han i ett videotal sent på lördagskvällen, rapporterar Reuters. En märkbart irriterad Zelenskyj sa att Ukraina bara kräver en procent av Natos flygplan och stridsvagnar. "Det är vad våra partners har, som samlar damm i deras lager," sa han enligt Reuters. "Vi har redan väntat i 31 dagar. Vem bestämmer över den europeisk-atlantiska gemenskapen? Är det fortfarande Moskva, på grund av rädsla?" Omni 220327. Kreml: "Inte upp till Biden att bestämma vår president." Det är upp till ryska folket att välja den ryska presidenten, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters. Detta efter att USA:s president Joe Biden i ett tal i Polens huvudstad Warszawa i går sa att Vladimir Putin "inte kan sitta kvar vid makten". "Det är inte upp till Biden att bestämma," säger Peskov. Efter Bidens uttalande gick Vita huset ut och meddelade att presidenten "inte uppmanar till regimskifte i Ryssland", utan menade att "Putin inte kan tillåtas utöva sin makt över grannländer". Peskov: "Den ryske presidenten väljs av ryssar." Omni 220327. Kommentar: Då står också det ryska folket ansvariga för vad deras valda president gör. Sanktionerna får man skylla på de beslut som den ryske presidenten gjort. Ukraina tar tillbaka byar - hårda strider i området. Ukraina har återtagit kontrollen över två byar 103 kilometer nordväst om Mariupol, uppger det regionala försvaret enligt CNN. Det är byarna Poltavka och Malynivka som ligger öster om den större staden Huliaipole som återtagits från ryska ockupanter. Satellituppgifter från Nasa visar tecken på intensiva strider i området. Uppgifterna visar att det skett dussintals explosioner i de båda byarna de senaste 14 timmarna. Omni 220327. Zelenskyj ber Qatar: Öka energiexporten till Europa. I ett direktsänt tal vid ett möte mellan energiproducerande länder i Qatars huvudstad Doha i helgen vädjade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till länderna att öka sina olje- och gasleveranser till Europa, skriver AP. "Ni kan bidra till att stabilisera situationen i Europa", sa Zelenskyj och fortsatte: "Europas framtid är beroende av era ansträngningar." Presidenten sa vidare att kriget i Ukraina riskerar att utlösa en global matkris, vilken väntas få förödande effekter i bland annat Mellanöstern. Qatar är ett ledande producentland när det kommer till naturgas. Omni 220327. Efter Londongrad - blickarna vänds mot franska rivieran. De ryska miljardärernas lyxkåkar i London, som i folkmun går under samlingsnamnet "Londongrad", har märkt sanktionspiskan vina. Nu vänds blickarna till den franska rivieran, där förmögna ryska magnater har köpt fastigheter i decennier, skriver Bloomberg. Den franska regeringen har tillsatt en specialstyrka för att granska alla finansiella tillgångar och säger att man redan har frusit fastighetstillgångar värda mer än en halv miljard euro. Bloomberg har listat villorna kopplade till personer på EU:s sanktionslista. På listan finns bland annat Château de la Croë, en viktoriansk lyxvilla i Roman Abramovitjs ägor och Villa Heir som ägs av miljardären Suleiman Kerimov. Den sistnämnda köptes för 127 miljoner euro, alltså motsvarande 1,3 miljarder kronor, år 2008. I det som kallas "miljardärernas bukt" har förmögna ryssar slagit ner bopålarnas sedan Sovjetunionens fall. Omni 220327. Ukraina: Ryssland vill skapa ett Nord- och Sydkorea - vi börjar snart med gerillakrig. Ryssland har misslyckats i sitt försök att ta över hela Ukraina och vill nu klyva landet och skapa en Moskvakontrollerad region. Det säger Kyrylo Budanov, chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst, i ett nytt uttalande enligt Reuters. "Faktum är att det är ett försök att skapa ett Nord- och Sydkorea i Ukraina," säger Budanov. Han tillägger samtidigt att Ukraina snart kommer att påbörja gerillakrigföring i ryskockuperade delar av Ukraina. Underrättelsechef: Ryssland vill skapa Moskvakontrollerad region. Separatistledare i Luhansk: Tror på folkomröstning inom kort om att ansluta regionen till Ryssland.
Omni 220327. Penn: Smälter mina Oscars om inte Zelenskyj bjuds in. Skådespelaren Sean Penn hotar att smälta ned sina Oscarsstatyetter om inte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bjuds in att delta via länk på nattens Oscarsgala, säger han till CNN. I intervjun säger han att han inte vet om Zelenskyj bjudits in, men att det vore en skandal om det inte gjordes. "Om det är så, då hoppas jag att alla filmmänniskor som kommer för att ha sin stora stund och fira sina filmer förstår att de skulle skina mycket starkare om de protesterade och bojkottar galan." Penn befann sig i Ukraina för att filma en dokumentär när Ryssland invaderade landet. Penn har fått Oscars för sina roller i "Mystic river" och "Milk". Skådespelaren befinner sig just nu i Polen där han är engagerad i humanitära insatser. Sean Penn: "Om det är så att han inte har fått en inbjudan kommer jag att smälta mina (statyetter) offentligt. Sean Penn: "Om Oscarsakademin och prisutdelarna aktivt valt att inte engagera sig (...) då är det beslutet det mest oanständiga i Hollywoods historia." Omni 220327. FN: Över 10 miljoner ukrainare på flykt - nära 4 miljoner har lämnat landet. Över 3,8 miljoner människor har flytt Ukraina sedan invasionen inleddes, visar FN:s flyktingorgan UNHCR:s siffror på söndagen enligt AFP. Runt 90 procent av dessa är kvinnor eller barn. Totalt tros över 10 miljoner av landets 44 miljoner invånare ha tvingats lämna sina hem sedan Ryssland invaderade för strax över en månad sedan. Runt 6,5 är internflyktingar. Den ukrainska flyktingvågen är den största i Europa sedan andra världskriget. På torsdagen uppgav FN:s barnorgan UNICEF att över hälften av Ukrainas barn - 4,3 miljoner - har tvingats fly sina hem. Omni 220327. Ex-Natogeneral: Påtaglig risk för rysk invasion av Baltikum. General Sir Richard Shirreff, tidigare ställföreträdande chef för Nato i Europa, bedömer att risken för krig i de baltiska länderna är påtaglig. "Putins avsikt har varit tydlig hela tiden," säger han i en exklusiv tv-intervju med SVT. SVT Nyheter möter den brittiske generalen Shirreff då han är i Sverige för att hålla ett föredrag inför Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han ger ett tydligt besked om var han anser att Kreml är på väg. USA: Inga tecken på ryskt ensidigt fokus på Donbass. Det finns "inte riktigt bevis" för att den ryska armén talar sanning när de säger att militäroffensiven i Ukraina kommer rikta in sig på "huvudmålet" Donetsk och Luhansk, säger USA:s Natoambassadör Julianne Smith till CNN. "Vi har dock bevis på att ryssarna misslyckats med sina ursprungliga mål. Och det var, som vi vet mycket väl, att inta Kyiv på bara några dagar." Enligt Smith omvärderar Ryssland nu offensiven, men hon säger att det är klokt att "ge det lite tid". Omni 220327. Ukraina: Ryska enheter drar sig tillbaka till Belarus. Flera ryska enheter i Ukraina drar sig tillbaka till Belarus för att omgruppera, skriver det ukrainska försvarsdepartementet i ett Facebook-inlägg. "Dessa åtgärder genomförs för att rotera enheter som lidit stora förluster (...) fylla på livsmedel, bränsle och ammunition och organisera evakuering av skadade." Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. På lördagen, i ett tal i Polens huvudstad Warszawa, beskrev USA:s president Joe Biden den ryska militäroffensiven i Ukraina som ett "strategiskt misslyckande". Omni 220327. Kommentar: Så kommer det inte att låta i den ryska propagandan på hemmaplan. Ryssland till medier: Lägg inte ut Zelenskyj-intervju. Den ryska tillsynsmyndigheten för medier och kommunikation, Roskomnadzor, varnar ryska medier för att publicera en intervju som gjorts med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters. I ett uttalande skriver myndigheten att "ett flertal" ryska mediehus gjort en intervju med Zelenskyj. Till synes har de gjort den gemensamt, men några detaljer om intervjun ges inte. "Roskomnadzor varnar ryska medier om nödvändigheten i att avstå från att publicera denna intervju", skriver mediehuset utan att ange något särskilt skäl. Varningen skickades ut på söndagen. Ryssar utomlands: Kreml härdar hemmapublikens åsikter.
Omni 220327. Kommentar: Den innehöll säkert för mycket plågsamma sanningar. Kyivs skolor öppnar igen - undervisning på distans. På måndagen kommer Ukrainas huvudstad Kyivs skolor att öppna igen och digital undervisning återupptas, säger borgmästaren Vitalij Klytjko enligt CNN. "Det är i dagsläget mycket viktigt för staden att leva och arbeta även under så strikta krigslagar. Ryssarna försöker skrämma oss. Det kommer inte fungera! Vi ger inte upp!", skriver Klytjko på Telegram. Klytjko: Kommer anpassas till rådande läge. Ukrainska psykologer har rekommenderat att undervisningen återupptas. Omni 220327. Experter: Ineffektiva vapen försvårar för Ryssland. Ryssland har avfyrat drygt 1 200 robotar under invasionen i Ukraina, och allt eftersom lagren sinar kan de tvingas att gå över till mindre avancerade system, rapporterar DN. Storbritannien uppger att Ryssland främst förlitar sig på långdistansrobotar som avfyras från ryskt luftrum - 60 procent av sådana attacker misslyckas, enligt USA. Joakim Paasikivi, lärare vid Försvarshögskolan, slås av hur dålig precision de ryska avfyrningarna haft."Antingen är vapnen dåliga eller så är ryssarna klantiga när det gäller att programmera dem," säger han till DN. Sanktionerna gör det svårt för Ryssland att få tag i mikrochip till avancerade vapen, enligt Paasikivis kollega Ilmari Käihkö, docent. "Kan de inte tillverka dem blir det svårt att fortsätta kriga i samma skala." Omni 220327. Joe Biden förnekar att han efterlyser ryskt regimskifte. Talet om att Vladimir Putin inte kan sitta kvar vid makten fortsätter att jaga Joe Biden. När USA:s president landade i Washington på söndagen fick han frågan om han efterlyser ett regimskifte i Ryssland, och svarade kort "nej", rapporterar Financial Times. Tidigare har såväl Vita huset som USA:s utrikesminister Antony Blinken tvingats utveckla vad Biden egentligen menade med sina ord om Putin. Vita huset sa strax efter talet i Warszawa att Bidens poäng var att Putin inte kan tillåtas utöva makt över sina grannländer, medan Blinken sa att Putin inte kan ges makten att föra krig i Ukraina eller någon annanstans. Under sitt tal i Jerusalem sa Blinken även att det inte finns någon amerikansk plan för att få till ett regimskifte i Ryssland. Omni 220328. "Osannolikt att Ryssland gett upp mål att inta Kyiv." Den allt mer statiska krigföringen runt Kyiv är ett tecken på de ryska styrkornas oförmåga snarare än att Ryssland gett upp målet att inta Ukrainas huvudstad, skriver den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) i en ny rapport. "Det är högst osannolikt att Kreml har övergett sina ansträngningar att omringa Kyiv, men sannolikt kommer man inte att kunna uppbåda den stridskraft som krävs för att återuppta stora offensiva operationer inom en snar framtid." Trots att flera ryska enheter i Ukraina nyligen har dragit sig tillbaka till Belarus för att omgruppera är det osannolikt att Ryssland inom en snar framtid skulle lyckas återuppta en större offensiv runt Kyiv, skriver ISW. Ukrainska motattacker minskar Rysslands möjligheter att återuppta offensiven runt Kyiv. Omni 220328. Krav på att utvisa påstådda fästmön - oklart var hon är. En namninsamling för att Schweiz ska utvisa Vladimir Putins påstådda älskarinna och fästmö, den tidigare gymnasten Alina Kabajeva, har samlat över 70 000 underskrifter på sajten change.org, skriver DN. I uppropet jämförs Putin med Hitler och Kabajeva med hans hustru Eva Braun. "Trots det pågående kriget fortsätter Schweiz att vara värdland åt en medbrottsling till Putins regim. Det är dags för Schweiz att gripa in, och återförena ’Eva Braun’ Kabajeva med hennes ’Führer’", skriver personerna bakom namninsamlingen. Schweiziska myndigheter säger sig inte ha hittat några tecken på att Kabajeva befinner sig i landet, men anonyma källor till nyhetsprogrammet Tagesschau i kanalen SRF säger att hon kan uppehålla sig i Schweiz under en annan identitet. Samtidigt är det klargjort att Kabajeva födde en dotter i Lugano 2015. Vem som är pappa till barnet framgår dock inte av officiella handlingar. Enligt obekräftade uppgifter har Kabajeva och Putin fyra barn tillsammans. Frågan verkar bekymra de schweiziska myndigheterna. Tryck på att frånta Alina Kabajeva hennes OS-medaljer. Rysk kustblockad isolerar Ukraina från sjöfartshandel. Ryssland blockerar Ukrainas Svarta havskust och isolerar därmed landet från internationell sjöfartshandel, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Samtidigt fortsätter den ryska flottan att utföra sporadiska raketattacker mot mål i olika delar av Ukraina. Men det faktum att Ukraina lyckats förstöra det ryska landningsfartyget Saratov innebär sannolikt att flottan inte kommer att vara lika benägen att utföra insatser i närheten av kusten framöver, skriver det brittiska försvarsdepartementet. Omni 220328. Ukraina: Ryskt agerande vid Tjornobyl hot mot miljontals. Ryssland transporterar gamla och dåligt omhändertagna vapen i närheten av det ockuperade kärnkraftverket i Tjornobyl - något som i värsta fall kan leda till skador på sarkofagen runt reaktorn som skadades i kärnkraftskatastrofen 1986. Det säger Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk i ett uttalande på Telegram enligt BBC. "Rysslands oansvariga och oprofessionella agerande utgör ett allvarligt hot, inte bara mot Ukraina utan mot hundratals miljoner européer." Veresjtjuk säger även att Ryssland förhindrar brandmän att bekämpa ett antal bränder i området. Omni 220328. Ryssland fortsätter betala Ukraina för gasledningar. Trots invasionen är gasledningarna från Ryssland till Europa genom Ukraina i full gång och Ryssland fortsätter att betala Ukraina för detta. Enligt bedömare ligger det i båda ländernas intresse, skriver TT. För Ryssland är gasen viktig ekonomiskt och militären aktar sig noga för att förstöra ledningar. Men att ledningarna är intakt gynnar också Ukraina. Enligt Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, utgör betalningarna från Ryssland en stor post i statsbudgeten. Samtidigt måste Ukraina förhålla sig till Europas beroende av rysk energi. "Ukraina vill inte säga till Europa att ’tyvärr, vi skar av er gas, men kan ni fortsätta att hjälpa oss?’," säger han till nyhetsbyrån. EU importerar 48 procent av sin gas från Ryssland. Omni 220328. Grävande medier: Mördade Nemtsov följdes av agenter. Den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov skuggades av medlemmar ur en mordpatrull från den ryska säkerhetstjänsten FSB i tio månader innan han sköts ihjäl i Moskva 2015, enligt en stor granskning av Bellingcat, BBC och The Insider. Samma agenter ska senare ha förgiftat flera andra framstående oppositionella, bland andra Aleksej Navalnyj. Agenterna förföljde Nemtsov på alla hans resor till olika regioner i Ryssland från maj 2014 till februari 2015. Oftast anlände de till platsen några timmar eller en dag före Nemtsov. Men under Nemtsovs sista resa, från Moskva till Jaroslavl, hade agenterna plötsligt sluta följa efter honom. Bara några dagar senare mördades Nemtsov. De nya bevisen väcker frågor kring om de tjetjener som dömts för mordet agerade på uppdrag av Kreml, skriver Bellingcat. Varken polisutredningen eller rättegången gick in på varför Nemtsov mördades. Nemtsov tippades av många bli Rysslands näste president efter Boris Jeltsin. Nemtsov skuggades på 13 resor före mordet. bakgrund Mordet på Boris Nemtsov. Omni 220328. Borgmästaren varnar för katastrof - kräver evakuering. Mariupol befinner sig på randen till en humanitär katastrof och måste evakueras helt och hållet, säger borgmästaren Vadym Bojtjenko enligt Reuters. Bojtjenko säger vidare att omkring 160 000 personer befinner sig i staden utan tillgång till elektricitet och värme. Samtidigt uppger Röda korset att hjälporganisationen fortfarande inte kan nå fram med nödhjälp till staden, rapporterar BBC. Röda korset: Enligt internationell lag ska folk tillåtas att lämna staden. Omni 220328. Ukraina lovar utredning av filmklipp där fångar skjuts. Ukraina lovar att omedelbart utreda ett uppmärksammat filmklipp i vilket ukrainska soldater ser ut att skjuta ryska krigsfångar i knäna. Det säger Oleksij Arestovytj, högt uppsatt rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, i en intervju som publicerats på Youtube enligt CNN. "Regeringen tar detta på väldigt stort allvar och det kommer omedelbart att inledas en utredning. Vi är en europeisk armé och vi kränker inte våra fångar. Om det här visar sig vara äkta så är det ett fullständigt oacceptabelt beteende." Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj har skrivit en generell kommentar till CNN där videon inte nämns specifikt, men där han säger att Ryssland tidigare har iscensatt filmklipp för att diskreditera Ukraina. Personer som förefaller vara ukrainska soldater säger i klippet att de tillfångatagit en rysk spaningsgrupp i Olchovka. Ryssland meddelar att de också kommer att utreda klippet "där fångar behandlas med extrem grymhet av ukrainska nationalister".
Omni 220328. Mykola har flytt Mariupol: "Det är helvetet på jorden." Situationen i hamnstaden Mariupol är akut. Stora delar har jämnats med marken och det kommer rapporter om att människor svälter i den belägrade staden samtidigt som striderna fortsätter att rasa. "Det är helvetet på jorden," säger Mykola Trofymenko om läget i sin hemstad. Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war så kommer ryska styrkor inom kort att ta kontroll över staden. Mykola Trofymenko är universitetsrektor på Mariupols universitet men har till slut lämnat staden tillsammans med sin familj och befinner sig nu i Lviv i västra Ukraina. Under flykten besköts de. "Staden är totalt förstörd och bombningarna och skjutningarna pågår utan uppehåll. Du kan se dödade människor på gatorna, förstörda hus och byggnader," säger han. Det var omöjligt för mig att ha mitt barn i skyddsrum en dag till." Trofymenko kallar det Ryssland gör för ett folkmord på den ukrainska befolkningen. "Det är en tragedi att detta utspelar sig i mitten av Europa på 2000-talet. Det är ett modernt Aleppo." Hör Mykola Trofymenko i klippet.
svt 220328. Andersson och Scholz på pressträff: "Ukrainas lidande fortsätter oförhindrat." Statsminister Magdalena Andersson (S) är i Berlin för att diskutera det europeiska säkerhetsläget med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, även han socialdemokrat. "Det ryska angreppskriget mot Ukraina har varit i centrum för samtalet. Dödandet, förstörelsen och Ukrainas lidande fortsätter oförhindrat. Angreppet mot Ukraina är ett brott mot folkrätten," sa Scholz på en gemensam pressträff på måndag eftermiddag. Andersson sa att Rysslands president Vladimir Putin har underskattat enigheten som Europas länder visat. "Samtidigt som Putin driver Ryssland in i isolering, stärker vi Europa, vår gemensamma säkerhet och vårt internationella samarbete." Omni 220328. "Macron rädd för Ryssland - Johnson är mer hjälpsam." Frankrike är rädda för Ryssland, Storbritannien är mer hjälpsamma medan Tyskland går balansgång. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med The Economist där han bland annat ger sin syn på hjälpen från de europeiska stormakterna efter den ryska invasionen. Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare sagt att offensiva vapen till Ukraina, till exempel stridsvagnar, är en röd linje som Ukrainas partners inte kan passera. "Det beror på att de är rädda för Ryssland. Så enkelt är det," säger Zelenskyj. Han säger vidare att "Storbritannien definitivt är på vår sida" och att landet till skillnad från andra länder inte försöker gå balansgång. Zelenskyj: "Tyskland mer pragmatiskt än något annat land." Zelenskyj: "Storbritannien vill att Ukraina ska vinna och Ryssland förlora - de ser ingen annan väg ut ur situationen." Att Storbritannien är mer hjälpsamt beror på trycket från brittiska väljare, säger Zelenskyj. Zelenskyj: Tyskland begår ett misstag när de på grund av ekonomiska relationer med Ryssland försöker agera balanserat. Omni 220328. Bilder tyder på brandbomb: "De har inte några skrupler." Bilder från helgens ryska bombardemang av de ukrainska städerna Avdiivka och Irpin föreställer troligtvis termitammunition - inte fosforbomber som tidigare rapporterat. Det säger experter som har analyserat bilderna, enligt Aftonbladet. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till tidningen att termitammunition är en metallblandning som brinner med extremt hög temperatur och bara används i syfte att sätta eld på det som finns under. Och eftersom termitammunition bränner igenom metall anses det värre än napalm. "Ryssarna har inte några skrupler, de använder allt de har - oavsett hur det är. Vi har sett allt utom kärn-, bio- och kemvapen, säger Paasikivi. Paasikivi: Att skjuta med brandammunition mot civila områden är alldeles särskilt ryskt. Analytiker: Tror att det rör sig om vapnet 9M22S - har använts flera gånger i Syrien. Omni 220328. Ryska agenter tog Audemars Piguet-klockor för miljoner. Agenter från ryska säkerhetstjänsten FSB ska ha beslagtagit schweiziska lyxklockor från Audemars Piguet värda miljontals dollar. NZZ magazin beskriver det som en hämnd för att Schweiz stoppat export av lyxprodukter till Ryssland. Audemars Piguet tillhör en av de största schweiziska klocktillverkarna vid sidan av Rolex och Patek Philippe. Bolaget, som stoppade sin verksamhet i Ryssland 8 mars, ville inte kommentera det hela för Bloomberg. Det lokala dotterbolaget i Moskva blev genomsökt. Schweiziska ambassaden i Moskva vill inte kommentera enskilda ärenden. Omni 220328. Novaja Gazeta lägger ner verksamheten tills vidare. Oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta lägger ner all aktivitet till dess att Rysslands så kallade "specialoperation" i Ukraina är över. Det meddelar tidningen i ett inlägg på Twitter. Novaja Gazeta skriver att en varning från ryska tillsynsmyndigheten för medier och kommunikation, Roskomnadzor, ligger bakom beslutet. Roskomnadzor varnade under gårdagen flera ryska medier från att publicera en intervju med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Tidningens chefredaktör Dmitrij Muratov var en av vinnarna av Nobels fredspris förra året. Omni 220328. Ukraina hävdar att kontroll återtagits över Irpin. Ukrainska styrkor har återtagit "full kontroll" över Irpin, en förstad till Kyiv i huvudstadens norvästra utkant, uppger borgmästaren Oleksandr Markusjyn enligt Reuters. "Vi har goda nyheter i dag - Irpin har blivit befriat. Vi förstår att fler attacker på vår stad kommer och vi kommer att försvara den modigt," säger han i ett videoklipp på Telegram. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Irpin har varit en av de mest krigsdrabbade platserna i Kyivområdet sedan invasionen inleddes. Omfattande strider har ägt rum i staden. De sista invånarna evakueras efter "en månads helvete". Omni 220328. Minst 5 000 uppges ha dött i belägrade Mariupol. Sedan den ryska invasionen inleddes har minst 5 000 personer dött i den belägrade ukrainska hamnstaden Mariupol, uppger ukrainska myndigheter. "Vi begravde runt 5 000 personer, men begravningarna stoppades för tio dagar sedan på grund av beskjutningen," säger president Zelenskyjs rådgivare Tetyana Lomakiva till AFP. Samma siffra anges av stadens borgmästare, enligt Reuters. Enligt lokala myndigheter har runt 90 procent av byggnaderna i staden skadats, och 40 procent förstörts helt. Lomakiva: Så många som 10 000 kan ha dött. Omni 220328. Uppgifter: Storskalig cyberattack mot Ukrainas nationella telekombolag. En "kraftfull" cyberattack har riktats mot Ukrainas nationella telekomleverantör Ukrtelecom, rapporterar Forbes. Attacken beskrivs som den mest omfattande sedan den ryska invasionen inleddes. En myndighetsföreträdare bekräftar för Forbes att man utreder angreppet. Det är oklart om det rör sig om en överbelastningsattack eller en mer sofistikerad cyberattack. Ukrtelecom har på Facebook skrivit att tjänster ligger nere på grund av en "kraftfull cyberattack av fienden". Cybersäkerhetsföretaget Netblocks, som övervakar internettrafik globalt, uppger att Ukrtelecoms trafik "kollapsat till 13 procent av förkrigsnivåer". Tjänster ligger nere över hela landet. Omni 220328. Biden om talet: Uttryckte bara min upprördhet. USA:s president Joe Biden säger att han "inte alls" oroar sig för att hans kommentarer om Putin under talet i Polen ska eskalera situationen, rapporterar Sky News. "Jag tar inte tillbaka något. Faktum är att jag bara uttryckte min upprördhet. Jag tillkännagav ingen policyändring, och det gör jag inte nu heller," säger han till reportrar i Vita huset enligt AFP. På frågan om huruvida han kan tänka sig ett möte med Putin svarar Biden att "det beror på vad han vill prata om". Bidens formulering om Putin under talet i Warszawa på lördagen - "för guds skull, den mannen kan inte sitta kvar vid makten" - har kritiserats brett och tolkats som att USA uppmanar till maktskifte i Ryssland. Biden: Jag ber inte om ursäkt för mina personliga känslor. Säger sig inte bry sig om vad Putin tycker. Omni 220328. Ukraina: Tech-enhet bidrog till att sakta ner konvoj. Den långa konvoj av ryska militärfordon som tidigt under invasionen rörde sig mot Ukrainas huvudstad Kyiv saktades ner betydligt av ett 30-tal soldater med teknologisk utrustning de samlat ihop via crowdfunding, uppger ukrainsk militär för The Guardian. Nattetid ska de ha närmat sig konvojen genom skogen på fyrhjulingar, försedda med bland annat mörkerglasögon, värmekameror och drönare med kapacitet att släppa mindre sprängladdningar. "Den lilla enheten förstörde de två-tre fordonen längst fram, och sedan satt konvojen fast. De stannade där ytterligare ett par nätter och förstörde fler fordon," säger enhetens befälhavare till tidningen. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Ska också ha förstört ryska förråd med förnödenheter. Befälhavaren: Vi slår till nattetid, när ryssarna sover. Omni 220328. Brittiska försvaret: 1 000 legoknektar i Ukraina. Fler än 1 000 legoknektar från den ökända Wagnergruppen har satts in i östra Ukraina, uppger det brittiska försvarsdepartementet. "På grund av svåra förluster och en i stora drag avstannad invasion har Ryssland med stor sannolikhet tvingats omlokalisera Wagnersoldater från militära operationer i Afrika och Syrien", skriver departementet på Twitter. Wagnergruppen är en privat paramilitär organisation som grundades 2014 och stred på ryskstödda separatisters sida i Donbass 2014 och 2015. De har också stridit på Rysslands och dess allierades sida i Afrika och Mellanöstern. Omni 220328. Zelenskyj till väst: Rädsla gör er till medbrottslingar. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kritiserar västvärlden för att ha agerat alltför passivt före och under den ryska invasionen. I ett videotal sent på måndagskvällen säger han att "hårda förebyggande sanktioner" mot Ryssland hade kunnat förhindra invasionen. Zelenskyj vänder sig bland annat mot uppgifterna att ett oljeembargo mot Ryssland inte kan bli aktuellt förrän landet använder kemiska vapen i Ukraina. Senare i veckan kommer han att tala direkt till parlamenten i flera västländer och då uppmana dem att bidra med mer vapen. "Ukrainare ska inte dö bara för att någon inte kan uppbåda tillräckligt mycket mod för att räcka över nödvändiga vapen. Rädsla gör dig alltid till en medbrottsling." Zelenskyj slog handen i bordet flera gånger. Omni 220328. "Kärnvapen bara aktuellt vid hot mot vår existens." Ryssland skulle bara använda kärnvapen vid ett "hot mot landets existens" - inte på grund av kriget i Ukraina. Det säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov i en intervju med det amerikanska public service-bolaget PBS. "Vi har säkerhetsföreskrifter som väldigt tydligt anger att vi bara kan, och kommer att, använda kärnvapen om vårt lands existens är hotad." Peskov säger samtidigt att Ryssland är oroligt för Natos utvidgning österut och varnar västvärlden att "inte tränga in oss i ett hörn". Peskov: Ingen har ens tänkt tanken att använda kärnvapen. Peskov: Vid ett hot mot vår existens kommer vi att använda kärnvapen för att eliminera det. Peskov: "Ni måste förstå Ryssland." Omni 220328. Nya fredssamtal i dag - källor: Ryssland öppnar för ukrainskt EU-medlemskap. Dagens förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina väntas hållas i Dolmabahçepalatset i Istanbul klockan 10.30, skriver TT med hänvisning till ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform. Både den ukrainska och ryska delegationen har nu landat i Turkiet. Fyra källor med insyn i förhandlingarna uppger för Financial Times att Ryssland är beredda att låta Ukraina gå med i EU. Moskva och Kyiv väntas diskutera en vapenvila som en del av en möjlig överenskommelse som skulle innebära att Ukraina ger upp målet om Natomedlemskap i utbyte mot säkerhetsgarantier och möjligheten att gå med i EU, enligt källorna. Därtill har Ryssland enligt källorna gett upp det tidigare kravet på "avnazifiering" av Ukraina, som grundar sig i det falska påståendet från Kreml om att Ukrainas regering styrs av nazister. Ukraina och västländer har samtidigt uttryckt oro för att Putin använder förhandlingarna som en rökridå för att omgruppera de militära styrkorna inför en ny offensiv. Omni 220328. Analys: Blir inga framsteg förrän Putin tagit Donbass. President Volodymyr Zelenskyj ser ut att erbjuda Ryssland ukrainsk neutralitet och därmed ge upp planerna på ett Natomedlemskap. Det skriver Sky News utrikesredaktör Dominic Waghorn i en analys inför fredssamtalen i Istanbul. "Zelenskyj använde sin intervju med ryska journalister för att säga till Vladimir Putin: Jag vet att du vet att du har begått ett fruktansvärt misstag, men nu erbjuder jag dig en utväg." BBC:s internationella chefskorrespondent Lyse Doucet är dock skeptisk till att det kommer att ske några framsteg i fredssamtalen - inte förrän Putin har tagit kontroll över Donbass i östra Ukraina och upprättat en landbrygga mellan Ryssland och Krymhalvön, skriver hon i en analys. "I nuläget ser det inte ut som att Putin är redo att kompromissa. SVT:s Istanbulkorrespondent Tomas Torén listar tre stridsfrågor inför förhandlingarna, bland annat huruvida Ukraina är villigt att ge upp Donbass till Ryssland. "Nu öppnar man upp den dörren på glänt och säger att man är redo att diskutera det på något vis. Men det är svårt för Ukrainas del att verkligen svälja det här kravet från Ryssland." Omni 220329. Ukraina uppges ha framgång runt Kyiv - men ryssar hotar. Ukrainska styrkor återtar territorium och motar tillbaka ryska soldater runt Ukrainas huvudstad Kyiv, säger president Volodymyr Zelenskyj i ett videotal på måndagskvällen. Zelenskyj hyllar samtidigt de styrkor som enligt honom återtagit staden Irpin, strax nordväst om Kyiv. Uppgifterna om ukrainska framgångar runt Kyiv bekräftas av det brittiska försvarsdepartementet, som i sin senaste lägesuppdatering skriver att ryska styrkor har tvingats backa från en rad positioner i området. Departementet tillägger dock att Ryssland fortfarande utgör ett stort hot runt huvudstaden. Samtidigt fortsätter de ryska bombningarna av hamnstaden Mariupol med oförminskad styrka. Stadens centrum är dock fortfarande under ukrainsk kontroll, skriver det brittiska försvarsdepartementet. Omni 220329. Ukraina publicerar lång lista på anställda vid ryska säkerhetstjänsten. Ukrainas militära underrättelsetjänst har lagt ut en lista med 620 personer som påstås jobba för den ryska säkerhetstjänsten FSB. Publiceringen ska ha skett efter en digital operation. "Det är ett sätt att rycka undan täcket, det försvårar agenternas verksamhet," säger Fredrik Blix, doktor i cybersäkerhet. Den långa lista som publicerades av Ukrainas militära underrättelsetjänst sent på måndagskvällen innehåller information om 620 personer som påstås jobba för FSB, en militär myndighet som ansvarar för Rysslands säkerhetstjänst och tidigare hette KGB. I anslutning till listan publiceras en bild av det tidigare ökända Lubjankafängelset i Moskva, som nu är FSB:s högkvarter. Utöver namn innehåller listan bland annat födelsedatum och födelseort, passnummer, datum för utfärdande, adresser, kortuppgifter och information om personernas fordon. Ukrainas underrättelsetjänst beskriver listan som en förteckning över "ryska FSB-tjänstemän involverade i den kriminella verksamheten i det angripande landet i Europa". Det är ännu oklart hur aktuell listan är och vilka roller inom FSB personerna har. Informationen har ännu inte verifierats, och Kreml har inte kommenterat uppgifterna. Pontus Johnson, professor med inriktning mot cybersäkerhet på Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm bedömer listan som trovärdig. "Det är inte nödvändigtvis särskilt svårt att hitta information om ryska statsanställda eftersom tillgång till offentliga databaser ofta går att köpa", skriver han i ett mejl till SVT. Fredrik Blix, doktor i cybersäkerhet vid Stockholms universitet, säger att Ukrainas underrättelsetjänst först har kommit över listan med namn och sedan kompletterat den med information från öppna källor och register i Ryssland. "Det blir en karta som Ukraina kan använda för att störa de här individerna och visa att de har ögonen på sig. Det är ett sätt att rycka undan täcket, det försvårar agenternas verksamhet men det kan också handla om att störa relationen mellan Kreml och FSB," säger han. "För att få tag på namnen har man antingen tagit sig in i ett system som innehåller informationen eller fått informationen från en läcka inom FSB. Det kan också vara ett annat lands underrättelsetjänst som har delat med sig av namnen." Fredrik Blix säger att det är ovanligt att den här typen av information offentliggörs. "Ukrainas underrättelsetjänst har troligtvis bedömt att det är mer värt att avslöja den här listan än att sitta på informationen och använda sig av den på olika sätt." svt 220329. Lanserar Turkiet som en trygg hamn för de superrika ryssarna. Medan västvärlden jagar ryska tillgångar ser Turkiet ett tillfälle att bli en fristad för ryskt kapital. Den turkiska utrikesministern välkomnar oligarkerna och vill lansera Turkiet som en trygg hamn för de superrika ryssarnas enorma rikedomar. Det var en märkvärdig syn när en av världens dyraste lyxbåtar seglade i hamn i turkiska Marmaris i förra veckan. Superyachten Eclipse värderas till ofattbara 9,3 miljarder kronor. I europeiska hamnar hade båten med största sannolikhet konfiskerats eftersom den ägs av den berömda ryska oligarken Roman Abramovitj. Men i Turkiet fann lyxbåten däremot en trygg hamn. Turkiet har inte anslutit sig till de länder som infört sanktioner mot Abramovitj och andra oligarker i syfte att isolera Putin. President Erdogan motiverar det med att Turkiet fortsatt vill upprätthålla goda förbindelser med Ryssland. Den turkiska regeringen har visserligen varit tydlig i sitt stöd till Ukraina och fördömt den ryska invasionen. Många ukrainare prisar Turkiet för att de levererar väpnade drönare. Och kriget i Ukraina har gjort att Turkiet återigen släppts in i värmen bland många västländer, som tidigare haft en frostig relation med Ankara. Men Turkiet har samtidigt valt en annan linje gentemot Ryssland än de flesta andra Nato-länderna. Turkiet vill inte välja mellan parterna, vilket märks inte minst på inställningen till oligarkerna. "Ryska oligarker är välkomna att göra affärer i Turkiet så länge det följer internationell rätt," sa Turkiets utrikesminister i ett uppmärksammat uttalande i lördags. Istanbul har också blivit en av de mest populära destinationerna för ryssar som flyr sitt land av rädsla för det politiska klimatet. Turkiet är ett av få länder med direkta flygförbindelser till Ryssland och det krävs inget visum för ryska medborgare. Men för de ryska oligarkerna har Turkiet aldrig varit en favoritdestination tidigare. De har hellre spenderat sin tid i lyxvåningar i New York, London och Paris eller flärdfulla badorter på franska eller italienska rivieran. Men nöden har ingen lag. När oligarkerna försöker rädda det som räddas kan av tillgångar i väst ser Turkiet ett tillfälle att locka till sig kapital på vift. Strax efter att lyxbåten Eclipse seglade Abramovitj andra superyacht till turkiska Bodrum. Den något mindre Solaris är 140 meter lång. Värdet uppskattas till ungefär 5,7 miljarder kronor. Det går också rykten om att Abramovitj vill köpa den turkiska fotbollsklubben Göztepe, medan han tvingas sälja engelska klubben Chelsea. Turkiska medier är storförtjusta i nyheterna om Abramovitjs nyfunna intresse för Turkiet. Den enes död, den andres bröd. svt 220329. Källor: Roman Abramovitj blev förgiftad i Ukraina - förlorade synen i timmar. Den ryske oligarken och Chelsea-ägaren Roman Abramovitj och två ukrainska fredsförhandlare upplevde förgiftningssymptom efter att ha besökt Kyiv för förhandlingar tidigare i mars, uppger källor för flera medier. De ska ha drabbats av röda ögon, konstant och smärtsam tårbildning samt flagnande hud på ansiktet och händerna. Deras tillstånd har förbättrats, enligt källor till Wall Street Journal. Enligt journalistnätverket Bellingcat inträffade händelsen i Kyiv natten mellan 3 och 4 mars. En källa uppger för The Guardian att Abramovitj förlorade synen i flera timmar, och vårdades i Turkiet. Även Abramovitjs talesperson bekräftar uppgifterna, enligt BBC. "Det spekuleras mycket just nu, och vi rekommenderar att enbart följa officiella källor," säger en talesperson för Ukrainas president Zelenskyj. Oklart vilka som låg bakom den möjliga förgiftningen.
Omni 220328. Ikea blir "Idea" - Ryssland vill byta namn på flera företag. Listan på västerländska företag som lämnat Ryssland i protest är lång. Ryska politiker har hotat med att förstatliga bolagen som drar sig ur, men den senaste tiden har också ett nytt fenomen dykt upp. Snarlika kopior av varumärkena har lämnats in till det ryska patentverket. Bara ett par veckor efter att den svenska möbeljätten Ikea meddelat att man stänger alla varuhus i Ryssland skickades en varusmärkesansökan in till det ryska patentverket för möbelvaruhuset Idea. Även McDonald's har drabbats av samma fenomen. När den amerikanska snabbmatskedjan meddelat att man stänger sina ryska restauranger skickades en ansökan in för en kedja med namnet "Onkel Vanja". "Formellt sett kan man inte göra så här. Immaterialrätter bygger på internationella överenskommelser. Det är intressant att den blir en del av slagfältet," säger Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt näringsliv, i SVT Morgonstudion. Hon menar att situationen för de drabbade företagen "besvärlig på många olika plan". "Kortsiktigt påverkar det förstås deras möjligheter att bedriva sin verksamhet på en jättemarknad. Långsiktigt är det riktigt problematiskt hur företagen ska kunna komma tillbaka till den ryska marknaden. Hur ska företagen våga lita på att om de får behålla sina rättigheter om de kommer tillbaka?" För västerländska bolag som vill stoppa utvecklingen kan det, enligt Christina Wainikka, bli svårt. "Immaterialrätter bygger på regler. Det är lagar, paragrafer och internationella överenskommelser. Om Ryssland nu kliver av från de överenskommelserna så är det väldigt svårt för ett enskilt företag att ta det vidare, därför domstolarna där skulle inte respektera lagarna," säger hon. svt 220329. Spänt i rymden när amerikansk astronaut åker hem med rysk farkost. Under onsdagen kommer amerikanen Mark Vande Hei återvända hem från rymdstationen ISS tillsammans med två ryska kosmonauter i en rysk Soyuz-farkost. Samarbetet på rymdstationen är ett av få kvarvarande samarbeten mellan Ryssland och västvärlden just nu. "Det här är ett långt projekt och svårt att bryta men som utvecklingen ser ut nu så är det tveksamt om man vill fortsätta samarbetet med ryssarna på stationen," säger astronauten Christer Fuglesang. Klockan 9:21 på onsdagsmorgonen lämnar en Soyuz-kapsel den ryska delen av ISS. Ombord finns de två ryska kosmonauterna Anton Shkaplerov och Pyotr Dubrov tillsammans med Nasa-astronauten Mark Vande Hei. Han har då tillbringat 355 dygn i rymden vilket är rekord för en Nasa-astronaut. Fyra timmar senare landar de på stäppen intill det ryska rymdcentret Bajkonur som ligger i Kazakstan men på mark som hyrs av Ryssland. Där väntar representanter från Nasa för att ta emot amerikanen. Expert: Ryssarnas löften är ett spel för gallerierna. Många bedömare är optimistiska efter tisdagens rysk-ukrainska förhandlingar i Istanbul - men enligt Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien, handlar det om skenbara framsteg. "Det är nog mest ett spel för gallerierna. Jag ser tyvärr ingen lösning som båda parter skulle kunna vara överens om," säger han till Aftonbladet. Neretnieks betonar att Ryssland, även om de lovat att trappa ner insatserna i Kyiv och Tjernihiv, inte lovat att dra sig ur områdena eller lämna tillbaka territorier de erövrat. Neretnieks: Får Ryssland behålla områdena legitimerar man anfallskrig. Putin: "Nationalisterna" i Mariupol måste lägga ner vapnen.
Omni 220329. Ukrainas strategi kan leda till ökad fara för civila. För att försvara sina städer mot ryska angrepp har Ukraina placerat tungt artilleri i tätbefolkade områden – något som riskerar att försätta civila i ännu större fara när deras kvarter blir ryska måltavlor, skriver Washington Post i ett reportage. "Jag är väldigt tveksam till att antyda att Ukraina är ansvarigt för civila dödsfall eftersom de försvarar sitt land mot en angripare. Men att Ukraina har tagit slagfältet till bostadsområden ökar faran för civila," säger William Schabas, professor i internationell rätt vid Middlesex University i London. Den ukrainska strategin riskerar samtidigt försvåra framtida försök att hålla Ryssland ansvarigt för möjliga krigsbrott, säger människorättsaktivister och -experter. Human Rights Watch: Underminerar anklagelser om att Ryssland medvetet attackerar civila. Omni 220329. Efter svältvarningar: Priset på vete faller - god indisk skörd. Efter skenande vetepriser och varningar för svält till följd av kriget sjunker nu världsmarknadspriset på vete. Anledningen är ett ovanligt gott skördeläge Indien, världens näst största veteproducent, skriver Bloomberg. Tidigare har det rapporterats om matkris i Mellanöstern till följd av ryska invasionen av Ukraina, då Svartahavsområdet har kallats "världens brödbod". Exempelvis importerar Egypten 80 procent av sitt vete från de båda länderna. Även veteodlingen i Kansas har blivit bättre. Indiska regeringen har inlett samtal med Egypten och andra länder om spannmålsleveranser. Omni 220329. Rapport: Ryssland vill fortfarande inta Kyiv. Trots Kremls påståenden om att ryska styrkor framöver kommer att koncentrera sig på östra Ukraina har Ryssland inte övergett målet att omringa och inta huvudstaden Kyiv. Det skriver den amerikanska tankesmedjan Study of war i en ny rapport. "Vi har inte observerat någon omgruppering av stridskraft från Kyiv till insatser i östra Ukraina", skriver tankesmedjan. Ukrainska styrkor har återtagit förstaden Irpin och kommer sannolikt att försöka utnyttja pågående ryska omgrupperingar för att ta tillbaka mer territorium nordväst om Kyiv de kommande dagarna, enligt Study of war. Ryssland uppges inte ha genomfört några offensiva operationer i Tjernihiv, Sumy eller Charkiv senaste dygnet . Samtidigt säger Rysslands försvarsminister att Ukrainas militära kapacitet har försvagats kraftigt. Omni 220329. Sjojgu: Ukrainas militära kapacitet kraftigt försvagad. Ukrainas militära kapacitet har kraftigt försvagats, säger den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu i ett tv-sänt möte enligt Reuters. Han upprepar samtidigt att Ryssland har uppnått de främsta målen med den första fasen av landets militära insats i Ukraina. Sjojgu säger vidare att Ryssland kommer att svara på ett lämpligt sätt om Nato förser Ukraina med flygplan och luftvärnssystem. Omni 220329. Kommentar: Ryssland har ingen som helst rätt att angripa Ukraina. Kreml förnekar förgiftning: "Del av informationskrig." Kreml avfärdar rapporterna om att den ryske oligarken Roman Abramovitj förgiftats under förhandlingar i Kyiv i början av mars, skriver Reuters. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att uppgifterna inte stämmer och att de är del av ett informationskrig. Han säger samtidigt att Abramovitj inte är en del av den ryska delegationen under de pågående fredssamtalen i Istanbul, men bekräftar att Abramovitj är närvarande. Det var under gårdagen som källor till flera västerländska medier uppgav att Abramovitj och två ukrainska fredsförhandlare upplevde förgiftningssymtom efter förhandlingarna i Kyiv. Sedan dess har även en amerikansk underrättelsekälla sagt att deras uppgifter pekar på att symtomen inte orsakades av förgiftning. Omni 220329. Kommentar: Vad Ryssland säger går inte att lita på. Zelenskyj: Mariupolattacker är brott mot mänskligheten. Rysslands attacker mot den belägrade hamnstaden Mariupol är ett brott mot mänskligheten. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett tal till det danska parlamentet Folketinget, enligt AFP. "Det ryska trupper gör mot Mariupol är ett brott mot mänskligheten, som inträffar framför våra ögon i realtid," säger Zelenskyj och tillägger att omkring 100 000 personer är fast i staden. Zelenskyj säger även att Europa måste skärpa sanktionerna mot Ryssland, bland annat genom att stänga hamnar för ryska fartyg och sluta köpa rysk olja, skriver Reuters. Zelenskyj till det danska folket: Tänd ett ljus för ukrainarna i kväll. Omni 220329. Kommentar: Helt klart. Det Ryssland gör och gjort i Mariupol är ett brott mot mänskligheten. Man gör detta bara för att få en landväg mellan Krim och Ryssland. Förhandlare: Framsteg under samtalen - bäddar för möte mellan Putin och Zelenskyj. Ukraina föreslår att landet ska anta neutral status i utbyte mot säkerhetsgarantier, säger ukrainska förhandlare till Reuters under dagens fredssamtal i Istanbul. Det skulle innebära att landet inte kommer att gå med i Nato eller låta andra länder placera militärbaser i landet. De ukrainska förslagen kan bara bli verklighet vid ett totalt eldupphör i landet. Ukraina säger vidare att det har gjorts tillräckliga framsteg under dagens samtal för att ett möte mellan Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj ska kunna äga rum. Rysslands chefsförhandlare Vladimir Medinskij säger att dagens samtal har varit konstruktiva och att han nu kommer att gå igenom de ukrainska förslagen innan han tar dem vidare till Putin. Ukraina uppger att landet är villigt att diskutera den annekterade Krymhalvöns status. Ukraina kräver ett system där andra länder ska garantera landets säkerhet. Rysslands chefsförhandlare Vladimir Medinskij: konstruktiva samtal. Omni 220329. Ryskt förhandlingsbesked: Lovar "drastisk minskning" av militäraktiviteter i Kyiv. Ryssland kommer att "drastiskt minska" sina militära aktiviteter runt Kyiv och Tjernihiv - detta för att skapa ett ömsesidigt förtroende mellan Ryssland och Ukraina under de pågående fredssamtalen i Istanbul. Det säger biträdande försvarsminister Aleksandr Fomin till ryska medier enligt BBC, Reuters och AP. Den amerikanska tankesmedjan Study of war skrev tidigare i dag att Ryssland, trots tal om att i fortsättningen fokusera på östra Ukraina, inte har övergett målet om att omringa och inta Kyiv. Ryssland kommer att berätta mer om beslutet vid ett senare tillfälle, säger Fomin. Beskedet kan vara den första större ryska eftergiften sedan invasionen började. Omni 220329. Sju uppges döda i attack mot myndigheter i Mykolaiv. Sju personer uppges ha dödats och minst 20 skadats i en rysk attack mot en regional myndighetsbyggnad i den ukrainska staden Mykolaiv, rapporterar BBC. "Halva byggnaden förstördes, även mitt kontor, men de flesta människor har mirakulöst kunnat räddas", skriver guvernören Vitaly Kim i ett uttalande på Telegram. President Volodymyr Zelenskyj fördömde attacken under sitt videotal inför danska Folketinget på tisdagen. "Det fanns inga militära mål i Mykolaiv. Folket i Mykolaiv utgjorde inget hot mot Ryssland. Och trots detta, som alla ukrainare, blev de mål för ryska trupper," säger han. Guvernörens kontor ligger i byggnaden. Räddningsarbetare arbetar för att få ut personer ur rasmassorna Omni 220329. Linde skeptisk: "Vi har inte kunnat lita på Ryssland." Utrikesminister Ann Linde (S) ser med skepsis på det ryska utspelet om att man ska minska landets militära aktivitet i Kyiv och Tjernihiv i Ukraina. Om det inte följs upp på marken är det ingenting värt, säger hon till TT. Linde ser visserligen positiva signaler från ryskt håll, men säger att tidigare utspel om nedtrappningar varit "tomt prat". "Tyvärr har vi inte kunnat lita på Ryssland hittills." Lindes tolkning efter dagens rysk-ukrainska samtal är att sanktionerna från väst "biter" på Ryssland, men hon säger också att det är för tidigt att säga att det som kommunicerats är ett första steg mot fred. Omni 220329. USA och Storbritannien: Ser redan tecken på rysk nedtrappning i Kyiv. Amerikansk underrättelsetjänst ser redan att ryska trupper rör sig bort från områdena runt Ukrainas huvudstad Kyiv, vilket Ryssland lovat efter dagens förhandlingar, uppger två högt uppsatta källor för CNN. Underrättelserna tyder på att Kreml nu genomför ett "storskaligt" strategiskt skifte i offensiven. De trupper som nu lämnar huvudstaden kommer att röra sig till landets södra och östra delar, där de militära insatserna nu fokuseras, enligt källorna. Den amerikanska bedömningen är också att de ryska styrkorna kommer att skydda trupperna som nu går till reträtt från Kyiv med flyganfall och artilleribeskjutning mot huvudstaden. Även den brittiske premiärministern Boris Johnsons talesperson säger att man från brittiskt håll sett en "reducering" av ryska anfall mot huvudstaden, enligt Sky News. Varnar för att Ryssland kan återuppta offensiven mot huvudstaden om förhållandena tillåter. Storbritannien: Vi kommer döma Putin efter hans handlingar, inte hans ord. Omni 220329. Flera europeiska länder utvisar ryska diplomater. Ett flertal ryska diplomater utvisas från Nederländerna, Belgien och Irland, rapporterar AFP och Reuters. Nederländerna utvisar 17, Belgien 21 och Irland fyra. Enligt TT har även USA, Polen, Bulgarien, Slovakien, Estland, Lettland, Litauen och Montenegro fattat samma beslut. "Anledningen är att det finns information som visar att de berörda personerna, som har diplomatisk ackreditering, i hemlighet agerar som underrättelseofficerare" skriver det nederländska utrikesdepartementet. Även det belgiska utrikesdepartementet anklagar de berörda personerna för spioneri.
Omni 220329. Kommentar: När ska försiktiga svenska regeringen våga göra samma sak? Ryssland understryker: Ingen vapenvila i Kyiv. Den ryska nedtrappningen runt Kyiv och Tjernihiv som utlovades efter dagens rysk-ukrainska samtal i Istanbul innebär ingen total vapenvila i områdena, uppger president Putins rådgivare Vladimir Medinskij enligt CNN. Till den ryska statliga tv-kanalen RT säger Medinskij att det första steget man kommit överens om med Ukraina "gäller en gradvis militär nedtrappning i (städerna)", och att "vi förstår att det finns folk i Kyiv som behöver fatta beslut, därför vill vi inte utsätta staden för onödig risk". Både USA och Storbritannien har sagt att man sett tecken på militär nedtrappning i Kyivområdet under onsdagen, men ministrar i båda länderna har också antagit en avvaktande hållning till de ryska löftena. Uttalar sig i rysk tv efter dagens förhandlingar. Blinken: USA tvivlar fortfarande på Rysslands allvar. Omni 220329. Biden: Vi får se om Ryssland infriar löftena. USA:s president Joe Biden intar en avvaktande hållning till de ryska löftena om att trappa ner de militära insatserna i Kyiv och Tjernihiv, rapporterar AFP. "Vi får se om de infriar dem. Det verkar råda konsensus om att helt enkelt se vad de har att erbjuda,"! säger han till reportrar efter ett telefonsamtal med de brittiska, tyska, franska och italienska ledarna. Amerikansk underrättelse tyder på att ryska trupper nu lämnar Kyiv och att den ryska armén står inför ett "storskaligt strategiskt skifte", enligt CNN, men flera politiska toppar är skeptiska. Enligt utrikesminister Antony Blinken har man inte sett "tecken på riktig seriositet" från Ryssland, rapporterar Reuters. Blinken: Den ryska brutaliteten mot Ukraina fortsätter i detta nu. Omni 220329. Zelenskyj: Vi litar bara på konkreta resultat. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger efter tisdagens förhandlingar att signalerna från Ryssland kan tolkas som positiva, men att de inte "dränker ljudet av explosionerna från ryskt artilleri". I ett videoinspelat tal på kvällen säger Zelenskyj att Kyiv inte ser någon anledning att lita på vissa ryska representanters ord, och att Ukraina bara kan lita på konkreta resultat av förhandlingarna. Trots det ryska beskedet har situationen i Ukraina inte blivit lättare, och landet kommer inte att minska sina försvarsinsatser, tillägger han. Uttalanden kommer efter Rysslands löften om att trappa ner i Kyiv och Tjernihiv. Pentagon: Ryssland flyttar om trupper - de drar inte tillbaka dem. Omni 220329. Ukraina: Ryska löftet är bara ett försök att vilseleda. Ryska trupper fortsätter att dra sig tillbaka från Kyiv och Tjernihiv men rörelsen är sannolikt bara en rotation av enskilda enheter som syftar till att "vilseleda det militära ledarskapet" i Ukraina. Det skriver Ukrainas militär i sin senaste underrättelserapport, rapporterar The Guardian. "Enligt vissa indikationer håller den ryska fienden på att omgruppera enheter för att fokusera sina huvudsakliga ansträngningar på öst", kan man läsa i rapporten. Det ryska löftet om att trappa ner runt huvudstaden kom efter tisdagens förhandlingar mellan länderna. Även USA har noterat att ryska trupper rört sig bort från området men har också varnat för att det bara handlar om en omgruppering för att genomföra en större offensiv i en annan del av landet. Ryssland: Tillbakadragandet av trupper innebär inte vapenvila. USA varnar för att Ryssland kan återuppta offensiven mot huvudstaden om förhållandena tillåter. Omni 220330. Satellitbilder visar ödelagda kvarter i Mariupol - Maria lyckades fly: "Har haft tur." Hela stadskvarter i centrala Mariupol har totalförstörts i den ryska offensiven, visar nya satellitbilder från Maxar Technologies. Bland annat har nästan alla tak i området runt den bombade teatern i hamnstaden förstörts eller saknas helt. En av dem som lyckats fly staden är Maria Kutnyakova. Hon berättar för CNN att flera av hennes familjemedlemmar befann sig i teatern när attacken inträffade, men överlevde. "Min mamma befann sig i teatern och fick en hel vägg över sig," säger hon och forsätter: "Jag har haft tur. Jag har mina ben och armar i behåll, vad mer behöver jag." Omkring 300 personer befaras ha dött när Ryssland bombade en teater i Mariupol i mitten av mars. Omni 220330. Polen vill som första EU-land förbjuda ryskt kol. Polen vill införa ett förbud mot ryskt kol som en ytterligare energisanktion mot Ryssland efter invasionen av Ukraina, skriver AFP. Den polska regeringens talesman Piotr Müller säger att det också finns planer på ett lagförslag att frysa tillgångar för företag och privatpersoner som stöder Ryssland. "Vi kan inte längre vänta på EU:s svar gällande detta," säger han till nyhetsbyrån. Polen har sedan tidigare bett om hårdare sanktioner mot Ryssland, exempelvis ett totalt förbud för bränsleimport. USA har slutat importera rysk olja och gas - EU som får cirka 40 procent av sin gas från Ryssland fortsätter. Omni 220330. USA:s varning: Amerikaner har gripits i Ryssland. Det amerikanska utrikesdepartementet upprepar sin tidigare reseavrådan för Ryssland och Ukraina och varnar för att amerikanska medborgare kan råka illa ut i länderna, rapportar AFP. "Det finns fortsatta rapporter om att amerikanska medborgare pekats ut och gripits av den ryska militären i Ukraina eller när de evakuerats genom Ryssland, Belarus eller ryssockuperade områden", skriver departementet och uppmanar samtidigt alla som befinner sig i länderna att lämna omedelbart. USA:s ambassad: Vi har begränsade möjligheter att hjälpa amerikanska medborgare. Den amerikanska basketspelaren Brittney Griner greps i början av mars utanför Moskva efter anklagelser om narkotikainnehav. Omni 220330. Rysk hotellägare i Serbien välkomnar ukrainare: "Känner skam." Den ryske hotellägaren Mikhail Golubtsov erbjuder majoriteten av rummen på sitt hotell i Serbien till ukrainare som flyr kriget. Han säger till Reuters att han känner skam och chock över den ryska invasionen. "Under en tid kunde jag inte ens prata ryska (...) Det enda jag kan göra är att försöka hjälpa ukrainarna så gott jag kan." Mikhail Golubtsov lämnade sitt hemland 2014, som en protest mot Rysslands annektering av Krym. Nästan fyra miljoner personer har nu flytt Ukraina enligt FN. Omni 220330. Efter stora förluster: Ryska enheter har tvingats dra sig tillbaka till Belarus. Ryska styrkor har lidit stora förluster och tvingats dra sig tillbaka till Belarus för att omgruppera, uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering om Ukraina. Departementet bedömer samtidigt att Ryssland kommer att fortsätta på linjen med tung beskjutning och robotattacker för att kompensera för bristande framgångar på marken. På tisdagen lovade Ryssland att trappa ner den militära närvaron kring Kyiv och Tjernihiv "drastiskt" men både Ukraina och USA har uttryckt misstro och varnar för att de tillbakadraganden som syns kan vara avsedda att vilseleda eller ge tid för omgruppering. Omni 220330. Fortsatta strider runt Kyiv trots löfte om nedtrappning. Trots att Ryssland lovat att dra tillbaka trupper från Kyiv har striderna fortsatt i huvudstadens utkanter under natten, rapporterar flera medier. BBC:s reportrar på plats vittnar om explosioner och skottlossning på morgonen. Enligt lokala myndigheter har natten dock varit ”relativt lugn” och striderna har inte tagit sig in i staden, skriver Reuters. Samtidigt har ett bostadsområde i staden Lysytjansk i den separatistkontrollerade regionen Luhansk utsatts för artilleribeskjutning och flera bostadshus har förstörts, enligt guvernören Serhiy Gaidai. Dödssiffran stiger också efter attacken mot en myndighetsbyggnad i hamnstaden Mykolajiv på tisdagen. Hittills har 12 personer bekräftats döda och 33 är skadade enligt landets räddningstjänst, skriver TT. Även staden Tjernihiv har utsatts för attacker under natten enligt regionens guvernör. Guvernören i Lysytjansk: Många byggnader har kollapsat. Angreppet mot myndighetsbyggnaden skedde samtidigt som fredssamtalen pågick. Ryssland lovade i samband med samtalen att "drastiskt" skala ner sin militära aktivitet runt Kyiv och staden Tjernihiv. Omni 220330. Nya satellitbilder visar förödelsen i Mariupol. Stigande rök och hela stadsdelar som totalförstörts. Nya satellitbilder visar på enorm förödelse i Mariupol i sydöstra Ukraina. Bilderna från företaget Maxar visar också på hundratals människor som köar utanför en mataffär. Enligt FN har sannolikt tusentals civila dödats i Mariupol under den månad som staden beskjutits. Det säger Matilda Bogner, chef för FN:s humanitära insats i Ukraina. Stadens borgmästare Vadym Boichenko uppger att 90 procent av stadens byggnader skadats av beskjutningen och 40 procent helt förstörts. Nästan alla försök med humanitära korridorer har misslyckats i staden. EU:s kontor i Mariupol tillhör de byggnader som beskjutits i staden. "I dag har EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina (EUAM) tagit emot trovärdig information om att lokaler tillhörande dess kontor i Mariupol nyligen träffats av rysk beskjutning," säger Josep Borrell till Politico. Se satellitbilderna över staden i videon. svt 220330. IAEA-chef till Ukraina för att förebygga "farlig olycka". Det internationella atomenergiorganet IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi har rest till Ukraina för att träffa landets regering och säkerställa säkerheten på landets kärnkraftverk. "Vi måste agera nu för att hjälpa till att förebygga en farlig kärnkraftsolycka", skriver Grossi på Twitter. IAEA planerar en leverans av "brådskande tekniskt stöd" för att förbättra säkerhetsläget på kärnkraftverken. Det innebär bland annat att organets experter skickas till prioriterade anläggningar samt leveranser av utrustning som övervakningsteknik och nödutrustning.
Omni 220330. Tyskland tar steg mot ransonering av gas. Tyskland aktiverar en krisplan för att säkerställa naturgastillgången i landet. Därmed har ett första steg mot ransonering tagits, rapporterar flera medier. Ett kristeam ska tillsättas och både lagring och import av gas ska övervakas. Näringsministern Robert Habeck påpekade i ett uttalande att rysk gas fortfarande flödar in i Tyskland. Beslutet kommer efter att Ryssland krävt betalning för sin gas i rubel, något som tyska finansministern kallat "utpressning". Priset på naturgas på Europabörserna stiger kraftigt på beslutet. Habeck: Gaslagren är säkrade, de är 25 procent fulla. Omni 220330. FN: Över fyra miljoner personer har flytt Ukraina. Över fyra miljoner människor har nu flytt Ukraina undan kriget, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Drygt 2,3 miljoner av dem har tagit sig till Polen, skriver AFP. Totalt tros över tio miljoner av landets 44 miljoner invånare ha tvingats lämna sina hem, men majoriteten befinner sig fortfarande inom landets gränser. Enligt Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk bad ukrainska företrädare Ryssland om att få upprätta 97 humanitära korridorer från särskilt krigsdrabbade städer under tisdagens fredssamtal, rapporterar Reuters. Ännu har Ryssland inte accepterat förfrågan. Delegationer har rest hem - Kreml: "Inga genombrott". De ukrainska och ryska delegationerna har lämnat Istanbul efter fredsamtalen på tisdagen och återvänt hem för överläggningar, rapporterar TT med hänvisning till turkiska utrikesdepartementet. Efter mer positiva tongångar på tisdagen tonar Kreml nu ner hoppet om att nå en lösning. "Vi kan inte säga att det har skett något allt för lovande eller några genombrott," säger talespersonen Dmitrij Peskov till reportrar enligt AFP. Den ukrainska delegationen är något mer positiv. Förhandlaren Mikhail Podolyak kallar samtalen för "konstruktiva", och säger att ett eventuellt fredsavtal kräver en ukrainsk folkomröstning, och att Ryssland drar tillbaka sina trupper. Ukraina öppnade under mötet för att landet ska anta neutral status i utbyte mot säkerhetsgarantier från Ryssland och ett totalt eldupphör. Den ryska delegationens ledare Vladimir Medinskij kallade samtalen för "konstruktiva" och sa att förslaget ska överläggas med president Vladimir Putin. Peskov: "Det är mycket jobb kvar att göra." Medinskij: Moskva återkommer med svar efter överläggningar med Putin. Från turkiskt håll beskrevs tisdagens samtal som de mest framgångsrika hittills mellan ländernas delegationer. Omni 220330, Lavrov på besök i Kina - spår ny världsordning. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov är på besök i Tunxi i östra Kina för ett möte med sin kinesiske motsvarighet Wang Yi. I ett uttalande som publicerats på ryska utrikesdepartementets hemsida säger Lavrov bland annat att Kina och Ryssland, tillsammans med andra likasinnade, är på väg mot en "multipolär, rättvis och demokratisk världsordning". "Vi går igenom ett allvarligt skede vad gäller internationella relationer. Jag är övertygad om det kommer leda till att situationen blir mycket tydligare", kan man läsa i uttalandet. Kina har ännu inte fördömt den ryska invasionen av Ukraina. Omni 220330. Uppgift om att Röda korset har beskjutits - Putin: Mariupol måste kapitulera. En Röda Korset-anläggning i den belägrade hamnstaden Mariupol har träffats av ryska flygattacker, uppger ukrainska myndigheter enligt AFP. Det är oklart om några personer har kommit till skada och vilka skador byggnaden har fått. Uppgifterna har heller inte bekräftats från annat håll. Under ett telefonsamtal med den franske presidenten på tisdagen klargjorde Rysslands president Vladimir Putin att beskjutningen av Mariupol kommer att upphöra först när ukrainska trupper kapitulerar, skriver BBC. Den Washingtonbaserade tankesmedjan Institute for the Study of War spår samtidigt att ryska styrkor sannolikt kommer att ta kontroll över staden inom några dagar. "Den ryska framryckningen i Mariupol fortsätter att vinna mark", skriver ISW. Omni 220330.Ukraina: Ryssland placerar ut minor i svarta havet. Ukraina anklagar Ryssland för att placera ut minor i Svarta havet, och turkiska och rumänska dykare har behövt desarmera flera av dem. Det skriver Reuters. Svarta havet utgör en viktig handelsrutt för spannmål och olja, och används utöver Ukraina och Ryssland av Bulgarien, Rumänien, Georgien och Turkiet. Det ukrainska utrikesdepartementet säger att minorna utgör ett hot för såväl människor som för handeln. Ryssland tog kontroll över handelsrutten när de inledde sin invasion den 24 februari. Sedan två veckor tillbaka dominerar Ryssland svarta havets norra kust. Omni 220330. Kremls svar: Våra exporter ska betalas i rubel. Alla stora exporter från Ryssland, inklusive gas och olja kan prissättas i rubel. Det uppger Kreml som svar på sanktioner från väst, enligt Reuters. Tidigare har Putin sagt att rysk gas ska betalas med rubel, nu utökar Ryssland listan för exporter som ska prissättas i rubel. Vyacheslav Volodin, Dumans överhuvud, menar enligt nyhetsbyrån att "det skulle vara fördelaktigt" om även gödningsmedel, spannmål, matolja, olja, kol, metaller, timmer och så vidare betalades med rubel. Rysslands ekonomi är på väg mot sin värsta kris sedan Sovjets fall 1991. Gastvist kan leda till ransonering i Europa.
Omni 220330. Biden och Zelenskyj pratade om utökat stöd till Ukraina. Under ett telefonsamtal på onsdagen diskuterade USA:s president Joe Biden och Ukrainas Volodomyr Zelenskyj utökade resurser till den ukrainska militären. Det uppger Vita huset i ett uttalande, enligt AFP. "Ledarna diskuterade... fortsatta insatser av USA med allierade och partners för att identifiera utökade resurser för att hjälpa den ukrainska militären försvara sitt land", står det i uttalandet. Biden ska även ha meddelat Zelenskyj att USA kommer bistå den ukrainska regeringen med 500 miljoner dollar i direkt stöd. Tidigare under dagen talade Zelenskyj inför det norska Stortinget, och vädjade om stöd i form av vapen och energi. Samtalen ägde rum över telefon. Omni 220330. Kadyrov: Medinskij har fel - Putin kommer fortsätta. Ryssland kommer inte att trappa ned i Ukraina, och det var fel av den ryske förhandlaren Vladimir Medinskij att påstå det. Det säger Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov under onsdagen i en video som publicerats på Telegram, rapporterar Reuters. I videon uppger Kadyrov att Putin inte skulle avbryta vad han påbörjat i Ukraina. Tidigare i veckan uppgav den ryska militären att Ryssland skulle skala ned sina styrkor runt Kyiv och Tjernihiv, något som Medinskij senare förtydligade inte handlade om ett eldupphör. Ryska medier har tidigare rapporterat att Kadyrov rest till Mariupol för att höja moralen hos de ryska trupperna, enligt AFP. Under tisdagen var han dock tillbaka i Tjetjenien. Omni 220330. Liten stad är mitt i striden: "Som att bo i en skräckfilm." I den lilla staden Huliaipole, nordväst om Mariupol, börjar det smälla strax innan midnatt. Här finns varken el eller vatten, och telemasterna har tagits ur bruk, skriver New York Times. "Det är som att leva i en skräckfilm," säger 64-åriga Ludmila Ivchenko. Staden, där det innan den ryska invasionen bodde omkring 13 000 människor, är strategiskt belägen mellan Donetsk, Mariupol och Zaporizjzja, och väntas bli viktig om ryska trupper rör sig österut. I dag bor endast omkring 2 000 människor kvar, och Huliaipole har hamnat mitt i striden mellan det ukrainska och det ryska artilleriet. "Vi kan fortfarande inte förstå att det här har hänt oss. Vi tror att vi kommer gå ut i morgon och att allt kommer vara som förr," säger 61-åriga Tetiana Plysenko, inifrån sitt skyddsrum. "Men det finns ingen väg tillbaka," säger hon.
Omni 220330. Vita huset: Putin vilseledd av sina rådgivare. Rysslands president Vladimir Putin har enligt USA blivit felinformerad av sina rådgivare om den ryska militärens arbete i Ukraina. "Vi har information om att Putin kände sig vilseledd av den ryska militären," säger Kate Bedingfield, kommunikationschef vid Vita Huset. Samtidigt menar Storbritannien att det finns ryska soldater som har vägrat att lyda order under kriget. Rysslands invasion av Ukraina har stoppats upp på flera fronter av hårt motstånd från ukrainska styrkor som vägrar överlåta städer och regioner i första taget. Vita huset uppger nu att man tagit del av underrättelseinformation som pekar på att Putin känt sig vilseledd av den ryska militären, vilket har resulterat i ihållande spänningar mellan Putin och hans militära ledning. "Vi tror att Putin blir felinformerad av sina rådgivare om hur dåligt den ryska militären presterar och hur den ryska ekonomin lamslås av sanktioner eftersom hans seniorrådgivare är för rädda för att berätta sanningen för honom," sade Kate Bedingfield, kommunikationschef vid Vita Huset under en presskonferens på onsdagen enligt Reuters. Kommunikationschefen tillägger att man går ut med informationen nu för att visa att "det här har varit en strategisk blunder för Ryssland". Kreml har ännu inte kommenterat påståendena på torsdagsmorgonen. Samtidigt menar Storbritannien att Ukraina under kriget har lyckats med att bekämpa Rysslands propaganda. Det säger Jeremy Fleming, chef för brittiska elektroniska signalspaningsmyndigheten. "Vi har sett ryska soldater, med brist på vapen och moral, vägra att utföra order, sabotera sin egen utrustning och till och med av misstag skjuta ned sina egna flyg," sade han vid ett tal på ett universitet i Canberra, Australien. Enligt Reuters, som har läst Flemings tal, sade också att Vladimir Putin har missbedömt både Ukrainas motstånd och sina egna styrkors förmåga. "Vi tror att Putins rådgivare är rädda för att berätta sanningen för honom," sade Fleming i talet.
(svt 220331.) Analyser: Kriget inte över - men tillfällig Kyivseger. Kriget i Ukraina kommer inte att vara över bara för att de ryska trupperna drar sig tillbaka från Kyiv. Det skriver Aftonbladets Wolfgang Hansson i en analys. Han menar att det kan vara ett drag för att få de ukrainska trupperna att sänka garden, eller så planerar Ryssland att koncentrera styrkorna till östra Ukraina för att fokusera på att inta provinserna Luhansk och Donetsk i sin helhet. "Bara om Putin är övertygad om att hans stridvagnar kört fast för gott finns fred i sikte", skriver Hansson. The Guardians Dan Sabbagh skriver att striderna norr om den ukrainska huvudstaden utarmat stridskraften hos de ryska soldaterna, något han kallar en tillfällig seger för Ukraina. "En belägring av Kyiv, en mardröm för hundratusentals, har avvärjts av ett kraftfullt försvar som lyckats stoppa och förstöra för ryska trupper som inte lyckades få huvudstaden att falla", menar Sabbagh och lyfter att Ryssland fortfarande kan bomba staden på avstånd. Wolfgang Hansson: Putin försöker köpa tid - kriget är långtifrån över. Chernihiv-ledare: "Ryska löftet var en ren lögn." Omni 220331. Ryska trupper uppges ha låg moral: "Saboterar för sig själva - vägrar följa order." De ryska soldaterna i Ukraina har låg moral. Det säger Jeremy Fleming, chef för brittiska elektroniska signalspaningsmyndigheten GCHQ, i ett tal i Australien, enligt flera medier. "Vi har sett ryska soldater, med brist på vapen och moral, vägra att utföra order, sabotera sin egen utrustning och till och med av misstag skjuta ned sina egna flyg." Brittiska uppgifter tyder också på att Vladimir Putin kraftigt missbedömde situationen. Underrättelsechefen instämmer också i det budskap som kom från USA under onsdagskvällen, att Putins rådgivare är rädda att säga sanningen till honom. "Men vad som pågår och omfattningen av felbedömningarna måste ändå vara kristallklara för regimen," säger Fleming. Omni 220331. Hur skrives det om att Ryssland utestängts från internationell sport? svt video 0:29 220331. Støre till Putin: Uppåt var femte rysk soldat kan vara död. Under torsdagen så pratade Norges statsminister Jonas Gahr i telefon med den ryske presidenten.
Enligt VG så ska Støre då ha sagt till Putin att Ryssland kan ha förlorat mellan 10 - 20 procent av alla soldater. "En del av det jag ville med det här samtalet var att referera till något av det vi vet och ser, civilt lidande i form av förlustsiffror. Även på den ryska sidan," säger Støre till den norska tidningen. På frågan om hur den ryske presidenten reagerade på uttalandet svarade han: "Det lyssnades på men kommenterades inte. Han betonade att det finns offer i krig." För en dryg vecka sedan, den 23 mars, så uppskattade Nato antalet döda ryska soldater till 7 000 - 15 000. (svt 220331.) 45 bussar till Mariupol - Ryssland lovar eldupphör. Rysslands försvarsdepartement har utlyst ett lokalt eldupphör i och runt den belägrade hamnstaden Mariupol på torsdagen, rapporterar AFP. Humanitära korridorer till den närliggande staden Zaporizjzja ska upprättas från klockan 09, svensk tid, för att civila ska kunna lämna det hårt krigsdrabbade området. 45 ukrainska bussar har skickats till hamnstaden för att transportera invånare bort från området, skriver Reuters med hänvisning till Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk. Beskedet om eldupphöret kommer efter ett förslag från Kyiv om att öppna fyra humanitära korridorer mellan städerna. Enligt franska myndigheter lovade den ryske presidenten Vladimir Putin att överväga en plan för att evakuera civila från Mariupol under ett telefonsamtal med franske presidenten Emmanuel Macron på tisdagen. Ryssland har bett Ukraina att garantera den "villkorslösa respekten" för vapenvilan genom en skriftlig bekräftelse. Röda korset bekräftar att Ryssland gått med på att öppna en humanitär korridor enligt Veresjtjuk. Under telefonmötet sa Putin även att beskjutningen mot Mariupol kommer upphöra först när de ukrainska trupperna kapitulerar. Omni 220331. Vädjan till Salomonöarna: Tänk om kring Kinapakt. Mikronesiens federerade stater vädjar till Salomonöarna att tänka om kring en kontroversiell säkerhetspakt med Kina, skriver AFP. President David Panuelo uttrycker i ett brev till Salomonöarna stark oro över att Stilla havet ska bli ett slagfält för en framtida konfrontation mellan supermakterna. Enligt ett läckt utkast gör pakten att Salomonöarna kan be Kina att skicka militär för att upprätthålla social ordning och skydda liv och egendom i landet. Manasseh Sogavare, Salomonöarnas premiärminister, har tidigare avfärdat kritik mot den militära pakten och sagt att det är "en förolämpning" och att man är kapabla att sköta sina egna affärer. Enligt Reuters befarar även Australien, Nya Zeeland och USA att pakten kan försämra den regionala säkerheten. På torsdagsmorgonen kom beskedet att pakten har undertecknats. Panuelo tror att fokus kan bli krig i stället för den viktiga kampen mot klimatförändringarna. Australien: "Förändrar kalkylen." Att utkastet har läckt väcker ilska hos Salomonöarnas president.
Omni 220331. Zelenskyj: Står inför vändpunkt - behöver vapen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landets försvar står inför en "svår vändpunkt" och att militären behöver mer vapen, rapporterar AP. I sitt senaste videosända tal riktade sig Zelenskyj direkt till USA:s president Joe Biden. Han tackade för de 500 miljoner dollar i nödhjälp som USA utlovade till Ukraina på onsdagen men bad samtidigt återigen om mer militär hjälp. "Om vi verkligen kämpar för frihet och för att försvara demokratin tillsammans, då har vi rätt att kräva hjälp i denna svåra vändpunkt," sa han utan att vidare specificera vad vändpunkten innebär. Presidenten sa också att ryska trupper har siktat in sig på Donbassregionen i östra Ukraina och att landet "är redo för detta", skriver CNN. Selenskyj: Vi behöver stridsvagnar, flygplan och artilleri. Vita huset: Arbetar dygnet runt för att uppfylla de viktigaste förfrågningarna från Ukraina utan att riskera en eskalering. Ryska attacker har fortsatt mot Kyiv trots löfte om tillbakadragande efter tisdagens fredsamtal.
Omni 220331. Indien köper kraftigt rabatterad rysk olja. Ryssland säljer olja till Indien med kraftiga rabatter, enligt källor till Bloomberg. Priset uppges vara 35 dollar lägre än priset per fat som rådde före kriget. Kontrakten för Ural-oljan ska vara utfärdade i rubel och rupees, vilket ska göra det mer attraktivt för Indien som slipper betala i dollar eller euro. Jämfört med andra länder har Indien haft en mjukare inställning till Ryssland och har inte explicit fördömt invasionen av Ukraina, trots press från omvärlden. Betalningarna ska ske via ryska Swift-motsvarigheten SPFS. Analytiker varnar: Oljan faller på Kinas nedstängningar. Omni 220331. Tvåsiffrigt BNP-fall väntas för Ryssland och Ukraina. Ukrainas och Rysslands ekonomier kommer att krympa med 20 respektive 10 procent i år. Det tror Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling som beskriver kriget som "den största utbudschocken på 50 år", enligt AFP. Prognosen baseras på antagandet om en vapenvila inom några månader. I det scenariot väntas Ukrainas BNP rekylera med 23 procent nästa år, medan Ryssland väntas få nolltillväxt 2023 till följd av sanktionerna. Innan kriget väntades båda länderna ha en tillväxt på runt 3 procent. 30 procent av ukrainska företag är nedstängda. Risk för ett betydligt värre scenario för ryssarna om EU inför energiembargo.
Omni 220331. Ryska hyllor gapar tomma: "Kunder bråkar om socker." Ryssarna börjar känna av effekterna av västs sanktioner, som bland annat drivit upp priser och lett till en sinande tillgång på vissa matvaror. En del ryska mataffärer har nu infört begränsningar för hur mycket deras kunder får köpa av vissa varor, rapporterar CNN. En video som nyhetskanalen publicerat visar hur tumult bryter ut inne i en matbutik i Moskva. Kvinnan som filmar säger att det pågår "ett bråk om socker" medan butikspersonalen ropar åt kunderna att lugna sig och sluta skrika. Priset på socker har gått upp 37 procent jämfört med förra året, och priset på exempelvis bananer och tomater har ökat med hela 50 procent. Ekonomen: Ungefär hälften av Rysslands utrikeshandeln har upphört. Inflationen i Ryssland når över 14,5 procent - den högsta sedan slutet av 2015. Även andra europeiska länder påverkas av sanktionerna. Omni 220331. Razzia mot Gazproms tyska kontor - kartellmisstankar. EU:s konkurrensmyndighet genomförde en razzia mot Gazproms tyska kontor under onsdagen enligt källor till Reuters. Misstankar mot det ryska gasbolaget ska ha funnits redan innan invasionen av Ukraina. I januari ifrågasatte EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager flera bolag varför utbudet av naturgas var så lågt och menade att bland annat Gazprom uppvisade ett "sällsynt beteende". Information om räden publiceras i ett pressmeddelande från Europeiska kommissionen, men utan bolagsnamn. Varken företrädare för EU eller Gazprom vill kommentera saken för Reuters. Gazprom och Kreml har flera gånger förnekat att man strypt utbudet. Koncernen står för 20 procent av gasförsörjningen i Tyskland. Putin lättar på rubelkrav - naturgaspriserna sjunker. Omni 220331. Expert: Vapenvila kan syfta till att ta över Mariupol. Att tillåta humanitära korridorer ut från Mariupol kan vara ett sätt för ryska styrkor att ta kontroll över staden. Det säger Jonas Kjellén, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till SR Ekot. "Det finns ukrainska motståndsfickor kvar i staden och genom att tömma staden på civilbefolkningen så får de ryska förbanden lättare att få ut dem med hårdare medel," säger han. Ekots utrikesreporter David Carlqvist tror inte att det kommer dröja länge innan den belägrade hamnstaden faller. "I så fall kan Ryssland frigöra många styrkor som är bundna i och omkring Mariupol," påpekar han. Omni 220331. Nya sanktioner mot Putins "skamlösa propagandister". Storbritannien gör ytterligare 14 tillägg till sin ryska sanktionslista. Det handlar framför allt om ryska medieorganisationer och personer med koppling till ryska statliga medier. Cheferna för de statsägda medierna Russia Today, Sputnik och Gazprom Media placeras alla på listan. "Putins krig mot Ukraina är baserat på en strid ström av lögner (...) Sanktionerna drabbar de skamlösa propagandister som sprider Putins falska nyheter," säger utrikesministern Liz Truss i ett uttalande. Dessutom införs sanktioner mot "Mariupols slaktare" Michail Mizintsev, generalen som anklagas för att skoningslöst skjuta mot bostadsområden i staden. De tre cheferna heter Aleksandr Zharov, Anton Anisimov och Aleksej Nikolov. Omni 220331. Zelenskyj läxade upp diplomater i natt: "Leta andra jobb." Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj kallar hem landets ambassadörer i Georgien och Marocko. Det rapporterar TT. I sitt nattliga videotal säger Zelenskyj att regeringen är mindre nöjd med stödet från dessa länder under brinnande krig och tycks klandra de ukrainska sändebuden för detta. "Med all respekt, men om det inte blir några vapen, sanktioner eller restriktioner för ryska företag, så kan ni vara vänliga och se er om efter andra jobb," säger presidenten och tillägger: "Jag väntar på konkreta resultat av våra representanters arbete i Latinamerika, Mellanöstern, Sydostasien och Afrika. Uppmaningen gäller också militärattachéer vid Ukrainas ambassader världen över, enligt presidenten. Det diplomatiska arbetet beskrivs som en av Ukrainas "viktigaste fronter" i kriget. Omni 220331. Stoltenberg: Räkna med fler attacker och mer lidande. Moskva har upprepade gånger ljugit om sina intentioner med kriget i Ukraina. Därför kan Ryssland bara dömas utefter sina handlingar, inte efter sina ord. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff. "Enligt våra underrättelseuppgifter drar sig inte ryska trupper tillbaka, utan omgrupperar," säger Stoltenberg på en pressträff. Han säger att ryssarna behåller pressen på Kyiv och andra städer. "Så vi kan räkna med ytterligare offensiv, vilket medför ännu mer lidande." Häromdagen lovade Ryssland att "drastiskt minska" attackerna mot Kyiv och andra städer, ett utspel som gav förhoppningar, men som också snabbt mötte stor skepsis. Omni 220331. Rysslands svar: USA förstår inte vad som händer i Kreml. Talespersonen för den ryska regeringen, Dmitrij Peskov, kommenterar de amerikanska underrättelserapporterna som bland annat pekat på att Ryssland kraftigt felbedömt situationen i Ukraina. Det skriver BBC-korrespondenten Jenny Hill på Twitter. "De förstår helt enkelt inte vad som händer i Kreml, de förstår inte president Putin, de förstår inte hur beslut fattas och de förstår inte vårt arbetssätt," säger Peskov. Han menar att det är oroande "eftersom sådana totala missförstånd leder till felbeslut som får dåliga konsekvenser". På onsdagen pekade amerikanska underrättelseuppgifter på att Putin kan ha fått felaktig information om den militära situationen i Ukraina. USA misstänker att rådgivare medvetet har gett honom felaktig information för att de är rädda. Även brittiska underrättelseuppgifter som kom på torsdagen målar upp en liknande bild. Omni 220331. Oberoende institut: Stödet för Putin ökar bland ryssar. Stödet för Vladimir Putin ökar bland Rysslands invånare, enligt en undersökning från det oberoende ryska opinionsinstitutet Levada Center, rapporterar AFP. 83 procent av ryssarna uppger att de står bakom presidentens agerande. I början av februari låg den siffran på 71 procent. Även den ryska regeringen och premiärminister Michail Misjustin stiger i popularitet, enligt undersökningen. Kreml har drivit en hårdför kampanj för att rättfärdiga sin militära operation och bland annat hävdat att de vill "avnazifiera Ukraina". Ryska medier är dessutom nästan uteslutande statligt kontrollerade och förmedlar därav Kremls narrativ.Sedan kriget bröt ut i slutet av februari har ryska regeringen bland annat gjort det brottsligt att publicera "falsk" information om offensiven och förbjudit populära sociala nätverk som Facebook, Instagram och Twitter. Levada Center: 15 procent är kritiska till Putins agerande. Omni 220331. Must: Spänningar i Europa kommer bli bestående. Ryssland har underskattat Ukrainas motståndskraft samt västs enighet. Det säger Daniel Olsson, ställföreträdande chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. "Invasionen av Ukraina visar att Ryssland är beredda att ta mycket stora risker för att uppnå politiska mål," säger han. Olsson säger även att Must bedömer att de allvarliga spänningarna i Europa kommer att bli bestående. "Säkerhetsläget i Europa går alltså i en riktning som påminner om den som var rådande före 1989," säger han. Enligt Olsson är den mest grundläggande slutsatsen att det säkerhetspolitiska läget är förändrat och försämrat. Omni 220331. Uppgifter: Ryska soldater strålningssjuka i Tjornobyl. Flera ryska soldater som varit stationerade vid kärnkraftverket i Tjornobyl kan ha blivit strålningssjuka. Det rapporterar den ukrainska nyhetssajten Pravda, med hänvisning till belarusiska medier. "Har ni grävt tillräckligt många diken i röda skogen? Lev nu med det i resten av era korta liv", skriver Tjornobylexperten Yaroslav Yemelianenko på Twitter. Under onsdagen uppgav amerikanska myndighetskällor till AFP att de ryska trupperna kring Tjornobyl tycktes dra sig tillbaka. Huruvida det gäller samtliga soldater i området är dock oklart. Belarusiska medier: Många ryska soldater har transporterarts till ett sjukhus för strålsjuka i Belarus.
Omni 220331. Pressträff: Försvarsmaktens lägesuppdatering, 31 mars 2022. Daniel Olsson. Must: Invasionen av Ukraina visar att den ryska statsledningen är beredd att ta mycket stora risker, både militärt och politiskt, för att uppnå sina mål. Större risker än man tidigare tagit. Ryssland har sannolikt gjort en strategisk felbedömning med invasionen av Ukraina. Vi kan inte utesluta att den kan följas av fler felbedömningar. You tube 28:39 Försvarsmakten 220331. Lettland förbjuder symboler som ger stöd till invasionen. Lettlands parlament har under torsdagen röstat för ett förbud av symbolen "Z", som kommit att förknippas med den ryska invasionen av Ukraina, om symbolen används för att rättfärdiga invasionen. Det skriver AFP. Både privatpersoner och företag som bryter mot förbudet kan tvingas betala böter. För personer som använder symbolen motsvarar bötessumman nästan 4 300 kronor och för företag är summan i stället drygt 35 000 kronor. Förbudet ska även gälla andra symboler som används för samma syfte, som "V", som liksom "Z" har synts markerat på ryska militärfordon i Ukraina och blivit symboler för invasionen. Omni 220331. Striderna i Ukraina flyttar österut mot Mariupol. Flera av de större striderna mellan ukrainska och ryska soldater i Ukraina håller på att flytta österut mot Mariupol. Det säger en talesperson för den ukrainska inrikesministern, enligt Reuters. Den belägrade hamnstaden Mariupol har setts som strategiskt viktig, och har beskjutits kraftigt sedan invasionen inleddes. Tidigare under torsdagen skrev det brittiska försvarsdepartementet att de inte sett några tecken på minskade strider i varken Kyiv eller Tjernihiv, trots tidigare ryska löften om nedtrappning. Expert: Utlovade korridorer från Mariupol kan förbereda för övertagande av Mariupol. Omni 220331. Vitalij Klytjko: En ära att ge sitt liv för sitt land. Kyivs borgmästare och före detta proffsboxaren Vitalij Klytjko uppmanar ryska soldater att ”försvinna iväg”, och menar att det är en stor ära att ge sitt liv för att försvara sitt land. Det rapporterar Sky News. "Ukraina är ett fredligt land, vi har aldrig varit aggressiva mot någon," säger Klytjko. Läget är dock annorlunda nu, och Ukraina måste försvara "vår framtid, och våra barns framtid", säger han. Att den ryska armén skulle vara "den starkaste i världen", säger han är en myt som den ukrainska armén krossat. Klytjko menar att de ryska soldaterna är svagare, eftersom de slåss för pengar. "Ukrainska soldater, ukrainska medborgare, slåss för våra barns framtid," säger han. Omni 220331. Kremls svar: Fler EU-toppar inte välkomna till Ryssland. Kreml förbjuder fler EU-toppar och nästan alla Europaparlamentariker att åka in i Ryssland, säger landets utrikesdepartement, enligt TT. Sedan tidigare finns sanktioner i form av inreseförbud mot USA:s president Joe Biden och Kanadas premiärminister Justin Trudeau tillsammans med flera toppolitiker i USA, skriver nyhetsbyrån. Omni 220331. Kommentar: Vilka Europaparlamentariker är välkomna? Svenska vapensikten gick till Vladimir Putins skyddsstyrka. Rysslands säkerhetstjänst FSB och president Putins skyddsstyrka FSO har under flera år köpt svensktillverkade vapensikten via ett ryskt företag, skriver Expressen som hänvisar till dokument. Enligt tidningen rör det sig om fler än 1 000 sikten från företaget Aimpoint. När siktena förts till Ryssland har det angetts att de ska användas för jakt, och vd:n Lennart Ljungfelt säger att man "över tid" förstått att de sedan hamnat i "någonting" som de inte vill hjälpa till med. Enligt Expressen står bolaget som avsändare för en export i december 2020, vilket vd:n beskriver som "den sista interaktionen" med Ryssland. Sedan Krymhalvön annekterades 2014 är det förbjudet att för svensk del sälja produkter till Ryssland som kan användas för militärt. Enligt Inspektionen för strategiska produkter är siktena vanligtvis inte att betrakta som krigsmateriel - men tillstånd krävs om siktena kan komma att användas med krigsmateriel. Företaget med huvudkontor i Malmö uppfann tekniken med rödpunktsikten. Expressen har i en rad artiklar avslöjat att svensk teknik används av den ryska krigsindustrin.
Omni 220331. Kommentar: Väldigt slapp kontroll av svenska myndigheter. "Inte säkert att företagen vill tillbaka till Ryssland." Inte ens med ett regimskifte i Ryssland är det säkert att svenska företag vill investera där igen. Det säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke till DN. "En del har nog bestämt sig för att dra sig ur helt," säger han till tidningen. Det enda positiva han kan se i tragedin är att flyktingarna kan bli en resurs för svenska företag. Där gäller det att myndigheterna snabbt kartlägger vilken kunskap flyktingarna har, tillägger Jacke. Omni 220331. Pentagon: Oklart om ryska konvojen fortfarande finns. Det är oklart om den omtalade ryska konvojen i Ukraina fortfarande existerar. Det uppger Pentagon, rapporterar Reuters. "De uppnådde aldrig riktigt sitt uppdrag," säger John Kirby, talesperson för Pentagon. Den tidigare sex mil långa konvojen har blivit en symbol för Rysslands haltande offensiv i Ukraina, och redan tidigt i mars kom rapporter om att den hade mycket svårt att ta sig fram. Den ukrainska militären har tidigare uppgett att en mindre styrka på ett 30-tal soldater ensamma lyckats sakta ned konvojen genom att förstöra fordonen längst fram. Enligt Pentagon har konvojen misslyckats med sitt uppdrag. Stoppades av en liten grupp soldater på fyrhjulingar. Tidigare i mars uppgav en amerikansk talesperson att konvojen saknade mat och bränsle. Omni 220331. Söder: Misstänker att spion fanns på attackerade basen. Svensken Jesper Söder som stridit på den ukrainska sidan mot den ryska invasionen är hemma i Sverige igen. I TV4:s "Efter fem" berättar han om läget vid den militärbas i västra Ukraina som attackerades tidigare i mars, och där han enligt egen utsago befann sig med andra frivilliga svenskar. Han säger att det dagarna före den ryska attacken misstänktes att en spion befann sig på den aktuella basen. Misstankarna ska ha uttryckts av en överste och person kunde senare gripas, enligt Söder, som säger att skadan då redan var skedd. "Alla missiler, alla bomber, träffade sitt mål. De till och med träffade vårt vapenförråd som under Sovjets tid inte ens fanns där. De kan omöjligt ha vetat att vi hade förråd från vapenleveranser som kommit från bland annat väst." Omni 220331. Förödelse i Mariupol: "Hela sjukhuset var täckt i blod." Få städer i Ukraina har drabbats så hårt av den ryska invasionen som den belägrade hamnstaden Mariupol. "Folkmord", kallar stadens borgmästare det för enligt Washington Post. Mariupolbon Galyna Morohovska, som flytt till Zaporizjzja, befann sig på övervåningen på det vandrarhem som hon driver i utkanten av Mariupol, när det jämnades med marken. Hon beskriver hur hennes svärson drog ut henne ur rasmassorna, och tog henne till sjukhuset i Mariupol - där fönstren var trasiga och "allt var täckt i blod". "Det är som när det är massa flugor som du försöker smälla. Vi är flugorna, och ryssarna försöker döda oss en efter en, säger Morohovska. Två dagar senare hämtade de Morohovskas barnbarn, som inte vågat lämna det sönderbombade vandrarhememts källare, och reste mot Zaporizjzja. "Mariupol är inte detsamma längre. Jag vet inte när staden någonsin kommer se ljuset igen," säger hon. Omni 220331. Zelenskyjs drag: "Förrädare" i säkerhetstjänsten sparkas. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har avskedat två personer på ledande positioner ur landets säkerhetstjänst, och anklagat dem för att vara "förrädare". Det sa han i ett videoinspelat tal på torsdagen, enligt Reuters. Nyhetsbyrån skriver att det rör sig om chefen för intern säkerhet och chefen för säkerhetstjänstens verksamhet i Cherson. Utan att gå in på några specifika detaljer sa Zelenskyj att de brutit mot löftet att försvara Ukraina. "Jag har inte tid att ta itu med alla förrädare, men så småningom kommer de alla att straffas." Reuters beskriver det som ett "sällsynt tecken" på interna ukrainska stridigheter. Angående läget på marken beskriver Zelenskyj läget i Donbass som "extremt tufft". Zelenskyj: Fred är mer värdefullt än rysk gas Omni 230401. Zelenskyj: Ryska reträtten ur Ukraina bara krigstaktik. Det ryska tillbakadragandet från vissa delar av landet är en krigstaktik, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Även om det är uppmuntrande att se ryska soldater lämna landet, så måste ukrainarna vara beredda på nya attacker, säger han. "Vi vet att de drar sig bort från de områden där vi attackerar dem för att fokusera på andra, mycket viktiga områden. Där det kan bli svårt för oss." Presidenten varnar för att ryssarna planerar "kraftfulla attacker" i landets södra delar, inklusive belägrade Mariupol. I sitt tal talar han även om ryssarna som "monster". Zelenskyj hävdar att det ukrainska försvaret befinner sig vid en vändpunkt. Presidenten: "Där det kan bli svårt för oss." Omni 2220401. Ryssland omplacerar sina trupper från Georgien. Ryssland omplacerar styrkor från Georgien för att förstärka i Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste uppdatering om kriget. Det ska röra sig om mellan 1 200 och 2 000 soldater som förflyttas. Enligt departementet är förflyttningarna en indikation på de stora och oväntade förluster som Ryssland drabbats av under invasionen. Omni 220401. The story of an elite Russian unit's war in Ukraine. Russia’s 331st Guards Parachute Regiment is considered "the best of the best", but BBC Newsnight has been tracing the casualties as the unit battles through Ukraine. The regiment's commanding officer - Col Sergei Sukharev - died in mid-March. His chief of staff and numerous other officers have also fallen. The regiment previously served in the Balkans, Chechnya and the 2014 Russia invasion in the Donbas. Tracking the unit through Ukraine, Newsnight’s diplomatic and defence editor Mark Urban looks at the outpouring of grief and anger from Russia in response to the devastating losses. What went wrong for the once-elite regiment? And what does its fate tell us about Russia's invasion of Ukraine? BBC You tube 220401 9:13. Rysk guvernör: Ukrainska helikoptrar har bombat oljedepå. Det brinner på en oljedepå i ryska staden Belgorod. Enligt regionens guvernör Vyachelav Gladkov har branden orsakats av att ukrainska militärhelikoptrar bombat depån. Belgorod ligger nära Charkiv i östra Ukraina.
Omni 220401. Oron längs Natos östra flank. Rysslands anfall på Ukraina har väckt oron hos många för sin egen och sitt lands säkerhet. I östra Europa, särskilt i länderna med gräns mot Ryssland, upplevs hotet särskilt starkt och det finns en påtaglig fruktan att "stå näst på tur"Polen är ett av de länder som varnat längst och mest högljutt för Putins ambitioner. Där menar säkerhetsexperter att övriga Europa fortfarande inte vill inse vidden av det ryska hotet och en del polacker har konkreta planer för om kriget kommer, som 22-årige Bartosz Korba i Warszawa. SR 220401. Rejäl comeback för rubeln: "Bör tas med nypa salt". Den ryska rubeln stärktes mot dollarn för nionde dagen i rad på torsdagen och har nu hämtat igen nästan hela det ras på 33 procent som skedde efter invasionen av Ukraina, skriver Reuters. Nyhetsbyrån konstaterar dock att återhämtningen i viss mån är artificiell då Moskva har infört kapitalkontroll och bland annat förbjudit köp av dollar och euro. "Valutaförstärkningen bör tas med en nypa salt. Den är bräcklig och mer driven av tekniska faktorer än en verklig ekonomisk förbättring," säger Guillaume Tresca, strateg på Generali Insurance Asset Management, till Bloomberg. Omni 220401. Ukraina: Ryska soldater stoppade bussar med mat. Ryska trupper har beslagtagit flera bussar med förnödenheter som var på väg mot belägrade hamnstaden Mariupol. Det säger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk i ett uttalande i appen Telegram. Hon säger att tolv av de ukrainska bussarna med mat och medicin stoppades vid ryska vägspärrar. Totalt skickades 45 bussar för att hjälpa till att transportera civila ut ur staden. Ryssland har sagt att man kommer att öppna en humanitär korridor från Mariupol under fredagen för att evakuera staden. Hittills har tiotusentals personer flytt. Det är oklart om bussarna fortfarande är beslagtagna. Enligt Veresjtjuk hamnade 14 ton förnödenheter i ryssarnas händer. Omni 220401. USA:s nya sanktioner riktas mot rysk teknik. Under torsdagen införde USA nya sanktioner mot Ryssland. Den gången var målet tekniksektorn, skriver Reuters. "Vi kommer fortsätta att rikta in oss på Putins krigsmaskin med sanktioner från varenda vinkel," sa finansministern Janet Yellen i ett uttalande. Sanktioner infördes mot ett trettiotal personer och företag, bland annat Rysslands största chiptillverkare Joint Stock Company Mikron. Två av företagen anklagas för att vara en del av ett nätverk som kringgår sanktioner. Omni 220401. Rysslandpositivism tycks stärka presidentens stöd i Serbien. Serbiens president Aleksandar Vucic väntas förlänga sin nästan tio år långa period som ledare med ytterligare fem år när landet går till val på söndag, visar de senaste opinionsmätningarna enligt AP. Vucic har värnat om nära band till Ryssland och vägrat införa sanktioner mot Moskva efter invasionen av Ukraina, men kriget tycks bara ha stärkt presidentens dominans i politiken enligt oppositionspartierna. Strax efter invasionen ändrade Vucic slogan till "Fred. Stabilitet. Vuci." i sin kampanj. "Kriget har avlett uppmärksamheten från det som händer i Serbien och, med medialt stöd, gjort det möjligt för Vucic att skylla på krisen för allt som är fel i Serbien," säger Dragan Djilas, som är ledare för den största oppositionskoalitionen United Serbia. Dragan Djilas: "Människor är rädda, och det är bra för sittande ledare eftersom människor tänker 'att vi inte ska ändra på någonting nu'."
Omni 220401. Analyser: Kina pressas inför toppmöte - riskerar konflikt med både EU och Ryssland. Kina är pressat inför fredagens digitala toppmöte med EU, konstaterar SVT:s korrespondent Ulrika Bergsten. "Man är jätteberoende av handel med EU och ser Europa som en möjlig vän när man inte har en bra relation med USA. Men man behöver också Rysslands säkerhetspolitiska stöd, säger hon och tillägger att Kina går balansgång på en "lite slak lina." Enligt Bergsten är målet för EU att få Kina att erkänna ryska arméns övergrepp i Ukraina. CNN:s Jessie Yeung skriver att Lavrov under sina besök i Kina och Indien får en möjlighet att utvärdera Rysslands relation till de båda länderna. Båda länderna har vägrat att fördöma den ryska invasionen - men frågan är enligt Yeung vilket pris de kommer vara beredda att betala för att stå på Putins sida. Ulrika Bergsten: EU vill att Kina öppet erkänner att de ser att det här händer. Omni 220401. Utbrända bilar och döda på E40 - Kyiv städar upp efter en månads strider. Vid motorvägen E40 mellan byarna Mria och Myla kan BBC:s korrespondent Jeremy Bowen räkna till 13 kroppar på en knappt 200 meter lång sträcka. Han är på plats timmar efter att ukrainska armén återtagit området i utkanterna av Kyiv. Vid en utbränd bil finns kvarlevorna efter gifta paret Maksim och Ksjena Iowenko. De dödades den 7 mars i en rysk attack som filmades av en ukrainsk drönare. Kroppar och fordon har tänts på efter attacken, troligtvis i syfte att dölja bevis för vad de ryska trupperna gjort, skriver BBC. Kvar finns också minst en rysk stridsvagn. En ukrainsk soldat bläddrar igenom en plånbok som innehåller ryska id-handlingar, rubler och belarusiska mynt. Majoriteten av de döda på motorvägen är ännu inte identifierade. Europol ska skicka hjälp till Ukraina. Omni 220401. Kartläggning: Putin har ofta cancerläkare med sig. Spekulationer huruvida Vladimir Putin, 69, är eller har varit sjuk har återigen tagit fart efter att de undersökande sajterna Proekt och Meduza under fredagen publicerat nya uppgifter. Kreml vägrar lämna ut uppgifter om den ryske presidentens hälsa, så i stället har sajterna kartlagt den medicinska personal som följt med på hans resor. Påfallande ofta har han haft med sig Evgeny Selivanov, expert på sköldkörtelcancer. Läkaren har rest till Putin 36 gånger och tillbringat totalt 166 dagar med honom under fyra år. Kartläggningen visar även att Putin för fem år sedan hade med sig runt fem läkare, medan han de senaste åren haft i snitt nio med sig. Uppgifterna i artiklarna har inte gått att verifiera. Under fredagen kallade Putins talesperson Dmitrij Peskov påståenden om att presidenten har eller haft cancer för "fiktion och lögner". Putin uppges även haft med sig neurologer och andra specialister. Putin uppges även vara intresserad av alternativ medicin. Omni 220401. Ukraina: Omkring 17 700 ryska soldater dödade i kriget. Omkring 17 700 soldater, 1 751 pansarfordon och 143 stridsflyg. Det bedömer Ukraina att Ryssland har förlorat sedan invasionen inleddes, skriver ukrainska utrikesdepartementet på Twitter. Tidigare under fredagen uppgav Ukraina att de ryska styrkorna runt huvudstaden Kyiv blivit tillbakatryckta, rapporterar Reuters. Striderna pågår dock fortfarande, och Nato-chefen Jens Stoltenberg har varnat för att de ryska trupperna inte retirerar, utan omgrupperar. Bland de områden som Ryssland uppges ha förlorat återfinns byn Hostomel, som ligger vid en viktig flygplats. Omni 220401. Ryska värnpliktiga: "Vill inte delta i stridsaktioner." Mitt under den pågående invasionen i Ukraina inleder Ryssland på fredagen den årliga uttagningen till landets militärtjänst. Vissa unga ryssar förbereder sig för att "försvara sitt land", medan andra planerar att försöka undvika värnplikten. Det skriver AFP. "Jag vill inte delta i några stridsaktioner, men om jag måste kommer jag göra det," säger en 18-åring i Sankt Petersburg. President Vladimir Putin har tidigare sagt att inga värnpliktiga kommer att skickas för att strida, men en talesperson för armén har senare sagt att flera värnpliktiga hamnat där av misstag. "Jag ska inte åka någonstans, jag kommer försöka hålla mig undan," säger en annan 18-åring. Varje vår och höst kallar Ryssland in män mellan 18 och 27 år för att tjänstgöra i ett år. Rädsla bland Rysslands unga när värvningen sker i krigstid. 134 500 värnpliktiga ska kallas in. Omni 220401. Abramovitj uppges äga fem yachter - värda 9 miljarder. Chelsea-ägaren Roman Abramovitj äger eller har kopplingar till fem yachter som värderas till runt 1 miljard dollar, motsvarande 9,4 miljarder kronor. Det visar en kartläggning som Financial Times gjort. Tidigare har oligarken uppgetts äga superyachterna Solaris och Eclipse. Men kartläggningen visar också att Abramovitj äger två yachter till, just nu ankrade vid Antigua. Myndigheter på önationen var ovetandes om vem som ägde yachterna, något som visar hur svårt det kan bli för Storbritannien och EU att tvinga igenom sina sanktioner, skriver tidningen. Enligt FT kan Abramovitj också vara ägare till en femte yacht. Det trots uppgifter om att den tillfallit hans exfru när de skilde sig. Omni 220401. Fem veckor av krig - bilder visar vardagen i Kyiv. Omni 220401. FN: Det räcker inte med att minska koldioxidutsläppen. Det räcker inte med att minska koldioxidutsläppen för att rädda planeten från de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. För att de ska undvikas måste nu koldioxid sugas ut ur atmosfären och begravas. Det förväntas stå i en stor rapport från FN:s klimatpanel IPCC som släpps på måndag, enligt AFP. För att målen i Parisavtalet ska uppnås måste utsläppen minska med mellan sex och sju procent per år fram till 2030. För att sätta en sådan utsläppsminskning i perspektiv skriver AFP att utsläppen minskade med 5,6 procent under pandemin 2020. De projekt som i dag finns för att ta ut koldioxid i luften ligger i dag långt efter de nivåer som krävs. Omni 220401. Kommentar: Vladimir Putin har förstört alla koldioxidplaner. USA stoppar robottest - vill inte trappa upp spänningar med Ryssland. USA har ställt in ett test av den interkontinentala ballistiska roboten Minuteman III då de inte vill spä på spänningarna kring kärnvapen med Ryssland. Det uppger flygvapnet för Reuters. Robotexperten Jeffrey Lewis säger att ett sånt här test kan vara värdefullt, men att det inte behöver vara en stor grej att missa. "Flygvapnet tror på beredskapen hos strategiska styrkorna i USA, säger flygvapnets talesperson Ann Stefanek till Reuters. Tidigare har USA meddelat att de skulle flytta fram testet. Testet stoppas för att undvika ryska feltolkningar. Omni 220402. Zelenskyj: Ryska styrkor drar sig tillbaka i norra Ukraina. Rysslands styrkor fortsätter att dra sig tillbaka från de norra delarna av Ukraina, säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Det går ”långsamt men är märkbart”, säger han och varnar för att ryssarna lämnar minerad mark efter sig. "Det är fortfarande omöjligt att återvända till livet som det var tidigare. Även i områdena som vi kommer tillbaka till efter striderna. Ni måste vänta. Vänta på att vårt land ska rensas. Vänta på att ni kan vara säkra på att nya explosioner är omöjliga," säger han. Samtidigt varnar Zelenskyj för att Ryssland förbereder nya attacker i östra Ukraina, i Donbass-regionen samt Charkiv. "Hårda strider väntar. Vi kan inte tänka att vi redan klarat alla tester." Zelenskyj: Ryssland skapar en total katastrof - med minor. Omni 220402. Satellitbilder visar rysk reträtt från viktig flygplats. Rysslands styrkor som varit stationerade vid Antonov-flygplatsen, 28 kilometer nordväst om Kyiv, har plötsligt försvunnit, visar satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies enligt CNN. En tjänsteman vid USA:s försvarsdepartement har tidigare uppgett för CNN att trupperna tros ha lämnat platsen, vilket stämmer överens med satellitbilderna. Det är oklart vart trupperna tagit vägen, men Ryssland har tidigare hävdat att man planerar att trappa ner den militära närvaron runt Kyiv. Övertagandet av Antonov-flygplatsen var Rysslands första stora seger när kriget startade den 24 februari. Trupperna som var stationerade vid Antonov-flygplatsen kom från Belarus – det är oklart om de återvänt dit. Omni 220402. Ukraina: 3 000 lyckades i går lämna Mariupol. Under fredagen lyckades totalt 3 071 personer fly den belägrade hamnstaden Mariupol, rapporterar AFP med hänvisning till ett uttalande från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på sociala medier. Tidigare under fredagskvällen sa Internationella rödakorskommittén (ICRC) att den planerade evakueringen hade misslyckats. Runt 100 000 människor befinner sig fortfarande i Mariupol. ICRC kommer att försöka evakuera fler invånare under lördagen, rapporterar The Washington Post. Människorna ska enligt presidenten ha evakuerats med hjälp av bussar och privata bilar. Zelenskyj: "I dag (fredag) fungerade humanitära korridorer i tre regioner: Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja." Omni 220402. Experter: Rysk ekonomi pressad, men ingen bankrutt. Den ryska ekonomin är i "fruktansvärt dåligt skick", men landet kommer att undvika en statsbankrutt, säger experter till SvD. Jacob Kirkegaard, ekonom på Peterson Institute for International Economics, säger att Rysslands utlandsskulder är så "extremt låga" att de inte utgör en risk för en statsbankrutt. Experterna pekar också på att EU minskat sin import av rysk råolja men att rysk export av gas i stället har ökat. "Nettoeffekten är att den ryska regeringen i dag tjänar mer pengar på olja och gas än för tre till fyra månader sedan," säger Iikka Korhonen, forskningschef på den finländska centralbankens Institute for Emerging Economies. Experterna är ändå eniga om att västvärldens sanktioner är kännbara för både den ryska staten och ryska hushåll. Omni 220402. USA ger ytterligare 300 miljoner i säkerhetsbistånd.USA ger Ukraina ytterligare 300 miljoner dollar i "säkerhetsbistånd" för att säkra landets försvarsförmåga, meddelar Pentagon. Paketet inkluderar bland annat självmordsdrönare, anti-drönarsystem, pansarfordon och ammunition. "Beslutet understryker USA:s orubbliga engagemang för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet till stöd för dess hjältemodiga kamp för att slå tillbaka mot Ryssland," säger Pentagons talesperson John Kirby i ett uttalande.Det nya paketet innebär att USA nu gett över 2,3 miljarder dollar sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari. På onsdagen diskuterade USA:s president Joe Biden och Ukrainas dito Volodymyr Zelenskyj ”ytterligare kapacitet” till ukrainska militären. Det nya paketet kommer efter att Ukraina vädjat om mer avancerade vapen från USA och EU. Omni 220402. Ryska robotattacker mot två städer under morgonen. De ukrainska städerna Poltava och Krementjuk träffades av ryska robotar på lördagsmorgonen, rapporterar Reuters som hänvisar till ett uttalande från chefen för Poltava-regionen, Dimitrij Lunin. Fyra robotar ska enligt Lunin ha träffat två infrastrukturanläggningar i Poltava och tre flygplan ska ha attackerat industribyggnader i Krementjuk. Det har inte kommit några uppgifter om skadade personer. Omni 220402. Sanktionerna kan hota Rysslands försvarsindustri. Omvärldens sanktioner mot Ryssland kan påverka det ryska försvarets möjligheter att tillverka nya delar till marinen, armén och flygvapnet. Det säger Tomas Malmlöf, forskare på avdelningen för försvarsanalys vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till SvD. För att tillverka nya delar till försvaret används avancerade verktygsmaskiner. Dessa importerar Ryssland främst från väst, vilket gör att sanktionerna kan komma att strypa Rysslands tillgång till nya verktygsmaskiner. "Nu riskerar man (Ryssland) tillverkningen av sina egna vapensystem. Eller så försöker man få in verktygsmaskiner från andra länder som Kina, men som inte håller samma kvalitet. Då riskerar man i stället att vapensystemen blir sämre," säger Malmlöf. Omni 220401. Röda korset återvänder till Mariupol - vill evakuera. Röda korset återvänder till Mariupol för att försöka evakuera de 160 000 människor som fortfarande är fast i staden, rapporterar BBC. Under gårdagen hade organisationen planerat att skicka 54 bussar och ett flertal bilar till staden för att evakuera människor, men tvingades överge planen efter att de inte fick säkerhetsgarantier för konvojen. Samtidigt uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att drygt 3 000 människor lyckades fly Mariupol under fredagen, rapporterar AFP. Omni 220402.
"Propagandamaskinen gick sönder - väst var på tå." Rysslands propagandaapparat har misslyckats - eller "gått sönder" - i samband med invasionen av Ukraina. Det säger Mikael Tofvesson på Myndigheten för psykologiskt försvar till TT. Han konstaterar att det i stort sett bara är gentemot den ryska befolkningen som Kreml lyckats att få ut sina budskap. I övriga världen anser han att försöken att skapa förvirring, motsättningar och felaktiga uppfattningar kring kriget i huvudsak har misslyckats. Tofvesson öppnar för att Rysslands mångåriga påverkansoperationer kan ha varit kontraproduktiva, eftersom västländerna nu är på tårna mer än någonsin. Han exemplifierar med att inlägg om rysk överlägsenhet under kriget mötts av en stor mängd kommentarer som bevisar motsatsen. "Den ryska påverkansapparaten lyckades inte stå emot ett motagerande helt enkelt. På något sätt har den brutits i hela sin hantering," säger Mikael Tofvesson. Experten: 2014 var omvärlden inte beredd. Nu satt vi i startblocken och Ryssland gick miste om överraskningseffekten. Experter: Ryssland trappar upp cyberkriget i Ukraina. Omni 220402. Ukraina: Snabb reträtt från Kyiv tyder på ny taktik. Ryska styrkor gör en "snabb reträtt" från Kyiv med omnejd samt Tjernihiv i norra Ukraina, uppger den ukrainske rådgivaren Mykhailo Podolyak enligt AFP. "Med ryssarnas snabba reträtt från Kyiv- och Tjernihiv-regionerna... är det helt klart att Ryssland prioriterar en annan taktik: koncentrerar sig på öst och syd," säger han. President Volodymyr Zelenskyj sa i sitt nattliga tal att ryska styrkor fortsätter att dra sig tillbaka från de norra delarna, men att det går "långsamt men är märkbart". Omni 220402. Ukrainsk journalist hittad död - försvann 13 mars. Den ukrainske journalisten Maks Levin har hittats död nära huvudstaden Kyiv efter att ha varit försvunnen i över två veckor. Det rapporterar AFP med hänvisning till ett uttalande av presidentrådgivaren Andriy Yermak. "Han försvann i konfliktområdet den 13 mars i Kyiv-regionen. Hans kropp hittades nära byn Guta Mezhygirska den 1 april", skriver Yermark på den sociala plattformen Telegram. Omni 220402. Ukrainska drönarpiloten: "Vi ser hur de springer i panik." De är Ukrainas ögon på marken. De rör sig i små enheter och har kunnat slå ut både stridsvagnar och transporter med ammunition och förnödenheter med sina flygande vapen. Den franska tv-kanalen FR24 har intervjuat en man som är befäl över en grupp drönarpiloter i Ukraina. "Vi arbetar dygnet runt, observerar fienden och slår fast exakt var den befinner sig. Sedan slår vi till. Ibland kan de höra oss, eftersom vissa drönare går att känna igen på ljudet. Då brukar de rusa iväg i panik, men alla överlever inte." En drönare är en obemannad flygfarkost som finns i flera olika storlekar. Vissa kan utrustas med vapen, andra används för spaning och för att informera artilleriet om exakt var de ryska styrkorna befinner sig och ge eldledning. Användningen av drönare har blivit en viktig del av Ukrainas försvar mot den ryska invasionen. Det finns flera exempel på hur små, lättrörliga förband utrustade med drönare ska ha lyckats bromsa offensiven. Enligt The Guardian var det en grupp på blott 30 specialtränade soldater och drönarpiloter som fick den ökända ryska jättekonvojen att köra fast. Utrustade med sikten för mörkerseende, prickskyttegevär, fjärrstyrda minor och inte minst egenkonstruerade drönare kapabla att släppa bomber på upp till 1,5 kilo lade ukrainarna sig i bakhåll längs vägen mot Kiev. De lyckades förstöra stridsvagnarna längst fram i den milslånga konvojen så att fordonen bakom tvingades stanna. Därefter attackerade ukrainarna transportbilarna lastade med bränsle och ammunition för att sedan retirera genom skogen på fyrhjulingar. Uppgifterna kommer från ukrainsk sida och är inte bekräftade av oberoende källor. Gruppen ska ha rekryterats från en enhet som kallas "Aerozvidka" och som är specialiserad på krigföring och spaning med drönare. Aerozvidka startades för åtta år sedan av frivilliga IT-specialister och ingenjörer. Nu har gruppen, som delvis finansieras via crowdfunding, utvecklats till en avgörande faktor i förvaret av Ukraina.
svt 220402. Moldavien - Putins nästa mål? Många befarar att Moldavien kan bli Putins nästa mål, utbrytarregionen Transnistrien på gränsen mot Ukraina är redan idag under rysk kontroll. Landet, som är Europas fattigaste, har tagit emot 350 000 ukrainska flyktingar. Hör Katarina Fried, Sveriges ambassadör i Moldavien, om hur människor i landet ser på flyktingsituationen i landet och hotet från Ryssland. (8:22)
SR 220401. Den ukrainska flaggan har hissats över Tjornobyl. Den ukrainska flaggan har nu hissats vid kärnkraftverket i Tjornobyl, som Ukraina återtog kontrollen på för några dagar sedan. Det rapporterar CNN med hänvisning till ett uttalande från det statliga företaget Energoatom, som övervakar kärnkraftverket. "I dag, den 2 april klockan 11.00, hissades den ukrainska flaggan över Tjornobyls kärnkraftverk medan nationalsången spelades", skriver Energoatom på den sociala plattformen Telegram. Ryssland tog kontroll över Tjornobyl i början av invasionen, men valde att lämna området i torsdags. Omni 220402. Ukraina gör sig redo för tunga strider i öst och syd. Ukraina förbereder sig för tunga strider mot Ryssland i de östra och södra regionerna av Ukraina, säger presidentens rådgivare Oleksij Arestovytj i ett nationellt tal under lördagen, rapporterar flera medier. "Låt oss inte luras - hårda strider väntas i syd, i Mariupol, i östra Ukraina," sa han. Enligt rådgivaren har ukrainska trupper runt Kyiv återtagit mer än 30 städer och byar i området. Omni 220402. Litauen stoppar rysk gas - uppmanar resten av EU att göra samma sak. Litauen stoppar rysk gas som svar på Rysslands "utpressning av Europa", meddelar landets energidepartement i ett pressmeddelande. Energiministern Dainius Kreivys säger enligt LRT att beslutet är en vändpunkt och att man är det första EU-land som får gasleveranser från ryska energijätten Gazprom att fatta detta beslut. "Det är resultatet av en långsiktig energipolitik," säger han. President Nauseda uppmanar resten av EU att göra samma sak. "Om vi kan så kan Europa", skriver han på Twitter. Vid behov kan Litauen få gas via grannländerna Lettland och Polen. Den 2 april hade 0 MWh överförts enligt systemet som registrerar gasöverföringen från Belarus. Omni 220402. Borgmästare i Bucha: 280 döda begravda i massgravar. De förstörda gatorna i Bucha utanför Kyiv är "fulla med döda", säger borgmästaren Anatoly Fedoruk till AFP. "Vi har redan begravt 280 personer i massgravar," säger han. Bucha återtogs nyligen av Ukraina och tidigare under dagen har AFP:s reporter sett kropparna efter ett tjugotal män i civila kläder som hittats på en och samma gata i staden. Enligt borgmästaren har alla blivit skjutna i bakhuvudet. Minst en av de skjutna uppges vara bakbunden. Omni 220402. Ukrainsk minister: Hela Kyivregionen har befriats. Ukrainska styrkor har tagit kontrollen över regionen Kyiv skriver biträdande försvarsminister Hanna Maliar i ett inlägg på Facebook. "Irpin, Bucha, Hostomel och hela Kyivregionen har befriats", skriver hon. Under lördagen har den ukrainska militären gått in i Bucha, ett par mil väster om Kyiv. Flera medier på plats rapporterar om stor förödelse med förstörda byggnader och många döda på gatorna. Vittnen berättar att människor oprovocerat dödades av ryska styrkor. Ukrainska regeringens rapport: Ryska styrkor har använt barn som mänskliga sköldar i Bucha. De flesta av Irpins 70 000 invånare har lämnat den nu förstörda staden. Omni 220402. Zelenskyj: Ryska minor på döda, utrustning och i hem. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att rysk militär lämnat kvar minor i bostäder, på kvarlämnad utrustning och döda kroppar, skriver The Guardian. Han nämner den återtagna staden Brovary som ett exempel. "Det finns många snubbeltrådar och många andra faror," säger presidenten i ett tal till nationen. För att undvika att soldater skadas har Ukraina lyft bort döda från gator med hjälp av kablar. De senaste dagarna har ryska trupper lämnat regionerna Kyiv och Chernihiv. Många civila väntas vilja återvända till sina hem i orter som Irpin och Butja. Presidenten varnar även för granater som inte löst ut, samt minor som Ukraina tidigare placerat ut för att stoppa ryska trupper. Brovary ligger öster om Kyiv. Vittne uppger att folk på promenad blev ihjälskjutna av ryska soldater: Bang. Invånare varnas också för fortsatta ryska attacker på distans. Omni 220403. Ukraina: Ryssland har gett besked om viktiga punkter - presidenterna kan mötas. Ryssland har "verbalt" gått med på viktiga förslag från den ukrainska sidan i fredsförhandlingarna, skriver AFP. Enligt David Arakhamia, förhandlare i den ukrainska delegationen, finns en möjlighet att ett möte mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Vladimir Putin kan ske i Turkiet. I nuläget förbereder man "det sista steget" inför ett sådant möte, säger han. "Ryssland har gett officiella svar till alla ståndpunkter, vilket är att de accepterar (Ukrainas) ståndpunkter, förutom den om Krymhalvön" (som Ryssland annekterade 2014 reds. anm.). Det finns ingen officiell bekräftelse på det länderna kommit överens om, men den ryska sidan ska ha gett ett "verbalt" besked. Beskedet kom efter att Ukraina sagt att landet återtagit kontrollen över hela Kyiv-regionen. Förhandlaren: Länderna är överens om en folkomröstning kring en neutral status för Ukraina. Arakhamia: "Vår uppgift nu är att snabbt förbereda det sista steget - att förbereda för ett möjligt möte mellan presidenterna."
Omni 220403. Ukraina: Återtagen kontroll över hela Kiev-regionen. Ukraina har åter tagit kontrollen över hela Kiev-regionen, hävdar landets vice försvarsminister Hanna Malyar under lördagen. Samtidigt kommer rapporter om massgravar med runt 300 kroppar utanför huvudstaden. Tidigare i veckan uppgav Ryssland att minska sin militära närvaro i Kiev och Tjernihiv drastiskt. Den ukrainska presidentens rådgivare, Okeksiy Arestovych, säger att de ukrainska trupperna nu tagit tillbaka över 30 städer och byar sedan det ryska tillbakadragandet. "I norra delen av landet har inkräktarna lämnat - långsamt men märkbart. I vissa delar har de sparkats ut efter strid, i andra delar har de övergett sin position själva," säger president Volodymyr Zelenskyj i en video som släpptes på lördagen och citeras av Reuters. Presidenten anklagar också ryssarna för att ha minerat allt - även de döda. Men de anklagelserna har inte bemötts av Rysslands försvarsminister, enligt Reuters. Samtidigt kommer rapporter från Kreml om att ett av målen med den "militära operationen" varit att frita Donetsk och Luhansk och återgå till de gränser som fanns 2014, enligt Reuters. Marianna tros ha förts bort - syns i Kremlvänlig media. Gravida Marianna blev en symbol för våldet när bilden på henne utanför det bombade sjukhuset i Mariupol spreds över hela världen - nu tros hon ha förts bort till Ryssland eller en separatistkontrollerad del av Donetsk, skriver Sky News. I en video som publicerats av en Kremlvänlig mediekanal påstår Marianna felaktigt att sjukhuset inte utsatts för en luftattack, och att ukrainska soldater använde sig av lokalerna. Christo Grozev, undersökande journalist i det grävande journalistnätveket Bellingcat, twittrar om videon som just nu sprids av Kremlvänliga konton. "Kreml: ’Vi bombade förlossningssjukhuset för att det var ett rekryteringscenter för Azov. Men vi bombade det inte, det gjorde ukrainare. Dessutom fanns inga gravida kvinnor, bara skådespelare. Men här är den gravida kvinna", skriver han. Ryssland hävdade felaktigt att attacken mot sjukhuset iscensatt och att Marianna var en skådespelare. Omni 220403. Flera explosioner har skakat Odesa under morgonen. En serie explosioner hördes i Ukrainas södra hamnstad Odesa tidigt på söndagen, rapporterar AFP och Reuters. Explosionerna är ett resultat av robotattacker och det finns rapporter om bränder i vissa områden, rapporterar Reuters med hänvisning till ett inlägg av hamnstadens kommunfullmäktige. En av stadens "kritiska infrastrukturanläggningar" ska ha träffats av attackerna, enligt en talesperson för regionen.
Omni 220403. Ett av världens största flygplan har förstörts i kriget. Ett av världens största flygplan förstördes i striderna vid flygplatsen Antonov, som ryska trupper ockuperade i början av kriget och som Ukraina nyligen återtog kontrollen över. Det rapporterar flera medier. "Ryssarna kunde inte bygga något liknande, så de förstörde den", sa Irpins borgmästare på lördagen enligt Sky News. Flygplanet Antonov AN-225, som kallades Mriya (dröm), designades på 80-talet i Ukraina, som då var en del av Sovjetunionen. 1988 flög den för första gången, rapporterar Sky News. Flygplanet var en gång världens största flygplan - uppskattas kosta 3 miljarder dollar att återskapa. Omni 220403. Över 200 demonstranter greps i Ryssland. Över 200 personer greps av polis under demonstrationer i 17 ryska städer på lördagen, rapporterar AFP med hänvisning till uppgifter från Människorättsorganisationen OVD-Info. Enligt nyhetsbyråns reportrar på plats fördes även människor som stod bredvid protesterna bort av kravallpolis. "Alla aktiva har gripits vid tidigare protester," säger 30-årige Sergej Gorelov i Sankt Petersburg, som berättar för AFP att han tog sig till en demonstration för att "kika och visa stöd om nödvändigt". Över 15 000 människor har gripits i ryska demonstrationer sedan invasionens start, enligt OVD-Info. Omni 220403. Krigsfångarnas vittnesmål: "Slog mig i ansiktet." Ukrainska fångarna släpptes fria - "Tvingades skrika ’ära till Ryssland’". Se video 0:50. Exp 220403. Bortförd borgmästare om ryssarna: Dåligt förberedda. Melitopols borgmästare Ivan Fedorov satt fängslad i fem dagar efter att ha förts bort av ryska soldater. I en intervju med franska BMF TV berättar han om hur ryssarna som förde bort honom framstod som dåligt förberedda, skriver TT. Under fångenskapen förhördes han av fem militärer, och borgmästaren berättar hur förvånad han blev över hur lite kunskap de hade om Melitopol och Ukraina. Han ska bland annat ha fått frågor om hur stadens budget är utformad och vilka som är opinionsbildare. "Och de sade att de ville befria staden från nazister. Jag sade att under de 30 år som jag har bott i den här staden har jag aldrig sett en enda nazist," säger han. "Sedan sade de att de ville försvara det ryska språket. Jag sade att 95 procent redan pratar ryska i staden Melitopol och ingen hindrar dem, så det finns inget problem." Borgmästaren släpptes efter en fångutväxling mot nio ryska soldater. Fedorov berättar att han numera mår okej men att 29 andra folkvalda fortfarande finns i ryssarnas förvar. Omni 220403. USA: Ryssland bytte taktik för att fira en seger 9 maj. Ryssland har skiftat fokus från Kyiv till östra Ukraina för att kunna fira en seger i början av maj, rapporterar CNN med hänvisning till flera amerikanska tjänstemän inom USA:s underrättelsetjänst. Enligt en av tjänstemännen tros Rysslands president Vladimir Putin ha siktat in sig på den 9 maj, vilket är en röd dag i Ryssland där landet uppmärksammar nazisternas kapitulation i andra världskriget. Tjänstemannen uppger för CNN att Putin vill kunna fira en seger av något slag under denna dag och att chansen att lyckas är störst i östra Ukraina. USA: Ryska styrkor har inte kunnat behålla kontrollen över många av de områden de har tagit - sätter en press på Putin. Även Ukraina har pekat på 9 maj: "Vill ha en segerparad för det här kriget." Den 9 maj kallas "Segerdagen". Röda korset återvänder till Mariupol: "Farligt". Röda korset är på väg till krigsdrabbade Mariupol i södra Ukraina för att hjälpa människor att fly staden, rapporterar Sky News. En talesperson för organisationen säger att "situationen på marken är farlig och kan förändras snabbt". Röda korset har gjort dagliga evakueringsförsök. Under gårdagen lyckades de evakuera runt 700 personer, men i fredags fick de vända för att situationen bedömdes för farlig. Över 100 000 människor är fortfarande fast i staden. Omni 220403. Ukraina: Våra barn används som mänskliga sköldar. Ryssland har anklagats av Ukraina för att använda ukrainska barn som "mänskliga sköldar", rapporterar The Guardian. Ukrainska myndigheter har fått in ett dussin rapporter från vittnen som berättar hur ryska soldater har placerat barn på sina pansarfordon för att skydda sig i städer som Sumy, Kyiv, Chernihiv och Zaporizjzja. "Varje fall kommer att ges till den nationella brottmålsdomstolen och ockupanterna kommer att ställas inför rätta för varje krigsbrott de begår," säger en talesperson för Ukrainas försvarsdepartement. Ukraina: Minst 412 barn har skadats under kriget, varav 158 barn har avlidit. Ryssland lämnar efter sig kroppar av stympade barn. Unicef har registrerat över 100 fall där ett barn har dött i kriget och ytterligare 134 skadade barn. Omni 220403. Sanktionsrisk får utländska investerare att fly Kina. Utländska kapital strömmar ut ur Kina som en följd av den ryska invasionen i Ukraina, rapporterar SvD. Bara under den tredje veckan i mars fördes tre miljarder amerikanska dollar ut ur landet, skriver tidningen med hänvisning till analysfirman Emerging portfolio fund research. Enligt Chen Zhiwu, professor i ekonomi vid Hong Kong university, är skälet Kinas vacklande inställning till Ukrainakriget. "Det har fått många utländska företag och investerare att omvärdera sina investeringar i Kina," säger Chen till SvD. Kina vägrar kalla Rysslands agerande för en "invasion", men har inte heller tydligt tagit ställning för Putin. Oviljan att ta ställning kan göra att Kina kan komma att omfattas av sanktioner. Omni 220403. EU-chef utlovar sanktioner "efter grymheterna i Kyiv". Europeiska rådets president Charles Michel fördömer ”grymheterna” som de ryska styrkorna utfört i Kyivregionen, skriver han på Twitter och utlovar nya sanktioner samt stöd från EU. "Jag är chockad över bilderna på grymheter begångna av Rysslands armé i den befriade Kyivregionen", skriver han och tillägger att EU assisterar Ukraina att samla nödvändiga bevis. I samband med att Ukraina återtog kontrollen över Kyivregionen har det dykt upp bevis på att ryska soldater kan ha mördat civila. I Butja utanför Kyiv har nästan 300 döda civila hittats. Omni 220403. Ur arkivet: Från planekonomi till oreglerad marknadsekonomi. Efter decennier av kapprustning mot USA och väst, kollapsade Sovjetunionen efter nära 70 års existens. Ur askan växte dagens Ryssland fram: Från planekonomi och perestrojka till oreglerad marknadsekonomi. Nu, sanktioner utan tidigare motstycke och ett allt mer isolerat Ryssland. Är konsekvenserna av Putins krig ett land mot ekonomisk kollaps? Se Ekonomibyrån backa bandet. svt 220403.Kommentar: Perestrojkan är död. Exiled Russian oligarch Mikhail Khodorkovsky discusses President Vladimir Putin's mindset and what his remaining options are in the war against Ukraine. Putin has been a criminal all of his life. Putin har rört sig med kriminella under hela sitt liv. CNN You tube 220403 10:58. Human Rights Watch anklagar Ryssland för krigsbrott. Human Rights Watch har dokumenterat flera fall då ryska militära styrkor begått krigsbrott mot civila i ockuperade områden i Chernihiv, Charkiv och Kyiv-regionerna i Ukraina. Det skriver organisationen i en ny rapport. "(Det handlar om) avsiktlig grymhet och våld mot civila i Ukraina", skriver Hugh Williamson, Europa- och Centralasienchef för Human Rights Watch. Krigsbrotten inkluderar bland annat ett fall av upprepad våldtäkt och två fall av direkta avrättningar. De som utfört dessa övergrepp är ansvariga för krigsförbrytelser, menar organisationen. Uttalandet kommer en dag efter att döda civila hittades ligga utspridda på gatorna i Ukrainska staden Bucha. Soldater har också varit inblandade i att plundra civil egendom, inklusive mat, kläder och ved, skriver Human Rights Watch.
Omni 220403. Ukraina: Återtagit kontroll över "spökstaden" Prypjat. Ukraina har tagit tillbaka staden Prypjat vid Tjornobyl, uppger den ukrainska militärledningen på Facebook och Twitter. Militärledningen skriver även att ett landområde längs gränsen mot Belarus återigen kontrolleras av ukrainska styrkor. Under lördagen återtog ukrainska styrkor kontrollen över kärnkraftverket i Tjornobyl. Prypjat hade 50 000 invånare innan den övergavs efter Tjernobylkatastrofen 1986 och började kallas för en spökstad. Omni 220403. "Ryska affärer inte bara affärer - alltid geopolitik." Som första EU-land meddelade Litauen i går att de stoppar all import av rysk gas. Nu hoppas premiärminister Ingrida Simonyte att fler länder ska ta efter, säger hon till DI. Hon uppger att Litauen haft dåliga erfarenheter med ryska Gazprom och redan i slutet av 00-talet beslutade landet att försöka minska sitt beroende av jätten. "Man kan inte utgå från att affärer bara är affärer när det gäller Ryssland. Det kommer alltid att handla om geopolitik," säger Simonyte till tidningen. Omni 220403. Nya attacker mot Ukrainas kust - ryska fartyg uppges blockera viktiga hamnar. Ryssland har under söndagen genomfört flera robotattacker mot viktiga hamnstäder i södra Ukraina, rapporterar flera medier. Enligt uppgifter från brittiska försvarsdepartementet blockerar ryska flottan kusten, vilket hindrar Ukraina från att ta emot leveranser sjövägen. Minst en person har dött och 14 skadats efter attacker mot Mykolaiv. Det säger guvernören Vitaliy Kim på Telegram. Han uppger även att det finns "döda och skadade" i Otjakiv, en mindre ort vid Svarta havet. Under morgonen utsattes strategiskt viktiga hamnstaden Odesa i södra Ukraina för flera raketattacker. Enligt Igor Konasjenkov, talesperson för det ryska försvarsdepartementet, har man attackerat ett oljeraffinaderi och tre bränsleförråd från stridsflyg och militärfartyg. Bilder från Odesa visar tjocka rökmoln och lågor. Omni 220403. Rapport: Mariupol huvudmål för den ryska invasionen. Hårda strider fortsätter att rasa i den belägrade hamnstaden Mariupol - och staden fortsätter att vara ett huvudmål för Ryssland, enligt en underrättelserapport från Storbritanniens försvarsdepartement. "Mariupol är nästan med all säkerhet ett huvudmål för den ryska invasionen, eftersom det skulle säkra en landkorridor från Ryssland till ockuperade Krym", skriver departementet i sin dagliga rapport. Trots de hårda striderna fortsätter de ukrainska styrkorna att bjuda på motstånd och Ukraina har ännu kontroll över de centrala delarna av staden.
Omni 220404. Rapport: Energipriser dubblar Rysslands bytesbalans. Rysslands överskott i bytesbalansen verkar växa till mellan 200-240 miljarder dollar, trots sanktioner från väst, förra året låg överskottet på 120 miljarder dollar. Det uppger ekonomer på Internationella finansinstitutet (IIF) i en rapport som TT tagit del av. Det är främst stigande energipriser som är förklaringen till de ökade intäkterna för Ryssland. Olja och naturgas står vanligtvis för cirka hälften av landets exportintäkter, skriver TT. "Med dagens sanktioner oförändrade verkar ett omfattande inflöde av hårdvaluta till Ryssland kunna fortsätta," säger IIF-ekonomen Robin Brooks, enligt nyhetsbyrån. Ett flertal ekonomer är trots tillfälliga lyft i statskassan överens om att Ryssland är på väg in i en recession. Goldman Sachs: Rysk BNP mellan minus 10 och minis 20 procent i år. Omni 220404. Ukrainas militär: Ryssland mobiliserar 60 000 soldater. Ryssland har påbörjat en "dold mobilisering" av 60 000 soldater för att ersätta de soldater man förlorat i Ukraina, uppger Ukrainas militär i en rapport. Samtidigt skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en ny underrättelserapport att ryska styrkor fortsätter konsolidera och omorganisera när de skiftar fokus mot Donbassregionen i östra Ukraina. Bland annat har den ökända ryska Wagnergruppen med legosoldater flyttats till regionen med flertalet andra ryska trupper, skriver departementet. Enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, är Wagnergruppen att se som den militära underrättelsetjänsten GRU:s specialförband, skriver TT. Wagnergruppen är ett privatägt militärt företag bestående av legosoldater. Ukrainas rapport: Under de senaste 24 timmarna har vi hindrat sju attacker i Donetsk och Luhansk. Omni 220404. Ryska styrkor grävde i Tjornobyl - kan ha tagit med sig kontaminerad jord. Den ryska militären grävde skyttegravar i Tjornobyls värst kontaminerade områden - och nu finns det en risk att de spridit de radioaktiva partiklarna i Ukraina, Belarus och Ryssland, uppger ukrainska tjänstemän för Sky News. Trots riskerna har ryska soldater grävt jordvallar till och med i Röda skogen som är den värsta platsen i hela förbjudna zonen, enligt tjänstemännen. "De grävde skyttegravar på många olika platser," säger Yavney Kramarenko till tv-kanalen. Dessutom uppger personalen vid det stängda kärnkraftverket att de sett omkring 10 000 ryska fordon lämna Ukraina genom Tjornobyl, och nu oroas de för att fordonen spridit radioaktiva partiklar från jorden till andra platser. Omni 220404. Viktor Orbán mot klar seger i ungerska valet. Med 71 procent av rösterna räknade ser det ut som att Viktor Orbáns regeringskoalition Fidesz-KDNP i Ungern vinner 134 av de 199 mandaten i parlamentet. Det rapporterar Politico. "En seger så stor att man kanske kan se den från månen och med säkerhet från Bryssel," säger den sittande premiärministern enligt AFP i ett tal. Det innebär att den konservative politikern kommer att leda landet i sin fjärde mandatperiod. Inför valet hade flera partier gått samman för att slå ut Prbán, men oppositionsledaren Péter Márki-Zay ser ut att missa att ta en plats i parlamentet. Orbáns regering har fördömt ryska invasionen - men premiärministern motsätter sig att stoppa rysk energi.
Omni 220404. Shein kan värderas högre än H&M och Zara - tillsammans. Den kinesiska e-handelsjätten för kläder Shein söker en värdering på 100 miljarder dollar, motsvarande, 936 miljarder kronor. Det skriver Bloomberg och konstaterar att det är mer än vad Zara (Inditex) och H&M är värt tillsammans. Shein har inga fysiska butiker och säljer cirka 6 000 produkter dagligen. Nu skriver Bloomberg att e-handelsjätten förbereder en kapitalrunda där General Atlantic ska vara intresserade. Skulle Shein lyckas med investeringsrundan skulle de bli den tredje högst värderade start-upen efter Tiktok-ägaren Bytedance och Elon Musks Space X. Shein vil inte kommentera några planer för en börsnotering. Omni 220404. Tyskland öppnar för strypt gasimport från Ryssland. EU måste börja diskutera att stoppa importen av rysk gas som svar på de krigsbrott som Ryssland anklagas för att ha begått i staden Butja nära Kyiv. Det säger den tyska försvarsministern Christine Lambrecht i en intervju med ARD, rapporterar Sky News. "Sådana brott får inte ske obesvarade," säger Lambrecht. Uttalandet markerar ett skifte i den tyska linjen. Tidigare har regeringen varit emot att införa importstopp eftersom detta bedöms kunna slå hårt mot den egna ekonomin. EU har under måndagsmorgonen meddelat att nya sanktioner mot Ryssland kommer att diskuteras "omgående".
Omni 220404. Svenskar inbjudna som "experter" vid ryska val. Minst nio svenskar har sedan 2017 rest till Ryssland för att agera "oberoende experter" vid val i landet, rapporterar DN. Personerna har oftast blivit inbjudna av ryska myndigheter och nästan samtliga har i ryska medier uttalat sig positivt om Rysslands valsystem. Flera av de svenska observatörerna säger att de har blivit bjudna på bland annat boende, resa och drinkar. Bland de svenska observatörerna märks Erik Almqvist, tidigare sverigedemokratisk riksdagsman, och Magnus Stenlund, programledare på Swebbtv som av stiftelsen Expo har beskrivits som "högerextrem och konspirationistisk". "De används för att försöka lura det internationella samfundet och förvirra riktiga valobservatörer. Det är ett sätt för auktoritära stater att få sina odemokratiska val att se äkta ut även inför den egna befolkningen, säger den ukrainska forskaren Anton Sjechovtsov på Centre for democratic integrity. På grund av begränsningar från regimen fanns inga OSSE-observatörer på plats under valet 2021 - däremot flera av de svenska experterna. Omni 220404. Kommentar: Putins nyttiga idioter. Borgmästare och hennes familj hittade döda i grop. Ukrainska staden Motyzhyns borgmästare, Olga Sukhenko, ska ha dödats tillsammans med sin familj, skriver AP. Borgmästaren och hennes make och deras son ska enligt en lokal invånare ha blivit skjutna och sedan slängda i en grop. Familjen rapporterades ha kidnappats av ryska soldater den 23 mars och förts iväg i en okänd riktning. Men nu har de hittats i en grop tillsammans med en fjärde oidentifierad man. SVT:s utsände Bengt Norborg har publicerat en bild från platsen på Twitter. Skogspartiet där familjen hittades låg bakom tre hus där ryska soldater ska ha övernattat, berättar lokala invånare för AP. Omni 220404. USA: Ryssland bör uteslutas ur FN:s människorättsråd. USA vill att Ryssland utesluts ur FN:s människorättsråd efter anklagelser om att ryska styrkor dödat civila i ukrainska staden Butja, skriver Reuters. Enligt landets FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield har Ryssland begått grova och systematiska brott mot mänskliga rättigheter. "Rysslands delaktighet i människorättsrådet är en fars, och det är fel, därför tycker vi att det är dags att FN:s generalförsamling röstar för att utesluta dem." Det krävs två tredjedelars majoritet i generalförsamlingen på 193 medlemmar för att Ryssland ska kunna uteslutas. Linda Thomas-Greenfield: "Bilderna från Butja och förstörelsen runt om i Ukraina kräver av oss att vi nu lever upp till våra ord." 140 länder röstade i början av mars tillsammans med USA för en resolution från generalförsamlingen att fördöma Rysslands invasion. Omni 220404. Chodorkovskij till ryssar: Kalla Putin krigsförbrytare. Den tidigare oligarken och Kremlkritikern Michail Chodorkovskij uppmanar ryska miljardärer och politiker som flytt landet att officiellt fördöma president Vladimir Putins krig i Ukraina som brottsligt, skriver Independent. "Du borde säga att Putin är en krigsförbrytare och att det han gör är ett brott, att kriget mot Ukraina är ett brott. Säg detta, och då förstår vi att Putin inte kontrollerar dig," säger han till tidningen. Chodorkovskij var Rysslands rikaste man innan han greps 2003 och fängslades i tio år medan hans oljeföretag togs över av ryska staten. Sedan 2013 har han levt i exil. Omni 220404. De överlevde flygräden mot Mariupols teater: "Min dotter har inte pratat sedan dess." Omkring 300 dödades när teatern i Mariupol bombades av ryska styrkor i mitten av mars. Det är den dödligaste attacken hittills mot civila under Rysslands invasion av Ukraina. Viktoria Dubovitskiy och hennes familj överlevde attacken. "Det enda jag tänkte var snälla gud, låt oss bara överleva det här. Jag gör vad som helst. Jag slungades mot en vägg, flickan var täckt med sten. Pojkarna skrek. Flickan var tyst. Det enda jag tänkte: låt henne vara utan armar, utan ben, bara hon överlever. Jag försökte känna efter henne men kände bara sten." Viktoria Dubovitskiy berättar om de förödande bomberna som klöv teaterbyggnaden på mitten. Ögonblicket efteråt när allt var mörkt. Hon var täckt av betongdamm. Ögon, näsan, munnen och halsen - överallt grått betongdamm. Från huvudet blod. "Efter några minuter hörde jag henne ropa mamochka, mamma, och då förstod jag att hon levde. Allt bara vreds om i min kropp. Men hon har inte pratat sedan dess. Pojken tittade på mig och sa mamma, är det här bomberna, kommer vi dö nu?" Bombningen är den dödligaste hittills mot civila under den ryska invasionen. Av de 1 300 personer som tagit skydd i teatern med hopp om att få evakueras dödades 300, i en civil byggnad tydligt märkt med ordet BARN. "Det enda jag tänkte var snälla gud, låt oss bara överleva det här. Jag gör vad som helst. Jag kommer vara världens bästa mamma, jag kommer aldrig lämna dem, bara de överlever, bara de överlever," säger Viktoria Dubovitskiy. 80 procent av Mariupol finns inte längre. Förstört av bomber och oupphörlig artillerield. Viktoria Dubovitskiy berättar att döda ligger kvar i sina hus, andra har begravts i trädgårdar eller parker. Hon vet inte längre vilka av hennes vänner som lever. I Mariupol gör krigets raseri ingen skillnad på soldat eller civil. Döden har blivit vardag. SR 220404. Borgmästare: 90 procent av Mariupol förstört. Mariupol i sydöstra Ukraina har varit hårt bombat sedan Ryssland inledde sin invasion. Nu säger stadens borgmästare, Vadym Bojtjenko, att nästa hela staden är förstörd, rapporterar AFP. "De sorgliga nyheterna är att 90 procent av infrastrukturen i staden är förstörd och 40 procent kommer inte gå att återställa," säger han på en presskonferens. Ukraina har vid flera tillfällen försökt evakuera invånare från staden. Bojtjenko säger att omkring 130 000 människor fortfarande är fast i Mariupol. Ukraina uppger att Ryssland stoppar bussar till staden.
Omni 220404. Fem torterade kroppar hittade i källare i Butja. Fem kroppar har hittats i källaren till ett semesterläger för barn i den återtagna staden Butja utanför Kyiv, rapporterar Sky News. Ukrainska militären uppger att de fem männen hade torterats och avrättats av ryska styrkor. Bilder visar att fyra av dem hade sina händer bakbundna när de avrättades. Sergej Matiyk, som arbetar med att hitta och begrava kropparna i Butja, säger till kanalen att omkring 300 lik har hittats i staden. Omkring 30 procent av dessa är enligt honom kvinnor och barn. En av kropparna har skjutits fem gånger i magen.
Omni 220404. Nej till att byta namn på gata vid rysk ambassad. Namnberedningen i Stockholms stad säger nej till att byta namn på Gjörwellsgatan, där den ryska ambassaden ligger, till något med Ukrainakoppling. Det rapporterar TV4. Olle Zetterberg, namnberedningens ordförande, motiverar beslutet med att man bör vara försiktig när man byter namn på gator. "Man ska ha väldigt goda skäl för det, och det kanske ska vara problem med det gatunamn som finns." Frågan har varit aktuell på flera håll i Europa. I den litauiska huvudstaden Vilnius har man bytt om gatan där den ryska ambassaden ligger till "Det fria Ukrainas hjältar", rapporterar TT. Frågan har tagits upp på politisk nivå. Namnberedningen har fått in många synpunkter både för och emot. Beslutet togs vid ett sammanträde på måndagen. Omni 220404. Oligarkens yacht beslagtagen i Spanien - order från USA. De spanska myndigheter som beslagtog en yacht tillhörande oligarken Viktor Vekselberg tidigare i dag agerade på en amerikansk order. Det uppger USA:s justitiedepartementet, rapporterar Reuters. Vekselberg uppges ha nära band till president Vladimir Putin och är chef för ryska konglomeratet Renova, verksamt inom bland annat gruvnäring, skriver AP. Oligarken är inte under sanktioner från EU men däremot från USA där han också är misstänkt för möjliga skattebrott och försök att dölja sitt ägarskap till yachten Tango. Yachten uppges bland annat bryta mot USA:s sanktionsregler. Yachten låg ankrad vid en hamn i spanska Mallorca. Omni 220404. Presidenten: Nord Stream 2 ett misstag - blev varnade. Det var ett misstag att hålla fast vid Nord Stream 2-projektet så länge. Det säger tyska presidenten Frank-Walter Steinmeier (SPD), enligt flera medier. "Det är tydligt att det var ett misstag. Vi höll fast vid broar som Ryssland inte längre tror på och blev varnade av våra partners," säger han enligt Politico. Steinmeier uppger vidare att han inte trodde att Ryssland skulle riskera komplett ekonomisk, politisk och moralisk ruinering. Men att han hade "fel, som många andra", skriver sajten. I flera år fick Tyskland kritik, bland annat från USA, för gasledningsprojektet och vilka signaler det sände Ryssland efter att de annekterat Krym 2014. En av projektets påhejare var tidigare förbundskansler Angela Merkel. Det är första gången Steinmeier benämner projektet som "misstag". Scholz har sagt att exportbesluten fattats till följd av en "ny verklighet". Omni 220404. Tyskland och Frankrike utvisar 75 ryska diplomater. Tyskland kastar ut 40 spioner - Frankrike 35 vars aktivitet "går emot franska säkerhetsintressen". Tyskland har under måndagen utvisat ett stort antal ryska diplomater från landet i vad utrikesminister Annalena Baerbock kallade ett svar på den "otroliga brutalitet" som Kreml har släppt lös i Ukraina, rapporterar AFP. "Bilderna från Butja visar på en otrolig brutalitet från den ryska ledningen och de som följer deras propaganda med en gränslös vilja att utrota," säger hon. Baerbock tillade att hon befarar att se liknande bilder från andra ukrainska städer som Ryssland har ockuperat. Diplomaterna förklaras vara persona non grata.
Omni 220404. Priset på kol rusar - når högsta nivån sedan 2008. Priset på kol i USA har stigit över 100 dollar per ton, den högsta nivån sedan 2008. Det efter att kriget i Ukraina och brist på energikällor globalt ökat efterfrågan på fossila bränslen, skriver Bloomberg. Uppgifterna kommer samtidigt som FN:s klimatpanel IPCC under dagen släppt en ny rapport som slår fast att kolet måste fasas ut för att utsläppen ska toppa senast 2025. Under den senaste veckan har priserna på kol från Appalacherna stigit med 9 procent . Omni 220404. Rapporter om sexuellt våld av ryska soldater i Ukraina. Omfattningen av sexuella övergrepp utförda av ryska soldater i Ukraina befaras vara stor, rapporterar The Guardian. Allt fler ukrainska kvinnor och flickor träder fram och berättar för människorättsorganisationer, polisen och media om grymheter de utsatts för under invasionen. "Vi har haft flera samtal till vår jourtelefon från kvinnor och flickor som sökt hjälp, men i de flesta fall har det varit omöjligt att hjälpa dem fysiskt. Vi har inte kunnat nå dem på grund av striderna," säger Kateryna Cherepakha på La Strada Ukraine, en välgörenhetsorganisation som bland annat stödjer överlevande av sexuella övergrepp. Humans Rights Watch anklagade under söndagen Ryssland för krigsbrott i Ukraina. De skriver att de mottagit anklagelser om sexuellt våld från ryska trupper. Omni 220404. Vita huset: Nästa fas i kriget kan vara i månader. Kriget i Ukraina kommer att gå in i en ny fas när Ryssland byter fokus från Kyiv till de södra och östra delarna av landet - och förmodligen skickar tiotusentals soldater, säger Jake Sullivan, USA:s president Joe Bidens säkerhetsrådgivare, enligt Reuters. "Nästa fas kan bli månader eller längre," säger han. Enligt Vita huset är Rysslands mål sannolikt att "omringa och överväldiga" de ukrainska styrkorna i regionen. Sedan kan landet använda vilken taktisk framgång som helst för att propagera för att militären gjort framsteg för att försöka dölja sitt tidigare militära misslyckande," menar Sullivan. Vladimir Putins invasion av Ukraina är Europas blodigaste sedan andra världskriget. Vita huset varnar för att krigets nästa fas kan bli smutsigare. Omni 220405. Ukraina varnar: Ryssland förbereder stor attack i öst. Ryssland förbereder en storskalig attack i Luhansk i östra Ukraina, varnar den lokala guvernören Sergiy Gaiday enligt AFP. I ett inlägg på Telegram uppger han att Ryssland för in personal, utrustning och bränsle i regionen. "Vad vi förstår förbereder de för ett storskaligt genombrott," säger Gaiday. Han uppmanade också invånarna att lämna sin hem och uppgav att tusen personer hade evakuerats redan under måndagen. "Snälla, vänta inte på att era hem bombas," säger han. En källa inom det amerikanska utrikesdepartementet uppger att Ryssland nu dragit tillbaka två tredjedelar av de styrkor som tidigare befann sig runt Kyiv. Styrkorna befinner sig nu i Belarus där de tros förbereda sig för insatser på andra håll i Ukraina. Gaiday uppmanar människor att evakuera utan att tveka. Enligt ukrainska uppgifter vill Ryssland ta över Kharkiv. Vita huset varnar för att krigets nästa fas kan bli smutsigare. Omni 220405. Uppgifter: Rysslands senaste betalning stoppad av USA. USA:s finansdepartement har stoppat Rysslands senaste kuponginbetalning som löper ut idag. Det uppger flera källor med insyn till Reuters. En företrädare för det amerikanska finansdepartementet säger att USA inte kommer ta emot dollarskulder från ryska regeringens konton i amerikanska finansinstitut. "Ryssland måste välja mellan att dränera kvarvarande värdefulla dollarreserver eller nya intäkter som kommer in, eller default," säger företrädaren till Reuters. Skulle Ryssland missa att betala någon av de kommande obligationsbetalningarna innebär det betalningsinställelse. Källan: Ryssland har nu 30 dagar på dig att genomföra betalningen. Omni 220404. Brödfabrikerna bombades - "Som om vi skulle svältas ut." Flyktingar från Mykolajivområdet i södra Ukraina där hårda strider pågår vittnar om riktade ryska attacker mot civila mål, som skolor, daghem, sjukhus och industrier. Livsmedelsfabriken där Alexandr Jabolonskij arbetade, som tillverkade tomatpasta, förstördes och alla växthus också. "De slår mot vår livsmedelsproduktion för att vi ska hungra. Men bröder kommer vi aldrig mer vara, även om vi pratar ryska", säger han till vår korrespondent. När Raisa Jabolonskaja går ut i sin systers trädgård i Odesaregionen värker det i själen, längtan efter det vackra hon själv planterat, pingst och påskliljor, krokus och pärlhyacinter. Allt hon tvingats lämna i huset i Mykolajivområdet för att undkomma ständigt bombardemang. Området kring Mykolajiv är bördigt och här finns många av ukrainas livsmedelsfabriker. Men där har hårda strider rasat då det gränsar mot Chersonområdet, som Ryssland kontrollerar. Raisas son Aleksander arbetar på Inagro, som tillverkar tomatpasta. Men nu ligger växthusen och fabriken i spillror. Precis som en rad andra fabriker, som där släktingen Anna Garelova arbetade: "Industrier och fabriker har förstörts, nästan alla, jag arbetade på Ellika, som tillverkade drycker. En stridsvagn sköt sönder den de förstadagarna" fyller Aleksander i. "Som om vi skulle svältas ut", säger Anna. Alla brödfabriker bombades sönder. Och Raisa fyller i: det är folkmord. Efter att ha suttit dagar och nätter i källaren bestämde de sig att fly till sin släkting Tanja i en by i närheten av Odesa. Hittills lugnare, men de sista dagarna har oron för att kriget sprids ökat. "Jag förstår att de speciellt slår mot vår livsmedelsproduktion, för att vi ska hungra. Men bröder kommer vi aldrig mer vara, även om vi pratar ryska. De har attackerat områden, som fram till kriget var de mest lojala, men nu har allt ändrats," säger Aleksandr. SR 220405. Nya bilder visar förödelsen i bombade teatern i Mariupol. Ny bilder från nyhetsbyrån AP visar förödelsen inne i den teater i staden Mariupol i Ukraina som bombades av Ryssland i mars. På bilderna syns brända väggar och förstörd inredning. SVT har också publicerat rörliga bilder. Enligt ukrainska uppgifter hade runt 1 200 personer tagit skydd i teatern när den bombades. Runt 300 av dem ska ha dödats. Attacken skedde trots att ordet "barn" stod skrivet på marken utanför teatern.
Omni 2220405. VPN-företag erbjuder krypterat internet till ryssar - gratis. Ryssarna använder VPN-tjänster som aldrig förr - som ett sätt att kringå censuren. Samtidigt försöker regimen täppa till kryphålen för yttrandefriheten, men VPN-leverantörerna erbjuder nu tekniken gratis till ryska användare. I och med Rysslands invasion av Ukraina ströps den redan kraftigt kringskurna yttrandefriheten i landet. De ryssar som vill ha oberoende information om kriget har fått använda sig så kallade VPN-tjänster för att kringgå den ryska censuren. När man startar en VPN-app på datorn eller mobilen så går surfandet via en digital tunnel och krypteras. Det anonymiserar användares plats och identitet. Mellan den 24 februari - då invasionen inleddes - och den åttonde mars hade de tio populäraste VPN-apparna i Googles och Apples ryska nätbutiker laddades ned nästan sex miljoner gånger. I mitten av mars blockerade den ryska censurmyndigheten Roskomnadzor över 20 VPN-appar, och tidningen Forbes rapporterade nyligen att Ryssland ska ha tvingat Google att ta bort adresser till webbplatser med VPN-tjänster. "Det är i princip omöjligt att helt begränsa åtkomsten till VPN-tjänster. Så länge ett land har en anslutning till internet som vanliga medborgare kommer åt så kommer det alltid gå att skapa sådana här VPN-tunnlar," säger Måns Jonasson, digital strateg på internetstiftelsen. Däremot kan man göra det mycket svårare att använda tekniken. "Om man inte hittar en VPN-tjänst eller inte vet hur man ska installera en så blir det mycket svårare för mindre tekniskt kunniga personer att använda sig av dem. Då lyckas man relativt enkelt begränsa fri information," säger Måns Jonasson. Försöken att täppa till kryphålen för yttrandefriheten har också mött motstånd. Den ryskspråkiga mediekanalen Radio Liberty rapporterade förra veckan att de tre stora VPN-tjänsterna Amnezia VPN, Proton och Highload VPN kommer att erbjuda kostnadsfri tillgång till bland annat sociala medier, BBC och Euronews för användare i Ryssland. Ryssland har redan tidigare tagit steg mot att isolera landets internet. En lag som godkändes av det ryska parlamentet 2019 gav censurmyndigheten större möjlighet att blockera sajter och har av många setts som ett försök att skapa ett internet efter sluten kinesisk modell. "Om det här fortsätter tror jag att Ryssland kommer att bli som Kina och andra totalitära stater. Där är de enda som har tillgång till fritt internet de som vågar motsätta sig statens censur," säger Måns Jonasson. "De som med ganska stor risk för sitt eget liv vågar skaffa sig VPN-tjänster trots att staten förbjudit det. I Kina till exempel, använder sig ju dissidenter av olika typer av VPN-tjänster för att komma ut på internet och få ut information, men det är förenat med stora risker." svt 220405. Experten om ryska importen: Sverige och Europa har skaffat sig ett ganska stort dilemma. Sverige importerar inte särskilt mycket olja och gas från Ryssland, men är indirekt beroende av landets energi. Skulle Ryssland sluta exportera energi till Europa skulle det därför få konsekvenser även här, bedömer flera experter som SVT Nyheter har talat med. Kriget i Ukraina har gjort att Europas beroende av rysk gas och olja diskuteras allt mer. Om Ryssland skulle sluta leverera gas och olja till Europa eller om EU skulle bojkotta rysk energi så kommer det att få flera konsekvenser enligt Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken. "Det blir sannolikt högre priser och det kan bli tal om ransonering i de fall då man inte kan hitta nya leverantörer," säger han. På oljesidan finns det flera leverantörer som man kan vända sig till i stället för de man har i dag, även om de är dyrare på grund av bland annat längre transporter. Men gasen är svårare att byta ut i en handvändning. "Det är betydligt mer komplext för Europa att byta leverantör av gas än det är att byta leverantör av olja. Gas är en produkt som är komplicerad att transportera. Man behöver tillgång till pipelines, som tar tid att bygga och är kostsamma, eller infrastruktur för att kyla ner gasen och göra den flytande. Under de senaste åren har flera EU-länder blivit allt mer beroende av den ryska energin och inom unionen importeras rysk olja och gas för en miljard euro om dagen. "Sverige och Europa har skaffat sig ett ganska stort dilemma," säger Kopfer. För även om det svenska beroendet av rysk energi är lågt så finns ett indirekt beroende då andra EU-länders energiproduktion är beroende av den. "Och det smittar ju av sig in i Norden eftersom det finns energitransmission mellan Norden och den centrala delen av Europa, framför allt. André Månberger, forskare inom miljö- och energisystemanalys och biträdande universitetslektor vid Lunds universitet, håller med. "Vi har ett indirekt beroende av Ryssland. Vi är inte direkt beroende av Ryssland som exportör utan av en fungerande marknad för oljan som vi sedan importerar från," säger han. Av den anledningen skulle inte heller en svensk bojkott av rysk energi få någon särskild effekt, bedömer han. "Det skulle ha en väldigt liten påverkan, om vi ensidigt lägger en bojkott på Ryssland. För att bojkotter ska vara verksamma så krävs det att exporten från landet minskar, och så stor spelare är inte Sverige." svt 220405. Tidigare ÖB: Rysk strategi har misslyckats totalt. Att Ryssland nu drar sig tillbaka från Kyiv-området för att i stället fokusera på östra Ukraina visar att kriget inte gått som den ryska ledningen tänkt sig, säger Sveriges tidigare ÖB Johan Hederstedt i SVT:s Morgonstudion. "Ryssland trodde att det här skulle gå snabbt. Man ville direkt försöka överta hela Ukraina och misslyckades totalt med det," säger Hederstedt. Han säger att försöket att ta hela Ukraina på en gång gjorde att Ryssland misslyckades med att följa sin vanliga doktrin, att snabbt slå mot den politiska och militära ledningen samt mot medier. "Det blev helt fel," säger Hederstedt. Omni 220405. Brittiska uppgifter: Ukraina vinner viktig mark i norr. Ukrainska styrkor har återtagit viktiga områden i landets norra delar, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering på Twitter. Ryska styrkor ska också ha tvingats dra sig tillbaka från bland annat Tjernihiv. Enligt departementet kan strider i mindre skala komma att fortgå i området även framöver men väntas avta i takt med att de ryska styrkorna retirerar. Dessutom bedömer departementet att de ryska styrkor som nu lämnar området kommer att behöva omfattande förstärkningar innan de åter kan sättas in i kriget. Omni 220405. Zelenskyj: Fredssamtal en utmaning - men enda vägen. Fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina skulle just nu innebära "en stor utmaning", men samtidigt finns inget annat val än att försöka. Det säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i en intervju i ukrainsk tv, rapporterar Reuters. Han säger också att det kanske inte kommer att ske något möte mellan honom själv och Rysslands Vladimir Putin. Dessutom säger han att Ukraina kommer att leta efter utpekade ryska krigsbrottslingar men att åklagare i andra länder sedan kommer att få driva målen. Omni 220405. Offensiv i öster - "Ryssland kommer troligen försöka ta Slovjansk". Mycket pekar på att Ryssland förbereder att inta staden Slovjansk som räknas som en viktig stad i östra Ukraina. Vid Slovjansk finns många av Ukrainas bästa förband som Ryssland sannolikt vill försöka stänga in. "Slaget om Slovjansk kommer troligen bli ett av de större och avgörande slagen i det här kriget hittills ", säger Ekots utrikesreporter David Carlqvist.
SR 220405. Danmark kastar ut 15 ryska diplomater: Skyddar landet. Danmark kastar ut 15 ryska diplomater ur landet, rapporterar TV2. Beskedet lämnade utrikesminister Jeppe Kofod på tisdagen, dagen efter att Frankrike och Tyskland meddelat att även de länderna utvisar ryska diplomater. Kofod kallar beslutet historiskt. Han säger att det är konstaterat att personerna har bedrivit spionage. "Vi gör det här för att skydda vårt lands trygget och säkerhet. Vi vill inte ha ryskt spionage i Danmark," säger han. Diplomaterna har fått två veckor på sig att lämna landet. Strax efter Danmarks besked meddelade även Italien att 30 ryska diplomater ska lämna landet, skriver Reuters. Enligt ministern är det konstaterat att personerna har spionerat.
Omni 220405. "Ryssland kan falla in i landets längsta lågkonjunktur." Den privata sektorn i Ryssland såg den kraftigaste nedgången i aktivitet under mars, sedan corona-nedstängningen 2020. Det framgår av uppgifter från S&P Global, skriver Bloomberg. Sammansatt PMI-index föll till 37,7, jämfört med februaris 50,8. Både service- och tillverkningsbolag rapporterade stora nedgångar, enligt analysfirman. Bloombergs ekonomer skriver att den ryska ekonomin kan falla in i den "längsta lågkonjunkturen i landets moderna historia" till följd av sanktionerna från väst. Bloomberg: Rysslands centralbank höjde styrräntan till 20 procent och införde kapitalkontroll för att hejda rubelns fall.
Omni 220405. Tysk polis har stängt ned marknadsplats på darknet. Tysk polis har stängt ned servrarna för den ryska handelsplatsen Hydra Market på darknet. Det rapporterar sajten Hacker News. Handelsplatsen har bland annat använts för drogförsäljning och pengatvätt. Polisen har även beslagtagit 541 bitcoin till ett värde på motsvarande 235 miljoner kronor. Nedstängningen sker efter en lång tid av utredningsarbete kring operatörerna och administratörerna bakom marknadsplatsen, skriver sajten Bleeping Computer. Bitcoin till ett värde av 235 miljoner beslagtogs i samband med nedstängningen. Det är oklart om polisen har gripit någon. Omni 220405. Kommentar: Darknet är en ständig katt- och råttalek mellan säljare, köpare och polis, därför borde hela darknet stängas ner. Källor: EU planerar att förbjuda import av ryskt kol. EU planerar att förbjuda kolimport från Ryssland som ett svar på de rapporterade krigsbrotten i Butja. Det uppger källor med insyn för WSJ och Bloomberg. Förutom förbudet för ryskt kol planeras även ytterligare sanktioner, som innefattar att förbjuda ny maskinexport till Ryssland samt att begränsa ryska lastbilar och fartyg från att komma in i unionen, skriver de internationella medierna. Tidpunkten och detaljer för förbudet diskuteras fortfarande, enligt källorna. För att sanktionen ska genomföras behöver alla 27 medlemsländer enas. Tyskland och Ungern motsätter sig från att sanktionerna ska omfatta all rysk import av energi.
Omni 220405. Svenska åklagare utreder krigsbrott i Ukraina - med syfte att samla bevis till ICC. Den svenska åklagarmyndigheten har inlett en förundersökning om grov krigsförbrytelse med anledning av kriget i Ukraina, skriver DN. "Syftet är att samla bevismaterial till den internationella brottmålsdomstolen i Haag," säger kammaråklagare Karolina Wieslander. Enligt kammaråklagaren är syftet inte att utredningen ska leda till åtal. Det handlar snarare om att säkra bevisning för att kunna bistå andra länder och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) med förundersökningar som kan leda till åtal. På frågan om vem som kan anmäla ett krigsbrott svarar kammaråklagaren att "vem som helst kan göra det". Kammaråklagare: "Det vi är intresserade av i nuläget är direkta ögonvittnen, vilket vi är övertygade om finns." Omni 220405. Väst väntas lägga fram bevis för krigsbrott inför FN. Under ett möte i FN:s säkerhetsråd under tisdagseftermiddagen väntas Storbritannien, Frankrike och USA lägga fram bevis för vad bland annat den amerikanske presidenten kallat krigsbrott, som Ryssland ska ha begått i Ukraina. Det skriver New York Times i sin direktrapport. Tidningen skriver att det dock är mycket osannolikt att säkerhetsrådet kommer att kunna enas om några åtgärder, eftersom Ryssland har veto. Under mötet kommer även den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj att tala till säkerhetsrådets medlemmar. Han väntas då bland annat vädja om nya ännu hårdare sanktioner mot Ryssland. Drygt 400 civila tros ha dödats i staden Butja. Omni 220405. Första samtalen mellan Kyiv och Peking på över en månad. Ukrainas och Kinas utrikesministrar, Dmytro Kuleba respektive Wang Yi, har talats vid för första gången på över en månad, skriver Reuters. Samtalet, som kom på begäran av Ukraina, är det första kända samtalet mellan två så högt uppsatta representanter för länderna på flera veckor. Wang Yi ska under samtalet ha sagt att Kinas grundläggande inställning är att förespråka fredssamtal. "Kriget kommer att ta slut någon dag, och nyckeln är att lära sig från denna smärtsamma erfarenhet för att upprätthålla varaktig säkerhet i Europa", skriver kinesiska utrikesdepartementet. Kina, som står nära Ryssland, har ännu inte fördömt invasionen av Ukraina. Omni 220405. Sverige, Norge och Finland stärker försvarssamarbete. Det säkerhetspolitiska samarbetet mellan Sverige, Norge och Finland ska stärkas. Det meddelade Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Norges Jonas Gahr Støre under en gemensam pressträff i Stockholm på tisdagen. "Rysslands attack på Ukraina påverkar oss. Vi har beslutat att fördjupa det gemensamma försvarssamarbetet och kommer ha säkerhetspolitiska överläggningar i sommar ihop med Finlands president och statsminister," säger Andersson. Jonas Gahr Støre säger att det finns "ett före och ett efter den 24 februari" och att Europa efter den ryska invasionen befinner sig i ett mer osäkert säkerhetspolitiskt läge. "Detta kan bli en konflikt som varar länge, en ny frusen konflikt i Europa," säger han. Omni 220405. Allt fler åker till Ukraina för att kriga - vissa länder sticker ut. Allt fler från andra länder vill åka till Ukraina för att delta på deras sida i kriget, säger norska Damien Magrou, talesperson för den internationella legionen i Ukraina. Damien Magrou vill inte säga hur många som anslutit sig till legionen, som startades i och med Rysslands invasion av Ukraina, men enligt The New York Times har Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba tidigare sagt att det rör sig om mer än 20 000 människor från 52 länder men de uppgifterna har inte bekräftats. Utöver den svåra humanitära situationen så menar Damien Magrou att Ukrainas största utmaning just nu är bristen på flygvapen. SR 220405. Flera ryska diplomater anses vara icke önskvärda av EU. EU har under tisdagen förklarat en grupp ryska diplomater som icke önskvärda och har påbörjat processen att utvisa dem från Belgien, skriver AFP. "Jag har beslutat att förklara ett antal ryska tjänstemän som 'persona non grata', säger EU:s representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell. Han förklarar att diplomaterna permanent kommer förbjudas att delta i unionens arbete och de kommer fråntas sin diplomatiska status. Hur många ryska diplomater som omfattas framgår inte. Omni 220405. Zelenskyj till FN: Ryssland är inte bättre än IS. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade under tisdagen inför FN:s säkerhetsråd. Han inledde sitt tal med att mycket detaljerat berätta om de grymheter som ryska trupper har begått i Butja. "De är ingen skillnad mellan de (ryska trupperna) och Islamska staten," säger han och tillägger att Ryssland har begått de värsta krigsbrotten sedan andra världskriget. Han frågar säkerhetsrådet var säkerheten de ska erbjuda finns. "Var är freden?" frågar han. "Vi har att göra med en stat som har förvandlat sitt veto i säkerhetsrådet till en rätt att döda," säger han. Zelenskyj uppmanar FN att omforma säkerhetsrådet och ta bort Rysslands vetorätt. Omni 220405. HRW: Malis armé har med rysk hjälp avrättat 300 civila. Omkring 300 civila uppges ha dödats av Malis armé och ryska legosoldater i Mali, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW). Det rapporterar The Guardian. Ögonvittnen och lokala ledare i staden Moura vittnar om hur män grupperades ihop och avrättades under en anti-jihadistinsats i området. Enligt HRW är det "den värsta grymheten i Mali på ett decennium". "Övergrepp utförda av islamistiska grupper ursäktar inte militärens avsiktliga slakt av människor i förvar," säger Corinne Dufka, HRW:s ansvariga i området. HRW: Ansvaret ligger hos den maliska regeringen. Händelsen ska ha pågått under fyra dagar. Omni 220405. Kina kallar bilderna från Butja: "Väldigt oroande." Kinas sändebud till FN:s säkerhetsråd, Zhang Jun, säger att man måste gå till botten med vad de ryska styrkorna har gjort i Butja. "Attacker på civila är oacceptabla och ska inte förekomma. Bilderna från Butja är väldigt oroande," säger han under mötet enligt Reuters. Kina har sedan Ryssland invaderade Ukraina för snart fem veckor sedan varit noga med att hålla sig neutrala i konflikten. Zhang Jun säger dock att han tycker att nya sanktioner mot Ryssland är fel väg att gå då han anser att det inte skulle lösa konflikten och att andra länder riskerar att drabbas. Jun säger att alla anklagelser måste baseras på fakta. Omni 220405. Kommentar: Fakta på fakta radas upp just nu. Navalnyj: På rysk tv anklagar man Nato för Butja. På den ryska statliga tv-kanalen "Kanal ett" läggs skulden för scenerna i Butja på både "ukrainska nazister" och på Nato. Det skriver den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj i en tråd på Twitter. "Nato har förberett provokationen i Butja under lång tid och på högsta nivå. Detta bekräftas också av det faktum att president Biden kallade Putin en ’slaktare’ för inte så länge sedan", skriver han att programledaren hävdar i sändning. Satellitbilder från Maxar Technologies som bland annat New York Times har publicerat visar dock att kroppar låg på Butjas gator veckor innan de ryska styrkorna lämnade staden. Flera vittnesuppgifter från staden säger också att det var ryska soldater som utförde grymheterna. Omni 220405. USA inför nya sanktioner: "Rysk ekonomisk isolering." USA planerar att presentera nya sanktioner mot Ryssland tillsammans med EU och G7-länderna i morgon onsdag, rapporterar CNN. Åtgärderna kommer att "ge betydande kostnader till Ryssland och knuffa landet närmare ekonomisk, finansiell och teknisk isolering", säger en talesperson. Bland annat kommer sanktionerna innebära ett totalstopp för alla nya investeringar i Ryssland, öka embargon mot finansiella institutioner och statliga bolag och rikta sig mot ryska statstjänstemän och deras familjer. Sanktionerna är ett svar på de krigsbrott som USA anser att Ryssland begått i ukrainska Butja. Under dagen har USA infört sanktioner mot darknetsajten Hydra och kryptobörsen Garantex. Omni 220405. Aida Hadzialic, oppositionsregionråd (S) i Stockholm, född i Bosnien: "Putin måste ställas till svars - så fort det bara går." Arbetet för att döma Rysslands president Vladimir Putin i internationella brottsmålsdomstolen måste ske så snabbt det bara är möjligt. Det skriver Aida Hadzialic, oppositionsregionråd i Stockholm, på DN Debatt. Den Bosnienfödda S-politikern drar paralleller till kriget på 90-talet då hon själv tvingades fly med sin familj. Samma misstag som följde då får inte upprepas nu, för då kommer skulden ”vila tungt över hela Europa”, skriver hon. Trots att Slobodan Milosevic åtalades för etnisk rensning och folkmord hann han aldrig ställas till svars vid internationella krigsförbrytartribunalen i Haag innan han avled, konstaterar hon. "Bosniens sak borde varit världens, men det blev den aldrig. Om minnet ska vara vårt demokratiska självförsvar måste nu Ukrainas sak ses som vår." Omni 220405. Daniel i Butja: De sköt dem som försökte springa undan. Daniel Sedov har nu i fyra dagar väntat på att någon ska ta bort kropparna från entrén till hans butik i Butja, berättar han för SVT. "De hann inte springa undan och nu ligger två kroppar där," säger han och pekar mot butikens ingång innan han forsätter: "Det var civila som försökte springa iväg och hamnade i skottlinjen." På frågan vem som dödade dem är han bestämd och svarar: ryska soldater. Precis som många andra journalister vittnar SVT:s team på plats om att de sett ihjälskjutna människor med händerna bakbundna. Omni 220405. Ryska konspirationsteorier sprids på statlig kinesisk tv. På den kinesiska statliga tv-kanalen CGTN är det inte Rysslands fel att det sedan snart fem veckor tillbaka pågår ett krig i Ukraina - utan det är Natos fel, rapporterar TV4 som tagit del av kanalens sändningar. "Kinas propaganda om kriget ligger väldigt nära Rysslands position. Och Kina för ut den här propagandan internationellt, inte bara till den egna befolkningen," säger Björn Jerdén från Utrikespolitiska institutet. Kanalen har en rysk korrespondent på plats i Ukraina, som inbäddad med de ryska styrkorna, skildrar kriget genom att bland annat sprida konspirationsteorier. "Så länge kriget pågår tycks det som att strategin är att se till att värna ett nära förhållande med Ryssland. Det skadar Kinas relation med väst, men det är värt det," enligt kinesiska ledare, säger Björn Jerdén. Även den kinesiska tv-kanalen Phoenix TV tycks ha haft en reporter inbäddad med Rysslands styrkor. Ankare på Phoenix TV: Butja var iscensatt. Omni 220405. Svaret på Butja: 100 utvisade diplomater och sanktioner - men inget energistopp. Under tisdagen har Sverige, Danmark, Italien, Spanien, Estland och Rumänien följt Tysklands, Frankrikes, Polens och Slovakiens exempel från måndagen och utvisat ryska diplomater som ett svar på grymheterna i Butja, rapporterar Financial Times. När artikeln skrevs hade över 90 diplomater i veckan fått beskedet att de kommer utvisas, sedan dess har även Portugal meddelat att tio anställda på den ryska ambassaden i Lissabon måste lämna landet. EU har föreslagit nya sanktioner mot Ryssland, som bland innefattar ett importstopp av ryskt kol och ett stopp av ryska investeringar. Vita huset har signalerat att de och G7-länderna kommer införa liknande sanktioner. BBC skriver att det fortfarande inte har kommit något besked om att de ryska olje- och gaskranarna ska strypas. Något som innebär att Ryssland forsätter få stora summor pengar från unionens medlemsstater. Totalt har över 300 ryska diplomater utvisats sedan invasionen inleddes. Omni 220405. HRW: Malis armé har med rysk hjälp avrättat 300 civila. Omkring 300 civila uppges ha dödats av Malis armé och ryska legosoldater i Mali, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW). Det rapporterar The Guardian. Ögonvittnen och lokala ledare i staden Moura vittnar om hur män grupperades ihop och avrättades under en anti-jihadistinsats i området. Enligt HRW är det "den värsta grymheten i Mali på ett decennium". "Övergrepp utförda av islamistiska grupper ursäktar inte militärens avsiktliga slakt av människor i förvar," säger Corinne Dufka, HRW:s ansvariga i området. HRW: Ansvaret ligger hos den maliska regeringen. Händelsen ska ha pågått under fyra dagar. Svälten i Mali den värsta på ett decennium.
Omni 220405. Johnson talade till ryssar på ryska: "Förtjänar fakta." Storbritanniens premiärminister Boris Johnson uppmanar Rysslands befolkning att inte lita på de ryska myndigheternas uppgifter om kriget och att söka sanningen på andra håll. Det säger han i ett videotal där han vänder sig direkt till det ryska folket. "Det ryska folket förtjänar sanningen, ni förtjänar fakta," säger Johnson på ryska innan han övergår till engelska för att berätta om övergrepp som ryska styrkor begått i Ukraina, bland annat i staden Butja. Johnson uppmanar alla ryssar att via en så kallad VPN-anslutning söka efter oberoende information på nätet. "Er president anklagas för krigsbrott. Men jag vägrar tro att han agerar i ert namn," säger Johnson avslutningsvis på ryska. Johnson: Titta vad som görs i ert namn. Johnson: Historien kommer att minnas dem som tittade bort. "Er president vet att ni inte skulle stödja kriget om ni såg vad som hände." Omni 220406. Ukraina: Vi utreder 5 000 misstänkta ryska krigsbrott. Omkring 5 000 misstänkta ryska krigsbrott är just nu under utredning i Ukraina. Det säger Ukrainas chefsåklagare Iryna Venediktova under en pressträff på tisdagen enligt Kyiv Independent. "Även i en sådan här grym situation är krigsbrott de första brotten som måste utredas, följt av brott mot mänskligheten och folkmord," säger hon enligt tidningen. På Twitter skriver hon vidare att åklagare bland annat utreder tortyr, mord och brännande av civilas kroppar i Butja. Utöver Ukraina utreder nio andra länder krigsbrott i Ukraina, bland annat Sverige, enligt Venediktova. Omni 220406. Indien vänder: Fördömer dödandet av civila i Butja. Efter att tidigare ha avstått från att kritisera Rysslands invasion av Ukraina fördömde Indien på tisdagen dödandet av civila i Butja, skriver Reuters. "De senaste uppgifterna om dödade civila är djupt bekymrande. Vi fördömer detta otvetydigt och stödjer uppmaningarna om en oberoende utredning," säger TS Tirumurti, Indiens permanenta representant i FN, under ett möte i organisationens säkerhetsråd på tisdagen. När FN:s säkerhetsråd strax efter den ryska invasionen röstade om en resolution för att fördöma Rysslands agerande la Indien, tillsammans med Kina och Förenade Arabemiraten, ner sin röst. Sedan dess har landet ökat sin import av olja från Ryssland, som dessutom är landets främsta vapenexportör, skriver The Guardian. Även i FN:s generalförsamling och FN:s människorättsråd har Indien tidigare avstått från att fördöma Rysslands agerande. Omni 220406. Doktor i psykologi: Viktigt att bilder från Butja sprids. De otäcka bilderna som sprids från den ukrainska staden Butja kan vara jobbiga att titta på, men fyller en viktig funktion. Det anser flera experter som TT har pratat med. Eftersom bilder är svårare att värja sig mot än text hjälper de omvärlden att förstå vad som pågår i kriget. David Bergman, officer och doktor i psykologi, säger att bilderna på döda kroppar och förtvivlade människor även kan påverka beslutsfattare. "Vi ska aldrig glömma att våra politiska ledare och militära chefer ju också är människor och hur de tar till sig och kan knyta an till vad som händer är avgörande för hur de fattar beslut." Omni 220406. Brittisk rapport: Allt värre läge i Mariupol - Ryssland vill pressa staden att ge upp. Den belägrade hamnstaden Mariupol forsätter att vara mål för ryska flygattacker och situationen för invånarna blir allt värre, enligt Storbritanniens senaste underrättelserapport. Majoriteten av de 160 000 personer som fortfarande är kvar i staden saknar el, värme, vatten samt mediciner och har inga möjligheter att kommunicera med omvärlden. "Ryska styrkor har förhindrat humanitär hjälp att få tillträde, troligen för att pressa försvararna till att ge upp", kan man läsa i rapporten. På onsdagen görs nya försök att evakuera civila från staden med hjälp av humanitära korridorer. Omni 220406. Expert: "Ryska armén ett arv från kalla kriget - stridsvagnar föråldrade." Att ryska styrkor misslyckats med att belägra huvudstaden Kyiv på samma sätt som man gjort i hamnstaden Mariupol beror på flera faktorer, enligt militärexperter som DN har pratat med. Bland annat har Ryssland inte lyckats uppnå ett luftherravälde och pansarförbanden har haft svårt att hantera striderna i stadsbebyggelse. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger att den ryska armén till stor del är ett arv från kalla kriget och uppbyggd för en annan typ av krigföring. Enligt honom är de ryska stridsvagnarna varken tillräckligt moderna eller tillräckligt många. "De byggde sin armé för att slåss med Nato på slätterna i Tyskland i framryckning mot Engelska kanalen, sedan har man uppenbarligen inte lyckats anpassa det," säger han. Militärhistorikern Frederick Kagan från Institute for the Study of War säger till AP att han inte känner till något annat exempel på en militärmakt motsvarande Rysslands som invaderat ett land och misslyckats så totalt. "Det är häpnadsväckande," säger han. Paasikivi: Bristen på understöd, både från marken och luften, har gjort de ryska styrkorna sårbara. De ryska styrkorna har för närvarande flyttat fokus från huvudstaden och riktat in sig på öst. Omni220406. Varning till danskt bolag: Rubel - annars ingen gas. Antingen betalar det danska energibolaget Örsted för gasen från Ryssland i rubel eller så blir det ingen gas. Det kravet riktar den ryska ambassadören Vladimir Barbin till energibolaget, enligt Børsen. Barbin menar enligt tidningen att det är "omöjligt" för Europa att ersätta den årliga importen på 150 miljarder kubikmeter från Ryssland. "Bristande efterlevnad av nya betalningsprocedurer kommer leda till att leveranser av rysk gas stoppas", skriver ambassadören till Børsen. Putin säger att "ovänliga länder" ska betala i rubel. Örsted har ett löpande avtal med Gazprom om 2 miljarder kubikmeter gas. Omni 220406. Rapport: Kriget bidrar till värsta krisen på årtionden. Tolv hjälporganisationer skriver i en ny rapport att Västafrika står inför sin värsta kris på flera årtionden och att rikare länder nu måste erbjuda hjälp och "bevisa att liv i Afrika inte är mindre värda än de i Europa". Annars befarar de att en humanitär katastrof kan stå för dörren, rapporterar TT. Ett ökat antal konflikter, torka, översvämningar, covid-19 och Ukrainakriget bidrar till att krisen blir allt mer alarmerande i flera länder i området. Burkina Faso, Niger, Tchad, Mali och Nigeria riskerar att bli särskilt drabbade. Ukrainakriget innebär dubbla smällar för länderna. Ukraina stod för upp till en tredjedel av veteimporten samtidigt som kriget inneburit att flera länder har skurit ner sitt bistånd. "Ukraina får helt rätt nivå av solidaritet och omsorg men den nivån borde vara standard för alla svar på alla kriser, överallt," säger Moumouni Kinda på hjälporganisationen Alima. Organisationer varnar för humanitär kris i västra Afrika. Enligt Beräkningar från FN kan 6,3 miljoner barn yngre än fem år att bli akut undernärda. Omni 220406. Luhansk uppmanar invånare att fly "medan det är säkert". Myndigheterna i Luhansk i östra Ukraina hoppas kunna öppna fem humanitära korridorer under onsdagen och uppmanar sina invånare att lämna staden "medan det är säkert", rapporterar Reuters. Enligt Ukraina håller ryska trupper på att omgruppera sig för en ny offensiv i Donbassregionen, där Luhansk ingår. "Vi kommer att transportera alla ut ur staden om Ryssland släpper fram oss till uppsamlingsplatserna. Men som vi har sett tidigare så håller de inte alltid vapenvilan," säger guvernören Serhiy Gaidai. Enligt Gaidai har tågräls i regionen förstörts under veckan vilket försvårar evakueringen. En bränsledepå i östra Ukraina uppges ha förstörts i ett ryskt luftangrepp under natten mot onsdagen, enligt militären i regionen Dnipropetrovsk. Gaidai till invånarna: "Ta den här möjligheten." Ukraina varnar: Ryssland förbereder stor attack i öst. Vita huset varnar för att krigets nästa fas kan bli smutsigare. Omni 220406. Intel stänger ned all verksamhet i Ryssland. Den amerikanska chippjätten Intel har meddelat att man stänger ned all sin verksamhet i Ryssland tillsvidare, till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Det rapporterar Techcrunch. Beskedet kommer efter att Intel redan tidigare upphört med leveranser till kunder i Ryssland och Belarus. Stoppet omfattar samtliga av Intels verksamheter i landet och berör bland annat 1 200 anställda i Ryssland. Beskedet följer liknande beslut av andra techjättar. Omni 220406. Yellen: Kriget får enorma konsekvenser för u-länder. Kriget i Ukraina får enorma konsekvenser för världsekonomin, framförallt för mindre utvecklade länder. Det säger USA:s finansminister Janet Yellen i ett förskrivet tal, enligt NY Times. Yellen menar enligt tidningen att sanktioner till följd av den ryska invasionen kommer rubba flödet av livsmedel och energi i hela världen. Hennes lösning är att i framtiden inte göra sig beroende av ett land, genom att sprida investeringar. "Det är absolut nödvändigt att diversifiera energikällor och leverantörer," säger finansministern, enligt Ny Times. Talet kommer att hållas inför en kommitté i representanthuset på onsdagen. Yellen: Vi ser hur sårbart det är att förlita sig på en enda bränslekälla. Omni 220406. Ryskt angrepp ger latinamerikanskt eko från kalla kriget. Analys. I flera latinamerikanska länder uttrycks sympatier för Vladimir Putin och Rysslands angrepp på Ukraina. Flera av kontinentens "starka män" ser likheter mellan sig själva och den ryske ledaren. Och en rad länders regeringar reagerar med en logik som känns igen från det kalla krigets motstånd mot allt som är amerikanskt, skriver journalisten och Latinamerikakännaren Lars Palmgren. Enorm förödelse i Borodjanka - döda bär spår av tortyr. Läget i den lilla staden Borodjanka, nordväst om Kyiv, tros vara värre än i Butja, där hundratals civila dödats. Stadens tillförordnade borgmästare bedömer att över 200 invånare har dödats och tillägger att många fortfarande saknas efter en omfattande attack mot ett bostadsområde, skriver The New York Times. Borodjanka ligger i anslutning till en strategiskt viktig väg som leder till huvudstaden och var en av de första städerna att träffas av ryska flyganfall. CNN:s utsända på plats vittnar om att döda personer ligger på gatorna, en del med skador som tyder på tortyr. "Vi samlar ihop människor som skjutits av ryssarna. Civila som blivit torterade. Vi har jobbat i två dagar," säger 45-åriga Hennadiy Avramenko till nyhetskanalen. BBC:s Jeremy Bowen säger att förödelsen i staden är den värsta han sett hittills under kriget. Han har bland annat besökt bostadsområdet där fyra lägenhetshus rämnats till marken av ryska luftangrepp. Enligt den lokala polisen kan hundratals personer ligga begravda i rasmassorna. CNN skriver bland annat om en bakbunden man som hittats med stora blåmärken på sitt ben och en skottskada i huvudet. Jeremy Bowen: Attacken mot lägenhetshusen är den värsta i staden. New York Times reporter: Ryska styrkor har dragit sig tillbaka men ärren de lämnat efter sig är chockerande. Ukraina: Dödssiffran i Borodjanka är troligen högre än i Butja. The Guardian har träffat boende i det attackerade bostadsområdet i Borodjanka. 81-årige Oleg till GP: "Alla som bodde i det huset är döda."
Omni 220406. Från arkivet: Uppmärksammade krigsbrottsdomar genom tiderna. Rättsinstanser världen över utreder nu misstankar om krigsbrott efter Rysslands invasion av Ukraina. Om de går hela vägen till dom är det i så fall inte första gången ett krig slutar med långa fängelsestraff för högt uppsatta ledare. Historiens kanske mest välkända krigsbrottsutredning är Nürnbergrättegångarna som inleddes efter andra världskrigets slut 1945. Förfarandet omnämns ofta som en föregångare till det system som etablerats för att utreda krigsbrott i dag, med FN och Internationella brottsdomstolen i Haag (ICC) som främsta instans. Alla rättegångar om krigsbrott utspelar sig dock inte i ICC. Krigsbrottslingar har även straffats här i Sverige – och så sent som förra året kom en tysk dom som kastade nytt ljus på terrorsekten IS framfart i Irak. Hör mer och se bilder från de uppmärksammade rättegångarna i klippet.
svt 220406. Kommentar: Det är nog många i världen som skulle vilja se Putin dömd. Problemet är bara, ingen vågar gripa honom. Hårdför säkerhetschef antas förbereda maktdrag. Hongkongs säkerhetschef John Lee lämnar sin post med omedelbar verkan. Inom kort väntas han i stället meddela sin avsikt att kandidera till att bli Carrie Lams efterträdare som stadens ledare, rapporterar flera nyhetsbyråer. 64-årige John Lee beskrivs ha skött sina tidigare arbetsuppgifter med hårda nypor och hade bland annat tillsyn över Hongkongpolisens nedslag på de stora demokratiprotesterna för tre år sedan. I juni 2021 utsågs han till chefssekreterare. Sedan dess räknas han i regel som Hongkongs näst tyngsta makthavare efter Carrie Lam. Enligt tidningen South China Morning Post, som ägs av det kinesiska teknikkonglomeratet Alibaba, kommer John Lee att vara den enda kandidat som får stöd av den kinesiska regeringen. Hongkongs ledare väljs av en Pekingvänlig valkommitté på 1 500 ledamöter. Den nya ledaren väljs den 8 maj. Omni 220406. Gazproms webbsida hackad - publicerade Kreml-kritik. Ett Kreml-kritiskt meddelande publicerades på gasjätten Gazproms hemsida på onsdagen. Enligt Reuters var det en förmodad hackerattack och webbsidan släcktes ner kort därefter. Gazproms vd Alexei Miller som har en nära relation med Vladimir Putin uppmanade förra månaden sina 500 000 anställda att enas med Putin och "bevara Rysslands storhet", skriver nyhetsbyrån. Vid 11-tiden ligger webbsidan fortfarande nere. I februari hackades statliga nyhetsbyrån Tass - besökarna nåddes av uppmaning till Moskva om att stoppa kriget. Omni 220406. Kinesisk storsatsning på olja för ökad energisäkerhet. De tre största statliga energibolagen i Kina, Petro China, Sinopec och CNOOC får sina högsta årsbudgetar sedan 2014. Beijing vill öka den inhemska produktionen, skriver Nikkei Asia och tillägger att de tillsammans får motsvarande 803 miljarder kronor. Pengarna innebär enligt tidningen en ökning med 6,3 procent från 2021 och ska gå till anläggningar och till att öka energisäkerheten för Kina. De tre bolagen visade snabbt att de mottagit beskedet från Beijing. Ett internt mål om att producera 200 miljoner råolja i år har satts upp av nationella energimyndigheten. Omni 220406. Kommentar: Kina litar alltså inte på ryska leveranser av olja. Ilya Ponomarev: The former Russian lawmaker was the only member of the Douma to vote against the annexation of Crimea back in 2014 and now lives in #Ukraine. You tube 11:34 220406. Zjirinovskij död - kallades "rysk politiks narr." "Ultranationalistiske" politikern Vladimir Zjirinovskij, som deltagit i samtliga ryska presidentval sedan 1991, är död efter "allvarlig och långvarig" sjukdom. Det rapporterar flera nyhetsbyråer. Tidigare i år ska han ha insjuknat i covid-19, enligt den statliga nyhetsbyrån Tass. Zjirinovskij, som blev 75 år, var mångårig ledare för det ärkenationalistiska partiet Liberaldemokraterna. Sedan 1990-talet var han känd för västfientliga och populistiska utspel och har beskrivits som den ryska politikens "narr". Inför valet 2018 lovade han hårda tag mot rika oligarker: "Det är omöjligt att göra i en demokrati. Därför kommer jag att införa en brutal diktatur," sa han i en valdebatt. Dödsfallet bekräftas av ryska duman. Bland utspelen: Erövra Alaska från USA, expandera ryska gränsen till Indiska oceanen. Rysk extremhögers mörke showman. Beskrivs som en nyckelfigur i landets postsovjetiska historia. Omni 220406. Norska beskedet - utvisar tre ryska diplomater. Norge utvisar tre diplomater vid ryska ambassaden i Oslo. Det skriver norska Utenriksdepartementet i ett pressmeddelande. "De har bedrivit verksamhet som är oförenlig med deras diplomatiska status," säger utrikesminister Anniken Huitfeldt i pressmeddelandet. Under tisdagen kom beskedet att Sverige utvisar tre ryska diplomater med motiveringen att de bedrivit illegal underrättelseverksamhet i Sverige. Samtidigt meddelade Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Norges Jonas Gahr Støre under en gemensam pressträff att det säkerhetspolitiska samarbetet mellan Sverige, Norge och Finland ska stärkas. Omni 220406. USA ökar militärt stöd - bidrar med ytterligare 100 miljoner dollar. USA bidrar med ytterligare 100 miljoner dollar i militärt stöd till Ukraina. "Världen har chockats av grymheterna som ryska styrkor utfört i Butja och på andra håll i Ukraina," säger USA:s utrikesminister Antony Blinken i ett skriftligt uttalande. Idag väntas USA också tillsammans med EU och G7-länderna presentera nya sanktioner mot bland annat ryska finansiella institut, regeringsföreträdare och deras familjer och mot statsägda företag. SR 220406. Film visar ryska stölder - plundrade smycken och tvättmaskiner skickas hem. Ryska soldater uppges ha fångats på film när de slår in och postar personliga tillhörigheter från plundrade ukrainska hem, rapporterar The Times. En läckt video från en övervakningskamera, som släppts av belarusiska aktivister, visar hur ett dussintal ryska soldater köar för att skicka hem stulna tv-apparater, tvättmaskiner och smycken från ett ryskt postkontor i den belarusiska staden Mazyr. Det har kommit flera rapporter om plundring under kriget. Ukrainska underrättelsetjänsten har bland annat uppgett att man avlyssnat samtal där ryska soldater berättar för sina fruar att de plockat på sig tillhörigheter från bostäder för att kunna betala av familjens bolån. Enligt Ukrainas utrikesdepartement har ryska soldater öppnat en marknad i belarusiska staden Naroulia för att sälja sakerna, skriver Business Insider. Alla män är tydligt identifierbara på videofilmerna, som inte verifierats från oberoende källa. Departementets talesperson: Ukraina kommer aldrig glömma plundingen av vanligt folk. Hundratals bilar har stulits från Kyivs förorter, enligt utrikesdepartementet.
Omni 220406. Efter skolor attackerats i Ukraina: "Framtiden rycks undan". Omkring 870 utbildningsanläggningar är skadade eller är helt förstörda, enligt Ukrainas utbildnings- och vetenskapsministerium. "Vi vet att det är svårt att hämta tillbaka utbildning", säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige. Mer än två miljoner barn har hittills flytt från kriget i Ukraina, enligt Rädda Barnen. SR 220406. Norsk mediekoncern skänker tryckerier till Novaja Gazeta. Den norska koncernen Amedia överlåter kontrollen över sina fyra tryckerier i Ryssland till den oberoende tidningen Novaja Gazeta, rapporterar norska tidningen Journalisten. "Med det vi bevittnar att myndigheterna i Ryssland gör mot Ukraina så är det omöjligt för Amedia att fortsätta driften av tryckeriverksamheten i landet," säger koncernchefen Anders Møller Opdahl, i ett pressmeddelande. Novaja Gazetas grundare och redaktör Dmitrij Muratov fick Nobels fredspris förra året för sin publicistiska gärning. Han är tacksam för tryckerierna. "Vi i Novaja Gazeta tar emot den här fantastiska resursen med stor tacksamhet. Det här kommer att stötta nyhetsförmedlingen, och överskottet kommer också att gå till det. Oberoende medier är motgiftet mot krig," säger Muratov. Amedia drar sig samtidigt ur all tryckerverksamhet i Ryssland. Bolaget äger över 50 lokaltidningar i Norge och är delägare i den svenska mediekoncernen Mittmedia. Dmitrij Muratov har tidigare meddelat att Novaja Gazeta slutat rapportera om kriget i Ukraina på grund av de ryska censurlagarna. Rysskand har infört en lag som kan ge 15 års fängelse för journalister som rapporterar "falska nyheter" om den ryska militären och kriget i Ukraina. Sedan en dryg månad tillbaka har flera ryska medier blockerats av landets censurmyndighet Roskamnadzor. Enligt landets riksåklagare hade mediekanalerna spridit information om kriget i Ukraina som "inte speglat verkligheten". svt 220406. Moskva: "Iscensatta bilder" för att svartmåla Ryssland. Ryssland anklagar återigen Ukraina för att iscensätta bilder på döda civila för att svartmåla Moskva, skriver AFP. Det ryska försvarsdepartementet påstår att ukrainsk militär spelat in fejkade videofilmer som visar""fredliga civila som påstås mördas av ryska styrkor". Försvarsdepartementet har inte kunnat ge några bevis för påståendena. Anklagelsen kommer efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj krävt nya sanktioner mot Moskva efter att hundratals civila hittats döda på gatorna i Butja. Flera världsledare har anklagat Ryssland för att begå krigsbrott efter händelserna i Butja och enligt Polens samt Spaniens premiärministrar handlar det om ett "folkmord". Hundratals kroppar, vissa med händerna bakbundna, hittades i Butja efter Rysslands reträtt.
Omni 220405. Falska ryska påståenden fortsätter spridas på Twitter. Falska ryska påståenden sprids fortfarande på en rad sociala plattformar av ryska myndighetskonton, rapporterar SVT. Kontona finns bland annat på Twitter, där det sprids påståenden om att "USA har biovapenlabb i Ukraina", att "Ryssland inte bombar civila mål" och att "vanliga ukrainare flyr från nazisternas våld". "Det här är bara ett sätt för Ryssland att föra ut sin lögnaktiga propaganda," säger SVT:s Moskvakorrespondent Bert Sundström. Många konton har mycket hög publiceringstakt, och ett antal påståenden återupprepas gång på gång.
Omni 220402. Maria från Ryssland söker asyl i Sverige - tar avstånd från kriget. Sedan kriget i Ukraina startade har antalet asylsökande från Ryssland ökat markant. Maria Krasova jobbade i en nu förbjuden människorättsorganisation men har tillsammans med sina två barn tagit sig till Timrå eftersom hon inte längre kan protestera mot kriget hemma i Ryssland. Maria Krasova kommer från Moskva men när vi träffar henne bor hon med sina två barn i en stugby i Timrå tillsammans med flyktingar från Ukraina, hon kände sig tvingad att lämna Ryssland för att kunna fortsätta att ta avstånd från kriget. Nu söker hon asyl i Sverige. USA inför sanktioner mot Putins döttrar. USA ska införa sanktioner mot Putins två vuxna döttrar, på grund av kriget i Ukraina. Det rapporterar flera nyhetsbyråer. Dessutom inför USA också fullständiga sanktioner mot de ryska bankerna Sberbank och Alfa Bank. Alla nya amerikanska investeringar i Ryssland är nu också förbjudna.
SR 220406. Militäranalytikern: Ryska trupper är väldigt stridströtta. De ryska trupperna fortsätter anfallen mot den hårt ansatta hamnstaden Mariupol. En månad av krig utan avgörande förstärkning har dock satt sina spår. De ryska trupperna har tagit en "hel del stryk" och är "väldigt stridströtta", enligt militäranalytikern Johan Norberg. "Det kommer att ta ett tag innan man kan sätta dem i strid i östra Ukraina," säger han i SVT:s Morgonstudion. Efter att Ukraina återtagit tidigare ryskkontrollerade områden kring huvudstaden Kiev riktar Rysslands invasionsstyrkor sina attacker mot regionen Donbass i öst och längs med kustområdet vid Svarta havet och Azovvska sjön. Johan Norberg, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, menar att det troligen är samma trupper som befann sig utanför Kiev som nu kommer att flyttas österut till Donbass. "Men det tar lite tid. Det tar också tid att återkonstruera förbanden när de har fått stryk. De ska fyllas på luckor efter stupade och sårade. Man ska försöka få ihop det igen, och man ska också lösa sina problem med logistik och ledning." Även om Ukraina hållit hårt i information om egna förluster kan man utgå från att också deras trupper har fått en hel stryk, tillägger Johan Norberg. "De har å andra sida en starkare vilja och moral. De vet varför de slåss och har visat det hela tiden. Plus att de får en del stöd och den effekten kanske vi märker över tid." svt 220406. Storbritannien: Fortsatt beskjutning mot Mariupol. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin dagliga underrättelserapport att ryska trupper fortsätter anfallen mot hamnstaden Mariupol i södra Ukraina. Den belägrade staden, som i över 40 dagar har varit hårt utsatt för bombningar, har enligt brittisk militär utsatts för nya flyganfall och militära attacker, enligt analysen. Försvarsdepartementet skriver också att den humanitära katastrofen i Mariupol försvårats. Merparten av de omkring 160 000 invånare som fortsatt befinner sig i staden uppges vara utan ström, värme, vatten och mediciner. svt 220406. Sveriges nota för ryska gasen - minst 670 miljoner förra året. Regeringen tonar ner Sveriges betydelse i frågan om import från Ryssland - och har flera gånger uppgett missvisande uppgifter. SVT:s kartläggning visar att Sverige har importerat rysk naturgas för minst 1,3 miljarder kronor de senaste åren. Läs mer hos svt 220406. Fasansfulla scener mötte SVT:s utsända i Butja. Bilderna från staden Butja skakar en hel värld. SVT:s utsända i krigets Ukraina besökte i dag den plats där hundratals civila mördats under den ryska ockupationen. Bengt Norborg och Emil Larsson har med egna ögon sett och dokumenterat ohyggligheterna. "Människor med bakbundna händer som blivit skjutna i huvudet och nedgrävda i gropar. Och alla man möter här i Butja har en historia - de har själva sett saker och förlorat nära och kära - de har varit med om det värsta och berättar om det," säger SVT:s utrikesreporter Bengt Norborg. Tillsammans med flera andra internationella nyhetsmedier har han och fotograf Emil Larsson i dag kunnat följa med den ukrainska polismyndigheten till den nyligen återerövrade staden Butja. På plats har de i efterhand kunnat bevittna och dokumentera några av fasorna som utspelades där under veckorna av rysk ockupation. I en grop i ett skogsparti några hundra meter från sitt hus ligger borgmästaren i byn Motyzhyn nedgrävd. Enligt ukrainska myndigheter blev hon mördad tillsammans med sin make och sin son, troligtvis för att de vägrat samarbeta med ockupanterna. Aljona om skräckfyllda veckor i Butja: "Varje sekund handlade om överlevnad." Invånarna i Butja försöker återgå till sina liv efter den blodiga ryska ockupationen av staden. SR:s korrespondenter på plats har pratat med Aljona som överlevde de 36 skräckfyllda dagarna. Hon berättar att ryska soldater bröt sig in i lägenheter för att stjäla mat och tillhörigheter och stormade trappuppgångar där barn låg och sov. "Varje sekund handlade om att överleva och det fanns ingenstans att fly. På gatorna låg döda som hade försökt," säger hon. Omni 220406. svt 220406. Desinformation för att dölja krigsförbrytelser: Ryssland ljuger om grymheter i Bucha. Bilderna av kroppar strödda över Buchas gator, dödade i stil med avrättning, visar Putins Rysslands sanna ansikte. Dessa bilder talar mer än ord om karaktären och syftena med Rysslands krig mot Ukraina. Ändå talar de pro-Kreml-medierna som stöds av ryska diplomatiska konton på sociala medier, i ett försök att distrahera och fördunkla fakta om krigsförbrytelser. En ukrainsk provokation, ett upplägg för att släppa lös tredje världskriget, en koordinerad attack från västerländska medier, en distraktion från "amerikanska biologiska laboratorier" i Ukraina, en brittisk komplott - förklarad av den EU-sanktionerade propagandisten Vladimir Solovyov med likheten mellan namnet Bucha och det engelska ordet "butcher" - ursäkterna från pro-Kremlin media är lika sjuka som de är repetitiva. (Och de har avslöjats i stor utsträckning, se till exempel: BBC, Bellingcat, Insider, MediaZona, NYT och andra). Kreml försöker ockupera informationsutrymmet genom att översvämma det med motstridiga "förklaringar" av händelserna. Målet är inte bara att avleda skulden för just detta illdåd mot fredliga civila, utan också att förebyggande forma berättelser för att motverka och misskreditera alla bevis eller utredningar om ryska krigsförbrytelser i Ukraina. Den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån RIA Novosti arbetar hårt för att klara denna uppgift redan och hävdar att Ukraina förbereder en "provokation" i Cherson, som involverar civila dödsfall... Denna taktik att översvämma och förebyggande ockupera informationsutrymmet kommer direkt ur Kremls desinformationshandbok och tillämpades före, till exempel i efterdyningarna av Rysslands nedskjutning av flight MH17. Databasen EUvsDisinfo innehåller hundratals exempel på pro-Kremlin-desinformationspåståenden som bland annat hävdar att dödandet av civila ombord på MH17, likt dödandet av civila i Bucha, var en provokation och ett upplägg för att rama in Ryssland, som involverade falska döda kroppar. (jämför anspråken 2014 (och nu. Ryska diplomatiska konton på sociala medier används för desinformation Till skillnad från 2014 har översvämningen av det internationella informationsutrymmet blivit mer komplicerat för Kreml, särskilt efter att EU sanktionerat RT och Sputnik. Samtidigt har ryska diplomatiska konton på sociala medier spelat en framträdande roll i Kremls kommunikationsstrategi relaterad till invasionen av Ukraina. I synnerhet Twitter-konton för Rysslands diplomatiska beskickningar som agerar i ett samordnat nätverk har försökt misskreditera rapporteringen från oberoende medier från Ukraina och förstärka desinformationsberättelser som motiverar invasionen. Nu förstärker nätverket av ryska diplomatiska Twitter-konton lögner om Bucha-morden, länkar till en nyligen skapad webbplats som sprider desinformation bakom fasaden av faktakontroll. Ryska diplomater på Twitter deltar också aktivt i att forma berättelsen om global "Russofobi". Påståenden om att världen är orättvis och fientlig mot Ryssland och ryssar har varit kärnan i pro-Kremlin desinformationsberättelser i åratal, och fortsätter att medvetet uppmuntras i krigssammanhang. På sociala medier har detta tagit formen av kampanjen "Sluta hata ryssar", som distribueras av ryska diplomatiska konton och framställer ryssar som förföljda på grund av deras nationalitet (sedan början av mars nämndes en relaterad hashtag mer än 24 000 gånger på Twitter).
Attacker mot Luhansk och Charkiv - tio höghus i brand. Attackerna fortsätter i flera delar av Ukraina. Under natten har ryska trupper genomfört totalt 27 attacker mot bostadsområden i staden Charkiv, skriver Sky News med hänvisning till lokala myndigheter. Samtidigt uppger myndigheterna i Mykolajiv att minst 55 personer skadats i ryska angrepp på onsdagen. I den östra staden Luhansk har tio höghus brunnit efter rysk beskjutning, men det har ännu inte kommit några uppgifter om döda eller skadade, skriver CNN. Luhansks guvernör har tidigare sagt att han om "några dagar" förväntar sig en fullskalig offensiv i regionen och uppmanat civila att lämna området omgående. Brittisk rapport: Allt värre läge i Mariupol - Ryssland vill pressa staden att ge upp. BBC:s Jeremy Bowen: Förödelsen i Borodjanka är den värsta han sett hittills under kriget.
Omni 220406. EU har köpt rysk olja och gas för 35 miljarder euro sedan kriget började. Sedan krigsutbrottet den 24 februari har EU köpt rysk olja och gas för 35 miljarder euro, drygt 360 miljarder kronor, enligt unionens utrikeschef Josep Borrell. Det rapporterar AFP. "Jämför det med den miljard som vi har gett till Ukraina i vapen," säger han. I dag väntas unionen tillsammans med USA och G7-länderna presentera nya sanktioner mot Ryssland. Både Europeiska rådets ordförande Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen konstaterar att EU kommer att behöva vidta åtgärder mot import av rysk olja och gas. Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev: Kommer att bekämpa alla försök att beslagta rysk egendom utomlands rättsligt. Den nederländska regeringen har tagit 14 ryska lyxjakter i beslag. Omni 220406. Morrison: "Satsningen sker för att skapa fred." Australiens, USA:s och Storbritanniens utveckling av hypersoniska robotar är ett försök att nå fred och stabilitet i Stillahavsregionen. Det säger Australiens premiärminister Scott Morrison till Reuters. Tillfrågad om han förväntar sig att Kina ska invadera Taiwan inom det kommande decenniet och om Australien kan förväntas delta i krig så svarade premiärministern att det just är för att undvika sådana scenarion som försvarssatsningarna genomförs. "Vi gör det här för att skapa balans och strategisk säkerhet i regionen," säger Morrison. Morrison: Vi vill skapa en fredlig och stabil miljö. Hypersoniska robotar rör sig i mycket hög fart och kan manövrera i luften, vilket gör dem svårare att spåra och stoppa än andra robotar. Hypersonisk hastighet innebär minst fem gånger ljudets hastighet, Mach 5. Robotarna kan bära både konventionella vapen och kärnstridsspetsar. De länder som uppgett att man har utvecklat robottypen är Kina, Ryssland, USA och Nordkorea. Omni 220406. "Ingen står Nato närmare än Sverige och Finland." Vid en eventuell Natoansökan skulle Sverige och Finland inte behöva oroa sig för säkerheten under ansökningstiden. Det säger försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg inför onsdagens utrikesministermöte, rapporterar TT. Han slår fast att inga "andra länder är närmare Nato än Sverige och Finland". I händelse av ansökan räknar Stoltenberg med att kunna ge någon form av säkerhetsgarantier innan inför ett inträde. "Jag är säker på att vi kan hitta sätt att lösa den eventuella oro de kan ha, (...) Det hjälper inte om jag börjar spekulera offentligt om hur vi kommer att göra det, men jag är säker på att om de söker så kan vi sätta oss ner och lösa den frågan," säger Stoltenberg. Stoltenberg: Jag förväntar mig att alla medlemsländer kommer att välkomna dem. Omni 220406. Finland beslagtar rysk konst värd 431 miljoner kronor. Tre försändelser med konst på väg till Ryssland, till ett värde av omkring 431 miljoner kronor, har stoppats av den finska tullen. Det rapporterar AFP. Konsten, som lånats ut från ryska gallerier till museer i Italien och Japan, misstänkts ha skickats via Finland i ett försök att runda sanktionerna på väg tillbaka till bland annat Sankt Petersburg. Tio personer misstänks ha försökt bryta mot EU:s sanktioner kring exporten av lyxvaror, och konsten kommer att placeras i ett lager tills vidare. Vissa av konstobjekten beskrivs som "ovärderliga". Stoppades vid gränsövergången i Vaalimaa. Omni 220406. Orbán i samtal med Putin - uppmanar till vapenvila. Ungerns nyomvalde premiärminister Viktor Orbán pratade på onsdagen i telefon med Vladimir Putin och uppmanade den ryske presidenten till vapenvila, rapporterar AFP. Putins svar var "positivt, men med förbehåll" uppger Orbán, utan att specificera närmare. Tillfrågad om massakern på civila i Butja svarade Orbán att man måste undersöka alla sådana rapporter, men tillägger att "vi lever i en era av massiv manipulering där vi inte kan vara säkra på att vi kan lita på våra ögon." Innan kriget var Orbán en av de EU-ledare som stod närmast Putin, men han har fördömt invasionen och liksom resten av EU-länderna har Ungern satts upp på Rysslands lista över "ovänliga länder". Har bjudit in Putin, Macron, Scholz och Zelenskyj till Budapest. Orbán inleder sin fjärde mandatperiod efter söndagens valvinst. Omni 220406. USA-sanktioner mot banker och Putins döttrar. USA har infört en rad nya sanktioner mot Ryssland i ljuset av de växande anklagelserna om krigsbrott i Ukraina, rapporterar Reuters. Bland annat införs fulla sanktioner mot storbankerna Sberbank och Alfabank samt mot familjemedlemmar till Vladimir Putin och utrikesministern Sergej Lavrov, inklusive Putins två vuxna döttrar. Amerikaner förbjuds också att göra nya investeringar i Ryssland. Det nya sanktionspaketet kan "tvinga ryssarna tillbaka till en levnadsstandard liknande Sovjet på 1980-talet", hävdar en högt uppsatt amerikansk myndighetsföreträdare. Sberbank är Rysslands och Östeuropas största bank. Sanktioner riktas också mot medlemmar av det ryska säkerhetsrådet. Omni 220406. Marknaden visar på 99 procents risk för rysk default. Kostnaden för att försäkra ryska statsobligationer rusar till rekordnivåer efter att landets finansdepartement betalat av en del dollarobligationer med rubler, skriver Bloomberg. Kostnaden indikerar nu rekordhöga 99 procents risk för inställda betalningar före årsskiftet, enligt nyhetsbyrån. Ryssland uppger att de tvingades skicka betalningar i rubler till National Settlement Depository efter att utländska banker bland annat avvisat betalningar som förföll under måndagen. Inget av värdepapprena tillät betalning i rubler och nu ökar investerarnas oro för att landet riskerar så kallad default, skriver nyhetsbyrån. Investerare lusläser nu kontrakten när en default verkar rycka närmare. Gäller även en obligation som förfaller 2042. Omni 220406. Informationsutbyte med Ryssland stoppas av regeringen. Ryssland stängs av från Sveriges automatiska informationsutbyte om finansiella konton, meddelar regeringen i ett pressmeddelande. I dag utbyts informationen genom den globala standarden Common Reporting Standard (CRS) och Ryssland tas bort från listan över länder som Sverige lämnar uppgifter till. Finansminister Mikael Damberg (S) säger att det inte finns några garantier för hur information som lämnas till Ryssland kan användas sedan Kreml klassat Sverige som "ovänligt". Belarus deltar inte i informationsutbytet. Omni 220406. Flygbilder visar förödelsen i Borodjanka. Nya flygbilder publicerade av Ukrainas försvarsdepartement visar den omfattande förstörelse som drabbat den lilla staden Borodjanka nordväst om Kyiv. "För bara 42 dagar sedan bodde 13 000 människor i denna by. De ryska ockupanterna kom hit med död och förstörelse", skriver departementet på Twitter. Läget i Borodjanka tros vara värre än i Butja, där vittnesmål om den ryska arméns övergrepp och mord på civila spridits över världen de senaste dagarna. Borodjankas tillförordnade borgmästare bedömer att över 200 invånare har dödats och tillägger att många fortfarande saknas. Lokal polis uppger att hundratals kan ligga döda i ruinerna, enligt BBC. Polis i staden: Kan ligga hundratals döda i ruinerna. Ukrainska myndigheter samlar bevis på ryska övergrepp. Massakern fruktas vara värre än den i Butja. Omni 220406. USA: Alla ryska styrkor har lämnat Kyivområdet. De ryska styrkorna har nu helt och hållet dragit sig tillbaka från den ukrainska huvudstaden Kyiv och dess omgivningar, och tros nu omgruppera för en storskalig offensiv i landets östra delar. Det uppger en amerikansk myndighetskälla enligt Sky News. "Vår bedömning är att ryssarna har lämnat," säger källan. Nato fruktar att den väntade ryska offensiven i Ukrainas östra delar kan bli "hemsk" och "barbarisk", rapporterar BBC. Försvarsalliansen tror att Vladimir Putins mål är att kunna visa upp någon typ av seger för folket lagom till den 9 maj, när landet firar Segerdagen till minne av Nazitysklands kapitulation. Lokala myndigheter i Kyiv bedömer att det fortfarande finns risk för anfall med långdistansrobotar. Stoltenberg: Kriget kan pågå i månader eller år. Omni 220406. Ryska inflationen rusar till högsta nivån på sju år. Den ryska inflationen låg på 10 procent under det första kvartalet i år, uppger landets statistikbyrå enligt Bloomberg. Ökningen i årstakt per den 1 april låg på 16,7 procent, uppger finansdepartementet. Det är den största ökningen i Ryssland sedan i mars 2015, noterar Reuters. Konsumentpriserna steg nästan 1 procent bara under veckan som avslutades den 1 april, vilket var lägre än de 1,16 procent under den föregående veckan. Sockerpriserna steg med 5,1 procent under den senaste veckan, medan priset på lök steg 8 procent, skriver Bloomberg. Panikköp skapade stor efterfrågan i början av månaden. Veckan före låg inflationen på 15,6 procent i årstakt. Omni 220406. Biden: Ryssland har begått "storskaliga krigsbrott". USA:s president Joe Biden kallar de ryska övergreppen och morden på civila i staden Butja för "storskaliga krigsbrott", rapporterar AFP. "Ni har säkert sett bilderna: kroppar lämnade längs gatorna när ryssarna drog sig tillbaka, vissa skjutna i huvudet med bakbundna händer," sa presidenten i ett tal vid ett fackligt evenemang. Ryssland har redan misslyckats med sitt initiala krigsmål i och med reträtten från Kyiv, enligt Biden. Talet hölls på onsdagen. Biden: Vi kommer fortsätta höja de ekonomiska kostnaderna för Putin. Omni 220406. Källor: Kinesiska raffinaderier vågar inte köpa mer rysk olja. Statliga kinesiska oljeraffinaderier kommer att upprätthålla existerande kontrakt på ryska oljeleveranser men undvika att teckna nya, uppger flera källor för Reuters. Trots kraftiga rabatter på den ryska oljan kommer de i stället att följa Pekings uppmaning att gå försiktigt fram i kölvattnet av de västliga sanktionerna mot Ryssland. Sinopec, CNOOC, Petrochina och Sinochem har alla valt att stå vid sidlinjen under upphandlingen av majkonktrakten av rysk olja, erfar nyhetsbyrån. "Cheferna är försiktiga då deras handlingar kan ses som representativa för Kinas regering och ingen av dem vill bli utpekade som köpare av rysk olja," säger en källa. Källor: Vill inte öppet stödja Moskva. USA: Sanktionerna visar Xi kostnaden av att stödja Putin. Kina storsatsar för att öka inhemsk oljeproduktion. Omni 220406. Analys: Natoländerna passerar tyst över vapengräns. I och med att Natoländerna fortsätter att öka vapenleveranserna till Ukraina passerar man i tystnad "enbart till försvar"-gränsen som sattes under invasionens inledning. Det skriver Dan Sabbagh, försvarsredaktör på The Guardian. Sabbagh menar att "frågan kvarstår om den gradvisa eskaleringen av vapenleveranser kan undgå rysk hämnd och vända striderna" till Ukrainas fördel, samtidigt som han tycker att Moskva tycks vilja föra ett mer traditionellt krig. Dominic Waghorn, utrikesredaktör på Sky News, skriver att västländerna hittills har misslyckats med att avskräcka Putin i Ukraina. Han nämner bland annat den politiska motviljan mot att sluta köpa rysk gas som en viktig faktor, vilket han beskriver som att "finansiera en diktator". Kan Europa hitta modet och enigheten för att ändra riktning? Inte ännu verkar det som", avslutar Waghorn. Dominic Waghorn: Naiviteten har stärkt gangsteroligarken Putin. Dan Sabbagh: Kriget i Ukraina går nu in i en ny fas. Omni 220406. Borgmästare: Över 5 000 civila dödade i Mariupol. Över 5 000 civila, varav 210 barn, har dödats i det belägrade Mariupol sedan den ryska invasionen inleddes. Det uppger borgmästaren Vadym Boitjenko enligt AP. Boitjenko uppgav på onsdagen att de ryska styrkorna bland annat bombat sjukhus, och att 50 personer brändes till döds i en av dessa attacker. Vidare säger han att över 90 procent av stadens infrastruktur skadats under den mer än månadslånga belägringen. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Den strategiskt belägna staden är mycket svårt krigshärjad. Konvoj med civila från Mariupol nådde Zaporizjzja på onsdagen. Omni 220406. Ukrainska kvinnor kontaktas av "skumma" brittiska män. Flera ukrainska kvinnor på flykt från kriget vittnar om skumma meddelanden och trakasserier från brittiska män, som utnyttjar Storbritanniens kritiserade system för flyktingmottagande. Det rapporterar Vice. "Flera män har kallat mig hora, och sagt vidriga saker om mina bilder," säger en kvinna till The Times. Det brittiska mottagningssystemet, som av kritiker kallats "Tinder för sexhandel", kräver att en brittisk person eller organisation sponsrar en för att man ska beviljas asyl i landet. Det har lett till att många ukrainare på flykt lägger upp bilder på sig själva i Facebookgrupper i hopp om att någon ska hjälpa dem, vilken flyktingorganisationer menar medför stora risker. Omni 220406. Kommentar: Fullständigt horribelt system. Zelenskyj: Demokratier måste säga nej till rysk olja. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar den demokratiska världen att avstå från rysk olja, rapporterar Reuters. "Tvekan inför att komma överens om ett oljeembargo kostar ukrainska liv," säger presidenten i ett videoinspelat tal sent på onsdagskvällen. Zelenskyj vill också att ryska banker helt och hållet utestängs från det internationella finanssystemet. Västs senaste sanktioner mot Ryssland "ser spektakulära ut" men är inte tillräckliga, enligt presidenten. Sedan krigsutbrottet den 24 februari har EU köpt rysk olja och gas för 35 miljarder euro, drygt 360 miljarder kronor, uppgav unionens utrikeschef Josep Borrell tidigare på onsdagen enligt AFP. Zelenskyj: Hur många fler måste dö innan ni hittar er beslutsamhet? Omni 220407. USA: Ukraina kan absolut vinna - ser bevis varje dag. Det amerikanska försvarsdepartementet Pentagon bedömer att Ukraina "absolut" kan vinna kriget mot Ryssland, rapporterar Reuters. Detta trots att USA vid flera tillfällen nyligen talat om risken för en utdragen konflikt. "Självklart kan de vinna det här. Beviset för det ser vi varje dag - de kan absolut vinna," säger talespersonen John Kirby på en pressträff på onsdagskvällen. Uttalandet kommer efter att USA:s utrikesminister Antony Blinken tidigare på onsdagen upprepat att landet fortsatt kommer att stödja Ukrainas kamp för att försvara sig mot den ryska invasionen. Ukrainska soldater går utbildning i USA för att lära sig dödligt drönarsystem. Omni 220407. Ukraina: Mer än 400 saknas i Hostomel utanför Kyiv. Mer än 400 personer saknas i Hostomel, precis norr om Butja utanför Kyiv, efter att ryska styrkor ockuperat staden i 35 dagar. Det säger Ljudmyla Denisova, Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, enligt Reuters och Sky News. Enligt hennes talar vittnesuppgifter för att flera av dem dödats. Denisova säger vidare ryska styrkor just nu ägnar sig åt "massterror" och plundring i ockuperade områden i södra Ukraina, bland annat i Melitopol och Cherson. Ryska styrkor ockuperade Hostomel kort efter att Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari. Lyudmyla Denisova säger att ryska styrkor försöker slå ut Ukrainas jordbruk, bland annat genom att minera åkrar. Samtidigt töms städer i östra Ukraina efter oro för nya ryska angrepp.
Omni 220407. NYT: Soldater ser ut att döda ryska krigsfångar i video. Ukrainska soldater ser ut att skjuta ihjäl ryska krigsfångar i en video som publicerades på Telegram i måndags och som verifierats av New York Times. Videon kommer från byn Dmytrivka, en dryg mil sydväst om Butja, och förefaller ha filmats efter ett ukrainskt angrepp på en rysk militärkolonn när ryska styrkor drog sig tillbaka från mindre städer utanför Kyiv runt den 30 mars, skriver tidningen. "Han lever fortfarande. Filma de här marodörerna. [...] Han flämtar fortfarande," säger en man i klippet innan en rysk soldat skjuts upprepade gånger. Runt den skjutne soldaten ligger minst tre andra döda ryska soldater. "Det här är inte ens människor," säger en ukrainsk soldat i videon medan han går förbi förstörda fordon som varit en del av kolonnen. Omni 220407. Zelenskyj: Demokratier måste säga nej till rysk olja. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar den demokratiska världen att avstå från rysk olja, rapporterar Reuters. "Tvekan inför att komma överens om ett oljeembargo kostar ukrainska liv," säger presidenten i ett videoinspelat tal sent på onsdagskvällen. Zelenskyj vill också att ryska banker helt och hållet utestängs från det internationella finanssystemet. Västs senaste sanktioner mot Ryssland "ser spektakulära ut" men är inte tillräckliga, enligt presidenten. Sedan krigsutbrottet den 24 februari har EU köpt rysk olja och gas för 35 miljarder euro, drygt 360 miljarder kronor, uppgav unionens utrikeschef Josep Borrell tidigare på onsdagen enligt AFP. Omni 220407. Guvernören i Luhansk: Alla våra sjukhus har attackerats. Situationen i Luhansk i östra Ukraina kommer att bli värre än i den belägrade hamnstaden Mariupol, spår regionens guvernör Serhij Haidai. Han fruktar att en rysk offensiv mot området bara är dagar bort och har uppmanat alla invånare att lämna området. "Ryska trupper bryr sig inte om människoliv. De förstör allt som kommer i deras väg," säger han till Sky News och fortsätter: "Vi har inte ett enda sjukhus som inte har blivit attackerat." Sedan de ryska trupperna drog sig tillbaka utanför huvudstaden Kyiv förra veckan har offensiven fokuserats allt mer mot de östra och södra delarna av landet. Reuters har besökt staden Dergatji, drygt tre mil från Charkiv, dit Röda korsets evakueringsbussar anlänt för att transportera invånare till Polen. "Jag vill inte åka. Jag lämnar allt bakom mig. Men jag har inget val," säger invånaren Iryna. Donbasregionen är nu den ryska arméns prioritet, enligt Kreml. Omni 220407. USA i informationskrig med Ryssland: "Måste inte vara helt säkra underrättelser." USA bedriver en ny typ av informationskrig för att försätta Vladimir Putin ur balans, säger amerikanska myndighetskällor till NBC News. Strategin går ut på att betydligt mer frikostigt än tidigare offentliggöra underrättelseuppgifter, även i fall där de inte är hundraprocentigt verifierade. Tre myndighetskällor säger till exempel att det inte finns några bevis för att Ryssland fört in kemiska vapen i Ukraina. Enligt dem gick USA ändå ut med informationen för att avskräcka Putin från att använda dem. "Det måste inte vara helt säkra underrättelser. Det är viktigare att komma ut med budskapet före dem, särskilt Putin, innan de gör något," säger en av källorna. Enligt bedömare har strategin varit framgångsrik: "Har helt klart tagit udden av Kremls desinformationsapparat." Amerikanska underrättelsetjänster har varit tvungna att avsätta mer personal för att källor inte ska röjas. USA kan även komma att publicera detaljerade uppgifter om ryska krigsbrott: "Inte ens den här ryska regimen är immun mot global skam." Tidigare har USA gått ut med underrättelseuppgifter om Rysslands invasionsplan. Omni 220407. Ukrainas uppmaning till Nato: "Vapen, vapen, vapen." Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba uppmanar Natos medlemsländer att lägga alla sina tveksamheter åt sidan och förse Ukraina med det landet behöver för att försvara sig mot Ryssland. "Min agenda är väldigt enkel. Den innehåller bara tre punkter: vapen, vapen och vapen," säger han till journalister utanför Natos högkvarter i Bryssel på torsdagen enligt AFP. Under onsdagen och torsdagen möts Natos utrikesministrar för att diskuterar hur stödet till Ukraina ska se ut framöver. Även Sverige och Finland deltar samt flera partners i Stillahavsområdet och Asien så som Japan och Australien. Enligt Natos generalsekreteraren Jens Stoltenberg är försvarsalliansen fast besluten att ge ytterligare stöd till Ukraina, inklusive militär utrustning. Han säger att det inte finns någonting som tyder på att Vladimir Putin ändrat sin ambition att kontrollera hela Ukraina. "Vi måste stödja Ukraina, upprätthålla våra sanktioner och stärka vårt försvar." Jens Stoltenberg: "Våldet mot civila är en olidlig brutalitet som Europa inte har bevittnat på många decennier." Omni 220407. Drönarbilder visar ryska skyttegravar i kraftigt radioaktivt område. Ukrainska myndigheter har släppt nya drönarfilmer som visar övergivna ryska skyttegravar och spår efter stridsvagnar i det radioaktiva området Röda skogen nära kärnkraftverket i Tjornobyl, rapporterar CNN. Röda skogen uppskattas vara det mest förorenade området i hela Tjornobyl och får bara tillträdas av personer med ett särskilt tillstånd. Enligt Ukraina har de ryska soldaterna inte burit någon skyddsutrustning och tros därmed ha exponerats för kraftig strålning. Kraftverket har ockuperats av ryska trupper sedan början av kriget men för en vecka sedan lämnade soldaterna området och driften återupptogs av Ukraina. Det är oklart varför de ryska soldaterna befunnit sig på platsen. Drönarfilmerna har verifierats. Omni 220407. Bildt: Lavrov har tröttnat på att vara Kremls bandhund. Har den ryske utrikesministern Sergej Lavrov tröttnat på sitt uppdrag? Det är uppgifter som nått flera högt uppsatta politiker som Expressen har pratat med. Tidigare utrikesministern Carl Bildt säger att han hört att Lavrov ledsnat på att vara "Kremls bandhund", och enligt Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb har det ryktas "ganska mycket om" att han ville avgå för en tid sedan, men inte fick lov. Sergej Lavrov har varit Rysslands utrikesminister sedan 2004. Förra svenska utrikesministern Margot Wallström beskriver honom som en "slipad politisk räv" som både är trevlig och generös men samtidigt jobbig att ha att göra med. "Han blir på gott humör när han fått några drinkar. Då visar han ibland en hjärtlig sida, men när det kommer till hans dagordning är han hänsynslös," säger hon till tidningen. Carl Bildt om Sergej Lavrov: "Kunnig, snabb och erfaren som få, men samtidigt extremt cynisk." Omni 220407. Shell får miljardsmäll när de lämnar Ryssland. Oljebolaget Shell kommer göra nedskrivningar på 4-5 miljarder dollar, till följd av att de lämnar Ryssland. Det säger det London-baserade företaget, enligt Bloomberg. Shell uppger att trots de stigande priserna på olja och gas har den ryska invasionen lett till historiska förändringar på energimarknaden, som är svåra att anpassa sig efter. Den "oöverträffade volatiliteten i råvarupriser" påverkar kassaflödet, skriver bolaget. Shell: Resultaten från det första kvartalet lär vara högre än kommande kvartal. Tidigt i mars köpte Shell rysk olja men slutade sedan efter kritik från omvärlden. Omni 220407. Norge skickar 40 000 liter mjölk till Ukraina. Den norska mejerijätten Tine skickar 40 000 liter mjölk till Ukraina på begäran av den ukrainska ambassaden, rapporterar norska medier. Ingrid Wilberg Arnesen, pressansvarig på Tine, säger att det är nödvändigt att ukrainska mjölkproducenter får hjälp att försörja sitt eget folk. "Bönder hjälper bönder," säger hon till NRK. Transporten sköts av Ukraina och den första leveransen kommer att ske redan på torsdagskvällen. Omni 220407. Ge oligarkernas pengar till Ukrainafond. Terrorforskaren Magnus Ranstorp skriver på SvD:s ledarsida att alla tillgångar som västländer har beslagtagit av ryska oligarker bör gå till en fond för Ukrainas återuppbyggnad - och att nästa steg för EU är att öka trycket rejält på länder som motsätter sig sanktioner. Omni 220407. Linde: Öppna för sanktioner mot all rysk fossilenergi. EU:s femte sanktionspaket mot Ryssland som bland annat innefattar ett importförbud av ryskt kol väntas väntas få klartecken i dag. Det säger utrikesministern Ann Linde (S) och öppnar för fler sanktioner, enligt TT. "Från svensk sida ser vi gärna att all fossil energi från Ryssland utsätts för sanktioner, både kol, olja och gas," säger hon till nyhetstjänsten. Ett importförbud mot ryskt kol kommer att skjutas upp till mitten av augusti, uppger källor för Reuters. Det innebär en månad senare än det som nu föreslås av EU och enligt källorna är det främst Tyskland som vill skjuta upp det. Omni 220407. Rykte: Oppo på väg att ta fram eget mobilchipp. Den kinesiska elektroniktillverkaren Oppo - som också är en av världens största smartphonetillverkare - har en egen systemkrets för mobiltelefoner på gång. Det hävdar åtminstone källor med insyn i företagets verksamhet, uppger sajten XDA Developers. Chippet uppges vara tillverkat i en 6-nanometersprocess och ska vara redo att lanseras nästa år. Oppo uppges även ha ett mer avancerat chipp med bland annat 5G-stöd på gång till 2024. Egenproducerade systemkretsar skulle göra Oppo mindre beroende av leverantörer som Mediatek och Qualcomm. Oppo har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220407. Ukraina anklagar Ungern för att hjälpa Ryssland: "Förstör EU:s enighet." Ukraina anklagar sin granne Ungern för att hjälpa Ryssland i kriget samt ”förstöra enigheten inom EU”, rapporterar AFP. "Tydligen gick Budapest vidare till nästa steg efter valet - att hjälpa Putin att fortsätta sin aggression mot Ukraina", skriver det ukrainska utrikesdepartementet i ett uttalande. Ungerns nyligen omvalde premiärminister Viktor Orban förkunnade på onsdagen att han precis som de andra EU-länderna skuldbelägger Kreml för kriget. Han upprepade dock samtidigt att Ungern inte kommer att skicka några vapen till Ukraina och dessutom har för avsikt att blockera alla försöka att införa sanktioner mot rysk olja och gas. Uttalandet kommer efter ett telefonsamtal mellan Orban och Putin. Orban: President Zelenskyj har en dålig vana att säga åt alla andra vad de ska göra. Zelenskyj: Orban måste välja mellan Ryssland och resten av världen. Orban om telefonsamtalet: "Uppmanade Putin till omedelbart eldupphör." Omni 220407. Kommentar: Orban säger åt Putin vad han ska göra, men han lyssnar inte! Putin är stendöv! USA höll hypersnabbt test hemligt: "Minska risken." Enligt det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon har tester med hypersoniska robotar redan genomförts, rapporterar flera medier. Utvecklingen av vapnen kommer att fortsätta inom ramen för säkerhetspakten Aukus, som ingåtts med Storbritannien och Australien. Enligt CNN ägde testet rum i mitten av mars, men hölls hemligt för att minska risken för ytterligare spänningar i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Zhao Lijian vid det kinesiska utrikesdepartementet säger enligt South China Morning Post att Aukusländernas planer "riskerar att intensifiera kapprustningen i Asien och Stilla havsregionen". Kina tros leda kampen. Omni 220307. Kreml: Vapenleveranser skadar utsikterna för fred. Kreml säger att USA:s beslut att fortsätta skicka vapen och annan militär utrustning till Ukraina förmodligen kommer skada utsikterna att nå en fredlig lösning, rapporterar Reuters. "Att pumpa in vapen i Ukraina kommer inte att bidra till framgångsrika rysk-ukrainska samtal," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov under en presskonferens på torsdagen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppmanar samtidigt försvarsalliansens medlemsländer att skicka ännu fler vapen till Ukraina.
Omni 220407.
Kommentar: Självklart kommer mera vapen att försvåra Rysslands möjligheter till ockupation av hela Ukraina. 15-åriga Alena vloggade från Mariupol: "Kan spela in en skräckfilm här." 15-åriga Alena har fört en videodagbok under de första veckorna av den ryska belägringen av Mariupol, innan hennes familj till slut lyckades fly staden. I klippen, som The Guardian publicerat, ger Alena en rundtur i familjens lägenhet, som är täckt av glassplitter från de trasiga fönsterrutorna. På andra sidan vägen stiger svart rök från ett bostadshus. "Man kan spela in en skräckfilm här. Det där blodet är pappas," säger hon och vinklar kameran mot det blodfläckade golvet. Alena berättar vidare att familjen ofta väcks tidigt på morgonen av explosioner och att de tvingas sova på madrasser i korridoren för att hålla sig borta från fönstren. Alenas familj och grannar smälte snö på gården för att dricka. Vittnesmål från flyktingar: "På natten drömmer jag om Mariupol, som det var förut." Ryssland har strypt el, vatten och kommunikationen i hamnstaden. Frivilliga riskerar liv för att leverera förnödenheter till belägrade Mariupol. Zelenskyj: Ryska terrorn ska kommas ihåg i århundraden. Omni 220407. Rubelns kollaps inhämtad - pekas ut som pr-seger för Putin: Sanktioner tandlösa. Den ryska rubeln är nu tillbaka på samma nivåer som före invasionen av Ukraina, rapporterar Bloomberg. Den snabba återhämtningen beskrivs som en stor seger för president Vladimir Putin, då rubelns kurs mot dollarn är den viktigaste ekonomiska indikatorn för många ryssar. "För politikerna är det ett bra pr-verktyg att kunna säga att sanktioner inte har någon påverkan. Och det kommer hjälpa till att begränsa inflationseffekten," säger Guillaume Tresca, strateg på Generali Insurance. Även om återhämtningen till viss del kan förklaras av den kapitalkontroll som Moskva har infört, så står det också klart att västs sanktioner är tandlösa så länge man fortsätter att köpa rysk olja och gas, skriver nyhetsbyrån. Rysslands energiexport beräknas uppgå till 321 miljarder dollar i år, vilket är drygt en tredjedel mer än förra året. Wells Fargos strateg Brendan McKenna säger att Rysslands handelsöverskott utgör ett viktigt stöd för rubeln. Uppgången har skett under de lägsta handelsvolymerna på över ett decennium. Omni 220407. Meta: Hackare tog över ukrainska militärers konton. Meta hävdar i en färsk säkerhetsrapport att en hackergrupp med kopplingar till Belarus tidigare lyckats ta över Facebookkonton tillhörande ukrainska militärer. Från de kapade kontona har man därefter publicerat klipp där man uppmanat den ukrainska armén att ge upp. Meta skriver att man senare lyckades blockera klippen från att få ytterligare spridning. Gruppen bakom kampanjen ska enligt Meta ha försökt ta över "ett dussintal" konton, men bara lyckats i några få fall. Hackergruppen är känd under namnet UNC1151 och har kopplats till den belarusiska regeringen av cybersäkerhetsbolaget Mandiant. Omni 220407. Ryssland kräver 755 miljoner - blev av med VM. Ryska volleybollförbundet vill kompenseras med motsvarande 755 miljoner kronor för att ha blivit fråntaget VM för herrar. Det rapporterar TT. Summan ska motsvara vad det ryska förbundet anser sig ha kunnat tjäna på värdskapet. "Vi är redo för rättegångsprocessen, vi har lämnat över de relevanta dokumenten," säger Jaremenko till ryska nyhetsbyrån Tass, enligt sajten Inside the Games. Turneringen skulle ha arrangerats på tio platser i Ryssland mellan 26 augusti och 11 september. Omni 220407. Ryssland anklagar Ukraina för ändrade fredskrav. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov anklagar de ukrainska förhandlarna för att göra avsteg från överenskommelser som träffades vid samtalen i Istanbul den 29 mars, rapporterar AFP. Enligt Lavrov presenterade Ukraina på onsdagen ett utkast till ett avtal som "frångår några av de viktigaste punkterna från mötet i Istanbul". Bland annat påstås Ukraina vid mötet ha sagt att framtida säkerhetsgarantier för landet inte ska gälla Krym - något som inte stod i onsdagens utkast, enligt Lavrov. Den ukrainske förhandlaren Mychajlo Podoljak avfärdar påståendena. Lavrov deltar inte i förhandlingarna, och uttalandena är därför "rent propagandistiska" och syftar till att avleda uppmärksamhet från massakern i Butja, enligt Podoljak. Omni 220407. Kuleba: Donbas kommer likna andra världskriget. Slaget om Donbas i östra Ukraina kommer att påminna om andra världskriget, med storskaliga truppförflyttningar och tusentals stridsvagnar, stridsflyg och pansarfordon, säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba enligt Reuters. Massakern i Butja är "bara toppen på isberget", enligt ministern. "Antingen hjälper ni oss nu, inom dagar och inte veckor, eller så är hjälpen för sen och många människor kommer dö," säger han till journalister i Bryssel. Kuleba befinner sig i Bryssel för att delta i Natos utrikesministermöte. Tidigare under torsdagen sa han att hans agenda vid mötet består av tre punkter: "vapen, vapen och vapen", rapporterar AFP. Efterlyser snabb hjälp från Nato. Kuleba: Vårt erbjudande är rättvist - ni ger oss vapen, vi offrar våra liv för att begränsa kriget till Ukraina. Omni 220407. Uppgifter: Finland gör sig redo för Nato-ansökan. Enligt källor till finska Iltalehti förbereder Finland just nu en ansökan till Nato, och ett beslut väntas kunna fattas tidigt i maj. Det utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet TP-Utva uppges förbereda en ansökan genom en så kallad tilläggsregistrering. Därefter kan TP-Utva tillsammans med premiärminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö lämna in en ansökan, skriver Aftonbladet. I det kortfattade tillägget framgår att statsledningen beslutat om att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen. Enligt utrikesminister Pekka Haavisto har Nato erbjudit FInland säkerhetsstöd under ansökningsperioden. Iltalehtis uppgifter talar för ett beslut under de två första veckorna i maj. Starkt stöd för Nato i finska riksdagen. Omni 220407. EU-toppen: Ska diskutera oljeembargo nästa vecka. EU kommer att diskutera embargo mot rysk olja på måndag nästa vecka, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell till Financial Times. I det femte sanktionspaketet som ska diskuteras på torsdagskvällen finns kol med - men inte olja, säger Borell men tillägger: "Förr eller senare ' jag hoppas på förr - kommer det att hända.'" På torsdagen sa EU-parlamentet ja till en bojkott av rysk olja, naturgas, kol och kärnbränsle i en ickebindande omröstning. I går uppgav Josep Borrell att EU sedan invasionen den 24 februari hade köpt rysk olja och gas för 35 miljarder euro, drygt 360 miljarder kronor. EU säger symboliskt ja till rysk energibojkott. Omni 220407. Rysk radiotrafik från Butja uppsnappad: "Pratade om mord på ett vardagligt sätt". Tysk underrättelsetjänst har snappat upp ryska soldaters radiotrafik från staden Butja utanför Kyiv, där en massaker på civila utfördes, rapporterar AFP. Bland annat uppges de ryska soldaterna prata om hur de sköt civila på cyklar. Minst tre döda cyklister sågs av AFP:s journalister på plats i staden. Soldaterna diskuterade morden "som om de bara diskuterade sina vardagsliv", enligt den tyska tidningen Der Spiegel. Ryssarna beskriver också hur de förhörde ukrainska soldater och civila för att sedan skjuta ihjäl dem, enligt Washington Post. Den tyska regeringen har satellitbilder som visar att flera av de offer som hittades på stadens gator legat där "åtminstone sedan den 10 mars". Talesperson: "Pålitliga bevis för att ryska styrkor befann sig i området mellan 7 och 30 mars." Radiotrafiken tyder på att legoknektar från Wagnergruppen attackerat civila. Radiokommunikationen fångades upp av säkerhetstjänsten BND. Omni 220407. Civila utanför Kyiv: Vi användes som ryska sköldar. Flera ukrainska civila norr om Kyiv berättar om hur ryska soldater hämtade dem från deras hem, radade upp dem vid en lokal skola och använde dem som mänskliga sköldar. Det rapporterar BBC. Byn Obuchovtji ligger omkring 100 kilometer från Kyiv, och ockuperades tidigt under invasionen. Ordet "människor" skrevs på flera av husen för att soldater inte skulle skada dem, men istället blev de magneter för ryska trupper. "Ryssarna är fascister, vandaler. Det var kaos, barn och människor grät. Jag vill inte prata om ryssarna. De är inte människor," säger 60-årige Ivan till BBC. Bogdan i Ukraina: Ryska soldater tvingade mig att begrava civila de dödat. Tidigare under dagen uppgav Ukraina att man utreder omkring 5 000 krigsbrott. Ryssland fortsätter förneka massakern i Butja. Omni 220407. Kreml medger "betydande" förluster i Ukraina. Kremls talesperson Dmitrij Peskov erkänner att Ryssland lidit "betydande" militära förluster i Ukraina. Detta i en intervju med brittiska Sky News. Peskov säger att förlusterna är "en tragedi för oss", men specificerar inte hur stora de är. Den senaste ryska siffran gavs i slutet av mars. Då angavs att 1 351 soldater dödats och 3 825 skadats. Andra uppskattningar av det ryska dödstalet är betydligt högre. Vid olika tillfällen har Ukraina uppskattat att det rör sig om 15 000 döda, USA 7 000, och Tyskland 10 000. Peskov tillfrågades också om hur han ser på de svenska och finska funderingarna på Natomedlemskap. Han svarade att Ryssland då måste "ombalansera situationen". "Då måste vi göra vår västra flank mer sofistikerad för att värna vår säkerhet." Tyskland uppskattar att minst 10 000 ryska soldater dödats. Omni 220407. Proryska separatister: 5 000 dödade i Mariupol. Den "nye borgmästaren" i Mariupol, som tillsatts av proryska separatister, uppger på torsdagen att runt 5 000 civila dödats i Mariupol efter över en månads belägring av ryska styrkor. Det rapporterar Reuters. "Runt 60 till 70 procent av bostäderna har blivit helt eller delvis förstörda," säger Konstantin Ivasjtjenko, som utnämnts till borgmästare av Denis Pusjilin, ledare för den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk. Även stadens regeringstrogne borgmästare Vadym Bojtjenko uppgav samma siffra på onsdagen, och tillade att hundratals av dem är barn. Båda sidor uppger att den humanitära situationen i staden är "katastrofal". Ivasjtjenko: 250 000 människor har lämnat staden. Minst 210 dödade barn, enligt Bojtjenko. Omni 220407. Nobelpristagare attackerad - dränkt i rödfärg på tåg. Den ryske Nobelpristagaren Dmitrij Muratov, chefredaktör för den oberoende tidningen Novaja Gazeta, har attackerats med rödfärg på ett tåg i Ryssland. Det skriver tidningen på Twitter. Bilder som de publicerat visar Muratov och hans tågkupé dränkta i färg. Gärningspersonerna ska ha skrikit "det här är för våra grabbar", enligt tidningen. Muratov vann Nobels fredspris 2021. Priset motiverades med hans "insatser för att bevara yttrandefriheten, vilket är en förutsättning för demokrati och varaktig fred". Novaja Gazeta lade ner verksamheten den 28 mars efter flera varningar från ryska myndigheter, skriver The Guardian. Detta efter att Muratov och flera oberoende ryska journalister intervjuat Ukrainas president Zelenskyj. Omni 220407. "Läget i Borodjanka mycket värre än i Butja." Förödelsen som ryska trupper lämnat efter sig i den lilla staden Borodjanka utanför Kyiv är "mycket värre" än den i Butja, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga videoinspelade tal. "De har börjat söka igenom ruinerna i Borodjanka. Där finns ännu fler offer för de ryska ockupanterna," säger han. Bilderna och vittnesmålen från Butja har mötts av bestörtning över hela världen och blivit en symbol för de ryska övergreppen och morden på civila i Ukraina, samt resulterat i hårdare sanktioner mot Ryssland från omvärlden. I Borodjanka fruktas hundratals liggas begravda i ruinerna. Bara under två lägenhetsbyggnader hittades 26 kroppar på torsdagen, enligt lokala myndigheter. Vittnen: Ryssarna stoppade folk från att gräva fram kropparna. Omni 220407. Karta: Så har kriget slagit mot olika delar av Ukraina. Kriget i Ukraina har pågått i sex veckor. Flera städer har drabbats hårt av missiler. Invånare har isolerats utan leveranser av mat och andra förnödenheter. Bilder på civila lik och massgravar kablas ut från Kievregionen. Mariupol är en av de städer som drabbats värst av anfallskriget. Staden har varit omringad i flera veckor, men Ukraina uppges ha kontroll över de centrala delarna. Runt 90 procent av staden är förstörd, enligt borgmästaren. Från Kievregionen sprids bilder på döda civila. Ett antal massgravar har hittats i området. Ryssland nekar till anklagelserna om folkmord, men satellitbilder pekar på att ryska trupper skjutit ihjäl civila. Cirka 70 procent av Tjernihiv har förstörs i strider, enligt stadens borgmästaren. Dess invånare har varit isolerade utan mat och andra förnödenheter i veckor. Landets näst största stad Charkiv har varit hårt ansatt sedan kriget började och drabbas fortfarande av anfall, med uppemot 50 missiler dagligen. svt 220407. Se svenska pansarskotten som nu används i kriget. Tusentals pansarskott, skyddsvästar, hjälmar och fältransoner har Sverige skickat för att stötta Ukraina i kriget. Vid Norrbottens pansarbataljon visar plutonchefen hur pansarskotten används i klippet ovan. Det var en nästan enhällig riksdag som röstade igenom beslutet att bistå Ukraina med material för att stå emot invasionen. Enbart Vänsterpartiet röstade mot förslaget vilket i efterhand splittrat partiet. Vid pansarbataljonen i Boden, precis som alla andra, behöver man nu avstå en del material som nu ska skickas söderut. Utöver det, av Ukraina efterfrågade pansarskottet, lyfter chefen för pansarbataljonen fram matransonerna som en viktig del. "Med vatten och stridsportioner så kan man gå ganska långt," säger Markus Kernell. Det svensktillverkade pansarskottet är byggt i lättviktsmaterial och skjuter ut en pansarbrytande granat. Upp till omkring 300 meter ska den vara relativt lätt att träffa mål med. Instruktioner för varje steg finns dessutom i listform skrivet längst med sidan. "Man kan ge det till egentligen vem som helst så kan de läsa innantill hur man ska göra och sen nyttja vapnet mot ett värdigt mål," säger plutonchefen Simon Palm. svt 220407. Ryssland utesluts från FN:s människorättsråd. Ryssland utesluts från FN:s råd för mänskliga rättigheter, det beslutade FN:s generalförsamling i dag. 93 länder röstade för uteslutningen, 24 röstade emot och 58 avstod från att rösta. Anledningen är de krigsbrott och folkmord som landet anklagats för under Rysslands invasion i Ukraina. "Det är ju ett förvånansvärt starkt uttalande mot Ryssland" säger Olof Skoog är EU:s FN-sändebud, som själv var på plats i generalförsamlingen i dag.
Röstade emot uteslutning gjorde Algeriet, Belarus, Bolivia, Burundi, Centralafrikanska republiken, Kina, Kongo, Kuba, Nordkorea, Eritrea, Etiopien, Gabon, Iran, Kazakstan, Kirgistan, Laos, Mali, Nicaragua, Ryssland, Syrien, Tajikistan, Usbekistan, Vietman och Zimbabwe.
Avstod från att rösta gjorde Angola, Bahrain, Bangadesh, Barbados, Belize, Bhutan, Botswana, Brasilien, Brunei, Kap Verde, Kambodja, Kamerun, Egypten, El Salvador, Eswatini, Gambia, Ghana, Guinea-Bissau, Guyana, Indien, Indonesien, Irak, Jordanien, Kenya, Kuwait, Lesotho, Madagaskar, Malaysia, Maldiverna, Mexico, Mongoliet, Mozambique, Namibia, Nepal, Niger, Nigeria, Oman, Pakistan, Qatar, Saint Kitts-Nevis, Saint Vicente, Saudiarabien, Senegal, Singapore, Sydafrika, Sydsudan, Sri Lanka, Sudan, Surinam, Thailand, Togo, Trinidad-Tobago, Tunisien, Uganda, Förenade Arabemiraten, Tanzania och Jemen. Länder som inte deltog i röstningen: Afghanistan, Armenien, Azerbaijan, Benin, Burkina Faso, Djibouti, EkvarorialGuinea, Guinea, Libanon, Mauritanien, Marocko, Rwanda, Sao Tome-Principe, Salomonöarna, Somalia, Turkmenistan, Venezuela och Zambia. Övriga röstade JA.
SR 220407.
UN News 220407.
UN News Twitter 220407. Drone video team turns the tables on hiding Russian vehicle. Drones also expose russia's targeting of civilians. You tube 5:10 CNN 220407. Kongressen klubbar förbud mot import av rysk energi. USA:s kongress röstade på torsdagskvällen igenom ett förbud mot import av rysk olja, gas och kol, rapporterar CNBC. Tidigare under torsdagen röstade senaten igenom lagen med siffrorna 100–0, innan representanthuset godkände den med siffrorna 413-9, skriver kanalen. Nu sänds lagen till president Joe Biden för ratificering. Redan förra månaden utfärdade Biden en presidentorder om att förbjuda rysk energi som svar på invasionen av Ukraina. Nu har även kongressen ställt sig bakom presidentens beslut. Omni 220408. Zelenskyj: Läget i Borodjanka är värre än i Butja. Ukrainas president Zelenskyj varnar för att läget i staden Borodjanka utanför Kiev är betydligt värre än i Butja, där bilder på döda kroppar på gatorna lett till starka reaktioner runtom i världen. Enligt ukrainska myndigheter har man hittat 26 kroppar i rasmassorna där två flerfamiljshus en gång stod, rapporterar Reuters. Världshälso-organisationen säger att man nu bekräftat över hundra attacker mot vårdinrättningar under kriget i Ukraina och ett 70-tal människor dödats i attackerna. Ryssland medger nu att man förlorat ett stort antal soldater i kriget. I en intervju med brittiska Sky News säger president Putins talesperson Dmitrij Peskov att man haft betydande förluster och beskriver det som en tragedi.
SR 220408. WHO: 100 attacker mot sjukvården i Ukraina. Världshälsoorganisationen WHO har dokumenterat 100 attacker mot sjukvården i Ukraina, enligt ett pressmeddelande. 89 av angreppen har riktats mot vårdinrättningar och 13 mot transporter, exempelvis ambulanser. "Vi är upprörda över att attackerna mot vården fortsätter. Det är ett brott mot internationell humanitär rätt," säger WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus. I dagarna väckte ett videklipp från staden Mykolajiv i Ukraina uppmärksamhet. Klippet uppges visa hur en ambulans beskjuts. Enligt BBC hade ambulansen kunnat skänkas efter en brittisk insamling. "Många människor hade bidragit till ambulansen [...] Det här var något som var till hjälp (för ukrainare), att den angreps är nedslående," säger läkaren Mateo Szmidt som arbetat med att få ambulansen på plats. Omni 220408. Microsoft har avvärjt ryska cyberattacker mot Ukraina. Microsoft uppger att man har lyckats avvärja flera cyberattacker mot ukrainska mål som koordinerats av den ryska hackergruppen APT28 (även känd under namnen Fancy Bear och Strontium). Flera domäner som använts som infrastruktur för attackerna har tagits ned. Domänerna har även använts vid attacker mot institutioner i USA och EU. Microsoft skriver i ett uttalande att de ryska cyberattackerna mot Ukraina har fortsatt eskalera sedan invasionen inleddes. Har tagit ned ett antal domäner som man nu har kontroll över. Microsoft samarbetar med den ukrainska regeringen och flera organisationer i landet när det handlar om skydd mot cyberattacker. Omni 220408. Före detta KGB-officer: Början på slutet för Putin. Kriget i Ukraina är början på slutet för Vladimir Putins tid vid makten. Det säger den tidigare dumaledamoten och KGB-officeren Gennadij Gudkov till SR Ekot. Dessförinnan står världen inför ett hot som aldrig förr, menar han. "Hitler eller Stalin hade inga atombomber men nu har vi en ledare, besatt av att behålla sin makt, med stora mängder kärnvapen." Gudkov, som talar med Ekot från Bulgarien, tjänstgjorde inom underrättelsetjänsten KGB på 80-talet och är i dag är uttalad kritiker av den ryske presidenten. Tidigare KGB-officer varnar för att Putin kan använda kärnvapen i utpressningssyfte.
Putins tidigare rådgivare Gleb Pavlovsky, som sedan 2011 kritiserat Putins presidentskap, säger till Radio Free Europe att världen har underskattat ledarens "maniska besatthet" av Ukraina. Ju längre kriget pågår desto större är risken för att konflikten eskalerar till ett konventionellt krig mellan Ryssland och väst, med Nato, enligt Pavlovsky. "Jag tror inte längre att det är otänkbart eller omöjligt." Pavlovsky: Vi har underskattat omfattningen av den ryska regeringens förfallAftonbladet.
Omni 220408. Brittisk rapport: Ryssland har lämnat norra Ukraina helt. Ryska styrkor har nu helt lämnat norra Ukraina och dragit sig tillbaka till Belarus och Ryssland, uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesrapport. En del av dessa enheter väntas förflyttas till östra Ukraina för att strida i Donbas. Förberedelser inför att en sådan förflyttning ska bli möjlig väntas i flera fall ta minst en vecka, enligt departementet. Enligt ukrainska uppgifter förbereder Ryssland en stor offensiv i östra Ukraina och tung beskjutning rapporteras från Donbasregionen, rapporterar CNN. Omni 220408. EU på plats i Kiev - lovar nya miljarder till vapen. EU ska lägga ytterligare 500 miljoner euro till fonden som finansierar köp och leveranser av vapen till Ukraina - totalt uppgår stödet nu till 1,5 miljarder. Beskedet kom i samband med att EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och utrikeschefen Josep Borrell träffar president Zelenskyj på plats i Kiev. Samtidigt publiceras i dag EU:s senaste sanktioner mot Ryssland som bland annat riktas mot president Putins två döttrar. SR 220408. Raketattacker och tung beskjutning i östra Ukraina. Raketattacker och tung beskjutning rapporteras från östra Ukraina under natten till fredagen, enligt BBC. Ukraina har sagt sig se en rysk förstärkning i öster och enligt inrikesdepartementet kan situationen i Donbasregionen bli mycket allvarlig. Enligt Washingtonbaserade tankesmedjan ISW kan ryska framryckningar runt Charkiv vara förberedelser för en offensiv med staden Slovjansk i Donetsk som nästa mål. Civila i Luhansk har uppmanats att evakuera till säkrare regioner, något som försvåras väsentligt av att delar av en järnväg förstördes på torsdagen. Järnvägen uppgavs senare ha reparerats och tågen börjat rulla. Samtidigt fortsätter läget i belägrade Mariupol att vara svårt. Ryssland hävdar att dess styrkor har tagit kontroll över de centrala delarna av staden men Ukraina uppges fortfarande kontrollera den strategiskt viktiga hamnen. Enligt myndigheterna har alla sjukhus i Luhansk förstörts. Ukrainska ledare befarar ännu värre övergrepp den kommande tiden. Omni 220408. USA bekräftar: Ger Ukraina underrättelser om Donbas. USA förser Ukrainas militär med underrättelseinformation för att stötta i kampen mot Ryssland i Donbasregionen. Det bekräftade USA:s försvarsminister Lloyd Austin under en kommittéutfrågning i kongressen i går, enligt AFP. Enligt CNN är det första gången som en amerikansk företrädare öppet bekräftar att USA hjälper Ukraina i de separatistkontrollerade östra delarna. En försvarskälla säger till CNN att en del av informationen förmedlas "närmast i realtid". Vita huset bekräftade förra månaden att USA har skickat en "signifikant mängd" uppgifter till Ukraina. Austin tror att Ukrainas väg till seger är lång och svår. Omni 220408. EU förbjuder import av ryskt kol från och med augusti och bannlyser ryska fartyg. Det står klart efter att ett femte sanktionspaket införts mot Ryssland, enligt ett pressmeddelande. Utöver kolförbudet förbjuds fartyg under rysk flagg att komma till unionens hamnar. EU-kommissionens utrikeschef, Josep Borrell, menar att detta är ett viktigt svar efter de rapporterade krigsbrotten i Butja. "Syftet med dessa sanktioner är att stoppa de ryska truppernas hänsynslösa, omänskliga, och aggressiva beteende," säger han. Borrell tillägger att budskapet till Kreml är att "deras illegala aggression" kommer med ett dyrt pris. Sanktionspaket innefattar också ett förbud mot lastbilsgods från Ryssland och Belarus. Fartygen med humanitär hjälp och annan rysk energi undantages. Omni 220408. Ryssland sänker räntan efter rubelns återhämtning. Den ryska centralbanken levererade en överraskande räntesänkning på fredagen, när styrräntan justerades ner från 20 till 17 procent, enligt flera medier. Centralbanken gjorde samtidigt ett duvaktigt uttalande om att ytterligare sänkningar kan genomföras vid kommande möten om de ekonomiska förhållandena tillåter det. Bloomberg noterar att räntesänkningen kommer efter att rubeln inhämtat hela krigstappet på 40 procent.
Den ryska centralbanken skriver att riskerna för den finansiella stabiliteten kvarstår, men att inflationen inte längre accelererar lika snabbt som under veckorna direkt efter invasionen.
Kapitalkontroll och fortsatt energiexport har stöttat rubeln.
Omni 220408. Attack mot regeringssajter när Zelenskyj talar i Finland: "Ingen tillfällighet." Flera regeringssajter i Finland utsattes för en överbelastningsattack under fredagen, rapporterar Svenska Yle. Både försvarsdepartementets och utrikesdepartementets hemsidor låg nere under en period, men i en uppdatering vid 15.25 skriver Yle att överbelastningsattacken är över. Försvarsdepartementets kommunikationschef säger att det är oklart vem eller vilka som ligger bakom, och att det ska utredas. Enligt Yle ska försvarsdepartementet under fredagen ha meddelat att ett ryskt statligt plan misstänks ha kränkt Finlands luftrum utanför Borgå. Detta samma dag som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar inför parlamentet. Att en överbelastningsattack och en misstänkt kränkning sker just i dag är ingen tillfällighet, säger utrikesminister Pekka Haavisto. Enligt Hufvudstadsbladet var det ett statligt ryskt plan av typen IL-96-300 som misstänks ha kränkt luftrummet. Omni 220408. Ann Linde vid ukrainska gränsen: "En otrolig vrede." Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) besökte under fredagen ett flyktingcenter vid den ukrainska gränsen, som del av en OSSE-delegation. "Man kan inte annat än att känna en otrolig vrede mot det som Ryssland gör mot Ukraina och Ukrainas befolkning," säger Ann Linde till TT. Resan inleddes med ett besök på ett flyktingcenter i polska Korczowa, en halvmil från gränsen till Ukraina, där även Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var med. "Flyktingarna som dödades i Kramatorsk i dag kunde ha varit här om ett par dagar, men de dödades av ryska armén," säger Dmytro Kuleba. Omni 220408. EU lanserar plattform för att dumpa ryska gasen. EU har lanserat ett samarbete för gemensamma inköp av naturgas och flytande naturgas från andra leverantörer än Ryssland, skriver Reuters. Den nyinrättade gruppen som möttes i går ska koordinera förhandlingarna med stora gasleverantörer och se till att de medlemsländer som vill delta får sina behov mötta. I går uppgav Finland och Estland att de kommer att installera en fysisk plattform för flytande naturgas på vattnet i Finska viken för att reducera sitt beroende av rysk gas. Ryssland står i dag för 40 procent av EU:s gasförsörjning. EU ska bli helt oberoende av Rysslands fossila bränslen till 2027. Lanserades efter förfrågan av Grekland och Spanien. Omni 220408. Zelenskyjs tal i Grekland väckte kritik: "Nazister ska inte få uttala sig." När den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj under torsdagen talade inför det grekiska parlamentet inkluderande han ett videomeddelande från en medlem ur den högerextrema Azovbataljonen - något som möttes av stor kritik i Grekland, skriver Reuters. Det grekiska vänsterpartiet Syrizas partiledare Alexis Tsipras kallade det för en "provokation". "Solidaritet med det ukrainska folket är givet. Men nazister kan inte få uttala sig i parlamentet", skriver han på Twitter. Senare under torsdagen uppgav en talesperson för den grekiska regeringen att meddelandet var "ett misstag och opassande". Azovmedlemmen identifierade sig som "etnisk grek". Omni 220408. Kommentar: Det var en groda av Zelenskyj. Minst 50 dödade efter attack mot järnvägsstation i Kramatorsk. Minst 50 personer ska ha dött i fredagsmorgonens två raketattacker mot en järnvägsstation i Kramatorsk i Ukraina, varav 5 barn. Det uppger ukrainska myndigheter under fredagseftermiddagen. Två ryska raketer ska ha träffat järnvägsstationen i Kramatorsk i östra Ukraina på fredagsmorgonen enligt Ukrainas statliga järnvägsbolag. Exakt hur många som dödats och skadats är inte fastställt. Det statliga järnvägsbolaget uppgav inledningsvis att mer än 30 personer dödats och över hundra skadats. "De visste väl vart de siktade och vad de ville: de ville ta så många fredliga människor som möjligt," skriver Pavlo Kyrylenko, guvernör i Donetsk, på Telegram. Han skriver under fredagskvällen att han anser att attackerna utgör ett brott mot mänskligheten, men att evakueringen av civila från området kommer att fortsätta. Uppgifter: Utvisad norsk nazist strider för Ryssland. Norska NRK har gått igenom flera bilder som påstås föreställa den ryska legosoldatsgruppen "Rusich" som strider i östra Ukraina. Bland bilderna, som publicerats i en rysk propagandakanal på Telegram, återfinns den norska nazisten Yan Petrovskiy, som utvisades ur landet 2016. NRK har varit i kontakt med Petrovskiy, som varken vill bekräfta eller dementera att han deltar, men han har tidigare sagt att han är en del av milisen, som enligt norska Minerva tidigare stridit för separatisterna i Luhansk. Den norsk-ryske medborgaren flyttade till Norge som tonåring, och utvisades då han ansågs utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Nazismens roll i den ryska invasionen har varit omdebatterad. Vladimir Putin har hävdat att invasionen är ett försök att "avnazifiera" Ukraina. Samtidigt har den högerextrema Azovbataljonen stridit tillsammans med den ukrainska armén. Syns på bild som ska vara tagen i östra Ukraina. Enligt Minerva ska Petrovskiy ha tagit över rollen som befälhavare i gruppen. Gruppen har tidigare rapporterats röra sig mot Charkiv. Historiker: Putins utspel om nynazister förvränger historien. Allan Ripp: Ukrainas nazistproblem är på riktigt, även om Putins "avnazifierings"-utspel inte är det. Omni 220408. EU tar rygg på USA - inför sanktioner mot döttrarna. Även EU inför sanktioner mot Vladimir Putins två vuxna döttrar, skriver TT. Katerina Tichonova och Maria Vorontsova finns sedan i onsdags redan på USA:s sanktionslista. Bland drygt 200 nya namn på unionens sanktionslista finns även storbanken Sberbanks chef och en lång rad oligarker. Totalt har EU nu infört sanktioner mot cirka 700 personer sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari, skriver nyhetsbyrån. Det blir samtidigt förbjudet att ta med sig EU-ländernas valutor - inklusive svenska kronor - till Ryssland. Fredagens sanktionspaket - EU:s femte - innehöll exempelvis också importförbud för ryskt kol samt förbud för ryska fartyg att angöra unionens hamnar. Omni 220408. Ryske patriarkens "farligaste tal" - förnekade ukrainska folket. Kirill försvarade kriget och förnekade att det finns ett ukrainskt folk. (Dagen 220408.) Kreml stoppar Amnesty: "Gör något rätt när de vill täppa till käften på oss." Ryska justitiedepartementet tvingar en rad organisationer, bland annat Human Rights Watch och Amnesty, att stänga sina kontor och avsluta verksamheten i landet. Det rapporterar AFP. Human Rights Watch har funnits i Ryssland i 30 år och Amnesty nästan lika länge, sedan 1993. Enligt Ryssland har organisationerna begått "överträdelser av den ryska lagstiftningen". Rachel Denber vid Human Rights Watch är övertygad om att det gäller rapporteringen kring den ryska invasionen i Ukraina, och säger att det redan på förhand stod klart att Kreml inte "har någon användning" av fakta när det gäller civilas skydd i Ukraina. "Det här är bara ytterligare ett litet bevis på det." I ett uttalande på Amnestys hemsida säger generalsekreteraren Agnès Callamard att deras verksamhet stoppas eftersom de säger sanningen, och att de måste göra någonting rätt när Kreml "försöker täppa till käften" på dem. Totalt rör det sig om 15 organisationer vars verksamhet nu tvingas upphöra. Finns nu på listan över "icke önskvärda" internationella organisationer.
Omni 220408. Analyser: Xi behöver stark Putin för att själv överleva. Kinas ledare Xi Jinping behöver en Vladimir Putin som sitter kvar vid makten - annars kan han själv dras med i fallet, skriver Nikkei Asias Katsuji Nakazawa i en analys. När Xi senare i år söker stöd för ytterligare en mandatperiod vore ett "mardsrömsscenario" för honom om Putin misslyckas. Det skulle kunna sprida intrycket att auktoritära ledare som suttit för länge vid makten tenderar att fatta felaktiga beslut, skriver Nakazawa. "Även om Xi vinner omvalet den här gången, kan ett ryskt misslyckande i Ukraina i det närmaste säkerställa att han inte blir kvar efter nästa nationella kongress 2027", skriver han. The Hills Richard Holwill skriver att varken EU eller USA har lyckats övertyga Kina om att ta avstånd från Ryssland. Han konstaterar att Kina har hög kapacitet för produktion men är i behov av råvaror - något som finns på nära håll i östra Ryssland. Utsikterna att få tillgång till dessa "måste vara en frestelse för Peking", skriver Holwill. Omni 220408. "Risk att propaganda rättfärdigar värre brutalitet." Att Kreml erkänner att ryska trupper lidit "betydande" förluster i Ukraina kan signalera att Kreml är villigt att "möta verkligheten" kring vilket pris landet tvingas betala för invasionen, skriver Sky News Deborah Haynes i en analys. Uttalandet gjordes av talespersonen Dmitrij Peskov i en intervju där Haynes samtidigt noterar att Kreml fortsatt håller fast vid "grundlösa förnekelser" om dödandet av civila i Butja, trots de bevis och vittnesmål som finns. Kreml har en lång historia av att använda lögner för att så tvivel om vad som faktiskt sker, och "blodbadet i Butja" kan inte slätas över, skriver hon. Financial Times lyfter den ryska robotattacken mot en tågstation i Kramatorsk under fredagen då minst 50 personer miste livet. Förvirring, förnekelse och "ren fiktion" följde sedan från Kreml och statlig rysk media när det först hävdades att attacker utförts mot järnvägsstationer eftersom det där fanns militära mål, för att sedan anklaga Ukraina när omfattningen av antalet döda civila blev känd. Om inte väst lyckas bekämpa propagandan och förmedla sanningen till det ryska folket riskerar lögnerna att rättfärdiga "allt värre grymheter", skriver FT. Omni 220409. EU fryser 300 miljarder för Belarus och Ryssland. EU fryser tillgångar till ett värde av omkring 30 miljarder euro, motsvarande 300 miljarder kronor för svartlistade ryska och belarusiska personer och företag, rapporterar AFP. Tillgångarna omfattar båtar, helikoptrar, bostäder och konstverk. Tidigare har dessutom affärer till ett värde av nästan 200 miljarder euro stoppats, enligt nyhetsbyrån. Uppgifterna kommer från arbetsgruppen "Freeze and seize" som är ett samarbete mellan EU- och G7-länderna. Omni 220409. Så samlar Human Rights Watch bevis på misstänkta krigsbrott. Bilderna och vittnesmålen om brutala övergrepp i krigets Ukraina har väckt avsky. Men uppgifterna ifrågasätts samtidigt från ryskt håll. Människorättsorganisationen HRW bedriver under pågående krig ett intensivt arbete för att säkra bevis på misstänkta krigsbrott. Läs mer hos svt 220409. Ryska soldater "gjorde vad de ville" i Tjernobyl. Ryska soldater grävde skyttevärn i Tjernobyls förbjudna zon och tillbringade veckor i den radioaktiva skogen. "De kom och gjorde vad de ville," säger säkerhetschefen Valeriyj Simyonov till The New York Times. Ryska styrkor ockuperade området kring Tjernobyls kärnkraftverk tidigt under invasionen av Ukraina, i sitt försök att nå huvudstaden Kiev. Under flera veckor grävde ryssarna skyttevärn och bunkrar och rullade runt med bulldozrar och stridsvagnar. "Vi sade åt dem att inte göra det, att det var farligt, men de ignorerade oss," säger Valeriyj Simyonov, säkerhetsansvarig för Tjernobyls kärnkraftsområde, till The New York Times. Den förbjudna zonen, som beskrivs som en av världens mest förorenade platser, är den avspärrade platsen där strålningen efter kärnkraftsolyckan 1986 är som starkast. Framför allt finns de radioaktiva partiklarna i jorden, som riskerar att virvla upp om man vistas där. Men oro för säkerheten verkar ha fått stå tillbaka när ryska befälhavare planerade anfallet mot Kiev. Enligt CNN, som också fått besöka området, märks det förhöjda strålningsnivåer även vid de lokaler i själva kärnkraftverket där ryska soldater bott, sedan de gått i den så kallade röda skogen och fört med sig radioaktiva partiklar på sina kängor. "Det är galet, faktiskt. Jag har ingen aning om varför de gjorde det, men vi kan se att de gick in där, kom tillbaka hit och att radioaktivitetsnivån ökade," säger Ukrainas energiminister German Galusjtjenko till tv-kanalen. När de ryskorna styrkorna retirerade ska de ha placerat ut personminor och sprängt en bro i den förbjudna zonen, enligt The New York Times. Det internationella atomenergiorganet IAEA meddelar att man ska "så snart som möjligt" skicka personal till Tjernobyl för att mäta strålningshalten och leverera säkerhetsutrustning, och återställa de uppkopplade övervakningssystemen på platsen. Det finns inga bekräftade rapporter om att ryska soldater ska ha skadats av strålning i Tjernobylområdet, men strålning ökar exempelvis cancerrisken, vilket kan framträda långt in i framtiden. svt 220409. Deras bilder avslöjar grymheten i krigets Ukraina: "Det är hårda fakta." Världen har skakats av bilder på mördade civila i Ukraina efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka. Satellitbilder från företaget Maxar, som finns i Linköping, har kunnat visa krigets grymhet - och ryska lögner. Läs mer hos svt 220409. Storbritannien skickar pansarfordon till Ukraina. Storbritannien skickar fler vapen till Ukraina, däribland för första gången pansarfordon. Det rapporterar Sky News. Även luftvärnsrobotar och materiel som hjälmar kroppsskydd och mörkerglasögon ingår i paketet, som har ett värde på 100 miljoner pund, motsvarande 1,2 miljarder kronor. Omni 220409. Zelenskyj: Piloter har haft kartor med civila mål. Ukraina har bevis på att Ryssland begått krigsbrott sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett klipp från CBS News 60 Minutes. Enligt Zelenskyj har säkerhetstjänsten fångat upp kommunikation där ryska soldater pratar med sina föräldrar om "vad de har stulit och vilka de har fört bort". Han säger att det också finns inspelningar där ryska krigsfångar erkänner mord. "Det finns piloter i fängelse som haft kartor med civila mål att bomba. Utredningar görs också av kvarlevor från döda," säger Zelenskyj. På frågan om Rysslands president Vladimir Putin bör ställas inför rätta säger Zelenskyj att alla som utfärdat en order eller följt en order är skyldiga, och att Putin är en av dem. Hela intervjun sänds på söndagen. Omni 220409. Ukrainas "it-armé" slår tillbaka med cyberattacker. Ukrainas framstående it-sektor har mobiliserat sig i kriget för att slå tillbaka mot den ryska attacken, rapporterar DN. Ukrainare med it-kompetens genomför DDoS-attacker, överbelastningsattacker, och samordnar cyberinsatser. En av dem som engagerar sig är Artem Yarmosh som säger till tidningen att de är bättre än ryssarna på området, men medger att Ryssland ibland lyckas hacka deras webbsidor. Ukrainas digitaliseringsminister Mychajlo Fedorov välkomnar internationella it-specialister att delta. "Vi är helt öppna, alla kan bli en av våra cybersoldater," säger han. Ukrainas it-sektor sysselsätter närmare 300 000 personer, och exporterade tjänster till ett värde av över 60 miljarder kronor under förra året. Omni 220409. Ledare: Europa kan inte finansiera en massaker. Europas och Sveriges vägval i fråga om den ryska gasen lyfts i dag på både DN:s och DI:s ledarsidor. De två alternativ som EU står inför är båda mycket farliga, skriver DN:s Amanda Sokolnicki. Att sluta köpa rysk gas kan dra undan mattan för flera av Europas största ekonomier, något som i sin tur kan få skrämmande politiska konsekvenser. Hur skulle en recession påverka beslutsamheten, sammanhållningen och väljarna i Europa? Men att fortsätta finansiera Putins massaker vore moraliskt förkastligt, skriver Sokolnicki. "I praktiken kan det här bli det svåraste beslut Europa fattat på lång tid. Ändå måste det ske." I DI konstaterar Henrik Westman att sanktionerna mot Ryssland biter. Livlinan stavas gas och olja, men att tvärt avbryta importen skulle försvåra EU:s möjlighet att sätta press på Ryssland, menar Westman. "Även i det ekonomiska kriget mot Ryssland måste perspektivet vara långsiktigt." Omni 220409. 37 länder stoppar techexport till rysk krigsindustri. USA, Schweiz, Norge, Island och Lichtenstein följer efter en rad andra länder i att begränsa Rysslands tillgång till teknologi, rapporterar Bloomberg. Med de nya länderna har listan 37 länder, däribland EU och Storbritannien. Framförallt handlar det om tech-produkter som Ryssland kan använda i sin krigsindustri, i flygplan eller på fartyg. Att så många länder, med olika export till Ryssland, har anslutit sig är för att man vill hindra att Ryssland hittar nya säljare när gamla stänger dörren. USA har också stoppat import av rysk gas, olja och kol. Omni 220409. Ingenjör på Tjornobyl: "Stal ryssarnas bränsle för att förhindra katastrof." När Ryssland invaderade Ukraina i februari tog man snabbt kontroll över det stängda kärnkraftverket i Tjernobyl. I dag är det tillbaka i Ukrainas händer. Nu berättar anställda om rädslan. "Vi var tvungna att hela tiden förhandla, och försöka att inte förolämpa dem så att vår personal skulle få sköta anläggningen," säger ingenjören Valeriy Semonov till BBC. Under ett tre dagar långt strömavbrott kämpade han med att hitta bränsle som skulle hålla igång generatorn. Bland annat stal han en del från ryssarna. "Om vi hade förlorat strömmen så kunde resultatet ha blivit katastrofalt," säger Oleksandr Lobada, expert på strålsäkerhet på Tjornobyl. "Radioaktivt material kunde ha frigjorts. Jag fruktade inte för mitt liv. Jag var rädd för vad som skulle ske om jag inte övervakade anläggningen. Jag var rädd att det skulle innebära en katastrof för mänskligheten." Enligt New York Times försökte de anställda varna ryssarna för riskerna med strålning i området. "Vi sa att här i 'Zonen' kan man inte gå till vissa ställen. De struntade i oss," säger Natasha Siloshenko, kock på anläggningens kafeteria. Efter att de ryska styrkorna lämnat området har drönarbilder visat att de grävt gångar och bunkrar strax utanför staden. Skogen har brunnit och de ryska soldaterna tros ha exponerats för radioaktiv rök. Området bakom anläggningen kallas för "Röda skogen" och är ett av de mest radioaktiva platserna på jorden. Journalister har släppts in till Tjornobyl för första gången sedan Ryssland lämnade. Omni 220409. USA tror att Ryssland vill ta in 60 000 nya soldater. USA har indikationer på att Ryssland försöker rekrytera uppåt 60 000 soldater för att mobilisera i östra Ukraina. Det uppger en amerikansk försvarstjänsteman enligt CNN. Om landet lyckas med det och vilken träning soldaterna i så fall skulle få är oklart. Tjänstemannen vill inte uppge någon siffra på hur många ryska soldater som kan ha dödats sedan Ryssland inledde invasionen i februari. Däremot säger denne att den sammanvägda bedömningen är att Ryssland har kvar 85 procent av den tillgängliga stridskraften som man hade från början. Ska rekryteras bland värnpliktiga och reservister. USA tvivlar på att Ryssland lyckas lösa sina logistikproblem. Omni 220409. Guvernören i Luhansk: Fler måste evakueras - ryssarna kraftsamlar för en offensiv. Fler måste evakueras från Luhansk i östra Ukraina snarast möjligt. Det säger regionens guvernör Serhij Gaidai, skriver Reuters. Enligt honom är fortfarande 30 procent av invånarna kvar i området. "De (Ryssland) kraftsamlar för en offensiv och vi ser att antalet beskjutningar har ökat," säger Gaidai. Storbritanniens senaste underrättelserapport pekar på att den ryska offensiven fortsätter att fokusera på östra och södra delarna av landet och att flygattackerna sannolikt kommer att öka i områdena. USA har samtidigt fått indikationer på att Ryssland försöker rekrytera uppåt 60 000 soldater för att mobilisera i östra Ukraina. Omni 220409. Youtube stänger av ryska parlamentet - möts av ilska. Youtube har blockerat "Duma TV" som sänder från Rysslands parlament, rapporterar Reuters. Åtgärden väckte genast ilska och de ryska beslutsfattarna hotar med vedergällning. "Spara innehåll, flytta det till ryska plattformar. Och skynda er" skriver ryska utrikesministerns talesperson Maria Zakharova på Telegram, enligt Reuters. Youtube menar att Duma TV har brutit mot regler och villkor. Ryssland har krävt att kanalen åter görs tillgänglig. Ryska talmannen: USA har monopol på spridning av information - det kan vi inte tolerera. Omni 220409. Ukraina släpper ljudklipp med ryska truppers samtal: "Döda allihop." Ljudupptagningar som CNN publicerar tyder på att ryska soldater fått kallblodiga uppmaningar från sina överordnade om att döda civila. I en inspelning hörs en soldat säga att han sett en bil, men inte varit säker på om den var civil eller militär. "Men två personer som steg ut från en dunge hade civila kläder på sig," tillägger soldaten. "Döda allihopa", svarar befälhavaren och höjer rösten. "Uppfattat. Men hela den här byn är civil," säger den första soldaten i ljudklippet. "Om det är civila, så mörda allihop!" säger befälhavaren. Ljudklippet har släppts av den ukrainska säkerhetstjänsten. Det har inte verifierats av oberoende part, och det är inte säkerställt var soldaterna befann sig när inspelningen gjordes, skriver TT. I ett annat klipp hörs en rysk soldat berätta för en kvinna om en våldtäkt mot en 16-åring. Omni 220409. Kolumn i rysk nyhetsbyrå ger strategi för massmord. I en kolumn publicerad av den statliga ryska nyhetsbyrån RIA den 4 april lägger den ryske politiske strategen Timofej Sergejtsev fram en strategi för hur Ukraina, enligt det ryska narrativet, ska "avnazifieras". I texten utmålas Ukraina och majoriteten av dess befolkning som obotliga nazister - "ett större hot mot Ryssland än Nazityskland". Ennligt Sergejtsev måste alla ukrainska politiker och varje invånare som tagit till vapen mördas, och alla civila som stött regeringen genomlida krigets fasor. Därefter ska landet delas upp i en ryssvänlig östhalva och en västlig halva som enbart tillåts existera under ständigt hot om ryskt angrepp, enligt Sergejtsev. Texten har i veckan fått stor uppmärksamhet på sociala medier. "Budskapet är att Ryssland är beredd att skapa ett apokalyptiskt scenario för att krossa den ukrainska nationen," säger Östeuropaanalytikern Andreas Umland till Aftonbladet. Läs en engelsk översättning av texten via länken. Analytiker om texten: Ser ut som en förberedelse för ännu mer omfattande massakrer och folkmord
Omni 220409. Johnson bekräftar 120 pansarfordon till Ukraina - hyllas av Zelenskyj i Kyiv. Storbritannien skickar 120 pansarfordon och robotar för att slå ut fartyg som en del av utökat militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Det bekräftades i samband med att premiärminister Boris Johnson träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kyiv. "Andra västerländska demokratiska länder borde följa Storbritanniens exempel," säger Zelenskyj efter mötet. Tidigare under lördagen har även Österrikes förbundskansler Karl Nehammer besökt Zelenskyj. Under fredagen lovade Johnson att skicka ytterligare hjälmar, mörkersiktesutrustning och skyddsvästar. Johnson lovar även motsvarande 4,7 miljarder kronor genom Världsbanken. Omni 220409. Tullen har stoppat 256 sändningar till Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland har fått svenska tullärenden till landet att rasa med över 90 procent, skriver DN. Enligt generaltulldirektör Charlotte Svensson har man hittills stoppat 256 förbjudna sändningar till landet. De flesta innehåller varor som kan användas både civilt och militärt, så kallade PDA-varor. "Vi tar allt från av skruvar och muttrar till raketbränsle," säger generaltulldirektören. Värdet av de stoppade sändningarna uppgår till 26,3 miljoner kronor. Enligt Charlotte Svensson pågår Tullverkets arbete med underrättelsetjänst och varukontroller "alla tider på dygnet, varje dag i veckan", skriver DN. Omni 220409. Läkare från Mariupol: "Så många döda att vi la deras kroppar utomhus i säckar." Det sönderbombade sjukhuset i Mariupol saknade el, vatten och mat - men skadade patienter fortsatte att läggas in. Många dog. Brittiska The Times har pratat med läkaren Anna som tillsammans med sina kollegor fortsatte att arbeta trots att bomberna föll. "Vi hade så många kroppar att vi la dem utomhus i säckar. Det värsta var när anhöriga kom för att söka efter sina kära, då fick de öppna allihop," säger hon. Anna säger också att det hon såg skulle "inte de mest perversa hjärnorna kunna föreställa sig". Även ukrainska tidningen Kyiv Independent har pratat med flera som flytt Mariupol. Anastasiia Kiseliova gömde sig tillsammans med sina tre barn och andra familjemedlemmar i källaren under sitt hus i en vecka. "Skolor, lägenheter, privata hus - de fällde bomber överallt," säger hon. Både Anna och Anastasiia Kiselio har lyckats fly till Lviv i västra Ukraina. Enligt lokala myndigheter har över 5 000 dödats i Mariupol. Mariia Ruban-Vaskevitj: På en månad gjorde de vårt liv till en skräckfilm. Omni 220409.Kommentar: Inget annat än ett folkmord på upprdrag av Putin. Fondjätten: Kriget stoppar globaliseringen. Kriget i Ukraina har fått flera att dödförklara globaliseringen när länder och företag ökar sin självförsörjning. För svenska företag har importproblemen ökat drastiskt den senaste tiden, vilket fått många att öka sin lagerhållning eller flytta hem produktion för att undvika problem med brutna leveranskedjor. "Effekterna av kriget är ganska akuta just nu. Men det här är inte en avglobalisering, det handlar om att sprida ut sårbarheterna, säger Svenskt Näringslivs chef för internationella frågor Anna Stellinger i Ekonomibyrån. Sanktionerna mot Ryssland och de brutna relationer som kriget i Ukraina inneburit kan markera slutet för den globaliseringsvåg vi upplevt de senaste trettio åren. Det skriver Larry Fink, vd för världens största fondförvaltare BlackRock i ett brev till sina aktieägare. Met Fink är inte den förste att dödförklara globaliseringen: Tidningen The Economist använder sedan 2019 begreppet "slowbalization" för att beskriva framtiden för global handel. I september samma år deklarerade USA:s dåvarande president Donald Trump inför FN:s generalförsamling "Framtiden tillhör inte globalister". Några månader senare blev Brexit verklighet. Kort därefter stängde pandemin ner världen och världshandeln gick på grund. När krig nu brutit ut i Europa kommer bolag och länder att se över sitt beroende av andra länder, enligt Larry Fink, som varnar för att kriget kommer omforma ekonomin och driva upp inflationen när företag drar sig tillbaka från sina globala leveranskedjor. Våldsbejakande Wagnergruppen och andra högerextremistiska grupperingar står bakom Putin.
svt 0:27 220409. Dessa ryssar i Georgien vänder sig mot Putin och brände en bild av honom. You tube 3:55 CNN 220409. Kritiska ryssar flyr till Serbien - möts av Putinanhängare. Serbiens kopplingar till Ryssland har gjort Belgrad till en attraktiv destination för ryssar som fått nog av Putinregimen och söker sig utomlands. Men landet är delat inför Rysslands agerande. Framför statyn av en ridande prins Mihailo på republikens torg i Belgrad står Peter Nikitin och förbereder dagens manifestation mot kriget i Ukraina. Han ställer fram olika flaggor på montern, intill varandra står en ukrainsk, en serbisk och en rysk flagga. Själv är han ursprungligen från Ryssland men har bott i Belgrad i sex år. "Det är en stor, växande grupp ryssar här i Belgrad och av dem jag känner finns det inte en enda som inte är 100 procent för Ukraina och 200 procent mot det här kriget. Vi har alla familjer och vänner där, hela vår civilisation kommer från Kiev och därför kan vi inte vara tysta. Vi måste visa vårt stöd för Ukraina," säger Peter Nikitin.
Ryssland en viktig partner. Bland serberna är det, enligt säkerhetsexperten Stefan Vladisaljev, ungefär en lika stor del som är för Rysslands krig i Ukraina som emot kriget, samtidigt visade en opinionsundersökning nyligen att omkring 95 procent av de tillfrågade serberna ser Ryssland som en allierad eller viktig partner. "Det finns en gemensamhet i kultur, religion och viktiga samarbeten kring energifrågor och lojaliteten från Ryssland i Kosovofrågan, som påverkar serbernas bild av Ryssland," säger Stefan Vladisaljev, säkerhetsexpert med inriktning på Östeuropa och Kina. Men det finns också en stor grupp pro-ryska ultranationalister i Serbien som arrangerat stödmanifestationer för Putin och hans krig i Ukraina, bland dem märks Putins retorik om ett motstånd mot, vad de kallar, den ukrainska nazismen och förtrycket av ryssar. Därför fördömer inte Sydafrika Rysslands attacker. Sydafrika har inte fördömt Rysslands invasion av Ukraina. Många ställer sig frågande till varför. "Man måste ta hänsyn till historien," säger SVT:s Afrikakorrespondent Johan Ripås. Ungefär hälften av de afrikanska länderna har inte fördömt Rysslands invasion av Ukraina, därbland Eritrea, Sudan och Sydafrika. Flera av ledarna i Sydafrikanska ANC har utbildats i det gamla Sovjetunionens anda - vilket kan komplicera relationen till Ryssland, enligt SVT:s Afrikakorrespondent. "Sovjet har genom historien gett den sydafrikanska ledningen i ANC mycket stöd," säger Johan Ripås i Morgonstudion. Han berättar även att landet vill profilera sig som neutralt med tanke på den enorma handeln som Sydafrika har med väst. Däremot finns det en falang inom ANC som tar en stark ställning för Ryssland, säger Johan Ripås. SVT:s fotograf tillbaka från Butja: "Gråt i kroppen." Bilderna på hundratals civila dödsoffer i Butja skakade världen. SVT:s utrikesteam Bengt Norborg och Emil Larsson, som med egna ögon bevittnade scenerna, är tillbaka i Sverige. "Det finns en massa gråt i kroppen," säger Emil Larsson i SVT:s Morgonstudion special. När ryska trupper drog sig tillbaka från Kiev-området i förra veckan kunde världens medier, däribland SVT, kabla ut skakande bilder på hundratals mördade civila i förstaden Butja. Läs mer hos svt 220410. och se videor. Analys: Slaget om Donbas lär bli någonting helt annat. Slaget om den ukrainska regionen Donbas, där en storskalig rysk offensiv väntas, kommer att skilja sig mycket från de framryckningar som ryska trupper tidigare stod för kring Kyiv. Det skriver The Guardians Jack Watling i en analys. Strider kommer till stor del utspelas på landsbygd snarare än i urbana områden, något som ukrainska trupper kommer behöva "manövrera", skriver han, och konstaterar att utmaningar är att vänta även för Ryssland. Samtidigt som det rapporterats om bristande moral i den ryska armén är de ukrainska trupperna i öst bland landets mest välmotiverade, skriver han. Även Washington Posts Liz Sly och Dan Lamothe skriver att Ukraina står inför utmaningar när strider väntas i mer öppen terräng. Bland annat blir det svårare att genomföra gerillaoperationer, vilket man tidigare gjort i skogsområden. Med hänvisning till analytiker skriver de att kommande strider kan avgöras av huruvida Ryssland lärt sig av tidigare misstag eller ej, bland annat när det gäller de logistiska problemen. Att Ryssland lämnat de norra delarna av Ukraina beskrivs som en "förödmjukande reträtt" som vittnar om ryssarnas bristande förmåga. Omni 220410. Soldater och civila i tredje kända fångutväxlingen. Tolv ukrainska soldater och 14 civila har kunnat återvända hem efter en fångutväxling med Ryssland, uppger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt AFP. Fångutväxlingen är den tredje i ordningen efter att Ryssland inledde ett fullskaligt krig mot Ukraina i februari. Av personerna som har frigivits var nio kvinnor. Veresjtjuk uppgav inte hur många ryssar som ingått i överenskommelsen, men Moskva uppgav i går att 14 ryska sjömän som befunnit sig ombord på ett fartyg i Mariupol sedan 24 februari har fått komma hem. Omni 220410. Skräckspår efter ryssar i norr: Massgravar, minering och mänskliga sköldar. Områden som ryska styrkor lämnat i norra Ukraina bär spår av massgravar, minering av infrastruktur och oproportionerliga attacker mot icke-stridande. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. Enligt departementet har ryska soldater även använt gisslan som mänskliga sköldar. Ryssland fortsätter också att använda sig av improviserade sprängladdningar för att skada, bryta ner moralen hos motståndet och begränsa den ukrainska rörelsefriheten, skriver man. Samtidigt utförs attacker mot infrastruktur där risken är stor för att civila ska komma till skada. Ett anfall i veckan mot en tank med salpetersyra i staden Rubizhne i östra Ukraina nämns. Tidigare i helgen rapporterade New York Times att en ny typ av mina, PTM-1S, upptäckts av bybor i Charkivregionen. De gröna rören, stora som en literstor läskbehållare, kan innehålla upp till ett tjugotal minor som exploderar i intervaller. "De här vapnen kombinerar de värsta egenskaperna av klusterammunition och landminor," säger Brian Castner, vapenforskare för Amnesty International, till tidningen. Detta är det första kända fallet av att vapnet används i kriget, uppger bombtekniker i Charkiv enligt New York Times. En mina fanns på Sergijs gård: "Tur att min dotter inte lekte där den dagen." Omni 220410. Ryssland mobiliserar i öst: "Kommer bli en hård strid." Ukraina förbereder sig för att en "hård strid" väntar när ryska styrkor mobiliserar i östra Ukraina. Det sa president Volodymyr Zelenskyj i sitt tal i natt, enligt Sky News. "Det här kommer att bli en hård strid, vi har tillförsikt till vår seger. Vi är redo att samtidigt strida och söka diplomatiska lösningar för att få slut på det här kriget," sa Zelenskyj. Myndigheterna har uppmanat civila att lämna områdena i öster omedelbart. Enligt militära bedömare i väst har Ryssland tagit kontroll över ett territorium som sträcker sig från Charkiv, Ukrainas näst största stad, till Cherson i söder, rapporterar AP. I en intervju med nyhetsbyrån säger Zelenskyj att freden inte kommer att uppnås i närtid. Han uttrycker frustration över att stödet från omvärlden är otillräckligt för att förändra utgången av kriget.
Omni 220410. Berlusconi: "Har känt Putin i 20 år - ledsen och besviken." Italiens tidigare premiärminister Silvio Berlusconi säger att han blivit "besviken och ledsen" av Rysslands president Vladimir Putins agerande, skriver flera medier. "Jag har känt honom i 20 år och han har alltid framstått som en demokrat och en fredlig man för mig," sa 85-åringen på ett partimöte för högerpartiet Forza Italia i Rom. Berlusconi hade en nära relation till Putin under sin tid vid makten. Bland annat har Putin besökt Berlusconi i dennes lyxbostad på Sardinien. Berlusconi tackade även ja till att besöka Krym 2015, ett år efter Rysslands annektering. Berlusconi har tidigare inte kritiserat Putin men i sitt tal hänvisade han till massakern på civila i Butja och anklagade Ryssland för krigsbrott. Berlusconi satt vid makten tre gånger mellan 1994 och 2011. "Ryssland kan inte förneka sin skuld." Säger att han varken "kan eller vill" dölja sin besvikelse. Omni 220410. Kommentar: Putin har duperat många statsledare genom åren.. Putins auktoritära maktambitioner har varit synliga i många år. Inte minst genom de lagar som stiftats och hans nedtryckning av all politisk opposition i sitt eget land. Ryska värnpliktiga kan bli "kanonmat" vid fronten. Ryssland uppges försöka rekrytera nya värnpliktiga och reservister för sin offensiv i öster men det finns frågetecken, enligt tankesmedjan ISW. Den nya omgången reservister är äldre, vilket betyder att de saknar färska erfarenheter av strid och sannolikt besitter en lägre grad av militära färdigheter. Förmodligen kommer de att bidra till ryska framgångar i förhållandevis liten utsträckning, enligt den Washingtonbaserade tankesmedjan. Det skulle i praktiken ta veckor eller månader innan reservisterna kan vara redo att ingå i stridande enheter. De värnpliktiga, som nu får grundläggande träning, har en ännu längre resa att göra. Om de sätts in vid fronten de kommande månaderna lär de "helt enkelt bli kanonmat", skriver ISW. Ryssland kan vänta sig att få nytta av de omkring 200 000 reservister och värnpliktiga som nu mobiliseras först till sensommaren eller hösten, enligt tankesmedjan. Enligt en lägesbild från Storbritanniens försvarsdepartement på söndagsmorgonen vill Ryssland bland annat täcka upp för växande förluster med rekryteringar från den autonoma moldaviska regionen Transnistrien.
Omni 220410. Nato ska stärka upp i öst mot framtida aggressioner. Nato planerar för en fullskalig militärstyrka vid försvarsalliansens östflank för att möta framtida ryska aggressioner. Det bekräftar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för The Sunday Telegraph. Enligt Stoltenberg befinner sig Nato mitt i en "fundamental transformation" som kommer att spegla "de långsiktiga konsekvenserna" av Vladimir Putins handlingar. I dag har Nato en mindre närvaro men The Sunday Telegraph skriver att denna ska ersättas med en styrka som är tillräckligt stor för att slå tillbaka mot ett invasionsförsök mot medlemsstater som Estland och Lettland. "Oavsett när och hur kriget i Ukraina slutar, så har kriget redan fått långsiktiga konsekvenser för vår säkerhet. Nato måste anpassa sig till den nya verkligenheten. Och det är vad vi gör nu." Omni 220410. Invånare uppmanas fly med nio tåg som lämnar Luhansk. Det ska finnas nio tåg som invånare i Luhansk kan ta under söndagen för att lämna regionen. Det skriver guvernören Serhiy Gaidai på Telegram, enligt Reuters. Enligt guvernören har en skola och ett lägenhetshus beskjutits i regionen under söndagen. "Lyckligtvis inga offer", skriver Gaidai. Samtidigt fortsätter flykten från Kramatorsk i Donetsk där en blodig attack utfördes mot en tågstation med civila i fredags. Invånare har uppmanats att evakuera och borgmästaren Oleksander Honcharenko väntar sig att bara 50 000-60 000 av stadens ursprungliga 220 000 invånare kommer att stanna kvar. En fjärdedel av Ukrainas befolkning på 44 miljoner har flytt. Utegångsförbud i Odesa - skulle ha firat befrielsen från nazisternas ockupation i helgen. Fedorov kidnappades av ryssarna - tror inte på fredsförhandlingar: "Butja har utplånats, varför ska vi gå med på halvmesyrer?" Georgien ser med oro på kriget - kan landet bli Rysslands nästa mål? Omni 220410. Röda korset: Misslyckats att nå Mariupol i fem dagar. Röda korset har under fem dagar försökt nå fram till den belägrade staden Mariupol men misslyckats. Det säger Pascal Hundt, som leder organisationens arbete i Ukraina, till Sky News. Under det sista försöket tvingades hjälparbetarna vända 20 kilometer från hamnstaden. I stället kunde flyende samlas upp längs vägen och eskorteras, ihop med en privat bilkonvoj och under Röda korsets flagga, till staden Zaporizjzja. Fler liknande operationer kommer att behöva ske de kommande dagarna och Hundt säger att man är i kontakt med ryska och ukrainska myndigheter för att bekräfta överenskommelser om en säker passage. Han säger också att fredagens attack mot en tågstation i Kramatorsk i Donetsk har förvärrat säkerhetsläget. Enligt honom vågar många människor inte ta tåget utan försöker ta sig bort från frontlinjen med bil. 1 000 människor kunde ta sig till Zaporizjzja med Röda korsets konvoj. Säkerhetsläget runt Mariupol är mycket svårt. Omni 220410. Ukraina förbjuder all rysk import: "Väst kan följa." Ukraina förbjöd all rysk import på söndagen, rapporterar Reuters. Ryssland var en av Ukrainas viktigaste handelspartners innan kriget och den ukrainska importen låg på runt 6 miljarder dollar. Handeln mellan länderna har dock varit obefintlig sedan Ryssland invaderade 24 februari, men söndagens beslut gör stoppet av rysk import till lag. "Vårt steg kan vara ett exempel att följa för våra allierade i väst och inspirera dem att stärka sanktioner mot Ryssland, inklusive mot rysk energi och ryska banker", skrev finansministern Julia Svyrydenko på Facebook på söndagen. Omni 220410. Tiotusentals återvänder dagligen till Ukraina. Ungefär 30 000 människor flyr från Ukraina dagligen. Samtidigt återvänder drygt 20 000 ukrainare per dag in till västra Ukraina, genom att bland annat ta tåg från just Polen. Totalt har drygt en halv miljon ukrainare återvänt, enligt inrikesministeriet. Men alla korsar inte gränsen tillbaka för att stanna. Kriget rasar ännu och samma dag som Rita, Karina och Yeva kliver på Odessatåget, sker en attack mot tågstationen Kramatorsk som skördar minst 50 liv, varav fem barn. "Jag har inga ord för att beskriva det. Det är ytterligare eskalation av våldsamheter, av kriget och av dödsfall som hade kunnat undvikas," säger Yaroslav Braslavets som är på väg tillbaka till Khmelnytskyi. svt 220410. Militärkonvoj rör sig söderut genom östra Ukraina. Satellitbilder visar nu en flera kilometer lång militärkonvoj som rör sig söderut genom östra Ukraina. En förhöjd konfliktnivå kan förväntas i de östra delarna av landet i takt med att Ryssland omgrupperar, enligt Rysslandsexperten Martin Kragh. Bilderna som samlats in och analyserats av Maxar Technologies visar en militärkonvoj som enligt internationella medier sägs vara rysk. De uppges också visa lastbilar som drar artilleri efter sig.
Den ukrainska bedömningen är att Ryssland nu avser fokusera sin offensiv mot östra delarna kring Donbas, menar Martin Kragh, som är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid UI. "Det är ju två viktiga städer där, Mariupol och Charkiv, som står i huvudfokus. Så vad vi kan förvänta oss är förhöjd konfliktnivå i den här delen av Ukraina, där en stor del av de ukrainska styrkorna redan är på plats. Vad det betyder är att konflikten också kan intensifieras på det militära slagfältet med allt vad det innebär. Ukraina: Flygplats i Dnipro helt förstörd i ryskt anfall. Flygplatsen i Dnipro, Ukrainas fjärde största stad, har förstörts helt i ett ryskt anfall, uppger lokala myndigheter, enligt AFP. "Det finns ingenting kvar," säger Valentin Reznitjenko, talesperson för stadens militära administration. Både flygplatsen och infrastrukturen runt omkring uppges ha bombats. Även Luhansk har utsatts för anfall, skriver Reuters.
Omni 22010. Ryssland ökar reservfond med gas- och oljeintäkter. Den ryska regeringen meddelar att man ökat landets reservfond med 273 miljarder rubler, drygt 30 miljarder svenska kronor, för att säkerställa stabilitet trots västs sanktioner. Det rapporterar Reuters. Pengarna är huvudsakligen olje- och gasintäkter. Under årets första kvartal steg energipriserna kraftigt på grund av pandemin och den ryska invasionen. Ryssland står för ungefär 40 procent av EU:s konsumtion av gas, vilket enligt IEA ger Ryssland runt 3 800 miljoner svenska kronor om dagen. Intäkterna från oljan värderas ännu högre. Omni 220410. Kuleba anklagar Ryssland för långvarig propaganda: "Butja hände inte på en dag." Den ryska politiska eliten och statliga medier har under många år spridit hat och avhumaniserande propaganda om ukrainare, vilket möjliggjort invasionen. Det skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter. "Butja hände inte på en dag," skriver han. Ministern uppmanar forskare att studera vad som ledde till att så många civila dödades i staden utanför Kyiv. Bilderna där döda ligger på gator och i byggnader i Butja har chockat omvärlden. Omni 220410. Minst 1 200 döda hittade i området runt Kyiv. Minst två civila har hittats döda nära en bensinmack i byn Buzova väster om Kyiv, uppger en ukrainsk tjänsteman för Reuters. Rapporten är den senaste om nedgrävda offer som har kommit efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka från områdena runt huvudstaden. Taras Didytsj, en lokal ledare, sa i en tv-sändning tidigare under söndagen att en grav med tiotals döda hade upptäckts i närheten av en bensinmack, enligt nyhetsbyrån. "Precis nu när vi pratar så gräver vi ut två kroppar från dödade bybor [...] Det finns andra personer som vi inte kan hitta." Reuters har inte kunnat bekräfta de nya uppgifterna. Tidigare har det rapporterats om hundratals döda i Butja utanför Kyiv och bilderna därifrån har lett till internationella fördömanden. Under söndagen dagen sa Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova till Sky News att totalt 1 200 kroppar hittills hittats i huvudstadsregionen. I Borodjanka, nordväst om Kyiv, väntar sig räddningsarbetare att hitta många offer i rasmassor där byggnader har förstörts. 77-åriga Maria Vaselenko säger till AP att hennes dotters och svärsons kroppar har legat under de raserade byggnaderna i 36 dagar eftersom de ryska soldaterna inte tillåtit invånare att söka efter nära och kära. "Ryssarna sköt. Och en del människor ville komma och hjälpa, men då sköt de dem. De satte sprängladdningar under döda människor," säger hon. Omni 220410. Kyivbor återvänder - trots borgmästarens varning. I veckan har långa köer ringlat in mot Kyiv när många invånare väljer att återvända hem efter att ryska trupper dragit sig tillbaka. SVT har träffat Karina och hennes femåriga dotter Yeva vid en tågstation i Przemysl i Polen. "Mitt hem är där och min man är där. Vi har nyligen gift oss och jag är gravid. Jag vill verkligen föda mitt barn i Ukraina, därför åker jag tillbaka," säger Karina innan de kliver på ett fullbokat tåg mot Ukraina. Detta trots att Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko uppmanat invånarna som flytt att avvakta tills situationen stabiliserats ytterligare. Bilförare tillbringade timmar i köer för att ta sig tillbaka till Kyiv. Invånarna återvänder till krigshärjade Irpin: "Allt kan vara minerat." Omni 220410. Expert: Fattiga länder förlorare på vetekrisen. Det är inte bristen på vete som är problemet i spåren av kriget i Ukraina - snarare att priset skjuter i höjden och hindrar fattiga länder att köpa spannmålet. Det säger Shon Ferguson, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, till TT. "Många länder i Afrika och Mellanöstern måste nu hitta andra leverantörer och till exempel FN:s livsmedelsprogram kan bara köpa två tredjedelar så mycket spannmål på grund av de högre priserna," säger Ferguson. Han beskriver situationen som en "perfekt storm" där priserna var höga redan före krigets utbrott i form av stigande energipriser och högkonjunktur efter pandemin. Att vetet inte längre kan fraktas på fartyg från ukrainska hamnar har också spätt på priset då man måste använda järnväg via Rumänien och Polen, skriver TT.
Omni 220410. Professor: Ingen tvekan om finskt Natomedlemskap. Det råder ingen tvekan om att Finland kommer gå med i Nato, säger Henrik Meinander, historieprofessor vid Helsingfors universitet, till SVT. "Vad gör man när ens granne agerar på det här sättet? Det är inte acceptabelt och då måste man också vara beredd att fatta beslut." Att Finland lutar åt Natomedlemskap beror på erfarenheterna från andra världskriget, enligt Meinander. 63 procent av den finländska befolkningen är för ett medlemskap, enligt en färsk opinionsmätning.
Meinander: Finlands försvarsvilja är skyhög. Sanna Marin: "Ingen ger samma säkerhetsgarantier som Nato." Finland rör sig snabbt mot Natobeslut.
Omni 220410. USA: Ny rysk befälhavare ökänd för våld mot civila. Generalen Aleksandr Dvornikov, som enligt flera säkerhetskällor är ny befälhavare för den ryska invasionen i Ukraina, är ökänd för att utsätta civila för våld. Det rapporterar NBC News. Enligt den pensionerade amerikanske amiralen James Stavridis kallas Dvornikov "Syriens slaktare" efter att han lett de ryska styrkorna under inbördeskriget där. "Utnämningen av den här generalen tyder på att Vladimir Putins intention är att fortsätta den här konflikten i månader, kanske år," säger han. Vita husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan säger till CNN att Dvornikov var inblandad i omfattande flyganfall mot rebelledda områden, där även civila fanns, i Aleppo. "Vi kan förvänta oss mer av detta även i Ukraina," säger Sullivan. Sullivan säger att en ny general inte kan radera Rysslands "strategiska misslyckande" i kriget. Dvornikov var befälhavare över de ryska trupperna i Syrien 2015 och 2016. Putin väntas utropa seger - oavsett resultat. Omni 220410. Världsbanken: Ukrainas ekonomi kommer krympa med 45 procent i år. Den ukrainska ekonomin kommer att krympa med över 45 procent under 2022, enligt en ny prognos släppt av Världsbanken på söndagen. Det rapporterar AFP. Rysslands ekonomi väntas samtidigt krympa med 11,2 procent, enligt samma prognos. Hela regionen lider av krigets ekonomiska konsekvenser, enligt Världsbanken, som förutspår att Ukrainas, Moldaviens och Belarus ekonomier sammantaget kommer krympa med över 30 procent. Även centralasiatiska länder väntas drabbas ekonomiskt. Över hälften av Ukrainas verksamheter är stängda, enligt Världsbanken. Lågkonjuktur väntas i sanktionstyngt Ryssland. Omni 220410. Uppgifter: Stora explosioner i Charkiv och Mykolajiv. Ett flertal kraftiga explosioner har inträffat i Charkiv i nordöstra Ukraina och Mykolajiv i de södra delarna på söndagskvällen, uppger lokala medier enligt Reuters. I ett videoklipp upplagt av Iuliia Mendel, tidigare rådgivare till president Zelenskyj, på Twitter syns ett kraftigt ljussken lysa upp himlen i Mykolajiv. "För närvarande är en vakt skadad", säger guvernören Vitalij Kim enligt tidningen Kyiv Independent. Omni 220410. Invånarna återvänder till krigshärjade Irpin: "Allt kan vara minerat". Alexander är en av många som nu återvänder till staden Irpin, strax utanför huvudstaden Kiev, för att titta till sitt förstörda hem. Ytterdörren är sönderbruten och lägenheten i en stor röra. "Allt kan vara minerat" säger Alexander. Men Ekots utsända träffar även människor som aldrig lämnade staden. "Jag har tre tanter kvar. Hur skulle jag kunna lämna" säger en man som inte uppger sitt namn. Våra korrespondenter Lubna El-Shanti och Johan-Mathias Sommarström har besökt Irpin och träffat de som återvänder - och de som stannade kvar. SR 220410. Storbritannien: Allt fler bevis för ryska krigsbrott. Det brittiska försvarsdepartementet uppger att allt fler bevis för att Ryssland begått krigsbrott i Ukraina uppdagas, rapporterar Sky News. "Det innefattar uppgifter om en hastigt grävd grav med döda ukrainska civila nära Burzova", skriver departementet på Twitter. Därtill fortsätter uppgifter komma om att ryska soldater begår sexuella övergrepp, enligt departementet. Tio civila dödades och elva skadades i attacker i Charkivområdet på söndagen, uppger guvernören enligt AFP. Bevisen upptäcks där de ryska trupperna dragit sig tillbaka. Guvernör: Tio civila dödade i ryska anfall på söndagen. Invånare i Butja: De tvingade ned min brorson på knä och sköt honom. Omni 220411. Ukraina förbereder sig för större rysk offensiv i öst. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar i sitt nattliga tal för att kommande vecka kommer vara avgörande – precis som alla veckor under kriget. "Ryska styrkor kommer att röra sig mot till och med större insatser i östra delarna av vårt land. De kan komma att använda ännu fler robotar mot oss, eller ännu fler bomber. Men vi förbereder oss för deras agerande," säger han. Samtidigt återupprepar presidenten sin vädjan om ett totalt embargo mot import av rysk olja och gas, vilka han kallade källorna till Rysslands "självförtroende och straffrihet". Omni 220411. Mötet i Moskva över: "Var inget vänskapligt samtal." Mötet mellan Österrikes förbundskansler Karl Nehammer och ryske presidenten Vladimir Putin varade i 90 minuter, rapporterar Kronen Zeitung. "Det var inte ett vänskapligt möte. Samtalet med Putin var väldigt direkt, öppet och hårt," säger Nehammer i ett uttalande som Reuters tagit del av. Enligt tidningens uppgifter skakade de båda politiska ledarna inte hand. Det togs inte heller några officiella fotografier vid besöket av oro för propaganda, enligt tidningen. Nehammer är den första EU-ledare att besöka Moskva sedan invasionen av Ukraina inleddes. Nehammer tillägger att målet med resan var att hjälpa till att få ett slut på kriget. Kanslern: Mitt viktigaste budskap till Putin var att detta krig måste få ett slut och att i ett krig finns det bara förlorare.
Omni 230411. Ukrainare återvänder till Kiev: "Tåg från Polen fullsatta." I takt med att allt fler ukrainare återvänder till Kiev har restauranger öppnat och vissa till och med börjat serverera alkohol igen. Samtidigt hörs dagligen explosioner i det pågående minröjningsarbetet medan det kvällstid råder fortsatt utegångsförbud. "Sakta börjar det bli lite vanligt och normalt," säger SVT:s reporter Gilda Hamidi-Nia som befinner i Kiev. Tusentals människor som tidigare flytt Kiev har nu börjat återvända efter att ryska styrkor lämnat huvudstaden. "Det märktes främst med tågen vi tog att vi inte är de enda på väg hit. Det tåg vi tog från Polen var till exempel fullsatt," säger SVT:s reporter Gilda Hamidi-Nia som tillsammans med fotograf Johannes Tolfv är på plats i Kiev. Enligt de senaste siffrorna återvände 27 000 ukrainare i lördags. "Sedan är det så klart fler som lämnar. Men man märker nu att det börjar bli en ström av ukrainare som återvänder till Ukraina," säger Gilda Hamidi-Nia. Dokument avslöjar: Så försöker oligarken bakom Tui runda EU-sanktionerna. Tui, ett av Sveriges mest populära reseföretag, har fått över 70 miljoner kronor i coronastöd. Samtidigt är moderbolagets största ägare oligarken Aleksej Mordasjov. SVT:s kartläggning visar att den ryska miljardären står bakom centrala medier i den ryska krigspropagandan - och i hemlighet har slussat stora summor pengar till konton som misstänks tillhöra Putin själv. Stålbaronen Aleksej Mordasjov utsågs till Rysslands rikaste person av tidningen Forbes förra året. Han har ägarintressen i banker, medier, kolindustrin och kontrollerar den ryska ståljätten Severstal - som har levererat järnmalm till SSAB. Stålbolaget är en viktig leverantör till den ryska vapenindustrin, bland annat för produktion av bepansrade fordon, ubåtar och stridsfartyg. Aleksej Mordasjov har också tagit en maktposition i resebranschen där han som största enskilda ägare i Tui belönades med en styrelsepost i den tyska moderkoncernen. Men den ryska invasionen av Ukraina förändrade allt. Den 28 februari hamnade Mordasjov på EU:s sanktionslista på grund av sina nära band till ryska makthavare som pekats ut som ansvariga för invasionen av Ukraina. Samma dag inleddes ett avancerat trixande med Tui:s aktier. Putins förre chefsekonom: Oljeembargo stoppar kriget. Ett embargo mot ryska olje- och gasexporter skulle sannolikt leda till att kriget i Ukraina avslutas på en månad eller två. Det säger Vladimir Putins tidigare chefsekonom Andrej Illarionov, som avgick i protest 2005 och som i dag bor i USA. "Det är ett av de mycket effektiva instrumenten som västländerna fortfarande har kvar," säger han i en intervju med BBC. EU-länder pumpar in enorma summor pengar i den ryska statskassan, eftersom 40 procent av EU:s gas och 27 procent av oljan kommer från Ryssland. Andrej Illarionov tycker inte att Ryssland hittills har tagit andra länders hot om att minska energiimporten på allvar. Omni 220411. Tyska försvarsministern: Vi kan inte skicka fler vapen.Tyskland har inte förmåga att leverera fler vapen till Ukraina, säger den tyska försvarsministern Christine Lambrecht till tidningen Augsburger Allgemeine. Hon anser att Tyskland måste behålla sina vapen för att säkerställa den nationella säkerheten. "Självklart måste vi stödja Ukraina i dess modiga kamp. Men när det kommer till vapen från våra lager måste jag ärligt säga att vi nu har nått en gräns." Lambrecht säger att framtida leveranser i sådana fall får ske direkt via försvarsindustrin. Deutsche Welle skriver att oppositionen har krävt utökade leveranser och att regeringen pressas både i och utanför landet på fler och snabbare vapenleveranser. Men förbundskansler Olaf Scholz har hittills slagit ifrån sig kritiken. Omni 220411. Ryssland: Robotsystem som skänkts av Europa förstört. Ryssland hävdar att man har förstört ett luftvärnsrobotsystem i Ukraina, ett så kallat S-300 som ska försvara mot inkommande robotar. Uppgiften kommer från ryska försvarsdepartementet, men varken BBC eller Sky News har självständigt lyckats verifiera informationen. Enligt departementet förvarades S-300-systemet i en hangar i utkanten av Dnipro och attacken ska ha skett på söndagen. Vidare uppger Kreml att systemet har skänkts till Ukraina av ett annat europeiskt land, men säger inte vilket. Slovakien har donerat ett sådant system till Ukraina, men det systemet har inte förstörts, uppger Slovakiens premiärminister Eduard Heger på Twitter. Han kallar det för rysk propaganda och skriver att det är en bluff, och uppger att detta har bekräftats av Ukraina. Slovakien: Det tycks handla om ryska lögner. Omni 220411. Paasikivi: "Allt tyder på rysk offensiv i Donbas." Allt tyder på att Ryssland förbereder sig på en offensiv i Donbas-regionen, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, till SR Ekot. Enligt Paasikivi tycks de ryska styrkorna försöka bilda en halvcirkel från Charkiv till Cherson. "Från Charkiv vill man gå söderut, från Donetsk vill man gå norrut för att skära av de ukrainska förband som finns öster om det i en ficka. Sen kommer man fortsätta försöka ta Mariupol och förstärka där man kan," säger han och tillägger att ukrainarna kommer hålla emot men att det blir svårt. Men Paasikivi tror inte att de ryska styrkorna, som redan är hårt sargade, kommer att ha förmåga att fortsätta från Donbas till övriga Ukraina. Paasikivi: "De kommer nog anfalla, men ukrainarna kan nog hålla emot. Men det blir svårt." Kriget i Ukraina är nu inne på sin sjunde vecka och enligt FN har 4,5 miljon ukrainare flytt landet. Omni 220411. Kommentar: Och det blir rått och hemskt med den ryska "förstöra så mycket civila byggnader som möjligt-taktiken som det går". Hackare uppges attackera Ryssland med modifierad ransomware. Hackergruppen NB65 har inlett attacker mot ryska organisationer med hjälp av en modifierad variant av ransomwarekoden Conti, vars källkod nyligen läckte ut. Det uppger sajten Bleeping Computer. NB65 påstås bland annat ha attackerat statlig rysk tv och den ryska rymdmyndigheten Roscosmos. "Vi övervakar noggrant. Er president skulle inte ha begått krigsbrott. Om ni letar efter någon att skylla på när det gäller er nuvarande situation så är det Vladimir Putin” skriver NB65 i ett meddelande till de organisationer man attackerat," uppger Bleeping Computer. Omni 220411. Zelenskyj: Tiotusentals har dödats bara i Mariupol. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bedömer att "tiotusentals" ukrainare har dödats bara i Mariupol. Uttalandet gjordes inför det sydkoreanska parlamentet på måndagen, skriver Reuters, som inte kan verifiera siffrans korrekthet. "Mariupol har förstörts, det är tiotusentals döda, men trots det avslutar Ryssland inte sin offensiv." The Guardian listar flera andra av Zelenskyjs uttalanden i Sydkorea, bland annat att 300 sjukhus har förstörts, att tiotusentals ryska soldater gör sig redo för nästa offensiv och att Ukraina behöver mer hjälp för att överleva kriget. På måndagen ska nio humanitära korridorer öppnas i sydöstra Ukraina, bland annat från Mariupol, skriver BBC. Zelenskyj talade via länk från Ukraina. Omni 220411. Hela staden mobiliserades mot ryska invasionen. I den strategiska staden Voznesensk fick borgmästaren hela staden på fötter när de ryska förbanden var på väg att ta över. "Vi sprängde broarna för att hindra dem att avancera, för att sabotera deras planer," säger Jevgenij Velitjko. Borgmästaren stod upp mot inkräktarna och mobiliserade hela staden. "Alla människor ställde upp, oavsett bakgrund. Några hjälpte till att muddra floden, andra fyllde sandsäckar till skydd för soldaterna i armén," säger han. Se mer i klippet.
svt 220411. Krav på att undanta rysk gödsel från sanktionerna. Det kommer krav från stora jordbruksländer, som Brasilien och Argentina, om att undanta den ryska gödseln från sanktionerna mot Ryssland för att öka matproduktionen. Cirka hälften av all konstgödsel i världen produceras av Ryssland och Belarus, som står under västs sanktioner. Om kriget blir långvarigt kommer ryska gödningsmedel att undantas från sanktionerna, tror brasilianska experter som Ekot talat med. SR 220411. Kraftiga explosioner i Charkiv - ryskt storoffensiv befaras. Från Ukraina kommer det rapporter om kraftiga explosioner i staden Charkiv. Det rapporterar Reuters och hänvisar till lokala medier. Enligt AFP uppgav guvernören i regionen på söndag kväll att tio civila dödats och elva skadats i olika attacker i helgen mot byar runt Charkiv i östra Ukraina - där man befarar att Ryssland håller på att förbereda en storoffensiv. Det finns även rapporter om explosioner i staden Mykolajiv i södra Ukraina. SR 220411. Ericsson avbryter all verksamhet i Ryssland. Telekomföretaget Ericsson avbryter all verksamhet i Ryssland, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Orsaken är kriget mot Ukraina och sanktionerna. Stoppet beräknas kosta Ericsson upp till 900 miljoner kronor, under det första kvartalet. Inga personalkostnader är medräknade i den summan. SR 220411. Chippbristen fortsätter plåga bilindustrin. Fordonsjättarna BMW och Volkswagen ser mörkt på den globala halvledarbristen, och förväntar sig inte att tillgången på chipp kommer att vara tillräcklig förrän tidigast 2024. Det rapporterar Reuters. Volkswagens finanschef Arno Antlitz säger till Reuters att man förväntar sig att tillgången på halvledare kommer att vara på 2019 års nivåer under nästa år, men att det är långt ifrån tillräckligt för att möta den efterfrågan som finns. BMW:s vd Oliver Zipse kommer i en annan intervju med en liknande prognos, och säger att det kommer att fortsätta råda brist på halvledare under hela 2023. Omni 220411. Proryska demonstranter skapade ilska i Tyskland. Proryska demonstranter protesterade i flera tyska storstäder i helgen, bland annat i Frankfurt, Hannover och Stuttgart. Det skriver Deutsche Welle och Euronews. Demonstrationerna vände sig officiellt mot diskriminering av rysktalande i Tyskland till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Men många tolkade i stället demonstrationerna som stöd för kriget. Mängder av ryska flaggor användes och bilder visar hur åtminstone vissa av demonstranterna bar Putintröjor. Flera motdemonstrationer hölls och polisen var på plats. Förra helgen skedde en liknande demonstration i Berlin. "För Guds skull, hur kan ni tillåta en sådan skamlig konvoj mitt i Berlin?" sa Ukrainas ambassadör i Tyskland, Andrij Melnyk, till Berlins borgmästare. I Tyskland bor 1,2 miljoner människor med ryskt ursprung.Polisen i Stuttgart förbjöd "V" och "Z", som har blivit symboler för kriget. Demonstrant: Jag är för fred - rysktalande barn blir slagna i skolan. 383 hatbrott mot ryssar har noterats i Tyskland sedan invasionens inleddes. Omni 220411. Därför känner sig Ryssland hotade av Nato. Hur kommer det sig att Ryssland känner sig hotade av Nato? Eva Hagström Frisell är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. "Ryssland anser sig vara en stormakt som vill ha kontroll över länderna i närområdet och de ska inte få göra egna säkerhetspolitiska vägval, för då hotat Rysslands inflytande helt enkelt." SR 220411. Ukraina förbereder sig för "sista strid" om Mariupol - ammunitionen nästan slut. Ukrainska styrkor förbereder sig för en "sista strid" om den omringade hamnstaden Mariupol. Det uppger armén enligt AFP. "I dag blir förmodligen den sista striden eftersom ammunitionen håller på att ta slut", skriver armén på Facebook och fortsätter: "Det innebär döden för vissa av oss och fångenskap för övriga." Ryska soldater har omringat Mariupol i flera veckor, men de ukrainska soldaterna har ännu inte förlorat greppet om de centrala delarna av staden. Tidigare på måndagen sa president Volodymyr Zelenskyj att "tiotusentals" ukrainare befaras ha dött i staden. Samtidigt skriver Ukrainas armé i en uppdatering att 19 500 ryska soldater har dött sedan invasionen påbörjades. Armén uppger att den är omringad av ryska soldater. Reuters har inte lyckats bekräfta Zelenskyjs siffra om tiotusentals döda. Omni 220411. Kreml varnar Sverige och Finland att gå med i Nato. Ryssland varnar återigen Sverige och Finland för att gå med i Nato, skriver BBC. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att militäralliansen är ett "verktyg inriktat på konfrontation". "Det är inte en sådan allians som säkerställer fred och stabilitet, och ytterligare expansion kommer inte att medföra utökad säkerhet till Europa," säger Peskov. Ryssland har även tidigare motsatt sig Natoansökningar från de nordiska grannarna. Om länderna går med i Nato ökar antalet medlemsländer från 30 till 32. Trots hoten har både Finland och Sverige närmat sig Nato. Nato-företrädare: Diskussionen om Sverige och Finland i Nato har blivit extremt seriös. Amerikansk diplomat: Sverige och Finland blickar mot Nato - enorm strategisk blunder av Putin. S startar intern debatt om säkerhetspolitiken och Nato. Omni 220411. Kommentar: På grund av hoten har både Finland och Sverige närmat sig Nato. Journalist som kritiserade kriget anställs i Tyskland. Den tyska tidningen Welt anställer Marina Ovsyannikova, den ryska journalisten som höll upp ett plakat i rysk tv där hon vände sig emot kriget. Det uppger tidningen i ett uttalande. Ovsyannikova ska arbeta som frilansjournalist från Ryssland och Ukraina. I en första text för Welt, som publicerades på måndagen, skriver hon att hennes liv har förändrats sedan protestaktionen. "Mitt liv är uppdelat i ett före och ett efter. Moraliska principer blev till slut viktigare än välbefinnande, sinnesfrid och ett ordnat liv. Kriget i Ukraina var en vändpunkt och tystnad var inte längre ett alternativ", skriver hon. Hon kommer att skriva för tidningen och delta i tv-sändningar. Omni 220411. Text i Dagens ETC sågas: "Rysk regimpropaganda." Dagens ETC och ledarskribenten Kajsa Ekis Ekman får hård kritik efter en text om Kyiv Independent. I en ledartext hävdar hon att den ukrainska tidningen har nazistkopplingar eftersom dess försvarsreporter Illia Ponomarenko varit inbäddad med Azovbataljonen. "Nazikopplingarna är dock inte det enda som är speciellt med Kyiv Independent", skriver Ekis Ekman, som också kritiserar att Kanadas regering varit med och betalat tidningens grundande, samt att flera av dess anställda gjort betald praktik i USA. Expressens Hynek Pallas vänder sig emot båda delarna av Ekis Ekmans problematisering, och beskriver i stället texten som en "unken attack" på ukrainska journalister. Flera andra skribenter reagerar på Twitter. Författaren Jens Liljestrand ber Dagens ETC att sluta mejla om pengar, som han hellre donerar till Kyiv Independent. DN:s ledarskribent Isobel Hadley-Kamptz tvivlar på om hon vill fortsätta prenumerera på tidningen. Och Eskilstuna-Kurirens politiska redaktör Alex Voronov kallar texten för "rysk regimpropaganda" när man misskrediterar "den mest respekterade engelskspråkiga ukrainska publikationen". Även forskaren Martin Kragh, som är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier, är upprörd. "Nytt lågvattenmärke i svensk debatt. Påståendet att USA styr över ukrainsk journalistik är en konspirationsteori och en förolämpning." Kajsa Ekis Ekman: Varför accepteras Kyiv Independents nazistkopplingar? Hynek Pallas: Unken attack på ukrainska journalister av Ekis Ekman. Omni 220411. Ukraina anklagar Gunvor: "Finansierar krigsbrott." Den ukrainska regeringen har uppmanat fyra av världens största energihandlare att sluta handla med rysk olja. Bland de bolagen som pekas ut för "att hjälpa Ryssland med blodspengar" finns bland annat svenskägda Gunvor, skriver Financial Times. "De är i en cykel där de finansierar krigsbrott och folkmord på den ukrainska befolkningen", uppges Oleg Ustenko, ekonomisk rådgivare till president Volodymyr Zelenskyj, skrivit i ett brev till bolagen. Gunvor uppger för tidningen att de är rättsligt förpliktigade att uppfylla redan ingångna avtal men lägger till att "inga nya affärer görs". Även Vitol, Glencore och Trafigura pekas ut i brevet från Ustenko . Omni 220411. Opec till EU: Inte möjligt att ersätta ryska oljan. Opec ansvarar för att balansera oljemarknaden och borde öka leveransen av olja för att dämpa de stigande priserna och tillgodose det ökade behovet. Det säger EU till oljeorganisationen på ett möte under måndagen, rapporterar Reuters. Opec svarar att en bojkott av rysk olja skulle kunna överstiga ett tapp på 7 miljoner fat per dag, något de omöjligt har kapacitet att ersätta. Ett olje-embargo kan sporra den "värsta chocken" för tillförsel av olja någonsin. Det menar organisationens generalsekreterare Mohammad Barkindo, i ett tal som nyhetsbyrån tagit del av. Opec säger till EU att nuvarande och framtida sanktioner kommer med stora risker. Mohammad Barkindo: Dessa kriser har förvärrats och bildat en väldigt volatil marknad.
Omni 220411. Mötet i Moskva över: "Var inget vänskapligt samtal." Mötet mellan Österrikes förbundskansler Karl Nehammer och ryske presidenten Vladimir Putin varade i 90 minuter, rapporterar Kronen Zeitung. "Det var inte ett vänskapligt möte. Samtalet med Putin var väldigt direkt, öppet och hårt", säger Nehammer i ett uttalande som Reuters tagit del av. Enligt tidningens uppgifter skakade de båda politiska ledarna inte hand. Det togs inte heller några officiella fotografier vid besöket av oro för propaganda, enligt tidningen. Nehammer är den första EU-ledare att besöka Moskva sedan invasionen av Ukraina inleddes. Nehammer tillägger att målet med resan var att hjälpa till att få ett slut på kriget. Kanslern: Mitt viktigaste budskap till Putin var att detta krig måste få ett slut och att i ett krig finns det bara förlorare. Kritik mot Nehammer: "Vilken hybris från den österrikiska förbundskanslerns sida." Omni 220411. Separatistledaren: Vi har kontroll över Mariupols hamn. Ryskstödda separatister påstår att de har tagit kontroll över hamnen i den strategiskt viktiga staden Mariupol i östra Ukraina. Det säger separatisternas ledare Denis Pusjilin i ett tv-sänt tal enligt AFP. Nyhetsbyrån har inte kunnat bekräfta uppgifterna.
Ryska styrkor har belägrat staden i över en månad. Mariupols borgmästare säger till AP att över 10 000 civila dött i staden, men att han befarar att dödssiffran kan vara dubbelt så hög. Mariupol har flera maskin- och metallfabriker och enligt Pusjilin ska de ukrainska styrkorna ha koncentrerat sitt försvar kring dessa. Moskva har enligt AFP gjort östra delen av landet till sitt främsta mål. "Nu kommer insatsen att intensifieras," säger Pusjilin.
Omni 220411. Frankrike utvisar sex ryska diplomater: "Spionnätverk". Frankrike utvisar sex ryska diplomater som landets inrikessäkerhetstjänst DGSI menar egentligen arbetar för den ryska säkerhetstjänsten, rapporterar Le Figaro. Enligt ett uttalande från utrikesdepartementet har en lång utredning avslöjat spioneriet. Inrikesministern Gérald Darmanin hyllar den franska insatsen. "Grattis till DGSI-agenterna som avslöjade ett nätverk av ryska hemliga agenter som arbetade mot våra intressen," twittrar han. Frankrike har tidigare meddelat att 35 ryska diplomater utvisas. Omni 220411. Analyser: Slutar slaget om Ukraina som vinterkriget? Hur kriget i Ukraina kommer att sluta är just nu långt ifrån uppenbart, skriver The Guardians Dan Sabbagh i en analys. Båda sidor har lidit stora förluster och även om Kyiv försvarades framgångsrikt har Ukraina inte lyckats pressa tillbaka ryska trupper från södra och östra delarna av landet. "Frågan för Ukrainas allierade i väst är om man ska skicka mer vapen så att Kyiv kan vända slaget på land", skriver Sabbagh. Expressens Mats Larsson ser likheter mellan finska vinterkriget och invasionen av Ukraina. Putin trodde som Stalin att invasionen skulle ta en vecka men mötte mer motstånd än förväntat. Men trots framgångarna förlorade Finland områden som Karelen, Petsamo (Rysslands Petjenga) och kustremsan upp mot Barents hav. "Frågan är om historien ska rimma även denna gång", skriver Larsson. Dan Sabbagh: Svårare att se ett slut på kriget i och med nya fasen. Mats Larsson: Har Putin lärt sig läxan från finska vinterkriget? Carl Johan von Seth: Vad är priset för att stoppa Putins blodsbränslen? Omni 220411. Områden som Finland förlorade 1944. Ukraina: 15 000 personer försvunna. I Ukraina har myndigheterna nu en lista på över 15 000 försvunna personer - i framförallt områden som kontrolleras av ryska militären. De flesta på listan över försvunna är kända ukrainare, som motsatt sig kriget och den ryska ockupationen. I de befriade städerna runt Kiev vittnar grannar och vänner om ryska soldater, som sökte efter kända volontärer, journalister och speciellt de lokala politikerna, som borgmästare och kommunledamöter.
SR 220411. Zelenskyj: Ryssland kan komma att använda kemiska vapen. Ryssland kan komma att använda kemiska vapen i Ukraina. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga videotal, rapporterar Reuters. Zelenskyj sa inget om att sådana vapen redan har använts under invasionen. Tidigare på måndagen hävdade Azovbataljonen via sin Telegramkanal att de ryska styrkorna hade använt ett "okänt giftigt ämne" mot i den belägrade staden Mariupol. Dessa uppgifter har inte kunnat bekräftas.
Omni 220412. Pentagon: Lång konvoj mot Donbas - inleder en ny fas. Ryssland skickar hundratals militärfordon till Donbasregionen i ett steg att förbereda sig för en ny fas i kriget. Det bekräftar det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon enligt New York Times. Bekräftelsen kommer efter satellitbilderna som visade hur en stor rysk konvoj passerade staden Velykyi Burluk, öster om Charkiv. Enligt Pentagon ska konvojen vara flera kilometer lång och bestå av hundratals militärfordon som transporterar soldater samt artilleri till östra Ukraina. "Det är tydliga bevis för att ryssarna vill rikta in sina tillgångar på Donbasregionen," säger Pentagonkällan. Zelenskyj uppmanar civila att fly regionen. Talesperson för Ukrainas försvarsdepartement: "Vi förutspår att aktiva strider kommer att inledas i dessa områden inom den närmaste tiden." Ryska målet: "Dubbla eller till och med tredubbla" antalet ryska soldater i Donbas. Omni 220412. Expert: Tre städer i öst som avgör krigets utveckling. Det finns tre platser i östra Ukraina som kan vara avgörande för hur kriget utvecklas, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SVT Nyheter. Det handlar om Izjum, Kramatorsk och Mariupol. Ett övertagande av Izjum skulle innebära att vägen blir öppen i sydostlig riktning. Kramatorsk beskrivs som en knutpunkt, vid ett övertagande av en knutpunkt får man möjlighet att välja anfallsriktning därefter. Lyckas ryska styrkorna överta hamnstaden Mariupol skapar det bättre möjligheter för ett angrepp i nordlig riktning, menar Elfving. Huruvida Ukraina kan lyckas stå emot de ryska attackerna är beroende av flera faktorer. "Dels hur de ukrainska förbanden ser ut just nu, hur tillförseln av ytterligare krigsmateriel från väst ser ut och på hur de ryska angreppet ser ut," säger han till SVT. Omni 220412. Ministern ber om miljarder: "Befinner oss i nöd." Ukrainas finansminister Sergij Marchenko har bett väst om flera miljarder dollar i stöd för att täcka det underskott som uppstått efter ryska invasionen. Det rapporterar Financial Times. Enligt landet beräknas underskottet uppgå till mellan 5-7 miljarder dollar per månad i april och maj. Enligt Marchenko befinner sig Ukraina i stor "finansiell nöd". "Om ni vill att vi ska kunna fortsätta utkämpa det här kriget, hjälp oss då," säger han enligt tidningen. Underskottet i statskassan uppgick till 2,7 miljarder dollar i mars. Omni 220412. Två tredjedelar av Ukrainas barn har flytt bomberna. Nästan två tredjedelar av alla barn i Ukraina har flytt sina hem sedan kriget inleddes den 24 februari. Det uppger Unicef, skriver flera medier i sina direktrapporteringar. Totalt har 4,8 av landets 7,5 miljoner barn flytt sina hem. Två miljoner av dem har tagit sig till andra länder, säger Unicefs nödprogramschef Manuel Fontaine enligt Euronews. "De har tvingats lämna allt bakom sig - sina hem, sina skolor och ofta sina familjemedlemmar." FN bekräftar också att 142 barn hittills har dött under kriget, även om det faktiska numret förmodligen är betydligt högre. Omni 220412. Tre frågor om kemisk krigsföring. Omvärlden varnar om kemiska stridsmedel eller andra massförstörelsevapen i Ukraina. Men vad innebär egentligen ett kemiskt vapen? Och vad kan deras användning få för konsekvenser när de används i krig? Uppgifter om att ryska styrkor använt kemiska vapen i den belägrade staden Mariupol spreds under måndagen. Både Storbritannien och Australien utreder anklagelserna. Internationella krigslagar förbjuder all användning av kemikalier i krig om kemikalien används utifrån sin giftverkan. Den konventionen har 193 länder i världen skrivit på, däribland Ryssland. Det påpekar experten Rikard Norlin från Totalförsvarets forskningsinstitut. "Ett kemiskt vapen är ett som genom sin giftverkan dödar eller skadar människor, till skillnad från ett konventionellt vapen som dödar genom sprängkraft eller via projektiler." Han menar att kemiska vapen kan användas i allt från småskaliga varianter där man ger sig på enskilda individer, till större vapenslag där man kan använda artellerigranater. "Kemiska vapen räknas till massförstöreslsevapen. Sätter man in dem i stor skala får det enorm förödelse och det drabbar urskillningslöst både civila och militära." Experten Rikard Norlin från Totalförsvarets forskningsinstitut svarar på tre frågor om kemvapen i klippet. svt 220412. Expert: Tre viktiga platser vid en offensiv i östra Ukraina. De ryska styrkorna har lämnat norra Ukraina men några mil utanför Charkiv syns en rysk konvoj. Enligt flera bedömare väntas snart en ny offensiv i östra Ukraina. Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, tror att striderna där kan bli avgörande för krigets fortsättning. "Ur ukrainsk synpunkt finns det risk att förbanden kan bli avskurna i östra Ukraina. I sådana fall är det ett militärt nederlag. Lyckas de å andra sidan hålla stånd, kan det bli en avgörande framgång," säger Jörgen Elfving. Ytterligare leveranser av krigsmateriel från väst är också viktigt för det ukrainska motståndet, tillägger han. Men frågan är hur pass redo de ryska styrkorna är för en utökad offensiv i öst. "De har begränsade resurser, för merparten av de ryska förbanden är under återhämtning och omorganisation," säger han och fortsätter: "Har man från rysk sida någon anfallskraft efter de tidigare striderna eller blir det några halvhjärtade insatser?" I klippet hör du Jörgen Elfving berätta om tre strategiskt viktiga platser i östra Ukraina.. svt 220412. Iranska smugglare uppges föra vapen till Ryssland: "Anti-USA gör oss lyckliga." Iranska smuggelnätverk hjälper Ryssland i kriget genom att föra tung ammunition, uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem från Irak. Det uppger flera personer med insyn för The Guardian. Ryssland får därmed hjälp av Iran, sin allierade i Syrienkriget, efter sanktionerna mot landet. The Guardian beskriver det som ett dramatiskt skifte i kriget. Amerikanska soldater har befunnit sig i Irak sedan 2003 och tränat upp dess armé, vilket gör att landet är överfullt med vapen. Många vapen har på senare år lagligen hamnat i händerna på Iranbackade militanta grupper, som har stridit mot terrorgruppen IS, men som samtidigt är starka motståndare till USA. Dessa grupper är kända för sina brutala metoder och har med tiden fått stor makt i Irak. En av grupperna är Hashd al-Shaabi, en paraplyorganisation som samlar flera miliser och som kontrollerar stora delar av gränsområdet mot Iran. "Vi bryr oss inte vart de tunga vapnen går. Allt som är anti-USA gör oss lyckliga," säger en källa i organisationen. Expert: Om Putinregimen destabiliseras får det stor påverkan på Iran. Omni 220412. Taiwans militär ger ut bok med råd för kinesisk invasion. Taiwans militär har publicerat en handbok för civila inför en eventuell kinesisk invasion, rapporterar AFP. I den 28 sidor långa handboken finns bland annat information om skyddsrum och bunkring av förnödenheter. Kinas kommunistparti har svurit att en dag ta kontroll över Taiwan, med våld om nödvändigt. Det är ett hot som ökat dels på grund av president Xi Jinping, som ses som Kinas mest auktoritära ledare på länge, men också under den ryska invasionen av Ukraina. Förra veckan sa den regimkritiske kinesiske konstnären Ai Weiwei att den kinesiska regeringen noga följer utvecklingen i Ukraina, för att se hur omvärlden svarar på en sådan invasion. Enligt AFP är handboken delvis inspirerad av den svenska motsvarigheten, "Om krisen eller kriget kommer". Till skillnad från Filippinerna och Japan har man inget officiellt samarbete med USA. Omni 220412. Expert: Ryssland kan kriga länge trots sanktionerna. Trots västvärldens omfattande sanktioner kommer Ryssland att kunna bedriva ett långvarigt krig i Ukraina, säger experter och ekonomer till Reuters. Orsaken är att den ryska staten tjänar pengar på stigande priser på bland annat olja och gas. Pengar som i sin tur försörjer den ryska armén. Johan Norberg, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, säger till nyhetsbyrån att sanktionerna inte kommer att ha någon effekt på kriget på kort sikt eftersom att den ryska militären krigar med "stridsvagnar de redan byggt och soldater de redan tränat". Världsbanken har uppskattat att sanktionerna kommer krympa Rysslands ekonomi med över 11 procent i år men att intäkterna från energiexporten ökar. USA uppskattar att ryska armén har tappat ungefär 15-20 procent av sin stridskapacitet. Omni 220412. Hyllar kriget trots larm om kemvapen och våldtäkter. Vladimir Putin fortsätter att ha en helt egen syn på sitt dödliga krig i Ukraina. Under ett tal i östra Ryssland, där han träffar Belarus president Aleksandr Lukasjenko, säger Putin att landet kommer att uppnå sina "ädla" mål i Ukraina. The Independent noterar att uttalandet kommer samtidigt som larm om kemvapenattacker i Mariupol, samt rapporter om att ryska soldater använder våldtäkter som vapen. Presidenten fortsätter också att hävda, i enlighet med regimens grundlösa propaganda, att Ryssland krigar för att hjälpa personer i landet. "Å ena sidan hjälper vi och räddar människor och å andra sidan vidtar vi helt enkelt åtgärder för att säkerställa Rysslands säkerhet (...) Vi hade inget val. Det var rätt beslut." Miljontals människor har tvingats fly och tusentals människor har dött sedan invasionen inleddes 24 februari.
Omni 220412. Putin kallar bilderna på döda i Butja för "fejk". Han kallar bilderna på de döda i Butja för "fejk". I ett tv-sänt tal kommenterade Rysslands president Vladimir Putin på tisdagen för första gången bilderna på dödade människor i Butja. Samtidigt kommer allt fler uppgifter om systematiska våldtäkter och rena avrättningar. Vladimir Putin anklagade väst för att ha planterat bevis på krigsbrott tidigare, till exempel under kriget i Syrien. "Det är samma slags bluff i Butja," hävdade han utan att presentera några bevis för påståendet. Kommentaren lämnades nästan två veckor efter att ryska trupper avbröt sin ockupation av områden runt huvudstaden Kiev, och kommer samtidigt som fler och fler uppgifter och vittnesmål lämnas om misstänkta krigsbrott begångna av ryska soldater. Svenska hushåll har rysk gas - tas in via Danmark. Ett nittiotal industrianläggningar och över 27 000 hushåll i västra Sverige fortsätter att använda delvis rysk gas som transporterats in genom Danmark. Det rapporterar DN. Totalt förbrukas omkring 10 TWh naturgas i Sverige om året, varav allt importeras. Men hur mycket av den som kommer från Ryssland är omöjligt att säga, uppger Rebecka Bergholtz, marknadsanalytiker på Energimyndigheten. " (Det) eftersom all gas från olika länder blandas innan den når Sverige," säger hon till tidningen. Bland bolagen som använder gasen finns Perstorp och raffinaderierna Preem och St1. SSAB köper in rysk naturgas: "Målsättning att minska". Omni 220412. Blinken: Moskva kan komma att använda kemvapen. USA:s utrikesminister Antony Blinken säger att han inte kan bekräfta att Ryssland har använt kemvapen i Ukraina, men att de har uppgifter om att de kan komma att göra det, rapporterar AFP. "Vi har trovärdiga uppgifter om att Ryssland kan komma att använda sig utav tårgas blandat med kemiska ämnen som orsakar starkare symptom," säger han på en presskonferens. Han säger att USA tittar noga på frågan. "Det här är ett stort bekymmer och en oro som vi har haft redan innan Ryssland påbörjade sina aggressioner," säger han. Enligt deras uppgifter är det i Mariupol som Ryssland kan komma att använda kemvapen.
Omni 220412. Hackerattack mot ukrainskt energibolag avvärjd. Säkerhetsforskare från Microsoft och cybersäkerhetsfirman Eset har tillsammans med ukrainska myndigheter lyckats avvärja en cyberattack mot ett stort ukrainsk energibolag. Det rapporterar The Record. Cyberattacken kopplas till hackergruppen Sandworm (även känd som APT28 och Fancy Bear), som kontrolleras av den ryska regeringen, skriver sajten Silicon Angle. Hackarna använde sig bland annat av den skadliga koden Industroyer2, som även användes för att attackera ukrainsk infrastruktur 2015. Omni 220513. Zelenskyj: Putins nära vän gripen under specialinsats. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har under tisdagen publicerat ett foto på den ukrainske oligarken Viktor Medvedtjuk, rapporterar Reuters. På bilden sitter Medvedtjuk i handbojor iförd en ukrainsk militäruniform och enligt Zelenskyj ska ukrainska specialstyrkor tillfångatagit oligarken i en särskild insats. Ukrainas säkerhetstjänst skriver på Twitter att Medvedtjuk ska ha burit uniformen som en förklädnad, men att bojor nu väntar honom. Medvedtjuk har sedan förra året varit misstänkt för förräderi. I februari flydde Medvedtjuk från sin husarrest och han har varit en jagad man sedan dess. Rysslands president Vladimir Putin och Viktor Medvedtjuk är nära vänner. Den ryske presidenten är gudfar till oligarkens yngste dotter. Putin är gudfar till Medvedtjuks barn och de tittar ofta på F1 tillsammans. Medvedtjuk är utpekad som Kremls förlängda arm i Ukraina.
Omni 220412. Biden anklagar Putin för att begå folkmord: "Tydligare". USA:s president Joe Biden anklagade i natt Ryssland för att begå folkmord i Ukraina. "Jag kallar det ett folkmord eftersom det blir tydligare och tydligare att Putin försöker utplåna även tanken på att vara ukrainare," säger han enligt CNN. Enligt presidenten är det upp till advokater att avgöra om Rysslands agerande möter den internationella standarden för vad som kan kännetecknas som ett folkmord, men att det enligt honom "sannerligen ser ut att vara det". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj twittrade kort därefter om Bidens uttalande och skrev: "Att benämna saker vid dess rätta namn är grundläggande i kampen mot ondska". Zelenskyj om Biden: "Det är ord från en sann ledare."
Omni 220513. Ukraina: Över 700 döda i Butja och utanför Kyiv. Över 720 personer har dött i Butja och andra förstäder till den ukrainska huvudstaden Kyiv, uppger landets inrikesdepartement enligt Sky News. Dessutom saknas fortfarande över 200 personer. Hittills har 403 kroppar hittats i Butja sedan Rysslands reträtt, uppger borgmästaren Anatoliyj Fedoruk. Men enligt honom kan siffran stiga när minröjare finkammat området. Den dödade borgmästaren i Gostomel nordväst om Kyiv, där ett av de tidiga slagen i området stod den 7 mars, har grävts fram och fått en riktig begravning, skriver AFP. Omni 220413. Borgmästaren: Finns bevis för att kroppar förs bort. Omkring 21 000 personer beräknas ha dödats i Mariupol sedan ryska styrkor belägrade den ukrainska hamnstaden strax efter invasionen. Det säger borgmästare Vadim Bojtjenko, som dock tillägger att det är svårt att precisera det exakta antalet, rapporterar The Guardian. I ukrainsk tv säger Bojtjenko att det finns bevis för att ryska styrkor har fört bort kroppar från stadens gator. "Vi vet att det finns så kallade koncentrationsplatser där de gömmer kroppar och att de planerar att förstöra bevisen för tortyren de har genomfört i Mariupol. Vi kallar det folkmord, vi kallar det krigsbrott." Bojtjenko: Vi vet, och det finns bevis för det, att kroppar försvinner från gatorna. Omni 220413. Litauens president besöker Kyiv för att visa stöd. På onsdagen beger sig Litauens president Gitanas Nauseda till Kyiv, rapporterar Sky News. Besöket görs för att skicka "ett starkt budskap om politiskt stöd". "Litauen kommer fortsätta stödja Ukrainas kamp för sin suveränitet och frihet", skriver presidenten på Twitter. Sedan de ryska trupperna drog sig tillbaka från Kyiv har västerländska ledare nu börjat besöka staden igen. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson gick tillsammans med president Zelenskyj på huvudstadens gator på lördagen. Även Polens president Andrzej Duda besöker landet. Tysklands president Steinmeier: Kyiv ville inte att jag kommer.
Omni 220413. Ukraina: Inga humanitära korridorer på onsdagen. Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk anklagar Ryssland för att ha brutit mot vapenvilan och blockerat bussar som evakuerar civila. Därför kan inga humanitära korridorer öppnas på onsdagen, säger hon enligt Reuters. Veresjstjuk tillägger att myndigheterna arbetar för att korridorerna ska kunna öppnas igen så snart som möjligt. Samtidigt meddelar borgmästaren i den belägrade staden Mariupol att över 100 000 invånare fortfarande väntar på att evakueras från staden, rapporterar Sky News. Omni 220413. Så överlevde Natalia attacken på sitt hem. 63-åriga Natalia Titova är en av alla de som fått sin hem förstört under kriget i Ukraina. När attackerna mot hennes kvarter rasade som värst kunde hon och hennes familj överleva genom att gömma sig i källaren. "Bomberna träffade vårt hus," säger Natalia Titova. "Jag, min man, mina barn och min svärdotter var alla i källaren. Vi sprang ut ur källaren och började springa i olika riktningar. Samtidigt sköt de på våra grannars hus." Natalia bor i staden Bobrovytsia utanför Kiev. Staden har drabbats hårt av kriget och de invånare som fortfarande är kvar är beroende av volontärer som levererar mat till staden. I Natalias kvarter är nu alla husen förstörda. Se Natalias historia i videon. svt 220413. Ryssland kallar Ann Lindes uttalanden "dumma". Utrikesminister Ann Lindes (S) uttalanden om att det finns ett ryskt hot mot Sverige och Finland är ”dumma” och utgör provocerande propaganda, uppger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova enligt Aftonbladet. I den ryska statliga radiokanalen Sputnik hävdar Zakharova att uttalandena inte är "baserade på fakta". "De representerar inte folkets intressen i dessa länder, utan tjänar Natos intressen, som leds av USA."
Omni 220413. Ryssland påstår att 1 000 ukrainare tillfångatagits. Rysslands utrikesdepartement hävdar att över 1 000 ukrainska marinsoldater tillfångatagits i den belägrade staden Mariupol, rapporterar AFP. "1 026 ukrainska soldater i den 36:e marinkårsbrigaden lade villigt ner sina vapen och gav upp", skriver departementet. Detta ska enligt de ryska uppgifterna ha skett vid järn- och stålverket Illich i staden. Oleksandr Motuzyanyk, talesperson för det ukrainska försvarsdepartementet, uppger att han "inte har någon information" om huruvida det skett eller inte, enligt Reuters. 167 officerare bland de tillfångatagna, enligt Ryssland. Rysk tv har sänt bilder som påstås visa soldaterna.
Omni 220413. Le Pen vill se närmande mellan Nato och Ryssland. Den högerpopulistiska franska presidentkandidaten Marine Le Pen säger att hon vill att Frankrike lämnar Natos kommandostruktur, rapporterar AFP. Däremot vill hon inte att Frankrike helt lämnar alliansen eller artikel fem som slår fast Nato-ländernas ömsesidiga försvarsgarantier. Le Pen säger också att hon vill se ett "strategiskt närmande" mellan Nato och Ryssland när kriget i Ukraina är över. Le Pen tog sig, tillsammans med sittande presidenten Emmanuel Macron, till den andra omgången i det franska presidentvalet. Vem av dem som blir president avgörs 24 april. Även 1966 lämnade Frankrike kommandostrukturen. Le Pen säger också att hon inte vill att Frankrike lämnar EU. Omni 220413. Förre ryske finansministern: Återhämtning kommer ta år. Det kommer ta minst två år för den ryska ekonomin att rekonstrueras om sanktionerna stannar vid nuvarande nivå. Det säger Rysslands förra finansminister, Alexei Kudrin, enligt AFP. Kudrin menar att Ryssland behöver ersätta många produkter som importeras. "Vi kommer att behöva bygga om i många år," uppger han för ryska nyhetsbyråer, skriver AFP. Den före detta finansministern tillägger att den ryska inflationen kan ligga på 20 procent vid slutet av 2022. Vladimir Putin säger att den ryska ekonomin har tacklat sanktionerna väl. Kudrin: Rysslands ekonomi på väg mot den största tappet sedan 1994. Ryssland: Inga planer på att göra utländska bolag ryska. Omni 220413. Källor: Inga garantier från Nato inför finsk ansökan. Finland har inte fått några säkerhetsgarantier från USA eller Nato inför en eventuell Nato-ansökan. Det uppger källor i den svenska regeringen för Expressen. Källorna bekräftar också att de månader det tar mellan en ansökan och ett fullvärdigt medlemskap är förknippade med risker. Tidningens källor utesluter dock inte att någon form av säkerhetsgarantier skulle kunna komma längre fram under ansökningsprocessen. Det bedöms dock som osannolikt att sådana garantier i så fall skulle vara bindande. Frågan om säkerhetsgarantier har setts som viktig i den finska Natodebatten. Uppgifter: Finland har inte fått säkerhetsgarantier från USA eller Nato. En ny finsk säkerhetsrapport tyder på att landet avser att söka medlemskap. Finska statsminister har sagt att ett finsk beslut är att vänta "inom veckor". Expressens inrikespolitiske kommentator: "Finland är med raska steg på väg mot ett Natomedlemskap och Sverige är inte långt därefter." Finlands statsminister: "Jag tror att vår process kommer vara ganska snabb." Uppgifter till SvD: Magdalena Andersson vill ta Sverige in i Nato i juni.
Omni 220413. Zelenskyj: Friheten måste ha bättre vapen än tyranner. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att väst måste skicka mer vapen till Ukraina så att landet kan rädda miljontals ukrainska och europeiska liv. "Friheten måste ha bättre vapen än tyrannerna," säger han i en video publicerad på Twitter. I video listar han vapen och utrustning som han helst ser att väst skickar. På önskelistan finns stridsvagnar, luftvärnssystem, robotartillerisystem, militärflyg, pansarskott och trupptransportfordon. "Bilder från Butja och Mariupol har visat världen Rysslands mål. Vi kan bara stoppa dem genom vapen," säger Zelenskyj i videon.
Omni 220413. Sanktioner urholkas när rysk export till Asien ökar. Kina ökade sin import av ryska varor med 26 procent i mars, på årsbasis, men även Sydkorea passar på att handla med ryssarna. Det rapporterar Nikkei Asia och skriver att även länder som fördömer invasionen urholkar sanktioner. Inflödet av utländska valutor till Ryssland stärker också rubeln. Framförallt Peking - som ser en möjlighet att minska sitt energiberoende från bland annat USA och Australien - släpper in Moskva i den globala handeln trots sanktioner, skriver tidningen. Sydkorea, som stöttar västs sanktioner, ökade sin import från Ryssland med 44 procent förra månaden. Omni 220413. Polisen i Butja: Tar inte helg - kroppar måste hittas. Var och varannan minut ringer det i Vitalij Lobas telefon. Han är polischef i Butja och samtalen är enligt BBC resultatet av att någon har hittat en kropp som polisen måste ta hand om. Trots att det har gått två veckor sedan de ryska styrkorna lämnade Butja slutar det inte ringa i Lobas telefon. Han säger till BBC att han oftast delegerar jobben men i de grövsta fallen är det han själv som måste ta han om kropparna. "När de har blivit skjutna i huvudet och har bakbundna händer är det jag som åker," säger han till kanalen. Lobas säger att de har svårt att få resurserna att räcka till, till exempel börjar liksäckarna ta slut, men kropparna forsätter hittas. "Vi tar inga helger här. Vi forsätter arbeta tills vi har samlat in alla kroppar," säger Lobas. Under tiden BBC intervjuade Lobas fick han ett samtal om att nio kroppar hade hittats tillsammans. I tisdags hade 403 civila kroppar hittats i Butja. Omni 220413. OPEC: Omöjligt att ersätta rysk olja. Sanktioner mot rysk olja skulle skapa den största oljebristchocken någonsin. Den varningen utfärdade de oljeproducerande länderna i OPEC efter ett möte med EU. Och mängderna rysk olja går inte att ersätta enligt OPEC som vägrar att pumpa upp mer. Samtidigt kommer idag nya tyska krav på ett oljestopp. På ett möte i Wien på måndagen försökte EU förmå oljeländerna OPEC att öka produktionen för att täcka upp för den ryska olja som kan komma att stoppas av nya sanktioner och för att pressa ner priserna. Men enligt OPEC är det inte möjligt eftersom det handlar om sju miljoner fat om dagen. "Med hänsyn till den redan förväntade efterfrågan är det nästan omöjligt att ersätta så stora volymer," sa OPEC:s generalsekreterare Mohammad Barkindo i ett tal som Reuters tagit del av. På EU:s krav att öppna oanvänd kapacitet som står still sedan pandemin för att få ner de höga priserna svarade Barkindo att priserna beror på faktorer utanför OPEC:s kontroll och att de inte vill pumpa upp mer, enligt Reuters.
Tyskland splittrat. Efter en resa till Ukraina på tisdagen sa tyska ledande politiker i tre parlamentariska kommittéer att EU borde bojkotta rysk olja så snart som möjligt, tvärsemot den tyska linjen som vill avsluta importen till årsskiftet. Ordföranden i det tyska utrikesutskottet Michael Roth sa att det vore en viktig signal eftersom det skulle slå mot Ryssland största intäktskälla. "Det kan göras inom några veckor eftersom det finns andra leverantörer," hävdade Anton Hofreiter, ordförande EU-kommittén, i strid med OPEC:s uttalande. Stor förödelse i Tjernihiv efter ryska belägringen. Invånarna i Tjernihiv har börjat återvända hem efter att de ryska trupperna lämnat staden. Men skadorna är mycket omfattande. "Jag tror att det kan hända igen," säger Tatiana Ponomaryova. Räddningsarbetare har börjat röja undan i det lägenhetshus i Tjernihiv som attackerades för ett par veckor sedan. Fönster och väggar är delvis helt utblåsta. Man uppskattar att minst 50 personer dött i attacken. SVT:s utsända träffar Tatiana Ponomaryova som berättar om när kriget rasade som värst. "Tryckvågen krossade alla fönster. Väldigt obehagligt," säger hon. svt 220413. Källa: Ryssland tar in tung general från Syrienkriget. Ryssland har stuvat om i den militära ledningen av invasionen av Ukraina, uppger en anonym västerländsk källa för BBC. Enligt källan har generalen Aleksandr Dvornikov, som har lång erfarenhet av att leda militäroperationer i Syrien, tagit över kommandot. Förändringen är ett försök att centralisera och förbättra samordningen av olika ryska enheter i Ukraina, uppger källan. Att Dvornikov tillsätts just nu beskrivs vara i linje med att Ryssland vill visa upp någon slags framgång inför 9 maj som är en stor rysk helgdag. Ryssland har hittills haft svårt att uppnå sina mål i kriget. Källan: Man kan vänta sig att den övergripande styrningen och kontrollen förbättras.
Omni 220409. Hur kommer kriget sluta? Hugo von Essen svarar.
svt video 0:43 220414. Hölls gisslan i källare i en månad - flera av dem dog. I fyra veckors tid höll ryska styrkor över 300 personer gisslan i en källare till en skola i staden Yahidne, i utkanten av Tjernihiv, skriver Ukrainas försvarsdepartement på Twitter. I ett av rummen skrev överlevarna ner namnen på de 18 personer som inte klarade sig, berättar vittnen för AP. "En äldre man dog intill mig, och sedan dog hans fru på andra sidan av mig," säger överlevaren Valentyna Saroyan. De tvingades ner under pistolhot och tvingades tillbringa tiden i källaren dag och natt. Ibland tilläts de gå ut för att göra sina behov eller för att begrava sina döda grannar i en massgrav. Vittne: "Här är en stol, och det var så här som vi satt i en månad." Personerna befann sig i källaren 4–31 mars. Omni 220414. USA varnar för statssponsrade hack av kritisk infrastruktur. Flera hackergrupper har tagit fram nya skräddarsydda verktyg som kan användas för att attackera kritisk infrastruktur av olika slag. Det uppger flera amerikanska säkerhetstjänster (bland annat FBI och NSA) i en färsk rapport. Verktygen gör det möjligt för hackarna att leta efter, ta sig in i och kontrollera enheter i nätverken på ett sätt som ger full kontroll över dem. De amerikanska säkerhetstjänsterna uppmanar nu därför organisationer i sektorer som sysslar med kritisk infrastruktur att stärka säkerheten. Kan ge hackarna full kontroll över infrastrukturen. Kan användas för att kapa industriella enheter. Omni 220414. Ukraina: Ryssland samlar 70 000 soldater i Donetsk. Ryssland försöker mobilisera upp till 70 000 soldater i Donetsk i östra Ukraina, hävdar det ukrainska försvarsdepartementet i ett Facebookinlägg. "Det har fastställts att den ryska armén fått i uppdrag att mobilisera 60 000 till 70 000 personer på den så kallade Folkrepubliken Donetsks territorium", skriver departementet och tillägger att detta uppnåtts "bara till 20 procent". Omni 220414. Sverige ska bistå Ukraina med 20 000 nödboenden. Sverige ska bistå Ukraina och dess närliggande områden med nödboenden enligt ett uppdrag som tilldelats av EU, meddelar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) på en pressträff. "Den humanitära situationen i Ukraina är oerhört svår, inte bara i Ukraina men även i dess närområde," säger han enligt TT. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska fixa omkring 20 000 nödboenden, och upphandlingen ska ske inom sex månader. Omni 220414. Vad bilder på förstörda ryska lastbilar säger om militärens kamp i Ukraina. Tänk på modern krigföring och det är troligt att bilder av soldater, stridsvagnar och missiler kommer att dyka upp. Men förmodligen viktigare än någon av dessa är något som de alla litar på: den ödmjuka lastbilen. Arméer behöver lastbilar för att transportera sina soldater till frontlinjerna, för att förse tanksen med granater och för att leverera dessa missiler. Kort sagt, varje armé som försummar sina lastbilar gör det på egen risk. Ändå verkar det vara exakt det problem som Rysslands militär står inför under sin oprovocerade invasion av Ukraina, enligt experter som analyserar slagfältsbilder när dess styrkor drar sig tillbaka från områden nära Kiev för att fokusera på Donbas. Fotografier av skadade ryska lastbilar, säger de, visar tydliga tecken på Moskvas logistiska kamp och tyder på att dess ansträngningar undergrävs av dess beroende av värnpliktiga, utbredd korruption och användning av civila fordon - för att inte tala om de enorma avstånd som är involverade i att försörja sina styrkor, eller motstå Ukrainas eget högmotiverade taktiskt skickliga motstånd. "Allt som en armé behöver för att göra sin grej kommer från en lastbil", säger Trent Telenko, en före detta kvalitetskontrollrevisor för USA:s Defense Contract Management Agency, som är bland dem som analyserar bilderna för ledtrådar om hur kriget går. "Vapnet är inte stridsvagnen, det är granaten som stridsvagnen avfyrar. Den granaten åker med en lastbil", påpekar Telenko. Mat, bränsle, medicinska förnödenheter och till och med soldaterna själva - närvaron av alla dessa vilar på logistiska försörjningsledningar som är starkt beroende av lastbilar, säger han. Och han har anledning att tro att det finns ett problem med de försörjningsledningarna. Läs mer hos CNN 220414. Ryssland: Ukraina beskjuter rysk region. Guvernören i den ryska regionen Brjansk uppger att bostadshus i byn Klimovo beskjutits av ukrainska trupper, rapporterar Reuters. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Ukraina har inte kommenterat påståendet. Regionen gränsar till norra Ukraina, nära ukrainska städer som Tjernihiv och Sumy. Tidigare uppgav ryska myndigheter att en gränspostering i regionen beskjutits. Personer har skadats, enligt guvernören. Gränsar till norra Ukraina.
Omni 220414. 30 ukrainska fångar släppta i fjärde fångutväxling. 30 ukrainska krigsfångar har släppts i den hittills fjärde fångutväxlingen mellan Ryssland och Ukraina sedan invasionen inleddes, uppger biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt AFP. "Fem officerare och 17 soldater utväxlades. Därtill släpptes åtta civila, inklusive en kvinna," säger hon. Det är oklart vilka ryska fångar Ukraina släppte i gengäld. Tidigare har två ukrainska stridspiloter som hållits som krigsfångar i Ryssland uppgett att de tvingats spela in propagandaklipp i fångenskap, under hot om att deras kamrater inte längre skulle få sina sår bandagerade. Piloterna: Utsattes för grym behandling i fångenskap. Fångarna får komma hem på torsdagen. Omni 220414. Kyiv: 24 förstörda sjukhus under ryska invasionen. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har 24 sjukhus i landet totalförstörts och ytterligare 324 sjukhus har skadats. Det uppger Ukrainas hälsodepartement enligt Sky News. Myndigheter i landet håller just nu på att ta fram en plan för hur vissa av sjukhusen ska kunna repareras och byggas upp igen. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) skriver i en rapport att ryska trupper på ett ”utbrett och systematiskt” sätt attackerat ukrainska sjukvårdsinrättningar. Ryssland har under invasionen hävdat att de inte avsiktligt attackerar civil infrastruktur. Under kriget har även många bostadshus förstörts i ryska attacker. OSSE-expert: En katalog av omänsklighet – bevis för våldtäkter, avrättningar och forcerade deporteringar. Omni 220414. Zelenskyj: Ryssland för bort ukrainare till läger. Tiotusentals har dött och många ukrainare har försvunnit i Mariupol. Det säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj till BBC. "De fick nya ryska pass och fördes djupt in i Ryssland. Vissa fördes till läger och andra till städer. Ingen vet vad som har hänt med dessa människor och ingen vet hur många som har dödats," säger han om de försvunna personerna. Vidare säger han att Rysslands grymheter i Mariupol, Butja och Borodjanka har försämrat möjligheterna att kunna nå ett fredsavtal med Ryssland. "Det handlar inte om mig, utan om Ryssland. De har inte många fler chanser att prata med oss," säger han. Ukraina anklagar Ryssland för att ha fört bort 121 000 barn (11 april). Omni 220414. Zelenskyj: Stoppa rysk olja för vår överlevnad. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj pekar ut Ungern och Tyskland som syndabockar när Europa inte stoppar den ryska oljan. Det säger han i en intervju med BBC. Zelenskyj har länge vädjat om ett energiembargo - som enligt BBC uppskattas sänka den ryska statskassan med 326 miljarder dollar i år. En del av länderna förstår att det är annorlunda tider nu, menar presidenten. "Det handlar inte längre om affärer och pengar nu handlar det om överlevnad," säger presidenten till BBC. Zelenskyj: Vi får mycket hjälp men vi behöver mer och snabbare. Omni 220414. Ryssland förnekar ukrainsk attack mot robotkryssare - brand orsakade explosion. Rysslands viktigaste fartyg i Svarta havsflottan, robotkryssaren Moskva, har skadats allvarligt, bekräftar landets försvarsdepartement enligt statliga nyhetsbyrån Tass. Enligt departementet orsakade en brand ombord en ammunitionsexplosion och fartyget fick evakueras. Ukraina hävdar däremot att de kraftigt skadat robotkryssaren i en robotattack. Moskva var fartyget som i början av invasionen attackerade den ukrainska ön Zmijinyj - även känd som Ormön. Fartyget som byggdes under Sovjettiden togs i bruk tidigt 80-tal, enligt ryska medier. Det har ett manskap på 510 personer och har tidigare varit stationerat i Syrien. Odessas borgmästare uppgav på onsdagen att ukrainska styrkor skadat flaggskeppet i en robotattack. Enligt ryska försvarsdepartementet har hela manskapet på omkring 500 personer räddats. BBC beskriver Moskva som ryska Svarta havs-flottans fartyg. Påstås vara det mest kraftfulla krigsfartyget på Svarta havet. Ryssland: Det inträffade en brand ombord.
Omni 220414. "Världens största megayacht" har tagits i beslag i Hamburg. Tyska myndigheter har till slut lyckats beslagta Dilbar, den ryske oligarken Alisjer Usmanovs 156 meter långa megayacht som anses vara världens största i sitt slag, meddelar tysk polis på Twitter enligt AFP. Dilbar har legat i torrdocka i Hamburg, men på grund av oklarheter kring de formella ägarförhållandena har tullen i Tyskland de senaste veckorna stoppats från att beslagta lyxkryssaren. Något som dock har ändrats efter ”långa utredningar”, enligt tysk polis. Utredningen kom fram till att lyxkryssaren formellt ägs av Alisjer Usmanovs syster, som också omfattas av västs sanktioner. Dilbar har två helikopterplattor och den största simbassängen som byggts ombord på en lyxkryssaren. Dilbar är den senaste i en rad av ryska lyxkryssare som har beslagtagits efter invasionen av Ukraina. Alisjer Usmanov beräknas ha tillgångar på över 17 miljarder dollar. Omni 220415. Zelenskyj efter 50 dagar: De kände inte till vårt mod. På torsdagskvällen talade Ukrainas president Zelenskyj till nationen och hyllade folket för att de härdat ut under 50 dagars invasionskrig, rapporterar Sky News. "Det är miljontals ukrainares åstadkommande, alla som den 24 februari fattade sitt livs viktigaste beslut - att strida. Zelenskyj sa att Ukraina under invasionen blivit "hjältar för hela den fria världen" och upprepade sin tro på att landet i slutändan kommer stå som segrare. Gav en pik till Ryssland om det sjunkna stridsfartyget. Zelenskyj: Ockupanterna trodde vi skulle hålla ut i fem dagar. Omni 220415. Flyktingar vittnar om krigsbrott - polisförhör inleds. Polisen har fått in flera uppgifter om krigsbrott från personer som flytt kriget i Ukraina, rapporterar SR Ekot. 15 utredare hos polisens krigsbrottsgrupp står redo att ta emot vittnesberättelser och inom kort påbörjas arbetet med att kontakta personer som vill dela med sig av sina erfarenheter. "Ofta handlar det om att vi måste hålla förhör med väldigt många personer. Vittnen och målsägare, alltså brottsoffer, som kanske gjort iakttagelser om det här brottet på plats," säger Patricia Rakic Arle, gruppchef för utredning av krigsbrott. Yrina från Ukraina om utredningarna: "Det är viktigt för världen att se." Svenska åklagare inledde för några veckor sedan en förundersökning om grov krigsförbrytelse. Polisens gruppchef: Det kan ta lång tid innan ansvar kan utkrävas för dessa brott. Omni 220415. Frankrike flyttar tillbaka ambassaden till Kyiv. Frankrike kommer att flytta tillbaka sin ambassad i Ukraina till Kyiv efter att de ryska styrkorna dragit sig tillbaka från huvudstaden, rapporterar Sky News. Liksom ett flertal andra västliga diplomatiska beskickningar flyttades den franska till Lviv i västra Ukraina kort efter krigsutbrottet då de ryska styrkorna närmade sig huvudstaden. Den franska ambassadflytten kommer ske ”mycket snart”, uppger den franske utrikesministern Jean-Yves Le Drian för sin ukrainske motsvarighet Dmytro Kuleba enligt Reuters. Omni 220415. Lockdownoron i Kina sprider sig: "Kan ge högre priser." Oron för de fortsatta nedstängningarna i Kina sprider sig bland företagen, säger fraktjätten Flexport till Bloomberg. Stängda fabriker och brist på osmittad arbetskraft gör att det i dagsläget tar 115 dagar i genomsnitt för varor att nå lager i USA - upp från 50 dagar 2019. "Allt som minskar kapaciteten, om än bara litegrann, kan leda till högre priser, förseningar och fler utmaningar", säger Flexports vd Ryan Petersen. "Vad våra kunder säger är att de inte gillar förseningar men kan leva med dem."
Tesla kan förlora 40 000 elbilar på grund av nedstängningarna.
Omni 220415. Ryssland på väg mot första statskonkursen sedan 1917. I början av april genomförde Ryssland betalningar av två statsobligationer i rubel i stället för dollar, på grund av sanktionerna. Därmed kan landet betraktas vara statsbankrutt enligt den rådande definitionen, om ingen korrigering görs senast 4 maj. Det meddelar kreditvärderingsinstitutet Moody's. "Obligationskontrakten rymmer inga bestämmelser om återbetalning i någon annan valuta än dollar", skriver man. Ryssland kan därmed vara på väg mot sin första stora konkurs på den internationella obligationsmarknaden sedan ryska revolutionen 1917, skriver Reuters. 1998 ställde landet in sina betalningar men då gällde det inhemska obligationer. Omni 220415. Borgmästare: 85 procent av kropparna har kulhål. 85 procent av kropparna som grävts upp efter massakern i Butja utanför Kyiv har kulhål i sig, vilket tyder på att de mördats avsiktligt, uppger borgmästaren Anatolij Fedoruk i tv enligt Al Jazeera. Kropparna återhämtades enligt Fedoruk både från massgravar och individuella gravar i trädgårdar, parker och på torg. En utgrävning av ytterligare en massgrav vid en kyrka tros bli klar under fredagen, säger han. Hundratals civila mördades i Butja under perioden då ryska styrkor befann sig i staden. Massakern väckte bestörtning över hela världen när den upptäcktes efter att styrkorna dragit sig tillbaka, och ledde bland annat till stärkta sanktioner mot Ryssland. Omni 220415. Rysk diplomatisk varning när USA utökar vapenpaket. Ryssland har skickat en formell diplomatisk varning till USA där amerikanerna och Nato uppmanas att sluta förse Ukraina med vapen, skriver Washington Post som har tagit del av en kopia av meddelandet. Enligt Ryssland eldar försändelserna på konflikten och kan leda till "oförutsägbara konsekvenser". Den diplomatiska manövern gjordes samtidigt som USA:s president Joe Biden godkände ett kraftigt expanderat vapenpaket till Ukraina, till ett värde av 800 miljoner dollar. Moskva ser vapentransporter till Ukraina som legitima militära mål men har hittills inte attackerat dem - något som enligt Rysslandsexperter snart kan ändras, rapporterar tidningen. Analytiker: Frågan är om Ryssland kan attackera konvojerna och kanske Natoländer som fungerar om transitpunkter. Omni 220415. Moscow Times ryska upplaga nedstängd av staten. Den ryskspråkiga delen av den oberoende tidningen Moscow Times har stängts ner i Ryssland på grund av sin rapportering om Ukrainakriget, skriver tidningen på sin hemsida. "Den statliga tillsynsmyndigheten för medier, Roskomnadzor, blockerade Moscow Times ryskspråkiga tjänst på order av riksåklagaren." Tidningen, som startades 1992 av en nederländsk entreprenör, uppger att skälet till nedstängningen var en enligt myndigheterna falsk artikel om ryska poliser som vägrar strida i Ukraina. Den engelskspråkiga tjänsten omfattas inte av förbudet. (www.themoscowtimes.com) Den som publicerar "falsk" information riskerar upp till 15 års fängelse. Tidningen säger att de inte formellt meddelats om beslutet. Omni 220415. Fem miljoner människor har flytt från Rysslands krig. Kriget i Ukraina har fört med sig den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Fler än fem miljoner människor har nu lämnat landet, enligt siffror från FN. Gruppen utgörs till 90 procent av kvinnor och barn. Drygt 2,7 miljoner av dessa har flytt till Polen och över 725 000 till Rumänien. Sex av tio ukrainare har lämnat sina hem. Grafik: Statistik över flyktingsituationen. Omni 220415. Lastbilar i kö för att lämna EU - sträcker sig över åtta mil. Milslånga lastbilsköer sträcker sig just nu mot det som är EU:s östra gräns i Polen. EU:s femte sanktionspaket förbjuder godstransporter med ryska och belarusiska fordon och det träder i kraft under lördagen, enligt Financial Times. Vid gränsövergången i Koroszczyn är kön 80 kilometer lång, säger polska transportmyndigheten ZMPD:s chef Jan Buczek till tidningen. "Det är uteslutet att alla belarusiska och ryska lastbilar kommer att hinna lämna polsk mark till i morgon," säger han. Lastbilarna har redan väntat i mellan tre och tio dagar på att få lämna.
Omni 220415. Källor: Blinken tror att kriget kan fortsätta året ut. USA:s utrikesminister Antony Blinken uppges ha varnat allierade i Europa för att Rysslands krig mot Ukraina kan pågå resterande delen av 2022. Det uppger två europiska källor för CNN. Allt fler uttalanden den senaste tiden har pekat mot att väst väntar sig ett utdraget krig. I torsdags sa USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan att striderna i Ukraina sannolikt kommer att pågå "flera månader eller längre", och enligt CNN drar en del politiker i USA:s kongress i tysthet paralleller till Koreakriget som pågick i tre år. Flera källor ger bilden av att ett slut på kriget inte är i sikte inom kort. Enligt uppgifterna görs bedömningen att Putins mål ligger fast trots motgångarna. Enligt uppgifterna görs bedömningen att Putins mål ligger fast trots motgångarna. Omni 220415. Zelenskyj varnar världen för Putins kärnvapen: "Var redo." Världen måste vara beredd på möjligheten att Rysslands president Vladimir Putin kommer att använda kärnvapen, varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med CNN. Enligt Zelenskyj saknar Putin begrepp om värdet av människoliv och kan därför sätta in såväl kemiska vapen som kärnvapen. "Vi ska inte vara rädda, men vi ska vara redo. Men det är inte en fråga enbart för Ukraina utan för hela världen." CIA-chefen Bill Burns sa i går att man noggrant följer ryska rörelser när det gäller kärnvapen, men underströk att man ännu inte sett några tecken på att Ryssland tagit några sådana steg. Han varnade samtidigt för att ta lätt på hotet från kärnvapen, med tanke på den potentiella desperationen hos Putin och det ryska styret. Omni 220415. Google och Wikipedia dras inför rätta i Ryssland. En rysk domstol har registrerat ärenden mot Google och Wikipedia som hotas med böter för att inte ha raderat ”falsk” information om invasionen av Ukraina, skriver Interfax. Enligt den statliga ryska nyhetsbyrån har landets tillsynsmyndighet för kommunikation Roskomnadzor skickat in dokumentation av förbrytelserna till domstolen i Moskva. Domstolen uppges kunna tvinga Wikimedia att betala upp till 8 miljoner rubel, drygt 900 000 kronor, och Google att betala 12 miljoner rubel, cirka 1,4 miljoner kronor. Roskomnadzor uppgav redan i går att böter kan vänta Google om bolaget inte tar bort Youtubevideor med innehåll som Kreml anser vara olagligt, skriver Reuters. Domstolen: Har mottagit två inlagor om Wikipedia och två om Google. Domstolen: Har inte tagit bort falsk information. Omni 220415. Kommentar: Sann information är falsk information i Ryssland. Polischef: 900 civila har hittats döda i Kyivområdet. Fler än 900 civila har hittats döda i Kyivområdet efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka, uppger regionpolischefen Andrij Nebytov enligt AP. De flesta kropparna, 350 stycken, har hittats i Butja. De absolut flesta uppges ha dött av skottskador och har hittats på gatorna eller fått temporära begravningar. "Människor avrättades helt enkelt på gatorna," säger Nebytov. Franska experter på plats för att undersöka massgravar. Allt fler kroppar hittas för varje dag som går. Omni 220415. Varningen: Stridsvagnar kan göra väst till måltavlor. Tysklands vice förbundskansler Robert Habeck har tidigare öppnat för att skicka stridsvagnar och artilleri till Ukraina men tycks nu backa från sina uttalanden, skriver Politico. I veckan sa Habeck, som är minister från De gröna, att "allt som hjälper Ukrainas armé måste levereras snabbt". Detta efter att Kyiv uppmanat Tyskland att skicka stridsvagnar och andra tunga vapen. Vid ett kampanjmöte i Kiel i norra Tyskland slöt Habeck senare upp bakom socialdemokratiske ledaren Olaf Scholz. I en intervju med politisksajten sa Habeck att den här typen av beslut bör fattas tillsammans med Natos allierade. "Tunga vapen är synonyma med stridsvagnar och alla Natoländer har hittills uteslutit detta för att inte själva bli måltavlor." Frågan om vapen till Ukraina vållar politisk debatt i Tyskland. Politico skriver att en möjlig väg framåt för Nato vore att skicka moderna stridsvagnar till länder i Östeuropa som i sin tur kan skicka stridsvagnar från Sovjettiden till Ukraina. Då de senare är identiska med ukrainska stridsvagnar skulle underhåll och användning av dessa underlättas för Ukrainas del, samtidigt som försvarsalliansen får en militär uppgradering på östsidan. Tjeckien har skickat sovjetiska stridsvagnen T-72 och USA har sänt helikoptrar. Scholz planerar ingen resa i närtid till Ukraina - irriteras av att Steinmeier inte togs emot. Omni 220415. Ryssland hotar trappa upp missilattacker mot Kiev. Rysslands försvarsdepartement säger nu att missilattackerna mot Kiev kommer att trappas upp. Natten mot fredag skedde de kraftigaste explosionerna i staden sedan de ryska truppernas reträtt. Enligt det ryska försvarsdepartementet är nya uppskalade attacker mot Kiev-regionen ett svar på ukrainska attacker på ryskt territorium. Moskva anklagar Ukraina för attacker i gränsregionen Brjansk som ska ha inträffat under torsdagen. Ukraina förnekar uppgifterna om luftangrepp mot regionen. Under natten mot långfredagen skakades Kiev av de intensivaste explosionerna sedan ryska trupper lämnat staden. Även städerna Cherson, Charkiv och Ivano-Frankivsk har drabbats av explosioner under natten mot fredagen. Putins svar till EU: 18 diplomater ska kastas ut. Ryssland utvisar 18 EU-diplomater som svar på Bryssels besked tidigare i april om att 19 ryssar kastas ut, skriver Reuters. Diplomaterna måste lämna Ryssland inom en snar framtid, uppger Rysslands utrikesdepartement enligt The Hill. EU har fördömt beskedet från Ryssland om utvisningarna. "Det saknas grund för beslutet [...] Rysslands agerande kommer ytterligare att fördjupa landets internationella isolering", står det i ett uttalande från EU. Sedan Rysslands anfallskrig inleddes i februari har europeiska länder totalt utvisat runt 200 ryska diplomater, skriver TT. Flera EU-länder har utvisat diplomater till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina. EU förklarade 19 ryska diplomater "persona non grata" den 5 april. Nordmakedonien utvisar ytterligare sex ryssar. Omni 220415. Ryska krigssymboler förbjuds i Moldavien. Det moldaviska parlamentet har röstat igenom ett förbud mot ryska krigssymboler, inklusive bokstäverna Z och V samt Sankt Georgsbandet, rapporterar BBC. 53 parlamentsledamöter godkände lagförslaget, som innebär böter för den som framställer, distribuerar, bär eller visar upp symbolerna. Den proryska oppositionen har motsatt sig förslaget, som de anser gå emot yttrandefriheten. Godkändes av den pro-europeiska majoriteten. Oppositionen har hotat med att bryta mot lagen. Omni 220415. Tusentals demonstrerade till stöd för Putin i Belgrad. Tusentals serber har under fredagen demonstrerat i Belgrad till stöd för Ryssland och mot Nato, rapporterar Reuters. Demonstranterna viftade med serbiska och ryska flaggor och bar bilder på den ryske presidenten Putin. "Jag är här för att stötta Ryssland och säga ett högt och tydligt nej till Belgrads skamliga beslut att rösta mot Ryssland i FN," säger demonstranten Mladen Obradociv. Serbien har de senaste veckorna röstat för FN-resolutioner som fördömer den ryska invasionen av Ukraina vid flera tillfällen. Samtidigt är landet nästan helt beroende av import av gas och olja från Ryssland och har vägrat införa sanktioner mot den ryska energisektorn. Den nyligen omvalde serbiske presidenten Aleksandar Vucic har öppnat för att köpa nya och begagnade stridsflygplan från väst, vilket tolkats som att han vill distansera sig militärt från Ryssland. Demonstranterna skanderade "Nej till Nato" och "Ryssar och serber är bröder." Demonstrationen organiserades av grupper på den politiska högerkanten. Omni 220415. Zelenskyj: Närmare 3 000 ukrainska soldater dödade. Mellan 2 500 och 3 000 ukrainska soldater har hittills dödats, och runt 10 000 skadats, sedan Ryssland inledde invasionen. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med CNN. Någon siffra över civila dödstal kan han inte uppge, med hänvisning till att vissa områden fortsatt är belägrade. Zelenskyj kommenterar även det sjunkna ryska flaggskeppet Moskva. "Vi vet att det inte existerar längre. För oss är det ett starkt vapen mot vårt land, så att det sjunkit är ingen tragedi för oss." Påstår att närmare 20 000 ryska soldater dödats. Omni 220416. En miljard euro i tyskt militärt bistånd till Ukraina. Tyskland kommer att ge Ukraina över en miljard euro, motsvarande över tio miljarder kronor, i bistånd. Det rapporterar The Guardian. Finansministern Christian Lindner meddelade på fredagen att landet kommer att öka biståndet inom försvarssektorn till över två miljarder euro, varav den största delen går till Ukraina. Pengarna måste i huvudsak användas till inköp av militär utrustning. Ukraina har de senaste veckorna satt press på västvärlden, inte minst Tyskland, att bidra med mer utrustning till kriget. Omni 220416. Källor: Ukraina ber USA lista Ryssland som terrorsponsor. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har i ett telefonsamtal bett sin amerikanske motsvarighet Joe Biden att stämpla Ryssland som en statssponsor av terrorism. Det uppger källor med kännedom om samtalet för Washington Post. Att USA stämplar länder som statssponsorer av terrorism är ytterst ovanligt och en sådan åtgärd skulle få långtgående konsekvenser - till exempel ekonomiska sanktioner mot dussintals andra länder som fortsatt gör affärer med Ryssland, skriver Washington Post. "Att lägga till Ryssland på listan över statssponsorer av terrorism är den ekonomiska motsvarigheten till kärnvapen", skrev Jason Blazakis, expert på terrorismbeteckningar och tidigare anställd på USA:s utrikesdepartement, nyligen i en debattartikel med rubriken "Den ultimata sanktionen" i Los Angeles Times. I nuläget har USA stämplat fyra länder som statssponsorer av terrorism: Nordkorea, Kuba, Iran och Syrien. Biden ska inte ha avgett några löften om en sådan åtgärd under samtalet. Till och med under kalla kriget drog sig USA från att lägga till Sovjetunionen på listan. Jason Blazakis: Den ultimata sanktionen - att lista Ryssland som en statssponsor av terrorism. Omni 220416. Alexander förlorade hela familjen i Butja - frun och barnen sköts i bilen. Alexander Chikmarev är nu ensam överlevande från sin familj efter att hans fru och två barn ska ha skjutits ihjäl av ryska pansarfordon i Butja. "De sköt mot en civil bil. De brydde sig inte om vart vi skulle eller varför," säger Alexander Chikmarev. Alexander Chikmarev och hans familj flyttade från Donetsk 2015 efter att kriget hade brutit ut där. De bosatte sig i Butja utanför Kiev där otroliga grymheter avslöjats efter det ryska tillbakadragandet för runt en vecka sedan. Familjen försökte fly undan stridigheterna i staden, men på vägen mötte de pansarfordom som sköt mot bilen. Mamma Chikmareva Margarita Olehivna och de två barnen Matej och Klim dog. Lokal polis säger till nyhetsbyrån AP att 900 kroppar har hittats runt om i Kievregionen sedan de ryska styrkornas uttåg. Omkring 95 procent av dessa ska ha skottskador. Hör Alexander Chikmarev berätta om flyktförsöket i videon. svt 220416. Kommentar: Grymt!" Helt klart krigsbrott av Ryssland. "Severodonetsk nästan 70 procent förstört." Nästan 70 procent av staden Severodonetsk i den östliga regionen Luhansk har förstörts av ryskt artilleri, säger Oleksandr Strjuk, chef för stadens militära och civila administration, enligt den ukrainska nyhetsbyrån Interfax Ukraine. " Kvarteren kommer att kräva en fullkomlig rekonstruktion, de är obeboeliga," säger han i ukrainsk tv. Enbart 20 000 av den ursprungliga befolkningen på 135 000 personer finns kvar i staden, enligt ukrainska myndigheter. Staden uppges vara under så tung beskjutning att det är omöjligt att skaffa sig en komplett bild av förstörelsen. Omni 220416. Kommentar: Ryssarna förstår allt i sin väg. Till största delen handlar det om civila mål. Ryssland portar Johnson från inträde i landet. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och flera andra högt uppsatta brittiska politiker portas från Ryssland, uppger Kreml på lördagen enligt AFP. Draget kommer efter att London infört ytterligare sanktioner mot flera oligarker - något det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande kallar "en politisk kampanj för att isolera Ryssland internationellt (...) och strypa den inhemska ekonomin." Beskedet gavs på lördagen. Omni 220416. Tidigare Jeltsin-rådgivare: Tror att systemet kollapsar. Så länge Vladimir Putin sitter kvar vid makten kommer Ryssland att ta steg mot en liknande plats i världen som den Nordkorea har. Det bedömer nationalekonomen Anders Åslund, som bland annat varit Boris Jeltsins ekonomiska rådgivare, i en intervju med Affärsvärlden. Samtidigt tror han att det kommer att dröja innan Putin lämnar. "Jag tror systemet kommer kollapsa, ungefär som 1991. Men utgångsläget är värre nu än då." "Förhoppningsvis kan Ukraina få ett stort krigsskadestånd av Ryssland också." Omni 220416. Kommentar: Ryssland måste betala ett jättehögt krigsskadestånd för allt vad man utan gilting anledning har förstört av civil karaktär. Ukrainas rikaste man: Vi ska bygga upp Mariupol igen. Mariupol har alltid varit och kommer alltid att vara en ukrainsk stad. Det skriver Ukrainas rikaste man, Rinat Akhmetov, i en mejlintervju med Reuters. Akhmetov äger stålverken Illich och Azovstal i staden och hans företag Metinvest sa på fredagen att bolaget aldrig kommer att verka under rysk ockupation. Akhmetov skriver att han tror att Ukraina kommer att vinna kriget och att det därefter kommer att krävas en motsvarighet till andra världskrigets Marshallplan för att återuppbygga landet - en återuppbyggnad som han själv lovar att hjälpa till med. "Jag litar på att vi alla kommer att återuppbygga ett fritt, europeiskt, demokratiskt och framgångsrikt Ukraina efter vår seger i det här kriget." "Min ambition är att återvända till ett ukrainskt Mariupol så att Mariupolproducerat stål kan konkurrera som tidigare." Akhmetovs förmögenhet hade i början av mars minskat från nästan 14 miljarder dollar till mindre än 6 miljarder på två veckor (10 mars). Metinvests produktion har mer än halverats sedan Rysslands invasion i februari. Omni 220416. FN: Många som flytt har inget att återvända till. Det senaste dygnet har ytterligare 40 000 människor flytt från Ukraina uppger FN:s flyktingorgan UNHCR enligt AFP. Totalt har nu över 4,8 miljoner ukrainare lämnat landet sedan den ryska invasionen inleddes 24 februari. Även 215 000 personer av andra nationaliteter, främst studenter och gästarbetare, har lämnat landet. Totalt sett är situationen en av de snabbast växande humanitära kriserna någonsin, enligt FN:s internationella flyktingorganisation IOM. UNHCR:s representant i Ukraina, Karlolina Lindholm Billing, säger att många som flytt inte har något hem att återvända till. "Människors högsta önskan är att komma hem. Men för så många finns inget hem att återvända till eftersom det förstörts eller skadats, eller ligger i ett osäkert område," säger hon. Nära 2,75 miljoner människor har flytt till Polen. Sex av tio ukrainare har lämnat sina hem. Omni 220416. USA-källor: Ukraina börjar få brist på ammunition. Källor inom det amerikanska försvarsdepartementet varnar för att den ukrainska militären kan vara på väg att få slut på ammunition, rapporterar CNN. USA har nyligen skickat ammunition, bland annat 40 000 artilleriskott, men mer behövs, enligt källorna. Den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin uppges dagligen vara i kontakt med allierade per telefon och han uppmanar även dem att skicka mer ammunition till Ukraina. Tidigare i veckan kallade det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon till sig cheferna för landets åtta största vapentillverkare för att diskutera hur USA kan rusta Ukraina snabbare. Omni 220416. Zelenskyj: "Eliminering" av våra soldater i Mariupol innebär slutet för samtalen. Om de sista kvarvarande ukrainska styrkorna i belägrade Mariupol "elimineras" innebär det slutet för alla fredssamtal mellan Ukraina och Ryssland. Det säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj till den ukrainska nyhetssajten Pravda, enligt AFP. "Då uppstår ett dödläge eftersom vi varken förhandlar om våra territorier eller vårt folk," säger Zelenskyj. DN rapporterar att Petro Andrutjenko, rådgivare till Mariupols borgmästare, tidigare under lördagen på sin Telegram-kanal varnat för att de ryska styrkorna planerar att stänga Mariupol från och med måndag. Enligt Andrutjenko kommer ingen därefter att få röra sig in eller ut ur staden. Ukrainska soldater uppges de senaste dagarna ha hållit ställningarna i två stålverk i staden. Journalister från Reuters som nådde fram till ett av stålverken uppger dock att det bara finns ruiner kvar och att de inte såg några spår av försvararna. Utanför låg flera döda civila. Rådgivare varnar: Mariupol stängs och alla män samlas in. Reutersjournalisterna möttes av varningar om att området runt stålverket var minerat. Omni 220416. Ukrainas finansminister: BNP kan halveras i år. Ukrainas BNP kan rasa med 30-50 procent i år till följd av den ryska invasionen. Det sa landets finansminister Serhij Martjenko i en tv-sänd kommentar på lördagen, rapporterar Reuters. Landet söker finansiellt stöd då regeringen tampas med minskade skatteintäkter samtidigt som man försöker avvärja den ryska offensiven, skriver Business Insider. Finansminister Martjenko planerar att besöka Washington under IMF:s och Världsbankens vårmöte nästa vecka. Där ska han möta finansministrar från G7-länderna, erfar Reuters. Omni 220416. FN om det akuta läget i Mariupol: "Folk svälter ihjäl." Uppgifterna om situationen i den ukrainska staden Mariupol har varit begränsade sedan staden belägrades i början av den ryska invasionen. Nu varnar hjälporganisationer att läget kan förvärras och att över 100 000 civila är i desperat behov av mat, vatten och uppvärming. "Varför dödar de oss? Varför utplånar de oss?" säger en Valentina Pletnyova inifrån Mariupol. Situationen i den hårt drabbade staden Mariupol har förvärrats. FN:s livsmedelsprogram WFP flaggar nu för att invånarna kan svälta ihjäl. "Det gäller inte bara de kommande dagarna, utan de kommande veckorna och månaderna kan till och med bli mer komplicerade än det är nu," säger WFP-chefen David Beasley till AP. Han understryker att det är väldigt svårt för hjälporganisationer att nå utsatta ukrainare och att det ser ut att bli ännu svårare när kriget ändrar karaktär och striderna förflyttas österut. Putin blickar mot söder och öster för oljeexporten. När USA nu stoppat sin import av rysk olja och gas och EU uppges vara på gång att ta steg i samma riktning, letar Ryssland efter nya marknader, rapporterar New York Times. Enligt tidningen har president Vladimir Putin sagt att Moskva blickar mot ”lovande marknader” i syd och öst, under ett möte med representanter för landets energisektor. Putin ska ha bett om strategier för hur den ryska exportinfrastrukturen till Afrika, Latinamerika och Sydostasien kan byggas ut. Enligt bedömare är dock det enda realistiska alternativet Asien, om Ryssland vill ersätta Europa som exportmarknad. Och även det kräver utbyggnader av ledningar, järnvägar och hamnar som kommer att ta år eller rent av årtionden att färdigställa. Det krävs också politisk vilja från mottagarsidan. Hittills har länder som Indien och Kina indikerat att de är intresserade av att öka sin import av olja från Ryssland. Europa står idag för hälften av Rysslands oljeexport och tre fjärdedelar av naturgasexporten Omni 220416. Kinesiska trålare hotar Västafrikas fiske. Omkring 90 procent av det industriella fisket i Ghana har hemligt kinesiskt ägande. Det visar en undersökning från organisationen Environmental Justice Foundation. Och organisationen varnar nu för att fisket är på väg att kollapsa på grund av de metoder som används. I Ghanas huvudstad Accras hamn trängs fiskebåtarna. Det inhemska fisket sker främst från stora kanotformade träbåtar. Isaac Norbi har fiskat sedan han var barn. "Fisket har sjunkit mycket. Det är inte alls som det var förr," säger han när SVT besöker hamnen. Kina har världens största fiskeflotta och den opererar i stora delar av världen. Exakt hur många kinesiska trålare som går utanför Västafrikas kust är okänt, men det här länge varnats för utfiskning i regionen på grund av omfattande illegalt och oreglerat fiske. Ghana har kritiserats för att inte göra tillräckligt för att stävja det illegala fisket. Korruption misstänks ligga bakom och förra året utdelade EU-kommissionen sitt andra så kallade gula kort till Ghana för bristerna. Intill hamnen i Ghana ligger stora trålare i ett inhägnat område. De bär Ghanas flagga, men enligt den London-baserade organisationen Environmental Justice Foundation som undersökt ägandet ligger hemliga kinesiska finansiärer bakom 90 procent av ägandet. "De kinesiska ägarna använder frontpersoner här i Ghana för att komma åt och fiska här," säger Charles Smith på Environmental Justice Foundation i Ghana. Guvernör i Luhansk: Allt klart för rysk offensiv - de väntar bara på bättre väder. Ryssland har nu all utrustning på plats för att inleda den förväntade stora offensiven i östra Ukraina, säger Serhij Hajdaj, guvernör i Luhansk-regionen, enligt Focus. Han bedömer att tiotusentals ryska soldater har samlats i området. "De väntar bara på bättre väder innan de sätter igång flera attacker samtidigt," säger Hajdaj enligt norska nyhetsbyrån NTB. Focus skriver vidare att även amerikanska bedömare tror att attacken är nära förestående. Enligt de amerikanska uppgifterna planerar Ryssland en kniptångsmanöver för att försöka skära av Donbass i öst från resten av Ukraina. Omni 220416. Nehammer: Putin tror att han vinner kriget i Ukraina. Putin "är inne i sin egen krigslogik" och tror att Ryssland är på väg att vinna kriget i Ukraina, säger Österrikes förbundskansler Karl Nehammer i en intervju med amerikanska NBC News. Enligt Nehammer, som tidigare i veckan blev den förste EU-ledaren att besöka Moskva sedan invasionen inleddes, är Putin övertygad om att kriget är nödvändigt för Rysslands säkerhet. "Han litar inte på det internationella samfundet och beskyller Ukraina för folkmord i Donbasregionen." Nehammer: Jag är inte särskilt optimistisk efter vårt samtal. Omni 220417. Nya explosioner i Kyiv - flyglarm i hela landet. Nya explosioner har hörts i Kyiv på söndagsmorgonen, uppger lokala medier enligt Reuters. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Det finns inga uppgifter om skadade eller döda. Under natten och morgonen har flyglarm hörts i nästan samtliga regioner i landet, och invånare har uppmanats att ta sig till skyddsrum, enligt Kyiv Independent. På lördagsmorgonen bombades en fabrik som tillverkar militär utrustning i staden. Minst en person dog och flera skadades. Attacken på fabriken utfördes med långdistansrobotar.
Omni 220417. Ryssland ger ultimatum till trupperna i Mariupol. Rysslands försvarsdepartement har gett de ukrainska styrkorna i det belägrade Mariupol ett ultimatum om att lägga ner sina vapen senast klockan 05 på söndagsmorgonen, svensk tid, rapporterar Sky News. Ultimatumet gavs av Michail Mizintsev, en av ryska arméns högsta chefer, enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Det är okänt om det hörsammats av de ukrainska styrkorna, och vad konsekvenserna blir om de inte gjort det. Tidigare på lördagen beskrev president Zelenskyj situationen i Mariupol som "extremt svår". Han varnade också för att det inte blir några fler fredssamtal med Moskva om de sista ukrainska soldaterna i staden dödas. Ryssland uppgav på lördagen att staden helt tömts på ukrainska soldater, bortsett från ett fåtal som isolerats i ett stålverk. Detta har inte bemötts av Ukraina. Striderna har intensifierats sedan ryska trupper som lämnat Kyiv anslutit sig. Ryssland påstår sig ha rensat stadskärnan på ukrainska trupper. Ger ukrainarna sju timmar på sig att lämna staden. Zelenskyj: Dödas soldaterna blir det inga fler fredssamtal.
Mizintsev påstår att alla som lägger ner sina vapen garanteras överlevnad.
Omni 220417. USA och Europa planerar lång isolering av Ryssland. USA och EU har börjat planera för en framtid där väst inte längre söker samarbete med Ryssland utan i stället aktivt försöker isolera och försvaga landet, skriver Washington Post. Inom Nato, Pentagon, EU och många länders utrikesdepartement skrivs just nu nya policydokument på en rad olika områden, till exempel försvar, ekonomi, handel och diplomati. USA:s första säkerhetsstrategi under Joe Bidens ledning väntades framför allt ha fokus på Kina men kommer med anledning av kriget sannolikt att genomgå stora förändringar innan den presenteras. Det samma gäller Natos första strategiska konceptdokument sedan 2010 - då alliansen sökte ”ett sant strategiskt partnerskap” med Ryssland - som ska presenteras i juni. Samtidigt vidtar europeiska länder en rad åtgärder för att minska sitt beroende av Ryssland, bland annat på energiområdet. "Nu har vi sett att ett ömsedigt beroende kan innebära stora risker, om ett land är hänsynslöst nog," säger en högt uppsatt europeisk källa. Motstånd mot den nya linjen i bland annat Tyskland och Frankrike. Omni 220417. Draghi: Kan göra oss kvitt ryska gasen snabbare. EU kan bli kvitt sitt ryska gasberoende snabbare än man tidigare trott. Det säger Italiens premiärminister Mario Draghi till Corriere della Sera, rapporterar Bloomberg. "Diversifiering är möjlig och genomförbar relativt snabbt, på kortare tid än vi föreställde oss för bara en månad sedan," säger han. Uttalandet kommer efter att Draghi nått ett avtal om att öka gasimporten från Algeriet. Han tillägger att eventuella åtgärder för att spara energi kommer att bli lindriga. Såsom att sänka temperaturen i hemmen med 1-2 grader och neddragningar i liknande skala för användning av luftkonditionering. Omni 220417. Stödet för Ryssland falnar i öst: "Är en del av Ukraina." Stödet för Ryssland har fallit kraftigt i de separatistkontrollerade delarna av östra Ukraina sedan den ryska invasionen inleddes. Den bilden ger flera personer som The Guardian har pratat med. Oleksandr Goncharenko, borgmästare i staden Kramatorsk tror att många har tänkt om när de sett den katastrofala humanitära situationen i exempelvis Mariupol. Borgmästaren i grannstaden Slovjansk, Vadym Lyakh, välkomnade de ryska styrkorna 2014 och har tidigare röstat för att utropa folkrepubliken Donetsk. Men nu har han bytt åsikt. "Det finns ingen skillnad mellan Kramatorsk, Slovjansk och Kyiv. Alltihop är Ukraina och samhällena kommer inte att acceptera att bli en del av Ryssland," säger han. Även Oleksiyj Yukov från frivilligorganisationen Svarta tulpanerna som varit verksam i området sedan 2014, vittnar om att stödet för Ryssland sjunkit kraftigt. Men ännu finns det människor som står på Rysslands sida, säger han. "De vill tro det de redan tror och de vill inte omvärdera sin bild. Propagandan har trängt igenom. Ukraina har inte gjort tillräckligt för att förhindra det under de här åtta åren," säger han. Goncharenko: Om 60 procent av invånare stödde Ryssland 2014 är siffran nu nog snarare 15 procent. Omni 220417. Första journalisten i Butja: Platsen hade förvandlats till en särskild sorts helvete. Ett team från nyhetsbyrån AFP var de första journalisterna på plats i staden Butja utanför Kyiv. De blev de första att bevittna spåren av massakern som skett i staden och det var deras bilder och texter som sedan spreds över världen. I en längre text skriver reportern Danny Kemp själv om vad som mötte honom och hans kollegor, fotografen Ronaldo Schemidt och videojournalisten Nicolas Garcia, när de nådde Butja. Han beskriver hur de först såg tre döda kroppar på en gata, och hur de sedan fick syn på fler och fler. "Så långt vi kunde se åt båda hållen fanns fler, många fler. Lik efter lik efter lik utmed den bråtesbeströdda vägen. Den här ensamma platsen hade förvandlats till en särskild sorts helvete för invånarna i Butja", skriver han. "Vi visste inte att våra bilder och texter skulle skapa globalt ramaskri och ta kriget till en ny fas." Omni 220417. Kuleba: "Staden Mariupol existerar inte längre." Situationen i hamnstaden Mariupol är hjärtskärande efter belägringen och de intensiva striderna, sa Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba när han intervjuades i CBS "Face the nation" på söndagen. Han beskrev situationen som att staden "inte längre existerar". "Resterna av den ukrainska armén och en stor grupp civila har i stort sett omringats av ryska styrkor. De fortsätter kämpa, men utifrån hur ryssarna beter sig i Mariupol är det som att de har för avsikt att jämna staden med marken till varje pris," sa Kuleba. Han sa också att han räknar med att de kommande veckorna kommer att innebära svåra strider i Donbass i öst där Ryssland väntas genomföra en storskalig offensiv. Han tror också att robotattackerna mot Kyiv och andra städer kommer att fortsätta. Kuleba sa också att det den senaste tiden i princip inte pågått någon diplomati mellan länderna. Enligt Ukraina har över 20 000 personer i Mariupol dödats. Det finns fortfarande stridande ukrainska soldater i Mariupol. Omni 220417. Experten: Tre problem som den ryska armén brottas med. Samtidigt som Ryssland planerar att skala upp offensiven i östra Ukraina skickar man militär personal till den prestigefyllda segerparaden i Moskva för att ära ryssarnas seger över Nazityskland. "Förra året avsatte man 60 000 man till det här och började öva redan i mars," säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant. För två år sedan, då det var 75 år sedan Tysklands kapitulation i andra världskriget, firade Ryssland med en enorm segerparad i Moskva 9 maj. 100 000 soldater, motsvarande ungefär tio procent av den ryska väpnade styrkan, avsattes för paraden. Det beskriver tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving i SVT:s Morgonstudion. "Det läggs mycket tid på saker som inte direkt är förmågehöjande," säger han. Hör Jörgen Elfving lista andra problem som den ryska armén brottas med i klippet. svt 220417. Italiens premiärminister: Slöseri med tid att tala med Putin. Italiens premiärminister Mario Draghi är frustrerad över samtalen med Rysslands president Vladimir Putin som han menar inte ger någonting. "Jag börjar tro att dem som säger att det är slöseri att prata med Putin har rätt," säger han till den italienska tidningen Il Corriere della Sera. Den italienska premiärministern talade med Putin i telefon den 30 mars och enligt honom var båda överens om att fortsätta hålla dialogen öppen. Kort därefter spreds bilder bilder på massakern av civila i staden Butja. "Jag har känslan att skräcken och det här blodbadet som de utsatte kvinnor och barn för står helt självständigt från de ord som sägs över telefon," säger Draghi och fortsätter: "Så här långt har Putins mål inte varit att söka fred utan att försöka förinta det ukrainska motståndet, ockupera landet och tillsätta en ryss-vänlig regim." (svt 220418). Zelenskyj: Tänker inte ge upp öst - kan påverka hela kriget. President Volodymyr Zelenskyj varnar att en rysk offensiv i östra Ukraina med syfte att "göra slut på och förstöra" regionen Donbas är nära förestående. I en intervju med CNN upprepade presidenten att Ukraina inte kommer att ge upp området för att få ett slut på kriget. "Det är mycket viktigt för oss att inte tillåta detta, att stå på oss, eftersom denna strid kan påverka hela krigets gång," säger han. Även tankesmedjan Institute for the Study of War bedömer att en offensiv i öst är sannolik de kommande dagarna. De skriver dock att de ryska styrkorna har brist på materiel och att de främst får förstärkning i form av dåligt utbildade värnpliktiga. Ukrainska styrkor i Mariupol kommer "att slåss till slutet". Zelenskyj: Kommer inte att släppa ifrån oss Donbas frivilligt. Omni 220418. Soldater förbereder sig för sista strid i Mariupol: "Kommer slåss till slutet." De ukrainska soldater som fortfarande är kvar i en stålfabrik i den sista kända fickan av motstånd inne i den belägrade staden Mariupol förbereder sig inför den sista striden, skriver AFP. På söndagen avfärdade styrkan ett ryskt ultimatum om kapitulation. "Staden har inte fallit. Det finns fortfarande militära styrkor kvar och de kommer att slåss till slutet," säger premiärministern Denys Sjmyhal till ABC News. Drygt 100 000 civila uppskattas fortfarande befinna sig i hamnstaden, som innan kriget hade 450 000 invånare, skriver AP. Många saknar fortsatt mat, vatten, värme och elektricitet. Omni 220418. Luhansk spår svår vecka: "Sista chansen att fly." Invånarna i regionen Luhansk i östra Ukraina uppmanas att evakuera omedelbart, skriver BBC med hänvisning till den ukrainska nyhetsbyrån UNIAN. Chefen för Luhansks regionala administration, Sergej Gaidai, spår att nästa vecka kommer att bli svår. "Detta kan vara det sista tillfället som vi har en chans att rädda er," säger han i ett uttalande riktat till invånarna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger samtidigt att ryska trupper förbereder sig på en offensiv i östra delarna av landet, och att den sannolikt kommer att genomföras inom kort, skriver AFP. Zelenskyj: Ryska styrkor vill bokstavligen förstöra Donbas. Omni 220418. Sju döda i attacker mot Lviv - tågstation uppges träffad. Minst sju personer har dödats och elva skadats i fem "kraftfulla" robotattacker i staden Lviv, nära den polska gränsen. Det uppger regionens guvernör enligt BBC. "Fienden vill förstöra vår nation. Vi har bara ett alternativ och det är att slåss," säger stadens borgmästare Andrij Sadovyj efter attackerna. Ukraina uppger att anfallet riktats mot civil och militär infrastruktur. På Twitter skriver den ukrainska parlamentsledamoten Lesia Vasylenko att en tågstation har träffats och publicerar en bild. Även Fox News reporter James Levinson skriver på Twitter att en tågstation har träffats. Lviv, och resten av västra Ukraina, har varit mer förskonade från attacker jämfört med andra delar av landet, och staden har tidigare betraktats som en relativt säker tillflyktsort. Omni 220418. Rysk lärare trotsade utbildningsguide om kriget: "Historiskt felaktigt". Lärare på flera håll i Ryssland har tagit emot undervisningsguider om det pågående kriget i Ukraina, uppger flera lärare för Reuters. Dokumenten, som nyhetsbyrån har tagit del av, har markerats med symbolen från det ryska utrikesdepartementet och innehåller instruktioner i punktform. Där står bland annat att ryska soldaterna ska benämnas som hjältar, att Ukrainas regering gjort gemensam sak med personer som samarbetade med nazister under andra världskrigets, samt att västvärlden försöker skapa oenighet i det ryska samhället. Reuters har också pratat med den 38-årige läraren Andrej Sjestakov som vägrat följa instruktionerna. I stället har han berättat för sina elever på en skola i östra Sibirien varför innehållet är historiskt felaktigt. Sjestakov säger att han valt att sluta undervisa efter att han tagits in för förhör av lokal polis. Han har dock inte upplevt några rättsliga påföljder för sin undervisning. Reuters har sökt både lokal polis och det lokala utbildningskontoret men utan att få svar. Omni 220418. Konstnärer om Le Pen: Medbrottsling till Putin. "Vi kan inte föreställa oss, i spetsen för Frankrike, en kandidat vars program fortfarande är främlingsfientligt och bakåtsträvande." Det skriver 400 franska skådespelare, konstnärer och musiker i en debattartikel till stöd för Emmanuel Macron i det franska valet. Artikelförfattarna inkluderar bland andra Juliette Binoche, Jane Birkin, Guillaume Canet, Charlotte Gainsbourg och Mélanie Thierry. De skriver att Le Pen slutit allians med totalitära och krigshetsande makter, och att det skulle få konsekvenser för hela Europa om hon valdes till president. "Vi kan inte föreställa oss hur det invaderade, bombade och massakrerade ukrainska folket skulle känna när de får reda på att vi valt en medbrottsling till Kremls ledare till att leda vårt land," skriver de. Många konstnärer hade helst sett vänsterkandidaten Melénchon som president. Debattörerna: Har inte berättat hur hon ska ta avstånd från Putin. Menar att Le Pen är så långt ifrån historisk viktiga franska figurer man kan komma. Omni 220418. Ryssland: Vi har avfyrat hundratals robotar i natt. 16 ukrainska militärbyggnader ska ha förstörts i ryska raketattacker, menar Ryssland enligt Reuters. Det ryska försvarsdepartementet säger sig ha avfyrat hundratals robotar under natten. Det uppges främst handla om attacker i Charkiv, Zaporizjzja och Donetsk. Man säger sig även ha skjutit ner tre ukrainska stridshelikoptrar. Uppgifterna har inte bekräftats i sin helhet av Ukraina. Tidigare under måndagen dödades sex personer enligt Ukraina i en attack i Lviv, och den regionala guvernören i Lviv har uppgett att robotar även träffat flera militära faciliteter. Ukraina har anklagat Ryssland för att sikta på civila. Omni 220418. Ukraina släpper video med oligarken Medvedtjuk - ber Putin om fångutväxling. Ukrainas säkerhetstjänst har släppt en video som visar den tillfångatagna proryska politikern Viktor Medvedtjuk, rapporterar AFP. I videon ber Medvedtjuk Rysslands president Vladimir Putin att utväxla honom mot ukrainska soldater från Mariupol som tagits till fånga. Samtidigt har två brittiska stridande, Shaun Pinner och Aiden Aslin, som tillfångatagits av ryska styrkor framträtt i rysk stats-tv, rapporterar Reuters. I sändningen ber britterna om att bli släppta i utbyte mot att Ukraina släpper Medvedtjuk, och vädjar till Storbritanniens premiärminister Boris Johnson om hjälp. Nyhetsbyrån ifrågasätter hur fritt de båda männen har haft möjlighet att uttrycka sig. De talar i filmklippet på uppmaning av en oidentifierad man. Den oidentifierade mannen syns visa britterna ett klipp på sin telefon där Medvedtjuk fru framför samma vädjan. Medvedtjuk i klippet: Jag vill be Putin och Zelenskyj att byta ut mig mot ukrainska försvarare och invånare i Mariupol. Videon med Viktor Medvedtjuk har publicerats på Facebook. Zelenskyj har tidigare uppmanat Ryssland att byta ut Medvedtjuk mot ukrainska krigsfångar. Omni 220418. Vittnen till attacker i Lviv: "Jag skakar fortfarande." Invånaren Luba bevittnade en av attackerna mot Lviv på måndagen. Hon beskriver för Expressen hur den ryska roboten sköts in över området på låg höjd. "Några sekunder senare kom explosionerna och röken. Jag var förstenad och kunde inget göra. Jag skakar fortfarande," säger hon. 47-åriga Ljudmila Turtjak flydde från östra Ukraina till Lviv med sina två barn för att hon bedömde att det var en säkrare plats att befinna sig på. "Det finns inte längre någonstans i Ukraina där vi kan känna oss trygga," konstaterar hon för AP. BBC:s reporter på plats har pratat med 70-åriga Valya, vars bostad ligger i närheten av en av platserna där robotarna slog ner. Explosionen var så kraftig den krossade flera fönsterrutor i hennes hus. "Jag ramlade ner på golvet. Allting skakade," berättar hon. Enligt lokala myndigheter dödades minst sju personer i anfallet och elva skadades. Ukraina uppger att anfallet riktats mot civil och militär infrastruktur. Enligt regionens guvernör har en anläggning för att byta bildäck träffats i en attack. Omni 220418. Expert: Putin ser ut att skala ned militär ambition. Trots att Rysslands militära förmåga har minskat fortsätter Kremls politiska retorik om "denazifiering" med full kraft. Det säger Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid försvarshögskolan, i SVT:s Morgonstudion. "Man har till och med höjt insatsen och pratar mer om ett krig mot Nato," säger han. Den ryska mobiliseringen nära Donetsk och Luhansk tyder på att Putin fokuserar på att skala ned de militära ambitionerna och fokusera på att inta områden Ryssland redan utropat som självständiga. Enligt Christiansson har den ryska armén troligtvis inte så många andra militära alternativ. Christiansson uppskattar att Ryssland skulle kunna samla 60 000-70 000 soldater. Invånare i Donbas uppmanas fly västerut. Joakim Paasikivi: "Ultimatum visar på att Ryssland har problem". Äldreboenden i Donbas omringade av ryska styrkor från tre håll. Amerikanskt institut: Ryssland har kontroll över Mariupol. Omni 220418. Ukraina: Rysk storoffensiv har inletts i Donbas. President Volodymyr Zelenskyjs stab uppger att Ryssland har inlett en ny storoffensiv i Donbas i östra Ukraina, skriver Reuters. "Under morgonen, längs hela fronten vid Donetsk, Luhansk och Charkiv har rysk militär försökt att ta sig igenom vårt försvar," säger Oleksij Arestovytj, en av Zelenskyjs topprådgivare, i ett uttalande. Sent på måndagskvällen kommenterade Zelenskyj uppgifterna. "Vi kan nu bekräfta att ryska styrkor har påbörjat slaget om Donbas, vilket de har planerat under lång tid. En stor del av Rysslands armé är avdelad till offensiven, säger presidenten på meddelandetjänsten Telegram. Ryssland har även uppgett att man avfyrat flera hundra robotar mot mål i främst östra Ukraina natten mot måndagen. Uppgifterna om offensiven har inte bekräftats av oberoende källor. Enligt Arestovytj inleddes försöken under måndagsmorgonen. Ukrainska myndigheter anklagar Ryssland för att blockera evakueringsvägarna i östra Ukraina.
Omni 220418. Analyser: Enligt Putin är alla motståndare nazister. Uppmärksammade högerextrema grupper i Ukraina är ett av flera argument till att Kreml fortsätter att hävda att Kyiv måste "avnazifieras". Det skriver Ingmar Nevéus i en analys i DN och lyfter bland annat Azovbataljonen på runt 900 soldater. Putin lyfter också i sin propaganda överdrivna påståenden om att ukrainska nationalister var allierade med Hitler, skriver Nevéus som konstaterar att Putin skapat en ny betydelse för ordet nazister. "Nazister är på Putinspråk kort och gott ’de som är emot Ryssland’", skriver Nevéus. Pensionerade majoren Mick Ryan skriver för australiska ABC att den mest oförutsägbara situationen är om de ryska styrkorna misslyckas även i östra Ukraina. "Det skulle kunna innebära en militär offensiv mot andra länder eller att Ryssland använder kärnvapen inne i Ukraina", skriver Ryan. Omni 220418. Ryska militärerna i Butja får Putins hedersutmärkelse. Rysslands president Vladimir Putin har delat ut en hedersutmärkelse till den militära enhet som anklagas för massakern i Butja utanför Kyiv, skriver AFP. I ett uttalande hyllas enheten för tapperhet, orubblighet och mod. Ukrainas försvarsdepartement har anklagat samma enhet för krigsbrott i Butja. Invånare hittades ihjälskjutna på gatorna, en del med bakbundna händer. Enligt Ukraina har fler än 300 människor torterats och dödats i Butja. Bilderna från Butja har fördömts över världen men Putin har kallat dem "fejk". Omni 220419. Kommentar: Bödlarna i Butja måste åtalas för sina krigsbrott. Borgmästaren: 40 000 civila deporterade från Mariupol. Omkring 40 000 civila från Mariupol ska ha tvingats från staden till ryska eller ryskkontrollerade regioner. Det uppger stadens borgmästare Vadym Boitjenko, som säger att uppgifterna har bekräftats med hjälp av ett personregister, enligt BBC. Anna Foster, BBC:s korrespondent i Kyiv, säger att uppgifterna har nämnts tidigare men varit svåra att verifiera. Omkring 400 000 människor bodde i Mariupol innan den ryska invasionen, och omkring 140 000 har lyckats fly från staden. Omni 220419. Vladimir Putin: Sanktioner från väst fungerar inte. Även om priserna skenar i Ryssland har Europas sanktioner mot Ryssland misslyckats. Det säger Vladimir Putin i ett tv-sänt tal under natten, svensk tid, enligt TT. "Vi kan med tillförsikt säga att den här Rysslandspolitiken misslyckats, och den ekonomiska blixtkrigsstrategin inte visat sig vara framgångsrik," säger den ryska presidenten. Däremot medgav Putin att priserna skenar i hemlandet, och att konsumentpriserna stigit med 17,5 procent på ett år. Omni 220419. Pentagon: Ryssland försöker lära sig av sina misstag. När kriget går in i sin andra fas med offensiven i Donbas syns tecken på att Ryssland är bättre förberett än vid den inledande invasionen för 55 dagar sedan. Det säger John Kirby, presstalesperson vid USA:s försvarsdepartement Pentagon. Bland annat har Ryssland skickat in artilleri, helikoptrar och ledningsfunktioner. "Det verkar som att ryssarna försöker lära sig av sina misstag." Det senaste dygnet har den första försändelsen av det amerikanska jättepaketet med vapen och materiel anlänt till Ukraina. Paketet som USA har beslutat om uppgår till ett värde av 800 miljoner dollar och inkluderar elva helikoptrar, 18 haubitsar och 200 pansarfordon. Ukrainska soldater kommer "de kommande dagarna" att tränas av amerikanska specialister i hur haubitsen, en 155 millimeters artilleripjäs, ska användas. Träningen sker utanför Ukraina. Omni 220419. Norsk gasexport slår nytt rekord - passerar milstolpe. I mars exporterade Norge naturgas för 112,4 miljarder norska kronor, enligt siffror från landets statistiska centralbyrå. "Den osäkerhet som kriget i Ukraina orsakat påverkar priserna på våra viktigaste exportvaror. Särskilt priset på naturgas är nu helt makalöst," säger Jan Olav Rørhus, senior rådgivare på myndigheten. Exportsiffran innebär ett nytt rekord. Det tidigare rekordet låg på 95 miljarder kronor och uppnåddes i december 2021, skriver Dagens Næringsliv. Stabila leveranser under sommaren. Myndighet om rekordet: "Enastående." Omni 220419. Le Pen lovar att arbeta med Kreml efter kriget. Om Marine Le Pen väljs som fransk president kommer hon att arbeta nära med den ryska regeringen för att förhindra en rysk-kinesisk allians. Det säger hon i en intervju med France Bleu. Presidentkandidaten, som tidigare kritiserats för sin vänskap med den ryske presidenten Vladimir Putin, menar att det är ”en stor fara” att Emmanuel Macron isolerar Ryssland. "Att låta världens rikaste producent av råvaror, Ryssland, och världens ledande fabrik, Kina, bli världens ledande militära makt tror jag är en stor fara," säger Le Pen. Även om hon nu tagit avstånd från den ryska invasionen i Ukraina menar hon att annekteringen av Krym 2014 var korrekt. Vill att ett fredsavtal "efter kriget" öppnar för ett ökat samarbete med Kreml. Under 2014 och 2015 tog Le Pens parti emot miljoner i rysk finansiering.
Omni 220419. Ryska ultimatumet: Lägg ner vapnen före klockan 11.00. Ryskstödda separatister har inlett ett stormningsförsök av stålverket Azovstal i den belägrade hamnstaden Mariupol. Det uppger statskontrollerade ryska Ria enligt nyhetsbyrån Reuters. Uppgifterna har inte bekräftats från oberoende håll. Stålverket har pekats ut som en av de sista motståndsfickorna i Mariupol. Lokala myndigheter uppger att ett tusental civila sökt skydd där. Flera medier rapporterar att Moskva har utlyst en tidsfrist för alla som befinner sig på stålverket. Klockan 12.00 lokal tid, motsvarande klockan 11.00 svensk tid, måste motståndarna lägga ner vapnen, och uppges då få lämna oskadda. I går uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har inlett den väntade storoffensiven mot Donbasregionen i öster, vilket skulle innebära att kriget går in i en ny fas. Enligt Ukraina har ryska attacker sedan dess skett på bred front längs med försvarslinjen. Ryssland uppger att 1 260 mål i Ukraina har attackerats under natten.
Omni 220419. Danmark fasar ut naturgas -försvagar Putin med grön giv. Den danska regeringen meddelar under tisdagen att de tänker öka tillgången på förnybar energi och tillfälligt öka produktionen av naturgas vid Nordsjön, rapporterar internationella medier. "Vi är övertygade om att det är bättre att producera gas i Nordsjön än att köpa den från Vladimir Putin,"säger Danmarks premiärminister Mette Frederiksen, enligt Reuters. På sikt vill Danmark fasa ut sin naturgas och fyrdubbla sin produktion av sol- och vindenergi till 2030, rapporterar Bloomberg. "När vi blir "rönare"så försvagar vi även Putin," säger Mette Frederiksen. Satsar på bland annat vindkraft och solpaneler. Åtta år innan Danmark är fritt från naturgas . Omni 220419. Lavrov: Nu inleds nästa steg i den ryska "operationen". En ny fas i den ryska invasionen har inletts. Det säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som dock kallar det en "operation", enligt Reuters. Uttalandet är i linje med vad internationella analytiker och Ukrainas militär har sagt, nämligen att slaget om östra Ukraina nu är i fokus. "En ny fas av den här operationen börjar och jag är säker på att det kommer vara en väldigt viktig tid i hela den speciella operationen," säger Lavrov i en intervju med India Today. Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov säger enligt Reuters att ryska styrkor kommer att inta stålverket i Mariupol under tisdagen. Lavrov intervjuades av India Today. Lavrov upprepade tidigare ryska uttalanden som avfärdats som propaganda. Kadyrov: Vi kommer ta över stålverket Azovstal fullständigt. Omni 220419. Sjojgu har synts i rysk tv - efter dagar av frånvaro. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu anklagar USA och väst för att göra allt i sin makt för att kriget i Ukraina ska bli utdraget. Enligt Sjojgu visar den ökade mängden vapen att väst har för avsikt att uppmuntra Kyiv till att "slåss till sista man". Uttalandena från Sjojgu sändes i statligt kontrollerade tv-kanalen Rossiya 24. BBC skriver att det oklart om det var en direktsändning eller ett förinspelat anförande. Om uttalandet är aktuellt så är det första gången på flera dagar som ministern framträder offentligt, efter obekräftade rapporter om att han ska ha haft hälsoproblem. Ministern säger att ryska styrkor metodiskt ska "befria" Donetsk och Luhansk. Tv-sändningen påstods visa ett möte med ryska befälhavare. Omni 220419. Kommentar: Det är Ryssland som drar ut på kriget. De är inkräktare och har inget i Ukraina att göra. Paasikivi: Förberedelse för en fullskalig offensiv. Kriget är på väg in i ett nytt skede i och med uppgifter om att Ryssland flyttat fokus mot östra Ukraina. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter. "Jag tror att det är en förberedelse för en fullskalig offensiv. Man beskjuter hela fronten, 50 mil, med artilleri," säger han. Samtidigt lyfter han uppgifter om att ukrainsk militär förbereder motattacker genom att skära av rysk logistik. Han kallar den nya fasen som ser ut att vänta en "stabilisering av läget", men påpekar att situationen för civila som är kvar i Donbas kommer att förvärras ytterligare med nya massaker. Separatisterna uppger att de är inriktade på ett snabbt övertagande. Omni 220419. Rysk ekonomi står emot sanktioner bättre än väntat. Rysslands ekonomi har stått emot sanktionerna mot landet bättre än väntat och nu skruvar JP Morgan upp sin BNP-prognos, rapporterar Bloomberg. Den amerikanska storbanken spår ett BNP-tapp på 5 procent för det första kvartalet, att jämföra med 10 procent i den förra prognosen. "Ekonomisk tröghet har uppenbarligen förhindrat en kraftigare nedgång", skriver JP Morgan. Bloomberg konstaterar att kapitalkontroller och oljeintäkter har bidragit till att stabilisera såväl rubeln som inflationen. Mätningar visar också att de ryska hushållens framtidstro och shoppingvanor har vänt upp igen, vilket delvis kan förklaras av ökad censur och propaganda. "Våra livsstilar har inte förändrats så mycket," säger Olga, en rysk tvåbarnsmamma i staden Chabarovsk. Analytiker tror samtidigt att det värsta ligger framför ryska medborgare. Omni 220419. Pentagon: Tusentals nya soldater från Ryssland. Ryssland har skickat ytterligare elva bataljonstridsgrupper till Ukraina, enligt amerikanska militärhögkvarteret Pentagons uppgifter. Dessa består av totalt mellan 8 000 och 11 000 soldater, skriver NY Times. Enligt nyhetsbyrån AP:s källor betyder det att Ryssland har totalt 76 bataljonstridsgrupper i södra och östra Ukraina som utgörs av 50-60 000 soldater. Dessutom görs ytterligare tiotusentals soldater redo norr om Ukraina för att delta i kriget, enligt NY Times. Frontlinjen som Ryssland uppges ha försökt att tränga igenom är 48 mil lång. Omni 220419. Analyser: Ryssarna beredda på hårt motstånd i Donbas. Ukrainsk militär i östra delen av landet har kraftig brist på vapen och utrustning. Detta försöker Ryssland utnyttja och har därför riktat in sig på att blockera leveranser från grannländer och Nato. Det skriver BBC:s Frank Gardner i en analys. "Att återupprusta ukrainska militären är en kamp mot klockan för att de ska försvara sig", skriver han och påpekar att han tyvärr tror att kriget kommer att pågå länge. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver att Ukraina är stärkt av det lyckade försvaret av Kyiv, samtidigt som man vet att ryssarna satsa alla resurser på att inta hela Donbas. "Ryssarna är revanschsugna och mer beredda på hårt motstånd den här gången", skriver han samtidigt som han frågar sig om de ryska styrkorna är motiverade. Frank Gardner: Ryssland har enorm artilleri- och flyganfallskapacitet i östra Ukraina. Omni 220419. USA uppmanar Serbien att ta ställning mot Putin. En delegation från amerikanska senaten uppmanar Serbiens president Aleksandar Vucic att ansluta sig till omvärldens sanktioner mot Ryssland. Det rapporterar AP. "Det är farligt om vi nu inte sänder ett enat budskap om konsekvenserna av Rysslands agerande i Ukraina," säger demokratiske senatorn Chris Murphy vid en pressträff. Nyligen har Serbien köpt in ett avancerat luftvärnssystem från Kina, trots varningar från USA att det kan förhindra landets ambition att gå med i EU. Putin har ett stort stöd i Serbien, som också är ett slaviskt land, och många serber är kritiska till Nato efter bombningarna på 1990-talet. Serbien röstade i FN för att fördöma invasionen. Rika ryssar flyr till Europa via "den serbiska bakdörren" (11 mars). Omni 220419. Jessikka Aro granskade ryska troll - dödshotades. Jessikka Aro, anställd vid finska public service-bolaget YLE, började granska spridningen av rysk propaganda 2014 – samma år som Ryssland annekterade Krim-halvön. Nu är hon aktuell med boken "Putins troll". Jessikka Aro beskriver att hon var oförberedd på den massiva motkampanj hon mötte från Kreml-vänliga sajter när hon började undersöka ryska nättroll. Boken "Putins troll" handlar om hur hon och andra journalister samt forskare, diplomater och affärsmän, blivit måltavlor för rysk desinformation och därmed hotats, smutskastats och hängts ut. "Efter min första publicering blev jag en måltavla för ryska fejknyheter som påstod att jag var NATO-medhjälpare, en sorts 'agent'. Det är ett gammalt Sovjet-propaganda-knep. Tyvärr fungerade det," säger Jessikka Aro. Se också video. svt 220319. Varför fokus på Donbas? svt video 0:51 220419. Många judar lämnar Odessa: "En tragedi för hela Ukraina." Miljonstaden Odessa i södra Ukraina har en rik judisk historia och efter andra världskriget återuppbyggdes den judiska församlingen i staden. När judar nu flyr staden så ses det som ännu ett exempel på att demokratin och toleransen i Ukraina är hotad. Före andra världskriget hade hamnstaden Odessa en stor judisk befolkning. Rysslands invasion har gjort att det judiska samhälle som byggts upp i decennier efter andra världskriget nu riskerar att förstöras. Odessa har hittills under kriget inte utsatts för några stora anfall från Ryssland - men många invånare har ändå flytt staden. Tiotusentals invånare med judisk bakgrund ska hittills ha flytt. "Som judisk ledare upplever jag det som en tragedi för alla judar, inte bara i Odessa, utan i hela Ukraina," säger Avraham Wolff, chefsrabbin i Odessa. Hör Avraham Wolff i klippet om Odessas judiska historia och framtiden för staden. svt 220419. Ryssland: 1 260 mål i Ukraina har träffats. Ryska raketer och artelleri ska ha träffat 1 260 mål i Ukraina i natt. Det meddelar det ryska försvarsministeriet, rapporterar Reuters. Drygt 13 platser i Donbas ska ha träffats. Dessutom ska ryskt luftvärn ha skjutit ner ett ukrainskt stridsplan i regionen Donetsk, enligt ministeriet. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. (svt 220419.) Ungern stödjer inte sanktioner mot rysk gas. Ungern kommer inte att stödja några sanktioner mot rysk olja och gas, det säger landets utrikesminister Péter Szijjártó i ett utlåtande på Facebook. Det rapporterar Reuters. Uttalandet kommer efter ett möte med sin turkiska motpart i Ankara. Han säger även att leveranser av rysk gas till landet pågår obehindrat och att Ungern kommer att göra "allt" för att säkerställa landets energiförsörjning. (svt 220419.) Kina lovar Ryssland sitt stöd - oavsett internationella relationer. Kina kommer att "fortsätta stärka strategisk samordning" med Ryssland, oavsett "hur det internationella läget förändras", det säger Kinas utrikesdepartement enligt CNN. Efter ett möte med Rysslands ambassadör lovar vice utrikesminister Le Yucheng att man kommer att säkra gemensamma intressen och "främja byggandet av en ny sorts internationella relationer", med sikte på en "gemensam framtid för mänskligheten". Under det första kvartalet på 2022 ska handeln mellan länderna ha ökat med 30 procent, enligt Le. På mötet ska de båda parterna även ha diskuterat kriget i Ukraina, men utrikesdepartementet meddelade inga detaljer i sitt utlåtande. (svt 220419.) 76 ukrainare återlämnade i fångbyte. Ryssland har lämnat över 60 soldater och 16 civila till Ukraina i ett utbyte av fångar, det säger Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt Reuters. Bland fångarna fanns tio ukrainska officerare och utbytet är enligt Ukraina det femte av sitt slag. (svt 220419.) Ryssland utvisar ytterligare 36 europeiska diplomater. Ryssland utvisar fler diplomater. Det handlar om 21 personer från Belgien och 15 från Nederländerna. De har förklarats "persona non grata" och har två veckor på sig att lämna Ryssland. I förra veckan beslöt Ryssland att utvisa 18 medlemmar ur EU:s delegation ur landet. Agerandet är ett svar på att många västländer utvisat rysk ambassadpersonal på grund av av Rysslands invasion av Ukraina. Sammanlagt har 200 ryska diplomater utvisats från europeiska länder. Sverige har skickat hem tre ryska diplomater med hänvisning till att de brutit mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, vilket innebär att de anses arbeta som spioner under diplomatisk täckmantel. (TT/SVT 220419.) Ukraina tillbakavisar anklagelser om attacker mot ryska byar. Ukrainsk militär förnekade anklagelser från en rysk borgmästare på tisdagen, att ukrainska styrkor hade beskjutit en rysk by nära gränsen mellan Ryssland och Ukraina. Borgmästaren Vyacheslav Gladkov i Belgorod uppgav att tre personer skadades vid den påstådda attacken, om än inte allvarligt, och mer än 30 byggnader ska också ha skadats. Liknande ryska anklagelser om attacker mot gränsbyar har förekommit de senaste vecorna, utan att kunna verifieras av oberoende källor. I ett uttalande på tisdagseftermiddagen uppger ukrainska militären att anklagelserna saknar grund, enligt Reuters. "Ukraina utkämpar ett försvarskrig på sitt eget område, och slåss uteslutande mot ryska ockupanter, inte mot civila." (svt 220419.) Scholz: Den fred Putin ser framför sig är "oacceptabel". Tysklands förbundskansler Olaf Scholz uppgav vid en presskonferens efter ett videosamtal med ledare från allierade länder att den fred som Rysslands president Vladimir Putin föreställer sig är "oacceptabel". Han sa också att Tyskland och dess partners är överens om att Ryssland inte får vinna det här kriget. Och att man är beredd att sända mer vapen och stödja Ukraina maximalt, men inte involvera sig direkt i kriget, enligt nyhetsbyrån Reuters. Tyskland har nått gränsen för vad man kan bidra med av landets egna vapen, men för nu diskussioner med vapentillverkare om vad de kan bidra med. På frågan om han är beredd att sända tanks av märket Leopard, sa Olaf Scholz att man är överens om att skicka äldre östeuropeiska vapen som Ukraina "är vana med", enligt Reuters. (svt 220419.) Expert: "Ryska diplomater postar tusentals inlägg med desinformation". Ryska diplomater på ambassader och konsulat i olika delar av världen använder sociala medier för att försöka avleda uppmärksamheten från misstänkta krigsbrott, och för att försöka underminera den internationella koalition som stödjer Ukraina, det säger en desinformationsexpert vid Oxford Internet institute, enligt AP. När regeringar och sociala mediejättar försöker hindra ryska statliga medier från att sprida desinformation, så agerar ryska diplomater som ett eget globalt propagandanätverk, med hundratals sociala mediekonton på varje kontinent. Marcel Schliebs har studerat mer än 300 sociala mediekonton kopplade till ryska ambassader, konsulat och diplomatiska grupper. "Varje vecka sedan början av kriget har de här diplomaterna postat tusentals inlägg, och fått över 1 miljon olika slags interaktioner på dem på Twitter," säger han. De stora techföretagen har svarat genom att lägga varningar för desinformation på inlägg från ryska diplomater, och genom att ta bort konton från rekommendationer och sökresultat. Men det är svårt att rensa i den stora mängden konton, enligt institutet. (svt 220419. Ukraina: "Bunkerknäckare" har använts mot stålverk. Ukraina anklagar Ryssland för att ha attackerat stålverket ?Azovstal i Mariupol med bland annat djuppenetrerande bomber, som även kallas bunkerknäckare. Det rapporterar flera medier med hänvisning till en av president Zelenskyjs rådgivare. "Den här typen av bomber ska ha använts i och med att ukrainska försvararna finns inne i källarna och gångarna i stålverket," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter. Enligt stadens stadsstyrelse har över 1 000 civila tagit skydd under området, många i det tunnelsystem som finns. Paasikivi vill inte gissa på hur länge Ukraina kommer lyckas försvara "den sista motståndsfickan" i Mariupol, men säger att "det ser inte ljust ut för ukrainska försvararna". Paasikivi om bomberna: Oerhört tjockt stålrör med sprängämne som kan tränga igenom betong.Djuppenetrerande bomber kan göra stor skada även långt under marken. Ryssland ger Ukraina ultimatum: Släpp vapnen senast 14 onsdag så överlever ni. Omni 220419. Akut vapenbrist i krigets nya fas - utlovad hjälp sen. I veckor har Volodymyr Zelenskyj och hans ministrar varnat för en rysk offensiv i östra Ukraina - och vädjat om mer vapen. När den väl inträffar råder akut vapenbrist i presidentens armé, skriver Politico. En stor del av den utlovade hjälpen har precis börjat anlända till Ukraina och mycket av den lever inte upp till de ukrainska politikernas förväntningar. Varken EU och USA har hittills velat skicka stridsflygplan och i stället har leveranserna mestadels bestått av defensiva vapen, så som effektiva luftvärnsystem. Al-Jazeera skriver att hjälpen varit viktig under krigets första fas, men att Ukraina behöver ett inflöde av offensiva vapen för att ha en chans mot den ryska offensiven i Donbas. Ukrainska försvarsministern ber än en gång om bland annat flygplan och långdistansrobotar Omni 220419. USA: Ukraina har tagit emot stridsflyg från andra länder. Ukraina har tagit emot leveranser av stridsflyg och reservdelar till stridsflyg från andra länder. Det uppger Pentagons pressekreterare John Kirby, utan att säga från vilka länder, skriver CNN. Han underströk att USA hjälpt till med transporten men att man inte skickat "hela flygplan", skriver AFP. "Jag skulle bara säga, utan att gå in på vad andra nationer tillhandahåller, att de har fått ytterligare plattformar och delar för att kunna utöka sin flotta, sin flygplansflotta," säger Kirby. Enligt Kirby är avsikten att Ukraina ska ha fler fungerande flyg i luften, och deras armé uppges ha fler stridsflygplan tillgängliga nu jämfört med i början av april. Omni 220420. Zelenskyj: Ryssland skickar nästan allt och alla mot oss. Nästan hela Rysslands stridsklara armé befinner sig i östra Ukraina och de ryska gränsområdena, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. "De skickar nästan allt och alla som kan bekämpa oss," säger han. Enligt presidenten märks en betydande ökning i intensiteten av ryska attacker mot Charkivområdet och Dnipropetrovskregionen. Situationen i Mariupol beskriver han som oförändrad, men under natten vädjade den ukrainska befälhavaren Serhiy Volyna, som befinner sig i stålverket Azovstal i Mariupol, om hjälp då de blivit omringade av ryska styrkor. Zelenskyj: Ryska armén skriver in sig i historieböckerna som den mest barbariska och omänskliga armén i världen. Storbritanniens försvarsdepartement: Ukraina har lyckats stå emot flera ryska attacker. Befälet inifrån Mariupol: "Det finns ungefär 500 skadade soldater här som inte får omvårdnad. Det här kan vara vårt sista meddelande. Vi kanske bara har dagar eller timmar kvar."
Omni 220420. IAEA: Direktkontakten med Tjornobyl återupprättad. Direktkontakten mellan det nedlagda kärnkraftverket i Tjornobyl och den ukrainska tillsynsmyndigheten har återupprättats sedan ryska styrkor lämnade anläggningen, uppger Internationella atomenergiorganet (IAEA) enligt Reuters. "Detta var uppenbarligen inte en hållbar situation, och det är mycket goda nyheter att tillsynsmyndigheten nu kan kontakta anläggningen direkt när man behöver," säger IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi. Ryska styrkor kontrollerade Tjornobyl fem veckor innan reträtten den 31 mars. IAEA förlorade kontakten med kärnkraftsanläggningen den 10 mars. IAEA-experter planerar att besöka platsen senare den här månaden för viktiga bedömningar. Experter ska "utföra kärnsäkerhets-, säkerhets- och radiologiska bedömningar, leverera viktig utrustning samt reparera övervakningssystem för fjärrkontroll." Omni 220420. Norska beslutet: Skickar luftvärnssystem till Ukraina. Norge skickar luftvärnssystem till Ukraina, meddelar landets regering i ett pressmeddelande. Det rör sig om 100 Mistral-robotar. "Konflikten i Ukraina kan bli långvarig och landet är beroende av internationellt stöd för att stå emot den ryska aggressionen," säger försvarsminister Bjørn Arild Gram. Norge har tidigare beslutat att bland annat skicka 4 000 pansarvärnsraketer, skriver VG. Vapnen har redan skickats från Norge. Vapensystemet håller på att fasas ut från norska marinen. Omni 220420. Ukraina: Hoppas evakuera 6 000 civila från Mariupol. Ukraina och Ryssland har gjort en preliminär överenskommelse med Ryssland om en humanitär korridor för att evakuera kvinnor, barn och äldre från den belägrade hamnstaden Mariupol. Det rapporterar Reuters. Enligt Mariupols borgmästare befinner sig fortfarande 100 000 civila i staden. Förhoppningen är att kunna evakuera 6 000 av dem med 90 bussar under onsdagen. Ukraina uppger att tusentals människor har dödats i Mariupol. Befälhavare på belägrat stålverk vädjar om omvärldens hjälp. De ryska attackerna fortsätter på bred front i östra Ukraina. Omni 220420. Familj till brittisk fånge upprörs av ryskt tv-inslag. Anhöriga till Aiden Aslin, en brittisk man som stridit på den ukrainska sidan och tillfångatagits av ryska styrkor, uttrycker oro efter att han visats upp i rysk statlig tv, skriver The Guardian. I en 45 minuter lång film som släppts online frågas Aslin ut av Graham William Phillips, en britt som tidigare har arbetat för propagandakanalen RT och som har anklagats för att ha spridit Kremls propaganda, enligt tidningen. Familjen skriver i ett uttalande att Aslin uppenbart uttalar sig under tvång, och att det är upprörande att se vilka fysiska skador han ådragit sig. De anhöriga anklagar också Ryssland för brott mot Genèvekonventionen, en internationell överenskommelse om human behandling av krigsfångar. I uttalandet dementerar familjen ryska påståenden om att Aslin skulle vara "volontär, legosoldat eller spion" och skriver att han varit en del av Ukrainas flotta i fyra år.
Boris Johnsons talesperson säger att regeringen erbjuder det stöd man kan. Videon framför budskapet om en fångutväxling mot prorysk politiker.
Omni 220420. Övergiven rysk militärbas avslöjar krigets fasor. Under nästan en månad utsattes staden Hostomel utanför Kiev för konstant beskjutning av ryska raketer. Dmitry Nekazakov som bor i staden berättar för CNN om hur ryska trupper kom i lågt flygande helikoptrar den 24 februari, som var krigets första dag. Han berättar om hur han tvingades sitta på marken i skyddsrummet under sitt hus i 20 dagar medan staden attackerades. De ryska missilerna och raketerna avfyrades från en gömd rysk militärbas omkring fyra kilometer utanför Hostomel som nu har övergivits av de ryska trupperna. CNN har besökt tillsammans med den ukrainska militären. "Här fattade de beslut om utplaceringar, offensivens inriktning och taktik," säger en person ur den ukrainska militären. (svt 220420.) Farhågan: Izium kan bli nästa Butja. I staden Izium i Charkivregionen, känd som porten till Donbas och Svarta havet, pågår hårda strider då Ryssland använder den som en strategisk anhalt på väg västerut i Ukraina, rapporterar BBC. Staden uppges vara den där flesta ryska soldater befinner sig just nu. Nu finns en farhåga om att Izium kan bli nästa Butja - den stad där ryska styrkor misstänks ha begått krigsförbrytelser mot civila, både genom tortyr och avrättningar. Flera civila hann fly Izium innan ryska styrkor ockuperade staden den 1 april, men mellan 10 000 och 15 000 människor uppges finnas kvar. Människor som BBC pratat med säger att läget i Izium nästintill kan liknas vid en humanitär katastrof. Enligt chefen för Iziums militära administration, Stepan Maselsky, har de civila varit utan el, värme och vatten i över en månad. Dessutom uppger Iziums borgmästare att nästan 80 procent av stadens bostadshus förstörts och järnvägsförbindelser fördärvats. Maselsky, som tagit sig till ett ukrainskt-kontrollerat område nära Izium, säger även att all kontakt med de civila som finns kvar i staden övervakas av rysk militär. (svt 220420.) Ryskt lagförslag förbjuder banker att dela "bankhemligheter". Den ryska duman godkände på onsdagen ett lagförslag om att förbjuda ryska banker från att dela "bankhemligheter" med utlänningar, i ännu ett försök att skydda landets finanssektor, enligt Reuters. Myndigheterna har redan tillåtit att ryska banker och företag håller viss information hemlig för att skydda sig själva och kunder från möjliga sanktioner, och centralbanken offentliggör inga finansrapporter från de ryska bankerna förrän i oktober. Nu föreslås att alla kreditinstitut förbjuds att dela information om kunder och deras transaktioner till utländska myndigheter. Enligt duman tillåts inga undantag från den nya lagen, uppger Reuters. (svt 220420.) Japan drar tillbaka Rysslands status som "gynnad nation". Det japanska parlamentet återkallade på onsdagen Rysslands handelsstatus som "Mest gynnad nation", på grund av Rysslands invasion av Ukraina och de ryska styrkornas misstänkta krigsbrott mot civila. Beslutet innebär att Japan kan beskatta ryska importvaror hårdare, och är det senaste draget i en rad sanktioner som inkluderar ett tidigare beslut om att utvisa åtta ryska diplomater från landet. Diplomaterna lämnade Tokyo på onsdagen. Japan har också meddelat planer för hur landet ska fasa ut importen av ryskt kol. Ryssland har i sin tur svarat med att ställa in samtal om ett fredsavtal kring de japanska öar som dåvarande Sovjetunionen tog kontroll över efter andra världskriget, (svt 220420). Ryssland skärper visumkrav för utländska journalister. Ryssland skärper kraven för visum till utländska journalister från "ovänligt sinnade" länder, säger biträdande utrikesminister Jevgenij Ivanov under ett möte i ryska duman på onsdagen, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax. "Vi kommer att skärpa - under inga omständigheter upphäva - visumkraven för journalister från ovänligt sinnade länder," säger Ivanov. Skärpningen innebär att engångsvisum kommer att införas samt att kostnaden för visumansökan kommer att öka. Enligt Ivanov är skärpningen ett svar på att EU och unionens allierade har "försvårat visumprocesser för entreprenörer och företagare från Ryska Federationen". (TT 220420). Kritiken inifrån Kremls elit: Putins krig ses som ett "katastrofalt misstag". En liten men växande grupp inom Kremls elit ifrågasätter i tysthet Vladimir Putins krig, uppger tio källor med insyn för Bloomberg. Alla uttalar sig anonymt av rädsla för repressalier. Enligt kritikerna på insidan är invasionen ett katastrofalt misstag. Hittills ser personerna inte några tecken på att Putin kan komma att ändra kurs, eller någon möjlighet att utmana honom. Samtidigt befarar de att Putins envishet kommer att döma Ryssland till åratal av isolering med söndertrasad ekonomi som följd. Kritikerna har överraskats av kraften och hastigheten i sanktionerna. Rysk företagare vädjar till väst att stoppa "detta vansinniga krig".
Omni 220420. Kommentar: Företagaren bör vända sig till Putin och inte till väst, eftersom det härär Putins krig. 200 000 ryssar får lön av väst - oro för uppsägningsvåg. Multinationella företag fortsätter att betala löner till nära 200 000 anställda i Ryssland, visar en kartläggning av Financial Times. Enligt tidningen har en mängd västerländska företag som McDonalds och Renault åtagit sig att fortsätta löneutbetalningarna trots att verksamheterna i landet har pausats. Moskvas borgmästare Sergej Sobyanin varnade i måndags för att 200 000 medborgare i huvudstaden som är avlönade av utländska företag riskerar att förlora sina jobb. Peter Finding, jurist inom arbetsrätt på Fisher Broyles, bedömer att de utländska företagen så småningom kommer att säga upp sina inaktiva arbetsstyrkor snarare än att fortsätta betala ut löner i flera år. "Förr eller senare kommer tiotusentals människor som brukade arbeta i stora västerländska fabriker att bli arbetslösa," säger omstruktureringsexperten Laura Marie Edinger-Schons på Mannheims universitet. Omni 220420. Legosoldater från Syrien och Libyen i krigets nya fas. Mellan 10 000 och 20 000 legosoldater från Syrien, Libyen och andra platser har satts in i den ryska offensiven mot Donbas, uppger en europeisk källa för The Guardian. Soldaterna har rekryterats av den så kallade Wagnergruppen. "Det är infanteri. De har ingen tung utrustning eller fordon," säger källan. Enligt källan har Moskva fyra mål i den nya fasen med fokus på östra Ukraina som kriget nu går in i. Det handlar om att kontrollera Donbas, att säkra en landbrygga till Krym, ta över regionen Cherson för att säkra tillgången till färskvatten för Krym, och ta över ytterligare territorium som kan användas som buffertzoner eller verktyg i förhandlingar. Flera källor säger till Foreign Policy att Ukraina, trots Rysslands stora militära resurser, har chans att stå emot offensiven, tack vare effektivt motstånd, militärt stöd från väst och den ryska militärens underprestationer hittills i kriget. "Det kommer att bli väldigt, väldigt tufft men ukrainarna är självsäkra." Syriska ex-soldater har erbjudits månadslöner på 600 dollar till 3 000 dollar. Ett första mål har uppnåtts för Ryssland i och med övertagandet av Kreminna. "För lite, för sent" - västs stöd till Ukraina en kamp mot klockan." Indien fortsätter köpa rysk olja trots varning från USA. Indien handlar olja från Ryssland till rabatt trots varningar från USA. Statliga oljebolag i Indien ser nu över möjligheten att köpa från privata bolag för att få ett ännu lägre pris, skriver Bloomberg. Indien har sedan tidigare en affärsrelation med Ryssland som inkluderar köp av vapen. Olja från Ryssland har varit dyrt då det fraktas i mindre fartyg på långa resor, enligt nyhetssajten. Bloomberg: Oönskad rysk olja kan bli ännu billigare.
Omni 220420. Västs vapen försvinner in i krigets dimma i Ukraina. Väst skickar en allt större mängd vapen till Ukraina men möjligheterna att spåra vapnen när de väl kommit in i landet är "så gott som noll", säger en amerikansk försvarskälla till CNN. En del av vapnen kan på lång sikt hamna i händerna på militära grupper, enligt källan. "De försvinner in i ett stort svart hål och vi har nästan ingen uppfattning (om vart de tar vägen) efter en kort tid," säger källan. I ett nytt tv-sänt tal vänder sig Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till väst och säger att kriget "redan hade varit slut" om landet hade fått de vapen som behövs. Omni 220420. Anställda som stannade kvar på zoo har hittats döda. Två anställda vid ett zoo i Charkiv som tidigt under kriget stannade kvar för att ta hand om djuren har hittats döda, skriver Sky News. I ett pressmeddelande från Feldman Ecopark har de anställda skjutits ihjäl av ryska soldater. Det är oklart när de anställda ska ha dött, men de rapporterades saknade i mars. Parken har tidigare vädjat om stöd för att kunna evakuera djuren och sagt att det finns risk för lejon, tigrar och björnar och andra stora djur kan behöva avlivas. Enligt Sky News har evakueringar av djur kunnat genomföras. Anläggningarna har förstörts i ryska bombningar . Omni 220420. Ryssland varnar Sverige och Finland igen: "De vet detta." Rysslands utrikesdepartement återupprepar sin varning till Sverige och Finland angående ett Natomedlemskap, skriver norska tidningen Dagbladet. "Vi har gett våra varningar, både offentligt och genom bilaterala kanaler. De vet om detta, så det är ingenting att överraskas av. De har blivit informerade om vart det skulle leda," säger talespersonen Maria Zakharov i den ryska statskontrollerade tv-kanalen Russia-24. I dag visade en ny mätning från Aftonbladet/Demoskop att 57 procent av Sveriges befolkning vill gå med i Nato, en ökning med sex procentenheter på en månad. I en färsk opinionsundersökning från Sifo/TV4 är siffran 58 procent. Zakharov preciserar inte vilka konsekvenser som avses. Omni 220420. Ukraina: Står emot ryskt försök till avancemang. Ukraina har hittills lyckats hålla frontlinjen mot Ryssland, uppger de ukrainska myndigheterna enligt The Guardian. En presidentrådgivare säger enligt Reuters att ryska styrkor har försökt bryta igenom från staden Izium i nordöst i riktning mot närliggande Slovjansk. BBC skriver att intensiva strider pågår i Izium och att människor som lyckats fly vittnar om en mänsklig katastrof. Enligt den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW kan ryska styrkor komma att ta över en del territorium tack vare överlägsenhet i artilleri och antal. Samtidigt konstaterade tankesmedjan i går att de ryska operationerna sannolikt inte kommer att bli ”dramatiskt mer framgångsrika” än tidigare offensiv runt Kyiv. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin senaste lägesbild från morgonen att den ryska närvaron i östra Ukraina fortsätter att trappas upp och att striderna i Donbas ökar i intensitet. Ukrainsk militärexpert pekar ut Kreminna i norra Luhansk som en "svag punkt". Enligt Ukraina har ryska styrkor inte lyckats bryta sig igenom vid Slovjansk. Omni 220420. Tyskland: Har inte pratat öppet om vapen vi skickat. Berlin har valt att inte offentligt redovisa alla vapen som man skickat till stöd för Ukraina. Det sa utrikesminister Annalena Baerbock i samband med tre dagar långt besök till de baltiska länderna, skriver Deutsche Welle. Enligt Baerbock har Tyskland levererat Stinger-robotar och andra saker som vi inte har pratat om, så att transporter kunnat utföras snabbt och säkert”. Hon sa också att den tyska regeringen inte är emot att skicka bepansrade fordon men att man för tillfället inte har kapaciteten att göra det. Frågan om vapen till Ukraina är en inrikespolitiskt het fråga i Tyskland och landet har kritiserats av Ukraina för att inte bistå med tunga vapen. Baerbock underströk att Tyskland inte blir en part i kriget genom att skicka vapen. Omni 220420. Flera hävdar att Ryssland redan är statsbankrutt. Sedan tidigare har ratinginstitutet Moody’s hävdat att Rysslands två betalningar i rubel i stället för dollar som gjordes i början av april kan innebära statsbankrutt. Nu höjs fler röster som delar den bilden, rapporterar Bloomberg. S&P Global Ratings har bedömt att Ryssland är i "selektiv statsbankrutt". En annan aktör som övervakar finansiella kontrakt som Ryssland har ingått, Credit derivatives determinations committee, uttalade under onsdagen att ett "potentiellt misslyckande av betalningar" har skett. Rysslands finansdepartement hävdar å andra sidan att de har fullföjt sina åtaganden då de inte kan rå för att USA har blockerat betalningar i dollar. Ryssland kan fortfarande undvika statsbankrutt om betalningar kommer in i dollar innan 4 maj. Omni 220420. Ryssland testar ny robot - kallas "Satan 2" av Nato. Ryssland uppger att man under tisdagen testat sin nya interkontinentala ballistiska robot RS-28 Sarmat, som inom Nato går under smeknamnet "Satan 2". Det rapporterar flera medier. Vapnet är känt för omvärlden sedan tidigare och kan enligt US Congressional Research Service bära minst 10 stridsspetsar, vilket skulle göra den till det största vapnet i Rysslands kärnvapenarsenal. President Vladimir Putin fanns på plats på rymdbasen Plesetsk i nordvästra Ryssland där testet uppges ha skett. I ett tv-sänt tal sa han att det är ett vapen så kraftigt att fiender som ville hota hans land skulle tänka om. Han påstod också att inget robotförsvar i världen kan stoppa det. Enligt forskaren Douglas Barrie var testet en viktig milstolpe för Ryssland efter att roboten försenats under många år. Tros kunna färdas cirka 17 702 kilometer. Pentagon hävdar att man informerats om rysslands test i förväg. Bakgrund RS-28 Sarmat. Omni 220420. Interna S-kravet: Garantier från USA innan ansökan. Innan Sverige ansöker om ett medlemskap i Nato måste statsminister Magdalena Andersson (S) få säkerhetsgarantier från USA. Det anser riksdagsledamoten Hans Hoff (S), rapporterar Aftonbladet. "I värsta fall kan Ryssland skjuta i väg missiler mot Stockholm. Det skulle under ansökningstiden så klart bli enorma fördömanden från omvärlden men ingenting mer, för det finns inga garantier," säger han. Han hänvisar till finska uppgifter om att en ansökan skulle kunna ta mellan fyra månader och ett år. Hoff hävdar att det är en förutsättning att "USA, eller andra länder som har förmågan" ska skydda Sverige under den tiden. Ryssland har vid flera tillfällen under Natodebatten hotat både Sverige och Finland. Det senaste hotet kom under onsdagen. Hoff säger att det krävs ett officiellt uttalande från exempelvis Joe Biden. Omni 220422. Tysk svängning i energifrågan - ska stoppa rysk olja till nyår. Tyskland har tidigare hävdat att ett importstopp av rysk energi vore alltför kostsamt. Nu svänger landet, enligt BBC. "Vi kommer halvera oljan till sommaren och den kommer vara noll i slutet av året, och sen ska gasen följa efter," säger utrikesministern Annalena Baerbock. Tyskland köper 25 procent av sin olja och 40 procent av sin gas från Ryssland. EU som helhet planerar att vara helt oberoende från rysk energi "långt innan 2030". Även Storbritannien planerar att fasa ut rysk olja till årsskiftet. Omni 220420. Sandvik fortsätter betala ut löner i Ryssland: "Komplext". I dagens färska rapport från verkstadsjätten Sandvik framgår det att bolaget fortsätter att betala ut löner till de drygt 900 anställda i Ryssland. Men det kan ändras om sanktionerna mot landet förändras, rapporterar Ekot. I värsta fall kan Sandvik behöva stänga ner ryska verksamheten, säger vd Stefan Widing. "Det är en väldigt komplex situation med egentligen nya sanktioner varje dag. Man får fråga sig hur länge man tror det är hållbart," säger han till radion. Bolagets verksamhet i landet är pausad och anställda går hemma med lön som finansieras av pengar som Sandvik redan hade i Ryssland. Men det är ingen lösning som är hållbar på lång sikt, uppger Widing. Sandvik stoppade all sin ryska verksamhet 28 februari. 200 000 ryssar får lön av väst - oro för uppsägningsvåg. Omni 220420. Drönarbilder från Tjernobyl: Ryska trupper grävde skyttegravar i förbjudna zonen. Ett stort antal soldater och fordon drog fram på den förorenade marken i Tjernobyls förbjudna zon i början av Rysslands invasion av Ukraina. Nu visar drönarbilder från ukrainska myndigheter hur soldaterna grävt skyttegravar och boplatser i den så kallade "Röda skogen". Läs och se mer hos svt 220420. Finns det något land som inte vill att Sverige går med? Ungern och Turkiet skulle kunna använda den här frågan som hävstång för sina intressen. svt video 0:29 220420. Macrons attack på Le Pen: Du är beroende av Putin. Frankrikes president Emmanuel Macron attackerade utmanaren Marine Le Pens ryska kopplingar under onsdagskvällens stora tv-sända debatt. Macron beskrev Ryssland som Le Pens personliga bank, och åsyftade ett banklån Le Pens parti tog ut från en rysk-tjeckisk bank 2015. "Du är beroende av Ryssland och Putin," säger Macron och anklagar Le Pen för att inte kunna försvara franska intressen. Le Pen avfärdade uttalandet och sa att hon är "helt fri". "Jag har varit en patriot hela mitt liv. Jag försvarar Frankrike och det franska folket, säger hon. Le Pen vill sänka priser och riva vindkraftverk. Le Pen bekräftade också att hon vill förbjuda slöjor i Frankrike – något som Macron säger skulle orsaka "inbördeskrig". Macron: Mina strategier för att hjälpa hushållens inkomster är effektivare än Le Pens . Opinionsläget är jämnare nu än inför förra valet – Manuel har 53,5 procent och Le Pen har 46,5 procent enligt den senaste undersökningen. Presidentkandidaterna hoppas att de genom debatten ska kunna övertyga väljare som fortfarande inte har tagit ett beslut
Omni 220421. Ryssland ökar kontrollen av Luhansk - har 80 procent. Ryska styrkor kontrollerar nu 80 procent av Luhanskregionen, som tillsammans med Donetsk ingår i Donbas i östra Ukraina. Det uppger Serhij Hajdaj, vid den ukrainska regionala militären i Luhansk, för CNN. Enligt Hajdaj har de ryska styrkorna nu intagit staden Kreminna och hotar nu både Rubizjne och Popasnaja. Enligt videofilmer som cirkulerar på sociala medier, och som CNN kunnat verifiera, tyder mycket på att ryska styrkor även tagit kontroll över Rubizjne. Innan Ryssland startade krig mot Ukraina den 24 februari kontrollerade Kyiv 60 procent av Luhansk. Hårda strider rasar även i Donetsk, inte minst i Mariupol. I videofilmer som cirkulerar på sociala medier syns massiv förstörelse i Rubizjne. Omni 220421. Zelenskyj: Läget mycket allvarligt i öst och syd. Situationen i östra och södra Ukraina är fortsatt mycket allvarlig, säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Ryssarna kämpar för att försöka nå åtminstone en viss seger genom sin nya storskaliga offensiv, säger han. "Åtminstone något, som de kan 'mata' sina propagandister." Presidenten säger även att Ukraina kan utveckla "maxhastighet" i att ansluta till EU. Detta efter att han under gårdagen träffade Europeiska rådets ordförande Charles Michel som var på besök i Kyiv. Zelenskyj: Det här är ett historiskt ögonblick där vi kan utveckla maxhastighet i att gå med i EU. Omni 220421. 91-åriga Vanda överlevde Förintelsen - dog i Mariupol. Förintelseöverlevaren Vanda Semyonovna Obiedkova, 91, har hittats död i den belägrade hamnstaden Mariupol, skriver Times of Israel. Hon hittades död den 4 april i en iskall källare utan något vatten. "Mamma förtjänade inte en sådan här död," säger hennes dotter Larissa till Chabad.org och berättar att hon och hennes mamma "levde som djur". För över 80 år sedan gömde sig Vanda Semyonovna Obiedkova i en källare under nazisternas ockupering av Mariupol. Hon lyckades komma undan när tyskarna kom till familjens hem och tog hennes mamma. 2022 fick 91-åringen uppleva ytterligare ett krig i sin hemstad. "Varje gång en bomb föll skakade hela byggnaden. Mamma sa att hon inte minns någonting liknande under andra världskriget," säger dottern. Hon föddes 1930 och var bara tio år när nazisterna anlände till Mariupol - hon överlevde genom att hennes icke-judiska pappa tog henne till ett sjukhus. Larissa och hennes familjemedlemmar befinner sig nu i säkerhet. Mariupols rabbin: "Vanda Semyonovna genomlevde ofattbara fasor." Omni 220421. Underrättelse: Ryssland vill nå framgångar före 9 maj. Rysslands mål är sannolikt att åstadkomma tydliga framgångar i Ukraina inför det årliga firandet av Segerdagen den 9 maj. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin underrättelserapport på torsdagsmorgonen. "Detta kan påverka hur snabbt och kraftfullt de försöker genomföra insatser", skriver britterna. Segerdagen, som markerar Tysklands kapitulation och slutet på andra världskriget, är en viktig högtid i Ryssland. En sovjetisk segerfana hissades då i Berlin och den fanan har sedan dess blivit en viktig symbol för ryssarna. Propagandavideor som sprids online visar hur samma flagga har hissats i flera städer i Ukraina, skriver CNN. Två europeiska källor säger till den amerikanska nyhetskanalen att Ryssland känner press att åstadkomma någon sorts framgång innan firandet den 9 maj, då en militärparad rullar genom Moskva och Vladimir Putin håller tal. Omni 220421. Nya sanktioner mot ryssar med "blod på sina händer." Storbritannien går fram med ytterligare ett sanktionspaket mot Ryssland. De 26 nya sanktionerna vänder sig mot ryska generaler samt individer och företag som stöder militären, meddelar den brittiska regeringen i ett pressmeddelande. Eller som Storbritanniens utrikesminister Liz Truss beskriver det: Sanktionerna vänder sig mot ryssar "som har blod på sina händer". "De riktar sig medvetet mot sjukhus, skolor och transportnav i och utanför Mariupol, precis som de gjorde i Tjetjenien och Syrien," säger hon i ett pressmeddelande. Sedan tidigare har britterna bland annat infört sanktioner mot Vladimir Putin och flera av hans ministrar. Liz Truss: Det moraliska fördärvet är uppenbart för alla. "Butjas slaktare", generalen Andrej Serdjukov, finns med på listan Omni 220421. Kina kritiserar västländers sanktioner mot Ryssland. Kina återupprepar sin kritik mot sådana sanktioner som västvärlden har riktat mot Ryssland, skriver BBC. I ett tal fördömer den kinesiska presidenten XI Jinping sanktionerna och vad han kallar för en "kalla kriget-mentalitet". Däremot har Peking inte fördömt Ryssland invasion av Ukraina och handelsförbindelserna fortsätter som vanligt. Kina går därmed en balansgång. The Guardian konstaterar att Kina har varit försiktigt med att hjälpa Ryssland i kriget för att själva undvika sanktioner. I ett uttalande i kinesisk stats-tv säger Xi att Kina hoppas lösa alla konflikter på ett "fredligt sätt genom dialog mellan länder". Omni 2204221. Kommentar: Kinas politik är pro-Ryssland och stärker Putins krigsförstörelse av Ukraina. Det är inte ett "kallt krig" som pågår mellan Ryssland och Ukraina, det är samma krigsmaskineri som Hitler använde sig av i andra världskriget. Ryssland hävdar att man tagit Mariupol - stänger in 2 000 soldater i stålverket. Ryssland hävdar att landet nu har övertagit den hårt pressade staden Mariupol. Beskedet kom från försvarsminister Sergej Sjojgu och president Vladimir Putin i ett tv-sänt möte, skriver Reuters. Samtidigt säger Sjojgu att 2 000 ukrainska soldater fortfarande befinner sig inne i stadens stålverk. Soldaterna i stålverket har länge fört ett hårt motstånd mot de ryska angriparna. Men nu hävdar försvarsministern att området är omringat och säkrat. Putin beskriver det som en framgång. Han säger också att det inte längre finns någon anledning att storma stålverket. "Det finns ingen anledning att klättra in i de här katakomberna och krypa under jorden i de här industribyggnaderna. Blockera industriområdet så att inte ens en fluga kan passera obemärkt, säger Putin. Putin hävdar att soldaterna som ger upp ska "behandlas med respekt".
Omni 220421.
Kommentar: Ryssland har inte behandlat några ukrainare med respekt hittills under det här anfallskriget. Uppgifter om att över 1 000 civila också befinner sig i stålverket. Räknar Putin in dessa också som soldater? Ukraina om legosoldaterna: Kommer från hela världen. Ukraina säger sig ha bevis för att soldater från Syrien och Libyen nu slåss på Rysslands sida i kriget. Oleksij Danilov, ledaren för Ukrainas nationella säkerhetsråd, visar upp fotografier för Sky News som enligt honom visar tre döda soldater från länderna. "De är många och de fortsätter att ansluta från hela världen," säger Danilov, som inte vet hur många utländska soldater som har dödats. "Vi räknar dem inte. Vi har inte tid att räkna dem. Det spelar ingen roll hur många de skickar, alla kommer att dödas." Sky har inte kunnat verifiera påståendet, men Ryssland har tidigare sagt att man avser att rekrytera 16 000 "volontärer" från Mellanöstern. Omni 220421. Danska beskedet från Kyiv: Ger fler vapen till Ukraina. Danmark lovar att leverera fler vapen till Ukraina. Löftet kommer från den danska statsministern Mette Frederiksen på plats i Kyiv, dit hon anlände på torsdagen. "Ett av de viktigaste budskapen i dag från dansk sida är att vi tänker leverera ännu fler vapen till Ukraina, för det är det som behövs mest," säger hon enligt danska TV2. Under förmiddagen besökte statsministern Borodjanka, en förstad till Ukrainas huvudstad Kyiv. Frederiksen, som var iklädd en skottsäker väst, visades omkring av ukrainska soldater. Hon fick bland annat se ett totalförstört bostadskomplex med omkring 200 lägenheter. "Det är så fruktansvärt," säger hon. Enligt Ekstrabladets källor kommer Frederiksen att bli kvar i Kyiv hela dagen.Danmark undersöker också hur man kan hjälpa Ukraina att återbygga landet. Första nordiska ledaren som besöker Ukraina. Även Spaniens premiärminister Pedro Sánchez deltar i mötet. Omni 220421. Tre veckor sedan ryska reträtten - så ser städerna ut nu. I början av april drog sig ryska styrkor tillbaka från flera hårt krigsdrabbade områden i norra Ukraina. Tre veckor senare pågår ett intensivt arbete för att röja upp den förödelse som striderna lämnat efter sig. "De lämnar efter sig en fullständig katastrof, sade Volodymyr Zelenskyj i ett tal den 2 april. Den ukrainske presidenten syftade på de ryska trupper som då rörde sig bort från storstäderna Kiev och Tjernihiv, och uppmanade befolkningen att röra sig varsamt i städerna. Stora mängder minor och andra explosiva varor hade lämnats kvar, menade han. Det dröjde dock inte länge förrän invånarna inledde arbetet med att röja undan förödelsen, vare sig det handlar om att reparera skadade hus eller att begrava sina anhöriga. SVT har sammanställt bilder från fyra städer som nu försöker hämta sig efter den ryska invasionen. Se bilderna i klippet från Butja - Irpin - Borodjanka - Tjernihiv. svt 220421. Bomber faller över Charkiv: "Sker på ett rasande sätt." Ukrainas näst största stad Charkiv är under tungt bombardemang. Det säger borgmästaren Ihor Terechov enligt Reuters. "Ryssland bombar staden på ett rasande sätt," säger han i ett tv-sänt tal. Enligt Terechov befinner sig fortfarande omkring en miljon invånare i staden, medan cirka 30 procent av invånarna har lämnat. Omni 220421. Ukrainas största städer. Storbritannien: Ryssland intensifierar offensiven. Ryska förband avancerar nu i området kring den ukrainska staden Kramatorsk i Donbas, uppger brittiska underrättelsetjänsten på torsdagmorgonen. Man har också noterat kraftigt ökad aktivitet från ryska stridflygplan över östra Ukraina - något som tolkas som att man skyddar marktrupperna under deras framryckning mot det ukrainska försvaret, skriver Reuters. Enligt brittiska bedömare i The Guardian har Ryssland är det tecken på att Ryssland inom är i färd med att intensifiera sin offensiv i Donbas med målet att nå framgång innan den 9 maj, då landet traditionellt firar segern i Andra världskriget. (svt 220421.) Bert Sundström: Befolkningen i Donbas vill förbli ukrainare. Rysslands motivering till invasionen av Ukraina är bland annat att man vill "befria" den rysktalande delen av befolkningen i regionen Donbas. SVT:s moskvakorrespondent Bert Sundström, som rest mycket i området, menar att den ryska retoriken är falsk. "Även den rysktalande delen av befolkningen i Donbas säger att de är ukrainare och vill vara det även i fortsättningen. Undantaget är de som sökt sig till de ryskstödda utbrytarområderna längst i öster, men de är inte särskilt många," säger Bert Sundström i Morgonstudion. Han bedömer att de så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk hade fallit inom några veckor om de inte haft direkt militärt och ekonomiskt stöd från Ryssland ända sedan 2014. Han menar också att talet om att den rysktalande delen av befolkningen varit utsatt för folkmord, något som Ryssland anger som skäl till invasionen, är en ren lögn. "Det är främst riktat till tv-publiken på hemmaplan för att motivera kriget. Det finns ingenting som tyder på att de ukrainare som identifierar sig som etniska ryssar blivit utsatta på åtminstone de senaste tio åren," säger Bert Sundström. (svt 220421.) Putin drar tillbaka order om att storma stålverket. Försvarsminister Sergej Sjojgu har informerat president Putin om att ryska förband nu tagit kontroll över hamnstaden Mariupol, som man belägrat ända sedan krigets inledning. Det skriver statliga ryska medier enligt Reuters. Sjojgu hävdar att de omkring 2 000 ukrainska soldater som förskansat sig på det gigantiska stålverket Azovstals område är fullständigt inringade och därmed utgör de inte längre något hot. Putin beskriver utvecklingen som en framgång och uppges också ha beslutat att det inte längre finns någon anledning att storma stålverket. "Det är inte nödvändigt att gå ned i dessa katakomber och kravla i underjorden under fabrikerna," säger han i en tv-sändning från Kreml. Skälet sägs vara att undvika onödiga ryska förluster. Putins nya order är i stället att blockera industriområdet så att "inte ens en fluga" kan passera obemärkt. Enligt en talesperson för den ukrainska regeringen beror Rysslands beslut att inte storma stålverket på att "de förstått att de fysiskt inte har förmågan att ta Azovstal med våld, de har haft stora förluster där. Våra soldater fortsätter att försvara sig". Talespersonen säger att delar av de ryska förband som deltagit striderna kring Azovstal nu förflyttats norrut för att delta i offensiven där. (svt 220421.) Putin försöker få kontroll över kyrka i Jerusalem. Den ryske presidenten Vladimir Putin försöker få kontroll över en kyrkobyggnad i den gamla staden i Jerusalem, precis intill Jesu gravkyrka. Bakgrunden är att den så kallade Alexander Nevskij-kyrkan ägts av exilryska intressen sedan ryska revolutionen 1917. Under senare år har Putin försökt lägga beslag på kyrkan. En möjlighet uppkom när den israeliska kvinnan Naama Issachar greps i Moskva år 2019, misstänkt för knarksmuggling. Vladimir Putin benådade kvinnan. Enligt inofficiella uppgifter skedde det i utbyte mot israeliska löften om kontroll över Alexander Nevskij-kyrkan. Sedan en israelisk domstol lagt hinder ivägen för ett överförande av kyrkan till rysk kontroll har nu Putin skrivit ett brev till Israels premiärminister Naftali Bennett med begäran att processen ska påskyndas, uppger tidningen Haaretz. Avtalet slöts mellan Putin och Netanyahu. Omni 220421. Kommentar: Dåligt avtal av Netanyahu. Ukrainsk polis: Fler döda hittade - "tecken på tortyr". Två nya gravar med sammanlagt nio personer har hittats i staden Borodjanka, enligt polisen i Kievregionen. Två kvinnor och en 15-årig flicka var bland de "civila som dödats av ryska ockupanter och en del visade tecken på tortyr", säger Andrij Nebitov, polischef i Kievregionen. "Jag vill betona att de här människorna är civila. Den ryska militären sköt medvetet civila som inte gjorde något motstånd och inte utgjorde något hot," säger Nebitov. Kropparna, som hittades i onsdags, har transporterats till bårhus i Kievregionen för att undersökas. 1 200 kroppar har hittats i Kievområdet efter att de ryska styrkorna dragit sig tillbaka för en offensiv österut, enligt ukrainska myndigheter. (svt 220421.) Ukraina: 500 000 medborgare har tvångsdeporterats. Ukraina kommer att göra allt i dess makt för att få tillbaka varenda person som deporterats till Ryssland mot sin vilja. Det säger en medlem av president Zelenskyjs stab, enligt The Guardian. Enligt uppgifter till EU-parlamentet från en ukrainsk parlamentsledamot har Ryssland sedan invasionen inleddes fört sammanlagt minst 500 000 ukrainska medborgare till ryskt territorium. 134 000 sägs vara hemmahörande i Mariupol, och över 33 000 av dessa har deporterats med tvång, skriver Guardian. svt 220421. Ukrainas militär släpper avlyssningar som visar rysk kommunikation med påstådd order att döda ukrainska krigsfångar.
Ukrainas militära underrättelsetjänst släppte på onsdagen en påstådd kommunikationsavlyssning av ryska väpnade styrkor med hänvisning till en påstådd order att döda ukrainska krigsfångar i staden Popasna i den östra regionen Luhansk, som belastas av Rysslands förnyade attacker. "Huvudunderrättelsedirektoratet vid Ukrainas försvarsministerium fick en ljudavlyssning av ockupanternas konversation, som hänvisar till ordern att döda alla krigsfångar från Ukrainas väpnade styrkor som är i deras fångenskap i området Popasna ( Luhansk-regionen), twittrade den ukrainska militära underrättelsetjänsten på onsdagen. "Detta är ett uppenbart krigsbrott, ett brott mot internationell lag och ytterligare ett slående exempel på att den ryska militären är mördare, våldtäktsmän och plundrare", tillade den. Den påstådda avlyssnade ljudinspelningen som släpptes i onsdags tycks innehålla rösten från en okänd rysk soldat som säger: "Vad kan jag säga till dig, (svordom) för Chander, för Chander - du behåller den högsta bland dem, och låt gå til vila för alltid. Låt dem gå för evigt, svordom, så att ingen någonsin kommer att se dem igen, inklusive släktingar." Estland och Lettland kallar invasionen ett "folkmord". Estland och Lettland röstar igenom uttalanden som fastslår att den ryska invasionen av Ukraina är ett "folkmord", skriver Euronews. Ordföranden för utrikesutskottet i det lettiska parlamentet, Rihards Kols, säger att den högsta prioriteten just nu är att undvika "ytterligare brott mot mänskligheten". "Det enda sättet att åstadkomma det är att omedelbart och på ett radikalt sätt utöka antalet vapen till Ukraina och stoppa EU:s import av fossila energislag från Ryssland." På Twitter uppmärksammar Ukrainas försvarsdepartement besluten. "De två första länderna som officiellt erkänner detta. Internationella utredningar kring ryska krigsbrott fortsätter och nya Nürnbergrättegångar kommer att hållas", twittrar departementet. Omni 220421. Försvarsmakten: "Sverige får räkna med fortsatta hot". Den ryska invasionen har fortsatt tydlig påverkan på säkerhetsläget i vårt närområde, säger generalmajor Jonas Wikman, ställföreträdande insatschef, under torsdagens pressträff av Försvarsmakten. "Vi kan räkna med fortsatta hot och upptrappad retorik mot Sverige." Han tar även upp att det är troligt att Ryssland kommer att vilja visa på framgång i Ukraina den 9 maj. Försvarsmakten sänder en pressträff varje torsdag för att ge en bild av utvecklingen i Ukraina och hur hotbilden mot Sverige påverkas av det säkerhetspolitiska läget i närområdet. Wikman om svenska säkerhetsläget: Risken för ett väpnat angrepp är fortsatt låg, men det kan inte uteslutas. Försvarsmakten gör bedömningen att konflikten kommer att fortsätta i månader eller år. Omni 220421. Frostig ordstrid mellan Kyiv och Kreml om fredssamtal: Visar hur dålig kontakten är. Kreml påstår sig fortfarande vänta på Ukrainas svar efter de senaste fredssamtalen, ett dokument som president Volodymyr Zelenskyj inte säger sig känna till. Det skriver Reuters. "Jag upprepar, som jag sa i går, att våra formuleringar i den senaste versionen har lämnats över till den ukrainska delegationen," säger Kremls talesperson Dmitry Peskov. Zelenskyj sa under onsdagen i sin Telegram-kanal att han varken hört eller sett handlingarna som Peskov refererar till. Nyhetsbyrån skriver att ordstriden visar hur dåliga de diplomatiska kontakterna är mellan Ryssland och Ukraina just nu. Den ukrainska regeringen har tidigare gjort klart att man inte är intresserad av fortsatta fredssamtal så länge kriget pågår. Många experter är dessutom kritiska till att Ryssland tar samtalen på allvar. "Om man nu från rysk sida säger att man sätter i gång med en stor offensiv i Donbas, ser jag inte att det finns ett utrymme för förhandlingar över huvud taget," sa överstelöjtnant Joakim Paasikivi till TT tidigare i veckan. På dagen två månader sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen av Ukraina. Experter: Kriget kan fortsätta länge i Donbas. Ukraina vill ha nya fredssamtal för att rädda alla i Mariupol. Omni 220421. USA skickar snabbdesignade specialdrönare till Ukraina. Pentagon har tagit fram speciella ”taktiska” drönare som man kommer att skicka till Ukraina som en del av ett nytt militärt stödpaket på 800 miljoner dollar, motsvarande cirka 8 miljarder kronor. "De har snabbutvecklats av flygvapnet efter speciella önskemål från Ukraina," säger det amerikanska försvarshögkvarterets John Kirby enligt Reuters. I övrigt är han förtegen om drönarnas funktion, men en tjänsteman inom det amerikanska försvaret uppger för Bloomberg att de är "användbara mot olika typer av mål". President Joe Biden meddelade under torsdagen även att ryska fartyg blockeras från amerikanska hamnar, vilket även flera andra länder och EU fattat beslut om. Ukraina kommer att få 121 drönare av modellen Phoenix Ghost. USA skickar även 72 artilleripjäser, 72 militärfordon och 144 000 rundor ammunition. Danmark mer än dubblerar sitt vapenbistånd till Ukraina. Omni 220421. svt 220421. Satellitbilder visar befarade massgravar nära Mariupol: "Vill gömma sina krigsbrott." Ryska trupper har begravt hundratals civila i massgravar utanför belägrade Mariupol. Det säger stadens borgmästare Vadym Bojtjenko enligt AP. "De vill gömma sina krigsbrott," säger han. Uppgifterna får stöd av nytagna satellitbilder från Maxar, tagna över Manhush utanför Mariupol. På fotografiet taget 19 mars i år syns inga diken eller kroppar, till skillnad från det som tagits 3 april. "De kör iväg kropparna av döda invånare med lastbil och kastar dem där i diken de grävt," säger borgmästaren. Bojtjenko tillägger att kroppar "börjat försvinna" från gatorna. Omni 220421. Ukraina: 42 byar i Donetsk föll under torsdagen. Ukraina uppger att Ryssland tagit kontroll över 42 byar i Donetskregionen under torsdagen, enligt Reuters. "Det var vad som hände i dag, det kan vara så att våra styrkor vinner tillbaka dem i morgon", säger Olena Symonenko, rådgivare till president Zelenskyjs stabschef. BBC rapporterar att ryska styrkor närmar sig Rubizhne och Popasna nära den ukrainska frontlinjen. Ukraina hävdar sig ha tagit tillbaka Maryinka, nära staden Donetsk. Omni 220421. Zelenskyj: Ryssland planerar falsk folkomröstning i syd. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar Ryssland för att planera att "förfalska" en folkomröstning i de delvis ockuperade regionerna Cherson och Zaporizjzja i södra Ukraina. Det säger han i ett videotal på torsdagskvällen. Zelenskyj uppmanar befolkningen i regionerna att inte dela med sig av personlig information, till exempel passnummer, till ryska styrkor. "Det här handlar inte om att hjälpa er. Det här handlar om att förfalska en så kallad folkromröstning på er mark, om det kommer en order från Moskva att iscensätta en sådan föreställning. Omni 220422. Zelenskyj: Ryssland nobbar vapenvila under påsken. Ryssland har nobbat FN:s uppmaning om en vapenvila under helgens ortodox-kristna påskfirande. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett videotal på torsdagskvällen. Det var i tisdags som FN:s generalsekretare Antonio Guterres föreslog en vapenvila under den ortodox-kristna påsken. "Påskens fyra dagar borde vara ett tillfälle att samlas kring att rädda liv och att påskynda dialogen för att få ett slut på lidandet i Ukraina," sa Guterres. Rysslands FN-ambassadör Dmitrij Poljanskij säger att uppmaningen inte var "uppriktig" och att den skulle ge ukrainska styrkor mer tid att beväpna sig, skriver The Guardian. Guterres föreslog att nödhjälp skulle släppas fram till särskilt drabbade områden under påsken. Dessutom skulle civila ges en möjlighet att fly genom humanitära korridorer under påsken, föreslog Guterres. Även religiösa grupper i Ukraina hade föreslagit en vapenvila under påsken. Omni 220422. 2 000 ukrainska soldater befinner sig i stålverket. Rysslands president Vladimir Putin utropade seger i Mariupol på torsdagen. Samtidigt tros det finnas omkring 2 000 ukrainska militärer under stålverket Azovstal. "Han (Putin) vill svälta ut de som är kvar där," säger Bert Sundström i Morgonstudion. Stålverket Azovstal som ligger i hamnstaden Mariupol beskrivs som "Ukrainas sista motståndsficka" i den strategiskt viktiga staden. Under torsdagen höll Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu ett möte där presidenten beordrar att stålverket ska omringas. "Inte en fluga ska komma ut," sa han till den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu. Under stålverket finns underjordiska tunnlar och enligt den ryske presidenten är det inte värt ta över det militärt. "Jag anser att den föreslagna stormningen av industriområdet är onödig," säger han. Sju döda i brand på ryskt försvarsinstitut. Ett ryskt försvarsinstitut där forskning om vapen bedrivs började brinna kraftigt under torsdagen. Institutet ligger i staden Tver, cirka 16 mil nordväst om Moskva. Ryska statskontrollerade medier uppger att sju personer omkommit och ett 20-tal skadats. Branden bröt enligt The Guardian ut i en administrativ byggnad som tillhör ryska flygvapnets centrala forskningsinstitut, vilket lyder under försvarsdepartementet. Massgravar tros ha grävts utanför Mariupol. Efter att Putin utropat staden Mariupol som ”befriad” av de ryska styrkorna, hämtas döda kroppar upp i området av rysk personal. Satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies visar vad som tros vara växande massgravar väster om staden. På satellitbilderna kan man se vad som uppges vara massgravar i orten Manhush väster om Mariupol. Raderna på fältet har blivit fler och längre under krigets gång, och enligt ukrainska myndigheter kan gravarna rymma omkring 9 000 kroppar. Enligt Mariupols borgmästare Vadym Boichenko har över 20 000 av stadens invånare omkommit sedan Rysslands invasion. Boichenko har anklagat Ryssland för att dölja sina krigsbrott genom att flytta civila döda kroppar till massgravarna, enligt AP. Under torsdagen utropade Rysslands president Putin staden som "befriad" av den ryske militären, trots att man ännu inte tagit kontroll över stålverket Azovstal, och nu hämtas döda kroppar i förstörda bostadsområden av rysk personal. svt 220422. Experterna förbryllade: Var är ryska flygvapnet? När Ryssland inledde sin invasion av Ukraina räknade flera bedömare med att de snabbt skulle ta över och dominera luftrummet med sitt på pappret överlägsna flygvapen. Så blev det inte - och det har en stor påverkan på hur striderna på marken utspelar sig. Redan en vecka efter invasionen inleddes började bilden klarna: Ryssland kunde inte utföra luftangrepp ostört. Bilden gick tvärtemot vad amerikanska underrättelser hade förutspått - en massiv mobilisering av ryskt stridsflyg som skulle bli svår att stoppa, vilket Reuters rapporterade. "Jag tillhör dem som är förbryllade," säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. "Det första man förväntar sig i moderna krig är att anfallaren gör sitt bästa för att etablera luftherravälde. Flyktingar återvänder till kriget - har inte råd att var kvar. Ukraina, dit många ukrainare flytt. Staden ligger 20 mil från fronten. "Hit kommer kommer människor som evakueras från hård drabbade städerna som Luhansk, Donesk och Donbas men också Mariupol. Dnipro är den största staden i i östra Ukraina som ännu inte drabbats av direkt hårda strider," säger hon i kvällens Aktuellt, samtidigt som flyglarmet går. Industristaden Dnipro är ett tydligt mål för ryska trupper där det sedan åtta år tillbaka finns ukrainska militstyrkor stationerade. Trors riskera väljer många ukrainare att återvända till sina hembygder i östra Ukraina. Totalt rör det sig om 30 000 personer om dagen, enligt FN. "Människorna är medvetna om att kriget pågår," de återväner med risk för sina liv. Men de känner att de inte kan stanna i Europa för att de har inte råd att vara kvar, säger Elin Jönsson. (svt 220422.) Ryssland: 396 räddades från Moskva-besättningen. En sjöman dog och 27 saknas fortfarande efter att den ryska robotkryssaren Moskvas sjönk i Svarta havet förra veckan, uppger ryska statliga medier. 396 personer i besättningen ska ha räddats, enligt ryska nyhetsbyrån RIA. "De 396 besättningsmedlemmarna evakuerades från kryssaren och fördes till Sevastopol", enligt ett uttalande från ryska försvarsministeriet. Ukrainska myndigheter uppgav att fartygets skadades efter att ha träffats av sjömålsrobotar. Ryssland har hävdat att fartyget förlist efter en brand som utlösts av ammunition ombord. Enligt tidigare uppgifter till BBC ska omkring 500 personer befunnit sig på skeppet. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm, beskrev Rysslands förlust av flaggskeppet Moskva som en prestige- och förmågeförlust. Robotkryssaren var i drift från 1983 i den ryska Svartahavsflottan. (svt 220422.)
Världsbanken: Egendom för 570 miljarder kronor har förstörts.Byggnader och infrastruktur till ett värde av omkring 60 miljarder dollar, motsvarande 570 miljarder svenska kronor, har hittills förstörts under kriget i Ukraina. Det visar en preliminär uppskattning gjord av Världsbanken, rapporterar flera medier. "Eftersom kriget fortfarande pågår kommer kostnaderna så klart att öka," säger Världsbankschefen David Malpass under en konferens på torsdagen enligt The Guardian. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som deltog på videolänk, säger att landet behöver omkring sju miljarder dollar i månaden för att täcka sina ekonomiska förluster - och "hundratals miljarder dollar för att bygga upp allt det här igen", rapporterar BBC. Omni 220422. Kommentar: Omöjligt att summan är så låg som 60 miljarder kronor. Summan är mycket mycket högre. Ukraina: Upp till 9 000 kan ligga i massgravarna. Så många som 9 000 döda ukrainska civila kan ligga begravda i de misstänkta massgravar som satellitfotograferats utanför det belägrade Mariupol, hävdar stadens fullmäktige på Telegram enligt AP. "Kropparna fraktades dit på lastbilsflak och dumpades helt enkelt i högar," säger Piotr Andryusjtjenko, en rådgivare till stadens borgmästare Vadym Bojtjenko. Satellitbilderna är tagna av det amerikanska företaget Maxar Technologies, som hävdar att de visar över 200 massgravar i byn Manhush utanför Mariupol dit ryska soldater fraktat och begravt civila som dödats i striderna i staden. Ukraina anklagar ryssarna för att försöka dölja slakten i Mariupol. De påstådda massgravarna har grävts på en åker intill en kyrkogård. Runt 100 000 personer tros fortfarande befinna sig i staden. Omni 220422. Soldat inifrån stålverket: Vi har döda inne i bunkrarna. Ryska styrkor har släppt bomber som orsakat "enorm förödelse" i och runtomkring stålverket Azovstal i Mariupol. Det säger kaptenen Svyatoslav Palamar från den kontroversiella Azovbataljonen i en intervju med BBC. Palamar, som befinner sig inne på stålverket, säger att i princip alla byggnader på området kring stålverket är förstörda. "De släpper tunga bomber, bunkerbomber som orsakar enorm förödelse. Vi har skadade och döda inne i bunkrarna. En del civila är fast under kollapsade byggnader." BBC har inte kunnat verifiera Palamars påståenden, men uppgifterna överensstämmer med vittnesmål inifrån stålverket tidigare i veckan. Även The Economists Oliver Carroll har talat med Svyatoslav Palamar. Svyatoslav Palamar: Så länge vi är kvar här är Mariupol fortfarande under ukrainsk kontroll. Finns inte på kartan att ge upp. Omni 220422. "Ryssland vill undvika nya förluster vid stålverket." Rysslands beslut att omringa och blockera stålverket Azovstal i belägrade Mariupol, i stället för att anfalla det, beror sannolikt på att Ryssland vill frigöra styrkor som ska skickas till andra delar av östra Ukraina. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter i en genomgång av sina senaste underrättelserapporter. "Ett fullskaligt ryskt angrepp på stålverket skulle sannolikt medföra betydande ryska förluster, vilket ytterligare skulle minska deras totala stridskraft." Departementet skriver vidare att de ryska styrkorna fortfarande lider av tidigare förluster under kriget och att obrukbar militär utrustning nu har skickats tillbaka till Ryssland för reparation. Soldat inifrån stålverket: Vi har skadade och döda inne i bunkrarna. Departementet skriver vidare att det fortsatt pågår tungt ryskt bombardemang i Donbas. Omni 220421. Borgmästaren vädjar om "fullskalig evakuering". Mariupols borgmästare vädjar ännu en gång om en fullskalig evakuering av den belägrade hamnstaden, skriver Reuters. "Vi behöver bara en sak: en fullskalig evakuering av befolkningen. Omkring 100 000 människor är kvar i Mariupol," säger Vadym Bojtjenko i ukrainsk riks-tv enligt nyhetsbyrån. Samtidigt meddelar Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk att det inte kommer att ske några evakueringar av civila i Ukraina under fredagen. "På grund av osäkerheten längs vägarna kommer det inte att bli några humanitära korridorer i dag, den 22 april", skriver hon på Telegram enligt AFP. Vladimir Putin hävdar att Mariupol nu kontrolleras av ryska styrkor. Veresjtjuk: Går inte att evakuera - situationen på vägarna alltför farlig. Omni 220422. SKF lämnar Ryssland - tar nedskrivning på halv miljard. Kullagerjätten SKF har beslutat att lämna Ryssland och upphöra med all verksamhet i landet till följd av invasionen av Ukraina. I samband med det gör SKF en nedskrivning på 500 miljoner kronor i andra kvartalet, enligt ett pressmeddelande. "Vi har dragit slutsatsen att det är omöjligt för oss att fortsätta i Ryssland, eftersom grundförutsättningarna och stabiliteten för vår verksamhet inte existerar längre," säger SKF:s vid Rickard Gustafson. Totalt står försäljningen i Ryssland för cirka 2 procent av koncernens totala omsättning förra året. SKF ska nu avyttra verksamheten på ett kontrollerat sätt, heter det. SKF stoppade exporten till Ryssland när invasionen inleddes. Omni 220422. Kusten drabbad av total trafikstockning i Shanghai. Stora delar av halvledarproduktionen har satts ur bruk på grund av de omfattande nedstängningarna i Shanghai, skriver Aftonbladet. Logistik och produktion drabbas hårt - utanför kusten råder "total trafikstockning", skriver tidningen. "I vanliga fall hade man kunnat nyttja tågtransporten via Ryssland upp till Europa. Men ingen vågar skicka något via Ryssland nu eftersom risken att varorna konfiskeras är stor," säger Peder Olausson, vd på Rotakorn Electronics som förser företag med lager av bland annat halvledare. Datacenter, mobiltelefontillverkare och fordonsindustrin lär få stora problem till följd av situationen. Brittiska företag avvaktar med beslut om investeringar i Kina. Shanghai har i praktiken låst in 25 miljoner invånare sedan början av mars. Videofilmer visar karantäncenter: Sovsäckar på solstolar och inga duschar. Omni 220422. When Will Russians Turn On Putin? Bill Browder gives his view. Putin måste göra ett msstag som får folket emot honom. MSNBC You tube 5:11 220422. Ryssland: Ska ta kontroll över Donbas och södra Ukraina. Ryssland planerar att ta full kontroll över Donbas och södra Ukraina som en del i den andra fasen av landets invasion av Ukraina. Det säger Rustam Minnekaev, biträdande befälhavare för Rysslands centrala militärdistrikt, till ryska nyhetsbyrån Interfax enligt Reuters och AFP. Minnekaev säger även att Ryssland planerar att upprätta en landbrygga mellan Donbas och den sedan tidigare annekterade Krymhalvön. Uttalandet är den hittills mest detaljerade beskrivningen från ryskt håll av landets mål med den andra fasen av invasionen, skriver AFP. Experter - Vad sker om Ryssland vinner i Donbas - går de mot Kyiv? Krymhalvön annekterades av Ryssland 2014. Uttalandet kommer en dag efter att Moskva hävdat att man tagit kontroll över Mariupol i södra Ukraina. Rustam Minnekaev: Kontroll över södra Ukraina kommer även ge ytterligare en väg till utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien.
Omni 220422. Kommentar: Vilken blir fas 3 och fas 4? Storbritannien och Indien i nytt partnerskap om försvar. Storbritannien och Indien har ingått en ny försvarspakt, skriver AFP. Överenskommelsen meddelas i samband med den brittiske premiärministern Boris Johnsons besök i New Delhi, där han träffar sin indiske motsvarighet Narendra Modi. AP skriver att Johnson vill minska det indiska beroendet av Ryssland. I dag är Ryssland Indiens största vapenleverantör. Inga detaljer i avtalet har offentliggjorts. Avtalet omfattar enligt uppgifter land-, sjö-, luft-, rymd- och cyberförsvar. Johnson säger att de båda länderna har ett gemensamt intresse i att hålla den indo-pacifiska regionen fri. Omni 220422. Brand på ryskt institut för försvarsforskning - sju döda. Minst sju människor har dött i samband med en kraftig eld under gårdagen på ett ryskt institut för försvarsforskning i staden Tver, nordväst om Moskva. Uppgifterna rapporteras av ryska medier enligt The Guardian. Branden ska ha brutit ut i en byggnad som tillhör det ryska flygvapnets centrala forskningsinstitut, vilket lyder under försvarsdepartementet, skriver TT. Några timmar senare kom obekräftade uppgifter om en brand på en av Rysslands största kemiska anläggningar som ligger i Kinesjma, nordost om Moskva, enligt tidningen. Ingen förklaring till bränderna har ännu givits. Människor uppges ha hoppat från fönster för att undkomma branden. Bilder på sociala medier visar tjock rök från branden i Tver. Ett 20-tal människor uppges ha skadats. Omni 220422. "Döden och smärtan i Butja är oerhörd" - högen med bevis på krigsbrott växer. En utsänd FN-grupp har dokumenterat 50 fall av civila som dödats i Butja utanför Kyiv i Ukraina, däribland utomrättsliga avrättningar. Det rapporterar AFP. FN-gruppen besökte Butja den 9 april. Enligt FN kan Ryssland ha gjort sig skyldigt till krigsbrott. Massgravar med hundratals civila offer har rapporterats från Butja och andra städer i huvudstadsområdet efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka. Human Rights Watchs forskare har tillbringat sex dagar i Butja och människorättsorganisationens forskare Richard Weir säger att graden av "död och smärta i staden är oerhörd". Organisationen har utöver utomrättsliga avrättningar även dokumenterat tortyr och bortföranden. "Det var nästan omöjligt att gå från en gata till en annan utan att träffa någon som antingen hade bevittnat ett möjligt krigsbrott eller någon vars anhöriga var offer, eller som hade begravt en granne, en vän eller en familjemedlem nära sitt hus," säger Weir. En nioårig flicka sköts när hon sprang från ryska soldater. Enligt Human Rights Watch kan det handa om brott mot mänskligheten. FN uppmanar stridande att respektera internationella lagar. Omni 220422. Oligarker hittade döda - mystik omgärdar fallen. De ryska oligarkerna Vladislav Avajev och Sergej Protosenja samt deras respektive familjer har i veckan hittats döda – Avajevs familj i Moskva och Protosenjas familj i Spanien, skriver flera medier. I båda fallen rapporteras oligarkerna först ha mördat sina familjemedlemmar för att sedan begå självmord, men händelserna omgärdas av flera frågetecken, skriver tyska Focus och Newsweek. I båda fallen hittades de döda efter att ytterligare ett barn enligt uppgift inte kunnat få tag på sina familjemedlemmar och då slagit larm. Men i fallet Sergej Protosenja, som hittades i katalanska Lloret de Mar, har spansk polis inte uteslutit teorin att det rör sig om ett maskerat trippelmord, skriver tidningen El Punt Avui. Enligt tidningen hittades inga blodspår på Sergej Protosenjas kropp, trots att hans fru och dotter rapporteras ha huggits ihjäl. Vidare ska strumpor ha använts för att inte lämna fingeravtryck på den yxa och kniv som använts för att mörda frun och dottern. Rysslands president Vladimir Putin ondgjorde sig nyligen över oligarker som har bosatt sig utomlands. Oklart om Avajev och Protosenja fanns på västvärldens sanktionslistor.Spanska polisens huvudteori är fortfarande att Sergej Protosenja dödade sin familj och sedan tog sitt liv. Sergej Protosenja och hans familj hittades döda i tisdags, en dag efter att Avajev och hans familj hittades. Sergej Protosenja hittades hängd, hans fru och dotter misstänks ha mördats med kniv och yxa. Protosenja var tidigare vice ordförande för gasbolaget Novatek. Avajev har tidigare haft toppositioner inom Kreml och har beskrivits som nära allierad med Putin. Omni 220422. Kommentar: Det kan man kalla för mystik. Nåt skumt är det. Putinklipp väcker frågor: "Till synes vid dålig hälsa." Ett videoklipp som visar ett möte mellan Vladimir Putin och hans försvarsminister Sergej Sjojgu har väckt spekulationer om den ryske presidentens hälsa, rapporterar Newsweek och The Telegraph. Under mötet, som handlade om Rysslands militära strategi i Mariupol, sitter Putin nedsjunken i sin fåtölj samtidigt som han genom hela klippet håller ett fast grepp om bordet framför sig. De senaste månaderna har Putin omgärdats av intensiva cancerrykten - bland annat efter uppgifter om att han flera gånger fått besök av cancerläkare - och presidentens uppsvällda ansikte och hals har lett till spekulationer om att han behandlas med steroider, skriver The Telegraph. Även Sjojgu förefaller vara i dåligt skick, skriver nationalekonomen Anders Åslund, tidigare ekonomisk rådgivare till Boris Jeltsin, på Twitter. "Putins möte med Sjojgu i dag pekar på att båda är deprimerade och till synes vid dålig hälsa." Kreml dementerade i början av april att Putin opererats för sköldkörtelcancer. Andra menar att Putins kroppsspråk kan bero på militära nederlag i Ukraina. Brittiska författaren och före detta politikern Louise Mensch har tidigare skrivit att Putin lider av Parkinsons sjukdom. Omni 220422. Johnson: Möjligt att kriget kan pågå till slutet av 2023. Det är "sorgligt nog en realistisk möjlighet" att kriget i Ukraina kan dra ut på tiden. Det sa Storbritanniens premiärminister Boris Johnson under ett besök i New Delhi i Indien på fredagen. Kriget kan komma att fortsätta till slutet av 2023, sa Johnson och tillade att Rysslands president Vladimir Putin har begått ett "katastrofalt misstag". Samtidigt meddelade Johnson att Storbritannien planerar att på nytt öppna sin ambassad i Ukrainas huvudstad Kyiv. Han angav däremot inte något exakt datum. Enligt Politico har fler än 16 länder återöppnat sina ambassader eller meddelat att de planerar att göra det, däribland Frankrike, Italien, Polen och Spanien. Premiärministern: Putins armé är enorm. Omni 220422. Bank med oligark-kopplingar i konkurs i Nederländerna. Amsterdam Trade Bank, ett dotterbolag till ryska Alfa Bank, har konkursförklarats. Det uppger den nederländska centralbanken på fredagen, rapporterar Reuters. Enligt ett uttalande på centralbankens hemsida kommer insättningar på upp till 100 000 euro att täckas, som en del i landets insättningsgaranti. Uppgifter från den nederländska handelskammaren visar att en av ATB:s största ägare är oligarken Mikhail Fridman, som beräknas ha ett innehav på mellan 25–50 procent i bolaget. Amsterdam Trade Bank är inte under sanktioner, men både Alfa Bank och Fridman är sanktionerade av USA - något som enligt finanstidningen Het Financieele Dagblad skrämt många kunder. Banken har inte kommenterat uppgifterna. ATB hade 23 000 kunder i Nederländerna. Andra banker uppges ha bojkottat ATB på grund av oligarkkopplingar. Omni 220422. Expert: Ukrainas förmåga i luften har underskattats. I samband med att Ryssland invaderade Ukraina räknade flera bedömare med att det ryska flygvapnet snabbt skulle dominera luftrummet. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, säger till SVT Nyheter att han är förbryllad över att det inte blev så. "Överlag har vi underskattat den ukrainska försvarsförmågan. Här är det först och främst den ukrainska luftmakten och luftvärnet som spelar roll," säger han. Han tror att vapenleveranser från väst har varit bidragande till Ukrainas framgångar i luften, men han tror också att det kan vara så att den Ukrainska militären är bättre än den ryska. "Med andra ord, trots materiellt övertag så är det ryska flygvapnet helt enkelt dåligt," säger han. Omni 220422. Frankrike och Tyskland gick runt embargo - sålde vapen och utrustning till Ryssland. Frankrike och Tyskland har sålt vapen till Ryssland för totalt 273 miljoner euro, motsvarande drygt 2,8 miljarder kronor, som nu sannolikt används i kriget mot Ukraina, rapporterar The Telegraph. Vapenexporterna ska ha skett mellan 2015 och 2020. Det betyder att länderna rundade det embargo mot vapenexporter till Ryssland som infördes av EU efter Rysslands annektering av Krym-halvön 2014. I embargot fanns ett kryphål som gjorde att EU-länder kunde exportera militära varor som kunde användas till flera olika ändamål. Genom kryphålet har Tyskland bland annat exporterat bepansrade fordon och vapen. "Om det fanns några indikationer på ett militärt ändamål godkände vi inte exportlicensen," säger en talesperson för Tysklands ekonomidepartement. Frankrike exporterade sina vapen till Ryssland genom en klausul som innebar att redan påskrivna exportavtal fick löpa ut. Frankrike har inte kommenterat The Telegraphs artikel men har tidigare försvarat kryphålet. En handfull andra EU-länder exporterade vapen till Ryssland under perioden - men Frankrike och Tyskland stod för 78 procent av exporten. Frankrike har hävdat att deras vapenexporter inte är bröt mot embargot. Tyskland har även exporterat delar till militära drönare. Frankrike ska bland annat ha exporterat stridsflyg till Ryssland. Omni 220422. Ukraina: Äntligen får vi de vapen vi har efterfrågat. Västvärlden har äntligen hörsammat Ukrainas förfrågningar om mer vapen till landets försvarsinsats mot Ryssland. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga videotal sent på fredagskvällen. Uttalandet kommer efter att USA:s president Joe Biden på torsdagen aviserat ett nytt militärt stödpaket på 800 miljoner dollar, motsvarande nästan 8 miljarder kronor, till Ukraina. "Jag är tacksam mot våra allierade som äntligen har hörsammat oss, som äntligen förser oss med precis det vi har efterfrågat. Vi vet att vi med dessa vapen kan rädda livet på hundratusentals människor. Och vi kommer att kunna visa ockupanterna att dagen då de tvingas lämna Ukraina närmar sig," säger Zelenskyj. Även Kanada har nyligen meddelat att landet skickar mer vapen till Ukraina. Omni 220422. Ryssland: En död och flera saknas efter sänkta skeppet. Ryssland bekräftar det första dödsfallet i samband med att den stora robotkryssaren Moskva sänktes förra veckan, rapporterar AFP. Landets försvarsdepartement säger att en person dog i samband med att skeppet sjönk och att 27 personer fortfarande saknas. De övriga 396 besättningsmedlemmarna ska ha räddats. Ukraina hävdar att det var deras robotar som sänkte flaggskeppet, något som bland annat USA stödjer. Ryssland hävdar dock att en brand bröt ut ombord på kryssaren och att skeppet sjönk på grund av hårt väder. Rysslands försvarsdepartement nämner inte Ukrainas påstådda attack i sitt senaste uttalande. Uttalandet är första gången Ryssland bekräftar dödsfall i samband med att skeppet sänktes. Bilder från skeppet tyder på att det träffades i någon slags attack.
href="https://omni.se/ryssland-en-dod-och-flera-saknas-efter-sankta-skeppet/a/a7QVja">Omni 220422. Rapport: Ryssland försöker svälta ut soldater och civila. Ryssland vill ”svälta ut de kvarvarande soldaterna och civila i stålverket Azovstal i Mariupol och kommer sannolikt inte att låta civila lämna”. Det skriver den USA-baserade tankesmedjan Institute of the study of war (ISW) i sin senaste lägesrapport på Twitter. Enligt tankesmedjan vill Ryssland i nuläget inte attackera stålverket eftersom det sannolikt skulle medföra stora förluster. Trots det kvarvarande motståndet säger sig Ryssland ha tagit kontroll över Mariupol - något som Kreml kommer att "beskriva som en stor seger" för att kompensera för avstannade eller misslyckade insatser på andra håll i Ukraina, skriver ISW.
Omni 220423. Kommentar: En stor seger att lägga en stor stad i ruiner? Kanada: "G20 fungerar inte med Ryssland vid bordet." Rysslands ställning inom den ekonomiska stormaktsklubben G20 ser ut att vara ohotad - trots Ukrainakriget och högljudda krav på att landet sparkas ut från EU, USA och Kanada, skriver Reuters. "G20 kan inte fungera effektivt med Ryssland vid bordet," säger Kanadas finansminister Chrystia Freeland. För att Ryssland ska kunna uteslutas krävs att alla medlemmar i klubben enhälligt röstar för det. Det innebär att även länder som Brasilien, Kina, Indien, Indonesien och Sydafrika måste rösta för förslaget och dessa länder har ännu inte anslutit sig till västs sanktioner mot landet. Freeland: "Du kan inte vara en tjuvjägare och en viltvårdare samtidigt." Sydafrika: "Att utesluta Ryssland skulle bara isolera landet och göra det ännu svårare att uppnå konstruktiva samarbeten." Omni 220420. Ryssland: "Satan 2" redo för användning senast i höst. Rysslands nya interkontinentala ballistiska robot RS-28 Sarmat ska vara redo för användning senast i höst – något som skulle möjliggöra en kärnvapenattack på USA, skriver Reuters med hänvisning till ett tv-uttalande av Dimitrij Rogozin, chef för den ryska rymdbyrån Roscosmos. RS-28 Sarmat, som av Nato kallas "Satan 2", testades för första gången i onsdags och enligt västerländska experter kommer det att krävas fler provskjutningar innan det nya vapnet kan tas i bruk, skriver nyhetsbyrån. Västvärldens oro för ett kärnvapenkrig har ökat sedan Rysslands president Vladimir Putin strax efter invasionen av Ukraina hotade med ”konsekvenser som saknar historiskt motstycke” om andra länder försöker lägga sig i konflikten. Putin: Framgångsrikt test av RS-28 Sarmat (21 april). Omni 220423. Le Pens parti betalar skuld till svartlistat ryskt bolag. Den franska presidentkandidaten Marine Le Pens högernationalistiska parti, Nationell samling, har börjat betala tillbaka en jätteskuld till ryska försvarsföretaget Aviazapchast. Detta trots att företaget - som levererar stridsflygplan och komponenter till länder i Mellanöstern, Afrika och Asien - finns med på USA:s sanktionslista, skriver The Wall Street Journal och hänvisar till källor. Totalt handlar det om ungefär 1,3 miljoner euro per år som ska betalas till 2028, visar dokument som tidningen tagit del av. Le Pen försvarade Rysslands annektering av Krym 2014 och kritiserade EU:s sanktioner, men hon har fördömt den ryska invasionen av Ukraina i år och säger sig stödja sanktionerna som riktats mot landet. Försvarsföretagets betalningskrav härrör från ett stort lån på 9,4 miljoner euro som Nationell samling fick 2016 från en rysk-tjeckisk bank. Banken gick i konkurs, varpå lånet togs över av det ryska företaget. Avslöjandet kommer inför att det franska folket går till val i morgon för att välja antingen Le Pen eller Emmanuel Macron till presidentposten kommande fem år.
Omni 220423. *** Putin made EU and Nato great again.*** Kina plockade ner video om lockdown - kritiseras. De kinesiska myndigheterna kritiseras efter att ha plockat ner en video om den stora nedstängningen av Shanghai som cirkulerade på sociala medier, skriver AFP. Videon med titeln "Voice of april" inleddes med klipp där myndigheterna meddelade att det inte skulle bli någon nedstängning följt av klippbilder från de numera tomma gatorna. "Vi har åkt till sjukhuset två gånger, men det finns ingen där att behandla oss," säger en man vars pappa blivit sjuk. Myndigheterna kämpade i timmar för att plocka ner filmen som laddades upp om och om igen. Flera användare på de sociala medieplattformarna rasar nu mot censuren och menar att klippet "bara visade fakta".
Filmen är bara sex minuter lång och publicerades på både Weibo och Wechat. Solstolar och inga duschar på Shanghais karantäncenter: "Snälla, rädda min farmor" (22 april).
Omni 220423. Sorg när Butjas invånare begraver sina anhöriga. I skuggan av utvecklingen kring Mariupol pågår arbetet med att identifiera och begrava döda i Butja utanför Kyiv, vilket NBC News skildrar i ett nytt reportage. Utanför stadens bårhus har Mykailyna Skoryk-Shkarivska, rådgivare till Butjas borgmästare, slagit upp ett tält där hon och en grupp frivilliga varje dag träffar mellan 20 och 30 familjer som hoppas kunna identifiera sina anhöriga och gå vidare med sina liv. Medan NBC är på plats kommer bland annat en man som letar efter ett halvdussin döda eller saknade familjemedlemmar förbi. "Det är väldigt viktigt att begrava alla på ett korrekt sätt, men vi inser samtidigt att vårt arbete är del av en viktig utredning," säger Skoryk-Shkarivska med syfte på utredningen av ryska krigsbrott. Bilar och bussar med döda kroppar anländer regelbundet till bårhuset. Enligt borgmästaren har över 400 kroppar hittats - många av dem i en och samma massgrav. FN har hittills dokumenterat 50 fall av civila som dödats i Butja. Omni 220423. Minst fem döda efter ryskt luftangrepp på Odesa. Minst fem personer ska ha dött och 18 uppges vara skadade efter att Ryssland utfört ett luftangrepp mot den ukrainska hamnstaden Odesa. Det uppger den ukrainske presidentens stabschef enligt Reuters. Ryssland ska ha träffat en militäranläggning och två civila bostadshus med sina robotar. TV2 Norge har ett team på plats i staden och rapporterade vid 14-tiden att flyglarmet ljöd. "Vi har hört flera explosioner som troligen drabbat utkanten av staden," säger journalisten Sonja Skeistrand Sunde till kanalen. Attacken ska ha inträffat under lördagseftermiddagen. Odesa har länge förberett sig på ett ryskt anfall.
Omni 220523. Överstelöjtnant Geir Hågen Karlsen: Putin ville vilseleda om stormningen. Under lördagen tycks Ryssland ha inlett ett försök att storma stålverket Azovstal i Mariupol där ukrainska soldater och civilia har tagit skydd. Detta trots att president Putin bara häromdagen sa att någon stormning inte skulle genomföras. Den norske överstelöjtnanten Geir Hågen Karlsen säger till Dagbladet att Putins uttalande kan ha varit ett medvetet försök att vilseleda. "Det är helt legitimt och vanligt att lura fienden i krig," säger han. Han tror också att den ryske biträdande befälhavaren Rustam Minnekaevs uttalande om att Ryssland har för avsikt att ta full kontroll över Donbas och södra Ukraina kan vara ett försök att lura Ukraina att binda upp sina trupper där. "Korridoren som den ryske generalen pratar om är en mycket omfattande militäroperation som är långt bortom var ryssarna har kapacitet för nu," säger Hågen Karlsen. msn 220423. Joakim Paasikivi: Inte otroligt att Putin kommer att vilja utvidga kriget. Långvariga och lågintensiva strider i Donbas eller en ny kraftig offensiv i hela landet. Kriget i Ukraina kan nu ta två väsenskilda vägar framåt, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi i Morgonstudion. Striderna i Ukraina är just nu främst koncentrerade till Donbas-regionen i de östra delarna av landet. De ryska styrkorna utökar sin kontroll över området genom att ta över mindre orter och byar medan den ukrainska armén fokuserar insatserna på att skära av underhållsvägarna in i Donbas norrifrån, enligt Paasikivi. "Här är det lite kamp och man försöker komma innanför varandras planer," säger han. Paasikivi tror att Ryssland under de närmsta veckorna kommer att fortsätt sin offensiv i Donbas och att striderna även framledes kommer att stå runt ett antal mindre orter. "Därefter tror jag att den ryska framryckningen kommer att avstanna på grund av logistikproblem och då kommer ukrainarna, med nya vapen, att kunna gripa initiativet i större utsträckning. Rysk centralbankschef: Sanktioner har stor inverkan. Även om rubeln står emot så verkar västs ekonomiska sanktioner mot Ryssland ha inverkan. Det uppgav ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina i ett tal inför duman, skriver Fortune. I talet, som hölls inför parlamentet den 18 april men först nu publicerats på engelska, vittnade Nabiullina om kraftiga omtag i den ryska ekonomin för att förhindra att banksystemet föll ihop. Vidare uppgav centralbankschefen att banken inte kommer att ingripa om konsumentpriserna fortsätter stiga, eftersom det är en reaktion på att leveranskedjorna anpassar sig till sanktionerna. "Sanktionerna har påverkat den finansiella sektorn, ökat efterfrågan på utländska valutor, eldat på försäljningar till brandpriser, skapat ett kapitalutflöde från banker och en ökad efterfrågan på varor," sa Nabiullina. Läs hela talet i engelsk version här. 2 400 miljarder rubel togs ut den första veckan efter ryska invasionen. Omni 220423. Volodymyr Zelenskyj: Sverige ska bygga upp Mykolajiv efter kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att de kommer behöva mycket hjälp med att bygga upp landet när kriget är över. Ett av länderna som redan har gått med på att hjälpa till är enligt honom Sverige. "Johnson (Storbritanniens premiärminister red. anm) har lovat att hjälpa oss med Kyiv och med Sverige har vi kommit överens om att de ska ta hand om Mykolajiv och Mykolajiv-regionen," säger han. Att Sverige ska hjälpa till att bygga upp Ukraina efter kriget är en fråga som har varit aktuell under en längre tid. I samband med att Zelenskyj talade inför Sveriges riksdag för en månad sedan lovade statsminister Magdalena Andersson att Sverige skulle hjälpa Ukraina. "Det kommer vi jobba vidare med," sa hon till SvD då.
Omni 220423. Ukraina hotar lämna samtal vid "låtsasfolkomröstning" i ockuperade områden. Ukraina kommer att lämna alla fredssamtal om Ryssland går vidare med planerna på att genomföra en folkomröstning i de delvis ockuperade regionerna Cherson och Zaporizjzja i södra Ukraina. Det meddelade president Volodymyr Zelenskyj under en presskonferens på lördagen, skriver flera medier. "Om de utlyser en låtsasfolkomröstning i låtsasrepublikerna kommer Ukraina inte att delta i några samtal," sa presidenten enligt The Guardian. Zelenskyj har tidigare varnat för att Ryssland har för avsikt att genomföra en riggad omröstning och han har uppmanat invånarna att inte delta. Under presskonferensen meddelade Zelenskyj även att Ukraina kommer att dra sig ur fredssamtalen också om de ukrainska styrkorna i stålverket Azovstal i Mariupol "massakreras". Han sa också att Ukrainas armé i nuläget inte kan slå tillbaka i Mariupol. Omni 220423. Ytterligare massgrav hittad utanför Mariupol. En massgrav på 45 gånger 25 meter har hittats utanför byn Vynohradne, som ligger öster om Mariupol, rapporterar AP. Mariupols kommunalråd visade under fredagen upp satilitbilder där massgraven upptäckts. Enligt kommunalrådet kan minst tusen Mariupol-bor ligga begravda där. Tidigare i veckan visade satellitbilder från Maxar Technologies även vad som såg ut att vara mer än 200 nygrävda massgravar i staden Manhush, som ligger väster om Mariupol. Upptäckten av massgravar har lett till anklagelser om att ryssarna försöker dölja beskjutning av civila i staden. (svt 220423.) Berättelsen om Putins stenrika oligarker. I Vladimir Putins närhet finns mäktiga oligarker med spektakulära rikedomar. Hör om männen som byggt upp enorma förmögenheter under Putins styre och vilken roll de spelar i den ryska maktapparaten. Efter Ukrainakriget har USA och en rad andra länder har riktat personliga sanktioner mot ryska oligarker och deras familjemedlemmar. Världen över publiceras foton på oligarkernas lyxyachter, privatflygplan och palats och krav höjs på att deras tillgångar ska konfiskeras. Oligarker som stöttar president Vladimir Putin har gynnats av sina band till presidenten medan de som utmanar Putins makt riskerar att straffas hårt. Den ryske miljardären Jurij Kovaltjuk är en nära vän till Rysslands president och brukar kallas "Putins personliga bankir". Kovaltjuk äger bland annat några av Rysslands mest inflytelserika TV-kanaler och anses ha stor makt över den information som förmedlas till exempel om kriget i Ukraina. Oligarken Alisjer Usmanov leder ett enormt konglomerat med företag inom gruvindustrin och telekombranschen. Han är något av en doldis men listas av EU som "en av Putins favorit-oligarker". Usmanov anses vara en av de 100 rikaste i världen och äger världens dyraste och tyngsta lyxyacht. En annan av de mest välkända oligarkerna är Roman Abramovitj som är listad som en av världens rikaste män och som gjort sig stora förmögenheter bland annat genom att ha ägt oljebolag. Abramovitj äger idag fotbollsklubben Chelsea men efter att sanktioner riktats mot honom så planerar han att sälja klubben. Under Ukrainakriget har Abramovitj deltagit vid förhandlingar mellan parterna. Rapport: Ryska mönstret - mindre attacker utan nödvändiga pauser. De ryska styrkorna kommer sannolikt att skala upp sin markoffensiv de kommande dagarna. Det skriver den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW). Enligt tankesmedjans senaste analys är det troligt att Ryssland kommer att fortsätta sina attacker i östra Ukraina, med särskilt fokus på området från den sydöstra staden Izium till provinsen Zaporizjzja. "Ryssland fortsätter sitt operationsmönster: att använda mindre samlingar av enheter till spridda attacker och vägra acceptera nödvändiga pauser för att få till stånd avgörande operationer", kan man läsa i analysen. Omni 220424. Zelenskyjs ekonomiska guru: Ni klarar er utan rysk olja. "Kan ni förstå känslan hos en ekonom när man hör att tillgångarna som förstördes den första veckan av kriget var värda 100 miljarder dollar, motsvarande hälften av vår årliga BNP?" Den frågan ställer Oleg Ustenko, ekonomisk rådgivare till Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj, i en intervju från Kyiv med brittiska The Observer. Ustenko bedömer att kriget hittills kostat 1 000 miljarder dollar och säger att nyckeln för att avsluta invasionen är att övertyga västvärlden att överge rysk olja och gas. Han är särskilt frustrerad med Tyskland, vars utrikesminister Annalena Baerbock, lovat att fasa ut rysk gas i år - en tidsplan som Ustenko kallar "oacceptabel". Han anser att Europa genom sitt energiberoende föder Putins krigsmaskin och provoceras av konsekvensanalysen av ett europeiskt gas- och oljeembargo. "Vår befolkning gömmer sig under jord i temperaturer runt 3 grader celsius och ni pratar om ett par grader kallare i era hem," säger han. Zelenskyjs rådgivare vill se ännu tuffare ekonomiska sanktioner. Omni 220424. Storbritannien: Dålig moral och stress hindrar Ryssland. Låg moral och lite tid för att återutrusta och omorganisera styrkor från tidigare insatser hindrar sannolikt den ryska stridseffektiviteten, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering på Twitter. Departementet skriver att Ukraina har stått emot flera ryska angrepp i Donbas i östra Ukraina under veckan. Ryssland har visserligen gjort en del territoriella framsteg, men det ukrainska motståndet har orsakat betydande förluster för de ryska styrkorna, enligt Storbritannien. Uppgifterna är i linje med den senaste uppdateringen från Institute for the study of war (ISW). Den amerikanska tankesmedjan skriver bland annat Ryssland "vägrar acceptera nödvändiga operationella pauser för att möjliggöra avgörande insatser". Omni 220424. SEB:s chefsstrateg: Omöjligt att helt knäcka Ryssland. Att helt knäcka Ryssland ekonomiskt är omöjligt. Det säger SEB:s chefsstrateg Per Hammarlund till TT. "Ryssland har en nyckelroll inom energi, metaller och mat- och gödselproduktion," säger han. "Det kommer alltid finnas stora ekonomier - som Indien och Kina - som fortsätter ha begränsad handel med landet. Hammarlund säger vidare att det finns något både populistiskt och vilseledande med idéen om att helt knäcka en ekonomi som den ryska. Venezuela och Iran hankar sig fram trots många år av omfattande sanktioner, påpekar han. Osäkert om Ryssland är så isolerat som Ukrainas allierade hoppas. Omni 220424. Guvernör: Åtta döda efter ryska attacker i Luhansk. Åtta människor har dött och två skadats i ryska bombningar av den ukrainska regionen Luhansk i Donbas, skriver guvernören Serhij Haidai på Telegram enligt BBC. Sex av dem uppges ha dött när byarna Hirske och Zolote bombades på lördagen, medan två kvinnor ska ha dött under en attack mot Popasna för några dagar sedan. Samtidigt meddelar Ukrainas militärstab att Ryssland fortsatt attackerar det omringade stålverket Azovstal i Mariupol från luften, skriver AP. Tidigare i veckan uppgav Ryssland att landet nu fokuserar på att ta kontroll över östra och södra Ukraina. Omni 220424. Ryska nätkampanjer försöker styra svensk Natoopinion. Den ryska staten driver påverkanskampanjer på nätet för att styra den svenska opinionen i Natofrågan, visar en granskning som säkerhetsföretaget Soufan Group gjort på uppdrag av TV4 Nyheterna. Detta sker bland annat via AI-konton, så kallade botar, i sociala medier som är programmerade att förstärka Natofientliga budskap. "Vi har identifierat botar som vi härleder till ryska botfarmar i tredje land," säger säkerhetsanalytikern Mollie Saltskog. Särskilda kampanjer riktar sig exempelvis mot grupper som invandrat till Sverige från Balkan och Mellanöstern. Saltskog: De spelar på folks känslor, de som kanske har upplevt krig. Omni 220424. Analys: Mariupol en symbol för Rysslands misslyckande. Ryska styrkor som nu drar vidare från Mariupol "lämnar efter sig ett apokalyptiskt landskap som på många sätt symboliserar Rysslands strategiska misslyckande i Ukraina", skriver militärforskaren Jack Watling i en analys i The Guardian. Han skriver att den politiska lärdomen från Mariupol är att Putins invasion av Ukraina är en meningslös handling. "Ryssland kommer att behöva jämna Ukrainas städer med marken om de vill ockupera dem." Omni 220424. Rapport: Befälhavare gripen efter Moskvas undergång. Ryska myndigheter har gripit befälhavaren för Rysslands Svarta havsflotta, amiralen Igor Osipov, och har startat en utredning mot flottans stabschef, viceamiralen Sergej Pintjuk. Det rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) med hänvisning till uppgifter från Ukrainas militära underrättelsetjänst. Åtgärderna antas ha vidtagits med anledning av Svarta havsflottans sjunkna flaggskepp Moskva. Enligt ukrainska underrättelseuppgifter har dessutom ett flertal andra befälhavare inom Rysslands armé avsatts från sina poster efter de ryska motgångarna i kriget. Utrensningarna väntas dock inte förbättra den ryska stridsförmågan "eftersom ersättarna sannolikt kommer att vara mindre erfarna och under intensiv press att uppnå de orimliga mål som Kreml har satt upp", skriver ISW. Ukrainska underrättelseuppgifter: Utrensningarna sker på grund av militära misslyckanden.
Omni 220424. Stora bränder i Sibirien - släckningspersonal i Ukraina. Stora skogsbränder rasar just nu i Sibirien. Bränderna beskrivs av forskare som riktiga miljöbovar då de tinar permafrosten vilket släpper ut koldioxid och metan, rapporterar The Independent. Vanligtvis är den ryska militären behjälplig i hanteringen skogsbränderna i Sibirien. Men på grund av Rysslands invasion av Ukraina finns det inga soldater tillgängliga för släckningsarbetet. "Antingen kommer det att bli fler skogsbränder, eller så kommer flygplan och personal tas från fronten i väst", skriver Jessica McCarty, klimatforskare vid Miami University i Ohio till Axios. Ryska Greenpeace säger att årets skogsbränder är dubbelt så stora som förra året. Särskilt metan uppges snabba på växthuseffekten på kort sikt. Forskare tror att sommarens bränder kan bli stora, om kriget fortsätter. Omni 220424. Järnvägsbolag: Attacker mot fem tågstationer. Fem tågstationer i västra och centrala Ukraina har beskjutits under måndagsmorgonen, skriver Oleksandr Kamysjin, chef för det statliga järnvägsbolaget, på Twitter. Enligt ukrainsk tv uppger bolaget att ett okänt antal människor skadats i attackerna, som ska ha ägt rum under omkring en timme, skriver Reuters. Tågstationer har även tidigare varit mål för attacker efter Rysslands invasion av Ukraina. I början av april dog minst 50 människor, bland dem fem barn, efter en robotattack mot en tågstation i Kramatorsk som användes för evakueringar av civila i östra Ukraina. Järnvägsbolaget undersöker situationen. 16 tåg har försenats till följd av attackerna. Omni 220425. Storbritannien: Ryssland planerar "folkomröstning". Ryssland planerar att genomföra en iscensatt folkomröstning i den ukrainska regionen Cherson, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelseuppdatering på Twitter. Syftet uppges vara att rättfärdiga den ryska ockupationen. Cherson beskrivs som strategiskt viktigt för att Ryssland ska uppnå målet att skapa en landkorridor till annekterade Krym. I det brittiska uttalandet påpekas att Ryssland arrangerade en olaglig folkomröstning i samband med Krym-annekteringen, samt att de ryska inhemska valen på senare tid omgärdats av oegentligheter. Tidigare har även den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj varnat för att Ryssland planerar att genomföra riggade folkomröstningar i bland annat Cherson. Omni 220425. Tyske vicekanslern: Borde ha hjälpt Ukraina tidigare. Det var ett misstag att Tyskland inte hjälpte Ukraina militärt tidigare. Det säger landets vice förbundskansler Robert Habeck, från partiet De gröna, till public service-kanalen Zweites Deutsches Fernsehen enligt BBC. "Vi borde självklart ha stöttat Ukraina militärt mycket tidigare, och jag pratar inte om dagar eller veckor, utan år," säger han. Tysklands tidigare regering under Angela Merkel har kritiserats för dess band till Ryssland, särskilt att den gjorde Tyskland beroende av rysk energi. Även nuvarande förbundskanslern Olaf Scholz, från socialdemokratiska SPD, har fått utstå kraftig kritik för sin vägran att skicka tunga vapen till Ukraina - kritik som bland annat har kommit från utrikesminister Annalena Baerbock från De gröna. Habeck medger att frågan om leverans av tunga vapen till Ukraina är känslig. Habeck säger att Tyskland nu bidrar till att Ukraina förses med tunga vapen. Omni 220425. Rysslands krig eldar på global efterfrågan på kol. Den ryska invasionen i Ukraina har fått efterfrågan på den smutsiga energikällan kol att öka explosionsartat, skriver Bloomberg. I Europa överväger Tyskland och Italien att blåsa nytt liv i insomnade kolkraftverk. I Sydafrika ses allt fler kollastade skepp på den annars stillsamma rutten runt Godahoppsudden på väg till Europa. Inflation och hotande elbrist hade redan bäddat för det relativt biliga kolet. 2021 genererade världen mer energi från kol än någonsin förut, en ökning med 9 procent från tidigare år. Nu har Rysslands krig tryckt gasen i botten för kolmarknaden, skriver Bloomberg. "När du försöker balansera minskade koldioxidutsläpp och att säkra energitillförsel vet alla vilken som vinner, det vill säga att inte släcka lampan," säger Steve Hulton, vd för Rystad Energi i Sydney som analyserar kolmarknaden. Internationella miljöorganisationen IEA: Allt pekar på ett bredare gap mellan politiska ambitioner och verkligheten. Omni 220425. Blinken efter mötet med Zelenskyj: Ukraina starkt - Ryssland misslyckas. Ryssland misslyckas med sina krigsmål medan Ukraina står starkt, säger USA:s utrikesminister Antony Blinken till medier vid polsk-ukrainska gränsen efter gårdagens möte med president Zelenskyj i Kyiv. "Vår strategi, med massivt stöd till Ukraina och massiv press på Ryssland [...] ger resultat, säger Blinken och tillägger att "ett självständigt Ukraina kommer att finnas kvar betydligt längre än Putin sitter vid makten". USA:s försvarsminister Lloyd Austin, som också deltog i mötet med Zelenskyj, säger att Ukraina kan vinna kriget om landet får tillgång till rätt militär utrustning. Under mötet utlovade Blinken och Austin ett militärt stödpaket värt 713 miljoner dollar, motsvarande nästan sju miljarder kronor, som ska gå till Ukraina och ytterligare 15 allierade länder som hjälper Ukraina militärt. Blinken hyllade Ukrainas "fantastiska mod och ledarskap".
Omni 220425. Ryssland: Stålverksattack pausas - civila får lämna. Ryssland kommer under måndagen att pausa attackerna mot stålverket Azovstal i Mariupol och låta civila lämna området. Det uppger landets försvarsdepartement enligt Reuters. Enligt departementet ska civila tillåtas att lämna i vilken riktning de vill. Ryssland uppger vidare att landet ska diskutera situationen på stålverket och i Mariupol under FN:s generalsekreterare António Guterres besök i Moskva i veckan, rapporterar ryska nyhetsbyrån Ria enligt Reuters. Mellan 300 och 1 000 personer ur Mariupols civilbefolkning beräknas befinna sig på området, skriver Sky News. Civila ska få lämna området från klockan 13 svensk tid. Ryssland: Situationen i Mariupol ska diskuteras under Guterres Moskvabesök. Ryska styrkor ska hålla sig på behörigt avstånd under evakueringen.
Omni 220425. Ryssland kastar ut 40 tyska diplomater. Ryssland utvisar 40 tyska diplomater ur landet. Beskedet gavs till den tyske ambassadören i Ryssland som kallades upp på måndagen, rapporterar Reuters. Draget kommer som ett svar på att Tyskland i början av april visade ut samma antal ryska diplomater ur landet, uppger det ryska utrikesdepartementet. Omni 220425. Expert: Kan vara ett sätt att störa rysk försörjning. Om det är Ukraina som orsakat bränderna vid två oljedepåer i ryska Brjansk är det troligen ett sätt att störa bränsleförsörjningen till den ryska militären. Det säger militäranalytikern Rob Lee till The Guardian. Lee säger att han själv tror att det rör sig om en ukrainsk attack, baserat på att det i overifierade videoklipp "låter som att något flyger genom luften" innan en explosion hörs. Han betonar dock att det inte går att säga med säkerhet att Ukraina ligger bakom. I ett uttalande från det ryska energidepartementet tidigare på måndagen nämndes enbart en brand, men The Guardian rapporterar om två bränder. Ryssland har tidigare anklagat Ukraina för attacker i området vilket Kyiv i sin tur tillbakavisat. Omni 220425. Svårt att verifiera förluster - skapar glapp i siffrorna. Det finns ett stort glapp mellan de ryska materiella förlusterna som uppges från ukrainsk sida och vad som faktiskt verifierats. Det skriver Aftenposten, som jämfört ukrainska siffror med en nederländsk blogg som sammanställer militära förluster genom bilder publicerade i till exempel sociala medier. Ukraina hävdar till exempel att Ryssland på ett eller annat sätt har förlorat 181 flygplan och 154 helikoptrar men bara ett fåtal av dessa har gått att verifiera. Det behöver dock inte betyda att de ukrainska siffrorna är falska, skriver den norska tidningen. Ibland saknas det bilder eftersom plan till exempel kan ha störtat över områden i Ukraina som Ryssland kontrollerar. Lars Peder Haga vid norska luftförsvarshögskolan säger att det finns exempel på att ryska plan med säkerhet skjutits ned, utan att det senare verifierats. Han betonar också att det är svårt att få korrekta uppgifter från ett område som det är farligt att vistas i. Haga säger samtidigt att höga ryska förlustsiffror stärker moralen hos Ukraina. Att Ukraina fortsatt står emot i luften har beskrivits som en överraskning. Omni 220425. Ny brittisk leverans - lovar skicka bepansrade fordon. Storbritannien kommer att skicka ett "mindre antal" fordon utrustade med luftvärnsrobotar till Ukraina. Det meddelar den brittiska försvarsministern Ben Wallace, enligt flera medier. Utan att nämna något specifikt antal säger den brittiske ministern att den nya leveransen kommer att ge Ukraina bättre förmåga att slå mot de ryska styrkorna. Storbritannien är ett av många västländer som levererat vapen till Ukraina sedan den ryska invasionen inleddes i slutet av februari. De tidigare leveranserna från Storbritannien har bland annat bestått av luftvärnssystem. Storbritannien uppskattar att omkring 15 000 ur de ryska styrkorna dödats. Uppskattar också att 530 stridsvagnar slagits ut. The Guardian sammanställer: Det här vet vi under dag 61 av invasionen. Omni 220425. Källor: Storbritannien och USA lovar Sverige skydd. Sverige har fått konkreta löften om skydd från bland annat Storbritannien och USA under en eventuell ansökningsprocess till Nato, uppger flera källor för Aftonbladet. Det handlar exempelvis om militär närvaro och ökade militära övningar. Enligt en källa gör regeringskansliet analysen att Sverige i praktiken kommer att hanteras som en fullvärdig Natomedlem redan kort efter en inlämnad ansökan. En annan källa uttrycker att det har funnits en irritation inom regeringen att medier rapporterar att Sverige saknat säkerhetsgarantier under en ansökningsprocess, eftersom detta riskerar att skapa splittring och osäkerhet. Nato-länder får inte formellt utlova försvarsgarantier till icke-medlemmar. Omni 220425. Ukraina klart färre i Donbas: "Robotattacker hela tiden." Den ryska armén har uppskattningsvis 76 bataljoner på plats i Donbas-regionen som var och en består av omkring 800 man. Det skriver BBC som besökt ukrainska trupper vid fronten. Experter bedömer att de ryska styrkorna i området är omkring tre gånger så många som de ukrainska, men än så länge har Ryssland inte gjort några större militära framsteg även om de vunnit mark bland annat runt staden Izium. Efter åtta års strider i Donbas är löjtnant Denys Gordeev van vid krig men det har nu blivit "mycket tuffare" även om moralen är hög, säger han. "Det är bombattacker och robotattacker varje dag, hela tiden, varje timme." Vapenleveranser från väst beskrivs som nödvändiga för att Ukraina ska klara av att stå emot. Omni 220425. Ukraina: Rysslands attacker syftar till att stoppa vapen. Ryssland attackerar ukrainska järnvägsförbindelser i syfte att stoppa införseln av militära leveranser från andra länder, uppger Ukrainas militärledning enligt Reuters. Enligt AP har Ryssland under måndagen riktat flera attacker långt bortom frontlinjen, bland annat mot fem järnvägsstationer i de centrala och västra delarna av landet. Enligt ukrainska företrädare har minst en person dödats. Den amerikanska ex-generalen Philip Breedloven betraktar attacker mot järnvägar som en ny strategi, och tror att det görs av "det legitima skälet" att stoppa leveranser till fronten. "Det illegitima skälet är att de vet att folk försöker lämna landet, och det är bara ytterligare en skrämseltaktik för att få dem att inte våga resa längs rälsen," säger han. Ukrainska armén: De siktar på våra järnvägar för att stoppa militärt stöd. Omni 220425. Förlorade fru och barn: "Allt förstördes av rysk robot." Ukrainaren Yuriy Glodan förlorade både sin fru och sin tre månader gamla dotter när en rysk robot träffade ett bostadshus i staden Odesa i helgen. För BBC berättar han att han hade lämnat deras lägenhet för att handla när han först hörde om det inträffade. Yuriy berättar om parets lycka när dottern Kira föddes bara en månad innan invasionen inleddes, och säger att hela hans liv nu har förstörts av en rysk robot. "Det som sker är en sorg för min familj, för vår stad, för Ukraina. Det är en sorg för hela civilisationen. Jag hoppas att vår berättelse bidrar till att få stopp på det här kriget." "Vi var så glada när hon föddes." Omni 220425. Butjaoffer hade metallpilar i kroppen: Extremt inhumant. Dussintals civila offer i Butja utanför Kyiv dödades av så kallade flechetter, små metallpilar som avfyras i en granat och sprids urskillningslöst över ett större område. Det uppger rättsläkare som har undersökt kroppar från stadens massgravar, skriver The Guardian. Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, säger till SVT Nyheter att flechetter anses vara en "extremt inhuman" vapenkategori och att han under 70- och 80-talet verkade för ett förbud av flechetter i krig. Men ännu finns det inget formellt förbud mot att använda vapentypen. "Däremot finns det i internationell rätt ett allmänt förbud mot vapen som skapar onödigt lidande och överflödig skada. Man skulle kunna säga att flechetter tillhör den kategorin," säger Ove Bring. Ukrainsk forensiker: Flechetter är svåra att upptäcka i kroppar eftersom de är så tunna. Ove Brng: Civila ska inte utsättas för attacker, varken av flechetter eller andra vapen.
Omni 220425. Har Ryssland haft tortyrläger utanför Charkiv? Ryssland har torterat människor i förhör. svt 220426. Video 1:01. Blev det eldupphör utanför Azovstal? Nej. svt 220426. Video 0:47. Guterres oroad över rapporter om krigsbrott: "Måste utredas." FN och Ryssland har olika uppfattningar om vad som nu händer i Ukraina. Det säger FN:s generalsekreterare António Guterres efter sitt möte med Rysslands utrikesminister Lavrov. "Klart är att ju snabbare vi får slut på kriget desto bättre är det för folket i både Ukraina och Ryssland," säger FN:s generalsekreterare på en pressträff som just nu pågår. Läs mer hos
svt 220426. Lavrov: Finns en verklig risk för tredje världskrig. Det finns en "verklig fara" för ett tredje världskrig som inte bör underskattas, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov under en intervju med statlig rysk tv, enligt flera nyhetsbyråer. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, även lärare vid Försvarshögskolan, betraktar utspelet som en del av den ryska krigsretoriken och propagandan. Uttalandet kommer nu då invasionen inte gått som Ryssland tänkt sig och man ska inte låta sig hotas eller vara rädd, men dock vara vaksam, säger Paasikivi. "Det är den yttersta skrämseln man kan komma med. Som ett hot är det fungerande. Men att utlösa det tror jag ligger avsevärt längre bort." Paasikivi: Inte första gången Lavrov diskuterar världskrig. Lavrov sa också att Nato i praktiken inlett ett krig mot Ryssland.
Omni 220425. USA håller toppmöte med 40 länder om militärt stöd. USA:s försvarsminister Lloyd Austin leder under tisdagen ett toppmöte med över 40 deltagarländer på den amerikanska flygvapenbasen Ramstein i södra Tyskland, skriver flera medier. Den amerikanske försvarschefen Mark Milley säger enligt Washington Post att mötet handlar om att samla in mer militärt stöd till Ukraina och att "koordinera och synkronisera våra insatser". "De kommande veckorna kommer att bli väldigt viktiga [...] för utgången av striderna i södra och sydöstra Ukraina. De (Ukraina) behöver fortsatt stöd för att förbli framgångsrika på slagfältet. Och det är i princip hela syftet med det här mötet. Både Natoländer och länder utanför militäralliansen deltar. Omni 220426. USA öppnar för straff mot Kabajeva: Ingen går säker. Vita husets pressekreterare Jen Psaki förnekade under en pressträff på måndagen att USA drar sig från att rikta sanktioner mot Vladimir Putins påstådda flickvän Alina Kabajeva av rädsla för ökade spänningar med Ryssland. Psaki säger att USA fortsätter att utvärdera sanktionerna och "sannolikt kommer att göra mer". "Ingen går säker från våra sanktioner. Vi har redan riktat sanktioner mot president Putin, men även mot hans dotter, hans närmaste kumpaner och vi fortsätter att utvärdera fler." Källor till Wall Street Journal uppgav nyligen att USA i sista stund strök Kabajeva från en sanktionslista av rädsla för att det skulle uppfattas som ett för personligt slag mot den ryska presidenten och på så vis ytterligare eskalera spänningarna. Omni 220426. Ukraina: Ryska styrkor har intagit Chersons stadshus. Ryska ockupationsstyrkor har intagit stadshuset i Cherson. Det uppger stadens ukrainske borgmästare Ihor Kolychajev på Facebook, enligt den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform. Cherson har varit ockuperat av Ryssland ända sedan den 2 mars, men stadens styre har fortsatt varit ukrainskt. Enligt borgmästaren har Ryssland tagit hand om nycklarna till byggnaden och satt dit sin egen säkerhetspersonal. När Kolychajev lämnade stadshuset var den ukrainska flaggan fortfarande hissad på taket, uppger han. Omni 220426. Rapport: Hårda strider i öst - Ryssland försöker avancera. Hårda strider pågår söder om staden Izium i östra Ukraina där ryska styrkor sannolikt försöker omringa ukrainska fästen, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering. Enligt departementet uppges ryska styrkor ha tagit kontroll över staden Kreminna i området och försöker nu avancera mot städerna Slovjansk och Kramatorsk från norr och öster. Forskningsinstitutet The Study of War skriver att dessa försök till avancemang hittills har varit misslyckade. Samtidigt förbereder ukrainska styrkor ett försvar av staden Zaporizjzja längre västerut, inför en potentiell rysk attack från syd, enligt Storbritanniens uppgifter. Omni 220426. Explosioner i Transnistrien - två radioantenner skadade. Explosioner har inträffat på tisdagsmorgonen i den ryskstödda moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien, rapporterar Reuters. Landets inrikesdepartement uppger att två radioantenner har förstörts. Sent på måndagskvällen uppgav lokala myndigheter att en byggnad som tillhör säkerhetstjänsten i Transnistrien, utsatts för granatbeskjutning. Inga människor uppges ha skadats men fönster ska ha krossats och även fasaden ska ha fått skador. Den moldaviska regeringen säger sig vara oroad över händelsen och säger att den skapar spänningar i en region man inte har kontroll över, skriver Reuters. Transnistrien med runt 470 000 invånare har sedan början av 1990-talet styrts av separatister med stöd från Moskva. Regionen gränsar till södra Ukraina. Enligt inrikesdepartementet har inga personer skadats i explosionerna. Myndigheterna tror att handhållna granatkastare har använts. Händelsen inträffade i staden Tiraspol. Det är oklart vilka som ligger bakom.
Omni 220426. Kroppar staplas vid bårhus: "Inte förberedda på detta." Bårhus i Kyiv-regionen har svårt att hinna med att hantera det stora antalet döda kroppar som följer av den ryska invasionen, skriver The Guardian i ett reportage. Bårhusen var enligt The Guardian på väg att nå "bristningsgränsen" redan innan de ryska trupperna drog sig tillbaka från området tidigare i april, och nu staplas kroppar i kylbilar utanför bårhusen. Oleh Tkalenko, åklagare i regionen, säger att man fram till söndagen hade hittat över 1 100 kroppar och att 35 av dessa var barn. Det rör sig om kroppar som grävts fram ur massgravar eller hittats på gatorna, enligt åklagaren. Bårhusen var inte förberedda på detta, säger en obducent som arbetar en bit utanför Kyiv. "Ingen kunde någonsin ha föreställt sig att det skulle bli såhär." Ryssland anklagas för att ha avrättat i bland annat Butja och Borodjanka. Ukrainska åklagare förbereder åtal mot ryska piloter. Rättsläkare: Civila offer i Butja dödades av flechetter. Omni 220428. IAEA: Rysk ockupation av Tjornobyl var väldigt farlig. De ryska styrkornas fem veckor långa ockupation av kärnkraftverket Tjornobyl i norra Ukraina var "väldigt, väldigt farlig". Det sa chefen för Internationella atomenergiorganet IEAE vid ett besök under tisdagen, enligt AFP. Strålningsnivåerna höjdes vid vissa tillfällen under den ryska ockupationen men är nu åter på normal nivå, säger IAEA-chefen Rafael Grossi. Ryssland tog kontroll över platsen den 24 februari, alldeles i början av den ryska invasionen, men lämnade i slutet av mars. Ryska trupper drog sig tillbaka 31 mars. Omni 220426. USA och Australien varnar Salomonöarna efter avtalet. USA och Australien varnar Salomonöarna för att de inte skulle acceptera en kinesisk militärbas i landet, rapporterar The Guardian och ABC Australia. Reaktionerna är en följd av att Salomonöarna nyligen uppgav att de har skrivit ett avtal med Kina som gör det möjligt för Kina att skicka dit militär personal. "Vi ska inte ha kinesiska flottbaser i dörröppningen till vår region," säger Australiens premiärminister Scott Morrison i ett tal på söndagen, utan att precisera hur landet skulle svara om en militärbas blir verklighet. Inte heller USA vill svara på vilka reaktioner önationen kan förvänta sig, men något form av svar skulle det bli, säger Daniel Kritenbrink, som är högt uppsatt amerikansk tjänsteman i Stilla havet, enligt The Guardian. Salomonöarnas president har sagt att någon kinesisk militärbas på ön inte är aktuellt. Kritenbrink vägrar svara på om USA kan komma att svara militärt. USA har länge haft en viss kontroll över Salomonöarna och Nya Zeeland och Australien har sett landet som deras "bakgård". Omni 220426. Kommentar: En möjligt plats där ett tredje världskrig skulle kunna börja, men, men, Putin är fortfarande en högre riskfaktor. Brittiska regeringen: "15 000 ryska soldater har dött." 15 000 ryska soldater har hittills dött under konflikten i Ukraina, enligt brittiska bedömningar. Det berättade försvarsminister Ben Wallace vid ett tal i parlamentet på måndagen, skriver brittiska medier. Förlusterna är redan dubbelt så höga som USA:s i Afghanistan och i Irak tillsammans. Wallace berättade också för de församlade ledamöterna att den ryska militären förlorat mer än 2 000 pansarvagnar och andra pansarfordon samt drygt 60 helikoptrar och stridsflygplan och därutöver tvingats bevittna sänkningen av sitt flaggskepp i Svarta havet: kryssaren "Moskva". Enligt Ben Wallace är nivån på de ryska styrkornas stridsinsatser "bedrövlig": "När jag ser de ryska arméernas höga dödstal tycker jag som tidigare soldat att det är vanhedrande. Dessa unga män har förråtts av sina ledare," sade försvarsministern i parlamentet. Putin har satt in 65 procent av sina styrkor i Ukraina. Förlusterna är hemliga i Ryssland. Wallace höll tal i parlamentet. Omni 220426. Storbritannien: "Legitimt" med attacker i Ryssland. Ukrainska styrkor uppges den senaste tiden ha legat bakom flera attacker mot logistiska mål som olje- och vapendepåer i Ryssland. Nu meddelar Storbritannien att landet ställer sig bakom sådana angrepp, rapporterar brittiska medier. James Heappey, minister för Storbritanniens väpnade styrkor, säger i Times Radio att det är "helt legitimt" för Ukraina att identifiera mål i Ryssland för att störa den ryska invasionen. Heappey säger vidare att det "inte nödvändigtvis är ett problem" om dessa attacker sker med vapen som har donerats av Storbritannien. Ryssland har nyligen anklagat Ukraina för att attackera mål i de ryska regionerna Belgorod, Brjansk och Kursk som alla gränsar till Ukraina. Heappey: Om inte de ryska logistiskkedjorna störs skulle de bidra till ännu fler döda i Ukraina. Krigsvetaren Ilmari Käihkö: Min uppfattning att Ukraina låg bakom attack mot oljedepå i Belgorod i början av april. Ukraina tros ha legat bakom flera attacker mot logistiska mål i Ryssland den senaste tiden. Omni 220426. Tyskland bekräftar: Skickar luftvärnssystem till Ukraina. Tyskland kommer att skicka luftvärnssystemet Gepard till Ukraina. Det meddelar den tyska försvarsminister Christine Lambrecht under tisdagens toppmöte om militärt stöd till det krigsdrabbade landet på en amerikansk flygbas i södra Tyskland, skriver AFP. Der Spiegel, som tillsammans med Süddeutsche Zeitung hade avslöjat den tyska vapenleveransen på förhand, skriver att Lambrecht med beskedet vill mildra kritiken mot Tysklands tidigare ovilja att skicka vapen till Ukraina och betona att landets regering nu har svängt i frågan. Gepard är en tyskutvecklad luftvärnskanonvagn monterad på chassit från stridsvagnen Leopard 1. Lambrecht säger att Tyskland ska inventera sina vapenlager och se om landet kan avvara mer vapen. Gepard används inte längre av den tyska armén. Systemet kan även användas för att attackera mål på marken. Toppmötet hålls på den amerikanska flygbasen Ramstein i södra Tyskland. Omni 220426. Ryssland utvisar fyra svenska diplomater - Ann Linde: "Omotiverat." Ryssland utvisar fyra svenska diplomater, skriver utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter. Det görs som ett svar på att Sverige den 5 april utvisat tre ryska diplomater, uppger det ryska utrikesdepartementet enligt AFP. Enligt departementet framfördes "starka protester" mot utvisningen av ryska diplomater och Sveriges "militära stöd till Kyivregimen" till den svenska ambassadören. Ryssland anklagar också grundlöst Sverige för att "dölja ukrainska nationalisters brott mot civila i Donbass". Linde kallar det ryska draget för "omotiverat och oproportionerligt". "Genom att utvisa västerländska diplomater spär Ryssland på sin internationella isolering", skriver ministern, och tillägger att Sverige kommer svara "på lämpligt sätt". Omni 220426. FT: Putin felinformerad - förbereder lång konflikt för att ta hela Ukraina. Trots att ryska styrkor tvingats att dra sig tillbaka från Kyiv förblir Vladimir Putins mål med invasionen desamma - däribland att göra Ukraina till en rysk lydstat. Det uppger källor till Financial Times som är inblandade i att försöka nå ett fredsavtal mellan Moskva och Kyiv. Putin är sannolikt inställd på en utdragen konflikt som inte skulle ta slut när målet om full kontroll över Donbas eventuellt uppnås. Enligt källorna vill den ryske presidenten ta kontroll över hela Ukrainas svartahavskust för att skapa en plattform för ytterligare attacker i landet. Den oberoende militäranalytikern Pavel Luzin säger att Putin inte får korrekt information om händelserna på slagfältet. "Det är en otrolig hierarki. När en lägre rankad analytiker skriver en rapport om vad som verkligen händer går den genom tio chefer och när den når toppen ser allt ut att gå jättebra." Ryske befälhavaren Rustam Minnekaev sa nyligen att Ryssland ska ta kontroll över Donbas och södra Ukraina. Forskningsinstitutet The Study of War: Enligt Minnekaev ger kontroll över södra Ukraina ytterligare en väg till Transnistrien. Omni 220426. Austin: Putin kunde inte ha föreställt sig detta stöd. Världen har slutit upp i stödet till Ukraina på ett sätt som Rysslands Vladimir Putin inte hade kunnat föreställa sig. Det säger USA:s försvarsminister Lloyd Austin vid det USA-ledda försvarstoppmötet vid flygvapenbasen Ramstein i Tyskland, skriver Washington Post. Försvarsministern säger vidare att det motstånd som Ukraina visat upp under den ryska invasionen ”inspirerat den fria världen”. Lloyds uttalanden kommer sedan USA bland flera länder utlovat utökat militärt stöd till Ukraina. Över 40 länder deltar vid toppmötet, bland annat representanter från Israel och Qatar, som dock inte fanns med på den officiella deltagarlistan, skriver WP. Omni 220426. Expert: Kreml spelar bort att det var de som anföll. Ryske utrikesministern Sergej Lavrovs utspel om att Nato i praktiken redan är i krig med Ryssland i och med västländers vapenleveranser till Ukraina är ett exempel på rysk propaganda. Det säger Johan Norberg, Rysslandskännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till DN. Att vapenleveranser sker är objektiv fakta, men det är fakta som Kreml sedan rycker ur sin kontext, säger Norberg till DN. "Man börjar vända på kausaliteten och spela bort att det var Ryssland som anföll Ukraina." Han säger också att Rysslands tal om kärnvapen har en avskräckande effekt, men bedömer att Ryssland inte kommer använda kärnvapen då det skulle få stora konsekvenser globalt. Han tror att kärnvapenretoriken hör samman med att invasionen inte går som Kreml önskat. Omni 220426. Bedömningen: Utmattade ryska trupper klarar stora offensiver i ett par veckor. De ryska trupperna i Ukraina är rejält utmattade och kan klara av stora offensiva operationer i ett par veckor till. Den bedömningen gör Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring, i SR:s Studio Ett. "Samtidigt tror jag absolut att konflikten kan pågå mer eller mindre lågintensivt väldigt länge. Det var ju krig i åtta år i östra Ukraina innan den här invasionen började." Han säger att i princip all anställd personal, omkring 90 procent, skickats till Ukraina. Om värnpliktiga reservister skulle kallas in innebär det att Ryssland också skulle erkänna att landet är i krig, och inte bara genomför den "specialoperation" som Kreml valt att kalla invasionen, enligt Jonsson. Omni 220426. Källor: USA-stöd gjorde att Ukraina kunde skjuta ner plan med ryska soldater. Att Ryssland ännu inte lyckats uppnå luftherravälde under striderna i Ukraina, vilket beskrivits som en överraskning, beror bland annat på att Ukraina nästan dagligen flyttar luftvärn med hjälp av amerikanska underrättelser. Det skriver NBC, baserat på samtal med icke namngivna amerikanska tjänstemän. Enligt NBC ska den amerikanska underrättelsehjälpen även ha lett till att Ukraina tidigt under invasionen lyckades skjuta ner ett ryskt flygplan som transporterade hundratals soldater. Det amerikanska stödet, där ukrainska styrkor bland annat fått koordinater på var ryska trupper befinner sig, beskrivs som en "massiv och aldrig tidigare skådad" underrättelseoperation med ett land som inte är med i Nato. Nedskjutningen av det ryska flygplanet bedöms ha begränsat Rysslands möjligheter att skicka trupp och utrustning till områden runt Kyiv. Ryssland kunde sedan ta kontroll över flygplatsen Hostomel, men inte till den grad att de kunde skicka dit utrustning i någon större skala. Är sedan tidigare känt att USA ger Ukraina underrättelser (8 april). Omni 220426. USA: Ser inga tecken på att Putin faktiskt vill förhandla. USA har inte sett några tecken på att Rysslands president Vladimir Putin på allvar är redo för några meningsfulla förhandlingar gällande Ukraina, säger den amerikanske utrikesministern Antony Blinken enligt AFP. Vid en utfrågning i kongressen sa han också att den ryska invasionen aldrig har handlat om huruvida Ukraina eventuellt skulle kunna bli Natomedlem, utan om att Vladimir Putin anser att Ukraina inte har rätt till suveränitet. Vid ett möte med FN:s generalsekreterare António Guterres tidigare på tisdagen sa Putin att Ryssland inte "avvisar" några samtal med Ukraina. Omni 220426. Ryssland: Har kontroll över hela regionen Cherson. Ryska trupper hävdar att de har tagit kontroll över hela Cherson-regionen i södra Ukraina, skriver Reuters med hänvisning till den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax. Det har ännu inte bekräftats från oberoende håll, rapporterar Sky News. De skriver också att ryska trupper, om uppgifterna om Cherson stämmer, kan länka samman de ockuperade områdena i Donetsk och Luhansk med den sedan 2014 annekterade Krymhalvön. Nyligen uppgav den ukrainske borgmästaren Ihor Kolychajev att ryska styrkor intagit stadshuset i staden Cherson, som ockuperades i början av mars. Stadens borgmästare vägrar samarbeta med Ryssland. Det brittiska försvarsdepartementet varnade på måndagen för att Ryssland planerar att genomföra en iscensatt folkomröstning i regionen Cherson. Påstås även ha intagit delar av Zaporizjzja och Mykolajov Omni 220426. USA vill sälja ryska yachter och skicka pengarna till Ukraina. USA:s justitiedepartement kommer att be kongressen om mandat att beslagta ännu fler ryska tillgångar, uppger justitieminister Merrick Garland enligt Bloomberg. De konfiskerade yachterna, herrgårdarna och jetplanen ska sedan säljas som ett svar på Rysslands invasion av Ukraina. Den nya lag Garland vill få igenom kommer att göra det lättare att beslagta rika ryssars tillgångar och använda en del av pengarna från försäljningen till direkt stöd till Ukraina, sa Garland inför senaten på tisdagen enligt Bloomberg. Garland: Väntar mig att Vita huset kommer med förfrågan inom dagar. Omni 220426. ‘Best predictor’ Donald Trump warns of nuclear war if leaders are ‘not smart’. The Russia-Ukraine catastrophe is in a way already a world war and if leaders are not “smart” it will result in a nuclear battle, former US President Donald Trump says as the "best predictor of things ever". Mr Trump said his message for Russia’s Vladimir Putin would be to tell him his action are a "shame" while spruiking a change of diplomatic tactics. "They’re dealing with him incorrectly, I think what they’re saying - it’s almost like they’re speaking with fear," Mr Trump said. "Our leaders are not smart. If they’re not smart, you’re going to end up in a nuclear war - this is just the beginning. We have one weapon alone that would destroy everything." Mr Trump told Sky News Australia host Piers Morgan when he was president and Mr Putin spoke of potentially invading Ukraine, he said he "threatened him like he has never been threatened before". He stopped short of confirming that threat involved nuclear weapons. He also spoke of his confrontation with Kim Jong Un during his tenure in office, recounting his threat about the existence of a red “nuclear button” on his desk. Sky News You tube 3:31 220426. FN: Putin "i princip" med på evakuering av stålverket. Rysslands president Vladimir Putin har "i princip" gått med på att låta civila lämna det belägrade stålverket i Mariupol i östra Ukraina. Det säger FN i ett uttalande efter generalsekreteraren António Guterres möte med Putin, skriver flera medier. "Uppföljningsdiskussioner kommer att föras med FN:s kontor för samordning av humanitära frågor och det ryska försvarsministeriet", sa FN:s talesman Stephane Dujarric i uttalandet. Tidigare under tisdagen sa Putin till Turkiets president Tayyip Recep Erdogan att det inte pågår några strider i Mariupol och att Kyiv borde ta ansvar för de människor som befinner sig på stålverket, skriver Reuters. Ukraina har tidigare vädjat till FN att hitta en väg att på ett säkert sätt evakuera de civila som befinner sig i stålverket. Evakueringen ska organiseras av FN och Internationella rödakorskommittén. Guterres ska träffa Ukrainas president på torsdag. Ukraina uppskattar att runt tusen civila finns i stålverket. Under mötet med Guterres sa Putin att han fortsatt hoppas på en diplomatisk lösning.
Omni 220426. Mariupols borgmästare: Stålverket åter under attack. Petro Andryushchenko, talesperson för Mariupols borgmästare, uppger att stålverket Azovstal i den belägrade hamnstaden åter är under attack av ryska styrkor, rapporterar Reuters. Beskedet kommer samtidigt som förhandlingar pågår om en tillfällig eldupphör och evakuering av civilia från platsen. Enligt Andryushchenko har inga överrenskommelser gjorts om evakueringsförsök från staden. (svt 220427.) Putin hör bara vad han vill höra. Eva i Sankt Petersburg protesterar mot kriget: "Vi är många." Ryska Eva Ivanova i Sankt Petersburg protesterar mot kriget i Ukraina, trots att det innebär risker för henne. "Jag vill att människor i andra länder ska förstå att det finns ryssar som inte tycker att det som sker är rätt, vi är många och vi är inte rädda," säger hon i SVT:s Morgonstudion. 18-åriga Eva Ivanova har blivit gripen vid flera av de protester mot kriget i Ukraina som hon medverkat vid. Första gången blev hon kvarhållen i strax över ett dygn på polisstationen, nästa gång två dagar. "Det var hemskt, de skriker åt en och skrattar åt en. De vill få en att känna att man är värd mindre än ingenting," säger Eva. Hon tror att många av de som protesterar tänker sig för om de blivit gripna två gånger, sker det fler gånger än så finns risk för fängelsestraff. "Många är också rädda för att förlora sina jobb eller slängas ut från universitetet, det är ett riktigt problem." Hör Eva berätta mer i klippet.
svt 220426. Här rivs sovjetiska monumentet i Kiev. Ukrainska myndigheter river nu ett monument i Kiev föreställande en ukrainsk och rysk arbetare, det rapporterar Reuters. Den 8 meter höga statyn under monumentet Folkets vänskapsbåge i Kiev revs under tisdagen. Titan- och bronsskulpturen upprättades 1982 för att fira Sovjetunionens 60-årsjubileum och har symboliserat vänskapen mellan Ryssland och Ukraina. Men nu plockas den 40 år gamla statyn ned som ett svar på Rysslands invasion av landet, enligt stadens borgmästare. Men vänskapssymbolen är inte den enda att få uppleva rivningskulan. I staden Ternopil - som ligger i västra Ukraina - har en staty som porträtterar den ryska författaren och nationalskalden Aleksandr Pusjkin demolerats. Det var tidigare i april som stadens myndigheter valde att plocka ned monumentet efter att det dränkts i röd färg och prytts av anti-krigsbudskap. svt 220427. FN-beslut ställer krav på länder med vetorätt. FN:s generalförsamling har antagit en resolution som ställer krav på säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar att rättfärdiga användningen av sin vetorätt. "Resolutionen är till för att öka transparensen och ansvaret vid användningen av vetorätten i säkerhetsrådet," säger Sveriges FN-ambassadör Anna Karin Eneström till SVT. Godkännandet av resolutionen - som började utvecklas för över två år sedan - möttes av applåder i kammaren. Enligt resolutionen ska generalförsamlingen samlas till möte inom tio dagar efter att ett veto lagts. Vetolandet behöver då ge en motivering till beslutet och andra länder får chans att ställa frågor. Det innebär inte att vetot kan stoppas. "Åtgärden syftar till att öka transparensen och ansvaret vid användningen av vetorätten i säkerhetsrådet men också för att stärka generalförsamlingen," förklarar Anna Karin Eneström som i slutet av 2019 blev Sveriges permanenta representant i FN. Hon understryker att resolutionen, som antogs med konsensus, har ett brett och starkt stöd av medlemsländerna, däribland tre permanenta vetorättsinnehavare: USA, Storbritannien och Frankrike. "Detta är ett steg i arbetet att försöka begränsa vetot," säger Eneström och tillägger att Sveriges långsiktiga inställning till vetorätten är att den bör överges. FNs generalförsamling har fördömt kriget i Ukraina men Ryssland stoppade säkerhetsrådets agerande. Att Ryssland enligt Eneström användesin vetorätt är en starkt bidragandeanledningarna till att FN agerade och antog resolutionen nu. "Ukrainakriget är det mest allvarliga som har hänt under FN:s historia," säger FN-ambassadör. Hör biträdande chef för Sipri Joakim Vaverka om FN:s roll i världspolitiken i klippet. svt 220427. Explosion i ryska Belgorod - vapenlager står i lågor. Flera explosioner ska under natten ha hörts utanför den ryska staden Belgorod, som ligger nära den ukrainska gränsen. Ett vapenlager brinner i staden, säger guvernören Vyacheslav Gladkov till Reuters. Enligt Gladgov har inga civila skadats. Ukraina uppges ha legat bakom flera attacker mot logistiska mål som olje- och vapendepåer i Ryssland under den senaste tiden. Provinsen Belgorod gränsar till de krigsdrabbade regionerna Luhansk, Sumy och Charkiv. Branden ska ha brutit ut nära byn Staraya Nelidovka. Gladkov uppger att han vaknade av en hög smäll vid 03.35. Ligger cirka fyra mil från den ukrainska gränsen. Omni 220427. Drönarvideo visar ryska styrkor vid lik i Butja. Flera drönarvideor som CNN har tagit del av visar ryska styrkor i närheten av dödade civila på gatorna i Butja, utanför Kiev, under styrkornas ockupation av staden i mars. CNN har kontrollerat och bekräftat filmernas äkthet, som är de första rörliga bevisen på att de döda låg på gatorna när de ryska styrkorna var där. De rörliga bilderna togs av en drönare den 12 och 13 mars. När drönaren flyger över staden den 13 mars syns ett ryskt militärfordon vid en korsning. En bit ned på gatan har CNN identifierat tre döda kroppar, som är samma kroppar som syns i en video från den 1 april, då de ryska styrkorna hade lämnat staden. Kropparna syns även på satellitbilder tagna av Maxar Technologies den 18 mars. På en video från den 12 mars syns flera ryska soldater runt ett militärfordon som står parkerad utanför ett hus bara en bit bort på samma gata som kropparna ligger vid. CNN har bett det ryska försvarsdepartementet om en kommentar, men hade under natten svensk tid inte fått något svar. Ryssland förnekar att landets soldater har dödat civila i Butja och har hävdat att de filmer och satellitbilder som hittills har släppts har varit iscensatta av Ukraina. FN misstänker att krigsbrott har begåtts av ryska styrkor i Butja och EU har startat en utredning. Även Internationella brottmålsdomstolen (ICC) kommer att ansluta sig till krigsbrottsutredningen. (svt 220427.) Ukraina river symbol för vänskap med Ryssland. Ukraina har rivit ett monument i Kyiv som symboliserar vänskapen mellan de ukrainska och ryska folken, skriver Reuters. Monumentet restes 1982 för att fira Sovjetunionens 60-årsjubileum, och föreställer en ukrainsk och en rysk arbetare. "Jag är övertygad om att ett sådant här monument har en helt annan betydelse nu," säger Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko. Klytjko säger också att bågen över monumentet ska byta namn från "Folkens vänskapsbåge" och har föreslagit "Ukrainska folkets frihetsbåge" som nytt namn. Rivningen möttes med jubel av åskådare. Klytjko säger också att 460 gator i staden ska få nya namn.
Omni 220427. Nytt ryskt Natohot mot Finland - kan stänga kanal. Den ryska statsduman överväger att säga upp arrendet av Saimaa-kanalen om Finland går med i Nato, uppger Yle och citerar den ryska statsägada tidningen Izvestija. Den drygt fyra mil långa kanalen, som förbinder sjön Saimaa i Finland med Östersjön, går både genom Finland och Ryssland och Finland hyr den ryska delen till 2062. Kanalen är i vanliga fall en av Finlands viktigaste transportleder för framförallt för pappers- och träprodukter. Men efter krigsutbrottet i Ukraina har trafiken avstannat och transporterna går andra vägar för tillfället. "Avtal som gjorts i goda tider, och är förnuftiga i den meningen, kan ses över när relationerna försämras. Det vore naturligt, kommenterade Dmitrij Novikov, vice ordförande i dumans utskott för internationella frågor, till Izvestija. Iltalehti: Statsduman hotar säga upp avtal om Finland söker Natomedlemskap. Omni 220427. Rysk attack mot bro kan slå mot spannmålsexport. Ryssland har attackerat en strategiskt viktig bro i Odesa, vilket kan försvåra exporten av vete ytterligare. Det rapporterar Reuters. Bron, som kopplar samman regionen Odesa med resten av Ukraina, har setts som ett viktigt alternativ för exporten av spannmål då hamnarna vid Svarta havet satts ur spel av den ryska invasionen. Ukraina är en stor producent av spannmål, och flera länder i Afrika och Mellanöstern är beroende av landets export. USA:s finansminister Janet Yellen har varnat för att matbristen kan orsaka social oro och politiskt kaos. Två robotar ska ha träffat bron. Lantbrukare i Zaporizjzja bär skottsäkra västar för att exporten ska fortsätta. Yanet Jellen: Människor på varje kontinent påverkas. Matpriserna har ökat kraftigt i flera afrikanska länder. Omni 220427. Ryska sanktioner mot 287 i brittiska parlamentet. Det ryska utrikesdepartementet inför sanktioner mot 287 medlemmar av det brittiska underhuset, rapporterar Reuters och citerar ryska nyhetsbyrån Interfax. Det handlar om inreseförbud och personliga restriktioner. "Som svar på det beslut som togs av den brittiska regeringen den 11 mars att lägga till 386 deputerade från statsduman till en sanktionslista, i ett ömsesidigt drag, sätts personliga restriktioner på 287 ledamöter av underhuset", skriver ministeriet i ett pressmeddelande enligt Reuters. Det brittiska underhuset har totalt 650 medlemmar.
Omni 220427. Putin: Har stått emot västs sanktioner - kommer svara. Rysslands rubel, bankssystem, transportsektor och landets ekonomi har i stort klarat av sanktionerna från väst. Det säger landets president Vladimir Putin till lagstiftare, enligt Reuters. Den ryska presidenten utlovade i samma tal även ett svar på försöken att isolera Ryssland. Vid ett basscenario förväntar sig Rysslands finansdepartement ett tapp för BNP på 8,8 procent under 2022 och backa med 12,4 procent i ett mer "konservativt scenario". Det framgår av ett dokument som Reuters tagit del av och tyder på att sanktionerna tynger ekonomin, skriver nyhetsbyrån. Reuters: Sanktioner tar ut sin rätt. Omni 220427. Ukrainsk befälhavare: Över 600 i stålverket är skadade. Över 600 skadade personer - både ukrainska soldater och civila - befinner sig i det belägrade stålverket Azovstal i hamnstaden Mariupol. Det uppger en ukrainsk befälhavare i en video som publicerats på Facebook, skriver The Guardian. Det framgår inte vilken typ av skador det rör sig om, eller hur fördelningen mellan skadade civila och skadade ukrainska soldater ser ut. Befälhavaren säger också att det saknas mediciner och att de skadade inte har någon möjlighet att få vård, att de lever under "ohälsosamma förhållanden", och att vatten och mat är på väg att ta slut. Under tisdagen uppgav FN att generalsekreteraren António Analys: Strider har brutit ut vid en osynlig frontlinje. De ryska attackerna mot ukrainsk infrastruktur i de västra delarna av landet syftar troligen till att hindra vapenleveranser från att nå fronten, men också att stoppa spannmålsexporten som bidrar till att finansiera det ukrainska motståndet. Det skriver The Guardians Emma Graham-Harrison och Vera Mironava i en analyserande text. Ryssland har bland annat attackerat järnvägsförbindelser, och Graham-Harrison och Mironava bedömer att det är en typ av attacker som har intensifierats senaste tiden. "Medan stridsvagnar och trupper skjuter mot varandra i Donbas står Ukraina inför ytterligare en strid vid en osynlig frontlinje." För BBC kommenterar underrättelseexperten Forbes Mckenzie ryska påståenden om att man under onsdagen förstört en depå med vapen som levererats från väst - i ett område som han menar är av stort intresse från Ryssland. Om nu Ryssland har lyckats slå ut "västerländsk förmåga" är det något som kan stärka moralen hos de ryska trupperna som deltar i invasionen, bedömer han. Omni 220427. Irpins invånare återvänder - möter rysk försåtsminering. Dolda sprängladdningar och plundrade hus. Det är vad de ryska trupperna lämnade efter sig vid reträtten från byar och städer kring Kyiv, områden som ryska trupper tidigare kontrollerat. Det skriver NBC News i ett reportage från Irpin väster om huvudstaden. NBC beskriver hur invånarna tvingas städa undan bråte i en till stora delar förstörd stad. Många som tidigare flytt har återvänt men för många kan det ändå dröja flera månader innan deras hem går att bo i igen. 73-åriga Sezhiy Klymach säger att det är tufft att se förstörelsen som följt striderna. "Jag hoppas att många kommer tillbaka för att återuppbygga den." Invånarna i Irpin saknar fortfarande elektricitet. Omni 220427. Freed captive explains why Russians are taking civilians. Som handelsvara för att byta ut civila ukrainare mot ryska infångade soldater. CNN 220427 10:33. Ryssarna kom för att befria Ukraina men ukrainarna ville inte bli befriade. Ukraina har fortsatt kontroll över sitt luftrum. Trots att Ryssland sägs vinna viss mark i öst behåller Ukraina kontrollen över sitt luftrum. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Myndigheten bedömer att Ryssland har misslyckats med att rå på det ukrainska flygvapnet och luftvärnet. Rysslands fokus uppges ligga på att stötta de invaderande marktrupperna i östra och södra Ukraina. Förvarsdepartementet tror att majoriteten av de ryska luftattackerna mot Mariupol görs med raketer som inte går att styra, vilket ökar risken för att civila träffas.
Omni 220427. Drönarjätte stoppar försäljning i Ryssland och Ukraina. Den kinesiska drönarjätten DJI har tillfälligt upphört med all försäljning och affärsverksamhet i både Ryssland och Ukraina. En talesperson för DJI uppger att det handlar om principer, och poängterar att man inte vill se företagets produkter användas i strider och åsamka skada. Beskedet kommer en månad efter att Ukraina bett DJI sluta sälja sina produkter i Ryssland. Vill inte att produkterna används i strider. Omni 220427. Tre områden i fokus i kriget - hör Paasikivi om utvecklingen. Veckans beskjutningar mot byggnader i utbrytarrepubliken Transnistrien har väckt oro för ökade spänningar utanför Ukrainas gränser. Överstelöjtnanten Joakim Paasikivi tror att det kan röra sig om iscensatta attacker som ett led i Rysslands propagandakrig. "Min känsla baserat på den bristfälliga information som finns, är att det mycket väl kan vara en 'false flag'-operation." Transnistrien är en autonom region i Moldavien med strax under en halv miljon invånare. Regionen utropade sin självständighet 1990 och har sedan dess styrts av separatister med stöd från Moskva. Den senaste tiden har även Odessa hamnat i fokus efter intensifierade robotattacker, och i området kring Kramatorsk och Izjum flyttar ryska trupper fram sina positioner. Få en överblick över områdena och händelseutvecklingen i videon. svt 220427. Ukraina: Ryska styrkor rycker framåt i öst. Ukraina uppger att flera byar i de östra delarna av landet har ockuperats av ryska styrkor. Därtill ska en rad explosioner ha hörts under natten i den ryska provinsen Belgorod vid den ukrainska gränsen vid Charkiv, rapporterar brittiska medier. Det ryska försvarsdepartementet uppger att ryska styrkor har trängt undan den ukrainska armén från Velyka Komysjuvacha, Zavody och flera andra byar i Donetskregionen. Ukraina bekräftar de ryska styrkornas framryckningar i öst, uppger nyhetsbyrån AFP. På onsdagen uppger det ryska försvarsdepartementet även att ett stort lager med vapen som västmakter försett Ukraina med, har förstörts. Uppgifterna har inte bekräftats av Ukraina och det uppges inte vilken typ av vapen det handlar om, rapporterar AFP. Ett ammunitionslager uppges stå i brand i Ryssland, skriver Belgorods guvernör Vyatjeslav Gladkov på meddelandetjänsten Telegram. Han beskriver att han vaknade av vad som lät som en hög explosion runt halv fyra på morgonen och att ingen av stadens räddningsmyndigheter hittills har hittat orsaken till explosionerna, rapporterar The Guardian. "Enligt den preliminära informationen är det ett ammunitionslager som brinner. Inga bostadshus har skadats. Inga civila har dödats eller skadats", skriver Gladkov. (svt 220427.) Regnväder uppges hämma rysk offensiv - fortsätter förstärka i östra Ukraina. Den ryska armén fortsätter att förstärka sina styrkor i och omkring Donbas i östra Ukraina och gör "mindre framsteg", skriver BBC som hänvisar till icke namngivna västerländska tjänstemän. Men de ryska trupperna lider samtidigt förluster och har svårt att slå ut det ukrainska motståndet vid värdefulla militära mål, enligt en källa. Ryssarna uppges också ha fortsatta logistiska problem och hämmas av kraftigt regn. Det specificeras dock inte varför regnet innebär problem för Ryssland. Enligt AFP skriver Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov på Facebook att "extremt tuffa veckor" väntar landet i och med den ryska truppuppbyggnaden. Den närmsta tiden kan avgöra Ukrainas framtid, skriver han. Tidigare under onsdagen rapporterade BBC att det ukrainska försvaret i öst än så länge står emot, men att ryska styrkor avancerat kring staden Izyum. Ukraina medger att Ryssland har gjort vissa framsteg och kontrollerar en rad byar i Donbas. Källa: "Ryssar gillar inte att strida i regn." Omni 220427. Putin hotar: Vi kommer att reagera snabbt vid inblandning i Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin varnar alla länder som försöker lägga sig i Ukraina-konflikten att konsekvenser väntar, rapporterar Reuters under onsdagen. Han understryker under ett tal till lagstiftare i Sankt Petersburg att alla beslut om hur Moskva skulle reagera vid en sådan situation redan har tagits. "Om någon har för avsikt att ingripa i de pågående händelserna (i Ukraina) utifrån och skapar oacceptabla strategiska hot mot oss, ska de veta att vårt svar på dessa handlingar kommer att komma snabbt, blixtsnabbt." sade Putin under sitt uttalande. Putin upprepade även att man anklagar västvärlden för att ha drivit på Ukraina att skapa konflikt med Ryssland. (svt 220427.) Microsoft avslöjar ryska cyberattacker mot Ukraina. Hackare från Rysslands regering har utfört flera cyberattacker mot Ukraina som verkade stödja Moskvas militära attacker och digitala propagandakampanjer, uppgav Microsoft i en rapport på onsdagen enligt Reuters. De anmälda intrången - varav några aldrig tidigare har avslöjats - tyder på att hackning har spelat en större roll i konflikten än vad man tidigare trott. Det digitala angreppet, som enligt Microsoft startade ett år före Rysslands invasion den 24 februari, kan ha lagt grunden för olika militära uppdrag i det krigshärjade territoriet, menar forskare. Mellan den 23 februari och den 8 april i år observerade man totalt 37 ryska förstörande cyberattacker innifrån Ukraina. Samt har minst sex olika Kreml-kopplade hackergrupper genomfört närmare 240 cyberoperationer mot ukrainska mål, enligt Microsoft skriver CNN. (svt 220427.) Ukraina: Sjukhus attackerat i Severodonetsk. En rysk attack orsakade "betydande" skador på ett regionalt sjukhus i den östra ukrainska staden Severodonetsk under onsdagen, visar en video som släppts av Luhansks regionala administration. CNN har geolokaliserat och verifierat videons äkthet. Videon börjar med scener av utblåsta fönster i ett sjukhustrapphus. När personen som tar videon klättrar upp för trappan, ses mer skräp och skador, inklusive en dörr som blåsts av dess gångjärn. Serhiy Hayday, chef för Luhansks regionala militärförvaltning, uppger att en kvinna dödades i attacken. CNN kunde inte självständigt verifiera dödsfallet. Hayday anklagar även Ryssland för att ha vetat om att sjukhuset inte var tomt och att det fanns patienter med olika tillstånd som behandlades där. Ryssland har ännu inte kommenterat händelsen. (svt 220427.) Oro för "folkomröstning" i Cherson: "Helt ockuperade." Invånare från Cherson i södra Ukraina flyr av oro för att ryska styrkor ska genomföra en iscensatt folkomröstning - något som Ukraina har varnat för. Det skriver CNN som i ett reportage talat med flera som lämnat den ockuperade staden. En anonym kvinna berättar att hon ville fly med sina två söner och sin dotter så snabbt det bara gick inför en eventuell "folkomröstning". Detta då hon befarar att följden skulle kunna bli att män mellan 18 och 60 år kallas in för att strida. "Vi är helt ockuperade. Det finns ingen mat, inga pengar. De kommer att genomföra en folkomröstning och ta våra barn." Under tisdagen påstod det ryska försvarsdepartementet att deras styrkor nu kontrollerar hela regionen Cherson - något som dock inte bekräftats av oberoende part. Omni 220427. Rysslands president Vladimir Putin hotar med "vapen som ingen annan kan skryta med" i Ukraina. Om någon blandar sig i det som händer i Ukraina blir vårt svar blixtsnabbt, sa Rysslands president Vladimir Putin i ett tal i Sankt Petersburg. "Vi har vapen som ingen annan kan skryta med, och vi kommer inte att skryta med dem utan använda dem. Det vill jag att alla ska veta," sa president Vladimir Putin i sitt tal. Han hävdade att utländska krafter använder Ukraina för att bekämpa Ryssland. Han talade också om att Ryssland klarar sig bra utan alla de fientligt sinnade länder som nu försöker lägga sig i landets politik. "De kan sköta sina egna problem, sa Putin och tillade att Ryssland inte har behov av att finnas med i sådana internationella organisationer som bara finns till för att försvaga Ryssland. De som motsätter sig Ryssland behöver inte ett självständigt och stort land som vårt, och de inbillar sig att vi bara genom vår existens utgör ett hot mot dem," sa Putin. Putin sa att västvärlden nu har gjort sitt stöd för russofobi och nynazism till ett geopolitiskt vapen. "Ryssland kommer att fullfölja alla sina mål med den militära specialoperationen. Målet för den är att trygga säkerheten i Donbass-området, det ryska Krim och hela Ryssland," sa president Putin. Tidigare har han talat om att målet med det som Ryssland kallar en militär specialoperation är att förgöra de ukrainska nazisterna som enligt rysk retorik leder landet. Putin lovade också att Ryssland snart ska visa upp vilka utländska legosoldater som strider i Ukraina. Och då talade han förstås inte om legosoldater i rysk tjänst, utan sådana som krigar på Ukrainas sida. Utom de hårda orden mot omvärlden kom presidenten med sina traditionella löften till den ryska befolkningen och lovade nya understöd till pensionärer och barnfamiljer. Han sa också att omvärldens försök att försämra den ryska ekonomin har misslyckats. Västvärlden målas upp som en fiende som attackerar Ryssland. Putin talade i Tauriska palatset i Sankt Petersburg inför lagstiftningsrådet, ett statligt organ som samlar ledarna för de regionala lagstiftningsorganen som underlyder det ryska federationsrådet och statsduman. Tidigare under dagen hölls ett sammanträde där man diskuterade regionernas ekonomi. På plats fanns representanter för alla ryska subjekt (administrativa enheter), och också federationsrådets ordförande Valentina Matvienko och dumans talman Vjatjeslav Volodin. Matvienko talade on dagens läge i Ryssland och hävdade att landet är utsatt för en attack från västvärlden. "De vill totalt blockera Ryssland, bromsa vår ekonomi och förhindra oss att försvara vårt lands säkerhet." Talman Volodin talade om hur utländska företag har lämnat Ryssland och sa att det i själva verket är bra. "Vi kan för en billig penning ta över företagen och med hjälp av dem skapa en aldrig tidigare sedd ekonomisk tillväxt i vårt land." Den 27 april firas i Ryssland som "parlamentarismens dag". Landet är inte någon parlamentarisk republik, utan en federation som leds av presidenten. Det betyder att det inte är parlamentet som utser ministrar utan det gör presidenten. Regeringen ska ha presidentens, inte parlamentets, förtroende. Dumans talman Vjatjeslav Volodin uttalade sig om parlamentarismen och sa att flerpartisystem är till skada. "Då det finns många partier törstar de alla efter makt och glömmer statens bästa." Enligt Volodin arbetar alla partier i det ryska parlamentet i samförstånd och är enligt hans åsikt därför framgångsrika. Den ryska federationen består av 85 subjekt, alltså administrativa enheter. De styrs i hög grad från Moskva och har bara begränsade rättigheter att själva fatta beslut om sin ekonomi. Den största delen, oftast över 70 procent, av de skattepengar som subjekten samlar in skickas till Moskva och distribueras därifrån åter till regionerna. yle 220427. Analys: Gasen ett av Putins sista kort - kan slå tillbaka. Det ryska beskedet om att strypa gasen till Polen och Bulgarien är en "dramatisk eskalering" i Kremls försök att försvaga den enighet som Ukrainas allierade visat genom bland annat vapenleveranser, skriver NBC:s Yuliya Talmazan i en analys. Det europeiska beroendet av energi från Ryssland är ett av de sista korten som Putin har kvar att spela ut för att slå tillbaka mot sanktionerna, och beskedet kommer i en tid då nya vapenleveranser utlovats, skriver Talmazan. Hon noterar också att Kreml sagt att ett tredje världskrig inte kan uteslutas och att Ryssland hotat att slå militärt mot västs vapenleveranser. Höga temperaturer riskerar ta kål på Indiens veteskörd. Den kraftiga värmeböljan som har härjat i Indien sedan mars är inte bara en risk för landets befolkning, den skadar även landets veteskörd, skriver NBC News. Bonden Devendra Singh Chauhan berättar för nyhetskanalen att hans veteskörd har minskat med 60 procent jämfört med normala skördar. "I mars, när den ideala temperaturen skulle stiga gradvis, såg vi hur den plötsligt hoppade från 32 till 40 grader," säger han och tillägger att sådana "orimliga vädermönster" drabbar bönderna hårt.
Enligt experter kan den skadade veteskörden drabba länder som försöker kompensera för den minskade importen från Ukraina. Indien upplevde den varmaste mars någonsin i år - sedan mätningarna startade för 122 år sedan.
Omni 220427. UN Secretary General António Guterres reveals what he told Putin in meeting. CNN You tube 6:34 220427. FN organiserar evakuering efter nya avtalet med Putin. FN håller på att organisera evakueringen av det belägrade stålverket Azovstal i Mariupol efter en överenskommelse mellan generalsekreteraren António Guterres och Rysslands president Vladimir Putin. Det rapporterar AP. Enligt FN:s talesperson Farhan Haq håller man på att tolka principavtalet till en praktisk plan att agera efter samt mobiliserar erfaren personal från hela världen. "I slutändan är det enda vi vill att få till en vapenvila som respekteras så att vi kan flytta människor på ett säkert sätt," säger han. Haq tillägger att det ännu inte är klart när en evakuering kan genomföras. Omni 220428. Microsoft har upptäckt 237 cyberattacker mot Ukraina. Den amerikanska teknikjätten Microsoft har upptäckt 237 cyberattacker mot Ukraina sedan den ryska invasionen inleddes. Det skriver bolaget i en rapport, enligt TT. Attackerna ska ha kommit från minst sex olika länder som står nära Ryssland, och det rör sig främst om försök att störa myndigheters och företags verksamhet. Desinformation har också skickats ut - exempelvis via mejl - direkt riktad mot civila. Enligt Microsoft tycks attackerna vara koordinerade med den militära verksamheten, och teknikjätten tror att de kommer att de kommer att eskalera i takt även fortsättningsvis. Handlar om att minska förtroendet för det ukrainska styret. Beskrivs som en typ av hybridkrig. Omni 220428. Putin: Alla som ingriper i Ukraina kan vänta sig svar. Alla länder som försöker ingripa i kriget i Ukraina kommer att möta ett "blixtsnabbt" ryskt svar. Det säger den ryske presidenten Vladimir Putin enligt BBC. " Vi har alla verktygen ingen annan kan skryta med... vi kommer använda dem om det är nödvändigt," säger han. Den senaste tiden har Ukrainas allierade ökat sina vapenleveranser, och Storbritanniens utrikesminister Liz Truss menar att de måste fortsätta öka. "Det här är en tid för agerande, inte för försiktighet," säger hon enligt Sky News. Liz Truss: Kyiv måste få vad de behöver för att få ut Ryssland. USA har svurit att se till att Ryssland förlorar i Ukraina. Omni 220428. Ryska militärdelfiner skyddar flottbas på Krim. Den ryska flottan använder tränade delfiner för att skydda sin flottbas i Sevastopol på Krimhalvön i Svarta havet. Det uppger United States Naval Institute, som granskat satellitbilder från basen. Delfinernas uppgift bedöms vara att hindra eventuella ukrainska grodmän från att sabotera stridsfartyg som ankrat på basen. Militärdelfinerna är bara några av de djur som Ryssland använder för att skydda sin flotta. I Norra ishavet har både sälar och utrotningshotade vitvalar tagits i bruk av landets väpnade styrkor. Omni 220428. Svenske politikern i Butja: "Krävs ansvarsutkrävande." Anders Österberg (S) är den förste svenske riksdagspolitikern att besöka Ukraina sedan att Ryssland dragit sig tillbaka från vissa områden. I Butja, Iprin och Borodjanka vittnade överlevare om hur deras anhöriga blivit brutalt dödade, berättar Österberg för TT. En man hade hittat sin mamma ihjälbränd och sin dotter så chockskadad att hon inte kunde prata. En kvinna som födde tvillingar i februari berättade för politikern om sin man som sköts i huvudet när han gick för att handla blöjor. "Det måste ske ett ansvarsutkrävande, det blir tydligt när man träffar offren," säger han. Väl hemma kommer Anders Österberg lämna en rapport från Ukraina. Anders Österberg: "Berättelserna om den ryska brutaliteten chockar mest."
Omni 220428. Tvångsutvisad vittnar om förnedrande rysk tortyr. Volodymyr Khropun, frivillig vid Röda korset, beskriver hur han torterades med både elpistol och vapen efter att han tvångsutvisats till Ryssland när han arbetade i Ukraina. Det berättar han för BBC. "Vi blev slagna med vapen, slagna och sparkade. De satte på mig ögonbindel och tejpade ihop mina händer. De använde elpistoler och ställde frågor om militären," säger Khropun. Efter att han hållits fängslad en vecka i Ukraina transporterades han och andra ukrainare till Belarus. Där fick de nya id-bevis, och tortyren fortsatte. "De förnedrade oss [...] Vi behandlades som djur," säger Khropun. Därefter fördes han till Ryssland, där han hölls fången i två veckor, innan han flögs till Krym och fick återvända till Ukraina som en del av ett fångutbyte. Nu vill han nå ut med sin berättelse för att visa andra vad som pågår. BBC har pratat med flera personer vars nära och kära tillfångatagits av ryska soldater. Mariupolbon Natalias är orolig att hennes son ska bli "hjärntvättad". Ukraina har tidigare hävdat att så många som 500 000 tvångsutvisats till Ryssland. Omni 220428. Storbritannien: Fortsatt ryskt hot i Svarta havet. Omkring 20 ryska stridsfartyg befinner sig fortfarande i Svarta havet, däribland flera ubåtar. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Eftersom Bosporen fortfarande håller stängt för icke-turkiska skepp har Ryssland inte kunnat ersätta robotkryssaren Moskva. Trots de "pinsamma" förluster Ryssland lidit har de fortfarande kapacitet att beskjuta ukrainska mål, skriver försvarsdepartementet. Omni 220428. Ryssland kopplar greppet om Cherson - flera explosioner under natten. Under natten har en rad explosioner skett i den belägrade ukrainska staden Cherson, där ukrainare de senaste dagarna protesterat mot den ryska ockupationsmakten. Det skriver TT. Enligt uppgifter från både ukrainskt och ryskt håll ska explosionerna ha skett vid ett tv-torn, och ryska tv-sändningar ska ha slagits ut tillfälligt. De senaste veckorna har Ukraina varnat för att Ryssland försöker skapa ytterligare en utbrytarrepublik genom en iscensatt folkomröstning. Enligt ryska statsmedier kommer den ryska rubeln att börja användas som valuta på söndag, och rysk-tv uppges sändas från staden. Lokalinvånare har hållit flera demonstrationer i staden. Sky News har publicerat en video från gårdagens demonstration. Demonstranterna skingrades med tårgas, enligt ukrainska myndigheter. Boende i Cherson: Ryssland vill skapa "Folkrepubliken Cherson." Omni 220428. Ukraina: Har rätt att attackera ryska militära mål. "Ukraina har rätt att försvara sig på alla sätt, inklusive attacker mot mördarnas lager och baser." Det skriver den ukrainske presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak på Twitter. Det kan avse direkta attacker på ryskt territorium, skriver AFP. "Världen erkänner den här rätten", skriver han. Storbritanniens biträdande försvarsminister James Heappey har tidigare sagt att ukrainska attacker på ryskt territorium skulle vara motiverade. Det brittiska uttalandet togs inte emot väl av Ryssland, som i sin tur hotade med att "slå till mot ledarna i Kyiv". Podoljak är en av Zelenskyjs närmsta rådgivare. Omni 220428. Weibo straffar "dåligt beteende" med att visa IP-adress. Den kinesiska sociala plattformen Weibo har gått ut med att man kommer att börja straffa ”dåligt beteende” på plattformen med att avslöja IP-adressen bakom inlägg som bryter mot policyn. Varningen har diskuterats flitigt bland användarna. Många uppger att de inte längre känner sig anonyma på plattformen, medan andra välkomnar det hela till följd av spridningen av desinformation om covid-19, skriver sajten NDTV. Weibo har över 570 miljoner månatliga aktiva användare. Det går inte att välja bort exponeringen av IP-adressen. Tester inleddes redan i mars, med hänvisning till att det spreds desinformation om den ryska invasionen av Ukraina på plattformen. Omni 220428. Ryska attacker mot Kyiv under FN-toppens besök. Kyiv har under torsdagskvällen utsatts för rysk robotbeskjutning, enligt Reuters. AFP noterar att det sker samtidigt som FN:s generalsekreterare António Guterres är på besök i huvudstaden. Enligt nyhetsbyrån är det första gången som Kyiv attackeras sedan mitten av april och beskjutningen ska ha riktats mot västra delar av stadskärnan. Enligt borgmästaren Vitalij Klytjko har tre personer skadats. Guterres har under dagen besökt områden i utkanten av Kyiv som tidigare var ockuperade av ryska styrkor. En medhjälpare till Guterres uppger att de befinner sig i säkerhet, skriver AFP. Ska röra sig om två attacker centralt i huvudstaden. En av robotarna uppges ha träffat ett bostadshus.
Är första gången Guterres besöker Kyiv sedan invasionen inleddes. Sker två dagar efter att Guterres träffat Putin i Moskva.
Omni 220428. Belarusiska järnvägsattacker sinkar ryska styrkor. Belarusiska hackare och enskilda järnvägsarbetare har försvårat för ryska trupper under kriget i Ukraina. Genom att slå ut signalsystem och bränna ner elskåp försenar man ryska styrkor på väg till fronten. "Man vill försvåra för Ryssland att använda Belarus som en förlängning av eget territorium," säger Jakob Hedenskog, analytiker på Utrikespolitiska institutet. Attackerna mot Belarus järnvägsnät började "nästan omedelbart" efter invasionen i slutet av februari, säger Jakob Hedenskog. "Den första var en cyberattack mot det belarusiska järnvägsbolaget som genomfördes tre dagar efter att kriget utbröt. Sedan dess har det fortsatt." Cyberattackerna utförs av en grupp hackare, mestadels i exil, som kallar sig för "cyberpartisanerna". Signalsystemen har utsatts, och även biljettbokningen vilket har lett till stora förseningar och köbildning på stationer runtom i landet. Utöver hackerattackerna har enskilda järnvägsarbetare i Belarus utfört mindre attacker lokalt. "Det innebär en stor risk för de personerna. Många har gripits och inrikesministeriet klassar attackerna som terroristbrott vilket kan innebära mycket långa fängelsestraff," säger Jakob Hedenskog. Enligt Franak Viacorka, medarbetare i den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskajas stab, så har järnvägsattackerna i allra högsta grad påverkat ryska styrkor. "Vi anser att Ryssland inte intog Kiev på grund av vad vi gjort. De var inte lika trygga i Belarus som de först trott" skriver han på Twitter. Jakob Hedenskog är inne på samma linje: "Det kan ha bidragit till att Ryssland ändrade sina mål och koncentrerar sig kring östra Ukraina," säger han. Hör vilka som utför järnvägsattackerna, och varför, i klippet. svt 220528. Time: Rysk trupp försökte storma högkvarteret i Kyiv två gånger första dagen. Ryska soldater gjorde två försök att storma den ukrainska regeringens högkvarter i Kyiv under invasionens första dag. Det skriver Time som under två veckor i april följt president Volodymyr Zelenskyj och hans innersta krets. Enligt Time ska den ukrainska militären i invasionens tidiga skede ha informerat presidenten om att ryska trupper med fallskärm landat i Kyiv med syfte att antingen döda eller tillfångata honom. De ska ha bekämpats av ukrainska soldater på gatorna. Presidentens stabschef beskriver händelserna som något de tidigare "bara sett på film". Under den andra dagen av invasionen publicerade Zelenskyj ett videoklipp när han promenerade på gatorna tillsammans flera regeringsföreträdare, samtidigt som strider pågick i närheten, enligt Time. "Man är en symbol. Man måste agera som en statschef måste göra," säger presidenten. Ukraina har tidigare sagt att man stoppat flera försök att mörda Zelensky. Omni 220428. Kanadas parlament: Folkmord i Ukraina. Kanadensiska lagstiftare röstade under onsdagen enhälligt ja till att kalla Rysslands attacker i Ukraina för ett "folkmord". Flera parlamentsledamöter uppgav i samband med omröstningen dessutom att man anser att det finns gott om bevis för att Ryssland utfört "systematiska och massiva krigsbrott mot mänskligheten". svt 220428. Skenande kostnader för kriget. Hittills har kriget i Ukraina kostat 600 miljarder dollar, motsvarande 5 900 miljarder kronor, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Det är som jämförelse mer än hela Sveriges BNP för 2020, enligt SCB. (svt 220428.) Stoltenberg: Kriget kan pågå i år - vi måste vara förberedda. Kriget i Ukraina kan dra ut på tiden i "månader och år", säger Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg, i ett tal i Brussel. Han påtalade också att Nato är redo att ge sitt stöd till Ukraina i flera om år om det behövs. Stödet skulle inkludera att hjälpa Ukraina att uppgradera från gamla sovjettidens vapen till modern västerländsk militärutrustning. "Vi måste vara förberedda på lång sikt... Möjligheten finns absolut att detta krig kommer att dra ut på tiden och pågå i månader och år", sa Stoltenberg, rapporterar BCC. Tidigare i veckan samlades 40 nationer i Tyskland för att diskutera fler vapenleveranser till Ukraina. (svt 220428). Ryssland kan anfalla från havet. Den ryska Svartahavsflotta kan fortfarande anfalla ukrainska mål och kustmål, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga underrättelserapport. Detta trots förlusten av bland annat flaggskeppet Moskva - som Ukraina hävdar besköts av ukrainska robotar. Försvarsdepartementet skriver att cirka 20 ryska marina fartyg, inklusive ubåtar, finns kvar i Svarta havets operationszon. I rapporten framkommer också att sundet i Bosporen förblir stängt för alla icke-turkiska krigsfartyg, vilket gör att Ryssland inte kan ersätta sin förlorade kryssare Moskva i Svarta havet. (svt 220428.) Scholz försvarar beslut att inte skicka tunga vapen: Får inte bli kärnvapenkrig. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har fått utstå kraftig kritik både på hemmaplan och utomlands för sin vägran att skicka tunga vapen till Ukraina. I en intervju med Der Spiegel försvarar han beslutet med motiveringen att det skulle kunna leda till ett kärnvapenkrig. "Jag sa väldigt tidigt att vi måste göra allt vi kan för att undvika en direkt militär konfrontation mellan Nato och en supermakt som Ryssland, en kärnvapenmakt," säger Scholz och tillägger att han även i fortsättningen kommer att sträva efter att "förhindra en eskalering som kan leda till ett tredje världskrig". Förbundskanslern säger vidare att "konsekvenserna av ett misstag skulle bli dramatiska" och att han därför inte låter sig styras av opinionssiffror eller högljudd kritik.
Omni 220423. Vad skulle vi behöva bidra med under fredstid? Att bidra med luftövervakning och rotera trupp i Baltikum särskilt under fredstid. Baltikum saknar eget flygvapen. svt 220428. Ukraina kan få oligarkernas tillgångar. USA:s president Joe Biden föreslår att ryska oligarkers beslagtagna tillgångar ska kunna omfördelas för att stärka och återuppbygga Ukraina. Presidenten begär också 33 miljarder dollar i ytterligare stöd till landet. Biden vill att kongressen genom en lagändring ska låta USA:s regering sälja tillgångar som tagits i beslag från oligarker som belagts med sanktioner. Syftet är att kompensera Ukraina för "skador som orsakats av rysk aggression", enligt ett uttalande från Vita huset. Åtgärden är en del av ett större förslagspaket med målet att öka de ekonomiska konsekvenserna för Ryssland. Biden ska presentera förslaget i ett uttalande senare under torsdagen. Då kommer han också att be kongressen om ytterligare pengar till Ukraina. Det handlar om totalt 33 miljarder dollar, inklusive 20 miljarder till vapen, uppger regeringskällor för AP och AFP. Det motsvarar cirka 325 miljarder kronor. De nya stödet ska bekosta USA:s bistånd till Ukraina till och med oktober. Enligt Vita huset har EU-länderna i dagsläget fryst ryska tillgångar till ett värde av över 30 miljarder dollar, däribland sju miljarder från oligarker i form av yachter, konst, fastigheter, helikoptrar och annan lyx. USA har i sin tur beslagtagit tillgångar till ett värde av en miljard dollar och fryst hundratals miljoner dollar på amerikanska bankkonton tillhörande ryssar. Bidens nya giv innehåller också förslag som ska hjälpa myndigheterna att bättre driva igenom sanktionerna mot personer med kopplingar till Kreml. Bland annat föreslås preskriptionstiden för penningtvättsbrott öka från fem till tio år och definitionen av utpressning vidgas. (svt 220429). Guterres: FN:s säkerhetsråd har misslyckats. Säkerhetsrådet lyckades inte göra det som krävdes för att "förhindra och stoppa" det ryska invasionskriget i Ukraina, säger FN:s generalsekreterare António Guterres under sitt besök i Kiev. Efter de senaste dagarnas möten med Vladimir Putin konstaterar han att kriget inte kommer att få ett slut genom samtal - utan endast när Ryssland bestämmer sig för det. Guterres uppmanar också Ryssland att samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i utredningar av misstänkta krigsbrott. "Men när vi talar om krig så får vi inte glömma att kriget självt är det värsta brottet." Vad gäller FN:s säkerhetsråd konstaterar Guterres att man misslyckats med sitt uppdrag i relation till det ryska invasionskriget. "Låt mig vara väldigt tydlig. Säkerhetsrådet misslyckades med att göra allt i sin makt för att förhindra och stoppa det här kriget. Och det ger anledning att känna stor besvikelse, frustration och ilska," säger han på en gemensam pressträff tillsammans med Zelenskyj, enligt AFP. (svt 220428.) Ryssland stoppar gas till Polen och Bulgarien - vill ha betalt i ryska rubel. Det ryska energibolaget Gazprom stoppar från och med onsdag sina gasleveranser till Polen, uppger polska gasbolaget PGNIG enligt flera medier. Gazprom uppmanar också Polen att betala sina gasskulder i ryska rubel. Moskva har tidigare hotat att stänga av gasleveranserna till länder som inte går med på att betala i rubel. Europa har motsatt sig detta eftersom det anses kringgå sanktionerna mot Ryssland och på ett oacceptabelt vis stärka Rysslands position, skriver TT. Enligt Polens regering har landet förberett sig för att gasleveranserna från Ryssland kan upphöra och landet säger sig ha tillräckliga lager. Senare under kvällen rapporterade det bulgariska bolaget Bulgargaz att även de fått besked om att leveranserna från Ryssland stoppas, skriver Reuters. Landets energiminister säger att man har tagit steg mot att säkra alternativa leveranser.
Omni 220426. Hunden Patron har sniffat upp över 150 minor i Tjernihiv. Klädd i en liten skyddsväst har den två årige Jack Russeln Patron lyckats sniffa upp över 150 minor i staden Tjernihiv i Ukraina. Trots att han väger mindre än minorna han letar upp så har en viktig roll. "När han hittar en får han en belöning, som en bit ost," säger Michailo Ilijev, desarmeringsexpert. I Tjernihiv har rysk militär planterar mängder av minor. Experter i landet försöker nu hitta och desarmera minorna. Ett arbete som beräknas ta upp emot två år. Till sin hjälp har de Patron som har lärt sig identifiera lukten av krut. När han känner doften springer han snabbt fram till sin kollega för att signalera. "Han förstår att han ska leta efter nedgrävda stridsvagnsminor," säger Michailo Ilijev, desarmeringsexpert. svt 220429. Ukraina förstärker vid Moldaviengräns. Ukrainas militär trappar upp närvaron vid gränsen till den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien, säger en talesperson på Telegram, enligt CNN. "Vi har stärkt försvaret av statsgränsen mot det så kallade Transinstrien där ryska provokationer fortsätter i försök att skapa spänningar i Odessa och Odessa-regionen," säger Serhij Bratjuk, talesperson för Odessas regionala militära styre. (svt 220429.) Hårda strider i östra Ukraina. Hårda strider pågår runt Lysytjansk och Severodonetsk i östra Ukraina, uppger det brittiska försvarsdepartementet, enligt BBC. Rysslands strategiska fokus är fortfarande att ta kontroll över regionerna Donetsk och Luhansk, upprepar departementet. Moskvas mål är att säkra kontrollen över området, där ryska styrkor har stöttat rebellledare sedan 2014, skriver kanalen. (svt 220429.) Ryssland avfyrade robotar från ubåt. Ryssland har avfyrat kryssningsrobotar mot militära mål i Ukraina från en ubåt i Svarta havet, uppger landets försvarsdepartement enligt Reuters. (svt 220429.) Norge stoppar ryska varutransporter. Norges regering följer EU och stänger gränsen för ryska varutransporter och hamnarna för ryska fartyg, med undantag för fiskefartyg, rapporterar NRK. På fredagsförmiddagen stängs gränsen mellan Norge och Ryssland i Finnmark. (svt 220429.) Jixian Wang: Den kinesiska vloggaren som sänder kriget i Ukraina. Tidigare i år flyttade den kinesiska programmeraren Jixian Wang till den ukrainska hamnstaden Odesa för arbete. Månader senare invaderade Ryssland landet. Wang upptäckte att hemma fick hans vänner och familj höra en annan version av vad som hände i Ukraina, av kinesiska statliga medier. Han bestämde sig för att börja göra videor som belyser verkligheten i hans situation och publicerade dem på kinesiska sociala medier i hopp om att nå sina landsmän. Sedan dess har han blivit kraftigt censurerad och kortvarigt avskuren från kontakt med sin familj där hemma. Men Wang säger till BBC att han är fast besluten att fortsätta. Video 4:54. BBC 220429. De skulle ta evakueringståget - då slog robotarna ner. Tusentals människor väntade på att evakueras från Kramatorsk när järnvägsstationen attackerades den 8 april. Två ryska robotar träffade stationen och minst 50 personer miste livet, enligt ukrainska myndigheter. "Krig är krig men att skjuta på fredliga invånare när de försöker evakuera sig, det är inte mänskligt," säger Stanislav som överlevde attacken. Stanislav och Jevhenij vårdas nu på ett sjukhus i Dnipro, 20 mil från striderna. Deras skador är omfattande och kommer att ta tid att läka, men de hade tur som klarade sig. svt 220429. Video 2:02. Ryssland bekräftar attack mot Kiev under FN-chefens besök. Ryssland bekräftar nu att Kiev attackerades med så kallade precisionsrobotar i samband med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres möt med Volodmyr Zelenskyj på torsdagen. Under torsdagskvällen kunde svart rök ses bolma upp över Kiev. Minst tio personer skadades i attacken som var den första mot den ukrainska huvudstaden sedan ryska styrkor drog sig tillbaka från området i mitten av april. "Jag hörde ljudet av två raketer och två explosioner. Det hördes ett ljud som lät som ett flygplan, sedan hördes två explosioner med tre till fyra sekunders mellanrum," säger den 34-åriga Kievbon Oleksandr Stroganov till AFP. Enligt det ryska försvarsdepartementet ska långdistansrobotar med god precisionförmåga använts. Bombningarna inleddes bara en timme efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framträtt på en pressträff tillsammans med Guterres. Enligt räddningstjänsten ska minst tio personer ha skadats när de ryska robotarna träffade ett bostadshus i Shevchenkovsky-distriktet i centrala Kiev. Något som även bekräftades av stadens borgmästare Vitali Klitschko.
svt 220423. SVT:s reporter om evakueringen: "Alla bara grät ombord på tåget." Från Pakrovsk, precis vid fronten i östra Ukraina, går tåget västerut med de mest utsatta människorna som ännu inte lyckats fly. "Det är volontärer som åker in i byarna som beskjuts och plockar ut människor. Det kan vara ålderdomshem eller hem för de med funktionsnedsättning," berättar SVT:s reporter Elin Jönsson. SVT:s team med reporter Elin Jönsson och fotograf Nicklas Berglund hoppade på evakueringståget i den östra staden Dnipro och reste västerut tillsammans med de som nu lämnat sina hem. "Alla bara grät ombord." Staden Pakrovsk beskrivs som den sista Ukrainska utposten i Donbas dit tågen fortfarande går till och från och dit många flyr till för att lämna området. Men det är inte helt riskfritt. Flera attacker har riktats mot både tågstationer och tåg. "Det är såklart att det här påverkar många, men de flesta är så härdade och för dem känns det bara tryggt att vara på väg därifrån," säger Elin Jönsson. Hör mer om tågresan i videon. svt 220429. Ukraina: Ryssland vägrar släppa ut skadade soldater. Skadade ukrainska soldater får inte lämna det belägrade stålverket i Mariupol, eftersom Ryssland vill ta dem till fånga. Det säger den lokala guvernören Pavlo Kyrolenko under torsdagen till Reuters. Hundratals soldater och flera civila befinner sig i stålverket, som varit under rysk beskjutning i flera veckor. Kreml har uppgett att civila tillåts att lämna byggnaden om soldaterna lägger ned sina vapen. "De vill använda tillfället för att gripa Mariupols försvarare [...] därför går den ryska sidan inte med på några evakueringsplaner gällande skadade soldater, säger Kyrolenko på en pressträff. FN-chefen: Gör allt för att undvika "apokalyps" i Mariupol. Omni 220429. Park vid ryska ambassaden blir Fria Ukrainas plats. En del av Mariebergsparken på Kungsholmen i Stockholm, nära ryska ambassaden, byter namn. Stockholms stadsbyggnadsnämnd har bestämt att parkdelen får namnet Fria Ukrainas plats, rapporterar P4 Stockholm. Finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M), högsta politiker i Stockholms kommun, skriver på Facebook att bytet av namn sker i solidaritet med det ukrainska folket och är en viktig markering mot den ryska regimens agerande. Anna König Jerlmyr (M), säger även i TV4 att hon hoppas att de som finns på ambassaden "blir irriterade". "Det är det som är syftet med att göra den här namnförändringen," säger hon. Namnbyte på del av park i stället för gata. Kommunens gör namnbytet efter ilska mot övervåldet. Omni 220429. Kuleba: "Vi knackade - men Natodörren öppnades inte". Världen är skyldig Ukraina säkerhet, och Ukraina vill att länder specificerar vilka garantier de är redo att ge. Det skriver den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba på Twitter. "Ukraina gav upp sina kärnvapen för världsfredens skull. Vi har knackat på Natos dörr, men den öppnades aldrig. Säkerhetsvakuum har lett till den ryska aggressionen", skriver han. Tidigare i veckan varnade president Vladimir Putin för "blixtsnabbt svar" om Nato ingriper i Ukraina. Under onsdagen uppgav Ryssland att man förstört flera västerländska vapenlager i Ukraina. Omni 220429. Norge stänger för ryska fartyg och godstransporter. Norge stänger gränsen för ryska fartyg och godstransporter, rapporterar norska medier. Undantag görs för fiskebåtar som även fortsatt får lägga till i norska hamnar. Svalbard undantas helt från reglerna, då det är ett område där flera länder, däribland Ryssland, enligt avtal har rätt att verka. Norges utrikesminister väntar sig inga ryska reaktioner. Fiskeministern: Fiskesamarbetet i Barents hav är viktigt för Norge. Ryska lastbilschaufförer skyndar sig över gränsen. Omni 220429. Lukasjenko försvarar kriget - medger att det "går trögt". Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko försvarar Rysslands krig mot Ukraina i en intervju med AP. Enligt Lukasjenko var Ryssland tvunget att agera efter att Ukraina uppträtt ”provokativt”. Han medger dock att den ryska insatsen inte gått så smidigt som han själv hade trott. "Jag är inte tillräckligt insatt i detta problem för att säga huruvida det går enligt plan, som Ryssland säger, eller så som jag upplever det. Jag vill understryka en gång till att jag tycker att den här operationen gått trögt," säger Lukasjenko. Han säger också att det vore oacceptabelt om kärnvapen används i Ukraina. Dels eftersom landet ligger så nära Belarus men också ”eftersom det kan kasta vårt jordklot ut ur vår omloppsbana, till vem vet var." Lukasjenko kallar, till skillnad från Ryssland, det som sker för ett "krig". Lukasjenko tar själv åt sig äran för att det pågår vissa samtal mellan parterna. Expert: Lukasjenko är fast i Putins "björnkram". Omni 220429. Analys: Den ryska attacken mot Kyiv visar Putins förakt mot världsledarna. Att Ryssland utförde raketattacker mot Kyiv när FN-chefen António Guterres besökte staden visar på det förakt som Vladimir Putin har mot världsledarna. Det skriver BBC:s Jenny Hill i en analys. "Putin vet att han, genom att attackera Kyiv under generalsekreterarens besök, skickar ett kraftfullt meddelande till de internationella aktörerna", skriver Hill. Hon menar att Putin vill att världsledarna ska veta att han "gör som han vill", och att ingen, enligt honom, kan stoppa honom. Reuters riktar blicken österut i en analys, och skriver att de ryska motgångarna i Ukraina kan bli tuffa lektioner för Kina, som säkerligen noga studerar västs reaktioner på invasionen, med en eventuell invasion av Taiwan i åtanke. "Det ryska misslyckandet att snabbt krossa de ukrainska trupperna har blivit ett hett ämne i Kina - och väckt frågor om hur Kinas obeprövade styrkor skulle klara sig i en liknande situation", skriver Greg Torode, Martin Quin Pollard och Yew Lun Tian i en analys. Omni 220429. Förste amerikanske soldaten dödad i strid i Ukraina. Den före detta amerikanske marinsoldaten Willy Joseph Cancel, 22, har dödats i strid i Ukraina. Det uppger hans släktingar till AP. Han blir det förste amerikanen som dödats i strider under Rysslands invasion av Ukraina. Till CNN säger Cancels mamma att han arbetade för ett privat militärt säkerhetsföretag. Som ett svar på händelsen har Pentagons talesperson John Kirby gått ut med en varning till amerikanska medborgare. "Vi fortsätter uppmana amerikanska medborgare att inte resa till Ukraina. Det är en aktiv krigszon och inte en plats att resa till," säger han till CNN enligt AFP. "Han åkte dit för att han ville hjälpa människor", säger Cancels fru. Cancel ska ha varit i Ukraina sedan 12-13 mars. Kirby skickade sina kondoleanser till Cancels anhöriga. Omni 220429. Ukraina: 23 000 ryska soldater har dödats i kriget. Ukrainas försvarsdepartement hävdar att Ryssland har lidit stora militära förluster sedan invasionen inleddes, rapporterar BBC. Bland annat uppges 23 000 ryska soldater ha dödats under kriget. Utöver de dödade soldaterna uppger även Ukraina att de har förstört 986 stridvagnar, 2 418 bepansrade stridsfordon, 435 artillerisystem, 189 militärflyg, 155 helikoptrar och åtta skepp. Den ukrainske presidentens rådgivare, Oleksiy Arestovych, uppger att Ukraina just nu lider stora förluster i östra Ukraina. "Men Rysslands förluster är mycket, mycket, större. Deras förluster är kolossala," säger han enligt Reuters. BBC har inte kunnat bekräfta Ukrainas påståenden. Ryssland har inte kommenterat den senaste siffran man har tidigare erkänt "betydande förluster". Omni 220429. Ryssland kovänder: Betalar försenade skulder i dollar. Ryssland verkar med nöd och näppe ha undgått att hamna på ekonomiskt obestånd på fredagen efter att landet hävdat att de gjort två försenade inbetalningar på dollarobligationer. Ryssland har tidigare hotat med att betala skulderna i rubel, något som stoppats av väst. Det trots att ryska centralbanken tidigare varnat för en "kolossal osäkerhet" i ekonomin, rapporterar Financial Times. Enligt landets finansminister har betalningarna på sammanlagt 649 miljoner dollar skickats till Citigroup, banken som är ansvarig för att föra pengarna vidare. "Finansdepartementet har resurserna och från en ekonomisk vinkel kan det inte bli tal om någon betalningsinställelse," säger centralbankschef Elvira Nabiullina men lägger till att Ryssland har svårigheter med betalningar. Omni 220429. Olena Zelenska: "Ryssland vill förgöra alla ukrainare." Den ukrainske presidentens fru och landets första dam, Olena Zelenska, säger till den polska tidningen Rzeczpospolita att Ryssland genomför ett folkmord i Ukraina. "Utifrån vad de ryska trupperna gör i Ukraina måste man dra slutsatsen att ryssarna helt försöker förgöra alla ukrainare," säger hon. Om sin man säger hon att hela världen nu har sett vem han egentligen är. "Kriget har inte förändrat honom. Ni måste förstå att han alltid har varit så här. Han är en man man kan lita på. En man som aldrig kommer misslyckas och som håller ut till slutet," säger hon. När Olena vaknade den 24 februari sa hennes man: "Det har börjat." Zelenska säger att Rysslands ord inte överensstämmer med verkligheten. Omni 220429. Zelenskyj: 900 civila i ny massgrav utanför Kyiv. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att en ny massgrav har hittats i Kyiv-regionen. Det rapporterar BBC med hänvisning till polska medier. 900 civila ska vara begravda i den nyfunna graven och Zelenskyj anklagar Ryssland för att med hjälp av mobila krematorier försöka dölja sina spår. "Ingen vet hur många som har dött totalt. Det kommer att få konsekvenser och det kommer att utredas," säger han. Zelenskyj lämnar inga ytterligare detaljer om massgraven. Ryssland förnekar de ukrainska anklagelserna. Ukraina har tidigare anklagat Ryssland för att döda hundratals civila i Butja, Borodjanka och Irpin. Zelenskyj säger att fredssamtalen med Ryssland är nära att kollapsa. Omni 220429. Biden uppges vilja eskalera Rysslands "braindrain". Experter har sedan början av Rysslands invasion av Ukraina pratat om att det pågår en så kallad braindrain i Ryssland, alltså att de mest välutbildade personerna flyr från landet. Nu tycks den amerikanske presidenten Joe Biden vilja eskalera den utvecklingen. Det uppger källor för Bloomberg. Enligt tidningen har Bidens administration tagit fram en plan för hur det ska bli lättare för de mest välutbildade ryssarna att få visum i USA. En talesperson i USA:s säkerhetsråd bekräftade att det har talats om att det här skulle skada Rysslands teknologiska och ekonomiska utveckling på lång sikt, samtidigt som det gagnar USA. Särskilt intressant för USA ska det enligt uppgifterna vara att locka till sig ryssar med erfarenhet av att jobba med bland annat rymdteknik, cybersäkerhet, avancerad tillverkning och kärnteknik. Ryssar som har doktorerat eller som har en masterutbildning i vissa ämnen ska inte behöva ha en amerikansk arbetsgivare för att få ett visum, enligt uppgifterna. Omkring 200 000 människor har flytt från Ryssland. Omni 220430. Lavrov: Natoländer måste sluta ge vapen till Ukraina. Natoländer måste sluta skicka vapen till Ukraina och ensidigt stötta Kyiv om de vill uppnå fred. Det säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i en ovanlig intervju med en kinesisk statsägd mediekanal, rapporterar The Guardian. Även Rysslands utrikesdepartement har publicerat intervjun. Sedan Rysslands invasion har Ukraina fått massivt stöd från omvärlden. Lavrov beskriver det som att vapen skickas till Ukraina i en "oändlig ström". "Allt detta görs under förevändningen att 'bekämpa invasionen' men i själva verket avser USA och EU att bekämpa Ryssland 'till den sista ukrainaren', och de är absolut likgiltiga inför Ukrainas öde," säger Lavrov. Uttalandet görs samtidigt som Ryssland fortsätter att attackera ukrainska städer. I veckan bombades huvudstaden Kyiv samtidigt som FN:s generalsekreterare António Guterres befann sig i staden. Lavrov fortsätter också att hävda att allt går enligt plan för Ryssland på marken, men medger att fredsförhandlingarna går dåligt. Intervjun gjorde med statsägda Xinhua News. Lavrov hävdar också att över en miljon ukrainare flytt till Ryssland. "Natoländerna gör allt för att förhindra att operationen avslutas."
Omni 220430. Kommentar: Lavrov vill inte avsluta kriget förrän den siste ukrainaren har blivit "ryss". Pehrson: Rysslands agerande i Ukraina är ett folkmord. Rysslands agerande i Ukraina är ett folkmord, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson i Ekots Lördagsintervju. "Det har nått en nivå som är ett rent slaktande av civila människor och man saknar all respekt för krigets lagar," säger han och tillägger att ryssarna "krossar det ukrainska folket och deras stat". L har ännu inte lagt någon motion, men vill skicka mer vapen, stoppa olja- och gasimport samt på andra sätt stödja det ukrainska folket, säger partiledaren. Johan Pehrson: "Jag tycker man kan beteckna det som ett folkmord."
Omni 220430. Rysslands problem uppges fortsätta: "Soldaterna lider sannolikt av låg moral." Ryssland står fortsatt inför stora utmaningar i Ukraina, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering på lördagsmorgonen. Ryska trupper har tvingats omgruppera efter misslyckade offensivförsök i nordöstra Ukraina. "Många av dessa enheter lider sannolikt av försvagad moral", står det i underrättelserapporten. Samtidigt kvarstår bristerna i den taktiska samordningen. Kompetensbrist och inkonsekvent stöd från luften leder till att Ryssland inte kan utnyttja sina trupper till fullo. Ryssland försöker omringa ett område i östra Ukraina genom att angripa det från syd, nord och öst. Omni 220430. Azov-soldaternas fruar: Rädda våra män också. Lyckas FN genomföra en evakuering av civila vid det belägrade stålverket i Mariupol borde den omfatta även ukrainsk militär. Vädjan kommer från två kvinnor som är gifta med medlemmar av Azovbataljonen. "Vi måste göra detta nu, för människor dör varje sekund," säger Kateryna Prokopenko, gift med Azovkommendören Denys Prokopenko, till AP i Rom. Hon uppmanar därför omvärlden att genomföra en evakuering likt den som Storbritannien genomförde i franska Dunkerque (Dunkirk på engelska) 1940 under andra världskriget. Uppskattningsvis 2 000 ukrainska soldater och 1 000 civila uppskattas befinna sig på stålverkets område. Prokopenko uppger att runt 600 är skadade. Stålverket är sista fästet i den viktiga ukrainska hamnstaden.
Omni 220430. Kyiv: Lämna bilen hemma - militären behöver bränslet. Kyivs lokala myndigheter vädjar till sina invånare att inte köra sina privata fordon - för att spara bränsle till militären. Det rapporterar New York Times. Kyivborna uppmanas i stället att använda sig av kollektivtrafiken, som sakta kommit igång igen efter att de ryska soldaterna dragit sig ur huvudstadens förorter. Under fredagskvällen talade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om att bränslepriserna stigit kraftigt runtom i landet, och lovade att regeringen skulle inrätta ett ”bränsletillförselsystem” för att lindra problemet. Omni 220430. Ryssland drar sig ur internationella rymdstationen. Den internationella rymdstationen ISS blir ett medlemsland kortare när Ryssland nu har bestämt sig för att dra sig ur. Det meddelar Dmitrij Rogozin, chef för ryska rymdprogrammet Roskosmos, enligt TT. Rogozin varnade redan i början av april för att västs sanktioner mot Ryssland kunde äventyra samarbetet på ISS, som varit en sällsynt plats där det invaderande landet arbetat tillsammans med USA - även under invasionen. "Beslutet har redan tagits men vi är inte skyldiga att prata om det offentligt," säger Rogozin i rysk tv, enligt de statliga nyhetsbyråerna Tass och Ria Novosti. Ett års varsel gäller innan kosmonauterna lämnar. Omni 220430. Läraren övar på att röja minor: "Stor efterfrågan". Att röja minor är inget som den ukrainska engelskläraren Anastasija Mintjukova trodde att hon någonsin skulle behöva göra – men nu befinner hon sig i Kosovo för att lära sig göra just det. "Det finns en enorm efterfrågan efter folk som kan röja minor, för kriget kommer snart vara slut," säger hon till AP. Tillsammans med fem andra ukrainska kvinnor deltar hon i ett 18 dagar långt träningsläger i staden Peja, där kurserna hålls av den tidigare jugoslaviske officeren Artur Tigani. Han har tidigare lett minröjningsarbete i bland annat Kosovo, Sri Lanka och Uganda, och även hållit utbildningar i Syrien och Irak. "Vi planerar även att åka till Ukraina snart och hålla kurser där," säger Tigani. Mintjukova: Hela Ukraina är i fara just nu. Human Rights Watch har varnat för att Ryssland använder sig av landminor i Ukraina. När ryssarna lämnat upptäckte att flera bönder att deras åkrar var fulla av minor. Omni 220430. Oro i väst när Serbien visar upp kinesiska robotar. Under lördagen visade Serbien upp ett nytt kinesiskt robotsystem, något som får västländer att oroa sig för freden i Balkanregionen. Det rapporterar AP. Leveransen av HQ-22-systemet uppges vara den största kinesiska vapenleveransen till Europa hittills. USA har tidigare varnat Serbien för att köpa in just HQ-22, och sagt att landets upprustning måste ske i linje med standarden bland västländerna, om Serbien ska kunna gå med i EU och andra allianser. Serbien har sedan 90-talet köpt vapen från både Kina och Ryssland, även om man officiellt ansöker om EU-medlemskap. "Vi kommer inte längre låta oss vara en slagpåse för någon annan, sa den serbiske presidenten Aleksandar Vucic, i samband med att vapensystemet visades upp. Under 90-talet stred Serbien mot grannen Kosovo, vars självständighet man ännu inte erkänner. Det finns en oro för att Ryssland kan använda Serbien för att flytta uppmärksamhet från invasionen i Ukraina. FN har vädjat om mer dialog mellan Kosovo och Serbien. Omni 220430. Ukraina: Ryssland har stulit tonvis med spannmål. Ryska militärstyrkor har stulit "flera hundratusen ton" spannmål från de ukrainska områden som ockuperas. Det uppger Ukrainas biträdande jordbruksminister på lördagen, skriver Reuters. I en TV-sändning utryckte Taras Vysotskij också oro för att lejonparten av de 1,5 miljoner ton spannmål som finns i ockuperade områden också kan stjälas. Enligt honom kan stölderna påverka tillgången på mat globalt. Jordbruksminister Mykola Solskij menar att stölderna ökat de senaste två veckorna. "Jag hör det personligen från siloägare i ockuperade områden. Det här är rena rån och det händer överallt i övertagna regioner," säger ministern enligt nyhetsbyrån. Varningen: Kan påverka skörden som snart står inför dörren.
Omni 220430. Kommentar: Ryssland är ute för att förgöra hela Ukraina. Odesas guvernör: Vår flygplats har attackerats. En rysk robot har förstört landningsbanan på Odesas flygplats. Det säger den regionala guvernören Maxim Marchenko på sitt Telegram-konto enligt AFP. Enligt honom avfyrades roboten från Krym-halvön. "Tack och lov finns det inga skadade eller dödsoffer," säger Marchenko i en video. BBC skriver att tre höga explosioner ska ha hörts under eftermiddagen och att bilder på sociala medier visar hur rök sprider sig mot horisonten. Kommersiella flyg har varit förbjuda i Ukraina sedan 24 februari. Omni 220430. Ryssland hävdar att de dödat 200 soldater under lördagen. Ryssland hävdar att de under lördagen har attackerat 17 ukrainska militäranläggningar och att de har dödat 200 ukrainska soldater. Det uppger landets försvarsdepartement enligt Reuters. Departementet uppger också att de har förstört en kommandocentral och ett ukrainskt lager som används för att lagra robotar och artilleri. Under fredagen erkände den ukrainske presidentens rådgivare, Oleksiy Arestovych, att de lidit stora militära förluster den senaste tiden – men hävdade att Rysslands förluster är större. "Rysslands förluster är mycket, mycket, större. Deras förluster är kolossala," sa han enligt Reuters. Reuters har inte kunnat bekräfta de båda sidornas påståenden.
Omni 220430. Putin planerar delta på G20-möte på Bali. Rysslands president Vladimir Putin har bjudits in till årets G20-möte och har enligt Indonesiens president tackat ja. Något som gör det problematiskt för USA:s president som tidigare deklarerat att han vill att Ryssland utesluts från G20. "Indonesien vill ena G20. Låt inte det bli en splittring. Fred och stabilitet är nycklarna till återhämtning och utveckling av världsekonomin," sade Indonesiens president Joko Widodo när han bekräftade att Putin tackat ja. Widodo har även bjudit in Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. svt 220430. Pentagon: Brutalitet av det mest depraverde slaget. Pentagons talesperson John Kirby riktade under fredagen hård kritik mot Rysslands president Vladimir Putin. "Det är brutalitet av det kallaste och mest depraverade slaget," sade Kirby om den ryska invasionen och fortsatte: "Jag tror inte att vi fullt ut insåg till vilken grad han skulle använda denna typ av våld och grymhet på oskyldiga människor, på icke-kombatanter, på civila." (svt 220430.) Zelenskyj: Ryssland försöker förgöra Donbass. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagade Ryssland för att försöka förstöra Donbass och dess invånare i sitt nattliga tal på fredagen. "De ständiga brutala bombningarna, de ständiga ryska attackerna mot infrastruktur och bostadsområden visar att Ryssland vill tömma detta territorium på alla invånare. Därför är försvaret av vårt land, försvaret av vårt folk, bokstavligen en kamp för livet", sade Zelensyj. Han konstaterade att städer och byar i Donbass bara kommer att överleva om Ukraina förblir stående. "Om de ryska inkräktarna kan förverkliga sina planer ens delvis, så har de tillräckligt med artilleri och flygplan för att förvandla hela Donbass till ruiner. Som de gjorde med Mariupol." Han berättade att Mariupol, som en gång var en av de mest utvecklade städerna i regionen nu var ett "ryskt koncentrationsläger bland ruiner." I Charkiv är situationen "brutal," fortsatte han, men tillade att ukrainska trupper haft vissa taktiska framgångar, utan att berätta närmare om vad det innebär. Räddningsarbetare går fortfarande igenom spillrorna i Kiev efter torsdagens raketangrepp där Vira Hyrychs dödades. Zelenskyj uttryckte sina kondoleanser till hennes familj och sade att hon var den 23:e journalisten som dödades i kriget. (svt 220430). Lavrov: Sluta skicka vapen om ni vill ha fred. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att någon diplomatisk lösning på Ukrainakriget inte är möjlig så länge USA och Nato förser landet med vapen. Han hävdar också att ett stort antal människor har bett om att evakueras till Ryssland och att man redan har tagit emot över en miljon. Sergej Lavrov säger att om USA och Nato verkligen vill att situationen i Ukraina, som i Ryssland inte beskrivs som ett krig utan som en "specialoperation", ska lösas så bör de sluta skicka vapen dit. "Genom att offentligt uttrycka stöd för Kievregimen gör Natoländerna allt för att förhindra att operationen avslutas genom politiska överenskommelser," säger Lavrov. Lavrov hävdar, enligt Reuters, att över en miljon människor har evakuerats från Ukraina till Ryssland sedan den 24 februari, då den ryska invasionen inleddes. Uppgifterna kommer i ett uttalande som offentliggjorts tidigt på lördagen. Bland dessa uppges det finnas omkring 120 000 personer som inte är ukrainska medborgare, liksom människor från ryskstödda separatistområden i Dontesk och Luhansk. Enligt FN har över 11 miljoner ukrainare tvingats lämna sina hem sedan krigsstarten och nära hälften av dem har flytt till andra länder. Lavrov hävdar att 2,8 miljoner människor har bett om att bli evakuerade till Ryssland, medan Ukraina menar att Moskva med tvång har fört tusentals dit. Försök att föra människor ut ur de värst krigsdrabbade delarna av landet, exempelvis hamnstaden Mariupol, har misslyckats trots upprepade försök och båda sidor skyller misslyckandena på varandra. (svt 220430.) Se även svt 220430. Pentagon: Ryssland ligger efter i sin tidsplan. Ryssland ligger flera dagar efter sin tidsplan för att uppnå uppsatta mål i Donbas-regionen i östra Ukraina. Det uppger företrädare inom det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon enligt Politico. Orsaken ska vara logistikproblem och ukrainskt motstånd. Enligt en anonym Pentagon-företrädare är Rysslands mål att attackera ukrainska styrkor i Donbas från norr, öster och söder om Mariupol, men enligt uppgifterna misslyckas man på alla fronter. "De skulle vilja vara mycket längre framskridna i omringningen av de ukrainska trupperna, nu är de inte i närheten av att länka samman norr och söder," säger uppgiftslämnaren till tidningen. (svt 220430.) Paasikivi: Ukraina kan få övertaget. Det går långsamt men framåt för ryssarna, men Ukraina kan ta initiativet. Så beskriver överstelöjtnant Joakim Paasikivi krigets utveckling i SVT:s Morgonstudion. "Jag tror att ryssarnas anfallskraft kommer att brytas och då kommer ukrainarna få initiativet. Ukrainarna får tillförsel och ryssarna har det som de har," säger han. Han tror att detta kan leda till att Ukraina slår tillbaka lokalt och att detta kan utvecklas till en situation likt den norr om Kiev. En stor del av krigsaktiviteten fokuseras nu i närheten av Izium och söderut mot Mariupol. Paasikivi menar att Ryssland var tvungna att fokusera på offensiven i östra Ukraina eftersom man misslyckats med att få Ukraina att ge sig eller att ta hela landet. "Nu är man på plan tre: att rädda det man kan och kanske utropa en ny folkrepublik i Cherson," säger han. Men Paasikivi tror inte att detta är ett område som Ukraina skulle vara villiga att ge upp. "Jag tror inte att detta är ett alternativ som Ukraina skulle välja att acceptera, en utökad rysk ockupation när man ser att man kan få framgång och har hela västvärldens stöd. Ryssland är hårt trängda av sanktionerna, långsiktigt har Ukraina större stöd än vad Ryssland har." (svt 220430.) Moldaviens president: Europas öde hänger på hur det går i kriget. Moldaviens framtid och hela Europas öde hänger på hur kriget i Ukraina slutar, säger landets president Nicu Popescu i en intervju med Sky News. "Framtiden för hela kontinenten hänger på motståndskraften inom Ukrainas politiska system," säger han till tv-kanalen. I förra veckan skedde explosioner i ryskstödda separatistregionen Transnistrien vilket har ökat de geopolitiska spänningarna i Moldavien, säger Popescu. (svt 220430.) Ryssland: Vi kommer att lämna rymdstationen. Ryssland har beslutat sig för att dra sig ur den internationella rymdstationen ISS. Det uppger Dmitrij Rogozin, chef för rymdprogrammet Roskosmos, för statliga medier och skyller på de sanktioner som riktas mot Ryssland på grund av invasionen av Ukraina. "Beslutet har redan tagits men vi är inte skyldiga att prata om det offentligt," säger Rogozin i rysk tv, enligt de statliga nyhetsbyråerna Tass och Ria Novosti. "I enlighet med våra skyldigheter kommer vi att med ett års varsel informera våra partner om att vi slutar att arbeta på ISS." Rogozin har tidigare hotat med att västs sanktioner kan äventyra framtiden för ISS. I en tid av ökade spänningar har rymdstationen varit ett sällsynt område för fortsatt samarbete mellan Ryssland och USA och dess allierade - men det ser nu alltså ut att ändras. (svt 220430.) Allt svårare situation för människor inne i Charkiv.Charkiv i östra Ukraina har under kriget bombats hårt. Beskjutningen fortsätter - och för invånarna som ännu är kvar inne i staden blir situationen allt svårare. När det finns tillfälle samlas grannar på gatan för att laga mat över öppen eld. I en förort till Charkiv som regelbundet blir beskjuten berättar Vladislav, ukrainsk soldat, att de ryska attackerna växlar mellan artilleri-, raket- och stridsvagnsattacker. "Här finns inget annat än bostadshus, skolor och förskolor," sade Vladislav till nyhestbyrån AP på fredagen. I ett uppehåll i beskjutningen samlas invånarna på gatorna utanför flervåningshusen för att laga mat över öppen eld. Många invånare har stannat kvar i staden - trots att vatten, el och annan infrastruktur saknas. Den ryska offensiven i östra Ukraina fortsätter och i landets näst största stad Charkiv har runt en femtedel av stadens bostadshus har förstörts så pass mycket att det inte kommer gå att återställa husen, enligt staden borgmästare Ihor Terekhov. Minst en person har natten till lördag dött i nya räder mot Charkiv. Ytterligare fem personer ska ha skadats. Även om staden är hårt ansatt har Ukraina enligt president Volodymyr Zelenskkyj gjort "taktiska framsteg" i området, och staden är fortsatt under ukrainsk kontroll. "Situationen i Charkiv är svår. Men vår militär och vår underrättelsetjänst har gjort viktiga taktiska framsteg," säger president Volodymyr Zelenskkyj i sitt senaste tal. svt 220430.) Ryskt militärflygplan har kränkt svenskt luftrum. På fredagskvällen kränkte ett ryskt flygplan svenskt luftrum söder om Blekinge. Svenska jaktplan följde händelsen och fotograferade planet, enligt ett pressmeddelande från Försvarsmakten. "Jag tycker det är oansvarigt och oprofessionellt," säger Carl-Johan Edström, flygvapenchef. "Planet befann sig öster om Bornholm och flög därefter mot svenskt territorium. Under en kortare period kränkte planet svenskt luftrum för att sedan lämna området. Svensk incidentberedskap följde hela förloppet och fotograferade händelse", skriver Försvarsmakten. Det ryska militära propellerplanet är av typen AN-30.
svt 220430. Ryska trollfabriker försöker rekrytera nya sympatisörer. Ryssland använder trollfabriker för att sprida desinformation om kriget i Ukraina på sociala medier, varnar Storbritannien enligt brittiska medier. Trollfabrikerna sprider ut kampanjer med skräddarsydda budskap för att manipulera den internationella opinionen om den ryska invasionen, öka stödet för den och rekrytera nya sympatisörer. Fabrikerna riktar framför allt in sig på politiker i ett flertal länder som till exempel Storbritannien, Sydafrika och Indien, skriver Reuters. "Vi kan inte tillåta att Kreml och dess skumma trollfabriker invaderar våra sociala meder med lögner om Putins illegala krig, säger utrikesminister Liz Truss i ett uttalande. Liz Truss: "Regeringen har varnat internationella partner och fortsätter att jobba med allierade för att underminera Rysslands operationer." Anställda på trollfabriken publicerar omkring 200 kommentarer per dag på sociala medier som Instagram och Youtube. Omni 220501. Ryska rubel ska användas i Cherson - invånare vägrar. Den ryska rubeln kommer från och med i dag att användas som valuta i staden Cherson, enligt den av ryska styrkor tillsatta nya lednigen i staden. Det rapporterar BBC. Däremot kan det bli svårt att genomföra då det enda banksystemet som för tillfället fungerar i regionen är ukrainskt, menar stadens ukrainske borgmästare Ihor Kolychajev. "Om de försöker införa rubel här skulle vi kastas tillbaka till 1992 - innan Ukraina fick sin självständighet," säger han. Staden har varit ockuperad i 60 dagar, men många invånare försöker visa motstånd bland annat genom att växla in sina rubel mot hryvnia. Omni 220501,
Nancy Pelosi i Kyiv: "Finns här tills kampen är över." USA:s representanthus talman Nancy Pelosi har besökt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kyiv, visar ett videoklipp som den sistnämnda lagt upp på Facebook. "Vi besöker er för att tacka för er kamp för frihet ... Er kamp är en kamp för alla. Så vårt åtagande är att finnas här för er tills kampen är över," säger Pelosi till Zelenskyj i klippet. Zelenskyj tackar USA för landets starka stöd i striderna mot Ryssland. Mötet inträffade på söndagen. Zelenskyj: "Tack för att du hjälper till att skydda vår stats suveränitet och territoriella integritet." Pelosi är den högst uppsatta amerikanska ledaren som besöker Ukraina sedan kriget inleddes den 24 februari. USA:s utrikesminister Antony Blinken: Amerikanska diplomater planerar att återvända till Ukraina så fort som möjligt.
Omni 220501. Västföretag kvar i Ryssland: "Viktig marknad för lyx." Trots flertalet sanktioner från väst är 194 företag kvar i Ryssland, bland annat lyxföretag som det italienska modehuset Giorgio Armani. Det visar en sammanställning som SvD tagit del av. Torbjörn Becker, chef för det Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, säger att det inte finns några sanktioner mot den verksamhet som bland annat Armani, Lacoste och Hard Rock Café bedriver. "Många företag som har lämnat, har i princip gjort det för att de är rädda om sitt varumärke i resten av världen," säger han till tidningen. Becker tillägger att Ryssland är en väldigt viktig marknad för lyxkonsumtionsvaror.
Omni 220501. Storbritannien: Ryskt styre i Cherson stärker kontrollen över Krim. Sedan Ryssland tog kontrollen i den ukrainska staden Cherson i början av mars har man upprättat ett ryskt lokalt styre, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste underrättelseuppdatering. Det ryska styret har infört rubel som valuta och uppger att det nu är "omöjligt" att återgå till ett ukrainskt styre. Uttalandena från det ryska styret i Cherson är en indikation på att Ryssland har som avsikt att utföra starkt politisk och ekonomisk påverkan i staden över lång tid, skriver det brittiska försvarsdepartementet. "En bestående rysk kontroll över Cherson och transportvägarna till och från staden kommer öka Rysslands möjlighet att upprätthålla sitt avancemang norrut och västerut samt stärka den ryska kontrollen över Krim", skriver man. (svt 220501.) Putin is a 'different person right now,' former Russian Prime Minister from 2000-2004 Mikhail Kasyanov says. He is the leader of People's Freedom Party fo Russia. He tells that Putin is now just a real KGB agent. He doesn't pretend anymore to be a democratically devoted person, he is real KGB agent and walks this way. His world view is distorted. CBC News You tube 8:48 220501. Omfattande Armenienprotester om Nagorno-Karabach. Omfattande demonstrationer genomfördes i Armeniens huvudstad Jerevan på söndagen i en varning mot regimen om att ge efter om utbrytarrepubliken Nagorno-Karabach. Oppositionspartier anklagar premiärminister Nikol Pasjinjan för eftergifter gentemot grannen - och ärkefienden - Azerbajdzjan. Pasjinjan sade nyligen i parlamentet att "det internationella samfundet uppmanar Armenien att minska landets krav på Karabach". Efter uttalandet kräver oppositionen hans avgång. Armenien och Azerbajdzjan är i konflikt om området sedan 1990-talet, vilket också lett till flera väpnade konflikter om regionen. Senast, i ett sex veckor långt krig 2020, stupade och dödades omkring 6 500 personer innan Ryssland medlade fram en vapenvila. I uppgörelsen fick Armenien bland annat avstå vissa områden. Men den pyrande konflikten pågår, med politiska utspel i Jerevan och i Baku och med väpnade skärmytslingar i området. svt 220501. Bert Sundström: Kriget kommer att fortsätta länge. Den 9 maj firas i Ryssland segern över nazisterna under andra världskriget. Det pekas ut som ett viktigt datum för president Putin att presentera framgångar i kriget i Ukraina. "Men jag tror att kriget kommer att pågå länge," säger SVT:s korrespondent Bert Sundström i Morgonstudion. Den så kallade segerdagen firas i Ryssland den 9 maj - det blir bland annat stora militärparader över hela Ryssland och president Vladimir Putin kommer att hålla tal. "Då måste Putin kunna presentera för det ryska folket att målen med det man kallar för 'militäroperationen' i stor sett är uppnådda. Men personligen tror jag kriget kommer att fortsätta länge, säger SVT:s korrespondent Bert Sundström i Morgonstudion. Han menar att de ryska styrkornas avancemang nu gör att Ryssland troligen är på väg att få kontroll över ett område i östra och södra Ukraina som man kommer att försöka behålla - och att nästa steg är att ta kontroll över hela kuststräckan från Azovska sjön mot Moldavien. "Ryssland kommer säkerligen inte att börja backa utan kommer att fortsätta med en militär offensiv på alla fronter som nu är aktuella, från norr, från öster, från söder, så det här kommer att fortsätta bli värre," säger Bert Sundström om vad som är att räkna med närmast i kriget. svt 220501. Uppgifter: Ryssland förbereder Transnistrien för krig med Ukraina. Uppgifterna om befarade falska ryska attacker i utbrytarregionen Transnistrien har åter satt fokus på att Moldavien skulle kunna vara Rysslands nästa måltavla i kriget. "Om Ryssland skulle erkänna Transnistriens självständighet är det en direkt krigsförklaring mot Moldavien," säger analytikern Jakob Hedenskog. Ryssland håller på att förbereda den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien för krig med Ukraina. Det enligt obekräftade uppgifter från Ukrainas underrättelsetjänst, som landets regering berättade om i ett pressmeddelande på söndagen. Redan i inledningen av Rysslands invasion av Ukraina kom uppgifter om att Transnistrien skulle kunna användas som förevändning av Putin för att dra in Moldavien i kriget. I Transnistrien finns sedan länge ryska styrkor på plats. "Skulle ryska styrkor i Transnistrien anfalla Ukraina från väster så är det oundvikligt att Moldavien dras in i konflikten eftersom Transnistrien är en del av Moldavien," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. SVT har tidigare rapporterat om rädslan bland invånare vid Moldaviens gräns mot Ukraina för att det som har drabbat grannlandet också kan drabba dem. Transnistrien har nu på nytt hamnat i fokus efter att tre attacker nyligen skett i regionen. Flera experter har pekat på att det kan handla om iscensatta attacker som ett led i Rysslands propagandakrig för att skapa en anledning att invadera Moldavien. Samtidigt har senast i helgen Ryssland attackerat mål i Odessa, nära gränsen mot Moldavien. Jakob Hedenskog konstaterar att attackerna tvingar Ukraina att fokusera på fler fronter än östra Ukraina och att det kan vara ett av Rysslands mål. Han pekar på att Rysslands fortsatta plan för kriget kan vara att avskärma Ukraina helt från Svarta havet och därmed ta Odessa som gränsar till Moldavien. "I så fall är man framme vid Transnistriens gräns, och konflikten skulle komma mycket närmare Moldavien. Då är det i princip oundvikligt att Transnistrien och därmed Moldavien blir indraget i kriget," säger Jakob Hedenskog. Han liknar Transnistrien vid de proryska separatistområdena Luhansk och Donetsk i östra Ukraina - som Ryssland erkände som självständiga stater bara dagar innan invasionen av Ukraina i februari. "Om Ryssland skulle erkänna Transnistriens självständighet är det en direkt krigsförklaring mot Moldavien eftersom Moldavien med stöd av internationell rätt hävdar att Transnistrien är en del av Moldavien," säger Jakob Hedenskog. Se videos. Zelenskyj: Runt 100 civila har fått lämna stålverket. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har en första grupp med runt 100 civila ukrainare fått lämna stålverket Azovstal i Mariupol under söndagen. Enligt honom är det FN som tillsammans med Ukraina som genomför räddningsinsatsen. "I morgon möter vi dem i Zaporizjzja", skriver presidenten på Twitter och tillägger att de arbetar med att få ut fler människor från stålverket. Under lördagen uppgav en av av soldaterna i stålverket att en grupp på 20 personer, kvinnor och barn, hade tillåtits lämna, enligt BBC. "Vi får ut civila genom rasmassorna med rep - det är äldre, kvinnor och barn", skriver soldaten på Telegram. Omkring 1 000 civila uppskattas befinna sig i stålverket som är den sista platsen i Mariupol som fortfarande är under Ukrainsk kontroll.
Omni 220501. Gazproms export minskar till Europa, ökar till Kina. Ryska jätten Gazproms gasleveranser till Västeuropa har minskat markant, men samtidigt har exporten till Kina ökat. Det skriver TT. Ökade möjligheter att köpa in flytande naturgas från andra länder samt sanktionsbeslut från EU gjorde att bolagets exporter minskade till de lägsta nivåerna på tre månader i april. I snitt exporterades 387 miljoner kubikmeter gas varje dag till länder utanför forna Sovjet - en nedgång med 22 procent jämfört med mars, skriver Bloomberg. Samtidigt har leveranserna till Kina ökat med 60 procent under årets första fyra månader på årsbasis, uppger bolaget. Enligt Gazprom har Polen köpt rysk gas omvänt genom Tyskland. Gazprom: Vi levererar fortsatt gas till Europa genom Ukraina. Gazproms vinst på 280 miljarder kronor för 2021 var den högsta någonsin. Rekordvinsten är mindre än vad analytikerna hade räknat med .
Omni 220501. Ukrainsk åklagare: Utreder över 9 000 krigsbrott. Ukrainas chefsåklagare Iryna Venediktova säger att de just nu utreder 9 158 fall av krigsbrott som ryska soldater anklagas för att ha begått, rapporterar CNN. "Tyvärr har vi skäl att öppna nya utredningar varje dag. Civila dödas, bombningar, barn och civila förs mot sin vilja till de ockuperade territorierna och så vidare," säger hon. Hon säger att de har kunnat identifiera flera misstänkta krigsbrottslingar, men att många offer har varit omöjliga att identifiera och att de har fått samla in offers dna. Experter från Frankrike och Slovakien är behjälpliga i arbetet. Det kan bli svårt att åtala Ryssland för krigsbrott. Omni 220501. Källor: Rysk militärtopp på plats vid fronten - undkom attack med nöd och näppe. Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov besökte i förra veckan frontlinjen i östra Ukraina i ett försök att återuppliva offensiven där, rapporterar New York Times och hänvisar till ukrainska och amerikanska källor. Gerasimov ska enligt uppgifter med nöd och näppe ha klarat sig undan en ukrainsk attack mot en skola som används som en militärbas i ryskkontrollerade staden Izium. Omkring 200 soldater, varav en general, dödades i attacken. Den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War skriver i sin dagliga uppdatering att ukrainska styrkor "genomförde sannolikt en raketartilleriattack mot en rysk kommandopost i Izium den 30 april efter att ryska stabschefen Valerij Gerasimov lämnat, men att en annan general dog".
Omni 220502. Storbritannien: Över en fjärdedel av ryska styrkorna i Ukraina stridsodugliga. Mer än en fjärdedel av de ryska styrkorna i Ukraina har sannolikt decimerats till den grad att de nu är stridsodugliga, skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Enligt departementet satte Ryssland in 120 bataljoner i början av invasionen - runt 65 procent av landets markstridstrupper. Några av de mest specialiserade elitenheterna, såsom den luftburna VDV-styrkan, tros ha lidit bland de största förlusterna. "Det kommer förmodligen ta åratal för Ryssland att bygga upp dessa styrkor igen." Omni 220502. "Spannmålsblockad kan ge matkris i Europa." Tiotals miljoner ton ukrainskt spannmål kan gå förlorat på grund av den ryska blockaden av Ukrainas hamnar i Svarta havet, säger president Zelenskyj till australiska 60 Minutes enligt Reuters. Detta kan enligt presidenten leda till en matkris som påverkar Europa, Asien och Afrika. "Ryssland släpper varken in eller ut fartyg, de kontrollerar Svarta havet." Ukraina är en storskalig exportör av spannmål och andra livsmedel. De senaste tre åren har Ryssland och Ukraina tillsammans stått för 30 procent av den globala veteexporten och 20 procent av den globala majsexporten," enligt FN:s livsmedelsprogram. Zelenskyj: Ryssland vill fullkomligt blockera vår ekonomi. FN: Fyra och en halv miljoner ton spannmål fast i ukrainska hamnar. Ukraina anklagar ryska trupper för att ha stulit hundratusentals ton spannmål.
Omni 220502. Danmark öppnar ambassaden i Kyiv - först i Norden. Danmark blev på måndagen det första nordiska landet att åter öppna sin ambassad i Kyiv, rapporterar danska medier. Detta meddelades av utrikesminister Jeppe Kofod under ett överraskningsbesök i staden. "Det är en mycket stark symbol för danskt stöd till Ukraina och det ukrainska folket att vi i dag åter öppnar dörrarna till den danska ambassaden," säger Kofod i ett uttalande enligt DR. Ambassaden kommer inledningsvis att verka med begränsad personalstyrka, men gradvis återgå till full bemanning. Kofod: Våra diplomater har outtröttligt arbetat med att främja de dansk-ukrainska förbindelserna. Ambassaden har varit stängt sedan den 24 februari. Danmarks militära stöd till Ukraina uppgår till en miljard danska kronor.
Omni 220502. Japan och Thailand sluter avtal om militärsamarbete. Japan och Thailand har enats om ett nytt försvarssamarbete, rapporterar Reuters. Överenskommelsen innebär bland annat att Japan ska leverera försvarsteknologi och -hårdvara till Thailand som har en av regionens största arméer. Avtalet presenterades under den japanske premiärministern Fumio Kishidas besök i Thailand. Under besöket tackade Kishida också för att Thailand, som ett av nio länder i Sydostasien, ställt sig bakom en FN-resolution som fördömer Rysslands invasion av Ukraina. Kishida är på resa i tre sydostasiatiska länder. Länderna ska också "uppgradera sina ekonomiska relationer". Även situationen i Myanmar stod på agendan. Omni 220502. Kärnkraftsbygget i Pyhäjoki stoppas - finska ägare säger upp avtal med rysk leverantör. Bolaget Fennovoima har sagt upp avtalet med Rosatoms dotterbolag RAOS Projects. Detta meddelades under måndagsförmiddagen. Det innebär att kärnkraftsbygget i Pyhäjoki - 15 mil från Skellefteå, stoppas. Det blir inget kärnkraftverk på andra sidan Kvarken. Detta sedan bolaget Fenovoima sagt upp sitt avtal med Rosatoms dotterbolag RAOS Projects. Orsaken uppges vara betydande förseningar samt att den ryska invasionen i Ukraina ökat riskerna med kärnkraftsprojektet i Pyhäjoki, meddelar Fennovoima i ett pressmeddelande. Projektet har även mött motstånd genom statsminister Marins uttalande om att Finland ska skynda på att frigöra sig från ryskt energiberoende och den finska näringsministern Mika Lintiläs uttalande om att han inte kommer att bevilja bygglov för det planerade kärnkraftverket, detta enligt tidigare rapporter från Yle. Kan handla om skadestånd på tiotals miljarder euro. Det är ännu oklart om projektets finländska eller ryska parter kan komma att kräva ersättningar för att projektet avbryts. Om det blir frågan om skadestånd kan det handla om tiotals miljarder euro, då det eventuellt inte bara handlar om det planerings- och byggarbete som har genomförts, utan även den uteblivna energi som ett obyggt kraftverk inte producerar under kommande decennier.
svt 220502. Kommentar: Hur mycket skadestånd betalar Ryssland för allt man förstör och förstörtt i Ukraina? Eftersom inget bygglov finns så bör intet skadestånd heller utbetalas. Man kan inte heller betala skadestånd till tjuvar och banditer. Se nästa artikel. Natalia: "Jag var för rädd för att ta mig ut och andas." När ryska styrkor närmade sig Mariupol tog Natalia Usmanova skydd i stålverket Azovstal. Som anställd visste hon att anläggningen var byggd för att klara ett angrepp. Men när attackerna startade började hon tvivla. "Jag var fruktansvärt rädd att bunkern inte skulle klara trycket, när den började skaka blev jag hysterisk," säger hon till Reuters. Läs mer hos svt 220502. När Anya återvände hem hade ryssarna gjort hennes hem till en svinstia. I flera veckor ockuperade ryska soldater Anyas hus. När nederlaget var ett faktum dumpade de tomma spritflaskor, gammal mat, slitna kläder och minor överallt. Nu har Anya lämnat gömstället under kyrkan - och återvänt till svinstian som är hennes forna hem. Läs mer i
AB 220502. Mysteriet kring de döda oligarkerna - så kan Putin vara inblandad. Flera rika ryska oligarker rapporteras ha hittats döda sedan årets start, efter vad som utreds som självmord. Men enligt experter är det sannolikt ingen slump, och det kan röra sig om att de som ifrågasätter Putin och Kreml straffas. Under årets första månader har ett flertal medlemmar av Rysslands toppskikt hittats döda, under vad många bedömer vara märkliga omständigheter. Den ryska oligarken Sergej Protosenja har tidigare haft ett toppjobb vid Novatek, och hittades häromveckan hängd i trädgården i en semestervilla i Spanien. Hans fru och dotter hittades inne i huset yxmördade. Vladislav Avajev, tidigare vice VD för Gazprombank, hittades död i sin lyxlägenhet i Moskva tillsammans med sin gravida fru och 13-åriga dotter. Alla var ihjälskjutna. Och den här listan bara fortsätter. Även Vasily Malnikov, Mikhail Watford, Alexander Tyulyakov och Leonid Schulman har hittats avlidna. Här kan du läsa mer om de döda oligarkerna. Alla har hittats döda i samband med krigets start, och alla påstås ha tagit sina liv. Men är det bara en slump, eller inte? Det här är vad experterna tror. I SVT:programmet "Ekonomibyrån" diskuteras de uppmärksammade och mystiska dödsfallen, och huruvida det är en slump eller inte. "Nej, det är svårt att se att det här skulle vara en slump, med tanke på hur kort tid det varit och hur många det är. Det är svårt att spekulera exakt vad det här beror på, vad de har gjort, varför har man eliminerat just de här?", säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för östeuropastudier, och fortsätter: "Det kan vara att de på något sätt, indirekt eller direkt, har ifrågasatt den politiska riktningen, ifrågasatt kriget, eller om det här var rätt beslut av Putin. Det kan också vara att antingen Putin och hans närmaste krets, eller någon del av säkerhetstjänsten försöker konsolidera sin makt och att det här en en del av en intern maktkamp mellan säkerhetseliten och den ekonomiska eliten." Nyligen rapporterades även oligarken Roman Abramovich blivit förgiftad, vilket väcker frågor kring huruvida det här kan vara ett sätt för Putin att tysta kritiker. Teorin om de döda oligarkerna: "En form av utrensning". Maria Persson Löfgren, utrikesreporter på Sverige Radio, förklarar i "Ekonomibyrån" att hon nyligen har diskuterat fallet kring Vladislav Avajev med en person inom Gazprombank, som ställer sig kritisk till den påstådda dödsorsaken. Enligt Persson Löfgren är han övertygad om att det är "en form av utrensning" som pågår. " Vi ska inte göra misstaget att se det som att det finns en ekonomisk elit med någon egen maktbas. Makten är Putin och säkerhetstjänsten, det är de som bestämmer. Så den här ekonomiska eliten, de måste foga sig, de har inget eget maktkapital. Och fogar de sig inte så får de antingen lämna landet, eller också så får de föra en tynande tillvaro," säger Maria Persson Löfgren. De ryska oligarkernas död är bevis på att Vladimir Putin desperat försöker hålla fast vid makten och få tillbaka kontrollen, enligt experten Nico Hines. "Det tyder på att Putin är orolig," säger han till France 24 och fortsätter: "Han försöker få kontroll över de inflytelserika människorna i Moskva, och det tyder på att det viskas och ryktas om människor som potentiellt kan försöka stoppa Putin." Även Hines menar att det inte rör sig om någon slump att de ryska oligarkerna hittats döda. "Min teori är att de flesta av dessa förmodligen är mord av personer i FSB. Men jag vet inte om det skulle varit direkta order från Kreml." Nyheter24 220502. Uppgifter: Hemligt dokument avslöjar Putins plan för ny stat. Ett dokument som kopplas till toppskiktet inom Vladmir Putins parti avslöjar planer på att bilda en ny stat, kallad "Södra Rus", i de delarna i södra Ukraina som ockuperas av ryska styrkor. Detta enligt RFE/RL som ska ha kommit över dokumentet. En textfil som avslöjas av Radio Free Europe/Radio Liberty, daterad från 16 april, rapporteras föreslå att en ny stat ska utropas i de områden i Ukraina som har ockuperats av ryska styrkor - "Södra Rus". Exakt vilka som områden som skulle ingå specificeras inte i dokumentet, men Radio Free Europe kopplar det till färska uppgifter om att Ryssland har planer på riggade folkomröstningar i både Donbass och Cherson-regionen.
Detta likt vad som skedde före den ryska annekteringen av Krim 2014, då en iscensatt folkomröstning hölls. Dokumentet har titeln "Manifestet för den södra ryska folksamlingen", och tidigare uttalande från Vladimir Putin angående att Ukraina inte är en legitim stat och att regeringen tagits över av "nazister" och "banditer" upprepas. "Som svar på på terror och totalitära påbud av den före detta ukrainska statens ideologi för nazism och Bandera tar vi, i form av Södra ryska folkförsamlingen, makten i egna händer och upprättar den nya staten Södra Rus", har Radio Free Europe översatt att det står i dokumentet. Rus, även känt som Kievrus eller Kievriket, var en löst sammansatt medeltida stat med Kiev som centrum, en föregångare till det moderna Ukraina och Ryssland. Dokumentet där staten "Södra Rus" presenteras uppges vara en word-fil där man kan se kopplingar till Roman Romanov i metadatan. Roman Romanov är en högt uppsatt företrädare för Putins parti Enade Ryssland, och uppges ha antingen skrivit eller varit inblandad i texten när den togs fram. Myndighetskällor som Radio Europe har pratat med menar att förslaget även har skickats till den rika ryska affärsmannen Konstantin Malofeev, som ska ha bidragit finansiellt till de ryska separatisterna i Donbass i flera års tid.
Nyheter24 220502. Hur reagerar Ryssland? Är Nancy Pelosi nazist? svt 220502 video 0:30. Israel kräver ursäkt för Lavrovs Hitler-jämförelse. Israel kommer att kräva en ursäkt från Kreml efter att Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov jämfört Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler, rapporterar The Washington Post. Zelenskyj är jude och har släktingar i tidigare generationer som dödades i Förintelsen. När Lavrov intervjuades av den italienska tv-kanalen Mediaset fick han frågor om hur Ryssland trots det kan påstå att Ukraina styrs av nazister, rapporterar TT. "Hitler hade också judiskt blod, så det betyder ingenting," svarade Lavrov. Israels utrikesminister Yair Lapid har kallat uttalandet "oförlåtligt och skandalöst och fruktansvärt historiskt fel". "Den lägsta nivån av rasism mot judar är att beskylla judar själva för antisemitism," sade Lapid. (svt 220502.) Polen redo hjälpa Tyskland att släppa rysk energi. Polen erbjuder Tyskland hjälp med att frigöra sig från rysk energi genom att upplåta sitt raffinaderi i Gdansk, säger landets klimatminister Anna Moskwa. Det rapporterar Reuters. "Vi är redo att stödja Tysklands ambitioner att avrussifieras," säger hon i ett uttalande under måndagen. Moskwa uppmanar också EU att slå fast ett datum då alla medlemsländer måste sluta importera rysk olja. Polen kan importera LNG från Litauen för att ersätta den ryska gasen. Omni 220502. Källor: Japan och USA i nytt halvledarsamarbete. Japan och USA fördjupar samarbetet kring utvecklingen av halvledare, som ett led i att ta upp konkurrensen mot Kina. Enligt källor till Nikkei Asia kommer chipsamarbete diskuteras när Japans handelsminister Koichi Haguida besöker Washington under veckan. Bland annat ska länderna arbeta fram ett ramverk för att hindra "teknikläckor" till Kina. I början av 90-talet stod Japan för hälften av världens halvledare, men i och med Taiwans framfart på området är de japanska marknadsandelen nu endast 10 procent. Både USA och Japan sägs oroa sig för sitt beroende av Taiwan. Europeisk chipjätte varnar för brist i 24 månader. Omni 220502. Ingen hann fly när ryssarna kom till byn: "Jätterädda." När ryska styrkor invaderade den lilla byn Bohdanivka tio mil utanför Kyiv den 8 mars hann ingen fly, berättar invånare i ett reportage av Studio Ett i SR. "De (barnen) var jätterädda när ryska soldater kom och knackade på dörren en dag," säger tvåbarnsmamman Tanja. De unga soldaterna letade efter hennes man, men rörde ingen i familjen. Däremot berättar Tanja om en annan familj i byn, där soldaterna dödade pappan och våldtog mamman framför hennes barn, vilket flera invånare berättar om för radiokanalen." Mycket av staden är totaltförstört - minerade områden gör det svårt att röja upp. Över 3 100 civil har dött i Ukraina sedan invasionens start, uppger FN. Invånare i förorterna till Kyiv: "Vad har vi gjort mot Putin för att bli slaktade på det här sättet?" Omni 220502. Zelenskyj: Jag har utsatts för tio mordförsök i kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han har utsatts för tio mordförsök sedan den ryska invasionens start. Det säger han i en lång intervju med den australienska tv-kanalen Channel 9, rapporterar The Independent. "Tio mordförsök betyder att det bara finns tio personer som är villiga att få mig dödad." Zelenskyj tillägger att andra ukrainare befinner sig i en långt mycket värre situation där människor torteras och döda kroppar hittas i brunnar. "Med tanke på allt detta är inte min situation så hemsk." Omni 220502. Ukraina: 15-årig pojke död efter nya attacker i Odesa. Hamnstaden Odesa i sydvästra Ukraina träffades av robotattacker på måndagskvällen, rapporterar flera medier. Ett bostadshus där fem personer befann sig förstördes i attacken, skriver SVT Nyheter och hänvisar till stadens officiella Telegram-konto. En 15-årig pojke ska ha dött och en flicka vårdas på sjukhus. Angreppet ska ha orsakat flera dödsfall och skador, skriver stadens guvernör Maksym Marchenko i den sociala plattformen Telgram, utan att uppge några siffror. Det rapporterar AP. Omni 220502. OSSE: Ryssland planerar annektering i östra Ukraina. Ryssland planerar inom kort att annektera de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk. Det uppger OSSE:s USA-ambassadör Michael Carpenter, enligt AFP. "Enligt våra rapporter kommer Ryssland att hålla folkomröstningar i mitten av maj," säger han och tillägger att rapporterna anses vara mycket pålitliga. Några dagar före Rysslands invasion av Ukraina meddelade Vladimir Putin att han erkänner regionerna som självständiga. "Skenfolkomröstningar som dessa kommer inte att anses vara legitima, detsamma gäller andra försök att annektera ytterligare ukrainska territorium," säger Carpenter. USA tror också att Ryssland kommer göra något liknande i Cherson-regionen. Omni 220502. Ny rysk kampanj - pekar ut Sverige som nazistiskt. På ryska busshållplatser pekas Astrid Lindgren ut som nazist. "Vi är mot nazism, de är det inte" står det på affischen. UD uppger att de känner till kampanjen i Ryssland. I sociala medier sprids nu bilder på busshållplatser i Ryssland. Vid hållplatserna har reklamblad som satts upp med buskapet att kända svenskar är nazister. "Vi är emot nazism, de är det inte" står det högst upp på reklambladet. Bland annat målas Ingvar Kamprad, Ingmar Bergman och Astrid Lindgren upp som nazister. Det finns även bilder på ett reklamblad där Sveriges tidigare kung Gustaf V målas ut som nazist.
AB 220503. Konvoj med evakuerade civila från Mariupol i rörelse. Evakueringskonvojen från Mariupol rullar återigen, uppger stadens borgmästare Vadym Bojtjenko i ukrainsk tv enligt CNN. Bland de civila i konvojen finns många ur den första gruppen som evakuerades från stålverket Azovstal på söndagen. "Den rör sig nu i riktning mot Zaporizjzja. Evakueringen pågår fortfarande, så vi ger mycket begränsad information," säger Bojtjenko. Borgmästaren uttrycker inte mycket optimism vad gäller de civila som finns kvar i stålverket. De ryska attackerna fortsätter med både artilleri och luftanfall, säger han.
Omni 220503. Scholz vägrar Ukrainabesök - oppositionsledare åker. Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz har klargjort att han inte kommer besöka Ukraina efter att Kyiv tackat nej till ett besök från den tyske presidenten Frank-Walter Steinmeier, rapporterar AP. "Det funkar inte att ett land ger så mycket militärt och finansiellt stöd (...) och att du då säger att presidenten inte kan komma," säger Scholz till tysk tv. Ukrainas Tysklandsambassadör Andrij Melnyk svarar med att kalla Scholz vägran "inte särskilt statsmannamässig". Den tyske oppositionsledaren Friedrich Merz visar däremot på Twitter upp sig i en tågkupé på väg till Kyiv för att möta ukrainska politiker. Presidenten, som har en ceremoniell roll, har kritiserats för sina tidigare kopplingar till Ryssland och stöd för Nord Stream 2. Ukraina uppgav att de hellre vill att Scholz kommer för att kunna föra praktiska diskussioner om vapenleveranser. Ukrainas ambassadör: Det här är inget dagis. Omni 220503. Rysslands sanktionssvar: Straffåtgärder mot väst. Ryssland inför exportförbud av produkter mot utvalda företag och personer genom nya sanktioner mot väst som har signerats av Vladimir Putin. Det rapporterar Reuters. Sanktionerna från Ryssland innebär också att ryska företag och medborgare inte tillåts göra affärer med aktörer som är svartlistade. Ett tidigare krav från den ryska presidenten har varit att "ovänliga länder" ska betala för gas och olja i den inhemska valutan rubel. Omni 220503. Johnson i tal till Ukraina: Ni kommer att vinna kriget. Kriget i Ukraina är en kamp mellan det onda och det goda, där Ukraina kommer att segra. Det sa Storbritanniens premiärminister Boris Johnson när han talade inför det ukrainska parlamentet på videolänk under tisdagen, rapporterar Sky News. "Era barn och barnbarn kommer säga att ukrainare lärde världen att en angripares brutala kraft inte har någon betydelse mot den moraliska kraften hos ett folk som är fast beslutet att vara fritt." Johnson meddelade även att landet kommer att bidra med ytterligare militärt stöd till ett värde av 3,7 miljarder kronor till Ukraina. Stödet innefattar ett radarsystem, drönare, GPS-störningsutrustning och tusentals glasögon med inbyggt mörkerseende. Första gången en europeisk ledare talar inför det ukrainska parlamentet sedan invasionens start. Omni 220503. Ukraina: 10 döda efter rysk attack mot koksfabrik. Minst tio personer har dött och 15 skadats efter en rysk attack mot en koksfabrik i staden Avdiivka i regionen Donetsk, skriver regionens guvernör Pavlo Kyrylenko i ett inlägg på den sociala plattformen Telegram, rapporterar flera medier. "Ryssarna visste exakt var de siktade", skriver han och uppger att attacken startade när arbetare stod vid busshållplatser utanför fabriken efter sina skift. Avdiivka i östra Ukraina ligger i frontlinjen av kriget i Ukraina, där attackerna har intensifierats under den senaste tiden, rapporterar AFP. Totalt 21 personer har dött i attacker mot Donetsk under tisdagen, enligt guvernören. Koks är ett bränsle med hög kolhalt och är en viktig industriprodukt, som främst används vid järnmalmssmältning. Guvernören varnar för att dödstalet kan stiga. Ukrainska parlamentet har tidigare sagt att det varit konstant beskjutning mot andra delar av Donetsk. Omni 220503. Stora demonstationer i Armenien - 206 gripna. I Armenien har 206 personer gripits efter regeringskritiska demonstrationer, rapporterar AFP. Demonstranterna är missnöjda med hur premiärminister Nikol Pasjinian har hanterat gränskonflikten med Azerbajdzjan och kräver att han avgår. Enligt landets inrikesdepartement har gripandet skett i flera olika städer. Oppositionen har under de senaste dagarna riktat hård kritik mot Pasjinian och anklagat honom för att vara redo att låta Azerbajdzjan få kontroll över hela den omtvistade gränsregionen Nagorno-Karabach. Länderna ha tvistat om Nagorno-Karabach sedan 90-talet. Kritiken kommer efter ett uttalande Pasjinian gjort i parlamentet. Omni 220503. Så ser Kina på Nato. Nato har trasat sönder Europa och Nato skapar onödiga konflikter i Stilla Havs-regionen. De anser också att Natos utvidgning österut var onödigt aggresiv.
svt 220503 video 0:46. Så hjälps Estland av ett svenskt Nato-medlemskap. Om Sverige och Finland går med i Nato skulle Östersjön i praktiken bli ett Nato-innanhav, vilket skulle stärka säkerheten för de baltiska länderna som gränsar till Ryssland. "Det skulle göra livet mycket svårare för de ryska militärplanerarna," säger Kusti Salm, den högsta tjänstemannen på Estlands försvarsdepartement till SVT. De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen som alla är Nato-medlemmar och gränsar till Ryssland är troligtvis de som skulle tjäna mest på att Sverige och Finland gick med i försvarsalliansen. Estlands huvudstad Tallinn ligger bara omkring 20 mil från den ryska gränsen och i landet finns en internationell Natostyrka under brittisk ledning på omkring 1 200 man placerad. "Det finns ett tydligt militärt hot, det känner vi alla, situationen har inte varit så här dålig på 30 år," säger Kusti Salm som är statssekreterare vid Estlands försvarsdepartement till SVT. Han vill nu att Nato dubblar eller tripplar antalet soldater i den internationella styrkan för att avskräcka Ryssland. Samtidigt noterar han att de ryska styrkor som brukar vara placerade nära den estniska gränsen och vars normala jobb är att ”planera en invasion av Baltikum” nu slåss i Ukraina i närheten av Charkiv. Hur skulle ett svenskt Natomedlemskap påverka Estland? "Det skulle göra oss väldigt glada och vara goda nyheter. För Natos säkerhet, vilket också betyder estländsk säkerhet och säkerhet kring Östersjön, så skulle det vara ett positivt steg." Kusti Salm menar att Estland aldrig har varit säkrare än nu eftersom nivån på försvarsinvesteringar, antalet soldater och mängden ammunition aldrig varit högre än nu. "Vi är som tryggast men samtidigt har vi den sämsta säkerhetspolitiska situationen under detta sekel," säger han. På vilket sätt skulle Sverige kunna hjälpa Estland om vi blev medlemmar? "Framför allt handlar det om gemensamma operationer på Östersjön. Vilka skepp rör sig och vilka rör sig inte? Vi kan dela den militära bilden både till sjöss och i luften och om man har den här medvetenheten så kan man börja agera. Estland har inga egna stridsflygplan, istället bevakas baltiskt luftrum av andra Natoländer enligt ett roterande system. Sverige och Finland har båda starka flygvapen och skulle kunna bidra till säkerheten. "Varje medlemsstat måste bidra så att vi kan se till att Natos säkerhetsparaply täcker oss alla," säger Kusti Salm, och fortsätter: "Det enda sättet att avskräcka Ryssland från att inte attackera är att utstråla att vi är redo från den första centimetern och från den första sekunden. svt 220503. Gazprom-höjdare flydde Ryssland: "Putin borde hängas." Gazprom-toppen Igor Volobuev flydde från Ryssland dagarna efter invasionen. Nu är han i Ukraina och vill ta värvning för att strida mot sina landsmän. "Putin borde ställas inför rätta och hängas," säger han. Läs mer i AB 220503. Fler ryska banker kan stängas av från Swift. EU är på väg att stänga av fler ryska banker från det internationella betalningsnätverket Swift. Det säger EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Fler ryska banker kommer att lämna Swift," säger Borrell under ett besök i Panama. En sjätte omgång västsanktioner mot Ryssland på lite drygt två månader är på väg. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade häromveckan att EU har diskuterat att hindra de allra största ryska bankerna, inklusive Sberbank, från att använda kommunikationssystemet Swift. (svt 220503.) Indien ratar sanktioner och köper mer rysk olja. Ryssland har mötts av fördömanden och hårda sanktioner efter invasionen av Ukraina. Men Indien vägrar välja sida i kriget och har istället passat på att fynda. Landet har kraftigt ökat importen av rysk olja - till reapris. I början av mars röstade FN:s generalförsamling om en resolution med krav på att Ryssland ska dra sig tillbaka från Ukraina. En överväldigande majoritet av världens länder röstade för. Indien avstod från att rösta. Bakom beslutet döljer sig en storpolitisk balansgång. När EU nu går mot att fasa ut rysk olja gör Indien tvärtom och ökar importen av råolja från Ryssland. Två månader efter invasionen av Ukraina hade landet importerat lika mycket rysk olja som under hela 2021, skriver Reuters. Högt oljepris och lägre intresse för rysk olja har gjort att indiska raffinaderier kunnat handla till reapriser. "Vi vill skydda kunderna från prischocker så mycket vi kan, men vi måste också skydda våra vinster... så vi köper rysk olja," säger en företrädare för ett raffinaderi till Reuters. President Modi har uttryckt oro för situationen i Ukraina – men har hittills inte fördömt den illegala invasionen. Några sanktioner mot Ryssland har det inte heller blivit. AB 220503. Ryska styrkor stormar Azovstal. Efter en natt med hård beskjutning mot stålverket i Mariupol försöker ryska soldater nu storma det. Det uppger flera ukrainska medier, däribland Kyiv Independent. Ryska Ria skriver att man skjuter mot ukrainska soldater vid stålverket. Rias reporter på plats rapporterar att artillerield kan höras från stålverket och att rök stiger från platsen. AFP skriver att även ryska flygplan också deltar i anfallet. Under nattens attacker dödades två civila kvinnor som gömt sig i Azovstal, skriver ukrainska Pravda. Tidigare har det rapporterats att omkring 1 000 civila gömmer sig i stålverkets tunnlar. För bara några dagar sedan gjordes försök att evakuera dem från stålverket. Det är nu oklart hur många som fortfarande befinner sig i stålverket. På måndagskvällen rapporterade Reuters att det ska röra sig om ett hundratal civila. "ag hoppas att det kan bli ytterligare en runda av evakueringar så att de civila som är kvar under verket kan ta sig ut. Vi pratar om 20 barn och hundra civila, kvinnor och äldre människor. Det är vad vi räknat in," säger Azovbataljonens ställföreträdande befälhavare Sviatoslav Palamar till Reuters. Stålverket har beskrivits som det sista ukrainska fästet i Mariupol. Enligt tidigare uppgifter ska omkring 2 000 soldater befinna sig i Azovstal, utöver de civila som gömmer sig där.
AB 220503. Bedömare: Ryssland kan förbereda formell krigsförklaring. Om Rysslands invasionförsök fortsätter att fallera kan president Putin planera att officiellt förklara krig mot Ukraina. Den bedömningen gör flera västliga bedömare, enligt CNN. Genom att utöka den pågående "specialoperationen" till ett fullskaligt krig får Ryssland lagliga möjligheter att mobilisera sina militära reserver och även sina värpliktsförband för att ytterligare öka kraften i anfallet mot Ukraina. Enligt bedömare skulle en officiell krigsförklaring innan firandet av "Segerdagen" den 9 maj kunna stärka det folkliga stödet på hemmaplan i Ryssland. (svt 220503.) USA: Ryska framsteg ojämna, gradvisa och minimala. Ryska styrkor i Donbass-regionen i östra Ukraina lider av bristfällig ledning och kontroll, låg moral samt problem med logistiken, uppger en högt uppsatt tjänsteman inom USA:s försvarsdepartement i ett uttalande. "Vi fortsätter att se minimala, i bästa fall, framsteg av ryssarna i Donbass. De gör inte de framsteg som de planerat att göra och de framstegen som görs är ojämna och gradvisa", skriver tjänstemannen. Enligt departementet fortsätter ryska styrkor att ta kontroll över mindre byar för att sedan dra sig tillbaka så att Ukraina återtar kontrollen igen. Ukrainska styrkor fortsätter att ha kontroll över Charkiv.
Omni 220503. Ryssland: Över en miljon ukrainare förda till Ryssland - 12 000 senaste dygnet. Närmare 12 000 ukrainare, varav 1 847 barn, har det senaste dygnet förts till Ryssland från Ukraina utan ukrainska myndigheters medgivande, uppger det ryska försvarsdepartementet enligt Sky News. Förflyttningarna ska ha skett från regionerna Donetsk och Luhansk. Enligt Ryssland sker "evakueringarna" frivilligt, medan Ukraina hävdar att det handlar om tvångsdeporteringar. Enligt Moskva har 1,1 miljoner ukrainare "evakuerats" till Ryssland sedan invasionen inleddes. Nästan 200 000 av dessa är barn. Förs i väg från de delar av Ukraina som Ryssland erkänt som självständiga. Uppgifterna återges av den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Ukrainske Volodymyr fördes till Ryssland: "Blev fastbunden, slagen och sparkad."
Omni 220503. USA: Rysk annektering av Donbas inom kort. Ryssland planerar att inom kort annektera de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk som president Putin redan erkänt som självständiga. Det uppger den eruopeiska säkerhetsorganisationen OSSE:s USA-ambassadör Michael Carpenter, enligt nyhetsbyrån AFP. Uppgifterna bedöms som mycket pålitliga. Enligt Carpenter planerar Kreml att hålla något slags folkomröstning i frågan i mitten av maj. Ryssland annekterade ukrainska Krim 2014 på liknande vis och betraktar den numera som en del av sitt eget territorium. Enligt OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, handlar det om sken-folkomröstningar som inte kommer anses vara legitima. Eventuellt kan även regionen Cherson längre västerut omfattas av rysk annektering med följande folkomröstning. För någon vecka sedan infördes rubeln som officiell valuta i den ryskockuperade regionen, där även internettrafiken styrts om till ryskt nät för att öka möjligheterna till censur och övervakning. (svt 220503.) CNN reporter explains what Putin's war declaration would mean. CNN You tube 220503 6:14. Journalistgruppen BAJ prisas: "Glöm inte Belarus." Den belarusiska journalistorganisationen BAJ prisas av Reportrar utan gränser för sin kamp för press- och yttrandefrihet, skriver TT. "Priset betyder mycket för oss. Det är ett erkännande av vårt arbete," säger förgrundsgestalten Aleh Aheyeu och tillägger att det är viktigt att omvärlden uppmärksammar det som sker i Belarus. "De journalister som fortfarande är kvar i landet visar prov på ett stort mod." Belarus association of journalists har tvingats stänga ned av regimen, men trots det fortsätter arbetet på distans från länder som Litauen och Polen. Organisationen har de senaste två åren registrerat omkring 1 000 fall av misshandel, godtyckliga gripanden, frihetsberövanden och åtal mot journalister i Belarus. Omkring 300 oberoende journalister har tvingats lämna Belarus från augusti 2020 till och med oktober 2021, enligt BAJ. Omni 220503. Zelenskyj om ryska Hitler-jämförelsen: Finner inga ord. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kritiserar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov för ryssens utspel om att "Hitler kan ha haft judiskt blod". "Jag finner inga ord," säger Zelenskyj i sitt nattliga tal. Enligt presidenten har Ryssland glömt alla lärdomar från andra världskriget, om landet "överhuvudtaget drog några lärdomar". Det var i en italiensk intervju som Lavrov konfronterades med att Zelenskyj är jude varpå utrikesministern svarade: "Vad spelar det för roll? Det motsäger inte de nazistiska elementen i Ukraina. Jag tror att Hitler också hade judiskt blod." Trots att Zelenskyj själv är jude har Ryssland återkommande sagt att målet är att "avnazifiera" Ukraina. Omni 220503. UPPGIFTER: Diktatorn är cancersjuk - ska opereras. En källa i Ryssland uppger att den ryska diktatorn Vladimir Putin ska genomgå cancerkirurgi och kommer tillfälligt att lämna ifrån sig makten. Mannen som uppges ta över är Nikolaj Platonovitj Patrusjev, en rysk armégeneral och före detta chef för den ryska federala säkerhetstjänsten (FSB). Påståendet kommer från en video som publicerats av den "mystiska" ryska Telegram-kanalen "General SVR". Videon publicerades på lördagen. Drivs av före detta general. Kanalen, som även finns på Youtube, påstås drivas av en före detta generallöjtnant för den ryska underrättelsetjänsten. Han är även känd under pseudonymen "Viktor Mikhailovich". Mikhailovich uppger i videon att Putin har beordrats att genomgå en operation av sina läkare. Ingreppet kommer göra diktatorn oförmögen att leda landet under en tid. Då förväntas Nikolaj Patrusjev träda in som tillfällig ställföreträdare. Två ställverk har förstörts efter explosioner i Lviv. Staden Lviv i västra Ukraina har utsatts för minst tre explosioner under tisdagskvällen, uppger BBC:s reportrar på plats. Explosionerna har bekräftats av stadens borgmästare Andrij Sadovyj, som på Twitter skriver att attackerna har resulterat i strömavbrott och två förstörda ställverk. Det finns inga uppgifter om några skadade. Flera andra städer har utsatts för explosioner under tisdagen, skriver DN och hänvisar till ett Twitter-inlägg från den ukrainska nyhetssajten Hromadske. Finns även uppgifter om ryska attacker mot staden Vinnytsia och Dolina. Bilder visar stora rökmoln i Lviv. Omni 220503. Google: Fler it-attacker i Östeuropa efter invasionen. Statsstödda hackare från Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea har de senaste veckorna trappat upp sin attacker mot mål i Östeuropa. Det uppger Google i sin senaste rapport om cyberhot, rapporterar The Hill. Attackerna riktar sig bland annat mot telekom- och energisektorerna. Enligt rapporten har hackarna använt kriget i Ukraina som lockbetet för att få måltavlorna att öppna mejl och klicka på länkar med skadligt innehåll. Uppgifterna i rapporten ligger i linje med en rapport från Microsoft nyligen, som konstaterade att sex ryska hackargrupper genomfört över 200 attacker mot Ukraina på kort tid. Omni 220503. Putins hemliga son föddes på lyxklinik i Schweiz. För sju år sedan föddes Vladimir Putins hemliga son i en VIP-svit på den exklusiva kliniken Sant'Anna i kantonen Ticino vid Luganosjön i sydöstra Schweiz. En schweizisk gynekolog med ryska rötter - som Putin känner personligen från sin tid i S:t Petersburg - hjälpte presidentens älskarinna Alina Kabajeva, 39, avslöjar den schweiziska tidningen Sonntagszeitung. "Alinas relation med Putin existerade. Deras barn - två söner - är Putins barn," säger en källa till tidningen. Exp 220504. Källor: Kinesiska raffinaderier köper rysk olja. Kinas privatägda raffinaderier har i hemlighet köpt rysk olja till rabattpriser. Det när västerländska bolag stoppar köpen och EU förbereder ett embargo, rapporterar Financial Times. Enligt en anställd på ett raffinaderi i Shandong ska bolaget inte ha rapporterat köpen officiellt - det för att undvika granskning och amerikanska sanktioner. Dessutom ska privata aktörer ha tagit över en del av inköpen från statliga bolag eftersom de ska representera Peking och mestadels har tackat nej till nya kontrakt. Omni 220504. Ryssland väntas bojkotta möte med FN:s säkerhetsråd. Ryssland väntas bojkotta ett möte med FN:s säkerhetsråd och EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) på onsdagen. Det är ett sällsynt drag och ytterligare ett tecken på en försämrad relation mellan Moskva och FN, skriver AFP. Enligt en rysk diplomatisk källa som pratat med nyhetsbyrån är Moskvas beslut kopplat till läget i Ukraina. Ryssland, som är en av fem permanenta medlemmar i säkerhetsrådet, har stängts av från flera FN-organ sedan kriget startade, bland annat rådet för mänskliga rättigheter. Omni 220504. "Betydande" motoffensiv mot ryska styrkor i Charkiv. Ukrainska styrkor har lanserat en "betydande" motoffensiv i Charkiv och trängt tillbaka de ryska styrkorna drygt 40 kilometer öster om staden, enligt Institute for the Study of War. Denna motoffensiv kan "ge förutsättningar för en bredare operation för att driva tillbaka ryssarna från de flesta av deras positioneringar runt staden", skriver institutet. Omni 220504. AP:s granskning visar: 600 kan ha dött i teaterattacken. Mer än 600 personer ska ha dödats när en teater i Mariupol bombades i mitten av mars, skriver nyhetsbyrån AP som gjort en egen granskning av händelsen. Ukrainas offentliga siffra är hälften så hög. I artikeln skildrar vittnen den blodiga händelsen. Bombningen av teatern blev en världsnyhet och det var länge osäkert vad som hade hänt. Enligt Mariupols borgmästare befann sig över 1 000 personer i byggnaden när den attackerades. Ukrainska myndigheter har påstått att omkring 300 personer miste livet i attacken. Ansvaret för dådet har lagts på Ryssland, som förnekat inblandning. Nu, mer än en månad efter händelsen, har nyhetsbyrån AP publicerat en egen granskning av vad som faktiskt hände, med vittnesmål från 23 överlevande, bilder och information om byggnaden i sig. Hur de gick till väga går att läsa här. I artikeln konstateras att åtminstone 600 personer dog i och utanför teatern, men med brasklappen att det är omöjligt att i dagsläget avgöra exakt hur många som dött. En av dem som AP pratat med är Oksana Syomina som ska ha befunnit sig i byggnaden tillsammans med sin man när den träffades. Hon beskriver ett fullständigt kaos, damm och blod. Kroppar låg överallt - vuxna och barn. Anhöriga stapplade omkring och försökte hitta sina nära och kära. "Alla dessa människor ligger fortfarande under rasmassorna. Ingen har grävt upp dem. Det är en stor massgrav," säger hon till nyhetsbyrån. Flera vittnen berättar för AP att trängseln på teatern var stor. Många som försökte ta sig ut krossades. 36-årige Dmitriy Yurin var en av dem som tog sig till platsen för att hjälpa till. Tryckvågen efter attacken kastade honom till marken, men han reste sig och började gräva fram människor ur byggnaden. "Jag tittade på mina armar, de var täckta av blod upp till armbågarna. Jag var i chock," säger han. Innan teatern träffades hade den fungerat som ett centralt skyddsrum för befolkningen i området. Teaterns anställda hade därför skrivit "barn" i stora vita bokstäver på marken både framför och bakom byggnaden för att förhindra attacker. Mariupol, härjat av våldsamma strider, var och är fortfarande till stora delar utan vatten och elektricitet. I teatern fanns dock detta, varför många sökte sig dit, inte bara för förnödenheter utan också för information. "Vi blev omedelbart erbjudna en kopp te. Du måste förstå, vi hade knappt druckit eller ätit på sex dagar, alla var så glada över det varma teet, berättar Galina Kutnyakova, som kom till teatern strax innan attacken.
svt 220504. Storbritannien: 22 ryska bataljoner nära Izium. Ryssland har mobiliserat 22 bataljoner nära staden Izium, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Dessa styrkor kommer med stor sannolikhet försöka inta städerna Kramatorsk och Severodonetsk i syfte att ta kontroll över norra Donbassregionen, enligt departementet. Omni 220504. Minst 21 dödade på ett dygn i Donetskregionen. Minst 21 personer dödades och minst 27 personer skadades i ryska attacker i Donetsk under tisdagsdygnet, uppger regionens guvernör Pavlo Kyrylenko enligt Sky News. Bland annat dödades tio personer i en attack mot en koksfabrik i staden Avdiivka. Dödssiffran är den högsta på ett dygn i regionen sedan attacken mot tågstationen i Kramatorsk den 8 april, då 59 personer dödades. Omni 220504. Lukasjenko inleder plötsliga stora militärövningar efter samtal med Putin. På onsdagen inledde den belarusiska armén plötsliga och storskaliga militärövningar, skriver Reuters med hänvisning till ett uttalande från landets försvarsdepartement. "Stridsberedskapstestet kommer att innefatta ett större antal militärfordon, vilket kan sakta ner trafiken på allmänna vägar", heter det i ett uttalande. Ingen särskild anledning till militärövningarna ges, men departementet påstår att de inte utgör något hot mot grannländerna eller det europeiska samfundet i allmänhet. Den belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko pratade under tisdagen i telefon med Vladimir Putin och diskuterade situationen i Ukraina. Ukrainsk gränspolis uppger att angrepp från belarusiska styrkor inte kan uteslutas, och att man stärkt närvaron vid gränsen. Delar av de ryska invasionsstyrkorna utgick från Belarus. Omni 220504. EU lovar ökat militärt stöd till Moldavien. Europeiska rådets ordförande Charles Michel utlovar en "betydlig ökning" av militärt stöd till Moldavien, rapporterar AFP. "EU står i full solidaritet med er, med Moldavien, det är vår europeiska plikt att hjälpa och stötta ert land," säger Michel vid en presskonferens tillsammans med den moldaviska presidenten Maia Sandu. Flera attacker utfördes förra veckan i den ryskstödda moldaviska utbrytarregionen Transnistrien. Många fruktar nu att Ryssland kan komma att rikta in sig på regionen och att striderna i Ukraina sprider sig dit. Omni 220504. Ryssland portar japanske premiärministern. Ryssland portar 63 japaner från inträde i landet med hänvisning till deras "oacceptabla retorik" mot Moskva, rapporterar Reuters. På listan finns flera av Japans högst uppsatta politiker - bland dem premiärminister Fumio Kishida, utrikesminister Yoshimasa Hayashi och försvarsminister Nobuo Kishi. Även journalister och professorer finns bland dem som nu nekas inträde i Ryssland på obestämd tid. Länderna ligger även i konflikt om ögruppen Kurilerna. Omni 220504. Kreml: Nonsens att vi skulle utropa krig den 9 maj. Ryssland kommer inte att förklara fullskaligt krig mot Ukraina på Segerdagen den 9 maj, vilket flera västerländska politiker och bedömare spekulerat i, hävdar Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters. "Det finns inte en chans. Det är nonsens." Putins plan för den 9 maj uppges vara att hålla tal och bevittna en militärparad på Röda torget i Moskva. Bland andra Storbritanniens försvarsminister och flera västerländska underrättelsekällor till CNN har uttryckt farhågor om att Putin ska komma med en krigsförklaring och kalla in ryska reservister. Omni 220504. Zelenskyjs rådgivare om oljestoppet: "Äntligen handling". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs ekonomiske rådgivare Oleg Ustenko kommenterar EU:s förslag om att införa ett förbud mot import av rysk olja med ett "äntligen". "Äntligen ser vi handling," säger han enligt Financial Times. Ustenko säger att ukrainare ”tittat på” när EU fortsatt underblåsa den ryska krigsmaskinen genom att köpa ryska fossila bränslen för motsvarande 1 miljard euro varje dag. Han tillägger att enorma mängder rysk olja och gas fortfarande handlas runt om i världen. Zelenskyj sa på tisdagen att ryska banker måste kastas ut från det globala finansiella systemet. Omni 220504. Borgmästare: Tunga strider vid stålverket - har tappat kontakt med soldaterna. På onsdagseftermiddagen pågår tunga strider vid stålverket Azovstal i belägrade Mariupol, där hundratals ukrainska civila och soldater befinner sig, uppger borgmästaren Vadym Bojtjenko enligt Reuters. Bojtjenko säger att man förlorat kontakten med de ukrainska soldaterna i stålverket. Tidigare under onsdagen förnekade Kremls talesperson Dmitrij Peskov att ryska trupper inlett en offensiv mot Azovstal, enligt AFP.
Omni 220504. Slovakien kommer begära undantag från EU:s oljeblockad. Stoppad oljeimport är en av byggstenarna i EU:s sjätte sanktionspaket riktat mot Ryssland på grund av dess invasion av Ukraina. Men Slovakien vill ha undantag från embargot, säger landets ekonomiminister på tisdagen enligt Reuters, samma dag som besluten ska fattas. Enligt tidigare uttalanden från EU ska Slovakien och Ungern, som båda är starkt beroende av import av olja från Ryssland, ha möjlighet att få undantag från embargot. (svt 220503.) Putin har undertecknat ryska mot-sanktioner. Ryssland besvarar nu omvärldens ekonomiska sanktioner med ett antal mot-sanktioner riktade mot Väst. Direktiven ska enligt Kreml ha signerats av president Putin personligen, rapporterar Reuters. De ryska svarsåtgärderna består bland annat av exportstopp för råmaterial och vissa produkter samt förbud att göra affärer med vissa främmande individer och företag. Dessutom ger de ryska företag rätt att bryta ingångna avtal utan att fullfölja sina åtaganden. Beslutet har fattats som vedergällning för "ovänliga åtgärder som ett antal främmande stater och internationella organisationer" riktat mot ryska intressen. Dokumentet ger dock enligt Reuters inga detaljer av vilka länder och organisationer som åsyftas, men ger Ryssland tio dagar på sig att upprätta en lista. (svt 220503.) Ryska legosoldater uppges ligga bakom massakrer. Ryska legosoldater ur den så kallade Wagnergrupper i Mali har varit inblandade i minst nio operationer där över 450 personer har dödats mellan januari och mitten av april i år. Det visar dokument från Malis armé som The Guardian läst. Operationerna har genomförts tillsammans med soldater från Mali. Den klart mest dödliga händelsen var en fyra dagar lång massaker i byn Moura där mellan 350 och 380 personer dödades. Legosoldater ur den privata Wagnergruppen är för närvarande verksamma i minst tolv afrikanska länder och har återkommande anklagats för övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter. Enligt Malis militärjunta är Wagnersodlaterna i landet för att leda utbildning. Över 36 000 personer har flytt till Niger från bland anant Mali i år. Malis militärstyre har brutit det militära samarbetet med Frankrike.
Omni 220504. Rysk militärhelikopter kränkte Finlands luftrum. En rysk militärhelikopter har under onsdagen kränkt finländskt luftrum, skriver AFP. Enligt Finlands försvarsdepartementet handlar det om en helikopter av Mi-17 som befann sig mellan fyra och fem kilometer in på finskt område.
Försvarsminister Antti Kaikkonen säger att det inte går att utesluta att händelsen har ett samband med en internationell militärövning som pågår i Finland med deltagare från Storbritannien, USA, Lettland och Estland, skriver TT. Det är andra gången sedan den ryska invasionen av Ukraina som Ryssland kränker det finländska luftrummet. Även svenskt luftrum kränktes i mars och april när ryska plan befann sig nära Gotland respektive Bornholm. Experter har varnat för ökade ryska kränkningar när Sverige och Finland närmar sig Nato. Kränkningen skedde nära Parikkala vid gränsen mot Ryssland.
Omni 220504. Lula: Putin och Zelenskyj är lika skyldiga till kriget. Den brasilianske presidentkandidaten och vänsterpolitikern Lula da Silva anser att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Rysslands Vladimir Putin är "lika skyldiga" till kriget i Ukraina. Det säger han i en intervju med The Times. Lula säger att Zelenskyj borde gett efter för Rysslands krav på att Ukraina inte skulle röra sig mot ett Natomedlemskap och istället förhandlat med Putin för att undvika en konflikt. Lula riktar också kritik mot USA:s president Joe Biden. "Biden kunde ha tagit ett flyg till Moskva och pratat med Putin. Det är den inställningen man väntar sig av en ledare," säger han. Lula utmanar Jair Bolsonaro i höstens val. Lula anser att väst borde gjort mer för att förhindra kriget- Omni 220504. Kommentar: Horribelt uttalande av Lula. Med den logiken är alla krig möjliga. Fortum gör reklam för sin gröna el - tjänar miljarder på rysk gas. Fortum är Sveriges och Nordens största elhandelsbolag. För sina 2,5 miljoner kunder i Norden marknadsför sig företaget som grönt och fossilfritt. Samtidigt visar SVT:s kartläggning att majoriteten av den finska koncernens intäkter kommer från fossila verksamheter i Ryssland. "Alltid 100% fossilfritt" och "Bara genom att vara elkund hos oss bidrar du till en mer hållbar framtid". Det är några av de gröna budskap som möter en på energijätten Fortums hemsida. I Sverige stämmer detta till viss del - men SVT:s granskning visar även en annan bild av koncernens verksamhet. Det finska statsägda företaget Fortum handlade förra året med gas värt cirka 600 miljarder kronor genom dotterbolaget Uniper - vilket är mer än hälften av Fortumkoncernenstotala intäkter. Majoriteten av gasen var från Ryssland. I ett pressmeddelande skriver Fortum själva att man tjänade 5,2 miljarder på koncernens ryska verksamheter - men då ingår inte den ryska gasen. Hur mycket företaget egentligen tjänar i Ryssland vill Fortum inte offentliggöra. "Det är missvisande och oärligt att marknadsföra sig som grön och fossilfri när företagets portfölj till 60 procent är fossil," menar Lina Bertling Tjernberg, ingenjör och professor i elkraftnät på KTH. Majoritetsägare i kol- och gasbolag Avgörande för Fortums affärer var när de klev in som ägare i tyska Uniper 2018 och sedan blev majoritetsägare två år senare. Det är genom Uniper som Fortum köpte på sig sina fossila verksamheter. Genom att granska Fortums investerarrapporter och årsredovisningar kan vi se att hela 60 procent av energijättens elproduktion under år 2021 kom från rysk och europeisk gas och kol. Dessutom är Fortums värmeproduktion i Europa och Ryssland till cirka 90 procent fossil. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Fortum och dotterbolaget Uniper fått kritik för att de fortsatt sin verksamhet i Ryssland. Uniper är bland annat ett av de bolag som fortsatt att köpa rysk gas. För att kunna möta Putins krav, och samtidigt inte bryta mot EU:s sanktioner, har de öppnat konton i ryska Gazprombank. "Det är klart att om man är kund hos Fortum så bidrar man till deras vinster och därmed deras möjlighet att göra investeringar i Ryssland. Indirekt kan man bidra till Rysslands ekonomi," säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH. Fortum Sveriges kommunikationschef Per-Oscar Hedman anser att det är missvisande att klumpa ihop Fortum och Uniper. "Uniper är ju ett noterat bolag på tyska börsen som vi är majoritetsaktieägare av. Så rent juridiskt måste jag ju skilja på dem," säger han. Per-Oscar Hedman menar att Fortum är drivande i den svenska klimatomställningen. "Vi driver också på för att all vår europeiska verksamhet ska klara 'netto noll'-mål till 2035. På tisdagen, efter SVT:s intervju, meddelade Fortum i ett pressmeddelande att koncernen tar en smäll på motsvarande 23 miljarder kronor på grund av neddragningarna av verksamheten i Ryssland. Det motsvarar cirka 40 procent av deras tillgångar i Ryssland. svt 220504. von der Leyen om oljestoppet: "Kommer inte bli lätt." Att förbjuda importen av rysk olja till EU kommer inte att bli lätt, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett tal till EU-parlamentet. Orsaken är att en del medlemsstater är "mycket beroende av rysk olja". von der Leyen säger att det nya sanktionspaketet, som ska diskuteras och godkännas av EU:s medlemsländer innan det träder i kraft, innebär ett ”totalt förbud” mot rysk olja. Utfasningen måste göras på ett ordnat sätt för att minimera effekterna på de globala marknaderna. "Vi maximerar pressen på Ryssland samtidigt som vi minimerar förlusterna för oss och våra partners runt om i världen," säger von der Leyen och tillägger att "Putin måste betala ett högt pris" för sina aggressioner i Ukraina.
Omni 220504. Kristian Gerner: Kriget kan komma att eskalera 9 maj. Den för Ryssland symboliska dagen 9 maj kan innebära att kriget i Ukraina eskalerar ytterligare. President Putin kan komma att deklarera fullskaligt krig och överge retoriken kring en "särskild militäroperation", menar experten i rysk politik Kristian Gerner. Den 9 maj, känd som "Segerdagen" i Ryssland, uppmärksammar nazisternas nederlag vid slutet av andra världskriget 1945. Den firas vanligtvis med en militärparad som ryska ledare observerar uppifrån Lenins mausoleum på Röda torget i Moskva. Flera västerländska analytiker och militära tjänstemän misstänker att Putin kan komma att utnyttja den symboliska betydelsen och propagandavärdet av 9 maj för att tillkännage antingen en seger i kriget mot Ukraina, eller en kraftig upptrappning av aggressionen. "Det som nu spekuleras kring är att Ryssland möjligen tänker: Nu ska vi fullfölja segern över Nazityskland 1945 med att besegra 'Naziukraina' 2022," säger professor Kristian Gerner. Ryssland har hittills refererat till invasionen av Ukraina som en "särskild militärinsats", men många menar att Moskva den 9 maj kommer att kalla det för ett "krig" för första gången. "Jag tror att Putin kommer att försöka gå vidare från sin 'särskilda militärinsats'. Han har lagt grunden för att kunna säga "titta, det här är nu ett krig mot nazister, och vad jag behöver nu är mer folk", sa Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace till LBC Radio förra veckan. Att Ryssland skulle ha för särskild avsikt att avsluta kriget innan den 9 maj är 'struntprat' enligt den ryska regeringens talesperson Dmitrij Peskov, rapporterar Reuters under onsdagen. Även landets utrikesminister Sergej Lavrov dementerade misstankarna tidigare i veckan: "Vår militär kommer inte att anpassa sina handlingar till något datum, inklusive Segerdagen." Men enligt Kristian Gerner kan man inte lita på den ryska ledningens ord. "Det har sedan den 24 februari utförts flera överraskningar av Ryssland. Vi har haft svårt både i USA och Europa att förstå, med vårt sätt att se på verkligheten. Därför är det egentligen omöjligt att förutsäga vad Ryssland kommer att ta sig till härnäst," säger han. svt 220505. Zelenskyj bjuder in Scholz och Steinmeier till Kyiv. Ukrainas president Zelenskyj bjuder in Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och president Frank-Walter Steinmeier till Kyiv, rapporterar AFP. Beskedet kommer efter att Ukraina i mitten av april tackat nej till ett besök av Steinmeier, som har en i huvudsak ceremoniell roll och kritiserats för sin tidigare vänskapliga inställning till Putin och stöd för Nord Stream 2. Kyiv anförde då att man hellre ville ha besök av Scholz för att kunna föra praktiska diskussioner om bland annat vapenleveranser. Så sent som på tisdagen klargjorde Scholz att han inte har för avsikt att besöka Ukraina på grund av att presidenten nobbades. "Det funkar inte att ett land ger så mycket militärt och finansiellt stöd (...) och att du då säger att presidenten inte kan komma," sa han till tysk tv. Omni 220505. Ukrainska styrkor rycker fram - närmar sig viktiga ryska försörjningsleder. Ukrainska styrkor har återtagit kontrollen över en by i regionen Charkiv i nordöstra Ukraina vilket gör att de nu bara befinner sig drygt två mil från den ryska gränsen. Det skriver CNN, som hänvisar till en video på Telegram som tv-kanalen lyckats geolokalisera och verifiera. Enligt CNN har Ukraina lyckats återta kontrollen över flera byar i en motoffensiv de senaste veckorna, i ett område som beskrivs som viktigt för den ryska offensiven. Framryckningarna uppges innebära att Ukrainas trupper kommer allt närmare försörjningsleder som går mellan den ryska gränsen och Rysslands trupper i Donetsk och Luhansk, samt till den ockuperade staden Izium. De största striderna sker i just Donetsk och Luhansk. Omni 220505. Källor: USA hjälper Ukraina att döda ryska generaler. Enligt Ukraina har tolv ryska generaler dödats hittills under kriget, vilket är en siffra som förvånat militäranalytiker. Flera högt uppsatta amerikanska tjänstemän uppger nu för The New York Times att det är USA:s underrättelser om ryska trupper som har gjort det möjligt för ukrainsk militär att spåra och döda ryska generaler. Enligt källorna är uppgifterna en del av Biden-administrationens hemligstämplade plan för att tillhandahålla information om den ryska offensiven i realtid till Ukraina. De amerikanska underrättelserna inkluderar bland annat förväntade ryska trupprörelser och detaljer om den ryska militärens mobila högkvarter, enligt uppgift till tidningen. Därtill har den ukrainska militären använt sig av avlyssning av ryska soldater för att hämta in information. Pentagons talesperson: USA förser Ukraina med information och underrättelser som de kan använda för att försvara sig själva. USA har skickat så kallade cyberstyrkor till Litauen för att hjälpa landet att försvara sig mot cyberhot. Hur många av generalerna som dödats till följd av den amerikanska hjälpen avslöjar inte källorna.
Omni 220505. Ryssland: Militär övar robotangrepp med kärnkapacitet. Ryska styrkor har simulerat angrepp med robotar som kan förses med kärnladdning under en militärövning i Kaliningrad på onsdagen. Det uppger Rysslands försvarsdepartement rapporterar AFP. Över hundra militärer ska ha deltagit i övningen med den mobila ballistiska kortdistansroboten Iskander. Genom simulerade "elektroniska uppskjutningar" riktade soldaterna in sig på mål som skulle föreställa flygfält, skyddad infrastruktur och militära mål. Stridsförbanden övade också på "insatser under förhållanden med strålning och kemisk kontaminering", enligt ett uttalande från departementet. Ryssland satte sina kärnvapenstyrkor i hög beredskap kort efter att den ryska invasionen av Ukraina inleddes. Den ryska enklaven Kaliningrad ligger mellan Polen och Litauen. Omni 220505. Magdalena Andersson leder Ukrainakonferens i Polen. I dag arrangeras en givarkonferens för humanitärt bistånd till Ukraina i den polska huvudstaden Warszawa. Det är statsminister Magdalena Andersson (S) som tillsammans med Polens premiärminister Mateusz Morawiecki leder konferensen. Flera europeiska ledare, EU-toppar samt representanter från FN och Världsbanken kommer att delta, för att bland annat diskutera hur man kan få till mångåriga insatser för det ukrainska samhället och dess funktioner. Att det är just Polen och Sverige som står för värdskapet grundar sig i att länderna har drivit på för det så kallade Östliga partnerskapet, skriver TT. Det går ut på att EU ska stödja länder som Georgien, Ukraina och Moldavien både ekonomiskt och på andra sätt. Svenska biståndsministern: Syftet är att fylla på FN:s kassa för humanitärt bistånd till det ukrainska folket. Omni 220505. Japan om inreseförbudet: Fullkomligt oacceptabelt. Japans premiärminister Fumio Kishida kallar det ryska inreseförbudet för honom och 62 andra högt uppsatta japaner "fullkomligt oacceptabelt", rapporterar The Guardian. Han säger att den ryska invasionen är ett klart brott mot internationell rätt och mördandet av oskyldiga civila ett krigsbrott. "Det är den ryska sidan som tagit till militära handlingar och (...) är helt och hållet ansvarig för de japansk-ryska relationernas sammanbrott. Landets handels- och energiminister Koichi Hagiuda säger samtidigt att det på grund av Japans begränsade resurser blir svårt att "omedelbart följa" EU:s föreslagna importförbud för rysk olja, enligt Reuters. Omni 220505. Uppgifter: Känd ukrainsk krigsreporter dödad. Den 36-årige ukrainske krigsreportern Oleksandr Makhov har dödats av ryskt artilleri i staden Izium, rapporterar Sky News. Makhov arbetade tidigare för tv-kanalen Telekanal Dom, men gick med i armén efter invasionen. I ett Facebook-inlägg dagar före sin död avslöjade han att han skulle gifta sig. Han visade bilder på sin blodiga arm och sa att hans skador skulle läka före bröllopet. "Han var en av de bästa ukrainska krigsreportrarna", skriver den ukrainska frilansjournalisten Olga Tokariuk på Twitter. Makhov stred för Ukraina i Donbassregionen. Omni 220505. Storbritannien: Övningarna i Belarus lär användas för att distrahera Ukraina. De stora militärövningarna i Belarus kommer sannolikt användas av Ryssland för att blåsa upp hotet vid den norra gränsen och därmed driva bort ukrainska trupper från Donbas, skriver det brittiska försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Övningarna är inte ovanliga i sig själva eftersom den belarusiska armén normalt avslutar sina vinterövningar i maj, skriver departementet, som inte bedömer att de utgör något särskilt hot. På onsdagen inledde den belarusiske diktatorn Lukasjenko plötsliga och omfattande övningar efter att dagen innan ha pratat i telefon med Vladimir Putin. Belarus insisterar på att övningarna inte utgör något hot mot de europeiska grannländerna. Omni 220505. Zelenskyj lanserar global crowdfunding-plattform. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lanserat en global nätplattform för donationer till Ukraina, uppger han i ett Twitterinlägg. Plattformen, kallad United24, samlar in pengar till försvar och minröjning, sjukvård och återbyggnad via den ukrainska centralbanken. "Du kan göra en donation med ett klick från alla länder. Andra projekt och program kommer att lanseras snart", skriver Zelenskyj. Omni 220505. Centralafrikansk minister slår larm om statsfinanserna. Ekonomin i Centralafrikanska republiken är mycket oroande, säger landets ekonomiminister i ett uttalande som Africanews tagit del av. Landet har starka förbindelser med Ryssland, vilket gjorde att den gamla kolonialmakten Frankrike förra året frös sitt bistånd, vilket försämrat situationen i det krigshärjade landet. Ryska Wagner-gruppen sägs verka i landet. Tusentals människor har dött i kriget i Centralafrikanska republiken. Omni 220505. Tunga Natoländer ska ha gett Finland säkerhetsgarantier. Finland har fått säkerhetsgarantier av USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike i samband med en eventuell Natoansökan. Det framgick under en träff med tjänstemän från försvarsministeriet och de politiska journalisternas förening, skriver Svenska Yle. Tjänstemännen ville dock inte precisera exakt hur garantierna ser ut. Vad som däremot framgick var att anslutningsprocessen kan gå fort när ansökningen väl är inlämnat. Den inledande förhandlingsprocessen skulle kunna vara över på bara ett par dagar. Därefter väntar en ratificeringsprocess där varje enskilt land ska godkänna ansökan, vilket väntas ta ett antal månader. Under ansökningsprocessen är hybridattacker och luftrumskränkningar att vänta. Ann Linde har sagt att Sverige har fått "försäkringar", inte garantier. Omni 220505. Konferens samlade in över 60 miljarder till Ukraina. Tisdagens givarkonferens för humanitärt bistånd till Ukraina samlade in över 60 miljarder kronor, rapporterar flera medier. "Det är en succé, över förväntan," säger statsminister Magdalena Andersson (S), som ledde tillställningen tillsammans med Polens premiärminister Mateusz Morawiecki. Pengarna samlades in från ett antal länder runt om i världen, där Sverige bidrog med 230 miljoner kronor, rapporterar TT med hänvisning till regeringen. Det svenska bidraget ska vara en del av den halva miljard i humanitärt stöd som regeringen presenterade i mitten av mars. Ukrainas president tackade för stödet via videolänk: "Vår kontinent står enad." Omni 220505. Svensk expert: Offensiven i öst ser ut att ha kört fast. De ryska styrkorna tycks ha svårt att avancera i striderna i östra Ukraina. Den bedömningen gör Markus Göransson, docent vid försvarshögskolan, i en intervju med Svenska Dagbladet. Han pekar bland annat på att det ukrainska motståndet är "stabilt" även i de områden där den ryska armén fokuserar sina trupper. "Den ryska frontlinjen är stabil, men den förändras inte lika fort som den gjorde under tidigare faser av kriget." Göransson säger vidare att det kan finnas skillnader i vilka intentioner president Putin har och vad militärledningen ser som realistiska mål, vilket kan vara en anledningen till att den ryska krigföringen inte visat "starkare beslutsamhet". Stämmer in i den bild som USA-baserade ISW har av utvecklingen i östra Ukraina. Ryssland: 600 ukrainska soldater har dödats under natten till torsdag. Ukraina: Pågående strider vid stålverket i Mariupol - trots löften om tillfällig vapenvila.
Omni 220505. Lukasjenko försvarar kriget - medger att det "går trögt". Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko försvarar Rysslands krig mot Ukraina i en intervju med AP. Enligt Lukasjenko var Ryssland tvunget att agera efter att Ukraina uppträtt "provokativt". Han medger dock att den ryska insatsen inte gått så smidigt som han själv hade trott. "Jag är inte tillräckligt insatt i detta problem för att säga huruvida det går enligt plan, som Ryssland säger, eller så som jag upplever det. Jag vill understryka en gång till att jag tycker att den här operationen gått trögt," säger Lukasjenko. Han säger också att det vore oacceptabelt om kärnvapen används i Ukraina. Dels eftersom landet ligger så nära Belarus men också "eftersom det kan kasta vårt jordklot ut ur vår omloppsbana, till vem vet var". Lukasjenko kallar, till skillnad från Ryssland, det som sker för ett "krig". Lukasjenko tar själv åt sig äran för att det pågår vissa samtal mellan parterna. Expert: Lukasjenko är fast i Putins "björnkram".
Omni 220505. Ryska oligarkens hårda kritik mot Putin: "En gisslansituation." Sedan den ryske oligarken Oleg Tinkov i en intervju fördömde både Vladimir Putin och Rysslands invasion av Ukraina har han förlorat sina tillgångar och hotats till livet. Grundaren av Tinkoff bank har gjort sig ovän med Vladimir Putin. Oleg Tinkov, den 54 år gamla ryska bankägaren och oligarken, riktade nämligen stark kritik mot Rysslands invasion av Ukraina. Han kallade det bland annat för "ett vansinnigt krig" och sade att "90 procent av alla ryssar var emot Kremls massaker". Hans uttalande måste ha upprört Putin, vars administration kontaktade bland andra Tinkov och hotade honom att sälja sin 35-procentiga ägarandel till den Kremlvänliga miljardären Vladimir Potanin, som under 1990-talet verkade som första vice premiärminister i Ryska federationen. "Jag kunde inte diskutera priset. Det var som en gisslansituation - du tar vad du erbjuds. Jag kunde inte förhandla," sade Tinkov till New York Times. Oleg Tinkov menar att konsekvenserna av hans uttalande har satt skräck i den ryska eliten, som inte vågar vända sig emot Putin. Tinkovs förmögenhet värderades innan kriget bröt ut till 89 miljarder kronor, och många oligarker oroar sig för att deras livsstil och plånbok ska påverkas om man ställer sig emot den ryska presidenten, menar Tinkov. Han fortsätter med att säga att Ryssland som land inte längre finns kvar, och uttrycker stor oro för den Putin-ledda regimens fortsatta järngrepp om makten. "De håller med mig, men de är rädda allihop. Jag förstod att Putinregimen var dålig. Men jag hade förstås ingen aning om att det skulle leda till såna här katastrofala följder. Så länge Putin lever kommer ingenting att förändras," säger han till New York Times. msn 220506. Utkastade Swebbtv sänder konspirationer i svensk kanal. Kontroversiella Swebbtv raderades 2020 från Youtube efter flera regelbrott. Nu sänder man istället via Öppna kanalen och når på så sätt 1,5 miljoner hushåll i Sverige, rapporterar DN. Tidningen skriver att man regelbundet spridit konspirationsteorier om kriget i Ukraina som överensstämmer med Putins propaganda. Daniel Vergara på stiftelsen Expo, beskriver innehållet som "kärnan av Kremls talepunkter" om kriget. Lars-Erik Nyman, ordförande för Öppna kanalen i Stockholm, hänvisar till yttrandefriheten. "Jag tycker inte Swebbtv har tagit ställning för Ryssland, men vissa företrädare verkar visa en viss förståelse för att Kreml känner sig 'inringat'," säger han till DN. Swebbtv har sedan tidigare haft kopplingar till Ryssland, bland annat var programledaren Magnus Stenlund valobservatör i duma- och kommunvalet 2021. Omni 220506. Felicia Ferreira: Ryska retoriken är som hämtad från Goebbels propagandamaskineri. "Det började redan 2011. En tydlig vändpunkt för många i Ryssland var när Putin aviserade att han skulle bli president en tredje gång. Det var en deprimerande dag och vi visste att det skulle komma att bli värre." Den ryske journalisten Ivan Kolpakov, numera i exil i Lettland och chefredaktör för sajten Meduza.io, är på besök på Norsk redaktörförenings medieledardag i Bergen. I en berättelse från scenen men också i mitt samtal med honom efteråt blir det om än mer tydligt hur utstuderat Rysslands propaganda- och maktmaskineri fungerar. Under Putins 16 år vid makten har medieägare sakta men säkert bytts ut och redaktörer för oberoende medier har oförklarligt fått sparken. Efter de massiva demonstrationerna under åren 2011-2013 insåg Putin att internet blivit ett allt större hot mot kontrollen och allt fler rättsprocesser iscensattes mot aktivister och demonstranter. Sedan följde annekteringen av Krimhalvön 2014 och attackerna mot delar av ukrainska Donbass och sedan dess är den oberoende mediemarknaden i Ryssland i princip utplånad i kriget om narrativen. Ivan Kolpakov lever numera i landsflykt och är en av många som utnämnts till den ryska statens fiende och riskerar nu fängelse om han återvänder. Begreppen "statens fiende" och "utländska agenter" är vanliga epitet på meningsmotståndare som för en privatperson inte bara ger risk för juridiska påföljder, men också bidrar till misstänksamhet från andra runt omkring. Att bli märkt som "utländsk agent" signalerar att man inte bara är fiende till ryska staten utan också till folket. Enligt rysk lag gäller nu bland annat att om du medverkar i en intervju i oberoende medier så räknas du som medförfattare till artikeln. Då kan du snabbt komma att betecknas som "utländsk agent". Retoriken som används i kampanjerna mot människor är som direkt hämtade från Goebbels propagandamaskineri på 1930-talet. På frågan om Ivan Kolpakov tror att det går att överkomma propagandan och om han tror att lägesbilden kan normaliseras, svarar han att varje krigsbrott som utförs är en återvändsgränd. Men små, små ljusglimtar gällande läget för oberoende journalistisk finns. "Det finns ingen väg tillbaka. Men de senaste två åren har nya medier uppstått som vet hur det är att arbeta i komplicerade situationer. Nya små institutioner har uppstått. Meduza är en av dem." På meduza.io/en kan den som vill läsa oberoende nyheter om Ryssland på engelska. Nyheterna finns också på ryska och når många människor i Ryssland. Sajten finansieras i dag huvudsakligen via bidrag och så kallad crowdfunding. Överallt där den oberoende journalistiken i världen är i fara, behöver frågan om yttrande- och pressfrihet aktualiseras. Vi vet av både historia och nutid vad avsaknaden av oberoende press leder till. Dagen 220506. Ukraina: Nästan 500 har evakuerats från Mariupol. Nästan 500 civila har förts bort från den belägrade hamnstaden Mariupol under FN:s evakueringsinsats. Siffran kommer från den ukrainska regeringen och inkluderar civila som transporterats från det bombade stålverket Azovstal, rapporterar AFP. Ryssland har utlyst ett tre dagar långt eldupphör i området för att möjliggöra evakueringen men enligt Ukraina har attackerna ändå fortsatt mot stålverket. Insatsen väntas trots detta fortsätta under fredagen. Hundratals civila och militär befinner sig fortfarande i stålverket. Sjukvårdare i stålverket: "Folk dör i mina armar."
Omni 220506. USA beslagtar mystisk lyxyacht utanför Fiji. I Stilla havet vid Fiji har en yacht med okänd ägare befunnit sig - fram tills nu. USA har beslagtagit den 106 meter långa båten och menar att den tillhör oligarken Suleiman Kerimov, enligt domstolshandlingar. "Det finns inget gömställe för tillgångar från kriminella som möjliggör den ryska regimen," säger USA:s justitieminister Merrick Garland i pressmeddelandet. Yachten Amadea har en landningsplats för helikopter, tio meter lång pool, jacuzzi, hälsoavdelning, en biograf och ett handmålat piano, skriver Handelsblatt. Värdet på båten är beräknad till runt 300 miljoner dollar, nästan 3 miljarder kronor. Yachten befinner sig i Lautoka i Fiji. Karimov nekar intervju. Oklart när yachten lämnar Fiji. "Ett riktigt drömskepp."
Omni 220506. Se bilder på yachten
här. Amiral Makarov i lågor. Det ryska krigsfartyget Amiral Makarov brinner efter att ha träffats av en ukrainsk robot. Det rapporterar flera internationella medier med hänvisning till uppgifter från ukrainska myndigheter. Amiral Makrov är en fregatt i den ryska Svarta havsflottan med Sevastopol som hemmahamn. Om uppgifterna att hon träffats av en ukrainsk robot stämmer är Amiral Makarov det senaste i raden av krigsfartyg som Ryssland förlorat i Svarta havet. Enligt flera medier, däribland Newsweek, uppger den ukrainske parlamentsledamoten Oleksij Gontjarenko att fartyget träffats av en robot och fattat eld i närheten av Ormön i Svarta havet. Kremls talesperson Dmitry Peskov uppger enligt den ryska nyhetsbyrån Ria Novosti att Ryssland inte har någon information om en sådan attack. Exp 220506. Tv-kanalen Dozjd: Inga chanser att starta upp i Ryssland igen. Kriget i Ukraina blev dödsdomen för den oberoende mediekanalen Dozjd som länge stod på barrikaderna i kampen för fria medier. En vecka efter Rysslands intåg i grannlandet höll man en sista sändning. Nu ekar Dozjds lokaler tomma på obestämd tid. I en exklusiv intervju med Kulturnyheterna berättar Dozjds generaldirektör och grundare Natalia Sindejeva om vad hon kände den dagen och om den nuvarande situationen. "Jag kunde inte förstå att jag tog beslutet att stoppa kanalens verksamhet efter alla motgångar som vi stött på under de senaste åren. Det var ett mycket svårt beslut. " Natalia Sindejeva befinner sig i nuläget utomlands och är osäker om när de återigen kan återuppta arbetet. "Det finns inga chanser att starta upp vår verksamhet i Ryssland just nu. Vi kan tydligt se att människor är rädda att tala fritt, folk blir förföljda och gripna." När den så kallade specialoperationen startade insåg man direkt att krigscensur skulle införas. Detta krig är byggt på lögner och propaganda och statskontrollerade medierna använder sig av Goebbels metoder. "Vi vill starta upp redaktioner utomlands där det finns ett utbrett ryskt community. Vi vill göra det i exempelvis Armenien, Georgien och Lettland för att förena dem som är på vår sida och delar våra värderingar." Vladimir Romenskij som var chefredaktör samma dag då man stoppade arbetet sa i ett inspirerande tal att det är bättre att retirera nu för att komma tillbaka och segra. svt 220506. Ryska styrkor lämnar Mariupol - nya evakueringar väntar. De flesta ryska styrkor som har befunnit sig vid den ukrainska hamnstaden Mariupol har lämnat området och begett sig norrut i Donbassregionen, enligt USA:s försvarshögkvarter. Under fredagen väntas nya evakueringar, men attackerna mot stålverket Azovstal rapporteras fortsätta. Kvar i sargade och sönderskjutna Mariupol finns runt 2 000 ryska soldater, vilket motsvarar ungefär två bataljonstaktiska grupper, enligt USA. De befinner sig runt stålverket Azovstal, där de sista ukrainska soldaterna i staden har tagit sin tillflykt. En markoffensiv i området fortsätter, trots Rysslands president Vladimir Putins tidigare order om att stålverket skulle isoleras och inte stormas, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste underrättelseanalys. "De förnyade försöken att säkra Azovstal och helt inta Mariupol är troligtvis kopplat till kommande segerdagen den 9 maj och Putins vilja att nå en symbolisk framgång i Ukraina" står det i rapporten. Nästan 500 civila har evakuerats ur staden och stålverket i veckan, enligt ukrainska presidentämbetet. En ny fordonskolonn organiserad av FN och Internationella rödakorskommittén hoppas komma fram på fredagsmorgonen för att evakuera de omkring 200 civila som, enligt Mariupols borgmästare, gömmer sig i tunnlarna under stålverket. "Vi måste fortsätta att göra allt vi kan för att få ut människor från detta helvete," säger FN:s generalsekreterare António Guterres. Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk, säger till nyhetsbyrån AFP att evakueringarna under fredagen kommer att fokusera på de som är fast i stålverket. Unicef: Eldupphör brakar samman. Ryssland lovade att styrkorna vid stålverket skulle pausa striderna i tre dagar, mellan klockan 07–17, från och med i torsdags, men uppgifterna om eldupphöret efterlevdes gick under gårdagen isär. "Vi har haft så många ensidiga eldupphör som brakat samman och det slutar alltid med civila offer. Vi behöver flera evakueringar," säger James Elder, talesperson för Unicef, till SVT:s Morgonstudion på fredagen. svt 220506. Raketpanik i Ryssland - generaler beskyller varandra. Rysslands raketer och robotar är på väg att ta slut, enligt det brittiska försvaret. Pressade generaler skyller bakslaget på varandra. "Man kommer att leta syndabockar," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Efter månader av hårda strider börjar de ryska resurserna att sina, enligt den brittiske amiralen Sir Tony Radkin. Bristen på robotar, raketer och andra vapen har satt Vladimir Putin i en logistisk knipa, säger han till Daily Mail. "Han har ett potentiellt problem. För det utdragna kriget och takten resurser förbrukas är helt annorlunda än vad han trodde den 24 februari. Vi pratar om en stor påverkan på deras väpnade styrkor där 25 procent slagits ut. Antingen genom att de dödats eller genom skadorna på deras taktiska bataljoner." Tecknen på att det ryska artilleriet börjat tryta har synts under lång tid, enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi. "För en månad sedan använde ryssarna äldre Tochka-U-robotar och det började spekuleras i att man kanske inte hade så många "Iskander" och "Kalibr" kvar," säger han. "De borde få ont om dem på sikt för det är osannolikt att de kommer att kunna tillverka några nya." Hur kommer det att påverka deras förmåga? "Då kommer Ryssland att få svårt att bekämpa kritisk infrastruktur. De behöver precisionsvapen med lång räckvidd för att hindra att Ukraina får in västliga vapen. Det kan bli problematiskt för ryssarna på sikt." Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace sa under sitt Finlandsbesök att de ryska generalerna kommer få skulden för bakslagen och att de beskyller varandra av rädsla för att bli bortrensade. "Jag är övertygad om att man kommer att jaga syndabockar. Om det blir ett utbrett missnöje inom de väpnade styrkorna eller generalstaben finns det skäl att göra en utrensning. Problemet i diktaturer är vilka som ska bära skulden. Det är inte alltid de skyldiga utan ibland är det de som är mest hotfulla," säger Paasikivi. "Jag tror att man dels kommer utkräva ansvar för bristande professionalitet men också av politiska skäl då det uppenbart inte går så bra. Den stora offensiven blev inte så stor, de kryper fram." AB 220506. Uppgifter: Myndigheter förbjuds använda utländska datorer i Kina. Den kinesiska regeringen ska enligt uppgifter från källor med insyn i saken ha beordrat myndigheter och statliga företag i landet att byta ut samtliga utländska datorer och operativsystem mot inhemska alternativ. Det rapporterar Bloomberg. Skiftet ska vara klart inom två års tid, enligt källorna. Om uppgifterna stämmer så är åtgärden en av de mest aggressiva som den kinesiska regeringen vidtagit hittills när det handlar om att ersätta utländsk teknik. Kan få enorma effekter för många stora datortillverkare. Det kan handla om uppåt 50 miljoner datorer. Det här beslutet kommer sannolikt att drabba försäljningen av teknikjättar, inklusive HP Inc., Dell Technologies Inc, Microsoft Corp., och Apple Inc. Omni 220506. Ukrainsk psykolog vittnar om ryska gruppvåldtäkter: "De täcker över ansiktet." Hittills har en ukrainsk hjälptelefonlinje fått in rapporter om 600 offer för sexuellt våld som kopplas till den ryska invasionen, enligt psykologen Oleksandra Kvitko. Hon säger till finska Yle att många som ringer in beskriver ett liknande mönster: Ryska soldater som våldtar i grupp med övertäckta ansikten. "Psykologiskt är det skrämmande. Om man inte kan identifiera gärningsmannen, blir alla män fiender och våldtäktsmän," säger hon. Enligt Kvitko, som uppger att hon har hand om 94 fall, anmäls våldtäkterna av framför allt kvinnor och barn, men även av män som utsatts för sexuellt våld. Yle har träffat två tonårsflickor i Ivankiv, som ockuperades av ryska trupper. De berättar om att två bekanta, ett syskonpar, som våldtagits. Enligt Kvitko sker våldtäkter ofta inför offrens familj. Oleksandra Kvitko är dotter till Ukrainas kommissionär för mänskliga rättigheter, som initierade telefonlinjen. Omni 220506. Ukraina får nytt stödpaket - USA ska skicka mer vapen. USA kommer att skicka ytterligare militärt stöd till Ukraina, bekräftar president Joe Biden i ett uttalande som Vita huset publicerat. Det nya stödpaketet består av radar, artilleriammunition och "annan utrustning". Någon summa anges inte, men en myndighetskälla säger till Reuters att det rör sig om ett stödpaket till ett värde av 150 miljoner dollar, motsvarande 1,5 miljarder kronor. President Biden uppmanar samtidigt kongressen att godkänna det stödpaket på 33 miljarder dollar fram till september som han föreslagit. Biden: Föreslagna stödet skulle stärka Ukraina både i strider och vid förhandlingar. Omni 220506. Ryssland släpper igenom säkerhetsrådets skrivelse - kallar kriget för "dispyt". FN:s säkerhetsråd, där även Ryssland ingår, har för första gången sedan kriget startade antagit en gemensam skrivelse. Dock helt utan ord som "krig", "konflikt" eller "invasion". Ordet "dispyt" finns dock med i en passage. "Säkerhetsrådet uttrycker djup oro angående upprätthållandet av fred och säkerhet i Ukraina", skriver säkerhetsrådet i uttalandet. Texten är skriven av Norge och Mexiko och antogs på fredagen. Eftersom Ryssland kan lägga in sitt veto mot alla kritiska uttalanden har säkerhetsrådet varit helt bakbundet under kriget. En diplomat som vill vara anonym säger till AFP att Ryssland till slut gick med på att anta texten eftersom "alla bra grejer är borta". Omni 220507. Källa: EU vill se sanktioner mot påstådd Putin-flickvän. Vladimir Putins påstådda flickvän Alina Kabajeva är inkluderad i EU:s nya förslag om ett sjätte sanktionspaket mot Ryssland, uppger flera diplomatkällor för CNN. Enligt källorna är diskussionerna om vilka namn som ska stå på listan i full gång och det är därför fortfarande oklart om Kabajeva kommer att finnas med i slutändan. Den tidigare olympiska gymnasten misstänks spela en central roll i att gömma den ryske presidentens privata förmögenhet internationellt, och har tillbringat flera längre perioder i Schweiz. Enligt uppgifter till Wall Street Journal lade USA till Kabajeva på sin sanktionslista i april men strök sedan hennes namn i sista stund. Även den ryska ortodoxa kyrkans ledare patriark Kirill är med på sanktionslistan. Enligt USA är Alina Kabajeva mor till flera av Putins barn. Alina Kabajeva är 38 år och har vunnit ett OS-guld. Omni 220507. Rapport: Viktiga ryska enheter sargade - svårt att bygga upp på nytt. Konflikten i Ukraina har dränerat Rysslands "mest kapabla enheter och förmågor", enligt det brittiska försvarsdepartementets senaste uppdatering. Det kommer att ta tid och innebära stora kostnader för landet att bygga upp sina väpnade styrkor på nytt, skriver departementet. "Det blir särskilt utmanande att ersätta modern och avancerad utrustning på grund av sanktionerna som begränsar Rysslands tillgång till mikroelektroniska komponenter." Minst en T-90M, som beskrivs som Rysslands mest avancerade stridsvagn, har förstörts i attacker, enligt rapporten. Landet uppskattas ha omkring 100 stridsvagnar av det slaget, men det är oklart hur många som finns i Ukraina.
Omni 220507. Nordkorea fördömer en möjlig svensk Natoansökan. Om Sverige och Finland går med i Nato skulle det rubba den militära balansen vid Baltikum, och förvärra situationen med Ryssland. Det menar Nordkoreas utrikesdepartement, enligt Yonhap. "Detta bevisar att USA och Väst använder situationen i Ukraina som ett gyllene tillfälle att minska Rysslands strategiska utrymme", skriver myndigheten på sin hemsida. Nordkorea fördömer en potentiell ansökan, och menar att det är amerikanska politiska motiv som ligger bakom - och att det enbart kommer provocera fram kraftigare ryska reaktioner. Diktaturen Nordkorea är en av få vänner som Ryssland har kvar i världen. I april uppgav statliga nordkoreanska medier att ländernas relation var "starkare än någonsin", enligt Korea Herald. Nordkorea och Ryssland uppger sig ha ett starkt globalt samarbete. Omni 220507. 200 hem brinner i Sibirien - minst fem döda. Flera kraftiga bränder härjar i södra Sibirien, och omkring 200 hem står i lågor. Det uppger lokala myndigheter enligt AFP. Minst fem personer har dött, och och ett nödläge har utlysts i området där omkring 300 brandmän och 90 brandbilar arbetar för att släcka bränderna. "Att släcka (bränderna) kompliceras av meteorologiska förhållanden - kraftiga vindar fläktar på lågorna och hindrar dem från att släckas." Forskare har tidigare varnat för att årets brandsäsong kan förvärras av kriget i Ukraina, skriver Axios. Bränderna kan dessutom förvärras av att militären, som vanligtvis deltar i släckningsarbetet, är upptagna med invasionen av Ukraina, skriver Independent. Sibirien har drabbats av flera kraftiga bränder senaste åren. Bränderna i Sibirien har en kraftig klimatpåverkan. "Zombiebränder" blir kvar under marken och återuppstår till våren . Omni 220507. Många ryssar flyr landet: "Putin måste ställas inför rätta och hängas." Över 3,8 miljoner ryssar lämnade landet under årets första tre månader för jobb, turism eller privata skäl. Det visar siffror från den ryska säkerhetstjänsten FSB, enligt den oberoende tidningen Moscow Times. Det är oklart hur många som har återvänt, men mer detaljerad statistik tyder på att många forna Sovjetstater fick ett rejält tillflöde. Tidigare i veckan kom också uppgifter om att FSB-agenter uppmanar släktingar till flyende ryssar att övertyga dem att vända hem. En av dem som har flytt är Igor Volobuyev, som tidigare var en högt uppsatt chef för den statsägda gasjätten Gazprom och storbanken Gazprombank. Nu har han tagit sig till sitt hemland Ukraina för att slåss på ukrainarnas sida, som ett sätt att betala tillbaka för alla års tjänstgöring för den ryska staten. Han vill ha rättvisa. "Putin måste ställas inför rätta och hängas. Men bara i enlighet med lagen," sa han till brittiska The Telegraph tidigare i veckan. Estland såg en rejäl ökning av ryssar - från 29 364 till 125 426. De som flyr är kritiska mot kriget eller rädda för krigslagar. Ryssland riskerar en så kallad "braindrain" när många utbildade flyr. Omni 220507. Transnistrien: Nya attacker vid gränsen till Ukraina. Det lokala styret i Transnistrien hävdar att den ryskstödda utbrytarregionen utsatts för drönarattacker under natten mot lördagen, rapporterar Reuters. Attackerna uppges ha inträffat nära den ukrainska gränsen och bilder som publicerats av regionstyret visar kratrar i marken. Under de gångna veckorna har det kommit flera rapporter om explosioner i den moldaviska utbrytarrepubliken. Ukraina har upprepade gånger nekat till inblandning och sagt att de misstänker att Rysslands arrangerat attackerna under falsk flagg. Något som Moskva i sin tur förnekar. Transnistrien: Kan inte säga om Ukraina ligger bakom attackerna. Omni 220507. "Troligt Ryssland förr eller senare blir statsbankrutt." I slutet av förra veckan lyckades Ryssland med nöd och näppe undkomma statsbankrutt då man i sista stund betalade sina försenade statsskulder i dollar. Men faran är långt ifrån över för den ryska ekonomin och en förmodad statsbankrutt är fortfarande inprisad, skriver Bloomberg. Orsaken är att västvärlden trappar upp sina sanktioner mot Ryssland, vilka bland annat försvårat betalningar i dollar. Elena Daly, grundare av rådgivningsfirman EM Conseil, säger till nyhetsbyrån att Ryssland "förr eller senare" förmodligen blir statsbankrutt. Natalia Gurushina, tillväxtmarknadsekonom, menar att huruvida Ryssland klarar sig från statsbankrutt eller inte beror på landets vilja att betala sina skulder. "Men geopolitiska och politiska avgöranden, liksom situationen på marken, är precis lika viktiga," säger hon enligt Bloomberg. Nästa betalning ska in 24 juni. Omni 220507. ISW: Ukraina lär snart ha kontroll runt Charkiv. Ukraina når just nu framgångar i striderna om Charkiv, rapporterar flera medier. Enligt uppgifter till SVT:s team har en av de ukrainska plutonerna sedan i torsdags rört sig två mil och återintagit flera byar. "Vi får också höra att ryska styrkor retirerar och spränger broar efter sig. Det tyder på att de vill försena ukrainarnas framfart," säger SVT:s Bengt Norborg. Enligt amerikanska tankesmedjan ISW kan ukrainska styrkor snart ha återtagit den strategiskt viktiga staden, rapporterar BBC. Även Expressens Mattias Carlsson är på plats i Charkiv. Han berättar att förödelsen i staden är omfattande, men säger att ryska soldater inte varit inne i staden och skjutit civila, så som i exempelvis Butja. SVT i Charkiv: Överraskande framgångar för Ukraina. Ingen vet hur många som dött i Charkiv.
Omni 220507. CIA-chefen: "Putin tror inte han har råd att förlora." Ryske presidenten Vladimir Putin tror inte att han har "råd" att förlora kriget i Ukraina - därför vågar han inte avsluta det. Det säger William Burns, chef för det amerikanska underrättelseorganet CIA, vid en konferens anordnad av Financial Times under lördagen. "Jag bedömer att han är övertygad att om han ökar sina ansträngningar ännu mer så kommer han att nå framgång," säger Burns enligt AFP. Han säger också att CIA inte i nuläget ser några faktiska bevis för att Putin planerar att göra allvar av hoten att använda kärnvapen. Burns understryker att CIA är på tårna. CIA-chefen: Ryssland har mött stort motstånd sedan anfallskriget inleddes. Omni 220507. Gazprom: Köp vår gas utan att bryta mot sanktioner. Den ryska energijätten Gazprom vill fortsätta att sälja sin gas till Europa och försöker övertyga kunderna om att det är möjligt utan att bryta mot sanktionerna mot Ryssland. Det skriver bolaget i ett brev till sina kunder som Bloomberg tagit del av. I brevet skriver Gazprom att en ny ordning tagits fram av Kreml den 4 maj som ska "förtydliga processen" med betalning i rubel. Betalningar i den ryska valutan för gasen ska inte växlas genom den ryska centralbanken utan via en annan myndighet, Russia National Clearing Center. Energijätten garanterar transparens av pengaflödena och att ingen "tredje part" är involverad i betalningarna, enligt Bloomberg. Enligt EU-kommisionen är det ett sanktionsbrott att betala för gasen i rubel som Ryssland kräver. Omni 220508. Rysk ilska över Stockholms Ukrainapark. Stockholms stads beslut att döpa om en del av parken intill ryska ambassaden till Fria Ukrainas plats har väckt irritation i Moskva. Helt väntat, enligt finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M). "Det demoniska modet som har gripit Europa för att visa solidaritet med Kievregimen blir mer och mer pretentiöst", säger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova i ett uttalande riktat till Stockholms stadshus. Reaktionen kommer en vecka efter det att Stockholms stadsbyggnadsnämnd beslutat att en del av Mariebergsparken intill ryska ambassaden döps om i solidaritet med det ukrainska folket. "Jag tolkar uttalandet som att de (den ryska politiska ledningen) blir provocerade av Stockholms stöd till det ukrainska folkets frihetskamp och kritiken mot den ryska regimen. Det har nu uppenbart fått motreaktioner, vilket vi hade väntat oss. Vi vill ju att vår kritik ska nå fram, inte bara till den ryska regimen utan också till det ryska folket," säger Anna König Jerlmyr till TT. Enligt henne kan inte något få Stockholms stad att dra tillbaka beslutet om namnbyte. "Nej, tvärtom. Vi är mer än någonsin övertygade om att detta behövs. Det finns också ett brett stöd för namnändringen, säger hon.Jag kan konstatera att hon fokuserar på händelser för 300 år sedan medan vi fokuserar på händelser för tre timmar sedan," säger Anna König Jerlmyr. Den ryska talespersonen Maria Zakharova säger i uttalandet att Moskva skulle kunna döpa om områden nära den svenska beskickningen, med koppling till exempelvis slaget i Poltava. (svt 220507.) Omni 220507. Så har Sverige hjälpt Ukraina med minröjning. Före kriget tränades ukrainsk personal i röjning av minor och ammunition i småländska Eksjö. Samarbetet mellan länderna har pågått sedan 2018, men när kriget kom lades det snabbt på is. "Så fort det är möjligt har vi för avsikt att göra en återstart," säger överstelöjtnant Carl-Axel Blomdahl. Sverige har också hjälpt Ukraina att ta fram regelverk för hur minröjning ska gå till i landet, samt med förberedelser för att upprätta två centrum för utbildning inom området i Ukraina. Ukrainska myndigheter bedömer att nästan halva landet kan behöva röjas från minor och oexploderad ammunition efter kriget. Insatsen kan ta flera år och kommer att kräva internationell hjälp. "Det är en oerhört tidskrävande process om man ska rensa så stora delar av ett land," säger Carl-Axel Blomdahl, som också är ställföreträdande chef på Swedec, totalförsvarets kompetenscentrum för min- och ammunitionsröjning. Arbetet kompliceras ytterligare av att många strider skett i anslutning till eller inne i de största städerna. "Det här gör att det blir svårt med återflyttningar nu när det finns den här typen och mängden av oexploderad ammunition som måste hanteras för att det normala livet ska komma igång för människor i Ukraina." Oexploderad ammunition är ammunition som har skjutits ut men inte detonerat. Den kan förbli farlig långt efteråt. Utöver fara för liv innebär problemet också ett hot mot livsmedelsproduktionen, eftersom ryska soldater har gjort om åkrar till minfält. Ukraina står tillsammans med Ryssland för en fjärdedel av världens totala export av vete. Enligt Ukrainas jordbruksdepartement är nu en dryg tredjedel av landets odlade mark ockuperad eller osäker, rapporterar amerikanska NPR. svt 220507. SVT i Charkiv: Överraskande framgångar för Ukraina. Ukrainska styrkor når nya framgångar i Charkiv - och det går överraskande fort. Det berättar SVT:s utsände Bengt Norborg, som befinner sig i staden tillsammans med fotograf Emil Larsson. En av plutonerna som låg vid fronten i torsdags har nu rört sig omkring 20 kilometer norrut och erövrat två, tre byar, enligt uppgifter till SVT:s team. "Vi får också höra att ryska styrkor retirerar och spränger broar efter sig. Det tyder på att de vill försena ukrainarnas framfart," säger Bengt Norborg i Morgonstudion. Ryssarna tycks nu fokusera all sin kraft på att erövra Donbass, men även där rapporteras om problem för de ryska styrkorna. Samtidigt väntas nya militära leveranser till Ukraina. "När de allra tyngsta leveranserna av artilleri kommer blir det nog väldigt kärvt för de ryska styrkorna att ta sig framåt," säger Bengt Norborg. svt 220507. Försvarsexperten om amerikanska underrättelserna: "Förödmjukande". Vid minst två tillfällen under det pågående kriget ska USA ha bistått Ukraina med underrättelser som hjälp till att slå ut ryska militärresurser. Det rapporterar amerikanska medier och hänvisar till högt uppsatta underrättelsekällor. Enligt Robert Dalsjö vid FOI finns det ingenting i nuläget som tyder på att det skulle påverka en rysk upptrappning. "Det vore för riskfyllt, de har fullt upp i Ukraina," säger han till SVT Nyheter. New York Times publicerade på torsdagen uppgifter om att USA har hjälpt Ukraina med underrättelser som lett till att ryska generaler har kunnat dödas. Kort efteråt kunde tv-kanalen NBC berätta, med hänvisning till försvarsskällor, att USA även har hjälpt Ukraina att identifiera det ryska flaggskeppet Moskvas position, varpå Ukraina kunde avfyra robotar som ska ha sänkt fartyget. Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror att informationen kan provocera Ryssland till viss del men menar samtidigt att den inte kommer att ha någon direkt påverkan på säkerhetsläget. "Det här kan göra att ryssarna blir lite mer förbannade eftersom det är förödmjukande för dem. Inte nog med att ukrainare dödar generaler, utan att Ukraina får hjälp av ett Natoland att döda generaler," säger Robert Dalsjö. "Samtidigt stämmer det här med den bild som Putin och Kreml har gett av kriget väldigt länge, nämligen att det inte bara är ett krig mot Ukraina utan även mot Nato," säger han. Enligt Robert Dalsjö skulle händelserna kunna ingå som en av flera förevändningar för Ryssland att utvidga kriget. Däremot är förfarandet att bistå invaderade länder med underrättelser ett vanligt förfarande, likställt med att skicka vapen, menar han. "Det är inte bristen på förevändningar som gör att de avstår att från att utvidga kriget att omfatta även Nato. Det är självbevarelsedrift. Det vore för riskfyllt, de har fullt upp i Ukraina," säger han. Om försvarsläckorna har varit avsiktliga eller oavsiktliga är ännu okänt. Pentagons talesperson John Kirby har dementerat uppgifterna och kallat New York Times publicering för "oansvarig". Samtidigt står Ryssland fast vid att robotkryssaren sjönk i Svarta havet den 14:e april till följd av en brand ombord. "I sådana här sammanhang brukar stormakterna inte öppet vidgå att man har gjort något som har rört till det för den andra parten för att denne inte ska förlora ansiktet," säger Robert Dalsjö. "Däremot kommer det att leda till en åthutning i de strukturer i USA som hanterar informationen i USA. De har inte meddelarfrihet så det kan vara så att de letar efter läckan." svt 220507. SVT:s utsända tillbaka i Butja: "Det går knappt att känna igen sig." SVT:s reporter Bengt Norborg och fotograf Emil Larsson befinner sig i Butja utanför Kiev, på en plats där skrot samlats efter att man städat upp i delar av staden. Provisoriska broar i området är asfalterade och noga målade med linjer. "Det är helt otroligt hur ukrainarna tar tag i att rensa upp och återuppbygga direkt när de har möjlighet, säger Bengt Norborg, som medverkar i Morgonstudions specialsändning om kriget. Hör SVT:s team rapportera direkt från Butja i klippet .
svt 220508. Skola i Belogorivka i ruiner - 60-tal personer befaras ha dött. Enorma mängder bråte är det enda som återstår av den skola som under lördagen bombades i byn Belogorivka i Luhanskregionen. Skolans källare ska ha använts som skyddsrum och omkring 60 personer befaras ligga döda under rasmassorna. Arbetet med att hitta kropparna i rasmassorna fortsätter under söndagen, minst två har hittats döda. Av de 90-tal personer som sökt skydd i skolans källare har ett 30-tal klarat sig med livet i behåll efter att byggnaden bombades under sen lördagkväll, resten befaras vara döda. Det uppger guvernören i regionen i ett uttalande på Telegram. Efter att ett annat skyddsrum i området förstörts hade många sökt skydd i just skolan. "Nästan hela byn hade sökt skydd, alla som inte har evakuerat," säger guvernören Serhei Hajdaj enligt CNN. Se förödelsen efter bomben i klippet . svt 220508. Kommentar: Butja - Belogorivka. Putins styrkor fortsätter förödelsen på andra ställen i Ukraina. Pekings man vald till Hongkongs nya ledare. Den före detta säkerhetschefen John Lee valdes, som väntat, till Hongkongs högste ledare på söndagen. Han var den ende kandidaten som tilläts av det kinesiska kommunistpartiet - och vann med drygt 99 procent av rösterna. EU fördömer det odemokratiska valet. Lee kommer att ersätta Carrie Lam som har varit Hongkongs chefsminister sedan 2017. Han gick till val med sloganen: "Tillsammans öppnar vi ett nytt kapitel i Hongkong" och utlovade bland annat en omstart för stadens ekonomi. 64-årige John Lee var alltså ensam kandidat och fick 99 procent, eller 1 416 av totalt 1 461 röster, av den Pekingvänliga valkommitté som väljer ledare. Sedan 2020 har Kina kontrollen över valsystemet i det tidigare i hög grad självstyrande Hongkong. Endast personer som är lojala med kommunistpartiet får ha politiska ämbeten. Enligt en opinionsundersökning i mars hade 24 procent av befolkningen i Hongkong förtroende för Lee. 12 procent uppgav att de hade förtroende för företrädaren Carrie Lam. Under valdagen bevakades vallokalen av cirka 7 000 poliser, rapporterar lokala medier. Tre personer ur ett pro-demokratiska parti protesterade utanför vallokalerna och ropade slagord som "Makten åt folket" och "Fri rösträtt". "Vi vet att vår protest inte kommer att ha någon effekt men vi vill inte att Hongkong ska vara helt utan röst", säger Vanessa Chan, en av demonstranterna. Polisen genomsökte demonstranternas tillhörigheter men ingen greps. EU fördömer Kinas tillsättning av John Lee, genom utrikeschef Josep Borrell. Unionen "beklagar" ett sådant övertramp mot -demokratiska principer och den politiska mångfalden", meddelar Borrell i ett formellt uttalande. Han beskriver det som ännu ett tydligt avsteg från principen om "Ett land, två system" som ska gälla mellan Kina och Hongkong enligt överlämningsavtalet från 1997. Carrie Lam gratulerade under söndagen den nya ledaren och försäkrade att hon kommer att ge det stöd som krävs för att skiftet ska gå så smidigt som möjligt. John Lee tar över ledarskapet den 1 juli. Lee är känd för att ha haft ansvar för Hongkongpolisens nedslag på de stora demokratiprotesterna för tre år sedan. Han beskrivs som en man som gjort en klassresa från arbetarklassen till Hongkongs toppskikt.
svt 220508. Kommentar: En folkets förrädare väljs som ny ledare.
Omni 220508. Kadyrov hävdar kontroll över Popasna - Luhansk bekräftar. Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov hävdar att hans armé har tagit kontroll över större delen av staden Popasna i östra Ukraina, rapporterar Reuters. Kadyrov, som beskrivit sig själv som Vladimir Putins "fotsoldat", skriver på appen Telegram att stadens huvudgator och centrala distrikt "har rensats helt". Från ukrainskt håll tillbakavisade man först påståendet och sa att striderna fortsatt pågick. Senare på söndagen meddelade dock guvernören i regionen Luhansk, Serhij Haidai, att ukrainska trupper dragit sig tillbaka från staden. Kadyrov har flera gånger publicerat videofilmer av tjetjenska soldater som påstås delta i militära aktiviteter i Ukraina. Tjetjenien är en delrepublik i sydvästra Ryssland. En gång i tiden gjorde Tjetjenien motstånd mot Ryssland - nu är dess ledare Putins allierade. Omni 220508. Slutsats efter 50 timmar av rysk tv: Aggressivt mönster. Reportrar på The New York Times har gått igenom över 50 timmar av nyhetssändningar i rysk statlig tv för att undersöka hur man rapporterar om kriget i Ukraina. Tidningen lyfter exempelvis rapporteringen av massakern i staden Butja. I de ryska nyhetssändningarna beskrivs bilderna och vittnesmålen från platsen vid upprepade tillfällen som en bluff. Ett tv-ankare påstår att det finns filmer som visar hur de livlösa kropparna rör på sig. I en annan sändning säger nyhetspresentatören att de döda bar för rena kläder för att ha legat på gatorna i flera dagar. Tidningen drar slutsatsen att syftet med sändningar inte bara är att övertyga tittarna om Kremls narrativ, utan att det även handlar om att förvirra publiken. "Detta är ett långtgående, aggressivt mönster som visar hur rysk media snedvrider händelseförlopp," säger journalisten Stuart Thompson i en intervju med CNN. Många ryssar hämtar all sin information från statlig tv. analys Brian Stelter: Därför är rysk tv-propaganda avgörande för att förstå kriget i Ukraina. Rysk tv-presentatör: Kriget mot Europa och världen kommer efter invasionen av Ukraina. Omni 220508. Putin: "Precis som 1945 kommer segern att bli vår." Den ryske president Vladimir Putin säger att Ryssland kommer gå segrande ur kriget i Ukraina - "precis som 1945". Under ett tal för att uppmärksamma minnesdagen av andra världskrigets slut återupprepade han även sin grundlösa krigsretorik om att ukrainarna är nazister. " I dag kämpar våra soldater, som sina förfäder, sida vid sida för att befria sitt hemland från den nazistiska smutsen," säger presidenten. Putin sa också att han önskade "alla Ukrainas invånare en fredlig och rättvis framtid" (Kommentar: Vilket skämt.) Omni 220508. Jill Biden i Ukraina - mötte Olena Zelenska i hemlighet. USA:s första dam Jill Biden har träffat sin ukrainska motsvarighet Olena Zelenska i västra Ukraina. Mötet var oannonserat, enligt Washington Post. Under söndagen har hon firat mors dag i Slovakien, nära den ukrainska gränsen. Hon reste i hemlighet med bil till staden Uzjhorod där hon träffade president Zelenskjys fru på en skola. Olena Zelenska har den senaste tiden levt gömd på okänd ort tillsammans med sina barn, rapporterar AP. Besöket beskrivs som oväntat. Uzjhorod ligger omkring tio minuter med bil från gränsen till Slovakien. Omni 220408. Zelenskyj: Ryskt krav är att soldaterna ska tas tillfånga. I nuläget är det omöjligt att häva den ryska belägringen av Mariupol, där soldater fortsatt befinner sig i stålverket Azovstal. Det säger president Volodymyr Zelenskyj, enligt Sky News. Enligt presidenten beror det på att Ukraina inte har tillräckligt tunga vapen för att rent militärt kunna bryta belägringen. Angående de kvarvarande ukrainska trupperna i stålverket säger han att Ryssland enbart är beredda att låta ukrainska soldater lämna om de kan tas tillfånga och utgöra del av ett potentiellt fångutbyte. Soldaterna vägrar fortsatt att kapitulera . Omni 220508. Skola bombad i Luhansk - var skyddsrum för 90 personer. En skolbyggnad i byn Bilohorivka i den ukrainska regionen Luhansk har bombats av Ryssland, uppger guvernören Serhiy Gaidai i ett inlägg på Facebook sent på lördagskvällen, enligt Reuters. Enligt guvernören ska omkring 90 personer ha befunnit sig i skolans källare, eftersom stadens skyddsrum tidigare förstörts, skriver BBC. Ett 30-tal personer ska ha evakuerats.
Omni 220507. Nytt sanktionspaket riktas mot ryska statliga kanaler. USA, EU och G7-länderna har enats om att rikta sanktioner mot ryska statligt kontrollerade tv-kanaler. Det meddelades i samband med dagens videomöte mellan G7-länderna och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar NBC. Sanktionerna riktas mot de tre största tv-kanalerna sett till antalet tittare. Som skäl nämns att kanalerna får in intäkter från utlandet, och att det är pengar som senare hamnar hos den ryska staten. Enligt New York Times riktas amerikanska sanktioner också mot omkring 2 600 ryska och belarusiska tjänstemän. USA vill även rikta nya sanktioner mot Rysslands industrisektor. Omni 220509. Patron sniffade upp 200 minor - prisas av Zelenskyj. Ukrainas mest kända hund – som lyckats sniffa upp över 200 minor i landet - prisas av president Volodymyr Zelenskyj, skriver flera medier. Jack Russeln Patron och ägaren Michailo Ilijev tog emot utmärkelsen under ett möte mellan Zelenskyj och Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Patron skällde och viftade på svansen när han tog emot utmärkelsen. "I dag vill jag belöna de ukrainska hjältar som redan rensar vårt land från minor (...) Patron hjälper inte bara till att neutralisera minor, han lär också barn nödvändiga säkerhetsregler i områden där det finns ett minhot," säger presidenten. Patron använde nämligen kanadensisk teknik i sitt arbete. Omni 220509. Brittisk minister: Putins öde kommer att bli som Hitlers. Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace jämför Vladimir Putin med Adolf Hitler i ett stort tal på måndagen, då Ryssland firar Segerdagen till minne av Nazitysklands fall. Det visade en utskrift av talet som spreds i brittiska medier på måndagsmorgonen. Själva talet hölls sedan vid 10-tiden. Sky News konstaterar att Wallace inte skräder orden: "Genom invasionen av Ukraina återspeglar Putin, hans inre krets och generalerna nu den fascism och tyranni som rådde för 70 år sedan, och upprepar felen från förra seklets totalitära regimer," säger Wallace och tillägger: "Deras öde måste också så småningom bli detsamma." Wallace: Alla professionella soldater borde bli förskräckta av den ryska arméns beteende. Omni 220509. EU-topp: Konfiskera ryska tillgångar - ge till Ukraina. EU borde konfiskera Rysslands frysta valutareserv och använda pengarna för att återuppbygga Ukraina. Det säger EU:s utrikesrepresentant Josep Borell till Financial Times. Han drar paralleller till hur Bidenadministrationen tog pengar från den afghanska centralbanken och gav till 11-septemberoffer och humanitär hjälp. EU kan konfiskera brottsdömdas finansiella tillgångar, men att expropriera en stats tillgångar skulle vara ett "dramatiskt skifte", enligt tidningen. Enligt Ryssland har centralbanken fått tillgångar motsvarande 300 miljarder dollar frysta. Omni 220509. Kommentar: Äntligen någon på hög nivå som framför detta. Ryssland måste betala för sin förstörelse av Ukraina. G7 överens om att fasa ut rysk olja - slutdatum saknas. I samband med att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffade G7 på söndagen annonserades en överenskommelse om att fasa ut rysk olja, rapporterar flera medier. Däremot sattes inget datum för när G7-länderna ska sluta importera rysk olja. I G7 finns Frankrike och Tyskland, som är viktiga länder inom EU-samarbetet och därmed i unionens arbete med sanktioner mot Ryssland. USA har redan förbjudit importen av rysk olja, gas och kol. Utöver beslutet kring oljan antog G7 sanktioner mot statliga ryska medier. G7 länderna består av Frankrike, Tyskland, Kanada, Italien, Japan, Storbritannien och USA. Gruppen inkluderade tidigare Ryssland innan annekteringen av Krimhalvön 2014. Omni 220509. Bulgarien stödjer inte EU:s nya paket mot rysk olja. Bulgarien kommer inte att stödja EU:s nya sanktionspaket mot Ryssland - om landet inte blir undantaget det föreslagna förbudet mot import av rysk olja. Det säger vice premiärminister Assen Vassilev till Reuters. "Vår ståndpunkt är väldigt tydlig. Om vissa länder får undantag så vill vi också få det," säger Vassilev. Ungern, Slovakien och Tjeckien, som är starkt beroende av rysk olja, har bett om ett undantag från sanktionerna. På söndagen kom EU allt närmare en överenskommelse om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland, men samtalen fortsätter i veckan för att lösa hur länder som är beroende av den ryska oljan ska kunna klara sanktionerna. Söndagens samtal avslutades utan en överenskommelse. De europeiska länderna kämpar med att komma överens. Omni 220509. Segerdagen 9 maj. Den 9 maj högtidlighålls Nazitysklands kapitulation och slutet på andra världskriget årligen genom stora militärparader på flera håll i Ryssland. Den största paraden hålls på Röda torget i Moskva. Segerdagen infaller den 8 maj i många andra länder, men då det i Sovjetunionen redan hunnit bli den 9 maj när kapitulationen trädde i kraft så firar ryssarna den dagen. Dagen ses som ett av Rysslands viktigaste datum och är en nationell helgdag. Det är också en dag då överlevande krigsveteraner samlats och hedrats, men dessa är numera allt färre. Under senare år har 9 maj-firandet kommit att bli allt mer nationalistiskt färgat och paraden ses av många som ett ryskt styrkeprov. Årets segerdag är den 77:e. 2020 sköts firandet i Ryssland upp till den 24 juni, med anledning av pandemin. (svt 220508). Ledare: Verkliga Segerdagen är dagen då Putin försvinner. Segerdagen, som är minnesdagen av Nazitysklands fall och en viktig högtid i Ryssland, dominerar dagens ledarsvep. DN:s ledarsida skriver att den verkliga ryska segerdagen inte är i dag, utan när despoten Putin försvinner från makten. "Den dag då ryssarna börjar återfå sina mänskliga rättigheter och landet tar ett första kliv tillbaka in i den civiliserade världen", skriver ledarsidan. Det finns inget att fira på Röda torget i dag. Men kanske kan Putin hitta på en anledning, skriver GP:s Håkan Boström. "Av två onda ting är det minst onda om Putin ljuger ihop en seger för sina egna. Det riktigt illavarslande vore om han bestämmer sig för att likt Stalin mobilisera hela den ryska befolkningen för sitt aggressionskrig." Den ryska regimen står inför en geopolitisk mardröm och Putinregimen har ingen chans att överleva, skriver DI:s PM Nilsson. Han skriver att den president som kommer att tala i dag är "svårt skadad och försvagad" - och att Putin har förlorat "hela sitt projekt". "Väst måste förbereda sig på att detta är Putins sista dagar."
Omni 220509. Robotattack i Odesa - flyglarm ljuder i Kyiv. I samband med att den ryske presidenten Vladimir Putin höll sitt segerdagstal träffades Odesa av fyra Onyx-roboar. Robotarna avfyrades från den ryskkontrollerade Krymhalvön, uppger den ukrainska militären enligt Sky News. Det finns ännu inga uppgifter om att något träffats. Samtidigt har Sky News säkerhetsredaktör Debora Haynes publicerat ett videoklipp som visar hur flyglarmet ljuder i huvudstaden Kyiv. Omni 220509. Stoltenberg uppmanar till reträtt och nya förhandlingar. På Segerdagen uppmanar Natos generalsekreterare återigen Vladimir Putin att dra sig tillbaka från Ukraina. Nu behövs fredsförhandlingar, säger Jens Stoltenberg i en intervju med tyska Die Welt. "Vi står stadigt vid Ukrainas sida och kommer att fortsätta hjälpa landet att hävda sin rätt till självförsvar," säger han. Stoltenberg varnar också för att Putin kommer att använda Segerdagen till att fortsätta "sprida lögner om Nato och västvärlden som helhet". Han avvisar bestämt de ryska anklagelserna om att Nato på något sätt har uppträtt aggressivt. Dessa anklagelser upprepade Putin i sitt tal till nationen på måndagsförmiddagen.
Omni 220509. Irynas make dödades i Butja: "De har blodbesudlat segerdagen." Hon är en av de som vittnat om de fasansfulla brotten som begicks när ryska trupper intog staden Butja utanför Kiev. Iryna Abramovas make dödades av rysk militär utanför deras hus. En månad efter det hemska inträffade bor hon kvar i Butja. "Min man är begravd här. Jag har ingenstans att åka. Jag stannar hos honom," säger hon. "De tog ut honom hit till hörnet, han fick stå på knä och de sköt honom i tinningen," sa Iryna Abramova när SVT:s utsända Bengt Norborg och Emil Larsson mötte henne i april. När de nu återvänder till staden en månad senare har Iryna flyttat in i grannhuset hos sin moster. På tvättlina över de nedbrunna ruinerna hänger tröjan hennes make tvingades att ta sig innan han dödades. Hon är fast besluten att varken lämna Butja eller det hus som tillhört familjen i generationer. "Jag var lycklig här tillsammans med min man," säger hon. Den 9 maj firas Sovjetunionens seger över Nazityskland, en dag som betytt mycket för Iryna vars farfar överlevde kriget. Men nu har känslorna ändrats. "De ha har blodbesudlat segerdagen," säger Iryna. Se videos. svt 220509. Ryska ambassadören utsatt för färgattack: "Fascist." Rysslands ambassadör i Polen, Sergej Andreev, har blivit attackerad med röd färg av aktivister i Warszawa när han skulle läga ner en krans för att uppmärksamma Segerdagen, skriver AFP. En folksamling skanderade "fascist" när de täckte honom med den röda färgen. "Beundrarna av nynazism har ännu en gång visat sin rätta sida," säger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova på Telegram och upprepar det felaktiga påståendet om att Ryssland bekämpar nynazister i Ukraina. Ryssland firar i dag Segerdagen för att uppmärksamma segern över Nazityskland under andra världskriget.
Omni 220509. Källor: EU stöttar Östeuropa för att nå ett oljeembargo. EU kommer bidra för att stötta upp oljeinfrastrukturen i Östeuropa för att kunna gå vidare med ett embargo för rysk olja. Det uppger källor för Reuters. Unionen kommer att backa från det föreslagna förbudet mot EU-ägda tankfartyg att frakta rysk olja runt om i världen efter påtryckningar från Grekland, Cypern och Malta, enligt källorna. Omni 220509. Rekordstort finskt Natostöd - 76 procent vill gå med. Stödet för att gå med i försvarsalliansen Nato är rekordstort i Finland enligt Yles senaste mätning. Stödet ökar i alla folkgrupper och totalt är nu 76 procent av finländarna för ett medlemskap i alliansen, rapporterar kanalen. I mars svarade 62 procent av finländarna att de ville gå med i alliansen och månaden dessförinnan var 53 procent för ett medlemskap. Enligt uppgifter i finsk media är 123 riksdagsledamöter för ett medlemskap, 10 är emot det och 67 ledamöter har ännu inte lämnat besked i frågan. Finland väntas ta beslut i frågan den 14 maj. Omni 220509. Google stoppar betalappar i ryska Playbutiken. Google tillåter inte längre att ryska användare laddar ned eller uppdaterar betalappar i Playbutiken. Man har dessutom satt stopp för utvecklare som vill släppa nya betalappar eller uppdatera betalappar på den ryska marknaden. Beslutet kommer som en följd av sanktionerna mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Gratisappar går fortfarande att ladda ned, men det går inte att genomföra in-app-köp. Utvecklare kan inte heller ladda upp nya eller uppdatera befintliga betalappar. Gäller sedan den 5 maj. Omni 220509. Ukraina: Ryssland stormar stålverket i Mariupol. Ryssland har under måndagen stormat stålverket Azovstal i Mariupol, rapporterar Reuters med hänvisning till Ukrainas försvarsdepartement. Ryssland har förklarat seger i staden, men det stora stålverket kontrolleras fortfarande av ukrainska soldater. "Fienden fortsätter blockera våra trupper i Azovstal-fabriken och stormar fabriken med hjälp av stridsvagnar och artillerield," säger försvarsdepartementets talman Oleksandr Motuzjanyk, enligt nyhetsbyrån. Omni 220509. Michel tvingades ta skydd undan rysk robotattack. Europeiska rådets ordförande Charles Michel tvingades fly undan och ta skydd från en robotattack i dag, rapporterar AFP. Michel var på besök i Odesa för att delta i ett möte med ukrainska premiärministern Denys Shmyhal, och det var under detta mötet som regionen återigen attackerades. Under det oväntade besöket i Odesa ska ordföranden ha visats runt i hamnen, där flera ton spannmål står strandade, för att se vilken påverkan det ryska kriget har haft på den globala livsmedelstillgången. Tvingades bryta mötet. Skulle visa EU:s stöd för Ukraina. Omni 220509, Macrons förslag: Politisk union för Ukraina in i EU. Frankrikes president Emmanuel Macron vill skapa en ny politisk grupp för att föra Ukraina närmre EU. Gruppen skulle vara mindre formell än ett medlemskap och vara för länder som står nära EU ideologiskt, rapporterar Bloomberg. Att bli medlemmar i EU skulle ta Ukraina flera år eller decennier, menar Macron. "Ukraina, med deras kamp och mod, är redan medlemmar av vårt Europa, vår familj, vår union," sa presidenten i Europaparlamentet under måndagen. Gruppen skulle också vara öppen för Storbritannien, som lämnade EU 2021, och tillgängliggöra samarbete kring politisk koordination, kollektiv säkerhet och energi. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz säger på en presskonferens att Macrons förslag är "väldigt intressant". Refererade till EU-pionjären Robert Schuman. Zelenskyj har vädjat om snabbväg in i EU. Ukraina fortsatte med EU-ansökan på ryska Segerdagen. Omni 220509. För varje dag som Ukraina stängs ute från landets hamnar förlorar de motsvarande 1,7 miljarder kronor. Det säger landets premiärminister Denys Shmyhal, rapporterar Sky News. Exporten från Ukraina har mer än halverats sedan Ryssland invaderade landet. Enligt Shmyhal skulle 90 miljoner ton av jordbruksvaror exporterats till Europa, Asien och Afrika. En del varor har kunnat exporteras via motor- eller järnvägen, medan andra har fastnat i områden pågrund av beskjutningar eller ryska ockupationen. Efter att Europeiska rådets ordförande Charles Michel besökt Odesa under dagen, där han bland annat fick se mängden spannmål som står strandad vid Odesas hamn, sa president Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande att Rysslands blockad måste omedelbart stoppas för att undvika en global matkris. Ryska invasionen förhindrar handeln. Varor kan ha tagits av Ryssland. Zelenskyj vädjar omvärlden för att stoppa Rysslands blockad. Omni 220509. Experter: Ryssland går mot förlust snarare än seger. De senaste dagarna har den ryska framgången i Donbas varit ojämn och samtidigt stegvis ökande, enligt Pentagons analys som BBC rapporterar om. Under perioden har Putins truppers avancemang inte varit större än "ett fåtal kilometer", uppger en amerikansk myndighetstjänsteman. Enligt analysen har Ryssland inte gjort några direkta framsteg överhuvudtaget i södra Ukraina. Storbritanniens tidigare Belarus-ambassadör Nigel Gould Davies säger enligt AP att Ryssland inte har vunnit kriget, utan snarare "håller på att förlora det". Han menar att om det inte sker ett stort ryskt genombrott inom kort kommer Ukraina att ha övertaget. "Framför allt på grund av att Ukraina får tillgång till allt större mängder västerländska avancerade vapen," säger han. Även Phillips P O’Brien, professor i militärstrategi, menar att så länge Ryssland inte förstärker trupperna ordentligt så finns inte möjligheten att utkämpa ett långvarigt krig. "Snart tickar klockan mot att ryska armén misslyckas i Ukraina," säger O’Brien. Putin gav inga besked om kriget i sitt tal. USA:s FN-ambassadör: Putin har visat att han inte har någon seger att fira. Omni 220509. Kommentar: Goda nyheter. Analyser: Putins dilemma - kan varken lämna eller öka. Rysslands offensiv i Ukraina var "oundviklig" och självförsvar mot väst. Det var president Vladimir Putins budskap i talet på Segerdagen. Det säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg i en analys. "Det här är vanlig retorik från den ryska makten när man utmålar sig själv som konstant offer," säger han. SvD:s Therese Larsson Hultin skriver att de uteblivna framgångarna försatt Putin i ett dilemma: Trappar han ner kriget tappar han ansiktet, trappar han upp kan det kosta honom dyrt med tanke på västländernas massiva isolering av Ryssland. "Hon tror att det var därför han inte förklarade krig mot Ukraina, utan stod fast vid "specialoperation". "En rysk krigsförklaring hade krävt ett svar från västvärlden, som Putin i nuläget inte verkar vilja riskera", skriver hon. DW:s Aaron Tilton menar att Putin genom sitt tal, fullt av uppenbara lögner, förberedde det ryska folket på en långvarig konflikt. Aaron Tilton: Putin anklagade Ukraina och väst för att ha attackerat ryssland. Nic Robertson: Ingen känsla av att Ryssland kommer att backa. Omni 220509. Rapport: Rysslands armé undervärderade Ukraina. Ryssland undervärderade det ukrainska motståndet, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste underrättelserapport. Den ryska "i bästa fall-strategin" har lett till operativa misslyckanden som förhindrade ryske presidenten Vladimir Putin från att utropa seger på Segerdagen den 9 maj, heter det i rapporten. Strategin för den ryska invasionen har troligen baserats på det felaktiga antagandet att man snabbt skulle kunna omringa områden och att Ukraina skulle bjuda på begränsat motstånd. "Denna missbedömning ledde till ohållbara förluster och en efterföljande minskning av Rysslands operativa fokus." Ryssland väntade sig att kunna invadera Ukraina snabbt till ett lågt pris - men mötte större motstånd. Omni 220510. Biden: Putin trodde att han kunde splittra Nato och EU. USA:s president Joe Biden är orolig för att Rysslands president Vladimir Putin inte kan dra sig ur kriget i Ukraina, skriver Reuters. Biden försöker fundera ut vad han ska göra åt det, säger han. "Jag är säker på att Putin trodde att han kunde splittra Nato, att han trodde att han kunde splittra EU," säger Biden och tillägger att i stället slöt USA och många europeiska länder upp bakom Ukraina. Vita husets pressekreterare Jen Psaki kallar Putins uttalande om att Nato utgjorde ett hot mot Ryssland för "uppenbart falska och absurda". Biden kallar också Putin för "mycket beräknande". Vita huset: Putins tal var en version av revisionistisk historia. Biden ser till att vapenleveranserna till Ukraina snabbas på. Omni 220510. Hypersoniska robotar i nya ryska attacker mot Odesa. Den ukrainska hamnstaden Odesa blev på måndagskvällen utsatt för ytterligare robotattacker, skriver CNN. Vittnen beskriver hur de hörde flera stora explosioner och hur byggnader skakade. En galleria och två hotell träffades i de ryska anfallen, men antalet skadade är fortfarande oklart. Det rör sig om tre Kinzjal-robotar, Rysslands nya hypersoniska robot, som ska ha avfyrats från ett flyg och träffat "turistinfratstruktur", säger Sergej Bratchuk som är pressansvarig i regionen. Tidigare på måndagen tvingades Europeiska rådets ordförande Charles Michel fly undan och ta skydd från en robotattack i Odesa. Det skedde flera attacker i Odesa under måndagen - samma dag som Ryssland firade segerdagen. CNN har kunnat verifiera äktheten på några videofilmer som spridits från platserna. Flera personer ska ha skadats. Omni 220510. Ukraina: Nära 1,2 miljoner har förts till Ryssland. Det finns tecken på att ukrainare med tvång förs från hemlandet till Ryssland, uppger USA:s försvarshögkvarter Pentagon enligt AFP. Enligt Ukrainas människorättskommissionär Ljudmyla Denisova rör det sig om nära 1,2 miljoner människor, varav 200 000 barn. Pentagon kan däremot inte ge några detaljer om hur många människor det rör sig om. "Men vi har indikationer på att ukrainare mot sin vilja förs till Ryssland," säger Pentagons talesperson John Kirby. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa redan i början av april att tusentals ukrainare hade skickats till ryskt territorium. Röda korset-volontär tvångsdeporterades till Ryssland: "De använde elpistoler och frågade om information om militären." Omni 220510. Mellanöstern kommer inte rädda Europa med mer olja. För att undvika att köpa olja från Ryssland tittar nu EU:s länder mot Mellanöstern. Men regionen kommer att ha svårt att leva upp till medlemsländernas önskemål då man brottas med problem med infrastruktur, inre konflikter och sanktioner, uppger CNN Business. Saudiarabien och Förenade arabemiraten har flera gånger nekat USA:s önskemål om att öka produktionen. Libyen har svårt att öka sin produktion på grund av landets oroligheter. Iran har sanktioner riktade mot sig efter att kärnenergiavtalet bröts. Irak har däremot sagt att man kan öka sin produktion, men bara i begränsad omfattning. "Det är inte bara att vrida på en kran. Det behövs investeringar och investeringar tar tid," säger energikorrespondenten Amena Bakr till tidningen. USA har tidigare meddelat att man ökar sin produktion men det kommer inte att räcka för att täcka Europas behov. Nigeria och Venezuela har möjlighet att öka sin kapacitet. Omni 220510. Han förlorade allt i kriget: "Min familj, alla dog." Chersonbon Nikolaj Nokalavitj har förlorat allt i kriget - sitt hus och hela sin familj - när Ryssland bombade hemstaden, berättar han för Ekot. Barnbarnen blev 7, 9 och 11 år gamla. "Min familj, allt, alla dog. Mina barn, mina barnbarn. Alla dog, säger han och berättar att alla befann sig i huset som numera bara består av en vägg." Tårarna strömmar bakom solglasögonen när han pratar med Ekot. Nu befinner han sig i Mykolajiv där hans faster bor. Cherson var den första staden som Ryssland ockuperade. Omni 220510.<(p> Uppgift om fler civila i stålverket - ryska attacker. Minst 100 civila är kvar i stålverket Azovstal som är under hård attack av Ryssland, uppger borgmästarens rådgivare Petro Andryushchenko för Reuters. Detta trots att det senast i går kom rapporter om att de allra sista civila hade lämnat stålverket i den belägrade hamnstaden Mariupol. "Detta minskar dock inte densiteten av attackerna från ockupanterna," säger rådgivaren. Enligt det ukrainska försvarsdepartementet befinner sig fortfarande hundratals soldater i Azovstal som fortsätter att utsättas för ryska stormningar. Attackerna ska ha återupptagits när FN-konvojen med evakuerade lämnade Donetsk - och uppges vara inriktad på broar i ett försök att stänga in soldaterna. Borgmästarens rådgivare: "Minst 100 civila är kvar i stålverket." Ukrainas försvarsdepartement: Ryssarna försökte spränga broar som används för evakueringar i ett försök att stänga in soldatern.
Omni 220510. USA vill ge ytterligare 400 miljarder till Ukraina. USA:s president Joe Biden har godkänt ett nytt åtgärdspaket som innebär att landet skickar cirka 400 miljarder kronor till Ukraina, skriver AP. Åtgärdspaketet stöds av både Demokraterna och Republikanerna. Presidenten undertecknade dokumentet sent i går kväll – samma dag som Ryssland firade Segerdagen. "Detta stöd har varit kritiskt för Ukrainas framgångar på slagfältet," säger han. På onsdagsmorgonen röstades stödpaketet igenom i representanthuset. Presidenten understryker också vikten av att kongressen bifaller paketet för att undvika avbrott i de militära försändelserna. Väntas röstas igenom i kongressen. Den 19 maj kommer stödet som tidigare röstats igenom att ta slut. Skulle innebära att USA återaktiverar den så kallade lån- och uthyrningslagen som gjorde det möjligt för USA att skala upp stödet till Europa under andra världskriget.
Omni 220510. Ryska superstridsvagnen sköts av svenskt granatgevär. Ryssland har mobiliserat hundra stridsvagnar av modell T-90M. De är toppmoderna och den mest avancerade stridsvagnen i den ryska armén. Hittills har endast en förstörts i striderna i Ukraina. Då användes ett svenskt granatgevär. "Vi gräver ner oss och är redo för motattacker, säger Vsevolod Kozhemiako från det ukrainska hemvärnsförband som genomförde attacken." Den ryska stridsvagnen T-90M är Rysslands mest moderna stridsvagn i tjänst. Den beskrivs vara ”odödlig” tack vare flera avancerade försvarssystem som kan kontra det mesta som skjuts mot den. Enligt det brittiska försvarsdepartementet finns det cirka hundra sådana i hela den ryska armén, utfördelade bland Rysslands bästa enheter. Men superstridsvagnen har svagheter, särskilt om den lämnas ensam och utan stöd från andra enheter. AB 220510. Finlands försvarsutskott vill se Natomedlemskap: "Vårt eget försvar räcker inte." Försvarsutskottet i Finland anser att ett Natomedlemskap är den bästa lösningen för landets säkerhet, rapporterar Yle. Utskottets ordförande Petteri Orpo säger att politikerna har funderat på vad som är den bästa vägen framåt för att maximera finländarnas säkerhet. "Vårt eget försvar ger en bra grund för detta, men det räcker inte längre i den rådande situationen," säger utskottets ordförande Petteri Orpo. Totalt ska tio olika parlamentsutskott kommentera Natofrågan, innan utrikesutskottet sammanställer ett färdigt betänkande. Yle konstaterar att försvarsutskottets yttrande blir mycket viktigt i den processen. Precis som i Sverige höll inte partiet till vänster med. Vänsterförbundets representant i utskottet, Markus Mustajärvi, hade skrivit ett 16 sidor långt uttalande om nackdelarna med Nato. Omni 220510. Hökmark: Neutralitet är en myt - vi vek oss för Hitler. Sluta romantisera Sveriges så kallade neutralitetspolitik. Det skriver M-profilen Gunnar Hökmark, numera verksam vid tankesmedjan Frivärld. "Sverige klarade sig utanför andra världskriget genom att vi vek oss för Hitler. Det var inte neutralitetspolitik, utan eftergiftspolitik. Jag ska inte säga att de som fattade besluten då gjorde fel, men det var inte något uttryck för hög moral." Den som vill tillämpa neutraliteten i en samtida kontext kan tänka sig att Sverige skickar maskiner till Putin, likt Sverige sålde kullager till Hitler, enligt Hökmark. Han skriver att det varken var romantiskt eller moraliskt att stå vid sidan om, och dessutom inte gav någon säkerhet. Omni 220510. Kyiv: Två tredjedelar av befolkningen har återvänt. Två tredjedelar av de Kyivbor som lämnat den ukrainska huvudstaden när den ryska invasionen inleddes har återvänt. Det uppger stadens borgmästare Vitalij Klytjko enligt AFP. Kriget i Ukraina har drivit miljoner människor på flykt, och enligt FN:s flyktingorgan UNHCR befinner sig mer än 8 miljoner människor på flykt inom landets gränser. Enligt en undersökning som organisationen gjort överväger nära hälften av de människorna att förflytta sig ytterligare, på grund av den humanitära krisens utbredning. Innan kriget bodde omkring 3,5 miljoner människor i huvudstaden. Invasionen inleddes 24 februari. Omni 220510. Ryssland nobbar möte om mänskliga rättigheter. Ryssland kommer inte att delta i FN-mötet där man ska diskutera den försämrade situationen för mänskliga rättigheter till följd av den ryska invasionen i Ukraina, rapporterar Sky News. Rysslands utrikesdepartement säger att de "inte med sin närvaro kommer legitimera denna nya politiska show". "Tyvärr har våra argument och förklaringar om de verkliga målen för denna speciella militära operation och den riktiga situationen på marken ignorerats," säger Maria Zakharova, talesperson vid Rysslands utrikesdepartement. Det extraordinära specialmötet vid FN:s råd för mänskliga rättigheter hålls på begäran av fler än 50 länder. Omni 220510. Underrättelsechef: Putins mål är att nå Transnistrien. Putin planerar att kriget i Ukraina blir långvarigt och hans mål är att förbinda Ryssland med självutnämnda regionen Transnistrien i Moldavien. Det säger amerikanska underrättelsechefen Avril Haines. "Vi bedömer att president Putin förbereder sig för en längre tids konflikt i Ukraina för att nå mål utanför Donbas," säger hon i senaten. Enligt Haines tror Putin att motståndet från väst kommer att vekna med tiden och att underrättelsetjänsten gör bedömningen att han kommer att använda kärnvapen om Ryssland ställs inför ett "existentiellt hot". Enligt Haines bedömer Putin att Ryssland har större kapacitet än vad hans rådgivare gör. Separatister utropade Transnistrien som självständigt 1990 och betraktas av Moldavien som en autonom region. Omni 220510. Expert: Svårt att analysera Ukrainas förluster i Donbas. Det är svårt att analysera hur det går för Ukraina i Donbas eftersom det mest rapporteras om ryska förluster, inte ukrainska. Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SvD. "Av de uppgifter jag tagit del av rör det som om minst 1 000 ukrainska krigsfordon. Det är nog lågt räknat," säger Ilmari Käihkö. Inte heller Ryssland vill prata högt om förlusterna. Enligt uppgifter från amerikanska tankesmedjan har den ryska privata armén Wagnergruppen begärt mycket stora förstärkningar för att kunna fortsätta att strida i området. Käihkö påpekar att Putin tog upp "smärtsamma förluster" i sitt tal, vilket enligt honom tyder på att de ryska dödstalen är omfattande. Han säger också att Ryssland dragit tillbaka marktrupper och i stället försöker "erodera den ukrainska moralen" genom att med långdistansrobotar attackera skolor, sjukhus och hotell. Mycket oklart hur många soldater som dött på de olika sidorna. Omni 220510. Kommentar: Ryssland förstör och dödar så mycket man kan utan att den ryska befolkningen får veta vad som händer. Sovjetnamnen raderas från Kyivs tunnelbana. Fem av Kyivs tunnelbanestationer kommer att få nya namn eftersom staden vill byta ut namnen som hängt kvar sedan Sovjettiden, rapporterar BBC. Enligt myndigheterna har 170 000 deltagit i en omröstning online för att bestämma vad de ska heta i stället. Enligt omröstningen ska stationen som tidigare hetat Leo Tolstoj-torget att kallas Vasyl Stus, som är en ukrainsk författare. Minsk-stationen bör bli Warszawa och stoppet Dnipros hjältar borde byta namn till Ukrainas hjältar. Kyivs kommunpolitiker ska nu fatta beslut om förslagen. Omni 220510. Kommentar: Bra förslag. Demilitariserat Åland vill ha insyn i Natoprocess. Ålands landskapsregering har begärt att få ha med en representant i gruppen som skulle förhandla vid en finsk Nato-ansökan, rapporterar Ålands Radio. Det lokala styret ser inga hinder för en finsk Nato-ansökan, med kravet att Ålands specialstatus som demilitariserat bibehålls, skriver Svenska Yle. Det innebär att det inte får finnas någon militär på ögruppen i fredstid. Lantrådet Veronica Thörnroos betonade vid en presskonferens att Åland inte tar ställning till huruvida Finland bör gå med i Nato eller inte. Omni 220510. "Människohandeln lär öka ju längre tid kriget pågår." Risken för att ukrainare blir offer för människohandel ökar ju längre tid kriget pågår, rapporterar Washington Post. Enligt organisationen La Strada International är de som flytt ensamma, utan familj eller vänner, mest utsatta eftersom de måste förlita sig på människor de inte känner. Enligt Ella Lesage, aktiv inom en polsk grupp av kvinnliga chaufförer som erbjuder flyktingar säker skjuts, luras många in i trafficking när de söker jobb eller bostad via sociala medier. Hittills har La Strada inte sett tecken på någon större systematisk människohandel till följd av kriget. Ella Lesage har hört historier om män som försökt dra in kvinnor och barn i närheten av gränsövergångar. Omni 220510. WHO: Minst 3 000 i Ukraina har dött av brist på vård. Minst 3 000 ukrainare har dött under den ryska invasionen till följd av utebliven vård, enligt Världshälsoorganisationen WHO rapporterar Reuters. Sedan kriget inleddes 24 februari har vårdinrättningar attackerats 200 gånger, enligt FN:s hälsoorgan. Bara ett fåtal sjukhus kan bedriva sin verksamhet. "40 procent av hushållen har åtminstone en medlem i behov av kronisk behandling som de nu längre inte kan få," sa Hans Kluge, regional direktör för Europa vid WHO, i ett tal under ett möte i Köpenhamn och nämnde sjukdomar som aids och cancer. Omni 220510. Nödropet: "300 000 barn kan svälta ihjäl" i Somalia. Världen går mot massvält i Ukrainakrigets spår. Nu varnar NRC Flyktinghjälpen för att 300 000 barn kan dö i Somalia – om hjälpen inte omedelbart når fram. "Situationen håller på att bli desperat. Det handlar om veckor," säger organisationens programchef Barnabas Asora. Antalet kritiskt hungriga i världen har dubblats på två år, som en följd av en extrem torka som i sin tur förvärrats av klimatförändringarna. Hundratals miljoner får i dag inte äta sig mätta på jorden. En redan katastrofal situation förvärras nu ytterligare av kriget i Ukraina. Fram till nu har hälften av all vete som distribueras genom FN:s livsmedelprogram kommit från Ukraina. Men som Aftonbladet rapporterat har Ryssland blockerat Ukrainas spannmålsexport. Vetepriset har tredubblats sedan krigsutbrottet i utsatta länder och väntas fortsätta att stiga. Något som ökar risken för svält. Aftonbladet når Barnabas Asora, NRC Flyktinghjälpens programchef för Somalia, över telefon. Han har just kommit tillbaka från en längre resa till några av de värst drabbade delarna av landet. Situationen är förtvivlad, berättar han. "Skalan på krisen är enorm. Odlingssäsongen är redan förstörd och boskapen dör. Situationen håller på att bli desperat." AB 220510. Boris Johnson till Sverige för att skriva under försvarsavtal. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson besöker Sverige i morgon, enligt finländska medier. Enligt uppgifter till Aftonbladet är det för att signera ett avtal om fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete. "Det är ett avtal som gäller tillsvidare men som är en viktig signal inför eventuella ratificeringstiden," säger en källa med insyn. Svenska politiker i försvars- och utrikesutskotten har under flera säkerhetsklassade utskottsmöten under senaste dagarna tagit del av information om ett hemligt bilateralt samarbete med annat land. Inga mobiltelefoner har fått föras in på mötena och politikerna har fått en deklaration uppläst för sig om att det medföra straffansvar att yppa informationen. På tisdagseftermiddagen gick den finländska nyhetsbyrån STT ut med att Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ska besöka Sverige i morgon onsdag. nligt Aftonbladets uppgifter - från flera olika källor med insyn - handlar statsbesöket om det bilaterala samarbetet som diskuterats i riksdagen. Syftet med mötet är att underteckna ett avtal om fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete mellan Sverige och Storbritannien. Aftonbladets källor uppger att säkerhetsavtalet är kopplat till den militärt och säkerhetsmässigt osäkra period som kan följa efter att Sverige lämnat in en Nato-ansökan och innan denna ratificerats av försvarsalliansens medlemsländers olika parlament. Aftonbladet har i tidigare artiklar avslöjat att just Storbritannien utlovat konkret militärt stöd under anslutningsfasen, bland annat i form av marin närvaro. Enligt Aftonbladets uppgifter är morgondagens besök avslutande delen i att få detta arrangemang bekräftat. Aftonbladet har utan framgång sökt statsminister Magdalena Andersson för en kommentar. På tisdagseftermiddagen gick regeringen ut med ett pressmeddelande om att Magdalena Andersson tar emot Boris Johnson på Harpsund på onsdagen för överläggningar. "Under överläggningarna kommer de bland annat att diskutera den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i Europa, de bilaterala relationerna och samarbetet mellan Sverige och Storbritannien." står det i pressmeddelandet.
AB 220510. Nya vapnet i bruk i Ukraina: Drönare som själva kan fatta beslut om att döda. En ny typ av drönare används i kriget i Ukraina. De kan självständigt söka av områden och attackera bestämda mål med hjälp av artificiell intelligens. Detta är bland de första kända tillfällena som de används skarpt i strid. "Vi har inte tid att debattera, det här händer nu," säger Deborah Solomon på Svenska Freds. I slutet av mars skickade USA ett hundratal så kallade "kamikaze-drönare" till Ukraina. Det är drönare som flyger runt i ett visst område tills de hittar sitt utsedda mål. Då flyger de in i det och exploderar. Drönarna går att styra manuellt och övervaka, men det är inte nödvändigt. Den 21 april tillgännagav USA att man kommer att skicka fler, och tyngre varianter, av kamikaze-drönare. Drönarna använder artificiell intelligens, AI, för att hitta sina mål och är relativt sett lätta och billiga. "En mänsklig operatör sätter igång dem och sedan kan de på egen hand flyga, hitta mål och attackera mål på egen hand," förklarar Arash Heydarian Pashakhanlou, som forskar på artificiell intelligens och luftburna vapen på Försvarshögskolan i Stockholm. En människa behöver alltså inte godkänna attacken? "Nej, den kan flyga in i målet på egen hand, explodera och förstöra målet." Utvecklingen har gått mycket snabbt inom det här området de senaste åren. Trots det är väldigt lite känt utanför militära kretsar. "De som jobbar med det här och är aktiva känner till det men knappast några fler," konstaterar före detta överstelöjtnant Jörgen Elfving. Han han en bakgrund från underrättelseområdet och följer noga utvecklingen i Ukraina. Enligt honom kommer vi få se mer av den här typen av självständiga vapen framöver. Han tror samtidigt att debatten om det etiska och moraliska kommer att öka. Det finns enligt honom farhågor när det gäller på vilka kriterier man väljer ut mål. "Det finns problem," konstaterar han. Några som vill sätta fart på debatten är organisationen Svenska Freds. "Den här tekniska utvecklingen går jättesnabbt och lagstiftningen måste hinna med. Vi har inte tid att debattera, det här händer nu," säger Deborah Solomon på Svenska Freds. Svenska Freds vill att det säkerställs att det alltid ska finnas mänsklig kontroll av vapen. Att det ytterst handlar om mänsklig värdighet. "En maskin ska inte få bestämma över en människas liv och död." Så kallade kamikazedrönare tros ha använts under de senaste åren utan att det blivit allmänt känt. Första kända tillfället när en kamikazedrönare användes utan kontakt med en operatör kan vara Libyen i mars 2020. Det omnämns på s. 17 i en FN-rapport. Första kända tillfället när drönare användes i svärm var 2021 i en israelisk attack mot Hamas. Till skillnad från traditionella drönare som avlossar sina vapen, så är dessa drönare själva vapnet. De störtar in i målet och exploderar. Därav namnet "kamikaze-drönare!. svt 220510. EU: Ryssland bakom cyberattack mot satellit. EU beskyller Ryssland för en destruktiv cyberattack mot satellitutrustning från företaget Viasat. Attacken fick betydande konsekvenser, inte bara i Ukraina utan även i flera EU-länder. Cyberattacken utfördes en timme innan Ryssland inledde sitt anfallskrig den 24 februari. Den slog mot kritisk satellitutrustning och syftade till att slå ut den ukrainska försvarsmaktens kommunikationskanaler och lämnade tusentals ukrainare utan internet. Dessutom drabbades flera europeiska länder av följdskador. Det finns i nuläget inga uppgifter om Sverige eller Danmark drabbades. (svt 220510.) Få unga ryssar stödjer kriget - toppolitiker försöker påverka elever. I en hemlig inspelning från en gymnasieskola i Moskva hörs Rysslands fredsförhandlare Vladimir Medinsky försöka påverka elevernas åsikter om kriget i Ukraina. Endast 29 procent av unga i åldrarna 18-24 år stödjer kriget, siffror som oroar regimen, enligt Kirill Filimonov som forskar på ryska alternativa medier på Uppsala universitet. "Det här besöket är ju ett sätt att vända sig till den här delen av befolkningen, för att se om man kan övertyga dem", säger han och berättar att sådana här typer av besök är ovanliga och ett sätt att kartlägga ungas åsikter. Ryska propagandan: Ukraina hotade Ryssland först och västerländsk media ljuger. Västvärlden är mycket duktigare på propaganda än vad vi är. SR 220510. Ukrainska styrkor har befriat fyra områden. Fyra områden i nordöstra Charkiv-regionen i östra Ukraina har befriats av ukrainska styrkor. Enligt de senaste uppgifterna togs Tjerkasy Tysjky, Ruski Tysjky, Rubizjne och Bayrak tillbaka från ryssarna, uppger BBC. Ryska trupper ska ha fortsatt sin intensiv mot östra Ukraina, i riktningen mot Donetsk och Slobozjanske. Medan striden om Izyum fortfarande pågår ska ryssarna fyllt på ammunition. Omni 220510. En död i attack mot köpcentrum i viktiga Odesa. Ryssland har angripit hamnstaden Odesa vid Svarta havet i vad som bedöms vara ett försök att störa leveransen av vapen från Väst till Ukraina, skriver AP. Enligt Ukraina har bland annat en person dött och flera skadats sedan ryska raketer träffat ett köpcentrum. Odesa ligger strategiskt till och skulle staden falla under rysk kontroll skulle den utgöra en länk mellan Ryssland och både annekterade Krymhalvön och den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien. Odesa är också en viktig utskeppningshamn för ukrainskt spannmål. Omni 220511. Kim Jong-Uns brev till Putin: "Våra band ska stärkas." Nordkoreas ledare Kim Jong-Un har gratulerat Vladimir Putin med anledning av Segerdagen. Nyhetssajten NK News rapporterar att statlig nordkoreansk media har publicerat ett brev skrivet av Kim och riktat till Putin. I brevet tar diktatorn upp sin "reservationslösa solidaritet med det ryska folkets mål att eliminera politiska och militära hot från fientliga krafter", skriver Expressen. Han skriver också att de strategiska och traditionella banden mellan de båda länderna ska "stärkas och fördjupas". Segerdagen firades i Moskva i måndags för att högtidlighålla att man besegrade Nazityskland samma datum 1945. Kim Jong-Un betonade solidariteten med Ryssland i brevet. Nordkorea stöttar den ryska invasionen och fördömer västvärlden för att man ger Ukraina stöd. Omni 220511. Kommentar: Ryssland + Nordkorea. Kina censurerar WHO efter kritik mot lockdownpolitik. Världshälsoorganisationens (WHO) Generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus har kallat Kinas strikta nollcovid-strategi för ohållbar och sagt att det är mycket viktigt att röra sig mot en annan strategi. Kinesiska utrikesministeriets talesperson Zhao Lijian ska enligt Reuters kallat WHO-chefens kommentar för "oansvarig", men i övrigt har responsen från officiellt håll varit nedtonad. Frågan har censurerats i kinesiska sociala medier och ett inlägg från ett FN-konto på plattformen Weibo, med kommentarerna från WHO:s generaldirektör, har försvunnit.
SR 220511. FN: Närmare fem miljoner har förlorat sina jobb. Nästan fem miljoner ukrainare har förlorat sina jobb ssedan den ruska invasionens start, enligt FN-organet Internationella arbetsorganisationen (ILO), rapporterar CNN. Av 4,8 miljoner människor som förlorade sina jobb är totalt 1,2 miljoner av dem flyktingar som flytt till grannländerna och 3,6 miljoner av dem är arbetslösa som fortfarande bor i Ukraina, enligt ILO-rapporten. svt 220511. USA varnar: Förlust kan få Putin att ta till kärnvapen. Vladimir Putin kan se en krigsförlust i Ukraina som ett existentiellt hot mot Ryssland, vilket skulle kunna få honom att använda kärnvapen. Det säger den amerikanska underrättelsechefen Avril Haines, skriver The Guardian. Varningen kom i samband med att Haines informerade senaten om hot i omvärlden. Enligt Haines skulle omvärlden troligen få förvarningar om en förestående rysk kärnvapenattack. Det skulle exempelvis kunna handla om storskaliga militärövningar. "Det finns en rad saker (Putin) skulle kunna göra inom ramen för en eskalering innan han tar till kärnvapen," sa Haines. Hon sa också att Ryssland sannolikt har ställt in sig på en långvarig konflikt att kriget inte nödvändigt skulle ta slut om Ryssland erövrade Donbas-regionen i östra Ukraina. Att Ryssland främst mobiliserar i öst är troligen tillfälligt, anser Haines. Omni 220511. Kompetens försvinner från Ryssland - kvar blir bössor. Det finns ännu inga siffror på hur många välutbildade personer som i protest lämnat Ryssland sedan krigsutbrottet. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, säger till DN att det pågår en flykt av humankapital. Framför allt rör det sig om författare, regissörer, dirigenter, musiker, journalister, konstnärer och arkitekter. Yrkesgrupper som påverkas direkt av Rysslands förtryck av det fria ordet och eget tänkande. "Ryssland förlorar förstås en massa intellektuella i dag. Kvar blir bara militärer, bössor och raketer," sa författaren Ljudmila Ulitskaja nyligen i SVT-programmet Kulturnyheterna Special. De som kan försörja sig och pratar engelska lämnar Ryssland. omni 220511. Ukrainas nya mål: Driva ut Ryssland helt och hållet. Ukraina har uppgraderat sitt mål under kriget, säger utrikesminister Dmytro Kuleba till Financial Times. Från att tidigare haft som mål att pressa tillbaka de ryska styrkorna till de områden i öst som även tidigare har varit ockuperade, är målsättningen nu att helt driva ut de ryska styrkona från Ukraina. "Är vi starka nog militärt och lyckas vinna slaget om Donbas, vilket kommer att vara avgörande för krigets fortsatta utveckling, så kommer en seger för oss att innebära att också resterande delar av vårt territorium befrias," säger Kuleba. I sitt nattliga tal meddelade president Volodymyr Zelenskyj att ukrainska styrkor återtagit fyra byar nära staden Charkiv. Han varnade dock ukrainarna för att överskatta de egna framstegen. "Vi ska inte skapa en atmosfär där segrar tas för givna på daglig eller veckolig basis," sa Zelenskyj. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi har den ryska armén visat sig vara mycket svagare än omvärlden trodde. Hamnen i Odesa har blivit en ny rysk måltavla. Omni 220511. Ukraina: Över 26 000 ryska soldater har dödats. Drygt 26 000 ryska soldater har dödats sedan invasionen av Ukraina inleddes 24 februari. Det uppger det ukrainska försvarsdepartementet i sin senaste uppdatering på Twitter, rapporterar BBC. Ukraina säger sig också ha slagit ut 1 187 stridsvagnar, 2 856 bepansrade fordon och 528 artillerisystem. Därtill ska 199 flygplan och 160 helikoptrar ha oskadliggjorts. BBC påpekar att uppgifterna inte är bekräftas av någon oberoende part. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi har den ryska armén visat sig vara mycket svagare än omvärlden trodde. Omni 220511. "Putins blunder avgörande för Finland och Sverige." I en krönika i Financial Times konstaterar Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb att en ”oväntad konsekvens” av Rysslands invasion av Ukraina är att Finland och Sverige kommer att ansluta sig till Nato. Stubb betraktar ländernas Natomedlemskap som ett konstaterat faktum och skriver att förändringen av historien kommer vara känd som "Vladimir Putins utvidgning", om inte invasionen ägt rum skulle den aldrig ha blivit av. "Putins taktiska och strategiska blunder blev avgörande. Om han kan slakta sina slaviska bröder och systrar i Ukraina så finns det inget som hindrar honom från att göra detsamma på andra håll", skriver den finske ex-politikern. Omni 220511. Polens premiärminister: Putin måste stoppas - är farligare än Hitler och Stalin. Vladimir Putins "monstruösa ideologi" påminner om tidigare totalitära ideologer i Europa och måste utrotas, skriver Polens premiärminister Mateusz Morawiecki i en opinionstext i The Telegraph. I texten jämför han Putin med Hitler och Stalin, och skriver att den ryske presidenten "tyvärr är ännu farligare". "Han har inte bara tillgång till dödligare vapen, han har också de nya medierna i sitt grepp för att sprida sin propaganda", skriver han. Morawiecki skriver vidare att Putins politik inte bara förstör det ryska samhället utan också utgör ett "dödligt hot mot Europa" och att det därför inte räcker att hjälpa Ukraina militärt. "Ryssland stannar inte vid Kyiv. Hon har begett sig på en lång marsch västerut och det är upp till oss att bestämma var vi stoppar henne", skriver han. Morawiecki: Det här är inte galenskap, det är en medveten strategi. "Enda chansen är en avputinifiering av Ryssland." Den polske premiärminstern skriver att väst underskattat hotet från Putin. Omni 220511. Belarus förstärker militärt vid gränsen mot Ukraina. Belarus kommer att placera ut specialstyrkor vid sin gräns mot Ukraina, uppger landets försvarsdepartement på Telegram enligt DN. Generalstabschefen Viktor Gulevich uppger att Ukraina har samlat runt 20 000 soldater vid gränsen och att detta kräver ett svar från Belarusiskt håll. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror att det kan handla om en avledningsmanöver. "Man kan koppla det till det som hänt i Transnistrien där man från rysk sida försöker vilseleda Ukraina till att binda resurser för att säkerställa att inget ont händer där," säger han. Käihkö: Kan vara ett tomt hot, men det finns risker med att strunta i det. Omni 220511. Nästan vart tredje ukrainskt jobb borta sedan invasionen. Nästan 4,8 miljoner jobb har gått förlorade sedan den ryska invasionen, bedömer FN-organet ILO enligt AFP. Det motsvarar nästan en tredjedel av alla jobb i landet. ILO drar också upp olika framtidsscenarier beroende på hur kriget utvecklas. Vi ett snabbt krigsslut är bedömningen 3,4 miljoner ukrainare ganska snabbt skulle kunna återgå i arbete. Om kriget drar upp på tiden bedöms upp till sju miljoner personer kunna bli arbetslösa. Det skulle innebära en arbetslöshet på över 43 procent. ILO berömmer Kyivs ansträngningar för att upprätthålla socialförsäkringssystemet. Omni 220511. Ryska tidningar: "Våra soldater räddar världen." Statliga ryska tidningar fortsätter att förklara kriget med att Ryssland har trupper i Ukraina för att försöka bekämpa nazister, som enligt tidningarna stöds av västländerna. Det rapporterar BBC som har gått igenom några av alla artiklar som har skrivits om kriget sedan Ryssland firade "segerdagen" den 9 maj. "Våra soldater och officerare räddar världen från nazismen, precis som våra fäder och farfäder en gång gjorde", står det i tidningen Komsomolskaja Pravda. Tidningen skriver även att "hela Europa beväpnade Hitler, precis som de beväpnar Zelenskyj". En annan tidning förutspår Putins nästa drag: "Han tänker inte dra sig tillbaka."
Omni 220511. Ryssland uppmanas att annektera ukrainska Cherson. Proryska myndigheter i den ukrainska staden Cherson sa på onsdagen att de kommer att be Ryssland annektera regionen, rapporterar AFP. Uttalandet gjordes av Kirill Stremousov, som är biträdande chef för stadens ryskinstallerade civila och militära administration. Stremousov föreslog att staden skulle låta sig annekteras utan en omröstning, men den ryska ledningen svarade enligt nyhetsbyrån att stadens invånare bör få "bestämma sitt öde". Cherson är den första stora ukrainska staden som föll efter den ryska invasionens start. Den ligger norr om Krym, som annekterades av Ryssland 2014 efter en omröstning som fördömdes av omvärlden. Uttalandet gjordes samtidigt som strider rasar i södra och östra Ukraina. Chersonbon förlorade sitt hus och sin familj när Ryssland bombade staden: "Varför kan han inte låta oss vara ifred?" Omni 220411. Ryska flygbolaget Aeroflot stoppas från Arlanda. Regeringen avslår det ryska flygbolaget Aeroflots ansökan om att få flyga mellan Moskva och Stockholm i sommar, rapporterar TT. Sedan tidigare finns sanktioner mot Ryssland som innebär att ryska flyg inte får flyga över EU-länder. Aeroflot har trots sanktionerna sökt tillstånd att få flyga regelbundet mellan Arlanda och Moskva. "Jag förutsätter att man (det ryska flygbolaget) är beredd på att man inte kommer att få ansökan godkänd. Jag kan möjligtvis vara förvånad över att man lämnat in en ansökan," säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till TT. Omni 220511. Zelenskyj: Kunde undgått krig med Natomedlemskap. Den ryska invasionen hade kunna undgåtts om Ukraina hade varit medlem i Nato, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under ett digitalt tal till universitetsstudenter i Paris, rapporterar BBC. "Om Ukraina hade varit en del av Nato innan kriget hade det inte blivit något krig." Ryssland har länge varit emot en expandering av Natoalliansen och har motsatt sig att Ukraina ska gå med. Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att invasionen hade kunnat undvikas om väst hade lyssnat på de ryska kraven om att sluta försöka expandera alliansen, skriver den kanadensiska nyhetssajten CBC. Ryssland har anklagat Natoalliansen för att försöka bygga upp en militär mur som angränsar till Ryssland. Omni 220511. EU vill ge Ukraina Rysslands frysta tillgångar. Att konfiskera tillgångar är i dagsläget inte möjligt i alla EU-länder - men nu vill EU-kommissionen införa en lag som tillåter det, skriver Direkt. Bakgrunden är att unionen vill kunna konfiskera frysta ryska tillgångar och ge som krigsskadestånd till Ukraina. "Konfiskation måste baseras på en kriminell aktivitet. I vissa länder går det att kringgå sanktionerna genom att till exempel flytta ägandet till en familjemedlem," sa justitiekommissionär Didier Reynders vid en presskonferens på onsdagen. Sedan Ryssland gick in i Ukraina 2014 har EU fryst tillgångar och infört inreseförbud för drygt tusen personer, samt för 80 företag och organisationer. EU arbetar på ett lagförslag - men det kommer att ta ett tag.
Konfiskerade tillgångar ska placeras i en fond för att kompensera offren i Ukraina.
Omni 220511. Vatikanen och USA oroas av utvecklingen i Hongkong. Under onsdagen har den romersk-katolska kardinalen Joseph Zen gripits i Hongkong, något som oroar Vatikanen, rapporterar AFP. "Den heliga stolen har nåtts av nyheterna om kardinal Zens gripande och följer med oro situationen väldigt noga," säger de i ett uttalande. Även Kurt Campbell, samordnare för USA:s Östasien- och Stillahavsfrågor, är kritisk till gripandena. "Allt jag kan säga är att vi är allt mer oroade över utvecklingen att utrota det civila samhället i Hongkong," säger han enligt Reuters. Enligt människorättsgruppen Hong Kong Watch greps Zen tillsammans med sångaren Denise Ho, advokaten Margaret Ng och forskaren Hui Po-Keung. Zen var en stark röst i den prodemokratiska rörelsen och var tidigare landets ärkebiskop.
Omni 220511. Ryssland hävdar: Ukrainsk attack på rysk by - en död. En person ska ha dött och tre skadats efter en ukrainsk beskjutning mot en rysk by i Belgorod. Det rapporterar flera medier med hänvisning till ett uttalande från guvernören Vyacheslav Gladkov. Tidigare i maj uppgav guvernören att två explosioner hade inträffat i samma område och i april anklagade Ryssland Ukraina för att ha attackerat en bränsledepå i området, vilket förnekades av Kyiv. Guvernören: Detta är den svåraste situationen regionen varit i sedan 24 februari. Belgorod ligger nära gränsen till Ukraina. Omni 220511. Chersonbon: Flera börjar influeras av propaganda. I den ukrainska staden Cherson, som är under rysk kontroll, får invånarna bara tillgång till ryska nyheter och vissa börjar influeras av landets propaganda om kriget, säger Chersonbon Larisa Kruten till BBC. "Jag skulle karaktärisera situationen i Cherson som tyst terror." Hon har själv flytt till Odesa, men har familjen kvar i staden och berättar att ryska soldater har ”stängt vägarna in till staden” så att hennes släktingar inte kan lämna. Kruten: Förra veckan stängdes min familj ut helt från tv-, internet- och telefonuppkoppling. Omni 220511. EU-toppen: Ryssland mest direkta hotet mot världen. Ryssland utgör efter invasionen av Ukraina det "mest direkta hotet" mot den rådande världsordningen, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen enligt AFP. Uttalandet kommer under von der Leyens besök i Japan. I uttalandet kritiserar EU-toppen det hon kallar "den barbariska invasionen men också Rysslands "oroande pakt med Kina". Under besöket har von der Leyen bland annat träffat den japanske premiärministern Fumio Kishida som även han kritiserar Ryssland i skarpa ordalag. "Rysslands invasion av Ukraina berör inte bara Europa utan skakar om själva kärnan i den internationella ordningen, inklusive Asien. Detta kan inte tolereras," säger Kishida. De båda ledarna meddelade att samarbetet mellan EU och Japan ska fördjupas. Ledarna har bland annat diskuterat säkerhetssamarbeten och sanktioner. Senare i maj reser även Joe Biden till Japan. Omni 220512. Ryska soldater inför rätta i sin frånvaro för krigsbrott i Ukraina. Ukrainska åklagare är redo att inleda de första rättegångarna om misstänkta krigsbrott under kriget i Ukraina, skriver The Guardian. De första att åtalas är tre ryska soldater som misstänks för att ha skjutit mot och dödat civila. Dessutom åtalas en fjärde soldat som misstänks ha skjutit ihjäl en man och sedan våldtagit hans fru. Mannen har identifierats via en karakteristisk tatuering men är inte gripen. "Vi vet inte var han är men vi åtalar honom i hans frånvaro. Vi vill visa de här brottslingarna att vi kommer att hitta dem," säger statsåklagaren Iryna Venediktova. Ukrainas riksåklagarmyndighet har hittills fått in runt 10 700 anmälningar om misstänkta krigsbrott sedan kriget inleddes. Över 600 misstänkta krigsbrottslingar har identifierats. Omni 220512. EU: Återuppbyggnad kostar hundratals miljarder euro. Ukraina kommer att behöva mellan 500 och 600 miljarder euro för att bygga upp landet igen efter den ryska invasionen och EU är redo att täcka en stor del av kostnaderna. Det säger EU-kommissionären Valdis Dombrovskis enligt Politico. Dombrovskis säger också att EU är på gång att lägga fram en plan där ekonomiskt stöd för att bygga upp den ukrainska infrastrukturen kopplas till strukturella reformer som Ukraina behöver genomföra för att på sikt bli medlem i unionen. Flera olika förslag på hur stödet till Ukraina ska finansieras har lagts fram, däribland att konfiskera frysta ryska tillgångar eller tvinga Ryssland att betala som en del av en fredsuppgörelse. Omni 220512. Brittiska uppgifter: Ukraina tar fler byar runt Charkiv. De ukrainska styrkorna fortsätter att genomföra motattacker i området runt staden Charkiv och har återtagit ytterligare ett antal mindre samhällen och byar, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelseuppdatering på Twitter. Enligt uppgifterna har ryska omgrupperingar gjort de kvarvarande styrkorna sårbara för det rörliga och starkt motiverade soldaterna. De brittiska uppgifterna gör gällande att Ryssland troligen har dragit tillbaka styrkor från Charkiv för att istället sätta in dem längre österut. "(Tillbakadragandet) kan ses som ett indirekt bevis för Rysslands oförmåga att ta större ukrainska städer", står det i uppdateringen. Omni 220512. Kuleba tackar Tyskland: "Har tagit en ledande roll." Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba hyllar Tysklands svar på den ryska invasionen av Ukraina under ett besök i Berlin, skriver Reuters. Enligt Kuleba har Tyskland, som inledningsvis anklagades för att agera för passivt, nu tagit en ledande roll i att hjälpa Ukraina. Kuleba lyfter bland annat att Tyskland har skickat tunga vapen till Ukraina och att landet ställt sig bakom sanktioner som slår mot Rysslands oljesektor. Under Tysklandsbesöket kommer Kuleba också träffa representanter för de övriga G7-länderna. Han har tidigare flaggat för att han kommer att lobba för ett ukrainskt EU-medlemskap och för ytterligare sanktioner mot Ryssland. Relationen mellan länderna har varit spänd. Omni 220512. Ryssland: Har slagit ut förråd och luftvärnssystem. Ryssland säger sig ha träffat två ukrainska ammunitionsförråd i Tjernihiv-regionen i norra Ukraina, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska medier. Enligt det ryska försvarsdepartementet har landet också slagit ut ett ukrainskt luftvärnssystem och en radarstation nära Odesa i söder. Ryssland säger sig dessutom ha skjutit ner en drönare i närheten av Ormön som de ryska styrkorna tog kontroll över under krigets första dag. Uppgifterna kommer från ryska nyhetsbyråer. Omni 220512. Medvedev: Västs stöd ökar risken för kärnvapenkrig. Att väst förser Ukraina med vapen och militär träning ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato, säger den tidigare ryske premiärministern Dmitrij Medvedev enligt Reuters. "En sådan konflikt riskerar alltid att leda till ett fullskaligt kärnvapenkrig. Det skulle vara katastrofalt för alla", skriver Medvedev, som i dag är ordförande i det ryska säkerhetsrådet, på Telegram. Uttalandet kom kort efter att Finlands president och statsminister meddelat att de vill se finländskt Natomedlemskap. Medvedev: Nato pumpar in vapen i Ukraina. Omni 220512. Tusen döda funna runt Kyiv - FN startar utredning. Runt tusen döda kroppar har hittats i området runt Ukrainas huvudstad Kyiv, säger FN:s människorättschef Michelle Bachelet enligt Reuters. "Skalan på det olagliga dödandet, inklusive tecken på summariska avrättningar i området norr om Kyiv, är chockerande," säger Bachelet. FN:s råd för mänskliga rättigheter har under torsdagen fatta beslutet att starta en utredning av misstänka krigsbrott i området, som tillfälligt kontrollerades av Ryssland under en period i mars. Ryssland har avfärdat alla anklagelser om att civila har dödats. Omni 220512. Kreml om Finland i Nato: "Är definitivt ett hot." Att Finland går med i Nato skulle "definitivt" utgöra ett hot mot Ryssland. Det säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov efter det gemensamma beskedet från den finska presidenten och statsministern att de vill att Finland ansöker om medlemskap, rapporterar AFP. "Natos expansion och att alliansen närmar sig våra gränser gör inte världen och vår kontinent mer stabil," säger Peskov. Han säger vidare att Finlands besked kräver "ett symmetriskt svar" men att utvecklingen framöver beror på hur nära den ryska gränsen Natos militära infrastruktur kommer. Rysslands utrikesdepartement skriver i ett uttalande att man kommer svara på Finlands besked. "Att Finland går med i Nato är en radikal förändring av landets utrikespolitik", står det i uttalandet, där Ryssland även varnar för repressalier av bland annat "militärtekniskt" slag. Beskedet från Finland kom tidigare under onsdagen. Omni 220512. Gazprom stoppar gas till dotterbolag: "Ett vapen." Ryssland har minskat sina leveranser av naturgas till Tyskland, som en hämnd för Europas sanktioner mot landet efter invasionen av Ukraina. Det rapporterar Bloomberg. Ett av ryska Gazproms dotterbolag, som beslagtagits av Tyskland, får inte längre alla volymer som de har kontrakt för enligt ekonomiminister Robert Habeck. Han understryker dock att effekten inte är särskilt stor, och att landet kan få gas från annat håll. Habeck menar att Rysslands beslut att införa sanktioner mot Gazprom Germania visar att "konfrontationen angående energin är ett vapen". Tyskland är Rysslands största köpare av naturgas. Gaspriset stiger på osäkerhet om rysk leverans.Enligt ryska pressekreteraren Peskov uppger att det "inte längre finns någon relation" mellan bolagen. Omni 220512. 90-årig kardinal gripen av Hongkongs säkerhetspolis. Tidigare biskopen känd som framträdande demokratikämpe. Kardinalen är Joseph Zen i Hongkong. Dagen 220512. Film uppges visa ryska krigsbrott: "De är bödlar". En övervakningsfilm som CNN kommit över tycks visa hur två ryska soldater begår uppenbara krigsbrott i Ukraina. Filmen visar hur soldaterna till synes oprovocerat skjuter två obeväpnade civila i ryggen efter att först ha samtalat med dem. En film från en annan kamera visar hur soldaterna sedan stjäl sprit och skålar med varandra. Händelsen ska ha skett i krigets inledande skede när ryska styrkor var på väg mot Kyiv. Filmen ska ha tagits av en övervakningskamera hos en bilhandel som ligger utmed den väg som ryssarna använde. "De är bödlar. Det är fruktansvärt för min far var civil, han var 68 år, en fredlig obeväpnad man," säger dottern till en av de skjutna männen. CNN har kommit över en stor mängd material från kamerorna. Liknande fall har dokumenterats på fler andra platser. Ukrainska åklagare är på gång att inleda de första krigsbrottsrättegångarna.
Omni 220512. Johnson: Ingen väg tillbaka i relationen med Putin. Boris Johnson säger att han inte ser en framtid där Storbritannien och Rysslands president Vladimir Putin återgår till en mer normal relation. Det säger han i en intervju med LBC enligt Sky News. "Han har begått grova brott mot mänskliga rättigheter och internationell lag. Han är skyldig till ett helt barbariskt angrepp på ett helt oskyldigt land," säger han. Enligt honom begick Storbritannien ett misstag när de normaliserade relationen med Putin efter Rysslands annektering av Krym 2014, ett misstag Johnson inte vill upprepa. Johnson säger dock att inget är omöjligt - men att han inte ser någon möjlighet till en normaliserad relation. Johnson tror att flera länders ledare känner som honom. Intervjun gjordes under Johnson besök i Sverige och Finland. Omni 220512. FN ska utreda krigsbrott i Ukraina efter "tio veckor av ren skräck". När FN:s råd för mänskliga rättigheter under torsdagen samlades vittnade Ukrainas biträdande utrikesminister Emine Dzhaparova om "tio veckor av ren och skär skräck", rapporterar AFP. "Tortyr och försvinnanden, sexuellt och könsbaserat våld. Listan på Rysslands brott är oändlig," säger hon. Under sitt vittnesmål visade Dzhaparova upp en bild som föreställde svarta linjer. Om bilden sa hon att den är ritad av en 11-årig pojke som våldtogs av ryska soldater framför sin mamma och nu bara kommunicerar genom att rita. Rådet fattade under torsdagen beslutet att utreda krigsbrott i Ukraina. 33 medlemsrepresentanter röstade för utredningen, tolv avstod och Kina och Eritreas representanter röstade emot det. Ryssland är sedan en månad tillbaka uteslutna ur rådet. FN:s människorättschef: Skalan på det olagliga dödandet är chockerande. Omni 220512. Gaspriserna stiger i Europa efter ryska sanktioner. Europeiska gaspriser stiger efter att Moskva har infört sanktioner mot EU:s energibolag. På den nederländska råvarubörsen stiger priset på naturgas med 13 procent till omkring 106 euro per megawattimme under torsdagen - mer än fyrdubbla nivåerna för ett år sedan, skriver Financial Times. Ryssland införde på onsdagen sanktioner mot mer än 30 olika energibolag, som en hämnd för Europas sanktioner mot landet. Osäkerheten om rysk leverans sätter nu avtryck i marknaden. EU-kommissionen uppger att unionen "analyserar det ryska beslutet om sanktioner och dess följder på gastillgången", enligt FT. Förra året stod Ryssland för omkring 40 procent av EU:s gasbehov. Gazprom: Under dagen föll gasflödet från Ryssland till Europa med en tredjedel. Omni 220512. Över sex miljoner har flytt från krigets Ukraina. FN:s senaste siffror visar att över sex miljoner människor har flytt från Ukraina sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari, rapporterar BBC. Siffrorna kommer från Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som också noterar att över åtta miljoner människor är på flykt inom Ukraina. Polen har tagit emot 3,3 miljoner ukrainska flyktingar. Det innebär att Polen har tagit emot flest flyktingar i världen följt av Slovakien, Ungern och Rumänien. Utöver dessa siffror anklagar Ukraina Ryssland för att deportera ukrainare till Ryssland, mot deras vilja. Totalt har 6,03 miljoner människor flytt Ukraina. Polen uppskattar att omkring hälften av de ukrainska flyktingarna kommer stanna i landet. Omni 220512. Ryssland om Finlands besked: Kommer orsaka "allvarlig skada". Svarar med förtäckta hot. Den ryska reaktionen på dagens natobesked från Finland lät inte vänta på sig. Det var bistra tongångar från Kreml med förtäckta hot om vad ett finländskt medlemskap i försvarsalliansen kan komma att leda till. Den ryske presidentens talesperson Dimitrij Peskov ville inte visa upp sig för TV-kameror utan valde att prata om en eventuell Nato-utvidgning på telefon. "Utvidgningen av Nato och alliansens närmande till våra gränser gör inte världen och vår kontinent mer stabil och säker", säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Ryska utrikesdepartementet skriver att ett finländskt Natomedlemskap kommer att orsaka "allvarlig skada" i de två ländernas relation. tv4 220512. Reaktionen: Värsta hotet mot Ryssland på flera år. Reaktionen: Värsta hotet mot Ryssland på flera år. Så beskriver SVT:s korrespondent Bert Sundström Rysslands reaktion efter Finlands Natobesked. Finland anklagas för att upprätta en ny "järnridå" - och Kremls talesperson, Dmitrij Peskov, kallar beslutet för ett "ovänligt steg". Efter torsdagens besked från den finska statsledningen om att man strävar efter att skicka en Natoansökan snarast möjligt har de ryska reaktionerna varit aggressiva. "Den som tjänar mest på det här är Amerika och Biden. Och det övergripande målet är en ny järnridå från Barents hav till Svarta havet, sa Olga Skabejeva, programledare i rysk statstelevision, rapporterar Daily Mail. Det ryska utrikesdepartementet menar att Ryssland kommer "tvingas ta steg för repressalier" om Finland ansluter till Nato, rapporterar den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Ria Novosti. Precis som när Ryssland tidigare har varnat Finland och Sverige för att ansluta till Nato talas det om "militärtekniska" repressalier. Enligt Bert Sundström, SVT:s korrespondent i Moskva, har Natobeskedet tagits emot som ett fientligt sådant av Ryssland. "Putins talesperson Dmitrij Peskov säger att det här är en del av en sorts antirysk kampanj. När Finland nu tänker gå med i Nato är det något som är det värsta hotet mot Ryssland på många år, säger Sundström i "Rapport". Enligt Sundström kan Finland vänta sig verbala ryska hot, där budskapet är att konfrontationsrisken mellan länderna ökar betydligt i och med besedet. Ett av de ryska svaren som Finland förbereder sig för är om Ryssland skulle stänga av sina gasleveranser till landet. Finska parlamentsledamöter menar att kranarna kan stängas av redan i morgon, fredag, rapporterar finska tidningen Iltalehti. Det skulle kunna drabba finsk industri och livsmedelsproduktion. "Förberedelser har gjorts för detta och och det är också förväntat att det kan hända," säger parlamentsledamoten Ville Tavio till Iltalehti. Ryska UD menar att Natos mål är att utvidga militäralliansen till Rysslands gränser för att skapa en "flank av militärt hot" mot landet. "Men varför Finland skulle förvandla sitt territorium till en front för militär konfrontation med den ryska federationen, medan de förlorar oberoendet i att fatta självständiga beslut, får historien döma", säger ryska UD i uttalandet, rapporterar Ria Novosti. Rysslands biträdande ambassadör till FN Dmitrij Poljanskij säger att Sverige och Finland, om de ansluter till Nato, blir en del av fienden. "Om Nato placerar styrkor i dessa områden kommer de att bli måltavlor, eller möjliga måltavlor för en attack. Precis som ryskt territorium är ett möjligt mål för de styrkor som placeras ut," säger han till Unherd. Ryska regeringshögkvarteret Kreml menar att det vore ett "existentiellt hot" mot Ryssland om Sverige och Finland ansluter till Nato. Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar Finlands beslut för ett "vänligt steg" och menar att Natos närmande till de ryska gränserna inte kommer att göra världen, och den eurasiska kontinenten, till en tryggare plats. Exp 220512. Österrike står fast - tre av fyra säger nej till Nato. Den Natovänliga opinionssvängning som skett i Sverige och Finland under den ryska invasionen syns inte i Österrike. Tre av fyra österrikare säger fortsatt nej till Nato, rapporterar SVT Nyheter. "Jag tycker inte man bör fatta så omfattande säkerhetspolitiska beslut baserat på känslomässiga opinionsundersökningar. Sådant kan ändra sig," säger statsvetarprofessorn Heinz Gärtner. Stödet för fortsatt neutralitet har sett en svag ökning i Österrike sedan invasionen inleddes. Enligt den österrikiska tidningen The Local är endast 14 procent för ett Natomedlemskap. Omni 220512. Kommentar: Österrike har flera buffertstater till den ryska gränsen vilket Finland inte har. Finland har samma utsatta läge som Ukraina, det gör skillnad. Ukraina: Vi har skadat ryskt skepp i Svarta havet. Ukrainas beväpnade styrkor uppger att de har skadat ett ryskt skepp i Svarta havet, rapporterar Reuters. Det ska handla om logistikskeppet Vsevolod Bobrov som uppges ha attackerats nära Ormön, och skeppet ska just nu stå i lågor. Ryssland har inte kommenterat Ukrainas påstående och Ukraina har inte lämnat några ytterligare detaljer om händelsen. Skeppet beskrivs som ett modernt militärt logistikskepp. Skeppet togs i bruk under förra året. Ukraina uppges också ha skjutit ner ryska attackhelikoptrar. Omni 220512. FN till Putin: "Har du ett hjärta - öppna hamnarna." Chefen för FN:s Världslivsmedelsprogram, David Beasley, vädjar till den ryske presidenten Vladimir Putin att öppna Ukrainas hamnar i Svarta havet för att möjliggöra export från landet, skriver CNN. Annars finns risk för en global livsmedelskris och miljontals dödsfall. "Om du har något hjärta överhuvudtaget för resten av världen måste du öppna hamnarna, oavsett hur du känner för Ukraina," svarade Beasly när han fick frågan om vad han skulle ha sagt om han fick tala direkt till Putin. Ukraina är en av världens viktigaste exportnationer när det gäller spannmål och många länder är nästan helt beroende av exporten från Ukraina för sin livsmedelsförsörjning. Enligt Beasly måste hamnarna öppna igen inom 60 dagar om inte den jordbrukscentrerade ukrainska ekonomin helt ska kollapsa. Jordbruksprodukter står för över 40 procent av Ukrainas totala export Omni 220513. Ryska soldater vägrar slåss: "De kan inte tvinga mig." Många ryska soldater har vägrat att delta i striderna i Ukraina - vilket de också har möjlighet till eftersom Ryssland inte formellt ligger i krig, skriver The Guardian. Tidningen har pratat med Dmitrij som stred under krigets inledning men sedan har sagt nej till att tjänstgöra i Ukraina ytterligare en gång. "Jag har inget att skämmas för. Vi är officiellt inte i krig så de kan inte tvinga mig," säger han. Tidningen har också pratat med advokaten Mikhail Benyash som säger att hundratals soldater har vänt sig till honom. Han berättar att många soldater skrämts med att de riskerar att fängslas om de vägrar delta i kriget. "Men vi förklarar att de helt enkelt kan säga nej," säger han. Dmitrij: Jag vill inte komma hem i en kista. Omni 220513. Gripen borgmästare: "De var förbluffande okunniga." Under kriget i Ukraina har ryska styrkor regelbundet fört bort ukrainska borgmästare och andra lokala makthavare. DN har träffat en av dem, Ivan Fedorov, borgmästare i Melitopol. Han berättar hur ryska soldater tog sig in på hans kontor, trädde en påse över hans huvud, band hans händer och körde iväg med honom. Därefter fängslades han och förhördes i timtal om sina kollegor och om hur administrationen, politiken och ekonomin i staden och regionen fungerade. "De var förbluffande okunniga och visste ingenting om någonting här. De tycktes tro att allt fungerar som i Ryssland, men vi lever i helt skilda världar," säger han. Efter några dagar släpptes han i en fångutväxling. Fedorov berättar att han numera mår okej men att 29 andra folkvalda fortfarande finns i ryssarnas försvar. Omni 220513. Bedömning: Sverige kan stärka Nato i luften och till havs. Ett finskt och svenskt Natomedlemskap skulle stärka försvarsalliansen på flera plan. De nordiska länderna har exempelvis närmare 200 toppmoderna stridsflygplan tillsammans, vilket är i nivå med stormakter som Frankrike och Storbritannien, skriver Aftonbladet. Experter som tidningen har pratat med påpekar också att den svenska flottan skulle innebära ett viktigt tillskott till Natos "ganska svaga" marina närvaro i Östersjön. "Sen är vi kunniga på den här miljön. Militärgeografiskt är vi ett stort land med en lång kust, som kan erbjuda ett operativt djup som underlättar för planerarna," säger Anna Wieslander, Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic Council. Däremot har Sverige Norge och Danmark, till skillnad från Finland, i nuläget rätt svaga markstridskrafter. Omni 220513. Efter Ungerns protest - olja kan strykas från sanktioner. EU kan komma att skjuta sanktioner som slår mot den ryska oljeindustrin på framtiden, sedan Ungern vägrat att ställa sig bakom förslaget, rapporterar Politico. I stället övervägs en lösning där övriga delar av det sjätte sanktionspaketet införs, samtidigt som man arbetar vidare med att hitta en lösning på oljefrågan som även Ungern kan acceptera. "Det är frustrerande att vi inte kan gå vidare med det vi är eniga om. Så varför inte göra så här?" säger en EU-diplomat. Att stryka oljan från sanktionerna skulle dock innebära att att paketet blir betydligt mindre slagkraftigt. Det skulle också innebära en prestigeförlust för EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som lagt fram paketet. Att EU har svårt att enas visar hur svårt det är att komma åt den ryska oljesektorn. Ungern anser att sanktionerna skulle slå för hårt mot landet. Putin: Sanktionerna slår hårdare mot väst än mot Ryssland. Omni 220513. Liz Truss: "Måste försäkra oss om att Putin besegras." Sanktionerna mot Ryssland bör inte hävas förrän de ryska styrkorna helt har lämnat Ukraina och fred råder, säger den brittiska utrikesministern Liz Truss enligt BBC. Hon säger också att västvärlden bör gå längre och agera snabbare när det gäller att bistå Ukraina med militärt stöd. "Putin skämmer ut sig på världsscenen. Vi måste försäkra oss om att han besegras utan att nå någon framgång, på ett sätt som förhindrar framtida aggressioner," sa Truss i samband med G7-ländernas utrikesministermöte. Truss har varit en av de företrädare för väst som har haft den hårdaste tonen mot Ryssland och hon sa redan förra månaden att de ryska styrkorna helt måste drivas ut ur Ukraina. Analytiker har varnat för att ett för skarpt tonläge kan försvåra diplomatiska lösningar. Frankrikes utrikesminister: G7-länderna står mycket starkt enade.
Omni 220513. Kommentar: Lis Truss har rätt. EU: 500 miljoner euro i militärt stöd till Ukraina. EU lovar ytterligare militärt stöd till Ukraina värt 500 miljoner euro, meddelar utrikeschefen Josep Borrell enligt AFP. Det handlar bland annat om stöd i form av stridsvagnar och artilleri. Omni 220513. Australien anklagar Kina för att spionera nära kusten. Ett kinesiskt spionfartyg har rört sig utanför Australiens västkust, nära en hemlig marinbas. Det rapporterar Sydney Morning Herald. "Intentionen är förstås att samla in information längs kustlinjen," säger Australiens försvarsminister Peter Dutton enligt AP. Dutton säger att han bedömer agerandet som "aggressivt", särskilt med tanke på hur långt söderut krigsfartyget siktats. Spänningarna mellan de båda länderna har ökat den senaste tiden efter att Salomonöarna ingått en kontroversiell säkerhetspakt med Kina. Forskare menar att fartyget agerat "ganska passivt" snarare än aggressivt. Omni 220513. Scholz: Ryssland har ansvar för livsmedelskrisen. Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz uppmanade Rysslands Vladimir Putin att gå med på vapenvila i Ukraina "så fort som möjligt" när de båda ledarna talade med varandra under fredagen, skriver Reuters. Under samtalet lyfte Scholz också den globala livsmedelskris som riskerar att följa på kriget, skriver AFP. "Kanslern påtalade att Ryssland har ett särskilt ansvar här", skriver Scholz kansli i ett uttalande. Scholz sa att en vapenvila var nödvändig för att förbättra den humanitära situationen. Före kriget var Ukraina en av världens största spannmålsexportörer. Samtalade varade i 75 minuter. De båda har inte pratat med varandra på sex veckor. Omni 220513. Expert: Ukraina bättre på att använda ny teknologi. En kombination av mycket gammal krigsteknologi, tillsammans med nyare sådan, har blivit ett framgångsrikt vapen för Ukraina under den pågående ryska invasionen. Det skriver NBC News. Enligt NBC använder Ukraina haubitsar och andra tunga vapen för att slå mot ryska positioner som lokaliserats genom drönare, vilket ger noggrann precision vid eldgivning. Ulrike Franke, expert på drönaranvändning i konflikter, säger att den ukrainska armén visat "större innovation" än den ryska när det gäller att använda ny teknologi. Det handlar inte bara om att ha teknologin på plats, utan också om hur den används, säger hon. "Det är det som gör ny teknologi potentiellt revolutionerande." Även Ryssland uppges ha haft god effekt genom att använda drönare i Ukraina. Omni 220513. FN-ambassadör: Finns bevis på att barn utsatts sexuellt. Det finns bevis som styrker "trovärdiga anklagelser# om att ryska soldater utsatt barn i Ukraina för sexuellt våld, säger den brittiska FN-ambassadören Dame Barbara Woodward enligt Sky News. Hon säger vidare att det finns bevis på att Ryssland brutit mot fyra av de sex kränkningar mot barn som listades av FN:s säkerhetsråd 1999, och som syftar till att skydda barn i krig. Bland dessa överträdelser nämns anklagelserna om att hundratusentals människor tvångsdeporterats från ockuperade områden i Ukraina - däribland barn. Risken för en "förlorad generation" i spåren av den ryska invasionen är ytterst verklig, säger hon. Omni 220513. Ryssland kapar elförsörjning till Finland. Ryssland kapar försörjningen av el till Finland på lördagen, uppger RAO Nordic, ett dotterbolag till den ryska statliga leverantören Inter RAO, enligt AFP. I ett pressmeddelande uppger RAO Nordic att det beror på att man inte kan betala för elimporter från Ryssland. "Situationen är exceptionell och sker för första gången i vår tjugoåriga handelshistoria", skriver bolaget. Fingrid, som förvaltar stamnätet i Finland, skriver i ett pressmeddelande att beskedet - som berör runt tio procent av den totala förbrukningen – inte hotar den finländska elförsörjningen. "Den import som saknas kan ersättas genom import av mer el från Sverige och delvis också genom finska produktionen," säger Reima Päivinen, ansvarig direktör för driftverksamheten. Omni 220513. Utbrytarområde i Georgien planerar folkomröstning. Det ryskstödda utbrytarområdet Sydossetien i Georgien planerar att hålla en folkomröstning i sommar med syfte att bli en del av Ryssland, uppger separatistledaren Anatolij Bibilov enligt AFP. Enligt nyhetsbyrån är datumet satt till den 17 juli. Georgiska trupper fördrevs ur Sydossetien och Abchazien under femdagarskriget 2008 och båda områdena utropade sig därefter som självständiga med rysk uppbackning. Det har bara erkänts av Ryssland och några få allierade, enligt TT. Planer på en folkomröstning i området har av Georgien tidigare avfärdats som "oacceptabla", skriver AFP.Striderna 2008 krävde mer än 7 000 liv och tiotusentals georgier fördrevs. Anatolij Bibilov meddelade planerna i ett uttalande. Omni 220513. Linde: Var uppmärksam på påverkansförsök - ryska regimen vill skrämmas. Påverkanskampanjer, cyberattacker och hot om giftattacker - det är exempel på taktiker Ryssland kan ta till för att skrämma den svenska befolkningen under en Natoprocess, säger utrikesminister Ann Linde (S) till Aftonbladet. "Den ryska regimen försöker få människor att bli rädda." Linde ser risken för ett ryskt militärt angrepp som liten, men hon uppmanar medborgare att förbereda sig på ryska reaktioner och vara vaksamma på sådant man upplever som påverkansförsök. Dessa syns redan i politikers sociala medier, säger utrikesministern, och tillägger att "mina medarbetare rensar förtvivlat just nu". Linde understryker att den svenska staten och Försvarsmakten har beredskap för dessa scenarier. Linde: Den perioden som är värst för oss är perioden då vi inte har bestämt oss. Vita huset: Arbetar för att klargöra Turkiets position. Biden upprepade löften om ökad säkerhet till Sverige. Omni 220513. Rysslands inflation steg till 17,8 procent i april. Den ryska inflationen fortsatte att rusa i april. Jämfört med samma månad i fjol ökade konsumentpriserna med 17,8 procent, visar siffror från statistikbyrån Rosstat enligt flera medier. På månadsbasis saktade den däremot in till 1,6 procent i april från 7,6 procent i mars, skriver Reuters. Centralbankens inflationsmål är 4 procent, men man räknar med att den landar på 18-23 procent i år. I mars steg KPI med 16,7 procent jämfört med samma månad föregående år. Omni 220523. Bara sten och inga invånare - men "Ormön" är ändå viktig. På den omtalade ukrainska ön Zmijinyj - mer känd som "Ormön" - finns inga bofasta invånare. Ändå har den kommit att spela stor roll både symboliskt och militärt under den ryska invasionen. Det rapporterar CNN, som noterar att ön är liten och i princip enbart utgörs av sten. Ryssland har aldrig gjort anspråk på ön varken historiskt eller geografiskt, men trots det visste Ukraina att den var av strategiskt värde för ryssarna redan innan invasionen inleddes. "Den som kontrollerar ön kan när som helst blockera civila fartygs rörelser i alla riktningar söder om Ukraina," säger underrättelsechefen Kyrylo Budanov. Ön har kommit att symbolisera det ukrainska motståndet sedan dess försvarare tidigt under invasionen uppmanade det nu förlista ryska krigsfartyget Moskva att "dra åt helvete". I en förklarande text tidigare i veckan talade BBC med en rad experter och analytiker om öns betydelse. Då lyftes även att det ryska robotsystemet S-400 skulle kunna nå Rumänien och Natos södra flank om det placerades på ön. "Det må se ut som en värdelös stenklump, men dess öde är en viktig del av Rysslands krigföring." Bara de senaste dagarna har Ukraina utfört en rad attacker mot ryska trupper på ön, bland annat via drönare. Ön har tidigare varit en del av Rumäniens territorium. Omni 220513. Ukraina: Svåra förhandlingar om skadade i stålverket. Det pågår "mycket svåra" förhandlingar med Ryssland om att evakuera de sista ukrainska soldaterna från stålverket Azovstal i det belägrade Mariupol, uppger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt Reuters. "Resultatet kanske inte blir till allas belåtenhet, men vårt uppdrag är att evakuera alla våra grabbar. Varenda en. Levande." skriver hon i ett uttalande i sociala medier. I nuläget förhandlas det om evakueringen av 38 "mycket svårt skadade# soldater, säger Veresjtjuk enligt AFP. Pavlo Kyrylenko, chef för Donetskregionens militära administration, säger att Ryssland försöker "diktera villkoren så mycket de bara kan" och att det därför i första hand kommer bli fråga om att evakuera de svårast skadade, rapporterar CNN. Veresjtjuk: Hoppas vid gud att vi räddar dem alla. Över tusen soldater är kvar - hundratals är skadade. Omni 220513. Ukrainsk fremgang kan true russernes forsyningslinjer: "Leverer over forventning." Ukrainernes fremgang ved Kharkiv kan være en ny fase i krigen: "Motoffensiven er et formidabelt svar fra ukrainsk side," sier Tom Røseth ved Forsvarets høyskole. Det amerikanske Instituttet for krigsstudier ISW skriver torsdag at den ukrainske motoffensiven nær russergrensen nord for Kharkiv har tvunget russiske tropper på defensiven. Kharkiv var et av de første angrepsmålene for de russiske invasjonsstyrkene som invaderte Ukraina 24. februar. Ukrainas nest største by ligger bare 30 kilometer sør for grensen. Men ukrainske styrker drev russerne tilbake i harde og blodige gatekamper og har siden beholdt kontrollen over millionbyen i nordøst - til en høy pris: Fra stillinger rundt byen har russerne bombardert Kharkiv i ti uker. Mer enn 2000 bygninger er ødelagt eller lagt i ruiner. Mange sivile er døde, hundretusener evakuert. Läs mer i VG 220512. Separatist-topp sågar Sjojgu: Kriminellt oaktsam. Igor Girkin, en tidigare befälhavare för de proryska separatiststyrkorna i östra Ukraina, riktar hård kritik mot den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu, på grund av de svårigheter Ryssland haft under kriget i Ukraina, skriver Reuters. "Jag anklagar Sergej Sjojgu direkt för minst kriminell oaktsamhet. Jag har inte belägg för att anklaga honom för förräderi, men jag misstänker det," säger Girkin i en intervju på Telegram. Reuters skriver att uttalandet är en av de kraftfullaste markeringarna mot det ryska militära ledarskapet sedan kriget inleddes. Girkin har tidigare sagt att Ryssland kan förlora kriget om man inte byter strategi. Tidigare legosoldat: Ryssland var illa förberedda. Girkin hade en ledande roll under ockupationen 2014. Omni 220513. Människorättsaktivist: Tiotusentals ukrainare deporterade till Ryssland. Tiotusentals ukrainare har evakuerats ofrivilligt från Ukraina till Ryssland. Det enligt en ukrainsk människorättsorganisation som har samlat in vittnesmål från drabbade. "De hade bara två val: stanna och dö, eller lämna, säger människorättsaktivisten Oleksandra Matvitjuk. Siffran är svår att verifiera, men även amerikanska Pentagon säger sig se tecken på att utvisningar sker och har skett. "Vi har indikationer på att ukrainare mot sin vilja förs till Ryssland," sa Pentagons talesperson John Kirby på måndagen. Oleksandra Matvitjuk, vid den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties, säger att hon själv har pratat med tiotals personer som evakuerats med tvång av ryska styrkor, främst från Mariupol. "De valde att överleva och åka till Ryssland," säger hon. Hon säger att hon inte vet hur många som har drabbats, men att det rör sig om tiotusentals. Hon pekar bland annat på statistik från ryska myndigheter som i början av april visade att åtminstone 18 000 ryska pass hade utfärdats till ukrainare på kort tid. De vittnen som Oleksandra Matvitjuk har pratat med skickades först till någon av de ockuperade delarna av Ukraina, som Krim och Donbas. "De blev tillsagda att Ukraina vägrar ta emot dem, att det inte fanns någon plats för dem." I Donbas genomgick de vad hon kallar en filtreringsprocess. De förhördes om släktingar i den ukrainska armén, deras telefoner beslagtogs och tittades igenom. "Vi behandlades som brottslingar, omhändertagna som Rysslands egendom. Jag upplevde att vi inte hade möjlighet att lämna," säger en person som utvisades till Ryssland i en intervju med CNN från april. Därefter skickades de som godkändes till Ryssland, så långt som till Tatarstan drygt 100 mil öster om Moskva. Att tvångsmässigt skicka ukrainare till Ryssland är strider mot folkrätten, enligt Ove Bring, professor emeritus i folkrätt. "Det är naturligtvis en allvarlig krigsförbrytelse," säger Ove Bring. "Civilbefolkningen som sådan ska skyddas inte bara från striderna utan även från att förflyttas tvångsmässigt till ett annat land," fortsätter han. Enligt Ukrainas människorättskommissionär Ljudmyla Denisova rör det sig om betydligt fler, drygt 1,2 miljoner ukrainare, som har skickats till Ryssland mot sin vilja. "Men vi kan ändå inte utesluta att det faktiskt har funnits rysktalande civilpersoner som vill komma till Ryssland," säger Bring. Kremls talesperson Dmitry Peskov har tidigare kallat rapporterna för "lögner". Omni 220512. Dussintals civila miste livet på "dödens väg". Ryska trupper stationerade sig längs en landsväg nära Kiev för att kunna beskjuta och röva bort människor på flykt, enligt Wall Street Journal. Tidningen har analyserat filmer, bilder och uppdateringar i sociala medier från i mars när dussintals civila uppges ha dödats längs en sträcka på sju kilometer. "Så fort vi lämnat byn hamnade vi på dödens väg," säger en man till WSJ. (svt 220512.) Georgisk utbrytarregion kan folkomrösta om att uppgå i Ryssland. Den separatisktia georgiska utbrytarregionen Sydossetien ska hålla en folkomröstning om att uppgå i Ryssland. Det uppger regionens ledare, rapporterar Reuters. Presidenten för den georgiska utbrytarregionen meddelade under fredagen att en folkomröstning om huruvida man ska uppgå i Ryssland ska hållas den 17 juli i år. Uppgifterna kommer från den ryska nyhetsbyrån Tass, skriver Reuters. Sydossetien betraktas av det internationella samfundet, däribland FN och EU som en del av Georgien. Ryssland och ytterligare ett fåtal länder som Venezuela, Nicaragua och Syrien har dock erkänt regionen som självständiga republiker. Ryssland gick i femdagarskriget 2008 in i Georgien och fördrev landets styrkor från Sydossetien och Abchazien. Därefter utropade båda områdena självständighet med rysk uppbackning. Se karta. svt 220513. FN vädjar till Putin - "miljontals människor kommer dö". David Beasley, chef för FN:s världslivsmedelsprogram, vädjar till Rysslands president Vladimir Putin om att återöppna Ukrainas hamnar i Svarta havet innan en global katastrof inträffar. "Miljontals människor runt om i världen kommer att dö på grund av att dessa hamnar blockeras”, sade Beasley till CNN. På frågan om vad han skulle säga direkt till Putin, svarade Beasley: "Om du har något hjärta överhuvudtaget för resten av världen, oavsett hur du känner för Ukraina, måste du öppna upp dessa hamnar." Viktiga transporter från Ukrainas jordbruk, känt som världens brödkorg, har fastnat i det krigshärjade landet eftersom hamnen i Odesa och angränsande hamnar blockeras av ryska styrkor. Inom de närmsta 60 dagarna måste hamnarnas drift vara igång annars kommer Ukrainas jordbrukscentrerade ekonomi att implodera, menar David Beasley. "Om inte hamnfrågan löser sig kollapsar Ukrainas ekonomi fullständigt." (svt 220513.) Ryska pontonbroar över viktig flod förstörda. Minst två gånger det senaste dygnet har Ukraina stoppat ryska styrkor från att ta sig över den strategiskt viktiga floden Siverskyi Donets genom att förstöra pontonbroar, skriver CNN. Satellitbilder, vars äkthet har verifierats av kanalen, visar de förstörda broarna som delvis ligger under vatten. Broarna ligger i närheten av staden Bilohorivka. Staden har av den regionala militärchefen Serhiy Haidai beskrivits som en fästning som, precis som Mariupol, håller tillbaka de ryska styrkorna, skriver SVT Nyheter i sin direktrapportering.
Omni 220512. Ukraina uppger sig ha attackerat ryskt fartyg. Det ryska lastfaryget Vsevolod Bobrov ska ha fattat eld efter att ha attackerats av ukrainska styrkor i närheten av strategiskt viktiga Ormön. Det uppger Serhiy Bratchuk, talesperson för den regionala militären i Odessa, rapporterar Reuters. Ukrainas försvarsdepartement uppger att ett stort antal ryska soldater ska ha dödats i attacken. Det ryska försvarsdepartementet har ännu inte kommenterat de obekräftade uppgifterna. Samtidigt kommer uppgifter om att ryska befälhavare pressas att genomföra riskabla passager över floder i östra Ukraina. Enligt det brittiska försvarsdepartementet ska den ryska armén mött hårt militärt motstånd och förlorat materiel när man försökt korsa floden Donets i Luhansk-regionen. (svt 220513.) Ryssland: Oljeraffinaderi utslaget i centrala Ukraina. Enligt Rysslands försvarsdepartementet har styrkor beskjutit ett oljeraffinaderi i industristaden Krementjuk i centrala delarna av Ukraina, rapporterar Reuters. Raffinaderiets oljeproduktions ska ha slagits ut helt. Uppgifterna har inte bekräftats från ukrainskt håll. Försvarsdepartementet meddelar också att man skjutit ner ett ukrainskt stridsflygplan av typen Su-27 i Charkivregionen. (svt 220513.) Austin i samtal med sin ryske kollega. USA:s försvarsminister Lloyd Austin krävde under ett telefonsamtal med sin ryske kollega Sergej Sjojgu att Ryssland omedelbart förklarar eldupphör i Ukraina. Fredagens samtal var det första som de båda försvarsministrarna hållit sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes den 24 februari. Senast de talades vid var den 18 februari, sex dagar innan invasionen inleddes. (svt 220513.) USA: Ryssland sprider desinformation genom säkerhetsrådet. USA anklagar återigen Ryssland för att använda FN:s säkerhetsråd för att sprida desinformation och konspirationsteorier om biologiska vapen i Ukraina. Den ryske FN-ambassaören Vasilij Nebenzia sade på vid mötets öppnande under fredagen att den ryska regeringen mottagit "mycket oroande bevis" för att det amerikanska försvarsdepartementet är direkt inblandat i genomförandet av "farliga biologiska projekt som ser ut som ett hemligt biologiskt militärprogram" i Ukraina. USA:s biträdande ambassadör Richard Mills beskrev de ryska påståendena om amerikansk inblandning i ett program för biologiska vapen för "kategoriskt falska och löjliga". (svt 220513.) Erdogan: Ser inte positivt på ett svenskt medlemskap. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ser inte positivt på att låta Sverige och Finland gå med i Nato, rapporterar Reuters. "Vi har ingen positiv uppfattning. Skandinaviska länder är som ett vandrarhem för terroristorganisationer," säger han till journalister vid en pressträff i Ankara. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare sagt att både Sverige och Finland är "varmt välkomna" i försvarsalliansen, och utlovat en snabb ansökningsprocess. Som Natomedlem kan Turkiet dock lägga in sitt veto mot nya medlemmar. Erdogans besked kommer kort efter att den svenska regeringen och riksdagspartierna presenterade sin säkerhetspolitiska analys, där man drar slutsatsen att ett medlemskap i Nato skulle vara fördelaktigt för Sverige. Finland meddelade på torsdagen att de ska ansöka om att gå med i Nato. Erdogan: Vi följer utvecklingen beträffande Sverige och Finland noggrant.
Omni 220513. Är det inte kontraproduktivt av Ryssland att hota Sverige? Putin kan inget annat språk.
svt 2220513 video 0:30. Historiskt besked - Socialdemokraterna säger ja till svensk Natoansökan. Socialdemokraternas partistyrelse säger ja till en svensk Natoansökan, skriver partiet i ett pressmeddelande. Partiet tillägger dock att de ska "verka för att Sverige, om ansökan godkänns av Nato, uttalar unilaterala förbehåll mot utplacering av kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium." Beslutet fattades efter ett extrainsatt möte i partistyrelsen på söndagen. Enligt källor till Expressen fattades beslutet utan votering, och ingen ledamot reserverade sig. "I det läge som utvecklats är det naturligt att vi måste välja att gå med i Nato," säger försvarsminister Peter Hultqvist till DN. "I dag tog de svenska Socialdemokraterna ett historiskt beslut att säga ja till en medlemskapsansökan till Nato. Den ryska invasionen av Ukraina har försämrat säkerhetsläget för Sverige och Europa i sin helhet", skriver utrikesminister Ann Linde på Twitter. Omni 220515. ISW: Annektering i öst kan öppna för kärnvapenhot. Ryssland har sannolikt för avsikt att annektera de ockuperade områdena i södra och östra Ukraina, skriver det amerikanska forskningsinstitutet Institute for the Study of War (ISW) i en analys. Därefter kommer president Putin troligen, direkt eller indirekt, säga att den doktrin som öppnar för att använda kärnvapen om ryskt territorium hotas gäller även för de annekterade områdena, enligt analysen. I en annan analys skriver ISW att Ukraina ser ut att ha vunnit slaget om Charkiv, landets näst största stad. "Ukrainska styrkor hindrade Ryssland från att omringa och inta Charkiv och drev sedan bort dem, på samma sätt som man gjorde med de styrkor som försökte ta Kyiv", står det i analysen. Omni 220514. Kreml: Svaret avgörs av vad Nato placerar i Sverige. Ryssland har "inga fientliga avsikter" gentemot Finland och Sverige. Det säger den biträdande ryska utrikesministern Aleksandr Grusjko enligt Reuters som citerar statliga ryska medier. Grusjko säger också att det ryska svaret på ländernas eventuella Natoanslutning kommer att avgöras av vilken militär infrastruktur alliansen placerar ut i länderna. Han säger också att Kreml inte ser några skäl till varför Sverige och Finland skulle vilja gå med i Nato. Vidare säger han att om Nato placerar kärnvapen närmare Ryssland gränsen kommer Ryssland att vidta "adekvata åtgärder". Ministern öppnar också för upprustning i norra Ryssland.
Omni 220514. Ryska spannmålsstölder fördöms: "Motbjudande". Ukrainas försvarsdepartement uppger att Ryssland har stulit minst 400 000 ton spannmål sedan kriget inleddes. Detta fördöms nu av den tyske jordbruksministern Cem Özdemir, skriver AFP. "Det här är en särskilt motbjudande form av krig som Ryssland för," säger han i samband med det pågående G7-mötet. Enligt ukrainska uppgifter förs det stulna spannmålet till annekterade Krym. CNN har kunnat visa hur ett fartyg i slutet av april lämnade Krym med 30 000 ton spannmål i lasten. Fartyget avvisades från hamnar i Egypten och Libanon innan det lade till Syrien, ett land som har en nära relation med Ryssland. Krigets följder för den globala livsmedelstillgången står på agendan för G7-länderna. Ukraina: Stora affärer som kontrolleras av människor på högsta nivå. Ukrainas Jordbruksminister: Världen får betala priset.
Omni 220514. Nordiskt importstopp på rysk olja - när EU dröjer. EU har hittills inte lyckats enas om ett gemensamt embargo mot den ryska oljan. Men de nordiska länderna har i praktiken redan infört ett, rapporterar Ekot. "I samband med att Ryssland invaderade Ukraina så har våra medlemsbolag valt att stoppa den ryska importen av råolja," säger Jessica Alenius, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige. Samma trend syns också i Danmark, Norge och Finland där företagen slutat eller ska sluta importera den ryska oljan. Preem, ST1 och Nynäs har alla slutat importera rysk råolja till Sverige. Källor: EU tillåter grekiska fartyg att transportera rysk olja runtom i världen. EU vill stoppa rysk oljeexport med försäkringsförbud. Omni 220514. Ukraina redo att åtala 41 misstänka krigsbrottslingar. Ukrainas statsåklagare Iryna Venediktova säger att hon står i begrepp att åtala ytterligare 41 ryska soldater för krigsbrott, rapporterar AP. Enligt Venediktova handlar det en rad olika brottsrubriceringar som alla faller inom ramen för krigsbrott. "Det är bombningar av civil infrastruktur, mord på civila, våldtäkter och plundring," sa hon i ukrainsk tv på fredagen. Det är oklart hur många av de misstänkta som är gripna och hur många som åtalas i sin frånvaro. Under fredagen inleddes den allra första krigsbrottsrättegången, där en 21-årig rysk soldat står åtalad för mord på en civil man. Omni 220514. Putins tidigare minister: Har börjat inse att han förlorar. Den tidigare ryske premiärministern Michail Kasjanov säger att han tror att president Vladimir Putin har börjat vackla i sitt självförtroende när det gäller kriget i Ukraina. I en intervju med Deutsche Welle säger han att Putin kan ha vilseletts av sina generaler om i vilket skick den ryska armén var i inför invasionen. Han säger också att han tycker att Putin verkade svag och "lite nervös" när han talade i samband med firandet av Segerdagen 9 maj. (Putin) har börjat förstå att han förlorar kriget, säger Kasjanov. Kasjanov var premiärminister under Putin 2000-2004 men har sedan dess blivit en uttalad Putinkritiker och gått i exil. I intervjun säger han att den Putin han arbetade med på den tiden var en "helt annan person" än dagens Putin. Kasjanov: Jag är övertygad om att han vilseletts.
Omni 220514. Efter mardrömmen - nu rullar tågen till Borodjanka. Den här veckan har pendeltåget mellan centrala Kyiv och förorterna Borodjanka, Butja och Irpin återigen börjat rulla, skriver The Guardian. Förorterna drabbades hårt av de ryska styrkornas framfart under krigets inledningsskede och många civila dödades i vad som tycks ha varit brutala krigsbrott. Att tågen nu åter går är ett tecken på att någon form av normalitet är på väg att återvända. Bland de första passagerarna fanns Oleksandr Pylypenko, 68, och hustrun, Galyna, 64. De Bor i Borodjanka men flydde in till centrala Kyiv när ryssarna närmade sig. Nu ska de för första gången titta till sitt hus. "Jag har hört att taket är skadat så vi ska städa upp lite," säger Oleksandr. "Vi kan inte flytta tillbaka än men de lokala myndigheterna har lovat att bygga upp Borodjanka igen till vintern, och jag hoppas att de lyckas, säger Galyna. En tillfällig järnvägsbro har byggs för att tågen ska kunna rulla. Ännu efter flera veckor hittas nya kroppar i Kyivs förorter. Omni 220514. 14-åring överlevde skotten - ger hopp i utredningarna. 15-årige Jura Netjyporenko och hans pappa sköts av ryska soldater i Butja utanför Kyiv under den ryska ockupationen tidigare i vår, enligt vittnesmål till AP. Den då 14-årige pojken träffades av kulor i handen och i armbågen men överlevde, medan pappan sköts till döds. När utredningarna om krigsbrott under invasionen nu pågår sticker Juras fall ut, skriver nyhetsbyrån. Den amerikanske juridikprofessorn Ryan Goodman, tidigare jurist vid det amerikanska försvarsdepartementet, säger att åklagare kan vilja ta sig an fallet i och med att offret fortfarande är vid liv och kan vittna. "Det kan bli svårt, om inte omöjligt, för en åtalad att hävda att de på något sätt var berättigade att försöka döda ett barn." Enligt AP finns det oberoende dokumentation som visar på 21 fall av attacker där barn dödats i Ukraina, och där definitionen av krigsbrott troligen uppfylls. Omni 220514. Uppgifter: Ny motoffensiv har inletts i östra Ukraina. Ukrainska styrkor har inlett en motoffensiv i närheten av staden Izium i landets östra delar, som kontrolleras av ryska styrkor. Det rapporterar Reuters med hänvisning till en lokal guvernör. Nyhetsbyrån skriver att den ukrainska armén sedan tidigare har drivit ryska trupper allt längre bort från Charkiv, landets näst största stad, och att en motoffensiv kring Izium kan göra det svårare för Ryssland att omringa ukrainska trupper i området. Enligt The Guardian har ryska styrkor försökt kämpa sig söderut från Izium i just det syftet. Guvernören beskriver striderna kring Izium som de hårdaste för tillfället. Enligt AP har Izium varit under rysk kontroll sedan slutet av april. Omni 220514. BBC: Nästan var femte ryss som dött i Ukraina är officer. BBC har genom öppna källor lyckats verifiera 2 336 dödsfall bland ryska militäranställda som stupat i Ukraina. Siffran bygger bland annat på inlägg i sociala medier, artiklar i lokala medier och samtal med soldaters anhöriga. Den brittiska kanalen har lyckats fastställa soldaternas namn, rang, och vilken enhet de tillhör. Siffran är nästan dubbelt så hög som den officiella ryska, men Ryssland har dock inte gått ut med några nya siffror sedan i mars. För drygt en månad sedan medgav Kremls talesperson Dmitrij Peskov att man lidit "betydande förluster" under invasionen. Enligt Ukraina har nästan 27 000 ryska soldater stupat men siffran har inte bekräftats av oberoende part. BBC skriver att den verkliga dödssiffran troligen är mycket högre än vad de lyckats fastställa. Däremot visar kartläggningen på vissa trender, som att nästan var femte stupad är officer. Mer än var fjärde är marinsoldat eller fallskärmsjägare. Omni 220514. Ukrainsk uppgift: Skenval kan vara på gång i Mariupol. Kreml har planer på att hålla en "folkomröstning" i den belägrade hamnstaden Mariupol vilket kan komma att tillkännages redan under söndagen, uppger en rådgivare till stadens borgmästare enligt The Guardian. Rådgivaren bygger sitt uttalande på källuppgifter inifrån staden. Det skulle i så fall följa fredagens besked från separatistledaren i Sydossetien i Georgien, som då sa att en folkomröstning om att bli en del av Ryssland planeras till sommaren. Georgiska trupper fördrevs ur Sydossetien under femdagarskriget 2008. Såväl Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som flera västländer har varnat för att Ryssland planerar att hålla iscensatta folkomröstningar i områden som ryska trupper ockuperat. Upp emot 2 000 ukrainska soldater befinner sig fortfarande i stålverket Azovstal i hamnstaden. I Sydossetien nämns 17 juli som ett potentiellt datum (för skenvaldet där). Omni 220514. Finlands president Sauli Niinistö om Natomedlemskapet: Viktigt med en snabb process.Vi är inte rädda för ryssarna, säger Finlands president Sauli Niinistö i en intervju med SVT Agenda. Men Finland måste nu vara vaksamt och det är därför viktigt med en snabb process för att bli medlem i Nato, enligt presidenten. På lördagen pratade han med Putin i telefon. "Diskussionen var rak och tydlig," säger Niinistö. I torsdags meddelade Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin att de stödjer ett finländskt Natomedlemskap och att ansökan bör lämnas in "utan dröjsmål". Enligt Niinistö har man diskuterat frågan i ett par månader och beslutet är inte förhastat. "Det finns ingen anledning att inte agera nu," säger Sauli Niinistö till SVT. På lördagseftermiddagen meddelade presidentens kansli att Niinistö har pratat i telefon med Putin. Niinistö ska enligt ett uttalande från det finländska presidentämbetet ha sagt till Putin att Rysslands krav i slutet av 2021, som syftade till att hindra länder från att gå med i Nato, samt Rysslands massiva invasion av Ukraina i februari 2022 ändrat säkerhetsläget för Finland. Niinistö informerade Putin om att Finland kommer att besluta om en Natoansökan de närmaste dagarna. "Diskussionen var rak och tydlig utan att vara tillspetsad. Det ansågs vara viktigt att undvika spänningar", säger Niinistö i ett pressmeddelande. Under samtalet med Finlands president Niinistö sade Vladimir Putin att ett övergivande av den finska neutraliteten vore ett misstag. Det rapporter Reuters och hänvisar till den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån RIA, som i sin tur citerar ett uttalande från Kreml. Putin ska även ha sagt att en förändring av Finlands utrikespolicy kunde påverka de bilaterala relationerna negativt. Rysslands president ska också ha framfört att det inte finns några säkerhetshot mot Finland, rapporterar Reuters vidare.
svt 220514. Nataliya evakuerades från stålverket Azovstal: "Trodde inte vi skulle komma ut." I två månader sökte Nataliya Baeusch skydd under stålverket i Azovstal i det hårt krigsdrabbade Mariupol. Hon hade bara några minuter på sig att packa ihop sina ägodelar när ukrainska soldater en dag evakuerade henne. "Jag trodde inte vi skulle komma ut," säger hon med tårar i ögonen. Intensiva strider har pågått vid stålverket i Mariupol sedan kriget i Ukraina inleddes. Stålverket är den sista platsen i staden utom rysk kontroll och har utsatts för tunga artilleriangrepp, samtidigt som civila och soldater sökt skydd under den massiva byggnaden. Nataliya Babeush berättar för Reuters att hon hade gett upp hoppet om att komma ut levande. "Vi hade ingen information alls. Vi var helt avstängda från världen och från informationsflödet. Vi visste inte om evakuering pågick. Vi kunde bara gissa," säger hon. Nataliya Babeush evakuerades från stålverket tillsammans med några barn - hör henne berätta i videon. svt 220514. G7 varnar Kina för att underminera sanktioner. G7-länderna kommer aldrig att erkänna gränser som Ryssland har försökt att ändra genom aggression. Det meddelade ländernas utrikesministrar gemensamt efter sitt möte på lördagen, rapporterar flera nyhetsbyråer. Länderna meddelade också att de kommer att fortsätta stötta Ukraina militärt "så länge som det är nödvändigt" och att nya sanktioner som slår mot Rysslands ekonomi och institutioner är att vänta. I uttalandet uppmanas också Kina att inte stötta Ryssland eller agera så att sanktionerna mot landet undermineras. Även Belarus uppmanas inte hjälpa Ryssland. I uttalandet uttrycks också stor oro över vilka effekter kriget i Ukraina får på den globala livsmedelstillgången. Länderna uppmanar Ryssland att se till att spannmål från Ukraina åter kommer ut på världsmarknaden. "Rysslands aggressionskrig har skapat en av de allvarligaste livsmedels- och energikriserna i modern tid som nu hotar världens mest sårbara", heter det. Representanter för länderna möts under tre dagar. "Vi är fast beslutna att öka trycket på Ryssland." Gruppen består av sju av världens största ekonomier. Länder säger också att de kommer att fasa ut rysk olja och gas. Omni 220514. Kommentar: Bra att G7 står enade i detta. Niinistö har pratat med Putin: "Var rakt och tydligt." Finlands president Sauli Niinistö har under dagen pratat med Rysslands Vladimir Putin angående de finländska planerna på att ansöka om Natomedlemskap, rapporterar flera medier. I ett uttalande säger Niinistö att samtalet var "rakt och tydligt". "Att undgå att öka spänningarna var en viktig del av samtalet", säger Niinistö i uttalandet. Putin ska ha svarat att det vore "ett misstag" av Finland att överge sin neutralitet och att det kommer att påverka de bilaterala relationerna mellan länderna, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Ria. Han sa också att det inte föreligger något hot mot Finland. Tidigare i veckan meddelade Niinistö och statsminister Sanna Marin att de båda vill att landet ansöker. Den formella ansökan väntas skickas in den kommande veckan. De båda presidenterna talade i telefon. Niinistö påpekade att Finland stärker sin egen säkerhet genom att gå med i Nato. Niinistö informerade Putin om att Finland kommer att ansöka om medlemskap. Niinistö: Rysslands invasion har förändrat allt. Omni 220514. Lavrov: Väst har förklarat hybridkrig mot Ryssland. Väst har förklarat ett "totalt hybridkrig" mot Ryssland, säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov vid ett tal på lördagen, enligt flera medier. I talet pekade Lavrov bland annat på de sanktioner som riktats mot Ryssland, och hans uttalanden beskrivs av Reuters som ett försök att framställa Ryssland som ett mål för aggressioner från väst, snarare än tvärtom. "Det är svårt att säga hur länge allt detta kommer att pågå, men det är tydligt att konsekvenserna kommer att kännas för alla, utan undantag," sa Lavrov. Han sa också att Ryssland inte är främmande för sanktioner och att de funnits där nästan hela tiden, "i en eller annan form".
Påstod att Ryssland försökt undvika en "direkt sammandrabbning". Expert: Rysk propaganda ett medel att försöka skrämmas. Inte första gången som Lavrov hävdar att väst förklarat "hybridkrig" mot Ryssland
Omni 220514. Kommentar: En del av det ryska hybridkriget mot väst. Man anklagar motparten för det man själv gör. McConnell: Vi bör stå först i kön att låta Sverige gå med. Den amerikanske topprepublikanen och senatsledaren Mitch McConnell säger att Finland och Sverige vore välkomna och viktiga tillskott till Nato. Under ett besök i Stockholm säger han att länderna sannolikt skulle kunna erbjuda "betydande militära resurser" till alliansen. "Jag tycker att USA borde stå först i kön att ratificera fördraget så att båda dessa länder kan ansluta sig," säger han enligt AP. Tidigare under söndagen sa USA:s utrikesminister Antony Blinken att stödet bland nuvarande medlemsländer är "mycket starkt" för en svensk-finsk anslutning. Detta trots att Turkiet uttryckt vissa invändningar mot ett svenskt medlemskap. Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har Turkiet dock inte för avsikt att blockera en svensk ansökan.
Omni 220515. Spåren avslöjar den ryska befälhavaren generalöverste Alexander Zhuravlyov som ansvarig för krigsbrotten och grymheterna i Charkiv, arkitekten bakom förstörelsen av byggnader och dödandet av civila. Hyllad som hjälte i Ryssland. Se video från CNN 7:10. msn 220515. Konvoj från Mariupol framme i Zaporizjzja. En stor konvoj med människor på flykt från hamnstaden Mariupol vid Svarta havet nådde sent på lördagen fram till Zaporizjzja längre väster ut, skriver Reuters. Konvojen ska ha fått vänta i flera dagar innan ryska styrkor tillät den att lämna Mariupol. Med i konvojen fanns 27-åriga Julia Pantelejeva som berättar att hennes föräldrars hus träffades i ett flyganfall. "Jag kan inte sluta tänka på hur det hade gått för oss om vi hade stannat kvar," säger hon. Konvojen hade färdats via Berdjansk. Många äldre var med i konvojen. Nataliya Baeusch evakuerades från stålverket i Mariupol: Var helt avstängda från världen.
Omni 220515. Brittiska uppgifter: Ryska styrkor tappar momentum. Den ryska offensiven i Donbas-regionen i östra Ukraina har tappat momentum och ligger långt efter tidsplanen, skriver det brittiska utrikesdepartementet i sin senaste underrättelseuppdatering på Twitter. "Trots inledande mindre framsteg har Ryssland misslyckats med att göra större territoriella vinster den senaste månaden", skriver man. Enligt uppdateringen har Ryssland också sannolikt förlorat en tredjedel av de markstyrkor som sattes in när invasionen inleddes i februari. De ryska styrkorna ska också ha förlorat viktig utrustning för bland annat brobyggande vilket väntas bromsa dem ytterligare, och soldaterna är utmattade och har låg stridsmoral. "Under nuvarande omständigheter är det osannolikt att Ryssland dramatiskt kan öka takten på sin framryckning de kommande 30 dagarna", heter det.
Omni 220515. Minister i Ukraina: Förödande om EU nekar oss kandidatstatus. Sedan 2014 har Ukraina implementerat 70 procent av de regler som behövs för att landet ska kunna gå med i EU, säger Olha Stefanisjyna, biträdande premiärminister i Ukraina, till TT. Hon har arbetat fram den ansökan om kandidatstatus som landet nyligen skickade in till EU. Skulle ansökan avslås vore det "förödande", eftersom det var just Ukrainas närmande till EU som gjorde att kriget i östra Ukraina bröt ut 2014. " (Det skulle innebära) att alla ukrainare som fått sätta livet till sedan 2014 - till följd av en vilja att skriva under ett associeringsavtal med EU - har dött förgäves," säger hon. Hon hoppas också att Sveriges statsminister Magdalena Andersson ska göra som flera andra världsledare och besöka Ukraina. "Personlig närvaro är en solidaritetsyttring vi verkligen uppskattar." Stefanisjyna säger att hon är överraskad över hur väl Ukraina klarat sig trots kriget. Omni 220515. Norsk expert om Sverige: "Flygvapnet imponerar." Om Sverige skulle gå med i Nato skulle det svenska Flygvapnet vara en av stor förstärkning till luftförsvaret i norra Europa. Det säger Per Erik Solli, säkerhetsexpert vid Norges utrikespolitiska institut och tidigare norsk överste, till DN. Med drygt 90 stycken Jas 39 Gripen har Sverige det största flygvapnet i Norden, som av Solli beskrivs som "väldigt professionellt". Säkerhetsexperten menar dessutom att det är bra att Sverige använder en annan typ av stridsflyg än grannländerna, eftersom det blir svårare att hantera för eventuella angripare. "Jag trodde inte att jag skulle få uppleva det under min livstid. Det är otroligt stort för Norge," säger Per Erik Solli. Även Sveriges ubåtar är åtråvärda för Nato. Tidigare i veckan rapporterade Officerstidningen om att många svenska stridpiloter är missnöjda, och att många sökt tjänstledigt till hösten. Officersförbundet: Frågetecken kring karriärutveckling. Under söndagen väntas Socialdemokraterna lämna sitt besked om ett svenskt Natomedlemskap. Omni 220515. Svanberg om BP:s koppling till Ryssland: Kan diskuteras. Svenske näringslivstoppen Carl-Henric Svanberg var under åtta års tid styrelseordförande i brittiska oljejätten British Petroleum - ett bolag som haft samröre med ryska staten i över tre decennier. Redan efter annekteringen av Krym 2014 diskuterade bolaget att dra sig ur Ryssland, säger Svanberg till SVT Nyheter. "Det är inte alltid så lätt att ta sig ur en position. Man kan alltid diskutera om man ska gå in, men när man sitter med den så vill man ändå försöka göra något vettigt av det," säger han till kanalen. Enligt Svanberg omprövar nu många bolag sina förhållningssätt till Ryssland. Han menar också att det fanns en förhoppning om att Ryssland skulle öppna sig mer mot väst - men att det "inte ser ut så längre". BP har gjort nedskrivningar på omkring 250 miljarder kronor i Ryssland. Omni 220515. Ryska medier kritiserar Eurovision: "Har blivit politiskt." Efter att den ukrainska gruppen Kalush Orchestra vann Eurovision Song Contest med låten ”Stefania”, kritiserar ryska medier nu tävlingen för att vara politisk och menar att bidraget borde ha diskats, rapporterar DR. Det var med stor marginal som förhandstippade och tittarfavoriten Kalush Orchestra vann årets Eurovision Song Contest. Men efter lördagens final har flera ryska medier riktat skarp kritik mot tävlingen och arrangörerna. Anledningen är att ledsångaren Oleh Psiuk i Kalush Orchestra efter att ha framfört vinnarbidraget, ska ha uppmanat publiken att visa sitt stöd för Ukraina. "Jag ber er alla att hjälpa Mariupol i Ukraina. Hjälp Azovstal nu," sa Oleh Psiuk direkt efter lördagens vinst. Uttalandet har väckt starka reaktioner i Ryssland och flera statskontrollerade medier i landet menar att bidraget borde ha diskats av arrangörerna för sitt politiska budskap. Flera medier hävdar också att Ukraina inte var värdiga vinnare.
svt 220516. This is what the 'Russification' of Ukraine's education system looks like in occupied areas. When masked Russian soldiers ransacked Nina's home in northeastern Ukraine at 6 a.m. one day in late April, they were not searching for weapons. Instead, they were looking for her Ukrainian textbooks. The troops held her husband and daughter at gunpoint, but the 48-year-old told CNN she knew it was her they'd come for. As a school principal, she believes they saw her as the enemy. "They were searching everywhere, even the drains and outdoor toilet," she explained. "They found schoolbooks and tutorials for Ukrainian language." Before Russian troops invaded on February 24, around 4.23 million students were enrolled in schools across the country, according to data compiled by Ukraine's Institute of Educational Analytics, a state agency. Now, millions of school-age children have been internally displaced or forced to flee abroad with their families. At least 1,570 educational institutions have been destroyed or damaged by shelling since the start of Russia's invasion, Ukraine's President Volodymyr Zelensky said in his nightly address on May 2. The president's claims have not been independently verified by CNN. Ukraine accused Russia of dropping a bomb on a school in Luhansk region on May 7 where 90 people were taking shelter. Serhiy Hayday, head of the Luhansk regional military administration, said the building was leveled in the strike. Sixty people are feared dead. Read more at CNN 220516. ISW: Ryssland skiftar fokus i öst - vill inta region. Ryssland har sannolikt övergett sina planer på att omringa ukrainska enheter mellan städerna Donetsk och Izium i östra Ukraina. Det skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i sin senaste analys. I stället vill ryssarna lägga fokus på att inta regionen Luhansk, enligt rapporten. Regionens guvernör Serhiy Haidai har sagt att rysk militär troligtvis förstår att de inte har kapacitet att ta regionen Donetsk, men att de tror att de kan klara att nå hela Luhansk. Det är en observation som överensstämmer med ISW:s analys. "Den ryska militärledningen kommer sannolikt att prioritera slaget om Sievjerodonetsk framöver", kan man läsa. Enligt Haidai besköts bland annat ett sjukhus i staden på söndagen med nio skadade som följd, skriver CNN. Den ukrainska militären hävdar samtidigt att ryska enheter har "lidit betydande förluster" både vad gäller soldater och militärutrustning när de försökt avancera till regionerna Luhansk och Donetsk från väst. ISW: Ryssland kan komma att försöka störa ukrainska markkommunikationslinjer i östra Donetsk.
Omni 220516. Bild för bild: Projektilregnet över Azovstal. Soldaterna som är kvar i det enorma tunnelsystemet under Azovstal i Mariupol är fortsatt under hård beskjutning. En video som publicerats i sociala medier visar ett projektilregn som faller över stålverket. Pro-ryska separatister från Donetsk publicerade filmen på appen Telegram under söndagen. "Om man inte visste vad det var och i vilket syfte, skulle man kunna säga att det till och med är vackert", skriver en befälhavare för separatisterna. Rein Pella, lärare vid Försvarshögskolan, menar att det är en ganska liten och obetydande attack. Det är inte så många raketer som skjuts, och dessutom missar stora delar av ammunitionen målet, säger han. "Genom att man filmar det med drönare så är det en ganska spektakulär attack. Jag kan tänka mig att en stor del av syftet är helt enkelt propagandafilmning för ryssarna. Nyhetsbyrån Reuters har verifierat platsen som filmen visar, men inte kunnat bekräfta när den spelades in. Myndigheterna i Mariupol har sagt att det är fosforbomber som Ryssland har släppt över stålverket, men Rein Pella menar å sin sida att det är osannolikt. "Nej, det är inte fosfor. När fosfor brinner skapas en väldigt vit tjock rök," säger han. "Det vi ser på filmen är termitraketer, det vill säga brandbomber. Det är tidigare känt att ryssarna har och använder termitraketer," säger han. Internationell lag förbjuder att använda fosforbomber i tätbefolkade områden, men på öppna platser som skydd för militärtrupper är de tillåtna. Ryssland har inte kommenterat vilka specifika vapen man har använt för att attackera anläggningen. Stålverket är den enda delen av Mariupol som inte står under rysk kontroll. Denys Shlega, en ukrainsk befälhavare, säger att ryska trupper trängt in i delar av stålverket, men att det inte har fått en betydande roll ännu. Han beskriver förhållandena som i stålverket som svåra. "För tillfället har vi cirka 600 personer som är skadade. Ett 40-tal är i ett mycket allvarligt tillstånd," säger han till ukrainsk tv.
svt 220516. Ryssland: Ett misstag - får långtgående konsekvenser. Ett finländskt och svenskt Natomedlemskap vore "ett misstag" som kommer att få långtgående konsekvenser. Det säger Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax. Det rapporterar Reuters. Enligt Ryabkov kommer "den globala situationen att förändras radikalt". Han säger också att Finland och Sverige inte ska ha några illusioner om att Ryssland bara ska finna sig i beslutet. I går sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov att Moskva inte betraktar Sveriges och Finlands eventuella inträden i Nato som ett existentiellt hot mot Ryssland.
Omni 220516. Putin: Sverige och Finland är inget hot mot Ryssland. svt 220517 video 0:40. Kinas fastighetsmarknad i brantaste fallet på tolv år. Försäljningen av fastigheter i Kina minskade med nära 50 procent i april, visar färsk makrodata. Det är det brantaste fallet på minst tolv år, skriver Reuters. Den färska statistiken innehöll dessutom besvikelser på fler fronter: Bankernas utlåning nådde dessutom den lägsta nivån på nästan fem år och försäljningen i detaljhandeln tappade 11 procent i årstakt- Det var dubbelt så stor nedgång som analytikernas prognos. Även industriproduktionen överraskade på nedsidan genom att tappa 2,9 procent när analytiker hade räknat med en uppgång, om än en liten sådan. "Den alltmer bistra och komplexa internationella miljön och den större chocken från covid-19-pandemin här hemma har uppenbart överträffat förväntningarna, med ett nedåttryck på ekonomin som fortsatte att växa", uppgav statistikmyndigheten i ett uttalande, skriver Direkt. I mars tappade fastighetsförsäljningen 26,2 procent. I mars minskade detaljhandelsförsäljningen med 3,5 procent jämfört med samma period 2021. Omni 220515. Belarus: Miljarder dollar av exportvärde blockeras. Sanktioner blockerar 16-18 miljarder dollar av Belarus årliga export till väst. Det uppges landets premiärminister Roman Golovchenko ha sagt i en intervju med Dubaibaserade tv-kanalen Al Arabiya, enligt Reuters. Intervjun återges av statliga nyhetsbyrån Belta. Hårda sanktioner riktades mot Belarus efter att landet tvingade ner ett Ryanair-plan och grep en oppositionell journalist och hans flickvän förra året. Ytterligare sanktioner har införts efter Rysslands invasion av Ukraina i februari, där Belarus har slutit upp bakom Moskva. I morgonens lägesrapport från Storbritanniens försvarsdepartement står det att president Lukasjenko balanserar mellan stödet för Rysslands krig och en önskan om att undvika direkt militär inblandning. Detta för att undvika ytterligare sanktioner. Enligt rapporten vill Belarus president också slippa hämndaktioner från Ukraina och att skapa missnöje inom den belarusiska militären. Omni 220516. Källor: Putin involverad i beslut på brigadchefnivå. Rysslands president Vladimir Putin är personligen involverad i beslutsfattande på samma nivå som en överste eller brigadchef normalt skulle vara, uppger västerländska källor enligt The Guardian. Bland annat uppges Putin vara inblandad i strategiska överläggningar om trupprörelser i Donbas. Enligt uppgifterna samarbetar presidenten fortfarande nära med general Valerij Gerasimov, vilket står i kontrast till påståenden från Ukraina om att militärchefen fått kliva åt sidan. Motgångarna för Ryssland har tvingat Moskva att skicka generaler närmare fronten - flera uppges ha dödats. Omni 220517. Kommentar: Putins militära kompetens verkar vara dålig, kanske därför kriget går så dåligt för Ryssland, då ingen vågar säga emot Putin, även när han missbedömer saker? ISW: Ryssland kan ha gett upp mål att ta över hela Donbas. Rysslands motgångar i Ukraina har sällan framträtt så tydligt som under gårdagen, skriver New York Times. Den senaste veckan har ryska styrkor tvingats tillbaka från förorterna i Charkiv, landets näst största stad. I en symbolisk styrkeuppvisning poserade en liten grupp ukrainska soldater vid den ryska gränsen, norr om staden. Dessutom kom trovärdiga rapporter om att nästan 500 ryska soldater dödades när Ukraina angrep en rysk pontonbro i Donbas den 8 maj. Utöver Mariupol har man inte lyckats inta någon betydande stad. Enligt den senaste rapporten från tankesmedjan ISW har Ryssland troligtvis gett upp målet om att omringa tiotusentals ukrainska soldater i Donbas och ta över hela regionen, som omfattar både Donetsk och Luhansk. I stället uppges de ryska styrkorna fokusera på att ta kontroll över enbart Luhansk. En ytterligare bedömning från ISW är att Ryssland har fått slut på stridsdugliga reservister, vilket gör att man måste inkorporera privata militära styrkor och miliser i den vanliga armén. Missbedömningar och växande isolering överskuggar de framgångar som Ryssland gör. Bilderna från Bilohorivka visar "ett ryskt fiasko".
Omni 220517. Kritisk bild förmedlades i statlig tv: "Extraordinärt". Samtidigt som Kreml hävdar att invasionen av Ukraina går precis enligt plan bjöds det i måndags på "ett extraordinärt stycke tv" när den ryske militäranalytikern och tidigare befälhavaren Mikhail Khodarenok gästade rysk statlig tv. Det skriver BBC:s Rysslandskorrespondent Steve Rosenberg. Analytikern gästade programmet "60 minuter", ett program som vanligtvis förmedlar Kremls bild kring "absolut allting", enligt Rosenberg. I måndagens program talade dock Khodarenok om en stark moral hos de ukrainska styrkorna, att situationen för Ryssland kommer att bli "mycket värre". Även Newsweek uppmärksammar framträdandet, och skriver att ett klipp från programmet som delats i det ryska sociala nätverket Vkontakte har setts mer än 3,8 miljoner gånger. Sajten noterar också att det inte är första gången som Khodarenok uttalar sig kritiskt kring det som Moskva kallar en "specialoperation". Redan innan invasionen avfärdade han Rysslands chanser att snabbt besegra Ukraina militärt.
Han har även sagt att en allmän mobilisering inte skulle få särskilt stor effekt, med motiveringen att Ryssland har föråldrade vapen som inte kan mätas med vapen som Ukraina fått från Natoländer. Rosenberg: Kan det vara ett sätt att förbereda ryssarna på negativa nyheter? Newsweek: Ryssar förvånas över att höra att kriget i Ukraina inte går bra. Nyhetsbyrån Reuters beskriver det som ett "brutalt uppriktigt" budskap.
Omni 220517. Slaget om Mariupol över - soldater evakueras efter veckor i stålverkets tunnlar. Över 260 ukrainska soldater som befunnit sig i det attackerade stålverket Azovstal i Mariupol har lämnat platsen under måndagen, rapporterar flera medier. Enligt Ukrainas vice försvarsminister Hanna Maljar har 53 svårt skadade soldater förts till sjukhus i den ryskkontrollerade staden Novoazovsk samt ytterligare 211 till en annan närliggande stad. De kommer senare att växlas mot ryska krigsfångar. "Jag vill understryka: Ukraina behöver sina ukrainska hjältar vid liv. Det är vår princip," säger president Volodymyr Zelenskyj i en videokommentar. I ett uttalande natten mot tisdagen uppger ukrainsk militär att de "avslutat sitt stridsuppdrag" i den belägrade hamnstaden, skriver CNN. "Mariupols försvarare är vår tids hjältar. De kommer för alltid att vara nedtecknade i historien." Under tisdagen ska de sista soldaterna evakueras från stålverket, uppger Ukraina enligt Reuters. Ukraina: Vi jobbar för att få ut alla som fortfarande är kvar i stålverket.
Omni 220517. Sydkorean som stridit i Ukraina riskerar fängelse. Det är olagligt för sydkoreanska medborgare att åka till Ukraina för att kriga mot Ryssland. En som trots det rest till kriget är volontärsoldaten Rhee Keun - som nu riskerar fängelse vid hemkomst, skriver Yonhap. "Jag tror att de kommer försöka gripa mig på flygplatsen, för att ha deltagit i det här kriget," säger han till New Voice of Ukraine. Rhee Keun arbetade tidigare inom den sydkoreanska flottan, och driver i dag en Youtube-kanal med militärt fokus. Han vårdas just nu på ett militärsjukhus efter att ha skadats i staden Irpin strax utanför Kiev, rapporterar Korea Times. Keun: Jag kunde inte tro mina ögon när Ryssland invaderade. Volontärsoldaten visste väldigt lite om Ukraina innan han reste dit. Omni 220517. Hamnarbetarförbundet varslar för ny rysk blockad. Det finns fortfarande enskilda företag i Sverige som vill fortsätta handla med Ryssland, trots landets anfallskrig mot Ukraina. Det säger Hamnarbetarförbundets ordförande Martin Berg i ett pressmeddelande samtidigt som man varslar för en ny blockad av ryska fartyg. Blockaden, som i så fall blir den andra sedan invasionen inleddes, ska träda i kraft den 26 maj klockan 11 och gälla till och med 26 juni. "Vi har sett en tydlig nedåtgående trend för svensk handel med Ryssland sedan vår första blockad inleddes i mars," säger Berg och fortsätter: "[V]i känner ett ansvar att fortsätta göra vad vi kan." Omni 220517. Macron välkomnar Sverige till Nato: "Står sida vid sida." Frankrike välkomnar Sveriges och Finlands ansökan till Nato, uppger landets president Emmanuel Macron i ett pressmeddelande. "Den som hotar eller attackerar deras självbestämmande ska veta att Frankrike står sida vid sida med Sverige och Finland." Macron skriver vidare att Frankrike är redo att öka sitt säkerhets- och försvarssamarbete med både Sverige och Finland. USA, Tyskland och Storbritannien har tidigare gått ut med liknande uttalanden och säkerhetsförsäkringar. Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt och har ett av Västeuropas starkaste konventionella försvar (enligt Dagens Nyheter). Omni 220517. Kommentar: Storbritannien är också en kärnvapenmakt! Historiska ögonblicket: Här skriver Ann Linde under Sveriges Natoansökan. Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) har skrivit under landets Natoansökan. "Det känns stort, allvarstyngt och som att vi landat i det vi tror är bäst för Sverige," säger hon till SVT som var på plats. Den svenska ansökan kommer att lämnas in till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inom de närmaste dagarna, skriver TT. Det ska ske samtidigt som Finland lämnar in sin ansökan.
Omni 220517.
Kreml: "Regelrätt stöld" att använda frysta tillgångar. Om G7-länderna och EU skulle konfiskera de frysta ryska tillgångarna så skulle det vara "regelrätt stöld". Det sa Kremls talesperson Dmitry Peskov på tisdagen, enligt Reuters. I veckan meddelande Tysklands finansminister Christian Lindner att diskussioner om att använda pengarna till att återuppbygga Ukraina pågår bland G7-länderna. Sedan tidigare har flera EU-toppar uttalat sig på liknande sätt och EU-kommissionen vill införa en lag som tillåter konfiskering av den typen. Den ryska centralbanken har reserver motsvarande 300 miljarder dollar frysta i europeiska banker. Paralleller har dragits till hur Bidenadministrationen tog av afghanska centralbankens tillgångar och gav till 11-septemberoffer. "Olagligt, skamlöst och kräver såklart ett svar." Lindner: "Vi måste acceptera rättstatsprinciper, även för ryska oligarker." Omni 220517. Analys: Charkiv spelar roll - fönster öppnas för Ukraina. Den ukrainska framryckning som tycks ha skett kring Charkiv, där Kyivs styrkor uppges ha nått fram hela vägen till den ryska gränsen norr om staden, hade varit otänkbar för bara ett par veckor sedan. Det skriver NBC:s Julia Talmazan i en analys. Hon betonar att NBC inte lyckats få bekräftat var och när gårdagens klipp på ukrainska soldater spelats in, men att det har betydelse om det stämmer. Bland annat eftersom det i Charkiv - utöver den geografiska närheten till Ryssland - finns många etniska ryssar och rysktalande. Stefan Wolff, professor i internationell säkerhet, säger att det "verkligen säger något" om ryska styrkor inte ens är välkomnade i ett sådant område. ABC:s Mick Ryan beskriver det som moralhöjande för ukrainsk del att man tycks ha vunnit slaget om Ukrainas näst största stad. I en framåtsyftande analys skriver han att det diplomatiska, humanitära och militära stödet till Ukraina är starkt. Ryan ser en möjlig "vändpunkt" i kriget kommande veckor och säger att de kortsiktiga besluten från Ukrainas president och militärledning lär bli avgörande. "Ett strategiskt fönster öppnar sig för Ukraina." Omni 220517. Ny rapport visar: Ökat spioneri mot Sverige. En ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, visar att spioneriet mot Sverige kommer öka. Det skriver Aftonbladet. FOI varnar för att underrättelseverksamhet från främmande makt ökat i EU-området. De flesta spioner finns i norra Europa och Baltikum, vilket gör Sverige sårbara i sitt geografiska läge. Enligt Michael Jonsson, forskare vid FOI, räknar Säpo med att en tredjedel av personalen vid ryska ambassader brukar vara underrättelseofficerare. På ambassaden i Stockholm innebär det 10-15 personer. "Ryssland, Kina och Iran utgör de största hoten och försöker främja sina intressen genom att påtvinga andra länder, däribland Sverige, sin vilja," säger Säpos presskommunikatör Karin Lutz. Säpo: Största hotet kommer från Ryssland. Omni 220517. Analytiker: Finlands gräns och Gotland stärker Nato. Tillgången till Gotland är en av flera strategiska fördelar för Nato när ansökningarna från Sverige och Finland godkänns. Det säger analytiker som Wall Street Journal pratat med. "Svenskt och finländskt medlemskap i Nato skulle kraftigt förbättra försvaret av Östersjöregionen," säger William Alberque, strategichef på brittiska International Institute for Strategic Studies. Grafiken från WSJ visar att Finland förvisso har 130 mil gräns mot Ryssland, men att de många små sjöarna skulle göra det svårt för tunga militärfordon att ta sig fram. Enligt Alberque skulle det bland annat vara en fördel för Nato att få tillgång till ännu mer land som gränsar till Ryssland och särskilt viktiga Kolahalvön, där ryska kärnvapen förvaras. Omni 220517. Uppgifter: Turkiet pekar ut Hultqvist som ett problem. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har från turkisk sida pekats ut som ett särskilt problem i relationen till Sverige, uppger regeringskällor för Expressen. Tidningens uppgifter gör gällande att det bland annat handlar om möten som ministern haft med personer som företräder de kurdiska styrkor som krigat mot IS i Syrien, och som av Turkiet är terrorklassade. "Man kan tycka att det inte borde vara ett problem, men det är ett problem för Turkiet att Peter Hultqvist har haft de här mötena," säger en källa. Det framgår inte vilka möten det handlar om men Expressen skriver att Hultqvist 2016 i Sverige träffade befälhavaren för den kvinnliga grenen av YPG-milisen. Hultqvist och flera andra svenskar har i en turkiskt rapport från 2019 stämplats som sympatisörer till PKK. Omni 220517. Video avslöjar misstänkt krigsbrott i Ukraina - civila sköts i ryggen. En övervakningsfilm avslöjar hur två civila invånare kallblodigt skjuts ihjäl av ryska soldater. Videon har verifierats av CNN. "Omständigheterna behöver utredas. Men mycket i videon tyder på att åtminstone ett, eller möjligen två, krigsbrott har begåtts," säger Jann Kleffner, professor i folkrätt på Försvarshögskolan. De två ryska soldaterna samtalar först med två obeväpnade civila män vid en bilfirma utanför Kiev. När männen sedan vänder sig om avlossar soldaterna flera skott – i ryggen. De båda faller ner i marken. Övervakningsvideon, som först publicerades av CNN, uppges vara från 16 mars. Offren har identifierats. En av dem är ägare till fordonsfirman. Den andre en 68-årig vakt anställd på firman. Hans dotter har pratat med CNN. Hon klarar inte av att titta på videon, berättar hon för CNN. "De är bödlar. Det är hemskt, min far var en fredlig och obeväpnad 68-årig man," säger hon. Under tisdagen skickade Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, 42 experter till Ukraina. Teamet består till stor del av utredare och kriminaltekniker från Nederländerna. Fältinsatsen uppges vara den största som någonsin gjorts av ICC. Händelsen på bilfirman i Kiev den 16 mars kan komma att användas som bevis i en eventuell rättegång. Men det kan vara svårt att ställa någon till svars, enligt Jann Kleffner, professor i folkrätt på Försvarshögskolan. "I normala fall måste man ha personerna i sitt förvar för att kunna lagföra dem, även om det nödvändigtvis inte ett krav för att utreda själva händelsen. Vi vet inte var de här personer befinner sig. Om de befinner sig inom rysk kontroll, är det högst osannolikt att de lagförs i Ryssland." Även gärningspersonernas överordnade kan komma att hållas ansvariga. "Vi har en viktig princip inom internationell straffrätt och den humanitära rätten. Den innebär att en militär befälhavare kan bli ansvarig om brott begås av väpnade styrkor under hans eller hennes befäl. Ukrainska åklagarmyndigheten uppger att de identifierat tusentals fall av misstänkta krigsbrott. Nyligen ställdes en 21-årig krigsfånge, tillhörande en rysk pansardivision, inför rätta i Kiev efter mordet på en civil 62-åring. Rysslands försvarsdepartement har förnekat attacker mot civila mål. svt 220518. Ryssar känner sig lurade - var plötsligt i Ukraina. Många ryssar som deltar i kriget i Ukraina känner sig dubbelt lurade, berättar juristen Aleksej Tabalov, som leder organisationen Värnpliktsskola som ger stöd åt ryska värnpliktiga och soldater, för Ekot. "Först trodde de att de deltog i en militärövning men befann sig plötsligt i Ukraina för att strida," säger han. Det finns också de som vill kriga, en del tycker att Rysslands agerande i Ukraina är rätt och en del tar värvning för pengarnas skull. Soldaterna blir lovade en månadslön på 200 000 rubel, drygt 30 000 kronor, vilket för många är en mycket hög summa. Ryska soldaterna som vägrar strida i Ukraina: "De var rosenrasande." Omni 220518. Estlands uppmaning till väst: "Sluta ring till Putin!." Västs ledare måste sluta ringa Putin om han ska förstå att han är isolerad. Det menar Estlands premiärminister Kaja Kallas till Euractiv. "Han känner att han står i centrum för alla vill prata med honom. Men vad får vi ut av det? Jag ser inga resultat, efter alla de här samtalen så hände Butja, Irpin hände - vi ser inga tecken på nedtrappning," säger hon. I en artikel i New York Times - där premiärministern benämns som "en av Europas tuffaste röster mot Ryssland - säger Kallas att den enda personen som Putin måste tala med är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj." Det är enligt henne bara ukrainarna som kan säga om det finns förhandlingsutrymme eftersom det är de som lider. Frankrike och Tyskland har gjort ansträngningar för att hålla dialogen med Ryssland i gång. 44-åriga Kallas växte upp i forna Sovjet. Estland har sett till sin storlek skickat mest vapen och hjälp till Ukraina. Omni 220518. Sverige och Finland lämnar in Natoansökan: "Ni bidrar till att öka vår säkerhet." Sverige och Finland har lämnat in sina Natoansökningar till generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel. "Jag välkomnar varmt Sveriges och Finlands förfrågan. Ni är våra närmaste allierade och bidrar till att öka säkerheten," säger Stoltenberg. Ansökningarna lämnas över av Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff och hans finske kollega Klaus Korhonen. Ansökningarna har tidigare undertecknats av ländernas utrikesministrar. Rösträtt får länderna först när medlemskapen blir godkännande i de 30 Natoländernas parlament - det kan ta upp till ett år. Omni 220518. ICC skickar rekordstort team för att utreda i Ukraina. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag skickar 42 utredare till Ukraina. Teamet är det största som sänts ut sedan domstolen inrättades år 2002, skriver AFP. De utsända ska bland annat samla in vittnesmål och stötta ukrainska myndigheter för att se om krigsförbrytelser har begåtts. Kommer även att samarbeta med franska experter som redan befinner sig i Ukraina. Zelenskyj säger att ryssarna använder artilleri mot bebodda områden. Omni 220518. Expert: Turkiet kan hålla fast vid sitt motstånd länge. Turkiet kan hålla fast vid sitt ställningstagande mot ett svenskt och finskt Natomedlemskap under lång tid, säger Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet, till SvD. "När man höjer insatserna på det här viset har man en hemmaopinion att ta ställning till (...) Till sist hamnar Turkiet i en situation där de behöver hitta en kompromiss som kan säljas som en framgång." Det stundande valet kan vara en anledning till att president Erdogan vill stå fast vid sitt uttalande om att Turkiet kommer att säga nej till ett svenskt och finskt Natomedlemskap. Det säger Svante Cornell, medgrundare till tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, som menar att det är en chans att visa sig som en stark försvarare av landet. Cornell: "Jag tror att man ska vara ödmjuk för att det här är en allvarlig situation." Turkiet vill ha Ragip Zarakolu för att släppa in Sverige i Nato: "Skrattretande och otäckt." Omni 220518. Klockan tickar för att få loss Ukrainas veteexport. USA arbetar tätt med europeiska allierade för att ta fram alternativa transportvägar för Ukrainas spannmålsproduktion, uppger flera diplomater för CNN. Exporten är viktig för stora delar av världen, bland annat länder i Afrika och Mellanöstern, men Ryssland har blockerat de ukrainska hamnarna. Samtidigt tickar klockan. Ukraina beräknas få slut på möjligheter att lagra jordbruksprodukter inom de kommande två månaderna, enligt Världslivsmedelsprogrammet. Om inga genombrott sker så kommer det få stora konsekvenser för de ukrainska lantbrukarna, som varken kommer att ha lagerplatser eller få inkomster som kan täcka deras verksamheter. En rad möjligheter övervägs för att få ut spannmålet säkert via järnvägar, flyg eller till havs. FN-chefen Guterres väntas meddela att samtal förs med Ryssland om hur transporterna kan återupprättas. Ukrainska jordbruksgrupper uppmanar till omedelbart slut på blockaden av hamnarna. Omni 220518. FN: Fyra dystra rekord för klimatet 2021 - "katastrof". Fyra negativa klimatrekord sattes 2021, enligt rapporten "State of the Global Climate" från FN:s meteorologiska organisation WMO. Dystra siffror noteras för koncentrationen av växthusgaser, havshöjningarna, havens temperatur och havsförsurningen. "Det globala energisystemet har gått sönder och tar oss allt närmare en klimatkatastrof," säger FN:s generalsekreterare António Guterres. Omni 220519. Rysk förstärkning i Luhansk - kontrollerar 90 procent. Ryssland förstärker med 15 helikoptrar i Luhansk som en del av den riktade offensiven mot regionen, uppger Ukraina. Städer som Sievjerodonetsk och Lysychansk utsätts för kraftiga luftanfall och artilleribeskjutning. CNN skriver att Ryssland försöker ta sig igenom Ukrainas försvarslinjer i området för att ta kontroll över hela Luhansk. Enligt bedömningar kontrollerar ryska styrkor omkring 90 procent av regionen. Enligt Luhansks militära administration har fyra civila dödades i de senaste striderna. Omni 220518. Ryska fiaskot vid floden - Ukraina: "Vi var redo på allt." Ett team från CNN har besökt den plats utanför staden Bilohorivka i östra Ukraina, där nästan 500 ryska soldater tros ha dödats när Ukraina attackerade ryska pontonbroar. Händelsen har beskrivits som en av de största motgångarna för Ryssland hittills. Resterna av förstörda ryska stridsvagnar ligger spridda över hela området, förbrända spiraler är vad som återstår av maskinvapen och där syns förkolnade kroppsdelar, enligt CNN. Enligt ukrainska uppgifter från platsen försökte de ryska soldaterna ta sig över floden Donets fyra gånger - och misslyckades lika många. "Varje gång ökade de sina ansträngningar, utan att förstå att vi såg allt. Vad de än gjorde, så hade vi en kontrastrategi," säger en anonym officer. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till Ekot att kriget håller på att vända till Ukrainas fördel. "Ryssarna är i en flack utförsbacke där man fortfarande kan göra taktiska vinster, men ukrainarna har övertaget." Officer: "De har en del nya grejer men det mesta är gammalt - deras taktik är utdaterad." Omni 220518. Ryska hotet: Betala annars tar vi el från jättekraftverk. Ukraina kallar Rysslands planer på att sammankoppla kärnkraftverket i Zaporizjzja med det ryska elnätet för ett "önsketänkande", skriver BBC. Detta efter att Rysslands premiärminister har hävdat att en sammankoppling kan ske om inte Kyiv betalar för elektriciteten som kommer från kärnkraftverket. Enligt en talesperson för det statliga bolaget Energoatom skulle det ta flera år för Ryssland att koppla upp sitt elnät mot kärnkraftverket. "Det ryska uttalandet är ett önsketänkande," säger talespersonen Leonid Oliynyk. Kärnkraftverket, som är Europas största, styrs av ukrainsk personal men Ryssland har skickat dit sina egna experter för att övervaka arbetet. Normalt sett står kärnkraftverket för 20 procent av landets totala elbehov, men i nuläget är bara två av sex reaktorer i drift. Sedan i mitten av mars har Ukraina tillgång till Europas elsystem. Omni 220518. Ryssland utvisar tiotals europeiska diplomater. Ryssland utvisar 34 franska diplomater, rapporterar internationella nyhetsbyråer. Enligt Moskva är det ett svar på att ryska diplomater har utvisats från Frankrike som en del av ett samlat agerande från EU. Även 27 anställda vid Spaniens ambassad i Moskva och landets konsulat i Sankt Petersburg har förklarats "persona non grata". Därtill har 24 italienska diplomater utvisats, bekräftar det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova, enligt AFP. De franska diplomaterna har två veckor på sig att lämna Ryssland. Frankrike fördömer beskedet. Omni 220518. Kommentar: Ryssland borde inte få ha fler diplomater i de olika EU-länderna än vad de har diplomater i Ryssland. Googles ryska dotterbolag ansöker om konkurs. Alphabets ryska dotterbolag Google Russia har ansökt om konkurs. Till Reuters säger en talesperson för sökjätten att det är omöjligt att bedriva verksamhet i Ryssland efter att myndigheter fryst bolagets bankkonton. I samband med invasionen av Ukraina pausade Google majoriteten av sina kommersiella verksamheter i Ryssland, men gratistjänster såsom sökmotorn, Youtube och Gmail fortsatte att vara tillgängliga. Tidigare har Google utdömts böter för att inte ha tagit bort "olagligt" material från Youtube i Ryssland. Google har inte bekräftat att frysningen av tillgångarna beror på böterna. Omni 220518. Ryska krav på dödsstraff för kapitulerade ukrainska soldaterna från stålverket. Ryssland hävdar att nästan 700 soldater i stålverket i Mariupol har lagt ner sina vapen. Det innebär enligt Ryssland att omkring 1 000 ukrainska soldater har kapitulerat sedan i måndags rapporterar Reuters. Många av soldaterna har tagits till fånga av Ryssland. Ukraina hoppas kunna byta dem mot ryska krigsfångar men tunga ryska politiker kräver att soldaterna ska avrättas. "De förtjänar inte att leva efter de monstruösa brott mot mänskligheten som de har begått och som de forsätter begå mot våra fångar," sa Leonid Slutsky, parlamentsledamot och medlem i den ryska fredsförhandlingsdelegationen, under tisdagen. Ukraina har å sin sida bara bekräftat att drygt 250 soldater har lämnat stålverket. "Staten gör sitt yttersta för att rädda sina militärer," säger den ukrainske försvarstalespersonen Oleksandr Motuzaynik på en presskonferens och tillägger att han inte vill uttala sig om detaljer. Kreml uppger dock att Putin personligen har garanterat fångarnas säkerhet. Slutskys kommentarer kom under en debatt i Rysslands parlament. Att Mariupol ser ut att falla till Ryssland anses vara en viktig seger för Putin Slutsky kallar soldaterna "icke-människor" på sin Telegramkanal. Omni 220518. Turkiets ambassadör: Har presenterat bevis att YPG är en terrororganisation. Turkiet kommer inte ge sig i frågan om kurdiska organisationen YPG. Så länge Sverige inte bryter banden med organisationen kommer Turkiet inte ställa sig positiva till ett svenskt Natomedlemskap. Det säger Turkiets ambassadör i Sverige, Emre Yunt, i Studio Ett. "Det är väldigt viktigt för oss för YPG är PKK och PKK är en förbjuden terrororganisation i Sverige. Jag har presenterat bevis för att det är samma organisation men våra svenska partners har inte accepterat det," säger Emre Yunt. Enligt ambassadören är YPG-frågan den främsta anledningen till att Turkiet säger nej. Han tror heller inte att påtryckningar från USA:s president Joe Biden kommer göra någon skillnad, och understryker att det är viktigt att ta hänsyn till alla medlemsländers säkerhetsbehov. "Så länge det krävs," svarar Yunt på frågan om hur länge Turkiet kan säga nej. Omni 220518. Peter Hultqvist: Vi har ett tydligt stöd från USA. Mötet med den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin handlade främst om försäkringar under övergångsperioden. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TV4. Bland annat kan det handla om fler övningsverksamheter, marin närvaro i Sveriges område och amerikanskt flygvapen kan delta i vissa övningar och operationer. Vidare säger försvarsministern att de har ambitionen att lösa konflikten med Turkiet så fort som möjligt. "Vi har ett tydligt stöd från USA. Det finns support att de är redo att driva den här frågan." USA:s president Joe Biden säger i ett uttalande att USA lovar skydd till Finland och Sverige under Nato-processen. Omni 220518. Nytt dråpslag mot Europas turism när ryssarna uteblir. Turismen runtom i Europa drabbas hårt när de ryska besökarna uteblir. Efter två år av tomma hotellrum på grund av pandemin fortsätter krisen på grund av sanktionerna mot Ryssland. På Cypern omsätter besöksnäringen mindre än 30 procent av 2019 års nivå. Uthyrarna av bilar och bussar drabbas extra hårt. "Andra turister, som skandinaver och britter, kan inte fylla tomrummet från den ryska marknaden eftersom de har andra vanor. Skandinaver föredrar att stanna på hotellet," säger Nicos Stylianou, ordförande för staden Famagustas biluthyrarförening, till Financial Mirror. Även i Montenegro och på lyxorter i Italien och på franska Rivieran är oron stor. "Kriget i Ukraina, som primärt är en humanitär katastrof, har omintetgjort förhoppningarna om en återhämtning för turismen i Europa i sommar," säger Ana Nicholls, analytiker på The Economist Intelligence Unit, till The Telegraph. I Sverige väntas turistnäringen påverkas mindre. Tapp av rika ryssar påverkar inte Sveriges besöksnäring. Ryska besökare utgör mindre än en procent av alla turister, enligt Visit Sweden. Kris på Cypern när 800 000 ryska turister uteblir i sommar. Upp till tre miljarder kronor om året uteblir från ryska lyxturister i Italien. Lyxturistorter saknar spenderglada ryssar. Omni 220518. Kroatiens president vill neka Sverige inträde i Nato. Kroatiens president Zoran Milanovic vill att Kroatien ska följa Turkiets linje och stoppa Sveriges och Finlands ansökningar till Nato. Det meddelade han vid en presskonferens under onsdagen, rapporterar TT. Anledningen till att Milanovic hotar med att lägga in sitt veto är att han vill få igenom politiska förändringar, som den att ändra vallagarna i Bosnien och Hercegovina. Han vill att bosnienkroater lättare ska kunna väljas till ledande positioner, och att USA, Storbritannien och Tyskland ska lägga mer press på bosniaker. Presidenten hotade redan i början av maj att lägga sitt veto vid det viktiga toppmötet i Madrid i sommar. Milanovic är mitt uppe i dispyt med landets premiärminister Andrej Plenkovic. Presidentens motiv har inget med Sverige eller Finland att göra.
Omni 220518. Ukraina: Tio civila dödade i rysk attack i Donetsk. I Donetsk-regionen har tio civila dödats i en rysk attack. Två av de dödade uppges vara barn. Det skriver regionens guvernör Pavlo Kirilenko på sociala medier, enligt Sky News. Kirilenko lämnar inga ytterligare detaljer om attacken men uppger att ytterligare sju personer har skadats i attacken. Omni 220518. Är en liten landremsa i Moldavien Putins nästa mål? Mystiska explosioner och en rysk plan om en landbrygga. Oron för att en ryskstödd utbrytarrepublik i Moldavien som gränsar till Ukraina ska bli Putins nästa mål växer sig allt starkare. I slutet av april attackerades vapenförråd, radiomaster och säkerhetstjänstens byggnad i den ryskstödda utbrytarrepubliken Transnistrien. Ryssland pekade ut Ukraina, som i sin tur menade att det var en rysk provokation för att skapa oro och spänningar i området. I förra veckan kom det dessutom uppgifter från USA:s underrättelsechef att det finns indikationer Putin vill skapa en landbro från Ukraina till Transnistrien. "Vi bedömer att president Putin förbereder sig för en långvarig konflikt i Ukraina under vilken han fortfarande avser att uppnå mål bortom Donbass," sade underrättelsechefen Avril Haines vid en utfrågning i senatutskottet i Washington DC. Kan Rysslands krig mot Ukraina sprida sig till Transnistrien? För att verkställa planen och nå Transnistrien måste Ryssland måste göra betydande framsteg på Ukrainas södra kust, menar Stefan Wollf som är professor i internationell säkerhet vid Birmingham university. "Strategiskt vore det rimligt ur ett ryskt perspektiv. Men praktiskt är Ryssland långt ifrån att kunna göra det just nu, vi har inte sett några större militära framsteg de senaste veckorna." Samtidigt menar Stefan Wollf att Ryssland fortfarande kan skapa oro och spänning i regionen - med relativt små medel. "Jag tror att vi kommer få se ökade oroligheter. Små provokationer kan öka spänningarna, både i Ukraina men också i Moldavien som inte alls har samma militär kapacitet." I klippet får du veta mer om Transnistrien och hur utbrytarrepubliken skulle kunna bli indragen i kriget. svt 220519. Ryssland: Över 900 soldater förda till straffkoloni. Över 900 av de ukrainska soldater som försvarade stålverket Azovstal i det belägrade Mariupol har förts till en straffkoloni på ryskkontrollerad mark, hävdar Kreml enligt The Guardian. Enligt utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova har 959 ukrainska soldater lagt ner sina vapen. 51 av dessa får sjukvård, uppger Zakharova, och de resterande har förts till en straffkoloni i staden Olenivka i Donetsk. Ukraina har inte kommenterat de senaste ryska uppgifterna, men har medgett att hundratals soldater kapitulerat. Ukraina hoppas på en fångutväxling - Ryssland vill åtala soldaterna för krigsbrott.
Omni 220519. Ukraina: Järnvägen som sprängdes - inte pansartåg. Ukraina har lyckats stoppa ett ryskt pansartåg genom att spränga en bit av järnvägen i närheten av tåget, uppger president Zelenskyjs rådgivare Oleksij Arestovytj enligt Reuters. Tidigare uppgav det ukrainska försvaret att de hade sprängt själva pansartåget, vilket rådgivaren tillbakavisar. Rysslands pansartåg är en viktig del av Rysslands offensiv då de används till att transportera krigsmaterial, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till DN. "Ryssland har till och med grupper inom militären som är utbildade för att just arbeta med dessa transporter, så kallade järnvägstrupper." Han tillägger att det är extra anmärkningsvärt att attacken ska ha skett på rysskontrollerad mark i den ukrainska staden Melitopol. Omni 220519. Storbritannien: Höga ryska befälhavare sparkas. De senaste veckorna har ett flertal högt uppsatta militära befälhavare sparkats på grund av misslyckanden under invasionen av Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Bland annat uppges generallöjtnant Sergej Kisel, befälhavare för 1:a gardesstridsvagnsarmén, ha avskedats efter att ha misslyckats med att inta Charkiv. Viceadmiral Igor Osipov, befälhavare för den ryska Svartahavsflottan, sägs ha blivit avstängd efter att stridsfartyget Moskva sjönk. "En kultur av mörkläggningar och syndabockar är sannolikt utbredd inom den ryska militären och säkerhetssystemet," skriver departementet. Omni 220519. Rysk soldat erkänner mord på civil ukrainare - första krigsbrottsrättegången. Den 21-årige ryske soldaten Vadim Shyshimarin har erkänt att han dödat en obeväpnad civil, rapporterar BBC. Han anklagas för att ha skjutit ihjäl en cyklande 62-årig man i byn Chupakhivka den 28 februari. Shyshimarin är den första soldaten som åtalas i en krigsbrottsrättegång i Ukraina efter Rysslands invasion. Reuters skriver att rättegången mot Shyshimarin har stort symboliskt värde för Ukraina. Soldaten riskerar livstids fängelse om han döms. Ska ha uppmanats av en annan soldat att skjuta.
Omni 220518. Hånet mot påstådda ryska laservapnet: "Wunderwaffe." Ryssland har hävdat att de använder en ny typ av laservapen som kan bränna upp en drönare på fem kilometers avstånd inom fem sekunder, rapporterar Sky News. Uppgifterna hånas nu av Ukrainas president Zelenskyj. "Ryssland försöker hitta sitt 'Wunderwaffe', vilket påstås vara laservapen. Det indikerar klart och tydligt invasionens fullkomliga misslyckande," säger han i ett videoklipp. Ryssland är rädda för att erkänna att ”katastrofala misstag” begåtts på den högsta statliga och militära nivån, enligt Zelenskyj. "Wunderwaffe" - tyska för "undervapen" - var en term som användes i nazitysk propaganda för att beskriva överlägsna supervapen som Hitlerregimen påstod sig utveckla. Ett annat vapen påstås kunna förblinda satelliter. Inga bildbevis på att vapnet existerar. Omni 220519. Estlands regering godkänner Natoansökan: "Välkomna." Estlands regering har godkänt Finlands och Sveriges Natoansökningar, uppger Estlands premiärminister Kaja Kallas på Twitter och avslutar med orden: "Välkomna kära grannar". Estland blir därmed det tredje landet, efter Tyskland och Tjeckien, som formellt har godkänt ansökningarna, rapporterar AP. För att Sverige och Finland ska kunna bli medlemmar i försvarsalliansen måste alla 30 medlemmar godkänna ansökan. Omni 220519. Kina förhandlar om rysk olja - stärker bandet till Moskva. Peking håller på att förhandla med Ryssland om att köpa ytterligare olja till Kinas strategiska reserv, uppger källor för Bloomberg. Källorna uppger att det ännu inte finns något beslut om volymer och något avtal ännu inte är definitivt. Om det blir ett avtal skulle det stärka ländernas band i en tid då Europa försöker fasa ut den ryska oljan, skriver nyhetsbyrån. Omni 220519. WHO godkänner kinesiskt vaccin mot covid-19. Världshälsoorganisationen WHO nödgodkänner den kinesiska tillverkaren Cansino Biologics covid-19-vaccin Convidecia, rapporterar AFP. "Vaccinet möter WHO:s standard för skydd mot covid-19 och (...) fördelarna överväger tydligt riskerna", skriver organisationen i ett uttalande. Vaccinet blir det elfte som godkänns av WHO. Omni 220519. Polen tänker bistå Sverige och Finland vid angrepp. Polen kommer att bistå Sverige och Finland om länderna blir angripna innan de har blivit medlemmar i Nato, lovar Polens premiärminister Mateusz Morawiecki enligt Reuters. "Jag ser antagandet av Sverige och Finland i Nato som en viktig signal för att stärka säkerheten i Europa." Tidigare har länder som USA, Tyskland, Storbritannien, Island, Danmark och Norge gett Sverige liknande "säkerhetsförsäkringar." Försäkringarna är inte bindande säkerhetsgarantier. Omni 220519. Biden välkomnar Sverige och Finland in i Nato: "En ära att ha er här." USA:s president Joe Biden välkomnar Sverige och Finland in i Nato. Det säger han vid en pressträff utanför Vita huset efter mötet med statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö. "En stor ära att ha er här när ni påbörjar er process att gå med i Nato," säger han och kallar dagen "storslagen". Niinistö säger att han känner ett "otroligt starkt stöd" från Biden. "Jag vill understryka att Finland kommer att bli en stark Nato-allierad. Vi tar vår säkerhet på största allvar och har en av Europas starkaste försvarsmakter," säger han till Biden. Magdalena Andersson säger att Sverige och USA delar mycket, inte minst värderingar. "Kriget i Ukraina påminner om Europas mörkaste dagar. Då är det bra att stå bland nära vänner," säger hon. Efter mötet ska Andersson vidare till Kapitolium för att träffa representanthusets talman Nancy Pelosi följt av möten med ledamöter från Demokraterna och Republikanerna. Omni 220519. Kina köper billig rysk olja i stället för iransk. Iransk export av olja till Kina har fallit kraftigt sedan den ryska invasionen av Ukraina, skriver Reuters. Anledningen uppges vara att den kinesiska regimen nu föredrar rabatterad Rysk olja. "Ingen intresserar sig för iransk olja längre eftersom den ryska är av bättre kvalitet och billigare," säger en handlare vid ett kinesiskt raffinaderi. Precis som Ryssland befinner sig Iran under sanktioner och Kina har varit en viktig marknad för landets olja. Iran och Ryssland ska även ha haft en tät dialog där ryssarna vill lära av iranierna hur man handlar med olja under sanktioner. De båda länderna ska även ha diskuterat möjligheter att starta bolag, banker och fonder tillsammans, uppger källor. Omni 220519. Ryssland bombade ukrainsk genbank. Genbanken i den ukrainska staden Kharkiv förstördes i slutet av förra veckan av ryska styrkor, rapporterar Serhiy Avramenko, forskare vid det nationella centret för växtgenetikresurser i staden, på sin youtubekanal. Genbanken, som enligt Avramenko var en av de största, lagrade över 160 000 växtarter och hybrider från hela världen och användes av forskare för att odla fram nya varianter, men även som ett nödlager för att kunna återställa en gröda som utplplats av naturkatastrofer. I videon visar Serhiy Avramenko den förstörda byggnaden med högar av förstörda fröer utspridda på golven. "Allt blev till aska ... här finns även uråldriga varianter som var hundratals år gamla och inte längre går att återställa då vissa prover barakunde tas för vidare reproduktion från den här platsen. Vintergrödorna var redan sådda, men alla vårgrödor blev förstörda ... det finns ingen militär eller försvarsverksamhet här, bara en vetenskaplig institution. Det var ett medvetet sabotage av en veteskaplig institution, säger Avramenko i videon. (Miljömagasinet 220520.) Omfattande miljöskador i Ukraina. Det nämns sällan att kriget i Ukraina skadar människorna och naturen i stor omfattning, skriver INFOsperber.ch i en rapport (sommenseite.com/de 14/5). Giftiga gaser och sotpartiklar påverkar människans andningsorgan och förstör dricksvattnet. Kemiska partiklar och betong, asbest av nedrasade byggnader i städerna samt damm av giftiga tungmetaller när fabriker bombarderas sprids över många kilometer. Människorna som överlever måste andas in de giftiga gaserna. Lungcancer kan bli följden. Ockupationen av Tjernobyl var riskfylld. De ryska soldaterna som åkte med stridsvagnarna genom skogen virvlade runt radioaktivt damm och skadade även sig själva genom att vistas i de radioaktivt nedsmutsade skogarna i flera veckor. Ett annat sätt av radioaktiv förorening kan härledas sedan kriget började i Donbass 2014. Det var då man slutade pumpa ut de gamla kolgruvorna. 200 gruvor fylldes med vatten, gruvor som delvis hade grävts fram med nukleära sprängningar. Arsenik och kvicksilver hamnade i grundvattnet, konstaterade ukrainska myndigheter redan 2016. Ryssland och Ukraina hör till de få länderna med en nationell lagstiftning mot ekocid - massförstörelse av flora och fauna - och även förgiftning av luft och vatten straffas enligt artikel 441. På sikt kan till exempel offren som skadas av militära angrepp få kompensation. Det kom organisationen Environment Observatory (CEOBS) fram till. Gärningsmännen måste identifieras och stå för miljösaneringar, anser Rachek ´Killean från CEOBS i en analys. (Miljömagasinet 220520.) USA godkänner stödpaket på 400 miljarder till Ukraina. Den amerikanska senaten har i dag godkänt ett stödpaket värt motsvarande nästan 400 miljarder kronor till Ukraina, rapporterar amerikanska medier. Pengarna ska gå till att stöda den ukrainska militären och till humanitärt stöd. Senatorerna visade enligt CNN en ovanligt stark enighet när förlaget röstades igenom med 86 röster för och 11 röster emot. I samband med omröstningen utsågs även Bridget Brink som landets ambassadör i Ukraina. Samtliga röster emot paketet kom från republikaner. Senatorerna som var emot förslaget har bland annat uttryckt att europeiska länder inte hjälper till nog mycket.
Omni 220519. Ukrainas ÖB: Handlar inte längre enbart om försvar. Ukrainas högst rankade militär, överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj, har under torsdagen delat med sig av en optimistisk bild till sina motsvarigheter inom Nato, rapporterar CNN. "Nu handlar det inte bara om försvar. Vi har även utfört en rad lyckade motattacker," säger han och nämner Charkiv och Mykolajiv som två regioner där de har brutit Rysslands ockupation. Han säger även att Ukraina får betala ett högt pris för sin, och Europas, frihet och att Ryssland trots de ukrainska motgångarna forsätter att attackera dem hårt. "I genomsnitt avfyrar ryssarna 10 till 14 robotar om dagen. Det här hotar inte bara Ukraina, utan alla Natos medlemsländer," säger han. Omni 220519. Experter: Turkiet har inget mer att förlora än ryktet. Turkiets krånglande kring Sveriges och Finlands Natoansökan väcker övriga Natoländernas vrede. Men Turkiet har inget förutom sitt rykte att förlora på taktiken att man bara flyttar på sig om man får någonting i gengäld, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet, till TT. "Och det (ryktet reds.anm.) är ändå redan ganska sönderslitet," säger hon. Turkiet är under president Recep Tayyip Erdogans styre en ständig huvudvärk för flera Natoländer. Landet har bland annat trots avrådan från USA köpt luftvärn från Ryssland, relationen till Frankrike är försämrad på grund av Frankrikes delaktighet i kriget mot IS i Syrien och den gamla konflikten mellan Grekland och Turkiet om kontroll över Egeiska havet har blossat upp igen. "Turkiet är irriterat på USA, Europa och västvärlden i allmänhet," säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Landet är en av alliansens viktigaste medlemmar bland annat eftersom landet har en viktig geostrategisk position vid Svarta havet. Omni 220520. Pentagon: Ny rysk taktik - går efter "mindre mål". Rysslands motgångar på slagfältet har tvingat landet att byta taktik i Donbas - och börja strida i små grupper mot allt mindre mål, uppger en högt uppsatt källa inom USA:s försvarshögkvarter Pentagon för New York Times. "Och ibland håller de bara de erövrade målen en kort tid innan de ukrainska styrkorna tar tillbaka dem. De är helt enkelt mer blygsamma i vad de försöker erövra." Taktikändringen beror enligt Pentagonkällan dels på det ukrainska försvarets motståndskraft och dels på brister med ledningen, logistiken och stridsmoralen. Källan: "Att manövrera mindre styrkor i fält är en enklare väg för att nå operativa framsteg." ISW uppgav tidigare i veckan att ryssarna nu tycks ha gett upp tanken på att omringa ukrainska styrkor i Donbas och i stället siktar in sig på Luhansk. Omni 220520. "Ryssland försöker döda så många som möjligt." Ryssland utför konstanta attacker mot Odesaregionen, städer i centrala Ukraina och Donbass är totalförstört, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Ryssland kan inte ha och har ingen militär förklaring till detta, säger han. "Detta är ett avsiktligt och kriminellt försök att döda så många ukrainare som möjligt." Samtidigt fortsätter Ukraina att avancera i striden om Charkiv, säger presidenten. Omni 220520. 1 000 bilar med evakuerade stoppade i Zaporizjzja. Ryska styrkor har hindrat över 1 000 fordon med människor på flykt från att ta sig in i den ukrainska staden Zaporizjzja, uppger Ukrainas militära administration för CNN. I bilarna finns både kvinnor och barn - och de flesta av dem har inte längre några pengar till mat och vatten, varnar administrationen. Administrationen: Företagsägare i Berdjansk tvingas köpa varor från Krym och sen skriva upp sig för en eskortkonvoj. Omni 220520. Putins dotter tog flyget till München över 50 gånger på två år. Vladimir Putins yngsta dotter Katerina Tichonova flög till München, i södra Tyskland, över 50 gånger mellan 2017 och 2019, visar en kartläggning från både oberoende ryska Istories och tyska Der Spiegel. Det skriver The Guardian. Trots detta har presidenten sedan invasionen av Ukraina varit aggressiv mot "västvänliga ryssar" vars aptit på europeisk mat och kultur enligt honom inneburit att "deras mentalitet finns där, inte här (i Ryssland reds.anm.), med vårt folk". Tichonova har rest med flyg chartrade av ryska staten och i sällskap med anställda vid Putins egen säkerhetstjänst. Under 2020 ska även en tvåårig flicka - ett sedan tidigare okänt barnbarn till presidenten - och balettdansaren Igor Zelenskyj följt med. Enligt uppgifter är dottern tillsammans med Zelenskyj som också är pappa till hennes barn. Balettdansaren är inte släkt med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Det är oklart vart paret befinner sig i nuläget. Omni 220520. Upp till 1 700 tros ha gett upp vid stålverket - ryska befälhavare under press. Det är troligt att upp till 1 700 ukrainska soldater har överlämnat sig vid stålverket Azovstal i Mariupol. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesrapport på Twitter. Ett okänt antal soldater uppges fortfarande befinna sig i stålverket. Efter att ha tagit kontroll över Mariupol kommer de ryska styrkorna från operationen sannolikt att användas till förstärkningar i den ryska Donbas-offensiven. Det väntas dock ta viss tid innan styrkorna är redo att sättas in, då dessa varit i Mariupol länge och har behov av bland annat förnyad utrustning. Samtidigt är ryska befälhavare under hård press att uppvisa resultat, enligt lägesbilden. Därför är det sannolikt att Ryssland kommer förflytta styrkorna snabbt, och utan den förberedelse som behövs, vilket innebär risker. Oro över att soldaterna ska ställas inför rätta som krigsförbrytare. Det finns också ryska krav på dödsstraff för fångarna från Mariupol.
Omni 220520. Nato kan hjälpa Sverige att betala av skulden till Baltikum. Vår neutralitet tjänade oss kanske väl, men den lät oss också smita undan ansvaret att hjälpa våra vänner i nöd. I årtionden svek Sverige balternas frihetskamp. Med Natomedlemskapet har vi en chans att betala tillbaka. Läs mer i DN 220520. Experter: Ukraina har ett strategiskt övertag i kriget. Ukraina har ett strategiskt övertag i kriget, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SvD. Han menar att den ryska armén har svårt att ersätta sina förluster och att nedgången kommer att fortsätta om inget görs. Även Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, bedömer att Ukraina har ett övertag, men betonar att det är viktigt att Ukraina börjar återta ryskkontrollerade områden. "Det är möjligt att Ukraina kommer lyckas med det, men det kommer inte att bli billigt. Vi pratar inte heller om veckor, vi pratar om minst flera månader," säger han till SvD. Expert: Osäker på om Ukraina kommer kunna återta Krymhalvön. Omni 220520. Ryssland: Ska upprätta tolv nya militärenheter - som svar på Natoansökningar. Ryssland tänker upprätta tolv nya militära enheter i de västra militärdistrikten innan året är slut, uppger försvarsminister Sergej Sjojgu vid ett möte med försvarsdepartementets högsta ledning på fredagen. Det rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax enligt Reuters. Sjojgu säger att spänningarna fortsätter att öka i och med Sveriges och Finlands ansökningar till Nato. "Situationen i den västra strategiska sektorn karaktäriseras av en ökning av militära hot längs med ryska gränser." TT skriver att Rysslands militär delar upp sin verksamhet i fem distrikt och att det västra i grova drag omfattar den europeiska delen av Ryssland. Försvarsministern säger att Ryssland vidtar lämpliga motåtgärder.
Omni 220520. Ryssland hävdar att man har full kontroll över Azovstal. Ryssland uppger att man har tagit full kontroll över stålverket Azovstal i Mariupol. Enligt ett uttalande från det ryska försvarsdepartementet har försvarsminister Sergei Shoigu informerat Vladimir Putin om att stålverket har blivit "helt befriat", skriver AP. De sista ukrainska försvararna - en grupp på 531 personer - uppges ha överlämnat sig själva. "De underjordiska anläggningarna där kombattanterna gömde sig, har kommit under fullständig kontroll av de ryska väpnade styrkorna", står det bland annat i uttalandet. Enligt Ryssland har totalt 2 439 ukrainska soldater kapitulerat under de senaste dagarna. Uppgifterna har ännu inte bekräftats från ukrainskt håll. (svt 220520.) Rysslands nya drag: Låta äldre ryssar delta i kriget. Den ryska duman överväger att låta ryssar över 40 år och utländska personer över 30 år gå med i landets militär, skriver Reuters. Detta för att militären ska kunna utnyttja kompetensen hos äldre yrkesverksamma. "För användning av högprecisionsvapen, drift av vapen och militär utrustning behövs specialister. Det blir sådana först vid 40-45 årsåldern", skriver Duman på sin hemsida. Ryssland har dragits med stora motgångar i kriget mot Ukraina. "Uppenbart har ryssarna problem. Det här är det sista försöket att ta itu med bristen på män utan att skrämma sin egen befolkning, säger den pensionerade USA-generalen Ben Hodges. Ben Hodges: "Det blir svårare för Kreml att dölja sina misslyckanden i Ukraina." I nuläget kan bara ryssar mellan 18 och 40 samt utlänningar mellan 18 och 30 ingå ett kontrakt med militären. Omni 220520. Gerhard Schröder tvingas lämna ryska oljebolaget. Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder lämnar styrelsen i det ryska statliga oljebolaget Rosneft, uppger Reuters och hänvisar till ett uttalande från bolaget. "Vi har förståelse för deras beslut och tackar dem för deras fortsatta stöd", skriver Rosneft, rapporterar Finwire. Avhoppen kommer efter att Europaparlamentet på torsdagen uttryckt att man ville svartlista Schröder om han inte lämnade sitt uppdrag. Även Schröders landskollega Matthias Warnig lämnar sitt uppdrag i styrelsen. Gerhard Schröder har även jobbat för Gazprom. Omni 220520. Ukraina: 200 civila i skola som Ryssland attackerade. Den ryska militären har under fredagen attackerat en skola i Sievjerodonetsk i Luhanskregionen, skriver Serhij Haidai, chef för den lokala statsförvaltningen, på sociala medier enligt BBC. I skolan ska mer än 200 civila ha sökt skydd från Rysslands attacker och många av dem uppges vara barn. Haidai uppger att totalt tolv personer har dött i ryska attacker mot staden under fredagen. Tre av dem var vuxna personer i skolbyggnaden. Han uppger också att omkring 11 000 hus, varav omkring 3 000 är höghus, har förstörts i regionen sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari. Ryssland har under dagen hävdat att de är nära att överta Luhansk. Haidai uppger att de ekonomiska kostnaderna för skadorna är enorma. 12 personer döda i attacker mot 60 hus under fredagen. Omni 220520. Konstnärer vill slösa rysk tid med busringningar. Det ryska konstnärskollektivet The Obfuscated Dreams of Scheherazade (TODS) uppmanar till att stjäla ryssars tid med hjälp av busringningar, skriver de på Twitter. TODS har med hjälp av hackare kommit över omkring 5 000 telefonnummer till ryska militärer, tjänstemän, underrättelsepersonal och politiker. Numren har lagts in på en hemsida där människor kan gå in och på ett enkelt sätt busringa till dem. "Tänk dig att du vill organisera ett brott mot mänskligheten, men att din telefon aldrig slutar ringa", skriver TODS i ett pressmeddelande. Kollektivets hemisda. Det räcker med att trycka på en knapp så når man någon av de 5 000 telefonnumren. 86 dagar i tunnelbanan: "Vi kallar oss mullvadar." Charkivs tunnelbanesystem blev många ukrainares hem när Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari, rapporterar AFP. 86 dagar senare är det fortfarande många människor som bor kvar i underjorden. "Vi kallar oss själva för mullvadar, eftersom vi bor under marken," säger Kateryna Talpa som är en av dem som inte har sett solljuset sedan de ryska styrkorna invaderade landet. Kateryna säger att det är svårt att bo där och att den fuktiga underjordiska luften har gjort många på stationen sjuka. Hon säger dock att det känns säkert på tunnelbanestationen och får medhåll från sin 72-åriga granne Gennadij. "Ingen har skadats i tunnelbanan men människor dör utanför," säger han. Mängder av människor vägrar lämna tunnelbanan. Stadens borgmästare uppmanar människor att lämna tunnelbanan. Omni 220520. "Håll Ryssland ekonomiskt ansvarigt för all skada." I sitt dagliga tal uppmanar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj allierade länder att hålla Ryssland ekonomiskt ansvarigt för all skada invasionen åsamkat Ukraina, rapporterar The Guardian. "Varje nedbränt hus. Varje förstörd skola och sjukhus. Varje sprängt kulturhus och varje del av infrastrukturen." Zelenskyj understryker samtidigt att de två viktigaste målen i nuläget är att befria ukrainsk mark från de invaderande styrkorna, samt att ställa ryska krigsbrottslingar inför rätta. Omni 220520. Zelenskyj: Utbildning och kultur är Rysslands fiende. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fördömer på sin Telegramkanal att Ryssland har attackerat ett kulturhus i Lozova i Charkivregionen, rapporterar BBC. "Ockupanterna pekar ut kultur, utbildning och medmänsklighet som sin fiende. Och de som anfaller sparar inte på raketer eller bomber", skriver han. Han kallar attacken för "total ondska och dumhet" i inlägget, där han också delar en video som visar när huset attackeras. Totalt ska sju personer ha skadats i attacken. En av dem var en 11-årigt barn. "Vad är det i huvudet på människor som väljer sådana mål?", frågar sig presidenten. Omni 220520. Ryska styrkor bereder sig på motanfall - gräver ner sig. Ryska styrkor förstärker sina positioner och riktar in sig på att gräva ner sig i Charkivregionen i norr och längs den södra fronten, uppger den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War i sin senaste rapport. Det kan vara ett tecken på att Ryssland förbereder sig på ett större ukrainskt motanfall och att konflikten kan bli utdragen. Samtidigt närmar sig den ryska offensiven staden Sievjerodonetsk i Luhansk genom anfall norr, väst och söder om staden. Omni 220521.Ryska hotet: Betala annars tar vi el från jättekraftverk. Ukraina kallar Rysslands planer på att sammankoppla kärnkraftverket i Zaporizjzja med det ryska elnätet för ett "önsketänkande", skriver BBC. Detta efter att Rysslands premiärminister har hävdat att en sammankoppling kan ske om inte Kyiv betalar för elektriciteten som kommer från kärnkraftverket. Enligt en talesperson för det statliga bolaget Energoatom skulle det ta flera år för Ryssland att koppla upp sitt elnät mot kärnkraftverket. "Det ryska uttalandet är ett önsketänkande," säger talespersonen Leonid Oliynyk. Kärnkraftverket, som är Europas största, styrs av ukrainsk personal men Ryssland har skickat dit sina egna experter för att övervaka arbetet. Normalt sett står kärnkraftverket för 20 procent av landets totala elbehov, men i nuläget är bara två av sex reaktorer i drift. Sedan i mitten av mars har Ukraina tillgång till Europas elsystem. Omni 220521. Hundratals elever tillbaka trots spår av rysk belägring. En skola i Novyi Bykiv, i Tjernihivregionen, har öppnat efter att ryssarna dragit sig tillbaka. Omkring 100 av de 188 elever som går på skolan har nu återvänt för korta skoldagar, skriver The Guardian som besökt platsen. Plast täcker fortfarande fönstren, men annars har de flesta spåren från de ryska trupperna – som använde skolan som läger – städats undan. Men det tog tid, säger läraren Natalia Vovk som berättar om hur det var när ryssarna intog staden. "Det var en outhärdlig tid. Du gick längs gatan och såg människor du kände och som brukade vara välklädda och eleganta men var klädda i trasor, med röda ögon och såg omtumlade ut." Distansundervisning är inget alternativ då ryssarna plundrade flera hem så många lärare och elever saknar dator. Barnen är lyckliga över att vara tillbaka i skolan igen. Omni 220521. Storbritannien: Rusta upp Moldavien till Natostandard. Storbritannien vill rusta upp Moldavien till Natostandard trots att landet inte är med i militäralliansen, så att landet kan försvara sig mot hotet från Ryssland. Det säger utrikesminister Liz Truss till The Telegraph. Truss menar att Rysslands president Vladimir Putin är fast besluten om att skapa ett "Storryssland" trots att invasionen av Ukraina misslyckades med att nå en snabb framgång. "Bara för att hans försök att överta Kyiv inte lyckades betyder inte det att han har övergett sina planer," säger hon. Storbritannien vill bland annat skicka moderna vapen till Moldavien som gränsar till Ukraina. Liz Truss: Vi vill ge Moldavien vapen så att landet kan försvara sig.
Omni 220521. Zelenskyj: Bara diplomati kan avsluta Ukrainakriget. Kriget i Ukraina kan bara lösas genom diplomati, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en ukrainsk tv-kanal enligt AFP. Detta efter att förhandlingarna mellan Kyiv och Moskva nått ett dödläge. "Kriget kommer vara blodigt, det kommer att vara strider, men det kommer bara ett definitivt slut genom diplomati," säger han. Zelenskyj säger även att Ukraina vill att allt ska återgå till hur det var innan, men att Ryssland inte vill det. Presidenten säger inget mer om förhandlingarna och om att Ryssland "inte vill återgå" till hur det var före kriget. Zelenskyj: Håll Ryssland ekonomiskt ansvarigt. Omni 220521. Analys: Zelenskyj har rätt - diplomati vägen till fred. Kriget blir blodigt och det enda som kommer föra konflikten till ett definitivt slut är diplomati, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under lördagen. Han får medhåll från BBC:s James Waterhouse. I en snabbanalys skriver han att Zelenskyj vet om att hans militär inte kommer klara av att trycka tillbaka Rysslands trupper och att presidenten måste förlita sig på ett fredsavtal för att kriget ska nå ett slut. "Men trots det ser vi inga tecken på att den ukrainska motståndskraften på något sätt har minskat" - skriver Waterhouse. Till Sky News säger säkerhetsanalytikern Michael Clarke att vi inte kommer att se några större militära avancemang de kommande veckorna. "Striderna är över i Mariupol och Ryssland har fått sin landbro från Donbas till Krym," säger han i kanalens sändning. Han understryker att det skulle krävas en enorm insats från Ukraina för att återta det här området från de ryska styrkorna, och att Ukraina istället fokuserar på att försvara Donbasregionen. Omni 220521. Ryssland: Vi har förstört stor vapenleverans från väst. Ryssland säger sig ha förstört en stor vapenleverans skickad från väst till Ukraina, enligt landets försvarsdepartement. I leveransen ska det bland annat ha funnits långdistansrobotar och vapnen ska enligt Ryssland ha skickats från USA och europeiska länder, skriver AFP. Vapenleveransen var i närheten av Malin-stationen i Zhytomyr-regionen, väst om Kyiv, enligt departementet. Ukraina har ännu inte kommenterat uppgifterna. Det finns i nuläget inte mycket detaljer om händelsen. Det ska ha funnits bland annat Kalibr-robotar i leveransen. Omni 220521. Borgmästaren var Kremlvän - nu har han vänt: "Putin har förstört allt." Odesas borgmästare Gennady Trukhanov har tidigare hånats för att vara en Kreml-sympatisör, men nu ilsknar han till när Rysslands president Vladimir Putin kommer på tal, skriver AFP som träffat honom. Ryssarna är på vår mark, bombar våra städer och dödar vårt folk och våra soldater, säger Trukhanov. "Det är svårt att prata om någon framtida vänskap eller relation. Jag kan inte föreställa mig det," säger han och tillägger: "Putin förstörde allt." Tusentals har dött och miljoner människor har tvingats på flykt sedan Rysslands invasion av Ukraina. Borgmästaren: "De har också utlöst en ekonomisk kollaps." Omni 220521. Ryssland portar Blinken och Biden - totalt 963 personer. Ryssland förbjuder USA:s president Joe Biden och utrikesminister Antony Blinken att resa in i landet, rapporterar Reuters. Även CIA-chefen William Burns portas. Totalt 963 amerikaner omfattas av de ryska sanktionerna. Inreseförbudet har enbart en symbolisk effekter men utgör en del av en negativ utveckling i Rysslands relationer med USA och dess allierade sedan invasionen av Ukraina den 24 februari. Relationen mellan länderna har blivit allt sämre sedan Rysslands invasion av Ukraina. Även CIA-chefen William Burns finns med på listan. Beskedet kom efter att Joe Biden undertecknat ett nytt jättestödpaket till Ukraina. Beskedet har framför allt en symbolisk betydelse.
Omni 220521. Erdogan till Andersson: Sluta stödja terrorgrupper. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har under lördagseftermiddagen pratat i telefon med statsminister Magdalena Andersson, rapporterar AFP. Under samtalet krävde Erdogan att Sveriges "stöd till terrorgrupper" skulle upphöra och att Sveriges vapenembargo mot Turkiet måste hävas, rapporterar Reuters med hänvisning till turkiska statliga medier. Samtalet skedde i ljuset av att Erdogan har sagt att han inte tänker släppa in Sverige i Nato - ett stöd som är nödvändigt för att Sverige ska kunna gå med i försvarsalliansen. Andersson skriver på Twitter att samtalet handlade om Sveriges Nato-ansökan och att hon ser fram emot att stärka relationen till Turkiet genom "fred, säkerhet och kampen mot terrorism". Erdogan: Sveriges politiska, ekonomiska och militära stöd till terrororganisationer måste upphöra. Sverige införde ett vapenembargo mot Turkiet 2019. Omni 220521. Zelenskyj: Ukraina behöver inget alternativ till EU. Ukraina behöver ett fullvärdigt EU-medlemskap och inget "väntrum", säger Ukrainas president Zelenskyj enligt AFP. Tidigare i maj sade Frankrikes president Emmanuel Macron att det kan ta årtionden för Ukraina att bli EU-medlemmar, och föreslog att de går med i ett slags ”europeiskt politiskt samfund” som ett förstadium, vilket väckt kritik i Ukraina. "Vi behöver inga alternativ till en ukrainsk EU-ansökan, vi behöver inte sådana kompromisser," säger Zelenskyj till reportrar i Kyiv. Zelenskyj: Det kommer bli en kompromiss mellan Europa och Ryssland.
Omni 220521. Ukraina: Ryssland blockerar 22 miljoner ton mat. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ryssland blockerar omkring 22 miljoner ton mat som står redo för export i ukrainska hamnar, rapporterar BBC. Zelesnkyj säger också att Ryssland i hemlighet stjäl spannmål från hamnarna. "Spannmål fraktas någonstans, och vi vet var någonstans är," säger han. Rysslands FN-ambassadör Vasily Nebenzya har i dag anklagat Ukraina för att i hemlighet byta spannmål mot militärutrustning från västländer. Nebenzya presenterade inga bevis för detta. Zelenskyj säger att ryska blockaden kan brytas med militära medel. Ukraina anklagar Ryssland för att ha minerat landets hamnar. Omni 220521. Expert: Ryska kärnvapen står troligtvis vid Östersjön. Ryssland har flera gånger antytt att de kan komma att placera kärnvapen vid Östersjöns kust om Sverige och Finland går med i Nato. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan tror redan att kärnvapnen står där, rapporterar SVT. "Om de inte har kärnvapen där så är de sämre på att planera än vad jag någonsin trott," säger han. Jonas Kjellén, analytiker vid FOI, säger till kanalen att "allt pekar på" att Ryssland har taktiska kärnvapen, alltså mindre kärnvapen med kortare räckvidd, i Kaliningrad. Mycket är dock oklart kring Rysslands placering av kärnvapen i Kaliningrad. Litauens ambassadör: Ryska kärnvapnen finns redan här. Omni 220521. Kärnvapenhotet om Ukraina går mot Krim. Den ukrainska motoffensiven väcker frågor om Kiev skulle kunna återta Krim och Donbass. Då finns risken för att Ryssland pekar på ett "existentiellt hot". "Det skulle kunna föranleda att man anser sig ha rätt att använda kärnvapen," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid UI. Ryssland har behövt sänka sina ambitioner i Ukraina. I Nato-kretsar diskuteras just nu i stället Ukrainas fördel och vad den kan leda till, uppger en källa för CNN. En fråga som aktualiserats är om det skulle kunna vara möjligt för Ukraina att återta Krim-halvön och Donbass, enligt kanalen. Ukraina har i nuläget inga uttalade mål att med militära medel återta de områden som Ryssland tog före den 24 februari i år, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på UI. Att försöka återta Krim, som Ryssland annekterat sedan 2014, och de separatistkontrollerade delarna av Donbass, skulle också kunna betyda att Ukraina behöver använda sig av mer artilleri - som riskerar att träffa även civila byggnader och infrastruktur. "Det skulle göra att bilden av den ukrainska framryckningen delvis kommer att bli annorlunda, som att Ukraina beskjuter civila mål. Även om det är så att det är ukrainskt territorium och Ukraina har rätt att återta det," säger Jakob Hedenskog. "Man kommer också in i territorier där befolkningen är övervägande anti-ukrainsk och pro-rysk. Åtta år av rysk propaganda har satt sina spår." Krim annekterades olagligt av Ryssland 2014 och den 21 februari i år, tre dagar innan invasionen startade, erkände Ryssland de så kallade "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk som "självständiga". De är inte internationellt erkända. Ett ukrainskt försök att återta dessa områden, i synnerhet Krim, skulle kunna innebära att Ryssland betraktar det som ett "existentiellt hot" mot Ryska federationen, säger Jakob Hedenskog. "Enligt den ryska kärnvapendoktrinen anser sig Ryssland då ha rätt att använda kärnvapen för att försvara sig. Vi har ju inte varit i den situationen tidigare. Det har ju varit en rågång mellan konventionellt krig och kärnvapenkrig. Men här hamnar vi i en gråzon. Att det finns en risk att Ryssland faktiskt använder sig av taktiska kärnvapen mot ukrainska trupper. Men exakt var den gränsen går, det vet man inte, för det har inte riktigt testats." Exp 220521. Arne Johansson: Det här kriget är vansinne och jag är absolut inte pro-rysk, tvärtom.
Men lyssnade man på Putins anledning att "befria" ryssarna i Donbass så finns det väl en uns av sanning i det. En av många anledningar var väl att man efter euromaidan, som trots allt var många ukrainska nationalister som antog en lag att stoppa ryska språket och ryska sedvänjor, vilket startade både Krim och att DNR och LNR bildades. Därefter har även Ukrinarna brutit mot Minskavtalet under hela konflikten sen 2015 typ. Ukrainarna är inte guds bästa barn heller mot ryssarna i Donbass. Tycker tyvärr att västerländsk rapportering också har en släng av propaganda. Skulle gärna se en opartisk dokumentär om denna konflikt, och bakgrund. Erdogans uppmaning till Sverige: Sluta stödja terroristgrupper. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och statsminister Magdalena Andersson (S) har pratat i telefon på lördagen. I ett uttalande efter samtalet har Erdogan bland annat sagt att Sverige måste sluta stötta terrororganisationer politiskt, finansiellt och med vapen. "Vi har pratat om Natomedlemskapet. Turkiet har alltid stöttat Natos open door-policy där man värdesätter varandras säkerhet" säger Erdogan i ett uttalande. Han säger också att Sverige måste sluta stötta terrororganisationer politiskt, finansiellt och med vapen. Erdogan ska också ha uppmanat Sverige att vapenembargot mot Turkiet ska lyftas. Magdalena Andersson kommenterar mötet i ett mejl till SVT. "Jag underströk att Sverige välkomnar möjligheten till samverkan i bekämpandet av internationell terrorism och underströk att Sverige står tydligt bakom kampen mot terrorism och terroristlistningen av PKK." Statsministern har också kommenterat mötet på Twitter. Hon skriver där bland annat att hon uppskattar dagens samtal med Turkiets president. "Vi ser fram emot att stärka våra bilaterala relationer inklusive fred, säkerhet och bekämpningen av terrorism." Att Turkiet säger nej till en svensk Natoansökan beror enligt de själva bland annat på att Sverige stödjer den kurdiska gerillan PKK, och de syriska väpnade kurderna, YPG. Anklagelser som Sverige nekar till. Under lördagen har även Finlands president haft samtal med Erdogan, det bekräftar Sauli Niinistö på Twitter. Han skriver bland annat att som Natoallierade kommer Finland och Turkiet garantera varandras säkerhet och att relationen därmed kommer växa sig starkare. Han skriver också att Finland fördömer all form av terrorism och att en nära dialog fortsätter. svt 220521. Karta: Så ser ryska Kaliningrads krigsmakt ut. Ryska Kaliningrad, hem för den ryska Östersjöflottan, är snart helt omringat av Natoländer. Det lilla ryska landområdet inklämt mellan Litauen och Polen väntas nu förstärkas efter Sveriges och Finlands Natoansökan. Men området är sedan länge kraftigt militariserat med fartyg, flyg och missiler som når Sverige på bara några minuter. Jonas Kjellén är försvarsanalytiker vid FOI och forskar på Rysslands närvaro vid Östersjön och har analyserat var de ryska militära enheterna finns i Kaliningrad och vilken kapacitet de har. Bland annat det mobila robotsystemet Iskander, med en räckvidd på hundratals kilometer. "Det här är ett system som ofta förknippas med taktiska kärnvapen. Det når långt upp i Baltikum, större delar av Polen men även delar av Sverige." Fartyg, flyg och robotar - Se kartan över Kaliningrads militära styrkor i videon.
svt 220521. 1873 utbildningsinstutiioner förstörda i kriget i Ukraina. En rysk missilattack mot Lozova i Charkiv-regionen i fredags förstörde mer än tusen lägenheter och elva utbildningsinstitutioner, enligt borgmästare Serhiy Zelensky i ett videouttalande som publicerades på Telegram på lördag. "Siffrorna är chockerande: 11 utbildningsinstitutioner, inklusive fem skolor. Det finns också frågor om omfattningen av skador på ett sjukhus och en klinik. Även vårt kulturpalats förstördes helt", säger Zelensky rapporterar CNN. Sedan krigets början har över 1000 utbildningsinstutioner förstörts. "Den ryska armén förstörde 1 873 utbildningsinstitutioner. Det här är en kolossal omfattning av förluster," sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky i sitt nattliga tal på lördagen. Siffran inkluderar grundskolor, universitet, dagis och andra institut som drabbats av rysk beskjutning sedan kriget började den 2 februari. (svt 220522.) Sundström: "Kriget kan pågå i många år framöver." Det skulle ta tre dagar att tvinga Ukraina på knä, avsätta president Zelenskyj och ersätta honom med en rysk marionett. Det var Putins plan. Men blixtkriget mot Ukraina blev ett spektakulärt fiasko. Tre dagar har blivit till tre månader. Läs mer hos svt 220522. Zelenskyj: Situationen i Donbas är "extremt svår". Situationen i Donbas är "extremt svår", säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. De senaste dagarna har Ryssland eskalerat sina attacker mot Slovjansk och Sievjerodonets. "Inga ryska anfall, varken med robotar i Rivneregionen eller artilleri i Charkiv- eller Sumyregionen, eller med alla möjliga vapen i Donbas kommer att ge Ryssland några resultat, säger han. Det är i nuläget uteslutet med en vapenvila och Ukraina kommer inte att acceptera någon överenskommelse som innebär att Ukraina ger upp territorium, säger presidenten och hans rådgivare. Omni 220522. Sjukvårdaren filmade fasan - nu är hon spårlöst borta. Julija Pojevskaja vårdade både ukrainska och ryska soldater och filmade sitt arbete i Mariupol med en kroppskamera - men sedan en tid tillbaka är hon försvunnen, skriver AP. I ett klipp frågan en kvinna henne: "Ska du vårda ryssarna?" "Jag kunde inte göra annat. De är krigsfångar," svarar Julija Pojevskaja. Den 15 mars lämnade hon över ett minneskort med 256 gigabyte filmer till AP som journalisterna lyckades smuggla ut genom att gömma kortet i en tampong. Dagen efter var Pojevskaja spårlöst försvunnen för att den 21 mars dyka upp i en rysk nyhetssändning där hon anklagas för att ha kopplingar till Azovbataljonen. Ukraina har försökt få henne utbytt i en fångutväxling, men Ryssland förnekar att man tagit henne till fånga. AP har inte kunnat hitta några bevis för att hon ska ha några kopplingar till Azovbataljonen. Militärsjuksköterskan smugglade ut hundratals filmer som visade skadade soldater (både ryska och ukrainska) och civila offer. Hon anklagas även för att ha försökt fly Mariupol under falsk identitet. Gömt i en tampong smugglades kamerans minneskort ut genom ryska vägspärrar. Omni 220522. Litauen stoppar rysk olja och el: "Visar solidaritet." Månaden efter att Litauen stoppat all import av rysk gas stryper landet också importen av rysk olja och el från och med i dag söndag. Det meddelar regeringen i ett pressmeddelande. Enligt energiminister Dainus Kreivys är det ett stort steg mot energioberoende men också ett sätt att visa solidaritet med Ukraina. "Vi måste sluta att finansiera den ryska krigsmaskinen," säger han till danska Finans. Förra året köpte Litauen gas, olja och elektricitet från Ryssland för över 3 miljarder dollar. Gasen ska nu mer skeppas in. Omni 220522. Ryska soldaten åtalas för krigsbrott: "Jag ber dig om förlåtelse." Rättegången mot den 21-åriga soldaten som åtalas för krigsbrott i Ukraina har skjutits upp till på fredag. 21-åringen har erkänt att han skjutit en 62-årig civil man och bad under torsdagen om förlåtelse till offrets änka. "Jag förstår att du inte kan förlåta mig, men jag ber dig om förlåtelse," sade han i rätten. Läs mer i
svt 220519. Ukrainsk försvarslinje nära Belarus efter nya tecken. Ukrainska försvaret har upprättat en ny försvarslinje längs gränsen till Belarus, skriver The Guardian som fått ta del av Ukrainas positioner. Detta efter att det i maj har kommit tecken på en förestående attack då Belarus arméchef meddelat att man flyttat belarusiska styrkor till gränsen som ett svar på vad han beskrev som ett "sydligt hot" från Ukraina och Nato. Militärövningar har pågått i området sedan början av maj. Ryska styrkor togs sig från den belarusiska sidan till Ukraina när landet försökte överta huvudstaden Kyiv. Belarus president Aleksandr Lukasjenko har varit Rysslands närmast allierade i Ukrainakriget. Omni 220522. Turkiet vill få död man utlämnad: "Ganska absurt." Högst upp på den lista som uppges visa vilka 33 personer Turkiet vill få utvisade för att säga ja till Svenskt medlemskap i Nato finns Mehmet Sirac Bilgin - som dog för sju år sedan. Aftonbladet och Expressen har pratat med hans son Rehber Bilgin som inte tror att det är någon slump att pappan finns med trots att han inte lever. Han tror att syftet är att skicka en signal eller ett hot och han anser att det visar att Turkiet är på väg att radikaliseras. "Det är ganska absurt. Jag skrattade åt det ett tag," säger han till Aftonbladet. Bilgin uppger att pappan var en förkämpe för kurdernas sak men att han aldrig var medlem i PKK. Listan över de 33 personerna ha spridits i en regeringstrogen turkisk kanal. Rehber Bilgin: Att han är med på listan är mer som en signal till oss barn att vi också är under uppsikt. Turkiet vill ocks ha förläggaren Ragip Zarakolu utlämnad: Skrattretande och otäckt. Omni 220522. Guvernör: Sievjerodonetsk attackerades från fyra håll. Den strategiskt viktiga ukrainska staden Sievjerodonetsk har utsatts för attacker från ”fyra separata håll”, säger Luhanskregionens guvernör Serhiyj Haidai enligt The Guardian. "Men de (ryska styrkorna reds.anm.) trycktes tillbaka och drog sig tillbaka till sina tidigare positioner. De fortsatte dock att beskjuta bostadsområden med granatkastare och artilleri," säger han. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin dagliga uppdatering att striderna är hårda kring Sievjerodonetsk. Den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War skrev i gårdagens rapport att den ryska offensiven närmade sig Sievjerodonetsk genom anfall norr, väst och söder om staden. Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter. Borgmästaren: I fredags attackerade ryssarna en skola där över 200 personer, varav många bar, tog skydd. Presidentens kontor i uttalande: Sju hus i Sievjerodonetsk och minst 27 hus i stadens omgivning skadades. Russland: Vi har genomfört flera luftangrepp mot ukrainska styrkor i öst och syd. Omni 220522. Experter: Toppar förbereder för tiden efter Putin. Ryska säkerhetstoppar tror att kriget i Ukraina är "förlorat" och indikerar att Vladimir Putins regim börjar nå sitt slut. Det säger Christo Grozev från den undersökande sajten Bellingcat till Radio Liberty enligt Metro. För att Ryssland ska ha en chans att vinna kriget krävs full mobilisering, och en sådan skulle göra Putin impopulär på hemmaplan. "Den informerade eliten inom säkerhetstjänsten förstår att kriget är förlorat," säger han. Enligt Grozev har en del toppar börjat förbereda för en tid utan Putin vid makten. Uppgifterna stämmer överens med det Ukrainas underrättelsechef sa förra veckan om att en politisk kupp för att avsätta Putin redan är i gång. En del toppar har börjat titta på om de kan föra sina familjer ut ur Ryssland. Grozev: Topparna som vet hur många soldater Ryssland förlorat anser att Putin förlorat sitt grepp om makten. Ukrainas underrättelsechef: En politisk kupp för att avsätta Putin är redan i rullning. Omni 220522. Expert: Inte troligt att YPG börjar ses som terrorister. Det är inte troligt att Sverige kommer att börja betrakta kurdiska YPG som en terroristorganisation trots de turkiska påtryckningarna i samband med Natoansökan. Det säger Pinar Dinc, forskare vid centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, till Ekot. Hon påpekar att YPG inte finns på varken EU:s, USA:s eller Storbritanniens listor över terroristorganisationer. Hon säger också att YPG har relativt gott internationellt renommé inte minst för att gruppen stridit mot IS i Syrien. Hon anser inte heller att YPG kan räknas som samma organisation som PKK, även om de delar samma slutmål om ett självständigt Kurdistan. Turkiet har bland annat krävt att Sverige "klipper banden" med YPG för att få grönt ljus för Natointräde. Dinc: Turkiska staten betraktar alla som strävar efter kurdiskt självstyre som terrorister. Omni 220522. Propagandachefen: Vi kan erövra Ukraina på timmar. Det har snart gått tre månader sedan Ryssland invaderade Ukraina. Chefen på statliga nyhetskanalen RT, Margarita Simonjan, säger att Ryssland hade kunnat erövra Ukraina på några timmar - om de hade velat. "Men vi genomför en militär specialoperation och av den anledningen inte ett krig," säger hon. Det är BBC-journalisten Francis Scarr som har översatt ett inslag med Simonjan från statlig rysk tv, där hon hävdar att man inte genomför krig på det sättet som Ryssland gör i Ukraina. Det var den ryske presidenten Vladimir Putin som personligen utsåg Simonjan till chefredaktör för RT och hon har kallats Putins propagandachef. Simonjan påstår att Ukraina håller ryssar gisslan i Ukraina. RT var tidigare Rysslands svar på CNN - nu är det en av Putins viktigaste propagandakanaler. Omni 220522. 50 syriska bombexperter uppges jobba för Ryssland. Över 50 syriska bombtekniker som är experter på att tillverka råa sprängämnen och så kallade tunnbomber uppges vara på plats i Ukraina för att strida på den ryska sidan. Det uppger europeiska underrättelsekällor för The Guardian. Underrättelseofficerare i både USA och Europa ser de syriska bombexperternas närvaro som ett tecken på att Ryssland kan förbereda sig på att använda kemiska vapen i Ukraina. Tunnbomberna som syrierna uppges vara experter på är en slags sprängladdning som byggs i oljefat som sedan släpps från helikoptrar. Under kriget i Syrien anklagades regimen flera gånger för att ha fyllt dess sprängladdningar med klor. Bombexperterna ska ha varit på plats i flera veckor. Omni 220522. Polske presidenten på plats i Ukrainas parlament. Polens president Andrzej Duda har som förste utländske statschef i dag talat inför parlamentet i Kyiv, rapporterar Reuters. "Röster har höjts om att Ukraina borde ge vika för Putins krav. Men bara Ukraina har rätten att bestämma över sin egen framtid," sa han och möttes av stående ovationer. Vidare sa han att det vore en stor förlust för hela världen om ens en centimeter av Ukraina offrades till Ryssland, och att han välkomnar landet med öppna armar in i EU. "Jag kommer inte vila förrän Ukraina blir en fullvärdig medlem av Europeiska unionen." Duda säger att omvärlden måste kräva att Ryssland lämnar Ukraina. Besöket var oannonserat. Duda sa också att Ryssland ska stå för notan när Ukraina ska byggas upp.
Omni 220522. Kommentar: Helt rätt av Duda. Ryssland ska stå för notan när Ukraina ska byggas upp. Det var Ryssland som startade kriget mot Ukraina och som krigat på ukrainskt territorium. Det finns inga ursäkter för det. Ryska "Terminator"-förbandet sätts in i Ukraina. "Terminator" - det är vad den ryska stridsfordonet som ska försvara landets övriga stridsvagnar kallas. Nu ska Ryssland ha satt in sitt "Terminator"-förband i Ukraina. Det uppger det brittiska försvarsdepartementet. Förbandet består av max tio BMP-T, som stridsfordonet egentligen heter, som ska ha satts in i Sievjerodonetsk i östra Ukraina där de mest intensiva striderna just nu pågår. "Det är inte troligt att stridsfordonen kommer att ha en större inverkan på striderna", skriver försvarsdepartementet. BMP-T är tungt bestyckad och anpassad för strider i stadsmiljö. Omni 220522. Rysslands hot: Närmar oss en kärnvapenkatastrof. Den ryske parlamentsledamoten Jurij Sjvijtkin säger att Ryssland försöker göra allt de kan för att undvika en kärnvapenkatastrof. "Men till vår stora sorg kan de möjliga anslutningarna av Finland och Sverige till Nato, och det faktum att Natoblocket kommer närmare våra gränser, till slut föra oss ett steg närmare en kärnvapenkatastrof," säger han. Uttalandet kommer i en intervju med Al Jazeera som BBC-journalisten Francis Scarr har översatt. Uttalandet om Sverige kommer efter ett resonemang om att Ryssland skulle kunna "förgöra" Storbritannien på ett par minuter med hjälp av sin interkontinentala robot med smeknamnet "Satan 2". Sjvijtkin säger att han inte strävar efter att attackera Storbritannien, Finland eller Sverige. Rysk tv visade simulering över attack på Storbritannien och Irland (3 maj). Omni 220522. Kommentar: Bara Ryssland håller på med sådan simuleringar i sina sändningar. Afrika splittrat kring Putin när matpriserna skenar. Rysslands invasion av Ukraina har lett till skenande mat- och bränslepriser, något som har drabbat flera afrikanska ekonomier hårt, skriver AFP. Men trots de skenande priserna är kontinenten splittrad kring Putin. När FN röstade om de skulle underteckna en resolution där Rysslands invasion skulle fördömas lade hälften av de afrikanska länderna la ner sina röster. Den senegalesiske presidenten och ordföranden för Afrikanska unionen, Macky Sall, säger dock inför sitt kommande möte med Vladimir Putin att han fördömer Rysslands invasion, även om han samtidigt säger att Afrika inte vill välja sida i konflikten. "Vi arbetar för en nedtrappning, vapenvila och för dialog," säger Sall enligt Reuters. Sall meddelade resan under en gemensam presskonferens med Tysklands förbundskansler. Salls möte ska ske inom de kommande veckorna. Omni 220522. Erdogans chefsrådgivare: Mycket stor oenighet. Det kan gå för Sverige och Turkiet att lösa Natofrågan inom några månader - men det är upp till Sverige, säger president Erdogans chefsrådgivare Ilnur Cevik i SVT:s Agenda. Om lördagens samtal mellan Magdalena Andersson och Erdogan säger han att de "enades om att de är oeniga". "Turkiet vill ha PKK-terrorister utlämnade, men Sverige säger att man har en rättslig process och inte kan göra det så snabbt. Det är ett problem." Enligt Cevik finns det "mycket stor oenighet" mellan länderna i frågan om YPG. Turkiet ser YPG som en avknoppning av PKK, vilket Sverige inte håller med om, säger han.
Omni 220522. Expert: Soldaterna är från de fattigaste områdena. Unga män från de absolut fattigaste regionerna i Ryssland är överrepresenterade bland soldaterna som skickats till Ukraina, säger Östeuropaforskaren Martin Kragh till DN. "Det är ungdomar som kan acceptera en tjänstgöring utifrån de kontrakt som försvarsmakten erbjuder, för att de inte har så många andra alternativ." Bland annat kommer soldaterna från Dagestan, delar av Kaukasusregionen, Burjatien och Sibirien. Ofta är de inte etniska ryssar. Enligt Kragh har områdena en större befolkningstillväxt än andra ryska regioner, och en större grupp unga män i 20-årsåldern, vilket driver upp arbetslösheten. Kragh: I städerna har de unga utbildningar, trygghet och andra alternativ.
Omni 220522. 50 000 personer uppges ha förts bort från Mariupol. Nästan 50 000 personer har deporterats från hamnstaden Mariupol vid Svarta havet som numera är under rysk kontroll, uppger Petro Andrutjenko, rådgivare till stadens borgmästare, enligt CNN. Han uppger att de ukrainska myndigheterna arbetar med att ta reda på vart personerna har förts. "Situationen är komplicerad. De flesta lämnade utan några papper," säger han. De ryska styrkorna har också börjat kräva att den som vill resa in eller ut ur staden måste ha särskilt tillstånd. Enligt Andrutjenko är det redan kö på flera veckor för att få ett utresetillstånd. Omni 220523. Youtube har raderat 70 000 klipp om kriget i Ukraina. Youtube har raderat över 70 000 klipp med koppling till kriget i Ukraina, sedan den ryska invasionen av landet i februari. Det rapporterar The Guardian. De flesta av klippen har plockats bort med hänvisning till att de stridit mot Youtubes villkor genom att antingen förneka eller förminska händelserna. Youtube uppger även att man har stängt av runt 9 000 kanaler på plattformen av samma anledning. "Åtgärderna är en tydlig påminnelse om vilken kritisk roll tjänster som Youtube har i arbetet med att förebygga spridningen av desinformation" skriver Engadget, som konstaterar att plattformen har över 90 miljoner användare bara i Ryssland. Youtube har runt 90 miljoner användare bara i Ryssland. Omni 220523. Kriget har lett till skadad natur: "Inget svampletande." Den ryska invasionen har orsakat stora skador på naturen i Ukraina, rapporterar CNN. Det handlar bland annat om förstörd mark, skadade träd och nedskräpning med militär utrustning. Dessutom har myndigheterna i delar av Ukraina förbjudit befolkningen att vistas i skogen för att inte riskera att kliva på minor, berättar Irpinbon Anzhelika Kolomiec för tv-kanalen. "Vi har en vacker skog här, men i år blir det inga promenader, svampletande eller bärplockning." Många ukrainare som CNN träffar sörjer den förstörelse som kriget har lett till. Omni 220523. Charkiv sönderbombat - nu återvänder invånarna. När bomberna föll var det många som lämnade Charkiv. Nu återvänder de till sina hem och ser för första gången förödelsen. "Det gör ont i hjärtat och framåt kvällen kommer gråten," säger Charkivbon Ljubov Nikolajevna till SVT Nyheter. Byggarbetaren Nikolaj lämnade sitt hem när beskjutningen mot hans område inleddes. Hans lägenhet träffades av flera raketer. SVT Nyheter träffar honom när han tillsammans med sin svärson städar ut det förstörda hemmet. Nikolaj har ryska som modersmål men ser sig helt och hållet som ukrainare. Han följer både ryska och ukrainska medier. "Ryssarna framställer sig förstås som snälla och goda. Men om de hade fått se det som jag sett med egna ögon... De plundrar och de dödar barn, kvinnor och gamlingar, säger han. Sedan den ryska invasionen inleddes har hårda strider med tung beskjutning pågått i och omkring Charkiv, Ukrainas näst största stad, som delvis varit ockuperad av ryska styrkor. Under långa perioder har el, vatten och annan viktig infrastruktur saknats. På senare tid uppges den ukrainska militären ha gjort vissa framgångar i området kring staden, där ett antal byar erövrats. Se inslaget från Charkiv i videon. svt 220523. Biden: USA redo att försvara Taiwan vid invasion. USA:s president Joe Biden öppnar för att USA kan komma att försvara Taiwan militärt vid en eventuell kinesisk invasion, rapporterar flera medier. Han säger också att Kina "flirtar med faran" när det gäller Taiwan. Under det pågående besöket i Japan fick Biden frågan om USA skulle kunna försvara Taiwan vid en invasion. "Ja, det är det åtagandet vi har," svarade Biden. Han sa också att USA står bakom principen om ett Kina, men att Taiwan inte kan tas med våld. "Det kommer splittra hela regionen och likna det som sker i Ukraina," sa Biden. Kort efter uttalande gick Vita huset ut och förtydligade att Bidens uttalande inte innebär någon policyförändring när det gäller Taiwan, skriver Reuters. Folkrepubliken Kina anser att Taiwan är en del av landet. Enligt Biden har Kina inte rätt att gå in i Taiwan. Reportern påpekade att USA inte agerat direkt militärt i Ukraina. Biden: Vi har skrivit under på principen om ett Kina. "Inte passande att ta Taiwan med våld."
Omni 220523. Storbritannien: Lika många döda ryska soldater som under kriget i Afghanistan. Ryssland kommer sannolikt att ha lika många stupade ryska soldater under sina tre första månader av kriget som under dåvarande Sovjetunionens nio år långa krig i Afghanistan, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering om kriget. Kriget i Afghanistan, som varade mellan 1979 till 1989, ledde till att Sovjetunionen förlorade 15 000 soldater, skriver BBC. Det brittiska försvarsdepartementet förklarar den höga dödsiffran med en kombination av flera faktorer, däribland begränsad lufttäckning och bristande flexibilitet. Vidare förutspår de att stigande dödssiffror kan leda till ett ökat motstånd till kriget bland det ryska folket.
Omni 220523. Rysk reporter skriver från fronten: "Väntar fängelse?" Den ryska journalisten Lilia Japparova riskerar att ställas inför rätta i Ryssland för att sprida "falska nyheter", berättar hon för BBC. Sedan kriget bröt ut har Japparova rapporterat från Ukraina för den oberoende nyhetssajten Meduza, där hon skriver om skjutningar mot civila, massgravar och förstörelse. "(Jag oroas) konstant. Det tar ibland emot att skriva för jag kan inte bortse från fakta, men kommer jag att åka i fängelse för det här? Allt kan hända." Kort efter att den ryska invasionen inleddes införde Ryssland en medielag, som gör det straffbart att sprida "falska nyheter" om den ryska militären. Den som bryter mot lagen riskerar upp till 15 års fängelse. Japparova: Allt som spelar roll är att kriget tar slut och att ryska folket förstår vad som faktiskt sker. Ryssland antog lagen om spridning av "falska nyheter"en dryg vecka in i kriget. Meduza svartlistas av Ryssland -stämplas som "uländska agenter"(27 april). Omni 220523. Kommentar: De falska nyheterna kommer från de ryska medierna. Sanningen är bakbunden i Ryssland. EU-topp: Fredssamtal om Nagorno-Karabach på gång. Armenien och Azerbajdzjan har enats om att diskutera ett fredsavtal om den omstridda gränsregionen Nagorno-Karabach, uppger EU:s rådsordförande Charles Michel enligt AFP. Länderna har legat i konflikt om regionen sedan 1990-talet och 2020 dödades runt 6 500 personer i strider innan Ryssland medlade fram en vapenvila. Enligt Michel kommer processen att inledas under "de kommande veckorna". De senaste veckorna har demonstrationer hållits i Armeniens huvudstad Jerevan över missnöje med hur premiärminister Nikol Pasjinjan hanterat frågan. Ländernas ledare har haft "raka och produktiva" samtal, enligt Michel. Demonstranter har krävt Pasjinjans avgång. Ryssland har placerat ett par tusen fredsbevarande soldater i regionen. Omni 220523. Ny lag: Ukraina får ta från den som stöttar Ryssland. Ukrainas parlament har tillkännagivit en ny lag som tillåter staten att beslagta tillgångar från personer som stödjer den ryska invasionen, uppger parlamentet i ett uttalande enligt BBC. "Proceduren (...) kommer göra att vi snabbt och effektivt kan fylla på den ukrainska budgeten på fiendernas bekostnad." Kriget har slagit hårt mot landets ekonomi, som beräknas få en nedgång på 45 procent under 2022, uppgav Världsbanken i april. Rätten att beslagta gäller mot den som "”på ett eller annat sätt stödjer offensiven mot Ukraina." Omni 220523. Xiaomi inleder mobilsamarbete med Leica. Den kinesiska elektroniktillverkaren Xiaomi har tillkännagivit att man inleder ett strategiskt samarbete med den tyska kameratillverkaren Leica. Det handlar om att man kommer att använda sig av Leicas teknik i sina mobilkameror, och den första telefonen med Leica-teknik släpps så snart som i juli. Xiaomi har inte avslöjat vilken telefonmodell det handlar om, men enligt förhandsrykten så ska det röra sig om telefonen Xiaomi 12 Ultra. Beskedet kommer efter rykten om att Huawei och Leica ska ha upphört med sitt samarbete. Första telefonen med Leica-teknik släpps i juli. Omni 220523. Zelenskyj: 87 dog i förra veckans attack - inte åtta. Det ryska flyganfallet norr om Kyiv förra veckan ledde till 87 dödsfall, uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under måndagens tal vid toppmötet i Davos, rapporterar AFP och Reuters. Tidigare har den lokala räddningstjänsten uppgett att åtta personer dog i attacken. I talet berättar Zelenskyj att det var en barack vid en träningsbas som träffades i attacken, där ukrainska styrkor huserade. Om uppgifterna stämmer är det Ukrainas största militära förlust hittills sedan invasionens start. "(Ukraina) betalar stort för frihet och självständighet," sa presidenten i talet. Ukrainska styrkor hade återupptagit kontroll över området några veckor tidigare. Attacken skedde i staden Desna, 70 kilometer norr om Kyiv, den 17 maj. Efter attacken uppgavs det först att åtta personer hade dött (17 maj). Omni 220523. Putin till Belarus: Ska tala med väst om skuldbeläggning. Ryssland och Belarus ska ha ett allvarligt samtal med väst om omvärldens anklagelser mot den ryske presidenten Vladimir Putin. Det sa Putin under tisdagen när han träffade Belarus president Aleksandr Lukasjenko i ett tv-sänt möte, rapporterar Reuters. Under mötet hävdade presidenterna att de ryska och belarusiska ekonomierna har fått en skjuts framåt trots sanktionerna och att väst får skylla sig själva för den ekonomiska situation de har hamnat i. "De har fått inflation och ändå är sanningen att Putin är skyldig, Putin är skyldig för allt," sa Lukasjenko varpå Putin knep ihop läpparna och nickade. Omni 220523. Rysslands FN-råd säger upp sig i protest mot kriget. Rysslands FN-råd i Gèneve, Boris Bondarev, säger upp sig i protest mot kriget i Ukraina. Det skriver Hillel Neuer, verkställande direktör på den FN-granskande organisationen United Nations Watch, på Twitter. I Twitter-inlägget bifogar Neuer ett avskedsbrev där Bondarev bland annat skriver: "Aldrig har jag skämts så mycket för mitt land som den 24 februari det här året." Den ryska diplomaten har jobbat för ryska staten i 20 år, skriver Sky News. Neuer: UN Watch ber alla ryska diplomater i FN att ta efter och säga upp sig i protest.
Omni 220523. Rubel blir officiell valuta i ryskkontrollerade områden. I Moskvakontrollerade Cherson blev rubel den officiella valutan under måndagen. Den ukrainska valutan hryvnia kommer kvarstå, rapporterar AFP. "Det här betyder att alla handlare har rätt att, och senare kommer bli skyldiga att, visa priser i två valutor - i hryvnia och ryska rubel," säger Vladimir Saldo, chef för den regionala förvaltningen. Enligt Saldo kommer en rysk bank öppna i Cherson inom de närmaste dagarna. Cherson kan bli en del av Ryssland, påstår ryska tjänstemän. Omni 220523. Bedömningen: Är troligt att ukrainska trupper omringas. Det är troligt att de ukrainska trupper som försvarar staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina kommer att omringas av ryska trupper. Den bedömningen gör en anonym västerländsk tjänsteman som talat med BBC. Hur många ukrainska soldater som befinner sig i och omkring staden framgår inte av rapporteringen. Även The Guardian har talat med tjänstemän som bedömer att de ukrainska trupperna kan komma att inringas. Det behöver dock inte vara synonymt med ett ukrainskt militärt nederlag kring staden då Ukraina tidigare visat god stridsvilja och orsakat ryska trupper skada, enligt tjänstemannen. "Jag tror att det till stor del handlar om politisk vilja. Ukrainarna vill inte ge upp något territorium," säger en av källorna. Ukrainska trupper uppges ha grävt ned sig kring staden, som beskrivs som strategiskt viktig. Omni 220523. Tunnelbanan i storstaden Charkiv ska öppna igen. Tunnelbanetrafiken i Ukrainas nästa största stad Charkiv kommer att återupptas under tisdagen, uppger stadens borgmästare Ihor Terechov vid ett tv-framträdande, enligt CNN. Enligt borgmästaren kommer samtliga linjer att öppnas med trafik från klockan 07 på morgonen till klockan 19 kvällen, men trafiken kommer inte att vara lika tät som innan den 24 februari, när Ryssland inledde sin storskaliga invasion. Ända sedan dess har tunnelbanan fungerat som ett tillhåll för invånare som sökt skydd från rysk beskjutning. Enligt borgmästaren har invånare förflyttats från tunnelbanan till särskilda sovsalar. Många har bott under marken i nästan 90 dagar. Omni 220523. Tetra Pak vill undgå sanktioner: Är humanitärt bistånd. Förpackningsjätten Tetra Pak vill undantas från sanktionerna mot Ryssland. Bolaget uppger i ett mejl för DN att eventuella vinster från Ryssland ska gå till Ukraina. I en ansökan beskriver Tetra Pak för Kommerskollegium att verksamheten i Ryssland är "humanitärt bistånd i form av livsmedel". "Ungefär sju av tio förpackningar för mjölk som mejerier säljer, kommer från Tetra Pak", skriver bolagets kommunikationschef för Europa, Eva Podlich, i ett mejl till DN. Omni 220523. Tjugotal länder utlovar nya vapenleveranser till Ukraina. Ett tjugotal länder har enats om nya vapenleveranser till Ukraina, uppger USA:s försvarsminister Lloyd Austin enligt internationella medier. Detta efter ett möte som ministern beskriver som "mycket framgångsrikt". "Många länder donerar artilleriammunition, kustförsvarssystem, stridsvagnar och andra pansarfordon," säger han. Nyhetsbyrån AP nämner att till exempel Danmark ska bidra med vapen till Ukrainas kustförsvar, och att Tjeckien nyligen donerat attackhelikoptrar och stridsvagnar. I ett pressmeddelande tidigare under måndagen uppgav den svenska regeringen att man fattat beslut om mer militärt stöd till Ukraina, utöver det som skickats tidigare. Vilken typ av stöd det rör sig om är dock oklart, då det omfattas av sekretess. Enades vid digitalt möte där nära 50 länder och organisationer deltog. Diskuterades även utbildning av Ukrainas militär. Sverige ska bistå med överskottsmateriel och regeringen har därför kunnat fatta beslutet på egen hand. Omni 220523. Hur skulle ett blixtanfall se ut?
svt 220523 video 0:19. Erdogan bryter kontakten med Greklands ledare. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har ilsknat till rejält på Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis, rapporterar Reuters. "Han existerar inte längre för mig. Jag kommer aldrig gå med på att träffa honom." Erdogan anklagar Mitsotakis för att under ett besök i USA ha försökt övertala den amerikanska kongressen att inte sälja stridsflygplanet F-16 till Turkiet. "Vi kommer inte att gå i polemik med det turkiska ledarskapet," lyder svaret från den grekiska regeringens talesperson Giannis Oikonomou. Turkiet och Grekland har trätat i en mängd frågor. Erdogan anklagar Grekland för att inhysa medlemmar av Gülenrörelsen.
Omni 220523. Kommentar: Varför kan Erdogan inte samarbeta med andra länder? Ukraina: 200 döda grävdes upp från källare i Mariupol. 200 kroppar hittades på tisdagen i en källare till ett kollapsat hus i den ockuperade staden Mariupol. Det uppger borgmästarens rådgivare Petro Andriusjtjenko, rapporterar TT. Kropparna upptäcktes enligt rådgivaren efter att en stank trängt sig upp från rasmassorna och spridit sig i kvarteret. Mariupol är en av städerna i Ukraina som har utsatts för de värsta striderna sedan invasionens start. Det har varit stor brist på mat, mediciner och andra förnödenheter. Omni 220524. Zelenskyj: 3 000 ryska flyganfall på tre månader. Ryssland för "totalt krig" mot Ukraina och försöker skada så många människor som möjligt samt förstöra så mycket infrastruktur som det går, säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Kriget har nu pågått i tre månader och ryska styrkor har enligt presidenten utfört närmare 1 500 robotangrepp, med nästan 2 300 olika robotar. Ryska flygplan och helikoptrar har genomfört över 3 000 flyganfall. Ryssland fokuserar nu på städerna Bachmut, Popasnaja och Sievjerodonetsk i Donbas, säger Zelenskyj i talet. Omni 220524. Tusentals filer i stor läcka från Xinjiang - ger unik insyn i angrepp på uigurer. Tusentals filer från Kinas hemliga läger för uigurer i Xinjiang har läckt från polisens datasystem i regionen. Materialet har publicerats under namnet "The Xinjiang Police Files" och ger en unik insyn i Kinas omskolningsläger och fängelser. Genom det publicerade materialet framträder ett parallellt interneringssystem, med polisens dokumentation av godtyckliga och grymma straff. BBC skriver att dokumenten utgör de hittills starkaste bevisen på att Kina attackerar nästan alla uttryck för uigurisk identitet, kultur eller muslimsk tro - och att beslutskedjan sträcker sig hela vägen upp till landets ledare Xi Jinping. USA Today skriver att bilderna läckt genom en hackare och sedan lämnats till den USA-baserade Kinaforskaren Adrian Zenz, som studerat dem och gett internationella medier tillgång. Dessa har i sin tur undersökt filerna. Zenz granskning publiceras på tisdagen i en referentgranskad studie, och bevisen har lagts upp på en hemsida. Många människor har gripits bara på grund av uttryck för muslimsk tro eller för att de besökt ett muslimskt land. Handlar enligt experter om ett "folkmord i slow-motion". Innehåller 2 884 porträttbilder på intagna och information om vad de anklagas för, id-nummer och ålder. Ta del av materialet på hemsidan "The Xinjiang Police Files".
Omni 220524. Storbritannien: Ryssland ökar intensiteten i Donbas. Ryssland har ökat intensiteten i Donbas med målet att omringa städerna Sievjerodonetsk, Lyschansk och Ribizhne, skriver Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter i sin dagliga uppdatering om kriget. Departementet tillägger att Ryssland har mött hårt motstånd från ukrainska styrkor i områdena, men genom att koncentrera sina artilleritrupper har de gjort några lokala framsteg. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förbereder Ryssland för en massaker i Donbas, säger han i sitt nattliga tal.
Omni 220524. Satellitbilder tros visa hur Ryssland stjäl spannmål. Ryssland ser ut att trappa upp stölderna av ukrainskt spannmål, rapporterar CNN med hänvisning till nya satellitbilder över fartygshamnen Sevastopol på Krymhalvön. Bilderna, som är daterade 19 och 21 maj, visar hur två lastfartyg med rysk flagg lastar vad som tros vara spannmål. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare anklagat Ryssland för att stjäla ukrainska livsmedelsprodukter i syfte att sälja det vidare. På bilderna kan man se vad som tros vara spannmål silas ner i ett öppet lastrum på fartygen. Ukrainska myndigheter: 400 000 ton spannmål har tagits från de ockuperade områden (6 maj). Källor till CNN: Ryssland har stulit tusentals ton ukrainsk spannmål (5 maj). Omni 220524. Stoltenberg om Sverige och Finland: Säker på att vi hittar en väg framåt. Rysslands president Vladimir Putins krig mot Ukraina har slagit sönder freden i Europa. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i sitt tal på Världsekonomiskt forum i Davos. "Vi kanske blev chockade av Rysslands brutala invasion, men vi borde inte vara förvånade. Den här invasionen var en av de bäst förutsedda militära aggressionerna någonsin," säger Stoltenberg. Han pekar på att underrättelseinformation delades av medlemsländerna och att information gjordes offentlig. "Rysslands attack är en del av ett mönster som löpt över många år, där Moskva använder militär kraft för att uppnå sina mål." Stoltenberg hänvisar också till Putins försök att få säkerhetsgarantier från Nato förra året, bland annat krävde Ryssland stopp för fler medlemmar. "Han ville ha mindre Nato vid sina gränser och startade ett krig. Nu får han mer Nato vid gränserna, och fler medlemmar." Sveriges och Finlands beslut att ansöka om Natomedlemskap är historiskt, konstaterar Stoltenberg och tycks referera till Turkiets motstånd. "Jag är övertygad om att vi kommer att hitta en väg framåt vad gäller alla medlemmars säkerhetsfarhågor, och välkomna Natos närmaste partners till familjen." Stoltenberg: Turkiet är en viktig Natomedlem. Omni 220524. Kommentar: Turkiet (Erdogan) är en osolidarisk Nato-medlem som borde uteslutas från Nato. Biden: "Mörk tid - kriget har blivit en global fråga." "Vi navigerar i en mörk tid i vår gemensamma historia" i och med Rysslands invasion av Ukraina, säger USA:s president Joe Biden på det så kallade Quadmötet i Japan. Mötet, som hålls mellan Japan, Australien, USA och Indien, kom i år att överskuggas av kriget och en växande oro över Kinas agerande i Stillahavsregionen. Kriget har blivit en global fråga, säger Biden. Japans premiärminister Fumio Kishida tillägger att en liknande invasion inte får hända i Asien. Kommentarerna kommer en dag efter att Biden varnat för att Kina "flirtar med faran" när det gäller Taiwan. Han öppnade för att USA kan komma att försvara Taiwan militärt vid en eventuell kinesisk invasion. Fumio Kishida: "Rysslands invasion av Ukraina skakar de fundamentala principerna i den internationella ordningen." Ländernas partnerskap har bland annat till syfte att motverka kinesisk dominans. Oron över Kinas inflytande i Stillahavsområdet har ökat sedan Salomonöarna och Kina i förra månaden ingick en säkerhetspakt. Omni 220524. Regeringen miljardsatsar på vapensystem från USA. Regeringen satsar upp till 1,3 miljarder på det amerikanska luftvärnsystemet Patriot. Det meddelar finansmarknadsminister Max Elger (S) vid en pressträff. "Det skapar en helt ny förmåga och en unik möjlighet att samverka med andra länder. Även exempelvis Tyskland och Holland använder detta system," säger han. Pengarna ska gå till en nybyggnation av utbildningssalar i försvarets luftvärnsregemente Lv 6 i Halmstad. Dessa salar ska användas för både utbildning och förvaring av systemet. I Patriotsystemet ingår världens mest avancerade luftvärnsrobotar som möjliggör för Sverige att bekämpa luftmål på betydligt längre avstånd än tidigare, kan man läsa på Försvarsmaktens hemsida. När Patriotsystemet införs kan Sverige koordinera luftförsvaret med Natoländer som har samma system. Omni 220524. Ryssland: Måste stärka de ekonomiska banden till Kina. Ryssland måste stärka sina ekonomiska band till Kina för att upphöra med allt beroende till västländerna, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov enligt Reuters, som hänvisar till ett dokument av utrikesdepartementet. "Nu när väst har intagit en diktatorisk position kommer våra ekonomiska band med Kina att stärkas än mer," sa Lavrov under en frågestund enligt dokumentet. De ekonomiska banden har stärkts sedan krigets start, där Kina nu importerar rekordhöga mängder rysk kol, skriver CNN. Lavrov: Ryssland arbetar för att byta ut varor som importeras från väst. Lavrov: Om västländska länder börjar be om samarbeten är det upp till oss att ta ett beslut.
Omni 220524. Ungern vill inte diskutera oljeembargo på ledarnivå. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har skrivit till europeiska rådets ordförande Charles Michel och framfört att landet inte är villigt att diskutera ett eventuellt oljeembargo mot Ryssland vid nästa veckas ledarmöte. Det rapporterar Financial Times. Ungern uppger att de inte kan stödja det föreslagna sjätte sanktionspaketet utan att få mer information om landet kan få EU-stöd för att bli oberoende av den ryska oljan. FT beskriver den ungerska inställningen som ett hårt slag mot unionens ambitioner att vinna stöd för ett nytt sanktionspaket. Den tyske ekonomiministern Robert Habeck säger sig dock vara optimistisk trots att flera medlemsländer, framförallt Ungern, har invändningar. "Jag tror att vi kan nå ett genombrott inom några dagar," säger han enligt AFP. Orbán säger att det vore ”kontraproduktivt” att diskutera sanktionspaketet givet läget. Det föreslagna sanktionspaketet lades fram för snart tre veckor sedan.
Omni 220524. Ryska krav om mobilisering: "Värnpliktiga skulle fungera som kanonmat." Ryska krav om en officiell krigsförklaring mot Ukraina med mobilisering av värnpliktiga som följd representerar en "gängse bild" av vad ledande militärer och tjänstemän anser bör göras från ryskt håll. Det säger militärexperten Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD. I en analys skriver USA-baserade tankesmedjan ISW att ryska officersföreningen riktat sådana krav. Elfving beskriver organisationen som ett gäng "hökar" som vill elda på. Själv bedömer han att det vore mer troligt med en partiell mobilisering snarare än en total mobilisering. På en fråga om hur en bredare mobilisering skulle fungera i fält säger han: "Som en köttkvarn. De värnpliktiga skulle bli kanonmat." Omni 220524. Analys: Detta kan vara den sista stora krigsoffensiven. Med minskade trupper och utrustning är striderna i Donbas sannolikt krigets sista stora ryska offensiv. Det skriver New York Times som med hjälp av kartor går igenom händelseutvecklingen sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen för tre månader sedan. Tidningen beskriver hur de ryska trupperna på senare tid gjort vissa framsteg i öst, men att dessa "segrar" inte är tillräckliga för att Ryssland ska få kontroll över regionen. Bedömningen är att Ryssland har begränsat med tid att vinna mark, och att trupperna blir mer exponerade för motoffensiver ju längre de når. I Sky News säger militäranalytikern Sean Bell att Vladimir Putin troligen har siktet på hamnstaden i Odesa längre västerut, eftersom han vill ta kontroll över kusten och de ukrainska hamnarna. Just nu har Ryssland dock fokus på andra platser, och de mest intensiva striderna pågår kring staden Sievjerodonetsk, säger Bell. Han bedömer att Ryssland just nu har momentum och nämner flera tänkbara scenarion framåt. Ett möjligt scenario är att Ryssland tar kontroll över Donbas men frågan är då om man senare har förmåga att försvara regionen. Vid ett sådant läge skulle de ryska trupperna vara utmattade samtidigt som vapenleveranser från väst strömmar in till Ukraina, säger han.
Omni 220524. Navalnyj förlorade - flyttas till straffkoloni. Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj får inte gehör för sitt överklagande. Det innebär att han ska förflyttas till en straffkoloni med hög säkerhet, meddelar en domstol i Moskva. Behandlingen av Navalnyj ses i väst som helt politiskt motiverad, eftersom Kremlkritikerns popularitet skulle kunna hota president Vladimir Putins regim. I mars fick Navalnyj ett tidigare 2,5-årigt fängelsestraff förlängt till nio år, då han bedömdes skyldig till förskingring och domstolsförakt. Navalnyj överklagade, men på tisdagen avvisade en lokal domstol i Moskva den begäran. Domstolen meddelar att fången därmed ska förflyttas till ett högsäkerhetsfängelse.
svt220524. Turkisk politiker: Turkiet kan lämna Nato. Devlet Bahçeli, ledare för turkiska nationalistpartiet Nationella aktionspartiet som är allierade till president Erdogan, säger att Turkiet borde fundera på att lämna Nato "om omständigheterna blir svårlösta" och landet tvingas godkänna Sverige och Finlands medlemskap. I ett tal sa Bahçeli att Turkiet inte står utan valmöjligheter. Istället för Nato skulle landet kunna bilda en säkerhetsallians med andra muslimska stater. "Att lämna Nato borde vara på agendan som ett alternativ," sa Bahçeli enligt nyhetsbyrån AP. (svt 220524.) Kommentar: Det vore det allra bästa att Turkiet lämnade Nato, med Erdogan i spetsen hör de inte hemma i ett demokratiskt Europa, Italiens fredsplan. Ryssland säger att man ännu inte har sett Italiens fredsplan för Ukraina, men att man hoppas få den på diplomatisk väg. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att man därefter kommer att sätta sig in i planen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Så sent som igår rapporterade ryska Interfax att biträdande försvarsminister Andrej Rudenko sagt att man studerar upplägget. Italiens fredsplan inkluderar fyra faser, bland dem ett eldupphör, samtal om Ukrainas "internationella status", ett avtal mellan Kiev och Moskva angående Krim och Donbas och ett avtal om fred och säkerhet i Europa. EU har sagt att man noterat planen och stödjer alla försök att få ett slut på kriget. (svt 220524.) Så rapporterar ryska medier om kriget: "Dominerar totalt." Kriget i Ukraina dominerar i såväl glättiga morgonprogram som nyhetssändningar. Det konstaterar SVT:s reporter Valeria Helander efter att ha följt de statskontrollerade ryska tv-sändningarna under ett dygn. "Det dominerar totalt," säger hon i Aktuellt. Ukraina utnyttjar civila som mänskliga sköldar för att skydda militära mål. Så lät ett av exemplen på vad som presenteras som nyheter när SVT:s reporter Valeria Helander följde ryska statliga medier under ett dygn. Även samhällsprogram och underhållningsprogram fylls av rysk propaganda. "Väst har förklarat krig i syfte att utplåna Ryssland," hävdar en programledare. Kriget i Ukraina, och västländernas sanktioner, får extremt stort utrymme, framhåller Valeria Helander. "Det dominerar totalt, i alla fall på de statliga kanalernas nyhetssändningar och i samhällsprogrammen," säger hon i Aktuellt. "Även i morgonprogram där allt ska vara väldigt lättsamt tar man upp frågor som till exempel sanktionerna." Bland unga ryssar finns en större skepsis mot de statskontrollerade medierna, menar hon. De tar del av nyheter från andra håll och tar sig runt den statliga internetcensuren. "Den äldre generationen har en större tendens att tro på allt som sägs i nyhetssändningarna," säger Valeria Helander. "Det här splittrar familjer och vänskaper." Någon förhandscensur finns inte i Ryssland, framhåller Per Enerud, Rysslandsexpert vid från Myndigheten för psykologiskt försvar. "Det är ett ganska komplicerat system med en blandning mellan piska och morötter." Bland annat kan enskilda journalister tjäna stora pengar på att sprida budskap som uppskattas av Kreml. Journalisterna får inte fast månadslön. Ersättningen baseras i stället på hur mycket innehåll de får ut, berättar Per Enerud. "Om du gör reportage som kanalledningen gillar får du ut dina knäck, och då blir du rik som ett troll," säger han. Se exempel på propagandan i rysk tv i klippet. svt 220524. Bevisen mot ryska brigaden i Butja: "Fängslade vår befolkning." Under flera veckor utsattes lokalbefolkningen i Butja för vad som beskrivs som bestialiska övergrepp. Nu pekas en ökänd grupp i den ryska militären ut som ansvariga för flera av krigsbrotten. "De band fast deras ben och fötter och tejpade för deras ögon. De fängslade vår befolkning," säger Rusian Kravchenko, chefsåklagare i Butja-distriktet enligt New York Times. Butja blev centrum för de ryska soldaternas terror i krigets Ukraina. Under 18 specifika dagar under belägringen dödades 12 personer i staden, enligt New York Times som nu rapporterar om nya bevis om krigsbrotten. Förövarna som pekas ut tillhör den 64:e brigaden, en ökänd grupp med ryska soldater som enligt ukrainsk underrättelsetjänst startades 2009. Gruppen består till stor del av soldater från etniska minoriteter och socialt utsatta områden. Med brigaden hade Ryssland ett tydligt mål: att ingjuta skräck och bibehålla kontroll. "Det är konsekvensen av den politiken som nu visar sig i Butja. Utan disciplin och med dessa aggressiva vanor, så verkar de ha skapats för att skrämma befolkningen," säger Mykola Krasny, informationsansvarig på ukrainska militärens underrättelsetjänst. Enligt New York Times anlände gruppen till Butja först efter att ryska styrkor tagit kontroll över staden. Deras uppgift var att hålla belägringen. Under tiden pågick upprepade övergrepp mot lokalbefolkningen. "De band fast deras ben och fötter och tejpade för deras ögon. De slog dem med knytnävar, pistoler och sparkar och utförde avrättningar. De fängslade vår befolkning," sa Rusian Kravchenko, chefsåklagare i Butja-distriktet enligt New York Times. Enligt uppgifter till New York Times var gruppens rykte känt. "De som kommer efter oss är dåliga killar, sa de. Jag tror de hade radiokontakt och visste vilka som skulle komma," säger lokalbon Mykola, 67 som menar att andra ryska soldaterna uppmanade honom att lämna staden innan brigaden hann dit. Hittills har 10 soldater identifierats i gruppen. De utreds nu för krigsbrott. Flera av de misstänkta krigsbrotten ägde rum på gatan Yablonska. Här, på en innergård som användes som bas av de ryska soldaterna, uppges åtta män ha avrättats i mars. En övervakningsfilm som New York Times publicerat visar hur männen förs över en gata under vapenhot. Bilder visar sedan hur männen ligger döda på innergården. I en trappa intill syns flera skotthål. Flera av männen kontaktade sina nära och kära innan de avrättades. "Vi kan inte komma ut. Jag ringer när jag ringer. Jag älskar dig", sa en av männen i ett samtal med sin fru. Kort därefter var han död. Här sponsrar Kina anti-Nato-propaganda på Facebook. Sedan Rysslands invasion av Ukraina får ryska statliga medier inte längre annonsera på Facebook. "I och med det har kinesiska statliga medier istället gått in och fyllt tomrummet," säger Jojje Olsson, journalist och författare, till SVT Nyheter. Enligt SVT Nyheters kartläggning har sidor som Facebook betecknar som "statskontrollerad media från Kina" vid flera tillfällen sponsrat engelskspråkiga inlägg med anti-Nato-budskap på sociala medier-plattformen under den senaste månaden. Att sponsra ett inlägg innebär helt enkelt att man betalar för att ge sitt budskap större spridning, och nå ut till människor som inte följer ens sida. Detta görs oftast med traditionell reklam - men även stora mängder politiskt innehåll förekommer. svt 220524. Kina utför militärövning vid Taiwan för att varna USA. Kina har genomfört en militärövning runt Taiwan som en "allvarlig varning" till USA att inte interagera med det självstyrande området. Det uppger statliga medier enligt Reuters. Beskedet kommer dagen efter att USA:s president Joe Biden svurit att ingripa militärt om Taiwan skulle attackeras. Biden drog även paralleller mellan Taiwan och den ryska invasionen av Ukraina - något som inte gillades av den kinesiska regeringen, vars hållning är att Taiwan en dag ska återförenas med Kina. "Taiwan-frågan och Ukraina-frågan är fundamentalt olika. Att jämför dem är absurt," säger en talesperson för Kinas utrikesdepartement enligt BBC. Kina ser Taiwan som en del av sitt territorium. USA har snabbat på förbättringen av Taiwans försvar. USA har inga officiella diplomatiska band till Taiwan. Omni 220525. Kommentar: Putin ser också Ukraina som sitt eget territorium. Vladimir Kara-Murza, en rysk oppositionsledare och journalist, säger: "Om Ukraina blir demokratiskt, om ett land som detta bryter sig loss från sitt sovjetiska arv, är det inte bara ett irritationsmoment, utan faktiskt ett existentiellt hot mot en regim som Vladimir Putins." Oliver Bullough, journalist och expert på Ryssland, tillägger: "Med Ukraina är Ryssland en stormakt. Utan Ukraina är det inte det. Jag tror att det är visionen för ryska nationalister. Så när ukrainare förkastade Janukovitj, var det en verklig slag i ansiktet." Ett landmärkesögonblick kom 2007 när han, trots västerländska ansträngningar att nå ut och omfamna den ryske ledaren, genom att involvera honom i deras försök att förbättra världsomspännande relationer, kritiserade USA och sa att världens "unipolära modell" - det vill säga, där USA och dess värderingar är den dominerande makten och ideologin - var "oacceptabelt". Under tiden, vid ett annat toppmöte, sa han till Natos ledare att Ukraina inte existerar. Det var en indikation på vad som skulle komma. Kinas premiärminister: Svårt att nå tillväxt andra kvartalet. Det kan bli svårt för Kinas ekonomi att nå tillväxt i det andra kvartalet, sa landets premiärminister Li Keqiang i ett tal på onsdagen rapporterar Financial Times. Premiärministern uppmanade myndighetsföreträdare att öka ansträngningarna för att få i gång produktionen igen efter covid-nedstängningarna. "Framstegen är inte tillräckliga, sa han och konstaterade att vissa provinser rapporterar att bara 30 procent av företagen har öppnat igen." Vidare sa han att konkurserna hade ökat med 23 procent i april jämfört med samma månad föregående år och att ekonomin i viss utsträckning är i värre skick nu än under starten av pandemin 2020. Li: Tillväxt inte ett högt mål - långt från ambitionen 5,5 procent. Måste se till att ekonomin växer under andra kvartalet. Omni 220525. "Kina begår folkmord på uigurer." Tre miljoner uigurer beräknas sitta i koncentrationsläger i den kinesiska provinsen Xinjiang. Barn separeras från sina föräldrar, tvångssteriliseringar utförs och tortyr förekommer och i den läckta dokumenten i Xinjing Police Files ges detaljerade information om övergreppen. "Det Kina utför är ett folkmord på uigurer," säger den uiguriske politikern och aktivisten Dolkun Isa. Ordföranden för den uiguriska världskongressen, politikern och aktivisten Dolkun Isa, lämnade Kina 1994 på grund av hot om frihetsberövande. Sedan 2006 är han tysk medborgare och nyligen var han på besök i Sverige. Den uiguriska världskongressen är liksom alla andra uiguriska organisationer brännmärkt av den kinesiska regeringen som en terroristorganisation. Den verkar i exil men företräder den uiguriska befolkningsgruppen i Xinjiang. "Kina har satt tre miljoner uigurer i koncentrationsläger i Xinjiang," säger Dolkun Isa. Människorättsorganisationer som Amnesty International har rapporterat om slavliknande förhållanden i dessa läger och nyligen publicerade flera medier detaljerade uppgifter över de som sitter i den kinesiska koncentrationslägren. De läckta dokumenten kallas The Xinjiang Police Files och har fått stor uppmärksamhet i medier runt om i världen. Trots detta är det svårt att få vetskap om vad som föregår, eftersom Kina gör sitt bästa för att hemlighålla övergreppen. Men många experter menar att Kina begår folkmord mot uigurerna. Dolkun Isa är tydlig med att brotten mot hans folk faktiskt utgör folkmord: "Liksom Ryssland gör sig skyldigt till ett folkmord i Ukraina så gör även Kina det i Xinjiang," säger han. På sin resa till Sverige har Dolkun Isa träffat svenska parlamentsledamöter. Nu har Dolkun Isa som mål att skapa ett svenskt riksdagsnätverk för uigurerna, en "Uighur Friendship Group". "De uttryckte sitt stöd för vår kamp," fortsätter han. Vad gäller svenska företags roll i relationen med Kina är Dolkun Isa glasklar. "Inga svenska företag ska göra affärer med Kina," säger han. Kriget i Ukraina påverkar även uigurernas situation. FN:s människorättskommissarie Michelle Bachelet var nyligen på besök i Kina och Xinjiang. Det var första gången sedan 2005 som en person på den nivån besökte Kina. Dolkun Isa är dock kritisk till arrangemangen som kringgärdade Bachelets resa: "Vi har länge bett FN-experter att besöka regionen. Vi ville att hon skulle få obehindrad tillgång till lägren, vilket Kina inte gick med på," säger han. Dolkun Isa understryker det positiva i att FN:s människorättsråd har uttalat kritik mot Kinas behandling av uigurer i Xinjiang. Men han vill att världens länder klart och tydligt uttalar att det handlar om folkmord. "Kina är mäktigt. Sverige har en stark ekonomi. Det handlar inte enbart om mänskliga rättigheter, det är folkmord. Och folkmord sker bara på ett fåtal platser," fortsätter Dolkun Isa. Alla stater som har skrivit på folkmordskonventionen har en legal skyldighet att hindra folkmord. Nio parlament i världen har också betecknat behandlingen av uigurerna som folkmord. "Vi driver denna fråga och försöker få lagstiftare att erkänna att det pågår ett folkmord. För snart 75 år sedan sa man "never again" när folkmordskonventionen kom till," säger Dolkun Isa. I FN:s människorättsråd har 43 länder fördömt Kinas hantering av uigurerna och bett Kina att avslöja lägren. Nu har Rysslands invasion av Ukraina puttat denna fråga åt sidan. I september släpps en rapport som Michelle Bachelet har tagit fram. Även i Tibet utsätts människorna för oerhörda kränkningar av mänskliga rättigheter av Kina. Tibetaner världen över vill att rapporten släpps tidigare. Finland, Norge och Danmark ger ganska bra stöd åt uigurernas kamp. "Vi inser att den svenska riksdagen tar sommarledigt snart och att det är valår i Sverige. Men vi vill få till utfrågningar med överlevande och vittnen inklusive familjemedlemmar. Vi har också lämnat skriftliga rekommendationer till den svenska regeringen," fortsätter Dolkun Isa. Dolkun Isa beskriver situationen i Xinjiang som ett svart hål och jämför med Ukraina: "I stort sett alla länder har enats mot den ryska aggressionen. Det handlar om demokrati, rättsstatsprincipen och världsfred. Alla länder borde enas i att karaktärisera det Kina gör i Xinjiang som folkmord. Fler än en miljon barn har skiljts från sina föräldrar med våld. Människor dödas och tvångssteriliseringarna ökar." GlobalBar 220525. Ryssarna avancerar - men inte så snabbt som tänkt. Rysslands armé har under den senaste veckan skördat större framgångar i Ukraina än vad man har gjort tidigare under hela maj. Det skriver den USA-baserade tankesmedjan The Institute for the Study of War (ISW) i en uppdatering i natt. Men framstegen är alltjämt långsamma och mindre än vad Kreml räknat med, enligt ISW. "De möter fortsatt ukrainskt försvar. Det utgör inget större genombrott", twittrar tankesmedjan. Vidare skriver ISW att det är sannolikt att ryska styrkor genomför flera parallella omringningsförsök av mindre områden i Donetsk och Luhansk. Omni 220525. "Öka sanktionerna - om 50 år har vi glömt inflationen." Omvärlden måste gå fram med betydligt tuffare sanktioner mot Ryssland. Det skriver Andrij Jermak, som är stabschef till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, i en debattartikel i Financial Times. Han skriver att västvärlden har ignorerat Putins våldsamheter i decennier, vilket har fått den ryska presidenten att tro att han kommer undan med allt så länge som den ryska gasen flödar. Bara ett "fullständigt energiembargo", gällande såväl olja som gas, skulle ändra på detta. Jermak medger att länder runtom i världen kommer att få betala ett ekonomiskt och socialt pris för mer omfattande sanktioner. "Men det måste vägas mot krigets mänskliga kostnad och risken med passivitet. Om en seger i Ukraina uppnås kommer de som värdesätter frihet att kunna läsa om det i historieböckerna i hela världen om 50 år. Inte om de kortsiktiga inflationseffekterna av sanktionerna", skriver han. Andrij Jermak föreslår en lång rad nya sanktioner i debattartikeln. Volodymyr Zelenskyj i tal: Inför maximala sanktioner mot Ryssland. Omni 220525. Ryssland: Fler ukrainare ska kunna få ryskt pass. Det kommer bli lättare för ukrainare i de södra delarna av regionerna Zaproizjzjia och Cherson att bli ryska medborgare och därmed få ryska pass. Det meddelade Kreml i ett uttalande under onsdagen, rapporterar AFP. Dekretet, som har signerats av den ryske presidenten Vladimir Putin, utökar ett system som funnits sedan 2019 för invånare i områden i regionerna Donetsk och Luhansk som kontrolleras av proryska separatister. Den södra delen av Cherson uppges vara under full kontroll av ryska trupper. Sydöstra Zaproizjzjia är delvis kontrollerade av Moskva, enligt AFP. Omni 220525. Expert: Sverige har inget vapenembargo mot Turkiet. Ett av Turkiets fem krav på att godkänna de svenska och finska Natoansökningarna är att Sverige ska slopa vapenembargot mot landet, men något sådant finns inte mot Turkiet. Det säger Karl Evertsson, chef för Krigsmaterielgruppen på Inspektionen för strategiska produkter (ISP), till Ekot. "Utan det görs en bedömning från fall till fall utifrån de ansökningar som inkommer till myndigheten från svenska exportörer." I dag träffar finska och svenska delegationer en av president Recep Tayyip Erdogans närmaste rådgivare för att diskutera Turkiets krav. ISP kontrollerar vapenexport från Sverige. Sedan 2019 har det inte skickats några vapen från Sverige till Turkiet - men det finns inget generellt hinder för vapenexport.
Omni 220525. Ryssland slopar övre åldersgräns för nya soldater. Rysslands parlament har röstat ja till att ta bort den nuvarande gränsen på 40 år för värvning av nya soldater, rapporterar flera medier. Enligt The Guardian kan det ses som en indikation på att Ryssland börjar få ont om soldater att sätta in i kriget. Tidigare kunde bara ryssar i åldrarna 18 till 40 år få ett militärkontrakt. För utlänningar låg den övre gränsen på 30 år. Enligt Ryssland är tanken bakom den nya åldersgränsen att det behövs professionella specialister för att kunna använda högtekniska vapen, vilket "de enligt erfarenhet blir vid 40 till 45-års ålder". Det rapporterar den brittiska tidningen och hänvisar till ett utkast från lagförslaget. Omni 220525. Ryssland: Öppnar hamnarna - mot slopade sanktioner. Ryssland är villigt att öppna upp en humanitär korridor för fartyg som exporterar mat från Ukraina, i utbyte mot att vissa sanktioner släpps. Det rapporterar flera medier och hänvisar till ett uttalande från Rysslands vice utrikesminister Andrej Rudenko. "Vi har upprepade gånger konstaterat att en lösning på matproblemen kräver en övergripande strategi, som inkluderar att sanktioner mot Rysslands export- och finansiella transaktioner upphävs." Den nuvarande hamnblockaden har skapat stora problem för Ukraina, som är en av världens största exportörer av bland annat havre, majs, solrosolja och rapsolja. Det har gjorts försök att flytta exporten via andra transportvägar, men kriget försvårar möjligheterna, säger Litauens president Gitanas Nauseda, rapporterar Bloomberg. Nauseda: Det gjordes nyligen ett test där spannmål transporterades med tåg via Polen till en hamn i Litauen - tog tre veckor. Ukrainas utrikesminister anklagar Ryssland för att använda sig av utpressning. Ryssland: En humanitär korridor skulle innebära att vi även tar bort alla utplacerade minor i vattnet. FN har krävt att Ryssland stoppar hamnblockaden för att minimera den globala matbristen. Storbritanniens försvarsminister ringde under onsdagen till Ryssland och krävde att stopp på hamnblockaden.
Omni 220525. Ukraina vill införa krav på visum för ryska medborgare. Ukrainas regering har beordrat ett slut på möjligheten för ryska medborgare att resa in i Ukraina utan ett visum, rapporterar Reuters. Beslutet ska bygga på en motion från en invånare, som ansåg att de nuvarande gränsreglerna var problematiska med tanke på det pågående kriget, uppger landets regering på sin hemsida. "Jag stöder behovet av att stärka kontrollerna av ryska medborgares inresa", skriver president Volodymyr Zelenskyj. Zelenskyj: Jag har skickat ett brev till Ukrainas premiärminister där jag ber honom att få till ett visumkrav. Rysslands president undertecknade tidigare i maj ett påbud om att införa visumkrav för Ukraina och flera andra länder som anses "ovänliga". Omni 220525. Kommentar: Visumkriav också för alla ryska soldater i Ukraina!!! Rysslands nya taktik bidrar till större ryska framsteg. Rysslands strategiska skifte från att ha riktat in sig på stora delar av Ukraina till att fokusera på en 75 mil lång landsträcka i östra Ukraina har gett resultat. Det skriver New York Times, som pekar på att förändringen möjliggör både att landets vapenkraft kan koncentreras och att sträckan för vapentransporter från Ryssland minskar. I nuläget riktar Ryssland främst in sig på den östliga industristaden Sievjerodonetsk, som är den östligaste staden i Ukraina som fortfarande kontrolleras av Ukraina. Det skriver tidningen och hänvisar till ett uttalande från det regionala styret, som uppger att Ryssland anfaller från tre håll. Enligt ukrainska tjänstemän är Rysslands mål att använda samma typ av belägringstaktik som i Mariupol, för att ta full kontroll över Donbas-regionen. Under det senaste dygnet har minst sex personer dött i Sievjerodonetsk och vatten- och elförsörjningen har slagits ut. Donbas-regionens militär: Humanitära förnödenheter kan än så länge fortfarande nå Sievjerodonetsk. Ukraina: Ryska styrkor riktar medvetet in sig på skyddsrum där civila gömmer sig. Omni 220525. Kommentar: Med andra ord, Putin och Ryssland krigar mot den civila befolkningen i Ukraina. Ukraina om passbeskedet: "Kriminellt av Putin." Kremls besked om att det ska bli lättare för invånare i rysskontrollerade områden i södra Ukraina att få ryska pass har inte tagits emot väl i Kyiv, rapporterar The Guardian. Ukrainas utrikesdepartement kallar utspelet för ett "kriminellt initiativ" som kränker Ukrainas territoriella integritet och bryter mot internationell rätt. Dekretet, som har signerats av den ryske presidenten Vladimir Putin, bygger vidare på ett system som funnits sedan 2019 för en del invånare i de separatistkontrollerade regionerna Donetsk och Luhansk. "Det förenklade systemet kommer att göra det tydligt för oss alla att Ryssland inte bara är här en längre period utan för alltid," säger Kirill Stremousov, som utsetts till tillförordnad regional ledare i Cherson av Kreml, till den ryska nyhetsbyrån Ria. Kreml: De som ansöker om ett ryskt pass behöver varken ha bott i Ryssland eller kunna tala språket. Dekretet signerades på onsdagen. Omni 220526. Strateg: "Tiden är på väg att rinna ut för Turkiet." Turkiets centralbank väntas inte höja räntan i eftermiddag, trots en skenande inflation och risk för valutakris. Det spår en enig analytikerkår inför räntebeskedet klockan 13.00 i dag, skriver TT. SEB:s chefsstrateg för tillväxtekonomier, Per Hammarlund, säger till nyhetsbyrån att "tiden håller på att rinna ut för Turkiet". Utan räntehöjning väntas nämligen den redan pressade valutan pressas ner ytterligare, vilket lyfter inflationen ännu mer. ”En omöjlig situation”, säger Hammarlund och varnar för valutakris: "Så länge de inte vill höja räntan kommer vi få se en kris för liran inom en-tre månader. Omni 220526. Ukraina föreslås ge upp mark för fred - Zelenskyj: "Kalender från 1938." USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger tycker att Ukraina ska ge upp mark till Ryssland för att få ett slut på kriget. Förslaget uppskattas inte av den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, skriver TT. "Det verkar som att Kissingers kalender inte är från 2022 utan från 1938, säger han och syftar på försök att blidka Nazityskland under andra världskriget. Kissingers uttalande kom i tisdags under ett videotal på det ekonomiska toppmötet i Davos. Han förespråkade bland annat att Krym och delar av Donbas skulle tillfalla Ryssland. "Oavsett vad den ryska staten gör, finns det alltid någon som säger 'låt oss ta deras intressen under beaktande'. I år, i Davos, hörde vi det igen, säger Zelenskyj. Kissinger tycker att fredsförhandlingarna ska fokusera på att skapa nya gränser längs den konfliktlinje som fanns före invasionen. 82 procent av ukrainarna vill inte ge upp mark till Ryssland, enligt undersökning. Omni 2220526. Turkisk källa: Förhandling om efterfrågat vete pågår. Turkiet har inlett förhandlingar med både Ryssland och Ukraina om exporten av spannmål från rysskontrollerade ukrainska hamnar, uppger en anonym turkisk regeringskälla för Reuters. "Det kan ske genom att öppna en korridor från Turkiet," säger källan. Drygt 20 miljoner ton spannmål är fast i Ukraina till följd av kriget, vilket skapat en oro för svält i länder som annars är beroende av försörjningen. Moskva har uppgett att man är villig att släppa igenom spannmålet och skyller exportstoppet på omvärldens sanktioner. "Problem med logistik, transport, försäkring och banköverföringar har hindrat exporterna," påstår den ryske FN-ambassadören Vassily Nebenzia. Källan: Turkiet förhandlar med både Ukraina och Ryssland. Ukrainas utrikesminister om ryska blockaden av hamnar: "Man hittar inte ett bättre exempel på utpressning." Innan kriget exporterade Ukraina 4,5 miljoner ton spannmål per månad. Omni 220526. Armén använder elcyklar för att spana på ryssar. Under andra världskriget användes motorcyklar i hög utsträckning av soldater som behövde ta sig fram snabbt. I kriget i Ukraina har i stället militärgröna elcyklar blivit en viktig tillgång för landets armé, rapporterar Washington Post. Cyklarna kan komma upp i en hastighet på 88 kilometer i timmen och är dessutom relativt tysta vilket gör dem användbara under spaningsuppdrag. De används också för att transportera mediciner och röja minor, enligt tillverkare som tidningen har pratat med. Fördelarna med elcyklar har uppmärksammats även på andra håll i världen. Australisk militär har lanserat en ny satsning på tester av elcyklar och i Norge har vakter som patrullerar landets gräns mot Ryssland fått tillgång till fordonen. Omni 220526. Israel uppges säga nej till antirobotsystem till Ukraina. Israel säger nej till USA:s förfrågan om att skicka antirobotsystem till Ukraina. Det avslöjar Axios med hänvisning till två källor från USA och Israel. Systemen tillverkas i Tyskland, men med israelisk teknologi och med en israelisk licens. Enligt de existerande kontrakten måste Israel godkänna alla förflyttningar till en extern part. Axios konstaterar att Bidenadministrationen har försökt att påverka Israels position under kriget i Ukraina, vilket tros ha bidragit till att landet gradvis har intagit en mer pro-ukrainsk hållning. Men inga avancerade vapen har ännu skickats. Enligt en israelisk källa oroar sig Israel för att ryska soldater ska dödas med deras vapen. Det skulle kunna resultera i att ryssarna skadar israeliska intressen i Syrien, eftersom Ryssland har stor makt över utvecklingen i landet. Pentagons talesperson: "Vi kommer inte att diskutera detaljerna." Israel går en svår balansgång mellan Ryssland och Ukraina. Omni 220526. Över 40 städer har attackerats i regionen Donbas i östra Ukraina och ett dussintal höghus har beskjutits, uppger lokala myndigheter på torsdagen. Minst fem personer uppges ha dödats och tolv skadats, skriver Reuters. Rysslands offensiv i Ukraina fokuserar på de östra delarna av landet och tusentals trupper har omgrupperats till området. I nuläget försöker rysk militär omringa staden Sievjerodonetsk för att driva ut ukrainska styrkor och ta kontroll över provinsen Luhansk. Enligt inrikesdepartementets rådgivare Vadym Denisenko rör det sig om 25 ryska bataljonsgrupper, rapporterar Sky News. "Allt är nu fokuserat på Donbas," säger han. Lokala myndigheter i Donbas: Många bostadshus och flera skolor har förstörts. Luhansk guvernör: Vi har ont om vatten och saknar el. Omni 220526. Putin: Det är lika bra att företagen lämnar Ryssland. Att västerländska företag valt att lämna Ryssland till följd av invasionen av Ukraina "kan vara för det bästa". Det sa den ryske presidenten Vladimir Putin när han deltog via videolänk på ett ekonomiskt forum med tidigare sovjetstater i Kirgizistan, skriver Reuters. Putin sa också att det är omöjligt att skära av Ryssland från västvärldens teknologi, oavsett sanktioner. Putin deltog i mötet via videolänk. Ryssland förbereder sig för att ta över västerländska företag. Kreml beskyller väst för spannmålskrisen. Omni 220526. Scholz: Putin får inte vinna - vi accepterar inte det. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz uppmanar fler länder att ansluta sig till sanktionerna mot Ryssland för att isolera landet ytterligare, rapporterar Bloomberg. I ett tal under det ekonomiska toppmötet i Davos bjöd han in ledarna i Indien, Indonesien, Sydafrika, Senegal och Argentina till G7-ländernas toppmöte i Bayern i juni. "Det handlar om att göra det klart för Putin att det inte kommer bli någon dikterad fred. Ukraina kommer inte att acceptera det, och inte vi heller." Scholz sa vidare att den ryske presidenten har misslyckats med sina strategiska mål i Ukraina. Han tror att Vladimir Putin sannolikt kommer vilja förhandla så fort han inser att hans planer är omöjliga att genomföra. "Putin får inte vinna sitt krig. Och jag är övertygad om att han inte kommer att göra det." Tyskland är för närvarande ordförandeland för G7. Omni 220526. Finlands statsminister är i Ukraina - mötte Zelenskyj. Finlands statsminister Sanna Marin har dykt upp på ett oaviserat besök i Ukraina, rapporterar flera medier. Bilder visar hur hon iklädd en skottsäker väst har besökt städerna Butja och Irpin som ligger några mil norr om huvudstaden Kyiv, skriver Yle. På president Volodymyr Zelenskyjs Instagram kan man även se att Marin har besökt honom. "Tack till Finlands statsminister Sanna Marin för ditt besök och ditt stöd", skriver Zelenskyj. Omni 220526. Två ryska soldater erkänner krigsbrott: "Vi sköt." Två ryska soldater erkände på torsdagen sig skyldiga till krigsbrott i Ukraina, rapporterar flera medier. De två artilleristerna, Aleksandr Bobikin och Aleksandr Ivanov, anklagas för att ha beskjutit en stad i östra Ukraina, vilket ledde till att en utbildningsinrättning förstördes, säger åklagare. "Jag är fullständigt skyldig till de brott som jag är anklagad för (...) Vi sköt mot Ukraina från Ryssland," sa Bobikin till domstolen enligt Reuters. Rättegången är den andra om krigsbrott som hålls i Ukraina sedan invasionens start. Tidigare har en 21-årig rysk soldat dömts till livstids fängelse för att ha mördat en 62-årig obeväpnad man på öppen gata. Åklagare yrkar på 12 års fängelse för soldaterna.
Omni 220525. USA: Ryssland har förlorat närmare tusen stridsvagnar. Hittills har Ryssland förlorat uppemot tusen stridsvagnar och minst 350 artilleripjäser i kriget i Ukraina, uppger en amerikansk myndighetstjänsteman för CNN och andra medier. Enligt uppgifterna har ryssarna även förlorat över 50 helikoptrar och över 30 stridsflygplan. Trots förlusterna bedömer USA att Ryssland fortfarande har stora resurser att ta av. "Ryssarna är fortfarande överlägsna när det gäller antalet personer, utrustning och vapen och vi måste komma ihåg det," säger tjänstemannen. Omni 220526. Kadyrovs kryptiska ord om Polen: "Ska visa dem." Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov har siktet inställt på Polen. Nu uppmanar han landet att be om ursäkt för färgattacken mot den ryske ambassadören den 9 maj i Warszawa. Om de inte blidkar honom säger han sig "vänta på order": "Sen ska vi visa dem." Den hårdföre diktatorn, tillika överbefälhavaren för den tjetjenska armén, Ramzan Kadyrov hävdar i ett videoklipp att "problemen i Ukraina är avslutade" och att han nu har siktet inställt annorstädes. "Jag är nu intresserad av Polen," säger han i det kryptiska meddelandet som uppmärksammats av BBC-journalisten Francis Scarr. "Efter Ukraina, så fort vi får order, så ska vi på sex sekunder visa dem vad vi är kapabla till," fortsätter Kadyrov. Kadyrovs trupper har av människorättsorganisationen GFB V International pekats ut som ansvariga för 75 procent av de kränkningar mot männskliga rättigheter som inträffat i Tjetjenien. Han har också kopplats till såväl beställningsmord som tortyr. Bakgrunden till Kadyrovs kryptiska ord om Polen är en händelse som inträffade i Warszawa den 9 maj. Då den ryske ambassadören i Polen, Sergej Andrejev, fick röd färg kastad över sig när han skulle lägga blommor på en kyrkogård för sovjetiska soldater under minnesdagen för Sovjets seger över Nazityskland. "Ni ska förstås dra tillbaka era vapen, och era legoknektar. Men också be om ursäkt för vad ni gjorde mot vår ambassadör," säger Kadyrov i klippet. "Vi kommer inte låta det passera." Kadyrov har vid flera tillfällen hävdat att han deltar aktivt i den ryska ockupationsmaktens krig i Ukraina. Hans soldater pekas ut som ansvariga för massakern av hamnstaden Mariupol - och själv har han publicerat filmer på sig där han påstått sig befinna sig i flygbasen Hostomel. Den filmen hävdade dock den ukrainska säkerhetstjänsten var falsk, och menade att Kadyrov snarare befann sig i sitt palats i Tjetjenien. Exp 220525. Ryska politikern: "Vi är ledande i fredsrörelsen:" Ryska politikern: "Vi är ledande i fredsrörelsen." Över 8 000 civila har fallit offer för Rysslands våldsamma krig i Ukraina. Men den ryske parlamentsledamoten Dmitryj Novikov hävdar att landets invasion går i fredens tecken. "Vi är världsledande i fredsrörelsen," hävdar han i rysk statskontrollerad tv. Den ryska regeringen hävdar att de inte bedriver något krig i Ukraina. Enligt deras utsagor rör det sig enkom om en "särskild militär operation" som de hävdar ska bekämpa en påstådd nazism i Ukraina. Sedan den "särskilda militära operationen" inleddes den 24 februari har över 8 468 civila fallit offer för den ryska ockupationsmaktens bomber och kulor, enligt FN:s människorättsorgan OHCHR. Parallellt med detta utreds också påstådda krigsbrott begångna av de ryska trupperna i flera av den ukrainska huvudstaden Kievs förorter. Trots detta går den ryska invasionen i fredens tecken, hävdar Dmitryj Novikov, parlamentsledamot för det kommunistiska partiet i statsduman. "Vi agerar som världsledande i fredsrörelsen", hävdar han i rysk stats tv, enligt BBC-journalisten Francis Scarr. I programmet upprepade han också president Putins ogrundade påståenden om att invasionen syftade till att ”avnazifiera och avmilitarisera” Ukraina. "Vi försöker rädda världen från ett tredje världskrig," menar Novikov. Parallellt med kriget i Ukraina har Ryssland hotat såväl Sverige som Finland med "militärtekniska åtgärder" i händelse av att de ansluter till försvarsalliansen Nato. Exp 220526. Rädsla sprids i Charkiv - första attacken på veckor. Under torsdagen besköts Ukrainas näst största stad Charkiv med artillerield för första gången på två veckor. De nya attackerna har fått många att oroa sig över att staden fortfarande kan vara ett ryskt mål, skriver The Guardian. Livet i Charkiv hade innan gårdagens beskjutning börjat återvända till ett mer normalt tillstånd, efter att ryska trupper tryckts tillbaka från dess utkanter. "I två veckor har det varit relativt tyst (...) Jag tror att det här är dem som säger ”hej, vi är fortfarande här” för att försöka skapa panik," säger guvernören Oleh Synehubov. Minst nio personer ska ha dödats och 17 skadats i attackerna, enligt Synehubov. Omni 220527. Kina köper mer rysk olja än någonsin förut. Rekordvolymer av rysk olja strömmar nu till Kina och Indien, sedan västvärlden begränsat sin import. Mellan 74 och 79 miljoner fat fraktades under senaste veckan, jämfört med 27 miljoner fat strax före invasionen av Ukraina, rapporterar Bloomberg. Asien gick i april om Europa som den största köparen av ryska olja, för första gången någonsin. Och det gapet kommer att öka i maj, enligt data- och analysföretaget Kpler i Singapore. "Några av de intresserade köparna i Asien är mer motiverade av ekonomi snarare än av att ta politisk ställning," säger Jane Xie, senior oljeanalytiker på Kpler. Oljetransporten från Ryssland ökar till havs. Europas embargo ökar knyter Ryssland och Kina närmare varandra.
Omni 220527. Teater i Mariupol sönderbombad av Ryssland. Video 0:30 svt 220527. Sievjerodonetsk är krigets nyckelstad: "Ryssland har övertaget, vi gör allt vi kan." Minst 1 500 personer har dött i staden Sievjerodonetsk i regionen Donetsk i östra Ukraina under kriget, uppger borgmästaren Oleksandr Stryuk enligt AP. Enligt honom bor fortfarande mellan 12 000 och 13 000 människor i staden, som till stor del har förstörts i den ryska offensiven. Den ryska militären försöker nu omringa staden från tre olika håll. "Ryssland har övertaget, men vi gör allt vi kan," säger generalen Oleksij Gromov enligt Reuters. Dessutom försöker ryssarna skära av en huvudväg in till staden, och striderna om vem som ska kontrollera vägen uppges vara hårda. Utöver Sievjerodonetsk och grannstaden Lysychansk kontrollerar Ryssland i princip hela Luhanskregionen som ingår i Donbas i östra Ukraina. Enligt Reuters anser militäranalytiker att slaget om städerna är mycket viktigt och att striderna kan utgöra en möjlig vändpunkt i kriget. Omkring 85 till 90 procent av Sievjerodonetsk uppges vara svårt skadat. Rysslands nya mål i kriget är att ta över östra Ukraina. Omni 220527. Zelenskyj: Jag har försökt anordna möte med Putin. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han upprepade gånger försökt anordna ett möte med sin ryske motsvarighet Vladimir Putin. Det rapporterar Reuters. "Jag säger inte att jag eller vårt folk är sugna på att prata med honom, men vi måste möta verkligheten och inse vad vi genomlider just nu," säger han inför en indonesisk tankesmedja. Ryssland tycks dock inte vara redo för seriösa fredsförhandlingar, säger Zelenskyj. Kreml menar att Zelenskyjs uttalande är "motsägelsefulla", och beskyller Ukraina för att fredsförhandlingarna står stilla. Zelenskyj: Vi vill ha tillbaka vår mark. Ryssland har vunnit mark i östra och södra Ukraina. Pro-ryska separatister uppger att de tagit kontrollen över Lyman. Omni 220527. Kommentar: Ryssland har stulit mark i östra och södra Ukraina. Johnson vill ge Ukraina omdiskuterat robotsystem. Boris Johnson oroar sig för att Ryssland forsätter att göra små, men påtagliga, framsteg i Donbas i Ukraina. Det säger den brittiska premiärministern i en intervju med Bloomberg TV. Johnson uppmanar västvärlden att skicka fler vapen till Ukraina, även robotsystemet M270 MLRS, som kan träffa mål på mycket längre avstånd. Ukraina har bett om sådana system till östra delarna av landet, men förfrågan har mötts av tvekan. En farhåga är att robotarna kan korsa gränsen till Ryssland, med flit eller oavsiktligt, vilket skulle öka risken för direktkonfrontation mellan väst och Ryssland. Boris Johnson säger också att han inte tror på förhandlingar med Putin. "Hur kan man förhandla med en krokodil när den är mitt uppe i att äta upp ditt vänstra ben? Killen går verkligen inte att lita på." Däremot säger Johnson nej till att britterna ska hjälpa Ukraina med minröjning. Omni 220527. Källor till CNN: USA gör sig redo att skicka raketsystem. Ukraina har återkommande bett om raketsystemen MLRS och HIMARS från västvärlden. Nu förbereder sig USA för en leverans där även avancerade system för långdistansrobotar ska ingå, säger källor till CNN. Enligt källorna kan detta meddelas redan nästa vecka. USA har tvekat i flera veckor. Raketsystemet skjuter betydligt längre än något annat system som Ukraina för tillfället använder sig av, vilket ökar oron för att Ryssland skulle se leveransen som en provokation. En annan oro handlar om huruvida USA har råd att ge bort så många avancerade vapen, enligt källuppgifterna. Newsweek skriver att MLRS-systemet har tagit sig upp överst på Ukrainas önskelista under de senaste veckorna. Oleskandr Merezjko, ordförande för Ukrainas utrikesutskott, säger att raketartillerifordon behövs för att "rädda livet på våra soldater och civila".
Omni 220527. Fem svenska politiker pekas ut som terrorister i Turkiet. Turkiet pekar ut fem svenska politiker med kurdisk bakgrund som terrorister, rapporterar Ekot. Landet anklagar dem för att ha kopplingar till den terrorstämplade organisationen PKK. EU-parlamentarikern Evin Incir (S) är en av dem som pekas ut. "Jag känner mig sårad och förbannad över de lögner som sprids, det är oacceptabelt," säger hon. Enligt Yavuz Baydar, turkisk journalist och krönikör på SvD, saknar anklagelserna grund. Det är fem svenska kvinnor som pekas ut. Kvinnorna anklagas bland annat för att ha stridit för PKK.
Omni 220527. Lavrov: Västvärlden för ett fullskaligt krig mot oss. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov anklagar västvärlden för att föra ett "fullskaligt krig" mot Ryssland, samt mot dess invånare och kultur. "Väst har förklarat krig mot oss, mot hela den ryska världen," säger Lavrov, och beskriver det som "absurt". Lavrov anklagar också USA för att använda en lång rad verktyg - från sanktioner till "falsk propaganda" - för att ge sig på Ryssland. Han beklagar sig också över att detta "uppmuntras" av många andra västländer. Det har gått över tre månader sedan Ryssland startade kriget i Ukraina. Men i den ryska propagandan kallas kriget i stället för en "särskild militär operation". Lavrov: I många länder har rysskräcken nått nya höjer. Han konstaterar att det blir svårt att reparera relationen i närtid. Omni 220527. Ukrainska staden Lyman ska ha fallit till Ryssland. Staden Lyman i östra Ukraina har fallit till de ryska styrkorna. Det uppger den ukrainske presidentens rådigare Oleksiy Arestovych enligt BBC. "Enligt overifierad data har vi förlorat staden Lyman," säger han. Lyman har länge varit ett mål för de ryska styrkorna då det finns ett viktigt järnvägsnav i staden. Reuters skriver att övertagandet innebär att två tredjedelar av Sievjerodonetsk, där intensiva strider pågår, nu är omringad av ryska trupper. Omni 220527. Ortodoxa kyrkan i Ukraina klipper sina ryska band. Delen av Ukrainas ortodoxa kyrka som följer den ryske patriarken Kirill av Moskva meddelar att de klipper alla band till Ryssland med anledning av invasionen av Ukraina, rapporterar AFP. "Vi håller inte med patriark Kirill av Moskva om kriget," säger kyrkan i ett uttalande. Kirill av Moskva har varit väldigt tydlig i sitt stöd för Vladimir Putins invasion av Ukraina. Den ukrainska ortodoxa kyrkans ledare har tidigare sagt att han ser ryssar och ukrainare som ett folk med en religion och att de ryska soldaterna därför inte är någon fiende. Nu skriver kyrkan i sitt uttalande att kriget bryter mot guds budord och att de skickar sina kondoleanser till alla som har förlorat en anhörig i kriget. Ukraina ses som en väldigt viktig del av den ryska kyrkan. 2019 bildades en ny ortodox kyrka i Ukraina som är självständig från Ryssland och det har länge pågått en konflikt om ryskt inflytande i den ukrainska kyrkan. Omni 220527. Rysk offensiv i östra Ukraina - tar kontroll över järnvägsknut. Ryska trupper har gått in i staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina, uppger Serhiy Gaidai, guvernör i Luhansk-provinsen, på Telegram enligt Reuters. Samtidigt säger sig ryska separatister ha tagit över järnvägsknuten Lyman. Ryssland har de senaste veckorna riktat in sig på östra Ukraina - bland annat Luhansk-regionen. Nu kommer rapporter om att striderna intesifierats. Brittiska försvarsdepartementet uppger på Twitter att ryska styrkor fortsatt försöker omringa de både städerna Sievjerodonetsk och Lysychansk. De är de sista i Luhansk-regionen som Ukraina har fortsatt kontroll över. På fredagskvällen uppgav guvernören i regionen på Telegram att ryska trupper gått in i Sievjerodonetsk. Han tror inte att Ryssland kan ta regionen inom de närmaste dagarna, enligt meddelandet som Reuters tagit del av. "Vi kommer att ha tillräckligt med styrka och resurser för att försvara oss själva. Men för att inte bli omringade kan vi bli tvungna att dra oss tillbaka." Nästan alla byggnader i staden Sievjerodonetsk är skadade. Enligt stadens borgmästare är 60 procent av staden bostadshus förstörda. "Den massiva artilleribeskjutningen upphör inte, varken dag och natt," säger Sievjerodonetsk borgmästare Oleksandr Striuk enligt AP. Borgmästaren säger att över 1500 personer dött sedan krigsstarten. Av de 100 000 invånarna som fanns i staden före kriget finne mellan 12 000 och 13 000 kvar, enligt Oleksandr Striuk. Under fredagen säger sig ryska separatister ha tagit över Lyman, en stor järnvägsknut i Donetsk, norr om två städer som fortfarande är under ukrainsk kontroll. Men en talesperson för den ukrainska försvarsministern uppger att soldater försöker driva ut de ryska trupperna. Samtidigt kommer det propåer från ukrainskt håll om mer avancerade vapen från väst för att kunna stoppa det ryska avancemanget i öst. svt 220527. Så "ryssifieras" södra Ukraina. Länet Cherson i södra Ukraina, som Ryssland ockuperade tidigt under kriget, stänger nu sina gränsövergångar mot Ukraina. Det uppger den statliga ryska nyhetsbyrån RIA-Novosti. Invånarna i regionen tillåts nu inte längre resa till övriga Ukraina, däremot söderut mot den annekterade Krim-halvön. På fredagen tillkännagavs också att invånare Cherson kommer att få sina ukrainska telefonnummer med prefixet +380 utbytta mot ryska med prefixet +7, rapporterar Dagens Nyheter. Ryssland har även bytt valuta till rubel samt installerat vänligt sinnade borgmästare och guvernörer i de ockuperade områderna, och det har talats om att hålla folkomröstningar om att Cherson och intilligande länet Zaporizjzja ska införlivas med Ryssland. Ett dekret som nyligen undertecknatdes av president Vladimir Putin ger dessutom invånarna i de två länen snabbspår till ryskt medborgarskap. (svt 220528.) Ryssland nära att omringa viktig stad i öst - ukrainska soldaterna kan tvingas fly. Ryska styrkor är nära att omringa den stora staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina, som just nu beskrivs som en nyckelstad i kriget. Det uppger Luhansks guvernör Serhij Hajdaj enligt BBC. Ryssarna befinner sig redan i delar av staden och de ukrainska soldaterna kan behöva fly. " Det är möjligt att de, för att inte bli omringade, måste lämna," säger han. Nyhetsbyrån AP konstaterar att Rysslands mål är att ta över hela Donbas-regionen. Sievjerodonetsk och grannstaden Lysychansk är de sista städerna i Luhansk som fortfarande kontrolleras av Ukraina. I den andra provinsen i Donbas, Donetsk, uppges Ryssland ha tagit över staden Lyman, som är en viktig järnvägsknut i området. Omni 220528. Stolthet i Zelenskyjs stad: "Han enade hela världen." Många invånarna i staden Kryvyi Rih i Ukraina är stolta över att presidenten Volodymyr Zelenskyj har vuxit upp i ett arbetarområde i staden. Det rapporterar Euronews som har besökt Kryvyi Rih, som är landets sjunde mest folkrika. "Självklart har jag träffat honom. Han spelade fotboll med mitt barn. Jag känner honom inte personligen, men min son har sagt att han är väldigt rolig. Jag tycker att han är modig och enkel," säger Ljudmila. En annan kvinna säger att hon tror att allt kommer att bli bra. "Vi litar på honom, vi är stolta över honom. Han enade hela världen." Euronews konstaterar att Zelenskyj har blivit en stark symbol för Ukrainas kamp mot Ryssland i hela världen. Omni 220528. Ryssland hävdar full kontroll i strategiska staden Lyman. Ryssland kontrollerar nu till fullo staden Lyman i östra Ukraina, enligt det ryska försvarsdepartement. På fredagen uppgav pro-ryska separatister i Donetsk samma sak. Nyhetsbyrån Reuters har inte på egen hand kunnat bekräfta uppgifterna, men i går medgav Ukraina att ryssarna tagit kontroll över större delarna av staden. Lyman är en viktig järnvägsknut väster om städerna Sievjerodonetsk och Lysychansk, Ukrainas sista starka fästen i området, där hårda strider pågår. BBC-medarbetaren Paul Kirby beskriver övertagandet av Lyman som en viktig delseger för Ryssland. Lyman är inte en stor stad, men strategiskt viktig, bland annat för att den ger Ryssland kontroll över en viktig väg i västöstlig riktning. Lyman ligger på vägen som går mot städerna Sloviansk och Kramatorsk. Striderna kring Lyman har pågått i flera dagar. Omni 220528. Kriget ger stort tillskott till Moskva - används i kriget. Energipriserna har stigit i Europa efter den ryska invasionen av Ukraina. Till följd av det räknar Ryssland med att dra in nästan 150 miljarder kronor i merintäkter i år. Enligt den tyska tidningen Der Spiegel är det första gången som Ryssland meddelar en summa. "Vi förväntar oss upp till tusen miljarder rubel mer i olje- och gasintäkter," sa finansministern Anton Siluanov i går. Pengarna ska gå till inhemska satsningar på pensionärer och barnfamiljer, meddelade Siluanov, men också till den "särskilda operationen". Det är som bekant en förskönande omskrivning av Rysslands blodiga krig i Ukraina. Omvärlden har infört flera omfattande sanktionspaket mot Ryssland, men oljan och gasen står alltjämt utanför dessa. Omni 220528. Putin till Macron och Scholz: Vill lösa matkris. Den ryske presidenten Vladimir Putin har i dag pratat i telefon med Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska statliga medier. Under samtalet ska ledarna ha pratat om de stigande matpriserna i spåren av den stoppade veteexporten från Ukraina och Ryssland. "Ryssland är redo att hjälpa till att hitta alternativ för att få till en ohindrad veteexport, inklusive att exportera vete från ukrainska hamnar," säger Kreml i ett uttalande efter samtalet. Putin ska också ha sagt att att han är redo att återuppta fredsförhandlingarna med Ukraina, enligt Kreml. Ukraina och västvärlden har anklagat Ryssland för att ha gjort matkrisen till ett vapen. Putin ska också ha varnat för att västerländska vapenexporter kan eskalera situationen. Scholz ska ha krävt ett omedelbart eldupphör. Kreml vill att embargot på gödsel lyfts.
Omni 220528. Premiärministern vittnar om kolossal förödelse i Ukraina: "Angriparen måste betala." Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal säger till BBC att Ukraina kommer att behöva bygga upp ett helt land efter kriget. Han säger att bland annat 25 000 kilometer väg, hundratals broar och tolv flygplatser har förstörts under invasionen. Dessutom har 100 skolor, 500 sjukhusvårdsbyggnader och 200 fabriker antingen skadats eller förstörts enligt Sjmyhal. Han tillägger att de även uppskattar att omkring 300 000 kvadratkilometer mark antingen har minerats eller kontaminerats av odetonerade sprängladdningar. När landet efter kriget ska byggas upp uppskattar flera källor att det kommer krävas omkring 600 miljarder euro och Sjmyhal tycker att Ryssland bör vara den som betalar. "Vi är övertygade om att angriparen måste betala för förödelsen som den skapat," säger han. Sjmyhal vill att frysta ryska tillgångar ska användas för att bygga upp landet. Zelenskyj: Vi ska bygga upp varenda stad. Förödelsen i Ukraina kostar omkring 45 miljarder kronor varje vecka.Gillian Tett: Det komer inte bli lätt att använda ryska medel för att bygga upp Ukraina. Omni 220528. Kommentar: Inte lätt, men rättvisan kräver att Ryssland får betala uppbyggnaden. Toppgeneral i USA: Gotland ett "osänkbart hangarfartyg." Både Sverige och Finland kommer snabbt att integreras i Nato, inte minst eftersom länderna de senaste åren samarbetat allt mer med militäralliansen. Det sa amerikanske armégeneralen Christopher Cavoli i en utfrågning i senaten. Enligt Business Insider hyllar han försvaret i både Finland och Sverige, den svenska vapentillverkningen och den utökade tillgången till Östersjöområdet som något som kommer att gynna Nato. "Svenska ön Gotland kallas ibland det 'osänkbara hangarfartyget'," säger han. Toppmilitären tror att Ryssland kommer att utöka den militära närvaron längs gränsen mot Finland. Cavoli: Finns ingen anledning att skicka marktrupper till Sverige och Finland.
Omni 220528. Amnesty: FN-chefen har gått in i propagandaövning. Människorättsorganisationen Amnestys chef, Agnes Callamard, är mycket kritisk till FN:s människorättskommissionär Michelle Bachelets besök i den kinesiska provinsen Xinjiang, skriver AP. "Besöket har kännetecknats av fototillfällen med regeringstjänstemän och manipulation av hennes uttalanden av kinesiska statliga medier, vilket lämnar ett intryck av att hon har gått rakt in i en mycket förutsägbar propagandaövning för den kinesiska regeringen," säger Callamard. Kina anklagas bland annat för att driva läger i provinsen där muslimska minoritetsgrupper får tvångsarbeta och tvångssteriliseringar förekommer enligt bland annat Amnesty. Bachelet försvarar besöket och säger att hon har arbetat ostört. Kinabesöket är det första från någon på Bachelets post sedan 2005. Kina anklagads bland annat för att driva driva läger där muslimska minoritetsgrupper bland annat tvångssteriliseras. Omni 220528. "Tidsfråga innan Ryssland ockuperar hela Luhansk." Det är bara en tidsfråga innan Ryssland ockuperar resten av Luhansk. Det säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SVT. "Mitt intryck av striderna den senaste tiden är att man från rysk sida arbetar mer metodiskt," säger han och tillägger att merparten av Luhansk-regionen redan är ockuperat. Elfving menar att det finns ett stort symbolvärde om staden Sievjerodonetsk, som av flera bedömare kallas nyckelort, faller. Ukraina förnekar på lördagen ryska påståenden om att staden redan är omringad, skriver AFP. Elfving: Nederlag att förlora Sievjerodonetsk. Joakim Paasikivi: "Jag delar inte bilden av ett ukrainskt segertåg."
Omni 220528. Litauiska folket skramlade - ger drönare till Ukraina. Invånare i Litauen har gått samman och samlat ihop fem miljoner euro, motsvarande 53 miljoner kronor, till Ukrainas armé. Pengarna ska gå till att köpa drönaren Bayraktar TB2 från Turkiet. Insamlingen har gjorts ihop med Laisves TV, som är en litauisk tv-kanal på internet, skriver Deutsche Welle. "Det här är första gången i historien som vanliga människor samlar in pengar för att köpa något som en Bayraktar. Det har aldrig hänt förut, det är otroligt," säger Beshta Petro, som är Ukrainas ambassadör i Litauen. Ukraina äger sedan tidigare Bayraktar TB2-drönare och har använt dessa på ett framgångsrikt sätt under kriget. Köpet från Turkiet kan komma att genomföras nästa vecka. Drönaren har varit effektiv mot ryska styrkor i Syrien och Libyen. Omni 220529. Zelenskyj mötte soldater på första resan sedan kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har för första gången sedan kriget började den 24 februari lämnat Kyiv-regionen. Det uppger hans stab enligt Reuters. Presidentens första resa från huvudstadsregionen på 94 dagar gick till Charkiv där han träffade ukrainska soldater. "Jag känner en gränslös stolthet för våra soldater. Varje dag riskerar de sina liv och kämpar för frihet i Ukraina", skriver presidenten på Telegram och tackar för deras tjänstgöring.
Omni 220529. Ukrainas nya vapen mot krigsbrotten - mobilapp. Det tar i vanliga fall årtionden innan krigsbrottslingar ens ställs inför rätta. Men i Ukraina har de bestämt sig för att misstänkta krigsbrottslingar ska lagföras och dömas snabbt, skriver Financial Times. Ett bevis för att Ukraina ser ut att lyckas med sitt mål är att de under förra veckan kunde döma 21-åriga Vadim Sjisjimarin till livstids fängelse för krigsbrott och allt tyder på att fler domar kommer att avkunnas. Omkring 13 000 krigsbrottsutredningar pågår just nu och ukrainska chefsåklagaren Iryna Venediktova säger att 48 ryska soldater väntar på rättegång. Siffrorna väntas stiga och Venediktovas kontor har nu lanserat en app där ukrainska medborgare enkelt ska kunna rapportera misstänkta krigsbrott. "Så många människor har lidit, så det finns ett enormt krav på att de ska straffas," säger Tetiana Pechonchyk på den ukrainska människorättsorganisationen Zmina. Ukraina hoppas att rättegångarna ska leda till fler fångutbyten med Ryssland. Satellitbilder är ett viktigt verktyg för att dokumentera krigsbrott. Omni 220529. Rysk ambassadör: Tror inte att vi använder kärnvapen. Rysslands ambassadör i Storbritannien säger till BBC-programmet "Sunday Morning" att han inte bedömer att landet kommer att använda taktiska kärnvapen i Ukraina. I intervjun hävdar Andrej Kelin att Ryssland har en tydlig policy om att bara använda sådana vapen när landet hotas existentiellt. "Det har inget att göra med den pågående operationen," säger Kelin. Kärnvapen brukar delas upp i "taktiska" och "strategiska". De taktiska kärnvapnen kan användas på relativt korta distanser och Ryssland bedöms ha omkring 2 000 sådana, enligt BBC. De är dock inte lika kraftfulla som de strategiska kärnvapnen, som kan utplåna stora landmassor. Omni 220529. "Så länge som Erdogan är president kan vi inte släppa in terrorstöttare i Nato." Samtalen med Finland och Sverige var inte på ”förväntad nivå”, och de Natoansökande länderna är "varken ärliga eller uppriktiga". Det säger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i statliga medier, rapporterar Reuters. "Så länge Tayyip Erdogan är ledare av republiken Turkiet kan vi definitivt inte säga ’ja’ till att länder som stöttar terror går med i Nato," säger Erdogan. Tidigare i veckan uppgav källor för Reuters att samtalen går trögt, och att det saknas en plan för fortsatta möten. Nyhetsbyrån rapporterar även att Turkiet inte är säkra på att nå en överenskommelse innan Natomötet i Madrid som inleds den 29 juni. "Vi kan inte upprepa misstagen från förr," säger den turkiske presidenten. Erdogans uttalande görs i statliga medier. Omni 220529. Serbien tecknade gasavtal i telefonsamtal med Putin. Serbien har kommit överens med Ryssland om ett nytt treårsavtal för den ryska gasen. Överenskommelsen gjorde presidenten Aleksandar Vucic i ett telefonsamtal med Vladimir Putin, skriver Reuters. "Jag kan inte prata om priset nu, alla detaljer kommer att beslutas ihop med Gazprom," säger Vucic, som nyhetsbyrån beskriver som Putins närmaste allierade i Europa. Serbien har pressats av västländerna att införa sanktioner mot Ryssland. Men tidigare i maj sa Serbiens inrikesminister Aleksandar Vulin till Euractiv, med hänvisning till kriget i Jugoslavien, att "länderna som bombade oss inte har den moraliska rätten att be oss ansluta till sin policy". Serbiens tioåriga kontrakt med Gazprom skulle ha löpt ut 31 maj. Omni 220529. Erdogan: Samtalen med Sverige och Finland inte på "förväntad nivå". Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att samtalen med den svensk-finska Natodelegationen i förra veckan inte nådde upp till "förväntad nivå", rapporterar Reuters. I förra veckan reste en svensk-finsk delegation till Turkiets huvudstad Ankara för att diskutera ländernas Natoansökningar med Turkiet. Men enligt Erdogan nådde samtalen inte upp till ”förväntad nivå”, rapporterar Reuters och hänvisar till den turkiska statliga tv-kanalen TRT Haber. "Så länge Tayyip Erdogan är republiken Turkiets ledare kan vi definitivt inte säga ja till att länder som stödjer terrorism blir medlemmar i Nato," säger Erdogan i en intervju med TRT Haber enligt Reuters. Enligt den turkiska statliga nyhetsbyrån Anatolia säger Erdogan att Sverige och Finland har haft förväntningar på samtalen, men att de inte har tagit "de nödvändiga stegen" för att möta de krav som Turkiet har ställt på länderna för att godkänna deras medlemskap. Turkiet har motsatt sig ett svenskt och ett finskt medlemskap i Nato och hävdar bland annat att de nordiska länderna stöttar organisationer som har kopplingar till den av EU, USA och Turkiet terrorstämplade kurdiska gerillan PKK. SVT Nyheter har frågat utrikesminister Ann Linde (S) vad Erdogans senaste uttalande betyder för Sveriges Natoprocess. "Det pågår en rad diplomatiska ansträngningar. Vi avstår från att kommentera detta ytterligare", skriver utrikesministern i ett mejl till SVT.
svt 220529. Ryskt fartyg framme i syrisk hamn - kan ha 30 000 ton stulet spannmål ombord. Nytagna satellitbilder från Maxar visar hur ryska fraktfartyget Matros Pozynitj anländer till hamnen i Latakia i Syrien - troligtvis med stulet spannmål ombord. Det rapporterar CNN. Fartyget sågs senast i hamnen i Sevastopol den 19 maj. Satellitbilder därifrån visade hur två lastfartyg med rysk flagg lastade vad som såg ut att vara spannmål. Därefter har det gått att följa Matros Pozynitj genom Bosporen och längs Turkiets södra kust till syriska Latakia. Enligt CNN bedöms fartyget ha kapacitet att frakta 30 000 ton spannmål. Ukrainske president Zelenskyj har flera gånger anklagat Ryssland för att stjäla stora mängder spannmål för att försöka sälja det. Andra gången på fyra veckor som Matros Pozynitj färdas denna rutt. Bilder från Maxar visar hur de ryska fartygen låg ankrade vid vad som ser ut som en spannmålssilo på Krym. Omni 220529. Kommentar: "Tjuvarnas och bedragarnas parti" har varit i farten, som Aleksej Navalnyj beskrivit Putins "Enade Ryssland" parti som står bakom Ukraina-invasionen. Frankrikes utrikesminister besöker Ukraina. Frankrikes nytillträdda utrikesminister Catherine Colonna besöker Kyiv och president Volodymyr Zelenskyj på måndagen. Hon kommer att uttrycka Frankrikes solidaritet med Ukraina och erbjuda landet mer stöd, uppger utrikesdepartementet enligt AFP. Resan görs samtidigt som Frankrike mottar kritik från vissa diplomater och politiska analytiker som inte uppfattar att landet gör tillräckligt för Ukraina. På måndagen hålls även ett EU-toppmöte där stödet till Ukraina ska diskuteras. Veterandiplomaten Colonna har tidigare varit ambassadör i Storbritannien. Omni 220530. Anhöriga till soldaterna i Azovstal: Två veckor utan kontakt med tillfångatagna. Många anhöriga har ingen vetskap om hur situationen ser ut för de ukrainska soldaterna som för två veckor sedan fördes bort från stålverket Azovstal i Mariupol av ryska styrkor, uppger flera anhöriga för CNN. En av dem är Anna Ivleva, som hoppas att hennes man fortfarande är vid liv. "Vi alla - familjer, fruar och mödrar till soldaterna - håller ihop. Vi håller kontakten med varandra dygnet runt (...) Vi delar alltid med oss av all information vi får, vi är som en familj." Det är oklart hur många ukrainska soldater från Azovstal som ryska styrkor har tillfångatagit, men ryska militären har tidigare uppgett att det rör sig om över 2 000 personer. Tetiana, fru till en av soldaterna: Min man lyckades kontakta mig med en mobil - sa att han befann sig i Donetskregionen. Macron och Scholz kräver att Putin släpper soldaterna från stålverket. Truppbefälhavarens fru: Soldaterna har inte utsatts för våld av de ryska styrkorna. Ledaren för Donetsk: Ryssland håller 2 439 personer från Azovstal i fångenskap. Omni 220530. Vittnen om Sievjerodonetsk: 200 bombanfall i timmen. Anfallen mot Sievjerodonetsk, i östra Ukraina, är så intensiva att det är omöjligt att nå fram till döda och skadade, uppger tjänstemän i staden enligt The Guardian. Enligt vittnesuppgifter bombas staden "200 gånger i timmen". "Situationen har eskalerat oerhört," säger Luhanskguvernören Serhij Haidai. Ukrainska myndigheter beskriver förhållandena i Sievjerodonetsk som liknande de i Mariupol innan dess att Ryssland tog kontrollen över hamnstaden den 20 maj.
Omni 220530. Kina i möte med önationer - inget säkerhetsavtal. Kina har på måndagen hållit ett möte med tio önationer i Stilla havet. Utrikesministern Wang Yi misslyckades dock med att få ett brett säkerhetsavtal undertecknat, rapporterar AFP. Överenskommelsen skulle drastiskt ha ökat kinesiskt inflytande över ländernas säkerhet, ekonomi och politik, men möttes av skarpa varningar om att länderna riskerar att dras in i "Pekings omloppsbana". "Som alltid sätter vi konsensus först," säger Frank Bainimarama, Fijis premiärminister och tillsammans med Wang Yi värd för mötet. Det av Kina föreslagna avtalet skulle bland annat innebära att Peking tränar ländernas polisstyrkor, deltar i deras cybersäkerhetsarbete och får större tillgång till deras naturresurser. Peking tävlar med väst om inflytande i Stillahavsregionen. Samtalen mellan länderna ska fortsätta. Wang Yi: Var inte för nervösa. Omni 220530. Kommentar: Gå inte i fällan! Ryssland inleder granskningar av techjättar. Den ryska myndigheten för tillsyn och övervakning av kommunikation, information och massmedier – Roskomnadzor – inleder nu granskningar av flera stora techbolag. Det rapporterar Reuters. Det handlar om Google, Airbnb, Pinterest, Likeme, Twitch och Apple, som alla anklagas för att ha brutit mot rysk lag när det gäller hantering av personuppgifter. Om bolagen anses vara skyldiga så kan de bli föremål för böter. Google riskerar böter på mellan sex och 18 miljoner rubel. Inget av företagen har kommenterat saken. Omni 220530. Ukraina hävdar motoffensiv i Chersonregionen. Ukrainska styrkor uppger att man tryckt tillbaka ryska styrkor från tre byar i Chersonregionen i de södra delarna av landet, rapporterar AFP. "Cherson, håll ut. Vi är nära!" skriver den ukrainska arméns generalstab på Twitter. Enligt armén har nu ryssarna pressats tillbaka till "ogynnsamma positioner" nära byarna Andrijivka, Lozovo och Bilohorka. Cherson, i närheten av Krymhalvön, belägrades av ryska styrkor i mars. Omni 220530. Xi välkomnade nye ledaren i Hongkong: "Ny atmosfär". På måndagen besökte Hongkongs tillträdande ledare John Lee den kinesiske presidenten Xi Jinping i Peking, rapporterar AFP. Lee, som efterträder Carrie Lam på posten om en månad, valdes av en liten kommitté av Pekinglojalister i maj. Den tidigare säkerhetschefen har ansvarat för nedkämpandet av demokratirörelsen i Hongkong. I Peking försäkrade Xi honom om att han har centralregeringens fulla stöd. "Jag tror definitivt att den nya administrationen kommer frambringa en ny atmosfär och skriva ett nytt kapitel i Hongkongs utveckling." Xi: Centralregeringen litar på dig till fullo. Kinas premiärminister: Kommer fortsätta med "ett land, två system"-principen. Omni 220530. Kommentar: Vilket inte är sant. Tyskland rustar upp militären för 100 miljarder. Den tyska regeringen har enats med oppositionen om en kraftig upprustning av landets militär, som kommer att få ett tillskott på 100 miljarder euro, motsvarande 1 000 miljarder svenska kronor, uppger AFP. Avtalet innebär att den tyska grundlagens budgetregler för militären kommer att revideras, skriver TT. Tysklands förbundskansler, Olaf Scholz, behövde få med sig oppositionen för att få igenom satsningen då det krävs en stor majoritet för att låna pengar till att kringgå ett grundlagsstadgat skuldtak. Scholz lovade upprustning redan tre dagar efter invasionen. Omni 220530. Lavrov om Putins hälsa: Han har inga tecken på sjukdom. Rysslands president Vladimir Putin visar inga tecken på dålig hälsa, uppger landets utrikesminister Sergej Lavrov i en intervju med franska tv-bolaget TF1 enligt Sky News. "Putin dyker upp på allmänna sammankomster varje dag (...) Jag tror inte att någon vettig person kan se några tecken på sjukdom eller ohälsa." Det har funnits spekulationer om att Putins hälsa ska vara dålig i flera år, men spekulationerna har intensifierats sedan invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari. Enligt en rysk spion inom den ryska federationens federala säkerhetstjänst FSB ska Putin ha fått höra att han bara har tre år kvar att leva av läkare, skriver den brittiska nyhetstidningen The Mirror.
Omni 220530. Stålverket Azovstals ägare tänker stämma ryska staten. Ägaren av stålverket Azovstal i Mariupol, Rinat Achmetov, tänker stämma ryska staten. Det skriver TT som hänvisar till ukrainska medier. Achmetov, som är Ukrainas rikaste man, menar att striderna vid Azovstal och ett annat stålverk han äger i samma stad orsakat skador motsvarande 200 miljarder kronor. "Vi kräver lämplig ersättning för alla förluster," säger miljardären till Reuters. Verksamheten i stålverken pausades i slutet av februari när Ryssland invaderade Ukraina.
Forbes uppskattar Achmetovs förmögenhet till motsvarande 43 miljarder kronor. Achmetovs bolag Metinvest drabbades av striderna i Donbas även innan ryska invasionen.
Omni 220530. Biden: Kommer inte skicka vapen som når Ryssland. USA:s president Joe Biden säger att USA inte kommer att skicka robotsystem till Ukraina som ger dem möjligheten att attackera ryskt territorium, rapporterar Reuters. Under förra veckan kom det uppgifter om att USA ville skicka raketartillerifordonet M270 MLRS till Ukraina, ett vapensystem med lång räckvidd som Kyiv har efterfrågat under en längre tid. Enligt uppgifter till CNN vill USA istället ska skicka systemet HIMARS. Biden specificerade inte vilket system han vill skicka till Ukraina. M270 MLRS kan skjuta robotar hundratals kilometer. Kyiv har vid upprepade tillfällen efterfråga vapensystem med lång räckvidd. Rysk tv har varnat för att Ryssland skulle kunna se det som en krigsförklaring av USA att skicka vapensystem med lång räckvidd. Omi 220530. Indien fortsätter ta emot rysk olja - får rabatt. Rysk olja fortsätter att strömma in till Indien, som fått rabatterade priser. Sedan invasionen av Ukraina har Indien importerat 34 miljoner fat olja - värt mer än tre gånger så mycket som den totala importen från Ryssland under samma period i fjol. Det rapporterar Reuters. Narendra Modis regering har fått kritik för att den går på tvären mot andra länder. Kritiken har dock avfärdats med förklaringen att importen bara utgör en bråkdel av landets totala behov, och att ett importstopp skulle driva upp priserna för konsumenterna. Ryssland och Indien har diskuterat långsiktiga kontrakt. "Några av de intresserade köparna i Asien är mer motiverade av ekonomi snarare än av att ta politisk ställning." Europas embargo ökar knyter Ryssland och Kina närmare varandra. Omni 220530. Macron: Fransk journalist har dödats i Ukraina. En fransk journalist har dödats Ukraina. Det bekräftar Frankrikes president Emmanuel Macron på Twitter. "Journalisten Frédéric Leclerc-Imhoff var i Ukraina för att skildra krigets verklighet", skriver Macron och skickar sina kondoleanser till journalistens anhöriga. Tidigare under måndagseftermiddagen rapporterade den lokala guvernören i Sievjerodonetsk, Serhij Hajdaj, att en fransk journalist hade dödats i staden. Journalisten ska ha varit på plats för att bevaka en evakuering när de blev beskjutna. Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna säger att Frankrike kräver att dödsfallet ska utredas. Omni 220530. Paasikivi: "Ryssland vill gå fram genom råstyrka." Den nya ryska taktiken i östra Ukraina liknar den som användes under andra världskriget, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, till SvD. I stället för de misslyckade storskaliga offensiverna i krigets inledning riktar ryssarna nu in sig på mindre fronter där man "maler ner" motståndet, förklarar Paasikivi. "Man siktar på att kunna gå framåt genom råstyrka," säger han. Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant och före detta chef över Försvarets underrättelseskola, håller med om analysen att Ryssland nu agerar över mindre fronter. Han säger att Ukraina nu behöver artilleri med lång räckvid för att kunna bekämpa ryssarna på djupet. Paasikivi: "Man radar upp eldrör - skjuter bort motståndet." Omni 220530. Putin i samtal med Erdogan: Öppna handeln från Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har under måndagen sagt till Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att han är redo att öppna upp handelsvägarna på Svarta havet, rapporterar AFP. "Vladimir Putin är redo att bidra till en obehindrad sjötransport med sina turkiska partners. Det gäller även exporten av spannmål från ukrainska hamnar", skriver Kreml i ett uttalande. De båda ledarna har pratat med varandra i telefon under måndagen. Under samtalet skyllde Putin livsmedelsbristen på västländernas sanktioner och att Ryssland är redo att exportera jordbruksprodukter om dessa lyfts. Ryssland och Ukraina står för omkring 30 procent av den globala veteexporten. Exporten av spannmål från länderna har i princip upphört då Ryssland blockerar ukrainska fartyg. Ryssland anklagas även för att stjäla spannmål från Ukraina. Dussintals ukrainska containerfartyg i Svarta havet blockeras av Ryssland. Erdogan ska ha talat om vikten av en "terrorisfri zon" vid Turkiets gräns mot Syrien. Under ett telefonsamtal med Frankrike och Tyskland uttryckte sig Putin på ett liknande sätt.
Omni 220530. USA går om Kina som Indiens största handelspartner. Indiens handel med USA ökar i snabb takt och uppgick till nästan 120 miljarder dollar i fjol. Det visar siffror från Indiens handelsdepartement som South China Morning Post tagit del av. Därmed går USA förbi Kina som Indiens största handelspartner. Enligt tidningen oroas Peking av det fördjupade samarbetet mellan USA och Indien. Bland annat har Bidens nya initiativ Indo-Pacific Economic Framework beskrivits som ett sätt att försöka minska Kinas framgångar på handelsområdet. Indiens import från Kina uppgick till 94 miljarder dollar. USA:s största handelspartner är Kanada, följt av Mexiko och sedan Kina. Omni 220530. Zelenskyj på EU-möte: Era interna bråk måste upphöra. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har under måndagskvällen medverkat vi länk på EU-toppmötet i Bryssel, rapporterar AFP. "Allt bråk inom Europa måste få ett slut. Era interna konflikter innebär att Ryssland kan sätta en hårdare press på er," säger Zelenskyj. Under måndagskvällen började det två dagar långa EU-toppmötet där medlemsländernas ska försöka enas om ett embargo på rysk olja. Den största motståndaren till embargot är Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Zelenskyj: Det är inte läge för er att vara delade. Omni 220530. EU-toppmöte har enats om sanktioner mot rysk olja. EU:s ledare har kommit överens om att stoppa importen av rysk olja, men med vissa undantag. Det rapporterar flera medier på måndagskvällen. Sanktionerna berör två tredjedelar av oljeimporten från Ryssland, ”vilket minskar en enorm finansieringskälla för landets krigsmaskin”, skriver rådsordförande Charles Michel på Twitter. Det nya sanktionspaketet innehåller även andra åtgärder: den ryska storbanken Sberbank tas bort ur Swift-systemet, tre statliga medieföretag förbjuds och sanktioner införs mot individer som hålls ansvariga för krigsförbrytelser i Ukraina. På måndagen började det två dagar långa EU-toppmötet där målet var just att försöka enas om ett oljeembargo. Tjänstemän och diplomater måste fortfarande enas om detaljer och sanktionerna ska därefter formellt antas av alla medlemsländer. Konsultbolag i EU stoppas från att erbjuda sina tjänster till ryska företag.
Omni 220531. Omröstning om utbrytning skjuts upp i Sydossetien. Den ryskstödda georgiska utbrytarregionen Sydossetien skjuter upp en folkomröstning om att bli en del av Ryssland tills dess att "konsultationer" med Moskva är avslutade, meddelar dess president Alan Gaglojev enligt Sky News. Gaglojev hade tidigare, den 13 maj, deklarerat att en folkomröstning skulle ske den 17 juli. Inget eventuellt nytt datum är satt. Georgiska trupper fördrevs ur Sydossetien och Abchazien under femdagarskriget 2008 och båda områdena utropade sig därefter som självständiga med rysk uppbackning. Skulle genomföras på presidentorder. Striderna 2008 krävde mer än 7 000 liv och tiotusentals georgier fördrevs. Omni 220531. EU överens om nytt stöd: 95 miljarder till Ukraina. EU-länderna har kommit överens om ett nytt stöd på motsvarande 95 miljarder kronor till Ukraina för att hålla landet flytande rent ekonomiskt under kriget, skriver AFP. "Starkt och konkret stöd till Ukrainas återuppbyggnad", twittrar rådsordförande Charles Michel. EU-kommissionen väntas ge ett förslag om detaljerna under dagen, men enligt Michel handlar det om omedelbara pengar. Michel: "EU-ledarna kommer att fortsätta hjälpa Ukraina med dess omedelbara likviditetsbehov, tillsammans med G7."
Omni 220531. Separatistledare: Första fartyget lämnar Mariupol. Ett lastfartyg har lämnat Mariupols hamn, vilket är första gången sedan Ryssland tog kontroll över hamnstaden. Det uppger Denis Pushilin, separatistledaren för Donetskregionen, på den sociala plattformen Telegram. Fartyget är enligt ledaren lastat med metall och ska vara på väg mot Ryssland, skriver Reuters. Rysslands president Vladimir Putin sa under måndagen att han är redo att öppna handelsvägarna på Svarta havet. Pushilin: Lastfartyget är på väg mot staden Rostov. Ryssland sa förra veckan att hamnen hade minröjts och var åter öppen för kommersiella fartyg. Omni 220531. Kommentar: Kommersiella ryska fartyg. Gazprom stänger av gasen till Nederländerna. Den ryska energijätten Gazprom meddelade på tisdagen att man stänger av gasen till den nederländska gashandlaren Gasterra, som inte har betalat för gasen som levererats i april. Gazprom kräver nämligen betalning i rubel, men det har Gasterra nekat. "Vi förstår Gasterras beslut att inte gå med på Gazproms ensidigt påtvingade betalningsvillkor", skriver Nederländernas energiminister på Twitter. Under gårdagen skrev Bloomberg att Danmark kan bli nästa land Gazprom stoppar leveranser till. Sedan tidigare får Finland, Polen och Bulgarien ingen gas från Ryssland. Gazproms kontrakt med Gasterra upphör i oktober. Omni 220531. Ukraina: Ryssland tar över delar av Sievjerodonetsk. Ryska styrkor har tagit kontroll över delar av staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina, uppger Luhanskregionens guvernör Serhij Haidai på sociala medier. Han tillägger att ukrainska styrkor fortfarande befinner sig i staden och att situationen är "extremt komplicerad", skriver AFP. Sievjerodonetsk och den närliggande staden Lysychansk är de sista städerna i Luhanskregionen som fortafrande är under ukrainsk kontroll, rapporterar BBC. Ukraina: Frontlinjen har delat staden i två halvor. Guvernören: "Ett sjukhus har blivit sönderslaget." Omni 220531. Estland: "EU bör införa ett sjunde sanktionspaket." Estland vill att EU tar fram ett sjunde sanktionspaket mot Ryssland som inkluderar naturgas. Det sade Estlands premiärminister Kaja Kallas till journalister på väg in till EU-toppmötets andra dag, enligt Direkt. "Ju mer sanktioner vi inför, desto svårare blir det. Nu påverkas också européer. I dag kommer vi inte att diskutera sanktioner mot gas," sa hon. Natten till tisdagen enades EU-ledarna om importstopp för rysk olja via oljetankers. "Det var det bästa vi kunde uppnå. Jag väljer det över inga sanktioner alls mot olja," avslutade Kaja Kallas. Omni 220531. Uppgift: Ukrainare hindras fly till EU genom Ryssland. Det finns uppgifter om att ryska myndigheter försöker hindra ukrainska flyktingar i Ryssland från att ta sig vidare till EU, rapporterar Ekot. "Bland annat talas det om uppsamlingsläger nära gränsen mellan Ryssland och Estland där ryska myndigheter försöker stoppa dem som försöker komma över till den estniska sidan," säger SR:s korrespondent Lubna el-Shanti, som befinner sig i Ukraina. Runt 6,8 miljoner ukrainare tros ha flytt landet sedan invasionens start. Av dessa har 971 000 flytt till Ryssland, skriver Reuters. Omni 220531. Ukraina dömer två ryska soldater till fängelse för krigsbrott. Ytterligare två ryska soldater dömdes på tisdagen för krigsbrott i Ukraina, rapporterar Reuters. Straffet hamnar på 11,5 år. Soldaterna Alexandr Bobikin och Alexandr Ivanov döms för att ha beskjutit en stad i östra Ukraina, vilket ledde till att en utbildningsinrättning förstördes. Det är den andrakrigsbrottsdomen i Ukraina sedan invasionens start. Den 23 maj dömdes den ryska soldaten Vadim Sjisjimarin till livstids fängelse för att ha skjutit ihjäl en obeväpnad civil man. Alexandr Bobikin och Alexandr Ivanov får 11,5 års fängelse för brott i östra Ukraina. Åklagare yrkade på 12 års fängelse - Försvarsadvokaten bad om mildare straff och menade att soldaterna följde order och ångrar sig. Omni 220531. Ukraina om sanktionerna: För lite och för långsamt. De nya EU-sanktionerna mot Ryssland, som innebär förbud mot import av all rysk olja förutom den som levereras via pipeline, är otillräckliga. Det säger president Zelenskyjs vice stabschef Ihor Zjovkva enligt Reuters. "Om du frågar mig kallar jag dem alldeles för långsamma, alldeles för sena och definitivt inte tillräckliga." Enligt Zjovkva är Ukraina dessutom "definitivt inte tillfreds" med takten på EU:s vapenleveranser. "Vore vi tillfreds hade vi omedelbart påbörjat befrielsen av Mariupol och kastat ut ryska styrkor ur Donbas." 90 procent av ryska oljan ska fasas ut till årsslutet. Ryssland: "Vi kommer hitta andra importörer." Sanktionerna gäller all olja som transporteras sjövägen. Omni 220531. USA: Ryssland fokuserar för mycket på Sievjerodonetsk. Ryska styrkor kan göra ett strategiskt misstag som under de senaste dagarna har koncentrerat offensiven till staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina. Det säger Kurt Volker, förre detta amerikansk ambassadör i Nato, i en BBC-intervju. "När den här striden är över kommer de (Ryssland) att vara avsevärt uttömda." Han trycker på att samtidigt som Ryssland gör militära framsteg i Luhanskregionen, där staden ligger, har Ukraina lyckats trycka tillbaka ryska styrkor runt Ukrainas näst största stad Charkiv. Volker: Även om Sievjerodonetsk är viktig för Luhanskregionen är staden inte viktig för offensiven i stort. Omni 220531. Ryssland ska lämna över 152 kroppar från Azovstal. Ryssland kommer att överlämna kropparna från 152 ukrainska soldater som hittats döda under stålverket Azovstal i Mariupol, uppger Rysslands försvarsdepartement enligt AFP. Departementet hävdar att kropparna förvarades i en kylenhet och att fyra minor hade placerats under dem. Stålverket var det sista av Mariupol som Ukraina kontrollerade innan Ryssland ockuperade hela staden i slutet av april. I flera veckor efter ockuperingen befann sig stadens sista försvarare i de underjordiska tunnlarna under Azovstal. Departementet: Kropparna planeras att lämnas över till ukrainska representanter. Ryske försvarsministern: Minorna var placerade för att spränga kylenheten och skylla på Ryssland. Omni 220531. 30 kinesiska stridsflyg kränkte Taiwans försvarszon. Taiwan uppger att de på måndagen skickat upp stridsflygplan för att jaga bort 30 kinesiska plan ur sin luftförsvarszon – den största kinesiska kränkningen sedan januari, rapporterar BBC. Intrånget skedde bara dagar efter att USA:s president Joe Biden varnat Kina för att invadera Taiwan, och samma dag som den amerikanska senatorn Tammy Duckworth befann sig på ön för att diskutera säkerhetsfrågor. Kina har trappat upp sina flyguppdrag i området de senaste månaderna. Själva hävdar de att det rör sig om övningar. Kränkte inte Taiwans själva luftrum. Omni 220531. Ukraina har identifierat 600 misstänka krigsbrottslingar. Ukraina har identifierat över 600 personer som misstänks för ryska krigsbrott i landet, varav ett åtal har väckts i 80 av fallen. Det säger Kyivs åklagare Iryna Venediktova på en presskonferens i Haag, rapporterar Reuters. Listan av misstänkta ryssar inkluderar toppmilitärer, politiker och propagandaagenter. Under tisdagen har representanter för en grupp nationer som arbetar tillsammans för att utreda krigsförbrytelser i Rysslands invasion av Ukraina träffats i Haag. På presskonferensen berättade Venediktova att förutom de nuvarande länderna Ukraina, Litauen och Polen har även Estland, Lettland och Slovenien beslutat sig för att gå med i gruppen. Gruppen skapades i slutet av mars efter att ICC öppnade en utredning i Ukraina. På mötet medverkade ICC-åklagaren Karim Khan. Omni 220531. Navalnyj: Ny brottsutredning har öppnats mot mig. Den fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj säger att en ny brottsutredning har öppnats mot honom och att han nu riskerar att dömas till ytterligare 15 år i fängelse, rapporterar Reuters. I ett inlägg på Instagram skriver Navalnyj att han anklagas för att ha startat en extremistisk organisation och för att ha uppviglat till hat mot ryska myndigheter. "Putin vill att jag ska vara - precis som han själv - fast i en underjordisk bunker", skriver han. Navalnyj dömdes i mars till nio års fängelse för bedrägeri och domstolsvägran. Om han döms riskerar han 15 års fängelse. Omni 220531. Ryssland stryper gasen till danska energijätten. Den ryska energijätten Gazprom stoppar gasleveranserna till Danmarks största energibolag Ørsted från och med onsdagen, enligt danska TV2. Gazprom kräver att företaget ska betala för gasen i rubel, något som Ørsted har vägrat. "Vi på Ørsted står fast vid vår vägran att betala i rubel, och vi har förberett oss, så vi räknar med att kunna fortsätta leverera gas till våra kunder," säger företagets vd Mads Nipper i ett pressmeddelande. Nipper säger också att EU måste göra sig av med sitt beroende av rysk energi och säger att det bör göras genom att påskynda utvecklingen av förnybar energi. Omni 220531. Ryssland sägs nästan helt kontrollera Sievjerodonetsk. Rysslands styrkor kontrollerar nu 90 procent av den östukrainska staden Sievjerodonetsk. Det uppger den lokale guvernören Serhij Hajdaj enligt AFP. "Tyvärr kontrollerar nu ryska trupperna större delen av staden," säger han och tillägger att omkring 90 procent av staden är förstörd. Hajdaj säger även att konstanta luftattacker har gjort det omöjligt att leverera humanitärt stöd och evakuera civila från staden. Det har pågått intensiva strider över Sievjerodonetsk de senaste dagarna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa i helgen att Ryssland har gjort staden till sitt främsta mål. Omni 220531. Turkiets utrikesminister: Ändra lagar om det behövs. Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu säger att Sverige och Finland kan komma att behöva ändra på sina lagar för att Turkiets ska godkänna ländernas medlemskap i Nato, rapporterar Reuters. Han hävdar att Sverige och Finland säger att de befinner sig långt från regioner med terrorister och att ländernas terrorlagar är utformade utifrån det. Han konstaterar också att det i Sverige är lagligt för vem som helst att demonstrera, inklusive de som Turkiet anser är terrorister. "Då måste man ändra på lagen," säger Cavusoglu till den statliga nyhetsbyrån Anadolu. Omni 220531. Analyser: Oljeembargot inte spiken i Putins kista. EU meddelade sent på måndagskvällen att de stoppar majoriteten av den ryska oljeexporten till unionen. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver i en analys att den som tror att embargot ska bli spiken i kistan för Putins krigsmaskin kommer bli väldigt besviken. Enligt Hansson införs inte embargot "från ena dagen till den andra", utan han skriver att det kan ta upp till ett halvår innan EU helt slutar köpa rysk olja. "Det innebär också att det kommer att ta tid innan den ryska statskassan drabbas på allvar", skriver han och noterar att både Indien och Kina kraftigt har ökat sina inköp av rysk olja. EU tvingades kompromissa med Tjeckien, Ungern och Slovakien som får fortsätta köpa rysk olja. CNN:s Luke McGee skriver att kompromissen sätter Europas enighet på prov, inte minst när ett embargo på rysk gas ska börja diskuteras på allvar. "Vi kommer se många fler konflikter innan krisen är över - och Europas enighet gentemot Ryssland kan passera bristningsgränsen", skriver han. Omni 220531. Borgmästaren: "Staden förstörs kvarter för kvarter." "Staden förstörs hänsynslöst, kvarter för kvarter." Så beskriver borgmästaren Oleksandr Strjuk ryssarnas framfart i Sievjerodonetsk. Han uppskattar att omkring 13 000 av de drygt 100 000 invånarna fortfarande finns kvar i staden. Alla försök att få ut civila har dock avbrutits till följd av de intensiva striderna. Dessutom har elektriciteten stängts av och många har inte tillgång till vatten, mat och mediciner. Strjuk säger att minst 1 500 invånare har dödats i kriget hittills. "Civila dör i direkta attacker, av skador och under rasmassorna från förstörda byggnader eftersom de flesta gömmer sig i källare och skyddsrum," säger han. Konstanta luftattacker har gjort det omöjligt att leverera humanitärt stöd och evakuera civila från staden. Ryssland sägs nästan helt kontrollera Sievjerodonetsk.
Omni 220601. Vittnen: Pågår tortyr i ryskkontrollerade Cherson. Ryska styrkor torterar civila ukrainare i staden Cherson, som ockuperades av Ryssland strax efter invasionens start 24 februari. Det berättar flera vittnen som BBC har pratat med. "De placerade en påse över mitt huvud (...) Ryssarna hotade med att jag inte skulle ha några njurar kvar," berättar Olexander Guz och delar med sig av bilder där hans ansikte och kropp är fyllda med blåmärken. Enligt flera vittnen har människor i staden försvunnit spårlöst och många är rädda för att berätta om vad de har varit med om. En läkare i staden berättar att han har tagit emot patienter med allt från brännsår på fötter och händer till tecken på elstötar. Guz: Ryssarna som torterade mig ställde frågor - när jag inte kunde svara sparkade de mig mellan benen. Omni 220601. Uppgifter: Kina förbjuder vissa ryska flygplan. Kina förbjuder ryska flygbolag att flyga utlandsägda plan i kinesiskt luftrum, rapporterar den ryska kanalen RBK enligt AP. EU har förbjudit försäljning eller leasning av flygplan till ryska flygbolag, varpå Putin svarade med att tillåta att flygbolagen omregistrerar dessa plan i Ryssland. Det innebär att EU-bolagen kanske inte får tillbaka flygplan värda miljardbelopp. Dessa plan tillåts nu inte att flyga in i kinesiskt luftrum, enligt rapporterna. Kina har inte fördömt Rysslands invasion av Ukraina, men tycks undvika handlingar som kan ses som hjälp till Ryssland för att undvika att kinesiska företag straffas. En stor del av den ryska flygplansflottan ägs av företag i väst, enligt Airways Magazine. Den kinesiska luftfartsmyndigheten har inte kommenterat uppgifterna. Kina kräver bevis på att flygplanen inte är registrerade utanför Ryssland. EU-ledamöter: Ryssland måste återlämna stulna plan. Omni 220601. Zelenskyj: Ryssar "galna" som bombar tank med frätande salpetersyra. Ryssland är "helt galna" som attackerar en tank full med starkt frätande salpetersyra, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal enligt BBC. Det var på tisdagen som Ukraina uppgav att Ryssland har bombat en kemisk fabrik i staden Sievjerodonetsk, där striderna just nu är som värst. Invånarna uppmanades att stanna i skyddsrum för att inte andas in eller komma i kontakt med syran, rapporterar TT. Sievjerodonetsk har utsatts för hårda strider under flera dagar. Enligt Storbritanniens försvarsdepartement ockuperar Ryssland över hälften av staden. På tisdagen uppgav den lokale guvernören Serhij Hajdad att 90 procent av staden är under rysk kontroll. Zelenskyj: "Med tanke på närvaron av storskalig kemisk produktion i Sievjerodonetsk är den ryska arméns anfall där (...) bara galenskap". Omni 220601. USA stöttar Ukraina med avancerade raketsystem. USA kommer att skicka avancerade raketsystem och krigsmateriel till Ukraina, som en del av ett nytt stödpaket på 700 miljoner dollar. Det meddelade den amerikanske presidenten Joe Biden i en kolumn i New York Times under natten mot onsdagen. Raketartellerisystemet har en maxräckvidd på runt 80 kilometer och kommer hjälpa Ukraina att "kämpa på slagfältet och vara i starkaste möjliga position vid förhandlingsbordet", skriver Biden. Samtidigt växer den ukrainska frustrationen över uteblivna vapenleveranser från bland annat Tyskland. President Zelenskyjs militära rådgivare Alexej Arestovitj säger till Ekots utsände att det pågående slaget i staden Sievjerodonetsk aldrig skulle ha gått så långt som det har gjorts om Tyskland levererat de stridsvagnar landet lovat. Paketet inkluderar även bland annat helikoptrar, pansarvärnsvapen och reservdelar.
Omni 220601. Ryssland: Militären genomför kärnvapenövning med robotar. Rysslands kärnvapenförband genomför en militärövning i Ivanovo, 30 mil nordost om Moskva, uppgav ryska försvarsdepartementet på onsdagen enligt flera medier. Runt 1 000 militärer deltar i övningen, där robotsystem av modellen Jars ska användas, som kan avfyra interkontinentala robotar med kapacitet att bära ett flertal kärnstridsspetsar längre än 1 000 mil, rapporterar TT. Enligt försvarsdepartementet ska militärerna öva på att bland annat transportera, underhålla och kamouflera dem. Jars-systemen användes även i två övningar i början februari, innan den ryska invasionen i Ukraina, skriver nyhetsbyrån och hänvisar till den ryska mediekanalen RBK. Ryssland: Fler än 100 stycken robotsystem används i övningen. Ryska försvarsdepartementet gav inga besked om huruvida några uppskjutningstester kommer att genomföras. Uttalandet från ryska försvarsdepartemnetet gjordes på onsdagen. Omni 220601. Erdogan hotar återigen med invasion av Syrien. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har upprepat sitt hot om att invadera norra Syrien för att rensa undan det han benämner som kurdiska terrorister, rapporterar Reuters. "Vi tar ytterligare steg i att etablera en 30 kilometer lång säkerhetszon längs med vår södra gräns. Vi kommer städa upp i Tell Rifat och Mambij," säger presidenten med syfte på två nordsyriska städer. Turkiet har tidigare invaderat norra Syrien tre gånger med målet att hålla gränsområdet fritt från IS- och YPG-styrkor. Har diskuterat planerna med Putin.
Omni 220601. Erdogan: Inte fått konkreta förslag från Sverige. Turkiets president Erdogan säger att han inte fått några konkreta förslag från Sverige och Finland för att bemöta de krav Turkiet lagt fram för att godkänna Natomedlemskap, rapporterar Reuters. I ett tal inför parlamentet säger presidenten att han vill att Sverige och Finland visar ”uppriktighet” i frågan och att Ankara inte kommer lägga om sin linje utan "konkreta och bindande steg". Förnekar att invändningarna mot medlemskap är opportunistiska. Utrikesministern: Sverige måste ändra lagarna.
Omni 220601. Källor: Sjunkande dödstakt när ryska offensiven avtagit. Takten kring de ryska dödssiffrorna i Ukraina har sjunkit markant samtidigt som arméns offensiva fokus minskat. Det uppger västerländska tjänstemän enligt The Guardians Dan Sabbagh. Källornas bedömningar är att de ryska dödssiffrorna sedan invasionen inleddes är drygt 15 000, och att 40 000 soldater har skadats. Redan för drygt en månad sedan fanns brittiska bedömningar på att 15 000 soldater dödats. Bland tjänstemännen som The Guardian talat med uttrycks en känsla av att kriget kan pågå länge. "Jag tror att vi ser en konflikt som kan pågå till åtminstone slutet av året," säger en av dem. Omni 220601. Varningen: Vapen i kriget kan hamna hos kriminella. Det internationella polissamarbetet Interpol varnar för att vapen som nu skickas till krigets Ukraina så småningom kan hamna i händerna på kriminella i både Europa och andra världsdelar. Det rapporterar AFP. Interpoltoppen Jürgen Stock uppmanar medlemsländerna att använda databaser som redan finns där de kan dela vapeninformation med varandra. Detta eftersom inget land kan hantera frågan på egen hand, enligt Stock. "De kriminella jag pratar om verkar globalt." Säger att även tunga, militära vapen kan hamna i kriminellas händer när kriget är över. Omni 220601. Långivare: Ryssland lyckades inte betala ränta. Sedan invasionen av Ukraina har Ryssland flera gånger varit nära att bli statsbankrutt, då sanktioner och utestängning från finansiell infrastruktur gjort att landet har svårt göra betalningar i utländsk valuta. Nu menar en investerarpanel att Ryssland misslyckats med att betala 1,9 miljoner dollar i upplupen ränta i tid, rapporterar flera medier. Credit Derivatives Determinations Committee, som samlar flera banker och institutioner som investerar i statsobligationer, ska ha röstat ja på frågan om Ryssland misslyckades betala. Därmed kan landet gå mot sin första statsbankrutt på hundra år. Löptiden gick ut 4 april men betalningen kom inte förrän 2 maj. "Troligt att Ryssland förr eller senare blir statsbankrutt." Omni 220601. Nederländerna och Tyskland ska borra efter gas. Nederländerna och Tyskland ska gemensamt borra efter naturgas i Nordsjön, rapporterar internationella medier. Beslutet kommer efter att ryska Gazprom stoppat inflödet till Nederländerna eftersom man inte vill betala i rubel. Borrningen ska ske cirka två mil norr om de båda ländernas kust och väntas inledas i slutet av 2024. AFP skriver att tyska myndigheter tidigare beslutat att inte utfärda tillstånd just där, då området har ett känsligt ekosystem. Det var nederländska bolaget Gasterra som inte ville betala i rubel. Omni 220601. Danmark säger ja till slopat försvarsundantag: "Signal till Putin - hörs i Europa". En mycket klar majoritet av danskarna säger ja till att häva det så kallade försvarsförbehållet som inneburit att Danmark inte deltar i EU:s försvars- och säkerhetssamarbeten. Med 85 procent av rösterna räknade säger 66,8 procent ja till ett avskaffande. Det är i linje med de vallokalsundersökningar som publicerades kort efter att lokalerna för folkomröstningen stängt vid 20.00 på onsdagskvällen. Vid ett tal säger statsminister Mette Frederiksen att hon är "väldigt, väldigt glad". "Jag tvivlar inte på att budskapet som Danmark skickat ikväll kommer höras i hela Europa," säger hon. Hon beskriver det som en "mycket viktig signal" till Putin och säger att det inte går att förhålla sig neutral när det är krig i Europa. Runt 4,2 miljoner röstberättigade i onsdagens val. Omni 220601. Putins favorit: Sluta kriga - det går inte att försvara. Den brasilianske fotbollslegendaren Pelé, som Vladimir Putin benämnt som en av sina favoritspelare, uppmanar den ryska presidenten att avsluta invasionen i Ukraina. Det rapporterar Reuters. I ett inlägg publicerat på Instagram i samband med Ukrainas VM-kvalmatch mot Skottland på onsdagskvällen skriver Pelé att kriget i Ukraina är oförsvarligt och inte leder till någonting annat än smärta, rädsla och terror. Senast Putin och Pelé träffades var vid Confederations Cup 2017. Pelé skriver att han efter tidigare handskakningar och ”utbyten av leenden” inte trodde att han och Putin någonsin skulle stå så långt ifrån varandra som de gör i dag. Uppmanar Putin i öppet brev. Omni 220602. Källor: Saudiarabien villiga att pumpa mer olja. Saudiarabien har indikerat för västerländska länder att de är villiga att börja pumpa upp mer olja om utbudet från Ryssland minskar till följd av sanktioner. Det uppger fem källor som deltar i diskussionerna, skriver Financial Times. Landet har tidigare nekat att få ut mer olja på marknaden, trots att priset på råvaran handlats kring rekordnivåer under året. Men när EU nu infört ett partiellt oljeembargo kan priserna hålla sig högre betydligt längre. "Saudi är medvetna om riskerna och att det inte ligger i deras intresse att tappa kontrollen över oljepriserna," säger en källa. Under morgonen handlas både brent- och WTI-oljan ner runt 1,5 procent vardera till omkring 114 respektive 113 dollar fatet. Saudis hållning har tidigare varit att marknaden är tajt, men att det inte råder brist. Omni 220602. Ryska ambassaden: Behöver pengar till mat och bensin. Den ryska ambassaden i Stockholm och generalkonsultatet i Göteborg kan inte ta emot pengar från Utrikesministeriet till följd av sanktionerna från EU, skriver Expressen. Nu vill ambassaden genom en undantagsregel få ta del av frysta tillgångar för att kunna hålla igång verksamheten, enligt en ansökan som tidningen tagit del av. I ansökan som går via brev till Kommerskollegium finns 14 önskemål, bland annat pengar till mat och bränsle för bilarna. I brevet är också en förfrågan om att informationen "inte blir föremål för artiklar i kvällstidningar", skriver Expressen.
Omni 220602. Zelenskyj: "Inte bara siffror" - många barn döda och saknade. Minst 243 barn har dödats i kriget i Ukraina, 446 har skadats och 139 barn saknas. Det sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en video på onsdagskvällen. I sitt tal berättar han om flera barn som han nämner vid namn och beskriver hur och var de dödades i ryska anfall. "Jag har bara nämnt tio barn från listan på 243. Och det är inte bara siffror. Varenda en av dem är en separat värld som har förstörts av den ryska armén." Presidenten säger att 200 000 barn tros ha förts till Ryssland mot sin vilja. Bland de räknas barn som har tagits till Ryssland med sina föräldrar, barnhemsbarn och barn som separerats från sina familjer. I går var det Barnens dag i Ukraina – Zelenskyj i känslomässigt meddelande. Omni 220602. VPN-tjänster lämnar Indien till följd av ny datalag. Flera VPN-tjänster väljer nu att lämna den indiska marknaden, till följd av den nya lag som kräver att tjänsterna loggar och arkiverar användarnas aktiviteter på nätet. Express VPN, som är en av de största aktörerna i segmentet, är ett av de företag som nu väljer att lämna marknaden och plocka bort sina servrar i landet. I ett blogginlägg skriver företaget att man helt enkelt inte kan följa lagen, eftersom man inte lagrar några uppgifter. Express VPN skriver dessutom i inlägget att de nya reglerna i Indien är "inkompatibla med syftet med VPN:er", och man uttrycker även oro över att de kan missbrukas. Indiens IT-minister Rajeev Chandrasekhar har tidigare sagt att de VPN-tjänster som inte gillar de nya reglerna lika gärna kan lämna Indien. Går till hård kritik mot de nya reglerna. Flera techbolag har uttryckt oro kring hur man ska kunna följa den nya lagen. Omni 220602. Ukraina: Räls nära Slovakien bombat av ryska robotar. Ryska robotar har träffat en järnväg i västra Ukraina, säger ukrainska tjänstemän enligt flera medier. Attacken uppges ha inträffat nära en tunnel i bergskedjan Karpaterna, intill gränsen till Slovakien, rapporterar CNN. Enligt nyhetskanalen är det andra gången som järnvägen uppges ha utsatts för ryska kryssningsrobotar. Målet med attackerna var att "störa järnvägstrafiken och stoppa tillgången på bränsle och vapen från våra allierade", säger Anton Gerashchenko, rådgivare till Ukrainas inrikesminister. Ukraina: Finns inga offer bland järnvägsarbetarna. Omni 220602. Källor: USA planerar sälja robotdrönare till Ukraina. Bidenadministrationen planerar att sälja fyra tyngre robotdrönare till Ukraina, uppger tre källor med insyn för Reuters. Det ska handla om drönarmodellen MQ-1C Gray Eagle, som kan vara beväpnade med upp till åtta stycken så kallade Hellfire-robotar. Drönarna kan flyga i mer än 30 timmar och kan samla in stora mängder data. Hellfire-robotar är högprecisionsrobotar som styrs med laser, skriver Aftenposten. Enligt källorna har försäljningen planerats under flera veckor, men den kan fortfarande komma att blockeras av kongressen. Källor: Bidenadministrationen planerar att presentera planerna för kongressen inom dagar. De drönare som Ukraina använder i dag har kortare räckvidd och kan inte bära lika tung last. Omni 220602. Sverige ökar militära stödet till Ukraina - skickar Robot 17 och automatgevär. Regeringen föreslår att Sverige bistår Ukraina med sjömålsroboten Robot 17, automatgevär 90 med ammunition och ytterligare 5 000 pansarskott. "Det handlar om solidariteten med Ukrainas folk. Det motstånd som Ukraina ger förtjänar vårt stöd i ord och handling," säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Finansminister Mikael Damberg säger att regeringen också föreslår 578 miljoner kronor till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkorna. Dessutom föreslås stöd om 60 miljoner kronor till den fond som Nato har upprättat till stöd för Ukrainas militär. "Dessa utökade resurser stärker Ukrainas möjligheter att bekämpa den ryska invasionen vid en kritisk tidpunkt." Enligt Damberg summeras stödet till totalt en miljard kronor. Detta ingår i en extra ändringsbudget som fattats beslut om. Hultqvist säger att den svenska försvarsförmågan inte påverkas. "Det är möjligt att återinskaffa inom en rimlig tid. Omni 220602. Zelenskyj: Rysk kontroll över en femtedel av Ukraina. En femtedel av Ukraina kontrolleras nu av ryska styrkor, inräknat annekterade Krymhalvön och de områden som hållits av ryskstödda separatister sedan 2014. Det sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett tal inför politiker i Luxemburg, enligt AFP. Tidigare i dag sa Luhansks ledare Serhij Hajdaj att Rysslands armé försöker bryta sig genom Ukrainas försvarslinje från alla riktningar i Sievjerodonetsk. Om Ryssland intar staden så innebär det kontroll över nästan hela regionen Luhansk i östliga Donbas. Omni 220602. Ukrainas centralbank höjer räntan med 15 procentenheter. "Dubbelhöjningar" på 0,5 procentenheter ter sig små jämfört med dagens räntehöjning i Ukraina. Centralbanken höjer räntan med 15 procentenheter i ett svep, till 25 procent från tidigare 10 procent, enligt ett pressmeddelande. Syftet beskrivs vara att försvara hushållens besparingar i valutan hryvnia och öka efterfrågan på den, bland annat mot bakgrund av att ukrainare har haft svårt att växla till sig andra valutor i länder de flytt till. Omni 220502. Ukraina: 800 tar skydd i beskjuten kemikaliefabrik. Runt 800 personer befinner sig i skyddsrum under kemikaliefabriken Azot, som har utsatts för flera ryska robotattacker, säger Luhanskregionens ledare Serhij Hajdaj enligt CNN. "Det finns lokalbor där som ombads att lämna (...) Men de vägrade. Det finns även barn där." Azot ligger i i Sievjerodonetsk, som har varit under konstant beskjutning under de senaste dagarna och numera till stor del är under rysk kontroll. Enligt ukrainska uppgifter har en tank med salpetersyra och en tank med metanol förstörts, men personerna under fabriken ska inte vara i fara. Ukrainska tjänstemän: Ukraina har fortfarande kontroll över stadens industriområde. I tisdags uppgav Hajdad att 15 000 civila befinner sig i Sievjerodonetsk, som innan kriget hade en befolkning på 120 000.
Omni 220602. Klart: EU stoppar rysk olja i sjätte sanktionspaket. EU:s sjätte sanktionspaket klubbades på torsdagen, uppger Bloomberg. Sanktionerna innebär förbud mot att importera rysk olja, med undantag för Druzjba-ledningen, som transporterar olja till Ungern. Undantaget i avtalet krävdes för att över huvud taget få igenom sanktionspaketet då Ungern under flera veckor lagt in sitt veto. Sanktionspaketet kommer också att innebära att Rysslands största bank Sberbank och Credit Bank of Moscow samt Russian Agricultural Bank, utesluts ur det internationella betalningssystemet Swift. Ungerns hållning ansträngde relationerna med EU. På Ungerns begäran togs patriarker för den rysk-ortodoxa kyrkan bort. Ungerns argument var att sanktioner mot patriarken skulle strida mot religionsfriheten.
Omni 220602. Borgmästare: Ryssar möter gerillamotstånd i Melitopol. Motståndet från ukrainska gerillagrupper i den ockuperade staden Melitopol ökar och flertalet ryska soldater har dödats. Det säger borgmästaren Ivan Fedorov, som inte längre befinner sig i staden, enligt CNN som hänvisar till ett framträdande i ukrainsk tv. Fedorov säger att över 100 ryssar har "eliminerats", vilket han säger bygger på underrättelseinformation, men att den verkliga siffran troligen är högre. CNN konstaterar att påståendet inte gått att verifiera på något sätt. Borgmästaren kidnappades tidigt under invasionen men blev enligt Ukraina sedan frisläppt i samband med ett fångutbyte. Fedorov hävdar att invånare förts bort och att man inte vet hur de behandlas. Omni 220602. Vladimir Putin uppges ha sparkat fem militärtoppar. Rysslands president Vladimir Putin uppges ha sparkat fem toppgeneraler tidigare i veckan. Det skriver The Hill som hänvisar till den ryska tidningen Pravda, som i sin tur hänvisar till ett dekret som ska ha utfärdats av Putin. Det ryska medieföretaget RBC beskriver det som ett standardförfarande men The Hill noterar att Ryssland under invasionen av Ukraina lidit stora förluster bland generaler och officerare på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Newsweek skriver att uppgifterna kommer nästan 100 dagar in på en invasion där Ryssland stött på en rad bakslag och bland annat misslyckats med att inta Kyiv. Natobefäl om dödade ryska generaler: Finns ingen liknande situation i modern tid. Brittiska försvarsdepartementet: Förödande förluster bland ryska officerare. Generalerna namnges i rysk media. Omni 220602. USA medger: Cyberförband genomför offensiva insatser. Den amerikanska militärens hackerförband har utfört flera operationer till stöd för det ukrainska försvaret, säger generalen Paul Nakasone i en intervju med Sky News. Nakasone säger att det rör sig om både offensiva och defensiva operationer, samt underrättelseoperationer. Enligt Sky News är det första gången som det bekräftas från officiellt håll att förbandet genomfört offensiva operationer till stöd för Ukraina. "Mitt jobb är att ge försvarsministern och presidenten en rad alternativ, så det är vad jag gör," säger han utan att gå in på några detaljer. CNN beskriver det som ett ovanligt utspel från amerikanskt håll, då det ofta råder stort hemlighetsmakeri kring området. CNN skriver också att intervjun antyder att Biden ser cyberoperationer som ett sätt att bekämpa Ryssland utan oro för att läget ska eskaleras. Nakasone säger att han oroas varje dag över risken för ryska cyberattacker mot USA. Omni 220602. Charkiv-invånare: Vi vägrar ge upp territorium för fred. Invånare i Charkiv-regionen i Ukraina, på gränsen till Ryssland, känner ilska över förslag som går ut på att Ukraina ska gå med på att ge upp territorium för att få till fred. NBC har bland annat talat med 57-åriga Anna, vars hus förstörts i rysk beskjutning. Hon säger att hon självklart vill ha fred, men inte till vilket pris som helst. Ryska trupper trycktes nyligen tillbaka norr om staden Charkiv och 53-åriga Olena säger att hon nu förstår ännu bättre att "kompromisser inte är ett alternativ". "Vi kommer att strida till slutet. Jag själv plockar upp vapen och strider om det behövs." Bland annat USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger har nyligen uttryckt att Ukraina bör gå med på att ge upp territorium för att få slut på den ryska invasionen. Zelenskyjs rådgivare om att ge upp territorium: Kommer inte hända. Omni 220603. Sievjerodonetsk ännu inte helt under rysk kontroll: "Vi ska trycka tillbaka dem." Ryska trupper möter fortfarande motstånd från ukrainska soldater i staden Sievjerodonetsk i Donbas, skriver Reuters baserat på situationen under torsdagen, då nyhetsbyrån nådde fram till staden. Som exempel nämns hur ukrainska trupper - inklusive frivilliga från andra länder - lastade av vapen från en lastbil. Bland dem fanns 22-årige Zurab från Georgien, som lovade att ryssarna kommer "tryckas tillbaka" oavsett hur lång tid det tar. "Vi är på rätt sida av historien." Hur stor del av staden som Ryssland kontrollerar är oklart. Den lokala guvernören uppger att ryssarna kontrollerar den allra största delen men att ungefär en femtedel utgör en "gråzon". Staden måste falla för att Ryssland ska kunna ta kontroll över hela Luhansk. Strider i staden uppges pågå under fredagen.
Omni 220603. Analyser efter 100 dagar: Förlorar Putin i Ukraina? 100 dagar in på den ryska invasionen tycks Kreml varken ha sikte på eller förmåga att nå en snabb militär seger - men betyder det att Vladimir Putin är på väg att förlora? Det frågar sig CNN:s Nathan Hodge i en analys. Utan att komma fram till ett definitivt svar skriver han att mediernas fokus avtar ju längre offensiven pågår. Det, och att fokus kan skifta även diplomatiskt i perioder, kan vara något som Putin räknar med, skriver Hodge. "I det avseendet har Zelenskyj varit en av Ukrainas största tillgångar i informationskriget." Såväl Newsweek som Al Jazeera har talat med en rad experter om invasionens 100 första dagar och vad som väntar framöver. Flera av dem menar att båda sidor sannolikt kommer lida stora förluster den närmaste tiden. Neil Melvin, expert i internationell säkerhet, frågar sig om Ukraina kan hålla ut över sommaren, och hur länge eliten i Ryssland har politisk vilja att driva ett krig som ser ut att vara omöjligt att vinna. Konstantinos Grivas, professor i geopolitik och vapensystem, anser att Rysslands förmåga överskattats men att det ukrainska motståndet just nu möter "enorm eldkraft" från Ryssland. Tiden är däremot inte på Rysslands sida, bedömer han, med tillägget att västländernas vapenstöd till Ukraina inte lär leda till något genombrott. "Det är en fråga om vem som håller ut längst." Nathan Hodge: Putin väntar in världens likgiltighet. Omni 220603. Kreml slår mot ryssar som "misskrediterar armén" - många riskerar fängelse. Minst 50 personer riskerar fängelsestraff på upp till tio år eller böter för att ha spridit "falsk information" om den ryska invasionen av Ukraina, rapporterar The New York Times. De första fallen ska nu upp i rätten, tre månader efter att president Vladimir Putin införde en ny lag i syfte att tysta kritiska röster. Bland annat förbjuds ryssarna att använda ordet "krig" i sammanhanget. NYT har pratat med Vladimir Efimov, en lokal politiker på ryska Kamtjatkahalvön, som har tvingats betala böter tre gånger de senaste månaderna. Efimov har anklagats för att "misskreditera den ryska armén" genom att publicera bilder på sociala medier som visar förödelsen i den sönderbombade hamnstaden Mariupol. "Detta drag har till viss grad varit framgångsrikt eftersom folk är lite mer försiktiga med hur de uttrycker sina åsikter, konstaterar Pavel Chikov, chef för Agora Human Rights Group som kartlägger rättsfallen. Över 2 000 personer har åtalats för mindre överträdelser, enligt människorättsorganisationen . Omni 220604. EU inför sanktioner mot Putins påstådda flickvän. EU har infört sanktioner mot Vladimir Putins påstådda flickvän Alina Kabajeva, rapporterar Politico. Kabajeva förbjuds att resa inom EU och alla hennes eventuella tillgångar i medlemsländerna kommer att frysas. Kabajeva är styrelseordförande för National media group (NMG) som äger stora andelar i nästan alla stora ryska statliga medier. "Hon är därför ansvarig för att stödja åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende", kan man läsa i ett dokument om beslutet som Politico tagit del av. Åtgärderna är en del av ett större sanktionspaket riktat mot Ryssland som EU antog på fredagen. Där svartlistas även flera ryska militärtoppar som uppges ha lett de ryska trupper som ockuperade Butja under våren. Storbritannien införde sanktioner mot Kabajeva förra månaden. Omni 220604. Ukraina: Ryssarna spränger broar för att isolera. Ryska styrkor spränger broar över floden Donets för att förhindra att ukrainsk militär kallar in förstärkning eller leveranser av förnödenheter till civila i Sievjerodonetsk. Det uppger Luhansks guvernör Serhij Hajdaj enligt Reuters. Enligt guvernören håller ukrainska soldater fortsatt sina positioner i staden och har pressat tillbaka ryska styrkor från flera platser. "Vad vi förstår sätter den ryska armén in alla sina ansträngningar och alla reserver i den riktningen," säger han. I sin dagliga rapport om kriget skriver brittiska försvarsdepartementet att den ryska flygaktiviteten är hög över Donbasregionen. "Den kombinerade användningen av luft- och artillerianfall har varit en nyckelfaktor i Rysslands senaste taktiska framgångar i regionen," kan man läsa i rapportens slutsatser. Omni 220604. Varningen från Ukraina: Global svält om rysk blockad inte hävs. Världen står inför en akut matbrist och svält om inte Ryssland lyfter sin blockad i Svarta havet. Den varningen utfärdar Ukrainas infrastrukturminster Oleksandr Kubrakov i en intervju med Financial Times. Även om andra fraktrutter blir mer framkomliga så kan Ukraina inte ens leverera 20 procent de vägarna jämfört med vad som hade varit möjligt via Svarta havets hamnar, enligt ministern. Kubrakov anklagar Moskva för att bete sig som "fullständiga pirater". "De bryr sig inte om liven för alla människor i Afrika," säger han. Omni 220604. Utländska frivilliga döda: "Har förlorat våra bröder." Fyra utlänningar som frivilligt stridit på Ukrainas sida under den ryska invasionen har dött, meddelar en internationell ukrainsk brigad bestående av volontärer från utlandet, skriver AFP. I ett uttalande skriver brigaden att deras "bröder" förlorats i strid och att de kommer att bli ihågkomna för sitt mod. Enligt brigaden rör det sig om medborgare från Tyskland, Nederländerna, Australien och Frankrike. Australiens utrikesdepartement meddelade i maj att en medborgare dött i Ukraina, och Frankrikes motsvarighet gav liknande besked under fredagen. Ger inga detaljer om var och hur de har dött. Den franska medborgaren uppges ha stridit kring storstaden Charkiv. Omni 220604. Slovjansk bombas - många flyr symboliskt viktig stad. Samtidigt som mycket fokus hamnat på striderna i Sievjerodonetsk uppmanas människorna i den närliggande ukrainska staden Slovjansk att evakuera till följd av rysk beskjutning. Det rapporterar AFP. Elektricitet och vatten har slagits ut och CNN, som hänvisar till lokala myndigheter, skriver att antalet evakueringar sker i allt snabbare takt. Innan den ryska invasionen inleddes i februari hade staden 110 000 invånare men nu beräknas bara omkring 22 000 finnas kvar. Om Ryssland skulle ta kontroll över Slovjansk och närliggande Kramatorsk skulle det innebära att de kontrollerar en stor del av norra Donbas-regionen. Men det finns också en symbolisk betydelse, eftersom proryska separatister kontrollerade staden i flera månader 2014, innan den ukrainska armén till slut lyckades köra ut dem. Slovjansk ligger ungefär åtta mil från Sievjerodonetsk. Omni 220604. Ryska oligarker strider för lyxbåtar och hus i domstol. Ett tjugotal ryska miljardärer eller deras familjemedlemmar, med nära kopplingar till Kreml, har lämnat in stämningsansökningar till EU-domstolen i Luxemburg. Det rapporterar SvD. Oligarkerna anser att de har drabbats orättvist av EU:s sanktioner och kräver att få tillbaka tillgångar som frysts av unionen - från bankkonton och fastigheter till lyxbåtar och konstverk. Totalt handlar det om summor på motsvarande 315 miljarder kronor som frysts i EU. I veckan förlorade dock affärsmannen Jevgenij Prigozjin sitt överklagande. EU-domstolen anser det nämligen bevisat att han står bakom den ökända Wagnergruppen, som även kallas "Putins armé". Oligarkens lyxbåt stor som en Finlandsfärja. En av de oligarker som kräver att EU prövar frysningarna är Roman Abramovitj. Omni 220604. Källor: Ryssland delar ut pass i ockuperade städer. Ryssland har börjat utfärda ryska pass i ukrainska städer som ockuperats. Det enligt den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW), som hänvisar till både ukrainska och ryska källor. Enligt ISW har särskilda passkontor öppnats i bland annat Cherson och Melitopol, som båda ockuperas av ryska styrkor. Det beskrivs som ett sätt för Ryssland att stärka sin administrativa kontroll i regionen, och som förberedelser för eventuella annekteringar, eller annan typ av "politiska arrangemang" från Kreml. Enligt ukrainska uppgifter är det någonting som lett till ökad aktivitet från gerillamotståndare i Cherson, där invånare bland annat uppmanats att bränna ner ett passkontor. Kreml-företrädare har uttalat sig om passkontoren i ryska medier. Omni 220604. Ukraina slår tillbaka mot Macron: "Bör fokusera på att sätta Ryssland på plats." Ett uttalande från franske presidenten Emmanuel Macron om att Ryssland och Vladimir Putin inte bör förnedras möter reaktioner från Ukraina. Under fredagen sa Macron att "förnedring" bör undvikas så att väst och Ryssland kan nå diplomatiska lösningar när striderna upphört - men Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba delar inte den bilden. I ett inlägg på Twitter skriver Kuleba att den typen av uppmaningar bara förnedrar Frankrike och andra länder som gör liknande utspel. Det är Ryssland som förnedrar sig själva, skriver han. "Vi bör alla fokusera på hur Ryssland ska sättas på plats. Det kommer att skapa fred och rädda liv." Macron har haft en dialog med Putin även under invasionen för att få till ett eldupphör men har mött kritik för samtalen med den ryske presidenten. Omni 220604. Ukraina och Ryssland enade om att "byta" döda soldater. Ukraina och Ryssland har enats om att överlämna kropparna till döda soldater på respektive sidor, vilket skedde på torsdagen. Enligt New York Times utväxlades då totalt 320 kroppar till soldater som stupat i strider. Enligt Ukraina har Ryssland tidigare varit ovilliga att nå ett sådant avtal, men den överenskommelse som nu finns är att kroppar ska överlämnas enligt en typ av "en mot en"-princip, enligt ukrainska myndigheter. Ukrainska styrkor har tidigare tvingats förvara dödade ryska soldater i kylvagnar. Omni 220604. Kommentar: Nästa än viktigare steg borde vara att byta levande soldater. 15 000 ukrainare saknas - regeringen: Högsta prioritet. Omkring 15 000 ukrainare har rapporterats saknade sedan den ryska invasionen inleddes den 24 februari, rapporterar Ekot. SR:s korrespondenter har träffat föräldrarna till journalisten Dmytro Chyliuk som har varit försvunnen sedan han tillfångatogs av ryska styrkor i sin egen trädgård i början av mars. Hans pappa, 75-årige Vasilij, tycker inte att den ukrainska regeringen gör tillräckligt för att få hem tillfångtagna medborgare. Enligt Ukrainas biträdande inrikesminister Jevgenij Jenin är frågan topprioriterad men svår att lösa. "Att få tillbaka vårt folk är viktigare än att få tillbaka ockuperade territorium," säger han. Omni 220604. Nya explosioner i Kyiv efter flera veckor av lugn. Flera explosioner har inträffat i den ukrainska huvudstaden Kyiv på söndagsmorgonen, uppger stadens borgmästare Vitalij Klytjko. Kyiv har varit nästan helt förskonat från attacker sedan de ryska styrkorna omgrupperats till de östra delarna av landet. Enligt Reuters är det flera veckor sedan de senaste attackerna inträffade. Morgonens explosioner ska ha ägt rum i de sydöstra delarna av staden, men i övrigt har det inte kommunicerats några detaljer om händelsen. Ett vittne som Reuters har pratat med säger att han sett rök stiga över staden. Samtidigt uppger den ryska statliga nyhetsbyrån Tass att fem personer dödats och ett 20-tal har skadats i ukrainska attacker i närheten av staden Donetsk i östra Ukraina, skriver CNN. Staden kontrolleras av ryskstödda separatister men har sällan varit under ukrainskt angrepp under kriget. Ukrainska myndigheter har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220605. Viktig milstolpe när Kina bygger ut i rymdstation. Kina har skickat tre taikonauterna till den kinesiska rymdstationen Tiangong för att bygga ut anläggningen, rapporterar Reuters. Uppskjutningen skedde från Gobiöknen klockan 04.44 på söndagsmorgonen, svensk tid. Under expeditionen Shenzhou 14, som ska pågå i ett halvår, ska rymdfararna montera nya moduler på rymdstationen så att fler ska få plats där. Rymdstationen kommer att utgöra en viktig milstolpe i Kinas tre decennier långa rymdprogram när den står färdig vid årsskiftet. Den ses nämligen som starten på en permanent kinesisk bebyggelse i rymden. Kina ingår inte i samarbetet kring Internationella rymdstationen (ISS). Omni 220605. Lavrov: Oljevinsterna rusar tack vare sanktioner. Sanktionerna mot Ryssland kommer inte att ha någon inverkan på landets inkomster från oljeexport. Tvärtom har de bidragit till högre priser vilket gynnar Ryssland, säger utrikesministern Sergej Lavrov, enligt flera medier. "Det här året kommer vi att öka vinsterna från exporten av våra energiresurser avsevärt," säger han. EU:s medlemsländer enades i måndags om att kapa oljeimporten från Ryssland med 90 procent före årets slut. Men Lavrov hävdar att oljan inte går att politisera då det fortfarande finns en stark efterfrågan. "Vi har alternativa försäljningsmarknader, där vi redan ökar försäljningen," säger han. "Beakta prisnivån som har etablerats som ett resultat av västs politik." Omni 220605. Putins varning: Vi kommer att skjuta mot nya mål om väst skickar raketsystem. Ryssland kommer att angripa nya mål om västländerna skickar raketartillerisystem, med förmågan att skjuta raketer en längre sträcka, till Ukraina. Det rapporterar ryska statliga medier på söndagen, enligt Reuters. "Vi kommer att skjuta mot sådana mål som vi ännu inte har angripit, säger president Vladimir Putin, utan att specificera vilka mål det skulle kunna röra sig om. Ukraina har i flera veckors tid bett om raketartillerisystemet MLRS. Tidigare i veckan gav USA beskedet att man skickar systemet HIMARS, mot löftet att dessa inte ska riktas mot ryskt territorium.
Omni 220605. Invånare röstar om "nya Kazakstan" efter blodig protest och presidentskifte. I dag folkomröstar Kazakstans invånare om en reform av landets grundlag, rapporterar Al Jazeera. Initiativet följer de dödliga protesterna i januari som innebar slutet för president Nursultan Nazarbayevs tre decennium vid makten. Efterträdaren Kassym-Jomart Tokayev har lovat att skapa det "nya Kazakstan" genom att bland annat förflytta makt från presidenten. Den nya grundlagen syftar till att stärka parlamentets ställning. Ändringarna har också uppmärksammats för att det fråntar expresidenten hans inflytande i beslutsfattandet och hindrar släktingar till den sittande presidenten att inneha regeringspositioner. Trots folkomröstningen är många som hävdar att beslutet redan är så gott som fattat, skriver AFP. "Det är en formalitet för att befästa den nuvarande ledningens position," säger 46-årige invånaren Bolat, som inte ser poängen med att rösta. Protesterna, som startade som fredlig marsch mot ökade bränslepriser, kostade över 230 människoliv. President Kassym-Jomart Tokayev handplockades av sin företrädare Nazarbayev 2019.
Omni 220605. Kommentar: Den gamle ledaren handplockade en person som inte är lojal längre mot sin företrädare. Frankrike kan köpa olja från Förenade Arabemiraten. Frankrike för diskussioner med Förenade Arabemiraten om att ersätta leveranserna av olja och diesel från Ryssland. Det säger finansminister Bruno Le Maire, rapporterar flera medier. "Vi måste hitta ett alternativ till rysk olja," säger han. Enligt Le Maire skulle energiimport från Förenade Arabemiraten åtminstone kunna vara en tillfällig lösning sedan EU beslutat om att nästan helt bojkotta rysk olja. Finansministern tillägger att Frankrike även planerar att påskynda sin omställning till fossilfri energi genom ökade investeringar i bland annat havsbaserad vindkraft. Macron uppger att Rysslands oljeimport till EU ska minska med 92 procent för årsskiftet. Omni 220605. Ukraina: Ryssland skickar "allt de har" till striderna. Ryssland har skickat "allt de har" till striderna kring den ukrainska staden Sievjerodonetsk i syfte att ta full kontroll över staden, eller en närliggande motorväg. Det uppger chefen för den militära administrationen i regionen, enligt CNN. Enligt honom har en rysk general fått i uppdrag att nå de två ryska målen före den 10 juni. Det uppges vara skälet till att en "enorm mängd styrkor", reserver inkluderade, skickats dit. Enligt den ukrainska militären går Ryssland på offensiven för att omringa ukrainska trupper och blockera vägar som är logistiskt viktiga. Omni 220605. Ukraina: Kontrollerar nu halva Sievjerodonetsk. Halva Sievjerodonetsk i östra Ukraina kontrolleras nu av ukrainska styrkor. Det säger guvernör Serhij Hajdaj i en intervju som postades på hans sociala medier, rapporterar AFP. Beskedet kommer bara en dag efter att Hajdaj tidigare meddelat att Ukraina lyckats trycka tillbaka de ryska trupperna med 20 procent. Nu har de alltså nått nya framgångar, enligt rapporterna. "Våra väpnade styrkor har städat hälften," säger Serhij Hajdaj i den nya intervjun. Omni 220605. Tvingas skippa Serbienresa: "Vi kan inte teleportering." Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov tvingas ställa in dagens besök till Serbien eftersom Bulgarien, Nordmakedonien och Montenegro stänger sina luftrum. Det uppger flera medier med hänvisning till den serbiska tidningen Vecernje Novosti. Beslutet från Serbiens grannländer tvingar nu Lavrov att ställa in resan. Sedan tidigare har alla EU-länder infört ett flygförbud. "Vår diplomati har ännu inte bemästrat teleportering," säger en företrädare från utrikesdepartementet i ryska statliga medier. Lavrov skulle ha träffat den serbiske presidenten Aleksandar Vucic, som har beskrivits som Putins närmsta vän i Europa. I slutet av maj tecknade Vucic ett nytt treårigt gasavtal med Ryssland. Samtidigt har Serbien en pågående EU-ansökan. Ryssland kritiserar beslutet att stänga luftrummet. Serbien har inte infört sanktioner mot Ryssland. Serbien är likt många europeiska länder i hög grad beroende av rysk gas.
Omni 220606. Kommentar: Med den politiken bör inte Serbien få bli EU-medlem, det skulle ge Ryssland en stark röst i alla EU-frågor eftersom länderna har veto-rätt. Rapport: Attacker mot Kyiv för att störa vapenleverans. Rysslands robotattacker mot järnvägsinfrastruktur i Kyiv i går var sannolikt ett försök att störa västs leveranser av vapen och förnödenheter till frontlinjen, enligt Storbritanniens försvarsdepartements senaste uppdatering. Ukraina lyckades stoppa en av robotarna, men resterande träffade "infrastrukturanläggningar i den norra delen av huvudstaden", uppger den ukrainska militären enligt CNN. "Det verkliga målet är Ukrainas ekonomi och den civila befolkningen," säger Oleksandr Kamysjin som är vd för Ukrainas statliga järnvägsbolag. Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter. Gårdagens attacker mot Kyiv var de första på flera veckor. Ukraina: Ett militärt mål och ett civilt mål träffades. Omni 220606. Ukraina varnar för brist på reservdelar till kärnkraftverk. Situationen på kärnkraftverket i Zaporizjzja, som är Europas största, utgör en säkerhetsrisk. Det säger Internationella atomenergiorganet IAEAs chef Rafael Grossi enligt Reuters. Sedan invasionen inleddes har Ryssland tagit kontroll över kärnkraftverket, men det är fortfarande ukrainska ingenjörer som arbetar på platsen. Grossi har i flera månader sagt att han vill skicka dit nya experter. Enligt IAEA-chefen har Ukraina varnat för en brist på reservdelar till kärnkraftverket, och kärnkraftverket har inte skickat någon data om radioaktiva material till organisationen de senaste månaderna. Omni 220606. Ukraina och Ryssland strider gata för gata om nyckelstad. Det pågår omfattande gatustrider i ukrainska staden Sievjerodonetsk och ukrainska och ryska trupper slåss ”gata för gata”, enligt Reuters. "Vi har samlat tillräckligt med styrkor och resurser där för att slå tillbaka attacker mot staden," säger stadens borgmästare Oleksandr Stryuk i ukrainsk tv enligt Reuters. President Zelenskyj har flera gånger upprepat att kampen om staden är avgörande för striderna i östra Ukraina. Han har också sagt sig vara orolig för att situationen i kriget skulle förvärras mycket om ryssarna ockuperar hela Donbas. Under söndagen sa Luhansks guvernör Serhij Hajdaj att ukrainska styrkor återtagit kontrollen över hälften av Sievjerodonetsk och "rör sig framåt". Samtidigt medgav Hajdaj under måndagen att situationen förvärrats igen. Båda sidor hävdar att man orsakat stora förluster hos motståndaren. 67-årige Oleksandr Lyachovets hann fly sitt hem innan lägenheten träffades av en rysk robot. Dagligen nya rapporter om framgångar från både ryskt och ukrainskt håll. Omni 220606. Flyende ukrainare hålls i filtreringsläger: "Fick förklara mina tatueringar." De tvingas att klä av sig och förhörs om sina politiska åsikter. Allt fler ukrainare vittnar om en brutal "filtreringsprocess" när de flyr ryskockupperade områden. Under den senaste månaden har vittnesmålen blivit fler. Ukrainare som flyr från områden som kontrolleras av rysk militär stoppas på vägen och förhörs i sökande efter åsikter som anses "för ukrainska". "Som tur var blev vi varnade och hann rensa våra telefoner. De gick igenom meddelanden, bilder och sociala medier. De sökte efter ukrainska symboler och tatueringar," berättar Andryi Shapranov när vi träffar honom i Dnipro i Ukraina. Andryi flydde förödelsen i Mariupol på cykel tillsammans med två vänner den 11 april i år. I Mangush stoppades de av rysk militär. Filtreringen tog tre dagar. Andryi menar att de hade tur som kom igenom. "Jag såg att en del personer som stod i kön som inte kom tillbaka från förhören." Belkis Wille från organisationen Human Rights Watch dokumenterar misstänkta krigsbrott i Ukraina. "Vi hör att personer som inte släpps igenom filtreringen hamnar i fängelse i Donetsk. En del av de som flyr förs också till Ryssland," säger hon. Både Rysslands och Ukrainas regeringar uppger att hundratusentals människor bussats till Ryssland från Ukraina under kriget. Belkis Wille understryker att vissa velat ta sig till Ryssland, medan andra förts dit mot sin vilja. En av dem som förts till Ryssland är historieläraren Vytalij Lytvynenko, som ville till Ukraina. Den 23 maj i år försökte han lämna Mariupol. Tillsammans med sina grannar tog han en av de bussar som gick ut ur staden. "Bussarna var den enda vägen ut. Jag har hört att de som har bil kan köra mot ukrainskt territorium men många kommer inte fram. Vi togs till ett vidsträckt fält som var omringat av taggtråd. Kvinnor och män ställdes i olika led. Vi tvingades gå in i stora tält och klä av oss nakna. Det var en syn som inte hör hemma i det tjugoförsta århundradet." Vytalij passerade filtreringen och togs med buss till Ryssland. Han lyckades senare ta sig till Estland. Grannfamiljen han flydde tillsammans med kom inte vidare. "Nu är de kvar i Ryssland," säger han. svt 220607. Expert: Skyttegravsstrider liknar första världskrigets. Striderna i östra Ukraina påminner om skyttegravskriget under första världskriget, säger militäranalytikern Justin Crump till BBC. Han säger att konflikten för tillfället ligger på en "mikro-nivå" där soldater slåss om gator och fält, utan några större geografiska förflyttningar åt något håll. Enligt Crump försöker Ryssland trötta ut de ukrainska soldaterna, en taktik som just nu ser ut att vara relativt framgångsrikt. Han tror att Kreml kommer att göra nya försök att ockupera Zaporizjzja och Charkiv samt ta sikte på Odesa. Crump: Ryssland verkar bara kunna attackera på en axel i taget - ett resultat av dålig strategi och andra brister. Omni 220607.Uppgift: Mariupol i karantän efter kolerafall i staden. Den av Ryssland ockuperade hamnstaden Mariupol har satts i karantän då man fruktar ett kolerautbrott, uppger ukrainska myndigheter enligt The Kyiv Independent. "Massbegravningar och dålig tillgång till rent vatten har lett till en kritisk situation i ryskockuperade Mariupol," säger biträdande hälsominister Ihor Kuzin enligt tidningen. De första fallen av kolera ska ha registrerats i regionen den 1 juni. Omni 220607. "Ryssland kan ha tagit 2 500 fångar från Azovstal." 2 500 fångar från stålverket Azovstal i Mariupol kan ha tagits av ryska styrkor, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. "Nu ska vi få hem dem levande," säger han vid en presskonferens enligt TT. Presidenten säger att fångarna kan ha förts till andra orter i regionerna Donetsk och Luhansk och att uppgifterna om vad som väntar dem ändras hela tiden. Tillfrågad om han trodde att fångarna torterades sade Zelenskyj att han var övertygad om att detta inte ligger i ryskt intresse eftersom de är "offentliga fångar" och att världen noga följer vad som händer med dem. Företrädare för den ryskstödda separatiströrelsen i Donetsk har talat om att ställa en del av fångarna inför rätta Omni 220607. Rysk general dödad - liksom legoknekten "Bödeln"? Ryska statliga medier bekräftar att generalen Roman Kutuzov dött i samband med strider i regionen Donbas. Det rapporterar BBC. Sedan den ryska invasionen inleddes har Ukraina hävdat att deras styrkor dödat en lång rad ryska toppmilitärer, men det är inte alla dessa fall som bekräftats av Ryssland. Med hänvisning till ryska tidningen Moskovsky Komsomolets skriver australisk media att en av de mer framträdande medlemmarna i ökända Wagnergruppen - även känd som "Putins armé" - skjutits till döds i Ukraina. Legosoldaten Vladimir Andonov uppges ha varit känd som "The Executioner", bödeln, och ska ha dödats i samband med ett "rekognosceringsuppdrag". Kremlvänlig separatist: Så länge våra generaler kämpar sida vid sida med soldater så kommer vår nation vara oslagbar. Ryssland betraktar dödsfall bland toppmilitärer som statshemligheter. Omni 220607. EU-topp anklagade Ryssland för matkris - ambassadören stormade ut från FN-möte. Rysslands FN-ambassadör stormade ut från ett möte i säkerhetsrådet när EU:s rådsordförande Charles Michel anklagade landet för att försöka skapa en global matkris i syfte att få sanktionslättnader, skriver Reuters. Michel riktade sig direkt till ambassadören Vasilij Nebenzia när han sa att ryska krigsskepp i Svarta havet som hindrar Ukraina från att exportera spannmål har orsakat en global kris. "Det driver upp matpriserna, driver folk till fattigdom. Ryssland är ensamt ansvarigt för den annalkande matkrisen." Anklagelserna fick Nebenzia att lämna salen. Hans deputerade, Dmitrij Poljanskij, skrev senare på Twitter att Michel varit "oförskämd". Michel: "Ryssland är ensamt ansvarigt för matkrisen." Kritiken kommer även från USA:s utrikesminister Anthony Blinken. Michel anklagade också ryska trupper för att begå krigsbrott och sexuella brott i Ukraina. Ryssland anklagas också för att stjäla spannmål från de områden landet ockuperar i Ukraina. Omni 220607. Jätteåtal mot aktivister i Hongkong - riskerar livstid. En stor grupp demokratiaktivister ställs inför rätta i Hongkong i vad som beskrivs som den största rättegången av sitt slag hittills. Det rapporterar TT. Sammanlagt har 47 personer åtalats enligt den strikta "säkerhetslagen" som det kinesiska kommuniststyret lät införa i stadsområdet 2020, en följd av de stora demokratiprotester som hade hållits. Aktivisterna anklagas för stämpling till omstörtande verksamhet, för att ha arrangerat ett inofficiellt primärval vid sidan av den politiska process som numera helt styrs av Peking. Anklagelserna är en av de fyra mer allvarliga enligt säkerhetslagen och kan ge påföljden livstids fängelse. De åtalade är mellan 24 och 66 år gamla. Bland dem finns demokratiskt valda politiker, fackledare och akademiker. Fler än 180 personer har gripits misstänkta för brott mot säkerhetslagen under de två år den har funnits. Kommentar: Så kan bara en diktatur göra. Tyskland redo att skicka fler trupper till Litauen. Tyskland är redo att öka sitt militära uppdrag för att utveckla en "robust brigad" i Litauen, som en respons på ryska invasionen i Ukraina. Det sa förbundskansler Olaf Scholz efter sitt möte med de baltiska ledarna i litauiska Vilnius, rapporterar Reuters. "Vi vill försvara varje centimeter av Natos territorium," sa kanslern. Den tyskledda brigaden med 1 000 soldater har varit på plats sedan Ryssland annekterade Krym. Enligt tyska regeringskällor kommer Berlin öronmärka en stridsberedd brigad med cirka 3 000 soldater, som snabbt ska kunna sättas in för att försvara Litauen. Den brigad som redan är på plats kommer öka till 1 500 soldater, enligt källor. Enligt Litauens president Gitanas Nauseda kommer de vara på plats i ett och ett halvt år. Fler trupper från Kanada och Storbritannien väntas ansluta till Litauen och Estland. Omni 220607. Ukraina: Minorna i havet hindrar spannmålsexport. Turkiet försöker medla mellan Ryssland och Ukraina för att hitta en lösning för att kunna exportera spannmålet som är fast i Ukraina till följd av invasionen. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov är på plats i Ankara för att samtala om möjliga lösningar på den globala matkrisen, rapporterar AFP. Ett av förslagen på bordet är att turkiska fartyg ska eskortera fartyg med spannmål genom Svarta havet. Men Taras Vysotskyi, en av ministrarna med ansvar för jordbruk- och livsmedel, säger enligt The Guardian att det inte är möjligt på minst sex månader. Han säger att det beror på "de tusentals minor" som flyter omkring i Odesas hamn. Han säger också att Ukraina i nuläget inte ens kan exportera hälften av mängden spannmål per månad som förra året på grund av kriget. Även minor i havet nära Turkiets kust.
Omni 220607. Merkel försvarar sin hantering av Putin: "Har inget att be om ursäkt för". Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel ångrar inte sin inställning till Ryssland och dess president Vladimir Putin under sin tid vid makten. Det säger hon i sin första stora intervju sedan hon avgick. Till tyska ARD säger hon att hon ”inte har något att be om ursäkt för” vad gäller svaret på Rysslands annektering av Krimhalvön 2014, när hon stödde sanktioner. Samtidigt avfärdar hon kritik mot att Tyskland 2008 inte stödde Ukrainas försök att gå med i Nato, då hon menar att landet inte var redo och att man ville undvika att reta upp Putin.Under sina 16 år som Tysklands ledare träffade hon Putin relativt ofta och förespråkade ett handelsdrivet, pragmatiskt förhållningssätt till Moskva. Men den ryska invasionen av Ukraina var en vändpunkt och Putin har begått ett stort misstag, menar hon. "Han (Putin) vill förstöra Europa. Det är väldigt viktigt för EU att hålla ihop nu." Merkel: "Vi måste hitta ett sätt att samexistera trots alla våra olikheter." Hon försvarar även Minskavtalet från 2015, som nu inte längre finns. Merkel säger också att hon har stor respekt för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Omni 220608. IAEA: Mätningar från Tjornobyl har återställts. De flesta mätresultat från området kring kärnkraftverket i Tjornobyl i Ukraina har återupprättats sedan i måndags, uppger Internationella atomenergiorganet (IAEA) enligt Reuters. För fyra veckor sedan återupprättades dataöverföringen från själva kärnkraftverket, men nu fungerar även överföringen från de flesta mätstationer i säkerhetszonen som sträcker sig ungefär 30 kilometer runt kärnkraftverket. Strålningsmätningarna upphörde i samband med Rysslands invasion den 24 februari. IAEA: De flesta av de 39 detektorerna fungerar nu. Ryska styrkor ockuperade Tjornobyl i fem veckor innan de drog sig tillbaka den 31 mars. Omni 220608. Zelenskyj varnar för svår vinter: Säkerligen svåraste. Den kommande vintern kommer att bli tuff, varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. "Med den nuvarande situationen på grund av Rysslands angrepp kommer detta säkerligen bli den svåraste vintern sedan självständigheten." Enligt presidenten kommer det bli problematiskt att få tag på tillräckligt med bränsle för uppvärmning, därför kommer Ukraina inte att sälja sin gas och kol utomlands. Landet förbereder inför vintern då det krävs mer energi till uppvärmning. Zelenskyj: "All inhemsk produktion kommer att riktas mot våra medborgares interna behov." Omni 220608. Azovstalförsvarares kroppar anländer till Kyiv. Kroppar från ukrainska soldater, som dödats i striderna kring stålverket Azovstal i Mariupol i sydöstra Ukraina, har nu anlänt till huvudstaden Kyiv. Det uppger soldaternas familjer, enligt brittiska BBC. Enligt familjerna har en utväxling skett mellan Ukraina och Ryssland, där varje sida fått 160 kroppar av avlidna soldater. Den ryska regeringen har inte kommenterat uppgifterna. Staden Mariupol erövrades i maj av ryska trupper efter en månadslång belägring som mer eller mindre jämnade staden med marken. Enligt ukrainska regeringskällor dog tiotusentals personer, inklusive barn, under belägringen. Omni 220608. Norge har sänt militär utrustning till Ukraina. Norge har donerat 22 amerikansktillverkade haubitsar av typen M109 till Ukrainas militär. Det meddelar det norska försvarsdepartementet i ett pressmeddelande. I donationen ingår all tillhörande utrustning inklusive reservdelar samt ammunition. Norge har sett till att ukrainska soldater utbildats till att använda haubitsarna, en utbildning som ägt rum i Tyskland. Haubitsarna är redan levererade till Ukraina. Den norska regeringen har dock väntat med att offentliggöra hjälpen av säkerhetsskäl. M109 har nyligen tagits ur bruk i Norge, som istället övergått till nyare artillerimodeller. Omni 220608. Världsbanken klubbar igenom miljarder till Ukraina. Världsbanken gav i går grönt ljus för ett stödpaket på 1,5 miljarder dollar, nära 15 miljarder svenska kronor, till Ukraina. Därmed uppgår det totala stödpaketet till över 4 miljarder dollar, skriver TT. Det nya stödet ska bland annat gå till löner för statligt anställda. President Volodymyr Zelenskyj har dock flaggat för att Ukraina behöver 7 miljarder dollar i månaden för att kunna fortsätta fungera. Den ryska invasionen av Ukraina har skapat en humanitär kris och ödelagt landets ekonomi. Stödet kommer bland annat med bidrag från Storbritannien, Nederländerna, Litauen och Lettland. Omni 220608. "Ryska soldater har problem med stridsmoralen." Den ryska invasionen av Ukraina har pågått i mer än 100 dagar - och nu börjar det bli problem med stridsmoralen på flera håll i den ryska armén, skriver The Guardian i ett längre reportage. Flera soldater har offentligt bett president Vladimir Putin att granska förhållandena vid fronten, och vissa har rentav ifrågasatt om deras tjänstgöring i kriget är laglig. "Den ryska militären är väl anpassad för korta och intensiva insatser med kraftig användning av artilleri”, skriver analytikerna Michael Kofman och Rob Lee. "Men den passar illa för ett längre utnötningskrig." Utmattade soldater klagar över stridsförhållandena.
Omni 220608. Zelenskyj: "Alla ockuperade landsdelar måste befrias." Ett långsiktigt dödläge längs nuvarande frontlinjer är inte godtagbart för Ukrainas del. I stället måste ockuperade delar av landet befrias, sa landets president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med Financial Times på tisdagen. Trots kraven på befrielse av all ockuperad mark sa sig Zelenskyj vara öppen för fredsförhandlingar med Ryssland. Förhandlingarna skulle behöva ske direkt med den ryske presidenten Vladimir Putin eftersom det enligt Zelenskyj "inte finns någon annan att tala med". Tills dess bör väst fortsätta förse Ukraina med vapen samt skärpa sanktionerna och införa ett totalt embargo på rysk olja och gas, menade presidenten. Zelenskyj: "Moskva hittar vägar runt sanktionerna." Omni 220608. Moskvas överrabbin flyr Ryssland efter påtryckningar. Pinchas Goldschmidt, överrabbin i Moskva, har lämnat Ryssland för att slippa uttrycka stöd för det ryska kriget i Ukraina. Det meddelar en av rabbinens släktingar på Twitter. Den New York-baserade journalisten Avital Chizhik-Goldschmidt berättar att hennes svärfar tagit sig via Ungern till Israel. "Smärtan och rädslan i vår familj under de senaste månaderna är bortom vad ord kan uttrycka", skriver Chizhik-Goldschmidt. Rabbinen är född i Schweiz. Omni 220608. Ukrainska styrkor kan retirera i Sieverjerodonetsk. De ukrainska styrkorna kan vara på gång att dra sig tillbaka i den viktiga staden Sieverjerodonetsk, rapporterar AP. De senaste veckorna har hårda strider pågått i staden, där de ryska styrkorna stegvis gjort framsteg. Guvernören i regionen Luhansk, Serhij Hajdaj, medger att Ukraina har svårigheter att försvara sina nuvarande positioner. "Vi kanske måste retirera, men just nu fortgår striderna i staden," säger han. Tidigare under dagen skrev han på Telegram att de ukrainska soldaterna "slåss för varje centimeter" i Sieverjerodonetsk, men han antydde också att styrkorna kan behöva dra sig tillbaka till posititoner som är lättare att försvara. Hajdaj: Ingen kommer att ge upp. Hajdaj: "De tuffaste gatustriderna väntar". Omkring 10 000-11 000 civila finns fortfarande kvar i staden. Omni 220608. Ryssland vill arrangera folkomröstning i Zaporizjzja. Den ryska ockupationsmakten i ukrainska regionen Zaporizjzja planerar att arrangera en folkomröstning om att ansluta regionen till Ryssland, skriver Reuters. Jevhen Balytskyj, som utsetts till ny guvernör av Ryssland, säger att han vill att omröstningen ska hållas så fort som möjligt och att det är "önskvärt" att regionen blir helt och håller rysk "tidigt i höst". Ryssland kontrollerar ännu inte hela regionen Zaporizjzja, men en stor del, skriver TT. De ryska styrkorna har ännu inte intagit provinshuvudstaden som även den heter Zaporizjzja. Runt 1,6 miljoner människor bodde i regionen före invasionen. Omni 220608. Zelenskyj uppmanar företag att flytta till Ukraina. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj uppmanar amerikanska företag som fortfarande är aktiva i Ryssland att lämna landet och i stället flytta verksamheten till Ukraina, skriver CNBC. "Det vore en kraftfull signal om att man stöttar oss," sa han under ett digitalt möte med amerikanska företagsledare. Han uppmanade också företag att inte betala skatt i Ryssland eftersom pengarna enligt Zelenskyj används för att finansiera det pågående kriget. Zelenskyj: Ryssland har kränkt internationell lag och vår suveränitet. Zelenskyj säger också att Ukraina kommer att släppa en databas över misstänkta ryska krigsförbrytare. Det råder fortfarande dödläge när det gäller den ukrainska spannmålsexporten. Omni 220608. Ryska flygbolag vill bli turkiska och flyga i Europa. Pegas Touristik, som äger Nordwind Airlines, och Anex Tourism Group, som driver Azur Air, överväger att starta nya flygbolag med bas i Turkiet, rapporterar Bloomberg med hänvisning till anonyma källor. Anledningen är att man vill kunna flyga i europeiskt luftrum som stängdes strax efter Rysslands invasion av Ukraina, som en del av sanktionspaketen mot Ryssland. Båda flygbolagen har sin bas i Ryssland, men är en del av större semesterföretag som kontrolleras av turkiska affärsmän. Affärsmännen finns inte på några sanktionslistor så flytten skulle inte bryta mot några regler. Flygbolagen vill inte kommentera. Omni 220608. Kreml: Vladimir Putin ställer in årliga frågeprogrammet. Den årliga tv-sändningen där den ryska presidenten Vladimir Putin svarar på tittarfrågor ställs i år in, för första gången på nästan 20 år, meddelar Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt TT. Något nytt datum är inte spikat och Peskov anger inget skäl. Normalt brukar sändningen pågå i flera timmar och sänds normalt i flera radio- och tv-kanaler. I fjol skickade över två miljoner ryssar in frågor till Putin, som besvarade 68 av dem. I april ställde Putin också in ett annat årligt återkommande åtagande, talet till Ryska federationens federala församling, skriver Moscow Times. Den längsta sändningen skedde 2017, då Putin svarade på frågor i nära fem timmar. Peskov försäkrar att sändningen ska bli av någon gång. Omni 220608. Journalist överraskade Lavrov: "Vad har ni stulit?" En ukrainsk journalist tog tillfället i akt att ställa den ryske utrikesministern Sergej Lavrov till svars om uppgifterna att Ryssland beslagtagit ukrainskt spannmål under kriget, skriver AFP. Efter att inte ha fått ordet trots flera försök under en presskonferens reste sig journalisten ändå upp och ställde sin fråga spontant: "Bortsett från spannmål, vilka övriga produkter har ni stulit och vem har ni sålt dem till?" frågade han, varpå Lavrov svarade: "Ni ukrainare tänker alltid på vad man kan stjäla, och ni tror att alla andra är likadana." Lavrov befann sig i Turkiet för att förhandla om en väg framåt när det gäller att åter göra spannmål från Ukraina tillgängligt på världsmarknaden. Journalisten Muslim Umerov arbetar för ukrainsk public service. Omni 220608. Tymosjenko: Kriget en möjlighet att döda ondskan. Ukrainas tidigare premiärminister Julia Tymosjenko har flera gånger träffat Vladimir Putin. I en intervju med The Guardian säger hon att den ryske presidenten inte på något vis är "galen" men att han drivs av "en egen mörk logik" och en djup vilja att återupprätta ett ryskt imperium. Hon säger också att länderna som stöttar Ukraina måste inse att enda sättet att stoppa Ryssland är att besegra landet på slagfältet. Ett fredsavtal med Putin skulle enligt henne inte innebära fred på riktigt, utan bara leda till ett nytt krig senare. "Det här är det stora slaget om vårt territorium och vår frihet. Det är en historisk möjlighet för den fria världen att döda den här ondskan," säger Tymosjenko. Tymosjenko var en av ledarna under "Orangea revolutionen" 2004. Omni 220608. Hon såg barnens lakan - på rysk pansarvagn. Sedan krigsutbrottet har det kommit rapporter om hur ryska soldater plundrar ukrainska hem. Alina Korenjuk flydde landet men från Storbritannien kunde hon sedan se hur hennes dotters lakan prydde en rysk stridsvagn. Hittills har ryska soldater skickat hem 58 ton stulet gods från både ryska och belarusiska städer som gränsar till Ukraina. Detta enligt uppgifter till den ryska oberoende nyhetskanalen Mediazona. Mycket av det som stulits - smink, kläder, tvättmaskiner, elsparkscyklar och tv-skärmar - säljs nu på nätet. Alina Korenjuk bodde i ukrainska Popasna, i närheten av staden Sieverodonetsk. Nu följer hon nyhetsrapporteringen från Storbritannien och noterade en bild med bekanta saker som hon tror är hennes barns sängkläder. "Jag hade precis köpt dem och inte ens hunnit öppna förpackningen. De låg i min dotters rum," säger hon till Reuters. I början av april började videoklipp spridas där ryska soldater lämnar in varor på postkontor. I en granskning som har gjorts av Mediazona har man kunnat koppla försändelsenummer till soldaterna. Vissa av dem har öppet berättat om plundring i sociala medier. Detta har lett till att det ryska transportbolaget SDEK inte längre utför leveranser om man inte kan bevisa att man är den rättmätiga ägaren till det som ska fraktas. Hör Alina berätta om bilden i klippet. svt 220608. Utländska soldater döms till döden i Donetsk. En marockansk och två brittiska soldater som deltagit i försvaret av stålverket Azovstal i Mariupol har dömts till döden efter att de tillfångatagits av ryska styrkor, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Ria. Förfarandet beskrivs som en "skenrättegång", och brittiska myndigheter arbetar nu för att få männen frigivna. Domen mot de tre soldaterna föll i en domstol i den så kallade Folkrepubliken Donetsk i östra Ukraina. Regionen utropade sig självständig med ryskt stöd 2014, men är inte internationellt erkänd. Det är inte heller domstolen, och internationella observatörer beskriver förfarandet som en skenrättegång med grundlösa anklagelser. Enligt domstolen har männen agerat legosoldater med mål att "störta den konstitutionella ordningen", skriver den ryska nyhetsbyrån Interfax. BBC har talat med familjerna till de två brittiska männen. De ger en annan bild. Anklagelserna om att männen ska ha varit legosoldater tillbakavisas helt. En av männen, en 28-årig man med både brittiskt och ukrainskt medborgarskap, flyttade enligt familjen från Storbritannien redan 2018. Han anslöt då till den ukrainska försvaret, där han enligt familjen tjänstgjort sedan dess. Anhöriga beskriver hur han förlovat sig med en ukrainsk kvinna och gjort landet till sitt nya hem. Den andra, en 48-årig man, arbetade länge inom det brittiska försvaret innan han flyttade till Ukraina för fyra år sedan. Även han anslöt till det ukrainska försvaret i samband med flytten, uppger hans familj. "Han gillade det ukrainska livet och såg Ukraina som sitt land. Under den här tiden träffade han också sin ukrainska fru," säger en anhörig till BBC. Den marockanska mannen greps liksom britterna i april. Marockanska myndigheter har ännu inte kommenterat domen, skriver Reuters. Enligt nyhetsbyrån AP har männen nu en månad på sig att överklaga domen, vilket de också planerar att göra, enligt en advokat som ryska Tass talat med. En talesperson för premiärminister Boris Johnson säger till BBC att Storbritannien är djupt oroade över dödsdomen och att regeringen kommer arbeta tillsammans med ukrainska myndigheter för få till en frigivning. Den brittiska regeringens hållning är att männen stridit för Ukraina och därmed ska behandlas som krigsfångar. "Enligt Genèvekonventionen erhåller krigsfångar immunitet och kan därmed inte åtalas för att ha deltagit i striderna," säger talespersonen till BBC. Även Aisling Reidy, senior juridisk rådgivare vid Human rights watch, är inne på samma linje. "Baserat på vad som har rapporterats har männen fråntagits rätten till en rättvis rättegång. Det är olaglig enligt internationell humanitär rätt, och ett potentiellt krigsbrott som faller under Tribunalen i Haags rättsskipning. Myndigheter i Storbritannien eller Marocko kan också väcka åtala mot de ansvariga å sina medborgares vägnar," säger hon till SVT. I mitten av maj kapitulerade flera hundra av de instängda soldaterna i stålverket Azovstal till ryska militära styrkor. svt 220609. Ryssland kontrollerar 98 procent av Luhansk - Zelenskyj: Oerhört svårt. Staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina kontrolleras nu till stor del av ryska styrkor, uppger guvernören Serhij Hajdaj enligt CNN. "Ryssarna förstör allt. De skjuter med stridsvagnar och artilleri mot bostadshus," säger han i ett tv-sänt uttalande. Över 98 procent av Luhanskregionen kontrolleras nu av Ryssland, enligt Hajdaj. Ukraina uppges fortfarande hålla stadens industriområden. Enligt president Zelenskyj är Sievjerodonetsk centrum för striderna i Donbasregionen. "Det är en väldigt intensiv strid, oerhört svår, förmodligen en av de svåraste under det här kriget," säger han enligt AFP. Presidenten tillägger att striden om staden "kommer avgöra Donbas öde". Ukrainska trupper tvingades gå till tillfällig reträtt. Armén har svurit att kämpa så länge de kan. Staden är de ryska truppernas huvudfokus. Omni 220609. Människor flyr svält: "Ett drama utan vittnen." Mer än 200 000 människor i Somalia står inför en "katastrofal matkris och riskerar svält", vilket är en drastisk ökning jämfört med de 80 000 personer som prognosen tydde på i april, rapporterar flera FN-organ. Endast 18 procent av de insatser som krävs är finansierade. Situationen kompliceras ytterligare av att al-Shabaab, som kontrollerar stora delar av södra och centrala Somalia, sätter upp barriärer för att blockera införseln av nödhjälp - något islamiströrelsen även gjorde under svältkatastrofen i Somalia mellan 2010–2012. Uppskattningsvis 250 000 människor, varav hälften barn, dog under de åren och en bidragande orsak tros vara att hjälp inte nådde fram. Precis som under den tidigare svältkatastrofen reagerar omvärlden alltför långsamt, säger Adam Abdelmoula, FN:s humanitära koordinator i Somalia. Och många dödsfall sker utan att myndigheter någonsin får reda på det. "Ett drama utan vittnen," konstaterar han. Även Etiopien är svårt drabbat av torka. Omni 220609. Kroppar hittas i Mariupol - "ändlös dödskaravan". I det sönderbombade Mariupol fortsätter röjningsarbetet, rapporterar AP. I många rasade byggnader har man hittat 50 till 100 döda. Kropparna förs till bårhus, soptippar och andra platser. En "ändlös dödskaravan", som Petro Andriusjtjenko, rådgivare till stadens borgmästare, beskriver det på Telegram. Ukrainska myndigheter har uppskattat att minst 21 000 civila dödades under den flera veckor långa ryska belägringen av staden. Antalet är inte bekräftat av någon utomstående observatör. Omni 220609. Polens president kritiserar samtal med Putin: "Talade någon så här med Hitler?" Polens president Andrzej Duda går till attack mot Frankrikes och Tysklands ledare. Duda är mycket kritisk till att Olaf Scholz och Emmanuel Macron har samtal via telefon med Rysslands president Vladimir Putin. I en intervju med tyska tidningen Bild jämför Duda det med att prata med Adolf Hitler och säger att diskussioner kan bidra till att legitimera Rysslands krig. "Talade någon med Adolf Hitler på det här sättet under andra världskriget? Sa någon att Adolf Hitler måste kunna rädda ansiktet? Att vi borde fortsätta framåt på ett sätt som inte är genant för Adolf Hitler? Jag har inte hört något sådant sägas," sa Duda. Scholz och Macron hade ett gemensamt telefonmöte med Putin den 28 maj där de uppmanade presidenten att släppa de 2 500 ukrainska soldater som tillfångatogs när stålverket Azovstal i Mariupol föll. Tusentals civila har dödats och över sju miljoner har tvingats på flykt som en följd av Rysslands krig. Omni 220609. Ukraina: Varje dag dör 100 av våra soldater vid fronten. Varje dag dödas uppåt 100 ukrainska soldater vid fronten. Det säger landets försvarsminister Oleksij Reznikov i ett uttalande på sociala medier, enligt AFP. "Situationen vid frontlinjen är svår", konstaterar Reznikov som hävdar att omkring 500 soldater skadas dagligen. Han tillägger att Kreml använder sin stora militära muskelkraft för att pressa på men att de ryska styrkorna möter hårt motstånd och lider stora förluster. I östra Ukraina fortsätter de blodiga striderna om staden Sievjerodonetsk där de ukrainska styrkorna pressas hårt. Samtidigt hävdar Ukraina att landets styrkor vunnit tillbaka en del territorium i en motoffensiv i regionen Cherson i söder, rapporterar Reuters. Det finns inga oberoende uppgifter som styrker uppgifterna om döda och skadade. Omni 220609. Isolerat Ryssland firar Peter den store - utan Europa. Ryssland högtidlighåller i dag 350-årsdagen av Peter den stores födelse. Firanden hålls i Sankt Petersburg och Moskva. Bland annat ska president Vladimir Putin besöka en ny utställning med namnet "Peter den store: Ett imperiums födelse" i huvudstaden. Tsaren ville modernisera landet under sitt styre mellan 1682 och 1725. Han lade grunden för det ryska imperiet och gjorde Sankt Petersburg till "fönstret mot Europa", något som nu står i kontrast till den ryska isoleringen. AFP skriver att myndigheterna - med tanke på den nutida splittringen - tonar ner Peter den stores europeiska närmanden. I stället fokuserar man på hans roll för att utvidga de ryska territorierna och befästa statsmakten. Peter den store inspirerades av resor till Europa som ung.
Omni 220609. Kreml: Väntas inte bli fler gasstopp för Europa. Ryssland väntas inte stänga av gasen till fler länder i Europa, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Det rapporterar Reuters. Anledningen är att deras plan på att ta betalt i rubel fungerar i tillräckligt stor utsträckning och att de länder som fortfarande får gas har fogat sig till kravet, uppger Kreml. "Systemet fungerar och de som fortfarande erbjuds gas arbetar under det nya systemet," säger Peskov. Hittills har ryska gasjätten Gazprom stoppat leveranser till Bulgarien, Danmark, Finland och Polen samt holländska Shell och Gasterra. Fler tyska, franska och italienska bolag har sagt att man går med på rubelkravet. Gassanktioner från Ryssland kan kosta Tyskland 5 miljarder euro per år. Omni 220609. WHO: Saknad data från Kina hindrar covidutredning. Världshälsoorganisationen WHO har fortsatt svårt att spåra ursprunget till covid-19, vilket till stor del beror på att data från Kina fortfarande saknas. Det sa WHO när de presenterade sin rapport under torsdagen, rapporterar Reuters. Den data som finns visar enligt WHO fortfarande att coronaviruset kommer från djur, troligtvis fladdermöss, men det är ännu inte möjligt att förklara hur viruset fördes över till människor utan att ha tillgång till data från de första fallen som rapporterades i december 2019, främst från Kina. Maria van Kerkhove, tjänsteman vid WHO, säger att det är viktigt att förstå pandemins ursprung för att förhindra liknande utbrott. "Vi är skyldiga oss själv och alla miljoner människor som dött och de miljarder som blev smittade det." WHO:s generaldirektör Ghebeyesus har bett om data från Kina två gånger i februari i år. Inga nya stöd för att viruset kom från ett labratorium. Labbteorin kan behöva mer utredning.
Omni 220609. Kommentar: Kina döljer någonting eftersom man agerar så här och inte är samarbetsvilliga. Moskva varnar: It-attacker kan leda till konfrontation. Cyberattacker från väst riktade mot rysk infrastruktur riskerar att leda till en direkt militär konfrontation. Det varnar Moskva för på torsdagen och tillägger att cyberattacker kommer att besvaras med riktade motåtgärder, rapporterar Reuters. Varningen kommer sedan en rysk regeringssajt tycks ha hackats i helgen. De som gick in på sajten kom i stället till en sida med ett Ukrainavänligt budskap. Sedan kriget i Ukraina inleddes 24 februari har en rad ryska myndigheter och företag hackats, ofta med syftet att sprida ett budskap som skiljer sig från den officiella ryska linjen. Enligt Ryssland ligger aktörer i Ukraina och USA bakom attackerna. USA medger: Cyberförband genomför offensiva insatser. Omni 220609. Experter: Putins plan är att splittra västvärlden. Västvärlden väger mellan två principer i sitt stöd till Ukraina, säger Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i SVT:s Aktuellt. Å ena sidan vill de försvara Ukrainas suveränitet men å andra sidan vill de bevara sina egna kortsiktiga intressen. "De pratar med Putin för att försäkra energileveranser och för att skapa stabilitet men det sker på de här principernas bekostnad," säger han. Rysslandsexperten Gudrun Persson säger i programmet att det är just detta som Putin spelar på för att i det långa loppet splittra väst. Omni 220609. Finland planerar att stärka gränsen mot Ryssland. Finlands regering planerar lagändringar för att kunna upprätta olika typer av barriärer och stängsel längs gränsen mot Ryssland, rapporterar Reuters. Draget är en förberedelse inför eventuella ryska åtgärder för att sätta press på Finland - till exempel att skicka mängder av asylsökande till den finska gränsen, liksom Belarus gjorde vid den polska gränsen i fjol. Den 1 300 kilometer långa finsk-ryska gränsen markeras i dagsläget i princip bara med skyltar. En enkät utförd av Yle visar att stärkt gränsskydd har ett brett stöd bland finska riksdagsledamöter. Förslag om att enbart ta emot asylsökande vid specifika gränsstationer. Kan också innebära att vägar byggs för lättare gränspatrullering. Omni 220610. Slut på sovjetiska vapen: "Allt avgörs av vad väst ger." Ukraina har slut på sovjetisk- och rysktillverkade vapen och behöver nu helt förlita sig på vapen från allierade i väst, uppger amerikanska militärkällor för AFP. För The Guardian bekräftar Vadym Skibitsky, biträdande chef för Ukrainas underrättelsetjänst, att "allt nu handlar om vad väst ger Ukraina". "Det här är ett artillerikrig nu och när det gäller artilleri så förlorar vi," säger han om läget vid fronten i östra Ukraina. Vid ett möte med Nato i Bryssel den 15 juni väntas Ukraina lägga fram en lista med sina vapenbehov till väst, skriver tidningen. Kyivs styrkor använder, eller måste lära sig använda, vapen från USA och Natoallierade. Omni 220610. Två britter riskerar dödsstraff i Donetskregionen. Två brittiska män deltog i försvaret av stålverket Azovstal i Mariupol. Nu anklagas de för att ha varit legosoldater och hotas med dödsstraff vid en rättegång i den ryskkontrollerade utbrytarrepubliken i Donetsk. Det uppger BBC. I bilder som spridits i ryska propagandakanaler syns de två männen sitta bakom galler i rätten, tillsammans med en marockansk man som också tillfångatagits. De tillfångatagna männens familjer säger till brittiska medier att de varken är lego- eller frivilligsoldater utan soldater i Ukrainas armé sedan en längre tid tillbaka. Domstolen är inte internationellt erkänd. 1 000 soldater sägs ha tillfångatagits vid Azovstal. Utbrytarrepublikens president: "De har begått monstruösa brott". Omni 220610. Kommentar: Utbrytarrepublikens president är en marionett för Putin vars soldater har begått monstruösa brott i Ukraina."Dödsdömda soldaterna används som gisslan." De två britter som dömts till döden i den ryskkontrollerade Donbas-regionen hålls i princip som gisslan. Det sa den brittiske parlamentsledamoten Robert Jenrick i en intervju med BBC på fredagsmorgonen. "Situationen är helt oacceptabel. Det rör sig inte om legosoldater utan om vanliga medborgare som av personliga skäl bott i Ukraina redan innan invasionen," sa Jenrick. Jenrick hoppas att britterna kan lämnas ut som en del av en fångutväxling, men är inte optimistisk om att det skulle kunna ske snart. Även premiärminister Boris Johnson har fördömt dödsstraffen. Bara Putin kan se till att de dömda friges, menar Robert Jenrick. Familjerna ber om omedelbar hjälp. Britterna kommer att överklaga domarna. De tre greps under striderna i Mariupol. Britterna greps i april. Omni 220610. Ryssland avfärdar brittiska reaktioner: "Hysteriska." De brittiska reaktionerna på att två män från Storbritannien och en man från Marocko dömts till döden i ryskkontrollerade Donbas är starka, rapporterar flera medier. Utrikesminister Liz Truss säger att soldaterna är skyddade av Genèvekonventionen, skriver Reuters. En talesperson för premiärminister Boris Johnson säger att regeringen tagit upp saken med Ukraina och att de båda regeringarna gör allt i dess makt för att få männen fria. Från ryskt håll avfärdas det brittiska missnöjet. Utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharov kallar reaktionerna "hysteriska". Utrikesminister Sergej Lavrov säger att Ryssland inte har med domarna att göra utan att de utfärdats "enligt lagstiftningen i folkrepubliken Donetsk". Storbritannien kallar processen en "skenrättegång". Även FN har uttryckt stark oro över domarna. Ukraina misstänker att Ryssland vill använda fångarna som gisslan. Båda britterna har bott i Ukraina sedan 2018. Britterna är 28 respektiver 48 år gamla. Omni 220610. Dödsdomarna oroar FN: Rättegången ett krigsbrott. Även FN uttrycker oro över de dödsdomar som en självutnämnd domstol i ryskkontrollerade Donetsk utfärdat mot två britter och en marockan som stridit i den ukrainska armén, rapporterar TT. Ravina Shamdasani, chef för FN:s människorättsorgan OHCHR, säger att rättegången i sig utgör ett krigsbrott. "Sedan 2015 har vi observerat att det så kallade rättssystemet i de här självutnämnda republikerna inte har följt väsentliga garantier för rättvisa rättegångar, såsom offentliga utfrågningar, oberoende, opartiskhet i rätten och rätten att inte tvingas vittna," säger hon. Starka reaktioner har tidigare bland annat kommit från Storbritannien som anser att soldaterna är skyddade av Genèvekonventionen. Shamdsani: "FN:s människorättsorgan är oroat över den så kallade högsta domstolen." Omni 220610. Fästmön till dödsdömda britten: "Du är inte glömd". Diana Okovyjta, fästmö till den fängslade och i Ukraina dödsdömde britten Aiden Aslin har publicerat ett känslosamt inlägg på sociala medier. "Jag vill att du ska veta att du inte är glömd, du är inte ensam, du kommer inte att överges", skriver hon. Okovyjta tillägger att hon hoppas att han snart ska bli fri och att han ska synas leende på bilder i tidningarna. Enligt Sky News har Okovyjta, som är ukrainsk medborgare, rest till London för att kampanja för Aslins frisläppande. Det är en "domstol" i den självutnämnda separatistregionen Donetsk i östra Ukraina, som har starka band till Moskva, som hävdar att de dömda är legosoldater som gjort sig skyldiga till terrorism, skriver TT. Storbritannien och FN har fördömt dödsdomarna mot Aslin, britten Shaun Pinner och marockanen Saaudun Brahimdeltog. Boris Johnson har uppmanat sina ministrar att göra allt de kan för att männen ska släppas. Omni 220611. Sydkorean näst på tur att ställas inför rätta i Donetsk. En sydkoreansk medborgare som stridit på Ukrainas sida mot Ryssland kommer att ställas inför rätta i ryskkontrollerade Donetsk i östra Ukraina, skriver Reuters med hänvisning till ryska Interfax. I ett uttalande säger de lokala myndigheterna i Donetsk att mannen betraktas som en legosoldat och att ett domslut förbereds. Även de två britter och den marockan som tidigare dömts till döden betraktades som legosoldater enligt det ryskstödda ockupationsstyret. Storbritannien och Ukraina menar dock att de tjänstgjorde reguljärt i Ukrainas armé och att de därmed skyddas av Genèvekonventionen. Domarna i den självutnämnda domstolen har fått hård internationell kritik för att vara olagliga. Namnet på mannen har inte offentliggjorts. Omni 220611. Ryssland: "Tala direkt med utbrytarrepubliken." Regeringen i London bör tala direkt med utbrytarrepubliken Donetsk om man vill påverka de två dödsdömda britternas öde. Det sade Kremls talesman Dmitry Peskov på tisdagen. Enligt Peskov är det "säkert" att ledarna i Donetsk skulle hörsamma en vädjan från Storbritannien. Brittiska myndigheter har hittills avstått från direktkontakt med Donetsk eftersom det skulle kunna ses som en legitimering av utbrytarrepubliken, som ligger på ukrainskt territorium. Utrikesminister Liz Truss säger sig vara redo att göra "allt som krävs" för att befria männen. Männen anklagades för att vara legosoldater och dömdes till döden. Omni 220614. Rysk burgarkedja tar över McDonalds - visar ny logo. Den ryska snabbmatskedja som tagit över landets McDonalds-restauranger har presenterat sin nya logotyp, rapporterar BBC News. Logotypen består av en cirkel och två linjer, som uppges representera en hamburgare och två pommes frites. Kedjan, som ännu inte har fått något namn, planerar att börja återöppna sina restauranger från och med nu på söndag. 15 restauranger öppnas i helgen. Även menyerna kommer att få nya namn. McDonalds fanns i landet sedan 1990. Namnförslagen till "ryska McDonalds" strömmar in. Omni 220610. Storbritannien: Risk för kolerautbrott i Mariupol. Den ryskkontrollerade staden Mariupol i sydöstra Ukraina riskerar att drabbas av ett omfattande kolerautbrott. Den bedömningen gör det brittiska försvarsdepartementet, enligt Reuters. Departementet skriver på Twitter att stadens sjukvård är nära kollaps, samt att en annan ockuperad stad, Cherson, troligen lider allvarlig brist på mediciner. Enligt departementet har Ryssland svårt att förse ockuperade områden med grundläggande samhällsservice. Den ukrainska stadsledningen har länge varnat för smutsigt vatten. Omni 220610. Källor: Kreml vill skapa ett federalt distrikt i öst. Kreml vill annektera regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja och slå ihop dem till ett enda federalt distrikt inom Ryssland. Det uppger tre källor nära Putinadministrationen för den oberoende sajten Meduza. Enligt källorna har Boris Rapoport, ett tungt tjänstemannanamn i Kremls korridorer, fått i uppgift att organisera det nya distriktet. Han uppges för närvarande rekrytera personal som ska styra regionala och kommunala administrationer i Cherson och Zaporizjzja. Samma personer ska enligt uppgifterna senare ta hand om planerade folkomröstningar om att ingå i Ryssland, något som kan bli aktuellt i mitten av juli eller ”mer realistiskt” den 11 september. Putins talesperson Dmitrij Peskov har inte kommenterat uppgifterna. Ryssland håller även region- och guvernörsval den 11 september. Ukraina försöker utföra en motoffensiv i Cherson. Omni 220610. Kina: Vi skulle inte tveka att starta krig om Taiwan. Kina skulle "inte tveka att starta krig, oavsett kostnad" om Taiwan skulle utropa självständighet. Det meddelade en talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet efter ett möte mellan de kinesiska och amerikanska försvarsministrarna på fredagen, skriver AFP. Han sa också att Kina kommer att "smula sönder" alla planer på självständighet och underströk att "Taiwan är Kinas Taiwan". Under ministermötet påtalade den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin att Kina måste undvika "destabiliserande handlingar" när det gäller Taiwan. Det var första gången de båda försvarsministrarna träffades. Mötet sker i Singapore. Ministrarna har för avsikt att träffas igen. Den kinesiska försvarsministern Wei Fenghe säget att mötet gick "smidigt". Omni 220610. Zelenskyj hyllar brittiska stödet: "Riktiga vänner". Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj hyllade Storbritannien för hur landet tagit en ledande roll för att stötta Ukraina under kriget, när den brittiske försvarsministern Ben Wallace på fredagen besökte Kyiv. Det rapporterar Reuters. "Kriget visar vilka som är våra vänner, inte bara strategiska vänner utan riktiga vänner," sa Zelenskyj. I ett uttalande skriver det brittiska försvarsdepartementet att Wallace besökte Kyiv för att få en bild av hur striderna fortlöper och vilka behov den ukrainska armen har, skriver The Guardian. "Det kommer att säkerställa att det fortsatta brittiska stödet utvecklas för att möta behoven på marken", står det vidare. Omni 220610. Omvärldens trötthet oroar Zelenskyj vid långt krig. Ett utdraget krig kan leda till krigströtthet och att västs stöd till Ukraina efter hand eroderar. Det varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för, rapporterar AP. Zelenskyj säger att han redan sett tecken på detta i form av antydningar om att Ukraina borde göra eftergifter till Ryssland för att få slut på kriget. "Tröttheten växer, folk vill nå någon form av resultat som är gynnsamt för dem och vi vill se ett annat," säger Zelenskyj. Den politiska analytikern Volodymyr Fesenk påpekar att kriget kostar Ukraina motsvarande fem miljarder dollar i månaden och att landet är helt beroende av västs stöd. "Det är uppenbart att Ryssland är fast beslutet att trötta ut väst och de bygger nu sin strategi runt antagandet att västländer kommer att tröttna och byta den hårda retoriken mot en mer tillmötesgående," säger han. Omni 220610. Analys: Nu vet vi vad Putin vill - långt till fred i Europa. Efter den ryske presidenten Vladimir Putins tal under torsdagens firande av Peter den stores födelse står det klart att hans långsiktiga mål med sin krigföring är att återupprätta ett Storryssland, skriver utrikesanalytikern Jacob Kaarsbo på danska TV2:s sajt. Putins uttalande gör att förhoppningarna att nå ett hållbart fredsavtal grusas, eftersom Putin bara skulle använda det till att bygga upp de ryska stridskrafterna, skriver han. "Den riktigt dåliga nyheten är att det är långt till fred i Europa. Men nu vet vi åtminstone vad vi har att förhålla oss till", skriver han. Jacob Kaarsbo: Putins mål är en ny Europakarta - det gör förhandlingar meningslösa. DN:s Michael Winiarski skriver att det efter Putins uttalande står klart att vi kan glömma svepskälen om att Ryssland attackerade Ukraina för att hejda Natos expansion eller bekämpa påstådda nazister. "Vladimir Putin har nu, för en gångs skull, sagt vad han är ute efter: att ta tillbaka allt territorium som enligt honom tillhör Ryssland", skriver han. Michael Winiarski: Vi ska ta tillbaka det som är vårt, säger Putin. Nathan Hodge: Att återuprätta imperiet är Putins slutmål. Omni 220610. Frankrike vill hjälpa till att öppna hamnen i Odesa. Frankrike säger sig vara redo att delta i en operation för att göra det möjligt att föra ut gods från den blockerade hamnen i ukrainska Odesa vid Svarta havet, skriver AFP. Uppgifterna kommer från en rådgivare till president Emmanuel Macron. Vattnen utanför hamnen har minerats av Ukraina och därefter blockerats av Ryssland. Det har gjort att gods, bland annat spannmål, nu inte kan skeppas ut från staden och nå världsmarknaden. Blockaden befaras leda till en spannmålsbrist som kan slå hårt, inte minst mot världens fattigare länder.
Omni 220610. Rysk grupp mot tortyr får stämpeln "utländsk agent". Kreml har börjat stämpla en FN-kopplad intresseorganisation som verkar för att utreda tortyranklagelser som "utländsk agent". Det skriver flera medier som hänvisar till en uppdatering på ryska justitiedepartementets hemsida. Enligt The Guardian rör det en organisation som uppmanat myndigheter i Ryssland att utreda anklagelser om tortyr från landets säkerhetsstyrkor, och att vidta förebyggande åtgärder. AFP skriver att organisationer som svartlistas begränsas på en rad sätt. De måste bland annat ange statusen som "utländsk agent" i alla publiceringar. Sedan den storskaliga invasionen av Ukraina inleddes har Moskva ökat pressen på kritiker i landet och den nya åtgärden beskrivs som ytterligare ett steg i den riktningen. Stämplades som "utländsk agent" redan 2015 men upplöstes och bildades om på nytt. Omni 220610. Analyser: Ukrainas höga dödstal kan vända kriget. Att Ukraina medger att hundratals soldater dör varje dag väcker frågor om vilket skick armén kommer vara i till hösten, skriver Dan Sabbagh i en analys i The Guardian. "Kyivs styrkor är långt från kollaps. Men flera månader av höga dödstal kommer erodera deras stridskapacitet betydligt, även om vissa sårade hinner återhämta sig." Den ryska stridsmoralen må vara ett problem, men rapporter börjar nu komma om att även ukrainska soldater deserterar, skriver Sabbagh. Västvärlden måste anpassa sig till ett långvarigt krig i Ukraina, skriver Richard Haass i en analys i Foreign Affairs. Att någon sida skulle segra eller visa kompromissvilja är uteslutet i en nära framtid, och en rysk kursändring skulle kräva antingen massiva protester orsakade av ekonomisk kollaps, enorma dödstal eller ekonomisk press från Kina. Vad väst kan göra är att upprätthålla stödet till Ukraina och öka det ekonomiska trycket på Ryssland, skriver Haass. "Det innebär en policy avsedd att hantera, snarare än avsluta, kriget." Dan Sabbagh: Ukrainas höga dödstal kan bli en vändpunkt i kriget. Omni 220611. ISW: Kreml fokuserar på Sievjerodonetsk - men underpresterar fortfarande. Kreml prioriterar striderna i nyckelstaden Sievjerodonetsk på bekostnad av andra områden av fronten. Det säger George Barros vid den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW till Radio Free Europa. Enligt Barros har Ryssland trots fokus på Luhansk och nedskalade mål inte lyckats göra några stora landvinningar den senaste tiden, vilket han ser som att de ryska styrkorna fortfarande underpresterar. Samtidigt har Ukraina svårt att återta territorier från ryssarna, vilket gör att en slags dödläge uppstår. "Jag tror att den avgörande faktorn framåt blir i vilken utsträckning som väst kan förse Ukraina med de vapen som behövs för de ukrainska motoffensiverna," säger Barros. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin senaste lägesbild att hårda gatustrider pågår i Sievjerodonetsk, att Ryssland inte lyckas avancera i staden och att båda sidorna troligtvis lider stora förluster. Barros: Ukraina måste visa upp nya förmågor på slagfältet som vi hittills inte har sett. Omni 220611. Storbritannien: Ryssland använder 60-talsbomber. Sedan i april har Ryssland sannolikt använt dussintals så kallade Kh-22-robotar från 1960-talet, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. De 5,5 ton tunga robotarna är ursprungligen avsedda att bestyckas med kärnvapen och förstöra hangarfartyg. De har ”mycket dålig träffsäkerhet” när de bestyckas med vanliga stridsdelar och används mot mål på land, och kan därför orsaka stora civila skador, enligt departementet. "Ryssland återgår sannolikt till så ineffektiva vapensystem för att de börjar få slut på mer träffsäkra moderna robotar." Omni 220611. Putin pratar om svenska områden som "tagits tillbaka" - vad menar han? I ett klipp ger president Putin sin syn på Rysslands historia och dess framtid. Referenser till Sverige och uttalanden om svenska landområden som "Ryssland tagit tillbaka" har av vissa tolkats som hotfulla - och klippet har setts miljoner av gånger på sociala medier. Men, vad är det för något Putin refererar till egentligen? Efter att ha besökt en utställning om Peter den store med anledning av dennes 350-årsdag, talade Rysslands president Vladimir Putin till en publik bestående av "unga entreprenörer". "Det kunde verka som att när Peter den store krigade mot Sverige så erövrade han något från dem. Men han tog inte något från Sverige, han tog tillbaka något. Inga av de europeiska länderna erkände att de områdena tillhörde Ryssland. Alla ansåg att det var en del av Sverige. Men sedan urminnes tider har slaver bott där," säger Putin. Putin fortsätter att säga att det nu är Rysslands ansvar att "ta tillbaka sådant som är deras". Klippet med Putins uttalande har fått stor spridning i sociala medier, och har av vissa tolkats som förtäckta hot. Se klippet. svt 220611. Biden: Zelenskyj viftade bort mina varningar. USA:s president Joe Biden hävdar att hans ukrainska motsvarighet Volodymyr Zelenskyj viftade bort hans varningar om en förestående rysk invasion innan den skedde, rapporterar Bloomberg. "Jag vet att många tror att jag kanske överdrev, men jag visste, och vi hade data för att backa upp (att Putin förberedde en invasion, reds anm)," säger presidenten vid ett politiskt möte i Los Angeles. Zelenskyj "och många andra" ville dock inte lyssna, enligt Biden.
Omni 220611. Granskning: Panikartat när OSSE lämnade Ukraina. När Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari togs Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) på sängen, rapporterar Politico som granskat organisationens respons. I huvudkvarteret i Wien inleddes en panikartad process för att reda ut vad man kunde göra för de 966 medarbetare som var utspridda i landet. För många av dem var evakuering inte ett alternativ. Åtminstone en anställd dödades, och flera togs till fånga i de separatistkontrollerade områdena i östra Ukraina. Organisationens hantering av invasionen kritiseras av flera anställda, som upplever sig övergivna. "Adjö. Inga fler säkerhetsgarantier. Försäkringsutbetalningar inställda och kontrakt uppsagda, de bara kastade ut folk," säger en källa. OSSE hade haft ett särskilt övervakningsuppdrag i Ukraina i åtta år. Uppdraget fick ställas in när Ryssland invaderade. Omni 220611. Ryska medier: Pass börjar delas ut i Cherson. Myndigheter i den ryskockuperade staden Cherson i södra Ukraina har delat ut de första ryska passen till medborgare, rapporterar ryska statliga medier. Enligt nyhetsbyrån Tass delades 23 pass ut vid en ceremoni efter att Putin skrivit under en order om en "förenklad process". Cherson har varit under rysk kontroll sedan början av invasionen. Den ryska ockupationsmakten har signalerat att man ska hålla en folkomröstning om att ansluta sig till Ryssland. Ceremonin hölls på "Rysslandsdagen". Staden fruktar fullskalig rysk annektering. De ryskstödda myndigheterna planerar omröstning "framåt nästa år". Omni 220611. Ryssland kan ha förstört 300 000 ton spannmål. Uppemot 300 000 ton spannmål kan ha varit lagrade i lokaler som förstördes i ryska bombningar förra veckan. Det säger Ukrainas biträdande jordbruksminister Taras. Enligt Ukrainas uppgifter lagrades säden i silos vid en av landets största råvaruterminaler vid Svarta havet. Mestadels ska det ha rört sig om majs och vete . Omni 220611. Zelenskyj: Världens framtid avgörs på Ukrainas slagfält. Ukraina kommer att vinna kriget som Ryssland startat. Det var den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs huvudbudskap när han via videolänk talade under den pågående internationella säkerhetskonferensen i Singapore, rapporterar Reuters. "Det är på Ukrainas slagfält som världens framtida styre avgörs," sa han vidare. Han tog också upp blockaden av ukrainska hamnar och sa att en allvarlig global livsmedelskris är att vänta om ukrainskt spannmål inte kan nå världsmarknaden. Ukraina vädjar om nya och snabbare vapenleveranser från väst. Ukraina: Ryssland har börjat använda tyngre vapen. Zelenskyjs rådgivare: 100 till 200 ukrainska soldater dör varje dag. Omni 220611. Hultqvist om ryska planen: Oprofessionellt i detta läge. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) bekräftar DN:s källuppgifter om att ett ryskt signalplan och två ryska jaktplan i torsdags flög in i svenskt civilt övervakat luftrum utanför Visby. Hultqvist beskriver det som ett ”oprofessionellt agerande” i rådande läge, som leder till risk för både militär och civil luftfart i området. "Här kommer man utan att anmäla sig, utan transpondrar påslagna och utan att svara på anrop," säger han till tidningen. Försvarsmakten har bekräftat att ryska plan befann sig i luften i samband med den pågående övningen Baltops, men betonar att det inte rörde sig om en kränkning av svenskt luftrum. Försvarsmakten hade flyg uppe för att följa planen. Uppgifter: De ville troligen fotografera amerikanska fartyget. Omni 220611. Ukraina: Har kontroll över kemfabrik i Sievjerodonetsk. Ukrainska styrkor har fortsatt kontroll över den kemiska fabriken Azot i staden Sievjerodonetsk, uppger Luhanskregionens guvernör Serhij Hajdaj på Telegram enligt Reuters. Han säger att tidigare uppgifter från ryskt håll om att ryska styrkor har belägrat fabriken, och att ukrainska soldater har försökt förhandla om att få lämna fabriken och ta sig till grannstaden Lysysjansk, är falska. Enligt ukrainska uppgifter befinner sig runt 800 personer, både militärer och civila, i skyddsrum under fabriken. I fabriken tillverkas bland annat konstgödsel och på området finns kemikalier som är högexplosiva och som kan orsaka giftiga utsläpp om de attackeras, har The Telegraph tidigare rapporterat.
Hajdaj: Våra styrkor håller ett industriområde. Brittiska uppgigfter: Inga ryska framsteg i södra Sievjerodonetsk. Kemiska fabriken Azot kan bli det nya Azovstal. Situationen vid fabriken har liknats vid den i stålverket i Mariupol.
Omni 220611. Japan: Vi är omringade av makter med kärnvapen. Den japanske försvarsministern Nobuo Kishi skrädde inte orden när han talade om säkerhetsläget i regionen på den pågående säkerhetskonferensen i Singapore. Han utryckte oro utifrån Japans geografiska läge, med Ryssland, Kina och Nordkorea som nära grannar. "Japan är omringat av makter som har eller håller på att utveckla kärnvapen, och som öppet struntar i regelverk," sa Kishi. Han varnade också för utökat militärt samarbete mellan Kina och Ryssland, något som han menade "utan tvivel" skulle öka oron i andra länder. Japan och Singapore ska inleda samarbete om försvarsmaterial. Under mötet har USA:s och Kinas försvarsministrar för första gången träffats. Japans premiärminister talade om vikten av kärnvapennedrustning. Omni 220611. Paasikivi: "Uraina är i underläge." Striderna om Luhansk i östra Ukraina fortsätter, framför allt om strategiskt viktiga Sievjerodonetsk. Ryssland har kopplat greppet om stora delar av staden men än så länge håller Ukraina stånd, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. På Sievjerodonetsk gator pågår fortsatt hårda strider och de ständiga ryska artilleribeskjutningarna har lett till att de ukrainska styrkorna är tillbakapressade i stadens västra delar mot floden Donets. På andra sidan floden ligger tvillingstaden Lysytjansk, som även den är utsatt för hård beskjutning. "Det är möjligt att de ukrainska styrkorna blir tvungna att omgruppera dit. Men än så länge håller man stånd i Sievjerodonetsk," säger Joakim Paasikivi. Tillsammans utgör städerna de sista hindren för att Ryssland ska kontrollera hela Luhanskregionen. Vad talar för Ukraina och vad talar för Ryssland i striderna om Luhansk? Hör Joakim Paasikivi förklara hur styrkeförhållandena ser ut i klippet.
svt 220612. Skolorna ett viktigt vapen i Putins informationskrig. Allt eftersom kriget i Ukraina fortsätter blir skolan ett viktigare instrument för Putin. Lärare beordras att hålla ”patriotiska” lektioner om Kremls linje, och de som vägrar avskedas, rapporterar Washington Post. Målet är att fostra en mer nationalistisk och regimtrogen yngre generation än dagens unga vuxna ryssar, den grupp där motståndet mot kriget är som mest utbrett. Putin spelar ofta på en nostalgisk längtan efter Sovjets glansdagar för att vinna stöd för kriget hos befolkningen – men hans styre liknar inte Sovjet alls, enligt Grigorij Yudin, professor i politisk filosofi vid Moscow School of Social and Economic Sciences. Det ligger mycket närmare en fascistisk regim, och det de gör nu är en annan sorts propaganda." Läroböcker rensas på hänvisningar till Ukraina. Ny ungdomsrörelse liknande Sovjetunionens unga pionjärer ska startas. Från och med 1 september ska skolbarn hissa flaggan och sjunga nationalsången varje måndag. Omni 220612. Kinas försvarsminister: USA gör allt för att smutskasta. USA gör försök att smutskasta Peking och måste sluta blanda sig i Kinas internationella relationer. Det säger landets försvarsminister Wei Fenghe i ett tal på söndagen, skriver Nikkei Asia. Uttalandet kommer efter att USA:s dito minister Lloyd Austin sagt att Kina blivit allt mer aggressiva i Asien, särskilt runt Taiwan. Kina ser önationen som en utbrytarregion och vill att den ska införlivas i Kina, något de mötts av kritik för internationellt. "Det kommer att vara ett historiskt och strategiskt misstag att insistera på att göra Kina till ett hot och en motståndare eller till och med en fiende," säger Wei och tillägger att Kina kommer att ta över Taiwan. Omni 220612. Kommentar: Ukrainakrig + Taiwankrig. "Ryska McDonalds" har fått sitt nya namn. De första 15 av McDonalds tidigare restauranger i Ryssland kommer att öppna på söndagen i Moskva under nytt namn och ägarskap, rapporterar Reuters. Hamburgerkedjan kommer gå under namnet "Vkusno & tochka", vilket betyder ungefär "gott, punkt slut". Ytterligare 50 restauranger kommer att öppna på måndagen, enligt företaget, som på fredagen avtäckte sin nya logga, tänkt att symbolisera en hamburgare och två pommes frites. McDonalds etablerade sig i Ryssland 1990. En tidigare franchisetagare köpte rättigheterna till de 850 restaurangerna. Hamburgerjätten meddelade i maj att de drar sig ur Ryssland. Även menyerna kommer att få nya namn. Restaurangerna stängdes den 14 mars- Omni 220612. Rysk ekonomi står inför brant fall: "Går mot Nordkorea". Den ryska ekonomin fortsätter att snurra, trots invasionen av Ukraina, till stor del på grund av intäkter från energiexporten. Men det kommer troligtvis att ändras i höst då västs embargon väntas slå rejält mot landets ekonomi, skriver SvD. Stora delar av ryska industrin står still och flera viktiga komponenter saknas - däribland halvledare. Det drabbar flera viktiga sektorer och kan tvinga Ryssland tillbaka till gamla sovjetiska teknologier, säger ekonomiprofessor Anders Åslund. Enligt honom "stoppas all teknologisk utveckling" i princip i landet till följd av sanktionerna. "Utvecklingen går mot att Ryssland blir som Nordkorea. Inte exakt så. Men i den riktningen, säger Åslund till tidningen. Rysslandsexperten och ekonomen Vasily Astrov tror dock inte Ryssland kommer bli fullt så isolerat, eftersom de fortsatt bedriver handel med Kina, Indien och Turkiet. Nästan 1 000 bolag har lämnat eller begränsat sin närvaro i Ryssland . Omni 220612. Skolorna ett viktigt vapen i Putins informationskrig. Allt eftersom kriget i Ukraina fortsätter blir skolan ett viktigare instrument för Putin. Lärare beordras att hålla ”patriotiska” lektioner om Kremls linje, och de som vägrar avskedas, rapporterar Washington Post. Målet är att fostra en mer nationalistisk och regimtrogen yngre generation än dagens unga vuxna ryssar, den grupp där motståndet mot kriget är som mest utbrett. Putin spelar ofta på en nostalgisk längtan efter Sovjets glansdagar för att vinna stöd för kriget hos befolkningen - men hans styre liknar inte Sovjet alls, enligt Grigorij Yudin, professor i politisk filosofi vid Moscow School of Social and Economic Sciences. "Det ligger mycket närmare en fascistisk regim, och det de gör nu är en annan sorts propaganda." Läroböcker rensas på hänvisningar till Ukraina. Ny ungdomsrörelse liknande Sovjetunionens unga pionjärer ska startas. Från och med 1 september ska skolbarn hissa flaggan och sjunga nationalsången varje måndag. Omni 220612. Uppgifter: 22 skadade i attack i västra Ukraina. Minst 22 personer skadades i en rysk robotattack mot staden Chortkiv i landets västra delar på lördagen, uppger guvernören Volodymyr Trusj. "I går klockan 19.46 träffades Chortkiv av fyra robotar avfyrade från Svarta havet", skriver Trusj i ett Facebookinlägg. Alla de 22 skadade, inklusive sju kvinnor och en tolvåring, vårdas på sjukhus. Ryska attacker i de västra delarna av Ukraina är ovanliga. Militär- och bostadsbyggnader skadades. Inga dödsfall har rapporterats.
Omni 220612. Uppgift: Många soldaters kroppar kvar i Mariupol. Hundratals kroppar efter ukrainska soldater från stålverket Azovstal i Mariupol är kvar i den ryskkontrollerade staden, uppger Maksym Zjorin, före detta befäl i Azovbataljonen, enligt AFP. Enligt Zjorin har runt 220 kroppar skickats till Kyiv som en del av en överenskommelse, men "minst lika många förblir i Mariupol". Han tillägger att samtal pågår för att få ut de resterande. "Absolut alla kroppar måste återbördas och det är något vi kommer arbeta för," säger han i ett videoklipp på sin Telegramkanal. Hundratals soldater tillfångatogs i stålverket i maj. Omni 220612. Niinistö: Finland går inte med i Nato utan Sverige. Turkiets oro för sin egen säkerhet är legitim och landets invändningar mot svenskt och finskt Natomedlemskap behöver tas på allvar. Det säger Natos chef Jens Stoltenberg under en pressträff med Finlands president Niinistö, rapporterar VG. "Vi försöker lösa det så fort som möjligt," säger Stoltenberg, som dock underströk att det stundande toppmötet i Madrid inte utgör en deadline. På presskonferensen meddelar även Niinistö att Finland inte kommer att gå vidare med en Natoansökan på egen hand. "Sverige och Finland står enade i detta," säger han. Omni 220612. Kina och Australien i möte - första gången på tre år. Australiens försvarsminister Richard Marles har haft ett timslångt samtal med sin kinesiske motsvarighet Wei Fenghe i samband med den pågående säkerhetskonferensen i Singapore, skriver flera medier. Det var det första mötet mellan länderna på så hög nivå på tre år. "Det var tillfälle att ha ett mycket rakt och heltäckande samtal, där jag lyfte en rad frågor som bekymrar Australien," sa Marles efter mötet. De båda länderna har en frostig relation sedan 2017, då Australien införde ny lagstiftning som förbjuder utländsk inblandning i landets politik. Detta har av Peking uppfattats som riktat mot Kina, skriver AFP. Kina har sedan 2020 inte tillåtit möten mellan kinesiska ministrar och dess motparter från Australien. Marles kallar mötet "ett viktigt första steg". Omni 220612. Persson: Oerhört svårt att se ett vettigt slut på kriget. Rysslands krig i Ukraina är början på ett nytt kapitel i europeisk historia och konflikten kommer sannolikt att bli långvarig. Det säger Gudrun Persson, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, i en intervju med Expressen. "Jag har oerhört svårt att se något slut och framför allt något vettigt slut för alla," säger Persson. Hon diskuterar också den svenska Natoansökan. Enligt Persson spelar det ur ryskt perspektiv ingen större roll om Sverige är med eller inte, eftersom Sverige och Finland i den ryska generalstabens kalkyler även tidigare räknats in i västblocket. Persson säger också att hon inte tror att Vladimir Putin har gett upp sina ambitioner att kontrollera hela Ukraina och att hans mål är att skapa en rysk intressesfär i åtminstone Kaukasus och Centralasien med regimer som fogar sig efter Kremls vilja. Gudrun Persson fick nyligen besked om att en nära kollega i Ryssland stämplats som utländsk agent. Omni 220612. En kamp mot klockan när 15 000 krigsbrott utreds. Parallellt med att kriget i Ukraina rasar utreder ukrainska myndigheter redan över 15 000 misstänkta ryska krigsbrott, rapporterar SVT Nyheter. Jurij Bilousov, chefen för Ukrainas krigsbrottsenhet, säger att han hoppas att hundratals åtal ska kunna väckas inom kort. Att samla in bevis i de pågående utredningarna beskrivs som en kamp mot klockan. "Detaljer glöms bort och man reparerar spåren för att gå vidare med sina liv. Därför måste det här arbetet göras nu," säger Sasha Romantsova från människorättsorganisationen Center for Civil Liberties. För att arbetet ska kunna genomföras har såväl Internationella brottmålsdomstolen i Haag som flera europeiska länder skickat utredare till Ukraina.
Omni 220612. 24-årig britt dödad i strid. Pappan: "Jag har gråtit i två dagar." En brittisk medborgare som stridit på Ukrainas sida under den ryska invasionen har dödats i striderna kring staden Sievjerodonetsk, rapporterar Sky News som talat med mannens pappa. 24-årige Jordan Gatley uppges ha lämnat det brittiska försvaret och anslutit sig till en internationell brigad inom Ukrainas försvar i mitten av mars. Hans pappa säger att 24-åringen gjorde stor skillnad för många människor både som soldat och genom att utbilda ukrainska styrkor. "Han brydde sig verkligen om människor som hamnat i trubbel. Jag har inte slutat gråta på två dagar." Jordan Gatley är den andra britten som bekräftats död i striderna. Familjen ska ha fått beskedet för ett par dagar sedan. Hyllas av Volodymyr Zelenskyjs rådgivare. Enligt pappan fattade 24-åringen beslutet att åka till Ukraina efter noga övervägande. Omni 220613. Kärnvapnen väntas öka - USA och Ryssland har flest. Antalet kärnvapen i världen har minskat sedan kalla kriget men nu ser den trenden ut att brytas, enligt en rapport av internationella fredsforskningsinstitutet Sipri. Kärnvapenexperten Hans M Kristensen säger till SVT Nyheter att antalet kärnvapen kommer att öka under det kommande årtiondet. Ryssland och USA förfogar över 90 procent av världens 12 705 kärnvapen. Ryssland har kommit längre i sin modernisering av systemen medan USA har störst kapacitet, enligt Kristensen. "USA påbörjar nu en omfattande modernisering som kommer att pågå i över 20 år," säger han. De övriga sju kärnvapenstaterna är Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Kina är mitt inne i en omfattande utökning av sina kärnvapenlager. Storbritannien har också meddelat planer på att öka sitt innehav. Omni 220613. Tidigare premiärminister: Baltiska staterna kommer härnäst om Ukraina faller. Om Ukraina faller kommer de baltiska staterna att gå samma öde till mötes. Det säger Vladimir Putins första premiärminister Michail Kasianov, som numera är en högljudd Putinkritiker, i en videointervju med AFP. Kasianov säger att han aldrig kunde ana att Ryssland skulle kliva in i Ukraina. Först under det teatrala mötet mellan Putin och hans säkerhetsråd den 21 februari förstod han att det skulle bli ett krig. Han såg på Putin att någonting hade förändrats. "Jag känner de här människorna och genom att kolla på dem såg jag att Putin redan hade tappat det. Inte på ett medicinskt sätt, utan på ett politiskt plan," säger han. Kasianov var Rysslands premiärminister mellan 2000 och 2004. Kasianov: "Jag kände en annan Putin." Kasianov står på Ukrainas sida: "Brutalt krig." Omni 220613. Trots avrådan - rysk olja säljer stort i Asien. Rysk olja säljs i historiskt stora mängder till länder i Asien, enligt uppgifter från råvaruanalytikerbolaget Kpler, skriver AP. Köpen sker till kraftig rabatt och i direkt kontrast till USA:s uppmaningar om att inte handla med Ryssland på grund av kriget i Ukraina. Indien har redan flerfaldigat sina oljeinköp från Ryssland, jämfört med hela förra året, enligt Kpler. Ökningen är stor också för Kina och Turkiet, enligt Nikkei Asia. Sri Lanka är ett fjärde land som nu utvärderar möjligheten att köpa rysk olja, detta som en följd av den allvarliga ekonomiska krisen i landet. "Om vi kan skaffa det från andra leverantörer kommer vi göra det. Annars kan vi bli tvungna att vända oss till Ryssland," säger Sri Lankas premiärminister Ranil Wickremesinghe. Kina, Indien och Turket ökar köpen av rysk olja. Sri Lanka: "Vi har haft svåra tider förr, men inte så här." Flerfaldig ökning av oljeinköpen för Indien. Omni 220613. Försvarsministern: Alla trodde Zelenskyj skulle fly. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov berättar för The Economist om landets strategi under de första timmarna, dagarna och veckorna av kriget. Ukrainas framgångar under den tidpunkten överraskade flera västländer. "Väst började tro att David höll på att besegra Goliath," säger han. Under krigets första veckor förflyttade sig Rezn?kov och hans team varje dag, med nya sovställen varje natt. Det var en del av ett hemligt och förutbestämt schema. Inför kriget hade Ukraina också vid flera tillfällen hävdat att "rutinövningar" genomfördes, vilket enligt Rezn?kov var en ursäkt för att placera ut trupperna i landet. Dessutom hade luftförsvarssystem och attackflygplan gömts och ersatts med replikor. Men den allra viktigaste strategiska vinsten, enligt ministern, var att president Volodymyr Zelenskyj stannade i huvudstaden. "Alla räknade med att presidenten skulle fly och bilda en exilregering. Men Zelenskyj har sitt eget manus." Allt började med ett telefonsamtal: "Det har börjat. Invasion." Ukraina vädjar om fler artilleripjäser. Omni 220613. Rysk artillerield trycker tillbaka ukrainska försvaret. Ukrainska styrkor trycks tillbaka från centrala Sievjerodonetsk i Donbasregionen. Det uppger AFP och hänvisar till ukrainsk militär. Samtidigt rapporteras Ryssland vara nära att inta staden Bachmut, som ligger sex mil sydväst, uppger CNN. Hur väl ryska styrkor kommer att korsa den närliggande floden Donets väntas bli avgörande för det fortsatta kriget, enligt den dagliga rapporten från brittiska försvarsdepartementet. Parallellt med uppgifterna försöker president Volodymyr Zelenskyj att blåsa nytt hopp i sina styrkor. Detta genom att peka på svagheter i Rysslands mobilisering. "Det verkar som att de ska försöka ge sig in i strid med dåligt utbildade värnpliktiga", skriver han på Facebook.
Omni 220613. Amnesty: Bevis att Ryssland begått krigsbrott i Charkiv. Ryska invasionsstyrkor har beskjutit civila mål i Ukraina med förbjudna klustervapen avsedda att skada så många som möjligt, uppger Amnesty International. Människorättsorganisationen har specialgranskat 41 enskilda attacker i den ukrainska miljonstaden Charkiv, i vilka 62 civila dog och 196 skadades. Som belägg för anklagelsen hänvisar de till intervjuer med skadade, anhöriga och läkare. Experter har även studerat bombfragment och de skador som ammunitionen orsakat. "Den upprepade användningen av klustervapen, som är förbjudna i större delen av världen, är chockerande och ännu ett tecken på en fullständig likgiltighet för civila liv," säger Donatella Rovera, senior rådgivare på Amnesty International. Organisationen kräver nu att ansvariga ryska militärer ställs inför rätta för krigsbrott. Amnesty: Attackerna utgör krigsbrott. Expert: Tydliga spår från klustervapen.
Omni 220613. Ryssland har tjänat tio miljarder per dag under kriget. Ryssland har tjänat 98 miljarder dollar, nästan 1 000 miljarder kronor, på export av fossila bränslen under de första 100 dagarna av kriget i Ukraina. Det rapporterar Al Jazeera och hänvisar till en rapport gjord av Finland-baserade Centret för forskning om energi och ren luft (CREA). Enligt CREA:s rapport köpte EU 61 procent av Rysslands fossila bränsleexport under krigets första 100 dagar, värt cirka 60 miljarder dollar. Sammantaget var de största importörerna Kina på 13,2 miljarder dollar, Tyskland på 12,7 miljarder dollar och Italien på 8,2 miljarder dollar. Rysslands genomsnittliga exportpriser var cirka 60 procent högre än förra året, enligt CREA. Omni 220613. Tvärnit för kinesiska klimatmål - satsar på kol: "Pandemin har distraherat." Pandemin har inneburit en inbromsning för Kinas klimatambitioner. När president Xi Jinping för två år sedan gav löftet att landet ska vara koldioxidneutralt till år 2060 väcktes hopp om att vindarna börjat vända i världens största utsläppare av växthusgaser. Men energibrist och de ekonomiska konsekvenserna av pandemin har nu fått landet att gå i motsatt riktning," skriver Financial Times. Den kinesiska regeringen har blivit medveten om riskerna med en snabb utfasning av kolet, som står för cirka 60 procent av Kinas totala elproduktion. Peking har därför bland annat beslutat att bygga nya kolanläggningar och utöka produktionen. "Covidkrisen har distraherat företag och regeringen från klimatagendan," konstaterar Li Shuo vid Greenpeace East Asia. I en analys i Foreign Policy skriver bland andra energi- och miljöexperten Gabriel B. Collins att Xi Jinping sannolikt inte vill riskera en energikris i ett läge när han redan måste hantera kritik för landets strikta covidstrategi. "Både rädsla och oviljan att ta risker gynnar kolets försvarare - och båda finns det gott om i Peking nuförtiden", skriver han.
Omni 220613. Ryska fonder avregistreras - värdet nästan helt borta. De Rysslandsfonder som fanns på fondtorget avregistreras och värdet blir en halv procent av den senaste handlade kursen, skriver Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande. "Kontona kommer i och med detta att låsas upp och det kommer åter vara möjligt för dig som sparare att byta fonder igen." Myndigheten skriver att försäljningen av fonderna kan ta flera år och ersättningen kommer att styras av hur handeln i Ryssland kommer att fungera i framtiden. Inledningsvis kommer värdet att "minska kraftigt" men framtida försäljning är tänkt att ersätta delar av förlusterna, enligt Pensionsmyndigheten. Omni 220613. Zelenskyj uppmanar: Visa att du stöttar oss, Scholz. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktar sig till den tyske förbundskanslern Olaf Scholz och vill att Tyskland tydligare visar att de stöttar Ukraina under den ryska invasionen. Det skriver flera medier som hänvisar till en intervju med tyska tv-kanalen ZDF. Den ukrainska presidenten anklagar samtidigt Scholz för att oroa sig allt för mycket över eventuella följder från Ryssland, och hur relationerna mellan Berlin och Moskva kan komma att påverkas. I helgen rapporterade tyska medier att uppgifter tyder på att Scholz planerar att resa till Kyiv tillsammans Frankrikes Emmanuel Macron och Italiens Mario Draghi. Samtliga har kritiserats av både Ukraina och västländer för att ha dröjt med stöd till Ukraina, bland annat vad gäller vapenleveranser. Förbundskanslern har även fått kritik på hemmaplan. Zelenskyj: Scholz och hans regering måste bestämma sig. Uppgifterna om resan till Kyiv har inte bekräftats officiellt. Omni 220613. Tidigare premiärminister: Baltiska staterna kommer härnäst om Ukraina faller. Om Ukraina faller kommer de baltiska staterna att gå samma öde till mötes. Det säger Vladimir Putins första premiärminister Michail Kasianov, som numera är en högljudd Putinkritiker, i en videointervju med AFP. Kasianov säger att han aldrig kunde ana att Ryssland skulle kliva in i Ukraina. Först under det teatrala mötet mellan Putin och hans säkerhetsråd den 21 februari förstod han att det skulle bli ett krig. Han såg på Putin att någonting hade förändrats. "Jag känner de här människorna och genom att kolla på dem såg jag att Putin redan hade tappat det. Inte på ett medicinskt sätt, utan på ett politiskt plan," säger han. Kasianov var Rysslands premiärminister mellan 2000 och 2004. Kasianov: "Jag kände en annan Putin." Kasianov står på Ukrainas sida: "Brutalt krig." Omni 220613. Ny logga och nytt namn - här öppnas ryska "McDonalds". I och med kriget i Ukraina valde McDonalds att stänga ner sina restauranger i Ryssland. Men nu är snabbmatskedjan tillbaka, men med nytt namn och ny logga. Det var den 14 mars som McDonlads valde att stänga ner i Ryssland. I maj sålde kedjan sina restaurangerna till den ryske affärsmannen Alexander Govor. Nu har man öppnat upp igen men istället under namnet: Vkusno & tochka ("Gott helt enkelt!"). "Vissa produkter kommer inte längre finnas på vår meny. Till exempel Big Mac och McFlurry. Detta beror på att deras namn, utseende och produktionsteknik har en direkt koppling till varumärket McDonalds," säger Oleg Paroev, generaldirektör för den nya restaurangkedjan. Nyfiken på hur det ser ut? Se bilder från öppningen i klippet. Omni 220614. Kommentar: Lätt produkt att kopiera och sälja igen. Navalnyj förflyttad: "Vi vet inte var han är." Aleksej Navalnyj har förflyttats till okänd plats, uppger den fängslade oppositionsledarens stab. "En advokat som skulle träffa honom hejdades klockan 14, och fick beskedet: Det finns ingen dömd med det namnet här", skriver Kira Jarmysh, talespersonen, på Twitter. "Vi vet inte var Aleksej är nu, eller till vilken anstalt han förts." I mars fick Navalnyj sitt 2,5 år långa fängelsestraff förlängt till nio år. Han bedömdes ha gjort sig skyldig till förskingring och domstolsförakt. Navalnyj överklagade förlängningen men hans begäran avvisades av en lokal domstol i Moskva, som därmed meddelade att han skulle förflyttas till ett högsäkerhetsfängelse. Det är däremot oklart till vilket. "Naturligtvis var varken Aleksejs advokater eller hans anhöriga informerade om hans förflyttning i förväg. Det gick rykten om att han skulle flyttas till straffkolonin IK-6 i Melechovo, men det är omöjligt att veta när (och om) han faktiskt kommer dit", skriver Kira Jarmysh. IK-6 har av bland andra Navalnyj själv beskrivits som en "monstruös" plats där tortyr förekommer. "Så länge vi inte vet var Aleksej befinner sig, fortsätter han att stå en-mot-en mot systemet som har försökt döda honom. Vår huvuduppgift är nu att lokalisera honom så snart som möjligt", fortsätter Jarmysh. svt 220614. FN:s livsmedelschef: "Ukrainakriget är en perfekt stor." David Beasley är den republikanske guvernören från Carolina som blivit chef för FN:s livsmedelsprogram och mottagare av Nobels fredspris. Han menar att en global svältkatastrof är ett faktum om inte president Putin bryter blockaden av Ukrainas hamnar i Svarta havet. Amerikanen David Beasley, chef för FN:s livsmedelsprogram, besöker på tisdagen Morgonstudion för att berätta vad kriget i Ukraina betyder för världens tillgång till mat. Eller snarare brist på mat. "Kriget har skapat en "perfekt storm" och kan skapa en global matkris. Antalet människor på väg in i undernäring och svält har på några få år ökat från 80 miljoner människor till 320 miljoner människor. Allt fler fattiga människor världen runt svälter ihjäl," säger David Beasley. Tidigare har Basley bland annat gjort en uppmärksammad vädjan direkt till Rysslands president Vladimir Putin om att bryta blockaden av Ukrainska hamnar i Svarta havet, så att landet kan få igång sin export av bland annat vete, majs och solrosolja. En vädjan han upprepade i Morgonstudion: "Ukrainska bönder har kapaciteten att förse 400 miljoner människor med mat. Nu har de försvunnit från marknaden och i kombination med högre fraktpriser, dyrare bränsle, dyrare konstgödsel, torka och andra problem skapar det en global matkris."
Omni 220614. Europeisk dom mot kontroversiell rysk lag. Den kontroversiella ryska lag som gör det möjligt för myndigheter att stämpla medier, frivilligorganisationer och även privatpersoner som "utländska agenter" bryter mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, enligt ett beslut i Europadomstolen ECHR. För att klassas som "utländsk agent" i Ryssland kan det räcka med att få en pengaöverföring från utlandet. Lagen stiftades 2012, men utvidgades 2017 och 2020 och den har använts för att stävja opposition mot president Vladimir Putin genom att tvinga organisationer att upplösa sig. msn 220614. Belarusier har lämnat svenska ambassaden i Minsk. De två belarusiska män som har befunnit sig på Sveriges ambassad i Minsk sedan i september 2020 har lämnat ambassaden. Enligt UD ska männen själva ha valt att lämna ambassaden, vilket TV4 var först att rapportera om. Sajten Radio Free Europe rapporterar att männen har tagit sig till Lettland. UD bekräftar att männen har lämnat ambassaden, men kan inte redogöra för hur det gått till. "Det jag kan säga är att de två män som olovligen vistats på Sveriges ambassadområde i Minsk själva har valt att lämna," säger Staffan Fjellander vid UD:s pressjour till SVT. Vitalij och Vladislav Kuznetjik, far och son, tog sig till ambassaden efter att ha deltagit i demonstrationer mot det riggade presidentvalet och har därpå anklagats för brott. När de inte kunde ansöka om asyl tog de sig in på området på annat vis. Männen uppgav att de löpte stor risk att föras bort och utsättas för tortyr. I ett filmklipp på Radio Free Europe berättar de båda belarusierna om hur flykten från ambassaden gick till. Den ska ha planerats i månader, och enligt männen lämnade de i en av ambassadens bilar. De fördes till ett sjukhus i en annan stad och därefter ska de ha tagit sig till Lettlands gräns med tåg och taxi. "Det mest skrämmande var att fatta beslutet att lämna ambassaden," säger sonen Vladislav i intervjun. svt 220614. Soldaten: "Vi respekterar alla döda - förutom de här." Utanför staden Charkiv i östra Ukraina, där striderna varit som hårdast, arbetar den ukrainske soldaten "Summer" och hans grupp med att samla ihop och identifiera hundratals döda ryska soldater. När NBC träffar honom håller han på att lasta över 80 kroppar från ett tåg till en lastbil, som senare ska köras till en hemlig plats för att bytas mot stupade ukrainska soldater. I handen har han en cheeseburgare, och i mungipan en cigarett för att dölja liklukten. "Vi respekterar alla döda, förutom de här," säger 41-årige Summer. Det är oklart hur många ryska soldater som dödats sedan invasionen inleddes. Ryssland har hävdat att siffran ligger runt 1 350, medan Ukraina menar att den är närmre 30 000. Ukraina har anklagat Ryssland för att vägra ta emot sina döda soldater. Omni 220614. Analyser: USA osäkert på svar efter ryska kärnvapen. Om Ryssland sätter in taktiska kärnvapen i kriget i Ukraina hamnar USA i en situation man inte säkert vet hur man ska hantera, skriver NBC i en analys. "Vi har inga bevis för att ryssarna planerar sådana insatser, men i dagsläget kan vi inte ta lätt på möjligheten," säger CIA-chefen William Burns. I så kallade "krigsspel" har USA:s regering och militär hanterat en tänkbar rysk kärnvapeninsats men inte kunnat enas om hur man skulle svara. Bland möjligheterna finns allt från att förstärka sanktionerna mot Ryssland, via att gå till konventionellt militärt angrepp, till att sätta in egna kärnvapen. I en annan analys konstaterar Washington Post att Vladimir Putins ambitioner förmodligen inte stannar med Ukraina - det är Peter den Store som är presidentens förebild. Putin har en staty av Peter den Store i sitt tjänsterum. Det är president Biden som fattar beslut om USA:s insatser. Omni 220614. Analyser: Svårt bryta tyskt gas- och oljeberoende. Det kommer att bli svårt för Tyskland befria sig från sitt beroende av rysk gas och olja. Det skriver Reuters i en analys. I centrum för den tyska uppmärksamheten står just nu det ryskägda oljeraffinaderiet i staden Schwedt vid den tyskpolska gränsen, där rysk olja från pipelinen Druzhba bearbetas för att sedan försörja huvudstaden Berlin med 90 procent av dess bränsle. En möjlighet som diskuteras är att expropriera raffinaderiet. Det skulle inte lösa hela problemet och risken är att Ryssland i så fall stoppar både olje- och gasleveranser. I en tidigare analys konstaterar Westdeutsche Allgemeine Zeitung att invånarna i Schwedt med omgivning skulle drabbas av ökad arbetslöshet. analys Ron Bousso: Tyska näringsdepartementet försöker hitta en lösning. Omni 220614. Miljardären spår recession och börsras på 40 procent. Rusande oljepriser och Federal Reserves aggressiva åtstramningar kommer att skicka ner den amerikanska ekonomin i en recession nästa år. Det säger hedgefondmiljardären Leon Cooperman till CNBC. För börsen skulle det innebära att S&P 500 kan falla totalt 40 procent från sin topp, enligt Cooperman. Hittills har indexet rasat cirka 20 procent. Miljardären säger att han är pessimistisk till börsen även på lång sikt då han menar att överdrivna stimulanser har skapat en konstgjord miljö för ekonomin. "Jag tror att vi går mot en lång period med låg avkastning när vi försöker att styra upp den här skutan," säger han. Cooperman: För mycket likviditet i systemet för att en recession ska inträffa redan i år. 7 av 10 ekonomer: USA faller ner i recession nästa år. Omni 220614. Sievjerodonetsk allt mer avskuret av ryska styrkor. Ryssland uppmanade på tisdagen de ukrainska soldaterna i den viktiga staden Sievjerodonetsk att ge upp sitt "utsiktslösa motstånd". Det skriver landets försvarsdepartement i ett pressmeddelande, enligt CNN. De ryska styrkorna fortsätter omringa staden där de redan har kontroll över 70 eller 80 procent, enligt guvernören Serhij Hajdaj. Ryssland har lovat evakuera civila från den intensivt beskjutna kemifabriken Azot under onsdagen, enligt TT. Enligt Hajdaj blir det omöjligt på grund av striderna, och flera tidigare utlovade evakueringar har ställts in. Ryssland vill skicka dem till en del av Luhansk-regionen som kontrolleras av proryska separatister, enligt AFP. Zelensky: Kriget är slut först när bara ukrainare finns kvar inom landets territorium. Zelensky vädjar om mer stöd från omvärlden när Ryssland avancerar i öst. Omni 220614. Stoltenberg: Nato stärker sin militära närvaro i öst. Natos nästa drag mot Rysslands aggression är ytterligare förstärkt närvaro i östra Europa samt mer utrustning och ammunition på plats för att snabbt skicka in förstärkning. Det säger militäralliansens chef Jens Stoltenberg i en intervju med VG. "Vi vill också ha soldater i förhöjd beredskap, styrkor som snabbt kan komma till undsättning," säger han. VG har följt den norske Natochefen under flera dagar. Under tisdagen har han besökt Haag inför Nato-toppmötet i Madrid senare i sommar. I samband med en pressträff sa han enligt AFP att västländer borde skicka mer vapen till Ukraina. Omni 220614. FN-chef befarar katastrof: "Hell on earth" väntar. Den värsta hungerkatastrofen och den svåraste humanitära situationen sedan andra världskriget väntar runt hörnet. En katastrof som kommer leda till miljontals svältande barn, upplopp, våldsgrupper som utnyttjar oron och massmigration. Det säger David Beasley, chef för FN:s matprogram, i en intervju med Aftonbladet under sitt Sverigebesök. Han radar upp kris efter kris som avlöst varandra de senaste åren: Coronapandemin, konflikterna i Etiopien och Afghanistan. Det rekorddyra bränslet, bristen på konstgödsel och torkan i Afrikas Sahel-område - den värsta på 40 år - som nu tar livet av barn. Beasley säger att "hell on earth" väntar om det ukrainska vetet inte släpps. "Jag har vädjat direkt till Putin och sagt: om du har något hjärta för resten av världen måste du öppna de här hamnarna. Då kan vi undvika massvält. Och rädda miljontals liv." Beasley kritisk till att Sverige drar ner på bistånd: De rika länderna måste prioritera. Beasley: Världens ledare måste satsa mer på de fattigaste länderna. Antalet människor på väg in i undernäring och svält har ökat till 320 miljoner människor på bara några år. Humanitära krisen i Etiopien har förvärrats sen kriget i Ukraina. Omni 220614. Jana flydde till Grästorp - nu har hon återvänt till Butja. Kriget i Ukraina har tvingat sex miljoner människor att lämna landet. Men trots att striderna pågår är det nu fler personer som återvänder till landet än som lämnar. SVT har träffat Jana Antipova som kom till svenska Grästorp under kriget, men som nu är tillbaka i Butja utanför Kiev. "Vi trivdes väldigt bra i Grästorp. Svenskarna var så välkomnande," berättar hon för SVT i Ukraina. Den ryska militärens övergrepp i Butja chockade en hel värld. Utredningen av de krigsbrott som begicks här har bara börjat. Samtidigt har ny asfalt lagts på gatorna och människor har börjat reparera sina hus. Men Jana vet att hon en dag kan behöva fly igen. "Om kriget kommer tillbaka till Kiev och till vårt område, då får jag ta barnen igen och sätta dem i säkerhet." Se klippet! svt 220615. Turkiet: Redo att förhala svenskt Natointräde i ett år. Turkiet är redo att förhala ett svenskt och finskt Natomedlemskap i över ett år, om inte länderna går med på Turkiets krav. Det säger Akif Cagatay Kilic, ordförande för det turkiska parlamentets utrikesutskott, till The Guardian. Han anser att Turkiet förtjänar "större respekt" eftersom landet har den näst största armén i Nato och har försett Ukraina med drönare. "Det enda vi kräver är att det inte är några åtskillnader. En terrororganisation är en terrororganisation," säger han. Turkiet hävdar bland annat att Sverige och Finland stödjer den kurdiska milisen YPG, och kräver att länderna upphör med det. Omni 220615. Jhanna Melén: I Ukraina, pågår gränsförskjutningen för fullt. Vi återtar bara det som rättmätigt tillhör oss, är Rysslands president Putins senaste förklaring till det som sker. Först, när invasionen inleddes, var motivet att Ukraina skulle "avnazifieras". En förklaringsmodell obegriplig för många. Därefter sades det att krigets huvudsakliga syfte var att "befria" Donbass, i östra Ukraina. Nu, säger Putin, handlar allt om att återta det som historiskt sett tillhör Ryssland, precis som tsar Peter den store en gång i tiden gjorde. Men, säger kritiskt inställda ryssar, jämförelsen med tsaren haltar. Peter den store grundade Sankt Petersburg och öppnade, som det heter, fönstret mot Europa. Vladimir Putin stänger istället alla fönster och dörrar. En ny järnridå reser sig bakom vilken all form av utveckling stannar av. Tsar Peter den store flyttade gränser hej vilt. Men det gjorde alla på den tiden. Nu gör man inte det längre. SR 220615. Ukraina: Inga förhandlingar förrän ryskt nederlag. Förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ligger på is och kommer inte att återupptas förrän Ryssland lider ett militärt nederlag och lämnar tillbaka de territorium som man tagit sedan invasionen. Det säger president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Michajlo Podoljak, som representerat den ukrainska delegationen, till Ekot. Han menar att det inte finns några alternativ eftersom Ryssland förklarat att man är beredd att gå "hur långt som helst för att förgöra Ukraina som ett suveränt land". "Om inte Ukraina besegrar Ryssland nu kommer ryssarna att hinna göra justeringar, lära sig av sina misstag, rekrytera, skaffa fram nya vapen och anfalla oss eller andra länder på nytt," säger han. Rådgivaren: "Att lämna vilken del av Ukraina som helst åt Ryssland som det gjordes 2015 betyder i praktiken att man skjuter upp ett krig på framtiden." Underrättelsetjänstemän: Kriget står vid ett avgörande ögonblick.
Omni 220615. FN vädjar: Tvångsadoptera inte ukrainska barn. Unicef-toppen Afshan Khan vädjar till ryska familjer att inte tvångsadoptera ukrainska barn som flyttats till Ryssland sedan invasionen inleddes. Det rapporterar Sky News. "Adoption bör aldrig ske under eller direkt efter nödsituationer," säger Khan. Enligt Khan går det inte att anta att dessa barn är föräldralösa, och hon uppger att Unicef arbetar intensivt för att dokumentera alla fall av bortförda barn. Tusentals ukrainska barn misstänks ha förts bort. FN uttryckte oro över potentiella tvångsadoptioner redan i mars. Omni 220614. Svensk underrättelsetjänst missbedömde ryska hoten. En stor rysk invasion av Ukraina var osannolik, så bedömde den svenska militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, det ryska hotet tiden innan invasionen inleddes, rapporterar DN. Med de uppgifterna i ryggen ska utrikesminister Ann Linde (S) ha ifrågasatt den amerikanska utrikesministern Anthony Blinken under ett möte. Detta trots att både USA och Storbritannien öppet varnade för ett kommande anfall. "Den bedömning som vi och de flesta andra europeiska länder gjorde, byggd på underrättelseinformation, var att det här skulle nog inte ske," säger Ann Linde till DN. Omni 220615. Mätning: Viktigare med fred än att straffa Ryssland. Européerna tycker att det är viktigare att arbeta för fred i Europa än att ställa Ryssland inför rätta. Det visar en stor undersökning som ECFR har genomfört där bland annat svenskar tillfrågats. 35 procent av de tillfrågade vill prioritera fred, och 25 procent tycker att det är viktigare att straffa Ryssland. Av de tio länderna är det endast i Polen som straffandet värderas högst. I Sverige är skillnaden något större, då 38 procent vill prioritera fred och 22 procent vill prioritera straff. I straffgruppen går även att se en tydlig skillnad mellan könen, där en klar majoritet är män. I fredsgruppen är fördelningen mer jämn. Oro för kärnvapeneskalering och ekonomisk kris motiverar fredsgruppen. Expert: Fredsgruppen är störst i väst, straffgruppen är störst i öst. Omni 220615. Ikea säljer sina lokaler i Ryssland: "Många påverkas." Ikea ser inte att verksamheten i Ryssland kan återupptas inom en överskådlig tid. Möbeljätten har därför beslutat att sälja ut sitt lager av heminredningsprodukter och samtliga fyra fabriker som finns i landet. Sedan den 3 mars har Ikeas verksamhet i landet varit pausad. När man nu skalar ner kommer personalen minskas, skriver Ikea i ett pressmeddelande. "Det innebär att många medarbetare kommer att påverkas", skriver Ikea. Ikeas inköps- och logistikkontor i Moskva och i Minsk kommer att stängas permanent. Ikea ska sälja fabriker i Ryssland. "Tyvärr har omständigheterna inte förbättrats och det förödande kriget fortsätter." Omni 220615. Gaspriserna rusar - export genom Nord Stream stryps. Gazprom stryper gasexporten till Europa genom huvudledningen Nord Stream med ytterligare upp till 67 miljoner kubikmeter per dag, enligt ett pressmeddelande. Även under tisdagen uppgav Gazprom att man minskar gasflödet till Europa. Totalt rör det sig om en minskning med 60 procent av flödet. Tysklands ekonomiminister Robert Habeck kallar Gazproms beslut för "politiskt motiverat" och det fick gaspriserna att rusa med över 10 procent. Det skriver Bloomberg. Stoppet träder i kraft redan på torsdagen. Hänvisar till tekniska problem (!). Omni 220615. Expert: Inget tyder på att Putin är svårt sjuk - men antagligen hypokondrisk. Rykten om att Rysslands president Vladimir Putin är svårt sjuk i antingen Parkinsons eller cancer forsätter att cirkulera. Den brittiska försvarsforskaren Michael Clarke säger dock till Sky News att det inte finns några konkreta bevis på att Putin skulle lida av någon allvarlig sjukdom. "Jag misstänker att han bara är en hypokondriker, anger han som en förklaring till varför den ryske presidenten ständigt omger sig av läkare." Putin fyller 70 år i oktober och enligt Clarke använder den ryske presidenten mycket botox. "Han försöker balsamera sig själv medan han fortfarande lever," säger han. Clarke: Om Putin är, eller blir, sjuk tar Nikolaj Patrusjev över - och han är lika grym som Putin. Omni 220615. USA vill ge ytterligare 10 miljarder i stöd till Ukraina. USA vill skicka ett nytt stödpaket värt motsvarande tio miljarder kronor till Ukraina säger president Joe Biden, enligt BBC. Biden säger att han under morgonen har pratat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. "Jag bekräftade för honom att USA kommer att stå på Ukrainas sida när de försvarar sin demokrati och att vi stödjer deras suveränitet," säger han. Paketet kommer bestå av artilleripjäser, ammunition och ett kustförsvarssystem. Biden kallar Rysslands invasion för en "oprovocerad aggression." USA väntas även föreslå ett ytterligare paket som är värt omkring 650 miljoner dollar.
Omni 220615. Ledarnas resa ses som den mest högprofilerade hittills. De europeiska ledarnas första resa till Kyiv beskrivs som den mest högprofilerade sedan den ryska invasionen inleddes. Enligt källor till Bloomberg kommer Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Frankrikes president Emmanuel Macron, Italiens premiärminister Mario Draghi och Rumäniens president Klaus Iohannis att möta Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i den ukrainska huvudstaden. Både Macron och Scholz har den senaste tiden mött skarp kritik från ukrainska politiker. Scholz för att han som ledare för EU:s största ekonomi inte bidrar med tillräckligt militärt stöd och Macron för att han nyligen sa att Ryssland inte får förnedras för sin invasion av Ukraina. De båda ledarna kritiseras även för att de väger sitt stöd till Ukraina mot hur de ska hantera Ryssland efter kriget.
Omni 220615. USA riktar sanktioner mot svensk: "Global terrorist." USA:s utrikesdepartement betecknar den svenske nazisten Anton Thulin som "global terrorist" och belägger honom med sanktioner. Det skriver departementet i ett pressmeddelande på onsdagen. Thulin anses utgöra en "betydande risk" för att begå terrorhandlingar. Sanktionerna innebär att han får sina tillgångar i USA frysta och att amerikanska medborgare förbjuds att ha ekonomiskt samröre med honom. I pressmeddelandet beskrivs hur han reste till St Petersburg för att få paramilitär träning inklusive att framställa bomber år 2016. Han dömdes till ett år och tio månaders fängelse i Sverige för tre sprängattentat i Göteborg 2017 varav en vid ett flyktingboende. Efter avtjänat straff reste han till Polen för att fortsätta sin paramilitära träning, men utvisades därför att han ansågs utgöra ett säkerhetshot.
Omni 220615. Vapenexperten: Ryssland skjuter tio gånger mer än Ukraina. Rapporter visar att Ukraina skjuter mellan fem och sex tusen artillerigranater per dag, medan Ryssland skjuter omkring 60 000 granater per dag. "Det är oerhörda mängder," säger Rein Pella, lärare i militärteknik på Försvarshögskolan. Enligt Rein Pella är det just artilleri som orsakar de stora skadorna i ett krig. "Det är det som nedkämpar förbanden och når avgörandet. Minor och pansarvärnsrobotar, det stoppar fienden, men sedan nedkämpar man med artilleri," säger han. Ryssland har överlägsen kapacitet. I kriget har Ryssland en överlägsen kapacitet när det gäller just artilleri. Samtidigt börjar ammunitionslagret i Ukraina börjar se allt mer tomt ut." "Det är ju jätteviktigt att man får tag på ammunition. Får man inte tag på ammunition av rätt kaliber så har man bara 100-200 pjäser som man fått från väst att använda," säger Pella. I videon hör du om läget i Sieverodonetsk och Ukrainas problem med vapen. svt 220615. Pentagonchefen: Ryssland har lidit enorma förluster. USA:s försvarschef Mark Milley säger att deras underrättelseinformation tyder på att Ryssland har förlorat mellan 20 och 30 procent av sin väpnade styrka i Ukraina, rapporterar Reuters. "Ryssland har stött på många problem. De har problem med ledningen och med logistiken (...) De har lidit enorma förluster," säger han enligt CNN. Även om Rysslands förluster är stora så säger Milley att Ukrainas förluster är större. Enligt Ukraina förlorar de mellan 100 och 200 soldater varje dag och enligt Milley pekar siffrorna på att de kommer förlora kriget om Luhansk-regionen. "Men ingenting bestäms på förhand i krig. Krig tar många vändningar," säger han. Milley: Omvärlden får inte ta sitt fokus från Ukraina nu. Han vill inte specificera siffrorna närmare av säkerhetsskäl. Milley säger också att staden Sievjerodonetsk kontrolleras till två tredjedelar av Ryssland. Omni 220615. Ryssarna har tio gånger mer artilleri än vad Ukraina har. Ukraina skjuter mellan 5000-6000 granater per dag. Ryssarna bedöms skjuta 60 000 granater per dag. Video 0:45
svt 220616. Scanias Ukrainachef tillbaka i Kiev: "Anläggningen var minerad." När ryska trupper invaderade Ukraina evakuerades snabbt Scanias Ukrainachef Håkan Jyde ur landet. I dagarna återvände han till anläggningen som är belägen i den hårt krigsdrabbade Butja utanför Kiev - och möttes bland annat av en minerad verkstad. De ryska soldaterna tog över Scaniaverkstaden en kortare period i Butja. När Jyde återvände till verkstaden möttes han av förödelse. "Man har vandaliserat kontoret, stulit bilar och skjutit prick på fasaden. Det är en ren vandalisering," säger Håkan Jyde, Scaniachef i Ukraina. Under torsdagen var det invigning av en ny Scaniaverkstad strax utanför Kiev, och på plats var Tobias Thyberg som är Sveriges ambassadör i Kiev. På frågan hur läget ser ut i Ukraina svarar Thyberg följande: "För varje vecka som går så blir det lite mer, jag ska inte säga normalt, men det börjar likna mer hur det såg ut innan kriget. Fler människor som återvänder till stan och det är mer trafik. Samtidigt så märker vi hur stor påverkan kriget har haft på befolkningen, vi märker hur fattigdomen ökar. Så det är en konstig blandning av någon slags återväntade normalitet samtidigt som det är en helt annan stad än det var förut." Se förödelsen av verkstaden och hör Scaniachefen och Sverigeambassadören direkt från Kiev. svt 220616. Förstörda broar uppehåller ryska offensiven. Samtliga större broar över floden Donets i närheten av staden Sievjerodonetsk är nu förstörda, bedömer det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelseuppdatering på torsdagen. Det innebär att den ryska offensiven västerut kommer att saktas ner. Den ryska armén kommer att tvingas välja mellan att korsa floden under stark beskjutning, eller att försöka avancera på flankerna där man just nu står stilla. Samtidigt är situationen för de ukrainska militärer och civila som är kvar på den östra flodstranden ytterst svår, skriver departementet. Ukraina har lyckats retirera med de flesta av sina styrkor från östra stranden. Rysslands ambition är att erövra hela Donbas. Omni 220616. 10 000 civila finns kvar i Sievjerodonetsk. Cirka 10 000 civila är instängda i staden Sievjerodonetsk, som slitits sönder av intensiva strider i flera veckor. Det sa regionen Luhansks ukrainske guvernör Serhij Hajdaj på Telegram på torsdagen. Sievjerodonetsk är den största stad i regionen som fortfarande kontrolleras av Ukraina. Ryssland har beskjutit staden intensivt i flera veckor. Innan striderna inleddes bodde omkring 100 000 personer i staden. Broarna västerut till Ukraina har förstörts. FN varnar för att mat och vatten är på väg att ta slut. Omni 220616. Toppmöte i Bryssel: Nato ska öka styrkorna i öst. Natos försvarsministermöte i Bryssel fortsätter under torsdagen, och högt på agendan står utökandet av försvarsalliansens styrkor i Östeuropa. Det skriver TT. "Vi behöver en utplacering av större styrkor i länder som de baltiska länderna. Om man vill stoppa en mobbare måste man titta honom i ögonen och säga att 'vi kan slå tillbaka'," sade Lettlands försvarsminister Artis Pabriks på väg in till mötet. Nato har under senare år ökat sina styrkor i Baltikum och Polen. Nu väntar motsvarande upprustning i Bulgarien, Rumänien, Slovakien och Ungern. Sedan den ryska invasionen av Ukraina har Nato höjt sin militära närvaro i hela Östeuropa. Onsdagen handlade om Ukraina - torsdagen om Natos eget försvar. Mer än 40 000 soldater står under direkt Natokommando. Omni 220616. Uppgifter: USA hjälper ryska VPN-tjänster ekonomiskt. Den amerikanska regeringen har enligt uppgifter från källor till Reuters hjälpt tre VPN-operatörer på den ryska marknaden finansiellt, eftersom VPN-tjänsterna hjälper ryska medborgare att kringgå censuren i landet. Det handlar om stöd till de tre bolagen Nthlink, Psiphon och Lantern, som alla fått amerikanska stödpengar sedan 2015. Men sedan starten av Ukrainakriget har anslagen ökat markant, uppger Reuters. "Till följd av Kremls eskalerande tryck när det handlar om mediefriheten, så har vi sett en extraordinär ökning av efterfrågan på den här typen av verktyg bland ryssar," säger Laurie Moy, som är talesperson för den federala organisationen U.S. Agency for Global Media, som sköter finansieringen. Ger ryssarna tillgång till omvärldens nyheter. Den dagliga användningen av VPN-tjänster i Ryssland har ökat med 452 procent efter att kriget inleddes. Omni 220616. Macron i Irpin: Det har begåtts krigsbrott här. I Irpin syns spår efter krigsbrott och rysk massaker. Det säger Frankrikes president Emmanuel Macron på plats i Kyivförorten, tillsammans med ledare från Tyskland, Italien och Rumänien, rapporterar AP. Under resan besöker Macron tillsammans med de andra ledarna platser där attacker skett, för att visa sitt stöd för det ukrainska folket. Den franske presidenten fördömer de "barbariska attackerna" i Irpin, och hyllar invånarnas mod. "Frankrike har stått med Ukraina sedan dag ett," säger Macron. Macron, Scholz, Draghi och Ioannis ska träffa Ukrainas president Zelenskyj. Ukraina har uppmanat Macron att göra ett tydligare ställningstagande i kriget. Macron uppmanade Ukraina att "stå emot och vinna". Omni 220616. FN-topp medger att Kina begränsade besök i Xinjiang. FN:s människorättskommissionär Michelle Bachelet tilläts inte tala med några frihetsberövade uigurer eller deras anhöriga i samband med sin sex dagar långa resa till provinsen Xinjiang i Kina i maj. Det uppgav hon vid ett möte med FN:s råd för mänskliga rättigheter under onsdagen, skriver The Guardian. Aktivister och flera västländer har ifrågasatt Bachelets besök, då det har kritiserats för att bidra till kinesisk propaganda. Bachelet har betonat att hennes resa inte var en utredning, och att det kinesiska styret ordnade så att hon fick träffa politiker, akademiker, näringslivet och andra relevanta aktörer. Kina har anklagats för brott mot mänskligheten och folkmord mot uigurerna och andra muslimska minoriteter. Bachelet har även fått kritik för att hon inte tydligt har fördömt Kinas agerande mot uigurerna. USA uttrycker oro över Kinas inflytande över besöket. Omni 220616. Brittiska sanktioner mot rysk-ortodoxa överhuvudet. Storbritannien inför sanktioner mot den rysk-ortodoxa kyrkans ledare, patriark Kiril, för att han stödjer invasionen av Ukraina. Det rapporterar flera medier. "Vi riktar in oss på de som möjliggör Putins krig," sa den brittiska utrikesministern Liz Truss i ett uttalande. EU hade tidigare infört sanktioner mot patriarken, men de slopades på Ungerns bevåg. Den kyrklige ledaren har tidigare uppmärksammats för uttalanden han gjort i samband med den ryska invasionen, som han beskrivit som en "andlig kamp". Landet riktar också sanktioner mot barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Lvova-Belova beskylls för att ha utfört tvångsadoptioner av ukrainska barn. Truss: Kommer fortsätta sätta press på Putin. Omni 220616. Rysk spion stoppades från att jobba på ICC i Haag. Nederländernas underrättelsetjänst säger att man har hindrat en rysk spion från att infiltrera den internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag. Det rapporterar flera medier. Den 36-årige mannen uppges ha använt sig av en brasiliansk identitet och utgivit sig för att vara praktikant. I själva verket ska han ha arbetat för ryska militära underrättelsetjänsten GRU. ICC utreder möjliga krigsförbrytelser av Ryssland i Ukraina. Underrättelseorganet bedömer att det hade kunnat få stor betydelse om hemligt material från utredningen hade hamnat i ryska händer. Nederländernas underrättelseorgan: "Han skickades tillbaka till Brasilien med första bästa flyg." Den utpekade infiltratören har identifierats som Sergej Vladimirovitj Tjerkasov. Försöket till infiltration ska ha skett i april. Omni 220616. Tyskar uppmanas att bunkra när gaspriserna rusar. Gaspriserna i Europa fortsätter att rusa under torsdagen sedan Ryssland dragit ner på sin export under veckan, skriver Bloomberg. Priset på naturgas på råvarubörsen i Amsterdam rusade till så mycket som 150 euro per megawattimme under torsdagen, upp från drygt 80 euro i början av veckan. Tysklands vicekansler Robert Habeck konstaterar att läget är allvarligt och uppmanar företag och medborgare att spara energi och lagra gas, i ett klipp publicerat på Twitter. "Varje kilowattimme bidrar," säger han enligt Financial Times. Ryssland har till följd av bråk om betalningskrav i rubel tidigare stoppat gasleveranser till Polen, Bulgarien och Finland. I veckan har man även strypt exporten genom Nord Stream-ledningen i Östersjön - enligt statliga Gazprom på grund av "tekniska problem". Tyskland menar dock att det hela är "politiskt motiverat". "Putin gör det som vi hela tiden befarat, han stryper gasexporten, säger Robert Habeck till FT. Ryssland menar att sanktioner hindrar reparation av viktig pumputrustning. Jättar som Eni, Engie och Uniper bekräftar ett mindre utbud. Omni 220616. Zelenskyj dök upp som hologram på techkonferenser. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framträdde simultant som hologram på fyra olika techkonferenser i Europa på torsdagen: Viva Tech i Paris, TNW i Amsterdam, Brilliant Minds i Stockholm och Founders Forum i London. Det rapporterar The Next Web. I sitt tal sökte presidenten de stora techbolagens stöd, skriver AFP. Han refererade till Star Wars och jämförde ryssarna med den onda sidan. "Det är ovanligt för presidenter och statsöverhuvuden att använda hologram för att tala till människor, men det här är inte den enda aspekten av Star Wars som vi omsätter i praktiken," sa Zelenskyj inför hundratals åhörare och fortsatte: "Vi ska också besegra imperiet." I sitt tal uppmanade Zelenskyj techbolagen att investera i Ukraina. Zelenskyj lockade med chans att använda "avancerad teknologi på statsnivå". Var inte som när prinsessan Leia framträdde som hologram 1977 - Zelenskyj såg ut att stå i en stor låda. Omni 220616. FN: Fasorna i Mariupol kan sätta spår för generationer. De fasor som civilbefolkningen i Mariupol i Ukraina har utstått kan lämna spår i generationer. Det varnar FN:s människorättskommissionär Michelle Bachelet för, enligt AFP. Enligt Bachelet har 1 348 civila dödsfall bekräftats i staden men i realiteten handlar det sannolikt om ytterligare "tusentals" döda, uppger hon. 90 procent av bostadshusen har skadats eller förstörts. Bachelet menar också att förödelsen tyder på att Ryssland har begått allvarliga brott mot folkrätten. Varnade för övergrepp mot de ukrainska soldater som tagits som krigsfångar. Bachelet: "Sannolikt den dödligaste platsen i Ukraina mellan februari och mars." Omni 220616. Analys: Andra köar, Ukraina får inte snabbspår till EU. Att EU:s tre största, rikaste och mäktigaste länder "omedelbart" vill göra Ukraina till ett EU-kandidatland är ett tydligt budskap till Rysslands president Vladimir Putin: "Sovjets intressesfär är död - och våld kommer inte att få den att återuppstå." Det skriver Politicos David Herszenhorn i en analys efter Emmanuel Macrons, Mario Draghis och Olaf Scholz besök i Kyiv. Samtidigt konstaterar Herszenhorn att trion inte gav några dramatiska nya löften om militär eller finansiell hjälp till Ukraina. Det till skillnad från USA:s president Joe Biden som i onsdags meddelade ytterligare en miljard dollar i stöd. Beskedet från Macron, Draghi och Scholz betyder ”absolut inte” att Ukraina får ett snabbspår in i EU, skriver SvD:s Therese Larsson Hultin. Det är inte ens säkert att Ukraina får den kandidatstatus som nu efterfrågas. Frågan är känslig, konstaterar hon. Bland annat därför att andra länder, som Albanien och Nordmakedonien, står i kö och "knappast skulle uppskatta att bli omsprungna av ett betydligt fattigare land som Ukraina". David Herszenhorn: Många har svårt att föreställa sig att Ukraina tar steg mot medlemskap medan kriget pågår. Omni 220617. Minst två amerikaner saknas efter strider i Ukraina. Två amerikaner som stridit med ukrainska styrkor norr om Charkiv saknas sedan nästan en vecka tillbaka. Anhöriga och stridskamrater befarar att de har tillfångatagits av ryska styrkor - men det är inte bekräftat, skriver CNN. De båda männen, 39-årige Alexander Drueke och 27-årige Andy Huynh har tidigare tjänstgjort inom den amerikanska militären. Ned Price, talesperson för USA:s utrikesdepartement, säger att myndigheterna även har rapporter om att en tredje amerikan som rest till Ukraina för att strida har försvunnit "de senaste veckorna". Reuters skriver att USA:s militär har uppmanat veteraner att hitta bättre sätt att stödja Ukraina än att resa dit för att strida. Omni 220617. Biden: Att inte hjälpa Ukraina kunde skapat kaos. Det har varit värt priset för USA att hjälpa Ukraina i kriget mot Ryssland, även om det inrikespolitiska priset för president Joe Biden kan bli högt. Det säger Biden själv i en intervju med AP. "Det handlar inte om min politiska överlevnad, det handlar om vad som är bäst för landet," säger Biden. Han konstaterar att hjälpen "inte är kostnadsfri" för USA:s del, men att alternativet är "ännu värre". "Jag är rädd att det som skulle hända härnäst är kaos i Europa," säger Biden. Att inte hjälpa Ukraina hade sänt farliga signaler till omvärlden, exempelvis Kina, menar presidenten. Biden pratade också bland annat om det ekonomiska läget i USA. Presidentens popularitet på hemmaplan har rasat. Biden säger att han alltid varit tydlig med att priset för hjälpen skulle bli högt. Omni 220617. Förhörsledaren: Trumps planer uppenbart olagliga. Donald Trumps försök att riva upp resultatet i det amerikanska presidentvalet var "uppenbart olagliga". Det sa Bennie Thompson, ordförande för det utskott som leder kongressförhören om stormningen av Kapitolium i januari, efter torsdagens förhörsomgång, skriver Politico. Under förhöret framkom det hur Trump försökte pressa sin vicepresident Mike Pence att inte godkänna valresultatet. Den dåvarande presidenten uppges också ha fortsatt att driva sin linje, trots att rådgivare förklarat för honom att det var olagligt. Efter förhören hyllade Thompson också Pence för att han stod emot presidenten. "Vi ska vara tacksamma för Pence mod den 6 januari. Vår demokrati var oerhört nära en katastrof," sa han. Thompson: Trump upprörd över att Pence inte ville göra något uppenbart olagligt. Pence ska ha blivit uppringd och utskälld av Trump. Trump varnades för att hans påståenden kunde orsaka upplopp. Omni 220617. Sergej Lavrov: "Ryssland invaderade inte Ukraina." Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har givit en intervju åt BBC. Att Lavrov talar med västliga medier är ovanligt, skriver kanalen. I intervjun påstår Lavrov att Ryssland inte invaderat Ukraina. "Vi utlyste en militär specialoperation eftersom det var det enda sättet att förklara för väst att det var kriminellt att dra in Ukraina i Nato." FN har fördömt den ryska invasionen som en brott mot Ukrainas suveränitet. När BBC:s reporter Steve Rosenberg tog upp frågan om hur Ryssland behandlat civila svarade Lavrov: "Ryssland är inte fläckfritt. Ryssland är vad det är. Och vi skäms inte för att visa vem vi är." Ministern utmanar Storbritannien: "Om ni vill få oss på knä - varsågod, sätt igång!." Omni 220617. Femton tusen miljonärer försöker fly Ryssland. Visumansökningar tyder på att närmare 15 000 ryska dollarmiljonärer vill lämna landet just nu. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga lägesrapport. Departementet skriver att detta tyder på att den ryska företagseliten är särskilt tveksam mot kriget. Orsakerna är sannolikt både att de inte sympatiserar med invasionen, och att de vill fly de ekonomiska konsekvenser som sanktionerna mot Ryssland innebär. Om miljonärsflykten fortsätter kan den ryska ekonomin på lång sikt komma att skadas, bedömer departementet. Samtidigt som skepsisen mot invasionen finns bland vissa i Ryssland så kommer det snart bli ännu svårare att motsätta sig kriget. En lag som snart kan komma att införas skulle göra att medborgare som "motarbetar" den ryska nationen kan dömas till 20 års fängelse. Vissa högprofilerade tjänstmän har sannolikt sparkats för att de kritiserat kriget. Nya sanktioner mot Putinkopplade lyxyachter. Rika ryssar flyr till Mellanöstern. Omni 220617. Financial Times på Gotland: "Här kan världskrig börja." Rent militärstrategiskt är få andra platser i Europa viktigare än Gotland. Det skriver Financial Times, vars reporter har rest runt på ön och träffat en lång rad privatpersoner. I rubriken skriver FT att artikeln handlar om "livet på den idylliska svenska ön där tredje världskriget kan börja". Tidningen beskriver hur den militära närvaron har ökat på Gotland sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes. "Vi är lite mer redo nu och mycket mer misstänksamma. Men vi är inte rädda," säger den pensionerade militärofficeren Rutger Bandholtz. Omni 220702. Åland militärfritt - men inte försvarslöst. Åland är en ögrupp med tusentals öar som ligger mellan Sverige och Finland, mellan Roslagen och Åbolands skärgård. Omkring 30 000 människor bor på öarna. Ungefär en tredjedel av dem bor i den största staden Mariehamn, som ligger på huvudön Fasta Åland. Åland och ålänningarna har en särställning i Finland. Det är ett självstyrande och demilitariserat finländskt landskap, där nästan alla invånare har svenska som modersmål. Den 9 juni i år firade Åland 100 år av självstyre. Självstyret regleras i den åländska självstyrelselagen. Åland styrs av en landskapsregering, som tillsätts av landskapsparlamentet lagtinget. Där stiftas lagar av 30 ledamöter. Lantråd (regeringschef) är sedan hösten 2019 centerpartisten Veronica Thörnroos. Åland och Finland tillhörde Sverige i flera hundra år, tills det erövrades av kejsardömet Ryssland år 1809. När Finland blev självständigt 1917 ville många ålänningar att Åland skulle bli svenskt, men det ville inte Finland. Kompromisslösningen med självstyre och svenskt språk nåddes till sist efter beslut av Nationernas förbund. Åland fick en egen flagga 1954, en blå, gul och röd sådan med kors i nordisk modell. Turism är den största inkomstkällan och färjetrafiken till och från fastlandet är stor. Omni 220617. Försvarschefen i Storbritannien: Strategiskt har Ryssland redan förlorat. Putin har offrat 25 procent av den ryska armén och tillbaka har han fått små landområden i Ukraina. Det säger den brittiske försvarschefen, Tony Radakin enligt The Guardian. "Strategiskt sett har Ryssland redan förlorat," säger han och påpekar att kriget lett till att Nato blivit starkare med Sveriges och Finlands potentiella medlemskap. Radakin menar att även om Ryssland haft vissa taktiska framgångar de senaste tiden kommer de aldrig kunna erövra hela Ukraina. Den ryska armén har lidit stora förluster och börjar få slut på både soldater och avancerade robotar. "Alla påståenden om att det här skulle vara en succé för Ryssland är nonsens, de har misslyckats," säger han. Omni 220617. Ledare: Ukrainsk mark får inte förhandlas bort. De tre europeiska ledarnas statsbesök i Kyiv och politikernas tuffa tag mot parallellsamhällen är två av ämnena på dagens ledarsidor. Den franske presidenten Emmanuel Macron, Italiens premiärminister Mario Draghi och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besök i Ukraina var en uppvisning av enighet mot Moskva, skriver Sydsvenskans ledarsida som vill se att löftena till Kyiv bör omsättas i handling. Just de tre ledarna som besökte Ukraina har på senare tid mumlat om kompromisser, skriver DN:s ledarsida. Deras budskap måste vara tydligt: Att inte en meter av Ukrainas territorium ska få förhandlas bort, skriver tidningen. Omni 220617. Antalet cyberattacker har minskat under kriget. En oväntad konsekvens av kriget i Ukraina är att antalet cyberattacker av typen "ransomware" faktiskt minskat. Det säger Rob Joyce, chef för den amerikanska cybersäkerhetsenheten enligt Sky News. Sannolikt beror det på att kriget gjort att oron och beredskapen för attacker ökat, och att sanktionerna mot Ryssland har försvårat för kriminella ryssars verksamhet, bedömer Rob Joyce. En överraskande ljuspunkt under kriget – hackerattackerna minskar. Ryska cyberhotet är fortsatt högt. Sanktionerna är frustrerande för ryska hackers. Omni 220617. Kina sjösatte sitt tredje hangarfartyg i Shanghai. Under fredagen sjösatte Kina sitt tredje hangarfartyg på ett varv i Shanghai, det första som designats och byggts helt inom landet, skriver AFP. Tillkännagivandet om fartyget kommer samtidigt som spänningarna stiger mellan Kina och USA på grund av den asiatiska stormaktens hotfulla retorik rörande Taiwan. Hangarfartyget, som fått namnet Fujian, måste nu utrustas. Det kan ta flera år, och det kinesiska försvarsdepartementet har inte meddelat något datum för när fartyget kan tas i bruk. Kinas president Xi Jinping har sagt att Kinas militär ska vara i nivå med den amerikanska år 2027. USA:s vapenförsäljningar till Taiwan retar Peking. Skeppet använder elektromagnetiska katapulter. Skeppet är döpt efter en kinesisk provins. Omni 220617. Lukasjenko anklagar Ukraina för robotattacker mot Belarus: "Blir provocerade." Belarus president Aleksandr Lukasjenko anklagar Ukraina för att ha avfyrat robotar mot deras territorium. Utspelen kommer i statsägda nyhetsbyrån Belta och citeras av AFP. "Vi blir provocerade," säger Lukasjenko. Enligt presidenten kunde landets luftvärnssystem stoppa robotarna. Ukraina har inte kommenterat anklagelsen. Samtidigt hävdar Lukasjenko fortsatt att Belarus inte har några planer på att ge sig in i Ukraina militärt. Men om någon "går in i vårt land" eller "dödar vårt folk" kommer svaret omedelbart, enligt Lukasjenko. Belarus står mycket nära Ryssland och har fungerat som en viktig rysk militär utpost under kriget. Dessutom har ryska raketer avfyrats därifrån, in i Ukraina. Lukasjenko är beroende av Rysslands stöd för att kunna behålla makten i landet. Lukasjenko medger att kriget "drar ut på tiden" i exklusiv AP-intervju. Omni 220617. Två döda i rysk attack mot bostadshus i Mykolajiv. Minst två personer har dödats och 20 har skadats i en attack mot ett bostadsområde i Mykolajiv i södra Ukraina, rapporterar AFP med hänvisning till en lokal guvernör. Ett barn ska finnas bland de skadade. Mykolajiv, med sitt strategiska läge nära Odesa vid Svarta havet, har varit under regelbunden attack sedan kriget inleddes 24 februari. Samtidigt säger sig Ukraina ha träffat en rysk bogserbåt i Svarta havet. Vid attacken ska raketer av modellen Harpoon ha använts. Det är första gången Ukraina säger sig ha använt vapen som väst har bistått med mot sjömål, skriver Reuters. Fyra bostadshus ska ha träffats i attacken i Mykolajiv. Ombord på bogserbåten fanns soldater, vapen ammunition. Ukraina vädjar om fler vapen från väst. Omni 220617. Hundratals civila är fast i Azot: "Total vapenvila behövs." De civila som sökt skydd i kemfabriken Azot i staden Sievjerodonetsk kan inte ta sig därifrån. På grund av konstanta strider och bombning går det inte att evakuera dem, stadens borgmästare Serhij Hajdaj enligt AFP. "Att lämna fabriken skulle bara vara möjligt vid en total vapenvila," säger stadens borgmästare Serhij Hajdaj. Enligt Hajdaj befinner sig 568 civila inne i fabriken som innan kriget producerade ammoniak. Av dem ska 38 vara barn. Sievjerodonetsk har blivit centrum för striderna mellan Ukraina och Ryssland i Luhanskregionen. Runt 70 procent av staden bedöms vara kontrollerad av ryska styrkor. Ryssland har tidigare lovat att evakuera civila från den intensivt beskjutna kemifabriken. Hajdaj: Det är omöjligt och livsfarligt att försöka ta sig ut. Kemfabriken liknar Azovstal men är mindre och sämre skyddad. Omni 220617. Två möbelkedjor vill köpa Ikeas ryska tillgångar. De ryska möbelkedjorna Tvoi Dom och Hoff överväger båda att lägga bud på Ikeas tillgångar i landet, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyråer. Ikea stängde sina varuhus i Ryssland i mars efter invasionen av Ukraina. I onsdags meddelade den svenska möbeljätten att den avser att sälja sina fyra fabriker och att olika alternativ utvärderas gällande de 17 varuhusen i Ryssland. Ikea har 15 000 anställda i landet. Omni 220617. Moldavien och Georgien får vänta - blir inget EU än. Det blev ingen kandidatstatus till EU för vare sig Georgien eller Moldavien i dag, skriver Sky News. Samtidigt som Ursula von der Leyen kom med beskedet att Ukraina ska antas som kandidatland till unionen berättade hon att så inte blir fallet för Moldavien och Georgien. Hon sa att Moldavien nått en stabil grund för att kunna anpassa sig till EU:s lagar och regler, men att bli ett kandidatland är ännu inte aktuellt. För Georgien var tonen något rakare, de har lämnat en bra ansökan men landet behöver komma samman politiskt först, sa Ursula von der Leyen. Omni 220617. Rysk korvett kränkte gränsen under danska Almedalen. Halv tre i natt ska en rysk korvett ha kränkt danskt farvatten utanför Bornholm, uppger den danska försvarsmakten i ett pressmeddelande. Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod skriver på Twitter att det är "djupt oansvarigt och en fullständigt oacceptabelt rysk provokation mitt under Folkemødet". Folkemødet är Danmarks motsvarighet till Almedalsveckan och pågår på Bornholm. Hela den danska politiska sfären är samlad där just nu. Omni 220617. Putins tal uppskjutet efter hackerattack. Den ryska presidenten Vladimir Putin ska i dag tala på Sankt Petersburg internationella ekonomiska forum, men talet har skjutits upp en timme på grund av en hackerattack. Det uppger Kreml enligt ryska nyhetsbyråer rapporterar TT. Deltagarna behöver nu vänta tills "specialister fixat alltihopa", säger Kremls talesperson Dmitry Peskov. Talet väntas handla om hur Ryssland ska hantera den ekonomiska och politiska situationen i världen. Ddos-attack bakom haveriet.
Omni 220617. Boris Johnson på besök i Kyiv för andra gången. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson befinner sig i Kyiv, enligt hans Twitterkonto. "Herr president, Volodymyr, det är fint att vara i Kyiv igen", skriver Johnson och bifogar en bild på sig själv och Zelenskyj. "Jag är glad att se vårt lands gode vän Boris Johnson i Kyiv igen", skriver Zelenskyj på Telegram enligt Reuters. Det oannonserade besöket är det andra Johnson gör i Ukraina sedan invasionen inleddes. I början av april syntes han gå tillsammans med Zelenskyj på Kyivs gator. Under torsdagen fick Zelenskyj besök av de franska, italienska och tyska ledarna Emmanuel Macron, Mario Draghi och Olaf Scholz – något som beskrivs som det mest högprofilerade mötet hittills under invasionen. Omni 220617. Kina hindrar folkprotester med spårande hälsoapp. Kinesiska myndigheter håller sin befolkning i schack med hälsoappar, rapporterar AP. Påståendet kommer från dussintals bankkunder som hindrats från att protestera mot flera problemtyngda banker i Henan- och Anhui-provinserna. En kund som rest till Zhengzhui för att ta ut pengar blev först utfrågad av polis och fick kort därpå besked i sin hälsoapp att hon behövde sättas i karantän för covid-19. Åtskilliga fler uppger att appen gett dem liknande besked så fort de närmat sig Zhengzhui. Händelserna har skapat en nationell debatt om hur verktyg, som skapats av folkhälsoskäl, tagits över av politiska krafter för att förebygga kontroverser. Myndigheterna säger att de ska utreda saken. Omni 220617. Påstådda bilder på saknade amerikaner i ryska medier. Ryska statliga medier visade på fredagen bilder på vad de påstår vara två tillfångatagna amerikaner - de sedan tidigare saknade Andy Huynh, 27, och Alexander Drueke, 39, rapporterar Reuters. Bilder och klipp har delats av tidningen Izvestia, mediehuset RT och på Telegram. I ett klipp identifierar sig en man med amerikansk brytning som Drueke, och säger "jag är emot krig" på både ryska och engelska. I ett separat klipp upprepar en man som sägs vara Huynh samma mening. Enligt familjemedlemmar har de två männen, som stridit med ukrainska styrkor norr om Charkiv, varit saknade i en vecka. Det ryska utrikesdepartementet har inte kommenterat uppgifterna. Biden: Känner inte till var de befinner sig. Totalt tre amerikaner som stridit i Ukraina saknas. Omni 220617. Rysk elit allt vanligare syn i Förenade Arabemiraten. Rent numerärt har antalet resor med privatjet mellan Ryssland och Förenade Arabemiraten minskat, men känslan i Dubai är den motsatta, uppger New York Times. Ryssarna flockas i ökenlandet. "Många människor har inget val," säger Daria Poligajeva, en rysk journalist som flyttade till Dubai för flera år sedan och som nu ser en våg av landsmän göra samma sak. "Det här är en av få platser som du kan flytta din verksamhet till." Flera internationella företag, exempelvis Goldman Sachs och Google, har flyttat sina ryska medarbetare till Dubai. Det stora inflödet av ryssar har bland annat lett till att ett lokalt friskvårdsföretag utrustat sina anläggningar med bastu. "Vi har fått anpassa oss lite efter Dubai, säger en representant. Du kan inte dricka vodka i ångrummet. Du får definitivt inte vara naken." Ryska inköp av fastigheter i Dubai ökade med 67 procent första kvartalet 2022. Omni 220617. Scholz: Helt nödvändigt att prata med Putin. Det är "fullkomligt nödvändigt" för vissa ledare - såsom han själv och Frankrikes president Emmanuel Macron - att samtala med Vladimir Putin, säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz enligt Sky News. Både Scholz och Macron har flera gånger hållit telefonsamtal med Putin sedan invasionen inleddes, vilket väckt kritik på flera håll. Enligt Scholz har hans budskap till Putin varit "du måste dra tillbaka dina trupper och träffa en överenskommelse med Ukraina som är acceptabel och rätt för det ukrainska folket". Scholz, Macron och Italiens premiärminister Mario Draghi besökte Kyiv på torsdagen, där de träffade president Zelenskyj och gav sitt stöd till ett EU-medlemskap för Ukraina. Scholz kommer fortsatt att ha kontakt med den ryske presidenten. Omni 220617. "Nördkrigarna" försöker sänka Rysslands ekonomi. Inuti hemliga rum på det amerikanska finansdepartementet har advokater, revisorer, ekonomer och finanshajar jobbat i månader med att klämma åt den ryska ekonomin via sanktioner, uppger företrädare i intervjuer med CNN. "De är som våra nördkrigare," säger en av källorna. På ytan tycks den ryska ekonomin stå pall mot sanktionerna - rubeln är i dag värd mer än den var före invasionen, och försäljningen av olja och gas slår rekord. USA:s finansdepartementet vidhåller dock att sanktionerna fungerar, och gradvis orsakar långvariga ekonomiska skador. Källa: Vi hör hela tiden att Ryssland besegrat sanktionerna - men det är fel. Många ekonomer spår att en djup recession i Ryssland senare i år. Omni 220617. Gripen Bloomberg-journalist i Kina släppt - men spårlöst försvunnen. Journalisten Haze Fan frihetsberövades i Kina 2020. Nu har hon släppts mot borgen, rapporterar Bloomberg, som hon har jobbat för sedan 2017. Men trots frigivandet har redaktionen inte kunnat få kontakt med henne. "Det hon går igenom är en form av tortyr," säger människorättsaktivisten Laura Harth. Läs mer hos svt 220617. Sjukvårdaren Taira filmade krigets fasor - har släppts. Ryssland uppges ha släppt den hyllade ukrainska sjukvårdaren Julia Pajevska, skriver AP. Pajevska, känd under smeknamnet Taira, använde en kroppskamera för att dokumentera hur hennes team tog hand om skadade soldater i Mariupol, enligt nyhetsbyrån både ryska och ukrainska. Filmerna smugglades ut ur den belägrade staden med hjälp av AP:s reportageteam den 15 mars, när nyhetsbyrån lämnade staden sist av alla internationella journalister. Pajevska och hennes kollegor greps av ryska styrkor den 16 mars, enligt AP:s granskning. Sent i går kväll uppgav maken Vadim Puzanov att han talat i telefon med Pajevska och att hon då var på väg till ett sjukhus i Kyiv.
Ryssland har försökt koppla Pajevska till Azovbataljonen men AP har inte funnit några belägg för det. Zelenskyj: Tacksam för alla som har jobbat för det här resultatet. Hundratals kvar i kemisk fabrik: "Omöjligt att lämna". Hundratals människor är instängda i provisoriska skyddsrum i staden Sievjerodonetsk i den ukrainska regionen Luhansk, uppger guvernören Serhij Hajdaj. Bland annat har människor sökt skydd i kemifabriken Azot. "Strider och ständig beskjutning gör att det nu är omöjligt att lämna fabriken," säger guvernören enligt Reuters. Han uppger att 568 människor sitter fast, däribland 38 barn. I veckan sa guvernören att 10 000 civila är kvar i Sievjerodonetsk. Bataljonschef dömer ut kemifabriken som skydd: "För eller senare förstörs den."
Omni 220618. Putins allierade gav oväntat mothugg mitt på scenen. Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev valde att inte erkänna de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga när han delade scen med Vladimir Putin under Internationellt ekonomiskt forum i Sankt Petersburg i går. Bloomberg beskriver Tokajev som en viktig allierad för Putin vilket gör att uttalandet sticker ut. Kazakstan erkänner inte "kvasi-statliga territorier" och det skulle bli "kaos" i världen om hundratals nya länder uppstod, svarade Tokajev när den ryska propagandakanalen RT:s chef Margarita Simonyan pressade honom. SvD skriver, med hänvisning till The Globe and Mails korrespondent, att Putin senare ska ha hämnats på Tokajev genom att låtsas ha glömt bort presidentens namn när de befann sig på scenen ihop. Putin attackerade väst i sitt tal på forumet. Omni 220618. Johnson erbjuder att träna tusentals ukrainska soldater. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att landet kan komma att bli utmattat av att försvara sig mot den ryska invasionen, rapporterar Politico. "Det är väldigt vikigt att vi visar att vi stöttar dem i det långa loppet och att vi ger dem den strategiska motståndskraft de behöver," säger han. Enligt The Times har Johnson erbjudit Zelenskyj att den brittiska armén ska träna upp till 10 000 soldater var 120:e dag. Det i kombination med vad Johnson kallar "den ultimata kraften" - Ukrainas vilja att kämpa för sitt land - kommer innebära att de slutligen kommer segra, enligt Johnson. Brittiska försvarsdepartementet varnar för att Ryssland kommer lansera ny offensiv mot Donetsk. Johnson valde besöket i Kyiv över viktig konservativ konferens. Johnson: "Ukraina kan, och kommer vinna." Omni 220618. Paasikivi: Ukraina måste välja - Donbas eller söder. Ukraina står nu inför ett val - antingen koncentrerar sig landet på att försvara Donbas i öster eller så går man på offensiven i söder. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Ekot. "Jag tror inte att man kommer att kunna göra båda, iallafall inte med full kraft," säger han. Han tror att Ukraina kommer att välja att lägga sina krafter på offensiven i söder men han säger också att det är svårt att säga när. Utvecklingen beror mycket på när olika vapenleveranser från väst når landet, enligt Paasikivi. Paasikivi säger att det har blivit allt svårare att skapa sig en bild av vad som händer. Bedömare tror att Ukraina som bäst kan hoppas på ett dödläge mot den bättre rustade ryska armén. Omni 220618. Zelenskyj på första besöket i Mykolajiv under kriget. På lördagen gjorde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett besök i den krigshärjade sydliga staden Mykolajiv för första gången sedan invasionen inleddes, rapporterar AFP. Under besöket - ett av få som Zelenskyj gjort utanför huvudstaden under kriget – inspekterade presidenten skadade bostadshus och höll möte med lokala myndigheter. Besöket sker en dag efter att en rysk attack dödade två personer och skadade 20 i staden. Mykolajiv har varit mål för ryska attacker ända sedan invasionens första dag, den 24 februari. Delade ut tapperhetsmedaljer till lokala myndighetsföreträdare. Ryska styrkor har drivits ut från staden. I ett klipp inspelat i staden hyllar Zelenskyj stödet för ukrainskt EU-medlemskap. Omni 220618. Ukraina: Ryska trupper styrs om till Sievjerodonetsk. Ryssland skickar stora mängder soldater från andra delar av Ukraina till Sievjerodonetsk för att försöka ta kontroll över staden, säger Luhanskprovinsens guvernör Serhij Hajdaj i nationell tv enligt Reuters. " (Förr eller senare) kommer de att skicka in alla de har, för det är så många av dem där redan, de har nått kritisk massa." Enligt Hajdaj kontrollerar ryssarna det mesta av, men inte hela, staden. Den östliga staden är i fokus för de ryska styrkorna. Ryssarna har sprängt tre broar - staden är avskuren från vägar. Omni 220618. Litauen förbjuder transport till Kaliningrad. Litauen uppger att det från och med lördagen är förbjudet att transportera varor som är föremål för EU-sanktioner till den ryska exklaven Kaliningrad genom litauiskt territorium, rapporterar Reuters. Bland varorna som berörs finns kol, metaller, byggmaterial och avancerad teknologi. Nyheten blev först känd genom ett videoklipp som Kaliningrads guvernör Anton Alichanov lade upp på fredagen, där han säger att förbudet kommer beröra runt hälften av alla regionens importer. Kaliningrad, som gränsar mot EU- och Nato-länderna Polen och Litauen, är bas för Rysslands Östersjöflotta. Exklaven får sina varor från Ryssland via järnväg och gasledningar genom Litauen. Bekräftas av det statliga litauiska järnvägsbolaget. Alichanov: Ett allvarligt brott mot rätten till fri transport.
Omni 220618.
Kommentar: Ryssland har inte respekterat fri transport i Ukraina, alla ukrainska hamnar är blockerade av Ryssland. Dessutom anfalls vägar och järnvägar i Ukraina. Stoltenberg: Kriget kan pågå i åratal framöver. Kriget i Ukraina kan komma att fortsätta i åratal, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med den tyska tidningen Bild am Sonntag enligt Reuters. Han understryker samtidigt vikten av att fortsätta stötta landet. "Även om kostnaderna är höga, inte bara för militärt stöd utan även med stigande priser på energi och mat." Under Natomötet i Madrid i slutet på juni väntas alliansen komma överens om ett stödpaket till Ukraina som ska hjälpa landet att övergå från äldre vapensystem från Sovjeteran till moderna Natovapen, enligt Stoltenberg. Modernare vapen kan öka Ukrainas chanser att befria Donbas, enligt Natochefen. Omni 220619. Befälhavare från Azovstal ska ha förts till Ryssland. Två högt uppsatta befälhavare som försvarade stålverket Azovstal i Ukraina har förts till Ryssland för att utredas. Det uppger en källa för den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, enligt Reuters. Männen det uppges handla om är Svyatoslav Palamar från Azovbataljonen och Serhij Volynsky, befälhavare för ukrainska arméns 36:e marinbrigad. Reuters har inte kunnat bekräfta uppgifterna och Kyiv har ännu inte kommenterat dem. Stålverket föll i maj efter en månadslång belägring och ödet för hundratals stridande på den ukrainska sidan är till stora delar okänt. Specialstyrkor ska ha fört bort männen från Donetsk. Omni 220619. Besvikelse i Georgien efter EU-nobb: "Förkrossande." Ursula von der Leyens besked om att Georgien blir kvar i EU:s farstu medan Ukraina och Moldavien är aktuella för kandidatstatus är en kalldusch för landets politiker. Det rapporterar Euronews. Irakli Kobakhidze, ledare för partiet Georgiska drömmen som har majoritet i landets parlament, beskriver beskedet från EU-kommissionens ordförande som "förkrossande". Oppositionspartier har tagit tillfället i akt att kritisera regeringen. Giga Bokeria, partiledare för Europeiska Georgien, säger att den sittande "regimen" omöjligt går ihop med landets EU-ambitioner. Andra makthavare uttrycker sig mer positivt. Presidenten Salome Zourabichvili betonar att Europa inte har övergett Georgien. "Nu har vi en lista med prioriteringar som vi behöver ta tag i, och det är både regeringens och oppositionens ansvar." Frustration bland invånare i huvudstaden Tbilisi: "Vi förtjänar det." von der Leyen: Ukrainarna är redo att dö för Europas perspektiv, vi vill att de ska få leva den europeiska drömmen. Hårt slag för Georgien som sökt närmare band med Bryssel i åratal. Var väntat att Georgien skulle stå kvar i det yttre väntrummet. Omni 220619. En månad efter belägringen - nu visar ryssarna runt journalister inne i Azovstal. Ryska soldater och deras separatistiska allierade bär vita armbindlar när de patrullerar stålverket Azovstal. En gång var det här Mariupols stolthet med 12 000 anställda men i dag ligger området i ruiner. Rysslands försvarsdepartement har arrangerat en pressvisning och flera medier publicerar bilder inifrån de vindlande gångar där ukrainska styrkor tillsammans med civila höll ut under en månadslång belägring. AFP:s reportrar beskriver hur journalisterna leds runt i tunnelsystemet som byggdes under kalla kriget för att skydda de anställda från en möjlig kärnvapenattack. Borden är täckta av bandage, muggar och bilder av soldater. I de mörka rummen ligger högar av kläder och tillhörigheter som övergetts hastigt. Våningssängarna av metall saknar madrasser. Det har gått 115 dagar sedan Ryssland anföll Ukraina. FN-organet OHCHR har registrerat 4 509 civila dödsfall men den verkliga siffran tros vara betydligt högre. Det är till stora delar okänt vad som hänt med de många ukrainska soldater som tillfångatogs av Ryssland när stålverket föll. Självutnämnda Folkrepubliken Donetsk har släppt en video som visar hur det ser ut på stålverket. Kontrollerade explosioner hörs när ryssarna minröjer i området. Kalendern i ett hörn av sovsalen visar 14 maj. Omni 220619. "Många ryska soldater är fortsatt osäkra på syftet." Det kommer rapporter om bristande stridsmoral på båda sidorna av kriget i Ukraina. Enligt Storbritanniens senaste lägesbild har ukrainska styrkor sannolikt drabbats av desertering de senaste veckorna. Samtidigt fortsätter moralen hos de ryska soldaterna att svaja, enligt rapporten. Det finns uppgifter om att hela divisioner på den ryska sidan har vägrat att följa order. Bland problemen för de ryska soldaterna nämns dåligt ledarskap, tunga förluster, dålig logistik och svårigheter att få pengar. Enligt Storbritannien tycks många ryska soldater fortfarande vara osäkra på vad krigets syfte egentligen är. De ryska myndigheterna lär också enligt rapporten ha svårigheter med att använda juridiska påtryckningsmedel för att hindra stridande från att desertera, eftersom invasionen beskrivs som en "specialoperation" och inte som ett krig. Omni 220619. Metro 2033-författaren i exil: "Verklighetstroget." Den ryske författaren Dmitri Gluchovskij är efterlyst av myndigheterna efter att han fördömt kriget i Ukraina på Instagram. Författaren, känd för att ha skrivit ”Metro 2033” som utspelar sig i Moskvas tunnelbanesystem, befinner sig nu i ett annat land. I en intervju med SVT Kultur säger Gluchovskij att ryska myndigheter gjorde anklagelserna mot honom offentliga efter att först ha sökt upp avlägsna släktingar till honom. "Minst tre av mina böcker har blivit mer verklighetstrogna de senaste månaderna," säger han och syftar på att bilder av ukrainare som tagit skydd i tunnelbanan påminner om hans Metro-trilogi. Fick problem redan förra året när han uttryckte stöd för Navalnyj. Gluchovskij riskerar ett långt fängelsestraff i Ryssland. Gluchovskij: Soldater som återvänder hem kommer att förstå att de slogs för inget . Omni 220619. Kommentar: Förutom allt man plundrat från Ukraina och tagit hem. Tyska nödåtgärder: Ökar användning av kolkraft. Tyskland kommer att vidta nödåtgärder för att säkra sin energiförsörjning efter de minskade leveranserna av rysk naturgas, meddelar landets regering enligt AFP. "För att minska gasförbrukningen måste mindre gas användas till att generera elektricitet. Koleldade kraftverk kommer att behöva användas mer i stället", skriver regeringen i ett uttalande. Den tyska staten kommer även att utöka kreditlinjerna med 15 miljarder euro för köp av naturgas. Det kommer göra det möjligt för gasmarknadsoperatören THE att fylla upp lagren snabbare, så att Tyskland kan klara sig över vintern även om de ryska leveranserna skulle strypas helt, skriver Reuters. Användningen av kolkraft kommer att öka. Tyska ekonomi- och klimatministern beklagar åtgärden, men säger att den är nödvändig. Omni 220719. Expert: Omöjligt att hitta lösning med Putin kvar. Så länge Vladimir Putin sitter kvar vid makten i Ryssland kommer det vara omöjligt att hitta en diplomatisk lösning på kriget i Ukraina som båda sidor kan acceptera. Det säger den amerikanska Östeuropaexperten Alexander Motyl till norska Dagbladet. Han ser i nuläget endast ett sätt att får slut på kriget – att en av sidorna vinner på slagfältet. "En rysk seger betyder ödeläggelse av hela Ukraina och dess folk. (...) Allt annat är objektivt sett ett nederlag för Ryssland," säger han. Han säger vidare att han är övertygad om att det är möjligt för Ukraina att driva ut Ryssland ur det nu nästan helt ockuperade Donbas i öst. Enligt Motyl har Ukraina bättre soldater, medan Rysslands övertag ligger i antalet vapen. Men det övertaget kommer med tiden att försvinna i takt med att Ukrainas arsenal fylls på av väst medan Ryssland förbrukar sina vapen, tror han. Motyl: Ryssland börjar få slut på tunga vapen och har svårt att fylla på med folk. Expert: USA-vapnen köper Ukraina mer tid - men det räcker inte. Ryssland kraftsamlar för att ta viktiga staden Sievjerodonetsk. Omni 220619. Arméchef: Brittiska trupper måste vara redo att strida i Europa igen. Storbritanniens nye överbefälhavare, general Patrick Sanders, säger att brittiska trupper "måste vara redo att återigen strida i Europa". Det rapporterar Sky News. "Rysslands invasion av Ukraina understryker vårt kärnuppdrag att skydda Storbritannien genom beredskap för att utkämpa och vinna markstrider," säger han. Sanders säger sig nu vilja forma en armé som är kapabel att kämpa vid sidan av Storbritanniens allierade och besegra Ryssland i strid. Både den brittiske premiärministern Boris Johnson och Natochefen Jens Stoltenberg har i dagarna understrukit vikten av att fortsätta stödja Ukraina i det långa loppet. I en intervju med tyska Bild am Sonntag varnar Stoltenberg för att kriget kan pågå i åratal. Sanders: Vi är generationen som måste förbereda armén. Stoltenberg: Kriget kan pågå i åratal. Johnson och Stoltenberg: Västs stöd får inte upphöra. Omni 220619. SVT på plats vid bombade oljedepån: "Stort bakslag för Ukraina." De senaste dagarna har Ryssland trappat upp sina attacker mot bränsledepåer i Ukraina, varnar en ukrainsk parlamentsledamot. SVT:s utsända är på plats i Dnipro där höga lågor fortfarande slår från regionens oljelager. "För Ukrainas del är det här ett stort bakslag," säger SVT:s Samir Abu Eid. Sedan Ryssland drog sig tillbaka från Ukrainas mer västra delar har fokus förflyttats allt mer till striderna i öst. Det betyder dock inte att övriga Ukraina är förskonat. De senaste dagarna har Ryssland utfört allt fler attacker mot bränsledepåer även längre västerut, skriver den ukrainska parlamentsledamoten Lesia Vasylenko på Twitter. SVT:s utsända i Ukraina, Samir Abu Eid och Salim Alsabbagh, har med egna ögon sett exempel på Rysslands angrepp mot bränsledepåer. De befinner sig i Dnipro, där tjock svart rök fortfarande stiger mot himlen efter lördagens attack mot ett oljelager. "Vi befann oss inte långt härifrån när attacken ägde rum, och vi hörde en stor explosion. Trots att det hände igår kväll brinner det fortfarande," säger Samir Abu Eid i Rapport. En person uppges ha dödats i attacken medan flera andra skadades. Förutom de omedelbara skadorna kan attacker likt den i Dnirpo också få konsekvenser för Ukrainas möjlighet att försvara sig, enligt Abu Eid. "För Ukrainas del är det här ett stort bakslag. De behöver bränsle till sina fordon för att försöka försvara sig längre österut, säger han. Men även om attackerna fortsätter mot mål runtom i Ukraina pågår de mest intensiva striderna fortfarande i landets östra delar. Stort fokus ligger just nu på försvaret av staden Sievjerodonetsk, där många gör bedömningen att slutgiltiga striden närmar sig. "Där verkar det som Ryssland använder sig av samma taktik som i Mariupol, att helt enkelt förstöra hela staden för att ta kontroll över den. Lyckas man med det skulle man kontrollera hela Luhanskregionen," säger Samir Abu Eid. svt 220619. Ukraina förbjuder rysk musik och litteratur. Det ukrainska parlamentet har beslutat att förbjuda musik gjord av ryska medborgare. Beslutet fattades med två tredjedelars majoritet, uppger ledamoten Jaroslav Zjeleznjak enligt tyska ARD. Som skäl anges att "musik från angriparstaten kan påverka separatistiska stämningar i befolkningen". Undantag görs för ryska artister som fördömt invasionen. Därtill förbjuds import och distribution av litteratur och tryckta publikationer från Ryssland, Belarus och de separatistkontrollerade områdena i Donbas. Ryska böcker har varit föremål för censur sedan 2016. Vice talmannen: "Det ryska kulturella skeppet följer det militära." Ryska artister får inte heller turnera i landet. Omni 220719. Ukraina: Ryssland redo att storma Sievjerodonetsk. Ryssland har samlat nog med militära resurser runt Sievjerodonetsk i östra Ukraina för att inleda en storskalig attack på staden, enligt ukrainska myndighetsföreträdare. Serhiy Hajdaj, guvernör i regionen Luhansk, säger enligt CNN att en stor mängd tung militär utrustning flyttats till regionen, varav en del redan används i strid. Enligt den biträdande försvarsministern Hanna Maljar har ryska trupper beordrats att nå Luhanskregionens västra gräns - bortom Sievjerodonetsk - senast på söndag, rapporterar The Guardian. "Den ryska armén har satt in i princip alla sina styrkor för att storma bosättningarna runt (staden)." Hajdaj: Större delen av staden kontrolleras av Ryssland. Omni 220621. Brittisk rapport: Ukrainsk framgång i Svarta havet - använt robot från väst. Ukrainska styrkor har rapporterat sin första framgångsrika insats med sjömålsroboten Harpoon som donerats av väst, enligt den senaste rapporten från brittiska försvarsdepartementen. Målet för attacken den 17 juni var med största sannolikhet den ryska bogserbåten Spasatel Vasily Bekh, som levererade vapen och personal till Ormön i nordvästra Svarta havet, enligt rapporten. Detta är det senaste i raden av ryska fartyg, inklusive robotkryssaren Moskva, som skadats eller förstörts av Ukraina under kriget. "Det ukrainska kustförsvaret har till stor del neutraliserat Rysslands förmåga att etablera sjökontroll i nordvästra Svarta havet", kan man läsa. Omni 220621. Myndighet i Kina vill förhandsgranska alla nätkommentarer. Kinas cybermyndighet har lagt fram ett förslag på nya regler som skulle innebära att alla kommentarer på kinesiska sociala plattformar måste granskas innan de publiceras. Det rapporterar MIT Technology Review, som konstaterar att flera experter nu är oroliga för att en lag på området skulle kunna begränsa yttrandefriheten på internet i Kina ytterligare. Det återstår fortfarande att se om förslaget blir verklighet, och ett beslut i frågan kan dröja flera månader, skriver MIT Technology Review. Lagförslaget rör mängder av olika slags kommentarer. Har tidigare inte varit intressant på grund av svårigheten att moderera kommenterarna. Det är oklart om och i så fall när de nya reglerna skulle kunna träda i kraft. Omni 220621. Kommentar: En diktatur tål inte yttrandefrihet. Bulgariskt nyval kan öppna för Kremlvänliga krafter. Den bulgariske premiärministern Kiril Petkov har drivit en EU-vänlig linje och samtidigt varit hård mot Ryssland sedan han tillträdde för sex månader sedan. Att han nu ser ut att falla i en misstroendeomröstning kan öppna för mer extrema och Kremlvänliga partier, skriver Financial Times. Bland annat spås den tidigare försvarsministern Stefan Yanevs nystartade parti kunna samla tvåsiffrigt stöd, tror Genoveva Petrova från tankesmedjan Alpha Research. Yanev fick sparken sedan han använt Kremls term "specialoperation" om det ryska kriget i Ukraina. Även ultranationalistiska Väckelse kan få stort stöd, tror hon. "De radikala rösterna kan vinna valet," säger Petrova. Risken är stor att regeringsbildningen blir komplicerad. Misstroendet har väckts av tidigare premiärministern Borissovs parti Gerb. Omni 220621. Rysk tv börjar sändas i ockuperade staden Cherson. Framöver är det endast rysk tv som sänds i den ockuperade staden Cherson i södra Ukraina. Det uppger den ryska militären, rapporterar AFP. "De sista av de sju tv-tornen har omkonfigurerats i regionen Cherson för att sända ryska tv-kanaler", kan man läsa i ett uttalande. Cherson har varit under rysk kontroll sedan i mars, kort efter att invasionen inleddes. Tidigare i juni skrev ryska medier att myndigheterna har börjat dela ut ryska pass till de ukrainska invånarna i staden. Moskvabackad tjänsteman i Cherson: Territoriet kan ansluta sig till Ryssland innan årets slut. Putin ska ha skrivit under en order om en "förenklad process" för att snabbt kunna tillhandahålla ryska pass. Vittnen: Pågår tortyr i ryskkontrollerade Cherson. Invånarna har upprepade gånger protesterat mot den ryska ockupationen. Omni 220621. Två tjänstemän gripna i Ukraina - misstänks vara del av ryskt spionnätverk. Ukraina har gripit två personer som misstänks vara en del av ett ryskt spionnätverk. Det uppger Ukrainas säkerhetstjänst på appen Telegram, skriver Reuters. Den ena personen är en högt uppsatt regeringstjänsteman och den andra uppges vara en chef på ukrainska Handels- och industrikammaren. I en video syns de två misstänkta sitta framför en ukrainsk flagga men namnen har inte avslöjats. Av uttalandet på Telegram framgår att säkerhetstjänsten utfört en "särskild operation i flera steg". "Dessa tjänstemän har vidarebefordrat underrättelseinformation till fienden, från tillståndet för vår försvarskapacitet till arrangemang vid statsgränsen samt personuppgifter." Ryssland har inte kommenterat den ukrainska säkerhetstjänstens uttalande. Omni 220621. Tyskland offentliggör vapenleveranser till Ukraina. Den tyska regeringen ändrar sin praxis och kommer från och med nu att offentliggöra alla sina vapenleveranser till Ukraina, skriver Der Spiegel. Fram tills nu har Tyskland bara offentliggjort leveranserna efter det att de väl kommit fram till Ukraina. Men nu kommer man att anpassa praxis efter andra västländer och även berätta vad som ska skickas. Spiegel visar listor på vad som skickats och vad som ännu väntar på leverans. I den senare uppräkningen finns bland annat sju pansarhaubitsar, tio antidrönarkanoner och 22 lastbilar. Omni 220621. Navalnyjs dotter: "Putin vill inte att han ska prata." För en vecka sedan bekräftade ryska myndigheter att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj flyttats till ett högsäkerhetsfängelse. CNN har pratat med Navalnyjs dotter, Dasha Navalnaja, som inte tror att hennes far kommer att släppas fri så länge president Putin sitter kvar vid makten. "Putin vill inte att han ska kunna prata. Han vill inte att någon ska veta att hans regering är korrupt," säger hon och fortsätter: "Han (Navalnyj) är utlämnad till samma regering som försökte döda honom." Dasha beskriver en fängelsetillvaro där både isolering samt psykisk och fysisk tortyr är en del av vardagen. Hon säger att hon oroar sig för sin far men att kampen för en bättre framtid gör att familjen orkar hålla modet uppe. I mars fick Navalnyj sitt 2,5 år långa fängelsestraff förlängt till nio år. Nya anklagelser kan förlänga Navalnyjs fängelsedom ytterligare. Omni 220621. Kommentar: Putin är brottslingarnas brottsling. Navalnyj har avslöjat detta och det som händer i Ukraina är beviset.. Intensifierade attacker i Luhansk - by intagen. Ryska styrkor har intagit byn Tosjkivka sydöst om de svårt krigshärjade städerna Sievjerodonetsk och Lysytjansk, säger Luhanskregionens guvernör Serhij Hajdaj enligt Reuters. "Tyvärr tryckte fienden på med enorma mängder utrustning och soldater och intog byn," säger han i ukrainsk tv. Samtidigt får Lysytjansk utstå mycket omfattande beskjutning av ryska trupper, skriver AFP. Stadens polisstation träffades natten mot tisdag i en attack som skadade 20 poliser, uppger Oleksandr Kutsepalenko, befäl i specialstyrkorna, för nyhetsbyrån. Han säger att åtminstone nio direkta träffar, varav två robotar, har lämnat 54 "kratrar" i området. Minst en person har dödats i attackerna, som pågått oupphörligt under måndagen, natten och tisdagen. Omni 220621. Kommentar: Allting blir svårt krigshärjat där Putins styrkor drar fram. Tyskland: Ryska gasstoppet är en attack på oss. Den ryska statliga gasjätten Gazproms kraftiga minskning av gasleveranserna till Tyskland är att likställa med "en attack på oss", säger den tyske finansministern Robert Habeck enligt AFP. "När vi går in i vintern med halvfulla gaslager och kranarna är avstängda kan vi tala om en svårartad ekonomisk kris i Tyskland." Gazprom sa förra veckan att de reducerade leveranserna av gas via pipeline beror på försenade reparationer. Den tyska regeringen kallar i stället draget för politiskt motiverat. Tyskland, Österrike och Nederländerna har ökat produktionen av kolkraft för att kompensera för gasbortfallet. Habeck: Putin försöker skapa kaos på marknaden. Ministern beskriver sin energipolicy som "en armbrytningsmatch med Putin". Landet börjar elda mer kol "under en transitionsperiod". Tyskland är mycket beroende av den ryska gasen. Omni 220621. Ukraina bekräftar attack på rysk oljeplattform. Ukraina bekräftade på tisdagen att de attackerat en oljeplattform i Svarta havet som de hävdar användes av rysk militär, rapporterar AFP. Enligt Serhij Bratjuk, talesperson för Odesaregionens militära administration, använde Ryssland basen för att förvara "trustning för luftvärn, radarkrigföring och rekognosering". Tre personer skadades i attacken och en sökinsats inleddes efter ytterligare sju, uppgav Sergej Askyonov, chef för den rysstillsatta administrationen i Krym, på måndagen enligt Reuters. Bratjuk: Utrustningen hjälpte Ryssland att kontrollera nordvästra Svarta havet. Enligt ryska myndigheter attackerades tre plattformar. Ska ha skett på måndagsmorgonen. Omni 220621. Kina importerar rysk råolja på rekordnivåer. Kinas import av råolja från Ryssland ökade med 55 procent i maj jämfört med samma månad föregående år och nådde därmed rekordnivåer. Det rapporterar CNN. Totalt importerade Kina 8,42 miljoner ton rysk råolja i maj, enligt data från kinesiska tullverket. Det motsvarar i runda slängar 1,98 miljoner fat olja per dag. Att Ryssland därmed återigen seglar upp som världens främsta exportör av råolja signalerar att landet hittar köpare trots västs sanktioner, konstaterar kanalen. Samtidigt kritiserar USA Kinas ökade import och ser det som ett bekymrande tecken på ökat samarbete mellan Ryssland och Kina, skriver Bloomberg. Vita huset: "Visar på Kinas villighet att komma överens med Ryssland." Ryssland har tagit över som världens främsta oljeexportör från Saudiarabien. Omni 220621. Nobelauktion gav en miljard till ukrainska barn: "Känner mig ansvarig". Den ryske fredspristagaren och journalisten Dmitrij Muratov har sålt sin nobelmedalj till rekordpris på auktion. Notan landade på motsvarande drygt en miljard kronor, som ska gå till ukrainska barn på flykt. "Vad kan vi göra så att barnens framtid inte är i ruiner som deras förstörda städer är," frågade sig nobelprisvinnaren på scen innan rekordauktionen drog igång. En talesperson för arrangören Heritage auctions säger att man inte kan bekräfta köparens identitet men meddelar att det vinnande budet lades via ett ombud. Auktionen ägde rum på världsflyktingdagen och slutpriset är det högsta någonsin för en Nobelmedalj. Det tidigare rekordet sattes 2014 när James Watson, som var en av dem som belönades för upptäckten av av DNA-strukturen 1962, sålde sin. Då hamnade notan på omkring 45 miljoner kronor. Muratov, som fick sin guldmedalj i oktober 2021, var med och grundade den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta och var dess chefredaktör när den lades ner i mars i år i kölvattnet av att Kreml dragit åt tumskruvarna på regimkritiska röster i spåren av invasionskriget mot Ukraina. "Jag är säker på att många ryska medborgare, precis som oss, vill göra något. Vi försöker göra något," säger Dmitrij Muratov. svt 220621. Oligarken: Ryssarna har Stockholmssyndromet. Rysslands folk lider av "Stockholmssyndromet" i förhållande till president Vladimir Putin, tycker landets en gång rikaste man, Michail Chodorkovskij. Men oligarken tror att Moskva-regimen kommer att falla. Chodorkovskij blev runt millennieskiftet stormrik på sibiriska oljefält. Men efter att bland annat ha gjort politiska utspel hamnade han i onåd hos Putin, fängslades i tio år och lever nu i exil. En anledning till att alla försök till en stark opposition hittills har misslyckats i Ryssland är att folk, liksom i många andra auktoritära länder, utvecklat sympati och empati för härskarna, menar Chodorkovskij i en intervju med The Financial Times. Befolkningen i stort lider av Stockholmssyndromet, menar han. Uttrycket myntades efter Norrmalmstorgsdramat 1973, då flera i gisslan tog ställning för bankrånarna mot polisen. "Brukar man höra talas om mycket opposition i diktaturer?" frågar sig den forne oljemogulen retoriskt. Chodorkovskij verkar ändå vänta sig ett maktskifte i Ryssland - via våld. Han säger till tidningen att det kan komma via kretsen runt Putin, armén eller samhället i stort och menar att oro för detta bidrar till att Moskvaregimen inte vill beordra allmän mobilisering. "Putin och (presidentkollegan i Belarus) Lukasjenko vågar inte ge vapen till folket. (Ukrainas president) Zelenskyj var inte rädd för sitt folk utan delade ut vapen. Om Putin distribuerar 40 000 automatkarbiner i Moskva kommer han inte att finnas kvar i morgon." svt 220621. Karta: Så ser ryska Kaliningrads krigsmakt ut. Ryska Kaliningrad, hem för den ryska Östersjöflottan, är snart helt omringat av Natoländer. Det lilla ryska landområdet inklämt mellan Litauen och Polen väntas nu förstärkas efter Sveriges och Finlands Natoansökan. Men området är sedan tidigare kraftigt militariserat med fartyg, flyg och missiler som når Sverige på bara några minuter. Jonas Kjellén är försvarsanalytiker vid FOI och forskar på Rysslands närvaro vid Östersjön och har analyserat var de ryska militära enheterna finns i Kaliningrad och vilken kapacitet de har. Bland annat det mobila robotsystemet Iskander, med en räckvidd på hundratals kilometer. "Det här är ett system som ofta förknippas med taktiska kärnvapen. Det når långt upp i Baltikum, större delar av Polen men även delar av Sverige." SVT har tidigare rapporterat om det militära läget i Kaliningrad, redan 2015 gjorde Totalförsvarets forskningsinstitut bedömningen att det troligen finns kärnvapen i den ryska enklaven. Fartyg, flyg och robotar - Se kartan över Kaliningrads militära styrkor i videon. svt 220621. Premiärministern: Ironiskt att Ryssland anklagar oss för brott. Nu ryter den litauiske premiärministern ifrån mot Ryssland. Det efter Rysslands löften om åtgärder mot landet efter att de stoppat järnvägstransporter till Kaliningrad. "Det är ironiskt med retorik om påstådda brott mot internationell lag från ett land som möjligen brutit mot varenda internationellt avtal," säger Ingrida Simonyte, enligt Reuters. Den litauiska regeringen, som ska ha stämt av beslutet med EU-kommissionen, meddelade på måndagen att man från och med i helgen inte kommer att tillåta leveranser av varor som omfattas av EU:s sanktioner till den ryska exklaven via järnväg. Åtgärden har mötts av både fördömanden och hot från den ryska regimen som kallar beslutet både olagligt och fientligt. Enligt Nikolaj Patrusjev, sekreterare för det ryska säkerhetsrådet, är motåtgärder på gång. "Konsekvenserna kommer att ha en allvarligt negativ verkan på Litauens befolkning," säger han enligt den ryska nyhetsbyrån RIA. Litauen har försvarat beslutet och menar att man endast följer EU:s sanktionsregler. "Det rör sig inte om en blockad mot Kaliningrad. Litauen implementerar EU:s sanktioner," säger landets premiärminister Ingrida Simonyte, enligt Reuters. Enligt SVT:s korrespondent Liselott Lindström, på plats i Litauen, var de ryska reaktionerna väntade - hot som Litauen anser sig kunna stå emot på grund av sitt medlemskap i Nato, enligt henne. Samtidigt finns det en oro för vad Ryssland kan tänkas göra. "Relationen mellan Baltikum och Ryssland är väldigt frostig och i och med det här blir den ännu kallare. De kommande dagarna kommer visa vilka åtgärder Ryssland är villiga att ta," säger Liselott Lindström i Aktuellt.
svt 220621. Rapport: Ukrainsk journalist "avrättades kallblodigt" av ryska soldater nära Kyiv. Den ukrainske fotografen Maks Levin "avrättades kallblodigt" av ryska soldater under ett besök i byn Mosjtjun, 20 kilometer norr om Kyiv. Den slutsatsen drar Reportrar utan gränser (RSF) som har granskat omständigheterna kring dödsfallet. "En analys av foton från brottsplatsen, observationer och materiella bevis som påträffats pekar tydligt på att en avrättning ägt rum, troligen efter förhör med inslag av tortyr," säger Christophe Deloire, generalsekreterare för RSF. Levin försvann den 13 mars i Mosjtjun, där han befann sig för att dokumentera ryssarnas framfart och krigets offer. Den 1 april hittades hans kropp i en skog utanför byn. Reportrar utan gränser har bland annat identifierat Levins bil som förstörts av 14 kulhål. Med hjälp av en metalldetektor påträffades även den kula som troligen dödade journalisten. Rapporten släpptes på onsdagen och Ryssland har inte kommenterat anklagelserna.
Rapporten från Reportrar utan gränser. Även en soldat som reste med Levin avrättades, enligt RSF. Enligt RSF var Levin obeväpnad och bar civila kläder när han sköts.
Omni 220622. Kommentar: Ett av massvis med ryska krigsbrott. Viktig minnesdag i Ryssland - Putin placerar ut blommor. Vladimir Putin kommer på onsdagen att placera ut blommor för att hedra de sovjetiska dödsoffren under andra världskriget. Det skriver Reuters, som konstaterar att onsdagen är en viktig minnesdag i Ryssland. Den 22 juni 1941 klev Nazityskland in i Sovjetunionen - en invasion som ledde till omkring 27 miljoner dödsfall. För att markera årsdagen har det ryska försvarsdepartementet släppt dokument från 40-talet, som ett sätt att underbygga sina grundlösa anklagelser om att Ukraina styrs av nazister. Dokumenten uppges visa att Nazitysklands avsikt var att hävda att den sovjetiska armén bombade kyrkor och kyrkogårdar, för att rättfärdiga invasionen. "År 1941, precis som i dag, förberedde nazisterna provokationer i förväg för att misskreditera vårt land", hävdar departementet i ett uttalande. Samtidigt fortsätter Rysslands blodiga invasion av Ukraina. På fredag har det gått fyra månader sedan Putin inledde kriget. Omni 220622. Raketer över Charkiv - offer lyfts fram ur ruinerna. Minst 15 civila har dött i Charkiv-regionen i norra Ukraina efter nya ryska raketattacker. Det uppgav den lokala guvernören Oleh Synehubov på tisdagskvällen, enligt Al Jazeera. Fem av offren ska ha dött i själva staden Charkiv, som är Ukrainas näst största. Övriga ska ha dött i omkringliggande städer. Reuters skriver att raketerna har fortsatt att falla på onsdagsmorgonen och det finns uppgifter om nya dödsfall. Bilder visar hur en gammal kvinna lyfts ur ruinerna, skriver Reuters. "Hon var 85 år, ett barn av andra världskriget. Hon överlevde ett krig, men klarade inte det här," säger hennes barnbarn Mykyta. Efter intensiva strider i staden i början av kriget återkom lugnet i Charkiv i flera veckor, men striderna har återigen intensifierats. Ytterligare 16 personer uppges vara skadade. Omni 220622. Världsbanken ger miljarder till länder i Afrika. Världsbanken har beslutat om ett hjälppaket på 2,3 miljarder dollar till länder i östra och södra Afrika för att hantera den ökande matbristen. Det skriver Reuters. Kriget i Ukraina har stört tillgången till vissa livsmedel kraftigt, vilket får allvarliga konsekvenser för länderna i östra och södra Afrika, uppger Världsbanken. Ungefär 66 miljoner människor i regionen beräknas lida av matbrist och svält i juli. Först ut att få hjälp från det nya programmet Food Systems Resilience Program är Etiopien och Madagaskar. Paketet motsvarar cirka 23,1 miljarder svenska kronor. "Matsystemen har chockats av extremt väder, politisk oro och instabila marknader." Fler än 11 länder ingår i nya Food Systems. Kriget i Ukraina har triggat en global matkris. Omni 220622. Analys: Rysk ilska svepskäl för Putin att mucka gräl. Kaliningrad är ett mycket viktigt geografiskt område för Ryssland när det gäller den nationella säkerheten, skriver BBC:s Steve Rosenberg i en analys. Ryska Östersjöflottan har sitt högkvarter där och enligt rykten har Moskva placerat kärnvapenbestyckade Iskanderrobotar i exklaven. Under onsdagen anklagade Ryssland Litauen för "en blockad" genom att inte släppa igenom varor som stål och byggmaterial med tåg till Kaliningrad. Enligt SR:s korrespondent Nina Benner, på plats i Vilnius i Litauen, förbereder sig Litauen på någon typ av sanktionsliknande åtgärd inom kort. "En åtgärd från Ryssland skulle kunna vara att ge sig på elnätet, som fortfarande är sammankopplat", säger hon. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver att den ryska reaktionen på att Litauen stoppar vissa tågtransporter ser ut som "ett svepskäl att mucka gräl". Steve Rosenberg: Kaliningrad är en central plats för Ryssland. Nina Benner: Invånarna i Litauen vana med hotet från Ryssland. Omni 220622. Get triggade sprängladdning - flera ryska soldater skadades. Ett 40-tal ryska soldater har skadats i Zaporizjzja efter att en get triggat en sprängladdning, rapporterar Sky News med hänvisning till uttaladen från ukrainska armén. Enligt den ukrainska armén var de ryska trupperna i färd med att minera ett område kring ett lokalt sjukhus när djuret som rymt från en närliggande bondgård triggade igång sprängladdningen. Det orskade en kedjereaktion och flera sprängladdningar utlöstes. (svt 220624.) Efter Litauens beslut - Ryssland utlovar åtgärder. Litauen har beslutat att stoppa alla järnvägstransporter med varor som omfattas av EU:s sanktioner till ryska Kaliningrad. Ryssland kallar åtgärden olaglig, utlovar åtgärder som svar och kallar till sig EU:s ambassadör i Moskva. "Detta är ett brott mot allt," säger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, enligt Reuters. Det litauiska beslutet, som bland annat omfattar leveranser av stål, kol och byggmaterial till den ryska exklaven, ska träda i kraft på lördag. Enligt landets myndigheter följer man bara EU:s sanktionsregler mot Ryssland. Enligt Gabrielius Landsbergis, Litauens utrikesminister, har man stämt av beslutet med EU-kommissionen. Kaliningrad ligger inklämt mellan Polen och Litauen vid Östersjön och är därför beroende av import. Enligt regionens ryska guvernör Anton Alikhanov påverkar Litauens beslut uppemot 50 procent av alla varor som den ryska exklaven idag importerar via Litauen, skriver Reuters. Han säger samtidigt att det går att komma runt problemet med hjälp av transporter från havet. Rysslands regering har reagerat kraftigt mot beslutet som de kallar både olagligt och öppet fientligt. "Situationen är bortom allvarlig. Beslutet är utan motsvarighet. Det är ett brott mot allt," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov vid en pressträff. Ryska utrikesdepartementet har kallat till sig både Litauens högsta sändebud och EU:s ambassadör. "Om varutransporterna mellan Kaliningrad och resten av den ryska federationen via Litauen inte återställs helt inom en nära framtid tar sig Ryssland rätten att vidta åtgärder för att försvara sina nationella intressen." skriver utrikesdepartementet i ett uttalande, enligt Reuters.
svt 220621. Kommentar: Ryssland invasion av Ukraina 24 februari var ett brott mot allt. Finland är "redo att kämpa" om Ryssland attackerar. Finland har förberett sig i decennier för ett ryskt angrepp och skulle bjuda på ett hårt motstånd om farhågorna besannas. Det säger den finske överbefälhavaren Timo Kivinen i en intervju med Reuters. Förutom en "betydande arsenal" är den höga motivationen bland invånarna att försvara sitt land en avgörande faktor för det finska försvaret, enligt Kivinen. "Den viktigaste försvarslinjen ligger mellan våra öron. Det har inte minst kriget i Ukraina visat oss." Finlands militära beredskap har varit hög sedan andra världskriget, till skillnad från Sveriges som successivt rustat ner sitt försvar. Timo Kivinen: Ukraina har varit en svår nöt att knäcka för Ryssland. Det skulle även Finland bli. Finland delar en 1 340 kilometer lång gräns med Ryssland. Det ryska tonläget mot flera länder i östra Europa har höjts markant de senaste dagarna, exempelvis mot Litauen. Omni 220623. Nike avslutar all verksamhet i Ryssland. Nike lämnar den ryska marknaden efter att ha pausat sin verksamhet i landet tidigare i år till följd av kriget i Ukraina. Det rapporterar TT. Sportjätten sällar sig därmed till en rad amerikanska bolag som valt att avsluta sin verksamhet i Ryssland, däribland McDonalds, Starbucks och HP. Nike har haft över 100 butiker i landet, men Ryssland och Ukraina står för mindre än 1 procent av Nikes totala försäljning. "Vår prioritet är att säkerställa att våra anställda får det stöd de behöver medan vi stänger ner verksamheten de kommande månaderna," skriver företaget i ett pressmeddelande. Omni 220623. Överstelöjtnanten: Man vinner inga krig genom att bara försvara. Man vinner inga krig genom att enbart försvara. Det menar överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Men en förstärkning av offensiven där de ryska styrkorna är som svagast skulle kunna bidra med framgångar för Ukraina. "Det skulle skapa ett momentum och ett större intresse i väst," säger han i Aktuellt. Genom att ta tillbaka Cherson och att stoppa vattentillförseln till de delar av Ukraina där ryska styrkor är som svagast skulle förändra dynamiken i kriget. Militära framgångar i de södra delarna av landet skulle skapa problem för ryssarna och tvinga dem att fundera på hur de ska prioritera sina styrkor, menar Joakim Paasikivi. Han anser att Ukraina står inför ett strategiskt vägval och att förändring krävs här och nu. "Fram emot höstkanten finns det en risk för splittring i väst," säger han och menar att västvärlden successivt kan tappa intresse för kriget. "Det ser vi redan med ett oklart parlamentariskt läge i Frankrike och det finns sådana tecken i USA också. Uppslutningen är fortfarande stark men Boris Johnson sitter löst, han är en av de starkaste förespråkarna för stöd. Det är en osäker situation på sikt," säger han. Hör mer från Joakim Paasikivi om krigets utveckling i klippet. svt 220623. Ukrainska styrkor beordras att lämna Sievjerodonetsk. Ukrainska styrkor kommer att retirera från nyckelstaden Sievjerodonetsk efter veckor av hårda strider i staden. Det uppger den regionala guvernören Serhij Hajdaj enligt AFP. "Att vara kvar i positioner som outtröttligt bombarderats i månader är inte vettigt", skriver han. Enligt Hajdaj har staden, som beskrivits som en viktig stad för Ryssland i kriget om Donbasregionen i östra Ukraina, "nästan förvandlats till spillror". Omni 220624. Taiwanesisk general åtalas för spioneri för Kina. En pensionerad taiwanesisk general och en annan officer åtalas för att ha utvecklat ett kinesiskt spionnätverk i Taiwan. Det uppger åklagare enligt AFP. Generalen Chieng och löjtnanten Wei anklagas för att ha hjälpt en person från Hongkong som jobbar för en organisation i Guangdong, med direkt koppling till den kinesiska militären. Kina och Taiwan har spionerat på varandra sedan det kinesiska inbördeskrigets slut 1949. 2011 dömdes en taiwanesisk underrättelsegeneral till livstids fängelse för kinesiskt spioneri. De båda personerna ska ha försökt rekrytera flera veteraner. Omni 220624. Kreml: Ukrainas EU-väg en "inhemsk" angelägenhet. Kreml ser Ukrainas EU-kandidatskap som en "inhemsk" angelägenhet för den europeiska unionen. Det säger talespersonen Dmitrij Peskov efter gårdagens besked från EU-ledarna, enligt AFP. Apropå Moskvas relationer med EU-länderna säger Peskov att det vore "mycket svårt att försämra dem ytterligare". Enligt Peskov viktigt att processerna inte "skapar mer problem". Historiskt EU-ja för Ukraina och Moldavien. Omni 220624. Rysktillsatt ledare dödad i explosion i Cherson. En högt uppsatt ledare i det rysktillsatta styret i Cherson har dödats i en explosion under fredagen. Det uppger en talesperson för Reuters. Dmitrij Savlutjenko var bland annat ansvarig för familj- och sportfrågor i regionen, och uppges ha dödats av en bomb. Cherson ockuperades redan under den första veckan av den ryska invasionen, och en stor del av den lokala befolkningen har flytt. Under den första tiden hölls regelbundna demonstrationer i staden, som sedan slogs ner. Tidigare i veckan uppgav ukrainsk militär att en man dödat två ryska soldater i staden. Moskva har sagt att alla som föds i Cherson ges ryskt pass. Flera vittnesmål om tortyr från personer som flytt Cherson. Omni 220624. "Växande oro" hos IAEA - svårt läge i Zaporizjzja. FN:s atomenergiorgan IAEA uttrycker "växande oro" över situationen för den ukrainska personalen vid kärnkraftverket i Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. Kärnkraftverket, som är Europas största, ockuperas av ryska styrkor. I ett uttalande säger IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi att situationen är ohållbar och att den ukrainska personalen arbetar under extremt svåra förhållanden. IAEA kräver att få besöka kärnkraftverket så snart som möjligt. Två reaktorer är för närvarande i bruk. Ryska styrkor fortsätter att rycka fram i östra Ukraina. Omni 220625. USA dubblerar mängden raketartilleri till Ukraina. USA skickar ytterligare en leverans av raketartillerisystemet Himars till Ukraina, rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till sajten Defense One. Sedan tidigare har det varit känt att USA skulle skicka fyra system. Det nya beslutet innebär lika många till och paketet uppges vara värt 450 miljoner dollar. Enligt AP tränas nu fler ukrainska styrkor utanför landet i hur de ska använda raketartillerisystemet. De väntas vara tillbaka i Ukraina och vara redo att använda vapnen i mitten av juli. Ryssland har flera gånger uppgett att man har anfallit vapenleveranser från väst men en företrädare för amerikanska militären säger att det inte finns några belägg för att detta ska ha skett, skriver nyhetsbyrån. Skickar även fler haubitsar och patrullbåtar. Kan lossas från transportflygplan och är mobila eftersom de är monterade på lastbilar. Ukraina har efterfrågat fler och tyngre vapen från väst. Krigsforskare: Detta gör skillnad för Ukraina. Omni 220625. Ukraina: Ryska robotar har skjutits över hela landet. Ukraina har utsatts för en stor mängd ryska robotanfall under lördagen. En militäranläggning nära polska gränsen träffades av sex robotar som skjutits från Svarta havet. Det uppger Lvivs guvernör Maxim Kozytskij enligt Reuters. I Sievjerodonetsk i östra Ukraina har kemifabriken Azot där hundratals civila sökt skydd träffats, uppger guvernören Serhij Hajdaj. Även i Mylokajiv i södra Ukraina har angrepp skett. Enligt borgmästaren har fem kryssningsrobotar slagit ner i staden och dess närliggande områden under lördagen. I dagarna tonade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba ner betydelsen av territoriella förluster i öst. "Putin ville ockupera Donbas till 9 maj. Fortfarande, 24 juni, är vi där och slåss, "sa han till italienska Corriere della Sera inför helgen. Omni 220625. "Beskjutning från Belarus direkt kopplad till Kreml." Den ukrainska regionen Tjernihiv har utsatts för "massiv beskjutning" från Belarus, uppger den ukrainska armén enligt AFP. Nyhetsbyrån skriver att Belarus har hjälpt Ryssland med logistik sedan Kreml inledde invasionen i februari, men att landet inte är en officiell part i konflikten. "Dagens anfall är direkt kopplat till Kremls försök att dra in Belarus som medkrigförande", skriver militären. Anfallen skedde inför ett planerat möte mellan Rysslands president Vladimir Putin och hans belarusiska allierade Aleksandr Lukasjenko i Sankt Petersburg i dag. 20 raketer ska ha träffat staden Desna i norra Tjernihiv. Enligt det brittiska försvarsdepartementet har Ryssland förflyttat flera ryska generaler ur Ukraina. Omni 220625. Ukraina: Sievjerodonetsk är under rysk kontroll. Staden Sievjerodonetsk har fallit och är numera helt under rysk ockupation. Det meddelar stadens borgmästare Oleksandr Strjuk enligt nyhetsbyrån Reuters. Under midsommaraftonen beordrades de ukrainska styrkorna att retirera från den hårt angripna staden och i stället fokusera på att försvara tvillingstaden Lysytjank. Ett stort antal människor som sökt skydd i kemikaliefabriken Azot har nu börjat evakueras, enligt Strjuk. "Det här människorna har tillbringat nästan tre månader av sina liv i källare och i skyddsrum. Det är tufft emotionellt och fysiskt," säger han. Ryssland uppger att man nu attackerar Lysytjank. Ryssland uppger att 800 civila evakuerats. Omni 220625. Nya sanktioner mot Ryssland: Inget guld till USA och Europa. G7-länderna har kommit överens om nya sanktioner mot Ryssland i form av ett förbud mot guldimport från landet. Beslutet kommer att presenteras under toppmötet som inleds på söndagen, uppger källor för Bloomberg. Ryssland bryter ihop med Kina och Australien mest guld i världen och befintliga sanktioner har redan i princip stängt ner de europeiska och amerikanska marknaderna för landet. Men det nya beslutet kommer att helt kapa banden mellan den ryska industrin och världens två största handelsplatser: New York och London. Ryssland exporterade guld för 15 miljarder dollar till London i fjol. Enligt Vita huset står ryskt guld för fem procent av all guldexport i världen. Omni 220625. Fem skadade i Kyiv: "Försök att skrämmas inför möte." Under morgonen har Ukrainas huvudstad Kyiv beskjutits med ryska raketer, och bland annat ska ett nio våningar högt bostadshus ha förstörts. Det rapporterar AFP. "Ambulans och räddningspersonal skickades till platsen. Mer detaljerad information kommer senare", skriver borgmästaren Vitalij Klytjko på Telegram. Han tillägger att räddningsarbete pågår, och att två byggnader evakueras. Fem personer har skadats, uppger polischefen Ihor Klymenko. Fler kan vara fast under rasmassorna, skriver Klytjko enligt Kyiv Independent. Han menar att attacken är ett ryskt försök att skrämma upp ukrainarna inför Natomötet i Madrid. De första explosionerna inträffade vid 05.30 svensk tid. Senare under förmiddagen kom rapporterar om nya explosioner i utkanten av Kyiv, och även i Tjerkasij i centrala Ukraina, skriver Reuters. Enligt Kyiv Independent började stadens sirener att tjuta i samband med händelsen. Enligt uppgifter hördes tre explosioner. Explosionerna orsakade en brand och ett askmoln. Inträffade i stadsdelen Sjevtjenkivskij. Polischefen uppger att fem personer bekräftats skadade. Reuters reporter på plats vittnar om ytterligare explosioner.
Omni 220626. Kommentar: Ryssland bedriver statsterrorism. Kärnvapenkompatibla raketer skickas till Belarus. Ryssland kommer att skicka raketer som kan bestyckas med kärnvapen till Belarus. Det säger president Vladimir Putin i statlig tv i samband med ett möte med sin belarusiske motsvarighet Alexandr Lukasjenko under lördagen, rapporterar The Guardian. Raketerna, av typen Iskander-M, kommer att skickas i både "konventionella och kärnvarianter", säger Putin. Putin och Lukasjenko möttes i St Petersburg. Omni 220626. Norge har importerat rysk torsk för en miljard kronor. Sedan Ryssland inledde invasionen av Ukraina har Norge importerat rysk torsk för motsvarande 1 017 200 000 svenska kronor, skriver E24 med hänvisning till statistik från Norges råfisklag. Det är ett sätt att finansiera det ryska kriget, och måste därför avbrytas, säger Tamara Hurianova, som flytt till Norge från Ukraina. "Varje bidrag till den ryska ekonomin kostar liv," säger hon. Norges fiskeminister Bjørnar Skjæran säger dock att den norska staten inte kan stoppa ryska fartyg från att leverera torsk, eftersom de inte omfattas av några sanktioner. Flera ukrainska flyktingar har vädjat till den norska staten att stoppa importen. Tidigare under dagen införde G7-länderna sanktioner mot ryskt guld. Ukraina vill att EU inför ett embargo mot rysk gas. Omni 220626. Kommentar: Nästa sanktionsbeslut deån EU måste bli mot rysk torsk. Rysk default markerar ett "dramatiskt ögonblick". Ryssland är bara timmar ifrån sina första inställda utländska betalningar på ett århundrade, vilket markerar ett "dramatiskt ögonblick" i sanktionerna mot Kreml sedan invasionen av Ukraina, skriver Bloomberg. En respitperiod av missade obligationsbetalningar, som gäller omkring 100 miljoner dollar, går ut söndag kväll. Om investerare inte får sina pengar kommer Ryssland att hamna i default, en etikett på stater eller företag som är konkursmässiga. "En anmälan om default är en symbolisk händelse," säger Takahide Kiuchi, ekonom vid Nomura Research Institute. Redan nu kan Ryssland inte låna från de flesta länder. Landet närmade sig en liknande situation tidigare i våras, men lyckades då klara betalningarna i sista stund. Ryssland hamnade senast i default 1918. Ryska finansministern kallar default-hotet för "fars".
Omni 220626. FN: Kriget riskerar öka drogproduktionen i Ukraina. Kriget i Ukraina kan leda till en ökad produktion av narkotika, varnar FN i en ny rapport enligt AFP. Tidigare erfarenheter visar på att konfliktområdet ofta fungerar som en sorts ”magneter” för framställning av syntetiska droger. Detta kan förvärras när konfliktzonen ligger nära konsumentmarknaden, konstaterar FN. Enligt FN:s kontor för bekämpning av narkotika och kriminalitet stängdes 17 amfetaminlaboratorier ner i landet 2017, bara tre år senare hade samma siffra ökat till 79 nedstängda laboratorier. I nuläget finns det indikationer på att droghandeln från Ukraina minskat sedan årsskiftet. UNDOC-experten: "Polisen går inte runt och stänger ner laboratorier i konfliktområden." Omni 220627. G7: Vi lovar att stödja Ukraina på obestämd tid. G7-länderna utlovar stöd på obestämd tid till Ukraina för landets försvar mot Rysslands invasion. Det framgår av ett utkast från helgens toppmöte i Tyskland, skriver Bloomberg. Flera medlemmar i alliansen, däribland Tyskland och Frankrike, uppges vara oroade över att kriget drar ut på tiden och öppna för idén om en förhandlad vapenvila. G7-ledarna överväger också möjligheten att använda intäkter från tullar på import från Ryssland för att stödja Ukraina, enligt dokumentet. Formuleringen är viktig eftersom medlemmarna i alliansen är oroade över att kriget drar ut på tiden och vissa, inklusive Tyskland och Frankrike, har antytt att de kan vara mer öppna för idén om en förhandlad vapenvila. G-7 har också diskuterat hur länderna ska tackla den ökande globala inflationen. "Vi kommer att fortsätta att ge ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd."
Omni 220627. Kommentar: Hur ska man kunna förhandla om en vapenvila med en stat som inte vill ha vapenvila utan kriga tlls den siste ukrainaren är död? Nato: Förstärker i Baltikum efter Estlands larm. Estlands premiärminister, Kaja Kallas, uttryckte i förra veckan tvivel ifall försvarsalliansen Nato skulle finnas där om Baltikum blev angripet. I en intervju med Financial Times, försäkrar nu Jens Stoltenberg att Estland inte behöver oroa sig. "Vi har skyddat länderna som angränsar till Ryssland i decennier, genom att anpassa vår närvaro i förhållande till situationen. Vi har gjort det förr och kommer göra det igen," säger han. Enligt Stoltenberg kommer Nato nu att se över sin insats i Baltikum och förstärka den militära närvaron ytterligare. Nato har i dag 8 000 soldater posterade i Baltikum. Kallas: Risk att vår historia och kultur förstörs.
Omni 220627. Expert: Fördel Ryssland i kriget i Ukraina. Ryska styrkor väntas kämpa för att behålla övertaget i området kring Sievjerodonetsk och tvillingstaden Lysytjansk, enligt brittiska underrättelseuppgifter. I och med framryckningen vänder förutsättningarna nu till Rysslands fördel, enligt den tidigare arméofficeren sir Richard Barrons. "Ryssland är medvetet om att det sitter på nära än en fjärdedel av Ukrainas landmassa," säger han i Sky News. Men framgångarna har ett pris. Enligt ukrainska uppgifter har 35 000 ryska soldater dött i kriget, Ryssland fortsätter att förlita sig på frivilliga förstärkningar, allt för att undvika en generell mobilisering, enligt bedömare. På G7-mötet i Tyskland i dag efterlyste Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, återigen mer vapen. Bland annat luftförsvarsvapen, som USA inom kort väntas bistå med, enligt tidigare medierapportering. Tidigare arméofficer: "Ryssland vet att Ukraina inte har kraften att slänga ut dem." Omni 220627. EU-länderna eniga om att lagra gas inför vintern. EU-ländernas energiministrar enades på måndagen om krav på lagring av naturgas för vintern och följande år. Det skriver Direkt. Syftet är att förbereda EU på att Ryssland helt eller delvis stryper gasleveranserna till Europa. "Gasleveranserna från Ryssland till EU är nu hälften så stora som de var vid samma tid i fjol. De kan minska ännu mer", sa EU:s energikommissionär Kadri Simson till journalister före mötet. Förordningen som energiministrarna godkände föreskriver att de underjordiska lagren på EU-ländernas territorium ska fyllas till minst 80 procent för den kommande vintern. Energikommissionären: "Ryssland har valt en utpressningstaktik." FT: Ryska gaskrisen sätter den europeiska solidariteten på prov. Omni 220627. Cyberattack rysk hämnd för litauiskt passerförbud. En rysk hackergrupp tar på sig en cyberattack mot Litauen som hämnd för att landet inte har släppt igenom transporter till den ryska exklaven Kaliningrad, rapporterar Reuters. "Målen är främst statliga myndigheter, transportmyndigheter och mediesajter," säger vice försvarsminister Margiris Abukevicius till Reuters. Attackerna ska även ha slagit ut det säkra myndighetsnätverket, som fortsätter ligga nere. Den ryska hackergruppen Killnet har tagit på sig den så kallade ddos-attacken och hotar fortsätta med den tills Litauen lyfter transportblockaden. Den måste landet tillämpa på grund av EU:s sanktioner mot Ryssland. Både privata och statliga sidor är mål för attacken. Skattemyndigheten tvingas avbryta arbetet efter cyberattack. Killnet hotade med attacken redan i fredags. En ddos-attack är ett målinriktat ingrepp av många kapade och fjärrstyrda datorer. Omni 220627. Stor ökning av asylsökande ryssar i Sverige. Antalet ryska medborgare som söker asyl i Sverige har ökat betydligt sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar Migrationsverkets siffror enligt DN. Hittills i år har 396 ryssar sökt asyl, enligt myndighetens preliminära statistik. Siffran för hela 2018 - ett jämförbart år före pandemin - var 419. "Mycket tyder på att politisk förföljelse i Ryssland har ökat i samband med kriget," säger Mårten Löfberg vid den rådgivande organisationen Asylrättscentrum. Migrationsverkets inställning är att situationen i Ryssland i dagsläget inte är något allmängiltigt asylskäl. Observatörer larmar om inskränkta rättigheter. Ryska Maria tog sig till Timrå: Kan inte protestera mot kriget. Omni 220627. Ny studie: Första covidfallet arbetade på marknaden i Wuhan. En försäljare på Huanan-marknaden i Wuhan var den första som blev inlagd på sjukhus med covid-19, visar nu en ny genomgång av vad som egentligen hände i Wuhan i december 2019. Forskare pekar återigen ut Huanan-marknaden i Wuhan som pandemins startpunkt. Spela videon för att se varför mårdhundar misstänks. Huanan-marknaden pekades tidigt ut som källa men efter att man hittat flera fall som inte hade någon relation till marknaden började forskare leta efter andra förklaringar. Nu har evolutionsbiologen Michael Worobey vid University of Arizona gjort en sammanställning över kunskapsläget om vad som egentligen hände i Wuhan i december 2019. Han fann att det är flera faktorer som gör att man åter bör fokusera på marknaden. "Jag tycker han har gjort en fin genomgång av de första 174 sjukdomsfallen som blev inlagda på sjukhus i december 2019," säger Åke Lundkvist som är professor i virologi vid Uppsala universitet. 44 procent av dem som blev inlagda på sjukhus i december för vad som sen skulle visa sig vara covid-19 hade någon slags relation till marknaden. Antingen hade de själva varit där eller träffat någon som varit där. Enligt WHO:s rapport från tidigare i år var den allra första som lades in på sjukhus en 41-årig revisor som rapporterades ha insjuknat den 8 december. Han bodde tre mil från marknaden och hade aldrig varit där vilket togs som intäkt för att det första smittotillfället inte kan ha varit på marknaden. Men Michael Worobey kan nu visa att WHO har fel. Enligt journalen framgår att mannen själv tror att han fick covid-19 symtom först den 16 december. Misstaget har uppstått på grund av att han den 8 december fick feber. Men nu visar det sig att febern inte berodde på covid-19 utan en infekterad tand. Han uppsökte tandläkare för att få tanden bortopererad. Själv tror han att han blev smittad hos tandläkaren eller i tunnelbanan. Han färdades norr om marknaden strax innan han blev sjuk i covid-19, och då vet man att flera arbetare vid marknaden hade rapporterats sjuka. Den 22 december läggs mannen in på sjukhus. I somras publicerades en studie i Scientific reports som har gått igenom alla djur som såldes på marknaderna i Wuhan mellan maj 2017 och november 2019. Studien visar att det såldes olika djurarter som man idag vet är mottagliga för sars-cov2 infektion. Ett av djuren som förvarades i trånga burar på marknaden var mårdhundar. "De allra tidigaste fallen som blev sjuka i Wuhan hade kopplingar till speciellt den västra delen av Huanan marknaden, och det var där mårdhundar hölls i burar," skriver Michael Worobey i sin artikel i Science. En annan faktor som stärker att viruset kommer från en grupp av djur är att man nu vet att det fanns två varianter av sars-cov2 redan bland de första som insjuknade. "När man har studerat arvsmassan på de allra första virusen kan man se att de är så pass olika att de kan kallas kluster A och kluster B. Det betyder att viruset har överförts från djur till människa vid minst två separata tillfällen," säger Åke Lundkvist. Det innebär att djuren skulle ha kunnat smitta varandra på marknaden och därefter har två eller flera individer spridit viruset vidare till människor. "Jag tycker att den här sammanställningen i Science stärker teorin att viruset ursprungligen kommer från fladdermöss som i sin tur smittade ett så kallat mellanvärddjur som i sin tur smittade människor," säger Åke Lundkvist. För att kunna slå fast att det verkligen är mårdhundar som spred viruset till människor måste man kunna bevisa att något av djuren var infekterat. Den 1 januari stängdes marknaden och alla djuren avlivades. Det är fortfarande okänt om det gjordes provtagning av djuren eller om några av djuren frystes in för framtida provtagning. Medvedev: Robotar "på tröskeln" om Sverige och Finland går med i Nato. Om Sverige och Finland blir medlemmar i Nato kommer Ryssland att stärka sina gränser och vara "redo för repressalier". Det sa expresidenten och nuvarande ordföranden för Rysslands säkerhetsråd Dmitrij Medvedev till nyhetssajten Argumenty i Fakty på måndagen, enligt Reuters. Han specificerade att Ryssland skulle kunna installera Iskanderrobotar "på tröskeln" till Sverige och Finland. Medvedev sa också att ett intrång på Krimhalvön av en Natomedlem skulle innebära en krigsförklaring mot Ryssland, vilket skulle kunna leda till ett "tredje världskrig". Omni 220628. Kommentar: Robotarna står säkert redan på tröskeln även om Sverige och Finland inte går med i Nato. Ryssland har olagligt annekterat Krim. Ilska i Kina inför toppmöte - nämns i Natos plan. Kina kommer nämnas och tas upp i den strategiska tioårsplan som Natoländerna ska anta på toppmötet. Den kinesiska militärmakten har utökat sin räckvidd både i Stilla havet och i andra områden som Afrika. "Vi kommer diskutera de utmaningar som Peking utgör mot vår säkerhet, våra intressen och värderingar," sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff i går. Spänningarna har resulterat i ett hårt tonläge från Peking. I Kina målas Nato upp som en föråldrad, splittrad och försvagad organisation. "Asien och Stillahavsregionen ligger inte inom Nordatlanten. Länder och folk i Asien och Stillahavsregionen är starkt emot alla ord och gärningar som skapar militära block och provocerar fram separatism och konfrontation," sa kinesiska utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin tidigare. Kina är upprörda över att Japan och Sydkorea bjutits in till mötet. Natomötet ska diskutera Ryssland och Kinas agerande i Afrika. Nato kommer ta upp riskerna med Kina - men vill inte säga att de är ett hot än.
Omni 220628. Ryska hackare opererade från server i Sverige. En rysk hackergrupp har använt sig av en server placerad i Sverige för att begå tusentals it-attacker över hela världen, skriver Dagens industri. Gruppen går under benämningen TA505/FIN11 och utför attacker mot privatpersoner, företag och myndigheter. Vid en razzia förra året belagtogs en fysisk server som varit värd åt ett hundratal virtuella servrar, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande. Tingsrätten har nu beslutat att servern ska förverkas, det vill säga att den inte ska lämnas tillbaka. På den beslagtagna servern fanns också barnporr. Mellan 25 000 och 30 000 kan ha drabbats. Omni 220628. Spanien till Natomötet: Ta legosoldaterna på allvar. Utöver kriget i Ukraina ska ett antal andra punkter behandlas under Natos toppmöte i Madrid. Spanien säger att de under mötet vill fokusera mer på hur ryska legosoldater från den privata Wagnergruppen får ett allt stadigare fotfäste i Afrika, skriver Reuters. Flera europeiska länder som Spanien, Italien, Portugal, Storbritannien och Frankrike försöker nu få frågan på bordet. De anser att Nato behöver flytta mer av sin uppmärksamhet åt söder. Länderna varnar för att Wagnergruppen försöker och har delvis lyckats fylla det tomrum som de gamla kolonialmakterna lämnat efter sig i bland annat Mali, Libyen och Sudan. "Om sådana som Wagner får den kontroll de vill ha i länder som Libyen eller som vi redan ser att de har i Mali, tro inte att Spanien kommer vara oberörda av det," sa Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace under ett tal i Madrid förra månaden. Spanien anser att Nato behöver hålla ett öga på sin södra front. Italiens Natoambassadör: "I vår närhet ligger Afrika och Ryssland är där." Kina och Rysslands närvaro i Afrika ökar. USA: Fokus just nu är på östfronten. Omni 220628. Vrede efter attacken mot köpcentret: "Barbari." FN och företrädare för flera västländer reagerar med ilska och bestörtning på måndagens ryska robotattack mot ett ukrainskt köpcenter. Storbritanniens premiärminister säger att attacken visar på vidden av Putins "grymhet och barbari" och bedyrar att den enbart stärker G7-ländernas stöd till Ukraina, enligt Reuters. Även FN:s talesperson Stéphane Dujarric fördömer dådet. "Det är bedrövligt. Civil infrastruktur och civila ska aldrig bli måltavlor." I ett Twitterinlägg kallar USA:s utrikesminister Antony Blinken attacken för "den senaste i en rad vidrigheter". Frankrikes utrikesdepartement uppger i ett uttalande att Ryssland "måste betala för dessa handlingar". G7-ledarna har också gått ut med ett gemensamt uttalande, där de kallar attacken ett krigsbrott. Minst 13 personer har dödats och 40 skadats. Johnson: Putin måste förstå att han inte åstadkommer någonting.
Omni 220627. Kommentar: Det här var inte sista civila strukturen som bombades. Putin taktik nu är att jbomba just civila strukturer som köpcentra, skolor, sjukhus mm. Helt enligt Putins planläggning. Rysslands utrikesminister: Västländer förlänger konflikten. "Ju fler västländer som skickar vapen till Ukraina desto längre kommer konflikten att pågå." Det menar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov som under tisdagen talade vid en presskonferens i Turkmenistan. Under presskonferensen sade Lavrov även att gallerian i den ukrainska staden Krementjuk som under måndagen utsattes för en robotattack inte var måltavla för den ryska attacken. Enligt Lavrov var köpcentret tomt vid tiden då en brand utbröt till följd av att ryska robotar träffat en intilliggande vapendepå som förvarade västerländska vapen. Det rapporterar Reuters. (svt 220628). Kommentar: Helt rätt av Sergej Lavrov, desto mer vapen som Ukraina får, desto längre tid tar det för Ryssland att ockupera Ukraina, som enligt det synsättet av Lavrov då är avslutat när Ukraina är besegrat, så att Ryssland kan gå vidare med att ockupera nästa land. Attacker bakom fiendelinjer när Ukraina försvarar sig. Ukrainska styrkor stör framgångsrikt sina ryska fiender med attacker bakom stridslinjerna, uppger det brittiska försvarsdepartementet i en ny underrättelserapport. Striderna har flyttats till den ukrainska staden Lysytjansk efter att Sievjerodonetsk fallit. Lysytjansk är den sista stad som står under ukrainsk kontroll i regionen, uppger Kyiv Independent, men motståndet är stort även på andra håll, exempelvis i Donetsk och Luhansk. Samtidigt noteras en förändring i Rysslands offensiv, då landet de senaste dagarna har genomfört "en ovanligt intensiv våg" av robotattacker både från Belarus och Ryssland. Omni 220628. CNN: Vita huset skeptiskt till om Ukraina kan vinna. Vita huset är skeptiskt till om Ukraina någonsin kommer kunna återta den mark man förlorat i kriget, uppger CNN och hänvisar till regeringskällor. Nyhetskanalen uppger dock att den amerikanska regeringen inte kommer pressa Ukraina att mäkla fred med Ryssland trots sin skeptiska utblick. Avgörande för krigets utgång, uppger källan, är hur mycket stöd omvärlden kommer fortsätta att ge Ukraina. Från Moskva rapporteras samtidigt att Dmitrij Peskov, talesperson för den ryska regeringen, att Ukraina avgör hur länge kriget kommer pågå. "Den ukrainska sidan kan få stopp på allt före dagens slut," säger han. "Allt som krävs är en order om att de nationella enheterna lägger ner sina vapen." Omni 220628. Ryssland hotar utvisa fler svenska diplomater. Ryssland vill att Svenska institutet (SI) och biståndsmyndigheten Sida genast ska lämna landet - annars kan svenska diplomater utvisas. Det rapporterar Ekot, som har tagit del av hotet på ryska utrikesdepartementets hemsida. Sida och Svenska institutet stoppade stödet till statliga institutioner som universitet i Ryssland efter invasionen av Ukraina. Nu säger utrikesministeriet i ett uttalande att Sida och SI har gått över till att "destabilisera det ryska samhället", enligt Ekot. Det svenska stödet till civilsamhället fortsätter som planerat, framför allt till människorättsorganisationer. 80 svenska biståndsmiljoner om året till civilsamhället i Ryssland. Sveriges stöd till Ryssland fokuserar på mänskliga rättigheter, klimat och miljö.
Omni 220628. Hackerattacker mot norska nättjänster - "rysk attack." Hemsidan till den norska versionen av tjänsten bank-id, ligger nere. Anledningen, skriver flera norska medier, är en koordinerad rysk hackerattack. Flera andra norska nätsidor rapporterar också störningar. Enligt Dagbladet har den ryska hackergruppen Killnet på förhand varslat att den tänker attackera en rad norska sajter i dag, detta som hämnd för att ett ryskt gruvbolag inte får frakta varor till landet. Hege Steinsland, kommunikationschef på företaget bakom bank-id, säger till VG att det inte är själva tjänsten som ligger nere utan företagets hemsida. "Vi har ökat beredskapen, då det kan handla om ett angrepp mot många institutioner i Norge," säger Steinsland.
Bekräftad hackerattack mot flera företag och institutioner. Hackerattack tros vara hämnd för sanktioner. Tjugo ton ryska varor har stoppats vid gränsen. Hackergruppen Killnet tar på sig ansvar via Telegram.
Omni 220629. Guvernör: Ryssland tar till brända jordens taktik. De militära sammanstötningarna i Lysytjansk ökar, uppger den ukrainske guvernören Serhij Hajdaj i tv. "Ryssarna använder varje vapen de har till sitt förfogande, och utan urskiljning om målen är militära eller ej," sa han. "Allt förstörs. De tillämpar den brända jordens taktik." Brittiska försvarsdepartementet uppger på Twitter att de förväntar sig att Ryssland kommer fortsätta att vara aggressivt, allt i en ansträngning att störa Ukrainas möjligheter att skicka in förstärkningar. Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War bedömer att Ukraina kommer tvingas dra sig tillbaka från Lysytjansk. Enligt obekräftade uppgifter till tankesmedjan påbörjades retireringen redan under tisdagen, av allt att döma för att i stället samla krafterna i andra bättre befästa städer. Tankesmedja: Ukraina kommer dra sig ur Lysytjansk. Guvernör: "Situationen i Lysytjansk är mycket svår." Omni 220629. USA utökar militär närvaro i Europa ytterligare. USA kommer att stärka sin militära närvaro i Europa, säger president Joe Biden enligt AFP. Han tillägger att försvarsalliansen är mer nödvändig nu "än den någonsin har varit". Nato kommer "stärkas i alla riktningar och på alla områden - på land, i luften och till sjöss", säger Biden vid Natotoppmötet i Madrid. Flottan med amerikanska jagare i spanska Rota kommer att utökas från fyra till sex. Den 5:e armékåren får ett nytt permanent högkvarter i Polen, och ytterligare 5 000 soldater skickas till Rumänien. Därtill kommer ytterligare två skvadroner med F-35-stridsflygplan placeras i Storbritannien. En amerikansk skvadron omfattar vanligtvis ett tjugotal plan. Vissa utökningar av den militära kapaciteten görs också i de baltiska länderna, Tyskland och Italien. Biden: När Ryssland har krossat freden i Europa trappar USA och våra allierade upp. Har skickat 20 000 soldater i år. I dagsläget runt 100 000 amerikanska soldater i Europa. Omni 220629. Johnson: Vore Putin kvinna hade det inte blivit krig. Om Rysslands president Vladimir Putin hade varit kvinna hade inte kriget i Ukraina brutit ut, säger Storbritanniens premiärminister Boris Johnson till tyska ZDF enligt AFP. "Vore han det tror jag inte att han hade gett sig in i ett galet machokrig med invasion och våld på det sätt som han gjort." Johnson kallar invasionen "ett perfekt exempel på giftig maskulinitet". De ryska reaktionerna lät inte vänta på sig. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att "gamle gode Freud skulle ha älskat ett sådant forskningsobjekt", och utrikesministerns talesperson Maria Zacharova anklagar Johnson för "svettiga fantasier". Omni 220629. Kommentar: Johnson har nog rätt. Zelenskyj inför Nato: Vem står på tur för Ryssland? Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnade vid Nato-toppmötet i Madrid att ett Natoland kan stå på tur att bli attackerat om inte mer görs för att stoppa Ryssland, enligt Reuters. Han benämnde ett sådant scenario som ett misslyckande för såväl försvarsalliansen som Ukraina. "Frågan är vem som står på tur för Ryssland efter Ukraina? Moldavien? Baltstaterna? Polen? Svaret är samtliga," sa Zelenskyj, och påstod även att Ryssland strävar efter att "förslava" Litauen. Presidenten upprepade därefter sin begäran om mer vapen för att kunna stå emot Rysslands invasionsstyrkor på ukrainsk mark. Zelenskyj: Ryssland vill diktera den framtida världsordningen. Omni 220629. Kommentar: Norge, Sverige och Finland för att den vägen få fri utfart till Atlanten? Ryssland köper "vänliga" länders valutor. Ryssland överväger att köpa "vänliga" länders valutor för att påverka växelkursen för amerikansk dollar och euro. Enligt den ryska finansministern Anton Siluanov görs det för att försvaga rubeln som gått stark trots sanktioner, skriver Reuters. "Vi kommer att diskutera det med det ekonomiska blocket i regering. Centralbanken har gått med på det," uppger Siluanov. Moskvas valutaväxel började denna vecka handla med sydafrikanska rand och den armeniska dram, och förbereder sig för att starta handel i bland annat den uzbekiska valutan. De har tidigare handlat den kinesiska yuan i flera år, skriver Reuters. Rubeln har stigit till de högsta nivåerna på 7 år. Omni 220629. Ukraina: Azovstal-soldater släppta i stor fångutväxling. 114 ukrainska krigsfångar, varav somliga försvarade stålverket Azovstal i den nu ockuperade hamnstaden Mariupol, har släppts fria genom en fångutväxling med den ryska sidan. Det uppger en person som företräder det ukrainska försvarsdepartementet, enligt AFP. 95 av soldaterna uppges tidigare ha försvarat det uppmärksammade stålverket och fångutväxlingen beskrivs som den största sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen i februari. 43 soldater uppges ha tillhört den omtalade Azovbataljonen. Enligt Reuters bekräftar styret i den ryskstödda utbrytarregionen Donetsk att en fångutväxling ägt rum. Det är dock oklart när den skedde, och hur många från den ryska sidan som frigivits. Omni 220629. Guvernör om ryska attacker: "På enorm nivå - slutar inte." Den ryska beskjutningen av staden Lysytjansk i östra Ukraina är på en "enorm nivå", uppger den lokale guvernören Serhij Hajdaj. Det enligt AFP som hänvisar till en video publicerad på Telegram. Enligt Hajdaj har striderna i stadens utkanter nått sin kulmen. Lysytjansk hade tidigare nästan 100 000 invånare och nu finns bara omkring 15 000 civila kvar. Enligt guvernören attackerar de ryska trupperna konstant. "Beskjutningen och attackerna slutar inte," säger guvernören. Efter den ukrainska reträtten från Sievjerodonetsk är Lysytjansk den sista stora staden i regionen Luhansk som ännu inte är under rysk kontroll. Rysslands mål är att ta kontroll över hela Donbas i östra Ukraina. Omni 220629. Källor: Ryska transporter i Litauen kan återupptas. Ryska varutransporter över litauisk mark till exklaven Kaliningrad kan återupptas inom de närmaste dagarna, uppger källor med insyn för Reuters. Enligt källorna förhandlar EU med Litauen om ett undantag från sanktionerna i syfte att gjuta olja på vågorna i den konflikt som uppstått med Ryssland. Den 17 juni meddelade Litauen att ryska varor som är föremål för EU-sanktioner - bland annat metaller - inte längre får fraktas genom landet till Kaliningrad. Runt hälften av exklavens import påverkas av förbudet. Beskedet har orsakat vrede i Moskva, som hotat med "praktiska" hämndåtgärder. Har funnits rädsla för att Moskva skulle svara militärt.
Omni 220629. Putin: Inga problem att Sverige och Finland går med. Vladimir Putin säger att det inte är något problem för Rysslands del att Sverige och Finland går med i Nato, enligt AFP. Samtidigt säger han att han inte kan utesluta att det leder till "spänningar" mellan länderna och Ryssland, uppger ryska statliga medier enligt Reuters. Putin upprepar också det ospecifika hotet om ryska "svar" om Nato-infrastruktur upprättas på svensk och finsk mark. Tidigare på onsdagen kallade den biträdande ryske utrikesministern Sergej Ryabkov Natos medlemsinbjudan till Sverige och Finland "destabiliserande", enligt The Guardian. "Vi fördömer Natos oansvariga kurs som förstör den europeiska arkitekturen, eller vad som återstår av den." Uttalade sig på onsdagskvällen. Ryabkov: Tvivlar på att den kommande perioden blir lugn för våra nordeuropeiska grannar. Omni 220629. Amnesty: Bombning av teater var tydligt krigsbrott. Rysslands bombning av en teater i staden Mariupol i östra Ukraina var ett krigsbrott. Det anser Amnesty, rapporterar flera medier. "Hittills har vi pratat om ett möjligt krigsbrott. Nu kan vi tydligt slå fast att det var ett," säger Oksana Pokaltjuk vid organisationen. Trots att ordet "barn" skrivits på marken utanför teatern, där många civila tagit skydd, ödelades den i ett bombangrepp 16 mars. Enligt Amnestys rapport skedde attacken avsiktligt, vilket gör att det rör sig om krigsbrott. Det är oklart hur många som faktiskt dog och skadades. Enligt Amnesty bedöms dock siffran vara lägre än de flera hundra döda som det först rapporterades om. "Men det förändrar inte något. Det är fortfarande ett tydligt krigsbrott," säger Pokaltjuk. Amnesty har tagit del av vittnesmål och officiella rapporter. Enligt rapporten slog två bomber på 500 kilo var ner nära teatern. Amnesty bedömer att civila attackerades medvetet trots att det fanns militära mål. Omni 220630. Ställningskrig i väntan på förstärkningar till fronten. Både Ryssland och Ukraina behöver påfyllning vid fronten, uppger svenska militära experter för TT. Ukraina behöver mer utrustning, Ryssland fler soldater. Invasionen har utvecklats från ett flerfrontskrig till att utkämpas i mindre skala i mindre områden, främst i Luhansk- och Cherson-regionerna, i östra Ukraina. Just nu bedrivs de mest intensiva striderna kring staden Lysytjansk. "Båda sidor är trötta och nu finns det någon form av frontlinje som rimligen kommer bestå tills den ena sidan växt så mycket att de orkar ändra på det," säger Johan Norberg, Rysslandsinriktad forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till TT. För att få påfyllning lockar Ryssland med soldatlöner på motsvarande 25 000 kronor, uppger Norberg, Ukraina vädjar å sin sida konsekvent till sina allierade om nya vapenleveranser. Omni 220630. Tiotusentals kan ha dödats i kriget - stort mörkertal. Tiotusentals offer har skördats i kriget i Ukraina, men exakt hur många som dött råder ännu oklarhet kring, enligt militära experter TT talat med. Enligt Ukraina har minst 35 000 ryska soldater "tagits ur strid". BBC och oberoende ryska Mediazona har hittills bara kunnat bekräfta 4 010 av dem. Ryssland uppgav, å sin sida, i mitten av april att de dödat 23 000 ukrainska soldater, en siffra som Ukraina uppger är felaktigt hög. Så sent som i måndags gick ukrainska regeringsföreträdare ut och sa att det snarare handlar om omkring 10 000. Oavsett hur man räknar - har många dödats i invasionen, och det gäller även civila. Även här finns emellertid stor osäkerhet. Enligt FN:s människorättsorgan OHCHR har 4 731 civila hittills konstaterats dödade. "OHCHR tror att den verkliga siffran är avsevärt högre", skriver organet i en kommentar. I sammanställningarna har exempelvis inte döda i områden där det fortfarande strids eller i tidigare krigshärjade städer som Mariupol, Izium och Sievjerodonetsk räknats in. Svårt att agöra hur många som dödats i invasionen. BBC och Mediazona har kartlagt offer på ryska sidan. Omni 220630. Stort säkerhetspådrag när Xi besöker Hongkong. Den kinesiske presidenten Xi Jinping anlände på onsdagen till Hongkong för att uppmärksamma att det gått 25 år sedan staden lämnades över till Kina från Storbritannien, rapporterar flera medier. Besöket är Xis första utanför det kinesiska fastlandet sedan coronapandemin bröt ut för två och ett halvt år sedan. Med på resan finns också Xis hustru Peng Liyuan samt utrikesminister Wang Yi. Besöket omgärdas av ett stort pådrag både vad gäller smittskyddet och den allmänna säkerheten. Kinesiska myndigheter har också vidtag åtgärder för att undvika politiska manifestationer under besöket. I veckan har minst nio personer gripits. En av de sista oppositionella grupperna, LSD, har sagt att de inte kommer att demonstrera. Flera LSD-företrädare har fått sina hem genomsökta och gruppens ledare Chan Po-ying säger att hon den senaste tiden känt sig "förföljd och övervakad". Den kinesiska delegationen anlände med höghastighetståg. Säkerhetspådraget märks i hela staden. Under besöket ska också den nya Hongkongledaren John Lee sväras in. Xis program för resan har inte offentliggjorts. Besöket ska pågå i två dagar.
Omni 220630. Sverige skickar kulsprutor och pansarskott till Ukraina. Sverige kommer skicka mer vapen till Ukraina, uppger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT. Det rör sig bland annat om minröjningsutrustning, pansarvärnsvapen och kulsprutor till ett värde på 500 miljoner kronor. "Den här gången handlar det om materiellt stöd som specifikt har efterfrågats av Ukraina," säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Tidigare har Sverige gett Ukraina sjömålsrobot 17, 15 000 pansarskott, 5 000 hjälmar, 5 000 skyddsvästar, minröjningsutrustning, automatgevär 90 med ammunition, 135 000 dygnsportioner livsmedel, samt överskottsmateriel från Försvarsmakten. Omni 220630. Ryssland lämnar Ormön efter kraftig beskjutning. Ryssland drar sig tillbaka från Ormön, uppger landet i ett uttalande, rapporterar AP och AFP. Den ukrainska ön, belägen i Svarta havet, anses vara strategiskt viktig och har spelat en central roll i kriget sedan den ryska invasionens första dagar. De ryska styrkorna på ön har varit under kraftig beskjutning från Ukraina de senaste dagarna, men tillbakadragandet beror, enligt det ryska försvarsministeriet på något helt annat: "En gest av välvilja." Försvarsministeriet utvecklar det med att landet nu vill gå FN till mötes och skapa en humanitär korridor så att mat kan föras ut ur Ukraina. Ryssland har återkommande anklagats för att ha blockerat skepp från att lämna hamnen i Odessa där stora mängder utsäde finns lagrat vilket i sin tur bidragit till global matbrist. Ukraina sa tidigare i juni att landet genomfört en lyckad attack mot ett ryskt bogseringsfartyg i Svarta havet, som enligt det brittiska försvarsdepartementet levererade vapen och personal till Ormön i Svarta havet. Ryssland har, enligt brittisk underrättelse, haft svårt att få stöd till styrkorna som ockuperat Ormön, skriver TT. Ukraina säger sig under natten ha attackerat ön med robotar och artilleri. Bakslag för Putin när Ryssland överger Ormön. Ryssland tog kontrollen över ön tidigt i kriget som plattform för attacker mot Odessa. Ukraina firar utträdet: Våra styrkor har gjort ett fantastiskt jobb.
Omni 220630. Ukraina: Ryssland använder robotar från Sovjettiden. Ryssland använder gamla robotar som finns kvar från Sovjettiden i mer än hälften av beskjutningarna av mål i Ukraina, uppger en ukrainsk general enligt Reuters. Enligt The Guardian säger generalen att den typen av robotar än mer oprecisa än mer moderna vapen, vilket leder till civilt lidande även i fall där Ryssland har för avsikt att beskjuta militära mål. Ryssland har sedan invasionens start påstått att man bara beskjuter militära mål men Reuters listar flera bombningar den senaste tiden som lett till dödande av civila. Ukraina: 68 civila mål träffade under andra halvan av juni. Omni 220630. EU efterlyser krafttag mot korruptionen i Ukraina. Ukrainas EU-medlemskap är inom räckhåll, men landet måste genomföra en rad antikorruptionsåtgärder, enligt Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen. "Ni har skapat en imponerande antikorruptionsmaskin, nu måste ni förse dessa institutioner med tänder och anställda rätt personer på seniora positioner," sa hon till ukrainska politiker enligt AFP. I sin återkoppling till det ukrainska parlamentet uppmanade hon de folkvalda att stifta lagar så att det blir tydligt hur oberoende domare ska tillsättas på olika domstolar. Hon vill också att landet skapar en myndighet som garanterar och försvarar fri journalistik. Att Ukraina kommer tillrätta med korruption nämns som en av de viktigaste delarna för att landet ska komma vidare med sin EU-ansökan. Ursula von der Leyen: "De nästa stegen är inom räckhåll, men de kommer kräva hårt arbete, bestämdhet och att alla drar åt samma håll." Många utmaningar när Ukraina ska bekämpa korruption inför EU-medlemskap. Omni 220630. Ryssland: Destabiliserande - ökar inte säkerheten. Ryssland ser "negativt" på planerna att låta Sverige och Finland gå med i Nato, meddelar landets biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov via statliga nyhetsbyrån Interfax, enligt Reuters. Ryabkov beskriver en ytterligare expansion av militäralliansen som "destabiliserande" och säger att det inte kommer öka medlemsländernas säkerhet. "Mötet i Madrid bekräftar och befäster [Natos] mål om att aggressivt begränsa Ryssland," fortsätter han. Ryabkov: "Ökar inte säkerheten vare sig för de som expanderar, de som bjuds in eller de som upplever alliansen som ett hot."
Omni 220629. Ryssland drar sig tillbaka från Ormön - "strategiskt viktig". Ryssland har meddelat att de kommer att dra sig tillbaka från den länge hårt omstridda Ormön i Svarta Havet. Ryssland påstår att detta är för att man vill skapa en humanitär korridor. Flera experter tror snarare att Ryssland ofrivilligt fått dra tillbaka trupper. SR 220630. Fångutväxling med Ukraina väcker debatt i Ryssland. Ryska försvarsministeriet bekräftar först i dag att 144 ukrainska fångar bytts mot ryska. Att 95 av fångarna försvarade Azovstal i Mariupol och kan ha tillhört Azovbataljonen väcker debatt i Ryssland. I sociala medier hävdas det dels, utan minsta bevis, att soldaterna verkligen är nazister och inte ska släppas - och dels ses utväxlingen som ett steg mot ett slut, av de som är emot kriget. SR 220630. Regeringsrådgivaren: "Kaboom! Inga ryska styrkor på Ormön längre." Ryska styrkor ska har lämnat strategiskt viktiga Ormön i Svarta havet. Samtidigt uppger ukrainska styrkor att ön omgärdas av tung rök från pågående explosioner och att man undersöker huruvida man kommer kunna etablera en utpost på platsen. Ryssland har meddelat att man kommer att dra sig tillbaka från den hårt omstridda Ormön i Svarta havet. Tillbakadragandet öppnar upp för att kunna transportera de tusentals ton av spannmål som suttit fast i Ukraina på grund av kriget. Enligt Ukrainas militär har nu ryssarna lämnat ön efter att ha attackerats under natten av robotar och artilleribeskjutning. "Kaboom! Inga ryska styrkor på Ormön längre," skriver ukrainska regeringsrådgivaren Andrij Jermak på Twitter. Överstelöjtnant om Rysslands nya robotanfall - sannolikt markering mot Natos toppmöte och vapenleveranser. Ryssland nya våg av robotanfall mot stora delar av Ukraina har flera förklaringar, bedömer överstelöjtnant Joakim Paasikivi. "Det är sannolikt att det har samband med att Ukraina blev EU-kandidat, Natos toppmöte och signaler om vapenleveranser." Under natten mot midsommardagen flög sex ryska bombflygplan (Tu-22) och avfyrade kryssningsrobotar (Kh-22) från belarusiskt luftrum mot mål i huvudstaden Kiev i centrala Ukraina. Även staden Tjernihiv i nordöstra delen av landet anfölls. Robotarna ska ha avfyrats 50 till 60 kilometer från Ukrainas territorium, uppgav Ukrainas militära underrättelsetjänst på sin Facebooksida. Den nya vågen av robotanfall har pågått under veckan då Nato hade sitt toppmöte i Madrid. "Jag tror att man från rysk sida samlar ihop allt: EU-kandidat, G7, Nato-toppmöte och andra signaler från väst. Man fruktar de amerikanska vapnen och att det nu ska komma vapen för någon miljard - både från USA och Storbritannien," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Nya stridslinjer att vänta när Ukraina omgrupperar. Ryska styrkor fortsätter att rycka fram i närheten av Lysytjansk i östra Ukraina. Intensiva strider rapporteras bland annat i området kring ett oljeraffinaderi i närheten av staden, uppger det brittiska försvarsministeriet i sin dagliga analys. Striderna kring tvillingstäderna Sievjerodonetsk och Lysytjansk går samtidigt in i en ny fas, skriver Kyiv International. Ukrainsk militär har tvingats retirera, och uppges invänta nya vapenleveranser för att kunna gå till motattack. "Ukraina kommer sannolikt bli tvingat att överge även Lysytjansk för att undvika en större, mer dödlig och närapå oundviklig rysk fälla", skriver tidningen. Nya stridslinjer att vänta när Ukraina drar tillbaka sina trupper. Omni 220701. Norge lovar miljarder under "topphemlig" Ukrainaresa. Norge lovar att stötta Ukraina med motsvarande omkring 10,4 miljarder svenska kronor - pengar som bland annat ska gå till bistånd, vapen och återuppbyggnaden av landet i och med den ryska invasionen. Det uppger statsminister Jonas Gahr Støre vid en pressträff på plats i Ukraina, tillsammans med president Volodymyr Zelenskyj. VG beskriver statsministerns besök under fredagen som "topphemligt". Han besökte bland annat en by i Tjernihiv-regionen, där omkring 300 civila hölls fångna av ryska styrkor i en källare. "Jag har varit nere och tittat i den där källaren, och det tror jag att jag aldrig kommer att glömma," säger han. Det norska ekonomiska stödet ges under 2023 och 2024. Støre: Kommer aldrig glömma intrycken från denna resa. Stora säkerhetsinsatser under statsbesöket. Zelenskyj: "I Norge har vi riktiga vänner." Omni 220701. Sky på plats i Lysytjansk: "Ser ut som ryskt försök att svälta fram underkastelse." Ryska styrkor har tagit över delar av ett oljeraffinaderi i den krigshärjade staden Lysytjansk, nära Sievjerodonetsk som ukrainska styrkor nyligen retirerade från. Det uppger den regionala guvernören Serhij Hajdaj, enligt Washington Post. Ryssland hävdar samtidigt att de kontrollerar hela raffinaderiet, men det är ett påstående som tidningen inte lyckats verifiera. Sky News-korrespondenten Alex Crawford som befinner sig på plats beskriver den ryska beskjutningen mot staden som konstant. Staden vaknar upp till "dödliga ljud av krig", skriver hon. Hon bekräftar också ett uttalande från guvernören om att "allt förstörs" i rysk beskjutning. Enligt Crawford är flera hjälpcenter, som för bara ett par veckor sedan var fullt fungerade, nu helt förstörda. "Det ser väldigt mycket ut som ett försök att svälta staden till underkastelse." Omni 220701. Kommentar: Ryssland bombar inga civilal mål? Ukraina återupprättar kontakt med kärnkraftverk. Den ukrainska atomenergimyndigheten Energotom har åter lyckats ansluta sig till övervakningssystemen vid kärnkraftverket i Zaporizjzja, uppger man på Telegram. Kärnkraftverket är fortfarande i ryska styrkors kontroll. Sedan i början av mars har kärnkraftverket, som är det största i Europa, varit ockuperat av ryska styrkor. Det internationella atomenergiorganet IAEA har tryckt på för att inspektera anläggningen i södra Ukraina ända sedan de ryska styrkorna kapat alla linjer av kommunikation. Ukraina har motsatt sig ett sådant besök för att inte legitimera den ryska ockupationen. Det är andra gången som kontakten till kärnkraftverket återupprättas sedan den ryska invasionen. Enligt den ryske vice premiärministern ska kärnkraftverket kopplas ihop med det ryska elnätet. Omni 220702. Kommentar: Första gången i historien att någon stjäl ett kärnkraftverk! Tiktok: Vissa anställda i Kina kommer åt USA-data. Tiktok jobbar på en plan för att bättre skydda amerikanska användares data. Det skriver bolaget i ett öppet brev till flera amerikanska senatorer, efter att amerikanska politiker uttryckt oro kring att den kinesiska appen skulle kunna utgöra en nationell säkerhetsrisk. Det rapporterar sajten Macrumors. Tiktok bemöter även uppgifterna som Buzzfeed News tidigare kommit med om att personal i Kina har tillgång till amerikanska användares data. Tiktok medger i brevet att ett begränsat antal anställda mycket riktigt har tillgång till amerikanska användares data, men påpekar att det handlar om anställda som måste genomgå "robusta säkerhetskontroller" som övervakas av bolagets amerikanska säkerhetsteam. Tiktok hävdar även att man inte kommer att blockera möjligheten för kinesiska anställda att se amerikansk användardata helt och hållet. Detta med hänvisning till att man vill "säkra global interoperabilitet". Lovar att flytta all data till servrar i USA. Medger att ett begränsat antal anställda har tillgång till amerikanska användares data. Omni 220702. Bakom kulisserna: 20 samtal mellan Paris och Kreml. Frankrikes president Emmanuel Macron har sedan december 2021 pratat i telefon 20 gånger med sin ryske motsvarighet Vladimir Putin om militära upptrappningen och invasionen av Ukraina. Det framgår av en kartläggning som franska tidningen Le Figaro gjort. Inledningsvis handlade samtalen om Putins besatthet av att "avnazifiera" Ukraina. Han beskrev i ett samtal för Macron hur ukrainare hade tatueringar med nazistiska budskap från "topp till tå". Macron svarade i skämtsam ton, men enligt en källa som återgivit samtalet var oron stor i Elyséepalatset för ukrainske president Volodymyr Zelenskyjs säkerhet. Nyligen har en dokumentär om telefondiplomatin mellan de båda presidenterna sänts i fransk public service. Enligt The Telegraph säger Putin till Macron att han hellre spelar ishockey än deltar i fredssamtal. Samtalen bestod enligt en uppgiftslämnare till stor del av långa monologer från Putin om hotet från väst. Dokumentären heter "A President, Europe and the War".
Omni 220702. "Kan vara farligt att stanna - men det här är mitt hem." Den senaste tidens ryska beskjutning mot ukrainska städer som ligger långt från frontlinjerna i Donbas skapar oro bland landets invånare, rapporterar Financial Times. Bröllopsfotografen Viktoria Vasilijeva lämnade huvudstaden Kyiv tidigt under den ryska invasionen, men är nu tillbaka med sin åttaåriga dotter. Trots att civila drabbats i ryska attacker mot en rad städer senaste tiden planerar hon nu att stanna. "Jag förstår att det kan vara farligt att stanna, men jag känner att det här är mitt hem, "säger hon. Innan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen hade huvudstaden omkring 4 miljoner invånare, men nu är antalet omkring 2,7 miljoner. Invånare berättar om en stad som förändrats till följd av attackerna. Omni 220702. Politico: Trolig rysk stöldlast förstärker oro i Svarta havet. En skeppslast med 7 000 ton spannmål som fanns ombord på ett ryskt fartyg som nyligen lämnat den ryskockuperade ukrainska staden Berdjansk har sannolikt stulits från ukrainska lager. Det säger flera bedömare enligt Politico. Sajten skriver, med hänvisning till analytiker, att det kan innebära hinder för samtal om en permanent vapenvila i Svarta havet, och att det fördjupar den globala matbristen. Det försätter Turkiet, en potentiell medlare mellan Ukraina och Ryssland, i en snårig sits. Fartyget var nämligen på väg mot Karasu i Turkiet - och har på lördagen fotats alldeles utanför hamnstaden, enligt Sky News. Ukraina har uppmanat Turkiet att "vidta åtgärder", men om Turkiet ändå tillåter fartyget att gå i hamn kan det från ukrainskt håll ses som att man tar emot ryske presidenten Vladimir Putins stöldgods, skriver Politico. Rysktillsatta styret i staden beskriver det som det "första kommersiella fartyget" att lämna Ukraina sedan invasionen inleddes.
Omni 220702. Expert: Stödet till Ukraina kan börja svikta till vintern. I vinter kan västländernas stöd till Ukraina komma att tryta. Det säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets centrum för Östeuropastudier, i en intervju med Svenska Dagbladet. "Under vintern står vi kanske inför energikris och ekonomisk kris och då kommer det kortsiktiga tänkandet fram i Europa." Han tror att det i sådana fall kan bli tal om att ryska villkor accepteras, och att Ukraina "pressas" att ge upp territorium - vilket skulle se som en katastrof. Detta eftersom det skulle ge Ryssland och Vladimir Putin "grönt ljus" för nya aggressiva invasioner. Omni 220702. Rysk läroplan påtvingas ukrainska lärare. I höst ska skolorna i de ockuperade delarna av Ukraina följa den ryska läroplanen, berättar lärare för The Guardian. Rysslands utbildningsminister Sergej Kravtsov har meddelat att "integration kommer att äga rum" när skolterminen börjar. "Vi har redan börjat med lärarutbildningar och leverans av skolböcker," sa Kravtsov i juni. Lärare berättar för The Guardian att de blir av med sina jobb om de vägrar att skriva på ett bindande avtal om att följa Rysslands läroplan. Det är lektionerna i samhällsvetenskap som kommer att se annorlunda ut, berättar en lärare i Charkiv för den brittiska tidningen. "I Ryssland är läroplanerna för matte, fysik, biologi och kemi fria från propaganda," säger läraren som inte vill namnges. "Så de ämnena låter de bli. Än så länge i alla fall." (svt 220702.) Kamp för överlevnad för invånarna i Sievjerodonetsk: "Finns ingenstans att ta vägen." Efter en av krigets blodigaste strider föll staden Sievjerodonetsk under rysk kontroll i slutet av juni. Den sönderbombade staden saknar både el och vatten och situationen för invånarna liknar den hårt drabbade staden Mariupol. "Den närmsta tiden känns skrämmande," säger 60-åriga Elena Ivanova, som stannat kvar i Sievjerodonetsk. Striderna i staden har tidigare beskrivits av regionens guvernör som "ett helvete på jorden" och staden som tidigare hade över hundra tusen invånare är nu sönderbombad och öde. "Varje natt är en utmaning och det finns ingenstans att ta vägen," säger Elena Ivanova. Att ryssarna tagit kontroll över Sievjerdonetsk beskrivs som en viktig seger eftersom man nästan har full kontroll över hela Luhansk-regionen. Men bara nästan. På andra sidan en flod ligger grannstaden Lysychansk och där väntas nu nästa hårda strid att ske efter att ukrainska styrkor ompositionerat sig där. Och möjligen sista. Tar Ryssland kontroll över det området har Ryssland full kontroll över Luhansk-regionen. En viktig seger, inte minst politiskt, för president Vladimir Putin. "Putin skulle använda det som en politisk vinst - han behöver något att visa när kriget verkligen inte gått så bra som han i början hoppades," har Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tidigare sagt till SVT. Se bilderna från Sievjerodonetsk och hör invånarna berätta om situationen i videon. (svt 220702.) Explosioner i ryska Belgorod - tre personer uppges döda. Flera explosioner inträffade i den ryska regionen Belgorod natten till söndagen, uppger guvernören Vyacheslav Gladkov. Minst tre personer uppges ha dött, samtidigt som 39 privata hus och 11 lägenhetshus ska ha fått skador. Nyhetsbyrån Reuters och BBC rapporterar om uppgifterna, men har inte själva lyckats verifiera dess äkthet. Ukraina har inte kommenterat uppgifterna, men vid tidigare explosioner i regionen har Ukraina talat om "karma" för ryska handlingar. Omni 220703. Lukasjenko anklagar Ukraina för robotattacker mot Belarus: "Blir provocerade." Belarus president Aleksandr Lukasjenko anklagar Ukraina för att ha avfyrat robotar mot deras territorium. Utspelen kommer i statsägda nyhetsbyrån Belta och citeras av AFP. "Vi blir provocerade," säger Lukasjenko. Enligt presidenten kunde landets luftvärnssystem stoppa robotarna. Ukraina har inte kommenterat anklagelsen. Samtidigt hävdar Lukasjenko fortsatt att Belarus inte har några planer på att ge sig in i Ukraina militärt. Men om någon ”går in i vårt land” eller "dödar vårt folk" kommer svaret omedelbart, enligt Lukasjenko. Belarus står mycket nära Ryssland och har fungerat som en viktig rysk militär utpost under kriget. Dessutom har ryska raketer avfyrats därifrån, in i Ukraina. Lukasjenko är beroende av Rysslands stöd för att kunna behålla makten i landet. Omni 220703. Ryssland hävdar fullständig kontroll i Luhanskregionen - Vladimir Putin informerad. Ryssland hävdar fullständigt kontroll av Luhanskregionen i östra Ukraina. Den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu ska ha informerat president Vladimir Putin om saken, skriver Reuters. Under natten uppgav den USA-baserade tankesmedjan ISW, Institute for the study of war, att staden Lysytjansk sannolikt föll till Ryssland på lördagen. Det har varit den enda staden i Luhansk som ännu är under ukrainsk kontroll. Ukraina har ännu inte bekräftat att staden fallit. Men bilder som sprids från ryskt håll visar nu hur ryssar lugnt vandrar omkring i de norra och sydöstra delarna av staden, enligt den amerikanska tankesmedjan ISW. Overifierade bilder uppges också visa hur Sovjetflaggan placeras på toppen av stadens förstörda parlamentsbyggnad och andra bilder visar jublande och flaggviftande soldater, enligt Sky News. Luhansk och närliggande området Donetsk utgör tillsammans regionen Donbas. Ryssland beskriver det som att regionen "befriats".
Omni 220703. Kommentar: Ryssland tänker befria Ukraina! Kinas cybermyndighet har stoppat 42 000 falska appar. Den kinesiska cybermyndigheten Cyberspace Administration of China (CAC) har sedan början av året identifierat och stoppat inte mindre än 42 000 falska appar. Det rapporterar The Register. Många av apparna har varit tydliga kopior av kinesiska techjättars fintech-appar, som lurat mobilanvändarna med olika slags rabatter och förmåner, och därefter stulit deras pengar. Vissa av apparna har dessutom utgivit sig för att vara statligt ägda. Enskilda offer har förlorat allt mellan motsvarande 15 000 och 600 000 kronor när de använt både appar och webbsidor i Kina som varit falska, hävdar CAC. Ser ut att tillhöra välkända varumärken eller staten. Antalet fejkade finansappar och finanssidor växer stadigt i Kina. Omni 220703. Hackare påstår sig ha stulit data om en miljard kineser. En anonym hackare säljer just nu databaser som påstås innehålla uppgifter om runt en miljard kinesiska medborgare för 10 bitcoin, eller motsvarande drygt två miljoner kronor. Beskedet om hacket har lagts upp på ett hackerforum av någon som kallar sig "ChinaDan". Personen påstår att uppgifterna kommer från databaser som tillhör polisen i Shanghai. Databaserna innehåller namn, adresser, nationella ID-nummer, kontaktinformation och information från det kriminella belastningsregistret. Om hackarens påståenden stämmer så kan det handla om ett av de största dataintrång som någonsin genomförts, skriver sajten Bleeping Computer. Skulle kunna vara ett av de största dataintrången i världshistorien.
Omni 220705. Statsministern på besök i Kyivs krigshärjade förstäder: "Viktigt att åka hit." Statsminister Magdalena Andersson (S) har besökt Butja och Borodjanka i Ukraina. Hon har bland annat träffat president Zelenskyj. "Det har varit viktigt för mig att åka och med egna ögon se förstörelsen i Ukraina," säger hon vid en pressträff på länk från Kyiv på måndagskvällen. Bilder som publicerats av Ukrainas kulturdepartement visar hur hon promenerar bland ruinerna i staden Butja med Kyivregionens guvernör Oleksij Kuleba. "Jag har sett bostadshus som bombats, jag har pratat med personer som drabbats och jag har sett massgravarna i Butja," säger Andersson på pressträffen. Hon berättar också att hon hade med sig en "väldigt speciell present": en kopia av ett brev som Karl XII skrev när han befann sig i Bender i dagens Moldavien. "Den blev oerhört uppskattad," säger hon. "Svenske kungen såg redan då en stark ukrainsk stat." Omni 220704. Biden uppges stryka tullar för att dämpa inflationen. Joe Biden kan inom kort meddela att amerikanska importtullar på vissa kinesiska varor slopas, uppger källor för Bloomberg. Syftet är att dämpa inflationen. Presidentens administration utreder också möjligheten att sjösätta nya industriella subventioner. Biden har ännu inte gått fram med några förändringar av de strafftullar som infördes under föregångaren Donald Trumps handelskrig med Kina. Presidenten sa i förra månaden att han kommer att tala med Xi Jinping ”inom kort” men att han ännu inte beslutat hur han ska agera i frågan. USA har i dagsläget strafftullar på Kinesisk import värd 300 miljarder dollar om året. Omni 220704. Ukraina behöver 750 miljarder dollar för återhämtningsplan. Ukraina behöver 750 miljarder dollar för en återhämtningsplan i spåren av Rysslands invasion, säger Ukrainas premiärminister, Denys Shmyhal under måndagen. Under "Ukraine Recovery Conference" som anordnades i Schweiz, meddelade Schmyhal även att den ryska invasionen orsakat skador på landets infrastruktur till ett värde av över 100 miljarder dollar, meddelar Reuters. (svt 220704.) Google uppges ha delat data med ryskt annonsbolag. Google kan ha delat användardata med det ryska bolaget Rutarget. Det hävdar källor till sajten Propublica, som menar att datadelningen har skett fram till den 23 juni, trots att USA införde sanktioner mot bolaget redan den 24 februari. Rutarget är ett annonsteknikbolag som ägs av Rysslands största statliga bank, Sberbank, skriver Propublica. Google påstås ha delat IP-adresser, mobilnummer, platsdata och uppgifter om användares intressen och aktiviteter på webben med Rutarget vid närmare 700 tillfällen. Flera av användarna vars information delats hör enligt uppgifterna hemma i Ukraina. En talesperson för Google säger att man blockerade Rutargets tillgång till Googles annonsprodukter i mars, och att Rutarget inte köpt några annonser direkt via Google sedan dess. Datadelningen kan ha pågått fram till den 23 juni. Det handlar om IP-adresser, mobilnummer, platsdata och uppgifter om användarnas webbaktivitet. Omi 220705. Kommentar: Skamligt av Google. Sveriges Natoansökan har skrivits under. Samtliga 30 Natoländers ambassadörer har nu skrivit under Sveriges anslutningsprotokoll till Nato. Det innebär att Sverige nu formellt är en "inbjuden medlem" - nu öppnas för ratificering i de 30 medlemsländerna. "Det här är en historisk dag, för Finland, för Sverige och för Nato," säger generalsekreterare Jens Stoltenberg. Redan strax efter klockan 10 i dag kunde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ställa upp sig för fotografering med utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländska kollega Pekka Haavisto och de 30 Natoländernas ambassadörer. Då hade alla undertecknat de svenska och finländska anslutningsprotokollen, vilket nu ger de två länderna status som "blivande medlemmar" - "invitees" på Natoengelska. "Det här är verkligen ett historiskt tillfälle för Finland, Sverige och Nato. Och för vår delade säkerhet," förklarade Stoltenberg vid mötesstarten. Därmed banas nu väg för den ratificeringsprocess då samtliga Natoländer ska godkänna anslutningen även på hemmaplan, i de olika parlamenten. Först när det är gjort, och anslutningsprotokollet arkiverats på rätt ställe i Washington, blir Sverige och Finland fullständiga medlemmar i militäralliansen. På en pressträff senare under dagen sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Finland och Sverige kommer att göra starka bidrag till försvarsalliansen. "Rysslands invasion av Ukraina har krossat freden i Europa. Det är viktigt att vi håller ihop i denna farliga stund i vår historia," sa Stoltenberg. Han berömde Natos medlemsländer för att ha accepterat Finlands och Sveriges ansökningar om medlemskap så snabbt och uppmanade dem att vara lika snabba med ratificieringsprocessen. Senast Nato-länderna behövde gå igenom en likadan process tog det omkring ett år, men Finland och Sveriges medlemskapsprocess har gått snabbare än vanligt. "Sveriges och Finlands säkerhet är viktig för vår allians, också under ratificieringsprocessen." Utrikesminister Ann Linde hoppas att ratificieringen går smidigt till även i Turkiet. "Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den." I och med att de båda länderna nu är officiellt inbjudna till Nato kommer de att delta under medlemmarnas diskussioner. "Det är alla nationers rätt att välja sin egen väg. Att välkomna Finland och Sverige in i alliansen gör dem säkrare, Nato starkare och oss alla mer trygga. Jag ser framemot att se två till flaggor vaja över Nato," sa Stoltenberg. Ann Linde är nöjd med vad man åstadkommit i dag. "Det här är ett väldigt viktigt steg. När du formellt blir en 'invitee' så betyder det att alla dörrar öppnas utom att du får rösta. Vi kommer få tillträde till ungefär 150 arbetsgrupper, all information, all post och mejl som kommer om alla frågor. Vi kommer att tredubbla personalen på vår Natodelegation. Vi kommer börja militär operativ planering tillsammans. Det är ett otroligt viktigt steg." Kan Sverige vara kritiskt mot Turkiet innan ratificeringen är klar? "Sverige kan vara kritiskt mot alla länder och Turkiet kan vara kritiskt mot alla länder. Det är inte så att nåt Nato-land har ålagt sig ett förbud mot yttrandefrihet. " svt 220705. Efter nederlaget: Ukraina kan byta försvarslinje. Efter segern i Lysytjansk har Ryssland praktiskt taget kontroll över hela Luhanskregionen. Nu kommer landet kunna hävda att de har gjort framsteg i syfte att "frigöra" invånarna i Donbas, som varit den officiella anledningen till kriget. Det uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesrapport. Vidare skriver departementet att slaget om Donbas har kännetecknats av långsamma framsteg och Rysslands artilleri har jämnat städer med marken. Striderna, som nu förväntas fortsätta i Donetsk, kommer sannolikt fortgå på samma sätt. Samtidigt har ukrainska styrkor dragit sig tillbaka, i enlighet med planen. I Sievjerodonetsk och Lysyjansk kunde ryssarna attackera ukrainarna från tre sidor. Försvarsdepartementet bedömer därför att ukrainarna kommer omforma till en rak frontlinje som är lätt att försvara. Omni 220705. Rysk nyhetsbyrå: Svensk man tillfångatagen i Donetsk. En svensk man som anklagas för att ha stridit som legosoldat i Ukraina har tillfångatagits av ryskstödda styrkor i Donetskregionen. Det uppger statsägda ryska medier, enligt TT. Enligt de så kallade myndigheterna i den ryskstödda utbrytarregionen Donetsk har mannen stridit med ukrainska soldater i slaget om stålverket Azovstal i Mariupol. Att strida som legosoldat kan ge dödsstraff. Svensken nekar till anklagelserna. Tidigare har liknande anklagelser riktats mot två brittiska medborgare. Häromveckan dömdes de till döden och straffen har ännu inte verkställts. Utrikesdepartementet har ännu inte svarat på om de känner till fallet. Omni 220705. Flyktingar från Ukraina vittnar om krigsbrott. Bland de flyktingar som kommit till Sverige från Ukraina har hittills 15 personer berättat för svensk polis om sådant som kan misstänkas vara krigsbrott, rapporterar Sveriges Radio. "Det handlar i huvudsak om övergrepp på civila, det kan vara övergrepp på enskilda eller på flera, både enskilda gärningar och angrepp på civila mål," säger Patricia Rakic Arle, chef över gruppen för utredning av krigsbrott vid polisen, till SR. I mars inledde åklagare en förundersökning om grov krigsförbrytelse. Sedan i april har polisen aktivt arbetat med att söka information från vittnen som kan ha sett misstänkta krigsbrott. Materialet är tänkt att användas vid en potentiell rättsprocess antingen i Sverige eller i den Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Omni 220706. Putin har sålt energi och varor till Asien för 251 miljarder. Kina och Indien har bidragit till Vladimir Putins kassa med 24 miljarder dollar, motsvarande 251 miljarder kronor, under de senaste tre månaderna genom att köpa rysk energi, skriver Bloomberg. Båda länderna plockar upp energi och varor som väst avfärdar och enligt Lauri Myllyvirta, analytiker på Center for Research on Energy and Clean Air. "Kina köper redan i princip allt som Ryssland kan exportera via rörledningar och hamnar i Stilla havet," säger han till nyhetsbyrån. Ryssland har långvariga handels- och strategiska relationer med Kina och Indien. Omni 220706. Nytt ryskt kärnvapenhot - om krigsbrott utreds. Om Ryssland lagförs för krigsbrott vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag kan det skapa ett "hot mot mänsklighetens existens", skriver Dmitrij Medvedev i sin kanal på Telegram, rapporterar TT. "Tanken att straffa ett land som har den största kärnvapenarsenalen är absurd i sig", skriver den tidigare ryska presidenten och premiärministern, som nu är vice ordförande i landets säkerhetsråd. Han hotade även med kärnvapen om Sverige och Finland skulle gå med i Nato i april. Ryssland hävdar att USA ligger bakom tribunalen, som öppnade en förundersökning om ryska krigsbrott i Ukraina i mars i år med stöd av 43 länder. Ryssland tycker att USA ska ställas inför rätta först. Team med 42 experter från ICC samlar bevis för krigsbrott på plats i Ukraina.
Omni 220706. Kommentar: Kan ett land göra som man vill och bete sig som man vill för att man har den största kärnvapenarsenalen? Ryssland skämmer ut sig med hotelser och lögner och barbari. Fängelse för samarbete med utlänningar i Ryssland. Ryssar som samarbetar med utlänningar eller internationella organisationer "mot Rysslands intressen" kan dömas till långa fängelsestraff enligt nya lagar som parlamentet stiftade på onsdagen, rapporterar AFP. Straffet blir upp till sju års fängelse för den som uppmanar till att agera "mot Rysslands säkerhet". Samarbete med utlänningar eller organisationer "som hotar Rysslands intressen" kan ge åtta år. Även straffen för högförräderi och spionage skärps. Att samla in och dela information som "kan användas mot armén" kan ge upp till 20 års fängelse. Att kritisera kriget eller ens kalla det ett krig har redan förbjudits i landet. Människorättsaktivister fruktar att lagarna ska användas för att tysta oppositionen. Lagarna gäller även brott begågna utanför Ryssland. Omni 220706.Kommentar: Det är inget annat än krigslagar. En censurerad befolkning som ska hålla käft och inte får visa något missnöje med vad den ryska armén gör för övergrepp. FBI- och MI5-chefer varnar techbolag för kinesiskt spioneri. Chefer vid den brittiska militärens säkerhetstjänst MI5 och den amerikanska säkerhetstjänsten FBI har utfärdat en gemensam varning för kraftigt ökat kinesiskt spioneri mot techbolag. Det rapporterar The Register. Det var i samband med ett evenemang i London som de båda cheferna varnade alla som jobbar med banbrytande teknik, artificiell intelligens eller annan avancerad forskning eller produktutveckling för att de är måltavlor för statssponsrat spioneri. Enligt MI5-chefen Ken McCallum så har de kinesiska insatserna för att komma över västerländsk teknologi ökat dramatiskt på senare tid. McCallum sade bland annat att MI5 idag jobbar med sju gånger så många utredningar av kinesisk aktivitet på området som man gjorde 2018. "Den kinesiska regeringen ser cyberspioneri som ett sätt att fuska och stjäla i massiv omfattning," sade FBI-chefen Chris Wray. Liu Pengyu - talesperson för den kinesiska ambassaden i Washington - har besvarat anklagelserna med att förneka att sådan verksamhet skulle förekomma. "Amerikanska politiker har smutskastat Kinas image och med falska anklagelser utmålat Kina som ett hot" säger Pengyu i ett uttalande. Omni 220707. Sri Lanka i djup kris - ber om rysk hjälp och bränsle. Efter att Sri Lanka genomgått den värsta ekonomiska kris som landet hittills upplevt vänder sig landet nu till Ryssland för hjälp. På Twitter skriver presidenten Gotabaya Rajapaksa att han haft ett "väldigt produktivt telefonsamtal" med Rysslands president Vladimir Putin. "Samtidigt som jag tackade honom för det stöd som hans regering gett för att klara av tidigare utmaningar så bad jag om ett erbjudande av kreditstöd för att kunna importera bränsle", fortsätter Rajapaksa. Den lankesiska krisen har lett till en rejäl bränslebrist. I helgen gick landets energiminister ut och varnade för att bensinen snart tar slut. På onsdagen gick hundratals människor ut på gatorna i huvudstaden Colombo för att protestera mot regeringen. Få länder vill sälja olja till Sri Lanka då dess statliga oljebolag redan har väldiga skulder till tidigare leverantörer. Sri Lankas utlandsskulder uppgår för närvarande till ungefär 535 miljarder kronor. Bränslekrisen har tvingat myndigheterna att stänga skolor och uppmana invånare att arbeta hemifrån. Omni 220707. Kommentar: En rysk flottbas på Sri Lanka skulle säkert falla krigspresidenten Putin på läppen och ge mycket förmånliga villkor. Kreml: Johnson ogillar oss - och vi ogillar honom. Ryssland uppger att man tar nyheten om Storbritanniens premiärminister Boris Johnsons stundande avgång med ro. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger under en telefonkonferens med reportrar att man nu hoppas på ett "mer professionellt" brittiskt ledarskap, men tillägger: "I nuläget finns det inte mycket hopp för det." Storbritannien har under Boris Johnsons ledarskap har varit en stark röst till stöd för Ukraina under den ryska invasionen. "Han ogillar oss och vi gillar inte honom heller, "kommenterar Peskov. Kreml: Hoppas på en ledare som vi kan ha dialog med. Omni 220707. Ingenting kvar i Mariupols museum - allt har plundrats. De ryska soldaterna har förstört Mariupols museum och tagit allt av värde med sig. Det säger stadens lokala myndigheter som liknar det vid nazisternas plundringar under andra världskriget. "Lokala konstmuseer och historiska museer har plundrats på alla sina utställningar. Det är kulturarv från staden och regionen", skriver myndigheterna på Telegram. Bland annat ska originaltavlor från konstnärer som Archip Kuindzji och Ivan Ajvazovskij stulits. Myndigheterna skriver att de lovar att de skyldiga ska straffas. "Vi ska hämta tillbaka allting till ett ukrainskt Mariupol". Alla museum är nu tomma, uppger Mariupols myndigheter. Omni 220708. Ryska soldater försvunna från bas vid finska gränsen. Militärfordon och soldater har försvunnit från militärbasen Alakurtti, nära den finska gränsen, visar satellitbilder som Yle beställt. Runt 800 av basens 2 000 soldater uppges ha flyttats därifrån, tillsammans med ett tiotal pansarvagnar. Sannolikt har de lämnat basen för att de ska till Ukraina och strida. Det är ett tecken på att den ryska armén är försvagad och att de inte kan prioritera gränsförsvaret mot Finland just nu, trots den nyliga Natoansökan, bedömer experter. "Ryssland är så pass försvagat att Finland inte förväntar sig någon attack just nu - eller de kommande åren. Man har skrapat ihop allt vad man kan hittills i Ryssland. Alakurtti är ett bevis på det. Man har tagit väldigt mycket av det som fanns kvar," säger krigsvetaren Ilmari Käihkö till DN. Materiel från militärbasen har troligtvis förts till Ukraina. Någon attack mot Finland är osannolik. Omni 220708. Bolsonaro: Sanktioner mot Ryssland verkningslösa. Sanktionerna mot Ryssland som USA och Europa ligger bakom kommer inte att fungera. Det säger Brasiliens president Jair Bolsonaro i ett uttalande, rapporterar Reuters som pekar på liknande uttalande från den ryske presidenten. Kommentaren från Bolsonaro kommer sannolikt inte falla i god jord i USA och många europiska länder, som även tidigare kritiserat Brasilien för dess nära band med Ryssland. Bolsonaro träffade Putin bara dagar innan den ryske invasionen av Ukraina, men själv hävdar den brasilianske presidenten att hans position mot både Putin och kriget är i "balans". Bolsonaro ställning öppnar för att Brasilien ska kunna köpa konstgödsel från Ryssland. Tidigare under dagen gjorde även Putin ett uttalande där han beskrev sanktionerna som verkningslösa. Våldsamma protester väntas i efterdyningar av det brasilianska valet i oktober tror bedömare . Omni 220708. Kreml: Bara använt en liten del av potentialen. Kremls talesperson Dmitry Peskov uppgav på fredagen att Ryssland bara har använt en liten del av landets potential i sin "särskilda militära operation" i Ukraina, rapporterar The Guardian. På torsdagen sade president Vladimir Putin att Ryssland knappt har påbörjat sina aktioner i Ukraina. Samtidigt utmanade han västländer att försöka besegra Ryssland på slagfältet. "Vad kan man säga - låt dem försöka. Vi har hört många gånger att väst vill slåss mot oss till den sista ukrainaren. Detta är en tragedi för det ukrainska folket, men det verkar som att allt är på väg mot detta," säger Putin enligt The Guardian. Soldater i Donetsk förbereder sig på hårdare strider. I Donetskregionen förbereder sig soldater på att Ryssland ska rikta offensiven mot regionen, efter att ukrainska styrkor dragit sig tillbaka från Luhansk. På en provisorisk bas i Donetsk berättar skyttesoldaten Bogdan om krigets utmaningar, rädsla och bristen på ammunition. "Fienden har mer artilleri, de är bättre rustade när det kommer till vapen och ammunition, skjuter tio gånger mer," säger Bogdan. SR 220708. Ryska trupper riktar in sig mot nästa stad. När den ryska offensiven nu intagit de viktiga ukrainska städerna Sievjerodonetsk och Lysytjansk i Luhanskregionen är frågan vilken ort som står näst på tur. Det brittiska försvarsdepartementet bedömer att det är sannolikt att de ryska styrkornas nästa drag kommer vara att försöka inta staden Siversk som ligger ungefär 8 kilometer väster om den nuvarande ryska frontlinjen. Enligt britterna är det ett logiskt steg för ryssarna att försöka inta Siversk då de behöver passera den för att senare kunna inta staden Kramatorsk, som sannolikt är deras primära mål i området. Omni 220708. Hård kritik mot Ryssland under G20 - Lavrov lämnade. Ryssland pressas hårt om kriget i Ukraina under G20 i Indonesien där landets krigföring näst intill unisont fördömdes av de samlade utrikesministrarna, rapporterar AFP. När Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock i sitt anförande kritiserade Moskva lämnade den ryske utrikesministern rummet. USA:s utrikesminister Antony Blinken krävde att Ryssland skulle låta Ukraina återuppta exporten av spannmål, för att råda bot på brister som börjar uppstå på andra håll i världen. "Till våra ryska kollegor: Ukraina är inte ert land. Dess spannmål är inte ert spannmål. Varför blockerar ni hamnarna? Ni bör släppa fram spannmålet," sade Blinken. Sergej Lavrov beskrev det som att västländernas företrädare blev alldeles utom sig av kritik mot Ryssland så fort de fick tala. Som han ser det är det västländernas fel att det inte hålls fortsatta fredssamtal. När Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba höll ett anförande var Lavrov inte kvar i rummet. Både Blinken och Lavrov har sagt att de inte kommer att mötas under G20. Storbritanniens utrikesminister Liz Truss vände i dörren och for hem när det stod klart att Johnson skulle avgå. Omni 220708. svt 220708. Rysk politiker får sju års fängelse: Kritiserade kriget. Den ryske lokalpolitikern Aleksej Gorinov, 60, dömdes i dag till sju års fängelse för att han kritiserat Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar flera nyhetsbyråer. Gorinov är den första folkvalda oppositionspolitikern som har fängslats för att ha kritiserat invasionen. Under ett möte tidigare i mars ska han ha ifrågasatt varför Moskvadistriktet Krasnoselsky, där han var vice ordförande, planerade för en dans- och konstfestival för barn samtidigt som barn i Ukraina dödas. Han ska även ha sagt att kriget borde stoppas. Domstolen menar att han spridit falsk information om Rysslands armé. "Jag trodde Ryssland nådde sin gräns av krig under 1900-talet. Men nu har vi ett pågående krig i Butja, Irpin och Hostomel. Betyder de namnen någonting för er?" sa Gorinov under rättegången. Till rättsalen hade Gorinov med sig en skylt med texten: "Behöver ni fortfarande det här kriget?" Gorinovs fru grät i rättsalen. Oro i Ryssland - kan komma fler liknande domar mot kritiker. Amnisty kräver att han släpps: "Domen är chockerande." Första domen för krigskritik i Ryssland. Omni 220708. Kommentar: Modig man. Men det behövs tusentals fler sådana innan ryska folket vaknar. Sanktioner stoppar pommes på ryska burgarkedjan. Restaurangkedjan som tagit över McDonalds tidigare restauranger i Ryssland har drabbats av pommes frites-brist till följd av dålig skörd och de utländska sanktionerna, rapporterar affärstidningen RBC enligt AFP. Enligt tidningen har vissa av restaurangerna inte pommes frites på menyn, en uppgift som AFP inte fått den nystartade hamburgarkedjan att kommentera. När McDonalds stoppade all sin verksamhet i Ryssland på grund av invasionen i Ukraina köpte en affärsman upp alla restaurangerna och lanserade "Vkusno i Tochkas", som betyder ungefär "gott, punkt slut". Enligt RBC hoppas kedjan kunna ta tillbaka pommes frites på menyn efter den ryska skörden i höst. McDonalds etablerade sig i Ryssland 1990. Den nya hamburgerkedjan slog upp dörrarna i juni. McDonalds stängde alla sina restauranger i Ryssland tidigare i år. Omni 220708. Kriget i Ukraina slår hårt mot Egyptens ekonomi. Kriget i Ukraina har kastat in Egypten i en ny ekonomisk kris med kraftigt stigande priser, precis när man börjat återhämta sig från pandemin, rapporterar CNN. Den ryska invasionen slår på flera olika sätt. Landet har tidigare köpt 80 procent av sitt vete från Ryssland och Ukraina, och nu gör sanktioner och blockader att importpriset ökat kraftigt. Dessutom märks avsaknaden av turister från länderna av tydligt. Officiellt låg inflationen i Egypten på 14,7 procent i juni, jämför med 5 procent samma tid förra året, men egyptier som CNN pratat med vittnar om att prisökningarna i själva verket är mycket högre än så. Omni 220708. USA skickar nytt vapenstöd: "Kan slå bakom rysk front." USA har beslutat att skicka ytterligare militärt stöd till Ukraina under den pågående ryska invasionen, rapporterar flera medier. Enligt Washington Post handlar det bland annat om fyra avancerade raketartillerisystem av typen HIMARS. Från USA:s sida betonas att vapenstödet kommer att ge Ukraina ökad förmåga att slå bakom den ryska fronten i Donbas-regionen. Värdet på det nya vapenstödet uppgår till omkring 400 miljoner dollar. USA har levererat HIMARS till Ukraina även tidigare, och enligt DN uppgår det totala antalet nu till tolv stycken. Vapenpaketet inkluderar även ammunition. Systemen som tidigare skickats uppges användas av Ukraina i strid. Omni 220709. Sievjerodonetsk på randen till "humanitär katastrof" - lik ruttnar i varma hus. Den ockuperade staden Sievjerodonetsk i Ukraina står på randen till en "humanitär katastrof". Det säger guvernören Serhij Hajdaj enligt AP. Vatten och elektricitet saknas och i de sommarvarma lägenheterna ruttnar kvarlämnade kroppar. Enligt Hajdaj befinner sig fortfarande omkring 8 000 av Sievjerodonetsks ursprungliga 100 000 invånare i staden. Hajdaj: "Hårda strider pågår i flera byar vid regionens gräns." De ryska styrkorna intog Sievjerodonetsk för ett par veckor sedan. Staden är av stor strategisk betydelse för Ryssland.
Omni 220709. Ukraina anklagas för att ha gjort klinik till måltavla. De ukrainska styrkorna, liksom de ryska, bär skuld för att civila dödades och drevs på flykt vid en uppmärksammad rysk attack mot en vårdklinik i Luhansk i mars. Det rapporterar AP och det amerikanska public service-bolaget PBS med hänvisning till en ny FN-rapport. Enligt nyhetsbyrån var attacken ett exempel på synnerligen rå krigföring. Vid attacken utbröt en brand som gjorde att människor kvävdes till döds. En liten grupp patienter och personal lyckades fly. Rapporteringen om händelsen har utgått från Ukrainas version, men enligt FN-rapporten ska ukrainska soldater ha förskansat sig på kliniken och därmed gjort den till en måltavla. Rapporten slår inte fast om ryska eller ukrainska soldater har begått krigsbrott men betonar att attacken visar på riskerna med "mänskliga sköldar". Rysslands urskillningslösa attacker mot bostadshus, skolor och teatrar har lett till tusentals civila dödsfall sedan invasionen inleddes, men även Ukraina måste förhålla sig till krigets lagar. Det säger den amerikanske experten David Crane. Enligt honom kan Ukraina ha brutit mot dessa när man avstod från att evakuera civila från kliniken. Efterspelet till attacken ger inblick i hur både Ryssland och Ukraina bygger narrativ kring krigshändelser. Omni 220709. Kommentar: Ryssland respekterar inga mänskliga civila sköldar. Blinken ger inte mycket för Kinas "neutrala" roll: Tydlig angripare och offer. Kinas stöd till Rysslands krig i Ukraina försvårar den amerikansk-kinesiska relationen. Det sa USA:s utrikesminister Antony Blinken på lördagen, efter ett fem timmar långt möte med sin kinesiske motpart Wang Yi, enligt AP. Mötet är det första fysiska mellan de båda parterna sedan oktober och Blinken slog fast att han inte ger mycket för Kinas utsagor om en neutral position i konflikten. Det är, enligt Blinken, svårt att se hur det ska gå att vara neutral när det finns en "tydlig angripare", Ryssland, och ett "tydligt offer", Ukraina. "Jag anser inte att Kina agerar på ett sätt som är neutralt," sa han till reportrar efter mötet som hölls efter ett G20-möte på Bali. Blinken sa också att Ryssland var ensamt och isolerat under sammankomsten. Utrikesministern Sergej Lavrov lämnade mötet i förtid. Blinken menade att Lavrov inte gillade att höra de andra världsledarnas fördömanden. "Vi ser inga tecken på att Ryssland vid den här punkten är redo att delta i diplomati," sa Blinken. Blinken: Viktigt att Lavrov fick höra världens tydliga fördömanden av aggressionerna. USA anklagar Kina för att ge spridning åt rysk propaganda i statliga medier. Omni 220709. Kommentar: Kina är inte neutralt. Kina bryr sig inte alls om Ukraina. Kina bryr sig bara om att dra nytta ekonomiskt av konflikten och handlar så mycket man kan av Ryssland nu. Zelenskyj gör "odramatisk" rockad bland ambassadörer. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har beslutat att byta ut ambassadörerna i en rad länder, rapporterar flera medier. Det gäller bland annat Vjatsjeslav Jatsiuk, ambassadör i Norge. "Jag får inte kommentera det här. Det är ett beslut fattat av presidenten," säger han till NRK. Enligt norska utrikesdepartementet är det dock odramatiskt. "Vi kände till detta. Det rör sig om en naturlig rotation," säger kommunikationschefen Ane Haavardsdatter Lunde till VG. Inte heller ambassadörerna i Tyskland, Ungern, Tjeckien, Nepal, Sri Lanka och Bangladesh får vara kvar i sina roller. Beslutet har inte motiverats från ukrainskt håll. Har varit ambassadör i Norge i sex år. Omni 220709. Ukraina varnar invånare för hård strid inför motoffensiv. Ukraina uppmanar invånarna i regionerna Zaporizjzja och Cherson i landets södra delar att evakuera inför en förestående offensiv i syfte att återta områden som nu är under rysk kontroll. Det rapporterar The Guardian. Människor som av olika anledningar inte kan evakuera uppmanas göra sig redo för hårda strider. "Det är nödvändigt att ha tillgång till vatten och en viss mängd mat för att överleva våra truppers angrepp," säger vice ordföranden i Chersons regionråd. Enligt TT uppmanas invånare att fly för att de inte ska användas som mänskliga sköldar vid en motoffensiv. Regionerna ockuperades av ryska styrkor tidigt under invasionen och den USA-baserade tankesmedjan ISW sa nyligen att en ukrainsk motoffensiv i Cherson kan vara på gång. Ukraina varnar för att det kan bli "enorma strider". Omni 220709. Paasikivi: Ryssland har svårt att ersätta förluster. I dagarna har det kommit flera rapporter om att Ryssland förbereder reservstyrkor, tömmer militärbaser i andra delar av landet och använder gammal utrustning. Detta tyder på Ryssland har stora problem att ersätta sina militära förluster, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter. "Framåt årsskiftet kommer det att ha konsekvenser, och ju längre tiden går desto svårare kommer det att bli att hålla en kapacitet som motsvarar den ukrainska." Uppgifterna tyder på att det är svårt för Ryssland att få fram tillräckligt med militär personal utan en fullskalig mobilisering, och det finns inga tecken på att en sådan skulle ske, säger han. Paasikivi: Man tar det man har.
Omni 220710. Ukraina sörjer förkämpen Johnsons avgång: En hjälte. När den brittiske premiärministern Boris Johnson slutligen gav vika för kritikstormen och meddelade sin avgång möttes det med utbredd lättnad i hemlandet - och utbredd sorg i Ukraina, rapporterar CNN. "Vi mottog alla denna nyhet med ledsamhet. Inte bara jag, utan hela det ukrainska samhället," sa president Zelenskyj i ett telefonsamtal med Johnson på torsdagen. Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak hyllar Johnson som "en hjälte", och den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba kallar honom "en man utan rädsla". I Kyiv råder nu oro kring huruvida det brittiska stödet kommer förbli lika omfattande under en ny premiärminister. Insatserna för Ukraina har gjort Johnson till den överlägset mest populäre utländske ledaren, medan Frankrikes och Tysklands ledare stundtals kritiserats för bristande stöd och slapphänthet gentemot Kreml. En mätning visar att 90 procent av ukrainarna har en positiv bild av Johnson - jämfört med 93 procent för Zelenskyj. Storbritannien har gett motsvarande nästan 50 miljarder kronor i stöd till Ukraina i år. Var den förste europeiske ledaren att besöka Kyiv. Omni 220710. Guvernör: Minst 15 döda i angrepp mot bostadshus. Minst 15 personer har dödats i en rysk raketattack mot ett flerfamiljshus i staden Tjasiv Jar i östra Ukraina. Det uppger räddningstjänsten, enligt AP. Tiotals människor befinner sig i rasmassorna, uppger Pavlo Kyrylenko, guvernör i Donetsk. Staden ligger ungefär två mil sydöst om Kramatorsk, som enligt vissa bedömare väntas bli ryssarnas nästa mål i regionen Donetsk, skriver TT. Guvernören uppger att 591 civila dödats sedan Ryssland inledde sin stora offensiv i februari. Omni 220710. Rysk attack i bostadsområde i Donbas dödar sex personer. Minst sex personer har dött och fler än 30 befaras vara fast under ett kollapsat femvånings flerfamiljshus i Donetsk, meddelar regionens guvernör enligt Reuters. Attacken ska ha skett under lördagskvällen efter att ryska Uragan-raketer träffade byggnaden, skriver guvernören på Telegram. (svt 220610.) Ryska krigslagar och tv-kanaler införs i Charkiv. Ryska tv-kanaler, krigslagar och flagga med ryskt vapen införs i de delar av Charkiv-regionen som Ryssland kontrollerar, enligt ryska statsmedier. Enligt USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) är åtgärderna, som införts av det ryska ockupationsstyret i området, ett led i Kremls strävan att införliva delar av regionen i Ryssland. Enligt ISW kallar ockupationsstyret Charkivregionen för en "omistlig del av Ryssland". Åtgärderna "förstärker ISW:s tidigare bedömning om att Kreml har större territoriella mål än att inta regionerna Donetsk och Luhansk, och till och med södra Ukraina", skriver tankesmedjan i en rapport. Stora delar av Charkivregionen är fortfarande under ukrainsk kontroll, däribland staden Charkiv, Ukrainas näst största, som varit skådeplats för hårda strider sedan början av kriget. (svt 220710.) Dystert ekonomiskt läge på Kuba ett år efter protester. Ett år efter att stora protester bröt ut mot Kubas kommunistregering är de faktorer som fick protesterna att bryta ut fortfarande bestående, rapporterar nyhetsbyrån AP. Den ekonomiska tillvaron är för många invånare fortsatt pressad trots att USA:s president Joe Biden gjort det möjligt för amerikaner att skicka mer pengar till kubanska släktingar. Enligt AP ringlar köerna efter mat långa på många håll och strömavbrott är vanliga. Ett annat hårt slag mot ekonomin är att sockerindustrin under den senaste skörden bara lyckades producera 480 000 ton - hälften av den väntade produktionen. Migration från Kuba ökar kraftigt - vanligtvis till USA. Protesterna var de största på flera decennier. Omni 220710. Lysytjansk har övertagits av ryssarna. Video 0:46
svt 220710. Överlevande efter attacken i Tjasiv Jar: "Det var kaos, jag var täckt av blod." Ukrainska räddningsarbetare fortsätter arbetet med att hitta överlevande efter att ett flerfamiljshus beskjutits i Tjasiv Jar i den östra delen av landet under gårdagen. Det rapporterar AFP. Minst 15 kroppar har hittats, men Donetskguvernören Pavlo Kyrylenko har uppgett att tiotals människor kan finnas i rasmassorna. "Vi sprang till källaren," berättar lokalbon Ludmila för Reuters. En annan överlevande, Venera, säger att hon försökte rädda sina två katter. "Jag kastades in i badrummet, det var kaos, jag var i chock, helt täckt av blod. När jag kunde lämna badrummet var rummet i spillror. Jag hittade inte katterna under allt bråte." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kallat attacken för "ännu en terrorattack" från Rysslands sida. Räddningsarbetare gräver i rasmassorna med händerna. Valeriis nioåriga släkting bodde i huset: "Hoppas på ett mirakel." Har fått kontakt med tre människor under rasmassorna. Omni 220711. Krigslagar och rysk tv i Charkiv: "Kreml vill ha mer än Donetsk och Luhansk." Ryska tv-kanaler, krigslagar och flagga med ryskt vapen införs i de delar av Charkiv-regionen som Ryssland kontrollerar, rapporterar TT med hänvisning till ryska statsmedier. Enligt den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) är det ett led för det ryska ockupationsstyret att införliva delar av regionen i Ryssland. Åtgärderna "förstärker ISW:s tidigare bedömning om att Kreml har större territoriella mål än att inta regionerna Donetsk och Luhansk, och till och med södra Ukraina", skriver tankesmedjan i en rapport. Stora delar av Charkivregionen är fortfarande under ukrainsk kontroll. Strider rapporteras från Charkivområdet. Omni 220711. Rapport: Brist på ledighet problem för ryska sidan. Ryska soldater får inga riktiga pauser från de intensiva striderna, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesbild. Enligt bedömningen är det en av de mest skadliga - av många - "personalfrågor" för de ryska styrkorna. Departementet refererar till vittnesmål i en video som publiceras av en ryskspråkig mediekanal i östra Ryssland. I videon vädjar stridande soldaters fruar till lokala politiker om att deras makar ska få återvända från Ukraina. En kvinna säger att soldaterna är "mentalt och fysiskt utmattade" och att de har varit i aktiv stridstjänst sedan det som i Ryssland benämns som "en särskild militäroperation" inleddes den 24 februari. Samtidigt fortsätter striderna i Donbasregionen men enligt den brittiska bedömningen gör ingen av sidorna några betydande framryckningar. Zelenskyj: Ryssland har inte tagit paus i krigföringen. Omni 220711. Ryssland stänger av gasen - elpriset når rekordnivåer. Elpriset väntas nå rekordnivåer på över 6 kronor per kilowattimme i Sverige i dag när Ryssland stänger av gasen till Europa. Det rapporterar DN. Under dagen stoppas gastillförseln från Nord Stream 1 på grund av ett underhåll och marknaden är rädd för att Ryssland inte kommer att starta igång ledningarna igen efter underhållet. "Om det inte sker blir det europeiska gaslagringsmålet på 80 procent omöjligt att nå, vilket skulle leda till en ansträngd situation i vinter," säger Patric Elmén, presschef på Eon till DN. Ryssland stänger gasledning: "Högsta julimätningen någonsin." Ryssland har tillbakavisat anklagelser om att man använder olja och gas för att sätta politisk press på väst.
Professor om elförsörjningen: "Förbered för en svår vinter."
Omni 220711. Zelenskyj beordrar plan för att återta mark i söder - vill se ukrainsk miljonstyrka. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har beordrat landets högst uppsatta militärchef att ta fram en plan för hur landets styrkor ska lyckas återta områden i landets södra delar. Det säger förvarsminister Oleksij Reznikov till brittiska The Times. I intervjun, som är ministerns första med en brittisk tidning sedan den storskaliga ryska invasionen inleddes i februari, hävdar Reznikov att en sådan insats skulle utföras av en miljonstyrka utrustad med västerländska vapen. Enligt ministern handlar det om områden längs med Svarta havet som bedöms vara av yttersta vikt för den ukrainska ekonomin. "Vi ser det som politiskt nödvändigt för vårt land." "Militären gör sin läxa och säger vad de behöver för att nå målet." Försvarsministern samlar stöd från västländer. Putin: Ska snabbt få ryska medborgarskap. Rysslands president Vladimir Putin har på måndagen utfärdat ett dekret för att ukrainare på ett snabbare sätt ska kunna få ryska medborgarskap, rapporterar TT. Enligt dekretet ska alla ukrainska medborgare få "rätten att ansöka om medlemskap i Ryssland på ett förenklat sätt". 2019 utfördes ett liknande dekret för invånare i Donetsk och Luhansk, och i maj gjorde Putin det möjligt för invånare i regionerna Cherson och Zaporizjzja att snabbt kunna bli ryska medborgare. (svt 220711.) USA: Iran planerar att skicka drönare till Ryssland. Iran planerar att förse Ryssland med hundratals drönare, däribland sådana som kan utrustas med vapen. Det uppgav den amerikanske säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan vid en pressträff i Vita huset i natt. Enligt USA:s bedömning ska Iran träna ryssarna i hur vapnen ska användas. Washington Post skriver att Ryssland redan har egna drönare men att det iranska bidraget kan innebära påfyllnad för en vapenarsenal som lidit stora förluster under anfallskriget mot Ukraina. Tecken på att Rysslands precisionsvapen håller på att ta slut. Det är inte säkert om leveranserna av drönarna redan har inletts. Enligt Sullivan är det hela ett bevis på att Ryssland inte klarar av att upprätthålla beskjutningen med egna vapen. Omni 220712. Putin och Erdogan träffas för Syriensamtal i Iran. Den ryske presidenten Vladimir Putin kommer i nästa vecka att resa till Teheran för att träffa Irans president Ebrahim Raisi och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Det blir Putins andra utlandsresa sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen i Ukraina i slutet av februari. Enligt Peskov ska presidenterna diskutera situationen i Syrien. Ryssland är allierat med den syriska regimen ledd av president Bashar al-Assad, samtidigt som Turkiet stödjer rebellstyrkor som främst verkar i nordvästra Syrien. Fredssamtal ska hållas inom den så kallade Astana-processen. Putin var på besök i Tadzjikistan förra månaden. Omni 220712. Ryssland trappar upp attacker mot civila i öster. Ryssland har de senaste dagarna trappat upp de urskillningslösa attackerna mot civila i Ukraina. Detta trots att de ryska styrkorna tycks ha pausat sina försök att göra territoriella landvinningar i Ukraina, skriver New York Times. För närvarande gör ingen sida några betydande avancemang. I stad efter stad i östra Ukraina har en rad till synes slumpmässiga attacker utförts, enligt tidningen. I staden Tjasiv Jar gräver räddningsarbetare fortfarande efter kroppar efter att ett bostadshus besköts i helgen. Dödssiffran efter den attacken har stigit till 31, enligt räddningstjänsten. Enligt Donetskguvernören Pavlo Kyrylenko har nu nästan 600 civila dödats sedan Ryssland inledde sin storoffensiv i februari. Socialarbetaren Katerina, 31: Första gången som civila delar av Bakhmut har attackerats. Omni 220712. USA-vapenstöd påstås ligga bakom ukrainsk lagerattack. En ny video tycks visa hur en ukrainsk raketattack slår mot ett ryskt ammunitionslager i en stad i den ockuperade Cherson-regionen i Ukraina, rapporterar flera medier. Enligt The Guardian hävdas från ukrainskt håll att man förstört ett ryskt vapenlager i regionen men det framgår inte om det avser attacken som fångats på video. Både proryska tjänstemän och ukrainska kommentatorer tror att attacken mot vapenlagret kan vara resultatet av att USA nyligen skickat raketartillerisystemet HIMARS till Ukraina. Enligt BBC är det amerikanska vapenstödet mer precist än likvärdiga system som Ryssland har, och systemet ska ha använts flera gånger för att slå bakom rysk front. Rysktillsatta tjänstemän hävdar att sju personer dödats men det har inte verifierats av oberoende part. Attacken ska ha skett i staden Nova Kachovka. Ryssland ockuperade stora delar av Cherson tidigt under invasionen. Omni 220712. Apple får böter i Ryssland - vägrar lagra data lokalt. Apple får böter på motsvarande 360 000 kronor i Ryssland för att man vägrat lagra ryska Icloudanvändares data lokalt i landet. Det rapporterar Reuters. Den ryska lag som kräver att användarnas information lagras lokalt i landet trädde i kraft redan hösten 2015. Det förekom kort efter det uppgifter om att Apple var på väg att börja lagra Iclouddata lokalt, men det har alltså inte skett. Apple har inte kommenterat saken. Det lär knappast bli något problem för Apple att betala böterna. Det är oklart om det handlar om ett engångsbelopp eller om Apple kommer att fortsätta bötfällas. Apple har inte kommenterat saken. Omni 220712. Lego stänger ryska butiker och säger upp personal. Världens största leksakstillverkare Lego stänger ner samtliga av sina 81 ryska butiker och säger upp personalen, rapporterar AFP. Det danska bolaget uppger att de stänger ner på obestämd tid med "tanke på de fortsatt omfattande störningarna i driftsmiljön". Enligt AFP finns Lego, Apple och Samsung med på en lista från Ryssland över bolag vars varor kunde importeras utan godkännande från ägaren av de immateriella rättigheterna för att kringgå restriktioner som införts efter kriget i Ukraina. I mars slutade Lego att leverera till Ryssland. Lego gör som flera västföretag - avslutar sin verksamhet i Ryssland. Omni 220712. Belarus anklagar Sverige - framför protest. Belarus har kallat upp Sveriges ambassadör i Minsk för att framföra en formell protest. Två belarusiska män som gömde sig på ambassaden i drygt ett och ett halvt års tid lyckades till sist lämna landet och Sverige anklagas för att ha smugglat ut dem. "Sett till de ovänliga steg som har tagits av det officiella Stockholm har chefen för den svenska ambassaden underrättats om de åtgärder som Belarus har vidtagit avseende ambassaden och dess anställda", meddelar Belarus utrikesdepartement enligt den statligt styrda nyhetsbyrån Belta. Svenska UD:s presstjänst skriver till TT att ett möte har ägt rum men att det som sades vid mötet inte kommer att kommenteras närmare. Läs mer hos svt 220712. Ryska musiker flydde landet - pekas ut som förrädare. Den 24 juni släppte det populära ryska bandet "Little Big" en protestlåt mot kriget, med en musikvideo där soldater flyttas runt på ett schackbräde. Nu anklagas de för att vara förrädare i hemlandet, skriver NBC. "Det här var ett skrik från hjärtat för oss," säger bandmedlemmen Ilja Prusikin. I och med låtsläppet anslöt bandet till en växande skara ryska kändisar som offentligt kritiserat Rysslands inträde i grannlandet, varav många har flytt landet. Mindre än en vecka efter att invasionen inleddes flydde Pruskin till Los Angeles med bandmedlemmen Sonja Tajurskaja. "I USA kan jag motsätta mig kriget," säger han. Samtidigt har flera kändisar ställt sig bakom president Putin. Listan på ryska kändisar som flytt landet är lång. Omni 220713. EU: Litauen måste tillåta ryska tåg till Kaliningrad. Litauen måste tillåta ryska tågtransporter av civilt gods som järn, stål och cement till Kaliningrad enligt ett uttalande från EU-kommissionen. Man tolkar nämligen sanktionerna som att det endast gäller trafik på vägarna. Litauen stoppade den 17 juni godstransporter till den ryska Östersjöexklaven, som gränsar till Litauen och Polen, med hänvisning till sanktionerna. Liberala parlamentsledamoten Raimundas Lopata säger till litauiska TV3 att beskedet från EU innebär ett undantag från undantagen och att det var den typen av eftergifter till Ryssland som låg till grund för ryska invasionen av Ukraina. EU-parlamentarikern Petras Austrevicius varnar för konstanta tolkningar om vad som omfattas av sanktionerna. "Vi fastnar i ett spel, med potential för ständiga diskussioner." Inte tillåtet att transportera vapen eller annan militär utrustning oavsett transport. Lopata menar att Litauens presidents ord borde väga tyngre än EU-kommissionens. Frågan har diskuterats inom EU i flera veckor. Omni 220713. Putins dotter uppges få roll i arbetet mot sanktionerna. Vladimir Putins dotter Katerina Tichonova har fått ett nytt jobb hos den mäktiga näringslivsorganisationen RSPP. Hon har utnämnts till vice ordförande för ett av lobbygruppens utskott vars uppgift är att hitta alternativ till den import som strypts av västländernas sanktioner. Det rapporterar ryska sajten RBC enligt Bloomberg, som å sina vägnar inte kunnat bekräfta nyhetens giltighet. Putin har arbetat för att minska det ryska beroendet av utländska varor och tjänster sedan de första sanktionerna infördes 2014. 35-åriga Tichonova, som själv omfattas av sanktionerna, har tidigare kopplats till ett mångmiljardprojekt vars syfte var att utveckla en startuphubb i anslutning till Moskvauniversitetet. Mycket lite är allmänt känt om den ryske presidentens privatliv och Putin har exempelvis aldrig bekräftat sina döttrars identiteter, skriver Bloomberg. Pressavdelningen hos RSPP vill inte kommentera saken för Bloomberg. Omni 220713. Utbrytarrepubliker i Ukraina erkänns av Nordkorea. De ryskstödda utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk har formellt erkänts av Nordkorea. Det rapporterar AP, med hänvisning till den statliga nyhetsbyrån KCNA. Erkännandet har lämnats över till den ryska ambassadören i Pyongyang, och Nordkorea blir därmed det tredje landet att erkänna utbrytarrepublikerna efter Syrien och Ryssland. Ukraina har fördömt beslutet och brutit alla diplomatiska förbindelser med landet, skriver Yonhap. De så kallade folkrepublikerna i Donetsk och Luhansk utropades av ryskstödda separatister med nära band till Moskva i samband med att Ryssland i strid mot internationell rätt annekterade Krimhalvön 2014, skriver TT. Vladimir Putin erkände båda utbrytarrepublikerna strax innan invasionen inleddes. Nordkorea: Hoppas kunna utveckla relationer baserade på "självständighet, fred och vänskap". Fördöms av Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. Omni 220714. Zelenskyj: 20 personer döda i rysk "terroraktion". 20 personer har dödats och flera skadats i en rysk raketattack mot Vinnytsia i centrala Ukraina, omkring 200 kilometer från Kyiv. Det uppger den ukrainska räddningstjänsten för Reuters. Enligt president Volodymyr Zelenskyj ska kvinnor och barn finnas bland de skadade. "Varje dag dödar Ryssland civila, dödar ukrainska barn, utför raketattacker mot civila byggnader utan militära mål. Vad är detta om inte en terroraktion?", skriver han på Facebook. En video som publicerats av politikern Oleksij Gontjarenko visar hur svart rök stiger från en hög byggnad.
Omni 220714. USA: Ukrainare tvingas till Ryssland. Upp emot 1,6 miljoner ukrainare har tvångsdeporterats till Ryssland, enligt USA:s utrikesminister Antony Blinken. Mängder av människor har flytt kriget i Ukraina, varav den allra största delen västerut. Men många har också korsat gränsen till Ryssland eller Belarus. Det uppges i många fall ske under tvång, men Ryssland beskriver det konsekvent som att de räddar ukrainare genom evakueringar. "Den olagliga förflyttningen och deporteringen av skyddspersoner är ett allvarligt brott mot den fjärde Genèvekonventionen om skydd av civila och utgör ett krigsbrott", låter Antony Blinken meddela. Enligt USA är det 260 000 barn bland de tvångsdeporterade. Många sägs också ha förts till ryska Fjärran östern. (svt 220714.) Ryssland: "Hybridkrigföring" att träna ukrainska soldater. Att USA och Storbritannien tränar och hjälper ukrainska styrkor är hybridkrigförening från Nato mot Ryssland, rapporterar Reuters som citerar Maria Zakharova, talesperson på ryska utrikesdepartementet. Uttalandet kommer efter att Storbritannien påbörjat ett projekt för att träna tusentals ukrainska soldater på olika militärbaser i England. Maria Zakharova säger att USA också har hjälpt Ukriana med att använda avancerade vapen. Enligt henne använder ukrainska styrkor raketer, som är mer anavcerade och sofistikerade än andra vapen, "väldigt flitigt". (svt 220714.) Skola attackerad i Donbas: "Nu finns inget att återvända till." Rysk militär har under onsdagen attackerad en grundskola i staden Kostiantynivka i den ukrainska Donbas-regionen, enligt nyhetsbyrån Reuters. "Låt kriget ta slut och låt allt vara som förr," säger 11-åriga eleven Nastia. Donbas-regionen i östra Ukraina har varit hårt drabbat av strider sedan Rysslands invasion av Ukraina. Under onsdagen förstördes en skola i orten Kostiantynivka. Ingen ska ha skadats i attacken. 15-åriga eleven Daria berättar att de har haft distansundervisning den senaste tiden. "Vi hoppades att kriget snart skulle ta slut och att vi skulle kunna gå till skolan igen. Nu finns det inget att återvända till," säger hon. Hör fler elever i videon. svt 220714. Ilja Jasjin fängslad - kallade "specialoperationen" för krig. En av de sista framträdande oppositionspolitikerna i Ryssland har nu också fängslats i väntan på dom. Ilja Jasjin har öppet kritiserat kriget och vägrat lämna Ryssland. "Jag säger det som jag anser behövs, jag kallar specialoperationen för krig, som det faktiskt är," sa han i ett intervjuprogram med Jurid Dude. Till skillnad från många andra ryska oppositionella har Jasjin klart deklarerat att han inte tänker lämna landet. Han konstaterar att de som inte hörsammat uppmaningarna redan är fängslade, som Vladimir Kara-Murza och Jasjins kollega lokalpolitikern Aleksej Gorinov, som nyligen fick sju års fängelse för sitt antikrigsmotstånd. Nu riskerar Jasjin att dömas till minst lika långt fängelsestraff. SR 2207014. Putin vill skydda oljepengar med egen rysk handelsplats. Den ryska regeringen har ihop med landets centralbank och inhemska producenter tagit fram en plan för att skydda sina oljeintäkter från västländernas sanktioner. Planen går ut på att lansera en egen plattform för oljehandel i höst för att i nästa steg kunna etablera ett ryskt "benchmark" i vår, enligt dokument som Bloomberg tagit del av. Ryssland har försökt etablera ett eget "benchmark" i över ett decennium men handeln har aldrig nått den volym som krävs. Den råolja som landet exporterar, uralolja, handlas normalt med Nordsjöoljan som referens men mot en rabatt. Den rabatten har ökat kraftigt sedan invasionen av Ukraina. Ett "benchmark" fungerar som ett referenspris för handeln med råolja. I dagsläget är de primära internationella riktmärkena WTI, Brent och Dubai Crude. Två ryska tjänstepersoner bekräftar planerna anonymt. Omni 220714. Ryssland: "Britterna ville inte få tillbaka Urey." Ryssland lägger skulden för den brittiska hjälparbetaren Paul Ureys död på Storbritannien. Enligt den självutnämnda "folkrepubliken Donetsks" ombudsman för mänskliga rättigheter, Daria Morozova, tog de hand om Urey så gott de kunde men att de aldrig fick någon reaktion från brittiska myndigheter. De hävdar att dödsorsaken var "kronisk sjukdom, stress och depression". "Brittiska representanter ignorerade möjligheten att förhandla om att få honom frisläppt i ett fångutbyte. Dessutom tillhandahöll de inte de nödvändiga mediciner som han behövde", skriver Morozova. Paul Ureys mamma, Linda, har tidigare sagt att hon varit oroad för sin son då han hade diabetes typ ett. Storbrittanien har ännu inte kommenterat beskedet om att Paul Ureys har dött. Tillfångatogs den 25 april och riskerade dödsstraff. Anklagades av Ryssland för att vara legosoldat. Ureys mamma: "Extremt orolig."
Omni 220715. USA och Ryssland återupptar gemensamma rymdflygningar. USA och Ryssland ska göra gemensamma flygningar till den internationella rymdstationen ISS enligt ett avtal som slöts på fredagen. Det uppger de båda ländernas rymdorgan, rapporterar Reuters. Ryska kosmonauter ska flyga med amerikanska rymdskepp och amerikanska med ryska farkoster. Det gemensamma utforskandet av rymden ska göras ”med fredliga syften”, skriver det ryska rymdorganet Rocosmos i ett uttalande, enligt Reuters. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har samarbetet ifrågasatts. De ryska rymdfärderna till den internationella rymdstationen har fortsatt trots sanktionerna mot landets rymdindustri. De första gemensamma flygningarna ska göras i september. Beskedet kom några timmar efter att Putin sparkat sin rymdchef. NASA röt ifrån när Ryssland utnyttjade den internationella rymdstationen för att främja kriget mot Ukraina. Omni 220715. Ryssland förbjuder grävgruppen Bellingcat - "säkerhetshot". Det nederländska journalistnätverket Bellingcat, och dess lokala partner, The Insider, är de senaste medierna som förbjuds i Ryssland. Ryska riksåklagaren ska ha sagt att grävgruppen "utgör ett hot mot... den ryska federationens säkerhet", rapporterar Reuters. Bellingcat avslöjade år 2014 att ryskstödda soldater låg bakom nedskjutningen av Malaysian Airlines jet MH17 över östra Ukraina. År 2020 avslöjade de även att FSB-agenter (Ryska federationens federala säkerhetsagenter) låg bakom förgiftningen av Kreml-kritikern Alexei Navalnyj. (svt 220715.) Kommentar: Att gräva fram sanningen i Ryssland är ett säkerhetshot. Rysk Putin-kritiker får skydd i Sverige. Pavel Chupronov och andra ryska oppositionella utsattes för en klappjakt av polisen. Migrationsverket ansåg att Chupronov kunde söka hjälp hos rättsväsendet i hemlandet och beslutade om avslag på hans asylansökan. Nu har Migrationsdomstolen ändrat beslutet. Den tidigare lokalpolitikern Pavel Chuprunov från Sankt Petersburg är upprörd. Han kan inte förstå hur Migrationsverket kom fram till att det ryska rättsväsendet skulle kunna hjälpa honom med de förföljelser han utsattes för av polisens avdelning för extremism. Samtidigt är han lättad över beskedet att han nu får skydd i Sverige. Han är väl medveten om hur det gått för andra som opponerar sig mot president Putin. "Jag hade förts till häktet, sedan hade det blivit en lång juridisk process och fängelse. Där hade jag sannolikt misshandlats, säger Pavel Chuprunov. Den 29-årige ekologen var en av många unga politiska aktivister som stöttade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. När Navalnyj greps och dömdes till ett långt fängelsestraff inleddes jakten på hans mer profilerade följare. Många av Pavels politiska vänner tvingades fly utomlands. "Jag har ett 40-tal vänner som lämnat Ryssland. De finns nu i länder som Kazakstan, Armenien, Georgien och Turkiet." Till skillnad från vännerna hade Pavel sedan tidigare visum till Sverige. Han berättar att det finns asylsökande, som för att få stanna i Sverige, överdriver hoten mot dem i hemlandet. Men han anser att Migrationsverket borde fattat samma beslut som Migrationsdomstolen. Hans fall var klart och tydligt menar han själv och hans advokat. Det ryska rättsväsendet är en förlängd arm av den politiska makten enligt dem. "Ryssland är inte en fungerande rättsstat," säger Daniel Carnestedt vid Asylbyrån. Den politiska oppositionen i Ryssland har knäckts. De unga flyr utomlands, de äldre som har gamla föräldrar eller bostadslån kan inte lämna och tvingas till tystnad. Pavel Chupronov berättar att han nu ska lära sig svenska och skaffa ett jobb, samtidigt ska han försätta med sitt politiska arbete. "Jag drömmer om att Navalny blir Rysslands Nelson Mandela och vårt lands näste president." svt 220716. Ukraina: Ryssland använder kärnkraftverk som bas. Ryska trupper använder kärnkraftverket i Zaporizjzja, Europas största, som bas för artilleribeskjutningen av intilliggande områden. Det uppger Petro Kotin, företrädare för den ukrainska kärnkraftsmyndigheten Energoatom, enligt AFP. "Ockupanterna tar dit sin utrustning, inklusive robotsystem, med vilka de beskjuter den andra sidan av floden Dnipro och terroritoriet kring Nikopol." Kärnkraftverket har varit kontrollerat av Ryssland sedan invasionens första veckor, men drivs fortfarande av ukrainsk personal. Runt 500 ryska soldater uppges kontrollera kraftverket. Omni 220716. Ryssar i hemligt möte i Iran - inspekterat attackdrönare. Ryska tjänstemän ska vid två tillfällen de senaste veckorna ha besökt flygfältet Kashan i centrala Iran. Där har tjänstemännen inspekterat attackdrönare som Ryssland överväger att köpa för att använda i kriget i Ukraina. Det uppger Vita huset och hänvisar till underrättelseinformation. "Vi har information om att den iranska regeringen förbereder sig på att tillhandahålla Ryssland flera hundra drönare," säger Jake Sullivan, säkerhetsrådgivare vid Vita huset till reportrar. Iran har tillbakavisat påståendena och menar att de uppgifterna är en politisk strategi av Biden som under veckan besöker flera länder i Mellanöstern. I onsdags sa Biden i ett uttalande i Israel att han är fast besluten att stoppa Irans utökade kärnvapenprogram och öppnade för att använda våld som en "sista utväg". Ryssarna fick en demonstration av drönarna den 8 juni och den 15 juli. Vita huset släpper satellitbilder från flygfältet. Har visat upp drönarmodellerna Shahed-191 och Shahed-129. Omni 220716. Musk testar internet i kriget - fronten hålls uppkopplad. I en källare i en ukrainsk utpost utanför Kharkiv står ett lösenord skrivet i stora bokstäver på en av väggarna. Mellan strider använder soldaterna det för att ansluta till internet, via Starlinks konstellation av satelliter, och kan kontakta sina familjer eller läsa nyheter. Kriget i Ukraina har inneburit en möjlighet för Elon Musks rymdbolag Space X att testa bredbanslösningen Starlink, som man vill sälja till världen. Det skriver Wall Street Journal. Omkring 15 000 terminaler har levererats till landet och det har fått stor betydelse. Försvarsminister Oleksij Reznikov menar att systemet har varit helt avgörande för att säkra kommunikationen inom och mellan divisioner i områden där telefonnätet är utslaget. Bandbredden är sämre än via fiber eller mobilnät - men flexibiliteten är högre. Omni 220716. Ryssland trappar upp attacker i hela Ukraina. Efter vad som har kallats en "operativ paus" med mindre intensiv krigföring i Ukraina ökar Ryssland sina attacker. Det rapporterar internationella medier och tankesmedjan Institute for the study of war. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu sa på lördagen att han har gett order om en intensifierad offensiv "i alla områden", enligt AP. Enligt The Guardian har minst 37 människor dödats sedan i torsdags i missilattacker som verkar ha riktats avsiktligt mot civila byggnader och områden med mycket människor i rörelse. Ryssland förnekar att civila är måltavlor, men Oleksij Danilov på Ukrainas nationella säkerhetsråd säger till The Guardian: "Det är inte min känsla, utan det som vår övervakning visar." Ukrainas näst största stad Charkiv har bombats hårt de senaste dagarna. Missilattack mot rymdraketfabrik. Flyglarm över hela landet på fredagkvällen. Bostadshus, skola och kontorsbyggnader förstörda i Charkiv.
Omni 220716. Kaliningrad-transit väcker känslor i Litauen. Känslorna är heta i Litauen efter EU-kommissionens beslut att fortsätta tillåta rysk transitering av varor genom landet till Kaliningradexklaven vid Östersjöns kust. Det skriver Der Spiegel i ett större reportage. Varje morgon klockan 09.23 rullar ett ryskt tåg in på centralstationen i den litauiska huvudstaden Vilnius. Inuti finns resenärer till Kaliningrad, utanför står en litauisk kvinna med ett plakat på ryska mot Ukrainakriget. Vid gränsen till Kaliningrad bor Karolis Bendoravicius som minns 90-talet när gränsen knappt hade någon betydelse. Det var en annan tid. Nu är det annorlunda. "Mina barn kommer nog aldrig att vara över på andra sidan." Omni 220717. Storbritannien: Stärkt ryskt försvar i södra Ukraina. Ryssland stärker sina defensiva positioner i de ockuperade södra delarna av Ukraina, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Det innefattar förflyttning av soldater och utrustning till områdena runt Mariupol, Zaporizjzja, Cherson och Melitopol. Detta sker sannolikt som ett svar på en förväntad ukrainsk offensiv, enligt departementet. Ukrainska styrkor har satt press på ryska positioner i Chersonregionen i över en månad, och både president Zelenskyj och vice premiärminister Olha Stefanisjyna har signalerat att offensiva operationer är att vänta i söder. Omni 220717. Serbien: Planet innehöll 11,5 ton ammunition. Under söndagen ska experter skickas till platsen för flygkraschen i Grekland för att utreda om det finns något kemiskt hot eller explosionsrisk, rapporterar AP. Serbiens försvarsminister Nebojsa Stefanovic uppger vid en pressträff att det fanns 11,5 ton serbisktillverkade lysgranater och träningsminor ombord med destination Bangladesh. Fraktflygplanet, av modell Antonov An-12, kraschade mellan två byar i norra Grekland sent på lördagen på väg från Serbien till Jordanien. Vittnen uppger att de såg ett moln av eld och hörde explosioner under två timmar efter kraschen. Planet flögs av det ukrainska fraktbolaget Meridian. Samtliga åtta personer ombord, alla ukrainare, dog. Piloten larmade om motorfel och begärde nödlandning. Videomaterial visar hur planet brann i luften. Brandchef: "Vi har observerat en vit substans som vi inte känner igen." Omni 220717. Kontroversiellt monument monteras ner i Riga. Ett omdiskuterat monument från Sovjettiden i Lettlands huvudstad Riga ska monteras ner, rapporterar Ekot. Den 79 meter höga obelisken restes till minne av Sovjetunionens seger över Nazityskland i andra världskriget, och har vållat debatt i decennier. Enligt Baltic News Network är förberedelserna klara, och nedmonteringen väntas inledas inom de närmaste två veckorna. Kostnaden väntas landa på mellan två och tre miljoner euro, uppgav borgmästaren Martins Stakis vid en pressträff på fredagen. Efter Rysslands invasion av Ukraina aktualiserades diskussionen om att ta bort monumentet. Den 12 maj röstade parlamentet för att häva juridiska hinder för dess nedmontering, och dagen därpå röstade Rigas stadsfullmäktige för borttagning. 69 olika monument från Sovjettiden ska tas ner i Lettland. Ska vara nedmonterat senast den 15 november. Parlamentsledamot: En symbol för sovjetisk ockupation . Omni 220717. Norsk expert varnar för global svältkatastrof. Redan i höstas varnade den norska gödseltillverkaren Yaras koncernchef Svein Tore Holsether för utbredd hungersnöd i världen. Sedan dess har läget bara blivit värre, och nu flaggar Holsether för en kommande global svältkatastrof i en intervju i Der Spiegel. "Vi befinner oss i en livsmedelskris av ett slag som inte skådats på länge. Det finns mindre livsmedel, mindre gödsel, mindre gas, klimatkrisen skapar extremväder samtidigt som ukrainskt spannmål sitter fast på grund av kriget. 276 miljoner människor lider av akut livsmedelsbrist." Enligt Holsether drabbas inte bara tredje världen av krisen, utan även fattiga människor i Europa påverkas. Intervjun med Holsether: "Utan gödsel kan världen inte få mat." Omni 220717. 60 ukrainska tjänstemän misstänks för högförräderi - högsta cheferna petas. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj petar riksåklagaren Iryna Venediktova och chefen för säkerhetstjänsten Ivan Bakanov, rapporterar Kyiv independent och Reuters. Samtidigt inleds 651 förundersökningar mot över 60 personer på säkerhetstjänsten SBU och riksåklagarmyndigheten om bland annat högförräderi, rapporterar Kyiv Independent. "De har stannat på ockuperat territorium och arbetar mot vår nation," sa Zelenskyj på söndagen, enligt Reuters. Den petade underrättelsechefen är barndomsvän till Zelenskyj. Bakanov anklagas för att ha misskött sitt arbete och därmed orsakat förlust av människoliv "eller andra allvarliga konsekvenser".
Omni 220717. Storbritannien: Legoknektar förstärker på fronten - brottslingar rekryteras. Ryssland använder legosoldater från den privata milisen Wagnergruppen för att förstärka frontlinjerna i Ukraina och kompensera för truppförluster, uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga lägesuppdatering. Enligt Storbritannien har Wagnergruppen sänkt sina rekryteringskrav och tar nu in brottsdömda och tidigare svartlistade individer. Detta kommer "med stor sannolikhet" påverka gruppens effektivitet negativt, skriver departementet. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin uppges ha utnämnts till Ryska federationens hjälte, landets högsta utmärkelse, vilket Storbritannien spår kan påverka arméns stridsmoral och leda till friktion mellan armén och Wagnergruppen under en tid när många seniora befälhavare i armén ersätts.
Omni 220718. H&M lämnar Ryssland: "Omöjligt att fortsätta." Efter att den 2 mars ha pausat verksamheten i Ryssland avvecklar nu H&M all verksamhet i landet, enligt ett pressmeddelande. Bolagets vd Helena Helmersson skriver att det är "omöjligt att fortsätta (...) under rådande omständigheter" och beklagar "påverkan det kommer att ha på våra kollegor". Den fullständiga avvecklingen förväntas medföra kostnader för H&M-gruppen på uppskattningsvis totalt 2 miljarder kronor, varav uppskattningsvis 1 miljard kronor påverkar kassaflödet, enligt H&M. Tillfälliga butiker ska öppnas för att sälja ut varulagret. H&M: Fokus att säkerställa en ansvarsfull avveckling av verksamheten. H&M har haft verksamhet i Ryssland sedan 2009. "Givet nuvarande utmaningar att bedriva verksamheten och en oförutsägbar framtid." Omni 220718. Alibabachefer frågas ut efter kinesiska jätteläckan. Flera chefer vid den kinesiska techjätten Alibabas molndivision frågas nu ut av myndigheterna i Shanghai till följd av den stora dataläcka där uppgifter om över en miljard kinesiska medborgare nyligen läckte ut. Det rapporterar Wall Street Journal. Cybersäkerhetsexperter har kommit fram till att informationen varit lagrad på Alibabas molnplattform, och enligt uppgifter från källor till Wired så ska hanteringsgränssnittet för plattformen dessutom ha varit tillgängligt via internet, något som gjort det enkelt att komma åt informationen. Det ska inte ens ha krävts något lösenord. Alibaba har inte kommenterat uppgifterna. Är sannolikt ett av de största dataintrången i världshistorien. Det gick inte att lösenordsskydda informationen. Omni 220718. Ukraina: Minst 353 barn har dödats i invasionen. Minst 353 ukrainska barn har dödats och minst 655 skadats sedan den ryska invasionen inleddes, uppger ett ukrainskt åklagarkontor enligt CNN. De flesta av dödsfallen uppges ha inträffat i städerna Kyiv och Charkiv samt i regionen Donetsk i östra Ukraina. Enligt åklagarkontoret har minst 2 138 utbildningslokaler skadats under kriget, varav 221 totalförtstörts. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Omni 220718. Rysslands hot: "Domedag" om Krym attackeras. Dmitrij Medvedev, vice ordförande för det ryska säkerhetsrådet, hotar Ukraina med "domedag" om Krymhalvön skulle attackeras, rapporterar den statliga nyhetsbyrån Tass enligt Newsweek. "Det kommer inte gå att undvika. Men de fortsätter att trissa upp läget med sådana uttalanden (hot om attacker, reds anm)," säger han. Den ukrainske presidenten Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak svarar med att kalla Medvedev - som också är tidigare rysk premiärminister - "en liten man som glömts bort av historien". Även president Zelenskyj avfärdar hotet och säger att ukrainarna inte låter sig skrämmas. Zelenskyj: Ett inte särskilt nyktert uttalande. Ukraina: "Betydande antal" ryska krigsfartyg har flyttats från Krym till Ryssland. Omni 220718. Tidigare Natobefälhavare: Kriget i Ukraina lär bli en frusen konflikt. Om fyra till sex månader utvecklas kriget i Ukraina sannolikt till en frusen konflikt. Det säger James Stavridis, pensionerad amerikansk amiral och tidigare högste befälhavare för Natos styrkor i Europa, enligt Business Insider. "Jag spår ett slut liknande Koreakriget, det vill säga ett vapenstillestånd, en militariserad zon mellan länderna och pågående fientlighet," säger han. Enligt Stavridis är det "extremt tydligt" att ett dödläge uppstått mellan de stridande parterna. Koreakriget utkämpades mellan det USA-stödda Sydkorea och det Sovjetstödda Nordkorea mellan 1950 och 1953. Fortfarande har inget formellt fredsavtal tecknats. Omni 220718. Gazprom: Ingen gas till minst en europeisk kund. Den ryska gasexportören Gazprom säger sig inte kunna fortsätta leverera gas till minst tre stora kunder i Europa, enligt uppgifter till nyhetsbyrån Reuters. Bolaget hänvisar till så kallad "force majeure", alltså extraordinära omständigheter bortom dess kontroll, relaterad till turbinerna som komprimerar gasen. Enligt en handelskälla handlar det om leveransen till bland annat Tyskland genom Nord Stream 1. Gasledningen har varit avstängd den senaste veckan för underhåll under sommaren. Brevet är daterat till den 14 juni och Reuters tog del av det under måndagen. Gazprom förklarar force majeure för minst tre europeiska gasköpare. Gazprom är drabbat av omvärldens sanktioner mot Ryssland. Omni 220718. Journalist som protesterade mot kriget släppt. Den ryska journalisten Marina Ovsjannikova, som i direktsändning i rysk tv protesterade mot invasionen i Ukraina, har släppts efter att ha varit frihetsberövad i några timmar. "Jag är hemma. Allt är bra", skrev Marina Ovsjannikova under natten på Facebook. "Nu vet jag att det är bättre att lämna hemmet med mitt pass och min väska". Beskedet om att Marina Ovsjannikova hade gripits kom under söndagen från hennes advokat. Enligt honom misstänktes hon för att ha "misskrediterat" militären utanför en domstol i Moskva förra veckan. Hon uttalade då stöd för oppositionsaktivisten Ilja Jasjin, som anklagas för att ha spridit falsk information om militären. Ryska myndigheter har hittills inte offentliggjort någon formell brottsutredning mot Ovsjannikova. Marina Ovsjannikova blev känd över hela världen när hon i mars klev in i studion mitt under en nyhetssändning i statliga ryska Kanal 1 i Moskva. Bakom ryggen på sina medarbetare höll hon upp en skylt med texten "Stoppa kriget. Tro inte på propaganda. De ljuger för dig". Hon greps och dömdes till böter. De ryska myndigheterna har förbjudit medier att beskriva kriget i Ukraina med ord som "krig", "offensiv" eller "invasion". Bara officiell information från myndighetskällor får rapporteras. (svt 220718.) Sex personer döda i en attack i Donetsk. Ännu en rysk attack i Donestsk regionen - denna gång i staden Toretsk - ska ha krävt sex liv, rapporterar Reuters enligt källor från den ukrainska räddningstjänsten. Räddningstjänsten har hittat fem avlidna under rasmassorna av ett tvåvåningshus och ännu en person ska ha avlidit på sjukhuset, skriver räddningstjänsten på Facebook, enligt Reuters. (svt 220718.) EU om Ukraina: Vi måste hålla ut. Mer stöd och fler sanktioner tas upp när EU-ländernas utrikesministrar återigen diskuterar Rysslands krig i Ukraina, och spannmålsexporten. Ryska krigsfartyg på Svarta havet och minerade vatten utanför Ukrainas återstående hamnar har nästan helt omöjliggjort den normalt så viktiga ukrainska exporten av spannmål och grödor. "Att rädda maten är livsavgörande för de tiotals miljoner människor utanför Europa som lider och går hungriga som ett resultat av den ryska krigföringen," säger kabinettssekreterare Robert Rydberg, som vikarierar för utrikesminister Ann Linde (S) vid dagens EU-möte i Bryssel. Med hjälp av framför allt Turkiet jobbas inom EU ändå på någon form av lösning. Mot slutet av sommaren hoppas man ändå ha fått ut åtminstone 50-60 procent av det spannmålet som just nu sitter fast i Ukraina. Bland annat planerar man att göra detta genom transporter längs kusten mot Constanta i Rumänien. Under dagen väntas även formellt EU-klartecken om ytterligare 500 miljoner euro i vapenstöd till Ukraina och ett stopp för rysk guldexport. Dock finns en ständig oro över att medlemsländerna inte längre ska kunna hålla ihop i synen på kriget, ju längre det drar ut på tiden. (svt 220718.)
Putin: Väst kan inte isolera Ryssland. Det är omöjligt för västvärlden att isolera Ryssland och skicka landet tillbaka i tiden, säger ryska presidenten Valdimir Putin i ett videosänt tal till hans regering, rapporterar Reuters. Han hänvisar framför allt till sanktionerna på Rysslands högteknologiska sektor. Sedan Rysslands attack på Ukraina har västvärlden infört ett flertal sanktionspaket mot Ryssland som har haft som mål att isolera Ryssland från den globala ekonomin, samt inskränka dess tillgång både till kommersiell elektronik och till högteknologiska varor såsom halvledare och flygplansdelar. "Det är självklart att detta är en enorm utmaning för vårt land, men vi kommer inte att ge upp," säger Putin. Han menar att Ryssland måste utveckla inhemsk teknologi. Även finansminister Anton Siluanov betonar att stöd för den ryska tekniksektorn är en statlig prioritet. Han menar att varje rubel som staten investerar i denna sektor, bör eftertföljas av minst tre rubel från privata investeringar. (svt 220718.) Ukraina: Ryssland bryter mot Genèvekonventionen. Ryssland behandlar krigsfångar på ett sätt som bryter mot internationell rätt, menar Ukrainas utrikesminster Dmytro Kuleba, enligt Reuters. Han uppmanar Ryssland att följa Genèvekonventionen och den internationella humanitära rätten. (svt 220718.) Anklagas för "fake news" i Ryssland - miljardböter för sökjätten. Google blev på måndagen stämt på 21,1 miljarder rubel - runt 3,8 miljarder svenska kronor - i en rysk domstol, rapporterar Reuters. Stämningen handlar om att företaget upprepade gånger misslyckats med att ta bort innehåll som anses vara "fake news" kring konflikten i Ukraina, enligt Ryssland. Även Youtube fick en varning, enligt Reuters. Plattformen fick kritik för att inte ha tagit bort "felaktigheter om den ryska specialoperationen i Ukraina som misskrediterat de ryska styrkorna". Sökjättens ryska bankkonto har blivit avstängt vilket gör det omöjligt att betala personal och leverantörer, skriver Reuters. Anton Gorelkin, biträdande chef för det parlamentariska utskottet om informationspolicy, säger att företaget demonstrativt åsidosatt rysk lag. "Det är inte svårt att förutse vad den inställningen kommer att leda till: Google riskerar att förlora den ryska marknaden helt", skriver han på Telegram enligt nyhetsbyrån. (svt 220718.) Kommentar: Ryssland avlägsnar sig mer och mer från omvärlden med sina fake news. Veras son kidnappades - låstes in och isolerades i 14 månader. Trots att Moldavien officiellt fått status som kandidatland inom EU, pågår det i landets utbrytarregion Transnistrien systematiska brott mot mänskliga rättigheter, vittnar flera människorättsorganisationer om. Vera Glijin är så arg att hon nästan skriker. "Varför ska jag vara rädd? Har jag gjort någonting fel?" Vi sitter på en parkbänk utanför en sommarstängd skola i den moldaviska byn Sanatauca. Vera arbetar här, men bor några kilometer bort, på andra sidan floden Dniestr. SVT har nyss frågat henne om hon inte är rädd för att råka illa ut nu när hon väljer att prata med en journalist om vad som har hänt hennes son i Transnistrien. "Folk är rädda för att säga någonting. Men jag är inte rädd. Vad ska de göra, som de inte redan har gjort?" säger hon. I Transnistrien finns det en regering, poliskår, domstol och lagar som är helt annorlunda från Moldaviens, trots att regionen rent lagligt och geografiskt tillhör detta land. Adrian Glijin, Veras 40-årige son, var ute och vallade sina kor vid Dniestrs strandkant, när en bil utan registreringsskylt stannade bredvid honom och fem maskerade män med våld tvingade honom med sig. En granne som var hemma såg hela händelsen, och så fick Vera veta att hennes son blivit kidnappad. "De låste in honom i 14 månader. I isoleringscell. Att hålla någon isolerad så länge, det är grymt," säger Vera. I maj 2022 hölls slutligen Adrians domstolsförhandlingar. Varken hans advokat eller familj fick reda på detta. Adrian dömdes till 13 års fängelse för landsförräderi. Domen går inte att läsa, då den är sekretessstämplad. Enligt Ion Monoli, jurist och vd på den ideella organisationen Promo Lex, kan fall som liknar Adrians mätas i hundratal, om inte tusental. Samma dag som Adrian kidnappades försvann ytterligare tre män, bland annat en polis och en tulltjänsteman. "Tiraspol (Transnistriens självutnämnda huvudstad reds. anm) har anammat den här strategin. När de behöver något så kidnappar de människor, som de sedan försöker byta mot något eller någon," säger han. Summariska rättegångar, kidnappningar och tortyr är vanligt förekommande fenomen i Transnistrien. Det största problemet, enligt Ion Monoli, är den totala avsaknad av ansvar som råder i landet. "De som begår dessa brott vet att de inte kommer att straffas för det. Det är fritt fram att göra vad man vill." Libyens premiärminister i allians med tidigare fiende. Libyens premiärminister Abdul Hamid Dbeibeh har ingått allians med den tidigare fienden Khalifa Haftar. Alliansen ska försöka upprätthålla vapenvilan och tillsammans avsluta en oljeblockad som pågått i flera månader, rapporterar The Guardian. Under måndagen bjöds stabchefen för den självutnämnda libyska nationella armén (LNA), in till samtal i huvudstaden Tripoli, inte ens tre år efter att samma armé under Haftars ledning försökt erövra staden. Detta, tillsammans med sparkandet av direktören för National Oil Corporation i föra veckan, ses som gester för Dbeibeh att närma sig Haftar. Båda händelserna ses som gester för Dbeibeh att närma sig Haftar, något som oroar USA och Storbritannien på grund av Kahlifa Haftars kopplingar till Ryssland. Nya direktören för oljebolaget oroar - var centralbankschef under Gaddafis diktatur.
Omni 220718.
Över 900 evakuerade från Charkiv - 216 av dem barn. 943 civila, varav 216 barn, evakuerades från ockuperade områden i Charkiv i nordöstra Ukraina under måndagen. Det rapporterar The Guardian. Enligt Charkivs guvernör Oleh Syniehubov bistod både myndigheter och volontärer i evakueringen. Omni 220718. CNN: 20 attacker bakom rysk front i juli - Ukraina tackar USA för leveranser. Nära 20 attacker har slagit långt bakom rysk front i flera ukrainska regioner bara den senaste månaden, rapporterar CNN. I flera fall uppges attackerna ha orsakat stora explosioner. Detta samtidigt som ukrainska tjänstemän uppger att vapenstödet från västländerna förändrat läget på slagfältet. I sitt dagliga tal säger president Volodymyr Zelenskyj att man orsakar "betydande logistiska förluster" för de ryska trupperna. Enligt presidenten får ryssarna det allt svårare att behålla erövrade områden, och han hävdar att Ukraina "steg för steg" stör den ryska logistiken. Ukrainas toppgeneral Valery Zaluzhny nämner specifikt de amerikanska leveranserna av raketartillerisystemet HIMARS, som "levererar kirurgiska attacker mot fiendens kontrollposter, ammunition och bränsledepåer". Pentagon har skickat åtta HIMARS och ska skicka ytterligare fyra. Omni 220719. Zelenska besöker USA - ska tala inför kongressen. Olena Zelenska, den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs hustru, befinner sig just nu på besök i USA. På måndagen hade hon ett möte med den amerikanske utrikesministern Antony Blinken, rapporterar CNN. "Ministern fördömde i starka ordalag Rysslands brutala attacker, som fortsätter skada och döda oskyldiga civila och förstöra hem, sjukhus, skolor och annan civil infrastruktur", säger utrikesdepartementets talesperson Ned Price enligt ett pressmeddelande. På tisdagen kommer Zelenska att träffa den amerikanska presidenthustrun Jill Biden, som hon först mötte i Ukraina i maj. På onsdagen ska hon tala inför den amerikanska kongressen. USA ska stödja Zelenskas initiativ för mentala hälsoinsatser för krigsdrabbade. Omni 220719. Storbritannien: Ryssland använder sex arméer. Ryssland använder sig av vad som formellt är sex separata arméer i sin offensiv i Donbasregionen, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering. Dessa stora förband var ursprungligen avsedda att omfatta tiotusentals soldater. De senaste veckorna har Ryssland i stället stridit i mindre förband i kompanistorlek, med runt 100 soldater, enligt departementet. Ryssland har haft svårigheter med offensiv krigföring sedan invasionens start, och problemet blir sannolikt allt mer akut, enligt rapporten. Förutom underbemanning står armén inför dilemmat att skicka trupper till Donbas eller försvara sig mot ukrainska motattacker i Chersonregionen. Omni 220719. Carl Bildt i WP: Konflikten kommer pågå i åratal. Konflikten mellan Ukraina och Ryssland lär pågå i åratal, med förödelse för Ukraina och ett kraftigt försvagat Ryssland som resultat. Det skriver Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt i en opinionstext i Washington Post. Alla krig tar dock slut, tillägger han, och lyfter fram två huvudsakliga kriterier för att detta ska ske. Den första är förändring i Kreml. Kriget är ett resultat av Putins besatthet, och de ryssar Bildt talat med saknar entusiasm. "De vill sannerligen inte förlora kriget i det här skedet, men de flesta av dem säger att de aldrig skulle ha startat det." Det andra kriteriet är att lägga grunden för stabilitet och säkerhet i Ukraina, skriver Bildt - om landet blir en misslyckad stat blir det svårt att uppnå fred. Omni 220719. Putin och Erdogan möts för samtal i Teheran. På tisdagen tar Irans president Ebrahim Raisi emot sina ryska och turkiska motsvarigheter Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan i Teheran, rapporterar AFP. Den formella anledningen till toppmötet är att diskutera läget i Syrien inom ramen för de så kallade Astanasamtalen som syftar till att få ett slut på det elvaåriga kriget i landet. Erdogan har dock i månader försökt få till ett möte med Putin för att diskutera de globala spänningar som uppstått i kölvattnet av invasionen av Ukraina. "Tajmingen för detta toppmöte är inget sammanträffande," säger den ryske analytikern Vladimir Sotnikov. Det blir den andra utlandsresan Putin gör sedan invasionen inleddes den 24 februari. I slutet av juni besökte han Tadzjikistan och Turkmenistan. Första mötet mellan Erdogan och Putin sedan invasionsstarten. Putin vill stärka banden till Teheran. Iranskt-ryskt avtal väntas efter Putins resa.
Omni 220719. Nordkoreanska arbetare kan återuppbygga Donbas. Nordkorea kan komma att skicka arbetare till Donbas i östra Ukraina för att återuppbygga den krigshärjade regionen, uppger Rysslands ambassadör i Pyongyang enligt The Guardian. Enligt den sydkoreanska sajten NK News uppger ambassadören Aleksandr Matsegora att det finns "många möjligheter" till samarbete mellan Nordkorea och de självutnämnda utbrytarrepublikerna i Donbas, trots att detta är förbjudet enligt FN:s sanktioner. ordkorea är ett av få länder som erkänt de självutnämnda republikerna. Matsegora: Nordkoreanska arbetare är vana att arbeta under svåra förhållanden. Omni 220719. Uppgift: Svensk man dödad i strid i Ukraina. En svensk man i 30-årsåldern uppges ha dödats i strid i Ukraina. Mannen ska ha stridit vid Donetsk-fronten och träffats av en granat i bröstet. Det uppger SVT Nyheter. En källa säger till SVT att mannen kom till Ukraina för några månader sedan. Enligt uppgifter till SVT är anhöriga underrättade. Mannen hade bakgrund inom den svenska försvarsmakten, och åkte till Ukraina för att delta i strid. "Han var ingen legosoldat eller lycksökare. Han var en bra kille som vill göra något här på plats," säger källan till SVT. Tidigt under Rysslands invasion rapporterades att hundratals svenskar åkte till Ukraina för att delta i striderna. Men hur många som faktiskt har anslutit sig går inte att få bekräftat. Omni 220719. USA: Putin planerar skenval i Ukraina nu i september. USA säger sig ha underrättelseinformation som tyder på att Ryssland planerar att annektera ockuperade områden i Ukraina på liknande sätt som Krymhalvön annekterades 2014. Pentagons talesperson John Kirby säger till reportrar på tisdagen att "skenval" möjligen kan hållas i ockuperade områden så tidigt som i september. Eventuella annekteringar kommer inte att få ske oemotsagt eller ostraffat, säger han enligt AFP. "Annektering med våld skulle vara ett grovt brott mot FN-stadgan." Enligt CNN säger Kirby att planerna bland annat innebär tillsättandet av ryska tjänstemän, att rubel blir officiell valuta och att ukrainare tvingas att ansöka om ryskt medborgarskap. Internationellt ses annekteringen av Krym som illegal. Planerna sägs omfatta Cherson och Zaporizjzja samt hela Donetsk och Luhansk. Omni 220719. Putin får starkt stöd av Khamenei för invasionen. Rysslands president Vladimir Putin fick starkt stöd för landets invasion av Ukraina från Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, under tisdagens besök i Iran, rapporterar AP. Enligt AP ska Khamenei ha sagt att om Ryssland inte hade attackerat Ukraina var det bara en tidsfråga innan landet själva skulle blivit attackerat av Nato. Khamenei ska även ha sagt att västvärlden motsätter sig ett "oberoende och starkt" Ryssland. Mötte Irans och Turkiets presidenter för att diskutera spannmålsexporten från Ukraina. Ayatollan i iransk statstv: Måste vara vsakamma mot "västs bedrägerier". Omni 220719. Kommentar: Titta på bilden! Oro för ukrainsk korruption skapar frågetecken i USA. Efter att flera ukrainska myndighetstoppar fått lämna sina poster har den amerikanska oron över Ukrainas långa historik med korruption väckts på nytt. Det skriver nyhetsbyrån AP. Frågan har hamnat i skymundan under de första månaderna av den ryska invasionen, då USA bistått Ukraina med miljarder i militärt och ekonomiskt stöd. Senast i oktober 2021 kritiserade USA och EU gemensamt Zelenskyj för att inte göra tillräckligt för att stävja den inhemska korruptionen. Den Ukrainafödda republikanen Victoria Spartz, som gjort flera besök i Ukraina sedan kriget inleddes, har de senaste veckorna upprepat kritiken. Under tisdagen tillsatte president Zelenskyj en ny anti-korruptionsåklagare, en position som varit tom sedan augusti 2020. Spartz: Zelenskyj har förhalat beslutet. Anti-korruptionsorganisation: Avskedade toppar för att konsolidera makt. Oleksandr Klymenko kommer att ta över som ny anti-korruptionsåklagare. Omni 220720. Syrien bryter diplomatiska banden med Ukraina. Syrien väljer att bryta all diplomatisk kontakt med Ukraina, till stöd för sin nära allierade Ryssland. Det uppger det syriska utrikesdepartementet enligt AFP. Enligt en talesperson är beslutet ett svar på Ukrainas besked att göra detsamma. Det ukrainska beslutet fattades efter att Syrien erkänt de ryskstödda utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Syrien är ett av få länder som fortsatt har starka diplomatiska band till Ryssland. Uttalandet gjordes i statlig syrisk tv. Omni 220720. Kina stöttar rysk krigskassa - miljarder för rysk energi. Kina spenderade 72 procent mer på att köpa in rysk olja, gas och kol i juni jämfört med för ett år sedan. Det visar ny tulldata på onsdagen, skriver Bloomberg. Kinesiska inköpare betalade totalt 6,4 miljarder dollar i juni för rysk energi, jämfört med 3,7 miljarder under motsvarande period i fjol. En del av kostnadslyftet beror på stigande inflation, men Kina är också det land i världen som har fyllt på Moskvas kassa mest sedan kriget i Ukraina bröt ut. Peking får ofta handla till rabatterade priser, enligt nyhetsbyrån, då sanktionerna försvårat för Ryssland att hitta köpare. Kinas totala utgifter för rysk energi från mars till juni uppgick till 25,3 miljarder dollar. Omni 220720. Lavrov: Målen för "speciella operationen" har utökats. De geografiska målen för det som Ryssland fortsatt kallar en "speciell militär operation" i Ukraina har utökats, och gäller nu fler områden än Donbas i öst. Det säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov till statliga medier enligt Reuters. Lavrov hotar även med att målet kommer utökas ytterligare om väst skickar långdistansvapen till Ukraina. Samtidigt skriver det brittiska försvarsdepartementet att Ryssland fortsatt har svårt att vinna mark i Donbas, där ukrainska soldater står emot den ryska offensiven. Lavrov: Kan inkludera ett antal andra territorier.
Omni 220720. EU-länder uppmanas att dra ner på naturgas: "Ryssland använder energi som vapen". EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att minska användningen av naturgas med 15 procent i vinter, rapporterar AFP. "Ryssland utpressar oss. Ryssland använder energin som vapen," säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Europa befarar ytterligare minskningar i gasleveranser från Ryssland. Hittills har landet stoppat gasleveranserna till 12 av 27 EU-länder, skriver nyhetsbyrån Direkt. Minskningen ska enligt EU-kommissionens förslag ske genom energisparande, byte till andra energislag och diversifiering av gasleverantörer. Ursula von der Leyen: "Europa behöver vara redo." Lagförslaget från EU-kommissionen ger möjlighet att utlysa nödläge för leveranssäkerhet. Många EU-länder förlitar sig delvis på rysk gas. Åtgärderna ska diskuteras på ett krismöte nästa vecka. Såväl hushåll som energiproducenter och industrin påverkas. Politiska ledare i rävsax mellan klimatlöften och stigande energipriser. Omni 220720. Sverige ska hjälpa Ukraina med strålsäkerheten. Strålsäkerhetsmyndigheten får i uppdrag att stärka samarbetet med Ukraina. Det säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) på en pressträff. "Ukraina har återtagit kontrollen över Tjernobyl men mycket behöver göras för att återupprätta strålsäkerheten." Hon pekar också på att Zaporizjzjas kärnkraftverk, det största i Europa, fortsatt är under rysk kontroll. Samtidigt får Naturvårdsverket i uppdrag att identifiera hur myndigheten kan bidra i frågor som sanering av utsläpp och avfallshantering under återuppbyggnaden av Ukraina, enligt DN. Omni 220720. Nya EU-sanktioner mot ryskt guld - storbank fryst. EU har antagit ett sjunde sanktionspaket mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina och stoppar nu import av ryskt guld samt fryser storbanken Sberbanks tillgångar. Det rapporterar TT. Dessutom sätts ytterligare personer och organisationer upp på listan över vilka som ska vägras visum till EU och eventuellt få sina tillgångar frysta. "Moskva måste fortsätta att betala ett högt pris för sin aggression," sa Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, när hon presenterade paketet i förra veckan. Åtgärderna ska underlätta upprätthållande av tidigare sanktioner. Omni 220720. Zelenska vädjade till kongressen: Det här är Rysslands "Hunger games". Under onsdagen talade Olena Zelenska, den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs hustru, framför den amerikanska kongressen. Hon vädjade om mer hjälp i kampen mot Ryssland, rapporterar Reuters. "Vi förblir helt förstörda när vår värld förstörs av krig. Tiotusentals världar har förstörts i Ukraina," sa hon framför kongressen. Hon bad specifikt om mer vapen och sa att de inte skulle användas för att "öra krig på någon annans mark, utan för att skydda någons hem" Hon visade också videor på barn som ska ha skadats eller dödats i kriget och en video på en tre-årig pojke med proteser. Hon undrade hur många familjer som förstörts i kriget och kallade kriget för Rysslands "Hunger games". "varet fins här i Washington. Hjälp oss att stoppa den här terrorn mot ukrainare och det här kommer bli vår gemensamma seger i frihetens namn." Republikanen Lindsey Gramah: De ber inte om soldater. Omni 220720. Efter tio dagar: Nu släpps ryska gasen till Europa på. Gasen från Ryssland som går via Nord Stream 1 är i gång efter tio dagars uppehåll. Det bekräftade en talesperson för Nord Stream AG för tyska nyhetsbyrån DPA på morgonen. Flödet är dock begränsat till 30 procent av kapaciteten, skriver Klaus Müller, ordförande för det tyska federala organ som ansvarar för gasnätet. Det har funnits oro för att Ryssland inte skulle öppna gastillförseln till Europa igen. Stoppet har motiverats med underhållsarbete.
Omni 220721. ABB lämnar Ryssland - tar kostnad på över halv miljard. ABB har inlett processen att avveckla sin kvarvarande verksamhet i Ryssland, skriver bolaget i sin delårsrapport. Det innebär kostnader på 57 miljoner dollar - motsvarande 581 miljoner kronor - varav 23 miljoner dollar påverkar kassaflödet under tredje kvartalet. Den ryska marknaden har tidigare stått för ungefär 1-2 procent av ABB:s årliga intäkter och bolaget har två produktionsanläggningar i landet, enligt Finwire. Omni 220721. CIA: Inga tecken på att Vladimir Putin är sjuk. Det finns inga underrättelseuppgifter som tyder på att den ryske presidenten Vladimir Putin är sjuk. Det säger CIA-chefen William Burns, enligt BBC. "Det finns många rykten om president Putins hälsa," säger William Burns, och fortsätter: "Och vad vi kan se är han för frisk." Burns, som tidigare har varit ambassadör i Moskva, tillägger att det sista inte är någon formell bedömning. Han uppger att han reste till Moskva senast i november för att varna Ryssland för att invadera Ukraina. "Putin tror verkligen på sin egen retorik. Jag har hört honom privat säga att Ukraina inte är ett eget land i flera år. Burns: USA hade uppgifter om att en invasion var att vänta redan i november. Ryske utrikesministern har varnat för att Ryssland vill ta större delar av Ukraina. USA:s försvarsminister har meddelat att flera tyngre vapen kommer att skickas till Ukraina. Brittisk militärchef: Rapporter om Putinsjukdom är önsketänkande. Sedan den ryska invasionen inleddes har många spekulerat kring Putins hälsa. Omni 220721. Rysk hackergrupp utnyttjar Dropbox och Google Drive. Den ökända ryska hackergruppen APT29 (även känd under namnet Cozy Bear) som misstänks ha kopplingar till den ryska staten har börjat utnyttja molnlagringstjänsterna Dropbox och Google Drive för att sprida skadlig kod. Det rapporterar Computer Sweden. Gruppen ska enligt cybersäkerhetsföretaget Palo Alto Networks framför allt ha använt metoden i en kampanj där man försökt komma över dokument från västerländska diplomater. Både Dropbox och Google uppger att man har vidtagit åtgärder för att få bukt med problemet. Utnyttjar trovärdigheten hos varumärkena. Misstänks ha kopplingar till den ryska staten. Omni 220721. Två döda och 19 skadade i rysk attack i Charkiv. Minst två personer har dödats och 19 skadats efter att Ryssland beskjutit Charkiv. Det uppger den lokala guvernören Oleg Synegubov, enligt AFP. Enligt Synegubov ska ett barn ha skadats och fyra personer vara i ett kritiskt tillstånd. Charkiv har varit under nästan konstant beskjutning senaste tiden, och under onsdagen dödades ytterligare tre personer. Den östukrainska staden ligger nära den ryska gränsen och ses som ett strategiskt mål för Ryssland. Under onsdagen meddelade den ryske utrikesministern Sergej lavrov att det invaderande landets territoriella mål i Ukraina har utökats. Synebugovs uttalande gjordes på sociala medier. Flera ukrainska städer beskjutna under onsdagen. Omni 220721. Kommentar: Ryssland vill ta hela Ukraina, allt medan en mängd länder i världen inte bryr sig om vad som händer och de som bryr sig har inte möjlighet att stoppa Ryssland på grund av de länder som inte bryr sig.. Kinesiska taxiappen Didi döms till mångmiljardböter. Didi Global döms att betala motsvarande 12 miljarder kronor i böter av Kinas myndigheter, skriver Wall Street Journal. Detta efter att den kinesiska taxiappen brutit mot regler kring cybersäkerhet och uppvisat ett bristande skydd av personuppgifter. Enligt WSJ motsvarar böterna omkring 4 procent av bolagets totala försäljning förra året. Den avslutade granskningen innebär också att Didi väntas kunna gå vidare med sina noteringsplaner i Hongkong. Böterna kommer efter en årslång granskning av bolaget. Tjänsteman: "Ärendets natur var vidrig och det bör bestraffas hårt." Vd och ordförande fick även personliga böter. Omni 220721. Lukasjenko: Måste sätta stopp för konflikten innan det blir ett kärnvapenkrig. Ryssland, Ukraina och västvärlden måste komma överens om att stoppa konflikten i Ukraina "för att undvika ett kärnvapenkrig". Det sa Belarus president Aleksandr Lukasjenko till AFP under torsdagen. "Vi måste sluta, nå en överenskommelse, och få slut på den här röran, operationen och kriget i Ukraina." Lukasjenko, som håller sig allierad till Vladimir Putin, anklagade västvärlden för att ha sökt en konflikt med Ryssland och provocerat fram kriget i Ukraina. Han upprepade vad Putin sagt, att om Ryssland inte hade slagit till så hade Natos medlemsländer gjort det. Vidare sa Lukasjenko att kriget kan stoppas av Ukraina om de återupptar samtalen med Moskva och accepterar kraven. Han menar också att landet måste acceptera förlusten av ockuperade områdena. "Allting hänger på Ukraina," säger han. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sa tidigare i veckan att fortsatta fredsamtal "är meningslösa". Omni 220721. MI6-chefen: 15 000 ryssar har dött i strid i Ukraina. Cirka 15 000 ryssar har dött i strid under Rysslands invasion av Ukraina, enligt amerikanska och brittiska spionchefer. Det rapporterar The Guardian. Richard Moore, som är chef över brittiska underrättelsetjänsten MI6, säger att det dock är en sparsam uppskattning. "Och det här är inte medelklassungar från Sankt Petersburg eller Moskva. Det är fattiga barn från ryska landsbygden. De kommer från arbetarstäder i Sibirien. Det är oproportionerligt många från etniska minoriteter," sa Moore under Aspen Security Forum som hölls i USA under torsdagen. Enligt CIA-chefen Bill Burns, som talade under samma konferens under onsdagen, har Ukraina troligtvis förlorat något färre soldater. Ukraina har tidigare sagt att 36 200 ryssar har dött, medan Ryssland själva hävdar 1 351. Omni 220721. Rysk författare: Putins fans kommer hålla idéerna vid liv. Vladimir Putins tid vid makten kommer inte vara för evigt, men hans ambitioner kommer att leva kvar långt efter att han försvunnit. Det skriver den ryske författaren Mikhail Shishkin i en debattartikel i Le Monde. Han menar att Putin länge haft många fans världen över, mycket på grund av hans hårda ledarstil och bilden av honom som det "ultimata maskulina statsöverhuvudet". Även om invasionen av Ukraina gjort många av fansen besvikna så kommer vördnaden för hans idéer och förväntningar för Ryssland finnas kvar, menar Shishkin. "Även efter Putin kommer en annan Putin oundvikligen göra väst exalterade med hans macholook och sitt motstånd mot amerikansk imperialism", skriver han. Mikail Shishkin bor sedan flera år tillbaka i Schweiz. Omni 220722. Storbritannien: "Kritisk brist" på robotar - kan leda till fler civila dödsfall. Ryssland har börjat använda allt fler robotar ämnade för luftförsvar i Ukraina, eftersom det råder "kritisk brist" på ryska robotar ämnade för markanfall. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Det handlar framförallt om robotsystemen S-300 och S-400, som är till för att skjuta ned luftfarkoster och andra robotar. "Det finns en stor chans att dessa vapen missar sina måltavlor och orsakar civila dödsfall eftersom robotarna inte är optimerade för den här rollen, och manskapet har lite träning för sådana uppdrag", skriver försvarsdepartementet. Omni 220722. "Väst måste slå den ryska eliten där det känns." Efter sex års tystnad ger källan bakom de så kallade Panamadokumenten en intervju till tyska Der Spiegel på fredagen. Hen säger att väst måste slå den ryska eliten där det känns. Utöver sanktioner bör man även göra insatser mot offshoreföretag och fonder, där mängder av ryska pengar finns dolda. "I stället riktar de västliga regeringarna in sig på lyxjakter, men de har mest symbolisk betydelse." "Panamadokumenten" är namnet på ett stort offentliggörande av information om olagliga affärer år 2016 som ledde till flera framträdande politikers avgång på olika håll i världen. Detta är första gången som källan gjort en intervju. Enligt uppgift i artikeln håller hen sig dold för att undvika hämndaktioner från ryska staten samt olika kriminella organisationer. Mer än 11,5 miljoner dokument läcktes. Omni 220722. Tyska staten räddar gasjätten Uniper genom ökat ägande. Den tyska staten och Fortum kar kommit överens om ett stabiliseringspaket för gasjätten Uniper, enligt ett pressmeddelande. Tyskland går in med 267 miljoner euro och ökar ägandet i Fortum-ägda Uniper till 30 procent samtidigt minskar Fortums ägande från 80 till 56 procent. Den tyska statsägda KfW Bank kommer att bidra med ytterligare 7 miljarder euro i likviditetsstöd och regeringen går in med ett kapitaltillskott på 7,7 miljarder euro genom konvertibler. Fortum handelstoppades på Helsingforsbörsen efter att ha rusat men återupptogs vid 12.30 och är upp med 7 procent. Rättelse: Fortum förblir majoritetsägare i Uniper genom räddningspaketet. pressmeddelande Uniper är Tysklands största importör av naturgas och har drabbats hårt av minskad rysk gasimport. Tyskland går med på att rädda energijätten Uniper när Ryssland pressar gastillförseln. Robert Habeck har varnat för att Rysslands gaspress medför en risk för Lehman Brothers-liknande smitta. Omni 220722. Ukrainas uppmaning till väst: Testa era vapen här. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov uppmanar USA och andra länder att skicka vapen av senaste modellen för att "testas" i kriget mot Ryssland. Det rapporterar Newsweek. "Vi delar all information och erfarenhet med våra partners. Vapentillverkare är mycket välkomna att testa sina nya produkter här." Reznikov framhåller Ukrainas beroende av amerikanskt, franskt och polskt artilleri liksom turkiska drönare, med mera. "Ge oss verktygen så gör vi jobbet och ni får informationen," säger försvarsministern. Ukraina önskar sig bland annat fler missiler att använda mot ryska skepp. Omni 220722. Polsk ilska över uteblivna tyska stridsvagnar. Den polska regeringen anklagar Tyskland för löftesbrott i samband med vapenhjälp till Ukraina. "De tyska löftena har visat sig vara bedrägliga," säger Polens vice utrikesminister Szymon Szynkowski vel Sek till Spiegel. Bakgrunden är att Tyskland tidigt föreslog att östliga Natoländer som Polen, Rumänien och Tjeckien skulle skicka äldre stridsvagnar av sovjetisk produktion till Ukraina. Tyskland skulle sedan ersätta dessa med nyare vagnar. Polen skickade snabbt 200 T-72-stridsvagnar till Ukraina, men några ersättningsvagnar har man inte sett röken av. Däremot erbjöd Tyskland stridsvagnar som var ännu äldre än de Polen gett bort. När Polen sade nej till dem kom nästa erbjudande: En äldre version av tyskbyggda "Leopard" ska levereras, men först nästa vår, bara 20 stycken och med en leveranstakt på en stridsvagn i månaden. Inte heller godtagbart, anser den polska regeringen. Nu vänder man sig istället till USA och Storbritannien med förhoppningen att få vapen därifrån. Polend kommer att köpa in vapen från Sydkorea. Omni 220721. Ryssland och Ukraina skriver på spannmålsavtal med FN. Ryssland och Ukraina har skrivit på spannmålsavtal med FN, meddelar FN:s generalsekreterare António Guterres enligt Sky News. Rysslands invasion av Ukraina har lett till att exporten av spannmål över Svarta havet kraftigt har begränsats vilket har fått de globala matpriserna att skjuta i höjden. Förhoppningen är att avtalet ska leda till att matpriserna sjunker. "Det här är ett avtal för hela världen," säger Guterres, enligt BBC. Avtalet, som länderna separat har skrivit på med FN, innebär att Rysslands blockad av hamnarna i Odesa, Tjornomorsk och Juzjne upphör i 120 dagar. Enligt FN har kriget i Ukraina försatt 47 miljoner människor i vad de klassar som "akut hunger". Avtalet skrevs under i Istanbul. "Ett avtal för hela världen."
Omni 220722. Två ryska ubåtar spårade utanför Norges kust. Två ryska ubåtar har upptäckts i Nordsjön nordväst om norska Bergen den 16 och 19 juli, enligt Expressen. De båda ubåtarna följde den norska kusten söderut från Arktis, enligt brittiska flottans uppgifter som rapporteras av BBC. Därifrån följde flottan efter ubåtarna tills Natostyrkor och baltiska styrkor tog över. Båtarna ska sedan ha fortsatt mot St Petersburg. Det är inte ovanligt att ryska ubåtar passerar i området, uppger norska försvarets talesperson Elisabeth Eikeland för Tv2. Brittiska flottan var på rutinuppdrag i Nordsjön när de fick rapport om ryska rörelser. Farkosterna är kryssningsrobotbestyckade ubåten Severodvinsk och atomdrivna attackubåten Vepr. Norska försvarets talesperson Elisabeth Eikeland: "Ryska fartyg kör den sträckan året runt." Brittiska flottan hade nyligen övat ubåtsjakt med Nato. Omni 220722. FBI: Huawei kan störa militärens kommunikation - oro kring kärnvapen. Huawei-utrustning som används i telemaster runtom i USA har kapacitet att störa militär kommunikation, bland annat från den del av armén som kontrollerar kärnvapenarsenalen. Den slutsatsen drar FBI, enligt källor till CNN. Det är dock oklart, och väldigt svårt att bevisa, om någon information fångats upp av masterna. 2019 infördes ett förbud mot användandet av Huaweis utrustning, och 2020 röstade kongressen igenom ett förslag om att ersätta all existerande sådan. Två år senare har dock ingen utrustning ännu ersatts. Huawei menar att de enbart arbetar inom tillåtna frekvenser, och att deras utrustning inte kan komma åt kommunikation relaterad till det amerikanska försvaret.
Omni 220723. Försvaret: Rymden är nya frontlinjen vid cyberangrepp. Sveriges rymdförsvar är "den nya frontlinjen" vid eventuella attacker, säger Christoffer Edin vid Försvarsmaktens ledningsstab till SvD. Det handlar i första hand om ett cyberförsvar, där en viktig del är att hindra främmande makt från att störa eller slå ut satellitsignaler. Signaler som det svenska näringslivet och många samhällsfunktioner i högsta grad är beroende av. "Alla har en telefon med GPS, och det kommer från satelliter. Men gäller också banksystemet. Varje banktransaktion förlitar sig på satelliternas exakta tidsangivelse," säger Edin till tidningen. "Både Ryssland och Kina har visat att man har förmåga att fysiskt förstöra satelliter." Omni 220723. Robotattack vid flygbas - flera döda och skadade. 13 ryska robotar har träffat en militär flygbas i Kirohovrad i centrala Ukraina, uppger den lokale guvernören Andrij Raikovytj enligt The Guardian. Flera personer ska ha dött eller skadats i attacken, hur många det rör sig om är ännu oklart. Robotarna ska även ha träffat järnvägen, och Raikovytj skriver att en del av staden förlorat strömtillförseln i attacken. Räddningsarbetet pågår för fullt, skriver han. Omni 220723. Expert: "Om jag var rysk soldat skulle jag vara rädd." De ryska styrkorna i Cherson kan tvingas dra sig ur staden inom dagar, då det börjar bli för svårt att nå fram med de resurser som krävs. Det uppger Mike Martin, krigsforskare vid King’s College i London, enligt Sky News. "Om jag var en rysk soldat i Cherson skulle jag vara ganska rädd just nu”, skriver Martin på Twitter. Det brittiska försvarsdepartementet gör en liknande tolkning. Myndigheten skriver att de ryska transportvägarna är alltmer hotade, bland annat efter att Ukraina skadat en viktig bro över floden Dnipro. "Om övergångarna över Dnipro skulle stoppas, och ryska styrkor i ockuperade Cherson skars av, skulle det vara en signifikant militär och politisk förlust för Ryssland." Cherson är en strategiskt viktig stad då den gränsar till Krym. Omni 220723. Orbán: EU:s strategi mot Ryssland har inte fungerat. EU behöver en ny strategi mot Ryssland, eftersom sanktionerna inte verkar ha skakat om det anfallande landet. Det säger den ungerske premiärministern Viktor Orbán enligt Reuters. En ny strategi måste fokusera på fredssamtal, inte på att vinna kriget, menar Orbán. I torsdags sa Kreml-talespersonen Dmitrij Peskov att sanktionerna mot Ryssland inte kommer få landet att ändra riktning. I en intervju med Wall Street Journal säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj att han inte vill se något eldupphör innan Ryssland drivits bort från de ockuperade områdena. Orbán talade under ett besök i Rumänien. Zelenskyj menar att ett eldupphör skulle ge ryska soldater tid att vila. Peskov: Sanktioner har aldrig fått någon att ändra sig. Zelenskyj efterfrågar ytterligare vapenleveranser. Omni 220723. Kommentar: Ryssland vill inte ha någon fred. Ukraina är inget land enligt Putin och ska därför vara en del Ryssland. Orban har inte fattat det. Orbans strategi skulle därför inte alls fungera. Tysk vänsterpolitiker vill se rysk manöver nära USA. En politiker från det tyska vänsterpartiet Die Linke upprör med krav på att den ryska flottan ska hålla en militärmanöver utanför USA:s kust, skriver Spiegel. Det är Bruno Mahlow, 85-årig medlem i partiets så kallade "äldreråd", född i Moskva och tidigare DDR-diplomat, som påstår att Nato planerar en direkt attack på Ryssland. Mahlow menar att Rysslands krig mot Ukraina därför är berättigat, och att det enda sättet att avvärja Natoattacken och ett kommande världskrig är att samla ryska styrkor så nära det amerikanska fastlandet som möjligt. Partiledningen vänder sig i ett uttalande mot Mahlow. "Vi fördömer Rysslands angrepp mot Ukraina å det skarpaste" heter det där. Äldrerådet är en ständig huvudvärk för partiet. Omni 220723 Kommentar: Bruno Mahlow kanske är dement och lever kvar i DDR-tiden. Men säkert en smaskig idé för Putin. Kina tar starkt ekonomiskt grepp om Laos. Laos har traditionellt haft starka ekonomiska band till grannlandet Vietnam - men nu är stormakten Kina på väg att ta över den dominerande rollen. Det skriver flera medier. Nyckeln är den ekonomiska situationen. I juni nådde inflationen hela 23,6 procent på årsbasis - det är den högsta siffran sedan millennieskiftet. Landet är nära en statsbankrutt. Cirka hälften av landets utlandsskuld är till Kina, som därigenom får en mäktig position i relation till den laotiska regeringen. Nu väntar en fas där Vietnam och Kina manövrerar för inflytande i Laos huvudstad Vientiane, skriver nättidningen The Diplomat. Vietnam har anledning att oroas av situationen i Laos. Även "belt-and-road"-projektet ger Kina inflytande. Laos skulddrivna ekonomi på väg att krascha. Det laotiska energidepartementet varnar för potentiellt allvarlig situation i landets dammar. Omni 220723. Analytiker: Europa riskerar att gå i rysk gasfälla. Ryssland spelar ett strategiskt spel om leveranserna av gas till Europa, menar Simone Tagliapietra på tankesmedjan Bruegel, som är inriktad på ekonomiska policyfrågor. Det rapporterar Bloomberg. Ur Moskvas perspektiv är det bättre att hålla låga flöden igång, än att stänga av gaskranen helt. "Det minskar Europas beslutsamhet att reducera efterfrågan på gas. Europa bör inte gå i den fällan," säger Tagliapietra.Penny Leake, analytiker på Wood Mackenzie, instämmer. Hon säger att man kan förvänta sig ytterligare störningar i gasleveranserna, allt eftersom Ryssland försöker "öka det politiska och ekonomiska trycket" på Europa när vintern närmar sig. Goldman Sachs: Det minskade ryska gasflödet handlar inte bara om en turbin. Dämpad gatubelysning och kortare duschar: Tyskland leder Europas energibesparingskampanj. Omni 220723. Över 3,7 miljoner ukrainska flyktingar har fått skydd. Över 3,7 miljoner ukrainska flyktingar har fått tillfällig skyddsstatus i Europa sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. Det meddelar FN:s flyktingorgan UNHCR i sin senaste rapport. Betydligt fler har flytt inom landet. Polen har gett flest flyktingar skydd - 1,2 miljoner. I Sverige har omkring 40 000 fått skyddsstatus. Hittills har nästan sex miljoner flyktingar från Ukraina registrerats i Europa, inklusive Ryssland. Omkring tio miljoner beräknas ha flytt Ukraina sedan invasionen -många befinner sig även på flykt inom landets gränser. Omni 220724. Oväntad krigseffekt: Många militärer vill gifta sig. En oväntad effekt av de ukrainska krigslagarna är att väntetiden på vigslar försvunnit - något som många militära par väljer att utnyttja, rapporterar CNN. "Nu lever vi i en väldigt farlig tid, och kanske människor som planerat att gifta sig i morgon, i övermorgon eller om ett år har insett att vi lever i dag - här och nu," säger vigselförrättaren Oksana Poberzjets. Flera av soldaterna har dock svårt att hitta en enda ledig dag för att gifta sig på, och efter vigseln åker många direkt tillbaka till frontlinjen. Ändringen gjordes för att ge militärer möjlighet att gifta sig. Omni 220724. Svenska Monika vårdar skadade på ambulanståg i Ukraina: "Ett helvete." För att kunna vårda skadade och sjuka åker ett ambulanståg till och från fronten i krigets Ukraina. Ombord finns den svenska narkossjuksköterskan Monika Hörling, skriver TT. "Det är ett riktigt helvete," säger hon. Ombord på Läkare utan gränsers tåg har hon bevittnat resultatet av urskillningslöst våld - men Hörling är rutinerad. Hon har tidigare jobbat i flera krigszoner, bland annat i Sudan, Afghanistan och Nigeria. Trots det sticker kriget i Ukraina ut. "Här finns ingen som helst hänsyn till krigets lagar. Man attackerar civila mål. Bostäder, vårdcentraler, sjukhus, kulturbyggnader," säger hon. I en dryg månad har hon rest fram och tillbaka med tåget. Omni 220724. Ryssland ifrågasätts: "Har inte expanderat kriget." Ryske utrikesministern Sergeij Lavrovs utspel om att Ryssland utökat sina territoriella mål till följd av västerländska vapenleveranser är "Nästan helt säkert osant". Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. "Att hålla långvarig kontroll av dessa områden var med största säkerhet ett ursprungligt mål med invasionen", skriver myndigheten på Twitter. Försvaret bedömer även att det finns en "realistisk möjlighet" att Lavrovs utspel gjordes för att lägga grunden för iscensatta självständighetsomröstningar i ockuperade områden utöver Luhansk och Donetsk. Omni 220724. Zelenskyj: Vi avancerar "steg för steg" i Cherson. De ukrainska styrkorna avancerar "steg för steg" i den ryskockuperade staden Cherson, säger president Volodymyr Zelenskyj. Det rapporterar BBC. Staden var en av de första som ockuperades av Ryssland efter att invasionen inleddes, och den senaste tiden har intensiva strider rasat i området. Tidigare i juli uppmanade Ukrainas vice premiärminister Iryna Verestjuk civila att lämna Cherson, för att inte fastna i den pågående motoffensiven. De senaste dagarna har Ukraina siktat in sig på broar över floden Dnipro, för att skära av de ryska styrkorna i Cherson från de i östra Ukraina. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Ukraina: Varje bro är en logistisk svag punkt. Ukraina har återtagit flera byar. Omni 220724. Saabs vd: "Högintressant" hur vapnen används i Ukraina. Saabs vd Micael Johansson tycker att det är tragiskt att vapen behövs i Ukraina, men han är samtidigt glad över att de gör nytta, säger han till TT. Och för försvarsbolaget ger det möjlighet att analysera hur vapnen används i praktiken. "Det är högintressant för oss att se hur de används, och hur kort tid det tar att lära sig att använda dem. Det är unikt," säger han. Saabs delårsrapport i veckan visade att orderingången ökade 76 procent under andra kvartalet - och ett svenskt Natointräde väntas stärka förvarsbolaget ytterligare. Sedan årsskiftet har Saabs aktie rusat 78 procent på Stockholmsbörsen. Saabs vd: "Jag hoppas på fler ubåtar och mer stridsflyg i vår region." Kriget har fått Saab att fyrfaldiga tillverkningen av en del vapen och ammunition. Omni 220724. Analytiker om gaskris: "Nu är tiden att införa ransonering." För att Europa ska klara sig utan rysk gas måste energiförbrukningen minska. Ian Bond, utrikespolitisk direktör på tankesmedjan Centre for European Reform, är förvånad över att inte mer har gjorts, säger han till SvD. Som exempel ger han hur Storbritannien och USA sänkte hastigheten på alla vägar 1973 för att klara sig igenom oljekrisen. "Folk kan ta kortare och kallare duschar. Nu är tiden att införa ransonering, för det är inte speciellt kul i den kallaste vintern," säger han. I veckan uppmanade EU medlemsländerna att minska användningen av naturgas med 15 procent i vinter. "Ryssland utövar utpressning mot oss. Ryssland har gjort naturgas till ett vapen," sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid en presskonferens. Gasvapnet skulle knäcka Moskva - nu vacklar EU. Omni 220724. Ukraina hoppas återta Cherson innan september. De lokala myndigheterna i Cherson är övertygade om att Ukraina kommer kunna återta den ockuperade staden innan september. Det uppger en talesperson enligt AFP. "Vi kan säga att Cherson-regionen definitivt kommer vara befriad innan september, och att ockupanternas planer kommer att misslyckas," säger han och fortsätter: "Vi byter från försvar till motoffensiv." Cherson var en av de första städerna som Ryssland ockuperade efter att invasionen inleddes tidigare i år. Den ses som strategiskt viktig då den kopplar samman Krymhalvön med övriga Ukraina. Uttalandet gjordes i ukrainsk tv. Ukraina uppger att de träffat en viktig bro nära Cherson under söndagen. Tidigare i dag uppgav president Zelenskyj att Ukraina gör framsteg i motoffensiven. Omni 220724. CDU avvisar förhandlingar med Ryssland. Det tyska kristdemokratiska partiet CDU tar avstånd från kraven att Tyskland ska sluta bidra till Ukrainas krigsansträngningar och istället inta en neutral roll där man medlar om fred i kriget. Det skriver Der Spiegel. Det var CDU-chefen för delstatsregeringen i Sachsen, Michael Kretschmer, som nyligen framförde kraven på tysk medling. En av anledningarna var enligt Kretschmer att Tyskland behöver leveranser av ryska råvaror, och att dessa hotas av den nuvarande politiken. Kretschmer får nu mothugg av partiets generalsekreterare Mario Czaja i en intervju med redaktionsnätverket RND: "Kretschmers åsikt motsvarar inte partiets majoritetsuppfattning. Vi har inte intrycket att Vladimir Putin är redo att förhandla." Däremot har den sachsiske regeringschefen fått stöd av såväl vänsterpartiet Die Linkes Sahra Wagenknecht som högerextrema AFD:s partiledare Tino Chrupalla.
Omni 220724. Kommentar: Putinkramarna börjar vädra morgonluft i Tyskland! De vänsterextrema går ihop med de högerextrema! Svenske Edvard, 28, dödades av ryskt granatregn. Uppsalabon Edvard Selander Patrignani, 28, dödades i måndags av rysk artillerield när han befann sig på uppdrag utanför en liten by i Donetskregionen i östra Ukraina, skriver flera medier. För SvD berättar kamraten Tobias Engqvist om hur de tog skydd i olika källare för att försöka undkomma de ryska bomberna. Efter attacken hittar han Edvard Selander Patrignani död och tar på sig att kontakta vännens familj. Trots att de inte känt varandra särskilt länge så blev de goda vänner. "Jag tänkte att han var en person jag skulle känna resten av livet, men så blev det inte," säger han till Aftonbladet. Till SvD säger Tobias Engqvist att vännen hade en stark moralisk kompass och att han tyckte att det var rätt att försvara ett folks rätt att bestämma över sig själva. Samtliga medier, så även Omni, har varit i kontakt med Edvard Selander Patrignanis familj som godkänt publicering. Vännen: "Han hade ett stort hjärta." I dag befinner sig Tobias Engqvist i ett mindre samhälle i Donetskregionen. Tobias Engqvist: "Jag glömmer honom aldrig." Det internationella kompaniets befälhavare, Ruslan Mirochnitjenko, berättar om svenskens sista uppdrag. Omni 220724. Artilleriexperten: Donetsk bombat med termitraketer. Donetsk har i helgen brandbombats och videoklipp som visar hur brinnande ammunition lyser upp natthimlen över den ukrainska staden har fått stor spridning på sociala medier. Videoklippen har kunnat verifieras av SVT Nyheter och artilleriexperten Rein Pella säger till kanalen att det rör sig om vad han kallar "termitraketer". "Det är klusterbomber som består av flera små brandbomber som består av termit." Enligt Rein Pella har både Ukraina och Ryssland ett sånt här vapensystem men helgens attack var med största sannolikhet rysk. Rein Pella: Kan bränna sig igenom tunnare hustak eller byggnader. Vapen av den här typen är förbjudna att använda i områden där civila kan träffas. Stålverket i Mariupol har tidigare beskjutits med samma typ av ammunition. Omni 220724. Kommentar: Rysslands krigföring mot civila i Ukraina är vidrig. Storbritannien: Ryssland har ett tvåfrontsdilemma. Strider med osäker utgång fortsätter i både Donbasregionen i östra Ukraina och Chersonregionen i söder, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering. "Ryska befälhavare står fortsatt inför ett dilemma: att stärka offensiven i öst, eller försvaret i väst", skriver departementet. Förutom problemen med att få fram tillräckligt med soldater kämpar Ryssland sannolikt också med att ersätta de tusentals stridsfordon som förstörts, enligt rapporten. Omni 220725. Rysk robotattack mot Odessas hamn - dagen efter FN-avtal. Flera explosioner skakade hamnen i Odessa på lördagmorgonen, enligt Ukraina orsakade av ryska kryssningsrobotar. Attacken kom mindre än ett dygn efter FN-avtalet om att skona ukrainska hamnar för att få igång spannmålsexporten och förhindra en global svältkatastrof. "Attacken visar Rysslands förakt för internationell rätt," skriver utrikesminister Ann Linde på Twitter. Ett flertal ryska missiler har träffat den sydliga hamnsstaden Odessa, uppger Ukrainas försvarsmakten, enligt AFP. "Fienden har attackerat exporthamnen i Odessa med Kalibr kryssningsrobotar. Två robotar har skjutits ned av luftvärnet, medan två träffat infrastruktur i hamnen", skriver de på Telegram.
Attacken mot hamnen i Odessa som kom bara timmar efter att Ryssland och Ukraina undertecknat ett FN-avtal om att häva den av kriget blockerade spannmålsexporten och skona tre hamnar - däribland Odessa - från ryska angrepp. FN, EU, USA och Storbritannien har samtliga fördömt attacken i skarpa ordalag. I Sverige har utrikesminister Ann Linde på Twitter skrivit att attacken visar Rysslands förakt för internationell rätt och överenskomna åtaganden. Ukrainska UD beskriver robotanfallet som "Putins spottloska i ansiktet på FN och Turkiet", rapporterar The Guardian. Man ifrågasätter Rysslands garantier i avtalet och uppmanar FN och medlaren Turkiet att se till att de infrias, rapporterar Reuters. I ett pressmeddelande fördömer FN:s generalsekretarare António Guterres "otvetydigt" robotbeskjutningen mot hamnen i Odessa: "Exporten är viktig för att minska lidandet för miljoner människor världen över. Full implementering av gårdagens åtagande av Ryssland, Ukraina och Turkiet är absolut nödvändigt", skriver en talesperson för Guterres på Twitter. På frågan om vad FN skulle göra om Ryssland inte höll sig till avtalet säger Guterres till BBC att FN inte har några instrument för att göra någonting åt saken, men att det vore en oacceptabel skandal. Ryssland förnekar att de står bakom attacken och kommer att undersöka det, säger det Turkiska försvarsdepartementet som är i kontakt med ryska tjänstemän. Ukrainas president Volodymyr Zelensky menar att missilattacken mot hamnen i Odessa visar att Moskva inte vill implementera spannmålsavtalet. "Detta bevisar bara en sak: Oavsett vad Ryssland säger och lovar, kommer de att hitta vägar för att kringgå avtalet," säger han i en video publicerad på Telegram, enligt Reuters.
svt 220725. USA: Kinas militär blir allt mer aggressiv. Den kinesiska militären har blivit allt mer farlig och aggressiv de senaste fem åren. Det uppger USA:s högste militäre befälhavare Mark Milley enligt AP. Antalet interaktioner mellan kinesisk och amerikansk, eller USA-allierade länders, militär har blivit allt fler i Stillahavsregionen, uppger Milley under ett besök i området. Kina har de senaste åren gjort insatser för att öka sin närvaro och inflytelsesfär i Stilla havet, och USA ser dem som det huvudsakliga säkerhetshotet på lång sikt. Milleys resa i den indo-pacifiska regionen (Stilla havet och Indiska oceanen, reds anm) kommer att avslutas i Australien i veckan med ett möte med regionens överbefälhavare för att diskutera det växande kinesiska hotet.
Omni 220725. Ukrainare tvingas återvända - pengarna tar slut. Tiotusentals ukrainare som flytt kriget har tvingats återvända till sina hem nära frontlinjen eftersom de inte har råd att leva på säkrare platser, rapporterar AP. 35-åriga Anna Protsenko var en av dem. Hon flydde sin hemstad Pokrovsk i Donetsk på regeringens uppmaning när ryska styrkor närmade sig, men tvingades återvända hem efter två månader av ekonomiska skäl. Två dagar senare dödades hon av en rysk robot. "Vi kan inte vinna. De anställer oss ingen annanstans och man måste ju betala hyra," säger hennes vän och granne Anastasia Rusanova på hennes begravning. Borgmästaren i Prokovsk uppskattar att runt 70 procent av invånare som evakuerat har återvänt. I den större staden Kramatorsk en timme bort har invånarantalet åter börjat stiga - och många uppger att de är för fattiga för att evakuera alls. Omni 220725. Ukraina: Förstört 50 ryska depåer med HIMARS. Ukraina har hittills förstört 50 ryska ammunitionsdepåer med hjälp av det amerikanska robotsystemet HIMARS, uppger försvarsministern Oleksij Reznikov enligt Reuters. "Detta bryter deras logistikkedjor, fråntar dem deras stridsförmåga och ger våra styrkor täckning," säger han i ett tv-sänt tal. Efter att ukrainska styrkor använt HIMARS för att bomba en depå i landets näst största stad Charkiv har den ryska beskjutningen i området bara varit en tiondel så frekvent, uppger befälhavaren Bohdan Dmytruk för Washington Post. "Just nu har vi en kille som får hjärnskakning i veckan. Innan HIMARS-attacken var det två-tre om dagen eftersom beskjutningen var så intensiv." Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Ryssland har inte kommenterat siffran. Ukraina vill ha fler "game changer"-vapen - enligt USA är det komplicerat. Ryssland säger sig ha förstört fyra system - förnekas av Ukraina. Omni 220725. Kinas befolkning kommer börja minska 2025. Kinas befolkningstillväxt har saktat ned ordentligt och populationen beräknas börja minska redan till 2025. Det rapporterar Reuters. Ny födelsestatistik visar att antalet födslar förra året var det lägsta på decennier i flera kinesiska provinser. I Hunanprovinsen föll exempelvis antalet födslar under 500 000 för första gången på närmare 60 år. Många unga i Kina väljer att inte skaffa barn på grund av höga levnadskostnader och ökad press på jobbet, skriver Reuters. En ändring i lagen förra året som tillåter kvinnor att skaffa tre barn, till skillnad från ett eller två barn som tidigare, har inte hjälpt att öka antalet födslar. FN spår att Indien går om Kina som världens mest folkrika land. Oro på jobbmarknaden och bristande jämställdhet påverkar också kvinnors val att skaffa barn. Expert: "Detta är det oundvikliga resultatet av en lång tids låg fertilitet." Omni 220725. Gasflödet stryps ytterligare - priserna rusar i Europa. Gazprom kommer att minska den ryska exporten av naturgas till Europa ytterligare. Från och med onsdag stängs en av turbinerna som pumpar gas genom Nord Stream 1 och flödet minskar från 40 procent av kapaciteten till 20 procent. Det rapporterar Reuters. Nyheten får de europeiska gaspriserna att stiga till så mycket som plus 10 procent för dagen under eftermiddagen. Tyska DAX-indexet vänder samtidigt till minus. Flödet minskas till 33 miljoner kubikmeter om dagen. Skyller på tekniska problem.
Omni 220725. Kommentar: Vem som helst begriper att det finns inga tekniska problem. Problemet finns i Putins hjärna. Gazprom gör som högste chefen vill. Tjeckien förhandlar om att köpa stridsfordon från Sverige. Tjeckien förhandlar med Sverige om en upphandling av CV90, som tillverkas av BAE Systems Hägglunds. Det rapporterar Reuters. "De valdes också ut av Slovakien, och vi kommer att samordna våra förhandlingar med Slovakien," säger försvarsminister Jana Cernochová i ett pressmeddelande enligt DI. Hon syftar på den affär som blev känd i slutet av juni som omfattar export av 152 stridsfordon för 17 miljarder kronor. "Ytterligare steg för att modernisera vår armé." Var största affären någonsin. Omni 220725. Soldatfruar och mödrar i Ryssland svävar i ovisshet. I Ryssland växer desperationen hos fruar och mödrar till soldater som inte får veta om deras söner och makar är vid liv, eller inte får hem deras kroppar, rapporterar Sky News Moskvakorrespondent Diana Magnay. Valentina Melnikova driver Kommittén för soldatmödrar i Ryssland. "Det är väldigt sällsynt att någon lyckas dra något ur dem som (sönerna) tjänstgjorde med, detaljer om vad som faktiskt hände," säger hon. En av mödrarna beskriver hur hon inte hört något från eller om sin son sedan slutet av mars. Hans militärenhet har berättat för henne att han är död - men försvarsdepartementet säger att han saknas. För fyra månader sedan sa ryska myndigheter att 1 351 soldater dödats under invasionen. Sedan dess har ingen ny siffra angivits. En av mammorna vittnar: "Ingen vill lyssna på oss - står inte ut längre."Sky News. Soldatmamma: "På tv säger de att att vi vinner - men våra pojkar dödas." En grupp kvinnor spelade in en video till myndigheterna. Unga från de fattigaste regionerna utkämpar Rysslands krig. Omni 220726. Ukraina: Ryska flyganfall mot hamnstäder efter avtal - "massiv robotattack". Ryska styrkor har återigen attackerat hamnstaden Odesa i södra Ukraina, uppger den regionala militäradministrationens chef Serhij Bratjuk enligt The Guardian. "Robotattack på Odesa med bombflygplan", skriver han på Telegram. Samtidigt uppger den närliggande staden Mykolajivs borgmästare Oleksandr Senkevytj att stadens hamn attackerats, enligt Reuters. "En massiv robotattack med flygplan utfördes i södra Ukraina från rikting Svarta havet," säger han i statlig tv. Attackerna kommer samtidigt som Rysslands och Ukrainas avtal med FN om återupptagen spannmålsexport i Svarta havet håller på att implementeras. På lördagen, bara timmar efter avtalet, attackerade Ryssland Odesa. Kreml har dock hävdat att man kommer respektera avtalet. Oklart vilka skador som orsakats. Omni 220726. Ryssland lämnar ISS efter 2024 - efter sanktionerna. Ryssland lämnar den internationella rymdstationen ISS "efter 2024", rapporterar AFP. Det har den nyutnämnde chefen för Moskvas rymdorganisation meddelat president Vladimir Putin. "Självklart kommer vi att uppfylla våra åtaganden gentemot våra partners, men beslutet att lämna den här stationen efter 2024 har tagits, säger den nye Roscosmos-chefen Jurij Borisov. "Jag tror att vi börjat jobba på den ryska rymdstationen vid det laget." ISS är en rymdstation som ägs av Ryssland tillsammans med väst. I slutet av april sa Roscosmos dåvarande chef Dmitrij Rogozin att beslutet var en följd av sanktionerna som riktats mot Ryssland på grund av invasionen av Ukraina, skriver Bloomberg.
Omni 220726. Ukraina vill att storbanker ska åtalas för krigsbrott. Ukraina vill att bankerna JP Morgan, HSBC och Citi ska ställas inför rätta för krigsbrott. Det säger den den ukrainske presidentens rågivare, Oleg Ustenko, till CNBC. "Alla som finansierar krigsbrottslingar som gör hemska saker i Ukraina gör sig också skyldiga till krigsbrott enligt vårt sätt att se på saken," säger han. Usteko menar att storbankerna finansierar Rysslands krig genom att handla med rysk olja och att de på så vis förlänger konflikten i Ukraina. Bankerna har inte svarat på Ustenkos kritik. Omni 220726. Orbán får kritik efter "nazital" - rådgivare lämnar. Den ungerske premiärministern Viktor Orbán har fått motta hård kritik efter ett uttalande om att ”rasblandning” under ett tal i Rumänien i lördags. I talet sa Orbán att blandning mellan européer är acceptabelt men inte med människor utanför Europa. "Vi är villiga att blanda oss med varandra men vi vill inte bli en blandrasbefolkning," sa han i talet och tillade att nationer där detta accepteras "inte längre är nationer". Nu slutar en av Orbáns rådgivare, Zsuzsa Hegedüs, efter 20 år i protest mot talet som hon kallar ett "rent nazistiskt tal", skriver The Guardian. Orbán har också fått kritik från flera andra håll, bland annat Rumäniens utrikesminister Bogdan Aurescu sa på måndagen att uttalandet var "oacceptabelt" och att det är beklagligt att Orbán propagerade för sådana idéer på rumänskt territorium, skriver Politico. Zsuzsa Hegedüs har känt Orbán sedan 2002 men menar att han har blivit allt mer "icke-liberal". Aurescu: "Det är klart att vi inte kan hålla med dem." Oppositionen och europeiska politiker har reagerat på uttalandet. Omni 220726. Afrikansk ledare prisar samarbete med Ryssland. Ugandas president Museveni ser ingen orsak att kritisera Ryssland på grund av dess invasion i Ukraina, rapporterar Reuters. Utrikesminister Lavrov befinner sig just nu på resa på den afrikanska kontinenten med målet att söka stöd för ett politiskt allt mer isolerat Ryssland. I samband med ett möte i Entebbe prisade Musevini bland annat Ryssland som en partner och allierad i kampen mot kolonialismen. "När Ryssland begår misstag så påtalar vi det," sade han och syftade på sitt eget deltagande i anti-sovjetiska protester under Pragvåren 1968. "Men när Ryssland inte gör misstag kan kommer vi inte gå emot dem." Flera afrikanska länder, som är beroende av livsmedelsimport från både Ryssland och Ukraina jämte bistånd från Väst, har hittills varit motvillig att välja sida i konflikten kring Rysslands invasion av Ukraina. (svt 220726.) Kommentar: Mycket bedrövligt av afrkanska ledare med odemokratiska rötter. Yoweri Kaguta Museveni, född 15 september 1944 i Ntungamo nära Mbarara, är en ugandisk politiker och landets president sedan 29 januari 1986 (mer än 36 år). Museveni var inblandad i det krig som störtade Idi Amins styre och det uppror som senare ledde till slutet för Milton Obotes regim. Rysk fängelsechef: Kan bygga bättre möbler än Ikea. Ryska fångar kan producera bättre och billigare möbler än Ikea. Det utlovar fängelsechefen Ivan Sjarkov i tidningen Oblgazeta och påstår att landets fängelser kan fylla tomrummet efter möbeljätten. Det skriver Expressen. "Våra fängelser är mer kapabla att ersätta Ikea. Om man jämför möblerna är vår kvalitet högre och priserna lägre," säger han till den ryska tidningen. Ikea, liksom många andra västerländska storföretag, valde att lämna Ryssland tidigare i år efter invasionen i Ukraina. Omni 220727. Kommentar: Tvångsarbete. Ukraina till motoffensiv i Cherson - bombar bro. Ukrainska styrkor har bombat en bro i den ryskockuperade staden Cherson i landets södra delar i ett försök att isolera de ryska styrkorna, rapporterar The Guardian. Videoklipp och vittnesmål tyder på upp till 18 detonationer på Antonivskyj-bron över floden Dnipro, som är central för transporten av ryska förnödenheter till staden. Den ukrainska armén har publicerat ett klipp som uppges visa hur raketer avfyras mot bron vid 01-tiden natten mot onsdag. Ukrainska styrkor förbereder sig för att återta Cherson, vilket vore ett av de mest ambitiösa militära åtagandena under hela kriget, enligt New York Times. Omni 220727. Ryssland lovar motdrag efter förnyat RT-förbud. Det ryska statliga mediehuset RT, som förbjöds i EU i mars, har fått sin överklagan nekad i EU-domstolen. Kremls talesperson Dmitrij Peskov uppger att Moskva reagerar "extremt negativt" på beslutet, enligt AFP. "Självklart kommer vi sätta likadan press på västlig media som verkar i vårt land. Vi kommer inte låta dem arbeta i vårt land heller." Peskov anklagar Europa för att "trampa på sina egna ideal" i och med förbudet. Förbjöds i EU på grund av anklagelser om rysk propaganda. Peskov: Hoppas de hittar kryphål för att kunna sända. Domstolen: Finns stora mängder bevis för att RT:s desinformation utgör ett hot. Omni 220527. Basketstjärnan Griner ställs inför rätta i Ryssland. Rättegången mot den amerikanska OS-mästaren i basket Brittney Griner inleds i Ryssland på fredag, rapporterar CNN. Hon kan dömas till upp till tio års fängelse för narkotikasmuggling. Hon greps den 17 februari på Moskvas flygplats med e-cigaretter med spår av cannabisolja i bagaget, enligt AP – alltså några dagar innan Rysslands invasion av Ukraina. USA har förklarat henne "felaktigt fängslad" och arbetar för att få hem henne. TT skriver att både ryska och amerikanska medier spekulerar i att USA ska försöka utväxla henne mot den ryske vapenhandlaren Viktor But som avtjänar ett 25-årigt straff i USA. Att få ut Griner är en "absolut prioritet" enligt USA:s utrikesminister Antony Blinken.
Häktningstiden förlängs med sex månader inför rättegången. Cherelle Griner säger att hustrun används som ett "politiskt bondeoffer". Amerikansk Rysslandsexpert: "BG:s öde är knutet till kriget i Ukraina."
Omni 220627. Källor: USA vill byta rysk vapensmugglare mot Griner. USA har kommit med ett "substantiellt" erbjudande för att få hem den amerikanska basketstjärnan Brittney Griner, som fängslats i Ryssland. Det uppger utrikesministern Antony Blinken enligt Reuters. Det amerikanska förslaget ska ha meddelats till Ryssland för flera veckor sedan, och även innefatta den fängslade tidigare soldaten Paul Whelan. Blinken vill inte säga vad USA erbjudit Ryssland i gengäld, men enligt källor till CNN handlar det om den ryska vapensmugglaren Viktor Bout. Griner greps i februari, och anklagas för narkotikabrott. Griner förde in cannabisolja genom e-cigaretter. Viktor Bout avtjänar ett 25 år långt fängelsestraff.
Omni 220727. Edvards öde används av ryska ambassaden för att varna frivilliga i kriget. Den ryska ambassaden i Sverige använder svenske Edvard, som dog som frivillig i strid i Ukraina, som ett avskräckande exempel för att varna frivilliga. Det rapporterar DN. I bland annat ett inlägg på ambassadens Facebooksida från 25 juli anklagas journalister för att inte rapportera objektivt kring Edvard Selander Patrignanis död. Ambassaden beskriver honom som legosoldat, hävdar att han deltog i "bestraffningsinsatser" och skriver att han "fick vad han förtjänade". Vidare varnar de för att andra frivilliga svenskar, som kallas "krigshundar", sannolikt kommer att ställas inför rätta och dömas till långa fängelsestraff, eller till och med döden, om de kommer och strider på Ukrainas sida. Enligt Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar, är syftet att avskräcka andra från att strida på Ukrainas sida. Vännen Tobias om Edvard: "Modig, lojal och rolig. Jag glömmer honom aldrig." Omni 220727. Kommentar: Enligt Ryssland pågår inget krig i Ukraina. Trots kriget i Ukraina - här upprättas staty av ryske tsaren. Serbien skulle kunna beskrivas som landet med en fot i Ryssland och en i EU. SVT åkte dit för att ta reda på vad invånarna tycker om den pågående konflikten, sanktionerna och kriget i Ukraina. Torget i den lilla staden Sremski Karlovci är fullt med folk, både inhemska boende och turister från Serbiens alla hörn. På väg in till staden kan man stanna till vid Putins kyrka. Den byggdes för drygt ett år sedan, och ingången kröns av Rysslands och Serbiens riksvapen, sida vid sida. Vi har kommit hit för att man här så sent som 29 juni i år uppförde en staty till ära av ryske tsaren Peter den store. Flera som vi frågar säger att de hejar på Ryssland, men vill inte tala om det öppet framför kameran. "Ryssland gör rätt, ni i väst sysslar bara med propaganda," skriker en man och går sin väg när vi frågar om en intervju. Serbien är en av sju kandidatländer att gå med i EU. Ansökan lämnades in redan 2009, men förhandlingarna står och stampar. Den långa processen, och Natos bombningar av forna Jugoslavien 1999, har lämnat en besk smak i munnen hos många serbiska invånare, som hellre skulle vilja se att man närmade sig Ryssland. "Vi har ett historiskt narrativ som talar om Ryssland och Serbien som broderländer. Detta är något som är påhittat i Kreml. Men det sitter djupt förankrat i den serbiska befolkningen," säger Aleksandra Godfroid, utrikeskorrespondent i Ryssland på serbiska TV-kanalen N1. Hon berättar att serbisk media i mångt och mycket går på Rysslands version av vad som händer i kriget i Ukraina, och att detta har lett till att många har tagit Rysslands parti. Även i fråga om sanktioner har Serbien valt att ställa sig utanför världssamfundets linje, och inför inga sanktioner. "Det handlar inte ens om frågan om vi ska införa sanktioner, utan det handlar om att vår regeringen vägrar att ens säga att det Ryssland gör är fel," säger Aleksandra Godfroid. svt 220727. FN uppmanar Hongkong att häva säkerhetslagen. FN:s människorättsorgan OHCHR varnade på torsdagen för att läget i Hongkong försämras efter den säkerhetslag som Peking införde för två år sedan, rapporterar AFP. OHCHR är "djupt oroade över den överdrivet breda tolkningen och godtyckliga användningen av lagen, heter det i ett uttalande. FN-organet uppmanar Hongkong att ”ta konkreta steg för att upphäva lagen och, under tiden, inte använda den." Säkerhetslagen, som trädde i kraft den 30 juni, reducerade Hongkongs autonomi och gav Peking utökade möjligheter att lagföra kritiker och oliktänkande. Staden skakades av våldsamma protester när lagen infördes. Studenter i Hongkong måste lära sig säkerhetslagen för att få ta examen.
Omni 220727.Kommentar: Utvecklingen är bedrövlig. Allt beroende på Xi Jinping och det styrande kommunistpartiet i Kina. "Massiv omplacering" av trupper i riktning mot Cherson. Ryssland har inlett en "massiv omplacering" av trupper i riktning mot bland annat Cherson. Det uppger en av president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare, enligt Reuters. Cherson var en av de första städerna som intogs av Ryssland efter att invasionen inleddes, men de senaste veckorna tycks den ukrainska motoffensiven ha rönt vissa framgångar. Tidigare under dagen ska den ukrainska militären ha beskjutit en bro i staden för att isolera de ryska styrkorna, och enligt Zelenskyj marscherar ukrainska styrkor "steg för steg" mot staden. Förflyttningen sker även mot Melitopol och Zaporizjzja. Om vägen över bron kapas är det ett betydande bakslagför Ryssland.
Omni 220728. Olena Zelenska pryder Vogues omslag för oktober. Omslaget till magasinet Vogues nummer för oktober kommer att prydas av den ukrainska presidentfrun Olena Zelenska. Det skriver magasinet på sin hemsida. Zelenska, som under krigets inledande månader haft en mer tillbakadragen roll, har synts mer och mer under de senaste veckorna. Hon har bland annat talat inför den amerikanska kongressen, där hon likt sin man Volodymyr vädjade om fler vapenleveranser. Talet uppmärksammades bland annat för att hon liknade den ryska invasionen med bok- och filmserien "Hunger games". Vogue beskriver Zelenska som "ett porträtt av mod". Zelenska har bland annat talat om psykisk ohälsa i Ukraina. Zelenska: Ryssland förintar vårt folk.
Omni 220728. Ryska journalisten döms igen. Den ryska redaktören Marina Ovsjannikova protesterade mot Rysslands invasion av Ukraina i direktsändning i rysk tv. Hon fick sparken och dömdes att betala böter på 5 000 kronor. Ryssland hade förbjudit medier att använda ord som "krig", "offensiv" eller "invasion". Efter att ha kritiserat Rysslands agerande i sociala medier döms hon igen till böter. Den här gången på motsvarande 8 500 kronor. Hon har bland annat skrivit att ansvariga för Rysslands agerande i Ukraina bör ställas inför rätta i internationell domstol. "Syftet med rättegången är att skrämma alla människor i Ryssland som motsätter sig kriget," sa hon i rätten. (svt 220728.) USA: 75 000 ryssar har dödats eller skadats under kriget. I en briefing med Bidens administration framkom att 75 000 ryssar har skadats eller dödats under kriget i Ukraina, rapporterar CNN. De konstaterade också att den ryska militären är trött och att Ukraina letar ytterligare förstärkning för att inleda en motoffensiv i södra delen av landet före vintern. "Vi har information om att över 75 000 ryssar antingen har dödats eller skadats, vilket är enormt, och över 80 procent av deras landstyrkor är fastlåsta och trötta," sade demokraternas Elissa Slotkin till CNN. "Men de är fortfarande den ryska militären," tillade hon. Amerikanska och västerländska tjänstemän har de senaste veckorna sagt att de kommande veckorna av kriget kommer att vara avgörande, eftersom ukrainarna kommer att försöka genomföra en stor motoffensiv i södra delarna av landet. (svt 220728.) Ledare: "Våga stoppa gasen - Putins enda vapen." Den ryska gasen väcker känslor på DN och DI:s ledarsidor. Om Europa vågade syna Ryssland och införde ett totalstopp mot den ryska gasen, i stället för den nu överenskomna minskningen på 15 procent av all gas, skulle Rysslands ekonomi kollapsa, skriver DN. "Putin har mer att vinna på att mixtra med gasen än att stänga av den helt." I DI skriver Torun Nilsson att inför sämre och kyligare tider behöver alla i Europa sluta överge myten om att den som härdar ut längst vinner och att det ryska folket kan genomlida vad som helst. Socialdemokraterna måste sluta curla sina väljare, skriver Karl Sigfrid i SvD. Politikerna måste våga säga att hela befolkningen behöver göra uppoffringar när det pågår ett krig i Europa, i stället för att endast de borgliga väljarna med högst inkomst ska betala beredskapsskatt, tycker Sigfrid. Omni 220728. Ny studie: Rysslands ekonomi är förlamad. Rysslands ekonomiska situation är betydligt sämre än vad styret vill ge sken av. Det konstaterar en ny studie från Yale University. Forskarna menar att Kreml döljer landets ekonomiska förfall genom att offentligt "basunera ut" det fåtal russin som finns kvar i den statistiska kakan. Forskarna vid Yale University har mätt rysk ekonomisk aktivitet under invasionens fem första månader. Studien bygger bland annat på konsumentdata, uppgifter från internationella handelspartners och fraktdatauppgifter, i stället för "Putins urval av statistik". Studien konstaterar att sanktioner och det stora antalet internationella företag som lämnat Ryssland har "förlamat" landets ekonomi. Uppfattningar om att ekonomin är på väg att studsa tillbaka beror enligt forskarna på att Kremls ekonomiska rapporter har blivit slarvigt hanterade av medier. Sedan invasionen har Ryssland har förlorat bolag som står för 40 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Rysslands strategiska position som råvaruexportör har "oåterkalleligt" försämrats, enligt forskarna. Nu handlar landet utifrån en svag position och står inför stora utmaningar med att förflytta handeln till Asien. Även importen har i stort sett kollapsat, enligt studien. Sanktionerna har lett till stora utmaningar när det gäller att köpa viktiga reservdelar och teknologi från utlandet, vilket kraftigt begränsat utbudet på den inhemska marknaden. Trots Putins "vanföreställningar" om självförsörjande och importsubstitution har tillverkning helt stannat av, enligt studien som konstaterar att Ryssland saknar kapacitet att ersätta företag, produkter och talang som försvunnit från den ryska marknaden. För att dölja de strukturella ekonomiska problemen har Putin infört ohållbara penningpolitiska åtgärder som lett till ett underskott i statsbudgeten för första gången på flera år. Enligt studien presterar de ryska finansmarknaderna sämre än någon annanstans i världen. Dessutom är landet i hög grad avstängt från internationella finansmarknader, vilket gör det svårt att få tag på det kapital som behövs för att väcka liv i ekonomin. Sedan invasionen i slutet av februari har Västvärlden infört fler och fler handelsrestriktioner. I juli förutspådde Internationella valutafonden, IMF, att Rysslands bruttonationalprodukt vid slutet av året kommer att ha minskat med sex procent jämfört med 2021.
svt 220729. Dödliga attacker runtom i Ukraina - Cherson isolerat. Fem döda och 26 skadade i centrala Ukraina. Tre döda i Bachmut i öst. 15 skadade på en militärbas nära Kyiv. Det är facit efter en dag där fler ukrainska städer beskjutits av Ryssland, rapporterar BBC. Attackerna sker samtidigt som Ukraina försöker isolera de ryska styrkorna i den ockuperade staden Cherson. Enligt det brittiska försvarsdepartementet är staden nu "i princip avskuren" från de andra ockuperade territorierna, mycket tack vare att Ukraina satt en viktig bro ur spel. Ukraina har dock varnat för att Ryssland håller på att omgruppera, och att fler trupper väntas skickas till Cherson för att stoppa den ukrainska motoffensiven. Bilder uppges visa hur Ryssland förbereder en pontonbro. Vittnen: Varje dag blir beskjutningen mer högljudd. Attack mot Charkiv fångades på video. Se videon och flera andra från The Guardian. Omni 220729. Kuleba: "Ryssland måste besegras innan förhandling." Militär hjälp till Ukraina är ingen välgörenhet - det är en nödvändig investering i Europas långsiktiga säkerhet. Det skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i en kolumn i New York Times på fredagen. Kuleba adresserar den "fredsopinion" som börjat framträda i Europa och som önskar en framförhandlad fred med Ryssland hellre än ett fortsatt krig. Den uppfattningen är naiv, menar utrikesministern. "Ingen borde låta lura sig. Den ena dagen säger den ryske utrikesministern att hans land är redo att utöka sina krigsmål. Nästa dag påstår han att Moskva är redo att förhandla med Kyiv på många olika områden." "Putin stoppar inte tills dess att han blir stoppad." Ukrainska UD: "Vi ser inga tecken på att Ryssland verkligen vill förhandla." Omni 220729. Tyskland säljer 100 bandhaubitsar till Ukraina. Den tyska regeringen ger nu klartecken till att sälja 100 mobila artilleripjäser av typen Panzerhaubitze 2000 till Ukraina. Det rapporterar Der Spiegel. Pjäserna kommer att köpas av den ukrainska regeringen direkt från tillverkaren, den tyska vapenfabrikanten Krauss-Maffei Wegmann (KMW). Kostnaden kommer att uppgå till 1,7 miljarder euro (knappt 18 miljarder kronor), vilket är runt tre gånger så mycket som värdet på alla tyska vapenleveranser till Ukraina fram tills nu. KMW kommer nu att inleda produktionen, som i sin helhet kommer att ta flera år. Det rör sig alltså om en långsiktig snarare än omedelbar förstärkning av det ukrainska försvaret. När den första pjäsen levereras är inte känt. Tyskland har fått kritik för att inte stödja Ukraina tillräckligt. Omni 220729. CNN: Ryssland tar guld från Sudan för att bekosta kriget. Ryssland har lagt beslag på guld till ett värde av flera miljarder dollar från Sudan för att finansiera kriget i Ukraina och lindra effekterna av västs sanktioner. Det är slutsatsen av en granskning av CNN. Nyhetskanalen har intervjuat flera högt uppsatta sudanesiska och amerikanska regeringstjänstemän, samt tagit del av en rad dokument som pekar på att Ryssland samarbetat med Sudans sittande militära ledning. I utbyte mot guldet har Ryssland bidragit med olika former av stöd till militärstyret. Militären tog makten i Sudan i oktober förra året genom en kupp. Enligt källor som CNN har pratat med stödde Ryssland aktivt militärkuppen. "De (Ryssland) har mycket att vinna på en bra relation med Sudans generaler och på att hjälpa generalerna att förbli vid makten," säger en tidigare amerikansk tjänsteman. Rysslands intresse för Sudans guld började på allvar 2014 i samband med invasionen av Krym. Experter har tidigare påpekat att Ryssland närmat sig Sudan under kriget. 2020 undertecknades ett avtal mellan Ryssland och Sudan om att öppna en rysk marin logistikbas vid Röda havets strand. Omni 220729. 50-tal döda i fängelseattack i Donetsk: "Ett krigsbrott." Över 50 personer uppges ha dött i en attack mot ett fängelse i staden Oljonivka i den av Ryssland ockuperade Donetskregionen. Vissa av dödsfallen har kunnat verifieras av Reuters. Bland de fängslade fanns bland annat ukrainska fångar ur Azovbataljonen, som lämnade stålverket i Mariupol mot löftet att de skulle föras i säkerhet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallar attacken för ett "avsiktligt ryskt krigsbrott" i sitt nattliga tal och uppmanar FN och Röda Korset att agera. Rysslands försvarsdepartement påstår å sin sida att Ukraina har utfört attacken med amerikanska långdistansrobotar, med målet att förhindra ukrainska soldater från att ge upp, skriver AFP. The Guardian konstaterar att det inte finns något enkelt sätt att verifiera de två olika historierna, även om Ukraina säger sig ha mycket bevis. BBC:s Paul Adams skriver i en analys att det rör sig om ett krigsbrott, men att bara en grundläggande genomgång kan slå fast vad som egentligen har hänt. Ryskstödda Wagnergruppen anklagas dessutom för inblandning. Ukraina: Dådet utförs för att förstöra bevis för tortyr och dödande. Dödssiffrorna går isär något men är enligt Ukraina över 50 .
Omni 220730. Ryska kopplingar hotar italiensk högers valkampanj. Var Kreml inblandat i att avsätta den italienske premiärministern Mario Draghi? Svaret på den frågan kan bli avgörande för utgången i det italienska parlamentsvalet i september, skriver Politico. Efter Draghis avgång ligger ledaren för högerextrema Italiens bröder, Giorgia Meloni, främst i opinionsundersökningarna. Men hon behöver stöd av de två andra högerpartierna Lega och Forza Italia. Nu kommer medieuppgifter om att dessa partier hade kontakter med den ryska ambassaden i Rom innan de bidrog till att fälla Draghis regering. Vänsterpartiet Demokraterna beskriver situationen som en "skandal". Legas ledare Matteo Salvini avfärdar uppgifterna som "nonsens", medan Forza Italias ledare Silvio Berlusconi inte kommenterat. Salvini och Berlusconi är kända sedan tidigare för sin närhet till Putin. Tidningen La Stampa vidhåller sina uppgifter trots att Salvini dementerat. Omni 220730. Blinken gav Lavrov "seriöst erbjudande" om fångar. De amerikanska och ryska utrikesministrarna Antony Blinken och Sergej Lavrov samtalade på fredagen för första gången sedan kriget började i februari, rapporterar flera medier. Högt på agendan stod frågan om två fängslade amerikaner, basketstjärnan Brittney Griner och den tidigare marinsoldaten Paul Whelan, som Blinken vill få hem. Enligt medieuppgifter kan Ryssland tänka sig att byta dessa mot en eller flera ryssar som sitter dömda för vapensmuggling respektive mord. Blinken uppgav efteråt för reportrar att han givit Lavrov ett "substantiellt erbjudande". Han ville dock inte berätta något om detaljerna i erbjudandet och inte heller vad Lavrov svarat. Enligt uppgift kan befrielse av den dömde vapensmugglaren Viktor Bout ha erbjudits. "Det var inte lätt att bestämma sig för detta erbjudande." Blinken pressade även Lavrov kring ukrainska spannmålsexporten. Omni 220730. Förre CIA-chefen tror på ukrainsk seger i kriget. Ukraina kommer att segra i kriget mot Ryssland. Den bedömningen gör den tidigare amerikanske generalen och CIA-chefen David Petraeus i en intervju med tyska Bild Zeitung. En rysk seger i kriget anser Petraeus vara "mycket osannolik". En förutsättning för bedömningarna är dock att väst fortsätter att leverera vapen till Ukraina i samma takt som hittills, menar Petraeus. Petraeus är en av USA:s mest meriterade militärer och har varit amerikansk överbefälhavare i Irak, Nato-överbefälhavare i Afghanistan och chef för det amerikanska militära centralkommandot. År 2012 avgick han som CIA-chef efter en skandal där han läckt hemlig information till en journalist han hade en relation med. Petraeus tror att Ukraina kan återerövra allt som förlorats sedan krigets inledning i februari. Väst kommer enligt Petraeus att inse att Putin måste stoppas. Omni 220730. Ryssland stryper all gasleverans till Lettland. Det ryska gasbolaget Gazprom ställde in sina gasleveranser till Lettland på lördagen. Det rapporterar internationella nyhetsbyråer. Enligt Gazprom var orsaken att Lettland brutit mot avtalsvillkoren för gasköpen. Beskedet kom dagen efter att det lettiska energibolaget Latvijas Gaze gav besked om att man går över till att betala i euro snarare än rubel. Ryssland kräver att betalningarna för gasen ska ske i rubel. Reuters skriver att Ryssland redan stängt av gasen till Polen, Bulgarien, Finland, Nederländerna och Danmark.
Omni 220730. Taira: "Vi behandlades som slavar i fångenskapen." Sjuksköterskan Julia Pajevska, känd under namnet Taira, är en kändis i Ukraina för sina hjälpinsatser i spetsen för ett eget akutteam. I mars togs hon tillfånga av ryska trupper och var sedan krigsfånge i tre månader. I en intervju med Der Spiegel berättar hon om erfarenheterna från fångenskapen. "Det känns underbart att vara fri, men däremot tänker jag hela tiden på de killar och tjejer som är kvar i fångenskapen. Jag vet att det inte är mitt fel, men jag gör allt jag kan nu för att de ska släppas i ett fångutbyte." Pajevska berättar om svåruthärdliga förhållanden. Hon ingick i en grupp av drygt 20 kvinnor som fråntogs allt utom sina kläder och hölls inlåsta i ett litet rum där det inte ens fanns plats att sitta. Pajevska har givit medicinsk behandling även till ryska soldater. Pajevska släpptes fri i juni. Omni 220730. Ryska kampanjer ska locka nya frivilliga - militär erfarenhet inte ett krav. Kampanjer pågår just nu runt om i Ryssland för att få tusentals frivilliga att ansluta sig till de ryska styrkorna i Ukraina, rapporterar CNN. Annonserna, som gått ut från landets regioner på uppdrag av Kreml, både manar till patriotism och lockar med pengar. I regionen Perm utmålas uppdraget som "ett jobb för riktiga män" - och "modiga, självsäkra (...) patrioter" efterlyses. I vissa fall lyfts militär erfarenhet fram som ett krav, i andra inte. En månads militär träning utlovas för den anmäler sig. "Den korta träningen lär inte göra frivilliga utan tidigare erfarenhet till effektiva soldater i någon enhet," kommenterar Kateryna Stepanenko, Rysslandsforskare vid Institute for the Study of War. Merparten av de frivilliga väntas skickas till Donbasregionen Omni 220730. Zelenskyj beordrar civila att lämna: "Gör allt för att rädda så många som möjligt." Ukrainska regeringen begär obligatorisk evakuering från Donetskregionen i östra Ukraina. Det meddelar president Volodymyr Zelenskyj under lördagskvällen, rapporterar Reuters. "Snälla, evakuera. Vid denna fas av kriget är terror Rysslands främsta vapen," sa Zelenskyj i sitt dagliga tal enligt AFP. Zelenskyj sa också att hundratusentals personer befinner sig runtom i krigsdrabbade Donbas, och uppmanade civila i hela området att lämna. "Ju fler personer som lämnar desto färre kommer den ryska armén döda," sa presidenten. Presidenten meddelade också att de ukrainska myndigheterna kommer hantera allt praktiskt. "Vi kommer hjälpa er. Vi är inte Ryssland. Vi kommer göra allt för att rädda så många mänskliga liv som möjligt och för att begränsa rysk terror." "Det finns redan ett regeringsbeslut." Hundratusentals personer befinner sig i stridszonerna.
Omni 220730. Norska UD ber om ursäkt efter diplomatens "rysshat". En videoinspelning som visar hur en norsk diplomat skäller ut personal på ett ryskt hotell har de senaste dagarna fått stor spridning i ryska medier, enligt NRK. I videon hörs hur den norska konsuln i ryska Murmansk uttrycker sin irritation över att hon behöver vänta på ett städat hotellrum. "Jag hatar ryssarna," hörs konsuln bland annat säga i videon, som norska VG publicerat. Hon fortsätter: "Det är fucking irriterande. Ni bara fuckar upp allt. Det här hotellet är skamligt och ni är alla skamliga." Det ryska utrikesdepartementet beskriver uttalandena som ett uttryck för rasism och nationalism. Norska UD skriver i ett uttalande att de fördömer uttalandet, och att de inte delar de attityder och åsikter om det ryska folket som uttrycks i videon. Forskare om videon: Guld värt för ryska propagandaapparaten. Konsuln i videon: "Jag är van vid rena rum, jag är från Skandinavien." Videon hade på lördagseftermiddagen visats mer än 500 000 gånger. Omni 220730. Kommentar: Hon bör få direkt avsked från sin tjänst. Hon har skämt ut sig själv och sitt land. Ukraina förnekar angrepp på svartahavsflotta. Ukraina förnekar påståendet från ryska myndigheter att man skulle ha angripit flottan i Sevastopol på den ryskockuperade Krymhalvön med en drönare. Det rapporterar AFP. "Befrielsen av Krym kommer att genomföras på ett annat och mycket mer effektivt sätt", skrev den ukrainske talespersonen för Odesas militära distrikt, Sergij Bratjuk, i ett inlägg på appen Telegram. Det var den ryske guvernören över Sevastopol, Michail Razjvozjajev, som tidigare skrivit på Telegram att Ukraina attackerat flottan. "Ukraina har bestämt sig för att sabotera vårt flottdagsfirande", skrev guvernören. Omni 220731. Zelenskyj varnar för halverad ukrainsk skörd. Ukrainas skörd kan bli hälften så stor som vanligt i år, till följd av kriget. Det skrev president Volodymyr Zelenskyj på Twitter på söndagen, rapporterar Reuters. "Vårt mål är att förhindra den globala matkrisen som Ryssland åstadkommer med sin invasion", skrev presidenten. Trots ett avtal som både Ukraina och Ryssland undertecknat hade fortfarande inga skepp med spannmål lämnat ukrainska hamnar på söndagen. Ukraina är normalt en av världens största producenter och exportörer av spannmål. 16 skepp fulla med spannmål redo att lämna Odesas hamn. Omni 220731. Tung beskjutning i Mykolajiv - spannmålsmagnat död. Den sydukrainska staden Mykolajiv har varit tungt beskjuten under söndagen, och enligt Ukraina är det den värsta beskjutningen hittills. Det rapporterar AFP. Minst två civila ska ha dött i attacken, en av dem den ukrainske spannmålsmagnaten Oleksij Vadaturskij. Affärsmannen rankades som den 24:e rikaste i Ukraina, och hade tidigare utnämnts till ukrainsk hjälte. Presidentrådgivaren Podolyak hävdar att dödandet inte är en olyckshändelse, utan ett "avsiktligt mord". Mykolajiv är den stad som ligger närmast den södra fronten i Ukraina. Zelenskiyj: Vadaturskij är en stor förlust för Ukraina. Vadaturskijs hem ska ha träffats i en attack. Omni 220731. Rapport: Ryssland flyttar styrkor till södra Ukraina. Ryssland kommer sannolikt att omfördela sina styrkor från norra Donbas till södra Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering. Detta eftersom landet förmodligen identifierat sydliga Zaporizjzja som ett sårbart område i behov av förstärkning. De senaste fyra dagarna har landet fortsatt sin offensiv mot Bachmut, i nordliga delen av Donetsk, men bara gjort små framsteg, heter det i uppdateringen. För några dagar sedan meddelade Ukraina att Ryssland inlett en "massiv omplacering" av trupper i riktning mot bland annat Cherson. Omni 220801. Putin vill rusta upp flottan med ny hypersonisk robot. Ryssland kommer inom månader att rusta upp sin flotta med den blixtsnabba kryssningsroboten Zircon. Det beskedet gav president Vladimir Putin vid ett tal under firandet av marinens dag i S:t Petersburg skriver Reuters. Den ryskutvecklade hypersoniska sjömålsroboten Zircon kan nå en hastighet på 9 800 kilometer i timmen, nio gånger snabbare än ljudets hastighet, och kan avfyras från land eller till sjöss. Putin säger i sitt tal att vapnet "saknar motstycke i världen". Inför talet skrev Putin under en ny marin doktrin i vilken det bland annat framgår att Ryssland kommer att "skydda sina nationella intressen i Atlanten och motsätta sig Natos försök att föra fram sin militära infrastruktur till ryska gränser". Fregatten Admiral Gorshkov kommer att bli det första fartyget att utrustas med kryssningsroboten. Roboten har provskjutits flera gånger under året, bland annat i Svarta havet dagarna före invasionen av Ukraina. Ryska militärkällor: Vi har gjort tester med Zicron och är redo att börja använda vapnet i slutet av året.
Omni 220801. Exporten i gång - Ukraina redo öppna även Mykolajiv. De första reaktionerna på att ett skepp med spannmål nu lagt ut från Odesas hamn är positiva. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba är positiv i en tweet: "Detta är en lättnad för världen, särskilt för våra vänner i Mellanöstern, Asien och Afrika". Och Ukrainas transportminister öppnar för att öppna även hamnen i Mykolajiv för export, skriver Reuters. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres "välkomnar varmt" nyheterna från Ukraina. "Generalsekreteraren hoppas att detta ska vara det första av många skepp" som färdas i enlighet med det avtal som tecknats, skriver FN i ett uttalande. Även den ryska regeringen uttrycker sin uppskattning av att exporten nu inletts, enligt Reuters. EU:s talesperson Peter Stano ser dagens händelser som ett "första steg" och förväntar sig att Ryssland ska möjliggöra mer export. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres nämner de globala problemen med matförsörjning i sitt uttalande. Dmytro Kuleba skriver att Ukraina är en pålitlig partner. Kremlin says first grain ship to leave Odesa 'very positive' news. Omni 220801. Klockan tickar för Tyskland - hotas av gaskris. Tyskland kämpar mot klockan för att avstyra en energikris i vinter som skulle sakna motstycke för en utvecklad nation, skriver Bloomberg. Presidentpalatset i Berlin är inte längre upplyst nattetid, Hannover har stängt av varmvattnet i offentliga duschutrymmen och flera tyska städer förbereder särskilda värmerum som ska skydda invånare från kylan. Källor med insyn uppger för nyhetsbyrån att Ryssland sannolikt kommer låta gasflödet till Europa vara på en miniminivå så länge kriget i Ukraina pågår. Det innebär en förhöjd risk för ransonering av el och recession i Tyskland. "Utmaningarna vi står inför är enorma och de påverkar betydande delar av ekonomin och samhället," säger den tyske ekonomiministern Robert Habeck. Den tyska staten kan komma att bestämma över hur gasen i landet ska fördelas. Omni 220801. Ukraina: "Vi har återtagit 46 byar i Cherson." Ukrainska styrkor har återtagit 46 byar i Cherson-regionen i södra Ukraina, uppger den lokale guvernören Dmytro Butrij i ukrainsk TV enligt AFP. De flesta byarna ligger enligt Butrij i den norra Cherson-regionen, medan vissa ligger i den södra delen, nära Svarta havet och Mykolajiv. Den humanitära situationen i byarna är enligt guvernören "kritisk". Butrij upprepade president Zelenskyjs uppmaning till civilbefolkningen att lämna stridszonen och bege sig till säkrare områden. Butrij: "En del av byarna har förstörts till 90 procent och beskjuts alltjämt." Omni 220801. Uppgifter: Svensk man inför rätta i Donetsk. En svensk man ska ställas inför rätta i den ockuperade Donetsk-regionen, enligt uppgifter från den ryska statliga nyhetsbyrån Tass. Det skriver Expressen. Mannen anklagas för att ha stridit som legosoldat i Ukraina genom att ha deltagit i försvaret av stålverket Azovstal i Mariupol. UD bekräftar att de tagit del av uppgifterna och arbetar för att få klarhet, men att de rådande omständigheterna försvårar deras arbete. För en månad sedan skrev nyhetsbyrån att en svensk tillfångatagits av ryska styrkor i Donetskregionen. UD sa i samband med de uppgifterna att man känner till medieuppgifterna ”om att en svensk ska ha gripits och ha åtalats för koppling till striderna i Ukraina”, men att det var oklart om uppgifterna stämde. UD vill inte gå in närmre på uppgifterna i nuläget. Även en man från kroatien och tre brittiska medborgare ska ställas inför rätta enligt uppgifterna. Svensken är inte namngiven och det finns ingen officiell bekräftelse från Moskva om honom. Två brittiska medborgare dömdes i juni till döden på samma anklagelsepunkt. Omni 220801. Gasleveranserna på ny botten - lägsta nivån sedan 2008. Den ryska gasjätten Gazproms produktion minskade till de lägsta nivåerna sedan 2008 i juli. Samtidigt kvarstår hotet om ett totalstopp i gasleveranserna till Europa, skriver The Guardian. Gazprom levererade 774 miljoner kubikmeter gas per dag förra månaden, en minskning med 14 procent sedan juni och 12 procent jämfört med samma period förra året. Bolaget skyller de minskade leveranserna på ett underhållsproblem med en av gasturbinerna, men EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sagt att det inte finns "någon rättfärdigande teknisk anledning" till minskningen. Förra veckan kom EU-länderna överens om gasminskning med 15 procent. Omni 220801. Ryske ambassadören uppkallad efter "förkastligt inlägg". Rysslands ambassadör i Sverige Viktor Tatarintsev har under måndagen kallats upp till Utrikesdepartementet, rapporterar TT. Mötet hölls efter att ambassaden på Facebook skrivit att den svenske soldaten Edvard "fick vad han förtjänade" när han dog i strid i Ukraina. "Vid mötet fördömdes återigen Rysslands aggression mot Ukraina. Under samtalet framförde Utrikesdepartementet även kritik mot den ryska ambassadens förkastliga Facebookinlägg den 25 juli", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT. I övrigt vill UD inte kommentera vad som sades på mötet.
Omni 220801. Trots kriget går tågen i tid i Ukraina: "Är inte rädd." Mitt i den pågående ryska invasionen av Ukraina har tågen, som fortsätter gå enligt tabellen, blivit en symbol för ett motståndskraftigt land. Det skriver DN. Tågvärden Svetlana Kovalenko berättar att det är många kollegor som undviker de långa resorna mellan öst och väst, men att hon själv aldrig tvekat. Hon menar att alla måste göra vad de kan i krig, och att det är viktigt att evakueringstågen går. "Jag, militären, polisen - alla har en uppgift," säger hon till tidningen. Resan mellan Prokovsk och Lviv tar drygt 20 timmar. Omni 220801. Putin: Det finns inga vinnare i ett kärnvapenkrig. Både Rysslands president Vladimir Putin och USA:s motsvarighet Joe Biden lyfte på måndagen fram vikten av att undvika ett kärnvapenkrig. Men samtidigt varnar FN-chefen för att kärnvapenhotet är det största sedan kalla kriget. "Vi har haft oerhört tur hittills," säger António Guterres. Under måndagen inleddes den 10:e upplagan av konferensen för ickespridningsavtalet (NPT-avtalet). Mötet hålls i New York och syftet är att revidera och stärka avtalet. Rysslands president Vladimir Putin deltar inte på mötet, men skickade ett uttalande inför. "Det finns inga vinnare i ett kärnvapenkrig, därför bör de aldrig avfyras," säger han i ett tal på Kremls hemsida, rapporterar den ryska statligt kontrollerade nyhetsbyrån Ria. "Som ett land som har undertecknat NPT följer Ryssland konsekvent fördragets text och anda," tillägger han. Inför mötet har kärnvapenmakterna USA, Frankrike och Storbritannien uppmanat Ryssland att upphöra med landets "oansvariga och farliga kärnvapenretorik och uppförande, och uppfylla sina internationella åtaganden." I ett separat uttalande från Joe Biden uppmanar han Ryssland och Kina att visa sitt engagemang när det gäller att minska kärnvapenarsenalen. Presidenten vill även förhandla fram ett nytt Nya Start-avtal, ett nedrustningsavtal som ingåtts mellan USA och Ryssland för att minska risken för ett kärnvapenkrig. Avtalet löper ut 2026. "Förhandlingar kräver en partner som handlar med goda intentioner. Rysslands brutala och oprovocerade angrepp mot Ukraina har krossat freden i Europa och utgör ett angrepp på grundläggande principer för internationell ordning," säger Biden i uttalandet. I februari i år höjde Ryssland sin kärnvapenberedskap till vad som då benämndes som "stridsberedskap". Något som USA fördömde. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov varnade också i våras för att risken för tredje världskrig och kärnvapenkrig inte ska underskattas. FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för att världen nu bara kan vara en missräkning från kärnvapenförintelsen. Enligt Guterres är hotet om kärnvapenkrig nu lika verkligt som det var under kalla kriget. "Vi har haft oerhört tur hittills. Men tur är ingen strategi. Inte heller är det ett skydd för att geopolitiska spänningar kokar över i en kärnvapenkonflikt," sade Guterres när han öppnade NPT-konferensen under måndagen. svt 220801. Experten: För tidigt att säga om fartyget når Libanon. Fartyget lastat med spannmål som lämnade hamnen i Odessa i Ukraina på måndagsmorgonen är en ”testballong” och det är än så länge för tidigt att säga om det kommer att nå fram till Libanon eller inte. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsföring vid Försvarshögskolan. På måndagsmorgonen lämnade ett fartyg lastat med spannmål hamnen i Odessa i Ukraina och 26 000 ton majs är nu på väg mot Libanon. Men det är än så länge för tidigt att säga huruvida fartyget kommer att nå sin slutdestination eller inte, säger Oscar Jonsson. "Det ser ut så hittills, men det är lite tidigt att säga," säger han. Under tisdagseftermiddagen ska fartyget ankra i Istanbul där det ska genomgå en inspektion av Turkiet, Ryssland, Ukraina och FN. "Då har Ryssland en formell chans att stoppa det," säger Oscar Jonsson. Samma dag som avtalet, framförhandlat av FN och Turkiet, slöts angrep Ryssland hamnen i Odessa med robotattacker som enligt Ukraina slog ut viktig hamninfrastruktur. Jonsson utesluter inte att liknande sabotage kan ske framöver. "Man visar goodwill genom att försöka få till en lösning men samtidigt kan man förstöra det här längre fram. Man öppnar upp för lite export och exporterar så mycket man kan själv och sen gör man saker, till exempel som de här robotattackerna." Avtalet gäller bara i fyra månader, därefter måste ett nytt förhandlas fram. Trots att 26 000 ton spannmål nu har lämnat Ukraina kvarstår ungefär 20 miljoner ton, som väntar på att exporteras. Enligt Oleksandr Kubrakov, Ukrainas infrastrukturminister, väntar ytterligare 16 fartyg ”på sin tur”. Avgörande för hur många fartyg som kommer att avgå är bland annat hur mycket det kommer att kosta att försäkra lasterna, menar Jonsson. "Det här en testballong. Försäkringsmarknaden väntar och ser. Det kanske är så att ett till tio fartyg avgår och sen så bryter man. Inspektionerna kan vara ett sådant tillfälle då man sätter stopp." Påverkar det här läget mellan Ukraina och Ryssland? "Nej, jag tror inte det gör det. Inte förrän Ukrainsk export uppgår i så stor skala att det ger ett signifikant ekonomiskt tillskott."
svt 220801. 752 fall av förräderi utreds: "Har gått till fiendens sida."Ukraina utreder 752 fall av förräderi och olika typer av samverkan med Ryssland sedan krigsstarten, uppger landets säkerhetstjänst SBU på Telegram. "Vi fortsätter det systematiska arbetet med att avslöja förrädare som bestämt sig för att gå över till fiendens sida. Varje sådant fall utreds noggrant, alla medarbetare kommer att hållas straffrättsligt ansvariga", skriver SBU. Flest misstänkta sidbytare finns i fyra av landets mest östliga regionerna: Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson, enligt säkerhetstjänsten. Omni 220802. Ukraina vill ställa Putin inför nyskapad domstol. Ukraina har tagit initiativ till att skapa en ny internationell domstol som ska döma president Putin och andra ansvariga för Rysslands anfallskrig. Det säger president Zelenskyjs vice stabschef Andrij Smirnov i en intervju med Der Spiegel. Enligt de ukrainska planerna ska aggression och väpnad kränkning av en självständig nations oavhängighet och territorium vara ett brott som den nya domstolen ska kunna döma för. Enligt Smirnov blir detta lättare att bevisa än andra krigsbrott som i dag faller under den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Arbetet med att få internationellt stöd för domstolen har pågått ända sedan i mars. Att grunda domstolen genom FN-beslut blir svårt eftersom Ryssland kan stoppa det. Smirnov tror i stället att den kan startas genom ett avtal mellan Ukraina och EU. Smirnov tror att Putin oroas av planerna på ny domstol. Omni 220802. "Stoppa ryska adoptionen av ukrainska barn." Ryssland har satt i system att ta ukrainska barn och deportera dem till platser långt från Ukraina, där de adopteras av ryska föräldrar. Tanken är att de ska glömma sitt hemland. Det måste stoppas, skriver sex debattörer i Le Monde. Enligt skribenterna påminner Rysslands agerande om metoder från Tsarrysslands och Sovjetunionens tid. Två presidentdekret, undertecknade av Vladimir Putin, underlättar för personer från Ukraina att få ryskt medborgarskap. Detta innebär att ukrainska barn lätt kan adopteras av ryska föräldrar, skriver debattörerna. Ryssland vägrar följa Europadomstolens beslut och har inte undertecknat barnkonventionen. Omni 220802. Pelosis flygplan har lämnat Malaysia - Kina varnar ännu en gång USA för Taiwanbesök. Det flygplan som Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, rest med i Asien har lämnat Malaysia, skriver Reuters. Det är dock oklart huruvida talmannen eller hennes delegation är ombord, skriver nyhetsbyrån. Samtidigt upprepar Kina sin varning mot USA och meddelar att landet "kommer få betala" om Pelosi besöker Taiwan. "USA kommer att bära ansvaret och få betala priset för att man underminerar Kinas suveräna säkerhetsintressen," säger Hua Chunying som är talesperson för Kinas utrikesdepartement. Pelosi väntas landa i Taiwan på tisdag eftermiddag, svensk tid, vilket vore första gången på 25 år en sådan högt uppsatt amerikansk politiker besöker landet. Över 200 000 personer följer vid 11-tiden Pelosis plan på Flightradar.
Omni 220802. G7 markerar mot Kina - Pelosi försvarar besöket. Utrikesministrarna i G7 fördömde på onsdagen Kinas upptrappade militära aktivitet i vattnen runt Taiwan efter den amerikanska talmannen Nancy Pelosis besök, rapporterar Reuters. "Det finns inga berättigade skäl att använda ett besök som svepskäl för aggressiv militär aktivitet i Taiwansundet", skriver ministrarna i ett uttalande. Vidare står det i uttalandet att Kinas eskalering "riskerar att öka spänningarna och destabilisera regionen". Nancy Pelosi, som lämnade Taiwan tidigare under onsdagen, säger att besöket ska ses "som ett starkt budskap om att USA står med Taiwan". "(Kina) kan inte förhindra världsledare eller någon annan att resa till Taiwan." G7 består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. G7:"Normalt och rutinmässigt att lagstiftare från våra länder reser internationellt." Pelosi: "Tyvärr har Taiwan förhindrats att delta i globala möten." Taiwan likställer kinesiska militäraktiviteten med en blockad. Pelosi pikade Xi Jinping innan hon lämnade Taiwan. Kinesiske utrikesministern: Den som förolämpar Kina kommer straffas.
Omni 220803. Kina inleder militära övningar runt Taiwan - stora sjöfartsleder i fara. Stora sjöfartsleder stängs av när Kina vid sextiden på torsdagsmorgonen, svensk tid, inledde en fyra dagar lång militärövning runt Taiwan. Det rapporterar Wall Street Journal, som skriver att militären planerar att öppna eld. De utsedda områdena där övningarna ska hållas är huvudsakligen i internationellt vatten, men några av dem ligger nära Taiwans stora hamnar, vilket hotar störa leveranskedjor. Kina har flaggat för militära övningar sedan den amerikanska talmannen Nancy Pelosi landade i Taiwan på tisdagskvällen. Efter Pelosis besök sa den kinesiska militären att de inleder en serie "riktade militära operationer för att motverka situationen", rapporterar CNN. Militärövningen ska avslutas på söndag. Taiwan är världsledande inom export av halvledare. Militärövningarna inbegriper långdistansskytte med ammunition. Omni 220804. Taiwan: Kina avfyrade robotarna i flera vågor. Kinas militär har avfyrat robotar i närheten av Matsuöarna, som ligger i Taiwansundet, uppger Taiwans försvarsdepartement enligt Reuters. Taiwanesiska styrkor på ön fortsätter med anledning av övningen att ha hög beredskapsnivå, menar departementet. Försvarsdepartementet uppger även att avfyrningarna "kom i flera vågor" och pågick från 13.56 till 16.00, lokal tid. AFP:s journalist på plats har tidigare vittnat om hur projektiler setts störta ner i vattnet. Militärövningen är ett svar på talmannen i det amerikanska representanthuset Nancy Pelosis besök på Taiwan. Den beskrivs som den största militära övningen runt Taiwan någonsin. Enligt rapporten ska avfyrningen ha skett vid 09-tiden svensk tid. Omni 220804. Pelosi undviker att kommentera Taiwanläget. Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, undvek i samband med ett offentligt framträdande att kommentera spänningarna mellan Kina och Taiwan, skriver AP. Framträdandet hölls i samband med att hon träffat högt uppsatta politiker i Sydkorea under sin pågående Asienresa. Pelosis var den första talmannen i representanthuset att besöka Taiwan på 25 år. Besöket har lett till att Kina håller den största militärövningen runt Taiwan någonsin, och ytterligare skapat spänningar i relationen. Peking betraktar Taiwan som en kinesisk provins, trots att ön varit självstyrande sedan slutet av det kinesiska inbördeskriget. Omni 220804. Taiwaneser: "Vi har levt med Kinas hot i 70 år." Världen håller andan. Kina utför den största militära övningen runt Taiwan någonsin efter att talmannen för det amerikanska representanthuset, Nancy Pelosi, besökt ön trots upprepade hot från Kina. Men i Taiwan oroas man inte, säger flera taiwaneser BBC pratat med. "De där kommunisterna talar med stora ord, men de gör ingenting. Vi har levt med deras hot i 70 år," säger en sjöman till tv-kanalen. Taiwaneserna menar dock att det är det vanliga folket som drabbas när flyg- och sjöfartsindustrin störs av de kinesiska aggressionerna. Kinas agerande följer samma mönster som 1996 då landet försökte straffa Taiwan för ett försök att få ett internationellt erkännande. Expert: Kina häller bensin på elden. Omni 220804. Taiwan anklagar Kina för att imitera Nordkorea. Taiwans utrikesdepartement anklagar Kina för att "följa Nordkoreas exempel" när de avfyrar testrobotar i havet runt ön, rapporterar BBC. Enligt Taiwan har Kina hittills avfyrat elva ballistiska robotar utanför öns nordöstra och sydvästra kuster. Efter att den amerikanska talmannen Nancy Pelosi lämnat Taipei har Kina inlett omfattande militärövningar runt ön, som beskrivs som de största någonsin. Nyhetsbyrån AFP:s reportrar på plats har bevittnat hur projektiler avfyrats i havet. Nordkorea har utfört flera robottester i regionen de senaste månaderna. Stridsflygplan och krigsfartyg deltar i övningarna. Robotarna föll nära taiwanesiska öar. Några av dem landade i Japans exklusiva ekonomiska zon. Omni 220804. Expert: En övning som Kina har planerat en tid. Den omfattande militärövning som Kina nu inleder runt Taiwan har sannolikt planerats en längre tid, säger Kinakännaren Niklas Swanström, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, till TT. "Det här är ingenting som PLA (armén, reds. anm.) slänger ihop på en kafferast bara för att Pelosi kom, utan det är klart att det har funnits planer på att genomföra den här övningen under längre tid," säger han. Swanström kallar övningen för en oroväckande och rejäl eskalering i hotbilden mot Taiwan. Han tror inte att ett fullskaligt krig är Kinas plan, men säger att hotbilden varit allvarlig länge, och att Pelosis besök skyndade på en upptrappning som skett förr eller senare. Swanström: Utan tvekan häller Kina bensin på en eld som de tror att de kan kontrollera. Omni 220804. USA: Hangarfartyg kvar i regionen för att övervaka. USA fördömer Kinas "oansvariga" beslut att inleda militärövningar och avfyra robotar nära Taiwan, säger den nationella säkerhetsrådgivaren John Kirby enligt Reuters. Landet har "valt att överreagera", säger han. "Pekings provokativa handlingar är en betydlig eskalering och ett långvarigt försök att förändra status quo." Det amerikanska hangarfartyget USS Ronald Reagan kommer att stanna kvar i området för att "övervaka situationen", uppger Kirby. Vita huset förväntar sig att Peking kommer att "fortsätta reagera" de kommande dagarna, säger han, men tillägger att kommunikationskanalerna med Kina är öppna och att USA förespråkar nedtrappning genom diplomati. Kirby: Vi låter oss inte avskräckas från att patrullera i området. Omni 220804. Kina avfyrar robotar över Taiwan för första gången. Kina uppger att de för första gången har avfyrat robotar som färdats över Taiwan, rapporterar CNN. Tidigare har Kina avfyrat robotar i vattnet kring ön. "Vi anade att Kina skulle ta sådana steg [...] och att Kina kommer att fortsätta med sina reaktioner kommande dagar," säger John Kirkby, talesperson för USA:s försvarsdepartement. Avfyrandet är en del av Kinas militärövning som startade i torsdags och ska pågå fram till söndag. Militärövningen är ett svar på den amerikanska talmannen Nancy Pelosis Taiwanbesök, som kritiserats av Kina. Omni 220804. Pelosi: USA tillåter inte att Kina isolerar Taiwan. USA kommer inte tillåta att Kina "isolerar Taiwan genom att hindra oss från att resa dit". Det säger den amerikanska talmannen Nancy Pelosi under ett tal i Japan, där hon befinner sig för att genomföra det sista stoppet på hennes Asienresan. I onsdags besökte Pelosi Taiwan, vilket Kina besvarade med att inleda en militärövning med skarp ammunition runt ön. Övningen är ett sätt för Kina att "demonstrera sin kapacitet att påtvinga en blockad på Taiwan", säger Daniel Sneider, expert på Japans utländska relationer vid Stanford University, till New York Times. Militärövningen inleddes med att Kina avfyrade robotar i vattnet kring Taiwan, med har gått över till att robotar avfyrats över ön, rapporterar CNN. Sneider: Kina vill även visa upp att de som lägger sig i också kan bli utsatta. Pelosi har träffat Japans premiärminister Fuimo Kishida - som uppmanat Kina att avbryta militärövningen. Omni 220804. Taiwan: Kina närmar sig ön - agerar "provokativt". Kinas armé, Folkets befrielsearmé, har korsat mittpunkten mellan Taiwan och fastlandet, uppger Taiwans försvarsdepartement, som kallar agerandet för "mycket provokativt". Det rapporterar CNN. Mittpunkten är en informell men tidigare respekterad gräns mellan Kina och Taiwan. Taiwan har svarat på agerandet med att sätta luftpatrullstyrkor, örlogsfartyg och landbaserade robotsystem i beredskap, enligt försvarsdepartementet. Kina utför sedan i torsdags en militärövning runt Taiwan med skarp ammunition, vilket USA:s utrikesminister Anthony Blinken gick ut och fördömde på fredagsmorgonen. Blinken kallar den "en betydande upptrappning", rapporterar AP. Omni 220805. Kina inför sanktioner mot Pelosi: "Blandar sig i." Kina inför sanktioner mot den amerikanska talmannen Nancy Pelosi och hennes närmsta familj, uppger Kinas utrikesdepartement enligt Reuters. Beslutet är ett svar på torsdagens Taiwanbesök, som Kinas utrikesdepartement kallar "ondsint och provocerande". "Trots Kinas allvarliga oro och motstånd insisterade Pelosi att besöka Taiwan, blanda sig i Kinas inre angelägenheter, undergräva Kinas suveränitet och territoriella integritet," säger en talesperson till departementet. Kina: Nancy Pelosi hotade Taiwansundets stabilitet med besöket. Pelosi: Besökte Taiwan för att upprätthålla status quo, inte ändra den. Omni 220805. Analys: Kineser ilsknar när förväntad invasion uteblev. Många kineser har reagerat med besvikelse när de kinesiska hoten om att invadera Taiwan i samband med Nancy Pelosis besök inte skedde, skriver Expressens Mats Larsson i en analys. "Reaktionerna på sociala medier i Kina i veckan har visat att det har ett pris för kommunistregimen att vrida upp retoriken för mycket", skriver han och tillägger att det även framkommit inlägg från kineser som varit glada över den uteblivna invasionen." Däremot har Kina inlett en militärövning runt ön med skarp ammunition. Övningen har uttalats som ett svar på den amerikanska talmannens besök, men kan mycket väl vara en del av Kinas fleråriga plan om att ta kontroll över ön, skriver CNN:s Brad Lendon i en analys. "Pelosis resa till Taiwan, en demokrati med 24 miljoner invånare som Kinas kommunistpart ser som sitt territorium trots att de aldrig haft kontroll över det, har bara fört in frågan om Taiwan i nyhetsrubrikerna." Mats Larsson: Kinas nationalister arga över utebliven invasion. Brad Lendon: : Militärövningarna har inget med Pelosis besök att göra. New York Times: USA söker försäkran från asiatiska allierade. Omni 220805. Taiwans utrikesminister försvarar Pelosis besök. Taiwans utrikesminister Joseph Wu försvarar Nancy Pelosis korta men kontroversiella besök till ön. I en intervju med BBC säger Wu att den amerikanska talmannens besök var "extremt viktigt" och att Kinas svar inte kommer att stoppa Taiwan från att bjuda in andra demokratiska politiker. "Det är extremt viktigt att en ledare som Pelosi får möjligheten att besöka Taiwan, för att öka Taiwans profil och få den internationella gemenskapen att förstå att Taiwan är en demokrati," säger han. I intervjun fördömer han även Kinas pågående militära övning, som startade i torsdags och ska pågå till söndag. Wu varnar för att Kinas territoriella mål är större än Taiwan. Omni 220805. Vita huset kallade upp Kinas ambassadör efter attacken. Under fredagen sammanträdde amerikanska tjänstemän med Kinas ambassadör Qin Gang i Washington. Syftet med mötet var ett tillrättavisande efter att robotar avfyrats över Taiwan i samband med Nancy Pelosis besök. Under mötet markerade USA mot Kinas provokativa handlingar. Det säger den nationella säkerhetsrådgivaren John Kirby enligt Reuters. Tjänstemännen klargjorde också för ambassadören att Taiwan, USA och deras partners är oroliga för Pekings handlingar. Kirby: Kinas militära handlingar är oansvariga. Omni 220805. Pelosi: Viktigt att prata om mänskliga rättigheter i Kina. Kina kommer inte kunna isolera Taiwan genom att hindra amerikanska tjänstemän resa dit. Det säger Nancy Pelosi på en presskonferens i Tokyo under fredagen, rapporterar AP. Den amerikanska talmannen reste till Japan efter torsdagens besök i Taiwan. Under presskonferensen sa hon att syftet med besöket inte var att ändra öns status quo utan för att upprätthålla freden i Taiwainsundet. "Om vi inte pratar om mänskliga rättigheter i Kina för att det finns kommersiella intressen, förlorar vi all moralisk auktoritet att tala om mänskliga rättigheter var som helst i världen," säger Pelosi. Samtidigt som hon berömde Taiwans kamp för demokrati kritiserade hon bland annat Kinas problem med mänskliga rättigheter. Hon underströk att relationen mellan Kina och USA inte hänger på Taiwanbesöket utan att "det är mycket större utmaning" än så. Omni 220805. Kina bryter USA-samarbete på flera områden. Peking tillkännagav på fredagen att man avslutar samtal och samarbeten med USA på flera områden efter talmannen Nancy Pelosis Taiwanbesök, rapporterar Reuters. Det innefattar klimatsamtal, samtal mellan militära befälhavare i regionen, och samarbeten på områdena internationell brottslighet och drogsmuggling. USA har fördömt de storskaliga militärövningar med skarp ammunition Kina just nu håller runt Taiwan, och som är planerade att fortsätta till på söndagen. På fredagsmorgonen kallade den amerikanske utrikesministern Antony Blinken Kinas agerande "en betydande upptrappning". Blinken: Ett extremt och oproportionerligt militärt svar. Klimatsamtalen mellan landet var drivande i att få till Parisavtalet. Införde även sanktioner mot Nancy Pelosi. Omni 220805. Kina pausar samarbeten med USA. Under fredagen uppger Kinas utrikesdepartement att man kommer stoppa sitt samarbete med USA i ett antal områden: inklusive all dialog mellan militärer på hög nivå som vedergällning för besöket. Man kommer även att pausa klimatsamtal samt gränsöverskridande brottsförebyggande arbete. Det kinesiska utrikesdepartementet uppger också att man kallat upp diplomater från flera europeiska länder för att framföra en protest mot kritiska uttalanden från G7-länderna och från EU om Kinas militärövningar i Taiwansundet. Vita huset har kallat upp Kinas ambassadör Qin Gang för att fördöma Kinas eskalerande handlingar mot Taiwan. Man upprepar även att USA inte vill ha en kris. "Detta provokativa agerande innebär en markant upptrappning," säger Blinken vid en presskonferens i Phnom Penh. Kina har under veckan satt in stridsflyg och stridsfartyg i stora övningar nära Taiwan där man även använt skarp ammunition. svt 220805. Taiwan: Kina har genomfört en simulerad attack mot ön. Taiwans militär uppger att flera kinesiska flygplan och fartyg har observerats i Taiwansundet på lördagen, rapporterar AFP. "De bedömdes genomföra en simulering av en attack mot Taiwans huvudö", skriver landets försvarsdepartement i ett uttalande. Enligt departementet har militären även skickat upp varningssignaler efter att man upptäckt sju drönare över Kinmenöarna sent på fredagskvällen samt "oidentifierade flygplan" över Matsuöarna, skriver Reuters. Omni 220806. Nordkorea: "USA kommer betala dyrt för Pelosis resor." Den amerikanska talmannen Nancy Pelosis Asienbesök väcker ilska även i Nordkorea. Under ett besök i Sydkorea under veckan lovade hon att USA arbetar för att att säkerställa en nordkoreansk kärnvapennedrustning. Den statliga nordkoreanska nyhetsbyrå KCNA skriver att uttalandet är en del av en amerikansk plan för att eskalera spänningarna på den koreanska halvön. Jo Yong Sam, generaldirektör för avdelningen för press och information vid Nordkoreas utrikesdepartement, kallar Pelosi för "den värsta förgöraren av internationell fred och stabilitet". "USA kommer att få betala dyrt för alla problem som orsakats av hennes resor", skriver han. Pelosi träffade sin sydkoreanska motsvarighet Kim Jin-pyo i torsdags. Omni 220806. Kinesisk storövning avslutas: "Katt- och råtta-lek på havet." Kina rundar av fyra dagars militärövningar runt Taiwan. Bara under söndagen upptäckte Taiwan 66 kinesiska flygplan och 14 krigsfartyg vid Taiwansundet, enligt Reuters. Fartyg från Kina och Taiwan har i helgen rört sig nära varandra i Taiwansundet. "Båda sidor visar återhållsamhet", säger en källa med insyn till Reuters. Källan beskriver ländernas agerande som en katt- och råtta-lek ute på öppet hav. Taiwans försvarsdepartement har meddelat att man bland annat haft landbaserade antifartygsmissiler i beredskap under de senaste dagarnas kinesiska militärövningar. Övningarna är Kinas största någonsin runt Taiwan. Ett stort antal stridsflyg och stridsfartyg har deltagit, och Kina har avfyrat robotar över Taiwan. I början av veckan genomförde USA:s talman Nancy Pelosi Taiwan, och Kinas omfattande övningar har beskrivits som en reaktion på det uppmärksammade besöket. En talesperson för Vita huset kallar Kinas övningar "provocerande" och "oansvariga", samt tillade att de "ökar risken för missbedömningar", skriver TT. Målet med övningarna har enligt Kinas försvarsdepartement varit att testa vapensystem till sjöss och på land. Kinas utrikesminister Wang Yi sa i ett uttalande på söndagen att Taiwan är en del av Kinas territorium - och inte en del av USA. Han sade också att Kinas agerande i Taiwan har varit rättvist lämpligt och lagligt, och har syftat till att skydda Taiwan, skriver Reuters. svt 220807. Kommentar: Taiwan undanber sig nog för det beskyddet. Kinas militära övningszoner som omger Taiwan. Taiwan skickar fartyg som svar på Kinas närvaro. Taiwan har skickat stridsflygplan och fartyg för att "på ett lämpligt sätt" svara på Kinas militära övningar runt ön, rapporterar Reuters. Några mer detaljer om vad det innebär framgår inte av försvarsdepartements uttalande. Enligt departementet har Kina fortsatt att simulera attacker mot Taiwan och taiwanesiska flottans fartyg på söndagsmorgonen. En talesperson för Vita huset anklagar samtidigt Kina för att försöka ändra status quo genom sina "provocerande och oansvariga" militärövningar, skriver The Guardian. Kinas försvarsdepartement uppger att man har genomfört övningarna som planerat för att "testa kapaciteten" för sina land- och sjöanfallssystem. Omni 220807. Kina drar in dumplings och nudlar i Taiwankonflikten. En tweet från en talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet har blivit viral after att hon skrivit att Taiwan är en del av Kina baserat på Taipeis restaurangutbud, rapporterar AFP. Det var sent i söndags kväll som Hua Chunying skrev att hon sett på söktjänsten Baidu att det fanns 38 ställen som serverar dumplings och 67 som serverar nudlar i huvudstaden. "Smaken luras inte. Taiwan har alltid varit en del av Kina. Det sedan länge förlorade barnet kommer slutligen återvända hem", skrev hon. Tweeten som gjordes, trots att Twitter är förbjudet i Kina, blev snabbt viral: "Det finns över 100 ramen-restauranger i Taipei, så Taiwan är definitivt en del av Japan", svarade en. "Google Maps visar att det finns 17 McDonalds, 18 KFCs, 19 Burger Kings och 19 Starbucks i Peking. Smaken luras inte", svarade en annan. Omni 220808. Taiwan genomför övning - utrikesministern: Kina förbereder invasion. Taiwans militär har genomfört en artilleriövning med skarp ammunition för att simulera ett försvar av ön, rapporterar AFP. En talesperson för militären uppger att övningen planerats under en längre tid och att den pågick i cirka en timme. Initiativet följer en flera dagar lång, och rekordstor, kinesisk militärövning runt Taiwan. Taiwans utrikesminister Joseph Wu anklagar samtidigt Peking för att använda militärövningarna som ett sätt att förbereda en invasion av ön. "Kinas verkliga avsikt är att ändra status quo i Taiwansundet och hela regionen," säger Wu under en pressträff på tisdagen. Hundratals soldater ska ha deltagit i övningen. Joseph Wu: Förutom militärövningen genomför Kina cyberattacker och desinformationskampanjer mot oss. Omni 220809. Kinas militärövning fortgår - trots hopp om avslut. Trots tidigare bud forsätter Kina sin militärövning runt Taiwan på måndagen, uppger landets militär enligt Reuters. I ett uttalande på den kinesiska plattformen Weibo skriver militären att de nya övningarna går ut på att träna soldaterna i att genomföra anti-ubåtsattacker och sjöräder. Peking har tidigare hävdat att den rekordstora övningen skulle pågå fram till söndagen, men har inte uttryckligen sagt att den är avslutad. Taiwanesiska myndigheter uppgav på söndagen att de sett tecken på minskad aktivitet. Militärövningen inleddes efter den amerikanska talmannen Nancy Pelosis besök i Taiwan. Sjöfarten i Taiwansundet har visat tecken på att återgå till det normala. Yew Lun Tian: Xi försöker rädda Pelosi-krisen med Taiwanövningarna. Omni 220808. Militärövningen i Taiwan förlängdes flera gånger. Kina förlänger sin militärövning kring Taiwan, skriver flera nyhetsbyråer. Övningen, som ursprungligen skulle ha avslutats i söndags, har sedan dess förlängts i etapper. Kinesiska stridsfartyg uppges ligga nära sina taiwanesiska motsvarigheter, raketer har skjutits över Taiwans luftrum och Kina sprider filmklipp på tv där stridsplan tankar under flygning. Taiwans utrikesminister, Joseph Wu, menar att övningen i själva verket är en förberedelse inför en invasion. Peking hävdar att Taiwan är deras provins och att de vill se ett "fredligt enande" med ön, men "lovar inte att avstå från användandet av militär kraft", heter det enligt ett nytt uttalande, enligt TT. Taiwan: Kina tänjer på gränserna för vad som tidigare gällt i Taiwansundet. Kina upprepar hotet om att ta över Taiwan. Peking uppger sig ha nolltolerans för "separatist aktiviteter" på Taiwan. Analytiker: Kina vill ingjuta fruktan - militärövningar runt Taiwan kommer bli vanligare. Omni 220810. Taiwaneser lugna trots hot: "Är inte mycket att göra." De flesta invånarna i Taiwan håller sig lugna trots Kinas aggressioner, skriver Deutsche Welle som har besökt ön. Den tyska kanalen beskriver livet i Taiwan som relativt oförändrat trots Kinas militärövningar, vilket står i stark kontrast till hur omvärlden har reagerat på övningarna. För de flesta taiwaneser fortsätter livet precis som vanligt. "Vad kan vi annars göra?" säger historiken Albert Wu. Det är inte mycket att göra förutom att hålla sig informerad och börja förbereda för det värsta, men hålla sig lugn under tiden. Flera personer uppger att de skulle bli betydligt mer nervösa om vänligt sinnade länder började evakuera sina invånare. Boende anser att det skulle ses som en viktig indikator för huruvida Kina på allvar förbereder en invasion av Taiwan. Vissa hävdar att lugnet kommer från decennier av kinesiska hot. Omni 220809. Kina: Militärövningen runt Taiwan nu avslutad. Kinas militärövningar kring Taiwan avslutas, uppger landets militär i ett kort uttalande, enligt flera nyhetsbyråer. Militären kommer nu övergå till att patrullera. Övningen inleddes förra torsdagen och har beskrivits som den största militärövningen landet genomfört kring ön. Den kom som ett svar på att talmannen i USA:s representanthus, Nancy Pelosi, gjort ett officiellt besök på ön. Taiwan har, å sin sida, hävdat att övningen varit en förberedelse på en invasion. "Vi har lyckosamt genomfört olika uppdrag och effektivt testat vår gemensamma stridsduglighet av våra trupper", heter det i uttalandet. Taiwans myndigheter menar att övningarna är ett tecken på att en invasion planeras. Pentagon bedömer att Kina inte kommer invadera Taiwan under de kommande två åren. Omni 220810. Kina återupptar militära övningar efter USA-besök. Kina har genomfört nya militärövningar runt Taiwan, rapporterar AFP. Enligt ett uttalande från landets militär har övningarna genomförts både till havs och i luftrummet kring ön. "Det är en allvarligt menad avskräckning mot USA och Taiwan för att de fortsätter att spela politiska trick och underminera fred och stabilitet i Taiwansundet", skriver Shi Yi, talesperson för militären i ett uttalande. Den nya övningen är ett svar på att fem amerikanska toppolitiker, bland annat den demokratiske senatorn Ed Markey, är på besök i Taiwan, enligt Peking. På måndagen träffade den amerikanska delegationen president Tsai Ing-Wen, skriver AP. Omni 220815. Taiwan fortsätter övningar - Kina varnar USA. Taiwan fortsätter sina militärövningar avsedda att visa öns förmåga att försvara sin självständighet. Det rapporterar AP. "Kommunist-Kinas militära operationer ger oss bara en möjlighet att träna vår stridsförmåga," sade det taiwanesiska försvarsdepartementets talesperson Sun Li-Fang till reportrar på onsdagen. Samtidigt varnade den kinesiske ambassadören i Washington, Qin Gang, USA för att sända militärfartyg genom Taiwansundet. "Jag uppmanar våra amerikanska kolleger att avstå, att visa återhållsamhet, att inte göra någonting som ökar spänningen, sade ambassadören enligt Bloomberg. Taiwan: "Kinas militärövningar är absurda och barbariska." Kina: "USA bör inte göra felet att underskatta vår beslutsamhet." Omni 220817. USA och Taiwan inleder samtal om handel i höst. I höst inleder USA och Taiwan formella samtal om handel mellan parterna, främst inom jordbruk och digitala tjänster. Det skriver amerikanska handelsrepresentanter i ett uttalande, enligt flera medier. AFP skriver att förhandlingarna kommer spä på den redan spända stämningen mellan USA och Kina. Enligt USA kommer avtalet stärka målet om att uppnå "hög standard och meningsfulla resultat samt hjälpa till att bygga en rättvisare, mer välmående och motståndskraftig 2000-talsekonomi". Washington har inga formella band med Taiwan men är angelägna om att stärka stödet för Taiwan efter Kinas anspråk på ön. Uttalandet nämnde inget om frihandel för Taiwan. Omni 220818. Ryssland klassar Azovbataljonen som "terroristgrupp". Rysslands högsta domstol har beslutat att klassa Azovbataljonen som en terroristgrupp, rapporterar Reuters. Azovbataljonen, som har högerextrema- och ultranationalistiska rötter, har varit ett av den ukrainska militärens främsta vapen i striderna mot Ryssland i östra Ukraina. Många av dem stred i Mariupol och tillfångatogs av ryska styrkor i samband med att Ukraina förlorade kontrollen över staden. Dessa riskerar i och med den ryska domstolens beslut upp till 20 års fängelse. Bataljonen inkorporerades i Ukrainas hemvärn 2014 när den stred mot Kreml-stödda separatister i östra Ukraina. Striden om Mariupol pågick i nästan tre månader. Beslutet gäller med omedelbar verkan. Omni 220802. Tysk general tror på utdraget krigsförlopp. Den tyske generallöjtnanten Alfons Mais utgår från ett långt utdraget krigsförlopp i Ukraina. Det framkommer i en intervju med Zeit Online. Mais är en av de högst uppsatta tyska generalerna med särskilt ansvar för materialförsörjningen i den tyska armén. Under senare tid har Tyskland fått hård kritik för att man inte ser till att Ukraina får mer krigsmateriel, antingen direkt eller via andra Natoländer. Men inom den tyska armén finns enligt Der Spiegel en oro för att ge bort för många vapen och själv bli försvagad. "Militärt kommer kriget att pågå länge, även om det eventuellt kan 'frysas. i något skede, säger Mais till Zeit Online. Mais ifrågasätter hur det ska kunna vara möjligt att få till stånd en fred med Putinregimen. Generalen menar att hela Ukraina måste befrias. Omni 220802. Paasikivi: Få saker som kan överraska ukrainska trupper. Den ryska militära kapaciteten är på nedåtgående, medan den ukrainska ser ut att öka. Den bedömningen gör Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan. Även om det rör sig om en trend snarare än en tydlig förändring tycks Ukraina alltmer ta över initiativet, menar han. En ny fas har inträtt i kriget enligt Paasikivi, som delar upp tiden sedan den ryska invasionen i fyra perioder. Till att börja med var Putins mål en statskupp i vilken Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle ersättas, något som misslyckades. Den andra fasen kännetecknades i sin tur av stora ryska trupprörelser i syfte att chocka Ukraina, som försvarade sig. Därefter infann sig en längre period av "första världskrigsstrider", enligt Paasikivi, med artilleribeskjutning från båda sidor utan några avgörande förändringar på marken. Nu, i fas fyra, har dynamiken förändrats - och det till Ukrainas fördel. "Ukrainarna har tagit det strategiska initiativet. Istället för att ryssarna agerar och ukrainarna reagerar så har man vänt på det," säger Joakim Hör mer av Paasikivis analys av kriget i videon. svt 220802. Expert om frihetsberövad svensk: "En skenrättegång." Ryssland använder de ockuperade Donetsk- och Luhanskregionerna för att kunna genomföra skenrättegångar, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Expressen. Enligt Paasikivi är den svenske mannen som ska ställas inför rätta i Donetskregionen ett bevis på det. "Det är en ren skenrättegång, och dessutom hävdar Ryssland att de inte kan påverka den här processen eftersom det är självständiga stater, som praktiskt taget ingen erkänt och som uppenbart är ryskkontrollerade," säger han. UD har bekräftat att de tagit del av uppgifterna om den svenske mannen, men arbetar för att få klarhet i fallet. Mannen anklagas för att ha stridit som legosoldat i Ukraina genom att ha deltagit i försvaret av stålverket Azovstal i Mariupol. Omni 220802. Långa köer i Moskva när H&M inledde sista rea. H&M öppnar dörrarna i Ryssland för sista gången. Under tisdagen ringlade sig köerna långa i Moskva när den svenska klädjätten inledde en utförsäljning av sitt befintliga lager i landet, skriver Reuters. "Jag kommer att köpa det som finns," säger kunden Irina till nyhetsbyrån. H&M har likt Ikea och Nike tagit beslutet att avveckla den ryska verksamheten, på grund av invasionen av Ukraina. H&M har hyrt 170 butiker i Ryssland och beslutet att avveckla verksamheten kommer att påverka 6 000 anställda. Uttåget väntas kosta klädjätten 200 miljoner dollar. Omni 220802. Nya sanktioner mot Putins utpekade flickvän. USA har infört nya sanktioner mot en rad personer ur den ryska eliten, däribland den tidigare OS-gymnasten Alina Kabaeva, som påstås vara president Vladimir Putins flickvän. Det rapporterar AP. Storbritannien införde sanktioner mot Kabaeva redan i maj, och i juni riktade EU reserestriktioner mot henne. Den fängslade ryska Kreml-kritikern Aleksej Navalnyj är en av många som förespråkat sanktioner mot henne. På den nya sanktionslistan återfinns även oligarken Andrej Grigorjevitj, som äger den näst största bostaden i London efter Buckingham Palace. USA har tidigare infört sanktioner mot Putins döttrar. En av världens största stålproducenter finns också med på listan. Även Kanada har infört sanktioner mot Kabaeva. Omni 220802. Olaf Scholz till Nord Stream: "Ska ta en titt på turbinen." Tysklands förbundskansler Olaf Scholz ska besöka Nord Stream 1 och den gasturbin som blivit föremål för debatt mellan EU och Ryssland under morgondagen, innan den skickas vidare till Moskva. Det rapporterar Reuters. Turbinen, som varit på reparation i Kanada i ett antal veckor, har blivit försenad på vägen mot Ryssland på grund av felaktig dokumentation. Ryssland har sedan skyllt det strypta gasflödet till Europa på avsaknaden av turbinen, något som EU tillbakavisat flera gånger. "Scholz ska nu ta en titt på turbinen tillsammans med vår vd Christian Bruch", skriver Siemens i ett pressmeddelande. Besöket sker på plats i Mülheim an der Ruhr i Tyskland. Omni 220802. Försörjningsväg mellan Krym och Cherson förstörd. Järnvägsförbindelsen mellan Krym och Cherson är sannolikt obrukbar sedan Ukrainas attack mot ett ryskt ammunitionståg i Khersonregionen, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Det väntas ta dagar för Ryssland att laga förbindelsen, vilket innebär att styrkorna dras med ytterligare logistikproblem då försörjningsvägen mellan Krym och Cherson drabbas. Det är troligt att fler civila försöker fly Cherson och de omgivande områdena på grund av attacker och förvärrad matbrist, skriver departementet. Det väntas ta dagar för Ryssland att laga järnvägsförbindelsen. Omni 220803. Zelenskyj: Krävs regelbundna transporter från Ukraina. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hoppas på regelbundna transporter av ukrainskt spannmål i fortsättningen, säger han i sitt nattliga tal. När ett fartyg lämnar hamnen så finns det fortfarande andra fartyg, både laddade och de som återvänder, som väntar på att åka, säger han. "Kontinuitet och regelbundenhet är en nödvändig princip. Alla som konsumerar våra jordbruksprodukter är i behov av det." Det första spannmålsfartyget som lämnat Ukraina anlände i natt till sundet Bosporen i Turkiet där det ska inspekteras av representanter för ukrainska och ryska myndigheter. Detta efter en överrenskommelse mellan länderna med stöd av FN i syfte att få igång exporten. Enligt Ukraina väntar minst 16 fartyg på att lämna landet. Omni 220803. Ryska jättens försäljning rusar efter Coca-Colas exit. Den ryska läskjätten Chernogolovka siktar på att ta en marknadsandel på 50 procent efter att internationella konkurrenter som Coca-Cola och Pepsi lämnat landet, skriver Reuters. Enligt nyhetsbyrån har globala företags massflykt från Ryssland skapat oväntade möjligheter för lokala entreprenörer. Chernogolovkas vd Natalia Sakhnina säger att hon räknar med att bolaget fördubblar sin försäljning redan i år. Företaget ser bland annat en stark tillväxt efter att ha lanserat en egen cola-dryck. "Om vi utvärderar våra framtidsutsikter och ambitioner så är de nästan obegränsade," säger Natalia Sakhnina. Chernogolovka har börjat leverera läsk till Burger King, KFC och det ryska företag som tagit över McDonald’s. 220803. Beslag av militära föremål vid finsk-ryska gränsen. Den finska tullen har beslagtagit flera föremål som kan "stärka Moskvas industriella och militära kapacitet" vid den finsk-ryska gränsen - bland annat drönare, rapporterar AFP. "I nuläget är runt 20 fall relaterade till passagerartrafik under preliminär utredning", skriver myndigheten i ett uttalande. Det rör sig dels om lyxvaror som belagts med EU-sanktioner, men även föremål med möjliga militära användningsområden "såsom verktyg som används inom sjöfart", enligt tullen. I Finland pågår just nu en debatt om huruvida ryska medborgare ska beläggas med visumrestriktioner. Kremls talesperson: Skulle reagera mycket negativt på visumrestriktioner. Beslagen gjordes under en extra intensiv bevakningsperiod. Omni 220803. Första spannmålsfartyget inspekterat - får gå vidare.Det första skeppet med spannmål från Ukraina har inspekterats och fått klartecken att segla vidare mot slutdestinationen Tripoli i Libanon. Det skriver Reuters med hänvisning till FN. Inspektionen genomfördes av ukrainska och turkiska myndigheter i tre timmar. Fartyget, som fraktar 26 000 ton majs, är det första att lämna Ukraina sedan Kyiv och Moskva slutit avtal för spannmålsexport med FN. Inspektörerna kunde inte hitta några konstigheter med fartyget. Enligt avtalet ska fartyget inte inspekteras i hamnen utan till havs. Omni 220803. Gerhard Schröder: Har mött Putin en andra gång. Den tyske före detta förbundskanslern Gerhard Schröder uppger att han träffade Vladimir Putin i Moskva förra veckan - det andra mötet mellan männen efter att Ryssland invaderade Ukraina, rapporterar Politico. Schröder uppgav först för en reporter att han var i Moskva "på semester", men medgav senare att han mött Putin. Han uppmanade också den tyska regeringen att omvärdera stoppet av gasledningen Nord Stream 2. Den tidigare kanslern, som i årtionden varit vän med Putin och suttit i styrelsen för ryska energibolag, har mött skarp kritik i hemlandet och i Europa för sin vägran att fördöma Putins handlingar. På måndag ska hans parti, Socialdemokraterna, fatta beslut om en eventuell uteslutning. Schröder: Konsekvenserna för Tyskland kommer bli enorma. Omni 220803. Ukraina: Ryssland planerar stor offensiv i söder. Den ryska armén tycks mobilisera trupper inför en större offensiv i södra Ukraina, i samma område där Ukraina inlett försök att återta den ockuperade staden Cherson, uppger Ukrainas militär enligt New York Times. "Fienden fortsätter med fientliga handlingar längs den ockuperade försvarslinjen," heter det i ett uttalande. Enligt Sky News väntas den ryska offensiven rikta in sig på staden Kryvyj Rih, den ukrainske presidenten Zelenskyjs hemstad. Staden ligger runt tre mil från frontlinjen i söder. Den ryska mobiliseringen kan ha som mål att trycka tillbaka de ukrainska styrkorna till Chersonregionens gräns, enligt Ukrainas armé. Frontlinjen sträcker sig nästan 250 mil i en båge från Charkiv till Cherson. Ukraina: Ryssland har börjat forma en anfallsstyrka med sikte på Kryvyj Rih. Peter Dickinson: För Putin hänger hela invasionen på striden om Cherson. Storbritannien: Försörjningsväg mellan Krym och Cherson förstörd. Omni 220803. Gazprom: Sanktioner gör det omöjligt att ta emot turbin. Historien om världens kändaste turbin tar en ny vändning. Gazprom säger nu att sanktionerna omöjliggör en leverans till Ryssland från Tyskland, rapporterar AFP. Den tolv meter långa apparaten används normalt för att pumpa gas till Europa genom Östersjön och Ryssland har använt dess reparation som förklaring till det kraftigt reducerade gasflödet. En förevändning, har bland annat Tyskland invänt. "Det hela är ganska enkelt: turbinen finns här och är redo att levereras," sa förbundskansler Olaf Scholz under ett besök hos turbinen i Mülheim an der Ruhr på onsdagen. Har tillverkats av Siemens - används i terminalen Portovaya. Scholz: "Turbinen funkar." Omni 220803. Dansk korrespondent portas från Ryssland i tio år. Danmarks Radios Rysslandskorrespondent Matilde Kimer portas från Ryssland och får inte resa in i landet på tio år, uppger DR:s utrikeschef Niels Kvale för Ekot. "Vi har endast fått veta att det är av hänsyn till den ryska statens säkerhets- och försvarsintresse," säger han. Kimer, som i perioder bott i Ryssland och varit DR-korrespondent sedan 2009, hade landat på Moskvas flygplats för att förlänga sin pressackreditering när hon fick beskedet. Senast hon var i Ryssland var i maj. DR kommer nu undersöka alternativa sätt att rapportera från Ryssland, enligt Kvale. Kvale: Har blivit svårare och svårare att rapportera från Ryssland. Omni 220803. Våld i Nagorno-Karabach - minst tre har dödats. Minst tre personer har dödats i nya våldsamheter mellan Armenien och Azerbajdzjan i den omstridda regionen Nagorno-Karabach, rapporterar AFP. Båda sidorna anklagar varandra för brott mot vapenvilan. Det ryska försvarsdepartementet uppger att man sett en eskalering av våld i de delar av regionen där ryska styrkor befinner sig för att bevara den ömtåliga freden. EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanar i ett uttalande till ett "omedelbart stopp på fientligheterna" mellan länderna. "Det är en absolut nödvändighet att trappa ner, respektera vapenstilleståndet och återvända till förhandlingsbordet," säger han. 6 500 dog i strider under hösten 2020 innan Ryssland förhandlade fram ett vapenstillestånd. De flesta länder erkänner regionen som en del av Azerbajdzjan. Uppges ha attackerat med granatkastare och drönare.
Omni 220803. Ryska taxfree-butiker för diplomater ska öppnas. Ryssland kommer att öppna taxfree-butiker som ska sälja västerländska importvaror till utländska diplomater i landet, rapporterar The Guardian. För att få handla i butikerna - som kan öppna så tidigt som i höst - måste kunder bevisa att de är diplomater, anställda av internationella företag, eller en familjemedlem till någon i dessa grupper. Butikerna kommer också att ta emot betalning i dollar och euro, vilket gör att de nu jämförs med de så kallade beryozka-butikerna som fyllde en liknande funktion under Sovjettiden. "Det är äkta Sovjet!" skriver Sergej Smirnov, chefredaktör för den oberoende nyhetssajten Mediazona. Kommer att delägas av det ryska utrikesdepartementet. Ska bland annat sälja alkohol, smink, smycken och elektronik. Omni 220803. Expert: Kina kan stanna av chiptillverkningen. Den globala chiptillverkningen riskerar att stanna av om Kina invaderar Taiwan, där de mest avancerade chipen tillverkas. Enligt KTH-professorn Mikael Östling kan världen hamna i en situation där chippen används som påtryckningsmedel. "Om Kina vill jävlas med världens produktion av elektronik så gör de det hur lätt som helst," säger han till DN. Totalt tillverkas cirka 90 procent av de mest avancerade halvledarna av TSMC. Östling: Produktionen har redan börjat flytta tillbaka till USA och Europa. Liu jämför en potentiell konflikt med den ryska invasionen i Ukraina. Omni 220803. Kärnkraftverk i Ukraina "helt utom kontroll." Situationen i kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja, som intogs av ryska trupper i mars, är "helt utom kontroll". Det uppger FN:s atomenergiorgan IAEA enligt AP. "Varje säkerhetsprincip för kärnkraft har brutits mot. Vad som står på spel är extremt allvarligt och farligt," säger IAEA-chefen Rafael Grossi. IAEA vädjar nu till Ryssland och Ukraina om att skyndsamt ge experter tillträde till kraftverket för att undvika en olycka. Det faktum att kraftverket styrs av Ryssland men drivs av ukrainsk personal ger upphov till en "paradoxal situation", vilket leder till friktioner och även påstått våld, enligt Grossi. IAEA har viss kontakt med personalen på kraftverket, men beskriver den som bristfällig. Kraftverket besköts tidigt under invasionen. IAEA har haft ett team redo att besöka kraftverket i två månader. Ryssland uppges ha skjutit med artilleri från kraftverket.
Omni 220803. USA:s senat har ratificerat Sveriges Natoansökan. Den amerikanska senaten har ratificerat Sveriges och Finlands ansökningar om Natomedlemskap, rapporterar AFP. Röstsiffrorna blev 95-1. "Det är väldigt tillfredsställande. Det är bara väldigt positivt för Sverige och visar på ett förtroende både för Sverige och Finland," säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT. Linde säger också att en ansökan aldrig tidigare ratificerats av så många länder så snabbt. I och med USA:s besked anser hon nu att det största och viktigaste Nato-landet har röstat ja. På Twitter tackar statsminister Magdalena Andersson för USA:s stöd. "Det är mycket uppskattat", skriver hon. 23 av 30 Natoländer har nu ratificerat ansökningarna. Den enda senatorn som röstade emot ratificeringen var Missouris Josh Hawley. Mitch McConnell: Fullträff för nationell säkerhet. Kentuckys Rand Paul avstod från att rösta.
Omni 220804. Zelenskyj vill ha Kinas hjälp - att stoppa Ryssland. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar Kinas motsvarighet Xi Jinping att använda sitt inflytande över Ryssland för att stoppa kriget. Uttalandet kommer i en intervju med South China Morning Post. Samtidigt vill Zelenskyj ha direktkontakt med den kinesiske presidenten. "Det är en väldigt mäktig stat. Det är ett väldigt mäktigt land. Därför har man möjligheten att påverka Ryssland politiskt och ekonomiskt. Och Kina är även en permanent medlem i FN:s säkerhetsråd," säger han. Kina är ett av de länder som inte officiellt tagit ställning till Rysslands invasion av Ukraina. Zelenskyj: "Sedan inledningen av den storskaliga aggressionen den 24 februari har vi officiellt efterfrågat ett samtal." Den ukrainske presidenten undviker i intervjun att rikta kritik mot Peking. Företrädare för den kinesiska regimen har sedan tidigare hävdat att det är västvärldens "kalla kriget"-mentalitet som är orsaken till invasionen. "Jag skulle verkligen vilja att Kina ser över sin inställning till den Ryska federationen." Omni 220804. Många soldater längtar hem när striderna lugnar sig. För många soldater, som har stridit mot ryska styrkor i över fem månader, växer hemlängtan under lugnare perioder. Det rapporterar AFP som har pratat med några av dem. "Jag har inte haft kontakt med min mamma på tre månader och vet inte om hon är vid liv. Hon är 88 år," säger sergeant Chekh. Han befinner sig i östra Ukraina intill spannmålsåkrar, bara två kilometer från den ryska gränsen. För nyhetsbyrån berättar han att det är tillfällig vapenvila i området, då det är skördeperiod i både Ukraina och Ryssland. Chekh: Om två eller tre dagar har de skördat klart - då upphör vapenvilan. Omni 220804. Nato-chefen: Kan inte tillåta att Ryssland vinner. Ryssland kan inte tillåtas att vinna kriget i Ukraina, säger Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg enligt Reuters. "Det ligger i vårt intresse att den här typen av aggressivitet inte lyckas," säger han i ett tal och fortsätter: "Putin tror i sitt förvirrade huvud att han kan bestämma över Ukraina." Stoltenberg säger även att om Putin ens funderar på att göra vad han gjorde mot Ukraina mot ett Nato-land så "är hela Nato där på direkten". Nato-chefen: Rysslands aggressiva politik berör även Norge. Stoltenberg: "Det är den farligaste situationen sedan andra världskriget." Omni 220804. Ytterligare 17 fartyg ligger "lastade och redo". Ytterligare 17 spannmålsfartyg är ”lastade och väntar på att få lämna” de ukrainska hamnarna, skriver AP. Men det råder fortfarande oklarhet kring när de kan segla - och varför de inte lämnat än. "Vi hoppas att allt fungerar och att Ryssland inte kommer att vidta några åtgärder som skulle förstöra dessa överenskommelser," säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och syftar på avtalen som Ukraina och Ryssland upprättat med stöd av FN. Det första - och hittills det enda - spannmålsfartyget som lämnat Ukraina är fortfarande kvar i Turkiet. I går fick fartyget tummen upp för att fortsätta sin färd till slutdestinationen Tripoli, i Libanon, efter en tre timmar lång inspektion. Omkring 20 miljoner ton spannmål har blivit fast i Ukraina sedan Ryssland invarderade landet i februari. SVT:s reporter: Finns inga garantier för att exporten kommer att kunna genomföras på ett säkert sätt. Ukrainas president har tidigare sagt att det är för tidigt att fira avtalet. Omni 220804. Ukraina: Åtta döda efter att Ryssland beskjutit hållplats. Åtta personer, varav tre barn, har dött efter att Ryssland beskjutit en hållplats i staden Toresk i Donetsk. Det uppger regionens guvernör, Pavlo Kyrylenko, på Telegram, enligt AFP. "Den [artillerielden] träffade en station där ett grupp människor befann sig vid tidpunkten", skriver han. Kyiv har uppmanat befolkningen i Donetsk att lämna den krigshärjade regionen till följd av Rysslands pågående offensiv i området. Ukraina: Ryssland fortsätter attackera byar och städer längts frontlinjen. Staden Mykalaiv - väster om Toresk - har varit under konstant beskjutning sedan krigets start. Omni 220804. Rysk åklagare kräver långt fängelsestraff för Griner. Den amerikanska basketspelaren, Brittney Griner, kan dömas till ett flerårigt fängelsestraff för narkotikabrott i Ryssland, skriver flera nyhetsbyråer. Domen väntas komma i kväll. Den ryske åklagaren, Nikolaj Vlasenko, yrkade i dag på 9,5 års fängelse i sin slutplädering, uppger Reuters. Den tvåfaldiga OS-guldmedaljören greps på en flygplats i Moskva i mitten av februari. Hon konstaterades då ha e-cigaretter med cannabisolja i bagaget. Sedan gripandet har den 31-åriga sportstjärnan dragits in i ett geopolitiskt spel som förstärkts av den ryska invasionen av Ukraina. Flera bedömare tror att Ryssland kommer utnyttja en eventuell fängelsedom till att förhandla om ett fångutbyte med USA. En av personerna som Ryssland tros vilja utväxla är den ryske vapenhandlaren Viktor Bout, som sedan 2011 avtjänar ett 25-årigt fängelsestraff för förberedelse till mord på amerikaner. Har suttit i ryskt häkte sedan 17 februari. Griner har medgett omständigheterna men påstått att cannabisoljan hamnade i hennes packning av misstag. USA bekräftar att landet förhandlar om ett byte. De kan bli aktuella för en eventuell fångutväxling. Viktor Bout dömdes för grova brott i USA för drygt tio år sedan. Omni 220804. Ukrainsk vrede mot rapport av Amnesty: "Perversion". I en rapport publicerad av människorättsorganisationen Amnesty International på torsdagen anklagas ukrainska styrkor för att ha riskerat civilas liv genom att upprätta baser i exempelvis skolor och bostadshus. Amnestys forskare har mellan april och juli "funnit bevis för att ukrainska styrkor utfört attacker från bebodda bostadsområden, och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar", står det i rapporten. Ukraina reagerar nu med ilska på rapporten. President Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak skriver på Twitter att Moskva försöker misskreditera Ukraina i västs ögon."Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda." Försvarsministern Oleksij Reznikov kallar rapporten en "perversion" och hävdar att den ifrågasätter ukrainarnas rätt att försvara sitt land, enligt The Guardian. Ukrainska kallar rapporten "orättvis". Folkrättsexpert tveksam kring Amnestys kritik.
Omni 220804. Tysk bank: "Putin-recession" väntar Europa i vinter. Euroområdet står inför en "Putin-recession" där BNP kommer att minska med mellan 2 och 4 procent det kommande året, beroende på om Ryssland helt stryper gasexporten eller inte. Det skriver Berenberg i ett marknadsbrev, enligt Direkt. Därefter ser det ljusare ut, enligt den tyska banken. Gassituationen bör förbättras med varmare väder och samtidigt gynnas hushållens inkomster och konsumtion av högre löneökningar och lägre inflation, där baseffekter och sjunkande råvarupriser bör ta ned inflationen till 2 procent igen i slutet av 2023 eller början av 2024. "Om Ryssland helt stoppar sin gasexport kan lågkonjunkturen bli upp till dubbelt så kraftig." Omni 220804. Fler fartyg har lämnat Ukraina - last på 58 000 ton. Tre fartyg lastade med spannmål har lämnat Ukraina på fredagen. Det uppger Turkiets försvarsdepartement, rapporterar AFP. Ett av fartygen avgick från hamnen i Odesa med riktning mot Irland, och två andra lämnade samtidigt staden Tjornomorsk med Storbritannien respektive Turkiet som destination. Det rör sig om en last med totalt 58 000 ton spannmål. Omkring 20 miljoner ton spannmål har suttit fast i Ukraina sedan kriget bröt ut men endast ett fartyg med livsmedel har kunnat lämna landet tidigare. På torsdagen uppgav Ukraina att 17 fartyg är ”lastade och redo” att lämna ukrainska hamnar. Det första fartyget seglade på onsdagen. Fartygens passage övervakas av ett internationellt team som inkluderar tjänstemän från Turkiet, FN samt Ukraina och Ryssland. Transporterna har möjliggjorts efter en överenskommelse som syftar till att få i gång spannmålsexporten från Ukraina. Omni 220805. Erdogan på besök hos Putin - lovar utökat samarbete. På fredagen är Turkiets president Erdogan på besök hos sin ryske motsvarighet Putin i ryska Sotji. Enligt den ryske biträdande premiärministern Aleksandr Novak är presidenterna överens om att stärka samarbetet inom transport, jordbruk och byggindustri, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Tass enligt Reuters. De kom också överens om att Turkiet delvis ska betala för rysk gas i rubel. Turkietkännaren Paul T Levin säger i SVT:s Morgonstudion att spannmålsavtalet förmodligen är ett av de ämnen som kommer avhandlas. "Sedan finns det ett wild card och det är att Ryssland enligt uppgift ska vilja ha turkiska drönare." Mötet är det andra mellan Erdogan och Putin sedan Ryssland invaderade Ukraina, och det första i något av deras hemländer. Förra månaden möttes de i Teheran för att tillsammans med Iran diskutera situationen i Syrien. Omni 220805. Kommentar: Att sälja drönare till Ryssland är att ställa sig på rysk sida och motarbeta Natos strategier. FN: Klimatkrisen kan inte lösas utan Kina och USA. FN:s generalsekreterare António Guterres uttrycker frustration efter att Kina sagt upp bland annat alla klimatsamtal med USA i kölvattnet av Taiwankonflikten, rapporterar Sky News. "Det finns inget sätt att lösa hela världens mest akuta problem utan effektiv dialog och samarbete mellan länderna," säger han via sin talesperson Stepháne Dujarric. Klimatet var ett av de mest centrala samarbetsområdena för de två länderna, och de var båda drivande i att få fram Parisavtalet 2015. Länderna släpper ut mest växthusgas av alla. Kina bryter samarbeten på flera områden och kommunikationskanaler mellan militärledningarna stängs. Omni 220805. Rysk artist kritiserade Putin - tvingas lämna Sverige. Den ryska jazzmusikern Evgeny Fedorov, som i mars flydde till Sverige efter att ha kritiserat Rysslands invasion av Ukraina, tvingas lämna Sverige på måndag. Det rapporterar Göteborgs Posten, som har träffat honom och hans familj. "Vi vet inte vad som kommer att hända," säger hans fru Anastasia Dolgaia. Familjen måste resa till Estland på måndag. Enligt Dublinförordningen ska flyktingar söka asyl i det första EU-land de anländer till, vilket i familjens fall var Estland, som de passerade på vägen till Sverige. Evgeny Fedorov kritiserade Rysslands president Vladimir Putin på sociala medier och blev kort efter uppringd av någon som utgav sig vara från myndigheterna. Federov berättar för tidnigen att han valde att behålla inläggen, men fick då mer hotfulla samtal om att de skulle misshandla honom. Vill inte lämna Sverige: Skapat ett liv i Göteborg med jobb och barnen går i skolan. Flera konstorganisationer vädjar till migrationsministern om att låta familjen stanna. Omni 220805. Storbritannien: Kriget går in i ny fas - styrkor samlas. Kriget i Ukraina är på väg in i en ny fas, där de tyngsta striderna förflyttas till en runt 350 kilometer lång frontlinje mellan städerna Zaporizjzja och Cherson. Det uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesrapport. "Långa konvojer av ryska militärfordon, stridsvagnar, bogserat artilleri och andra vapen fortsätter att röra sig sydväst, bort från Ukrainas region Donbas." Det är fortfarande oklart varför Ryssland samlar ihop styrkor till södra Ukraina, skriver utrikesdepartementet och lyfter upp två möjliga anledningar: Att de förbereder sig för en ny attack alternativt inväntar en ukrainsk motoffensiv. Omni 220806. Första utländska fartyget i Ukraina sedan invasionen. För första gången sedan Rysslands invasion inleddes har ett utlandsflaggat fartyg lagt till i en ukrainsk hamn för att lasta spannmål, uppger Ukrainas infrastrukturminister Oleksandr Kubrakov enligt Reuters. I ett Facebook-inlägg skriver ministern att det Barbados-flaggade fraktfartyget Fulmar S nu ligger i hamnen i staden Tjernomorsk. "Vi planerar för att kunna nå upp till tre till fem fartyg om dagen om två veckor." På fredagen seglade tre ukrainska fartyg lastade med 58 000 ton spannmål mot Storbritannien, Irland och Turkiet. Siktar på att exportera tre miljoner ton i månaden. Omni 220806. Paasikivi: Ukraina måste visa upp framgångar. Kriget i Ukraina är enligt experter på väg in i en ny och möjligen avgörande fas, som utspelas längs en 35 mil lång frontlinje mellan städerna Cherson och Zaporizjzja i söder. Både Ukraina och Ryssland mobiliserar i området. Ukraina kommer troligen inleda en offensiv i Chersonregionen, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till TV4 Nyheterna. Styrkeförhållandena mellan de båda arméerna är oklara, men Paasikivi dömer inte ut Ukrainas chanser. Landet har ett stort behov av att visa upp militära framgångar, säger han. "Både för sin egen befolkning, men också för den internationella opinionen för fortsatt stöd." Kan bli avgörande för krigsutfallet. Ukrainas första storskaliga motoffensiv kan bli en blodig historia. Omni 220806. Uppgifter: USA förbereder nytt miljardstödpaket. USA förbereder ytterligare ett stödpaket till Ukraina värt motsvarande tio miljarder kronor - ett av de största hittills, uppger tre insatta källor för Reuters. I sin nuvarande form omfattar stödpaketet bland annat ammunition till robotsystemet HIMARS, luftvärnssystemet NASAMS och ett 50-tal M113-trupptransportfordon. President Joe Biden har ännu inte skrivit på stödpaketet, men enligt källorna kan det offentliggöras redan på måndagen. Hittills har USA gett Ukraina stöd värt motsvarande runt 90 miljarder kronor sedan invasionen inleddes. Omni 220806. Norskt luftvärn till Ukraina - beskjuter flygfarkoster. USA uppges förbereda ytterligare ett stödpaket till Ukraina som bland annat innehåller det norsk-amerikanska luftvärnssystemet NASAMS, vilket används för att skjuta ner flygfarkoster. "Det här kommer att göra att Ukraina kan försvara sig bättre från luftangrepp," säger Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SVT Nyheter. Ukraina uppger att de hittills har lyckats upprätthålla luftherravälde i stora delar av landet. Det är viktigt för krigets fortsatta utveckling, då det gör det enklare att skicka förnödenheter, ammunition och vapen till frontlinjen, menar Pashakhanlou. "Om Ryssland hade haft kontroll över hela luftrummet i Ukraina hade de kunnat göra som de vill." Omni 220807. Storbritannien: Putin har avskedat sex befälhavare. Den ryska arméns bristfälliga insatser i Ukraina har med stor sannolikhet resulterat i att minst sex höga befälhavare har fått sparken, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering. Bland dem finns enligt departementet Aleksandr Tjajko och Aleksandr Zjuravlev, befälhavare för de östra respektive västra militärdistrikten, och general Aleksandr Vladimirovitj Dvornikov, som var befälhavare för hela invasionen av Ukraina. "Den samlade effekten på kontinuiteten i befälet bidrar sannolikt till Rysslands taktiska och operativa svårigheter." Omni 220807. Romska Ukrainaflyktingar vittnar om diskriminering. Många romer som flytt kriget i Ukraina vittnar om att de särbehandlas i mottagarländerna, rapporterar CNN. När Luiza Baloh och hennes fem barn lämnade sin hemstad Dnipro och begav sig till Tjeckien placerades hon i ett ombyggt migrantförvar - smutsigt, överfullt och omgivet av taggtråd. "Det var som ett fängelse, det var illa. Jag var rädd där, det var så många människor, läskiga människor," säger hon. CNN har pratat med en mängd flyktingar, socialarbetare och aktivister i Tjeckien, Moldavien och Rumänien. Bilden de ger är att de romska flyktingarnas situation är liknande i samtliga länder. Enligt Patrik Priesol vid den tjeckiska intresseorganisationen Romodrom placeras romska flyktingar rutinmässigt på sämre boenden - något han kallar "institutionell rasism och segregation". Tjeckiska polisen: Vi tar inte hänsyn till etnicitet, bara medborgarskap. Romer i forna Sovjetstater hamnade i kläm efter unionens fall. Human Rights Watch: Moldavien separerar medvetet romska flyktingar. Omni 220807. Zelenskyj: Inga samtal om folkomröstningar hålls. Det är slutpratat med Ryssland om de håller omröstningar i ockuperade områden om att bli del av ryskt territorium, säger Ukrainas president Zelenskyj i ett videotal enligt Reuters. "Om ockupanterna går vidare med pseudo-folkomröstningar stänger de dörren för alla samtal med Ukraina och den fria världen, vilket de kommer att behöva vid något tillfälle." Några möten mellan Ryssland och Ukraina har dock inte hållits sedan i slutet av mars, vilket båda sidor beskyller varandra för. Omni 220807. Käihkö: Väst måste börja producera vapen för Ukraina. Det krävs snabbare beslut från svenska politiker för att kunna hjälpa Ukraina materiellt i kriget. Det menar Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Till DN säger han att det finns risk att vapnen från västvärlden till Ukraina inte kommer räcka om länderna fortsätter skicka från sina egna lager, i stället för att producera direkt i Ukraina. Han nämner USA och Frankrike som exempel, där USA redan skickat 30 procent av sitt lager av pansarvärnsroboten Javelin och Frankrike gett en fjärdedel av sitt lager av artilleripjästypen Ceasar. Käihkö menar att om väst inte börjar producera direkt för Ukraina blir det svårt, om inte omöjligt, att se vad de behöver. "Om vi vill att Ukraina ska vinna kriget borde vi rikta in vår försvarsindustri på att producera sådant som Ukraina kommer att behöva för att vinna kriget," säger han. Soffs generalsekreterare: Inte enkelt att ställa om den svenska försvarsindustrin. Omni 220807. Medvedev: Vi kommer uppnå fred - på våra villkor. Den före detta ryske presidenten och en av Vladimir Putins mest inflytelserika män Dmitry Medvedev, säger i en intervju med ryska nyhetsbyrån Tass att landet kommer uppnå sina mål i Ukraina, uppger Reuters. "Ryssland genomför en speciell militäroperation i Ukraina och kommer uppnå fred - på våra villkor," säger Medvedev, som är ordförande i Rysslands säkerhetsråd. Dmitry Medvedev säger vidare att kriget i Georgien 2008, utvidgningen av Nato och kriget i Ukraina, sammantaget är försök av USA och dess allierade att förgöra Ryssland. "Målet är gemensamt, att förinta Ryssland." Uttalandet går i linje med hur Ryssland uttalat sig tidigare och står i stark kontrast till hur de flesta andra länder uppfattar situationen. Omni 220808. Kommentar: Medvedev har blivit en papegoja till Putin. Uppgift: Ryska armén sätter minor längs fronten. Ryska styrkor fortsätter att deportera ukrainska barn från Luhansk, varnar guvenör Serhij Hajdaj, enligt Sky News. Samtidigt fortsätter den ryska offensiven som det senaste dygnet inriktats mot sju ukrainska byar. Sju robotattacker, två flyganfall och ett tiotal artillerieldsbeskjutningar noterades. Brittiska försvarsdepartementet anklagar ryska styrkor för att "högst sannolikt" placera ut minor längs fronten för att avskräcka en motoffensiv. "Dessa minor riskerar att skada såväl militärer som lokalbefolkningen", skriver myndigheten i sin dagliga rapport. Minorna tros vara av samma modell och tillverkningsår som de som användes av Sovjetunionen i Afghanistan på 1980-talet. Om det stämmer är riskerna extra stora, enligt försvarsdepartementet. Omni 220808. Kommentar: Rysslands krig i Ukraina är fullständigt respektlöst för hela Ukrainas befolkning. Helt utan orsak förutom att Ukraina valde den demokratiska vägen och Ryssland genom Putin som ledare valde den fascistiska vägen. En anställd skadad i attack mot kärnavfallslagring. En anställd på kärnkraftverket Zaporizjzja vårdas för splitterskador efter ny rysk raketbeskjutning, uppger den statliga energimyndigheten Energoatom på Telegram. Enligt energimyndigheten befann sig den anställde på verkets lagringsplats för kärnavall. Kärnavfallet från Zaporizjzja lagras i 174 metallcontainrar under öppen himmel, skriver Reuters. Osäkerheten i Ukrainas kärnavfallslagring ifrågasattes även före den ryska invasionen. "Tre mätare för radioaktivitet är skadade. Därmed är det i nuläget inte möjlighet att snabbt upptäcka och agera om nivåerna av radioaktivitet skulle öka eller om det skulle läcka kärnavfall", skriver Energoatom. I fredags varnade myndigheten för att raketattackerna mot kärnkraftverket innebär "en allvarlig risk för säker drift av anläggningen". En reaktor har tagits ur drift på grund av skador efter beskjutningen. Zaporizjzja ockuperades tidigt under invasionen av ryska styrkor, men drivs fortfarande av ukrainsk personal. Uppgifterna om den senaste attacken har inte bekräftats av oberoende källor. Ryssland och Ukraina har tidigare anklagat varandra för att ligga bakom de beskjutningar som skett mot kärnkraftverket. (svt 220808.) Ryssland: Har tagit svenska vapen i Ukraina. Ryska försvarsdepartementet hävdar att deras styrkor har kommit över svenska granatgevär, Carl Gustaf M3, i närheten av ukrainska staden Izjum. Det skriver departementet på Telegram, enligt DN. I en video ansluten till inlägget visar de upp vapnen som ryska styrkor ska ha kommit över. Även vapen i form av tunga maskingevär och robotsystemet Javelin från Storbritannien, USA och Polen ska styrkorna ha kommit över. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, anser att uppgifterna är troliga. "På samma sätt som ukrainarna har tagit oerhört mycket rysk krigsmateriel, så har ryssarna också tagit ukrainsk materiel och den är ju till stora delar från väst. Det är inga konstigheter i ett krig," säger Paasikivi till DN.
Omni 220808. Hultqvist: Ryssland vill kriga i fler länder än Ukraina. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) tror inte att Rysslands ambition är att kriga i enbart Ukraina. Om de är framgångsrika är de säkert beredda att gå vidare till andra länder, säger Hultqvist till Expressen. Under måndagen möter försvarsministern sin danska och norska motsvarighet för att diskutera ett fördjupat militärt samarbete. Redan förra hösten kom de överens om att inleda ett samarbete om den strategiskt viktiga regionen från södra Östersjön, genom Öresund och upp till Oslokusten. Hultqvist tror att det är viktigt att ha kontrollen vid inloppet till Östersjön. "Det handlar ytterst om att kunna genomföra koordinerade militära operationer i kris och konflikt," säger han. Hultqvist: Bara det att kriget pågår, det visar vilket hot Ryssland utgör. Danmarks försvarsminister: Vi har ett gemensamt ansvar att hålla vårt område säkert. Omni 220808. Pentagon: Över 70 000 ryssar har dött eller skadats. Mellan 70 000 och 80 000 ryska soldater har dött eller skadats sedan Ryssland startade kriget i Ukraina. Den bedömningen gör Colin Kahl, en högt uppsatt tjänsteman i försvarsdepartementet och rådgivare till USA:s försvarsminister, under en pressträff i Pentagon. "Numret kan vara lite lägre, lite högre, men jag tror att det är en ungefärlig siffra," säger Kahl. Han tillägger att siffran är anmärkningsvärd, särskilt med tanke på att Ryssland "inte uppfyllt några av Vladimir Putins mål" under invasionen. Tidigare i dag hävdade Ukrainas försvarsdepartement på Twitter att drygt 42 000 ryssar "eliminerats". Under pressträffen meddelade Kahl också att Bidenadministrationen skickar ytterligare vapen till ett värde av en miljard dollar, drygt tio miljarder kronor, till Ukraina. USA har gett över 9,8 miljarder dollar till Ukraina sedan krigsstarten. Colin Kahl: Ukrainarnas moral är mycket högre än ryssarnas. Kahl medgav också att Ukraina förlorat många soldater. Omni 220808. Zelenskyj kräver totalstopp för turister från Ryssland - får medhåll av Sanna Marin. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver att västvärlden förbjuder ryska medborgare från att resa in i deras länder. Kravet framförs i en intervju med Washington Post från hans presidentpalats i Kyiv. Det finns i nuläget inget sådant förbud på EU-nivå. Vissa kritiker har hävdat att det på ett orättvist sätt skulle slå mot ryssar som flyr landet för att de är kritiska mot Vladimir Putin och hans krig. Men Zelenskyj håller inte med. Han kräver att ryssarna "lever i sin egen värld tills att de förändrar sin filosofi". "Oasvett vilken typ av ryss - tvinga dem att åka till Ryssland [...] Folket valde den här regeringen och de bekämpar den inte, bråkar inte med den, skriker inte på den." Under måndagen framförde Finlands statsminister Sanna Marin samma krav i en intervju med Yle. "Samtidigt som Ryssland för ett aggressivt, brutalt anfallskrig i Europa så kan ryssar leva ett normalt liv, resa i Europa, vara turister. Det är inte rätt."
Omni 220808. Rysk desinformation sprids trots flera förbud. Efter att EU blockerat de ryska nyhetssajterna RT och Sputnik har Kreml tänkt om kring hur de sprider propaganda - och hittat nya vägar. Det uppger den New York-baserade organisationen NewsGuard, som spårar desinformation på nätet, enligt AP. NewsGuard har identifierat 250 hemsidor som aktivt sprider rysk desinformation. Många av dem har uppstått de senaste månaderna, och har inga tydliga kopplingar till Ryssland. Flera av hemsidorna poserar som nyhetssajter och tankesmedjor. En stor del av desinformationen består av falska uppgifter om brott begångna av ukrainska flyktingar, och att Ukraina skulle iscensätta ryska attacker. Hemsidorna finns på flera olika språk Omni 220809. Små ryska framsteg när kriget går in i ny fas. Det går allt mer trögt för Ryssland i landets försök att tränga djupare in i Ukraina, rapporterar brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelserapport. Den senaste månaden har Ryssland som mest avancerat en mil, men på de flesta håll handlar det bara om några enstaka kilometrar in i Ukraina. Landet verkar just nu fokusera krafterna på att förstärka Cherson, en stad som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sagt ska befrias, enligt Kyiv Independent. Enligt tidningen väntas kriget nu gå in i en tredje fas, en fas som kommer fokusera på sträckan mellan kärnkraftverket Zaporizjzja och Cherson. Förstärkta ryska styrkor gör landet starka kring Kherson. Omni 220809. Minst tolv explosioner vid rysk flygbas på Krymhalvön. Flera explosioner har inträffat vid en rysk militärflygbas vid Novofedorivka på Krymhalvön, uppger tre vittnen för Reuters. Vittnena beskriver höga ljud och svarta rökpelare som stiger mot himlen. Enligt två av vittnena hördes minst tolv explosioner under en minuts tid, omkring 14.30 svensk tid. Tre av explosionerna ska ha varit särskilt stora. Enligt Sergej Aksjonov, rysk ledare för administrationen på Krym, dog en person. Ytterligare fem personer uppges vara skadade. I statliga medier hävdar Rysslands försvarsdepartement att inga attacker legat bakom explosionerna. I stället, säger Ryssland, ska ammunition på plats ha detonerat. På tisdagskvällen sa dock en ukrainsk militärkälla till New York Times att Ukraina låg bakom explosionerna. På sociala medier sprids obekräftade videoklipp från händelsen. Ukrainsk militärkälla: Vi låg bakom explosioner på Krym. Turister flydde från platsen, som är ett populärt turistmål.
Omni 220809. Finlands riksdag utsatt för cyberangrepp av rysk grupp. Finlands riksdag är utsatt för en överbelastningsattack. En rysk hackergrupp tar på sig cyberangreppet, skriver Yle, som hänvisar till ett inlägg från hackergruppen NoName057(16) på Telegram. "Vi bestämde oss för att göra ett ’vänligt’ besök i grannlandet Finland vars myndigheter blivit så angelägna om att gå med i Nato", skriver hackergruppen i ett inlägg. Attacken började vid 13.30 svensk tid, skriver riksdagens officiella konto på Twitter. Riksdagen försöker nu att begränsa attackens omfattning. Enligt Hufvudstasbladet har det tidvis varit omöjligt att komma in på hemsidan. För den som kommer in på hemsidan laddar det långsamt. Omni 220809. Källor: Ryssland slaktar plan för att säkra reservdelar. Omvärldens sanktioner gör att Ryssland nu har börjat plundra existerande flygplan i landet på reservdelar, uppger källor för Reuters. Bland annat uppges flygbolaget Aeroflot på detta sätt säkra tillgång på delar de inte längre får köpa från andra länder. Sanktionerna efter Rysslands invasion av Ukraina innebär också att ryska flygplan inte får genomgå service i väst, skriver nyhetsbyrån. Ryssland har aviserat åtgärden för att säkra flygtrafiken till 2025. Omni 220809. Brutala siffran: Över 400 personer sköts, torterades eller slogs ihjäl i Butja. 458 ukrainare dödades i Butja utanför Kyiv i det som omvärlden har beskrivits som ryska krigsbrott. Av dem hade 419 offer skjutits, torterats eller blivit sönderslagna. Den brutala informationen presenterades av stadens vice borgmästare Mychailjna Skoryk-Sjkarivska på en pressträff på måndagen, efter över en månads efterforskningar, skriver Washington Post. Nästan alla döda var civila, enligt Skoryk-Sjkarivska. Vissa kroppar var så svårt skadade att det var omöjligt att identifiera dem, vilket gjorde att de fick en "ensam, namnlös död". På tisdagen hölls en begravningsceremoni för 15 av offren som aldrig blev identifierade, skriver Reuters. Samtliga dödsfall i Butja utreds som krigsbrott. Offren: 366 män, 86 kvinnor, fem gick inte att avgöra, nio barn. Ryssland har förnekat att man ligger bakom dödandet.
Omni 220809. Kommentar: Storljugaren Putin är hjärnan bakom dödandet. Putin utbildades till att manipulera sin omgivning och dupera folk. Ryskt fartyg vid svenska kusten - följdes av stridsflyg. Under tisdagen passerade ett ryskt fartyg utanför Malmö. Fartyget följdes efter av det svenska bevakningsfartyget HMS Arcturus och minst två stridsplan. Händelsen fångades på bild, rapporterar Expressen. Det ryskflaggade fartyget Ladoga sågs omkring 15.30. Enligt sajten Marinetraffic har fartyget åkt från länet Leningrad, som omger Sankt Petersburg, och är på väg norrut. Försvarsmakten vill inte kommentera uppgifterna om att ett ryskt fartyg rör sig längs den svenska kusten men säger att de följer vad som rör sig i närområdet med stort intresse. "Vi följer det som sker in och ut i Östersjön, och särskilt nu med tanke på Rysslands invasion av Ukraina," säger marinens kommunikationschef Jimmie Adamsson till Expressen. Flygvapnet vill inte heller kommentera bilderna. Omni 220809. Rysk desinformation sprids i nya kanaler. Efter att EU stängt ned de staliga ryska kanalerna RT och Sputnik har antalet webbsidor som publicerar proryskt innehåll ökat kraftigt, enligt en amerikansk webbgranskningsbyrå som AP talat med. Analytikerna på NewsGuard har identifierat totalt 250 webbsidor, varav flera har startats de senaste månaderna, som sprider rysk desinformation. Bland de återkommande historierna på sajterna finns uppgifter om att Ukraina genomför attacker, som ska se ut att komma från Ryssland, för att få internationellt stöd samt att ukrainska flyktingar begår brott i Polen och Tyskland. Även befintliga sajter som tidigare inte haft uttryckliga kopplingar till den ryska staten har börjat sprida ryska regeringsrepresentanters talepunkter, enligt byrån. (svt 220809.) CNN: Ryssland lockar fångar från fängelser till fronten. Ryssland rekryterar fångar för att fylla igen hålen efter stupade soldater i Ukraina, rapporterar CNN som över en månads tid intervjuat fångar och deras anhöriga samt vänner. Fångarna erbjuds löften som amnesti, villkorlig frigivning efter sex månader och månadslöner på motsvarande omkring 10 000-20 000 kronor. "De accepterar mördare, men inte våldtäktsmän, pedofiler, extremister eller terrorister," säger en fånge via en insmugglad telefon. Enligt fångrättsorganisationen Gualgu.net har det skett en kraftig rekryteringsvåg de senaste tre veckorna för att rekrytera fångar till frontlinjen i Ukraina. En del bedömare i väst tror att Ryssland förlorat uppemot 75 000 soldater, men dessa siffror har inte bekräftats från ryskt håll. Fångrättsorganisation: "Det finns inga garantier, inga riktiga kontrakt. Det är illegalt." Bedömare tror att Ryssland tvingas söka alternativ efter de stora förlusterna i Ukraina. Omni 220809. Nytt virus upptäckt i Kina - 35 har smittats av djur. Ett nytt virus som kan smitta mellan djur och människor, känt som "langya", har upptäckts i Henan och Shandong, två provinser i Kina. Det visar en ny studie i ansedda New England Journal of Medicine. Enligt smittskyddsmyndigheten på grannön Taiwan har 35 personer hittills smittats. De smittade har symtom som feber, hosta och muskelvärk. Ingen har dött och ingen har fått allvarliga symptom. Enligt Taipei Times misstänker forskarna att viruset har gått från näbbmöss till människor. Det är ännu oklart om viruset kan smitta mellan människor. Enligt studien, som även har uppmärksammats av Dagens Nyheter, finns det i nuläget inget vaccin. Omni 220810. Uppgifter: En av världens mest avancerade signalsökande robotar har använts i hemlighet. Det var kanske aldrig meningen att offentliggöras av USA - att Ukraina har fått en mycket avancerad signalsökande robot, som slår ut det ryska luftvärnet. Men en tjänsteman på Pentagon bekräftar nu för nyhetskanalen CNN att den skickats till Ukraina. "Att den finns där spelar stor roll för de fortsatta striderna," säger vapenexperten Rein Pella. Det började med att Ryssland hittade ett fragment från en projektil på plats i Ukraina. Bilden på fragmentet lades ut på sociala medier. Strax innan dess hade flera militära analytiker även börjat notera att en ovanligt stor del av det ryska luftvärnet slagits ut. "Det var förvånansvärt högt," säger Rein Pella, vapenexpert på Försvarshögskolan. Dessutom började ukrainskt stridsflyg flyga allt mer över ryskkontrollerat område. Även det anmärkningsvärt. "Både ryskt och ukrainskt stridsflyg har egentligen bara opererat på den absoluta frontlinjen, ingen har genomfört flyganfall på den andres territorium. Båda sidornas luftvärn har varit för starkt," säger Pella. Fragmentet på de ryska bilderna såg ut att komma från den signalsökande roboten ”Harm”, eller rättare sagt AGM-88 High-Speed Anti-Radiation Missile. Det är en robot som själv hittar radarsignaler från luftförsvar på marken och slår ut det. Det verkar alltså stämma, enligt uppgifterna till CNN. Rein Pella förklarar att det har stor betydelse om vapnet används. Enligt honom kan man se det som att det fungerar på två sätt: antingen slås det ryska luftvärnet ut eller så skräms det till att stängas av. Roboten hittar nämligen luftvärnet genom att själv söka upp radarsignalerna från det. Man behöver alltså inte veta exakt var luftvärnet finns. "Tidigare har luftvärnet kunnat vara på dygnet runt, alla dagar." Att det var hemligt var betydelsefullt för att få så stor effekt som möjligt. "Meddelar man i förväg kan ju ryssarna börja taktikanpassa, det vill säga ändra sitt beteende," säger Rein Pella. I videon hör du hur roboten fungerar: "Roboten öppnar sin målsökare och börjar leta efter radarsystemet." svt 220810. Presidenten i natt: Kriget måste sluta med att Krym helt befrias från Ryssland. Kriget i Ukraina började med att Ryssland tog Krymhalvön - och måste sluta med att Krymhalvön återigen befrias. Det säger Volodymyr Zelenskyj i ett fem minuter långt tal som publicerades strax före midnatt och som helt handlar om Krym. "Ryssland har förvandlat vår halvö, som alltid har varit och alltid kommer att vara en av Europas bästa platser, till en av Europas farligaste platser," säger den ukrainske presidenten. Så länge som ryska soldater finns där råder ett hot mot hela Europa och hela den globala stabiliteten. Svartahavsregionen kan aldrig bli säker så länge som Krym används som rysk militärbas, fortsätter han. På tisdagen inträffade en rad explosioner vid en rysk flygbas på Krym. I videon konstaterar Zelenskyj att det "med rätta" varit mycket fokus på halvön, men nämner inte om Ukraina var inblandat. Omni 220810. Armékår med lågutbildade väntas förstärka rysk sida. Tretton civila dödades i en ny rysk attack i natt, den här gången mot Dnipropetrovsk i centrala Ukraina, berättar den lokala guvernören, enligt AFP. Samtidigt rapporterar nyhetsbyrån Reuters att Ryssland mobiliserar för att förstärka offensiven i Donbas. Det brittiska försvarsdepartementet skriver i sin dagliga underrättelserapport att ryska regionpolitiker aktivt försöker locka män under 50 år, med låg utbildning att delta i kriget. Mot löften om generös ersättning ska dessa, enligt myndigheten, utgöra en helt ny armékår som normalt uppgår till mellan 15 000 och 20 000 soldater. "Givet det mycket begränsade intresset att frivilligt strida i Ukraina, kommer det förmodligen bli svårt att komma upp i den omfattningen", skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Omni 220810. Kommentar: För att delta i världens farligaste jobb och bli kanonmat behövs ingen utbildning. Analyser: Ryssland vinner energikriget - Norge förlorar. Oavsett vilken indikator du använder vinner Rysslands president Vladimir Putin på energimarknaderna, skriver Bloombergs råvaruexpert Javier Blas i en kommentar. Han listar tre sådana: råoljeproduktion, priset på rysk olja och att oljeorganisationen Opec inte struntat i Ryssland. Att vanligtvis så stabila Norge också är påverkade är ytterligare ett tecken, skriver Richard Milne, nordisk och baltisk korrespondent för Financial Times. De exporterar el till bland annat Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. "Varningsskyltarna som blinkar i Norge visar hur tuff den här vintern kan bli i hela Europa", skriver han. Javier Blas: Hoppas inte Putins energivinst gör europiska politiker veka. Richard Milne: Norge har liknande problem som Sverige. Omni 220810. Ukrainska filmare gör serie om livet efter invasionen. En ny tv-serie ska skildra livet i Ukraina efter den ryska invasionen, skriver Deadline. Varje avsnitt av antologiserien ”Those who stayed” ska göras av olika lovande ukrainska filmskapare. Karaktärer från olika avsnitt kommer att möta varandra under seriens gång, skriver sajten. Projektet genomförs av det ukrainska produktionsbolaget FILM UA och Red Arrow Studios International. "Var och en av oss har en unik historia att berätta och var och en av oss har upptäckt något nytt om oss själva och dem omkring oss," säger producenterna Anna Elisejeva and Kateryna Vysjnevska i ett uttalande. Producenterna: Det är allas krig. Handlingen cirkulerar kring människor som valt att stanna kvar. Omni 220810. Satellitbilder visar förödelsen på militärflygbasen. Satellitbilder förefaller visa hur flera ryska stridsflyg förstörts efter explosionerna på militärflygbasen på Krim. Både Ryssland och Ukraina förnekar att det rör sig om en ukrainsk attack. Enligt CNN kan det röra sig om Rysslands största förlust av militära stridsflygplan under en enskild dag sedan andra världskriget. På tisdagen kom uppgifter om en rad explosioner på en rysk militärflygbas på Krim. En person dog och fem skadades i explosionerna, uppger Krimhalvöns hälsodepartement. Ryssland hävdar att inga stridsflyg skadades av explosionerna - men satellitbilder ser ut att visa åtminstone åtta skadade eller förstörda stridsflyg, rapporterar BBC. Om antalet förstörda plan stämmer kan det innebära landets största förlust av stridsflyg under en enskild dag sedan andra världskriget, enligt CNN. Att två explosioner rapporteras ha inträffat pekar enligt Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace på att det rör sig om en ukrainsk attack, tvärtom mot vad de båda länderna hävdar. Enligt Ryssland orsakades explosionerna av en olyckshändelse i ett ammunitionsförråd. Ukraina nekar också till att ha utfört en attack, och antyder att en olycka måste ha skett.
Omni 220811. Lettland klassar Ryssland som statlig terrorfinansiär. Lettlands parlament klassar Ryssland som en statlig terrorfinansiär, skriver AFP. Samtidigt uppmanar det andra länder att göra samma sak. I uttalandet kallar landet även Rysslands attacker mot civila i Ukraina för terror i utlandet. Ryssland "använder lidande och hot som verktyg i sina försök att demoralisera det ukrainska folket och de väpnade styrkorna och förlama statens funktion för att ockupera Ukraina", heter det i uttalandet.
Omni 220811. Estland vill plocka bort sovjetiska monument. Sovjetiska krigsmonument i Estland orsakar spänningar, både lokalt och i relationen till Ryssland, uppger estländsk media. Det lokala styret i gränsstaden Narva har beslutat att en replika av en "T-34"-stridsvagn, som sedan 1970-talet stått som minne från den sovjetiska arméns borttryckande av nazisterna under andra världskriget, ska plockas bort. Premiärminister Kaja Kallas vill att monumentet flyttas omedelbart och har lovat att staten kan hjälpa till, allt "för att säkra den allmänna ordningen". "Det är viktigt att det görs i tid innan spänningarna blir större," säger hon, enligt det estniska public service-bolaget, ERR. Men även om det lokala styret är medgörligt, uppges de flesta i Narva inte ha något emot monumentet. Borgmästaren betonar att beslutet är deras och på måndag väntas kommunfullmäktige behandla vart stridsvagnen ska flyttas. I en kommentar uppger Putins talesperson, Dmitrij Peskov, att den estländska diskussionen är "chockerande" och "ett krig mot historien". Senast ett monument togs bort ledde det till flera dagars upplopp. Omni 220811. Hultqvist öppnar för att tillverka vapen åt Ukraina. Regeringen utesluter inte att producera egna vapen och donera till Ukraina. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SVT Nyheter. Vid dagens givarkonferens i Köpenhamn, där Sverige och 16 andra länder deltog, antogs tre huvudinriktningar för det framtida stödet. Hjälpen ska bestå av militär utbildning, minröjning och vapenproduktion. Slovakien, Polen och Tjeckien har redan anmält intresse för vapentillverkning, enligt Hultqvist. Det kan också bli aktuellt för Sverige, även om Hultqvist tycker att det är "för tidigt att säga". "Vi är med i alla tre dimensionerna på ett positivt sätt, men sen får vi i slutändan se hur vi lägger upp alltihop." Nyligen meddelade regeringen att Sverige ska bidra med 120 instruktörer. Över 15 miljarder i stöd till Ukraina på givarkonferensen. Omni 220811. Martin Kragh: "Den ryska ekonomin har stora problem." Den ryska ekonomin går betydligt sämre än vad landet velat framställa det som. Det hävdas i en färsk rapport från det amerikanska universitet Yale. "Den ryska ekonomin har stora problem," säger Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutet, i SVT:s Morgonstudion. De fem forskare som skrivit rapporten ger en omfattande ekonomisk analys av hur västvärldens sanktioner och utländska företags tillbakadragande påverkat Ryssland. Forskarnas slutsats, fem månader efter Rysslands invasion av Ukraina, är att det "katastrofalt har lamslagit den ryska ekonomin". Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet. Han bedömer att rapporten är trovärdig, även om den ännu inte granskats enligt akademiska principer. "Den dokumenterar det som många kan ha misstänkt redan, att den ryska ekonomin har stora problem," säger Martin Kragh. Omkring 1000 utländska företag har lämnat landet, vilket antas motsvara ungefär 40 procent av Rysslands BNP. Det är dock svårt att säga vilka konkreta effekter det har haft, menar Martin Kragh. "Det finns oerhört få konkreta exempel på vad som händer på den nivån i Ryssland i dag. Det har i stor utsträckning att göra med att den fria journalistiken i Ryssland har blivit så kraftigt begränsad att vi får inte den typen av information längre."
Hur effektiva har då sanktionerna mot Ryssland varit? Ryssland har inte upphört med sin krigföring mot Ukraina, men sanktionerna kan ändå sägas ha haft effekt, menar Martin Kragh. "Den ryska ekonomin har drabbats och det betyder att de kan tillverka färre raketer, granater och stridsvagnar. Det är en indirekt begränsning av den ryska krigförmågan." Kan man förstå det som att ekonomin är en nyckel för att president Putin ska kunna behålla sin makt? "Ja. Han har haft någon typ av vagt löfte om att erbjuda en ekonomisk stabilitet i över 20 års tid. Nu, under snart ett årtionde eller mer, så har den ryska ekonomin stagnerat," säger Martin Kragh.
svt 220812. Flygvapnet i Svarta havet har "försvagats betydligt". Ryssland fick åtta stridsflygplan förstörda i explosionerna vid flygbasen på Krymhalvön, det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering. Det är en liten del av Rysslands totala flygvapen, men för flottan i Svarta havet har Rysslands förmåga i luften "försvagats betydligt", skriver departementet."Nu kommer den ryska militären sannolikt omvärdera hotbilden. Tidigare har Krym förmodligen ansetts vara ett säkert område långt från fronten." Omni 220812. Flera kinesiska bolag avnoterar sig från Wall Street. Flera kinesiska bolag har under fredagen gått ut med att de kommer avnotera sig frivilligt från New York-börserna, rapporterar Market Watch. Det rör sig bland annat om Petrochina, China Life Insurance, Sinopec och China Petroleum & Chemical Corp och Aluminium Corp. of China. USA:s tillsynsmyndighet SEC har tidigare varnat bolagen om att de kan tvingas avnoteras från New York-börsen eftersom de inte levt upp till diverse krav i olika inspektioner.Enligt Kinas motsvarighet till Finansinspektionen har besluten att avnotera sig dock varit strategiska "företagsbeslut". De sista handelsdagarna för bolagen är planerade till slutet av augusti och början av september. Trots rykten har kinesiska Alibaba inte gått ut med besked om bolaget kommer avnotera sig från Wall Street ännu. Spänningarna har ökat mellan USA och Kina sedan Nancy Pelosis besök i Taiwan förra veckan. Omni 220812. Ny lag rundar sanktioner - produkterna säljs i Ryssland. Trots sanktionerna kan ryska medborgare ändå köpa den senaste smartphonemodellen, vårkollektionen från Zara, eller en ny BMW, rapporterar The Guardian. Tack vare en nya rysk lag om "parallell import" kan konsumenterna i Ryssland fortfarande köpa produkter från märken som stoppat sin verksamhet i landet. Lagen innebär att ryska företag tillåts köpa produkter från företag i andra länder oavsett om den ursprungliga upphovsmannen godkänt det eller inte. På så vis kan exempelvis bilar och telefoner som importerats till länder som Armenien, Kazakstan och Iran säljas vidare till Ryssland. "Parallell import spelar en viktig roll i att säkerställa att livet inte förändras av kriget. Putin vill att ryssar ska kunna fortsätta leva som vanligt. Västerländska produkter som kan tyckas obetydliga, kan ha ett stort värde för vanliga ryssar, säger sociologen Grigory Yudin till The Guardian. Bilhandlaren: Efterfrågan på västerländska lyxbilar är enormt. Kerml publicerade en lista på produkter som får importeras parallellt. Ryska ministern säger att det fungerar Omni 220812. Ryssar rundar internetblockaden - miljoner fler VPN-användare. Flera nyhetssajter och sociala medier blockeras i Ryssland. Men allt fler invånare har nu börjat hitta tekniska lösningar för att komma runt systemet. "Vi har ingen tv hemma och får nyheter bara via internet," säger Egor, bagare från Moskva, till SVT. 138 000 hemsidor har blockerats i Ryssland sedan krigets början, enligt Rysslands chefsåklagare Igor Krasnov. Bland dem ryska oberoende mediekanaler och sociala medier som Instagram och Facebook. Siffran har kritiserats av den ryska icke-statliga organisationen Roskomsvoboda, som uppger att det snarare handlar om 5 300 blockerade sidor och länkar. Men det har fått invånarna att hinna nya vägar. VPN-appar anonymiserar användarens plats och identitet, vilket gör att det går att komma åt förbjudna hemsidor. Antalet VPN-användare i Ryssland har nu ökat från 1,6 miljoner i februari till 24 miljoner i juli, enligt siffror som den brittiska tidningen Times har tagit del av. "Vi har ingen tv hemma och får bara nyheter via internet. För att fördjupa mig i ett eller annat ämne använder jag hemsidor som jag når via VPN," säger Egor, bagare från Moskva, till SVT. Ryska myndigheter försöker minska användning av VPN och blockerar även VPN-tjänster. Det har också gjort att många – nyhetsredaktioner, företag och privatpersoner - gått över till sociala medieplattformen Telegram. "Det är obekvämt att gå in och koppla upp sig via VPN hela tiden. Därför läser jag nyheter på Telegram istället," säger Egor. Egor använder även Instagram för att marknadsföra sitt bageri och ta del av recept.
svt 220813. Rapport: Två strategiskt viktiga broar helt odugliga. Två för Ryssland strategiskt viktiga vägbroar som går över floden Dnipro i närheten av ockuperade staden Cherson är nu helt och håller odugliga för militära ändamål. Det uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesrapport. Ukraina attackerade den 10 augusti broarna Antonivka och Kakhovskij, som kopplar ihop Cherson med andra ryskkontrollerade områden. "Även om Ryssland skulle lyckas göra betydliga reparationer skulle broarna utgöra en stor sårbarhet", heter det. Det innebär en begränsning av Rysslands försörjningskedja. Omni 220813. Zelenskyj: Den som skjuter mot kraftverk är måltavla. De ukrainska styrkorna kommer att rikta sina attacker mot ryska soldater som skjuter på eller från det ockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja, säger president Zelenskyj enligt Reuters. "Alla ryska soldater som antingen skjuter på kraftverket, eller skjuter i skydd av det, måste förstå att han blir en särskild måltavla för våra underrättelseagenter, specialstyrkor och vår armé." Den ukrainska underrättelsetjänsten uppgav tidigare på lördagen att nya ryska ”provokationer” förekommit vid kraftverket under dagen. Zaporizjzjas borgmästare i exil uppger att det rör sig om artilleribeskjutning. Den rysktillsatta lokala företrädaren Vladimir Rogov anklagar i sin tur Ukraina för att beskjuta kraftverket. G7 har uppmanat Ryssland att dra tillbaka sina styrkor från kraftverket. Invånare i staden (som kontrolleras av Ukraina) uppmanas ta skydd. Omni 220814. Första spannmålsfartyget till Afrikas horn står redo. Det FN-chartrade fartyget MV Brave Commander - lastat med över 23 000 ton vete, står redo att lämna Ukraina för Afrika under kommande dagar, uppger FN för Reuters. Fartyget blir det första att frakta spannmål direkt till Afrikas horn - som är drabbat av en akut hungersnöd - sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari, skriver New York Times. Afrikas horn har varit drabbat av torka i fyra års tid vilket resulterat i att 18 miljoner människor står inför svår hunger. Spannmålsfartyget kommer att åka till Etiopien via den spannmålskorridor i Svara havet som öppnades efter överenskommelser mellan Ukraina, Ryssland och FN. Spannmålsfartyget har finansierats via donationer från FN:s Världslivsmedelsprogram, USA och privata givare. Hittills har 14 spannmålsfartyg lämnat Ukraina. FN: Behövs omedelbar hjälp till Afrikas horn. Omni 220814. Fyra viktiga broar förstörda efter Ukrainas nya taktik - tusentals ryssar isolerade. Tusentals ryska soldater riskerar att helt isoleras sedan Ukraina förstört de fyra viktigaste broarna som går över floden Dnepr i Cherson-regionen, uppger underrättelsekällor från väst för New York Times. Soldaterna, som befinner sig på västra sidan, riskerar att inte nås av matleveranser och andra förnödenheter sedan försörjningslinjen brutits. Att förstöra broarna ska enligt källorna vara en del i Ukrainas ändrade strategi. Ukraina har genom att förstöra broarna lyckats bromsa den ryska framfarten. Det var i går som Ukraina hävdade att man träffat den sista av de fyra broarna, skriver AP. Med nya vapen har Ukraina kunnat attackera djupare i de ryska försörjningslinjerna och förstöra för Ryssland viktiga mål. Ukraina: Vi har förstört viktiga försörjningslinjer. Ukrainarna kämpar "på sina egna villkor" snarare än att försöka slå ryssarna direkt. Omni 220814. Tysk myndighet: Måste dra ner på gas - eller ransonera. Tyskland måste få ner gaskonsumtionen med en femtedel för att undvika energibrist i vinter. Det säger energimyndigheten BNA:s chef Klaus Müller till Financial Times. "Om vi misslyckas med att nå vårt mål finns en stor risk att vi inte kommer att ha tillräckligt med gas," säger Müller till tidningen. Han kommer att se över vilka "systemviktiga" företag som ska prioriteras och tilldelas gas om det blir brist i vinter. Müller varnar samtidigt för att företag kan lämna landet på grund av de höga energipriserna.
BNA: Bolag med logistik för mat och medicin kan anses systemviktiga.
Omni 220814. Paasikivi: Motoffensiven enormt viktig för Ukraina. Sedan en månad tillbaka förbereder sig Ukraina på en motoffensiv mot Ryssland i södra Ukraina. Offensiven kommer att bli oerhört viktig för ukrainsk del, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Expressen TV. "Ukraina behöver kunna presentera framgångar för den egna befolkningen. De behöver också kunna presentera framgångar för Europa, för att visa att de höga energipriserna är värt något," säger han. Han tror att bland annat de ukrainska attackerna på broar i söder och mot flygplatsen på Krym har skurit av de ryska underhållmöjligheterna. Paasikivi säger att den ukrainska motoffensiven har ett tidsfönster. Den får inte ske när det börjar närma sig vinter, säsongen som han säger att ryssar och ukrainare kallar för "lersäsongen". Omni 220814. Amerikanska toppolitiker besöker Taiwan. En amerikansk kongressdelegation har landat i Taiwan och kommer besöka landet under söndagen och måndagen. Det meddelar USA:s ambassad i Taiwan, rapporterar Bloomberg. Delegationen ska träffa seniora medlemmar i den taiwanesiska regeringen och besöket leds av den amerikanska senatorn Ed Markey. De ska bland annat samtala om handelsrelationer och säkerhetsläget i regionen. Besöket riskerar enligt tidningen att leda till ytterligare spänningar mellan USA och Kina. Besöker landet i två dagar.
Delegationens flygplan ska ha landat i Taiwan under morgonen. Demokraten Ed Markey leder besöket. Besöket görs tolv dagar efter att Nancy Pelosi var i landet.
Omni 220814. Efter nya lagen om "fejk" - ryssar döms på löpande band. Sedan kriget bröt ut i Ukraina har tusentals ryssar dömts för att ha "misskrediterat" den ryska armén. Brotten kan bestå i allt från poster i sociala medier, till att öppet opponera sig mot kriget eller bära blågula kläder. Evgenij Kruglov var ledig och ute med sina kollegor i skogen, när fyra polisbilar dök upp. Han omhändertogs på plats och kördes till en annan region, där han blev delgiven misstanke om brott. Brottet uppgavs vara misskreditering av den ryska armén. Anledningen var att han delat en post i sociala medier om hur civila dödas i Mariupol och Butja. "Jag hade en öppen profil. Det var väl inte så smart med tanke på omständigheterna i nuläget," berättar Evgenij, som till vardags arbetar som arkeolog i Oms i sydvästra Sibirien. Om Evgenij döms kommer han bli en i raden av över 3000 ryssar som hittills dömts enligt de nya lagarna som Ryssland antagit efter krigsutbrottet i Ukraina. Hör Evgenij berätta om läget i Ryssland i klippet. En dryg vecka efter att kriget i Ukraina bröt ut röstade den ryska duman igenom den nya lag som gör det olagligt att "misskreditera" den ryska armén och sprida "falska uppgifter" eller "fejk". Den nya lagen är bara en i raden av repressiva åtgärder som den ryska staten tagit till på senare år för att stävja all opposition. Tidigare har lagen om "utländska agenter" tvingat flera oberoende medier och organisationer, så som VTimes och Memorial, som arbetar med mänskliga rättigheter,att slå igen. Med den nya lagen försvann de sista fria medierna från Ryssland, exempelvis TV-kanalen Dozhd och radiokanalen Echo Moskva, och så även en stor del av oppositionen inom samhället. För gör man sig skyldig till överträdelse av lagen, och det kan handla om allt från att skriva citationstecken kring ordet "specialoperation" till att bära blågula kläder riskerar man dryga böter - eller fängelse. Den 8 juli dömdes fullmäktigeledamoten i Krasnoselskijdistriktet i Moskva, Aleksei Gorinov, till sju års fängelse. Hans brott bestod i att han vid ett fullmäktigemöte, som även spelades in, inte ville delta i en omröstning huruvida distriktet skulle anordna en teckningstävling för barn vid firandet av segerdagen den 9 maj. "Hur kan det vara tal om teckningstävlingar för barn när barn dör varje dag i Ukraina?" frågade ledamoten och fortsatte med att säga att all kraft borde läggas på att få ut de ryska trupperna från ukrainskt territorium. Gorinov dömdes för att ha spridit "falska uppgifter" om ryska armén. "Det här går emot både den ryska konstitutionen och mot alla internationella lagar och regler," säger Daria Korolenko, jurist och analytiker vid organisationen OVD-Info som arbetar med att hjälpa dem som anhållna enligt de nya lagarna. Läs mer om organisationen OVD-Infos arbete här. svt 220814. Putin vill knyta starkare band med Kim Jong-Un.Rysslands president Vladimir Putin vill att banden till Nordkorea stärks, rapporterar Sky News med hänvisning till den nordkoreanska statligt kontrollerade nyhetsbyrån KCNA. I ett brev till landets diktator Kim Jong-Un skriver Putin att de två bör arbeta för att "utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna genom gemensamma ansträngningar". Brevet skickades lagom till nationella frihetsdagen, en högtid som firas i både Nord- och Sydkorea den 15 augusti. Kim svarar i ett separat brev att de två länderna har vänskapsband som går tillbaka till när man besegrade Japan under andra världskriget, och att "det taktiska och strategiska samarbetet, stödet och solidariteten" sedan dess nått en ny nivå. Kim anser också att förmågan att mota hot och provokationer från "fientliga militärmakter" är något som binder dem samman.
Stöttat Ryssland tidigare. I juli i år erkände Nordkorea formellt de två så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i Ukraina, som utropades av ryskstödda separatister med nära band till Moskva i samband med att Ryssland annekterade Krimhalvön 2014. Erkännandet ledde till att Ukraina omedelbart bröt sina diplomatiska förbindelser med Pyongyang.
svt 220815. "Ryssland redo för omröstning i Donetsk." Ryssland är förmodligen i slutfasen av sin planering för en folkomröstning i det ockuperade Donetsk. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter på måndagsmorgonen. Det är dock osäkert om ryska myndigheter ännu definitivt beslutat att genomföra omröstningen. Enligt departementet har separatistledaren Denis Pusjilin sagt till ryska medier att en tidpunkt för omröstningen kommer att tillkännages när hela Donetsk är under rysk kontroll. Ryssland har förberett omröstningar en längre tid. Omni 220815. Japans premiärminister lovar att "aldrig föra krig". Japans premiärminister Fumio Kishida lovade på årsdagen av landets kapitulation i andra världskriget att aldrig föra krig igen, rapporterar Reuters. Det fredliga budskapet motverkades dock enligt nyhetsbyrån av att flera ministrar samtidigt besökte den kontroversiella Yasukuni-helgedomen i Tokyo och att premiärminister Kishida skickade gåvor dit. Sydkoreas regering reagerade med missnöje på uppgifterna, och en talesperson uttryckte "djup besvikelse". Yasukuni-helgedomen är till för att hedra soldater och andra som fallit i Japans krig genom historien, men även ett antal japanska krigsförbrytare hedras där. Den nyligen mördade Shinzo Abe var den senaste premiärministern som personligen besökte Yasukuni år 2013. Omni 220815. Ukraina hävdar att de slagit ut militärbas. Ukraina hävdar att de under måndagen träffat en bas som används av den ryska paramilitära Wagnergruppen. Det rapporterar AFP. Luhanskregionens guvernör Serhij Hajdaj säger att basen förstördes av ett "precisionsanfall". Wagnergruppen tros vara kopplad till den ryske oligarken Jevgenij Prigozjin, som är nära förknippad med president Vladimir Putin. Ukrainska myndigheter säger att de också har förstört en järnvägsbro i närheten av staden Melitopol, som intagits av ryska trupper. Stadens borgmästare Ivan Fjodorov säger att anfallet innebär en "fullständig frånvaro av militärtåg från Krym". Krym är en viktig bas för ryska trupper Omni 220815. Uppgifter: Explosioner och artilleri vid Zaporizjzja. Explosioner och tung artillerield hörs i den ockuperade staden Enerhodar, där kärnkraftverket Zaporizjzja ligger. Det enligt stadens borgmästare Dmitry Orlov och Vladimir Rogov, som är medlem i rådet för den ryskkontrollerade militär-civila administrationen, enligt den ryska exiltidningen Meduza. Zaporizjzja är Europas största kärnkraftverk. Det har kontrollerats av ryska trupper sedan i mars. Kärnkraftverket besköts upprepade gånger i augusti, vilket Ukraina och Ryssland beskyller varandra för.
Omni 220815. Svensk man riskerar dödsstraff i Ukraina. Under måndagen hölls förhandlingar i en ryskseparatistisk domstol i ockuperade Donetsk, där fem utländska medborgare åtalats för att stridit som legosoldater med ukrainska styrkor, uppger ryska medier enligt Reuters. Tre av männen, varav en uppges vara svensk medborgare, tillfångatogs i Mariupol och riskerar dödsstraff. Rättegången inleds i oktober. De andra männen som riskerar dödsstraff är från Storbritannien och Kroatien. Självständiga utbrytarregionen har erkänts självständig av Ryssland, Syrien och Nordkorea. Omni 220815. Invånare i Cherson uppmanas att evakuera. Boende i Cherson bör evakuera regionen om de kan. Det sa Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk under måndagen och varnade för att vintern är på väg, rapporterar Sky News. "Vi behöver hjälpa er, för att rädda er från kylan och de ryska inkräktarna," sa hon. Omkring hälften av invånarna har redan lämnat Chersonregionen. Enligt rapporterar planerar Ukraina en motoffensiv i södra Cherson. Omni 220815. Olaf Scholz: Samtalen med Putin viktiga i framtiden. Direkt kommunikation är viktig, särskilt i kristider. Det säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i en intervju med DN om de telefonsamtal han har haft med Rysslands president Vladimir Putin. Han förklarar att han vill vara säker på att budskapet når fram till Putin, och säger att samtalen är viktiga även i framtiden. "Mitt tydliga budskap till honom är hans strategi för Ukraina inte kommer att fungera. Detta gör naturligtvis inte att Ryssland ändrar kurs från ett ögonblick till ett annat. Men Putin måste veta vad vi kräver av honom." Olaf Scholz säger att så länge kriget, som "orsakar enormt lidande och förstörelse", pågår kommer inte förbindelserna med Ryssland kunna normaliseras. Olaf Scholz om Magdalena Andersson: En enastående statsminister. Omni 220815. Putin: Vi är redo att bistå allierade med moderna vapen. Vladimir Putin är redo att bistå sina allierade med moderna vapen, rapporterar Reuters. Under ett tal på en vapenmässa utanför Moskva på måndagen sa den ryske presidenten att han värdesätter sina band med länder i Latinamerika, Asien och Afrika. "Vi är redo att erbjuda våra allierade de modernaste typerna av vapen, från handeldvapen och pansarfordon till artilleri för stridsflyg och obemannade flygfordon." Enligt den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA har Putin även skickat ett meddelande till Nordkoreas ledare Kim Jong-Un på måndagen, där han uttrycker en vilja att utöka ländernas "omfattande och konstruktiva bilaterala förbindelser med gemensamma ansträngningar" Militäranalytiker: De ryska motgångarna i kriget i Ukraina kan göra rysk vapenexport mindre attraktiv. Nordkorea har stöttat Rysslands invasion av Ukraina.
Omni 220815. Två läger i frågan om ryska visum - Sverige emellan. Finland driver på, Tyskland stretar emot, och Sverige velar. Det stod klart när frågan om att stoppa rysk turism i EU diskuterades under måndagens nordiska statsministermöte i Oslo, där den tyske förbundskanslern Olaf Scholz deltog, rapporterar TT. "Det är inte det ryska folkets krig mot Ukraina, det är Putins krig mot Ukraina," argumenterade Scholz. Finlands statsminister Sanna Marin kontrade med att den ryska allmänheten stöder kriget, och att det inte är rätt att de får turista i Europa medan ukrainare dödas. Magdalena Andersson säger att frågan inte är svart eller vit, och att den svenska regeringen fortfarande överväger vilken linje man ska välja. Mette Frederiksen: Viktigt att bevara enigheten i EU. Ukrainas president Zelenskyj uppmanar västvärlden att förbjuda rysk turism.
Omni 220815. Soldat erkänner krigsbrott: "Jag avrättade civila." När de ryska soldaterna i april drog sig tillbaka från områdena runt Ukrainas huvudstad Kyiv hittades massgravar och mördade civila i förorter som Butja och Andriivka. Nu har den oberoende ryska sajten iStories identifierat fyra ryska soldater som begick krigsbrott i byn Andriivka, varav en har erkänt. Det rapporterar Aftonbladet med hänvisning till sajten. "Jag avrättade civila, stal från dem, konfiskerade deras telefoner och jag vill bekänna att ledningen inte brydde sig ett skit om oss soldater som stred vid frontlinjen," säger soldaten. Han berättar att de tvingade tre civila att visa soldaterna till deras hem, där de tog pengar och mobiler. Sedan ska soldaternas överstelöjtnant ha sagt "skjut dem", varpå soldaterna lydde. Soldaten: "Jag sköt en av dem." Soldaten har pekat ut en rad befäl som han menar behöver straffas.
Omni 220816. Kommentar: Så smutsigt är det ryska kriget mot Ukraina. Storbritannien: "Ryska flottan tillbakapressad" Den ryska flottan i Svarta havet har tappat en stor del av sin offensiva kapacitet. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering på Twitter på tisdagsmorgonen. Flottans ytfartyg intar en mycket defensiv hållning och patrullerar i närheten av Kryms kust. Flaggskeppet Moskva har gått förlorat, liksom många stridsflygplan samt kontrollen över Ormön, skriver departementet. I och med att det ryska hotet mot Odesa neutraliserats kan Ukraina frigöra styrkor till offensiva uppdrag, skriver man. Omni 220816. Ryssland: Ny explosion på Krymhalvön. En explosion har inträffat vid en ammunitionsdepå på den ryskockuperade Krymhalvön. Det uppger det ryska försvarsdepartementet, enligt TT. Enligt departementet uppkom en brand i ett militärt lager nära byn Mayskoje vid kvart över sex lokal tid. Därefter skedde explosionen, säger man. Händelsen sker en vecka efter de kraftiga explosionerna vid den ryska flygbasen Saky på Krym.
Omni 220816. Kremlanalytiker: Ryska militären har stora problem. Den Kremltrogne ryske analytikern Ruslan Putjov anser att den ryska militären har allvarliga problem. Det skriver Der Spiegel, som läst en intervju med Putjov som gjorts av det ryska analysföretaget Prisp. Putjovs kritik sträcker sig över ett antal områden: vapentekniken är föråldrad, soldaterna är för få, och flygvapnet är inte tillräckligt precist. Västs vapen gör kampen alltmer ojämn. "Det är som en kamp mellan gladiatorer - en har svärd och sköld, den andre treudd och ett nät. Ukraina och Ryssland har helt olika slags vapen," säger Putjov i intervjun. Den 49-årige Putjov är officiell rådgivare till den ryska regeringen och samarbetar nära med det ryska försvarsdepartementet. Putjov: "Rysslands hopp är att väst inte levererar tillräckligt med vapen till Ukraina." Omni 220816. Sovjetiskt minnesmärke från andra världskriget flyttat. Estland har tagit bort ett sovjetiskt minnesmärke från andra världskriget i staden Narva, som har en stor rysktalande minoritet. Det rapporterar AFP. Minnesmärket utgörs av en replika av en T34-stridsvagn och kommer flyttas till Estlands krigsmuseum. Stadens borgmästare Katri Raik har tidigare vägrat lämna över stridsvagnen. Märket anses viktigt för de årliga minnesceremonierna, och det har funnits ett lokalt motstånd att ta bort minnesmärkena. Premiärminister Kaja Kallas säger i ett uttalande att flytten var ett svar på "ökade spänningar och förvirring kring minnesmärken i Narva". Kallas: Vi kommer inte ge Ryssland möjligheten att använda det förflutna för att störa freden. Monumentet flyttades under tisdagsförmiddagen. Sedan 1970-talet har det varit ett minne från den sovjetiska arméns borttryckande av nazisterna under andra världskriget. Omni 220816. Sveriges Radios sajt har blockerats i Ryssland. Sveriges Radios sajt har blockerats i Ryssland, rapporterar Ekot. Enligt vd Cilla Benkö är det inte första gången det händer. "Vi, likt många andra företag, finns med på en lista som innebär att internetoperatörerna i Ryssland ska blockera oss." Även appen Sveriges Radio Play uppges vara delvis påverkad - material går att läsa, men inte att lyssna på. Enligt Ekot är SR det enda bland de större svenska mediehusen som blockerats. Benkö: Inga indikationer på att något särskilt skett. Upptäcktes natten mot tisdag. Omni 220816. Storbritannien varnas av Ryssland inför flygövning. Rysslands försvarsdepartement varnar Storbritannien för att genomföra en planerad flygning med spionplan över ryskt territorium, rapporterar AP. Ryssland ska ha meddelats om Storbritanniens planerade flygning av ett RC-135-spaningsplan, vars planerade rutt passerar delvis över ryskt territorium. Försvarsdepartementet ser på övningen som en provokation och meddelar att flygvapnet har fått order om att hindra intrång. "Alla möjliga konsekvenser av denna avsiktliga provokation kommer helt ligga på den brittiska sidan," säger departementet i ett uttalande. Ryssland hävdar att de stoppat ett brittisk plan som korsade den ryska gränsen. Uppgifterna har inte bekräftats av brittiska försvarsdepartementet. Omni 220816. Energoatom utsatt för kraftfull cyberattack. Ukrainas atomenergimyndighet Energoatom hävdar att de har utsatts för en cyberattack "utan motstycke". Det uppger myndigheten på Telegram, enligt AFP. Enligt Energoatom är det den mest kraftfulla cyberattacken sedan början av kriget, men verksamheten har inte störts och användare märkte inte av attacken. På Telegram pekar myndigheten ut den ryska gruppen "People’s Cyber Army". Energoatom säger att de "attackerades från ryskt territorium". Omni 220816. Expert: "Ukraina hotas av ammunitionsdiet." Ukraina kommer att behöva snara framsteg i kriget mot Ryssland, annars finns risken att väst tappar intresset och istället sätter landet på en "ammunitionsdiet". Det säger den amerikanske krigsanalytikern Michael Kofman i en intervju med Der Spiegel. "Ukraina har återkommande genomfört angrepp runt Cherson under de senaste tre månaderna, men resultaten är inte vidare imponerande," säger Kofman. Nu står Ukraina under press att nå framgångar, men det är inte säkert att landets armé är redo för offensiva manövrar, anser experten. Omni 220817. USA kände till Putins krigsplaner i oktober. USA visste redan i oktober i fjol att Ryssland planerade ett anfall mot Ukraina. Det skriver Washington Post i en granskande artikel. Enligt planen skulle Ryssland inta huvudstaden Kyiv på fyra dagar, avlägsna president Zelenskyj och installera en Moskvavänlig lydregim. Det enda USA inte visste var precis när anfallet var tänkt att komma. Men att övertyga europeiska allierade och Ukrainas regering om att uppgifterna var korrekta och att Putin var redo att anfalla visade sig svårt, skriver tidningen. Ryssland skyller hela konflikten på väst. Omni 220817. Kina och Ryssland genomför gemensam manöver. Kinesiska trupper kommer att bege sig till Ryssland och delta i gemensamma övningar med bland andra Ryssland, Indien, Belarus och Tadjikistan. Det meddelade det kinesiska försvarsdepartementet på onsdagen, enligt Reuters. "Kinas deltagande har inget med den nuvarande internationella eller regionala situationen att göra", sade departementet. Liknande gemensamma övningar har ägt rum tidigare år. Målet är "att fördjupa vänskapligt samarbete". Kina fortsätter samtidigt med militärövningar utanför kusten. Kina deltog även i "arméspelen" i Moskva tidigare i år. Omni 220817. Taiwan fortsätter övningar - Kina varnar USA. Taiwan fortsätter sina militärövningar avsedda att visa öns förmåga att försvara sin självständighet. Det rapporterar AP. "Kommunist-Kinas militära operationer ger oss bara en möjlighet att träna vår stridsförmåga," sade det taiwanesiska försvarsdepartementets talesperson Sun Li-Fang till reportrar på onsdagen. Samtidigt varnade den kinesiske ambassadören i Washington, Qin Gang, USA för att sända militärfartyg genom Taiwansundet. "Jag uppmanar våra amerikanska kolleger att avstå, att visa återhållsamhet, att inte göra någonting som ökar spänningen," sade ambassadören enligt Bloomberg. Taiwan: "Kinas militärövningar är absurda och barbariska." Kina: "USA bör inte göra felet att underskatta vår beslutsamhet." Omni 220817. Palestinier talade om militärt samarbete i Moskva. Rysslands vice försvarsminister Alexander Fomin har hållit samtal med den palestinske generalmajoren Nidal Abu Dukhan om militärt samarbete mellan länderna. Det uppger det ryska försvarsdepartementet, enligt Reuters. Samtalen ägde rum i samband med den ryska militärmässan Army-2022. Departementet lämnade inga detaljer om innehållet i samtalen. Ryssland uppgav även att man för samtal med Mali om att stärka landets militära förmåga. Ryssland har historiskt goda relationer till Israel, men dessa har försämrats sedan invasionen av Ukraina. Ryssland kritiserar Israels ockupation. Omni 220817.Kommentar: Detta är ett tidstecken, Ryssland ställer sig Israels fienders sida och backar upp med samarbete med palestinierna och Iran. Hes. 38-39 närmar sig... Svensk gripen i Ryssland - bekant: "Snälla hjälp oss". En medelålders svensk man har häktats i Ryssland, skriver SvD. Den 17 juli skrev en bekant till mannen till den svenska ambassaden i Moskva för att berätta om försvinnandet. "Sista meddelandet vi fick var när han greps av polis, det är skrämmande, snälla hjälp oss att hitta honom", skrev personen enligt SvD, som har tagit del av delar av mejlkorrespondensen. Det framgår inte varför mannen gripits och var i Ryssland han befunnit sig. Personen som kontaktade ambassaden skriver dock att han gripits "utan anledning". Bekant till mannen: De har tagit hans mobiltelefon. Omni 220817. Natos besked: Vi kommer att agera när det behövs. Serbiens president Aleksandar Vucic och Kosovos premiärminister Albin Kurti deltar båda i de medlingssamtal mellan länderna som genomförs i Bryssel under torsdagen. Det rapporterar internationella nyhetsbyråer. Även om det finns förhoppningar om att samtalen ska lindra spänningarna mellan länderna så väntas inget större genombrott, skriver AP. Under onsdagen mötte Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg båda parterna för enskilda samtal. I samband med det konstaterade han att de Natoledda styrkor som är stationerade i Kosovo har ökat sin närvaro längs landets norra gräns på grund av spänningarna. "Vi kommer naturligtvis att agera när det behövs och vi kommer att agera på ett proportionerligt sätt," säger han. Stoltenberg: Alla parter har ett ansvar. Stoltenberg: Vårt mål är att minska spänningarna. Spänningarna har ökat under de senaste månaderna. Omni 220817. Kina planerar "omskolning" av Taiwans befolkning. Kinas ambassadörer använder nu allt oftare även i utlandet det orwellska "nyspråk" som annars bara hörs på hemmaplan där ingen kan säga emot. Kinas ambassadör i Paris, Lu Shaye, insisterade för några dagar sedan i direktsändning i fransk TV att det taiwanesiska folket helt enkelt har fel uppfattning, när de inte vill bli annekterade av Kina. Och lösningen är en omskolningskampanj (på franska: rééducation) för att korrigera dem! Precis som hemma i Kina, där det bara får finnas en "korrekt" åsikt - det vill säga kommunistpartiets. Kampanjen för att möblera om i huvudet på 23 miljoner taiwaneser ska ske efter det att Taiwan först annekterats militärt. Eller som på den kinesiske ambassadörens nyspråk: "Efter återföreningen med Taiwan, ska vi omskola Taiwans befolkning." Världen runt kippade man efter andan. Upprepade opinionsundersökningar visar ju att långt över 90 procent av taiwaneserna inte vill bli en del av Kina. Taiwans folk har dessutom i fullt demokratiska val röstat fram en egen regering som står för samma linje. Men den djupt intoleranta kinesiska regimen har förstås ingen respekt för att folket i Taiwan kan ha en egen, annorlunda åsikt. Precis som på hemmaplan, vill man inte erkänna att taiwaneserna kan känna oro eller rent av avsky för det repressiva och grymma system som Kina fastnat i under kommunistpartiets styre. Eller ännu mer konkret, att taiwaneserna bevittnat på första parkett, hur Hongkong behandlats sedan 2019 då Pekingregimen brutalt krossat demokratirörelsen, stängt igen oberoende medier, avskaffat yttrandefriheten och fängslat alla kritiker. Detta alltså i Hongkong, som man lovat skulle få fortsätta som tidigare ända till år 2049. Inte konstigt att knappt någon i Taiwan längre tror på Kina. Men för herr Lu är istället taiwaneserna "vilseledda" - av sin egen fria press och fria demokratiska debatt! Det vill säga, exakt det som inte finns i Kina, och som taiwaneserna värdesätter! Men nej, nej, de är "vilseledda", och behöver korrigeras, med en omskolningskampanj. Vi vet vad en sådan "omskolning" betyder i praktiken - inte minst från Kinas moderna historia under Mao Zedong, men också från den kinesiska statens pågående folkmord mot 10 miljoner uigurer och deras grannfolk i västra Kina. Det är en massiv, våldsam kampanj som bedrivs med med fångläger, tvångsarbete och permanent total övervakning. (Det kostar miljarder, men betalar sig genom exploateringen av regionens naturresurser: Bomull till våra kläder, silikon till våra solpaneler, och så vidare). Folkmordet mot uigurerna är en enda jättelik omskolningskampanj. Målet är här att konvertera befolkningen både politiskt och etniskt - därför är det samtidigt ett folkmord enligt den gällande FN-konventionen från 1948. Den uiguriska kulturen får inte längre finnas, utan ska ersättas med den kinesiska, i varje person och varje familj, precis som när Nordamerikas indianer skulle tvångsassimileras. "Kill the Indian, save the Man," som det hette då. Eller på dagens kinesiska kommunistiska nyspråk: Omskolning. Kinas ambassadör i Paris vet ju om, att det sticker i öronen på oss i västerlandet. Hur kan han då så öppet, naket och arrogant tala om den kommande omskolningen av en hel nation? (Bland annat Xiao Qian, Kinas ambassadör i Australien, har varit inne på samma linje). Delvis har detta att göra med att den kinesiska propagandamaskinen skickligt noterat problemen med islamistisk segregation i länder som Frankrike och Sverige. Och så försöker man, som ambassadör Lu gjorde i sin intervju, rättfärdiga kinesisk tvångsindoktrinering med den franska statens undervisning om republikens värdegemenskap. Man utelämnar förstås huvudskillnaden att republiken Frankrike är byggd på tolerans som grundprincip, medan den kinesiska regimen förkroppsligar dess motsats med intoleransen som grundprincip. Därför har vi till exempel religionsfrihet, fria medier och annat som är totalförbjudet i Kina. Konkret handlar det förstås om att Kinas ambassadörer står för partilinjen, och vill visa sig duktiga på att driva den offentligt vem som än säger emot. Man följer den nya vitboken om Taiwan, som predikar att det inte får finnas någon egen framtid för landet. I vitboken har regimen till och med mage att utlova "självstyre, som i Hongkong", trots allt som skett inför öppen ridå i staden, vilket förstås gör sådana löften till groteska skämt, en förolämpning mot alla tänkande varelser på planeten. Men det är just det som är kruxet. Partiet definierar sanningen; vet hut! Alla i Taiwan vet förstås redan allt detta - även om vitboken i sig officiellt bara talar luddigt om "missförstånden" hos Taiwans befolkning, och att dessa ska undanröjas (men inte hur). Bakom detta väntar tvånget - alla kan också se de kinesiska stridsflygplan som kretsar kring Taiwan, som om de förbereder en invasion. Den förbluffande arrogans som driver denna krigshets går tillbaka på partichefen själv, Xi Jinping, som också kommenderar Kinas militärmakt (som i Kina formellt står under kommunistpartiet, inte nationen). Han leder dessutom personligen både folkmordet på uigurerna, och repressionen i Hongkong. Under sommaren gjorde han till och med ett slags triumfmarsch genom båda de underkuvade regionerna. Budskapet är uppenbart: kejsarmakten Kina är tillbaka, och Taiwan liksom resten av världen ska rätta in sig i ledet. Vad herr Xi inte berättar är att hans kommunistparti innan det kom till makten 1949 faktiskt var kritiskt till Kina som imperium - till den grad att man ville återge självständigheten åt folk som erövrats av det kinesiska kejsardömet. Kinas kommunistiska parti var dessutom positivt inställt till ett oberoende Taiwan! Men partiets motstånd mot den kinesiska imperialismen övergavs sedan av Mao Zedong och hans kumpaner. Dagens partihögkvarter under Xi Jinping vet allt detta, och de vet mycket väl, att tanken att Taiwan på något vis automatiskt eller självklart skulle tillhöra Kina, är ett nytt nationalistiskt påhitt. Men de håller allt sådant hemligt från sin egen befolkning. Ultranationalismen och revanchismen tjänar partiet bättre. Den piskar upp nationalistiska stämningar, som partiet hoppas ska avleda det växande missnöjet med nolltoleransen mot Covid-19, med ekonomin, och så vidare. Det vill säga en omskolning av den egna befolkningen utifrån principen att makt är rätt. Kinamedia 220818. Flera döda i Charkiv inför Guterres Ukrainabesök. Minst sju civila uppges ha dödats när ryska raketer träffade Charkiv under onsdagen. Det uppger stadens borgmästare enligt TT. Attacker ska även ha utförts mot bland annat Odesa och Mykolajv. Uppgifterna om beskjutningen kom bara timmar innan FN-chefen António Guterres anlände till landet, där han ska träffa president Volodymyr Zelenskyj och hans turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdogan. Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj uppger att Ryssland utför omkring 700-800 artilleriattacker dagligen. 17 skadade i Charkiv. Ryssland har stärkt sin närvaro på broarna till Krym. Zelenskyj: Ryssarna börjar inse att Krym inte är deras. Omn i220818. "Ryska misstag leder till förlust av stridsvagnar." Den ryska armén klarar inte av att använda så kallat reaktivt pansar, vilket leder till omfattande förluster av ryska stridsvagnar. Det hävdar det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelserapport på torsdagen. Reaktivt pansar exploderar när en inkommande projektil träffar stridsvagnen, och avleder på så sätt kraft och skyddar stridsvagnen. Men pansaret monteras på fel sätt av ryska stridsvagnsbesättningar eller utelämnas helt, vilket gör att stridsvagnarna förstörs vid en träff, skriver departementet.
Omni 220818. Skepp med "stulet" spannmål framme i Syrien. Ännu ett skepp med spannmål från Svarta havet är framme i Syrien. Men denna gång handlar det om ett ryskt skepp, med spannmål som Ukraina hävdar är stulet. Det skriver AP. Skeppet SV Konstantin lämnade hamn på den ryskockuperade Krymhalvön runt den 6 juli efter att ha lastat spannmål i Sevastopol, säger Ihor Ostash, Ukrainas ambassadör i Libanon. Konstantin har stängt av sin spårning men satellitbilder visar att skeppet gått in i hamn i Tartus, en syrisk hamn där Ryssland har en flottbas med plats för upp till elva stridsfartyg. Ett ryskt bolag med nära band till president Putin driver hamnen i Tartus. Omni 220818. Mat för 250 miljoner människor kan gå förlorad till följd av kriget. Konsultföretaget McKinsey varnar för en allvarlig livsmedelskris till följd av kriget, klimatförändringarna och pandemin. Spannmål motsvarande ett års näringsintag för 250 miljoner människor kan gå förlorat, varnar företaget i en pressrelease. Livsmedelskrisen riskerar att bli den allvarligaste under 2000-talet, skriver McKinsey. De mest drabbade områdena och befolkningsgrupperna behöver ekonomiskt stöd, menar man i en rapport. Fler än 1,4 miljarder människor lever i länder som är särskilt sårbara för höjda livsmedelspriser. NGO-företrädare: "Den värsta kris jag sett". Omni 220818. Zelenskyjs rådgivare: Kriget har nått ett dödläge. Enligt Alexej Arestovytj, senior rådgivare till ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, har kriget nått ett dödläge. Det säger han i en video under onsdagen, enligt The Guardian. "Ryska styrkor har bara uppnått minimala framsteg, och i vissa fall har vi avancerat sedan förra månaden," säger Arestovytj. Under torsdagen uppgav Ukrainas försvarsminister att ryska styrkor flyttar flygplan djupare in på Krymhalvön bortom räckhåll från ukrainska styrkor, efter den senaste tidens attacker. Omni 220818. Ukraina och Ryssland anklagar varandra för att planera "provokation". Ryska försvarsdepartementet hävdar att Ukraina planerar en "olycka" eller "provokation" vid Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja under FN:s generalsekreterare António Guterres besök under torsdagen. De skulle därefter skylla på Ryssland, rapporterar Sky News. Enligt Reuters säger Ukrainas underrättelsetjänst i sin tur att Ryssland planerar en provokation vid kärnkraftverket under fredagen. Både Ryssland och Ukraina har anklagat varandra för beskjutningarna i närheten av kärnkraftverket. Guterres har vädjat att attackerna måste upphöra. Efter torsdagens möte med Guterres vädjade president Volodomyr Zelenskyj till FN att säkerställa säkerheten vid kärnkraftverket, uppger AFP. Ryssland hotar med att stänga av Zaporizjzja om beskjutningen fortsätter. Zelenskyj och Guterres pratade också om spannmålsexporten och deportationerna av ukrainare till Ryssland. Ryssland kommer bara använda kärnvapen vid "nödfall". Kommentar: Vad är "nödfall" för Ryssland? Att man börjar förlora det iscensatta kriget mot Ukraina? Ryska "ideala vapen" till Östersjön: "Avskräckning". Det ryska försvarsdepartementet uppger att tre stridsflygplan utrustade med hypersoniska stridsrobotar har placerats i Kaliningrad-exklaven vid Östersjön, uppger försvarsdepartementet. Det rapporterar flera nyhetsbyråer. Planen uppges vara "stridsberedda dygnet runt" och utgöra "ytterligare strategisk avskräckning". Tidigare i kriget har Ryssland använt hypersoniska robotar mot mål i södra och västra Ukraina. President Vladimir Putin har kallat de ryska Kinzhal-robotarna för "det ideala vapnet". Nyhetsbyrån TT skriver att robotarna kan flyga upp till tio gånger ljudhastigheten och är mycket svåra att skydda sig mot, även med robotförsvar. Enligt den ryska militären har robotarna en räckvidd på 2 000 kilometer. Två ryska Mig-plan misstänks ha kränkt finsk luftrum under torsdagen. Kriget i Ukraina har snart pågått i sex månader. Omni 220818. Kommentar: Strategisk avskräckning för vad? Det finns inga andra hot mot Ryssland än Rysslands egna uppblåsta hot! Källor inifrån kraftverket: Ryssland planerar stjäla el. Ryssarnas mål med ockupationen av Zaporizjzja, Europas största kärnkraftverk, är att stjäla elen. Det säger ukrainska källor inifrån kärnkraftverket, som bekräftats av internationella experter, enligt Wall Street Journal som har kartlagt den första attacken vid kärnkraftverket 5 augusti. "Det skulle vara den största elektricitetsstölden någonsin," säger Thomas Popik, ordförande i en amerikansk frivilligorganisation som bevakar kritisk infrastruktur. Sedan början av augusti har området kring kärnkraftverket utsatts för flera beskjutningar. Både Ryssland och Ukraina beskyller varandra och omvärlden är rädda för en kärnkraftskatastrof. Stölden, som skulle ske genom att omdirigeras via ockuperade områden, kan ge direkta följder för övriga Europa. WSJ har talat med ukrainska ledare, internationella kärnkrafts-experter och personalen på Zaporizjzja. Zaporizjzja är under rysk kontroll sedan mars, men med ukrainska arbetare. Ryssarna vill inte lämna över kontrollen.
Omni 220818. Estland ökar stödet till Ukraina. Estland kommer att delta i den brittiskledda utbildningssatsningen för ukrainska soldater, medger Estlands försvarsdepartement enligt Estlands engelskspråkiga public service-gren ERR. Estland ska tillsammans med Tyskland även sända ett fältsjukhus till Ukraina. "Kriget i Ukraina fortsätter att vara intensivt. Även om mer och mer västerländska vapen når frontlinjerna, så är vårt moraliska ansvar att fortsätta att stödja Ukraina," säger försvarsminister Hanno Pevkur. Estland har totalt bidragit med militärt stöd till Ukraina värt 250 miljoner euro, däribland haubitsar och pansarvärnsvapen. (TT) (svt 220819.) Kraftigt minskat stöd till Ukraina från väst. EU-ländernas militära och finansiella stöd till Ukraina minskar kraftigt, enligt en kartläggning. Institutet för världsekonomi i Kiel har gjort kartläggning som visar att trenden varit nedåtgående ända sedan april. I juli utlovades endast omkring 1,5 miljarder euro i nya stöd till Ukraina, vilket mestadels kom från Norge. Enligt rapporten fokuserar länderna nu i stället på att leverera det militära stöd som redan har utlovats, men är återhållsamma med nya åtaganden. "Europa blir allt mindre drivet att skicka vapen till Ukraina," säger Ekaterina Rebinskaya, forskningsledare på institutet, till Sveriges Radio. Christoph Trebesch, forskningschef vid institutet, påpekar i rapporten att varken det ekonomiska eller det militära stödet täcker Ukrainas behov. Institutets kartläggning omfattar dock inga siffror för augusti. Estlands försvarsdepartement meddelade nyligen att landet kommer att delta i den brittiskledda utbildningssatsningen för ukrainska soldater. Estland ska tillsammans med Tyskland även sända ett fältsjukhus till Ukraina. USA och Storbritannien har varit de mest pålitliga bidragsgivarna under de senaste sex månaderna, visar kartläggningen. "USA är långt före alla andra. De har bidragit med 25 miljarder euro i militärt stöd," säger Rebinskaya till SR. svt 220819. Nordkorea till Sydkorea om nedrustning: "Håll truten." Nordkoreas ledare Kim Jong-Uns syster Kim Yo-Jong uppmanar Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol att ”hålla truten” efter att presidenten i syd utlovat ekonomiskt stöd i utbyte mot kärnvapennedrustning, skriver Reuters. "Ingen byter bort sitt öde mot majskakor", skriver hon i en kolumn i den statliga tidningen Rodong Sinmun där hon kallar förslaget för dåraktigt. Nordkorea genomförde sitt senaste robottest på onsdagen, vilket fick Sydkoreas president att be grannen att återvända till förhandlingsbordet. Sydkorea presenterade sin plan, som landet kallar för "djärv", redan i maj men det här är första gången den kommenteras av högt uppsatta i Nordkorea. Sydkoreas återföreningsdepartement beklagar Kim Yo-Jongs kommentar. Sydkorea: "Den här attityden från Nordkorea kommer inte bara att hota freden på Koreahalvön." Kim är en av de mäktigaste i sin brors regering. Sydkorea föreslår ett ekonomiskt stödpaket till Nordkorea om landet vidtar åtgärder för att avveckla sitt kärnvapen- och robotprogram. Omni 220819. Zelenskyj kritiseras för att inte ha varnat sitt folk. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj möter kritik på hemmaplan efter några kommentarer han gett till Washington Post om hur han valde att agera på USA:s underrättelseinformation innan invasionen. I intervjun förklarade Zelenskyj att han inte berättade om USA:s starka varningar om en invasion eftersom han inte ville skapa panik och massflykt från landet. "Om jag hade kommunicerat det ... då hade vi förlorat sju miljarder dollar per månad sedan förra oktober, och när Ryssland hade attackerat hade de tagit oss på tre dagar," sa han. Uttalandet splittrar det ukrainska folket. Å ena sidan finns det de som menar att Zelenskyj var rädd för att förlora makten och att han har civilas blod på sina händer. Å andra sidan finns det de som menar att alla kunde ta del av USA:s varningar i media. Många undrar även varför inte fler åtgärder vidtogs innan kriget utbröt - varför inte skyttegravar grävdes och varför inte blodbanker upprättades. USA varnade ett flertal gånger om att Ryssland skulle invadera Ukraina. Landet ska ha känt till Vladimir Putins planer redan i oktober. Kyivbo: "Det kommer skada oss att diskutera det här nu - det här är frågor att debattera efter krigsslutet." Omni 220819. Ryska attacker mot Charkiv - tredje dagen i rad. Under morgonen har Ukrainas näst största stad Charkiv beskjutits av Ryssland, uppger stadens borgmästare enligt The Guardian. Flera byggnader ska ha träffats, och minst en person dödats. Om attacken bekräftas är det den tredje på tre dagar. Det brittiska försvarsdepartementet skriver att staden är särskilt utsatt, eftersom den bara ligger 15 kilometer från gränsen och nås av de flesta typer av ryskt artilleri. Enligt den lokala guvernören Oleh Synebuhov har 17 personer dödats och 42 skadats i den senaste tidens beskjutning. Guvernören kallar attackerna för "terroraktioner". Omni 220819. Bristen på ryskt trä gör att vedpriset rusar. Torr ved håller på att bli en bristvara och priserna ökar. Problemet är bland annat att ryskt trä inte längre finns på marknaden samtidigt som elpriserna ökar och fler vill elda, rapporterar P4 Stockholm. Enligt Vedgiganten i Enskede i Stockholm som kanalen pratat med har priset ökat med 100 procent på ett år. Jakten på ved pågår även på Blocket. Vedpriset ökar även i Finland: "Helt hopplöst för tillfället." Kriget i Ukraina och mycket höga elpriser skapar en "perfekt storm". Vedlagret är slut på många håll. Omni 220819. Spionchefen: Putin förlorar informationskriget. Sex månader efter att invasionen inleddes har Ryssland misslyckats med att vinna mark i informationskriget. Det skriver den brittiske spionchefen Jeremy Fleming i en krönika i The Economist. Fleming konstaterar att både Ryssland och Ukraina "förstår och integrerar" cyberkonfrontationer i sin krigföring, för att påverka opinionen långt bortom slagfältet. "Hittills har president Putin tydligt förlorat informationskriget i Ukraina och i väst. Även om det är något att fira, så bör vi inte underskatta hur rysk desinformation sprids i övriga världen", skriver han. Fleming: Rysslands onlineplaner har misslyckats likt deras krigsplaner. Spionchefen säger att Ryssland använt liknande strategier i Balkanländerna tidigare. Ukrainas cybersäkerhetschef: Ryssland begår cyberkrigsbrott. Ryska hacktivister skapar oreda långt utanför Ukrainas gränser. Omni 220819. ISW: Inga ryska landvinster - första gången sedan 6 juli. Under torsdagen rapporterades inte en enda territoriell rysk vinst in - för första gången sedan den 6 juli. Det skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i en rapport. Tankesmedjan konstaterar dock att Ryssland har genomfört flera misslyckade angrepp i östra Ukraina. Enligt ryska källor ska även flera explosioner ha skett på Krymhalvön under natten, och Ukraina hävdar att de beskjutit en rysk militärbas i Cherson-området. Bedömningen följer flera dagar av rapporter om ryska attacker mot Charkiv, där flera personer dödats. Omni 220819. USA:s oro: Frivilliga i Ukraina kan bli säkerhetshot. Amerikanska myndigheter är oroliga för att amerikanska högerextremister som reser för att strida för Ukraina kan utgöra säkerhetshot när de återvänder. Det skriver Vice News. Enligt uppgifter till nyhetssajten har amerikaner iklädda olika tropiska mönster dykt upp i Ukrainska städer. Utstyrseln används av den så kallade "Boogaloo"-rörelsen, ett nätverk av militanta högerextremister. 21-årige Mike Dunn, som pekas ut som en tidigare ledare för rörelsen och har stridit i Ukraina, berättar att flera "Boogalo bois" är på väg till landet. "De kommer processas och börja strida, för att antingen få erfarenhet eller för att hitta gnistan för någon typ av passion i deras liv," säger han. Omni 220819. Läkarna stannar i krigets städer: "Folk behöver oss." 123 ukrainska sjukhus har förstörts sedan den ryska invasionen inleddes, och omkring 900 har skadats. Trots det vägrar många läkare lämna de beskjutna städerna, skriver AP. "Det är väldigt svårt, men folket behöver oss. Vi behöver stanna och hjälpa," säger läkaren Ilona Butova. Den ukrainska vården var hårt ansatt redan innan kriget bröt ut, på grunda av både pandemi och utbredd korruption. Kriget har bara gjort situationen värre, bland annat på grund av den stora mängd människor som tvingats på flykt. Den ukrainska ekonomin påverkades kraftigt när Ryssland intog Krym 2014. Separatisterna i ockuperade Charkiv har tillsatt en tidigare rysk borgmästare som ledare. Under natten har flera explosioner hörts i området. Omni 220819. Svår torka i delar av Kina efter lång värmebölja. Omfattande skogsbränder härjar i centrala Kina och vattennivån i världens tredje längsta flod, Yangtze, sjunker stadigt efter att en två månaders värmebölja vägrar att ge med sig. Nu utfärdar landets myndigheter årets första nödläge för svår torka, rapporterar Al-Jazeera med hänvisning till kinesiska statsmedier. Samtidigt har Poyang, landets största sötvattensjö som är sammanbunden med Yangtze-floden, sjunkit till en fjärdedel av sin normala storlek vid den här tiden på året. Runt om i landet pågår även ett intensivt arbete för att rädda skördar från att förstöras i hettan. Gula varningen är två snäpp från den mest allvarliga varningen på skalan i Peking. Kinesiska myndigheter kopplar torkan till klimatförändringar. Chen Xiaohua odlar sötpotatis: Borde stå i blom nu. Omni 220819. Putin har bytt befälhavare för Svartahavsflottan. Efter flera motgångar har Ryssland valt att byta ut Igor V Osipov, befälhavaren för flottan i Svarta havet, rapporterar New York Times. Han ska ha tagits ur tjänst redan maj efter att det ryska flaggskeppet Moskva sänktes. Kreml meddelade under natten att Osipov nu har bytts ut mot viceamiralen Viktor N Sokolov. "Flottan i Svarta havet deltar i den speciella millitäroperationen och utför alla sina uppgifter," säger Sokolov enligt ryska statliga nyhetsbyråer. Svartahavsflottan är avgörande för den ryska militären. Explosionerna på flygbasen i Krym kan ha påverkat beslutet. Enligt Sokolov ska flottan få 12 nya skepp innan årsskiftet. Omni 220820. Expert: Krymattacker skapar huvudbry för ryssarna. Det är sannolikt ukrainska specialförband eller partisaner som ligger bakom den senaste tidens explosioner på Krymhalvön. Det säger Jacob Hedenskog, analytiker på Utrikespolitiska institutet, till TT. Exakt hur anfallen gått till är oklart, men Hedenskog påpekar att det inte tycks röra sig om artillerield, eftersom närmsta frontlinje ligger så långt bort. Att Ukraina tycks ha förmågan att utföra specialoperationer i ett ryskkontrollerat område måste "skapa huvudbry" för ryssarna, tror han. "Att attackerna inte är isolerade utan utförda på olika ställen tyder på en omfattande förmåga att utföra den här typen av anfall," säger Hedenskog. Hedenskog: Läget på Krym är mycket spänt. Mer än hälften av de ryska stridsflygen på Krym ska ha satts ur spel. Trafikbilder tycks visa hur många lämnar Krym. Omni 220820. Uppgifter: Drönare nedskjuten vid ryskt Krymhögkvarter. En drönare ska ha skjutits ned ovanför den ryska flottans högkvarter på Krymhalvön. Det uppger borgmästaren i ryskockuperade Sevastopol, enligt AFP. Även den ukrainska statliga nyhetsbyrån Ukrinform rapporterar att det rör sig om en drönare. Enligt honom ska drönaren ha landat på byggnadens tak och börjat brinna. Ett videoklipp som Aftenposten verifierat visar hur en stor rökpelare stiger från området. Ingen uppges vara skadad. De senaste veckorna har flera explosioner sett och hörts på den av Ryssland ockuperade halvön, och den nedskjutna drönaren är den andra attacken mot högkvarteret på en månad. I tisdags sköt ryska styrkor ner en drönare nära en flygbas på Krym. Högkvarteret ligger i Sevastopol. Ukrainska statsmedier rapporterar att drönaren "kraschat" in i byggnaden. Omni 220820. Storbritannien: Bara mindre lokala ryska anfall just nu. Varken Ukraina eller Ryssland har gjort några större framsteg längs frontlinjen. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Enligt myndigheten är de ryska styrkorna i nuläget sannolikt inte redo att ta sig an något annat än mindre lokala anfall, och det är osannolikt att situationen kommer att förändras under den kommande veckan. Båda sidorna kommer dock ha chansen att ta initiativet de kommande månaderna, står det i uppdateringen. Omni 220820. Ukraina anordnar parad med förstörda ryska fordon. Under lördagen anordnade Ukraina en parad med förstörda ryska krigsfordon - en pik mot Rysslands påstådda planer att snabbt inta Kyiv. Det rapporterar The Guardian. Utrikesreportern Emma Graham-Harrison har delat ett videoklipp som visar hur förstörda pansarfordon står uppradade på en gata i Kyiv. Bilder visar hur familjer flockas längs gatan, och ett barn klättrar på ett fordon. Omni 220820. Misstänkta ryska spioner gripna vid militärbas. Två ryska och en ukrainsk medborgare ska under natten ha försökt ta sig in i en militäranläggning i Albanien, uppger det albanska försvarsdepartementet. Två soldater ska ha skadats i samband med att de misstänkta spionerna stoppades och greps på anläggningen. Soldaterna ska ha fått ögonskador från någon typ av sprej som en av dem använde. De tre männen är nu misstänkta för spioneri då de försökt ta fotografier inifrån militäranläggningen. De skadade personernas läge är i stabilt. Under sovjeteran producerade anläggningen Kalashnikovs.
Omni 220821. Uppgifter: Dotter till Putins chefsideolog död i explosion. Daria Dugina, dotter till en av Vladimir Putins främsta propagandister, uppges ha omkommit i samband med att en bil exploderat utanför Moskva. Det rapporterar Washington Post, med hänvisning till statliga ryska medier. Enligt uppgifterna ska bilen som exploderade ha tillhört fadern Aleksander Dugin, som inte själv befann sig i fordonet vid tillfället. USA införde sanktioner mot fadern redan 2015, till följd av den ryska annekteringen av Krym, skriver Aftonbladet. Han beskrivs som den ryske presidentens "chefsideolog", och har bland annat pekats ut som hjärnan bakom Putins uttalanden om att Ukraina inte har rätt att existera som land. Ska ha varit på väg hem från en festival. Videoklipp från händelsen uppges visa hur bilen står i lågor. Ska ha lånat pappans bil tillfälligt. Pekade ut Ukraina som ett land som måste invaderas redan 1997. Dugin beskrivs som den europeiska extremhögerns favoritfilosof.
Omni 220821. Intern rysk kritik mot Kreml: "Leker med stridsvagnar." Igor Girkin, tidigare FSB-officer och nuvarande separatistminister i Donetsk, har blivit mer och mer kritisk mot Kremls krigföring i Ukraina - en åsikt som delas av flera inom den ryska armén. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Under fredagen berömde Girkin motvilligt den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj agerat sedan invasionen. Han jämför det med Ryssland, där man "fortfarande leker stridsvagnsskytte" sex månader in i kriget. Den senare hänvisar till en internationell armétävling som pågått nära Moskva, där Rysslandsvänliga länder bland annat tävlar i något som påminner om skidskytte - fast med stridsvagnar. Enligt den brittiska myndigheten tycker en betydande del av den ryska armén sannolikt att militärpersonal inte bör åsidosättas för den typen av evenemang, givet situationen i Ukraina. Flera ryska nationalister och krigsbloggare har ifrågasatt den ryska strategin. Innan invasionen fick Putin kritik från det ryska officersförbundet för att han provocerade fram krig (7 februari). Ryske ex-översten Mikhail Khodarenok uppmanade i maj Putin att dra sig ur kriget i Ukraina i rysk tv (17 maj). Omni 220821. Studie: Kärnvapenkrig skulle leda till svensk massvält. 99 procent av svenskarna skulle dö av svält vid ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland, visar en ny studie publicerad i Nature Food. Sverige är ett av de länder som skulle drabbas allra hårdast, skriver DN. Forskarna har utgått från att kärnvapenkriget skulle vara riktat mot städer vilket skulle utlösa eldstormar. Eldstormarna skulle i sin tur resultera i stora mängder sot i den övre atmosfären som blockerar solljuset och kyler ned planeten. En veckas krig skulle innebära skördeminskning med 90 procent 3-4 år efter kriget. "Även länder långt borta från konfliktregioner försätts i fara av en kärnvapenkonflikt", skriver studiens huvudförfattare Lili Xia till DN. Martin Goliath, kärnvapenforskare på FOI, tycker att studien är intressant men framhåller att antagandet om mängden sotbildning är osäkra och att alla scenarier inte är troliga. Studien har utgått från att all matexport stoppas eftersom länder förutsätts prioritera den egna befolkningen. Studien. Omni 220821. Ryska ambassaden i kris - krävs på ekonomidetaljer. Rysslands ambassad i Stockholm begär lättnader på de ekonomiska sanktionerna mot landet för att undvika en ekonomisk kollaps. Men för att ta ställning till fallet kräver Kommerskollegium en detaljerad redovisning av ekonomin, skriver Expressen. Kommerskollegium vill bland annat ha handlingar som styrker ambassadens och handelsrepresentationens driftkostnader samt en detaljerad redovisning över hur mycket visumhanteringen omsätter. Ambassaden har fram till den 25 augusti på sig. Ambassaden har ansökt om undantagsregler för att få ta del av frysta tillgångar för att kunna hålla igång verksamheten. Ambassaden har obetalda räkningar på bland annat el, vatten, avlopp, soptömning samt telefoni. Diplomaterna vädjade om diskretion. Omni 220821. Ännu en amerikansk politiker besöker Taiwan. Under söndagen landade den republikanske guvernören för amerikanska delstaten Indiana Eric Holcomb i Taiwan. Det är tredje gången en amerikansk politiker besöker ön på mindre än en månad, rapporterar CNN. "Jag uppskattar det varma välkomnande jag har fått av Douglas Hsu," skriver Holcomb om Taiwans minister för Nordamerikafrågor på Twitter. Enligt Holcombs kontor är han där för att ett taiwanesiskt företag som tillverkar halvledare ska öppna en filial i Indiana. Så sent som i torsdags varnade Kina USA för att fortsätta utveckla handeln med Taiwan. De upprepade att de kommer försvara "Kinas territoriala integritet" och uppmanade USA "att inte fatta fel beslut". Kommer åka vidare till Sydkorea efter Taiwan. Kina utlyste nya militärövningar kring Taiwan vid förra politikerbesöker. Omni 220821. Kommentar: Kina är egoister. Rysk FN-diplomat ser "inga möjligheter" för kontakter. Den ryske toppdiplomaten Gennadij Gatilov ser mörkt på möjligheterna för en diplomatisk lösning i Ukraina. Det säger han i en intervju med Financial Times. "Just nu ser jag ingen möjlighet för diplomatiska kontakter. Och ju längre konflikten pågår, desto svårare blir det att få en diplomatisk lösning," säger Gatilov, som är Rysslands ambassadör vid FN-kontoret i Genève. Enligt Gatilov borde FN spela en större roll i försöken att få ett slut på konflikten. Han anklagar också USA och Nato för att pressa Ukraina att avstå förhandlingar. Tidningen skriver att Gatilovs uttalande är nedslående för de förhandlare som hoppats på att det nyligen slutna avtalet om spannmålsexporten ska kunna leda till bredare överenskommelser. Även president Zelenskyj säger att möjligheterna till dialog riskerar att försvinna. Gatilov: Världen har förändrats - FN blir aldrig samma sak igen. Omni 220822. Kommentar: Ryssland har aldrig under det här kriget varit intresserade av diplomati - endast ockupation på sina egna villkor. En ockupation av Ukraina som de trodde skulle vara genomförd efter 4 dagar. Storbritannien: "Svårt att motivera ryska trupper." Ryssland har allt större problem att motivera de hjälptrupper man använder i Ukraina vid sidan av reguljära soldater. Det hävdar det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelserapport på Twitter. Departementet hänvisar till uppgifter i ukrainska sociala medier som sägs visa att ryska separatister i Luhansk vägrar att delta i strider i Donetsk, eftersom det inte är deras provins. En del av problemet är att Ryssland fortfarande inte betecknar det som pågår i Ukraina som ett "krig", vilket gör att staten har mindre möjligheter att tvinga soldater att delta, skriver departementet. Omni 220822. Oklart kring folkomröstningar på ockuperad mark. Att Ryssland vill hålla folkomröstningar på ockuperad mark i sydöstra Ukraina verkar klart - frågan är när, skriver AP. Ryssland har flera sorters problem i sina ockuperade områden, skriver nyhetsbyrån. Det handlar om allt från förstörd infrastruktur som behöver byggas upp igen inför vintern till gerillaattacker och alltmer verksamma anfall från Ukrainas armé som utrustats med vapen från väst. " Situationen kommer inte att lugna ner sig på länge, vare sig med eller utan folkomröstningar," säger forskaren Nikolaj Petrov på tankesmedjan Chatham House. Rysk TV talar om kommande folkomröstningar, men det är oklart när dessa skulle äga rum. Enligt vissa uppgifter ska folkomröstningarna komma när Ryssland tagit kontroll över hela Donetsk-provinsen. Mykolaiv sägs ha träffats av flera ryska robotar, enligt regionens guvernör. Omni 220822. Fortsatta beskjutningar på flera fronter i Ukraina. De ryska beskjutningarna av ukrainska mål fortsätter under måndagen, skriver Reuters. Artillerigranater regnade ner över Nikopol, en stad nära Zaporizjzja, och ryska robotar träffade mål nära svartahavshamnen Odesa under helgen. Ryska styrkor träffade flera mål i den östliga Bakhmut-regionen, uppgav den ukrainska generalstaben i sin dagliga uppdatering enligt Reuters. Även den sydliga ukrainska staden Mykolajiv träffades av ett flertal robotar, uppgav den regionala guvernören. Omni 220822. Kontroversiell ukrainsk diplomat lämnar Berlin. Den ukrainske ambassadören i Berlin, Andrij Melnyk, väckte uppmärksamhet när han kallade förbundskansler Olaf Scholz för en "förorättad leverkorv" ("beleidigter Leberwurst", ungefär motsvarande en "lipsill") tidigare i år. Till slut blev kontroverserna för heta och han kallades hem till Ukraina av president Zelenskyj. I en intervju i Der Spiegel ger nu Melnyk sin efterträdare Oleksij Makejev goda råd. "Å ena sidan måste han vara snäll och trevlig, så han vinner ny sympati för Ukraina. Å andra sidan måste han vara obekväm och utmana den tröga tyska politikereliten." Vid hemkomsten till Kyiv i mitten av oktober kommer Melnyk att tillträda som vice utrikesminister. Andrij Melnyk: "Min odiplomatiska attityd var nödvändig".Melnyk är van att vara i hetluften. Omni 220822. Ukraina: Nästan 9 000 av våra soldater dödade. Nästan 9 000 ukrainska soldater har dödats sedan Rysslands invasion inleddes, uppger landets ÖB Valerij Zaluzjnyj enligt AFP. Det är den första siffran som Kyiv angett sedan april. Han tillägger att landets barn behöver särskild uppmärksamhet i nuläget "eftersom deras fäder rest till fronten och kanske är bland de nästan 9 000 hjältar som dödats". Omni 220822. Belgien: Europas energikris kan pågå i tio år. Efter rusande energipriser som nådde nya rekordnivåer under måndagen står Europa inför fem till tio ”svåra vintrar”. Det säger Belgiens premiärminister Alexander De Croo, enligt Bloomberg. "Vissa sektorer står inför allvarliga svårigheter med dessa höga energipriser." Hans kommentar kommer efter att naturgaspriserna i Europa under måndagen rusade till 15 gånger det genomsnittliga sommarpriset, enligt nyhetsbyrån. Belgien kan "uthärda krisen om vi stödjer varandra i dessa svåra tider", tillägger De Croo. Benchmark för gasterminer steg som mest 21 procent under måndagen. En megawatttimme i Tyskland kostade 700 euro - högsta någonsin. Omni 220822. USA varnar för upptrappade ryska attacker mot civila. Ryssland planerar att intensifiera sin beskjutning mot civil infrastruktur och regeringsbyggnader de kommande dagarna, uppger USA:s utrikesdepartement som har gått ut med en säkerhetsvarning. Larmet bygger på underrättelseuppgifter. Departementet varnar alla amerikaner som fortfarande befinner sig i Ukraina att lämna landet omedelbart. "Med tanke på Rysslands tidigare agerande i Ukraina oroas vi att det fortsatta hotet mot civila och civil infrastruktur", heter det. Sök genast skydd om du hör en hög explosion eller sirener som aktiveras, uppmanar departementet. Varningen kommer efter att USA:s underrättelsetjänst hävt sekretessen på en del uppgifter. Omni 220823. Storbritannien: Ryssland bygger flottbro vid Cherson. Ryssland är på väg att bygga en flottbro över floden Dnepr i närheten av den ockuperade staden Cherson. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelseuppdatering. En ny bro kommer att öka transportmöjligheterna mellan staden Cherson och den ryskockuperade östra flodstranden. Flottbron byggs intill Antonivskyj-bron, som tidigare förstörts genom ukrainsk beskjutning. Även den nya bron är sårbar för ukrainska attacker, skriver departementet. Omni 220823. Svenska företag köper mindre från Kina. Enligt en undersökning från Business Sweden köper svenska industriföretag allt mindre varor från kinesiska underleverantörer. Det rapporterar Ekot. Chefsekonom på organisationen, Lena Sillgren, säger att företagen i stället köper in varor från framför allt östra Europa. Anledningen är att lönerna i Kina ökat de senaste åren samtidigt som transportkostnaderna skenat. Men även det politiska omvärldsläget spelar in. "Stormaktspolitiken gör att man vänder sig mer till den typen av marknader där man är likasinnade med det demokratiska," säger hon till radiokanalen. Regionalisering av inköp kommer att öka enligt Business Sweden. 10 000 svenska företag handlar med Kina. Omni 220823. Paasikivi: Befarar att stödet från väst kan minska. På onsdag har det gått sex månader sedan Ryssland inledde invasionen av Ukraina. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tror att kriget kommer fortsätta på samma sätt ett tag framöver, men Ukrainas krigslycka är helt beroende av stöd från väst. "Jag befarar att den europeiska viljan att fortsätta stödja kan minska när det börjar bli besvärligt hemma. Matpriserna går upp, bränslet är dyrare, man får inte tillräckligt med värme i husen och industrierna börjar få brist på el," säger han. Siffror från Kiel Institute of the World Economy, som driver databasen Ukraine support tracker, visar att vapenleveranserna från givarländer minskar. I juli är antalet nya utannonserade åtaganden nära noll. Däremot fortsätter leveranserna av de tidigare utlovade vapensystemen rulla in i Ukraina. "Jag tror inte det är så alarmerande, men det får inte fortsätta minska. För då kan det bli problem på sikt," säger Paasikivi. "Minskat stöd kommer innebära framförallt att möjligheten att befria Ukraina från ryssarna minskar, och risken för ett utnötningskrig vid nuvarande gränser ökar." Enligt Kiel-institutets forskningschef motsvarar inte leveranserna det Ukraina behöver. "Både det ekonomiska och militära stödet har hamnat allt längre ifrån nivåerna som Ukraina behöver. Stödet fortsätter också vara litet i förhållande till vad vissa givarländer lägger den egna krisberedskapen," säger Christoph Trebesch i ett uttalande. Flera stora EU-länder som Frankrike, Italien och Spanien har hittills bidragit med väldigt lite stöd, åtminstone i vad de har varit öppna med, enligt Kiel-institutet. Joakim Paasikivi tror att det krävs fler påtagliga framgångar för att uppnå en långsiktig och uthållig opinion som stödjer Ukraina. "Jag tror inte att den svaga punkten är ukrainarna, utan det är den europeiska opinionen. Förmågan att hålla ut är god över tid, men de behöver vapen att slåss med." Hör Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan, och Joakim Paasikivi om deras första tankar när kriget bröt ut och vad de tror kommer hända framöver i klippet. svt 220823. Tyskland skickar granater som kan ändra riktning. Tyskland skickar en ny high-tech-version av artillerigranater till Ukraina, rapporterar Der Spiegel. Det handlar om 255 stycken 155-millimetersgranater av typen Vulcano, som är så ny att den ännu inte används av den tyska militären själv. Vulcano-ammunitionen kommer att levereras direkt från tillverkarna, tyska Diehl Defence samt italienska Leonardo, och påstås av dessa vara "en av de mest exakta granaterna i världen" som träffar sina mål på en meter när, genom att följa målen och ändra riktning i luften. Skotten har en räckvidd på 70 kilometer, vilket är väsentligt bättre än de 40 kilometer som gäller för de flesta liknande granater, skriver tidningen. Många olika artilleripjäser kan använda sig av Vulcanogranaterna. Ukrainas artilleri blir allt starkare. Rysslands artilleri fortfarande mer kraftfullt än det ukrainska. Omni 220823. Expert: En rysk attack på Kyiv kan inte uteslutas. USA:s varningar om att Ryssland planerar att intensifiera sin beskjutning mot civil infrastruktur och regeringsbyggnader de kommande dagarna är mycket trovärdiga. Det säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, till TT. "Man måste se med största allvar på situationen," säger han. USA, som gör sina bedömningar baserat på underrättelseuppgifter, har tidigare haft rätt. Till exempel varnade landet Ukraina för Rysslands planer på en invasion. Numera kommer ryska attacker inte som någon överraskning för ukrainarna som är förberedda hela tiden, menar Hedenskog. "En attack mot Kyiv kan inte uteslutas, absolut inte. Det skulle naturligtvis ha ett stort symbolvärde för Ryssland." Omni 220823. Rysk soldat som lämnade kriget: Allt är en lögn. För två veckor sedan publicerade den tidigare ryske fallskärmssoldaten Pavel Filatjev en 141 sidor lång beskrivning av sina krigserfarenheter i sociala medier, varpå han flydde Ryssland. I en intervju med CNN utvecklar han sina resonemang. Han beskriver de ryska trupperna i Ukraina som trötta, hungriga och desillusionerade, och att den ryska krigföringen "förstör fredliga liv". "Många insåg att vi inte förstod det rättfärdigande som vår regering försöker förklara för oss, att alltihop är en lögn." Vidare säger han att soldaterna fick mycket knapphändig information om vad de skulle göra i Ukraina, och att de saknade grundläggande utrustning. 33-årige Filatjev, som bland annat deltog när staden Mykolajiv intogs, befinner sig nu på hemlig ort. Han skickades hem från frontlinjen efter att ha skadats. Säger att soldaterna använde 100 år gamla baracker och vapen från invasionen av Afghanistan. Omni 220823. Rekordstort stödpaket ska hjälpa Ukraina långsiktigt. USA kommer inom kort tillkännage ett nytt stödpaket på tre miljarder dollar, motsvarande nästan 32 miljarder kronor, till Ukraina - det största enskilda hittills. Det uppger myndighetskällor för AP. Paketet väntas offentliggöras på onsdagen, sexmånadersdagen för invasionen och Ukrainas självständighetsdag. Syftet med pengarna är att träna och utrusta Ukrainska soldater för åratal av strider. Ett halvår efter invasionen börjar det amerikanska stödet byta fokus till att stödja Ukrainas stridsförmåga på lång sikt. Det nya stödpaketet kommer gå till kontrakt på drönare, vapen och annan utrustning som inte kommer nå fronten förrän om ett år eller två, enligt källorna. Tidigare stödpaket har mest fokuserat på akuta behov. Beskedet gavs på tisdagen. I fredags tillkännagavs ett stödpaket på 775 miljoner dollar. I början av augusti hade landet skänkt nästan 10 miljarder dollar.
Omni 220823. Tyskland har tagit emot nästan en miljon ukrainare. Sedan invasionen i Ukraina inleddes har Tyskland tagit emot 967 546 personer som flytt kriget, uppgav inrikesdepartementet på tisdagen enligt AFP. 97 procent av dem är ukrainska medborgare. Tre av fyra är kvinnor, 36 procent är barn, och åtta procent är äldre än 64. Runt 155 000 ukrainska elever är inskrivna på tyska skolor. "Många i vårt samhälle har ansträngt sig enormt för att hjälpa flyktingar," säger inrikesminister Nancy Faeser. Mer än 6,6 miljoner ukrainare har flyktingstatus i Europa. Ett betydande antal kan ha åkt tillbaka till Ukraina. Omni 220823. Ukrainas spannmålsexport nästan tillbaka. Ukrainas spannmålsexport är på väg mot samma nivåer som före den ryska invasionen säger källor på det amerikanska utrikesdepartementet till AFP. Ukraina, som brukar kallas Europas kornbod, exporterade före krigsutbrottet fem miljoner ton spannmål varje månad. Efter invasionen ströps i det närmaste exporten men i augusti ser det ut som att landet kommer att skeppa omkring fyra miljoner ton. Anledningen är överenskommelsen med Ryssland som garanterar skepp att segla från Ukrainas hamn vid svarta havet, men också det internationella samarbetet för att få ut spannmål på andra sätt, skriver AFP. En seger för internationella ansträngningar att minska matbristen. Omni 220823. Minst 972 barn dödade eller skadade i kriget. Över fem barn per dag har i genomsnitt dödats eller skadats sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari i år, enligt FN:s barnfond Unicef. Organisationen har kunnat bekräfta att minst 972 barn i Ukraina har dödats eller sårats under det halvår kriget har pågått, men poängterar att de verkliga siffrorna antagligen är mycket högre. De flesta av barnen har drabbats av explosiva vapen som inte gör skillnad på civila och stridande personer. "Än en gång, som i alla krig, sätter vuxnas hänsynslösa beslut barn i extrem risk. Det finns inga väpnade insatser av den här sorten som inte leder till att barn skadas", skriver Unicef i ett pressmeddelande. Nästan alla barn i Ukraina har utsatts för psykiskt påfrestande händelser och utsätts för risk att skiljas från familjemedlemmar, våld, övergrepp, sexuellt utnyttjande och människohandel, skriver organisationen, som vill se ett omedelbart eldupphör i Ukraina för att skydda barnen. (svt 220823.) Hundratals baptistkyrkor förstörda i Ukraina. Omkring 400 baptistkyrkor runt om i Ukraina har utplånats sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, enligt siffror som Baptist Press tagit del av. Ukrainakännaren Rauli Lehtonen tycker att siffran låter hög, men påpekar att de kristna i landet har en svår situation oavsett hur många kyrkor som har förstörts. "Vår huvudutmaning för framtiden är att överbrygga glappet i ledarskapet som vi har förlorat," säger den kristna ledaren Yaroslav Pyzh. Världen idag 220824. Tidigare ÖB jämför kriget med andra världskriget. "Tillbaka till andra världskriget" - så beskriver tidigare ÖB Johan Hederstedt kriget i Ukraina, som han anser håller låg teknisk standard och är mindre sofistikerat än väntat, rapporterar SvD. "Man har plockat bort generaler och helt tappat tydligheten. Man saknar kraftsamling, överraskning och handlingsfrihet," säger han om den ryska krigsinsatsen. Krigföringen i östra Ukraina är traditionell med artilleri utan precision, vilket lett till ett utnötningskrig, enligt Hederstedt. Att Ryssland inte utnyttjar sina attackhelikopter tror han beror på rädsla för Ukrainas avancerade luftvärnssystem. Johan Hederstedt var ÖB mellan 2000 och 2003. Hederstedt ser inget slut på kriget - jämför med Mellanöstern. Omni 220824. Ukraina om FN-mötet: Ett slöseri med tid. På tisdagskvällen höll FN:s säkerhetsråd ett möte om situationen i det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja. Den ukrainske FN-ambassadören Serhij Kyslytsya beskriver mötet som ett slöseri med tid, fyllt av ryska "påhittade floskler", rapporterar CNN. "Jag önskar att vi samlats här av Ryssland för att höra det enda som hela världen vill höra, ett uttalande om att Ryssland demilitariserar Zaporizjzja," säger han. Under mötet beskyllde Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzya Ukraina för att ha beskjutit kärnkraftverket, och för att ligga bakom den ryska politikerdottern Darya Duginas död. Ryssland kallade till mötet. Både Ryssland och Ukraina stödjer en inspektion av FN:s atomenergiorgan IAEA. Omni 220824. Larmet från Kina: Höstens skörd hotas av värmeböljan. Höstens skörd i Kina hotas "allvarligt" på grund av extrema temperaturer och torka. Det skriver TT. Värst drabbat är södra delarna av landet som har upplevt sin längsta period av utebliven nederbörd och höga temperaturer sedan man började mäta, för mer än 60 år sedan. "Torkans snabba spridning parat med höga temperaturer och värmeskador har skapat allvarliga hot mot höstskörden", säger man i ett uttalande som nyhetsbyrån hänvisar till. Samtidigt som myndigheter varnar för dåliga skördar har flera provinser i landet meddelat att man kommer att stänga av elen under perioder när efterfrågan är som störst och luftkonditioneringen i folks hem är igång som mest.Rekordtorka hotar skörden i Kina. Låg vattennivå i Yangtzefloden efter värmebölja Klimat- och energiexpert: Den värsta värmeböljan som har uppmätts. Omni 220824. Ryska uppgifter om att barn från Ukraina har adopterats. Ukraina anklagar Ryssland för olagliga massadoptioner efter att ha fört bort barn från ockuperade områden, skriver AFP. I ett uttalande från Ukrainas utrikesdepartement står det att över 1 000 barn förts från Mariupol till ryska städer som Irkutsk och Kemerovo. Myndigheterna säger sig basera uppgifterna på information från lokala myndigheter i Krasnodar, en rysk stad nära den ukrainska gränsen. Enligt Ukraina innebär tvångsförflytningarna ett allvarligt brott mot Genèvekonventionerna. Även den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW rapporterar om uttalandet från Krasnodar. I sin senaste lägesrapport skriver man att det enligt de lokala myndigheterna finns 300 barn som "fortfarande väntar på att träffa sina nya familjer". Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst har det förekommit att barn förflyttats från Donetsk under falska förespeglingar om att de skulle delta i utbildningsprogram för unga. 300 barn uppges befinna sig på "speciella institutioner" i väntan på adoption. Ryska familjer uppges få ersättning från staten för att adoptera barnen. Omni 220824. Kommentar: Väldigt fräckt och regelvridigt. De måste återlämnas. "En viktig dag för oss - och tyvärr också för fienden." Myndigheterna har förbjudit allmänna sammankomster i Kyiv och varnat för att Ryssland kan planera attacker mot huvudstaden, skriver The Guardian. Andrij Jusov, som företräder Ukrainas militära underrättelsetjänst, har också kommenterat det ökade hotet. "Ryssland och Putinregimen [...] är besatta vid datum och symboler, så det är logiskt att vara på sin vakt och ha beredskap för attacker under självständighetsdagen," sa han i ukrainsk tv. Ukrainas självständighetsdag infaller i dag och uppmärksammar att det är 31 år sedan landet lämnade Sovjetunionen. Det är också på dagen sex månader sedan Ryssland inledde anfallskriget mot Ukraina. Omni 220824. Linde nära att krascha under helikopterresa i Ukraina. Utrikesminister Ann Linde berättar i Aftonbladet TV att hon tillsammans med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba nästan kraschade under en helikopterresa på väg till fronten i östra Ukraina tidigare i vår. "När vi varit uppe i tio minuter började helikoptern att svaja. Alla undrade vad det var som hände och någon gick fram till piloten och kom sedan tillbaka till Kuleba och sa att vi inte kan krascha 'för att det sitter två utrikesministrar i helikoptern'. Sen gick vi ner på marken och fick byta helikopter," säger hon. "Det var väldigt dramatiskt." Omni 220824. Ledare: "Kostar mer för Sverige att inte bistå Ukraina." Halvårsdagen för kriget i Ukraina uppmärksammas på dagens ledarsidor. Det är både märkligt och beklagligt att kriget varit "tämligen frånvarande" i den svenska valdebatten, anser SvD:s Tove Lifvendahl. Hon skriver att politikerna behöver inse att den ryska aggressionen hotar Sveriges suveränitet och intressen, och bistå Ukraina med de militära stridsmedel som landet efterfrågar. "Det kostar en del, men det kommer kosta oss ännu mera att avstå", skriver Lifvendahl. DI:s Frida Wallnor är inne på samma spår. Hon skriver att det är "oroande" att västmakternas stöd successivt har mattats av. "Fortsatt full uppbackning från USA, EU-länderna och andra likasinnade kommer att vara helt avgörande för om Ukraina ska vinna." Omni 220824. Val i Angola avgör förhållande till Ryssland. Angola går till val på onsdagen, och för första gången sedan självständigheten 1975 finns en verklig möjlighet att regerande MPLA tvingas lämna makten. Det skriver Reuters. Oppositionspartiet UNITA ligger sju procentenheter bakom MPLA i en opinionsundersökning, men nära hälften av väljarna har inte bestämt sig ännu. En seger för UNITA, lett av Adalberto Costa Junior, skulle kunna innebära att det afrikanska landet släpper sina nära band till Moskva. Den ryske ambassadören i huvudstaden Luanda har prisat president Joao Lourenco men kritiserat UNITA. Det kommer att ta flera dagar att räkna rösterna, och UNITA varnar för valfusk. Joao Lourenco har varit president sedan 2017. Inget val i Angola har varit så jämnt. Omni 220824. Ryska påståendet: Avsiktligt att offensiven går långsamt. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu påstår att det militära avancemanget i Ukraina går långsamt med avsikt. Det rapporterar Reuters. Uttalandet gjordes vid ett försvarsministermöte i Uzbekistan. "Allt görs för att undvika dödsfall bland civila. Detta saktar såklart ner takten på offensiven, men vi gör detta medvetet." Rysslands framsteg de senaste månaderna har varit begränsade. Armén pressades tidigt under kriget tillbaka från områdena runt Kyiv och nu pågår ett utnötningskrig i de östra delarna av landet. Fler än 5 500 civila har dödats sedan Ryssland angrep Ukraina för sex månader sedan, enligt FN:s siffror. Ryssland påstår att man försöker hålla ner dödstalen bland civila. De verkliga siffrorna över döda civila är sannolikt mycket högre än de bekräftade. Omni 220824. Kommentar: Allt går alltså enligt plan. (Även beskjutningen av civila mål.) Svensja försvarets personalstyrka ska gå från 66 000 personer till över 105 000 de kommande tio åren. Den snälla dugongen utdöd i kinesiska vatten. Dugongen är ett skyggt och havslevande däggdjur som har levt i sydkinesiska vatten i hundratals år. Nu bedöms den vara i praktiken utdöd, rapporterar CNN med hänvisning till en kinesisk studie. Minskade habitat, fiske och historiskt även jakt nämns som orsaker. Antalet individer har minskat snabbt från 1970-talet och framåt och sedan 2008 har inget djur setts till. Enligt studien är det första gången som ett stort ryggradsdjur drabbats av utrotning i kinesiskt vatten. Forskaren Samuel Turvey, medförfattare till studien, säger att frånvaron av dugongen är ett slag mot ekosystemen. Det är också, konstaterar han, en sorglig påminnelse om att arter kan dö ut innan bevarandeåtgärder sätts in. Dugongen beskrivs ofta som en snäll jätte och sägs ha inspirerat till berättelser om sjöjungfrur. Forskarna välkomnar alla eventuella bevis på att det fortfarande skulle finnas individer kvar.
Har haft skyddsstatus i Kina sedan 1988. Förklaras nu vara "funktionellt utrotad".
Omni 220824. Miljoner ukrainare på flykt efter sex månader med krig: "Konstant ont i hjärtat." Fler än tio miljoner människor har lämnat Ukraina sedan Ryssland inledde kriget för sex månader sedan. Hundratusentals har hamnat i Ryssland, en del frivilligt och andra till följd av tvång. Nu står många inför ett svårt val: Att acceptera det ryska mottagandet och Kremls vision om ett Ukraina under ryskt styre eller riskera att ta sig ut på farliga sätt. Det rapporterar NPR. Public service-bolaget har talat med Michel från Donetsk som, ihop med hundratals andra ukrainska flyktingar, befinner sig i ett omplaceringscenter några timmar utanför Moskva. Han stöttar Vladimir Putins invasion som han ser som ett sätt att slå ner ukrainsk nationalism, men hans bild skiljer sig från det ryska narrativet på en kritisk punkt - han ser inte kriget som en "specialoperation". "Det är ett krig. Putin kan kalla det vad han vill, men det är ett riktigt krig och oskyldiga civila dör." Flera andra medier samlar vittnesmål från flyktingar på halvårsdagen av invasionen. Politico har bett fem ukrainska flyktingar i Europa att skriva brev till landsmän på flykt, och berätta om sina förhoppningar på det som också är Ukrainas självständighetsdag. "Kriget gör att det konstant gör ont i hjärtat", skriver Anna Vyshniakova från Frankrike. En flykting drömmer om att tillbringa nästa självständighetsdag i Mariupol. Michel tycker att förhållandena på centret är dåliga - säger att Putin lovade hjälp. Omni 220824. Tusentals ryska judar har flyttat till Israel. Mer än 20 000 ryska och 12 000 ukrainska judar har flyttat till Israel sedan kriget började i februari, skriver Le Monde. "Tack Putin! Min församling har mer än fördubblats," utropar rabbin Yosef Hersonski när tidningen kommer på besök till hans förskola i Tel Aviv. Många kom redan i våras. Livet i Israel är inte enkelt, särskilt eftersom många inte talar hebreiska. "Jag hade en bra lön i Ryssland, nu tjänar jag som en städare," säger Natalja Faibisovitj som fått ta ett distansarbete i en tjeckisk firma. Många som flyttat till Israel har svårt att få ut sina besparningar från ryska banker.Många judar i Ryssland oroas av tänkbar förföljelse. Omni 220824. Europas gaspriser når högsta nivån sedan i mars. Europas naturgaspriser steg till över 300 euro per megawattimme under onsdagen. Det är den högsta nivån sedan mars, kort efter Rysslands invasion av Ukraina, skriver AFP. Priset har stigit kraftig de senaste dagarna efter stoppet av ryska gasleveranser via Nord Stream 1, noterar nyhetsbyrån. Vid 18.30-tiden hade gaspriset backat något igen. Gaspriset steg med 11 procent som mest under onsdagen.
Omni 220824. USA: Ryssland förbereder folkomröstningar i Ukraina. Ryssland planerar att hålla "bluff-folkomröstningar" i ockuperade områden i Ukraina i dagarna, i syfte att ansluta dem till Ryska federationen. Det uppger John Kirby, Vita husets talesperson för nationell säkerhet, enligt AFP. Enligt Kirby har instruktioner gått ut från Kreml till myndighetsföreträdare om att förbereda för omröstningar, vilket han uppger kan ske "före veckoslutet". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att om Ryssland försöker hålla sådana omröstningar innebär det ett definitivt slut på alla chanser till samtal mellan de två länderna.
Omni 220824. Dödssiffran stiger - 22 dödade i ryska attacken. Minst 22 personer har dödats och minst 50 har skadats i en rysk robotattack mot en ukrainsk tågstation i provinsen Dnipropetrovsk på onsdagen, uppger president Zelenskyj enligt Reuters. Inledningsvis, i ett tal till FN:s säkerhetsråd, angav presidenten 15 döda. Enligt Zelenskyj riktades attacken ”rakt mot vagnarna på stationen i Tjaplyne”. Fyra passagerarvagnar började brinna. "Det här är vårt liv varje dag. Det här är hur Ryssland förberedde sig för det här FN-mötet," sa Zelenskyj på onsdagseftermiddagen efter att attacken först blivit känd. Attacken skedde på Ukrainas självständighetsdag, tillika halvårsdagen för krigsutbrottet.
Omni 220824. Kommentar: Inget annat än ett terroristdåd. Ukraina planerar åtal mot Putin: "Världens minne kort." Ukraina håller på att ta fram en plan för att åtala Rysslands president Vladimir Putin och hans krets, skriver AFP. Det handlar om en internationell tribunal rörande aggressionsbrott som leds av Andrij Smirnov, chef för landets presidentadministration. "Världens minne är kort. Därför vill jag att den här tribunalen ska påbörja sitt arbete nästa år," säger Smirnov till nyhetsbyrån. Han tillägger att Ukraina är medvetet om att de anklagade inte kommer att vara närvarande vid en rättegång, men att tribunalen ska se till så att "de här människorna stämplas som kriminella och inte kan resa i den civiliserade världen". Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utreder sedan tidigare krigsbrott, men aggressionsbrott är en del av Romstadgan som inte har ratificerats av Ukraina eller Ryssland. Enligt Smirnov är därför tribunalen det enda sättet att säkerställa att de som startade kriget i Ukraina ställs till svars. Jurist: Det fungerade med nazisterna, testa med Putin. Omni 220825. Hultqvist: Ryska spioner har siktats vid svenska ammunitionslager. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har flera gånger informerats om att personer med kopplingar till Ryssland har befunnit sig vid svenska ammunitionslager och militära baser. Det berättar han i en intervju med Aftonbladet. Enligt Hultqvist har Ryssland länge bedrivit krigsplanläggning på svenskt territorium och "aktivt spioneri" mot Sverige. "Det handlar om rekrytering av spioner men också direkt informationsinhämtning vid militära övningar [...] Det här är en realitet som svensk allmänhet måste ha kunskap om, säger han. Omni 220825. Putins dotter gjorde hemliga resor till Tyskland. Under många år gjorde den ryske presidenten Vladimir Putins dotter Katerina Tikhonova frekventa besök i München - utan att tyska myndigheter hade en aning om saken. Der rapporterar Der Spiegel. Den nu 35-åriga Tikhonova besökte Tyskland under falskt namn mer än 20 gånger under åren 2015-20 och bodde på lyxhotell i Bayern till en kostnad av 500 000 euro (5,2 miljoner koronor). Enligt Spiegel berodde de täta besöken på Tikhonovas relation med den ryske chefen för den bayerska statsbaletten, Igor Zelenskyj (ej släkt med Ukrainas president), som är far till hennes barn. Tikhonova åtföljdes på samtliga resor av livvakter från det ryska presidentgardet, som troligen bröt mot tyska vapenlagar, enligt Spiegel. De bröt även mot visumbestämmelser, vilket slutligen fick de tyska myndigheterna att titta närmare på resorna. Resorna skedde antingen med Aeroflot eller i privatjet . Omni 220825. Putin beordrar militären att öka kapaciteten. Rysslands president Vladimir Putin undertecknade på torsdagen ett dekret som innebär att landets väpnade styrkor utökas med 137 000 man, rapporterar AP. Det framgick inte om ökningen ska ske genom att öka antalet värnpliktiga, antalet frivilliga soldater eller en kombination av dessa. Enligt uppgifter från Kreml använder den ryska armén endast frivilliga soldater i krigföringen i Ukraina. Kreml kallar kriget i Ukraina för en "specialoperation", vilket begränsar möjligheten att använda värnpliktiga soldater. Ryska armén omfattar runt en miljon man i nuläget, beroende på hur man räknar.
Omni 220825. Babtjenkos nya bok om Ryssland: "Landet är nu en fascistisk stat". Den ryske författaren och journalisten Andrej Babtjenko är aktuell med boken "Rysslands förlorade seger" i svensk översättning av Ola Wallin. Boken är till stora delar en samtidskommentar om Rysslands invasion av Ukraina. Till Kulturnytt säger Babtjenko att Europa måste förstå att Ryssland nu blivit en fullfjädrad fascistisk stat. SR 220825. Omkring 100 000 uppskattas vara kvar i ockuperade Mariupol. Ett halvår efter den ryska invasionen är den ockuperade staden Mariupol isolerad från övriga Ukraina. Människor som lyckats lämna staden vittnar om ett svårt humanitärt läge och en utbredd rädsla för att tala öppet och kritisera de nya, rysktillsatta makthavarna. "Människor i staden är livrädda för att anklagas för någon form av stöd för den ukrainska sidan", säger Kateryna Suchomlynova, tidigare ledamot i Mariupols stadsfullmäktige, till Ekot. SR 220825. Taiwan planerar kraftigt ökad försvarsbudget. Efter den senaste månadens oroligheter i relationen till Kina föreslår nu Taiwans regering en kraftfull höjning av landets försvarsutgifter, skriver Reuters. Nästa år ska landet lägga 205 miljarder kronor på försvaret, vilket är en ökning med 14 procent mot 2022. Landets regering specificerade inte vad pengarna ska läggas på, men enligt uppgift till nyhetsbyrån finns fler stridsflygplan på inköpslistan. Även Kina höjer sina försvarsutgifter. I mars meddelade Peking att man ökar dem med 7,1 procent i år och landar på motsvarande 2 240 miljarder kronor. Taiwans president Tsai Ing-Wen säger att landet inte vill provocera eller förvärra konflikter. Kina varnar Kanada inför ett eventuellt besök av parlamentsledamöter till Taiwan. Taiwanesisk oppositionspolitiker får kritik efter besök på fastlandet. Omni 220825. Källor nära Kreml: "Svår vinter för européerna." Ryssland hoppas att rusande energipriser och brist på energi till vintern ska få Europa att vackla kring stödet till Ukraina. Det uppger källor nära Kreml för Reuters. "Det kommer att bli en svår vinter för européerna. Det kan bli protester, oroligheter. En del europeiska ledare kanske tänker om kring stödet till Ukraina och ser att det är dags för en uppgörelse," säger den ena källan. Ukraina och dess västliga allierade har uppgett att man inte har några planer på att vika ner sig för Ryssland. Amerikanska myndigheter uppges inte heller se några tecken på att omvärldens stöd vacklar, skriver nyhetsbyrån. Kreml har förnekat att man använder sig av energi som ett vapen i kriget. Källa nära Kreml: "Vi har tid, vi kan vänta."
Omni 220825. Ryskt ankare i statlig tv: Vi ligger i krig med Nato. Vladimir Solovjov, ett känt ryskt tv-ankare i statlig tv, breddar det ryska narrativet kring Ukrainakriget i en tv-sändning och riktar in sig på alla 30 Natoländer, rapporterar Newsweek. "Det är ett krig mot Nato, ett krig för vårt lands överlevnad," säger han i ett klipp som delats på Twitter av BBC-journalisten Francis Scarr. Vidare påstår Solovjov att Ryssland "befriat" 20 procent av Ukrainas territorium och tio miljoner ukrainare från "nazister". Solovjov: Vi beslöt oss för att avsluta det åttaåriga kriget. Omni 220825. Kommentar: Det värsta i kråksången är att i ett krig för landets överlevnad så kan Ryssland använda kärnvapen. Hultqvist (S): Ryskt spionage vid svenska ammunitionslager. Personer med kopplingar till Ryssland har observerats vid svenska ammunitionslager uppger försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med Aftonbladet. Han berättar också om att det blivit ett allt större problem att drönare observerar militära övningar i Sverige. "Vi har drönare som ständigt återkommer och vi har noterat olika händelser i den lokala geografin när övningsverksamhet äger rum. Det här är frågan om spioneri, inget annat," säger Hultqvist. Enligt Aftonbladets uppgifter har man från rysk sida försökt skugga marinövningar på Västkusten där Sverige samverkar med Nato-länder som Storbritannien och USA. Hultqust vill i intervjun med tidningen inte dra lika långtgående slutsatser men berättar om annat som det försämrade säkerhetsläget inneburit i praktiken på senare tid. "Ryssland bedriver aktivt spioneri mot Sverige. Det handlar om rekrytering av spioner men också direkt informationsinhämtning vid militära övningar, olika typer av infrastruktur och militära operationer. Det här är en realitet som svensk allmänhet måste ha kunskap om." svt 220825, Sovjetiskt monument rivs i Lettland trots protester. På torsdagen inleddes rivningen av ett 79 meter högt monument från Sovjettiden i Lettlands huvudstad Riga, trots protester från baltstatens etniskt ryska minoritet, rapporterar AFP. En reporter på plats vittnar om hur obelisken, som restes 1985 till minne av den sovjetiska arméns seger mot Nazityskland i andra världskriget, rivs ned av maskiner. Monumentet har varit en samlingsplats för etniska ryssar i Lettland. Parlamentet har röstat för att ta bort alla sovjetiska minnesmärken. Ledare för lokal stödgrupp protesterar: Lettland är halvt lettiskt och halvt ryskt. Enligt lokala politiker glorifierar det ryska krigsbrott.
Omni 220825. Granskning: Putin saboterar - "ser Europa som lekplats". Vladimir Putins Ryssland har i åratal attackerat Europa i en "bred offensiv" genom spionage, sabotage, mord och cyberattacker. Och Tyskland är ett av de allra viktigaste målen, visar en stor gemensam granskning av Der Spiegel, Bellingcat, The Insider och La Repubblica. Granskningen går igenom en lång rad fall under de senaste åren där Ryssland haft ett finger med i spelet. En regeringsföreträdare i ett stort europeiskt land beskriver det som "en attack mot våra liberala demokratier, på hela vårt västerländska samhälle". "Ryssland behandlar Europa som sin lekplats, med allt från valinblandningskampanjer till avrättningsuppdrag," säger CIA-veteranen Marc Polymeropoulos. Europas största ekonomi, Tyskland, har länge gjort för lite för att motverka problemet, enligt granskningen. Omni 220826. Ukrainas ambassadör upprörd över tyska fredskrav. Den ukrainske ambassadören i Berlin, Andrij Melnyk, reagerar hårt på uppropet från tyska socialdemokrater där de varnar för vapenleveranser till Ukraina och kräver fredsförhandlingar med Moskva. "Käre Gud, kan detta parti fortfarande räddas?" twittrar Melnyk som respons på förbundskansler Olaf Scholz partikamraters långa text. "Hur kan man vara så hjärtlös och okunnig om historien? Du milde", fortsätter ambassadören sin tweet. Omni 220826. Kommentar: Vilken fred skulle Ryssland gå med på? Amerikansk senator kallade Taiwan ett "land". Den amerikanska senatorn Marsha Blackburn kallade Taiwan ett "land" vid sitt besök i Taipei på fredagen, rapporterar Washington Post. Blackburns besök är en i raden på kort tid av amerikanska parlamentariker, och omnämnandet av Taiwan som ett land är betydelsefullt och känsligt. Kina ser ön som en del av sitt eget land, och Taiwan har inte deklarerat sig formellt självständigt. Kinas ambassad i Washington sa i en kommentar att Peking skulle vidta "resoluta motåtgärder", men specificerade inte vad de skulle bestå i. Peking har genomfört militärövningar utanför Taiwan efter de tidigare amerikanska besöken på ön. Taiwans utrikesminister Joseph Wu uppger att han förväntar sig fler besök på ön. Omni 220826. Kommentar: Taiwan är ett eget självständigt land. Ukraina är ett eget självständigt land. Sedan finns det två potentater som inte gillar det. Stöd för Scholz rasar efter munskyddsplikt och gaskris. Det är tuffa tider för Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, konstaterar Der Spiegel i ett större reportage på fredagen. Kraven från partivänner på att fredsförhandla med Putin är bara den senaste huvudvärken. Andra problem är skattehärvan Cum-ex i Hamburg, munskyddsplikten han själv beskyllts för att bryta mot, gas- och energikrisen och inflationen. I opinionsmätningarna ligger hans SPD på tredje plats, bakom CDU och De gröna, och i en annan mätning i veckan ville bara 13 procent av de tillfrågade se Scholz som kansler. Spiegel gissar att Scholz kommer att få en svår vinter. Budgetförhandlingarna inför 2023 blir nästa svåra prövning för kanslern. Upprört kring Scholz munskyddslösa resa till Kanada. Omni 220826. Natomötet har avslutats - "förnyade åtaganden". Mötet mellan företrädare för Finland, Sverige och Turkiet under fredagen är nu klart, rapporterar Dagens Nyheter. Vad parterna talat om är oklart, men enligt AFP uppger Ankara att Sverige och Finland "förnyat åtaganden" kring terroristbekämpning. Det är första gången länderna träffas igen efter den överenskommelse som nåddes vid Natotoppmötet i Madrid. Finland stod värd för mötet och finländska UD uppger att länderna kommer att ha fler möten under hösten. Svenska UD skriver i ett pressmeddelande att mötet varit ett tillfälle att diskutera formerna för hur överenskommelsen ska följas upp och de åtgärder som de tre länderna har åtagit sig att genomföra. Turkiet har ställt krav för att ratificera Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll. 23 av 30 Natoländer har ratificerat ansökningarna. Omni 220826. Klytjko: Kriget inte över förrän Ryssland lämnar Krym. Om kärnkraftverket Zaporizjzja skadas så kommer konsekvenserna att vara oöverskådliga och bör jämföras med terrorism. Det säger Vladimir Klytjko, rådgivare till Kyivs borgmästare, i en intervju med SR:s Studio Ett. "Om kärnkraftverket sprängs så kommer vi att ha en katastrof många gånger värre än Fukushima eller Tjornobyl i tusentals år framåt. Det här kärnkraftverket kan inte på något sätt få skadas," säger han. Både Vladimir Klytjko och hans bror Vitalij Klytjko är tidigare världsmästare i boxning. Vitailij är borgmästare i Kyiv och Vladimir är hans rådgivare och talesperson. I intervjun säger Klytjko också att han tror att kriget snart går in i ett avgörande skede, men att fred inte kan uppnås förrän Ryssland lämnat Krym. Zaporizjzja åter kopplad till elnätet. Omni 220826. Ryssland bränner naturgas för 100 miljoner varje dag. Ryssland bränner upp naturgas för motsvarande drygt 100 miljoner kronor per dag i stället för att exportera den, rapporterar flera medier. Enligt en analys av Rystad Energi som BBC tagit del av bränner Ryssland drygt 4,3 miljoner kubikmeter gas per dag, vilket motsvarar ett värde av cirka 10 miljoner dollar, eller 106 miljoner kronor. Gasen skulle enligt analysen annars ha exporterats till Tyskland. Men Ryssland lyckades inte sälja den till någon annan, hävdar Tysklands Londonambassadör enligt BBC. Förbränningen uppges ske nära den finländska gränsen i staden Portovaja, nordväst om S:t Petersburg. Finländare rapporterade om en stor eldsflamma redan i somras. Uppskattas leda till stora utsläpp av koldioxid. Expert: Kan förklara varför man exporterar så lite.
Omni 220826. Kallar till akut möte: "Är i energikrig med Ryssland." EU:s energiministrar kommer att kallas till ett akut möte om energikrisen i spåren av Rysslands invasion av Ukraina. Det skriver EU:s nuvarande ordförandeland Tjeckiens premiärminister Petr Fiala på Twitter. Enligt Tjeckiens industri- och handelsminister Jozef Sikela bör mötet hållas så snart som möjligt. "Vi befinner oss i ett energikrig med Ryssland och det skadar hela EU", skriver han på Twitter. Mötet bör äga rum så snart det bara går, enligt Sikela. EU försöker bli oberoende av rysk energi. Omni 220826. FN:s kärnvapendokument blockeras av Ryssland. Ryssland vägrar skriva under det slutdokument som är resultatet av fyra veckors FN-förhandlingar kring ickespridningsavtalet NPT. Det rapporterar AP. Dokumentet syftar till att minska spridningen av kärnvapen i värden, och behöver godkännas av alla 191 länder som deltar. Det ryska militära övertagandet av kärnkraftverket Zaporizjzja nämns vid flera tillfällen i dokumentet. Igor Visjnevetskij, biträdande avdelningschef vid ryska utrikesdepartementet, säger vid avslutningsmötet för konferensen att det tyvärr inte finns konsensus för det 36 sidor långa utkastet. Den ryska invasionen av Ukraina präglade diskussionerna. Länderna kunde inte komma överens 2015 heller. Omni 220826. Kommentar: Typiskt regimen i Ryssland. svt 220902. Kommentar: Ryssland spelar schack med västeuropa.Så stor roll har Azovregementet spelat i kriget. Ukrainas ökända militärförband har fördömts för sina kopplingar till högerextremism, och hyllats för sina stridsinsatser mot Ryssland. Men vilken roll har Azovregementet i kriget? Azovregementet uppstod under namnet Azovbataljonen 2014, en av flera frivilligstyrkor som stred i östra Ukraina. Bland grundarna fanns högerextremister och nynazister och regementet har använts flitigt i rysk propaganda som bevis för det falska påståendet att Ukraina styrs av nazister. Under hösten 2014 avskaffades bataljonen och inkorporerades som ett regemente inom nationalgardet. Sedan dess är Azovregementet en del av den statliga strukturen. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, säger att man inte kan utesluta att det finns enskilda soldater med nazistiska- eller högerextrema värderingar, men han menar samtidigt att Azovregementet i dag är opolitiskt. Trots det är bilden av Azov i västvärlden präglad av Rysslands verklighetsbeskrivning av regementet, enligt Hedenskog. "Det finns en tendens att se Ukraina och Ryssland som likvärdiga. Att de är lika stora kålsupare och att det därför inte finns något skäl till att stödja Ukraina i kriget. Och att man därför inte behöver ta svåra politiska beslut, som att sluta att köpa rysk olja och gas till exempel." Regementet hamnade i blickfånget för omvärlden i samband med den flera veckor långa belägringen av stålverket Azovstal i Mariupol. I maj blev de ukrainska soldaterna, bland dem medlemmar av Azovregementet, tvungna att lägga ner sina vapen. Många av dem som stred i Azovstal tillfångatogs av Ryssland och anklagas nu för olika brott. "Ryssland planerar förmodligen att hålla skenrättegångar och döma Azovsoldaterna, vilket är ett brott mot folkrätten. Ryssland har redan förgripit sig på folkrätten den omfattningen att jag inte tror att det är något som de bryr sig om. Vi kan inte idag inte riktigt säga i vilken omfattning regementet ens existerar, eftersom många soldaterna har dödats och gripits i strider," säger Jakob Hedenskog. "Jag tror att de ser soldaterna som patrioter som försvarade civila i Mariupol under en tio veckor lång belägring. Att man ser dem som försvarare mot en fascistisk angripare," nämligen Ryssland. Spanska extremhögern tar försiktigt avstånd från Putin. Det högerextrema spanska partiet Vox kämpar med att ta avstånd från Rysslands president Vladimir Putin utan att stöta sig med de egna medlemmar som uppskattar honom. Det skriver El País. När Darja Dugina, dotter till den ryske nationalisten Aleksandr Dugin, omkom i en explosion skrev den högt uppsatte partimedlemen Jordi de la Fuente ”Vila i frid krigare” på Twitter. Inlägget togs dock snabbt bort. Samme medlem har tidigare presenterat en av Dugins böcker, i vilken han själv skrivit ett förord. Vox partiledare Santiago Abascal har tidigare tagit avstånd från Putin, samtidigt som han medger att det finns ett stort stöd för honom bland medlemmarna. "Putin är en karaktär som positionerar sig själv mot vänsterns dumheter. Men bara för att någon har rätt om en sak betyder inte det att de är bra på allt annat," sa han i en intervju i juli. Flera europeiska högerpartier har tagit avstånd från Putin. Abascal ställde in möte med Putin strax innan invasionen inleddes. Omni 220827. Experter: Ukrainsk offensiv kan påverka stöd. Ukraina har större motivation än Ryssland att undvika ett utdraget krig, och kan därför planera en motoffensiv – men experter varnar för att det finns flera risker med en sådan. Det skriver New York Times. Michael Kofman, chef för Rysslandsstudier på CNA, berättar att omvärldens stöd kan påverkas om en motoffensiv misslyckas. Samtidigt påpekar han att Kyiv förmodligen är oroade för att Ryssland ska kunna bita sig fast mer ordentligt vid ett utdraget krig. Jack Watling, forskare på Royal United Services Institute i London, framhäver att beslutet om en motoffensiv måste fattas på militära grunder - inte politiska. Han menar att det finns en splittring mellan politiska ledare som vill se en seger, och militära ledare som vill försäkra sig om att tillräckliga resurser finns innan en motoffensiv inleds. "Det finns en önskan om att visa internationella partners att deras stöd kan hjälpa Ukraina vinna, inte bara stå emot." Vapenleveranserna talar för en viss typ av strategi i södra Ukraina. Vladimir Putin har beordrat en tioprocentig ökning av den ryska militären. Mykolajiv har träffats hårdare än många andra städer. Omni 220827. Storbritannien: Ryssland kan trappa upp för att lura in. De senaste fem dagarna har de ryska attackerna i Donetsk ökat i intensitet, dock utan några signifikanta landvinster. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Ett undantag är dock att pro-ryska separatister troligtvis lyckats närma sig byn Piskyj, nära flygplatsen i Donetsk. Enligt försvarsdepartementets bedömning finns det en "realistisk chans" att Ryssland trappar upp anfallen för att locka in eller hålla kvar ukrainska trupper, då Ukraina misstänks planera en motoffensiv. Experter: Ukraina väger riskerna med en motoffensiv. Omni 220827. Expert: Kvinnor viktiga i ryska informationskriget. Darja Dugina, som dog när en bil exploderade utanför Moskva, var en av flera inflytelserika kvinnor i det ryska informationskriget. Det skriver CNN. "Det finns ett stort maskineri som arbetar med den här propagandan, och hon var en del av den maskinen," säger den Ukrainabaserade Roman Osadtjuk. En annan kvinna som pekas ut är Kremlvänlliga aktivisten Maria Katasonova. Likt Dugina är hon aktiv i flera olika pro-ryska medier, både inhemskt och globalt. Att det är just unga kvinnor som tar plats i informationskriget är ingen tillfällighet, säger Olga Lautman, forskare på Center for European Policy Analysis. "Ryssland har alltid använt kvinnor som operativa. De är mer avväpnande, de är yngre, och de kan relatera till yngre," säger Lautman. Nyhetsprogram, talkshows och olika hemsidor används. Omni 220827. "Förbättra Ukrainas läge - kompromiss kan behövas." En ensidig seger i Ukraina är osannolik och därför måste vi förbereda oss för en kompromiss. Det skriver Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap, och Jan Willem Honig, professor vid nederländska försvarsakademin, på SvD Debatt. De argumenterar för att Ukrainas militära förmåga behöver användas så att landets position vid förhandlingsbordet förbättras, och att de kan "återta den del av sitt territorium som är ett minimum för vad man känner sig kunna leva med". Det i utbyte mot en säker fred inom "gränser som också är acceptabla för Ryssland". Debattörerna skriver att synsättet kan kritiseras och kallas för "eftergiftspolitik" där Rysslands aggression belönas. De frågar sig om en kompromiss inte är ett bättre alternativ än den krigsföring som varit, som strävar efter "absolut rättvisa", när västvärlden inte är förberedd nog, och där "Ukraina inte självständigt förmår att segra". Omni 220827. Avslöjar Kinas fusk efter 22 år - beordrades att lägga sig i OS-semifinalen. För 22 år sedan förlorade den kinesiska badmintonstjärnan Ye Zhaoying OS-semifinalen i Sydney mot landsmaninnan Gong Zhichao. Nu avslöjar Zhaoying att det var på order av den kinesiska organisationen. "Jag är bara en person, det fanns inget jag kunde göra mot systemet, säger Zayoying, som i dag lever i exil och ses som en förrädare av hela nationen. Den tvåfaldiga VM-guldmedaljören i badminton Ye Zhaoying skulle göra upp med Gong Zhichao om en finalplats i OS 2000. Läs mer i svt 220827. Slaget om kärnkraftverket Zaporizjzja - därför är det en strategisk nyckelpunkt. Beskjutningen i området runt Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja har fått världen att frukta en ny allvarlig kärnkraftsolycka. Men det är inte risken för en direktträff som oroar experterna mest - utan snarare risken för strömavbrott. Sedan början av mars kontrollerar Ryssland kärnkraftverket Zaporizjzja. Men det var först i början av augusti som larmen om beskjutning mot kärnkraftverket började komma. Båda sidor nekar till att de skulle ha med beskjutningen att göra och skyller på varandra. Zaporizjzja stod innan kriget för en femtedel av Ukrainas elproduktion och är strategiskt belägen vid floden Dnepr som just nu utgör frontlinjen i kriget. På andra sidan finns ukrainska soldater. Samtidigt som kärnkraftverket är ockuperat tvingas de ukrainska arbetarna stanna kvar och sköta driften av anläggningen. Ukraina anklagar Ryssland för att använda anläggningen som en sköld för att kunna utföra attacker i området. Ryssland ska också ha planer på att ansluta kärnkraftverket till elnätet på ockuperade Krim, enligt det ukrainska företaget Energoatom som driver Zaporizjzja. Ryssland å sin sida menar att deras närvaro snarare förhindrar en kärnkraftsolycka. Det har tidigare gjorts försök med att förbjuda beskjutning mot kärnkraftverk. Ett tillägg till Genèvekonventionen 1977 förbjuder attacker mot civila kärnkraftverk, men Ryssland drog sig ur den delen av avtalet 2019. En orsak till att det inte finns några strikta förbud mot attacker mot kärnkraftverk är hur USA har hanterat frågan, berättar Matthew Bunn, professor i energihantering, nationell säkerhet och utrikespolitik på Harvard Kennedy School, för Vox. "USA har velat behålla möjligheten att attackera kärnreaktorer. Det är inte ovanligt att en stat som lanserar ett kärnvapenprogram hävdar att det är en civil reaktor, när det i själva verket är en militär reaktor," säger han. I klippet ser du hur Europas största kärnkraftverk hamnade mitt i striderna. svt 220827. Skola i Slovjansk i ruiner efter attack: "Oerhört sorgligt". En skola i den ukrainska staden Slovjansk i Donbas-regionen utsattes för en robotattack på fredagen. Attacken inträffade bara en vecka innan terminsstart och förödelsen har varit omfattande. "Det är sorgligt och orättvist. Nu är allt förstört, det är oerhört sorgligt," säger Nadja Makeieva, som var anställd på skolan. Ett intensivt släckningsarbete har pågått under det senaste dygnet. Inga personer uppges hittills ha påträffats skadade. Regionen har varit hårt drabbad av strider de senaste månaderna. Se video på 1 minut av förödelsen. (svt 220827.) Kommentar: Skurkfasoner av ryssarna. Storbritannen skänker undervattensdrönare mot ryska minor. Storbritanniens försvarsdepartement meddelar att de donerar sex undervattensdrönare till Ukraina, rapporterar Reuters. Syftet är att bistå i arbetet att rensa kustlinjen vid Svarta havet från ryska minor och att förbättra säkerheten för spannmålsfartyg, enligt beskedet som lämnades på lördagen. Storbritannien ska samtidigt utbilda ett dussintal soldater i den ukrainska flottan i hantering av drönarna. (svt 220827.) Energoatom: Ryska bombningar vid kärnkraftverket igen. Ukrainas statliga atomonergibolag Energoatom meddelar på lördagen att ryska trupper återigen har attackerat kärnkraftverket Zaporizjzja i södra Ukraina, rapporterar Reuters. "De senaste 24 timmarna har ryska trupper återigen bombat områden i närheten av Zaporizjzja kärnkraftverk. Skadorna håller i nuläget på att utredas, skriver Energoatom i ett uttalande på Telegram. Energoatom uppger vidare att det finns risk för läckage efter den senaste tidens attacker. Bolaget tillägger att vid lunchtid på lördagen "opererar kärnkraftverket med risk för att bryta mot standarder kring radioaktivitet och brandsäkerhet". "Som ett resultat av periodisk beskjutning, har verkets infrastruktur skadats, det finns risk för läckage av väte och stänk av radioaktiva substanser, och brandfaran är stor", skriver Energoatom på Telegram enligt AFP. Ryssland uppger i ett eget uttalande att ukrainska styrkor ligger bakom bombningarna, enligt Reuters. (svt 220827.) Putin ger bidrag till folk som lämnar Ukraina. På lördagen undertecknade ryska presidenten Vladimir Putin ett avtal som ger ett ekonomiskt bidrag på knappt 2000 kronor till de personer som tvingas lämna Ukraina och kommer för att bo i Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Bidraget kommer att ges till ukrainska medborgare och personer från utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk. (svt 220827.) Ukraina får tillgång till en egen satellit. Enligt den ukrainska tidningen Kyiv Independent har Ukraina fått tillgång till en egen satellit som kan se igenom mörker och moln med hjälp av radar. Det rapporterar Dagens nyheter. Med hjälp av pengar från den ukrainska välgörenhetsorganisationen Serhiy Prytula Charity har myndigheterna kunnat köpa in den finsktillverkade satelliten Iceye-X2. Satelliten har redan aktiverats och rör sig på drygt 570 kilometers höjd. I sin omloppsbana passerar den Ukraina två gånger per dygn. Fram till nu har Ukraina varit beroende av västerländska satelliter. Satellitbilder har varit viktiga underlag för att kunna bevisa vilka krigsbrott som begåtts i Ukraina under den ryska invasionen. (svt 220827.) Ryssland tolererar inte självständigt Ukraina. Det var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade "orangea revolutionen" ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte. Putins militära hot mot Ukraina. År 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat. (Radiokorrespondenterna, 30 min.) SR 220828. Amerikanska örlogsfartyg går genom Taiwansundet. Två amerikanska örlogsfartyg seglar under söndagsmorgonen genom Taiwansundet - för första gången sedan den amerikanska talmannen Nancy Pelosis uppmärksammade besök på ön. Det uppger flera militära källor för Reuters. Spänningarna mellan USA och Kina har ökat sedan besöket, och Kina har utfört flera militärövningar runt den självstyrande ön. Beijing menar att Taiwan är en del av Kina - en bild som inte delas av det demokratiskt valda styret på ön. Omni 220828. Kazakstans vapenexport pausas - vill inte välja sida. Kazakstan har beslutat att stoppa all vapenexport i ett år. Det meddelar landets regering enligt Sky News. Någon anledning till beslutet ges inte, men nyhetskanalen konstaterar att ändringen görs under ett pågående krig mellan grannlandet Ryssland och Ukraina, där det tidigare Sovjetlandet har undvikit att ta ställning. Kazakstan producerar flera olika typer av militärmateriel, bland annat bepansrade fordon och skyddsutrustning. Det är oklart vilka typer av vapen som tidigare exporterats. Michael Winiarski: Rysk revanschism oroar Kazakstan. Expert: Oroligt i Kazakstan efter presidentens möte med Vladimir Putin. Omni 220828. Putin vill locka ukrainare till Ryssland med pension. Ryssland fortsätter att försöka locka ukrainare till Ryssland i takt med att den ryska invasionen fortgår, rapporterar New York Times. Den ryska regimen har tidigare gjort det lättare för ukrainare att få ryska pass, framför allt om de kommer från ockuperade områden i Ukraina. Under lördagen skrev presidenten Vladimir Putin under två nya dekret, som ses som en del i att försöka knyta de ockuperade områdena närmare Ryssland. Genom de nya åtgärderna kommer det bli lättare för ukrainska medborgare att bo och arbeta i Ryssland, och ukrainare som flytt ska erbjudas en garantipension på motsvarande 1 800 kronor. Omni 220828. USA: Kina planerar månbas - motiverar oss att agera. De senaste åren har Kina lyckats landa flera obemannade farkoster på månen, och landets alltjämt expanderande rymdplaner är en drivande faktor i USA:s Artemis-program. Det säger Nasa-chefen Bill Nelson, enligt New York Times. "Vi är oroliga att de skulle säga: 'Det här är vår exklusiva zon. Håll er borta'," säger Nelson, och fortsätter. "Så ja, det är en av sakerna vi tittar på." Nasa har tidigare sagt att USA planerar att börja bygga en månbas 2028, och redan på måndag planeras Artemis-programmets första testuppskjutning. Tillsammans med Ryssland hoppas Kina kunna inleda bygget av en gemensam månbas 2030. Omni 220828. Långsam försämring i Ryssland: Ryssland undviker ekonomisk kollaps men nedgången har börjat. Sex månader efter att ha invaderat Ukraina är Ryssland fast i ett utmattningskrig som det inte förutsåg men det har framgång på en annan front - dess oljeberoende ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur men visar sig vara mycket mer motståndskraftig än väntat. Den viktigaste faktorn har varit Rysslands förmåga att hitta nya marknader i Asien. Enligt Houmayoun Falakshali från råvarukonsultföretaget Kpler har det mesta av Rysslands sjöburna oljeexport gått till Asien sedan krigets början. I juli var andelen 56 %, jämfört med bara 37 % i juli 2021. Mellan januari och juli i år ökade Kina sin sjöburna import av kraftigt rabatterade ryska Uralråolja med 40 %, jämfört med samma period förra året, enligt till Kpler data. Det är trots Kinas inledande ansträngningar för att undvika sken av att ta parti i Rysslands krig mot Ukraina. Indiens sjöburna import från Ryssland har ökat med mer än 1 700 % under samma period, enligt Kpler. Ryssland har också ökat gasexporten till Kina genom en sibirisk pipeline. Vad som händer när Europas embargo på 90 % av rysk olja träder i kraft i december kommer att vara avgörande. Uppskattningsvis 2 miljoner fat rysk olja per dag kommer att vara i limbo, och även om det är troligt att en del av det kommer att gå till Asien, tvivlar experter på om efterfrågan kommer att vara tillräckligt hög för att absorbera allt. Falakshali säger att Kina inte kan köpa mycket mer rysk olja än vad det redan är, på grund av en inhemsk nedgång i efterfrågan och för att det helt enkelt inte behöver mycket mer av den specifika typen av olja som Ryssland exporterar. Priset kommer också att spela en avgörande roll för huruvida Ryssland har råd att fortsätta rabatterna för att säkra nya marknader. "En rabatt på 30 % från 120 dollar per fat är en sak", påpekar Nechaev. "En rabatt från $70 är en annan sak." Medan den globala inflationen hjälper Rysslands energisektor, skadar den dess folk. Ungefär som resten av Europa lider ryssarna redan av en levnadskostnadskris, som förvärrats mycket av kriget i Ukraina. Nechaev, som hjälpte till att styra Ryssland genom en mycket mer dramatisk ekonomisk kollaps på 1990-talet, är orolig. "När det gäller levnadsstandarden, om man mäter den med reala inkomster, så har vi gått bakåt med cirka 10 år," säger han. Den ryska regeringen spenderar för att försöka bekämpa detta. I maj meddelade man att man skulle höja pensionerna och minimilönen med 10 %. Det har skapat ett system där anställda i företag som har "avbrutit sin verksamhet" tillfälligt kan gå över till en annan arbetsgivare utan att bryta deras anställningsavtal. Och det spenderar 17 miljarder rubel (280 miljoner USD) på att köpa obligationer från ryska flygbolag, lamslagna av luftrumsförbud och sanktioner som förhindrar underhåll och leverans av delar från utländska tillverkare. Det är tekniska sanktioner, som de som påverkar flygindustrin som kan ha den mest djupgående inverkan på Rysslands långsiktiga ekonomiska utsikter. I juni sa USA:s handelssekreterare Gina Raimondo att den globala halvledarexporten till Ryssland hade kollapsat med 90 % sedan kriget startade. Det är förödande för produktionen av allt från bilar till datorer, och kommer, säger experter, att lägga den längre bak i det globala teknikloppet. "Effekten av sanktioner blir mer en långsammare bränning snarare än en snabb träff", säger Weafer. "Ryssland ser nu på en potentiellt lång period av stagnation." Nechaev är ännu mer definitiv. "Just nu har den ekonomiska nedgången börjat", säger han. CNN 220828. Ryssland fortsätter förryska ockuperade områden i Ukraina. Rysslands planer för så kallade folkomröstningar i ryskockuperade ukrainska samhällen skjuts hela tiden framåt, vilket kan bero på Ukrainas ökade försök att ta tillbaka ockuperad mark. Men försöken att förryska ockuperade ukrainska områden fortsätter, särskilt i skolorna - och det låter som hämtat från en gammal sovjetisk film. Barn klädda som sovjetiska pionjärer i rött och vitt läser högt om en känd pionjär från Andra världskriget och det finns filmbilder från unga pionjärläger där barn lär sig sätta ihop och ta isär en Kalasjnikov. SR 220829. Ukraina: Vår motoffensiv i södra delarna har inletts. Ukraina uppger att landets armé har påbörjat sin motoffensiv i de södra delarna av landet. Enligt Reuters uppger talespersonen Natalia Humeniuk i ukrainsk tv att offensiven "går i flera riktningar, även i Chersonregionen". Ukraina har i flera veckors tid signalerat att en motoffensiv är på gång. I nuläget är informationen om framryckningen knapphändig. Ryssland har ännu inte kommenterat uppgifterna. Cherson är placerat vid Svarta havet och ligger alldeles intill Krymhalvön, som har varit annekterad av Ryssland sedan 2014. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att kriget inte kan upphöra förrän hela Ukraina är återtaget, även Krym. Uttalandet kom tidigare på måndagen. Ukraina ska ha erövrat ett antal bosättningar och fortsatt framryckningen mot Cherson.
Omni 220829. Källor: Ukraina återtar fyra byar nära Cherson. Ukrainska styrkor har under måndagen tagit tillbaka fyra ryskockuperade byar i närheten av Cherson, uppger militära källor för CNN. Nova Kachovka har enligt rysk statlig media, som Reuters hänvisar till, utsatts för ukrainsk beskjutning. Staden ligger strax öster om Cherson och upges sakna vatten och el. John Kirby, Vita husets talesperson för nationell säkerhet, vill inte kommentera specifika militära insatser i Ukraina. Han säger dock att hotet om en motattack redan påverkar Ryssland, som har behövt flytta trupper från östra delen av landet till södra Ukraina.
Omni 220829. Här är artilleriet som Ukraina vill få från Sverige. Halva paketet av stöd till Ukraina kommer att bestå av vapen, men vilka är ännu inte offentligt. Högst upp på önskelistan tycktes det svenska artilleriet "Archer" stå. "Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående, artillerisystemet Archer," sade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på en pressträff. Sverige kommer ge ett stödpaket till Ukraina värt en miljard svenska kronor. Halva paketet kommer att bestå av vapen. Men vilka det blir kommer att meddelas "inom kort". Archer är ett modernt artilleri som tillverkats av BAE Systems Bofors AB för den svenska armén. En stor fördel med systemet är enligt Rein Pella, lärare i vapenteknik på Försvarshögskolan, att det går väldigt snabbt att stanna och skjuta och sedan åka vidare, det som kallas att omgruppera. "Från att man stannar och kan skjuta så är det knappt 30 sekunder," säger han. Enligt honom gör det här att det blir svårare för en motståndare att slå ut artilleriet. "Det är svårt att bekämpa ett rörligt system." Samtidigt är det ett väldigt avancerat system som kräver mycket underhåll. Vilket kan göra det svårt för Ukraina att använda det optimalt på kort tid. "Skulle de få Archer så är det i särklass det mest avancerade system de fått i form av teknik och hur systemet drivs," konstaterar Rein Pella. Sverige har i dagsläget 48 archer-pjäser. Inom kort kommer det att utökas till 72 stycken. Omni 220829. USA planerar vapenförsäljning till Taiwan värd 1,1 miljard dollar. Vita huset planerar att be USA:s kongress godkänna en vapenförsäljning på uppskattningsvis 1,1 miljard dollar till Taiwan, rapporterar tidningen Politico. Beslutet kommer efter att Kina fortsätter att skicka krigsfartyg och flygplan in i Taiwansundet på daglig basis, endast veckor efter att USA:s talman Nancy Pelosi besökte det i praktiken självstyrande öriket och fördömde Pekings försök att isolera och sätta skräck i Taiwans invånare. Som svar på Pelosis besök utförde Peking omfattande dramatiska militärövningar runt Taiwan som inkluderade att skjuta robotar över ön, för första gången någonsin. Det potentiella paketet inkluderar bland annat 60 stycken sjömålsrobotar av sorten Harpoon Block II och 100 värmesökande jaktrobotar kallade The Sidewinder, samt ett förlängt kontrakt gällande övervakningsradars. Sidewinder-robotarna kommer att beväpna Taipeis USA-tillverkade stridsflygplan. Lagstiftarna kommer sannolikt att godkänna försäljningen enligt Politico, men processen kan ta lite extra tid på grund av det pågående månadsuppehållet i kongressen som sker varje år under augusti. svt 220830. Källor: Problem med ryska drönare från Iran. Flera av de drönare som Ryssland köpt in från Iran har redan stött på tekniska problem- bara tio dagar efter att de lämnade Teheran. Det uppger underrättelsekällor för Washington Post. "Det finns flera buggar i systemet. Ryssarna är inte nöjda," säger en källa. Leveransen av Mohajer- och Shahed-drönare tros vara den första i en rad ryska inköp, för användning i Ukraina. Till skillnad från Ukraina har Ryssland haft relativt få drönare som kan attackera mål djupt in i fiendens territorium. Joe Biden varnade att att Ryssland planerade stora drönarinköp i juli. Irans utrikesminister har sagt att landet har flera typer av samarbeten med Ryssland. Omni 220830. Nobelpristagares böcker utreds i Belarus för extremism. Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs böcker ska utredas för extremism av kulturdepartementet i Belarus, rapporterar Kulturnyheterna. "De vill utreda om Svetlanas böcker ska tas bort, inte bara från bokhandlar och bibliotek utan också från privata hem," säger hennes agent Galina Dursthoff. Mats Malm, ständig sekreterare vid Svenska Akademien, reagerar starkt och kallar det för "absurt och hotfullt". Belarus folkambassad: Vissa av landets bibliotek har börjat plocka bort Aleksijevitjs böcker. Aleksijevitj befinner sig sedan två år tillbaka i exil i Berlin efter hennes kritik av den belarusiska regimen. Omni 220830. Twitch bötfälls i Ryssland - vägrade plocka ner intervju. Twitch har bötfällts i Ryssland, sedan streamingplattformen vägrat plocka ner en två timmar lång intervju med en av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare. Det skriver Sky News, med hänvisning till statliga ryska medier. Amazonägda Twitch har inte velat kommentera boten, som enligt ryska medier ligger på omkring motsvarande en halv miljon svenska kronor. Intervjun livesändes men har sedan legat kvar som en video. Omni 220830. "Obekvämt låga" nivåer på amerikanska vapenlager. Nivåerna i vissa av USA:s ammunitionslager är "obekvämt låga", till följd av kriget i Ukraina. Bristen har skapat oro i Pentagon, uppger försvarskällor för Wall Street Journal. Armén ska nu utreda hur det militära stödet till Ukraina ska kunna fortsätta, samtidigt som den egna beredskapen säkras. Det handlar främst om 155 mm, som används i de haubitsar som USA bidragit med. Enligt den amerikanska militären har 806 000 hylsor skickats sedan den ryska invasionen inleddes. Nivåerna är inte kritiska i nuläget, eftersom USA inte är inblandat i någon större militärkonflikt. Ammunitionen produceras inte i den takt som Pentagon kräver Omni 220830. Gazprom stoppar gasflödet till Frankrike. Efter tidigare uppgifter om att ryska Gazprom kommer minska gasflödet till franska Engie, stoppas leveranserna helt från och med den 1:e september. Det rapporterar Bloomberg och AFP. Gazprom hävdar att Engie inte har betalat för leveranser från i somras. Engie uppger att de ryska leveranserna av naturgas redan har minskat rejält efter invasionen av Ukraina, och den senaste månaden motsvarade de endast 1,5 terrawattimmar. Det kan jämföras med att Engie varje år förser europeiska hushåll med 400 terrawattimmar. Det franska företaget uppger vidare att flera åtgärder har vidtagits för att avsevärt minska sårbarheten mot stoppade Gazprom-leveranser.
Omni 220830. Sovjetunionens siste ledare är död - Michail Gorbatjov blev 91 år gammal. Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har dött. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ryska statliga medier, som citerar citerar sjukhuskällor. Han ledde Sovjetunionen från 1985 till dess upplösning 1991 och är bland annat känd för perestrojkan, förändringar i de ekonomiska och politiska strukturerna under sena 1980-talet. Gorbatjov tilldelades Nobels fredspris 1990 för att ha satt stopp för Kalla kriget. Han blev 91 år gammal. Avslutade Kalla kriget - men lyckades inte förhindra Sovjetunionens kollaps.
Omni 220830. Kriget i Ukraina: Därför handlar striderna allt mer om Cherson. Cherson i södra Ukraina var den första staden som Ryssland tog över efter invasionen. Nu är staden i fokus och striderna runtom den blir allt hårdare. Regionen Cherson är strategiskt viktigt. Förutom mycket jordbruksmark så kommer nästan allt färskvatten på Krim från en kanal nära Cherson. När Ryssland annekterade Krim 2014 stängde Ukraina av flödet. Sedan dess har halvön lidit brist på vatten. Men när Ryssland ockuperade Cherson var det första man gjorde att slå på vattnet. I Cherson försöker ryssarna nu vinna befolkningens stöd. Det delas ut ryska pass till invånarna, de uppmanas även att söka pension och bidrag från Ryssland. Vad befolkningen själva tycker är svårt att veta då de inte får tala med media. Men busschauffören Natasja trotsade förbudet och berättade att hon vill att allt ska vara som det var förut. "Jag bor i Ukraina, jag är ukrainare. Jag bor i mitt land och jag vill att Cherson ska fortsätta vara fritt," säger Natasja.
svt 220831. Ryska turistvisum till EU begränsas kraftigt. Det kommer bli svårare för ryssar att få turistvisum till EU. Det beslutade unionens utrikesministrar på onsdagen, rapporterar Reuters. Inför mötet i Prag var det tal om att helt stoppa visumen, men det blev inte verklighet. Utrikesminister Ann Linde (S) säger emellertid till SR Ekot att det här i princip gör det omöjligt för ryska medborgare att få visum till EU. "Det här är en otroligt skarp ändring i reglerna," säger hon. Bland annat beslutades det att ryska pass som utfärdats i ryskockuperade områden ogiltigförklaras vid visumansökningar och att ett tidigare avtal om förenklade visumprocesser för ryssar skrotas. Österrike, Luxemburg och Ungern var emot en begränsning. Ann Linde säger att mycket speciella skäl kommer krävas för att få ett visum. Baltländerna ville se ett totalstopp för visumen. Omni 220831. Gazprom: "Förvirrande sanktioner" bakom gasstopp. Det är sanktioner från väst som hindrar Siemens Energy från att utföra reparationer på Nord Stream 1, vilket hindrar gasen från att flöda in i Europa. Det hävdar Gazprom-chefen Alexei Miller i en intervju med ryska Interfax, enligt Reuters. "Våra motståndare utfärdar så många sanktionsdokument att de skapar en förvirrande situation," säger Miller. Siemens Energy, som vid normala fall servar gasledningen, menar att de inte är involverade i nuvarande underhållsarbete. Siemens: Våra tekniker står redo att bistå. Omni 220831. FN: Brott mot mänskligheten kan ha begåtts i Kina. FN varnar för att brott mot mänskligheten kan ha begåtts mot uigurer i provinsen Xinjiang i Kina. Det skriver organisationens chef för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, i en rapport som publiceras i samband med hennes avgång, enligt AFP. I rapporten pekar hon på "godtyckliga och diskriminerande" frihetsberövanden av uigurer och andra muslimska grupper. Hon pekar också på att dessa gruppers frihet berövas. "Det skulle kunna utgöra internationella brott, särskilt brott mot mänskligheten", skriver hon. Bachelet har kritiserats för att inte ha varit hård nog mot just Kinas behandling av muslimer och har på grund av kritiken valt att inte söka en andra mandatperiod på posten. Rapporten lämnades över minuter innan hennes avgång. Bachelets mandatperiod löper ut den här veckan.
Omni 220901. "Brain drain" i Hongkong - tusentals lärare flyr. Tusentals lärare och elever lämnar Hongkong på grund av det mer repressiva klimat råder sedan Peking införde den nya säkerhetslagen, rapporterar AFP. 4 000 lärare lämnade yrket under det gångna läsåret - en 70-procentig ökning jämfört med året innan. I september i fjol började 30 000 färre elever på grundskola och gymnasium än föregående läsår. "Jag har ingen tro på Hongkongs och branschens framtid. Det är svårt att nära en person i den här miljön," säger läraren Wong, som överväger att sluta. Han säger att fem elever i hans klass slutade mitt under den gångna terminen för att emigrera - "inte för att de ogillade skolan, men på grund av miljön i Hongkong". Rektor: Om något kursmaterial kan vara politiskt känsligt undviker vi det. Lokala myndigheterna uppmanar lärare att "studera Xi Jinping".
Omni 220901. Kommentar: Vilket öde - att studera Xi Jinping! Ordförande för oljejätte i Ryssland död efter fall. Ravil Maganov, styrelseordförande i Rysslands näst största oljebolag Lukoil, uppges ha dött efter ett fall från ett sjukhusfönster i Moskva. "Maganov föll ut från ett fönster i sitt rum på Centrala kliniska sjukhuset nu på morgonen. Han avled av skador," uppger en källa för den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax enligt TT. Lukoil bekräftar att Maganov dött efter en "allvarlig sjukdom" enligt AFP. Enligt Kalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan som skrivit bok om Putin och dissidenten Aleksej Navalnyj, var Maganov motståndare till kriget i Ukraina. "Redan i början av mars uttalade hela Lukoil som företag sig mot kriget", skriver han på Twitter. Maganov blev 67 år. Sjukhuset är känt för att vårda den ryska eliten. Omni 220901. Kommentar: Uppenbart att han fick "hjälp" med att komma över fönsterkarmen... Taiwan har skjutit ner drönare över militärbas. Den taiwanesiska militären har under morgonen skjutit ner en okänd civil drönare som flugit in över militärbasen på ön Shihyu som ligger bara några kilometer utanför den Kinesiska kusten, rapporterar Reuters. Taiwanesiska soldater ska ha skjutit flera varningskott innan de till slut sänkte drönaren i havet. Taiwan menar att det är ett återkommande problem att kinesiska drönare flyger över Taiwankontrollerade områden. "Kina vill testa Taiwans militär reaktionsförmåga på dessa öar. Det är möjligt att de försöker se om det går att hitta kryphål som de kan utnyttja," säger den taiwanesiska säkerhetsexperten Chen-Yi Tu till Bloomberg. Drönaren ska ha tagit sig in i luftrummet över ön strax efter klockan fyra lokal tid. Omni 220901. Taiwans representant tackar för stöd från Örebro. Taiwan har i flera år fått understöd från Nerikes Allehandas ledarsida och dess skribent Lars Ströman. Det har lett till hot från den kinesiska ambassaden, skriver tidningen. På torsdagen var Taiwans representant i Sverige Vincent Yao på plats i Örebro för att tacka tidningen för stödet. "Det är viktigt för oss. Ju mer Taiwan uppmärksammas, desto bättre," sa Yao. Vincent Yao: "Ukrainas kamp är en stor inspiration för oss."
Omni 220902. En reaktor avstängd efter beskjutning. En av två fungerande reaktorer i kärnkraftverket Zaporizjzja har stängts av på grund av rysk beskjutning, meddelar operatören Energoatom på torsdagen, rapporterar Reuters. Energoatom tillade att den andra reaktorn fortsätter att fungera och levererar elektricitet till kraftverket. Samtidigt är inspektörer från det Internationella atomenergiorganet (IAEA) på väg till kärnkraftverket. En reporter från Reuters, som befinner sig i ryskkontrollerade Enerhodar i närheten av kärnkraftverket, rapporterar om ökad militär aktivitet och beskjutning i området. (svt 220901.) Svenska Electrolux lämnar Ryssland. Det svenska företaget Electrolux har beslutat att lämna Ryssland och sälja sin verksamhet i landet till den lokala ledningen genom en försäljning av sitt ryska dotterbolag. "Rysslands invasion av Ukraina och de efterföljande sanktionerna har gjort det omöjligt för Electrolux att fortsätta verksamheten i landet," skriver företaget i ett pressmeddelande. Electrolux uppger en realisationsförlust på cirka 350 millioner kronor "som kommer att redovisas som en engångspost som påverkar rörelseresultatet för affärsområde Europa under tredje kvartalet 2022", skriver de i uttalandet. År 2021 stod Electrolux försäljning i Ryssland för 4% av affärsområde Europas omsättning och 1,6% av koncernens omsättning. Företaget har sedan tidigare pausat sin verksamheten i Ryssland. (svt 220902.) Ukrainare tvångsflyttas och utsätts för "filtrering". Enligt en rapport från Human Rights Watch har ryska soldater tvångsförflyttat ukrainska flyktingar till Ryssland och till ryskockuperade områden. De ukrainska flyktingarna ska ha tvingats genomgå en "filtreringsprocess" innan de fått komma till Ryssland. Människorättsorganisationen har intervjuat 54 personer som genomgått "filtreringen". De vittnar om att de ryska soldaterna tagit fingeravtryck och foton på flyktingarna. flyktingarna ska även ha genomgått kränkande kroppsvisiteringar och förhör om sina politiska åsikter. De som inte klarade "filtreringen" greps. "Lotsandet av människor längre in i ryskockuperade områden och vidare till Ryssland utan samtycke måste upphöra omedelbart", skriver HRW:s Belkis Wille. Särskilt ukrainare från Mariupol och Charkiv har tvingats flytta till Ryssland. Ryssland menar att 3,4 miljoner flyktingar kommit till Ryssland sedan kriget började.
Omni 220901. Ryssland fortsätter sprida falska budskap: Här är de tre vanligaste just nu. Ryska federationens utrikesministerium är fortfarande i allra högsta grad aktivt på sociala medier - och sedan invasionen av Ukraina inleddes har man pumpat ut tusentals inlägg på engelska på Facebook, Twitter, Instagram och Telegram. Vilka är tre av de vanligaste påståendena just nu? 24 februari inleddes den ryska invasionen av Ukraina. Nu har ett halvår passerat, och den ryska statens olika konton på sociala medier - bland annat utrikesdepartementet och en lång rad ambassader - har tillsammans hunnit publicera stora mängder inlägg, dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad. Många av inläggen upprepar propaganda-budskap som hängt med sedan krigets början. Men vissa nya påståenden dyker också upp på agendan. I videon går vi igenom tre av de vanligaste just nu. svt 220901. Första skoldagen för barnen i Butja: "Kommer inte vara lätt." Den första september var det dags för skolstart runt om i Ukraina. I staden Butja, som drabbades hårt under krigets första månader, är skolan upprustad med nyrenoverade skyddsrum. "Jag hoppas inte barnen behöver vara där. Jag hoppas allt kommer gå bra," säger en av mammorna som med vemod lämnade sina barn för skolstarten. Under krigets första månader användes skolbyggnaden som skyddsrum och som tillfälligt sjukhus. Den ryska invasionen plågade staden och när de ryska styrkorna väl drog sig tillbaka lämnade man efter sig hundratals civila i de olika massgravar som upptäcktes några veckor senare. "Det finns en oro, men barnen måste gå i skolan. Livet går vidare," säger en av papporna utanför skolbyggnaden. Trots att kriget på många sätt dragit sig tillbaka från Butja så är man i dag redo för det mesta. Det första barnen fick göra var att träna på vad som händer när bomblarmet tjuter och lära sig att hitta snabbaste vägen till ett skyddsrum. Följ med på första skoldagen i Butja i videon. svt 220902. Ny oro för att Moldavien ska dras in i konflikten. Rysslands utrikesmister varnar för att alla försök att hota de ryska styrkorna i utbrytarrepubliken Transnistrien kommer att betraktas som en attack på Ryssland självt. Uttalandet gjordes på torsdagen och ökar på nytt farhågorna om att Ukrainas västra grannland Moldavien på något sätt ska dras in i det pågående kriget. Transnistrien är en del av Moldavien som 1992 utropade sig självständigt, och som har starkt stöd från Ryssland, både militärt och ekonomiskt. I samband med att Ryssland inledde invasionförsöket i februari inträffade ett antal mystiska explosioner i Transnistrien, bland annat ska militära radiomaster ha utsatts. (svt 220902.) Kollaps för svensk handel med Ryssland. Sveriges handel med Ryssland har kollapsat i skuggan av Vladimir Putins fullskaliga krig mot Ukraina. Sveriges import från Ryssland rasade med 87 procent under andra kvartalet jämfört med motsvarande period i fjol, enligt Kommerskollegium. "Det är sällsynt att se sådana kraftiga nedgångar med en så pass relativt stor handelspartner. Sanktionerna mot Ryssland förklarar en stor del, men inte allt", skriver Nils Norell, analytiker vid Kommerskollegium, i ett pressmeddelande. Nedgången inleddes redan under första kvartalet, men tog fart i andra kvartalet när importen av bland annat olja, anrikat uran och stenkol från Ryssland i princip upphörde helt. Trenden är snarlik när det gäller den svenska exporten till Ryssland, där fordonsexporten har upphört. Sammanlagt föll varuexporten till Ryssland under andra kvartalet med 62 procent jämfört med samma kvartal ett år tidigare. "Många företag har själva valt att dra sig ur Ryssland, antingen på grund av sanktionerna eller för att man av andra skäl inte vill eller kan ha Ryssland som handelspartner", skriver Norell. (svt 220902.) Nio mystiska dödsfall bland kreml-kritiska ryska affärstoppar. I Ryssland har nio mystiska dödsfall inträffat bland landets näringslivstoppar sedan januari, rapporterar Sveriges Radio. I flera av fallen har omständigheterna för dödsfallen varit dramatiska och motstridiga. Några ska ha fallit från klippor eller bygggnader, andra ska först ha skjutit ihjäl sin familj och sedan sig själva. Ännu en ska ha hittats i en pool med skottskador, och en annan hittats hängd i sitt garage. Den senaste av dödsfallen var Ravil Maganovs, som var styrelseordförande för oljebolaget Lukoil Ravil Maganov - ett av få bolag som öppet kritiserat Rysslands invasion av Ukraina, skriver SR. I ryska statskontrollerade medier ges enligt SR motstridiga förklaringar till hans död. Bland andra förklaringar nämns svåår sjukdom, hjärtsjukdomar och självmord genom att hoppa ut från sjätte våningen av samma sjukhus där den sista ledaren av Sovjetunionen, Michail Gorbatjov, ska ha avlidit. Även Ravil Maganovs eget oljebolag Lukoil har gett märkliga besked om omständigheterna kring hans död. (svt 220902.) Gas till Europa stoppas - Ryssland skyller på läcka. Ryssland säger sig inte längre kunna leverera gas till Europa via ledningen Nord Stream 1, rapporterar flera medier. Enligt energibolaget Gazprom kan Ryssland inte skicka gas via ledningen på grund av ett läckage som måste repareras. Flödet i ledningen har de senaste dagarna varit stoppat på grund av underhållsarbete. Tanken var att gasen på nytt skulle ha släppts på under lördagen. Enligt uppgifter ska det handla om läckage i en kompressorstation. Finansminister Mikael Damberg: Signal från Ryssland att de kommer att fortsätta att bedriva utpressning. Redan i somras sänkte Ryssland överföringen till 20 procent av maxkapaciteten. Beskedet kan slå hårt mot Europa.
Omni 220902. Ukraina säger sig ha bombat nära Zaporizjzja. Ukraina uppger sig på fredagen ha bombat en rysk bas i byn Enerhodar som ligger i närheten av kärnkraftverket Zaporizjzja och där inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA just nu befinner sig, skriver AFP. Enligt den ukrainska armén har tre artillerisystem och ett ammunitionsföråd förstörts i attacken som beskrivs som "riktad". En delegation på 14 personer från IAEA har de senaste dagarna besökt kärnkraftverket.
Omni 220902. Ukrainsk soldat vårdades av ryssar: "Gjorde livet så obehagligt som möjligt." Under nästan två månader kämpade ukrainska soldater för att hålla ryska styrkor borta från stålverket Azovstal i den belägrade hamnstaden Mariupol. En av dem var Vladyslav Zhaivoronok. I en intervju med SVT berättar han om livet i stålverkets underjordiska gångar och om de efterföljande veckor som han tvingades tillbringa på ett sjukhus som kontrollerades av ryssarna. "De gjorde mitt liv så obehagligt som möjligt. Vi fick mat, men väldigt lite, och vård - men bara tillräckligt för att hålla oss levande," säger han. Se hela intervjun via länken.
Omni 220903. Ukrainas presidentfru: Ni räknar pengar - vi dödsoffer. Även om de ekonomiska kostnaderna för de länder som står bakom Ukraina i kriget mot Ryssland är höga får man inte låta det skymma det humanitära pris Ukraina betalar. Det säger den ukrainska presidenthustrun Olena Zelenska i en intervju med BBC. "När ni räknar pengar på bankkontot eller i fickan så räknar vi dödsoffer," säger Zelenska. Uttalandet följer på den avgående brittiska premiärministern Boris Johnsons vädjan om att hushåll runt om i Europa måste uthärda de prishöjningar och höjda levnadskostnader som följt på kriget, för Ukrainas skull. I intervjun lyfter Zelenska också vikten av att berätta hur hårt vanliga ukrainare drabbas av kriget. Zelenska: Ser sällan min man, men vi pratar varje dag. Omni 220903. Norska statens elklipp: 36 miljarder extra hittills i år. De stigande elpriserna har gett klirr i den norska statskassan, rapporterar VG. Enligt tidningens beräkningar har norska staten dragit in 36 miljarder norska kronor extra hittills i år på grund av de höga elpriserna. Det motsvarar runt 410 miljoner om dagen. Men tidningen konstaterar också att den nuvarande situationen även har gett staten extra utgifter. Exempelvis har finansminister Trygve Slagsvold Vedum tidigare sagt att han räknar med att lägga 41 miljarder kronor på olika stödpaket för att kompensera för de höga elpriserna under 2022. Omni 220903. 70 000 tjecker i protest mot landets Ukrainastöd. Tiotusentals tjecker begav sig under lördagen ut på gatorna i huvudstaden Prag för att protestera mot regeringen, rapportera flera medier. Detta då man anser att regeringen uppmärksammar situationen i Ukraina mer än sina egna medborgare. Nyhetsbyrån AFP, som bedömer att 70 000 personer gav sig ut på gatorna, skriver att protesterna bland annat handlar om stigande inflation, höga elpriser och invandring. Bland annat hördes avgångskrav mot premiärminister Petr Fiala, som i sin tur hävdar att det är proryska personer som organiserat protesterna och att deras intressen strider mot Tjeckiens. Tjeckiska regeringen har stöttat Ukraina både militärt och humanitärt. Organisatör: Vi kräver förändring. Protesterade även mot Nato och EU. Omni 220903. Kommentar: Putin måste bli nöjd när han ser sådana demonstrationer. Ryssland kan ha slut på granater vid årsskiftet. Vid årsskiftet kommer Ryssland ha gjort slut på i stort sett alla sina granater, artilleripjäser och pansarfordon, skriver den granskande sajten The Insider. Enligt sajten har Ryssland redan gjort av med minst sju miljoner granater sedan invasionen inleddes i februari. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till DN att resonemanget låter rimligt, även om han själv inte har någon uppfattning om hur stora ammunitionslager Ryssland har. Men han poängterar att de ryska framgångar som nåtts i Donbass bygger på att man just använt stora mängder artillerield. Samtidigt gör omvärldens sanktioner att det är svårt för Ryssland att ersätta det förbrukade materialet. Paasikivi säger att den ryska kapaciteten är i "flack utförsbacke": "Den kommer att sluta i ett stup någonstans under 2023 om man inte, på ett sätt som jag inte kan se nu, i stor utsträckning hittar ersättningsvaror," säger ha. Den gängse uppfattningen att Ryssland har ett stort lager vapen kvar från sovjettiden stämmer inte, enligt The Insider. Paasikivi: Min uppfattning är att produktionstakten redan har minskat.
Omni 220903. Rapport: Uteblivna löner sänker rysk stridsmoral. Den ryska militären har konsekvent misslyckats med att tillhandahålla vapen, ransoner och löner till sina trupper i Ukraina. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste krigsrapport. Detta har sannolikt bidragit till den fortsatt bräckliga moralen hos en stor del av styrkan, enligt departementet. "Truppernas inkomst består av en blygsam grundlön, som utökas med ett komplext system av bonusar och tillägg. I Ukraina har det med stor sannolikhet varit betydande problem med att stridsbonusar inte betalats ut", kan man läsa i rapporten. Brittiska försvarsdepartementet har publicerat sina slutsatser på Twitter. Även korruption bland befälhavare nämns som en orsak till den bristande stridsmoralen bland soldaterna. Omni 220904. Tyskland ger miljarder till ukrainska internflyktingar. Tyskland kommer att bidra med ytterligare motsvarande sju miljarder kronor i stöd till ukrainare på flykt inom landet, rapporterar Reuters. Den tyska utvecklingsministern Svenja Schultze säger att pengarna ska hjälpa människor att få grundläggande behov tillgodosedda. På måndag kommer den ukrainske inrikesministern Denys Shmyhal att besöka Berlin. Han ska då bland annat träffa förbundskansler Olaf Scholtz. Runt sju miljoner ukrainare beräknas vara på flykt inom landet till följd av Rysslands invasion. EU arbetat samtidigt på ett stödpaket värt över 80 miljarder kronor. Redan i veckan ska EU bistå Kyiv med 50 miljarder kronor. Pengarna ska finansiera olika stödprogram. Omni 220904. Butja begraver fortfarande massakerns offer: "Varje nummer är en människa." Sedan i mars har myndigheter och bårhuspersonal i staden Butja utanför Kyiv arbetat med att identifiera de som dödades i massakern som ryska soldater genomförde när staden för en kort tid var under rysk kontroll, skriver New York Times. Kroppar som inte omedelbart kunde identifieras blev länge liggande på bårhus, i allt sämre skick. I augusti beslutades att runt 50 av dem skulle begravas ändå, och samband med det togs dna-prov så att kropparna skulle kunna identifieras i efterhand. I stället för namn märktes gravarna tillsvidare med nummer. Efter hand som en dna-träff bekräftar en identitet byts numret mot en namnskylt. "Varje nummer är en människa. Vi vill minnas alla, vi vill inte ha några anonyma gravar," säger Mychailyna Skoryk-Sjkarivska, biträdande borgmästare i Butja. Totalt dödades minst 458 personer i Butja, i vad som bedöms vara en av de värsta massakerna under kriget hittills. Skoryk-Sjkarivska hoppas att identifieringsprocessen kan digitaliseras. Offren: 366 män, 86 kvinnor, fem gick inte att avgöra, nio barn. Ryssland har förnekat att man ligger bakom dödandet. Omni 220904. Kommentar: 100% omöjligt att Ryssland inte ligger bakom dödandet. Ukraina hoppas på fler tunga vapen från Tyskland. Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal vill att Tyskland ska bistå med fler tunga vapen, skriver TT. Han har också uttryckt hopp om att Tyskland ska hjälpa till att bygga upp det ukrainska flygvapnet. Sjmyhal befinner sig ju nu i Berlin och besöket är det första som en representant för den ukrainska regeringen gör i Tyskland på flera månader. Han har bland annat träffat förbundskansler Olaf Scholz och president Frank-Walter Steinmeier. Tyskland fick under krigets inledande skede kritik för att agera alltför vekt men Sjmyhal säger nu att Tyskland avsevärt ökat sitt militära stöd. Besöket kan ses som ett tecken på att banden mellan länderna fördjupas. Tyskland har redan lovat att bistå med luftvärnssystemet Iris-T. Under dagen har den ukrainske presidenten diskuterat nya sanktioner mot Ryssland med EU. Omni 220904. "Ukraina måste visa världen att de kan vinna kriget." När andra länder kämpar med stigande priser och levnadskostnader blir det allt viktigare att Ukraina visar att landet faktiskt kan vinna kriget mot Ryssland, för att behålla omvärldens stöd. Det säger Försvarshögskolans Ilmari Käihkö till DN. Särskilt viktigt är att den nu pågående motoffensiven i Cherson lyckas, tror han. Dock gör han bedömningen att något snabbt avgörande inte är i sikte där. "Det verkar som att det kommer bli en utnötning. Ryssarna har flyttat en massa styrkor dit och haft flera månader på sig att bygga fortifikationer, säger Käihkö. Mycket lite är känt om hur motoffensiven fortskrider. President Zelenskyj har publicerat bilder på en by som sägs ha återtagits.
Strider pågår runt flera byar.
Omni 220904. Gaspriserna skjuter i höjden efter stoppet i Nord Stream. De europeiska gaspriserna rusade över 30 procent när handeln öppnade på måndagsmorgonen, rapporterar flera medier. Prisrusningen kommer efter att ryska Gazprom meddelat att gasstoppet till Europa via Nord Stream 1 förlängs på obestämd tid. Den ryska gasjätten uppgav i helgen att ett läckage behöver åtgärdas innan flödet kan återupptas. Men Siemens, som ansvarar för underhållet av ledningen, har dömt ut den förklaringen. SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist skriver i ett morgonbrev att bankens huvudscenario är att Ryssland kommer återgå till att leverera 10-20 procent av Nord Streams normala kapacitet under vintern. Detta för att maximera pressen på EU och för att säkra värdefulla intäkter. Gasflödet skulle ha återupptagits i lördags efter tre dagars underhåll. Europa har skyndat sig för att fylla sina gaslager inför hotet om ett ryskt stopp. De senaste månaderna har flödet i Nord Stream uppgått till 20 procent av normala kapaciteten.
Omni 220904. Anonymous: Vi orsakade trafikkaoset i Moskva. En hackerattack mot den ryska taxitjänsten Yandex Taxi orsakade trafikkaos i Moskva under en timme i torsdags. Och nu tar "hacktivistgruppen" Anonymous på sig ansvaret för attacken, som man uppger att man genomförde tillsammans med en liknande hackergrupp kallad IT Army of Ukraine. Det rapporterar Computer Sweden. Hackarna beställde mängder av bilar och skickade dem till samma del av den ryska huvudstaden vid samma tidpunkt. Yandex uppger att man har förändrat sin algoritm så att liknande händelser inte ska kunna inträffa igen. Beställde mängder av taxibilar till samma område i staden. Omni 220904. Rysslands sanktionssvar: Stoppar Penn och Stiller. Ryssland sätter upp de amerikanska skådespelarna Sean Penn och Ben Stiller på sin sanktionslista, uppger det ryska utrikesdepartementet enligt CNN. Detta tillsammans med 23 andra amerikaner, bland annat flera senatorer från både Republikanerna och Demokraterna. Det innebär att de nekas inresa till Ryssland. Det beskrivs som ett svar på USA:s sanktioner, som enligt Ryssland är "fientliga handlingar" som har sin grund i "ryssofobi". Både Penn och Stiller har tydligt uttryckt sitt stöd för Ukraina under den pågående ryska invastionen. Båda har personligen träffat president Volodymyr Zelenskyj. Sanktionerna omfattar även flera företagsledare. Omni 220905. Rysslands sista fristående tidning tystad av domstol. Den ryska tidningen Novaja Gazeta har fråntagits sin medialicens och kommer därför inte längre kunna ges ut i landet. Det rapporterar Reuters. Den ryska mediegranskaren Rozkomnadzor har anklagat tidningen för att inte ha lämnat in dokument i samband med ett ägarbyte 2006. Tidningens chefredaktör, fredspristagaren Dmitrij Muratov, menar att beslutet är politiskt motiverat och saknar laga grund. Novaja Gazeta har varit en av Ryssland främsta granskande tidningar, och tidigare i år flyttades verksamheten ut ur Ryssland efter att landet infört hårda censurlagar. Tidningen finansierades bland annat av Michail Gorbatjov. Sedan år 2000 har sex av tidningens journalister dödats i samband med deras arbete.
Omni 220904. Omröstning i Cherson pausas "av säkerhetsskäl". Ryssland har pausat planerna på en kritiserad omröstning i Cherson av "säkerhetsskäl", uppger statliga ryska medier enligt Reuters. Omröstningen gäller huruvida staden ska tillhöra Ryssland och har kritiserats för att vara "ett skenval". Ockupanterna har sedan tidigare infört rubeln som valuta och kapat tillgången till icke-ryska medier. Samtidigt uppger Ukraina att de ockuperande ryska styrkorna förbjuder invånare att lämna staden, och varnar för att ryska trupper redo att skjuta ihjäl dem som försöker. Frivilliga i staden vittnar till Sky News om en ökning i antalet personer som försöker fly staden efter att den ukrainska motoffensiven inletts. Ukraina: Omkring 100 000 fast i staden. Stora delar av Cherson har ockuperats av Ryssland sedan i mars. Omni 220905. Kina vill göra internet-användare lättare att spåra. De kinesiska internetmyndigheten vill göra det lättare att identifiera personer som sprider "rykten och falsk information" på internet, och därför uppmanas nu techjättarna i landet att göra det enklare att spåra användarna. "Det rapporterar The Register. De företag som inte stänger av eller varnar användare som bryter mot landets lagar riskerar dessutom att bli uthängda, skriver den kinesiska internetmyndigheten. Det finns redan regler i Kina som innebär att man måste registrera sig med sitt verkliga namn när man skapar konton på olika plattformar på internet. Kan bli aktuellt att stoppa registrering av nya användare om en tjänst bryter mot reglerna. Syftet är att få bukt med "rykten och falsk information". Omni 220906. IAEA: Krävs säkerhetszon vid kraftverket i Ukraina. Det krävs akuta åtgärder för att undvika en olycka vid det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina, varnar FN:s atomenergiorgan IAEA i en ny rapport enligt Reuters. Organet som haft en grupp inspektörer vid kärnkraftverket vill att det upprättas en säkerhetszon och säger sig vara ”djupt oroade” över läget som utgör ett "konstant hot", skriver Sky News. Man säger sig också ha upptäckt skador vid anläggningen och meddelar att somliga av dem reparerats, men att fler reparationer återstår. Kraftverket har varit ockuperat i månader och Ryssland har anklagats att förvara militär utrustning på plats. Både Ryssland och Ukraina har också anklagat varandra för beskjutning som skett i området. FN:s säkerhetsråd ska informeras om rapportens innehåll. Omni 220906. Rysktillsatt ledare skadad i bilexplosion i Ukraina. En rysktillsatt ledare i den ockuperade ukrainska staden Berdjansk har skadats i en bilexplosion, rapporterar internationella medier som hänvisar till ett uttalande från det lokala styret. Han uppges ha förts till sjukhus med svåra skador. CNN skriver att det är oklart vad som orsakat explosionen, medan Sky News rapporterar att proryska myndigheter lagt skulden på Ukraina. Ukraina har tidigare tagit på sig attacker riktade mot ryska tjänstemän i delar av landet som ockuperats under den pågående ryska invasionen. Omni 220906. Scholz: Vi kan få ordning på elpriserna "inom kort". Europa kommer att få leva med energikrisen under lång tid men det finns en god chans att EU snabbt kan få till en mekanism för att begränsa elpriserna. Det säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz till Frankfurter Allgemeine Zeitung, enligt Bloomberg. Det handlar om "veckor, snarare än månader" om allt går som planerat. Han nämner EU:s plan att beskatta energibolagens övervinster och låta dem gå till hushåll och små- och medelstora företag. "Det handlar om många, många miljarder," säger förbundskanslern till FAZ. Han signalerar också att det kan komma beslut om åtgärden på EU-nivå "inom kort". Förslaget om nya skatter på energibolagens övervinster väntas presenteras på fredag när unionens energiministrar möts, skriver FT. Omni 220906. Truss första samtal gick till Ukraina: "Ger fullt stöd." Storbritanniens nytillträdda premiärminister Liz Truss har pratat med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, vilket blev hennes första samtal med en annan världsledare. Det enligt ett uttalande från Downing Street. Under samtalet ska Truss ha lovat ”fullt stöd” till Ukraina under den pågående ryska invasionen och sagt att Ukraina kan räkna med hjälp från London. Företrädaren Boris Johnson har haft en nära relation till den ukrainske presidenten, och var på besök i huvudstaden Kyiv så sent som i slutet av augusti. Omni 220906. Över 1 000 barn döda eller skadade i Ukraina. Sedan den ryska invasionen inleddes har fler än 1 000 barn dödats eller skadats i Ukraina. Det rapporterar TT, med hänvisning till en ny kartläggning av Rädda Barnen. Enligt FN:s siffror har minst 372 barn dödats, och 635 skadats sedan 24 februari. "Denna grymma milstolpe markerar ytterligare en mörk dag i detta vettlösa krig. Oskyldiga barn skadas och dödas nästan varje dag i Ukraina", säger Sonia Khush, Rädda Barnens föreståndare i landet. Siffran väntas stiga när hus där barn sökt skydd beskjuts. Omni 220907. Putin och Xi till toppmöte nästa vecka - första sedan invasionen inleddes. Den ryske presidenten Vladimir Putin och hans kinesiska motsvarighet Xi Jinping kommer att träffas på ett toppmöte i Uzbekistan nästa vecka, rapporterar statliga medier enligt CNN. Mötet blir det första mellan ledarna sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes, och även Xis första utlandsresa sedan början av pandemin. Redan tidigt under invasionen uppgav amerikanka källor till Washington Post att Ryssland bett Kina om vapen. Länderna har även deltagit i gemensamma militärövningar. Mötet är en del av ett ekonomiskt forum som hålls 15 och 16 september. Omni 220907. Kreml kräver förtydliganden om kärnkraftsrapport. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov säger att Kreml vill se flera förtydliganden om den rapport som IAEA tagit fram efter besöket vid det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till statliga ryska medier. "Rapporten innehåller ett antal fel," säger Lavrov, som inte vill specificera vilka delar av rapporten klagomålet avser. I IAEA:s rapport framgår bland annat att ryska soldater och militära fordon ska ha befunnit sig vid kärnkraftverket. IAEA-chefen Rafael Mariano Grossi och FN-chefen António Guterres har båda vädjat om en demilitariserad zon i Zaporizjzja. Lavrov: Jag har framfört detta till IAEA:s generaldirektör. Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har ställt sig bakom förslaget om demilitariserad zon. Kärnkraftverket i Zaporizjzja står för nästan hälften av all elproduktion i Ukraina-
Omni 220907. Peking har skrivit avtal med ryska Gazprom. Det kinesiska energibolaget China National Petroleum Corporation, CNPC, har skrivit avtal med ryska Gazprom. Det uppger bolagen på onsdagen, skriver Reuters. Överenskommelsen mellan de statligt ägda energijättarna gäller gas via ledningen Power of Siberia. Västländernas sanktioner mot Ryssland har pressat Moskva att leta köpare i andra delar av världen. Hittills i år har de ryska exporterna till Kina via Gazprom ökat med över 60 procent. Gazprom ska börja ta betalt i yuan för sina gasleveranser till Kina. Gasledningen Power of Siberia togs i drift 2019 och håller på att byggas ut. Omni 220907. Sällsynt vittnesmål inifrån Cherson: "Vi kan vinna." Den ukrainska motoffensiven i Cherson pågår för fullt, och under stor sekretess. Washington Post har pratat med skadade ukrainska soldater, som vittnar om den blodiga situationen under offensivens första dagar. "Vi förlorade fem personer för varje soldat de förlorade," säger 30-årige Ihor, som skadade ryggen när fordonet han befann sig i körde i diket. Han berättar att han inte hade någon militär erfarenhet innan Ryssland invaderade, och att personen som nu ersatt honom inte heller har det. En annan soldat, som går under smeknamnet "Pinochet", stämmer in i Ihors bild. Han påpekar dock att den anfallande sidan alltid förlorar fler soldater. "Det finns inget vi kan göra åt saken. Och vi kan fortfarande vinna," säger han. "Pinochet" vill inte använda sitt riktiga namn. Flera utländska frivilliga soldater deltar i motoffensiven. Omni 220907. EU föreslår pristak på rysk gas - Putin: Totalstopp. EU kommer att föreslå ett pristak på rysk gas, uppger Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen, enligt flera medier. "Målet är att skära i Rysslands inkomster som Putin använder för att finansiera det här grymma kriget i Ukraina," säger hon. Moskva kontrar med att Ryssland inte tänker leverera olja eller gas till något land som inför pristak på ryska råvaror. "Vi kommer inte att leverera något om det strider mot våra intressen. Vi kommer inte att leverera gas, olja eller kol," säger president Vladimir Putin. Pristaket på rysk gas är ett av fem förslag som ska diskuteras med EU-ländernas energiministrar vid deras extrainsatta möte i Bryssel på fredag. Fler EU-förslag för energikrisen: Obligatoriskt sparande och Robin Hood-skatt för energibolag. Omni 220907. Erdogan anklagar väst för att provocera Ryssland. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar väst för att genomföra "provokationer" mot Ryssland, som han menar har tvingat Ryssland att stoppa energitillförseln till Europa, rapporterar AFP. "Jag kan säga mycket tydligt att jag inte tycker att västvärldens attityd, utan att nämna några namn, är korrekt, eftersom det är en politik som bygger på provokationer," säger Erdogan under en presskonferens. Tidigare under dagen uppgav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU kommer föreslå ett pristak på rysk gas. Moskva har kontrat med att Ryssland inte tänker leverera olja eller gas till något land som inför pristak på ryska råvaror. Erdogan: Västs provokativa policys mot Ryssland har inte varit korrekta. Uttalandet gjordes på svar på en fråga från en reporter angående energikrisen. EU-förslag: Pristak på rysk gas. Putin: "Vi kommer inte att leverera något om det strider mot våra intressen." Omni 220907. Ukraina tar på sig ansvaret för attacker mot Krym. Ukraina tar på sig ansvaret för flera attacker på den ryskannekterade halvön Krym. Det skriver landets försvarschef Valeriy Zaluzhnyy i en text publicerad hos den statliga nyhetsbyrån Ukrinform. "Vi pratar om en rad framgångsrika raketattacker mot fiendens flygbaser på Krym, framför allt Saky-flygfältet", skriver han. Under attacken mot Saky i början av augusti förstördes tio ryska stridsflyg. Ukraina har enligt Reuters tidigare bara antytt att de låg bakom attacken. Källor har tidigare uppgett att attacken skulle ha utförts av "ukrainska sabotörer". Zaluzhnyy skriver också att kriget inte kommer ta slut i år. Omni 220907. Zelenskyj: Vi har återtagit bosättningar i Charkiv. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet har återtagit flera bosättningar i Charkivregionen, rapporterar AFP. "Den här veckan har jag goda nyheter från Charkiv. Men nu är inte rätt tid att namnge bosättningarna där den ukrainska flaggan vajar," säger han i sitt dagliga tal. Han tackade även de ukrainska artilleritrupperna för deras framgångsrika attacker mot Rysslands trupper i södra Ukraina. Zelenskyj säger att bosättningarna har återtagits från Ryssland. Anger inte hur många bosättningar som återtagits. Ukraina har under onsdagen rapporterat om framgångar i sin motoffensiv.
Omni 220907. Putin om journalisterna som flytt: Glada att lämna. Rysslands president, Vladimir Putin, försvarar landets hållning mot den fria journalistiken. På onsdagen ifrågasatte han beslutet att tilldela chefredaktör Dmitrij Muratov Nobels Fredspris, skriver AFP. "Vi är glada att en av våra medborgare mottagit Nobels fredspris, men enligt min syn på saken har priskommittén förminskat signifikansen för Nobelprisen inom det humanitära området," sa Putin på konferensen Eastern Economic Forum i Vladivostok. Uttalandet kom bara några dagar efter att Ryssland stängt ner Novaja Gazeta, tidningen Muratov basade över. Vidare tillfrågades Putin om de journalister som lämnat landet sedan invasionen av Ukraina. Enligt presidenten har de varit "glada att lämna" eftersom de "alltid jobbat mot vårt land". Putin: Politiskt beslut att ge nobelpriset till Muratov. Ryssland drar in utgivningstillståndet för Novaja Gazeta .
Omni 220907. Kina kommer att sluta betala med dollar för rysk gas. Det ryska statligt ägda gasföretaget Gazprom har signerat en överenskommelse med Kina om att betala med rubel eller yuan/renminbi för rysk gas, rapporterar Reuters. Tidigare betalnigar skedde i dollar. Skiftet är en del av Rysslands försök att minska sitt beroende av amerikanska dollarn. Dessutom är det ett sätt för landet att stå emot västvärldens sanktioner som har pressat Ryssland hårt sedan invasionen av Ukraina. (svt 220907.) Putin vill begränsa ukrainsk spannmålsexport till Europa. Vladimir Putin vill prata med Turkiets Recep Tayyip Erdogan om att begränsa ukrainska spannmålsexporter till Europa. EU uppvisar ett "kolonialt beteende" och har återigen svikit utvecklingsländerna, säger Putin enligt TT. Under det årliga Eastern Economic Forum i Vladivostok anklagar den ryske presidenten Ukraina för att skeppa merparten av sitt spannmål till EU-länder i stället för till "de fattigaste utvecklingsländerna", rapporterar ryska Interfax. Han vill att det klargörs i avtalet med Ukraina hur mycket spannmål som ska exporteras och vart det ska levereras. Samtidigt kommer uppgifter om ett nära förestående möte mellan Putin och Kinas Xi Jinping - det första sedan Ryssland invaderade Ukraina. (svt 220907.) Putins parti: Folkomröstning om annektering i november. Den 4 november ska det hållas en folkomröstningar om annektering i ockuperade ukrainska regioner, föreslog Andrej Turchak, partisekreterare för Vladimir Putins parti Enade Ryssland, rapporterar Reuters. "Det vore rätt och symboliskt" att hålla omrösningen den dagen, då det skulle sammanfalla med Rysslands nationella enighetsdag, sa partisekreteraren. "Efter valet kan Donetsk, Luhansk och många andra ryska städer äntligen återvända till sin hemhamn och den ryska världen som nu är uppdelad av formella gränser", skriver Turchak enligt AFP på partiets hemsida. (svt 220907.) FN och Röda Korset kräver att få se Rysslands fängelser för ukrainska krigsfångar. FN och internationella Röda Korset kräver att få besöka de platser där ukrainska krigsfångar och civila fångar hålls i Ryssland, sa Rosemary DiCarlo, chef FN:s avdelning för freds- och förbeyggande frågor under ett FN-möte på onsdagen. Det rapporterar TT-Reuters. Enligt FN-tjänstemannen Ilze Brands Kehris har avdelningen "kunnat verifiera att ryska väpnade styrkor och anslutna väpnade grupper utsätter civila för så kallad "filtrering", ett system med säkerhetskontroller och insamling av personuppgifter." (svt 220907.) Albanien bryter med Iran efter it-attack. Albanien anklagar Iran för att ha legat bakom en cyberattack mot landet i juli och bryter sina diplomatiska relationer med Iran. Irans ambassadör och all annan personal på ambassaden i Tirana har fått 24 timmar på sig att lämna Albanien, säger premiärminister Edi Rama. Attacken den 15 juli stängde tillfälligt ner flera myndigheters hemsidor, och enligt Rama har en utredning visat att den beställdes och utfördes av Iran. "Den aktuella attacken misslyckades i sitt syfte. Skadorna är minimala jämfört med målen angriparna hade," säger han i ett tv-sänt tal. USA har hjälpt Natolandet med utredningen och ställer sig bakom Albaniens beslut. "USA kommer att vidta ytterligare åtgärder för att hålla Iran ansvarigt för handlingar som hotar säkerheten hos våra allierade", säger Adrienne Watson, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, i ett uttalande. Nyheter24 220907. Ledning skadad i Zaporizjzja - inga akuta problem. En reservledning till det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzja skadades i beskjutning under tisdagen, uppger FN:s atomenergiorgan IAEA enligt Reuters. Kärnkraftverket har tidigare förlorat samtliga fyra ordinarie kraftledningar. IAEA konstaterar dock att det inte innebär några akuta problem, eftersom anläggningen redan kopplats bort från kraftnätet. Zaporizjzjas kylsystem drivs nu med hjälp av den enda av anläggningens reaktorer som fortfarande är i drift.
Omni 220908. Blinken på plats i Kyiv - nytt stödpaket till Ukraina. USA:s utrikesminister Antony Blinken har gjort ett oannonserat besök i Kyiv, där han presenterade ett nytt militärt stödpaket till Ukraina. Det rapporterar AP. Beskedet kommer efter att försvarsminister Lloyd Austin presenterat ett stöd på drygt sju miljarder kronor. Totalt handlar det om nästan 27 miljarder kronor, som ska gå till Ukraina och 18 andra länder som "potentiellt är under risk för framtida ryska aggressioner". Stödet som presenteras av Blinken sker i form av ett lån, som kan användas till att köpa amerikansk militär materiel. Besöket är det andra som Blinken gjort sedan den ryska invasionen inleddes. Delar av stödet ska gå till haubitsar och skyddsutrustade ambulanser. Omni 220908. Zelenskyj: Goda nyheter från Charkiv - byar återtagna. Ukraina har återtagit flera städer och byar i östra Ukraina, bland annat runt Charkiv. Det säger presidenten Volodymyr Zelenskyj i ett tal under natten. "Den här veckan har vi goda nyheter från Charkiv. Ni har alla förmodligen sett rapporter om våra ukrainska försvarares aktiviteter. Och jag tror att varje ukrainsk medborgare känner sig stolt över våra krigare," säger han. Samtidigt skriver det brittiska försvarsdepartementet att den ukrainska offensiven i Cherson fortsätter. Enligt myndighetens bedömning har Ukraina sannolikt förstört en pontonbro söder om Cherson, och fortsätter sätta press på de ryska soldaternas förflyttning i området.
Omni 220908. Mariana är gravid i åttonde månaden och krigsfånge. I fängelset Olenivka, som kontrolleras av Ryssland, hålls just nu den ukrainska militärsjukvårdaren Mariana Mamonova, rapporterar BBC. Hon är gravid i åttonde månaden och hennes familj och vänner kämpar för att få henne frisläppt. "En bebis kan inte leva under de förhållandena så de kanske tar barnet från henne. Hon måste vara helt förkrossad," säger hennes man Vasilij till kanalen. Han är kritisk till att hans fru inte har ingått i något av de många fångutbyten som hittills har ägt rum mellan Ukraina och Ryssland. Fängelset ligger i ryskockuperade Donetsk. Enligt BBC misstänks förhållandena på fängelset vara mycket svåra och i slutet av juli dödades tolv krigsfångar i samband med att fängelset bombades. Familjen fick reda på att hon tillfångatagits genom ryska propagandavideos. Omni 220909. EU hoppas ha krisåtgärder innan september är över. EU hoppas kunna anta åtgärder för att sänka energipriserna innan september är slut, meddelade Tjeckiens industriminister Jozef Sikela under en presskonferens efter fredagens extrainsatta möte. "Nu vet vi exakt vilken väg vi behöver gå," säger han. Bland åtgärderna som skissas på finns en skatt på energibolagens övervinster, pristak för naturgas, elsparåtgärder och likviditetsstöd till energibolag, skriver Direkt. Danmarks energiminister Dan Jørgensen var en av de första som kom ut från mötet. "Det finns en enighet runt bordet att vi fortsatt ska stå tillsammans, skuldra vid skuldra," säger han till TT. Skatten på övervinster ska användas till kompensation till hushåll och företag. Några färdiga beslut fattades inte - men det var heller inte meningen. EU:s energiministrar överens om energikrisplan.
Omni 220909. Ryska politiker som vill avsätta Putin utreds av polis. En grupp ryska politiker som lagt fram ett förslag till det ryska parlamentet om att president Vladimir Putin borde åtalas för högförräderi ska förhöras av polis, rapporterar Newsweek. Två av politikerna Nikita Yurefev och Dmitry Palyuga, skriver på Twitter att de ombetts att själva dyka upp på polisstationen. De misstänks ha försökt smutskasta regeringen, enligt polisen. Yurefev skrev under onsdagen att han lämnat in ett förslag om att Putin borde avsättas och åtalas med anledning av invasionen av Ukraina. Enligt politikerna hotar invasionsbeslutet Rysslands säkerhet. Politikerna är verksamma på lokal nivå i St Petersburg. Över 16 000 personer har fängslats sedan invasionen inleddes.
Omni 220909. Central African Republic: Under Russian influence. Alliansen Ryssland - Centralafrkanska republiken. De nya rebellerna i landet som styr genom våld och skövling av naturrikedomarna (för att finansiera kriget i Ukraina). You tube 25:20. France 24 English 220910. Putin skickar hälsning till kung Charles: "Grattis". Charles har nu formellt utnämnts till Storbritanniens kung. En som var snabb att gratulera den nye monarken var den ryska presidenten Vladimir Putin. "Vänligen acceptera mina uppriktiga gratulationer för ditt tillträde till tronen. Jag önskar Ers Majestät framgång, god hälsa och allt gott", lyder meddelandet som den ryska ambassaden i London publicerat på sin Twitter. Putin har tidigare meddelat att han inte kommer närvara på drottning Elizabeths begravning, vars datum inte offentliggjorts än. Omni 220910. Hong Kong court sentences speech therapists to 19 months in prison over 'seditious' children's books. A Hong Kong court on Saturday sentenced five speech therapists to 19 months in prison over children's books deemed to be seditious, in a case that rights defenders say marks a major blow to free speech amid a tightening of civil liberties in the Chinese territory. On Wednesday, Lorie Lai, Melody Yeung, Sidney Ng, Samuel Chan and Marco Fong were found guilty of "conspiracy to print, publish, distribute, display and/or reproduce seditious publications." Judge W. K. Kwok called the defendants' actions "a brainwashing exercise with a view to guiding the very young children to accept their views and values, i.e. (Beijing) has no sovereignty over (Hong Kong)." Yeung said in court on Saturday that her "only regret was that she had not published more picture books before her arrest," according to court documents. The charges center around a set of books telling the stories of a village of sheep resisting a pack of wolves invading their home -- a storyline that the government prosecutors alleged was meant to provoke contempt of the local government and China's central government in Beijing. Read more at CNN 220911. "En ekonomisk lavin" rullar mot Tyskland efter gasstopp. Det tyska näringslivets affärsmodeller står - och faller - med tillgången på rysk gas och kinesisk efterfrågan, skriver The Economist och konstaterar att Tyskland kommer drabbas hårdare än andra framåt. Tyska företag står likt många andra länder inför energipriser som fortsätter stiga. Men i landet börjar det också bli allt svårare att ta ut kostnaden mot konsumenter. Samtidigt som Putin strypt gasexporten bromsar också Kina in, som är en viktig tysk handelspartner. "En ekonomisk lavin rullar mot Tyskland," kommenterar Stefan Kooths, chef för den tyska näringslivsorganisationen Kiel Institute. Tidigare har en industriföreträdare också varnat för att hela industrins grund är hotad. Tysk-svenska handelskammaren: Tyskland får räkna med ekonomiska höststormar. Nils Åkesson: Tyskland går från draglok till sänke. Omni 220912. Västs vapenlager töms av kriget - ökar produktionen. Vapenproducenter i väst mobiliserar för att öka produktionen och fylla de hål som uppstått i lagren i Ukrainakrigets spår. Det rapporterar AFP. I slutet av september kommer ansvariga instanser i de allierade länderna att mötas och göra upp planer för att dels göra planer för fortsatt stöd till Ukraina, dels bygga upp de egna lagren. "De kommer att diskutera hur våra försvarsindustrier bäst kan utrusta Ukrainas framtida styrkor med vad de behöver," säger USA:s försvarsminister Lloyd Austin. Natoländerna har inte alla samma slags vapen, men deras vapen är kompatibla. I juli sade EU att 500 miljoner euro satsas under de kommande två åren för att fylla på med vapen som behövs efter leveranser till Ukraina. Omni 220912. svt 220912 se video. Kremls svar om motgångarna: Ingen reträtt - målet kvar. President Vladimir Putin är informerad om de ryska styrkornas förflyttningar från fronten i Ukraina som en följd av den ukrainska motoffensiven, uppger talespersonen Dmitrij Peskov. Men ryska myndigheter vägrar alltjämt att kalla utvecklingen för en reträtt, enligt Financial Times. "Presidenten är konstant i kontakt med försvarsministern och med alla militära befälhavare," sa Peskov på ett pressmöte på måndagen. Financial Times skriver att det förändrade maktförhållandet i östra Ukraina är Rysslands största bakslag i kriget sedan landet, under invasionens första dagar, tvingades ge upp planerna på att snabbt invadera huvudstaden Kyiv.
På frågan om Putin alltjämt litar på sitt militära ledarskap, trots de senaste veckornas motgångar, svarade Peskov att "den militära operationen kommer fortsätta tills de målsättningar som ursprungligen sattes upp, är uppfyllda". Försvarsministeriet medger att trupper dragits tillbaka men vill inte prata om reträtt. Ukrainas framgångar fortsätter - har återtagit flera nya byar och tryckt tillbaka den ryska armén.
Omni 220912. Misstänkta krigsbrott i ukrainsk by - flera döda hittade. Ryska trupper har lämnat byn Zaliznytjne i östra Ukraina efter en ukrainsk motoffensiv. Först nu är det möjligt att undersöka hur hårt invånarna drabbats av ockupationen, och misstänkta krigsbrott har börjat utredas. "Ryssarna var här på morgonen. Runt lunchtid så började de plötsligt skjuta vilt och sprang iväg, skyndade iväg i stridsvagnar och beväpnade fordon," berättar byinvånaren Dmytro Hrushchenko för nyhetsbyrån AP. Krigsbrott kommer att utredas då flera döda kroppar har hittats i området. Bland annat en säkerhetsvakt som misstänks ha skjutits till döds vid en industrianläggning redan i februari när ryska soldater först kom till byn. Två andra kroppar fördes också bort för att undersökas. Det rör sig om två män som uppges ha blivit skjutna och sedan hittats av grannar som begravt dem i sin trädgård. Trots att Zaliznytjne nu blivit befriad från ockupationen så är inte svårigheterna över. Hör invånarna berätta i videon.
svt 220912. See what Russians left behind after being run out of city.
CCN You tube 9:03. Sverige skickar halv miljon coronavaccin till Ukraina. Sverige kommer donera 500 000 vaccindoser mot Covid-19 till Ukraina, det uppger regeringen enligt Reuters. Doserna är de uppdaterade vaccinet från tillverkaren Pfizer Biontech. Omni 220913. Ökade spänningar mellan Armenien och Azerbajdzjan. Tre armeniska soldater har dödats i en ny eskalering i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien. Azerbajdzjans armé hävdar nu att man tagit kontroll över flera strategiska platser i regionen Nagorno-Karabach. Azerbajdzjans armén har genomfört vad man kallar för operation ”Hämnd”, vilket man menar är ett svar på "terroraktioner från illegala beväpnade armeniska grupper på Azerbajdzjans territorium", rapporterar TT. Armenien, å andra sidan, vädjar till världen att vidta åtgärder för att stoppa vad man kallar "Azerbajdzjans aggressiva handlingar", enligt ett uttalande från landets utrikesdepartement. apenvila hotad. Ryssland, som har fredsbevarande styrkor på 2 000 man i området, beskyller Azerbajdzjan för att ha brutit vapenvilan och säger att man tänker vidta åtgärder för att "stabilisera situationen". EU uppmanar till ett omedelbart stopp för fientligheterna. "Det är nödvändigt att deeskalera, fullt ut respektera vapenvilan och återvända till förhandlingsbordet för att söka förhandlingslösningar," lyder ett uttalande från talespersonen för EU:s utrikeschef Josep Borrell. Ärkefienderna Armenien och Azerbajdzjan har fört krig mot varandra två gånger, på 1990-talet och år 2020, över Nagorno-Karabach. Striderna hösten 2020 krävde över 6 500 liv och slutade med en vapenvila som Ryssland hjälpt till att förhandla fram. Nagorno-Karabach som i majoritet består av etniska armenier, bröt sig från Azerbajdzjan med armeniska stöd efter en blodig postsovjetisk etnisk konflikt i början 1990-talet. 2020 vann Azerbajdzjan med Turkiets stöd tillbaka en del av territorium tidigare kontrollerade av armeniska separatisterna. Trots vapenvilan kvarstår spänningarna.
svt 220803.
Larmet från Armenien: "Vi blir invaderade." Strider har utbrutit på gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan under natten. Armenien säger att 49 av deras soldater har dödats och att Azerbajdzjan försöker invadera dem. Enligt den armeniska regeringen har deras premiärminister Nikol Pasjinjan pratat på telefon med flera världsledare under dagen, däribland Emmanuel Macron, Vladimir Putin och USA:s utrikesminister Antony Blinken. I samtalen har Pasjinjan larmat om att Azerbajdzjan försöker attackera Armeniens territorium och krävt "en tillräcklig reaktion från det internationella samfundet". Blinken ska ha uttryckt en "djup oro" för situationen och sagt att USA är beredda att göra ansträngningar för att deeskalera situationen. Azerbajdzjan har bekräftat striderna och den azeriska utrikesministern Jeyhun Bayramov uppger att han å sin sida har samtalat med Turkiets utrikesminister om Armeniens storskaliga militära provokationer.
Omni 220913. Kommentar: Det handlar nog om Azervajdzjan storskaliga militära provokationer. Möte mellan Putin och Xi ska visa "alternativ till väst". När den ryske presidenten Vladimir Putin senare den här veckan träffar Kinas Xi Jinping och andra asiatiska ledare är syftet att visa upp ett "alternativ till västvärlden". Det meddelade Kreml under tisdagen, skriver AFP. Mötet kommer att ske i Samarkand i Uzbekistan och blir den första utlandsresan för Xi sedan coronapandemins inledningsskede. Förutom Putin och Xi kommer ledare för bland annat Indien, Pakistan, Turkiet och Iran att delta. Mötet sker inom ramen för organisationen SCO. Enligt Kreml kommer Ukraina och Taiwan att diskuteras på mötet. Kreml: Mötet är mycket viktigt utifrån den nuvarande situationen i världen. Omni 220913. USA: Miljardbidrag från Ryssland till partier och politiker i andra länder. Ryssland har sedan 2014 skickat minst 300 miljoner dollar, motsvarande över 3 miljarder kronor, till politiker och politiska partier i andra länder. Det visar tidigare hemligstämplade dokument från amerikansk underrättelsetjänst, skriver AFP. Enligt dokumenten är summan sannolikt lågt räknad. Troligen har ytterligare överföringar gjort som inte har upptäckts, uppger en källa inom den amerikanska administrationen. Reuters skriver att politiker och partier i över 20 länder ska finnas bland mottagarna. USA har inte offentliggjort vilka länder det handlar om. USA har hävs hemligstämpeln på uppgifterna. Enligt USA har Ryssland bidragit med pengarna för att få inflytande. Omni 220913. EU backar från förslaget - inget pristak på rysk gas. Det blir inget pristak på rysk gas - åtminstone inte just nu, meddelar Ursula von der Leyen i sitt tal på onsdagsmorgonen. EU föreslår däremot en omfattande reform av energimarknaden för att frikoppla elpriserna från gaspriserna. Man vill bland annat spara energi under "perioder av hög förbrukning" och införa ett pristak för energibolag som producerar elektricitet från annat än naturgas. Resten av bolagens vinster ska beskattas, skriver Direkt. "Miljontals européer behöver stöd och det är därför vi lägger fram ett förslag om ett pristak för företag som nu gör vinster de aldrig kunde ha drömt om tidigare," säger von der Leyen. Rysslands president Vladimir Putin hotade nyligen med att sluta leverera gas till Europa om ett pristak på gas infördes. Elmodellen grundades på saker som inte längre passar i vårt samhälle. Von der Leyen: "Sanktionerna mot Ryssland är här för att stanna." Omni 220914. Omfattande cyberattack mot Montenegro. Montenegro har utsatts för en omfattande och samordnad cyberattack som har pågått sedan den 20 augusti. Det rapporterar AP. b>Den nationella säkerhetsbyrån i Montenegro pekar ut Ryssland som ansvariga, och man hävdar att angreppet är ett svar på att Montenegro gick med i Nato för fem år sedan. Attacken riktades till en början mot statliga webbsidor, men även bankindustrin och infrastrukturen i landet har angripits. Montenegro anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Attacken har bland annat riktats mot statliga webbsidor och infrastruktur. Omni 220814. Ryska medier: Ukraina närmar sig Luhansk. Frontlinjen i Ukraina närmar sig det ockuperade området Luhansk, uppger den statliga ryska nyhetsbyrån TASS enligt Reuters. Separatiststyret i Luhansk tillsattes av Ryssland tidigt efter att invasionen inleddes, men enligt presidenten Volodymyr Zelenskyj har en effektiv ukrainsk motoffensiv vunnit mycket mark senaste veckorna. Det handlar främst om området runt och öster om Charkiv, på gränsen till Donbas-regionen i östra Ukraina, enligt en karta som Sky News publicerat. Separatistbefälhavare: Ukrainska styrkor närmar sig. Ukrainsk borgmästare: Förbered er för att resa hem. Omni 220914. Paasikivi: Ingen utväg för Ryssland - har engångsarmé. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi beskriver Rysslands militär som en "engångsarmé". Ukraina har tvingat ryska styrkor att dra sig tillbaka från stora delar av Charkiv-provinsen och den ukrainska frontlinjen närmar sig nu det ockuperade området Luhansk. Även om Ryssland formellt skulle förklara krig mot Ukraina för att kalla in fler soldater skulle det dröja flera månader innan de första kom på plats, enligt Paasikivi. Dessa skulle inte heller vara lika dugliga som de soldater som redan strider i Ukraina. "Jag ser ingen utväg för Ryssland, men det betyder inte att det går fort," säger Paasikivi i SR:s Radiokorrespondenterna Ryssland. Omni 220914. SVT:s team i Balaklija: "Finns tydliga paralleller till Butja". Tydliga paralleller kan dras mellan det man ser i den nu befriade staden Balaklija och de scener från Kievförorten Butja, som befriades från rysk ockupation i april. "Dels att man torterat och hållit människor i förvar. Och att det har varit just vanliga människor, som bara har passerat på gatan, som man har dragit in. Och dels att man har haft en medveten beskjutning av civila människor i staden," säger SVT:s reporter Elin Jönsson, som är på plats i Balaklija tillsammans med fotograf Lars Lyrefelt. Teamet har besökt den lokala polisstationen i staden, som de ryska styrkorna ska ha använt sig av när man förhört människor under tortyrliknande former. (svt 220914.) Uppgifter: Putin avvisade avtal med Ukraina i början av kriget. I början av Ukrainakriget avvisade president Vladimir Putin ett fredsavtal med Ukraina som hade framförhandlats av Rysslands Ukraina-sändebud Dmitry Kozak, rapporterar Reuters med hänvisning till tre källor som står nära det ryska ledarskapet. Enligt källorna hade Ukraina i avtalet gått med på att möta det ryska kravet på att hålla sig utanför Nato. Trots det avvisade Putin avtalet och fortskred med invasionen av Ukraina. Kremls talesperson Dmitry Peskov säger till Reuters att uppgifter är falska. "Något sådant har inte hänt. Det är helt felaktig information." Reuters har utan framgång sökt Dmitry Kozak för en kommentar och har inte kunnat bekräfta uppgifterna från ukrainskt håll. (svt 220914.) Zelenskyj i återtagen by i öst: "Framåt mot seger." Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har under onsdagen besökt den nyligen återerövrade byn Izium i östra Ukraina. Det skriver han på Telegram, enligt Sky News. "Vår blå-gula flagga är redan hissad i återtagna Izium. Och det kommer bli så i alla ukrainska städer och byar. Vi rör oss i en riktning – framåt och mot segern", står det i presidentens uttalande. Förödelsen i Izium beskrivs vara stor, med sönderbombade byggnader och ett nedbrunnet stadshus. Omni 220914. Expert: Avgörande dagar efter Ukrainas framgång. De kommande dagarna kommer att vara avgörande för huruvida Ukraina kommer att kunna göra lika betydande genombrott i syd som de gjort vid Charkiv i norr. Det säger militäranalytikern Michael Clarke till Sky News. Han säger att en viktig fråga blir huruvida Ukraina väljer att förstärka sin närvaro i norr, eller om de använder reservtrupperna för att satsa på att återta större områden i syd. I Expressen beskriver Rysslandsforskaren Oscar Jonsson motoffensiven som "krigets vändning". Han skriver att den framgångsrika motoffensiven är större än den territoriella vinsten i sig, och att det är den första gången i kriget som som de ukrainska styrkorna grundligt besegrat sina ryska motparter. "Ryssland kommer få det svårt att värja sig och det kommer ta veckor att få ordning på sina försvarspositioner", skriver han. Oscar Jonsson: Krig är alltid dynamiskt, kaosartat och ovisst. Både Zelenskyj och Biden har sagt att Ukraina gjort stora framsteg. Omni 220914. Kriget i Ukraina - "Ju längre det pågår desto sämre för Putin." Sakta men säkert börjar det sjunka in hur framgånsrik den Ukrainska motoffensiven faktiskt har varit, där man på bara några dagar återerövrat stora områden och pressat tillbaka ryssarna. Ett rejält bakslag för Ryssland där vi dessutom fått höra talas om öppen inhemsk kritik mot kriget och Putin. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi och östeuropa forskaren Martin Kragh berättar om läget i Ukraina och Ryssland. You tube 7:44 TV4 220914. "Putin skjuter ner de globala klimatförhandlingarna." Klimatet är det senaste offret i Ukrainakriget. Europa tvingas satsa på smutsig energi för att klara vintern. Det ger fattiga länder argument att också satsa på kol. Konsekvenserna av president Putins krig håller på att skjuta de globala klimatförhandlingarna i sank. Ett av de första besluten som Liz Truss tog när hon valdes som ny brittisk premiärminister var att ge hundra nya tillstånd till att utvinna olja och naturgas i Nordsjön. Polen har bestämt sig för att förlänga livslängden på Turow, ett av Europas största kolkraftverk, trots höga strafförelägganden från EU. Tyskland har öppnat flera kolkraftverk som legat i malpåse och får sedan början av september en tredjedel av sin el från kolkraft. Det här är beslut som följs med största intresse av regeringarna i länder som Indien, Nigeria och Brasilien. Europa har lett världen i arbetet för kraftfulla klimatåtgärder. Ett tungt argument för att få låg- och medelinkomstländer i bland annat Afrika att satsa på förnybar energi är att europeiska länder gått före. Därmed har Europa kunnat skapa det förtroende som varit avgörande i de globala klimatförhandlingarna. Och det har funnits fakta att luta sig emot. Mellan 2004 och 2020 så fördubblade EU sin produktion av förnybar energi utan att offra ekonomisk tillväxt. Tio länder i Europa har helt avvecklat kolet. Med det i ryggen har både politiker och miljöorganisationer krävt att utvecklingsländer ska gå direkt från småskalig ved- och kol som energikälla för att satsa på sol, vindkraft och grön vätgas. En av de få ljusglimtarna i IPCC:s senaste rapport var just att satsningarna på förnybar energi går snabbare än förväntat i flera utvecklingsländer. Men nu kommer rapporter om hur trovärdigheten håller på att raseras. När det blir tufft och dyrt vänder Europa sig till de smutsiga energislag som vi bett utvecklingsländerna att avstå från. Vi har heller inte levererat de pengar vi lovat för att finansiera deras övergång till fossilfri energi. I stället växer ett helt nytt energilandskap fram. Den olja som Europa avstått från att köpa från Ryssland köps nu i stället upp av Indien och Kina, till reapriser. De står för hälften av köpen av Rysslands oljeleveranser via lastfartyg. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba sa nyligen att - varje fat av rysk råolja som levereras till Indien innehåller ukrainskt blod”. Också oljebolag i väst som ExxonMobil och Total gör rekordvinster första halvåret 2022. En ny FN-rapport som släpptes i går tisdag visar inte överraskande att utsläppen av växthusgaser ökar. Enligt den måste världens klimatambitioner vara sju gånger så höga som i dag för att klara utsläppsmålen. Om knappt två månader ska världens länder på nytt mötas i globala klimatförhandlingar, COP27, som i år äger rum i Egypten. Det förberedande COP-mötet som hölls i Bonn förra månaden visade hur iskall klimatfrågan blivit. Källor med insyn i processen säger till SVT att det finns en ny misstänksamhet från utvecklingsländernas sida. Länder som Pakistan och Barbados kräver att rika länder ska betala notan för extremvädret. Deras argument är att välbeställda nationer som USA och europeiska länder laddat atmosfären med växthusgaser sen den industriella revolutionen, något som drabbar fattiga länder värst. Utöver de pengar som utlovats för att hjälpa till med grön omställning finns nu alltså nya, gigantiska skadeståndsanspråk. Pengarna från en så kallad loss and damage-fond ska kunna användas för att bygga upp skadad infrastruktur och flytta hela byar som är extra sårbara. Men i Bonn möttes kravet med tystnad. Barbados premiärminister Mia Mottley, som blivit en tuff talesperson för hotade önationer, är just nu i New York för att skapa en ny koalition bakom "loss and damage", inför förhandlingarna vid COP27. Enligt beräkningar från Oxfam handlar det om minst 400 miljarder dollar om året. Att dessa belopp skulle frigöras när världen står inför en lågkonjunktur tycks utopiskt, precis som att länderna ska leverera nya och skärpta löften, något som beslöts i Glasgow på COP26. Vem kan axla ledarrollen? Förutom Australien har än så länge inga andra länder levererat skärpta klimatmål. Samtidigt så ser alltså Europa ut att förlora sitt förtroende som förebild och ledargestalt i de globala klimatförhandlingarna. Frågan är vem som kan axla ledarrollen i stället? Just nu ser USA ut att vara det land som har trovärdigheten, med tanke på det historiska klimatpaket som kongressen antog i somras. Omni 220814. Rapport: Ryssland håller på att få slut på vapen. Ryssland kommer med största sannolikhet att köpa mer vapen från andra länder, uppger det brittiska försvarsdepartementet. Efter månader av håra strider börjar landet få slut på vapen. Det handlar om länderna Iran och Nordkorea, som även de har sanktioner mot sig, eftersom Rysslands eget lager hållet på att ta slut. Det handlar om brist på robotar, raketer och andra vapen. (Aftonbadet 220914.) Ukraina: Tecken på rysk förflyttning till Krim. Den ukrainska militären uppger att man ser tecken på en rysk militär förflyttning från delar av södra Ukraina till Krim, rapporterar CNN. "Vi ser och förstår ockupanternas försök att fly till Krim för att omgruppera sig där," sade Natalia Humeniuk, talesperson för Operational Command South, under en briefing på onsdagen. Humeniuks uttalande kommer en dag efter att borgmästaren i staden Melitopol, Ivan Fedorov, hävdat att kolonner med militär utrustning redan har registrerats vid checkpointen i Chongar mellan Cherson och Krim. CNN har inte kunnat verifiera vare sig Fedorovs påståenden eller om en förflyttning från de södra delarna till Krim har ägt rum. Operational Command South är en gruppering av de ukrainska markstyrkorna i de södra delarna av landet. (svt 220914.) FN: Utsikterna för fred i Ukraina "minimala". FN-chefen António Guterres bedömer att utsikterna för fred i Ukraina just nu är "minimala". "Jag skulle ljuga om jag skulle säga att det kan hända snart," säger Guterres efter ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin. FN-chefen och presidenten har under onsdagens telefonsamtal diskuterat Rysslands export av mat och gödningsmedel. Guterres varnar för att det skulle vara "naivt" att tro att det gjorts tillräckliga framsteg mot ett snabbt slut på kriget i Ukraina. "Jag har inga förhoppningar, chanser för ett fredsavtal är just nu minimala," säger han. Guterres påtalar dock att han fortsätter att ha kontakt med både Ryssland och Ukraina, och uttrycker hopp över att det "någon dag kommer vara möjligt att ta diskussionen till en högre nivå". (svt 220914.) Analyser: Putins "kalla krig" - kommer få EU att frysa. Vladimir Putin kommer bokstavligen att försöka få EU att frysa i vinter genom att strypa olje- och gasleveranser. Det skriver ledarskribenten Thomas L Friedman i en analyserande text i New York Times. Den ryske presidentens taktik går ut på att stoppa energihandeln med Europa tills dess att man lättar på sanktionerna till följd av invasionen av Ukraina. "Han tror sig ha hittat ett kallt krig han kan vinna", skriver Friedman och tillägger att det är nödvändigt att väst omedelbart ställer om till grön, förnybar energi för att stoppa beroendet av rysk energi. SVT:s Erika Bjerström konstaterar i en analys att Europa tidigare gått i bräschen när det gäller förnybar energi och visat andra delar av världen att det är möjligt. Men nu, som en följd av kriget, satsar allt fler länder på kol för att klara vintern, vilket raserar trovärdigheten. "När det blir tufft och dyrt vänder Europa sig till de smutsiga energislag som vi bett utvecklingsländerna att avstå från", skriver hon. Thomas L Friedman: Putin kommer få människor att tvingas välja mellan uppvärmning och mat. Omni 220915. Talesperson: Zelenskyj inblandad i bilolycka i Kyiv. En bil som den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj färdades i var under onsdagen inblandad i en trafikolycka i huvudstaden Kyiv. Det rapporterar Reuters med hänvisning till hans talesperson Sergii Nykyforov. Enligt Nykyforov körde en bil in i presidentens bil och följebilarna. Zelenskyj uppges ha blivit undersökt av läkare och ska inte vara allvarligt skadad. Polisen kommer att utreda olyckan, enligt Nykyforov. Det är oklart om påkörningen skedde medvetet eller inte. Omni 220915. Politiker kräver Putins avgång - trots fängelsehot. Den lokala Sankt Petersburg-politikern Nikita Yuferev fortsätter att kräva president Vladimir Putins avgång - trots att han bötfällts, och hotats med fängelsestraff. Det rapporterar CNN. Yuferev berättar att han vill att hans barn ska kunna uttrycka sina åsikter och delta i protester, utan att riskera att polisen rycker in. Han menar att allmänheten allt mer börjat vända sig mot Putin, och att synen på kriget i Ukraina förändrats. Yuferev är en av 47 lokala politiker som tillsammans gick ut och krävde Putins avgång tidigare i veckan. Yuferev: Många har erbjudit sig att hjälpa mig. Uppropet följer lokala val i Ryssland, då Kremlpositiva politiker tog stora segrar. Scholz efter samtal med Putin: Han ser inte kriget som ett misstag. Omni 220915. Putin till Xi: Uppskattar "balanserad" Ukraina-hållning. Ryssland uppskattar Kinas "balanserade" hållning vad gäller kriget i Ukraina, och står bakom Kinas anspråk på Taiwan. Det säger president Vladimir Putin efter sitt första möte med president Xi Jinping sedan den ryska invasionen inleddes, rapporterar Reuters. Kina är ett av få länder som inte har kritiserat den ryska invasionen av Ukraina, och tidigare under torsdagen uppgav landet att man "förstår de bakomliggande anledningarna som tvingat" Ryssland att gå in militärt i Ukraina. Putin passar även på att kritisera vad han menar är "amerikanska provokationer" kring Taiwansundet. Omni 220915. EU-chefen på plats i Kyiv: "Ukraina är nu en kandidat." EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen befinner sig i Kyiv, där hon träffar den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, rapporterar flera medier. Det är tredje gången EU-chefen besöker landet sedan invasionen inleddes, men dagens besök var det första sedan Ukraina beviljades kandidatstatus, tillsammans med Moldavien - ett beslut som inte har tagits emot väl av Ryssland. "Så mycket har förändrats. Ukraina är nu ett kandidatland till EU", skriver hon på Twitter. Omni 220915. Här värvas dömda ryska brottslingar till fronten. Ryssland tar till alltmer drastiska metoder för att förstärka sina invasionsstyrkor, skriver Washington Post. Det har tidigare rapporterats att rekryteringar sker på fängelser, nu framkommer att fångar erbjuds nåd om de tar värvning. "Efter sex månader [i kriget] blir du benådad, och du kan inte längre föras tillbaka till fängelset," säger en rekryterare i ett videoklipp som cirkulerat på ryska Telegram. Tidningen har identifierat rekryteraren som Jevgenij Prigozjin, en miljardär som ibland kallas "Putins kock" men som också pekats ut som finansiären till den privata armén Wagner-gruppen. I klippet är Prigozjin öppen med att det som väntar i Ukraina är tufft. Via sina officiella kanaler säger han att han själv inte skulle tveka att acceptera erbjudandet. "Dom som inte vill att legosoldater eller fångar slåss i kriget [..]. Skicka då dina barn till fronten i stället. Det är antingen de eller dina barn, välj själv. Rekryteringen är ett sätt att slippa allmän mobilisering. Det här är den ryska privatarmén Wagner-gruppen, enligt BBC. Omni 220915. President Niinistö: Ryssar ska inte få visum bara för att de äger en stuga i Finland. "Att man äger en fastighet i Finland har tydligen varit en grund för att få visum. Jag ser det inte som vettigt. Från och med nu och framåt kunde vi meddela att det inte ska vara en orsak till att få visum. Liksom vi har sett över reglerna för fastighetsköp," säger Sauli Niinistö. Under senare tid har det kommit fram att ryska medborgare till exempel delar upp ägandet av en fastighet på flera personer, för att fler ska ha möjlighet att få visum till Finland. Genom att skärpa visumreglerna vill Niinistö också minska den ryska efterfrågan på fastigheter i Finland. Några sådana beslut har ännu inte fattats i visumfrågan, och de ska i så fall tas i samråd med Statsrådet. Niinistö uttalade sig i samband med en bakgrundsträff med föreningen Politiska journalister. Finland har skärpt visumreglerna för ryska medborgare, vilket betyder att ansökningstiderna för visum har minskats till bara en tiondedel. Ändå har till och med 100 000 ryssar visum som fortfarande är i kraft, enligt Niinistö. Presidenten anser att man på nytt borde granska de visum som har beviljats. "Jag har inte de vises sten, men det skulle vara bra att se över de här visumen. De skulle inte längre vara valida, utan enbart de som har till exempel familjeband kunde få förnyat visum. Juridiskt sett kan ett sådant förfarande vara aningen raskt, men man skulle i varje fall få slut på visumturismen med en gång," säger Niinistö. Presidenten önskar dessutom en gemensam linje inom Schengenländerna, eftersom det nu finns länder som beviljar visum mer frikostigt än Finland. "Det finns inte en subjektiv rätt att få visum utan landet kan alltid använda sin makt att överväga situationen, och det ska vi också hålla framme. Och man borde göra en särskild linjedragning för att ge möjlighet till exempelvis studier i Finland." President Sauli Niinistö vill ytterligare skärpa Finlands visumpolitik gentemot Ryssland. Det ska inte vara lättare att få visum för att man äger en fastighet i Finland, anser Niinistö. HBL 220915. Zelenskyj: Massgravar hittade i Izium. Massgravar har upptäckts i Izium, söder om Charkiv i Ukraina. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i ett videoklipp enligt Reuters. "Ryssland lämnar döda efter sig överallt och måste hålla ansvariga," säger han. Sky News rapporterar att 440 gravar hittats. Enligt polischefen Serhij Bolvinov har kroppar begravts individuellt i ett och samma område. Staden har nyligen återtagits från ryska styrkor. Zelenskyj besökte staden under onsdagen.
Omni 220915. Analyser: Xi starkare just nu - Putin behöver Kina. "Fast som berg" - så beskriver Kinas Xi Jinping relationen till Ryssland efter torsdagens möte med Vladimir Putin i Uzbekistan. Enligt SR:s Hanna Sahlberg är det tydligt att de båda ledarna försöker upprätthålla en enad bild mot väst. "Resan är viktig för Xi eftersom han träffar Putin i en ny roll som den betydligt starkare parten, där Putin behöver att han och Kina köper gas för att finansiera kriget", säger hon till Ekot. CNN:s Nectar Gan skriver att när Xi och Putin träffades i vintras såg de framför sig en ny världsordning där de inte skulle vara underordnade USA och andra västländer. Men det har inte gått som planerat, enligt Gan. Putin står med ett utdraget krig i Ukraina, långt ifrån rysk seger - och det stressar Xi. "Stöttar han Ryssland för mycket riskerar Kina sanktioner från väst och diplomatisk bojkott", skriver Gan. Nectar Gan: Xi och Putin planerar en ny världsordning. Xi Jinping kommer inte dumpa Vladimir Putin - just nu i varje fall. De två ledarna möts i Samarkand i Uzbekistan. Omni 220916. Boeing-plan öronmärkta för Kina säljs till andra kunder. Boeing kommer att ta 737 Max-plan öronmärkta för att levereras till Kina och sälja dem till andra kunder då man inte kan vänta på att konflikten mellan USA och Kina ska lösas. Det sa vd Dave Calhoun i samband med en Morgan Stanley-konferens på torsdagen, enligt Reuters. "Vi kommer att göra det på ett mycket långsamt sätt eftersom jag vill skydda våra kunder i Kina, men vi kan inte vänta i evighet, sa han till reportrar. I juli hade Boeing 290 leveransklara plan - hälften var till Kina. Omni 220916. Källor: Erdogan pressas att täppa till ryska kryphål. USA och EU ökar pressen på Turkiet att se till att landets banksektor upprätthåller sanktionerna mot Ryssland, skriver Financial Times. USA fokuserar på banker som interagerat med det ryska betalsystemet Mir, uppger källor för tidningen. "Vi måste täppa till kryphål," säger en källa med insyn. I stället för att införa fler sanktioner arbetar väst på att de åtgärder man vidtagit efter Rysslands invasion av Ukraina verkligen ska efterlevas. Den nya strategin är ett tecken på att sanktionerna inte bitit så hårt som väst hade hoppats, skriver FT. Erdogan har föredragit en "balanserad" linje. EU väntas framföra oro till Turkiet inom kort. Omni 220916. USA skickar nytt miljardstöd till Ukraina. Militärt stöd till värde av 600 miljoner dollar, cirka 6,5 miljarder kronor kommer skickas till Ukraina från USA. Det meddelade Vita huset i natt enligt CNN. Det är det 21:a stödpaketet som Ukraina får från USA sedan invasionen inleddes. Paketet kommer innehålla vapen, ammunition och utrustning av samma typ som USA skickat tidigare. USA ska även bistå med utbildning. Blinken säger att paketet ska stödja Ukraina i den pågående motoffensiven. Sedan invasionen inleddes har USA skickat stöd till ett värde av 15 miljarder dollar. Omni 220916. von der Leyen i Kyiv: "Ställ Putin inför rätta." Under sitt besök i Ukraina konstaterar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det inte råder någon tvekan om att krigsbrott har begåtts i Ukraina. I samband med hennes möte med Zelenskyj säger hon att Putin är ytterst ansvarig för krigsbrotten och att han bör ställas inför rätta i den internationella brottsmålsdomstolen ICC. "Att Putin förlorar kriget och får ta ansvar för sitt agerade, det är viktigt för mig," säger hon till den tyska tidningen Bild. EU-chefen säger att Ukraina kommer få stöd av EU så länge de behöver. Ursula von der Leyen: Om Ukraina säger att de behöver stridsvagnar så borde vi ta det på allvar och leverera det. Omni 220916. Avhoppad rysk soldat: "Vi lurades in i kriget." Den avhoppade ryske soldaten Pavel Filatjev berättar i en intervju med Ekot att många ryska soldater inte vill delta i kriget. Han deltog själv som fallskärmsjägare vid attacken mot Cherson, och säger att de inte fick någon information om vart de var på väg eller vad målet var. Enligt Filatjev saknade soldaterna även mat, utrustning, ammunition och sovsäckar. "Vi lurades in i det här kriget, helt plötsligt var vi där," säger Pavel Filatjev. Filatjev skadades efter att ha deltagit i offensiven under två månader. Sedan dess har han lämnat armén och flytt till Frankrike där har nu söker asyl. Filatjev menar att det är få ryssar som frivilligt vill strida i Ukraina. "Jag ser inte rättvisan i det här kriget", säger Filatjev. I Frankrike lever Filatjev under polisskydd. Omni 220916. Stoltenberg: Mycket effektiv offensiv av Ukraina. Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att den ukrainska offensiven varit mycket effektiv, men att att världen måste vara förberedd på ett långt krig. Det rapporterar Reuters. "Det är naturligtvis väldigt uppmuntrande att se att ukrainska styrkor har lyckats återta territorier och slå till bakom fiendens linjer," säger han, och fortsätter: "Samtidigt måste vi förstå att det här inte är början på slutet av kriget." Det var i slutet av förra veckan som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade att landets styrkor gjort stora framsteg, framförallt i Charkivregionen. Omni 220916. Kommentar: Det var Putin som startade kriget och det är bara Putin som kan avsluta kriget. Just nu vill han inte avsluta kriget. Värvning av fångar visar på rysk soldatbrist. Att den ryska officersutbildningen snabbas på, och att Wagnergruppen uppges rekrytera fångar till frontlinjen talar för att det råder manskapsbrist i den ryska militären. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Enligt försvaret tycks bristen vara som värst i infanteriet. Myndigheten hänvisar bland annat till en video som påstås visa hur Wagnergruppens ägare försöker rekrytera fångar, och säger att han endast vill ha anfallstrupper. Omni 220916. Scott Lucas: Russia on the defensive and an isolated Putin. You tube 6:17 Times Radio 220916. Zelenskyj: Ryssland lämnar död efter sig överallt. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj jämför massgravarna i Izium med vad som tidigare rapporterats från Butja och Mariupol, uppger AP. Allvaret förstärks av att flera av de ukrainska offren uppges bära tecken på att ha utsatts för tortyr. "Ryssland lämnar död efter sig överallt och måste hållas ansvarigt," sa Zelenskyj i ett tal i natt. Han ser massgravarna som det senaste i raden av ryska krigsbrott. "Vi vill att världen ska veta vad som verkligen händer och vad den ryska ockupationen lett till." Massgravarna har hittats i en granskog i utkanten av den nyligen befriade ukrainska staden Izium. Gravarna är markerade med enkla träkors. Kropparna bär tecken på tortyr - exempelvis avskurna öron. Det står inte klart hur alla offer har dött - flera tros ha skjutits och andra dött i artilleribeskjutning. Massgravarna upptäcktes efter att den ryska armén drog sig tillbaka.
Omni 220916. Rysk mullvad avslöjad i Tjeckien: "Svag för kvinnor." En högt uppsatt tjeckisk diplomat har avslöjats vara en rysk agent. Mannen ska ha delat känslig information med den ryska säkerhetstjänsten, uppger Tjeckiska UD enligt AFP. Diplomaten ska ha haft högsta säkerhetsklassning och har varit anställd på Tjeckiens utrikesdepartement sedan 90-talet. Han ska ha rekryterats av Ryssland när han arbetade vid en ambassad i land i Afrika. "De utnyttjade hans svaghet för kvinnor och pengar, uppger en källa för den tjeckiska tidningen Denik N. Utrikesdepartementet uppger att de sedan flera år tillbaka övervakat mannen och att åtal väntas mot honom. Regeringen säger att man vidtagit åtgärder. Tjeckien upptäckte för flera år sedan att Ryssland hade tillgång till känslig information. Mannen ska ha haft en relation med en kvinna som arbetade för den ryska underrättelsetjänsten. Omni 220916. Zelenskyj: Ryssland lämnar död efter sig överallt. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj jämför massgravarna i Izium med vad som tidigare rapporterats från Butja och Mariupol, uppger AP. Allvaret förstärks av att flera av de ukrainska offren uppges bära tecken på att ha utsatts för tortyr. "Ryssland lämnar död efter sig överallt och måste hållas ansvarigt," sa Zelenskyj i ett tal i natt. Han ser massgravarna som det senaste i raden av ryska krigsbrott. "Vi vill att världen ska veta vad som verkligen händer och vad den ryska ockupationen lett till." Massgravarna har hittats i en granskog i utkanten av den nyligen befriade ukrainska staden Izium. Gravarna är markerade med enkla träkors. Omni 220916. Indiens kritik: Krig hör inte hemma i dagens era. Indiens premiärminister, Narendra Modi, vände sig i dag mot Rysslands president Putin, och uppmanade denne att nå ett slut på kriget i Ukraina. "Krig hör inte hemma i dagens era och jag har pratat med dig om detta många gånger över telefon," sa Modi, enligt Financial Times. Putin svarade Modi att han strävar efter att avsluta kriget "så fort som möjligt". I ett tal senare under dagen, verkar Putin emellertid ha ändrat sig. Åtminstone sa han då att målsättningen med invasionen i Ukraina står fast. "Vår offensiv i Donbas upphör inte. Den fortgår i långsam hastighet. Den ryska armén ockuperar fler och fler territorier," sa Putin. Under stormötet i Samarkand där flera världsledare i Asien träffats, la Putin också skulden för det som sker i kriget på Ukraina. Narendra Modi uppmanade Vladimir Putin att tänka om angående Ukraina-kriget. Putin: Ingen brådska att avsluta specialoperationen i Ukraina. Omni 220916. SVT på plats i Izium: "Massgravar så långt ögat kan se." SVT:s reporter Elin Jönsson har besökt platsen för den massgrav som hittades i staden Izium på fredagen. "Det var så klart helt fruktansvärt att stå på den här platsen och vara omgiven av massgravar så långt ögat kan se," säger hon. Hundratals människor har på fredagen hittats döda i en massgrav i ett skogsparti i utkanten av staden Izium. Det handlar om minst 440 civila, bland dem barn, och ett 20-tal soldater, enligt SVT:s reporter Elin Jönsson, som befinner sig i Ukraina tillsammans med fotograf Lars Lyrefelt. Flera kroppar bär spår av tortyr. Enligt Oleh Synehubov, guvernör i Charkiv, har vissa bakbundna händer och en man har en snara runt halsen. "Det luktar fruktansvärt när de plockar upp kropp efter kropp här i skogen," säger Elin Jönsson. I en grav som ligger lite avskilt från de andra hittas 20 soldater. Alla med bakbundna händer och skjutna i huvudet. De tros ha varit krigsfångar. "Det är nästan svårt att hitta orden för att beskriva det här," säger Elin Jönsson. "När man ser de här kropparna och vet vad de har gått igenom är det väldigt svåra känslor," fortsätter hon. Izium, som ligger i den östra delen av Ukraina, var en av de första städerna som föll i ryska händer när Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari. Staden återeövrades i den ukrainska motoffensiven mellan den 6 och 11 september. svt 220916. Putin: "Vi har inte bråttom." Rysslands militära planer i Ukraina påverkas inte av Ukrainas motoffensiv. Det säger president Vladimir Putin i ett uttalande under ett toppmöte i Samarkand i Uzbekistan, där han bland annat träffar ledare som Kinas Xi Jinping och Irans Ebrahim Raisi. "Planen kommer inte att justeras. Våra offensiva insatser i Donbass fortsätter," säger Putin, enligt nyhetsbyrån AFP. "Vi har inte bråttom." De senaste veckor har Ukraina genomfört en framgångsrik motoffensiv och har då särskilt återtagit mycket mark i landets nordöstra delar. (svt 220917.) Kommentar: Putin vill se fler bestiala övergrepp och massgravar i olika städer i Ukraina innan han är nöjd. Militära stödet till Ukraina på väg att nå historiska proportioner. Många länder i västvärlden bidrar med vapen och ammunition till Ukraina. Vissa är öppna med vad de skickar medan andra är mer hemlighetsfulla. Det står ändå klart att stödet på bara några månader är på väg att bli historiskt stort. Ett oberoende tyskt forskningsinstitut, Kiel institute for the world economy, samlar in och sammanställer de uppgifter som finns om stöd till Ukraina. "Men uppgifterna kommer från öppna källor, som regeringsrapporter och uppgifter i trovärdiga medier. De är inte i alla avseenden heltäckande," säger kommunikationsdirektör Guido Warlimont. Tydligt är i alla fall att USA är ledande i det militära stödet. Den 8 september uppgick det till 15,2 miljarder dollar. Det motsvarar 160 miljarder svenska kronor, vilket är dubbla Sveriges försvarsbudget för 2022. Inklusive civilsamhällets beredskap. Enligt vissa analytiker ser stödet från USA ut vara på god väg att slå tidigare rekord. Israel är hittills den största mottagaren av militärt stöd från USA efter andra världskriget. Mellan 2019 och 2028 ska landet få 38 miljarder dollar i militärt stöd. Ukraina ser nu ut att vara på kurs att passera den siffran. Även Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, samlar in uppgifter om vapenleveranser, men sammanställningen görs årsvis och är ännu inte klar. Pieter Wezeman, forskare på Sipri, ser ändå en trend bland de vapen som skickats. "Det är lätta vapen, stridsvagnar och artilleri. Några få helikoptrar, men inga avancerade stridsflygplan. Man har satsat på det som används på marken." Det finns också en annan sak som han reagerat på och som skiljer sig från den vanliga vapenhandeln som han studerar. Mängden ammunition. Bara USA har skickat 60 miljoner skott till mindre vapen. "Man pratar ofta om stora vapensystem, men det skickas också stora mängder ammunition," säger Pieter Wezeman. I klippet tre frågor med militärexperten: Därför skickades först små och lätta vapen och om utmaningarna inför framtiden. "Det blir ett dilemma för dem som ska fatta beslut ". svt 220917. Försvarsindustrin växer "exceptionellt" under kriget. Vapenindustrin växer i skuggan av kriget i Ukraina, inte minst i Europa. Under det senaste halvåret har det beslutats om nya förvarsinvesteringar på över 2 000 miljarder kronor, uppger fredsforskningsinstitutet Sipri för SVT Nyheter. En liknande upprustning har inte skett sedan kalla kriget, enligt institutet. "Det är en exceptionell ökning vi sett under de senaste sex månaderna," säger Nan Tian, senior researcher vid Sipri. TT skrev på fredagen om hur ukrainsk idérikedom har ändrat krigets spelplan. Bland annat har 3D-skrivare använts för att tillverka reservdelar åt militärfordon. "Ukraina har använt materiel på ett sätt som jag inte tror att någon hade väntat sig," säger militäranalytikern Dara Massicot till nyhetsbyrån. "Länder föredrar upprustning i stället för dialog för att förbättra sin säkerhet." Analytiker: Ukrainarna har blivit världsledande i användandet av obemannade system. Omni 220917. Pentagon: Ryssland försöker samla sig - trycks tillbaka. Ukrainska styrkor befäster de landvinster som landet gjort, samtidigt som de ryska försöker förstärka sina positioner - samtidigt som de trycks tillbaka. Den bedömningen gör Pentagon i en lägesrapport, enligt Sky News. "I söder fortsätter ukrainarna göra vad vi bedömer är riktade och beräknade framryckningar, samtidigt som Ryssland försöker hålla försvarslinjen," säger presstalespersonen Pat Ryder. Ryder vill inte spekulera hur situationen kommer se ut framöver, men betonar att det fortsätter att vara "en tuff strid". Omni 220917. Oro för ryskt svar får USA att tveka kring robotar. USA fortsätter att vara försiktiga med att skicka långdistansrobotar till Ukraina, av rädsla för att det kan provocera fram ett ryskt svar. Det uppger två militärkällor för NBC. De Pentagon-tjänstemän som ställer sig emot försändelser menar att Ukraina då skulle kunna anfalla måltavlor i ryskt territorium, och därmed utlösa ett bredare krig med Ryssland. Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, varnade tidigare i veckan för just det. "Om Washington beslutar att skicka robotar med längre räckvidd till Kyiv så kommer de korsa en röd linje, och bli en direkt part i konflikten," sa hon då. Under torsdagen bekräftade Joe Biden ytterligare ett stödpaket till Ukraina. Samtidigt varnar Biden Putin för att använda kärnvapen. Amerikanska tjänstemän uppges frustrerade över att sanktionerna inte slagit tillräckligt hårt mot Ryssland. Omni 220917. Analyser: Kriget en kamp om moral och legosoldater. Ukrainska soldater strider för nationell frihet, samtidigt som de ryska styrkorna tycks sakna kamratskap. Den kontrasten kan bli avgörande för kriget, skriver The Guardians försvarsredaktör Dan Sabbagh i en analys. Enlligt Sabbagh var det många ryska soldater som snabbt övergav sina pansarfordon när den ukrainska motoffensiven drog fram. Han påpekar att många av separatisterna som strider för Ryssland inte gärna strider utanför Donetsk och Luhansk. "Ryssland skulle inte vara den första jätten att sättas på plats av en mindre men mer bestämd motståndare," skriver han. För El País skriver Vladimir Dolin att den ryske presidenten Vladimir Putin står inför ett dilemma: Att erkänna sig besegrad, eller genomföra en mer storskalig och riskabel mobilisering. En sån mobilisering skulle dock göra Ryssland sårbart på andra håll längs den knappt 6 000 kilometer långa gränsen, skriver Dolin. Dan Sabbagh: Ukraina förlitar sig på moral och Ryssland på legosoldater. Vladimir Dolin: Ryssland saknar styrkan. Omni 220917. Ryssland: Vi har beskjutit flera ukrainska städer. Det ryska försvarsdepartementet uppger att landet utfört en rad attacker mot ukrainska mål under dagen, rapporterar Reuters. Enligt myndigheten handlar det om beskjutning i Cherson, Mykolajiv, Charkiv och Donetsk. Ryssland hävdar även att Ukraina utfört en misslyckad offensiv i Cherson. Enligt den ukrainska militären ska Ryssland ha skjutit 4 raketer under 24 timmar, och genomfört 24 flyganfall. Den regionala guvernören i Charkiv uppger att det börjat brinna i ett industriområde i staden, efter rysk beskjutning. Ryssland och Ukraina fortsätter anklaga varandra för att beskjuta kärnkraftverket i Zaporizjzja. Ukraina förnekar att man beskjutit anläggningen vid kraftverket. Omni 220917, Ryska kritiker vill gå hårdare fram mot Ukraina. I ryska Kremls propagandakanaler talas det nu öppet om misslyckandena i Ukraina. "Det är framförallt nationalistiska krafter som vill att man går in hårdare och gör slut på Ukraina," säger Carolina Vendil Pallin vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Ukraina har de senaste två veckorna återtagit den till stor del ryskockuperade Charkiv-regionen. "Det här är inte längre ett hybridkrig. Det här är ett verkligt, fullt krig. Och vi måste göra oss redo för det," sa senatorn Igor Morozov i rysk statlig tv. Att kritik hörs i de statsägda och strikt kontrollerade tv-kanalerna är anmärkningsvärt, enligt Carolina Vendil Pallin som är expert på rysk inrikespolitik. "Det är först när det kommer på nationell tv som den ryska befolkningen faktiskt blir medveten om att kritiken finns," säger hon och fortsätter: "Vi vet inte varför den här kritiken från nationalistiska krafter tillåts nu och vad som blir utfallet av det hela. Men det vi kan konstatera är att det är en annan dynamik i debatten i Ryssland som tillåts just nu." Samtidigt kräver dussintals ledamöter i lokala parlament Putins avgång, till skillnad från debattörerna i rysk tv. De är mot invasionen och vill se ett slut på kriget, snarare än att utöka krigsinsatsen. Hur hotad är Putin? Svaret får du i videoklippet.
svt 220917. A new threat from China faces Taiwan’s military: Trolls with drones. They are flying drones over a military site on a nearby Taiwan-controlled island. The 15-second video clip is among a number of videos that have popped up recently on the Chinese social media site Weibo and show what appear to be civilian-grade drones trolling Taiwan’s military. The island’s military later confirmed these mysterious menaces are indeed civilian drones from mainland China. The videos show detailed, drones’-eye footage of military installations and personnel on Taiwan’s outlying Kinmen islands. Accompanied by soundtracks ranging from ballads to dance music and plenty of emojis, the clips seem designed to highlight the unpreparedness of Taiwan’s troops. Read more at CNN 220917. Ukrainska pastorn kör ut mat och medicin till fronten. Trots ukrainska framgångar på slagfälten har vardagen inte förändrats för dem som försöker överleva i granatregnet. Pingstpastorn Genady kör ut mat och medicin till de som blivit kvar i byarna vid fronten och han har alltid med en kalasjnikov i bilen. I Ukraina fortsätter den ryska beskjutningen av Charkiv och flera städer i Donbass. Många personer är beroende av orädda personer som pastorn Grenady. Han kör ut förnödenheter till dem som befinner sig vid fronten och bredvid sig har en kalasjnikov. "Man vet aldrig. Det känns bättre när jag har min kalasjnikov i närheten. Jag hoppas jag inte behöver använda den," säger han till SVT. Han drev Ukrainas största barnhem i Mariupol innan ryssarna tog över staden. Han har tre egna barn och 35 adopterade och varje dag riskerar han sitt liv för att rädda andras. När SVT:s reporter Bengt Norborg och fotograf Emil Larsson, träffar Grenady är han på väg till staden Orichiv som ligger precis vid fronten. "Varje dag beskjuter ryssarna oss. De har dödat många där borta," säger han. Se när pastor Grenady kör ut förnödenheter till fronten i videon. svt 220918. Letar släktingar i massgrav: "Fick inte komma hit för de ryska soldaterna." Invånare i den återtagna staden Izium får nu leta efter sina nära och kära bland de hundratals döda som grävts upp ur massgravar. 64-årige Volodymyr Kolesnyk berättar att de ryska soldaterna inte lät någon besöka graven, och sa att den var minerad. "Och det var många av dem i skogen, så det var läskigt att gå hit själv," säger han till Reuters, och pekar ut flera kors. Med en lista i handen placerar han en liten namnskylt på kors 199. Där ligger hans kusin. Under 164 ligger kusinens fru, och under 174 finns Kolesnyks moster. "De grävde ner kropparna i påsar, utan kistor, utan någonting," säger han. Kolesnyks släktingar dog i en attack mot en byggnad i april. Arbetet med att identifiera de döda pågår fortfarande. Izium invaderades av ryska styrkor i april. Omni 220918. Expert: Putins värsta vecka - väldigt svårt att förklara. Det har varit en tuff vecka för Vladimir Putin både på hemmaplan och utrikes, efter en lyckad ukrainsk motoffensiv och öppen kritik från Kina och Indien. Den analysen gör flera medier. Pavel K. Baev, forskare på Internationella fredsinstitutet i Oslo, säger till Dagbladet att veckan varit presidentens värsta sedan den ryska invasionen inleddes. "Han försöker säga att allt går enligt planen, men det är väldigt svårt att förklara vad som händer nu," säger han. Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, lyfter den indiske premiärminister Narendra Modis kommentar till Putin om fred är "det mest uttrycksfulla i kritisk riktning" som han sagt sedan kriget började. "Det här är ett krig som har negativa konsekvenser för Indien, ingen tvekan om det," säger han till SvD. Widmalm tror att Modi kan ha pressats att säga något till Putin av övriga medlemmar i alliansen Quad, det vill säga Australien, Japan och USA. Widmalm: Indien vill inte drivas för långt in i en allians med Ryssland. Pressen ökar på Putin efter Kinas och Indiens frågor. Omni 220918. Brittiska försvaret: Ökade attacker mot infrastruktur. Den senaste veckan har de ryska attackerna mot civil infrastruktur i Ukraina ökat, även där det inte finns någon direkt militär fördel. Den bedömningen gör det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Det handlar bland annat om beskjutning av elnätet, och mot en damm i floden Inhulets. Ukraina har gjort stora territoriella vinster de senaste veckorna, och det brittiska försvaret tror att Ryssland kan komma att utöka sina mål ännu mer, i ett försök att sänka det ukrainska folkets moral. Putin har tidigare sagt att motoffensiven inte ändrar några planer. Omni 220918. Pelosi: Dödliga striderna är Azerbajdzjans fel. Den amerikanska talmannen Nancy Pelosi beskyller Azerbajdzjan för den senaste tidens strider i Nagorno-Karabach. Det säger hon under ett besök i Armenien, rapporterar Reuters. Pelosi fördömer ”de olagliga attackerna”, och säger att USA bör använda sitt inflytande för att stoppa dem. Mer än 200 personer har dött i striderna, och länderna beskyller varandra för att ha placerat ut minor och utfört beskjutning. Bakgrunden är etniska motsättningar som blossade upp i samband med Sovjetunionens kollaps 1991. Nancy Pelosi: Mitt besök är särskilt viktigt just nu. Därför har stridigheter brutit ut i Nagorno-Karabach. Armenien har länge sett Ryssland som en beskyddare. Frankrike har tagit upp konflikten i FN. Omni 220918. 81 döda i strider mellan Kirgizistan och Tadzjikistan. Minst 81 människor har dött i stridigheter mellan Kirgizistan och Tadzjikistan under den gångna veckan, rapporterar AFP. Dödsfallen gör veckan till den dödligaste i ländernas konflikt på flera decennier. Striderna har fått tiotusentals människor på den kirgiziska sidan av gränsen att fly från sina hem. Nyhetsbyrån skriver att det regelbundet uppstår konflikter mellan de centralasiatiska länderna över en omtvistad gränsdragning. Länderna kom överens om en vapenvila i fredags och i samband med detta samtalade Tadzjikistans president Emomali Rahmon med sin kirgiziska motsvarighet Sadyr Japarov. Under söndagseftermiddagen rapporterade kirgiziska myndigheter att det var lugnt vid gränsen. Dödstalet är en sammanställning av kirgiziska och tadzjikiska rapporter. Vladimir Putin har försökt medla mellan länderna. Omni 220918. Zaporizjzja uppkopplat - "situationen problematisk". Kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina är återigen uppkopplat mot det ukrainska elnätet. Det uppger IAEA enligt flera medier. Enligt det internationella atomenergiorganet har åtminstone en av de fyra ledningarna nu reparerats. Situationen beskrivs som förbättrad men fortsatt problematisk. Enligt IAEA ska minst en av de fyra ledningarna nu ha reparerats, vilket innebär att de sex atomreaktorerna kan kylas ned och att andra kritiska säkerhetsfunktioner kan upprätthållas. Det internationella atomenergiorganet beskriver situationen som förbättrad men fortsatt problematisk. Kärnkraftverket är Europas största. Oro för att Ryssland ska intensifiera attacker mot civil infrastruktur. Omni 220918. Ryska värvningsoffensiven: "Valet för riktiga män." Värvningslastbilar i ryska städer och tre månadslöner. Det är några av knepen som Ryssland tar till för att locka volontärer att strida i Ukraina, rapporterar Reuters. Nyhetsbyrån beskriver hur soldater står stationerade utanför en lastbil i Rostov, och delar ut färglada flygblad med texten "Militärtjänstgöring på kontrakt - den riktiga mannens val". Det handlar om kontrakt på tre till sex månader, med en lön som motsvarar tre gånger det genomsnittliga i landet. Värvningsförsöken kan ses som ett tecken på att det råder viss manskapbrist, konstaterar Reuters. Ryssland har inte presenterat någon officiell dödssiffra för de ryska styrkorna i Ukraina sedan 25 mars, men analytiker bedömer att det kan handla om tiotusentals. Söker "patriotiskt lagda medborgare". Tidigare i veckan spreds en vide som visar hur Kreml-kopplade Wagnergruppen försöker övertala fångar att strida. Omni 220918. Rapport: Rysk ekonomi väntas återhämta sig först 2030. Rysslands ekonomi kommer att ha återhämtat sig till liknande nivåer som innan kriget i Ukraina först år 2030. Det skriver Reuters, som har tagit del av en rapport från Scope Ratings. I slutet av nästa år väntas landets BNP stå 8 procent lägre än under 2021, för att därefter stiga gradvis, enligt kreditinstitutet. "Den ryska regeringen, med hjälp av Rysslands centralbank, har använt exportintäkter för att mildra de omedelbara ekonomiska effekterna av kriget och sanktionerna. Men de långsiktiga utsikterna har förvärrats," säger Scopes analytiker Levon Kameryan. Förutom sanktioner och kapitalutflöden väntas den begränsade tillgången på västerländsk teknologi hämma den ryska ekonomin. 64,2 miljarder dollar strömmade ut ur Ryssland enbart under första kvartalet i år. Omni 220918. Australien ser över att öppna ambassaden i Kyiv. Australien går emot den ukrainske ambassadören Vasyl Myrosjnytjenkos önskan om att förbjuda ryska turister in i landet, men ser över möjligheten att öppna ambassaden i Kyiv. Det rapporterar The Guardian. I ABC:s program Insider säger landets försvarsminister och tillförordnade premiärminister Richard Marles att de inte kan ge någon tidsangivelse för när ambassaden kan öppnas igen, eftersom det krävs mycket logistik och stöd på grund av säkerhetsläget. Han säger också att Australien överväger att skicka ytterligare militärt bistånd till Ukraina. "Vi behöver förbereda oss på en utdragen konflikt och på den grunden förstår vi att vi kan komma att behöva ge stöd till Ukraina på lång sikt," säger Marles. Marles vill inte gå in på vad för utrustning de kan skicka till Ukraina. Marles: Europeiska ledare vill se till att Ukraina kan avgöra kriget på sina villkor. Omni 220918. Zelenskyj: Har hittat fler än tio ryska tortyrkammare. Ukraina säger sig hitta allt fler bevis på att de ryska invasionsstyrkorna har torterat människor i de belägrade delarna av landet, rapporterar AP. Nyhetsbyrån har varit på plats i byn Kozacha Lopan som ligger mellan Charkiv och den ryska gränsen och har där fått se vad Ukraina kallar för en rysk tortyrkammare. Den lokala åklagarmyndigheten säger i ett uttalande att de har säkrat bevis, bland annat tortyrredskap, från rummet. Enligt landets president Volodymyr Zelenskyj är rummet i Kozacha Lopan långt ifrån det enda. I sitt nattliga tal säger han att fler än tio tortyrkammare har hittats och jämför ryssarna med nazisterna under andra världskriget. "Och de kommer att straffas på samma sätt, både på slagfältet och i rättssalarna," säger han. I åtminstone en av tortyrkamrarna säger Zelenskyj att de har hittat verktyg för "elektrisk tortyr". EU vill att Ryssland ska ställas inför rätta för krigsbrott. Omni 220918. Kinesisk jätte vill skicka upp solpaneler i rymden. Kinesiska solpanelsjätten Longi Green Energy Technology ska undersöka om det går att framställa el från solceller som satts i omloppsbana runt jorden, skriver Bloomberg. Arbetet börjar i ett nystartat labb, som i sin tur kommer att samarbeta med det kinesiska rymdprogrammet. Tanken på solpaneler i rymden är inte ny eftersom det kan vara ett sätt att runda teknikens stora nackdel: att den inte fungerar dygnet runt. Kinesiska forskare vid Xidianuniversitetet meddelade tidigare i år man att har en lösning för överföring av energi från rymden till jorden. Den bygger på att solenergi konverteras till mikrovågsstrålning och skickas till en mottagarstation på jorden och där konverteras på nytt till elektricitet. Bolaget världsledande och baserade i Xi’an. Omni 220918. Glädje och sorg i befriade delarna av Ukraina - SVT på plats i Izium.
Efter sex månaders ockupation retirerade de ryska styrkorna från Charkivregionen efter den Ukrainas lyckade motoffensiv. "Vi kunde knappt tro det var sant," säger Ljuda med tårar i ögonen, till SVT:s team på plats i Izium. Förstörelsen är stor i staden Izium efter den ryska reträtten. Men trots ruinerna råder glädje i staden. "Den 10:e fick vi veta att man hissat flaggan på berget Kremjanets. Vi blev helt överlyckliga," säger Ljuda, till SVT:s reporter Elin Jönsson och fotograf Lars Lyrefelt. Men efter sex månader av ockupation kommer det ta lång tid innan vardagen kan återvända hit. Natalja som bor i staden hade precis renoverat sin lägenhet när huset träffades av en granat. "Jag hade tänkt att bo här livet ut och nu har jag ingenting kvar. Tvättmaskinen köpte jag på kredit och mitt kylskåp var också nytt," säger hon. Se de starka känslorna från staden Izium i videon.
svt 220918. Militärkälla: Iranska drönare har nått Ukrainas slagfält. Ryssland uppges ha satt in iransktillverkade stridsdrönare i Ukraina, rapporterar New York Times. Uppgifterna kommer från en ukrainsk militärkälla. Enligt källan ska delar av drönare av typen Shahed-136 ha upptäckts på marken i samband med Ukrainas motoffensiv i Charkivregionen. Wall Street Journal uppger att oberoende analyser av bilder ger stöd åt uppgifterna. Drönarna är relativt små och flyger på låg höjd vilket gör det svårt för Ukrainas luftförsvarssystem att upptäcka dem. New York Times skriver att det tycks vara första gången som det kraftfulla vapnet används utanför Mellanöstern. Adderar ytterligare geopolitisk komplexitet till konflikten. Det högteknologiska vapnet ses som en "potent motvikt" till HIMARS-robotarna. Omni 220919. Ukraina: Rysk attack mot näst största kärnkraftverket. Ryssland har attackerat Pivdennoukrainsk, Ukrainas näst största kärnkraftverk. Det uppger Ukrainas atomenergimyndighet Energoatom enligt Reuters. Alla tre reaktorerna uppges fungera normalt. Ingen person ska heller ha skadats. Kärnkraftverket ligger i Mykolajivregionen i södra Ukraina.Explosionen ska ha skett 300 meter från reaktorerna. Omni 220919. Ikonisk rysk popstjärna kritiserar Rysslands krig. Den ikoniska ryska popstjärnan Alla Pugatjova fördömer Rysslands krig mot Ukraina. I ett inlägg på Instagram skriver 73-åringen att ryssar dör i Ukraina på grund av ”illusoriska mål”. Hon skriver också att hon står i solidaritet med sin make, tv-profilen och komikern Maksim Galkin som har stämplats som utländsk agent av Kreml. Hon uppmanar ryska myndigheter att förklara även henne som utländsk agent, en beteckning som den ryska staten ofta använder för att brännmärka oönskade element. BBC:s Rysslandsredaktör Steve Rosenberg skriver i en analys att Pugatjova har varit en musikalisk megastjärna sedan Sovjettiden. Att hon är så respekterad och populär gör uttalandet till en stor analys Steve Rosenberg: Återstår att se om utspelet påverkar den ryska opinionen. Kremls talesperson har tidigare sagt att Pugatjova fortfarande är på den ryska sidan, trots makens ställningstagande. Omni 220919. Ukraina: Har kontroll över östbanken av viktig flod. Ukrainska styrkor säger sig ha återtagit kontroll över den östra banken av floden Oskil, rapporterar BBC. Floden ses som frontlinjen i de östra delarna av landet. Att ta sig över Oskil är en viktig milstolpe i Ukrainas motoffensiv i Charkivregionen och ett steg närmare ockuperade Luhansk, skriver Reuters. De senaste dagarna har de ukrainska framstegen saktat ner, men president Volodymyr Zelenskyj säger att det beror på att man förbereder inför den fortsatta offensiven. "Det är inte stiltje, utan förberedelser för nästa steg. Ukraina måste befrias," hela Ukraina. Omni 220919. Kreml kallar massgravar i Izium för "lögner, likt Butja". Omkring 450 kroppar, de flesta civila, har enligt Ukraina hittats i massgravar nära Izium. Rapporterna från området har återigen skakat världen och påminner om de bilder som kom från Butja utanför Kyiv tidigare under Rysslands anfallskrig. I ett uttalande nekar Kremls talesperson Dmitrij Peskov till att Ryssland ligger bakom, skriver Reuters. "Det är samma scenario som i Butja. Det är en lögn," säger han. Enligt ukrainska utredare bär kropparna i Izium spår av tortyr. President Volodymyr Zelenskyj har jämfört metoderna med nazisternas under andra världskriget, skriver TT. "Och de kommer att hållas ansvariga på samma sätt, både på slagfältet och i domstolarna." EU har också uttryckt att man vill se en tribunal för den ryska invasionen av Ukraina, med anledning av massgravsfynden i Izium. Ryssland har tidigare avfärdat rapportering om krigsbrott i Butja.
Ukrainas ambassadör beskriver krigsbrott av "massiva proportioner". SVT på plats i Izium - har träffat invånare som vittnar om att blev misshandlade med järnrör. Omvärlden har reagerat med avsky på de nya rapporterna om massgravar. Spår av tortyr och mord när ockuperade områden återtas i Ukrainas motoffensiv.
Omni 220919. EU-sprickan: Finland ett "kryphål" för ryska turister. Från och med midnatt släpps ryska turister inte längre in i Polen, Estland, Lettland och Litauen. Finland håller fortsatt öppet men har begränsat möjligheterna för ryska resenärer att söka visum. Inresestoppet riktar sig mot turister och omfattar inte ryssar som vill söka skydd i EU. Inte heller lastbilschaufförer, personer som har medlemskap i ett EU-land eller den som ska besöka familjemedlemmar drabbas. Att länder agerar olika har skapat en spricka, enligt nyhetsbyrån. Estlands premiärminister Kaja Kallas har uttryckt frustration över den finländska linjen och varnar för att ryska resenärer nu kommer att ta den vägen. "Det finns ett kryphål, och det kryphålet är Finland." Finlands statsminister Sanna Marin har sagt att stoppet för ryska resenärer kan strida mot Schengenavtalet. Är senaste draget för att sätta press på Ryssland på grund av kriget mot Ukraina. Litauens inrikesminister: Ryssland är en oförutsägbar och aggressiv statt. Omni 220919. Amerikansk general: Ukraina har skjutit ner 55 stridsflyg. Samtidigt som Ukraina har lyckats skydda omkring 80 procent av sitt flygvapen har de skjutit ner 55 ryska stridsflyg sedan invasionens början. Det säger den amerikanska flygvapengeneralen James Hecker enligt Politico. Enligt honom är de ryska förlusterna en stor anledning till varför ryska jakt- och bombplan inte har spelat en så stor roll i kriget. Hittills har Ukraina främst använt sig av äldre rysktillverkade flygplansmodeller. De har flera gånger efterfrågat att få tillgång till nyare F-16 stridsflyg. Enligt Hecker skulle det kunna dröja år innan den önskan skulle kunna uppfyllas. "Men folk börjar tänka mer långsiktigt," säger han. Han säger att Ukraina har visat att de har vad som krävs för att försvara sitt luftrum "utan att tredje världskriget behöver starta". Logistiska problem och utbildningar gör att flygplansleveranser kan dröja. Förhandlingar om F-16 ska skickas till Ukraina pågår. Omni 220919. Europa har rustat och enats - Putin kan förlora gaskriget. Europa ser ut att klara vintern och när våren väl är här kommer Rysslands inflytande över regionens energiförsörjning vara kraftigt försvagat. Det säger experter och ekonomer till Wall Street Journal. "Det ser ut som att situationen håller på att stabiliseras," säger energihandelsbolaget DC Energy Tradings grundare David den Hollander till tidningen. Priserna på gas och el har rasat från de mest extrema nivåerna. Gaslagren har redan fyllts till 85 procent - EU hade 80 procent i slutet av oktober som mål. Nya terminaler för import av flytande naturgas har installerats i bland annat Nederländerna, vilket underlättar för import från exempelvis USA. Dessutom har EU enats om ett krispaket som ska minska pressen på hushåll och företag. Gemcorps chefsekonom Simon Quijano-Evans bedömer att Europa skulle klara vintern även om Ryssland stryper gasflödet helt och hållet. "Det blir en utmaning och beror på vädret men det är absolut görbart," säger han. En snittvinter kräver 256 miljarder kubikmeter gas - Europa har säkrat 242 miljarder, Omni 220920. Ryskt nederlag i Luhansk - har inte hela kontrollen. Ukraina har återtagit kontrollen över den lilla byn Bilohorivka i närheten av staden Lysytjansk i Luhansk, skriver The Guardian. Det ses som en liten men symbolisk vinst då det innebär att Ryssland inte längre har fullständig kontroll över regionen. "Steg för steg, centimeter för centimeter, kommer vi att befria hela vårt land från inkräktarna," säger regionens guvernör Serhij Hajdaj. Luhansk har varit ockuperat under nästan tre månader, och har beskrivits som ett av Vladimir Putins viktigaste mål efter att intagandet av huvudstaden Kyiv misslyckades. Videofilmer som sprids på Telegram visar ukrainska soldater som patrullerar gatorna i den förfallna byn. Under de senaste tolv dagarna har Ukraina igenomfört en stark motoffensiv i östra Ukraina. Hajdaj: Ledarna i ockuperade Luhansk "har börjat få panik". Det finns rapporter om att ryssarna försöker tvångsrekrytera folk på gatan i ett försök att hitta soldater. Omni 220920. Källa: USA kan skicka stridsvagnar till Ukraina. USA kan komma att skicka stridsvagnar till Ukraina framöver, uppger en militärkälla för CNN. Enligt källan ligger frågan "definitivt på bordet", men det är inte aktuellt i nuläget eftersom det finns brister gällande träning, underhåll och hållbarhet. "Vi tittar på helhetsbilden för Ukrainas väpnade styrkor och överväger vilka behov man har i framtiden och hur USA och våra allierade ska kunna bistå för att tillgodose dessa behov." Källan: Inga planer på att förse Kyiv med vapensystem som möjliggör för den ukrainska militären att angripa mål långt bakom ryska frontlinjen. Ryskt nederlag i Luhansk - har inte längre kontrollen. Omni 220920. Uppgift: Ryssland flyttar ubåtar - hotas av Ukraina. Rysslands Svartahavsflotta har med all sannolikhet flyttat flera av sina ubåtar från Sevastopol i Krym till Novorossijsk i södra Ryssland, uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering. Detta beror på den tilltagande ukrainska förmågan till långdistansbeskjutning, enligt departementet. De senaste två månaderna har Svartahavsflottans högkvarter och huvudsakliga flygfält attackerats av ukrainska styrkor. Att garantera Svartahavsflottans säkerhet var ett av Putins huvudmål med annekteringen av Krym 2014, och nu äventyras dess säkerhet, skriver britterna. Omni 220920. Truss: Kommer ge Ukraina lika mycket stöd 2023. Storbritannien kommer under 2023 att ge Ukraina lika stort, eller större, militärt stöd som under 2022. Det säger den nytillträdda statsministern Liz Truss enligt The Guardian. "Mitt meddelande till det ukrainska folket är detta: Storbritannien står bakom er varje steg på vägen. Er säkerhet är vår säkerhet." Hittills i år har britterna gett Ukraina militärt stöd värt motsvarande över 28 miljarder kronor, vilket gör landet till en av Ukrainas största finansiella förkämpar. Truss föregångare Boris Johnson hade en exceptionellt god relation med Ukrainas president Zelenskyj, och var enligt undersökningar den europeiska ledaren med störst förtroende hos det ukrainska folket. Omni 220920. Rysk oljeexport minskar - mot lägsta nivån sedan 2021. Rysslands sjöexport av olja har minskat rejält under den första halvan av september, skriver Bloomberg. Råoljefrakten från ryska hamnar minskade med nästan 900 000 fat per dag under perioden, ner till i snitt 2,54 miljoner fat per dag. Sett med ett glidande medelvärde minskade frakten under 3 miljoner fat per dag för första gången på över fem månader. Landet står också inför en 15-procentig minskning av exporttullarna i oktober, samtidigt som det i väst bland annat diskuteras pristak på rysk olja. Om exporten hålls oförändrad innebär det att intäkten per fat olja når den lägsta nivån sedan februari i fjol. En ökad efterfrågan i Asien har inte täckt upp för den minskade försäljningen till Europa. Europa har rustat och enats - Putin kan förlora energikriget. Omni 220920. Erdogan: Putin vill få slut på kriget snarast. Turkiets president Erdogan uppger att hans ryske motsvarighet Putin i ett möte med honom indikerat att han vill se ett slut på kriget i Ukraina "så snart som möjligt". Det säger han i en intervju med amerikanska PBS. "Det var mitt intryck, för just nu går saker på ett tämligen problematiskt sätt." Erdogan hävdar också att en utväxling av 200 krigsfångar kommer ske mellan länderna, utan att ge några detaljer. Han tillägger att han tror att "ett betydande steg framåt kommer att tas". Mötet ägde rum i undrer det asiatiska SCO-toppmötet i Uzbekistan i lördags.
Omni 220920. Kommentar: Vilket inte är sannt. Macron: Ryssland försöker återinföra imperialismen. Frankrikes president Emmanuel Macron säger att Putin, genom sin invasion av Ukraina, försöker återinföra en tid av imperialism och kolonialism, rapporterar AFP. "Det här är något som Frankrike vägrar och vi kommer jobba ihärdigt för fred," säger Macron under sitt tal vid FN:s generalförsamling. Att Ryssland under tisdagen har meddelat att de vill annektera flera ukrainska regioner kallar han för en "travesti". "Om idén inte vore så tragisk skulle jag tycka att den var rolig," säger han. Inför talet har den franske presidenten också hållit ett möte med Storbritanniens premiärminister Liz Truss och presenterat ett utökat energisamarbete mellan länderna. Macron säger att starten på en ny era av imperialism började med Rysslands invasion av Ukraina. Macron säger att ryska omröstningar i Ukraina inte kommer accepteras. Omni 220920. Ann Linde fördömer ryska planer på annektering. Utrikesminister Ann Linde (S) skriver på Twitter att det skulle vara "ytterligare ett grovt brott mot internationell lag" om Rysslands skulle hålla omröstningar för att annektera ukrainska regioner. "Det kommer att mötas med ett tydligt svar. De som ligger bakom beslutet måste hållas ansvariga", skriver hon. Ryska ockupationsmakten i fyra ukrainska regioner har i dag meddelat att de vill hålla vad de själva kallar folkomröstningar om att regionerna ska ansluta till Ryssland. Flera världsledare säger att det skulle handla om skenomröstningar och att sådana omröstningar inte skulle accepteras av det internationella samfundet. Omni 220920. Kinas import av rysk kol når nya rekordnivåer. Kostnaden för Kinas import av energi från Ryssland uppgick till 8,3 miljarder dollar förra månaden. Det är en ökning med 68 procent jämfört med augusti 2021, skriver Bloomberg. Totalt har Kinas energiimport minskat men importen av rysk kol nådde nya rekord, 8,5 miljoner ton förra månaden, uppgång med 57 procent jämfört med ett år sedan. Kina har köpt rysk energi för 44 miljarder dollar det senaste halvåret. Kina fyller luckor i Ryssland: "Finns bara kinesiska bilar." Chefsstrateg: Fyndläge för Kina i övergivna ryska bolag. Omni 220920. Zelenskyj: Oljud från ryskt håll förändrar ingenting. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackar västvärlden för stödet efter att Ryssland under tisdagen meddelat att de vill annektera delar av Ukraina, rapporterar AFP. "Det har kommit oljud från Ryssland i dag. Men vår position förändras inte på grund av det," säger han i sitt nattliga tal. I talet spelade han också ner vikten av omröstningarna och sa att han har hört det här förut. Omni 220921. Ett 50-tal kroppar grävs upp varje dag i Izjum. I skogarna utanför östukrainska Izjum, som nyligen återtagits efter ett halvår av rysk ockupation, går ett hundratal män runt med spadar och gräver upp offren för invasionsstyrkorna. Det rapporterar DN, som besökt orten. Grävandet har pågått sedan i fredags, och ett 50-tal kroppar upptäcks varje dag, enligt Ukraina. De som tros vara offer för krigsbrott skickas till den ukrainska nationella polisens krigsbrottsavdelning för rättsmedicinsk undersökning. "Hittills har vi tagit hand om 111 kroppar. Av dem har cirka tio varit utsatta för tortyr, det är helt klart. Några hade händerna bundna bakom ryggen, andra hade skärsår på kroppen," säger den biträdande avdelningschefen. Stank av död och förruttnelse mellan trädstammarna. Omni 220921. USA om Rysslands drag: "Skenval ett svaghetstecken." USA:s president Joe Biden väntas under sitt tal i FN:s generalförsamling i dag kritisera Rysslands planer på vad landet kallar "folkomröstningar" i ockuperade östra Ukraina. Det rapporterar The Guardian. Enligt tidningen tänker Biden försöka få världen att stå enad mot Ryssland, genom att framställa de ryska planerna som ett direkt brott mot FN-stadgan. Fyra ryskockuperade regioner i Ukraina har meddelat att omröstningar förbereds, vilket pekar på att Kreml kan ha fattat ett beslut om att formellt annektera områdena. Den amerikanske utrikesministern Antony Blinken säger att USA aldrig kommer att erkänna ett resultat av omröstningarna. "Skenvalet och en potentiell mobilisering av styrkor är inte ett tecken på styrka. Tvärtom så är det ett svaghetstecken, ett tecken på ryskt misslyckande." Vita huset kallade under gårdagen planerna för en "kränkning mot principerna av suveränitet och territoriell integritet." Omni 220921. Strategisk strid utkämpas av "Putins skuggarmé". Staden Bakhmut, i norra delarna av regionen Donetsk, har varit i fokus för ryska styrkor de senaste veckorna. Stadskärnan är full av stora kratrar från rysk beskjutning och huvudgatorna är upprivna, skriver CNN som följer en ukrainsk militärenhet i staden. Analytiker pekar på att staden skulle kunna ge Moskva en strategisk position i Donbas för att avancera vidare norrut mot Slovjansk och Kramatorsk, och erbjuda en välbehövlig strategisk seger i en tid av förluster. I striderna används legosoldater från den ryska paramilitära organisationen Wagnergruppen, ofta kallad Putins skuggarmé, skriver CNN med hänvisning till information i ryska medier. Enligt ukrainska soldater som CNN har pratat med går legosoldaternas taktik ut på att rusa mot ukrainska fästen och skjuta med handeldvapen, så att ukrainarna ska svara med eld och på så sätt avslöja sina positioner. Gruppen leds enligt uppgift av Jevgenij Prigozjin, känd som "Putins kock". Omni 220921. Rapport: Putin har accepterat en större politisk risk. De så kallade ”folkomröstningarna” som ska hållas i ryskockuperade Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja drivs bland annat av en rädsla för stundande ukrainska attacker, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesrapport. Samtidigt har ryska Duman röstat för att förlänga straffet för soldater som inte fullföljer sina skyldigheter. Detta i hopp om att minska risken för att dessa ska desertera eller vägrar strida efter en tid av förluster, enligt rapporten. De nya åtgärderna, som markerar en ny riktning för den ryska krigsstrategin, har högst sannolikt tidigarelagts på grund av offentlig kritik, skriver departementet. "Putin accepterar en större politisk risk genom att underminera sin fiktiva berättelse om att Ryssland varken befinner sig i krig eller en nationell kris i hopp om att generera mer stridskraft." Omni 220921. Putin beordrar mobilisering - 300 000 kallas in: "Målet är att befria Donbas." Den ryske presidenten Vladimir Putin har beordrat en delvis allmän mobilisering i Ryssland, rapporterar Reuters. Mobiliseringen inleds omgående, säger Putin i ett tal till nationen. "Väst vill förstöra vårt land," säger han och fortsätter: "Det handlar om att skydda ryskt territorium." Enligt Putin är det medborgare som för närvarande befinner sig i reserven som omfattas av mobiliseringen. Framför allt de som tjänstgjort i armén, har "vissa militära specialiteter" och relevant erfarenhet. Enligt ryska försvarsdepartementet rör det sig om 300 000 personer. Ryssland meddelade på tisdagen att "folkomröstningar" ska hållas i ryskockuperade områden i östra Ukraina. Något som skulle kunna skapa förutsättningar för Kreml att eskalera sin offensiv efter en rad ukrainska framgångar på slagfältet, skriver AP. "Vårt mål är att befria Donbas," säger Putin under sitt tal. Presidenten säger också att regeringen måste tillhandahålla medel för att öka produktionen av vapen. Putin: "Den ryska militären behöver frivilliga soldater vid sidan av de redan inkallade yrkessoldaterna." Omni 220921. Sjojgu: Strider mot väst snarare än mot Ukraina. Ryssland strider "mot väst, snarare än mot Ukraina", säger landets försvarsminister Sergej Sjojgu efter att president Putin beordrat delvis mobilisering. Det rapporterar AFP. De 300 000 reservister som kallas in utgör en procent av Rysslands "enorma resurser" om 25 miljoner personer, hävdar ministern. Studenter och värnpliktiga omfattas inte av mobiliseringen, utan personer med "tidigare militär erfarenhet". Sjojgu hävdar att de ryska förlusterna hittills i kriget är 5 937 - en mycket sällsynt rysk redogörelse för de påstådda egna förlusterna. Det är en långt mindre siffra än de många tiotusentals ryska förluster som bland andra USA, Storbritannien och Ukraina anger. Omni 220921. Sval respons i Ukraina på ryskt besked: "Förutsägbart". Vladimir Putins besked om en mobilisering av 300 000 ryska reservister har genererat svala reaktioner i Ukraina. Chefen för Ukrainas presidentadministration, Andrij Jermak, säger att man fortsätter sitt arbete "som vanligt" och Mychajlo Podoljak, rådgivare till president Volodymyr Zelenskyj, säger till Reuters att det ryska draget var "förutsägbart". "Det här visar att Rysslands krig inte går enligt plan." Zelenskyj har ännu inte uttalat sig om beskedet men sa på tisdagen att Rysslands planerade "folkomröstningar" i flera ockuperade områden i öst inte ändrar Ukrainas position. Omni 220921. Analyser: En panikåtgärd från pressad Putin. Putins besked om en "delvis mobilisering" visar att han inte är beredd att gå till öppet krig, skriver DN:s Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén i en analys. En total mobilisering skulle skapa stor oro i det ryska samhället, vilket är det sista Putin vill ha, skriver hon. "Av allt att döma vill han fortfarande att samhället så lite som möjligt ska beröras av kriget. Den här halvmesyren var därför en väntad lösning." Beskedet innebär en skärpning av konflikten, säger Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. "Men också lite av en panikåtgärd från rysk sida eftersom kriget inte gått så bra." Fram till i dag har Ryssland hävdat att deras "specialoperation" går enligt plan - men inte längre, skriver BBC:s Steve Rosenberg. "Genom att tillkännage en ’delvis mobilisering’ har Putin medgett att Ryssland behöver fler soldater i fält." Anna-Lena Laurén: Delvis mobilisering i Ryssland var en väntad halvmesyr. Omni 220921. Kommentar: När Putin med sin armé har ockuperat ett landområde då anser han att det är ryskt territorium. Ryssland inför allmän mobilisering med omedelbar verkan. Ryssland skalar upp i kriget mot Ukraina och inför nu delvis allmän mobilisering. Det uppger president Vladimir Putin i ett tv-sänt tal under onsdagsmorgonen där han också attackerar Västländerna verbalt. 300 000 reservister berörs i ett första skede. "Jag stödjer en delvis mobilisering, jag betonar att det är en delvis mobilsering." Så säger Vladimir Putin i det hastigt aviserade tal som han höll under onsdagsmorgonen. Putin har undertecknat ordern om mobilisering och den börjar gälla från och med i dag onsdag. Det innebär att de som i dag är reservister kallas in till armén. Den ryska mobiliseringen berör i första skedet 300 000 reservister, enligt Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu. "Västländerna vill förstöra vårt land," säger Putin och fortsätter med att anklaga Väst för en hatkampanj mot Ryssland och menar att Väst aldrig velat att det blir fred mellan Ryssland och Ukraina. "Vår mål är att befria Donbas," säger Putin. Talet var först planerat att sändas under tisdagskvällen men sköts upp med kort varsel. I sitt anförande säger Putin också att han anser sig ha rätt att använda "alla typer av vapen", kärnvapen inkluderat. Gällande de "folkomröstningar" som är planerade att hållas i flera ockuperade eller delvis ockuperade regioner i Ukraina för att legitimera en anslutning till Ryssland säger Putin att Ryssland kommer "se till att de sker under säkra förhållanden så att folket kan uttrycka sin vilja". Uppgifterna om att det planeras att hållas "folkomröstningar" i Zaporizjzja, Donetsk, Cherson och Luhansk har mötts av stark kritik från omvärlden. USA:s utrikesminister Antony Blinken kallar det för skenval och en kränkning av FN-stadgan.
svt 220921. Kommentar: När blev delar av Ukraina "vårt land" för Ryssland??? Putin sänkte kronan till lägsta nivån sedan 2001. Kronan försvagades ytterligare efter Vladimir Putins order om militär mobilisering på onsdagsmorgonen. För första gången sedan 2001 var en dollar tillfälligt uppe på 11 kronor. "Oroande besked från Moskva (Putins tal) får svenska kronan att sätta dystert historiskt rekord och i dag spräcka 11:an mot dollarn", skriver SEB-ekonomen Robert Bergqvist på Twitter. SEB:s chefsstrateg Per Hammarlund säger till TT att det skedde en tydlig förstärkning av dollarn under Putins direktsända tal. "Insatserna är mycket högre nu. Riskerna stiger, inte minst vad gäller hotet om att använda kärnvapen," säger han. Putin: Ryssland kommer att använda alla medel som står till förfogande för att bekämpa hot mot sin territoriella integritet. Bergqvist: Kronan är klart undervärderad. Omni 220921. Påven: Ukraina utsatt för tortyr och grymhet. Ukraina utsätts för "grymhet, monstrositet och tortyr", säger påve Franciskus, som kallar ukrainarna ett ädelt martyrfolk. Det rapporterar Reuters. Uttalandet gavs i ett tal på Petersplatsen i Vatikanstaten, men nämnde inte specifikt Ryssland. Påven berättade också för åhörarna om ett samtal han haft med Vatikanens välgörenhetschef, kardinal Konrad Krajewski, som besköts förra veckan när han bistod med nödhjälp i Ukraina. Uppger att kardinalen besökt massgravar. Omni 220921. Expert: Ryska reserven är svag - "blir kanonmat". Att Ryssland plockar in 300 000 reservister för att strida i Ukraina är ett väntat drag, enligt överstelöjtnant Jörgen Elfving. Det återstår nu att se om de extra resurserna kommer ha någon effekt. "Misslyckas den finns två vägar framåt. Antingen går man vidare med allmän mobilisering eller så kryper man till korset och erkänner att man misslyckats," säger Elfving i SVT:s direktsändning. Hugo von Essen, analytiker vid Utrikespolitiska institutet (UI), ställer sig tveksam till att reservisterna skulle ge Ryssland någon större fördel i kriget. Han tror snarare att de kommer fungera som "mer kanonmat" för att förlänga kriget. "Många av de här är medelålders män som inte nuddat ett vapen på tio år," säger han till Ekot. Jacob Hedenskog, även han analytiker vid UI, säger till Expressen att det kommer dröja innan reservisterna kan ansluta sig till striderna eftersom de måste utbildas och utrustas först. "Det här löser inte Rysslands problem på en gång. Och motivationen är inte särskilt stor." Att Putin just beordrat en "delvis mobilisering" gör att han även fortsättningsvis kan kalla kriget i Ukraina för en militär specialoperation, påpekar Rysslandskännaren Gudrun Persson. "En fullständig mobilisering innebär krig. Det är rationellt på något plan i så måtto att han inte vill bränna allt krut på en gång," säger hon till TT. Omni 220921. "Vladimir Putin och hans lakejer hör hemma i Haag." Flera svenska politiker reagerar på att Vladimir Putin har beordrat en delvis mobilisering i kriget mot Ukraina. M-ledaren Ulf Kristersson skriver på Facebook att upptrappningen understryker vikten av ett enat EU och betydelsen av ett nära samarbete mellan EU och USA. Han konstaterar också att ett svenskt Natomedlemskap är fundamentalt. Den tilltänkta regeringspartnern Ebba Busch (KD) skriver på Twitter att Ryssland går mot ett svidande nederlag i Ukraina. "Ekonomin är i fritt fall och Putins verktygslåda blir allt mindre. Tomma tunnor skramlar mest. Vi måste fortsätta stödet till Ukraina." Enligt Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar visar den ryska mobiliseringen att "despoten Putin är desperat". Även L:s partiledare Johan Pehrson kommenterar dagens händelseutveckling. "Det går inte att backa en millimeter när de facto hela Europas framtid står på spel. Putin och hans lakejer hör hemma i Haag." Ulf Kristersson: "Det svenska stödet till Ukraina kommer att fortsätta." Omni 220921. Flygbiljetter ut ur Ryssland slutsålda - ryssar googlar hur man lämnar landet. Nästan alla flyg från Ryssland till utlandet är fullbokade efter Putins besked om mobilisering, rapporterar The Moscow Times. På den ledande bokningssajten Aviasales.ru var alla onsdagens avgångar till Georgien, Turkiet och Armenien fullbokade bara några minuter efter tillkännagivandet. Redan på tisdagskvällen, när Putin ursprungligen skulle ha hållit sitt tal, var "hur lämnar man Ryssland 2022" den mest googlade termen i landet. På onsdagen googlas i stället "hur lämna Ryssland under mobilisering". Enligt tidningen finns enskilda rapporter om att gränsvakter nekat män i stridbar ålder utträde ur landet. Omni 220921.
Expert: Fortsatt låg risk för kärnvapen - men högre än för några veckor sedan. I sitt tal till nationen i morse sa Vladimir Putin att Ryssland kommer "använda alla tillgängliga medel" för att försvara landets "territoriella integritet". Men sannolikheten att Ryssland tar till kärnvapen är fortsatt låg - om än högre än för ett par veckor sedan, bedömer krigsvetaren Oscar Jonsson i en intervju med TT. Jonsson tolkar uttalandet som att Putin syftar på de ryskockuperade regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson, där så kallade "folkomröstningar" i rysk regi ska hållas om att låta regionerna uppgå i Ryssland. "Hoten om eventuella kärnvapen är i första hand riktade mot dessa regioner. Men man ska komma ihåg att användning av kärnvapen inte skulle innebära en magisk vinst utan mer troligt ytterligare en upptrappning av kriget," fortsätter han. Tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving säger till SVT att rysk användning av kärnvapen i Ukraina skulle kunna få konsekvenser även på den ryska sidan. "Sätter man in dem i Ukraina skulle sannolikt även Ryssland drabbas, beroende på vilken typ av vapen det är och vart nedfallet av radioaktiva ämnen tar vägen," säger han. Elfving tror inte att Ryssland kommer använda kärnvapen lättvindigt. Jonsson: Jag har svårt att se att Ukraina skulle ge upp, men däremot skulle omvärlden svara med ännu hårdare restriktioner. En Putin-allierad hävdar i en intervju med BBC att det är "möjligt" med ryska kärnvapenattacker mot London. Storbritanniens utrikesminister: Putins hot allvarligt - men inte nytt. Omni 220921. EU utlovar "konsekvenser": -Visar på rysk desperation". Rysslands upptrappning av konflikten i Ukraina kommer att få "konsekvenser" från EU:s håll, säger talespersonen Peter Stano på en pressträff enligt Reuters. EU-ländernas ledare är just nu samlade i FN:s generalförsamling i New York, och har enligt Stano diskuterat en gemensam reaktion med de övriga världsledarna på plats. Han vill dock inte uttala sig om ifall några nya sanktioner mot Ryssland kan bli aktuella från EU:s håll. Stano säger även att beskedet om rysk mobilisering visar på Vladimir Putins "desperation" och det ryska militära misslyckandet i Ukraina. Europeiska rådets ordförande Charles Michel skriver i ett inlägg på Twitter att "EU:s stöd till Ukraina förblir orubbligt" - och poängterar att Rysslands mobilisering kommer samtidigt som generalförsamlingen har samlats för att "arbeta för samarbete, säkerhet och välstånd". Stano: Ytterligare ett bevis på att Putin inte vill ha fred. Omni 220921. Försvarsutskottet inkallas - fler avancerade vapen kan skickas: "En game changer." Försvarsutskottet blixtinkallas efter Rysslands besked om mobilisering, uppger TV4 Nyheterna. Enligt kanalen kan avancerade svenska vapen skickas till Ukraina, men för det krävs ett regeringsbeslut. Mikael Oscarsson (KD) säger till TV4 att både M och KD är positivt inställda till förslaget. "Vi kan kanske avstå några Robotsystem 70 och Archer," en game changer för Ukraina, säger han. Oscarsson: Det är min uppfattning att vi kan avvara det här. KD menar att Sverige kan bidra mer utan att försämra den svenska försvarsförmågan. "Vi tycker det är angeläget att försvarsutskottet får en uppdatering av vad som händer." Oscarsson menar att Sverige skulle kunna avvara 6 till 12 Archer.
Omni 220921. Israel is preparing to transfer the Iron Dome air defense missile system to Ukraine. Israel Defense Forces Command is negotiating to supply weaponry to Ukraine. Israel said in an earlier declaration against Moscow that its primary goal was to provide humanitarian aid to Ukraine; however, after the Russian invasion, this position was modified. It is currently preparing to supply various types of weapons to the Ukrainian side. Israel is one of the 40 Western nations meeting to discuss providing Ukraine with extra weapons to aid in its defense against Russian actions in the nation. Israel took part in a wider change by attending the US-sponsored meeting on Tuesday at the Rammstein Air Base in Germany. It appears that Jerusalem is abandoning its strategy of delivering humanitarian aid to the unstable nation in order to maintain its relations with Moscow. Russian Federation was specifically accused by Israeli Foreign Minister Yair Lapid. We may discuss armaments, anti-tank missile defense systems, and Iron Dome air and missile defense systems, Israel told Ukraine. The toughest criticism of Moscow offered by a top Israeli official was this. The beginning of negotiations with the Ukrainian Defense Ministry. The second target was the Russian army, which electronic warfare weapons could easily assault. They are anticipated to be powerless to interfere with these systems. Different types of flying targets can be successfully intercepted by the Iron Dome missile defense system. Since years, Israel has used the Iron Dome to combat Taliban groups. Thousands of rockets and missiles fired at Israel have been deflected by the Iron Dome. Russian aircraft and bombers will be in great risk if Israel provides Ukraine with the Iron Dome defense system. This system has the ability to alter the course of a war. You tube 1:59. Kärnkraftverk i Zaporizjzja skadat i ny beskjutning. Det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzja har ännu en gång utsatts för beskjutning, uppger både Ryssland och Ukraina på onsdagen. Det ryska försvarsdepartementet uppger enligt den ryska statliga nyhetsbyrån RIA att en vattenledning skadats. Den ukrainska statliga bolaget Energoatom, som äger kärnkraftverket, gick tidigare under dagen ut och anklagade Ryssland för att ha attackerat kärnkraftverket under natten och skadat en kraftledning, rapporterar AFP. Kärnkraftverket ligger nära frontlinjen, i ett område som ockuperades av Ryssland i mars, och har utsatts för flera attacker de senaste månaderna, skriver Reuters. Omni 220921. Analyser: Nervöst ögonblick för ryssar som kan kallas in. Vladimir Putins tal på onsdagsmorgonen om en delvis allmän rysk mobilisering innebar ett medgivande om att invasionen i Ukrainska inte gått som den ryska presidenten tänkt sig. Der skriver Roger Cohen i en analys i New York Times. Putin har konsekvent förnekat det växande motståndet från en "enad ukrainsk nation" och är nu inträngd i ett hörn, skriver Cohen, med tillägget att det är då Putin är som allra farligast. Likt flera experter konstaterar BBC-korrespondenten Jonathan Beale att det kan ta upp till sex månader innan de 300 000 reservisterna kan komma till användning för rysk del. Många officerare som kan tänkas utbilda reservister har antingen dödats eller deltar i de pågående striderna just nu, skriver han. Det är också svårt att se hur Putins drag ska stärka den ryska arméns moral. Tvärtom kan den sänkas ytterligare, menar Beale. Sky News Moskva-korrespondent Diana Magnay skriver att det är ett "nervöst ögonblick" för alla ryssar som kan kallas in, och som nu överväger att lämna landet. Mobiliseringen är Putins svar på de framgångsrika ukrainska motoffensiverna och för de som vill undvika strider kan chansen att lämna redan ha gått, skriver hon. Omni 220921.
Stoltenberg: Farlig retorik - är inte första gången. Ryska presidenten Vladimir Putin använder sig av en farlig retorik när han säger att Moskva är redo att använda kärnvapen "för att skydda" sin befolkning. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i samband med FN:s generalförsamling, skriver AFP. Den hänsynslösa retoriken har använts av Putin vid flera tidigare tillfällen, konstaterar Stoltenberg. "Han vet mycket väl att ett kärnvapen aldrig bör utkämpas och inte kan vinnas." I sitt tal på onsdagsmorgonen anklagade Putin länderna i väst för att hota med kärnvapen, och sa bland annat att Ryssland har mer moderna kärnvapen. Omni 220921. Biden: "Vladimir Putin den enda som söker konflikt." Det är Vladimir Putin och ingen annan som söker konflikt. Det säger USA:s Joe Biden i sitt tal vid FN:s generalförsamling, där han samtidigt fördömer planerna på "skenval" i flera ockuperade delar av Ukraina. Han säger att Putin genom invasionen "skamlöst" brutit mot FN-stadgan och att ansvariga måste ställas till svars. I och med Putins beslut att invadera har han försökt "radera en suverän stat från kartan", genom ett krig som handlar om att "utplåna Ukrainas rätt att existera" som stat, säger den amerikanske presidenten. Biden uttrycker sig också i liknande ordalag som Natochefen Jens Stoltenberg, och säger att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas. Biden: Försök till annektering bryter mot stadgarna Omni 220921. Svensk krigsfånge släppt - har flugits till Saudiarabien. Den svenska medborgare som tillfångatagits av Ryssland under invasionen i Ukraina är en av tio krigsfångar som nu flugits till Saudiarabien, uppger Reuters med hänvisning till en saudisk tjänsteman. Svensken ska ha släppts och flugits till Saudiarabien tillsammans med amerikanska, brittiska, kroatiska och marockanska medborgare. I början av juli rapporterade statsägda ryska medier att en svensk gripits i regionen Donetsk, efter anklagelser om att han stridit som legosoldat. Då uppgavs att han riskerade dödsstraff. Svenska utrikesdepartementet har ännu inte kommenterat. Kronprins Mohammed bin Salman uppges ha medlat med Ryssland. Omni 220921. Över tusen personer gripna efter protester i flera ryska städer. Över tusen personer har gripits i flera ryska städer efter protester mot president Vladimir Putins besked att Ryssland skalar upp kriget i Ukraina och inför delvis allmän mobilisering. Trots Rysslands hårda lagstiftning mot att kritisera militären och kriget i Ukraina förekom protester över hela landet på onsdagen. Över tusen personer har gripits i 37 olika städer, inklusive Moskva och Sankt Petersburg, enligt den oberoende människorättsorganisationen OVD-Info. "Tusentals ryska män - våra fäder, bröder och män - kommer att kastas in i krigets köttkvarn. Vad kommer de att dö för? Vad kommer mammor och barn att gråta för", skrev den oppositionella gruppen Vesna tidigare på onsdagen i ett uttalande och uppmanade till protester. "Det kommer inte att hjälpa, men det är min medborgerliga plikt att uttrycka min ståndpunt. Nej till krig," sade en demonstrant i Moskva, som inte ville uppge sitt namn, till nyhetsbyrån AP. När uppmaningar till protester började cirkulera online under onsdagen varnade Moskvas åklagarmyndighet för att organisering eller deltagande i sådana handlingar kan leda upp till 15 års fängelse, rapporterar AP. Protesterna är de första rikstäckande antikrigsprotesterna sedan kriget i Ukraina utbröt i slutet av februari. I ett tv-sänt tal på onsdagsmorgonen meddelade Putin att ett dekret om delvis allmän mobilisering skrivits under och träder i kraft redan i dag. Enligt Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu innebär mobiliseringen i ett första skede att 300 000 reservister kallas in.
svt 220921. Martin Kragh: Reservisterna har två alternativ - död eller fängelse. De 300 000 reservister som kallas in till kriget i Ukraina har troligen två alternativ: antingen sitta i fängelse i Ryssland eller dö på slagfältet. Det säger Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier. "Många kanske väljer fängelse eller andra alternativ som att lämna landet," säger han. I ett tv-sänt tal till nationen beordrade Rysslands president Vladimir Putin delvis allmän mobilisering av i ett första skede 300 000 reservister. Det är däremot oklart vilka dessa reservister är, säger Martin Kragh. "Det behöver inte vara tidigare värnpliktiga, utan det kan vara någonting annat. Det är lite oklart," säger han i SVT:s Aktuellt. Men målet är satta och ambitionerna höga, konstaterar Kragh. Nu återstår den stora frågan - hur ska målen uppnås? "På kort sikt blir det nog väldigt svårt. Man har inte fått frivilliga tidigare och nu återstår piskan, att tvinga folk med hårdare straff," säger Martin Kragh. Reservisterna står i ett vägskäl; Antingen väljer de att sitta i fängelse i Ryssland eller dö på slagfältet i Ukraina. "Många kanske väljer fängelse eller andra alternativ som att lämna landet," säger Kragh. Mobiliseringen inleds redan under onsdagen, men enligt Jan Hallengren, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, kommer det att ta lång tid innan upptrappningen ger effekt. "De kommer nog att skicka några trupper för att markera att det sker någonting. Men innan det blir allvar så måste de här styrkorna träna, och den ryska förmågan att föra in stora trupper och leverera dem till olika platser har inte imponerat tidigare," säger han. svt 220921. Turkiet fördömer planer på val i ockuperade regioner. Turkiska utrikesdepartementet fördömer planerna på att hålla det som ockupationsstyrena i Ukraina kallar för folkomröstningar i flera regioner. Det i ett uttalande på onsdagen, skriver AFP. Turkiet, som inte heller erkänt den ryska annekteringen av Krymhalvön 2014, betonar att sådana folkomröstningar skulle vara illegitima och inte erkännas internationellt. Tidigare i veckan uppgav ockupationsstyren i flera regioner i Ukraina att folkomröstningar - som enligt flera världsledare innebär "skenval" - ska ske mellan 23 och 27 september. Turkiets president Erdogan har velat inta en roll som medlare för att nå en vapenvila Omni 220921. Expert: Överraskande stora protester - som kan växa. De protester som på onsdagskvällen bröt ut i nära 40 ryska städer mot beslutet om en delmobilisering är överraskande stora. Det säger den norske Rysslandsexperten Geir Flikke till Dagbladet. Han säger att demonstrationerna tycks ha startat spontant och att de kan komma att växa sig större. "Det som sticker ut är att nationalgardet använder relativt brutalt våld mot fredliga demonstranter. Samtidigt tycks demonstranterna vara mer resoluta än tidigare," säger han. Flikkes kollega Jakub M Godzimirski påpekar att det förekom demonstrationer även under krigets inledning, men att de senare dog ut. Han tror inte att de nya demonstrationerna är omfattande nog för att göra intryck på president Putin. På onsdagskvällen rapporterade människorättsgruppen OVD att över 1 300 personer gripits. Omni 220921. Zelenskyj: Frånta Ryssland vetorätten i säkerhetsrådet. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj kräver att Ryssland fråntas sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd. Det sa han under ett förinspelat tal inför FN:s generalförsamling sent på onsdagskvällen, rapporterar AP. Han vill också att Ryssland fråntas rösträtt i andra internationella organisationer. "Ett brott har begåtts mot Ukraina och vi kräver ett rättvist straff," sa Zelenskyj vidare. Presidenten lade också fram fem kriterier för att fred ska nås i kriget. Bland annat krävde han att Ukrainas territoriella integritet återupprättas och att landet får säkerhetsgarantier. Han sa också att det är uteslutet att landet ska förklara sig neutralt. Zelenskyj: Vi kan återta vårt land, men vi behöver tid. Presidenten sa att hans fem krav inte är förhandlingsbara. Zelenskyj är den enda som fått tillåtelse att ge ett förinspelat tal. "Ukraina vill ha fred. Europa vill ha fred. Världen vill ha fred." Presidenten sa att hans fem krav inte är förhandlingsbara. Omni 220921. Kommentar: Putin vill inte ha fred. Oligarken Medvedtjuk och 215 ukrainska soldater ska ha ingått i fångutväxlingen. I utbyte mot de krigsfångar som Ryssland släppt har Ukraina lämnat ut över 50 fångar, bland dem den ryske oligarken Viktor Medvedtjuk. Det uppger ukrainska myndigheter enligt Reuters. Medvedtjuk, som är personlig vän med Vladimir Putin, greps under en specialinsats i april. Tidigare under onsdagen blev det känt att de tio fångar från andra länder än Ukraina som Ryssland släppt flugits till Saudiarabien för att därifrån föras vidare till sina hemländer. Bland dem finns två britter som tidigare dömts till döden samt en svensk medborgare. Ukraina uppgav sent på kvällen att även 215 ukrainska soldater ingått i utväxlingen. Det ska bland annat handla om soldater och befäl ur Azovbataljonen som försvarade stålverket Azovstal i Mariupol. Utväxlingen ska ha skett efter medling av Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman, och under onsdagskvällen tackade Vita huset kronprinsen och den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj för att utväxlingen möjliggjorts. Ryssland har tidigare sagt att soldaterna från Azovbataljonen ska ställas inför rätta. Även amerikaner finns bland de frisläppta. Fem britter, två amerikaner, en kroat, en marockan och en svensk har släppts. Sveriges utrikesminister Ann Linde har bekräftat att svensken släppts.
Omni 220922. Linde: Nya EU-sanktioner mot Ryssland väntar. EU kommer anta ytterligare sanktioner mot Ryssland efter Putins mobiliseringsbesked. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT efter ett blixtinkallat möte med sina EU-kollegor. Exakt vad de nya sanktionerna kommer innefatta är oklart. "Det finns dels nya områden att ta upp och dels har vi funnit kryphål, exempelvis vad gäller produkter som kan användas både civilt och militärt, som vi behöver täppa igen eftersom vi har märkt att man kan kringgå sanktionerna på olika sätt," säger Linde. Utrikesministermötet hölls natten mot torsdag, svensk tid, i samband med FN:s generalförsamlings sammankomst i New York. Linde: Vi kommer fortsätta att ge militärt stöd till Ukraina så länge det behövs. Omni 220922. Panik bland ryssar över den vaga ordern - "funderade på att bryta min egen arm". Många ryska män i stridbar ålder fruktar att bli inkallade till kriget i Ukraina efter Putins order om delvis mobilisering, rapporterar The Moscow Times. "Jag vill inte bli kanonmat," säger en 30-årig Moskvabo, som tillägger att han funderade på att bryta sin egen arm för att få ett medicinskt undantag. 29-årige Oleg, som fullgjort sin värnplikt, säger att han "definitivt" hade lämnat landet om han hade pengar och vänner utomlands. En kvinna berättar om hur familjen panikslaget försöker få tag i en flygbiljett för att få ut sin bror ur landet. Enligt Kreml kommer enbart reservister med militär erfarenhet kallas in, men företrädare för människorättsgrupper uppger att ordern är formulerad tillräckligt vagt för att kunna kalla in vilken reservist som helst. Ordern innehåller en hemligstämplad paragraf om hur många Kreml har som mål att kalla in. Försvarsminister Sjojgu: Ryssland har enorma resurser att mobilisera - 25 miljoner personer. Omni 220922. Elkablar skadade vid kärnkraftverket Zaporizjzja. Den senaste beskjutningen mot kärnkraftverket i Zaporizjzja i sydöstra Ukraina har lett till att elkablar skadats. Det uppger FN:s internationella atomenergiorgan IAEA som har inspektörer permanent stationerade vid anläggningen. Skadorna gör att reaktor sex måste gå på reservkraft från dieselgeneratorer. De fem övriga reaktorerna påverkas inte, enligt IAEA. Reperationsarbete pågår. IAEA:s chef Rafael Grossi säger att beskjutningen innan detta såg ut att minska men att onsdagens händelser återigen visar att det finns ett akut säkerhetshot kring kärnkraftverket och att det är viktigt att verka för att det upprättas en skyddszon kring anläggningen. (svt 220922.) Nordkorea förnekar vapenhandel med Ryssland. "Vi har aldrig exporterat vapen eller ammunition till Ryssland och vi planerar inte att exportera något." Det skriver nu vice generaldirektör vid nordkoreanska försvarsmaktens utrustningsenhet. Uttalandet publicerades först på KCNA, en statligt kontrollerad TV-kanal. Tidigare i månaden rapporterade New York Times att Nordkorea ska ha sålt miljontals raketer och artillerigranater till Ryssland. Uppgifterna bekräftades sedan av en högt uppsatt källa i USA med insyn i försvarsverksamheten enligt CNN. Nu fördömer Nordkorea de amerikanska uppgifterna och säger att man "spridit tanklösa rykten för att fullfölja grundläggande politiska och militära mål". Man bad även USA att fortsatt "hålla tyst". (svt 220922.) Ryssvänliga länder reagerar: "Fortsätter vara rättvis." Det kommer reaktioner även från mer ryssvänliga länder efter Vladimir Putins besked om en delvis mobilisering. Kinas utrikesdepartement uppger att utrikesminister Wang Yi klargjort för sin ryska motsvarighet Sergej Lavrov att landets ståndpunkt rörande Ukraina kommer fortsätta vara "objektiv och rättvis", skriver Sky News. Samtidigt tillbakavisar Nordkorea USA:s anklagelser om att landet skickat artilleriammunition och robotar till Ryssland, rapporterar The Guardian. "Vi har aldrig exporterat vapen eller ammunition till Ryssland och vi har inga planer på att göra det", kan man läsa i ett uttalande från nordkoreanska försvarsdepartementet på den statliga nyhetsbyrån KCNA. Ungerns premiärminister Viktor Orbán fortsätter att driva linjen att EU borde häva sina sanktioner mot Ryssland, skriver Reuters. Enligt den regeringsvänliga dagstidningen Magyar Nemzet påstod Orbán under ett möte med sitt parti att gaspriserna skulle falla med 50 procent om sanktionerna skrotades. Reuters har dock inte kunnat verifiera uttalandet. Omni 220922. "Putin kan kalla in alla han vill - men inte träna dem." Vladimir Putin kan kalla in hur många reservister han vill men faktum kvarstår att Ryssland varken har möjlighet att utbilda de nya trupperna eller tillhandahålla de vapen som behövs. Det skriver CNN:s Brad Lendon. Lendon lyfter en analys som publicerats av tankesmedjan Institute for the Study of War där experter drar slutsatsen att Ryssland förlorat mellan 50 och 90 procent av sin styrka i vissa enheter. Samtidigt har en rysk reform från 2008, som syftade till att modernisera militären, tagit bort logistiska strukturer för att snabbt utbilda och utrusta värnpliktiga, skriver Lendon. "Även om de hade all utrustning och motivation de behöver skulle det vara omöjligt att få 300 000 soldater snabbt utbildade för strid." New York Times Roger Cohen påpekar att en Putin som står inmålad i ett hörn är den farligaste Putin. Ett allt mer våghalsigt politiskt spel mellan USA och Ryssland har gjort situationen oförutsägbar, enligt Cohen. "Om Ukraina och dess västerländska uppbackare har en fördel för tillfället, är den sidan inte på något sätt säker", skriver han. Omni 220922. Tryck vid finska gränsen - 400 meters kö på morgonen. Trafiken vid den finska östgränsen har ökat märkbart under natten mot torsdag. Det uppger gränsbevakningen i sydöstra Finland på Twitter. Enligt tidningen Iltasanomat är det högst tryck vid gränsbevakningsstationen i Vaalimaa. Där ringlade sig kön 300-400 meter lång på torsdagsmorgonen. "Det är främst folk som meddelar att de kommer på semester," säger yttre befäl Raimo Lasanen. Den finska regeringen meddelade på onsdagen att man förbereder en lag för att snabbt "begränsa eller helt förhindra" turism från Ryssland, skriver AFP. Finland begränsade drastiskt turistvisum för ryssar i september, men ryska medborgare fortsätter att ta sig till landet med visum som utfärdats i andra EU-länder. Över 4 400 ryska medborgare passerat tre gränsövergångar i sydöst på onsdagen. Under veckan ökade ryska medborgares ankomster till gränsövergångarna i sydöstra Finland med 57 procent. Finland har krävt ett EU-beslut om att begränsa visum för ryssar. Omni 220922. Ännu en mäktig ryss död - uppges ha fallit i trappa. Den tidigare chefen för Moskvas flyginstitut, 72-årige Anatolij Gerasjtjenko, har dött efter ett långt fall i en trappa, uppger institutet enligt Newsweek. Gerasjtjenko var chef för flyginstitutet, som har kopplingar till Rysslands försvarsdepartement, fram till 2015. Olyckan ska utredas av en kommission med representanter från utbildningsdepartementet och arbetsskyddsmyndigheter, säger en representant för institutet enligt statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Sedan invasionen av Ukraina har flera högt uppsatta personer i Ryssland dött under oklara omständigheter, bland andra oljejätten Lukoils styrelseordförande som föll från ett sjukhusfönster samt flera chefer vid statliga Gerasjtjenko är den tredje prominente ryssen att dö under oklara omständigheter i september. Döda har hittats ihjälskjutna eller med självmordsbrev: "Suspekt att så många drabbats i år." Gerasjtjenko uppges ha fallit från en "mycket hög höjd" inne i universitetets lokaler. Omni 220922. Kreml: Inte olagligt att kalla in gripna demonstranter till militärtjänstgöring. I ryska medier har det rapporterats om att demonstranter som gripits för att ha protesterat mot mobiliseringen fått papper i arresten där de kallas in till militärtjänstgöring, skriver Reuters. När Kremls talesperson Dmitrij Peskov tillfrågas om saken svarar han kort och gott: "Det är inte olagligt." Peskov hävdar också att rapporterna om att unga män i stridbar ålder flyr Ryssland efter mobiliseringsbeskedet är "överdrivna". Flygbiljetter till Turkiet, Georgien och Armenien - länder ryssar kan flyga visumfritt till - sålde blixtsnabbt slut efter beskedet om mobiliseringen. Flygspårningssajten Flightradar24 visade på onsdagen hur en strid ström flygplan lämnade Moskva och S:t Petersburg och flög utomlands. Omni 220922. "Giorgia Meloni har en dröm - att sätta EU på plats." Giorgia Melonis parti Italiens bröder ser ut att nå stora framgångar i söndagens italienska val. Trots att partiledaren mildrat sin retorik och tagit avstånd från sitt partis fascistiska rötter, finns det inget som tyder på att hon ändrat sig i frågan om EU. Italien har traditionellt spelat rollen som ”det ivriga yngre syskonet”, skriver Carlo Martuscelli och Jacopo Barigazzi i Politico. Men med Meloni vid rodret skulle rollen sannolikt bli en annan. Det skulle innebära att Warszawa och Budapest får en vän i Rom, vilket gör det svårare för EU att sätta press på länderna i frågor om pressfrihet och rättsväsendets oberoende, spår skribenterna. Valet i Italien är inte bara intressant för beslutsfattare i Bryssel utan även i Moskva, skriver Amy Kazmin i Financial Times. "Man kommer att följa noga om en högerkoalition håller i Italiens starka stöd för Ukraina, eller om det kommer att medföra nya spänningar mellan Rom och Europa", skriver hon. Omni 220922. Källor: Hemlig paragraf låter Putin kalla in en miljon. Omfattningen av mobiliseringen i Ryssland kan vara tre gånger högre än vad som officiellt aviserats. Enligt källor till den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta innehåller Vladimir Putins order en hemligstämplad paragraf som ger försvarsdepartementet tillåtelse att kalla in upp till en miljon personer. Enligt det officiella beskedet ska 300 000 reservister kallas in. Novaja Gazeta har tagit kontakt med flera verkställande myndigheter som i regel får se de fullständiga besluten. Enligt tidningen uppger källor inom flera departement att den sjunde paragrafen har täckts över. Rysslandsexperten Martin Kragh länkar till uppgifterna på Twitter och skriver att ingen borde använda termen "delvis mobilisering" eftersom den saknar märkbar betydelse. Putin själv angav ingen siffra när han i sitt tal till nationen. Forskare i rättsvetenskap: Mobiliseringen öppnar för obegränsade möjligheter att begränsa medborgarnas rättigheter. Omni 220922. Överstelöjtnant: Skenvalen möjliggör att skicka ryska soldater till ockuperade områden. Om de skenval som Ryssland kallar för "folkomröstningar" genomförs i regioner som Luhansk, Donetsk och Cherson kan det spela roll för möjligheten att skicka soldater dit, eftersom de då i rysk mening skulle betraktas som ryska territorier. "Det finns en koppling till mobiliseringen, eftersom man med det vill förstärka ryska områdena. Om de här områdena röstas in sig kan man skicka dem dit," säger Peter Lidén. (svt 220922.) Medvedevs kärnvapenhot: "Finns ingen väg tillbaka." Dmitrij Medvedev, rysk expresident och medlem i Putins säkerhetsråd, har publicerat ett meddelande på Telegram där han hotar att attackera Europa och USA. "Ryssland har valt sin egen väg. Det finns ingen väg tillbaka" skriver han. I meddelandet skriver han att de planerade folkomröstningarna i ockuperade områden i Ukraina "kommer äga rum" och att "områdena kommer bli en del av Ryssland". Han skriver även att detta kommer innebära att Ryssland kommer att förstärka skyddet mot dessa områden avsevärt. I onsdags trappade Putin upp sin retorik kring kärnvapenhot och underströk att man ämnade försvara sina ryska territorier. Nu understryker Medvedev hoten och skriver att Ryssland "är redo att försvara sina områden med alla medel som är möjliga - strategiska kärnvapen inkluderat." (svt 220922.)
Ryska vapenvägrare kan beviljas asyl i Europa. Ryssar som flyr från Vladimir Putins delmobilisering kan komma att få asyl i Europa. Det säger EU-talespersonen Anita Hipper enligt Dagbladet, som hänvisar till den norska nyhetsbyrån NTB. Situationen saknar motstycke, säger Hipper, och tillägger att EU arbetar för att hitta en gemensam inställning i frågan. Både inrikesministern och justitieministern i Tyskland öppnar dörren för att bevilja vapenvägrande ryssar asyl. Den sistnämnda skriver på Twitter att alla som "hatar Putins vägval och älskar liberal demokrati" är välkomna till landet. Omni 220922. Ryssar väntas söka asyl i Sverige efter mobiliseringen. Migrationsverket räknar med en ökning av migranter från Ryssland under hösten till följd av president Putins besked om mobilisering, skriver TT. Arvid Zheng Norin, migrationsanalytiker, påpekar dock att det fortfarande är mycket som är osäkert om utvecklingen. "Vi vet inte om de ryska medborgare som ingår i de 300 000 som myndigheterna har sagt ska kallas in kommer att veta på förhand att de riskerar mobilisering," säger han. Redan tidigare under året har antalet ryska medborgare som sökt asyl i Sverige ökat något. Sedan krigsutbrottet har runt 700 ryssar sökt asyl. Verkets högsta prognos pekar mot 3 000 ryska asylansökningar. Över 4 400 ryska medborgare passerat tre gränsövergångar mellan Ryssland och Finland på onsdagen. Finland har krävt ett EU-beslut om att begränsa visum för ryssar. Omni 220922. Ukraina står redo att möta attacker mot Kyiv: "Nu har spänningarna ökat här." Ukrainska styrkor planerar för hur man ska skydda Kyiv vid en eventuell rysk offensiv norrifrån i vinter. Det rapporterar SvD som träffat den ukrainske löjtnanten Alex Gorgan utanför huvudstaden. Gorgan säger att det finns mängder av platser för Ryssland att ta sig in i Ukraina från grannlandet Belarus, men att försvararna är beredda på "alla sorters attacker" från det hållet. Att en offensiv sker mot Kyiv är inte säkert, utan ryssarna kan lika gärna försöka vilseleda ukrainska styrkor för att slå till på annat håll, säger han. "I vilket fall som helst så har spänningen nu ökat här i Kiev." Han tror också att Ryssland kommer "plocka in alla som kan hålla i ett vapen" och litar inte till Putins uttalande om att 300 000 ryssar ska mobiliseras. Tror inte på någon lösning via förhandling. Video på Telegram uppges visa mobiliserade ryssar vid bussar. Omni 220922. Uppgift: Putin instruerar irriterade militärtoppar. Rysslands president Vladimir Putin är personligen i kontakt med ryska styrkor i Ukraina och instruerar arméns generaler, uppger underrättelsekällor för CNN. Enligt en av källorna har avlyssning avslöjat att Putins agerande besvärat ryska militärtoppar, som hamnat i konflikt och klagat över beslutsfattandet i Moskva i samtal med vänner och familj. Amerikanska underrättelseuppgifter gör gällande att det inom armén finns meningsskiljaktigheter bland annat vad gäller var Ryssland ska upprätta försvarslinjer. Omni 220923. USA: Ställ Putin till svars - han häller bensin på elden. USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans ryske motsvarighet Sergej Lavrov möttes under torsdagens i FN:s säkerhetsråd. Innan dess hade de bara talats vid en enda gång sedan invasionen i Ukraina inleddes, skriver Politico. Blinken sa bland annat att Vladimir Putin måste ställas till svars, och anklagade den ryske presidenten för att "hälla bensin" på elden genom sitt mobiliseringsbeslut. "Den internationella ordning som vi har samlats för att upprätthålla håller på att rivas ner framför våra ögon." Lavrov anklagade i sin tur Ukraina för "ryssofobi" och västländerna för att dölja "Kyivregimens brott". Blinken: Putin visar sitt förakt mot FN-stadgarna. Omni 220922. "Den som stöttar kriget lär inte gilla fångutbytet." Onsdagens fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland, som bland annat inkluderade en svensk, är den största utväxlingen länderna emellan sedan Putin inledde invasionen i februari. Det rapporterar flera medier. Den proryske ukrainske politikern och oligarken Viktor Medvedtjuk beskrivs som den mest högprofilerade som släppts, då han är en nära allierad till Kreml och Vladimir Putin, skriver bland annat Washington Post. Han är gudfar till Putins dotter, har kallats den ryska presidentens "högra hand", och greps av ukrainska styrkor i april. Enligt The Telegraph har utbytet fått den tidigare ryske officeren Igor Girkin att ilskna till. På Twitter är han kritisk till att försvarare av stålverket Azovstal har släppts, och kallar det för "förräderi". BBC-reportern Liza Fokht förutspådde redan under onsdagskvällen att utbytet kunde irritera vissa ryssar eftersom omkring 200 ukrainska soldater släpptes, i utbyte mot bara Medvedtjuk. Ryssar som stöttar kriget "lär inte uppskatta det", skriver hon.
Omni 220922. FN-utredare slår fast: Krigsbrott har begåtts i Ukraina. På fredagen presenterades de första slutsatserna av den oberoende utredning som FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) tillsatt för att utreda krigsbrott i Ukraina. " Baserat på de bevis som samlats in drar vi slutsatsen att krigsbrott har begåtts i Ukraina," säger utredningens ordförande Erik Møse under ett möte med rådet. Utredningen har hittills fokuserat på regionerna Kiev, Tjernihiv, Charkiv och Sumy. Bland materialet som utredarna samlat in finns bland annat vittnesmål om hur krigsfångar misshandlats och utsatts för elchocker, skriver nyhetsbyrån AP. I arbetet har utredarna bland annat besökt Butja, där ett stort antal döda hittades efter att Ryssland drog sig tillbaka från området i april. "Vi slogs av det höga antalet avrättningar i de områden vi besökte. Kommissionen utreder just nu sådana dödsfall i 16 städer och byar," säger Møse. Utredaren Pablo de Grieff säger till AP att man hittills påträffat två fall där ryska soldater behandlats inhumant av ukrainska styrkor. Antalet fall där ryssar behandlat ukrainare på samma sätt är "betydligt större", menar han. UNHRC:s utredning är en av tre som FN inlett under kriget i Ukraina. Rådet har ingen möjlighet att utdöma straff, men det är vanligt att materialet som samlas in används som del av rättsprocesser i internationell domstol. (svt 220923.) Experten: "Inte att betrakta som legitima folkomröstningar." På fredagen ska så kallade folkomröstningar inledas i de delvis ryskkontrollerade regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Detta med målet att göra dem till en del av Ryssland. Draget har fördömts och beskrivs som ett brott mot folkrätten. "Ordet omröstning är inte applicerbart på den här situationen, det handlar om propaganda," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. De ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk blev innan invasionen av landet erkända av Ryssland som självständiga republiker, trots internationella och ukrainska protester. Dessa så kallade republiker styrs idag av proryska separatister, stödda av Ryssland. Mellan den 23 och 27 september har så kallade folkomröstningar utlysts i regionerna med syftet att de ska bli en del av Ryssland. De ryska styrena i de ockuperade regionerna Cherson och Zaporizjzja kommer också att genomföra omröstningar, enligt rysk statsmedia. "Det är inte att betrakta som legitima folkomröstningar, jag skulle säga att ordet omröstning är felaktigt. Det här är propaganda," säger han. Att stora delar av regionernas befolkning lämnat sina hem sedan kriget, och att omröstningarna ser ut att till stor del ske digitalt, talar sitt tydliga språk, enligt Jakob Hedenskog. "Det finns inga röstlängder som har någon legitimitet. Ryssland är ute efter att skapa en bild av att det finns ett folkligt deltagande. Man vill ha bilder på köer av folk som röstar för Ryssland, för annektering, som man kan sända till den inhemska publiken i Ryssland." Ett "ja" i omröstningarna kan få flera konsekvenser och är att betrakta som en eskalering av konflikten, enligt Jakob Hedenskog. Detta då områdena av Ryssland skulle börja ses som en del av det egna landet. "Ryssland betraktar ett angrepp på det egna territoriet som ett möjligt hot mot den ryska federationens existens, varpå man då anser sig ha rätt att använda kärnvapen. Putin varnade redan i sitt tal den 24 februari om att Ryssland har kärnvapen och är beredda att använda dem," säger han. "Hittills har västmakterna sett detta som tomma hot och det har inte hindrat Ukraina från att försvara sig." Hör Jakob Hedenskog om omröstningarna i Donetsk och Luhansk i klippet.
svt 220923. Yellen: Pristaket fungerar - Putin ger enorma rabatter. Ryssland ger "enorma rabatter" på rysk olja till Indien och Kina, hävdar USA:s finansminister Janet Yellen enligt Reuters. Hon ser det som att västs planer på ett pristak på rysk olja redan gjort en skillnad. Samtidigt letar Ryssland med ljus och lykta efter nya köpare. I december kommer nämligen Europa att stoppa merparten av köpen av dagens 3 miljoner fat per dag, vilket ökar trycket på Ryssland ytterligare att hitta nya marknader, säger Yellen enligt nyhetsbyrån. Omni 220922. Oro och kritik när ryska "folkomröstningar" inleds. Rysslands kritiserade "folkomröstningar" i östra Ukraina inleddes tidigt på fredagsmorgonen, rapporterar AFP med hänvisning till ryska medier. Omröstningarna väntas pågå fram till tisdag i de rysskontrollerade regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja, som tillsammans utgör omkring 15 procent av ukrainskt territorium. I Zaporizjzja har den militärcivila administrationens ledare Jevgenij Balatskij sagt att invånare kommer att sökas upp på sina hemadresser och sedan föras till vallokaler av både medlemmar ur valkommissionen och polis, skriver DN. Han påstår att det är en åtgärd för att skydda människor mot "nazister". Ryssland hävdar att de så kallade folkomröstningarna ger invånarna i regionerna en möjlighet att uttrycka sin åsikt, medan väst har fördömt dem som olagliga och klargjort att man inte tänker erkänna resultatet. Ukraina, samt flera experter, har varnat för att Ryssland kan hävda att resultatet är ett bevis på folkligt stöd och använda det som en förevändning för annektering. Resultatet skulle också kunna motivera en upptrappning av konflikten. I ett tal på onsdagen sa president Vladimir Putin att Ryssland kommer "använda alla medel som står till förfogande" för att skydda sitt folk och sina territorium. Omni 220923. Ryssland mot rekordskörd - men vetet stannar i landet. Rysslands veteskörd väntas nå rekordhöga 100 miljoner ton efter gynnsamma odlingsförhållanden i sommar. Den bedömningen gör konsultföretaget Sovecon, enligt Bloomberg. Det enorma utbudet hos världens största exportör skulle vanligtvis hjälpa till att trycka ner världspriserna för livsmedel. Men ryska exportskatter och logistikstörningar kopplade till kriget i Ukraina har bidragit till att mer spannmål än vanligt stannar kvar i Ryssland. "Den här enorma skörden omvandlas inte fullt ut till en enorm export," säger Sovecons vd Andrej Sizov. Exporten av livsmedel är inte belagd med sanktioner, men vissa drar sig ändå för att göra affärer med Ryssland. Ryska exporten fortfarande "smärtsamt långsam". Omni 220923. Lavrov smet från FN-möte - Kuleba: "Flyr lika snabbt som sina soldater." Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov tillbringade inte mer tid i FN:s säkerhetsråd än absolut nödvändigt. Han anlände till mötesrummet precis innan sin egen talepunkt på torsdagskvällen och lämnade så fort han var klar, skriver Reuters. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var snabb med att håna sin jäktade ryske motsvarighet, skriver ukrainska Pravda. "Jag noterar att ryska diplomater flyr lika väl som sina soldater," sa Kuleba och syftade på den ryska reträtten i Charkivregionen. Även den brittiska utrikesministern James Cleverley kommenterade Lavros snabba sorti. "Jag är inte förvånad. Jag tror inte att Lavrov vill höra det samlade fördömandet av detta råd," sa han enligt The Guardian. Under sitt tal anklagade Lavrov bland annat Kyiv för att hota Rysslands säkerhet och hävdade att beslutet att genomföra en ”militär specialoperation” var oundvikligt. "Mängden lögner är extraordinär", kommenterade Kuleba uttalandena. Omni 220923. Rapport: Ukrainska styrkor pressar viktigt ryskt mål. Ukraina sätter press på ett område som "Ryssland anser vara väsentligt för sina krigsmål." Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste underrättelserapport. Under de senaste dagarna har ukrainska styrkor säkrat brohuvuden längs floden Oskils östra kant i Charkiv, enligt departementet. Samtidigt har motoffensiven i Donetsk fokuserat på staden Lyman, som ockuperades av ryssarna i maj. Trots framstegen understryker rapporten att situationen på slagfältet är fortsatt komplex, trots framstegen. "Ryssland har försökt integrera Oskil in i en offensiv linje efter att dess styrkor dragit sig tillbaka," kan man läsa i rapporten. Guvernören i Charkiv, Oleg Synyehubov, uppger samtidigt att "fienden fortsätter att terrorisera civilbefolkningen", rapporterar The Guardian. I ett uttalande på Telegram skriver guvernören att bostäder beskjutits under natten och att en person dött och minst tre skadats, däribland två barn. Omni 220923. Ryska rapporter: Vem som helst kan bli inkallad. Vladimir Putin har beordrat "partiell mobilisering", men ingen verkar gå säker i den ryska kraftansamlingen till kriget i Ukraina, skriver DN. Över hela Ryssland kommer nu berättelser om hur det gått till då män - både studenter och äldre - fått sina inkallelseorder. "Jag hade inte räknat med att jag skulle behöva åka i dag," säger en nyrekryterad ung man i ett videoklipp som The Telegraph har publicerat. Redan några timmar efter inkallelseordern fick han besked att det var dags att åka. "Jag gick ut, ringde mina föräldrar, min bror och mina vänner och berättade att de hade tagit mig." Enligt Rysslandskännare har varje område fått en dedikerad kvot av soldater som de ska bidra med. Det verkar sedan vara upp till den lokala polisen att hitta lämpliga. Rysk polis har hittills kallat in såväl antikrigsdemonstranter och 63-åringar. Journalist från Ulan-Ude uppger att hennes område fått i uppdrag att bidra med 4 000 soldater.
Omni 220923. Källor: Abramovitj spelade nyckelroll i samtalen som ledde till fångutväxlingen. Den ryske oligarken och tidigare Chelsea-ägaren Roman Abramovitj reste till Saudiarabiens huvudstad Riyad i slutet av augusti för att träffa landets kronprins Mohammed bin Salman. Det som en del av förhandlingarna som kom att leda till onsdagens stora fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina, uppger källor för Bloomberg. Enligt The Telegraph spelade ryssen en "nyckelroll" i utväxlingen. Den brittiska tabloiden The Sun skriver att Abramovitj själv ska ha flugit med fem britter från Ryssland till Saudiarabien efter att de frigivits. Fångutbytet är det hittills största sedan invasionen inleddes och innebar bland annat att Ryssland släppte omkring 200 ukrainska soldater, och att Ukraina släppte oligarken Viktor Medvedtjuk som är god vän till Vladimir Putin. Varken Abramovitjs stab eller den saudiska regeringen har velat kommentera ryssens roll. Under våren deltog oligarken i fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina. Ryssen är på EU:s sanktionslista men inte USA:s. Omni 220923. Uppgift: USA har skickat varningar direkt till Kreml. Vita huset har framfört direkt till Kreml att "allvarliga konsekvenser" väntar om Ryssland använder kärnvapen - och har gjort så i flera månaders tid. Det uppger källor för Washington Post. Tidningen skriver att budskapet är i linje med vad president Biden sagt officiellt, och en av källorna har fått intrycket av att det inom Kreml finns viss osäkerhet kring hur man ska tolka Bidens uttalanden. Budskapet från Washington ska ha framförts vid flera tillfällen, men det framgår inte om det uttalats på nytt efter att Vladimir Putin nyligen sa sig vara benägen att använda "alla tillgängliga medel" om det behövs. Det framgår inte heller vem som skött kontakten. Omni 220923. Rysk-iransk vapenaffär får diplomatiska konsekvenser. Ukraina kallade i dag upp den tillförordnade iranska ambassadören i Kyiv efter att landet avslöjats med att förse Ryssland med vapen mitt under brinnande krig, skriver AFP. Enligt Ukrainas utrikesdepartement kastas den ordinarie ambassadören ut samtidigt som Ukraina kraftigt begränsar antalet diplomatiska roller på dess ambassad i Kyiv. Att Iran sålt vapen till Ryssland är otvivelaktigt enligt Ukraina som bara de senaste dagarna skjutit ner fyra Iran-producerade drönare i den södra delen av landet. Zelenskyjs talesperson säger i en kommentar att Iran genom vapenutbytet skadat Ukrainas suveränitet. Teheran har förnekat att de försett Ryssland med vapensystemet.
Omni 220923. Kommentar: Iran är lika god kålsupare (lögnare) som Ryssland. Uppgifter om påtryckningar i Luhansk - Guvernören: "Ett val utan val." Att genomföra de så kallade folkomröstningarna i östra Ukraina verkar vara lättare sagt än gjort. Jurij Sobolevskyj, förste vice ordförande för det lokala styret i Cherson, säger att organisatörerna har haft för lite tid på sig att arrangera "omröstningen" och att finns en utbredd ovilja att delta. Luhansks guvernör Serhij Hajdaj varnar för att ryska tjänstemän går från hus till hus och låter de boende fylla i röstsedlar i köket under uppsikt, skriver Reuters. Han säger att ryska myndigheter förbjudit invånare i Starobilsk att lämna staden innan tisdag, och att ett företag i staden Bilovodsk hotat att avskeda alla anställda som vägrar rösta. "Detta är ett val utan val", skriver han på Telegram. Den ukrainske borgmästaren i staden Melitopol i Zaporizjzja uppmanar sina invånare att stanna hemma och "fullständigt ignorera" omröstningarna, rapporterar The Guardian. "Att delta är att stödja den blodiga planen att eskalera kriget mot Ukraina och att frivilligt bli en del av ett slutet totalitärt samhälle", skriver Ivan Fedorov.
Omni 220923. EU-toppen: Stäng av Ryssland från FN:s säkerhetsråd. Europeiska rådets ordförande Charles Michel vill se en översyn av FN:s regelverk, meddelade EU-toppen när han talade inför FN:s generalförsamling på fredagen. Detta då Ryssland tillåts sitta kvar i FN:s säkerhetsråd, trots invasionen av Ukraina. "När en permantent medlem av säkerhetsrådet inleder ett oprovocerat och orättfärdigat krig som fördöms av generalförsamlingen motiverar det en avstängning från säkerhetsrådet. Som jag ser det borde det ske automatiskt," sa Michel. (svt 220924.) USA: Putin har tagit mer direkt militär kontroll. Den ryske presidenten Vladimir Putin har tagit över en större del av det strategiska arbetet kring invasionen av Ukraina - och nekat befälhavare att retirera i Cherson. Det uppger amerikanska tjänstemän för New York Times. Tidningen påpekar att Cherson är en symboliskt viktig stad för både Ukraina och Ryssland, då det var den första som ockuperades av ryska styrkor när invasionen inleddes. En rysk reträtt över floden Dnipro hade kunnat rädda både utrustning och liv, men hade också varit förnedrande för Putin, uppger de amerikanska tjänstemännen. Oenigheten kring Cherson uppges ha ökat spänningen mellan Putin och de militära ledarna. Putin släppte kontrollen efter reträtten från Kyiv - men har sakta återtagit den.
Omni 220924. Filippinerna vill köpa rysk olja. Den filippinske presidenten Ferdinand "Bongbong" Marcos Jr befinner sig i New York, USA, för att delta i FN:s generalförsamling. I en intervju med Bloomberg säger han att importavtal är nära förestående med bland annat Ryssland. "Den politiska sidan av det har varit lite besvärlig, men oavsett så kommer nationens intressen i första hand," säger Marcos. I USA har Marcos träffat president Joe Biden. Filippiniern vill knyta starkare band till både USA och Kina, medan hans föregångare Rodrigo Duterte alltmer lutade åt Kina. Det är en snäv balansgång, säger Marcos i en intervju med AP: "Vi beaktar inte Kalla krigets gamla "intressesfärer". . . Så det utgår från nationens intressen, i första hand. I andra hand från bevarandet av fred." (svt 220924.) Rysktillsatta styren spred propaganda i nyhetsform. Innan ukrainska styrkor återtog kontrollen över staden Izium i en motoffensiv i regionen Charkiv delade rysktillsatta myndigheter ut tidningar med propagandabudskap till lokalinvånarna. Det skriver Washington Post. Tidningen har läst en del av den ryskspråkiga propagandan och skriver att det målar upp en bild som går stick i stäv med vad som förmedlats från Ukraina och president Volodymyr Zelenskyj. Som exempel nämns en tidning som fört ut budskapet att ryska soldater arbetar med att återuppbygga områden som Ukraina förstört. Det uppskattades dock inte av alla. En person berättar för WP att tidningarna användes för att tända brasor. "De brann riktigt bra." Spred även Vladimir Putins narrativ om att Ukraina skulle vara nazister. Omni 220924. Invånare röstar under hot: "Inte styrka att säga nej." Invånare i de ockuperade ukrainska regionerna gör sitt bästa för att undvika att rösta i de ryska "folkomröstningarna". En boende i Cherson som BBC har pratat med säger att han avstår eftersom han är rädd att ryssarna ska använda hans registrerade personuppgifter för att tvinga honom att delta i mobiliseringen. "Även om jag skulle rösta nej spelar det ingen roll. Resultatet är redan räknat," säger han. En kvinna som förväntas rösta i Zaporizjzja säger att situationen är "väldigt skrämmande". Hon berättar att beväpnade soldater besöker boende i hennes område för att få dem att rösta. "Jag vet inte vem som har styrkan att säga nej till sådana människor," säger hon. Ukraina har varnat för att Ryssland kan komma att använda resultat för att motivera en eskalering av kriget. Genom att förklara vissa regioner som ryska kan Kreml hävda att ukrainsk närvaro är en attack mot rysk mark. Omni 220924. Hundratals gripna efter nya protester i Ryssland. På lördagen tog invånare över hela Ryssland återigen till gatorna för att demonstrera mot den mobilisering som inletts i landet. Över 700 personer uppges ha frihetsberövats i samband med protesterna. Rapporterarna om gripna demonstranter kommer från sammanlagt 32 städer, från Sankt Petersburg i väst till Sibiren i öst. Detta enligt den ryska oberoende människorättsorganisationen OVD-info som bevakar demonstrationerna. "Jag ser det som min plikt att uttrycka mina åsikter. Folk tror inte att det finns många av oss, men det gör det," säger en demonstrant vid namn Anton till tjeckisk tv i Moskva. Flest gripna, över 300 stycken, finns enligt organisationen i huvudstaden. Bilder från Moskva visar hur människor med våld släpas bort av kravallutrustad polis. Ett annat klipp som fått stor spridning i sociala medier visar hur en rullstolsburen kvinna med amputerat ben håller upp en skylt med orden "Vill ni bli som jag?", varpå hon omringas av polis som sliter skylten ur hennes händer. Även tidigare i veckan har stora demonstrationer utbrutit i Ryssland till följd av mobiliseringen. I onsdags, samma dag som Putins order utfärdades, greps över 1 000 demonstranter, enligt OVD-info. I samband med att protesterna tog form gick Moskvas åklagarmyndighet ut med en varning för att organisering av - eller deltagande i - protester kan leda upp till 15 års fängelse, rapporterar AP. Flera stora nyhetsbyråer rapporterar också om att personer som demonstrerat själva ska ha fått inkallningsordrar medan de suttit i polisens förvar. Se bilder från den ryska polisens ingripanden mot demonstranterna i klippet. svt 220924. Putins mobilisering i full gång i Ryssland - "De tar allihop". Efter att Vladimir Putin tidigare i veckan beordrat delvis mobilisering i Ryssland har reservister nu börjat kallas in för att så småningom skickas till Ukraina. Enligt det ryska styret går arbetet enligt plan - men i sociala medier syns en helt annan bild. Klipp som publicerats av ryska försvarsdepartementet visar hur nyblivna soldater står prydligt uppradade för att ta emot vapen. Från andra håll kommer vittnesmål om att människor rycks från sina hem mitt i natten - oavsett sjukdomshistorik, ålder eller militär erfarenhet. Aktivister och människorättsorganisationer varnar också för att mobiliseringen tycks riktas särskilt mot etniska minoriteter. Larmen kommer bland annat från delrepubliken Burjatien, där stora delar av befolkningen tillhör minoritetsgruppen burjater. "Det finns inget partiellt när det gäller mobiliseringen i Burjatien. De tar allihop," säger Alexandra Garmazhapova till nyhetsbyrån Reuters. Garmazhapova är ordförande för stiftelsen Fria Burjatien, som bistår med juridiskt stöd till människor som tvångsrekryterats. Enligt SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström märks en oro inför utvecklingen tydligt i Moskva. "Det finns ingen entusiasm från befolkningen att skicka sina män och söner för att strida i Ukraina där risken att bli dödad är ganska stor," sa Sundström i Aktuellt på torsdagskvällen. Att stridsviljan är låg märks också på tongångarna i sociala medier. Sedan mobiliseringen inleddes har flera klipp som uppges visa hur soldater bråkar och uppträder berusade i samband med mönstringen fått stor spridning. Tidningen Washington Post har försökt verifiera klippens innehåll utan att lyckas. Exakt hur många reservister som kommer kallas in under mobiliseringen är ännu oklart. I samband med Putins order var 300 000 den siffra som kommunicerades av den ryska försvarsministern, men enligt uppgifter till den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta ger dekretet militären befogenhet att kalla in upp till en miljon. Enligt det ryska försvarsdepartementet kommer dock anställda som bedöms spela en nyckelroll i den ryska ekonomin att undantas. Där inräknas bland annat viss bankpersonal, it-ingenjörer samt journalister anställda av statliga medier. svt 220924. Kort utbildning. Den amerikanske Rysslandskännaren Michael Kofman skriver på Twitter att de som hittills mobiliserats tycks få två veckors utbildning - vilket är en "otroligt" kort tid. Det tyder på att Ryssland är desperata att stabilisera sina försvarslinjer, enligt Kofman. Omni 220924. Putin skärper straffet - tio år i fängelse för desertörer. Ryssar som kapitulerar eller på olika sätt vägrar att strida kommer att straffas hårdare än tidigare. Enligt AFP har Ryssland skärpt straffet vilket innebär att desertörer nu kan fängslas i upp till tio år. Straffskärpningen sker med bakgrund av president Vladimir Putins order om en delmobilisering i syfte att skicka fler medborgare till striderna i Ukraina. Efter beskedet har det rapporterats om ett ökat flöde av ryssar som på olika sätt söker sig till andra länder. Samma nyhetsbyrå har under lördagen talat med flera ryssar som nu kommit till Istanbul i Turkiet. En av dem är 23-årige Andrej, som säger att han funderat på att lämna ända sedan invasionens inledning. Mobiliseringen blev droppen, säger han. "Många bestämde sig för att lämna nu." Omni 220924. Ukrainsk motoffensiv i nordöst bromsas av regn. Ukrainas framfart runt Charkiv ser ut att ha bromsats sedan stora områden tagits tillbaka i en blixtrande motoffensiv. Orsaken uppges vara regn och motstånd från de ryska styrkorna som försvårat för ukrainarna i området utanför Kupiansk, enligt AFP. Sergeanten Roman Malyna berättar för nyhetsbyrån att regnet gör det svårt att bära runt på tunga vapen och att de ukrainska styrkorna främst avancerat längs med större vägar, för att inte riskerar att behöva ta sig fram i lerig terräng under rysk beskjutning. "För närvarande är det svårt att röra oss framåt på grund av vädret, vi siktar in oss på deras pansarfordon, ammunitionsdepåer och grupper av soldater," säger han. Enligt den amerikanska tankesmedjan ISW:s senaste lägesuppdatering kan vädret förklara varför de ryska styrkorna lättare kan bromsa framfarten. Omni 220925. Rysk urbefolkning hotas av mobiliseringen: "Är så få." Den ryska delmobiliseringen slår hårt mot flera ryska samhällen, inte minst minoritetsgrupper och de på landsbygden. Det rapporterar New York Times. I den mycket glesbefolkade regionen Sacha i nordöstra Ryssland, långt bort från frontlinjen, beskriver ledare hur stora delar av den manliga befolkningen kallats in. Enligt Vjatjeslav Sjadrin, en av minoritetsgruppen jukagirernas ledare, slår det hårt mot familjer, då arbetsföra män försvinner innan vintern. "Vi har så få renskötare, jägare, fiskare. Men det är främst de som kallas in," säger han. Omni 220925. Släpas i väg: "Hellre det än att leva i dagens Ryssland." Hundratals demonstranter uppges ha gripits i Ryssland under lördagen. Sky News korrespondent Diana Magnay var på plats vid en demonstration i Moskva, och säger att det främst var kvinnor som deltog. "Det finns ingen vits att prata med människor, för kameran identifierar dem som demonstranter och då släpas de iväg", säger hon. Magnay beskriver hur en ung kvinna kommer fram till henne, och frågar om hon kan få bli filmad. När Sky News-korrespondenten påpekar för demonstranten att hon då kommer gripas, säger den unga kvinnan att det är vad hon vill. "Hellre det än att leva i dagens Ryssland," säger hon. 70-åriga Natalja Dubova berättar för AFP att hon är emot mobiliseringen. "Jag är rädd för våra ungas skull," säger hon till nyhetsbyrån. Demonstranter i Sankt Petersburg: "Skicka Putin till fronten." Flyende ryss: "Vårt folk har inte fått korrekt information om situationen i Ukraina." Polisen i Sankt Petersburg hävdar att demonstranter bryter mot covidregler. Omni 220925. Oron stiger i Putins krets: "Oacceptabla excesser." Kritiken mot Rysslands kaotiska mobilisering fortsätter att växa och nu blir förbehållen vanligare även inom kretsen nära Putin. Det rapporterar Reuters. Trots att endast män med militär erfarenhet och utbildning ska mobiliseras finns en rad rapporter om hur personer helt utan erfarenheter har kallats in. Två av landets mest seniora Putinvänliga politiker har under söndagen uttryckt oro för utvecklingen. "Den här sortens excesser är helt oacceptabla. Jag tycker att det är helt rätt att de orsakar skarpa reaktioner i samhället," skriver Valentina Matvijenko, ordförande för det ryska parlamentets överhus på meddelandeappen Telegram. "Misstag måste rättas till. Myndigheter på varje nivå måste inse sitt ansvar," skriver talmannen Vjatjeslav Volodin på Telegram. Myndigheterna har sagt att 300 000 ska mobiliseras. Kreml har förnekat uppgifter om att planen egentligen är att mobilisera över en miljon människor. Både Matvijenko och Volodin beskrivs som delar av Putins innersta krets. Redaktör för Putinvänliga RT har också kritiserat hur mobiliseringen sköts. Omni 220925. Nya Mozartgruppen ska lära Ukrainas frivilliga överleva. Amerikanska ex-militärer har startat organisationen Mozartgruppen med syfte att erbjuda militär träning och humanitär hjälp på plats i Ukraina. Det rapporterar AFP. Organisationen uppges bestå av mellan 10-25 ex-militärer och finansieras genom ospecificerade donationer. Namnet är en anspelning på en annan militär organisation som namngivits efter en klassisk kompositör, ryska paramilitära Wagnergruppen. "Men vi utför inte militära operationer på samma sätt som de," säger Andy Bain, en av Mozartgruppens grundare, till nyhetsbyrån. Den militära träningen består huvudsakligen i att förbättra soldaternas förmåga att överleva på slagfältet och "grundläggande träning". AFP:s reporter bevittnar hur Mozartgruppen tränar ett antal ukrainska civilister, i vapenhantering: "Håll inte i vapnet sådär. Det är ingen gitarr!," förmanar instruktören. Mozartgruppen: Vi vill rädda liv. Omni 220925. Svenska patent kan hamna i ryska händer: "Varningsflagg." Svenska patent som förfaller riskerar att hamna i ryska händer, om inte företagen betalar årsavgiften och därmed bryter mot sanktionerna, skriver TT. "Det är en varningsflagg. I skuggan av det reella kriget på marken är det här en följdeffekt," säger Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, som hoppas att EU ser över frågan. Läkemedelsbranschen betalar ofta avgifter för ett långsiktigt patentskydd, medan patent inom telekom och it - där utvecklingen går fortare - ofta förfaller tidigare. Omkring 500 svenska företag, varav ett tjugotal storbolag, var aktiva i Ryssland under 2019. PRV: En risk - men svårt att säga hur stor den är. Omni 220925. Ökat tryck att fly: "Panik råder - gravida lämnas kvar." Flygbiljetterna från Moskva till andra länder har sålt slut efter beskedet om mobilisering. Det säger Istanbulbaserade Ira Lobanovskaja, som hjälper människor som vill lämna Ryssland, till SR Ekot. För många av dem har just Istanbul blivit en fristad. Lobanovskajas organisation ska under de senaste två dagarna ha hjälpt över 100 000 människor att lämna landet. Enligt henne är trycket på att lämna landet dubbelt så högt som i samband med krigsutbrottet i februari och mars. "Det råder verkligen panik. Tidigare handlade det om regimkritiker, nu är det män i krigsförande ålder som vill lämna. Vissa lämnar sina gravida fruar för att de inte vill riskera livet på barnens pappa om de skulle bli inkallade," säger Ira Lobanovskaja. Omni 220925. Klart: Tyskland säkrar gas från Förenade arabemiraten. Nu är det bekräftat att Tyskland får köpa gas av Förenade arabemiraten, skriver TT. Avtalet gäller flytande gas, LNG, från Abu Dhabi National Oil till det tyska gasbolaget RWE. Den första leveransen ska ske i december, därefter finns en icke-bindande överenskommelse om fler leveranser under 2023, skriver Bloomberg. I helgen reser den tyska förbundskanslern Olaf Scholz runt i Mellanöstern för att säkra mer gas inför vintern och ersätta leveranserna från Ryssland. Även Saudiarabien och Qatar står med i Scholz resplan. Scholz var i Saudiarabien på lördagen. Visar hur svårt det är att köpa naturgas nu. Första leveransen blir på 137 000 kubikmeter LNG Omni 220925. Zelenskyjs uppmaning till ryssar: Putin skickar er in i döden. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar ryska medborgare att inte ta värvning och strida i kriget. "Ni kommer att behandlas på ett civiliserat sätt. Ingen kommer att få reda på under vilka omständigheter ni gav upp," säger Zelenskyj på ryska, enligt AFP. I sitt dagliga tal på lördagskvällen sa Zelenskyj bland annat att Rysslands president Vladimir Putin medvetet "skickar sina medborgare i döden". " Det finns inget alternativ," säger Zelenskyj. "Det är bättre att vägra en inkallningsorder än att dö som en krigsförbrytare i ett främmande land," säger han också. Tidigare på lördagen meddelades att Putin godkänt en ändring av den ryska strafflagen. Ändringen innebär att maxstraffet för att vägra gå i krig, frivilligt kapitulera eller ordervägra skärps till 10 års fängelse, rapporterar den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass. Straffet för plundring höjs i samma veva till 15 års fängelse. svt 220925. Tusentals ryssar flyr landet medan mobiliseringen pågår. Ryska reservister har de senaste dagarna börjat skeppas iväg till träningsläger innan de ska ansluta till striderna i Ukraina. Samtidigt lämnar tusentals ryssar landet. Nu kommer uppgifter om att Ryssland planerar att stänga gränserna för män i mobiliseringsbar ålder. "Vi flyr från en regim som dödar människor. Först dödade de inom landet, nu dödar de utanför landet," säger David som precis anlänt till Georgien. Omgående efter Vladimir Putins besked i veckan om partiell mobilisering kom rapporter om att flygbiljetter från Ryssland sålde slut på bara några minuter. Parallellt med att mobiliseringen nu är i gång har antalet ryssar som lämnar landet ökat. De senaste dagarna har köerna ringlat långa vid gränsövergångar till Finland, Armenien och Georgien. Vid gränsövergången till Georgien nära ryska Vladikavkaz sträckte sig bilköerna över åtta kilometer på lördagen, skriver BBC med hänvisning till karttjänster från det ryska internetbolaget Yandex. "Det handlar inte om att vi är rädda, det handlar om att vi inte gillar den här situationen. Jag tycker inte särskilt mycket om vad de gör i Ukraina. Jag tycker synd om våra bröder i Ukraina. Jag har många släktingar där och jag tycker inte alls om detta," säger Maxim Khatuntsev, som tagit sig från Ryssland över gränsen till Georgien. "Jag ska försöka hitta ett jobb i Georgien," sa Alexander till sajten till Euronews Georgia när han landade på Tbilisis flygplats. Enligt den finska gränsbevakningen kom 7 662 ryska medborgare till Finland över landets östra gräns på lördagen, rapporterar Yle, som skriver att ytterligare 700 ryssar har kommit till Finland andra vägar under det senaste dygnet. Estland, Lettland och Litauen stängde nyligen gränserna för de flesta ryssar. Restriktionerna gäller även för ryssar som har inresevisum i Schengen-området men det finns undantag till exempel för personer som har EU-medborgare i familjen eller om det föreligger humanitära skäl. Även Finland har aviserat att hårdare inreseregler för ryssar kommer att vara på plats inom kort. Kremls talesperson Dmitry Peskov sa i veckan att rapporterna om flygbiljetter som säljer slut är "överdrivna". I samband med uttalandet avstod han från att förneka att män som greps i onsdags för att protestera mot mobiliseringen ska ha mottagit inställeseordrar till den ryska armén. På söndagen kom uppgifter om att Ryssland planerar att stänga gränserna för män i mobiliseringsbar ålder. Det enligt källor till den oberoende exilryska tidningen Meduza. Enligt en av tidningens källor är det troligt att förbudet införs den 28 september - efter att de så kallade folkomröstningarna i de ryskockuperade områdena av Ukraina har genomförts. Det kommer enligt källorna också att införas krav på tillstånd av militären för alla män att lämna landet. svt 220925. Över 2 000 demonstranter gripna i Ryssland. Över 2 000 ryssar har gripits efter att ha deltagit i protesterna mot Vladimir Putins mobiliseringsorder, enligt den oberoende övervakningsgruppen OVD-Info. 798 av dem greps på lördagen i 33 ryska städer, skriver The Guardian. Den ryska delmobiliseringen väntas drabba minoritetsgrupper och boende på landsbygden hårt. I staden Jakutsk i östra Sibirien samlades hundratals personer på ett torg på söndagen för att uttrycka sitt missnöje. De utförde bland annat den traditionella cirkeldansen osuokhai och skanderade "nej till folkmord", skriver Sky News. Videofilmer visar hur flera personer förs bort av polis från platsen. Omni 220925. Frisläppta britten: "Fick frågan om jag ville ha en snabb eller vacker död". Den brittiske medborgaren Aiden Aslin, som stridit för Ukraina, var en av de personer som släpptes i en fångutväxling med Ryssland tidigare i veckan. I en intervju med The Sun berättar han om de skräckfyllda veckorna i fångenskap. Aslin vittnar bland annat om upprepad misshandel och hot. Vid ett tillfälle knivhöggs han av fångvaktarna och fick sedan frågan om han ville ha en "snabb eller vacker" död. "Jag trodde aldrig att jag skulle komma därifrån levande," säger han. Aslin tillbringade nästan all tid i en liten cell där han fick sova på en matta tillsammans med en annan fånge. Eftersom det inte fanns någon toalett fick de använda sig av tomma flaskor för att uträtta sina behov och måltiderna bestod av vatten och bröd. Omni 220925. Kommentar: Om någon behandlar en hund eller katt så illa så är det grovt djurplågeri. Rysk mobilisering hånas av Ukraina: "Rester av en armé." Det ukrainska försvarsdepartementet hånar Vladimir Putins delmobilisering på Twitter. En video som publicerats i inlägget innehåller bland annat en sekvens som påstås visa ryska värnpliktiga som ligger utslagna efter att ha druckit för mycket vodka. "Vi vet att dessa ’soldater’ snart kommer att vara vid fronten, och med en sådan kärlek till alkohol kommer det att bli lättare för dem att dö på vår mark", skriver departementet. Videon innehåller också ett klipp som visar hur rysk polis slår och griper personer som protesterar mot mobiliseringsordern. "Ryssland har fortfarande rester av en professionell armé som den ukrainska armén ännu inte har förstört", skriver det ukrainska departementet. Departementet: "Det ser ut som att vi kommer att demobilisera dessa ryssar." Omni 220925. Expert: Läget allvarligt, ta hoten från Kreml på allvar. Kärnvapenhoten från Kreml ska tas på största allvar. Det säger Rysslandskännaren Gudrun Persson i SVT:s "Agenda". Hon nämner att sådana hot inte bara kommit från president Vladimir Putin, utan även utrikesminister Sergej Lavrov. Det är skillnad mellan att uttala hot och faktiskt gå från ord till handling, säger Persson, som ändå ser läget som "mycket allvarligt". "Det understryker hela tiden att det handlar om att Ryssland genom hot och våld försöker påtvinga andra länder sin vilja." Hoten innebär samtidigt en "högriskpolitik" från den ryska ledningen, dels vad gäller Putins ställning på hemmaplan, och dels synen på honom internationellt. Angående Putins annonserade mobilisering, och det som Ryssland kallar för folkomröstningar i ockuperade områden, säger hon att det är en "direkt konsekvens" av att Ukraina nyligen haft framgångar på slagfältet. Omni 220925. Inkallade ryssar anländer: "Minimalt förberedda." De första nyinkallade ryssarna har börjat anlända vid militärbaser för träning, efter att Vladimir Putin beordrat en delmobilisering. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering.Enligt departementet har många av de inkallade inte varit en del av militären på flera år. "Bristen på militära tränare, och hastigheten som Ryssland påbörjat mobiliseringen med, talar för att många av trupperna kommer att skickas till frontlinjen med minimal relevant förberedelse", skriver brittiska försvaret på Twitter. Under söndagen rapporterade flera internationella medier om att flera demonstrationer mot mobiliseringen hållits i Ryssland. Enligt Reuters ska minst 100 personer ha gripits i regionen Dagestan. Omni 220926. Oroligt under protester i Dagestan. Människor som protesterade mot mobiliseringen drabbade i helgen samman med polis och säkerhetsstyrkor i Dagestan i norra Kaukasus. Dussintals videor som sprids på sociala medier visar hur människor konfronterar ordningsmakten, skriver BBC. En film visar hur en polisman jagas av en grupp kvinnor. En annan visar en gripen man som skallar ett polisbefäl. På en annan film argumenterar en grupp kvinnor med en officer utanför ett rekryteringskontor. "Varför tar ni våra barn? Vem blev attackerad? Blev Ryssland attackerat? Nej, det var vi som attackerade Ukraina. Stoppa kriget!" I Dagestans huvustad Makhachkala använde polisen elpistoler och batonger mot demonstranterna, uppger människorättsgruppen OVD-Info. Ett hundratal personer uppges ha gripits. I byn Endirej nära gränsen till Tjetjenien blockerade invånare motorvägen i ett försök att stoppa mobiliseringen, uppger OVD-info. BBC:s ryska nyhetstjänst bedömer att Dagestan har drabbats hårdare än någon annan del av Ryssland under kriget i Ukraina. Minst 301 dagestanska soldater har dödats, sannolikt betydligt fler. Det kända antalet är tio gånger större än antalet dödade från Moskva, trots att Moskva har nästan fyra gånger så många invånare. (avt 220926.) Krim: Minoritet väljs ut för att sändas till fronten. Den ryska mobiliseringen på Krimhalvön riktar sig i oproportionerligt hög grad mot krimtatarerna, en minoritet som motsatt sig Rysslands ockupation sedan 2014. Det uppger människorättsaktivister enligt tidningen The Guardian. "Överallt hör jag att en majoritet av de mobiliserade är krimtatarer, och vi vet att de framför allt fokuserar på orter där majoriteten är krimtatarer," säger en aktivist i en telefonintervju med tidningen. Människorättsorganisationen SOS Krim bedömer att 90 procent av inkallelseordnarna har lämnats till krimtatarer, trots att de bara utgör 13 procent av befolkningen. "Ett medvetet försök att förstöra den krimtatariska nationen," sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt senaste kvällstal. De huvudsakligen muslimska krimtatarerna har levt på Krim i flera hundra år, men blev en minoritet sedan Ryssland erövrat halvön på 1700-talet. Diktatorn Josef Stalin förvisade hela befolkningen under andra världskriget, men de flesta fick återvända på 1980-talet. (svt 220926.) OECD: Kriget kostar globala ekonomin 3 200 miljarder. Rysslands krig i Ukraina väntas kosta den globala ekonomin knappt 3 200 miljarder kronor i förlorade intäkter fram till slutet av nästa år. Och tappet kan bli ännu större om energikrisen förvärras. Det visar en ny rapport från OECD, skriver Wall Street Journal. Förutom rusande energipriser har kriget rubbat leveranskedjor, orsakat matbrist, sänkt företagens utsikter och skakat om marknader världen över. I sin senaste prognos förväntar sig OECD att världsekonomin växer 3 procent i år och 2,2 procent nästa år. Före kriget förväntade man sig en tillväxt på 4,5 procent i år och 3,2 procent under 2023. "Vi betalar ett mycket högt pris för kriget," säger Álvaro Santos Pereira, OECD:s tillförordnade chefekonom, till WSJ. WSJ: Den värsta militära konflikten sedan andra världskriget. OECD: "Kriget har tryckt upp energi- och livsmedelspriserna betydligt." Omni 220926. Ryssar flyr mobilisering - Ryssland vill övertala ukrainare att strida mot Ukraina. Mängder av ryska män har flytt landet för att undvika att kallas in i den ryska mobiliseringen, rapporterar Reuters. Samtidigt försöker Ryssland få ukrainare i ockuperade städer att strida mot sitt hemland, skriver New York Times. I den ockuperade staden Cherson får ingen lämna. Tidningen beskriver hur många män gömmer sig i källare, och andra överväger att bryta sina armar för att slippa strida. Oron har ökat i och med de så kallade folkomröstningarna om att ansluta till Ryssland, som hålls i de ockuperade städerna i dagarna. Experter och ledare runtom i Europa har beskrivit det som en skenprocess. Samtidigt rapporterar AFP om långa köer vid Rysslands gräns mot Georgien. "Varför skulle jag åka till det där galna kriget? Jag är inte kanonmat. Jag är ingen mördare," säger 23-årige ryssen Nikita. 32-årige Alexander Sudakov säger att mobiliseringen var avgörande. "Ukrainare är våra bröder, jag förstår inte hur jag skulle kunna åka dit och döda dem eller bli dödad," säger han. Omni 220926. Ryssland förnekar stängning av gränserna: "Inget beslut." Kreml förnekar att Ryssland planerar att stänga landets gränser för män i närtid, och säger att inget beslut har fattats. Det rapporterar Reuters. Det var under söndagen som den ryska exiltidningen Meduza rapporterade om att Ryssland planerade att stänga gränserna för män i "mobiliseringsålder", med hänvisning till källor. Enligt källorna planerar Ryssland att stänga gränserna efter att de så kallade "folkomröstningarna" om att ansluta till Ryssland hållits i de ockuperande ukrainska områdena. Många experter och ledare i Europa menar att det rör sig om skenval. Talespersonen Dmitrij Peskov säger att guvernörer runtom i landet arbetar aktivt med att rätta till "misstag" med mobiliseringen. "Det finns fall där det brutits mot ordern [...] Vi hoppas att alla misstag kommer att åtgärdas." Omni 220926. Putin ger Edward Snowden ryskt medborgarskap. Visselblåsaren Edward Snowden som 2013 lämnade den amerikanska spionorganisationen NSA blir rysk medborgare, rapporterar flera nyhetsbyråer. Enligt Reuters har Rysslands president Vladimir Putin i dag beviljat honom medborgarskap tillsammans med 74 andra utlandsfödda. 39-årige Snowden är på flykt från det amerikanska rättsväsendet som anklagar honom för spioneri, då han 2013 läckte handlingar som avslöjat NSA:s arbetsmetoder. Edward Snowden har själv inte uttalat sig om sitt nya medborgarskap. Hans juridiska ombud, Antolij Kutjerena, säger i en kommentar till den ryska nyhetsbyrån Interfax att Snowden är lättad över att Ryssland inte vänt honom ryggen. Enligt Kutjerena är Snowden inte aktuell för den mobilisering som just nu pågår som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Beskedet lämnades i dag på en officiell rysk regeringssida. Fick barn med sin hustru 2020 - även frun har ansökt om ryskt medborgarskap. Snowden en av 75 utlänningar att bli ryska medborgare i dag. Snowden riskerar långa fängelsestraff i USA - och befarar att han kan bli utlämnad om han lämnar Ryssland. Beskedet kommer samtidigt som relationerna mellan USA och Ryssland är sämre än på många år. Omni 220926. Japansk diplomat gripen i Ryssland: "Ögonbindel." En japansk diplomat greps under måndagen i den ryska staden Vladivostok, misstänkt för spioneri. Det uppger den ryska säkerhetstjänsten FSB, enligt Japan Times. FSB hävdar att den japanske diplomaten greps när han försökte få tag på information om de västerländska sanktionernas inverkan på östra Ryssland, till följd av kriget i Ukraina. Den japanska regeringen menar att mannen inte gjort något olagligt, och kräver en formell ursäkt från Ryssland. Enligt den japanske kabinettssekreteraren Hirokazu Matsuno ska gripandet ha skett på ett "skrämmande" sätt, med bland annat ögonbindel. Han kommer att utvisas under onsdagen. Tokyo väntas svara på gripandet. Japan finns med på Rysslands lista över "icke-vänliga" länder. Omni 220927. Långa köer ut ur Ryssland - bilar i flera kilometer. Sedan Vladimir Putin beordrade en delmobilisering i Ryssland har det rapporterats om långa köer vid flera gränsövergångar, när män som skulle kunna kallas in försöker fly landet. Nya sattelitbilder visar en bilkö som sträcker sig flera kilometer vid gränsen till Georgien, rapporterar Sky News. Under söndagen befann sig mer än 3 000 bilar i kön, enligt statliga ryska medier. Den georgiska huvudstaden Tbilisi har redan tagit emot omkring 40 000 ryssar sedan invasionen inleddes. Vid den finska gränsen träffar DN 35-årige "Oleg", som är en av flera ryska män som försöker ta sig över gränsen på cykel. "Det var mitt enda sätt att komma över gränsen till Finland. Jag hade inga andra transportmedel," säger han till tidningen. Oleg, vars namn är fingerat: Jag tror inte att militären behöver mig.
Omni 220927. Tyska teorin: Attackdykare kan ligga bakom gasläckan. Det kan vara attackdykare eller en ubåt som ligger bakom gasläckan på Nord Stream 2 utanför Bornholm. Det är en teori som den tyska regeringen arbetar med, enligt tyska Tagesspiegel. "Vi kan inte föreställa oss ett scenario som inte innebär en riktad attack. Allt talar emot att det skulle vara slumpen," säger en källa med insyn i de federala myndigheternas arbete till tidningen, som Aftonbladet refererar till. Några timmar efter att trycket i Nord Stream 2 föll i går blev det känt att Nord Stream 1 drabbats av samma sak. Platserna där det gått hål på ledningarna ligger förhållandevis långt ifrån varandra och myndigheterna ska nu inspektera skadorna på plats. Det kan vara en rysk falsk flagg-attack. Tyska teorin: Medveten attack mot Nord Stream 1 och 2.
Omni 220927. Ryska skenvalen i Ukraina avslutas. De riggade folkomröstningar som anordnats av ryska ockupationsstyren i Ukraina avslutas under tisdagen. Skenvalen i Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson väntas följas av att Ryssland annekterar områdena i strid med folkrätten, så som skedde med Krimhalvön 2014. Rysslands president Vladimir Putin påstår att syftet med folkomröstningarna, som dömts ut som riggade av stora delar av omvärlden, är att "rädda människor i de områden där omröstningarna äger rum". "Det är fokus för hela vårt samhälle och hela landet," säger Putin i ett tv-sänt möte, enligt AFP. En rysk annektering av de ukrainska regionerna innebär att Ukrainas försök att återta landet enligt Kreml skulle kunna klassas som en attack på Ryssland. Kremls talesperson Dmitrij Peskov hävdar att "situationen kommer att ändras radikalt ur ett rättsligt perspektiv, utifrån internationell rätt, med alla medföljande konsekvenser för att skydda dessa områden och garantera dess säkerhet" efter omröstningarna. Besked om skenomröstningarna kom hastigt i förra veckan, efter en framgångsrik motoffensiv från Ukraina. EU kommer att införa sanktioner mot de som organiserat de illegala omröstningarna, meddelar EU-kommissionens talesperson i utrikesfrågor Peter Stano.
(svt 220927.) Mobiliseringen slår hårt mot ryska ekonomin. Putins beslut att kalla in 300 000 män för att slåss i Ukraina slår hårt mot den ryska ekonomin, skriver Bloomberg. Presidentens order avlägsnar en procent av landets aktiva arbetare från jobbmarknaden. Ännu ett problem är att många ryssar nu flyr landet av rädslan för att kallas in. "Mobilisering ger en stark negativ chock för konsumentförtroendet," säger Renaissance Capital-ekonomen Sofya Donets till nyhetsbyrån. Bloomberg Economics förväntar sig att mobiliseringen kommer att fördjupa fallet i BNP och öka inflationen i år. Omni 220927. Källa: Italien har säkrat gas - klarar sig utan Ryssland. Tack vare större leveranser från framförallt Algeriet och Egypten har Italien nu säkrat sitt gasbehov för att kunna klara vintern även om Ryssland väljer att strypa all export till Europa. Det uppger källor för Bloomberg. Den klart förbättrade prognosen är dock avhängig att en flytande gasanläggning kan installeras i vår. Italien ligger längre fram än andra gasberoende ekonomier i Europa sedan avgående premiärminister Mario Draghi sökt alternativ världen över. Tyskland har exempelvis haft det mycket motigare och man kommer sannolikt vara beroende av förlängd användning av kärnkraft för att undvika strömavbrott i vinter, skriver Bloomberg. Ryssland står i dagsläget för 10 procent av Italiens import - ned från 40 procent före invasionen. Algeriska exporten till Italien väntas dubblas till 2024. Omni 220927. Gasflödet via Ukraina hotat: "Nord Stream bara förspel." Ryska Gazprom varnade på tisdagen att gasexporten genom Ukraina kan strypas, vilket skulle göra Turk Stream till den sista aktiva gasledningen till Europa. Det rapporterar Bloomberg. I inlägg på Telegram meddelade den statliga gasjätten att en tvist om transitavgifter hotar leda till sanktioner mot ukrainska Naftogaz, vilket skulle äventyra gasflödet. Flera bedömare ställer utspelet i relation till det förmodade sabotaget som lett till gasläckage i ledningarna Nord Stream 1 och 2. "Det här kan vara ett tecken på att Moskva tänker stänga av gasflödet till EU helt och hållet, möjligen undantaget den lilla mängd gas som fortfarande kommer via Turkiet," säger Eurasia Groups energichef Henning Gloystein. "Det verkar som att Nord Stream 1 och 2 bara var ett förspel till det här. Om Ryssland stryper flödet genom Ukraina kan EU inte längre hoppas på en u-sväng," säger Tom Marzec-Manser, gasanalytiker på ICIS. Omni 220928, Okänd drönaraktivitet får Norge att höja beredskap. Norge har observerat en ökning av okänd drönaraktivitet vid olje- och gasplattformar och stärker nu beredskapen kring infrastruktur på den norska sockeln. Det rapporterar Ekot med hänvisning till Norges energi- och oljeminister Terje Aasland. Justitieminister Emilie Enger Mehl (Sp) säger dock i en intervju med NRK att det i nuläget inte finns några indikationer på att Norge ska utsättas för en "liknande händelse" som det misstänkta sabotaget av Nord Stream 1 och Nord Stream 2. "Men det som är helt säkert är att hybridhotet och sabotageaktioner är ett hot mot Norge," och det hotet har ökat sedan kriget i Ukraina, säger hon till NRK. Omni 220928. Kommentar: Ryssland kan vilja straffa Europa för hjälpen till Ukraina genom att spränga norska gasledningar. Norge borde skjuta ner drönarna för att se var de kommer ifrån. Slovakien: Elpriserna nära att leda till vår kollaps. De skenande elpriserna har satt Slovakien på randen till kollaps, säger landets premiärminister Eduard Heger till Financial Times. Prisökningarna efter Rysslands invasion kommer "ta kål på vår ekonomi" om inte landet får miljardstöd av EU, enligt Heger, som tillägger att regeringen kommer tvingas förstatliga elnätet om det inte sker. Slovakien producerar gott om kärn- och vattenkraft, men dess största kraftbolag tog tidigt i år beslut om att sälja sitt överskott till elhandlare. Dessa säljer nu tillbaka elen för fem gånger inköpspriset. "Slovakier betalar 500 euro för det de sålde för 100 euro," säger Heger. Heger: Vi har dagar eller veckor. Larmar i en intervju på onsdagen. Omni 220928. Reservister har börjat stridsträna i Kaliningrad. Nyligen mobiliserade ryska reservister har börjat stridsträna med den ryska Östersjöflottan i Kaliningrad, skriver det ryska försvarsdepartementet på Telegram enligt Reuters. Departementet påstår att reservisterna, som tränas i skytte inför strid i fält, möter kraven på hantering av handeldvapen och "har sina förmågor i behåll" vad gäller underhåll av militär utrustning. Kaliningrad är bas för Östersjöflottan. Bland annat tiotusentals soldater och kärnvapenbärande robotar är placerade i exklaven. De som försöker korsa gränsen till Georgien kommer ges inkallningsorder. Omni 220928. Polen: Nato bör inte svara Ryssland med kärnvapen. Natos svar på en eventuell rysk kärnvapenattack bör vara "förödande" - men inte innefatta kärnvapen, säger Polens utrikesminister Zbigniew Rau till NBC News. "Såvitt vi vet hotar Putin att använda taktiska kärnvapen på ukrainsk mark, inte att attackera Nato, så Nato bör svara på ett konventionellt sätt." Putin "håller uppenbarligen på att förlora" kriget i Ukraina, enligt Rau. Han tror att mobiliseringen kan leda till ett genombrott i den ryska folkopinionen, när varje familj måste ta ställning till kriget med vetskapen om att deras nära och kära kan skickas till Ukraina och dödas. Rau: Dåligt förberedda och utrustade rekryter lär inte vända krigslyckan. Omni 220928. Analys: Största risken för kärnvapen sedan 1983. Krigets farligaste ögonblick kan närma sig. Det skriver CNN:s Nick Paton Walsh i en analys. Tidigare, konstaterar han, var kärnvapenhotet så otänkbart att det knappt kunde formuleras i text. Nu betraktar världen en rysk ledare som inte har råd att förlora. "Utan mycket mer konventionell styrka kvar, kan han utnyttja andra verktyg för att förändra sitt förfärliga läge", skriver Paton Walsh. Rysslandsexperten Michael Kofman bedömer risken för att Ryssland skulle sätta in kärnvapen i Ukraina som oerhört låg. Samtidigt betonar han att även en låg risk är att betrakta som hög i sammanhanget. "Det här är den högsta sannolikheten vi sett för kärnvapen i en konflikt sedan 1983." I podcasten War on the rocks säger Kofman samtidigt att Vladimir Putins mobilisering paradoxalt nog har minskat hotet något, eftersom kärnvapen bara är sannolikt i händelse av en komplett kollaps av de ryska styrkorna. DN:s Michael Winiarski skriver i en analys att bara Vladimir Putin vet om han är redo att utlösa ett atomkrig i Europa eller om han försöker skrämmas. "Samtidigt innebär allt tal om kärnvapen att tanken på atomkrig blir allt mer normaliserad. När idén har tagit sig in i allt fler hjärnor kan det tidigare otänkbara inträffa." Omni 220928. Svenska freds: Ge ryska krigsvägrare asyl. Putins mobilisering har fått hundratusentals ryssar att lämna landet. Nu vill Svenska freds- och skiljedomsföreningen att EU:s massflyktsdirektiv utvidgas för att innefatta ryska krigsvägrare, rapporterar SVT Nyheter. "Vi tycker att Sverige tillsammans med EU ska ge tydliga besked att vapenvägrare kan få en fristad i Europa," säger ordföranden Kerstin Bergeå. I nuläget betraktas inte krigsvägran som ett giltigt skyddsskäl. Bernd Parusel, forskare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, bedömer dock att det finns goda chanser att få asyl i EU om man flyr ett illegalt och folkrättsvidrigt krig. Ryska säkerhetstjänsten: 261 000 män lämnade landet på fyra dagar. Rysk man flydde till Kazakstan: "Invånarna behandlar oss som flyktingar." Omni 220928. Ukrainska motoffensiven fortsätter pressa framåt. Ukrainska militärenheter gör fortfarande långsamma framsteg i områdena runt floderna Oskil och Donets i nordost, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. Samtidigt bjuder Ryssland på allt hårdare motstånd, skriver de - sannolikt eftersom motoffensiven nu hotar ockupationen av Luhansk under det att de så kallade folkomröstningarna om att upptas i Ryska federationen pågår. Tunga strider pågår samtidigt i Chersonregionen i söder, och de ryska styrkorna på floden Dnipros västbank beskrivs som sårbara. Omni 220928. Pussy Riot-medlem: "Europa hjälper Putins regim." Pussy Riot-medlemmen Anna Kuzminykh är kritisk till europeiska länder som nekar flyende ryssar inträde. De har blod på sina händer, säger hon till TT. "Några länder väljer att ta populistiska - till och med xenofobiska - beslut, genom att sluta utfärda visum till alla som innehar ryska pass. Finland står enligt utrikesminister Pekka Haavisto redo att skärpa visumreglerna för ryssar inom de närmaste dagarna, skriver Hufvudstadsbladet. Polen och de baltiska länderna har kommit överens om en gemensam regional strategi som av "säkerhetsskäl" begränsar ryska passinnehavare från att landvägen ta sig till länderna. Enligt Kuzminykh hjälper de europeiska länderna Ryssland att fortsätta sitt krig genom att neka flyende ryssar inträde. "Europeiska ledare hjälper Putins regim att växa och att lyckas," säger hon. Anna Kuzminyk lever själv i exil i Georgien - tror att hon aldrig kommer att få återse hemlandet. Omni 220928. Analyser: Putin har brutit kontraktet med ryssarna. I och med mobiliseringen har Putin brutit det kontrakt med det ryska folket som hållit honom vid makten i över 20 år - de håller sig utanför politiken, och han ger dem ett minimum av stabilitet, skriver CNN:s Nathan Hodge i en analys. "De långa bilköerna vid Rysslands gränser mot Finland, Georgien och Mongoliet visar att tusentals ryska män i militär ålder röstar med fötterna." Putins makt må fortfarande vara stark, men i och med mobiliseringen "drar han ut ett bärande block ur det ryska Jenga-tornet", enligt Hodge. För att bevara ett apolitiskt och fogligt samhälle var Putin tvungen att hålla kriget långt borta, som något abstrakt för det ryska folket, skriver forskarna Michael Kimmage och Maria Lipman i Foreign Affairs. När nu mobilisering blev sista utvägen riskerar den folkliga likgiltighet som är så viktig för honom att nötas bort - vilket kommer kräva ökat förtryck för att tysta protester. "Han har alla resurser han behöver för att förvandla Ryssland till en brutal polisstat, långt mer repressiv än i dag." Omni 220928. Kommentar: Ryska folket har fått den diktator som de valde. Experter: Börjar bli slut på vapen att ge Ukraina.USA och Europa börjar gradvis få slut på vapen och ammunition att skicka till Ukraina, uppger militäranalytiker för CNBC. I fredstid tillverkar USA normalt 30 000 artillerigranater till 155-millimeters haubits - vanliga i fält i Ukraina - per år. Det antalet använder ukrainska styrkor på två veckor. "Jag är mycket orolig. Om vi inte får ny produktion, vilket tar månader, kommer vi inte kunna förse ukrainarna," säger Dave Des Roches, docent vid U.S. National Defense University. Tidigare i månaden sa EU:s utrikeschef Josep Borrell att medlemsländernas militära förråd "inte tömts, men i hög grad decimerats" på grund av de stora leveranserna till Ukraina. Analytiker: Västländer har slimmat ner dyr produktion i fredstid. Ukraine är på offensiven men har svårt att få mer kraftfulla vapen. EU uppmanar medlemsländer att fylla på sina förråd. Omni 220928. USA upprepar: Amerikaner bör lämna Ryssland nu. USA:s ambassad i Moskva har på sin hemsida gått ut med en ny uppmaning till amerikanska medborgare i Ryssland om att lämna landet omedelbart. Amerikanska myndigheter har uppmanat sina medborgare att lämna landet sedan i mars, men upprepar nu varningen efter Putins mobiliseringsorder och de tilltagande svårigheterna att ta sig ut ur landet - bland annat den stora bristen på flygbiljetter. "Om du vill lämna Ryssland bör du göra egna researrangemang snarast. Ambassaden har mycket begränsade möjligheter att hjälpa amerikanska medborgare." Ambassaden varnar också för att personer med dubbelt medborgarskap kan hindras att lämna landet eller kallas in till militärtjänstgöring. Omni 220928. Apple plockar bort "ryska Facebook" från App Store. Apple har tagit bort Rysslands största sociala nätverks-app, VKontakte, från App Store, rapporterar The Verge. "De här apparna distribueras av utvecklare som är majoritetsägda av en eller flera parter som är under sanktioner av Storbritannien," säger Apples talesperson Adam Dema till The Verge. På måndagen införde Storbritannien nya sanktioner mot ryska oligarker som ett svar på de så kallade folkomröstningarna som hållits i annekterade regioner i Ukraina. Apparna från VK är fortfarande tillgängliga på Google Play Store. Ryska myndigheter undersöker anledningen till att apparna tagits bort. VK: "Nedladdade appar kommer att fortsätta att fungera." Omni 220928. Skärmar på Röda torget varslar om annektering. På Röda torget i Moskva har stora tv-skärmar satts upp som visar orden "Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja, Cherson - Ryssland!", rapporterar Reuters. Hänvisningen till de fyra ockuperade ukrainska regionerna varslar om att Putin inom de kommande dagarna väntas utropa dem som delar av Ryssland. På onsdagen har det Moskvavänliga ockupationsstyret i Luhansk, Zaporizjzja och Cherson formellt bett Putin att annektera regionerna. Kreml hävdar att de så kallade folkomröstningarna, som av Ukraina och västvärlden dömts ut som illegala och folkrättsvidriga, visat att en majoritet av befolkningen i regionerna vill ingå i Ryssland. Klipp har visat hur beväpnade ryska styrkor gått från dörr till dörr och beordrat invånare att rösta, skriver The Moscow Times. Omni 220928. Att vägra kriga för Ryssland - inget asylskäl i Sverige. Efter att Rysslands president Vladimir Putin meddelat att ytterligare 300 000 soldater ska rekryteras till kriget i Ukraina har tusentals ryssar lämnat landet. Nu spår Migrationsverket en ökning av ryska asylsökande i Sverige under hösten, skriver TT. Om de får stanna är dock oklart. Massflyktsdirektivet som EU utfärdade i våras gäller enbart ukrainska medborgare eller ryssar som är anhöriga till ukrainska medborgare. Riktlinjer för hur ryska medborgare ska behandlas saknas ännu. "Att ogilla militärtjänsten eller vara rädd för att strida är inte ett flyktingskäl," säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius. Han påpekar att det är vad som händer om man återvänder som är kärnan i asylansökan. "Riskerar man ett straff som är så långt och så hårt att det helt enkelt är oproportionerligt då kan straffet i sig vara en grund för att beviljas asyl," säger han. Omni 220928. 200 000 ryssar har flytt sedan Putins delmobilisering. Tidningen Novaja Gazeta rapporterade nyligen att 261 000 män har lämnat. Minst 200 000 ryssar har lämnat landet under den vecka som gått sedan president Vladimir Putin meddelade en delvis mobilisering den 21 september. Det visar siffror från grannländerna, rapporterar New York Times. Enligt Kazakstan har 98 000 ryska medborgare kommit in i landet och Georgien uppger siffran 53 000. EU:s gränsorgan Frontex säger i ett uttalande att 66 000 ryssar anlänt till unionen, en ökning med 30 procent jämfört med föregående vecka. Enligt tidningen finns det tecken på att Ryssland försöker begränsa utflödet. I går meddelade den ryska delrepubliken Nordossetien att bilar som inte är registrerade där, i Georgien eller i omstridda georgiska Sydossetien ska stoppas. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i onsdagens lägesrapport att välutbildade är överrepresenterade bland invånare som lämnar Ryssland. Detta, i kombination med reservisterna som mobiliseras, kommer göra "braindrain" och minskad tillgång på arbetskraft till ett allt större problem. Flyende ryssar befarar att gränsen kommer att "stängas för alltid". Omni 220929. Kustbevakningen: Gasledningarna läcker på fyra ställen. "Det finns två utsläpp i svensk ekonomisk zon, ett större ovanför Nord Stream 1 och ett mindre vid Nord Stream 2. Två positioner har också rapporterats i dansk ekonomisk zon. Antalet observationer har hittills inte förändrats." Det skriver Kustbevakningen i ett pressmeddelande för att klargöra hur många läckor det finns. Avstånden mellan de två svenska utsläppen är 1 NM (nautisk mil), vilket motsvarar drygt 1,8 kilometer. Både svenska och danska seismiska mätningar visar att två explosioner ägde rum på havsbottnen timmar innan läckorna upptäcktes. Men den andra explosionen ger mer komplexa utslag i mätdatan, och det skulle kunna vara fråga om en tredje sprängning som följt tätt på den andra. "Men det här kan också bara vara reflektioner i geologin som gör att vi ser de här komplicerade vågformerna. Man får fler ekon i det här området," säger Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet till TT. "Vi jobbar på det här i dag, men det är inte alls säkert att det går att reda ut på ett enkelt eller snabbt sätt." (svt 220929.) Kommentar: Mycket välgjord sprängning, inget pojkstreck. Statlig aktör bör ligga bakom. Den enda möjliga sådan finns väl i Kaliningrad. Rekryterare talar öppet om att bryta mot officiella linjen. Ryska militära rekryterare lämnar öppet ut information som visar att mobiliseringen inte följer de riktlinjer som Kreml annonserat offentligt. Det skriver tankesmedjan Institute for the study of war i en lägesrapport. Militärkommissionären Jevgenj Kudriavtsev i Novosibirsk säger till sibiriska medier att även icke-reservister "naturligtvis" kan rekryteras för att möta Kremls efterfrågan. När det inte finns män med militär erfarenhet kvar så kommer man att rekrytera inom grupper som inte omfattas av den formella mobiliseringen. I dag är exempel på sådana grupper studenter, pappor med fler än fyra små barn, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar. Tankesmedjan skriver även att ryska myndigheter har börjat begränsa rörelsefriheten för medborgare i gränsregionerna för att förhindra försöken att lämna landet. Omni 220929. Sergej i telefon med sin mor: "Ett berg av lik i skogen." Ryska soldater har ringt mängder av samtal till släktingar i hemlandet. New York Times har översatt och publicerat samtal som ger en bild av en kaotisk militärinsats - veckor efter att anfallskriget inleddes. Samtalen sträcker sig från det vardagliga till det brutala och innehåller kritik mot Vladimir Putin och befälhavare. Flera av samtalen kan utgöra bevis på krigsbrott, enligt tidningen. I ett samtal erkänner soldaten Sergej för sin flickvän att han blivit "en mördare". Tre män som passerat hans enhets magasin sköts på order av en överordnad."Vi skulle ha behövt ge dem mat, och vi har inte tillräckligt med mat till oss själva," svarar han när flickvännen frågar varför de inte tillfångatog männen i stället. Några veckor senare pratar Sergej med sin mamma och berättar om ett "berg av lik" i skogen. "Det finns en skog där divisionen har sitt huvudkvarter. Jag gick dit och såg ett berg av lik i civila kläder. Ett berg. Jag har aldrig sett så många lik i hela mitt liv." Omni 220929. Kreml: Ukrainska regioner annekteras på fredagen. I morgon, fredag, annekteras Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja av Ryssland, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt nyhetsbyråerna AFP och AP. Om annekteringarna genomförs är det ett brott mot internationell rätt. Områdena som ska annekteras utgör 15 procent av Ukrainas territorium. Det handlar om de fyra ryskockuperade regionerna där skenomröstningar hölls under tisdagen - och där ja-sidan av den kvarvarande befolkningen i regionerna uppges ha vunnit med 96 till 98 procent. De så kallade folkomröstningarna har fördömts av flera länder och EU. USA har uppgett att sanktioner mot Ryssland kommer att införas på grund av skenomröstningarna. EU:s medlemsländer överväger en åttonde omgång av åtgärder, rapporterar BBC. På Twitter fördömer Sveriges utrikesminister Ann Linde torsdagens uppgifter från Kreml: "Krim är Ukraina. Donetsk är Ukraina. Cherson är Ukraina. Luhansk är Ukraina. Zaporizjzja är Ukraina", skriver hon. Dmitrij Petrov uppger även att Rysslands president Vladimir Putin under fredagen kommer att presidera en "undertecknande-ceremoni" i Kreml för att "lägga till" Ukrainas territorier till Ryssland, rapporterar AP och Reuters. Ledarna för ockupationsstyrena befinner sig just nu i Moskva. Enligt Peskov ska de signera överenskommelser om att regionerna ska införlivas i Ryssland under en ceremoni i stora Kremlpalatset klockan 14 på fredagen. På Röda Torget i Moskva har en scen med stora videoskärmar redan satts upp med skyltar som proklamerar "Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja, Cherson - Ryssland!", rapporterar Reuters. svt 220929. Finland stoppar ryska turister. Finland kommer att stänga gränsen för ryska turister med start i morgon, uppger landets regering. Det innebär att ryssar inte kommer att kunna resa till Finland och vidare till Schengenländerna som turister. Undantag kommer att finnas för dem som reser från Ryssland till Finland för att träffa sin familj, arbeta eller få sjukvård, rapporterar Svenska Yle. Det ska även finnas undantag för asylsökning och för den som söker sig till Finland av humanitära skäl. Samtidigt, skriver Yle, kan hundratusentals redan beviljade visum komma att ogiltigförklaras om den nya begränsningen träder i kraft. (svt 220929.) Ryska ekonomin tyngs: "Olje- och gasvinster börjar sina." Rysslands delvisa mobilisering tillsammans med fler sanktioner från väst hotar att slå hårt mot landets redan ansträngda ekonomi, skriver WSJ. Mobiliseringen är ytterligare en "stor smäll" för ryska ekonomin, säger finansprofessorn vid Madrids IE Business School Maxim Mironov. "Och det händer samtidigt som olje- och gasvinster börjar sina," tillägger Mironov. Det finns inga tecken på en ekonomisk kollaps i Ryssland men näringslivet och investerare i landet fasar över större mobiliseringar, skriver tidningen. Mikhail Markin, affärsutvecklingschef på Moskvabaserade Major Cargo Service, lyfter fram arbetskraftstapp som ett problem. "Okej om det är fem personer i ett företag med 1 000 anställda som kallas in, men tänk om det blir hälften," säger han till tidningen. Markin: Och vem vet hur företag kommer agera utan de personer som är inkallade. Omni 220929. Hopp om att Xi eller Modi kan "tala vett" med Putin. Inom Joe Bidens administration höjs allt fler röster för att man ska försöka få Kina och Indien att "tala vett" med Vladimir Putin så att han inte ska använda kärnvapen i Ukraina, skriver Politico med hänvisning till källor. Kinas president Xi Jinping och Indiens premiärminister Narendra Modi pekas ut som de två världsledare som kan ha störst inflytande över Putin, enligt källorna. "Vi har påpekat det i en rad samtal med länder i den indopacifiska regionen - betydelsen av att tala med en röst mot användandet av kärnvapen i Ukraina," säger en källa inom USA:s utrikesdepartement. Varken Vita huset eller USA:s utrikesdepartement har velat kommentera uppgifter om att försöka att få Kina eller Indien att utöva påtryckningar. Bidens administration försöker också samla FN för att sätta diplomatisk press på Putin. Omni 220929. "Lakejen", "superspionen" eller "trojkan" - de kan ta över efter Vladimir Putin. Vladimir Putins "katastrofala militära äventyr" i Ukraina har försvagat hans järngrepp om Ryssland och väcker frågan om hans 22 år långa tid vid makten nu kan lida mot sitt slut, skriver Politico. Sajten resonerar kring olika scenarion för hur det skulle kunna gå till och listar en rad namn som kan tänkas ta över i hans ställe. Bland dem märks "lakejen" Dmitrij Medvedev (bild nr 2), "livvakten" Alexej Djumin (bild nr 1) och "superspionen" Nikolaj Patrusjev (bild nr 3), skriver Politico. Den senare anses vara en av de mest troliga efterträdarna. Han är även det namn på listan som bör oroa omvärlden mest då han om möjligt är ännu mer fientligt inställd till västvärlden än Putin. Det allra mest troliga scenariot är dock att Putin efterträds av ett delat ledarskap, likt den trojka som tog över efter Stalins död 1953, skriver Politico. En sådan lösning skulle kunna leda till en nedtrappning av konflikten med västvärlden. "Eliten har aldrig gillat kriget," säger den tidigare brittiska Belarusambassadören Nigel Gould-Davies. Patrusjev, nuvarande FSB-chefen Bortnikov, inrikesminister Kolokoltsev och försvarsminister Sjojgu anses mest troliga att försöka störta Putin. Omni 220929. Kommentar: För tidigt att spekulera om efterträdare än. Tyskland inför pristak på gas - lånar 150 miljarder euro. Tyskland inför ett pristak på gas för att skydda hushåll och företag från skenande energipriser, säger landet förbundskansler Olaf Scholz. Det rapporterar flera medier. "Den tyska regeringen kommer göra allt för att få priserna att sjunka," säger han på en presskonferens. Åtgärden finansieras genom att styra om en coronafond i kombination med ett lån på 150 miljarder euro. Bloomberg: Tidigare åtgärder har inte varit tillräckliga. Sammantaget väntas åtgärden kosta staten minst 200 miljarder euro. Omni 220929. Nord Stream: Kan ta veckor att undersöka skadorna. Inte förrän de läckande gasrören i Östersjön är helt tömda på innehåll, kommer ägarna få en första överblick av skadorna och en bedömning på huruvida de kan lagas, uppger SVT och hänvisar till ledningarnas operatör Nord Stream AG. Ledningarna som kostat långt över 100 miljarder kronor att bygga - har befarats vara omöjliga att reparera. Om så är fallet är dock ännu för tidigt att säga, enligt företagets presstalesperson, Dmitri Smirnov. "Det är omöjligt att dra några slutsatser innan våra undersökningar är klara. Vi räknar med att det kan ta några veckor," säger han. Tyska Tagesspiegel rapporterade tidigare i veckan att tidsaspekten kommer bli avgörande för om rören kan räddas, detta eftersom de befaras bli obrukbara av skadligt havsvatten. Svenska myndigheter beräknar att ledningarna kan vara tömda på innehåll på söndag. Nord Stream AG verkar dela den bedömningen. Smirnov säger till SVT att en undersökning är planerad att påbörjas på söndag eller måndag. Nord Stream: "Omöjligt att säga om skadorna går att reparera." De båda ledningarna kunde transportera 110 miljarder kubikmeter naturgas per år från Ryssland. Omni 220929. Underrättelsekällor: Ryska fartyg observerade vid läckorna. Säkerhetstjänstemän ska i måndags och tisdags ha observerat ryska örlogsfartyg och ubåtar i området där Nord Stream läcker gas. Det uppger västerländska underrättelsekällor och en person med insyn i händelsen för CNN. Enligt källorna är det oklart om fartygen har haft något med händelsen att göra. Ryska ubåtar ska ha setts till även förra veckan, enligt en källa. En tjänsteman inom danska försvaret understryker dock att det inte är ovanligt med ryska fartyg i området, och att det inte nödvändigtvis betyder att Ryssland har orsakat skadorna. "Rysk närvaro i Östersjön har ökat de senaste åren. De testar ofta vår medvetenhet, båda till havs och i luften," säger tjänstemannen. Amerikanska myndigheter har inte velat kommentera underrättelseuppgifterna. Källor: Putins hopp om att europeiska länder ska sluta isolera Ryssland kan vara motiv till skadorna. Det danska försvaret har förstärkt sin närvaro i områdena runt Bornholm.
Omni 220929. Ryska rusningen - snart stänger Finland gränsen. Vid midnatt stänger Finland gränsen mot Ryssland för turister. Samtidigt stiger oron bland stressade ryssar att det är nu eller aldrig som de har chansen att korsa gränsen, uppger AFP. "Jag kom precis över, jag vet inte hur det kommer gå för de andra. Det är sorgligt," säger 49-årige Andrej Stepanov till nyhetsbyrån. Han har tagit sig 200 mil - ända från staden Samara, nära den kazakstanska gränsen, för att komma ut ur landet. "Jag tycker synd om de andra, det är redan som i ett fängelse där. Och snart blir det ännu värre," befarar han. Att Finland nu kommer stänga gränsen, menar de ryssar som flytt kommer göra situationen än värre för de som blir kvar. "Vi flyr från krig, vi är emot kriget, genom att vi kommer hit kommer vi inte bli en del av fronten," säger Valerij Klepkin, en annan flykting. Oroliga ryssar tror att gränsen kan stängas för evigt.
Omni 220929. FN: Ryska annekteringen "en farlig eskalering". På fredag ska Ryssland annektera fyra ukrainska regioner, har landet meddelat. En rad länder har fördömt försöket att göra en del av Ukraina till sitt. Nu sällar sig António Guterres, FN:s generalsekreterare till kritikerna. Han benämner utvecklingen som "en farlig eskalering", som "inte har någon plats i den moderna världen", skriver AFP och Reuters. "Att gå vidare med annekteringen av regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja har inget legalt värde och förtjänar att fördömas," säger han i ett uttalande. "Det kan inte accepteras." Guterres säger att en annektering strider mot internationell lag - inte minst eftersom de så kallade "folkomröstningarna" inte kan anses korrekt anordnade. "[Resultatet] kan inte anses vara ett genuint uttryck av allmänhetens önskan," säger han. FN:s generalsekreterare menar att om Ryssland går vidare, ställs framtida utsikter för fred på spel. Omni 220929. Vladimir Putin: Gasläckan är internationell terrorism. Rysslands president Vladimir Putin har under torsdagskvällen pratat med sin turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdogan. I samtalet pratade han om det "aldrig tidigare skådade sabotaget" mot Nord Stream-ledningarna, rapporterar Reuters. "Det är internationell terrorism," säger han. Ryska säkerhetstjänsten FSB utreder händelsen som just internationell terrorism. Tidigare under onsdagen sa Rysslands utrikesdepartement att olyckan skedde i vatten som helt kontrolleras av USA:s underrättelsetjänster, rapporterar Sky News. USA avfärdar de ryska anklagelserna. "Alla vet att Ryssland har en lång tradition av att sprida desinformation. Och det är vad de gör nu," säger talesperson för USA:s säkerhetsråd enligt Euronews. Bland annat EU och Nato har sagt att ett sabotage ligger bakom gasläckorna. De har inte pekat ut någon misstänkt sabotör. Omni 220929. Ukraina: Vi har befriat viktiga staden Kupjansk. Ukraina uppger att de har återtagit hela staden Kupjansk som ligger i Charkivregionen, rapporterar AFP. "Staden är en viktig järnvägsknut som sammankopplar Luhanskregionen med det ryska järnvägssystemet," säger Ukrainas regionale militäre ledare Andrij Kanasjevytj. Nyhetsbyråns reportrar i Kupjansk uppger på torsdagskvällen att de stundtals hör artilleribeskjutning i staden men att gatorna är fyllda med ukrainska militärfordon. Humanitär hjälp har kunnat skickas till Kupjansk Omni 220929. Ryssland förklarar ukrainska regioner som självständiga. Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under en presidentorder som innebär att Ryssland förklarar de ukrainska regionerna Cherson och Zaporizjzja som självständiga stater, rapporterar The Guardian. Putin väntas under fredagen hålla ett tal där han annekterar fyra ukrainska regioner. The Guardian beskriver underskriften av ordern som ett mellansteg. Ryssland höll under helgen så kallade folkomröstningar om att regionerna ska införlivas till Ryssland. Dessa har fördömts och resultatet har förkastats av en rad världsledare och organisationer som FN, EU och Nato. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att resultatet från "folkomröstningarna" inte är förankrat i verkligheten och att människor har tvingats rösta för annektering under hot. Omni 220930. Ny beräkning: Kan motsvara Sveriges årliga klimatutsläpp. Utsläppen från Nord Stream-gasledningarna efter det misstänkta sabotaget är jämförbara med Sveriges sammanlagda klimatutsläpp under ett år, enligt nya beräkningar från Naturvårdsverket. Det rapporterar SVT Nyheter. "Det är allvarligt. Det är stora mängder klimatgaser som kommer ut," säger Mats Björsell, miljöekonom på myndigheten. Enligt beräkningar från Nord Stream innehöll ledningarna omkring 778 miljoner kubikmeter metangas. Björsell framhåller dock att hans beräkning innehåller stora osäkerheter på grund av oklarheter kring mängd och vilket tryck man haft. Metan mer potent än koldioxid men bryts ner snabbare - påverkar bedömningen.
Sveriges Television
Omni 220930. Ukraina: 23 döda i attack mot civil konvoj i Zaporizjzja. Ett ryskt robotanfall har utförts mot en civil konvoj i Zaporizjzja i Ukraina. Det uppger guvernören Oleksandr Starukh i ett inlägg på Telegram, enligt Reuters. 23 människor dödades och 28 skadades, enligt guvernören. Han uppger också att personerna som färdades med konvojen var på väg till ryskockuperat område för att hämta släktingar och föra dem i säkerhet. Zaporizjzja är en av regionerna som Ryssland ska annektera formellt i dag. Omni 220930. Ukrainska styrkor på väg att omringa ryssfäste i Donetsk. De ryska styrkorna står troligen inför ett nära förestående nederlag i staden Lyman i nordöstra Ukraina, skriver tankesmedjan Institute for the study of war. Ukrainska styrkor uppges nästan ha omringat staden. Läget i Lyman diskuteras också med tilltagande oro av ryska militärbloggare. Reuters beskriver Lyman som Rysslands viktigaste återstående fäste i norra Donetsk. Ett återtagande skulle innebära att vägen till regionen Luhansk ligger fri för de ukrainska styrkorna. Skulle innebära ett hårt slag för Ryssland i kriget. Rysk militärbloggare skriver att Ukraina attackerar Lyman från tre riktningar. Om Lyman faller bedöms det kunna resultera i en kollaps för den ryska stridsmoralen. Omni 220930. Norge redo att snabbt stänga gränsen till Ryssland. Norska regeringen är redo att med kort varsel följa Finlands exempel och helt stänga gränsen mot Ryssland. Det säger justitieminister Emilie Enger Mehl i ett pressmeddelande. "Vi har en tät dialog med polisen och tullen om utvecklingen vid gränsen och kontrollerar alla som kommer," säger hon. Redan i maj skärpte Norge visumreglerna för ryska medborgare. Nya turistvisum utfärdas i stort sett inte längre, skriver TT. Gränsen mellan Norge och Ryssland består av en 196 kilometer lång landgräns mellan norska Finnmark och den ryska regionen Murmansk. Länderna delar även en 23 kilometer lång sjögräns i Varangerfjorden Omni 220930. Expert: Det är bråttom - men kommer att ta lång tid. Skadorna på Nord Stream 1 och 2 måste åtgärdas snarast för att de inte ska bli permanenta, säger norske dykexperten Leif-Tore Skjerven till DN. Men skadorna är så pass omfattande att reparationerna oundvikligen kommer ta lång tid, enligt Skjerven. Han menar att det är svårt att få tag på rätt personal för att utföra det komplexa arbetet som kräver noga planering. "Den utrustning som krävs finns i Haugesund här i Norge, men de här rören är inte något du köper på Clas Ohlson," säger Leif-Tore Skjerven. Omni 220930. Höjd norsk beredskap vid olje- och gasanläggningar. Norge höjer sin beredskap runt olje- och gasanläggningar på grund av kriget i Ukraina och sabotaget mot Nord Stream i Östersjön, skriver Dagbladet. De senaste dagarna har det blivit känt att drönare observerats i närheten av norska oljeplattformar i Nordsjön, skriver tidningen. Det ska ha också ha skett överflygningar med drönare vid anläggningar på Vestlandet. Överstelöjtnant Stine Barclay Gaasland bekräftar att beredskapen har höjts men vill inte gå in på vad det innebär i detalj. "Vi följer situationen noga och är i tät i dialog med polisen," säger hon. På Twitter skriver norska försvaret att militära fartyg kommer att vara mer synliga runt landets olje- och gasanläggningar.
Omni 220930. Vladimir Putin meddelar annektering: "De blir våra medborgare - för alltid." Vladimir Putin förklarar de fyra ockuperade ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja som ryska. Det meddelade den ryske presidenten i samband med en stor ceremoni i Moskva. "Det här är folkets val. Det här är miljontals människors vilja," säger Putin med hänvisning till de skenfolkomröstningar som hölls i regionerna förra helgen. "Folket i Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja blir våra medborgare, och de blir det för alltid," sa han. Representanter från de fyra regionerna väntas också finnas på plats för att underteckna fördrag om annekteringen. De ryska planerna på annektering har mötts av ett intensivt avståndstagande, bland annat har Joe Biden förklarat att USA "aldrig, aldrig, aldrig" kommer att acceptera regionerna som en del av Ryssland. Senare under fredagen kommer FN:s säkerhetsråd rösta om en resolution som fördömer förra helgens skenomröstningar i de ryskockuperade områdena. Eftersom Ryssland har vetorätt i säkerhetsrådet lär den inte godkännas.
Omni 220930. Zelenskyjs besked: Ukraina ansöker om att gå med i Nato. Ukraina ansöker om medlemskap i Nato, säger landets president Volodymyr Zelenskyj enligt flera medier. "Vi tar det avgörande steget att underteckna Ukrainas ansökan om en skyndsam anslutning till Nato," säger Zelenskyj. Presidentens besked kommer kort efter att Ryssland och Vladimir Putin annekterat fyra ockuperade regioner i Ukraina. Zelenskyj säger samtidigt att Ukraina inte kommer att förhandla med Ryssland så länge Vladimir Putin är president. Annekteringarna av regionerna följer det som Kreml kallar folkomröstningar om att bli en del av Ryssland. Omröstningarna har av omvärlden fördömts som skenval.
Omni 220930. Efter läckorna: Norge säger ja till utländsk hjälp. Det norska försvaret kommer att vara mer synligt kring landets olje- och gasanläggningar den kommande tiden. Detta som en konsekvens av Nord Stream-läckorna i Östersjön och omvärldsläget, säger statsminister Jonas Gahr Støre vid en pressträff. Han säger också att man tackat ja till utländsk hjälp för att förstärka säkerheten vid anläggningarna. Nyligen blev det känt att drönare observerats nära oljeplattformar i Nordsjön men just nu finns inga indikationer om något direkt hot, enligt statsministern. Det är dock förståeligt om norska medborgare känner oro, säger han. "Läget är spänt." Gahr Støre återupprepar att läckorna är en effekt av en "medveten handling" som just nu utreds av flera länder. Vid samma pressträff fördömer Norge den ryska annekteringen av fyra ukrainska regioner. "Ukraina bestämmer inom sina egna gränser, och Ukraina har rätt att försvara sig. Annekteringen ändrar inte på det." Omni 220930. Ryska vapenvägrare nekas turistvisum i EU-länderna. Ryssar som lämnar landet till följd av Vladimir Putins mobilisering kommer att nekas turistvisum i EU-länderna, säger EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson enligt SR Ekot. Enligt nya riktlinjer måste de i stället ansöka om uppehållstillstånd i enskilda medlemsländer, eller om långtidsvisum. Dessutom ska säkerhetskontrollerna skärpas. "Bara för att du inte vill åka till Ukraina för att strida betyder det inte att du inte utgör ett säkerhetshot mot EU," säger Johansson. Hållningen är dock en annan vad gäller ryssar med familj i EU, för journalister och för dissidenter. Omni 220930. Zelenskyj: Når framgång - alla har hört om Lyman. Ukrainska styrkor har nått "betydande framgångar" på slagfältet. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj samma dag som Vladimir Putin annekterat fyra ukrainska regioner i landets östra delar. Zelenskyj säger att "alla hört vad som händer i Lyman" - en ockuperad stad i regionen Donetsk som ukrainska styrkor uppges vara nära att omringa. "Vi måste befria hela vårt land, och det kommer vara det bästa beviset på att internationell rätt inte kan brytas av en terroriststat," säger presidenten. Tidigare under fredagen meddelade Zelenskyj att Ukraina skickat in en snabbansökan om att gå med i Nato. Ukraina har under flera veckor gått på motoffensiven. Rysktillsatt tjänsteman: Ryska trupper är delvis omringade. Omni 220930. Biden: Skadorna på Nord Stream avsiktligt sabotage. USA:s president Joe Biden säger att skadorna på Nord Stream uppstod genom "avsiktligt sabotage" och menar att ryska uttalanden om incidenten inte ska betros. Det rapporterar Bloomberg. "Nu pumpar ryssarna ut desinformation och lögner. Lyssna inte på vad Putin säger. Vi vet att det han säger inte är sant," sa Biden till reportrar vid Vita huset på fredagskvällen. Biden uppgav samtidigt att USA jobbar med "sina allierade" för att gå till botten med incidenten. "På min instruktion har vi redan börjat hjälpa våra allierade att skydda denna kritiska infrastruktur," sa han. USA planerar att skicka dykare till Nord Stream för att undersöka incidenten. Omni 220930. Rysslands vetorätt satte stopp för FN-resolution. Precis som väntat stoppade Ryssland den resolution i FN:s säkerhetsråd som syftade till att fördöma de så kallade folkomröstningarna i de fyra ukrainska regioner som Ryssland nu har annekterat. Det rapporterar flera medier. Ryssland använde sig av sin vetorätt samtidigt som tio länder röstade för. Kina, Indien, Brasilien och Gabon avstod från att rösta. Det som Ryssland har kallat för folkomröstningar har av omvärlden fördömts som icke-legitima skenval och USA-ambassadören Linda Thomas-Greenfield yttrade sig i sådana ordalag även inför rådet. Utfallet av omröstningarna hade redan bestämts i Moskva och "alla vet det", sa hon. Omni 220930. Ukraina: När vi har vunnit finns inget Nato-hinder. När Ryssland förlorar kriget finns det inga hinder kvar för Ukraina att gå med i Nato. Det säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podyljak enligt CNN. Uttalandet följer Zelenskyjs besked tidigare under fredagen om att Ukraina skickat in en snabbansökan om att gå med i alliansen. Men inget land i en pågående gränskonflikt har tidigare släppts in. "Efter vår seger kommer länderna som just nu är tveksamma vara först ut att rösta för att Ukraina ansluter," säger rådgivaren. Vid en pressträff säger Vita husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan att det är upp till medlemsländerna att fatta beslut, men att USA anser att en eventuell ukrainsk anslutning bör diskuteras i ett senare läge. Omni 220930. Generaldirektör för kärnkraftverk gripen. Generaldirektören för Ukrainas ryskockuperade kärnkraftverk Zaporizjzja, Ihor Murashov, har gripits av en rysk patrull, rapporterar Reuters. Han ska ha gripits på fredagen på väg från kärnkraftverket, enligt den ukrainska kärnkraftsmyndigheten Energoatom. "Han togs ur sin bil, och kördes med ögonbindel i okänd riktning" skriver myndigheten i ett uttalande. Det internationella kärnenergiorganet IAEA har kontaktat ryska myndigheter för att få klargöranden om vad som hänt med gerneraldirektören. De ska enligt Reuters ha fått svaret att det rört sig om ett förhör. (svt 221001.) FN: Läckan kan vara största metanutsläppet någonsin. Nord Stream-läckorna är sannolikt det största enskilda utsläppet av metangas som någonsin uppmätts, uppger FN:s miljöprogram UNEP enligt Reuters. "Det här är verkligen illa [...] det hjälper inte i en tid då vi absolut måste minska utsläppen," säger Manfredi Caltagirone, chef för UNEP:s metanutsläppsobservatör IMEO. Forskare har uppskattat att en av de fyra läckorna släpper ut 22 920 kilo metangas i timmen, vilket motsvarar att bränna runt 285 ton kol i timmen. Metangas är en betydligt mer potent växthusgas än CO2. Omni 221001. Världsbanken klubbar ytterligare stöd till Ukraina. Världsbanken godkänner ytterligare 530 miljoner dollar - motsvarande nästan 5,9 miljarder kronor - i stöd till Ukraina, skriver banken i ett pressmeddelande. Organisationens stöd till Ukraina uppgår nu till 13 miljarder dollar, varav 11 miljarder har betalats ut. Enligt den senaste analysen kommer det att krävas över 100 miljarder dollar för att bygga upp Ukraina igen efter den ryska invasionen. Omni 221001. Panik, mutor och bilköer vid rysk-georgiska gränsen. Minst 200 000 ryssar har flytt landet efter Putins mobiliseringsorder. Runt en fjärdedel av dessa har korsat den enda gränsövergången till Georgien. De unga män New York Times möter där vittnar om splittrade familjer, mutor och hopplöshet. Den 28-årige programmeraren Artjom lämnade Moskva med sin fru och ett annat par när han fick sin inkallelseorder, och körde söderut. Två timmar innan georgiska gränsen fick han muta en polis i en kontroll. "Han började hota med att han skulle ringa rekryteringskontoret," säger Artjom. Det blev en av flera mutor under färden, på totalt över 17 000 kronor - bland annat till lokalbor för hjälp med att navigera runt poliskontroller. 31-årige Vladimir har familjemedlemmar som både älskar och hatar Putin - det gäller alla ryska familjer, säger han. Innan han flydde deltog han i en antikrigsprotest - något han beskriver som "meningslöst" då poliserna var tio gånger fler än demonstranterna. 26-årige Anton lämnar på motorcykel: "Jag stöder inte kriget och vill inte döda ukrainare." Omni 221001. Turkiet fördömer ryska annekteringen: "Ett brott". Turkiet fördömer den ryska annekteringen av fyra ockuperade ukrainska regioner, skriver utrikesdepartementet i ett uttalande enligt Reuters. "Detta beslut, som utgör ett grovt brott mot de etablerade principerna om internationell rätt, kan inte accepteras." Vidare skriver departementet att man fortsätter uppmuntra till ett avslut på kriget, "som blir allt allvarligare", genom förhandlingar. Landet har sedan krigsutbrottet försökt anta en medlande roll, och stod värd för förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland tidigt under invasionen. De har kritiserat invasionen och skickat drönare till Ukraina, men bibehåller diplomatiska band till Moskva och kritiserar sanktionerna mot Ryssland. Omni 221001. Ukraina: Har helt omringat viktiga staden Lyman. Ukrainska trupper har nu helt och hållet omringat den viktiga järnvägsknuten Lyman i regionen Donetsk, säger en militär talesperson i ukrainsk tv enligt Reuters. Enligt talespersonen befinner sig runt 5 000 till 5 500 ryska soldater i staden, som är ett viktigt fäste för de ryska trupperna i Donetsk. Han tillägger att ett återtagande av Lyman är centralt för motoffensiven i regionen Luhansk, norr om Lyman, som nästan helt kontrolleras av ryska styrkor. Många av de omringade ryska soldaterna i Lyman tillhör den 752:a motoriserade skyttebataljonen - en enhet med flera nederlag i bagaget, både i Tjetjenienkrigen och i Ukraina, skriver Forbes.
Omni 221001. Åklagaren: Goda möjligheter att klara upp sabotaget. Kammaråklagare Mats Ljungqvist vid riksenheten för säkerhetsmål, som utreder Nord Stream-läckan, är övertygad om att det rör sig om ett sabotage. Det säger han i en intervju med Expressen. "Jag tror att det finns ganska goda möjligheter trots allt att klara ut det här med tanke på att det är ett område som är en av de mest övervakade platserna i Östersjön." Då Säpo ansvarar för utredningen finns betydligt fler resurser att tillgå än vid en vanlig polisutredning - bland annat FRA:s signalspaning och försvarets fartyg och ubåtar som kan undersöka botten. Ljungqvist säger att man har en god uppfattning om hur man ska undersöka brottsplatsen, men vill inte ge några detaljer. Omni 221001. UD kallade upp Rysslands ambassadör: "Skulle aldrig erkänna annekteringen." Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev kallades upp till svenska utrikesdepartementet på fredagen, rapporterar TT. Under mötet fördömde UD Rysslands annektering av flera ukrainska regioner. "Det är folkrättsvidrigt. Sverige skulle aldrig erkänna annekteringen," säger kabinettssekreterare Robert Rydberg, som tog emot Tatarintsev på UD:s kontor. Rydberg tog även upp "de ansvarslösa ryska uttalandena" om kärnvapen samt det "allvarliga" påståendet om att USA ligger bakom Nord Stream-läckorna, som helt saknar bevisning. Rydberg säger att Tatarintsev redogjorde för den ryska positionen men vill inte gå in på några detaljer om vad som sades. Rydberg: Ett allvarligt möte mellan två länder som har en mycket olik syn på vad som sker. Omni 221001. Zaporizjzja-attack pekar på rysk krigsmaterielbrist. Ryssland använde troligtvis en långdistans-luftvärnsrobot för attacken mot en humanitär konvoj i Zaporizjzja i går. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. Ryssland har sannolikt en begränsad mängd sådana robotar. De är huvudsakligen avsedda att beskjuta flygplan och andra luftburna mål, inte mål på marken. Att roboten ändå användes vid attacken kan vara en konsekvens av att Ryssland har brist på krigsmateriel, enligt Storbritannien. Minst 30 människor dödades i attacken, enligt Ukraina.
Omni 221001. Gazprom stryper gasleverans till Italien - skyller på Österrike. Den statskontrollerade ryska gasjätten Gazprom stoppade leveranserna av naturgas till Italien under lördagen, skriver den italienska oljejätten Eni i ett uttalande på sin sajt. Gasledningen som Ryssland använder går genom Österrike och enligt Gazprom har "regelförändringar" i landet omöjliggjort att lördagens leveranser genomförs, skriver Reuters. En talesperson för Eni uppger för Bloomberg att det dock fortsatt verkar som att leveranserna går fram till Österrike som de ska. "Vi jobbar tillsammans med Gazprom för att se om det är möjligt att återaktivera flödena till Italien."
Omni 221001. Ukraina har gått in i Lyman - Ryssland: Vi har lämnat. Ukrainska styrkor har gått in i den ryskockuperade staden Lyman i Donetsk, uppger den militäre talespersonen Serhij Tjerevatji enligt Reuters. Tidigare under dagen omringade styrkorna den strategiskt viktiga järnvägsknuten. Enligt Ukraina har omkring 5 000 ryska soldater befunnit sig i staden. Kort efter det ukrainska beskedet uppger Rysslands försvarsdepartement att dess styrkor helt har lämnat staden. Det skriver Reuters som hänvisar till ryska statliga RIA.
Omni 221001. Dansk myndighet: Nord Stream 2 helt tömd på gas. Gasledningen Nord Stream 2, en av de ledningar som läckt ut gas i Östersjön, är nu tömd, rapporterar danska TV2 med hänvisning till danska Energistyrelsen som i sin tur ska ha informerats av Nord Stream. Det framgår inte hur läget är för Nord Stream 1 som även den läcker. Tidigare har Energistyrelsen uppgett att ledningen förväntas vara tömd under söndagen. Omni 221001. Ex-minister: Tre faktorer kan leda till Putins avgång. Den tidigare ryske premiärministern Michail Kasjanov spår att Vladimir Putin kan komma att lämna presidentposten inom månader, säger han till Sky News. Kasjanov tror inte att det finns någon som kan avsätta Putin, utan att det är en insikt som presidenten bör komma till själv. Han nämner tre faktorer som skulle kunna leda till det: en växande ukrainsk armé med stöd från väst, att sanktionerna får ökade konsekvenser och att motståndet mot mobiliseringen blir större. "Om tre eller fyra månader tror jag att vi kommer se en avgörande förändring," säger ex-ministern. Redan i maj uttalade sig Kasjanov om den ryska invasionen, och sa då att Putin börjat inse att han "förlorar kriget". Kasjanov tvingades avgå under Putins första period som president. Är numera Kremlkritiker och lever i exil . Omni 221101. Kommentar: Tveksamt om Putin har den självinsikten att han bör avgå. Kritiserar rysk ledning - vill se taktiska kärnvapen. Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov anser att den ryska militären bör överväga att använda taktiska kärvapen under invasionen i Ukraina. Det skriver han i ett inlägg på Telegram, rapporterar flera medier. Enligt Reuters är Kadyrov kritisk mot den ryska militärledningen efter att Ukraina åter tagit kontroll över den strategiskt viktiga staden Lyman i Donetsk, och vill därför se "drastiska åtgärder". "Det finns ingen anledning att fatta varje beslut med det västerländska och amerikanska samhället i åtanke", skriver han. Kremlvänlige Kadyrov har tidigare kritiserat Rysslands strategi. För knappt en månad sedan uppgav han att han skulle ta en paus från sitt ledarskap på "obestämd tid". Beskrivs som det hittills tydligaste förslaget om kärnvapen. Omni 221001. Ukraina: Lyman viktigt - ger oss möjlighet till nästa steg. Att ukrainska styrkor återtagit kontrollen över staden Lyman i Donetsk ger Ukraina möjlighet att ta "nästa steg" i sin motoffensiv österut i landet. Det säger en talesperson för den ukrainska armén, enligt flera medier. "Det ger möjlighet att gå vidare mot Kreminna och Sievjerodonetsk, och det är psykologiskt väldigt viktigt," säger talespersonen i ukrainsk tv. Trots att den ukrainska flaggen hissats i Lyman och Ryssland uppgett att man retirerat uppger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj att strider fortfarande pågår under lördagskvällen. Donetsk är en av regionerna som Ryssland i strid med internationell lag annakterat. Omni 221001. Så här påverkas befolkningen av rysk annektering. Rysslands annektering av regionerna Cherson, Zaporizjzja, Luhansk och Donetsk kommer att förändra ett flertal saker för befolkningen i områdena. "Det är fullständigt folkrättsvidrigt," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. På fredagen annekterade Ryssland formellt de regioner i Ukraina där skenomröstningar om rysk anslutning har ägt rum. Regionerna Cherson, Zaporizjzja, Luhansk och Donetsk är de områden där en "övervägande majoritet", enligt Ryssland, ska ha röstat för att ansluta sig till landet. Människorna som bor i regionerna kommer nu att uppleva förändringar, enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Han förklarar att regionerna har varit ockuperade under en tid och att mycket redan har ändrats, dock kommer annekteringen enligt honom att påverka befolkningen ytterligare. Bland annat kommer befolkningen att få ryska pass och valutan kommer att bytas till den ryska rubeln. Jakob Hedenskog lyfter även att skolorna kommer att förändras när en rysk läroplan tillämpas. "Allt ukrainskt kommer att förtryckas. Ukrainsk kultur, litteratur och det ukrainska språket kommer helt underordnas det ryska." Dessutom kan människorna i regionerna komma att bli inkallade i kriget, enligt Jakob Hedenskog. "Det har redan annonserats. Mobiliseringsbeslutet, skenomröstningarna och annekteringarna har sammanfallit, det är ingen tillfällighet. De här människorna ska inkallas och mobiliseras för att strida för Ryssland, och det är ett krigsbrott." Han säger vidare att människor kommer att tvingas strida, vare sig de vill eller inte. "Under hot och tvång är man tvungen att strida för att överleva. Det är fullständigt folkrättsvidrigt." Sedan Krim annekterades av Ryssland 2014 har ursprungsbefolkningen krimtatarerna och den ukrainska befolkningen förtryckts likt hur den ukrainska befolkningen kommer att förtryckas nu, berättar Jakob Hedenskog. "Kulturinstitutioner, radio- och tv-stationer har lagts ner och många har fängslats och försökt lämna Krim." Han säger att den stora skillnaden mellan annekteringen av Krim och de regioner i Ukraina som nu kommer annekteras är att Krim hade en majoritet ryska invånare: "Man kan förmoda att det funnits mer sympati för Ryssland på Krim, det skiljer sig mot de nyligen ockuperade territorierna.Se de tre största förändringarna som Jakob Hedenskog ser kommer att drabba befolkningen i klippet. svt 221001. "Ryska förlusterna i Lyman sannolikt omfattande." De ryska styrkorna i Lyman i Donetsk led förmodligen tunga förluster i samband med reträtten då ukrainska styrkor återtog staden på lördagen, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. "Lyman försvarades sannolikt av underbemannade enheter från Rysslands västra och centrala militärdistrikt, och grupper av frivilligt mobiliserade reservister." Förlusten av Lyman har lett till en våg av kritik mot den ryska militära ledningen från högt uppsatta myndighetsföreträdare - något som bara lär intensifieras av fler markförluster i ockuperade territorier, skriver departementet. Omni 221002. Zelenskyj efter Lyman: Annekteringen en fars - ni kommer att dö en efter en. Efter att Ukraina på lördagen återtagit den viktiga järnvägsknuten Lyman i Donetsk från de flyende ryska styrkorna lovar president Volodymyr Zelenskyj att pressa vidare med motoffensiven i Donbas. Han kallar Rysslands annektering av regionen "en fullständig fars, presenterad som en påstådd folkomröstning", skriver New York Times. Presidenten riktar också en varning till ryssarna om att de kommer fortsätta dödas så länge Putin sitter vid makten. "Till dess att ni löser problemet med den som startade allt, som inledde detta vettlösa krig mot Ukraina, kommer ni att dödas en efter en." Omni 221002. Italien räknar med ryskt gasstopp fram till måndag. De ryska gasleveranserna till Italien hade fortfarande inte kommit igång på söndagen och den italienska gasimportören Eni räknar med att det i alla fall kan ta till måndag innan gasen släpps på igen. Det rapporterar Reuters. Leveranserna, som går genom Österrike, stoppades på lördagen efter att Gazprom hävdat att österrikiska operatörer inte godkänt leveransordern. Österrike menar å sin sida att Gazprom inte har signerat de nödvändiga kontrakten för leveranserna. Enligt italienska Il Sole 24 Ore finns det en "utbredd misstanke" om att avbrottet egentligen är vedergällning mot Europa för sanktionerna mot Ryssland. Diskussionerna om ett pristak på gasen tros vara den egentliga orsaken till gasstoppet. Omni 221002. USA: Mycket uppmuntrande - ett dilemma för ryssarna. USA:s försvarsminister Lloyd Austin hyllade det ukrainska återtagandet av staden Lyman i Donetsk under en presskonferens, rapporterar Reuters. "Det är absolut betydande. Vi är mycket uppmuntrade av vad vi ser just nu," säger han. Austin noterade att Lyman är en logistisk knutpunkt som ryssarna använt sig av för att transportera trupper och materiel söderut och västerut. Att förlora dessa rutter försvårar för deras krigsinsats och "utgör ett dilemma för ryssarna framgent", säger Austin. Austin: Ukrainarna har gjort ett fantastiskt arbete. Omni 221002. Analyser: Putins tid rinner ut - hans värld allt mindre. Putin håller på att förlora kriget i Ukraina - hans tid rinner ut, och han vet om det även om han försöker dölja det, skriver Nic Robertson i en analys för CNN. Han citerar Andrej Kortunov, som leder den Kremlstödda tankesmedjan Russian International Affairs Council i Moskva: "Putin vill få slut på det här så snabbt som möjligt." Hundratusentals ryssar flyr mobiliseringen och missnöjet växer i folklagren - Putins logiska alternativ vore att utropa seger och dra sig tillbaka, men för det behöver han en seger i fält, enligt Kortunov. Putins värld har blivit mindre än någonsin efter att hans imperialistiska projekt kört fast, skriver forskaren och författaren Angela Stent i Foreign Policy. Han har missbedömt allt från styrkebalansen mellan de ryska och ukrainska arméerna till västs enighet och Europas villighet att införa sanktioner och vänja sig av med rysk energi, enligt Stent. "Den dåligt hanterade mobiliseringen, nya kärnvapenhot mot väst, och det förmodade sabotaget av Nord Stream har bara stärkt den västliga enigheten." Nic Robertson: Putin har ryggen mot väggen och klockan tickar allt högre. Omni 221002. Tio tortyrkammare i samma stad - ukrainsk soldat: "De sköt mig i fötterna." En vårdklinik, en polisstation och en förskola. Det är några av de tio platser där AP lokaliserat ryska tortyrkammare i staden Izjum. Nyhetsbyrån har talat med 15 personer som överlevt ryssarnas tortyr i Charkivregionen. En av dem är Andrij Kotsar, 26, en soldat vars förband upplöstes i kaoset när ryska styrkor tog över staden. Han gömde sig i ett kloster men greps av ryssarna och utsattes för tortyr i tre omgångar. "De tog, jag vet inte exakt vad, en järnbit, kanske glasstavar, och brände huden lite i taget," säger han. En annan ukrainsk soldat, Mykola Mosyakyn, berättar att han kastades ner i en grop med vatten, fick handfängsel och hängdes upp. " De slog mig med pinnar. De slog mig med sina händer, de sparkade mig, de släckte cigaretter på mig, de pressade tändstickor mot mig. De sa "dansa" men jag dansade inte. Så de sköt mig i fötterna. Tortyr i alla former i väpnade konflikter är ett krigsbrott enligt Genèvekonventionen, oavsett om den som utsätts är krigsfånge eller civil. Vårdpersonal vittnar om att skadade inte velat berätta vad som hänt dem. Nynazistisk prorysk grupp uppmanar till krigsbrott i Ukraina - förespråkar explicit att "avlägsna kroppsdelar". Mikhailo, 42, försvarade stålverket - skakande bilder sprids: "De behandlade oss som djur." Omni 221002. Uppgift: FSB ville inte se fångutbyte med Ukraina. Ryska säkerhetstjänsten FSB hade invändningar mot Vladimir Putins beslut att gå med på den stora fångutväxlingen i september. Det skriver Washington Post som hänvisar till anonyma tjänstemän i både USA och Ukraina. Enligt källorna uttryckte säkerhetstjänsten oro över hur fångutväxlingen skulle tas emot av allmänheten på hemmaplan. Det framgår inte hur man har nått fram till den slutsatsen. Fångutväxlingen innebar bland annat att omkring 200 ukrainska krigsfångar som tidigare stridit vid stålverket Azovstal i Mariupol släpptes. Ukraina släppte i sin tur den Kremlvänlige ukrainske oligarken Viktor Medvedtjuk, som uppges vara en nära vän till Vladimir Putin. Ryska beslutet har kritiserats av en befälhavare som lett proryska styrkor. Saudiska kronprinsen bin Salman ska ha haft en nyckelroll i förhandlingarna. Källor: Oligarken Abramovitj deltog i förhandlingarna. Fångutväxlingen var den mest omfattande sedan invasionens start. Omni 221002. Ryssland: Skadorna på Nord Stream kan repareras. Det är tekniskt möjligt att reparera de skadade Nord Stream-ledningarna. Det säger Rysslands biträdande premiärminister Alexander Novak enligt Reuters som citerar ryska nyhetsbyrån Tass. Han tillägger dock att reparationerna kommer att ta tid och kosta pengar. Under lördagen meddelade Danmarks energimyndigheter att de fått besked om att läckaget från Nord Stream 2 upphört och under söndagen har det rapporterats att även Nord Stream 1 har slutat att läcka gas. De båda ledningarna skadades i måndags i vad som flera länder bedömt har varit medvetet sabotage. Flera experter har tidigare befarat att skadorna kan bli svåra eller rent av omöjligt att reparera. Omni 221002. Carl Bildt: Är svårt att se ett slut på konflikten nu. Att Vladimir Putin har förklarat ytterligare fyra ukrainska regioner som annekterade innebär att han har låst in sig och Ryssland i en konflikt som det är "svårt att se ett slut på". Det skriver Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M) på sin blogg "Alla dessa dagar". Han skriver att det inte gick att se "det ringaste spår av entusiasm" bland de högt uppsatta ryssar som lyssnade på Putins tal där annekteringarna meddelades. "Inte så få av dem som tysta satt där måste ha varit medvetna om att detta inte kommer att få något gott slut för Putin, för Ryssland eller för dem", skriver Bildt. Bildt: Putin sjönk längre ner i märkliga teorier och föreställningar än någonsin förr. Omni 221002. Ryska flaggor efter kuppen - hoppas på Moskvastöd. Anhängare till den nya självutnämnde ledaren i Burkina Faso, befälet Ibrahim Traore som tagit över makten från juntaledaren Paul-Henri Sandaogo Damib i en kupp, har under helgen viftat med den ryska flaggan under demonstrationer. Enligt Al Jazeera har det skett i hopp om ryskt stöd till en armé som den senaste tiden kämpat mot miliser i landet med koppling till terrorgrupperna IS och al-Qaida. Anhängarna har under helgen gått till attack med bland annat stenar mot den franska ambassaden efter uppgifter om att juntaledare tagit sig till en fransk militärbas för att förbereda en "motoffensiv". Ibrahim Traore hävdar dock att situationen i landet är "under kontroll". Ibrahim Traore har återigen framträtt i tv. Liknande attacker även mot franskt konsulat i landets näst största stad. Maktövertagandet meddelades under fredagskvällen 30 september. Omni 221002. Rysk kritik efter reträtten från Lyman: "Särskilt nu." Den ryske politikern och tidigare arméchefen Andrej Gurulev är kritisk mot det ryska agerandet kring den ukrainska staden Lyman, som i helgen återtagits av Volodymyr Zelenskyjs styrkor. Det rapporterar CNN. När han talade på en prorysk plattform sa Gurulev att han inte förstår hur den ryska militärledningen inte kunnat bedöma situationen och skickat till förstärkningar till Lyman. "Det här är förmodligen en viktig milstolpe, inte bara militärt utan också politiskt. Särskilt nu." CNN noterar att uttalandet kommer samma helg som även den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov uttalat kritik. Ryska försvarsdepartementet: Drog oss ur på grund av hotet om omringning. Omni 221002. Ukrainsk soldat: De flydde i panik - vi slutar aldrig. De ryska trupperna som lämnade den ukrainska staden Lyman i helgen "flydde i panik". Det uppger en ukrainsk soldat för AFP, och beskriver reträtten som allt annat än ordnad. Det framgår inte om soldaten själv deltog i striderna som ledde till att Ukraina kunde återta staden. När AFP träffar honom är han i stället vid en viktig järnvägsknut norr om Lyman. Soldaten och hans förband säger att man inte är oroliga för att Ryssland ska lyckas upprätta starka försvarslinjer längre österut, vilket AFP tror är den ryska ambitionen. Man bryr sig inte heller om Vladimir Putins annekteringar. "Jag är från Luhansk och därför kommer jag inte sluta förrän den sista ryssen avlägsnats från det här landet." Omni 221002. Professor: Valet av plats sänder en stark signal. Det är "nästintill omöjligt" att få något exakt svar på vem eller vilket land som ligger bakom Nord Stream-läckorna – som enligt flera regeringar och experter orsakats av sabotage. Det säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, till Dagens Nyheter. Oavsett vem som ligger bakom är det oroande att det skett nära svenska hamnar och inte längre ut på Östersjön vilket hade varit mer naturligt om man inte vill bli upptäckt, säger Mahmoudi. "Den som ligger bakom det här har gjort det på ett ställe som ger en stark signal. Som om någon vill visa hur nära man är," säger han till DN. Omni 221002. Linde öppnar för mer svenska vapen till Ukraina. Den ryska annekteringen av ytterligare fyra regioner i Ukraina är "bisarr" och strider mot alla folkrättsliga regler. Det sa utrikesminister Ann Linde (S) när hon gästade SVT:s Agenda på söndagen. "Det eskalerar kriget och ökar osäkerheten globalt. Det är faktiskt fruktansvärt," sa Linde. Hon konstaterade också att Vladimir Putin har blivit allt mer aggressiv i sin retorik, och att tonen nu tycks vara riktad mer mot väst än mot Ukraina. Hon håller inte för uteslutet att Sverige kan bidra med mer vapen till Ukraina. "Just nu håller försvarsmakten på att se över möjligheterna. Jag ser inte att det finns något större motstånd i riksdagen för att ge fortsatt miltärt stöd." Omni 221002. Ukrainsk krigsfånge fick 30 sekunder på sig att äta: "De behandlade oss som djur." Efter den stora fångutväxlingen mellan Ukraina och Ryssland i september har bilderna på den tidigare ukrainske krigsfången Michailo Dianov, som visar hans tillstånd både före och efter rysk fångeskap, fått stor spridning. I en intervju med Sky News säger han att han förlorade 40 kilo inom loppet av fyra månader. Han berättar också om hur det gick till när han faktiskt tilläts äta. "Man fick 30 sekunder på sig vid varje måltid. På 30 sekunder var man tvungen att äta så mycket man kunde. De behandlade oss som djur." "Särskilt svårt att äta för fångar som fått tänderna utslagna." Försvarade stålverket Azovstal i Mariupol in i det sista. Omni 221002. Ryska flaggor sätts i brand i Lyman: "Känns som att se dagsljus efter en polarnatt." Invånare i staden Lyman som nu återigen kontrolleras av Ukraina vittnar om svåra tider under den ryska ockupationen. Wall Street Journal, den första tidningen att vara på plats under söndagen, har talat med flera av dem. Samtidigt som ukrainska soldater bränner kvarlämnade ryska flaggor säger invånaren Roman Chornomorets att de ryska trupperna lämnade utan förvarning och att han nu hoppas på bättre tider. "Det var misär, mörker, konstant beskjutning. Ingen bensin och ingen ström." En annan invånare är mer pessimistisk och vill inte jubla förrän den ryska invasionen helt och hållet är över, medan en tredje säger att de ukrainska styrkornas närvaro är som att se "dagsljuset efter en polarnatt". "Man kunde inte yttra ett ord mot ryssarna." Soldat som växte upp i Lyman: "Jag är äntligen hemma." Lyman ses som strategiskt viktigt för fortsatta ukrainska framryckningar österut. Kreml har inte kommenterat situationen sen man tillkännagav att trupperna lämnat. Omni 221102. Ryska krigsbloggare har miljontals följare: "Uppviglar till krig." De kallar sig själva för "krigskorrar" och har miljoner följare på sociala medier, från både Ryssland och Ukraina. Under lång tid har de krävt ökad mobilisering av Ryssland och kritiserar Putin för att inte göra mer. "En del av befolkningen har de lyckats radikalisera," säger den grävande journalisten Pavel Kanygin som följer krigsbloggare på nära håll. Sedan invasionen i Ukraina inleddes har Kreml lagt ner de flesta oberoende medier och begränsat tillgången till sociala medier som Instagram och Facebook. Men Telegram är fritt tillgängligt. Det har gett Rysslands oberoende mediekanaler, som fördömer kriget, möjlighet att fortsätta sitt arbete. Samtidigt är det också en plattform för personer med mer radikala åsikter, som själva kallar sig för "krigskorrar". Det är ryska frilansare som reser till och rapporterar från frontlinjen i Donbas och andra områden ockuperade av Ryssland. ""Krigskorrarna" är uppviglare till krig. De driver propaganda utan att tillhöra de statliga medierna," säger Pavel Kanygin, grävande journalist som tidigare arbetade på oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta. Pavel Kanygin har sedan 2014 rapporterat om kriget i Ukraina för Novaja Gazeta och har undersökt radikala krafter i Donbas. Han har kidnappats och förföljts av proryska separatister. Och han följer ryska krigsbloggare, som han kallar för propagandister, på nära håll. En del av dem arbetar på Rysslands statliga mediekanaler, medan andra lever på donationer från sina följare. Den mest populära krigsbloggaren är Jurij Podoljak som har över 2,4 miljoner följare på Telegram. "När staten, alltså statliga medier, rapporterar om "den militära operationen" är de försiktiga. Men dessa krigsbloggare med sina egna kanaler går långt över gränsen för vad som är tillåtet i de statliga medierna. De har till exempel länge krävt mobilisering och ett mer omfattande krig mot Ukraina och Nato," säger Kanygin. Krigsbloggarna ger en mer detaljerad bild av kriget än ryska myndigheter och drar sig heller inte för att kritisera insatserna. Dessutom skriver de löpande om korruption i den ryska armén. Deras kontakter är militärer och soldater. Enligt Pavel Kanygin har krigsbloggarna inflytande över sin publik, vilken uppskattas till 15 procent av den ryska befolkningen. "En del av befolkningen har de lyckats radikalisera. Jag kan inte säga att det är miljoner, men det räcker för att normalisera det som händer. Det är inte bara de som har bidragit till det, men de har absolut gjort sitt. Nu ska 300 000 personer åka bort och dö mot sin vilja. Det är långt ifrån över," säger Pavel Kanygin. Hör de egenutnämnda "krigskorrarna" i videon. svt 221002. Rapport: Putins erkännande tyder på stora ryska problem. Att Putin bara några dagar efter sitt besked om en delvis mobilisering bekräftade en rad problem kring processen visar hur dysfunktionell rekryteringen av nya soldater sannolikt är. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste uppdatering. Det var under ett möte med Rysslands säkerhetsråd den 29 september som Putin sa att "det finns en mängd frågetecken kring den här mobiliseringen och vi måste snabbt korrigera våra misstag och inte upprepa dem". Ryska myndigheter har troligen dålig koll på vad en delvis mobilisering betyder rent juridiskt och har högst sannolikt värvat soldater som enligt Putins och det ryska försvarsdepartementets definition inte bör vara en del av mobiliseringen, skriver departementet. "Medan reservister fortsätter att samlas i tältläger har ryska myndigheter sannolikt svårt att ge dem rätt träning och att hitta officerare som kan leda nya enheter." Omni 221003. "USA förgör ryska styrkorna om Putin tar till kärnvapen." Om Vladimir Putin bestämmer sig för att använda kärnvapen i Ukraina kommer USA och dess allierade att förgöra Rysslands styrkor och utrustning i landet samt sänka den ryska Svarta havsflottan. Det säger David Petraeus, tidigare CIA-chef och fyrstjärnig amerikansk general, till ABC News. "Vi skulle svara genom att leda en kollektiv Natoinsats som skulle slå ut varje rysk styrka vi kan identifiera på slagfältet i Ukraina och på Krymhalvön samt vartenda stridsfartyg i Svarta havet." Petraeus tillägger dock att han inte diskuterat frågan med USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan. Petraeus ser inte hur Putin ska kunna vinna: "Finns inget han kan göra." Enligt amerikanska regeringsföreträdare har USA meddelat Ryssland hur landet ska svara på en kärnvapenattack. Omni 221003. Zelenskyj: Lyman har rensats på ryska soldater. I sitt nattliga tal sa Ukrainas president Zelenskyj att nyckelstaden Lyman i Donetskregionen ”rensats” på ryska soldater, rapporterar AFP. Zelenskyj påpekade samtidigt att även om återerövringen av Lyman fått mest uppmärksamhet har den ukrainska armén nått framgångar på flera andra håll. Enligt presidenten har byarna Arkhanhelske och Myrolyubivka i regionen Cherson befriats, skriver Reuters. En 33-årig ukrainsk soldat som stridit vid Lyman säger till nyhetsbyrån att han känner sig "optimistisk och väldigt motiverad" efter återerövringen. "Jag ser aktiviteten i frontlinjen och alla utländska vapen som hjälper oss att ta tillbaka våra landområden," säger han.Zelenskyj: Vi kommer att ta tillbaka fler områden i Donbas. Omni 221003. Marinens specialfartyg på plats ovanför läckorna. Svensk kustbevakning och flera svenska marinfartyg befinner sig på platsen för Nord Stream-läckorna. Det rapporterar DN och TT. "Kustbevakningen leder arbetet. Men vi är där och stödjer dem med olika fartyg," säger marinens kommunikationschef Jimmi Adamsson till nyhetsbyrån. Marinen vill inte ge detaljer om vilken typ av fartyg det rör sig om eller hur många, bara att ubåtsräddningsfartyget HMS Belos är ett av dem. HMS Belos är avsedd att rädda personal på ubåtar samt avancerade dykuppdrag. Omni 221003. Rysk tidning: Soldaterna flydde med "tomma blickar". När de insåg att nederlaget var ett faktum flydde ryska soldater staden Lyman i Donetsk med "tomma blickar". Det rapporterar den ryska tidningen Komsomolskaja Pravda i en "ovanligt uppriktig artikel", skriver New York Times. Dagarna innan Ukraina tog tillbaka Lyman hade de ryska styrkorna i staden plågats av deserteringar, dålig planering och försenade transporter av nya reservister, enligt Komsomolskaja Pravda. "Risken för att omringas eller att skamligt fängslas blev för stor, och det ryska kommandot fattade ett beslut om att dra sig tillbaka", skriver en av tidningens korrespondenter som rest med de ryska styrkorna. Kreml har ännu inte kommenterat förlusten av Lyman. Omni 221003. Toppdiplomatens plan - så kan Putin ställas inför rätta. Svenske toppdiplomaten Hans Corell har skrivit ett förslag till en FN-resolution med syfte att ställa Vladimir Putin inför rätta i en krigstribunal. Det rapporterar SvD. Tillsammans med juristerna David Crane och Irwin Cotler har han formulerat en målsättning om att med stöd i FN:s generalförsamling forma en parallell domstol till den Internationella krigsförbrytardomstolen ICC, som utreder krigsbrott och folkmord. Han tror inte att interna krafter inom Ryssland kommer att agera mot Putin. "Man vågar inte säga vad man tycker", säger FN-veteranen och tar utrikesminister Sergej Lavrov - som han tidigare haft mycket kontakt med - som exempel: "Han var tuff, men också väldigt analytisk. Jag känner inte igen honom längre." Corell menar att en parallell rättsprocess är nödvändig eftersom ICC inte har behörighet att utreda själva anfallet mot Ukraina. Omni 221003. Paneldeltagare försa sig om Lyman i rysk statlig tv. Ett videoklipp från ett program i rysk statlig tv där en paneldeltagare antyder att han stoppats från att prata om den ukrainska staden Lyman har uppmärksammats av Sky News. Under förra veckan drog sig de ockuperande ryska soldaterna ur staden, och den är nu återigen under ukrainsk kontroll. I sändningen säger paneldeltagaren att "vi inte pratar om vad som händer i Lyman", innan programledaren frågar vem som förbjudit dem att prata om det. Det ukrainska återtagandet av Lyman beskrivs som en pinsam motgång för Vladimir Putin. Staden ligger i Donetsk, ett av de områden som Kreml nu hävdar tillhör Ryssland. Programledaren: "Vem förbjöd dig från att prata om det?" Putin har lovat att "försvara" alla annexerade områden. CNN:s journalister beskriver hur kvarlämnade ryska flaggor eldas i staden. Omni 221003. Kadyrov hånar ryska armén och skickar sina söner till fronten. Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrovs uttalande om att Ryssland bör överväga att använda taktiska kärnvapen stal rubrikerna under gårdagen - men minst lika anmärkningsvärt var hans hån mot ryska toppgeneraler, skriver Reuters. "Nepotism i armén kommer inte att leda till något bra," sa Putinallierade Kadyrov apropå Rysslands förlust av nyckelstaden Lyman i Ukraina. Han sa även att den ryske befälhavaren i området borde fråntas sina medaljer och skickas till fronten med ett vapen för att "tvätta bort sin skam i blod", skriver Reuters. På måndagen meddelade Kadyrov att han skickar tre av sina söner - 14, 15 och 16 år gamla - till fronten. "Det är dags för dem att bevisa sig i riktig strid. Jag kan bara välkomna denna önskan", skriver Kadyrov på Telegram. Även Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin hånar de ryska styrkorna: "Borde skickas barfota till fronten."Kadyrov publicerade även en video på sina söner där de avfyrar artilleripjäser på en skjutbana. Omni 221003. Analyser: Kreml vet inte hur gränsen ska dras - underminerar Putins hot. Vladimir Putin lovade i fredags att "skydda" de fyra annekterade regionerna i Ukraina "med all kraft och alla medel" som står till Rysslands förfogande. Men bara några dagar senare säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på måndagen att det ännu inte är bestämt hur de nya gränserna ska dras. Uttalandet kan ses som ett sätt att underminera Putins kärnvapenhot och därmed inte behöva agera på det, skriver The Guardians Moskvakorrespondent Andrew Roth på Twitter. "Hela poängen med att ’annektera’ territoriet var att säga ’vi kommer inte att kompromissa - stanna, annars skjuter vi’. Nu kan Kreml kompromissa genom att säga ’ah, just den delen var faktiskt inte Ryssland’." Financial Times Moskvakorrespondent Max Seddon skriver att Peskov i och med sitt uttalande medger att Kreml inte vet hur stora delar av regionerna Cherson och Zaporizjzja Ryssland annekterar och att det ska ses mot bakgrund av att Ukraina fortsätter att ta tillbaka ryskockuperad mark. "Ryssland: Det här är våra nya statsgränser, alla attacker mot dem kommer att behandlas som en attack mot Ryssland. Också Ryssland: Vi vet inte riktigt vilka våra nya gränser är" - skriver Seddon ironiskt på Twitter. Omni 221003. Tusentals män inkallade av misstag - befäl stängs av. Tusentals män i den sibiriska regionen Chabarovsk har av misstag kallats in för att strida i Ukraina, rapporterar nyhetsbyråerna Reuters och AFP. Guvernören Michail Degtyarjov uppger i en video på Telegram att värvningsbefälet Jurij Lajko har stängts av på grund av händelsen. Männen, omkring hälften av alla som hade fått en kallelse, skickades tillbaka till sina hem eftersom de inte uppfyllde urvalskriterierna för den delmobilisering som president Vladimir Putin beordrade den 21 september, säger Degtyarjov. Sedan dess har misstag i processen rapporterats från flera håll i Ryssland, vilket även Kreml har medgett. Degtyarjov: Detta kommer inte att påverka genomförandet av de uppgifter som presidenten har gett oss. Bara män med militär erfarenhet eller särskilda spetsegenskaper skulle kallas in. Lajko har förflyttats till regionen Magadan - även där har ett befäl lämnat sin post efter misstag under mobiliseringen. Omni 221003. Rysk politiker: 1,5 miljon uniformer har försvunnit. En och en halv miljon ryska militäruniformer har på något sätt försvunnit. Det hävdar den ryske politikern och tidigare arméchefen Andrej Gurulev, rapporterar den oberoende ryska tidningen Novaya Gazeta. I en kommentar till en lokaltidning i regionen Zabaykalsky frågar sig Gurulev hur det kunnat inträffa, och hur det kommer sig att mobiliserade ryssar inte kan få en uniform. "Ingen kan förklara det för mig på något sätt." Samme Gurulev uttalade sig i helgen kritiskt mot den ryska militärledningens agerande kring staden Lyman, som nu återtagits av ukrainska styrkor. Mobiliseringen har mött viss kritik även på hemmaplan. Gurulev: Trupper i Lyman borde ha fått förstärkning. Omni 221003. Protesterande tv-redaktör efterlyst av myndigheterna. Den ryska tv-redaktören Marina Ovsyannikova som tidigt under Vladimir Putins invasion protesterade i en direktsändning är nu efterlyst. Det rapporterar flera medier. Enligt Reuters, som hänvisar till ryska statliga RT, säger hennes ex-man att hon avvikit från husarrest tillsammans med sin dotter. Det är oklart var de nu befinner sig. Den Ukrainafödda 44-åringen fick stor uppmärksamhet för sitt agerande, när hon i sändning höll upp ett plakat med budskapet "stoppa kriget" och "de ljuger för dig". Hon bötfälldes men har fortsatt protestera och åtalades i augusti för att ha spridit "falsk information". Hennes ex-man är själv anställd av RT. Riskerar upp till tio års fängelse för sina protester. Var anställd på Channel One men fick omgående sparken. Omni 221003. Ukrainska styrkor tar mark i Cherson - uppges ha brutit igenom ryska försvarslinjer. Efter att Ukraina återtagit kontrollen över staden Lyman i Donetsk har man även brutit sig igenom ryska försvarslinjer i Cherson-regionen i landets södra delar, rapporterar flera medier. Sky News skriver att Ukraina ryckt fram längs med floden Dnipro och enligt The Guardian har trupperna brutit igenom försvarslinjerna med flera kilometer. Det beskrivs av Reuters som de största ukrainska framgångarna i regionen sedan invasionen inleddes i februari. Samtidigt som Kyiv varit sparsamma med information medger den rysktillsatte Cherson-ledaren Vladimir Saldo att ett ukrainskt "genombrott" har skett och att läget är "spänt". Ukrainska soldater ska bland annat ha brutit igenom vid en plats omkring tre mil söder om där ryska styrkor nyligen hade sina försvarslinjer. Enligt The Guardian innebär Ukrainas framgångar att Ryssland inte har full kontroll över någon av de fyra regioner man annekterat. Ukraina uppges ha återtagit flera byar. Rysktillsatta ledaren kommenterade i statlig rysk media. Omni 221003. Ukrainsk ilska mot Musks förslag: "Vem föredrar du?" Entreprenören och Teslagrundaren Elon Musk möter skarp kritik från ukrainskt håll efter att han på Twitter skrivit en rad förslag på hur fred ska nås mellan Ukraina och Ryssland. Musk föreslår bland annat att invånarna i de regioner som Ryssland nyligen annekterat ska delta i nya val under FN-övervakning, och att den sedan 2014 annekterade Krymhalvön ska erkännas formellt som en del av Ryssland. "Det kommer med stor sannolikhet att bli resultatet i slutändan - det är bara en fråga om hur många som ska dö innan dess." Han har även publicerat en omröstning där följarna får svara ja eller nej på om invånarna i Donbas och på Krymhalvön ska få rösta om sin framtid. Ukrainas president har i sin tur publicerat en omröstning med frågan "vilken Elon Musk gillar du bäst?" "En som stöttar Ukraina" och "en som stöttar Ryssland", lyder svarsalternativen. Även ukrainska parlamentets officiella kontot har svarat på Elon Musks tweets, med ett bestämt "nej". Nyligen hölls det som Ryssland kallat för folkomröstningar i fyra ockuperade regioner - men dessa har av omvärlden fördömts som skenval. Omni 221003. USA-källa: Ser inga tecken på stor rysk mobilisering. Än så länge har USA inte kunnat se tecken på att den mobilisering som Vladimir Putin meddelade i slutet av september lett till några betydande förstärkningar i Ukraina. Det uppger en amerikansk försvarskälla enligt Reuters. "Vi har sett ett litet antal förstärkningar, men ingenting i större skala i det här skedet," säger den anonyma källan. Från Vita husets sida säger man samtidigt att Ukraina tycks vara på väg att nå flera av sina mål på slagfältet, senast genom att bryta igenom ryskt försvar på Cherson-fronten. 21 september annonserade Putin vad han kallade för en "delmobilisering" i syfte att kalla in 300 000 reservister. Källor har senare angett att en paragraf gör det möjligt att kalla in upp emot en miljon. Omni 221003. Nationalekonom: Ukraina förtjänar vårt utlovade stöd. Det utlovade finansiella stödet från omvärlden är enda rimliga alternativet för att undvika att den ukrainska ekonomin kollapsar till följd av Rysslands krig. Det skriver nationalekonomen Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på DN Debatt med hänvisning till en nyligen publicerad rapport. "Ukraina förtjänar vårt stöd militärt och finansiellt. Om vi inte ger det stödet i dag blir de långsiktiga kostnaderna tiofalt större," skriver han. Enligt Becker kan länder som inte vill ta pengar ur sina budgetar låna motsvarande belopp på de internationella kapitalmarknaderna. Omni 221004. WSJ: Kina säljer amerikansk gas till Europa med jättevinst. Samtidigt som Kinas import av rysk gas har ökat med 30 procent i år kan kinesiska bolag sälja vidare amerikansk flytande gas till ett krisande Europa med god förtjänst, skriver Wall Street Journal. Flera kinesiska bolag som under Trump-eran skrev långtidskontrakt med amerikanska LNG-leverantörer kan nu sälja överskottet och göra en vinst på över 100 miljoner dollar per fraktfartyg, uppger källor för WSJ. Endast 19 amerikanska LNG-fartyg har dockat i kinesiska hamnar under årets första åtta månader jämfört med 133 stycken under samma period förra året. Förutom Europa säljer de kinesiska bolagen amerikansk LNG bland annat till Sydkorea och Japan, skriver tidningen. Kontrakten skrevs på upp till 25 år. Kina får samtidigt stora rabatter på rysk naturgas. Är en följd av Trumps handelsavtal med Kina. Omni 221004. Ryska soldater i dåligt skick: "Bar flip-flops." En styrka med både ukrainska och utländska soldater var på ett strålande humör när New York Times mötte dem i den återerövrade staden Lyman. "Ryssarna har dragit sig tillbaka. Vi bröt deras linjer och har förföljt dem sedan dess," säger enhetens befälhavare, den 26-årige amerikanen Rob Roy. "Rent ut sagt - vi krossade dem," lägger han till. Den ukrainska motoffensiven i staden har tvingat ryska trupper att förflytta sig 4 mil söderut för att förstärka upp runt staden Bakhmut, skriver tidningen. Enligt Rob Roy var många av de ryska soldater han mötte i mycket dålig form. Vissa bar flip-flops och en del var undernärda, säger han. Även CNN har besökt staden och vittnar om en spöklik tomhet på gatorna, med ytterst få spår av några ryska soldater. "Ett och annat rassel av skottlossning tränger igenom tystnaden. Några lokalbor dyker upp, cyklar, letar efter mat, förvirrade över vad som hänt," skriver nyhetskanalen. Paasikivi om den befriade staden: Viktigt för vidare offensiv mot Luhansk. Omni 221004. Marinen på okänt uppdrag vid Kaliningrad före explosion. Två dygn innan explosionerna spanade den svenska marinen i områdena runt Nord Stream utanför Bornholm. Det bekräftar Försvarsmakten för DN. Lördagen 24 september befann sig marinfartygen som närmast bara två kilometer från de platser där explosionen sedan skedde. Sedan begav sig marinfartygen till gränsen mot den ryska exklaven Kaliningrad. Vilket ärende som förde dem dit vill marinens presschef Jimmie Adamsson inte utveckla. "Vi rör oss runt i Östersjön. Ibland är vi där, ibland är vi på andra ställen. Eventuella kopplingar eller underrättelser är inget vi kan kommentera," säger han till tidningen. Omni 221004. Ryssland medger nederlag: "Fienden trängde in djupt bakom våra försvarslinjer." Ryssland har inte längre full kontroll över någon av de fyra ukrainska regioner som landet annekterat. Detta efter att ukrainska styrkor brutit igenom Rysslands försvarslinjer i den sydliga Chersonregionen, skriver The Guardian och AP. Ukrainas framgångar är nu så uppenbara att det ryska försvarsdepartementets talesperson Igor Konasjenkov på måndagen inte hade något annat val än att medge dem. "Med numerärt överlägsna stridsvagnsenheter som rörde sig i riktning mot Zolota Balka och Oleksandrivka, lyckades fienden tränga djupt in bakom våra försvarslinjer," sa han enligt AP. Konasjenkov påstår samtidigt att den ryska armén fortsatt orsakar massiva skador på ukrainska styrkor. Konasjenkov brukar normalt fokusera på de ryska styrkornas framgångar och fiendens förluster. Omni 221004. Nordkorea försvarar ryska annekteringar i Ukraina. Nordkorea ställer sig bakom Rysslands annektering av de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja, rapporterar Reuters och AFP. Medan USA och resten av västvärlden dömt ut de så kallade folkomröstningar som föregick annekteringen som skenomröstningar, hävdar Nordkorea att förfarandet var fullt legitimt. Jo Chol-Su vid Nordkoreas utrikesdepartementet säger att det "skedde i enlighet med FN-stadgan som slår fast principerna om folkens jämlikhet", rapporterar statskontrollerade nyhetsbyrån KCNA. Nordkorea kritiserar även USA:s förslag i FN:s säkerhetsråd om att fördöma annekteringarna. Jo Chol-Su påstår att USA försökte "missbruka" säkerhetsrådet och att landet ägnade sig åt "gangster-liknande" metoder i syfte att "kränka en stats suveräna rättigheter och grundläggande intressen". Jo Chol-Su: En överväldigande majoritet av de röstande stöttade sammanslagningen med Ryssland. Omni 221004. Oklarhet om beslut att spärra av: "Lite konstigt." Åklagarens beslut att spärra av området kring läckorna på Nord Stream är kantat av frågetecken, enligt Said Mahmoudi, professor i internationell rätt. Till TT säger han att beslutet är "högst oklart". Han konstaterar att Sverige inte har extra straffrättslig jurisdiktion i det avspärrade området. "Åklagaren säger att det är brottsutredning. Men det är lite konstigt. Den enda möjliga förklaringen är att man kopplar det till sabotage som orsakat miljöförstöring," säger Mahmoudi. Åklagarmyndigheten motiverar avspärrningen runt de två läckorna i svensk ekonomisk zon med att det ska gå att genomföra en brottsplatsundersökning. Mahmoudi: Åklagaren anger ingen grund - bara vaga ord. Omni 221004. Pentagon simulerar rysk kärnvapenattack - tror att Putin ser stora risker. Taktiska kärnvapen är svåra att använda, svåra att kontrollera och passar bättre i terror- och skrämselsyfte än i ett krig - något som Vladimir Putin sannolikt håller på att inse, säger amerikanska källor till New York Times. USA:s bild är att riskerna sannolikt är större än fördelarna för Putin. Genom att använda kärnvapen skulle Ryssland riskera att bli en total pariastat och länder som Kina och Indien kan vända sig mot Putin. Dessutom kan strålningen efter en kärnvapenattack i Ukraina blåsa in i Ryssland. Pentagon har i månader genomfört simuleringar av hur en attack skulle kunna gå till och hur USA skulle svara. Resultaten varierar dock dramatiskt, beroende på om Putin väljer att attackera en avlägsen militärbas, en mindre stad eller nöjer sig med att detonera en kärnvapenspets över Svarta havet, säger en källa med insyn. Ryssland tros ha omkring 2 000 taktiska kärnvapenspetsar. En kärnvapenattack tar lång tid att förbereda och skulle upptäckas av väst: Ger Ryssland ett signalverktyg, säger expert. analys Diana Magnay, Moskvakorrespondent: Kärnvapenalternativet kan bli mer lockande för Putin när hans möjligheter blir färre. href="https://omni.se/pentagon-simulerar-rysk-karnvapenattack-tror-att-putin-ser-stora-risker/a/8JQxBx">Omni 221004. Kremls kartor uppges visa ryska reträtter i Cherson. Ryska försvarsdepartementet har i samband med en uppdatering på tisdagen visat upp kartor som visar betydande förluster av territorium i den ukrainska regionen Cherson. Det rapporterar flera nyhetsbyråer. Enligt Reuters nämndes inte några specifika tillbakadraganden, men kartorna över ryskkontrollerade områden ska ha varit mindre än dagen innan. De visar bland annat att Rysslands positioner förflyttats 2,5 kilometer söderut i Cherson, och att ryska trupper helt och hållet lämnat Charkiv i nordöst där Ukraina gått på motoffensiven under hösten. Nyhetsbyrån noterar också att det inte är första gången som Ryssland medger förluster på det här sättet. Så var även fallet när det gällde just Charkiv för en knapp månad sen. Omni 221004. Experten: Ryska försvaret har kollapsat i Cherson. Det mest noterbara med de ukrainska militära framgångarna i Cherson är att det är en region som ryska styrkor prioriterat och där man har starkast koncentration av trupper. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring, i SVT:s Aktuellt. Bara under eftermiddagen har den ryska fronten "kollapsat" och tvingats retirera, av oro för att ryska förband ska omringas av ukrainska, säger han. "Det är väldigt goda tecken för Ukraina." Jonsson säger också att ryska styrkor har logistiska problem och svårt att förstärka eftersom Ukraina sprängt fyra broar över floden Dnepr. Gällande den ryska mobiliseringen säger han att den kan få effekt för Ryssland, men att det beror på tidsperspektivet. En del reservister skulle kunna placeras i skyttegravar men inte mycket mer än så, men om en stor andel utbildas i ett par månader kan det ge effekt på lång sikt, säger han. Omni 221004. EU: Klarar oss utan rysk gas om vintern blir mild. EU har redan tillräckligt mycket gas för att ta sig igenom vintern om den blir mild, säger energikommissionären Kadri Simson enligt Reuters. Hon anser att unionens kan lära sig av Spaniens och Portugals energipristak, även om deras upplägg inte passar för hela EU. En anledning är att den Iberiska halvön har många terminaler för flytande naturgas, något som saknas i många medlemsländer. Omni 221004. NYT: USA övar med neutralt Sverige: "Är inte som i Irak." Det historiskt så neutrala Sverige övar strid med krigsvana amerikaner. Det skriver New York Times i ett reportage där man följt amerikanska marinkåren vid övningar i Stockholms skärgård. Det är på många sätt en ny situation för båda länderna, konstaterar tidningen. För amerikanerna ger det möjlighet att öva i en ny miljö och för svensk del har tanken på krig inte funnits på mycket lång tid. De amerikanska marinkårsförbanden får bland annat träna på att med tung utrustning och maskingevär i händerna dyka i Stockholms kalla vatten, berättar generalen Andrew Priddy. "Det är definitivt en annan typ av miljö än Afghanistan och Irak." Övningarna skickar ett tydligt meddelande till framför allt Ryssland, säger den svenske officeren Adam Camel. "Vi står enade och är angelägna om att försvara Sverige och den här regionen." NYT skriver bland annat om övningar vid Lilla Skogsskär. DN:s sammanställning: USA och Sverige övar nästan varannan vecka. Omni 221004. Framgångar även i söder: "Dussintals byar befriade." Ukrainas armé genomför en snabb och kraftfull framryckning i söder - och ska ha tagit kontroll över staden Davydiv Brid i Chersonregionen, hävdar en marinkårsenhet enligt New York Times. I ett videoklipp viftar enheten med ukrainska flaggan i staden. Ukrainas styrkor väntas nu kunna flytta fram artilleri närmare floden Dnipro. Återtagandet innebär att den ukrainska armén är allt närmare att dela på de ryska styrkorna i området, skriver tidningen. "Enbart den här veckan, sedan den ryska pseudo-folkomröstningen, har dussintals tätorter befriats. Dessa är i Cherson-, Charkiv-, Luhansk- och Donetsk-regionerna," säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Ryska styrkor dragit sig tillbaka från staden, bekräftar en ryskutsedd tjänsteperson i regionen för New York Times. Samtidigt uppger USA:s försvarshögkvarter att Ukraina fortsätter ha betydande framgångar och befria byar. Omni 221005. Sverige avgör Nord Streams framtid - känsligt beslut. Den svenska regeringen kommer tillsammans med den danska vara de som beslutar om Nord Stream-ledningarna ska lagas eller inte, rapporterar Ekot. Det krävs en ny ansökan till regeringen från Nord Stream om en större reparation ska genomföras, men beslutet kommer bli känsligt. Ett ja skulle innebära att Ryssland får fortsatt möjlighet att använda gasleveranser som påtryckningsmedel medan ett nej skulle innebära att ledningarna så småningom rostar sönder. Men det känsligaste för regeringen är att Nord Stream ägs av ryska statens Gazprom vilket omfattas av EU:s sanktioner. Enligt Ekots uppgifter kommer Nord Stream snart att skicka en ansökan om ett nytt tillstånd. Statsminister Magdalena Andersson vill inte ge någon kommentar. Omni 221005. Rysk expert: "Kriget en fråga om Putins överlevnad." Kriget i Ukraina har blivit en fråga om Vladimir Putins överlevnad - både politiskt och fysiskt, säger Lev Gudkov, forskningsledare vid Rysslands enda oberoende opinionsinstitut Levada Center, till Ekot. Presidentens besked om en delvis mobilisering förändrade enligt Gudkov nästan omedelbart den psykologiska inställningen till kriget. Och den senaste månaden har stödet för presidenten sjunkit från 83 till 77 procent. "Människor tror inte på att det här är, som det heter officiellt, en delvis mobilisering. I stället finns en uppfattning om att Putin försöker täppa till sina misslyckanden vid fronten genom att skicka kanonmat dit," säger han. Expert: Putins auktoritet bygger på bilden av att han moderniserat armén och återskapat bilden av Ryssland som en stormakt. Omni 221005. Rapport: Ukrainska styrkor närmar sig (tidigare) "ryska gränsen". De ukrainska styrkorna närmar sig gränsen till Luhanskregionen, vilken Ryssland formellt annekterade i fredags, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga rapport. Det kommer mest troligt att oroa Moskva, heter det i rapporten. "Det är högst troligt att Ukraina nu kan anfalla nyckelvägen Svatove-Kremina med det mesta av sitt artillerisystem, vilket ytterligare sätter press på Rysslands förmåga att återförsörja sina enheter i öst." Omni 221005. Putin undertecknar lag - annekteringen formellt klar. Rysslands president Vladimir Putin har undertecknat en lag som innebär att annekteringen av de fyra ukrainska regionerna nu genomförs, skriver AP. Detta i strid med internationell rätt. Tidigare i veckan godkände båda husen i det ryska parlamentet förslaget som förklarade Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja ryskt. Beslutet kom efter att Ryssland genomfört så kallade folkomröstningar i de ockuperade regionerna vilka avfärdats av västvärden som olagliga. Presidentens undertecknande är det sista steget. Omni 221005. Kvinnor på Krymhalvön dömda för ukrainsk sång. Två kvinnor på den ryskannekterade Krymhalvön har dömts för att ha vanhedrat den ryska armén genom att sjunga en påstått patriotisk ukrainsk sång på Instagram, skriver AFP. Olha Valejeva, vinnare av årets upplaga av skönhetstävlingen "Fröken Krym", slapp undan med böter på drygt 7 000 svenska kronor medan den andra kvinnan dömdes till tio dagars fängelse. Kvinnorna ber i en video, som publicerats av lokal polis, om ursäkt och säger att de inte visste att sången hade "nationalistisk karaktär" och att de inte ville sprida propaganda. Omni 221005. Gazprom: Gas till Italien via Österrike återupptas. Transporter av rysk gas genom Österrike till Italien kommer att återupptas. Det uppger det ryska energibolaget Gazprom, enligt Bloomberg. Gazprom stoppade leveranserna i helgen med hänvisning till österrikiska regleringar. Men dessa ska nu ha lösts, enligt bolaget. Innan Ryssland invaderade Ukraina kom omkring 40 procent av Italiens gasimporter från landet. Gazprom: "Har tillsammans med italienska köpare lyckats hitta en lösning." Priset på naturgas i terminshandeln på råvarubörsen i Amsterdam sjunker 5 procent. Omni 221005. EU eniga om nya sanktioner efter ryska annekteringen. EU-länderna har enats om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter annekteringen i Ukraina, skriver Reuters. Paketet innehåller bland annat ett pristak på rysk olja som säljs vidare till andra länder. Sanktionerna träder i kraft på torsdag, enligt nyhetsbyrån. "Det borde ytterligare begränsa Rysslands exportkapacitet," säger EU:s utrikespolitiska chef Josep Borrell, enligt Bloomberg. EU föreslår också att det införs ett temporärt pristak på naturgas. "Att införa ett tak på gasen är en tillfällig lösning tills vi har utvecklat ett nytt prisindex för EU som garanterar en bättre fungerande marknad," säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Omni 221005. Ryssland vill också utreda läckorna från Nord Stream. Moskva bör vara en del i utredningen av Nord Stream-läckorna, uppger en rysk diplomat enligt AFP. Detta efter att Sverige spärrat av kring läckorna med hänvisning till en pågående utredning. "Det borde verkligen göras en utredning. Naturligtvis med Rysslands deltagande," säger Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Vershinin enligt statliga nyhetsbyråer. Kustbevakningen har rätt att ingripa om obehöriga tar sig in i det avspärrade området där utredningen om misstänkt sabotage pågår. Från luften bevakar Kustbevakningen området. Omni 221005. Boxningen välkomnar ryssar: "Ryska staten styr alltihop." Ryska och belarusiska boxare välkomnas tillbaka till internationella tävlingar med omedelbar verkan, meddelar Internationella boxningsförbundet (Iba) i ett pressmeddelande. "Iba är övertygat om att politik inte bör ha något inflytande på sport. Därför bör alla idrottare ges lika förutsättningar", skriver förbundet. Det svenska boxningsförbundets ordförande Per-Axel Sjöholm säger till Expressen att beslutet är "en skandal utan dess like". "Det är ryska staten som styr alltihop, ingen tvekan om det. [...] Det här förstör boxningen fullständigt." I maj valdes Vladimir Putins näre vän, ryske Umar Kremlev, till ny ordförande för Iba. Valet skedde utan motkandidat efter att flera kandidater till styrelsen diskvalificerats en dag tidigare. Flera länder har diskuterat möjligheten att bryta sig ur Iba och bilda ett nytt internationellt förbund. Omni 221005. Moskva: Annekterade städer ska återtas trots reträtt. Ryssland kommer att återta kontrollen över de annekterade städerna trots reträtten, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till BBC. Områdena kommer att vara "ryska för alltid, och kommer att återtas", säger han. I går visade ryska försvarsdepartementet upp kartor som visar betydande förluster av territorium i den ukrainska regionen Cherson. Omni 221005. Azerbajdzjan säger sig ha hittat massgrav i Karabach. Azerbajdzjan uppger att de har hittat en massgrav med azeriska soldater i regionen Nagorno-Karabach, rapporterar AFP. "En massgrav med azerisk militärpersonal som torterats och dödats under det första kriget om Karabach har hittats i orten Edilli" skriver Hikmet Hajijev, som är rådgivare till Azerbajdzjans president, på Twitter. Hajijev har också publicerat bilder som påstås föreställa dessa gravar. Både Azerbajdzjan och Armenien gör anspråk på den omstridda regionen och krig har utbrutit både på 1990-talet och 2020. I september i år uppstod nya oroligheter i regionen och sedan dess har fredssamtal hållits. Under söndagen beskyllde Armenien Azerbajdzjan för att ha begått krigsbrott. Hajijev skriver att 4 000 azeriska soldater fortfarande saknas efter kriget på 90-talet. Armenien premiärminister har gått med på att träffa sin azeriske motsvarighet den här veckan. Omni 221005. Biden besviken på Opec: "Kortsiktigt beslut." USA:s president Joe Biden är besviken på Opec+-beslutet om att skära ned produktionen av olja med 2 miljoner fat per dag från och med november, rapporterar CNBC. Enligt kanalen menar Biden att det är ett kortsiktigt beslut när världen lider av effekterna av kriget i Ukraina. Det kommer enligt presidenten att slå hårt mot länder som redan lider av stigande energipriser. Oljan har fallit från 120 dollar per fat till 80 sedan juni. Med en minskad produktion väntas priset gå upp. Expert: "På grund av beslutet kommer volatiliteten sannolikt att återvända till marknaden." Omni 221005. NYT: Ukraina godkände attack mot rysk nationalist. Amerikanska underrättelsetjänster misstänker att delar av Ukrainas regering gav grönt ljus till bilbomben som briserade utanför Moskva den 20 augusti och dödade Daria Dugina, vars far är en känd rysk nationalist. Det rapporterar New York Times med hänvisning till källor. Källorna tror att bilbomben var en del av en hemlig insats. USA ska inte ha deltagit i insatsen men oroas för att händelsen kan fördjupa konflikten mellan Ukraina och Ryssland. Detta då attacker som denna kan leda till ryska motattacker mot ukrainska tjänstemän. Daria Duginas far, Aleksander Dugin, är en framstående ultranationalist. Flera amerikanska tjänstemän misstänker att dådets egentliga måltavla var Aleksander Dugin. Ukraina har upprepade gånger förnekat att de skulle vara inblandade i attentatet. Flera amerikanska källor tror att Daria Duginas far var attackens verkliga mål. Aleksander beskrivs som en allierad till president Putin. Omni 221005. Förödelse i återtagna Lyman - volontärer tar hand om om döda ryska soldater. Den ukrainska staden Lyman, som återtogs av Ukraina i helgen, ligger i spillror efter ockupationen. I material från BBC ses utsända från en ukrainsk humanitär grupp gå runt mellan stupade ryska soldater. Som en del i den ukrainska motoffensiven i östra Ukraina höll landets militär på att omringa den av Ryssland ockuperade staden Lyman. För att undvika inneslutning retirerade de ryska ockupationsstyrkorna från staden, vilket setts som ett stort bakslag eftersom staden är ett strategiskt viktigt järnvägsnav. Enligt brittiska underrättelseuppgifter led Ryssland stora förluster när staden övergavs. Bilder som BBC-teamet samlat in visar kroppar efter döda ryska soldater längs vägarna som leder in i staden. Samtidigt vittnar civila för BBC om hur livet sett ut under den ryska invasionen och senare ockupationen av staden. "Det svåraste var att överleva bombningen. Granaterna exploderade och vi bad när vi var nere i källaren. Vi åt inte regelbundet och vi kunde inte ens göra te, säger Lena," invånare i Lyman. Ryssland anser att hela regionen Luhansk, där Lyman ligger, tillhör Ryssland. Efter en riggad folkomröstning beslutade Ryssland i förra veckan att i strid mot folkrätten annektera Luhansk och fyra andra regioner, trots att ryska styrkor bara kontrollerar delar av områdena. Se bilder från staden Lyman i videon. svt 221005. Vilken skillnad kan den ryska mobiliseringen göra? Viktig effekt på lång sikt om de får utbildning. svt 221005 video 0:20. Hur ser ordern från Moskva ut - vad får befälen göra? Putin har åsidosatt försvarsministern och generalstabschefen och själv pratar direkt med befälhavarna vid fronten och har sagt, både i Lyman och Cherson, att ingen får retirera. Därför försöker man skeppa in folk från mobiliseringen rakt ut till frontlinjen utan någon utbildning, men det säger sig självt att det är svårt att få nån jätteeffekt av dem direkt. svt 221005 video 0:26. Ryska attacker med iranska "kamikaze-drönare" - stad långt från fronten beskjuten. Natten mot onsdagen använde Ryssland för första gången iranska "kamikaze-drönare" för att genomföra attacker nära huvudstaden Kyiv, långt från striderna i östra och södra delen av Ukraina. Det skriver flera medier. Minst sex av de självförstörande drönarna detonerade i staden Bila Tservka. Den ukrainska militären uppger även att man sköt ner ytterligare sex stycken i södra delen av landet. Drönare av den här typen började dyka upp i nordöstra Ukraina i augusti. Ryssland har enligt amerikanska och iranska underrättelsekällor köpt dem av Iran, som enligt New York Times är ett av få länder som är villigt att förse Putins regim med vapen. Irans utrikesdepartement förnekar att man försett Ryssland med drönare av modellen HESA Shahed 136. Infrastruktur förstördes i Bila Tserkva. Omni 221006. Attacker mot Zaporizjzja - personer dras ur rasmassor. Minst två personer har dött och bostadshus har förstörts eller skadats efter rysk artilleribeskjutning mot Zaporizjzja i natt, uppger den regionala guvernören Oleksandr Starukh på Telegram enligt Reuters. Människor uppges dras ut från rasmassorna. "Minst fem personer befinner sig i rasmassorna. Många människor har räddats," säger han. Zaporizjzja, som ligger i södra Ukraina, är en av de fyra ukrainska regioner som Ryssland annekterat. Rysslands president Vladimir Putin har beordrat armén att ta kontroll över Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja. Guvernören: "Människor dras ut från rasmassorna." Attackerna kom bara timmar efter att Ukrainas president meddelat att landet återtagit ytterligare tre byar i en av de annekterade områdena.
Omni 221006. Expert: Nord Stream kan lagas - om det går undan. Oron för att skadorna och saltvattnet ska ha gjort Nord Streams ledningar obrukbara för all framtid är överdriven. Det säger Hans Iver Lange, norsk expert på undervattensledningar, till TT. Om Östersjöns bräckta vatten fyller rören finns en risk att korrosion och rost gör skadorna permanenta. Men Langes bedömning är att så kallade offeranoder - mindre ädel metall utanpå ledningarna - också skyddar rörens insida. Men förutsättningen är ett snabbt agerande: "Går ledningen tom på gas och stora delar av röret fylls av saltvatten och blir stående i många år, så att det skyddet förbrukas och röret får ett kraftigt korrosionsangrepp - då har det gått så långt att röret inte går att reparera, säger Hans Iver Lange. Lange: Reparationen kommer att kräva specialanpassade verktyg. Omni 221006. Ukraina avancerar i Luhansk - Kreml tvingas prioritera. Ukrainas motoffensiv i norra Charkiv har ännu inte kulminerat och ukrainska styrkor har nu gjort framryckningar i Luhansk-regionen, skriver den USA-baserade tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) i sin senaste rapport. Det är första gången sedan invasionen inleddes i februari som ukrainska trupper avancerat i Luhansk, skriver CNN. Samtidigt finns det enligt öppna källor inga indikationer på att den ryska militären skickat förstärkning till västra delarna av Luhansk, skriver ISW i rapporten. "Ukrainas pågående offensiver i de nordöstra och södra delarna av landet kommer sannolikt att tvinga Kreml att prioritera att försvara ett område på bekostnad av det andra, vilket potentiellt ökar sannolikheten för ukrainska framgångar i båda." Ryssland annekterade i förra veckan Donetsk-, Luhansk-, Cherson- och Zaporizjzja-regionerna. Detta efter så kallade folkomröstningar som västvärlden förklarat olagliga. Omni 221006. Analyser: Cherson-förlust vore hårt slag mot Putin. Rysslands president Vladimir Putin tycks bli allt mer verklighetsfrånvänd, skriver Washington Posts Ishaan Tharoor i en analys. Motgångarna är uppenbara, menar Tharoor som nämner flera exempel. Ryssland annekterade bland annat Donetsk, utan att kunna precisera gränsdragningen, för att styrkorna dagen efter snabbt skulle fly staden Lyman. Presidenten beordrar en delvis mobilisering som resulterade i att hans medborgare flyr. Ukrainska styrkor avancerar med målet inställt på att återta Rysslands sista fotfäste nord och väst om floden Dnjepr - vilket skulle försvåra för Moskvas eget mål om att ta kontrollen över hamnstaden Odesa. "För tillfället - när hans medborgare försöker fly, hans nations geopolitiska isolering fördjupas och hans militär vacklar - verkar Putins uppdrag mer självbedragande än någonsin." Även DN:s Michael Winiarski skriver om de ryska motgångarna i en analys. De ryskockuperade områdena i Ukraina krymper för varje dag och om Vladimir Putin förlorar slaget om Chersons huvudstad vore det ett hårt slag för den ryske presidenten, skriver han. Ryssland måste behålla kontrollen över staden, som ligger vid Dnjeprs utlopp i Svarta havet, "för att det ska vara en idé att fortsätta västerut och lägga beslag på den stora hamnstaden Odesa", skriver han. Omni 221006. Kommentar: Putin har absolut ingenting att göra i Odesa. Undersökning: Stöd för hjälp till Ukraina ökar i USA. Tre av fyra tillfrågade amerikaner tycker att USA ska fortsätta stötta Ukraina trots hot från Ryssland, skriver Reuters med hänvisning till en ny undersökning. I undersökningen syns en viss skillnad mellan demokrater och republikaner. Av de som röstar på Demokraterna vill 81 procent se fortsatt vapenstöd, medan siffran är 66 bland de som röstar på Republikanerna. 66 procent av de tillfrågade uppger specifikt att de tycker att USA bör fortsätta skicka vapen till Ukraina. I en undersökning från augusti var motsvarande siffra 51 procent. I tisdags presenterade Biden ett nytt stödpaket på 635 miljoner dollar. Underökningen visar även att en majoritet av amerikanerna är oroliga för att ett kärnvapenkrig ska bryta ut. Omni 221006. ISW: Putin kan offra Sjojgu - och rädda sitt eget skinn. Den växande kritiken mot Vladimir Putin gör att hans behov av att att peka ut en syndabock växer. Bedömningen görs av den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war (ISW), rapporterar TT. Den som löper störst risk att offras för stridsnederlagen är försvarsminister Sergej Sjojgu, enligt ISW:s senaste analys. Under onsdagen pausade Putin mobiliseringen av studenter med hänvisning till brister i försvarsdepartementets hantering. Den direkta kritiken av departementet innebär en indirekt kritik av försvarsminister Sjojgu, skriver ISW. Även från kretsen runt Putin kommer nu indirekt kritik mot försvarsministern: "Alla ryssar vet att försvarsdepartementet ljuger," säger överste Andrej Kartapolov, ordförande för underhusets försvarskommitté, i en statlig nyhetssändning. Försvarsministern spås bli Putins syndabock. ISW: Troligt att Putin lägger skulden på Sjojgu. Expert: Ledare börjar tappa respekt för Putin. Omni 221006. Misstankar om sabotage har stärkts: "Känsligt." Åklagaren häver avspärrningarna runt Nord Stream 1 och 2 - samtidigt konstaterar myndigheten att misstankarna om grovt sabotage har stärkts. Det skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande. Orsaken till att avspärrningarna hävs är att brottsplatsundersökningen nu betraktas som avslutad. "Vi kan konstatera att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2 i svensk ekonomisk zon, som har medfört omfattande skador på gasledningarna. [...] Det har gjorts beslag på brottsplatsen och dessa ska nu undersökas," säger Ljungqvist i pressmeddelandet. Åklagaren beskriver ärendet som "mycket känsligt". Omni 221006. Expert: Ledare börjar tappa respekten för presidenten. Ledare i länder som Kirgizistan, Turkiet, Indien och Kina håller på att tappa respekten för ryske presidenten Vladimir Putin, säger Jan Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, till DN. Som exempel på detta nämner Hedenskog att Putin tvingats vänta när han skulle möta både Kirgizistans ledare Sadyr Japarov och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Ett annat exempel är att Indiens premiärminister Narendra Modi inte kramade Putin, vilket han annars alltid brukar göra. "Ryssland är en militärmakt på dekis," säger han. Enligt Hedenskog beror den förlorade respekten på att Ukraina återtar allt mer territorier samtidigt som Ryssland tvingas till reträtt. Omni 221006. Ryska fiskare får begränsad tillgång till norska hamnar. Ryska fartyg kommer bara få tillgång till tre av Norges hamnar och de ryska fartyg som tillåts lägga till i landet kommer att kontrolleras av myndigheterna. Det säger utrikesminister Anniken Huitfeldt på en presskonferens. "Vi har nu uppgifter som tyder på att det finns ett behov av att öka kontrollen av ryska fiskefartyg," säger hon. Hon säger att gasläckorna i Östersjön delvis har spelat in i beslutet som nu har fattats. "Bilden är komplex, men Ryssland är mer oförutsägbart," säger hon. Fartygen kommer bara få lägga till i hamnarna i Tromsö, Kirkenes och Båtsfjord. EU stoppade ryska fartyg i våras - Norge har sedan dess gjort undantag för fiskefartyg. Fiskefartygen har haft fri tillgång till norska hamnar. Omni 221006. Rysk oppositionspolitiker anklagas för högförräderi. Den ryske journalisten och framträdande oppositionspolitikern Vladimir Kara-Murza anklagas för högförräderi, rapporterar AFP. "Min klient åtalas för att vid tre tillfällen ha uttalat sig kritiskt mot ryska myndigheter. Dessa tal utgjorde inga hot mot landet utan var öppen kritik," säger hans försvarsadvokat till den ryska statliga nyhetsbyrån TASS. Kara-Murza sitter sedan april fängslad för att ha kritiserat Rysslands invasion av Ukraina. Om han skulle dömas för högförräderi riskerar han 20 år i fängelse rapporterar Reuters. Vladimir Kara-Murza är bland annat ordförande organisationen Öppna Ryssland som förespråkar demokrati. Talen skedde i Portugal, Finland och USA. Under talen anklagade han Putin för att bomba skolor och sjukhus i Ukraina. Omni 220406. Kommentar: Putin är en diktator som tillsammans med de ryska myndigheterna inte tål sanning. därför åtalas Vladimir Kara-Murza. Belarus inför ny lag - förbjuder nya prishöjningar. Nu ska inflationen tämjas med hårdhandskarna i Belarus och det blir från och med i dag olagligt att höja priser på varor och tjänster, rapporterar TT. "Från den 6 oktober är alla prishöjningar förbjudna. För-bjud-na! Från och med i dag. Inte från i morgon, från i dag, säger president Lukasjenko under ett tjänstemannamöte. Han uttrycker under mötet att konsumentpriserna som råder är "galna", enligt den lokala nyhetsbyrån Belta. Förhoppningen är att sänka Belarus skenande inflation till 7–8 procent till nästa år, enligt Lukasjenko, skriver TT. Landet har belagts med hårda sanktioner sedan Rysslands invasion av Ukraina. Aleksandr Lukasjenko har styrt Belarus med järnhand sedan 1994. Belarus förbjuder export av flera varor till Ryssland. Omni 221006. Experten om motståndet i Ryssland: Förenat med enorma risker. Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs team är redo att återuppliva sitt arbete i Ryssland. Det säger två av hans medarbetare i en video som publicerats på Youtube. Enligt Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI:s Rysslandsprogram, är motståndsarbetet i landet förenat med stora risker. "Det är en enorm risk för ryska medborgare att engagera sig i oppositionen över huvud taget," säger hon i SVT:s Morgonstudion. Aleksej Navalnyjs medarbetare, Lenoid Volkov och Ivan Zjdanov, som båda finns med på Rysslands lista över extremister och terrorister, säger i Youtube-videon att det nu är dags för ett nytt nätverk att verka som underjordisk gerillagrupp i landet för att bland annat "bekämpa mobiliseringen och kriget". Carolina Vendil Pallin tror att budskapet om ett förstärkt motstånd mot den ryska regimen kan ha att göra med att missnöjet i landet växer. "Det kan vara så att man ser en möjlighet i och med att missnöjet växer, inte minst efter den så kallade partiella mobiliseringen," säger hon samtidigt som hon påpekar att stödet för president Vladimir Putin har minskat. Vilken möjlighet har en rörelse som denna att agera i Ryssland just nu? "Det är förenat med ett väldigt högt pris att engagera sig. Det gäller att man verkligen har de säkra it-lösningarna som man säger att man ska ha." Enligt Carolina Vendil Pallin är den ryska oppositionen i landet näst intill utplånad. "De som har uppmanat till att bilda den här organisationen befinner sig utanför landet, och Navalnyj själv sitter fortfarande i fängelse." I klippet : Carolina Vendil Pallin berättar om andra typer av politiskt motstånd i Ryssland. svt 221006. IAEA om kärnkraftverket i Zaporizjzja: "Ukrainskt". Ryske presidenten Vladimir Putin meddelade på onsdagen att han anser att kärnkraftverket i Zaporizjzja nu ska styras av Ryssland efter den senaste annekteringen. Men Internationella atomenergiorganets (IAEA) tar ställning för Ukraina i frågan. Under torsdagen besökte IAEA-chefen Rafael Grossi kärnkraftverket i Zaporizjzja, rapporterar TT. "För oss är det uppenbart att det är ett ukrainskt kraftverk, och således ägs det av Energoatom," sade Grossi på en presskonferens i Kiev. IAEA-chefen Grossi ska vidare till Ryssland efter besöket i Ukraina. "Vi är en internationell organisation som vägleds av internationell lag, och som ni mycket väl vet så är annekteringar inte tillåtna enligt internationell lag," sade Rossi i ett tydligt budskap till Moskva. (svt 221006.) Statsvetaren: Ryssland ser Nato som sin huvudmotståndare. "Jag vill åter understryka: Girigheten och viljan att behålla sin gränslösa makt är de egentliga orsakerna till att västvärlden för ett hybridkrig mot Ryssland. De önskar oss inte frihet utan vill se oss som en koloni." Det sade president Vladimir Putin i ett tal i samband med att Ryssland olagligen annekterade fyra ukrainska regioner i förra veckan. Rysslands tonläge mot Väst har skruvats upp ytterligare, och enligt amerikanske Ian Bremmer, statsvetare och internationellt erkänd expert på geopolitik, ser Ryssland Väst och framför allt försvarsalliansen Nato som sin huvudmoståndare i kriget i Ukraina. "Skälet till att ryska medier nu erkänner att de förlorar områden till Ukraina är inte för att de förlorar mot Ukraina. De förlorar mot Nato och Natos underrättelsetjänst, träning, trupper och pengar. Det innebär att Ryssland alltmer ser det som att de strider mot Nato," säger Bremmer i SVT:s Aktuellt. (svt 221006.) Biden efter Putins hot om kärnvapen: Risken för armageddon är tillbaka. Hotet om världens undergång till följd av kärnvapenkrig är det största sedan kalla kriget, varnar USA:s president Joe Biden enligt flera medier. Han menar att Rysslands president Vladimir Putin "inte skojar" när han hotar med att använda kärnvapen i Ukraina på grund av att hans militär underpresterar. "Vi har inte stått inför risken för armageddon sedan Kennedy och Kubakrisen 1962," sa Biden i ett tal i New York. Putin talade den 21 september om landets förstörelsevapen och sa att man kommer "använda alla medel som står till vårt förfogande för att skydda Ryssland och vårt folk". Joe Biden menar att det är svårt att se ett slut på kriget så länge Putin har makten. Biden: "Hur kan han dra sig ur Ukraina utan att förlora ansiktet och en ansenlig del av makten han innehar nu?" Putin talade den 21 september om Rysslands förstörelsevapen.
"För första gången sedan Kubakrisen 1962 har vi ett kärnvapenhot över våra huvuden om situationen fortsätter eskalera på det här sättet." Biden: "Omöjligt att använda taktiska kärnvapen utan att det skulle leda till armageddon." Putin har pratat om taktiska kärnvapen.
Omni 221007. Ukraina manar ryssar att lägga ner vapnen - utlovar "liv, trygghet och säkerhet". Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov uppmanar de ryska soldaterna att lägga ner vapnen - i utbyte lovar han "liv och säkerhet", skriver AFP. Han menar att de fortfarande har chansen att "rädda Ryssland från tragedi och den ryska armén från förödmjukelse". "Vi garanterar liv, säkerhet och rättvisa för alla som omedelbart vägrar att kriga. Och vi kommer att säkerställa en tribunal för dem som gav straffrättsliga order." Försvarsministern talar på ryska och vänder sig direkt till ryska styrkorna i videon. SR 221007. Ryskt brev till Andersson - kräver delaktighet i Nord Stream-utredning. Ryssland har skickat ett brev till statsminister Magdalena Andersson (S) där de kräver delaktighet i utredningen av det misstänkta Nord Stream-sabotaget, rapporterar Expressen. "Den 6 oktober inkom ett brev från den ryske premiärministern Mikhail Misjustin till statsminister Magdalena Andersson med begäran om att ryska myndigheter och företaget Gazprom skulle engageras i den svenska utredningen", skriver UD till tidningen. Enligt UD bereds brevet nu inom Regeringskansliet. Andersson har inte gett någon kommentar. Ryske vice utrikesministern: Det måste till en utredning - självfallet med ryskt deltagande.
Omni 221007. Pristagaren: Jag gråter - demokratin står på spel. Den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties (CCL) har sedan den ryska invasionen engagerat sig i att försöka identifiera och dokumentera ryska krigsbrott mot den ukrainska civila befolkningen. När chefen Oleksandra Romantsova talar med Ekot strax efter beskedet att organisationen tilldelas Nobels fredspris är hon rörd. "Jag gråter fortfarande. Jag fick veta det för en kvart sedan." Hon säger att demokratin står på spel och att organisationen jobbar för att inte bara skydda det ukrainska samhället utan hela det europeiska. "Vi hoppas att detta hjälper oss att sätta de här frågorna om att skydda mänskliga rättigheter, även under krig, i det strålkastarljus där de måste vara." CCL delar priset med ryska människorättsorganisationen Memorial samt fängslade belarusiske människorättskämpen Ales Bjaljatski.
Omni 221007. 70-årige Putin fördöms av världen - hyllas av de egna. När Vladimir Putin under fredagen fyller 70 år så möts han av inställsamma gratulationer från sina underordnade - och en uppmaning från den ortodoxe patriarken Kirill om att samtliga invånare i två dagar ska be för Putins fortsatta hälsa. Det skriver Reuters. I sin bön vädjar patriarken att Putin ska skyddas från "motstånd från alla fiender, synliga som osynliga" samt "bekräfta honom med visdom och andlig styrka". Födelsedagen inträffar i en tid när Putin internationellt sett är mer kritiserad och illa sedd än någon gång tidigare. Abbas Gallyamov, tidigare talskrivare i Kreml, säger till Reuters att man i liknande sammanhang brukar lyfta fram en persons bedrifter. "Men i det här fallet är de så beklagliga att det bästa är att inte ge jubiléet särskilt stor uppmärksamhet." Omni 221007. Ryska politiker kritiska - analytiker: Farligt för Putin. I takt med att Rysslands invasion av Ukraina har dragit ut på tiden och den senaste tidens ryska bakslag på slagfältet har den interna ryska kritiken växt, skriver New York Times. "Det här är en farlig situation för Putin eftersom ingen tycks kontrollera den," säger den ryska politiska kommentatorn Tatjana Stanovaja. Under torsdagen sa Kirill Stremousov, som är den rysktillsatta vice guvernören i ukrainska Cherson, att den ryska försvarsministern Sergej Sjojgu bär skulden för de ryska bakslagen. "Många anser att försvarsministern borde skjuta sig själv för att han är orsaken till att det har blivit såhär," säger han. En rad ryska politiker i statsduman har också kritiserat landets militära ledning. En av dem är Andrej Kartapolov som anser att den militära ledningen har försökt mörka Rysslands förluster. Omni 221007. SvD: Diplomater verkar ha lämnat ryska ambassaden. En rad ryska diplomater tycks ha lämnat ambassaden i Stockholm trots att de inte utvisats från svenskt håll, rapporterar SvD. Tidigare i år kastades tre diplomater ut sedan de pekats ut som misstänka spioner. Men sedan dess tycks ytterligare sju ha lämnat Sverige, vilket innebär att antalet tjänstgörande diplomater på ryska ambassaden sjunkit från 35 till 25. Uppgifterna förvånar tidigare Moskva-ambassadören Johan Molander. "Det är ovanligt. Jag har i alla fall inte sett det här tidigare," säger han. Varken ryska ambassaden eller svenska UD vill kommentera uppgifterna. Molander: Brukar hålla bemanningen konstant eller trappa upp. Ryska ambassaden har drabbats hårt ekonomiskt av sanktionerna. Omni 221007. Ukrainsk politiker om motoffensiven: Vi har ett fönster av möjligheter. Samtidigt som Ryssland genomför det man kallar för en "partiell mobilisering" kommer rapporter om framgångar för den ukrainska motoffensiven. Nu har landets styrkor, för första gången sedan kriget inleddes, avancerat i Luhansk i landets östra delar. "Det är tydligt att vår moral är väldigt hög, säger den ukrainske parlamentarikern Oleksiy Goncharenko som befinner sig i Kiev," till SVT:s Morgonstudion. Den senaste tiden har ukrainska styrkor lyckats återta flera byar och städer i landet. Enligt Oleksiy Goncharenko har framgångarna dels att göra med arméns moral men även med det militära stödet. "Den ukrainska armén krigar för våra liv, och vapnen från våra partners ger oss en stor möjlighet att kunna ta oss framåt," säger han och framhåller att det tillsammans skapar "ett fönster av möjligheter". Han tror inte att den ryska mobiliseringen kommer att påverka krigets utfall. "Den kommer enbart att förlänga kriget. Den ryska staten och armén är som dinosaurier - med en stor kropp, men med ett litet huvud och hjärna." Hör mer från Oleksiy Goncharenko i klippet. svt 221007. "Katastrofala" störningar med Starlink för Ukraina. Strul med internetuppkopplingen via Elon Musks Starlink-system har orsakat "katastrofala" kommunikationsproblem för den ukrainska armén de senaste veckorna. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till anonyma militärkällor. Många av störningarna ska ha anmälts av soldater efter de brutit igenom frontlinjen till rysk-kontrollerat territorium. Hjälporganisationen Serhiy Prytula Charity har med stöd av donationer kunnat förse militären med Starlink-system. Koordinatorn Roman Sinicyn misstänker att störningarna beror på att operatören Spaxe X inte vill att systemet ska kunna användas av ryska styrkor. Han efterlyser bättre samarbete mellan Musks rymdbolag och ukrainska militären. En tjänsteperson i Kyiv uppger att anslutningsproblem lett till många paniksamtal från soldater. Omni 221007. Memorials kontor i Moskva tas i beslag av staten. Nobelprisvinnande människorättsgruppen Memorials huvudkontor i Moskva tas i beslag av ryska staten, uppger AFP. En domstol har beslutat att kontoret som ligger i centrala Moskva nu ska "bli statlig egendom". Beskedet kommer bara timmar efter det att gruppen tillkännagetts som vinnare av Nobels fredspris. I samband med tillkännagivandet sa Oleg Orlov som är organisationens ordförande att priset inte kommer skydda Memorial. "Kommer det här minska trycket på oss? Jag är rädd att det inte kommer göra det." Ryssland hävdar att Memorial har brutit mot lagen om utländska agenter, då det tagit emot pengar från utlandet. Omni 221007. Ukraina: Massgrav hittad i återerövrade staden Lyman. Ukrainska myndigheter säger sig ha hittat en massgrav i staden Lyman i Donetsk i östra Ukraina som nyligen återtogs från Ryssland, rapporterar Reuters. Enligt den lokala guvernören är det oklart hur många kroppar som låg i graven. Nyhetsbyrån Ukrinform rapporterar emellertid med hänvisning till en poliskälla att det ska röra sig om 180 kroppar. Samtidigt rapporterar AFP att ryska styrkor nära staden Bakhmut i Donetsk säger sig ha återtagit flera byar från ukrainska styrkor. Uppgifterna är inte bekräftade men AFP-reportrar i Bakhmut säger sig ha hört kraftig artilleribeskjutning och sett rök stiga från byarna. Om uppgifterna stämmer är det första gången sedan den ukrainska motoffensiven inleddes som Ryssland vinner mark i regionen. Civila ska ha flytt från byarna som sägs ha hamnat under rysk kontroll. Omni 221007. Rysk robotattack mot centrala Charkiv i natt. Flera explosioner har skakat Charkiv, Ukrainas näst största stad, under natten, skriver AP. Enligt stadens borgmästare Ihor Terekhov rör det sig om ett robotanfall som inträffat i stadens centrala delar och orsakat bränder i någon slags vårdinrättning och en annan byggnad. Nattens explosioner beskrivs som ovanligt kraftiga, skriver TT som pratat med en krigsreporter på plats. Explosionerna kommer timmar efter att Ryssland börjat koncentrera sina attacker mot de områden som Ukraina nyligen befriat, skriver AP. Ryssland har de senaste dagarna intensifierat sina attacker mot mål djupt in i landet, menar Ukraina. Landet har bland annat genomfört en drönarattack mot Bila Tserkva utanför Kyiv, samt träffat bostadshus i Zaporizjzja i söder. 14 personer ska ha dött i attacken mot bostadshuset i Zaporizjzja. Krigsreporter på plats: "Ryssarna tjänar på att de har mer artilleri än Ukraina, som de kan hamra ukrainsk infrastruktur och städer med."
Omni 221008. Zelenskyj: Vi har återtagit 2 500 kvadratkilometer. Ukrainska styrkor har återtagit nästan 2 500 kvadratkilometer av landets territorium sedan motoffensiven inleddes förra månaden, säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. "Bara den här vecka har våra soldater befriat 776 kvadratkilometer territorium i de östra delarna av landet och 29 bosättningsområden, inklusive sex i Luhanskregionen." Ukraina har de senaste dagarna gjort betydande framryckningar för att återta sitt territorium i nordöstra Charkivregionen, men också i söder i närheten av Cherson. I går hävdade ryska styrkor att man gjort framsteg i Donetsk, i östra Ukraina, vilket skulle innebära att det är första gången Ryssland vinner mark i regionen sedan Ukrainas motoffensiv inleddes, skriver AFP. Omni 221008. Källa: Putin konfronterad om kriget i Ukraina - av en person i sin innersta krets. Vladimir Putin uppges ha blivit direkt konfronterad för sin hantering av kriget i Ukraina - av en person i presidentens innersta krets. Det uppger en källa inom USA:s underrättelsetjänst för Washington Post. Missnöjet ska röra vad personen anser är misskötsel av krigsinsatsen samt misstag som begåtts av dem som genomfört den militära kampanjen, uppger källan. Kremls talesperson Dimitrij Peskov medger att ryska ledare varit oeniga kring beslut som rör mobiliseringen, men förnekar att det råder splittring inom Putins innersta krets. "Allt detta är en vanlig del av arbetsprocessen," säger han till Washington Post. Putins innersta krets är en liten grupp som främst består av kollegor från hans dagar som KGB-agent och personer han träffade som rådgivare till Sankt Petersburgs borgmästare på 90-talet efter Sovjetunionens upplösning. Det finns en allmän bild av att ingen i den innersta kretsen vågar kritisera presidenten. Omni 221008. Ryssland utser ny ledare för styrkorna i Ukraina. Den ryska generalen för flygvapnet, Sergej Surovikin, tar över rollen som befälhavare för de ryska styrkorna i Ukraina. Det uppger det ryska försvarsdepartementet enligt AP. Det brittiska försvarsdepartementet har tidigare skrivit att Surovikins 30-åriga karriär har kännetecknats av anklagelser om brutalitet och korruption. Omni 221008. Democracy Now! "Russia Is Losing the War": Russian Dissident Boris Kagarlitsky on Ukraine & What Comes After Putin. Russian President Vladimir Putin acknowledged this week that the war in Ukraine has taken longer than expected, and predicted the conflict could be a "long process." He also warned the risk of nuclear war is increasing, but vowed not to use nuclear weapons first. Putin's comments come as Russia continues pounding civilian targets across Ukraine, including energy infrastructure, leaving much of the country in the dark and cold with winter approaching. The United Nations reports more than 17,000 civilians have been killed since Russia's invasion of Ukraine in February, including 419 children. For more, we go to Moscow and speak with Russian dissident Boris Kagarlitsky, who says war fatigue is sweeping Russian society. "It will end badly for us in Russia," says Kagarlitsky, who adds that Russian elites are increasingly uncomfortable. "Russia is losing the war, and Russia is going to lose the war inevitably." You tube 221208 21:06 Ryssland: Bilbomb orsaken till explosionen på Kertjbron. Den massiva brand som brutit ut på Kertjbron - som förenar Krymhalvön med ryska Krasnodar kraj - ska ha orsakats av en bilbomb, rapporterar ryska statliga medier enligt Reuters. Enligt landets anti-terrorkommitté ska en lastbil ha sprängts som i sin tur antände bränsletankar på ett närliggande tåg. Däremot hävdar en expert som intervjuas av BBC att en "välplanerad attack underifrån skulle kunna vara orsaken". Även överstelöjtnant Joakim Paasikivi tycker att den knappa information som finns i nuläget "tyder på en ganska kontrollerad sprängning", säger han till SVT Nyheter. Väg- och järnvägsbron byggdes 2018 på order av Vladimir Putin som också invigde bygget. Den är en viktig transportlänk för att transportera militär utrustning till ryska soldater som strider i Ukraina. Explosionen inträffade klockan 05.07, svensk tid. Bron ses av många som en symbol för Rysslands ockupation av Krymhalvön. Kertjbron uppges ha varit ett nyckelmål för de ukrainska styrkorna som attackerat rysk logistik.
Omni 221008. Zaporizjzja har förlorat strömförsörjning - använder nödgenerator. Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja, som ockuperats av Ryssland, förlorade sin anslutning till sin sista externa reservkraft på grund av beskjutning. Det uppger Ukrainas statliga kärnkraftsföretag Energoatom, rapporterar brittiska nyhetsbyrån Reuters.
Energoatom har meddelat att ryska miltära strykor ligger bakom anfallet, men tillägger att anläggningen ändå fick ström för att täcka sin egna behov via sina nödgeneratorer som drivs av diesel. Generatorerna ska ha startat automatiskt. Det finns tillgång till dieselbränsle som räcker för 10 dagars drift, skriver företaget på Telegram. Vid strömavbrott i kärnkraftverk måste reservkraft upprättas för att behålla den ström som behövs för att kyla ned reaktorn och andra avgörande säkerhetsfunktioner. Svenska strålsäkerhetsmyndigheten uppger för TT att man informerats om det inträffade av IAEA. (svt 221008.) IMF godkänner nytt miljardstöd till Ukraina. Internationella valutafonden IMF godkänner Ukrainas begäran om ytterligare 1,3 miljarder dollar - motsvarande 14,5 miljarder kronor – i akutstöd, skriver fonden i ett uttalande. "Ukrainska myndigheter förtjänar all respekt för att de har lyckats bibehålla en signifikant grad av makrofinansiell stabilitet under dessa extremt utmanande omständigheter", skriver fonden. Ukraina har också begärt att få IMF-lån inom ramen för ett finansieringsprogram, men ett sådant program kan lanseras vid ett senare skede, skriver nyhetsbyrån. Pressmeddelande IMF: Pengarna ska bland annat användas för att möta betalningsförelägganden kopplade till uteblivna spannmålsleveranser. Källor: Tjänstemän från IMF ska möta en ukrainsk delegation i samband med fondens årsmöte i Washington nästa vecka. Det nya nödlånen ges inom ramen för ett nytt finansieringsprogram som syftar till att hantera mat- och livsmedelsbrist. Omni 221008. Utmanaren tar strid för att få bort sanktioner mot Putin. Om den sittande presidenten Alexander van der Bellen mot förmodan skulle förlora söndagens val i Österrike skriver SvD att landets stöd till Ukraina står på spel. I en text i Der Standard med rubriken "Må gud rädda Österrike" beskrivs de sex motkandidaterna som "okonventionella". Tre av dem vill avsätta regeringen omedelbart, tre vill lämna EU och fyra av dem vill avskaffa sanktionerna mot Ryssland. Bland kandidaterna som vill avskaffa sanktionerna finns nationalkonservativa FPÖ:s Walter Rosenkranz som med omkring 16 procent är den största utmanaren till van der Bellen. Han kräver att sanktionerna mot Ryssland och Vladimir Putin omedelbart upphör, annars tänker han avsätta regeringen. Alexander van der Bellen ser ut att få över 50 procent i valet. Omni 221008. Kommentar: Finns bara en kandidat att rösta på, Alexander van der Bellen. De övriga är farliga för hela Europa. Österrikarna måsta ta sitt förnuft till fånga. Expert om befälsbytena: Ryssland letar syndabockar. Att Ryssland nu på nytt byter ut sin högste befälhavare för den militära insatsen i Ukraina kommer sannolikt inte få någon större effekt på den ryska krigföringen. Det säger överstelöjtnant Peter Lidén till DN. Däremot tror han att den nya generalen, Sergej Surovikin, kan känna press på sig att göra "något stort", exempelvis när det gäller vedergällningar för explosionen på bron mellan Ryssland och Krym. Skiftet är en av en rad förändringar på tunga militära poster sedan invasionen i februari. "Det tyder på att man som vanligt letar syndabockar för vad som egentligen är ett dåligt system," säger Lidén. Minst åtta generaler har sparkats eller omplacerats sedan invasionen inleddes. Sergej Surovikin har tidigare lett flygvapnet. Surovikin är känd som brutal och korrumperad. Omni 221008. Bydéns ord om Putin: Är oberäknelig och svårtolkad. Oberäknelig och svårtolkad. Den beskrivningen ger Sveriges överbefälhavare Micael Bydén av Rysslands president Vladimir Putin. "Det är väl en person med stormaktsambitioner, eller stormaktsbegär snarare, och som inte fått den bekräftelsen," säger han i en intervju med Expressen. Med tanke på den höga riskbenägenhet som Ryssland visar prov på kan inte heller Putins kärnvapenhot avfärdas, enligt Bydén. Han kan inte svara på vad svaret från Sverige, Nato och väst skulle vara om sådana faktiskt används. "Det blir okontrollerbart och vi kan inte överblicka vad det innebär, jag kan inte sätta ord på det." På frågan om hur kriget i Ukraina kan sluta svarar Bydén att det är svårt att se slutet och att Försvarsmakten tar höjd för en flera år lång konflikt. Bydén om kärnvapen: "Då har man öppnat upp en del av verktygslådan som inte har öppnats i Europa." Omni 221009. Kommentar: Då har Putin öppnat "Pandoras ask". (Pandora hade med sig en ask som hon fått av Zeus och som hon aldrig fick öppna. Epimetheus och Pandora levde lyckliga tillsammans en tid, men till slut gav Pandora efter för sin nyfikenhet och öppnade asken. Det visade sig att den innehöll en mängd olyckor och sjukdomar som flög ut över världen.) Putin tappar greppet om öst: "Har förlorat sin aura." Rysslands fokus på kriget i Ukraina gör att landets dominans i Centralasien och Kaukasien visar tecken på att raseras – nu börjar länderna vända sig till Kina och även USA, skriver New York Times. I området pågår många konflikter. Vid gränsen mellan Kirgizistan och Tadzjikistan har en fullskalig konflikt utlösts och styret frågar sig varför beskyddaren knappt lyft ett finger. Även Armenien är rasande över Rysslands passivitet efter nya attacker av Azerbajdzjan. Armenien hotar nu att lämna alliansen Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen. Även den kazakiska regeringen har börjat kolla om Kina kan hjälpa till att bistå i att säkra territoriet. Dessutom sprids videoklipp som visar en obekväm Vladimir Putin bredvid Indiens premiärminister som säger att "krig inte hör hemma i dagens era". Samt ett erkännande från den ryske ledaren om att han förstår Kinas ”frågor och oro” om kriget. "Putin är inte längre den store oövervinnelige ledaren som alla vill träffa. Han har förlorat sin aura," säger Centralasienforskaren Emil Dzhuraev. Fem av sex medlemmar i Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen har varit involverade i krig det här året. 81 döda i strider mellan Kirgizistan och Tadzjikistan (18 september). Armenien utropar vapenvila – tyst från Azerbajdzjan.
Omni 221009. Putin beskriver explosionen på Krimbron som terrorism - anklagar Ukraina. Den ryska presidenten Vladimir Putin beskriver explosionen på Krimbron som terrorism och anklagar Ukraina för att ligga bakom explosionen, rapporterar Reuters. Ukraina har dock varken tagit på sig ansvaret för explosionen eller förnekat det. "Det råder ingen tvekan. Detta är ett terrordåd som har som mål att förstöra kritisk infrastruktur," säger Putin i ett klipp delat på Kremls Telegram-kanal enligt Reuters. "Detta var plannerat, utfört och beställt av den ukrainska specialstyrkan," lägger han till. Uttalandet kom i samband med att Putin mötte Alexander Bastrykin som leder utredningarna kring explosionen. Tidigare har man från ryskt håll dock sagt att explosionen orsakades när en lastbil exploderade, vilket antände bränslevagnar på ett frakttåg på järnvägsbron som går parallellt. (svt 221009.) Minst 12 döda i Zaporizjzja: "Människor i rasmassorna." Minst 12 personer har dödats i en rysk raketattack mot Zaporizjzja i natt, uppger stadens tillförordnade borgmästare Anatolyj Kurtev på söndagseftermiddagen enligt AP. Omkring 60 personer vårdas på sjukhus och av dessa är tio barn. Ett nio våningar högt bostadshus var delvis förstört och ytterligare fem bostadshus jämnades med marken, uppger guvernören Oleksandr Staruch. "Det kan finnas fler människor i rasmassorna," säger han. Tidigare under söndagen uppgav den lokala ledningen att 17 personer dog i attacken. Den siffras skrevs ner i efterhand. I torsdags dödades också minst 17 personer i staden efter att Ryssland attackerat bostadshus. Minst tio barn vårdas på sjukhus efter attacken. Staden ligger nära fronten och inte långt från kärnkraftverket med samma namn. Attacken började vid 18-tiden på lördagskvällen. Intensiva strider pågår också i närheten av staden Bachmut i Donetsk. Dödssiffran från torsdagens attack stiger - ett barn bland offren. Omni 221009. Kommentar: Putin bedriver ren terrorism mot Ukrainas civila befolkning. 200 000 ryssar har flytt till Kazakstan: "Vill leva." Över 200 000 ryssar har flytt till Kazakstan efter att Vladimir Putin den 21 september beslutade om en mobilisering, enligt uppgifter från landets regering. CNN har träffat flera av dem vid gränsen. 28-årige Vadim, som egentligen heter något annat, berättar om att han blev helt stum när beskedet kom och hur han några dagar senare tog farväl av sin mormor. Han tog sig till gränsen så fort han kunde för att stå i kö i tre dagar. "Vi flydde Ryssland eftersom vi vill leva. Vi är rädda för att vi kan skickas till Ukraina," säger vännen Alexei som reser med Vadim. De allra flesta pratar med CNN mot löftet om att de får vara anonyma eftersom de är rädda för att deras anhöriga som är kvar i Ryssland ska drabbas. Omni 221009. Analys: Upphetsning och oro i Ukraina efter explosionen. Upphetsningen är stor i Ukraina efter gårdagens explosion på Kertjbron, rapporterar BBC. Filmklipp som visar förödelsen sprids som en löpeld och jämförelser görs med euforin efter att Ukraina sänkt det ryska flaggskeppet Moskva tidigare i år. Ukrainas näst största bank, Monobank, uppger redan att man har utfärdat nya betalkort där den kollapsade bron avbildas. Vad som har orsakat explosionen är ännu oklart, men för ukrainarna är synen av den brinnande, skadade bron ytterligare ett gott besked efter veckor av rapporter om framgångar vid fronten, skriver BBC:s Paul Adams i en analys. Samtidigt finns det en oro vid sidan av jublet på sociala medier. I Zaporizjzja har många människor dödats i ryska attacker de senaste dagarna. "Människor misstänker att de straffas av Ryssland när Moskva går till attack efter sina militära misslyckanden. Rädslan är att de kommande dagarna ska bjuda på mer", skriver Adam. CNN:s Nick Paton Walsh skriver att Putin nu står inför en rad svåra strategiska beslut som kommer att pröva hans pokeransikte. "Hans interna position har inte sett svagare ut sidan han kom till makten 2000." Omni 221009. Betydande påverkan på Rysslands försörjning. Skadorna på Kertjbron kan ha en betydande påverkan på Rysslands "redan ansträngda förmåga att livnära sina styrkor" i södra Ukraina, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste rapport. Omfattningen av skadorna på järnvägen är oklara, men den har haft en nyckelroll för ryssarna då den använts för att flytta tunga militärfordon till södra Ukraina. Två av de fyra vägbanorna har kollapsat på flera platser. Det är nästan säkert att trafiken återupptagits på de två hela vägbanorna, men kapaciteten kommer att vara väldigt försämrad, skriver departementet. Kertjbron förbinder Ryssland med Krymhalvön. Förstörelsen innebär att Ryssland bara har en större landförbindelse som man kan transportera förnödenheter till styrkor i Cherson och Zaporizjzja via, enligt Financial Times Moskvakorrespondent. Bron har också personlig betydelse för Putin som invigde bron och vars barndomskompis var konstruktör. Omni 221009. Efter explosionen - ryska säkerhetsrådet samlas. Kreml har i dag meddelat att det ryska säkerhetsrådet ska samlas under måndagen, rapporterar AFP. "I morgon har presidenten planerat att säkerhetsrådets permanenta medlemmar ska samlas," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Rådet består av höga statliga tjänstemän, politiker och toppar inom det ryska försvaret. Kreml uppger inte varför rådet ska samlas men mötet kommer att ske två dagar efter explosionen på bron mellan Krym-halvön och Ryssland. På Twitter skriver Carl Bildt, före detta stats- och utrikesminister, att det är mycket ovanligt att säkerhetsrådets möten utannonseras på förhand. Omni 221009. Ukraina: Har återtagit 1 200 kvadratkilometer i Cherson. Sedan Ukraina lanserade sin motoffensiv i slutet av augusti har de återtagit nästan 1 200 kvadratkilometer av Cherson-regionen i södra Ukraina. Det uppger Natalia Humeniuk, talesperson för landets försvar, på söndagen enligt Reuters. "Vi forsätter konsolidera territoriet, rensar det och genomför stabiliserande insatser. Men ockupanterna har lämnat många överraskningar," säger hon. Från ukrainskt håll har det länge pratats om hur viktigt det är att återta Cherson då det skulle skära av försörjningsvägar till Krym-halvön. Humeniuk uppger att mycket jobb kvarstår innan regionen är befriad. Omni 221009. Ryssland: Attackerna från Ukraina har ökat avsevärt. Den ryska underrättelsetjänsten FSB uppger att de har märkt en "avsevärd ökning" av antalet ukrainska attacker på ryskt territorium, rapporterar AFP. "Den senaste veckan har mer än 100 attacker rapporterats på 32 platser," uppger myndigheten i ett uttalande. Attackerna ska främst ha skett i den ryska regionen Belgorod som gränsar till ukrainska Charkiv. Efter den stora explosionen som delvis förstörde bron mellan Krym och Ryssland gick president Putin ut och meddelade att säkerheten i regionen skulle höjas. Dessutom höjde Rysslands guvernör på Krym terrornivån till gul nivå. Under attackerna har artilleri, drönare och raketgevär använts enligt FSB . Omni 221009. Kraftverket i Zaporizjzja återkopplat till elnätet. Kärnkraftverket i ryskockuperade Zaporizjzja är återkopplat till det externa elnätet. Det uppger FN:s kärnkraftsorgan IAEA enligt Reuters. Under lördagen rapporterade IAEA att kärnkraftverket, som är Europas största, hade förlorat alla externa strömkällor efter en beskjutning. Sedan dess har kraftverket förlitat sig på dieseldrivna nödgeneratorer. Energoatom, det ukrainska företaget som äger kärnkraftverket, bekräftar att kraftverket åter har extern ström. Ryssland ockuperade Zaporizjzja i februari men de ukrainska arbetarna har hållits kvar på kärnkraftverket. Ukraina och Ryssland har sedan dess anklagat varandra för att attackera verket. Totalt räcker bränslet i nödgeneratorerna i två dagar. Omni 221009. Putin skyller explosion på Ukraina: "Terrorhandling." Rysslands president Vladimir Putin säger att explosionen på bron mellan Krym-halvön och Ryssland under lördagen var en terrorhandling som Ukraina låg bakom, rapporterar Reuters. "Förövarna och sponsorerna till attacken är den ukrainska säkerhetstjänsten," säger Putin enligt rysk statlig tv. Uttalandet kom i samband med att Putin mötte Alexander Bastrykin som leder utredningarna kring explosionen. Efter mötet sa Putin att det inte rådde några tvivel om att det var Ukraina som låg bakom explosionen. Ukraina har varken förnekat eller bekräftat att de ligger bakom händelsen. Krym tillhör Ukraina men ockuperades av Ryssland 2014 och annekterades sedan under kraftigt kritiserade omständigheter. Putin: Attacken var ämnad att förstöra viktig infrastruktur. Omni 221009. Kommentar: Putin har olovligen tillskansat sig Krim och där på eget bevåg byggt en bro till egentliga Ryssland. Tusentals museiföremål i Ukraina stulna: "Krigsbrott." Ukrainas kulturminister Oleksandr Tkatjenko anklagar ryska soldater för att ha stulit tusentals historiska föremål från nära 40 ukrainska museer sedan invasionen i februari, rapporterar AP. Det ekonomiska värdet på föremålen uppgår till hundratals miljoner euro, enligt Tkatjenko. "Rysslands attityd till Ukrainas kulturarv är ett krigsbrott," säger han. Bland de försvunna föremålen finns det 1 500 år gamla så kallade hun-diademet som tidigare fanns på museet i Melitopol. Museets personal hade försökt gömma diademet, men efter flera veckors letande hittade ryska soldater det. Även 2 400 år gamla guldföremål som kopplas till det antika folket skyterna har försvunnit. "Det här är konstverk. De är ovärderliga," säger Oleksandr Symonenko, chefsforskare vid Ukrainas arkeologiska institut. Under kriget har även kyrkor och andra historiskt viktiga byggnader skadats. Omni 221009. Xi kan stärka sitt grepp med tredje mandatperiod. Xi Jinping väntas stärka sitt grepp ytterligare när kommunistpartiets samlas för sin tjugonde kongress nästa helg. Han väntas då bli omvald till en tredje mandatperiod som Kina högste ledare, trots att han uppnått pensionsålder. Normen i Kina har dessutom varit att presidenten kliver åt sidan efter tio år, alltså två mandatperioder. Det rapporterar Reuters. Ett av de viktigaste besluten som fattas är valet av de sju medlemmarna till politbyråns ständiga utskott, partiets beslutsfattande organ, skriver Reuters. Omkring 2 300 partimedlemmar kommer att samlas i Peking. Centralkommitténs 200 medlemmar ska tillsättas. Kongressen hålls vart femte år.
Omni 221009. Här är tjetjenerna som strider för Ukraina. Det talas ofta om de tjetjenska soldaterna som slåss för Ryssland i kriget mot Ukraina. Men långt ifrån alla tjetjener stödjer den ryska invasionen, och vissa har rent av valt att strida på den ukrainska sidan. "Allt som händer nu i Ukraina pågick i Tjetjenien i 20 år", säger Tor, som vill vara anonym för att skydda sin familj i Tjetjenien. Den ryska republiken Tjetjenien har bidragit med många soldater till fronten och Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov håller ständigt en hög profil i kriget. I veckan ska han ha befordrats till general, i alla fall påstår han det själv. Han har kritiserat den ryska armén för misslyckandena i kriget och uppmanat Putin att ta till kärnvapen. Men för det tjetjenska folket är det långt ifrån självklart att man stödjer den ryska invasionen. Under många år stred republiken för att bli fria från Ryssland. Och många tjetjener har valt att strida på den ukrainska sidan i kriget, trots riskerna det innebär. SVT Nyheter har träffat företrädare från Dzjohar Dudajev-bataljonen - en av de två tjetjenska bataljoner som slåss på Ukrainas sida i kriget. De slåss inte bara för Ukraina, utan även för ett fritt Tjetjenien. På sikt handlar deras kamp om att befria invånarna i alla de olika etniska republikerna som man menar lever under den ryska imperalismens förtryck. "Vi tjetjener, och andra folk som ingusjier, dagestaner, burjater, jakuter, ukrainare, har i så många år tvingats lyda ryssarna. Vi är så trötta på dem. Inget folk ska behöva leva i samma land som ryssar," säger Tor. Se intervjun med de tre soldaterna i klippet. svt 221010. Hur viktigt är det fortsatta internationella stödet för Ukraina? Video 0:36.
svt 221010. Dnipro. Rysslands skandallösa attacker mot civila mål. Video 0:34.
svt 221011. Ny attack mot Zaporizjzja - bostadshus har kollapsat. Ryssland har natten mot måndagen riktat ytterligare raketattacker mot Zaporizjzja i södra Ukraina, uppger guvernören Oleksandr Staruch enligt Kyiv Independent och BNO News. Bilder från platsen visar hur delar av ett flera våningar högt bostadshus kollapsat helt. Det är oklart hur många som dödats eller skadats. Totalt har ett tiotal attacker riktats mot staden under natten, skriver Staruch på Telegram. På söndagen dödades minst tolv personer i en liknande attack.
Omni 221010. Ledare: Inte ens de mest kända vodkamärkena är ryska. Dagens ledare handlar bland annat om Putins annektering i Ukraina. PM Nilsson på DI skriver att Putins tal den 30 september behöver granskas noga och ett svar bör ges, för mycket går att sticka hål på. I talet betonar Putin hur farlig västvärlden är. Västvärlden är en ont väsen som vill dominera världen - och framförallt det ryska folket vars kultur och traditioner står på spel. Ryssland riskerar att bli slavar under väst. Nilsson lyfter att västvärlden samtidigt är en magnet för ryssarna. "Världen känner inte till en enda rysk innovation, inte ett enda ryskt prestigeuniversitet. Inte ens de stora internationella vodkamärkena är ryska." DN:s Erik Helmerson skriver att det inte alls är konstigt att allt fler känner "russofobi", med tanke på Rysslands kontinuerliga hot mot västvärlden, för att inte tala om invasionen av sina grannar. Helmerson menar att Ryssland helt enkelt får finna sig i att omvärlden känner skepsis och rädsla så länge landet är en diktatur. Däremot ska inte enskilda ryssar behöva utsättas för kränkningar i form av russofobi. "Men i ett geopolitiskt sammanhang måste russofobi numera ses som totalt utdaterat som skällsord, hur mycket det än upprepas av Putins gråterskor i väst." Erik Helmerson: "Russofobi", sa Putin och invaderade sina grannar. Omni 221010. Rysslands styrkor rycker närmare Bachmut - med Wagnersoldater och fångar. Ryska styrkor rycker fram mot den strategiskt viktiga staden Bachmut i östra Ukraina. Enligt måndagens lägesrapport från Storbritanniens försvarsdepartement har ryssarna den senaste veckan avancerat runt två kilometer i riktning mot staden. Det uppges vara troligt att enheter från privata Wagnergruppen och soldater som nyligen har rekryterats från ryska fängelser ingår i styrkorna i området. Huvudvägen mot Slovjansk och Kramatorsk i Donbas går förbi Bachmut. Ryssland har ännu inte lyckats få full kontroll över Donbasregionen men enligt den brittiska rapporten tycks man lägga stort fokus på den delen av offensiven. I ett videotal i lördags sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att det pågår hårda strider nära Bachmut. Omni 221010.Uppgifter om explosioner i Lviv och Dnipro. Det kommer rapporter om explosioner i flera ukrainska städer efter morgonens attack mot huvudstaden Kyiv. Ukrainska medier uppger att explosioner har skett i bland annat Lviv och Ternopil i västra Ukraina. Explosioner rapporteras även från Dnipro i centrala Ukraina. Vittnen säger också till Reuters att det har förekommit ytterligare explosioner i Kyiv. Reuters har vittnesuppgifter om fler explosioner i Kyiv.
Omni 221010. Ammunition exploderade i ryska Belgorod. En kraftig explosion hördes på måndagen i den ryska staden Belgorod, fyra mil från den ukrainska gränsen, enligt Reuters. Den ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti uppger att det handlade om ammunition som exploderade på en förvaringsplats. Fönsterrutor skakade av smällen. Omni 221010. Lukasjenko: Ryssland och Belarus bildar militärstyrka. Belarus och Ryssland bildar en gemensam regional militärstyrka. Det uppger den statliga nyhetsbyrån Belta som hänvisar till ett uttalande av Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko. Lukasjenko påstår utan belägg att Ukraina planerar attacker mot belarusiskt territorium. Ryssland deltog i militärövningar i Belarus inför anfallet mot Ukraina i februari tidigare i år. Man har också använt landet som en bas för trupper och utrustning som därifrån transporterats vidare in i norra Ukraina. Belarus har däremot aldrig officiellt varit en aktiv part i kriget. Financial Times Moskvakorrespondent Max Seddon skriver på Twitter att beskedet om den nya styrkan väcker farhågor om att Ryssland slutligen har dragit in Belarus i invasionen. Lukasjenko: Anfall inte längre bara en diskussion i Ukraina. Trupper uppges ha börjat sättas samman för två dagar sedan. Omni 221010. Tysk cyberchef kan få sparken för rysskopplingar. Arne Schönbohm, chef för Tysklands cybersäkerhetsmyndighet (BSI), kommer att få sparken, uppger källor enligt Bild och Der Spiegel. Bakgrunden är en granskning i ett satirprogram från public service-bolaget ZDF, där det framkom att Schönbohm står nära grupper med kopplingar till ryska staten. Schönbohm grundade 2012 ett cybersäkerhetsråd i Tyskland. Enligt Politico har gruppen varit utsatt för spionage och inflytande av ryska företagsintressen. Även den ryska underrättelsetjänsten bedöms ha varit inblandad. Påståendena om kopplingarna har dömts ut som "absurda" av gruppen. Inget officiellt uttalande har kommit från myndigheten. Har hånats som en "cyberclown". Uppgifter om att det finns stor irritation inom regeringen. Regeringen uppges leta efter en efterträdare till Schönbohm. Omni 221010. Indien och Kina: Hoppas på nedtrappning inom kort. Indien säger sig vara "djupt oroat" efter det landet kallar en "eskalering" av kriget i Ukraina, rapporterar Reuters. I ett uttalande säger landets utrikesdepartement att Indien kommer att "stå bakom alla försök till nedtrappning". "Vi uppmanar till stridernas omedelbara upphörande och att diplomatin och dialogen omedelbart återupptas," säger utrikesdepartementets talesperson Arindam Bagchi. Även en talesperson från Kinas utrikesdepartement säger i ett uttalande att landet hoppas att situationen inom kort trappas ner. Kina säger sig också stå i kontakt med "alla parter" och vara redo att spela en konstruktiv roll. Omni 221010. Flyktingar från Ukraina får förlängt skydd i EU-länder. EU-kommissionen har beslutat att förlänga det så kallade massflyktsdirektivet som infördes i inledningen av den ryska invasionen av Ukraina. Det säger Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson (S) till Ekot. "I dag ser vi hur en desperat Putin igen skickar bomber över Kyiv och andra ukrainska städer." Direktivet innebär att ukrainska medborgare som lämnat landet får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i EU:s medlemsländer. Man har även beslutat att ukrainska medborgare inte måste avregistrera sig från skyddet i EU om man återvänder till Ukraina. Däremot måste det anmälas. På så vis blir det möjligt att återvända till EU-länderna vid ett förvärrat läge i hemlandet. Johansson säger att dagens bombningar aktualiserar behovet av massflyktsdirektivet. Omni 221010. Hultqvist: Stödet fortsätter - men vi behöver underlag. Måndagens ryska robotattacker mot flera ukrainska städer är en del av en eskalering från Vladimir Putins sida som skett under en längre tid. Det säger Peter Hultqvist (S), försvarsminister i den avgående regeringen, i SR:s Studio Ett. Försvarsmakten ska 25 oktober redovisa vilket stöd Sverige kan tänkas ge till Ukraina framöver, säger Hultqvist. "Det handlar om långa önskelistor från deras sida. Och vi ska fortsätta vårt stöd till Ukraina långsiktigt." Hultqvist vill inte gå in på om Sverige ska skicka det svenska artillerisystemet Archer, som Moderaterna och Kristdemokraterna vill. Det är något som ingår i den analys som Försvarsmakten gör, säger han. "Vi har inte sagt nej till det, däremot vill vi ha ordentliga underlag." Omni 221010. Efter attacken - Ukraina återinviger järnvägslinje. Samma dag som Ryssland genomförde den kraftfullaste robotattacken mot ukrainska städer på flera månader öppnades en tåglinje mellan den nyligen återtagna staden Izium och Ukrainas näst största stad Charkiv, skriver AFP. Linjen har varit stängd i sju månader till följd av den ryska invasionen. Andrej Gadyatskyj, chef för järnvägen i Izium, berättar att tåget kommer att gå två gånger om dagen varje dag. Han förklarar att järnvägslinjen kommer att utgöra en "livlina" för människor som bor nära fronten i öster, när det gäller att införskaffa basala förnödenheter. Bland invånarna i Izium är lättnaden stor. Raisa Starovoytova säger att hon knappt trodde på ryktena om att tågen skulle börja gå igen. "Jag kom hit för att kontrollera, för jag måste ta mig till Charkiv," säger hon. Linjen trafikeras med dieseldrivna tåg. Vittnen i Izium berättar om övergrepp och våldtäkter. Massgravar har hittats i Izium efter återtagandet. Omni 221010. Niinistö: Tror inte Putin är kapabel att erkänna förlust. Dagens robotattacker innebär att Rysslands krig i Ukraina gått in i en ny fas. Det sa Finlands president Sauli Niinistö när han under måndagen besökte Norge för ett möte med statsminister Jonas Gahr Støre. Niinistö säger att han hoppas att dagens upptrappning är den sista under kriget och att målet måste vara ett fritt Ukraina. Han säger också att fredsförhandlingar kan påbörjas först när Ukraina känner sig säkert. Samtidigt frågar han sig om Vladimir Putin någonsin kommer att acceptera en förlust i kriget. "Är han kapabel? Jag tror inte att han är kapabel att ta en förlust," säger Niinistö. Omni 221010. Ukrainskt befäl: Väntar oss ny rysk markoffensiv i vinter. Den ukrainska armén var förberedd på måndagens ryska robotattack och hade hunnit evakuera möjliga mål. På så vis kunde många dödsfall undvikas, säger löjtnanten Alex Gorgan till SvD. Han kallar robotattacken ett "emotionellt svar på explosionen på Kertjbron" och han tror att fler attacker är att vänta. Dessutom säger han att Ukraina förbereder sig för en ny rysk markoffensiv norrifrån i vinter. Men först tror han att Ryssland kommer att försöka slå ut det ukrainska luftförsvaret. "Därmed får ryssarna himlen åt sig själva. De blir överlägsna i luften och kan starta en massiv bombkampanj mot alla större ukrainska städer," säger han. Gorgan: För att försvara oss behöver vi fler vapen från väst. Omni 221010. Analyser: Ryska terrorn ska sprida skräck och sätta press på USA och Europa. Det ryska syftet med att bomba uppenbart civila mål är att knäcka ukrainarnas motståndsvilja, samt att få USA och Europa att dra sig för att fortsätta skicka militärt stöd, skriver DN:s Michael Winiarski i en analys. "Inget tyder hittills på att det har lyckats. Varje rysk upptrappning har snarare fått västliga ledare att öka sitt stöd för Ukraina", skriver han. I The Telegraph skriver Mark Almond att Vladimir Putin vill injaga skräck snarare än att nå militär framgång, vilket Almond menar är själva definitionen av terrorism. "Vilket budskap Putin än vill sända med terrorvågen så är det inte att han är redo att kompromissa", skriver han. Sky News Dominic Waghorn skriver att Vladimir Putin sannolikt hoppades att måndagens robotattack skulle uppfattas som en styrkedemonstration. Men han konstaterar att omvärlden istället tycks göra den motsatta tolkningen: Att det är en handling utförd av en desperat ledare som verkar få allt mer ont om alternativ. Sydsvenskans Olle Lönnaeus påpekar att Ryssland vid sidan av kriget i Ukraina bedriver ett hybridkrig mot Europa - och Sverige. "I Europa växer oron: Vad blir Putins svar nästa gång han drabbas av ett förödmjukande nederlag?" skriver han. Michael Winiarski: Putin försöker knäcka Ukrainas motstånd. Mark Almond: Putin visar världen hur terrorism ser ut. Olle Lönnaeus: Putins mål är att skrämma oss alla till underkastelse. Omni 221010. USA lovar hjälpa Ukraina med avancerat luftvärn. USA:s president Joe Biden lovar att skicka avancerade luftvärnssystem till Ukraina, efter måndagens ryska robotattack mot flera städer, rapporterar Reuters. Under ett samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fördömde Biden det han kallar "vansinniga attacker". Zelenskyj har under dagen pratat med flera världsledare och särskilt understrukit vikten att Ukraina får hjälp med luftvärn. Tidigare har även Tyskland lovat att inom kort skicka luftvärnssystem till landet. Omni 221010. Expert: Desperat Putin tar allt högre risker i Ukraina. Kreml tar mer desperata beslut och med högre risk jämfört med tidigare under den ryska invasionen. Det säger Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, till SVT. Tecken på det är bland annat mobiliseringen, annekteringarna av flera ukrainska regioner och måndagens robotattacker mot ukrainska städer, menar han. "Kanske speglar det att Putin är alltmer desperat, alltmer isolerad och alltmer rädd, och har helt enkelt tappat kontrollen över kriget." Analytikern säger att Putin med attackerna vill visa att han tar attacken mot Kertjbron, som förbinder annekterade Krymhalvön med Ryssland, på allvar. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi kallar robotattackerna för terror mot den ukrainska befolkningen, och säger att det inte kommer påverka krigets utgång. "Det liknar mest blitzen mot London under andra världskriget, och då höll befolkningen ut." Experten: Handlar om desperation, ilska och hämnd. Attackerna mot bland annat huvudstaden Kyiv pågick under flera timmar. Omni 221010. Andersson ratar ryskt krav: "Här råder sekretess." Läckorna i Nord Stream är en "exceptionell händelse". Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) vid ett besök på ett av Kustbevakningens fartyg i Karlskrona på måndagen. Andersson säger också att Sverige inte kan tillmötesgå de ryska kraven på insyn i den svenska utredningen. "I Sverige råder förundersökningssekretess i våra förundersökningar och det gäller naturligtvis också i det här fallet, säger hon enligt TT. Så sent som i förra veckan skickade Ryssland ett brev till regeringen om att få insyn i utredningen. "Vi behöver tyvärr vara förberedda på att andra incidenter också kan inträffa." Ryssland har vid flera tillfällen begärt insyn i utredningen.
Omni 221010. Bildt: Putin och Hitler har "uppenbara likheter". Det finns "uppenbara likheter" mellan Rysslands Vladimir Putin och Adolf Hitler, säger tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt (M) i en intervju med Expressen. Den ryska invasionen kan till exempel jämföras med när Hitler anföll Polen 1939, säger han. I båda fallen handlar det om ledare som ville ”bli av med” Polen respektive Ukraina. "I dessa två bemärkelser är parallellen skrämmande korrekt," säger Bildt, och tilläger att han tror att det kommer "sluta illa" för Putin. I intervjun berättar Bildt även om sin bok "Mina krig", där M-profilen skriver att han avlyssnades av rysk säkerhetstjänst när han träffade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj 2015. "Åker man till Moskva och har en frukost så kan man aldrig utesluta att man är avlyssnad." Omni 221011. Spionchef: Kinas techmål utgör ett hot mot oss alla. Kina vill utnyttja sin dominans inom tech på ett sätt som utgör "ett stort hot mot oss alla". Det kommer chefen för den brittiska spionorganet GCHQ Jeremy Fleming att säga i ett tal för tankesmedjan RUSI på tisdagen, skriver AFP som fått delar av talet i förväg. Bland annat ser Kina enligt Fleming att satellitsystem och kryptovalutor som redskap för att få ett övertag. I talet kommer han att uppmana Storbritannien och dess allierade att reagera snabbt. "Vårt framtida strategiska teknikförsprång bygger på vad vi som samhälle gör härnäst. Jag är övertygad om att vi tillsammans kan tippa detta till vår kollektiva fördel, säger han i det förskrivna talet enligt AFP. Kina ska lansera en digital yuan. Fleming: Kinas manipulationer äventyrar global säkerhet. Omni 221011. Rysk hackerattack mot flygplatshemsidor i USA. Flera amerikanska flygplatsers hemsidor slogs på måndagen ut efter att den ryska, Kremlvänliga hackergrupper Killnet utfört överbelastningsattacker, rapporterar AFP. Enligt CNN rörde det sig om 14 hemsidor, bland annat tillhörande flygplatserna i Atlanta, Chicago, Los Angeles, New York, Phoenix och St. Louis. Attackerna drabbade bara hemsidorna som är tillgängliga för allmänheten, och påverkade inte interna system eller driften av flygplatserna. Den amerikanska cybersäkerhetsmyndigheten CISA uppger att man är "medveten om rapporter om ddos-attacker mot flera amerikanska flygplatsers hemsidor". Slogs bara ut under kort tid. Har även riktat hackerattack mot Litauen efter att landet blockerade import till Kaliningrad. Omni 221011. Ukrainas FN-topp: "Blodspår efter ryska delegationen." FN:s generalförsamling samlades på måndagen för att diskutera Rysslands olagliga annektering av ukrainska regioner. Senare i veckan ska församlingen ta ställning till en resolution om att fördöma annekteringen. Ryssland har tidigare lagt in sitt veto mot ett fördömande i FN:s säkerhetsråd och försökte nu få till en sluten omröstning om resolutionen i generalförsamlingen. En stor majoritet röstade dock för att omröstningen ska vara öppen, skriver The Guardian. Under sittningen tog många länder tillfället i akt att fördöma gårdagens ryska bombräd mot ukrainska städer. "Den ryska delegationen lämnar ett spår av blod efter sig när den går in i generalförsamlingen och salen fylls av en lukt av ruttnande människokroppar," sa Ukrainas FN-ambassadör Serhij Kyslytsia. Omni 221011. Nya anfall mot Zaporizjzja: "Minst 15 explosioner." Nya anfall har riktats mot staden Zaporizjzja i södra Ukraina i natt, rapporterar Kyiv Independent. Landets biträdande utrikesminister Emine Dzheppar, skriver på Twitter att minst 15 explosioner inträffat i staden. Enligt Dzheppar träffades bostadshus och byggnader med verksamhet inom vård och skola. Zaporizjzja har beskjutits flera nätter i rad med tiotals döda som följd. Omni 221011. Linde om ryska attacken: "Definitivt ett krigsbrott." Den ryska attackvågen mot Kyiv och flera andra ukrainska städer på måndagsmorgonen var ”definitivt” ett krigsbrott, säger utrikesminister Ann Linde (S) i P1-morgon. Ryssland har brutit mot de internationella regler som gäller även i krigstid. Inte minst det senaste dygnet när man medvetet gett sig på lekparker, bostadshus och så vidare. Dessutom när folk var på väg till jobbet." Sveriges svar blir att fortsätta anta sanktionspaket mot Ryssland, skriva på FN:s fördömande av de ryska annekteringarna och fortsätta skicka humanitärt, politiskt och militärt stöd till Ukraina, säger Linde. Omni 221011. 19 döda i ryska attackerna - nya flyglarm över Ukraina. 19 personer dog och 105 skadades i gårdagens ryska robotattacker mot ukrainska städer, meddelar ukrainska myndigheter på tisdagsmorgonen. Minst fem av dem dog i Kyiv när huvudstaden bombades för första gången sedan i juni, rapporterar Sky News. Stadens borgmästare Vitalij Klytjko säger att 45 bostadshus och fem "viktiga infrastrukturobjekt" skadades. Därutöver träffades även skolor, förskolor, vårdcentraler och administrativa byggnader i attackerna. "Tack alla Kyivbor för er förståelse och ert tålamod. Fienden vill skrämma oss men kommer inte att lyckas," säger Klytjko. På tisdagsmorgonen ljöd flyglarm åter över hela Ukraina, men vid 8.30-tiden fanns det ännu inga rapporter om att några mål träffats av ryska robotar. Ukrainska myndigheter varnar för nya attacker under tisdagen: Stanna i skyddsrummen - ignorera inte flyglarm. Omni 221011. Blandade åsikter i Moskva: "Ren fanatism i rysk tv." Reaktionerna är blandade när internationella medier ger sig ut på Moskvas gator för att fråga ryssar vad de tycker om måndagens robotattacker i Ukraina där 19 personer dödades. En kvinna säger först att hon inte tror att det är Ryssland som bombat de ukrainska städerna - men när Sky News reporter säger att Putin bekräftat att det var ett svar på förra veckans attack mot Kertjbron ändrar hon sig. "Det här var hans svar på broattacken? Okej, det var rätt svar." En man som heter Dmitrij reagerar på tonen i rysk stats-tv, där gårdagens händelser rapporterades som framgångsrika attacker på ukrainsk infrastruktur. Civila offer nämndes knappt. "Det som visas i statstelevisionen - det är vansinne. Ren fanatism." En rysk kvinna som Deutsche Welle pratat med säger kort och gott att det var fel att bomba ukrainska städer, medan en annan säger att det är okej så länge det rör sig om precisionsattacker. Dimitrij: Vi som följer utländska medier får en helt annan, förskräcklig, bild. Ryska försvarsbloggare och tv-personligheter hyllar attackerna: "Bara början." Omni 221011. Belarusmobilisering kan hota leveranser från väst. Belarus besked om att landet bildar en gemensam regional militärstyrka med Ryssland är ett hot mot västerländska vapenleveranser till Ukraina. Det säger den ukrainske Londonambassadören Vadym Prystajko i Sky News tv-sändning enligt The Guardian. Detta på grund av Belarus geografiska läge intill Polen och Ukraina. "Belarus ligger norr om Ukraina, vilket innebär att detta utgör en fara för försörjningskedjorna. Vi får allt från väst över våra västliga gränser. Prystajko säger dock att Belarus president Aleksandr Lukasjenko kan tveka inför att mobilisera sina egna trupper "eftersom han inte är säker på att kalasjnikoverna inte kommer att vändas mot honom". Ukrainas Londonambassadör: Mobilisering i Belarus ett hot mot våra försörjningskedjor Omni 221011. Nya ryska attacker mot flera ukrainska städer. Delar av Lviv i västra Ukraina är utan ström efter en ny rysk robotattack mot kritisk infrastruktur på tisdagsmorgonen, uppger stadens borgmästare på Telegram enligt flera medier. Även från andra delar av Ukraina rapporteras nya robotattacker, rapporterar The Guardian och Sky News i sina direktrapporter. Många av de ryska robotarna ska dock ha skjutits ner av ukrainska luftvärnssystem. Sådana rapporterar kommer bland annat från Dnipropetrovsk, Mykolajiv och Kyiv. Flyglarm har ljudit över stora delar av Ukraina på tisdagsmorgonen och invånare uppmanas att söka skydd. Ukrainas flygvapen: Fyra ryska robotar nedskjutna på tisdagen. Vittne: Tre explosioner i Lviv på tisdagsmorgonen. Omni 221011. Spionchef: Ryssland håller på att få slut på vapen. Ryssland håller på att få slut på vapen att använda i sitt krig i Ukraina. Det väntas den brittiske spionchefen Jeremy Fleming säga under ett offentligt tal i dag, rapporterar Sky News. Han kommer också att peka på de skenande kostnaderna för Kreml, både vad gäller dödade soldater och materiella förluster. Flemings huvudfokus i talet kommer dock att vara Kina, enligt Sky. Bland annat väntas han varna för att Kinas användning av teknologi i rymden och på nätet kan utgöra "ett stort hot mot oss alla".
Kina kan utveckla sätt att undgå den typ av ekonomiska sanktioner som drabbat Ryssland. Spionchefen kommer att peka ut Vladimir Putins strategiska misstag i kriget.
Omni 221011. Fängslad rysk journalist tilldelas prestigefyllt pris. Vladimir Kara-Murza tilldelas Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter, skriver Amnesty. "Vladimir Kara-Murza är man av mod och övertygelse som tror på att de mänskliga rättigheterna och värdighet borde segra över rädsla," säger Marie Struthers, Amnestys direktör för Europa och Asien. Den ryske journalisten och framträdande oppositionspolitikern sitter fängslad sedan april och är anklagad för högförräderi för att ha kritiserat Rysslands invasion av Ukraina. Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter tilldelas årligen till tre personer eller organisationer av Europarådets parlamentariska församlig och uppmärksammar "framstående åtgärder från det civila samhället för att försvara mänskliga rättigheter". Marie Struthers: Vladimir Kara-Murza bör befrias snarast. Omni 221011. FN: Måndagens attacker kan utgöra krigsbrott. De omfattande ryska robotattackerna i Ukraina på måndagsmorgonen kan utgöra krigsbrott om de avsiktligt riktades mot civila, uppger FN:s människorättsorgan OHCHR. "Platsen och tidpunkten för attackerna, när folk pendlade till jobbet och lämnade sina barn på skolan, är särskilt chockerande," säger talespersonen Ravina Shamdasani. Civil infrastruktur, bostadshus och tolv energianläggningar träffades av robotar, enligt Shamdasani, som uttrycker oro för hur påverkan på energiförsörjningen kan drabba befolkningen under den stundande vintern. 19 personer dog och 105 skadades när ett 80-tal ryska robotar detonerade i ukrainska städer i åtta regioner, enligt Kyiv. Manar Ryssland till nedtrappning. Ny attack mot Lviv på tisdagen - delar av staden utan ström. Omni 221011. Stakset i Ukraina under attacken: "Gud bad mig åka." Hiphop-artisten Sebastian Stakset är hjälparbetare i Ukraina och befann sig i landet under måndagen i samband med Rysslands senaste attacker, skriver Göteborgs-Posten. "Först var det Gud som bad mig åka. Jag bad för landet och Gud ville att jag skulle resa hit," säger Stakset. Stakset har varit i landet i flera omgångar sedan han i våras började jobba med hjälpsändningar till befolkningen i Ukraina. Han säger att han känner sig orolig för folket och hur de ska klara sig under vintern om Ryssland slår ut el, vatten och värme. Stakset: Jag har inte varit rädd på den här resan. Sebastian Stakset och Rune Borgsö från Livets ord har rest till Ukraina. Omni 221011. Ny attackvåg mot Ukraina - med timmar kvar till G7. Ryssland bekräftar nya attacker mot Ukraina - bara timmar innan G7-ländernas extrainsatta krismöte. Under tisdagen utfördes en ny våg av attacker mot de västra och södra delarna av landet, dagen efter det massiva robotanfallet mot flera städer. Bland annat träffades två energianläggningar i Lviv av robotar eller drönare, enligt det lokala styret. I en ny anklagelse mot väst sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att USA ”de facto” varit inblandat i kriget i Ukraina länge. Han påstod också att Ryssland skulle vara redo att överväga ett möte mellan presidenterna Joe Biden och Vladimir Putin om USA föreslår det. Oklart om tisdagens attacker resulterat i några personskador. Enligt Ryssland träffades alla mål som planerat. Omni 221011. Ryssland lägger till Meta på terror- och extremistlista. Rysslands finansiella övervakningsbyrå Rosfinmonitoring har lagt till Facebooks ägarbolag Meta på sin lista över terrorist- och extremistorganisationer, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax enligt Reuters. I mars förkunnade en rysk domstol att Meta gjort sig skyldigt till "extremistaktiviteter" i Ryssland. Några månader senare avslogs en överklagan från Meta. I samband med det sa företagets advokat Meta inte ägnade sig åt extremistiska aktiviteter och att företaget är emot russofobi. Ryssland tar upp Meta på lista över terrorist- och extremistorganisationer. Nyligen tog Meta bort ryska och kinesiska påverkanskampanjer från sina plattformar. Omni 221011. Ledare: Putins hämnd visar att hans vrede är bottenlös. Vladimir Putin förklarade sprängningen av Kertjbron som ett terrordåd från Ukrainas sida, men DN:s ledarskribenter menar att den enda terrorn är Putins hämndattack mot Ukraina under måndagen. "Putins ’hämnd’ är bevis för att hans vrede över att just bron angripits, dessutom på dagen efter hans 70-årsdag, är bottenlös", skriver de och menar att Kertjbron var ett militärt mål, medan Putin attackerade civila mål. Omni 221011. Rysk propaganda: Ukraina orsakade civila skadorna. Ryssland har bekräftat att landet träffade en rad strategiska mål under gårdagens bombräd mot Ukraina. Men när det kommer till skadorna på civila mål hävdar rysk statstelevision utan belägg att de sannolikt orsakades av Ukrainas eget försvar. "Hur förklarar rysk statlig tv robotattacken mot en lekplats i Kyiv? I går kväll gjorde de det osannolika påståendet att attackerna mot bostadsområden [...] orsakades av Ukrainas egna luftförsvarssystem," skriver BBC:s Francis Scarr, som bevakar rysk tv, på Twitter. I ett tv-inslag som Scarr länkar till säger den ryske militärexperten Aleksej Leonkov att förklaringen är "helt trovärdig" och att samma sak inträffade i mars. Även ryske parlamentsledamoten Jevgenij Popov säger till BBC att de civila målen träffades av Ukrainas eget luftförsvarssystem. 19 personer dog och 105 skadades i måndagens attacker, enligt ukrainska myndigheter. I attackerna träffades bland annat bostadshus, skolor, vårdinrättningar och en lekplats. I Kyiv dog fem personer - enligt borgmästaren vårdas minst 42 personer på sjukhus. Omni 221011. Ukrainare uppmanas spara el efter nya attacker. Tisdagens ryska robotattacker har orsakat stora skador på ukrainsk energiinfrastruktur, uppger AFP. Enligt den lokala guvernören i regionen Dnipropetrovsk, Valentin Reznitjenko, är flera områden i regionen strömlösa. Även i Mikalajiv och Odesa har energiinfrastruktur skadats efter attacker med kryssningsrobotar och attackdrönare. Skadorna gör att regeringen nu uppmanar ukrainarna att begränsa sin elanvändning. Reznitjenko: Skadorna är omfattande. Omni 221011. Ukraina: Kärnkraftschef har kidnappats i Zaporizjzja. Valeryj Martynjuk, biträdande chef för kärnkraftverket i ryskockuperade Zaporizjzja, kidnappades av ryska styrkor på måndagen och har förts till en okänd plats. Det uppger Ukrainas statliga kärnkraftsbolag Energoatom enligt Reuters. Så sent som i början av oktober greps kärnkraftverkets högste chef Ihor Murasjov. När han senare släpptes sa Ryssland att han gripits för att "svara på frågor", medan Ukraina kallade det för en terrorhandling. Omni 221011. Analyser: Putin inträngd i hörn - men tvingas eskalera. Putin är inträngd i ett hörn där han misslyckas på slagfältet men inte har några andra alternativ än att eskalera kriget, säger Sky News Deborah Haynes i en analys. En nedtrappning i det här läget skulle innebära slutet för Putin som president, säger hon. "Det är det vi ser just nu i form av annekteringarna av ukrainska regioner, mobiliseringen av hundratusentals ryssar och senast med gårdagens enorma bombräd." Politicos Jamie Dettmer skriver i en analyserande text att Putin hade full kontroll över sitt land - sedan invaderade han Ukraina. Det militära misslyckandet har renderat aldrig tidigare skådad offentlig kritik från den ryska eliten och högt uppsatta ryssar positionerar sig nu inför en framtid utan Putin, enligt Dettmer. "För första gången på två decennier tror den ryske presidentens motståndare att det är mer sannolikt att han slutar i närtid än att han inte gör det." Om Putin hade besegrat Ukraina i våras skulle inte mycket ha hindrat honom från att även ta kontroll över länder som Moldavien, Georgien, Armenien, Kazakstan och Belarus. I stället har ”de katastrofala ryska motgångarna” demonstrerat Rysslands "bräcklighet, ineffektivitet och opålitlighet", vilket har försvagat landets grepp över grannländerna i regionen, skriver DN:s Michael Winiarski. "Moskvas tidigare starka maktställning i grannskapet har börjat erodera, såväl militärt som politiskt. Deborah Haynes: Putin är inträngd i ett hörn. Omni 221011. Stoltenberg: Putin håller på att förlora i Ukraina. Ukraina har momentum i kriget och fortsätter att göra framsteg, säger Natochefen Jens Stoltenberg på tisdagen. Måndagens robotattack mot ukrainska mål visar att Ryssland börjar få slut på alternativ, enligt Stoltenberg. "President Putin håller på att förlora i Ukraina," säger han. Han säger vidare att Nato kommer att stå vid Ukrainas sida så länge det behövs, och att Putin startade kriget och också måste avsluta det och dra de ryska styrkorna ut ur Ukraina. Enligt Stoltenberg har Ukraina ett akut behov av mer luftvärn och precisionsammunition. Han säger också att Nato har startat en dialog med försvarsindustrin i medlemsänderna om att öka vapenproduktionen. Stoltenberg: Ryssland fortsätter med hemska angrepp på civila. Natochefen säger att alliansen noga övervakar de ryska kärnvapnen. Natoländerna ska öka sin vapenproduktion. Stoltenberg: Måndagens attack ett svaghetstecken. Omni 221011. IMF sänker global prognos: "Värsta ligger framför oss." Världsekonomin står inför flera och stora utmaningar: den skenande inflationen, penningpolitiska åtstramningar, Rysslands invasion av Ukraina och inbromsningen i Kina för att nämna några. Det skriver IMF i sin uppdaterade prognos där globala BNP revideras ner med 0,2 procentenheter till +2,7 procent under 2023, rapporterar flera medier. Det skulle innebära det svagaste tillväxtåret sedan 2011, bortsett från pandemin, konstaterar Internationella valutafonden. "Det värsta ligger framför oss och för många människor kommer 2023 att kännas som en recession", skriver IMF:s chefsekonom Pierre-Olivier Gourinchas i prognosen. Inflationen har återigen överraskat på uppsidan och IMF räknar med att inflationen globalt toppar i slutet av 2022. Omni 221011. FN-topp: Kriget kan vara välsignelse för klimatet på lång sikt. Kriget i Ukraina kan ses som en "välsignelse" för klimatet. Det säger chefen för FN:s väderorgan WMO, Petteri Taalas, enligt AP. Detta eftersom den energikris som följt på kriget driver på omställningen från fossila till förnybara energikällor, samt gör att investeringarna i energibesparande åtgärder ökar. Taalas konstaterar att i det korta perspektivet ökar utsläppen eftersom vissa länder tvingats ta till kolkraft för att kompensera för exempelvis utebliven naturgas. "På längre sikt snabbas emellertid den gröna omställningen på," säger han. WMO varnar också för att extremväder utgör ett lika stort hot mot världens energiinfrastruktur som kriget i Ukraina, rapporterar Reuters. Organisationen efterlyser omfattande investeringar för att säkra infrastrukturen. Energisektorn står i nuläget för tre fjärdedelar av världens växthusgasutsläpp, enligt Taalas. WMO konstaterar att världens länder ligger efter i sina klimatlöften. Taalas: Tiden är inte på vår sida. Omni 221011. Zelenskyj till G7-länderna: Hjälp oss skapa en luftsköld. Under tisdagens G7-möte underströk Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på nytt vikten av att omvärlden hjälper Ukraina med luftvärn, rapporterar AFP. "Jag ber er att öka era ansträngningar för att ekonomiskt hjälpa till att upprätta en luftsköld över Ukraina. Miljontals människor kommer att vara tacksamma mot G7 för sådan hjälp," sa Zelenskyj under sitt tal. Han varnade också för att den ryske presidenten Putin fortsatt har utrymme för att eskalera kriget ytterligare och att kriget utgör "ett hot mot oss alla". Dessutom sa han att Ryssland försöker tvinga in Belarus i kriget genom att hävda att Ukraina planerar att attackera landet. Zelenskyj vill att internationella observatörer placeras vid gränsen för att övervaka situationen. Enligt Zelenskyj har Ryssland de senaste dagarna avfyrat runt hundra robotar mot mål i Ukraina. Zelenskyj talade via video. Presidenten sa att Putin "är i slutet av sin tid i regering."
Omni 221011. Rysk skjutövning nära Norges nordkust i veckan. Ryssland kommer ha en stor skytteövning i Barents hav nära den norska nordkusten i slutet av den här veckan, rapporterar NRK. Kristian Åtland vid Forsvarets forskningsinstitutt säger att det är oklart exakt vilka vapen som kommer att användas, men att det kan handla om sjömålsrobotar, luftvärnsrobotar och eventuellt ballistiska robotar från ubåtar. "Det här är en styrkemarkering och det får konsekvenser för annan aktivitet i området. Civiltrafik, fartyg, fiskare och flygtrafik måste nu navigera runt området," säger han. Ryssland övar ofta i Barents hav men brukar sällan ha just skjutövningar där, skriver NRK. De senaste åren har Ryssland ökat sin aktivitet i norsk ekonomisk zon. Omni 221011. "Den grymme" har tagit över ledningen för kriget. Det ryska robotangreppet mot civil infrastruktur ses av många experter som en hämnd för explosionen mot Kertjbron. Men flera medier konstaterar också att attacken kommer precis efter att general Sergej Surovikin utnämnts till högste befälhavare över den ryska insatsen i Ukraina, och ser ett samband. På många håll konstateras att Surovikin gjort sig känd som en hårdför, hänsynslös, militär vilket gett honom smeknamnen "general Armageddon" och "den grymme" hemma i Ryssland. DN skriver att Surovikin kanske främst gjort sig känd som befälhavare för de ryska styrkorna i Syrien. Där vände han kriget till Assad-regimens fördel, genom massiva bombangrepp mot städer, civila och infrastruktur. Han pekades särskilt ut i en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch, skriver norska VG. Samtidigt hyllas han av de mer hökaktiga falangerna i Ryssland. Jevgenij Prigozjin, grundare av legostyrkan Wagnergruppen, har kallat honom "den mest kompetenta befälhavaren i den ryska armén", skriver SvD. Att Surovikin tagit över hyllas i rysk tv. Ilmari Käihkö: Känd för att vara brutal. Utnämningen tolkas av experter som att Putin vill trappa upp kriget. Ukrainsk journalist: Väntade oss att läget skulle bli värre med Sergej Surovikin. Ledde tidigare under kriget förbandet som intog Sievjerodonetsk Omni 221011. Putin: Öppen för dialog om kraftverket i Zaporizjzja. Den ryske presidenten Vladimir Putin säger sig vara "öppen för dialog" om kärnkraftverket i Zaporizjzja. Det meddelade han i rysk tv under tisdagen inför ett möte med Rafael Grossi, chef för Internationella atomenergiorganet IAEA, rapporterar AFP. Putin sa till Grossi att han är "beredd att diskutera alla frågor av gemensamt intresse eller anledning till oro, till exempel, vad gäller situationen kring Zaporizjzjas kraftverk". Efter mötet meddelade Grossi i ett uttalande att han senare i veckan ska träffa Ukrainas Volodymyr Zelenskyj. De senaste veckorna har IAEA och Grossi arbetat för att upprätta en skyddszon för att garantera säkerheten runt kärnkraftverket. Kraftverket kontrolleras av ryska styrkor. Kraftverket är Europas största kärnkraftverk. I flera veckor har det pågått strider runt kraftverket. Grossi: Behovet av en skyddszon är större än någonsin tidigare. Omni 221011. Kommentar: Man kan aldrig lita på det Putin säger. Han har alltid en baktanke. Oftas vill han med sina utspel vinna tid. USA avfärdar rysk öppning om fredssamtal: "Ett spel." Den ryska utrikesministern Sergej Lavrov sa under tisdagen att Ryssland är redo att samtala med väst om vägar till fred i Ukraina, men att man inte fått någon "seriös inbjudan", skriver Reuters. Uttalandet, som gjordes i statlig tv, avfärdas av USA. "Vi betraktar det som ett spel. Vi ser det inte som ett konstruktivt, legitimt erbjudande om dialog och diplomati," säger Ned Price, talesperson för USA:s utrikesdepartement. Han säger också att verkliga fredssamtal måste ske direkt mellan Ryssland och Ukraina. Price: Vi har mycket litet förtroende för Ryssland. Omni 221011. Yellen: Sanktionerna biter - Putin får köpa vapen av Kim. Sanktionerna mot Ryssland har orsakat störningar i ryska verksamheter, stängt fabriker, tömt vapenlager och tvingat Vladimir Putin att förlita sig alltmer på nödlösningar som Kim Jong-Uns Nordkorea och Iran för vapenleveranser. Det sa USA:s finansminister Janet Yellen i ett tal i samband med att Ukrainas finansminister Serhij Martjenko besöker IMF:s årsmöte i Washington. Hon konstaterade att USA totalt bistått Ukraina med 13 miljarder dollar och uppmanade andra länder att öppna plånböckerna när Ryssland fortsätter med sitt "barbariska och olagliga krig". Omni 221012. Källa: Cypern kan få viktig roll i vapenleveranserna. Det finns vissa hinder för västvärlden i försöken att förse ukrainska armén med vapen, skriver New York Times. Enligt tidningen är armén till stor del utbildad i att använda rysk- och sovjettillverkade vapen, och det är inte helt lätt att få tag på. Samtidigt som Finland till viss del bistått med den sortens vapen har USA:s utrikesminister Antony Blinken i en "mödosam kampanj" besökt länder som Kambodja, Mexiko och Peru - länder som stöttar Ukraina men ännu inte bistått militärt. Cypern beskrivs i sammanhanget som en nyckelaktör. USA har de senaste 35 åren - fram till denna månad - haft ett vapenembargo mot landet. Under perioden har Cypern samlat på sig ett lager av bland annat robotsystem med potential att störta ryskt krigsflyg. Samtidigt som vissa källor säger att embargot varit på väg att lyftas under flera år uppger en annan källa att Cypern nu kan komma att bli en viktig leverantör till Ukraina. Cypern vill isåfall ersättas med vapen med liknande kapacitet. Pentagon säger sig skynda på leveranser av luftvärnssystem. Omni 221012. Joe Biden tror inte på "oansvariga" kärnvapenhot. USA:s president Joe Biden ställer sig tveksam till om Vladimir Putin skulle göra verklighet av sina kärnvapenhot. I en intervju med CNN säger han att ett sådant drag skulle få hemska konsekvenser. "Jag tror inte att han kommer göra det. Men jag tycker det är oansvarigt av honom att prata om det." Presidenten sa också att Saudiarabiens beslut att minska oljeproduktionen till omvärlden "kommer att få konsekvenser". Samtidigt uppmanar Ukrainas Volodymyr Zelenskyj väst att hjälpa Kyiv att skapa en "luftsköld" efter en eskalering av dödliga ryska flygattacker, och varnade för att Ryssland fortfarande har utrymme för ytterligare upptrappning, skriver AFP. Omni 221012. Åtta gripna efter explosion på bro - "fem ryssar". Ryssland har gripit åtta personer efter explosionen på Kertjbron, och anklagar Ukrainas säkerhetstjänst för att ligga bakom, skriver statliga ryska medier enligt Reuters. Fem av de gripna uppges vara ryssar. Resterande tre personer sägs vara ukrainska och armeniska medborgare. Den ryska säkerhetstjänsten FSB hävdar att sprängladdningen transporterades från Ukraina till Ryssland via Bulgarien, Georgien och Armenien. Kort efter explosionen gav Vladimir Putin FSB i uppdrag att stärka säkerheten kring bron. Bron invigdes av Putin 2018, och ses av många som en symbol för Rysslands olagliga ockupation av Krymhalvön. Ryssland pekar ut den ukrainska säkerhetstjänstens chef. Det är oklart hur många av de gripna som är ukrainska medborgare. "General Harmageddon" pekas ut för attackerna Ryssland svarat med.
Omni 221012. Zelenskyj: Ryssland sköt 28 robotar mot Ukraina i går. Under gårdagens våg av ryska attacker mot Ukraina avfyrades 28 robotar, varav 20 sköts ner av ukrainska luftförsvarssystem, säger president Volodymyr Zelenskyj i ett videotal på tisdagskvällen. Precis som under måndagens bombräd, då 84 robotar avfyrades, skadades ukrainsk infrastruktur. En av de drabbade städerna var Lviv i västra Ukraina som delvis var strömlöst under tisdagen. Återuppbyggnaden går dock snabbt, säger Zelenskyj. "Om det inte hade varit för dagens (tisdagens) attacker så skulle vi redan ha återställt energiförsörjningen, vattenförsörjningen och kommunikationer som terroristerna skadade i går (måndag)." Omni 221012. Ukraina: 30 procent av vår energiinfrastruktur skadad. Omkring 30 procent av Ukrainas energiinfrastruktur träffades under måndagens och tisdagens ryska robotattacker, säger den ukrainske energiministern Herman Halusjtjenko till CNN. Enligt Halusjtjenko ska Kreml på så sätt ha velat hindra Ukraina från att exportera elektricitet till andra europeiska länder som försöker minska sitt beroende av gas och kol från Ryssland. Han säger vidare att det ukrainska energisystemet "fortfarande är stabilt", men uppmanar Ukrainas allierade att förse landet med luftförsvarssystem som bättre skulle kunna skydda viktig infrastruktur. Rysslands försvarsdepartement har bekräftat att ukrainska energianläggningar utgör måltavlor för attackerna. Halusjtjenko: Ryssland bryr sig inte om internationella överenskommelser eller konventioner. Omni 221012. Storbritannien: Iranska drönarna är lätta mål. Ryssland använde 86 iranska Shahed 136-drönare under måndagens attacker mot Ukraina, varav 60 procent sköts ner. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet med hänvisning till Ukrainas försvar i en ny uppdatering. "Dessa drönare är långsamma och flyger på låg höjd vilket gör dem till lätta mål för konventionella luftförsvarssystem", skriver departementet på Twitter. Shahed 136 uppges bara kunna bära mindre stridsspetsar och fyller därför sannolikt inte den funktion som Ryssland hoppades på. Eftersom ryskt stridsflyg samtidigt inte lyckats ha en avgörande effekt på kriget är bristen på tillförlitlig och träffsäker attackförmåga sannolikt en av Rysslands största luckor i kriget, skriver departementet. Storbritanniens försvarsdepartement: Möjligt att Ryssland nådde viss framgång genom att attackera med flera drönare samtidigt.
Omni 221012. Rysk dirigent utesluts ur Musikaliska Akademien. Ryske dirigenten Valerij Gergijev utesluts ur Kungliga Musikaliska Akademien, kommenterar de i ett pressmeddelande. "Akademien ska inte associeras med en person som så otvetydigt stödjer en regim som hotar med kärnvapenkrig." Uteslutningen sker eftersom att han inte har tagit ställning mot Rysslands invasion av Ukraina. Beslutet fattades vid en sammankomst tidigare i veckan där de närvarande ledamöterna var eniga om att utesluta honom. Gergijev har varit utländsk ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien sedan 2011. Omni 221012. Kärnkraftverket har mist extern elförsörjning igen. Det ryskockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja har för andra gången de fem senaste dagarna mist all kontakt med sina externa kraftkällor, skriver Rafael Grossi, chef för internationella atomenergiorganet IAEA, på Twitter. Kraftverket får nu ström från dieselgeneratorer. Samtidigt uppger Ukrainas statliga kärnkraftsbolag Energoatom att Ryssland inte släpper fram en konvoj med en ny dieselleverans till kärnkraftverket, skriver Reuters. Grossi skriver att de återkommande avbrotten är en "djupt oroande utveckling" som understryker behovet av en skyddszon runt kraftverket. Omni 221012. Kommentar: Antingen är de ryska militärerna dumma i huvudet eller också vill de ha en kärnkraftsverkskatastrof. "Attackerna ingen vinnande strategi - ett raserianfall." Rysslands senaste robotattacker mot Ukraina var extremt dyra, utarmade landets sinande lager av långdistansrobotar, träffade inga betydelsefulla militära mål och kommer sannolikt inte att vända krigets utveckling. Den analysen gör västerländska militäranalytiker enligt nyhetsbyrån Reuters. "Ryssland saknar missiler för att utföra attacker av det här slaget ofta [...] Det här är inte en krigsvinnande strategi utan en sociopats raserianfall", skriver Lawrence Freedman, professor emeritus i krigshistoria vid brittiska King’s College, på plattformen Substack. Varje rysk kryssningsrobot av modellen Kalibr beräknas kosta nästan 74 miljoner svenska kronor, vilket betyder att Ryssland bara i måndags avfyrade robotar till ett värde av över 5,5 miljarder kronor, skriver Reuters. Lawrence Freedman: Putin är arg eftersom explosionen på Kertjbron visade att han inte klarar att försvara sitt territorium. I Moskva har de ryska attackerna hyllats som en vändpunkt. Omni 221012. Experter: Svårt att "skydda himlen" - folk missförstår. Ukraina ber västvärlden om hjälp att "skydda himlen" efter Rysslands senaste robotattacker. Både USA och Tyskland har utlovat nya luftförsvarssystem, men experter varnar för att det är svårt att skydda ett så pass stort land mot så pass olika vapen som Ryssland använder. "Folk missförstår vad luftförsvar kan och inte kan göra. De är inte en ogenomtränglig sköld", skriver Tyler Rogoway, chefredaktör för The War Zone, i en lång Twittertråd. Enligt honom är särskilt kryssningsrobotar en svår utmaning även för moderna västerländska luftförsvarssystem. Andra påtalar det faktum att Ukraina är ett av Europas största länder till ytan och att landet därför kommer att behöva prioritera. "Vilken infrastruktur och vilka befolkningscentrum ska försvaras? Att försvara allt skulle innebära att inget försvaras," säger Francois Heisbourg på International Institute for Strategic Studies enligt AFP. Omni 221012. Kommentar: Ukraina har gjort ett oerhört bra jobb med att skjuta ner de robotar och drönare man har kunnat och behäver därför utökat luftvärn för att bli ännu bättre. Ny data: Ryssland skickar allt mer bränsle till kriget. De ryska leveranserna av bränsle till krigets Ukraina och dess närområden är på den högsta nivån sedan invasionen inleddes, rapporterar Bloomberg baserat på analyser av järnvägsdata. Det rör leveranser till ryska regioner som gränsar till Ukraina, men också de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk som olagligen annekterades i september. Bloomberg konstaterar att de ökade leveranserna sker kort efter att Ryssland annonserat en delmobilisering och samtidigt som Ukraina haft militära framgångar på flera fronter. Man betonar också att analysen inte skiljer på bränslen för civila och militära ändamål, och att leveranser via till exempel rörledningar inte har inkluderats. Handlar om bensin, diesel och flygbränsle - på högre nivå än i mars. Omni 221012. Kommentar: Putin tänker inte ge upp.
Finlands president om hur Putin har förändrats: "Mer frustration, ilska och hat." Under sina tio år som Finlands president har Sauli Niinistö haft återkommande kontakt med sin motsvarighet i grannlandet österut, Vladimir Putin. I en intervju med Aftenposten berättar Niinistö om hur den ryske presidenten förändrats de senaste åren. "Om du läser hans offentliga tal de senaste tio-femton åren, tillsammans med det jag erfarit, så ser jag en växande frustration, ilska och till och med hat. Han menar att Ryssland blivit lurat av väst," säger han. Niinistö lyfter även vikten av ordspråket "kosacken tar allt som sitter löst", som syftar på hur ryska soldater agerat historiskt i krig på finländsk mark. "Det är ett uttryck för en hållning man måste ha i bakhuvudet när man diskuterar eller förhandlar med ryssarna. Du måste vara väldigt tydlig och målinriktad: ’Detta menar vi’, och sen stå fast vid det." Vladimir Putin: Mer stöd till Ukraina gör konflikten än mer smärtsam. Omni 221012. IMF: Ukraina kommer behöva 48 miljarder dollar nästa år. För att bygga upp Ukraina efter Rysslands invasion kommer det att krävas 3 till 4 miljarder dollar i månaden, enligt IMF. Internationella valutafondens chef Kristalina Georgieva säger att allierade kommer behöva öka sitt stöd till Ukraina, enligt Bloomberg. Enligt Georgieva kan det krävas mer än så när krigsdrabbade Ukraina bland annat ska återställa infrastruktur och importera energi. "Det kräver åtgärder från myndigheternas sida, men viktigast av allt från det internationella samfundet," säger IMF-chefen. Georgieva: "Extremt svåra omständigheter" för Ukraina. Omni 221012. FN:s krav: Upphäv olagliga annekteringar. FN:s generalförsamling röstade på onsdagen för att fördöma Rysslands "försök till olaglig annektering" av fyra ukrainska regioner och kräver att Moskva omedelbart upphäver sina militära handlingar, rapporterar AP. Omröstningen i världsorganet med 193 medlemmar resulterade till 143 röster för förslaget och fem mot, samt 35 nedlagda. Det blir därmed det starkaste stödet från generalförsamlingen till Ukraina av de fyra resolutioner som det har godkänt sedan invasionens start den 24 februari. De fem länder som röstade emot ett fördömande var Ryssland, Nicaragua, Nordkorea, Belarus och Syrien, enligt Reuters. Kina, Indien, Pakistan och flera länder i det forna Sovjetunionen la ner sina röster. (svt 221012.) Norge: Elva ryska bombplan med kärnvapenkapacitet nära gränsen. Satellitbilder av en rysk flygbas nära den norska gränsen visar en ökad närvaro av ryska långdistans-bombflygplan. De har kapacitet att attackera mål i USA och hela Europa med kärnvapenbomber, rapporterar VG som tagit del av bilderna från Planet Labs. Elva bombflygplan stod på den ryska flygbasen för några dagar sedan, enligt de av faktiskt.no verifierade satellitbilderna. "Utplacering och träning med strategiska bombplan är i sig en form av kärnvapenavskräckning, så i det stora hela kan det läsas som en del av Putins kärnvapenhot," säger norske flygvapenexperten Lars Peder Haga till Faktiskt. Enligt tidningen är flygplanen vanligtvis stationerade vid Engels flygbas, 72 mil sydost om Moskva. Överstelöjtnant och norges försvarschefs talesperson Per Espen Strande svarar kort på uppgifterna: "Hösten präglas traditionellt av högre aktivitet i de ryska styrkorna. Vi befinner oss just nu i en speciell situation och har ökat vår aktivitet i syfte att ge bästa möjliga situationsmedvetenhet. Tillsammans med våra nationella och internationella partners bevakar vi situationen kontinuerligt," säger han till Faktiskt. En planmodell som uppges stå på flygbasen är Tu-160 som utvecklades under kalla kriget och som kallas för världens största bombplan. Den har en topphastighet på mer än dubbla ljudhastigheten och kan färdas 2 200 kilometer på en timme. svt 221012.) Efter attackerna: Ukraina utlovas nya luftvärnssystem. Flera länder lovar att stärka Ukrainas luftvärn efter de senaste robot- och drönaranfallen från ryskt håll, rapporterar BBC. Storbritannien, Kanada, Frankrike och Nederländerna lovar luftvärnsrobotar medan Tyskland redan börjat leverera Iris-T, som i Sverige kallas robotsystem 98. Kyiv hyllar beskedet som "historiskt", skriver tv-kanalen. Beskedet kommer i samband med att 50 länder träffas i Natos högkvarter i Bryssel. Detta efter Ryssland på måndagen och tisdagen avfyrat över 100 robotar och använt dussintals drönare mot energiinfrastruktur och andra, icke militära, mål. Minst 19 personer dödades den första dagen av attacker. Omni 221013. Ny attack mot Kyiv - ska vara kamikazedrönare. Under natten och morgonen uppges Ryssland ha anfallit mål i Kyivområdet med kamikazedrönare, samtidigt som staden Mykolajiv beskjutits med robotar. Det rapporterar The Guardian, med hänvisning till Kyiv Independent och det lokala styret i Mykolajiv. Det är oklart var i Kyiv drönarna anfallit, men den regionala guvernören uppger att räddningsarbete pågår. Enligt en talesperson för president Zelenskyj ska viktig infrastruktur ha träffats. Enligt borgmästaren i Mykolajiv ska ett femvåningshus ha träffats, och de två översta våningarna totalförstörts. Även där pågår räddningsarbete, i en stad som varit hårt beskjuten sedan invasionen inleddes. Omni 221013. 26-åriga Mariia samlar bevis för ryska krigsbrott. I veckan anordnar organisationen Civil Rights Defenders en av världens största människorättskonferenser i Stockholm. En av deltagarna är 26-åriga Marria Sulialina, från Krymhalvön. Sedan den 24 februari har hon dokumenterat ryska krigsbrott mot barn, berättar hon för SvD. "Hittills har 422 ukrainska barn dödats och 805 skadats under kriget," säger hon till tidningen. Sulialinas arbete består framförallt av att samla in vittnesmål och bevis som mobilbilder. Hon vill kunna förklara hur verkligheten ser ut i de ockuperade områdena, säger hon. Sulialina: Vill säkra det historiska minnet. Omni 221013. Rapport: Ryska styrkor vill upprätta en ny frontlinje. Ryska styrkor försöker troligen upprätta en ny frontlinje väst om byn Mylove i Chersonregionen, i södra Ukraina, uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga rapport. "Hårda strider fortsätter på denna sträcka, speciellt i de västra delarna där Ukrainas framryckningar inte längre gör det möjligt för de ryska styrkorna att ta skydd bakom floden Inhulets", heter det i rapporten. Dessutom tycks de ryska ockupationsmyndigheterna ha fått besked om att förbereda en evakuering av civila i Cherson. De verkar räkna med att striderna kommer att sträcka sig ända in i staden, heter det. Ryssland har retirerat omkring 20 kilometer i norra Chersonregionen. De flesta av styrkorna vid den nya fronten består av luftburna styrkor. Omni 221013. 40 ukrainska städer och byar beskjutna på 24 timmar. De senaste 24 timmarna har fler än 40 ukrainska städer och byar beskjutits med ryska robotar. Det efter att FN benämnt Rysslands annektering av ukrainska territorier som olaglig, uppger den ukrainska armén enligt Reuters. Ukraina ska ha svarat med 32 attacker mot 25 ryska mål, uppger armén. Den ukrainska hamnstaden Mykolajiv är en av flera städer som träffats, där ett femvåningshus förstörts. Staden har varit hårt beskjuten sedan inledningen av invasionen. Nato-chefen Jens Stoltenberg har beskrivit de ryska robotattackerna som ett tecken på svaghet. "Ryssland förlorar på slagfältet," sa han tidigare i veckan. Mykolajivs borgmästare: Massiv beskjutning. Iranska kamikazedrönare ska ha använts mot Kyiv. Omni 221013. Brittisk försvarsminister: Ingen risk att vapnen tar slut. Det finns ingen risk att omvärldens militära stöd till Ukraina tar slut, eftersom västländerna har bättre tillverkningsmöjligheter än Ryssland. Det säger Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace till Sky News. Uttalandet görs efter att Storbritannien och flera allierade gett besked om nya vapenleveranser till Ukraina. Från brittiskt håll handlar det bland annat om Amraam-robotar och 18 haubitsar. Enligt AFP är det första gången som Storbritannien bidrar med vapen för att skjuta ner kryssningsrobotar. Omni 221013. Ryssland: Höghus i Belgorod beskjutet av Ukraina. Ett flerfamiljshus i ryska Belgorod ska ha skadats i ukrainsk beskjutning, uppger den ryske regionala guvernören enligt Reuters. Det finns i nuläget inga uppgifter om skadade eller döda. Reuters har ännu inte kunnat verifiera uppgifterna, och det finns i nuläget ingen kommentar från ukrainskt håll. Tidigare har guvernören uppgett att attacker skett mot bland annat ett vapenlager och en bränsledepå, vilket förnekats av Kyiv. Belgorod ligger omkring 40 kilometer från den ukrainska gränsen. Ett flerfamiljshus ska delvis ha kollapsat. Guvernören uttalar sig i ett inlägg på Telegram. Omni 221013. Zelenskyjs rådgivare: Vårt enda mål är nu Nato-medlemskap. Rysslands olagliga annekteringar av ukrainska områden och missilangrepp så sent som i måndags visar varför Ukraina måste gå med i militäralliansen NATO. Det säger Ihor Zjovkva, en av president Volodomyr Zelenskyjs absolut närmaste rådgivare till SVT. Kriget i Ukraina har pågått sedan 2014, men den fullskaliga invasionen 24 februari förändrade allt. Det uppger Ihor Zjovkva till SVT. Ambitionen för Ukraina är nu att bli en medlem av förvarsalliansen Nato. "Det är en process som är i enlighet med våra värderingar för att skydda vårt samhälle," sa president Zelenskyj den 30 september när landet lämnade in en "snabbansökan" till försvarsalliansen. Agerandet kom som ett direkt svar på Rysslands olagliga annektering av regioner i Ukraina. Under torsdagen den 13 oktober uppgav representanter för Kreml att målet med kriget och ockupationen (det som i Ryssland kallas en militär specialoperation) i Ukraina är oförändrade, men kan uppnås via förhandlingar. Det är dock inte första gången Ryssland sagt att man kan tänka sig att sätta sig vid förhandlingsbordet med Ukraina, men experter har avfärdat inbjudningarna som ensidiga och icke seriösa. Hör Ihor Zjovska om Ukrainas nuvarande Nato-linje och synen på fredssamtal med Ryssland i klippet.
svt 221013. Erdogan i möte med Putin: "Förstår att det upprör." Den ryske presidenten Vladimir Putin och hans turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdogan har inlett sitt möte i Kazakstan, rapporterar The Guardian. Mötet, som hålls i samband med en internationell konferens, handlar bland annat om planer på en "gashub" i Turkiet. Putin menar att Turkiet är den "mest pålitliga" rutten för att leverera gas till Europa. "I dag är dessa priser skyhöga. Vi skulle enkelt kunna reglera dem kring normala marknadsnivåer, utan politiska övertoner," säger Putin. Både USA och EU har tidigare kritiserat Turkiet för att landet inte infört samma sanktioner. Inför mötet svarade Erdogan delvis på kritiken. "Även om Turkiets och Rysslands agerande kommer göra vissa upprörda så kommer det här göra utvecklingsländer glada," säger han. Kreml har tidigare sagt att Erdogan kan komma med fredsförslag. Putin: Kan styra om gas ämnad för Nord Stream. Erdogan har flera gånger erbjudit sig att leda fredsförhandlingar. Omni 221013.Putin: Turkiet kan bli ett nytt internationellt "gas-nav". Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin möttes under det stora toppmötet i Kazakstan. Under mötet togs ett "gas-nav" i Turkiet upp, och presidenterna diskuterade export av grödor. Men några samtal om kriget i Ukraina blev det inte. Det stora toppmötet i Kazakstan hålls inom ramen för ett forum som kallas Interaktion och förtroendebyggande åtgärder i Asien (på engelska förkortat Cica). Under samtalet diskuterade presidenterna bland annat gas. Vladimir Putin sade att Turkiet kan bli ett nytt internationellt "gas-nav". Den ryske ledaren sade vidare att Turkiet är den mest pålitliga vägen för gas till Europa, rapporterar Reuters. Erdogan svarade inte Putin om gas-planerna i den delen av talet som tv-sändes, men Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade enligt den ryska nyhetsbyrån RIA att de båda ledarna har beordrat en snabb och detaljerad utredning av idén, rapporterar Reuters. Utöver gas talades det även om grödor. I juli lyckades Turkiet tillsammans med USA medla fram en överenskommelse med Ryssland om att exportera grödor från Ukraina där Ryssland tidigare hade blockerat exporten. Ryssland har dock klagat på att deras egna grödor och gödningsmedel har varit svåra att exportera utomlands. "Vi är fast beslutna att stärka och fortsätta med exporten av grödor, och överföringen av ryska grödor och gödningsmedel till utvecklingsländer via Turkiet," sade Erdogan till Putin under mötet. Inför mötet sade ryska tjänstemän att de var öppna för att höra förslag från Turkiet om att hålla fredssamtal mellan Ryssland och väst. Även Erdogan var inför mötet inne på kriget i Ukraina. "En rättvis fred kan nås genom diplomati. Det kan inte finnas vinnare i ett krig och inte heller förlorare i freden," sade han då, enligt den statliga turkiska nyhetsbyrån Anatolia rapporterar TT. Någon diskussion om lösningar på konflikten mellan Ryssland och Ukraina ägde dock inte rum under mötet enligt Kremls talesperson Dmitri Peskov, rapporterar Reuters. De båda slätade också över tidigare motsättningar om jätteatomkraftsbygget Akkuyu, en anläggning som ska ligga i Turkiet men ha ryska ägare. Liksom många andra kärnkraftsbyggen är Akkuyu försenat, men Putin säger att det första bränslet ska kunna levereras nästa år. Erdogan samtalade även med sin auktoritäre kollega från Belarus, Aleksandr Lukasjenko, i Astana, men ingen information om vad de avhandlade har läckt ut. svt 221013. Expert efter utlovat stöd: Behövs även stridsvagnar. Flera västländers utlovade luftvärnsstöd till Ukraina är ett reaktivt agerande. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Svenska Dagbladet. Han säger att Ukraina genom hela invasionen sagt vad man behöver, och ser själv att Ukraina även skulle behöva annan typ av miltärt stöd. "Som jag ser det skulle man även vara i behov av tyska Leopardstridsvagnar." Ukraina måste också bestämma sig för vad man ska försvara, säger han. Enligt SvD finns risk att det uppstår "små öar av luftvärn" - vilket kan bli problematiskt när Ryssland skickar kryssningsrobotar från många olika håll. En annan expert tvivlar på uppgifterna om att Ukraina på senare tid skjutit ner 66 av 120 ryska robotar USA har tidigare utlovat luftvärn - nu har fler länder hakat på. Omni 221013. EU: Ryska armén "förintas" om Putin tar till kärnvapen. Om Ryssland använder kärnvapen mot Ukraina kommer den ryska armén att "förintas". Det säger EU:s utrikeschef Josep Borrell enligt AFP. "Putin säger att han inte bluffar. EU och dess medlemstater och USA och Nato bluffar inte heller," sa Borrell i Bryssel under torsdagen. Han säger att en kärnvapenattack mot Ukraina kommer att besvaras, inte med kärnvapen utan med "kraftigt militärt svar". Stoltenberg varnar Putin för "allvarliga konsekvenser".
Omni 221013.
svt 221013. Därför är ett ryskt kärnvapenanfall osannolikt - men inte uteslutet. I september sa Putin att han skulle använda "alla tillgängliga medel" för att försvara Rysslands territorium. Det skapade stor uppmärksamhet och det ryska kärnvapenhotet som beskrivits som det allvarligaste sedan Kalla krigets dagar. Men bland experter världen runt är budskapet tydligt. "Tröskeln för att använda kärnvapen är fortfarande extremt hög. Ingen är ens nära att faktiskt kliva över den," säger Pavel Podvig, senior forskare vid FN:s institut för nedrustningsforskning. Men samtidigt går det inte helt att utesluta att Putin trycker på knappen. Ryssland och Rysslands regim är satt under hård militär, ekonomisk och politisk press. Och i en händelse om Ukraina skulle röra sig allt närmare den ryska gränsen, vad händer då? "Faktum är ju att vapnen finns där, procedurerna för att använda dem och scenariorna för hur det kan eskalera ditåt," säger Pavel Podvig, senior forskare vid FN:s institut för nedrustningsforskning. Men han understryker att hur extrema omständigheter man än ser framför sig så är det väldigt svårt att tänka sig scenarier där Ryssland gör verklighet av hoten. Både USA och Nato har understrukit att det skulle medföra katastrofala konsekvenser för Ryssland, även om man inte specificerat vad det betyder. "Men kärnvapenhot ska tas på allvar och vi ska göra det klart att bara tanken att använda kärnvapen ska fördömas," utan reservation. Hör experten Pavel Podvig analysera kärnvapenhotet från Ryssland i videon. svt 221013. "General Armageddon" tar befäl över ryska styrkorna i Ukraina. För första gången sedan invasionen av Ukraina presenterade Ryssland nyligen en ensam ledare för landets samlade styrkor i landet. Befälet gick till generalen Sergej Surovikin, också känd som "General Armageddon". "Han har en lång historia av grymhet och brutalitet, dels mot sina underordnade men kanske mest mot civila," säger analytikern Hugo von Essen. Att det ryska styret nu väljer att utse en ny befälhavare för de ryska styrkorna i Ukraina är inte oväntat sett till det motgångar som angriparna sett den senaste tiden. Det menar Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska instituet. "Man har genomgående försökt lösa de här strukturella problemen på individnivå genom att byta ut delar av ledningen, vilket så klart inte fungerar. Nu gör man ytterligare ett sådant här byte," säger han. Tillsättandet av Surovikin är bara ett i raden av flera befälsbyten som Ryssland genomfört i Ukraina sedan invasionen. Just det här bytet väcker dock mer uppmärksamhet än andra, sett till Surovikins bakgrund. Generalen har en lång historia av hänsynslösa attacker mot civila i såväl Syrien och Tjetjenien som i hemlandet. "Jag tror absolut att det är ett av flera syften att man vill signalera till befolkningen att Ryssland nu ska ta i med hårdhandskarna ännu mer," säger von Essen. Hör mer om Surovikins mörka militära historia i klippet. svt 221013. Kommentar: Sergej Surovikin är en Hitler-typ. Ryssland styrs av fascister.
Denna oheliga invasion av Ukraina har ingenting att göra med Gud, Bibeln eller autentisk kristen tro. Det är en handling av demonisk makt. Inför detta hotande uppror av ondska i den civiliserade världen i händerna på en hänsynslös tyrann som sannolikt inte är bättre än Hitler, måste kyrkan lära sig av sitt heliga ord i Skriften, sin historia och sin uppmaning att vara vaksam. Gud kallar inte till krig. Snarare blir Gud mördad av detta krig. Gud finns i varje ukrainsk man, kvinna och barn som flyr, kämpar och dör i ondskans händer. Kyrkan behöver be, stå för fred, enas i solidaritet mot ondskan och lägga ner vår småteologi, arga narcissism, patetiska rop om själviska "rättigheter" och vår destruktiva teologi. Vi måste stå och arbeta för sann kristen fred. (Rev. David Wilson Rogers.) Analys: Vad skulle ske om Vladimir Putin blir avsatt? Nya styren i länder som bedriver krig har en tendens att fortsätta på samma linje som sina föregångare. Det säger Shawn Cochran, statsvetare vid tankesmedjan Rand Corporation, i podcasten "War on the rocks" som Sky News refererar till. I ett resonemang kring vad som skulle hända om Vladimir Putin skulle lämna eller bli avsatt säger Cochran att det politiska trycket på hemmaplan skulle göra det "farligt" för en potentiell efterträdare att avsluta kriget. Kriget skulle högst troligt fortsätta vem än efterträdaren skulle bli, enligt Cochran. Bloombergs kolumnist James Stavridis, med mångårig erfarenhet inom den amerikanska marinen, skriver att Putin bedriver en "terrorkampanj" genom veckans bombningar i Ukraina - eftersom styrkorna på marken inte räcker till för rysk del. Ur ett rent krigsperspektiv är det ineffektivt, vilket Kreml kommer förstå tids nog, skriver han. Cochran har analyserat många tidigare exempel bland krigsländer. James Stavridis: Putins terrorkampanj har redan misslyckats. Michael Winiarski: Sprängningen av bron extra förnedrande för Putin. Omni 221013. Ryssland kallar upp diplomater från Sverige. Det ryska utrikesdepartementet har kallat upp diplomater från Sverige, Tyskland och Danmark med anledning av ”incidenterna” vid Nord Stream-ledningarna. Det rapporterar Reuters. Myndigheten säger även att Ryssland inte kommer att erkänna något "pseudo-resultat" från någon utredning som de tre länderna genomför, om inte Ryssland får delta. Ryssland har flera gånger krävt insyn i utredningen, något de nekats av Sverige. Statsminister Magdalena Andersson har tidigare hänvisat till förundersökningssekretess, skriver SVT. Omni 221013. Oro efter Musks utspel om Putin och Kina inför Twitterköp. Den senaste veckan har Elon Musk föreslagit att Ukraina ger upp Krym, och att Taiwan ska få samma status som Hongkong. Det har väckt oro bland människorättsirganisationer inför Tesla-vd:n förväntade Twitterköp, rapporterar Washington Post. "Det är en väldigt bra illustration av varför det skulle vara en katastrof om Musk skulle äga Twitter," säger Paul Barrett, människorättsexpert på New York University. Han påpekar att autokrater redan använder plattformen för att sprida lögner om sina motståndare, och att det därför är oroväckande att Musk söker bekräftelse från Putin och Xi. Även Bret Schafer, senior forskare vid German Marshall Fund’s Alliance for Securing Democracy, ser risker. "Hans fria kommunikationsstil med auktoritära ledare kommer tveklöst skapa utmaningar för bilden av Twitter," säger han. Barrett: Kan få globala konsekvenser. Elon Musks förslag har mött stor kritik. Musk har förnekat uppgifter om att han pratat med Putin.
Omni 221013. Ryssland beordrar evakuering av Cherson - väcker oro för ny frontlinje. Moskva har beordrat en evakuering av den ukrainska staden Cherson, rapporterar The Guardian. I ett tv-framträdande på torsdagen sa den ryske vice premiärministern Marat Khusnullin att invånarna skulle få hjälp att transportera sig bort från den sydliga regionen med samma namn, som bara delvis är ockuperad av ryska styrkor. Initiativet har skapat en oro för att Cherson kommer att bli en ny frontlinje i kriget. I går skrev det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga rapport att ryska styrkor troligen försöker upprätta en ny frontlinje väst om byn Mylove i regionen. Den ryssbackade borgmästaren i Cherson bad Moskva om evakueringen på sociala medier. Moskvas beslut kom en dag efter att Kyiv sa att man återtagit fem bosättningar i den södra regionen. Omni 221014. Rapport: Ryssland fortsätter avancera mot Bachmut. De ryska styrkorna i Ukraina fortsätter sitt avancemang mot Bachmut i Donetskregionen, skriver det brittiska försvaret i en lägesrapport. Den pro-ryska milisen i Luhansk har sannolikt tagit sin in i två byar söder om staden, och Wagner-gruppen tros delta i striderna i området, skriver myndigheten. Enligt försvarets bedömning ser Ryssland sannolikt Bachmut som ett steg på vägen mot Kramatorsk-Sloviansk, det mest välbefolkade området i Donetsk. Samtidigt uppger Ukraina att landet befriat fler än 600 bosättningar den senaste månaden, skriver Sky News. Brittiska försvaret: Ryssland avancerar långsamt. Omni 221014. Granskning: Ryssland har deporterat tusentals barn. Ryska myndigheter har deporterat tusentals ukrainska barn till Ryssland eller ryskockuperade områden i Ukraina, skriver AP. Myndigheterna uppges ha ljugit för barnen och sagt att de varit oönskade av sina föräldrar för att sedan placera dem i ryska familjer och ge dem ryska medborgarskap. Nyhetsbyrån har intervjuat föräldrar, barn och myndigheter i både Ryssland och Ukraina samt granskat en mängd mejl, brev och dokument. AP beskriver sin granskning som den mest omfattande hittills av Rysslands deportering av ukrainska barn. Åklagare säger att deporteringarna kan kopplas direkt till Vladimir Putin, som tidigare har uttryckt stöd för adoptioner av ukrainska barn. " Det här är inget som händer i stundens ingivelse på slagfältet. Så möjligheten att tillskriva ansvar till den högsta ledningen är mycket större i det här fallet," säger den amerikanske diplomaten Stephen Rapp som agerar rådgivare åt ukrainska åklagare i frågan. Rör sig bland annat om barn som hittats i källare i krigsdrabbade städer som Mariupol. Omni 221014. Ryssland: Kertjbron ska vara lagad till juli 2023. Reparationerna av Kertjbron, som förbinder Krymhalvön med ryska fastlandet, vara klara i juli 2023, uppger den ryska regeringen enligt Reuters. Bron förstördes delvis i en explosion i lördags. Ryssland har beskyllt den ukrainska säkerhetstjänsten för att ligga bakom attacken, men Ukraina har inte tagit på sig ansvaret. Omni 221014. FN: Ryssland använder våldtäkt som vapen. Ryssland använder våldtäkt som vapen i kriget. Detta säger FN-sändebudet för frågor om sexuellt våld, Pramila Patten, enligt TT. "När man hör kvinnor vittna om ryska soldater utrustade med Viagra är det uppenbart att det rör sig om en militär strategi," säger hon, enligt TT. "Alla tecken finns där," säger hon i en intervju med AFP. Kvinnor ska ha hållits fångna och våldtagits i flera dagar, även pojkar och män har våldtagits och könsstympning ska ha förekommit, säger Pattern. FN har verifierat över hundra våldtäktsfall eller andra sexuella övergrepp. Enligt en rapport som släpptes i september finns det både små barn och äldre personer bland offren. Men de inrapporterade fallen utgör bara "toppen av isberget", säger Patten. (svt 221014.) Kommentar: Rysslands smutsiga krig. Putin: Mobiliseringen är över inom två veckor. Rysslands president Vladimir Putin säger att 222 000 ryssar hittills har mobiliserats till Ukraina, rapporterar AP. Dessutom påstår han att målet om totalt 300 000 mobiliserade reservister kommer vara uppfyllt inom två veckor. "Inget ytterligare är planerat. Jag kan inte se att det kommer finnas ett ökat behov inom en överskådlig framtid," säger han. Mobiliseringen av ryska män under 65 år har mötts med stort missnöje. Sedan Putin meddelade mobiliseringen uppges tiotusentals ha flytt landet och flera världsledare har fördömt beslutet. Vjatjeslav Gimadi, en av advokaterna som representerar den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, skriver på Facebook att man inte ska tro på Putins uttalande. Enligt medieuppgifter kan så många som 1,2 miljoner ryska medborgare komma att mobiliseras. Putin skyller även behovet av mobiliseringen på Nato. På frågan om Putin ångrar beslutet blev svaret kort: nej. 16 000 av de inkallade befinner sig enligt Putin på marken i Ukraina.
Omni 221015. Källa: Väst planerar för hur panik ska undvikas - vid möjlig rysk kärnvapenattack. Västerländska tjänstemän har påbörjat en "försiktig planering" för att förhindra kaos och panik i sina hemländer - om Ryssland skulle använda kärnvapen i eller i närheten av Ukraina, uppger en källa för The Guardian. Väst ser det fortfarande som högst osannolikt att kriget skulle utvecklas till ett kärnvapenkrig, men har ändå börjat med en "försiktig planering gällande en rad möjliga scenarion", säger källan. Till skillnad från de informationskampanjer som gjordes i USA, Storbritannien och Tyskland under 50-70-talen handlar dessa inte om hur man överlever en kärnvapenattack utan om hur man skulle motverka panik över en rädsla för en kärnvapenupptrappning. "Vi ser inte det här som en kärnvapenkris," säger källan och tillägger att Vladimir Putins uttalande om kärnvapen var "djupt oansvarigt". Väst har inte velat uppge vad som skulle kunna bli svaret om Ryssland använde kärnvapen. Omni 221015. Ryska fejkmejl försöker påverka företagare i Sydsverige. Flera företagare i södra Sverige vittnar om vad som misstänks vara en omfattande rysk påverkanskampanj, skriver DN. Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren berättar om att organisationen under sommaren fått märkliga mejl från företagare de brukar ha kontakt med. Innehållet, som enligt Tryding ofta är så taffligt skrivna att det är uppenbart att det är fejk, uppmanar företagarna att fortsätta sin export till Ryssland. "De vill att vi ska trycka på regeringen och påverka Sveriges politik så att företagen ska få öppna affärerna mot Ryssland igen," säger Per Tryding till tidningen. Efter explosionerna vid Nord Stream 1 och 2 har även Myndigheten för psykologiskt försvar sett en ökning av ryska påverkanskampanjer mot specifikt sydsvenska företagare. Det sa Henrik Landerholm, generaldirektör på myndigheten i SVT:s Agenda i början på oktober. Redan i våras varnade regeringen för ökad risk för desinformation och påverkanskampanjer i Sverige. Generaldirektören i Agenda: "Det är ryska aktörer som ringt upp svenska företagare." Flera småländska företagare har blivit uppringda av ryska medier angående den svenska elkrisen. Omni 221015. Iran: Har inte skickat vapen för användning i Ukraina. Det iranska utrikesdepartementet fortsätter förneka att man skickat vapen till Ryssland ”för användning i Ukraina”. Det säger utrikesministern Hossein Amir-Abdollahian, enligt AFP. Ukraina och flera andra västerländska länder har upprepade gånger anklagat Moskva för att använda iranska drönare i Ukraina senaste veckorna. I september kapade Ukraina flera diplomatiska band med landet. Amir-Abdollahian hävdar dock att Iran "inte kommer och inte har bidragit med några vapen för användning i kriget". I ett samtal med EU:s utrikeschef Josep Borrell ska den iranske utrikesministern fortsatt ha framhävt att Iran är neutrala. Michael Winiarski: Svårt försvara sig mot svärmar av "kamikazedrönare". Omni 221015. Många döda efter skjutning på rysk militäranläggning. Minst 11 personer har dött och 15 skadats i en skjutning på en rysk militäranläggning i Belgorod-regionen nära ukrainska gränsen, rapporterar AP med hänvisning till ryska medier. Reuters rapporterar att två personer öppnade eld mot en grupp frivilliga. Även gärningsmännen beskrivs vara volontärer från en tidigare Sovjetstat. Båda uppges ha blivit ihjälskjutna. Ukraina har inte tagit på sig attacken men en rådgivare till landets president, Oleksij Arestovytj, säger enligt Reuters att gärningsmännen kom från Tadzjikistan. Enligt Arestovytj ska en ha dispyt om religion har föranlett skottlossningen. Reuters har inte kunnat bekräfta dessa uppgifter. Det ryska försvarsdepartementet kallar händelsen en terrorattack. Omni 221015. Kina vill "i princip utrota" luftföroreningar. Kina kommer att prioritera grön konsumtion och produktion, för att skydda landets natur, säger Xi Jinping i sitt inledande tal under kommunistpartiets kongress. Han framhäver även att naturskydd är en grundläggande förutsättning för ett modernt socialistiskt land, skriver Reuters. Xi, som väntas bli omvald för en tredje mandatperiod, säger att Kina har gjort flera framsteg på miljöfronten - och lovar att "i princip utrota" luft- och vattenföroreningar. Trots den omfattande censuren i landet är just klimatet ett område där invånarna kan framföra sin kritik relativt ostört, och användarnas kampanjer för klimatet tycks ha en faktiskt effekt på landets lagar. Det skriver Japan Times med hänvisning till en studie från University of Chicago.
Omni 221015. Xi avslutar partikongress: "Våga kämpa, våga vinna." "Våga kämpa, våga vinna." Med de orden avslutade Kinas president Xi Jinping kommunistpartiets kongress som pågått i en vecka i huvudstaden Beijing. Det rapporterar AFP. Senare under dagen väntas han på nytt väljas som president, och därmed sitta ytterligare en mandatperiod. Landet har tidigare haft en maxgräns på två mandatperioder för presidentskapet - en gräns som Xi själv var med och avskaffade 2018. Under sitt tal upprepade Xi sina tidigare varningar om att landet kommer att "återförenas" med Taiwan. Xi: Jobba hårt och bestämt framåt. Under dagen hölls även val till partiets centrala kommitté med 200 medlemmar.
Omni 221022. Storbritannien: Ryska reservister tvingas köpa utrustning. Många ryska reservister som har blivit inkallade till kriget i Ukraina måste sannolikt köpa sin egen skyddsutrustning. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga lägesuppdatering. Det handlar framför allt om skyddsvästen 6B45, som ingår i de ryska stridsförbandens utrustning. Den ökade efterfrågan har resulterat i att priset på västen skenat, och den säljs nu för 40 000 rubel, motsvarande över 7 000 svenska kronor, på ryska shoppingsajter, skriver departementet. Enligt departementet är utbredd korruption och dålig logistik två av de bakomliggande orsakerna till Rysslands dåliga resultat i Ukraina. (svt 221016.) USA och Sverige har signerat nytt militärt samarbetsavtal. Sverige kommer allt närmare ett Natomedlemskap, och i dagarna signerades ett nytt nära samarbete med USA för att trygga de svenska gränserna under ansökningstiden. Samarbetet har aldrig varit viktigare och våra trupper står redo att försvara Sverige, säger en av USA:s högsta militärer till SVT. "Att vara bra kompis med USA är inte fel när det handlar om krig," säger svenska arméchefen Karl Engelbrektson. Avtalet betyder större möjligheter att genomföra militära operationer tillsammans för USA och Sverige, och det under en på många sätt osäker och utmanande ansökningsperiod mot ett svenskt Natomedlemskap. "Vi har ett starkt partnerskap. Vi delar strategi, teknik och rutiner. Vi är bekymrade över den arktiska miljön, och er militär är experter i den regionen," säger James McConville. McConville är rankad som en av USA:s fem högsta militärer. Och för honom är Sverige plötsligt en betydelsefull nation att avsätta tid för. "Det ligger i allas intresse att ha fred, stabilitet, säkerhet och välstånd i Europa, och det måste vi ha," säger han. svt 221016. Total beskylls för att ha försett bombplan med bränsle. Den franska energijätten Total Energies anklagas för "medverkan till krigsförbrytelser" av två organisationer, som menar att bolaget försett ryska flygplan som bombat Ukraina med bränsle. Det rapporterar AFP. Det är NGO-grupperna Darwin Climax Coalition och Razom We Stand som ska ha lämnat in en stämningsansökan till Frankrikes nationella antiterroriståklagare i veckan. I augusti skrev franska nyhetstidningen Le Monde att Total ägde en andel i ett bolag som delvis levererade till ryska flygvapnet. Total Energies nekar till anklagelserna och menar att det samägda bolaget i Ryssland lovat att inte förse Moskva med flygbränsle. Total har fram till nyligen ägt andelar i ryska Terneftegaz och Novatek. Drivmedlet misstänks ha använts av rysk militär mot civila i Ukraina. Omni 221016. Expert: Nu är frågan hur mycket Ukraina kan ta tillbaka. De ukrainska styrkorna utklassar nu sina ryska motsvarigheter - både kvalitativt och materiellt. Det säger Rob Lee, forskare på Foreign Policy Research Institute, till Washington Post. Enligt Lee är frågan inte längre är huruvida Ryssland kan slutföra sina mål, utan hur mycket mark Ukraina kan återta. Han pekar bland annat ut artillerisystemen som västerländska länder bidragit med som en faktor till den ukrainska vändningen. "Ukraina har ett övertag, och Ryssland kämpar med att matcha det övertaget," säger han. Polsk konsult: Svårt att säga om den ryska mobiliseringen får någon effekt. Under gårdagen anlände ryska styrkor till Belarus. Omni 221016. Ryssland plockar män från gatan till invasionen. De senaste dagarna har ryska poliser och militärer oannonserat dykt upp på arbetsplatser och utanför tunnelbanestationer för att samla ihop män som kan strida i Ukraina. Det rapporterar Washington Post. Tidningen har pratat med Alexei, som fördes till ett rekryteringscenter efter att poliser stormat in på hans kontor i tisdags. Han säger att han blev ombedd att identifiera sig, och följa med utan att göra motstånd. "Alla vet att om man frihetsberövas av polis i Ryssland är det väldigt illa," säger han. Poliserna och militären som sköter rekryteringen uppges dyka upp på till synes slumpmässiga platser och tider. Ibland väntar de i lobbyn till ett lägenhetshus, ibland i kontorsbyggnader. I söndags ska över 200 personer ha förts bort i en räd mot en byggarbetsplats, och ytterligare ett dussintal ska ha plockats upp från ett läger för hemlösa. Runtom i landet försöker män gömma sig för att slippa strida. Omni 221016. Ryske Jevgenij har gömt sig och raderat alla sina konton - vill inte behöva strida. Sedan Vladimir Putin beordrade en mobilisering har fler än 300 000 ryska män flytt landet för att slippa strida i Ukraina. 24-årige Jevgenij har sagt upp sig från sitt jobb, flytt Moskva, raderat alla sina konton på sociala medier, och brutit kontakten med alla sina vänner, skriver Washington Post. "Jag vill inte döda människor och jag vill inte bli dödad, så jag måste ligga lågt," säger han. Jevgenij har alltid varit emot kriget, men kan inte fly landet eftersom han inte har något pass. Han har slutat köra bil av rädsla för att bli stoppad av polisen, och han vågar inte gå och handla. "Jag är stressad och deprimerad. Jag försöker att inte tänka på hur länge det här kan pågå, för då kan man bli galen," säger han. I fredags sa Putin att 222 000 av de planerade 300 000 har kallats in. Omni 221016. Unicef larmar om ökad barnfattigdom i krigets spår. Barnfattigdomen ökar i östra Europa och Centralasien, enligt en ny rapport från FN-organet Unicef. Kriget i Ukraina och den ekonomiska krisen har kastat in ytterligare fyra miljoner barn i fattigdom sedan 2021, en ökning med 19 procent. Ryssland, som startade kriget mot Ukraina, står för nästan tre fjärdedelar av ökningen. Därefter följer Ukraina och Rumänien. "Barn i hela regionen sveps med i det här krigets förfärliga svallvågor," säger Afshan Khan, chef för Unicef Europa och Centralasien, i ett pressmeddelande. Samtidigt rapporterar TT om att krigets följder för barnen i Ukraina är svåra att överblicka. Många växer upp utan tillgång till utbildning. Vid höstens skolstart bedömde ukrainska myndigheter att 2 400 skolor skadats i kriget. Ökade fattigdomen kan bidra till att tusentals barn får bristfällig utbildning. Människorättsorganisation: "Barnens sinnen har redan förändrats." Omni 221016. Intensiva strider i Donetsk koncentreras till två städer. De mest intensiva striderna mellan ryska och ukrainska styrkor har i helgen rasat kring de båda närliggande städerna Bachmut och Soldear i regionen Donetsk. Det sa landets president Volodymyr Zelenskyj i sitt tal i natt, enligt Reuters. Förra månaden drevs de ryska styrkorna till stora delar bort från den nordöstra regionen Charkiv till följd av Ukrainas plötsliga motoffensiv. Sedan dess har de ukrainska styrkornas framryckningar bromsats i öster, skriver New York Times. Ryssland har också återigen tagit kontroll över några små byar och vunnit mark i områdena runt ukrainskt kontrollerade Bachmut. Ryska styrkor besköt ukrainska positioner på flera håll under söndagen. Den ryska marionettregeringens kontor i staden Donetsk har skadats i en serie explosioner. Donetsk är en av de fyra regioner som olagligt har annekterats av Ryssland. Inget rinnande vatten i Bachmut och elnätet skars av för tio dagar sedan. Omni 221017. Storbritannien: Svårt för Ryssland utan Kertjbron. De ryska truppernas logistiska svårigheter har sannolikt blivit mer akuta efter explosionen på Kertjbron, som förbinder Krymhalvön med Ryssland, den 8 oktober. En lång kö av lastbilar väntar på den ryska sidan, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. Styrkorna i södra Ukraina ökar nu troligtvis införseln av förnödenheter landvägen via Mariupol för att kompensera för brons minskade kapacitet, enligt departementet. Den ukrainska regeringen har inte tagit på sig attacken mot bron, men en rad företrädare har öppet firat den. Ryssland har upphandlat entreprenörer för att reparera skadorna till juli 2023. Attacken utfördes dagen efter Putins 70-årsdag. Omni 221017. Nya explosioner i centrala Kyiv på måndagsmorgonen. Flera explosioner har hörts i Ukrainas huvudstad Kyiv på måndagsmorgonen, rapporterar Reuters. Borgmästaren Vitalij Klytjko uppgav först minst två explosioner strax efter 06, följt av minst två till någon timme senare. Andrij Jermak, president Zelenskyjs stabschef, uppger enligt AFP att stadens centrala delar träffats av "kamikazedrönare". Enligt borgmästaren Klytjko har flera bostadshus skadats, och invånare uppmanas bege sig till bombskydd. Det är oklart om någon dödats eller skadats. Det sker exakt en vecka efter att Ryssland lanserat en storskalig attack mot Kyiv och flera andra ukrainska städer, då över 80 robotar avfyrades. Minst 19 personer dödades och över 100 skadades. Lokala myndigheter i regionerna Dnipropetrovsk och Sumy vittnar också om attacker på infrastruktur. Skedde i det centrala Sjevtjenkivskyj-distriktet. Jermak: Visar ryssarnas desperation. Skedde i ett område där den historiska stadskärnan och flera regeringsbyggnader ligger. Ukraina ber om fler luftvärnssystem.
Omni 221017. EU väntas träna upp 15 000 ukrainska soldater. EU-länderna väntas på måndagen trappa upp det militära stödet till Ukraina med en träningsmission för över 15 000 ukrainska soldater och ytterligare 500 miljoner euro i vapenstöd, rapporterar AFP. "Vi har aldrig utfört en träningsmission i den här skalan, säger en diplomat. Utrikesministrar från de 27 medlemsstaterna väntas skriva på beslutet i Luxemburg, varpå uppdraget - med högkvarter i Polen - kan inledas nästa månad. Flera länder i och utanför EU, däribland Tyskland, Frankrike, USA, Kanada och Storbritannien, har redan enskilt tränat tusentals ukrainska soldater. 2 800 soldater ska få specialistträning. Tusentals ukrainare flyger till Storbritannien för träning. Även Sverige ska utbilda ukrainsk militär i Storbritannien. Omni 221017. Zaporizjzja bortkopplat från elnätet efter attacker. Det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja har på måndagen kopplats bort från det nationella elnätet efter nya ryska artilleriattacker, uppger den statliga kärnenergimyndigheten Energoatom enligt Reuters. "Ryska terrorister besköt återigen kritiska stationer på ukrainskkontrollerat territorium", skriver de i ett uttalande. Kraftverkets strömförsörjning hänger nu på dieseldrivna nödgeneratorer. Liknande incidenter har tidigare inträffat flera gånger vid det sedan i våras ryskockuperade kraftverket. Strömlöst sedan 04-tiden natten mot måndag. Skedde senast för nio dagar sedan. Omni 221017. Kommentar: Putin och Ryssland leker med elden. Moskvas rekryteringskontor stängde på måndagen. På måndagen stänger ryska armén de rekryteringskontor i Moskva som använts för mobiliseringen till Ukrainakriget, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt AFP. "Samlingspunkter för mobiliserade kommer att stänga den 17 oktober 2022 klockan 14", skriver han på sin hemsida. Sobjanin tillägger att mobiliseringen i huvudstaden har "fullgjorts helt och hållet". I fredags sa president Putin att runt 222 000 av de 300 000 reservister som omfattas av mobiliseringen har kallats in, och att han förväntar sig att mobiliseringen är färdig inom två veckor, enligt AP. Sker en månad efter att mobiliseringen påbörjades. Omni 221017. Ukraina: Minst sex dödade - många byar strömlösa. Minst sex personer har dödats i morgonens ryska attacker i Ukraina, uppger ukrainska myndigheter enligt nyhetsbyråer. Minst tre dödades i huvudstaden Kyiv, och minst tre i regionen Sumy. "För närvarande uppgår dödstalet i kamikaze-drönarattacken mot ett bostadshus i Kyiv till tre. 19 personer har räddats och arbetet fortsätter," säger president Zelenskyjs biträdande stabschef Kyrylo Tymosjenko enligt AFP. Klipp i sociala medier visar hur soldater i Kyiv försöker skjuta ner drönarna ur luften. Enligt premiärminister Denys Sjmyhal är "hundratals" byar runtom i landet strömlösa efter attackerna, som riktats mot "kritisk infrastruktur" i tre regioner. Ryssland har tagit på sig attackerna, som de påstår var riktade mot militära mål och energiinfrastruktur. Nio skadade i attackerna i Sumy. Invånare tvingades fly till bombskydd.
Omni 221017. Demonstrant misshandlad på Kinas brittiska konsulat. En man som demonstrerade för demokrati i Hongkong utanför Kinas konsulat i brittiska Manchester blev misshandlad av personer från konsulatet på söndagen, rapporterar BBC. De oidentifierade männen uppges ha kommit ut ur konsulatet och förstört demonstranters plakat, för att sedan dra in en av dem på konsulatets mark och misshandla honom. Han tog sig därifrån med hjälp av polis och andra demonstranter. En talesperson för konsulatet uppger att demonstranterna visat upp en "förolämpande bild" på Kinas president Xi Jinping. Det brittiska utrikesdepartementet uppger att man "skyndsamt" letar mer information, och Manchesterpolisen har inlett en brottsutredning. I ett uttalande beskriver Downing Street händelsen som "djupt oroande", rapporterar AFP. Högt uppsatt politiker manar till regeringskrav på ursäkt från Kina. Mannen uppger sig ha blivit sparkad och slagen. Protesterade med anledning av det kinesiska kommunistpartiets kongress. Downing Street: "Djupt oroande".
Omni 221017. Kommentar: Nalle Puh förolämpad? Storbritannien borde svara med att stänga konsulatet i Manchester och utvisa personalen. Tyska giren: Förlänger livstid på kvarvarande kärnkraft. Tyskland förlänger livstiden på de tre kärnkraftsanläggningar som ännu är i drift till åtminstone 15 april. Det meddelar förbundskansler Olaf Scholz på måndagen enligt internationella medier. Samtliga tre anläggningar skulle ha lagts ner vid årsskiftet och regeringens plan har tidigare varit att hålla två av dem aktiva. Scholz går därmed mot sin energiminister Robert Habeck vars parti De gröna röstade mot förlängningen i helgen. Totalt fem reaktorer är aktiva i anläggningarna Emsland, Isar och Neckarwestheim. Lagtexten ska nu ses över för att möjliggöra förläningen. Omni 221017. 108 ukrainska kvinnor släppta i ny fångutväxling. 108 ukrainska kvinnor har släppts i en ny stor fångutväxling med Ryssland, uppger Ukraina på måndagen. Utväxlingen är den första som enbart berör kvinnliga krigsfångar. 37 av kvinnorna ska ha tagits tillfånga i samband med att det belägrade stålverket Azovstal i Mariupol föll i maj. Den rysktillsatte ledaren för utbrytarrepubliken Donetsk i östra Ukraina bekräftar att utväxlingen har ägt rum. Bilder visar hur kvinnorna kliver av bussar. Omni 221017. Zelenskyjs tal i bokform: "Stridsrop till världen." Sexton tal som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hållit sedan landet invaderades av Ryssland i februari ska ges ut i bokform, skriver TT. Boken ska få titeln "A Message from Ukraine" (Ett budskap från Ukraina) och beskrivs som ett "stridsrop till världen att säga i från och kämpa för frihet". Talen har valts ut av Zelenskyj själv. Intäkterna från försäljningen av boken kommer att gå till en fond som förvaltas av Ukrainas regering. Boken släpps 24 oktober och kommer att ges ut i bland annat USA, Tyskland, Spanien och Portugal. Boken innehåller också en nyskriven introduktion. Omni 221017. Ukraina: Ryska trupper har mördat ukrainsk dirigent. Ukrainska dirigenten Yuriy Kerpatenko sköts ihjäl i sitt hem av ryska soldater sen han vägrat delta i en ryskanordnad konsert i ockuperade Cherson. Det säger det ukrainska kulturdepartementet enligt The Guardian. Konserten är enligt departementet ett propagandatillfälle där de ryska ockupanterna vill visa upp "ett allt mer fridfullt Kherson". Åklagarkammaren i Kherson-regionen har inlett en utredning om krigsbrott och mord. Enligt dem ska Kerpatenkos familjemedlemmar ha tappat kontakten med honom redan i september. (svt 221017.) Första bilderna från botten - 50 meter rör saknas på sprängda Nord Stream. Expressen har besökt den söndersprängda ledningen Nord Stream 1 och filmat hålet med undervattenskamera. Två timmars båttur från Blekinge, 80 meter under Östersjöns yta, upptäcker tidningens team den trasiga delen av röret. Hålet ser ut att sträcka sig över 50 meter. Vissa delar av röret har raka och vassa kanter, andra delar är rejält deformerade. "Man ser att det varit en väldigt stor påverkan på havsbotten runt röret. Det går rännor i sjöbotten där rören har legat där man ser trasiga föremål som ser ut som rördelar," säger Trond Larsen, en erfaren drönarpilot från det norska företaget Blueye Robotics som bistår Expressen. I fredags konstaterade Kustbevakningen att det inte längre syntes några bubblor från området, vilket betydde att gas slutat strömma från röret. Efter undersökningen av röret har misstankarna om grovt sabotage stärkts, men det är ännu inte fastslaget vilken aktör som ligger bakom dådet. Fram till den 28 september gick röret mellan Ryssland och Tyskland.
Se det fyra minuter långa klippet från Östersjön.
Omni 221017. Iran: Inte inblandade i Ukraina - EU: Vi söker bevis. EU arbetar för att få fram konkreta bevis på iransk inblandning i Ukrainakriget, uppger utrikeschefen Josep Borrell inför unionens utrikesministermöte i Luxemburg på måndagen enligt Reuters. "Om iransk inblandning i kriget bevisas kommer det inte längre handla om sanktioner mot enskilda personer," säger Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn. Även Österrikes och Danmarks utrikesministrar efterlyser skarpa reaktioner om Iran visar sig ha försett Ryssland med vapen. Ukraina har vittnat om en rad attacker med iranska drönare av typen Shahed-136 de senaste veckorna. Iran nekar till att ha försett Ryssland med drönarna, och Kreml har inte kommenterat.
Danmarks utrikesminister: Iranska drönare används i Kyiv - en styggelse.Omni 221017. Kommentar: Iran ljuger lika mycket som Putins Ryssland. Von der Leyen: Ryska drönarattackerna är krigsbrott. EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen säger på onsdagen att Rysslands missil- och drönarattacker mot Ukrainas infrastruktur är att betrakta som "rena terrorhandlingar" inom ramen för krigsbrott, rapporterar Reuters. "I går såg vi återigen hur Ryssland attackerade civil infrastruktur. Det påbörjade ett nytt kapitel i ett redan grymt krig. Den internationella ordningen är väldigt tydlig. Det här är krigsbrott," säger hon i ett tal i Europaparlamentet. "Riktade attacker mot civil infrastruktur med det uppenbara syftet att skära av män, kvinnor och barn från vatten, el och värme när vintern är i antågande, det är rena terrorhandlingar och vi bör benämna det som det," säger Vond der Leyen. (svt 221019.) Överstelöjtnanten om ryska upptrappningen med drönare: "Nöter." Efter Rysslands anfallsvåg i Ukraina - med robotar och så kallade kamikazedrönare - så är elnätet utslaget i hundratals ukrainska samhällen och dödssiffrorna stiger. Zelenskyjs stabschef menar att Ryssland är desperata - medan Putin säger att en "partiell mobilisering" kommer att vara färdig inom två veckor. "Man kan hålla på ett tag och nöta ner den ukrainska motståndsviljan och luftförsvaret," säger tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elving i SVT Morgonstudion. Flera explosioner skakade Kiev under måndagen efter en rad ryska attacker med över 50 insatta drönare under måndagen. Enligt presidentstabens chef Andriy Yermak utfördes måndagens attack av så kallade kamikazedrönare, av typen Shaheed-136, som Ryssland importerat från Iran. Enligt tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elving är det "relativt okomplicerade drönare" med en räckvidd på upp till 2 500 kilometer. "De har en stridsdelsvikt på 40 till 50 kilo, så de kan åstadkomma relativt stor verkan som vi har sett," säger han. De ukrainska reaktionerna på attackerna beskriver han som relativt framgångsrika då man lyckats skjuta ner ett trettiotal av de drönare som riktats mot huvudstaden. Hur lyckas man skjuta ner en drönare? "Dels krävs någon form av luftbevakning som kan ta reda på var de är och sedan att man har vapen som kan ta ner dem," säger han till Morgonstudions programledare. Vidare beskriver han den ryska mobiliseringen som "ganska stökig" efter att olika uppgifter om vilka som ska kallas in har florerat. Man saknar bland annat möjlighet att hålla rätt på de personer som ska kallas in. Förra året i juni inspekterade försvarsministern ett militärkomminsariat i Moskva och konstaterade då att man hade gott om mikrovågsugnar - men inga datorer. "Det beror i mångt och mycket på att det ryska mobiliseringssystemet legat i träda sedan 2008," säger Elfing. "Jag skulle säga att det här är ganska symtomatiskt för de ryska väpnade styrkorna." Se överstelöjtnanten berätta om den senaste upptrappningen av drönarkriget mot Ukraina i videon svt 221018. Nya explosioner i Kyiv och flera ukrainska städer. Nya explosioner har rapporterats i flera ukrainska städer på måndagsmorgonen. I staden Zjytomyr väster om Kyiv har ström- och vattenförsörjningen slagits ut, uppger borgmästaren Serhij Suchomlyn enligt Sky News. I norra Kyiv har en energianläggning träffats av minst tre attacker. Den beskrivs som "kritisk infrastruktur" av president Zelenskyjs vice stabschef Kyrylo Tymosjenko, enligt AFP. Attacker har också rapporterats i Kryvyj Rih, Dnipro, Charkiv och Mykolajiv, skriver The Guardian. Under måndagsmorgonen inträffade flera explosioner i Kyiv. Enligt Ukraina låg "kamikazedrönare" bakom attackerna.
Omni 221018. Efter krigets hemskheter - nu börjar vardagen sakta återvända till Izium. I början av september återerövrades staden Izium av ukrainska styrkor och vittnesmålen därifrån skulle komma att chocka en hel värld. Men trots alla hemskheter börjar nu vardagen försiktigt att återvända till staden. På torget har massor av människor samlats. Musik spelas ur en högtalare och volontärer bjuder på chocklad. En ovanlig lyx som kan få vem som helst på bättre humör. Runt hörnet har ett postkontor öppnat och nu kan Iziums invånare återigen hämta ut sin pension. Men postkontoret ger också andra positiva överraskningar, som att kunna ta emot gåvor och paket från vänner och familj. "Jag tror att det är sötsaker, säger en kvinna som precis hämtat ut ett paket från sina barn." Följ med till postkontoret i Izium i videon. Nya försvarsministern i Sverige vill ge mer vapen till Ukraina. Sverige måste stödja Ukraina med mer avancerade vapensystem, som Robot 77 och Archerpjäser. Det anser Sveriges nya försvarsminister Pål Jonson (M). Men i en intervju med TT vill han inte ge några tydliga besked om när det kan ske. "Jag vill invänta Försvarsmaktens exakta bedömningar, men det är viktigt att ge mer hjälp till Ukraina," säger Jonson. "Deras kamp är också vår kamp." Försvarsministern - som är kustjägare, fil doktor i krigsvetenskap och fram till nyligen var ordförande i riksdagens försvarsutskott - har en förhoppning om att Sverige ska vara medlem i Nato före årsskiftet. Pål Jonson blev riksdagsledamot 2016. Krav från KD och M: Vänta inte med att skicka Archer till Ukraina (16 september). Omni 221018. Allt klart för finskt stängsel vid gränsen mot Ryssland. Samtliga partier i Finlands riksdag står bakom planerna på att bygga ett stängel utmed gränsen mot Ryssland, skriver TT. Även ansvariga myndigheten, Gränsbevakningsväsendet, har nu förklarat sig positiv vilket innebär att allt talar för att bygget blir av även om det formella beslutet inte är fattat. Yle rapporterar att pengar finns avsatta och Hufvudstadsbladet skriver att testbygge på några kilometer är på gång. Planen är att stängslet ska stå klart om fyra år. Det ska dock inte löpa utmed hela gränsen utan bara på de platser där det är lättast att ta sig över. Bygget väntas kosta flera hundra miljoner euro. Regeringen hade på tisdagen kallat till möte om bygget. Statsminister Sanna Marin: Ifrågasätter inte Gränsbevakningens syn. Omni 221018. Tankerkö vid gasterminaler - Spanien kan strypa import. Gaspriserna i Europa fortsätter att falla och spotpriset i Amsterdam backar ytterligare omkring 10 procent på tisdagen. Värmen i Europa är en förklaring. Ett kraftigt inflöde av flytande naturgas, LNG, är en annan. I Spanien har en "exceptionell situation" uppstått, enligt Reuters. Över 35 tankerfartyg med LNG stod under måndagen i kö för att få lossa sin last vid någon av landets sex terminaler, där naturgasen kan överföras till gasnätet. Situationen ser liknande ut i andra länder, enligt källor till nyhetsbyrån. Spanska Enagas flaggar nu för man kan tvingas begränsa sin importkapacitet den första veckan i november, skriver Bloomberg. Fulla lager och lägre efterfrågan från industrin gör att utrymmet att absorbera överutbudet är litet. Frankrike, Tyskland, Spanien och Portugal förhandlar om en gasledning till Centraleuropa. LNG importen den senaste veckan ligger 60 procent högre än för en månad sedan. Omni 221018. Estniskt fördömande: Ryssland en terrorstat. Ryssland styrs av en terrorregim, enligt ett besked från Estlands parlament, riigikogu. 88 av dess 101 ledamöter röstade för att anta ett uttalande där kriget i Ukraina och Rysslands påstådda annekteringar fördöms med kraft. "Putins regim, som hotar med kärnvapen, har gjort Ryssland till det största hotet mot freden både i Europa och i hela världen", lyder parlamentets budskap, enligt public service-bolaget ERR. Rysslands styre beskrivs som en terrorregim och landet i sig som ett som stödjer terrorism. Därtill bör den på pappret privatstyrda legoknektsgruppen Wagner samt de två så kallade folkrepublikerna i östra Ukrainas respektive styrkor betraktas som terrorgrupper, anser de estniska parlamentarikerna. (svt 221018.) Rysk general medger att styrkorna är hårt pressade. Sergej Surovikin tog över kontrollen över Rysslands styrkor i Ukraina för en dryg vecka sedan. Nu medger han vissa motgångar, rapporterar AFP. "Läget i de områden där särskilda militära insatser görs kan bäst beskrivas som spänt. Fienden ger inte upp sina försök att attackera ryska styrkor," säger han i rysk statlig tv. Vidare säger han att det planeras en evakuering av civila i Cherson. Ukraina uppger att de gör militära framsteg i den ockuperade regionen. Sedan Surovikin tog över befälet har det märkts en taktisk förändring där den ryska militären riktar in sig på att attackera infrastrukturella mål med drönare och raketer. Taktiken har drabbat civila hårt och Ukraina uppger på tisdagen att 1 100 byar är strömlösa. "Ryssland fortsätter att göra det de är bäst på: terrorisera och döda civila", skriver Ukrainas president Zelenskyj på Telegram. Surovikin menar att han evakuerar civila för deras eget bästa. Zelenskyj: "Massiva strömavbrott över hela landet." Ryska strategin inför vintern: Attackera Ukrainas elförsörjning. Surovikin har gjort sig känd för att vara hänsynslös och korrupt. Omni 221018. Männen lyser med sin frånvaro i Moskva: "Får ingen hjälp att flytta möbler." Många håller sig hemma för att undvika soldaterna som lurpassar i tunnelbanan för att räcka över inkallningspapper. Andra lämnar landet helt och hållet - och vissa skickas till Ukraina. Den sammantagna effekten i den ryska huvudstaden Moskva blir att är det väldigt tomt på män, rapporterar New York Times. "Det känns som att vi är ett land av kvinnor nu. Jag letade efter manliga vänner som kunde hjälpa mig flytta några möbler, och insåg att nästan alla är försvunna," säger den 33-åriga fotografen Stanislava. Olya, som jobbar som barberare, säger att nästan halva hennes kundbas är borta. Hennes pojkvän, som hon jobbade med, har lämnat staden. Liksom många andra ryska kvinnor ger hon uttryck för ensamhet - och de vars partners kallas in dras också med rädslan för att de aldrig kommer tillbaka. I Moskva avslutades mobiliseringen i måndags, och Putin har signalerat att det även ska ske i övriga regioner kommande veckor. Liza: Mina väninnor och jag dricker vin och håller varandra sällskap. Mobiliseringen blir alltmer kaosartad - och frustrationen vänds mot Putin. Ilskan växer när rekryter kastas in i strid utan vapen och utrustning. Omni 221019. Putin inför krigslagar i annekterade regioner i Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin säger på onsdagen att han har deklarerat att krigslagar ska införas i de fyra regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja, rapporterar Reuters. Regionerna, som ligger i östra Ukraina, annekterades olagligt av Ryssland under en formell ceremoni i Moskva den 30:e september. Vad införandet av krigslagarna innebär rent konkret i regionen har Putin ännu inte specifierat. Men enligt vad som hittills framgår kan de innebära reserestriktioner och förbud mot allmänna samlingar, censur och utökade befogenheter för rättsmyndigheter, rapporterar AP. (svt 221019.) Tysk cybersäkerhetschef sparkas efter rysskopplingar. Tysklands cybersäkerhetschef Arne Schönbohm har sparkats av inrikesminister Nancy Faeser efter anklagelser om kopplingar till Ryssland, rapporterar The Guardian. Anklagelserna luftades först av komikern Jan Böhmermann i ett inslag i ett satirprogram. Han belyste det faktum att Schönbohm, innan han fick sitt nuvarande jobb 2016, drev en lobbyorganisation kallad Tyska cybersäkerhetsrådet. I den ingick Protelion, ett dotterbolag till ett ryskt företag grundat av en tidigare KGB-anställd som fått hedersmedalj av Vladimir Putin. Enligt inrikesministern har "den nödvändiga allmänna tilliten till (Schönbohms) neutralitet och opartiskhet i sitt ledarskap" skadats. Sparkades med omedelbart verkan på tisdagen. Ledde cybersäkerhetsmyndigheten BSI. Den ryske bolagsägaren arbetade för säkerhetstjänsten. Omni 221019. Storbritannien: Allt mer instabilitet i ryska armén. Åtta månader in i invasionen av Ukraina präglas den ryska militära ledningen av allt mer instabilitet, skriver Storbritanniens utrikesdepartement i en lägesuppdatering. "På den taktiska nivån finns det sannolikt en allt mer påtaglig brist på kapabla juniorofficerare som kan organisera och leda de nyligen mobiliserade rekryterna." Enligt departementet tyder vittnesuppgifter på att skjutningen i Belgorod den 15 oktober, då elva ryska soldater sköts ihjäl, hade sin upprinnelse i att en officer förolämpade rekryter som tillhörde en etnisk minoritet. Elva soldater sköts ihjäl på en träningsanläggning. Ryssar sörjer när de första döda mobiliserade soldaterna återbördas: "Min son är död." Omni 221019. Ockupationsstyret lämnar Cherson - förbjuder civila att resa in inför slutstrid. Slutstriden om ryskockuperade Cherson i södra Ukraina kommer att börja "när som helst", skriver ockupationsstyrets företrädare Kirill Stremusov på Telegram enligt Sky News. Den rysktillsatte guvernören Vladimir Saldo har nu förbjudit civila att resa in i regionen de kommande sju dagarna. Han säger att den ryssvänliga administrationen evakueras i dag - men tillägger att soldaterna kommer "slåss in i döden" för att behålla kontroll över staden, enligt AFP. Regionen har de senaste månaderna varit föremål för en stor ukrainsk motoffensiv, och nu närmar sig den ukrainska armén staden - den största som Ryssland hittills ockuperat. Ryssland planerar att förflytta 50 000 till 60 000 civila till södra sidan av floden Dnipro de kommande dagarna. "Jag ber er att ta mig på allvar och evakuera så fort ni bara kan," säger Saldo enligt Reuters. En "evakuering" har påbörjats under onsdagen, och ockupationsstyret hävdar att 5 000 civila lämnat staden. Hela administrationen evakueras på onsdagen. Saldo: "Vi planerar inte att ge upp staden." Befälhavare: "Fienden ger inte upp sina försök att attackera ryska styrkor." Människor uppges korsa floden med färja.
Omni 221019. Rysk man gripen med två drönare i norsk gränskontroll. En rysk medborgare har gripits av norsk polis vid gränskontrollen Storskog efter att man vid en rutinkontroll upptäckt två drönare i hans bagage. Det rapporterar NRK. Mannen var väg till Ryssland när han stoppades av tullen. "Han är misstänkt för överträdelse mot sanktionslagen efter att ha flugit en drönare på norskt territorium," säger hans försvarare Jens Bernhard Herstad. Norska säkerhetstjänsten PST vill enligt NRK ta över utredningen och misstankarna mot mannen kan ändras. Sedan misstänkta sabotaget mot Nord stream 1 och 2 har norska försvaret ökat beredskapen runt olje- och gasplattformar. Händelsen inträffade den 11 oktober. Polisen ska gå igenom stora mängder rörligt material. Flera obekräftade observationer om drönare vid oljeplattformar på Norges kontinentalsockel under hösten.
Omni 221013. Finska riksdagen enig - stängsel ska byggas längs ryska gränsen. Den finska riksdagen är enig. Det behövs ett stängsel längs gränsen mot Ryssland. Nu ska ett pilotprojekt inledas och planen är att stängsla in så mycket som 26 mil av den totalt 130 mil långa gränsen. Finlands regering samlade på tisdagen alla riksdagens partier för ett säkerhetspolitiskt möte där stängslet var en stor fråga. "Stängslet byggs i ett förändrat säkerhetsläge som inte ser ut att återgå till det normala på årtionden, om ens det," säger inrikesminister Krista Mikkonen. Samtliga partier hade redan inför mötet förklarat sig positiva till ett stängsel och när Gränsbevakningsväsendet - myndigheten ansvarar för gränsbevakningen - också uttalat sig för ett behov av stängslet är vägen mot ett bygge utstakad. "Som statsminister ifrågasätter jag inte Gränsbevakningens syn på saken," säger Sanna Marin (SDP) enligt Hufvudstadsbladet (HBL). Om allt går som det ska, och alla beslut klubbas, ska stängslet vara färdigt om tre till fyra år. För pilotprojektet reserveras sex miljoner euro i en tilläggsbudget för i år, och sedan kring 140 miljoner för nästa år, i ett kompletterande budgetförslag för 2023. Se hur planerna på det finska gränsstängslet ser ut i videon. Omni 221019. 16-årings död i karantän orsakar vrede i Kina. Videoklipp på en 16-årig flicka som uppges ha dött i covidkarantän efter att ha nekats vård har spridits i sociala medier i Kina och vållat utbredd ilska, skriver The Guardian. Klippen uppges visa hur flickan upplever andningsproblem och kramper i en våningssäng i ett kinesiskt karantänscenter. Hon ska även ha haft feber och kräkts. "Vi har ringt efter hjälp sedan klockan 03 i natt, både på borgmästarens och smittskyddsmyndighetens hjälptelefon, men vi kom aldrig fram," säger en kvinna som uppger sig vara hennes moster i ett av klippen. Övet 700 000 personer uppges ha sett klippen de senaste 24 timmarna, och kommentarsfälten har fyllts av kritik - som i många fall snabbt raderats. Kommentar på Weibo: "Systemet är paralyserat och ingen kan hantera det." Covid-appen förvandlar städer, parker och restauranger till digitaliserade fästningar. Karantänscenter med 3 250 sängar ska byggas i Shanghai. Omni 221019. FN: "Mönster av våldtäkter" på ryska sidan. Ryska soldater var ansvariga för "den överväldigande majoriteten" av människorättsbrott under de första veckorna av invasionen av Ukraina, visar en ny FN-rapport enligt Al Jazeera. Bakom rapporten ligger utredningskommittén Independent International Commission of Inquiry on Ukraine. De vittnar om ett ”mönster av våldtäkt” inom den ryska armén - bland annat tvingades en fyraåring utföra oralsex på en rysk soldat i Kyiv i mars. "Förövarna våldtog kvinnor och flickor i deras hem eller i övergivna bostäder. I de flesta fall gjorde de sig också skyldiga till tortyr eller omänsklig behandling av offren och de anhöriga som tvingades titta på", står det i rapporten. Har också dokumenterat attacker på civila som utgör krigsbrott. FN-rapporten. Omni 221019. Uppgifter: Nya explosioner i centrala Kyiv. Minst två explosioner hördes i de centrala delarna av Kyiv på onsdagseftermiddagen, uppger nyhetsbyrån AFP:s reportrar. Enligt borgmästaren Vitalij Klytjko har "flera ryska raketer" skjutits ner av luftvärn i huvudstaden. Det är oklart om några attacker träffat sina mål. Skedde vid 14.20-tiden. Omni 221019. Putin inför krigslagar i ukrainska regioner - stärker Kremls grepp. Vladimir Putin inför krigslagar i de fyra ockuperade ukrainska regionerna Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk, rapporterar Reuters. Detta stärker Kremls grepp om det annekterade territoriet, skriver AP. Vidare säger Putin att han ger premiärminister Michail Misjustin i uppdrag att bilda ett särskilt "koordineringsråd" för områdena. "Alla ryska regioner ska vidta åtgärder för att skydda viktiga anläggningar," säger han, med syfte på regionerna Ryssland ockuperat. Exakt vad beskedet innebär framgår inte. Enligt rysk lagstiftning kan bland annat reserestriktioner, ökad censur och ökade befogenheter för ordningsmakten införas. De ukrainska styrkorna närmar sig den ockuperade staden Cherson, och på onsdagen har det ryssvänliga ockupationsstyret lämnat staden inför den väntade slutstriden. Meddelas i ett tal med företrädare för säkerhetsrådet.
Ger inga detaljer om handlingsplanen.
Omni 221019. Gasen slår hårt mot Europas industri - mode stryker med. Energikrisen har stängt fabriker över hela Europa och får stora spridningseffekter, enligt reportage i Financial Times och Wall Street Journal. Den brittiska affärstidningen lyfter fram att nästan en av fem personer i Europa jobbar inom industrin med gas som den enskilt viktigaste energikällan. "Vi riskerar en massiv avindustrialisering av den europeiska kontinenten," säger Belgiens premiärminister Alexander De Croo till tidningen. Situationen påverkar även modeindustrin som måste säkra garantier i förskott, skriver Wall Street Journal. En talesperson för H&M säger att de ständigt utvecklar sina inköp för att minska beroendet. Konkurrenten Zara lyfter fram sina flexibla tillverkningsrelationer som möjliggör att flytta produktionen efter behov. Alarmklockan ringer för Europas politiker. Priset minskar modeföretagens marginaler.
Omni 221019. Expert: Det värsta är att vänta - när vintern kommer. Den ryska offensiven fokuserar för närvarande på att skada och slå ut civil infrastruktur. Syftet är troligtvis att skapa maximalt civilt lidande samt att slå mot Ukrainas ekonomi, säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan i P1-morgon. Han påpekar samtidigt att Ryssland har en begränsad tillgång till luftburna robotar och att Ukraina, med omvärldens hjälp, lyckats avvärja majoriteten av attackerna. "Det har inte haft någon effekt på Ukrainas beslutsamhet hittills men det värsta är att vänta framöver, när vintern kommer." Den ryska strategin har resulterat i att över tusen ukrainska städer och byar står utan ström. Militäranalytiker: Attackerna ingen vinnande strategi - ett raserianfall. Ockupationsstyret lämnar Cherson - förbjuder civila att resa in inför slutstrid.
Omni 221019. Berlusconi skröt om vodka och "rart brev" från Putin. Italiens tidigare premiärminister Silvio Berlusconi har hamnat i blåsväder för att ha skrutit om sin återuppväckta relation med Rysslands president Vladimir Putin, skriver BBC. I en ljudupptagning beskriver Berlusconi att han fått 20 flaskor vodka i födelsedagspresent av Putin - och "ett väldigt vänligt brev". Klippet har publicerats av den italienska nyhetsbyrån La Presse. "Jag svarade med Lambrusco-flaskor och ett lika rart brev," säger Berlusconi. I anslutning till uttalandet uttrycker den italienske politikern sin oro kring att skicka mer vapen och finansiellt stöd till Ukraina. En företrädare för Berlusconis parti Forza Italia säger att kommentarerna har tagits ur sitt sammanhang och att det är lätt att "klippa och klistra" med ljud.Avslöjandet kan bli en börda för Berlusconis allierade, däribland högerpolitikern Giorgia Meloni som ska bilda en koalitionsregering.
En talesperson för Berlusconi säger att den 86-årige politikern talat om gamla händelser. Meloni stöttar sanktioner mot Ryssland men flera av hennes allierade har mångåriga relationer med Moskva.
Omni 221019. USA:s stöd till Ukraina kan minska vid maktskifte. Om Republikanerna får makten över kongressen efter mellanårsvalet kan det amerikanska stödet till Ukraina kraftigt minska. Det flaggar partiets ledare i representanthuset, Kevin McCarthy, för i en intervju med New York Times. Enligt McCarthy behöver USA fokusera på sina egna ekonomiska problem. "Jag tror att folk kommer att sitta med en recession, och de kommer inte att skriva en blankocheck till Ukraina," säger McCarthy. Hittills har stödet för hjälpen till Ukraina varit massivt inom båda partierna, men på senare tid har det synts tecken på att det har börjat försvagas inom republikanerna, skriver SvD. Samtidigt säger en republikan i representanthusets utrikesutskott, Michael McCaul, till Bloomberg att stödet för Ukraina fortsatt är "brett inom båda partier". McCarthy: Ukraina är viktigt men kan inte vara den enda frågan. USA och Storbritannien har stått för det största stödet till Ukraina. Mycket talat för att republikanerna kommer att ta kontrollen över åtminstone den ena kammaren. Omni 221019. Kommentar: Ett minskat stöd vore katastrofalt för hela västvärlden inklusive USA. Ukraina klarar sig inte utan ett massivt stöd från väst. Mobila kraftstationer ska säkra ukrainsk infrastruktur. Ukrainska myndigheter arbetar med att etablera mobila kraftstationer för att säkra energiförsörjningen till kritisk infrastruktur runt om i landet efter de ryska bombningarna. Det skriver president Volodymyr Zelenskyj på Telegram, rapporterar Reuters. "Vi förbereder oss för olika scenarion och konsekvenser. Ukraina kommer att försvara sig oavsett vad fienden planerar eller gör", skriver han. Den senaste vågen av ryska anfall med robotar och drönare har i hög grad varit riktad mot Ukrainas energiinfrastruktur. Under tisdagen uppgav Zelenskyj att 1 100 byar och samhällen var utan ström efter attackerna. Omni 221019. "Det ukrainska folket" tilldelas EU:s Sacharovpris. "Det ukrainska folket" tilldelas Sacharovpriset för tankefrihet, rapporterar Reuters. Priset delas ut årligen av Europaparlamentet. "Det här priset går till de ukrainare som strider på marken. Till de som har tvingats på flykt. Till de som förlorat vänner och släktingar. Till alla de som står upp och slåss för det de tror på," sa EU-parlamentets ordförande Roberts Metsola när priset presenterades. Priset har fått sitt namn efter den ryske dissidenten Andrej Sakharov, och har delats ut årligen sedan 1998. Förra året gick det till den fängslade Putinkritikern Alexej Navalnyj. Prissumman är på 50 000 euro. Själva utdelningen sker 14 december i Strasbourg. Omni 221019. Kristersson har pratat stöd med president Zelenskyj. Den nytillträdde statsministern Ulf Kristersson (M) har under dagen pratat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Sveriges Radio.De ska bland annat ha pratat om vilken hjälp den nya regeringen kan bidra med till det krigsdrabbade landet. Det gavs däremot inga konkreta besked, utan Kristersson hänvisar till den analys som Försvarsmakten just nu gör. "Vårt besked att vi vill göra mer och är beredda att göra mer, det ligger fast." Har tidigare diskuterats att skicka artillerisystemet Archer. M har tidigare tryckt på att Ukraina bör få sådant stöd. Omni 221019. Biden bekräftar: Säljer mer ur oljereserven före nyår. President Joe Biden bekräftar att USA kommer att sälja 15 miljoner fat ur oljereserven före årsskiftet. Det sa han i ett tal på onsdagskvällen. Tanken är sedan att fylla på reserven när priserna faller, skriver Reuters. I talet sa han också att USA bör öka den inhemska produktionen av olja för att bemöta de skenande priserna till följd av Rysslands invasion av Ukraina, skriver AFP. Enligt medieuppgifter i morse har Biden godkänt en försäljning av 15 miljoner fat olja från USA:s oljereserv. Oljepriserna vände dock upp under kvällen. Vid 20-tiden handlades brent drygt 2 procent högre till cirka 92,50 dollar fatet. WTI-oljan steg nära 3 procent till runt 86 dollar fatet. Omni 221019. Rysk diplomati svänger - fokus på Asien och Afrika. Det finns inte längre någon poäng med rysk diplomatisk närvaro i väst - det är dags att fokusera på länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Det var budskapet från den ryske utrikesministern Sergej Lavrov under ett tal till diplomatstudenter i veckan, rapporterar DN med hänvisning till statliga ryska Sputnik. Lavrov hävdar att ryska diplomater i väst utsätts för hot och trakasserier. "Men viktigast är att det inte längre finns något arbete för dem att utföra sedan Europa beslutat att stänga ute oss och att sätta stopp för allt ekonomiskt samarbete. Innebär en ny linje i rysk utrikespolitik. Warszawabor höll "omröstning" om att annektera ryska ambassaden. Omni 221020. Storbritannien: Troligt med storskalig rysk reträtt. På tisdagen sa den ryske generalen Sergej Surovikin, nytillsatt befälhavare för styrkorna i Ukraina, till ryska medier att "en svår situation uppstått i Chersonregionen". Det är ett mycket ovanligt erkännande - och tyder sannolikt på att Ryssland planerar en storskalig truppförflyttning bort från området väster om floden Dnipro, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. Att transportera soldater och utrustning över den kilometerbreda floden innebär ett stort logistiskt problem för ryssarna då alla de fasta broarna skadats kraftigt, enligt britterna. De ukrainska styrkorna rycker allt närmare staden Cherson, och på onsdagen flydde det rysktillsatta ockupationsstyret inför den väntade slutstriden. Ukraina: Folkförflyttningen från Cherson är att likna vid massdeportering. Omni 221020. Izium byggs upp igen: "Vi kommer återvinna allt." Izium i östra Ukraina led svårt under sju månaders rysk ockupation. Rapporter om tortyr och massgravar har avlöst varandra. Fem veckor efter befrielsen jobbar invånarna hårt med att bygga upp sitt hem, skriver AFP. Asfaltsläggare fyller igen bombkratrar i vad som kallats "motorvägen till helvetet" medan vägarbetare målar vita streck. Vägar och rälsförbindelser är öppna igen, och 4G-täckningen är tillbaka. Inne i staden råder febril aktivitet när byggarbetare och maskiner sopar bort spåren av ryssarna. Det finns samtidigt ett hållbarhetstänk - ryska kvarlämningar, som en bit pontonbro intill en Z-märkt stridsvagn i floden Donets, är gratis byggmaterial. "Vi kommer att återvinna varje liten grej, forma om dem och använda dem här eller varhelst de behövs," säger den 27-årige militäringenjören Denys. En blågul skylt hänger vid stadens infart: "Vänner, ni är fria!." Vardagen återvänder sakta - musik spelas och volontärer bjuder på choklad. Omni 221020. Ryskt stridsflyg avfyrade robot nära brittiskt plan. Den 29 september skedde ett möte i luften över Svarta havet mellan två ryska stridsflygplan och ett obeväpnat plan från det brittiska flygvapnet, uppger den brittiske försvarsministern Ben Wallace enligt Reuters. I samband med händelsen avfyrade ett av de ryska planen en robot i närheten av det brittiska. Ryssland har uppgett att ett tekniskt fel låg bakom incidenten. "I ljuset av denna potentiellt mycket farliga händelse har jag uttryckt min oro till min ryske motsvarighet," säger Wallace. Storbritannien ställde in sina patrullflygningar efter händelsen, som inträffade i internationellt luftrum. Nu har de återupptagits igen, men med eskort av stridsflyg. Omni 221020. Kristersson ser positivt på förslag till nya sanktioner. Statsminister Ulf Kristersson (M) ser gärna nya sanktioner mot Ryssland med anledning av invasionen i Ukraina. Det säger han i samband med EU-toppmötet på torsdagen, skriver TT. Kristersson är positivt inställd till kraven som lyfts från Polen, Estland, Lettland och Litauen, som vill rikta sanktioner mot fler banken och begränsa importen av flytande naturgas. Statsministern säger sig vara "helt öppen" för diskussion. "Då är det viktigt att vi behåller enigheten i dem, att de blir verkningsfulla och att de verkligen efterlevs," säger han till nyhetsbyrån. Omni 221020. Zelenskyj ber författare berätta om terrorn i Ukraina. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj vädjar till världens författare att skriva om den terror Ryssland utsätter Ukraina för, rapporterar AFP. Under ett anförande under den internationella bokmässan i Frankfurt på torsdagen sa Zelenskyj att Ryssland "importerar död istället för kultur". "Svaret är kunskap. Böcker, artiklar, reportage - det är svaren," sa Zelenskyj. Mässan har ett särskilt fokus på ukrainsk litteratur, samtidigt som de statliga ryska kulturinstitutionerna i år inte är välkomna till mässan. Omni 221020. Macron efterlyser stabilitet - Ryssland hånar Truss. Reaktionerna från omvärldens ledare började trilla in kort efter beskedet att Liz Truss avgår som brittisk premiärminister, skriver TT. En av de första att kommentera var Frankrikes Emmanuel Macron. Han skriver att han träffat Truss flera gånger och att de haft en konstruktiv arbetsrelation. "Jag hoppas hur som helst på stabilitet igen i Storbritannien så fort som möjligt. Det är bra för oss och det är bra för vårt Europa," säger Macron. Den irländska premiärministern Michael Martin säger att Storbritannien så fort som möjligt måste utse Truss efterträdare och påpekar även han att det är viktigt med stabilitet, skriver AFP. Från Ryssland hörs andra tongångar. Ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova skriver på meddelandeappen Telegram att Storbritannien "aldrig upplevt en liknande skamfläck som premiärminister". Truss avgick efter bara 44 dagar Omni 221020. Ukraina varnar: Växande hot för invasion från Belarus. Risken för en ny markoffensiv mot Ukraina från Belarus växer. Det säger den biträdande chefen för Ukrainas generalstab Oleksiyj Gromov, rapporterar AFP. Varningen kommer en vecka efter att Ryssland och Belarus meddelat att länderna ska skapa en gemensam militär styrka med bas i Belarus. Enligt Gromov är det sannolikt att offensiven kommer att ske i Ukrainas västra delar, för att skära av leveranser av vapen och annan utrustning från väst. Tidigare i veckan meddelade Minsk att 9 000 ryska soldater och 170 stridsvagnar ska placeras i Belarus. Gromov: Den aggressiva retoriken trappas upp. Ryssland har även under dagen beskjutit Ukraina med raketer. Ryskt stridsflyg patrullerar den belarusiska gränsen. Omni 221020. Tusentals civila har lämnat Cherson inför slutstriden. Hittills har 15 000 personer evakuerats från den ukrainska staden Cherson, som är under rysk kontroll, uppger ryska myndigheter enligt AFP. Ryssland har uppmanat människor att lämna staden eftersom Ukraina sannolikt står i begrepp att anfalla för att ta tillbaka kontrollen. Totalt väntas mellan 50 000 och 60 000 civila behöva lämna Cherson, enligt den ryska sidan. Jörgen Elfving, säkerhetsexpert och före detta överstelöjtnant, säger till SVT att Ukrainas taktik sannolikt blir avgörande för hur skadad staden blir vid ett återtagningsförsök. Han tror att det är tveksamt att de ukrainska styrkorna går in i staden eftersom strid i gatumiljö är svårt och kostsamt. "Möjligen kan man ha för avsikt att inringa staden och tvinga ryssarna att ge upp,"säger han. Det Moskvatillsatta styret har redan lämnat staden. Människor förs med båtar ut ur Cherson. Cherson är den enda regionhuvudstad som Ryssland har kontroll över. Omni 221020. Rysk toppdiplomat: Nato ökar inte Sveriges säkerhet. Sverige kommer inte bli säkrare om landet går med i Nato. Det säger den ryske toppdiplomaten Gennadij Gatilov till SvD under ett möte med journalister i Genève. Gatilov konstaterar att Sverige och Finland har fattat sina beslut och är "fria att göra som de vill". "Fast Sverige ska veta att beslutet inte kommer att öka deras säkerhet. Det gynnar definitivt inte goda relationer med Sverige och Finland, och vi kommer att agera - samt ta hänsyn till den här nya utvecklingen," säger han. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger till tidningen att den ryske diplomatens påståenden inte är förvånande. "Detta är den officiella ryska linjen." Gatilov hävdar att det är påtryckningar från Nato som ligger bakom att Sverige och Finland ansökt om att gå med. Kääihkö: Om man ska skylla på någon får Ryssland och Putin skylla sig själva. Gennadij Gatilov är Rysslands nuvarande FN-ambassadör. Omni 221021.Serie explosioner i Charkiv: "Var extremt försiktig." En rad explosioner har inträffat i Charkiv på fredagsmorgonen, uppger lokala regeringsföreträdare. Fem personer ska ha skadats. "Var extremt försiktig", skriver Charkivs borgmästare Ihor Terechov på Telegram. Det ska även ha skett explosioner i Zaporizjzja, enligt lokala regeringsföreträdare. Uppgifterna om de explosionerna är mycket knapphändiga, skriver Reuters. Räddningsinsatsen i Charkiv är pågående. Uppgifterna om Zaporizjzja kommer från den regionala guvernören. Omni 221021. Stor strid om Cherson allt närmare - Ryssland uppges skicka 2 000 nya soldater. Ryssland och Ukraina gör sig redo för en stor strid om den ukrainska staden Cherson. På fredagsmorgonen uppger den ukrainska armén att Ryssland har skickat ytterligare 2 000 nyligen mobiliserade ryska soldater till staden, skriver Radio Free Europe. Den ryska sidan försöker skapa befästningar runt staden. Samtidigt rycker den ukrainska sidan närmare. Ukrainas mål är att driva de ryska soldaterna österut över floden Dnepr, enligt Euronews. I ett videoklipp från förra veckan syns en rysk soldat hoppa på ett fartyg. Enligt Radio Free Europes granskning på torsdagen, baserad på bland annat satellitbilder och omkringliggande landmärken, var färjan på väg att korsa just Dnepr. Videon belyser den ökande pressen på de ryska soldaterna. Cherson är den största ukrainska staden som har ockuperats av ryssarna. Den viktiga hamnstaden, med flera tunga industrier, är därför en nyckelstad för båda sidorna. Bodde 284 000 i Cherson före kriget. Ukrainska attacker häromdagen tycks vara starten på en större motoffensiv. Cherson vore en pinsam förlust för Ryssland och Putin. Omni 221021. Arresteringsorder mot rysk journalist - har flytt landet. En rysk domstol har utfärdat en arrestringsorder för den ryska tv-journalisten Marina Ovsyannikova, som blev världskänd efter att hon protesterat mot kriget i rysk tv, rapporterar The Guardian. Ovsyannikova flydde från en husarrest i början av oktober. Enligt hennes advokat Dmitry Zakhvatov har hon nu lyckats lämna landet och befinner sig "under beskydd av en europisk stat". Det var i mars som Ovsyannikova avbröt en nyhetssändning i kanalen Channel One genom att visa upp ett plakat med texten "Stoppa kriget. Tro inte på propagandan. Alla ljuger här. Ryssland mot krig." Hon riskerar upp till tio års fängelse för att ha spridit "falska uppgifter". Ovsyannikova är efterlyst av Ryssland. I juli protesterade Ovsyannikova igen i centrala Moskva - höll upp en skylt med texten "Putin är en mördare". Omni 221021. Kommentar: Hon spred sanna uppgifter. Putin är en mördare. Uppgifter: Kraftsamling i Belarus är en distraktion. Nyheten att ryska och belarusiska styrkor kraftsamlar i Belarus är sannolikt en avledningsmanöver, skriver det brittiska försvarsdepartement i en uppdatering. Förutom att uppvisa rysk-belarusisk solidaritet är målet sannolikt att få Ukraina att rikta om sitt fokus till den norra gränsen, enligt underrättelseuppgifterna. Tidigare uppgifter pekade på att 70 000 belarusiska soldater och 15 000 ryssar deltog i en övning. Ryssland släppte en video, varpå Ukraina varnade för en ökad risk för en markoffensiv från Belarus. Men: "Ryssland saknar sannolikt förmågan att skapa stridsfärdiga formationer av den påstådda storleken - dess styrkor är upptagna i Ukraina. Den belarusiska militären har högst sannolikt minimal förmåga att genomföra komplexa operationer", skriver britterna. Omni 221021. Kallas oro: Ren terror - Ryssland vill skrämma oss. EU:s ledare fortsätter uttrycka stark oro för kriget i Ukraina - och hur andra länder sluter upp bakom Ryssland. Det rapporterar AFP och TT. Lettlands premiärminister Krisjanis Karins konstaterar att Belarus mer och mer blir "en medhjälpare till Ryssland i det här kriget". Från baltiskt håll kommer även krav på en särskild tribunal för Rysslands brott i Ukraina. "Det här är ren terrorism. Det görs för att skrämma oss och få oss att undvika att ta beslut som vi annars skulle ta," säger Estlands premiärminister Kaja Kallas i samband med mötet mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer. Frågor som diskuteras på mötet är bland annat om och hur beslagtagna eller frysta ryska tillgångar kan användas för att hjälpa Ukraina. Internationella brottmålsdomstolen ICC utreder möjliga ryska krigsbrott. Även Litauen pekar på behov av en tribunal. Omni 221021. Kommentar: Frysta ryska tillgångar måste absolut konfiskeras för att återuppbygga Ukraina. Den som förstör måste betala notan. Putins nya propagandadrag: Skjuta prick och dunka rygg. I en ny propagandavideo som sprids i Ryssland besöker Vladimir Putin ett träningsläger för mobiliserade soldater. Det rapporterar Wall Street Journal. Filmen antas av bedömare vara presidentens senaste försök att vända det kraftiga motståndet mot mobiliseringen. I filmen ses Putin skjuta några rundor med ett prickskyttegevär av märket Dragunov för att sedan borsta av rocken, dunka en soldat i ryggen och önska denne lycka till. Den ryska mobiliseringen har mött hård kritik från den ryska befolkningen. Från början sades det att endast män i reserven med militär utbildning skulle omfattas, men betydligt fler grupper än så har kallats in. I många fall har de snabbt skickats till den ukrainska fronten, med liten eller ingen militärutbildning. Omni 221021. Näringslivet: Inbrottsvåg hos svenska bolag kan ha koppling till kriget i Ukraina. Svenska industribolag har blivit bestulna på komponenter och utrustning som enligt en utredning från Svenskt Näringsliv kan användas i militära syften. Det rapporterar DI. Det kan inte uteslutas att stölderna har en koppling till Rysslands krig mot Ukraina, säger Svenskt Näringslivs säkerhetspolitiske expert Johan Sjöberg. Enligt honom rör det sig om företag både inom och utom försvarsindustrin. Omni 221021. EU överens om pristak - gaspriser föll tvåsiffrigt. Gaspriserna i Europa föll rejält på fredagen efter att EU:s ledare enats om en plan för ett pristak efter månader av dödläge i frågan, skriver Financial Times. De nederländska TTF-terminerna för europeisk naturgas föll drygt 12 procent. "Marknaderna har reagerat, priserna kommer ner," säger Estlands premiärminister Kaja Kallas, enligt tidningen. Kallas: Höga gaspriser driver inflationen och det är skadligt för ekonomin. Omni 221021. Ryssland påstås ha minerat damm: "Storskalig katastrof." Ukrainas president anklagar Ryssland för att ha satt ut minor vid en hydroelektrisk damm i Cherson-regionen i södra Ukraina, som kontrolleras av ryska styrkor. Det rapporterar TT. "Enligt vår information har aggregatet och dammen som tillhör Kachovkas hydroelektriska kraftverk minerats av ryska terrorister," säger Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga tal. "Om dammen skulle förstöras kommer norra Krimkanalen helt enkelt att försvinna." Han tillägger att ett sådant scenario skulle innebära "en storskalig katastrof". Presidenten medverkade under torsdagen via videolänk på mötet mellan EU:s stats- och regeringschefer och varnade då för att den ryska regimen beordrat sina trupper att rikta sina attacker mot landets energiförsörjning. Tidigare i veckan meddelade Kiev att 30 procent av landets kraftverk förstörts sedan 10 oktober med massiva strömavbrott som följd. (svt 221021.) "Wagnerlinje" i Luhansk - ska stoppa Ukrainas armé. Försvarslinjer har upprättats i ryskockuperade delar av regionen Luhansk i östra Ukraina i syfte att stoppa ukrainska framryckningar. Det rapporterar CNN som publicerat bilder från satellitföretaget Maxar. Bilderna uppges visa flera rader av cementpyramider i närheten av staden Hirske, som Ryssland hoppas ska stoppa ukrainska stridsvagnar och andra fordon. De visar även en skyttegrav strax bakom. Enligt CNN benämns pyramiderna i ryska medier som "Wagnerlinjen", syftandes på legosoldater i Wagnergruppen som Ryssland enligt det brittiska försvarsdepartementet använt sig av under invasionen. Groparna till pyramiderna ska ha grävts i två omgångar, först den 25 september och sedan mellan 30 september och 5 oktober. Liknande konstruktioner har använts sedan andra världskriget. Omni 221022. Ukrainska barn blir ryska krigsbyten: "Ville inte åka." Sedan den ryska invasionen inleddes har tusentals ukrainska barn på flykt förts till Ryssland för att adopteras av ryska familjer. Det är en del av en rysk strategi för att måla upp den ryska invasionen som ett nobelt åtagande, skriver New York Times. 14-åriga Anja, som flydde från ett hem för tuberkulossjuka i Mariupol, berättar om hur en buss förde henne djupare in i ryskt territorium. "Jag ville inte åka. Men ingen frågade mig," säger hon. Hon berättar att hon tappat den bok där hon hon hade sin mammas telefonnummer, och nu bara minns de tre första siffrorna. Anja: "Jag vill inte vara här." En granskning av AP visar hur Ryssland använder ukrainska barn för att rättfärdiga invasionen. En FN-panel har anklagat Ryssland för att tortyr och våldtäkter mot barn. Omni 221022. Expert: EU kan göra mer för att stoppa ryska handeln. Europa kan göra mer för att skärpa sanktionerna mot Ryssland och stoppa kriget i Ukraina. Det säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet, i SVT:s Ekonomibyrån. EU skulle kunna stoppa import och export av fler varor, menar han, och uppger att unionen har ett inflytande på rysk ekonomi långt bortom flyg- och försvarsindustrin. "EU är fortfarande Rysslands största handelspartner, även om Kina, Turkiet och Indien tagit över en del av de här rollerna," säger han. Både han och Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard talar om vikten av att täppa igen omvägar som pengar och varor tar till och från Ryssland. Omni 221022. 33 ryska robotar skjutna mot Ukraina under lördagen. Under lördagen har viktig infrastruktur runtom i Ukraina träffats av ryska robotar, uppger den ukrainska armén enligt Reuters. Totalt ska 33 robotar ha avfyrats, varav 18 kunde skjutas ner. Beskjutningen började runt åtta på morgonen lokal tid. Enligt den ukrainska energibolaget Ukrenergo ska flera energianläggningar ha varit måltavlor. Samtidigt tackar Ukrenergos chef Volodymyr Kudrytskyj alla de människor och företag som frivilligt hjälpts åt att minska energianvändningen med 20 procent. Energichefen: Tack till människor och företag som gör det de kan. Ukrenergo: Attackerna 10-12 oktober var de största mot ett energisystem i Europas historia.
Omni 221022. Kommentar: Ryssland bedriver terrorism på sin högsta nivå - statsterrorism. Motvilja bland minoriteter: "Liten gnista kan räcka." Protesterna mot Vladimir Putins mobilisering till kriget i Ukraina har växt i Ryssland de senaste veckorna, inte minst i de områden där etniska minoriteter bor. Det skriver Politico. Den ryskfödde Berlinbaserade statsvetaren Sergej Sumlennyj, bland annat tidigare redaktör på ryska tv-kanalen RBC-TV, tror uppror gror i framför allt i delregionerna och territorier i norra Kaukasus, Jakutien (Sacha) och centrala Volga. Han säger att många invånare har det tufft ekonomiskt. Dessutom finns en känsla av att utvinningen av naturresurser endast gynnar Moskva och auktoritära eller nonchalanta styren på lokal nivå väcker allt större missnöje, enligt Sumlennyj. "Det kan räcka med en liten gnista," säger Sumlennyj och jämför med den arabiska våren 2011 och de pågående protesterna i Iran. "Revolter utlöses ofta av upplevd förolämpning. Så det kan vara en inskränkning av religiösa regler eller lokala seder." Dödsskjutningen på militärbasen utanför Belgorod förra helgen ses som exempel på uppror. Källor: Ryska eliten har ändrat position gällande kriget i Ukraina. Omni 221022. WP: Wagnergruppen vill ta Bakhmut som en "trofé" - experterna sågar strategin. Legosoldater från den privata milisen Wagnergruppen gör upprepade försök att knäcka det ukrainska försvaret kring staden Bakhmut i den ukrainska regionen Donetsk, men frontlinjerna har knappt förändrats på fyra månader. Det skriver Washington Post i ett reportage. Striderna beskrivs som tuffa med stora förluster åt båda håll och enligt WP anser experter att de ryska försöken att rycka fram saknar all logik. Forbes skriver att staden inte har något strategiskt värde och beskriver attackerna som meningslösa. Båda tidningarna skriver att det troligen är andra saker som Wagnergruppen vill uppnå. Enligt WP vill man få en "militär trofé" att visa upp för Vladimir Putin, medan Forbes beskriver det som ett sätt att sprida narrativet om att man faktiskt kan nå militära vinster trots att de senaste månadernas strider i stort talar för ukrainsk fördel. Enligt WP får Wagnergruppen inget understöd av reguljära ryska styrkor. Tusentals soldater från Wagnergruppen har skickats till Ukraina.
Omni 221022. Gilda Hamidi-Nia om dokumentärfilmen Befriad: "Det är vanliga människors berättelser." En äldre man bor ett stenkast från massgraven i Izium, och en annan besöker cellen han satt fängslad i under 46 dagar. I den nya SVT dokumentären "Befriad" får man möta människor som levt under den ryska ockupationen i ett halvår. Skaparna bakom den nya dokumentärfilmen är SVT:s team Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist. Under sin resa i nordöstra Ukraina har de mött människor som berättar om livet innan och efter det att ukrainska styrkor återtog mark i Charkivregionen. "Det är verkligen vanliga människors berättelser. Människor som har påverkats av kriget på olika sätt, och som skildrar hur livet under den ryska ockupationen har varit," säger Gilda Hamidi-Nia. Dokumentärfilmen "Befriad" släpps på lördagen den 22 oktober och går att se på SVT play här. svt 221022. Kvinnor i militären väcker debatt i Ryssland: "Mannen har alltid varit krigaren." I veckan la den ryske politikern Aleksej Tjepa försiktigt fram ett förslag om att även kvinnor bör göra militärtjänstgörning, eftersom den stagnerade invasionen av Ukraina lett till personalbrist. Det rapporterar El País. I nuläget behöver kvinnor och barn under 16 inte genomföra militärtjänstgöring, och kvinnor tillåts inte anmäla sig till att delta frivilligt i invasionen. Förslaget har skapat debatt, och väckt kritik från flera håll. Tatiana Butskaja, ordförande för dumans familjeutskott, säger att förslaget går emot Rysslands och Sovjetunionens historia. "Mannen har alltid varit krigaren, och kvinnan väntar på honom och vaktar hemmet," säger hon. Omkring fyra procent av den ryska militären är kvinnor. Omni 221023. Ryskt stridsplan kraschade in i bostad i Sibirien. Ett ryskt stridsflygplan har kraschat in i ett bostadshus i den ryska staden Irkutsk i Sibirien, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Tass. I ett inlägg på Telegram skriver stadens guvernör att han befinner sig på olycksplatsen och att det ännu inte finns några uppgifter om dödsfall bland de boende. Enligt ryska myndigheter omkom de två piloterna. I måndags kraschade ett annat ryskt stridsplan in i ett flerfamiljshus i staden Jejsk, nära Ukraina, och minst 15 människor dödades. Planet störtade i ett tvåvåningshus. Det ska handla om en Suchoi 30 som var ute på testflygning. Omni 221023. Kommentar: Så går det med flygplan som stått i hangarer och rostat. Svenskar tränar ukrainska rekryter i Storbritannien: "De som är här ska ut i krig." Svenska instruktörer hjälper Storbritannien att ge ukrainska frivilliga militärer träning, rapporterar SvD. I ett reportage från hemlig plats i norra England berättar brittiska sergeant major Kelly att Sverige bidragit med viktig spetskompetens i hur man hanterar landminor samt hjälper sårade. Stefan Petterson, förbandschef på P 4 Skaraborgs regemente, säger att det är ett jätteviktigt uppdrag. "De som är här ska ge sig ut i krig," säger han. Totalt ska 19 000 ukrainska rekryter få totalt fem veckors utbildning på olika platser i landet. Förutom Sverige deltar även Kanada, Danmark, Finland, Norge, Nya Zeeland, Nederländerna och Lettland i projektet. Över 5 700 ukrainska volontärer har hittills utbildats av brittiska styrkor. Omni 221023. Cherson blir ukrainskt test: "Kan göra det väldigt svårt." Den väntade striden om staden Cherson kommer innebära att Ukrainas militära strategier sätts på prov ordentligt, skriver Wall Street Journal. Medan ryska styrkor tagit kontroll över städer genom att nästintill jämna dem med marken har Ukraina försökt undvika strid i stadsmiljö genom att först slå mot rysk logistik och sedan tvingat ryssarna att retirera innan de omringas. Men Cherson kan bli annorlunda. Ukraina slår sedan länge mot bränsle- och ammunitionsdepåer i hopp om att ryska styrkor ska fly österut över floden Dnepr, men det har inte skett än. Militärstrategiska experter spår att stadens symboliska betydelse kan göra Ryssland mer villiga att strida för Cherson än vid andra ukrainska offensiver. "Om ryssarna vill strida om Cherson och är beredda att offra förband kan de göra det väldigt svårt," säger Phillips O’Brien. Även i Kupjansk stod ryssarna för ett motstånd som ledde till att staden till stor del förstördes. Sjojgu anklagar Ukraina för smutsig bomb i rundringning - väst avvisar påståendet. USA, Storbritannien och Frankrike avfärdar den ryske försvarsministern Sergej Sjojgus påstående om att Ukraina förbereder användandet av en "smutsig bomb", rapporterar AFP. En så kallad smutsig bomb är inte ett kärnvapen, utan en konventionell bomb som sprider radioaktiv strålning. "Världen skulle genomskåda alla försök att använda detta påstående som en förevändning för upptrappning", heter det i ett gemensamt uttalande. Det var i går som Sjojgu framförde anklagelserna när han ringde runt till de tre ländernas försvarsministrar samt Turkiets Hulusi Akar. Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förnekar Rysslands påstående.
Omni 221024. Sundström: Anklagelserna grundas i att det går dåligt för Ryssland. Ryska förvarsministern Sergej Sjojgu har anklagat Ukraina för att förbereda en attack med en "smutsig bomb". Enligt SVT:s korrespondent Bert Sundström kan anklagelserna kopplas till de ryska motgångarna i kriget. "Grunden tror jag är att det går ganska dåligt för Ryssland i kriget," säger han i SVT Morgonstudion. Under helgen gick Sergej Sjojgus telefon varm. Den ryska försvarsministern ringde till försvarsministrar i Turkiet, Frankrike och Storbritannien och varnade att Ukraina kommer trappa upp kriget genom användning av "smutsiga bomber" där radioaktiva ämnen sprids av sprängladdningar. Sjojgu menar också att västländerna planerar att stödja Ukrainas planer. Anklagelserna förkastas av alla Nato-allierade. SVT:s korrespondent Bert Sundström menar att de ryska anklagelserna kan handla om motgångarna i kriget. "Då måste man hitta medel för att bromsa Ukrainas framgångar. Sen kan det ju möjligen vara så att man själv har förberett något väldigt obehagligt men det är bara spekulationer," säger han. Bert Sundström betonar att han inte tror att Ryssland kommer använda sig av kärnvapen men menar att Putin är oförutsägbar. "Det är ganska osannolikt att Ryssland tar till kärnvapen men vi har ju sett att regimen i Kreml är beredd att ta till metoder som vi inte trodde att de skulle kunna göra." Hör mer om de ryska anklagelserna i videon.
svt 221025. Ukraina: Ryssland försenar medvetet skeppsgranskning. Ukrainas utrikesdepartement anklagar Ryssland för att försena fartyg som ska hämta spannmål från ukrainska hamnar. Ryska inspektörer "fördröjer inspektioner av lastfartyg, vilket innebär att fler än 165 fartyg har hamnat i kö nära Bosporen" skriver ukrainska UD. "Antalet ökar dessutom för varje dag". (svt 221024.) Fjärrkontrollmördarna bakom Rysslands kryssningsmissiler som anfaller Ukraina. Trots hundratals bilder och videor med öppen källkod som visar flygningen och den dödliga effekten av kryssningsmissiler, är lite känt om vem som exakt är ansvarig för att sätta sina mål och för att programmera deras flygvägar. Tillskrivning av programmeringen av flygbanan för dessa påstådda högprecisionsvapen är relevant eftersom avsiktlig eller urskillningslös inriktning på civila ukrainska och civil infrastruktur kan utgöra potentiella krigsförbrytelser. Efter en sex månader lång utredning kunde Bellingcat och dess utredningspartners The Insider och Der Spiegel upptäcka en hittills hemlighetsfull grupp på dussintals militäringenjörer med utbildnings- och yrkesbakgrund inom missilprogrammering. Telefonmetadata visar att kontakter mellan dessa individer och deras överordnade ökade kort innan många av de ryska kryssningsmissilangreppen med hög precision som har dödat hundratals och berövat miljoner i Ukraina tillgång till el och värme. Gruppen, som arbetar från två platser - en vid försvarsministeriets högkvarter i Moskva och en annan vid amiralitetshögkvarteret i St. Petersburg - ligger begravd djupt inne i den ryska försvarsmaktens stora "Main Computation Center of the General Staff", ofta förkortas till GVC. De flesta medlemmar som identifierats av Bellingcat och partners är unga män och kvinnor, inklusive ett par, man och hustru, många med bakgrund inom IT och till och med datorspel. Några arbetade också vid Rysslands militära ledningscentral i Damaskus under perioden 2016 till 2021, en tidsram under vilken Ryssland placerade ut kryssningsmissiler i Syrien. Andra är mottagare av olika militära utmärkelser, bland annat från Rysslands president Vladimir Putin. Ryssland uppmanar Cherson-invånare att ta värvning. Den rysk-stödda ockupationsmakten i Cherson vill att alla kvarvarande män i staden ska gå med i vad man kallar en milis. Via meddelandeappen Telegram utlyser de "möjligheten" att slåss för Ryssland, om man väljer att stanna kvar i Cherson. Det rapporterar Reuters. Detta är ett grepp som Ryssland tagit till i andra ockuperade ukrainska områden som till exempel Donetsk. Att på något sätt uppmana civila att tjänstgöra i en ockuperande makts militära styrkor är ett brott mot Genevekonventionen. (svt 221024.) Kommentar: Så dum kan väl knappast någon Cherson-invånare vara att man går på det. Ryssland förbereder inför strid om Cherson - bildar en milis och evakuerar civila. Alla män som fortfarande befinner sig i den av Ryssland ockuperade regionen Cherson uppmuntras att gå med i en ny lokal milis, rapporterar Sky News. Enligt den ryskinstallerade ledningen skapas milisen inför den förväntade striden om staden. Samtidigt uppmanar Moskva civila som fortfarande befinner sig i staden att evakuera. "Situationen är tuff. Det är livsviktigt. Det kommer inte vara för en lång tid. Ni kommer definitivt kunna återvända," säger ryskinstallerade ministern Sergej Kravtsov. Omkring 25 000 har evakuerat sedan tisdag, enligt rysk statlig media. Cherson är en av de fyra regioner som Ryssland annekterade förra månaden.
Omni 221024. Tv-profil avstängd - sa att ukrainska barn bör dränkas. En programledare för den statliga ryska tv-kanalen Russia Today har stängts av efter kommentarer om att barn som kritiserar Ryssland bör dränkas, skriver Sky News. Det var i en sändning förra veckan som en författare berättade om hur barn i Ukraina på 80-talet sa att livet vore bättre om det inte vore för att Moskva ockuperade deras land. Varpå programledaren Anton Krasovskij svarade: "De borde ha dränkts i Tysyna. Bara ha dränkt de där barnen, dränkt dem. Alternativt kunde de ha knuffats in i hyddor och bränts." Anton Krasovskij bad tidigare i dag om ursäkt och skriver på sociala medier att han "verkligen skäms". Programledaren: "Jag ber om förlåtelse." Tv-kanalen har också tagit avstånd från uttalandet. Programledaren: "Jag drogs med." Omni 221024. Kommentar: Påminner om läget år 2022 för många barn i Ukraina. 13 kinesiska medborgare åtalats för spioneri i USA. Amerikanska justitiedepartementet har åtalat 13 kinesiska medborgare misstänkta för spioneri i form av olika typer av otillåten påverkan i USA, rapporterar NBC. Två av dem, Guochun He och Zheng Wang, anklagas för att ha försökt att i utbyte mot pengar få ta del av information om ett åtal mot ett kinesiskt bolag, som enligt uppgifter till flera medier är telekomjätten Huawei. De försökte enligt USA:s utrikesminister Merrick B Garland muta en anställd på amerikanska åklagarmyndigheten, men blev i stället lurade i en fälla. "I själva verket var individen som rekryterats en dubbelagent som jobbade för FBI," säger Garland. Sju av de åtalade anklagas för att försökt tvinga en annan kinesisk medborgare tillbaka till hemlandet. Guochun He och Zheng Wang uppges ha försökt betala den anställde motsvarande 140 000 kronor och juveler. De sökte kontakt med den anställde på åklagarmyndigheten 2017. Amerikanska justitiedepartementet höll presskonferens under måndagen. Omni 221024. EU och Tyskland: "Avgör hur Ukraina blir i framtiden." Även om man ska vara försiktig med historiska jämförelser är utmaningen att bygga upp Ukraina efter kriget "inte mindre än en ny Marshallplan för 2000-talet". Det skriver den tyska förbundskanslern Olaf Scholz och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung. "Återuppbyggnaden kommer att avgöra vilket land Ukraina kommer att vara i framtiden. En rättsstat med starka institutioner? En modern ekonomi? En levande demokrati som tillhör Europa?" skriver duon. Planeringen börjar på dagens konferens, säger von der Leyen enligt Politico. "Världens bästa experter ska delta och diskutera hur vi bäst gör detta tekniskt, men också ekonomiskt." Den totala kostnaden för att återuppbygga landet har beräknats till närmare tusen miljarder dollar.
Omni 221025.
Kommentar: För tidigt att planera för Ukrainas framtid. Kriget är inte över. Kostnaden kan lika gärna bli två tusen miljarder dollar. Vad händer om Ryssland till sist använder kärnvapen mot Ukraina? Ingenting kan uteslutas i dagens läge. Meloni: Italien fortsatt en pålitlig Nato-partner. Under Giorgia Meloni kommer Italien fortsätta att vara en "pålitlig" Nato-partner när det gäller stöd till Ukraina. Det säger den nya premiärministern enligt AFP. Under sitt första tal till parlamentet försäkrar Meloni även att Italien fortsatt är en del av västvärlden och Europa. Melonis parti har bland annat stöd av Silvio Berlusconi. Tidigare i veckan läckte en ljudinspelning där Berlusconi hörs beskylla Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att ha provocerat fram den ryska invasionen. Han har tidigare kallat Putin för en av sina fem bästa vänner. Omni 221025. Taiwan: Väntar oss ökning av diplomatiska attacker. Kina kommer sannolikt trappa upp sina "diplomatiska attacker" mot Taiwan de kommande veckorna, efter att kommunistpartiets kongress avslutats i helgen. Det säger den taiwanesiske utrikesministern Joseph Wu enligt Reuters. Enligt Wu handlar det framför allt om försök att lura över öns allierade länder på Kinas sida. I nuläget är det endast 14 länder som officiellt erkänner den taiwanesiska regeringen. "Våra diplomatiska utmaningar blir större och större. Vår situation ser ut att bli svårare framöver," säger Wu. Omni 221026. WHO: 631 ryska attacker mot den ukrainska vården. Sedan den ryska invasionen inleddes i februari har 631 attacker utförts mot ukrainska vårdinrättningar, enligt WHO:s statistik. Totals ska ha 100 personer ha dött i attackerna och 129 skadats i attackerna, som påverkat 549 faciliteter. En klar majoritet av attackerna har skett med "tunga vapen". Ukraina och dess allierade har upprepade gånger anklagat Ryssland för att attackera infrastruktur som sjukhus och skolor, något som Kreml fortsatt förnekar, skriver CNBC. Se WHO:s statistik här. Fredsprisvinnaren: Risk att krigsbrott förblir ostraffade. Sedan 2014 har Oleksandra Matvitjuks organisation Centre for Civil Liberties dokumenterat ryska krigsbrott i Ukraina, och i år tilldelades organisationen Nobels fredspris. "Varje dag dokumenterar vi olika sorters krigsbrott," säger hon till The Guardian. Trots all den internationella uppmärksamheten som riktas mot Ukraina så är Matvitjuk orolig att många ryska krigsbrott riskerar att bli ostraffade, bland annat på grund av det stora antalet. "Vi är i en situation där det nationella systemet är så överbelastat med en extrem mängd brott och den internationella domstolen kommer begränsa sin utredning till ett fåtal fall," säger hon. Menar att det kommer finnas ett "ansvarsgap". Omni 221026. Befälhavaren: Putin vill se blod på Lukasjenkos händer. Den senaste tiden har Ryssland skickat tusentals soldater till Belarus, och Ukraina har varnat landet för att ge sig in i kriget. Det skriver BBC. "Jag tror att Putin vill att Belarus kliver in i Ukraina så att Lukasjenko också blodas ner, och måste genomföra kriget med honom," säger Valery Sakhastjyk, tidigare belarusisk befälhavare och oppositionspolitiker i exil. Samtidigt säger han att Lukasjenko sannolikt kommer göra allt han kan för att slippa skicka in trupper i Ukraina. Risken är dock inte obefintlig, säger han. Belarus stöttar redan Ryssland i kriget. Omni 221026. Rysk robotövning tio mil från norska gränsen. På onsdagseftermiddagen har Ryssland avfyrat interkontinentala ballistiska robotar och kryssningsrobotar vid en militärövning i Barents hav, tio mil från norska gränsen, rapporterar Aftenposten. Enligt Kremls hemsida ledde president Putin själv övningen, uppger tidningen. Försvarsminister Sergej Sjojgu säger enligt Moscow Times att den rutinmässiga övningen simulerade "en massiv kärnvapenattack som svar på en fientlig kärnvapenattack". Såväl ubåtar som markbaserade robotsystem och bombflygplan användes i övningarna, skriver Barents Observer. En del av övningen sker nära staden Murmansk, där Rysslands viktigaste ubåtsbas ligger. "Om det skulle ske stora rörelser här är det grund till att följa det," säger Barents Observers redaktör Thomas Nilsen. Forskare: Kan betraktas som en signal till Norge. Ryssland övar med sin så kallade "kärnvapentriad". Statliga medier sände bilder på hur Putin följde övningen. Omni 221026. Kommentar: Putin är extremt farlig på grund av sitt stora intresse och förtröstan på kärnvapen. Myndighetsanställda flyr Ryssland: "Diskar inte ens kaffekopparna efter sig." När den ryska mobiliseringen inleddes för fem veckor sedan fick många statligt anställda, bland annat it-specialister, löften om att undantas. Något skriftligt löfte har fortfarande inte kommit - därför har en lång rad anställda i den federala regeringen och lokala myndigheter i Moskva flytt landet av rädsla för att bli inkallade, skriver oberoende Meduza med hänvisning till Verstka, en annan oberoende medieplattform. Enligt en rad regeringskällor har så många som 20 till 30 procent av personalen lämnat vissa myndighetsavdelningar i Moskva. Avsaknaden av it-tekniker uppges ha lamslagit avdelningarnas arbete. "Det är löjligt, de drar utan att ens samla ihop sina saker från skrivbordet eller diska sina kaffekoppar," säger en källa. Programmerare och systemadministratörer är bland dem som flyr i störst utsträckning. Inkallade tvingas frysa utan tillräcklig utrustning. En rysk it-specialist har flytt till ett tält i skogen.
Omni 221026. Zelenskyj: Positiv trend i relationen till Israel. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger på torsdagen att han ser mer positivt på relationen till Israel efter att de två länderna utbytt underrättelser om de iranska drönare Ryssland använt i Ukraina, rapporterar AFP. "Vi är i början av ett samarbete, det här är en positiv trend i relationen till Israel [...] efter ett långt uppehåll kan jag se att vi gör framsteg." Zelenskyj har upprepade gånger bett Israel om att få köpa deras avancerade luftförsvarssystem, men Israel har vägrat. Förra veckan uttryckte den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba en förhoppning om att situationen kan förändras när Israels ärkefiende Iran nu "praktiskt taget blivit en medbrottsling i kriget mot Ukraina". "Samma drönare som förstör Ukraina i dag riktas också mot Israel," sa han enligt BBC. Uttalade sig på onsdagen. Ukraina: Teherans inblandning borde vara en röd linje för Israel. Israels försvarsminister Benny Gantz: Kanske skickar varningssystem, men inte vapen. Omni 221026. Rysk mediepersonlighet har flytt till Litauen. Den ryska medieprofilen Ksenia Sobtjak har flytt till Litauen efter att ryska medier rapporterat att hon är misstänkt för storskalig utpressning, rapporterar AFP. Sobtjak var motkandidat till Putin i presidentvalet 2018. Hennes far, den tidigare S:t Petersburg-borgmästaren Anatolij Sobtjak, var en gång Putins chef. Hennes villa i Moskva uppges ha genomsökts av polis inom ramen för brottsutredningen, som riktas mot hennes mediebolag Attention Media. En av de högsta cheferna, Kirill Suchanov, greps tidigare i veckan. "Det står helt klart att det är en attack på min redaktion, den sista fria redaktionen i Ryssland som man var tvungen att sättas press på", skriver hon på Telegram. Uppges riskera 15 år i fängelse. Var societetslejon innan hon blev mediepersonlighet och oppositionspolitiker. Är bland annat känd som programledare i tv. Omni 221026. Kommentar: Ksenia Sobtjak borde bilda en skuggregering i opposition till Putins diktatur. "Det fria Rysslands vänner." USA misstänker ryska råd till Iran om protester. Vita huset misstänker att Ryssland ger den iranska regimen råd om hur de kan trycka ner de omfattande folkliga protesterna i landet, uppger pressekreteraren Karine Jean-Pierre enligt AFP. "Vi ser tecken på att de överväger hur de kan träna (Iran). Dessvärre har Ryssland erfarenhet," säger John Kirby, chef för Vita husets nationella säkerhetsråd. Kirby upprepade också anklagelserna om att iranier befinner sig på marken i Krym för att hjälpa ryssarna med de drönare som används i Ukraina. Jean-Pierre: De utnyttjar sin omfattande erfarenhet av förtryck. Kallar bevisen för att Iran hjälper Ryssland "tydliga". Uppgifterna gavs vid en pressbriefing på onsdagen. Omni 221026. BBC-granskning: Bevis för att ryssarna har saboterat Mykolajivs vattenledningar. Det mesta tyder på att ryska soldater medvetet förstört vattenledningen till hamnstaden Mykolajiv i södra Ukraina. Det uppger försvarsexperter och FN-företrädare för BBC. Slutsatsen grundas på analyser av satellitbilder och annan data. Bland annat noterades översvämningar kort efter att ledningen skadades i april, satellitbilder visar även att ryska stridsvagnar fanns i närheten. Militärexperten Chris Cobb Smith säger att han inte tror att röret träffats av misstag av artillerield från stridsvagnar, eftersom det inte finns några nedslagsplatser i närheten. "Jag tror att skadorna orsakades av att någon medvetet placerat sprängmedel antingen direkt under röret eller möjligtvis ovanpå," säger han. Mykolajiv har inte haft tillgång till rent dricksvatten på sex månader. Att slå ut så viktig infrastruktur för civila är ett brott mot internationell rätt. På gatorna i hamnstaden ringlar köerna långa för att hämta rent vatten. Mykolajivs vattenchef: Vi står inför en kolossal katastrof. Ryssland den senaste tiden genomfört attacker mot kraftstationer och hotat att spränga dammar.
Omni 221025. Satellitbilder visar: Över 200 kulturarv har skadats. Hittills har minst 207 platser av kulturell betydelse skadats under kriget i Ukraina, enligt FN som jämför satellitbilder över krigsområden. Det handlar om 88 religiösa platser, 15 museer, 76 byggnader med historiskt eller konstnärligt värde, 18 monument och 10 bibliotek. Värst drabbat är östra Ukraina och områdena runt Kyiv. "Vår slutsats är att det är dåligt, och det kan fortsätta att bli ännu värre," säger Krista Pikkat, chef för avdelningen för kultur och nödsituationer vid Unesco. Krista Pikkat: "Under krig skadas kulturarvet ofta som en sidoeffekt, men ibland är det specifikt riktat eftersom det är kärnan i länders identitet." Gruppen studerar hur kulturarven skadats, de pekar inte ut vem som gjort vad och varför.
Omni 221027. Ukrainakriget anstränger västs och Afrikas relation. Under säkerhetsmötet Dakar International Forum on Peace and Security i Senegal i veckan blev det tydligt att kriget i Ukraina skapar friktion mellan Europa och Afrika, där flera länder upplever att deras egna problem överskuggas, rapporterar AFP. Den franska ministern Chrysoula Zacharopoulou, med ansvar för relationer till den franskspråkiga världen, framhöll att Rysslands invasion hotar Europas "stabilitet och integritet" och att Europa förväntar sig solidaritet från Afrika. Senegals president tillika AU-chefen Macky Sall uttryckte stöd för Ukraina, men tryckte samtidigt på att afrikanska länder "är under permanent attack från terrorister". Den tidigare nigerianske presidenten Mahamadou Issofou instämde. "Det är chockerande för afrikaner att se de miljarder som regnat över Ukraina medan uppmärksamheten vänts bort från det som händer i Sahel. Chrysoula Zacharopoulou: Ryssland ansvariga för energi- och matkrisen i Afrika. Omni 221027. Kommentar: Ryssland utövar statsterrorism mot ett demokratiskt land i Europa, det får konsekvenser även för Afrika. Ukraina: Kraftig försämring av Kyivs elförsörjning. Ukrainare i huvudstadsregionen har varnats för en "kraftig försämring" av strömförsörjningen efter Rysslands upprepade attacker mot energiinfrastrukturen, rapporterar The Guardian. Det lokala kraftbolaget Yasno uppger att strömavbrotten kan bli betydligt längre än de planerade, rullande fyratimmarsavbrotten som just nu införts. Stadens elförsörjning har minskat med 30 procent inför den annalkande vintern. Enligt president Zelenskyj har nästan en tredjedel av alla Ukrainas kraftanläggningar skadats i de ryska attackerna. Oktober har varit relativt mild i landet, men i november väntas nattliga temperaturer på -10 till -20 grader. Alla ukrainare uppmanas minska sin elförbrukning. Fler attacker mot energianläggningar under natten. Omni 221027. Zelenskyj: Ryska taktiken i östra Ukraina är "galen". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar i sitt nattliga tal ryssarna för "galenskap" i sina försök att ta kontrollen över Bakhmut i östra Ukraina, skriver Reuters. Staden - som ligger i Donetskregionen och har 70 000 invånare - har varit ett ryskt mål i månader. "Det är här den ryska kommenderingens galenskap är mest uppenbar. Dag efter dag, i månader, driver de människor till döden och har den högsta nivån av artillerianfall, säger han i talet. En rådgivare till presidenten uppger att ryssarna under bara en förmiddag genomförde åtta olika attacker mot Bakhmut, men att de tryckts tillbaka varje gång. Ett övertagande av Bakhmut vore en symbolisk seger för Ryssland, skriver BBC. Omni 221027. Nederbörd uppges försvåra ukrainska motoffensiven. Ukrainas motoffensiv i den sydliga Chersonregionen försvåras av den senaste tidens regn, säger landets försvarsminister Oleksij Reznikov enligt Sky News. "Det är väldigt svårt att använda stridsfordon med hjul," säger Reznikov och tillägger att väderleken ger de ukrainska styrkorna färre alternativ i kampen mot de ryska. Han säger vidare att motoffensiven i Cherson är svårare än den som landet genomförde i den ostliga Charkivregionen i början av hösten. Chersonregionen har varit ryskockuperad sedan invasionens början i slutet av februari. Omni 221027. Egor blev inkallad - nu har hans föräldrar ändrat inställning till kriget. När Ryssland utlyste "delvis mobilisering" blev Moskvabon Egor inkallad. Han har länge varit mot regimen och deltagit i protester. För att undvika kriget flydde han till Kazakstan och har nu bott där i över en månad. "Familjen saknar mig och föräldrarna stöttar inte längre kriget," säger Egor till SVT Nyheter. Läs mer hos svt 221027. Ryssland letar "ukrainsk propaganda" i telefoner. Zaporizjzjabornas telefoner ska från och med nu kontrolleras regelbundet. Det meddelar det ryska ockupationsstyret i regionen som uppges leta efter "ukrainsk propaganda" Telefonkontrollerna uppges vara ett led i införandet av den militära censur som ingår i Vladimir Putins nyligen upprättade dekret om krigslagar. "Från och med i dag i Zaporizjzjaregionen har polistjänstemän inlett selektiva förebyggande kontroller av invånarnas mobiltelefoner," säger Vladimir Rogov, medlem i det av Ryssland tillsatta regionala ockupationsstyret. I förra veckan meddelade den ryske presidenten Vladimir Putin att krigslagar införs i de fyra regioner som Ryssland, i strid med folkrätten, utropat som ryska - Cherson, Zaporizjzja, Luhansk och Donetsk. (svt 221027.) Granskning: Ryska våldet mot civila var strategi. Under den ryska invasionens tidiga skede misshandlades, torterades och mördades hundratals civila ukrainare av ryska styrkor under general Aleksandr Tjajkos befäl. Detta var en del av en uttalad rysk strategi att döda alla som misstänktes hjälpa den ukrainska militären på något sätt, visar en undersökning av AP och det amerikanska public service-bolaget PBS. "Vi har fått ordern: det spelar ingen roll om de är civila eller inte. Döda alla," sa en 21-årig rysk soldat i ett telefonsamtal med sin mamma i slutet av mars. En rad andra soldaters samtal hem till Ryssland har snappats upp, och bekräftar bilden. Vissa nämner att de skjutit ihjäl civila bara för att ha vistats på gatan när "riktiga" civila borde ha hukat i källare. Genomförde utrensningsoperationer kallade "zatjistki". Omni 221027. Kreml: Satelliter kan bli mål om väst går in i kriget. Kommersiella satelliter från USA och andra västländer kan komma att utgöra "legitima mål" för Ryssland om Ukrainas allierade ger sig in i kriget. Det säger Konstantin Vorontsov vid det ryska utrikesdepartementet enligt nyhetsbyrån Tass. "Kvasi-civil infrastruktur kan vara ett legitimt mål för en vedergällningsattack." Uttalandet gjordes i FN. Omni 221027. Putin: Väst bakom kriget - vi försökte vara vänner. Vladimir Putin håller på torsdagseftermiddagen ett tal, där han väntas redogöra för sin syn på världen och möjligtvis sina intentioner i kriget, rapporterar flera medier. Talet inleddes med en långdragen tirad mot väst, som Putin hävdar ligger bakom och "ger bränsle åt" kriget i Ukraina. Väst spelar ett "smutsigt och dödligt spel", trots att Ryssland "försökt vara vänner", enligt Putin. Vidare sa han att västvärlden försöker styra och kontrollera omvärlden, samtidigt som den genomgår ett moraliskt och geopolitiskt förfall. Putin kommenterade också sprängningen av Nord Stream, och kallade anklagelser om att Ryssland ligger bakom det misstänkta sabotaget "galna". Därefter talade han sig varm om relationen till Kina, vars president Xi Jinping han kallar en "nära vän". Relationen länderna emellan är på en "aldrig tidigare skådad nivå", enligt Putin. Omni 221027. Kommentar: Putin sitter i knät på Xi Jinping. När har Putin försökt vara vän med väst? Putin ville erövra Ukraina på några dagar, det misslyckades, men har fortfarande inte gett upp tanken på att erövra mer territorium från Ukraina, och där är väst en nagel i ögat på honom som förhindrar detta. Kina: Vill fördjupa ryskt samarbete på alla plan. Kina är villiga att fördjupa samarbetet med Ryssland "på alla plan", och inga försök att stå i vägen för ländernas framsteg kommer att lyckas, säger Kinas utrikesminister Wang Yi enligt Reuters. I telefonsamtal med sin ryske motpart Sergej Lavrov sa Wang att Kina och Ryssland har en "legitim rätt" att förverkliga sin "utveckling och revitalisering", enligt ett uttalande på det kinesiska utrikesdepartementets hemsida. Telefonsamtalet hölls på torsdagen. Wang Yi befordrades till politbyrån i samband med kommunistpartiets senaste kongress. Omni 221027. Kina följer strikt policy - flera städer isoleras. I Kina ökar coronasmittan stadigt igen och många städer går in i en ny karantän-fas, rapporterar flera medier. Trots att smittan är förhållandevis låg jämfört med resten av världen håller landet hårt i sin nolltolerans mot covid. För tredje dagen i rad har över 1 000 nya fall av insjuknade personer i smittan rapporterats och människor i flera distrikt och städer tvingas isolera sig, skriver The Guardian. Ett distrikt i Wuhan, staden där världens första fall av covid-19 upptäcktes i slutet av 2019, har beordrat över 800 000 personer att stanna hemma till den 30 oktober i ett försök att hindra smittspridningen. Smittspridningen i Kina är förhållandevis låg jämfört med andra länder. En nöjespark i Peking stängde ner under onsdagen efter att en besökare testat positiv för smittan. Tidigare i år stängde Disneyland i Shanghai ner för att förhindra smittspridning. Omni 221027. Högtryck hos Hägglunds: "Full orderbok till 2029." Försvarsbolaget Hägglunds i Örnsköldsvik går för högtryck och orderboken är full fram till 2029. Enligt vd Tommy Gustafsson-Rask skulle bolaget behöva "spotta ur sig en bandvagn om dagen". Det säger han till SvD. Uppgången beror på det oroliga omvärldsläget, men vd:n påpekar att det egentligen inte har med kriget i Ukraina att göra, utan startade redan när Ryssland annekterade Krym 2014. "Den fick många västeuropeiska länder, däribland Sverige, att börja rusta upp - och det är effekten av det som nu syns hos försvarsindustriföretagen," säger han. Omsätter 5 miljarder - vd siktar på 12 miljarder. BAE Systems har sedan tidigare två jätteordrar från Slovakien och Tjeckien som vill köpa stridsfordon 90. Omni 221027. Kina uppges driva hemlig polisstation i Stockholm. Kinesisk polis uppges driva en inofficiell polisstation i Stockholm för att på så sätt utöva påtryckningar på exilkineser. Det rapporterar TT. I en rapport som släpptes på onsdagen identifieras över 50 "polisiära servicekontor" i drygt 30 länder. Ett av dem finns i Stockholm. Syftet är att tvinga brottsmisstänkta kinesiska medborgare att återvända till Kina för att där ställas inför rätta. Officiellt hävdas att hundratusentals brottsmisstänkta på så sätt övertalats att resa tillbaka. Enligt organisationen Safeguard Defenders, som kartlägger människorättsbrott i Kina, är Stockholmskontoret beläget på ett hotell i västra Stockholm. "All information i vår rapport är från kinesiska staten, polisen eller statliga medier", skriver organisationens grundare Peter Dahlin i ett mejl till TT. De kontor som identifieras i rapporten har sedan 2018 upprättats av lokala polismyndigheter i städerna Fuzhou och Qingtian i sydöstra Kina. Det i Stockholm drivs enligt Safeguard Defenders av polisen i Qingtian. TT har utan framgång sökt företrädare för hotellet och personer som kopplas till verksamheten. Två liknande polisstationer ska finnas i Nederländerna. Rapport: Kinesiska "polisstationer" i 21 länder. Kinesiska ambassad till Reuters: Det här känner vi inte till.
Omni 221027. Putins farliga retorik: Putin säger att världen står inför "det farligaste decenniet" sedan andra världskriget. Världen står inför "förmodligen inför det farligaste" decenniet sedan slutet av andra världskriget, har Rysslands president Vladimir Putin varnat. Efter en rad militära nederlag i Ukraina försökte han rättfärdiga Rysslands invasion som har lämnat hans land internationellt isolerat. Putin möter också växande allmän ilska på hemmaplan över hans strävan att mobilisera omkring 300 000 ryssar för Ukrainas krigsinsats. Putin anklagade väst för kärnvapenutpressning mot Ryssland. Västvärlden har fördömt den senaste tidens beslöjade kärnvapenhot från Kreml. Natos militärallians fördömde nyligen Rysslands påståenden om att Ukraina skulle kunna använda en "smutsig bomb" - vilket betyder konventionella sprängämnen fyllda med radioaktivt material. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg avvisade förslaget och sa "Ryssland får inte använda det som förevändning för upptrappning". Huw Edwards presenterar BBC News at Ten-rapportering av Steve Rosenberg i Moskva. BBC News 221027. You tube 3:36. Analys: Putin verkar inte intresserad av att kriga. I sitt långa tal på torsdagen försökte Vladimir Putin hålla kriget i Ukraina i bakgrunden, skriver Anna-Lena Laurén i en analys i DN. Talet gav intrycket av att han inte är intresserad av att fortsätta kriget i Ukraina - han pratar inte längre om att fälla den ukrainska regeringen, skriver hon. "Samtidigt vill han inte backa - han vill att kriget ska få mindre global uppmärksamhet, troligen efter att ha fått sig en duvning av Kinas och Indiens ledare." Talet var en redogörelse för världen enligt Putin - en värld där Ryssland är rent som snö och väst är att beskylla för allt," skriver BBC:s Steve Rosenberg. Rosenberg fäster sig vid det korta ögonblick då Putin sa att han "alltid tänker på de mänskliga liv som går förlorade" - innan han snabbt styrde tillbaka talet till de "enorma vinsterna" och "stärkandet av Rysslands suveränitet". "Inte minsta tecken på ånger. Inga tecken på några u-svängar." Anna-Lena Laurén: Putin är som ett självspelande piano. Steve Rosenberg: Ingen ånger i Putins värld. John Lough: När vintern biter har Putin en ny taktik. Putin: Världen står inför det farligaste årtiondet sedan andra världskriget. Hävdar att Ryssland "aldrig sagt något om att använda kärnvapen".
Omni 221027. Kommentar: Med Putin vid makten så är han garanten för att vi står inför det farligaste årtiondet sedan andra världskriget, till och med för ett tredje världskrig. Sydkorea kläms mellan Kina och USA i gigantkampen. 86-åriga Do Geum-Yeon har bott i sin lugna lilla sydkoreanska bergsby hela livet - under Koreakriget på 1950-talet gömde sig flyktingar här, skriver New York Times. Nu sträcker hon ett anklagande finger mot en snabbt växande amerikansk militärbas på en närliggande bergstopp. "Om det blir krig kommer vår by bli det första målet på grund av den där maskinen där uppe!" Hon är en av flera sydkoreaner som ägnar mycket tid åt att demonstrera mot basen, som huserar det avancerade radar- och robotvärnsystemet THAAD. Sydkorea har noggrant undvikit att välja sida i den tilltagande maktkampen mellan USA och Kina. Den nationella strategin "anmigyeongjung" kan översättas till "USA för säkerheten, Kina för ekonomin". Många anser dock att den stora amerikanska militära närvaron förhöjer spänningarna i det instabila världsläge som Ukrainakriget gett upphov till - och fruktar att Sydkorea kan gå Ukrainas öde till mötes om de väljer sida. Demonstranternas slagord: "Jänkare, åk hem! THAAD, åk hem!" Kina sätter press på Sydkorea om THAAD - Seoul understryker att de fattar sina egna säkerhetsbeslut (10 augusti). Terminal High Altitude Area Defense (THAAD). THAAD has been deployed in the United Arab Emirates, Israel, Romania, and South Korea. On 17 January 2022, THAAD made its first operational interception, of an incoming medium-range ballistic missile in the UAE.
Omni 221019. Bedömare: Putin hoppas på seger i slaget om Bachmut. Under den senaste tiden har strider främst ägt rum i Chersonregionen i södra Ukraina, men nu börjar bataljer i området kring Bachmut intensifieras. Enligt bedömare är det ett tecken på att Rysslands president Vladimir Putin törstar efter synbara framgångar efter flera veckor präglade av bakslag. "Ryssland lider förluster överallt. De behöver någon sorts offensiv seger för att lugna kritiker där hemma och visa det ryska folket att det här kriget fortfarande går enligt plan," säger Samuel Ramani vid den brittiska tankesmedjan RUSI (Royal United Services Institute for Defence and Security Studies) till nyhetsbyrån AP. Ett övertagande av staden skulle punktera de ukrainska försörjningskedjorna och öppna vägen för ryska styrkor mot städerna Slovjansk och Kramatorsk som är viktiga ukrainska fästen i Donetsk. Bedömare menar också att Wagnergruppens närvaro i Bachmut visar hur pass viktig staden är för den ryska presidenten. Delar av Donetsk har kontrollerats av proryska separatister sedan 2014. (svt 221028.) Dokument: FSB vill störta Moldaviens styre. Enligt ett dokument som den ukrainska säkerhetstjänsten kommit över, och som granskats av The Washington Post, jobbar den ryska säkerhetstjänsten FSB för att störta styret i Ukrainas grannland Moldavien. Oppositionspolitikern Ilan Shor beskrivs som ledande i operationen och är en av flera moldaver som USA tidigare under veckan straffade med sanktioner. Enligt amerikanska myndigheter har Shor, i en ryskkoordinerad insats, arbetat för att skapa politisk oro och undergräva landets försök att gå med i EU. Länder i väst befarar nu att demonstrationer organiserade av Ilan Shor kan eskalera under kommande månader och att Ryssland kan komma att begränsa Moldaviens energiförsörjning för att skapa missnöje bland befolkningen och störta regeringen. "Ryssarna gör allt för att släcka lyset, De behöver inte göra mycket mer än så för att destabilisera den moldaviska regeringen", säger en västkälla enligt Washington Post. När Ryssland inledde invasionen i Ukraina i februari fruktade den moldaviska regeringen att ryska trupper skulle strömma in även till Moldavien. Det omedelbara militära hotet har bedarrat, men spänningarna har tilltagit - bland annat på grund av de ryska attackerna mot ukrainsk energiinfrastruktur. (svt 221028.) USA skickar Himars-ammunition och annan krigsmateriel. USA ger ytterligare militärt stöd till Ukraina, motsvarande 275 miljoner dollar (ca 2,9 miljarder svenska kronor), meddelar USA:s försvarshögkvarter Pentagon på sin sajt. Paketet innehåller ännu mer ammunition till raketartilleri-systemet Himars, som är ett nyckelvapen för att Ukraina ska kunna bekämpa Ryssland. Paketet innehåller även 500 precisionsstyrda artilleriskott, 2 000 haubitsprojektiler som innehåller pansarminor, 1 300 pansarskott och 2,75 miljoner patroner till handeldvapen. Sedan Biden-administrationen tillträdde har USA bistått Ukraina med "säkerhetsstöd" motsvarande cirka 18,5 miljarder dollar (drygt 200 miljarder kr). (svt 221028.) Hultqvist (S) vill se en gemensam armé i norr. I Nato borde Sverige skapa en gemensam armé för Nordkalotten ihop med Finland och Norge. Det säger Peter Hultqvist (S), avgången försvarsminister och ny ordförande i försvarsutskottet, till DN. "Det är ju en av grunderna i Nato att man tar ett kollektivt ansvar. I Norden har vi en särskild förpliktelse att hjälpa varandra." Hultqvist ser det som "avgörande" att kunna försvara landområdet från ryska gränsen till norska kusten i ljuset av Rysslands expansionstankar. Han säger att Ryssland kommer vara ett problem för Europa och väst "under lång tid framöver", även utan krig i Ukraina. Omni 221028. Republikansk rapport: Covid spreds sannolikt från labb. Covid-19 är sannolikt ett resultat av en forskningsrelaterad incident i Kina snarare än en naturlig överföring från djur till människa. Den slutsatsen drar en rapport av republikaner i den amerikanska senatens hälsoutskott, rapporterar Wall Street Journal. Rapporten konstaterar att några definitiva slutsatser om pandemins ursprung är omöjliga att dra utan ytterligare bevis, men lyfter det faktum att man inte lyckats identifiera något värddjur nästan tre år in i pandemin. Dessutom har det kommit rapporter om bristande säkerhetsrutiner vid laboratorier i den kinesiska staden Wuhan, där viruset först upptäcktes, skriver utskottet. Huruvida covid-19 är en följd av en labbläcka har varit ämnet för intensiv, och ibland hätsk, vetenskaplig och offentlig debatt. Kina har upprepade gånger förnekat att så skulle vara fallet. Även forskningsvärlden har tidigare pekat på att det är mer sannolikt att viruset spridits från djur till människor. Republikaner har lovat att lansera mer aggressiva undersökningar om de återtar kontrollen över kongressens kammare i mellanårsvalet. Omni 221028. Dokument visar hur FSB vill störta Moldaviens styre: "Behöver bara släcka lyset." Den ryska säkerhetstjänsten FSB arbetar för att störta det västvänliga styret i Ukrainas grannland Moldavien, visar dokument som ukrainsk säkerhetstjänst kommit över och som Washington Post granskat. Den 35-årige oppositionspolitikern Ilan Shor beskrivs som en ledande figur i operationen. Han var en av flera moldaver som USA i onsdags straffade med sanktioner. Enligt amerikanska myndigheter har han i en ryskkoordinerad insats arbetat för att skapa politisk oro och underminera Moldaviens försök att gå med i EU. Västländer befarar att protester organiserade av Shor kan eskalera i vinter och att Ryssland kan komma att kraftigt begränsa Moldaviens energiförsörjning för att skapa folkligt missnöje och störta landets regering. "Ryssarna gör allt för att släcka lyset. De behöver inte göra mycket mer än så för att destabilisera den moldaviska regeringen," säger en västkälla. Moldaviens biträdande premiärminister: Ryssarna skäms över Ukraina-invasionen och behöver en framgång. Ilan Shor lever i exil i Israel och är gift med en rysk popsångerska. Mer än 20 moldaviska och ryska individer och organisationer beläggs med sanktioner av USA. Bakgrund Ilan Shor: Shor är en pro-Moskva oppositionsfigur i moldavisk politik som har beskrivits som "en ledande figur i Kremls ansträngningar att undergräva" den före detta sovjetrepubliken Moldavien, enligt underrättelserapporter. Shor är känd under namnet "den unge" av Rysslands federala säkerhetstjänst (FSB), som, enligt avlyssnad kommunikation, skickade ryska politiska strateger för att hjälpa Shors politiska parti. Den 26 oktober 2022 sanktionerades han av USA:s finansdepartement på grund av sin koppling till den ryska regeringen. Omni 221028. Brittisk rapport: Bräckliga ryska styrkor endast kapabla att försvara sig. Ryssland har sannolikt utökat några av sina enheter väster om floden Dnipro med mobiliserade reservister. Det skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering om kriget. Departementet noterar även att de ryska styrkorna överlag antagit en mer defensiv position de senaste sex veckorna. "Detta beror sannolikt på en mer realistisk bedömning att den kraftigt underbemannade, dåligt utbildade styrkan för närvarande bara är kapabel till defensiva operationer", kan man läsa i rapporten. Runt staden Bachmut i den nordliga delen av Donetskregionen pågår dock en rysk offensiv, skriver AP. Staden är strategiskt viktig för Ryssland då ett erövrande skulle kunna blockera ukrainska försörjningsleder samt öppna upp en väg mot städerna Kramatorsk och Slovjansk. Ryssland har riktat attacker mot Bachmut i över fem månader. Omni 221028. Sjojgu: Mobiliseringen av ryska soldater är klar. Den ryska mobiliseringen är klar, uppger landets försvarsminister Sergej Sjojgu för president Putin enligt Reuters. 300 000 soldater har mobiliserats, enligt Sjojgu. 82 000 har skickats till "konfliktzonen", och 218 000 befinner sig i träningsstadiet. 41 000 har blivit placerade i enheter. "Inga ytterligare åtgärder är planerade," säger försvarsministern. I ett tv-sänt uttalande tackar Putin rekryterna för att de "försvarar Ryssland, sina hem och sina familjer".
Omni 221028. Kommentar: Kvalificerad lögn av Putin. Rekryterna försvarar inte Ryssland, sina hem och sina familjer, de deltar i ett brutalt och blodigt anfallskrig mot ett broderland, Ukraina. Upp 21:8 "alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel." Ukraina: Har skjutit ner över 300 iranska drönare. Ukrainsk militär har hittills skjutit ner över 300 iranska Shahed-136-drönare, uppger Jurij Ihnat, talesperson för flygvapnet, på en pressträff enligt CNN. Enligt Ihnat har de ryska styrkorna bytt taktik sedan de börjat få brist på robotar. "De har bara riktat in sig på kritisk infrastruktur och energiinfrastruktur på sistone, och visar inget intresse för militära mål." De så kallade kamikazedrönarna - byggda för att krascha in i sina mål - används företrädesvis under tidig morgon när de bara kan ses på ukrainsk radar och inte med blotta ögat, säger Ihnat.
Omni 221028. Ukraina: Ryssland stjäl medicinsk utrustning. Ryska trupper stjäl medicinsk utrustning på stor skala i Chersonregionen för att försöka göra området obeboeligt, säger Ukrainas president Zelenskyj enligt Reuters. Bland annat stänger de ner vårdinrättningar och stjäl ambulanser för att förvandla Cherson till "ett ingenmansland", enligt presidenten. "De pressar de läkare som fortfarande är kvar [...] att flytta till ryskkontrollerat territorium." Zelenskyj: De inser att de inte kan hålla staden och tar därför allt de kan.
Omni 221028. Kommentar: Navalnyj hade rätt när han han avslöjade oegentligheter inom den ryska politiken och statsägda företag. Han har kallat Putins parti Enade Ryssland för "skurkarnas och tjuvarnas" parti. De omsätter nu sin politik i Ukraina. Ryska centralbanken varnar för skenande inflation. Vladimir Putins militära upptrappning riskerar att skicka upp inflationen ytterligare. Det varnar landets centralbank, som på fredagen för första gången på månader lyckades behålla räntan oförändrad, skriver Financial Times. Banken upprepade tidigare farhågor om att förra månadens "partiella mobilisering" skapar brist på arbetskraft i landet. Detta sedan hundratusentals kallats in i armén, medan lika många ska ha lämnat landet. "De närmaste månaderna kommer det att få disinflationära effekter på grund av lägre efterfrågan från konsumenter," sa centralbankschefen Elvira Nabiullina på fredagen enligt FT. Därefter riskerar mobiliseringen i stället att spä på inflationen igen på grund av den minskade arbetskraften och bristen på specialister, tillade hon. Styrräntan lämnades på 7,5 procent. Inflationen ligger på 13,7 procent. Omni 221029. 300 år gammal fältherre flyttas från Cherson - "Vill påskynda tillbakadragande." Kvarlevorna efter den berömde ryske fältmarskalken Grigorij Potemkin som levde under 1700-talet har förflyttats från den ockuperade ukrainska staden Cherson av rysk militär, rapporterar CNN. Potemkin är starkt förknippad med den ryska erövringen av ukrainsk mark under 1700-talet, och har legat begravd i Sankt Katarinas katedral i Cherson sedan sin död. Samtidigt uppger rysk militär att man avslutat den så kallade evakueringen av civila från området, rapporterar The Guardian. Enligt lokala ryskstödda myndigheter har minst 70 000 personer lämnat regionen den senaste veckan. "Detta symboliska avlägsnande av Potemkin och förflyttningen av civila föregriper sannolikt den ryska avsikten att påskynda tillbakadragandet från området", skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin lägesrapport på Twitter. Även ryska tjänstemän har lämnat Cherson. Omni 221029. Ryssland beskyller britter för medhjälp till Krymattack. Den ryska flottan uppges ha avvärjt en drönarattack mot hamnstaden Sevastopol på Krym tidigt på lördagsmorgonen. Enligt det ryska försvarsdepartementet rör det sig om nio flygande drönare och sju undervattensdrönare tillhörande den ukrainska militären. Departementet anklagar även Storbritannien för att ha hjälpt Ukraina att planera den påstådda attacken. "Förberedelserna av detta terrordåd och utbildningen av soldater vid det ukrainska specialcentret för sjöfartsoperationer genomfördes under ledning av brittiska specialister", kan man läsa i ett uttalande. Enligt försvarsdepartementet har ett fartyg som varit en del i uppgörelsen om veteexporter från Ukraina fått mindre skador. Det brittiska försvarsdepartementet svarar i en tweet att Ryssland "slänger sig med falska påståenden på en episk skala". Ukraina har inte kommenterat uppgifterna. Det är inte första gången Razvozjajev hävdar att staden attackerats av drönare. Ryska försvarsdepartementet: Fartyget har fått mindre skador.
Omni 221029. Striden om Bachmut allt blodigare: "En köttkvarn." Striden om Bachmut i östra Ukraina blir allt blodigare, rapporterar Moscow Times. I sina försök att inta den lilla men strategiskt viktiga staden beskjuter ryska styrkor, ledda av legosoldater från Wagnergruppen, urskillningslöst de ukrainska styrkorna med artilleri - och ukrainarna besvarar elden. "Det är en köttkvarn," säger Jakub Jakovskyj, som för den försvarsanalytiska sajten Oryx räkning använder så kallad open source intelligence - öppna datakällor - för att kartlägga ryska förluster. De tunga striderna har slagit ut vatten-, gas- och elförsörjningen i staden, där många civila finns kvar trots att 90 procent av befolkningen flytt. Stridernas intensitet speglar den ryska desperationen efter synliga framsteg i fält. Flera månader av framgångsrika ukrainska motoffensiver har tagit knäcken på den ryska stridsmoralen, enligt James Black, försvarsanalytiker vid amerikanska Rand Corporation. Att inta staden skulle ge ryssarna en bas för offensiver mot Slovjansk och Kramatorsk. Visar på Putins behov av en synlig vinst. Omni 221029. Uppgift: Liz Truss telefon hackades av Putins agenter. Storbritanniens förra premiärminister Liz Truss fick under sin tid som utrikesminister mobilen hackad av ryska agenter, som misstänks ha jobbat för Putin. Detta enligt källor till brittiska Mail on Sunday. Intrånget ska ha skett i somras, när Truss kampanjade för att leda Torypartiet. Bland annat uppges hackarna ha kommit över ett helt års sms-konversationer, vissa av dem topphemliga och relaterade till Ukraina. Enligt källorna tystades händelsen ner av dåvarande premiärminister Boris Johnson. Den aktuella mobilen ska ha låsts in i ett kassaskåp när intrånget upptäcktes. Oppositionsledamöter efterlyser nu en utredning, skriver The Independent. "Det finns allvarliga säkerhetsfrågor om varför och hur den här informationen har läckts eller släppts just nu," säger Labourledamoten Yvette Cooper. Layla Moran, ledamot för Liberaldemokraterna, säger att det vore "oförlåtligt" om informationen undanhållits. Den brittiska regeringen vill inte kommentera uppgifterna. Även konversationer med finansministern Kwasi Kwarteng ska ha funnits bland materialet. Regeringens talesperson: Kommenterar inte individuella säkerhetsarrangemang. Ska ha rört sig om känsliga konversationer med utländska ledare. Moran: Extremt oroande anklagelser. Omni 221029. Ryssland drar sig ur FN-avtal om spannmålsexport. Ryssland drar sig ur FN-avtalet om spannmålsexport från Ukraina efter en påstådd avvärjd "terrorhandling" mot Krym. Det uppger försvarsdepartementet enligt av Reuters. Enligt departementet avvärjde man en drönarattack mot hamnstaden Sevastopol på Krym tidigt på lördagsmorgonen. Kreml hävdar att den planerades av Ukraina, med stöd av Storbritannien. Spannmålsavtalet slöts den 22 juli, och innebar att exporten av spannmål från ukrainska hamnar i Svarta havet kunde återupptas. Förhandlingarna leddes av Turkiet. Bara i går uppmanade FN parterna att förlänga avtalet, som i ett första skede gällde i 120 dagar. FN uppger att man kontaktat Ryssland efter beskedet. "Det är av största vikt att alla parter undviker handlingar som äventyrar spannmålsavtalet [...] som har en klar positiv inverkan på mattillgången för miljoner människor världen runt," säger talespersonen Stéphane Dujarric. Ryssland hävdar att britterna hjälpte Ukraina planera en attack. Sker bara en dag efter att FN uppmanade till förlängning. Krävde nyligen sanktionslättnader för att förlänga avtalet.
Omni 221029. Zelenskyj: Ryssarna stjäl ambulanser. Ryska styrkor stjäl systematiskt medicinsk utrustning och ambulanser från ockuperade områden, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i fredagskvällens tal. "De håller praktiskt taget på att montera ner sjukvården," säger han. "Ockupanterna har beslutat att stänga medicinska institutioner i städer, ta bort medicinsk utrustning, ambulanser - allt. De sätter press på läkare som fortfarande är kvar i ockuperade områden att flytta till Rysslands territorium." Detta gäller främst i Chersonregionen, säger presidenten och beskriver det som att Ryssland försöker göra området till ett ingenmansland utan civilisation. Ukrainska företrädare anklagar regelbundet retirerande ryska trupper för omfattande plundring. (svt 221029.) Sjojgu hävdar: Ryssland har nu mobiliserat 300 000. Nu hävdar landets Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu att Ryssland mobiliserat 300 000 reservister - så som Putin beordrade för en dryg månad sedan. Sjojgu meddelade presidenten om siffran under ett tv-sänt möte. Försvarsministern påstod samtidigt att totalt 82 000 av dem befinner sig i Ukraina, varav 41 000 har skickats till militära enheter i landet. Resten av de 300 000 utbildas i Ryssland, hävdar Sjojgu, rapporterar TT och hänvisar till uppgifter i amerikanska nyhetsbyrån AP och franska AFP. Sjojgu har tidigare gjort upprepade falska uttalanden : till exempel att Ryssland skulle dra tillbaks militära styrkor som de mobilserade i och kring Ukraina. Han förnekade i mitten av februari i år att Ryssland förberedde en invasion. Drygt en vecka senare inledde Ryssland det omfattande anfallet. (svt 221028.) Expert om ryska robotar: Upp till hälften har förbrukats. Rysslands återstående förmåga när det gäller konventionella robotar är svårbedömd, säger en internationellt ledande expert till SVT. "Det går inte att få en fullständig överblick över hur många konventionella robotar som finns i Rysslands ägo," säger Douglas Barrie, vid International Institute for Strategic Studies (IISS). En uppskattning är dock att över 50 procent av vissa sorters robotar har förbrukats. I två decennier har Ryssland arbetat systematiskt med att bygga sin robotförmåga. Det gäller både konventionella robotar och de som kan bestyckas med kärnvapen. Typerna är ofta besläktade och svåra att skilja åt, men några konventionella sorter som används i anfallen mot Ukraina är Kh-101, Kalibr, Iskander och Kinzjal. Douglas Barrie är kvalitetsansvarig för uppgifter om luftförsvar i publikationen Military Balance som ges ut en gång om året. Den anses vara en av världens ledande faktaböcker om världens försvarsförmågor. "Man försöker ta reda på exakt hur mycket vapen som ryssarna har kvar i strategiskt viktiga områden. Till exempel, när det gäller flygburna kryssningsrobotar har Ryssland redan använt en stor del av sitt nuvarande lager," säger han. Barrie bedömer att mer än hälften av vissa sorters robotar är förbrukade sedan februari. "När det gäller typen Kh-101 har mer än 50 procent redan förbrukats, kanske så mycket som 75 procent. Problemet är att vi inte har tillförlitliga externa siffror som kan bekräfta hur många robotsystem som ryssarna har införskaffat." När det gäller kryssningsroboten Kalibr och ballistiska roboten Iskander, som finns i flera olika varianter, är läget mer svårbedömt. "Ryssarna själva har naturligtvis aldrig offentliggjort några lagersiffror. Man kan uppskatta vad de troligen har haft, vad de har förbrukat och vad de har kvar. " Du sa 50 procent förbrukade - gäller det även Kalibr och Iskander? "Ungefär detsamma gäller troligtvis Kalibr, men det finns mindre information tillgänglig kring vad vi tror att de har." En uppskattning är att den ryska försvarsmakten fått 40 till 50 robotar av sorten K-101 levererade varje år, vilket i så fall innebär 400 till 500 stycken under en tioårsperiod. Träffbilden har dock varit dålig. "Precisionen har varit ojämn och man har också förbrukat en så stor del av lagret att de nu måste använda resten av lagret sparsamt. " Däremot tyder det på att kryssningsroboten Kalibr (3M14) har bättre precision. Och när det gäller Rysslands kärnvapenförmåga är Douglas Barrie övertygad om att Ryssland inte förbrukar vapenbärare i onödan. "Jag tror att de verkligen kommer att se till att ha en utarbetad taktik eller strategi för att bibehålla sin kärnvapenkapacitet." svt 221029. Ukrainsk drönarattack mot Rysslands Svartahavsflotta. Ukraina ska under lördagsmorgonen ha utfört drönarattacker mot Sevastopol, hamnen där Rysslands Svartahavsflotta är placerad. Rysslands försvarsdepartement medger att två ryska krigsfartyg har träffats i attacken, rapporterar statskontrollerade Ria Novosti. Den rysktillsatte guvernören Michail Razvozjajev beskriver attacken som "den mest omfattande attacken" mot Sevastopols hamn sedan det stora krigsutbrottet, rapporterar TT med hänvisning till AFP. Razvozjajev meddelade även Krimhalvöns invånare att det inte får spridas bilder av det som skett i hamnen, eftersom det riskerar att avslöja försvarshemligheter. Enligt nyhetsbyrån användes 16 drönare i attacken. Ryska myndigheter påstår att den ukrainska enhet som ligger bakom attacken har tränats av brittisk militär. Ryska flottan har blockerat hamninloppet till Sevastopol efter attackerna och hamnen ska vara stängd för båttrafik. Anton Gerasjtjenko, rådgivare vid Ukrainas inrikesdepartement, ger en helt annan bild av det som skett, rapporterar AP. Han antyder att det har "slarvats" i hanteringen av sprängmedel ombord på fyra ryska fartyg i Sevastopols hamn: bland dem en fregatt, ett landstigningsfartyg och ett fartyg som har transporterat kryssningsrobotar.
svt 221029. Mystiska dödsfallen: Rika ryssar faller ut genom fönster och ned från trappor. Finansmannen Bill Browder var tidigare verksam i Ryssland och har själv fått erfara hur både politik och våld fungerar där. Efter att ha gjort sig ovän med regimen har han hotats till livet. Han känner sig säker på vad som ligger bakom de mystiska dödsfallen bland den politiska och ekonomiska eliten i Ryssland - nämligen pengar. "I takt med att sanktionerna biter så kommer fler människor att dödas," säger han till SVT Nyheter. I slutet av januari hittas en chef inom det ryska oljebolaget Gazprom död med uppskurna handleder. Bredvid honom låg ett självmordsbrev. I februari påträffas finans- och säkerhetschefen på Gazprom hängd. Även det utreds som självmord. Sedan rullar det på. Flera av de oligarker och höga chefer som hittas döda har kopplingar till oljeindustrin. En är hängd i ett räcke i sin trädgård, en ramlar ut från ett fönster på ett sjukhus, flera hittas skjutna, en drunknar efter att ha ramlat av sin motorbåt och en ramlar nedför en mycket lång trappa. En annan får en hjärtattack efter att ha behandlats av shamaner mot bakfylla - med grodgift. Totalt kan det handla om minst 14 dödsfall. Enligt SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström är det anmärkningsvärt många, men inte troligt att alla skulle vara beställda mord. "Men några kan nog verkligen vara det," säger han. Bill Browder är övertygad om att det i flera fall handlar om planerade mord. "Det sker inte så här många (dödsfall) inom olje- och gasindustrin under ett år utan att det finns ett mönster,2 konstaterar han. Bill Browder var en framgångsrik affärsman i Ryssland som hamnade i onåd efter att ha börjat granska korruption. Hans advokat fängslades och dog. Nu är han en aktiv Putinkritiker och människorättsaktivist. Bill Browder säger att det just nu pågår en enorm kamp om pengar och makt inom framför allt olje- och gasindustrin, eftersom sanktionerna drabbat andra delar av den ryska ekonomin. "Olja och gas är områden där pengar fortfarande flödar," säger Bill Browder. Enligt honom är regeringen direkt inblandad i dödsfallen, eftersom politik och ekonomi är så tätt sammankopplade i landet. "Regeringen är inte bara medveten om vad som sker, utan ligger bakom det." Bert Sundström uttrycker sig försiktigare. "Det kan inte uteslutas att staten och säkerhetstjänsten har ett finger med i spelet," konstaterar han ändå. I videon hör du mer av Bill Browder om vad som kan ligga bakom dödsfallen. Här är de ukrainska drönarpiloterna som attackerar mål i Ryssland. Både Ryssland och Ukraina använder flygande drönare som vapen i kriget. På den ukrainska sidan använder man dem även till attacker inne i Ryssland. "Vi flyger djup in i rysk territorium eftersom de skjuter på oss därifrån," säger en av de ukrainska operatörerna till ett team från danska TV2. I Charkiv-regionen i östra Ukraina söker drönarpiloter efter lämpliga mål i ryska staden Belgorod som ska attackeras med robotar. Staden är belägen ungefär 4 mil från gränsen till Ukraina. Här letar man framförallt efter ryska vapen att attackera. "Det här dataprogrammet planerar en flygväg för drönaren till Belgorod till exempel," säger operatören till danska TV2 på plats i Ukraina. Så du hjälper till med bombningen? "Nej, det är inte bombningar. Det ett sätt att fastställa möjliga mål - deras vapen som kan anfalla våra städer," säger en av drönarpiloterna. Se mer i klippet om hur drönare används i kriget. svt 221030. Wagnergruppen rekryterar sjuka fångar - uppges vilja bygga försvarslinje. Jevgenij Prigozjin, chef över den ökända paramilitära Wagnergruppen, har medgett att han rekryterat ryska fångar som lider av sjukdomar som hepatit C och hiv. Det skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesrapport, med hänvisning till inlägg av Prigozjin på nätet. Wagnergruppen har fått en allt mer betydande roll för Ryssland på slagfältet. Att gruppen nu rekryterar sjuka fångar visar att man prioriterar antal framför kvalitet och erfarenhet, skriver departementet. "Prigozjin har nyligen diskuterat planer på att skapa en 200 kilmeter lång försvarslinje i östra Ukraina. Det skulle kräva stor arbetskraft", kan man läsa i rapporten. Omni 221030. Xis stärkta grepp starten på osäker era för Joe Biden. Kinas president Xi Jinping har stärkt sitt grepp kring makten och nu växer oron i Washington för att de amerikansk-kinesiska relationerna ska utvecklas i en mer besvärlig riktning. Det skriver AP. Joe Biden och Xi har inte träffats sedan Biden tillträdde som president men nästa månad väntas båda resa till G20-mötet i Indonesien - efter två års spända relationer. Jude Blanchette, Kinaforskare vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, understryker att Kina inte är tillbaka i Mao-eran. "Xi är inte Mao [...] Men vi är definitivt på nytt och oförutsägbart territorium i termer av stabilitet och förutsägbarhet i det kinesiska politiska systemet," säger hon. Det finns några stabiliserande faktorer i relationen mellan länderna, menar Dali Yang, statsvetare vid Chicagos universitet. Han pekar bland annat på att utrikesministern Wang Yi och USA-ambassadören Qin Gang valts in i maktorganet politbyrån och att båda dessa är välkända i Washingtons diplomatkretsar. Tjänstemän arbetar för ett möte mellan Xi och Biden men inget är bestämt. Bidens resa går även till Kambodja och klimatkonferensen i Egypten. Kina utser Chen Yixin till säkerhetsminister - spionchefen kan spegla ett utökat fokus på underrättelse. Omni 221030. Nya ryska anklagelser: Drönare tillverkade i Kanada. Ryska försvarsdepartementet hävdar att de analyserat de drönare som de påstår att Ukraina använt för att attackera den ryska Svartahavsflottan på Krymhalvön, rapporterar Reuters. I ett uttalande skriver departementet att drönarna var utrustade med navigeringsteknik som tillverkats i Kanada och avfyrades i närheten av den ukrainska hamnstaden Odesa på lördagen. Ryssland har lämnat spannmålsavtalet med Ukraina med hänvisning till den påstådda attacken. Enligt departementet rörde sig drönarna i den säkerhetszon som spannmålstransporterna färdades igenom, för att sedan ändra kurs mot hamnstaden Sevastopol på Krym. Anklagelserna har inte verifierats av någon utomstående part. Ukraina hävdar att Ryssland orkestrerat attacken för att ha en förevändning att stoppa spannmålsexporten. Tidigare anklagade Ryssland Storbritannien för inblandning i påstådda drönarattacken. Omni 221030. Kommentar: Först var det brittiska drönare, nu är de kanadensiska. Vad är de nästa gång? EU: Ryska tillgångar för 185 miljarder har frysts. EU har fryst ryska tillgångar för 17 miljarder euro, motsvarande över 185 miljarder kronor, sedan invasionen av Ukraina. Det säger EU:s justitiekommissionär Didier Reynders i en intervju med Westdeutsche Allgemeine Zeitung. Det är en ökning jämfört med de drygt 13,8 miljarder euro som EU uppgav sig ha låst in i somras. Tillgångarna tillhör 90 personer och finns spridda över sju medlemsstater, varav 2,2 miljarder euro har frysts i Tyskland. Västs sanktioner mot Ryssland har också lett till att den ryska centralbankens forexreserv på 300 miljarder euro också har frysts världen över, säger han. Omni 221030.Kommentar: Det är en bra grundplåt till att återuppbygga Ukraina. Flera explosioner i Kyiv - "massiv attack" mot elnät. Flera explosioner inträffade i Ukrainas huvudstad Kyiv med omnejd under måndagsmorgonen. Det är ännu oklart exakt vad som orsakade dessa och om några människor har dött eller skadats. Uppgifterna om antalet explosioner går isär. Reuters och Sky News vittnar om över tio explosioner, Kyiv Independent rapporterar om sju till åtta medan AFP:s utsända hörde fem höga smällar. I delar av huvudstaden slogs el, vatten och mobilnät ut, enligt borgmästaren Vitalij Klytjko. "Ryska terrorister har återigen inlett en massiv attack mot elnätet i ett antal ukrainska regioner", skriver den biträdande chefen för den ukrainska presidentstaben, Kyrylo Tymosjenko. Larm kommer också från andra ukrainska städer i hela landet, bland annat från Charkiv och Zaporizjzja. Totalt föll över 40 raketer över Ukraina i natt, enligt Anton Gerastjtjenko, som är president Zelenskyjs rådgivare.
Omni 220131. Rapport: Reservister tilldelas knappt användbara vapen. De senaste två veckorna har tusentals ryska reservister mobiliserats till frontlinjen i Ukraina, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesrapport. Enligt departementet har de nyrekryterade soldaterna tilldelats skjutvapen i "knappt användbart skick". Medan reservisterna får automatkarbiner av typen AKM från 1959 använder sig de utbildade styrkorna av gevär av modellen AK-74M eller AK-12, skriver departementet. Det innebär att Ryssland måste tillhandahålla olika typer av ammunition. "Detta kommer sannolikt att komplicera Rysslands redan ansträngda logistiksystem ytterligare", kan man läsa i rapporten. Omni 221031. Sista modul på väg mot Kinas rymdstation: "Symboliskt." Kina har genomfört en framgångsrik uppskjutning av den tredje och sista modulen till bygget av landets rymdstation Tiangong, rapporterar AP med hänvisning till statliga medier. Modulen kommer att nå Tiangong efter en 13 timmar lång flygning där en besättning bestående av en kvinnlig och två manliga taikonauter väntar. Rymdstationen beräknas vara klar i slutet av året och Peking planerar att skjuta upp rymdteleskopet Xuntian nästa år. Ni Lexiong, professor vid universitetet i Shanghai, säger att det kinesiska rymdprogrammet sannolikt kommer att generera "patriotism och positiv energi". "Programmet är en symbol för ett stort land och ett uppsving för moderniseringen av Kinas nationella försvar," säger han. Modulen sköts upp från basen Wengchang på ön Hainan. Modulen har fått namnet Mengtian, vilket betyder "drömmer om himlarna". Omni 221031. ISW förutspår: Ryska operationer långt in under 2023. I sin senaste rapport om kriget i Ukraina förutspår den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) att Ryssland kommer fortsätta att genomföra militära operationer i Ukraina långt in under nästa år för att behålla ockuperade territorier och vinna ny mark. Man tror däremot inte att president Putin kommer att ta till taktiska kärnvapen, om inte den ryska militären plötsligt skulle kollapsa. Man tror inte heller att Moskva kommer att söka direkt militär konflikt med Nato - men sannolikt är att Putin kommer fortsätta att understryka att man kan komma att ta till kärnvapen. (svt 221031.) Nedskjuten raket uppges ha landat i Moldavien. En rysk raket ska ha slagit ned i den moldaviska byn Naslavcea på måndagsmorgonen efter att ha blivit nedskjuten av ukrainskt luftvärn. Det uppger landets inrikesdepartement, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. "I morse föll en raket, som sköts ner av det ukrainska luftvärnssystemet, ned i den norra änden av byn Naslavcea i Moldavien", skriver departementet i ett uttalande, rapporterar CNN. En statlig insatsstyrka är på plats och alla skyddsåtgärder har vidtagits efter händelsen, uppger departementet vidare. Ingen ska ha skadats, men fönster i flera bostäder uppges ha krossats i samband med nedslaget. Naslavcea ligger i norra Moldavien på gränsen till Ukraina. (svt 221031.) Norska försvaret höjer beredskapen. Det norska försvaret höjer beredskapen från och med tisdagen. Det meddelade Norges statsminister Jonas Gahr Støre under en presskonferens på måndagen och motiverade beslutet med Rysslands invasion av Ukraina. "Det ryska anfallskriget i Ukraina har lett till den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen i Europa på decennier," säger han rapporterar VG. Skärpningen innebär att nivån höjs från 0 till 1, skriver NRK, där fas 0 är "normalsituation". I fas 1 arbetar försvaret med att få en överblick och förståelse för situationen. Fas 1 och 4 gäller alla i fredstid, medan nivå 5 är en aktiv insats. Støre betonade samtidigt att beslutet inte har fattats på grund av någon särskild händelse, utan utifrån en sammantagen bild av läget. Vidare sade han att den norska regeringen skärpte beredskapen redan innan kriget bröt ut, och att man sedan dess skärpt den ett antal gånger. Samtidigt underströk han att hotsituationen är allvarlig och hänvisade bland annat till att misstänkta drönare har observerats och sabotaget mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Enligt försvarsminister Bjørn Arild Gram, som också medverkade under presskonferensen, är det utvecklingen över tid ligger till grund för beslutet. "Det är en utveckling över tid som gör att det norska försvaret nu går in i en ny fas i sin planering," säger han, rapporterar NRK. Konkret innebär den höjda beredskapen att försvaret kommer att omprioritera delar av de planerade aktiviteterna för att fokusera på det viktigaste. (svt 221031.) USA:s inspektörer ska hålla koll på vapen i Ukraina. Några dagar innan den ryska invasionen inleddes drog USA tillbaka all militär personal som befann sig i Ukraina - men den senaste tiden har flera återvänt, för att hålla koll på hur militärt stöd används. Det rapporterar NBC. Det är oklart hur många inspektörer som befinner sig i Ukraina. Garrick Harmon, sändebud för det amerikanska försvaret, uppger att ukrainarna varit "väldigt transparenta" och hjälpsamma med inspektionerna. Sedan invasionen inleddes har USA skickat vapen och utrustning för flera miljarder. NBC konstaterar att det sannolikt är den första amerikanska militära personalen som återvänt till Ukraina. Omni 221101. Rapport: Rysk ballistisk robot placerades i Minsk. Mycket pekar på att Ryssland placerade ut två stridsflygplan samt den ballistiska roboten AS-24 Killjoy på den belarusiska flygbasen i Minsk den 17 oktober, enligt brittiska försvarsdepartementet. "Ryssland har distribuerat Killjoy sedan 2018, men den har aldrig tidigare varit utplacerad i Belarus", skriver departementet i sin senaste underrättelserapport. Syftet med utplaceringen var sannolikt att skicka en signal till väst om att Belarus är en nära allierad med Ryssland i kriget, skriver departementet. Med en räckvidd på omkring 2 000 kilometer vinner ryssarna mycket lite på att beskjuta ukrainska mål från Minsk, konstaterar rapporten. Omni 221101. Ström och vatten tillbaka i Kyiv efter attackerna. Invånarna i Kyiv har återigen tillgång till vatten och elektricitet efter att ryska attacker slog ut stora delar av huvudstadens infrastruktur på måndagen, rapporterar AFP. Borgmästaren Vitalij Klytjko säger att det kan bli fråga om planerade strömavbrott i staden framöver på grund av "betydande underskott i kraftsystemet efter angriparens barbariska attacker". Flera ukrainska städer var föremål för ryska attacker på måndagsmorgonen. Oleksij Arestovytj, rådgivare till president Zelenskyj, säger att det var ett av de mest omfattande angreppen hittills under kriget. Arestovytj: Det upprustade ukrainska luftvärnet bidrog till att förödelsen blev mindre. Ukraina: Ryssland har förstört omkring 40 procent av vår energiinfrastruktur. Omni 221101. Uppgifter: Biden ilsknade till när Zelenskyj krävde mer. USA:s president Joe Biden ilsknade till på den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj i ett telefonsamtal i juni, uppger fyra källor för NBC. Kort efter att Biden meddelat att USA skickar ytterligare stöd till ett värde av en miljard dollar började Zelenskyj lista andra saker som Ukraina behövde. Då tappade Biden humöret, enligt källorna. Det amerikanska folket har varit ganska generöst och Bidenadministrationen jobbar hårt för att hjälpa Ukraina, ska presidenten ha förkunnat. Zelenskyj kunde därför visa lite mer tacksamhet, tyckte Biden. Enligt samma uppgiftslämnare ska Bidens frustration ha byggts upp i flera veckors tid. Medan USA tyckte att man gjorde mycket för Ukraina påtalade Zelenskyj återkommande att Ukraina behövde mer och snabbare hjälp. Relationen mellan ledarna uppges ha förbättrats sedan telefonsamtalet, bland annat efter att Zelenskyj publicerat ett uttalande där han tackade USA för hjälpen. Bidens ilska sätter fingret på att USA:s stöd inte är lika stabilt som tidigare. Ökad splittring om stödet till Ukraina bland republikaner. Den senaste tiden har USA skickat inspektörer för att se hur stödet förvaltas. Omni 221101. "Fascistisk regim" - oligark säger upp medborgarskapet. Den ryske bankmannen och oligarken Oleg Tinkov säger upp sitt ryska medborgarskap i protest mot Vladimir Putin. Enligt Bloomberg är han en av de första ryska miljardärerna som kritiserar kriget öppet. I ett inlägg på Instagram skriver Tinkov att det är en skam för honom att förknippas med ett land som "startar ett krig med sin fredliga granne och dödar oskyldiga människor dagligen". "Jag kan inte förknippas med Putins fascistiska regim", skriver Tinkov. Enligt BBC grundade den 54-årige ryssen onlinebanken Tinkoff, som med sina 20 miljoner kunder är en av Rysslands största långivare. Han är en av landets mest kända affärsmän, enligt The Guardian. I mars införde Storbritannien sanktioner mot Tinkov, men i april kritiserade han Putins "galna krig" via sin Instagram. Han hoppas att fler ryska affärsmän ska följa hans exempel. Inlägget försvann från Instagram - Tinkov beskyllde "ryska troll" och la upp ett nytt inlägg. Tinkoff har tagit avstånd från Tinkovs kommentarer. Några andra oligarker har tagit avstånd från Putin. Omni 221101. Givarkonferens ska hjälpa ukrainare genom vintern. En internationell givarkonferens för Ukraina kommer att hållas den 13 december i Paris, meddelar Frankrikes president Emmanuel Macron efter ett samtal med Volodymyr Zelenskyj. De insamlade medlen ska gå till att hjälpa civila att klara sig igenom vintern genom att bland annat reparera vatten- och energiinfrastruktur som skadats i ryska attacker. Frankrike kommer också att hjälpa Ukraina att stärka sitt luftförsvar, enligt den franske presidenten. En bilateral konferens arrangeras också den 12 december för att öka stödet från franska företag. El- och vattentillförseln återställd i Kyiv efter måndagens attacker. Omni 221101. Hemligt cyberprojekt hjälpte Ukraina att stå emot attacker. Redan månader före den ryska invasionen - samt efter att invasionen inleddes - har Ryssland i vågor riktat cyberangrepp mot Ukraina. I vissa fall har det skett på plats i Ukraina genom ryska agenter, uppger säkerhetskällor enligt BBC. Enligt källorna har det bland annat handlat om att Ryssland försökt komma åt känsliga nätverk med hjälp av skadliga USB-enheter. Storbritannien har bistått Ukraina med cyberförsvar i ett projekt som fram till nu varit hemligt, till en kostnad av sex miljoner pund. "Tillsammans ska vi se till att Kreml besegras på alla håll: på marken, i luften och i cyberrymden," säger Storbritanniens utrikesminister James Cleverly. Att Ryssland till stor del misslyckats förklaras med att Ukraina tack vare andra länders stöd byggt upp ett starkt försvar, och inte att Ryssland inte försökt. Attackförsök har genomförts med koppling till Rysslands underrättelsetjänst. Minister: Ukraina hade åsamkats stor skada utan brittisk hjälp. Omni 221101. Ryske strategen: En ny styrka är redo att ersätta gamla eliten. Efter flera bakslag i kriget mot Ukraina finns det tecken på att mäktiga män i Putins närmaste krets börjar tappa tålamodet. "Tjetjeniens president Kadyrov och Wagnergruppens ledare Prigoshin är en helt ny offentlig styrka som är redo att ersätta hela den gamla eliten," säger den politiske strategen Michail Sjejteljman till Utrikesbyrån. Kriget i Ukraina är inne på sin nionde månad och motgångarna på slagfältet tillsammans med hårdare sanktioner och en ovälkommen massmobilisering har väckt frågor om Putins, och Rysslands, framtid. Den politiske analytikern och strategen Michail Sjejteljman är en av dem som skrivit om den kritik som snuddat vid Putin från hans egna led. För Utrikesbyrån berättar Sjejteljman att Putin, enligt hans beräkningar, har tappat en majoritet av den makt och auktoritet han hade vid krigets början. "I början av kriget fattades 90 procent av alla beslut av Putin eller med Putins godkännande och 90 procent av de krav som kom från Putin uppfylldes. I dag tror jag att Putin har ungefär 30 procent av makten i Ryssland och ungefär 30 procent av hans krav uppfylls," säger Sjejteljman. Ett av tecknen på den ryske presidentens krympande makt är att hans män som tidigare verkat i det dolda tagit ett kliv framåt - och gått emot den officiella linjen. "I början av september blev Wagnergruppens ledare Prigoshin plötsligt en offentlig person efter att städerna Severodonetsk och Lisychansk intogs av Wagnergruppen och inte av den ryska armén. Plötsligt dyker en video upp där självaste Prigoshin står framför fångar. Han bestämde sig för att bli en offentlig person." Sjejteljman ser det som ett tecken på att det har blivit enklare att kritisera Putin. Han berättar att Prigoshin började ge intervjuer i stort sett varje vecka där han kunde gå emot presidenten. En annan person i Putins närhet som agerat efter eget tycke under kriget är Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov. "I september, parallellt med Prigoshins uttalanden, började Kadyrov göra uttalanden på statlig nivå. När Putin sa att man inte kommer mobilisera sa Kadyrov samma dag att det ska genomföras en mobilisering och varje region måste leverera 1 000 soldater." Kadyrov och Prigoshin är en helt ny offentlig styrka som är redo att ersätta hela den gamla eliten. Än så länge vill de behålla Putin, men ersätta hela hans närmaste cirkel. svt 221101. FOI-expert: Att avstå från kärnvapen kan uppfattas som undfallenhet mot Ryssland. Att Sverige och Finland nu inte utesluter kärnvapen på eget territorium är en markering mot Ryssland. Det säger forskningsledaren och Nato-experten Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "Sverige har sedan länge strävat att så mycket som möjligt behålla säkerhetspolitisk handlingsfrihet och inte binda våra händer i förväg, för det fall att en kris skulle inträffa." Finlands statsminister Sanna Marin uttalade sig i Yle i lördags och bekräftade att Finland inte utesluter kärnvapen på sitt territorium. Uttalandet föregicks av uppgifter i tidningen Iltalehti att finska regeringens lagförslag om anslutning till Nato snart skickas på remiss. På tisdagen gjorde både Sveriges ÖB Micael Bydén och statsminister Ulf Kristersson (M) liknande uttalanden. FOI:s Robert Dalsjö förklarar vad det handlar om: "Kärnvapen är ett trumfkort i det internationella maktspelet. Finland och Sverige går med i Nato för att få skydd mot Ryssland, som har kärnvapen och ofta hotar med att använda dessa. Utan kärnvapen skulle Nato inte kunna sätta hårt mot hårt mot Ryssland och därför heller inte kunna skydda oss," säger Robert Dalsjö som studerat Natos kärnvapendoktrin noga. Få experter bedömer dock att det är sannolikt att någon av Natos kärnvapenmakter skulle placera kärnvapen på finskt eller svenskt territorium - om inte kärnvapenbärande flygplan eller marina fartyg måste passera ländernas territorier. "Ett beslut om att inte tillåta kärnvapen i fredstid skulle kunna uppfattas som undfallenhet mot Ryssland, vilket skulle vara särskilt olyckligt nu när Ryssland bedriver ett angreppskrig för att utplåna en demokratisk europeisk stat och dessutom hotar med kärnvapen." Tre Nato-medlemmar har i dag kärnvapen (USA, Frankrike eller Storbritannien). Inga av dessa har placerats på nya medlemmars territorier sedan kalla kriget tog slut. När Norge och Danmark blev medlemmar begränsade de sitt engagemang så att varken basering av kärnvapen eller permanent basering av konventionella styrkor tilläts på ländernas territorium i normal fredstid. För närvarande har sju Nato-länder speciellt certifierade stridsflygplan (USA, Tyskland, Nederländerna, Italien, Turkiet, Belgien och Grekland) som kan bära USA:s taktiska kärnvapenbomber B61 som är placerade i Europa. "Om vi vill ha det skydd som kärnvapen ger vore det skenheligt och egoistiskt att ändå politiskt markera mot dem, vilket skulle försvaga vår ställning inom alliansen," säger Robert Dalsjö. Evakueringszon i Cherson utökas: "Skyddar civila." Ryssland utökar den så kallade "evakueringszonen" i det delvis ockuperade Cherson. Det meddelar Vladimir Saldo, regionens ryskstödda ledare, på Telegram enligt Reuters. Zonen löper från floden Dnipro och ska utökas ytterligare 15 kilometer. Saldo hävdar att evakueringszonen utökas för att "skydda civilbefolkningen från ukrainska attacker". Ukraina har tidigare nekat till att de planerar en sådan attack och menar att anklagelserna endast betyder att det är Ryssland själva som planerar en attack för att sedan lägga skulden på Ukraina. Ryssland har förflyttat tiotusentals civila under de senaste veckorna.
Omni 221101. USA: 100 robotar mot el och vatten i Ukraina. Enligt amerikanska UD:s talesperson Ned Price har Ryssland på ett och ett halvt dygn avfyrat närmare 100 robotar riktade mot Ukrainas vatten- och elförsörjning. svt 221102. Verkliga identiteten bakom Putins hemliga agenter. När Maria Adela hällde upp champagnen var det ingen i hennes närhet som anade den verkliga identiteten: Olga Kolobova, underrättelseofficer inom den ryska militära spionorganisationen GRU. Kvinnan ingick i Vladimir Putins hemliga armé. Nu sitter en annan misstänkt spion i norskt häkte och en tredje ertappades i våras vid inresa till Europa. "Om man tittar på antalet avslöjade spioner över tid så har det alltid ökat dramatiskt under perioder av krig eller djupa geopolitiska spänningar," säger Michael Jonsson, forskningsledare på FOI. Exp 221102. Ryska gasexporten ökar - svårt att minska beroendet. Rysslands export av gas närmade sig rekordnivåer i oktober. Det visar på hur svårt det är för världen att klippa banden med den ryska gasen, skriver Bloomberg. Exporten ökade med 1,1 procent i oktober till den högsta nivån sedan mars. De största importörerna var Frankrike, Kina och Japan. Kinesiska inköpare utnyttjar rabatter mot spot-marknaden. Omni 221102. Polen bygger tillfällig mur mot ryska Kaliningrad. Polen ska omedelbart bygga en tillfällig mur vid den 210 kilometer långa polsk-ryska gränsen vid Kaliningrad, meddelade Polens försvarsminister Mariusz Blaszczak i dag enligt AP. Blaszczak menar att en sådan barriär måste byggas för att öka tryggheten i Polen. Nyligen beslutade Ryssland att migranter från Mellanöstern och Nordafrika ska flygas in till den ryska exklaven Kaliningrad. Polen misstänker att Ryssland därefter planerar att skicka migranterna mot den polska gränsen. Det är en metod som tidigare har använts av Ryssland och Belarus för att sätta press på EU. Under förra året byggde Polen en stålmur mot Belarus efter att många illegalt tagit sig in i Polen från grannlandet. Bygget ska börja i dag. Polen vill förhindra att krisen från 2021 upprepar sig, då tusentals tog sig in i landet från Belarus. Omni 221102. Wagnergruppens tempo är inte i närheten av ryskt mål. Wagnergruppens frammarsch i Ukraina går trögt, skriver Storbritanniens försvarsdepartement på onsdagen utifrån de senaste underrättelseuppgifterna. För tio dagar sedan uppges den paramilitära ryska gruppens ledare Jevgenij Prigozjin ha sagt att Wagnergruppen avancerar 100 till 200 meter om dagen. Han ska också ha lagt till att takten är "normal i modern krigsföring". Men enligt Rysslands egen militära doktrin ska armén avancera 30 kilometer eller mer under en vanlig dag, skriver britterna. Rysslands mål var ursprungligen att avancera 1 000 kilometer på en månad. I slutet av rapporten skriver underrättelsetjänsten att Prigozjins uttalanden sannolikt görs för att "putsa sin trovärdighet" inom det ryska säkerhetssystemet. Ukraina avancerade 20 kilometer per dag nyligen, enligt rapporten. Stora kratrar upptäckta vid Nord Stream. Tre till fem meter djupa kratrar och bortsprängda rördelar har upptäckts vid undersökningar av de skadade gasledningarna. Nyligen publicerade bolaget Nord Stream AG de första resultaten efter sina undersökningar vid platsen för de tidigare gasläckorna i svensk ekonomisk zon, bara några mil från den svenska kusten. fter att ha varit på plats i knappt en vecka med ett undersökningsfartyg så kan de konstatera att kratrar med ett djup av tre till fem meter finns på havsbotten med ett avstånd på omkring 248 meter från varandra. "Sektionen av röret mellan kratrarna är förstörd", skriver Nord Stream AG. De konstaterar också att rörfragment har spridits i en radie av minst 250 meter. Undersökningarna har genomförts med det ryskflaggade fartyget Nefrit, som enligt bolaget har fokuserat på "linje 1" av Nord Stream 1. Vardera Nordstream-ledning består av två rör. Deras experter kommer nu att fortsätta att analysera resultaten av undersökningen. Det var den 26 september som detonationer inträffade längs med Nord Streams gasledningar, kort därefter upptäcktes fyra stora utsläpp av gas. Det största utsläppet i svensk ekonomisk zon uppmättes till 800 meter i diameter. svt 221102. Saboterar helikoptrarna - 600 km in i Ryssland. Fördröjda sprängladdningar bakom explosionerna. Attacken mot ryska flygbasen - 60 mil från Ukraina. Under söndagskvällen förstördes två ryska attackhelikoptrar av typen Ka-52 på en rysk flygbas nära gränsen mot Estland och Lettland. Nu sprids en film på Twitter som uppges visa hur ukrainska sabotörer fäster explosiva laddningar på helikoptrarna. Video 1:15. Exp 221101. Ukrainska fallskärmsjägare spränger rysk pansarvagn. Video 0:36. Exp 221102. Kinas nya supervapen - beväpnad robotstridshund. Vapnet oroar - Robothunden visas upp i sociala medier. Drönare släpper loss robothund som är kraftigt beväpnad med maskingevär. Ska kunna användas i bakhåll under strider. Se video 0:44. Exp 221102. Källor till New York Times: Ryska generaler har talat om taktiska kärnvapen. Ryska generaler har fört diskussioner på hög nivå om att använda taktiska kärnvapen i Ukraina, uppger amerikanska underrättelsekällor för New York Times. I samtalet ska generalerna ha talat om när och hur vapnen kan användas. John Kirby, talespersonen för USA:s nationella säkerhetsråd, vill inte kommentera uppgifterna, men säger: "Rysslands kommentarer om ett möjligt användande av kärnvapen är djupt oroande och vi tar dem på allvar." President Vladimir Putin uppges inte ha varit med i diskussionerna, men samtalet ska ändå ha skapat oro i Joe Bidens administration. USA har dock inte sett några tecken på att Ryssland har genomfört några konkreta steg för att avfyra vapnen, enligt tidningen. Taktiska kärnvapen, som har kortare räckvidd och är mindre kraftfulla än strategiska kärnvapen, har aldrig tidigare använts i strid. Experter säger att användandet skulle förändra kriget i grunden. Även en mindre explosion skulle kunna leda till tusentals dödsfall och göra delar av Ukraina obeboeligt. Putin har ensam makten att avgöra om sådana vapen ska användas. Boris Johnson: Putin är galen om han använder taktiska kärnvapen. Omni 221102. Russland om norsk forsvarspolitikk: "En destruktiv kurs." Regjeringen i Russland hevder Norge fører en politikk som vil føre til opptrapping i Arktis og «den endelige ødeleggelsen av russisk-norske relasjoner». UD avfeier kritikken. Anklagene kommer fra talskvinne Maria Zakharova i det russiske utenriksdepartementet, ifølge nyhetsbyrået Tass. "Utenlandske militærbaser er blitt etablert i Norge på permanent basis," hevdet Zakharova onsdag. "Infrastruktur er modernisert, moderne utstyr kjøpes inn, og Oslo er nå blant de mest aktive støttespillerne for Natos involvering i Arktis, la hun til." Zakharova hevdet at Norge med overlegg følger «en destruktiv kurs mot opptrapping av spenningene i den euro-arktiske regionen og den endelige ødeleggelsen av russisk-norske relasjoner». Zakharova hevdet at Norge med overlegg følger «en destruktiv kurs mot opptrapping av spenningene i den euro-arktiske regionen og den endelige ødeleggelsen av russisk-norske relasjoner». Du kan lese norsk UDs svar nederst i saken. Videre sa hun at Russland alltid er åpen for dialog, men at alle uvennlige handlinger vil bli møtt med et «betimelig og adekvat svar». Ifølge Dagbladet kom hun også inn på skjerpingen av det norske Forsvarets beredskap. "Det ville ikke ha brydd oss, hadde det ikke vært for én ting: De uttalte at dette grepet skyldes Russlands handlinger, som de mener at har forårsaket denne farlige situasjonen. Nei, dette skyldes ikke våre handlinger, det skyldes deres handlinger - dere i Vesten," sa den russiske UD-talspersonen. Zakharova sa også at forholdet mellom Russland og Norge har «nådd et bunnpunkt». Skylden la hun utelukkende på Norge. I tillegg beskyldte hun norske myndigheter for å ha iverksatt en kampanje «målrettet mot russiske turister, som fengsles i Norge». En rekke russiske statsborgere er i høst blitt fengslet i Norge for brudd på bestemmelsene om droneflygning i Norge. Forholdet mellom Russland og vestlige land er blitt kraftig forverret etter at store russiske styrker invaderte Ukraina i februar. Russiske soldater i Ukraina er en rekke ganger blitt anklaget for krigsforbrytelser. I likhet med andre vestlige land har Norge gitt omfattende militær og økonomisk støtte til Ukraina og landets forsvarsstyrker. USA: Misstankar om nordkoreansk vapenleverans till Ryssland. Amerikansk underrättelsetjänst misstänker att Nordkorea förser Ryssland med "ett betydande antal" artielleripjäser, uppger Pentagons talesperson John Kirby på onsdagen enligt CNN. Nordkorea försöker dölja vapenpaketen genom att få det att se ut som om ammunitionen skickas till länder i Mellanöstern eller Nordafrika, uppger underrättelsetjänsten. De senaste uppgfterna kommer cirka två månader efter att underrättelsetjänsten misstänkte att Ryssland var i färd med att köpa miljontals robotar och artillerigranater från Nordkorea för användning mot Ukraina. (svt 221102.) Kommentar: Världens tre främsta skurkstater: Ryssland, Nordkorea och Iran hjälps åt att förgöra Ukraina. Tyvärr har Kina också starka band till de här länderna. Expert: Då faller Putin - yngre "tjuvar" tar över. Vladimir Putin är svagare än någonsin, enligt Rysslandskännaren Mark Galeotti. Professorn, som portats från Ryssland, är övertygad om att presidenten kommer ersättas av yngre kleptokrater. "De saknar den gamla goda tiden när man kunde stjäla hemma, och sedan handla saker utomlands och sätta in pengarna på utländska banker," säger han om männen som vill ta över. Exp 221103. Försvarsministern Sergej Sjojgu: USA tjänar på kriget. Den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu sade under ett möte med belarusisk militär att västvärldens kollektiva mål är Ryssland. Att förstöra den ryska ekonomin, militära potentialen och dess möjligheter att föra en oberoende utrikespolitik. Sjojgu: "Den ukrainska försvarsmakten pumpas ständigt upp med moderna vapen och ammunition. Nato förser dem med underrättelseinformation och pekar ut direkta mål. De skickar militära rådgivare och utländska legosoldater till den ukrainska försvarsmakten och för ett informations- och sanktionskrig mot oss." Vid ett möte med den belarusiska militären under onsdagen gick den ryske försvarsministern Sergej Sjougu hårt mot Nato och stödet de ger till Ukraina men även dess förstärkning av östflanken. Sjougu menar att alliansen avser skapa ett kollektivt försvarssystem nära den ryska gränsen och att även Belarus kan vara under attack. Men det finns ett land som försvarsministern menar drar mer nytta än andra av den nuvarande situationen. "Den nuvarande sitationen är fördelaktig i första hand för USA. Washington försöker använda den för att upprätthålla globalt ledarskap och försvaga andra länder så mycket som möjligt, inklusive dess allierade i Europa. Men huvudmålet med ansträngningarna från den kollektiva västvärlden är naturligtvis Ryssland - förstörelsen av vår ekonomi, militära potential och att beröva oss möjligheten att föra en oberoende utrikespolitik." USA har inte kommenterat Sjojgus uttalande från mötet specifikt. De anklagar nu istället Nordkorea för att i hemlighet skicka artellerigranater till Ryssland för att stödja invasionen av Ukraina. John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, sade under onsdagen att de har vissa aningar om vilket eller vilka länder som ammunitionen kan transporteras igenom. Men han insisterade också på att tillförseln "inte kommer förändra krigets gång". Exp 221103. Kommentar: Ingen självreflektion om vem som startade det stora anfallskriget mot Ukraina. Misstanken: Ryssland får ammunition av Nordkorea. Nordkorea påstår att ammunitionen som fraktas ska till länder i Afrika och Mellanöstern. Men amerikanska uppgifter menar att landet förser Ryssland med ammunition, rapporterar Reuters. Vita husets säkerhetsrådgivare John Kirby säger att amerikanska säkerhetsuppgifter tyder på att Nordkorea i hemlighet skickar ammunition till Ryssland, rapporterar Reuters. Enligt uppgifterna slussas leveranserna genom länder i Nordafrika och Mellanöstern för att inte upptäckas. "Vi övervakar situationen för att kunna avgöra om leveranserna verkligen når fram," säger John Kirby. USA misstänker att det rör sig om "avsevärda mängder" ammunition men inte tillräckligt stora mängder för att förändra utgången av kriget. Man presenterar samtidigt inga bevis för att misstankarna stämmar. Det är inte första gången sedan krigets start som banden mellan Ryssland och Nordkorea visas upp. I somras erkände Nordkorea de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk, och har erbjudit sig att skicka byggarbetare för att återbygga skadad infrastruktur. I september uppgav USA att Ryssland var på väg att köpa militärt material från Nordkorea. "Vi har aldrig sålt vapen eller ammunition till Ryssland och vi har inga planer på att göra det," sa en högt uppsatt, icke namngiven, statstjänsteman till den statliga nyhetsbyrån KCNA och uppmanade landet att hålla munnen stängd. Exp 221103. Medvedev hotar med dödsstraff mot tonåringar. Det var i slutet av oktober som fyra ryska tonåringar greps misstänkta för sabotage mot en elcentral i regionen Basjkortistan, strax öster om staden Kazan. Enligt den oberoende ryska sajten Meduza var ungdomarnas sabotage en protest mot Rysslands pågående krig i Ukraina. Nu hotar Dmitrij Medvedev, ledamot i Rysslands säkerhetsråd, med dödsstraff för ungdomarna. "Den juridiska aspekten av dödsstraffet kan anpassas beroende på situation, genom att ändra i konstitutionen," sa Medvedev enligt Meduza. Han kallade också de ryska ungdomarna för "utländska studenter" och "monster".
Kommentar: Medvedev har blivit värre och hotfullare i sitt språk än sin kumpan Putin. Ett sätt att på nytt försöka få mera makt? Därför backade Ryssland om spannmålsavtalet: "Vill bygga bättre relationer." På torsdagen lämnade sju spannmålsfartyg ukrainska hamnar efter att avtalet med Ryssland åter är i kraft. Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI, förklarar vad Ryssland kan tjäna på att bryta, och återuppta, avtalet med Ukraina. "Ryssland har visat med det här agerandet att man kan frustrera," säger hon. Överenskommelsen om spannmålsexport mellan Ryssland och Ukraina trädde i kraft i somras och gäller initialt till den 19 november. Avtalet innebär att både ukrainska och ryska livsmedel ska få fraktas över Svarta havet för att nå ut i världen utan att fartygen attackeras. Men den senaste veckan har Ryssland först avbrutit och sedan återupptagit avtalet. Själva hävdar Ryssland att exporternas säkerhet riskeras av ukrainska anfall. Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI, tror dock att det kan finnas andra anledningar till att man avbröt avtalet. "Ryssland har inte gynnats av avtalet som man hoppades," säger hon. Det finns inte sanktioner mot livsmedelsexport, men länder och företag är försiktiga med vilka avtal man ingår med Ryssland nu, enligt Vendil Pallin. "Det är helt enkelt förknippat med för hög risk att göra affärer med Ryssland," säger hon. Avtalet är av större betydelse ekonomiskt för Ukraina än för Ryssland, och Ryssland hoppas också på att kunna pressa fram ytterligare sanktionslättnader genom att avbryta avtalet, menar Vendil Pallin. "Ryssland kan använda det här som ett verktyg. Det sätter press på Ukraina ekonomiskt, men även på andra länder eftersom det driver upp spannmålspriset när det omedelbart blir brist på den globala marknaden." I videon svarar Vendil Pallin på frågor om vad Rysslands agarande den senaste veckan har inneburit. svt 221103. Här är exportvarorna som ökar till Ryssland. Svensk export och import till och från Ryssland rasar föga överraskande. Vissa varugrupper som läkemedel och aluminium ökar dock kraftigt. Nya statistik från Kommerskollegium visar att under tredje kvartalet fick sanktionerna mot Ryssland allt tydligare effekt och konsekvenser för landets handel med Sverige. Den svenska importen sjönk till 0,5 miljarder kronor från 7,1 miljarder kronor samma period 2021. Detta samtidigt som Sveriges export gick i precis samma riktning, från 5,1 miljarder till 1,4 miljarder kronor. Sanktioner från EU-håll är en självklar förklaring till den stora skillnaden men Nils Norell, analytiker vid Kommerskollegium, poängterar att det finns ytterligare faktorer: "Det går inte bara ned på grund av sanktionerna. Det är numera förknippat med ett visst stigma att handla med Ryssland. Det finns också en osäkerhet och andra aspekter man får ta i beaktande att ha Ryssland som handelspartner," säger han till TT. I vanliga fall sker en stor import av bland annat trävaror, gödselmedel samt gummi från Ryssland. Bland varorna som dock Sverige fortsatt importerar från Ryssland finns olja och vissa stålprodukter, när det gäller till exempel aluminium har det till och med skett en markant ökning. "Det finns inga handelsembargon i nuläget mot den typen av aluminium där importen har ökat. Sedan kan ökningen bero på enskilt stora laster," säger Nils Norell. I motsatt riktning sker framför allt en ökad export av läkemedel. Förklaringen handlar om att läkemedel inte omfattas av sanktionsregler utifrån humanitära skäl. Omni 221103. Leran saktar ner Ukrainas motoffensiv vid Cherson: "Rör oss när det är torrare." Höstregnet fördröjer Ukrainas motoffensiv kring den strategiskt viktiga staden Cherson, skriver Washington Post. Den medföljande leran gör det svårare för Ukraina att förflytta stora stridsvagnar, och frontlinjen har varit ganska oförändrad de senaste veckorna. "När det blir torrare tror jag att vi kommer röra oss," säger "Playboy", som är befälhavare för en grupp ukrainska soldater. Playboy berättar att ryssarna har väldigt strategiska positioner i regionen, vilket gör det svårare att avancera. Det ryska försvaret tycks inte heller kollapsa på samma sätt som tidigare under motoffensiven. Krigets största slag väntas ske i Cherson, den enda staden väster om floden Dnipro som kontrolleras av ryssarna. Om Ukraina skulle återta den kan ryska styrkor omringas, vilket gör staden oerhört viktig för Vladimir Putin. Regionen utgör dessutom den enda "landbryggan" till Krymhalvön, som har varit olagligt annekterad av Ryssland sedan 2014. Omni 221103. Sex nya våldtäktsfall i Cherson: "Stort mörkertal." Ett team bestående av åklagaren Oleksandr Kleshchenko och polisen Oleksandr Svidro från Kyiv åker runt i Ukraina och letar efter sexualbrottsoffer. Efter bara två veckors arbete i Chersonregionen har de dokumenterar sex våldtäkter - men de tror att mörkertalet är mycket högre, säger de till CNN. Men många av fallen är nästintill omöjliga att bevisa då de inte ens har en misstänkt i flera av fallen. Utredningen är dessutom psykiskt påfrestande för alla inblandade, säger Svidro. "Vi förstår att alla drabbade är upprörda. Men det här är ett viktigt arbete." Just nu fokuserar teamet på att upprätta anmälan för att utredare ska kunna ha något att gå på. Och hoppas på att det någon gång kan lösas. Cherson var helt ockuperat fram till i oktober. En FN-rapport visar att ryska styrkor har begått flera krigsbrott. Omni 221103. Hultqvist: Ta nästa steg - sälj vapen till Ukraina. Regeringen måste ta nästa steg och börja sälja vapen till Ukraina. Det säger förre försvarsministern Peter Hultqvist (S) till TT. "Kan man skänka vapen ur våra förråd så kan man också exportera. Det finns ingen logik i att man inte kan göra det," säger han. Under onsdagen träffade han Ukrainas viceminister med ansvar för försvarsmateriel, Denys Sharapov, som besökt Sverige för möten med Försvarets materielverk (FMV) och försvarsföretag som Saab, BAE Systems och Nammo. Frågan hanteras av myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som har att förhålla sig till riktlinjen att Sverige inte exporterar vapen till länder som ligger i krig eller konflikt. Hultqvist säger att S-regeringen var beredd att tillåta export av vapen till Ukraina "om man skulle komma till ett skarpt läge". Omni 221103. Sju skepp med spannmål har lastats - framtiden osäker. Under torsdagen har flera fartyg lastade med spannmål kunnat lämna hamnar i Ukraina. Det rapporterar TT. FN:s koordinator gör bedömningen att det rör sig om sju skepp med över 290 000 tons last som lämnat Ukraina efter att Ryssland återvänt till det internationella avtalet om ukrainsk export. Samtidigt har landet inte givit besked om man kommer att kvarstå i avtalet, som löper ut 19 november. "Vi måste avgöra hur effektiv uppgörelsen är innan vi fattar beslut om förlängning," meddelade president Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov vid en pressträff på torsdagen. Putin själv säger att han kan lämna avtalet när som helst om inte Ukraina uppfyller de säkerhetsgarantier som Ryssland krävt. Ukraina säger att Ryssland tolkar avtalet godtyckligt. Putin hyllar Turkiets medlingsinsats i konflikten. Omni 221103. EU utreder om Ukraina kan få frysta ryska miljarder. Omkring 300 miljarder dollar av den ryska centralbankens tillgångar har frysts efter invasionen av Ukraina. Nu vill EU använda en del av pengarna för att bygga upp ett krigshärjat Ukraina och kommissionen har börjat utreda om det är juridiskt görbart, enligt källor till Bloomberg. En balansgång väntar och ett eventuellt förslag måste dessutom få stöd av alla medlemsländer, vilket kan bli svårt. Frågan har varit på tapeten under året. USA:s finansminister Janet Yellen sa i maj att hon inte tror att ett sådant drag skulle vara görbart inom ramen för det amerikanska rättssystemet. Den ukrainska regeringen sa i september att man beräknar att det kommer att kosta 750 miljarder dollar att bygga upp landet. En talesperson för finansdepartementet i USA vill inte kommentera saken Omni 221103. Kommentar: Ryssland måste betala det man förstört. De ryska tillgångarna måste användas till skadestsånd för detta. Swedavia köpte kinesiska maskiner - får skarp kritik. Swedavia beställde kinesiska screeningapparater till Arlandas säkerhetskontroll, vilket nu får kritik av Transportstyrelsen. Det rapporterar Aftonbladet som avslöjade köpet tidigare i år. Transportstyrelsen skriver i sin granskning att "tillsynen visar på ett antal brister med hänsyn till ny utrustning som är tänkt att installeras i säkerhetskänslig verksamhet". Nu måste Swedavia vidta åtgärder. Bland annat ska man genomföra en "särskild säkerhetsbedömning" enligt Säpos riktlinjer. Lever man inte upp till kraven kan Swedavia få upp till 50 miljoner kronor i böter. Företaget Swedavia köp har svartlistats av USA. Homeland Security: Kan finnas bakdörrar i systemet som kan fjärrstyras. Swedavia ökade sin omsättning under tredje kvartalet. Omni 221103. Zaporizjzjas bränsle sinar: "Nedräkningen har börjat." Europas största kärnkraftverk i ukrainska Zaporizjzja förlitar sig för tillfället helt på 20 dieselgeneratorer, uppger det ukrainska kärnkraftsbolaget Energoatom på Telegram. Efter nya ryska attacker är kraftverket helt bortkopplat från elnätet. Enligt Energoatom har generatorerna tillräckligt bränsle för att klara uppdraget i 15 dagar. "Nedräkningen har börjat", skriver man i inlägget. Energibolaget vädjar också återigen till det internationella samfundet om att vidta åtgärder för demilitarisering av området. För "hela världens säkerhet" måste också ryska styrkor lämna området och ge tillbaka kontrollen till Ukraina.
Omni 221103. Rysk specialenhet hotar skjuta egna retirerande soldater. Ryska styrkor misstänks ha inrättat blockerande militära enheter i syfte att förhindra soldater från att retirera från slagfältet, enligt det brittiska försvarsdepartementet. Anledningen sägs vara låg stridsvilja och bristande moral i de ryska trupperna. Eligt rapporten hotar specialenheten att skjuta sina egna soldater, en taktik som Ryssland använt sig av i tidigare konflikter. (svt 221104.) Rysk lagändring tillåter mobilisering av brottsdömda. Rysslands president Vladimir Putin har undertecknat en lag som tillåter mobilisering av människor som har begått allvarliga brott, uppgav den ryska statliga nyhetsbyrån RIA på fredagen. Enligt RIA ska lagen ska utesluta personer som dömts för sexuella övergrepp mot barn, förräderi, spioneri eller terrorism.
(svt 221104.) Expert: Ryssars stress och skräck på 90-talets nivåer. Efter Vladimir Putins mobiliseringsbesked uppgav 47 procent av ryssarna att de kände stress, skräck eller förtvivlan. Det visade den senaste mätningen från det oberoende mätinstitutet Levada Centers, enligt DN. För att se liknande siffror behöver man gå tillbaka till 90-talet, enligt Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI. Hon betonar att man behöver vara försiktig med mätningar från auktoritära länder som Ryssland, men menar att de kan vara användbara för att se trender över längre tidsperioder. Om mätningen upprepas med lite mer distans till mobiliseringsbeslutet misstänker hon att resultatet kan bli annorlunda. "Det skulle inte förvåna mig om stressen har minskat, för mobiliseringen var en chock." Försäljningen av antidepressiva medel har ökat under årets nio första månader. Majoritet av ryssarna stöder kriget - ser det som ett krig mot väst. Omni 221104. Kievborna om strömavbrotten: "Vi måste förbli starka." Under torsdagen uppgavs 4,5 miljoner ukrainare ha varit utan ström. Landets president Volodymyr Zelenskyj anklagar nu Ryssland för "energiterrorism" efter att ryska styrkor under flera veckors tid angripit Ukrainas energinät. "Att uthärda rysk energiterror och klara av den prövningingen är en av våra viktigaste uppgifter just nu," säger Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga tal. Kiev och tio andra regioner uppges vara de som drabbats av strömavbrottet. Den senaste månaden har Ryssland genomfört storaskaliga robot- och drönarattacker mot ukrainska energianläggningar. En tredjedel av Ukrainas kraftverk ska ha förstörts, enligt president Zelenskyj. Den ukrainska regeringen har uppmanat befolkningen att hushålla med el, rapporterar BBC. På bilder från ett nedsläckt Kiev syns människor lysa upp trottoaren framför sig med mobillampan. En av de många huvudstadsbor som drabbats av strömavbrottet är Vladimir. "Vi förstår att det här bara är tillfälligt, tills vi vinner kriget. Vi kan vänta, vi kommer kämpa, det här är inte ett problem för oss," säger han. Rysslands strategi att angripa civil infrastruktur i Ukraina är enligt Zelenskyj ett tecken på "svaghet". "De kan inte slå Ukraina på slagfältet, så de försöker knäcka vårt folk på det här sättet i stället," säger han i sitt dagliga tal. Rysslands energidepartement har bekräftat att man riktar in sig på ukrainsk energiinfrastruktur. svt 221104. Analyser: Ny kansler - men kritiken om Kina slående lik. Troligtvis har ingen tysk förbundskansler rest till Kina under så komplicerade omständigheter som Olaf Scholz, skriver Deutsche Welles Matthias von Hein i en analys. Han menar att den stora frågan är hur Tyskland ska navigera mellan sin allierade gällande säkerhet och demokratiska värderingar, USA, och den viktigaste handelspartnern Kina. "Washington skildrar nästan den eskalerande konflikten mellan USA och Kina som en kamp mellan gott och ont - och förväntar sig lojalitet", skriver von Hein och kallar resan för ett minfält. DN:s Lovisa Herold skriver att det är oklart vad kanslern lärt sig av historien. Hans föregångare Angela Merkel drev häromåret igenom ett kritiserat handelsavtal med Kina och nu anklagas även Scholz för att sätta den tyska ekonomin framför mänskliga rättigheter. "Putins krig gjorde det smärtsamt tydligt att Berlins mångåriga strategi - att skapa fred med hjälp av nära handelsrelationer - misslyckats", skriver Herold. Matthias von Hein: Scholz resa till Kina är ett minfält. Lovisa Herold: Scholz resa till Kina visar att han inte lärt sig av Merkels misstag. Kinaexpert: Besöket har kritiserats framför allt inom EU. Olaf Scholz: Vi måste ha rätt balans mot Kina.
Omni 221103. Zelenskyj anklagar Ryssland för "energiterrorism". Volodymyr Zelenskyj anklagar Ryssland för att bedriva "energiterrorism" när ryska styrkor riktar in sig på civil infrastruktur, skriver BBC. Enligt presidenten är strategin ett tecken på svaghet. "De kan inte slå Ukraina på slagfältet, så de försöker knäcka vårt folk på det här sättet i stället," säger Zelenskyj i sitt nattliga tal. Enligt presidenten var i går kväll 4,5 miljoner personer utan el och på bara en månad ska en tredjedel av landets kraftverk ha förstörts i ryska attacker. Rysslands energidepartement har bekräftat att man riktar in sig på energiinfrastruktur. I flera veckor har Ryssland gått till attack med robotar och drönare. Omni 221104. Ryssar som retirerar kan skjutas av specialenheter. Ryssland bedöms ha upprättat blockerande militära enheter som ska hindra soldater från att retirera från slagfältet. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga lägesbild på Twitter. Specialenheterna hotar att skjuta det egna landets soldater - en taktik som har använts av Ryssland även i tidigare konflikter, enligt rapporten. Bristande moral och utbredd ovilja att strida uppges ha lett fram till åtgärden. Generaler uppges vilja att soldaterna stannar på slagfältet tills de dör. Omni 221104. Ryssland planerar att öppna Kertjbron i december. Ryssland planerar att återuppta trafiken på Kertjbron, som förbinder Krym med ryska fastlandet, i december. Det enligt Rysslands biträdande premiärminister Marat Khusnullin, rapporterar CNN. En vägbana ska öppnas den 5 december och den andra vägbanan 20 december, sa Khusnullin vid ett tv-sänt möte på torsdagen där bland annat president Vladimir Putin deltog. En explosion inträffade på den strategiskt viktiga bron den 8 oktober. Moskva har anklagat Ukraina för att ha attackerat bron, men Kyiv har inte officiellt tagit på sig ansvaret. Putin tackade alla inblandade för arbetet med bron. Ryssland har tidigare sagt att reparationer av bron ska pågå till nästa sommar. Omni 221104. Putin: Ryssar som begått grova brott ska mobiliseras. Rysslands president Vladimir Putin har undertecknat en ny lag som tillåter mobilisering av personer som har begått grova brott, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån RIA. Lagen utesluter de som dömts för sexuella övergrepp mot barn, förräderi, spioneri eller terrorism. Enligt presidenten har 318 000 reservister kallats in hittills. Det är ett högre antal än vad Kreml aviserade i samband med att ordern om en delvis mobilisering presenterades i september. Omni 221104. Paasikivi: Reträttstyrkorna tecken på ryskt systemfel. Brittiska försvarsdepartementet uppger att Ryssland har upprättat specialenheter med syfte att skjuta ryska soldater som retirerar från slagfältet. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi kallar uppgifterna "obegripliga". "Att man i ett modernt krig hotar sina egna för att de ska strida. Det är ett tydligt tecken på att det finns ett allvarligt systemfel i den ryska militären," säger han till DN. Han säger att det har ryktats om dessa uppgifter den senaste månaden och att de från början kommer från Ukrainas säkerhetstjänst. Han bedömer dock att uppgifterna är trovärdiga. Generaler uppges vilja att soldaterna stannar på slagfältet tills de dör. Professor: Frågan är om Ryssland bryter mot de mänskliga rättigheterna. Omni 221104. Rysk stöld av kärnkraft ska knäcka Ukraina. Ett fruktat vinterkrig utvecklar sig allt mer till rysk "elterror". Efter att ha bombat sönder en tredjedel av alla energianläggningar verkar Ryssland vilja stjäla all elkraft som produceras vid det största kärnkraftverket ZNPP. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj saknar 4,5 miljoner ukrainare ström till följd av de systematiska robot- och drönarattacker som den senaste månaden utförts mot energianläggningar. "Det faktum att Ryssland tar till energiterrorism visar svagheten hos vår fiende. De kan inte besegra Ukraina på slagfältet, så de försöker bryta ner vårt folk så här," sa Zelenskyj i sitt senaste videotal. Militärexperten Ilmari Käihkö konstaterade i SvD för två veckor sedan i en olycksbådande förutsägelse: "Ger samhället upp, så ger militären upp." Än så länge strider ukrainska styrkor med oförsvagad kraft, men om logistik och tillförsel av essentiella förnödenheter till fronten successivt blir sämre påverkas också stridsduglighet, moral och uthållighet. Kievs borgmästare Vitalij Klitjko tog också upp utsattheten genom att berätta att 450 000 av huvudstadens invånare är utan el, beroende på överbelastning av systemet. Han uppmanade åter folk att spara så mycket el som möjligt. Kiev har ännu mitt på dagen visserligen cirka 10 grader varmt, men snart blir inlandsklimatet bistrare. Under årets kallaste månad januari kryper kvicksilvret normalt inte upp över nollstrecket ens på dagtid. Med en tredjedel av alla energianläggningar utslagna siktar Ryssland nu på nya mål för sin "elterror". Den amerikanska tankesmedjan ISW skriver i sin senaste analys om den ryska planen att koppla in det största kärnkraftverket - ZNPP i Zaphorijzjaregionen - till det ryska elnätet. "Där finns sex reaktorer som står för cirka 25 procent av Ukrainas hela elproduktion," berättar Tomas Jelinek, vid konsultfirman Riskpilot, tidigare inspektör vid Strålsäkerhetsmyndigheten. Hur ska Ryssland kunna rikta om elen från ZNPP? "Via ställverk som transporterar ut elen till ledningar som jag antar går igenom de ryskockuperade områdena österut och sedan över gränsen. Man har koll på systemet eftersom det är konstruerat under Sovjettiden," säger Tomas Jelinek. Att på teknisk väg stoppa överföringen är uteslutet. "Ryssland utnyttjar situationen. Det enda positiva man kan säga är att kärnkraftverket inte förstörts," tillägger Tomas Jelinek. ZNPP, som intogs av ryska soldater redan under krigets andra vecka, drivs sedan några dagar av dieselaggregat, vars bränsle beräknas räcka i ytterligare 14 dagar. Detta sedan beskjutning förstört kraftledningar. SvD 221104. Xi markerar mot Putin - motsätter sig kärnvapen. Kinas president Xi Jinping motsätter sig användandet av kärnvapen i Europa, skriver flera medier. Uttalandet ska ha gjorts under mötet med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz som just nu besöker Kina, rapporterar statliga nyhetsbyrån Nya Kina. Xi uppges ha sagt att det internationella samfundet gemensamt måste markera mot "användandet av - eller hotet om - kärnvapen". Världen måste också "verka för att kärnvapen aldrig får användas, och att kärnvapenkrig inte får inledas, så att en nukleär kris kan förhindras" i Europa och Asien. Han uppges också ha uppmanat Scholz att arbeta för fredssamtal. Politico och Bloomberg skriver att Xis kommentar är den mest direkta kritik som Kinas ledare hittills har riktat mot Vladimir Putins krig mot Ukraina.
Omni 221104. USA:s militära kärnvapenchef slår larm om takten i Kinas kärnvapenprogram. Befälhavaren för USA:s strategiska kommando, som övervakar USA:s kärnvapenprogram, varnade för att Kina utvecklar kärnvapen mycket snabbare än USA och kallade frågan för ett "närvarigt problem", under ett tal vid ett stängt evenemang tidigare i veckan. Medan Pentagon-tjänstemän har slagit larm om Kinas militära uppbyggnad och utveckling av kärnvapen i flera år, målar Richards kommentarer upp situationen som mer allvarlig än andra tjänstemän har uttalat offentligt. "När jag bedömer vår nivå av avskräckning mot Kina, sjunker fartyget långsamt", sa adm. Charles Richard. "Det sjunker långsamt, men det sjunker, eftersom de i grunden sätter kapacitet på fältet snabbare än vi." Richard kallade utvecklingen av Kinas kärnvapenprogram för ett "närvarigt problem". "När de kurvorna fortsätter kommer det inte att spela någon roll hur bra vår [operationsplan] är eller hur bra våra befälhavare är, eller hur bra våra styrkor är - vi kommer inte att ha tillräckligt med dem. Och det är ett mycket kortsiktigt problem." Richard gjorde kommentarerna under ett talande engagemang vid Naval Submarine League Annual Symposium på onsdagen. Evenemanget var stängt för allmänheten, men Richards kommentarer publicerades i en nyhetsartikel från försvarsdepartementet i fredags. Biden-administrationen har konsekvent kallat Kina för USA:s främsta globala konkurrent och varnat för landets utveckling av dess militära och kärnvapenprogram i en serie policydokument som förklarar USA:s försvars- och militärstrategi som släpptes i slutet av oktober. Kina är USA:s "tempo-utmaning" eftersom det är "den enda konkurrenten med både avsikt och alltmer förmåga att systematiskt utmana USA över hela linjen, militärt, ekonomiskt, teknologiskt, diplomatiskt", sa en hög försvarstjänsteman om strategin. Kina har "sannolikt för avsikt att ha minst 1 000 leveransbara stridsspetsar i slutet av årtiondet", sade Nuclear Posture Review, ett av policydokumenten, om Kinas kärnvapenprogram. Richard varnade för Kinas kärnkraftsutveckling 2021 och kallade deras program för ett "strategiskt utbrott". "Vi bevittnar ett strategiskt utbrott från Kina. Den explosiva tillväxten och moderniseringen av dess nukleära och konventionella krafter kan bara vara vad jag beskriver som hisnande, och ärligt talat, det ordet hisnande kanske inte räcker, sade Richard 2021. CNN 221104. Ukraina får uppgraderade sovjetiska stridsvagnar. Nederländerna, Tjeckien och USA kommer tillsammans att förse Ukraina med stridsvagnar av typen T-72, skriver TT. Det rör sig om 90 tjeckiska fordon från Sovjettiden, som kommer att uppgraderas i Tjeckien. Kyiv har velat ha modernare stridsvagnar från USA och Tyskland, men båda länderna har varit skeptiska till att skicka sådana till Ukraina. USA och Nederländerna betalar för upprustning av 45 T-72 vardera. En del i Joe Bidens besked om ett nytt stödpaket värt 400 miljoner dollar. Ukraina får också fler drönare av typen Phoenix Ghost och pengar till luftvärnsrobotar. Omni 221105, Ryska styrkor övar i Belarus. Det råder brist på övningsledare, anläggningar och ammunition i Ryssland, vilket tvingar ryska styrkor att öva i grannlandet Belarus, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport. Departementet framhåller att Ryssland sannonlikt kommer att behöva anstränga sig för att lyckas utbilda de reservister som ska mobiliseras, samtidigt som höstens inkallade ska göra värnplikten. Den 1 november väntas ytterligare 120 000 reservister påbörja sin värnplikt. Enligt departementets bedömning har de nyligen mobiliserade soldaterna inte fått tillräckligt med utbildning, eller ingen utbildning alls. (svt 221105.) Wagnergruppen träder ut ur skuggorna - öppnar kontor. Den ökända Wagnergruppen har öppnat sitt första huvudkontor, ett "militärtekniskt center" i Sankt Petersburg. Det rapporterar flera medier. De senaste veckorna har den privata krigsfirman tagit flera steg i riktning mot en mer offentlig roll, skriver The Guardian. Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin bedöms enligt tidningen vilja öka sitt inflytande i formandet av Rysslands försvarspolitik. Detta efter att han figurerat i skuggorna i åratal och förnekat att han alls är ledare för legosoldaterna. Kontoret är ett stort komplex i glas och stål och öppningen besöktes av en blandning av militärveteraner och unga tech- och kulturprofiler. Utanför byggnaden stod en lastbil märkt med bokstaven Z, Rysslands symbol för kriget i Ukraina. Var först i september som Prigozjin bekräftade att han leder Wagnergruppen. Gruppen har varit verksam i länder i Latinamerika och Afrika. Prigozjin är en nära allierad till Vladimir Putin. Omni 221105. Iran medger: Har skickat drönare till Ryssland. Iran medger för första gången att landet har skickat drönare till Ryssland, skriver AP. Uttalandet från utrikesministern Hossein Amirabdollahian kommer efter månader av otydliga budskap från Iran kring drönarna. Amirabdollahian hävdar dock att leveranserna gjordes "månader" innan Ryssland inledde kriget mot Ukraina. Han påstår också att det rört sig om ett "begränsat antal" drönare. USA och de allierade västländerna i FN:s säkerhetsråd har tidigare krävt att rapporterna om att iranska drönare används i kriget ska utredas. Enligt bedömningar har Ryssland använt drönarna för att trappa upp attackerna mot ukrainsk infrastruktur. Iran har förut officiellt förnekat att man bidrar till Rysslands krig i Ukraina. Iranska drönare bedöms ha använts i den senaste tidens attacker mot ukrainsk infrastruktur. Granskning visar att västerländsk teknologi finns i iranska drönarna.
Omni 221105. Invånare: Ryska soldater tar över lägenheter i Cherson. Ryska soldater tvingar bort civila och tar över deras lägenheter i ockuperade Cherson, uppger Konstantin som bor i staden för AP. Allt större fokus i Rysslands invasionskrig mot Ukraina riktas mot staden. Uppgifterna till nyhetsbyrån tyder på att ryska styrkor förbereder sig för intensiva gatustrider medan de ukrainska styrkorna rycker allt närmare. "De tvingar invånare till evakuering," säger Konstantin. Hittills rapporteras ockupationsstyret i Cherson ha förflyttat minst 70 000 civila från staden, med hänvisning till ett ökat hot från Ukrainas armé. Under fredagen kom uppgifter om att ryska soldater höll på att lämna Cherson, men det fick Kyiv att varna för att Ryssland kan försöka locka ukrainska soldater i en fälla, skriver BBC.AFP skriver att ingen av sidornas utsagor går att oberoende bekräfta.
Omni 221105. Iran uppger att de lyckats skjuta upp en satellit. Iran har under lördagen skjutit upp en raket som bär en satellit. Enligt statlig tv ska uppskjutningen ha varit lyckad, rapporterar AP. AFP rapporterar att satelliten är konstruerad av Ryssland men att Iran har styrt projektet. De uppger att satelliten ska användas i forskningssyften men USA och flera andra västländer har länge misstänkt att rymdprogrammet har militära syften. När Iran meddelade det ryska rymdsamarbetet hävdade USA att projektet skulle ge länderna "betydande spionkapacitet" och kallade projektet ett "stort hot mot världen". Irans rymdprogram har på senare tid mött flera motgångar. Iran motsätter sig USA:s kritik och menar att satelliterna ska bevaka landets gränser. Ryssland har under sommaren skjutit upp iranska satelliter. Omni 221105. Ledare: Republikansk seger vore en vinst för Putin. Ryssland är ett av flera teman på söndagens stora ledarsidor. En republikansk vinst i USA:s mellanårsval kan bli en seger för Vladimir Putin då det riskerar att betydligt minska det amerikanska stödet till Ukraina, skriver Isobel Hadley-Kamptz i DN. Partiet är kluvet - "traditionella försvarsvurmare" som senatsledaren Mitch McConnell står bakom stödet, medan Trump-anhängare sprider Putinliknande propaganda och vill dra in det, skriver hon. "Detta skulle kanske inte behöva betyda så mycket om inte den här extrema falangen i realiteten tagit makten över det republikanska partiet." Invasionen av Ukraina var inte ett svar på provokation från Nato eller EU - Ryssland har genom historien alltid drivits av en vilja att bestämma över sina grannländer med militär makt, skriver Adam Cwejman i GP. "Det spelar ingen roll om landets styrs av en tsar, generalsekreterare eller president. Territoriell expansion är ett fundament i världens till ytan största land och så har det varit alltsedan 1500-talet."
Omni 221106. Ryssland byter ut hårt kritiserad befälhavare. Ryssland byter ut ännu en befälhavare i Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i söndagens lägesbild på Twitter. Det handlar om Aleksander Lapin, som fått kritik för sina prestationer. Bland annat har kritik hörts från Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov och från Jevgenij Prigozjin, chef för den privata militärfirman Wagnergruppen. Lapin ersätts av militärtoppen Aleksander Linkov. "Avskeden ingår i ett mönster av att beskylla seniora militärer för Rysslands misslyckade försök att nå målen på slagfältet. Detta är delvis ett försök att avleda från att lägga skuld på det ryska ledarskapet på hemmaplan", står det i rapporten. Spreds tidigare uppgifter om att Lapin tagit några veckors semester. Omni 221106. Kyivs plan i värsta fall: Tre miljoner kan evakueras vid totalt strömavbrott. Förberedelser pågår för en total evakuering av de tre miljoner invånare som befinner sig i Kyiv om staden helt förlorar tillgången till ström, skriver New York Times. Situationen är redan pressad. 40 procent av Ukrainas energiinfrastruktur har skadats eller förstörts. 1 000 så kallade värmecenter som även kan fungera som skyddsrum håller på att upprättas. "Om det inte finns ström så kommer det inte att finnas vatten eller avlopp. Därför vidtar myndigheterna och staden alla åtgärder som går för att skydda vårt kraftsystem," säger Roman Tkatjuk, säkerhetschef i Kyiv. Tjänstemän i staden har fått information om att de ska få tolv timmars förvarning om strömmen är på väg att fallera. För tillfället är situationen hållbar. Ryssland har utfört intensiva drönarattacker mot infrastruktur. Omni 221106. Uppgifter om offentlig hängning i ockuperad stad. Förra månaden släpades Tetjana Mudrjenko, 56, enligt vittnen ut på gatan i den ukrainska staden Skadovsk och avrättades offentligt genom hängning. Det rapporterar Financial Times. Tidningen har pratat med hennes tvillingsyster Natalia Chorna som säger att hon varnade Tetjana efter att ryska styrkor ockuperat hemstaden. Men Tetjana hade svårt att hålla ilskan över Rysslands krig inom sig. "I ockuperade Skadovsk går det inte att ha en egen åsikt," säger systern. Skadovsk ligger vid Svarta havets kust och enligt tidningen har Moskva flyttat dit sitt administrativa styre från staden Cherson, där en blodig strid väntas vara nära. Invånare beskriver terrorvälde under ryska ockupationsstyret. FT har läst dödsattesten och tagit del av sms och meddelanden som styrker tvillingsysterns berättelse. Systern: "De hällde något i hennes mun och sedan hängde de henne framför tingshuset." Tetjana arbetade som sjuksköterska - fördes bort från sitt hem. Omni 221106. Kommentar: De ryska grymheterna har inte förändrats sedan Butja. Ryssland uppger att damm skadats utanför Cherson. Den ukrainska dammen Nova Kachovka, som ligger uppströms från staden Cherson, har enligt ryska uppgifter skadats. Ryssland, som ockuperar området, påstår utan bevis att Ukraina har utfört attacken med en amerikansktillverkad Himars-robot. Reuters skriver att uppgifterna inte kan verifieras. Ryssland och Ukraina har den senaste tiden anklagat varandra för att planera en attack mot dammen. Det skulle kunna leda till översvämningar och stor förödelse runt staden Cherson som kontrolleras av det ryska ockupationsstyret. Obelagda ryska påståenden om att Ukraina försökt "skapa en humanitär katastrof". Uppgifterna publiceras av ryska nyhetsbyråer.
Omni 221106. Kyivs borgmästare varnar för kall vinter: "Förbered er." Ryssland forsätter att attackera Ukrainas infrastruktur vilket leder till att allt fler människor blir av med värme, el och vatten, rapporterar The Guardian. I huvudstaden Kyiv säger borgmästaren Vitalij Klytjko att invånarna måste "förbereda sig på det värsta" när temperaturerna sjunker. "Låt mig vara ärlig, fienden gör allt för att se till att staden är utan värme, ström och vatten så att vi alla dör," säger han till ukrainska statliga medier. Den ukrainske presidentens rågivare Mychajlo Podoljak skriver på Twitter att Ryssland begår ett ”energifolkmord” men att regeringen arbetar för att motverka detta. Landets statliga elbolag uppger att flera av landets regioner kommer ha rullande elavbrott under söndagen. Omni 221106. Bidens säkerhetsrådgivare i hemliga samtal med Kreml. Joe Bidens nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan har under de senaste månaderna fört hemliga samtal med sina ryska motsvarigheter, uppger källor för Wall Street Journal. Samtalen ska ha handlat om hur Rysslands krig i Ukraina kan begränsas och inte utvecklas till en större konflikt där kärnvapen används. Samtalen ska också ses som ett sätt att hålla kontakten mellan länderna levande. Varken Kreml eller Washington har velat kommentera uppgifterna. "Människor påstår många olika saker," svarade Sullivans presstalesperson när hon konfronterades med uppgifterna. Tidningen källor uppger inte exakt när samtalen ska ha skett eller om de ansågs vara produktiva. I övrigt är kontakterna mellan USA och Ryssland på den lägsta nivån sedan kalla kriget.
Omni 221106. Ryska troll vill påverka valet - ger sig på Ukrainastödet. Amerikanska analytiker har upptäckt en rad ryska påverkanskampanjer på nätet inför det amerikanska mellanårsvalet på tisdag, rapporterar New York Times. Syftet den här gången är bland annat att sprida misstro kring det amerikanska valsystemet och att kritisera USA:s stöd till Ukraina. "Det är tydligt att de försöker få dem att kapa stödet och pengarna till Ukraina," säger Alex Plitsas, tidigare Pentagonmedarbetare som nu arbetar för techbolaget Providence Consulting Group. Kampanjerna fungerar bland annat genom att falska ryskkopplade konton som utger sig för att vara arga amerikaner ger sig in i infekterade debatter på sociala medier. Måltavlorna är främst demokratiska kandidater i de jämnaste senatsvalen, exempelvis i Arizona och Pennsylvania, som kan bli helt avgörande för vilket parti som ska få kontrollen över senaten efter valet. Omni 221107. Ukraina förbereder sig för rysk kärnvapenattack. Ukraina ser inte Kremls kärnvapenskrammel som tomma hot, utan förbereder sig för en möjlig attack, rapporterar Politico. I huvudstaden Kyiv har lokala myndigheter hundratals skyddsrum med ventilation och flera ingångar. Lagom till nästa vecka ska de ha utrustats med radiosystem. Utrikesminister Dmytro Kuleba säger att man "förbereder sig på värsta tänkbara scenario". Välgörenhetsorganisationen Serhij Prytula Charity Foundation har byggt två skyddsrum i centrala Kyiv - ett för att skydda sin personal mot konventionella anfall, och ett i händelse av kärnvapenattack. "Det andra skyddsrummet är utrustat i det syftet. Det finns förråd av medicin, mat, dricksvatten, ficklampor och batterier," säger tv-profilen Serhij Prytula som driver organisationen. "Kuleba: "De senaste åtta månaderna har lärt oss att allt kan hända." Omni 221107. Analyser: Ryssland försöker utnyttja klimatmötet i kriget. Kriget i Ukraina kastar långa skuggor över FN:s klimattoppmöte COP27 i Egypten, skriver SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström i en analys. En "smått bisarr" diplomatisk kris har utlösts efter att Ryssland i sin årliga rapport till FN valt att räkna utsläpp från ockuperade områden i Ukraina som ryska. Detta i hopp om att FN på så sätt indirekt ska erkänna områdena som en del av Ryssland, skriver Bjerström. FN har tvingats lösa situationen genom att avstå från en slutlig sammanställning av världens utsläpp. "Konsekvensen blir att världens beslutsfattare inte får någon korrekt global siffra över länders utsläpp med sig till förhandlingsbordet." Även det så kallade kulturkriget påverkar mötet i Egypten, skriver Karl Mathiesen i en analyserande text i Politico. Flera klimatprofiler har slagit larm om att "reaktionär populism" nu är det enskilt största hindret i kampen mot klimatförändringarna. I texten nämns Republikanerna i USA, Sverigedemokraterna och Italiens nya premiärminister Giorgia Meloni som exempel på krafter som kan försvåra klimatarbetet, utan att för den sakens skull vara klimatförnekare. "Det finns en bred känsla av nedprioritering och förhalande som oroar dem som ser dessa idéer växa bland populister på högerkanten," skriver Mathiesen.
Omni 221107, Europa står trofast bakom Ukraina trots ökad press. Trots ökade levnadskostnader, energikris och Putins kärnvapenhot vacklar inte det europeiska stödet för Ukraina, rapporterar New York Times. Från väst till öst och från baltstaterna till Medelhavet ställer sig ledare bakom fortsatt starkt stöd och fortsatta tuffa sanktioner mot Ryssland. Opinionsundersökningar tyder förvisso på ett något minskat folkligt stöd. Samtidigt har de tre största länderna Tyskland, Frankrike och Italien alla relativt nyligen hållit val - och regeringar som förespråkar ett fortsatt stöd har en säker politisk ställning den närmaste framtiden. Italiens nye utrikesminister: Om man vill ha fred måste man stärka Ukraina. Omni 221107. Satellitbilder visar hur massgrav växer i Mariupol. Runt 1 500 nya gravplatser har grävts vid ett gravfält nordväst om den ockuperade ukrainska staden Mariupol, visar analyser av nya satellitbilder som företaget Maxar tagit för BBC:s räkning. Ukrainska myndigheter och vittnen uppger att tusentals kroppar ligger begravda på gravfältet. Enligt myndigheterna har minst 25 000 personer dött i striderna om staden, varav 5 000 till 7 000 begravdes i bråten under sina bombade hem. Vittnen uppger för BBC att det ryska ockupationsstyret de senaste månaderna dragit ut kroppar ur bråten och begravt dem. Minst 4 600 gravar bedömts ha grävts sedan krigsutbrottet. Området består av tre stora ytor med gravar. Mariupolbon Tatjana: "De flesta av kropparna är oidentifierade." Omni 221107. Kommentar: Värre än grymheterna i Butja. Zelenskyj kräver att Iran straffas: Deltar i terror. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vill att Iran straffas för vad han kallar "medskyldighet till rysk terrorism", rapporterar Bloomberg. I sitt dagliga tal på söndagen anklagade han regimen i Teheran för att förlänga kriget och förvärra dess påverkan på ukrainsk ström- och livsmedelsförsörjning. "Om det inte vore för att Iran förser angriparen med vapen hade vi varit närmare fred nu." I lördags erkände Iran för första gången att de skickat drönare till Ryssland, men utrikesministern hävdar att det skedde före invasionen. Omni 221107. Nya luftvärnssystem till Ukraina: "Tack Norge." På måndagen mottog Ukraina det avancerade norska luftvärnssystemet NASAMS och det italienska systemet Aspide, skriver försvarsminister Oleksij Reznikov på Twitter. "De här vapnen kommer stärka den ukrainska armén betydligt och göra våra skyar säkrare." Reznikov tackar Norge, Spanien och USA för leveransen. Omni 221107. Putins vän: Har försökt påverka mellanårsvalet. Den ryske affärsmannen Jevgenij Prigozjin, nära vän till president Putin och bland annat chef över den paramilitära Wagnergruppen, säger att Ryssland gör försök att påverka mellanårsvalet i USA. Det rapporterar Reuters. "Vi la oss i, vi lägger oss i och vi kommer att lägga oss i. Försiktigt, precist, kirurgiskt och på vårt eget sätt, såsom vi kan." Uttalandet gavs på den ryska sociala mediesajten Vkontakte som svar på en förfrågan från en rysk nyhetssajt. Prigozjin brukar kallas "Putins kock" eftersom hans cateringfirmor sköter Kremls kontrakt. Han har av USA anklagats för att sköta trollfabriker som försöker påverka amerikansk politik. USA:s utrikesdepartement har erbjudit tio miljoner dollar för information om Prigozjin. Prigozjin har belagts med sanktioner av USA och europeiska länder. Har blivit en mer central figur i rysk politik. Omni 221107. Fick uppgifter röjda i rysk kanal: "En total mardröm." Ukrainska soldater och andra som på olika sätt opponerar sig mot den ryska invasionen möter grova hot efter att deras uppgifter publicerats i proryska kanaler, rapporterar BBC. Oleksej och Anastasija från staden Berdjansk slängde en molotovcocktail mot ett ryskt militärfordon när staden ockuperades och berättar nu att de möttes av dödshot så fort de slog på sina telefoner. "Vi fick hundratals hot från främlingar, där de sa att de skulle hänga oss och bränna oss med våra egna molotovcocktails. Det var en total mardröm," säger Anastasija. Enligt BBC rapporterades det om paret i rysk tv och kort därefter spreds deras personnummer, telefonnummer och hemadresser i en prorysk Telegramgrupp med över 46 000 användare. Båda befinner sig nu i områden som kontrolleras av Ukraina. Berdjansk ockuperades tidigt när Ryssland gick in militärt i landet. Omni 221107. Tyskland kan subventionera energi för 900 miljarder. Tysklands regering planerar att lägga motsvarande 900 miljarder kronor på energisubventioner under nästa år. Enligt dokument som Bloomberg tagit del av är finansminister Christian Lindners plan att betala ut 83,3 miljarder euro i subventioner för el och gas under 2023. Nästan hälften öronmärks för gas och fjärrvärme, inklusive en engångsutbetalning till företag och hushåll i december, skriver nyhetsbyrån. En del av pengarna vill regeringen ta in från energibolagens övervinster. Ytterligare drygt 15 miljarder euro ska läggas på aktier i energijätten Uniper, som är landets största importör av gas. 8,5 miljarder euro reserveras för krisande energiföretag. Expert: Forma politiken efter gaskontrakt med fasta priser. Tysklands första LNG-terminal öppnar i Lubmin i december. Omni 221107. Nya övervakningsfilmer visar grymheterna i Butja. Avlyssnade telefonsamtal, timmar av övervakningsfilmer och vittnesmål från överlevare målar nu en allt tydligare bild över det fruktansvärda våldet i Butja, som av ryska soldater ska ha beskrivits som en "utrensning". Det visar en granskning av nyhetsbyrån AP, tillsammans med amerikanska programmet Frontline. Övervakningsfilmer från den 3 mars visar hur ukrainska styrkor gör ett sista desperat motstånd. En timme senare rullar de ryska pansarvagnarna in längs gatan Yablunska i centrala Butja. Det som gör de nya övervakningsfilmerna speciella är att de var placerade rakt mittemot adressen Yablunska 144, en plats som snart ska spela en huvudroll i de fruktansvärda scener som utspelar sig i Butja, i det som av ryska soldater beskrivits som "zachistka", utrensningen. För det är på andra sidan gatan som ryska styrkor sätter upp sitt högkvarter, och det är här ukrainska utredare menar att de första avrättningarna sker. "Jag håller på att bli galen. Jag har redan dödat så många civila," säger en rysk soldat i ett avlyssnat telefonsamtal. De som misstänktes för att slåss för eller hjälpa de ukrainska styrkorna torterades och avrättades, skriver AP. Taxichaffören Ivan Skyba var en av nio män som syns på en övervakningsfilm ledas in till Yablunska 144 under pistolhot. Till AP berättar han om hur de efter timmar av tortyr leds ut till gården där de skjuts. Men Ivan överlever eftersom kulan bara träffar honom i sidan. "De gick runt och sköt de som fortfarande levde. Därför låg jag helt still, eftersom jag annars hade fått en kula i huvudet." Se materialet från granskningen i videon. svt 221107. Rysk befälhavare: Över hälften av de ryska förlusterna i Mariupol kan ha berott på vådabeskjutning. De ryska styrkorna drabbades mycket hårt av "friendly fire", vådabeskjutning av de egna, när man intog den ukrainska staden Mariupol. Det skriver Aleksandr Chodakovskij, rysk militär befälhavare på sociala medier. "Det låter jättemycket, men är inte orimligt, säger Rein Pella på Försvarshögskolan. Aleksandr Chodakovskij, militär befälhavare för den självutnämnda republiken Donetsk, skriver på Telegram om felaktiga mineringar och artilleribeskjutning på egna trupper. "Efter Mariupol-operationen räknade vi ut att vi led de största förlusterna av egen eldgivning. Någon nämnde till och med siffran sextio procent. Detta är ett vanligt fenomen, men hur vanligt beror naturligtvis på befälhavarnas, särskilt artilleristernas, kompetens." Tankesmedjan Institute for the Study of War kommenterar i en rapport att även om siffran i inlägget skulle vara överdriven, visar det faktum att en befälhavare offentligt skriver detta att den ryska styrkan har stora problem. "Vådabeskjutning förekommer i krig, men aldrig i närheten av 60 procent. Det här visar på brist på kommunikation och koordination mellan de ryska styrkorna," skriver de i sin rapport. Vådabeskjutning, så kallad "friendly fire" på engelska, är ett välkänt begrepp inom det militära. Det innebär att man beskjuter sina egna av misstag. "Att helt komma undan ett krig utan vådabekämpning är svårt," bekräftar Rein Pella, lärare i försvarssystem och artilleriexpert på Försvarshögskolan. Att uppemot 60 procent av de ryska förlusterna i samband med intagningen av Mariupol beror på vådabeskjutning tror han faktiskt skulle kunna stämma. "När man strider i bebyggelse, då pratar man om korta avstånd. Ibland kan man vara i samma hus, att fienden är på andra sidan väggen. Det här gör det mycket svårare att ha koll på var de egna styrkorna befinner sig." Andra faktorer på den ryska sidan är dålig precision och gammal ammunition. "Ryssland har fått förlita sig allt mer på gammal ammunition. Man har inte haft råd eller möjlighet att köpa ny ammunition," konstaterar Rein Pella. svt 221107. Satellitbilderna visar: Många nya gravar i Mariupol. Tusentals gravar har grävts sedan Ryssland invaderade Ukraina. En analys av satellitbilder som tagits av företaget Maxar på uppdrag av BBC visar att gravarna på en kyrkogård utanför Mariupol vuxit stadigt i omfång sedan krigets inledning. Tusentals gravar har grävts sedan Ryssland invaderade Ukraina. Satellitbilder av kyrkogården Staryj Krym visar att gravarna stadigt vuxit i omfång sedan krigets inledning. Området som analyserats – nordväst om Mariupol – består av tre stora ytor med gravar som enligt ukrainska tjänstemän och vittnen rymmer tusentals kroppar. Mariupol ligger nära den ryska gränsen och var ett av Rysslands första strategiska mål vid invasionen. Från krigets start den 24 februari bombades staden nästintill oupphörligt från luften och attackerades parallellt av ryska markstyrkor. När Mariupol i maj till slut föll i ryssarnas händer hade tusentals civila dött och stora delar av staden låg i ruiner. Enligt satellitbildsanalysen som publicerats av BBC har över 4 600 gravar grävts vid Staryj Krym sedan den 24 februari. 1500 av dem har tillkommit efter sommaren. Det är dock oklart hur många som faktiskt begravts på platsen. Ögonvittnen i Mariupol säger till BBC att de har sett hur ryska myndigheter lyft lik från raserade bostäder och kört iväg dem för att begravas. Andra berättar hur de i jakt på sina nära och kära besökt bårhus i staden där oidentifierade kroppar låg på hög utomhus utan nedkylning. "Människor ska veta sanningen om dessa ohyggligheter så att det aldrig sker igen," säger en kvinna vid namn Tatyana till BBC. Enligt Ukrainas regering har minst 25 000 människor fått sätta livet till under striderna i Mariupol. Mellan 5 000 och 7 000 av dem tros ha dött i bråten under sina sönderbombade hem. svt 221108. Zelenskyj manar USA till enighet i stödet till Ukraina. President Volodymyr Zelenskyj uppmanar amerikanska politiker att förbli eniga i sitt stöd till Ukraina efter årets mellanårsval. Detta efter farhågor om att ett maktskifte där Republikanerna tar kontroll över USA:s kongress kan leda till minskat stöd, skriver AFP. "Jag uppmanar er att upprätthålla en orubblig enighet till den dagen då freden äntligen har återställts." Han säger vidare att ukrainare precis som i andra demokratier har olika politiska åsikter men att den ryska invasionen samtidigt har enat landet. Zelenskyj: Invasionen enade oss och vi behåller den enigheten. Republikaner delade om nivån på Ukrainastödet - Trumpallierade ifrågasätter. Omni 221108. Hårdför Putinrådgivare vill se "stalinistiska" åtgärder. Den ryska presidenten Vladimir Putin uppges i allt högre grad omge sig av hårdföra Kreml-lojalister som kräver hårda tag både i kriget i Ukraina och på hemmaplan, skriver Bloomberg. Ett par exempel är Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov och Jevgenij Prigozjin, grundare av den paramilitära Wagnergruppen. Prigozjin har tidigare föreslagit "stalinistiska utrensningar" mot bland annat företagsledare som inte i tillräckligt hög grad ställt sig bakom kriget. Detta ska ha fått välbärgade ryssar att frukta för sin egen och sina familjers säkerhet. En högt uppsatt tjänsteman liknar situationen i Ryssland vid en militärdiktatur men utan den militärkupp som diktaturer brukar föregås av. Enligt Bloombergs uppgifter ska motgångarna under kriget däremot inte ha lett till något motstånd mot Putin i den inre kretsen. Istället delar många åsikten att kriget är en "existentiell kamp" om Rysslands framtid. Flera Putinmedarbetare som tidigare sågs som liberala har nu svängt och blivit anhängare av kriget. Rebekah Koffler: Putin kommer att förlita sig på Wagnergruppens chef för att hantera nästa fas av kriget.
Omni 221108. Ändrat tonläge om samtal - "Putinkravet" togs bort. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skiftade under måndagen tonläge kring förhandlingar med Ryssland, skriver flera medier. Zelenskyj uppmanade det internationella samfundet att "tvinga Ryssland till verkliga fredssamtal". Han gav också fem förutsättningar för fredssamtal, däribland återlämnandet av all ockuperad mark. Flera av kraven har ställts tidigare men det nya var att Zelenskyj inte sa att samtal är omöjliga så länge Vladimir Putin sitter vid makten. Flera tunga medier har de senaste dagarna rapporterat om att USA haft kontakter med både Kyiv och Moskva. Enligt Politicos källor kan Zelenskyjs nya retorik direkt kopplas till USA:s "knuff". Ukraina förnekar dock att man skulle ha låtit sig påverkas av påtryckningar från väst, skriver Reuters. Omni 221108. Zelenskyj: Det går inte att lösa klimatkrisen utan fred. Världen kommer inte att kunna hantera klimatkrisen förrän Rysslands krig i Ukraina är över. Det sa den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj under klimattoppmötet COP27 i Egypten, skriver The Guardian. "Det går inte att bedriva effektivt klimatarbete utan fred," sa Zelenskyj. Enligt presidenten har över 20 000 kvadratkilometer skog i Ukraina förstörts sedan kriget inleddes. Zelenskyj sa också att kriget har skapat en energikris som tvingat många länder att åter ta kolkraftverk i bruk för att hålla nere elpriserna. Han lyfte också den globala livsmedelskris som följt i krigets spår, som slår särskilt hårt mot länder som också är hårt drabbade av klimatförändringarnas effekter. Zelenskyj: En varmare värld har inte råd med ett enda skott. Omni 221108. Kommentar: Zelenskyj har helt rätt. Klimatkrisens värsta bov heter Putin, som helt har förstört förutsättningarna för att klimatkrisen ska kunna hanteras. Kärnvapensamtal mellan USA och Ryssland återupptas. USA och Ryssland har kommit överens om att återuppta möten inom ramen för New Start-avtalet, det sista kvarvarande avtalet mellan länderna som reglerar tillgången till kärnvapen, rapporterar Reuters. Avtalet har legat på is sedan Rysslands invasion av Ukraina 24 februari. Enligt det amerikanska inrikesdepartementets talesperson Ned Price ska länderna mötas "i en nära framtid". Ryssland meddelade i augusti att man stoppade de inspektioner som avtalet kräver med hänvisning till reserestriktioner som riktats mot landet efter invasionen. Avtalet trädde ikraft 2011. Mötet väntas äga rum de kommande veckorna. Omni 221108. Stärkt samarbete mellan Ryssland och Iran oroar väst. Irans betydelse som handelspartner och vapenleverantör till Ryssland fortsätter öka. Det märktes bland annat under onsdagens möte mellan höga representanter för de båda länderna, rapporterar Reuters. Ryssland använder redan iranska drönare i Ukraina. Det ryska säkerhetsrådets sekreterare Nikolaj Patrusjev träffade Irans president Ebrahim Raisi i Teheran. Ryska statsmedier rapporterade att parterna diskuterade läget i Ukraina och hur de ska motverka "västlig inblandning", enligt Reuters. De båda ländernas allt närmare militära, politiska och ekonomiska band oroar omvärlden, skriver AP. Iran har tidigare lovat leverera mer drönare och ballistiska robotar till Ryssland. Massiva bombningar med iranskbyggda drönare i Dnipropetrovsk natten till onsdagen. Stärkt samarbete inom energi, transport, jordbruk, handel och finans. Omni 221109. Rysslands försvarsminister: "Reträtt från Cherson." Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu beordrar att ryska trupper lämnar Dniproflodens västra strand, rapporterar internationella medier. Ukraina har stärkt motoffensiven i området runt storstaden Cherson de senaste dagarna. Det blir svårt för Ryssland att fortsätta offensiven utan att ha kontroll över Cherson, enligt militära analytiker som citeras av Direkt. CNN skriver att den ryska reträtten är den viktigaste militära händelsen sedan i september. På onsdagen sprängdes den viktigaste bron ut från Cherson och en av Rysslands viktigaste män i området Kirill Stremousov dödades i vad ryska medier uppgav var en bilkrasch, enligt Reuters. Omni 221109. Nytt EU-lån på 200 miljarder kronor till Ukraina. EU vill låna ut 200 miljarder kronor till Ukraina under nästa år. Medlemsländerna ska stå för räntan och återbetalningen ska börja först om tio år, rapporterar Direkt. Förslaget lades av EU-kommissionen på onsdagen och måste godkännas av samtliga 27 medlemsländer. Ungern har redan sagt att man inte vill delta. EU kan behöva blidka landet genom att betala ut ett coronastöd som hållits inne därför att landet inte uppfyller EU:s villkor för rättsstatens principer, rapporterar TT och AP. Enligt IMF:s och Ukrainas egna beräkningar behöver landet minst det dubbla för att hålla igång skolor, sjukvård, löner och pensioner. Stora förseningar i utbetalningarna av EU-lån under 2022. EU ska låna ihop pengarna med unionens budget som säkerhet. USA förväntas bidra med lika mycket. Omni 221109. Analys: Kan förklara sig på hemmaplan - men Putin kan inte vinna i Ukraina. Om det stämmer att ryska trupper retirerar från Cherson är det en betydande motgång för Vladimir Putin. Det skriver Reuters i en analyserande text kort efter att Rysslands försvarsminister enligt egen utsago beordrat trupperna att lämna. Nyhetsbyrån nämner flera skäl till att staden och regionen med samma namn är av strategisk vikt. En rysk reträtt innebär att Ukraina kontrollerar allt territorium väster om floden Dnipro, och kan därifrån ytterligare förbättra möjligheterna att slå mot rysk logistik. Cherson har även ett stort symboliskt värde eftersom det är den enda regionhuvudstaden som fallit i rysk kontroll. Redan under tisdagen sammanfattade BBC, med hjälp av experter, varför Cherson betyder mycket för båda sidor. Om Ukraina kan ta tillbaka staden är det ytterligare ett tecken på att Kyiv har fördel på slagfältet, enligt försvarsexperten Marina Miron. "Det skulle visa västländerna att det fortfarande är värt att lägga pengar på Ukraina och att förse dem med vapen." DN:s Anna Lena Laurén beskriver det som en "gigantisk prestigeförlust" för Vladimir Putin om en reträtt faktiskt sker, men tror att han med hjälp av sitt "propagandamaskineri" kan visa den ryska publiken att det var ett nödvändigt beslut. För Laurén står det dock klart att Ryssland inte kan vinna mot Ukraina militärt. "Uttåget ur Cherson är bara ett av bevisen, men hittills är det det starkaste." Anna-Lena Laurén: Putin överlever uttåget ur Cherson politiskt - ett tag. Ryskt befäl säger att man inte längre kan försörja styrkor i Cherson. Rådgivaren: Våra styrkor fortsätter enligt plan. Omni 221109. Xi uppmanar militär att förbereda sig för krig: "En signal till USA." Kinas president Xi Jinping uppmanar landets militär att trappa upp sin träning som en förberedelse för krig, rapporterar The Guardian. Armén måste "beslutsamt försvara nationell suveränitet och nationell säkerhet" eftersom Kina befinner sig i en "instabil och osäker säkerhetssituation", säger Xi enligt tidningen Folkets Dagblad, det kinesiska kommunistpartiets officiella organ. Xi har anklagat USA för att elda på spänningarna mellan Kina och Taiwan. Vid partikongressen i Peking förra månaden sa presidenten att han inte kan lova att avstå från att använda våld. Willy Lam, vid den Washington-baserade tankesmedjan Jamestown Foundation, konstaterar att presidentens tonläge har hårdnat avsevärt den senaste tiden. "Han vill sända en signal till USA och Taiwan," säger han. Joe Biden har upprepade gånger lovat att USA skulle försvara Taiwan om det attackerades. Omni 221110. Zelenskyj skeptisk om rysk Chersonreträtt: "Måste vara känslokalla, som alltid i krig." Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj uttryckte stark skepsis mot Rysslands reträtt från Cherson på onsdagen, rapporterar AFP. "Vi måste vara känslokalla, som alltid i krig. Jag kommer definitivt inte bjuda fienden på några detaljer om våra operationer," sa han i sitt dagliga videotal. "Fienden ger oss inga presenter [...] vi vinner tillbaka allt." Landets trupper återtog på onsdagen byarna Pravdyne och Kalynivske i Chersonregionen, enligt obekräftade uppgifter. De ukrainska styrkorna ska även ha intagit staden Snihurivka fem mil norr om Cherson och därmed öppnat en korridor till Chersons förorter. CNN kunde på onsdagen bekräfta geolokaliseringen i bilder av den ukrainska flaggan nära tågstationen i Snihurivka. Agerar "väldigt försiktigt" efter rysk reträtt. Ryska militären verkar ha förberett reträtten under lång tid. Ukrainska flaggan hissad i Snihurivka. Ukrainska uppgifter: Har återtagit byar i Chersonregionen. Omni 221110. Experter: Putins pinsamma förlust gör "hökarna" galna. Den ryska reträtten från Cherson över Dniprofloden är Rysslands pinsammaste förlust hittills under kriget. Det säger Peter Dickinson, ansvarig för Ukrainafrågor vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, till Euronews. "Från en strategisk synvinkel betyder det att Ryssland ger upp ambitionen att ta sig längre längs kusten mot Odesa, som är Ukrainas kanske näst viktigaste stad efter Kyiv och landets största hamn." Även några av Sveriges ledande experter kommenterar beskedet. I en intervju med GP säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi att det nu finns goda chanser för Ukraina att stoppa den ryska offensiven. Det är även ett stort politiskt nederlag som lär svida i Moskva. "Jag tror att 'hökarna' kommer att bli galna, "säger han. I SVT:s Aktuellt på onsdagskvällen beskrev Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap, beskedet som ett "enormt bakslag" för Putin. Särskilt besvärande är att reträtten kommer kort efter att Kreml lät genomföra en allmän mobilisering "till ett högt politiskt pris". Omni 221110. Kommentar: Onyktra ryska soldater krigar inte så bra. Britterna skänker 1 000 nya luftvärnsrobotar till Ukraina. Storbritannien skänker ytterligare 1 000 luftvärnsrobotar till Ukraina. Leveransen sker inom kort, skriver den brittiska regeringen i ett pressmeddelande. Beskedet kommer samtidigt som omkring 1 900 ukrainska rekryter befinner sig i Storbritannien för träning. När träningen är avslutad förses de med militärutrustning och återvänder till Ukraina. "Vi är fast beslutna att ge ukrainska soldater de bästa grundläggande färdigheterna," säger den brittiske försvarsministern Ben Wallace enligt Reuters. Totalt har 7 400 rekryter tränats upp. Ska också skicka vinterutrustning, däribland sovsäckar och tält. Även svensk personal har deltagit vid träningstillfällena. Omni 221110. Reträtt kan ta flera dagar - ryska styrkor sårbara. Det kommer sannolikt att ta flera dagar för ryska styrkor att dra sig tillbaka från Dniproflodens västra strand i Cherson, bedömer det brittiska försvarsdepartementet. Efter att ukrainsk miltär förstört flera ryska försörjningsvägar i området är övergångarna över floden begränsade. "Det gör att ryska styrkor kommer att vara sårbara när de korsar floden", skriver departementet i sin senaste lägesrapport. Det är också troligt att de ryska soldaterna kommer att förstöra fler broar och placera ut minor i samband med tillbakadragandet, enligt departementet. Den USA-baserade tankesmedjan ISW skriver att reträtten är en följd av att ukrainska styrkor målmedvetet riktat in sig på att förstöra ryska militära tillgångar och försvåra logistiken. Den framgångsrika strategin har gradvis försämrat de ryska styrkornas kapacitet, enligt ISW. Omni 221110. Ukraina: Ryssland vill göra Cherson till "dödens stad". Ryssland planerar att förvandla Cherson till "dödens stad". Det skriver Mychajlo Podoljak, rådgivare till president Zelenskyj, på Twitter. Podoljak hävdar att ryska soldater placerat ut minor i allt från bostadshus till avlopp i staden. "Styrkorna planerar att förvandla staden till ruiner", skriver han. På onsdagen aviserade Kreml att ryska styrkor kommer att dra sig tillbaka från floden Dnipros västra strand i Chersonregionen. Podoljak: "Det är så här den ’ryska världen’ ser ut." Omni 221110. Kommentar: Ryska mintillverkare lever i en guldålder och verkar jobba treskift. Putins "favoritoligark" får nej av Svea Hovrätt. Svea Hovrätt bifaller inte oligarken Oleg Deripaskas krav om sex miljarder kronor från en långdragen tvist med Montenegro, skriver Dagens Nyheter. Fallet kretsar kring en tidigare investering han gjort i en aluminiumfabrik i Montenegro som oligarken krävt ersättning för. Han vände sig till Stockholms internationella handelskammare när han förlorade investeringarna, skriver Svenska Dagbladet som beskriver Deripaska som Vladimir Putins "favoritoligark". När Stockholms handelskammare 2019 meddelade att de inte kunde besluta i frågan vände sig Deripaska till Svea Hovrätt. Deripaska ska dessutom bland annat ersätta Montenegro för rättegångskostnader för motsvarade runt 6,8 miljoner kronor. Han är en av flera ryska oligarker som drabbats av EU:s sanktioner. Hoppet är inte helt ute för oligarken, hovrätten tillåter att domen överklagas. Oleg Deripaska är en av flera ryska oligarker som drabbats av EU:s sanktioner. Omni 221110. Ryska tillgångar för 225 miljarder kronor har frysts. Storbritannien har fryst totalt 18,4 miljarder pund, motsvarande 225 miljarder kronor, i ryska tillgångar sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det rapporterar Bloomberg. "Vi har infört de strängaste sanktionerna någonsin mot Ryssland och det lamslår deras krigsmaskin," säger Andrew Griffith, statssekreterare på finansministeriet i Storbritannien. Sedan invasionen har myndigheten som bevakar sanktionerna fått rapporter om 236 sanktionsbrott. Över 1 200 personer och 120 företag har fått sanktioner. EU-topp: Konfiskera ryska tillgångar - ge till Ukraina. Omni 221110. Iran: Utvecklat robot som kan bräcka alla försvarssystem. Iran har utvecklat en hypersonisk robot som kan "bräcka alla system för antirobotförsvar", hävdar befälhavaren för iranska revolutionsgardets flygenhet Amir Ali Hajizadeh. Hypersoniska robotar kan färdas i en fem gånger högre hastighet än ljudet och är manövrerbara vilket gör dem svårare att försvara sig mot, skriver AFP. "Det kommer troligtvis dröja flera decennier innan ett system som kan stoppa den här roboten har utvecklats," säger Hajizadeh enligt iranska nyhetsbyrån Fars. Beskedet kommer efter att Iran i lördags medgett att man skickat drönare till Ryssland innan de inledde sin invasion. Ukraina hävdar samtidigt att Ryssland använder sig av iransktillverkade drönare av typen Shahed-136 i allt större utsträckning i kriget. Hypersoniska robotar flyger på en lägre höjd och kan därför nå sitt mål snabbare. Putin sa i somras att han vill rusta upp flottan med ny hypersonisk robot. Omni 221110. Analytiker: Ryska trupper kan tvingas fly via färjor. Ukrainska styrkor har i sin motoffensiv tagit kontroll över ytterligare tolv byar och städer i Cherson-regionen sedan i går, rapporterar AFP. Kyiv förhåller sig fortsatt skeptiskt till det ryska beskedet om en fullskalig reträtt från staden med samma namn, men har samtidigt noterat hur ett par enheter förflyttats över till andra sidan Dniprofloden. Det framgår dock inte på vilket sätt. Ukraina har under lång tid beskjutit flera broar och enligt AP är ett ryskt alternativ att soldaterna flyr via färjor. Det är dock inte ett möjligt sätt att transportera viss militär utrustning, uppger en ukrainsk militäranalytiker för nyhetsbyrån. För att få över sådan utrustning behöver Ryssland upprätta tillfälliga broar. Den amerikanske generalen Mark Milley bedömer att mellan 20 000 och 30 000 ryska soldater befinner sig i Cherson och är av uppfattningen att en reträtt faktiskt kommer att ske. Omni 221110. Förståelse och ilska bland Kremltrogna efter ordern. Reaktionerna bland ryska militärbloggare och andra Kremltrogna är blandade efter den beordrade reträtten från Cherson i Ukraina. New York Times citerar en bloggare som menar att en reträtt "dödar" ryska förhoppningar - och att det "river upp ett sår i hjärtat" som kommer bestå i århundraden. En prorysk militäranalytiker hoppas att ukrainska städer erövras i vinter, och tror att motgångarna som skett kan leda till ett större internt missnöje än vad västs sanktioner hittills gjort. Chefredaktören för den ryska statliga tv-kanalen RT, Margarita Simonjan, försvarar militärledningen i ett inlägg på Twitter där hon skriver att det var nödvändigt för att förhindra ytterligare förluster. När Russia 1-programledaren Vladimir Solovjov under onsdagen lyfte frågan jämförde han Cherson med förlusten i rysk-japanska kriget i början av 1900-talet, skriver Newsweek. Paralleller drogs även till vinterkriget när Finland invaderades 1939. "Förlorade vi inte Finland?" Han försvarade dock beslutet och riktade ingen kritik mot Vladimir Putin. Vladimir Solovjov: "Vi är i krig med Nato." Somliga bloggare lyfter korruption som ett problem inom militären Omni 221110. Uppgifter: Frostigt mellan EU-toppar pratar knappt. Samarbetet mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel har brutit samman och relationen mellan dem båda har aldrig varit så dålig som nu, enligt Politicos källor. Enligt personer nära respektive part är dialogen mellan dem nästintill "obefintlig" även om de ofta syns tillsammans i offentliga sammanhang. Bakom sprickan nämns bland annat hanteringen av energikrisen, där Michel är kritisk mot att von der Leyen inte hörsammat krav från ett antal världsledare om att komma med förslag på ett pristak. Michel kritiseras i sin tur för hur han hanterat "sofagate" - en incident i fjol där Ursula von der Leyen förpassades till en soffa vid ett möte med Turkiets president Erdogan. Källor på båda sidorna menar att både von der Leyen och Michel bär ansvar för situationen. Relationen uppges vara så dålig att medarbetare på båda sidor vill undvika att deras vägar korsas när de reser till nästa veckas G20-möte. Uppges påverka båda institutionerna. von der Leyen hamnade i soffan när det bara fanns två stolar (2021). Omni 221101. Kommentar: Så dåligt uppträdande på den nivån. "Putin börjar likna Stalin under hans sista år - när han var som mest paranoid." (Från Omni 221111). Filmer påstås visa ryskt tillbakadragande - lämnar Cherson i spillror. Det ryska tillbakadragandet över floden Dnipro i ukrainska Cherson ser ut att ha börjat så smått under torsdagen, skriver The Guardian. I videofilmer som ryska soldater publicerat i appen Telegram syns en nattlig konvoj av militärfordon som kör i riktning mot en flodkorsning. "Idag vaknade vi väldigt tidigt. Vi ska över till den andra sidan av Dnipro. Det är första gången jag ser floden," säger en av soldaterna i videoklippet. Den påstådda ryska reträtten väcker blandade känslor bland de ukrainska invånarna i staden Cherson. Där finns delvis en lättnad över att rysk militär inte längre syns patrullera gatorna, men också en förtvivlan över den förstörelse de lämnat efter sig. "Ryssarna har sprängt elledningar och värmeverk. De har minerat gator, hus och avlopp. Man har stulit lokalbussar och ambulanser och plundrat hem, säger Elin Jönsson, SVT:s utsända i Ukraina som varit i kontakt med flera invånare som befinner sig i staden. Omni 221111. Expert: Ryssar lättade - tolkas som slut på mobilisering. Rysslands påstådda reträtt från ukrainska Cherson beskrivs i rysk tv som en fullkomligt normal åtgärd, säger Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Enligt de uppgifter som Persson har tagit del av har nyheten mottagits väl i större ryska städer. Det ses som en signal om att massmobiliseringen är över. "En del tolkar det som att kriget närmar sig ett slut. Men där är vi inte än", säger Gudrun Persson till TT. Persson: Putin låter militären sköta det här. Det är ett sätt för honom att själv distansera sig från detta. Omni 221111. "Rysslands historia kan komma ikapp även Putin." Det finns ett mönster i Rysslands historia som även kan komma ikapp president Vladimir Putin. Det skriver Serge Schmemann i en analys i The New York Times. Sovjetiska ledare har upprepade gånger tagit till extrema medel för att uppnå mer makt, bara för att under vägens gång inse att de förlorat sin utmattade och misshandlade nation, skriver Schmemann. "Putin har svarat på motgångar i kriget genom att kräva allt fler uppoffringar från ryssarna. Men som hans föregångare insåg är nationens tålamod inte gränslöst." Beslutet att dra tillbaka trupper över floden Dnipro i ukrainska Cherson har beskrivits som Putins senaste nederlag. Men CNN:s Tim Lister är inte förvånad över beskedet. En reträtt från flodens västra strand kommer förenkla ryska försörjningsleder och stabilisera försvarslinjen längs den östra strandkanten, spår han. "Varje försök från ukrainska styrkor att korsa Dnipro skulle vara kostsamt till den grad att det blir oöverkomligt," skriver Lister. Pjotr Sauer: Putin har ingen brådska . Omni 221111. Rapporter om kaotiska scener i Cherson - viktig bro uppges ha kollapsat. Rysslands reträtt från den ockuperade ukrainska staden Cherson har resulterat i kaos, rapporterar The Guardian. Det kommer bland annat rapporter om ukrainsk beskjutning mot ryska soldater som försöker korsa floden Dnipro och sårade soldater som har övergetts. Rysslands försvarsdepartement hävdar dock att de ryska styrkornas reträtt är slutförd, skriver Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Tass. Samtidigt rapporterar det ukrainska public service-bolaget Suspilne att bron Antonivkas, som är den enda närliggande vägen över floden, har förstörts. Bilder och videofilmer som tv-bolaget har publicerat visar att delar av bron saknas. Det är fortfarande oklart vad som har orsakat brokollapsen, skriver Reuters. Nästa bro över Dnipro ligger mer än 70 kilometer från staden Cherson. Ryssland säger att de har slutfört tillbakadragandet. Uppskattningsvis 20 000 ryska trupper har varit stationerade i och runt staden Kherson. Omni 221111. Peskov: Nej, detta är inte förnedrande för Putin. Den ryska reträtten från ukrainska Cherson har beskrivits som ett pinsamt nederlag för Vladimir Putin. Men det vill inte presidentens talesperson Dmitrij Peskov kännas vid. När BBC:s Will Vernon frågar honom om tillbakadragandet är förnedrande för Putin svarar han bara "nej". Därefter frågar Vernon om Kreml ångrar att man genomförde den olagliga annekteringen av Chersonregionen för bara några veckor sedan. "Nej," blir svaret. Peskov hävdar att staden fortsatt är en del av Ryssland, trots att styrkorna dragit sig tillbaka, skriver AFP. "Detta är ett ärende för den ryska federationen. Ingenting har förändrats och det kommer det inte att göra," säger han. Omni 221111. Kommentar: Cherson blev inte ryskt bara för att Ryssland har annekterat området. Det är fortfarande ukrainskt. Ryssland försöker stjäla landområden från Ukraina med militära medel. Efter rysk reträtt: Ukrainska styrkor har gått in i Cherson. Ukrainska styrkor har gått in i staden Cherson sedan ryska styrkor dragit sig tillbaka, uppger försvarsdepartementet i Kiev, enligt AFP. Tidigare på fredagsförmiddagen meddelade en talesperson för det lokala styret att en ukrainsk flagga har hissats i staden, enligt Reuters. Enligt talespersonen ska flera ryska soldater ha drunknat när de försökt lämna staden. Flaggan ska ha hissats av partisangrupper. Civila i staden uppmanas hålla sig hemma medan man söker efter kvarblivna ryska soldater. SVT har publicerat en bild på flaggan, som hänger på ett monument framför stadshuset i staden. The Guardian hänvisar till bilder från den belarusiska mediekanalen Nexta, som publicerat bilder som sägs föreställa Chersonbor som välkomnar de ukrainska styrkorna som tagit sig in i staden. Hävdar att flera ryska soldater nu är civilklädda och gömmer sig. Enligt The Guardian ska invånare ha samlats för att välkomna de ukrainska styrkorna. Omni 221111. Ukrainsk film sägs visa hur retirerande ryssar beskjuts. Ukrainska försvarsdepartementet har släppt en film som sägs visa hur ryska trupper som flyr Cherson utsätts för kraftigt bombardemang. I filmen, som The Telegraph publicerat, syns enligt den brittiska tidningen hur robotar "regnar ner" över ryska förband. I bakgrunden hörs skrattande ukrainska stoldater. En annan del av filmen sägs visa hur ryska styrkor retirerar till fots under Antonovskijbron som går över Dniprofloden. Enligt The Telegraphs källor ska ryska soldater ha tvingats överge sårade stridskamrater i det som beskrivs som en hastig reträtt. Det framgår inte exakt när filmen spelats in. Tidigare i veckan uppgav ryska försvarsdepartementet att man beordrat sin armé att lämna regionhuvudstaden. Under fredagseftermiddagen uppger Kyiv att ukrainska trupper nu tagit sig in i staden. The Guardian har i sin direktrapportering publicerat ett klipp som visar hur ukrainska soldater välkomnas av jublande invånare. Omni 221111. Paasikivi om Cherson: Ett oerhört pinsamt nederlag. Cherson var den största staden som Ryssland erövrat under sin invasion av Ukraina. Att de i dag har retirerat från staden är ett "oerhört pinsamt nederlag", säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SR Ekot. "Det är en oerhörd förlust, både en militärförlust och en prestigeförlust. Armén har misslyckats som en följd av en ukrainsk offensiv," säger han. Han säger att Ryssland försöker ge skenet av att det här är en framgång för dem och att reträtten i själva verket är en omgruppering. Det som faktiskt har hänt, säger Paasikivi, är att Ukraina under en två månader lång offensiv har skapat en ohållbar situation för den ryska armén som har tvingat dem att lämna staden. Paasikivi: Möjligt att Ryssland lurar sig själva - men knappats några andra. Ryssland uppger att 30 000 soldater lämnat Cherson. Ukrainska försvaret säger att målet är att återta hela landet - inklusive Krymhalvön. Lokale ledaren varnar för att ryska soldater nu är civilklädda och gömmer sig. Omni 221111. Zelenskyj firar återtagandet: "Cherson är vårt." Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj kallar fredagen en "historisk dag" och bekräftar att landets militär har återtagit den ukrainska staden Cherson, rapporterar AFP. "Vårt folk. Vårt Cherson" skriver han på Telegram och delar en video på ukrainska soldater som samlats på stadens gator. Vidare skriver Zelenskyj att fler återerövringar väntar och att Ukraina kommer återlämnas till dess folk. Återtagandet av staden ses som en stor vinst i den ukrainska motoffensiven. Cherson är den enda regionshuvudstaden som Ryssland har erövrat sedan de inledde sin invasion av Ukraina den 24 februari. Omni 221111. Rapport: Kina hackar appar för att övervaka uigurer. Amerikanska cybersäkerhetsforskare säger sig ha funnit bevis för att kinesiska myndigheter övervakar uigurer, rapporterar AFP. Uiguriska appar har visat sig innehålla spionprogramvara kopplade till kinesiska statsstödda hackergrupper, visar rapporten från USA-baserade cybersäkerhetsbolaget Lookout. På så sätt har kinesiska myndigheter kunnat samla in information om mobilanvändarnas plats, kontakter och sms, samt spela in samtal, enligt forskarna. Kina har anklagats för brott mot mänskligheten och folkmord mot uigurerna och andra muslimska minoriteter i landet. Rapporten: Kina har massövervakat uigurer sedan 2018. FN-rapport: Godtyckliga och diskriminerande frihetsberövanden av uigurer i Kina (31 augusti). Omni 221111. Säpochef: "Främmande makt skyr inga medel." Bröderna Peyman Kia, 42, och Payam Kia, 35, misstänks ha lämnat över uppgifter till Ryssland som de fått tillgång till via den äldre broderns anställningar inom Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, rapporterar Ekot. "Den misstanke som vi formulerar är att de här båda personerna har gått den ryska underrättelsetjänsten GRU tillhanda och därmed Ryssland," säger åklagare Mats Ljungqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål. Säpos kommunikationschef Nina Odermalm Schei säger till Ekot att säkerhetspolisen fattade misstankar mot en av de åtalade 2017 och sedan dess har vidtagit åtgärder "för att om möjligt minska skadan av det misstänkta brottet". "Främmande makt skyr inga medel för att komma åt Sveriges hemligheter," säger hon. Både Peyman Kia och Payam Kia nekar till brott. Brotten bröderna är misstänkta för ska ha begåtts mellan 2011 och 2021.
Mycket av uppgifterna i förundersökningen är hemliga. Den yngre brodern ska enligt åtalet ha skött kontakten med Ryssland och underrättelsetjänsten GRU. Rättegången inleds den 17 november. En av bröderna var toppchef på en svensk myndighet när han greps. Bröderna riskerar livstids fängelse. Den äldre brodern har enligt åtalet mottagit miljontals kronor i ersättning för uppgifterna. Bröderna kom till Sverige från Iran när de var barn.
Omni 221111. Vita huset om Cherson: "En extraordinär seger." Rysslands tillbakadragande från den ukrainska staden Cherson är en "extraordinär seger" för Kyiv. Det säger Vita husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, enligt Bloomberg. Sullivan understryker samtidigt att han inte ännu fått bekräftelse på Rysslands utsagor om att styrkorna dragits tillbaka från Dniproflodens västbank i Chersonregionen. "Men det ser ut som att ryssarna har utfört tillbakadragandet." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förklarade staden befriad i ett videotal på Telegram på fredagen. Omni 221112. Analyser: Kriget inte över trots enorm rysk förlust. Ryssland har dragit sig tillbaka från Cherson under fredagen. Staden ansågs vara den mest prestigefyllda erövringen under Rysslands invasion och att återta Cherson har länge varit Kyivs stora mål. BBC:s Paul Adams skriver att inget tycks gå Rysslands väg i det här kriget. "De har förlorat enorma territorium i öst, deras flaggskepp har sänkts och den viktiga bron från Ryssland till ockuperade Krym är söndersprängd. Nu har de dessutom blivit av med den enda regionhuvudstad de erövrat", skriver han. Sky News Alex Rossi kallar dagens händelse för ett ytterligare tecken på att Putins krig är ett misslyckande. Han varnar dock för att kriget ännu är långt ifrån över. Deutche Welles Roman Goncharenko är inne på samma spår. Han tror att de ryska soldaterna som har varit i Cherson nu kan omgruppera till Donbas i östra Ukraina och att en blodig motreaktion kan vänta. DN:s Ingmar Nevéus skriver i sin analys att fredagens seger har en enorm politisk betydelse. Han skriver att Zelenskyj nu har ett trumfkort att visa upp för sina allierade i väst. "Hjälpen ger resultat, vi vinner ju - det blir hans budskap till ledare som Emmanuel Macron och Olaf Scholz", skriver han. Paul Adams: Inget har gått Ryssland väg på flera månader. Alex Rossi: Det går inte att stoppa euforin i Cherson. Omni 221112. Satellitbilder visar hur minst sju broar förstörts. Minst sju broar, varav fyra över Dniprofloden, har förstörts inom loppet av 24 timmar. Det rapporterar CNN med hänvisning till satellitbilder från Maxar Technologies och andra foton. Förutom broarna över Dniprofloden har även två broar, en vägbro och en järnvägsbro, som leder över dammen i Nova Kachovka, förstörts. Förstörelsen inträffar samtidigt som ryska styrkor drar sig tillbaka från Dniproflodens västbank i Chersonregionen. Storbritanniens försvarsdepartement skriver på Twitter att Ryssland med största sannolikhet har förstört broar i samband med reträtten. Omni 221112. Världsledare vill inte synas på kort med Lavrov på G20. Världsledare uppges nobba det traditionsenliga gruppfotot vid G20-mötet i Bali nästa vecka. Det rapporterar The Guardian. Orsaken är Rysslands utrikesminister Sergej Lavrovs närvaro. Nyligen blev det känt att den ryske presidenten Vladimir Putin inte kommer att delta vid G20-mötet, utan i stället skickar Lavrov som sin ställföreträdare, skriver TT. Vid G20-mötet i april lämnade finansministrar mötet i protest mot Rysslands närvaro. Traditionellt brukar ledarna samlas för ett gemensamt foto i början av ett toppmöte. Omni 221112. "Det ligger döda ryska soldater precis överallt." En ren apokalyps. Så beskriver den ukrainske befälhavaren Alex Gorgan synen runt Cherson efter återtagandet. I en intervju med SvD berättar han om chocken. "Det ligger döda ryska soldater precis överallt. En del har varit döda i några dagar, andra i veckor. Kropparna har bara lämnats där. Det är fruktansvärt." Enligt Gorgan är kontrasten mellan all död och jublet över befrielsen smärtsam. Han säger att det gör ont att se alla ryssar som blivit kanonmat i "detta vansinniga krig". Ukrainas inrikesdepartement har varnat för att riskerna är fortsatt stora i Cherson, inte minst kan ryssarna ha efterlämnat minering. "I dag är Chersonregionen troligtvis en av de mest osäkra platserna i världen," säger rådgivaren Anton Gerasjenko i en video på Twitter. Ukrainsk officer: "De har gjort det omöjligt för människor att överleva här." Bombtekniker kommer att behöva arbeta hårt för att desarmera minorna. Omni 221112. Nationalsången ekar i Kyiv: "Jag kunde inte tro det." Uppgifterna om att Cherson befriats möttes av jubel i huvudstaden Kyiv. Människor draperade sig i Ukrainas flagga, champagnekorkar flög och den ukrainska nationalsången ekade över Självständighetstorget. "Jag kunde inte tro det först, jag trodde att det skulle ta veckor eller månader," säger Artem Lukiv, 41, som kommer från Cherson men nu bor i Kyiv, till AFP. CNN har besökt Cherson och talat med invånare som berättar om tiden under rysk ockupation. "De betedde sig som djur. De förde bort människor och slog dem, anklagade dem för att vara ukrainska spioner. De stal bilar och plundrade," säger en kvinna. Ryska trupper tros omgruppera på andra sidan floden. Ryssland backar inte från den olagliga annekteringen. Omni 221112. Kramar och eufori möter reportrar i Cherson: "Det här är hur befrielse ser ut." Reportrar från internationella medier rapporterar om euforiska scener i befriade Cherson. Sky News Alex Rossi fick ta emot kramar och handslag från lyckliga lokalbor i utkanten av staden. "Otroliga scener här," säger Rossi. I ett klipp från CNN överröstas korrespondenten Nic Robertsons rapportering från ett torg av Chersonbor som börjar sjunga. "Man ska komma ihåg att i början av kriget så var det här en stad där man visade motstånd [...] Det är så här är hur befrielse ser ut. Det här är hur befrielse känns." Parallellt med jublet varnar ukrainska myndigheter för att staden är minerad av ryska styrkor och att kriget inte på långa vägar är över. Viktoria som bor i Cherson är misstänksam till den plötsliga ryska reträtten, skriver Telegraph. "Jag vill fira, men något säger mig att det inte är över än." Viktoria: "Ryssarna kan inte ge upp så lätt." Omni 221112. Rysk reträtt innebär nya risker: "Kriget inte över." Tidigare chefen för Ukrainas säkerhetsråd, Oleksandr Danyljuk, säger att befrielsen av Cherson är en stor seger men höjer ett varningens finger. "Vi måste förstå att kriget inte är över," säger han till BBC. Jurij Sak, försvarsrådgivare, understryker också att det är för tidigt att slappna av. "Det är sannolikt med massiv artilleribeskjutning från andra sidan mot Cherson," säger han. Den norske tidigare försvarschefen Sverre Diesen säger till TV2 att tillbakadragandet har gjorts för att undvika masskapitulering i Cherson. "Det vore ett mycket större nederlag. Då är det bättre att dra tillbaka styrkorna," säger han.Enligt Diesen är det troligt att Ryssland kommer att skjuta mot den ukrainska sidan utan att ta hänsyn till de egna soldater som kan vara kvar där. Omni 221112. Två "hemliga" fartyg utreds - försökte dölja position. Två stora fartyg som misstänks ha försökt hemlighålla sin position utreds av Nato efter att det framkommit att dessa passerade Nord Stream 2 dagarna innan läckorna uppstod, skriver Wired. Fartygen hade stängt av sina sändare, så kallade AIS-transpondrar, när de passerade området för läckorna, men avslöjades när satellitbildsföretaget Spaceknow analyserade bilder från området. "Det betyder att det inte fanns någon information om deras rörelser och att de försökte dölja sin position och allmänna information för omvärlden," säger vd:n Jerry Javornicky. Uppgifterna om fartygen kan vara användbara för utredarna, uppger en Nato-källa för Wired. Fartygen var mellan 95 och 130 meter långa. På bilderna såg fartygen ut som "glödande objekt". Omni 221112. Kommentar: Där har vi bovarna. Det är en stor aktör som har tillgång till sådana fartyg. Kan man inte se åt vilket håll de sedan styrde sin riktning? Ryssland pekar ut ny stad för temporärt regionstyre. Staden Henitjesk är Rysslands nya "temporära administrativa huvudstad" efter att Ukraina återtagit staden Cherson i regionen med samma namn. Det rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, enligt The Guardian. Hamnstaden Henitjesk, som också ligger i regionen, har varit ockuperad av Ryssland sedan 27 februari och ligger nära regiongränsen till Krym. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin senaste lägesbild att den ryska processen med tillbakadragandet kan ha inletts så tidigt som 22 oktober. Då uppmanade ockupationsstyret i Cherson civila att lämna staden. Militär utrustning och civilt klädda soldater kan ha transporterats från staden ihop med de 80 000 andra som lämnat de senaste veckorna. Omni 221112. Putins u-svängar en gåta: "Ser möjligheter i kaos." Hur ska världen tolka Vladimir Putins motstridiga uttalanden och handlingar? Den frågan försöker flera experter som Politico talat med att svara på. Orysia Lutsevych vid tankesmedjan Chatham House säger att Putin ser möjligheter där det råder kaos. Villfarelser och bedrägerier kan spåras tillbaka till Putins "spionträning", menar hon. Samtidigt pekar Lutsevych på att det finns flera skäl till Putins ombytlighet. "I en del fall testar Putin gränserna för vad som är möjligt, som med spannmålsavtalet, och om motståndare visar kraft och beslutsamhet gör han en u-sväng." Ett exempel på hur Putin nyligen backat är att han tonat ner hoten om kärnvapen. Flera bedömare tror att det är ett resultat av press från Kina, skriver Politico. Andrej Illarionov, som tidigare varit rådgivare till Putin men i dag är motståndare, tror att logiken bakom plötsliga skiften kan vara mindre underbyggd än vad många tror. "Det verkar som att han har blivit ganska nervös, för även om han inte förlorar kriget så håller han definitivt inte på att vinna det heller." Expert: Alla undrar vad Putin tänker göra. Andrej Kolesnikov: Isolerad, paranoid och allt mer en rysk diktator. Omni 221112. Kyiv befarar ökning av ryska attacker efter Cherson. I Ukrainas huvudstad Kyiv befarar man att Ryssland kan komma att attackera staden som ett svar på förlusten i Cherson, rapporterar BBC. "Efter ukrainska framgångar har vi sett enorma attacker på fredliga samhällen," säger Kyivs arméchef Oleksij Kuleba. Kort efter att bron mellan Ryssland och Krym-halvön exploderade ökade både attacker mot civila mål och ukrainsk infrastruktur. Rysslands president Vladimir Putin bekräftade då under ett tal att attackerna var ett svar på broexplosionen. "Vi slåss mot en avskyvärd och oförutsägbar fiende," säger Oleksij Kuleba. Omni 221112. Kommentar: Ryssland har ingen självinsikt. Det är de själva som är den avskyvärde och oförutsägbare fienden. Putin och Irans Raisi vill utöka ländernas samarbete. Rysslands president Vladimir Putin har pratat med sin iranske motsvarighet Ebrahim Raisi. Enligt ett uttalande från Kreml tryckte de båda ledarna på att länderna ska fördjupa sitt samarbete. "Ett antal aktuella ämnen diskuterades och fokus låg på att förbättra samarbetet inom politiken, handeln och ekonomin", säger Kreml i uttalandet enligt Returers. Samtalet sker i ljuset av att Ryssland anklagas för att attackera Ukraina med ett stort antal drönare tillverkade i Iran. Iran har medgett att de har skickat ett fåtal drönare. Enligt uppgifter till Reuters ska Iran även ha lovat Ryssland att tillhandahålla landet med markrobotar. Kreml uppger inte när samtalet ägde rum. Expert tror att Iran har skickat drönare till Ryssland sedan krigets början. Rysk försvarschef har nyligen besökt Teheran. Omni 221112. Experter manar till paus - Ukraina säger emot: Logiskt att röra sig framåt. Sedan Ukraina återtagit kontrollen över Cherson har experter pratat om att den ukrainska motoffensiven kan tvingas dra ner på takten över vintern. Bland dem finns USA:s försvarschef Mark Milley som ser detta som ett läge för Ukraina att sätta sig vid förhandlingsbordet, rapporterar New York Times. Den bilden delas dock inte av Ukraina. Till BBC säger den ukrainske försvarsrådgivaren Jurij Sak att målet nu är att återta Krym. Löjtnanten Andrij Mychajlytjenko säger till NYT att en paus är fel drag i det här läget. "Det logiska i krig är att inte pausa utan istället fortsätta röra sig framåt," säger han. Enligt tidningen finns det också en grupp västerländska experter som menar att det är rätt att fortsätta motoffensiven nu, när den ryska moralen är låg. Omni 221113. Reträtten från Cherson väcker ilska i Moskva. Den ryska reträtten från nyckelstaden och regionen Cherson, som av makthavarna i Kreml fortfarande ses som rysk, väcker ilska i Ryssland. I Moskva krävde demonstranter i helgen missilattacker mot USA, rapporterar Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. En som gick i täten för gårdagens demonstration var dumaledamoten Yevgeny Fyodorov. "Med en modell av missilen Zarvat, eller Satan 2, i täten krävde ryska demonstranter att den kärnvapenbärande kryssningsmissilen skjuts mot fienden Washington, allt för att hämnas Cherson och det som nu är huvudfienden USA, som anses använda Ukraina för att krossa Ryssland," berättar Maria Persson Löfgren. I statlig rysk tv hörs också överslätande kommentarer och resonemang om att tillbakadragandet var nödvändigt för att rädda liv. Samtidigt har det under hela kriget skett massgripanden runt omkring i Ryssland efter att ryssar gått ut på gatorna och på olika sätt demonstrerat mot kriget. Enligt den oberoende sajten OVD-Info har över 19 000 hittills gripits i samband med protester mot krig och mobilisering sedan invasionen inleddes den 24 februari. (svt 221113.) Video tycks visa mordet på legosoldat som bytte sida. Den ryske legosoldaten Jevgennyj Nuzjin berättade för ukrainsk media i september att han ville byta sida i kriget. Nu cirkulerar ett klipp på Telegram som tycks föreställa Nuzjins avrättning. Det rapporterar Reuters som inte har kunnat verifiera videon. I klippet säger Nuzjin att han har kidnappats av Ryssland och att han inväntar sin rättegång. Därefter ses en man i rysk militäruniform slå ihjäl honom med en slägga. Jevgennyj Nuzjin uppges vara dömd för mord och sökte sig till den ryska paramilitära organisationen Wagner, som gjort sig känd för grymheter och krigsbrott. "En hund får en hunds död," säger Wagnergruppens grundare om videoklippet. Ukrainas biträdande inrikesminister Anton Herashchenko regerar på klippet på Twitter och skriver att Ryssland har blivit som Nazityskland och att Wagner är landets motsvarighet till SS.
Wagnergruppen har enligt Reuters rekryterat från ryska fängelser de senaste månaderna. Wagnergruppens grundare bekräftar att hans legosoldater utförde mordet. Nuzjin säger i klippet att han blev slagen i huvudet och vaknade upp i källaren där han senare avrättades. Jevgennyj Nuzjin berättade om Wagners rekryteringar från fängelser.
Omni 221113. Zelenskyj: Har bevis för 400 krigsbrott i Cherson. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landets militär under helgen har säkrat 226 samhällen i Chersonregionen som sammanlagt har över 100 000 invånare, rapporterar Reuters. I takt med att byarna har säkrats uppger han dock att de har hittat bevis för en uppsjö av krigsbrott. "Våra utredare har hittat bevis för över 400 krigsbrott i regionen," säger Zelenskyj som tillägger att både civila och soldater har hittats döda. Omni 221113. Privata bostäder genomsöks för explosiva föremål. I Cherson har myndigheterna redan hunnit rensa bort över 2 000 explosiva föremål, skriver The Guardian. Enligt BBC befarar de ukrainska myndigheterna att ryska trupper kan återuppta beskjutningen. Lokalbefolkningen som flytt Cherson har också ombetts att inte återvända förrän deras hem har kontrollerats för explosiva föremål och fällor. Myndigheterna i Cherson har förbjudit transporter över floden Dnipro från den 13 till 19 november. Dessutom råder nattlig utegångsförbud från klockan 17.00 till 08.00. Ryska trupper uppges ha förstört viktig infrastruktur. Lokalinvånarna uppmanas att undvika folksamlingar. Omni 221114. Invånare i Cherson rädda för gömda ryska sympatisörer. Många lokalinvånare i Cherson är rädda för att ryska sympatisörer fortfarande gömmer sig bland dem, skriver AFP. Medlemmar ur motståndsrörelsen har, av sympatisörerna, angivits till den ryska ockupationsmakten. Nu menar en del att det är farligt att uttala sig om Ukrainas seger på gatorna. "Det finns så många människor kvar som angav oss, som jag ser varje dag," säger en kvinna som inte vågar avslöja sitt riktiga namn. Omni 221114. Oppositionell: Tystnad är en form av medbrottslighet. Den ryske journalisten och oppositionspolitikern Vladimir Kara-Murza sitter fängslad sedan april, anklagad för högförräderi för att ha kritiserat Rysslands invasion av Ukraina. I en serie brev som BBC tagit del av förklarar han att han inte ångrar att han kritiserat Vladimir Putin - trots att han riskerar uppemot 24 år i fängelse. "Vi alla förstår att oppositionen i Ryssland riskerar att fängslas. Men jag kunde inte vara tyst med tanke på vad som händer, för att tystnad är en form av medbrottslighet", skriver han bland annat. Omni 221114. End Times Expert Michael Snyder: China Is Prepping for War. Are We? Chinese President Xi Jinping has just announced that China will be "preparing for war," and that should deeply alarm all of us. Needless to say, nobody is going to be attacking China any time soon. So why would the Chinese need to prepare for war if there is zero chance that they will be attacked? Unfortunately, the answer is obvious. The only reason China would be engaged in a military conflict any time soon is if it chooses to invade Taiwan. The moment such an invasion is launched, the United States and China will be at war. The Chinese know this, but Chinese President Xi Jinping is going ahead with preparations for war anyway: "China will focus on preparing for war with the country's security 'increasingly unstable and uncertain', President Xi Jinping has declared." Beijing will now comprehensively strengthen its military training and preparation for any war, Xi said today, according to state broadcaster CCTV. This is the very first time in decades that China has been on a war footing. Not too long ago, the Chinese were our new best friends and we were doing all that we could to deepen trading relationships with them. Now our economy is deeply, deeply dependent on goods from China, and once a military conflict erupts that flow of goods will come to grinding halt. So let us hope that such a war does not materialize any time soon. Sadly, it has become exceedingly clear that Chinese President Xi Jinping is strongly considering the option of "reuniting" with Taiwan by force: "Xi's announcement that China will focus on preparing for a war will raise fears that the nation may invade the self-governing island of Taiwan, which Beijing claims as its own." China, which has the second-largest economy and military in the world, has repeatedly threatened to annex Taiwan by force if necessary. A lot of people out there seem to assume that a conflict with China is not an imminent threat. But just last month, the top ranking officer in the U.S. Navy warned that it could come "as soon as this year": Last month, US Chief of Naval Operations Admiral Michael Gilday warned that China could take Washington, and the world, by surprise, and invade Taiwan as soon as this year. Amid the military exercises by air and sea of Taiwan's coast, Admiral Gilday said: "It's not just what Jinping says, it's how the Chinese behave and what they do. "What we've seen over the past 20 years is that they have delivered on every promise they've made earlier than they said they were going to deliver on it." Personally, I don't think that we will see war between the United States and China in 2022. But 2023 is a very real possibility. And it turns out that many officials in Japan also see the need to prepare for a coming conflict with China: "If China were to attack Taiwan, it wouldn't just have to face a hostile superpower. It would also likely have to confront its longstanding regional rival, Japan. For centuries, Japan and China have vied for hegemony in East Asia; at times, they have threatened each other's survival. Today, as I found from three days of meetings with Japanese officials and analysts in Tokyo, the threat of Chinese aggression is producing a quiet revolution in Japanese statecraft - and pushing the nation to get ready for a fight." As I discuss in my brand new book, eventually a breaking point will be reached. Meanwhile, North Korea and South Korea are also getting closer to war. In recent days, North Korea has test-fired over 30 missiles, and that includes an ICBM which prompted "an evacuation alert in northern Japan"... "The North has test-fired more than 30 missiles this week, including an intercontinental ballistic missile Thursday which triggered an evacuation alert in northern Japan - a response to an aerial military exercise between South Korea and the US." Of course North Korea has test-fired lots of missiles before, but in this case the North Koreans are actually admitting that they just conducted "simulated strikes on South Korea": North Korea said on Monday that its recent missile launches were simulated strikes on South Korea and the United States as the two countries held a "dangerous war drill," while the South said it had recovered parts of a North Korean missile near its coast. War between North Korea and South Korea is coming. But my personal opinion is that it won't happen until China invades Taiwan first. Speaking of missile tests, it is being reported that the Russians will soon conduct another test of the new RS-28 Sarmat: "Russia is reportedly plotting to test-fire an intercontinental ballistic missile for a second time. Moscow first tested the RS-28 Sarmat in April. It is capable of carrying 10 or more warheads and decoys, striking targets at 16,000mph." Russian politician Aleksey Zhuravlyov previously threatened to use the deadly weapon as Finland and Sweden were poised to join NATO. He said Satan-II could hit the UK in 200 seconds if fired from Russia's European province, Kaliningrad. It has been claimed that a single RS-28 Sarmat possesses enough firepower to destroy an area the size of Texas. The U.S. does not have anything comparable. In fact, the aging Minuteman missiles that currently form the backbone of the U.S. strategic nuclear arsenal are not scheduled to be replaced by something new until some time around 2030. Unfortunately, the world will look completely different by 2030. I believe that World War III has already begun, and several new conflicts are likely to erupt over the next 12 months. In this article I haven't even talked about Israel and Iran. Personally, I think that is probably the most likely conflict to erupt next. This truly is a time of "wars and rumors of wars," but most people out there still do not understand what is happening. Charisma 221114. Vita huset efter mötet: Ryska kärnvapenhot fördöms. Det bilaterala mötet mellan presidenterna Joe Biden och Xi Jinping på turistön Bali varade över tre timmar och därefter höll Joe Biden en egen presskonferens. "Jag tror inte att vi kommer att lösa allt när det gäller Kina. Men det behöver inte bli ett nytt kallt krig," sade han. Före presskonferensen hade Vita huset gjort ett uttalande om Rysslands upprepade hot om att använda kärnvapen. "President Biden tog upp Rysslands brutala krig mot Ukraina och Rysslands oansvariga hot om kärnvapenanvändning. President Biden och president Xi upprepade sin överenskommelse om att ett kärnvapenkrig aldrig bör utkämpas och aldrig kan vinnas och underströk deras motstånd mot användningen eller hotet om användning av kärnvapen i Ukraina", sade Vita huset i uttalandet. Detta bekräftade Biden på presskonferensen och sade att han är övertygad om att Ryssland "kommer inte att kunna ockupera Ukraina" som de planerade. Biden lyfte även oron kring Nordkoreas omfattande robottester i år och misstankarna om kommande kärnvapenprov. Aldrig tidigare har Nordkorea avfyrat så många robotar som 2022. De två ledarna kom överens om att USA:s utrikesminister Antony Blinken kommer att besöka Kina för att följa upp de bilaterala samtalen. Samtalet varade drygt tre timmar. Det var Bidens första möte med Xi Jinping, sedan Biden blev president. svt 221114. Invånare i Cherson rädda för gömda ryska sympatisörer. Många lokalinvånare i Cherson är rädda för att ryska sympatisörer fortfarande gömmer sig bland dem, skriver AFP. Medlemmar ur motståndsrörelsen har, av sympatisörerna, angivits till den ryska ockupationsmakten. Nu menar en del att det är farligt att uttala sig om Ukrainas seger på gatorna. "Det finns så många människor kvar som angav oss, som jag ser varje dag," säger en kvinna som inte vågar avslöja sitt riktiga namn. Lokalbon: Vi rapporterade allt de ryska soldaterna gjorde till våra trupper. Omni 221114. FN kräver ryskt skadestånd till Ukraina. FN:s generalförsamling har röstat igenom en resolution om att Ryssland ska hållas ansvarigt för att ha brutit mot internationella lagar genom att ha invaderat Ukraina - och är därmed skyldigt att betala krigsskadestånd. Enligt resolutionen, som inte är bindande, ska ersättning för skador och förluster som orsakats av Rysslands "orättmätiga agerande" mot Ukraina. Resolutionen är den femte i kammaren som kritiserar Ryssland efter att landet invaderade Ukraina den 24 februari i år. Måndagens resolution är dock den som fått minst stöd. 94 länder röstade för, 14 emot och 73 avstod. (svt 221114.) Kommentar: Skrämmande att så många av världens länder ändå röstade emot eller avstod. Kriget i Ukraina präglar G20 - trots Putins frånvaro. Även om den ryske presidenten inte själv medverkar på G20-mötet på Bali är det Vladimir Putins krig i Ukraina, som splittrat världens största ekonomier och utlöst otaliga globala kriser, som dominerar mötet. Det skriver Financial Times. "Vi är tillbaka i ett globalt landskap där det finns en militariserad rivalitet mellan väst och Ryssland. Och den rivaliteten sträcker sig nu till Kina," säger Charles Kupchan vid den New York-baserad tankesmedjan Council on Foreign Relation till tidningen. När G20-mötet på Bali planerades för över ett år sedan var det hur världen skulle återhämta sig från coronapandemin som stod högst upp på värdlandet Indonesiens agenda, skriver Reuters. Men i stället präglas toppmötet av rädsla för skenande inflation, mat- och energibrist och oenighet kring kriget. Flera nyckelfrågor bedöms inte kunna lösas under toppmötet då varken Kina eller Indien fördömt den ryska invasionen av Ukraina. Saudiarabien, Sydafrika och Turkiet har också avvisat västerländska krav på att straffa Ryssland.
Omni 221114. Stoltenberg: Kommande månader blir svåra för Ukraina. De kommande månaderna kommer att bli svåra för Ukraina, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under en presskonferens i Haag rapporterar flera medier. Putins mål är att "lämna Ukraina kallt och mörkt i vinter", menar Stoltenberg. "De ryska väpnade styrkorna är mycket kapabla och stora i antal," sa Stoltenberg och varnade för att de ryska truppernas förmågor på slagfältet inte ska underskattas trots förra veckans reträtt från Cherson. Omni 221114. Zelenskyj på triumfatorisk visit i Cherson: "Är början på slutet av kriget." President Volodymyr Zelenskyj besökte under måndagen Cherson som nyligen befriats från det ryska ockupationsstyret. "Det här är början på slutet av kriget," sa presidenten triumfatoriskt. Han tackade i ett tal Nato och Ukrainas allierade för stödet i kriget. "Vi går vidare. Vi är redo för fred i hela vårt land," sa han till de ukrainska trupperna. Både före och efter Zelenskyjs tal kunde explosioner och skott höras över Cherson, skriver Reuters.
Omni 221114. Sverige skickar militär vinterutrustning till Ukraina. Sverige förbereder ett paket med militär vinterutrustning till Ukraina, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till TT. Exakt vad paketet innehåller vill han dock inte gå in på. Billström lämnade beskedet under EU:s utrikesministermöte på måndagen. Han säger att även andra länder lovat liknande stöd. "Det är väldigt goda och bra besked som kommer," säger Billström. Han säger också att Sverige står bakom ett föreslaget ekonomiskt stödpaket på motsvarande 200 miljarder kronor från EU till Ukraina. Omni 221114. FN vill att Ryssland ställs till svars för kriget. FN:s generalförsamling har kommit överens om att Ryssland ska ställas till svars för att ha brutit mot internationella lagar under invasionen av Ukraina, rapporterar AP. Resolutionen som undertecknats av församlingen slår fast att det måste finnas ett system som leder till att Ryssland ska gottgöra den förlust och skada de orsakat genom sitt "felaktiga agerande" i Ukraina. Av församlingens 193 medlemsländer var det 14 som röstade emot förslaget och 73 länder la ner sina röster. När samma fråga har tagits upp i FN:s högsta organ, säkerhetsrådet, har den inte gått igenom då Ryssland har lagt sitt veto mot förslaget. Omni 221114. General Assembly 221107. Zelenskyj: Ukraina ska inte behöva kompromissa. President Volodymyr Zelenskyj uppmanade i går världsledarna under G20-mötet att stoppa Rysslands krig i Ukraina, rapporterar flera medier. I sitt tal liknade han återtagandet av Cherson med andra världskrigets D-dagen, då de allierade anlände till Normandie, och sa "det nu är hög tid" att kriget får ett slut enligt en fredsplan han föreslagit. Dessutom begärde han att samtliga ukrainska krigsfångar skulle släppas fria, skriver Al Jazeera. "Jag vill att Rysslands aggressiva krig ska ta slut och i enlighet med FN:s stadga och internationella lag," sa Zelenskyj enligt källor till Politico. Han sa vidare att länder borde sluta uppmana Ukraina att "kompromissa med sitt samvete, suveränitet, territorium och självständighet". President Vladimir Putin tackade nej till G-20 mötet och skickade Lavrov i hans ställe. Zelenskyj: För att befria Ukraina måste vi kämpa ett tag till. Zelenskyj: D-dagen innebar inte slutet mot ondskan, men det var en avgörande del i kriget. Exakt så känner vi nu. Omni 221115. "Det är vad den ryska flaggan står för - förödelse." Volodymyr Zelenskyj anklagar de ryska trupperna för att ha förstört stora delar av viktig infrastruktur i Cherson. Regionen står bland annat utan elektricitet, kommunikation och internet. "Det här är vad den ryska flaggan står för - fullständig förödelse. Ockupanterna själva förstörde allt med flit," sa Zelenskyj och betonade att det är detta "specialoperationen" innebär. I sitt tal sa han dessutom att minor och andra explosiva föremål har placerats ut över "alla viktiga objekt" i regionen, skriver BBC. Moskva menar att Cherson fortfarande är ryskt territorium. Zelenskyj: Våra trupper försvarar tappert våra områden. Zelenskyj: Ryssarna försöker förödmjuka oss så mycket som möjligt. Omni 221115. FN: Krigsfångar på båda sidor utsatta för tortyr, men de ukrainska i större utsträckning. Både Ukraina och Ryssland har gjort sig skyldiga tortyr av krigsfångar, rapporterar FN:s kommission för mänskliga rättigheter i dag enligt AFP. Tortyren har bland annat innefattat grov misshandel, elektriska stötar och förödmjukande behandling av nakna fångar. Rapporten baseras på intervjuer med 159 krigsfångar som hållits av Ryssland, och 175 som hållits av Ukraina. Enligt FN har ukrainarna gjort sig skyldiga till sporadiska övergrepp, medan de ryska beskrivs som systematiska och i större utsträckning präglade av sexuellt våld. En ukrainsk fånge i fängelset Olenivka säger sig ha fått trådar fästa i näsan och könsorganet, som han sedan elchockats genom. En annan uppges ha dragits runt med ett rep fäst i könsorganet. Omni 221115. Kommentar: Det sista exemplet ett exempel på ren sadism. Ukrainas krig: Ryssland förstörde "medvetet" Chersons infrastruktur - Zelensky. President Volodymyr Zelensky har anklagat ryska trupper för att förstöra "kritisk infrastruktur" under deras tillbakadragande från staden Cherson. Kievs styrkor gick åter in i Cherson - den enda större ukrainska staden som fallit under ryska styrkor - förra veckan. Men i ett kvällstal sade Zelensky att Moskvas styrkor hade minerat "alla viktiga föremål" i regionen när de drog sig tillbaka. Kommentarerna kom före hans anförande till G-20-toppmötet för världsledare. "Detta är vad den ryska flaggan betyder - fullständig ödeläggelse", sade Zelensky. "Det finns ingen elektricitet, ingen kommunikation, inget internet, ingen tv. Ockupanterna förstörde allt själva - med avsikt. Det här är deras speciella operation." "På vintern förstörde de ryska ockupanterna absolut all kritisk infrastruktur för folket. Absolut alla viktiga föremål i staden och regionen mineras", tillade han. Vid ett besök i staden på måndagen sa Zelensky att Ukraina "går framåt". Kherson tillfångatogs i mars, veckor efter att invasionen började. Regionen var då en av fyra som olagligt annekterades efter självskrivna folkomröstningar i september. Att förlora den södra staden är ett stort bakslag för Ryssland - även om Moskva insisterar på att det förblir ryskt territorium. Ryssland förklarade det som centrum för den illegalt annekterade Cherson-regionen, och det var den enda regionala huvudstaden som var ockuperad sedan invasionen. Pro-ryska skyltar på vägen in till staden - tillsammans med periodiska smulor av artilleri - fungerar som en påminnelse om att Rysslands president Vladimir Putins män inte har lämnat helt. Vid en ceremoni i Moskva sa Putin att annekteringen av Luhansk, Donetsk, Zaporizhzhia och Cherson var "icke förhandlingsbar". Ryssland ockuperar fortfarande städerna Donetsk och Luhansk, som greps av ryskstödda separatister 2014. Invasionen har lämnat Ryssland internationellt isolerat - ett faktum som understryks på måndagen av en resolution från FN:s generalförsamling som kräver att Ryssland ska hållas ansvarigt över Ukraina. Den fick stöd av 94 av församlingens 193 medlemmar och är inte bindande, men har politisk tyngd. Den sade att Ryssland "måste bära de rättsliga konsekvenserna av alla sina internationellt olagliga handlingar, inklusive att ge gottgörelse för skadan, inklusive eventuell skada som orsakats av sådana handlingar". Fyra tidigare FN-resolutioner har också kritiserat Rysslands invasion. BBC 22115. 100 ryska robotar avfyrade mot Ukraina: "Situationen mycket besvärlig." Flera stora ukrainska städer har attackerats under tisdagseftermiddagen. Flyglarmen ljuder runt om i landet och människor uppmanas att söka skydd, rapporterar AP. The Guardian beskriver situationen som ett "massanfall" och skriver om attacker i ett dussintal ukrainska städer, från Charkiv i öst till Lviv i väst. Flera explosioner har rapporterats i Ukrainas huvudstad Kyiv och minst en person har dött. Stadens borgmästare Vitalij Klytjko skriver att bostadshus och vikig infrastruktur har träffats. Han uppger att halva Kyiv just nu är utan ström men att flera robotar har skjutits ner. En talesperson från det ukrainska flygvapnet uppger att Ryssland har avfyrat minst 100 robotar mot landet enligt AP. Kyrylo Tymosjenko som arbetar vid presidentens kontor beskriver läget i landet som allvarligt. "Situationen i huvudstaden är mycket besvärlig," säger han.
Omni 221115. Ny rapport: Kina kan påverka svensk demokrati. Kinesiskt ägande kan påverka demokratin i Sverige och kunskaper om Kina måste öka i alla delar av samhället, särskilt kommunerna. Det slår en ny rapport fast, skriver TT. Flyktingspionage, mot kinesiska medborgare eller andra med någon sorts koppling till Kina, pekas ut som de allvarligaste kinesiska påverkansoperationerna i rapporten. Ett ökat kinesiskt ägandet av svenska bolag utgör också en risk för demokratin i svenska kommuner, enligt rapporten. Det gäller inte minst i västra Sverige, där bolag med kinesiskt ägande har ett stort antal anställda. Det finns till exempel en risk att politiker censurerar sig själva och den risken är troligen större i kommuner som är särskilt ekonomiskt beroende av Kina, menar Gustav Sundqvist, en av forskarna bakom rapporten. "Kina är så stort, viktigt och mäktigt, så det är inte bara en utrikespolitisk fråga. Även lokala aktörer, som exempelvis kommuner, måste ta hänsyn till det här," säger han till TT. Kinesiska bolag har de senaste decennierna köpt in sig i allt fler utländska bolag - exempelvis Volvo Cars och AB Volvo. Omni 221116. Ryska regeringen får terrorklassning i Tjeckien. Det tjeckiska parlamentets underhus har röstat för att klassa den ryska regeringen som terrorister, skriver Reuters. Resolutionen godkändes på tisdagen av 129 av totalt 156 närvarande ledamöter. Tjeckien fördömer de omfattande attackerna mot Ukrainas infrastruktur och vägrar därtill erkänna att de ockuperade regionerna i Ukraina som ryska. Omröstningen ägde rum innan det rapporterades om att en robot slagit ner i Polen och dödat två personer. Tjeckien är en stark motståndare mot den ryska invasionen. Tjeckien erkänner inte de så kallade folkomröstningarna i de ockuperade regionerna av Ukraina som lagliga. Tjeckiens riksdag har tidigare sagt att Vladimir Putin bör straffas för sitt invasionskrig. Omni 221116. Kommentar: 27 persoer som inte klarade av att hålla med om detta. Nytt "vinterpaket" till Ukraina - regeringen skickar luftvärnssystem. Regeringen kommer att bistå Ukraina med ett "vinterpaket", säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff. Paketet består av tre delar - humanitärt stöd, militärt stöd och politiskt stöd via EU. Det militära stödet är på tre miljarder kronor och består bland annat av ett luftförsvarssystem med ammunition samt ammunition till ytterligare ett luftvärnssystem. "Men jag kan av säkerhetsskäl inte gå in på vilka," säger försvarsminister Pål Jonson (M). Artillerisystemet Archer står högt på Ukrainas önskelista, men det finns uppgifter om att det skulle vara komplicerat att på kort tid överföra det till Ukraina, skriver TT. Även luftvärnssystemet Robot 70 har stått högt på landets önskelista. Det humanitära stödet är på 720 miljoner kronor - det största Sverige hittills har gett till Ukraina - och har utformats för att möta Ukrainas akuta behov inför vintern, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M). "Miljontals människor riskerar att stå utan värme och utan möjlighet att laga mat under den vinter som är i antågande. Vi har ett ansvar att stötta de här människorna." Kristersson: Det i särklass största paketet hittills till Ukraina (från Sverige). Omni 221116. Världsbanken: Ryssland förstör sin egen framtid. Genom att fortsätta kriget i Ukraina försvagar Ryssland både sin egen framtid och sin ställning på den världspolitiska scenen. Det säger Världsbankens chef David Malpass, i samband med G20-mötet på Bali, skriver CNBC. "Jag är plågad över var Ryssland gör mot sig självt, mot sitt eget folk," säger han. Omni 221116. Ukraina: Majoriteten har fått strömmen tillbaka. Majoriteten av de runt tolv miljoner ukrainare som blev strömlösa efter tisdagens våg av ryska robotattacker har nu fått strömmen tillbaka, säger Oleksandr Khartjenko, chef för Energy Industry Research Center i Kyiv, enligt Reuters. Enligt Kyrylo Tymosjenko, biträdande chef för president Zelenskyjs stab, är strömförsörjningen helt återställd i sju regioner och reparationsarbete pågår i ytterligare sju. Tisdagens attackvåg var den hittills mest omfattande under hela kriget. Ett hundratal ryska robotar avfyrades mot mål i hela Ukraina. Statliga kraftbolaget uppmanar till förberedelser för kommande avbrott. Omni 221116. Chersonbor rädda för rysk hämnd: "Kan dö i morgon." Rädslan för ryska hämndattacker lägger sordin på glädjen för många invånare i nyligen befriade Cherson i Ukraina, rapporterar AFP. "Vi kan dö i morgon. Cherson är nu en del av fronten, och när bomberna kommer vill vi stå inför Gud som man och hustru," säger den 49-årige svetsaren Andrij Krivov. Han har kommit till en kyrka i staden för att gifta sig med sin livskamrat Natalia, mor till hans tre barn. 81-åriga Lydia Belova tvingades under åtta månader se på när ryska soldater plundrade staden. Nu står hon i kö för att hämta dricksvatten, men det kan hon leva med - "friheten är alltid viktigast". Cherson ligger nu i skottlinjen när Ukraina tar sikte på territoriet på andra sidan floden Dnepr. Rob Lee vid USA-baserade Foreign Policy Research Institute tror att Ryssland vinner på ett uppehåll - "och därför har Ukraina ett incitament för att pressa vidare". Stadsborna firar: "De sprang i väg som getter." Omni 211116. Tågen rullar vidare i Ukraina: "Kriget ingen ursäkt." "Få tågen i Cherson att rulla igen." Så låter presidentordern efter återtagandet av staden som varit ockuperad av Ryssland i åtta månader, skriver AP. "Så bokstavligen. Först stridsvagnar, sedan tåg," säger Oleksandr Kamyshin, chef över det ukrainska järnvägsbolaget, till AP och tillägger: "Kriget är ingen ursäkt." Det som finns på plats i dag kan vara förstört i morgon. Det är en av de bittra lärdomarna för ukrainarna sedan den ryska invasionen inleddes i slutet på februari. Men det nationella järnvägsbolaget kan ändå stoltsera med att 85 procent av tågen gick enligt tidtabell förra månaden. Medan nattågen färdas genom natten välkomnas resenärerna fortfarande med varmt te och rena lakan i sovkupéerna. Detta trots att långdistansrobotar, bomber och artillerield förstört broar, tågspår och dödat över 300 järnvägsarbetare och skadat över 600. Förutom människor transporterar tågen militär- och medicinsk utrustning till fronten. Omni 221116. Ryssland i recession - BNP rasar under tredje kvartalet. Rysslands ekonomi befinner sig i recession, rapporterar flera medier. Bakgrunden är att BNP fallit med 4 procent under det tredje kvartalet, enligt statistikmyndigheten Rosstat. Nedgången var lika stor under det andra kvartalet. "Den ryska ekonomin kommer fortsätta att krympa under de kommande sex månaderna," skriver Bloomberg Economics. Ryssland är hårt pressat av de internationella sanktionerna sedan landet invaderade Ukraina. Rysslands olje- och gasproduktion minskade i september. En lågkonjunktur definieras vanligtvis som två kvartal i följd av ekonomisk nedgång. Grossistledet rasade med 22,6 procent. Omni 221116. Ryssland anklagas för att sälja gas och olja på COP27. I den ryska delegationen vid klimattoppmötet i Egypten ingår flera personer med högt uppsatta positioner inom den ryska fossilenergisektorn, skriver DN. Enligt organisationen Oil Change International använder Ryssland mötet till att hitta nya köpare av landets gas och olja. "De är här för att leta efter alternativa marknader," säger David Tong från organisationen. Även aktörer som EU och USA anklagas för att använda mötet till att sälja och köpa fossilbränslen. "Vissa delegationer verkar tro att de kommer till en branschmässa för fossila bränslen," säger Heffa Schuecking, chef på organisationen Urgewald. I den ryska delegationen ingår representanter för gasbolagen Gasprom och Tafneft. Omni 221116. Banksy bekräftar: Har gjort sju väggmålningar i Ukraina. Den hemlighetsfulle brittiske gatukonstnären Banksy bekräftar att det är han som ligger bakom flera uppmärksammade väggmålningar i ett flertal ukrainska städer, rapporterar The Arts Newspaper. Enligt tidningen handlar det om sju verk, bland annat i huvudstaden Kyiv men också i utkanten av Irpin och Borodjanka som drabbats hårt av rysk beskjutning sedan landet invaderades. Ett av verken tycks visa hur en ung pojke slänger den ryske presidenten Vladimir Putin till marken under en judomatch. I ett inlägg på Instagram i helgen publicerade Banksy en målning som uppgavs vara fotad i Borodjanka men få medier har vågat slå fast att det faktiskt är den anonyme britten som ligger bakom. Ryssland ockuperade Borodjanka tidigt under invasionen men staden är under ukrainsk kontroll igen. Omni 221116. Xi och Trudeau i irriterad ordväxling efter läckor. Under tisdagen träffades Kanadas premiärminister Justin Trudeau och Kinas Xi Jinping för första gången på över tre år, i samband med G20-mötet på Bali. Efter mötet rapporterade kanadensiska medier att Trudeau under mötet riktat kritik mot Kina på flera punkter. Ett filmklipp som under onsdagen publicerats av flera medier tyder på att Xi inte uppskattade att uppgifter om mötet läckt ut. "Allting som vi diskuterade under gårdagen har läckts till pressen och det är inte lämpligt," säger Xi via tolk till Trudeau på klippet. Han fortsätter med att säga att det krävs "ärlighet" för att kommunikationen mellan länderna ska fungera. "I Kanada så tror vi på en fri och och rak dialog, vilket vi kommer fortsätta ha," blir svaret från Trudeau. Xi ser ut att undvika att möta Trudeaus blick. Trudeau: Vi kommer fortsätta att jobba konstruktivt tillsammans. Klippet publicerades först av kanadensiska CTV. Omni 221116. USA:s militärtopp tror inte på snabb ukrainsk seger. Trots den senaste tidens motgångar har Ryssland fortsatt stora militära resurser kvar i Ukraina. Det säger den amerikanske försvarschefen Mark Milley, enligt Reuters. Han spelar också ner möjligheterna till en snabb ukrainsk seger i kriget, om man med det menar att Ryssland helt drivs bort från ukrainskt territorium. "Utsikterna att det sker i närtid är inte stora," säger Milley. Samtidigt säger han att sannolikheten att Ryssland ska nå sina strategiska mål med kriget är ”nära noll”, och att det just nu kan vara ett bra läge för Ukraina att ge sig in i förhandlingar med Ryssland. "Man vill förhandla från en styrkeposition och just nu är Ryssland nere på knä," säger Milley. Milley anklagar Ryssland för att bedriva en terrorkampanj. Varnar för att kriget kan dra ut på tiden. Milley säger att han har försökt komma i kontakt med sin ryska motsvarighet. Omni 221116. Källa: Minskade vapenlager har skapat oro i västländer. Flera västländer dras med problemet att leverera vapen och ammunition till Ukraina och samtidigt bibehålla stabila lager på hemmaplan, rapporterar Foreign Policiy. En anonym Natokälla säger att frågan om välfyllda vapenlager nu "är tillbaka" och att läget skapat viss oro i flera länder. Diskussioner uppges pågå kring hur man ska agera om enskilda länders lager skulle falla under den nivå som krävs för att landet ska kunna leva upp till de åtaganden som medlemskapet innebär. Källan nämner ingenting om att läget kan påverka framtida stöd men däremot har försvarsindustrin uppmanats till ökad produktion. Den typen av uppmaningar har kommit sedan annekteringen av Krym 2014 men svaren har varit avvaktande då företagen inte vet om efterfrågan blir långvarig, skriver FP. Samtidigt konstateras att både Ukraina och Ryssland har brist på olika typer av vapen. I båda fallen nämns bland annat artilleripjäser. Amerikansk expert: Ryssland har uppenbara problem om de måste vända sig till Nordkorea. Omni 221117. Ukraina: Tecken på tortyr i Cherson. Utredare i den nyligen befriade ukrainska staden Cherson har hittat 63 kroppar som bär spår av tortyr, säger inrikesminister Denys Monastyrskyj i nationell tv enligt Reuters. "Sökandet har bara påbörjats, så många fler gömmor och gravplatser kommer att hittas." Enligt Monastyrskyj har myndigheterna konstaterat 436 fall av krigsbrott under den över åtta månader långa ryska ockupationen av staden. Elva improviserade fängelser har hittats, varav fyra där tortyr utövats. Utgrävningar och utredningar pågår för fullt. Omni 221117. IMF: Rysslands krig enskilt största hotet mot ekonomin. Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser är det "enskilt största negativa faktorn" i världsekonomin just nu, enligt IMF-chefen Kristalina Georgieva. Det rapporterar CNBC. En långsiktig konsekvens av kriget och den bredare globala oron är att världsekonomin splittras till separata block. Något som drabbar alla men speciellt öppna ekonomier, varnar hon. IMF: Även nästa år kommer påverkas starkt av kriget. Tillväxten drabbas hårt av fragmentiseringen av handeln. Omni 221117. Ukrainas spannmålsavtal förlängs med 120 dagar. FN-avtalet som gör att att Ukraina kan exportera spannmål över Svarta havet förlängs med 120 dagar, enligt landets infrastrukturminister, rapporterar Bloomberg. Ryssland har också godkänt förlängningen av avtalet, rapporterar NPR. Det ursprungliga avtalet som klubbades i somras mellan Turkiet, Ukraina och Ryssland har givit Ukraina möjlighet att återuppta spannmålsexporten under kriget. Avtalet löper ut på lördag men förlängs automatiskt med 120 dagar. FN: Glad att båda parterna är överens. Avtalet har släppt fram export på 10 miljoner ton. Omni 221117. Flera ryska robotattacker mot Ukraina på torsdagen. Nya ryska robotattacker har på torsdagen riktats mot flera delar av Ukraina, rapporterar nyhetsbyråer. "Nu bombar de våra gasanläggningar, de bombar verksamheter i Dnipro och (robotfabriken) Yuzjmasj," säger premiärminister Denys Sjmyhal enligt Reuters. I Dnipro ska flera explosioner ha inträffat. Minst en person och två infrastrukturobjekt har skadats, enligt president Zelenskyjs vice stabschef Kyrylo Tymosjenko. Lokala myndigheter i Kyiv uppger att två kryssningsrobotar skjutits ner över huvudstaden, enligt AFP. Det är oklart om någon skadats. Även i Odesa har infrastrukturmål bombats, uppger guvernören. Sjmyhal uttalade sig under en konferens. Följer på tisdagens rekordstora attackvåg. Attackerna har lamslagit ukrainsk infrastruktur. Omni 221117. "Taggtrådsridå" reser sig i Europa - på plats efter plats. Den långa gränsen mellan Finland och Ryssland, som löper mil efter mil genom tät skog, markeras bara av träpålar och låga boskapsstängsel - men snart kommer ett nytt, högre och starkare stängsel resas, skriver AP. Samtidigt har polska soldater börjat rulla ut långa spolar av taggtråd till ett stängsel mot den ryska exklaven Kaliningrad - och på gränsen mot Belarus står sedan i somras en metallmur. Kalla krigets järnridå må vara borta - men en "taggtrådsridå" håller nu på att bli verklighet i stora delar av Europa efter Rysslands invasion av Ukraina, säger Klaus Dodds, professor i geopolitik vid University of London. "Optimismen vi hade i Europa efter 1989 är nu fullkomligt bortblåst." Kameror och elektrisk övervakning ska installeras. Omni 221117. Vinterns första snö faller i strömavbrottens Kyiv. På torsdagen föll vinterns första snö i Ukrainas huvudstad Kyiv, rapporterar AFP:s reportrar på plats. Det sker samtidigt som ryska robotattacker ödelagt stora delar av energiinfrastrukturen i Ukraina och gett upphov till omfattande och återkommande strömavbrott i hela landet. Kyivregionens guvernör har i veckan varnat för att situationen kan komma att bli svår när temperaturen ser ut att sjunka ner mot tio minusgrader. Invånarna tvingas nu förbereda sig för en osäker vinter där bristen på ström, värme och vatten kan bli omfattande. Både planerade och oplanerade avbrott drabbar huvudstaden. Omni 221117. Tre män döms för flight MH17-katastrofen. Tre av de fyra män som har stått åtalade för att ha skjutit ned passagerarflygplanet MH17 över östra Ukraina 2014 döms för mord till livstid fängelse. En av de åtalade frikänns. Nederländsk domstol dömer tre män, två ryssar och en ukrainare, för mord till livstid fängelse. De döms också till att betala minst 16 miljoner euro i skadestånd till dödsoffrens familjer. En fjärde man, också han ryss, frikänns. De två dömda ryssarna är före detta underrättelseofficerare och ukrainaren före detta separatistledare, enligt nyhetsbyrån Reuters. Alla tre nekar till brott. Männen, vare sig de dömda eller den frikända, är inte på plats i rättssalen på den nederländska flygplatsen Schiphol. Det har heller inte infunnit sig någon gång under de två och ett halvt år långa rättegångsförhandlingarna. Carl Fridh Kleberg, SVT:s utrikesreporter, håller för osannolikt att männen, som tros befinna sig i Ryssland, får avtjäna sina straff. "Förväntningarna att Ryssland på något sätt skulle agera mot de här personerna är oerhört låga. Det har inte Ryssland gjort i andra fall, där man har sett att ryska statliga aktörer har begått brott utomlands," säger han. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skriver i ett Twitterinlägg att domen är "viktig". Han betonar samtidigt att det är "avgörande" att de som beordrade nedskjutningen också ställs inför rätta. "Straff för alla ryska grymheter - både då och nu - kommer att vara oundvikligt, skriver han. Planet Malaysia Airlines Boeing 777 med flightnummer MH17 var på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur den 17 juli 2014 när den träffades av en robot av typen Buk avfyrad från ukrainskt territorium. Detonationen inträffade strax ovanför planet vänster om cockpit - vilket gjorde att planet bröts itu i luften. Domstolen har slagit fast att roboten var rysktillverkad. Det ryska utrikesdepartementet har svarat att de ska "undersöka" domstolens uppgift, skriver Reuters. Alla 298 ombord dog i kraschen, de flesta nederländska medborgare. Se hela sändningen på a href="https://www.svtplay.se/video/37476413/nyheter-direkt/dom-om-nedskjutna-mh17-17-nov-13-40?info=visa">SVT Play.
svt 221117. Zelenskyj: Tio miljoner är utan ström i Ukraina. Över tio miljoner människor i Ukraina är just nu utan ström efter en ny våg av ryska attacker mot fler stora städer. Det uppger president Volodymyr Zelenskyj på torsdagskvällen enligt AFP. Enligt Zelenskyj är områdena runt Kyiv, Odesa, Vinnytsia och Sumy värst drabbade. "Vi gör allt vi kan för att återställa eltillförseln," säger Zelenskyj. De nya attackerna kommer samtidigt som den första vintersnön börjat falla över Ukraina och myndighetspersoner i Kyiv säger att ”besvärliga dagar” är att vänta framöver. Elnätet har tillfälligt fått stängas av för att minska belastningen. I Kyiv råder nu minusgrader. Omni 221117. Amerikansk basketstjärna förd till rysk straffkoloni. Den amerikanska basketstjärnan Brittney Griner har nu börjat avtjäna sitt nioåriga straff i straffkolonin IK-2 i Mordvinien femtio mil sydöst om Moskva, rapporterar flera medier. Griner erkände i augusti anklagelser om att hon hade cannabisolja i sitt bagage när hon återvände till Ryssland för att ansluta till sitt ryska klubblag. Griner överklagade sin dom men överklagan avslogs i slutet av oktober. Den amerikanska regeringen har motsatt sig domen och arbetar på att få Griner frigiven. Enligt Griners advokater mår hon "så bra som man kan förvänta sig". Griner greps i februari. Advokaterna träffade Griner i fängelset i tidigare i veckan. President Biden har sagt att han hoppas på "seriösa förhandlingar" om Griner. Omni 221117. Expert: Tveksamt om Putin överlever förlust av Krym. Ett lyckat ukrainskt försök att återta kontrollen över Krym-halvön kan bli slutet för Vladimir Putins tid som rysk president. Det säger Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid FOI, till DN. "Att han skulle överleva en förlust av Krym politiskt, det har jag väldigt svårt att se," säger Persson. Samtidigt varnar hon för "stora militära återverkningar" om Ukraina faktiskt skulle ge sig på Krym, och påminner om Putins tidigare kärnvapenhot. Enligt Persson finns bara ett sätt att få slut på kriget, nämligen att Putin blir av med makten. Men hon påpekar också att det i nuläget är mycket oklart vem som isåfall skulle komma att ta över. Persson: När ledaren i Kreml byter efternamn blir det alltid förändring. Ukraina har sagt att kriget inte kan ta slut förrän Krym är återtaget. Omni 221118. Kommentar: En annan möjlighet är att Putin kommer att bomba Ukrainas kärnkraftverk. Rapport: Ryssland gräver skyttegravar nära Krym - 60 kilometer från fronten. Efter tillbakadragandet från ukrainska Cherson är det troligt att Ryssland kommer att försöka förflytta några av styrkorna till staden Bakhmut i Donetsk, för att utöka sina offensiv där. Det skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering. Den ryska armén har också upprättat nya skyttegravar nära gränsen till Krym och vid Donetsfloden mellan Donetsk och Luhansk, enligt departementet. "En del av dessa platser ligger upp till 60 kilometer bakom den nuvarande frontlinjen, vilket tyder på att ryssarna förbereder sig på fler möjliga ukrainska framgångar", kan man läsa i rapporten. Samtidigt fortsätter ukrainska trupper att rikta sina anfall mot ryska militära mål på östra sidan av floden Dnipro i Cherson och i delar av Zaporizjzja, skriver tankesmedjan ISW i sin senaste rapport. Omni 221118. Ryssland "stärker positioner" på Krym efter Chersonförlust. Ryssland meddelar att man "stärker positionerna" på den annekterade Krymhalvön, rapporterar AFP. Enligt den Kreml-utnämnde guvernören Sergej Aksionov är anledningen att man vill "garantera säkerheten för alla Krymbor". "Besfästningsarbete pågår i området", skriver han i sociala medier. Det brittiska försvarsdepartementet skriver samtidigt i sin senaste lägesrapport att den ryska armén har upprättat nya skyttegravar nära gränsen till Krym. Krymhalvön annekterades olagligt av Ryssland 2014. I ett tal till nationen förra veckan sa den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj att Krym "kommer att hälsa våra soldater med ukrainska flaggor" precis som efter den ryska reträtten fån Cherson. Guvernören: "Besfästningsarbete pågår." Omni 221118. Ryssland vill se fångutbyte med "Dödens köpman". Ryssland vill att USA överlämnar den ryske vapenhandlaren Viktor Bout i en fångutväxling, rapporterar AFP. "Jag vill hoppas att utsikterna (för en fångutväxling) inte bara är en aktuell fråga, utan att de stärks, och att stunden när vi når ett konkret avtal kommer," säger vice utrikesminister Sergej Ryabkov till reportrar i Moskva enligt den statliga nyhetsbyrån RIA Novosti. Uttalandet kommer efter att den amerikanska basketstjärnan Brittney Griner förflyttats till en rysk straffkoloni för att avtjäna sitt nioåriga fängelsestraff. Förra veckan uttryckte USA:s president Joe Biden hopp om att Vladimir Putin skulle förhandla "mer seriöst" om Griners frigivning. Viktor Bout, som även är känd som "Dödens köpman", avtjänar ett 25 år långt fängelsestraff i USA efter en dom 2012. Omni 221118. Kommentar: Oseriöst och ett skamerbjudande från Ryssland. Andrei Danilov: "Jag kan inte återvända till Ryssland på 25 år." Aktivisten och samepolitikern Andrei Danilov flydde till Norge efter krigsstarten. Han är nu tveksam till om han någonsin kommer kunna åka tillbaka till sitt hemland. "Jag tror inte att jag kan återvända de närmsta 20-25 åren och med tanke på att jag är över 50 år..." säger han i veckans 15 minuter från Sápmi.När Ryssland genomförde mobiliseringen av soldater under hösten tvångsrekryterades män i områden som framför allt befolkas av minoriteter - däribland samer. Mobiliseringen ledde till att många flydde landet. Men innan krigsstarten i februari, flydde sameaktivisten Andrei Danilov till Norge och när han landade i Norge fick han höra nyheterna att Ryssland hade invaderat Ukraina. "Det var ett svårt beslut som jag hade funderat på länge men det var nödvändigt för att rädda mitt liv. Det hade redan gjorts flera försök att tysta mig. Att sluta säga sanningen om det som händer i Ryssland och att sluta kämpa för samernas rättigheter," säger han. Han är nu rädd att han aldrig kommer kunna återvända till sitt hemland. Se mer i klippet. svt 221118. Kriget som inte får kallas ett krig i ryst TV, men ibland slinter det i kommentarerna.
svt 221118. Video 0:27. Åklagaren: Bekräftat sabotage av Nord Stream. Detonationerna som orsakade skadorna på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 rör sig om grovt sabotage, uppger Åklagarmyndigheten. Bland annat visar analyser på rester av sprängmedel på flera främmande föremål som har säkrats vid platsen. "Det här bekräftar bara det allvarliga läge vi befinner oss i," säger Jimmie Adamsson, kommunikationschef för marinen vid Försvarsmakten, till SVT Nyheter. Enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist, som leder förundersökningen av de skadade gasledningarna Nord Stream 1 och 2, är utredningen "mycket komplex och omfattande". Men enligt vad som hittills har framkommit rör det sig om ett grovt sabotage, uppger han i ett pressmeddelande på fredagen. "Vid de brottsplatsundersökningar som genomfördes på plats i Östersjön gjordes omfattande beslag och området har dokumenterats noggrant. Analyser som nu utförts visar på rester av sprängämnen på flera av de främmande föremål som påträffades. Det avancerade analysarbetet fortsätter för att kunna dra säkrare slutsatser kring händelsen," säger Mats Ljungqvist i en kommentar. Åklagarmyndigheten, som inte kommer att lämna några ytterligare uppgifter om utredningen, uppger vidare att den fortsatta förundersökningen får visa om någon kan delges misstanke om brott. "Samarbetet med myndigheter i Sverige och i andra länder fungerar utmärkt. För det fortsatta arbetet med förundersökningen och för de olika samarbeten som pågår är det viktigt att vi får arbeta i lugn och ro," säger Mats Ljungqvist. Enligt Jimmie Adamsson, kommunikationschef för marinen, påverkas inte Försvarmaktens syn på säkerhetsläget till följd av uppgifterna. "Egentligen inte eftersom misstanken har funnits sedan tidigare. Det här bekräftar väl bara det allvarliga läge vi befinner oss i," säger han till SVT Nyheter. Marinen har stöttat Åklagarmyndigheten i utredningen, bland annat med undervattensarbete vid de skadade ledningarna. Vilka främmande föremål som har påträffats vid platsen vill Försvarsmakten inte kommentera utan hänvisar frågorna till åklagaren. Inga förändringar planeras dock i marinens fortsatta arbete i nuläget, enligt Adamsson. "Marinen fortsätter att jobba med att patrullera de svenska sjöterritorierna både på, över och under ytan. Det är ju ett synnerligen allvarligt säkerhetsläge sedan en längre tid tillbaka och dagens avslöjande förändrar ingenting i sak. Vi jobbar aktivt och med att finnas därute," säger han. "Men det är många som har fått upp ögonen för hur sårbar den infrastruktur är som finns på havsbotten i form av gasledningar, elledningar och fiberkablar." Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kommenterar de nya uppgifterna om Nord Stream-utredningen i ett SMS till SVT Nyheter: "Den förundersökning som Säkerhetspolisen bedriver under ledning av åklagaren pågår och de har i dag gått ut med ett pressmeddelande om de fynd som gjorts. Nu fortsätter förundersökningen och jag får hänvisa alla frågor till berörda myndigheter."
svt 221118. Zelenskyj vill inte gå med på kort vapenvila: "Förvärrar." Ryssland försöker få till stånd en "kort vapenvila" med Ukraina, enligt Volodymyr Zelenskyj - men det tänker inte presidenten gå med på. "Ryssland vill ha ett uppehåll för att återfå styrka. Någon kanske kallar detta ett slut på kriget, men en vapenvila kommer bara att förvärra situationen," säger han enligt AFP. Politico noterar att Zelenskyj har gjort liknande uttalanden förut och att det inte är bekräftat att Ryssland kommit med något sådant förslag. Omni 221119. Frihet lindrar traumat i befriade Cherson: "Vi blev ständigt bevakade." Spår av den åtta månader långa ryska ockupationen syns fortfarande överallt i befriade Cherson. Det råder stor brist på el och vatten, butiker står igenombommade och invånarna måste parera utplacerade minor. Därtill ekar ljudet från beskjutning mellan ryska och ukrainska styrkor över floden Dnipro både dag och natt. Radio Free Europe har besökt en byggnad i staden som invånarna pekat ut som en rysk tortyrkammare, dit personer som bröt mot regler fördes för att förhöras. Flera personer vittnar om att de hört skrik från byggnaden. 57-åriga Oleksandr Nenadyschuk berättar för AFP att han inte ens vågade prata ukrainska i offentliga miljöer i rädsla för att hamna i en tortyrcell. "Vi blev ständigt bevakade, du kunde inte ens se dig omkring," säger han. Trots alla svåra minnen uttrycker invånarna i Kherson en blandning av lättnad och optimism, skriver AFP. Olena Smolianas ögon lyser när hon minns dagen då ukrainska soldater tog sig in i stadskärnan. "Till och med andningen blev lättare. Allt är annorlunda nu," säger hon. Invånaren: Om vi överlevde ockupationen kan vi överleva detta. Omni 221119. Harris i möte med Xi - nytt tecken på uppvärmd relation. USA:s vicepresident Kamala Harris och Kinas president Xi Jinping har hållit ett kort informellt möte vid sidan av det pågående Apec-toppmötet i Bangkok. Något som sänder ytterligare signaler om att spänningarna mellan världens två största ekonomier håller på att lätta, skriver Bloomberg. "Jag hoppas att båda sidor kommer att öka den ömsesidiga förståelsen, minska missförstånd och felbedömningar, och tillsammans driva på för att relationen mellan Kina och USA ska återgå till ett hälsosamt och stabilt spår" säger Xi i ett uttalande från kinesiska utrikesdepartementet efter mötet. Tidigare i veckan enades USA:s president Joe Biden och Xi om att återupprätta dialogen inom en rad olika sektorer. Xi Jinping: Mötet med Biden var strategiskt och konstruktivt. Ledare från länder i Stillahavsområdet lovar hållbar tillväxt under mötet och uppmanar Ryssland att avsluta sitt krig. Omni 221119.. Sunak i Kyiv: "Vi står vid er sida - tills ni vunnit fred." På plats i Kyiv har Rishi Sunak försäkrat president Volodymyr Zelenskyj om Storbritanniens fortsatta stöd till Ukraina. Det rapporterar flera medier. Det här är Sunaks första besök i Ukraina sedan han blev premiärminister. "Jag är här för att säga att Storbritannien kommer att stå vid er sida... till dess Ukraina har vunnit den fred och säkerhet som landet behöver och förtjänar," säger den brittiske premiärministern på en presskonferens. Sunak är den tredje premiärministern Storbritannien haft sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari. Sunak: Och sedan står vi vid er sida tills ni åter byggt upp ert stolta land. Storbritannien bistår Ukraina med nytt luftförsvarspaket. Zelenskyj lyfter fram Storbritannien som Ukrainas främste allierade. Omni 221119. Kommentar: USA är nog fortfarande den främste och viktigaste allierade för Ukraina. Storbrtannien på andra plats. Angreppet går emot bilden av rysk resursbrist - kan ha lagrat delar sedan 2014. Ryssland kan under flera års tid ha byggt upp ett lager av komponenter som behövs till robotarna som används mot Ukraina. Det skriver New York Times som hänvisar till en analys från underrättelseföretaget Janes. Tidningen har försökt gå till botten med hur Ryssland kunde utföra veckans storskaliga robotattack mot flera städer, trots att det från ukrainskt och västerländskt håll hävdats att lagret sinar. Det konstateras också att komponenterna inte enbart används militärt, och att Ryssland kan ha fått mer via andra länder eller företag som försöker kringgå USA:s sanktioner. Enligt Janes kan Ryssland ha strävat efter att bygga upp ett sådant lager ända sedan Krym-annekteringen 2014, och det ses som troligt att produktionen av flera robottyper ökade strax före vårens invasion. Många i väst tror också att Ryssland länge lagrat vapen inför ett potentiellt krig med Nato, säger vapenstrategen Mark Cancian. "Vi ser det som befängt, men de ser det som en reell möjlighet." Omni 221119. Ukraina: Bisarrt av väst att be oss förhandla med Putin. Det är bisarrt av väst att försöka övertala Ukraina att förhandla med Ryssland, säger president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Mychaljo Podoljak i en intervju med AFP. Enligt honom är det på gränsen till att be om kapitulation. "När du har initiativet på slagfältet är det bisarrt att få förslag som 'ni kommer ändå inte lyckas göra allt med militära medel så ni måste förhandla'," säger han. Enligt honom skulle det innebära att "det land som återtagit sitt territorium måste kapitulera till det land som håller på att förlora". Enligt Podoljak finns inga riktiga förslag om fredsförhandlingar från rysk sida. Han menar att Moskva bara försöker "vinna tid". Podoljak: "Under den tiden kommer de att mobilisera, träna sina styrkor, skaffa mer vapen och stärka sina positioner." Kommentar: Någon fredvilja från rysk sida har vi verkligen inte sett, bara nya intensiva attacker mot civila mål och fortsatta försök att nå militära framgångar. Urfolk tvångsrekryteras till kriget i Ukraina: "Fruktansvärt för oss." Samer och andra urfolk i Ryssland tvångsrekryteras till kriget i Ukraina. Statistiken tyder även på att minoritetsfolk i landet är överrepresenterade sett till vilka soldater som dött i kriget. "Det är relativt fattiga människor som kallas in och många av dem hör till minoritetsfolken," säger Bert Sundström, SVT:s Rysslandskorrespondent, i veckans 15 minuter från Sápmi. Yana Tannagasheva tillhör urfolket Shor från södra Sibirien. Hon är politisk flykting i Sverige sedan fyra år tillbaka men får flera rapporter från hemlandet. Enligt henne är det tydligt att den ryska regeringen delvis riktat in sig på urfolk och andra minoriteter när de har tvångsrekryterat soldater. "Det är fruktansvärt för oss. Det är många burjater, jakuter, shorer och samer som har blivit mobiliserade och skickade till Ukraina," säger hon i veckans 15 minuter från Sápmi. Hon fortsätter: "Det är lättare för den ryska regeringen att mobilisera urfolk som är fattiga och som inte kan stå emot. De kan inte göra motstånd mot den ryska regeringen. Etniska minoriteter är maktlösa och rättslösa." SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström har en liknande bild av läget. Han konstaterar att en stor del av tvångsrekryteringarna skett i just områden som befolkas av minoriteter. "Det finns även statistik, inte så tillförlitlig sådan men ändå, som pekar på att när man räknar vem som har dött hittills i kriget så är det en överrepresentation av folk som på något sätt kan räknas som minoriteter," säger han. Se mer i klippet här eller i 15 minuter från Sápmi på SVT2, lördag klockan 16:05. Eller se programmet på SVT Play. svt 221119. Experten: Det indikerar att Ryssland övergår till försvar. Den ryska militärens offensiv i Ukraina har fått ordentligt med grus i maskineriet. Enligt Reuters evakuerades cirka 30 000 soldater i samband med att Ukraina återtog Cherson och nu bygger man skyttegravar nära Krimhalvön. "Det här indikerar att man tillfälligtvis övergår till ett försvar," säger tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving. Den befriade staden Cherson, som ligger intill Dneprfloden, fick tidigare i veckan besök av Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj. Detta efter att de ryska soldaterna flytt över till den östra banken av floden. "Jag bedömer inte att Ukraina kommer försöka ta sig över. Det är en extremt farlig operation och jag bedömer inte att Ukraina har förmågan att genomföra det." Jörgen Elfving menar att Ukraina sannolikt kommer att fortsätta sin offensiv mot Zaporizjzja oblast, nordöst om Chersonområdet. "Det skulle innebära att man kan skära av de ryska trupperna som befinner sig kvar i Chersonområdet." Enligt det brittiska försvaret kommer en del av de ryska trupper som tagit sig över floden att förflyttas till Bachmut, där blodiga strider pågått länge. "Jag uppfattar inte att staden har avgörande betydelse, däremot en symbolisk betydelse. Har man stridit om staden ett längre tag och ryssarna intar den så kommer man att förklara det som en stor seger," förklarar Jörgen Elfving. Från Lviv i väst till Charkiv i öst - tisdagen den 15 november genomförde Ryssland en av de mest omfattande robotattackerna sedan krigets inledning och följde upp med en mindre robotattack på torsdagen. "De kommer att fortsätta, frågan är bara vilken intensitet de kommer att ha med tanke på tillgången till robotar på ryska sidan," säger Jörgen Elfving. Samtidigt spekuleras det i om Ryssland kommer att få iranska markrobotar. "Det innebär att det kompenserar bortfallet av de egna robotarna och att man kan vidmakthålla robotattackerna mot ukrainsk infrastruktur." Det brittiska försvaret uppger att Ryssland förbereder skyttegravar 60 kilometer bakom frontlinjen, däribland på gränsen till Krimhalvön. Något som Elfving menar är ett tecken på att man förbereder sig för att försvara halvön. "Möjligen skulle det kunna förklaras med att det finns en uppfattning i den politiska ledningen att man från rysk sida kommer att nå ett avgörande inom några månader." I videon förklarar Jörgen Elfving hur den ryska strategin i kriget ser ut. svt 221119. Ryssland ökar sin försvarsbudget kraftigt. Ryssland planerar att lägga 84 miljarder dollar på försvaret under nästa år, vilket är mer än en 40-procentig ökning av den preliminära försvarsbudgeten för 2023 som lades fram 2021. Det skriver det brittiska försvarsministeriet i en underrättelserapport. Det beskrivs som Rysslands största största skuldemission någonsin och en viktig nyckel för att finansiera den ryska försvarsmakten, vars utgifter har ökat rejält sedan invasionen av Ukraina inleddes. (svt 221119.) Putin alltmer isolerad. Tre stora toppmöten har hållits i Asien den senaste veckan. Rysslands president Vladimir Putin – tidigare en självklar deltagare – har inte medverkat på något av dem. Putin, vars angrepp på Ukraina nu varat i nio månader och skakat världsekonomin i grunden, har avstått från att åka till toppmötena. I stället har han fått skarp kritik från dessa, samtidigt som den internationella tonen hårdnar. Samtal vid sidan av toppmötena visar också att Putin blir alltmer isolerad i Moskva, ovillig att möta sina motparter på större globala sammankomster. Det kan handla om rädsla för kuppförsök, en överdriven oro för den personliga säkerheten samt en ovilja att möta kritik på mötena, enligt Alexander Gabuev, analytiker på tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace. Putin kan också känna en ovilja mot att dra oönskad uppmärksamhet till de få nationer som fortfarande är vänligt inställda till honom, till exempel Indien och Kina. "Han vill inte vara det svarta fåret," säger Gabuev till CNN. (svt 221119.) Kommentar: Något svartare får än Vladimir Putin finns inte just nu. Möt svensktalande Valentina från Gammalsvenskby. För drygt en vecka befriades Gammalsvenskby från den ryska ockupationen. Valentina Herman, som talar svenska från förr, känner sig lättad när SVT Nyheters team besöker henne i byn. "Det är fantastiskt i dag på denna dagen att ni kommer hit till vår by," säger Valentina Herman. SVT:s team tog rygg på hjälparbetaren Tilde Addenbrooke som skulle lämna av förnödenheter i Gammalsvenskby. "Vi har pratat länge om att kunna åka hit och besöka byn," förklarar Tilde Addenbrooke. Namnet Gammalsvenskby kom till på 1700-talet, då svenskar från Dagö i Estland tvångsförflyttades hit. Då talade alla svenska, i dag är Valentina en av få bybor som fortfarande klarar av det. När Valentina berättar om befrielsen har hon svårt att finna ord. "Krama, krama alla som...Jag kan inte berätta." Gammalsvenskby ligger i Cherson oblast invid Dneprs strand, som fram tills nyligen varit under rysk ockupation. "Vi var väldigt rädda, eftersom vi inte visste vad de skulle göra," säger byns präst om de ryska soldaterna. Hör Valentina från Gammalsvenskby berätta om hur det var att leva under den ryska ockupationen. svt 221120. Kraftiga explosioner vid kärnkraftverk i Zaporizjzja. Kraftiga explosioner skakar området runt kärnkraftverket i Zaporizjzja, uppger FN:s atomenergiorgan IAEA enligt AFP. IAEA-chefen Rafael Grossi kallar dem för oacceptabla. "Den som ligger bakom explosionerna måste omedelbart sluta", skriver han i ett uttalande enligt Reuters. Beskjutningen vid kärnkraftverket inleddes i går kväll och har fortsatt under söndagsmorgonen. Ingen kritisk infrastruktur eller utrustning ska ha skadats. Grossi: "Nyheterna är extremt oroande." IAEA-experter på plats rapporterar om explosioner från vad som verkar vara beskjutning. Ukraina: Ryssland ligger bakom. Ryssland anklagar Ukraina för att ligga bakom beskjutningen. IAEA fördömer explosionerna. Omni 221120. Skyttegravskriget i Donetsk fortsätter - påståenden om ryska framsteg möter tvivel. De blodiga striderna kring staden Bachmut i Donetsk fortsätter med hundratals döda och skadade varje dag, skriver The Guardian. Den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW gör bedömningen att Ryssland troligtvis gjort vissa framsteg, men att detta inte betyder att man är nära att omringa staden som den rysktillsatte ledaren för Donetsk under måndagen hävdat. Striderna har pågått i flera månader och beskrivs som ett blodbad utan några egentliga förflyttningar, likt ett skyttegravskrig som under första världskriget. Enligt Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, handlar de påstådda ryska framgångarna om framryckningar på 200 meter per vecka. "Ryssarna framhåller att man tagit en liten sketen by som en jättelik seger, men det behöver alls inte vara betydelsefullt," säger han till SvD. Ryssland skickade nyligen förstärkningar till Bachmut. Enligt Elving ses Bachmut som viktig på grund av det strategiska läget med "vägförgreningar i alla väderstreck". Den ryska paramilitära organisationen Wagnergruppen strider i området. Omni 221120. Trots risker - berättar om läget vid frontlinjerna: "De vet inte vad de ska göra." Anhöriga till flera ryska män som kallades till Ukraina under Vladimir Putins mobilisering tidigare i höstas talar öppet om vad närmast outbildade soldater möter vid frontlinjen. 37-åriga Irina Sokolova säger till Washington Post att rysk tv ger bilden av att "allt är perfekt" medan samtal med hennes man tyder på annat. Jana från Sankt Petersburg är en annan anhörig som trots risken för repressalier talar med oberoende ryska medier och utländska journalister. Hon var för invasionen innan hennes man mobiliserades, men nu har hon fått höra att han var tvungen att ordna utrustning på egen hand, att han inte fick mycket till träning och att han inte tilldelats några uppgifter. "Jag pratade med min man i går och han sa att de inte har någon aning om vad de ska göra. Flera uppger att männens befäl lämnat dem och gett sig av. Uppgifter om att ryssar som vägrar strida hålls fångna i källare. Omni 221121. Filmer tycks visa hur ryska soldater dödas på nära håll. Videofilmer som visar hur flera ryska soldater skjuts ihjäl på nära håll i Makijivka sprids av både Ryssland och Ukraina i propagandasyfte. Ryssland anklagar Ukraina för krigsbrott medan Ukraina hävdat självförsvar. Enligt New York Times, som analyserat filmerna, tycks tio ryska soldater ha tagits tillfånga av vad som tycks vara ukrainska soldater efter strider och ses ligga på marken. När en elfte rysk soldat kommer öppnar han eld vilket verkar överraska de ukrainska soldaterna. Därefter bryts klippet och lite senare visar en ny sekvens alla ryska soldater döda, inklusive han som sköt. "Det verkar som att de flesta skjutits i huvudet," säger Rohini Haar som är rådgivare för organisationen Läkare för mänskliga rättigheter. Enligt krigsbrottsexperten Iva Vukusic, vid universitetet i Utrecht i Nederländerna, går det inte att utifrån klippen säga om det har begåtts krigsbrott eller inte. FN:s kontor för mänskliga rättigheter undersöker filmerna. Vukusic tycker att ukrainska myndigheter borde utreda händelsen och sända budskapet att man inte vill ha ett smutsigt krig. Klippen har tagits både med drönare och av en ukrainsk soldats mobiltelefon. Att låtsas ge upp och sedan öppna eld kan vara ett krigsbrott, liksom att avrätta ickestridande. Omni 221121. Putin gratulerar till seger i Kazakstan - OSSE kritiska. Rysslands president Vladimir Putin gratulerar Kazakstans president Kassym-Jomart Tokajev till valsegern, trots tidigare gräl. Det rapporterar TT. Enligt det preliminära resultatet får Tokajev 81 procent av rösterna i det auktoritärt styrda landet, där det inte fanns någon stark opposition. Tokajev har bland annat kritiserat Rysslands "erkännande av separatistområden", och öppnat sina gränser för ryssar som flyr undan kriget i Ukraina. Samtidigt kritiseras valet av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som menar att det saknades konkurrens, skriver Reuters. Valet utlystes efter landsomfattande protester. OSSE: Ett behov av reformer. Omni 221121. IAEA varnar: "Meter från kärnkatastrof" i Zaporizjzja. En förvaringsbyggnad för radioaktivt avfall från kärnkraftverket i Zaporizjzja har skadats av robotbeskjutning, enligt TT. Uppgiften kommer från FN:s atomenergiorgan IAEA, som citerar verkets ledning. AFP skriver att strålningen på platsen inte har ökat, men striderna nära reaktorn ökar oron för en allvarlig kärnkraftsolycka. Ukraina och Ryssland skyller på varann för beskjutningen. "Oavsett vem som skjuter, sluta med den här galenskapen!" sa IAEA-chefen Rafael Grossi på måndagen enligt AFP. Beskjutningen av kärnkraftverket har varit "meter, inte kilometer" ifrån att orsaka en katastrof, enligt IAEA-chefen. IAEA har länge argumenterat för en skyddszon runt kärnkraftverket.
Omni 221121. WHO: Omöjligt klara vintern i befriade delar av Ukraina. Invånare i städerna Mykolajiv och Cherson som Ukraina nu återigen kontrollerar uppmanas att evakuera inför vintern, rapporterar flera medier. Rysk beskjutning väntas leda till både vatten- och energibrist vilket kommer innebära "livshotande" förhållanden i stora delar av landet. Myndigheterna kommer att bistå vid evakueringar och kvinnor, barn, äldre och sjuka är särskilt prioriterade. Det säger biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk. "Människor måste tas till en plats där de kan tillbringa vintern," säger hon enligt New York Times. Världshälsoorganisationen WHO uppger att attacker mot den ukrainska infrastrukturen har lett till att hundratals sjukhus inte längre går att använda eftersom det saknas vatten och el. Uppmanas att söka sig från södra Ukraina till mer centrala regioner. Omni 221121. 10 000 ukrainska barn har försvunnit från landet. Rysslands anfallskrig mot Ukraina innebär inte bara död och förstörelse, utan också att människor tvångsförflyttas och blir ett slags krigsbyte. Det gäller även ukrainska barn. "Det är ännu ett tecken på folkmord," säger Darja Herasymtjuk. Darja Herasymtjuk är president Zelenskyjs rådgivare och arbetar för att hitta barnen och återbörda dem till Ukraina. "Just nu har vi information om att det rör sig ungefär om 10 000 barn. Men den här siffran växer för vad dag och var vecka, säger Darja Herasymtjuk. Hittills har bara 96 barn kommit tillbaka till Ukraina. Hör mer i inslaget ovan. "Det är en låg siffra jämfört med hur många barn som borde återbördas. Men vartenda ett av de 96 barnen är ett unikt människoöde. Och varje gång man lyckas få tillbaka ett barn är viktig," säger hon. Jakob Hedenskog: "Det är att betrakta som krigsbrott och ett potentiellt folkmordsbrott."
svt 221121. Kommentar: Ryssland har stulit mer än 10 000 ukrainska barn. Fängelsesiffrorna faller när Wagnergruppen rekryterar. Antalet intagna i ryska fängelser har de senaste månaderna minskat i den snabbaste takten på minst tio år, skriver den oberoende ryska sajten Mediazona. Enligt ryska myndigheter fanns det i inledningen av augusti nästan 350 000 intagna. Efterföljande månad minskade det med 1 000 personer, för att kommande två månader minska med över 23 000 totalt. 2015 beviljade Kreml tusentals intagna amnesti inför firandet som markerade 70 år sedan andra världskrigets slut. Det ledde till att antalet intagna föll med 15 000 personer, men någon sådan förklaring finns inte nu. Däremot har det under sommaren och hösten rapporterats om att den paramilitära Wagnergruppen, som strider i Ukraina, rekryterar från fängelserna. Människorättsaktivisten Olga Romanova uppskattar att gruppen rekryterat drygt 30 000 fångar. Minskningen mellan augusti och september är i linje med en trend som gått att se under lång tid. En tydlig nedgång syntes även under den första coronavågen när domstolarna under en period delade ut lindrigare straff. Wagnergruppen uppges stå för en betydande del av ryska trupperna som anfaller Bachmut. Omni 221122. AP-reporter uppges sparkad efter rysk robotartikel. Nyhetsbyrån AP uppges ha sparkat den reporter som rapporterade om att roboten som slog ner i en polsk by var rysk, enligt uppgifter till Daily Beast. Det var tisdag för en vecka sedan som AP publicerade en text där en anonym försvarskälla fick uppge att en "rysk robot har korsat gränsen till Nato-medlemmen Polen, och dödat två personer." Uppgifterna spred sig som en löpeld genom världens medier. En dag senare var artikeln dock bortplockad, och ersatt med en rättelse som gjorde klart att publiceringen var felaktig. AP uppger även att den bröt mot nyhetsbyråns riktlinjer om att ensamma källor inte ska få bära rapportering. AP: Källan hade fel. Det finns flera skäl till att nyhetsredaktioner använder anonyma källor. Omni 221122. Ukraina: De bombar Cherson för att hämnas på invånarna. Trots att Cherson nyligen befriades från rysk kontroll fortsätter bombningarna av staden, uppger ukrainska företrädare för Sky News. "Det finns ingen logik rent militärt. De vill bara ta revansch på lokalborna," säger Mychajlo Podoljak, rådigvare till president Zelenskyj. Attackerna uppges utföras från andra sidan floden Dnipro där ryssarna befinner sig. Från ukrainskt håll varnar man nu för att Ryssland kan komma att bomba staden på liknande sätt som i Mariupol, där människor utsattes för stort lidande. För tillfället är det svårt för Ukrainas trupper att avancera ytterligare eftersom Dnipro utgör en tydlig barriär, skriver AFP. I nyhetsbyråns reportage vittnar invånare i staden Cherson om saknaden efter familjemedlemmar på andra sidan floden - ett område som också tillhör Chersonregionen. Omni 221122. Kommentar: Ryssarna: Där ska man inte fira nånting. Nytt stöd till Moldavien - brottas med flera kriser. Frankrike utlovar ytterligare 100 miljoner euro och Tyskland omkring 32 miljoner euro i stöd till Moldavien, som står inför flera ekonomiska kriser till följd av kriget. Det rapporterar Politico efter en konferens på måndagen, där även Sverige deltog. Ryssland har kraftigt reducerat gasleveranserna till landet, i protest mot dess EU-vänliga regering. Samtidigt drabbas landet återkommande av strömavbrott till följd av infrastrukturattackerna på grannlandet Ukraina. Kombinationen har lett till skyhöga energipriser och skenande inflation. Den franske presidenten Emmanuel Macron varnar för att Moldaviens proryska opposition försöker dra nytta av kriserna: "Ryska anhängare, Europas fiender, utnyttjar situationen genom att dagligen organisera betalda demonstrationer för att destabilisera presidenten och hennes regering." Moldaviens utrikesminister: Bara ekonomiskt stöd från EU räcker inte. Ryska säkerhetstjänsten försöker underminera Moldaviens regering. Omni 221122. Ryssar lurade Duda - utgav sig för att vara Macron. Natten då en robot slog ned i en polsk by pratade den polske presidenten Andrzej Duda med en rysk busringare som utgav sig för att vara Frankrikes president Emmanuel Macron. Det är andra gången som samma busringare lurat Duda, enligt Reuters. En drygt sju minuter lång inspelning av samtalet har publicerats av de ryska komikerna Vovan och Lexus. "Emmanuel, tro mig, jag är extra försiktig. Jag vill inte hamna i krig med Ryssland, tro mig," hörs Duda säga. 2020 ringde samma komiker Duda och utgav sig då för att vara FN-chefen António Guterres. Vovan och Lexus har även lyckats lura Macron, Boris Johnson och Sveriges dåvarande utrikesminister Ann Linde (S). Den polska regeringen undersöker hur samtalet kunde gå igenom. Omni 221122. Lokalpolitikern Oksana Pohomiy jagades av FSB: "Det var läskigt." Att sprida sitt budskap inifrån Cherson var livsfarligt under den ryska ockupationen. Lokalpolitikern Oksana Pohomiy retade gallfeber på den ryska säkerhetstjänsten FSB när hon spred filmer på sociala medier. "Om någon hade avslöjat mig, då hade dom tagit mig," säger hon. Lokalpolitikern Oksana Pohomiy tar friheten i Cherson med glädje. Men tiden före befrielsen var hård - till trots att hon gjorde vad hon ansåg var viktigt för att föra kampen vidare. Från underjord rapporterade hon om den ryska ockupationen av staden. "Jag gjorde videor som innehöll sanningen om vad som hände i Cherson, sanningen om vad som hände patrioterna här i Cherson," säger hon. Det har varit en svår mental prövning för Chersonborna, vissa har knappt vågat att gå ut för att slippa möt ryssarna på gatan. Oksana jämför det med George Orwells bok "1984", som handlar om ett samhälle styrt av en oligarkisk socialistisk diktatur. "Det var de facto vad som hände här men ännu hemskare," säger hon. Hör henne berätta om hur det var att leva i Cherson under den ryska kontrollen. svt 221122. USA-ambassadören: Systematiska mord på ukrainare. Ryssar har systematiskt mördat, torterat och kidnappat ukrainare. Det uppger det amerikanska utrikesdepartementets ambassadör för global straffrätt, Beth Van Schaack, rapporterar The Guardian. Enligt Beth Van Schaack hittas allt fler bevis för att Rysslands invasion av Ukraina "har åtföljts av systematiska krigsförbrytelser begångna i varje region där ryska styrkor har utplacerats". Ryska trupper ska, enligt The Guardian, dels ha anklagats för att ha bränt kroppar på en soptipp i utkanten av Cherson under ockupationen. Invånare ska ha berättat för tidningen att de sett ryska lastbilar anlända till platsen med svarta sopsäckar som sedan sattes i brand. (svt 221122.) Spiongripna är gift par från Ryssland - hade vanligt liv. Den kvinna och man i 60-årsåldern som greps misstänkta för spioneri var gifta och kom från Ryssland, skriver Aftonbladet. Säkerhetspolisen misstänker att mannen spionerat för främmande makt i omkring tio års tid. Han misstänks även ha spionerat på ett tredje land med Sverige som bas. Kvinnan misstänks för medhjälp. Paret har drivit företag inom import- och exportverksamhet av bland annat elektronikkomponenter och industriteknik. Företagen ska enligt tidningens uppgifter ha kunnat användas som bas för underrättelseverksamheten som paret bedrivit. Grannar uppger för Aftonbladet att paret lever ett välordnat villaliv i Stockholmsområdet. En granne säger att de är trevliga, men tystlåtna. "De är som vilka som helst, man hejar på dem ibland," säger en annan granne. Gift par från Ryssland gripna för spionage - levde stillsamt villaliv. Misstänkt man och kvinna i 60-årsåldern gripna - kan ha spionerat i tio år. Två anhållna för olovlig underrättelseverksamhet. Båda var sedan tidigare anhållna i sin frånvaro. Säpo: Har ingen koppling till något annat pågående ärende. Säkerhetspolisen ska ha utfört tisdagens insats tillsammans med polisen och Försvarsmakten. Omni 221122. Två misstänkta spioner gripna i Stockholmstillslag. Två personer har gripits efter ett spiontillslag i Stockholm, skriver Säkerhetspolisen i ett pressmeddelande. Den ena misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige samt grov olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt. Den andra misstänks för medhjälp. Enligt Säpo har förundersökningen pågått under en längre tid och ska inte ha någon koppling till något annat fall som utreds av myndigheten. Insatsen gjordes i samarbete med Polismyndigheten och Försvarsmakten. Tillslaget skedde på tisdagen. Båda var sedan tidigare anhållna i sin frånvaro.
Omni 221122. Ukraina har fortfarande långt kvar trots framstegen - laddar inför vinterkriget. Kriget i Ukraina går in i ett nytt skede i och med vinterns ankomst, skriver New York Times som kallar kommande strider för "vinterkriget". I nuläget sker tre avgörande strider på tre områden, konstaterar tidningen. Vid floden Dnerp i söder, längs skyttegravslinjerna i Zaporizjzjaregionen och i tallskogarna i Donbass i öst. Ukraina har den senaste tiden haft medvind, medan Ryssland tvingats till reträtt efter reträtt samtidigt som armén kämpar med demoraliserade och nedbrutna soldater. Förra veckans massiva attacker mot ukrainsk infrastruktur beskrivs vara ett tecken på att Moskva försöker få Kyiv till förhandlingsbordet, menar Yurij Ihnat som är talesperson för det ukrainska flygvapnet. "Det är tydligt att de vill införa vissa villkor, de vill få oss att förhandla." En femtedel av Ukraina är fortfarande ockuperat av Ryssland. Men tankar på att byta mark mot fred är dömda att misslyckats eftersom president Volodymyr Zelenskyj inte tror att någon uppgörelse skulle vara varaktig. "Mer blod skulle bara spillas," säger presidenten. Omni 221123. Nytt mångmiljardstöd till Ukraina: "Akut hjäl." Världsbanken tillkännager ett nytt stöd till Ukraina på 4,5 miljarder dollar, motsvarande cirka 48 miljarder kronor, rapporterar CNN. Pengarna kommer från USA och ska bland annat användas för pensionsutbetalningar till Ukrainas äldre, sociala program för särskilt utsatta och för att betala ut löner till anställda inom vård och skola, skriver Världsbanken i en kommentar. "Mitt i det pågående kriget och den eskalerande förstörelsen av infrastruktur är vårt engagemang för att leverera akut hjälp till folket i Ukraina lika starkt som tidigare," säger Världsbankschefen David Malpass. David Malpass: En kritisk tidpunkt för Ukraina. Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal: Kommer hjälpa oss att möta akuta behov under vintern. Omni 221123. Orbán i revisionisthalsduk - Ukraina kräver ursäkt. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har gjort grannländerna Rumänien och Ukraina arga efter att ha haft en fotbollshalsduk på sig, rapporterar BBC. På halsduken finns nämligen en karta över det gamla Storungern - som innefattar områden inom de nuvarande länderna Österrike, Slovakien, Rumänien, Kroatien, Serbien och Ukraina. Händelsen har fått Ukraina att kalla upp den ungerske ambassadören för att kräva en ursäkt. "Främjandet av revisionistiska idéer i Ungern bidrar inte till utvecklingen av ukrainsk-ungerska relationer och stämmer inte med principerna för europeisk politik," säger Oleg Nikolenko, som är talesperson för ukrainska utrikesdepartementet, i ett uttalande. Orbán publicerade en film i vilken han bar halsduken på sociala medier. Ukraina: Vi väntar på en officiell ursäkt. Även Rumäniens utrikesdepartement är upprört. Agerandet fick Ukraina att se rött. Omni 221123. Russar dømd til 90 dagar fengsel for droneflyging i Noreg. Må i fengsel etter å ha flydd drone 16 stader i Noreg i oktober. "Skuffande og for streng dom," meiner russaren og forsvararen hans. NRK 221123. Ryssland uppges attackera sjukhus med iranska drönare. Ryska styrkor använder sig troligen av iranska drönare för att angripa sjukhus i Ukraina. Det meddelar den brittiska underrättelsetjänsten på Twitter. Tidigare har drönarna använts för att attackera ukrainsk infrastruktur. Under natten har ett nyfött barn dött på en förlossningsavdelning efter drönarattackerna i Zaporizjzja, säger regionens guvernör enligt The Telegraph. Enligt underrättelsetjänsten är det troligen mycket enklare för Ryssland att beställa drönare från exempelvis Iran än att tillverka sina egna.
Omni 221123. Zelenskyj: Vi ska bygga oövervinnerlighetscenter. Ukraina ska bygga oövervinnerliga platser, eller "oövervinnerlighetscenter", över hela landet, säger president Volodymyr Zelenskyj enligt flera medier. Dessa center ska vara skyddsrum med bland annat el, värme, vatten och apotek. Tanken är att det ska hjälpa människorna inför vintern efter att viktiga delar av infrastrukturen slagits ut av de ryska attackerna, rapporterar Reuters. Skyddsrummen kommer att vara kostnadsfria och fungera 24 timmar om dygnet. Invånarna uppmanas dessutom att spara så mycket energi de bara kan inför en hård vinter. Skadorna på kraftgenererande anläggningar uppges vara "kolossala". Tusentals "oövervinnerliga platser" kommer att byggas. Ryska attacker har lett till långvariga strömavbrott för uppemot 10 miljoner invånare åt gången. Omni 221123. Ukrainskt tillslag mot tusen år gammalt kloster. Ukrainas säkerhetstjänst och polis har gjort ett tillslag mot det tusen år gamla Petjerskaklostret i Kiev, rapporterar flera medier. Den ukrainska underrättelsetjänsten och terrorismbekämpningstjänsten uppger att räden var en del av det "systematiska arbetet för att motverka de ryska verksamheterna i Ukraina", skriver Al Jazeera. Klostret är högkvarter för den ryskstödda flygeln av den ukrainsk-ortodoxa kyrkan, skriver BBC. Kremls talesperson Dmitrij Peskov fördömer tillslaget och anklagar de ukrainska myndigheterna för att "föra ett krig mot den rysk-ortodoxa kyrkan", skriver Reuters. Petjerskaklostret är en ukrainsk kulturskatt och återfinns på Unescos världsarvslista. Räden kan komma att ytterligare att anstränga den redan spända relationen mellan ryska och ukrainska ortodoxa kristna. Petjerskaklostret ligger söder om Kyiv. Underrättelsetjänsten menar att det fanns en ökad risk för attack i klostret. Peskov: Gudlös, vild och omoralisk räd. Omni 221123. Kommentar: Kan inte jämföras med alla gudlösa räder och förstörelsen av ukrainska kyrkor som Ryssland har gjort. EU: Ryssland är "statlig sponsor av terrorism". EU-parlamentet är överens om att klassa Ryssland som "statlig sponsor av terrorism", skriver AFP. Rysslands attacker mot bland annat infrastruktur och civila mål bryter mot internationell lag, menar parlamentet. Beslutet är främst symboliskt, då EU-parlamentet inte har några juridiska medel för att stötta det, skriver Reuters. "De avsiktliga attackerna och grymheterna som Ryssland utförde mot civilbefolkningen i Ukraina, förstörelsen av civil infrastruktur och andra allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär lag motsvarar terrorhandlingar", står det i beslutet som godkänts av parlamentet. President Volodymyr Zelenskyj välkomnar beslutet. "Ryssland måste isoleras på alla instanser och hållas ansvarigt för att få slut på den långvariga terrorismen i Ukraina och över hela världen", skriver han på Twitter.
Omni 221123. El- och vattenförsörjningen utslagen i Kyiv. El- och vattenförsörjningen i Kyiv är helt utslagen efter nya ryska attacker, uppger ukrainska myndigheter enligt Reuters. Explosioner har hörts i flera delar av huvudstaden på onsdagen. Flera personer har dödats och skadats, och bland annat kritiska infrastrukturanläggningar har träffats. Attacker har också riktats mot flera andra städer. Lviv i västra Ukraina är helt utan ström, skriver stadens borgmästare Andrij Sadovyj på Telegram enligt AFP.
Halva Moldavien är dessutom strömlöst efter attackerna, skriver landets vice premiärminister Andrei Spinu på Twitter.
Omni 221123. Experter: Ryssland vill skapa flyktingvåg till EU. De omfattande ryska attackerna mot ukrainsk infrastruktur syftar till att skapa en flyktingvåg till EU, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Expressen. Genom detta vill man sätta press på EU:s befolkning, som sedan ska pressa sina regeringar, som i sin tur ska pressa Zelenskyj att gå till förhandlingsbordet, enligt Paasikivi. "Det kommer inte lyckas, det finns inga tecken på det. Däremot kommer den ukrainska civilbefolkningen att få utstå oerhört jobbiga förhållanden." Ryssland kommer att fortsätta med attackerna så länge de har förmåga, vilket lär leda till en humanitär kris och en flyktingvåg, säger krigsvetaren Ilmari Käihkö till TT. "Det enda sättet som jag ser för Ukraina att få slut på det här är att vinna kriget och tvinga Ryssland till någon slags fredsavtal." Paasikivi: Det talas om det i rysk propaganda-tv. Käihkö: Väst måste förbereda sig på en våg av flyktingar. Omni 221123. Analys: Ryska oljeflödet intakt trots sanktionerna. Trots sanktionerna från väst så väntas Ryssland pumpa upp närmare 11 miljoner fat olja per dag i november. Det är bara knappt 2 procent lägre än nivåerna före kriget, vilket "avslöjar allt du behöver veta om sanktionerna", skriver Javier Blas i en analys för Bloomberg. "Låt det sjunka in: Nästan 300 dagar in i kriget, och efter otaliga diplomatiska initiativ för att stävja Kremls flöde av petrodollar, producerar Ryssland nästan lika mycket olja som före invasionen", skriver han. Blas tror att Ryssland kommer att hitta vägar att kringgå även det pristak som EU och G7-länderna nu är på väg att införa på rysk olja. "Olja är fortfarande Vladimir Putins ekonomiska livlina. Högre produktion innebär högre intäkter, och mer pengar till vapen. För Europa och USA är det ett misslyckande," skriver han. Blas: Putin trotsar sanktioner med höjning av oljeproduktionen. Ryssland säljer alltmer olja till Kina och Indien efter västs sanktioner. Omni 221123. Minst sex dödade och 36 skadade i Kyivattackerna. Minst sex personer dödades och 36 skadades i onsdagens ryska robotattacker mot Ukrainas huvudstad Kyiv, skriver landets försvarsdepartement på Twitter. Fem av de skadade är barn, enligt guvernören Oleksij Kuleba. Flera av attackerna riktades mot energiinfrastruktur. Ett tag var el- och vattenförsörjningen utslagen i hela regionen, och på onsdagskvällen uppger borgmästaren Vitalij Klytjko att 80 procent av invånarna fortfarande saknar el och vatten. Klockan 22, svensk tid, håller FN:s säkerhetsråd ett extrainkallat möte på begäran av Ukrainas president Zelenskyj. Tidigare under dagen antog EU-parlamentet en resolution om att klassa Ryssland som statlig sponsor av terrorism.
Omni 221123. Ukraina och Ryssland ska ha träffats förra veckan. Ukrainska och ryska representanter träffades den 17 november i Abu Dhabi för att bland annat diskutera fångutväxling och ammoniakexport, uppger källor för Reuters. Under mötet diskuterades att tillåta Ryssland att återuppta ammoniakexporten i utbyte mot att ett stort antal ukrainska och ryska fångar befrias. Dessutom diskuterade representanterna möjligheten att upphäva ukrainsk och rysk blockad av export, för att lindra den globala livsmedelsbristen. Ammoniak används för att göra gödningsmedel. Omnii 221124. Situationen tuff för Kievbor: "Många fryser". Efter Rysslands "energiterror" jobbar Ukraina intensivt med att återställa el, vatten och värme. Under torsdagsmorgonen var två tredjedelar av Kiev fortfarande utan elförsörjning. "Jag vågar knappt tänka på det, för det är nog många som fryser," säger Tymofiy Mylovanov. Ryska attacker mot energianläggningar har orsakat strömavbrott i hela Ukraina. Onsdagens bombningar var de kraftigaste mot energisystemet sedan kriget började, enligt energiminister Herman Halusjtjenko. Många ser nu sin arbetsplats som en tillflyktsort från kylan, där generatorer håller värmen uppe - till skillnad från hemma. "Folk som bor i lägenhet har ingen värme. Och temperaturen ute ligger runt nollan. Byggnaderna är fortfarande varma, men det håller inte i sig länge till," säger Tymofiy Mylovanov, rektor på Kievs handelshögskola och rådgivare till Zelenskyjadministrationen. President Zelenskyj kallar den nuvarande ryska offensiven, mot civila snarare än militära mål, för "en modell av terror". "När temperaturen sjunker under noll och tiotals miljoner lämnas utan el, värme och vatten som ett resultat av ryska projektiler mot energinätet - då är det ett tydligt brott mot mänskligheten," säger han. Ukraina har redan stor vana av snabba reparationer i Rysslands invasionskrig. Natten till torsdagen beräknade borgmästare Vitalij Klytjko att ungefär 70 procent av huvudstaden stod utan el. Bara några timmar senare meddelade myndigheter att "25 procent av byggnaderna förblir utan energi, och är i nödläge", skriver CNN. Under torsdagseftermiddagen meddelade borgmästare också att vattenförsörjningen har återförts till alla distrikt i Kiev. "Snart gör ryssarna en ny attack. Det kommer vara så här hela vintern. Vi ska visa ryssarna att vi inte ger oss. De kan inte tvinga oss att kapitulera. Vi ska klara oss, men det blir svårt, "säger Tymofiy Mylovanov. Försörjningen har också beskrivits som fläckvis och opålitlig, på många håll behövs även sedan tidigare rullande avstängningar för att elnätet inte ska kollapsa. Hör mer om situationen i Kiev i klippet. svt 221124. Zelenskyj: Vi tar oss igenom allt, vi är okrossbara. Gårdagens angrepp har orsakat de mest omfattande strömavbrotten i Ukraina sedan invasionens början och städer kastas ner i iskallt mörker, skriver Reuters. Tio personer har dödats och miljontals människor har drabbats el-, värme-, och vattenavbrott. Myndigheterna i Ukraina har under torsdagen kunnat återställa tre fjärdedelar av strömtillförseln. "Vi kommer att återuppbygga allt och ta oss igenom allt detta eftersom vi är ett okrossbart folk, sa Zelenskyj i sitt nattliga tal till folket. "Moskva vet verkligen ingenting om Ukraina om de tror att strömavbrott kommer att få ukrainarna att be om nåd. Varje attack gör oss starkare", skrev Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak på Twitter. Kreml: Ukrainas ledare kan stoppa lidandet om de går med på våra villkor. Omni 221124. Kommentar: Ett sätt att ingjuta mod i det ukrainska folket... så att de inte faller till föga för Rysslands utpressningar ovh villkor som skulle leda till stora avyttringar av ukrainskt terrotorium till Ryssland och inget skadestånd. Polen: Ukraina behöver luftvärnssystemet mer än vi. Polen vill ge Ukraina det luftvärnssystem som landet blivit lovat av Tyskland, skriver Polens försvarsminister Mariusz Blaszczak på Twitter. Han menar att Ukraina behöver systemet mer än Polen i sitt försvar mot Ryssland. "Det kommer hjälpa Ukraina att skydda sig mot återkommande dödsfall," skriver Mariusz Blaszczak. Tidigare i veckan sa den tyska regeringen att den hade nått en överenskommelse om att skicka lyftvärnssystemet till Polen efter ett robotnedslag nära den ukrainska gränsen som dödade två personer den 15 november. Polen och Nato: Troligen en herrelös ukrainsk raket, men Moskva är ytterst ansvarigt. Omni 221124. Munskyddslöst VM irriterar kinesiska tittare - "Bor vi på samma planet?" Kinesiska statliga medier har gett stor uppmärksamhet åt VM i Qatar, och bland annat lyft fram den kinesiska teknik och arkitektur som används i spelen. Men för många kinesiska tittare, som fortsatt lever under stenhårda covidrestriktioner, har bilderna på den uppsluppna och till stor del munskyddslösa fotbollsfesten gett upphov till irritation över den egna situationen, skriver BBC. Ett öppet brev som ifrågasatte Kinas nolltoleranspolicy och frågade om Kina "ligger på samma planet" som Qatar hann spridas brett i sociala medier innan det censurerades av myndigheter. "På ena sidan av jorden finns den karneval som är VM, och på den andra förbjuds man att besöka allmänna platser", skriver en användare på kinesiska Weibo. Många kineser är också kritiska till VM:s avslappnade covidregler i ett läge när WHO fortfarande klassar pandemin som ett globalt nödläge. Omni 221124. 100 krigsfångar utväxlade mellan Ryssland och Ukraina. På torsdagen utväxlade Ryssland och Ukraina 50 krigsfångar vardera, bekräftar båda sidor enligt CNN. Enligt Ukrainas president Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak fanns två officerare bland de släppta ukrainska soldaterna, som tillfångatogs vid striderna om Mariupol, stålverket Azovstal, kärnverket Tjornobyl och Ormön. De senaste två dagarna har totalt 86 ukrainska soldater frigivits i fångutväxlingar, enligt Jermak. Frigivna ryska fångarna förs till Moskva, enligt försvarsdepartementet. Omni 221124. Ukraina kämpar för att återställa elen - 60 procent av Kyiv strömlöst. Under torsdagen har ukrainska myndigheter kämpat för att återställa el- och vattenförsörjningen för miljontals invånare efter gårdagens ryska attacker, rapporterar AFP. Enligt Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko är 60 procent av hushållen i staden fortfarande strömlösa på torsdagskvällen. Det statliga ukrainska kraftbolaget Ukrenergo uppger att arbetet tar längre tid än vid tidigare attacker, då ryssarna bombade en mängd energianläggningar och orsakade en "systemisk incident", skriver CNN. WHO har varnat för "livshotande" konsekvenser av ryssarnas upprepade attacker på ukrainsk energiinfrastruktur, och uppger att miljontals ukrainare kan tvingas lämna sina hem. Enligt Ukraina avfyrade Ryssland runt 70 kryssningsrobotar under onsdagen. Minst tio dödades och ett 50-tal skadades. Den ukrainska energiinfrastrukturen är nära att kollapsa. Omni 221124. Kommentar: Putin måste vara väldigt nöjd nu! Den ukrainska energiinfrastrukturen nära att kollapsa och de flesta länder i världen står bara och ser på. Barents Press stopper samarbeidet med Russland. «Dagens situasjon for fri og uavhengig presse i Russland har ødelagt mulighetene for et trygt og åpent samarbeid mellom nordiske medlemmer av Barents Press og deres russiske kolleger» skriver Barents Press International i en pressemelding. Barents Press Russland blir oppløst og vil ikke være i drift fra 1. januar 2023. Barents Press International er et nettverk for journalister og redaktører i Barents-regionen i Norge, Sverige, Finland og Russland. (NRK 221124.) Varför backar inte Putin? svt play 221124 - 9 min. Presidentfrun: Ukraina kommer att uthärda vintern. Olena Zelenska, hustru till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, säger i en intervju med BBC att hon är övertygad om att ukrainarna kommer att uthärda vintern, trots de ryska attackerna mot landets infrastruktur. "Vi har stått inför så många hemska utmaningar, sett så många offer och så mycket förstörelse att strömavbrotten inte är det värsta som hänt oss," säger Zelenska. Hon pekar också på en undersökning som visar att 90 procent av ukrainarna säger att de är villiga att stå ut med återkommande strömavbrott i två eller tre år om det ökar chanserna att gå med i EU. Zelenska säger att kriget gör det ukrainska folket starkare. Omni 221124. Uppgifter: Stora förluster bland mobiliserade ryssar. De nya soldater som Ryssland satt in i kriget i Ukraina efter det som beskrevs som en "delvis mobilisering" för två månader sedan har lidit svåra förluster. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering på Twitter. Många soldater uppges ha dött eller skadats när de under granatbeskjutning arbetat med att gräva skyttegravar utmed de nya försvarslinjerna i Luhansk eller när de attackerat väletablerade ukrainska försvarspositioner. "Kreml bör vara bekymrat över att allt fler av reservisternas familjer är redo att riskera att gripas när de protesterar mot de vilkor deras släktingar tvingas tjänstgöra under," står det i rapporten. Omni 221125. Stoltenberg: Misslyckanden gör Putin allt mer brutal. Misslyckanden under kriget i Ukraina gör den ryske presidenten Vladimir Putin allt mer brutal. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg enligt VG. Han säger att Ryssland nu målmedvetet tar sikte på att slå ut Ukrainas värme-, el-, och livsmedelsförsörjning. "Det här är en grym start på vintern för Ukraina," säger Stoltenberg. Han säger också att hela Europa kommer att känna av effekterna av Rysslands krig, men medan de flesta får betala i pengar genom ökade levnadskostnader så får ukrainarna betala med sitt blod. Stoltenberg talade inför Nato-möte i Rumänien. Stoltenberg lovar att Nato kommer att fortsätta stötta Ukraina. Natochefen: Ingen varaktig fred om Ryssland vinner kriget .
Omni 221125. Forbes: En fjärdedel av ryska budgeten går till kriget. De senaste nio månaderna beräknas Ryssland ha lagt 82 miljarder dollar, motsvarande runt 850 miljarder kronor, på kriget i Ukraina, skriver Sky News med hänvisning till Forbes. Det motsvarar runt en fjärdedel av den totala årliga statsbudgeten. Beräkningen innefattar bara de direkta kostnaderna för krigföringen. Försvarssatsningar eller effekter av sanktioner från väst är inte medräknade. Enligt tidningen har de ryska kostnaderna för kriget också nästan fördubblats under hösten. I nuläget kostar varje krigsmånad landet minst tio miljarder dollar. Över 5,5 miljarder dollar har gått till artilleriet. Omni 221125. Saab får polsk miljardorder på signalspaningsfartyg. Saab har fått en order på två signalspaningsfartyg från Polen med ett värde av 620 miljoner euro, motsvarande 6,7 miljarder kronor. Det framgår av ett pressmeddelande. "Vi bidrar med vår förmåga att bygga avancerade fartyg till försvarsmakter med världsledande sensorer och integration av kompletta ledningssystem, områden där vi har lång erfarenhet," säger Saabs vd och koncernchef Micael Johansson. Leverans planeras till 2027 och kommer att bokföras innan årsskiftet. Omni 221125. Kina planerar att bygga kärnkraftverk på månen. År 2028 ska Kina bygga sin första bas på månen och den ska drivas av kärnkraft, rapporterar Bloomberg. Satsningen är en del av Kinas rymdkapplöpning med amerikanska Nasa. Landet räknar med att kunna ha fasta astronauter på månen inom ett decennium. "Våra astronauter kommer sannolikt att kunna åka till månen inom tio år," säger Wu Weiran, chefsdesigner för Kinas månprogram. Kinas sikte är inställt på mars. Kina satsar stort för att konkurrera med USA. Omni 221125. Rapport: Ikea-möbler tillverkas av torterade politiska fångar i Belarus. Ikea och flera andra stora europeiska möbelkedjor anklagas i en ny rapport för att ha köpt in trä och möbler som tillverkats av politiska fångar i Belarus, rapporterar Aftonbladet. Den brittiska miljöorganisationen Earthsight, som sammanställt rapporten, har tagit del av omfattande dokumentation och intervjuat ett stort antal politiska fångar som vittnat om både tortyr och tvångsarbete. Enligt rapporten tvångsarbetar omkring 8 000 intagna med att fälla träd och processa dem på olika sätt. I ett uttalande skriver Ikea att man tar anklagelserna på allvar men att det för närvarande inte finns några bevis för att de stämmer. Earthsights chef: "Det här tjänar till att stödja Lukasjenkos regim." Läs rapporten här. Omni 221125. Scholz: Tyska företag har ignorerat risker med Kina. Det är "anmärkningsvärt" hur många tyska bolag som har ignorerat riskerna med att göra sig beroende av kinesiska investeringar. Det säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i en intervju med Focus Magazine, rapporterar Reuters. Scholz betonar vikten av diversifiering och uppmanar tyska bolag att inte göra sig beroende av någon marknad. Landet måste dessutom bli mer proaktivt i sin självförsörjning av råmaterial som litium och kobolt, menar han. Tidigare i november mötte Scholz stor kritik när han besökte Kina för att diskutera tysk-kinesiska samarbeten och investeringar. Omni 221125. Putin mötte soldatmammor - uppges ha handplockats. På fredagen, två dagar innan mors dag firas i Ryssland, tog president Putin emot en grupp mammor vars söner utkämpar invasionskriget i Ukraina. Det rapporterar AFP. Under det noggrant koreograferade mötet, som hölls i hans privata residens i Moskva, sa Putin att han och landet delar mammornas smärta. Han hävdade också att det sprids "mycket fake news och lögner" om kriget, och uppmanade kvinnorna att inte tro på allt de läser på nätet. De flesta av kvinnorna som närvarade har kopplingar till statsapparaten, enligt The Moscow Times och Ukrainska Pravda - bland dem fanns en kommunpolitiker i Moskva som tillhör Putins parti, och en regissör känd för regeringsvänliga filmer. "Presidenten kommer träffa några mödrar som han dragit ur sin ficka, som kommer ställa de rätta frågorna och tacka honom. Som vanligt," säger soldatmamman och aktivisten Olga Tsukanova till AFP. Putin: Förstår att mors dag inte blir festlig för er. De 17 mammorna serverades te, kakor och bär. En av kvinnorna är lokalpolitiker i Sibirien. Oberoende Telegramkanal har identifierat flera av de närvarande.
Omni 221125. Kommentar: Ett regiserat propagandanummer av Putin. Brittiske utrikesministern i Kyiv - lovar mer stöd. På fredagen besökte Storbritanniens utrikesminister James Cleverly Kyiv. Där lovade han Ukrainas president Zelenskyj utökat stöd, inklusive ambulanser och stöd till offer för ryska soldaters sexuella övergrepp, rapporterar AFP. "President Zelenskyj, Storbritannien stödjer dig i handling och inte bara i ord. Det löftet gav jag dig i dag, och Storbritannien kommer hålla det", skriver Cleverly på Twitter. Det sker en vecka efter att den nye brittiske premiärministern Rishi Sunak besökte Kyiv och lovade 50 miljoner pund, motsvarande 630 miljoner kronor, i militärt stöd. Cleverly lovade också tre miljoner pund för att återuppbygga infrastruktur. Zelenskyj: Tack för att du besöker oss mitt under robotattackerna. Sunak lovade bland annat 125 luftvärnskanoner och antidrönarutrustning (19 november). Omni 221125. "Massiv eldgivning" mot Cherson - "Ryssarna tog mina två käraste från mig." I två dagar har Ryssland beskjutit den befriade staden Cherson i södra Ukraina. Minst 15 civila har dödats och minst 54 har skadats i "massiv eldgivning", uppger lokala myndigheter enligt AFP. På torsdagen befann sig 62-åriga Natalja Kristenko utanför sin bostad med sin make efter att ha druckit kvällste när huset träffades av en rysk artillerigranat, skriver AP. Hon dog omedelbart av skallskador, och maken låg skrikande av smärta med händerna för sin blödande mage. Han dog kort senare på sjukhus. "Ryssarna tog mina två käraste människor från mig," säger deras 38-åriga dotter Lilia. Lilia Kristenko: De hade ett bra liv - och så dog de på en dag. På fredagen evakueras alla patienter från stadens sjukhus. De barn som fanns där förs till Mykolajiv för vidare vård, säger guvernören enligt Sky News. Även patienter på en psykiatrisk klinik evakueras. Cherson befriades tidigare i november av ukrainska styrkor efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka till andra sidan Dneprfloden. Omni 221125. "Öka trycket på Putin - locka fler ryssar till väst." Västmakternas sanktioner har försvagat Ryssland och sått tvivel kring Putins ledarskap. Men mer påtryckningar behövs för att få ett slut på kriget, skriver Bloombergs redaktörer i en kolumn. "Mest uppenbart är att USA och dess allierade bör fortsätta att beväpna och stödja Ukraina ekonomiskt. De bör också uppmuntra Rysslands tilltagande kompetensflykt [...] genom att erbjuda fler humanitära visum." Mark Gongloff, tidigare redaktör på WSJ och Fortune, är inne på samma linje. Han skriver att det är dags att öka pressen på Putin ytterligare. "En bra strategi skulle vara att locka fler skickliga ryssar till väst, och beröva Putin inte bara avancerad teknik utan också hjärnkraften att använda den." Gongloff: Putin kan inte fly västs ekonomiska fälla. Omni 221125. Nya satellitbilder visar ett mörklagt Ukraina. Nya satellitbilder tagna nattetid av Nasa visar Ukraina som en mörklagd fläck i Europa efter att ryska attacker slagit ut stora delar av strömförsörjningen, rapporterar CNN. En jämförelse med bilder tagna före den ryska invasionen visar tydligt den förödelse som drabbat den ukrainska energiinfrastrukturen. På fredagen är runt hälften av huvudstaden Kyivs invånare fortfarande utan ström i nästan nollgradigt väder. Enligt president Zelenskyj är totalt över sex miljoner hushåll i landet drabbade. Se satellitbilderna från Nasa. Tiotals miljoner utan ström och vatten. Zelenskyj: Vi måste uthärda denna vinter. Omni 221125. Zelenskyjs känga till Kyivs borgmästare: "Gör mer." I ett sällsynt utfall av öppen kritik inom de egna leden riktade Ukrainas president Zelenskyj på fredagen en känga till Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko, rapporterar Reuters. Kritiken gällde arbetet med att göra i ordning nödlokaler för strömlösa invånare som behöver skydd mot kylan. "Tyvärr har inte lokala myndigheter skött sig bra i alla städer. I synnerhet kommer många klagomål från Kyiv [...] mer arbete behövs, för att uttrycka det milt." Många huvudstadsbor har varit utan el och värme i 20-30 timmar i sträck, säger Zelenskyj, och tillägger att "vi förväntar oss kvalitetsarbete från borgmästaren". Zelenskyj hävdade också att vissa lokalpolitiker ljugit i sina rapporter. Nya satellitbilder visar mörklagt Ukraina. Ryssland fortsätter döda civila medan Ukraina kämpar för att trygga el- och vattenförsörjningen. Omni 221125. Vem kan sätta press på Ryssland att fredsförhandla? Generellt sätt gäller att det framförallt att det är de länder som har inflytande över den starkare parten som behöver sätta press, för att kunna få till stånd en förändring. I detta fallet skulle de länder som har politiskt eller ekonomiskt inflytande över Ryssland, såsom Kina, Indien, Sydafrika och Saudiarabien behöva sätta press på Ryssland för att få till stånd en förändring. Ryssland agerande sker i strid med FN-stadgan.(svt 221125.) Efter protester - Putinkritisk journalist beviljas uppehållstillstånd. I förra veckan beslutade Migrationsverket att avslå journalisten Liza Alexandrova-Zorinas ansökan om uppehållstillstånd. Men efter kritik backar myndigheten och nu står det klart att hon får stanna i Sverige, rapporterar Dagens nyheter. Författaren och journalisten Liza Alexandrova-Zorina har bott i både Stockholm och Moskva sedan 2016. När människorättsorganisationen som hon var aktiv inom förbjöds av ryska myndigheter, valde hon att flytta till Sverige på heltid. Det var 2021 och samma år gifte hon sig med Dmitri Plax, journalist, radioproducent och styrelseledamot i Svenska Pen. När hon den 18 november fick besked av Migrationsverket om att hon skulle utvisas från Sverige väckte det skarp kritik och fördömdes i sociala och traditionella medier. Nu har myndigheten omprövat sitt beslut och kommit fram till att bevilja uppehållstillståndet. "Det har fortfarande inte sjunkit in, jag tror fortfarande inte att det händer. Men jag är så tacksam för det stöd jag fått från alla människor," säger hon till DN. Lättnaden delas även av hennes make. "Jag är tacksam alla för stödet, men även tacksam till de människor på Migrationsverket som vågar titta på egna beslut och ta in nya omständigheter och vågar göra om och göra rätt," skriver Dmitri Plax på Facebook. Alexandrova-Zorina berättar att hon tycker det känns pinsamt att Migrationsverket ändrat sitt beslut eftersom det, enligt henne, visar det hur priviligierad hon är i relation till andra människor i en liknande sits och syftar till sitt yrke och kontaktnätverk. Därför tycker hon att hon har ett ansvar att hjälpa mindre lyckligt lottade som har problem med myndigheten. "Jag hoppas att mitt fall kanske kan skapa ett slags nytt prejudikat på Migrationsverket, att de nästa gång tänker efter lite innan de avslår en rysk dissidents ansökan." svt 221125. Rysslands miljonärer flyr landet under kriget. Efter invasionen av Ukraina har Rysslands rikaste lämnat landet på löpande band. Siffror över hur omfattande kapitalflykten är varierar, men minst 30 miljarder dollar verkar ha lämnat Ryssland sedan Putin beordrade invasionen. Kriget i Ukraina har uppenbarligen gjort Rysslands ekonomiska elit nervösa. I Moskva varvas lyxbutiker med stängda skyltfönster efter att kunderna försvunnit. Sammantaget uppskattas runt 15 000 dollarmiljonärer ha lämnat landet sedan i våras, vilket fått både ryska ekonomer och landets centralbank att varna för utvecklingen. Hör den ryska mångmiljonären Dmitrij Potopenkos tankar om framtiden för rysk ekonomi i klippet. svt 221126. USA förbjuder utrustning från Huawei: "Oacceptabel risk." De kinesiska jättarna Huawei och ZTE får inte längre sälja ny utrustning i USA, enligt ett beslut från den federala kommunikationsmyndigheten FCC. FCC motiverar beslutet med att bolagen utgör en "oacceptabel risk" för amerikansk nationell säkerhet, skriver flera medier. Förutom Huawei och ZTE, förbjuds även produkter från kameraövervakningsbolagen Hikvision Digital och Dahua Technology, samt komradiotillverkaren Hytera Communications. Av de berörda företagen är det än så länge bara Hikvision som har kommenterat beslutet. I ett mejl Bloomberg och Reuters skriver bolaget att man inte utgör någon risk mot USA och ifrågasätter de tekniska och juridiska grunderna till beslutet. FCC-chefen: Nya reglerna en viktig del av våra pågående åtgärder för att skydda det amerikanska folket. Analytiker: Saker som påbörjades under Trumps presidentskap genomförs nu. Både Huawei och ZTE finns sedan tidigare på listor över bolag som ses som ett hot mot USA. Omni 221126. 15 döda i attacker mot Cherson: "Ryska inkräktare." 15 personer har dödats och 35 skadats i rysk beskjutning mot den återerövrade staden Cherson i södra Ukraina, uppger lokala myndigheter. "De ryska inkräktarna öppnade eld mot ett bostadsområde. En stor byggnad fattade eld", säger Jarovslav Janushovich, chef för Chersons militära administration enligt AFP. Tidigare under fredag uppgav regionens guvernör att patienter på stadens sjukhus hade tvingats evakuera på grund av "konstant rysk beskjutning". President Volodymyr Zelenskyj säger i sitt nattliga tal att den ryska beskjutningen mot Cherson är en hämnd från rysk sida efter att ukrainska trupper återtagit staden. "Jag får rapporter om attacker i Chersonregionen nästan varje timme," säger han. I huvudstaden Kyiv är drygt hälften av hushållen utan ström efter ryska attacker mot infrastrukturen. Janushovich: Ryska styrkor har beskjutit Cherson med omnejd 49 gånger de senaste dagarna. Omni 221126. Strömmen återvänder gradvis till kallt Ukraina. Sex miljoner hushåll i Ukraina saknar fortfarande ström, uppgav landets president Volodymyr Zelenskyj. I onsdags var siffran den dubbla, efter hårda ryska attacker som slagit ut infrastruktur. I sitt tal i natt uppmanade Zelenskyj invånarna att vara sparsamma med förbrukningen, skriver BBC. "Att du inte har strömavbrott betyder inte att problemet är över. Snälla, om du har elektricitet, det betyder inte att du kan slå på flera kraftiga apparater på en gång," sa presidenten. Huvudstaden Kyiv och omkringliggande regioner har drabbats hårt. Energibolag uppmanar invånare att spara på strömmen: "Reparatörer arbetar dygnet runt." Omni 221126. Ryssland tros plocka bort kärnstridsspetsar - skjuter gamla robotar som lockbete. Det är troligt att Ryssland har börjat avlägsna kärnstridsspetsar från äldre kryssningsrobotar för att avfyra robotarna mot Ukraina. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesrapport på Twitter. Bilder från öppna källor tycks visa en nedskjuten Ch-55, en sovjetisk kryssningsrobot utvecklad i slutet av 1970-talet specifikt för att bära kärnvapen. Kärnstridsspetsen har sannolikt ersatts med ballast, enligt departementet. Enligt Storbritannien kan vapnet åsamka viss skada men syftet är sannolikt främst att avleda uppmärksamhet och fungera som lockbete för Ukrainas luftförsvarssystem. Oavsett avsikten visar förfarandet på att Ryssland lider brist på långdistansrobotar, skriver departementet. Osannolikt att robotarna ska vara effektiva mot specifika mål. Omni 221126. Färöarna förlänger ryskt avtal: "Tar avstånd från krig." Färöarna förlänger ett fiskeavtal med Ryssland - i strid med EU:s och Danmarks vilja. Det bekräftar fiskeminister Árni Skaale för Jyllands-Posten. Avtalet upprättades 1977 och innebär att fiskare från Färöarna kan fiska räkor och torsk i Barents hav medan Ryssland får fiska blåvitling i färöiska vatten och lasta om fisken i färöiska hamnar, skriver TT. "Vi tar fullständigt avstånd från alla former av krig, även kriget i Ukraina, men detta avtal handlar om mycket mer än bara fisk," säger Skaale. Nästan alla partier på Färöarna stödjer avtalet. Skaale: "Det är viktigt för Färöarna." Omni 221126. Kommentar: Om det handlade om så mycker mer än bara fisk borde Färöarna ta sitt ansvar i västvärldens konflikt med Ryssland. Ryska krigsekonomin har försämrats kraftigt i höst. Den ekonomiska situationen i Ryssland har förvärrats märkbart sedan i somras, skriver Washington Post med hänvisning till statistik från landets finansdepartement och bedömningar av ekonomer. Alla indikatorer pekar mot ett "mycket kraftigt tapp" för ekonomin, enligt Vladimir Milov, tidigare biträdande energiminister i Ryssland men nu en ledande oppositionspolitiker i exil. Han menar att den negativa utvecklingen för Ryssland går allt snabbare. "Det finns ingen väg ut ur det här." Tidningen skriver att västs stopp för teknikimport påverkar de flesta sektorerna av den ryska ekonomin. Mobiliseringen av rekryter till kriget i Ukraina i kombination med de många människor som lämnat landet av rädsla för att kallas in belastar ekonomin ytterligare. Därtill har Putins åtdragna gaskran till Europa och Nord Stream-explosionen lett till en 20-procentig nedgång för gasproduktion jämfört med oktober förra året. "De ryska utsikterna ser ut att mörkna ytterligare när EU:s embargo mot rysk olja träder i kraft 5 december," enligt ekonomer. Rysk affärsman säger att många företag tvingas producera materiel till kriget men inte vågar säga det högt. Omni 221126. Ryssland anklagas för att använda Stalins metoder. Ukraina anklagar Kreml för att använda samma folkmordsliknande strategier som under Josef Stalin på 1930-talet, skriver Reuters. Detta i samband med den 90:e minnesdagen av Holodomor då miljoner ukrainare svalt ihjäl i vad som har beskrivits som ett "överlagt massmord". Den här gången infaller årsdagen samtidigt som de ryska anfallen orsakat massiva strömavbrott över hela Ukraina. I en video på sociala medier säger president Volodymyr Zelenskyj att det ukrainska folket har gått igenom fruktansvärda saker. "Då ville de krossa oss med hunger, den här gången med mörker och kyla." "Ryssarna kommer att få betala för Holodomors offer och hållas ansvariga för dagens brott", skriver Andrij Jermak, chef för Ukrainas presidentadministration, på Telegram. Enligt ett uttalande från Ukraina vill Ryssland även idag eliminera Ukraina som nation. Zelenskyj: "Vi kommer inte att låta oss krossas." Tyskland på väg att erkänna svälten under Stalin som folkmord. Omni 221126. Ledare på plats i Kyiv för att minnas Holodomor. Ledare från Belgien, Polen, Ungern och Litauen anlände på lördagen till Kyiv inför minnesdagen av svältkatastrofen Holodomor åren 1932-1933, rapporterar Washington Post. Under Holodomor, som orsakades av Sovjetledaren Josef Stalins politik, dog runt fyra miljoner människor i vad EU-parlamentet kallar ett brott mot mänskligheten. På lördagen, dagen före minnesdagen, deltog ledarna i ett toppmöte om livsmedelssäkerhet i den ukrainska huvudstaden. Vid en presskonferens efteråt redogjorde president Zelenskyj för programmet "Grain from Ukraine", som ska skicka 60 skepp med ukrainskt spannmål till hungersdrabbade områden i Afrika. I ett videotal vid toppmötet anklagade Natochefen Jens Stoltenberg Ryssland för att "använda hunger som ett vapen mot Ukraina". Zelenskyjs stabschef: Ryssland vill ha Holodomor 2.0. Omni 221126. Oron för kraftverken ökar under ryska attackvågen. Oron över situationen vid Ukrainas kärnkraftverk tilltar under de allt mer intensiva ryska attackerna på den ukrainska energiinfrastrukturen, rapporterar The Guardian. Petro Kotin, chef för det statliga kärnkraftbolaget Energoatom, säger att alla säkerhetsmekanismer fungerade som de skulle under onsdagens attackvåg - men två generatorer skadades, vilket försenade starten av två reaktorer. Han varnar för att upprepade nedstängningar av kraftverken på grund av robotattacker kan orsaka omfattande skador, med potentiellt stor påverkan på det ukrainska kraftnätet - och möjligen även på säkerheten. Onsdagens attacker utlöste det första simultana nödstoppet - en så kallad scram - på alla landets fyra kärnkraftverk. IAEA-chefen: Säkerhetssituationen blir allt mer utmanande och potentiellt farlig. Kraftverken är återuppkopplade till kraftnätet sedan i går. IAEA redo att inspektera kraftverken igen efter attackerna. Omni 221126. Kommentar: Putin leker med elden, den nukleära elden. Kärnkraftverken står ju inte på ukrainsk mark så Putins reseonmang är "so what, I don't care". Ryska UD till angrepp mot svensk försvarsbloggare. Ryska utrikesdepartementet har publicerat en hånfull artikel där man går till angrepp mot flera svenska medier samt mot författaren och bloggaren Lars Wilderäng. Det rapporterar Expressen. Ryska UD har tagit en skärmdump från författarens blogg med rubriken "Ryssland uppges bombat Polen med kryssningsrobotar", som publicerades efter att en robot slagit ner i Polen förra veckan. Kort efter nedslaget rapporterade AP, som hänvisade till en källa, att roboten var rysk. Dagen därpå sa Natos generalsekreterare att det troligen rörde sig om en ukrainsk robot, men att ansvaret ändå ligger hos det invaderande landet. Departementet hävdar att Wilderäng, som skriver dagliga uppdateringar om invasionen, inte brytt sig om att ta reda på fakta och kallar honom för en "europeisk hök". Själv tar han lätt på orden. "Att få kritik från Kreml är mer en kvalitetsstämpel än en förolämpning", skriver han till Expressen. Wilderäng: Kvitto på att jag och medierna gör något bra. AP publicerade senare en rättelse (15 november). Omni 221126. Ukraina hoppas kunna laga kraftnät med svensk hjälp. Ukraina vill att Sverige genom Svenska kraftnät bistår med utrustning efter den senaste tidens ryska robotangrepp mot energiinfrastuktur i landet, rapporterar Sydsvenskan. Svenska kraftnäts elberedskapsexpert Anna Anteskog säger att förfrågningar gått ut till många länder och att den kom till Sverige i måndags. Den ukrainska nätoperatören Ukrenergo önskar bland annat hundra kilometer högspänningskablar och sextio ton transformatorolja. Exakt vad som kan skickas är oklart, men Anteskog säger att man ser över om det kan finnas överblivet material från ombyggnationer och reparationer av olika anläggningar. "De behöver allt de kan få." Stora delar av Ukrainas elnät slogs ut av ryskt bombardemang i onsdags. Omni 221126. Ilskna protester sprider sig i Kina: "Xi Jinping! Kliv ner!" För fjärde dagen i rad rapporterar Kina ett nytt rekord i antalet nya registrerade covidfall - 39 791 infektioner, rapporterar Reuters. Samtidigt har demonstrationer blossat upp flera kinesiska städer och på universitetsområden över de sällsynt strikta restriktioner som kinesiska staten tar till för att stävja smittan. Videofilmer som cirkulerar på Twitter visar hur ett bråk bryter ut mellan poliser och en folkmassa i Shanghai, som kräver att president Xi Jinping avgår. "Kommunistiska partiet! Kliv ner! Xi Jinping! Kliv ner!" skanderade folkmassan. I en annan video ropar människor "Inga fler PCR-test, vi vill ha frihet!". Det är ovanligt djärva uttalanden som visar att människor är så desperata att de ignorerar rädslan för repressalier, skriver The Guardian, som har verifierat filmerna.
Omni 221127. Bellona trekker seg ut av Russland. I over 30 år har Miljøstiftelsen Bellona vært aktive i Russland. Nå er aktiviteten avviklet. "Bellona finner det tragisk å avslutte vårt arbeid i Russland. Krigen gjør det umulig å fortsette," sier Bellona stifter Frederic Hauge til NRK. Bellona vil fortsatt jobbe med russiske miljøutfordringer, men arbeidsmetodene endres. De har nå etablert et nytt kontor i Vilnius i Litauen. "DDer skal Bellonas eksperter fortsette sitt arbeid etter å ha forlatt Russland." "Vi har vært opptatt av å beholde vår kompetanse og vil benytte den for å bistå Ukraina, samtidig som vi må forberede oss på at sikkerhetsfaren øker ved de russiske atominstallasjonene og avfallslagrene," sier Hauge. (NRK 221127.) Striderna kan ta fart när lervällingen försvinner. Den väntande köldknäppen i Ukraina väntas ge fart åt striderna. Den bedömningen gör tankesmedjan ISW i sin senaste lägesrapport. Trupprörelserna har den senaste tiden bromsats av försämrade väderförhållanden men när marken fryser blir det återigen lättare att ta sig fram. Enligt ISW är det oklart om någon av sidorna förbereder att återuppta större offensiver eller motoffensiver den närmaste tiden. Kraftigt regn har gjort marken till lervälling. Väntas ta några dagar innan marken blir hård.Omni 221127. Rapport: Osannolikt med ryskt genombrott i Donetsk. Den ryska sidan har lidit stora nederlag i provinsen Donetsk i östra Ukraina. Det är osannolikt att Ryssland skulle kunna uppbåda tillräcklig kvalitet på styrkorna för att ett genombrott ska bli möjligt, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesrapport på Twitter. De senaste två veckorna har hårda strider utkämpats runt städerna Pavlivka och Vuhledar i Donetsk men ingen sida har i någon större utsträckning vunnit mark. Enligt analysen har striderna koncentrerats till området eftersom Ryssland bedömer att det har potential att bli utgångspunkten för en kommande större offensiv norrut med målet att ta kontroll över de delar av regionen Donetsk som kontrolleras av Ukraina. Omni 221127. Bilder visar förstörelsen av Antonivskijbron i Cherson. Nyhetsbyrån AP har publicerat "chockerande" bilder som visar omfattande skador på Antonivskijbron som går över floden Dnepr i Cherson, skriver The Guardian. Bron förstördes av de ryska styrkorna när dessa drog sig tillbaka tidigare i november. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har anklagat Ryssland för att medvetet ha förstört viktig infrastruktur i samband med tillbakadragandet, däribland tillgången till el och vatten. Ukrainska styrkor gick in i Cherson den 11 november. Civila flyr Cherson efter ryska anfallen mot befriade staden. Omni 221127. Gammalsvenskbys byäldste vittnar om ryssarnas tortyr. DN har besökt Gammalsvenskby, en befriad by öster om Cherson i södra Ukraina. Under sent 1700-tal tvångsförflyttades estlandssvenskar hit, och några talar fortfarande den ålderdomliga Dagödialekten - en av invånarna, Valentina, välkomnar DN:s team på klingande svenska. Byäldsten Mykola Kurivtjak - en sorts kommundirektör i byn - kidnappades av de ryska soldaterna efter att ha pekats ut som "hårdför nationalist". I två dygn torterades han med elchocker medan ryssarna begärde information om vapengömmor och ukrainska soldater. "De sa att vi skjuter dig, vi begraver dig levande. Vi dränker dig och du flyter ut i Svarta havet [...] hela tiden var jag livrädd för att elchockerna skulle få mig att tappa minnet, att jag aldrig mer skulle bli mig själv." Kurivtjak: Min största skräck var att de skulle ge sig på min hustru och dotter. Även SVT har mött Valentina: Det är fantastiskt att ni kommer hit till vår by. Byn bombades tidigare i november. Omni 221127. Ukraina: Tecken på ryskt uttåg från Zaporizjzja. Det finns tecken på att ryska styrkor förbereder sig för att lämna kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina, som de hållit sedan början av invasionen. Det säger Ukrainas kärnenergichef Petro Kotin enligt Reuters. "Det kommer många rapporter i ryska medier om att det vore värt att överge kraftverket och kanske lämna över kontrollen till (FN:s kärnenergiorgan IAEA)." I veckan träffade IAEA-chefen Rafael Grossi en rysk delegation i Istanbul för samtal om att upprätta en skyddszon runt kraftverket för att undvika en katastrof. Efteråt sa den biträdande ryske utrikesministern Sergej Ryabkov att ett sådant beslut borde fattas "relativt snabbt", enligt den statliga ryska nyhetsbyrån RIA. FN har länge uttryckt oro för säkerheten, och i går sa Kotin att de återkommande nedstängningarna under den ryska attackvågen mot kraftnätet utgör en stor risk. Kotin: Vi ser det inte nu, men de förbereder sig för att lämna. Oron vid kraftverken har ökat under ryska attackvågen mot energiinfrastrukturen.
Omni 221127. Guvernör: Cherson börjar få strömmen tillbaka. 17 procent av hushållen i befriade Cherson har fått strömmen tillbaka, säger regionens guvernör Jaroslav Janusjevytj enligt Kyiv Independent. Det är första gången ukrainska myndigheter kunnat återställa invånarnas strömförsörjning sedan befrielsen den 11 november, skriver tidningen. Samtidigt fortsätter ryska styrkor på andra sidan floden Dnepr att beskjuta staden. I går uppgav Ukrainas polischef att minst 32 invånare dödats sedan befrielsen. Bara under söndagen lämnade hundratals invånare staden, skriver The Guardian. I fredags avgick också ett första evakueringståg med 100 invånare ombord. De som vill evakuera till säkrare områden erbjuds boende och ekonomiskt stöd av regeringen, skriver Politico. Guvernören anklagar Moskva för "terrortaktik." Halva landet dras med strömavbrott - första snötäcket lägger sig över Kyiv. Polischefen: "Daglig rysk beskjutning förstör staden och dödar fredliga invånare." Omni 221127. Expert: Nu börjar vintern - Ukraina bättre rustade. Den kommande veckan slår vintern till på riktigt i Ukraina. Temperaturer på fyra-fem minusgrader väntas flera dagar i sträck, och marken kommer frysa. Det kommer att tydliggöra skillnaderna mellan de ryska och ukrainska trupperna, säger Michael Clarke, professor i försvarsstudier, till Sky News. För att klara vintern måste styrkorna ha gott om utrustning och förnödenheter, och rotationen i skyttegravarna måste ökas. "Min övertygelse är att ukrainarna kommer klara det bättre än ryssarna då de är bättre utrustade och mer motiverade att härda ut." Många av de ryska soldaterna är redan olyckliga och "vill inte vara där", tillägger Clarke. Clarke: Tecken på desperation att ryssarna avfyrar robotar utan stridsspetsar. På söndagen föll snön över Kyiv. En bister vinter väntar på frontlinjen. Omni 221127. Kommentar: Kriget var tänkt att ta 10 dagar. Putin borde också vara olycklig. Ordkrig mellan Zelenskyj och Klytjko: "Vettlöst." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko har hamnat i hätsk ordväxling efter presidentens ovanliga och öppna kritik, skriver Reuters. "Jag vill inte bli inblandad i politiska bråk, särskilt inte i rådande läge. Det är vettlöst. Jag har saker att göra i staden," säger Klytjko i ett klipp på Telegram. Han anklagar Zelenskyjs allierade för att "manipulera" bilden av situationen i Kyiv med "obegripliga foton" på nätet - något han kallar "milt sagt otrevligt" mot ukrainarna och utländska partnerländer. Upprinnelsen är att Zelenskyj på lördagen anklagade myndigheterna i Kyiv för bristfälligt arbete med att förbereda uppvärmda nödlokaler för strömlösa, frysande invånare. "Mer arbete behövs, milt uttryckt [...] vi förväntar oss kvalitetsarbete från borgmästaren," sa presidenten. Klytjko: Vi måste jobba tillsammans, inte hålla på med politiskt spel. Uppger att hundratals nödlokaler är förberedda. Omni 221127. BBC-journalist gripen vid covidprotester i Kina. En journalist som arbetar för BBC greps bryskt av kinesisk polis när han rapporterade från protester mot hårda covidregler i Peking på söndagskvällen. Journalisten Edward Lawrence blev slagen och sparkad under gripandet, enligt BBC. Bilder på sociala medier visar hur han dras ned i marken i handbojor. I en annan video hörs han ropa: "Ring konsulatet nu." Lawrence hölls kvar i flera timmar innan han släpptes, enligt det brittiska public serviceföretaget. "BBC är extremt oroade över behandlingen av vår journalist Ed Lawrence, som greps och handfängslade när han rapporterade från protesterna i Shanghai," säger en talesperson från BBC. De kinesiska myndigheterna har inte gett någon trovärdig förklaring eller ursäkt för gripandet, enligt talespersonen. Protester mot de hårda covidreglerna syns på allt fler håll i Kina. Samtidigt lyfts också kritik mot Kommunistpartiet och demonstranter kräver att ledaren Xi Jinping ska avgå. Större demonstrationer på öppen gata är annars mycket ovanligt i den hårda diktaturen Kina. Men enligt Börje Ljunggren, tidigare svensk ambassadör i Peking, är det något som förr eller senare var tvunget att hända, på grund av hur mycket "nollcovid"-linjen påverkar människors rörlighet. "Det är klart att det kokar över. Det är inte alls förvånande. Förvånande är snarare att människor stått ut med så mycket av det här," säger han. svt 221128. Bert Sundström: Ryssland vill göra det eländigt för ukrainarna. Sedan Ukraina återtog staden Cherson i början av november har Ryssland trappat upp den militära aktiviteten i den ukrainska staden. "Det verkar som att beskjutningen bara ökar, det blir farligare och värre hela tiden för de som är kvar i Cherson," säger SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström. Det här pågår just nu över hela Ukraina och enligt Sundström försöker Ryssland försvaga den ukrainska motståndsviljan och tvinga folk att fly. "Men det är också så att man hoppas kunna försvaga Ukraina rent allmänt genom att göra livet eländigt. Utan vatten, värme och elektricitet går det ju inte att leva ett normalt liv. Sedan kanske man hoppas på att de västländer, inklusive Sverige, som hittills har försett Ukraina med matriel som är till för att försvara sig mot Ryssland, att den viljan så småningom ska tunnas ut och att Ukraina inte längre ska få den hjälp man behöver." I videoklippet berättar SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström mer om beskjutningen mot Cherson. svt 221128. SVT:s utrikesreporter: "Knäpptyst om protesterna i statlig kontrollerad media." Det har länge funnits ett missnöje med Kinas hantering av coronapandemin inom landet. Oförutsägbara nedstängningar av arbetsplatser och bostadsområden har påverkat människors liv under lång tid. Men en brand i ett bostadsområde i Xinjiang tände gnistan, menar SVT:s utrikesreporter Ulrika Bergsten. Bilder från protester runtom i Kina har under hela helgen cirkulerat i sociala medier. Men i statligt kontrollerad media har det varit knäpptyst, menar SVT:s Ulrika Bergsten. "Censuren arbetar för högtryck med att skrubba Kinas egen twitter 'Weibo' från inlägg om protesterna. Flera utländska journalister har gripits och polisen har setts rensa vanliga kinesers mobiltelefoner från videofilmer, säger Bergsten. Hur hanterar myndigheterna protesterna? Hur stort är det? Och varför har de brutit ut? SVT:s tidigare Asienkorrespondent Ulrika Bergsten reder ut i klippet.
svt 221128. 12-åriga Yeva flydde kriget - nu publiceras hennes dagbok. 12-åriga Yeva Skalietska är bara ett av många barn som tvingat fly sina hem till följd av kriget i Ukraina. Den lägenhet i Charkiv där Yeva bodde tillsammans med sin farmor innan kriget är numera helt sönderbombad. Nu ska hennes dagboksanteckningar från det gångna året släppas som bok, under titeln "Du vet inte vad krig är". "Jag vill verkligen att världen ska höra min historia, ska höra alla barns röster, allt som vi genomlever," säger hon i SVT:s Morgonstudion. Enligt UNHCR i Sverige har över hälften av alla barn i Ukraina drivits på flykt sedan kriget bröt ut. Omni 221128. Billström på besök i Kyiv: "Ett ryskt terrorkrig." Utrikesminister Tobias Billström (M) är på besök i Ukrainas svårt krigsdrabbade huvudstad Kyiv, skriver TT. Besöket sker tillsammans med nordiska och baltiska utrikesministrar. Billström och hans kollegor träffade ledningen för det statliga energibolaget med anledning av Rysslands hårda angrepp på Ukrainas infrastruktur. "De ryska attackerna mot civilbefolkningen och infrastrukturen syftar till terror mot den civila befolkningen, det är ett terrorkrig man bedriver från rysk sida, och det måste mötas på alla upptänkliga sätt från omvärlden," säger Tobias Billström. Den 16 november presenterade regeringen ett nytt stödpaket till Ukraina på omkring fyra miljarder kronor. Det omfattar både militär och humanitär hjälp. Billström: Djupt imponerad över ukrainarnas motståndskraft. Stödet innehåller bland annat militärt stöd i form av luftförsvarssystem. Omni 221128. Presidentfrun: Erkänn dessa övergrepp som krigsbrott. Olena Zelenska, hustru till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, kräver att internationella samfundet agerar mot att sexuellt våld används som vapen i krig. Det rapporterar AFP. Hon sa att många av de utsatta är rädda att berätta vad de varit med om, inte minst av rädsla för att förövarna ska komma tillbaka. "Det är därför som det är oerhört viktigt att erkänna detta som ett krigsbrott och att ställa alla förövare till svars," säger Zelenska. "Det måste finnas ett globalt svar på detta. Tyvärr kommer den här typen av krigsförbrytelser att fortsätta i världen så länge som soldaterna tror att de kan undgå straff." Under måndagen hjälpte hon sin brittiska motsvarighet Akshata Murty, Rishi Sunaks fru, att dekorera julgranen utanför 10 Downing Street. Enligt Zelenska utreds över hundra fall där ryska soldater misstänks för övergrepp. Brittiske utrikesministern: Vi kommer införa sanktioner för sexuella övergrepp i konflikter. Omni 221128. Stoltenberg: Putin använder vintern som vapen i kriget. Rysslands president Vladimir Putin använder vintern som vapen i kriget, enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. "Det är fruktansvärt och vi måste vara beredda på fler attacker," sa Stoltenberg under måndagen enligt Bloomberg. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj sa i sitt nattliga tal att Ryssland kommer sluta bomba Ukraina när "man har slut på robotar". Inför veckan som kommer varnade han ukrainarna för ytterligare en "brutal vecka med kyla och mörker" med fler attacker mot viktig infrastruktur. "Terroristerna planerar nya attacker, vi vet det," säger han. Omni 221128. Kommentar: Ja vi ser och vet det verkligen. Ryssland intresse av att skära av kablar. Ryssland har av allt att döma ägnat sig åt sabotage också redan före kriget i Ukraina. I januari i år skars en av två fiberoptiska kablar på havsbotten mellan Svalbard och det norska fastlandet plötsligt av. "Det kan ha varit en olycka," kommenterade Norges försvarschef general Eirik Kristoffersen då, men ryssarna har kapaciteten att skära av kablar. En liknande incident skedde i april 2021, då en norsk forskningskabel på havsbotten norr om Norge slets bort. Det här är en anledning till att misstankarna för Nordstream-explosionerna riktas mot Ryssland. "Det har inte så stor betydelse vem som gjorde det," säger Pavel Baev från Institutt for fredsforskning, den viktiga lärdomen är att vi kommer att se betydligt fler sabotage av det här slaget i framtiden. Våra undervattenskablar är sårbara, men ryssarnas kablar är minst lika sårbara. Ryssland varnar för att ett finskt och svenskt Natomedlemskap leder till en militarisering av regionen. Det stämmer delvis, men uttalandet bortser helt från att Ryssland har egna militärbaser längs med gränserna till Finland och de baltiska länderna. Dessutom har de rustat upp på Kolahalvön i decennier. yle 221128. Här är ryska nätverket bakom misstänkta spionparets bolag. En grupp ryska medborgare står åtalade i USA för sanktionsbrott och penningtvätt. De misstänks ha slussat in högteknologiska komponenter i Putins krigsmaskin. SVT:s granskning visar att det finns kopplingar till det misstänkta spionparet som greps i Stockholm. Fem ryska medborgare och två venezuelaner står i centrum för den internationella härvan som uppmärksammades i oktober när den amerikanska åklagaren väckte åtal. Nätverket ska bland annat ha skapat avancerade bolagsupplägg för att runda sanktionerna och slussa in känslig teknologi av samma typ som återfunnits hos ryska styrkor i det pågående kriget i Ukraina. På andra sidan Atlanten, i ett villaområde i Stockholm, slog Säpo i förra veckan till mot ett par i 60-årsåldern. Mannen misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och USA och kvinnan för medhjälp. Båda nekar till brott. SVT har granskat bolagen och nätverket runt paret - och kan avslöja att det finns kopplingar till den internationella härvan. I mitten av 00-talet registrerades ett av det misstänkta parets svenska bolag som skulle syssla med import och export av teknologi. Som ägare till företaget angavs en rysk man som stod på samtliga aktier fram till 2012 då den tidigare utpekade GRU-agenten tog över ägandet via ett cypriotiskt brevlådeföretag. Men enligt uppgifter till SVT var den egentliga hjärnan bakom bolagets verksamhet en tredje rysk affärsman - vars familj förekommer i läckor som avslöjat penningtvätt och avancerade skatteupplägg. Hösten 2011 anmäls en i familjen som ägare till samtliga aktier i det svenska bolaget. Men när Bolagsverket vill ha en passidentitet på familjemedlemmen återkallas saken via mejl - och aktieägandet registreras aldrig. Året efter kliver den utpekade GRU-agenten in som ägare i bolaget. Männen bakom parets bolag har en sak gemensamt: de har alla suttit i ledningen eller haft roller i det ryska företaget Radioexport. Ett bolag som ingått i det statliga Moskvabaserade försvarskonglomeratet Rostec. Radioexport svartlistades 2016 efter en exekutiv order av Barack Obama med hänvisning till Rysslands ockupation av Krim. Nu ingår Radioexport i den härva som nystats upp och lett till åtal i USA. Enligt misstankarna har företaget varit mottagare av den teknik som, i strid med sanktionerna, slussats in till den ryska krigsmaskinen. Enligt SVT:s uppgifter har parets svenska bolag, genom en handelspartner i Europa, tidigare gjort affärer med Radioexport. Bland annat handlade det om transistorer och fartkameror, varav de senare officiellt skulle användas i den kommande OS-satsningen i ryska Sotji 2014. Den svenska åklagaren har inte kommenterat om det finns en koppling mellan tillslaget i Stockholm och den amerikanska rättsprocessen, men man har samarbetat med USA och FBI. Enligt åklagaren handlar parets misstänkta brott om “teknikinhämtning för den ryska militärindustriella industrin”. svt 221129. Ryska domstolar till annekterade områden. Ryssland ska införa federala domstolar i de olagligt annekterade regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Det meddelade Rysslands president Vladimir Putin på tisdagen, rapporterar CNN. "Högsta domstolen har tillsammans med andra institutioner mycket att göra med att bygga upp och integrera de nya domstolarna i det ryska rättsväsendet. Det här behöver göras så snart som möjligt," sa Putin. Ryska styrkor drog sig tillbaka från Cherson i mitten på november, men enligt Kreml tillhör regionen fortfarande Ryssland. svt 221129. Tyskland ska köpa naturgas av Qatar fram till 2040-talet. Qatar går med på att förse Tyskland med flytande naturgas (LNG). Länderna skrev under tisdagen på ett långsiktigt avtal som skickar två miljoner ton LNG per år till tyskarna, rapporterar Bloomberg. Leveranserna startar år 2026 och ska pågå i minst 15 år säger Qatars energiminister Saad al Kaabi. Tyskland är ett av de värst drabbade europeiska länderna efter att Moskva dragit åt gaskranen. Affären innebär ett steg i rätt riktning för landet att säkra energitillförseln framåt, skriver Bloomberg. Berlin har ett mål om att bli klimatneutralt till år 2045 men enligt nyhetsbyrån går detta långa avtal i strid med det. Affären med Qatar är bara 6 procent av de 46 miljarder kubikmeter rysk gas som Tyskland importerade 2021. Azerbajdzjan kan exportera mer gas till Västeuropa . Omni 221129. Ukraina kräver nya vapen av Nato - men kan bli besviket. Ukrainas enda chans att vinna kriget är att Natoländerna börjar tillverka och leverera de nödvändiga vapnen. Det säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba till Politico inför tisdagens och onsdagens Natomöte i Rumänien. "Förra gången jag deltog vid ett ministermöte med Nato tog jag med mig tre ord: vapen, vapen och vapen," säger Kuleba. "Den här gången, även om den begäran är helt akut, kommer jag att specificera genom att säga att vi behöver luftförsvar, stridsvagnar och löpande produktionsband." Under mötet kommer Nato att diskutera icke-militärt stöd till Ukraina, som läkemedel, bränsle och generator. Frågan är hur det blir med vapen. Reuters skriver att medlemsländerna även kommer att fokusera på att öka leveransen av luftvärnssystem och ammunition, men enligt AP väntas Nato som organisation inte att meddela något militärt stöd. Däremot kan Ukraina räkna med nya vapenbesked från enskilda medlemsländer. Kuleba ska träffa Natos utrikesministrar på tisdagskvällen. Ukraina har varit kritiskt mot vissa ländernas tvekan om att ge ytterligare stöd. AP skriver att Nato vill undvika att ge sig djupare in i kriget. Omni 221129. Spänt lugn i Kyiv: "Utan el i två dagar - nu ingen gas." Flyglarm har ljudit över hela Ukraina i dag. Men i Kyiv vilar ett spänt lugn, samtidigt som invånarna förebereder sig för nya ryska robotanfall, rapporterar AP. Färre än en fjärdedel av hushållen har återfått strömmen efter ryska anfall mot infrastrukturen. Runtom i landet har hundratals värmestugor satts upp. Där kan människor som drabbats av strömavbrott värma sig, ladda telefoner och få en bit mat eller varm dryck. "Jag hade ingen el i två dagar. Nu finns el men ingen gas," säger 71-åriga Vanda Bronyslavavina till nyhetsbyrån när hon besöker en av värmestugorna i stadsdelen Obolon i Kyiv. Omni 221129. Bogdan, 26, jagar iranska drönare: "Som i Star wars." Ukraina har upprättat flera förband vars huvudsakliga uppgift är att lokalisera och skjuta ner de iranska drönare som Ryssland använder, skriver Washington Post i ett reportage. Enligt tidningen finns tiotals "drönarjägar"-förband i staden Mikolajiv bestående av bland annat militär och polis. När ryssarna inledningsvis använde drönarna gjordes det under dygnets alla timmar, men eftersom Ukraina förhållandevis enkelt sköt ner dem i dagsljus används de nu bara på nätterna. 26-årige Bogdan Yarema berättar att tusentals skott lyser upp himlen när de gör vad de kan för att skjuta ner drönarna. "Det är som taget ur Star wars." Omni 221129. Sunak: Den gyllene eran för relationen med Kina är över. Den så kallade "gyllene eran" för Storbritanniens och Kinas relation är över. Det sa premiärminister Rishi Sunak på en bankett på måndagen, rapporterar internationella medier. Kinas rörelse mot ett än mer auktoritärt styre utgör ett systematiskt hot mot Storbritanniens värderingar och intressen, varnade Sunak. 2015 sa dåvarande finansminister George Osborne att landet skulle kunna bli Kinas bästa parter i väst. Men enligt Sunak har det varit naivt att tro att nära ekonomiska band skulle leda till sociala reformer i Kina. Omni 221129. Kommentar: Kina är en diktatur och enpartistat med Nalle Puh som diktator. Uppgifter: Oppositionell i Belarus intensivvårdas. Den fängslade belarusiska oppositionsledaren Maria Kolesnikova uppges få vård på intensivvårdsavdelning i staden Gomel. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ett inlägg på hennes politiska allierade Viktor Babarikos Telegramkanal. Nyhetsbyrån har inte kunnat verifiera uppgifterna. Enligt uppgifterna är det oklart varför Kolesnikova förts till sjukhus, men att hon nyligen satts i en slags isoleringscell. Hon var en av ledarna för massprotesterna mot Belarus ledare Aleksandar Lukasjenko efter det kritiserade presidentvalet 2020. Hon avtjänar ett elvaårigt fängelsestraff på grund av sin inblandning i protesterna. Enligt uppgifterna fördes hon till sjukhus under måndagen. Omni 221129. Kommentar: Diktatoriska länder behandlar sina dissidenter mycket illa. FT: Alibaba-grundaren Jack Ma har dykt upp i Tokyo. Alibabas grundare Jack Ma som försvunnit ur rampljuset efter sin kontrovers med kinesiska myndigheter har dykt upp i Tokyo, skriver Financial Times. Där uppges han ha bott i sex månader och ägnat sig åt skidåkning och bad i varma källor med familjen. Ma ska också ha gjort resor till USA och Israel, uppger källor för tidningen. E-handelsjätten Alibabas grundare har i det närmaste försvunnit från offentligheten sedan han för två år sedan kritiserade kinesiska tillsynsmyndigheter och anklagade de statliga bankerna för att ha en "pantbanksmetalitet". Sedan dess har båda hans jättebolag stött på regulatoriska problem. Har också varit i Nederländerna och Spanien. Var tidigare Kinas rikaste person. Omni 221129. Kommentar: Nu vill vi höra hans egen version av vad som hänt. Skyttegravskriget i Donetsk fortsätter - påståenden om ryska framsteg möter tvivel. De blodiga striderna kring staden Bachmut i Donetsk fortsätter med hundratals döda och skadade varje dag, skriver The Guardian. Den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW gör bedömningen att Ryssland troligtvis gjort vissa framsteg, men att detta inte betyder att man är nära att omringa staden som den rysktillsatte ledaren för Donetsk under måndagen hävdat. Striderna har pågått i flera månader och beskrivs som ett blodbad utan några egentliga förflyttningar, likt ett skyttegravskrig som under första världskriget. Enligt Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, handlar de påstådda ryska framgångarna om framryckningar på 200 meter per vecka. "Ryssarna framhåller att man tagit en liten sketen by som en jättelik seger, men det behöver alls inte vara betydelsefullt," säger han till SvD. Omni 221129. Analyser: Oro att OSSE inte överlever rysk blockering. Vid sidan av invasionen av Ukraina för Vladimir Putin ytterligare ett krig på flera diplomatiska fronter. Det skriver Foreign Policys Stephanie Liechtenstein i en analys. I Wien växer oron enligt henne för att Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, mer eller mindre ska kollapsa till följd av att Ryssland det senaste året vägrat godkänna budgeten. "Finansiell svält innebär i praktiken att OSSE är paralyserat utan möjlighet att reagera vid geopolitiska kriser." Samtidigt portas den ryske utrikesministern Sergej Lavrov från att delta i ett OSSE-möte i Polen senare i veckan, vilket Ryssland menar bryter mot organisationens regler. The Diplomats Catherine Putz påpekar samtidigt att Kazakstan har en unik diplomatisk position mellan Ryssland och Europa. Efter att nyligen blivit omvald har president Kassym-Jomart Tokajev tagits emot med värme av både Putin i Moskva och Macron i Paris. Det har spekulerats om att Kazakstan vill söka sig närmare EU och bryta med Ryssland efter kritiken mot invasionen, men inget tyder på det i nuläget enligt Kutz. I stället försöker Astana upprätthålla båda relationerna. Omni 221129. Kinesiska rymdfarare har anlänt till rymdstationen. Tre taikonauter har anlänt till den kinesiska rymdstationen Tiangong, rapporterar AP med hänvisning till statliga medier. Fei Junlong, som återvänder till rymden för första gången på 17 år, ska tillsammans med två kollegor, lösa av de tre personer som finns ombord på Tiangong sedan tidigare. När de återvänder till jorden i december har Kina genomfört sitt första personalbyte i omloppsbana. Syftet med expeditionen är att rymdfararna ska montera nya moduler på rymdstationen så att fler ska få plats där. Rymdstationen kommer att utgöra en viktig milstolpe i Kinas tre decennier långa rymdprogram när den står färdig vid årsskiftet. Rymdstationen beräknas vara klar i slutet av året. Omni 221130. Rapport: Flera tecken på ny rysk mobiliseringsvåg. Ryska styrkor har fortsatt stora problem som bottnar i omodern utrustning och brist på soldater. Samtidigt tyder alltfler ryska myndighetsåtgärder på att landet förbereder en andra mobiliseringsvåg, skriver tankesmedjan Institute for the Study of War i sin senaste rapport. Till exempel har ett värvningskontor i staden Kirov skickat ut en begäran till anställda på ett lokalt företag att senast till årsskiftet "klargöra sina militära meriter". Dessutom uppges män, som av militära registrerings- och värvningskontor har beordrats att uppdatera sina uppgifter, nu ha förbjudits att lämna landet. Omni 221130. Kinas tidigare president Jiang Zemin är död. Kinas tidigare president Jiang Zemin har dött, rapporterar Reuters. Han blev 96 år gammal efter att ha dött i sviterna av leukemi och organsvikt. Jiang var landets högsta ledare under tio års tid, från 1993 till 2003. Han var Kommunistpartiets ordförande mellan 1989 och 2002. Jiang blev landets ledare efter protesterna på Himmelska fridens torg och har bland annat anslutit Kina till Världshandelsorganisationen (WTO) och krattat manegen för arrangemanget av de olympiska sommarspelen 2008. Han dog klockan 12.13 i Shanghai. Han tog över makten i efterspelet av demokratiprotesterna och massakern på Himmelska fridens torg 1989. Jiang Zemin blev 96 år gammal. Omni 221130. Partisaner mobiliserar på Krym - ryssar försöker sälja sina sommarställen. I konversationer via säkra kommunikationskanaler beskriver boende på Krym en tilltagande oro för strider på den sedan 2014 ryskockuperade halvön, skriver Politico. De nämner antiryska partisaner som mobiliserar sig och panik bland rika ryssar som förgäves försöker sälja sina sommarställen. En tidigare bankman berättar att han leder en partisancell som har inspirerats av attentatet på Kertjbron och planerar att sabotera ryska militäranläggningar. "Ryssarna är oroliga, så vi är på vår vakt. Vi känner till andra partisangrupper, men vi kommunicerar inte av säkerhetsskäl." Zelenskyjs representant på halvön: "Fullt möjligt” att Ukraina kan återta Krym." Omni 221130. EU vill ha specialdomstol för kriget i Ukraina. EU vill sätta upp en särskild domstol, med stöd av FN, för att utreda och väcka åtal för möjliga krigsbrott begångna av Ryssland i Ukraina. Det säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen enligt flera medier. Ukraina har länge drivit på för att en särskild domstol ska upprättas för att ställa rysk militär och politiska ledare inför rätta för att ha invaderat Ukraina. Den internationella brottmålsdomstolen ICC inledde en egen utredning om möjliga brott mot mänskliga rättigheter och krigsbrott dagar efter invasionen den 24 februari. Men ICC har inte befogenhet att väcka åtal för Rysslands aggressionsbrott i Ukraina. Ursula von der Leyen: "Vi fortsätter att stödja Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Hon säger även att de kommer hitta "lagliga vägar" att använda beslagtagna ryska pengar för att återuppbygga Ukraina. Beskedet kom på onsdagen. Omni 221130. Norsk-tyska kravet på Nato: Skydda Östersjöledningarna. Norge och Tyskland föreslår en Natoledd organisation för att att skydda viktig infrastruktur under vattenytan i Östersjön och Nordsjön. "Vi föreslår att det upprättas ett Natocenter för att följa upp arbetet," säger norska statsministern Jonas Gahr Støre vid en pressträff med Tysklands förbundskansler, Olaf Scholz, i Berlin. De menar att organisationen bör organiseras i samarbete med privata aktörer för att förhindra sabotage, så som det mot gasledningen Nord stream tidigare i höstas. Gahr Støre och Scholz möter Natochefen Jens Stoltenberg senare i kväll vid en säkerhetskonferens i Berlin under onsdagen. Då kommer förslaget att diskuteras närmare. Omni 221130. EU kan inte ge beslagtagna ryska miljarder till Ukraina. EU har inte möjlighet att konfiskera de tillgångar på tiotals miljarder euro som medlemsländer tagit i beslag från den ryska centralbanken, uppger tjänstemän för Wall Street Journal. Anledningen är principen om statsimmunitet och kommissionen uppmanar i stället länderna att placera kapitalet i en fond där vinsterna kan ges till Ukraina. I början av november rapporterade Bloomberg att unionen utreder möjligheten att ta pengarna och använda dem för att finansiera återuppbyggnaden av ett krigshärjat Ukraina. Omni 221130. Kommentar: Då är det väl dags att stifta en lag som upphäver statsimmuniteten för de beslagtagna tillgångarna från Ryssland. Samepolitiker utsatt för rysk propagandakampanj. Norska Sametingspresidenten Silje Karine Muotka beskylls i ryska medier för att kalla ryska samer som flyr till Sverige och Norge kriminella. Det rapporterade Nordlys förra veckan. Hon säger till NRK att detta är helt falskt och att hon aldrig gjort någon intervju med de ryska medier som citerar henne. Den ryska sajten Expert har påstått att hon kallat den samiska aktivisten Andrei Danilov, som flytt från Ryssland till Norge, för bedragare. Silje Karine Muotka säger till NRK att hon hoppas att samer i Ryssland inte tror på det som skrivs. "Vi i Sametinget menar att de ryska samerna har ett hemland också på norsk sida. Vi måste hitta lösningar så att de kan bo här så länge de vill," säger hon. Silje Karine Muotka: "Jag tycker det är väldigt obehagligt." Andrei Danilov säger att han inte tror på att hon sagt det som de ryska medierna skriver. Tidningen Expert drivs av en Putinlojal redaktör. Ryska samer bland de etniska minoriteter som tvångsrekryterats att strida för Ryssland i Ukraina. Omni 221130. Uppgifter: USA överväger att terrorstämpla "Putins armé". Vita huset överväger att klassa den ryska privatägda paramilitära Wagnergruppen, som ofta kallas Putins privata armé, som en terrorgrupp. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till två källor med insyn. Inget beslut uppges ännu ha fattats, men om det görs skulle USA offentligt kunna anklaga Putin för terrorfinansiering. Det skulle också innebära att USA skulle kunna ställa medlemmar inför rätta samt strypa tillgångar runt om i världen. Wagnergruppens legosoldater har en betydande roll i striderna i Ukraina och uppges ha rekryterat ryska fångar till kriget. Dessutom blir Wagnergruppen allt mer aktiv i konflikter i afrikanska länder samt har varit i Syrien, vilket följts av anklagelser om krigsbrott. Anledningen till att USA ännu inte tagit steget att terrorklassa organisationen uppges enligt CNN vara oro över att det skulle kunna bli ännu svårare att leverera stöd till Ukraina. Wagnergruppens närvaro i afrikanska länder ökar konstant. USA har redan riktat sanktioner mot Wagnergruppen. Omni 221201. Kriget i Ukraina tömmer ammunitionslagren i väst. Försvaret av Ukraina har gröpt stora hål i ammunitionslagren i väst. I Tyskland är bristen på ammunition nu så stor att förbundskanslern fått kalla till krismöte med landets tillverkare för att öka takten i produktionen. "I många medlemsländer har lagren minskat kraftigt och nu behöver lagren fyllas på," säger EU:s industrikommissionär Thierry Breton på besök i Stockholm. Bara Tyskland behöver köpa ammunition för 200 miljarder kronor. Det handlar om allt från skott till handeldvapen till artillerigranater och robotar. Exakt hur tomt det är i lagren är hemligt. Men att fylla dem igen beräknas ta flera år. Läget förvärras av att det råder brist på viktiga råvaror och komponenter, som exempelvis krut och tändhattar. Breton räknar med att Sverige som ordförandeland för EU efter nyår ska driva på för säkra tillgången på detta. Idag sker en stor del av tillverkningen i kinesiskägda företag. Ukraina till Nato: Ge oss Patriot så fort ni bara kan. Med på Ukrainas önskelista till Nato är försvarsalliansens mest avancerade luftvärnssystem - Patriot. Det framkom när landets utrikesminister Dmytro Kuleba medverkade vid Natomötet i Bukarest i Rumänien, skriver Reuters. "Vårt budskap är enkelt: Ge oss Patriot så fort ni kan," sa han. För svensk del tog det åratal av planering innan luftvärnssystemet var på plats. Men enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi, vid Försvarshögskolan, kan Ukraina få systemet om några veckor eller högst månader om Nato är berett att skicka det, skriver SvD. "Det som kan vara komplicerat är sekretess i delar av systemet som man inte vill ska läcka ut. Sedan är systemet självt inte helt enkelt att integrera i ett befintligt luftvärn," säger han och tillägger att själva handhavandet inte är krångligt. Kuleba: Vi behöver systemet för att försvara civil infrastruktur. Paasikivi: "Ett av Ukrainas problem är att vapnen används mycket hårdare än vi i väst kanske hade väntat oss i början." Omni 221201. Ryska och kinesiska flyg patrullerade i ny övning. Ryska och kinesiska stridsflygplan patrullerade i går i en gemensam flygövning över de västra delarna av Stilla havet, skriver AP. Detta som ett sätt att visa upp ländernas allt tätare försvarssamarbete. De ryska Tu-95-bombplanen och kinesiska H-6K-bombplanen flög över Japanska havet samt Östkinesiska havet under ett åtta timmar långt uppdrag, uppger ryska försvarsdepartementet. Kinas försvarsdepartement beskriver det som ett "rutinuppdrag". Under övningen ska planen upprepade gånger ha flugit in och ut ur Sydkoreas luftvärnszon längs landets södra och nordöstra kustremsa, rapporterar Deutsche Welle. Däremot kränkte länderna aldrig landets luftrum, enligt Sydkoreas militär. För första gången landade kinesiska plan i Ryssland och ryska plan i Kina. Sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap: Verkar ha varit en gemensam övning. Kreml hävdade att planen flög i enlighet med bestämmelserna i internationell lag. Försvarssamarbetet mellan Kina och Ryssland har ökat sedan Rysslands invasion av Ukraina. Omni 221201. Sex miljoner utan ström under första vinterdagen. Sex miljoner människor över hela Ukraina är utan ström efter Rysslands intensiva attacker mot landets infrastruktur, säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Samtidigt vaknar ukrainarna idag till säsongens första officiella vinterdag, skriver The Guardian. För att klara vintern vill landets energiminister att landet får högspänningsutrustning som snabbt kan repareras, samt transformatorer såväl som generatorer. På onsdagen dog nio personer och åtta skadades i olika attacker. Ryssland har den senaste tiden genomfört attacker riktade mot infrastruktur. Omni 221201. Lavrov: Väst missade en chans att undvika "konflikt". Väst hade en verklig chans att undvika Rysslands "konflikt" i Ukraina men valde att förkasta ryska förslag om att stoppa utbyggnaden av Nato och komma överens om en särskild säkerhetsstatus för Kyiv. Det säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov enligt Reuters. Västländerna avfärdar däremot de ryska "förslagen" som kom under upptakten till kriget som orealistiska och falska. Samtidigt säger Lavrov att USA och Nato är direkt involverade i kriget i Ukraina eftersom de stödjer Kyiv.
Sergej Lavrov höll en presskonferens i Moskva. Lavrov försvarar ryska anfallet mot ukrainsk infrastruktur.
Omni 221201. Forskare: Sprängning kan ha styrts från fartyg. Sprängladdningarna som orsakade sabotaget av gasledningarna Nord Stream 1 och Nord Stream 2 har placerats utanpå gasledningarna. Troligen har laddningarna släppts ner från ett övervattenfartyg. Det säger Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan, till Expressen. "Det är ingen liten precisionsladdning utan det är snarare en större laddning som man placerat på botten intill rören," säger han. Bilden av vad som har hänt kring sabotaget av gasledningarna har börjat klarna, menar även kammaråklagare Mats Ljungqvist, som leder förundersökningen, till Expressen. Han vill dock inte uttala sig om attackerna initierats från fartyg på ytan. En annan teori är att undervattensfarkoster använts varifrån dykare placerat laddningarna vid rören. Förundersökningsledaren: "Vi tror oss i grunden veta vad som hänt på platsen." Omni 221201. Zelenskyjs rådgivare: Över 10 000 ukrainska soldater dödade i kriget. Enligt den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Mykhailo Podolyak har mellan 10 000-13 000 ukrainska soldater dödats i kriget. Det är första gången sedan augusti som Ukraina från officiellt håll kommenterar dödstalen. Uttalandet kom i ett teveprogram på ukrainska Kanal 24 på torsdagen, rapporterar Reuters. Den förra siffran gjorde gällande att 9 000 soldater dödats och då var det försvarschefen Valerii Zaluzhnyi som uttalade sig. I november uppgav den amerikanska armégeneralen Mark Milley att omkring 100 000 soldater dödats eller sårats på vardera sida. (svt 221201.) Rapport: Invasionsplanen så hemlig att den gick snett. Rysslands plan för att överta Ukraina var så hemlig att många i generalstaben inte kände till den förrän några dagar innan invasionen. Det visar en ny rapport från den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi) enligt DN. Planen - som var att invadera landet på tio dagar och annektera det i augusti - förutsatte att styrkorna var snabba. Men eftersom planen var så hemlig hann inte styrkorna förbereda sig tillräckligt för att kunna genomföra den på ett taktiskt effektivt sätt, heter det. Enligt Rusi hade planen kunnat lyckas - om den genomförts på ett kompetent sätt. "De kom mycket närmare än vad som är allmänt känt", skriver Rusi.
Omni 221201. Ukraina: Ryska soldaterna börjar lämna flodområdet. Ryssland har dragit tillbaka vissa trupper från städerna som ligger mittemot staden Cherson, på andra sidan floden Dnepr. Det uppger Ukrainas militär enligt nyhetsbyrån Reuters, som inte själva kan bekräfta uppgifterna. Uppdateringen från armén var kortfattad och gav inga detaljer om huruvida ukrainska styrkor också har korsat Dnepr. Men i inlägget uppger Ukraina att de flesta soldater på den andra flodbädden är reservister som nyligen kommit till Ukraina, vilket skulle indikera att de mest erfarna ryska soldaterna redan lämnat området. Inte heller detta kan bekräftas av Reuters. Dnepr har blivit den nya fronten i södra Ukraina. Sedan Ryssland lämnade staden den 10 november har kraftig beskjutning pågått över floden. Omni 221201. EU varnar Musk för att släppa igenom rysk propaganda. EU uppmanar Elon Musk att hålla Putin-propaganda borta från Twitter, rapporterar Bloomberg. "Genom att inte aktivt agera och ta bort propaganda och desinformation, stöttar du aktivt kriget," säger EU-kommissionens vice president Vera Jourova. Jourova varnar Musk för att inte underskatta EU och de böter som kan delas ut om Twitter anses bryta mot unionens sanktioner mot Ryssland. Enligt lagen kan sanktionsavgifterna uppgå till 6 procent av intäkterna. "Jag känner att det inte finns tillräcklig förståelse från Mr. Musk och människor runt honom," säger Jourova. Musks avskedande av stora delar av personalstyrkan har skapat oro för att Twitter kan få svårt att hinna med att rensa flödet. Jourova: Kan bli en svår balansgång för Musk. Hotar förbjuda Twitter i EU under samtal med Elon Musk. Omni 221201. "Ukraina kan dra nytta av vintern som Finland gjorde." Ukraina har goda möjligheter att utnyttja vintern på samma sätt som Finland gjorde under vinterkriget, enligt en analys i Hufvudstadsbladet. Bland annat såg Finland till att behålla stridsviljan hos soldaterna genom att förse dem med slädar, tält, kaminer och skidor vintern 1939. Enligt den före detta underrättelsechefen Pekka Toveri har Ukrainas försvar bland annat bra kläder och låter soldaterna vila upp sig, något han inte ser hos de ryska invasionsstyrkorna. "En soldat som är trött, frusen och hungrig kan inte heller strida effektivt", konstaterar tidningens Marcus Lindqvist. Agathe Demarais skriver i Foreign Policy att Putin tror att omvärlden kommer släppa på sanktionerna när vintern kommer och energikrisen förvärras. Men hon menar att så är inte fallet och att ett narrativ att sanktionerna inte fungerar är att spela Kreml i händerna. Hon konstaterar att målet med sanktionerna från USA, EU och övriga allierade inte har definierats, men att det är tydligt att man vill skicka ett budskap om stark enighet, försämra den ryska krigsförmågan samt långsamt kväva energisektorn. Omni 221202. Ukraina: Upp till 13 000 soldater har dödats i kriget. Ukraina har förlorat mellan 10 000 och 13 000 soldater sedan landet invaderades av Ryssland i februari, uppger Mykhaylo Podoljak, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt AFP. Siffrorna uppges komma från den ukrainska generalstaben, men har ännu inte bekräftats av militären. Enligt Podoljak är antalet skadade soldater dessutom fler än antalet döda. Han säger också att ett stort antal civila dödats. Båda sidor har hittills varit försiktiga med att uppge hur många soldater som har dött i kriget. Förra månaden sa den amerikanske generalen Mark Milley att runt 100 000 ryska soldater hade dödats och skadats i kriget, och att den ukrainska dödssiffra sannolikt låg på en liknande nivå, skriver Sky News. Omni 221202. Biden: Redo för samtal om Putin verkligen vill ha fred. Den amerikanske presidenten Joe Biden är redo att samtala med Rysslands Vladimir Putin, om den ryske presidenten visar ett genuint intresse av att avsluta kriget i Ukraina. Det sa Biden i samband med ett besök av Frankrikes president Emanuel Macron, skriver Financial Times. Biden sa dock att han inte kommer att träffa Putin utan att först ha konsulterat sina allierade inom Nato. Han sa också att han i nuläget inte ser några tecken på att Putin är villig att avsluta kriget. På en gemensam presskonferens underströk också Biden och Macron att deras länder tillsammans med resten av Nato och EU står enade mot Ryssland, skriver AFP. Macron underströk att Ukraina aldrig kommer att pressas att gå med på en fredsuppgörelse som inte är acceptabel ur ukrainskt perspektiv. Det var Bidens hittills tydligaste öppning för samtal med Putin. Biden: Är redo att tala med Putin om det verkligen finns intresse. Besöket från Macron tyder på försoning efter förra årets ubåtsbråk.
Omni 221202. Expert: Slaget om Bachmut är "ganska obegripligt". Den ryska invasionsoffensiven mot Bachmut i östra Ukraina förvånar militära strateger som har svårt att se stadens strategiska betydelse, skriver TT. "Det skulle kunna utgöra en symboliskt viktig seger för Ryssland. Men för mig är det ganska obegripligt," säger överstelöjtnant Peter Lidén, tidigare försvarsattaché i Ukraina. Samtidigt hävdar Ukraina att Ryssland drar tillbaka trupper från den östra sidan av floden Dnepr, som beskrivs som krigets nya frontlinje i syd. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger att reträtten kan bero på att ryska styrkor vill placera sig bortom ukrainska vapens räckvidd - samtidigt som de tror att Ukraina inte kommer kunna avancera över den breda floden, vars broar i området är förstörda. "Ingenting är omöjligt. Men det skulle bli väldigt svårt att genomföra en mer omfattande framryckning." Peter Lidén: Bachmut har blivit viktigt av symboliska skäl - lite av en gåta. Joakim Paasikivi: Ukraina har delvis själva skjutit sönder broarna - resten har Ryssland förstört för att hindra Ukraina. Tankesmedjan ISW: Avancemanget mot Bachmut har resulterat i utslitning av ryskt manskap och utrustning. Omni 221202. Sanna Marin: Europa är inte tillräckligt starkt - hade fått problem utan USA. Den ryska invasionen av Ukraina har visat att Europa måste bygga ut sin egen försvarsförmåga, säger Finlands statsminister Sanna Marin under ett besök i Australien. I nuläget är Europa alltför beroende av USA, anser hon. "Jag ska vara brutalt ärlig, Europa är inte tillräckligt starkt. Vi hade fått problem utan USA," säger Marin enligt The Guardian. Statsministern säger att Ukraina måste få "vad som än krävs" för att vinna kriget mot Ryssland och att amerikanska vapenleveranser hittills har varit avgörande. "Vi måste bygga sådan kapacitet även inom det europeiska försvaret, den europeiska försvarsindustrin, och försäkra oss om att vi kan hantera olika situationer," säger Marin enligt AFP. Sanna Marin: Vi förbereder oss på ryska cyberattacker. Den finska statsministern beklagar att Europa gjort sig beroende av Ryssland - borde ha lyssnat på tidigare Sovjetstater. Uppmanar till fler sanktioner mot Ryssland. Marin uttalade sig under ett evenemang på tankesmedjan Lowy Institute i Sydney. Omni 221202. Kyiv jämförs med Blitzen: Vi ska också överleva - Zelenskyj är som Churchill. Både borgmästaren Vitalij Klytjko och invånare i Kyiv jämför situationen i den ukrainska huvudstaden med nazisternas bombanfall under Blitzen i Storbritannien, rapporterar Sky News i ett reportage. "Vi tänker att om de överlevde sådana anfall kommer vi också att göra det," säger apoteksanställda Halyna Bohun, 60. Hennes man Georgij jämför till och med Ukrainas president Zelenskyj med Winston Chuchill och säger att både deras ord och tankesätt påminner om varandra. Även New York Times har besökt Kyiv och rapporterar om ljudet av generatorer som präglar hela stadsbilden, kirurger som utför operationer i ljuset av ficklampor och restauranger med strömavbrottsanpassade menyer. "Man går och lägger sig med känslan att det var en dålig dag men att morgondagen kan bli ännu värre," säger 25-årige musikern Vlad Medyk. Klytjko varnar för humanitär katastrof: Lagra vatten, konserver och varma kläder. Omni 2221202. EU överens om pristak på rysk olja på 60 dollar fatet. EU har enats om ett pristak på 60 dollar per fat för rysk olja, bekräftar en polsk diplomat enligt Wall Street Journal och Bloomberg. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och man har framförallt haft svårt att enas om på vilken nivå taket ska läggas. Polen, som tvekat in i det sista, har förespråkat en lägre nivå. Senast på måndag är det tänkt att pristaket ska träda i kraft, parallellt med EU:s allmänna importförbud av rysk olja. G7 ska också godkänna förslaget. Målet är att begränsa Rysslands ekonomiska intäkter. 60 dollar är dock mer än vad rysk olja kostar i dagsläget och anledningen till det är att man inte vill strypa flödet av rysk olja till världsmarknaden. Tanken är att rysk olja enbart ska kunna brukas i väst om den kostar mindre än 60 dollar Den ryska oljan har en viktig roll på världsmarknaden.
Omni 221202. EU-källor: Xi öppnar för lättnader - WHO hyllar. Kinas president Xi Jinping har i samtal med Europeiska rådets ordförande Charles Michel sagt att den mindre dödliga omikronvariantens dominans i landet "öppnar för fler lättnader av restriktionerna, som vi redan sett i vissa regioner". Det uppger EU-källor för AFP. I sina första kommentarer om de utbredda protesterna hävdar Xi att det i huvudsak är frustrerade "tonåringar och universitetsstudenter" som demonstrerar. Flera kinesiska städer har aviserat lättnader i nolltoleranspolicyn, och signalerna om kursändring hyllas av världshälsoorganisationen WHO. Organisationen "gläds åt att kinesiska myndigheter justerar sin nuvarande strategi" och balanserar åtgärderna med hänsyn till invånare som "lidit", säger krisberedskapschefen Michael Ryan. Omni 221202. Ryssland rundar sanktioner med ny "skuggflotta". Ryssland har i det tysta köpt en flotta på över 100 åldrade tankerfartyg för att kunna runda de sanktioner som EU och USA snart inför. Det uppger analytiker och fraktkällor för Financial Times och beskriver det som en "skuggflotta". Vid sidan av direkta inköp har Ryssland omlokaliserat fartyg som tidigare använts av Iran och Venezuela. EU inför på måndag ett importförbud av skeppad rysk olja och har dessutom enats om ett pristak på 60 dollar per fat. Ryssland kommer använda flottan för att i stället skeppa oljan till framförallt Turkiet, Indien och Kina. Men trots köpfesten lär landet inte kunna upprätthålla sin export under början av 2023. "Antalet fartyg Ryssland behöver för att kunna skeppa sin olja är häpnadsväckande," säger Craig Kennedy, expert på rysk olja hos Harvarduniversitetets Davis Center. Fartygen är uppemot 15 år gamla och kommer skrotas inom ett par år Omni 221202. Snowden har blivit rysk medborgare. Den amerikanske tidigare underrättelsemedarbetaren Edward Snowden, som avslöjade delar USA:s övervakningsprogram och samtidigt flydde landet, har blivit rysk medborgare. Det uppger statligt granskade ryska nyhetsbyråer. Snowden fick sitt pass och svor en ed för att bli rysk medborgare vid en ceremoni på torsdagen, ungefär tre månader efter det att Rysslands president Vladimir Putin lovade honom ett rysk medborgarskap. Det var okänt om han avsade sig sitt amerikansk medborgarskap. USA drog dock in hans amerikanska pass 2013. Snowden befann sig i Hongkong när avslöjandena briserade. Han blev strandsatt i Moskva på en planerad resa till Ecuador där han tänkte söka asyl. Snowden blev kvar i Ryssland, där han gift sig med den amerikanska medborgaren Lindsay Mills. Paret har två barn. svt 221202. Vilken betydelse har Wagnergruppen i striderna? Video 0:49. Många av dem är rekryterade fångar och inte bra soldater. Många av dem dör men fördelen för samhället är att det gör ingenting om de dör, det blir bara billigare för samhället. svt 221202. Vad är det som händer i Ukraina just nu? Första världskrigsförhållanden på fronterna. Video 0:37. svt 2221202. OSSE-mötet som förebådade Rysslands invasion i Ukraina. Välkomstmiddagen, som skulle bli finalen på det svenska ordförandeskapet i OSSE, slutade i direkt konfrontation mellan USA:s och Rysslands utrikesministrar. Under mötet krävde Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov plötsligt en ny världsordning. Nu berättar före detta utrikesministern Ann Linde (S) om spelet bakom kulisserna. Ryssland hade blivit all mer omedgörligt under hösten inför mötet, berättar Ann Linde som stod som värd för OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) möte i Stockholm i december 2021. Ryssland hade lagt in sitt veto mot den civila insats som OSSE hade i Ukraina vars syfte var att övervaka konfliktområdet. Samtidigt hade Ryssland under en längre tid byggt upp en militär närvaro längs den rysk-ukrainska gränsen. Välkomstmiddagen var tänkt att leda till ett samtal och äntligen skulle USA:s och Rysslands utrikesministrar träffas. Men under middagen blev Sergej Lavrov väldigt konkret med vad Ryssland ville. "Då förklarar Lavrov att man inte längre tror på den europeiska säkerhetsordningen. Att man vill ha en annan säkerhetsordning där man tar hänsyn till stormakternas säkerhetsintressen, där man inte låter varje land välja sin säkerhetspolitiska väg för att det inkräktar på deras säkerhet," berättar Ann Linde för SVT. Hör Ann Linde berätta om den "elektriska" stämningen på mötet, i klippet ovan. Under de följande månaderna efter mötet kom ytterligare krav från rysk sida, bland annat att Sverige och Finland inte skulle få gå med i Nato. Tre månader senare var invasionen av Ukraina ett faktum. Sverige övergav sin alliansfrihet under våren och ansökte tillsammans med Finland om medlemskap i Nato. Allt efter den där middagen på en konferensanläggning längs E4:an mellan Stockholm och Uppsala. "Alla förstod att det här är någonting stort som händer och tyvärr inte i positiv riktning," säger Ann Linde. svt 221202. Putin till Scholz: De ryska attackerna mot ukrainsk infrastruktur är "oundvikliga". Rysslands president Vladimir Putin sa på fredagen till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att den tyska och västerländska linjen mot Ukraina är "destruktiv", och att de ryska attackerna mot ukrainsk infrastruktur är "oundvikliga". Enligt Putin är det destruktivt av väst att "pumpa in vapen" till den ukrainska regimen och att träna den ukrainska militären, sa Putin. Putin sa också att det politiska och ekonomiska stödet från Ukrainas västallierade leder till det faktum att Ukraina helt avvisar tanken på alla förhandlingar. Putin och Scholz taUnder samtalet försvarade Putin Rysslands robotattacker mot mål i Ukraina. Enligt Putin är de ryska attackerna mot Ukrainas infrastruktur "oundvikliga". De ryska åtgärderna har blivit ett påtvingat och oundvikligt svar på Ukrainas provokativa attacker mot Rysslands civila infrastruktur, sa Kreml i ett uttalande efter telefonsamtalet. Ryska attacker har under de senaste veckorna drabbat Ukrainas energinät, och miljontals ukrainare har tvingats utstå kyla och mörker samtidigt som vintern närmar sig. Putin sa också att Ryssland borde få delta i utredningarna kring det som Ryssland kallar "terroristangrepp" mot Nord Streams gasledningar i Östersjön. Förbundskansler Olaf Scholz uppmanade å sin sida Putin att hitta en diplomatisk lösning på Ukrainakonflikten så snart som möjligt, inklusive ett tillbakadragande av ryska trupper, säger Scholz talesperson i ett skriftligt uttalande. Scholz fördömde särskilt de ryska luftangreppen mot den civila infrastrukturen i Ukraina. Scholz underströk också Tysklands beslutsamhet att stödja Ukraina så att försvaret mot den ryska aggressionen kan säkerställas. De två ledarna talade i en timme och kom överens om att fortsätta att upprätthålla kontakten. yle 221202. Satellitbilder visar skärm runt teatern i Mariupol - kyrkogården har vuxit. Satellitbilder som visar Mariupol i Ukraina ger en glimt av läget i staden. Mariupol är fortsatt under total rysk kontroll och insynen är i övrigt begränsad. Bilderna från Maxar Technologies visar bland annat att antalet gravar på stadens stora kyrkogård har ökat mellan 29 mars och 30 november. Man ser även hur en stor skärm rests runt teatern som bombades av Ryssland i våras där civila som sökt skydd dog. Attacken har av Amnesty beskrivits som ett "klart krigsbrott". Ytterligare bilder visar en till synes nybyggd rysk militärbyggnad med en rysk arméslogan på taket. Ukraina uppskattar att minst 25 000 civila dödats i staden. Bilderna visar hur höghus som skadats nu demoleras. Ryskt militärkomplex i de norra delarna av Mariupol. Omni 221203. Putins ord om fredssamtal möts med brittisk varning. Rysslands president Vladimir Putin är öppen för samtal för att "säkra Moskvas intressen", enligt ett uttalande från Kreml. Men Storbritanniens utrikesminister James Cleverly varnar i en intervju med The Telegraph för att påstådda fredssamtal och eldupphör i Ukraina i själva verket skulle kunna bli ett sätt för Putin att vinna tid och förse armén med förnödenheter inför nya attacker. "Vi skulle se samma scener igen, men kanske om säg 12-18 månader," säger Cleverly. Uttalandena, både Kremls och Storbritanniens, kommer efter att USA:s president Joe Biden sagt att han vore beredd att prata med Putin om den ryske presidenten har ett genuint intresse av att få stopp på kriget. James Cleverly: "Lösningen behöver vara stabil." USA betraktar utsikterna för samtal som små.
Omni 221203. "Oproportionerligt" ryskt fokus på staden Bachmut. Ryssland planerar sannolikt att omringa staden Bachmut i regionen Donetsk i Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesrapport. Att inta staden är troligtvis av begränsat operativt värde, men det kan möjligen göra att Ryssland kan hota Kramatorsk och Slovjansk, skriver departementet. "Det finns en realistisk möjlighet att ett övertagande av Bachmut har blivit främst ett symboliskt, politiskt mål för Ryssland", står det i rapporten som slår fast att kostnaderna för satsningen på Bachmut är oproportionerliga. Flera bedömare har tidigare uttryckt förvåning över offensiven mot Bachmut. Överstelöjtnant Peter Lidén har kallat den "ganska obegriplig" och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har sagt att "ingen förstår" varför Wagnergruppen lägger stor kraft på staden. Det är inte heller tal om något snabbt ryskt avancemang i området. Enligt tankesmedjan ISW är framryckningarna "minimala". Omni 221203. Estlands största vapenaffär - köper Himars från USA. Estland köper sex amerikanska artillerisystem av typen Himars, skriver AP. Affären är värd 200 miljoner dollar, motsvarande omkring två miljarder kronor, och är den största i Estlands historia. Estland har gräns mot Ryssland och har ökat försvarsbudgeten sedan ryska trupper inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina, rapporterar TT. Även Litauen har för avsikt att köpa Himars-systemet, en affär värd nära 500 miljoner dollar eller fem miljarder kronor. USA skänkte det avancerade raketartillerisystemet till Ukraina i juni. Ses som ett av de mest effektiva vapnen i kriget mot Ryssland. Omni 221203. Ryssland tänker "inte acceptera" västs pristak. Ryssland kommer "inte acceptera" det pristak på rysk olja som EU, G7 och Australien har enats om. Det säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt ryska medier. Peskov tillägger att Moskva analyserar draget från väst. Det var igår som beslutet fattades om ett pristak på 60 dollar per fat. Polen ville ha ett ännu lägre tak men fick ge med sig. Beslutet är ännu inte officiellt godkänt men väntas gå igenom. Väst vill begränsa Moskvas pengaflöde till kriget i Ukraina. Taket på 60 dollar per fat ligger nära nuvarande pris för rysk råolja. Omni 221203. Ukraina skyller brevattacker på Ryssland: "Logiskt." Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba anklagar Ryssland, eller någon som står på Rysslands sida, för att ligga bakom veckans flera brevattacker mot ambassader runt om i Europa. Det rapporterar CNN. "De försöker göra folk rädda," säger han till kanalen. Han säger att det är Ryssland som tjänar på attackerna och ser breven som ett möjligt svar på den "diplomatiska mardrömmen" som Ryssland utsatts för sedan de invaderade Ukraina. " Slutligen är det utredare som måste svara på vem som ligger bakom detta. Men jag tror att dessa teorier är de mest logiska," säger han. I veckan har en rad brevbomber skickats till ambassader och konsultat i Spanien. Paket som innehöll djurögon skickades även till ambassader i Tjeckien. Ryska UD förnekar att de ligger bakom attackerna och kallar Kuleba för "psykopat". Ukraina uppger att 17 ambassader i Europa har drabbats. Omni 221203. Nasa: Vete för miljarder på ockuperad mark i Ukraina. Årets ukrainska veteskörd ser ut att ha blivit bättre än befarat. Nasas skördeprogram bedömer utifrån satelitbilder att 26,6 miljoner ton vete skördats i landet, något mindre än förra årets 33 miljoner ton men nära snittet på 27,9 miljoner ton, skriver TT. Men över en femtedel av skörden befinner sig på mark som är ockuperad av Ryssland. Därmed har Ukraina sannolikt gått miste om 5,8 miljoner ton vete till ett värde av motsvarande runt tio miljarder kronor. Enligt Nasa har runt sex procent av den totala skörden gått till spillo på grund av kriget. "Att veta den faktiska produktionsnivån i Ukraina bidrar till minskad osäkerhet och prisrörlighet på matmarknaderna," säger Inbal Becker-Reshef, chef för Nasas skördeprogram, i ett uttalande. Ukrainas jordbruksmarker är bland de bördigaste på jorden. Omni 221204. Kreml: Putin ska besöka Donbas "i sinom tid". Den ryske presidenten Vladimir Putin har för avsikt att besöka den ockuperade Donbasregionen i östra Ukraina. Det hävdar Kremls talesperson Dimitrij Peskov, rapporterar CNN med hänvisning till ryska Tass. "Det kommer absolut att ske i sinom tid, för det är en del av Ryska federationen," säger Peskov. Den 5 oktober undertecknade Putin ett dokument där Donbas och ytterligare tre regioner i strid med internationell lag annekterads. Annekteringsprocessen föregicks av det Ryssland beskrev som folkomröstningar i regionerna, men som av Ukraina och västvärlden dömdes ut som riggade. Omni 221204. Uppgifter om att ukrainska soldater korsat floden Dnepr. Ukrainska styrkor uppges ha korsat floden Dnepr vid den befriade staden Cherson i helgen. Det skriver den USA-baserade tankesmedjan ISW i sin senaste rapport. Bilder från den ukrainska militären visar hur soldater färdas över floden med båt och reser en ukrainsk flagga i en stad på den motsatta sidan. För Ukraina kan närvaron bli en språngbräda för vidare operationer på den östra sidan, där ryssarna har förskansat sig efter reträtten från Cherson för några veckor sedan.
Omni 221204. USA: Stridstempot sjunker - Putin vet inte hur pressade hans styrkor är. Striderna i Ukraina har tappat fart, en utveckling som sannolikt kommer att fortsätta under vintermånaderna. Det säger den amerikanska underrättelsechefen Avril Haines enligt BBC. Det finns däremot ingenting som tyder på att de ukrainska styrkornas motstånd har avtagit, enligt henne. Kriget är inne på sin nionde månad och de ryska styrkorna har förlorat mer än hälften av områdena som de lyckats erövra under den perioden. För närvarande pågår de kraftigaste striderna runt Bachmut i Donetsk i östra Ukraina. Enligt Haines saknar Rysslands president Vladimir Putin sannolikt den fulla bilden av hur pressad hans militär är. "Vi ser brist på ammunition, på moral, problem med förnödenheter, logistik, en hel rad bekymmer som de står inför." USA bedömer att båda sidorna kommer att försöka bygga upp sin kapacitet inför en offensiv till våren. Haines: Vi ser redan att tempot har sjunkit. Omni 221204. Kommentar: Ingen som vågar berätta för Putin att fejknyheterna från väst är sanna? Första ukrainska lasten med spannmål framme i Afrika. Det första fartyget från det humanitära programmet "Spannmål från Ukraina" har anlänt i Etiopien, rapporterar CNN. Fartyget bar på omkring 25 000 ton spannmål och är det första av över 60 skepp som väntas anlända i Afrika under de kommande månaderna. Det ukrainska programmets syfte är att skicka mat till Etiopien, Sudan, Sydsudan, Somalia, Kongo, Kenya och Jemen. Länderna har innan kriget importerat mycket av sin mat från just Ukraina och den ryska invasionen har lett till matbrist. Ukraina meddelade initiativet i slutet av november. I samband med det sa president Zelenskyj att de står redo att hjälpa Afrikas desperata matbehov. "Inte ens när vårt land kämpar mot matbrist, förstörd odlingsmark och stora strömavbrott får vi glömma vår roll som ansvariga världsmedborgare," sa han då. Ett avtal mellan Ukraina och Ryssland ger fartyg fri lejd från hamnar. Presenterade initiativet på årsdagen för svältkatastrofen i Ukraina 1932-1933 (26 november). Omni 221204. Allt svårare för Ryssland att begränsa informationen - stödet för kriget faller. Det blir allt svårare för Ryssland att kontrollera informationsflödet till den egna befolkningen, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesrapport. Departementet hänvisar till opinionssiffror som publicerats av den oberoende sajten Meduza och som uppges ha läckt från Kreml. "Enligt siffrorna är 55 procent av ryssarna positiva till fredssamtal med Ukraina. Bara 25 procent uppger att de stöttar en fortsatt konflikt." Siffrorna liknar de som tidigare har släppts av det oberoende mätinstitutet Levada Center. I april uppgav 80 procent av ryssarna att de stöttade kriget, som i Ryssland benämns som en "specialoperation". Med tanke på att det är osannolikt att Ryssland kan uppnå några större mål på slagfältet de kommande månaderna lär det bli än svårare att upprätthålla ens ett tyst godkännande från den ryska befolkningen, konstaterar Storbritanniens försvarsdepartement. Källor uppger för Meduza att Kreml tänker begränsa mängden siffror som blir allmänna. Omni 221204. Nobelvinnaren: Med Putin är krig enda lösningen. Det finns inget hopp om att kriget i Ukraina kommer lösas genom förhandlingar. Det säger Irina Sjtjerbakova, en av grundarna till den ryska organisationen Memorial som i år tar emot Nobels fredspris, rapporterar AFP. "Så länge Putins regim sitter vid makten är jag helt övertygad om att det inte kommer gå att hitta en diplomatisk lösning på kriget," säger hon. Hon fortsätter med att säga att det krävs en militär lösning, något hon kallar "tragiskt". Memorial arbetar främst med att övervaka mänskliga rättigheter i Ryssland. Hon säger att deras mål nu är att visa omvärlden att det finns ryssar som står upp mot president Putin och kriget. Omni 221204. Läget i Cherson tre veckor efter Rysslands reträtt. Under nio månader bodde ukrainare i Cherson under ryska ockupationen. För tre veckor sedan lämnade ryska armén staden. Nu befinner de sig tio kilometer bort på andra sidan av floden Dnipro - och fortsätter beskjuta staden. Nu börjar stadens administration återuppbygga el- och värmeinfrastruktur, och man får in humanitär hjälp. Samtidigt fortsätter ryska styrkor beskjuta Cherson. "Det har blivit fler explosioner i staden och vi märker fler granater som flyger mot oss. Men vi känner oss lugnare, för att vi vet att vi har vår frihet nu," säger Victoria. I veckan föll en projektil i närheten av ett konstmuseum, förstörde ingången, innegården och krossade fönster. En person dog på en busshållplats. Då och då hör man muller från artilleri. Missiller träffade ett bostadsområde några kilometer bort. En kvinna miste livet. Fler invånare i Cherson vittnar om liknande händelser. "För två dagar sedan gick vår granne för att hämta vatten i floden Dnipro. En granat träffade i mitten av floden," säger Tatiana. Se mer i klippet. svt 221204. Siffran ökar: 102 kinesiska "polisstationer" i utlandet. Peking driver drygt 100 inofficiella polisstationer i länder runt om i världen, enligt en rapport från den Madridbaserade människorättsgruppen Safeguard Defenders. Det rapporterar CNN. Verksamheten går bland annat ut på att utöva påtryckningar mot exilkineser. Tidigare har gruppen sagt sig ha bevis för 48 inofficiella polisstationer men i en ny rapport har den siffran utökats med ytterligare 54. CNN skriver att polisstationerna väcker obekväma frågor för många av länderna om balansgången mellan kommersiella intressen och nationell säkerhet. Kina har - i egenskap av världens näst största ekonomi - i flera fall utvecklat djupgående relationer med länder som förekommer i rapporten. Bland annat finns det exempel på att kinesiska poliser patrullerat ihop med inhemska. Kina har tidigare hävdat att de utpekade polisstationerna bara är en slags administrativa center. Tidigare i höstas avslöjades det att en inofficiell polisstation fanns i Stockholm. Polisstationer har upptäckts i Italien och Kroatien där det även finns bilaterala samarbeten kring säkerhet med Kina. Regimkritiker och brottsmisstänkta förmås återvända hem. Ta del av rapporten "
Patrol and Persuade".
Omni 221205. Hackare med kopplingar till Kina stal covidmiljoner. Hackare med kopplingar till kinesiska staten stal minst 20 miljoner dollar från amerikanska stödinsatser för småföretagare under pandemin, enligt USA:s federala polisorganisation Secret Service. NBC News skriver att det är första gången som amerikanska myndigheter medger offentligt att statssponsrade cyberkriminella varit inblandade i bedrägeri under pandemin och lagt beslag på skattebetalares pengar. "Jag har aldrig sett dem rikta in sig på myndigheternas pengar förut," säger John Hultquist, chef för underrättelseanalys vid cybersäkerhetsfirman Mandiant. Stölden kan vara toppen av ett isberg. Omni 221205. Macrons förslag sågas i Kyiv: "Ska inte blod på Putins händer få störa?" Frankrikes president Emmanuel Macrons förslag om att ge Ryssland säkerhetsgarantier vid fred har inte landat väl hos Oleksij Danilov, ledaren för Ukrainas säkerhetsråd, skriver Politico. "Finns det någon som vill ge garantier till en mördar- och terroriststat? "I stället för Nürnberg ska vi skriva ett avtal och skaka hand", skriver han på Twitter och fortsätter: "Ska inte ukrainskt blod på Putins händer få störa status quo?" Danilov föreslår att det bästa för världsfreden vore ett Ryssland utan militär och utan kärnvapen. Danilov syftade i sin tweet på rättegångarna i Nürnberg efter andra världskriget. Macron: Putin kommer kräva säkerhetsgarantier för fred. Ryssland: Västvärldens vägran att erkänna "nya ryska territorier" försvårar fredssamtalen. Omni 221205. Kommentar: Ryssland vill bara ha fred på sina egna viillkor. Krav från Ukraina vill man inte ta några hänsyn till. Zelenskyj: Bit ihop, fienden vill använda vintern mot oss. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa i sitt tal under natten mot måndag att ukrainarna måste bita ihop och förbereda sig på en besvärlig vinter, skriver TT. "Fienden vill verkligen använda vintern mot oss. Göra vinterkyla och umbäranden till en del av sin terror. Vi måste göra allt för att stå ut i vinter, hur jobbigt det än är, sa Zelenskyj. Han sa vidare att det ryska övertaget vad gäller ren vapenstyrka inte kan mäta sig med den ukrainska motivationen. "Vi kämpar för frihet och det mångdubblar vilken kraft som helst." Zelenskyj: Vi har något ockupanterna inte har. Zelenskyj anklagade på nytt Ryssland för att begå krigsbrott. Omni 221205. Europeisk efterfrågan på gas minskar med en fjärdedel. EU-länderna har minskat gasefterfrågan med nästan en fjärdel i ett försök att avskaffa beroendet till Ryssland. Det skriver Financial Times och hänvisar till siffror från analysbolaget ICIS. Förklaringen är det höga gaspriset. "Detta är helt och hållet resultatet av tydlig marknadsprissättning," säger ICIS gasanalytiker Tom Marzec-Manser till affärstidningen. Under måndagen träder omvärldens och EU:s oljeembargo och pristak mot Ryssland i kraft. Utvärdering av effekterna sker varannan månad, rapporterar Reuters. Experter varnar för konsekvenserna. Omni 221205. Från 300 till tiotals per dag - allt färre ryska flyganfall. Antalet anfall mot Ukraina utförda av ryska stridsflygplan har minskat kraftigt de senaste månaderna, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesrapport. Antalet anfall per dag räknas i tiotal, vilket kan jämföras med 300 per dag när anfallen var som flest i maj. Minskningen förklaras bland annat med ett fortsatt högt hot från ukrainskt luftförsvar samt sämre väder. Ryssland har förlorat över 60 flygplan i kriget. Omni 221205. Anklagas för att ha beskrivit krigsbrott i Butja - riskerar fängelse. En åklagare i Moskva yrkar på nio års fängelse för den ryske oppositionspolitikern Ilja Jasjin. Han anklagas för att i en video ha beskrivit misstänkta ryska krigsbrott i Butja, en förstad till Kiev, tidigare i år. Ilja Jasjin, 39 år, är en av Rysslands mest välkända oppositionspolitiker och en av de som valt att stanna i Ryssland - trots risken att fängslas. SR 221205. Zelenskyj årets person i Financial Times - drivs av "ansvarskänsla" mer än mod. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj utnämns till årets person av tidningen Financial Times. I ett porträtt i tidningen beskrivs han som en Winston Churchill (brittisk premiärminister under andra världskriget, reds anm) för sociala medier-eran. Tidningen motiverar valet med att Zelenskyj har uppvisat ett extraordinärt ledarskap och mod. Själv säger presidenten att det snarare är ansvarskänsla som driver honom. "Jag vill bara fånga en karp i floden Dnepr." Zelenskyj säger att han saknar att åka och fiska ihop med sin son.
Omni 221205. Rapport: Ukraina vill dra fördel av vintern - misstag av väst att invänta våren. Ukrainska styrkor kommer sannolikt att försöka dra fördel av väderförhållandena under de kommande vintermånaderna för att utvidga sin motoffensiv och hindra ryska styrkor från att återta initiativet på slagfältet, skriver tankesmedjan ISW i sin senaste rapport med hänvisning till ukrainska uttalanden. En talesperson för de ukrainska styrkorna i landets östra delar sa på söndagen att landet förbereder tyngre stridsfordon inför vinterns strider, då den frusna marken gör det enklare att manövrera sådana. Tankesmedjan kritiserar samtidigt amerikanska företrädare som ser våren som ett bättre tillfälle för en större motoffensiv. USA:s nationella underrättelsechef Avril Haines sa i lördags att striderna sannolikt kommer att mattas av i vinter så att båda sidor kan omgruppera. Om inte Ukrainas allierade ger landets styrkor stöd att utföra storskaliga, avgörande motoffensiver i vinter kommer Ukraina sannolikt att behöva vänta till mars nästa år då leran försvinner, menar ISW. "Våren är mardrömsårstiden för strider i Ukraina", skriver tankesmedjan. ISW: Om Ukraina tvingas ta en paus, till exempel på grund av lera, ökar risken för att landet tappar initiativet. Omni 221205. Explosioner på flygbaser i Ryssland - strategiska bombplan ska ha skadats. Explosioner rapporteras från två militära flygfält i Ryssland, båda hundratals kilometer från den ukrainska gränsen. Det skriver BBC. Det handlar om flygbasen Engels i Saratov och en militärbas nära staden Ryazan, bara ett 20-tal mil från Moskva. Flera personer uppges ha dött. Vid explosionen på Engels uppges två strategiska bombplan ha skadats. The Guardian skriver att explosionerna tyder på att Kyiv har hittat ett sätt att angripa de bombplan som Ryssland använder för att attackera ukrainsk infrastruktur. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och forskare på Försvarshögskolan, säger till Omni att det vore anmärkningsvärt om Ukraina står bakom attackerna. Han betonar att mycket ännu är okänt. "Om det kommer fler av den här typen av insatser så har ukrainarna tydligt visat förmåga att slå mot strategiska mål. Det är oerhört intressant." BBC:s Rysslandsredaktör: Kommer väcka spekulationer om att Ukraina har legat bakom. Andrew Roth: Har funnits uppgifter om att Ryssland levererar kryssningsrobotar till Engels inför en ny attack. Händelserna omtalas i ryska medier.
Omni 221205. Uppgifter: Oppositionell tjetjen i Sverige försvunnen. Den tjetjenske oppositionelle bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen, skriver Aftonbladet med hänvisning till flera ryska medier. Abdurachmanov har levt som politisk flykting i Sverige sedan 2015 och överlevde ett uppmärksammat mordförsök 2020. Svensk polis säger till Aftonbladet att de inte kan bekräfta uppgifterna om försvinnandet eller kommentera uppgifterna vidare. Tumso Abdurachmanov har via sin kanal på Youtube länge riktat kritik mot situationen i den ryska delrepubliken Tjetjenien. Abdurachmanov har tidigare uppgett att släktingar i Tjetjenien har kidnappats. Abdurachmanov ska inte ha hörts av på flera veckor. Omni 221205. Putin har besökt Kertjbron efter explosionen i oktober. Rysslands president Vladimir Putin har under måndagen besökt Kertjbron som förbinder den annekterade Krymhalvön med det ryska fastlandet, skriver Reuters med hänvisning till ryska statliga medier. Enligt rapporterna fick Putin uppdateringar på plats om hur arbetet går med att återställa bron, som förstördes i en explosion i oktober. Ukraina har inte officiellt tagit på sig explosionen men flera källor har tidigare uppgett att den ukrainska säkerhetstjänsten låg bakom. Bron byggdes 2015, året efter Rysslands annektering, och har beskrivits som ett prestigeprojekt för Putin. Ryska tv-bilder uppges visa besöket. Ska ha pratat med byggarbetare. Omni 221205. Källor: Himars modifierades av USA inför leveranserna. USA har i hemlighet modifierat avfyrningsramperna på raketartillerisystemet Himars så att Ukraina inte ska kunna använda dem för att slå mot mål på rysk mark. Det uppger källor för Wall Street Journal. Pentagon har skickat ett stort lager av satellitstyrda raketer med en räckvidd på upp till åtta mil, och modifieringen innebär att systemen begränsas så att de inte kan avfyra raketer eller robotar som annars hade haft en fyra gånger så lång räckvidd. Enligt WSJ beskrivs det som en amerikansk försiktighetsåtgärd för att inte riskera en ännu större konflikt med Ryssland, och för att stilla oron över att Ukraina ska bryta tidigare löften om att inte använda USA:s leveranser till att slå mot ryskt territorium. När USA första gången skickade Himars till Ukraina lovades Pentagon att systemet inte skulle användas för att slå mot mål i Ryssland - ett löfte som Kyiv än så länge har hållit. Himars har beskrivits som en "game changer" i kriget och lett till framgångsrika motoffensiver. Varken Pentagon eller det ukrainska försvarsdepartementet har velat kommentera. Omni 221205. Omfattande rysk robotattack - flyglarm i hela Ukraina. Under måndagsförmiddagen har ryska robotar skickats mot mål i hela Ukraina. Enligt uppgifter till The Guardian ska fler än hundra robotar ha avfyrats från flygplan och eventuellt även fartyg. "Om det stämmer så är det den tredje stora ryska robotattacken på sistone," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT. Flyglarm ljuder i hela Ukraina under måndagen och invånare uppmanas söka skydd. Mykolajiv-regionens guvernör Vitalij Kim skriver på Telegram att 14 ryska bombplan av typen Tu-95 ska vara i luften. "Det är ett led i den ryska strategiska bombkampanjen som de har hållit på med sedan Surovikin tog befälet," säger Joakim Paasikivi. Explosioner har rapporterats in från flera delar av landet. Kyiv Independent skriver på Twitter att explosioner rapporterats från bland annat regionerna Donetsk och Poltava. Även i Odessa, Tjerkasy och Kryvyj Rih ska explosioner ha ägt rum. I Odessa har strömmen till stadens pumpstationer kapats, vilket lett till att hela staden nu är utan rinnande vatten. "Man verkar ha fokuserat på att slå ut el och infrastruktur," säger SVT:s utrikesreporter Regina Svedberg Ågren. Tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving instämmer i analysen. Attackerna på civil infrastruktur har enligt honom tre syften: "Dels att försöka bryta den ukrainska motståndsviljan, dels att trötta ut luftförsvaret och dels att man vill skapa ännu en flyktingström och sätta mer press på väst." Även rapporter om skador och dödsfall har börjat komma in. Reuters skriver att två personer dödats i Zaporizjzja-regionen och att elförsörjningen slagits ut i Sumy-regionen.
svt 221205. Uppgifter om drönarattack mot flygfält i ryska Kursk. En drönarattack har inträffat på ett ryskt flygfält i regionen Kursk som gränsar till Ukraina. Det uppger den lokale guvernören Roman Starovoyt på sociala medier, enligt AFP. Han sa ingenting om drönarens ursprung. I går inträffade explosioner på två ryska flygbaser, långt från den ukrainska gränsen. Ryssland har anklagat Ukraina för att ha "försökt" attackera baserna. Ukrainska källor har uppgett för New York Times att landets specialstyrkor möjliggjorde gårdagens operationer. Tre människor rapporteras ha dödats vid attackerna i går. Enligt den ryske guvernören har ingen dött i samband med drönarattacken i Kursk. En oljetank fattade eld vid den nya attacken enligt Ryssland. Omni 221206. Halva Kyivregionen kan stå utan ström i flera dagar. Omkring halva Kyivregionen kan förbli strömlöst de kommande dagarna efter gårdagens ryska attacker. Det skriver regionguvernören Oleksij Kuleba på Telegram. Huvudstaden tycks ha klarat sig förhållandevis bra men de omgivarna delarna av regionen drabbades desto hårdare, skriver Reuters. Även andra delar av landet drabbades av robotanfallen. Vatten- och strömförsörjning har slagits ut i regionen Odesa och i staden Kramatorsk saknar 370 lägenhetshus värme på grund av strömavbrott. President Volodymyr Zelenskyj sa på måndagskvällen att det i flera regioner varit nödvändigt att införa nödstopp för att stabilisera elnätet. Omni 221206. Tv-kanal: Indragen licens är -orättvist och absurt." "Orättvist och absurt." Så beskriver den ryska oberoende tv-kanalen Dozjd beslutet från Lettland om att dra in sändningstillståndet. Lettland stoppar sändningarna efter att Dozjd bland annat visat kartor med Krymhalvön som en del av Ryssland. Tv-kanalen anklagas också för att ha uttryckt stöd för ryska soldater, vilket avfärdas av kanalen. Kanalen upphörde med sändningar från Ryssland tidigare i år och dess journalister arbetar nu i exil. Kremls talesperson Dmitrij Peskov har gett en sarkastisk kommentar till turbulensen kring kanalen i Lettland. "En del tror alltid att det finns bättre ställen att vara på än hemma, att det finns mer frihet någon annanstans." Dozjds sändningar blockerades av Ryssland efter kritisk rapportering om kriget. Omni 221206. "Blodigt paket" skickat till ambassaden i Danmark. Ukrainas ambassader i Danmark och Rumänien har tagit emot "blodiga paket", uppger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. "Ni kan inte skrämma oss," säger Kuleba enligt Reuters. Paket med bland annat djurögon har den senaste tiden skickats till ett flertal diplomater runt om i världen. Kuleba har tidigare anklagat Ryssland och sagt till CNN att "kampanjen avser att skapa rädsla". Maria Zakharova, talesperson för ryska UD, har svarat Kuleba med ett ord: "Psycho." Ungern, Nederländerna, Polen och Italien har bland annat fått ta emot paket. Paket har skickats till ambassader på flera håll i Europa. Brevbomber i Spanien - oklart om de kan kopplas till de blodiga paketen. Omni 221006. Riskabla draget: Ber Putin att avsluta mobiliseringen. Företrädare för fem regionalpolitiska råd i Ryssland vädjar till president Vladimir Putin om att utfärda ett dekret som formellt avslutar mobiliseringen. De anser att det nuvarande läget innebär en rättslig osäkerhet, skriver Reuters. Putin beordrade mobiliseringen av 300 000 reservister i september. Den 31 oktober meddelade försvarsdepartementet att mobiliseringen var över, men enligt Kreml krävdes inget formellt dekret. Emilia Slabunova, oppositionspolitiker i Karelen i västra Ryssland, menar att det gör att män som redan kallats in inte kan lämna armén. Enligt henne vägrar befälhavare att släppa soldaterna. Bland kritikerna finns också Boris Vishnevsky, liberal oppositionspolitiker i Sankt Petersburg. "Jag känner till fall där våra militära rekryterare redan utfärdat inkallelser för januari och februari." Reuters skriver att det är ovanligt och riskabelt att utmana Kremls krigföring på det här sättet. Vishnevsky säger att politikerna inte är rädda: "Vi är de enda som öppet säger emot Putin." Omni 221206. Protester i Mongoliet efter misstankar om korruption. Demonstranter i Mongoliets huvudstad Ulaanbaatar försökte under måndagen ta sig in i landets parlamentshus med krav på att parlamentet ska upplösas, rapporterar flera medier. Enligt Al Jazeera gjorde demonstranter även försök att ta sig fram till presidentpalatset. Invånarnas ilska grundar sig bland annat i skenande inflation, men allra främst i korruptionsanklagelser kopplat till kolexporten till Kina. I november meddelade Mongoliets antikorruptionsmyndighet att fler än 30 tjänstemän, bland annat vd:n för det statliga kolgruvbolaget Erdenes Tavan Tolgoi, utreds för förskingring. Enligt misstankarna ska de tillsammans ha förskingrat flera miljarder dollar. En av tre invånare lever i fattigdom. Demonstrant: De gör inget annat än att ta våra pengar. Demonstranterna hindrades av polis. Omni 221206. Robotfynd i Ukraina kan vara tecken på att Kreml rundar sanktioner från väst. Ryssland har på senare tid avfyrat kryssningsrobotar mot Ukraina som tillverkats så sent som för ett par månader sedan - långt efter sanktioner från väst som syftat till att strypa tillgången till komponenter som behövs för att tillverka dem. Det rapporterar New York Times. Enligt tidningen visar analyser av en robot som hittades i Kyiv i november att den tillverkades i somras. Enligt den oberoende gruppen Conflict Armament Research som undersöker vapen i krig kan det vara ett tecken på att Ryssland lyckats kringgå sanktionerna. Det kan även vara så att Ryssland satt på stora lager av komponenterna sedan tidigare. NYT skriver att krigförande länder vanligtvis använder äldre ammunition i första hand. Damien Spleeters vid organisationen vågar dock inte dra slutsatsen att Rysslands robotlager är på väg att ta slut. "Det kan vara ett tecken på det, men det är inte säkert." Omni 221206. Här demonstrerar tusentals tyskar - för att stödja Ryssland. Rysslands invasion av Ukraina har fördömts på bred front i Europa. Men i östtyska Chemnitz arrangeras varje måndag ett demonstrationståg med den ryska flaggan vajande. "Man kan inte bara säga att Ryssland är världens store angripare som måste frysas ut," säger demonstranten Hans Köhler till SVT Nyheter. När SVT Nyheter besöker Chemnitz på måndagskvällen deltar åtminstone ett tusental personer i demonstrationståget, alltifrån medlemmar i det nationalistiska partiet Alternativ för Tyskland, till personer som har drabbats ekonomiskt när banden med Ryssland och den billiga ekonomin har kapats. De protesterar högljutt mot västs sanktioner mot Ryssland och mot det militära stödet till Ukraina. "Rysslands invasion av Ukraina har en förhistoria. Jag vill inte värdera det Ryssland gjort i samband med att de gått in. Men förhistorian är Natos utvidgning. Nu står Nato vid Rysslands dörr, och Ryssland känner sig hotat. Man kan inte bara säga att Ryssland är världens store angripare som måste frysas ut. Det är västvärldens dubbelmoral," säger Lutz Köhler, som brukar delta i demonstrationerna. Rysslands krig har skördat tusentals civila dödsoffer och drivit miljontals ukrainare på flykt. Det har fördömts av de flesta av FN:s medlemsländer, däribland Tyskland. Trots det visar mätningar att andelen tyskar som tror på den ryska propagandan har ökat sedan i våras. Faktum är att var femte tysk precis som Lutz Köhler tror på Rysslands förklaring till kriget - och i östra Tyskland till och med var tredje, enligt mätningarna. "Jag bryr mig inte ifall någon säger att jag fallit för den ryska propagandan," säger Lutz Köhler. Agne deltar också i demonstrationståget. På frågan om varför svarar hon: "För att Tyskland håller på att gå under. För ekonomin och arbetsmarknaden. Vi har ingen industri kvar, den försvinner till USA och Kina. Våra män har knappt arbete längre." Se hela inslaget från Chemnitz. Omni 221206. Ryska Maria Butina dömdes för spioneri i USA - sitter nu i Duman. När Maria Butina greps i USA 2018 blev hennes fall ett av de mest uppmärksammande ryska agentfallen de senaste åren. Enligt flera europeiska underrättelsetjänster har Ryssland intensifierat sin spionverksamhet från 2010-talet och framåt. Sommaren 2018 arbetade 30-åriga ryska medborgaren Maria Butina som forskare och lärare i Washington. Men enligt den amerikanska underrättelsetjänsten var det jobbet en täckmantel för hennes riktiga arbete - att infiltrera och påverka amerikanska organisationer och politiker för Rysslands räkning. Under rättegången erkände Butina, men president Vladimir Putin sa att det var oklart vad hon anklagades för och ryska företrädare menade att hon blivit pressad till att erkänna. Butina bor nu i Ryssland och har tagit tillbaka sitt erkännande. "Det var ett val som jag egentligen inte hade. Jag hade en juryrättegång med folk som tittade på tv och hatade Ryssland," säger hon till Utrikesbyrån. Maria Butina dömdes 2019 och släpptes efter 15 månader i fängelse. När hon landade i Ryssland välkomnades hon med blommor. I dag sitter hon i Duman. "Det här förändrade mig jättemycket. Jag räddades av mitt land. Presidenten Putin och utrikesdepartementet talade om min situation och ryska konsulatet kom och hjälpte mig när jag till exempel behövde ett varmt täcke." Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring, säger att det inte är ovanligt att personer som varit agenter åt Ryssland behandlas som nationalhjältar när de kommer hem. Även Anna Chapman som dömdes för spionage i USA och Aleksandr Litvinenkos mördare har fått framträdande roller när de kommit hem. "Det finns en röd tråd, de har blivit lite av PR-personligheter efter att de kommit hem. De blir belönade med sådana poster," säger han i Utrikesbyrån. Klicka på klippet för att höra mer från Maria Butina. svt 221207. Norska Säpo: Ryssland tar större risker i underättelseverksamheten. I Norge har rysk olovlig underrättelseverksamhet både ökat och ändrat karaktär efter invasionen i Ukraina. Omvärldens sanktioner pressar Ryssland på flera sätt och säkerhetstjänsten varnar för en ökad press mot enskilda i olika nyckelpositioner. "Säkerhetsläget är spänt med en ökad risk för sabotage", säger Hedvig Moe, biträdande chef för Norska säkerhetspolisen, PST till Ekot. SR 221207. IT-experten om misstänkta cyberangreppen: Tyder på Ryssland. Senaste tiden har bland annat svenska A-kassor, Norrköpings kommun, Migrationsverket och försvarsmakten blivit drabbade av överbelastningsattacker eller IT-attacker. "Minst några av fallen ser ut att ha ryska aktörer. Det finns starka indikationer på det." Anna Lagerkvist, handläggare i cybersäkerhet på MSB säger att det alltid är allvarligt med angrepp. SR 221207. Ukraina: Pressat Iran har inte skickat några robotar. Ukraina ser inga tecken på att Iran hittills skulle ha försett Ryssland med ballistiska robotar, säger president Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak enligt The Guardian. Enligt tidningen reste det ryska säkerhetsrådets Nikolaj Patrusjev till Iran i november i hopp om en sådan affär, men enligt Ukraina har det inte hänt än. Rådgivaren menar att Iran utsatts för "diplomatiskt tryck" samtidigt som protesterna på hemmaplan pressar regimen i Teheran. "Därför har de helt enkelt inte tid att ta itu med Ryssland. Det är inte deras prioritering." Västerländska tjänstemän uppges dela den bedömningen, och den om att Ryssland fått slut på drönarna som tidigare köpts från Iran. Drönarna har använts för att slå mot ukrainsk infrastruktur. Omni 221207. Rapport: Ryssland stärker försvar på eget territorium. Ryssland utökar och förstärker sina försvarspositioner på ryskt territorium, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste uppdatering. Utgrävningar av skyttegravar har rapporterats i Belgorodregionen sedan åtminstone april i år, men nu rör det sig förmodligen även om mer avancerade försvarssystem. Det är möjligt att ryska myndigheter på så vis försöker elda på patriotismen i landet. Men troligtvis handlar det även om ryska makthavares genuina men felaktiga uppfattning om att ukrainska styrkor kan invadera landet, skriver departementet. Ryssland har de senaste dagarna anklagat Ukraina för drönarattacker mot tre ryska flygfält. Ukrainska källor har uppgett för New York Times att landets specialstyrkor möjliggjort två av operationerna. Omni 221207. USA: Vi hade inget att göra med angrepp i Ryssland. USA har "varken uppmuntrat eller möjliggjort" ukrainska angrepp på ryskt territorium, säger landets utrikesminister Antony Blinken på en pressträff enligt flera medier. Detta efter att Ryssland de senaste dagarna anklagat Ukraina för attacker mot tre ryska flygfält, varav två är belägna långt från ukrainska gränsen. Han säger vidare att Ukraina har "den utrustning de behöver för att försvara sig själva, sitt territorium och sin frihet". Samtidigt säger försvarsminister Lloyd Austin att USA inte kommer att försöka förhindra Ukraina att utveckla sin förmåga att attackera avlägset belägna mål. Putin har varnat USA och landets allierade från att passera "röda linjer". Omni 221207. Belarus flyttar styrkor och militär utrustning i landet. Belarus planerar att idag och i morgon flytta militär utrustning och säkerhetsstyrkor. Detta för att testa sin förmåga att hantera möjliga terrorhandlingar, uppger den statliga belarusiska nyhetsbyrån Belta enligt flera medier. Belarus hävdar att landet inte kommer att delta i Rysslands krig mot Ukraina. President Aleksandr Lukasjenko har dock tidigare beordrat landets styrkor att ansluta till ryska sådana nära gränsen till Ukraina. Ukraina har i flera månader sagt att landet befarar att Belarus och Ryssland planerar ett gemensam anfall vid Ukrainas norra gräns. Omni 221207. Kreml avfärdar "provokativa" rykten om ny mobilisering. På ryska sociala medier sprids rykten om att en ny mobilisering kan vänta, både från oppositionen och de som stöttar kriget. Kremls talesperson Dmitrij Peskov förnekar dock att några sådana planer ska existera, rapporterar Sky News. Under en pressträff uppmanar Peskov det ryska folket att ignorera ”provokativa meddelanden” i sociala medier, och förlita sig på uttalanden från Vladimir Putin och försvaret. Det var i september i år som Putin beordrade en delmobilisering av 300 000 ryssar . Mobiliseringen har väckt kritik även på hemmaplan, bland annat efter rapporter om att fel män värvats för att strida i Ukraina. Rykten har handlat om en ny mobilisering tidigt nästa år. Ryska oppositionen vädjar om ett officiellt stopp för den förra mobiliseringen. Omni 221207. Gripen högerextremist sökte stöd från Ryssland. Tyska regeringen kallar morgonens razzia mot högerextrema Reichsbürger-rörelsen för den "största antiterroroperationen i tysk historia" och varnar samtidigt för att man bara kommit åt toppen av isberget, rapporterar Reuters. En av de 25 gripna ska ha sökt kontakt med representanter för ryska styret för att få stöd att "etablera en ny ordning". Enligt tyska Åklagarmyndigheten finns det dock inga bevis för att några ryssar reagerat positivt på en sådan begäran. Den ryska ambassaden i Berlin förnekar i ett uttalande att de skulle ha några kopplingar till högerextrema terrorgrupper i Tyskland. Även Kreml avfärdar att det skulle ha förekommit någon rysk inblandning. De gripna misstänks ha planerat och förberett en väpnad attack mot tyska parlamentet. 3 000 poliser medverkade i insatsen. Ryska ambassaden: Upprätthåller inte kontakter med företrädare för terroristgrupper. Omni 221207. Ryssland knyter tätare band med Afrika. Den ryska invasionen av Ukraina och sanktionerna från länderna i väst har gjort att Ryssland nu söker allt mer stöd hos andra kontinenter däribland Afrika. Enligt Philomena Apiko på tankesmedjan European Center For Development i Bryssel utnyttjar Ryssland det vakuum som bildats efter att flera europeiska länder valt att dra tillbaka sina trupper från Afrika. "Ryssland har ökat sin närvaro på kontinenten där de hjälper auktoritära ledare att sitta kvar vid makten", säger Philomena Apiko. Länder som Sudan, Mali och Libyen. Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov, tillsammans med Ugandas president Yowerei Museveni. Ryska företag har tillåtits att bryta guld och diamanter i flera länder. Men realtionen tillEU är på många håll fortfarande starkare. SR 221207. Stoltenberg: Ryska styrkor laddar upp för våroffensiv. Ryssland försöker "frysa" striderna i Ukraina i hopp om att kunna omgruppera och slå till med en ny offensiv nästa år, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg enligt flera medier. Han tror att en förnyad rysk offensiv kan ske under våren och betonar vikten av fortsatt stöd till Ukraina från väst. Det handlar inte bara om mer vapen, säger han. "Det är lika viktigt att säkerställa att vapen och system som redan skickats fungerar på ett effektivt sätt." Han säger också att det just nu inte finns förutsättningar för fredsförhandlingar eftersom Ryssland är ovilligt att respektera Ukrainas "suveränitet och territoriella integritet". Omni 221207. Potentiellt säkerhetshot mot Sverige - ryskägda fastigheter i skärgården. Det saknas tydlig data på hur många fastigheter i Sverige som ägs av ryska medborgare, och det kan vara ett säkerhetshot mot Sverige. Detta enligt en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. "Vi säger inte att det är så men det skulle ju vara bra att ta reda på om det är på det viset", säger Oscar Almén, projektledare och forskare på FOI. Omni 221207. Putin om kärnvapenrisken: "Vi har inte blivit galna." Kärnvapenspänningarna ökar, men Ryssland har "inte blivit galna". Det säger Vladimir Putin, samtidigt som han spår att kriget i Ukraina kommer att bli långvarigt, rapporterar AFP. Den ryske presidenten uppger dock att Moskva inte kommer att avfyra några kärnvapen om ingen annan gör det. "Om vi blir attackerade kommer vi slå tillbaka," säger han. Ned Price, talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet, menar att Putins kommentarer är ”oansvariga”. Samtidigt menar den tyske förbundskanslern Olaf Scholz att riskerna för att kärnvapen ska användas i Ukraina minskat tack vare internationella påtryckningar mot Ryssland.Putin: "Vi är medvetna om vad kärnvapen är." Putin: Ryssland har sett riktiga resultat i Ukraina. Talade inför sitt eget människorättsråd.
Omni 221208. Ryssland har anpassat drönare för kallare väder - fler attacker lär vänta. Ryska styrkor har för första gången på tre veckor använt iransktillverkade drönare i attacker mot ukrainska städer, skriver tankesmedjan ISW. Enligt rapporter har isbildning tidigare orsakat problem med drönarna. "Ryska styrkor har antagligen modifierat drönarna för att användas i kallare väderförhållanden och kommer antagligen öka användandet i Ukraina de kommande veckorna för att stödja kampanjen mot ukrainsk kritisk infrastruktur", skriver den amerikanska tankesmedjan. I takt med att Rysslands lager av kryssningsrobotar och andra långdistansvapen sinat har drönarna blivit allt viktigare för landets styrkor, enligt ISW. Omni 221208. Klytjko avfärdar Zelenskyj: "Ogrundade anklagelser." Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko avfärdar kritiken från Volodymyr Zelenskyj om att huvudstadens politiska ledning inte gjort tillräckligt för att hjälpa invånarna efter den senaste tidens ryska robotattacker. Det rapporterar Ekot som har intervjuat Klytjko. "Presidenten kommer med ogrundade anklagelser, vi löser alla akuta problem här i Kyiv och återställer el- och vattenförsörjningen så fort vi bara kan," säger han. Borgmästaren antyder vidare att presidentens anklagelser bottnar i politiskt spel. Klytjko är en av få ukrainska oppositionspolitiker i maktposition och ses av vissa som ett hot mot Zelenskyj inför presidentvalet 2024. Klytjko: "Vi måste stå enade. Om vi inte kommer överens internt, hur ska vi då kunna hantera andra viktigare saker." Omni 221208. Ukraina: Över 93 000 ryska soldater har dödats i kriget. Ukrainska styrkor har dödat över 93 000 ryska soldater sedan Rysslands invasion började den 24 februari, skriver Ukrainas generalstab i ett inlägg på Facebook. Bara det senaste dygnet uppges 340 ryska soldater ha dödats. Uppgifterna har inte verifierats av en oberoende part, skriver The Guardian. Ryssland har angett en betydligt lägre dödssiffra. I september sa försvarsminister Sergej Sjojgu att knappt 6 000 ryska soldater dödats. Antalet ukrainska soldater som dödats är mellan 10 000 och 13 000, enligt Ukraina. USA:s försvarschef Mark Milley har dock sagt att den faktiska dödssiffran sannolikt är på liknande nivåer som den ryska, runt 100 000. Omni 221208. Experter: Pristaket generöst - slår inte mot krigskassan. EU:s och G7-ländernas pristak på rysk olja ser "väldigt generöst ut" och kommer inte att påverka Vladimir Putins krigskassa i någon större utsträckning. Det säger flera bedömare till Bloomberg. Efter flera veckor av oenighet nådde EU-länderna i helgen en uppgörelse om att sätta pristaket till 60 dollar per fat. "Det är nära vad som prisades in av marknaden för 2023 och den nivå som föreslås i Rysslands budget," säger Sofya Donets, ekonom på Renaissance Capital. Finams ekonom Olga Belenkaya räknar med att pristaket kan hyvla av ett tiotal miljarder dollar från Rysslands oljeintäkter. Men hon bedömer att Putin kan täcka upp för bortfallet genom att ta ut mer pengar från den statliga förmögenhetsfonden. Priset på WTI-oljan är cirka 70 dollar Omni 221208. Larm från Peking: Vården går på knäna - slut på medicin. Pekings covid-kliniker fylls upp i snabb takt samtidigt som Kina håller på att lätta på sina restriktioner. Flera sjukhus och apotek i huvudstaden vittnar nu om brist på förnödenheter som febernedsättande tabletter, skriver FT. "Vi har ett barn med hög feber men alla apotek har slut på ibuprofen. Det kom för snabbt, vi hade inte tid att förbereda oss," säger en Pekingbo om den senaste smittvågen. Enligt FT syntes långa köer utanför Pekings apotek på torsdagskvällen. En läkare vittnar om kaos på avdelningarna där personer behandlas för feber. En annan person uppger att avdelningarna är överfulla och att det saknas tillräckligt med personal för att klara anstormningen. Flera sjukhus har börjat med ransonering av ibuprofen och paracetamol. Omni 221208. "Brutalt uppvaknande - EU saknar försvarsförmågor." Rysslands invasion av Ukraina har dränerat EU-ländernas vapenlager och visat att unionen saknar "kritiska" försvarsförmågor, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Det här kriget mot Ukraina har varit ett brutalt uppvaknande för många av oss," säger Borrell under en försvarskonferens i Bryssel enligt AFP. Enligt utrikeschefen har europeisk militär varit underfinansierad i åratal, vilket gjort att vapenlagren snabbt sinat efter invasionen. Borrell: Hoten mot oss är på riktigt, de är nära och kommer sannolikt bara att bli värre. Omni 221208. Griner släppt - i utbyte mot "Dödens köpman". Den amerikanska basketspelaren Brittney Griner har släppts i ett rysk-amerikanskt fångutbyte, rapporterar CNN. I utbyte har USA frigett den ökända ryske vapenhandlaren Viktor But, även kallade "Dödens köpman". Ryssland bekräftar att Viktor But är tillbaka i landet och USA:s president Joe Biden säger att Griner sitter på ett flygplan på väg hem. Det var i februari som Brittney Griner greps av rysk polis efter att ha påträffats med cannabisolja på Moskvas flygplats. I augusti dömdes hon till nio års fängelse och flyttades i november till en rysk straffkoloni. Utbytet inkluderade inte amerikanen Paul Whelan som suttit fängslad i Ryssland sedan 2018. Griners fru: I dag blir min familj hel igen.
Viktor But avtjänade ett 25 år långt fängelsestraff i Illinois. Bakgrund: Vem är Viktor But?
Omni 221208. Tyskland skickar ytterligare 18 haubitsar. Tyskland planerar att förse Ukraina med 18 självgående hjulhaubitsar, enligt regeringens uppdaterade lista över vapenleveranser till Ukraina, rapporterar CNN. Man kommer också att tillhandahålla ytterligare 100 drönarförsvarssensorer och störsändare, två hangartält och sju lastbilar. Tyskland och Nederländerna har tillsammans redan skickat 14 självgående haubitsar till Ukraina, tillsammans med en stor mängd ammunition. (svt 221208.) Zelenskyj: "Omöjligt att återställa energisystem." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger i ett tal att han hållit ett möte om stabiliseringen av energisystemet och skyddet av energianläggningarna. "Men vi ska inte glömma - ingen ska inte glömma - att det nu är omöjligt att återställa 100 procent av energisystemet som det var innan den ryska energiterrorn började, "säger han. Planerade strömavbrott lär därför fortsätta i de flesta städer och distrikt, enligt honom. (TT) (svt 221208.) ISW: Fler ryska drönarattacker kan väntas. Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) tror att Rysslands drönarattacker mot Ukraina kommer att öka under de kommande veckorna, detta efter att Ryssland anpassat de iransktillverkade vapnen för vinterkylan. "Ryska styrkor har antagligen modifierat drönarna för att användas i kallare väderförhållanden och kommer antagligen öka användandet i Ukraina de kommande veckorna för att stödja kampanjen mot ukrainsk kritisk infrastruktur", skriver de. Under torsdagen ska drönare av typen Shahed-136 ha slagit ned i bland annat Kiev och Poltava. Enligt ISW är det första gången på tre veckor som drönaren använts. (svt 221208.) Ryska trupper ska träna i Belarus. Ryska trupper kommer att delta i taktiska övningar i Belarus, enligt det ryska försvarsdepartementet, rapporterar The Guardian. Belarus har uppgett att man inte kommer att gå in i kriget i Ukraina, men president Alexander Lukasjenko har tidigare beordrat landets trupper att inställa sig med ryska styrkor nära den ukrainska gränsen med hänvisning till hot från Kiev och väst. (svt 221208.) Ukraina: Över 1 000 robotar mot elnätet. Över 1 000 missiler och raketer har riktats mot Ukrainas elnät. Det uppger Volodymyr Kudrytsky, vd för nätoperatören Ukrenergo, rapporterar Sky News. "Dessa attacker representerar det största slaget mot ett elnät som mänskligheten någonsin sett. Mer än 1 000 missiler och raketer har avfyrats mot elanläggningar och ledningar, inklusive transformationsstationer," ska han ha sagt enligt Interfax Ukraine. (svt 221208.) Putin: Vi fortsätter bomba energisystemen. Rysslands president Vladimir Putin säger att Ryssland kommer att fortsätta attackera ukrainsk energiinfrastruktur, trots internationell kritik. "Det är en massa bråk om våra attacker mot energiinfrastruktur i ett grannland. Ja, vi gör detta. Men vem startade det?" säger Putin i samband med en ceremoni i Kreml, enligt nyhetsbyrån AFP. Han beskriver attackerna som ett svar på sprängningen av Krimbron, som förbinder den ockuperade Krimhalvön och Ryssland, och som Moskva anklagar Kiev för att ligga bakom. Han anklagar också Kiev för att ha sprängt kraftledningar från kärnkraftverket i Kursk och för att ha stoppat vattenförsörjningen till ryskockuperade Donetsk. "Att inte förse en miljonstad med vatten är att likställa med folkmord," säger Putin. De ryska attackerna mot ukrainsk energiinfrastruktur har resulterat i att miljoner ukrainare saknar el och vatten inför vinterns intåg. (svt 221208.) Ryssland planerar att "befria" annekterade områden. De ryska styrkorna är fortfarande inställda på att lägga beslag på delar av östra och södra Ukraina som Moskva hävdar tillhör Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Enligt Kremls talesperson, Dmitrij Peskov, är Rysslands mål att "befria" de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja. Moskva har tidigare uppgett att man annekterat de fyra regionerna efter att ha hållit så kallade folkomröstningar i september. Västvärlden och majoriteten av FN-länderna har dock fördömt Rysslands påstådda folkomröstning. (svt 221208.) Ryssland stormar Bachmut till fots: "Tar aldrig slut." Mellan 50 och 70 ryska soldater dödas varje dag i försöken att ta kontroll över staden Bachmut i Donetsk i östra Ukraina, uppger ukrainska företrädare för Wall Street Journal. I takt med att det ryska artillerilagret sinar sker ryssarnas offensiver i allt större grad till fots och med stridsvagnar, skriver tidningen. En ukrainsk officer säger att de ryska försöken "aldrig tar slut". "Vi skjuter på dem, då skickar de fler." Striderna omkring staden, som hade drygt 70 000 invånare innan invasionen i februari, har pågått i flera månader och beskrivits som ett blodbad med mycket små framryckningar. Bedömare har tidigare menat att förlusten av soldater är klart större än eventuella vinster för rysk del. Om Ryssland bryter igenom det ukrainska försvaret öppnas vägar mot Slovjansk och Kramatorsk. Omni 221208. Epidemiolog: En miljon kan dö i Kina på några månader. En miljon människor kan dö i covid-19 i Kina inom de närmaste månaderna, beräknar Francois Balloux, epidemiolog vid University College London. I en intervju med SR Ekot varnar han för att situationen i landet snart kan likna den i norra Italien i början av pandemin, där sjukhusen inte kunde hantera det stora patientflödet. Landet lättar nu på sina stenhårda covidregler, men befolkningen har inte tidigare utsatts för viruset och saknar därför immunitet. CNN skriver att människor är både glada och rädda när landet nu byter strategi. Den 30-åriga it-chefen Echo Ding välkomnar skiftet. "Världen förändrades över en natt och det är verkligen otroligt. Det känns som att vi återvänder till ett normalt liv. Det är viktigt för mig för om jag inte får återvända till ett normalt liv snart kan jag bli galen," säger han. En miljon dödsfall är lika många som USA har haft under pandemin. Omni 221209. Ryska raketartillerisystem uppges ställas vid reaktor. Ryska styrkor har installerat flera raketramper på Ukrainas nedstängda kärnkraftverk i Zaporizjzja, uppger ukrainska myndigheter enligt AP. Nu finns en rädsla för att kärnkraftverket kan användas som bas för att skjuta mot ukrainska styrkor samt för att farlig strålning ska spridas. Enligt kärnkraftföretaget Energatom har ryska styrkor placerat flera Grad-raketartillerisystem i närheten av de sex reaktorerna. Det "bryter mot alla villkor för kärn- och strålsäkerhet", varnar Energatom. Experter menar att risken för en härdsmälta minskat kraftigt då alla sex reaktorer stängts, men det finns fortfarande risk för att farlig strålning sprids. Finns en rädsla för att kärnkraftverket kan användas som bas. Omni 221209. Kommentar: Skandal av Putin och Ryssland. Zelenskyj varnar för minor: "Terroristernas dödsfällor." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar i sitt nattliga tal för att kvarlämnade ryska minor kommer att ta flera år att röja undan. "Terroristerna lämnar medvetet kvar så många dödsfällor som möjligt," säger Zelenskyj. Enligt presidenten är mer än 170 000 kvadratkilometer av Ukraina "farligt territorium". Nyligen uppgav Ukrainas inrikesdepartement att omkring en tredjedel av landet är farligt på grund av explosiva objekt, rapporterar Radio Free Europe. Zelenskyj menar att kvarlämnandet av minor kommer bli ett av de viktigaste åtalen mot Ryssland efter kriget. Minorna är ännu värre än robotarna, enligt honom, eftersom robotarna åtminstone går att försvara sig mot. Zelenskyj konstaterar att det utgör en stor fara för civila. Minorna har saktat ner Ukrainas framfart. Zelenskyj hedrade fyra poliser som dog av minor. Kreml: Kriget kan ta slut i morgon om Zelenskyj vill. Kommentar: Ryssland kräver kapitulation av Zelenskyj vilket de vet att han inte kommer att gå med på. Staden Bachmut beskrivs som ett helvete på jorden: "Soldater är kött för Putin." Ryssland är i desperat behov av en seger på slagfältet och i staden Bachmut på frontlinjen har striderna intensifierats rejält de senaste två veckorna, skriver Financial Times. Ukrainska soldater beskriver striderna som de värsta i landet sedan krigsstarten. "Helvetet. Som helvetet," säger officeraren Volodymyr när han beskriver situationen i staden. Ukraina oroar sig nu för att staden, som före kriget hade 70 000 invånare och var känd för sina saltgruvor och sitt mousserande vin, håller på att förvandlas till ett förstört ödeland. Färre än 7 000 människor är kvar i Bachmut, vatten, el och värme är utslaget, den enda trafiken utgörs av ambulanser och torget som en gång fylldes av marknader och människor har närmast förvandlats till ett fort. När tidningen gästade staden i veckan gick det sällan längre än fem sekunder mellan explosionerna, från båda håll. Den ukrainska soldaten Konstantyn säger att ryska soldater skjuts till döds på "löpande band". "För vad? För en meter av vårt land," säger han. "De är bara kött för Putin. Och Bachmut är en köttkvarn." Omni 221209. Xi Jinping besöker Saudiarabien - "vill visa att Kina är tillbaka." Kinas högste ledare Xi Jinping är på besök i Saudiarabien, dag är tredje och sista dagen. "Det har varit en diplomatisk blitz under hösten, det handlar om att visa att Kina är tillbaka på världsscenen", säger Kinakorrespondent Björn Djurberg. Besöket har handlat om olja men även om att Saudiarabien behöver Kinesiska investeringar för att diversifiera sin ekonomi. SR 221209. Japan, Storbritannien och Italien tar fram stridsflyg. Japan, Storbritannien och Italien ska tillsammans utveckla nästa generations stridsflygplan, meddelar länderna i ett uttalande enligt AFP. Animerade bilder visar de strömlinjeformade planen flyga över London, Rom och Japans högsta berg Fuji. Det ska stå klart 2035 och i framtiden kan även fler allierade omfattas i planerna, däribland USA och länder i Europa. Tanken är att det "ambitiösa projektet kommer att öka vår avancerade militära kapacitet och tekniska övertag" i en tid då hot och aggression ökar världen över, heter det. Det är fortfarande oklart vad projektet kommer att kosta. Omni 221209. Kommentar: Många år till år 2035. Många krig kan ha utkämpats innan dess, inklusive ett tredje världskrig. Kremlkritiker döms till fängelse för att ha spridit "falsk information" om Butja. Den ryske oppositionspolitikern och Kremlkritikern Ilja Jasjin har dömts till åtta och ett halvt års fängelse för att ha spridit vad Ryssland kallar för falsk information om armén, rapporterar Reuters. 39-åringen greps i somras efter att i en Youtubevideo kommenterat bevis på att ryska styrkor begått krigsbrott i Butja, i närheten av Kyiv. Han uttryckte även tvivel över de ryska påståendena om att Ukraina fabricerat bevisen som en "provokation" och kallade dödandet av civila för en massaker. Ilja Jasjin har varit en av de främsta oppositionsledarna i Ryssland sedan massprotesterna mot president Vladimir Putin 2011–2012. Regimkritikern Aleksej Navalnyj, som sedan februari 2021 sitter fängslad i ett högsäkerhetsfängelse i Ryssland, fördömer domen och kallar den "skamlös och lagstridig". Jasjin ropade i rätten: "Var inte rädda för dessa skurkar! Ryssland kommer att bli fritt." Det är oklart om fängelsestraffet inkluderar den tid han redan tillbringat i fängelse. Navalnyj: "Det här är ett ännu ett skäl till att vi måste kämpa och jag hyser inga tvivel om att vi vinner i slutändan." Bakgrund Ilja Jasjin.
Omnii 221209. Kommentar: Ilja Jasjin är en av få icke korrupta politiker i Ryssland som vågar säga sanningen likt Navalnyj gjort och gör. Ilja Jasjin född 29 juni 1983 i Moskva, är en rysk liberal politiker och aktivist, en av ledarna för Partiet för folkets frihet (RPR-PARAS) och oppositionsrörelsen Solidaritet. Putin vill se avtal innan Ryssland lämnar Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin säger att det "måste komma till ett avtal" innan han avslutar det han kallar "militärinsatsen i Ukraina", rapporterar AFP. Putin utvecklar inte vad ett sådant avtal skulle innehålla. "Jag har sagt flera gånger att vi är redo för att sluta ett avtal," säger Putin på en pressträff i Kyrgyzstan. Ukraina har flera gånger avfärdat Moskvas avtal. President Volodymyr Zelenskyj säger att han inte tänker tumma på Ukrainas självständighet. För några veckor sedan presenterade han ett program med tio punkter som han vill se uppfyllas innan fred kan slutas. I programmet vill Ukraina bland annat att Ryssland ställs till svars för krigsbrott, att Ryssland lämnar hela Ukraina och att de betalar för de skador de orsakat i landet. Putin hintar om att han vill ha säkerhetsgarantier från väst. Putin hotade även omvärlden och sa att länder som attackerar Ryssland med kärnvapen kommer "utplånas från jordens yta". Omni 221209. Kommentar: Putin verkar vara bekymrad nu. Men han har själv ställt till det och Ukrainas krav är berättigade rent folkrättsligt. Storbritannien: Ryssland försöker skaffa vapen från både Iran och Nordkorea. Det befarar Storbritannien enligt FN-ambassadör Barbara Woodward, rapporterar Reuters. "Vi är nästan säkra på att Ryssland söker militärt stöd från Nordkorea," säger hon. Om vapenleveranserna från Iran säger hon att Ryssland bland annat försöker få tag på hundratals ballistiska robotar och att de vill ge militärt stöd i utbyte. Woodward säger att Ryssland vänder sig till länder med sanktioner då de ryska vapenlagren antagligen börjar sina. Woodward: Nästan helt säkra på att de vänder sig till stater med sanktioner. Erbjuder Iran militärt och tekniskt stöd i utbyte. Enligt norska NTB skulle det vara ett internationell brott att köpa vapen från Nordkorea. Omni 221209. Kommentar: Ryssland försöker påverka opinionen och vinna tid med snacket om ett avtal när det hela tiden är krig de är inriktade på. 67 journalister dödade i tjänst i år - flest i Ukraina. Hittills i år har 67 journalister dödats i tjänsten, enligt den internationella journalistfederationen IFJ:s sammanställning. Tolv av dem dödades i Ukraina, vilket är fler än i något annat land i år, och det var under krigets första kaotiska veckor. Många journalister dödades också i Mexiko, som nu anses vara det farligaste landet för reportrar utanför en krigszon. I fjol rapporterades 47 döda journalister, enligt IFJ. Även antalet fängslade journalister ökar också. 375 journalister sitter bakom galler på grund av sitt arbete, varav flest i Kina med Hongkong inräknat, Myanmar samt i Turkiet. Omni 221210. Ukraina söker efter ryska kollaboratörer i Cherson. Bara veckor efter att Ukraina återtagit Cherson från de ockuperande ryska styrkorna pågår arbetet med att leta efter kvarblivna kollaboratörer för fullt. Hittills har över 130 personer gripits, rapporterar AFP. "Vissa personer bodde här i mer än åtta månader, och arbetade för den ryska regimen. Men vi har information och dokument om dem allihop," säger den regionala guvernören Jaroslav Janusevytj. Både guvernören och den lokala polisen berättar att Chersonborna har varit till stor hjälp när det gäller att identifiera kollaboratörer. Pavel, 40, säger att alla behöver hjälpas åt att gripa dem som arbetat för Ryssland. Det pågår flera kampanjer för att samla in information om misstänkta kollaboratörer. Omni 221210. Ukraina förbereder inför nya attacker mot kraftverk Ryssland har de senaste två månaderna avfyrat fler än 1 000 robotar och drönare i syfte att slå ut kraftverk och annan energiinfrastruktur i Ukraina, rapporterar CNN. "Det finns inte ett enda värmekraftverk i Ukraina som inte har skadats av attackerna," säger Volodymyr Kudrytskji, chef för Ukrainas statliga nätoperatör Ukrenergo. Ukraina rustar nu inför nya attacker samtidigt som vinter gör allt betydligt svårare, menar energiminister Herman Halusjtjenko. Bland annat arbetar man med att bygga upp lager med materiel för att tekniker snabbare ska kunna återställa kraftnätet vid nästa attack. Zelenskyjs medarbetare: "Inget energisystem i världen har upplevt det vi upplever." Omni 221210. Vladimir Putin antyder ändrad kärnvapendoktrin. Vladimir Putin öppnar, för andra gången på en vecka, för att Ryssland kan komma att ändra sin kärnvapendoktrin att inte vara de första att använda kärnvapen i en konflikt, rapporterar CNN. Presidenten syftar i ett tal i Kyrgyzstan på möjligheten att utföra en förebyggande kärnvapenattack i avväpnande syfte, något han menar ingår i USA:s doktrin. "Så om vi pratar om den här avväpnande attacken, då kanske vi ska fundera på att anta den bästa praktiseringen hos våra amerikanska partners och deras idéer för att skydda sig. Vi bara funderar på det," säger han. Bidenadministrationen uppger att Ryssland har varnats för att använda kärnvapen på den högsta nivå det går. Det är andra gången på tre dagar som Putin uttalar sig om möjligheten att använda kärnvapen.
Omni 221210. Kommentar: Putin och hans gelikar ljuger så mycket så att de börjar mer och mer tappa verklighetsuppfattningen och då blir man farlig och kan göra ödesdigra misstag. USA: Ryssland och Iran i "fullt försvarspartnerskap". Ryssland och Irans relation är nu att se som ett fullfjädrat försvarspartnerskap, säger John Kirby, talesperson för Pentagon, till BBC. "Iran har blivit Rysslands främsta militära stödjare. Människor i Ukraina dör som ett resultat av Irans agerande," säger Kirby. Ryssland får drönare av Iran att använda i kriget mot Ukraina och i gengäld får den iranska regimen militär- och teknisk support, hävdar Storbritanniens utrikesminister James Cleverly. Enligt honom handlar det om hundratals drönare som skickats till Ryssland. Cleverly: "Ländernas relation hotar den globala säkerheten." Omni 221210. Ukraina: Putin gör det omöjligt att fredsförhandla. Tiden för att förhandla om fred i Ukraina är ännu inte här - och "anledningen till det är president Vladimir Putin", säger utrikesminister Dmytro Kuleba i en gruppintervju i Kyiv enligt TT. Samtidigt kommer han med ett villkor. Ukraina kommer inte att acceptera att man inte talar om kriget för vad det är, menar han. "Försök inte med argumentet: 'Jag försöker lösa detta och kan därför inte kalla en spade en spade, jag måste vara neutral.'" Han upprepar även tidigare ukrainska protester mot att påven talat om att det är en förenkling att dela upp kriget i det onda och goda. "Glöm inte att det är Ryssland som är anfallaren och Ukraina offret," säger han. Omni 221210. Fredspristagare: Putins krig är "galet och olagligt." Årets nobelpristagare av fredspriset anklagar Vladimir Putin för att bedriva ett "galet och olagligt" krig i Ukraina, skriver AFP. Uttalandet av chefen för den ryska organisationen Memorial, Jan Rachynskij, kommer i samband med att han mottar priset i Oslo. Under Putin kallas "motstånd mot Ryssland för ’fascism’"- och det har blivit "den ideologiska motiveringen för det vansinniga och kriminella angreppskriget mot Ukraina", säger han i sitt tacktal. Samtidigt säger Oleksandra Matviytsyuk, som representerar den ukrainska organisationen Center for Civil Liberties, att Ukraina inte kan nå fred genom att "lägga ner vapnen". Även den belarusiske aktivisten Ales Bialiatski är vinnare av årets fredspris. Eftersom han sitter i fängelse representeras han av sin maka Natallia Pintsyuk. Ceremonin hålls i Oslo. Omni 221210. Kommentar: Sant. Putins krig mot Ukraina är helt olagligt. Ryska militärflyg kraschar - misstänks vara resultat av västs sanktioner. Åtminstone sju ryska militärflygplan har kraschat under förbryllande omständigheter i höst. Detta enligt uppgifter till den ryska oberoende sajten The Insider som DN hänvisar till. I oktober kraschade ett militärflygplan i staden Jejsk. Händelsen fångades på film och enligt The Insider ska 15 personer har dött i olyckan. Experter tror att västs sanktioner mot Ryssland försvårar landets möjligheter att underhålla sina flygplan. "Ryssland har mycket duktiga och innovativa tekniker och mekaniker, så de tenderar att hitta nödlösningar och genvägar som inte alltid lever upp till säkerhetsföreskrifter," säger överstelöjtnant Peter Lidén till DN. Amerikansk ingenjör: Sanktioner urlakade importen av utrustning och ströp ryska satsningar. Sedan kriget början har 12 ryska plan kraschat. Ryssland avfärdar att sanktioner ska vara orsaken till krascherna. Omni 221210. Zelenskyj: 1,5 miljoner utan ström efter drönarattack Fler än 1,5 miljoner människor är utan ström i ukrainska Odesa, efter attacker med iranska kamikazedrönare. Det uppger presidenten Volodymyr Zelenskyj, rapporterar AFP. Enligt de lokala energimyndigheterna kan reparationerna efter fredagens attacker ta veckor eller månader att genomföra. I nuläget har endast "kritisk infrastruktur" så som sjukhus tillgång till ström, uppger en talesperson för den ukrainska regimen. Totalt ska 15 drönare ha använts i attacken, varav tio sköts ner, enligt det ukrainska flygvapnet. I måndags besköts Ryssland infrastruktur på flera håll i Ukraina. Tankesmedja: Kan tyda på att Ryssland fått en ny drönarleverans. Omni 221211. Ryska soldater flyr sina poster efter bakslaget - Putin hotar om bestraffning i sms: "Avrättar." Nu skickar president Vladimir Putin ut varnings-sms för att undvika fler avhopp. "De som kommer fram till Ukraina och inte vill strida stämplar vi som desertörer. Sedan avrättar vi dem," sa Wagnergruppens Jevgenij Prigozjin. Det är den ryske befälhavaren Viktor Sevalnev som får stå till svars för avhoppen bland de ryska soldaterna i Ukraina. Hans soldater stationerade i Luhansk flyr i massor. Soldaterna uppges lämna sina poster och söka skydd i Ukraina. Enligt den ryska tidningen The Insider ska Viktor Sevalnev i ett samtal till sin fru ha meddelat att han får skulden för avhoppen - för det ska han skjutas. Hans sista meddelande till frun var en vädjan. "Skicka inte hit mer folk, det räcker. De vill döda alla," sa han enligt The Insider. Fem dagar senare ska Sevalnev ha dödats med en slägga, något som ryska Kreml förnekar. Enligt dem dog han av granatsplitter, skriver Aftonbladet. Viktor Sevalnev var befälhavare för Rysslands 7:e motoriserade skyttebrigad, stationerad i Luhansk. Han ska ha varit en del av den ökända Wagnergruppen som ägs och styrs av Jevgenij Prigozjin. Wagnerchefen ska tidigare i september sagt följande om soldater som lämnar: "De som kommer fram till Ukraina och inte vill strida stämplar vi som desertörer. Sedan avrättar vi dem," sa han i en video enligt Aftonbladet. Även han förnekar att Ryssland dödat befälhavaren trots de hårda orden i videon från september. Människorättsorganisationen Gulagu.net och representanten Vladimir Osechkin tvivlar dock på att Sevalnev dog av slumpen. Vladimir Osechkin tror att Sevalnev avrättades för att hans soldater övergett sina poster. Han jämförde situationen med det som hände den avhoppade legosoldaten Jevgenij Nuzhin, 55. Han filmades när han slogs ihjäl med en slägga efter att ha lämnat sin post. För att inte drabbas av fler avhopp har Ryssland nu skickat ut sms till styrkorna i Luhansk-regionen. Smsen ska vara varnings-sms som informerar soldaterna om att de som deserterar, alltså lämnar sina militära poster, kan bestraffas. Hittills har över 10 000 ryska soldater dödats i Ukraina, enligt nya siffror från BBC Russia och den oberoende ryska sajten Mediazona. Medierna har kunnat fastställa namnen på 10 002 ryska militärer som mist livet i Ukraina, skriver Expressen. En mycket liten del av de som dödats kommer från storstäder. Majoriteten är soldater som kallats in från avlägsna delrepubliker och regioner. Många av dem är etniska minoriteter. Det finns dock inte säkra siffror på hur många som dött. Enligt granskningen är dödssiffran troligtvis mycket högre är 10 000. msn 221211. Omni 221210. Granskning: Över 10 000 ryska soldater har stupat. Över 10 000 ryska soldater har dött i striderna i Ukraina, rapporterar BBC Russia som analyserat öppna källor tillsammans med den oberoende ryska sajten Mediazona. Totalt har de fastställt namnen på 10 002 ryska militärer genom att bland annat söka på minnesord i sociala medier samt besöka kyrkogårdar. Däremot tros antalet faktiskt döda i striderna vara betydligt fler. De flesta av de döda kommer från avlägsna delrepubliker och regioner, enligt granskningen. 15 procent var någon typ av officer. Det finns ingen officiell statistik på antalet döda ryska soldater i Ukraina. Senast Kreml presenterade någon siffra var i september då försvarsminister Sergej Sjojgu uppgav att 5 937 dött. Ukraina menar snarare att omkring 100 000 ryska soldater dött i kriget. 428 av de dödade kom från Krasnodar kraj medan 54 kom från Moskva. 15 procent - eller 1 509 av de 10 002 bekräftat döda - var någon typ av officer i Ukraina. Amerikansk general: Omkring 100 000 ryska soldater borde ha dödats och skadats - och lika många ukrainska. Ukraina uppger att nästan 94 000 ryska soldater dött. Omni 221211. 50 000 möjliga krigsbrott: "Ryssarna hade möjlighet att inte skjuta 28-årig man." Ryska soldater misstänks ligga bakom över 50 000 krigsbrott i Ukraina. I ett längre reportage försöker amerikanska NPR lösa ett: mordet på den ukrainske 28-åringen Oleksandr Breus. Oleksandr Breus hittades död bredvid sin sprängda bil den 28 februari, omkring 80 kilometer nordöst om Kyiv. Han hade civila kläder, det fanns inga tecken på att han var beväpnad och hans bil körde i riktning mot Kyiv vilket innebar att han var på väg bort från de ryska styrkorna. "Det är ett väldigt tydligt krigsbrott. De hade en möjlighet att inte skjuta," säger utredaren Vadym Prymachok. NPR hittar ett ögonvittne som bekräftar att han sköts av en lång man med en automatkarbin som stod omkring 50 meter bakom honom. I jakten på förövarna lyckas man till slut hitta 50 personer varav en av dem ligger bakom mordet, men närmare än så går det inte att komma. Däremot går det att åtala den ansvarige: officeren, skriver NPR. Den internationella brottmålsdomstolen tar sig däremot inte an denna typen av brott, utan ICC fokuserar på högt uppsatta befälhavare. Det innebär att de flesta av offren mest sannolikt aldrig kommer att få upprättelse. tredarna som jobbar med krigsbrott är överbelamrade med arbete. Omni 221211. Kina drar in spårningsapp i ny restriktionslättnad. Den kinesiska regeringen uppger att man kommer dra tillbaka en app som spårar inrikes resor i en ny lättnad av covid-19-restriktionerna, rapporterar AFP. Appen, som spårar användares mobilsignaler för att upptäcka om de vistats i ett högriskområde, kommer att stängas ner klockan tolv på tisdagen, lokal tid. Den har varit en central del i den nolltoleransstrategi mot covid-19 som Kina nu gradvis överger. Miljontals har tvingats använda appen för att få den gröna symbol i mobilen som möjliggjort resor mellan provinser och tillträde till vissa evenemang och allmänna platser. Användare i sociala medier: "Slutet på en era - konserter, här kommer jag!" Många lägger upp skärmdumpar på sin sista inloggning.
Omni 221212. Sverige skänker ytterligare 600 miljoner till Ukraina. Sverige bidrar med ytterligare 600 miljoner kronor i stöd till Ukraina, säger biståndsminister Johan Forssell (M) till SVT Nyheter. Detaljerna om paketet ska presenteras på luciadagen i samband med en europeisk givarkonferens, men enligt Forssell ska pengarna gå till den långsiktiga återuppbyggnaden av landet. "Det handlar om att bygga upp skolor som förstörts, sjukhus, infrastruktur och jordbruk. Både för att lindra nöden och för att stärka Ukrainas motståndkraft så att de orkar fortsätta stå emot invasionen," säger Forssell. Enligt regeringens hemsida har Sverige hittills bidrag med runt 5,2 miljarder kronor i humanitärt och militärt stöd, skriver SVT. Omni 221212. Ukraina: Wagnerhögkvarter träffat i artilleriattack. Den ryska paramilitärgruppen Wagners högkvarter i ukrainska Melitopol har träffats av Ukrainas Himarsraketer. Det uppger flera ukrainska källor enligt The Guardian. "Det handlar om enorma förluster," säger Luhanskregionens guvernör Serhij Hajdaj till Kyiv Independent. Enligt vittnen på platsen ska tio explosioner ha hörts, men några av dessa tros komma från Rysslands luftvärnssystem. Wagnergruppen är ett ökänt privatägt förband med täta kopplingar till Moskva. De har gjort sig kända för sin brutalitet och misstänks ligga bakom krigsbrott i Ukraina men också i Afrika och Syrien. Filmklipp från platsen visar hur döda kroppar ligger bland bråten. Wagnergruppen ska ha använt ett hotell som sitt högkvarter i staden.Melitopol anses vara viktigt för Ukrainas försvar.
Omni 221212, ISW: Helt osannolikt att Belarus går in i Ukraina. Ryska myndigheter går kontinuerligt ut med information om att belarusiska styrkor kan komma att delta i invasionen av Ukraina - men det är "enormt osannolikt", enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW). Ett sådant intåg skulle därtill bara tillfälligt hålla ukrainska styrkor borta från fronten på grund av Minsks "extremt begränsade stridsförmåga", skriver ISW. "Kremls försök att pressa Belarus att stödja den ryska offensiven i Ukraina är del av ett långsiktigt försök att stärka kontrollen över Belarus." Lukasjenko har tidigare sagt att ländernas arméer "strider som en". Omni 221212. Ryska krigsvägrare uppges misshandlas och låsas in. Flera rapporter från Ukraina indikerar att ryska soldater som vägrar strida blir misshandlade och inlåsta i källare, rapporterar BBC. Pappan till en officer berättar för kanalen att hans son skenavrättades och blev slagen blodig med en pistol. Mamman till en löjtnant säger att sonen fängslades när han vägrade "leda sina män till en säker död". Elena Popova vid MCO, en organisation för ryska vapenvägrare, säger att soldater som vapenvägrar ofta gör det för att de sett mer än sin beskärda del av strider vid fronten - men också på grund av behandlingen de får utstå. "De ligger i skyttegravarna, frusna och hungriga, och när de kommer tillbaka bara skriker och svär deras befälhavare åt dem."
Soldatpappa: "Han sa att det var rätt att åka - jag sa att han är en zombie." Ryssar ombes att skänka musikinstrument till armén för att stärka stridsmoralen. Nationalistbloggare: Vissa soldater är missnöjda med befälhavarna.
Omni 221212. Putins propagandamaskin ändrar tonen mot Ukraina. President Vladimir Putins löfte om en snabb invasion av Ukraina har inte gått enligt plan, vilket tvingar hans propagandamaskin att ändra sin ton. CBC:s Terence McKenna, med hjälp av den ryska 1420 YouTubern Daniil Orain, undersöker hur den förändringen av meddelanden återkommer över landets landsbygdsområden. CBC News 221212 You tube 9:53. Ryssland blockerade 5 000 sajter i veckan under 2022. Under 2022 har i genomsnitt 4 900 hemsidor i veckan blockerats i Ryssland, enligt en rapport från den ickestatliga organisationen Roskomsvoboda. Det skriver Moscow Times. Enligt organisationen är runt 640 000 hemsidor i dagsläget blockerade, varav 138 000 sedan invasionen. Skattemyndigheten står för klart flest statliga blockeringsordrar - 47 procent - följt av federala åklagare med elva procent. It-experter uppger att ryska myndigheter blir allt mindre transparenta i sitt agerande online - tidigare i december gav it-tillsynsmyndigheten Roskomnadzor det federala åklagarkontoret tillstånd att undanhålla information om sina beslut. Enligt Roskomsvoboda har det federala åklagarkontoret slutat dyka upp i deras övervakningssystem. Novaja Gazeta, det sista stora oberoende mediehuset, blockerades förra månaden Omni 221212. Zelenskyj: Strömavbrott är Rysslands sista hopp. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Rysslands attacker mot landets elnät inte kommer upphöra, rapporterar Reuters. "Rysslands plan är fortfarande strömavbrott, det är terroristernas sista hopp. Så länge de har robotar, vilket de har, måste ni ta militärens varningar på allvar," säger han i sitt nattliga tal. De senaste månaderna har Ryssland intensifierat sina attacker mot Ukrainas infrastruktur för el, vatten och värme. I Odesa-regionen, där det på vintern kan bli tio minusgrader kallt, är 1,5 miljoner människor utan ström och skadorna väntas ta tre månader att reparera. Säger att pauserna i de ryska attackerna bara är ett tecken på att de laddar om. Boende i Odesa uppmanas att lämna regionen under vintern. Zelenskyj ber återigen väst att skicka avancerade vapensystem. Omni 221212. Indien och Kina rök ihop i omstridd gränsregion. För första gången på två år har indiska och kinesiska styrkor hamnat i konflikt vid den omstridda landgränsen i Himalaya, rapporterar CNN. Soldater på båda sidor ska ha ådragit sig lindriga skador i sammandrabbningen. Det är oklart hur. Enligt ett uttalande från det indiska försvarsdepartementet höll befälhavare från båda sidor ett möte kort efteråt för att diskutera incidenten. Det hela utspelade sig vid den så kallade "faktiska kontrollinjen", ett gränsområde i den nordostliga indiska delstaten Arunchal Pradesh som Kina gör anspråk på. Gränskonflikten har pågått sedan 1960-talet. 2020 dödades 24 soldater i slagsmål i området. Den senaste sammandrabbningen ska ha skett den 9 december. Omni 221213. EU enigt om storlån till Ukraina - Ungern lyfter veto. EU ger slutligen klartecken för ett lån på 18 miljarder euro till Ukraina, rapporterar TT sent på måndagskvällen. Tidigare har Ungern blockerat lånet genom veto, men landet ger nu grönt ljus i utbyte mot lättnader i de bestraffningar EU utfärdat mot Ungern för att landet bedöms ha agerat otillräckligt i frågor om korruption och bedrägerier. Ett tidigare förslag om att 65 procent av Ungerns EU-bidrag skulle frysas revideras genom överenskommelsen ner till 55 procent. Ungern får också tillgång till 5,8 miljarder euro från EU:s coronafond, på villkor att landet lever upp till vissa villkor. Uppgörelserna slöts vid ett extramöte i Bryssel med EU-ländernas ambassadörer. Ungerns valuta har fallit kraftigt under förhandlingarna. Ungern måste genomföra 27 reformer för att få ta del av pengarna i fonden. Länderna enades också om en ny bolagsskatt. Omni 221213. Storbritannien: Kreml-oro bakom inställd pressträff. På måndagen meddelade Kremls talesperson Dmitrij Peskov att president Putin ställer in sin traditionsenliga, årliga maraton-pressträff inför nyår. Även om frågorna nästan garanterat brukar godkännas på förhand har beslutet sannolikt att göra med ökad oro för den tilltagande antikrigsstämningen i Ryssland, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. "Kreml-toppar är med största sannolikhet extremt känsliga för risken att ett evenemang där Putin deltar kapas av icke sanktionerade diskussioner om ’den särskilda militäroperationen’." Omni 221213. Kommentar: Det finns väl inte en enda positiv nyhet att berätta för folket efter nästan ett år av ett självförvållat krig. Zelenskyj uppmanar G7 att skicka vapen och gas. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vädjar till G7-länderna om att skicka vapen och gas för att hjälpa landet genom krigsvintern, rapporterar AFP. Under en videokonferens bad presidenten om "runt två miljarder kubikmeter" naturgas, moderna stridsvagnar och långdistansrobotar. Han tillägger att Ryssland fortfarande har övertaget vad gäller artilleri och robotar. "Denna kapacitet hos ockupationsmakten ger bränsle åt Kremls arrogans." Många ukrainare tvingas genomlida minusgrader utan el och värme. USA: Ryssland har börjat använda 40 år gammal ammunition. Omni 221213. Belarus inleder blixttest av stridsberedskapen. Belarus har inlett ett oannonserat blixttest av sina styrkors stridsberedskap, uppger försvarsdepartementet enligt Reuters. "Trupper ska röra sig till anvisade områden så snabbt som möjligt, ta fram sin tekniska utrustning, organisera skydd och försvar och upprätta broar över floderna Neman och Berezina." Det är oklart om det finns något särskilt skäl till testet. Kreml har ofta antytt att belarusiska styrkor kan komma att gå in i Ukraina - men enligt den amerikanska tankesmedjan ISW är det "enormt osannolikt" att det skulle ske. Blockerar även vissa allmänna vägar. Omnii 221213. Fem kineser svårt skadade i Kabul - IS tar ansvar. Ett flertal kineser skadades, varav fem allvarligt, i måndagens hotellattack i Afghanistans huvudstad Kabul. Det säger Yu Ming Hui, chef för affärskomplexet China Town i staden, till Reuters. "Fem av dem ligger på akutavdelning, och 13 eller 14 har ytliga skador." Enligt AP har IS tagit på sig attacken, då flera beväpnade män tog sig in på ett hotell som är populärt bland kinesiska affärsturister. Vittnen hörde skott och smällar, och lågor och rök sågs stiga från hotellet. Flera personer ska ha flytt genom att hoppa ut från fönster. Ett 30-tal kineser befann sig på hotellet vid attacken. IS: Hotellet attackerades då det ägs av "Kommunistkina". Alla tre gärningsmän dödades av talibanernas säkerhetsstyrkor. Omni 221213. USA skickar utrustning till Ukrainas ansatta kraftnät. USA har för första gången skickat kraftnätsutrustning till Ukraina, rapporterar Reuters. Detta för att stödja Ukrainas energiinfrastruktur som är hårt ansatt av intensifierade attacker av Ryssland. Den första försändelsen är värd omkring 13 miljoner dollar. Ytterligare två leveranser kommer att skickas under veckan, uppger en källa för Reuters. Ryssland har sedan oktober genomfört omfattande attacker mot Ukrainas infrastruktur för elöverföring och uppvärmning. Enligt Kyiv syftar attackerna till att skada civila. Stödet ska totalt handla om utrustning värd 53 miljoner dollar. Rysslands senaste attacker har lämnat miljontals personer utan el och värme. Omni 221213. Ukraina: IAEA skickar ut permanenta säkerhetsteam. FN:s kärnenergiorgan IAEA kommer att placera ut permanent säkerhetspersonal på ukrainska kärnkraftverk, inklusive det ryskkontrollerade Zaporizjzja, uppger Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal enligt AFP. "Uppdraget är att säkra kraftverken och dokumentera alla försök till extern påverkan, i synnerhet beskjutning från de ryska angriparna," säger han i ett uttalande på sociala medier efter möte med IAEA-chefen Rafael Grossi. Omni 221213. Ryssland nekade Zelenskyjs förslag: "Ny realitet." Ryssland har nekat ett fredsförslag från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som innefattande ett tillbakadragande av ryska trupper från ukrainsk mark till jul, rapporterar Reuters. Kremls talesperson Dmitrij Peskov upprepade det ryska narrativet om att regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson numera tillhör ryska federationen, med hänvisning till de "folkomröstningar" som dömts ut av omvärlden. "Utan att ta hänsyn till denna nya realitet är inga typer av framsteg möjliga." Han tillägger att det "inte kommer på fråga" att Ryssland drar tillbaka sina trupper före årsskiftet. Omni 221213. Kommentar: Ryssland vill inte ha fred, Ryssland vill ha delar av Ukraina. Bro skadad i Melitopol - viktig för ryssarna. Ukrainska styrkor har skadat en viktig vägbro över floden Molotjna vid Melitopol i södra Ukraina, en stad som är ett centralt mål för Kyiv, rapporterar The Guardian. Videoklipp uppges visa hur två pelare skadats, vilket gör brospannet instabilt och osäkert för tunga militära fordon. Det ökade ukrainska trycket på staden, som varit ryskockuperad sedan i mars, tycks följa ett liknande mönster som under återtagandet av Cherson. Även då riktade ukrainska styrkor in sig på de ryska truppernas transportleder. När ukrainska styrkor nu tagit sig över på den östra sidan av floden Dnipro ses Melitopol som ett viktigt mål att återta i landets södra delar. Melitpol är en logistisk knutpunkt. Omni 221213. En miljard euro utlovas till Ukraina vid konferens. Runt en miljard euro har utlovats i stöd till Ukraina vid en nödhjälpskonferens i Paris, uppger Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna enligt Reuters. Det är klart mer än de 800 miljoner euro som Ukrainas president Zelenskyj bad deltagarna om för att landet ska klara krigsvintern efter de omfattande ryska infrastrukturattackerna. Representanter för en rad allierade länder samlades i Paris på tisdagen på inbjudan av den franske presidenten Emmanuel Macron. Pengarna är avsedda för att reparera infrastruktur. Omni 221213. USA nära beslut att skicka Patriot till Ukraina. Vita huset är i slutfasen för planeringen av sitt nästa militära stödpaket till Ukraina. Källor uppger för både CNN och AP att paketet väntas innehålla luftvärnssystemet Patriot. Patriot är ett avancerat luftvärnssystem som Ukraina länge har efterfrågat. Systemet har en god förmåga att skjuta ner ballistiska robotar. CNN skriver att systemet skulle vara det mest effektiva som hittills har skickats till Ukraina och att det även skulle vara ett skydd för Natos europeiska luftrum. Enligt kanalens uppgifter kan systemet anlända till Ukraina snabbt efter att avtalet undertecknats. Oklart hur många som ska skickas till Ukraina.
Omni 221213. Kommentar: Hur många borde vara hemligt. Analytiker: Fortsatt stöd för Putin i Ryssland. Häromdagen kom beskedet att Rysslands president Vladimir Putin ställer in sin årliga presskonferens som brukar hållas i december varje år. Ingen förklaring har getts men det spekuleras i att det beror beror på de ryska motgångarna i ukrainakriget. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, säger i Aktuellt att kan vare en medveten förflyttning från Putins sida: "Jag tror han är rädd att säga så mycket mer än han tidigare kunnat göra i de korta klippen där han kan framstå som lite stöddig och ge en kort talepunkt . Att lägga ut texten om vad Ryssland egentligen håller på med i Ukraina verkar han inte vara beredd att göra." Putin har den senaste tiden väckt förvåning när han under framträdanden erkänt att vissa problem uppstått under den ryska mobiliseringen och att den "militära specialoperationen" kan ta längre tid än man tidigare sagt. Men enligt Ingvarsson bör Väst inte övertolka det som utspelar sig. Även om opinionsmätningarna från Ryssland inte går att lita på har presidentens krig sannolikt fortsatt stöd från landets befolkning. "Men i november har vi också sett att allt fler vill se någon form av fredsprocess. Och det kan man väl ändå se som en försiktig signal." Samtidigt har repressionen mot krigets kritiker blivit allt hårdare, menar Ingvarsson. (svt 221213.) Analyser: Putin tycks inse gigantiska misslyckandet. För första gången sedan 2005 ställer Vladimir Putin in sin maratonlånga presskonferens som vanligtvis varar i flera timmar. Han skrotar dessutom det tillfälle där ryssar får ringa in och ställa frågor till presidenten. DN:s Anna-Lena Laurén skriver att Putin friviligt ställer in två "viktiga arenor för propaganda". "Varför väljer Putin att ducka? Han skulle ändå inte få några kritiska frågor om det misslyckade anfallskriget mot Ukraina", skriver hon. Hon skriver att det är svårt att inte få intrycket att även Putin inser vad kriget i Ukraina är: "Ett gigantiskt misslyckande". The Guardians Andrew Roth skriver också en analys på samma ämne. Han noterar att Putin även ställt in sitt årliga nyårsmottagande. "Ett beslut som påverkats av att ingen vill fira när Rysslands krig i Ukraina inte har gått enligt planen," skriver han. Anna-Lena Laurén: Putin avstår från sina två viktigaste shower. Omni 221213. Nya attacker mot Kyiv - Ukraina: Sköt ner drönare. Fem byggnader har skadats efter en rad explosioner i den ukrainska huvudstaden Kyiv på onsdagsmorgonen, skriver AP. Enligt borgmästaren Vitalij Klytjko har det centrala distriktet Sjevtjenkivkij attackerats, rapporterar Reuters. I området finns bland annat myndighetsbyggnader, kulturinstitutioner och universitet. President Volodymyr Zelenskyj säger i ett kort videouttalande att "terroristerna" avfyrat 13 Irantillverkade drönare men att samtliga avvärjdes av det ukrainska luftförsvaret. Vittnen: Flyglarmet ljöd under 20 minuter. Omni 221214. Europol: Ledare för rysk penningtvättliga gripen. Spanska myndigheter har "vidtagit åtgärder" mot ett kriminellt nätverk som tvättat pengar för ett värde av 219 miljoner euro. Det uppger Europol i ett pressmeddelande. En grupp ryska individer har identifierats och en person med en ledande roll har gripits på Kanarieöarna. Därtill har 75 fastigheter beslagtagits över hela Spanien för ett sammanlagt värde av 25 miljoner euro. Pengarna har enligt Europol kopplingar till det så kallade Magnitskij-fallet. Den ryske revisorn och visselblåsaren Sergej Magnitskij dog i ryskt fängelse 2009 efter att ha avslöjat massiva skattebedrägerier utförda av ryska tjänstemän. Pengarna har satts in på europeiska bankkonton och sedan skickats till Spanien där de använts för att köpa fastigheter Omni 221214. Amerikansk medborgare del av ny fångutväxling. En amerikansk medborgare och 64 soldater i den ukrainska armén har släppts i en ny fångutväxling med Ryssland, rapporterar flera medier med hänvisning till officiella ukrainska uttalanden. Amerikanen, Suedi Murekezi, ska enligt ryska statliga medier varit frihetsberövad för att ha deltagit i "antiryska protester" och för att ha uppviglat till "etniskt hat". Enligt NBC greps han i Cherson i juni, som då var under rysk kontroll. Sedan dess har Ukraina åter tagit kontroll över staden. Flera av de frisläppta ukrainska soldaterna uppges ha deltagit i strider kring staden Bachmut i östra Ukraina. Omni 221214. Rysk desertör ingick i ökänd enhet: "Finns galningar som njuter av att döda." Nikita Chibrin minns fortfarande synen av de två ryska soldater som sprang iväg efter att ha våldtagit en mamma och hennes dotter i närheten av enhetens utplacering nordväst om Kyiv i mars. "Befälhavaren ryckte på axlarna när han fick höra om våldtäkterna. De anklagade männen misshandlades men straffades aldrig fullt ut för sina brott," berättar han i en intervju med CNN. Chibrin deserterade från den ryska armén i september och flydde till Europa via Belarus och Kazakstan. Innan det hade han ingått i den ryska militärenhet som anklagats för krigsbrott efter de hänsynslösa framryckningarna i städerna Butja och Borodjanka. Han berättar att enheten hade fått direkta order om att mörda alla som kunde dela information om soldaternas positioner, oavsett om det rörde sig om militär eller civila. "Om någon hade en telefon så fick vi skjuta dem," berättar han och fortsätter: "Det finns galningar som njuter av att döda. Sådana galningar dök upp där." CNN har sökt ryska utrikesdepartementet för en kommentar men inte fått svar. Ryska soldater misstänks ligga bakom över 50 000 krigsbrott i Ukraina. Omni 221214. ÖB befarar storkrig: Delar bilden av en förskräcklig situation. Rysslands anfallskrig i Ukraina kan eskalera och Nato kan bli indraget. Den oron gav Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uttryck för i en intervju med NRK tidigare i december. Nu bekräftar även Sveriges överbefälhavare Micael Bydén att han delar Stoltenbergs uppfattning i SVT:s 30 minuter. "På det sätt han uttrycker sig och utifrån de utgångspunkter han har kan jag inte säga annat än att jag delar den bedömningen," säger han. "Kriget i Ukraina är fruktansvärt. Det kan också bli storkrig mellan Nato och Ryssland. Vi jobbar varje dag för att det inte ska ske." Det sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i talkshowen "Lindmo" i norska NRK1 9 december. I intervjun uppgav Stoltenberg att Rysslands anfallskrig i Ukraina kan eskalera och att Europa befann sig i en "ödestimma". I SVT:s 30 minuter bekräftas nu Stoltenbergs oro av överbefälhavare Micael Bydén som uppger att han "delar generalsekreterarens bedömning". Det är ett ganska allvarligt läge då kan man säga? "Ja, men har man inte insett det allvarliga läget med hur det har sett ut fram tills nu, och om det var det här uttrycket från generalsekreteraren som fällde avgörandet: då är det hög tid att man förstår det," säger han till 30 minuters programledare. I Ukrainas östra delar har Nato konsekvent ökat sin närvaro under vintern enligt Stoltenberg. Men vad som skulle kunna leda till en ökande eskalering menar Bydén framförallt är så kallade "massförstörelsevapen". "Vid flera tillfällen har Putin talat om att det finns något mer och värre, och att man är beredd att göra saker," säger Micael Bydén. Enligt honom är det inte bara kärnvapen som utgör det största hotet mot Europas säkerhet utan även kemiska stridsmedel som Putin tidigare hintat kring att man är beredd att använda. "Jag delar oron, och den här bilden av en förskräcklig och väldigt svår situation," säger han. Se hur överbefälhavaren bedömer risken för ett storkrig mellan Nato och Ryssland i videon. svt 221214. Uppgifter: Gynnsamt väder hjälpte Ukraina att beskjuta ryska flaggskeppet Moskva. Täta "lågreflekterande moln" gjorde det möjligt för Ukraina att upptäcka det ryska flaggskeppet Moskva som sänktes i april, trots att det egentligen var bortom radarsystemens räckvidd. Det skriver den oberoende ryska sajten Meduza med hänvisning till Ukrainska Pravda. Enligt källuppgifter ska radarsignalen ha studsat mellan vattenytan och molnen och upptäckt ett stort objekt ute till havs. Tidigt förstod den ukrainska armén att det måste röra sig om Moskva. Därefter följde ett par intensiva minuter innan beslut fattades om att beskjuta det med Neptunrobotar. Källorna antyder att skeppets luftförsvar troligen inte var aktiverat eftersom besättningen trodde att de inte kunde upptäckas. Tidigare medieuppgifter har gjort gällande att amerikansk underrättelsetjänst bistod med att ge Ukraina rätt koordinater. Enligt den officiella ukrainska versionen sänkte robotar fartyget medan Ryssland hävdat att det sjönk efter en brand ombord. När en bogserbåt rörde sig mot Moskva förstod ukrainarna att skeppet skadats. En källa menar att Ukraina har god förmåga även utan hjälp från USA och Nato. Omni 221214. Rysk pensionär, 84, tar avstånd från kriget med väggmålningar. I över 20 år har den ryska pensionären Vladimir Ovtjinnikov gjort väggmålningar i ryska staden Borovsk. De flesta av hans väggmålningar skildrar förtryck under Stalins tid. Numera handlar hans konst istället om kriget i Ukraina. Hans första protestmålning var en flicka i blågula kläder med bomber som faller över henne. Ovanför skrev han med stora bokstäver "sluta". "Polisen sa att den målningen misskrediterar den ryska armén," säger Ovtjinnikov till Reuters. Han fick böter på motsvarande 5 500 svenska kronor och "flickan" målades över. Trots det fortsatte Vladimir Ovtjinnikov att måla på väggarna runt om i Borovsk - en stad med 12 000 invånare. Alla hans målningar försvinner från gatorna. 84-årige målarens familj var offer för förtryck under Sovjettiden. Hans farfar sköts ihjäl av bolsjevikerna år 1919 och hans far var politisk fånge 1937. "Politisk repression, att man försöker sudda bort det historiska minnet - det är samma som nu händer i Ukraina," säger Ovtjinnikov. Se mer i klippet. svt 221215. Kommentar: Den ryska armén misskrediterar sig själv. FN-rapport: Hundratals dödade i början av kriget. Redan under de första veckorna av Rysslands krig i Ukraina dödades hundratals civila, i vad som i många fall beskrivs som summariska avrättningar, enligt dokumentation från FN. "Det finns starka indikationer på att det kan utgöra krigsbrott," säger FN:s människorättschef Volker Türk. 441 civila dödades i 102 byar och städer i de ukrainska länen Kiev, Tjernihiv och Sumy från den 24 februari till den 6 april, enligt en rapport som Volker Türk presenterade under ett tal inför FN:s råd för mänskliga rättigheter. 88 procent av de dokumenterade civila offren i rapporten var män och pojkar. Enligt Türk kan de faktiska siffrorna vara betydligt högre då ett arbete pågår med att bekräfta ytterligare 198 mord i regionerna. (svt 221215.) Ukraina: Fanns "barncell" i Chersons tortyrkammare. Tio ryska tortyrkammare har hittats i och omkring den återerövrade staden Cherson, varav en ska ha använts för att låsa in och misshandla barn. Det uppger Dmytro Lubinets, kommissionär för mänskliga rättigheter Ukraina, enligt Reuters. "I en av tortyrkamrarna hittade vi ett separat rum, en cell där barn hölls. Till och med ockupanterna kallade det så, en barncell," säger han. Enligt Lubinets har man kommit över dokumentation som visar att barnen bara fick vatten varannan dag och knappt någon mat alls. "De använde psykologisk press. Man sa till barnen att deras föräldrar hade övergett dem och inte skulle återvända," säger han. Ryssland har konsekvent förnekat att de riktat in sig på civila under kriget trots att det kommit upprepade rapporter om tortyr, plundring och massavrättningar. Lubinets: Tusentals ukrainska barn har förts till Ryssland med tvång sedan krigets start. En 14-årig pojke i Cherson ska ha misshandlats av ryska soldater för att ha tagit en bild på förstörd rysk militärutrustning. Omni 221215. Ryssland säger nej till eldupphör över julen. Både Ukraina och Ryssland utesluter en vapenvila över jul- och nyårshelgen, rapporterar Reuters. "En total vapenvila är bara möjlig när det inte längre finns en enda ockupant kvar på vår mark," säger den ukrainska genrealen Oleksij Gromov vid en pressträff. Ryssland säger också nej till det ukrainska kravet att dra tillbaka trupper för att få ett slut på kriget. Enligt Kreml måste Ukraina acceptera att man förlorat land till Ryssland innan ett fredsavtal kan komma på tal. Omni 221215. Putin vänder sig mot öst för att runda västs sanktioner. Ryssland vill utöka handelssamarbetet med länder i öst som ett svar på västs ekonomiska sanktioner, rapporterar Reuters. I ett tv-sänt tal säger president Vladimir Putin att han kommer häva vissa logistiska och finansiella begränsningar samt öka gasförsäljningen till sina partners i Asien, Afrika och Latinamerika. Han upprepade också sin plan om att bygga ett "gasnav" i Turkiet. Rysslands gasförsäljning till Europa har minskat kraftigt sedan kriget i Ukraina bröt ut. Enligt Putin väntas landets ekonomi krympa med 2,5 procent under 2022. Putin: Vi kommer aldrig ta vägen mot självisolering. EU:s senaste sanktioner tar sikte på industrier som stödjer rysk militär. Omni 221215. Uppgift: USA trappar upp soldatträning i Tyskland. Pentagon vill att amerikanska soldaters utbildning av ukrainska trupper vid en bas i Tyskland utökas från dagens nivåer, rapporterar New York Times. Enligt källor har president Joe Biden tidigare denna vecka gett klartecken för en satsning där mellan 600 och 800 ukrainska soldater utbildas vid basen varje månad. Planen är förnyade insatser med start i början av nästa år. Amerikansk militär har tidigare tränat omkring 300 ukrainska soldater månadsvis. Det handlar om utbildning utomlands. Den brittiska armén erbjuder sedan månader tillbaka utbildning på plats i Storbritannien. USA:s armé har bland annat utbildat ukrainare i hur man använder det uppskattade raketartillerisystemet Himars. Omni 221215. Ukraina tror att Ryssland planerar ny Kyiv-offensiv. Ukrainska företrädare befarar att ryska trupper till våren kommer göra ett nytt försök att anfalla huvudstaden Kyiv. I en intervju med The Economist säger Valery Zaluznyj, chefen för Ukrainas väpnade styrkor, att flera offensiver kan vara att vänta tidigt nästa år, bland annat mot huvudstaden. Enligt Ukraina förbereder Ryssland att sätta in 200 000 nya soldater. "Jag tvivlar inte på att de kommer göra ett nytt försök mot Kyiv," säger Zaluznyj. Parallellt uppger källor för Politico att USA planerar att utöka sitt militära stöd, utöver luftvärnssystemet Patriot som enligt uppgift kommer att skickas. Tidigt under invasionen gjorde Ryssland misslyckade försök att omringa Kyiv. Enligt egen utsago lämnade man sedan hela regionen för att i stället fokusera på striderna i öst. Utesluter inte offensiv som utgår från Belarus. Säger att ryssar som kallas in inte är väl rustade men att de ändå utgör problem för Ukraina.
Omni 221215. 12 procent av tysk BNP går åt för att täcka gaskrisen. Tysklands gasnota för olika stödåtgärder är nu uppe i 440 miljarder euro sedan Ryssland invaderade Ukraina för snart tio månader sedan, beräknar Reuters. Det motsvarar drygt 4 800 miljarder kronor. Per dag innebär det en gaskostnad på 1,5 miljarder euro, eller cirka 12 procent av landets BNP. Den tyska Förbundsdagens röstade på torsdagen för ett pristak på gas fram till och med april 2024 och på fredagen väntas även Förbundsrådet godkänna förslaget. Ekonom: Tysk ekonomi förlorar massiva tillgångar. Omni 221215. EU har enats om ett nionde sanktionspaket. EU-ländernas ambassadörer har enats i princip om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland. Det bekräftar ministerrådets ordförandeland Tjeckien på Twitter sent på torsdagskvällen. Detaljerna kring sanktionerna kommer att presenteras under fredagen. Tidigare har uppgifter florerat om bland annat sanktioner mot fler banker, ryska tv-bolag, politiska partier och underrättelsetjänsten GRU, skriver TT. Det lär också innehålla importförbud för metaller, drönare, undervattensfarkoster, samt vissa elektroniska komponenter, skriver Direkt. Precis som tidigare väntas EU också frysa tillgångar för flera individer. Sanktionspaketet är tänkt att träda i kraft veckan före jul. Krävdes extraförhandlingar för att gå i lås. Sista nöten handlade om undantag för export av livsmedel och konstgödsel.
Omni 221215. Flera ukrainska städer utan el: "Är under massiv attack." Flyglarmen ljuder över hela Ukraina och det kommer rapporter om explosioner i flera städer och regioner, skriver Kyiv Independent. Uppemot 60 ryska robotar har avfyrats mot ukrainskt luftrum, enligt Mykolajivs guvernör Vitalyj Kim. Borgmästaren i Charkiv säger att kritisk infrastruktur är under attack och att staden står utan ström, skriver Reuters. Liknande rapporter kommer från den norra staden Sumy, den sydliga regionen Odesa och huvudstaden Kyiv. Attackerna har också slagit ut all elektricitet i den östra staden Poltava, uppger lokala myndigheter. "Ukraina är under massiv attack", skriver Kyivs guvernör Oleksij Kuleba på Telegram. Samtidigt skriver den ryska nyhetsbyrån Tass att minst åtta personer dödats och 23 skadats i ukrainsk beskjutning mot byn Lantrativka i den rysskontrollerade regionen Luhansk. Omni 221216. Krigsvetare: Handlar om att göra det kostsamt för Ukraina. Fredagens attacker är den sjunde vågen av rysk beskjutning mot civil infrastruktur, säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan. "Det är ytterligare ett led i den ryska strategin att försöka bomba civil infrastruktur," säger han till SVT Nyheter. "Det handlar om att göra det så kostsamt för Ukraina som möjligt och skicka en signal om att Ryssland har tiden på sin sida." Jonsson tror att Ukraina framöver kommer att försöka fortsätta med sina motoffensiver medan Ryssland kommer försöka hålla det territorium man redan ockuperar. svt 221216. Kreml anklagas för att driva fram protester i Moldavien. Minskade ryska gasleveranser och en avstannad elförsörjning från Ukraina har försatt grannlandet Moldavien i en energikris. I huvudstaden Chisinau har nu invånare börjat ta sig ut på gatorna för att kräva att den pro-europeiska regeringen avgår, rapporterar Euronews. Enligt Veronica Dragalin, Moldaviens chefåklagare för korruptionsärenden, finns det dock bevis för att protesterna finansieras av det Kreml-backade partiet Shor. Utredare har bland annat hittat tjugo påsar med cirka 200 000 euro i kontanter som kan kopplas till partiet. "En del politiska partier i Moldavien har finansierats genom den ryska underrättelsetjänsten," säger hon. Moldaviens energiberoende av Ryssland går tillbaka till sovjettiden. Partiledaren Ilan Shor är en av två moldaviska oligarker som finns med på Storbritanniens sanktionslista. Moldavien är ett av Europas fattigaste länder. Omni 221216. Wagnergruppen anklagar Frankrike för mordförsök. Den paramilitära Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin anklagar Frankrike för att ha försökt mörda en rysk tjänsteman som befinner sig i Centralafrikanska republiken, rapporterar AFP. Prigozjin hävdar att chefen för ett ryskt kulturcentrum mottagit en brevbomb som skadade honom så illa att han nu vårdas på sjukhus. Enligt militärledaren har kulturchefen berättat att han hittade en lapp i brevet med texten: "Det här är till dig från alla fransmän, ryssarna ska ut ur Afrika." Den skadade mannen ska ha ett nära band till Wagnergruppen, skriver CNN. Frankrike har inte kommenterat påståendet. Wagnerledaren vill att Frankrike förklaras som en statlig sponsor av terrorism av Ryssland.
Omni 221216. Biden-medarbetare tror att Ukraina har kapacitet att ta kontroll över Krymhalvön. En medarbetare i president Joe Bidens stab har inför delar av den amerikanska kongressen sagt att Ukrainas armé har förmåga att återta Krymhalvön som annekterades av Ryssland 2014. Det skriver NBC vars rapportering bygger på källor. Det ska ha uttalats på en rak fråga vid en genomgång kring det amerikanska stödet till landet, där flera kongressledamöter deltog, uppger två källor. Samtidigt sägs det att Ukraina inte har som mål att i närtid återta halvön och det finns heller ingenting som tyder på att en sådan offensiv är nära förestående. Tjänstemän har även uttryckt oro för att en sådan offensiv kan leda till att Rysslands president Vladimir Putin använder kärnvapen. USA och flera europeiska länder har en annan bild av den ukrainska arméns kapacitet nu jämfört med i februari. Omni 221216. Oksana, 42: Våra barn ska inte behöva ha det såhär. Ukrainas näst största stad Charkiv i nordöst är helt och hållet utan ström efter fredagens massiva ryska robotattack mot bland annat landets energiinfrastruktur. BBC skriver att det lokala styret hoppas att strömmen ska vara tillbaka vid midnatt. Omkring 40 robotar ska ha avfyrats mot huvudstaden Kyiv men alla utom tre ska ha skjutits ner. 42-åriga Oksana säger att hon numera vant sig med bombningarna, men att det ändå är påfrestande. "Jag vill inte att våra barn ska uppleva det här, att tvingas vara i källare och skyddsrum." Fredagens robotattack beskrivs som en av de mest omfattande sedan invasionens start. Omni 221216. EU fördömer ryska attackerna. EU:s utrikeschef Josep Borrell fördömer fredagens ryska anfall mot Ukraina och kallar det hela för "urskillningslös terror". "Dessa grymma, omänskliga attacker syftar till att öka mänskligt lidande och beröva ukrainare, men också sjukhus, räddningstjänster och andra kritiska tjänster el, värme och vatten," säger Borrell i ett uttalande. "Dessa bombningar utgör krigsbrott och är barbariska. Alla ansvariga ska stå till svars." (svt 221216.) Experter: Kina har få vapen mot USA:s teknikangrepp. Kina har få medel att ta till mot USA:s upptrappade exportkontroller mot landets tekniksektor, skriver Bloomberg. "Kinas brist på bra alternativ är själva anledningen till att USA slår till hårt och snabbt," säger Rhodium Group-chefen Reva Goujon till nyhetsbyrån. USA:s allt tuffare åtgärder hotar att lamslå Kinas chipindustri. Peking har klagat hos WTO, men en eventuellt fällande dom kan USA lätt ducka genom att lägga in veto. Kinas bästa alternativ kan i stället vara det stödpaket på motsvarande 143 miljarder dollar som regeringen förbereder för att den inhemska chipindustrin ska utveckla egna högkvalitativa halvledare, skriver Bloomberg. Bedömare: Kina ovilliga att hämnas - kan slå tillbaka. USA svartlistar ytterligare 36 kinesiska bolag. Även AI-bolag har satts upp på listan. Ska också stoppa övergrepp mot mänskliga rättigheter. Blockerar tillverkning med amerikansk teknik i hela världen. USA:s lista kallas för "entity list". Omni 221216. Analyser: Xi är tyst - kan ha råkat öppna Pandoras ask. Sedan pandemins start har Kinas Xi Jinping velat framstå som "överbefälhavaren" i kampen mot coronaviruset och han har använt sin hårda nolltolerans som ett argument för att auktoritet fungerar. När restriktionerna lättats är han däremot tyst, skriver CNN i en osignerad analys. Där konstateras att Xi senast uttalade sig offentlig om smittåtgärderna för över en månad sedan. Och även om Kommunistpartiet och dess statliga medier än i dag beskriver nolltoleransen som ofelbar kommer befolkningen minnas hur tufft det varit att leva i den, skriver CNN. "För vissa har förtroendet för regeringen försvagats för alltid." Katsuji Nakazawa skriver i Nikkei Asia om hur den kinesiska staten inte vill att rörelsen som protesterat mot policyn ska gå vidare till breda krav på demokrati. Att restriktioner lättats kan betraktas som en eftergift, och kritiska röster kan känna vind i seglen. Lättnaderna har skapat ett prejudikat och i framtida fall där befolkningen känner sig illa behandlad kan det finnas möjlighet att få till nya eftergifter, skriver han. "I det avseendet kan Xi-administrationen oavsiktligt ha öppnat Pandoras ask." CNN: Xi håller tyst när hans policy faller. Katsuji Nakazawa: Kvinnliga demonstranter har fått landet att slippa nolltoleransen. Helen-Ann Smith: Befolkningen kommer aldrig veta hur stor smittspridningen är. Omni 221217. Dokumenten visar: Så kollapsade ryska elitbrigaden. En av Rysslands mest fruktade och framstående brigader har totalt kollapsat under kriget i Ukraina. Det visar en mängd interna ryska militärdokument som erhållits av Ukrainas säkerhetstjänst och sedan lämnats ut till The Washington Post. Brigaden var en av de första enheterna som störtade in i Ukraina den 24 februari, med erfarna soldater som hade fått modernare utrustning och bättre träning än de flesta. Men drygt två månader senare, i maj, vacklade de sargade trupperna tillbaka över den ryska gränsen, i desperat behov av omgruppering. Dokumenten visar att brigadens chef samt flera soldater var svårt skadade, att andra saknades och att vissa vägrade att fortsätta strida. Sönderfallet speglar den korruption och de strategiska missräkningar som satt käppar i hjulet för Kremls invasion, skriver Washington Post. "Du har killar som vägrar slåss, killar som saknas. Allt pekar på att kriget har gått fruktansvärt fel för Ryssland," säger den tidigare finske underrättelsechefen Pekka Toveri. Brigaden har flera gånger skickats tillbaka till Ukraina men ådragit sig flera förluster. Soldaten: Brigaden är i ett tillstånd av förfall. Omni 221217. Ryska robotregnet slog ut kraftstationer - varnar för att reparationer kan dröja. På fredagen genomförde Ryssland sin sjunde massattack av robotar mot Ukraina under en tvåmånadersperiod. Totalt avfyrade 76 robotar mot landet, varav 16 slog ner, uppger ukrainska myndigheter. Kyiv Independent skriver att det var ytterligare ett försök av Ryssland att slå ut den ukrainska energiförsörjningen. Enligt energiministern Herman Halusjtjenko fick nio kraftstationer skador. I ett tv-sänt uttalande säger Halusjtjenko att upp till hälften av alla hushåll saknar elektricitet, men att reparationer pågår. Det statliga energibolaget Ukrenergo varnar dock för att reparationerna kan ta tid till följd av omfattande skador på flera håll, skriver Radio Free Europe. "Prioritet kommer att ges till kritisk infrastruktur: sjukhus, vattenförsörjningsanläggningar, värmeförsörjningsanläggningar, avloppsreningsverk", skriver bolaget i ett uttalande. Minst tre civila dog i fredagens robotattacker. I går började USA leverera sina extra kraftstationer. Omni 221217. "En kamp som hela tiden upprepar sig." Omfattande ryska attacker har åter slagit ut el, värme och vatten i flera storstäder i Ukraina - bland annat i Kiev, där SVT:s korrespondent Bengt Norborg och fotograf Pablo Torres befinner sig. Attackerna beskrivs som de mest omfattande mot huvudstaden hittills under kriget. För invånarna innebär de ständiga strömavbrotten och perioderna utan rinnande vatten stora påfrestningar. "Det är en kamp som hela tiden upprepar sig," säger Bengt Norborg på fredagskvällen. Det är en strategi från Moskva, att med de här terrorbombningarna mot civila mål försöka tvinga fram förhandlingar och eftergifter, och på sikt kanske en vapenvila, för att vinna tid för att förbereda nya attacker längre fram. (svt 221217.) Professorn: Ryska attackerna mot elförsörjningen ett krigsbrott. Rysslands taktik att attackera energiinfrastruktur och lämna miljontals ukrainare utan både el och vatten genom vintern fördöms på bred front. Men utgör attackerna ett krigsbrott? Det är en bedömningsfråga, menar Mark Klamberg, professor i folkrätt. "Jag ser det som en överträdelse av den internationella humanitära rätten och en krigsförbrytelse," säger han. Moskva har sedan kriget bröt ut den 24 februari riktat in sina attacker på ukrainsk energiinfrastruktur. Under hösten har attackerna trappats upp sedan ukrainska styrkor rönt framgångar på slagfältet och återtagit stora delar tidigare ryskockuperat territorium. Enligt krigets lagar är det inte tillåtet att attackera civila objekt, utan enbart militära mål, och den så kallade distinktionsprincipen ställer krav på de stridande parterna att alltid göra en åtskillnad mellan dessa. Ny kabel i Svarta havet ska förse Europa med grön el. Ungern, Rumänien, Georgien och Azerbajdzjan har slutit ett avtal om en ny undervattenskabel för fossilfri el i Svarta havet, rapporterar AP. Planen är att utvinna el från havsbaserade vindkraftsparker i Azerbajdzjan, och sedan transportera den via Georgien och vidare till Rumänien och Ungern. Enligt länderna är det ett viktigt steg mot att minska beroendet av rysk gas och olja, bredda energiförsörjningen samt uppfylla målen om koldioxidneutralitet. Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto bedömer att projektet kommer att slutföras inom fyra år. Ungern har tidigare motsatt sig sanktioner mot rysk olja och gas. Omni 221217. Rysk trupp uppges gruppera om på östra sidan av Dnepr. Ukrainas armé uppger att Ryssland börjat omgruppera delar av sina styrkor från städerna Kachovka och Nova Kachovka som ligger öster om floden Dnepr. Det skriver Sky News. Det framgår inte i vilken omfattning, men enligt Ukraina finns det rykten om att Ryssland till fullo kommer att lämna Nova Kachovka innan året är över. Enligt Sky News tog ryska trupper sin tillflykt till städerna i samband med att Ukraina återtog staden Cherson, som ligger väster om Dnepr, i en motoffensiv under hösten. Trupperna ska enligt Ukraina ha omgrupperats till en mindre stad som ligger längre österut i Cherson-regionen. Omni 221217. Putinmöten sändes i rysk tv: "Inte en tillfällighet." Rysslands president Vladimir Putin har enligt Kreml träffat flera inom landets militärledning under fredagen, för att diskutera invasionen av Ukraina som av Ryssland benämns som en "specialoperation". Det rapporterar flera medier. Putin ska bland annat haft flera möten och framträdandet har sänts i rysk statlig tv. New York Times beskriver det som ett ovanligt framträdande. Den ryske militäranalytikern Juri Fjodorov tror att Putin tydligt vill signalera att det är han som bestämmer. "Det är ingen tillfällighet i ljuset av rapporterna om att Ryssland kanske gör sig redo för en offensiv i Ukraina." NYT skriver att presidenten tidigare inte velat associeras med nederlag, och noterar att han inte framträdde i samband med reträtten från Cherson. Omni 221217. Anteckningar avslöjar dåligt förberedda ryssar - använde Ukrainakartor från 60-talet. När Ryssland invaderade Ukraina tvingades vissa förband förlita sig på kartor från 60-talet, om de hade några kartor alls. Det skriver New York Times som med hjälp av källor och ryska dagböcker går till botten med varför invasionen inte gått som Kreml tänkt. Till mångas förvåning lyckades Ryssland inte fullt ut dominera i luften. När de försökte ta kontroll över flygplatsen Antonov utanför Kyiv blev det mycket kostsamt. Bland annat ska 300 fallskärmsjägare ha dödats när deras flygplan och helikoptrar sköts ner. I artikeln nämns även hur Ukraina kunde lokalisera ryska soldater som använde sina privata telefoner, och att de tvingades plundra eftersom de inte hade nog med mat. "Vi hittade allt vi hade brist på, till och med godis. Alla gladde sig som barn", står det i en dagbok. En annan rysk soldat bar på utskrifter från Wikipedia, med instruktioner över hur han skulle använda sitt vapen. Soldater ska även ha vänt sig emot varandra. Rapporterades tidigt om att Ukraina fick god hjälp av USA:s underrättelsetjänst. Omni 221217. Kremls kampanj ska locka ryssar till kriget - löften om välstånd och status. Moskva har inlett en kampanj för att uppmuntra fler ryssar att ansluta sig till de väpnade styrkorna som strider i Ukraina. Detta trots att Kreml förnekat att de behöver fler rekryter i nuläget, skriver CNN. I ryska propagandavideor som lagts ut i sociala medier de senaste dagarna delar ryska soldater berättelser om patriotism och moral samt social och ekonomisk status. En av filmerna visar en ung man som väljer att strida istället för att festa med sina vänner och sedan överraskar dem genom att köpa en ny bil med pengarna han tjänat. Sedan president Putin gav order om en partiell mobilisering i september har tusentals män flytt Ryssland för att undvika att sättas in i det blodiga kriget, och nu ökar oron för att en ny mobilisering står runt hörnet. Putin har sagt att man inte förbereder en ny mobilisering i nuläget.
Omni 221218. Hon togs som krigsfånge i Mariupol. Viktoria Obidina togs som krigsfånge under striderna i Mariupol och tvingades ställa upp i rysk propaganda-tv. "Det började med misshandel. Sen sa de åt mig att sminka mig och fixa till mig. När jag inte sa det de ville att jag skulle säga slog de mig på revbenen och fortsatte att filma det de ville ha," berättar hon. Några veckor efter den ryska invasionen av Ukraina skickades militärsjuksköterskan Viktoria Obidina till stålverket Azovstal i Mariupol med uppdraget att hjälpa skadade soldater. Stålverket kom att bli det sista fästet för motstånd i hamnstaden som bit för bit raserades av ryska flygbomber. De invånare som var kvar sökte skydd i tunnlar under verket och i två månader bodde Viktoria Obidina och hennes fyraåriga dotter Alisa i en bunker under Azovstal. I mitten av maj tvingades de ukrainska styrkorna ge upp och lämna stålverket. Ryska soldater sorterade ut dem som deltagit i det ukrainska motståndet och Viktoria Obidinia förstod snart att hon skulle bli krigsfånge. När hon hörde att dottern skulle skickas till ett ryskt barnhem lyckades hon smyga in flickan på en konvoj för civila som Röda korset ordnat ut ur staden. Själv fördes hon till en polisstation där hon förhördes och utsattes för tortyr. "De slog mig på huvudet, tog stryptag, slog mig på revbenen och på benen. Överallt utom i ansiktet, så att det inte skulle synas." Hon tvingades också ställa upp på en intervju för en rysk propgandakanal och säga att hon behandlats väl. Hon forslades runt mellan olika ryska straffkolonier innan hon hamnade på det ökända fängelset i Olenivka. Där tvingades hon och hennes kvinnliga medfångar höra på när männen från Azovstal torterades. "Det var män som jag tjänstgjort med och som hade skyddat mig. Jag kunde inte göra någonting, bara lyssna," säger Viktoria Obidina. Den 29 juli dödades över 50 krigsfångar från Azovstal i en stor explosion på fängelset i Oljonivka. Enligt Ryssland låg Ukraina bakom attacken, men FN misstänker att Ryssland genomfört explosionen i syfte att utplåna spåren av krigsbrott. Även Viktoria Obidina tror att händelsen var planerad. "De stängde matluckorna och sa åt oss att vara tysta. Vi trodde att de skulle skjuta oss," säger hon. Efter 156 dagar i fångenskap släpptes Viktoria Obidina i en fångutväxling med 108 kvinnor från Azovstal i utbyte mot fängslade ryska soldater. Hon fick veta att hennes dotter, som hunnit fylla fem, befann sig i säkerhet i Polen. svt 221218. Björn Söder: Terrorstämpla ryska partier och inför sanktioner. Terrorstämpla ryska politiska partier och inför sanktioner mot deras medlemmar, skriver SD-toppen Björn Söder i en debattartikel i Altinget. Vladimir Putins parti Enade Ryssland kan ha uppemot två miljoner medlemmar, som alla är "viktiga kuggar i hjulen", fortsätter han. Söder skriver att åtgärden skulle dra en tydligare gräns mellan regimens offer och regimens vänner i Ryssland. Sanktionerna i sig skulle också bli kännbara för partianhängarna. "Med en så stor påverkan på deras liv kan vissa äntligen bli avskräckta från att stödja Kreml, genom att säga upp ett socialt kontrakt som har hjälpt massmördandet av ukrainare. Och det kan skaka om den härskande klassen." Han efterlyser också utrikesminister Tobias Billströms (M) syn på saken. Omni 221218. Kommentar: Bra förslag om det är genomförbart. Elen tillbaka i stora delar av Ukraina efter attacker. Ukraina har lyckats återupprätta eltillförseln till nästan sex miljoner människor efter fredagens omfattande attacker mot kritisk infrastruktur, meddelar president Zelenskyj enligt Reuters. "Vi har fortfarande problem med värmetillförsel, och stora problem med tillgången till vatten," lägger han till. Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko säger att en fjärdedel av huvudstaden fortfarande saknar värme men att kollektivtrafiken kommit igång. Omni 221218. "Löjligt" stor energinota för Europa: 10 400 miljarder. Europas energikostnader har ökat med ungefär 1 000 miljarder dollar i spåren av Rysslands krig i Ukraina, vilket motsvarar 10 400 miljarder kronor. Och den djupaste krisen på flera decennier har bara börjat, skriver Bloomberg. "När du slår ihop allt - räddningspaket, subventioner - är det en löjligt stor summa," säger Martin Devenish, chef på konsultföretaget S-RM. Bloombergs uträkning baserar sig på marknadsdata och ligger i linje med tankesmedjan Bruegels uppskattning tidigare i månaden. Ungefär hälften av EU:s medlemsländer har en skuld som överstiger 60 procent av BNP, noterar nyhetsbyrån. Analytiker: Ännu svårare för regeringar att hantera krisen nästa år. Omni 221218. Putin gör sällsynt besök i Belarus - första gången på över tre år: "Undrar varför." Vladimir Putin gör ett sällsynt besök till Belarus och ledaren Aleksandr Lukasjenko på måndagen. Det är hans första besök i landet på över tre år, skriver Bloomberg. BBC:s Rysslandsredaktör Steve Rosenberg noterar att alla tidigare möten mellan Putin och Lukasjenko under 2021 och 2022 - totalt tolv stycken - har hållits i just Ryssland. "Mönstret är brutet. Jag undrar varför", skriver han på Twitter. Under mötet uppger länderna att ledarna bland annat ska diskutera ekonomin och "den militärpolitiska situationen runt våra länder". Lukasjenko är en av få ledare i världen som stödjer den ryska invasionen. Hittills har Belarus dock inte deltagit med egna soldater i kriget. Lukasjenko tillät ryska styrkor att anfalla Ukraina från Belarus. Lukasjenko: Belarus kommer aldrig vara Rysslands fiende.
Omni 221218. Källa: USA hemlighöll ryska toppgeneralens frontbesök. Tidigt under den ryska invasionen fick USA information om att den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov besökte en av frontlinjerna, men valde att inte delge Ukraina. Det uppger amerikanska källor för New York Times. Beslutet att hemlighålla hans position hade sin grund i amerikansk oro över att situationen skulle eskaleras och gå mot ett större krig mellan USA och Ryssland om Gerasimov dödades. Ukraina kände ändå till besöket och genomförde attacken trots amerikanska uppmaningar om att avstå. Flera ryssar ska ha dödats men Gerasimov var inte en av dem. Ukrainska källor uppgav tidigt att han dödats, medan senare uppgifter antydde att han skadats av splitter. Gerasimov syntes så sent som i går under ett möte med president Putin. Omni 221218. Experter: Kriget i Ukraina kan pågå i flera år. Kriget i Ukraina kan pågå i flera år. Den bedömningen gör Gudrun Persson, Rysslandsexpert på FOI, i SVT:s Agenda. " Rysslands fasta mål ligger kvar: Ryssland ska dominera sitt närområde, Ukraina ska krossas, Nato ska tryckas tillbaka - det har inte ändrats. Vi måste vara beredda på att det är en lång konflikt vi har framför oss," säger hon. Hon får medhåll från M-profilen Carl Bildt, som säger att konflikten så som den ser ut nu kommer att pågå så länge det är Vladimir Putin som sitter på makten. Omni 221218. svt 221218. Kommentar: Hur länge orkar omvärden att hjälpa Ukriana? Finns samma uthållighet som den Putin har? Finland rekordrustar försvaret. Rysslands anfallskrig i Ukraina har fått Finland att rusta upp i rekordfart. Bland försvarets senaste inköp finns luftvärnsmissiler från Sverige, pansarhaubitsar från Sydkorea och ett avancerat raketartilleri från USA för 500 miljoner euro - samma sorts artilleri som varit avgörande i Ukraina. "Vi har försökt dra lärdom av kriget i Ukraina," säger finska riksdagsledamoten Anders Adlercreutz. I samband med invasionen beslutade den finska regeringen att öka landets försvarsbudget. Sammanlagt fick försvaret omkring 490 miljoner euro för inköp med kort varsel, för mer långsiktiga upphandlingar gavs en beställningsfullmakt värd omkring 1,7 miljarder euro, rapporterade Svenska Yle. svt 221219. Explosioner i Kyiv: "Fienden attackerar huvudstaden." Nya explosioner har inträffat i Ukrainas huvudstad Kyiv. Stadens borgmästare Vitalij Klytjko uppger att minst två explosioner hörts i de centrala delarna av staden, skriver Kyiv Independent. Vidare uppger Kyivs militäradministration att åtminstone femton drönare har skjutits ner i luftrummet över staden. Andra uppges ha slagit ner i "kritisk infrastruktur" och i privata byggnader. "Fienden attackerar huvudstaden", skriver militäradministrationen på Telegram, enligt AFP. Enligt initiala uppgifter har inga dött eller skadats i attackerna, uppger Vitalij Klytjko enligt Reuters. Däremot uppges två personer ha skadats i Kyivregionen, utanför de centrala delarna av staden. Ukraina uppger att iranska drönare har använts. Kyivs guvernör: "Terrorlandet fortsätter kriga mot civila."
Omni 221219. Wagnerrekryter följs via mobilsignal - hotas med avrättning om de avviker. Den ökända Wagnergruppen fortsätter att ta en viktig roll i striderna kring Bachmut i östra Ukraina, uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. De senaste månaderna har gruppen utvecklat en offensiv taktik för att ta vara på det stora antalet dåligt utbildade brottslingar som rekryterats, heter det. Detta genom att utrusta enskilda individer med en smarttelefon eller surfplatta vilka visar personens angivna framryckningsaxel och anfallsmål ovanpå kommersiella satellitbilder. Det innebär att befälhavare kan ge order över radioapparater samtidigt som de befinner sig i skydd. "De som avviker från sina anfallsvägar utan tillstånd hotas sannolikt med avrättning." Den brutala taktiken syftar till att bevara Wagnergruppens erfarna befälhavare på bekostnad av de mer lättillgängliga fångsrekryterna, skriver departementet. Wagnergruppen bedömer fångsrekryterna som "förbrukningsbara". Omni 221219. Ryssland hävdar robotanfall på rysk mark - sköts ned. Fyra amerikanska antiradarrobotar har skjutits ned i ryskt luftrum under det senaste dygnet, hävdar en talesperson för Rysslands försvarsdepartement enligt AFP. Robotarna ska ha skjutits ned i trakterna kring Belgorod som ligger nära den ukrainska gränsen, inte långt ifrån Charkiv. Samtidigt går ryska försvarsdepartementet ut och varnar för att USA kommer allt närmare vad som kommer att betraktas som en direkt konflikt med Ryssland. Ukraina har under kriget genomgående blivit beskjutet från den ryska sidan. Under måndagen ljöd återigen flyglarm över stora delar av Ukraina och tidigt på morgonen träffades ett kritiskt infrastrukturmål i huvudstaden Kyiv med drönare, med nya strömavbrott som följd. Omni 221219. EU överens om pristak för naturgas på 180 euro. EU:s energiministrar har till slut kommit överens om ett pristak på naturgas på 180 euro per megawattimme, meddelar ordförandelandet Tjeckien från energirådets möte i Bryssel. Taket kommer att gälla från den 15 februari. Oenigheten har till stor del handlat om på vilken nivå taket ska läggas. Överenskommelsen ligger betydligt lägre än det tidigare förslaget om ett tak på 275 euro per megawattimme. Samtidigt är 180 euro högre än nuvarande pris på naturgas, som är drygt 110 euro enligt TTF-terminen i Amsterdam.
Omni 221219. Åklagaren yrkar livstids fängelse för Peyman Kia. Åklagaren yrkar att 42-årige Peyman Kia, som åtalats för grovt spioneri, döms till livstids fängelse, skriver TT. För den yngre brodern Payam yrkas minst tolv års fängelse. Bröderna står åtalade misstänkta för att i tio års tid ha spionerat på Sverige för den ryska underrättelsetjänsten GRU:s räkning. Peyman är även åtalad för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Enligt åklagare Mats Ljungqvist ska männen ha fått tag på uppgifterna via 42-åringens arbete vid Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) vid Försvarsmakten. Payam Kia påstås vara den som främst skött kontakterna med GRU. Den 20 september 2021 genomförde Säpo en insats där Peyman Kia greps misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Snart därefter framkom att han vid tiden för insatsen var hög chef på en annan myndighet. Huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt avslutas under måndagen. Bröderna har hela tiden nekat till brott. Peymans försvarare Anton Strand krävde att hans klient ska friges. Säkerheten har varit rigorös under förhandlingarna. Omni 221219. Tyskt stridsfordon klarade inte test - alla gick sönder. Under måndagen har den tyska regeringen meddelat att de lägger sin beställning av den nya modellen av stridsfordonet Puma på is, rapporterar Tagesschau. Beslutet kommer efter att alla 18 testfordon gått sönder på olika vis under en övning. "De senaste misslyckandena för Puma-stridsfordonen är ett hårt slag," säger försvarsminister Christine Lambrecht i ett uttalande. Vad som egentligen gick fel ska utredas och enligt Lambrecht kommer Tyskland inte köpa några stridsfordon innan det är bevisat att fordonen är pålitliga. AFP skriver att Tyskland just nu håller på att uppdatera sin militärutrustning. Planen vara att de nya Puma-stridsfordonen skulle användas av ett nytt Natoförband som ska tillsättas i januari. Beskrivs som ett totalt misslyckande. Lambrecht säger att tyska soldater behöver utrustning de kan lita på. Tyska pansarförbandet har enligt uppgifter bara ammunition för två dagar av intensiva strider. Omni 221219. Ryska UD: "Archer redan i Ukraina" - Försvarsmakten förnekar: "Fake news." Ryska UD hävdar att ukrainska styrkor använder sig av det svenska vapensystemet Archer, rapporterar Expressen. Svenska försvarsmakten nekar bestämt till uppgifterna som kommunikationschef Mikael Ågren kallar "fake news". "Det har förekommit sådana uppgifter tidigare. Vi har inte skickat Archer," säger han till tidningen. De ryska uppgifterna har återgetts av statliga medier och där påstås det att Archer användes för att attackera ett sjukhus i Donetsk, som Moskva utan grund utropat som ryskt territorium. Martin Kragh, vid Centrum för Östeuropastudier, avfärdar uppgifterna som ett "sandkorn i en sandstorm av informationskrig". Ukrainas president Zelenskyj har vid flera tillfällen önskat att Sverige ska skicka Archersystem till Ukraina. En önskan som han upprepade till statsminister Ulf Kristersson så sent som under måndagen. Sverige har i dag 24 Archersystem och har ytterligare 24 kommer att levereras. Omni 221219. Ökad övervakning när Putin vill hitta "förrädare". Den ryske presidenten har beslutat om ökad övervakning av det ryska samhället och de ryska gränserna. Det rapporterar Reuters. I ett tal säger Putin att det är nödvändigt för att "snabbt kunna identifiera förrädare, spioner och sabotörer". Han beordrar därför den ryska underrättelsetjänsten FSB att "maximera" sitt arbete. FSB ska bland annat öka sin övervakning av folksamlingar, heter det. FSB leds av Putinvännen Alexander Bortnikov. Omni 221220. Kommentar: Diktaturens klor fördjupas över det ryska folket. Putin: "Extremt tufft" läge i de annekterade områdena. Situationen i de fyra ukrainska områden som Ryssland hävdar är ryska är "extremt svår", säger Rysslands president Vladimir Putin. "Situationen i Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja är extremt svårt. De som bor där, de ryska invånarna, förlitar sig på er och ert skydd," säger han i ett tal till den ryska säkerhetstjänsten. Putin sa även att han beslutat om ökad övervakning av det ryska samhället och de ryska gränserna i syfte att "snabbt kunna identifiera förrädare, spioner och sabotörer". Omni 221220. FN-chefen tror att kriget i Ukraina kommer fortsätta. FN:s generalsekreterare António Guterres tror inte att kriget i Ukraina kommer att avslutas inom en snar framtid, säger han på en pressträff enligt AP. Däremot uppmanar han världen att göra allt för att få ett slut på kriget - helst under 2023. FN fokuserar just nu på att öka den spannmålsexport via Svarta havet som gjordes möjlig i somras då Ukraina och Ryssland slöt ett avtal på initiativ av FN och Turkiet. Hittills har 14 miljoner ton ukrainskt spannmål fraktas från tre hamnar i Svarta havet. Samtidigt har den ryska veteexporten tredubblats. Det har gått tio månader sedan Ryssland invaderade Ukraina. Guterres: "Jag tror att kriget kommer att fortgå." Omni 221220. Sjojgu sa att han var på fronten - var åtta mil bort. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu hävdade i förra veckan att han besökt de ryska styrkornas frontlinje i Ukraina - men han var i själva verket 80 kilometer därifrån i ryskockuperade Krym. Det skriver radiokanalen Radio Free Europe. Det var den 18 december som Sjojgu menade att han pratat med styrkor om den aktuella situationen vid frontlinjen. Tillsammans med uttalandet publicerades en kort video som visar hur han sitter i en militärhelikopter, skriver Kyiv Independent.
Omni 221220.
Ukraina rensar Dostojevskij - tar in Warhol i stället. Ukraina snabbar upp arbetet med att ta bort resterna av ryskt och sovjetiskt inflytande från allmänna platser, skriver AP. Nu handlar det om en "avryssifiering" som syftar till att både straffa Ryssland och lyfta den ukrainska identiteten och hylla framstående ukrainare. I Dnipro togs en byst av den ryske nationalskalden Aleksandr Pusjkin ner. En liten gata i norra Kyiv som bär Fjodor Dostojevskijs namn ska nu döpas om till popkonstnären Andy Warhol som hade rötter i Ukrainas grannland Slovakien. "Att döpa om de här gatorna är att utplåna den propaganda som Sovjetunionen tvingade på Ukraina," säger Volodymyr Prokopiv, vice ordförande i Kievs stadsfullmäktige. Tidigare i december meddelade Kyivs borgmästare att runt 30 gator skulle döpas om. Gatunamn som tidigare hyllat Vladimir Lenin eller ryska revolutionen hade redan till stora delar bytts ut. Omni 221220. Rysk nyhetsbyrå: Explosion på gasledning till Europa. Gasledningen Urengoi-Pomary-Uzhhorod, som fraktar gas från Ryssland till Europa, har exploderat, skriver den ryska nyhetsbyrån RBC enligt Reuters. Ledningen går under Ukraina och explosionen ska ha inträffat i den ryska staden Kazan som ligger i anslutning till floden Volga. Omständigheterna är i nuläget oklara. Ledningen byggdes på 80-talet. Ledningen fraktar gas från Ryssland till Europa.
Omni 221220. Ryssland vill lägga ner tung människorättsgrupp. Ryssland vill lägga ner Helsingforsgruppen i Moskva som är en av landets äldsta människorättsgrupper, rapporterar Reuters. Landets justitiedepartement har lämnat in en begäran om att stänga ner gruppen. Moskvas Helsingforsgrupp grundades 1976 med uppdraget att kartlägga Sovjets implementering av Helsingforsdeklarationen och informera landsmän och västvärlden om människorättsövergrepp i Sovjetunionen. Omni 221220. Kommentar: Mörkrets man tål inte att hans gärningar synas. WHO: Var fjärde ukrainare riskerar psykiska besvär. Tio miljoner ukrainare, omkring en fjärdedel av landets befolkning, kan komma att diagnostiseras med psykiska besvär som en direkt följd av Rysslands invason. Det uppger Världshälsoorganisationen (WHO) enligt Reuters. "Det handlar om allt från ångest och stressrelaterade åkommor till mer allvarliga psykiska problem," säger Jarno Habicht som är organisationens representant i Ukraina. Han befarar även att lungsjukdomar kommer spridas i takt med att temperaturerna i Ukraina sjunker samtidigt som Ryssland fortsätter attackera infrastruktur som gör att många hem saknar värme, el och vatten. WHO känner till över 700 attacker mot ukrainska sjukvården. Omni 221220. Kommentar: Putins och ryska ledarskapets fel till 100 procent.
Vita huset: Zelenskyj till USA i dag - ska träffa Biden. Vita huset bekräftar att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besöker USA i dag, skriver AFP. Zelenskyj ska bland annat träffa president Joe Biden och tala inför kongressen. Besöket kommer att "understryka USA:s orubbliga engagemang för att stödja Ukraina så länge det krävs", uppger Vita husets talesperson Karine Jean-Pierre i ett uttalande. Även Zelenskyj uppger att han är på väg till USA för samtal om Ukrainas försvarsförmåga. Resan blir den ukrainske presidentens första utlandsbesök sedan Rysslands invasion den 24 februari. Resan har hållits hemlig tills nu. Besöket i dag innebär att han lämnar landet för första gången sedan kriget inleddes för tio månader sedan. Det var i fredags som Zelenskyj ska ha tackat ja till inbjudan.
Omni 221221. Världsbanken ger grönt ljus åt mer stöd till Ukraina. Världsbanken har godkänt ett nytt stödpaket till Ukraina, skriver TT och hänvisar till ett uttalande från världsbankschefen David Malpass. Stödpaketet är värt nära 1,7 miljarder kronor och ska gå till "kritisk verksamhet" i det krigshärjade landet, däribland vården. Malpass säger att Rysslands krig mot Ukraina fortsätter att orsaka förödande ekonomisk och humanitär skada, skriver nyhetsbyrån. Omni 221221. Utredare om läckorna på Nord Stream: "Inga bevis pekar på Ryssland." Vem som ligger bakom explosionerna på Nord Stream i Östersjön i september utreds fortfarande. Många har pekat ut Ryssland som huvudmisstänkt men flera utredare säger till Washington Post att det är svårt att bevisa det. "Det finns inga bevis som pekar på att Ryssland ligger bakom sabotaget," säger en europeisk utredare till tidningen. Tidningen har intervjuat 23 diplomater och underrättelseanställda från nio länder och samtliga har gett likande svar. Vissa av dem tror inte längre att Ryssland ligger bakom attacken, andra ser fortfarande Ryssland som huvudmisstänkt men säger att det kan bli omöjligt att bevisa detta. Ingen tvivlar på att sabotaget genomfördes avsiktligt. Enligt en högt uppsatt amerikansk tjänsteman kan det bli "mycket svårt" att samla in tekniska bevis. Svenska regeringen säger att de väntar på Säpos utredning innan de drar några slutsatser. Säkerhetspolisen utreder läckan som ett grovt sabotage. Åklagaren: Sprängämnen hittade vid Nord Stream-läckorna. Omni 221221. Medvedev på besök i Kina - diskuterade Ukrainakriget. Den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev har överraskat med ett besök i Kina och samtal med Kinas president Xi Jinping, skriver Reuters. Parterna ska bland annat ha diskuterat kriget i Ukraina. "Samtalen var nyttiga," säger han i ett uttalande. Samtidigt sa Xi under samtalen att han hoppas att alla parter i konflikten kommer att visa återhållsamhet och lösa alla säkerhetsproblem med politiska medel, skriver Sky News. Kina är Rysslands viktigaste allierade och landets stöd anses vara avgörande för president Vladimir Putin. Ryssland försöker stärka sina ekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga band till Kina. Medvedev: "Vi diskuterade samarbete mellan de två styrande partierna i Kina och Ryssland." De två parterna träffades i Peking. Omni 221221. Flyglarm i hela Ukraina. Flyglarmet ljuder i hela Ukraina, rapporterar Reuters och hänvisar till lokala tjänstemän. Hittills finns inga rapporter om faktiska attacker. Ryssland har sedan mitten av oktober genomföxrt en rad robot- och drönarattacker mot ukrainsk infrastruktur. Det har lett till stora strömavbrott i flera områden. Det finns ännu inga uppgifter om några attacker. Omni 221221. Putin: "Ryssland ska utöka sin militära kapacitet." Rysslands president Vladimir Putin lovade i ett tal om landets militära mål för 2023 att ge de militära styrkorna vad de än kan tänkas behöva i striderna i Ukraina, skriver Reuters. I talet - som hölls inför försvarschefer i Moskva - sa han att det inte finns några ekonomiska begränsningar från regeringens sida. "Ryssland kommer att utöka sin militära kapacitet." Han tillade också att Ryssland ska fortsätta förbättra stridsberedskapen för sina kärnvapenstyrkor. "Interkontinentala ballistiska robotar kommer att förberedas för användning i fält inom en snar framtid." Samtidigt passade han på att tacka de ryska soldaterna för deras insatser i Ukraina. Putin sa också att kriget är en "gemensam tragedi" men att skulden inte kan läggas på Moskva. Putin hyllarde soldaterna som strider i Ukraina som hjältar. Talet sändes i live-tv. Landets försvarsminister: Vi förstör Ukrainas militära kapacitet. Putin: Ryssland förstärker sin militära kapacitet. Enligt Putin är kriget Ukrainas fel. Omni 221221. Kommentar: Ryssland förstör Ukrainas civila kapacitet. Det var Putin som startade kriget och ingen annan. Ukraina försöker bara att försvara sig vilket inte Putin vill att de ska kunna göra. Ryske försvarsministern: Baser svar på Sveriges och Finlands Natoansökningar. Ryssland kommer att behöva anlägga nya militärbaser i den västra delen av landet som svar på Sveriges och Finlands planer på att gå med i Nato. Det sa den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu i ett tal på onsdagen, rapporterar AP. Han sa också att Ryssland kommer att behöva utöka sina militära styrkor från dagens en miljon anställda till 1,5 miljoner. 695 000 av dem ska vara frivilliga kontrakterade soldater. Sjojgu sa också att han vill höja åldersspannet för dem som kan kallas in till obligatorisk militärtjänstgöring till 21-30 år, från dagens 18-27 år. Sjojgu talade under ett möte med försvarsledningen. Enligt Sjojgu har värnpliktiga inte skickats att strida. Även Vladimir Putin anser att militären behöver byggas ut. 300 000 reservister har mobiliserats sedan invasionen. Sjojgu vill också ha baser i ockuperade städer. Omni 221221. Kommentar: Rysslands mål från början var ha ryska baser över hela Ukraina. USA bekräftar att de skickar Patriot till Ukraina. USA bekräftar att det avancerade luftvärnssystemet Patriot kommer att skickas till Ukraina, rapporterar AFP. "Patriot har kapacitet att skjuta ner kryssningsrobotar, ballistiska kortdistansrobotar och militärflyg på betydligt högre höjder än vad som tidigare varit möjligt," säger USA:s utrikesminister Antony Blinken. Patriotsystemet har länge stått högt upp på den ukrainska önskelistan. Att USA nu väljer att skicka luftvärnssystemet sammanfaller med att president Zelenskyj senare under dagen väntas landa på amerikansk mark för ett statsbesök. Patriotsystemet som Ukraina nu får beräknas vara värt omkring en miljard dollar. Utöver det skickar USA 850 miljoner dollar som ska gå säkerheten i Ukraina. Systemet ska skydda Ukraina från Rysslands luftangrepp. Blinken kallar de ryska luftangreppen "brutala". Patriot kan följa över 50 mål över en radie på 100 kilometer samtidigt. Omni 221221. Nato-chefen Stoltenberg aktuell att ta över IMF. Natochefen Jens Stoltenberg är aktuell för jobbet som chef för Internationella valutafonden (IMF), uppger en källa inom Nato för norska TV2. Uppgiften bekräftas av ytterligare en källa, som också säger att Stoltenberg är USA:s favorit till jobbet. IMF grundades 1944 och arbetar för att främja världshandeln och valutasamarbeten för att säkra en stabil världsekonomi. Fonden leds i dag av Kristalina Georgieva från Bulgarien, som kommer att lämna uppdraget 2024. Stoltenberg har varit chef för Nato sedan 2014. Tidigare i år skulle han ha tillträtt tjänsten som riksbankschef i Norge, men kriget i Ukraina gjorde att han valde att stanna i Nato till 30 september 2024. Stoltenbergs kommunikationsrådgivare vill inte kommentera. Omni 221221. Putin i tal: Rysk militär ska få allt som behövs - "Satan-2" snart redo. Rysslands militär ska få allt de behöver i Ukraina. Det sa president Vladimir Putin i ett tal till det ryska försvarsdepartementet under onsdagen, där besked om nya "Satan-2"-roboten gavs. "Ni är kämpande hjältar precis som under Rysslands tidigare krig," sa Putin tilll ryska soldater och militära ledare enligt Reuters. Han betonade att Ryssland kommer att fullfölja sina militära mål i Ukraina genom att utöka sin militära potential. Putin talade särskilt om vikten av drönare i krigsföringen. Bland annat avslöjade han att den nya Sarmat-roboten, av Nato kallad "Satan -2", ska vara redo att användas inom en snart framtid. Enligt Rein Pella, lärare i försvarssystem och artilleriexpert på Försvarshögskolan, är Sarmat en väldigt dyr interkontinental balistisk robot med särskilt lång räckvidd, "det värsta Ryssland har". "Det är ju en kärnvapenrobot, ingenting du skjuter ut kraftverket i Kiev med, utan det är någonting man hotar USA med," säger han till SVT Nyheter. Pella ställer sig tveksam till om den verkligen är färdig och han tvivlar på att Ryssland i så fall har fler än fem stycken. Under mötet avslöjade även försvarsminister Sergej Sjojgu att Ryssland kommer att placera nya styrkor i landets västra delar. Det hela ska vara ett ett svar på Sveriges och Finlands Nato-ansökningar. Dock nämndes inga ytterligare detaljer. svt 221221. Experter: Tar månader innan Ukraina använder Patriot. Det kommer ta lång tid innan det amerikanska luftvärnssystemet Patriot kan börja användas av Ukraina. Det säger en högt uppsatt amerikansk försvarstopp till CNN. "Patriot behöver träning och vi förväntar oss att den kommer ta flera månader," säger tjänstemannen. Experter säger till kanalen att varje system kräver omkring 90 soldater för att användas och att det inte är särskilt mobilt på slagfältet. "Du sätter dem på plats vid dina viktigaste strategiska mål och försvarar dem," säger den pensionerade generallöjtnanten Mark Hertling. USA bekräftade på onsdagen att de kommer skicka vapensystemet som Ukraina länge har velat ha. Systemet kräver noggrann träning. Experter beskriver Patriot som ett bra skydd - men inte som en "game changer". Att USA skickar Patriot beskrivs som väntat.
Omni 221221. Rysk tungviktare skadad vid hotellangrepp i Donetsk - ska ha firat födelsedag. Den ryske politiska tungviktaren Dmitrij Rogozin har skadats vid ukrainsk beskjutning mot staden Donetsk. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ryska statliga nyhetsbyråer. Enligt ryska uppgifter är Rogozins skador inte livshotande. Rogozin var tidigare chef för den ryska rymdstyrelsen Roscosmos och har även varit biträdande premiärminister. Hans nuvarande roll uppges vara att ge militära råd till de ryskockuperade regionerna i östra Ukraina. Attacken ska ha skett när Rogozin firade sin 59-årsdag på ett hotell i utkanten av Donetsk, skriver VG. Enligt de ryska medierna skadades även Vitalij Khotsenko, premiärminister för det ryska ockupationsstyret i Donetsk, vid attacken. Rysk parlamentariker antyder att angreppet skedde efter tips. Rogozin har varit en av de ivrigaste påhejarna av kriget i Ukraina. Assistent: Rogozin skadades i ryggen. Omni 221222. Ny analys: 5 000 dör med covid-19 i Kina per dygn. Just nu upplever Kina sannolikt en miljon nya smittfall och 5 000 dödsfall per dygn i covid-19, skriver Bloomberg med hänvisning till en ny beräkning från den Londonbaserade analysfirman Airfinity. Utbrottet beskrivs som det största världen har skådat. I januari kan antalet nya infektioner i Kina uppgå till 3,7 miljoner per dygn och i mars kan det bli en topp på 4,2 miljoner, enligt analysen. Officiellt rapporterade Kina under onsdagen 2 966 nya covidfall. Sedan början av december har tio dödsfall bekräftats av myndigheterna. De statliga uppgifterna står i kontrast till allt fler rapporter om att sjukhusen översvämmas av patienter och att krematorier pressas bortom sin kapacitet. The Telegraph har publicerat en video som visar hur en utmattad läkare kollapsar under patienttrycket. Smittan i Kina har galopperat efter att de strikta restriktionerna lättats. Experter har varnat för att den låga graden av vaccinering bland äldre invånare gör att fler än en miljon människor kan dö under nästa år. USA hade 1,4 miljoner nya fall per dygn i januari 2022 när viruset spreds som mest. Kina påstår att ingen dog med covid-19 under onsdagen. Sjukhus i Shanghai varnar för "tragisk kamp" mot viruset. Omni 221222. Bilder tyder på 10 300 nya gravar i Mariupol. 10 300 gravar har hittats i och omkring den ukrainska staden Mariupol. Det uppskattar nyhetsbyrån AP som har analyserat satellitbilder från staden i östra Ukraina. Drönarbilder visar hur de ryska ockupanterna har använt tunga maskiner för att gräva gravarna. Några av dem bär tecken som tyder på att flera kroppar kan ligga i samma grav. Mariupol har varit ockuperat av Ryssland i flera månader under kriget. Under den tiden har det kommit flera rapporter om krigsbrott som de ryska styrkorna har begått i staden. AP har pratat med tre kriminaltekniker som har erfarenhet av att utreda massgravar och krigsbrott. Samtliga säger att AP:s analys av bilderna är trovärdig. Bilder från mars och december har jämförts - det går inte att säga hur de begravda har dött. Boende i staden vittnar om attacker på civila, våldsamma bombräder och sörjer sina anhöriga som dött. Omni 221222. Ukraina: Hundratusentals barn ska ha deporterats. Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, säger att landet har kunnat identifiera över 13 000 barn som tvångsdeporterats till Ryssland under kriget. Den verkliga siffran befaras dock vara betydligt högre, rapporterar The Guardian. "Vi kan inte säga en exakt siffra men vi antar att det handlar om hundratusentals barn," säger han i ukrainsk tv. Han säger också att han personligen har besökt en rysk tortyrkammare för barn i den återtagna staden Cherson. "Den såg ut som de andra rummen och låg i en väldigt kall och fuktig källare," säger han. Deporteringarna misstänks ske från rysk-ockuperade områden i Ukraina. Omni 221222. Ulriksbergskyrkan fortsätter satsa på hjälp till Ukraina. Efter krigsutbrottet bestämde sig Ulriksbergskyrkan i Växjö snabbt för att hjälpa drabbade ukrainare. Nyligen har en stor mängd vinterkläder lämnat Småland för att transporteras till Ukraina. "Det är jättefint att se Kristi kropp i aktion," säger Joel Oredsson, en av pastorerna i församlingen. Läs mer i Världen idag 221222. Tysk underrättelseanställd gripen för ryskt spionage. En anställd vid den tyska underrättelsetjänsten BND har gripits misstänkt för att ha spionerat för Rysslands räkning, rapporterar tyska medier. BND:s chef Bruno Kahl säger enligt Reuters att det är viktigt att inte lämna för många detaljer om utredningen då det kan ge "fienden ett övertag i sin stävan att skada Tyskland". När det gäller Ryssland har vi att göra med ett land som både är hänsynslöst och våldsamt," säger Kahl. Ska ha lämnar information till Ryssland i flera år. Omni 221222. Storbritannien: Belarus utbildar ryska reservister. De väpnade styrkorna i Belarus har sannolikt nyligen tagit på sig ett en betydande, men mer diskret roll, i utbildningen av tusentals mobiliserade ryska reservister. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering om kriget i Ukraina på Twitter. "Den sannolika användningen av belarusiska instruktörer är ett försök att delvis åtgärda bristen på ryska militärtränare, av vilka många är utplacerade i Ukraina eller har fallit offer". Ryssland och Belarus har en bakgrund av militärt samarbete men det här innebär att rollerna har kastats om, enligt departementet. "Belarusiska styrkor har traditionellt sett ansetts av Ryssland som underlägsna ryska styrkor". (svt 221222.) Putin: Vårt mål är att avsluta detta krig - inte elda på. Vladimir Putin hävdar att Ryssland inte vill elda på konflikten, som han nu benämner som ett "krig". På en pressträff kallade han även Patriot ett "ganska gammalt" luftvärnssystem som det finns motmedel tilll. Alla väpnade konflikter slutar med diplomatiska förhandlingar. Det sa president Vladimir Putin på en presskonferens i samband med ett statsrådsmöte på torsdagen. "Vårt mål är inte att elda på en militär konflikt, utan tvärtom, att avsluta detta krig." Han använde det ryska ordet för krig, "voina" - ett avsteg från tidigare språkbruk. Sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari har ryska politiker och statskontrollerade medier konsekvent kallat anfallskriget en "militär specialoperation". Putin kommenterade även att USA ska skicka luftvärnssystemet Patriot till Ukraina. Han kallade det ett "ganska gammalt system" som Ryssland kommer klara att bemöta. "De som är emot oss hävdar att det här är ett försvarsvapen. Vi ska ha det i åtanke," sa presidenten med tillägget att det alltid finns ett passande motmedel.
svt 221222. Ukrainska AP-fotografen Jevhen Maloletka utses till årets fotograf. Fotografen Jevhen Maloletka utses av den brittiska tidningen The Guardian till årets fotograf. I början av 2022 bevakade den Jevhen Maloletka våldet i Kazakstan när rapporter började dyka upp om att Ryssland höll på att förberedda en invasion av hans hemland. Hans uppmärksamhet vändes hemåt och på uppdrag av den amerikanska nyhetsbyrån AP återvände han hem och började istället bevaka utvecklingen i Charkiv och senare i hamnstaden Mariupol. En av hans mest uppmärksammade bilder föreställer en gravid kvinna som bärs på bår efter att en förlossningssjukhus i Mariupol bombats. Kvinnan fördes till ett annat sjukhus, men överlevde inte, rapporterade AP i mars 2022. I början av kriget kunde Maloletka och andra AP-medarbetare följa invasionen av Mariupol under 20 dagar tills de fick höra att de jagades av Ryssland för att de publicerat detaljerade redogörelser av lidandet i staden, skriver The Guardian. Sedan dess har fotografen även bevakat kriget bland annat i Charkiv, Donbas, Cherson och Kiev. svt 221223. Internt kinesiskt protokoll anger extrema siffror: 37 miljoner fall på ett dygn. Nästan 37 miljoner människor kan ha infekterats med covid-19 inom loppet av en dag den här veckan. Det skriver Bloomberg som hänvisar till ett internt protokoll från Kinas nationella hälsokommissions sammanträde i onsdags. Protokollets innehåll har bekräftats av personer med insyn, enligt nyhetsbyrån. Enligt bedömningen ska så många som 248 miljoner människor, eller nästan 18 procent av befolkningen, ha smittats under december månads 20 första dagar. Det är oklart hur kinesiska myndigheter har kommit fram till siffran som är exceptionellt hög. I går rapporterade Bloomberg att den Londonbaserade analysfirman Airfinity bedömer att en miljon nya smittofall just nu sker per dygn i Kina och att 5 000 dör dagligen. Myndigheterna har officiellt angett siffror på några tusen. Omni 221223. Vita huset: Wagnergruppen har tagit emot vapen från Nordkorea. Det privatägda ryska militärföretaget Wagnergruppen har mottagit en vapenleverans från Nordkorea som ska hjälpa till att stärka ryska trupper i Ukraina, enligt Vita Huset. Det rapporterar nyhetsbyrån AP. "Wagner söker efter vapenleverantörer i hela världen för att stödja militära operationer i Ukraina," säger John Kirby, talesperson för Vita husets nationella säkerhetsråd, enligt Reuters. Enligt Kirby ska leveransen innehålla "tusentals" granater. Han beskriver omfånget som "betydande" men inte tillräckligt för att påverka krigets riktning "på ett märkbart sätt" Wagnergruppens chef avfärdar det amerikanska påståendet om vapenleveranser som "skvaller och spekulationer". "Alla vet att Nordkorea inte har levererat några vapen till Ryssland på länge" säger Wagner-ägaren Jevgenij Prigozjin i ett uttalande. Även Nordkorea förnekar att vapenleveransen har ägt rum, rapporterar Reuters. (svt 221222.) Ryska Zaporizjzja-chefen: "Kommer aldrig att återgå till Ukraina." Kärnkraftverket Zaporizjzja kommer aldrig att tillhöra Ukraina igen. Detta sade den högsta tjänstemannen i den rysk-kontrollerad ukrainska Zaporizjzja-region, Yevgeny Balitsky, på fredagen enligt Reuters. I statlig TV betonade han även att ryska trupper inte kommer att lämna kärnkraftverket och att vare sig regionen eller kärnkraftverket kommer att återgå till Ukraina. Kärnkraftverket Zaporizjzja är Europas största kärnkraftverk och har ockuperats av Ryssland sedan början av mars 2022. (svt 221223.) Över 70 nya robotattacker - många civila dödsoffer. Sex civila dödades och 18 skadades i över 70 ryska robotattacker mot södra och östra Ukraina natten till fredagen. Det uppger den ukrainska militären enligt TT. Särskilt tung har beskjutningen varit i staden Cherson, som länge var ockuperad av ryssland men återtogs av ukrainska styrkor i höstas. Civila byggnader har också beskjutits i Kramatorsk i Donetskregionen, enligt The Kyiv Independent, men inga dödsfall rapporteras därifrån. Bostadshus och skolbyggnader förstörda i Cherson. Omni 221223. Putins plan efter nyår: En ny stor offensiv. Vladimir Putin har en ny krigsplan efter jul- och nyårshelgerna. "Efter en period av konsolidering av fronten planerar han alldeles säkert en ny offensiv mot Ukraina," säger tidigare utrikesministern Carl Bildt. "Inget antyder att kriget tar helgpaus. Av Putin skulle man till och med kunna förvänta sig att han ökar intensiteten i attackerna," konstaterar Klas-Göran Karlsson, professor i historia och Rysslandsexpert vid Lunds universitet. Exp 221223. Stad rapporterade en halv miljon fall - skrevs ner av statliga myndigheter. Den skenande smittspridningen i Kina har tömt apotekshyllor, fyllt sjukhusavdelningar och lett till hög belastning på begravningsbyråer över hela landet. I den östliga kuststaden Qingdao uppgav lokala hälsomyndigheter på fredagen att drygt en halv miljon nya covidfall registreras dagligen, rapporterar AFP. Hälsochefen Bo Tao uppgav även att antalet nya fall sannolikt kommer att öka ännu mer under julhelgen. Uppgifterna spreds i kinesiska medier men togs bort från både den lokala och nationella statistiken på lördagen. Kinas nationella hälsodepartementet uppger på lördagen att endast 4 103 nya fall registrerats i landet och inga nya dödsfall. Qingdao skrev ner siffran till 31 nya covidfall. Skarp varning om blodbrist på sjukhusen. Läckta dokument visar: 250 miljoner nya covidfall i december. Omni 221224. Ryska journalisterna jobbar i exil: "För många ryssar är kriget som en tv-serie." Denis Zagore och Georgij Tsjentemirov var journalister i Ryssland, men lämnade landet och flyttade till Nordnorge i samband med Vladimir Putins order om delvis mobilisering tidigare i höstas. Där utgör de nu halva styrkan på nättidningen The Barents Observer, som arbetar hårt för att ta sig igenom den ryska propagandan och nå fram till ryska läsare med information om kriget. "För många ryssar är det här kriget som någon slags tv-serie. De tror knappt på att det händer i verkliga livet. Det är ett stort problem," säger Georgij Tsjentemirov till TT. Kremls grepp över medienarrativet har hårdnat sedan den storskaliga invasionen av Ukraina i februari. Medierna har bland annat uppmanats att endast använda sig av officiella källor, där kriget fortsatt går under benämningen "militär specialoperation". Fönstret för vad som går att rapportera om krymper ständigt, säger Denis Zagore. "Du vet aldrig vilka artiklar som blir en biljett till fängelset," säger han. Tsjentemirov: Den ryska säkerhetstjänsten FSB har fortfarande koll på mig - de glömde mig inte bara för att jag flyttade. Oppositionella: Släpp de andra eller sätt Putin i fängelse i sju år. Omni 221224. Kommentar: Inte bara sju år, minst 70 år. Zelenskyj: Ryska terrorister kan bli aktiva under julen. Volodymyr Zelenskyj varnar i sitt nattliga tal för att Ryssland kan gå på offensiven under julhelgerna. "De ryska terroristerna kan bli aktiva igen. De trotsar kristna värden och alla värden rent generellt. Var därför redo för larmsignaler, hjälp varanda och ta alltid hand om varandra," säger presidenten. Många ukrainare firar jul i dagarna, även om det är hett omdiskuterat om julen ska firas 25 december eller 7 januari. Det senare datumet är kopplat till den östortodoxa kyrkan, som i sin tur är starkt kopplad till Ryssland, berättar amerikanska NPR i en kort specialpodcast. I inslaget säger intervjupersoner att datumfrågan blivit allt hetare sedan annekteringen av Krymhalvön 2014 och har intensifierats ytterligare inför årets firande.
Omni 221224, Ukraina: Spannmålsskörden är 40 procent mindre i år. Ukraina uppskattar att årets spannmålsskörd är 40 procent mindre än i fjol på grund av Rysslands invasion, skriver TT. Sergij Ivashtjenko, som leder Ukrainas branschorganisation för spannmålsbönder, tror att skörden landar på omkring 65-66 miljoner ton i år. Exporten kunde återupptas i somras efter att ett avtal nåtts mellan Ryssland och Ukraina. "Men ockupationen av flera regioner, strider på fälten och förstörelsen av infrastruktur påverkade ändå produktionen," säger Sergij Ivashtjenko. Exportavtalet förlängdes i november med 120 dagar Omni 221224, Kina vill fördjupa samarbete med Ryssland. Kinas utrikesminister Wang Yi signalerar att landet vill fördjupa samarbetet med Ryssland, rapporterar AP. Han försvarar också landets ståndpunkt om Rysslands anfallskrig mot Ukraina. "Kina kommer att fördjupa det strategiska och ömsesidiga förtroendet och fördelaktiga samarbetet med Ryssland," säger Wang under ett videoanförande vid en konferens i den kinesiska huvudstaden Peking på söndagen. "Vad gäller Ukrainakrisen har vi konsekvent upprätthållit de grundläggande principerna om objektivitet och opartiskhet, utan att gynna den ena eller andra sidan, eller lägga bränsle på elden", fortsatte utrikesminister. Kina har hittills vägrat att fördöma invasionen av Ukraina och införa sanktioner mot Ryssland. (svt 221225.) Omni 221225. Ukrainas motstånd mot kriget: Firar jul den 25 december. Som en motståndshandling mot den ryska invasionen väljer många ukrainare att fira jul den 25 december - i stället för ortodox jul den 7 januari enligt rysk tradition. Natalia, som inte vill uppge sitt efternamn, är en av många Chersonbor som bestämt sig för att aldrig mer fira rysk-ortodox jul, skriver SvD. "Nu firar vi för första gången den 25 december. Det känns helt rätt och alla vi känner gör nu samma sak," säger Natalia till tidningen. Julen blir enklare i år, konstaterar Natalia. Det blir ingen julgran och inga klappar. Istället för tolv rätter kommer det dukas upp smörgåsar, sallader och potatismos på julbordet. När elavbrotten avlöser varandra är Natalia tacksam för den lilla generator som gör att de slipper äta med bara stearinljus tända. För Natalia, och för många andra, kommer julen i nyligen befriade Cherson firas samtidigt som våldet mot staden trappas upp. I byn Bobrytsias utanför Kiyv har invånarna röstat och beslutat att flytta julfirandet till den 25 december. Flyglarm har ljudit över hela Ukraina under juldagen. Många söker sig till kyrkan för gemenskap, värme och matpaket till behövande. Ukrainas ortodoxa kyrka har gett sin tillåtelse till att flytta julfirandet. Omni 221225. Putin: "Det är inte vi som vägrar förhandla." Vladimir Putin är redo att förhandla med alla parter inblandade i kriget i Ukraina, men Kiyv och dess västliga anhängare har vägrat att komma till förhandlingsbordet. Det säger den ryske presidenten i ett uttalande till statliga ryska medier rapporterar Reuters. "Vi är redo att förhandla med alla inblandade om acceptabla lösningar, men det är upp till dem - det är inte vi som vägrar att förhandla," sa Putin i intervjun som sändes i Rossiya 1 på söndagen. Än finns det inget slut i sikte för kriget. Kreml har sagt att de inte tänker sluta strida förrän alla dess mål är uppnådda, medan Kiyv vägrar att lägga ner sina vapen förrän alla ryska soldater kastats ut från ukrainskt territorium - inklusive Krym som Ryssland annekterade 2014. "Ryssland agerar i rätt riktning" fortsätter Putin, "eftersom väst under styrning av USA, försöker klyva Ryssland i två." Tio månader har gått sedan Ryssland invaderade Ukraina. Omni 221225. Kommentar: Ryssland har försökt klyva Ukraina i två delar alltsedan invasionsdagen 24 februari. Ukrainska barn adopteras bort till ryska familjer. 12-åriga Oleksandr har inte sett sin mamma sedan ryska soldater förde bort henne i samband med belägringen av Mariupol i våras. Han lyckades själv undkomma bara för att han kom ihåg sin mormors telefonnummer. "Soldaterna sa att de skulle skicka honom till ett barnhem eller hitta en familj i Ryssland där han skulle bo. Jag svarade att jag kommer att riskera mitt liv. Jag kommer och hämtar honom," berättar mormor Ljudmila, som bor i staden Itjnya i norra Ukraina, för Washington Post. Enligt den ukrainska regeringen har över 11 400 barn förts till Ryssland eller ryskkontrollerade områden i Ukraina utan sina föräldrars medgivande, skriver New York Times. En kartläggning av AP från oktober visar att flera tusen barn befinner sig på barnhem i ryskkontrollerade Donbas. Enligt nyhetsbyrån har barnen deporterats utan samtycke och använts för propaganda på hemmaplan. Ljudmila: De sa till honom att Ukraina är en dålig plats och att ukrainare är onda. Åklagaren: Det är krigsbrott att ta barn från sina föräldrar. Barnen har fått flytta in hos ryska familjer och fått ryska medborgarskap. Omni 221225. ISW: Rysslands offensiv runt Bachmut tycks avta. Den ryska offensiven runt staden Bachmut har troligtvis minskat i styrka de senaste dagarna. Det skriver den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) på Twitter. ISW påpekar dock att det är för tidigt att säga om offensiven har kulminerat eller om det rör sig om en tillfällig operativ paus. Under flera månader har våldsamma strider ägt rum runt Bachmut, som ligger i Donetskregionen. Under oktober gjorde Ryssland vissa framsteg men dessa tycks ha blivit färre under november och december, enligt ISW. Omni 221225. Största kinesiska övningen nära Taiwan sedan Pelosibesök. Kina har utfört sin största militärövning i närheten av Taiwan sedan USA:s talman Nancy Pelosi besökte den självstyrande ön i augusti, rapporterar flera internationella medier. Enligt det taiwanesiska försvarsdepartementet ska 71 kinesiska plan ha flugit in i öns så kallade luftförsvarszon. Enligt Kina genomförs övningarna som ett svar på "provokationer" från Taiwan och USA. I ett uttalande fördömer Taiwans försvarsdepartement det kinesiska kommunistpartiet, och uppger att övningarna kommer att påverka omvärldens syn på landet. Förra veckan röstade USA igenom militärt stöd till Taiwan. Taiwan: Kina försöker skrämma vårt folk.
Omni 221226. Läkare larmar inifrån Kinas hårt pressade sjukhus: "Var oförberedda på smittan." Sedan Kina avskaffade flera covidrestriktioner har trycket på landets sjukhus ökat kraftigt, och läkare larmar om fulla intensivvårdsavdelningar. Det rapporterar Reuters. Det pågående utbrottet är Kinas överlägset största sedan det första i Wuhan för tre år sedan. Både sjukhus och krematorier uppges vara överfulla. "Den största utmaningen, ärligt talat, är att vi inte var förberedda på det här," säger läkaren Howard Bernstein. Sonia Jutard-Bourreau, chefsläkare på ett privatsjukhus i Peking, säger att majoriteten av de som läggs in är ovaccinerade. Flera läkare och sköterskor som nyhetsbyrån pratat med uppger att de är oroliga för landets äldre. Jutard-Bourreau ifrågasätter den officiella statistiken: Är politisk.
Omni 221226. Explosioner på rysk flygbas - tre personer uppges döda. Ryssland uppger att landet skjutit ner en ukrainsk drönare vid en rysk flygbas i Saratov, och att personer har omkommit när de träffats av fallande skrot. Det rapporterar AFP. Flygbasen ligger flera hundra kilometer från ukrainska gränsen. Enligt ukrainska RBC-Ukraine ska två explosioner och flyglarmet ha hörts under natten, och ryska nyhetssajten Baza hänvisar till vittnen som uppger att flyglarmet har tjutit. Enligt det ryska försvarsdepartementet ska tre personer ha dödats i vad de hävdar är en drönarattack. Det var andra attacken mot samma bas på en månad. Omni 221226. Ukraina: Porta Ryssland från FN:s säkerhetsråd. Under måndagen kommer Ukraina att lägga fram ett krav om att porta Ryssland från FN:s säkerhetsråd - tio månader efter att den ryska invasionen inleddes. Det rapporterar AFP. Kravet kommer strax efter att president Vladimir Putin anklagat väst för att försöka "slita isär" Ryssland, och presenterades av utrikesministern Dmytro Kuleba. Ryssland är ett av fem länder som har en permanent plats i säkerhetsrådet, och därför har vetorätt. Totalt består rådet av 15 länder. USA, Storbritannien, Frankrike och Kina innehar övriga permanenta platser. Omni 221226. Ryssland kan öka export av råolja efter sanktionerna. Ryssland kan komma att vrida upp exporten av råolja om EU:s sanktioner leder till en minskad försäljning av andra oljeprodukter. Det säger landets vice premiärminister Alexander Novak till den ryska nyhetsbyrån Tass, rapporterar Bloomberg. "Om det blir problem med försäljningen av petroleumprodukter, kan annan oljeexport i viss utsträckning ersätta raffinering," säger Novak. EU:s importförbud av ryska oljeprodukter träder i kraft den 5 februari, utöver de restriktioner som infördes kring råolja i början av december. Ryssland räknar med att producera minst 490-500 miljoner ton olja nästa år, enligt Novak. Novak: Ryssland kan producera 535 miljoner ton olja i år. Ryssland kan komma att sänka sin oljeproduktion med 500 000-700 000 fat per dag som svar på sanktioner. Omni 221226. Ryssland: Vi har dödat sabotörer vid gränsen. Ryska underrättelsetjänsten FSB hävdar att de dödat "ukrainska sabotörer" vid den ryska gränsen. Det rapporterar statliga medier enligt AFP. FSB hävdar att fyra personer försökte ta sig in i Bryanskregionen, och att de bar på tyska vapen och sprängladdningar. Landet har nyligen infört strängare straff för just sabotörer. Ukraina har inte tagit på sig ansvaret för några attacker på rysk mark, utan istället hänvisat till "karma" för invasionen. Videor visar blodiga kroppar i snön. Omni 221226. Tung granskande journalist på rysk lista över efterlysta. Ryssland placerar den granskande journalisten Christo Grozev, som tillhör Bellingcat, på sin lista över efterlysta. Journalistnätverkets grundare Eliot Higgins beskriver skämtsamt efterlysningen som "Rysslands tyngsta journalistpris" i ett inlägg på Twitter. Grozev själv skriver att han inte har någon aning om anledningen. "På ett sätt spelar det ingen roll. I åratal har de gjort det tydligt att de är rädda för vårt arbete och inte skyr några medel för att få det att försvinna." Bulgaren Grozev är chef för Bellingcats Rysslandsbevakning och AFP konstaterar att han har rapporterat flitigt om kriget. Tidigare har han bevakat förgiftningen och fängslandet av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Bellingcat har sedan tidigare dömts ut som en "utländsk agent" i Ryssland. Christo Grozev på
Twitter. Till
Bellingcats bevakning av kriget.
Omni 221226. Strömavbrotten håller i sig - 9 miljoner utan elektricitet. Strömavbrotten fortsätter drabba Ukraina, och i dagsläget är nära 9 miljoner ukrainare utan elektricitet. De sa landets president Volodymyr Zelenskyj under sitt nattliga tal på annandagen. "Men både till antal och tid minskar strömavbrotten gradvis," sa Zelenskyj. Enligt Zelenskyj lyckades reparationsarbetare laga delar av strömtillförseln lagom till jul, men problemen kvarstår. Strömavbrotten i det ukrainska elnätet är en konsekvens av de många luftangrepp som det ukrainska energisystemet har utsatts för av den ryska militären. (svt 221226.) Kuleba vill se fredsmöte i FN i februari. Ukraina siktar på ett fredstoppmöte i februari, vilket i så fall skulle ske nära årsdagen av den ryska invasionen. Det säger utrikesminister Dmytro Kuleba i en intervju med AP. Han hoppas på generalsekreteraren António Guterres som medlare. "Han har visat att han är en effektiv medlare och förhandlare, och viktigast av allt - att han är en man av principer och integritet. Så vi ser gärna att han deltar," säger Kuleba till AP. Om Rysslands eventuella medverkan säger Kuleba att landet måste åtalas för krigsbrott i internationell domstol först. Kuleba säger att han är nöjd med Zelenskyjs besök i USA. Omni 221226. Kina öppnar gränserna igen efter tre års covidpolitik. Kina slopar kravet på karantän för resenärer till landet från och med den 8 januari, meddelar landets hälsomyndigheter. Det innebär att Kina efter nästan tre år av nolltoleranspolitik mot covid nu öppnar sig mot omvärlden igen, skriver nyhetsbyråer. I nuläget måste resenärer från andra länder stanna fem dagar i karantän i statliga inrättningar plus ytterligare tre dagar i isolering. Från och med den 8 januari räcker det med ett färskt PCR-test. Covid-19 kommer samtidigt att nedgraderas till en mindre allvarlig kategori av sjukdom, vilket innebär mindre restriktioner. Kinas restriktioner har bromsat tillväxten i landet till den långsammaste takten på ett halvt sekel, noterar Reuters. Ekonomer spår att de massiva covidutbrotten i Kina hämmar utvecklingen på kort sikt, men främjar en snabbare återhämtning när smittspridningen väl lagt sig, skriver Bloomberg. Omni 221226. Ryssland: Kan återuppta gasleveranserna till EU. Ryssland är redo att låta naturgasen flöda till EU igen via pipelinen Yamal-Europe, säger vice premiärminister Alexander Novak enligt ryska nyhetsbyrån Tass. "Europas marknad är fortfarande relevant eftersom gasunderskottet består," hävdar Novak. Han tillägger att Ryssland för samtal om att bygga ytterligare en transportrutt för gasen genom Turkiet. Enligt Alexander Novak ser Rysslands gasproduktion ut att minska med 12 procent i år medan exporterna krymper med en fjärdedel. Enligt Wall Street Journal beror det på sanktionerna mot landet. Produktionen av flytande naturgas (LNG) väntas däremot öka. Moskva räknar med att exportera totalt 21 miljarder kubikmeter LNG till Europa i år - en "betydande ökning", enligt Novak. Novak: EU kan fortfarande få rysk LNG om de vill. Ryska gasexporter väntas minska med 25 procent 2022. Omni 221226. Historiker: Ingen vågar säga sanningen till Putin. Den ryska invasionen av Ukraina har präglats av felberäkningar - både av Ryssland och omvärlden. Det säger den brittiske historikern Mark Galeotti, expert på rysk underrättelsetjänst, i en intervju med Deutsche Welle. Han säger att president Putin skapat ett system där få medarbetare vågar berätta sanningen. I stället får den ryske ledaren bara höra vad han vill höra, så därför har Putin intalat sig att Ukraina var ett enkelt mål. Enligt Galeotti trodde Putin att president Zelenskyj skulle fly eller bli tillfångatagen. "Det visade sig vara en katastrofal missberäkning," säger historikern. Galeotti hörde om att medarbetarna inte vågar berätta sanningen för Putin redan 2015.
Omni 221226. Lavrov: Omöjligt att ha normal konversation med USA. Det är "objektivt omöjligt" att ha en normal konversation med Bidens administration, eftersom deras mål är att strategiskt besegra Ryssland. Det säger landets utrikesminister Sergej Lavrov i en intervju med ryska statliga nyhetsbyrån Tass. "Vi har genomgående förklarat för amerikanerna att det inte är vår stil att förstöra mellanstatliga relationer med flit." Lavrov menar också att USA och dess Nato-allierade tillsammans med Ukraina är inställda på att "avsevärt försvaga eller till och med förstöra" Ryssland. (svt 221227.) Kommentar: Lavrov är inbillningssjuk. Fortsatta ryska angrepp i Donetsk och Luhansk. De senaste 48 timmarna har striderna fortsatt i östra Ukraina, där de varit fokuserade till Bachmut i Donetsk och nära Svatove i Luhansk. Det uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelsebriefing på Twitter. "Ryssland fortsätter att initiera frekventa småskaliga angrepp i dessa områden", skriver ministeriet vidare och konstaterar samtidigt att få territoriella förändringar har skett. Ukrainas militär uppger på tisdagen att dess styrkor under de senaste 24 timmarna har slagit tillbaka mot ryska attacker i två bostadsområden i Luhansk-regionen och sex i Donetsk. President Zelenskyj beskriver i ett videomeddelande situationen längs frontlinjen i regionen som "svår och smärtsam". (svt 221227.) Experter: Så kan kriget utvecklas under nästa år. Den ryske presidenten Vladimir Putin fokuserar sannolikt på att hålla ut under vintern, och sedan inleda en ny offensiv under våren. Den bedömningen gör Michael Clarke vid Strategic Studies Institute, enligt BBC. Just våroffensiven kommer vara nyckeln för hur skriget utvecklas, menar Clarke. "Putin har uppgett att omkring 50 000 av de nyligen mobiliserade styrkorna befinner sig vid fronten, och resterande 250 000 övar inför nästa år." Även den Tel Aviv-baserade militärexperten David Gendelman lyfter de mobiliserade trupperna. Tillsammans med styrkorna som återvänder från Cherson kan de bidra i en större rysk offensiv, tror han. "Den stora frågan är hur många ukrainare som är tillgängliga för en offensiv", säger Gendelman. Omni 221227. Ukraina uppges förbereda sig för nyårsattacker mot Kyiv. Ukraina förbereder sig för en större rysk attack på nyårsafton, säger Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren med hänvisning till initierade källor. Enligt uppgifterna ska Ryssland redan i går ha planerat en robotattack, som stoppades genom en drönarattack mot den ryska flygbasen Engels cirka 60 mil från gränsen. Under dagen ska Ryssland enligt Persson Löfgrens uppgifter ha flyttat de plan som inte skadades i attacken och förbereda sig för nytt anfall. Ryssland har bekräftat attacken mot flygbasen. I en intervju med statliga medier på tisdagen säger utrikesminister Sergej Lavrov att Ukraina måste upphöra med sitt militära hot - annars kommer den ryska armén att "lösa problemet". Lavrov: Bollen ligger hos Kyiv och Washington. Ukraina skärper utegångsförbudet i Kyiv på nyår på grund av hotet. Omni 221227. ISW: Putins hintar om fredssamtal rökridå. Många tolkar Vladimir Putins tal 25 december som att han öppnar för fredsförhandlingar - men det stämmer inte, enligt en analys från Institute for the Study of War. Enligt den amerikanska tankesmedjan är den ryske presidentens hintar del av en desinformationskampanj för att få västvärlden att uppmana Ukraina till att gå med på eftergifter. Inte heller överstelöjtnant Joakim Paasikivi tror att några fredssamtal är nära, utifrån vad parterna sagt. "Putin vill förhandla om fred, men behålla det de har tagit. Ukraina vill ha en fredskonferens som ska genomföras utan Ryssland," säger han i SVT:s Morgonstudion. Omni 221227. Putin förbjuder export av olja till länder med pristak. Ryssland förbjuder oljeexport till länder som inför det antagna pristaket på rysk olja. Det framgår av ett beslut som Reuters tagit del av. Vladimir Putins förbud träder i kraft den 1 februari. EU, G7-länderna och Australien enades i början av december om ett pristak på 60 dollar fatet för rysk råolja. Åtgärden är ett svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och målet är att begränsa Rysslands intäkter. Förbudet gäller i fem månader. Vladimir Putin undertecknade det nya dokumentet under tisdagen.
Omni 221227. Kartläggning visar överfulla sjukhus i Kinas storstäder. Provtagningen har minskat drastiskt sedan den kinesiska regimen tvärvände från den strikta nolltoleransen. Den egentliga omfattningen av smittspridningen i Kina är inte känd i och med de kraftigt lättade restriktionerna, skriver Washington Post. Tidningen har därför gått igenom hundratals inlägg på kinesiska sociala medier och analysen visar överfulla sjukhus, framför allt i de stora städerna längs med kinesiska östkusten. Vårdanställda ombeds jobba även när de är sjuka och pensionerad personal kallas in igen, skriver Financial Times. "Vi kan arbeta hårt, vi kan jobba övertid, men i slutändan är vi människor av kött och blod - inte stål," säger läkaren Ning. Reuters har pratat med läkaren Howard Bernstein i Peking som säger att han aldrig varit med om något liknande. Enligt honom strömmar patienterna in, framför allt äldre som har problem med andningen. Omni 221207. FN: Över 6 884 civila har dött sedan kriget började. Minst 6 884 civila har dött och över 10 000 har skadats sedan Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari, skriver Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) i en uppdatering. De flesta civila dödsoffren kopplas till Rysslands luftanfall, exempelvis artilleribeskjutning och robotattacker, som träffar stora ytor. Vidare konstaterar OHCHR att den verkliga dödssiffran sannolikt är "avsevärt högre". Det beror på att rapporter har försenats eller väntar på bekräftelse från några av de värst krigsdrabbade städerna, däribland Mariupol, Izium, Sievjerodonetsk och Lysychansk. I städerna finns uppgifter om många civila dödsoffer, noterar OHCHR. Enligt en uppdatering från Ukrainas inrikesdepartement den 4 december har minst 9 400 civila dött, skriver Kyiv Independent. I december har minst 165 civila dött. Enligt Ukrainas inrikesdepartement har minst 460 barn dött. FN skriver att minst 429 barn har dött. Omni 221228. Intensifierade attacker mot Cherson: "Vi måste lämna." De ryska attackerna mot Cherson i södra Ukraina har intensifierats det senaste dygnet, rapporterar flera medier. Enligt de ukrainska styrkorna har Ryssland avfyrat ett 30-tal raketer mot civila mål bara under det senaste dygnet, skriver Deutsche Welle. Hundratals människor har lämnat staden de senaste dagarna, rapporterar BBC, som beskriver en situation som står i skarp kontrast till de scener som utspelade sig i staden när den befriades i början på november. Elena, på väg att lämna tillsammans med sina döttrar, beskriver för BBC hur attackerna gått från tio per dag upp till 70-80. "Det är för läskigt. Jag älskar Ukraina och min kära stad, men vi måste lämna," säger hon. Ryssland tvingades ut ur staden i november men har fortsatt attackera den från luften. Omni 221228. Exilryssar tackar politiska fångar i brev från Georgien: "Du är min hjälte." Ryske Ivan Dobrotov befinner sig sedan en tid tillbaka i Georgien, efter att ha flytt Ryssland sedan invasionen inleddes. Nu anordnar han en workshop där andra landsmän får skriva uppmuntrande brev som sedan skickas till politiska fångar i hemlandet, skriver Le Monde. Som exempel visar han upp ett brev adresserat till oppositionspolitikern Vladimir Kara-Murza, som greps efter att ha kritiserat invasionen. "Kära Vladimir, du är min hjälte. Jag avundas ditt mod", står det i ett brev signerat Ilya. Idén fick Dobrotov när han själv satt frihetsberövad för att ha delat kritik mot invasionen på Twitter. Han fick då inte ta emot någon post, men någon lyckades smyga in ett meddelande i en tidning. "Vi är med dig", stod det på lappen. Nu vill han erbjuda samma tröst till andra. Tusentals ryssar har rest till Georgien. Många tjetjener flyr Ryssland via Bosnien. Omni 221228. Rapport: Över 20 000 gripna för rysk regimkritik. Under 2022 har 20 000 personer gripits för sina regimkritiska åsikter i Ryssland, och nästan alla oberoende medier i landet har tvingats lägga ner. Det skriver SVT, med hänvisning till en rapport från människorättsorganisationen OVD-info. Enligt kommunikatören Maria Kuznetsova är det den största vågen av politiska förföljelser i Rysslands historia. "Man förbjuder all verksamhet som fördömer kriget," säger hon. Enligt rapporten har 106 personer åtalats för "extremism" och "terrorism". Dessutom har runt 400 personer åtalats för "misskreditering" av den ryska armén, efter att Ryssland skärpt lagarna tidigare i år. OVD-Info är en hybrid mellan it-bolag, media och människorättsorganistation. Omni 221228, Volodymyr Zelenskyj: Bachmut är täckt av blod. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skriver på sociala medier att bara några få av Bachmuts 70 000 invånare är kvar i staden som enligt honom är "täckt av blod". "De hemska dånen från artilleri ljuder dygnet runt. Men Bachmut står fortfarande kvar," skriver han. I sitt inlägg delar Zelenskyj en rad bilder som visar förödelsen i staden. Striderna i Bachmut, som ligger i östra Ukraina, har intensifierats under de senaste veckorna. The Guardian beskriver Bachmut som en spökstad. Ryssland försöker ta kontroll över östra Ukraina och Bachmut har blivit krigets frontlinje. Omni 221228. Finland drabbats av en landsförräderihärva. I Finland har Centralkriminalpolisen ett misstänkt spionagefall och två förräderiutredningar på sitt bord. Fallen är exceptionella under finländska förhållanden, eftersom inga spionageärenden har gått vidare till åklagarmyndigheten i landet på tjugo år. Finlands kontraspionage strävar efter att ingripa i illegal underrättelseverksamhet redan innan det överskrider brottströskeln. Enligt Skyddspolisen spionerar Ryssland aktivt på alla nordiska länder. Den andra stora aktören i spioneri är Kina. I Sverige och i Norge har man avslöjat flera spioner som jobbat för Ryssland. Även i Finland man är förberett sig på flera spionageförsök som nu har avslöjats i landet. Två av fallen undersöks i Uleåborg och ett i Vederlax i sydöstra Finland nära den ryska gränsen. Polisen är fåordig om detaljerna i fallen och har inte släppt några detaljer om var eller när de misstänkta brotten ska ha skett. Enligt Skyddspolisen finns det i Finland beständigt tiotals personer som är anställda av andra länders underrättelsetjänster. Skyddspolisen kommenterar saken på videon men bara på ett allmänt plan. "Om vi kan konstatera att en utländsk underrättelseofficer visar intresse för en person, kontaktar vi den personen och berättar vem han eller hon verkligen har att göra med. Oftast avbryter de kontakten," säger specialforskare Petteri Lalu från Skyddspolisen. svt 221228. Experterna: Så blir kriget i Ukraina 2023. Året då Europa drabbades av ett nytt storkrig är snart över. Enligt experter har Ukraina haft initiativet på sin sida de sista månaderna medan Ryssland har lidit stora förluster. Men hur kommer kriget att utvecklas under 2023? Vi bad fem olika experter sia om framtiden. Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier, tror att vi kommer att få se ett fortsatt utnötningskrig som påminner om striderna under hösten och vintern. Samtidigt spår han att det sannolikt inte kommer att ske några större genombrott, även om Ukraina troligtvis kommer ha ett visst övertag. "Vi har inte ens sett början på slutet i den här konflikten. Ju längre det drar ut på tiden desto mer oförutsägbart kommer slutpunkten att bli, säger Martin Kragh. Du tror inte att kriget tar slut 2023? "Som det ser ut i dagsläget har båda parterna incitament att fortsätta strida eftersom de ser att det stärker deras eventuella förhandlingsposition längre fram." Vad kommer bli avgörande i kriget? "För rysk del handlar det om att man lyckas mobilisera på det sätt som man har tänkt. Den ursprungliga planen var att Ukraina skulle falla inom bara några dagar. Vad vi har sett nu är ett slags reaktivt beteende med mobilisering och någon slags formell annektering av fyra regioner. Ukraina har problematik som påminner om Rysslands, enligt Martin Kragh. "De har inga problem med att hitta frivilliga soldater. En överväldigande majoritet av folket står bakom Zelenskyi men de är beroende av västvärldens stöd i form av artilleri, ammunition och mer avancerade vapen. I klippet kan du höra flera experter berätta om hur kriget i Ukraina kan utvecklas 2023. svt 221228. Kreml: Inga förhandlingar innan fyra regioner erkänns. Kreml avfärdar Volodymyr Zelenskyjs fredsplan, och upprepar att inga fredsförhandlingar kommer på tal om inte Ukraina erkänner de fyra regionerna Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja som ryskt territorium, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, enligt The Guardian. "Det kan inte finnas någon fredsplan för Ukraina som inte tar hänsyn till dagens realiteter angående ryskt territorium, med fyra regioners inträde i Ryssland. Planer som inte tar hänsyn till dessa realiteter kan inte vara fredliga, sade Peskov inför reportrar på onsdagen. Kiev och dess allierade länder har sagt att de aldrig kommer att erkänna Rysslands anspråk på Ukrainas territorium. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba sade på måndagen att Ukraina siktar på att hålla ett fredstoppmöte i slutet av februari - helst inom FN med generalsekreterare António Guterres som möjlig medlare. Omni 221228. Ukrainsk underrättelsechef: Kriget står stilla. Varken Ukraina eller Ryssland lyckas göra några större framsteg i nuläget, och den ukrainske underrättelsechefen Kyrylo Budanov beskriver situationen som låst. "Situationen sitter fast. Den rör inte på sig," säger han till BBC. Budanov uppger att Ryssland lidit stora förluster, och förväntar sig en ny mobilisering från Vladimir Putins sida. Samtidigt säger han att Ukraina saknar resurserna för att göra framryckningar. "VI kan inte besegra dem åt alla håll. Det kan inte de heller," säger han. Mest intensiva striderna sker i Bachmut. Ukraina förbereder sig för en hård vinter. Omni 221229. Över 120 robotar avfyrade i "massiv" rysk attack - minst tre skadade i Kyiv. Flyglarm ljuder på flera håll i Ukraina, samtidigt som det kommer rapporter om explosioner i bland annat Kyiv och Odesa. Det rapporterar Reuters. Enligt en av Volodymyr Zelenskyjs rådgivare stab ska över 120 robotar ha avfyrats i olika vågor, och han beskriver det som en "massiv" robotattack. Strömmen har kopplats bort på flera håll i både Odesa och Dnipropetrovsk, för att minimera skador på viktig infrastruktur. Minst tre personer ska ha skadats i Kyiv, enligt stadens borgmästare. De ukrainska myndigheterna uppger att explosionerna som hörts är robotar som skjuts ned av luftvärnet. En talesperson för militären uppger att robotarna avfyras från skepp i Svarta havet, enligt The Guardian. Ska även ha avfyrats från flygplan. Explosioner har även hörts i Zjytomyr. Invånare uppmanas att söka skydd. Omni 221229. Expert: Svårt för Ukraina att stoppa robotattacker. Det är svårt för Ukraina att förhindra ryska robottattacker, men ett sätt kan vara att anfalla flygbaser i Ryssland. Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, till TT. "Det är bättre att stoppa attackerna än att skjuta ned robotarna," säger han. Han lyfter bland annat attackerna mot flygbasen Engels, som Ukraina likt andra attacker inte officiellt tagit på sig ansvaret för. Anfallet har fått Ryssland att flytta plan som används i robotanfallen längre bort från gränsen. "Ukraina tvingade Ryssland att vidta åtgärder, och det kostar för ryssarna," säger Ilmari Käihkö.
Omni 221229. Därför har rysk ekonomi inte kollapsat. Sedan början av kriget har EU och USA infört omfattande sanktioner mot Ryssland för att påverka den ryska ekonomi. Flera experter hade förutspått en stor finansiell kris för den ryska ekonomin. Men så blev inte fallet - eller? "Det är svårt att diskutera vad som har hänt den ryska ekonomin. Statistisk och de siffror som vi förlitar oss till när vi gör bedömningarna ser inte ut som vanligt. Ryska myndigheterna har begränsat tillgång till det," säger Torbjörn Becker, chef för Östeuropeiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm, till SVT. Utan sanktioner och med stigande priser på olja och gas under 2022 hade tillväxten förmodligen varit plus 6-7 procent om det inte hade införts sanktioner, enligt Becker. "Sanktionerna har minskat BNP-tillväxten med ungefär 10 procentenheter. Det är ett väldigt stort tal," säger Becker. Samtidigt nämner Becker tre skäl till att det hade gått bättre än många experter förutspått. Ett av dem är bra styrning från den ryska centralbanken. Se mer i klippet. svt 221229. Nya flyglarm över hela Kyivregionen i natt. Nya flyglarm ljuder över regionen Kyiv och invånarna uppmanades att ta sig till bomskydd under natten till fredagen, rapporterar flera medier. I sitt nattliga tal meddelade president Volodymyr Zelenskyj att elsystemet tagit stor skada efter torsdagens omfattande robotattacker. De flesta regionerna i Ukraina saknade el under torsdagskvällen, skriver AFP. "Med varje robotattack driver Ryssland sig bara närmare ett tvärstopp. Deras robotar blir bara färre och färre," säger han. Zelenskyj: Varje robot bekräftar att det kommer sluta med tribunal. Över 18 bostadsbyggnader och 10 viktiga infrastrukturanläggningar förstördes. President Joe Biden skrev i natt under för ett nytt stöd till Ukraina. Omni 221030. Stort budgetpaket ska hindra nedstängning i USA. USA:s president Joe Biden har undertecknat ett omfattande budgetpaket på 1 700 miljarder dollar - motsvarande 17 800 miljarder kronor - som bland annat innebär att den amerikanska statsapparaten kan fortsätta fungera under budgetåret 2023. Det rapporterar flera medier. Undertecknandet var i elfte timmen för att undvika en delvis nedstängning av statsapparaten, skriver TT. Budgeten innefattar även 47 miljarder dollar i ytterligare stöd till Ukraina. Bloomberg beskriver posten som en seger för Demokraterna, eftersom Republikanerna har lovat utgiftsminskningar - däribland minskat stöd till Ukraina - när de tar över majoriteten i representanthuset i januari. Joe Biden på Twitter: "Ser fram emot mer 2023." Den trolige tillträdande talmannen Kevin McCarthy har sagt att han ska granska Ukrainastödet mer noggrant. Paketet innehåller även andra lagjusteringar - bland annat stärkts lagen som säger att vicepresidenten inte har makt att riva upp valresultatet. Biden var tvungen att signera paketet före fredagen för att hindra en delvis nedstängning. Omni 221230. AP: Överväldigande bevis på ryska krigsbrott. Det finns överväldigande bevis på att ryska trupper begått krigsbrott i Ukraina under den tio månader långa invasionen, rapporterar AP. Tillsammans med Frontline har nyhetsbyrån verifierat 600 incidenter som bryter mot internationella lagar om hur civila får behandlas under krig. Några av dessa rör bombningar eller massakrer som tillsammans dödat tusentals civila. Det handlar även om fall av kidnappningar, sexuella övergrepp och mord på civila. Kriget i Ukraina tillhör en av de mest väldokumenterade konflikterna i världshistorien. Ukraina utreder mer än 58 000 misstänkta krigsbrott. Samtidigt är det osannolikt att utredningarna kommer att leda till att några av de högst ansvariga grips och åtalas. ICC-åklagaren Karim Khan: "Ukraina är en brottsplats." PBS Frontlines samlade dokumentation om krigsbrotten. Omni 221230. Nya flyglarm i hela Kyiv - Ukraina sköt ner 16 drönare. Nya flyglarm ljöd över Kyivregionen i natt och invånarna uppmanades att ta sig till skyddsrum. Ukrainas armé uppger att man sköt ner 16 drönare, skriver Kyiv Independent. Borgmästaren Vitalij Klytjko uppger att sju av drönarattackerna riktades mot själva staden, enligt Reuters. En administrativ byggnad uppges delvis ha förstörts. Drönarna var Irantillverkade. Ukraina anklagar Iran för att förse Ryssland med drönare, men Teheran hävdar att man inte skickat några sedan krigsstarten. Drönarattacken kommer sedan Ryssland på torsdagen genomfört en av de största robotattackerna mot landet sedan invasionen inleddes. I sitt nattliga tal meddelade president Volodymyr Zelenskyj att elsystemet tagit stor skada. "Med varje robotattack driver Ryssland sig bara närmare ett tvärstopp. Deras robotar blir bara färre och färre," säger han. Kyiv Independent hänvisar till Ukrainas armé. Finns också uppgifter om attacker mot Cherson och Zaporizjzja.
Omni 221230. Anfallet kan eskalera på nyårsafton: "Psykologisk effekt." Rysslands upprepade robotattacker mot Ukraina slår hårt mot landets civila infrastruktur. Efter torsdagens anfall var flera av landets regioner återigen strömlösa och nu finns farhågor att ytterligare attacker kan komma att ske i samband med nyårsafton. "Det skulle kunna vara ett sätt att ytterligare påverka den ukrainska motståndsviljan och opinionen," säger tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving. Torsdagens robotattacker var den tionde sedan oktober av mer omfattande luftangrepp. 69 robotar avfyrades över hela Ukraina, enligt ukrainsk militär ska 54 av dessa ha avvärjts, rapporterar Reuters. "Det viktigaste att förstå med de här ryska robotattackerna är att det är en strategi som legat där sen oktober. Att terrorbomba Ukraina, civil kritisk infrastruktur, elförsörjning och vattenförsörjning kommer man fortsätta med," säger Oskar Jonsson, doktor i rysk krigföring. Enligt nätbolaget Ukrenergo har Ukrainas energisystem utsatts för nio ryska robotattacker och 12 drönarattacker de senaste tre månaderna. Efter torsdagens anfall rapporterades strömavbrott i 10 av Ukrainas 25 regioner och på flera platser var elförsörjningen fortfarande begränsad under kvällen, rapporterar CNN och NPR. Nu varnar Ukrainas energiminister Herman Halusjtjenko för nya omfattande ryska attacker mot energiförsörjningen på nyårsafton. "De kommer att försöka orsaka maximal skada på energisystemet," säger ministern i en intervju med ukrainsk tv, rapporterar CNN. Enligt Jörgen Elfving finns det även ett symbolvärde för Ryssland att anfalla vid just den tidpunkten. "Skulle man från rysk sida sätta in en förnyad robotattack får det en negativ effekt på firandet och förväntningarna på det nya året. Det får en psykologisk effekt på invånarna i Ukraina och på motståndsviljan, och det kommer sannolikt även få en effekt på omvärlden," säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjntnant. svt 221230. Putin vill se stärkt militärt samarbete med Kina. Det militära samarbetet mellan Ryssland och Kina ska utökas. Det säger Vladimir Putin när frågan lyftes under ett videosamtal med Kinas president Xi Jinping, rapporterar Reuters. Kina är redo att utöka det strategiska samarbetet, svarade Xi, mot bakgrund av vad han kallade "en svår situation i världen i stort". De två ledarna diskuterade "brådskande bilaterala och regionala frågor", enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Men syftet är snarare att visa upp ländernas starka band inför omvärlden, skriver New York Times. "Våra ledare kommer att diskutera dessa problem i en anda av ett sant strategiskt partnerskap," säger Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån Tass. Putin förväntar sig även att Xi gör ett statsbesök i Ryssland under våren 2023. Båda ledaren befinner sig i kriser - Xi för sin covidstrategi och Putin för sin invasion av Ukraina. Analytiker kommer hålla ögonen på om Xis förhållande till Putin ändras till följd av kriget i Ukraina drar ut på tiden. Omni 221230. Belarus: Osannolikt att ukrainsk robot var misstag. Det är osannolikt att en nedskjuten ukrainsk robot hamnat i belarusiskt luftrum av misstag. Det säger Aleksandr Volfovitj vid landets säkerhetsråd till statliga Sputnik Belarus, rapporterar Reuters. "Kyiv strävar efter att provocera fram en regional konflikt på alla sätt," säger Volfovitj. Enligt ryska och belarusiska medier ska en ukrainsk robot av typen S-300 slagit ned i Belarus under gårdagen. Det skedde samtidigt som Ryssland sköt över 100 robotar mot ukrainska städer, vilket var den största attacken på flera veckor. Ukrainas ambassadör i Belarus har kallats till utrikesdepartementet. Ukraina själva säger att de ska utreda händelsen men konstaterar att landet har rätt att försvara sig mot ryska attacker. Belarus tonade först ner händelse och konstaterade "ingen oro, det är sådant som händer". Belarus är nära allierat med Ryssland. Omni 221230. Bakslaget för Vladimir Putin - så lång tid tar det för Ryssland att återställa militära styrkan. Enligt Kreml skulle det endast ta några dagar att erövra Ukraina sedan de invaderade landet i februari. Nu har kriget pågått i tio månader och Ryssland har lidit enorma förluster. Det spekuleras i runt 100 000 döda ryska soldater och att en fjärdedel av landets årliga budget spenderats i kriget. Ukraina har utplånat hälften av Rysslands stridsvagnar som dessutom förbrukat sitt lager av granater, missiler och ammunition. Nu uppger en hög brittisk regeringskälla, för The Times, att det kommer att ta 20-30 år för Vladimir Putin att återställa ekonomiska och militära styrka. Ukraina har med hjälp av omvärlden lyckats avvärja de ryska attackerna och de lyckades tidigt skrämma bort ryssarna från huvudstaden Kiev. Med hjälp av 14 Nato-allierade nationer har Ukraina fått nästan 12 000 pansarskyddssystem av alla typer, mer än 1 550 luftvärnsmissiler, radar-system för mörkerseende, maskingevär, ammunition och kroppsrustning. msn 221230. Inlägg om kinesers vardag under pandemin plockas bort. Tusentals användare på kinesiska Weibo riktar skarp kritik mot att en video som visar kinesers vardag under pandemin plockats ner från plattformen, skriver Reuters. Videon, som samlar verkliga berättelser från 2022, belyste svårigheterna som många invånare stod inför som ett resultat av landets strikta covid-strategi. Även en populär hashtag om videon har plockats bort. Det har fått användare att hela tiden starta nya hashtags för att hålla diskussionen vid liv. "Vilken pervers värld, du kan bara lovsjunga det falska men du kan inte visa det verkliga livet", skriver en användare och bifogar en skärmdump av en tom sida som dyker upp när man söker efter hashtagen. Borttagandet av videon och hashtagen ses av många som att det fortfarande råder censur kring landets covidhanteringen. Kina har haft en hård linje mot covid-19 i flera år. Kina fortsätter att hävda att covidsituationen i landet är "under kontroll". Omni 221231. Rysk officer riskerar fängelse för ordervägran. Den 27-årige löjtnanten Dmitrij Vasilets skickades till kriget i Ukraina i februari 2022. I fem månader ska han ha försökt återvända hem. Efter att han återvände, sa han upp sig och vägrade åka tillbaka. Nu riskerar han flera år i fängelse för ordervägran. "Jag vet att jag kommer att hamna i fängelse. Jag hade ett val och jag har gjort det," säger officeren till ryska tidningen Novaja Gazeta. Dmitrij Vasiljets, 27, kommer från en liten by som ligger i östra Ryssland. Hans föräldrar dog när han var liten. Efter sin fars död började han på en militär internatskola. "Den karriärvägen är vanlig bland föräldralösa barn i Ryssland. Han är en väluppfostrad kille från en fattig familj," säger Tatjana Britskaja, redaktör på grävredaktionen på ryska tidningen Novaja Gazeta som var först att rapportera om det. I februari 2022 skickades Dmitrij Vasilets till kriget i Ukraina. Han blev tillsagd att det handlade om en militärövning, något som var vanligt förekommande bland de soldater som skickades i krig i februari enligt Tatjana Britskaja. När Dmitrij Vasilets var på permission skickade han en skriftlig ansökan om att han vägrar åka tillbaka till Ukraina, och sa upp sig. Men då var det redan för sent - Ryssland hade påbörjat mobilisering och soldater förlorade möjligheten till uppsägning, rapporterar Novaja Gazeta. Nu åtalas Dmitrij Vasiljets för ordervägran och riskerar upp till tre år i fängelse. Enligt Novaja Gazeta är fallet det första kända gällande brottet sedan Rysslands invasion av Ukraina. I december har emellertid en annan rysk militär som åtalats tidigare dömts till ett år och åtta månaders fängelse för samma brott. "Jag vet att jag kommer att bli fänglsad. Jag hade ett val och jag har gjort det. Bättre att sitta i fängelse än att gå emot sina värderingar. Min själ är i mina händer," säger Dmitrij till tidningen. Dmitrij Vasiljets har inte velat medverka i SVT med hänvisning till sin säkerhet och hänvisar till sina uttalanden i Novaja Gazeta. Hör Tatjana Britskaja berätta mer om fallet i videon. svt 221231. Ryska attacker mot elnät slår hårt mot sjukhusen. Ryska attacker mot elnät i Ukraina får förödande konsekvenser för landets sjukhus, skriver AP. Apparater fungerar inte, operationer kan inte genomföras och vårdpersonal tvingas bära svårt skadade patienter i mörka trapphus när hissarna står still. Förutom att det inte går att komma åt patienternas journaler måste många undersökningar genomföras i skenet av en ficklampa. I slutet på november var läkaren Oleg Duda mitt är i en komplicerad operation på sjukhuset i staden Lviv när han hörde en kraftig explosion. Sedan blev salen mörk. Han fortsatte att opera med endast en pannlampa som ljuskälla. Utöver avsaknad av el och värme har en del sjukhus brist på personal när anställda åkt till fronten för att hjälpa till. På Oleg Dudas sjukhus har tre läkare och flera sjuksköterskor slutat. " Kriget har påverkat varje läkare i hela Ukraina, från öst till väst. Nivån av smärta vi möter varje dag är svår att mäta," säger han till AP. Tre minuter efter att strömmen gått under Oleh Dudas operation kom den tillbaka: "Dessa ödesdigra minuter hade kunnat kosta patientens liv." Redan innan kriget var sjukvården i landet kraftigt eftersatt på grund av pandemin, vanskötsel och korruption. Omni 221231. Reznikov: Ryskt undantagstillstånd väntar. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov hävdar i ett nyårstal som ukrainska försvaret publicerat att Ryssland snart kommer att införa undantagstillstånd. "Jag är säker på att ni har omkring en vecka på er då ni fortfarande har några valmöjligheter kvar. Tidigt i januari kommer ryska myndigheter att stänga gränsen för män, sedan utfärda undantagstillstånd och inleda en ny mobiliseringsvåg," säger han i klippet som han säger riktar sig främst till invånare i ryska storstäder. Ukrainska underrättelsetjänsten har tidigare gjort samma bedömning. Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov pratade nyligen vid en presskonferens om en andra mobiliseringsvåg, enligt tankesmedjan ISW. Från Kreml har man dock så sent som strax före jul förnekat planer på en sådan. Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov pratade nyligen vid en presskonferens om en andra mobiliseringsvåg. (svt 221231.) Omni 221231. Explosioner i Kiev - flyglarm i hela Ukraina. Tio explosioner har hörts i Ukrainas huvudstad Kiev, rapporterar Reuters. Stadens borgmästare Vitalij Klytjko bekräftar uppgifterna på Telegram, enligt nyhetsbyrån. Minst en person har dödats och flera andra har skadats i Kiev, uppger Klytjko. Ett hotell i huvudstaden ska ha skadats i attacken. Explosionerna kommer efter att flyglarm hörts över hela landet. Det rapporterar Kyiv Independent. (svt 221231. Putin: Väst använder Ukraina för att förstöra Ryssland. Rysslands president Vladimir Putin säger i sitt tv-sända nyårstal till det ryska folket att Ryssland aldrig kommer att ge efter för "Västs" försök att använda Ukraina för att förstöra Ryssland. Det rapporterar Reuters. Presidenten hävdar också i sitt tal att Ryssland slåss för sitt "moderland" i Ukraina och kämpar för att säkra "sann självständighet" för dess folk. (svt 221231.) Kommentar: Be att Putin lämnar Ukraina som en skamsen hund! Putin skickar kryssningsrobotar mot civil infrakstruktur i Ukraina, Ukraina försvarar sina städer med luftvärnsrobotar från väst. Det kallar Putin att förstöra Ryssland. Kreml: Ryska soldater som strider slipper inkomstskatt. Ryska soldater som strider i Ukraina kommer inte behöva betala inkomstskatt, skriver The Guardian och hänvisar till ett dekret från ryska myndigheter. Beskedet gäller även poliser, medlemmar ur säkerhetstjänsten och andra statligt anställda som befinner sig i regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja som Ryssland anser står under rysk kontroll, även om de inte helt kontrollerar dem. De behöver heller inte tillhandahålla information om "sina inkomster, utgifter eller tillgångar". De får också rätt att ta emot "belöningar och gåvor" om de var av "humanitär karaktär" och mottogs som en del av den militära operationen i Ukraina. Det beskrivs som en i raden av åtgärder för att få fler ryssar att strida i Ukraina, skriver AFP. Även familjer till stupade soldater utlovas ekonomisk kompensation. Ryska soldater och tjänstemän kopplade till militärindustrin är regelbundet inblandade i omfattande korruptionshärvor. Dekretet är en del ur ett undantag från en anti-korruptionslag som Kreml presenterade på torsdagen. Omni 221231. Kommentar: Inkluderar detta också tillgångar som stöldgods? Troligen. Flera explosioner i Kyiv - minst en person dödad. Nya flyglarm hördes över Ukraina vid lunchtid och i Kyiv har det kommit rapporter om minst tio explosioner, skriver AFP. Invånarna uppmanades att ta sig till skyddsrum. Enligt borgmästare Vitalij Klytjko har minst en person dött och flera andra skadats, rapporterar AFP. Vid lunchtid löd flyglarm i samtliga regioner, vilket satte landet i beredskap, skriver The Guardian. Attacker har även skett mot bland annat Mykolajiv. Attackerna skedde medan människor firade nyår. Omni 221231. Turk-syriska relationerna tinar - nytt möte på gång. Turkiets, Syriens och Rysslands utrikesministrar kommer att mötas nästa månad, säger Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu. "Vi har beslutat att hålla ett trevägsmöte under andra halvan av januari. Mötet kan komma att hållas i ett annat land," säger han till reportrar i Ankara. I onsdags höll ländernas försvarsministrar ett möte i Moskva - det första sedan Syrienkrigets start 2011. Tidigare i december öppnade Turkiets president Erdogan för ett möte med sin syriske motsvarighet Bashar al-Assad. Relationen mellan Turkiet och Syrien har varit på botten under kriget. I november genomförde Turkiet flera flyganfall i norra Syrien och hotade med invasion. Enligt analytiker försöker nu Moskva medla och förena länderna mot en gemensam fiende - de USA-stödda kurdiska styrkorna i norra Syrien. Turkiet har i ett årtionde varit den syriska oppositionens viktigaste stöd. Försvarsministrarnas möte tyder på normalisering i relationerna. Omni 221231. Kommentar: Kurderna kommer alltid i kläm. Det här öppnar också upp för att Iran, Ryssland, Turkiet, Libanon, Irak, Libyen och Syrien kan enas i kampen mot Israel enligt Hesekiel 38. Kyivbo: "Vi gömde oss i badrummet och började be." På nyårsafton lanserade Ryssland en ny attackvåg mot Ukraina, bland annat mot huvudstaden Kyiv. Enligt Ukraina avfyrades 20 robotar, varav tolv sköts ner. Mila Andrijasj, som bor i centrala Kyiv, berättar för CNN att hon just lagt sin fem månader gamla son när den första explosionen kom. "Vi gömde oss i badrummet och började be högt, trots att jag är ateist." En annan Kyivbo, Tetiana Vysotskaja, säger att alla i huvudstaden väntade sig attacker på nyår och att hon inte kände någon rädsla - "bara hopp om att vårt luftvärn skulle göra utfallet mindre hemskt". Vysotskaja: "Vore naivt att tro att Ryssland kan visa mänsklighet." Omni 221231. Zelenskyj: "Gott nytt år - året då vi segrar." I en nyårshälsning förutspår Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj seger över Ryssland under 2023, genom hårt arbete och hjälp från utländska partners, skriver Reuters. "Gott nytt år! Året då vi segrar", skriver presidenten. Vidare tillägger Zelenskyj att ljuset finns inom alla, även när det inte finns någon el - en hänvisning till de utbredda strömavbrott de ryska attackerna orsakat under vintern. Omni 221231. Stridslysten Putin i årets nyårstal: "Väst ljög." Rysslands president Vladimir Putin höll ett stridslystet och konfrontativt tal till ryska folket på nyårsaftonen, rapporterar Reuters. Ståendes framför en grupp soldater - i stället för i Kreml, som han brukar - upprepade Putin sina vanliga anklagelser om ukrainska "nynazister" och en västvärld vars mål är att "förstöra Ryssland". "Väst ljög om fred [...] och nu använder de cyniskt Ukraina och dess folk för att försvaga och splittra Ryssland." Trots att den ryska offensiven i Ukraina inte gjort några betydande landvinningar på ett halvår bedyrade presidenten att den "särskilda militäroperationen" kommer sluta i seger. Talet sändes i nationell tv. Putins längsta nyårstal hittills. Omni 221231. Flyglarm och explosioner i Ukraina vid tolvslaget. Timmen efter att det nya året ringdes in i Ukraina kom rapporter om nya explosioner i och kring huvudstaden Kyiv, enligt nyhetsbyråer. Samtidigt gick flyglarm på flera håll i landet. Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko skrev strax efter midnatt på Telegram att luftvärnet är aktiverat. Det är oklart om någon dödats eller skadats. Även tidigare under nyårsaftonen lanserade Ryssland en omfattande robotattack mot Ukraina. Enligt ukrainska myndigheter avfyrades 20 robotar, varav tolv sköts ner. Några av dem slog ner i Kyiv. Minst en explosion i Kyiv hördes vid 00.35 lokal tid. Omni 221231. 2023.
Kyivbo efter ny rysk attack: "Vi vet hur vidriga de är." För många ukrainare slutade 2022 på ett sätt som många hunnit vänja sig vid - att nya bomber föll från skyn. Att Ryssland valt att anfalla även på nyår förvånade få, enligt New York Times. "Vi vet alla hur vidriga de är, och alla förstod i teorin att de skulle vara beredda att anfalla också under firandet. Även om vi hoppades att det skulle ha förändrats," sa pensionären Viktoria Dubrovina. En nedfallande bomb träffade ett hotell i centrala Kyiv, sprängde glasrutor och rev upp ett fem våningar långt hål i byggnaden. Ihor Suruchanu, till vardags advokat som hade ett ärende i området, tolkade attacken som ett tecken på desperation från rysk sida. "När jag ser det här, tror jag vi kan vinna," sa han. [Putin] vill förstöra firandet med sina raketer, ta elektriciteten ifrån oss och straffa oss för att vi inte vill bli ryssar. Ukrainska försvaret sköt ner 45 iranska drönare - varav 32 efter nyårsslaget. En japansk journalist skadades i attacken mot hotellet. Omni 230101. Mystisk kvinna ses posera med Putin: Föga förvånande. En okänd blond kvinna pekas ut som statist, allt för att få Vladimir Putin att framstå som mer folklig än han är. Den belarusiske journalisten Tadeusz Giczan har noterat att hon ofta är med på bild tillsammans med den ryske presidenten - senast i samband med Putins nyårstal. Giczan konstaterar att kvinnan också synts i Putins närhet i andra sammanhang, då som sjöman och troende kristen. Han har även kunnat identifiera andra personer med, till synes, samma arbetsbeskrivning som kvinnan - att frekvent synas med Putin. Giczans upptäckt snappades snabbt upp i Ukraina: "Föga förvånande använde Putin inte ens riktiga soldater i bakgrunden till sitt nyårstal", skriver exempelvis Jason Jay Smith, korrespondent på Kiev Post. Spekulationer förekommer om huruvida kvinnan ingår i Putins säkerhetsteam. Kvinnan uppges också ha synts vid ett tal Putin höll i påskas. Omni 230101. Tankesmedja: Rysslands ammunition på väg ta slut. Ryssland väntas göra slut på sitt lager av artilleriammunition - något som lär påverka arméns förmåga att upprätthålla den nuvarande intensiteten längs fronten i Ukraina. Den bedömningen gör den amerikanska tankesmedjan ISW. Ukrainas militära underrättelsechef Kyrylo Budanov hävdar enligt TT att ryska styrkor tidigare använt omkring 60 000 artillerigranater per dag men att detta nu minskat till omkring 20 000 granater. Enligt Budanov har ryssarna också tömt sina artillerilager i Belarus för att använda i Ukraina. På Twitter skriver tankesmedjan att Putins stridslystna nyårstal visar att han till varje pris vill försvara beslutet att invadera Ukraina trots de höga kostnaderna. Omni 230101. Kommentar: Bra nyhet på årets första dag. "Oligarken är svårsmält - vill framstå som Bond-skurk." Korvgubben som blev "Bond-skurk". Oligarken Jevgenij Prigozjin äger paramilitära Wagnergruppen och pekas allt oftare ut som möjlig efterträdare till Putin, men Rysslandsexperten Martin Kragh är tveksam. Det säger han till Dagens Industri. Kragh upplever att Prigozjin - som kallats Putins kock eftersom han skapat sina förmögenhet genom lukrativa cateringkontrakt med Kreml - är en "svårsmält figur, även i Ryssland". "Han försöker inte framställa sig som en polerad teknokrat, utan snarare framstå som en James Bond-skurk," säger Kragh och tillägger att Prigozjins öppna kriminella bakgrund komplicerar. Prigozjin dömdes under 1980-talet för rån, smuggling, bedrägeri och koppleri. Under hösten har han tagit allt mer plats i offentligheten och bland annat varit öppet kritisk till Rysslands högsta militära ledning. Till Foreign Policy säger ryske oppositionspolitikern Lyubov Sobol att politisk turbulens kommer att råda efter Putin och att "vem som helst" då har möjlighet att aspirera på makten. "Att då ha ett känt namn, tillgång till medierna och många följare kommer att vara användbart," säger han. Omni 230101. "Väst måste vara beredda på långvarigt Ukrainastöd." Ryssland visar inga tecken på att vika sig - därför måste västländerna ställa in sig på ett långvarigt stöd till Ukraina, säger Natochefen Jens Stoltenberg till BBC. Ukraina har haft överhanden i striderna de senaste månaderna - men samtidigt har Ryssland mobiliserat en mängd soldater, varav många nu tränas, säger han. "Allt detta indikerar att de är beredda att fortsätta kriga och eventuellt även lansera en ny offensiv." På nyårsafton höll Vladimir Putin ett stridslystet tal till nationen, ståendes inför en grupp soldater, där han hävdade att Rysslands framtid hänger på krigsutfallet i Ukraina. Ryssland attackerade på nyårsnatten - skrev "gott nytt år" på drönare. Omni 230101. Minst fyra döda och tiotals skadade i nyårsanfallet. Minst fyra personer dödades och tiotals skadades i den ryska attackvågen mot Ukraina på nyårsafton, skriver AFP. Huvudstaden Kyiv och flera andra städer anfölls med robotar och drönare - på åtminstone en av dem hade ryssarna skrivit "gott nytt år". Enligt president Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak tog ryssarna sikte på stadskärnor i större städer. "Ryssland har inte längre några militära mål och försöker döda så många civila som möjligt", twittrade han. Omni 230101. Avgörande för kriget blir förmågan till uthållighet på båda sidor. På ukrianska sidan, hur mycket orkar civilbefolkningen stå emot krigföringen mot den? Elförsörjning, vatten etc, och i vad mån väst fortsätter att backa upp Ukraina?
svt video 0:36 230101. Nya attacker mot Kyiv - Ukraina: Skjutit ner 20 drönare. För andra natten i rad har Kyiv varit mål för ryska attacker, rapporterar The Guardian. Flyglarmet ljöd under fyra timmar i huvudstaden och enligt ukrainsk militär har luftförsvarssystemet förstört 20 drönare som avfyrats mot kritisk infrastruktur. Attackerna har orsakat både ström- och värmeavbrott, enligt borgmästaren Vitalij Klytjko. Under nyårsnatten sköt ukrainska luftvärnet ner 45 iransktillverkade drönare, enligt president Volodymyr Zelenskyj. "Drönare och robotar kommer inte att hjälpa dem (ryssarna). För att vi står enade. De förenas endast i rädsla", sa presidenten i sitt nyårstal. Det har även kommit rapporter om attacker mot Cherson och Zaporizjzja under natten. 19-årig man har skadats och förts till sjukhus efter anfallet. På lördagen dödades tre personer i ryska attacker mot Kyiv och andra ukrainska städer. Omni 230102. Erdogan vill rädda sitt eget skinn - hänsynslöst." Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är på väg att dra in landet i ett onödigt krig mot kurder, samtidigt som han manipulerar domstolarna att slå till mot hans motståndare. Det menar Paul Taylor i en analys i Politico. "Det är ett hänsynslöst försök av Erdogan för att klamra sig kvar vid makten. Låt oss hoppas att han misslyckas", skriver Taylor som konstaterar att Erdogans parti AKP endast når knappa 30 procent i opinionsmätningarna. Samtidigt driver Erdogan på för att öka sitt internationella inflytande. På webbsidan Turkish Minute, som drivs av journalister som flytt från Turkiet, skriver pseudonymen Fatih Yurtsever - i en analys att Turkiet som en konsekvens av Rysslands krig i Ukraina försöker utöka sitt inflytande i Centralasien. "Turkiets växande inflytande i regionen stöds av EU och Nato eftersom det kan dämpa inflytandet från Ryssland, Kina och Iran", skriver pseudonymen. Valet i Turkiet äger rum den 23 juni. Paul Taylor: Erdogan tänker använda sig av alla trick i boken. Omni 230102. Rysk gasexport utanför forna Sovjet störtdyker. Rysslands gasexport utanför de gamla Sovjet-staterna rasade med 45,5 procent under 2022. Det rapporterar AFP och hänvisar till siffror från den ryska gasjätten Gazprom. Europa var tidigare Rysslands största gaskund, men leveranserna har som bekant minskat drastiskt sedan den ryska invasionen av Ukraina. Gazproms vd Alexei Miller uppger samtidigt att man har ökat leveranserna till Kina under året, dock utan att ge några närmare detaljer. Vid en pressträff förra veckan medgav Miller att Gazprom har haft ett "väldigt, väldigt svårt år" till följd av de sanktioner som riktats mot Ryssland efter invasionen. Gazprom står för 11 procent av världens naturgasproduktion och har också världens största gasreserver. Produktionen föll med 20 procent till 412 miljarder kubikmeter gas. Omni 230102. Rysslands version: 63 döda i attacken mot Makiivka. Ryssland uppger att 63 soldater dödades när fyra robotar träffade en tillfällig militärbas i staden Makiivka i Donetsk i helgen, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från ryska försvarsdepartementet. AFP påpekar att det under kriget har varit mycket ovanligt att Ryssland över huvud taget medgett förluster. Ukraina uppgav tidigare att så många som 400 soldater dödades och att 300 skadades. Ockupationsstyret har bekräftat attacken men inte uppgett någon dödssiffra. Inte heller BBC har kunnat få bekräftat hur många som faktiskt dödats.
Omni 230102. Ukraina slog ut strömmen i rysk region med drönare. En ukrainsk attack på måndagsmorgonen slog i flera timmar ut strömmen i ett ryskt distrikt, skriver Aleksandr Bogomaz, regionguvernör i Brjansk, på Telegram enligt Sky News. "En ukrainsk drönarattack utfördes i morse i Klimovskij-distriktet. Som ett resultat skadades ett kraftverk." Strömmen slogs ut i flera timmar, och det tog tolv timmar att återställa den i hela distriktet, skriver Bogomaz. Ukraina har inte kommenterat uppgifterna. Regionen gränsar mot Ukraina och Belarus. Omni 230102. Banksy-konsttjuv i Ukraina riskerar tolv års fängelse. Den misstänkte ledaren bakom kuppen då en Banksy-väggmålning stals i Ukraina riskerar upp till tolv års fängelse, uppger det ukrainska inrikesdepartementet enligt Reuters. Åtta personer greps i början av december efter att ha skurit loss en del av en vägg i staden Hostomel, där den hemlighetsfulle brittiske gatukonstnären målat en kvinna i klänning och gasmask hållandes en brandsläckare. "Brottslingarna försökte transportera den här graffitin med hjälp av träplankor och polyeten. Tack vare allmänheten kunde polisen och säkerhetsstyrkorna gripa dem", skriver departementet. Konstverket är värderat till motsvarande över 2,5 miljoner kronor. Banksy har bekräftat att han ligger bakom verket. Omni 230102. Zelenskyj: De planerar en lång drönarkampanj. Ryssland planerar en utnötningskampanj med iranska drönare för att matta ut Ukrainas invånare, luftvärn och kraftnät, säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj enligt Reuters. "Vi har information om att Ryssland planerar en utdragen attack med Shahed-drönare," säger han i sitt dagliga videotal. Över nyårshelgen har Ryssland bombat ett stort antal ukrainska städer flera dagar i rad. Ett flertal personer har dödats och tiotals skadats. Omni 230102. Svenska sim-kort i rysk trollfabrik: "Allvarligt." Ukrainsk polis har sprängt flera ryska trollfabriker i landet, rapporterar SVT Nyheter. Fabrikerna ska ha använts för att via falska konton på sociala medier sprida desinformation om kriget i Ukraina. I samband med tillslaget ska över 100 000 sim-kort ha beslagtagits vid en av fabrikerna. På bilder syns stora mängder kort från de svenska operatörerna Lycamobile och Comviq. Fredrik Hallstan är kommunikationschef på Tele2 som äger Comviq. Han tror att företagets kort används för att de just nu erbjuder fria samtal till och från Ukraina. "Om det har använts och utnyttjats av något som kan tänkas vara kriminell verksamhet så ser vi naturligtvis väldigt allvarligt på det," säger Hallstan. Totalt stängdes 13 trollfabriker i tillslaget. Omni 230102. Säkerhetsanalytikern om desinformationsåret 2022: "Ryssland, Kina och Iran utmärker sig." Under 2022 har en hög grad av desinformation riktats mot västvärlden från flera statliga aktörer. Mycket har kretsat kring Ryssland och kriget i Ukraina, enligt säkerhetsanalytikern Mollie Saltskog. Men vilket fäste de Kreml-kopplade aktörernas påverkansförsök får varierar över världen. Hon påpekar också att det inte bara är Ryssland som har riktat desinformation mot väst under året. "Många länder, framför allt auktoritära länder, använder sig av desinformation för att kontrollera sina egna länder. Men när det kommer till främmande makt som använder sig av påverkanskampanjer riktade mot väst så utmärker sig Ryssland, Kina och Iran." Enligt Mollie Saltskog har Ryssland och Kreml-kopplade aktörer försökt påverka den generella opinionen, något som inte alltid varit effektivt i europeiska länder. "Utanför Europa har ryska desinformationsnarrativ kring Ukraina fått mycket mer fäste, det har varit mer effektivt i andra delar av världen, till exempel i Sydamerika." Så vilka har varit de vanligaste ryska budskapen under 2022? I videon går vi igenom tre ryska desinformations-teman. 1. Rättfärdiga Ryssland illegala krig genom desinformation. Vi har sett avsurda anklagelser om att Ukrainas regering skulle vara pronazistisk eller att det skulle vara Natos fel att Ryssland startade det illegala kriget. Ja. att Putin mer eller mindre avsäger sig nån typ av ansvar för sitt illegala krig i Ukraina som Ryssland startade. 2. Krigsbrott. Nummer två är desinformationsnarrativ och kampanjer för att döja eller avleda anklagelser om krigsbrott som kan ha begåtts av Ryssland i kriget. Till exempel har man försökt avlelda genom att skylla på att det var Ukraina som begått krigsbrotten eller att det var helt fejk. Att det var skådespelare som låtsades ha blivit torterade eller avrättade. De typer av narrativ som vi vet att Ryssland har använt historiskt. 3. Ukraina-stödet. Nummer tre är att underminera stödet och opinionen för Ukraina i Europa och att försöka påverka opinionen på ett negativs sätt kring Nato och USA. svt 230102. Zelenskyj: Måste vara särskilt uppmärksamma just nu. Ryssland har som strategi att trötta ut Ukraina med återkommande drönarattacker. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. De ryska drönarangreppen mot Ukraina har ökat under de inledande dagarna av det nya året. Attackerna har riktats mot flera olika städer och den kritiska infrastruktur som förser landets invånare med värme, el och vatten. "Vi måste se till att terroristernas nya mål misslyckas, precis som tidigare. Alla som är inblandade i försvaret av vårt luftrum måste vara särskilt uppmärksamma just nu," säger Zelenskyj. Zelenskyj: Ryssland använder iransktillverkade Shahed-drönare för att genomföra sin attacker Omni 230103. Sjukhuschef i Shanghai: 70 procent kan ha smittats. Shanghais rådgivande expertpanel för covid-19 gör bedömningen att majoriteten av den kinesiska mångmiljonstadens invånare har smittats av covid-19, rapporterar AFP. "Nu är spridningen i Shanghai mycket bred, och den kan ha nått 70 procent av befolkningen. Det är 20 till 30 gånger fler än i april och maj," säger sjukhuschefen och panelmedlemmen Chen Erzhen till statliga kinesiska medier. På Chen Erzhens sjukhus Ruijin Hospital är 80 procent av de drygt 1 600 patienter som läggs in dagligen covidsmittade. Enligt prognosen väntas Shanghai nå sin smittotopp i början av det nya året. I andra kinesiska storstäder som Peking, Chongqing och Guangzhou har lokala hälsomyndigheter dragit slutsatsen att toppen redan är nådd. På ett annat överfullt sjukhus i Shanghai får patienter vård utanför entrén enligt AFP:s reportrar på plats. Omni 230103. Kritik mot ryskt ledarskap efter attacken - rapport: "Skadar Putins trovärdighet." Det dödliga ukrainska anfallet mot en rysk militärbas i staden Makiivka i ockuperade Donetsk på nyårsafton har genererat omfattande kritik mot det ryska militära ledarskapet. Det skriver tankesmedjan ISW i en analys. Soldaterna hade samlats i en skolbyggnad i staden, drygt 13 kilometer från frontlinjen, enligt ISW. Det lokala rysskontrollerade styret i Donetsk har uppgett att anfallet inträffade efter att enskilda soldater trotsade säkerhetsreglerna och använde sina privata mobiltelefoner. Något som gjorde det möjligt för ukrainska styrkor att lokalisera dem. Men uppgiften ifrågasätts av flera ryska militärbloggare. Bloggare anslutna till paramilitära Wagnergruppen kallar förklaringen för en "lögn" och hävdar istället att den ryska militärledningen underlättat för det ukrainska anfallet. En tidigare rysk officer påstår att rysk militär lagrade ammunition i skolans källare, vilket möjliggjorde attacken. "Putins oförmåga att ta itu med kritiken och åtgärda bristerna i Rysslands krigsföring kan undergräva hans trovärdighet som krigsledare", skriver ISW. Uppgifterna om antalet döda går isär. Enligt Ukraina dödades 400 ryska soldater i attacken. Ryssland hävdar att det rör sig om 63 dödsfall. En del ryska militärbloggar hävdar att det rör sig om drygt hundra dödsfall och lika många skadade. Omni 230103. Teorin: Putins månansikte kan ge svar om kriget. Bieffekter av en hormonbehandling kan ha fått Vladimir Putin att invadera Ukraina. Det säger en källa vid den danska militära underrättelsetjänsten till tidningen Berlingske. Källan - som av tidningen kallas för "Joakim" - gör bedömningen att den ryske presidenten tidigare troligtvis har behandlats för någon form av cancer och att effekter av den medicin Putin kan ha tagit i början av 2022 var en viktig orsak till beslutet. "Storhetsvansinne är en av de kändaste biverkningarna till behandlingen, säger Joakim. Han påpekar också att det "månformade" ansikte Putin uppvisade på bilder tagna i början av 2022 är en annan tydlig bieffekt, liksom hans vana att greppa tag i bord och andra möbler i samband med offentliga framträdanden. "Joakim" gör bedömningen att Ryssland mycket väl hade kunnat lyckas med invasionen på endast två veckor. Enligt chefen kan Putins påstådda sjukdomar leda till att den ryska eliten överger honom. Omni 220103. Drönarframsteg i Ukraina bäddar för mördarrobotar. De framsteg inom drönarteknologi som gjorts under Ukrainakriget kan snart komma att leda till de första autonoma, AI-drivna krigsrobotarna, uppger en rad experter för AP. Ju längre kriget pågår desto större är sannolikheten att det utvecklas drönare som identifierar, väljer och attackerar mål utan mänsklig hjälp, enligt militäranalytiker och AI-forskare. Ukraina har redan drönare som till viss del använder AI, och även Ryssland hävdar att de har AI-drivna vapen. "Många stater utvecklar den här teknologin. Uppenbarligen är det inte så svårt," säger Zachary Kallenborn, forskare inom vapeninnovation vid George Mason University. Omni 230103. Ryssar under alias utövar påtryckningar i Tyskland. I Tyskland finns en proteströrelse som försöker påverka regeringens Ukrainapolitik i en mer ryssvänlig riktning - och några nyckelfigurer har kopplingar till Ryssland och extremhögern, visar en granskning av Reuters. I september samlades runt 2 000 demonstranter vid katedralen i Köln, där högerpolitiker ropade budskap om att "sluta vara USA:s vasaller". Bland dem fanns två män: Rostislav Tesljuk, tidigare rysk flygofficer som gått under namnet Max Schlund i Tyskland under ett årtionde, och Andrej Charkovskij, som tillhör en Putintrogen kosackgrupp. Enligt Reuters granskning har flera av de mest högljudda figurerna i den tyska proteströrelsen öppna eller dolda kopplingar till Ryssland. Flera av dem använder sig av olika alias. Omni 230103. Tyskland vägrar samtal med Polen om krigsskadestånd. Tyskland har avfärdat den polska regeringens begäran om krigsskadestånd för andra världskriget, uppger det polska utrikesdepartementet enligt Reuters. Polen har uppskattat kostnaden för skadorna till motsvarande 14 000 miljarder kronor, och begärde i höstas officiella samtal med Tyskland. "Den tyska regeringen har inte för avsikt att förhandla om saken", skriver det polska utrikesdepartementet, men tillägger att regeringen kommer fortsätta att driva frågan. 1953 gav Polen upp kraven på skadestånd - något den nuvarande regeringen vill ogiltigförklara. Tyskland gav beskedet via officiella diplomatisk kanaler. Skickade en formell begäran om skadestånd i oktober. Omni 230103. Kommentar: Negativt när kraven kommer på att Ryssland ska betala skadestånd till Ukraina. Ukraina: Tusentals fångna hos Ryssland. Enligt den ukrainska tjänstemannen Alyona Verbytska ska drygt 3 400 ukrainska soldater och civila vara i rysk fångenskap. Hon säger vidare att 15 000 ukrainare saknas. Verbytska menar att siffrorna över fångar officiellt bekräftats av Ryssland. Sky news rapporterar att drygt 1 600 krigsfångar återfördes från Ryssland till Ukraina under 2022. (svt 230103.) Ukraina: 500 ryssar dog eller skadades i en andra stor attack på nyårsafton. På tisdagen hävdade den ukrainska armén att man utförde ytterligare en storskalig attack mot ryska styrkor på nyårsafton, rapporterar CNN. Enligt arméns generalstab ska runt 500 ryssar ha dödats eller skadats i en attack nära Tjulakivka i den sydliga Chersonregionen. "Fienden fortsätter att lida förluster. Det har bekräftats att ukrainska styrkor den 31 december träffade en anläggning med soldater och utrustning nära Tjulakivka", uppger de i ett uttalande. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Inte heller Ryssland har uttalat sig om dem. Samma dag dödades ett stort antal ryska soldater i en Himars-attack i Makiivka i Donetskregionen. Ukraina hävdar att 400 ryssar dog, medan Ryssland anger 89. Attacken har vållat öppen intern kritik i Ryssland. Talesperson för militären i syd: "Det kommer fler." Ilska bland ryssar efter attacken i Makiivka. Ryssland skriver upp dödssiffran i Makiivka till 89 döda. Putin har inte uttalat sig. Omni 230103. svt 230103. Putin-mysteriet: Vad är det för kvinna som dyker upp gång på gång? Militärer står uppradade bakom Rysslands president Vladimir Putin, som ska hålla nyårstal. Bilder från talet har nu fått stor spridning i sociala medier, och startat en storm av spekulationer - på grund av en mystisk blond kvinna. Vladimir Putin vill visa att han tar allvarligt på det som nu pågår i Ryssland och Ukraina, därför omger han sig av militärer under det traditionella nyårstalet, säger SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström. Så det brukar inte stå militärer bakom presidenten när det är dags för nyårstal? "Nej det gör det verkligen inte. Han brukar stå så att man ser ett tjusigt Kreml och vajande flaggor." En av de militärer som står bakom Putin är den som hamnat i sociala medier-användarnas blickfång. En blond kvinna, som kallats "en kameleont-kvinna" - och lett till misstankar om att militärerna bakom Putin bara är fejk, att de är skådespelare. "Kvinnan som står närmast bakom Putin till vänster har varit med på officiella bilder av Putin lite då och då. I alla fall verkar det så. På nyårsafton var hon uniformerad soldat. På en bild från 2016 framställs hon som en del av besättningen på en fiskebåt. På ett annat foto står hon bakom Putin under ett kyrkobesök," säger Bert Sundström. Liknande misstankar har också cirkulerat kring officiella Putin-bilder förut, att personer i bakgrunden återkommer i flera bilder, men i olika roller. Se de olika bilderna där den mystiska kvinnan dyker upp, och hör Bert Sundströms tankar om dem, i videon
svt 230104. Ryssland sjösätter "unik" hypersonisk kryssningsrobot. Ryssland har utrustat ett stridsfartyg med den hypersoniska kryssningsroboten Zircon, rapporterar Reuters. Enligt försvarsminister Sergej Sjojgu kommer fartyget att segla till Atlanten, Indiska oceanen och Medelhavet. Den avancerade sjömålsroboten, som president Vladimir Putin hävdar är helt unik i sitt slag, kan färdas nästan 7 000 kilometer i timmen, skriver Daily Mail. Enligt den amerikanska organisationen Missile Defense Advocacy Alliance är Zircon mycket svår att försvara sig emot på grund av dess höga hastighet. Putin: Den här gången är fartyget utrustat med det senaste hypersoniska robotsystemet.
Omni 230104. (3M22 Tsirkon eller Zircon är en ryskutvecklad hypersonisk sjömålsrobot. Roboten kan nå en hastighet på upp till mach 8 det vill säga ca 9800 km/h och har en räckvidd på ca 400 km, 1000. Zircon-roboten kan avfyras från land, sjöss eller från ubåtar.) Desinformation om kriget sprids genom spelklipp. Verklighetstrogna bilder och klipp från krigsspelet "Arma 3" har använts frekvent för att sprida desinformation om kriget i Ukraina, rapporterar AFP. Nyhetsbyrån har identifierat flera falska klipp som fått stor spridning i sociala medier, varav ett påstås visa hur ryska stridsvagnar träffas av USA-tillverkade robotar. "Det är en påminnelse om hur lätt det är att lura människor," säger Claire Wardle, expert på desinformationstaktiker vid Brown University, till AFP. Arma 3 låter spelarna skapa olika slagfältsscenarier med stridsflyg, stridsvagnar och vapen. Enligt den tjeckiska spelutvecklaren Bohemia Interactive har bilder från spelet även delats av medier och statliga myndigheter. "Vi har försökt motverka detta genom att informera plattformsleverantörerna men det är väldigt ineffektivt", skriver spelutvecklaren i ett uttalande. I klippen läggs ofta texten "breaking news" eller "live" till för att skapa en känsla av autencitet. Ett annat videoklipp som tidigare fått stor spridning påstås visa hur Ukraina försöker skjuta ned ryska flygplan (27 april 2022). Omni 230104. Rysk medborgare tvättade 72 miljoner norska kronor. En domstol i Norge har meddelat dom om förverkande av 72 miljoner norska kronor som ska ha tvättats av en rysk medborgare. Det skriver Bloomberg. "Domstolen tror inte att pengarna är betalning för juridiska tjänster i Ryssland, och har kommit till slutsatsen att det är frågan om kriminella handlingar som måste förverkas", skriver den norska ekobrottsmyndigheten i ett pressmeddelande. Pengarna tillhörde en rysk medborgare som är bosatt i Ryssland, men beslagtogs från en tredje part i Norge. Den ryske medborgaren har åtalats för bedrägeri. Økokrim: Domen är inte slutgiltig. Advokat: "Växande problem att intäkter från brott som begåtts i ett land tvättas." WHO efter möte med Kina: "Visar inte verkligheten." Världshälsoorganisationen WHO kritiserar Kinas "mycket snäva" definition av covid-dödsfall och varnar för att den officiella statistiken inte visar den verkliga effekten av utbrottet, skriver The Guardian. Uttalandet kommer efter ett möte mellan kinesiska forskare och WHO om covidläget i landet. Enligt den senaste analysen är det fortsatt omikron som dominerar i Kina, vilket dämpar oron för att att nya, tidigare okända, varianter fått spridning. Sedan december har Kina endast registrerat 22 dödsfall och hävdat att de flesta som smittas får milda sjukdom. "Det är löjligt. Fyra av mina nära släktingar har dött. Det är bara från en familj. Jag hoppas att regeringen kommer att vara ärlig mot folket och resten av världen om vad som verkligen har hänt här," säger 66-åriga Zhang från Peking. Omni 221205. Kommentar: En diktatur kan inta tala sanning, den är rädd för sanningen. Nobelpristagare ställs inför rätta i Belarus. I dag inleds rättegången mot Nobelpristagaren Ales Bjaljatski i Belarus huvudstad Minsk, rapporterar Reuters. 60-åringen, som var med och grundade medborgarrättsorganisationen Vjasna på 90-talet, är en av de mest framstående personerna som greps under den regimkritiska protestvågen sommaren 2020. Han står åtalad för finansiering av protester och smuggling av pengar och riskerar upp till tolv års fängelse. Enligt Vjasna handlar åtalet om att organisationen tillhandahållit hjälp till offren för politisk förföljelse. Ales Bjaljatski tilldelades Nobels fredspris 2022 tillsammans med den ryska människorättsorganisationen Memorial och den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties. Runt 50 000 personer har gripits efter att ha deltagit i protesterna 2020. Vjasna grundades som ett svar på en grundlagsändring i Belarus som ökade presidentens makt. Omni 221205. Ukraina sänker ryska drönarattacker - till ett högt pris. Under nyårshelgen stod Ukraina mål för flera ryska drönarattacker. Totalt avfyrades närmare 80 drönare. Samtliga sköts ner av det ukrainska motståndet, men priset är högt. Nu frågar sig experter om den ekonomiska kostnaden kan trötta ut västs donationsvilija - och vapenlager. "Man ska inte skjuta det absolut dyraste på det billigaste om man inte är absolut tvungen," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Det kostar sju gånger så mycket att skjuta ner en drönare som det kostar att avfyra den. Det uppskattar militärstrategiska konsultfirman Molfar. Militäranalytiker frågar sig nu om Ukrainas kostsamma försvarstaktik är hållbar ekonomiskt eller om den i längden spelar Ryssland rakt i händerna. Sedan krigets start beräknar man att Ryssland avfyrat uppemot 600 drönare. En frekvent använd iransk Shahed-136 drönare kostar ungefär 210 000 kronor att producera - en luftvärnsrobot som bemöter attacken mellan en och fem miljoner, enligt New York Times uträkningar. Ukrainska styrkor är generellt förtegna kring exakt vilka militära medel man sitter på då man inte vill röja kritisk försvarsinformation. Det gör att exakta kostnader är svåra att beräkna. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi kan ekonomiska resonemang kring krigets kostnad vara knepiga. "Det är orimligt att skjuta dyra robotar på billiga drönare. Men om den här drönaren träffar något så blir kostnaden för förstörelsen högre än roboten," säger han. Ser du att Rysslands intensiva drönarattacker skulle kunna vara en taktik för att dränera Ukraina ekonomiskt? "Det tror jag inte. Ukraina betalar inte för robotarna, det gör vi. Frågan är snarare om man kommer dränera väst, men det finns inga tecken på det." Enligt Paasikivi är det stora problemet inte pengarna - utan vapenlagren. Efter Kalla kriget är västliga vapenlager historiskt små. Det försöker Ryssland utnyttja genom att skjuta så mycket att västs industriella kapaciteten inte ska räcka till. Men även ryska ammunitionslager tryter. Enligt rapporter arbetar Kreml och det iranska styret för att etablera gemensam drönarproduktion i Ryssland. Något som kan medföra avsevärd press mot det ukrainska luftvärnssystemet. Varken Ryssland eller Iran har bekräftat uppgifterna. Enligt Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap, är ett sådant samarbete osannolikt, men inte omöjligt. "Det som talar emot det är att Iran har sagt att man försett Ryssland med de här drönarna före kriget och att man nu förhåller sig neutralt. Det blir svårt att hävda om man flyttar produktionen av drönarna till Ryssland." Hör hur Rysslands drönarstrategi kan påverka kriget framöver i klippet. svt 230105. Belarus och Ryssland utökar militärsamarbete. Belarus och Ryssland fortsätter att bygga upp en gemensam militär grupp i Belarus och förbereder gemensamt
flygvapenövningar. Det säger det belarusiska försvarsministeriet i ett uttalandet, enligt Reuters. Ryska styrkor är baserade i Belarus och använde dess territorium i den första invasionen av Ukraina i februari. Men president Alexander Lukasjenko har hittills ansträngt sig för att säkerställa att belarusiska trupper inte blir inblandade i Rysslands "särskilda militära operation", som landet kallar sitt krig i Ukraina. (svt 230105.) Patriark Kirill manar till vapenvila under ortodox jul. Den rysk-ortodoxa kyrkans högste ledare, patriark Kirill, uppmanar båda Ryssland och Ukraina att lägga ner sina vapen under det ortodoxa julfirandet, rapporterar Reuters. "Upprätta en vapenvila från klockan 12 den 6 januari till midnatt den 7 januari så att ortodoxa personer kan delta i gudstjänsterna på julafton och på Kristi födelsedag", skriver han i ett uttalande på kyrkans hemsida. Patriark Kirill har varit väldigt tydlig i sitt stöd för Vladimir Putins invasion av Ukraina och hållit västkritiska predikningar under hela kriget. Varken Ryssland eller Ukraina har visat något intresse för en vapenvila under julhelgerna. Storbritannien och Kanada har infört sanktioner mot patriark Kirill. Som en protest mot kriget har många ukrainare valt att fira jul den 25 december istället för 7 januari (23 december 2022).
Omni 230105. Källa: Mineraler bakom rysk "besatthet" av Bakhmut. Enligt amerikanska källor bidrar starka ekonomiska intressen till Rysslands vilja att ta över staden Bakhmut i östra Donbas, utöver de militärstrategiska. Den ökända legosaldatstyrkan Wagnergruppen är högst involverade i striderna och enligt en källa i Vita huset som Reuters talat med ska Wagnergruppens grundare, affärsmannen Jevgenij Prigozhin, vara intresserad av salt och mineraler som finns i gruvor i Bakhmut. Källan kallar Prigozhin "besatt" av att ta över staden. Prigozhin sade nyligen att ukrainska militären har gjort varje hus i Bakhmut till ett fort i staden som har en viktig roll för Rysslands planer att på att kontrollera hela Donbas-regionen, rapporterar BBC, som nyligen besökte frontstaden. (svt 230106.) Uppgifter: Vapenvilan har brutits. Den av Ryssland ensidigt utfärdade vapenvilan i Ukraina uppges nu vara bruten. Enligt nyhetsbyrån AFP ska eldstrider har ägt rum vid frontlinjen i staden Bachmut i östra Ukraina. "Kort efter att vapenvilan inleddes hördes flyglarm över hela Ukraina," säger Sveriges Radios utrikeskorrespondent Lubna El-Shanti till Ekot. Enligt AFP:s journalister på plats har både inkommande och utgående eldgivning hörts efter att Ryssland genom stats-tv deklarerat att vapenvila ska råda i 36 timmar från och med klockan 09.00 GMT-tid på fredagen. Enligt en talesperson för Zelenskyjs administration ska ryska styrkor även ha attackerat staden Kramatorsk i östra Ukraina efter att vapenvilan utfärdats. Det ryska försvarsdepartementet hävdar att landet respekterar vapenvilan. Samtidigt anklagar man Ukraina för artilleribeskjutning mot människor och ryska positioner, skriver AFP. (svt 230106.) b>Kommentar: Det finns ingen vapenvila, bara i den ryska propagandand mot Ukraina. Professor: Ingen skillnad för kriget om Putin försvinner. I Ryssland finns en sådan utbredd acceptans för kriget att det inte skulle göra någon skillnad om Vladimir Putin försvann. Det skriver Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning, i en debattartikel i Expressen. "Andra kommer att ta vid, med samma agenda. Det hat mot Ukraina, och mot demokratierna i väst, som Kreml har hamrat in har nu slagit så djupa rötter att det definierar Ryssland", skriver han. Blotta tanken på att en liberal regering skulle kunna tillträda är "rena feberfantasier", fortsätter han. Hedlund argumenterar för att det inte finns några tecken på att Putin skulle vara isolerad. Tvärtom tycks han ha stöd av såväl den politiska och militära eliten som folket. Professorns slutsats är att Ryssland måste besegras på slagfältet. Omni 230106. Tyskland och USA ökar stöd - ger bepansrade stridsfordon. Tyskland och USA ska skicka bepansrade stridsfordon till Ukraina. Tyskarna ska också följa i amerikanernas fotspår och skicka luftvärnssystemet Patriot. Det meddelade förbundskanslern Olaf Scholz och presidenten Joe Biden i ett gemensamt uttalande på torsdagskvällen. The Guardian skriver att länderna tidigare varit försiktiga med att skicka "fordon av Natostandard", av rädsla för att Kreml ska tolka det som en eskalering. Stridsfordonen Bradley och Marder, som nu ska levereras, brukar beskrivas som "lätta stridsvagnar". Länderna undviker dock alltjämt att skicka regelrätta stridsvagnar. Der Spiegel noterar att beskedet glädjer Ukraina. I nattens tal tackade president Volodymyr Zelenskyj för hjälpen. Zelenskyj om beskedet: "Verkligen en stor seger." Frankrike gav nyligen ett liknande besked. USA har sedan tidigare lovat att skicka Patriot. Både länderna planerar att träna de ukrainska styrkorna på de respektive systemen. Omni 230106. Zelenskyjs förväntan på det svenska ordförandeskapet: Att inleda EU-förhandlingar. Zelenskyj hoppas att det svenska EU-ordförandeskapet ska bli en vändning för Ukrainas medlemskap in i unionen. I ett videomöte med statsminister Ulf Kristersson under fredagen sa han att han hoppas att Sverige ska skynda på processen. "Vi förväntar oss att kunna inleda förhandlingar under Sveriges ordförandeskap," säger presidenten i ett uttalande på Telegram. Enligt presidenten skulle förhandlingar om medlemskap vara en viktig motivation för det ukrainska folket och armén. På Facebook skriver Kristersson att Ukraina är den största prioriteten under det svenska ordförandeskapet. "Vi diskuterade också hur Sverige och EU bäst stöttar Ukrainas närmande till EU och hur uppföljningen av deras framsteg bör gå till", skriver han. Omni 230106. Rysk hackergrupp attackerade kärnlaboratorier i USA. Den ryska hackergruppen Cold River försökte få tillgång till tre amerikanska kärntekniska forskningslaboratorier under sommaren, rapporterar Reuters. Attackerna skedde i samband med att den ryske presidenten Vladimir Putin hotade omvärlden med kärnvapen. Reuters har inte kunnat fastslå om hackergruppen lyckades ta sig in i systemen. Varken de utsatta laboratorierna eller USA:s energidepartement har kommenterat attackerna. Cold River misstänks ligga bakom en rad högprofilerade cyberattacker och enligt experter som Reuters pratat med har gruppen täta band till Kreml. "Det här är en av de viktigaste hackergrupperna som du aldrig har hört talas om," säger Adam Meyer på den amerikanska underrättelsefirman CrowdStrike. Gruppen försökte få tillgång till laboratoriernas datasystem genom fejkade inloggningssidor. Ryska hackers har även attackerat amerikanska myndigheter. Omni 230106. Ukraina: Ryssland redo att mobilisera ytterligare 500 000 värnpliktiga. Ukrainas militära underrättelsetjänst uppger att Ryssland förbereder att mobilisera ytterligare 500 000 värnpliktiga under januari, rapporterar The Guardian. Vadim Skibitskyj, som är underrättelsetjänstens chef, ser mobiliseringen som en del av Rysslands förberedelser inför en storskalig offensiv mot södra och östra Ukraina under våren och sommaren. Kreml förnekar de ukrainska uppgifterna och förra månaden sa president Vladimir Putin att det skulle vara "meningslöst" att mobilisera ytterligare värnpliktiga. The Guardian skriver att Kreml även förnekade att de tänkte kalla in värnpliktiga innan Putin mobiliserade närmare 300 000 ryssar i oktober. Kremlvänliga röster i Ryssland tror också att en ny våg av mobiliseringar kan komma. Omni 230106. Bachmut i ruiner: Soldater ses som förbrukningsvaror. Bachmut i östra Ukraina har kommit att bli krigets frontlinje. Staden uppges ligga i ruiner och nya satellitbilder från Maxar visar en enorm förödelse. Vilken sida som har övertaget i slaget om staden är svårt att bedöma säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Sydsvenskan. Han uppfattar det dock som att Ryssland lider stora förluster. "Jag får intrycket av att man kastar in folk och använder människor som förbrukningsvara på ett sätt som inte väst har gjort sedan första världskriget i alla fall," säger han. Varför staden har blivit så viktig i kriget är inte helt logiskt enligt Paasikivi. Reuters skriver att USA misstänker att den ryska paramilitära gruppen Wagner vill få kontroll över stadens stora salt- och gipsgruvor. Omni 230106. Ryskt Zircon-fartyg utanför Norge - norska flyg bevakar. Det ryska stridsfartyget "Admiral Gorshkov", som bär den hypersoniska kryssningsroboten Zircon, seglar nu i internationellt vatten utanför Norges kust. Norska försvarsmakten följer fartygets resa noggrant med övervakningsflyg och fartyg, skriver NRK. Zircon uppges färdas med nio gånger ljudets hastighet och kan av den anledningen vara svår att försvara sig mot. "Roboten kan nå sitt mål på tre till fyra minuter, medan en Kalibr - som de har använt i Ukraina - kan ta ett par timmar. En attack kommer därför mycket överraskande. Det är den stora skillnaden," säger Ståle Ulriksen, forskare vid norska Sjøkrigsskolen. Ryssland skickade ut fartyget i onsdags. Omni 230107. Ensam jul för Putin under påstådda vapenvilan. Vladimir Putin besökte ensam en gudstjänst i en Kremlkatedral under det rysk-ortodoxa julfirandet. Det är första gången på flera år som den ryske presidenten firar ensam i stället för att närvara vid en allmän gudstjänst, uppger Sky News med hänvisning till statliga ryska medier. Bilder visar hur Putin står i ett hörn av Kremlkatedralen. Den ortodoxa julen firades även på flera håll i Ukraina. Omni 230107. Explosioner ekar i Ukraina - kriget uppges fortsätta på "rutinnivå" trots vapenvila. Striderna i Ukraina har fortsatt "på rutinnivå" under den rysk-ortodoxa julhelgen, då Ryssland utlovat en ensidig vapenvila i kriget. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en uppdatering på lördagsmorgonen. Striderna är fortsatt som mest intensiva runt staden Kreminna i Luhanskregionen. I övrigt kommer det spridda rapporter om strider. Från minst sju ukrainska regioner har det under det senaste dygnet rapporterats om attacker mot civila, skriver Kyiv Independent. Under dygnet uppges också Ryssland ha beskjutit Chersonregionen vid 39 tillfällen och vid fronten nära Donetsk och Luhansk har strider fortsatt. "Vilken vapenvila? Hör du?" säger en ukrainsk soldat till Reuters utsända när explosionerna ekar i fjärran. Nyhetsbyrån konstaterar att det är svårt att svara på om stridernas intensitet har minskat under den ryska vapenvilan. Samtidigt fortsätter Ryssland att hävda att landet följer den egna vapenvilan. Vid 12.30 på lördagen säger det ryska försvarsdepartementet att "vapenvilan" fortsätter hela lördagen fram till midnatt. Man medger dock viss beskjutning, men hävdar att det gjorts som svar på ukrainska attacker. Omni 230107. Japan rustar inför krig - oron ökar i näringslivet. Nio av tio tillfrågade japanska företagsledare är relativt eller väldigt oroade för att Taiwan ska invaderas av Kina. En klar majoritet vidtar dessutom åtgärder för ett sådant scenario, skriver DI och hänvisar till en rapport av Nikko Asset Management. Japan fortsättar samtidigt att rusta upp militärt inför ett potentiellt krig i regionen. På lördagen rapporterar Nikkei Asia att landet omorganiserar sin markbaserade försvarsstyrka för att skydda de sydvästra Nansei-öarna. "Kina har intensifierat sina militära aktiviteter i havet och luftrummet som omger Taiwan, inklusive uppskjutning av ballistiska missiler i närheten av Japan”, står det i landets uppdaterade säkerhetsstrategi. Där framgår det också att Pekings framryckningar är "den största strategiska utmaningen" för Tokyo i nuläget, enligt Nikkei. Oro för krig ökar bland japanska företag. Japan tillåter markstyrkor från hela landet att stationeras nära Okinawa. Omni 230107. Ukraina firar den ortodoxa juldagen i bombskydd. Den ryske presidenten Vladimir Putin lovade en "vapenvila" under den ortodoxa julen. Men trots detta tvingades tusentals ukrainare under lördagen fira juldagen i bunkrar för att vara säkra från Rysslands bomber som har fortsatt falla över landet, skriver AFP. "Gud föddes i en grotta och vi firar också julen under trånga förhållanden," säger prästen Oleg Krutjinin i ett bombskydd en mil utanför Bachmut. Staden Bachmut hade innan kriget omkring 70 000 invånare men nu uppges bara några tusen bo kvar. Massflykten märks inte minst på kyrkans kör som vanligtvis har 15 medlemmar men under julaftonen bestod den endast av 62-åriga Zinaida Artyuchina. "Jag sjunger vanligtvis altstämman, så det var svårt att ta ledningen," säger hon. Bachmut har kommit att bli krigets frontlinje där våldsamma strider utkämpas. Moskva lovade ett 36 timmar långt eldupphör under torsdagen - men attackerna har fortsatt. För första gången på årtionden hölls gudstjänsten i Lavrakatedralen i Kyiv på ukrainska - ett ställningstagande mot ryska ortodoxa kyrkan. Ukrainsk guvernör: "Mördarna önskar er god jul." Omni 230107. Rysslandsexpert: Svenska politiker har blundat för hotet från Putin i 20 år. Experter förutsåg Vladimir Putins drag om att gå till väpnat angrepp i utlandet - men varningarna togs aldrig på allvar av de svenska politikerna. Det skriver Jan Leijonhielm, tidigare projektledare för Rysslandsanalys på FOI, på DN Debatt. "Den politiska oviljan att åter lägga mycket stora summor på försvaret, efter en period där försvarsbudgeten betraktades som en alltid tillgänglig mjölkko, var mycket stor", skriver han. Enligt Leijonhielm var det främst förre statsministern Göran Persson som drev linjen, men han menar att även Reinfeldts regeringar haft denna syn. Omni 230107. Wagnerbossen Jevgenij Prigozjin - Putins torped snarare än kronprins. Den ryske affärsmannen Jevgenij Prigozjin kallas slentrianmässigt "Putins kock" men på senare tid anar somliga en möjlig arvtagare. I själva verket är Prigozjin Putins hantlangare snarare än jämlike, men hårda nypor kan ta en långt i Rysslands palatsintriger. svt 230107. Wagnergruppens grundare vill erövra Bachmut - av logistikskäl. Grundaren av ryska Wagnergruppen, Yevgeny Prigozhin, vill erövra staden Bachmut i östra Ukraina så att han kan lagra trupper och stridsvagnar i "underjordiska städer" där, rapporterar Reuters. Området kring Bachmut rymmer gruvor innehållandes milslånga tunnlar samt stora underjordiska rum där man bland annat haft fotbollsmatcher och konserter. "Den har inte bara förmågan att husera en stor grupp människor på ett djup av 80 till 100 meter, även stridsvagnar och infanteristridsfordon kan röra sig där nere ", sade Yevgeny Prigozhin, enligt Reuters. (svt 230107. Rapporter om flera ryska attacker trots Putins "vapenvila". Ryssland fortsätter att hävda vapenvila i Ukraina. Samtidigt rapporteras det om flera nya ryska attacker under fredagen och lördagen, bland annat i Charkiv och Cherson. "Det här visar vilka vi är i krig med," säger Zelenskyjs rådgivare Kyrylo Tymosjenko. Den av Ryssland utfärdade och ensidiga vapenvilan under den rysk-ortodoxa julhögtiden ifrågasattes tidigt av både omvärlden och Ukraina för att vara ett strategiskt trick från Rysslands sida. "Det finns ett ord som bäst beskriver detta och det är "cyniskt"," sa Ned Price, talesperson för USA:s utrikesdepartement om Putins planer på fredagen. Och det dröjde inte länge innan de första uppgifterna om rysk artilleribeskjutning rapporterades. Bland annat uppges en brandstation i Cherson ha attackerats under fredagen. Flera personer ska ha skadats och en brandman dött. "De talar om en vapenvila. Det här visar vilka vi är i krig med", säger Kyrylo Tymosjenko, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande. Enligt guvernör Jaroslav Janusjevytj har just Cherson beskjutits vid minst 39 tillfällen det senaste dygnet. Längre norrut, i Charkiv, har de ryska styrkorna beskjutit flera redan krigshärjade orter kring Kupjansk, enligt regionens guvenör. I det hårt omstridda Bachmut i östra Ukraina rapporterar nyhetsbyrån AFP:s utsända om fortsatt tung beskjutning från båda sidor. "Lovar man något ska man hålla det," säger 75-åriga Olha till nyhetbyrån Reuters - och så plötsligt börjar det smälla intensivt och intervjun får avbrytas. Från Donetsk rapporteras två civila dödsfall. Ryssland: Står fast vid vapenvilan. Samtidigt hävdar den ryska militären att deras styrkor står fast vid vapenvilan fram till midnatt i dag, lördag - och att de senaste ryska attackerna rör sig om självförsvar. I ett uttalande från den ryska försvarsmakten anklagas Ukraina för att ha beskjutit flera "civila områden" under fredagen och lördagen. svt 230107. Ryska gruppen bakom dåden mot Kreml: "Det här är inte Putins land." Sedan Rysslands president Vladimir Putin beslutade sig för att invadera Ukraina i februari förra året har ett dussintal inhemska dåd ägt rum i Ryssland. Bakom flera av attackerna, mot till exempel militär infrastruktur, ligger anarkistiska vänsterextrema grupper. En av de mer framstående av dessa är Boak och för den brittiska journalisten Jake Hanrahan berättar två medlemmar om sin kamp mot Kreml. "Vi gör det för att visa Putin att det här inte är hans land, utan att det är folkets land," säger en av dem. Men kampen mot Kreml är tuff. Boak har begränsat med resurser och om de skulle tillfångatas riskerar de långa fängelsestraff. På frågan om varför de riskerar sina liv svarar en av gruppmedlemmarna: "Om inte vi gör något, vem ska då göra det? Och om vi inte gör det nu, när ska vi då stå upp mot Putin?" Gruppen ligger bland annat bakom ett sabotage av en rysk militär järnväg. Omni 230107. Ryssland: Raketattack dödade 600 ukrainska soldater. Ryssland påstår sig ha dödat 600 ukrainska soldater i en raketattack mot en militärbarack i Kramatorsk i östra Ukraina under söndagen. Det framgår i ett uttalande från det ryska försvaret. Attacken beskrivs som en "hämndaktion" för en tidigare ukrainsk attack mot en rysk militäranläggning i Makiivka. SVT eller andra medier har inte kunnat verifiera uppgifterna om antalet dödsfall. Ukraina har ännu inte kommenterat den påstådda attacken, men enligt Reuters ska borgmästaren i Kramatorsk ha gjort ett inlägg på Facebook tidigare under söndagen där han påstått att ingen dött i attacker mot byggnader i staden. (svt 230108.) Ryskt dilemma - tvingas prioritera ukrainska hot. Ryssland står inför ett svårt dilemma när Ukraina kan göra framryckningar i både Luhansk och Zaporizjzja. Det skriver det brittiska försvaret i en lägesuppdatering. Britterna konstaterar att ett ukrainskt genombrott i Zaporizjzja skulle försvaga den ryska landbron mellan Rostov och Krym kraftigt. Om Ukraina i stället skulle vinna mark i Luhansk skulle det kunna slå hårt mot Rysslands uttalade mål att "befria" regionen, står det i rapporten. Samtidigt rapporterar ukrainska myndigheter om rysk beskjutning under natten, i vilken minst en person ska ha dött. De tyngsta striderna uppges pågå i Bachmut. Omni 230108. Kristersson: "Sverige ska delta i Natos missilförsvar." Sverige ska vara med i Natos gemensamma missilförsvar och även flygpatrullera över Baltikum. Svenska markstridsförband ska också vara redo att bidra till Natos försvar av de baltiska staterna, enligt statsminister Ulf Kristersson. "Sverige kommer bidra med nya förmågor som vårt flygvapen, vårt luftvärn och med våra sensorer som 'Global eye'," säger Ulf Kristersson på Folk och Försvars rikskonferens. Statsministern beskriver Sveriges kommande medlemskap som ett långsiktigt och engagerat sådant. Därefter berättade han hur Sverige inte bara kommer bidra med produkter utan också delta i flygpatrullerandet och det gemensamma missilförsvaret kallat "European Sky Shield Initiative". "Genom Natomedlemskapet kommer produkter som tillverkas i svensk försvarsindustri att stärka hela samarbetet," säger Kristersson. Sverige är också berett att bidra till Natos luftpatrullering i Svarta havet och på Island. "Kriget i Ukraina har visat hur viktigt det är med ett modernt luftförsvar för att skydda civilbefolkning och infrastruktur," säger Kristersson. Kristersson pekar på att Nato förstärkte försvaret av de baltiska länderna och Polen redan 2017 och försvaret av Bulgarien, Rumänien, Ungern och Slovakien efter Rysslands anfall på Ukraina förra året.. "Engagemanget visar hela Natos beslutsamhet att stå emot varje aggression. Den beslutsamheten ska även Sverige vara en del av," säger han. Utöver Sveriges bidrag till Nato så kommenterade Kristersson kärnvapenfrågan. "Vi ser - lika lite som övriga nordiska länder - att det är aktuellt att i fredstid ha kärnvapen på vårt eget territorium." Efter statsministerns tal uttalade sig den tidigare socialdemokratiska utrikesministern Ann Linde positivt tilll budskapet. "Bra att @SwedishPM understryker att medlemskapet i NATO ska ske i nationell enighet, och nämner att kärnvapen på svenskt territorium inte är aktuellt", skriver hon på Twitter. SVT sänder statsminister Ulf Kristersson, Finlands utrikesminisater Pekka Haavisto och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tal under Folk och Försvar. Efteråt sänds en presskonferens med Ulf Kristersson och försvarsministern Pål Jonson klockan 13.50.
svt 230108. Ukraina: Ryssland skapar världens största minfält. Ryssland har skapat "världens största minfält" i Ukraina. Det säger den ukrainske premiärministern Denys Sjmyhal till den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap. "Det gör det inte bara svårt för människor att resa, utan orsakar också stora störningar för jordbruket," säger han. Enligt Sjmyhal täcks 250 000 kvadratkilometer av landets yta nu av minor. Magasinet Wired har tidigare konstaterat att ryska soldater ofta lämnar kvar minor och andra fällor när de trycks tillbaka av Ukraina. HRW: Sju olika typer av minor används i Ukraina. Omni 230108. Ryssland: Vapenvilan slut - nu fortsätter vi. Ryssland har officiellt avslutat den ensidiga vapenvilan, och lovar nu att fortsätta striderna i Ukraina. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till statliga ryska medier. Vapenvilan skulle pågå i 36 timmar, men den ryska beskjutningen uppges ha fortsatt längs frontlinjen under hela tiden. Enligt guvernören Jaroslav Janusjevytj besköts exempelvis Cherson vid 39 tillfällen under det påstådda stilleståndet, skriver Kyiv Independet. Explosioner ska även ha hörts i Zaporizjzja, enligt lokala myndigheter. Även i Bachmut ska beskjutningen ha pågått under gårdagen. Minst tre personer döda under vapenvilan. Omni 230108. Europas LNG-import rusade - tack vare nedstängt Kina. EU-ländernas import av flytande naturgas från världsmarknaden rusade med 58 procent under fjolåret jämfört med 2021, efter att Ryssland stryp sin export till regionen. Det rapporterar Financial Times. "Europa har blivit premiummarknaden," säger Refinitivs LNG-analytiker Olumide Ajayi. Ett viktigt skäl till att Europa kunde öka sin import så kraftigt är att den kinesiska efterfrågan var låg, på grund av de utdragna nedstängningarna. "Om Kina köpt mer LNG hade det blivit svårt för Europa att säkra gasen," säger McKinseys oljeexpert Namit Sharma. Europa största köparen i världen under 2022 - passerade Japan och Kina. Omni 230108. 90 procent av invånarna i Kinaprovins smittade. Runt 90 procent av invånarna i Kinas tredje mest folkrika provins Henan har smittats av covid-19, uppger Kan Quancheng, direktör för provinsens hälsokommission, enligt AFP. "Till och med den 6 januari 2023 var smittspridningen i regionen 89 procent", sa han vid en presskonferens. Han tillade att besökarantalet på de så kallade "feberklinikerna" nådde sin topp den 19 december, varpå det började sjunka. Siffran innebär att runt 88,5 av Henans 99,4 miljoner invånare hittills smittats. Smittotalen väntas fortsätta stiga när det kinesiska nyåret firas. På söndagen hävdes karantänskravet för inresande. Omni 230109. Kristersson öppnar för att skicka Archer till Ukraina. Statsminister Ulf Kristersson öppnar för att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina, rapporterar Aftonbladet. "Archer ligger mitt i planeringen. Vid det förra stödpaketet var det inte i topp på Ukrainas önskelista. Archer är och förblir en topprioritering från vår sida," säger han. Före valet kallade Kristersson det "ynkligt och svagt" av S-regeringen att inte skicka Archer - men när hans egen regering presenterade sitt stödpaket i december stod systemet inte med, med hänvisning till att det "inte låg högst på Ukrainas önskelista". Kristersson hävdar dock att det inte rör sig om en vändning och att han hela tiden sagt "att vi är starkt för att kunna bidra med ett så avancerat vapensystem".
Tidigare försvarsminister Hultqvist (S): Riktiga förklaringen finns bakom hemligstämplade försvarsdokument.
Omni 230109. Säpo: Ryssland spionerar på Sverige "kontinuerligt". Ryssland bedriver "kontinuerlig underrättelseinhämtning från de olika diplomatiska beskickningarna i Sverige". Det slår Säkerhetspolisen fast i rapporten "Underrättelsehotet från Ryssland", skriver Expressen. Dessutom försöker Ryssland komma över uppgifter om Sverige utomlands. Länder där det finns svenskar som jobbar på ambassader, internationella organisationer och företag beskrivs som extra intressanta för de ryska underrättelsetjänsterna. Rapporten är fyra sidor lång och daterad till den 8 oktober förra året. Expressen har tagit del av den då den ingår som en bilaga till åtalet mot bröderna Peyman och Payam Kia, som anklagas för att ha spionerat åt den ryska underättelsetjänsten GRU. Omni 230109. Stoltenberg: Två procent av BNP kan bli ett golv. Att lägga två procent av BNP på försvaret kan komma att bli ett golv för Natoländer, snarare än ett mål, säger Natochefen Jens Stoltenberg till SvD vid konferensen Folk och försvar. "Jag förstår att det kan vara besvärligt för regeringar att finna pengar till det, men dessvärre lever vi i en farlig värld och vi måste trygga freden. Det kostar." Överenskommelsen om tvåprocentsmålet slöts vid Natos toppmöte i Wales 2014 - men i fjol levde bara nio av alliansens medlemmar upp till det, enligt det brittiska försvarsdepartementet. Stoltenberg: Jag ser en nödvändighet att öka ambitionerna - vi måste göra mer. Omni 230109. Ukraina: Svår situation - men framsteg "steg för steg". De ryska styrkorna gör långsamma framryckningar i Donetsk i östra Ukraina, uppger den ukrainska vice försvarsministern Hanna Maliar i ett Telegrammeddelande. Hon beskriver att situationen är "väldigt svår" i staden Soledar nära Bakhmut, men beskriver samtidigt hur de ukrainska styrkorna gör vissa framsteg. "Vi rör oss framåt lite åt gången, steg för steg", skriver Maliar. Enligt Kyiv Independent består de ukrainska styrkorna i området för närvarande främst av mobiliserade civilpersoner. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar enligt Bloomberg att förstärkningar kommer skickas till Donetsk efter vad han beskriver som några av de blodigaste striderna sedan den ryska invasionen. Ryssland har tidigare hävdat att man intagit Soledar - något som Ukraina förnekar. New York Times beskriver hur landvinningarna varit få den senaste tiden. Omni 230109. "Rysslands cyberattacker kan utgöra krigsbrott." Ryska cyberattacker mot ukrainsk kritisk och civil infrastruktur kan utgöra krigsbrott, säger Viktor Zhora, chef för Ukrainas cybersäkerhet, till Politico. Enligt Zhora har Ryssland utfört flera attacker där militära angrepp koordinerats med "cyberattacker mot lokala myndigheter, hemsidor eller lokala internetleverantörer". Ukrainska myndigheter samlar nu in bevis och delar dessa med den internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Skulle det leda till en vidare utredning skulle det vara första gången som Rysslands digitala angrepp klassas som krigsbrott, enligt Politico. Zhora lyfter fram propaganda och desinformationsspridning som andra typer av digitala attacker. Experter har tidigare uppmanat ICC att ta med Rysslands cyberattacker i sina krigsbrottsutredningar. Omni 230109. Navalnyj: Jag tillbringade nyår i en straffcell. Den fängslade ryske kremlkritikern Aleksej Navalnyj skriver på sociala medier att han tillbringade nyårsafton i vad han kallar en straffcell, rapporterar AFP. "Jag lyckades få min tionde sejour i en straffcell under förra året trots allt", skriver han. Enligt egen utsago ska han ha skickats till cellen för att han tvättade sitt ansikte tidigare på morgonen än vad som tilläts. Något ironiskt skriver han att de "fina planerna" han hade för nyår förstördes i och med straffet. Navalnyj dömdes 2021 till nio års fängelse för att ha förskingrat donationer. En anklagelse som han själv och många andra anser är politiskt motiverad. Navalnyj säger att han planerade att äta chips och konserverad fisk på nyårsafton. Omni 230109. ÖB: Försvaret måste fungera även utan teknologi. Svenska försvaret måste ta lärdomar av det pågående kriget i Ukraina. Det sa överbefälhavare Micael Bydén när han talade på Folk och försvar i Sälen på måndagen, enligt TT. En lärdom är att de stridande förbandet måste fungera även med enkla metoder om högteknologiska system slås ut. Enligt ÖB handlar det i praktiken exempelvis om att planering måste kunna ske med karta, papper och penna, och rent av en order måste levereras via ordonnans. "Det är vissa saker vi måste hålla fast vid, det simpla och enkla när inget annat fungerar, så vi inte blir handlingsförlamade, så att vi fortsätter att jobba trots att det blir mörkt och tyst," Bydén säger att han är imponerad av de ukrainska soldaternas moral.
Omni 230109. Paasikivi: Ukrainas vägval kan påverka i hög grad. Om Ukraina skulle lyckas med en ny motoffensiv i de södra delarna av landet skulle det i hög grad påverka kriget, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till DN. Brittiska försvarsdepartementet har nyligen uppgett att Ukraina har två vägar att gå under den kommande motoffensiven. Antingen går de genom Luhansk i öst, eller genom Zaporizjzja i syd. Väljer man den södra vägen kan Ukraina lyckas skära av det ryska militära underhållet, något som Paasikivi beskriver som en väldigt besvärlig situation för Ryssland. "Men det är å andra sidan en mycket svår militär operation för Ukraina att genomföra. Går de ukrainska styrkorna rakt söderut har de ryssar både i väst och öst," säger han. Paasikivi: Ukraina kan komma långt söderut - och attackera Krymbron. Nya motoffensiven väntas inledas inom kort. Omni 230109. Expert: Fredlig samexistens med Ryssland inte möjlig. Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), tror inte att en fredlig samexistens mellan Ryssland och Europa är möjlig. Det sa hon när hon framträdde på Folk och försvar i Sälen på måndagen, skriver GP. Detta gäller oavsett om Vladimir Putin blir kvar som president eller inte. "Vi måste inse att Putin är en produkt av Ryssland och att utmaningarna därmed är lika stora oavsett om Ryssland vinner eller förlorar," sa Persson. Hon säger också att väst haft en naiv bild av Ryssland och att man måste bestämma sig för vilken relation man vill ha till Ryssland inte bara just nu utan på "flera hundra års sikt". Persson: Ryssland är på väg i en neo-stalinistisk bana. Rysslandsexperten: Kriget blir långvarigt - risk att väst dras in. Persson: Putin beredd att gå mycket långt för att vinna kriget. Omni 230109. När inte Ryssland lyckas med nåt annat övergår man till terrorbombning... svt video 0:24 230110. Ryssland har de senaste månaderna försökt att knäcka det civila samhället i Ukraina... svt video 0:29 230110. Brittiska försvaret: Rysk kontroll över Soledar. Ryska styrkor och den ryska paramilitära Wagnergruppen kontrollerar sannolikt stora delar av staden Soledar nära Bachmut efter taktiska framsteg under de senaste fyra dagarna. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en uppdatering på tisdagsmorgonen. Ryssland försöker sannolikt "omsluta Bachmut från norr och strypa ukrainska kommunikationsvägar", skriver det brittiska försvaret. Den lilla saltgruvstaden Soledar i östra Ukraina har varit centrum för de mest intensiva striderna sedan den ryska invasionen inleddes för elva månader sedan. Bägge sidor har lidit stora förluster. Omni 230110. Kina: Japan kan invadera Australien igen. Kinas ambassadör i Australien går till attack mot Japan, rapporterar australiska medier. Enligt Sydney Morning Herald målade Xiao Qian i dag ut kejsardömet som ett militärt hot mot Australien. Utspelet gjordes i samband med en presskonferens på landets ambassad i Canberra. Under andra världskriget invaderade Japan Australien och bombade Darwin. "Den japanska regeringen har inte bett om ursäkt för det än i dag. Om de inte ber om ursäkt, betyder det att de inte ser handlingarna som felaktiga och att historien kan upprepa sig." Uttalandet kommer samtidigt som relationen mellan Kina och Japan hårdnar, bland annat som en följd av spänningarna runt Taiwan. Pekings högsta representant i Australien: Ni borde oroa er över Japan, inte Kina. Japan uttrycker kritik mot uttalandet: Förbluffad. Det pågår sedan 2020 ett handelskrig mellan Kina och Australien. Omni 230110. Prigozjin: Ukrainska styrkor strider "hedervärt". "Tunga och blodiga strider" utkämpas för att ta kontroll över staden Soledar nära Bachmut i östra Ukraina. Det skriver Jevgenij Prigozjin, grundaren till den ryska paramilitära Wagnergruppen, på Telegram enligt AFP. Han berömmer även ukrainska styrkor för att de "hedervärt försvarar" Soledar. Samtidigt tillbakavisar han ryska uppgifter om att stora delar av de ukrainska styrkorna ska ha deserterat. "Låt oss vara ärliga mot oss själva. Den ukrainska armén kämpar modigt för Bachmut och Soledar. Rapporter om deras massdesertering är inte sanna", skriver Prigozjin och citeras av sin presstjänst. Det finns inga bekräftade uppgifter om ukrainska deserteringar. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har beskrivit strider som några av de blodigaste striderna sedan den ryska invasionen inletts, och han har meddelat att förstärkning är på väg. Enligt USA vill Wagnergruppen få kontroll över områdets stora salt- och gipsgruvor. Brittiska försvaret: Ryska styrkor och Wagnergruppen har sannolikt tagit kontroll över Soledar. Omni 230110. ÖB ser risk för storkrig: "Är hög tid att vakna upp." Natochefen Jens Stoltenberg har varnat för att kriget i Ukraina kan utvecklas till ett storkrig mellan Ryssland och Nato. Sveriges överbefälhavare Micael Bydén håller med. "Till de som är förvånade kan jag säga att det är hög tid att vakna upp. För det är precis så det är," säger han i en intervju med DN. Frågan enligt Bydén är var den röda linje som får Nato att agera går någonstans. Samtidigt säger han att Sverige i dag är betydligt bättre rustat inför ett angrepp än för några år sedan. I en intervju med SvD riktar ÖB kritik mot den svenska nedrustningen som han anser gick för långt. ÖB säger att de ryska reaktionerna på Sveriges Natoansökan blev mindre än förväntat. ÖB: "Sverige är inte tillräckligt robust." Bydén: Vi är på tå, vi är uppmärksamma.
Omni 230110. Falska uppgifter om svensk kärnvapenpolitik i Ryssland: "De skriver det Kreml vill." I ryska medier sprids falska uppgifter om att Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) sagt att han vill att kärnvapen placeras ut i Sverige i fredstid, rapporterar norska TV2. Detta trots att Kristersson under Folk och försvar i Sälen tydligt sa nej till precis detta. Eskil Grendahl Sivertsen, expert på ryska påverkansoperationer vid norska försvarets forskningsinstitut, är inte förvånad över de falska ryska uppgifterna. "Det är klassiskt Kreml att ljuga för att nå sina mål och ryska medier skriver det Kreml vill att de ska skriva," säger han. En av tidningarna har i efterhand korrigerat sin artikel och skriver nu att Sverige utesluter utplacering av kärnvapen, rapporterar Aftonbladet. Enligt TV2 ska svenska regeringen kommentera uppgifterna under kvällen. Flera ryska medier skriver om de felaktiga uppgifterna. Enligt Aftonbladet skriver ryska RBC att korrigeringen skedde efter ett översättningsfel. Flera medier hade på tisdagskvällen kvar den felaktiga uppgiften.
Omni 230110. Kostsamma ryska framgångar i slaget om Bachmut. Ryska förband har efter hårda strider nu gått in i småstaden Soledar i östra Ukraina. Det skulle i så fall vara den första militära framgången på länge i Kremls försök att erövra närliggande Bachmut - men den kommer till ett högt pris. Efter de senaste dagarnas intensiva anfall bedömer brittisk underrättelsetjänst att ryska förband nu delvis tagit kontroll över Soledar. Ockupationsstyrets ledare i Donetsk säger i rysk statlig tv att samhället är "väldigt nära" att tas över av ryska styrkor. De ukrainska försvararna riskerar nu att bli omringade, men tros fortfarande ha möjlighet att retirera. I Soledar saknas även, sedan i måndags, två brittiska volontärer som arbetade med att hjälpa det fåtal civila som finns kvar i samhället att fly, rapporterar BBC. Till stor del är det förband från privatägda Wagnergruppen som utfört anfallen mot Soledar, och enligt den amerikanska tankesmedjan ISW används framryckningarna i propagandan för att visa legosoldaternas effektivitet. Soledar ligger en dryg mil nordost om Bachmut - och den ryska planen tros vara att försöka kapa försörjningslinjerna till de ukrainska förband som försvarar staden så att de blir utan ammunition, mat och andra förnödeneter. Kreml har satsat mycket resurser och prestige på försöken att erövra Bachmut, men Ukraina har hårdnackat försvarat staden. Striderna har rasat i månader och liknats vid fasorna i första världskrigets skyttegravar. Förlusterna i termer av antalet stupade uppgår troligtvis till flera tusen och har fått båda sidor att likna fronten i Bachmut vid en "köttkvarn". Endast ett fåtal av de 70 000 människor som levde i staden innan kriget har stannat kvar. Enligt Ukrainas president Zelenskyj, som själv varit på plats, finns inte en enda oskadad byggnad kvar i staden som före kriget var känd för sin saltgruva och sitt mousserande vin. För Ryssland skulle en erövring av Bachmut har visst strategiskt värde, eftersom man då åter skulle kunna hota de viktiga ukrainska fästena Kramatorsk och Sloviansk längre västerut. Men många bedömare menar att i takt med att Ukraina stärker sitt försvar på djupet, kommer en eventuell rysk seger Bachmut främst bli symbolisk. Och dessutom komma till ett mycket högt mänskligt pris. svt 230110. Rysk artillerield minskat nästan 75 %, säger amerikanska tjänstemän, som det senaste tecknet på att det är kämpigt för Moskva. När Rysslands invasion av Ukraina går in i sin 11:e månad, säger amerikanska och ukrainska tjänstemän till CNN att Rysslands artillerield minskar dramatiskt från sin högsta nivå under krigstiden, på vissa ställen med så mycket som 75 %. Amerikanska och ukrainska tjänstemän har ännu inte en tydlig förklaring. Ryssland kan ransonera artilleriromgångarna på grund av låga förråd, eller så kan det vara en del av en bredare omvärdering av taktik inför framgångsrika ukrainska genombrott. Hur som helst är den slående nedgången av artillerield ytterligare ett bevis på Rysslands allt svagare position på slagfältet nästan ett år efter invasionen, sa amerikanska och ukrainska tjänstemän till CNN. Det kommer också när Ukraina åtnjuter ökat militärt stöd från sina västallierade, där USA och Tyskland förra veckan tillkännagav att de för första gången kommer att förse ukrainska styrkor med bepansrade stridsfordon, samt ett annat Patriot Defense-missilbatteri som kommer att hjälpa skydda dess himmel. Rysslands president Vladimir Putin stärker under tiden uppenbarligen sitt inrikespolitiska stöd, tror amerikanska underrättelsetjänstemän, för ett krig som han från början bara skulle beskriva som en begränsad "särskild militär operation". (CNN 210110.) Färsk rapport från krigets Ukraina. Under de första dagarna av vår resa besökte vi också Poltava. Vid intervjun med pastor Sergej belystes rummet av stearinljus, då nästan hela staden var utan elektricitet. Han berättade om många Guds under. När han parkerat sin bil en dag, träffade en rysk missil cirka fem meter från fordonet, utan att det fick några märken. Bilens omgivning blev dock totalförstörd. Poltava-pastorn berättade även om en gudstjänst, som samlat 200 personer. Tre ryska raketer hade träffat lokalen, men ingen av dem exploderade. Vi intervjuade även den ledande baptistpastorn i Kiev, som också hette Sergej. Han har arbetat med mission i Ryssland i över 20 år. Deras möteslokal var samma byggnad, där Lenin föddes en gång i tiden! Pastor Sergej berättade att behovet av hjälp var väldigt stort nu. Det var intressant att lyssna på vad han bar på sitt hjärta. Det är områdena i Centralasien. Men just nu gäller det att hjälpa flyktingarna i hans eget land. Baptistpastorn berättade om flera mirakler, då Gud hjälpt folket i Ukraina. Under krigets första dagar hade ryssarna försökt komma sjövägen till Odessa, men Gud skickade en enorm stormvind som varade i flera dagar så att det inte lyckades. Under tiden hann de ukrainska trupperna förbereda sig för attacken. Detta inträffade även i området mellan Belarus och Kiev. De ryska fallskärmsjägarna hoppade visserligen från flygplanet, men den starka vinden kastade dem tillbaka till den vitryska sidan. Finland fick erfara liknande mirakler under vinterkriget. Läs hela rapporten! Rauli Lehtonen 230111. Ryssland utser ny chef för invasionen. Rysslands försvarsminister har utsett Valery Gerasimov till befälhavare för Joint Group of Forces, som leder invasionen av Ukraina, rapporterar CNN. Gerasimov ersätter Sergej Surovikin, som fick rollen den 8 oktober 2022, och var ansvarig för ryska styrkor under deras reträtt från stora delar av Ukrainas Cherson-region. Surovikin kommer nu att fungera som ställföreträdande befälhavare, enligt ett uttalande från det ryska försvarsdepartementet. Rysslands försvarsdepartement menar att förändringen är nödvändig på grund av "utökade uppgifter, nödvändigheten av ett närmare samarbete mellan försvarsmaktens tjänster och branscher, samt för att förbättra kvaliteten på alla typer av underhåll och effektiviteten i att leda försvarsgrupper". (svt 230111.) Spricka i ryska rapporter om attackerna mot Soledar. Den ryska paramilitära organisationen Wagnergruppen och Kreml ger motstridiga rapporter om vilka som deltar i de intensiva striderna kring staden Soledar i östra Ukraina, rapporterar BBC. På tisdagskvällen hävdade ledaren Jevgenij Prigozjin att det enbart är Wagnergruppen som strider mot den ukrainska armén, medan det ryska försvarsdepartementets talesperson Igor Konasjenkov hävdar att den reguljära armén deltar genom flygvapnet och luftburna styrkor. I uttalandet från departementet nämns inte Wagnergruppen alls. Hur läget ser ut på marken är just nu oklart. Wagnergruppen har nyligen uppgett att man kontrollerar staden men att strider är pågående. Ukraina har tillbakavisat att man skulle ha förlorat kontrollen. Prigozjin hoppas kunna stärka Wagnergruppens ställning genom att ta kontroll över staden. Ukraina: Hårda strider utkämpas fortfarande. Omni 230111. Kina-studenter i Sverige tvingas till regimavtal. Kinesiska forskarstudenter som antagits i Sverige via ett särskilt program tvingas skriva på ett juridiskt bindande lojalitetsavtal med regimen, rapporterar DN. Enligt avtalet måste de vara lojala mot kommunistpartiets ledning, tjäna regimens intressen och aldrig delta i "aktiviteter" som går emot myndigheternas vilja. Programmet, Chinese Scholarship Council, drivs av den kinesiska regeringen och skickar varje år ut hundratals doktorander och gästforskare till olika länder. Kungliga tekniska högskolan, Lunds universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet är exempel på svenska lärosäten som länge deltagit i programmet. Karolinska institutet har bestämt sig för att inte ta in fler forskarstudenter via programmet.
Omni 230112. Navalnyj nekas sjukhusvård - placerad i isoleringscell. Oppositionspolitikern och Putinkritikern Aleksej Navalnyj har vägrats sjukhusvård efter att ha insjuknat i fängelset. Det säger hans talesperson Kira Jarmysj till AFP. "Jag är inte inlagd på sjukhus även om jag begärde det", citerar hon Navalnyj som även sagt att personalen på fängslet vägrat honom basala läkemedel. Tidigare i veckan delade Navalnyj cell med en man med tydliga influensasymtom. När Navalnyj senare insjuknar med feber och liknande symtom placeras han i en isoleringscell istället för att få vård. Navalnyj hävdar nu, via sin talesperson, att mannen använts som ett biologiskt vapen mot honom i ett försök att döda honom. Navalnyjs stab: Putin försöker fortfarande döda Navalnyj. 200 ryska läkare har skickat en petition till Vladimir Putin och vädjat att han ska sluta "misshandla" Navalnyj. Hans fru Yulia: "Trots feber tvingar de honom att röra sig hela dagen och får inte vila." Ryssland har under veckan öppnat utredningar mot andra framstående Kreml-kritiker. Omni 230112. Spänt i Kaukasien när ryska fredstyrkan satts ur spel. Ryssland anklagar Armenien för att fredssamtalen med Azerbajdzjan om omstridda Nagorno-Karabach brutit samman, rapporterar Reuters. "Det är svårt att bedöma Jerevans ställning när deras officiella uttalanden skiljer sig så mycket åt," säger Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, i ett uttalande. Vapenvilan mellan Azerbajdzjan och Armenien vilar på en skör tråd när azerbajdzjanier blockerar Latjinpasset, en liten landremsa som utgör den enda vägen in och ut ur Nagorno-Karabach, samtidigt som den ryska fredstyrkan som ska hålla ställningarna är satt ur spel. "Det som sker nu är att Ryssland förlorar sitt inflytande på grund av att man är så engagerade i kriget i Ukraina. Varken Azerbajdzjan eller Armenien ser på något vis Ryssland som en trovärdig partner i dagsläget," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet, till TT. För utomstående är det svårt att få en opartisk bild av skeendena. Konflikten har nationalistiska och religiösa förtecken och bägge länder gör historiska anspråk på området. Rysslands soldater har varit på plats i drygt två år, sedan det andra kriget om Nagorno-Karabach slutade hösten 2020. Armenien ställer in årlig militärövningar vilket ökar klyftan till Moskva.
Omni 230112. Ukraina: 100 döda ryssar i en enda attack. Den ukrainska militären hävdar att deras styrkor dödat fler än 100 ryska soldater i en enda attack i Soledar, skriver The Guardian. "Ukrainska styrkor har avfyrat en robot mot ryska styrkor", skriver det ukrainska försvaret i en uppdatering på Twitter tidigt på torsdagsmorgonen. Den tyske militärexperten Carlo Masala tonar dock ner betydelsen av enskilda ryska förluster för Focus. "För att få slut på kriget krävs diplomatiska förhandlingar, vilket Ryssland för närvarande inte är beredda att hålla," säger han. Omni 230112. Blodiga strider i Soledar - 500 civila kan inte evakueras. Striderna om den lilla gruvstaden Soledar i Donetsk fortsätter, skriver AFP. Både sidor har rapporterat stora förluster och det som händer i området har beskrivits som "de blodigaste scenerna under kriget". "Trots den svåra situationen slåss ukrainska soldater envist," säger Ukrainas vice försvarsminister Hanna Maljar på torsdagen. Tidigare i veckan uppgav den ryska paramilitära Wagnergruppen att man tagit kontroll över staden, men uppgifterna tillbakavisas från både ryskt och ukrainskt håll. Kvar i Soledar, som före kriget hade runt 10 000 invånare, finns drygt 500 civila som inte kan evakueras. Det säger Donetsks guvernör Pavlo Kyrylenko i ukrainsk tv, rapporterar CNN. "Det är inte sant om jag säger att de inte vill lämna nu. Vi gör vårt bästa för att hjälpa människor att åka därifrån," säger Kyrylenko, med tillägget att en evakuering i nuläget är "orealistisk". Ukrainas vice försvarsminister: De häftigaste och hårdaste striderna fortsätter i dag i Soledar-området. Donetsks guvernör: Finns inga rapporter om att barn är kvar i Soledar - de flesta är över 50 år gamla.
Omni 230112. Ryssland: Sverige döljer något om Nord Stream. Ryssland antyder att Sverige döljer något kring explosionerna vid Nord Stream i Östersjön i september eftersom Sverige inte vill dela med sig av information om de pågående utredningarna, rapporterar Reuters. Att Sverige vägrar samarbeta med ryska åklagare är "förvirrande" säger Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, till nyhetsbyrån. Hon anser att Moskva har rätt att få reda på detaljerna i utredningen. Den svenska förundersökningen bedrivs av Säkerhetspolisen under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål. Även företaget Nord Stream AB utreder läckorna, som har haft utredare på plats från bland annat Ryssland, Danmark och Tyskland. Det råder inga tvivel om att att sabotaget genomfördes avsiktligt. Däremot är det fortsatt oklart vem som ligger bakom läckorna. Omni 230112. Uppgift: Rysk grupp bakom cyberattack mot Royal Mail. Hackergruppen Lockbit som tros ha koppling till Ryssland ligger bakom en cyberattack mot den brittiska posttjänsten Royal Mail som under onsdagen omöjliggjorde brev- och paketleveranser till utlandet, enligt uppgifter till The Telegraph. Tidningen ska ha läst en chatt där en medlem i gruppen säger att man "bedriver aggressiv verksamhet" som ett svar på "västvärldens fientliga inställning" till Ryssland. Posttjänsten ska ha utsatts för skadlig programvara med krav om att betala en lösensumma. Royal Mail har inte kommenterat uppgifterna officiellt. Vissa problem ska ha uppstått redan på tisdagen. Omni 230112. Säpo: Ryssland spionerar på nya sätt efter utvisningarna. Rysslands sätt att spionera i Sverige håller på att förändras, uppger Säkerhetspolisen för SR Ekot. Tidigare har ambassaden i Stockholm pekats ut som en bas för spioneri och förra året utvisades också tre ryska diplomater. Nu används den ryska diasporan allt oftare för underrättelseinhämtning, enligt Säpochefen Charlotte von Essen. Dessutom används svenska institutioner och företag som plattform. "Vi ser ju att det har vidtagits åtgärder runtom i Europa mot de mer traditionella plattformarna och det får också till konsekvens att man måste bedriva sin verksamhet från andra delar," säger hon. Säpo har tidigare bedömt att var tredje rysk diplomat i Sverige i själva verket var spioner. Säpo bedömer att Rysslands underrättelsebehov ökar. Omni 230113. Vladimir Putin rebukes deputy prime minister in live broadcast. Guardian News 230112 2:33. "Ryssarna går bokstavligen över sina egna soldaters lik." Rysslands taktik i gruvstaden Soledar är att skicka fram en eller två vågor av soldater, ofta från paramilitära Wagnergruppen, som får ta stora förluster när de tränger in i det ukrainska försvaret. Det uppger en ukrainsk officerare nära Soledar för nyhetsbyrån AP. Enligt honom skickar Ryssland ytterligare en våg soldater när de ukrainska soldaterna tröttats ut, men då vältränade soldater som fallskärmsjägare eller specialstyrkor. Uppgifterna från Soledar är osäkra och få rapporter från marken kan bekräftas men det står klart att blodiga strider pågår. Donetsks guvernör Pavlo Kyrylenko har i ett tv-tal uppgett att 100 ryska soldater dödats i striderna om staden på ett dygn. "Ryssarna har bokstavligen gått över sina egna soldaters lik." Wagnergruppen har tidigare i veckan hävdat kontroll över staden men Kreml har tonat ner rapporterna och Ukraina har förnekat dem. Ukraina: Civila försöker överleva blodbadet. I Wagnergruppens första led går stridande som hämtats direkt från ryska fängelser.
Omni 230113. Försvarsministern: Ukraina är de facto-medlem i Nato. Ukraina har blivit en de facto-medlem i Nato, säger landets försvarsminister Oleksij Reznikov i en intervju med BBC. Länder i väst, som tidigare varit oroliga för att ett ukrainskt närmade till försvarsalliansen ska ses som en eskalering av Ryssland, har nu ändrat uppfattning, menar han. Ukraina har under flera år försökt ansluta sig till Nato, något som den ryske presidenten Vladimir Putin har beskrivit som ett säkerhetshot för Ryssland. Reznikov anser däremot att hans uttalande inte är kontroversiellt trots att den USA-ledda alliansen vidtagit flera åtgärder för att inte ses som en part i konflikten. "Varför skulle det vara kontroversiellt? Det är sant. Det är ett faktum. Jag är säker på att vi inom en snar framtid kommer att bli medlemmar i Nato, de jure," säger han till BBC. Volodymyr Zelenskyj har drivit på att Ukraina ska ansluta till Nato i en snabb process. Omni 230113. Kommentar: Ukraina är inte medlem av Nato och kommer inte att bli det så länge som kriget med Ryssland pågår, ett önsketänkande från Ukrainas försvarsminister. Analyser: Ny ledare riskerar "skämmigt misslyckande". Den interna maktkampen inom den ryska militären blir allt tydligare efter att "general Armegeddon" Sergej Surovikin petats från posten som befälhavare för invasionen i Ukraina. Han ersätts av Rysslands högste militär Valerij Gerasimov, som tillhör det mer traditionella militäretablissemanget, skriver SVT:s Carl Fridh Kleberg i en analys. Gerasimov, som står nära försvarsminister Sergej Sjojgu, har mycket att bevisa för en otålig Putin. "På ett sätt har han blivit befordrad men det till ett otacksamt uppdrag vilket innebär risk för skämmigt misslyckande", skriver Fridh Kleberg. Politicos Jamie Dettmer menar att skiftet inte lär påverka striderna på marken. I stället ska det ses som ett sätt för försvarsdepartement att ta kontroll över invasionen samt begränsa Wagnerchefen Jevgenij Prigozjins inflytande. Jamie Dettmer: Striderna kommer inte dämpas av Putins ommöblering. Ingmar Nevéus: Mobbningen av generalerna är en del av Putins ledarstil. Omni 230113. Strategiska betydelsen av Soledar tonas ner: "Vore en pr-seger för Ryssland." Rysk kontroll över den ukrainska saltgruvestaden Soledar vore en symbolisk seger för Vladimir Putin men det strategiska värdet är begränsat. Det uppger bedömare för New York Times. Kriget i öster skulle inte svänga men Moskva skulle få nya platser att placera ut artilleri på. Det är också möjligt att de ryska styrkorna delvis skulle kunna omringa Bachmut norrifrån, vilket skulle pressa ukrainska försörjningslinjer. The Guardian skriver att Soledars fall skulle vara en propagandaseger för Kreml som inte kunnat presentera några större krigsframgångar de senaste månaderna. Enligt tankesmedjan ISW har Ryssland överskattat betydelsen av Soledar. "I bästa fall är det en rysk pyrrhusseger", skriver tankesmedjan med referens till att segern är dyrköpt. Ryssland uppgav i går att Soledar var under rysk kontroll men det har tillbakavisats av Ukraina. Militära analytiker menar att Soledars fall inte nödvändigtvis innebär att Bachmut eller hela Donbas faller till Ryssland. Omni 230113. IAEA ska finnas vid alla kärnkraftverk i Ukraina. FN:s atomenergiorgan IAEA ökar sin närvaro i Ukraina, enligt ett pressmeddelande. Inspektörer från IAEA ska placeras vid samtliga kärnkraftsanläggningar i landet. I dag har bara kärnkraftverket i Zaporizjzja permanent närvaro av personal från FN-organet, skriver The Guardian. "När kriget går in på sitt andra år måste vi göra allt i vår makt för att undvika en allvarlig kärnkraftsolycka. Det skulle orsaka ännu större lidande och förstörelse för Ukrainas folk och omvärlden," säger IAEA-chefen Rafael Grossi. Förstärkningen sker efter ett möte mellan Grossu och Ukrainas premiärminister förra månaden. Innebär en kraftig utökning av IAEA:s aktiviteter i Ukraina. Omni 230114. Ny robotattack mot infrastruktur i Kyiv. Flera explosioner har hörts i Ukrainas huvudstad Kyiv på lördagsmorgonen, skriver AFP. Enligt presidentkansliet har kritisk infrastruktur träffats i robotattacker. Sedan oktober har Ryssland systematiskt utfört attacker mot ukrainsk infrastruktur. Det finns inga rapporter om några skadade personer i det senaste anfallet mot huvudstaden. Kyivs borgmästare uppmanade invånare att stanna på skyddade platser. Omni 230114. Källor: USA gör sig redo att sälja stridsflyg till Turkiet. Bidenadministrationen förbereder en försäljning av 40 stycken F16-plan till Turkiet, uppger amerikanska tjänstemän för WSJ. USA hoppas att Turkiet därmed ska godkänna Sveriges och Finlands Natoansökningar. Redan i somras kom uppgifter om att Turkiet ställt krav på att få köpa planen. Biden väntas inom kort be kongressen att godkänna försäljningen som uppskattas vara värd 20 miljarder dollar. Förutom F16-planen ingår 900 jaktrobotar, 800 bomber samt utrustning till de F16-plan Turkiet redan förfogar över i affären. Planerna på affären har varit kända sedan länge. Affären väntas meddelas när den turkiske utrikesministern besöker Washington nästa vecka.
Omni 230114. Storbritannien skickar tunga stridsvagnar till Ukraina. Storbritannien skickar tunga stridsvagnar av typen Challenger 2 till Ukraina, skriver brittiska medier. Beskedet från den brittiska regeringen kom efter att premiärminister Rishi Sunak på lördagen talat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. BBC erfar att det initialt handlar om ett tiotal Challenger 2-stridsvagnar. The Guardian har tidigare skrivit att en leverans av den omfattningen inte gör stor skillnad på slagfältet. Däremot är det första gången som ett västland gått med på att skicka sina egna tunga offensiva vapen till Ukraina. Ukraina hoppas också att det brittiska stödet ska göra att Tyskland till slut ska godkänna att andra länder exporterar deras Leopard 2-stridsvagn. Zelenskyj skriver på Twitter att Sunaks beslut kommer att stärka Ukraina militärt men också "skicka rätt signaler till andra partners". Storbritannien skickar även artilleri till Ukraina.
Omni 230114. Delar av en robot har slagit ner i norra Moldavien. Delar av en robot har slagit ner i norra Moldavien, rapporterar Reuters med hänvisning till landets inrikesminister. Fyndet gjordes av gränspolisen och är rester av en rysk raket, enligt ett inlägg på Facebook. Inga uppgifter om skador. Moldaviens underrättelsechef: Frågan är inte om utan när Ryssland går till attack (december 2022). Omni 230114. Nya ryska robotattacker mot mål över hela Ukraina. Lördagen blev ytterligare en dag av ryska robotatacker mot mål över hela Ukraina. I staden Dnipro träffades ett flerfamiljshus och minst 18 civila miste livet. Attacken mot Dnipro blev lördagens hittills blodigaste. Förutom de 18 dödade skadades minst 73 civila, skriver guvernören i Dnipropetrovsk Valentyn Reznitjenko. Flera av offren är barn, och det finns risk att människor fortfarande är begravda under bråten från det raserade flervåningshuset, som även fattade eld. Anfallen började redan på morgonen, då en serie explosioner skakade huvudstaden Kiev. Flyglarmet, som normalt varnar 10-60 minuter innan missilerna når fram, började denna gång inte ljuda förrän explosionerna var ett faktum. Något som talar för att anfallet utfördes med någon typ av av höghastighetsrobotar som är svårare att hinna upptäcka. En av de Kiev-bor som sökte skydd var Alyona Sirenko med sin sexåriga dotter Olga: "Den här morgonen var det inga sirener. Jag hörde fem eller sex explosioner. Vi hörde dem och stannade hemma men sedan förstod vi att vi behövde söka skydd." Hon tog med sig en bit kaka och lite vatten ned till tunnelbanestationen Obolon, strax norr om centrala Kiev. "Min dotter är rädd, jag med. Verkligen. Det är fruktansvärt, jag har inga ord. Det är fruktansvärt för oss, för Ukraina. Jag hatar Ryssland, ryska människor, och vad de gör mot oss." Lördagens attacker mot huvudstaden var de första sedan nyår. Enligt Kiev träffades minst 28 bostadshus, men det finns inga rapporter om att några personer har skadats. Liknande attacker riktades även mot Charkiv i norr, där en kraftstation förstördes. Uppgifter kom också om att 17 plan från det strategiska bombflyget lyfte från sina baser i Ryssland och försattes i anfallsberedskap. Möjligen var det dessa som låg bakom den ytterligare våg av robotangrepp som kom vid 15-tiden lokal tid. Denna gång riktade mot ännu fler mål över i stort sett hela hela Ukraina. Bland annat regionerna Lviv, Odessa samt Zaporizjzja. Viktig infrastruktur och fabriksbyggnader har förstörts vilket kan leda till akuta strömavbrott. I Nikopol uppger lokala myndigheter att staden beskjutits med artilleri från ryska ställningar på motsatta sidan av floden Dnjepr. Även Kiev drabbades av ytterligare en anfallsvåg, men enligt borgmästare Vitalij Klitjko lyckades Ukrainas luftvärn denna gång skjuta ned flertalet inkommande missiler. svt 230114. Experten om robotattacken mot Ukraina: "Nionde vågen av större robotattacker." Under dagen har flera ukrainska städer skakats av explosioner, bland annat huvudstaden Kiev. I Dnipro har flera personer dött och minst ett tjugotal skadats när ett bostadshus träffades av en rysk robot. Enligt Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan, finns det uppgifter på att det förekommit en ballistisk robot i attacken. Något som i princip inte används sen krigets första månad menar han. "De ballistiska robotarna går i princip upp i stratosfären och sen ner med en enorm hastighet, vilket gör att de är väldigt svåra att skjuta ner med luftvärn." Enligt ukrainska myndigheter attackerades också viktig infrastruktur och enligt Oscar Jonsson har Ryssland fokuserat på den här typen av krigsföring sen oktober. "Det här är den nionde vågen av större robotattacker. Och det man kan se är att vid varje våg blir elnätet mer och mer sårbart vilket leder till längre och längre blackouts på fler ställen."
Omni 230114. Putin talar - Kreml bekräftar missilattacker. Rysslands president Vladimir Putin har talat i den statliga tv-kanalen Rossiya 1. Putin sade bland annat att allting beträffande "den militära specialoperationen" går enligt plan och att det råder "positiv dynamik", refererar Reuters. "Och jag hoppas att våra krigare ska glädja oss ännu mer med resultatet av deras kamp," sade Putin. Han berättade också för den ryska tv-publiken att Rysslands ekonomi är i mycket gott skick, trots sanktionerna från väst. "Arbetslösheten är historiskt låg. Inflationen är inte bara lägre än vad våra motståndare förutspått utan även lägre än i våra egna prognoser." På söndagen bekräftade även Rysslands försvarsministerium att landet på lördagen utfört ett stort antal robotangrepp mot mål i Ukraina, och att "missilerna träffade alla identifierade mål", rapporterar statliga nyhetsbyrån Interfax. (svt 230115.) Kinesisk startup 3D-printar avancerade batterier. Den kinesiska startupen Top E har lyckats tillverka avancerade batterier med 3D-skrivare, rapporterar Nikkei Asia. Bolaget, som grundades 2021, är redan lönsamt och samarbetar med fordonstillverkarna Faw och Aiways. 3D-utskriftstekniken är säkrare och billigare än tidigare lösningar, menar bolaget. Dessutom kan skrivarna skräddarsys för precisa ändamål, som ultrasmå batterier eller specialbatterier. Kinas batterimarknad värderas till totalt 147,3 miljarder dollar, motsvarande 1 500 miljarder kronor, enligt tidningen. Tillverkar 3D-elektroder som är två eller tre gånger tjockare än med traditionell beläggningsteknik. Omni 230115. Tysk tillverkare: Kan inte skicka Leopard förrän 2024. Den tyska tillverkaren av stridsvagnarna Leopard 2 uppger att leveranser av reparerade fordon inte kan ske förrän tidigast 2024. I en intervju med tyska Bild säger Rheinmetalls vd:n Armin Papperger att leveransen dröjer till nästa år "även om beslutet att skicka stridsvagnar till Kyiv tas i morgon". Rheinmetall har 22 Leopard 2 som kan skickas till Ukraina men de är inte stridsdugliga. "Fordonen måste helt demonteras och byggas om," säger Papperger. Arbetet kan inte inledas utan en beställning eftersom reparationerna skulle kosta hundratals miljoner euro, enligt företaget. Exporten av Leopard 2 kräver ett godkännande från Tysklands regering, något Ukraina hoppas ska ligga närmare i tid efter att Storbritannien gett besked om att tunga stridsvagnar av typen Challenger 2 ska skickas till kriget. Andra länder kan inte heller skicka Leopard 2 till Ukraina utan tyskt klartecken. Företaget uppger att det finns 22 stridsvagnar som kan förberedas för leverans till Ukraina. Omni 230115. Stoltenberg: I en avgörande fas av kriget - måste ge de vapen som Ukraina behöver. Ukraina kommer att få fler tunga vapen inom kort, lovar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Till tyska tidningen Handelsblatt säger han att det är viktigt att inte underskatta Ryssland. "Vi är i en avgörande fas av kriget. Därför är det viktigt att vi förser Ukraina med de vapen de behöver för att vinna," säger Stoltenberg. Han tillägger att militärt stöd till Ukraina är den snabbaste vägen mot fred. Nyligen har Frankrike, Tyskland och USA lovat skicka stridsfordon av typerna AMX 10-RC, Marder och Bradley. Som svar på tyske förbundskanslern Olaf Scholz tvekan att skicka tyngre vapen på grund av Rysslands kärnvapenhot svarar Stoltenberg att den risken är mycket liten. Uttalandet kommer inför ett möte vid flygbasen Ramstein i Tyskland med den grupp som samordnar vapenbistånd till Ukraina och leds av USA. Omni 230115. Soldat från Wagnergruppen har sökt asyl i Norge - vill vittna om krigets grymheter. Ryske Andrej Medvedev som tidigare stridit för paramilitära Wagnergruppen har sökt asyl i Norge. Det bekräftar hans advokat Jens Bernhard Herstad för VG. Han greps av norsk polis i Pasviksområdet efter att på torsdagskvällen korsat gränsen mellan Ryssland och Norge. "Mannen uppsökte en privatbostad och bad om hjälp. Vi fick också larm från rysk gränspersonal som hittat spår av att någon olagligt korsat gränsen," sa Tarjei Sirma-Tellefsen vid polisen i Finnmark i ett uttalande. Enligt människorättsorganisationen Gulagu.net vände sig Medvedev till gruppen i december för att få hjälp att fly Ryssland och uppges vara villig att vittna om vad han varit med om i Ukraina. Bland annat säger han sig ha filmer som visar avrättningar på Wagnersoldater som vägrat strida. Medvedev har varit befäl inom Wagner. I en intervju med Gulagu säger Medvedev att han blev beskjuten när han tog sig över gränsen. Uppges ha förts till Oslo.
Omni 230115. Analyser: Tecken på att rysk storoffensiv är nära. Kremls ommöblering i den militära ledningen tyder på att förändringar i strategin är på gång. Det skriver DN:s Michael Winiarski i en analys. Han menar att troligtvis väntar en ny storoffensiv och mobilisering inom kort samtidigt som Ryssland har börjat inse att kriget kommer att vara länge. Samtidigt gör sig västländerna redo att skicka vassare vapensystem, skriver Sydsvenskans Olle Lönnaeus. Det kommer att förändra Ukrainas möjligheter att inte bara försvara sig utan även gå till motoffensiv. Men han menar att inget hittills tyder på att något land kommer vilja skicka så avancerade vapen som gör det möjligt att attackera mål i Ryssland. Då är risken allt för stor för att kriget eskalerar ytterligare. Michael Winiarski: Ryssland förbereder sig för åratal av krig. Omni 230116. Nya krigsövningar i Belarus: "Ukraina har provocerat." Ryssland och Belarus inleder på måndagen nya gemensamma militärövningar, som kommer att pågå fram till 1 februari. Flygvapenövningarna kommer att pågå över hela Belarus territorium, skriver Reuters. Minsk hävdar att övningarna är defensiva och försäkrar att man inte kommer att ge sig in i kriget. Samtidigt säger Pavel Muravejko, som ingår i landets säkerhetsråd, att Ukraina har "provocerat" Belarus och att situationen vid den södra gränsen "inte är särskilt lugn". "Vi är redo för alla provokativa handlingar från Ukrainas sida," säger Muravejko i ett uttalande. Ukraina har återkommande varnat för att Belarus kan ge sig in i kriget på Rysslands sida. Kreml hävdar att man inte pressat Belarus att inta en mer aktiv roll. Belarus hävdar att huvudmålet är att öka den militära kapaciteten. Omni 230116. Indien köper 33 gånger mer rysk olja än för ett år sedan. Indien importerade en rekordstor mängd ryska olja förra månaden. Världens tredje största oljeimportör köpte i snitt 1,2 miljoner ryska oljefat om dagen, vilket är 33 gånger mer än ett år tidigare, skriver Bloomberg. Enligt nyhetsbyrån skulle ökningen i december kunna vara ett resultat av att Ryssland har tvingats erbjuda ännu större rabatter efter G7-ländernas och EU:s senaste sanktioner. "Ryssland har sannolikt erbjudit sin råolja till en attraktiv rabatt till indiska raffinaderier. Indien har nu passerat Kina som den största importören av rysk olja," säger Serena Huang, Asienanalytiker på Vortexa, som har tagit fram siffrorna. Jämfört med i november ökade importen med 29 procent. USA köper petroleumprodukter från Indien som kommer från rysk råolja.
Omni 230116. Kinas befolkning minskar - första gången på 60 år. För första gången på mer än sex decennier minskade Kinas befolkning förra året, rapporterar Reuters som hänvisar till officiell statistik från Pekings nationella statistikbyrå. I takt med att befolkningen åldras har Kina sett födelsetalen falla till rekordlåga nivåer, hämma ekonomisk tillväxt och öka trycket på redan ansträngda offentliga finanser. Myndigheter har på senare år gjort flera initiativ för att uppmana befolkningen att skaffa fler barn. 2016 slopades "ettbarnspolitiken" och sedan förra året har alla haft möjlighet att skaffa tre barn. Mellan 2021 och 2022 minskade befolkningen med 0,85 miljoner. Vid slutet av 2022 hade Kina en befolkning på 1,41175 miljarder invånare. Senast Kinas befolkning minskade var 1960 - den värsta svälten i landets moderna historia. Omni 210117. Rättegång mot exilledaren inleds: "Kommer dömas till många, många år i fängelse." I dag inleds rättegången mot Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja i Minsk, en rättegång som hon själv beskriver som en "fars". "Det är Lukasjenkos och hans kumpaners personliga hämnd, men inte bara mot mig, utan mot människorna som motsätter sig honom," säger hon i en intervju med AFP. Tichanovskaja deltar inte själv vid rättegången utan befinner sig vid Världsekonomiskt forum i Davos. Hon åtalas på omkring tio punkter, bland annat för högförräderi och konspiration för att ta makten. Hon har inte lyckats få tag i sin "så kallade advokat" inför rättegången och hon vet inte hur länge den kommer att pågå. "Men jag är säker på att de kommer att döma mig till många, många år i fängelse." Regimen i Belarus har fängslat många personer inom oppositionen. Hon medger satirisiskt konspiration för att ta makten: "Konspirerade med miljoner belarusiska väljare."
Omni 230117. Zelenskyjs rådgivare avgår efter skandalkommentar. Oleksyj Arestovytsj, rådgivare hos den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, avgår efter sin kritiserade kommentar om den ryska attacken i Dnipro, skriver Reuters. Arestovytsj har antytt att Ukraina sköt ner den ryska robot som träffade ett bostadshus i Dnipro i förra veckan. Han framförde därmed ett liknande budskap som det Ryssland hade gått ut med när en talesperson för Kreml sa att rysk militär aldrig attackerar bostäder. Minst 40 personer dog i attacken. Rådgivaren meddelade sin avgång på Facebook och passade då även på att gå ut med en ursäkt. "Mina djupaste ursäkter till offren och deras anhöriga, invånarna i Dnipro och alla de som som tog djup skada", skriver han. Arestovytsj ber om ursäkt till offren och deras anhöriga i ett inlägg på Facebook. Ryssland har frånsagt sig ansvar för händelsen. Omni 230117. Analys: Försvarsministern i Tyskland står inför herkulisk uppgift. Boris Pistorius har en rad förutsättningar för att klara av det nya uppdraget som tysk försvarsminister, skriver Thorsten Jungholt i en analys i Die Welt. Men han står inför en "herkulisk uppgift" att rusta upp det tyska försvaret som är i usel form. Christian Molling håller med. I Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver han att de senaste tolv månaderna blev ett förlorat år för den tyska armén. Den vändpunkt som förbundskansler Olaf Scholz utlovade har inte blivit av, och nu måste Pistorius agera snabbt. "Summan av kardemumman är att Tyskland inte har någon nämnvärd förmåga att försvara sig." Tillsättningen är en överraskning eftersom Pistorius knappt nämndes i förhandssnacket, skriver Der Spiegel. Enligt analysen har han en vass tunga och räds inte konflikter, men ändå behöver Olaf Scholz inte frukta att Pistorius kommer att driva honom från den försiktiga linjen i Ukrainapolitiken. "Liksom stora delar av sitt parti trodde Pistorius länge att goda relationer med Ryssland var möjliga." Omni 230117. Putins armé ska växa med 50 procent på tre års tid. Rysslands armé ska växa från 1 till 1,5 miljoner soldater fram till 2026. Ordern kommer från president Vladimir Putin, skriver Kyiv Independent med hänvisning till en uppdatering från det ryska försvarsdepartementet. I september införde Ryssland mobilisering, med målet att rekrytera 300 000 män till armén. Enligt Ukraina har mobiliseringen fortsatt även efter det att Kreml meddelat att denna avslutats. Strax före nyår skickade Ukrainas försvarsminister ut en varning till ryska invånare om att en ny stor mobilisering sannolikt väntar i närtid. Omni 230117. Wagner: "Varför försöker ni locka serber?" Serbien uppmanar Ryssland att sluta rekrytera serber till den paramilitära Wagnergruppen som strider på den ryska sidan i Ukraina, skriver Reuters. President Aleksandar Vucic säger i nationell tv att Ryssland försöker locka hans invånare genom annonser på serbiska i sociala medier. "Varför försöker ni, från Wagner, locka någon från Serbien när ni vet att det bryter mot våra regler?" Ingen vet exakt hur många serber som har anslutit sig till kriget, men åtminstone ett dussintal har slagits på den ryska sidan sedan annektering av Krymhalvön 2014. Enligt den ukrainska armén får Ryssland majoriteten av sina legosoldater från Balkan, skriver Kyiv Independent. Serbien är ett kandidatland till EU, men har också historiskt nära band till Ryssland. Landet är helt beroende av rysk gas och har vägrat att införa sanktioner under kriget. Vucic förnekar dock anklagelser om att Wagnergruppen har ett fäste i Serbien. En nyckelrekryterare uppges vara den serbiske krypskytten Deyan Beric. Omni 230117. Västs stöd till Ukraina testas - 50 länder möts i Tyskland. När Ryssland bidar sin tid för en ny våroffensiv försöker Ukraina få dess allierade i väst att trappa upp sitt stöd, skriver TT. Fler än 50 länder som stödjer det ukrainska försvaret med vapen kommer på fredag att samlas på den amerikanska flygbasen Ramstein i Tyskland. Där ska de avgöra om de är beredda att förse Ukraina med mer och tyngre materiel för motoffensiver. "Det är ett dyrt krig, ett kostsamt krig materielmässigt. Utan det här stödet så kommer Ukraina att rasa samman som stat. Det är innebörden av att Ryssland har valt den här vägen. Då testas västsidans vilja: Är vi beredda att betala det här priset?" säger Magnus Christiansson, som undervisar i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm. På dagordningen för mötet står stridsvagnar av den tyska modellen Leopard 2. Stridsvagnar skulle enligt Ukraina ge trupperna möjlighet att driva ut de ryska i avgörande strider. Nederländerna kommer att öka satsningen på Patriot i Ukraina.
Omni 230118. CIA varnade Zelenskyj om ryska mordplaner - lyckades avvärja flera mordförsök. CIA-chefen Bill Burns varnade president Volodymyr Zelenskyj om ryska mordplaner på honom innan invasionen av Ukraina. Det skriver författaren Chris Wipple i sin nya bok om Joe Bidens tid i Vita huset, skriver Business insider. Uppgifterna från CIA var så detaljerade att minst två mordförsök på Zelenskyj har kunnat undvikas. Det var i januari 2022 som Burns reste till Ukraina för att på Bidens order ge Zelenskyj en ögonöppnare efter att den ukrainske presidenten avfärdat USA:s varningar om att en invasion var nära förestående. "Det här fick omedelbart Zelenskyjs uppmärkamhet; han blev häpen och togs på sängen av informationen", skriver Whipple i boken. En månad efter CIA:s varning invaderades Ukraina av Ryssland. Zelenskyj avfärdade inledningsvis idén om en rysk invasion. Ett av mordförsöken ska ha skett mitt under ett telefonsamtal med Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Zelenskyj menar att han blivit utsatt för tio mordförsök. Omni 230118. Ukraina: 9 000 civila har dödats under invasionen. Över 9 000 civila ukrainare, varav 453 barn, har hittills dödats under den ryska invasionen av Ukraina. Det uppger president Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak i ett tal till World Economic Forum i Davos, rapporterar CNN. "Vi kommer inte att förlåta ett enda tortyrfall eller liv som tagits, inte ett enda förstört hem, inte en enda tår från ett ukrainskt barn. Varje brottsling kommer att hållas ansvarig." Jermak uppmanar det internationella samfundet att upprätta en särskild krigsdomstol för att ställa det ryska ledarskapet inför rätta, och frysa ryska tillgångar för att betala för uppbyggnaden av Ukraina. Jermak: "Ingen seger är komplett utan att rättvisa skipas." 45 döda och 20 saknade efter attacken mot bostadshus i Dnipro. Omni 230118. Rapport: Taiwan skulle stå emot anfall - till högt pris. Taiwan skulle sannolikt, med stöd av USA, stå emot en kinesisk invasion. Den bedömningen gör tankesmedjan CSIS i en ny rapport baserad på en krigssimulering. Men segern skulle komma med ett enormt högt pris, enligt tankesmedjans bedömning. Tiotusentals liv skulle gå förlorade och Washingtons globala position skulle skadas. "Krig med Kina skulle leda till förstörelse i en skala som inte setts av USA sedan 1945," säger Mark Cancian vid den Washingtonbaserade tankesmedjan. CSIS anser att USA och Taiwan omedelbart bör verka för militär avspänning. Rapporten baseras på ett 24 timmar långt krigsspel. Utgår från att invasionen skulle ske 2026. Högt pris även för Kommunistpartiet - skulle destabilisera styret.
Omni 230111. Lavrov hyllade banden till Kina under långt tal. På onsdagen höll Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov en lång presskonferens där han, utöver åtskilliga kängor mot väst, hyllade de rysk-kinesiska gemensamma militärövningarna och banden till Kina. Lavrov anklagade väst för att försöka "förarga" Kina i en rad frågor, däribland Taiwan och Tibet. Enligt ministern är Kina för kraftfullt för att USA ensamt ska kunna stå emot landet, och därför tvingas Washington "mobilisera" väst mot Kina. I februari skrev Ryssland och Kina under ett avtal om "gränslöst" partnerskap. Länderna har stärkt sina ekonomiska band under invasionen, men även Putin har erkänt att hans kinesiske motsvarighet Xi Jinping ser "orosmoment" kring Rysslands krigföring i Ukraina. Anklagar väst för "hybridkrig" mot Moskva.
Omni 230118. Wagnerchefen i utspel mot Kreml - om Youtube. Den ryska paramilitära Wagnergruppens allt mer synlige chef Jevgenij Prigozjin kritiserar president Putins administration för att Youtube inte blockerats i landet, rapporterar Reuters. I ett uttalande på Telegram kallar han Youtube för "vår tids informationspest" och hävdar att 40 procent av plattformens klipp är "politiserade och vinklade mot Ryssland". "Det finns ett stort antal inom presidentadministrationen som bara tänker en sak: om bara Ryssland förlorade kriget snart, om bara amerikanerna kan komma och reglera oss", fortsätter han. Prigozjin hamnade i öppen konflikt med Kreml när utrikesdepartementet i fredags hävdade rysk kontroll över den ukrainska staden Soledar utan att nämna Wagnersoldaternas insats. Anklagar Kreml för att förminska Wagnergruppens insats. Wagnergruppen har inrättats som aktiebolag i Ryssland. Omni 230118. Polens president oroas för ny rysk offensiv i Ukraina. Polens president Andrzej Duda oroas över att Ryssland håller på att förbereda en ny offensiv i Ukraina under de kommande månaderna, rapporterar Sky News. "Det är helt avgörande att vi skickar ytterligare stöd, specifikt robotar och stridsvagnar, till Ukraina," säger Duda under sitt tal vid toppmötet i Davos. Polen har tidigare uttryckt en oro för att Belarus väntas dras in i kriget. Vita husets talesperson för säkerhetsfrågor John Kirby säger enligt Reuters att USA delar oron över ett tätare militärt samarbete mellan länderna, men att det inte finns indikationer på att Belarus kommer bli en aktiv part i kriget. Zelenskyj har under dagen bett om just stridsvagnar. Omni 230118. Ukrainas inrikesminister död i helikopterkraschen. Ukrainas inrikesminister Denys Monastyrskyj var en av de som dog när en helikopter kraschade i Brovary i utkanten av Kyiv på onsdagsmorgonen, uppger landets polischef enligt Reuters. Även den vice inrikesministern Jevhen Jenin och Juryj Lubkovytj, statssekreterare på inrikesdepartementet, dog i kraschen. De tre regeringstopparna färdades ombord på räddningstjänstens helikopter på väg till fronten. Monastyrskyj, som blev 42 år, utnämndes till inrikesminister 2021. Han är den högst uppsatte ukrainske regeringsföreträdare som dött under invasionen. "En stor förlust för regeringen och hela staten. Mina innerliga kondoleanser till offrens familjer," säger premiärminister Denys Sjmyhal, och tillägger att kraschen kommer utredas grundligt. Minst 14 personer dog i kraschen, som inträffade i anslutning till en förskola och bostäder. En av dem var ett barn. 25 personer skadades, varav tio barn. Orsaken till kraschen är okänd.
Omni 230118. Moderna ryska stridsvagnar kan skickas in i Ukraina. Ryssland överväger sannolikt att skicka in ett mindre antal av den moderna stridsvagnen T-14 Armata i Ukraina, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Strax före årsskiftet syntes T-14 på ett övningsområde i södra Ryssland där det tidigare pågått förberedelser inför strider i Ukraina, enligt britterna. Det kan bli ett riskabelt drag för Ryssland - under elva års utveckling har T-14-programmet dragits med en rad förseningar och tekniska problem, skriver departementet. "Om Ryssland skickar in T-14 är det förmodligen i propagandasyfte. Sannolikt produceras bara tiotals, och befälhavarna lär inte lita på fordonet i strid." Omni 230119. Beskedet: Sverige kommer skicka Archer till Ukraina. Sverige förbereder för att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina, meddelar statsminister Ulf Kristersson på en pressträff. Dessutom kommer Sverige att skicka upp till 50 stycken stridsfordon 90 samt pansarvärnsrobot 57 till landet. "Det är ett av Sveriges bästa stridsfordon," säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) om stridsfordon 90. Archer är ett artillerisystem som snabbt kan förflyttas på hjul, snabbt avfyras och har stor precision. Det har länge stått på Ukrainas önskelista. "Det militära stödet är helt avgörande, säger Kristersson som menar att Ryssland verkar tro "att de har tiden på sin sida och att det är ett utnötningskrig". Enligt försvarsminister Pål Jonson är regeringens förhoppning att utbildning och utrustning ska vara på plats i landet inom ett par månader. Kristersson: "Ukrainas önskan om vad de behöver mest väger tungt."
Omni 230119. USA förbereder leverans av 100 nya pansarfordon. USA är i slutfasen av planerna på att skicka 100 bepansrade stridsfordon av typen Stryker till Ukraina, uppger myndighetsföreträdare för Financial Times. Beskedet väntas tillkännages under fredagens möte mellan 50 Ukraina-allierade länder. Det skulle bli första gången USA skickar Stryker. Utöver dessa väntas även 50 nya stridsfordon av typen Bradley skickas. Det nya stödpaketet kommer i ett läge då USA och dess allierade börjar inse att tidsramen för en ukrainsk motoffensiv kan vara snäv innan Ryssland mobiliserar nya styrkor. "För att Ukraina ska bryta sig igenom det ryska försvaret har fokus skiftat till att möjliggöra för dem att kombinera eldkraft och rörlighet på ett mer effektivt sätt," säger Colin Kahl, försvarsdepartementets statssekreterare för policyfrågor. Utesluter i nuläget att skicka den avancerade stridsvagnen M1A2 Abrams. Omni 230119. Bröderna Kia döms till fängelse för grovt spioneri. Bröderna Peyman och Payam Kia döms till fängelse för grovt spioneri, meddelar Stockholms tingsrätt. Den äldre av dem, Peyman, får livstids fängelse. Den yngre, Payam, döms till fängelse i nio år och tio månader. Tingsrätten bedömer att det är ställt utom rimligt tvivel att bröderna "anskaffat, befordrat och röjt uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet". De ska ha gjort så för Rysslands och den militära underättelsetjänsten GRU:s räkning. Att den äldre brodern får ett så högt straffvärde beror bland annat på att gärningen avser "ett stort antal dokument om svensk säkerhets- och underrättelsetjänst som rörde förhållanden av mycket stor betydelse", skriver tingsrätten. Han döms även för obehörig befattning med hemlig uppgift. De båda bröderna nekar till brott. Stora delar av bevisningen har av sekretesskäl tagits upp bakom stängda dörrar. Har utnyttjat sina anställningar på Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Ska enligt domen ha samlat på sig ett hundratal hemliga dokument. Det var under hösten 2021 som den äldre brodern greps under en gryningsräd.
Omni 230119. Wagnerchefen: Har mycket att lära av ukrainarna. Den ryska paramilitära Wagnergruppens chef Jevgenij Prigozjin berömmer återigen de ukrainska styrkorna, rapporterar AFP. "Den ukrainska armén jobbar målinriktat och i harmoni. Vi har mycket att lära av dem", säger han enligt ett uttalande från hans presstjänst. Samtidigt insisterar Prigozjin på att den svårt krigshärjade ukrainska staden Bakhmut i slutändan kommer falla i ryska händer. De blodiga striderna om staden har pågått i månader, och uppgifterna om vem som kontrollerar den närbelägna saltgruvestaden Soledar går fortfarande isär. Prigozjin uppger på torsdagen att Wagnersoldater tagit över byn Klisjtjijivka utanför Bakhmut, vilket inte bekräftas av Ukraina eller oberoende källor. Omni 230119. EU:s rådsordförande Michel på besök i Ukraina. Europeiska rådets ordförande Charles Michel anlände på torsdagen till Kyiv för en blixtvisit, skriver han på Twitter. "Tillbaka i Kyiv för att diskutera alla former av samarbete. Må 2023 bli fredens och segerns år." Michel är inbjuden av president Zelenskyj och ska bland annat tala inför parlamentet och besöka ett rehabiliteringscenter för krigsskadade, skriver TT. Även EU-kommissionären Ursula von der Leyen väntas snart besöka Kyiv. Den 3 februari deltar både hon och Michel i EU:s Ukraina-toppmöte i huvudstaden. Ska även träffa premiärminister Denys Sjmyhal. Ska diskutera "konkreta steg" för europeiskt stöd med Zelenskyj. Omni 230119. Åtta ryssar deserterade - tog taxi tillbaka hem. Åtta ryska rekryter från Kaliningrad har åtalats för desertering och riskerar nu 15 års fängelse, rapporterar den oberoende ryska sajten Meduza. Enligt deras vittnesmål skickades de till ett militärläger i ukrainska Luhansk i mitten av november, där de tvingades gräva diken utan mat eller ordentlig klädsel. När befälhavaren tidigt i december informerade dem om att de skulle till fronten bestämde de sig för att fly. Dagen före julafton köpte de proviant och civila kläder, varpå de beställde två taxibilar och åkte till staden Lipetsk i Ryssland. Därifrån fortsatte de i minibussar på väg hem till Kaliningrad, men greps i Podolsk utanför Moskva. "Ingen av dem ville desertera, men de ville inte heller strida utan ordentlig förberedelse," säger en av deras advokater. Bestämde sig för att fly "för sina liv och sin hälsas skull". Åtalas för "väpnad desertering i krigstid". Omni 230119. Kommentar: Krigstid? Enligt Ryssland är det inget krig. Bara en militäroperation. EU-krav på specialdomstol för ryska krigsbrotten. EU-parlamentet vill ha en särskild internationell tribunal för att åtala Rysslands och Belarus politiska och militära ledning, rapporterar AFP. Parlamentet röstade med stor majoritet för förslaget vid sitt plenum i Strasbourg. Beslutet anses sända en tydlig signal till det ryska folket om att president Putin och den övriga ledningen kan dömas för aggressionsbrott i Ukraina. President Volodymyr Zelenskyj vädjade i december om en internationell tribunal då han tog emot EU-parlamentets Sacharovpris. "Vetskapen om att kriminella krig bestraffas är ett effektivt vapen för att förhindra krig," sa Zelenskyj. Dagens parlamentsbeslut är inte bindande, men förhoppningen är att EU:s arbete med tribunalen påbörjas utan dröjsmål. Samtidigt måste insamlingen av bevis säkras för framtiden. EU-parlamentet : Brådskande behov för specialdomstol. "De ansvariga för krigsbrutaliteten i Ukraina måste ställas inför rätta." Omni 230119. Tio länder har beslutat om nytt stöd till Ukraina. Det är inte bara Sverige som har beslutat att skicka nytt militärt stöd till Ukraina. Reuters skriver att totalt tio länder under dagen fattat beslut om att skicka vapen och annan utrustning till det krigsdrabbade landet. Ett av dessa länder är Danmark som skickar 19 Caesar-haubitsar. TV2 skriver att det danska försvaret själva länge har efterfrågat vapensystemet som de nu istället ger bort. "Om alla andra länder hade bidragit på samma sätt som Danmark, då skulle ukrainarna ha en ännu bättre utgångspunkt än vad de har nu," säger utrikesminister Lars Løkke Rasmussen. Ett 50-tal försvarstoppar kommer att mötas i Tyskland på fredag för att diskutera om ytterligare stöd till Ukraina. Inför mötet är Berlins ovilja att skicka tysktillverkade stridsvagnar en av huvudfrågorna. Bland annat Polen, Estland och Lettland har också beslutat om nytt militärt stöd. Løkke Rasmussen hävdar att Danmark har gett mest stöd, sett till sin storlek. Omni 230119. SVT:s Ukrainakorrespondent: "Svenska stridsfordon kanske viktigare än Archer." På torsdagsförmiddagen meddelade regeringen att Sverige ska skicka det avancerade artillerisystemet Archer till Ukraina. Men trots att Archer är en viktig del av det nya vapenpaketet, tror SVT:s Ukrainakorrespondent Bengt Norborg att svenska stridsfordon väger tyngre. Archer är troligen ett av de bästa artillerisystemen i världen, menar Norborg, men det kommer att ta tid innan de är färdiga att levereras. Därför ser han svenska Stridsfordon 90, som anses vara bland de främsta i världen, som snäppet viktigare i paketet. "Det är ett oerhört modernt vapen med mycket bra skydd. Man räknar med att det ska kunna slå ut i stort sett alla ryska stridsvagnar," förklarar Ukrainakorrespondenten. En rad länder är även villiga att skicka toppmoderna stridsvagnar av sorten Leopard till Ukraina. Men det är ännu oklart om Tyskland, som producerar vagnarna, väljer att godkänna ländernas leveranser samt skicka egna till Ukraina. Det beslutet väntas dock tas inom kort. Hör mer från Bengt Norborg på plats i ukrainska Pokrovsk i klippet. svt 230119. Kreml: Rysk-amerikanska relationen sämre än någonsin. De bilaterala relationerna mellan Ryssland och USA är på den lägsta nivån någonsin. Det sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov till journalister under fredagen, rapporterar Reuters. "Det finns inget hopp om förändringar inom en överskådlig framtid." Trots att USA infört sanktioner mot Ryssland och bistått Ukraina i kriget har viss diplomati skett sedan invasionen i februari i fjol. Bland annat fortlöper samtal mellan USA och Ryssland om kärnvapennedrustning i anslutning till fördraget "New Start". (svt 230120.) Nytt paket till Ukraina från USA - utan stridsvagnar. USA har under torsdagskvällen beslutat att skicka ett nytt stödpaket värt motsvarande drygt 25 miljarder kronor till Ukraina, rapporterar AP. Paketet innehåller bland annat 90 bepansrade fordon av modellen Stryker och 59 stridsfordon av modellen Bradley. Några stridsvagnar finns dock inte med i paketet. Tyskland pressas just nu av omvärlden att skicka stridsvagnar till Ukraina. De har under torsdagen uppgett att de kan skicka stridsvagnar om USA gör det först. Under fredagen ska de 50 länderna som hittills har skickat militärt stöd till Ukraina träffas i Tyskland. Frågan om stridsvagnar ses på förhand som den viktigaste under mötet. USA har bidragit med nästan 27 miljarder dollar i stöd till Ukraina. Experter ser tyska Leopard 2 som den mest passande stridsvagnen för Ukraina. Austin: De behöver stridsvagnar och det är vad vi fokuserar på. Under onsdagen undvek tyske förbundskanslern Scholz ämnet i Davos.
Omni 230120. CIA-chefen på hemligt besök hos Zelenskyj i Kyiv. Den amerikanske CIA-chefen William Burns reste i hemlighet till Ukraina förra veckan och träffade president Volodymyr Zelenskyj, uppger flera källor med insyn för Washington Post. Zelenskyj ska under mötet ha fått information om vad USA bedömer att Ryssland planerar att göra militärt de kommande veckorna och månaderna. Tidningen skriver att Burns besök sker vid en kritisk tidpunkt i det elva månader långa kriget. Ryska trupper genomför hårda angrepp nära staden Bachmut i östra Ukraina, vilket tvingar Ukraina till tuffa prioriteringar av resurser samtidigt som en stor motoffensiv under våren förbereds. Burns uppges vara respekterad i Zelenskyjs inre krets. Rysslands krig mot Ukraina går snart in på sitt andra år. Innan kriget reste Burns till Moskva och varnade Putin för att invadera. CIA har löpande vidarebefordrat USA:s underrättelseuppgifter till Ukraina. Omni 230120. Zelenskyj: Förväntar oss kraftfulla beslut i dag. Ukraina förväntar sig "kraftfulla beslut" från Natoländernas försvarsministrar under fredagens möte på den tyska flygbasen Ramstein, då stödet ska diskuteras. Det säger president Volodymyr Zelenskyj enligt Sky News. I sitt nattliga tal sa presidenten att man bland annat väntar sig "ett beslut från en viss europeisk huvudstad som kan aktivera den förberedda samarbetskedjan vad gäller stridsvagnar" - en tydlig passning till Berlin, som pressas hårt av allierade att släppa den tysktillverkade Leopard 2 till Ukraina. Den ukrainska armén efterlyser runt 300 stridsvagnar för att kunna lansera en ny stor motoffensiv mot de ryska styrkorna, och Leopard 2 ses som den mest lämpliga.
Omni 230120. Rapport: Wagnergruppen allt större och synligare. Den 27 december visade ryska statliga register att den paramilitära Wagnergruppen formellt registrerats som ett lagligt bolag - trots att privata miliser är förbjudna enligt rysk lag, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesrapport. "Detta är en fortsättning på den anmärkningsvärt snabba utvecklingen av den tidigare hemlighetsfulla gruppens allmänna profil", står det i rapporten. Först i september 2022 erkände grundaren Jevgenij Prigozjin sin roll - bara månaden därpå hade gruppen öppnat ett modernt kontor i S:t Petersburg, sannolikt finansierat av regeringskontrakt med Prigozjins andra företag, skriver britterna. De uppskattar att Wagnergruppen nu har befäl över runt 50 000 soldater i Ukraina och spelar en nyckelroll i den ryska offensiven.
Omni 230120. Kreml verkar förbereda sig för attacker mot huvudstaden. Kreml verkar förbereda sig för attacker mot Moskva genom att installera robotsystemet Pantsir. Systemet ska ha placerats på flera försvarsbyggnader i den ryska huvudstaden, rapporterar The Guardian. Systemet används för att försvara sig mot flygplan, helikoptrar och kryssningsrobotar. Den ryska militären har även uppgett att det kan användas mot mindre mål, som militära och kommersiella drönare. (svt 230120.) ISW: Anfall från Belarus kan ske i slutet av 2023. Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) skriver i sin senaste rapport om kriget i Ukraina att det inte finns några indikationer på att Ryssland gör sig redo för ett angrepp mot Ukraina från Belarus i närtid. Däremot skulle en attack kunna ske någon gång under slutet av året. Enligt tankesmedjan finns det inga lednings- eller kontrollstrukturer på plats för att en attack från Belarus ska kunna ske under vintern eller kommande vår. (svt 230120.) Så planerar Ryssland rusta upp sina militära styrkor. Det är en betydande militär förstärkning som Ryssland planerar under de närmaste tre åren. En stor del kommer att hamna i vårt närområde. "Om man förverkligar det så blir det en stor skillnad mot dagens situation," säger Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant inom underrättelseområdet. Det är den ryska försvarsministern, Sergej Sjojgu, som presenterat planerna. Enligt den ryska nyhetsbyrån Ria Novosti är det ett svar på Finlands och Sveriges ansökan till Nato. Tidsramen är 2023 till 2026. Det handlar om en rejäl ökning av personal, från 1,1 miljoner man till 1,5 miljoner, upprättandet av flera nya militära förband och kraftiga utökningar av befintliga. Det handlar bland annat om landstigningstrupper, luftlandsättningstrupper och stridsvagnsförband. Många kommer att hamna i västra delen av landet, i Sveriges närområde. Elfving, som löpande följer utvecklingen i Ryssland, är dock skeptisk till både om och när planerna kommer att genomföras. Bland annat med tanke på den ryska försvarsindustrins förmåga. "Jag är lite tveksam till om man kommer mäkta med det här inom den här tidsramen," säger Jörgen Elfving. Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) understryker i en intervju med SVT Nyheter att Ryssland tagit stora militära och politiska risker den senaste tiden och att det därför är viktigt med ett starkt försvar som avskräcker. "Bedömningen är att Ryssland sannolikt kommer att återhämta sig militärt på sikt och att vi måste förhålla oss till det i våra försvarsinvesteringar under en lång tid framöver." Se klippet var de olika förbanden ligger. svt 230120. Tågtransporter med vapen från Nordkorea till Wagner. USA släpper tidigare hemliga bilder som visar ryska tågvagnar på väg till Nordkorea och tillbaka i november, rapporterar amerikanska medier. Bilderna bedöms visa att Nordkorea tillhandahåller vapen till paramilitära Wagnergruppens operationer i Ukraina. Enligt USA strider vapenleveranserna mot bestämmelser från FN:s säkerhetsråd. Bilderna presenterades av John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, på en pressträff i Vita huset i går. På pressträffen meddelade Kirby också att USA:s finansdepartement nu klassar Wagnergruppen som en "transnationell kriminell organisation". Det möjliggör bredare användning av sanktioner. Vapenleveranserna från Nordkorea tros inte ha haft avgörande inverkan på utvecklingen på slagfältet. USA tror att Wagnergruppen fortsätter att ta emot vapen från Nordkorea. Wagnergruppen har utökat sin aktivitet i ett flertal länder på senare år, inte minst i Afrika. Kirby: "Wagner håller på att bli ett rivaliserande maktcenter till den ryska militären." Omni 230121. Döda Wagnersoldater fyller kyrkogård i rysk stad. Rad efter rad av nygrävda gravar med ortodoxa kors, och några med muslimska symboler. Den synen möter Diana Magnay, Sky News Moskvakorrespondent, på en kyrkogård för Wagnergruppens soldater i sydryska Krasnodar. Medan chefen Jevgenij Prigozjin antar en allt mer synlig profil, och rentav öppet går i klinch med Kreml, skickas soldaterna i hans privata milis - ofta dömda brottslingar - som kanonmat till de blodiga frontstriderna i Donetsk. Striderna om städerna Bachmut och Soledar har blivit en köttkvarn. "Marken nära Soledar är täckt av invasionsstyrkornas lik [...] det är så här galenskap ser ut," sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett av sina nattliga tal. Ryssland hävdar kontroll över Soledar - och Prigozjin tar äran. Omni 230121. Polen: Tysklands tvekan kostar ukrainska liv. Förhoppningarna var höga inför gårdagens möte på den tyska flygbasen Ramstein - men kom på skam när Tyskland sköt upp beslutet om huruvida Leopard 2-stridsvagnar ska få skickas till Ukraina. Beskedet möttes av utbredd frustration, men Ukraina ger inte upp försöken att få den hett eftertraktade stridsvagnen. "Vi hade uppriktiga diskussioner om Leopard 2. Fortsättning följer," sa Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov enligt The Guardian. Polens utrikesminister Zbigniew Rau anklagar Tyskland för att indirekt spä på de ukrainska dödstalen. "Ukrainskt blod spills på riktigt. Det är priset för tvekan kring Leopard-leveranser. Vi behöver handling nu", skriver han på Twitter. Tyske försvarsministern sträckte sig till att be departementet "undersöka lagren" av Leopard 2. USA:s försvarsminister Lloyd Austin: "Vi har ett tidsfönster mellan nu och våren." Omni 230121. Tysk politisk kultur bakom tvekan om stridsvagnar. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har vållat stor otålighet både på hemmaplan och utomlands med vad som uppfattas som ett saktfärdigt och försiktigt beslutsfattande i fråga om vapen till Ukraina, skriver AP. Den självsäkre ledaren håller dock fast vid sin taktik och insisterar på att en majoritet av tyskarna stödjer hans regerings "lugna, väl avvägda och försiktiga" beslutsprocess. Scholz ger uttryck för en krigs- och vapenfientlig politisk kultur som varit djupt rotad i Tyskland sedan andra världskriget. "Ingen tysk förbundskansler från något parti vill förknippas med en militär agenda - man vill uttömma alla andra alternativ först," säger analytikern Tomas Kleine-Brockhoff. Omni 230121. Expert: Ryska ekonomin kan krympa tio procent i år. I år kommer många av västvärldens sanktioner att nå full effekt i Ryssland och den ryska ekonomin går med all sannolikhet mot ett mödosamt år. Det säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, till SR:s Ekot. Enligt internationella beräkningar kommer den ryska ekonomin att krympa med 2-5 procent i år, men Torbjörn Becker utesluter inte ytterligare tapp. "Om oljepriserna fortsätter neråt skulle jag säga att minus 10 procent är en mer rimlig prognos för 2023," säger han och tillägger att man under "normalår" kan förklara 75 procent av den ryska ekonomins utveckling med oljeprisernas väl och ve. "Så länge Putin vill kriga så kommer han att kriga, men det kommer kosta mycket mer för den ryska befolkningen." Omni 230121. Storbritannien: Striderna i Ukraina har kört fast. Det råder på det stora hela ett dödläge vid fronten i Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. De senaste dagarna har de tyngsta striderna varit koncentrerade till tre områden, enligt britterna. I nordost, nära Kreminna i Luhansk, har Ukraina sannolikt gjort små framryckningar. Utanför Bachmut i Donetsk omgrupperar sig Wagnergruppen och ryska soldater efter att ha intagit gruvstaden Soledar. I regionen Zaporizjzja i söder har båda sidor ett betydande antal soldater som utbyter artillerield, men inga större sammandrabbningar har skett. Omni 230121. Zelenskyjs rådgivare: Er tveksamhet dödar oss. Ukrainas president Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak riktar en känga mot vad han kallar den "globala obeslutsamheten" efter gårdagens möte om Ukrainastöd på den tyska flygbasen Ramstein. Västvärlden kommer inse att det inte finns något annat alternativ för att få slut på kriget än att Ryssland besegras, skriver han på Twitter. "Dagens obeslutsamhet dödar allt mer av vårt folk. Varje dag av förseningar är ukrainares död. Tänk snabbare." Tyskland meddelade efter mötet att man skjuter på beslutet om huruvida stridsvagnen Leopard 2 ska tillåtas att skickas till Ukraina. Detta möter skarp kritik från Ukraina och flera andra länder. Omni 230121. Ryssland lovar hämnd för fransk insats mot RT. Kreml lovar hämnd efter att RT France, den franska grenen av statliga ryska mediehuset Russia Today (RT), fått sina tillgångar frysta. Det rapporterar AFP. "Frysningen av RT Frances konton kommer leda till hämndåtgärder mot franska medier i Ryssland," uppger en källa inom utrikesdepartementet enligt ryska nyhetsbyråer. Källan tillägger att det franska draget "kommer kommas ihåg" och anklagar Paris för att "terrorisera ryska journalister". Det franska finansdepartementet säger att åtgärderna ligger i linje med de senaste EU-sanktionerna mot Ryssland. Sedan tidigare råder sändningsförbud för RT i Frankrike. RT förbjöds i de flesta västländer efter invasionen. Även ryska statliga Sputnik har förbjudits inom EU. Omni 230121. Baltstaternas uppmaning till Tyskland: Leopard 2 nu. Estlands, Lettlands och Litauens utrikesministrar går gemensamt ut på Twitter med ett budskap till Tyskland om att omedelbart låta Leopard 2-stridsvagnar skickas till Ukraina. "Det behövs för att stoppa rysk aggression, hjälpa Ukraina och snabbt återställa freden i Europa. Som den ledande europeiska makten har Tyskland ett särskilt ansvar i det här avseendet", skriver de. Omni 230121. Begravde makens kista - men han levde i Ukraina. En kvinna i Ryssland begravde vad hon trodde var sin döde soldatmake - men fick senare reda på att han levde i Ukraina. Det rapporterar den exilryska oppositionella tv-kanalen Dozjd enligt Sky News. Kvinnan mottog en försluten kista, ett dödscertifikat och en hedersmedalj. Efter att ha begravt kistan fick hon veta att maken satt i ukrainsk fångenskap. Dozjd uppger att man tagit del av ett flertal liknande historier, och att medlemmar i Wagnergruppen hotat familjemedlemmar för att de inte ska öppna kistorna. Jevgenij Stupin, ledamot i den ryska duman, uppger att han hört från flera personer i sin valkrets att de inte hört någonting från sina släktingar efter att de skrev kontrakt med Wagnergruppen och skickades till Ukraina. Tankesmedja: Wagnergruppen saknar system för att hålla ordning på soldaternas dokument. Omnii 230121. Ryssland: Har lanserat ny offensiv i Zaporizjzja. Den ryska armén uppger på lördagen att man lanserat en ny offensiv i regionen Zaporizjzja i södra Ukraina, rapporterar AFP. Armén hävdar att man tagit "mer fördelaktiga positioner" i striderna. Uppgifterna har inte bekräftats av ukrainska eller oberoende källor. På lördagen skrev Storbritanniens försvarsdepartement att frontstriderna i Ukraina i princip kört fast. Enligt britterna har båda sidor ett stort antal soldater längs fronten i Zaporizjzja, men de senaste dagarna har det mest utbytts artillerield utan några större sammandrabbningar. Omni 230121. Dokumentär skildrar 20 dagar i krigets Mariupol. En dokumentär av det ovanligare slaget har haft premiär på Sundance-festivalen. AP-journalisten Mstyslav Tjernov har under 20 dagar dokumenterat chocken och förskräckelsen bland invånarna i ukrainska Mariupol när kriget blev ett faktum i slutet på februari förra året. "Vad du ser är vad som händer just nu. Det är inte historia än, det är nutid," säger han till Hollywood Reporter. Han beskriver att det tittaren får se motsvarar "kanske en procent av vad som verkligen sker". Filmen ger insyn i hur det blev allt svårare för journalisterna att få ut sitt material till omvärlden. Skriver för AP: Vi fanns på ryssarnas dödslista. Adam Solomons: Orubblig blick på det verkliga priset av Rysslands krig. Frank Scheck: Hemsk skidring av ryssarnas belägring av hamnstaden. Omni 230121. Källor: Tyskland ligger på för leverans av stridsvagnar - irriterar Vita huset. Pentagon vill inte skicka stridsvagnar av typen M1 Abrams till Ukraina och tyska försök att övertyga USA har lett till irritation inom president Joe Bidens stab, uppger källor för NBC. Enligt NBC har den tyska förbundskanslern Olaf Scholz signalerat att Tyskland kan komma att leverera tysktillverkade Leopard 2, men bara om USA samtidigt lovar att skicka M1 Abrams. Källorna uppger att försvarsminister Lloyd Austin anser att M1 Abrams inte passar Ukraina och att de kräver lång utbildning. Samma källor uppger att Biden inte har för avsikt att pressa Tyskland till att skicka Leopard 2. Flera europeiska länder har en uttalad ambition om att skicka sina Leopard 2-stridsvagnar men det kräver tyskt godkännande. Kraven på underhåll av M1 Abrams är ett annat argument som lyfts av Pentagon. Polen är ett av länderna som vill skicka Leopard 2. Omni 230121. Rapport: Ryssland tycker sig se långvarigt militärt hot. Den 17 januari sa Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu att man kommer expandera armén till 1,5 miljoner personer mellan 2023 och 2026 - en ännu större ökning än tidigare aviserade 1,35 miljoner, skriver Storbritanniens försvarsdepartement. Detta tyder på att den ryska ledningen bedömer att landet kommer vara utsatt för ett förhöjt "konventionellt militärt hot" under flera år efter Ukrainakriget, enligt britterna. Omvärldens protester och sanktioner efter invasionen av Ukraina har gett upphov till ett ofta upprepat Kreml-narrativ om ett existentiellt hot mot Ryssland, och en västvärld som är ute efter att "utrota" landet. "Ryssland lär dock få betydliga svårigheter med bemanning och utrustning under den planerade expansionen", tillägger departementet. Förstärkningen sker på Putins order. Innefattar bland annat en ny armékår vid gränsen till Finland. Omni 230122. Polsk ilska mot Tyskland: "Oacceptabel attityd." Polens premiärminister Mateusz Morawiecki går ut med sitt starkaste utspel hittills mot Tyskland om landets tvekan att skicka stridsvagnar till Ukraina, rapporterar AFP. "Tysklands attityd är oacceptabel. Det har gått nästan ett år sedan kriget började. Oskyldiga människor dör varje dag," säger han till nyhetsbyrån PAP. Ryssarna ödelägger ukrainska städer, attackerar civila mål och mördar kvinnor och barn, understryker Morawiecki. I fredags möttes 50 länder i Tyskland och kom överens om att skicka vapen och utrustning för miljardbelopp till Ukraina - men den tyska regeringen vacklar fortfarande i frågan om att tillåta att den tysktillverkade stridsvagnen Leopard 2 skickas. Tyske försvarsministern: "Vi kan inte säga när ett beslut kommer fattas." Flera allierade frustrerade på Tyskland. Tveksamheten bottnar i en djupt rotad tysk politisk kultur. Tyskland har antytt att de inte skickar stridsvagnar om inte USA gör det. Omni 230122. Ryssar demonstrerade mot kriget i över 60 städer. På lördagen samlades utflyttade ryssar i över 60 städer världen över - bland dem Seoul, London, Stockholm, Belgrad och Vilnius - för att protestera mot kriget och fängslandet av Aleksej Navalnyj och andra oppositionsfigurer. Det rapporterar Moscow Times. Det är den första koordinerade demonstrationen som anordnats av Navalnyjs stödnätverk sedan han fängslades för två år sedan. Många demonstranter bar ukrainska flaggor, och ryska flaggor med den röda randen utbytt mot en vit - en antikrigssymbol. "Jag kom hit för att jag inte stödjer regimen i mitt land och för att kriget måste få ett slut. Min själ värker för mitt land," säger Yulia, en ung rysk demonstrant i Belgrad. Även i Ryssland ska enstaka personer ha demonstrerat. Navalnyjs stabschef: "Alla kommer överraskas av hur snabbt Ryssland överger Putins arv." Omni 230122. Vapenbudskap till Ryssland ifrågasätts: "Demonisering." Via sajten "Sign my rocket" kan vem som helst betala för att få ett valfritt budskap skrivet på Ukrainas artillerigranater och haubitsar, rapporterar Expressen. Finländarna är mest entusiastiska efter USA att öppna plånböckerna, uppger organisationen bakom sajten enligt Yle. Det har vållat politisk debatt i landet. Bland annat har sannfinländaren Jussi Halla-aho, ordförande i utrikesutskottet och tidigare partiledare, donerat. Att döda ryssar är något bra, konstaterade han i ett inlägg på Facebook. Att vem som helst kan köpa ett krigsbudskap visar att krigföring kommersialiserats och internationaliserats, rapporterar SVT Nyheter. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap, varnar för de politiska följderna. Hundratals finländare har tillsammans spenderat omkring 150 000 euro. Donationer kan även gå till fordon, drönare, generatorer och varma kläder. Omni 230122. Johnson inbjuden till Kyiv av Zelenskyj - fick medalj. Storbritanniens förre premiärminister Boris Johnson är på besök i Ukrainas huvudstad Kyiv, på inbjudan av president Zelenskyj, rapporterar The Guardian. Under en promenad i den krigshärjade förstaden Borodjanka kommenterar han den pågående europeiska konflikten om vapenstödet till landet. "Det är läge att dubbla insatsen och ge Ukraina alla verktyg de behöver för att avsluta arbetet,"" säger han. Med sitt bergfasta stöd har Johnson odlat en exceptionellt god relation till den ukrainska ledningen och folket under kriget. När han satt vid makten gjordes en opinionsmätning som visade att ingen annan europeisk ledare hade större förtroende hos det ukrainska folket. Under Världsekonomiskt forum i schweiziska Davos i onsdags fick Johnson en medalj och utnämndes till hedersmedborgare i Kyiv av borgmästaren Vitalij Klytjko. Klytjko: "Som premiärminister gjorde Johnson allt i sin makt för att hjälpa Ukraina." Över 90 procent av ukrainarna hade en positiv bild av Johnson när mätningen gjordes i somras. Omni 230122. Nya siffror: Minst 1 000 ryska soldater döda i år. Bara sedan årsskiftet har omkring 1 000 ryska soldater bekräftats döda i strider i Ukraina, skriver den oberoende ryska tidningen Moscow Times, som i sin tur hänvisar till en sammanställning från den oberoende ryska sajten Mediazona. Siffrorna bygger på så kallade öppna källor och innebär att över 11 600 ryssar är bekräftat döda sedan invasionen inleddes i februari i fjol. Den verkliga siffran tros vara mycket högre. Den senaste siffran från Kreml kom i september och då talades det om knappt 6 000 stupade sedan invasionen inleddes. Från ukrainskt håll hävdas dock att över 100 000 ryssar stupat i striderna. För bara två dagar sedan sa den amerikanske försvarschefen Mark Milley att Ryssland förlorat mer än 100 000 soldater. Den siffran inkluderar skadade och inte enbart dödade. I december uppgav Kyiv att mellan 10 000 och 13 000 ukrainska soldater dött. Även soldater som strider för Wagnergruppen på den ryska sidan inkluderas. Omni 230122. Rysk underrättelsetjänst misstänks för brevbomber. USA bedömer att Rysslands militära underrättelsetjänst låg bakom de brevbomber som i slutet av november och början av december skickades till en rad ambassader och politiker i Spanien. Det rapporterar New York Times. Brevbomberna skickades bland annat till premiärminister Pedro Sánchez och till Ukrainas och USA:s ambassader i Madrid. Enligt misstankarna ska den ryska underrättelsetjänsten GRU gett en högerextrem Rysslandsbaserad grupp i uppdrag att skicka brevbomberna. Enligt NYT ska medlemmar i gruppen befunnit sig i Spanien. En person skadades av den brevbomb som skickades till den ukrainska ambassaden. Skickades också till en vapentillverkare i Zaragoza. Totalt rörde det sig om sex brevbomber. Blodiga paket skickades till ukrainska ambassader i flera länder. Omni 230122. Jonson: Katastrof för oss om Ryssland vinner kriget. Målet med de svenska vapenleveranserna till Ukraina är att hjälpa landet att återfå sin frihet och territoriella integritet. Det sa försvarsminister Pål Jonson när han gästade SVT:s Agenda på söndagen. "Det vore en katastrof för oss om Ryssland skulle vinna konfliken," sa Jonson. Han säger också att han bedömer att kriget kan bli långvarigt och att det därför är viktigt med en långsiktig strategi från Sverige och andra länder i väst som står på Ukrainas sida. Samtidigt säger han att han hoppas att kriget förr eller senare slutar vid förhandlingsbordet. "Men det måste bli en fred på Ukrainas villkor. Annars har vi belönat Ryssland," sa Jonson. Omni 230122. Expert: Anfall mot Bachmut visar brist på bra alternativ. Ukraina vill gå fram och återta territorium och Ryssland vill se till att invasionskriget blir långvarigt. Den menar experter som DN talat med inför vad som väntas bli offensiver till våren. Markus Göransson, lektor i krigsvetenskap, ser flera ukrainska alternativ. Ett är att dela Rysslands styrkor genom att rycka fram mot Melitopol vilket gör en senare framryckning mot Krymhalvön möjlig. Både Göransson och överstelöjtnant Joakim Paasikivi ser begränsade ryska möjligheter. "Wagnergruppens blodiga försök att ta Bachmut och Soledar är symptomatiskt för en styrka som bara har dåliga alternativ kvar," säger Göransson till tidningen. Överstelöjtnant Peter Lidén bedömer dock att Ryssland fortsatt har som ambition att ta kontroll över hela Ukraina. Omni 230122. Zelenskyj lovar krafttag mot korruption i landet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj lovar krafttag mot korruptionen inom statsapparaten i Ukraina. Det säger han i sitt dagliga videotal på söndagskvällen. "Allmänheten ska få full information och staten ska ta de nödvändiga och kraftfulla stegen," sa han och tillade: "Jag vill göra det klart att vi inte ska tillbaka till hur det fungerade förut." Korruption är ett utbrett problem i Ukraina liksom i flera andra före detta Sovjetstater. Vissa beslut för att stävja korruption har redan förberetts, fortsatte Zelenskyj i sitt tal. Löftet kommer efter att landets biträdande minister vid infrastrukturdepartementet, Vasyl Lozynskyj, har sparkats i samband med anklagelser om bedrägeri. 2021 rankades landets korruption på plats 122 av 180 länder - inte mycket bättre än Ryssland. Försvarsdepartementet förnekar uppgifter om att man blåst upp matpriser i ett kontrakt. Korruptionsanklagelser skakar Ukraina. Omni 230123. Analys: Putin har råd att spela ett långsiktigt spel. Trots motgångarna i kriget i Ukraina visar Ryssland inga tecken på att vika ner sig, skriver Olga Chyzh i en analys i The Guardian. Till skillnad från demokratiska ledare behöver den ryske presidenten Vladimir Putin inte stå till svars varken för väljare eller medier. Vilket betyder att han agerar på mycket, mycket längre sikt. Ukraina är väl medvetna om det, fortsätter Chyzh. Och landet behöver förbereda sig på en mycket långvarig konflikt, stärka sina relationer med allierade och bygga upp sin försvarsindustri. "Det enda sättet som Ukraina kan uppnå varaktig fred är genom att lagra de största vapen de kan hitta." I en analys i Foreign Affairs är oppositionspolitikerna Garri Kasparov och Michail Chodorkovskij av motsatt uppfattning. Putins regim lever på lånad tid. Men militärt stöd är avgörande för att kriget ska få ett slut, skriver de. Ändå fortsätter några av Ukrainas nyckelpartners att tveka inför att förse Kyiv med de vapen som behövs. Särskilt USA:s president Joe Bidens administration verkar vara rädd för det kaos som kan följa med ett avgörande nederlag för Kreml. "Detta är ett make-or-break-ögonblick för Ukraina", skriver de. Olga Chyzh: När kommer Putin att ge upp Ukraina? Först när hans inre cirkel tvingar honom till det. Garri Kasparov och Michail Chodorkovskij: Var inte rädd för Putins frånfälle. Omni 230123. Ukraina pressar Tyskland: Kanske dags att skynda sig? Ukrainas vice utrikesminister Andrij Melnyk ger sig in i debatten om huruvida Tyskland borde tillåta att dess stridsvagnar exporteras för att användas i kriget i Ukraina. På Twitter skriver Melnyk att Ukraina officiellt bad Tyskland skicka stridsvagnar av typen Leopard 2 den 3 mars 2022. Sju dagar efter att den ryska invasionen inleddes. "I dag är den 334:e dagen av det barbariska ryska kriget. Kanske är det dags att påskynda denna process?", skriver han. Melnyk var fram till i somras Ukrainas ambassadör i Berlin. Han fick lämna sin post efter att ha kallat förbundskansler Olaf Scholz för en "förorättad leverkorv" ("beleidigter Leberwurst", motsvarande "lipsill"). Omni 230123. Moskva och Tallinn utvisar ambassadörer: "Russofobi." Estland utvisar Rysslands ambassadör i Tallinn. Åtgärden kom bara några timmar efter att Ryssland hade uppmanat Estlands ambassadör i Moskva att lämna landet. Det rapporterar nyhetsbyrån AFP. Nu nedgraderas de diplomatiska relationerna avsevärt, men på likvärdig nivå. Rysslands utvisning av den estniska ambassadören sades ha sin orsak i den "totala russofobin" i Estland. Enligt Helsingin Sanomat måste Margus Laidre lämna Ryssland senast den 7 februari. Nu gäller samma datum för den ryska ambassadören i Tallinn Vladimir Lipajev. Åtgärden sägs vara Moskvas svar på att Estland har reducerat den ryska ambassaden i Tallinn med hälften. Estland har utvisat tre ryska diplomater och stängt de ryska konsulaten i Narva och Tartu. På samma sätt har Ryssland krävt att Estland stänger sitt konsulat i St Petersburg. Estland svarar med samma mynt som Ryssland.
Omni 230123.
yle 230123. Nya sanktioner på gång mot Belarus - men vill EU ta i? Belarus omfattas sannolikt av EU:s tionde sanktionspaket mot Ryssland, som skulle kunna komma på plats om en månad. Den bedömningen gör europeiska diplomater, enligt Radio Free Europe. Samtidigt är det troligt att sanktionerna blir lindriga. Senaste gången EU införde sanktioner mot Belarus var i juni 2022. Landet, som är nära allierat med Ryssland, har klarat sig undan i tre raka sanktionsrundor. Enligt flera källor är det Ukrainas önskan som ligger bakom att Belarus har undgått ytterligare åtgärder. Detta uppges bero på att Kyiv vill undvika att putta Belarus ännu längre in i Rysslands hörn och på så sätt göra landet än mer benäget att engagera sig i kriget. Ukraina avvisar dock att man har uttryckt en sådan önskan. De mest högljudda kritikerna har velat införa samma sanktioner mot Belarus som mot Ryssland. Statsmedier: Belarus ekonomi krympte med fyra procent 2022. Omni 230123. Klart med nytt Ukrainastöd - oklart besked om Leopard 2. EU-ländernas utrikesministrar har enats om ett nytt militärt stödpaket till Ukraina till ett värde av motsvarande 5,5 miljarder svenska kronor, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell vid en pressträff. Flera länder har de senaste dagarna legat på Tyskland om att godkänna att andra europeiska länder skickar den tysktillverkade stridsvagnen Leopard 2 till Ukraina. Så var även fallet under mötet, uppger en EU-källa för AFP. "Tyskarna gillade inte att bli pressade, de varnar för att det kan vara kontraproduktivt." Borrell säger att Tyskland inte blockerar sådan export, vilket även den tyska utrikesministern Annalena Baerbock sa under söndagen. Något formellt tyskt godkännande har dock inte kommunicerats officiellt. Inför mötet fanns farhågor om att Ungern skulle stoppa stödpaketet. Omni 230123. Rapport: Putin distanserar sig från Wagners Prigozjin. Vladimir Putin tycks vilja marginalisera Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin efter den paramilitära gruppens upprepade misslyckanden att ta kontroll över staden Bachmut i östra Ukraina. Det skriver den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war (ISW). Det tydligaste exemplet är hur Putin inte nämnde Wagner i en tv-intervju om framryckningarna vid Soledar strax norr om Bachmut, skriver ISW. Tankesmedjan lyfter också rockaden nyligen i den ryska militärledningen, där Sergej Surovikin som uppges stå Wagnerledaren nära, fråntogs posten som befälhavare till förmån för Valerij Gerasimov. Nyligen uppgav Vita huset, baserat på egna underrättelser, att Wagner varit på väg att bli en rivaliserande makt för Kreml. ISW ser nu tecken på att Putin försöker återuppbygga försvarsdepartementets auktoritet. USA klassar Wagnergruppen som en "transnationell kriminell organisation". Omni 230123. FBI-agent anklagas för att ha jobbat för rysk oligark. En tidigare chef på FBI:s avdelning för kontraspionage anklagas för penningtvätt och sanktionsbrott, rapporterar amerikanska medier. Enligt misstankarna ska den numera pensionerade FBI-agenten, Charles McGonigal, bland annat försökt få den ryske oligarken Oleg Deripaska borttagen från USA:s sanktionslista. McGonigal ska även ha tagit emot betalningar från Deripaska kopplat till en utredning om en annan rysk oligark, skriver Wall Street Journal. Enligt Washington Post är Deripaska nära allierad till Rysslands president Vladimir Putin. I samma ärende står även en före detta rysk diplomat åtalad. I ett separat ärende anklagas McGonigal för att ha dolt utbetalningar från en albansk underrättelseagent boende i USA. Brotten ska ha begåtts efter att han lämnade FBI 2018. Den ryske diplomaten har även amerikanskt medborgarskap. USA riktade sanktioner mot Deripaska för fem år sedan. Omni 230123. Tyst protest med blommor i Moskva: "Är det enda sättet." Moskvabor har börjat lägga blommor och andra föremål vid en staty föreställande den ukrainska poeten Lesja Ukrajinka efter den ryska robotattack som dödade omkring 40 personer i ukrainska Dnipro förra helgen. New York Times beskriver det som en sorts tyst protest i en tid då den som opponerar sig mot Vladimir Putins invasion riskerar repressalier. "I dagens Ryssland, under dessa förhållanden, är det en tyst kamp," säger 28-åriga Tatjana Krupina. Elena Ivanova säger till AFP att hon vill visa sympati för offren. "Det här är det enda sättet att protestera." Både NYT och AFP konstaterar dock att inte ens blomsterprotesten går myndigheterna obemärkt förbi. Flera personer har gripits och platsen har rensats vid flera tillfällen. Även bilder på det förstörda bostadshuset har lagts vid statyn. 20 000 har gripits efter protester i Ryssland sedan invasionen inleddes för snart ett år sedan. Se video 0:46.
Omni 230123. Schweiz stoppar konsekvent leveranser av vapen och ammunition till Ukraina - nu frågar många hur neutralt det egentligen är. Med hänvisning till landets neutralitet har Schweiz stoppat andra länders vapen- och ammunitionsleveranser till Ukraina. Nu senast handlar det om luftvärnskanoner från Spanien och under hösten stoppade man tyska och danska leveranser. Samtidigt som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i torsdags talade till det världsekonomiska forumet i Davos och i sitt tal betonade att Ukraina behöver all militär hjälp man kan få, så är det inte mycket forumets värdland Schweiz har gjort för att uppfylla presidentens önskemål. Med hänvisning till landets neutralitet och gällande lag för vapenexport har Schweiz hittills blockerat flera länders försök att leverera vapen och ammunition. Som bäst tar man ställning till Spaniens planer på att leverera två schweizisktillverkade luftvärnskanoner till Ukraina, men redan nu har man slagit fast att ett lov knappast kommer att beviljas. Redan tidigare har man blockerat tyska ammunitionsleveranser och danska planer på att skicka pansarfordon. Den schweiziska hållningen väcker ändå alltmer internationell kritik. Många frågar sig hur neutralt det är att åtminstone indirekt stödja Rysslands anfallskrig, genom att vägra Ukraina vapenhjälp. Det här dessutom samtidigt som den schweiziska vapenindustrin drar nytta av den allt större efterfrågan som kriget i Ukraina har gett upphov till. Man har dessutom inte sett några problem i att exportera reservdelar till vapen som tidigare har sålts till Saudiarabien, trots att landet sedan länge är involverat i kriget i Jemen. Ett av länderna som har drabbats av den schweiziska blockaden är alltså Tyskland som i november ville leverera schweizisktillverkad ammunition för luftvärnsbandvagnen Gepard till Ukraina. Det schweiziska beslutet att stoppa exporten väckte då kritik, men i Davos var Tysklands vicekansler Robert Habeck ändå försiktig i formuleringarna. "Det skulle vara rimligt och till hjälp om Schweiz skulle ställa ammunition till förfogande," sade Habeck till tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung. I Tyskland har man i vilket fall som helst redan dragit konsekvenserna av det schweiziska beslutet. Vapentillverkaren Rheinmetall bygger som bäst ut sin ammunitionstillverkning, bland annat för att göra det tyska försvaret mer oberoende av ammunition från Schweiz. Bundeswehr använder för tillfället schweizisk ammunition för olika vapensystem inom såväl armén, flottan som flygvapnet. Den nya produktionslinjen beräknas stå färdig i juni och under sommaren väntas man från Tyskland kunna leverera ammunition till luftvärnsbandvagnen Gepard i Ukraina. Yle 230123. Polen har gjort förfrågan till Tyskland om Leopard 2. Polen har gjort en formell förfrågan till Tyskland om att få skicka Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina, uppger försvarsministern Mariusz Blaszczak enligt AFP. Han uppmanar också Tyskland att ansluta sig till de länder som vill stötta Ukraina med Leopard 2. Vid lunchtid uppger en talesperson för den tyska regeringen att landet kommer att besvara förfrågan så snart som möjligt. Tyskland har kritiserats för saktfärdighet i frågan. Utrikesministern Annalena Baerbock har dock tidigare sagt att man inte kommer "stå i vägen" för Polen om de vill skicka den tysktillverkade stridsvagnen. Tyskland står under hård press. Ukraina har vädjat om att få stridsvagnstypen. Missnöjet pyr i Ukraina över bristen på besked från Tyskland.
Omni 230124. Ommöblering i Ukraina - Zelenskyj sparkar nära tio toppolitiker och tjänstemän. En lång rad ukrainska toppolitiker petas på tisdagen efter flera olika korruptionsanklagelser. Avgångsbeskeden har fyllts på löpande under dagen och närmar sig nu tio stycken. President Volodymyr Zelenskyj gör sig bland annat av med sin vice stabschef Kyrylo Tymosjenko, som väntas ersättas av Kyivregionens guvernör Oleksij Kuleba. Det skriver Kyiv Independent. Därutöver avgår Ukrainas biträdande försvarsminister Vyacheslav Sjapovalov efter korruptionsanklagelser. Det ukrainska försvarsdepartementet avfärdar anklagelserna men hävdar att avgången sker för att behålla förtroendet för departementet, skriver Reuters. Även Ukrainas vice riksåklagare Oleksij Symonenko slutar. Vid lunchtid ökade antalet petningar rejält. Guvernörerna för regionerna Kyiv, Cherson, Zaporizjzja, Sumy och Dnipropetrovsk får alla lämna jobbet. Dessutom petas två toppolitiker från Ukrainas infrastrukturdepartement. Den biträdande infrastrukturminister Vasyl Lozynkij fick sparken redan i helgen. I sitt nattliga tal utlovade Zelenskyj en större omgruppering i regeringen, i Ukrainas regioner och i rättsväsendet under måndagen och tisdagen. Detta görs enligt Ukraina för att effektivisera regeringen under krigstid och bekämpa korruption. Zelenskyjs medarbetare på Twitter. Vjacheslav Negoda och Ivan Lukerja heter avhopparna från infrastrukturdepartementet. Ukraina har en historik av omfattande korruption. Sjapovalovs avgångsbesked kom på tisdagsmorgonen. Oleh Tatarov, som också är vice stabschef, väntas petas. Tymosjenko pekas ut som en av Zelenskyjs närmsta män. Det handlar delvis om olika korruptionsanklagelser.
Omni 230124. Symbolisk "Domedagsklocka" flyttas fram med tio sekunder. Den så kallade “Domedagsklockan” skruvas fram med tio sekunder vilket innebär att klockan nu står 90 sekunder från midnatt. Experterna som en gång om året ställer om den symboliska klockan motiverar det med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. I motiveringen nämns den ryske presidenten Vladimir Putins upprepade hot om kärnvapenanvändning. De nämner även striderna i Ukraina i närheten av kärnkraftsreaktorerna i Zaporizjzja och Tjernobyl. "Domedagsklockan" har de senaste åren stått oförändrad på 100 sekunder före midnatt. Aldrig tidigare har klockan ställts så nära midnatt som nu. Omni 230124. Der Spiegel: Scholz ger grönt ljus för Leopard 2. Tyskland kommer att skicka egna Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina och låter även andra allierade att skicka de tysktillverkade stridsvagnarna. Det rapporterar Der Spiegel som skriver att förbundskansler Olaf Scholz slutligen fattat beslutet även om det inte kommunicerats officiellt. Enligt tidigare medieuppgifter ska Scholz under onsdagen ge formellt godkännande till Polen, ett av flera länder i Europa som sagt sig vilja skicka Leopard 2. Tidigare har Danmark, Nederländerna och Finland nämnts som givare, med flera andra. Uppgifter gör också gällande att USA överväger att skicka stridsvagnar av typen M1 Abrams. Omni 230124. Allt fler ryssar vägrar strida: "Alla försöker rädda sig själva." Ryssland förbereder enligt analytiker en andra stor mobilisering på upp till flera hundra tusen män. Samtidigt vägrar allt fler ryssar att skickas till fronten. "Nu försöker man med olika metoder för att få frisedel, som att medvetet bryta ett ben eller muta en läkare," säger SVT:s tidigare Rysslandskorrespondent Elin Jönsson. Videofilmerna på sociala medierkanalen Telegram är brutala. En film visar en man som lägger upp ett ben på en trappa och sekunder senare hoppar hans kamrat på benet så att det bryts. En annan film visar hur en man höjer en slägga och drämmer till en kamrats arm. Det här är metoder som många ryssar känner till sedan förr. På 1990-talet, då tiotusentals unga män skickades till den ryska delrepubliken Tjetjenien för att slå ner en militant självständighetsrörelse, var det många som tog till drastiska metoder för att få slippa tjänstgöring. Då som nu finns det unga män som inte vill kriga. "Alla försöker rädda sig själva eller sitt barn," säger Oksana i Moskva, som själv har en son i vapenför ålder. Oksana, som egentligen heter något annat, berättar att det tidigare var mycket enklare att få frisedel. Då var korruptionen utbredd och det behövdes bara en mindre summa pengar i rätt ficka för att slippa skickas till fronten. Men i motsats till vad många tror går det att slippa kallas in utan att ta till drastiska metoder. Enligt den ryska grundlagen har man rätt att göra vapenfri tjänst. Och den som har kallats in kan överklaga sin inkallelse i en domstol, enligt Elena Popova, som driver Rörelsen för medvetna vapenvägrare i Sankt Petersburg. "De tror inte att de kan göra något utan tror att de måste acceptera det. De möts av hot och manipulation. Man hotar med fängelse och använder olika påtryckningar och man måste förklara för personen att du kämpar för något som är din lagenliga rätt. Det är inte brottsligt," säger hon. Popova berättar att många är omedvetna om sina rättigheter och först när de varit en vända vid fronten kontaktar henne. Organisationen har skapat möjligheter att kontakta dem anonymt för rådgivning och flera av deras volontärer är själva gamla vapenvägrare. "Då erbjuder vi dem att vägra på grund av sin övertygelse (vapenvägra). Tyvärr är det många som i det här läget inte vågar kämpa vidare." Enligt Elena har ingen som åberopat rätten till vapenfri tjänst hittills dömts till fängelse. Se videon där SVT:s Elin Jönsson pratar med Oksana om metoder som används för att undvika att bli inkallad.
svt 230124. Så påverkas kriget av det nya vapenstödet till Ukraina. Leopard 2, Patriot och Archer. Namn på avancerade vapensystem av Natostandard som kan börja användas av Ukraina i kriget mot de ryska invasionsstyrkorna. Tiden blir avgörande för om leveranserna ska kunna påverka utgången av striderna, menar före detta överstelöjtnant Jörgen Elfving: "Att utbilda en soldat på att hantera pansarskott tar en halvtimme. Att utbilda någon på luftvärnssystemet Patriot tar månader. Efter hårt tryck från omvärlden och lång tvekan beslutade den tyska regeringen på tisdagen att donera åtminstone ett kompani Leopard 2-stridsvagnar till Ukrainas försvarsmakt, vilket innebär 10-12 vagnar. Dessutom gav man formellt klartecken till det 20-tal nationer som använder den tyskbyggda vagnen att exportera sina exemplar vidare. Det uppger der Spiegel, men uppgifterna är ännu inte officiellt bekräftade. Polen och ytterligare ett antal länder ska redan ha enats om att tillsammans skicka ett 100-tal Leoparder till Ukraina, rapporterar ABC News. Läs mer hos svt 230124. Rysslands grepp om Bachmut hårdnar - dödläge för Ukraina utan stridsvagnar. Rysslands försök att fullständigt omringa ukrainska Bachmut intensifieras allt mer, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt Sky News. Ukrainska styrkor hade tidigare låst fast de ryska trupperna men i och med den utdragna debatten i väst om huruvida man ska bidra med stridsvagnar eller inte lyckades Ukraina inte dra nytta av sitt övertag. Den analysen gör den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War. Zelenskyj har länge vädjat om stridsvagnar av den tyska typen Leopard 2. Han har även vänt sig till USA för att försöka få landet att skicka M1 Abrams till den ukrainska armén. Men frågan har dragits i långbänk. På tisdagskvällen rapporterade dock Der Spiegel att förbundskansler Olaf Scholz har beslutat sig för att skicka stridsvagnar till Ukraina. Wall Street Journal skriver samtidigt att det finns uppgifter om att liknande besked från USA kan komma redan i veckan. Omni 230125. Ukrainas besked efter månader av strider: Våra trupper har lämnat Soledar. Ukrainska trupper har dragit sig tillbaka från Soledar som ligger i närheten av Bachmut, säger Serhij Cherevaty, talesperson för armén, till AFP. "Efter månader av strider, även under de senaste veckorna, har Ukrainas styrkor lämnat och dragit sig tillbaka från utkanterna," säger han. De senaste veckorna har det kommit olika uppgifter från Ukraina och Ryssland om vilket land det är som har kontroll över den ukrainska saltgruvestaden. Soledar har varit föremål för strider i flera månader. Omni 230125. Tyskland bekräftar: Skickar stridsvagnar till Ukraina. Tyskland bekräftar att landet kommer att skicka Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina, rapporterar Reuters. Pressen på Tyskland om att ge sitt godkännande till allierade länder att förse den ukrainska armén med stridsvagnar har ökat den senaste tiden. Ukraina har även uppmanat Tyskland att skicka stridsvagnar från landets egen militär. Amerikanska medier har också rapporterar att om att USA kan vara på väg att ge grönt ljus för att skicka stridsvagnar av typen M1 Abrams till Ukraina. Ett sådant beslut kan enligt Wall Street Journal fattas redan i veckan.
Omni 230125. Majoritet av tyskarna stöder beslutet att skicka stridsvagnar. En majoritet av det tyska folket säger att de stödjer regeringens beslut att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men i den östra delen av landet är tyskarna mer skeptiska. Tyskarna har svängt senaste månaderna i frågan om stridsvagnar till Ukraina och en knapp majoritet säger nu att de stödjer förslaget, 54 procent, enligt en opinionsmätning av Forsa. Däremot finns det en skillnad mellan de som bor i östra och västra Tyskland. I östra Tyskland, som fram tills murens fall 1989 var nära allierat med Sovjetunionen, är bara 37 procent av invånarna positiva till att skicka stridsvagnar till Ukraina. svt 230125. SVT:s USA-korrespondent: "En upptrappning av stödet." Efter påtryckningar från Tyskland har nu USA beslutat att skicka 31 Abrams-stridvagnar till Ukraina. Enligt SVT:s USA-korrespondent Stefan Åström är det mycket avancerade stridsvagnar. "Det krävs lång utbildning, det krävs ett stort underhåll för att hantera de här stridsvagnarna," säger han. På onsdagskvällen uppgav USA:s president Joe Biden att landet skickar 31 Abrams-stridsvagnar till Ukraina, enligt flera nyhetsbyråer. "Det här är helt klart en upptrappning av stödet till Ukraina," säger SVT:s USA-korrespondent Stefan Åström i SVT Nyheter Direkt. Beskeden kommer samma dag som Tyskland meddelat att man kommer att leverera Leopard 2 till Ukraina. Även Norge bekräftade under onsdagskvällen att man planerar att skicka Leopardvagnar. Enligt Stefan Åström är det mycket avancerade stridsvagnar som nu ska skickas till Ukraina. "Det krävs lång utbildning, det krävs ett stort underhåll för att hantera de här stridsvagnarna," säger han. Det kommer att dröja innan vagnarna når Ukraina och det är osäkert om de hinner vara på plats inför den förväntade ryska våroffensiven. Biden lovade att USA ska förse Ukraina med all utbildning och utrustning som krävs för att stridsvagnarna ska kunna börja användas. "Det krävs fyra personer för att styra stridsvagnarna. Det är en väldig omställning för den ukrainaska militären att få så här avancerade stridsvagnar," säger Stefan Åström. Den amerikanska opinionen har varit enig bakom landets stöd till Ukraina, men nu börjar en spricka märkas i kongressen. Republikaner börjar uttala sig. Bland annat talmannen i representanthuset säger att "vi kan inte för all framtid skriva öppna checkar till Ukraina", säger Åström. Diskussionen om hur stora stöd USA egentligen ska ge Ukraina kommer sannolikt intensifieras eftersom den amerikanska ekonomin är pressad. svt 230125. Analyser: För seger behöver Ukraina mer än stridsvagnar. Under onsdagen meddelade både Tyskland och USA att de skickar stridsvagnar till Ukraina. Enligt SVT:s Christoffer Wendick börjar en "stridsvagnskoalition" ta form inom Natoländerna med förhoppning att det inte ska leda till en eskalering. "Det här är en kollektiv handling som förhoppningsvis får Tyskland att inte hamna i skottgluggen för Ryssland, säger han. The Guardians Dan Sabbagh skriver i en analys att erbjudandet om 14 stridsvagnar från Berlin och 31 från Washington endast är tillräckligt för att hålla ryssarna på avstånd. Även om Polen, Storbritannien, Norge, Nederländerna med flera står redo att bidra blir det knappt 100 fordon, vilket är långt ifrån de 300 Ukraina sagt sig behöva för att vinna kriget. Dessutom kommer det ta tid att få stridsvagnarna på plats, tid Ukraina inte har. Sabbagh konstaterar att fordonen är ett steg framåt, men inte tillräckligt för att vinna kriget. Christoffer Wendick: Kritiken mot Olaf Scholz som bortblåst. Dan Sabbagh: Ukraina behöver mer än stridsvagnar för att vinna detta krig. teffen Kretz: USA skulle kunna leverera 100 stridsvagnar i morgon. Omni 230125. 74-åring gripen för koppling till spanska brevbomber. Spansk polis har gripit en man som en del i utredningen av de brevbomber som skickades till bland andra landets premiärminister Pedro Sánchez och Ukrainas ambassad i slutet av förra året, skriver AFP. Den misstänkte mannen, som är 74 år, greps på morgonen i Miranda de Ebro i norra Spanien. Totalt sex brevbomber skickades till olika adresser i Spanien i slutet av november och början av december förra året. En anställd vid den ukrainska ambassaden fick lindriga skador när han öppnade försändelsen. Bomberna utreds som terrorbrott. Även USA:s ambassad i Madrid och försvarsdepartementet fick försändelser. Polisen håller fortfarande på att söka igenom 74-åringens bostad. Enligt spanska La Sexta bor han ensam och har inga kända politiska kopplingar.
Omni 230125. Två män fotade Saab - greps för brott mot skyddslagen. Skyddsvakter på Saab i Arboga har gripit två utländska män som fotograferade företagets anläggning, skriver polisen på sin hemsida. Polis tillkallas och åklagare beslutar därefter att anhålla de två männen. Saab:s anläggning i Arboga är ett skyddsobjekt där det bland annat tillverkas utrustning till Försvarsmakten. Senast i somras tecknade Saab ett miljardkontrakt med Försvaret. De två männen, som båda är i 60-årsåldern, är medborgare i ett annat EU-land och har anhållits misstänkta för brott mot skyddslagen. Gripandet skedde vid lunchtid på onsdagen och enligt polisen var det skyddsvakter som upptäckte de två männen och kontaktade polisen. "I nuläget vet vi inget om varför de befann sig där eller hur de ställer sig till misstankarna," säger Pelle Vanstad presstalesperson på polisregion Mitt. På måndagen greps en annan man för att ha fotograferat utanför Saab, misstänkt för brott mot skyddslagen.
svt 230125.Kommentar: Populärt att fota Saabs anläggning. Ryssland intensifierar striderna i Donetsk. Ryssland ökar pressen i kampen om östra Donetskregionen. Samtidigt är de ukrainska styrkorna i underläge, rapporterar Reuters. Trycket ökar i områdena kring Bachmut och Vuhledar och nu även i Donbass, kommenterar den ukrainska vice försvarsministern Hanna Maliar i ett Telegrammeddelande. Trots betydande förluster kastar Ryssland in ett betydande antal soldater och utrustning, fortsätter hon. Men medan Ryssland har fördel i antal, är Ukrainas soldater trots allt överlägsna - och framförallt mer engagerade. "Vägen till vår seger är svår", tillade hon. Omni 230126. Zelenskyj om fredssamtal: "Putin är ingen för mig." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är inte intresserad av att träffa sitt ryska dito Vladimir Putin för fredssamtal. Det säger han i en intervju med Sky News. "Det är inte intressant för mig. Det är inte intressant att träffas, att tala... jag förstår verkligen inte vem som fattar beslut i Ryssland." Enligt Zelenskyj är det för sent för fredssamtal. "Efter en fullskalig invasion, Putin är ingen för mig." Zelenskyj: "Jag vill bara att de avbryter kriget så snabbt som möjligt och lämnar vårt land så fort som möjligt." Zelenskyj vädjar till väst: Vill ha långdistansrobotar. Ukraina välkomnar Tysklands besked om stridsvagnarna. Omni 230126. Kreml: Vapenleveranserna från västvärlden är en "direkt inblandning" i kriget. Ryssland anklagar västvärlden för att vara "direkt inblandad" i kriget efter besluten att skicka stridsvagnar till Ukraina, skriver AFP. Uttalandet kommer kort efter att Tyskland och USA meddelat att man kommer att förse Ukraina med stridsvagnar av typen Leopard 2 respektive M1 Abrams. "Europeiska huvudstäder och Washington kommer ständigt med uttalanden om att olika typer av vapenleveranser, inklusive stridsvagnar, inte på något sätt betyder att de är involverade i fientligheter. Vi håller inte alls med om det", lyder ett uttalande från Kreml. Omni 230126. Minst en död i ryska attacker - 30 robotar avfyrade. Ryssland har avfyrat fler än 30 robotar mot Ukraina, rapporterar AFP med hänvisning till regeringsuppgifter. Flyglarmet ljuder i stora delar av Ukraina, enligt Reuters. Minst en person har dött och två har skadats i attacker mot Kyiv, uppger borgmästaren enligt AFP. Kyivs borgmästare uppmanar boende i huvudstaden att ta skydd. I Odesa, som ligger i södra Ukraina, har två energianläggningar träffats. Dessutom har två robotar har upptäckts över regionen Mykolajiv guvernören Vitalij Kim. "Robotarna flyger genom ukrainskt territorium, minst två nordväst genom Mykolajivregionen," säger han på appen Telegram. På grund av de befarade attackerna har strömmen i delar av Ukraina stängts av. Bland annat i Kyivregionen. Ukrainsk militär uppger att man skjutit ner ryska drönare under natten. Omni 230126. Serbien öppnar för ryska sanktioner för första gången. För första gången signalerar Serbien att man kan införa sanktioner mot Ryssland, rapporterar Euractivs serbiska redaktion. Utrikesminister Ivica Dacic säger att Serbien tidigare inte har infört sanktioner eftersom det inte har legat i landets intresse. "Om något förändras till nackdel för Serbiens intressen kommer vårt beslut att justeras därefter, eftersom vi vid varje tillfälle bedömer vad som är det bästa beslutet för vår ekonomi, vår ställning i världen och för Serbiens medborgare." Ett annat tecken på att något har förändrats är premiärministern Ana Brnabic uttalande i onsdags. Då beskrev hon kriget som "den ryska aggressionen mot Ukraina" - ordval som serberna tidigare har undvikit. Serbien har länge varit ett kandidatland till EU, men traditionellt är Ryssland dess närmaste allierade. Omni 230126. Odessa läggs till på Unescos världsarvslista. Unesco har placerat ukrainska Odessas gamla centrum på sin världsarvslista. "Detta internationella steg kommer att hjälpa oss att försvara vårt Odessa," säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. Beslutet kommer efter protester från Ryssland, som inte ville se den historiska hamnstaden på listan. Odessa - som ligger cirka 500 kilometer från huvudstaden Kiev - har ofta utsatts för ryska attacker under anfallskriget. Det har bidragit till att stadens historiska centrum nu läggs till på listan över världsarv i fara, något som kan bana väg för mer ekonomiskt och tekniskt bistånd. Audrey Azoulay, generaldirektör för Unesco, lyfter den symboliska aspekten av att placera Odessa på listan över världsarv. "Det engagerar alla, och vi kan alla se det. Vi erkänner dess historia och bidrag till detta arv," säger hon. Att Odessa hamnar på listan ger också ett juridiskt skydd. "194 stater har undertecknat världsarvskonventionen och samtliga stater som gjort det har en skyldighet att inte avsiktligt skada detta arv," säger Audrey Azoulay. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade i höstas FN-organet att ge staden, ibland kallad "Svarta havets pärla", status som världsarv. "Ukraina och världen ger skydd. Ryssland kan inte ge annat än terror och attacker. Detta är fakta," sa Zelenskyj om beslutet i ett tal under onsdagskvällen. Ukraina har sedan tidigare även krävt att Ryssland ska uteslutas från Unesco. FN-organet har sagt att ryska soldater eller andra företrädare som är skyldiga till att medvetet ha förstört världsarv i Ukraina kan åtalas enligt internationell rätt. Odessa blir Ukrainas åttonde världsarv, bland de tidigare finns Sofiakatedralen i Kiev och den gamla stadskärnan i Lviv. Omni 230126. Ny våg av robotattacker - explosioner i Kiev och Odessa. Tre ukrainska regioner utsattes på onsdagen för en ny våg av ryska robotangrepp. Ukrainsk militär säger sig dock ha skjutit ned flertalet av de robotar som avfyrades. Minst elva personer ska ha dödats i attackerna. Uppgifterna om en robotattack började florera tidigt på torsdagsmorgonen."Medan vi pratar väcks människor av tjutet från flyglarm och över halva Ukraina. Vi väntar oss omfattande robotattacker," sade Ihor Zjovkva, vicechef för det ukrainska presidentkansliet, när han medverkade i Morgonstudion vid 07-tiden. Totalt ska 55 robotar ha skjutits mot ukrainska mål. Av dem sköts 47 ned av luftförsvaret, hävdar Ukrainas militär. I huvudstaden Kiev tog människor skydd i tunnelbanan. Den ukrainska militären säger sig ha skjutit ned ett 20-tal kryssningsrobotar i området kring huvudstaden. Men delar av en robot slog ned i en byggnad i stadens södra delar. Minst en person dödades och två skadades i den explosionen. I kustregionen Odessa förstördes infrastruktur i de ryska attackerna. Vattenförsörjningen i staden Odessa slogs ut och strömförsörjningen kapades på flera håll i regionen. Även i regionen Vinnytsia ska ryska robotar ha slagit ned. Det är dock oklart vilka skador som åsamkats. Totalt ska minst elva personer ha dödats i attackerna, rapporterar TT. Angreppet kommer dagen efter att flera västländer gett beskedet att de ska skicka stridsvagnar till Ukraina. Kreml har reagerat med ilska på beskedet och framhållit att det tar konflikten till "en ny nivå" och att det innebär en "direkt inblandning" i kriget. Under senhösten och vintern har Ryssland genomfört flera stora robotattacker. I de flesta fallen har de riktats mot infrastruktur, vilket lett till stora störningar i vatten- och elförsörjning. De flesta robotarna skjuts dock ned innan de når sina mål, menar ukrainsk militär. svt 230126. Kanada donerar fyra Leopard 2 till Ukraina. Kanada skickar stridsvagnar av modellen Leopard 2A4, reservdelar och ammunition till Ukraina inom några veckor. Det säger försvarsministern Anita Anand på torsdagen, enligt kanadensiska medier. Ukraina ska även få hjälp med utbildning av kanadensiska experter. Precis som flera andra länder väntade Kanada in Tysklands besked på onsdagen att länder som importerat de tysktillverkade stridsvagnarna får exportera dem vidare. Kanadensiska armén äger 112 Leopard 2-stridsvagnar. Försvarsministern öppnade för möjligheten att donera fler stridsvagnar i framtiden. Omni 230126. EU väntas föreslå nya sanktioner mot Belarus. Belarus ska beläggas med liknande sanktioner som redan riktas mot Ryssland. Det föreslår EU inom kort, enligt dokument som Bloomberg tagit del av. Ryssland har trupper och utrustning i Belarus och har avfyrat robotar mot Ukraina därifrån. De båda ländernas styrkor övar också tillsammans, visar oberoende rapporter och även bilder som ryska försvaret har spridit. Sanktionerna ska begränsa landets teknologi- och energisektor och undantar bland annat läkemedel och mat. De måste röstas igenom av samtliga EU:s medlemsländer. EU arbetar också på ett tionde sanktionspaket mot Ryssland. Sist EU införde sanktioner mot Belarus var i juni i fjol. Omni 210326. Zelenskyj ber om mer vapen efter massiva attackerna. Efter Rysslands anfall mot stora delar av Ukraina i går ber president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal om mer vapen från väst. "Denna ondska, denna ryska aggression kan och bör stoppas, och det bara med adekvata vapen," säger presidenten och fortsätter: "Vapen på slagfältet. Vapen som skyddar vår himmel." I onsdags gav både Tyskland och USA klartecken att skicka stridsvagnar till landet. Det tyska beskedet innebär att flera andra länder även kommer att kunna skicka egna Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina. Omni 230127. ISW: Maktstrid mellan högt uppsatta Putinkritiker. Wagnergruppens chef Jevgenij Prigozjin och den före detta ryska officeren Igor Girkin, som spelade en nyckelroll i annekteringen av Krym 2014, har hamnat i offentlig konflikt. Det skriver tankesmedjan ISW i en rapport. Girkin anklagar bland annat en anonym befälhavare i Wagnergruppen för att i en intervju ha försökt ärekränka honom, genom att beskylla honom för att ha övergivit sina positioner i Donbas 2014. Girkin har även kritiserat Prigozjins politiska ambitioner, vilket Prigozjin framställt som en attack på Wagnersoldater i Ukraina. "Prigozjin och Girkin - båda kritiska till den ryske presidenten Putins krigföring - tävlar sannolikt om inflytande och stöd hos krigsvänliga politiker som är desillusionerade kring hur kriget går." Omni 230127. USA inför sanktioner mot Wagnergruppen - hånas av ledaren: "Hjälp dem." USA riktar nya sanktioner mot Wagnergruppen, något som väcker skarpa reaktioner från ryskt håll. Det rapporterar Reuters. Sanktionerna riktas mot individer och företag med koppling till gruppen, som samtidigt beskrivs som en "kriminell organisation". I ett uttalande från Kreml påstås att USA under många år "utan anledning har smutskastat" den paramilitära organisationen. I ett uttalande som av Reuters beskrivs som "sarkastiskt" skriver Wagnergrundaren Jevgenij Prigozjin att en intern granskning genomförts om gruppens eventuella brott men att "ingenting av skada" har upptäckts: "Om någon har information om våra brott, var vänlig skicka till vår pressavdelning eller publicera dem, så att vi kan hjälpa våra amerikanska kollegor." Wagnersoldater har anklagats för en mycket stor mängd brott mot mänskliga rättigheter i både Afrika och Ukraina. Efter att under många år ha dementerat sin koppling till Wagner så medger nu Prigozjin att han grundat organisationen. Dussintals människor och företag omfattas av sanktionerna. Bland annat drabbas ett kinesiskt företag med Wagnerkoppling. Omni 230127. IAEA: Kraftiga smällar vid Zaporizjzjas kärnkraftverk. Kraftfulla explosioner inträffade på torsdagen i närheten av det ryskockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja, skriver Reuters. Enligt chefen för FN:s atomenergiorgan IAEA, Rafael Grossi, har explosioner i närheten av kärnkraftverket rapporterats nästan dagligen de senaste veckorna. "I går hördes åtta kraftfulla detonationer vid klockan tio på förmiddagen lokal tid, vilket fick kontorsfönster på verket att vibrera, och ännu fler hördes i dag", står det i ett pressmeddelande. Men enligt en representant för den ryska kärnenergimyndigheten Rosenergoatom stämmer det inte. Ryssland: "Kan bara beskriva det som en provokation." Ryssland har ockuperat det ukrainska kärnkraftverket sedan början av mars förra året. Omni 230127 Strömmer: "Förfärliga brott - stöttar tribunal." Sverige stöttar planerna på en internationell tribunal för krigsbrott som begåtts i Ukraina. Det säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till TT. "Både Ukraina som land och människor i Ukraina har blivit utsatta för förfärliga krigsbrott och ingen som ägnar sig åt den typen av brottslighet ska komma undan," säger han. Sedan Ryssland för snart ett år sedan inledde sin invasion har omkring 31 000 misstänkta krigsbrott dokumenterats i Ukraina, enligt människorättsorganisationen Center for Civil Liberties. Några av de brott som utreds är tortyr, mord, sexuella övergrepp och attacker mot civil infrastruktur. Enligt organisationen handlar det om systematiska brott och inte bara om enskilda soldaters gärningar. Nu pågår diskussioner internationellt om hur man bäst ska ställa de ansvariga för brotten till svars Omni 230127. Belgien skickar vapen och pansarfordon till Ukraina. Belgien är nästa land att skicka nya vapen och annan militär utrustning till Ukraina, rapporterar AFP. I det belgiska paketet ingår bland annat luftvärnsrobotar, maskingevär, granater och pansarfordon. Den belgiska försvarsministern Ludivine Dedonder tvingades dock medge att landet inte kan bidra med stridsvagnar som kan matcha de som bland annat Tyskland och USA har lovat att skicka till Ukraina. Belgien sålde sina stridsvagnar för mer än tio år sedan. Totalt är det belgiska paketet värt nästan 94 miljoner euro. Omni 230127. EU förlänger ryska sanktioner med ett halvår. EU förlänger sanktionerna mot Ryssland med sex månader, fram till den 31 juli i år. Det beslutade Europeiska rådet på fredagen, enligt ett pressmeddelande. Enligt nyhetsbyrån Direkt har sanktionerna rutinmässigt förlängts var sjätte månad efter den ryska annekteringen av Krym 2014. Sedan dess har sanktionerna också utökats, framför allt efter invasionen i februari i fjol. pressmeddelande Dagens sanktioner omfattar bland annat restriktioner för handel och teknologi samt importförbud för sjöfraktad olja. Flera ryska banker har också kastats ut ut Swiftsystemet, som underlättar överföring mellan globala banker. Omni 230127. Ryssland inför Moskvatid i annekterade regioner. Ryssland tänker införa Moskva-tid i delar av de regioner i östra Ukraina som landet i strid med internationell lagstiftning har annekterat, rapporterar Washington Post. Ryssland har sedan tidigare börjat utfärda ryska pass och infört rysk valuta i regionerna. Tidsomställningen skulle inbära att klockan flyttas fram en timme för att hamna på samma tid som Moskva. Det framgår inte när omställningen ska ske. Men eftersom Ukraina till skillnad från Ryssland använder omställning till sommartid så kommer klockorna i hela Ukraina oavsett att vridas fram en timme 26 mars. Omni 230127. Ukraina: Ryssland siktar på offensiv på årsdagen. Ryssland siktar på en ny stor offensiv i Ukraina den 24 februari, årsdagen för invasionen, säger den ukrainske försvarsministern Oleksij Danilov enligt AFP. "De förbereder sig för maximal aktivering [...] och anser att i och med årsdagen borde de göra några åstadkommanden," säger han. De senaste dagarna har de ryska styrkorna trappat upp striderna i öst, i synnerhet i städerna Bachmut och Vuhledar, enligt Ukraina. Den amerikanska tankesmedjan ISW har tidigare uppget att det är möjligt att Ryssland nu ägnar sig åt attacker med syfte att "sprida ut och distrahera ukrainska styrkor och förbereda för en avgörande offensiv operation". Häftiga strider uppges rasa i Vuhledar. Danilov: Ingen hemlighet att de förbereder en ny våg. Omni 230128. Storbritannien: Runt 300 ryssar dog i Makijivka. Runt 300 ryska soldater dog med stor sannolikhet i den ukrainska attacken mot en militäranläggning i Makijivka i Donetsk på nyårsafton, skriver Storbritanniens försvarsdepartement. "Vi bedömer att majoriteten dödades eller saknas, snarare än sårades." Efter attacken gjorde Ryssland ett sällsynt erkännande av förluster, och angav då 89 döda. Enligt britterna understryker skillnaden mellan de ryska siffrorna och sanningen hur omfattande desinformationen är i ryska utlåtanden till allmänheten. Omni 230128. Dokumentär från Mariupol får publikpris på Sundance. Dokumentären "20 days in Mariupol" om krigsutbrottet i Ukraina får publikens pris i kategorin World Cinema Documentary på Sundance-festivalen. "Det här är inte en bragd, det är ett privilegium," säger AP-journalisten Mstyslav Tjernov, som gjort filmen, i sitt tacktal enligt The Independent. Omni 230128. Tre döda efter attacker mot civila mål i Kostiantynivka. Tre personer har dött och minst två skadats efter en rysk attack mot civila byggnader i Kostiantynivka i östra Ukraina, uppger den regionala guvernören enligt Reuters. Enligt guvernören Pavlo Kyrylenko träffades fyra flerfamiljshus och ett hotell. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa sitt nattliga tal att situationen vid fronten fortsatt är ”extremt akut”, framförallt i den östra Donetsk-regionen där ryssarna har intensifierat sin offensiv. Omni 230128. Källor: Ryssland förbereder ny offensiv - redan innan stridsvagnarna kommer fram. Ryssland förbereder en ny offensiv i Ukraina - och redan i februari eller mars kan omfattande attacker ske på flera platser, uppger källor för Bloomberg. Enligt källorna kan det ske innan Kyiv får de nya stridsvagnarna från USA och Europa. Kremls syfte ska enligt uppgifterna vara att demonstrera att ryssarna kan ta tillbaka initiativet efter månader av motgångar, vilket skulle pressa Kyiv och dess allierade att gå med på någon slags överenskommelse. Enligt källorna ska många i Kreml ha skruvat ner sina ambitioner och anser nu att det vore en bedrift att bara behålla marken där fronterna i nuläget befinner sig. Omni 230128. Paasikivi: Ny offensiv lär fokusera på Donetsk. I nuläget pågår "en kamp om vem som kan anfalla först" mellan de ryska och ukrainska styrkorna, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till DN. Han tror att en ny rysk offensiv lär fokusera på att tvinga ut ukrainarna ur Donetsk - där de just nu har stora problem - eller Luhansk. "Det är ett nederlag i sig, men att Ryssland ska kunna få till något större ser jag som osannolikt." När stridsvagnarna börjar anlända från väst, och Ukraina får ihop en brigad eller två, tror Paasikivi att grunden till ett ukrainskt genombrott kan läggas. Paasikivi: "Stridsvagnarna är svåra att förstöra." Källor: En ny mobiliseringsrunda är möjlig redan i vår. Omni 230128. Ukraina: Samtal pågår om snabbspår för flygplan. Ukraina för samtal med väst om ett "snabbspår" för att skicka bland annat långdistansrobotar och stridsflygplan till landet. Det uppgav Mychajlo Podoljak, rådgivare till president Volodymyr Zelenskyj, på lördagen, rapporterar AP. Enligt Podoljak har väst förstått hur kriget har utvecklats och därmed insett att Ukraina behöver flygplan för att skydda de stridsvagnar som bland att USA och Tyskland kommer att skicka. Samtidigt förnekar Ukrainas flygvapen tidigare uppgifter i spanska tidningen El Pais om att landet redan specifikt bett om 24 stridsflygplan. DN har pratat med den svenska överstelöjtnanten Peter Lidén som säger att han inte ser några hållbara argument för varför väst inte skulle bistå Ukraina med flygplan. "Det är egentligen ingen principiell skillnad mellan att skicka stridsvagnar och stridsflygplan," säger han. Podoljak säger att vissa länder i väst fortfarande har en "konservativ hållning" till att skicka vapen till Ukraina. Lidén: Ryssland har haft ett övertag på flygsidan och den marina sidan under hela kriget, sedan 2014. USA har sagt att man kommer att diskutera frågan om flygplan noga. Omni 230128. Belgien öppnar för sanktioner mot ryska "blodsdiamanter". Belgiens premiärminister Alexander De Croo har enligt Politico svängt i frågan om sanktioner mot ryska diamanter och verkar vara redo att gå emot landets starka diamantlobby. "Ryska diamanter är blodsdiamanter", skriver han i ett uttalande. Sanktionerna kan därmed komma med i det tionde paketet från EU. Diamantsanktionerna är sedan tidigare ett krav från Ukraina. Omni 230128. Turkiet varnar för resor till EU och USA: "Religiöst hat." Turkiet har utfärdat varningar för resor till USA och EU, rapporterar AFP. Varningarna kommer sedan USA och flera europeiska länder, bland annat Sverige, uppmanat sina medborgare att undvika större folksamlingar i Turkiet. Turkiska utrikesdepartementet skriver i sin varning att det förekommer "farliga nivåer av religiös intolerans och hat" i Europa och att utlänningar nyligen utsatts för "verbala och fysiska attacker" i USA. Varningarna har utfärdats sedan Turkiets relation till bland annat Sverige blivit allt frostigare i kölvattnet av den dansksvenska högerextremisten Rasmus Paludans koranbränningar i Stockholm och Köpenhamn. Stora protester mot Sverige och Paludan har ägt rum i Turkiet. Omni 230128. Ryssar som vill hoppa av ringer Ukraina: "Ta oss bort." Fler än 6 500 ryska soldater har enligt ukrainska uppgifter ringt den så kallade "jag vill leva"-linjen som Ukraina i september upprättade för ryssar som vill hoppa av, skriver The Guardian. Ukrainas departement för krigsfångar uppger att många har ringt direkt från fronten. "Under befrielsen av Cherson fick vi samtal från ryssar som sa: 'Snälla ta oss bort från den här röran'," säger talespersonen Vitalij Matvienko. Soldater som överlämnar sig erbjuds att i framtiden bli del av fångutbyten mellan länderna eller sitta frihetsberövade för att på sikt få möjlighet att stanna i Ukraina. Matvienko vill dock inte uppge hur många som faktiskt har överlämnat sig efter att ha kontaktat telefonlinjen. The Guardian har inte oberoende kunnat bekräfta uppgifterna. Tio operatörer bemannar linjen dygnet runt. Omni 230129. Nordkorea förnekar: Inga vapenleveranser till Wagner. Nordkorea avvisar USA:s anklagelser om att Pyongyang levererat robotar till den privata ryska legostyrkan Wagnergruppen som strider i Ukraina, skriver AFP. I ett uttalande som den statliga nyhetsbyrån KCNA publicerat varnar en talesperson för att USA kommer att ställas inför ett "mycket obehagligt resultat" om landet fortsätter sprida "egenproducerade rykten". USA har tidigare meddelat att landet betecknar den ryska Wagnergruppen som en transnationell kriminell organisation. Vita huset har även publicerat underrättelsebilder som visar hur ryska tågvagnar åker in i Nordkorea för att packas med raketer och robotar innan de återvänder till Ryssland. Nordkorea: Att sprida egenproducerade rykten är en allvarlig provokation. USA: Nordkorea tillhandahåller vapen till Wagner för gruppens insatser i Ukraina. Omni 230129. Kommentar: Nordkorea försöker med lögnen som sitt försvar. Rysk konstnär riskerar tio års fängelse efter matkupp. Den ryska konstnären Sasja Skotjilenko, 32, riskerar tio års fängelse efter att ha bytt ut prisetiketter i en mataffär i S:t Petersburg mot antikrigsbudskap, skriver SVT Nyheter. På lapparna skrev hon bland annat att ryska armén sprängt en skola i Mariupol och att ukrainarna tvingas gömma sig för Rysslands bomber i tunnelbanan. "Hon står för det hon skrev på lapparna," säger 32-åringens försvarsadvokat Jana Nepovinnova till tv-kanalen. Konstnären anklagas för att ha spridit "falska nyheter" om armén. Hittills har nio personer dömts till fängelsestraff efter att den nya lagen trädde i kraft i mars 2022. Omni 230129. Kommentar: Sanningen får inte komma fram i Ryssland, den är man rädd för. Utmattade Wagnerstyrkor ersätts av ryska armén - Ukraina: "De lider av aids." Utmattade Wagnersoldater som strider i Bachmut, i östra Ukraina, kommer sannolikt att ersättas av ryska reguljära arméstyrkor för att kunna upprätthålla offensiven i området, skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i sin senaste rapport. Detta efter att landet lidit stora förluster vid övertagandet av Soledar och närliggande områden i januari. Bilder från slutet av månaden visar att ryska luftburna styrkor numera verkar omkring Bachmut, där Wagnerstyrkorna tidigare dominerat. Enligt en anonym USA-källa har 4 100 Wagnersoldater dödats och 10 000 skadats sedan 5 januari, skriver Kyiv Independent. Ukrainas armé hävdar på Facebook att upp till 300 Wagnersoldater ska ha tagits till ett sjukhus i Juvlinejvyj i Luhanskregionen, men läkare ska ha vägrat behandla dem eftersom de flesta var sjuka i aids, syfilis, tuberkulos och lunginflammation. Omni 230129. Militärutbildning inleds i höst i skolor över hela Ryssland. Från och med den 1 september kommer elever i ryska gymnasier och högstadier att genomgå militärutbildning på skoltid. Det skriver det brittiska försvarsministeriet i sin senaste analys. "Grundläggande livssäkerhet" blir från och med i höst en del av läroplanen. Det innebär att eleverna bland att får lära sig att använda automatvapen och handgranater. De ska också delta i militärövningar samt undervisas om personlig skyddsutrustning och militära hälsningar, skriver det brittiska försvarsministeriet på Twitter. (Yle 230129.) Kommentar: Ryssland blir mer och mer likt Nazi-Tyskland. Ukrainare utbildas i minröjning i Kambodja. En grupp på 15 ukrainska minröjare har fått utbildning i det farliga jobbet i Kambodja, skriver TT. Kambodja, som genomlidit tre decennier av krig fram till 1998, är ett av de länder i världen där landminor är mest utspridda. Stanislav Kulykjuskyj är glad och tacksam för utbildningen. Den största utmaningen är omfattningen, förklarar han. Innan alla minor är undanröjda kan människor inte tillåtas återvända till sina byar och gårdar. "Det här är en förutsättning för återuppbyggnad," säger Kulykjuskyj. Ukraina finns sedan 2022 med på en lista över länder i världen som har flest landminor, enligt rapporten Landmine Monitor 2022. De kambodjanska minröjarna är världens mest erfarna och får ofta uppdrag i Afrika och Mellanöstern i FN:s regi. Omni 230129. Källor: Militärtoppar i USA lobbar för att skicka F16. En grupp amerikanska militärtoppar arbetar bakom kulisserna för att övertyga försvarshögkvarteret Pentagon att skicka stridsflygplanet F-16 till Ukraina. Det uppger tre källor för Politico. Enligt källorna har också det interna stödet för att USA faktiska ska bidra med planen efter hand ökat. Först krävs emellertid att Ukraina formellt meddelar att planen är av högsta prioritet. En rådgivare till den ukrainska regeringen bekräftar att frågan har varit uppe för diskussion men att inget konkret ligger på bordet. USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jon Finer har tidigare sagt att ingenting är uteslutet men att frågan om att skicka stridsflyg måste diskuteras mycket noga. Beslutet att bidra med stridsvagnar har ökat optimismen för att även flygplan kan skickas. Omni 230129. Guldgruvor, tecknade serier och massavrättningar - i skuggan av Ukrainakriget etablerar sig Wagnergruppen i Afrika. Jevgenij Prigozjins legosoldater i Wagnergruppen sysslar med rovdrift i flera afrikanska länder. Det visar en utredning som den franska tidningen Le Monde har gjort. Mali, Burkina Faso, Libyen, Sudan, Centralafrikanska republiken, Kamerun, Madagaskar och Moçambique. Det är en rad afrikanska länder som har något gemensamt med Syrien och Ukraina. I alla de länderna finns det eller har funnits legosoldater ur den ryska oligarken Jevgenij Prigozjins privatarmé Wagnergruppen. Det framkommer ur det gräv som franska Le Monde har gjort. Le Monde presenterar en rad länder till: Belarus, Ukraina, Serbien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Turkmenistan. Och så Ryssland, förstås. Det är länderna som Wagner i huvudsak har värvat soldater från. Läs mer hos Omni 230129. Stridsvagnspersonal från Ukraina i Storbritannien. Ukrainsk stridsvagnspersonal har på söndagen landat i Storbritannien där de nu ska lära sig att hantera den brittiska stridsvagnen Challenger 2. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Storbritannien har tidigare meddelat att 14 Challenger 2-stridsvagnar kommer att skickas till Ukraina och att leveranser är planerad till mars. Stridsvagnar från väst pekas ut som en "game changer" i kriget. Omni 230129. Scholz säger nej till att skicka flygplan till Ukraina. Tyskland kommer inte att skicka stridsflyg till Ukraina, säger förbundskansler Olaf Scholz på söndagen i en intervju i tyska Tagesspiegel. Beskedet kommer sedan Tyskland i veckan slutligen gått med på att bistå Ukraina med stridsvagnar. "Jag kan bara avråda från att ge sig in i ett evigt budkrig när det gäller vapensystem," säger Scholz. Efter beskedet om att Tyskland och en rad andra länder kommer att skicka stridsvagnar har den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj flera gånger lyft vikten av att landet också får hjälp med flygplan.
Omni 230129.
Bostadshus i Charkiv träffat av rysk robot. En rysk robot har träffat ett bostadshus i de centrala delarna av den ukrainska staden Charkiv, uppger regionens guvernör Oleh Synehubov enligt Reuters. En person ska ha dödats och flera skadats. Bilder från platsen visar hur det brinner kraftigt i ett hus. Enligt Synehubov rör det sig troligen om en C-300-robot. Omni 230129. Domstol slår fast: Rysslands invasion av Ukraina började 2014. Rysslands invasion av Ukraina började inte i februari 2022 utan i april 2014, det slås fast i ett avgörande beslut i Europeiska människorättsdomstolen i Strassbourg. Domstolen raderar i ett slag ut alla ryska officiella lögner då och senare om kriget. Beslutet innebär att ukrainare, men även anhöriga till offren från det nedskjutna MH-17 planet år 2014, kan kräva kompensation från Ryssland via människorättsdomstolen. SR 230130. Kommentar: Tredje världskriget började i april 2014. Johnson: Putin hotade mig med en robotattack. Rysslands president Vladimir Putin hotade Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson med en robotattack, uppger Johnson i en ny dokumentär från BBC. Enligt Johnson ska Putin ha gjort uttalandet i samband med ett långt telefonsamtal i februari förra året, innan Ryssland gick in i Ukraina. Johnson ska ha varnat Putin för att ett krig skulle vara en "total katastrof". "Han riktade ett slags hot mot mig vid ett tillfälle och sa .Boris, jag vill inte skada dig, men med en robot skulle det bara ta några minuter eller något i den stilen'," säger han. Johnson uppger att Putin hade en avspänd och familjär ton under samtalets gång. BBC: Omöjligt att bedöma om Putins hot var allvarligt menat. Ett par veckor senare korsade de ryska trupperna gränsen till Ukraina. Dokumentären skildrar också hur Zelenskyj reflekterar över att gå med i Nato. Johnson och andra ledare från väst reste i skytteltrafik till Kyiv för att visa sitt stöd vid tidpunkten. Omni 230130. Stoltenberg ber Sydkorea att ompröva linje om vapen. Försvarsalliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppmanar Sydkorea att skicka militärt stöd till Ukraina, skriver Reuters. Sydkoreas president Yoon Suk-yeol har tidigare sagt att landets lagar om att inte exportera vapen till länder som befinner sig i konflikter gör det svårt att sända vapen till Ukraina. Landet har däremot skickat vapen till Natomedlemmen Polen sedan Ryssland inledde kriget. Stoltenberg, som besöker Sydkorea, menar att andra länder har omprövat liknande linjer. Han pekar bland annat ut Tyskland, Sverige och Norge. "Om vi inte vill att autokrati och tyranni ska vinna så behöver de (Ukraina) vapen, så ser verkligheten ut," säger Stoltenberg. Efter besöket i Sydkorea ska Stoltenberg besöka Japan. Nordkorea kallar Stoltenbergs besök för ett "förspel till konfrontation". Omni 230130. Överstelöjtnanten om stridsvagnarna till Ukraina: "Logistiken är helt avgörande." De planerade stridsvagnsleveranserna kan bli avgörande för Ukraina. Men det kan dröja månader innan de ger effekt i kriget - samtidigt som flera utmaningar väntar, enligt överstelöjtnant Joakim Sturesson. "Logistiken är helt avgörande för att få det här att fungera," säger han i SVT:s Morgonstudion. svt 230130. Zelenskyj: Konstanta ryska attacker i Donetsk. Ukraina pressas hårt i Donetsk och väst måste öka takten i vapenleveranserna. Det säger landets president Volodymyr Zelenskyj bara dagar efter att västliga allierade gått med på att skicka tunga stridsvagnar till Kyiv, skriver Reuters. "Situationen är mycket svår. Bachmut, Vuhledar och andra delar av Donetsk, det är konstanta ryska attacker," säger Zelenskyj. Han vädjar också om nya typer av vapen för att stärka Ukrainas luftförsvar. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har sagt att man inte tänker skicka stridsflyg eller långdistansrobotar till Ukraina och varnat västländerna för att försöka överträffa varandra i militärt stöd. Zelenskyj vädjade också om nya typer av vapen. Omni 230130. Kommentar: Det handlar om att vinna eller försvinna för Ukrainas del. Ryska fångar skickades in i kriget - återvänder som "väldigt farliga människor". Han släpptes från ett ryskt fängelse och kastades rakt in i Rysslands krig i Ukraina med löften om frihet och pengar. Nu är 22-årige Andrej Yastrebov en av tusentals tidigare straffångar som återvänder från slagfältet - och konsekvenserna för det ryska samhället kan bli allvarliga, skriver New York Times i ett reportage. "Vi känner allihop att han är i nån slags hypnos, som att han är en annan person. Det är som att han inte har några känslor," säger en släkting som vill vara anonym. Yastrebov säger att han är beredd att återvända: "Vill försvara fosterlandet."Uppgifter från väst, ukrainska myndigheter och organisationer som arbetar för fångars rättigheter pekar på att omkring 40 000 interner skickats in i kriget. Tusentals har dött i strider, många bara dagar eller timmar efter att de anlänt till fronten, uppger ryska människorättsaktörer enligt tidningen. "Det här är psykiskt nedbrutna människor som återvänder [...] De kan vara mycket farliga," säger Yana Gelmel som arbetar med rättsligt stöd till ryska fångar. Ex-fånge mördare sin svärmor - nu är han fri och hemma efter sex månader med Wagnergruppen. Omni 230130. Ukraina möter elbristen med gratis led-lampor. Ukrainas invånare erbjuds gratis energisnåla led-lampor som ett sätt att möta elbristen som de ryska attackerna mot elnätet har orsakat, rapporterar Reuters. Målet är att ersätta 50 miljoner gamla glödlampor i landet och på så vis minska energiunderskottet med en fjärdedel de närmaste månaderna. Ekonomiminister Julia Svyrydenko meddelar att alla vuxna ukrainare ska kunna byta fem gamla glödlampor mot ledlampor på sitt postkontor. Programmet stöttas av EU som skänker 30 miljoner lampor. Utöver det kommer Frankrike att bistå med ytterligare fem miljoner. Svyrydenko: Ukraina strider på militära, ekonomiska och energimässiga fronter. Omni 230130. Kroatiens president: Stödet från väst förlänger kriget.
Kroatiens president Zoran Milanovic kritiserar flera västländers beslut att hjälpa Ukraina med avancerade stridvagnar, rapporterar AP. Enligt Milanovic kommer leveranserna enbart att förlänga kriget. Han säger också att det är "galenskap" att tro att Ryssland kan besegras i ett konventionellt krig. Milanovic vann presidentvalet 2019 som en liberal vänsterkandidat, men har därefter blivit allt mer populistisk, enligt nyhetsbyrån. Han har tidigare bland annat uttryckt motstånd mot att Sverige och Finland ska få gå med i Nato och att ukrainska soldater ska tränas i väst. Presidentposten i Kroatien är huvudsakligen ceremoniell. Till skillnad från Milanovic har landets regering uttryckt sitt fulla stöd till Ukraina. ilanovic säger också att "provokationer mot Ryssland" ligger bakom kriget.
Omni 230130. USA: Brittiska försvaret inte längre i toppklass. En högt uppsatt amerikansk general har meddelat Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace att det brittiska försvaret inte längre bedöms hålla "högsta klass", enligt uppgifter till Sky News. Flera årtionden av besparingar och nedskärningar ska ha gjort att den brittiska stridsförmågan minskat kraftigt. Enligt kanalens källor krävs extra satsningar på tre miljarder pund årligen för att vända utvecklingen, samtidigt som planerade ytterligare bantningar av armén stoppas. I en kommentar från Downing Street säger premiärminister Rishi Sunak att han inte delar bilden. I uttalandet heter det att regeringen "ser till att de väpnade styrkorna har de resurser de behöver för att möta morgondagens utmaningar". Framför allt armén är enligt kritiken i dåligt skick. Regeringen hänvisar till nya pengar i den kommande budgeten.
Omni 230130. Norge försvårar ryskt krig med nytt sanktionspaket. Norge inför nya sanktioner mot president Putin och den ryska regimen. Det är nödvändigt att reagera mot Rysslands brutala krigföring i Ukraina och försvåra finansieringen av det folkrättsstridiga kriget, säger den norska utrikesministern Anniken Huitfeldt i ett pressmeddelande. Det norska sanktionspaketet innehåller i praktiken samma åtgärder mot Ryssland som EU godkände i det nionde sanktionspaketet i mitten av december. Men eftersom Norge inte är medlem i EU måste besluten fattas nationellt. Paketet innehåller framförallt restriktioner på varor och tjänster som är viktiga för Ryssland. Redan tidigare har Norge infört förbud för större ryska fartyg att anlöpa norska hamnar, och förbudet har skärpts för fiskefartyg. Den norska regeringen vill inte att Norge blir ett transitland för transport av olagliga varor till och från Ryssland. Rysslands förmåga att bedriva handel och finansiera kriget ska reduceras. Helt nödvändigt att reagera mot Rysslands brutala krigföring i Ukraina, säger Norges utrikesminister. Norge "straffar" Ryssland: Handeln allt mer begränsad och riskfylld. Ryska fiskefartyg tillåtna i Tromsö, Kirkenes och Båtsfjord (nordväst om Vardö) - men granskas också där. Omni 230130. Svenska och norska företag skickar drönare till Ukraina. Bara under januari har femton avancerade drönare sänts till Ukraina via en norsk veteranorganisation, rapporterar NRK. "Veteran Aid Ukraine" har redan i ett års tid sänt norska exmilitärer till Ukraina med utrustning värd flera miljoner kronor. Företagsledare i Norge och Sverige har bidragit med pengar. En svensk affärsman i Stockholm har gett flera hundra tusen kronor. "Det är en självklarhet att stötta Ukraina. Jag gör det för att hjälpa landet att försvara sig mot Ryssland," säger den anonyme svensken till NRK. Andreas Kallhovd från AS Watt bekräftar att hans företag har gett stöd för inköp av dödliga drönare. "Det är viktigt att näringslivet bidrar när tiderna är som de är. Konsekvenserna av att inte stöda Ukraina kan bli ännu värre för oss alla," säger Kallhovd. Sverige: "Inga hinder för civil hjälp till Ukraina, men militära donationer ska koordineras via UD." Omni 230130. Zelenskyj: Ryssland har inlett den stora hämnden. Rysslands "stora hämnd" för det ukrainska motståndet under kriget har nu inletts. Det sa den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj på måndagen, rapporterar Reuters. Detta sedan det kommit rapporter om att ryska styrkor och soldater från den paramilitära Wagnergruppen gjort ytterligare framsteg i östra Ukraina. "Varje dag skickar de antingen fler reguljära soldater eller nya Wagnersoldater," sa Zelenskyj när han pratade med reportrar. Däremot syns ännu inga tecken på att en ny storskalig rysk offensiv inletts, något som Zelenskyj och även analytiker i väst län).ge varnat för, enligt Reuters. Ryssland säger sig ha tagit kontroll över staden Vuhledar. Omni 230130. Ukrainskt befäl: Wagner har nästan "förintats" - ser hur nya ryska soldater anländer. Stora delar av paramilitära Wagnergruppen som strider på den ryska sidan kring staden Bachmut i Ukraina verkar ha bytts ut mot ryska fallskärmsjägare. Det säger en ukrainsk befälhavare enligt CNN. Han beskriver Bachmut som ett "levande helvete" under de ryska anfallsförsöken kring staden som pågått i nästan ett halvår, och säger att den ryska sidan lidit stora förluster under lång tid. Wagnergruppen är nästintill "förintad", enligt befälhavaren. "De har ersatts av fallskärmsjägare som också lider stora förluster varje dag." Den amerikanska tankesmedjan ISW skrev i sin senaste rapport att Wagnertrupper troligen kommer ersättas av soldater från Rysslands reguljära armé. Omni 230130. Wagneravhopparen: De som inte ville strida sköts. Andrej Medvedev, det avhoppade Wagnerbefäl som flydde till Norge och släpptes av polisen förra veckan, berättar om sina upplevelser i en intervju med CNN. Det var brutaliteten han bevittnade när han tjänstgjorde för den paramilitära gruppen i Ukraina som fick honom att fly, säger Medvedev. "De samlade alla som inte ville strida och sköt dem inför nykomlingarna." 26-åringen skickades till Ukraina mindre än tio dagar efter att ha skrivit på sitt kontrakt. Han stationerades i Bachmut, och rapporterade direkt till grundarna Jevgenij Prigozjin och Dmitrij Utkin. Medvedev beskriver Prigozjin som "djävulen själv". Prigozjin har bekräftat att Medvedev var en del av Wagnergruppen, och hävdar att han misshandlat fångar. Själv vill Medvedev inte prata om sina egna handlingar under kriget. Medvedev om striderna: "Det fanns ingen riktig taktik överhuvudtaget."
Omni 230130. Rapport: Osannolikt att ny rysk offensiv kommer göra något större genombrott. Allt fler rapporter stödjer bilden av en ny rysk offensiv i närtid. Ryssland stärker sina grupperingar i Donbas och mycket tyder på en offensiv i området de kommande månaderna, enligt den amerikanska tankesmedjan ISW. Den bilden delas även av det brittiska försvarsdepartementet. Under de senaste dagarna har Ryssland sannolikt genomfört undersökningsattacker runt städerna Pavlivka och Vuhledar inför en mer samlad attack. Syftet är sannolikt att avleda de ukrainska styrkorna från området kring Bachmut där hårda strider pågått under de senaste veckorna. Det är dock osannolikt att Ryssland kommer kunna göra några större genombrott då dess trupper är under hård press, fortsätter försvarsdepartementet. Omni 230131. Rysk militär: Vi har intagit by norr om Bachmut. Rysk militär hävdar att de har intagit byn Blagodatne norr om Bachmut. Det rapporterar AFP. Striderna i regionen har pågått i många månader. Staden Bachmut hade tidigare omkring 80 000 invånare, nu är endast några tusen av dem kvar. I det brittiska försvarsdepartementets senaste lägesrapport om kriget görs bedömningen att Ryssland nu vill avancera sydväst om Donetsk i ett försök att splittra de ukrainska styrkorna, rapporterar Bloomberg. Därför väntas fler ryska trupper till städerna Pavlivka och Vuledar. Ryssland hänvisar till "framgångsrika offensiva aktioner". Omni 230131. Minst 120 stridsvagnar till Ukraina i "första våg". Ukraina kommer att ta emot mellan 120 och 140 stridsvagnar från olika västländer i en "första våg" av leveranser. Det säger utrikesminister Dmytro Kuleba enligt Reuters. Han säger också att Ukraina arbetar bakom kulisserna för att övertyga fler länder att bistå med stridsvagnar. I nuläget har tolv länder gått med på att sända stridsvagnar. Kuleba: Vi jobbar på att utöka stridsvagnskoalitionen. Omni 230131. Över hundra flygattacker mot motståndsgrupper. Myanmars militärjunta har på senare tid trappat upp sina flygattacker mot olika beväpnade motståndsgrupper. Det uppger människorättsorganisationen Myanmar Witness i en ny rapport, skriver AP. Enligt rapporten har 135 "luftstridsincidenter" ägt rum sedan mitten av september. Enligt organisationen bistår Kina och Ryssland juntan med flygplan, helikoptrar och träning. Detta har gjort att dess styrka i luften har ökat kraftigt jämfört med för 20 år sedan, säger Christina Fink, professor i internationella relationer vid George Washington University. Samtidigt saknar motståndsgrupperna i princip alla former av luftvärn. Enligt en sammanställning från Nationella enhetsregeringen, som samlar en rad oppositionella grupper och betraktar sig som landets legitima regering, har 460 civila, främst barn, dödats i olika flygattacker. Juntan har försvarat attackerna. FN varnar för att kommande val kan elda på våldet. Flera länder riktar nya sanktioner mot Myanmar på tvåårsdagen av militärkuppen. FN-chefen uttalar sitt stöd för landets demokratirörelse. Brittiska utrikesminister: Juntan måste hållas ansvarig för sin brutalitet.
Omni 230130. Kommentar: Demokratirörelserna måste få luftvärn. Kina och Ryssland stödjer alltid fel sida, diktaturens sida. Grannar hjälper Ryssland att runda västs sanktioner. Trots omvärldens sanktioner har den ryska ekonomin stått sig stark, rapporterar New York Times. Delvis beror detta på att flera grannländer som Turkiet, Kina, Belarus, Armenien och Kazakstan hjälper landet att runda sanktionerna genom att importera varor och sedan sälja dem vidare till Ryssland. Ett exempel är att Armeniens import av smarta mobiltelefoner i somras tiodubblades samtidigt som exporten av telefoner också ökade kraftigt. Samtidigt står den ryska oljesektorn sig relativt stark. Detta beror delvis på att Ryssland även här rundar olika sanktioner, bland annat genom att lasta och lossa olja ute till havs där ingen lagstiftning gäller istället för i hamnar. I måndags meddelade Internationella valutafonden (IMF) att den bedömer att den ryska ekonomin kommer att växa med 0,3 procent under 2023, en klar förbättring jämfört med en tidigare prognos om en minskning på 2,3 procent. IMF bedömer att den ryska oljeexporten kommer att ligga kvar på nuvarande nivå. Belarus president: Kommer att fortsätta att hjälpa Ryssland. EU förlängde nyligen sina sanktioner med ett halvår. Omni 230131, USA anklagar Ryssland för brott mot kärnvapenavtal. USA anklagar Ryssland för att bryta mot New Start-avtalet, det sista kvarvarande avtalet som reglerar ländernas tillgång till kärnvapen, skriver AFP. Enligt USA har Ryssland stoppat amerikanska inspektioner och ställt in möten inom ramen för avtalet. Däremot finns inga anklagelser om att Ryssland håller på att utöka sin kärnvapenarsenal bortom det som avtalet tillåter. Avtalet slöts 2010 och slår bland annat fast att de båda länderna får ha högst 1 550 kärnstridsspetsar i beredskap. USA och Ryssland är värdens två främsta kärnvapennationer. Avtalet förlänges fem år i början av 2021.
Omni 230131. "De kommande månaderna blir avgörande för kriget." De hårdaste striderna under kriget i Ukraina återstår ännu, säger Oleksij Danilov som leder Ukrainas säkerhets- och försvarsråd, i en intervju med Sky News. Han säger att den stora ryska offensiv som många analytiker tror är att vänta kan komma de närmsta två eller tre veckorna. "Jag tror att de värsta striderna väntar i år, inom två eller tre månader. Det kommer att vara månader som blir avgörande för kriget," säger Danilov. Danilov bedömer att över hälften av de runt 320 000 soldater som Ryssland mobiliserat sedan september kommer att delta i den kommande offensiven. Danilov: Vi har våra egna planer, men de är hemliga. Omni 230131. Domstol slår fast: Rysslands invasion av Ukraina började 2014. Rysslands invasion av Ukraina började inte i februari 2022 utan i april 2014, det slås fast i ett avgörande beslut i Europeiska människorättsdomstolen i Strasbourg, rapporterar Ekot. Domstolen raderar i ett slag ut alla ryska officiella lögner då och senare om kriget. Beslutet innebär att ukrainare, men även anhöriga till offren från det nedskjutna MH-17 planet år 2014, kan kräva kompensation från Ryssland via människorättsdomstolen. (31 januari 2023 Källor: USA förbereder nytt miljardpaket till Ukraina. USA kommer senare i veckan ge besked om ett nytt militärt stödpaket till Ukraina som bland annat innehåller långdistansraketer och utrustning till luftvärnssystemet Patriot, uppger källor för Reuters. Den väntade leveransen uppges ha ett värde på motsvarande drygt 20 miljarder kronor. Ukraina har efterfrågat mer militärt stöd från amerikanskt håll och enligt Politico säger Joe Biden att han i närtid ska prata med sin ukrainske motpart Volodymyr Zelenskyj. Han utvecklar dock inte vad samtalet ska handla om. Under måndagen meddelade Biden att USA inte kommer skicka några stridsplan av modellen F-16 till Ukraina. Omni 230201. Israel överväger militärt stöd till Ukraina - kan medla. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger sig överväga militärt stöd till Ukraina, däribland drönare. I en intervju med CNN säger Netanyahu också att Israel är villigt att medla om parterna och USA önskar det. "Jag har varit med tillräckligt länge för att veta att tidpunkten måste vara rätt, liksom omständigheterna. Om de uppstår kommer jag självklart att överväga det." Uttalandet görs efter att USA:s utrikesminister Antony Blinken besökt Israel och uppmanat landet till att involvera sig mer aktivt för Ukraina. CNN skriver att Israel har utfört en diplomatisk balansakt i relation till Moskva sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen. Officiellt fördömer man invasionen och skickar icke-militärt stöd till Ukraina. Samtidigt har Israel regionala skäl att hålla sig väl med Ryssland, då israeliskt flyg utför flyganfall mot mål i Syrien. Har kritiserats för att inte ta tydligare ställning för Ukraina. Israel har bibehållit sina band till Ryssland sedan krigets början. Omni 230201. Källor: Spanien ska skicka stridsvagnar till Ukraina. Spanien planerar att skicka fyra till sex tysktillverkade stridsvagnar av typen Leopard 2 till Ukraina, skriver El País. Antalet avgörs av vilket skick stridsvagnarna befinner sig i och hur många andra länder som kommer att bidra till Ukraina, uppger regeringskällor för tidningen. Samtidigt skriver Financial Times i dag att Italien kommer att göra gemensam sak med Frankrike för att skicka det avancerade luftförsvarssystemet SAMP-T till Ukraina. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba sa i går att man förväntar sig att få 120-140 stridsvagnar från tolv västländer i en första våg av stöd. Spanska försvarsdepartementet har inte kommenterat tidningens uppgifter. Uppgifterna om luftförsvarssystemet har inte bekräftats officiellt. Ukraina ska även få Challenger 2 från Storbritannien. Omni 230201. Pavel: "Ukraina borde få gå med i Nato efter kriget." Tjeckiens nyvalde president Petr Pavel tycker att Ukraina borde tillåtas att gå med i Nato "så snart kriget är över". Det säger han till BBC. Pavel, som tidigare varit Natogeneral, anser också att det inte finns några gränser för hur mycket militärt stöd västvärlden kan skicka till Ukraina. "Jag är stolt över att mitt land var bland de första att förse Ukraina med signifikant militärt stöd," säger han. Tjeckien var det första västlandet att skicka stridsvagnar och pansarskyttefordon till Ukraina efter Rysslands invasion, enligt BBC. Leveranserna ska ha inletts redan i mars 2022. Pavel: Vi i väst gör inte tillräckligt. Omni 230201. Bachmut pressas hårt - fallskärmsjägare ska ha anslutit till Wagnergruppen. Striderna vid staden Bachmut i Donetsk hårdnar. En rådgivare inom det rysktillsatta ockupationsstyret i östra Ukraina uppger att den omstridda staden är "operativt omringad", skriver Reuters. De ryska styrkorna sägs nu strida för att ta kontroll över vägen som förbinder Bachmut med närliggande Chasiv Yar. Uppgifterna är inte bekräftade. En belarusisk frivillig som strider på Ukrainas sida uppgav i går att Ryssland konstant beskjuter staden med artilleri. CNN skriver, med hänvisning till ukrainska uppgifter, att ryska luftburna styrkor med fallskärmsjägare har anslutit till paramilitära Wagnergruppen i området. "De är inte lika villiga att dö som Wagnergruppens män. Därför agerar de med större försiktighet. De dör fortfarande, bara inte i lika stora antal," säger Maksym Zhorin, tidigare befälhavare i ukrainska Azovbataljonen, på Telegram. Tankesmedjan ISW skriver i sin senaste rapport att man inte förutser att Bachmut kommer falla inom kort, men att ukrainska styrkor kan välja att dra sig tillbaka snarare än att riskera stora förluster. Omni 230201. Från rosdoftande turistort till spökstad: "Som helvetet." 1800-talsbyggnader, mousserande vin och parker som doftade av rosor. Bachmut i östra Ukraina brukade vara en populär turistort. I dag är det är en spökstad, skriver AP. Trots sex månader av bomber, beskjutning och försök att omringa staden har ryska styrkor inte lyckats erövra den. Men livet som invånarna kände det är över. Ett par tusen av tidigare 80 000 har stannat kvar. Knappt någon ser dagsljus, de flesta tillbringar dagarna i källare där de sökt skydd från de våldsamma striderna. "Det är helvetet på jorden just nu, jag har inte ord för att beskriva det," säger den ukrainske soldaten Petro Volostjenko till nyhetsbyrån. Lawrence Freedman, professor emeritus i krigsstudier vid King’s College i London, säger att rysk kontroll över Bachmut skulle ge Ryssland vissa strategiska fördelar när det gäller att vinna mer mark i Donetsk, men inte ha betydelse för utgången av kriget. 64-åriga Svitlana: Varje besök i butiken eller hos en vän kan vara det sista du gör. Han tog sig till Bachmut för att hämta sin 92-åriga mamma: "Problemet? Hon ville inte lämna." Omni 230201. Antikorruptionstillslag mot oligark och ex-minister. Flera samordnade räder med koppling till misstänkt korruption har skett i Ukraina under onsdagen, skriver AFP. En bostad tillhörande oligarken Igor Kolomoiskyj har sökts igenom, liksom den tidigare inrikesministern Arsen Avakovs hem. I januari lovade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj krafttag mot korruptionen inom statsapparaten. En lång rad toppolitiker tvingades bort, däribland ministrar. Tillslag har också gjorts mot skatte- och tullkontor. Prorysk politiker rapporteras också ha fått sitt hus genomsökt. Omni 230201. Skrev om mödravårdsklinik i Mariupol - döms i Ryssland. En domstol i Moskva har dömt den ryske journalisten Aleksander Nevzorov till åtta års fängelse, skriver AP. Rättegången hölls i hans frånvaro. Enligt domstolen är Nevzorov skyldig till att ha spridit "falsk information" om militären. Domen är i linje med de hårda medielagar som president Vladimir Putin instiftade strax efter att den storskaliga invasionen av Ukraina inleddes förra året. Nevzorov, som lämnade Ryssland efter att konflikten bröt ut, publicerade bland annat inlägg på sociala medier om den bombning av en mödravårdsklinik i Mariupol som Rysslands pekats ut för. Framstående oppositionspolitiker har tidigare dömts enligt samma lag. Nevzorov var en av de första framstående politiska reportrarna som anklagades. Omni 230201. Kommentar: Putins och ryska militärens lögner får inte ifrågasättas i Ryssland. Nya vapnen väntas pressa Ryssland att agera snabbt. Den planerade leveransen av stridvagnar till Ukraina kan pressa Ryssland till att snabbt skruva upp intensiteten i sin krigföring. Den bedömningen gör överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militär strategi. I en intervju med TT säger han att Ryssland kan vilja agera snabbt, innan leveranserna från väst nått Ukraina, soldaterna blivit färdigutbildade och de ukrainska styrkorna dramatiskt förbättrat sina möjligheter att genomföra motoffensiver mot ryska styrkor. Ett ryskt motdrag skulle kunna handla om att sätta in hälften av de drygt 300 000 personer som ska ha mobiliserats. "Man har starka incitament för att sätta in dem så fort det går. Frågan är hur fort, för det är också avhängigt markbeskaffenheten och terrängen. Man kan kriga även när det är lerigt och förskräckligt, men det är enklare när det är bra," säger Paasikivi. Paasikivi om rysk kapacitet: Att det skulle finnas några dolda kort i rockärmen är väldigt svårt att se. Omni 230202. Ukraina ska utreda rapport om förbjudna minor i Izium. Människorättsorganisationen Human rights watch (HRW) publicerade i går en rapport där Ukraina anklagas för att ha använt fjärilsminor när Ryssland ockuperade Izium förra året. Det handlar om en slags personminor som är förbjudna enligt en FN-konvention från 1997. "Ryska styrkor har gång på gång använt personminor och begått krigsbrott över hela landet, men det ger inte Ukraina rätt att använda de här förbjudna vapnen," säger HRW:s vapenexpert Steve Goose. Ukrainas utrikesdepartement skriver i ett uttalande att uppgifterna i rapporten kommer att utredas. Man understryker samtidigt sin rätt till självförsvar och skriver att man uppfyller internationella förpliktelser, medan de ryska ockupanterna begår krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord mot Ukrainas folk. Enligt HRW har minst 50 civila skadats av minorna. Minornas syfte är främst att skada och slita av lemmar. HRW bedömde tidigare att Ukraina inte använt personminor. Omni 230202. Navalnyj isoleras - dottern: "Dödar långsamt min far." Den fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har flyttats till en isoleringscell där han enligt egen uppgift ska tillbringa sex månader, skriver AP. Navalnyj avtjänar ett nioårigt fängelsestraff på en högsäkerhetsanstalt 250 kilometer öster om Moskva. Enligt hans advokat är draget ett försök att försämra Navalnyjs hälsa ytterligare. I ett inlägg på Instagram skriver 46-årige Navalnyj att han nekats möjlighet att få besök av sin familj de senaste åtta månaderna. "Galningar och seriemördare som avtjänar livstidsstraff har rätt till möten, men inte jag", skriver han. Navalnyjs dotter Dasha säger i en intervju med CNN att Ryssland dödar hennes far långsamt. Advokaten uppger att fängelset medvetet försökt göra Navalnyj sjuk. Omni 230202. Påstådd avhoppare berättar om avrättningar av rekryterade fångar inom Wagnergruppen. Andrej Medvedev är den påstådda ryska befälhavaren inom Wagnergruppen som flydde till Norge och sökte asyl. Nu berättar han för nyhetsbyrån Reuters om de brott som har begåtts inom Wagnergruppen mot rekryterade ryska fångar. Medvedev är född i Sibirien. Hans föräldrar dog när han var 12 år gammal och han placerades då på ett barnhem, enligt honom själv. År 2014 blev han inkallad till den ryska militären. Han sade att det var hans första placering i Donbas, men vägrade sedan att berätta fler detaljer, enligt Reuters. Medvedev är tidigare dömd för bland annat rån. Han bestämde sig att gå med i Wagnergruppen i juli 2022, när han hade avtjänat sitt senaste fängelsestraff. Se mer i klippet. svt 230202. Rysk officer berättar hur ukrainska män torterats. En tidigare rysk officer vittnar för BBC om hur ryska styrkor torterat ukrainska fångar. Konstantin Yefremov befann sig i Zaporizjzja-regionen tidigt under kriget, bland annat i Melitopol. Han säger att ukrainska män sköts och hotades med våldtäkt under utdragna och brutala förhör. Yefremov har lämnat Ryssland. BBC har med hjälp av hans bilder kunnat verifiera delar av ex-soldatens berättelse, bland annat att han varit på de platser som han sagt. Däremot har man inte kunnat bekräfta de specifika uppgifterna om tortyr, men de överensstämmer med andra rapporter om övergrepp mot ukrainska fångar. Fångarna fick bara vatten och kex. Omni 230202. Minst tre döda i rysk attack mot Kramatorsk. Minst tre människor dog och 20 skadades när en rysk raket träffade ett flerfamiljshus i centrala Kramatorsk i Donetsk i går, skriver AFP. I dag söker räddningsarbetare efter överlevare i rasmassorna. Man befarar att människor kan ha blivit instängda, enligt nyhetsbyrån. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fördömer attacken i ett inlägg i sociala medier. "Vi kommer att hitta och straffa förövarna. De förtjänar inte någon nåd." Omni 230202. Kommentar: Ryssland ensidiga strategi är att som vanligt också lägga nästa stad i anfallszonen i ruiner. Hotfull Putin på årsdag av slaget vid Stalingrad. Rysslands president Vladimir Putin sparade inte på krutet när han besökte staden Volgograd på torsdagen för att högtidlighålla 80-årsdagen av slaget vid Stalingrad under andra världskriget. "Det är ofattbart men det är sant," hävdade den ryske presidenten i sitt tal när han slog fast att Ryssland återigen "hotas av tyska stridsvagnar". Talet kommer knappt ett år efter att Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina, vilket fått västländerna att materiellt stödja Kievs försvarsinsats. Putin varnade samtidigt för att "Moskva är redo att svara på varje aggression från väst". "Om och om igen tvingas vi slå tillbaka aggression från västkollektivet," påstod han. "Vi sänder inte stridsvagnar till deras gränser, men vi har något som vi kan svara med och det handlar inte bara om att använda pansarfordon. Alla måste förstå detta," mullrade den ryske presidenten. "Ett modernt krig med Ryssland kommer att bli något helt annat." Att 80-årsdagen av slaget vid Stalingrad då Röda armén besegrade Nazitysklands armé skulle användas för att dra propagandaparalleller var inte oväntat. Dagen innan hade en ny bronsbyst av diktatorn Josef Stalin avtäckts i Volgograd - som Stalingrad nu heter. Förutom Putins besök har en stor militärparad ingått i det högprofilerade firandet. De flesta monument över Stalin - som förde ett brutalt styre och bland annat genomförde stora utrensningar som går under namnet "den stora terrorn" - har rivits och tagits bort i länder som en gång var en del av Sovjetunionen. Men ända sedan Putin tog makten i Ryssland 2000 har mängden tillskyndare av despoten stadigt vuxit. Historiker har också pekat på att Stalin tycks genomgå "ett smygande tillfrisknande" i Ryssland. Nostalgi över den supermaktsstatus som det forna Sovjetunionen åtnjöt har också fått ledande personer i Ryssland att hylla Stalin som en stark ledare som ledde Sovjetunionen till seger i andra världskriget och som såg till att landet industrialiserades. När Ryssland inledde sitt anfall mot Ukraina förra året var - och fortfarande är - ett ryskt argument att man måste "avnazifiera" grannlandet. Kreml har flera gånger tidigare jämfört "konflikten" med det sovjetiska kriget mot Nazityskland. AB 230202. Kommentar: Putin hotar igen med ett tredje världskrig. Han verkar inte vara nöjd med förstörelsen som skedde under andra världskriget. Alla som inte delar hans åsikter blir i princip naziförklarade. Ukraina: Ryssland planerar storoffensiv på årsdagen. Ryssland ser ut att planera ett storskaligt ryskt anfall i samband med årsdagen för förra årets fullskaliga invasion. Det säger Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov till franska tv-kanalen BFM TV. "Med tanke på hur viktiga symboler är (för Ryssland), så tror vi att de kommer försöka med något runt den 24 februari." Enligt Reznikov bedömer Kyiv att Moskva har satt in omkring en halv miljon soldater inför en möjlig offensiv. "Officiellt har de gått ut med 300 000, men när vi ser soldaterna vid gränsen så är det enligt vår bedömning många fler." Enligt Ukraina planerar Ryssland att ha kontroll över Donbas i slutet av våren. Reznikov: De kan ge sig på en offensiv på två fronter. Är i Frankrike med förhoppningar om ytterligare leveranser av radarsystem.
Omni 230202. Kommentar: Ryssland gör sig redo för en ny offensiv mot Ukraina, Ryssland är inte redo för fred om nu någon trodde det. Ryska styrkor centrala i pakt om guldrikt gränsområde. Nyligen ingick Centralafrikanska republiken, Tchad och Sudan ett avtal om att med hjälp av ryska styrkor slå ner väpnade rebellgrupper i de mineralrika gränsområdena. Det rapporterar Bloomberg. Hassan Bouba, tidigare rebelledare som numera är minister i CAR:s regering, säger att överenskommelsen ingicks förra månaden. Sudanesiska generalen Abdel Fattah Al-Burhan sa under söndagen att länderna är överens om att stabilisera säkerhetsläget i Centralafrikanska republiken. Det senaste decenniet har olika väpnade grupper stridit om tillgång till de stora guld- och diamantfyndigheterna i norra delarna av landet. Enligt experter har legosoldater från paramilitära Wagnergruppen funnits på plats sedan 2018. De senaste åren har Ryssland ökat sitt inflytande i bland annat Libyen, Sudan, Mali och Burkina Faso. Centralafrikanska republiken hävdar att de enda ryska militärer på plats i landet är obeväpnade instruktörer. USA benämner numera Wagnergruppen som "transnationell kriminell organisation". Colin P Clarke: Ryska legosoldater destabiliserar Afrika.
Omni 230202. "Spionballongen" flög över militärbas med kärnvapen. Den övervakningsballong som uppges tillhöra Kina har flugit över potentiellt strategiskt viktiga platser i nordvästra USA, uppger Pentagon enligt flera medier. Bland annat har ballongen synts ovanför Montana, som är hem för en av USA:s tre flygbaser med kärnvapen. På fredagsmorgonen uppgav det kanadensiska försvarsdepartementet att man bistår USA i arbetet med att följa ballongen. I ett uttalande antyder Kanada också att man undersöker en ”andra incident” utan att utveckla.
Pentagon: Ovanligt att en kinesisk ballong stannar så här länge. Kanada följer ballongen och utreder "andra incident". Antony Blinken ska träffa president Xi Jinping om några dagar. USA vidtar åtgärder för att förhindra att den samlar in känslig information. Pentagon säger att det är för riskabelt att skjuta ner den.
Omni 230203. Flera områden i Ukraina har bombats under natten, rapporterar Ukrainska myndigheter enligt CNN. Två personer uppges ha dött i attacker i Chersonregionen, och en femårig pojke ska ha skadats. En kraftig brand bröt även ut i en shoppinggalleria i Cherson efter att den träffats. Enligt ukrainsk media besköts 65 olika civila byggnader i Chersonregionen i går med bland annat artillerield och granatkastare. (svt 230203. CNN-team nära att träffas i robotattack. Ytterligare robotar slog på torsdagen ned i centrala Kramatorsk i sydöstra Ukraina. Flera personer dödades och många skadades i attackerna. En robot landade mindre än hundra meter från ett team från amerikanska nyhetskanalen CNN, rapporterar CNN på fredagen. (svt 230203.) Färre ryska fångar rekryteras till Wagner. Antalet ryska fångar som rekryteras för att strida i Ukraina har sannolikt minskat drastiskt sedan sommaren och hösten, det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga lägesrapport. Den brittiska myndigheten menar att läget är spänt mellan Wagnergruppen och den ryska försvarsmakten. Och konflikter mellan olika falanger i den ryska ledningen är sannolikt en bidragande orsak till att antalet fångar som rekryteras från fängelserna har minskat. (svt 230203.) Uppgifter: Snart 200 000 dödade eller skadade ryssar. Antalet ryssar som har dödats eller skadats under den snart ett år långa storinvasionen närmar sig 200 000, uppger bland annat amerikanska källor enligt New York Times. Ryssland, som är desperat efter en framgång på fältet, har skickat in dåligt tränade militärer i försöken att ta över Bachmut i östra Ukraina. Detta har lett till att flera hundra ryssar dödas och skadas varje dag, enligt källorna. Samtidigt uppger Financial Times att Ryssland har gjort vissa framsteg i offensiven mot Bachmut, och att striderna om staden närmar sig ett avgörande läge. Ryska analytiker tror inte att de höga dödstalen kommer att avskräcka Putin. Ukrainsk soldat i Bachmut: De slänger in allt de har mot oss. Putin upprörd över tyska beslutet att skicka stridsvagnar. Omni 230203. EU flaggar för ukrainsk besvikelse under toppmötet. När EU:s ledare träffar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på fredagen väntas man uttrycka sitt symboliska stöd för landet i dess kamp mot Ryssland, rapporterar New York Times. Men samtidigt vill man undvika att ge ukrainarna falska förhoppningar när det gäller frågan om EU-medlemskap. Zelenskyj har i veckan upprepat det budskap som hörts från Ukraina den senaste tiden om att landet borde få bli en del av unionen inom ett par år. "Jag tycker att Ukraina förtjänar att inleda förhandlingar om ett EU-medlemskap redan i år," sa han i ett av sina nattliga videotal. Men diplomater och tjänstemän inom EU som har förberett dagens möten säger till NYT att Zelenskyj förmodligen kommer att bli besviken om han hoppas på några konkreta tillkännagivanden från Ursula von der Leyen och de övriga EU-topparna. EU har meddelat att man vill se hårdare arbete från Ukraina med att bekämpa korruptionen i landet. Zelenskyj vill se samtal om medlemskap under 2023. Omni 230203. Norge köper 54 Leopard-stridsvagnar av Tyskland. Norge köper 54 Leopard 2-stridsvagnar av Tyskland, meddelar statsminister Jonas Gahr Støre vid en pressträff. Den norska regeringen valde mellan Leopard 2A7 och sydkoreanska K2 Black Panther, och valet föll på den tyska modellen. I avtalet finns en option om att köpa ytterligare 18 stridsvagnar. "Vi står inför en allvarlig säkerhetspolitisk situation. Vi stärker vårt försvar," säger Støre. De första stridsvagnarna ska levereras 2026. Flera Natoländer använder Leopard 2-stridsvagnarna. Stortinget godkände inköp av nya stridsvagnar 2021. Omni 230203. Wagneravhopparen har gett polisen digitalt material. Det tidigare Wagnerbefält Andrej Medvedev som tagit sig till Norge och där gripits av polis har nu förhörts flera gånger, skriver norska medier. Han har dessutom försett polisen med digitalt material. Någon närmare beskrivning av vad det rör sig om för typ av material har polisen inte gett. Man vill inte heller säga något om vad som framkommit i förhören. Polisen kommer att fortsätta att förhöra Medvedev. Omni 230203. Källor: Tyskland och Sverige i samtal om vapen till Ukraina. Sverige och Tyskland uppges sitta i hemliga samtal om att förse Ukraina med luftvärnssystem, rapporterar Bloomberg. Enligt nyhetsbyråns källor skulle Sverige bidra med robotar och lavetter, en slags avfyrningsramp, till Tysklands IRIS-T-system, i Sverige känt som Robotsystem 98. Varken Sveriges eller Tysklands försvarsdepartement har kommenterat. Inte heller försvarsminister Pål Jonsons (M) pressekreterare vill kommentera uppgifterna för SVT Nyheter, men säger att Sverige för samtal med flera länder som vill stötta Ukraina. Tyskland kommer i år att skicka tre IRIS-T-system till Ukraina. I oktober förra året genomfördes de första leveranserna av vapensystemet. Även Sverige använder luftvärnssystemet i fråga. Omni 230203. ISW: Ryssland stänger ner internet i ockuperat område. Institute for the study of war skriver i sin senaste rapport att mobilt internet stängs i Luhansk län, sannolikt för att höja säkerheten inför kommande ryska militära operationer. Den enda mobiloperatören i Luhanskområdet har meddelat att internet stängs 11 februari på order av Rysslands myndighet för digital utveckling, information och medier. Under kriget har ukrainska medborgare i de ockuperade områdena skickat information om ryska trupprörelser till ukrainska armén. (svt 230203.) Nytt amerikanskt stöd: "Ger långdistanskapacitet." USA har presenterat ett nytt stödpaket till Ukraina, rapporterar flera medier. Pentagon uppger att paketet har ett värde på motsvarande 23 miljarder kronor och inkluderar bland annat vapen av typen GLSDB. GLSDB är små robotar som har en räckvidd på upp till 150 kilometer. Det innebär att Ukraina får kapacitet att träffa mål bortom frontlinjen. "Det här ger Ukraina långdistanskapacitet som innebär att de kan försvara sitt land och återerövra sitt suveräna territorium," säger Patrick Ryder, talesperson på Pentagon. GLSDB görs av Boeing och Saab. USA har nu skickat stöd för nära 30 miljarder dollar. Omni 230203. EU överens om nytt pristak: "Slår mot krigsmaskinen." EU-länderna har godkänt kommissionens förslag om ett pristak på raffinerade oljeprodukter från Ryssland, enligt Reuters. För diesel läggs taket på 100 dollar per fat. Taket börjar gälla på söndag. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger på fredagen att unionens tionde sanktionspaket är på väg och att syftet är att begränsa Rysslands förmåga att göra skada i Ukraina. "Nya åtgärder slår mot handeln och teknologin som stödjer den ryska krigsmaskinen," säger hon. Omni 230203. Analyser: Ukrainas försvar växer varje månad som går. Kyiv väntar sig att Ryssland ska inleda en ny motoffensiv mot Ukraina den 24 februari, på årsdagen av invasionen. SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg tror inte på den teorin. "Moskva förefaller ha trott att det här snabbt skulle vara över, så årsdagen är inget att fira för Ryssland, snarare något man vill tona ner," säger han. Däremot tror han att Ryssland snabbt vill gå till attack, innan omvärldens senaste leveranser av vapen och stridsvagnar anländer till Ukraina. CNN:s Stephen Collinson skriver i sin analys att Rysslands invasion ironiskt nog fört Ukraina närmare Nato än någonsin och att omvärldens vapen gör Ukraina starkare för varje månad som går. "När Ukraina nu får västvärldens mest avancerade vapensystem kan de ställa upp ett starkare försvar än vad Moskva någonsin hade kunnat ana", skriver han. Omni 230203. Ukrainska verkstaden där ryska stridsvagnar byter sida. Redan i dag, långt innan västs leveranser anländer, har Ukraina ett sätt att stärka sitt försvar med stridsvagnar, skriver The Guardian som har besökt landets hemliga stridsfordonsverkstad. Där arbetar en grupp ukrainska ingenjörer outtröttligt med att reparera beslagtagna ryska stridsfordon som sedan kan användas i strid av de ukrainska styrkorna. Hittills har sju stridsvagnar rullat ut ur verkstaden. Det har även flera vapensystem och andra stridsfordon gjort. The Guardian frågar Anatoly, som arbetar i verkstaden, vad han tycker om att arbeta med fordon som skickades för att döda hans landsmän. "Jag är bara glad över att vi får gratis stridsvagnar," svarar han. Verkstaden drivs av den en grupp ukrainska företag som gått samman för att hjälpa sitt land. Totalt har åtminstone 546 ryska stridsvagnar beslagtagits under kriget. Vid frontlinjen använder Ukraina stridsvagnar från Sovjet för att hålla tillbaka ryska invasionen. Omni 230204. Ryska beslagtagna pengar ska hjälpa Ukraina. USA har gett grönt ljus till upplägget att använda beslagtagna ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina, rapporterar AFP. Beskedet kom efter ett möte mellan USA:s justitieminister Merrick Garland och Ukrainas riksåklagare Andrij Kostin. Efter mötet sa Kostin att beslutet skickar en tydlig signal: "Det kommer inte finnas någon immunitet eller straffrihet för internationella brott." Kostin uppger enligt TT att tillgångarna uppgår till ett värde av 5,4 miljoner dollar, motsvarande närmare 57 miljoner kronor. Pengarna kommer från den ryske oligarken Konstantin Malofjev, som finns på EU:s och USA:s sanktionslistor. Garland: I dag tillkännager jag att jag har godkänt den första överföringen någonsin av förverkade ryska tillgångar. Pengarna kommer att överföras till utrikesdepartementet. Garland hoppas att medlen ska "stödja folket i Ukraina". Omni 230204. Krigets tidvatten vänder - Ryssland gör sig redo för "maximal aktivering". I Ukraina ser momentum ut att vara på väg att svänga över till Rysslands fördel, skriver Radio Free Europe. Förändringen kommer efter flera månader av ukrainska framgångar, som möjliggjorts bland annat tack vare militärt stöd från väst. I den symboliskt viktiga staden Bachmut har de långvariga ryska attackerna tagit ut sin rätt för utmattade ukrainska styrkor. I januari tvingades Ukrainas armé att dra sig tillbaka från saltgruvestaden Soledar, som ligger bara några kilometer norr om Bachmut. Och Ukrainas säkerhetsråd varnar för att Ryssland gör sig redo för ytterligare framryckningar. "De förbereder just nu för en maximal aktivering," sa Oleksij Danilov, som är en del av säkerhetsrådet, tidigare i veckan. Samtidigt säger president Volodymyr Zelenskyj att de ukrainska styrkorna kommer att kämpa "så länge man kan" för att hålla "fortet" Bachmut. "Ingen kommer att överge Bachmut." Är den ryska offensiven ett tecken på vad som komma skall? Slaget om Bachmut nära brytpunkten. Omni 230204. Tyskland: Inga bevis att Ryssland sprängde ledning. De tyska utredarna har inte hittat några bevis för att Ryssland låg bakom explosionerna vid Nord Stream 1 och 2, rapporterar Die Welt. Utredningen har bland annat gått ut på att man tagit jord- och vattenprover. Man har också analyserat rester av rörledningarna och dokumenterat platsen för explosionerna. "Vi utvärderar just nu allt det här forensiskt," säger riksåklagaren Peter Frank. Sverige gick i november ut och sa att det var ett grovt sabotage som låg bakom explosionerna. Men något utpekande om vem eller vilka som genomförde sabotaget har inte kommit. Peter Frank: Utredningarna pågår. Omni 230204. Ryska trupper i Mariupol nära dubblerade på en vecka. Den senaste veckan har antalet ryska soldater kring staden Mariupol nästan fördubblats, uppger Petro Andriusjtjenko, rådgivare till stadens borgmästare, för Kyiv Independent. Under perioden har styrkorna ökat med 10 000-20 000 man. "Totalt talar vi om ungefär 30 000 ockupanter, koncentrerade till Mariupol och regionen", skriver Andriusjtjenko på Telegram. Den ryska armén tog kontroll över Mariupol våren 2022. Stora delar av staden har lagts i ruiner. Ryska trupper har börjat jämna bostadshus med marken. Omni 230204. Ny stor fångutväxling: "Vi kommer att ta tillbaka alla." Ukraina återfick 116 av sina soldater på lördagen i en fångutväxling med Ryssland, uppger presidentstabens chef Andrej Jermak på Telegram. Enligt Ukraina satt över 3 000 ukrainska soldater och civila i fångenskap i grannlandet i början av året, skriver Kyiv Independent. "Vi fortsätter att jobba. Vi kommer att ta tillbaka alla", skriver Jermak i inlägget. Parallellt rapporterar Ryssland att 63 krigsfångar återvänt, uppger statliga ryska medier enligt Bloomberg och Reuters. Enligt Ryssland fanns personer i "känsliga kategorier" bland fångarna. Utväxlingen uppges ha varit möjlig tack vare medling av Förenade arabemiraten. Kropparna för två brittiska soldater lämnade också över. Förhandlingarna mellan länderna beskrivs som "komplexa". Ryssland utvecklar inte vad som menas med "känsliga kategorier". Det rör sig bland annat om soldater som befann sig i stålverket Azovstal i Mariupol. Omni 230204. Kina hjälper Ryssland i kriget mot Ukraina - förser landet med teknik. Kina förser Ryssland med teknik som behövs i kriget mot Ukraina, trots de internationella sanktioner som införts mot Ryssland, skriver Wall Street Journal. Tidningen har tagit del av rysk tullinformation som visar att kinesiska statsägda försvarsbolag skickar navigeringsutrustning, störsändare och delar till stridsflyg till statligt ägda bolag i Ryssland. Ryssland är, enligt WSJ, mycket beroende av att kunna importera vissa typer av teknik, till exempel halvledare. Många av produkterna fraktas genom Turkiet, som kallat sanktionerna för ineffektiva. Att Kina stöttar Ryssland i kriget var en av frågorna som skulle tagits upp under det planerade mötet mellan USA:s utrikesminister Antony Blinken och Kinas ledare Xi Jinping. Mötet har dock ställts in på grund av den kinesiska ballong som färdas över USA. Ryssland har inte svarat på WSJ:s förfrågan om att få kommentarer. Omni 230204. Kommentar: Blir någon förvånads av uppgifterna? Knappast. Men att Turkiet är transitland är ju högst intressant. Tyskland: Vi har bevis för minst hundra krigsbrott. Tyskland har samlat bevis för krigsbrott under kriget i Ukraina, uppger landets riksåklagare Peter Frank i en intervju med Welt am Sonntag. Det rör sig om ett tresiffrigt antal misstänkta brott, säger Franke utan att gå in på närmare detaljer om antalet. Han efterlyser också juridiska processer som sköts på internationell nivå. "Just nu till exempel, fokuserar vi på massmorden i Butja och attackerna mot civil ukrainsk infrastruktur." Tyskland inledde arbetet med att samla på sig bevisning om krigsbrott i mars 2022. Man har bland annat talat med ukrainska flyktingar och utvärderat offentlig information. I nuläget är det inga särskilda personer som utreds för misstänkta krigsbrott. Frank: Vi förbereder oss för att senare gå till domstol. Franke: Ryska politiska och militära ledare bör ställas till svar. Omni 230204. Rishi Sunak: Vårt stöd måste nå frontlinjen snabbt. Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak har under dagen talat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och då lovat att den senaste rundan av brittiska vapen ska nå de ukrainska soldaterna på frontlinjen snabbt, skriver Sky News. "Båda ledarna var överens om vikten av att omvärlden levererar sitt stöd så att Ukraina kan ta tillfället i akt och trycka tillbaka de ryska styrkorna" - säger Sunaks kontor i ett uttalande. Kort innan samtalet meddelade det brittiska försvarsdepartementet att de ukrainska styrkor som tränar med stridsvagnen Challenger 2 snabbt har lärt sig hur man använder fordonet. Storbritannien har lovat att skicka 14 Challenger 2 till Ukraina. Omni 230204. Scholz: Västs vapen ska inte riktas mot mål i Ryssland - Zelenskyj håller med. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj håller med om att vapen som andra länder skickar till Ukraina inte ska användas för att attackera mål i Ryssland. Det säger tyske förbundskanslern Olaf Scholz till Bild am Sonntag. "Vi har en samsyn på den punkten," säger han. Rysslands president Vladimir Putin har nyligen sagt att tyska stridsvagnar återigen riktas mot Ryssland. En kommentar som hänvisar till andra världskrigets strider. "Han ger abstrakta historiska jämförelser för att rättfärdiga sin attack på Ukraina. Ingeting kan göra det, Rysslands krig är skoningslöst," säger Scholz. Scholz säger att omvärldens vapen förhindrar att kriget eskalerar. Vapnen ska inte användas för att attackera mål bortom Ukrainas gräns. Omni 230205. Kommentar: Omvärldens vapen förhindrar Ukraina att tvingas kapitulera. "Situationen allt tuffare - mycket svårt i Bachmut." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar på nytt för att pressen på landets armé ökar, rapporterar Al Jazeera. I sitt nattliga tal säger han att det är "mycket svårt i Bachmut, Vuhledar, Lyman och andra områden". "Jag har ofta varit tvungen att säga att läget vid fronten är tufft, och det blir tuffare, och det är dags för det igen [...] Inkräktaren sätter in fler och fler av sina styrkor för att bryta ner vårt försvar," säger han. Efter en längre tid av ryska nederlag har pendeln den senast tiden börjat svänga över till Rysslands fördel. Landets armé försöker få ett allt hårdare grepp om Bachmut samtidigt som man också anstränger sig för att inta den närliggande kolgruvestaden Vuhledar. Ukrainas vice försvarsminister gick på lördagen ut och sa att Ryssland misslyckats med att bryta igenom det ukrainska försvaret i Bachmut och Lyman. Omni 230205. Medlaren: Putin lovade mig att inte döda Zelenskyj. Israels tidigare premiärminister Naftali Bennett, som under inledningen av kriget i Ukraina fungerade som medlare, fick Rysslands president Vladimir Putin att lova att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inte skulle dödas. Det säger han i en lång tv-intervju med Channel 12 som Jerusalem Post rapporterar om. Det var i samband med att Bennett besökte Moskva i början av mars 2022 som han ville få ett löfte från Putin om att lämna Ukrainas ledare i fred. Putin ska då ha sagt: "Jag kommer inte att döda Zelenskyj." Bennett ringde kort därefter för att meddela Zelenskyj att hans liv inte var hotat. Bara timmar senare publicerade Zelenskyj en video där han sa att han inte var rädd. Bennetts medlingsförsök fick lite effekt. Omni 230205. Uber lämnar Ryssland - säljer andel i samägt bolag. Uber lämnar den ryska marknaden helt och hållet, sedan taxitjänsten kommit överens om att sälja sin andel i MLU, ett samägt företag till ryska it-bolaget Yandex. Det skriver TT med hänvisning till ryska nyhetssajten RBC. Affären uppgår till 925 miljoner dollar, motsvarande 9,5 miljarder kronor. Yandex har tidigare köpt ut Uber i andra samriskbolag, bland annat ett matleveransföretag. Yandex nu blir ensam ägare till MLU. Omni 230205. Hårda strider i Bachmut - robot mot bostad i Charkiv. Det pågår intensiva strider i ukrainska Bachmut på söndagen, säger ledaren för den ryska paramilitära Wagnergruppen i ett uttalande enligt AFP. Kampen om Bachmut har pågått i flera månader och slaget har nu blivit det längsta och blodigaste sedan den ryska invasionen inleddes. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gick tidigare i veckan ut och sa att situationen i Bachmut är tuff men att armén ska ska slåss för staden "så länge vi kan". Från Charkiv, drygt 20 mil nordväst om Bachmut, kommer det samtidigt rapporter om att en rysk robot träffat ett bostadshus. Stadens borgmästare säger på plattformen Telegram att det brinner i byggnaden och att en person har skadats, skriver Reuters. Omni 230205. Rysk "blodmineral" flödar ut på världsmarknaden. Ryskt nickel fortsätter att strömma ut på världsmarknaden genom Finland, skriver Hufvudstadsbladet. Bakgrunden är att ryska Nornickel - vars storägare är Rysslands troligen rikaste oligark Vladimir Potanin - har en fabrik i finska Harjavalta. Där bearbetas den eftertraktade mineralen till bland annat elbilsbatterier och annan elektronik. Statliga VR stoppade den ryska godstrafiken förra månaden, men i stället tog det estniska fraktbolaget Operail över. Eftersom råvaruexporten finansierar kriget i Ukraina är det rätt att kalla nickel för "blodmineral", anser professor Veli-Pekka Tynkkynen, specialist på Rysslands energipolitik. "En halvhjärtad handelsspärr är dålig om det ska bli ett slut på kriget. Ju mer sanktioner som riktas mot Ryssland, desto mindre gillar ryssarna kriget," säger han. Varje månad går över 100 miljoner euro från Finland till den ryska krigskassan Kommentar: Inte alls godtagbart. Ryska "skuggflottan" växer: "Det här flödet är enormt." Den så kallade "skuggflottan" som fraktar olja från Ryssland till världsmarknaden i strid med sanktioner har vuxit till omkring 600 tankfartyg. Det uppger Trafigura enligt Bloomberg. Oljehandelschefen Ben Luckock konstaterar att omfattningen skiljer sig från de senaste årens frakt av olja från Iran och Venezuela. "Det ryska flödet är väldigt annorlunda, det är enormt," säger han. 400 av fartygen fraktar råolja - motsvarande 20 procent av världsflottan. Omni 230205. Ukraina: Ryssland attackerar i februari - vi är redo. Ukraina förväntar sig att Ryssland kommer attackera med full kraft under februari. Ukrainas försvarsminister Oleks?j Rezn?kov säger att landet kan stå emot den nya ryska offensiven, även om västs vapenleveranser inte hinner fram i tid. "Vi är redo. Vi har sett till att skapa egna resurser och fylla våra reserver. Vi har kapaciteten att stå emot deras attack," säger Reznikov. Han tror att den ryska offensiven kommer sammanfalla med årsdagen av invasionen, den 24 februari. Han säger att det inte är logiskt ur ett militärt perspektiv men att det för Ryssland är viktigt med symboliken i datumen. Reznikov säger att Ryssland inte kommer få ihop sina resurser innan 24 februari. Omni 230205. Ryssland och Iran planerar att bygga drönarfabrik. Banden mellan den ryska och iranska ledningen har fördjupats under kriget i Ukraina. Västerländska källor säger till Wall Street Journal att Moskva och Teheran planerar att bygga en gemensam fabrik där omkring 6 000 drönare ska byggas under de kommande åren. Drönarna ska sedan användas som dödliga vapen i Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Den nya fabriken kommer enligt uppgifterna kunna vidareutveckla drönarna vilket skulle göra dem till ett ännu större hot för Ukraina, eller andra länder som utsätts för dem. Vita huset har tidigare varnat för planerna på fabriken. Enligt WSJ:s källor börjar planerna närma sig verklighet och den 5 januari ska länderna ha inspekterat en möjlig plats för fabriken, i staden Yelabuga i Ryssland. Iran har anklagats för att leverera drönare till Ryssland som de i sin tur har använt för att attackera Ukrainas elnät. Ukraina har sänkt omkring 2 000 drönare under kriget. Omni 230205. Italien larmar om "massiv" global hackerattack. Italiens myndighet för cybersäkerhet slår larm om en storskalig hackerattack mot datorer och servrar runtom i världen, skriver Reuters. Hackarna utnyttjar sårbarheter i it-system för att sedan ta dem som "gisslan" med så kallade ransomware-virus. Myndighetens direktör säger att attacken sker på en "massiv skala". Reuters skriver att Italien, Frankrike, Finland, USA och Kanada har drabbats. Amerikanska cybersäkerhetsmyndigheten Cisa säger att de undersöker de rapporterade incidenterna. Dussintals italienska organisationer är påverkade. CISA ber påverkade kontakta dem eller FBI. Enligt Italienska nyhetsbyrån Ansa upptäcktes attacken i Frankrike. Omni 230205. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov byts ut. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov byts ut, rapporterar AFP. Han kommer att ersättas av Kyrylo Budanov som fram tills nu arbetat som underrättelseminister. "Omständigheterna kräver förstärkning och omgruppering," säger David Arakhamia, som är partisekreterare för president Zelenskyjs parti. Någon anledning till skiftet uppges inte. Däremot har det i dagarna spekulerats i att Reznikov kommer petas från posten efter uppgifter om korruption från hans underordnade, skriver The Guardian.
När skiftet sker framgår inte. Uppgifter om att personer inom departementet köpt mat till soldater för ockerpriser.
Omni 230205. Militärjuntan i Mali utvisar FN:s människorättschef. Militärjuntan i Mali svartlistar chefen för FN:s lokala människorättsorganisation Minusma, rapporterar AFP. Chefen, som heter Guillaume Ngefa Atonodok Andali, låg bakom vilka som skulle få tala under ett FN-sammanträde i landet i slutet av januari. Där fick en människorättsaktivist komma till tals, som kritiserade Malis samarbete med Ryssland, något som juntan vände sig emot. "Åtgärden kommer efter Mr Andalis destabiliserande handlingar," säger juntan i ett uttalande som lästes upp på nationell tv på söndagen. Andali har 48 timmar på sig att lämna landet. Under förra året lovade den ryske presidenten Vladimir Putin ett fördjupat samarbetet med landet.
Omni 230205. Disney tar bort Kina-kritiskt avsnitt av "The Simpsons". Disney har dragit tillbaka ett avsnitt av "The Simpsons" från sin streamingtjänst i Hongkong. Anledningen är att det refererade till tvångsarbete i Kina, rapporterar FT. Det aktuella avsnittet innehåller bilder på den kinesiska muren och repliken: "Skåda Kinas underverk. Bitcoin-gruvor och tvångsarbetsläger där barn tillverkar smartphones." Enligt tidningen är det andra gången som Disney bedriver självcensur. Ett tidigare avsnitt som hänvisade till massakern på Himmelska fridens torg 1989 gjordes otillgängligt för tittare i Hongkong 2021. Disney avböjer att kommentera uppgifterna. Men bedömare tror att åtgärden handlar om att bolaget är oroligt för repressalier, som bland annat skulle kunna drabba dess nöjesparker i Kina. Kina har anklagats för tvångsarbete i regionen Xinjiang. Homer Simpson har tidigare kallat Mao Zedong för "en liten ängel som mördade 50 miljoner människor" (2021). Omni 230206. Kommentar: Homer Simpson är påläst. Ballong över Sydamerika bekräftas vara kinesisk. Den ballong som siktats över Latinamerika är kinesisk, bekräftar landets utrikesdepartement enligt AFP. Enligt talespersonen Mao Ning har ballongen "civila syften" och begränsad självstyrningsförmåga. Därför ska den kraftigt ha avvikit från sin planerade rutt. En liknande ballong sköts ner av USA i helgen. Colombias flygvapen larmade i lördags om en möjlig ballong även i latinamerikanskt luftrum. Farkosten är obemannad. Omni 230206. Uppgifter: "Putins påve" var KGB-spion i Schweiz. Ryska ortodoxa kyrkans ledare patriark Kirill arbetade för den sovjetiska underrättelsetjänsten i Schweiz på 1970-talet. Det rapporterar tidningarna Sonntagszeitung och Le Matin Dimanche, skriver AP. Tidningarna har tagit del av den schweiziska polisens tidigare hemligstämplade dokument om Kirill. Kirill brukar beskrivas som "Putins påve" och är en av presidentens mest hängivna supportrar, och även av kriget i Ukraina. På 1970-talet var han ryska ortodoxa kyrkans officiella representant vid kyrkornas världsråd. Tidningarna skriver att KGB:s mål var att få världsrådet att ta avstånd från USA och dess allierade. Patriarkens brorson Mikahail Gundayev, som idag representerar ryska ortodoxa kyrkan vid världsrådet i Genève, säger till tidningarna att hans farbror inte var någon spion men att han hölls under KGB:s "strikta uppsikt". Kririll har sagt att han har en "speciell relation" till Schweiz. Kirll agerade för KGB under 1970-talet. Omni 230206. FN-chefen: Går med öppna ögon mot ett bredare krig. Världen står inför en rad utmaningar som tillsammans "inte liknar något vi sett under vår livstid". Det varnade FN-chefen António Guterres för i ett tal inför FN:s generalförsamling på måndagen, rapporterar AP. Guterres nämnde bland annat skenande klimatförändringar, ökat hot från kärnvapen, ökade klyftor mellan rika och fattiga samt risken för att kriget i Ukraina kan komma att växa. "Jag är rädd för att världen inte går i sömnen mot ett bredare krig, utan gör det med ögonen öppna," sa Guterres. FN-chefen sa att förändringen måste börja med fred i Ukraina. Guterres: Teorin om taktiska kärnvapen är absurd. Han nämnde också hur den så kallade domedagsklockan nu är närmare midnatt än någonsin tidigare. FN-chefen efterlyste rejäla krafttag mot klimatförändringarna. Omni 230207. Kommentar: Grundproblemet heter Vladimir Putin som ockuperar delar av Ukraina och har mage till att säga att det är mitt. Ryssland uppges ha försökt få till ny offensiv i Donetsk: "Osannolikt att det lyckas."Det är högst troligt att Ryssland försökt starta en ny stor offensiv i Ukraina sedan tidigt i januari i år, uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesrapport. Operationens mål beskrivs med "nästintill säkerhet" vara att ta de delar av Donetsk-regionen som fortfarande hålls av Ukraina. Enligt de brittiska uppgifterna har ryska styrkor bara lyckas ta ett par hundra meter i veckan - antagligen på grund av den ammunition och bemanning som krävs för en lyckad offensiv. "Det är fortsatt osannolikt att Ryssland kan bygga upp de styrkor som behövs för att väsentligt påverka utgången av kriget under de kommande veckorna", skriver departementet. Omni 230207. Oron växer vid fronten: "Fyrverkerier som nyår." Östra Ukraina gör sig redo för en ny rysk offensiv i februari och redan nu känns de ökade spänningarna i byarna längs med fronten, skriver New York Times. "Du skulle se fyrverkerierna här. Det är som nyår," berättar 61-åriga Ljudmila Degtjaryova i byn Nevske samtidigt som artilleriet smattrar. Utmattade ukrainska trupper klagar enligt tidningen på att de redan är i underläge - både när det gäller ammunition och antal mannar. Då har 200 000 nymobiliserade ryska soldater ännu inte nått fronten. Från sjukhusen kommer larm om stora förluster. Omni 230207. Ukraina varnar: Ryssland öser in trupper i öst. Ryssland öser in förstärkning i östra Ukraina inför en möjlig ny offensiv. Det säger den ukrainske Luhansk-guvernören Serhij Hajdaj enligt Reuters. "Vi ser fler och fler ryska reservister som blir utplacerade i vår riktning. Vi ser mer utrustning som tas in." Han säger att ammunitionen används annorlunda än tidigare - det är inte dygnet-runt-beskjutning längre. "De börjar sakta att spara och göra sig redo för en storskalig offensiv," enligt Hajdaj. Ukraina och analytiker i väst väntar sig en ny offensiv i samband med årsdagen för invasionen. Guvernör i Donetsk: "Slaget om området börjar hetta till." Omni 230207. Tyskland ger grönt ljus till leverans av 178 Leopard 1. Tysklands regering har godkänt en leverans på 178 stridsvagnar av modell Leopard 1 till Ukraina, enligt uppgifter till Der Spiegel. "Ukraina kommer att få över 100 Leopard 1-stridsvagnar från flera europeiska länder," säger den tyske försvarsministern Boris Pistorius under ett besök i Kyiv på tisdagen. Beskedet innebär att en betydligt större mängd tyska stridsvagnar än vad som tidigare utlovats kommer levereras till Ukraina. Tyske förbundskanslern Olaf Scholz meddelade för två veckor sedan att de kommer skicka 14 av den mer moderna stridsvagnsmodellen Leopard 2. Sedan tidigare har det tyska vapenföretaget Rheinmetall meddelat att de ska leverera 88 Leopard 1-stridsvagnar. Enligt tidningens källor har även företaget Flensburger Fahrzeugbau Gesellschaft fått grönt ljus att skicka 90 stridsvagnar. Några av stridvagnarna ska vara levererade i sommar - men majoriteten kommer under nästa år. Tidigare i veckan ska en leverans på 88 stridsvagnar ha fått grönt ljus. Rheinmetalls vd säger att mellan 20 och 25 stridsvagnar kommer vara levererade i år. Omni 230207. Sjojgu: Västs inblandning kan leda till eskalering. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu säger att västs vapensändningar till Ukraina drar in Nato i konflikten - vilket kan leda till "oförutsägbar nivå av eskalering", enligt Reuters som hänvisar till den ryska nyhetsbyrån Interfax. Sjojgu hävdar att USA och dess allierade försöker att förlänga kriget så mycket som möjligt. Han säger också att de ryska trupperna fortsätter att göra framsteg i striderna kring Vuhledar och Bachmut. Sjoju: "Steg i den här riktningen drar in Nato-länderna i konflikten." Ukrainska soldater larmar om underbemanning och utmattning när rysk offensiv väntas.
Omni 230207. Ryssland ber Roger Waters tala om kriget inför FN. Ryssland har bjudit in den brittiske rockikonen Roger Waters att tala inför FN:s säkerhetsråd på onsdagen, rapporterar Reuters. Mötet hålls på begäran av Moskva för att diskutera västerländska vapenleveranser till Ukraina. "Vi får se vad han kommer säga. Han har en inställning och ni får höra den i morgon. Kanske sjunger han för oss också," säger Rysslands FN-ambassadör Vassilij Nebenzia. Pink Floyd-medgrundaren Waters har kritiserats brett och fått konserter inställda på grund av sina uttalanden om Ukrainakriget. I ett öppet brev till Ukrainas president Zelenskyjs hustru Olena i höstas påstod han att ukrainska nationalister "lett landet in i kriget". Diplomatkälla: "Ryssland brukade vara seriösa - vad kommer härnäst, Mr. Bean?" Omni 230207. Polen tillåts köpa vapen av USA för 100 miljarder. Polen tillåts köpa långdistansrobotar av USA i en affär som är värd motsvarande över 100 miljarder kronor, rapporterar Reuters. I affären, som USA:s utrikesdepartement godkände på tisdagskvällen, ingår 18 artillerisystem av modellen Himars, 45 ballistiska robotar och fler än 1 000 medeldistansrobotar av typen GMLRS. Polen har sedan Ryssland invaderade Ukraina för snart ett år sedan spenderat stora pengar på att modernisera sitt försvar, samtidigt som man har donerat äldre vapen och militär utrustning till Ukraina. Pentagon säger att affären förbättrar Polens militära kapacitet och att den fördjupar samarbetet mellan länderna. Polen vill använda vapnen i försvarssyfte. Politico: Polen kan bli Europas nästa militära stormakt (november 2022). Omni 230207. Putin tror inte att Ukraina existerar och inte heller har rätt att existera. You tube 230107 6:57.
Ukraina: Zaporizjzja och Charkiv mål för offensiv. Den väntade ryska offensiven i östra Ukraina kommer sannolikt att ta sikte på Charkiv eller Zaporizjzja, säger ledaren för Ukrainas säkerhetsråd, Oleksij Danilov, till Reuters. "Hur framgångsrikt det blir beror på oss," säger Danilov. President Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att han tror att offensiven kan se ske i samband med årsdagen för invasionen, 24 februari. Danolov gör samma bedömning. "De behöver ha något att visa upp för folket, och de har en stor önskan om att lyckas med något stort, som de ser det, till det datumet," säger han. Ryssland har den senaste tiden skickat in tusentals nya soldater i östra Ukraina. Luhansks guvernör Serhij Hajdaj tror att offensiven kan inledas redan nästa vecka. Omni 230208. Sunak: Vi vill se en tydlig ukrainsk seger redan i år. Den brittiska premiärministern Rishi Sunak säger att han vill se en "tydlig ukrainsk seger på slagfältet" redan i år. I ett tal i parlamentet i samband med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs besök i London säger han att Storbritanniens avsikt är att säkra den ukrainska segern, skriver AFP. "Putins aggression kan inte på något vis sägas vara lyckad, det är därför vi har snabbat på och ökat vårt militära stöd till Ukraina," säger Sunak. Sunak underströk att hans konservativa parti och Labour-partiet båda står bakom det brittiska stödet till Ukraina. Zelenskyj reste överraskande till Storbritannien på onsdagen. Zelenskyj togs emot på 10 Downing Street. Sunak: Besöket ett bevis för vår vänskap. Resan är Zelenskyjs andra utlandsresa sedan invasionen. Storbritannien väntas också presentera nya sanktioner mot Ryssland.
Omni 230208. Putin försåg separatister med roboten som användes när flight MH17 sköts ner. Den ryske presidenten Vladimir Putin bedöms personligen har gett klartecken till att förse ryskstödda separatister i östra Ukraina med robotar. Det slår en internationell utredning fast, rapporterar AFP. En av robotarna användes senare till att skjuta ner Malaysia airlines flight MH17 år 2014. Enligt utredningen finns "starka indikationer" på att Putin låg bakom. Däremot bedöms bevisen inte vara så starka att det går att väcka åtal, skriver Reuters. Däremot finns inget som tyder på att Putin var inblandad i själva beslutet att skjuta ner planet, skriver BBC. Det är sedan tidigare fastslaget att en rysktillverkad robot användes. Nära 300 personer dödades när planet sköts ner. Utredningen kommer nu att avslutas eftersom den bedöms ha nått så långt det är möjligt. Utredare från sex länder står bakom rapporten. I november fälldes två ryska män och en ukrainare för att ha skjutit ner planet. Omni 230208. "Putins plan är att bomba Ukraina till förhandlingar." Rysslands president Vladimir Putin har som plan att "bomba Ukraina till förhandlingsbordet". Det skriver Estlands underrättelsestjänst i en ny rapport, enligt Sky News. Generaldirektören Kaupo Rosin skriver att Putin fortfarande har samma mål som vid invasionens inledning för snart ett år sedan. Han gör också bedömningen att Ryssland inte kommer få slut på varken "kanonmat" eller vapen i närtid. "Just nu finns tillräckligt med bränsle får att hålla krigsmaskinen i gång", står det i förorden till rapporten. Generaldirektören menar också att det är osannolikt att Ryssland kommer lyckas med några större genombrott i striderna. Sky News: Bedömningar om hur Rysslands vapenlager ser ut går isär. Omni 230208. ISW: Ny rysk storoffensiv i östra Ukraina har inletts. Ryssland har nu inlett en ny stor offensiv i Luhansk i östra Ukraina, bedömer den amerikanska tankesmedjan ISW. I sin senaste analys skriver tankesmedjan att den ryska aktiviteten har ökat markant och att ryska styrkor attackerar ukrainska försvarslinjer. ISW skriver också att Ukrainas styrkor än så länge hindrat större ryska framsteg men att den ryska offensiven troligen ännu inte uppnått sitt fulla tempo. Ukrainska militärkällor uppger att angrepp har slagits tillbaka på 19 platser, rapporterar norska TV2. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, säger till P1 Morgon att Ryssland troligen vill agera innan de nya utlovade vapnen från väst når Ukraina. "Det är en strid om tiden," säger han. ISW: Ryska styrkor har återtagit initiativet. Omni 230209. Wagnerchefen: Vi rekryterar inte längre från fängelser. Den ryska paramilitära Wagnergruppen har slutat att rekrytera fångar från ryska fängelser. Det uppger gruppens ledare Jevgenij Prigozjin enligt Reuters. I en interjvu med en rysk mediekanal uppger Prigozjin att rekryteringen "har upphört helt". "Vi uppfyller nu våra åtaganden gentemot de som jobbar för oss," säger han vidare. Wagnergruppen började i somras rekrytera fångar mot löften om att de skulle benådas om de överlevde sex månader i kriget. Gruppen har aldrig gått ut med hur många som rekryterats men statistik från november visade att antalet fångar i ryska fängelser på kort tid minskat med 20 000 personer. USA bedömer att 40 000 fångar har stridit för gruppen i Ukraina. Omni 230209. Efter ny omstridd uppgift: Ryssland kräver utredning. Ryssland kräver en internationell utredning efter uppgifterna om att USA skulle ligga bakom explosionerna vid Nord Stream-ledningarna i september. Det rapporterar Reuters. "Den fakta som publicerats borde bli grunden för en internationell utredning, som ställer Biden och hans medbrottslingar inför rätta," säger Vjatjeslav Volodin, som leder underhuset i det ryska parlamentet. Publiceringen han refererar till är gjord av den fristående journalisten Seymour Hersh, som både är kritiserad och prisbelönt. USA har bestämt tillbakavisat uppgifterna. 85-årige Hersh har på senare år orsakat kontroverser, då han publicerat granskningar som ansetts felaktiga. Han har bland annat ifrågasatt Barack Obamas version av hur al-Qaida-grundaren Osama bin Laden dödades, och påstått att rebeller iscensatte en attack med saringas i Syrien 2013 då hundratals civila miste livet. Moskva har upprepade gånger beskyllt väst för att ligga bakom läckorna, utan att presentera bevis. Hersh har tidigare arbetat för New York Times och New Yorker. Explosionerna inträffade i september. Seymour Hersh skriver på Substack. Omni 230209. Kommentar: Bra historia han hittat på men hur trolig är den? Borrell lovar mer militärt stöd från EU till Ukraina. EU kommer att ge ytterligare militärt stöd till Ukraina. Det meddelade unionens utrikeschef Josep Borrell när dagens EU-toppmöte i Bryssel inleddes, skriver Reuters. En av de europeiska ledare som driver på för mer EU-hjälp till Ukraina är Estlands premiärminister Kaja Kallas. Hon vill att EU ska göra gemensamma vapeninköp för Ukrainas räkning. "Det är mycket viktigt att vi snabbar på det militära stödet till Ukraina, sa hon när hon anlände till mötet." Polens premiärminister Morawiecki sa att han hoppas att EU-länderna ska kunna godkänna nya sanktioner under mötet. Den ukrainske presidenten Zelenskyj närvarar vid mötet. Omni 230209. Kristersson: Utesluter inte stridsflyg på sikt. Statsminister Ulf Kristersson (M) utesluter inte att Sverige på sikt kan skicka stridsflyg till Ukraina. Det säger han till nyhetsbyrån TT inför torsdagens EU-toppmöte i Bryssel, där Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj är hedersgäst. "Alla förstår att det är en rätt svår balansgång. Jag utesluter ingenting men just nu är den frågan inte aktuell för svensk del," säger Kristersson. Storbritannien har lovat att utbilda ukrainska stridspiloter och marinkårssoldater. Men Zelenskyj har på en presskonferens vädjat om mer stöd, "ge oss vingar". Under toppmötet kommer Sverige och en grupp andra länder ha ett eget möte med Zelenskyj. I vilken konstellation detta sker är oklart. Omni 230209. Kommentar: Kristersson vågar inte att gå i täten och som första land lova"vingar" till det ukrainska försvaret. Situationen i Ukraina måste tydligen bli värre innan väst vågar skicka in flygplan. Tyskt bolag redo att förse Kyiv med nya stridsvagnar. Det tyska försvars- och vapenföretaget Rheinmetall för samtal direkt med Ukraina om att förse landet med stridsvagnar och andra militärfordon, säger vd:n Armin Papperger till Handelsblatt. Enligt vd:n är Kyiv intresserat av stridsvagnar av typerna Lynx och Panther, och enligt bolaget finns möjlighet att tillverka stridsvagnarna från grunden. Det skulle innebära att Ukraina kan få stridsvagnar på annat sätt än via andra länders befintliga lager. Men precis som i fallet med de tysktillverkade Leopard 2-stridsvagnarna, som blev en lång följetong under vintern, krävs godkännande från den tyska regeringen. Bolaget beskriver Panther som den starkaste stridsvagnen i världen. Panther utvecklas fortfarande och väntas bli en ersätterare till Leopard 2. Omni 230209. Ukrainsk delegation: Tack Sverige - vi behöver mer. En ukrainsk delegation befinner sig just nu i Sverige för att träffa representanter för riksdag och regering, och kampanja för Ukrainas europeiska integration, rapporterar SvD. "Vi vill tacka Sveriges befolkning och regering för allt stöd. Samtidigt vill vi be om mer hjälp," säger parlamentsledamoten Olha Stefanysjyna. Mer materiel, kunskapsstöd och medicinska resurser är avgörande, understryker hon - och den nya ryska offensiven i östra Ukraina gör att tiden är knapp. Omni 230209. Zelenskyj har fått uppgifter om rysk plan - ska krossa Moldavien. Den ryska underrättelsetjänsten har haft detaljerade planer på hur de ska "krossa Moldavien som demokrati och etablera kontroll över landet". Det berättade Ukrainas president Zelenskyj för de Europeiska ledarna i Bryssel i dag, enligt Reuters. Ukraina ska ha kommit över de hemliga planerna och därefter informerat Moldaviens president. Enligt Zelenskyj visar dokumenten "var, när och hur" de skulle genomföras. Och att planen hade många likheter med hur Ryssland tänkt ta över Ukraina. (svt 230209.) Starlink stoppas för ukrainska drönare. SpaceX uppger att de har vidtagit åtgärder för att hindra att det ukrainska försvaret använder Starlinksatelliter till sina drönare, skriver CNN. Företagschefen Gwynne Shotwell säger att syftet med Starlink aldrig har varit att användas militärt på det sätt som det har gjorts. Tanken var att det skulle bidra till att kunna hålla kontakten med familjemedlemmar och upprätthålla verksamheten på exempelvis sjukhus och banker. Zelenskyj rådgivare Mykhajlo Podoljak har reagerat på beslutet, han skriver på Twitter att det är upp till företaget behöver välja om de står på Ukrainas sida. "Annars är de på de ryska styrkornas sida och deras 'rätt' att mörda och ockupera områden". (svt 230209. Kommentar: Dålig nyhet. De försämrar avsevärt för Ukraina och är en present till Rysslands krigsföring. Underrättelsetjänst: Om fyra år har Ryssland återuppbyggt sina styrkor vid Baltikum. Rysslands militära närvaro i Baltikum har minskatpå grund av kriget i Ukraina, det skriver Estlands underrättelsetjänst i en rapport. De bedömer att det därför är osannolikt med en rysk attack mot Estland under 2023, men att det i framtiden inte är en omöjlighet. Ryssland ser baltländerna som Natos svagaste del och det kommer sannolikt vara där de skulle attackera i en konflikt med Nato, enligt underrättelsetjänsten. Det kommer därför vara den regionen som Ryssland kommer prioritera att återuppbygga sina styrkor i. Inom fyra år skulle den ryska militära närvaron i regionen åter kunna vara på samma nivå som innan invasionen av Ukraina, bedömer underrättelsetjänsten. (svt 230209. Kommentar: Ryssland första mål är Ukraina. Det andra målet Moldavien. Det tredje målet Baltikum och norra Skandinavien. 2026-2027? Nya anfall kring Kreminna i skuggan av Bachmut-strider. De ryska attackerna kring den ockuperade staden Kreminna i östra Ukraina har intensifierats och striderna har varit bland de hårdaste i landet de senaste dagarna. Det uppger det lokala styret enligt New York Times. Ryska trupper försöker trycka tillbaka ukrainska förband som befinner sig utanför staden, enligt analytiker i hopp om att senare avancera mot den större staden Lyman, som Ukraina återtog i höstas, och även Sievjerodonetsk och Lysytjansk. Kreminna ligger norr om Bachmut, som Ryssland försökt ta kontroll över under flera månader. Enligt Ukraina har de intensifierade ryska försöken slagits tillbaka trots tung artillerield. En ukrainsk befälhavare, som inte nämner striderna kring Kreminna specifikt, säger att Ryssland fyller på med fler soldater, mer utrustning och mer artilleri. Omni 230209. Ryske Konstantin stred i Ukraina - bevittnade tortyr. Ryske Konstantin Jefremov, 33, visste inte att han skulle skickas rakt in i ett krig. I tre månader var han på plats som officer i Ukraina och bevittnade tortyr och sadistiskt beteende. "Ukrainska krigsfångar och civila torterades och blev slagna framför mina ögon. Jag ber om ursäkt till det ukrainska folket för att jag hamnade i deras land med vapen i mina händer," säger han till SVT. Med hjälp av bilder och handlingar som ryska officeren Jefremov gett till BBC kunde tv-bolaget bekräfta att han verkligen befunnit sig i ukrainska Zaporizja i början av kriget, bland annat i staden Melitopol. När SVT når honom berättar han om vad han bevittnade. "De som torterade var fulla, tortyren fortsatte i över en vecka. Ryska majorer och löjtnanter hotade med sexuellt våld, de slog. Fångarna sköts i armar och ben." Jefremov tjänstgjorde i ryska armén i minröjningsdivisionen i nio år. På plats i Ukraina tillhörde han artilleridivisionen och hans uppgift gick framförallt ut på att vakta divisionen nattetid. I tre månader försökte han säga upp sig, och till slut blev han uppsagd i maj förra året och tog sig tillbaka till Ryssland. Men då började förföljelsen. "Militärer vaktade mitt hus. Jag vågade inte gå ut på gatan, och därför bestämde jag mig för att fly." Den ryska människorättsorganisation Gulagu.net, som bekämpar tortyr, hjälpte Jefremov att lämna Ryssland. Nu befinner han sig i Mexiko. Den 21 september 2022, alltså efter Jefremov lämnade armén, utlyste Ryssland "delvis mobilisering". Det innebär bland annat att militärer inte längre kan säga upp sig. Vägrar man utföra order, deserterar eller lämnar en militär anläggning riskerar man upp till 15 års fängelse. Enligt den ryska människorättsorganisationen Agora som hjälper ryska militärer och inkallade att undvika militär tjänstgöring är det numera omöjligt att säga upp sig, men de får in sådana samtal löpande. Många av Jefremovs kamrater vill lämna armén och han försöker att hjälpa dem. "Vill man det, så går det. Det handlar snarare om fattigdomen. Den ryska armén består av de fattigaste ryssarna. De har ingenstans att bo, för dem är armén den enda vägen. Det ger förtur och avdrag när de söker bolån, men då måste man tjänstgöra i 30 år. Hoppar de av blir de av med boendet och hamnar på gatan. De kanske har barn och familj." Vad han ska göra nu vet han inte och han har än så länge inte sökt asyl i Mexiko. Får han möjlighet vill han gärna vittna om tortyren han såg i internationell domstol. svt 230210. Ryska attacker i södra och östra Ukraina under natten. Ryssland har under kvällen och natten utfört drönar- och robotattacker mot mål i södra och östra Ukraina, rapporterar The Guardian . Sent i går kväll ljöd flyglarm i stora delar av landet. Invånare i Kramatorsk och Slovjansk ska ha hört kraftiga explosioner, båda städerna ligger nära omstridda Bachmut där tunga strider har rasat i flera månader. De nattliga anfallen genomfördes timmar efter att regionen Luhansks guvernör uppgett att Ryssland inlett en stor offensiv i öster och att de ryska styrkorna försöker bryta igenom försvarslinjen nära staden Kreminna. Ett genombrott där skulle ta Ryssland närmare den väsentligt större staden Kramatorsk, ett viktigt militärt nav för Ukraina. Tidigt på morgonen har de ryska styrkorna stått för en rad anfall som slagit ut strömmen i delar av Charkiv i nordöstra Ukraina. Militäranalytiker är tveksamma till om Ryssland har tillräckligt med infanteri för ett snabbt avancemang. Zaporizjzja uppges ha attackerats 17 gånger på en timme. Enligt Ukraina har iransktillverkade drönar upptäckts på väg in i Luhansk.
Omni 230210. 16-årig ryss fängslad för terrorhot - i Minecraft. En 16-årig rysk pojke har dömts till fem år i en straffkoloni för att ha planerat att spränga en digital kopia av en byggnad tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB i spelet Minecraft, rapporterar AFP. En militärdomstol i Sibirien dömde pojken för "träning inför terroraktiviteter". Enligt åtalet ska han och två kamrater också ha tränat på att bygga hemgjorda sprängladdningar och detonera dem i övergivna byggnader. Pojken nekar till att han haft några terrormotiv. "Jag vill bara avsluta mina studier och åka långt härifrån, inte irritera någon från säkerhetstjänsten," säger han. Oppositionspolitiker: "Sjuka sadister spärrar in barn som har kul i dataspel." Greps sommaren 2020 för att ha delat ut protestbroschyrer. Omni 230210. Ryskt bakslag möter kritik från Wagner: "Katastrof." Ett påstått misslyckat ryskt anfallsförsök i närheten av staden Vuhledar i östra Ukraina har fått den paramilitära organisationen Wagnergruppen, som strider för Ryssland, att reagera. Enligt en rysk militärbloggare som Reuters refererar till lyckades ukrainska styrkor förstöra 31 ryska fordon med hjälp av drönare. Telegramkanalen Grey Zone, som beskrivs som en "semi-officiell" kanal för Wagner, kallar det för en "katastrof" som upprepas om och om igen och lägger skulden på bristande ledning. Varken Reuters eller Sky News, som också refererar till Wagnerkanalen, har kunnat verifiera uppgifterna. Tidigare under fredagen skrev brittiska försvarsdepartementet att ryska styrkor kring staden övergivit minst 30 fordon, varav flera var "till största del intakta". Ukraina har fortfarande kontroll över Vuhledar. Ryssland uppges ha gjort vissa framryckningar i närheten av Bachmut. Omni 230210. Rysk hämnd för sanktioner - oljeproduktionen minskas. Ryssland går till mottattack mot västs sanktioner och sänker sin oljeproduktion med 500 000 fat dagligen i mars, rapporterar TT. Det är främst pristaket på olja som stör marknaden, framhåller landets vice premiärminister Aleksandr Novak. "Ryssland anser att pristaket på rysk olja är en intervention i marknadsmekanismerna och en förlängning av den destruktiva energipolitiken i västvärlden", säger han i ett uttalande på fredagen. Priset på både brent- och WTI-olja stiger med drygt 3 procent efter beskedet. Produktionsminskningen motsvarar ungefär 5 procent av januaris försäljning. Omni 230210. Putin håller tal till nationen - tre dagar före årsdagen. Den ryske presidenten Vladimir Putin kommer att hålla ett tal till nationen den 21 februari. Det uppger Kreml enligt nyhetsbyrån AFP. Talet hålls tre dagar före årsdagen av den fullskaliga invasionen. Det är okänt vad Putin ska tala om, men Ukraina har varnat för att Ryssland kan lansera ytterligare en offensiv inför årsdagen. Den ryska oberoende nyhetskanalen Meduza skriver att konstitutionen slår fast att presidenten måste hålla ett tal till parlamentet varje år, men att Putin inte har gjort något framträdande sedan april 2021. Beskedet gavs av Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Talet ska hållas i samband med ett massmöte och en konsert. Omni 230210. Moldaviens regering avgår - rad av kriser efter Rysslands invasion av Ukraina. Moldaviens regering avgår, meddelar premiärminister Natalia Gavrilita enligt AP. På en pressträff refererar Gavrilita till de många kriser som hennes EU-vänliga regering hanterat sedan Ryssland inledde den storskaliga offensiven mot Ukraina i februari förra året. Bland problemen nämns energikrisen och den skyhöga inflation, men också att robotar från kriget i grannlandet Ukraina vid flera tillfällen, senast i dag, passerat genom moldaviskt luftrum. Tidigare har den proryska oppositionen i landet anklagats för att försöka dra nytta av kriserna. Underrättelsetjänsten i Moldavien bekräftade i går att man har uppgifter om att Ryssland försöker destabilisera landet. Avgår efter en rad kriser. Ryssland stödjer och möjliggör sedan många år ett utbrytarstyre i östra Moldavien. Zelenskyjs varning: Moldavien näst på tur att förstöras. Omni 230210. Vill terrorstämpla Wagner: "Skickar stark signal." Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist anser att Sverige bör driva frågan om att terrorstämpla Wagnergruppen. Det rapporterar TT. Den tidigare försvarsministern anser att det då skulle bli enklare att väcka åtal och göra det svårare för den paramilitära gruppen att rekrytera nya medlemmar. "Ryssland använder sig av Wagnergruppen för att göra saker som de själva inte vill stå för, det är helt oacceptabelt," säger Hultqvist som anser att en terrorstämpling dels skulle skicka en stark signal dels göra det svårare för gruppen att bedriva verksamheten. USA inför sanktioner mot Wagnergruppen (27 januari). Dussintals människor och företag omfattas av sanktionerna. Omni 230210. "Oidentifierat föremål" har skjutits ner över Alaska. USA har skjutit ner ett "oidentifierat föremål" över Alaska, enligt AFP. Föremålet var betydligt mindre än den kinesiska spionballongen, stort ungefär som en liten bil. Det uppger John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, enligt AP. "Föremålet flög på 12 000 meters höjd och utgjorde en fara för civila flyg," sa John Kirby på en presskonferens i Vita Huset på fredagskvällen, enligt NBC. Han uppgav att president Joe Biden på inrådan av Pentagon gav ordern att skjuta ner föremålet med ett stridsflygplan. Det föll sedan ner i amerikanskt territorialvatten, där Pentagon har börjat fiska upp vrakdelar. Den 4 februari sköt försvaret ner en kinesisk spionballong över USA:s territorium. President Joe Biden gav ordern att skjuta ner föremålet. Föremålet var "stort som en liten bil". Föremålet hade spårats av försvaret under det senaste dygnet. Pentagon har hittat en "avsevärd mängd" vrakdelar.
Omni 230210. Tusentals gravida ryskor väcker debatt i Argentina. Myndigheter i Argentina har reagerat på det stora antalet höggravida ryskor som har rest till landet, skriver AP. Det senaste året har nästan 22 000 ryska medborgare rest till det latinamerikanska landet. Nästan hälften av dem var gravida kvinnor. De senaste månaderna har antalet dessutom ökat. Barn som föds på argentinsk mark blir automatiskt medborgare, skriver TT. Misstanken är därför att ryskor reser till landet för att föda, för att sedan resa hem och ha större möjligheter till egna uppehållstillstånd i framtiden. Florencia Carignano, chefen för landets migrationsmyndighet, säger att Argentina inte har "problem med människor av vilken nationalitet som helst" men att problemet är att de "kommer, lämnar utan att komma tillbaka och åker hem med ett pass". Oron i Argentina har förstärkts av fall där ryska kvinnor med argentinska pass gripits i utlandet misstänkta för spioneri. Sex gravida kvinnor stoppades på flygplats - bedömdes ljuga om att de kommit som turister. Utreds om det finns någon slags kriminell organisation för ryska kvinnor till Argentina.
Omni 230211. 1941 invaderade Adolf Hitlers Nazityskland Sovjetunionen. 2022 inledde Vladimir Putins Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. USA: Ryssland har förlorat hälften av sina stridsvagnar. Hälften av Rysslands stridsvagnar har troligen förstörts eller tagits av Ukraina. Det sa USA:s biträdande försvarsminister Celeste Wallander vid ett evenemang arrangerat av tankesmedjan Center for a New American Security, enligt TT. Några exakta siffror för hur många stridsvagnar Ryssland bedöms ha förlorat i kriget angavs inte. Flera västländer har den senaste tiden lovat att Ukraina ska få tunga stridsvagnar. Bland annat har Storbritannien gett löften om att skicka Challenger 2. Polen och Kanada har lovat att skicka Leopard 2-stridsvagnar och Tyskland satsar på en första leverans i april. Äldre modeller av Leopard 1-typ väntas också inom några månader. USA har lovat stridsvagnar av typen M1 Abrams men dessa väntas dröja. Omni 230211. Utspel om rysk ekonomi döms ut: "Rena fantasier." Att Rysslands ekonomi skulle landa på plus i år, som president Vladimir Putin påstått i veckan, är "mer eller mindre rena fantasier". Det säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, till DN. Den mest säkra indikatorn för att förutspå tillväxten i rysk BNP är internationella oljepriser, menar han. Och i år väntas Ryssland kunna ta 30-40 procent mindre betalt för sin olja. Utrikesminister Sergej Lavrov har i sin tur sagt att Ryssland stärkt sina band "med majoriteten av världens länder" - trots omfattande sanktioner mot landet. "Nu har vi sett hur Putin, Lavrov, Peskov och andra säger i princip vad som helst som inte har någon som helst verklighetsanknytning. Det är en viktig del i propagandakriget," säger Becker. Lavrov: "Västs planer att isolera Ryssland [...] har slutat i ett fiasko." Putin förutser en mindre uppgång i ekonomin under 2023. Omni 230211. SVT-korre lämnar Ryssland efter 20 år: "Becksvart." SVT:s korrespondent Bert Sundström lämnar Moskva. "Jag känner kanske mest en sorts sorg över att landet som har lärt mig så mycket nu verkar sluta sig i en nationalistisk bubbla med makthavare som ljuger ogenerat," säger Sundström när han stänger kontorsdörren för sista gången. Mycket har hänt under hans 20 år i landet. Någon demokrati att tala om har visserligen aldrig funnits. "Det ser becksvart ut." I ett sista inslag från huvudstaden säger Sundström att kriget i Ukraina nästan känns ännu mer avlägset i Ryssland än i Sverige. Trots att tiotusentals unga ryssar har dött verkar folk här inte riktigt bry sig, enligt Sundström. Sundström: Jag ville inte tro att den här utvecklingen kunde ske. Omni 230211. Wagnerledaren dömer ut chans till snabba framsteg: "Ökad rivalitet med Kreml." Paramilitära Wagnergruppens chef Jevgenij Prigozjin dömer ut Rysslands möjligheter till snabba framsteg i Donbasregionen i östra Ukraina. Enligt honom kan Rysslands krig i Ukraina pågå i åratal, skriver AP. I en video som släpptes sent i går kväll säger Prigozjin att det kan ta 18 månader till två år innan Ryssland lyckas ta full kontroll över Donbas. Om Moskva även vill inta större områden öster om floden Dnepr kan kriget ta tre år, enligt Prigozjin. Tonen från Wagnergruppen mot Kreml har hårdnat. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin senaste lägesrapport att det märks en allt större "direkt rivalitet" mellan Wagnergruppen och Rysslands försvarsdepartement. I fredags meddelade Prigozjin att Wagnergruppen inte längre ska rekrytera från fängelser. Enligt det brittiska försvarsdepartementet är det troligt att bittra nyheter från slagfältet har nått fram till fångar och gjort att antalet frivilliga minskat. Prigozjin säger att de ukrainska styrkorna bjuder hårt motstånd. Omni 230211. Ryssland svar på försöken till portning: Oacceptabelt. Rysslands idrottsminister, Oleg Matytsin, menar att alla försök att stänga ute landet från kommande olympiader är "oacceptabelt". "Vi ser en uppenbar önskan att förstöra enigheten inom internationell idrott och den internationella olympiska rörelsen," säger han enligt TT. Internationella olympiska kommittén har öppnat för att tillåta Ryssland och Belarus att delta under "neutral flagg". Så sent som i fredags träffades idrottsministrar från 35 länder för att kräva en uteslutning. "Bara närvaron av representanter för terroriststaten är en manifestation av våld och laglöshet och det kan inte täckas över med någon låtsad neutralitet eller en vit flagga," sa Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj. Ryssland om OS-uteslutning: Oacceptabelt. De 35 länderna vill porta Ryssland och Belarus med start 2024. Omni 230211. Ukraina: Ryssland står redo med ännu fler mobiliserade - men väljer att vänta. Ryssland har förberett för att skicka in en ny våg av mobiliserade till striderna i Ukraina. Det säger Vadym Skibitsky, biträdande chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst, till Wall Street Journal. Kyiv menar att Ryssland har "alla listor" klara och att ansvariga står i beredskap. Enligt underrättelsetjänsten väntar ryssarna för att inte stöta på samma problem som i höstas, och för att se hur den nya offensiven utvecklas. Hans uppfattning är att de är dåligt utrustade och att de inte har nog med befäl. "De var inte redo för en så stor mobilisering då, och är det inte nu." WSJ skriver att Ryssland den senaste tiden gjort vissa framryckningar kring Bachmut, men att det kommit till ett högt pris. Omni 230211. Ryska generaler sågas efter misslyckad attack: "Idioter." Det var ett ryskt elitförband som låg bakom den misslyckade attacken utanför Vuhledar i östra Ukraina då över 30 ryska fordon, bland annat stridsvagnar, slogs ut. Det skriver norska Aftenposten som hänvisar till både proryska och västerländska källor. Enligt tidningen färdades en rysk fordonskolonn på en smal väg på ett minerat område den 8 februari. Ukraina bevakade den på avstånd och gick till attack med artilleri och pansarskott. En del ryska uppskattningar gör gällande att upp emot 300 soldater dödades eller skadades. Incidenten har fått Igor Girkin, före detta officer för proryska styrkor i östra Ukraina, att se rött. "En del av våra generaler är kompletta idioter", skriver han på Telegram. Aftenposten beskriver händelsen som ett "blodbad". Girkin har tidigare kritiserat Kreml. Omni 230212 Kyiv uppger att armén håller fronten - Wagner hävdar kontroll över stad. De ukrainska styrkorna håller försvarslinjen i regionen Donetsk i östra Ukraina, även i Bachmut där blodiga strider länge rasat. Det uppger landets överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj, skriver Reuters. Enligt Zaluzjnyj utför Ryssland omkring 50 attacker dagligen i Donetsk och hårda strider utkämpas i städerna Vuhledar och Maryinka, säger Zaluzjnyj i ett inlägg på Telegram. "I en del områden har vi lyckats återta tidigare förlorade positioner och vunnit mark." Zaluzjnyj preciserade inte var någonstans de påstådda landvinningarna ska ha skett. I fredags bedömde Storbritanniens försvarsdepartement att ryska styrkor avancerar norr om Bachmut men har svårare att göra framsteg i Vuhledar, 15 mil längre söderut. På söndagsförmiddagen uppgav Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin att hans styrkor tagit kontroll över byn Krasna Hora, norr om Bachmut. Omöjligt att oberoende bekräfta vilken sida som har kontroll över vilka områden. DN:s reportage från fronten: Ryssarna anfaller igen och igen och igen. Omni 230212. Trenden: Kraftig ökning av förluster för ryska sidan. De senaste två veckorna har Ryssland sannolikt lidit de största dagliga förlusterna sedan den storskaliga offensivens första vecka. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesrapport. Storbritannien hänvisar till de dagliga uppdateringarna om ryska förluster som publiceras av Ukrainas militära ledning. Enligt Ukraina låg de ryska förlusterna den senaste veckan på en fyra gånger så hög nivå (i snitt 824 per dag) som i juni–juli 2022 (i snitt strax över 170 per dag). Den brittiska rapporten betonar att Ukrainas metodologi inte kan verifieras men att trenden som siffrorna visar sannolikt är korrekt. Uppgången i de ryska förlusterna hänger troligen ihop med en rad faktorer, däribland avsaknad av utbildad personal, koordinering och resurser vid fronten. Bedömare som Moscow Times har talat med gör också bedömningen att antalet ryska soldater som dör i Ukraina har stigit kraftigt de senaste veckorna. Även Ukraina uppges fortsätta att lida svåra förluster. Omni 230212. Satellitbilder visar att Ryssland tömmer stor damm - hotar vattenförsörjningen. Ryssland tycks försöka tömma en enorm konstgjord damm i södra Ukraina på vatten, enligt satellitdata som public service-bolaget NPR har tagit del av. Sedan början av november har vatten flödat ut från slussportar vid ett vattenkraftverk som kontrolleras av de ryska styrkorna. Dricksvatten för hundratusentals invånare i Cherson och Zaporizjzja står på spel. Dessutom är vattnet viktigt för jordbruket och för säkerheten vid Europas största kärnkraftverk i Zaporizjzja. "Lokalt är den mycket viktig," säger Brian Kuns, forskare i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), om reservoaren. Zaporizjzjas lokala militäradministration menar att avsikten kan vara att översvämma området längre söderut för att hindra ukrainska styrkor från att korsa floden Dnepr. Kuns är osäker på syftet - drabbar mest jordbruk i områden som är ryskkontrollerade. Omni 230212. Många bolag kvar i Ryssland trots löften om att lämna. Många internationella företag har stannat i Ryssland efter invasionen i Ukraina, trots att de lovat lämna landet, skriver Bloomberg. En anledning är att det kan vara dyrt och komplicerat att avveckla verksamheten i praktiken. Danone tillkännagav att de skulle lämna Ryssland i oktober, men har ännu inte hittat en köpare. Tobaksjätten Philip Morris planerade för en exit i slutet av förra året, men kämpar fortfarande för att få ett ryskt godkännande. Ett mindre smickrande skäl till att företag stannar är att den ryska marknaden är för betydelsefull för bolagens vinster. Amerikanska Mondelez beskriver sina kakor och choklad som basvaror som ryssarna inte kan vara utan. " [I] många länder är kex en frukostvara Så vi känner att vi erbjuder produkter till vardagskonsumenten i Ryssland," säger vd Dirk Van de Put. Rådgivningsbyrån Control Risk: "Ju senare du lämnar, desto svårare blir det." Omni 230212. Nya utspel blottar spricka mellan Wagner och Kreml. Det kommer nya tecken på spänningar mellan Kreml och den paramilitära organisationen Wagnergruppen, skriver Wall Street Journal. När gruppens ledare Jevgenij Prigozjin på söndagen hävdade att de tagit kontroll över det lilla samhället Krasna Hora i östra Ukraina betonade han att inga reguljära trupper deltagit. Och när Kreml gav en lägesuppdatering nämndes inte Krasna Hora över huvud taget, konstaterar tidningen. Relationen mellan Putins styre och Prigozjins styrkor har varit ett omdiskuterad de senaste månaderna. I början av året bytte Vladimir Putin ut den av Wagner uppskattade befälhavaren Sergej Surovikin, mot toppgeneralen Valerij Gerasimov. En del bedömare har tolkat det som att Putin vill tona ner Wagnergruppens inflytande. Krasna Hora ligger nära den omstridda staden Bachmut. Omni 230212. Soldater offras i kamp om meter: "Ville bara överleva." Både ukrainska styrkor och tillfångatagna Wagnersoldater vittnar om hur den ryska sidan på sina håll skickar våg efter våg av soldater mot ukrainska försvarslinjer. CNN har talat med två män som rekryterades ur fängelser, och som nu tagits som krigsfångar av Ukraina. En av dem var del av ett anfall där 90 Wagnersoldater deltog, men bara 30 överlevde. Han vittnar om att nya soldater skickas in så fort en första grupp misslyckats, och att detsamma gäller även om det andra anfallet slås ner. Den enda instinkten vid fronten var att hålla sig vid liv, säger han. "Jag ville bara överleva, till vilket pris som helst." DN har besökt ukrainska befästningar kring Bachmut, där striderna i långa stunder handlar om enskilda byggnader. En soldat berättar att den ryska strategin är att skicka in en första våg, åsnorna", oerfarna soldater som bär på ammunition men inga skyddsvästar. "Andra och tredje vågen kan sedan plocka upp den där ammunitionen." Krigsfångarna gavs möjligheter att bryta intervjun när som helst, men fortsatte att prata i över en timme. Ukrainska soldater talar även om den "tionde och elfte vågen". Några av de hårdaste striderna pågår i området vid Bachmut. Expert: Går inte med säkerhet att säga hur många ryssar som dött de senaste veckorna. Ukraina bedömer att Ryssland har inlett en ny stor offensiv. Omni 230212. Flippinerna: Kina använde militär laser mot båt. Den kinesiska kustbevakningen har använt en laserstrålkastare av militär styrka mot Filippinernas motsvarighet, uppger Filippinerna enligt flera medier. Händelsen ska ha inträffat den 6 februari i närheten av Spratlyöarna - ett omtvistat område i Sydkinesiska havet. Filippinerna hävdar att det kinesiska fartyget gjorde flera farliga manövrar och kallar incidenten ett "uppenbart brott mot landets suveränitet". Kina gör anspråk på nästan hela Sydkinesiska havet men flera länder i närheten hävdar att de har rätt till delar av området. Även Malaysia, Vietnam och Brunei har intressen i området. Filippinerna uppmanar Kina att avbryta provokationerna. Några dagar tidigare slöt USA och Filippinerna avtal om att ge amerikansk trupp tillgång till fler baser.
Omni 230213. Expert: Bachmut har inget värde, men ingen kan backa. Den utdragna striden om Bachmut har lett till enormt lidande och kostat många människoliv. Men kampen om staden i östra Ukraina saknar strategisk betydelse, säger analytikern Mark Cancian till AFP. Cancian säger att Rysslands inledande misslyckanden i Bachmut ledde till att staden blev en prestigefråga för Vladimir Putin - vilket i sin tur gjorde den viktig för ukrainarna. Han kallar det ett "klassiskt första världskriget-problem". "Staden har fått en symbolisk tyngd, så om ryssarna tog den skulle man hävda att det var en viktig seger men det skulle det inte vara." Ukraina har i sin tur få alternativ till att slå tillbaka. "Om det är där ryssarna attackerar så har man inget annat val än att försvara sig," säger Cancian. Omni 230213. Politico: Hel brigad kan ha slagits ut i Vuhledar. Den ukrainska armén kan har slagit ut nästan en hel brigad av Rysslands 155:e sjöinfanteri i slaget vid gruvstaden Vuhledar. Det rapporterar Politico med hänvisning till Oleksij Dmytrasjkivskyj. vid ukrainska armén. Brigaden består av 5 000 soldater och Ryssland har förlorat mellan 150-300 soldater om dagen, enligt Dmytrashkivskyi. Det vill säga att soldater antingen dödats, skadats eller tagits till fånga. "Dessutom har de förlorat omkring 150 enheter med utrustning och 35 pansarvagnar," säger han. Att Ryssland misslyckats i Vuhledar, som ligger 15 mil söder om Bachmut, tyder på dålig utbildning av nyligen mobiliserade ryska soldater, skrev ISW i en rapport 10 februari, "Den 155:e brigaden har redan fyllts på tre gånger, första gången efter Irpin och Bucha, andra gången när de besegrades nära Donetsk - då återhämtade de sig igen. Nu har nästan hela brigaden förintats nära Vulhedar," säger Dmytrasjkivskyj. (svt 230213.) Moldaviens president: Ryskt försök att störta regeringen. Moldaviens president Maia Sandu bekräftar nu uppgifterna som framkom under förra veckan om Ryssland försöker ta kontroll över Moldavien. Uppgifterna kom både från ukrainsk och moldavisk underrättelsetjänst. Sandu bekräftar under en pressbriefing att Ryssland har en konkret plan för hur en kupp skulle kunna genomföras som bland annat omfattar attacker mot statliga byggnader, rapporterar nyhetsbyrån AP. "Syftet med dessa handlingar är att störta den konstitutionella ordningen. Kremls försök att skada vårt land kommer inte lyckas," säger hon. Moldavien fick precis som Ukraina status som kandidatland till EU i juni förra året. Ett av Rysslands mål med att destabilisera landet är att stoppa EU-inträdet, enligt Sandu. (svt 230213.) Myndigheter: Ryssland kan angripa Norge rekordsnabbt. Enligt nya norska underrättelserapporter kan Ryssland vid en eventuell konflikt med Nato svara med "rekordsnabba" angrepp mot kritisk norsk infrastruktur. Det rapporterar norska medier. Norska försvarets underrättelsetjänst, polisens säkerhetstjänst och den nationella säkerhetsmyndigheten lägger gemensamt fram rapporter om hotbilden mot landet. Alla pekar ut Ryssland som det största hotet. Lars Nordrum på försvarets underrättelsetjänst konstaterar att landet blivit "farligt" och "instabilt" efter invasionen av Ukraina. "Man vill angripa snabbt och tidigt slå ut nationell ledning och kritisk infrastruktur," säger han till NTB. Tillfrågad om sådan infrastruktur skulle kunna vara gas- och oljeledningar så säger Nordrum att angrepp på energiförsörjning definitivt är tänkbara. De norska myndigheterna utresluter inte ryska attacker med hypersoniska robotar. Nordrum: Rysslands möjligheter att nå politiska mål genom diplomatiska kontakter har kraftigt försämrats. Omni 230213. Nato trappar upp stödet - vapenlagren börjar tömmas: "Rysk storoffensiv inledd." Nato planerar att trappa upp stödet till Ukraina för att hjälpa landet att stå emot den ryska offensiven, meddelar generalsekreteraren Jens Stoltenberg på en pressträff. "När Putin upprustar måste vi bibehålla och utöka stödet till Ukraina." Enligt Stoltenberg tär stödet till Ukraina på Natos ammunitionslager, vilket innebär att Nato kommer att utöka sina lager och uppmana medlemsländerna att lägga mer pengar på försvaret. "Vi befinner oss i en logistisk kapplöpning," säger Stoltenberg och tillägger att den förväntade ryska storoffensiven redan har inletts. Nato-chefen: Kriget tömmer vapenlagren. Ryssland är på väg att vinna striden om Bachmut. Stoltenberg: Vi måste öka produktionen. "Vi ser absolut inga tecken på att Putin förbereder sig för fred." Omni 230213. Ryska militärplan nära Polen eskorterades bort. Tre ryska militärplan som flög i närheten av Natolandet Polens luftrum under måndagen eskorterades bort av nederländska plan, uppger det nederländska försvarsdepartementet enligt Reuters. De ryska planen - av typerna IL-20M Coot-A och Su-27 - närmade sig polskt luftrum från Kaliningrad när de stoppades av två nederländska F35-plan och eskorterades ut, enligt departementet. Det ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat uppgifterna. Åtta nederländska plan är stationerade i Polen. Fyra av planen är där i övningssyfte. Omni 230214. Ukraina: "Det pågår en galen, kaotisk beskjutning." Ryska styrkor fortsätter offensiven mot Bachmut och utsätter staden för kraftig artillerield, uppger den ukrainska militären. "Staden, förorterna, allt runtomkring och i princip allt i riktning mot Bachmut och Kostiantynivka är under galen, kaotisk beskjutning," säger Volodymyr Nazarenko, vice befälhavare i Ukrainas militär, enligt Reuters. Ryska styrkor uppges kontrollera tre sidor av den symboliskt viktiga staden i östra Ukraina. Den fjärde sidan utsätts för kraftig beskjutning, vilket gör det svårt för hjälparbetare att komma in. Ryssland hävdar att man hela tiden gör framsteg. Nästan 300 000 soldater tros ha dödats under kriget. Ukraina har brist på ammunition. Omni 230214. Razzia mot BBC i Indien efter kritisk Modidokumentär. Den indiska skattemyndigheten genomförde under tisdagen en razzia mot brittiska public service-bolaget BBC:s indiska redaktioner i New Delhi och Bombay. Enligt en av BBC:s journalister beslagtogs alla telefoner på kontoret i New Delhi. Poliserna hindrade dessutom människor från att gå in eller ut ur lokalerna. Tillslagen skedde några veckor efter att BBC sänt en dokumentär som innehåller kritik mot premiärminister Narendra Modi. Gaurav Bhatia, talesperson för regeringspartiet BJP, kopplar ihop tillslaget med dokumentären. "BBC ägnar sig åt anti-indisk propaganda," säger han enligt Hindustan Times. Bhatia: BBC är korrupt skräp. I dokumentären får Modi kritik för sin roll i våldsamheterna i Gujarat 2002. Regeringen har förbjudit dokumentären från att sändas. Omni 230214. Kommentar: Då kan det vara en objektiv dokumentär. Auktoritära ledare tål inte att sanningen kommer fram. Putin reser med pansartåg - sägs frukta attack. Sedan invasionen av Ukraina har Rysslands president allt oftare valt att resa med sitt eget tungt bepansrade tåg, enligt uppgift för att undvika mordförsök och inte kunna spåras. Tåget färdas på exklusiva tåglinjer och stannar vid hemliga stationer. "Tågets avgångar kan ske spontant, oannonserat. Efter krigets utbrott i februari-mars började han (Putin) använda tåget väldigt aktivt, särskilt för att ta sig till sitt residens i Valdaj", säger källan. Enligt granskningen föredrar Putin tåget då det inte går att spåra på samma sätt som ett flygplan. Nyhetssajten Proekt, som har publicerat flera avslöjanden om den ryska eliten, hävdar på Telegram att ryska myndigheter det senaste årtiondet dessutom byggt flera privata tågstationer och nya, hemliga järnvägsspår som leder till presidentens olika bostäder - spår som enbart trafikeras av Putins tåg. För att presidenten ska kunna resa i maximal hastighet och utan stopp har tåget dessutom högsta prioritet framför alla andra tåg som färdas längs de ryska järnvägarna, enligt Dossier Center. Dossier Center grundades av den ryske tidigare oljemagnaten och Kremlkritikern Michail Chodorkovskij, som sedan tio år tillbaka lever i exil i Europa. Tåget rymmer ett privat sovrum för presidenten, ett mötesrum och särskilda vagnar för medarbetare och kommunikation. Presidenttågets ägarstruktur är höljd i dunkel i ett virrvarr av aktiebolag och stiftelser. Enligt Dossier Center är troligen Rysslands statliga järnvägsbolag huvudägare. Det företag som tros äga resten har nära kopplingar till Jurij Kovaltjuk, miljardär och bankman som Vladimir Putin själv beskrivit som en av sina närmaste vänner. Enligt det internationella journalistnätverket OCCRP sköter Kovaltjuks bolagsstrukturer på ett eller annat sätt flera av presidentens tillgångar, däribland inofficiella bostäder, lyxjakter och även ett flygbolag. msn 230215. Expert: Ryssland kan ligga bakom it-attackerna. Hackergruppen "Anonymous Sudan" tar på sig flera överbelastningsattacker som riktats mot Sverige, skriver SVT. SVT själva har attackerats av gruppen under tisdagen och i förra veckan hävdade gruppen att de slagit till mot flera svenska sjukhus. På Telegram har gruppen på förhand skrivit att de planerade attacker och motiverade dessa med koranbränningarna. It-experten Marcus Murray misstänker att Ryssland kan ligga bakom attackerna. "Det är logiskt att ryska aktörer vill få de muslimska grupperingarna att fortsätta piska upp stämningen mot Sverige," säger han. Murray säger att överbelastningsattacker ses som en mindre allvarlig form av it-attack. Omni 230214. USA vill skicka beslagtagna iranska vapen till Ukraina - Bidens jurister letar kryphål. Den amerikanska militären överväger att skicka tusentals vapen som beslagtagits på väg till Iranstödda rebeller i Jemen. Det uppger tjänstemän för Wall Street Journal. Det rör sig bland annat om 5 000 automatkarbiner, 1,6 miljoner patroner och ett mindre antal pansarskott. Vapnen har beslagtagits från misstänka smugglare utanför Jemens kust de senaste månaderna. "Vapen som skulle användas i Irans proxykrig," säger en källa. Enligt FN ska det beslagtagna krigsmaterielen förstöras eller förvaras. Nu uppges Vita husets jurister undersöka om det går att hitta ett kryphål kring regelverket. Även den franska militären har gjort stora vapenbeslag utanför Jemens kust. Iran har under kriget fördjupat sitt samarbete med Ryssland. USA och Nato ser enormt behov av vapen i Ukraina. Omni 230214. Svensk leder EU-grupp för att använda frysta tillgångar. Regeringen tar initiativ till en arbetsgrupp som ska utreda möjligheterna att använda frysta ryska tillgångar inom EU för att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina. Det rapporterar TT. Gruppen kommer att ledas av Anders Ahnlid, i dag generaldirektör på Kommerskollegium. "Förhoppningsvis kan vi hitta en lösning som gör att ett land som bekrigar ett annat får sota för det," säger Ahnlid till Ekot. Coreper (EU-ländernas ambassadörer) i Bryssel fattar beslut om den tillfälliga arbetsgruppen under onsdagen. Ahnlid: Sannolikt rör det sig om flera hundra miljarder kronor från ryska centralbanken. Ahnlid hoppas att gruppen ska lägga fram förslag redan under det svenska ordförandeskapet i vår. Omni 230214. Svenska soldaterna lämnar - väntas ersättas av Wagner. Flera länder, däribland Sverige, håller på att avveckla sina militära insatser i Mali. Men när västvärlden lämnar landet väntas soldater från den ryska paramilitärgruppen Wagner ta över arbetet, skriver Expressen. Tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S) säger sig vara redo att driva på frågan om att begränsa Wagnergruppens inflytande. "Jag kommer att skicka in en fråga till regeringen i morgon, om de är beredda att under EU-ordförandeskapet driva frågan om terroriststämpel på Wagnergruppen," säger han. Sveriges insats i landet ska vara avslutad i vår - efter ett beslut av förra regeringen. Ryske utrikesministern var nyligen på besök i Mali. Frankrike har redan avslutat sin insats. Även Storbritannien håller på att avsluta sin insats. Wagnergruppen anklagas för att tidigare ha begått grymheter i Afrika.
Omni 230214. Bachmut under hård press - hjälparbetare och civila stoppas. Den ukrainska staden Bachmut i Donetskregionen i östra Ukraina fortsätter utsättas för kraftig artillerield, samtidigt som ryska styrkor sakta närmar sig. Nu stoppas hjälparbetare och civila från att ta sig in i staden och flera journalister på plats väljer att lämna. Situationen blir allt värre för de kvarvarande ukrainska soldater som försvarar staden Bachmut mot den senaste tidens ryska anfall. "Staden, stadens förorter, allt runtomkring, och i princip allt i riktning mot Bachmut och Kostiantynivka är under galen kaotisk beskjutning," säger vice befälhavare Volodymyr Nazarenko. Enligt den ukrainska militären har 16 samhällen nära Bachmut bombats. Ryska styrkorna uppges kontrollera tre sidor av staden och har intagit flera byar runt den, och på måndagen uppgav den ukrainska militärledningen att strider inletts i stadens utkanter. Den enda större vägen in till staden som ukrainska sidan fortfarande kontrollerar beskjuts av ryssarna, rapporterar The New York Times. "Bachmut är epicentrumet av fiendens attacker och därför är situationen kritisk," säger överste Serhij Tjerevatyj till tidningen. svt 230214. Rysk partisan: Sabotage är det enda som kan påverka regimen. Antalet sabotage på järnvägar och mot mönstringskontor har ökat kraftigt sedan president Putin beslutade att kalla in fler soldater under hösten. Bakom vissa av dåden står ett antal partisangrupper, som verkar i det fördolda. "I en totalitär stat är partisanverksamhet det enda som kan påverka makthavarna," säger partisanledaren "Artem" till SVT. SVT:s Ukrainakorrespondent Elin Jönsson har fått en exklusiv intervju med en ledare för den vänsterextrema partisangruppen Anarko-kommunisternas kamporganisation. "Att dela ut flygblad eller skriva på namninsamlingar fungerar inte i en auktoritär stat," säger Artem, en av gruppens ledare. Artem heter egentligen något annat och vill vara anonym av säkerhetsskäl. Han berättar att gruppen började med att spränga en mobilmast i länet Belgorod i april 2022. Därefter har de fortsatt med sabotage riktade mot raket- och artilleriförråd, de tänder eld på mönstringskontor och förstör järnväg. De olika grupperingarna organiserar sig på sociala medier, där de också delar bilder på sabotage. SVT har kunnat verifiera flera av bilderna, men inte alla. I videon ser du några av attackerna och hör Artem om partisanernas olagliga kamp. svt 230214. Rapport: Minst 6 000 barn i Ukraina har placerats i ryska "omskolningsläger". Kreml har sedan kriget inleddes för snart ett år sedan systematiskt placerat ukrainska barn i ett nätverk av minst 43 omskolnings- och adoptionsenheter. Det visar en rapport som genomförts på det amerikanska universitetet Yale, rapporterar Reuters. Åtminstone 6 000 barn har placerats i systemet, men mörkertalet bedöms vara stort. "Lägrens främsta syfte verkar vara pro-rysk politisk omskolning", säger forskaren Nathaniel Raymond. Det yngsta barnet som har identifierats är fyra månader gammalt och i vissa läger har barn så unga som 14 år fått militär träning. Under kriget har Ukraina flera gånger slagit larm om att Ryssland tvångsdeporterar ukrainska barn och vuxna till Ryssland. Läs rapporten här. Ryssland har klassat barnen i lägren som föräldralösa. Yale-rapporten kallar Rysslands agerande för ett "potentiellt krigsbrott". Ukraina säger att 260 000 barn har deporterats till Ukraina mot sin, och sina föräldrars, vilja. Omni 230215. Ryssland uppges samla flyg och helikoptrar vid gränsen. Ryssland har börjat samla stridsflyg och helikoptrar nära gränsen till Ukraina, rapporterar Financial Times med hänvisning till underrättelsekällor. Uppgifterna har fått Nato att befara att Ryssland planerar att sätta in stora luftstridsresurser för att understödja marktrupperna. Enligt en Natokälla som tidningen har talat med har Ryssland fortfarande mer än 80 procent av resurserna i luften till sitt förfogande. "De ryska marktrupperna är ganska utarmade vilket gör det ganska troligt att de kommer vilja göra det här till ett luftkrig. Om Ukraina ska klara det här måste de ha så mycket luftvärn och ammunition som det bara är möjligt," uppger en källa för tidningen. USA:s försvarsminister uppges ha varnat för ryska luftattacker. Belarusiska specialstyrkor redo att gå in i Ukraina. Årsdagen för storinvasionen närmar sig. Omni 230215. Ulf Kristersson är på plats i Kyiv - träffar Zelenskyj. Statsminister Ulf Kristersson (M) är under onsdagen på plats i Ukrainas huvudstad Kyiv. Bilder från Ukrainas presidentkansli visar hur Kristersson träffar president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar DN. Det är Kristerssons första besök i Ukraina som statsminister. I somras besökte hans företrädare Magdalena Andersson (S) landet. Under eftermiddagen höll Kristersson och Zelenskyj en gemensam pressträff.
Omni 230215. Sverige och Finland går med i Natos nya rymdprojekt. Tillsammans med Natoländerna har Sverige och Finland i dag gått med i försvarsalliansens nya rymdprojekt, rapporterar Aftonbladet. I ett pressmeddelande skriver Nato att man genom projektet ska förbättra underrättelsearbetet och övervakningen från rymden. "Vi tar stora kliv i vår militära integration. Vi är inte framme än, men det sker stora framsteg," säger försvarsminister Pål Jonson (M) till TT. Sverige har tillsammans med Danmark även gått med i det europeiska missilförsvaret Sky Shield. Finland och 14 europeiska Natomedländer är redan med i projektet. Omni 230215. Norsk rapport: Kärnvapen allt synligare i norr. De ryska landstyrkorna på Kolahalvön, nära norska gränsen, har minskat till en femtedel jämfört med antalet före invasionen av Ukraina. Det konstaterar den norska underrättelsetjänsten i en rapport som publicerades i måndags. Men samtidigt utgör kärnvapen en viktigare del av den ryska militära förmågan i området. Den 200:e separata motorgevärsbrigadens träningsläger ligger längs Pechengafloden, mindre än en timmes bilresa från gränsen till Norge. Ödet för de män som för ett år sedan var baserade nära Rysslands fredliga gräns mot Norge och Finland är mycket värre än tidigare känt, enligt rapporten FOKUS 2023 som den norska underrättelsetjänsten publicerade i måndags. 1 500 soldater har dödats, kanske fler. I mars 2021 kom den första ordern om att lasta krigsmateriel och annan utrustning på järnvägsvagnar i Luostari och soldaterna fick veta att de skulle på träning i södra Ryssland. Knappt ett år senare invaderade Ryssland Ukraina - och den 200:e separata motorgevärsbrigaden från Kolahalvön rullade in i Charkiv. Redan tidigt i kriget förlorade brigaden två taktiska bataljonstrupper och, enligt Barents Observer, är antalet döda över 600 medan andra medier rapporterar ytterligare fler dödsoffer och
100 stridsvagnar förstörda. Förutom den 200:e brigaden består landstyrkorna på Kolahalvön av den 61:a sjöinfanteribrigaden i Sputnik och den 80:e Arctic Motor Rifle Brigade i Alakurtti. Den norska underrättelsetjänsten - som sedan andra världskriget haft koll på de militära upp- och nedgångarna i Pechenga-regionen - skriver i sin rapport att cirka tre bataljonsgrupper, med 3 000 soldater, skickades till slagfälten. Ungefär hälften av dem är förlorade. Dessutom har norra flottan förlorat omkring 100 stridsvagnar och pansarfordon, enligt rapporten.Den norska underrättelsechefen, viceamiral Nils Andreas Stensønes, varnar för att den nuvarande försvagningen av konventionella styrkor i norra Ryssland är tidsbegränsad. "Givet att Ryssland kan lära av och rätta till misstag kommer landets konventionella stridsförmåga att stärkas på lång sikt," säger han till Barents Observer. Samtidigt innebär mansförlusterna att kärnvapen nu är synligare i området. "En central del av kärnvapenkapaciteten är utplacerad på den norra flottans ubåtar och ytfartyg. Taktiska kärnvapen utgör ett särskilt allvarligt hot i flera operativa scenarier som kan involvera Nato-länder", står det i den norska underrättelsetjänstens årsrapport.
svt 230215. Rapport: 40 procent av ryska stridsvagnarna förstörda. Omkring 40 procent av de moderna stridsvagnar Ryssland hade för ett år sedan är nu förstörda. Detta enligt en uppskattning från tankesmedjan International Institute for Strategic Studies (IISS) som The Guardian rapporterar om. "Det väcker frågor om den militära kompetensen," säger John Chipman på tankesmedjan. IISS har gått igenom öppen data och drönarbilder och uppskattar att Ryssland har gått från att ha 2 927 stridsvagnar till att i dag har omkring 1 800 stridsvagnar. Ryssland har dock ett större antal stridsvagnar från kalla kriget. IISS tror att dessa stridsvagnar nu kan sättas in i Ukraina. Samtidigt ser den ukrainska stridsvagnsflottan ut att öka. Storbritannien: 97 procent av Rysslands militär är i Ukraina. Ukraina hävdar stora ryska militära förluster den senaste tiden. Omni 230215. Den ryska strategin sågas: Bryter sig inte igenom. Rysslands styrkor i Ukraina är dåligt utrustade och har fått minimal träning, säger en senior amerikansk militär till CNN. Samtidigt fortsätter landet att skicka in tiotusentals soldater över gränsen. Förstärkningarna kommer i sådana mängder att de nu är fler än sina ukrainska motsvarigheter. "Vi uppskattar att 97 procent av hela den ryska armén just nu befinner sig i Ukraina," säger Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace till BBC. Offensiven kommer dock, på grund av de dåliga förutsättningarna, till en hög kostnad för ryssarna. Enligt Wallace påminner landets taktik om utnötningskriget under första världskriget - och det utan att trupperna lyckas "bryta sig igenom". Enligt ukrainska försvarsdepartementet uppgår de ryska förlusterna hittills i kriget till närmare 140 000 soldater. "Lika dåliga som förut - det talar för ett nytt anfallsfiasko för Putin." Amerikansk militärkälla förkastar den ryska strategin. Trots att största delen av de ryska styrkorna är i Ukraina - har landet svårt att avancera. Storbritanniens försvarsminister: Vi kommer inte skicka stridsflygplan. Att Ukraina inte längre har övertag i numerären oroar EU. Omni 230215. Ryska förmågan ifrågasätts efter fiasko i Vuhledar - hel elitbrigad förlorad. Den ryska stridsförmågan är starkt ifrågasatt efter den senaste tidens fiaskoartade insatser i striderna om staden Vuhledar, skriver New York Times. Rapporter från slagfältet gör gällande att Ryssland förlorat en hel elitbrigad och att en annan blivit kraftigt decimerad. Enligt ukrainska uppskattningar förlorade ryssarna 130 militärfordon, däribland 36 stridsvagnar, under bara en vecka. De stora förlusterna i Vuhledar visar på cynismen hos den ryska ledningen, säger den brittiske försvarsministern Ben Wallace. "Antingen så lever presidenten och militärledningen inte i verkligheten, eller så struntar man i den. Eller så bryr man sig helt enkelt inte om hur många av deras egna medborgare som skickas till döden, för att inte tala om folket de försöker förtrycka," säger han. Väst: Inte realistiskt att den ryska storoffensiven lyckas. Enligt uppgift ska elitbrigaden ha bestått av 5 000 soldater. Omni 230215. Ledare: Putin tycks njuta av att plåga sina fiender. Rysslands krig i Ukraina dominerar torsdagens ledarsidor. I DN skriver Isobel Hadley-Kamptz om journalistnätverket EBU:s uppgifter att minst 800 ukrainska barn förts till Ryssland där de fått nya föräldrar och inskolning i rysk patriotism. "De blir tillsagda att ingen i Ukraina vill ha dem, även när deras föräldrar och andra släktingar desperat försöker hitta dem igen", skriver hon. Aftonbladets Jonna Sima tar upp ryske regimkritikern Aleksej Navalnyjs sköra hälsotillstånd efter över 100 dagar i isoleringscell. "Att ha ihjäl sina ’fiender’ verkar närmast vara ett njutbart gladiatorspel för Putin", skriver hon. Sydsvenskan konstaterar att kriget snart pågått i ett år och att det svenska Natomedlemskapet "brådskar". "Nato borde ha satt ned foten långt tidigare," förklarat för Erdogan att det är försvarsalliansen han får förhandla med, inte Sverige och inte Finland”, skriver ledarsidan. Omni 230215. Kina och Frankrike eniga om att "jobba för fred". Kina och Frankrike ska arbeta för fred i Ukraina. Det var budskapet efter att den kinesiske utrikesministern Wang Yi träffat president Macron i Paris på onsdagen. "Vi har samma målsättning om att bidra till en fredlig lösning som bygger på internationell rätt", heter det i ett uttalande från det franska presidentpalatset enligt AFP. Det framgår inte på vilket sätt länderna ska arbeta för fred. Wang reser nu vidare till München, där den årliga säkerhetskonferensen går av stapeln på fredag. Mötet i München pågår under hela helgen. Kina visar inga tecken på att vika från Rysslands sida. Omni 230216. Wagnerchefen riktar ny hård kritik mot ryska ledningen. En "monstruös militärbyråkrati" står i vägen för ryska framgångar på slagfältet i Ukraina. Det säger Jevgenij Prigozjin, chef för paramilitären Wagnergruppen, enligt AFP. Enligt Prigozjin skulle ryssarna redan ha haft kontroll över Donetsk om det inte vore för en trög ledning. I samma uttalande säger Prigozjin att han tror att Ryssland kommer att ta kontroll över den symboliskt viktiga staden Bachmut i mars eller april. Den senaste tiden har Prigozjin vid flera tillfällen riktat kritik mot den ryska stats- och militärledningen. Wagnerchefen publicerade uttalandena online. Wagnergruppen uppges förlora soldater i snabb takt - lyckas inte fylla på trupperna. Omni 230216. Mild vinter gör EU till vinnare i gaskriget mot Putin. EU är på väg att ta sig ur vintern som vinnare i energikriget mot Ryssland. Det bedömer kommissionen i en ny rapport som Politico har tagit del av. Rapporten gör gällande att EU:s gasreserver kommer att vara fyllda till mer än hälften när våren anländer. Något som gör att Europa är väl rustat även inför nästa vinter. Förklaringen är bland andra en oväntat mild vinter och att Kinas köp av gas har minskat på grund av covidrestriktionerna. Men EU:s åtgärder för att minska efterfrågan och öka lagringskapaciteten har också spelat in, uppger en EU-källa för tidningen. Energikommissionären Kadri Simson utropade nyligen en delseger. Plötsligt har EU ett överflöd av naturgas. Priserna väntas dock hålla sig på en hög nivå. Omni 230216. Barnrättskommissionär: Har "adopterat" ukrainsk flicka. Rysslands barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova har "adopterat" en 15-årig ukrainsk flicka. Det säger hon själv i en tv-sänd pratstund med Vladimir Putin, enligt Financial Times byråchef i Moskva Max Seddon. "Allt är tack vare dig," uppges hon säga till Putin i videon, vars sändningsdatum är oklart. För två dagar sedan publicerades en rapport som hävdar att Ryssland har satt minst 6 000 barn i så kallade adoptions- eller omskolningsläger sedan krigets början. Enligt CNN är Lvova-Belova en av arkitekterna bakom programmet. Maria Lvova-Belova tros vara arkitekten bakom lägren. Det yngsta barnet är bara fyra månader gammalt. Lvova-Belova anklagades av ukrainska och brittiska tjänstemän för att ha övervakat tvångsdeportering och adoption av barn från Ukraina under den ryska invasionen av Ukraina 2022. Efter invasionen sanktionerades Lvova-Belova av EU i juli 2022 och av Japan i januari 2023. Omni 230216. USA:s högste försvarschef: Blir ingen militär vinst. Varken Ukraina eller Ryssland kommer att vinna kriget med militära medel - det lär sannolikt ta slut vid förhandlingsbordet, säger den amerikanske militärens högste befälhavare Mark Milley enligt The Guardian. Han utesluter att Ryssland kan uppnå sina politiska mål på slagfältet, och säger likaledes att det vore "väldigt, väldigt svårt" för Ukraina att helt tvinga bort de ryska trupperna från landets territorium. "Jag säger inte att det inte kan ske [...] men det är extremt svårt. Det skulle i princip kräva att den ryska militären kollapsar helt." Samtidigt säger Natochefen Jens Stoltenberg till AFP att Nato måste vara beredda på ett "långvarigt dödläge" med Ryssland bortom den nuvarande konflikten. Putins mål är ett nytt Europa där han kan kontrollera sina grannar och andra länder, enligt Stoltenberg. "Det här kan pågå i många, många, många år." Stoltenberg: Nato söker alltid utrymme för en bättre relation - men med nuvarande regim är det omöjligt. Estland: EU bör spendera 45 miljarder på ammunition till Ukraina. Omni 230216. Ny regering i Moldavien - ska fortsätta EU-strävan. Det moldaviska parlamentet valde på torsdagen den västinriktade politiske veteranen Dorin Recean till ny premiärminister, rapporterar Reuters. 48-åringen, som godkändes av 62 av de 101 ledamöterna, lovar att leda en regering med fokus på att få rätsida på ekonomin och fortsätta landets strävan efter EU-medlemskap. "Vi vill leva i en värld där internationella fördrag respekteras, där problem mellan länder löses genom dialog, och där små stater respekteras," säger han. Recean tillträder i ett spänt läge. Tidigare i veckan anklagade den moldaviska presidenten, Maia Sandu, Ryssland för att planera ett kuppförsök i landet på grund av deras EU-strävan. Kreml förnekar blankt anklagelserna. Recean: Vi vill bli fullvärdiga EU-medlemmar. Kreml: Anklagelserna är helt grundlösa. Presidenten: Rysslands plan innefattar sabotage och militärer förklädda som civila. Omni 230216. Ryssar hällde vatten över sig i krigsmanifestation. På torsdagen samlades hundratals personer i staden Blagovesjtjensk i sydöstra Ryssland för en ovanlig manifestation till stöd för invasionsstyrkorna i Ukraina. Klipp som delats på Twitter av BBC-journalisten Francis Scarr, som följer rysk statsmedia, visar hur invånare i badkläder häller hinkar med iskallt vatten över sig. Det hela skedde i temperaturer på runt nio minusgrader. Enligt konferencieren syftade uppvisningen till att visa omvärlden "hur okuvligt och starkt det ryska folket är". "Nej, jag skämtar inte", skriver Scarr på Twitter. Staden är belägen på den kinesiska gränsen. Omni 230216. Ukraina: Värsta attackerna mot kraftnätet är över. De värsta ryska attackerna mot den ukrainska energiinfrastrukturen är sannolikt över, säger Volodymyr Kudrytskyj, chef för det statliga kraftbolaget Ukrenergo, enligt Bloomberg. Det ukrainska luftförsvaret har förbättrats parallellt med att de ryska styrkornas attackförmåga försämrats, säger han. "Fienden har till stor del förlorat sin förmåga att orsaka betydande skador." Sedan i september har runt 40 procent av ukrainska kraftanläggningar skadats i ryska attacker, vilket lett till omfattande strömavbrott i hela landet. Kudrytskyj: Vi ska inte slappna av och tro att de ryska flygbombningarna är över. Kyiv planerar att flytta kraftstationer till underjordiska bunkrar.
Omni 230216. Ryssland uppges planera upptrappning av luftanfall. Det ryska försvarsdepartementet planerar en betydande upptrappning av luftanfallen i Ukraina. Det uppger en myndighetskälla för oberoende ryska Istories, enligt den oberoende sajten Meduza. "Fram tills nu har de hållit igen. Nu har de beslutat att förändra taktiken," säger källan. Ukrainas luftförsvar har stärkts betydligt med hjälp av system från väst. Källan säger att den nya taktiken kommer att leda till att ryska plan och helikoptrar "skjuts ner i mängder", men tillägger att den även lär orsaka problem för ukrainska styrkor. Det ryska luftvapnet har det numerära överläget. Omni 230216. Schweiz skyddar miljarder i frysta ryska tillgångar. Schweiz avvisar EU:s vädjan om att konfiskera frysta ryska tillgångar i landet, rapporterar FT. Anledningen? Det strider mot såväl nationell som internationell lag, framhåller den schweiziska regeringen. Beslutet är ett bakslag för EU som vill se att de frysta tillgångarna används för att betala för återuppbyggnaden av Ukraina. Det rör sig enligt tidningen om motsvarande cirka 84 miljarder kronor i privata ryska tillgångar som funnits på schweiziska bankkonton. Parallellt utreder en arbetsgrupp inom EU, under ledning av Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid, om det är juridiskt möjligt att använda tillgångar som frusits av medlemsländerna i samma syfte. "Att konfiskera frysta privata tillgångar är oförenligt med konstitutionen." Totalt motsvarande 300 miljarder dollar i ryska tillgångar beräknas ha frusits- Omni 230216. Lukasjenko: Om vi anfalls strider vi med Ryssland. Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko varnar för att landet kommer att gå med i kriget på Rysslands sida om en attack skulle ske på belarusisk mark, rapporterar The Guardian. "Jag är redo att strida på den ryska sidan från belarusiskt territorium. Men bara om någon - om så bara en enda soldat - går in på vårt territorium (från Ukraina) med vapen för att döda mitt folk. Lukasjenko har upprepade gånger förnekat planer på att ansluta sig till kriget, även om den misslyckade ryska offensiven mot Kyiv tidigt under invasionen utgick från Belarus. De senaste månaderna har Ryssland och Belarus utökat sitt militära samarbete och bland annat hållit gemensamma övningar.
Omni 230216. Kommentar: Lukasjenko är Putins nickedocka. Israel-minister på besök i Kyiv - första under kriget. På torsdagen var Israels utrikesminister Eli Cohen på besök i Kyiv - det första israeliska ministerbesöket i Ukraina sedan invasionen, rapporterar AP. Bland annat mötte han president Zelenskyj. "Jag underströk att Israel starkt stödjer Ukrainas suveränitet och territoriella integritet", skriver han på Twitter. Cohen tillade att Israel kommer öka stödet, hjälpa till att utveckla Ukrainas luftvärn och bidra till återuppbyggnaden av landet efter kriget. Zelenskyj tackade Cohen för Israels humanitära stöd. Israel, som har en stor ukrainsk och rysk diaspora, har kritiserats för vad som uppfattats som något av en balansakt mellan Ryssland och Ukraina under kriget. Landet har fördömt invasionen, men upprätthåller relationen till Ryssland och har inte hörsammat Ukrainas och västs uppmaningar att skicka militärt stöd. Diskuterade även Israels ärkefiende Irans roll i kriget. Zelenskyj: Ukraina kan behöva Israels erfarenhet inom minröjning. Lade blomsterkrans vid massgrav i Butja - men undvek att fördöma Ryssland. Omni 230216. EU backar från sanktioner mot rysk kärnenergi. EU-kommissionen kommer inte att inkludera den ryska kärnenergisektorn i nästa sanktionsrunda, uppger tre diplomatkällor för Politico. Kommissionen har tidigare signalerat att man skissat på ett sådant förslag, och Ukrainas president Zelenskyj har uppmanat till sanktioner åtminstone mot statliga ryska Rosatom. Ungern har däremot länge motsatt sig sanktioner mot kärnenergisektorn. "Ungern släpper inte igenom det eftersom deras kärnkraftverk ägs av Rosatom, och de säger att det producerar 50 procent av landets el," säger en av källorna. För att blidka Ungern har EU i stället övervägt sanktioner mot enskilda anställda på Rosatom och andra kärnenergibolag, men valde i slutändan bort det - ett beslut som kritiseras av flera EU-diplomater. Även Frankrike har varit tveksamma till sanktionsplanerna. Jorge Liboreiro: Kyiv vill ha sanktioner mot ryska kärnenergisektorn - men för EU är alltför mycket på spel. Källorna: Planen misslyckades. Omni 230216. Rysk journalist döms till fängelse: "Gör något, håll dig inte tyst." Den ryska journalisten Maria Ponomarenko döms av en rysk domstol till sex års fängelse, skriver AFP. "Börja prata, börja agera. Starta med någonting, sitt inte stilla och håll dig inte tyst." Maria Ponomarenko döms för att ha skrivit kritiska inlägg i sociala medier om attacken mot en teater i den ukrainska staden Mariupol i mars förra året. Bombningen, som Ryssland anklagades för och har förnekat, blev en världsnyhet och fördömdes av Ukraina. Det var länge osäkert kring vad som hade hänt. Enligt Mariupols borgmästare befann sig över 1 000 personer i byggnaden när den attackerades. Ukrainska myndigheter bedömde att omkring 300 personer som sökt skydd i teatern miste livet i attacken, men enligt en granskning av nyhetsbyrån AP, ska över 600 personer ha omkommit. Ryska myndigheter började förfölja Maria Ponomarenko år 2020, efter hennes avslöjanden om korruption. Hon skrev om lokala politiker som nekar boende till föräldrarlösa barn som de hade rätt till. Då började Ponomarenkos familj få hot och till slut lämnade de staden. I flera år deltog Ponomarenko i regimkritiska protester, enligt Meduza - en oberoende rysk nyhetssajt. Ponomarenkos fall är det senaste i raden sedan Ryssland i mars förra året införde en ny lag. Enligt lagen kan personer som befinns skyldiga till "medvetet spridande av falsk information om Rysslands väpnade styrkor i Ukraina" dömas till böter eller fängelse i mellan fem och tio år. Maria Ponomarenkos rättegång hölls i staden Barnaul i Sibirien, där hon arbetat för sajten RusNews. Domstolen fastställde även att Ponomarenko förbjuds från att jobba som journalist samt delta i digitala evenemang de närmaste fem åren, enligt flera medier som citerar hennes advokat Dmitry Shitov. Åklagarna hade yrkat på ett nioårigt fängelsestraff. Se talet som Maria Ponomarenko höll inför domstolen innan domen fastställdes, i klippet. svt 230216. Wagnersoldater vädjar till Moskva om ny ammunition. Soldater från privata Wagnergruppen som strider i Ukraina vädjar i en ny video till det ryska försvarsdepartementet om mer ammunition, rapporterar CNN. I videon säger en Wagnersoldat att hans grupp just nu är helt avskuren från nya leveranser, och att de lider brist på flera sorters ammunition. "Vi vädjar till våra kollegor och vänner på försvarsdepartementet. Vi är övertygade om att ni har ammunition på lager. Vi är i akut behov," säger soldaten. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin kallar i ett uttalande på Telegram sina soldater för "underbara hjältar" och hävdar att soldaternas vädjan "redan gett vissa resultat". Försvarsdepartementet har inte kommenterat. Även videon publicerades på Telegram. Prigozjin har tidigare sågat Rysslands "monstruösa byråkrati". Expert om Wagners fall: Prigozjin gick för långt. Filmer visar Wagnergruppens brutala metoder mot de egna soldaterna. Omni 230217. Ryssland saknas när väst samlas till säkerhetsmöte. När den årliga internationella säkerhetskonferensen i München inleds på fredagen sker det för första gången på 20 år utan inbjudna gäster från Ryssland, rapporterar Ekot. Inte heller från Iran är någon representant inbjuden. Från västvärlden deltar däremot ett stort antal stats- och regeringschefer. De kommer bland annat att få lyssna på anföranden från den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj som ska tala via länk. På plats finns Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. Från svenskt håll deltar utöver statsminister Ulf Kristersson (M) även utrikesminister Tobias Billström (M), försvarsminister Pål Jonsson (M) och Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar. Kristersson ska under konferensen träffa USA:s vicepresident Kamala Harris. "Epokskifte" väntas bli temat för konferensen. Ledare från hela världen samlas i München. Mötet hålls nära årsdagen för den ryska invasionen av Ukraina. Ryssland, Kina och Sydafrika håller gemensam militärövning parallellt med mötet. Ukrainakriget väntas dominera helt. Omni 230217. 200 000 ryska soldater bedöms ha slagits ut i kriget. Mellan 175 000 och 200 000 ryska soldater har slagits ut under striderna i Ukraina sedan den ryska invasionen för snart ett år sedan, bedömer det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering. Av dem bedöms mellan 40 000 och 60 000 ha dödats. Siffrorna har enligt uppgifterna ökat rejält sedan september då Ryssland genomförde en delvis mobilisering. "Med moderna mått mätt innebär detta en hög andel dödade i förhållande till skadade. Detta beror nästan säkert på otillräckliga medicinska resurser", heter det i analysen. Samtidigt skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i sin senaste uppdatering att det ryska försöket att ta kontroll över staden Bachmut före årsdagen av invasionen 24 februari troligen kommer att misslyckas. Istället befarar ISW att Kreml kan komma att uppmärksamma årsdagen med ett omfattande robotangrepp mot civila mål. Omni 230217. Italien: Xi håller "fredstal" om Ukraina på årsdagen. Den kinesiske presidenten Xi Jinping ska hålla ett "fredstal" på årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina, den 24 februari. Det uppger Italiens utrikesminister Antonio Tajani som träffade sin kinesiska kollega Wang Yi på torsdagen, enligt Reuters. Tajani säger att han under mötet uppmanade Xi att använda alla medel för att övertyga Ryssland att sätta sig vid förhandlingsbordet för att "garanterna Ukrainas självständighet och nå ett slut på kriget". Wang kommer även att medverka på den internationella säkerhetskonferensen som på fredagen inleds i München. Ministrarna diskuterade också Kinas "Ett bälte, en väg"-projekt som Italien är en del av. Omni 230217. Kinesisk finanstopp saknad - okontaktbar i flera dygn. En av Kinas mest högprofilerade bankmän Bao Fan, ägare till investmentbanken China Renaissance, är försvunnen. Det skriver hans bolag i ett börsmeddelande, rapporterar flera internationella medier. Enligt China Renaissance har Fan varit okontaktbar de senaste dygnen och inte heller delgett någon information som indikerar att han kan vara bortrest i företagsärenden. Bland Fans kunder syns kinesiska techjättar som Didi och Meituan. Han har även varit rådgivare i bland annat JD.com:s börsnotering. Försvinnandet väcker oro för att regeringen påbörjat ett nytt tillslag mot landets finanssektor. China Renaissance faller 28 procent på Hongkongbörsen efter beskedet. Bao Fan grundade China Renaissance 2005. Analytiker: Kan få långsiktiga konsekvenser för aktien. I höstas inleddes en utredning mot annat toppnamn i China Renaissance: Cong Lin. Omni 230217. Sydafrika i stor flottövning med Ryssland och Kina. Parallellt med att västvärldens ledare samlas till säkerhetskonferens i München genomför Ryssland, Kina och Sydafrika en stor gemensam marinövning i Indiska oceanen, rapporterar flera medier. Enligt ryska medier ska den nya ryska hypersoniska roboten Zirkon provskjutas under övningen, en uppgift som dock Sydafrika förnekat, skriver Sky News. Sydafrikas beslut att stå värd för övningen har väckt kritik på hemmaplan och spätt på västs oro för ökat rysk och kinesiskt inflytande i Afrika. Den sydafrikanske försvarsministern har försvarat övningen med att Sydafrika som oberoende och suverän stat har rätt att bedriva den utrikespoliska linje man anser gynnar landet. I november övade landet med Frankrike. Flera Natoländer har markerat sitt missnöje. Sydafrika har intagit en neutral hållning när det gäller kriget i Ukraina. Internt har övningen kritiserats för att skada Sydafrikas alliansfrihet. Omni 230217. "Ryssland vill visa att man har vänner ute i världen." Den stora militärövningen mellan Sydafrika, Kina och Ryssland är "en stor pr-kupp" från rysk sida, säger Görrel Espelund, associerad redaktör på utrikespolitiska institutet, till Ekot. "Man visar att man har vänner ute i världen och inte är särskilt isolerat," säger hon. Hon säger att Sydafrika historiskt har nära band till Ryssland, då Sovjetunionen på sin tid, till skillnad från USA, betraktades som en vän av den sydafrikanska frihetsrörelsen. Samtidigt påpekar Espelund att övningen fått kritik internt i Sydafrika då den anses gå på tvärs med landets alliansfria hållning. Sydafrika har tidigare inte ställt sig bakom FN-resolutioner om Ukrainakriget med hänvisning till sin neutralitet. Sydafrika har intagit en neutral hållning när det gäller kriget i Ukraina. Omni 230217. Kommentar: Sydafrika är medlem i BRICS-samarbetet. BRICS är förkortningen för det organiserade samarbetet mellan fem av världens största och mest växande statsekonomier: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina (engelska: China) och Sydafrika. Grupperingen (officiellt bildad 2009) var ursprungligen känd som "BRIC", fram till dess att Sydafrika 2010 blev medlem. Man har även ambitioner att utveckla alternativa ekonomiska (och delvis politiska) organ till Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och andra institutioner med ekonomisk-politiska kopplingar till G8 och USA. Tullen har stoppat varor för 200 miljoner till Ryssland. Svenska tullverket har stoppat sammanlagt över 140 exportsändningar på väg till Ryssland och Belarus, med tusentals varor till ett sammanlagt värde om nästan 199 miljoner kronor. Det skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Sändningarna har innefattat allt från kemikalier till diverse maskiner, många med användningsområde inom både det civila och det militära. Även misstänkt stöldgods har upptäckts i sändningarna, enligt myndigheten. "Det handlar om en rad olika produkter som vi har stoppat utifrån sanktionsreglerna," säger generaltulldirektör Charlotte Svensson. Pressmeddelande: "Ska sanktionerna få effekt måste de följas och vår roll är att stoppa de exportsändningar som bryter mot reglerna." 133 av 144 stoppade exportsändningar var adresserade till Ryssland och bröt mot EU:s sanktioner. Omni 230217. Brittisk ambassadvakt var spion för Ryssland - döms. En tidigare säkerhetsvakt vid Storbritanniens ambassad i Berlin, David Ballantyne Smith, har dömts till drygt 13 års fängelse för att ha spionerat för Rysslands räkning, rapporterar flera medier. Spionaget har bland annat bestått av att Ballantyne Smith läckt hemliga dokument, fotografier och övervakningsfilmer. Han ska också ha lämnat över personuppgifter om ambassadsanställda. Ballantyne Smith har erkänt sig skyldig på åtta punkter men försvarar sig med att han inte medvetet orsakat någon skada, och att hans handlande berodde på att han var deprimerad, skriver Sky News. Enligt domaren har Ballantyne Smith skadat brittiska intressen. Ballantyne Smith säger att han vid tiden drack sju pint öl om dagen. Spionaget ska ha pågått i över tre år. Omni 230217. Nederländerna villigt att hålla krigstribunal. Nederländerna är redo att stå värd för en tribunal, en särskild domstol för att utreda krigsbrott, när kriget i Ukraina är slut. Det säger premiärminister Mark Rutte under ett besök i Kyiv enligt Reuters. Han tillägger dock att det är "en komplicerad fråga" och att det krävs ett brett stöd för idén innan det kan bli verklighet. Rutte tillägger att den första omgången av de Leopard-stridsvagnar som Nederländerna köpt tillsammans med Danmark och Tyskland kommer att levereras "så snabbt som möjligt". "Vi kommer att göra allt i vår makt för att Ukraina ska vinna." Befinner sig på blixtvisit i den ukrainska huvudstaden. Omni 230217. Kinesisk techjätte uppges skrota planer på VR-hårdvara. Den kinesiska techjätten Tencent skrotar sina planer på att lansera VR-hårdvara. Beslutet är följden av ett sparpaket som även innebär att flera personer vid företagets metaversumdivision får lämna sina jobb. Det hävdar tre källor med insyn i saken, skriver Reuters. Tencent har haft ambitiösa planer på VR-området, både när det gäller mjukvara och hårdvara. Men en kombination av att det krävs stora investeringar och att det tar lång tid innan man kan nå lönsamhet på området ska enligt källorna ha gjort att Tencent nu avvikit från sin tidigare strategi. Passar inte in i företagets nya strategi. Stora neddragningar på företagets metaversumdivision. Omni 230217. Kina utropar seger mot covid: "Mänskligt mirakel." Det kinesiska kommunistpartiet utropar en "tydlig seger" mot covid-19 och kallar landets strategi "ett mirakel i den mänskliga civilisationens historia", rapporterar The Guardian. Under ett möte där president Xi Jinping deltog hävdades också att Kina har de lägsta covid-dödstalen i världen. Partiet hävdar att 83 000 har dött - en långt lägre siffra än vad experter i omvärlden bedömer. Kina slutade offentliggöra data om smittspridning och dödsfall på juldagen, efter att landet raskt övergivit tre år av stenhård nolltoleranspolicy. Under vintens omikronvåg har sjukhus och krematorier fyllts till maxkapacitet. Många kineser vet inte om de ska skratta eller gråta åt partiets triumfatoriska segerrop, skriver DN. "Tror de att vi är blinda och döva?" undrar Pekingbon Chen. Apotek larmar om brist på läkemedel - tvingas dela upp tabletter. Professor i epidemiologi uppskattar att runt en miljon dött under vågen. Myndigheterna uppger att vaccineringen av äldre ska snabbas på. Omni 230217. Zelenskyj: Putin kommer inte nöja sig med Ukraina. Det är uppenbart att Vladimir Putin inte kommer nöja sig med att försöka kuva Ukraina, säger president Volodymyr Zelenskyj i ett tal till säkerhetskonferensen i München. "Han kommer att löpa hela linan ut [...] inklusive alla andra stater som vid något tillfälle ingick i Sovjetblocket." I talet, som gavs via videolänk, tryckte Zelenskyj återigen på vikten av snabba vapenleveranser till Ukraina. Medan väst förhandlar om stridsvagnar tänker Kreml ut sätt att "strypa" det forna Sovjetlandet Moldavien, enligt presidenten. Han tillade att han hade velat ha mer stöd från omvärlden före invasionen - "tyvärr hörde jag det först efter att ryska stridsvagnar och missiler hade attackerat oss." Liknar kriget vid David och Goliat. Zelenskyj: Jag ville höra "Ukraina, vi är med er." Omni 230217. Lettiska rattfylleristers bilar doneras till Ukraina. Lettland har röstat igenom en lag som tillåter staten att donera bilar som beslagtagits från rattfyllerister till den ukrainska armén, rapporterar lettiska Delfi enligt sajten Meduza. Varje enskild bildonation kommer att kräva regeringens godkännande, enligt lagen. Förslaget formgavs av finansdepartementet efter en idé av organisationen Twitter konvojs/NGO Agendum, som donerat ett tusental bilar till den ukrainska armén, skriver Business Insider. Röstades igenom av det lettiska parlamentet. Omni 230217. Wagner hävdar kontroll över by nära Bachmut - invånare uppmanas lämna staden. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin hävdar att man tagit kontroll över byn Paraskovijivka, strax norr om Bachmut, rapporterar AFP. "Trots tunga förluster och blodiga strider har grabbarna ockuperat hela territoriet," säger han i ett pressuttalande. Uppgifterna har inte bekräftats av Ukraina eller oberoende källor. Tidigare på fredagen uppmanade Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk de kvarvarande invånarna i Bachmut att ”omedelbart” lämna staden. Runt 6 000 civila beräknas vara kvar. Prigozjin tror att Ryssland kommer inta Bachmut under mars eller april, enligt Euronews. Striderna kring Bachmut är de mest långvariga under kriget. Omni 230217. USA-utbildad bataljon redo för strid - fler tränas. Den första USA-utbildade ukrainska bataljonen om 635 soldater har nu färdigställt sin utbildning vid den amerikanska militärbasen i tyska Grafenwöhr. Det uppger Pentagon enligt CNN. Tidigare har USA bara erbjudit ukrainska soldater småskalig träning med enskilda vapensystem. Bataljonutbildningen, som inleddes i januari, innebär en betydlig expansion av den amerikanska militära utbildningsinsatsen. En andra bataljon om 710 soldater har redan börjat utbildas på basen, bland annat med infanterifordonet Bradley och haubitsen M109 Paladin. Nästa vecka ska 890 soldater tränas med stridsfordonet Stryker. Femveckorsutbildningen omfattar flera områden. Amerikanske försvarsministern Lloyd Austin besökte bataljonen. USA lär ukrainska soldater att använda mindre ammunition. Omni 230217. USA: 30 000 Wagnersoldater döda - de flesta dömda. USA uppskattar att den ryska paramilitära Wagnergruppen har förlorat över 30 000 soldater i Ukraina, uppger säkerhetsrådets talesperson John Kirby enligt Reuters. Enligt den amerikanska bedömningen var runt 90 procent av de Wagnersoldater som dödats i Ukraina sedan december dömda brottslingar. På fredagen hävdade Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin att gruppen intagit byn Paraskovijivka strax norr om Bachmut, efter "blodiga strider" och tunga förluster. Uppgifterna är obekräftade. Kirby uttalade sig på fredagen. Wagnergruppen hävdar total kontroll över byn. Omni 230217. Kommentar: Genialt sätt att ta död på ryska brottslingar och få mer plats i fängelserna för oliktänkande. Analyser: Oklart hur en varaktig fred ska uppnås. Frankrikes president Macron talar om vikten av en "trovärdig fred" i Ukrainakriget - men västledarna har inte kunnat svara på vad det skulle innebära, skriver DN:s Michael Winiarski i en analys. "För vad kan förena Putins imperiedröm med det ukrainska folkets mål att vara en fri och demokratisk rättsstat?" Putin ger inte upp sina kontrollanspråk, och Ukraina är fast beslutet att köra ut ryssarna även från Krym - även i ett läge då USA inte tror att det är militärt möjligt, och har signalerat till Zelenskyj att det kan vara dags att ompröva det målet, skriver Winiarski. Nato tvingas nu anpassa sig till den nya verkligheten i Ukraina: ett skyttegravskrig som påminner om första världskriget, skriver Adam Parsons för Sky News. Därför har länderna kommit överens om att skala upp tillverkningen av den ammunition Ukraina behöver - men sannolikt kommer den användas upp snabbare än den kan skickas, fortsätter han. "Och inga länder vill skicka all sin ammunition till Ukraina och själva stå tomhänta." Michael Winiarski: Zelenskyj hyllas, men får han tillräckligt stöd för att vinna kriget? Adam Parsons: Natos fokus är tunga vapen och utbildning - inte att skicka stridsflyg. Lawrence Freedman: Kyiv och Moskva utkämpar två olika sorters krig. Zelenskyj: Snabba på stödet - finns inga alternativ. Omni 230217. Scholz i ny skepnad - vill se fler bidra med stridsvagnar. Västländerna har fortfarande svårt att förse Ukraina med tillräckligt många stridsvagnar av den tysktillverkade typen Leopard 2, skriver AFP. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, som anklagades för att vara passiv fram till att han slutligen godkände leveranser från väst, har nu en helt annan inställning. Förbundskanslern lovar att göra vad han kan för att allierade ska komma till skott. "Den som kan skicka sådana stridsvagnar borde verkligen göra det nu." Enligt AFP har en handfull länder lovat leveranser, men det är långt ifrån de 300 stridsvagnar som Ukraina sagt sig vilja ha. Robert Hamilton, expert vid Army War College i USA, bedömer att väst behöver bistå med åtminstone 100 stridsvagnar, samt utbildning och logistik, för att Leopard 2 ska bli den "game changer" på slagfältet som många talat om. Frågan om Leopard 2-leveranser var en lång följetong under vintern. Amerikanska vapenfabriker går på högvarv sedan ryska invasionen. USA skickar samtidigt M1 Abrams-stridsvagnar. 230218. Toppdemokrat: Ukraina kan inte ta tillbaka Krym militärt. Det kommer att bli mycket svårt, kanske omöjligt, för Ukraina att återta den annekterade Krym-halvön med militära medel. Det sa Adam Smith, representanthusledamot för Demokraterna och ledamot i USA:s försvarsutskott, i samband med säkerhetskonferensen som pågår i München, rapporterar Politico. "Jag tror att det finns mer konsensus än folk inser om att Ukraina inte kommer att återta Krym militärt," sa Smith. I stället anser han att kriget måste sluta med någon form av förhandling. Den stora frågan är enligt Smith hur omvärlden ska kunna ge Ukraina säkerhetsgarantier så att Ryssland inte anfaller igen i framtiden "när de hämtat andan". Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har flera gånger sagt att Ukraina inte kommer att acceptera något fredsavtal där man tvingas ge upp territorium, inklusive Krym, som Ryssland annekterade 2014. Enligt Politico speglar Smiths uttalande en växande åsikt i Washington. Rysslands FN-ambassadör: Väst vill förstöra vårt land. Omni 230218. Kommentar: Ryssland åsikt: Ukraina är vårt land. Moskva vill ha "konstruktiv dialog" med Moldavien. Ryssland säger sig vara "fortsatt öppet för konstruktiv dialog" med Moldavien, sedan landet fått en ny västtillvänd regering. Det säger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova, enligt Reuters som citerar ryska nyhetsbyrån Tass. Den moldaviska presidenten Maia Sandu sa i förra veckan att planer på en statskupp med stöd från Ryssland upptäckts i landet, i syfte att tillsätta en Moskvatillvänd regering. I den östra delen av landet ligger också den ryskstödda utbrytarrepubliken Transnistrien där Moskva placerat vad man kallar "fredsbevarande styrkor". Moldaviens regering avgick abrupt i förra veckan till följd av de många kriser landet kastats in i sedan Ryssland invaderade Ukraina. Den nya regeringen ledd av premiärminister Dorin Recean har lovat att fortsätta landets västvänliga politik med målet att ansluta Moldavien till EU. Ryssland har nekat till alla anklagelser om att destabilisera Moldavien. Recean: Vi vill bli fullvärdiga EU-medlemmar. Omni 230218. Pål Jonson minns Putins skarpa varning 2007: "Larmklocka." Den pågående säkerhetskonferensen i München är den första sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året. Vid samma konferens år 2007 höll Vladimir Putin det tal som av en del har kallats för den verkliga krigsförklaringen mot väst. Försvarsminister Pål Jonson (M) är på plats i München - och år 2007 var han där som sakkunnig för dåvarande försvarsministern Mikael Odenberg (M). Jonson säger att mycket av grunden för det som kom sedan, med Georgienkriget och annekteringen av Krym, lades då. "Talet gjorde ett djupt intryck på mig, det var den tydligaste larmklockan om att saker och ting var på väg åt fel håll," säger han till Ekot. I dag, betonar Jonson, är det inte bara ett krig mellan Ryssland och Ukraina som står på spel. "Hela den regelbaserade världsordningen och folkrätten" behöver säkras, säger han. Carl Fridh Kleberg: "Beslutet var redan fattat och vägen dit mäts i decennier, inte månader." Omni 230218. Stoltenberg: Ukraina måste få allt det de behöver. Ukrainas allierade måste bistå landet med "allt som behövs" för att vinna kriget mot Ryssland. Det kommer Natochefen Jens Stoltenberg att säga i ett tal på säkerhetskonferensen i München på lördagen, skriver AFP som läst talet i förväg. "Putin förbereder sig inte för fred. Han förbereder sig för mer krig," säger Stoltenberg i talet. Han säger också att EU bör ta lärdom av kriget och "inte begå samma misstag när det gäller Kina och andra auktoritära regimer". Stoltenberg kommer att uppmana väst att trappa upp stödet till Ukraina. Stoltenberg: Den största risken är om Putin segrar. EU har lovat att stötta Ukraina så länge det behövs. Omni 230218. Marin: Ett stort misstag att inte stoppa Ryssland 2014. Om omvärlden hade reagerat starkare när Ryssland invaderade Ukraina och annekterade Krym 2014 hade dagens krig i Ukraina aldrig hänt. Det sa den finska statsministern Sanna Marin i samband med säkerhetskonferensen i München på lördagen, skriver TT. "Vi gjorde ett stort misstag då," sa Marin och fortsatte: "Nu måste vi lära oss läxan. Och den huvudsakliga läxan är att inte vara naiv." Hon sa också att det i efterhand är uppenbart att Ryssland hela tiden hade för avsikt att gå in i Ukraina igen för ett år sedan, även om många då hoppades att invasionen skulle kunna undvikas med hjälp av diplomati. Enligt Marin måste Europas länder nu rusta upp för att säkra fred och säkerhet. Omni 230218. Kina: Vill se en fredlig lösning på "Ukrainakrisen". Kina vill se fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina. De sa den kinesiska representanten Wang Yi, när han talade på säkerhetskonferensen i München på lördagen skriver TT. Wang sa sig vara "djupt oroad" över att det han valde att kalla "krisen" och inte "kriget" fortsätter. "För en säkrare värld måste alla länders suveränitet och integritet respekteras," sa Wang, som tidigare var utrikesminister och nu är ordförande i det kinesiska kommunistpartiets kommission för utrikespolitik. Han sa också att Kina har sett ett utkast till ett avtal om en fredlig lösning som sedan stoppades. "Vi vet inte varför processen stoppades. Vissa krafter kanske inte vill se fredssamtal materialiseras, de bryr sig inte om ukrainarnas liv och skadan på Europa. De kan ha strategiska mål som är större än Ukraina självt" sa Wang. Konferensens ordförande uppmanade Wang att ta del av en utställning om ryska krigsbrott under kriget. Wang riktade också skarp kritik mot USA:s beslut att skjuta ner ballongen över USA. Omni 230218. Kinesisk delegation på sällsynt Taiwanbesök. På lördagen anlände en kinesisk delegation från Shanghai till Taiwans huvudstad Taipei, rapporterar AFP. Det är det första besöket från kinesiska myndighetsföreträdare sedan 2020. Demonstranter samlades utanför flygplatsen, hållandes plakat med budskap som "ut, Kina" och "Taiwan och Kina, separata länder". Vissa uttryckte dock hopp om ett lärorikt besök för delegationen. "Vi vill välkomna (delegationens ledare) till vårt fria och demokratiska Taiwan, och hoppas att han kommer lära sig vad frihet och demokrati är," säger 68-årige Taipeibon Song Jen-He. På grund av de hårda gränskontrollerna har inga liknande besök gjorts under pandemin, men även innan dess var de sällsynta. Nästa vecka kommer Vita huset att hålla hemliga samtal med en delegation från Taiwan, enligt Financial Times. Under Xi Jinping har Peking ökat pressen på Taiwan. Delegationen gjorde inga uttalanden. Omni 230218. USA anklagar Ryssland för brott mot mänskligheten i Ukraina: "Barbariskt." USA:s vicepresident Kamala Harris anklagar formellt Ryssland för att ha begått brott mot mänskligheten under kriget i Ukraina, under sitt anförande vid säkerhetskonferensen i München. Det rapporterar Politico. Enligt Harris står ryska styrkor bakom "omfattande och systematiska" attacker mot civila, ett agerande hon kallar "barbariskt och omänskligt". Hon meddelar också att Bidenadministrationen kommer att skjuta till ytterligare 38 miljoner dollar i stöd för att utreda krigsbrott och ställa de skyldiga till svars. Enligt Harris har Ryssland försvagats sedan invasionen för ett år sedan. Harris: Rättvisa måste skipas, för offrens skull. Det är första gången USA kallar det ryska agerandet brott mot mänskligheten. Harris sa också att det var bekymrande att Ryssland och Kina närmat sig varandra.
Omni 230218. Eliasson: Världen ser risk att det når kärnvapennivå. När väst nu gått Ukraina till mötes om stridsvagnar och nästa steg tycks vara stridsflygplan är kriget inne i en farlig period. Så resonerar Jan Eliasson, tidigare toppdiplomat och socialdemokratisk utrikesminister, i TV4:s Nyhetsmorgon. Han tror inte att Putin är mogen för att låta Ukraina ha sitt territorium i fred, men att trycket från det internationella samfundet kommer att vara betydelsefullt. "Jag tror att världen börjar känna att kriget har hållit på för länge och att Putin har stulit dagordningen för oss alla och det är stora risker att det leder hela vägen fram till kärnvapennivån. "Han tillägger att han för egen del inte tror att det kommer att gå så långt, eftersom att det skulle innebära "kollektivt självmord"." Eliasson: Om Ukraina får stridsflyg är frågan hur Ryssland reagerar. Eliasson: "Då är det risk för en direktkonfrontation mellan Nato och Ryssland." Omni 230218. Nederländsk organisation ska dokumentera skadorna. Nederländerna har gått med på att inrätta en organisation som ska dokumentera de materiella skador som Ryssland orsakar under kriget i Ukraina, rapporterar The Guardian. Organisationen, kallad Register of Damages Caused by Russian Aggression to Ukraine, kommer att hålla till i Haag. Ukrainas justitiedepartement skriver i ett uttalande att det bör bli "den första komponenten i ett omfattande system för skadestånd". På fredagen meddelade den nederländske premiärministern Mark Rutte under ett besök i Kyiv att landet också är villigt att stå värd för en särskild tribunal efter kriget. Landet villigt att hålla krigstribunal om tillräckligt med stöd finns. Omni 230218. Experter oense om risk vid enbart finskt medlemskap. Det finns flera orosmoln för svensk del om Finland går med i Nato före Sverige, säger krigsvetaren Magnus Christiansson till TT. Dels tvingas Sverige förhandla med Turkiet på egen hand, dels får Sverige inte vara med och fatta beslut om "att bygga upp Natos nya nordflank". "Sverige blir den svaga länken i allianssystemet i norr." Christiansson nämner det ryska hotet, och lyfter scenariot att Vladimir Putin vill åt Gotland vid attacker mot baltländerna. Ilmari Käihkö, även han skrigsvetare, är inte riktigt lika negativ. Sverige skulle inte omfattas av Natos artikel fem, men det finns samtidigt bilaterala löften från andra länder under processen, poängterar han. "Det är kanske inte så farligt för Sverige." Käihkö: Ryssland saknar förmågan så länge kriget i Ukraina pågår. Omni 230218. Sunak och Harris: Ryssland bedriver "globalt krig". Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och USA:s vicepresident Kamala Harris har kommit överens om att benämna Rysslands invasionskrig i Ukraina som ett "globalt krig". Det meddelar en talesperson för Downing Street enligt Sky News. Motiveringen är krigets påverkan på den globala livsmedels- och energisäkerheten samt "internationellt accepterade normer som suveränitet". Beskedet kom efter ett möte mellan Sunak och Harris som följde på deras tal under säkerhetskonferensen i München, där Harris bland annat anklagade Ryssland för att ha begått brott mot mänskligheten under kriget. Sunak: Kriget har nått en brytpunkt. Första gången USA anklagar Ryssland för brott mot mänskligheten. Harris: En attack mot våra gemensamma värderingar och vår mänsklighet. Omni 230218. USA anklagar Ryssland för brott mot mänskligheten i Ukraina: "Barbariskt." USA:s vicepresident Kamala Harris anklagar formellt Ryssland för att ha begått brott mot mänskligheten under kriget i Ukraina, under sitt anförande vid säkerhetskonferensen i München. Det rapporterar Politico. Enligt Harris står ryska styrkor bakom "omfattande och systematiska" attacker mot civila, ett agerande hon kallar "barbariskt och omänskligt". Hon meddelar också att Bidenadministrationen kommer att skjuta till ytterligare 38 miljoner dollar i stöd för att utreda krigsbrott och ställa de skyldiga till svars. Enligt Harris har Ryssland försvagats sedan invasionen för ett år sedan. Harris: Rättvisa måste skipas, för offrens skull. Det är första gången USA kallar det ryska agerandet brott mot mänskligheten. Harris sa också att det var bekymrande att Ryssland och Kina närmat sig varandra. Omni 230218. Ny film visar Zelenskyj under krigets första dagar. På fredagen hade Hollywoodikonen Sean Penns film "Superpower" premiär på filmfestivalen i Berlin, rapporterar Reuters. Filmen började spelas in i Ukraina några månader före invasionen, med syftet att skildra landet och president Zelenskyjs väg från skådespeleriet till makten. Den 24 februari vände allt. I en scen, bara timmar efter invasionen, sitter Zelenskyj i ett fönsterlöst rum och försöker förstå Putins motiv. "Han vill se oss döda. Han hatar Ukraina. Han hatar oss," säger presidenten. Enligt Penn var det där och då Zelenskyj förvandlades till den ledare han är i dag - "han föddes för det ögonblicket", säger regissören. Männen utvecklade vad båda beskriver som en nära vänskap under inspelningen av filmen, skriver AFP. Medregissören: Det började med en fascination med Zelenskyj. Zelenskyj och Penn videotalade när festivalen inleddes. Penn: Höjdpunkt att få lära känna Zelenskyj. I en scen anländer presidenten till ett skyddsrum: "Jaha, så detta är vårt nya hem nu? Omni 230218. Storbritannien först att skicka långdistansvapen. På lördagen meddelade Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak att landet blir det första som skickar långdistansvapen till Ukraina - kryssningsroboten Storm shadow, med en räckvidd på 250 kilometer. "Om de kommer har ryssarna inte längre någonstans att gömma sig," äger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till DN. Systemet kan avfyras från stridsflygplan på säkert avstånd från ryskt luftvärn, enligt Paasikivi. Räckvidden är avsevärt kortare än de kryssningsrobotar Ryssland använder, men räcker ändå för att bekämpa mål på hela Ukrainas yta och delar av Krym, säger han. Paasikivi: Det är inte frågan om att föra kriget långt in i Ryssland. Sunak: Storbritannien redo att stödja länder som vill skicka stridsflyg. Omni 230218. Ex-general: Ryssland kan pressas tillbaka i sommar. Den tidigare amerikanske generalen och CIA-chefen David Petraeus tror att Ukrainas trupper kan komma att trycka tillbaka sina ryska motståndare under sommaren, åtminstone på vissa håll. I en intervju med CNN säger han att Ukraina, om de når genombrott, kanske kan kapa den "landbrygga"till Krymhalvön som Ryssland etablerat längs med ockuperade delar av södra Ukraina. Om det lyckas skulle dynamiken förändras, säger Petraeus, som fortsätter med ett scenario där Ukraina isolerar Krym genom att förstöra Kertjbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet. Stora ryska förluster och fortsatta sanktioner kan leda till förändrad inställning bland invånarna i Ryssland, spår ex-generalen. "Någon gång måste Kreml inse att kriget är ohållbart." Lyfter vikten av att Ukraina fortsatt kan använda det framgångsrika raketartillerisystemet Himars. Storbritannien: Kriget har nått en brytpunkt. Omni 230218. Nederländerna och Ryssland i diplomatbråk. Nederländerna skickar ut flera ryska diplomater och stänger både konsulatet i S:t Petersburg och den ryska handelskammaren i Amsterdam, rapporterar AFP. "Ryssland fortsätter att försöka få in underrättelseagenter i Nederländerna under diplomatisk täckmantel. Vi kan inte och kommer inte tillåta det," säger utrikesminister Wopke Hoekstra. Han anklagar även Ryssland för att inte utfärda visum till personal på det nederländska konsulatet och ambassaden i Moskva. Det ryska utrikesdepartementet uppger enligt statliga medier att man kommer att besvara draget, men specificerar inte hur. Hoekstra: Samtidigt viktigt att hålla ambassaderna öppna. Drar ner antalet ryska diplomater i landet till samma antal som på nederländska ambassaden i Moskva. Framgår inte hur många som måste lämna. Omni 230218. Macron: Vill inte att Ryssland ska krossas. Frankrikes president vill att Ryssland besegras - men inte att landet "krossas", säger han i en färsk intervju enligt AFP. "I slutändan tror jag inte att det här kommer ta slut med militära medel," säger presidenten om kriget. Han tillägger att även om han vill att Ryssland besegras i Ukraina vill han inte se att kriget spiller över på rysk mark. Frankrike är förberedda på en långvarig konflikt, säger Macron. Macron: Vissa människor vill bara att Ryssland ska krossas. Omni 230218. Kommentar: Vad är rysk mark för Macron? Krym? Ryssland går inte att krossa men möjligen att besegras i Ukraina. Och för det kan Ukraina kanske även behöva bomba militära mål på rysk mark. Tysk besvikelse över andra länders stridsvagnsmängd. Tysklands försvarsminister Boris Pistorius hade hoppats att fler länder skulle skicka stridsvagnar till Ukraina efter den tyska vändningen om Leopard 2, säger han till CNN. "Jag är inte direkt frustrerad, men jag skulle säga att jag är lite besviken, för rösterna vi hörde innan (mötet i Ramstein) var högre. Därför väntade jag mig mer efteråt." Han tillägger dock att stridsvagnarna som Tyskland, USA och Storbritannien utlovat "är en hel del" och kommer stärka Ukrainas stridsförmåga. Även förbundskanslern Olaf Scholz uppmanade på fredagen västländer att skicka mer. "Den som kan skicka sådana stridsvagnar borde verkligen göra det nu." Pistorius: Första stridsvagnarna skickas i slutet av mars. Scholz till västländer: Skicka stridsvagnar nu. Uppmanar allierade att förvänta sig ett långt krig. Omni 230218. Blinken i sällsynt möte med kinesisk toppdiplomat. På lördagskvällen höll USA:s utrikesminister Antony Blinken samtal med den kinesiske representanten Wang Yi under säkerhetsmötet i München, rapporterar AFP. Blinken varnade Kina för att upprepa den "oansvariga handlingen" att skicka in en spionballong i amerikanskt luftrum, uppger en talesperson för amerikanska UD. Kina hävdar fortsatt att ballongen samlade in väderdata. Under ett tal tidigare på lördagen kallade Wang Yi den amerikanska reaktionen "hysterisk och absurd". Möten på så hög nivå mellan Kina och USA är ovanliga. Blinken ställde in en planerad resa till Kina efter att ballongen upptäcktes i slutet av januari. Talespersonen: Blinken klargjorde att USA inte tolererar någon kränkning av vår suveränitet. Kina anklagar USA för brott mot internationella fördrag.
Omni 230218. Paasikivi: Rysk smärtgräns kommer nås under 2023. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi delar andra bedömares bild av att Ryssland har inlett en ny offensiv i östra Ukraina, rapporterar Aftonbladet. Han tror dock att det handlar om att Putin satt in soldater som finns kvar från höstens mobilisering, och inte om "framryckning med stridsvagnar över fälten". Just nu ägnar Ryssland offensiven åt att försöka upptäcka svaga delar i det ukrainska försvaret, säger han. Paasikivi bedömer att kriget avgörs under året, och tror att Ukraina har chans att vinna, beroende på vad man lägger in i det begreppet. "Det betyder inte att man slår ut den sista ryska soldaten i Ukraina men att man nått Rysslands smärtgräns." Ökat antal attacker vid gränsen mellan Charkiv och Luhansk på senare tid. Omni 230219. Kasparov: Ukraina måste vinna för rysk demokrati. För att Ryssland ska kunna bli demokratiskt måste landet förlora kriget i Ukraina och befrias från "Putins fascism". Det sa den ryske Kremlkritikern och tidigare schackvärldsmästaren Garri Kasparov under en paneldiskussion vid säkerhetskonferensen i München, skriver TT. "Ryssarna lever i en bubbla. Den kan inte spräckas om inte idén om imperiet kollapsar - genom ett militärt nederlag," sa Kasparov. Kasparov lever sedan ett decennium i exil. Under konferensen utgör han och andra framträdande Putin-kritiker, bland andra Michail Chodorkovskij, en rysk skuggdelegation. Kasparov: Kriget kommer att vara förlorat när de inser att de förlorar kriget. Även Chodorkovskij har talat under konferensen. Omni 230219. Förstörda Mariupol byggs om till rysk mönsterstad. Förra våren utsattes den ukrainska hamnstaden Mariupol för några av de hårdaste ryska angreppen. Stora delar av staden förstördes innan staden hamnade under rysk kontroll. I ett interaktivt reportage berättar Sky News hur staden nu håller på att omvandlas till en rysk mönsterstad. Enligt reportaget har stora delar av stadens historiska byggnader jämnats med marken, även sådana som hade gått att reparera. Ett dokument som Sky News kommit över visar planer på hur staden ska byggas upp igen i omgångar fram till 2035. I den gamla stadskärnan ska mindre hus ersättas av stora byggnadsprojekt och enligt planen ska befolkningen 2035 vara 500 000 personer, jämfört med 212 000 före kriget. De storskaliga planerna möts med bestörtning av tidigare Mariupol-bor. "Det handlar inte om att förbättra, att städa undan och bygga nytt. [...]. Nej, det här görs för att dölja brotten," säger Karina Gurnak som tidigare bodde i staden men nu har flytt till Spanien. Gatorna i staden får nya namn och monument rivs ner. Omni 230219. Expert: Ryska Killnet som ligger bakom attackerna. Den ryska hackergruppen Killnet ligger sannolikt bakom de attacker som riktats mot svenska mål sedan januari. Det säger experten Marcus Murray på cybersäkerhetsföretaget Truesec till Aftonbladet. "Det är vår bedömning utifrån det underrättelsearbete vi har gjort." Gruppen tycks ha agerat under falsk flagg med namnet Anonymous Sudan. Tidningen skriver att Killnet har påstått sig ligga bakom en rad cyberangrepp mot måltavlor i Europa under Rysslands krig mot Ukraina. Flera svenska myndigheter och hemsidor har utsatts för överbelastningsattacker under söndagen. Enligt gruppens Telegramkanal kan attackerna pågå till tisdag. Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) utgör de inget hot i egentlig mening. I stället handlar det om att irritera och väcka uppmärksamhet. Strax före klockan 12 var flera webbsidor igång igen.
Omni 230219. Kadyrov öppnar för att starta egen privat armé. Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov, som står Rysslands president Putin nära, öppnar för att i framtiden starta en privat armé, rapporterar Reuters. "När mitt arbete för staten är slutfört överväger jag allvarligt att tävla med min käre broder Jevgenij Prigozjin och starta ett privat militärföretag. Jag tror att det kommer att gå bra", skriver Kadyrov på sociala medier. Prigozjin är mannen bakom den paramilitära Wagnergruppen som genomför insatser i flera afrikanska länder och stridit för Ryssland i Ukraina. Wagnergruppen har tidigare rekryterat soldater från Rysslands fängelser. Kadyrov är nära allierad till Putin. Omni 230219. Kommentar: Putin omger sig av hårdföra vänner. Ryska budgetunderskottet på högsta nivån sedan 1998. Det ryska budgetunderskottet hamnade i januari på den högsta nivån sedan åtminstone 1998, enligt Bloomberg. Det förklaras av kostnaderna för Vladimir Putins krig i Ukraina i kombination med minskade löpande intäkter till den ryska statskassan från bland annat olja och gas, skriver TT. För att öka intäkterna har Moskva föreslagit att oljeskatten ska förändras, för att på så sätt dra in ytterligare 600 miljarder rubel, motsvarande drygt 85 miljarder kronor, till statskassan. Östekonomiska institutets chef Torbjörn Becker säger till TT att det kommer att bli ”väldigt dyrt” för Ryssland att fortsätta kriget om oljepriserna håller sig på dagens nivå, samtidigt som västvärldens pristak sänks ytterligare. "Problemet är att om de väljer att prioritera kriget framför landets interna välstånd blir det inget stopp på kriget, även om det blir sämre för den ryska befolkningen." Sanktionsexperten Mattias Hedwall vid Baker McKenzie menar att det är svårt att säga vad som skulle få Ryssland att få stopp på kriget, förutom ett avgörande på slagfältet. "Så länge det finns andra kanaler att bedriva handel med blir det svårt," säger han. Totalt finns just nu nio olika paket av olika sanktioner mot Ryssland, ryska företag, ryska beslutsfattare och Belarus - ett tionde är på gång. Omni 230219. Ukraina: Kärnkraftsolycka var "farligt nära" i går. Ryska robotar var "farligt nära" att orsaka en "kärnkraftskatastrof" på lördagsmorgonen, uppger det statliga ukrainska kärnkraftbolaget Energoatom enligt Sky News. Incidenten inträffade vid ett kärnkraftverk nära Juzjnoukrainsk i den sydliga Mykolajivregionen. "Objekten flög längs med floden Södra Bug i riktning mot staden Pervomajsk och flög farligt nära kärnkraftverket", skriver Energoatom i ett uttalande. Bolaget uppmanar FN:s kärnenergiorgan IAEA att "vidta alla möjliga åtgärder för att stoppa rysk kärnterrorism". Uppges ha varit nära att träffa reaktorerna. Omni 230219. "Mata inte krigsmonstret - import från Putin ett svek." EU är på väg att missa en "viktig pusselbit" när det tionde sanktionspaketet mot Ryssland snart läggs fram, skriver tre miljöpartistiska EU-parlamentariker, däribland den tidigare ministern Alice Bah Kuhnke, på Aftonbladets debattsida. De är skarpt kritiska till att Sverige och andra EU-länder fortfarande importerar ryskt kärnbränsle, vilket inte omfattas av sanktionerna. Det är en "skandal och ett svek", anser MP-politikerna. "Sverige matar monstret genom vår import av ryskt kärnbränsle som indirekt finansierar det folkrättsvidriga anfallskriget mot Ukraina." Omni 230219. Rapport: Reservister får inte utlovad lön av Kreml. Flera populära ryska militärbloggare hävdar att Kreml inte uppfyller sina betalningslöften till reservister som stridit i Ukraina, enligt en rapport från tankesmedjan ISW. 2021 började försvarsdepartementet erbjuda soldater som frivilligt anslöt sig till arméreserven på treåriga kontrakt en ersättning på motsvarande runt 500 till 1 200 kronor i månaden. Nu uppger bloggare att det är omöjligt för reservister som stridit i Ukraina under våren och sommaren i fjol att skaffa de nödvändiga dokument som krävs för ersättning. En av dem skriver att Kreml måste lösa frågan snabbt, annars riskerar de en "explosion av missnöje". "Detta misslyckande skadar sannolikt Rysslands förmåga att upprätthålla volontärstyrkor i det långa loppet", skriver ISW. Rapporten från ISW. ISW: "Att infria löftet skulle dränera den ryska statskassan." Omni 230219. Expert: Intern rysk tävling om att inta Bachmut. De blodiga striderna om staden Bachmut i Donetsk har pågått sedan i juli och utvecklats till regelrätt skyttegravskrig, med enorma förluster på båda sidor. Ryssland är fixerade vid att inta staden - det har blivit "något som ryska styrkor åtrår och tävlar med varandra för att uppnå", säger Ivan Klyszcz vid den Estlandsbaserade tankesmedjan ICDS till Newsweek. Wagnergruppen, ledd av Jevgenij Prigozjin och till stor del bestående av dömda brottslingar, har vid sidan av militären lett offensiven. Nu har Putin gradvis börja fasa ut Wagnersoldater till förmån för reguljära styrkor - enligt ett Telegramkonto kopplat till Wagner får gruppen inte längre vapen och ammunition, skriver DN. "Det har rapporterats att Prigozjin ville att Wagner skulle inta staden för att bevisa att hans styrkor är överlägsna den ryska militären. Nu när han misslyckats har militären en chans att överglänsa honom," säger Klyszcz. Striden om Bachmut kan bli avgörande för vem som vinner kriget. Ukrainska trupper vädjar om mer vapen för att försvara staden. Omni 230219. UD utreder uppgifter om stupad svensk i Ukraina. Uppgifter sprids om att en svensk frivilligsoldat har stupat i strid i Vuhledar i den ukrainska Donetskregionen, rapporterar Expressen. Enligt tidningen skriver anhöriga om dödsfallet på ett konto i sociala medier som förefaller tillhöra soldaten. Författaren Lars Wilderäng skriver på sin blogg att mannen dödades av artillerield. "UD och ambassaden i Kyiv undersöker uppgifterna", skriver Utrikesdepartementet till Expressen. Om uppgifterna stämmer handlar det om den tredje kända svenska medborgaren som stupat i Ukraina. I sociala medier fylls kommentarsfälten av kondoleanser. Omni 230219. Protester mot västvänliga nya regeringen i Moldavien. Tusentals demonstranter protesterade på söndagen i Moldaviens huvudstad Chisinau, enligt AP. De kräver att den nya västtillvända regeringen täcker invånares värmekostnader under den rådande levnadskostnads- och inflationskrisen. Protesterna arrangerades av den nybildade gruppen Folkrörelsen med stöd av medlemmar i det ryssvänliga Shorpartiet, som innehar sex av parlamentets 101 mandat. Shorpartiet leds av Ilan Shor, en moldavisk oligark som befinner sig i exil i Israel. Enligt USA, som infört sanktioner mot honom, arbetar han med "korrupta oligarker och Moskvabaserade aktörer för att skapa politisk oro" och underminera Moldaviens EU-ambitioner. Tidigare i veckan anklagade president Maia Sandu Ryssland för att ha planerat en statskupp i Moldavien, och pekade ut Shors anhängare som delaktiga. Kreml nekar till anklagelsen. Demonstranter höll plakat med budskapet "ner med Maia Sandu!" Omni 230219. Franska insatsen i Burkina Faso officiellt avslutad. Frankrike har officiellt avslutat sin militära insats i Burkina Faso, uppger den burkinska armén på söndagen enligt Reuters. Uttalandet gavs dagen efter en flagghalningsceremoni på den franska militärbasen. I januari gav Burkina Faso de franska styrkorna en månad på sig att lämna landet, med hänvisning till att man i fortsättningen vill försvara sig själv. Jihadistgrupper med kopplingar till al-Qaida och IS har kontroll över delar av norra Burkina Faso, som utgör en del av den halvtorra gränszonen Sahel söder om Saharaöknen. Oroligheterna i Sahel har tvingat miljontals människor på flykt. Rör sig om runt 200 till 400 franska soldater.
Omni 230219. EU-topp: Ukraina har akut ammunitionsbrist - skickas inte mer snabbt är det över. De ukrainska styrkorna lider just nu akut brist på ammunition - europeiska länder måste agera snabbt och skicka mer, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell enligt CNN. Om inte mer ammunition skickas inom de närmaste veckorna är kriget över, tillägger han under avslutningen av säkerhetskonferensen i München. "Ukraina får mycket applåder men inte tillräckligt med ammunition. Det är paradoxen. De behöver färre applåder och fler vapenleveranser." Allierade länder har lagt alltför mycket tid på att dividera om stridsvagnar, medan den kortsiktiga frågan om ammunition har försummats, säger Borrell. Borrell: Blanda inte ihop de kortsiktiga målen med de mer långsiktiga. Utrikesministrarna håller extrainsatt möte om ammunition den 8-9 mars. Omni 230219. Polens president: Nato bör ge Ukraina garantier. Natoländer bör ge Ukraina säkerhetsgarantier som träder i kraft när kriget är över, säger Polens president Andrzej Duda till Financial Times. Det skulle stärka de ukrainska styrkornas stridsmoral genom att ge dem "den här känslan av att Nato står vid deras sida", enligt presidenten. Även om Ukraina vet att de inte kan gå med i Nato i nuläget förväntar sig Kyiv ett "partnerskap med någon typ av säkerhetsgarantier", säger Duda. USA:s president Joe Biden besöker Polen från måndag till onsdag för att uppmärksamma årsdagen för den ryska invasionen. Duda hoppas att Biden tar tillfället i akt att "i mycket kraftfulla ordalag" understryka att USA står bakom Natos artikel 5 om att en attack på en medlemsstat är en attack på alla. Garantier kan innebära att ledande Natoländer får militära skyldigheter gentemot Ukraina - liknas vid USA:s avtal med Israel. Bidens Europaresa beskrivs som "ett avgörande ögonblick" för hans presidenttid. Polske premiärministern: Ska diskutera ökad amerikansk truppnärvaro. Stoltenberg: "Ge Ukraina allt de behöver för att vinna”." Omni 230219. Mord på mannen bakom "Z" kopplas till maktkamp - oro bland ryska militärbloggare. En rysk propagandist och nationalist, som uppges vara den man som först började använda den ryska krigssymbolen "Z" som en pr-symbol, har dödats på ryskockuperat område i Luhansk i Ukraina. Det rapporterar norska Aftenposten. Igor Mangusjev beskrivs som nynazist och framstående rysk soldat. Han ska ha skjutits vid en rysk vägspärr i början av februari, i vad ryska källor kallar en ren avrättning. Mangusjev hade kopplingar till paramilitära Wagnergruppen, och somliga ser mordet som en del i den maktkamp som det talats om mellan Wagner och styret i Kreml. Han var även en av flera militärbloggare som riktat stenhård kritik mot Kreml och den ryska militärledningen. Enligt den norska tidningen har hans död skapat oro inom den nationalistiska miljön i Ryssland. Z-logotypen ska ha presenterats strax före att Putin inledde invasionen. Stred mot ukrainska styrkor redan 2014. Omni 230219. Applebaum: Går att jämföra med nazisternas ockupation. Försvarsviljan hos det ukrainska folket handlar inte enbart om den territoriella rätten utan också om att skydda folket mot terrorn under rysk ockupation. Det säger historikern och författaren Anne Applebaum i SVT:s Agenda. "Det går att jämföra med nazisternas ockupation under 1930- och 40-talen och den sovjetiska ockupationen efter andra världskriget," säger hon. Applebaum säger att Ryssland "begår krigsbrott som vi inte har sett i Europa sen 1940-talet". Fredsförhandlingar skulle bara ge landet en möjlighet att omgruppera för att senare återuppta invasionen, enligt henne. "Om kriget ska ta slut för alltid måste Ukraina ta tillbaka allt sitt land och bli en del av en säkerhetsallians som gör en fortsättning av kriget omöjlig." Säger att kriget tar slut när Ryssland förstår att de inte kan vinna. Anne Applebaum och Natalija Gumenjuk: Så släppte ryssarna lös våldet mot småbyarna (14 februari). Omni 230220. Zelenskyj om Bachmut: "Inte till vilket pris som helst." Ukraina ska fortsätta försvara staden Bachmut men "inte vill vilket pris som helst". Det säger president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med den italienska tidningen Corriere della Sera. "Det är viktigt för oss att försvara den, men inte till vilket pris som helst och inte om alla dör." Innan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för ett år sedan hade Bachmut 80 000 invånare. Nu uppskattas antalet kvarvarande invånare till färre än 5 000. Sky News skriver att stadens värde enligt många bedömare snarare är symboliskt än strategiskt. Ryska styrkor, med Wagnergruppen i bräschen, har belägrat Bachmut sedan juli förra året. Striderna har varit mycket blodiga. Omni 230220. Putin tar pansartåget - på hemliga järnvägsnätet: "Flyget går att spåra." Rysslands president Vladimir Putin väljer allt oftare sitt pansartåg framför flyget. Det uppger en källa för den ryska grävredaktionen Dossier Center, enligt sajten Meduza. "Flygplan går att spåra, men det är svårare att spåra ett tåg," säger Ilja Rozjdestvenskij på Dossier Center till SVT Nyheter. Enligt sajten Proekt har ett nät av hemliga järnvägar och stationer byggts upp för Putin. Särskilt är det till presidentens residens i Valdaj som tågresorna går, skriver Meduza. Enligt Dossier Center verkar tåget kunna kopplas till den ryska affärsmannen Jurij Kovaltjuk, som enligt SVT är känd för att ansvara för Putins yachter och palats. Tågets existens har inte varit någon hemlighet men senaste gången som Putin lät sig fotograferas ombord på det var 2012 - och då var det en äldre version av samma tåg. Utvändigt är tåget nästan omöjligt att skilja från andra tåg på de ryska järnvägarna. Färdas längs linjer där bara pansartåget får gå. Tåget stannar vid hemliga stationer. 2017 byggdes en ny väg till Putins plattform i Moskva. Omni 230220. Ledare: Ryssland är tveklöst den stora förloraren. Att Rysslands invasionskrig snart pågått i ett år är ett av ämnena på måndagens ledarsidor. Trots allt lidande som drabbat Ukrainas befolkning så framstår Ryssland "tveklöst" som krigets största förlorare, anser Frida Wallnor i DI. Hon konstaterar att året präglats av konstanta ryska nederlag både militärt och ekonomiskt och i form av fördärvat internationellt anseende. "En dag kommer Putin att vara borta. Förhoppningsvis tar han de verklighetsfrånvända ryska stormaktsdrömmarna med sig i fallet", skriver hon. I SvD skriver gästskribenten Gunnar Hökmark - tidigare M-topp att det är avgörande att omvärlden fortsätter visa Ukraina sitt stöd: "Om vi inte kan hjälpa Ukraina att försvara sin frihet, försvarar vi inte heller den frihet som är vår [...] Det är den som Putin är ute efter", skriver han. Omni 230220. Wang Yi på väg till Moskva - oro för Kinas inblandning. Den kinesiske toppdiplomaten Wang Yi är på väg till Moskva, uppger en diplomatisk källa för Reuters. Den officiella avsikten med besöket är en påstådd fredsplan för Ukraina, skriver ryska tidningen Kommersant. Samtidigt uttrycker USA allt tydligare farhågor om att Kina överväger att förse den ryska stridsmakten med vapen, något som Kina kraftigt förnekar. Wang har i helgen besökt säkerhetsmötet i München där han bland annat haft ett möte med USA:s utrikesminister Antony Blinken. Blinken ska under mötet ha betonat för Wang att kinesiska vapen till Ryssland skulle innebära allvarliga konsekvenser för den amerikansk-kinesiska relationen. Wang anklagar väst för "hysteriskt" beteende. USA:s FN-ambassadör: "Röd linje" om Kina förser Ryssland med dödliga vapen. USA har länge befarat att Kina kan vilja involvera sig djupare i kriget.
Omni 230220. Blinken pressar Turkiet om svenskt Natointräde - har diskuterat F16-stridsflyg. Turkiet förväntar sig att USA:s kongress ger sitt stöd till en amerikansk försäljning av F16-stridsflyg. Det säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu efter ett möte med USA:s utrikesminister Antony Blinken, enligt Reuters. Enligt Blinken har försäljningen av stridsflygplanen stöd från Joe Bidens administration. Han menar också att Turkiet tagit positiva steg vad gäller förbättrade relationer till Grekland och Armenien. Frågan om vapenaffären är däremot laddad i kongressen där det finns ett motstånd. Samtidigt lyfter Blinken den svenska Nato-ansökan, en fråga som har pekats ut som avgörande för att köpet ska bli verklighet. Han säger att USA vill att Sveriges och Finlands inträde i Nato ska ske så snabbt som möjligt och att det "inte är en bilateral fråga". Turkiet vill att den formella förfrågan om vapenaffären nu ska tas till kongressen. Omni 230220. Must: Det militära hotet från Ryssland är påtagligt. Hotbilden mot Sverige är allt bredare och mer komplex, uppger den militära underrättelsetjänsten Must i sin årsöversikt som presenterades i dag. Underrättelsetjänsten bedömer det militära hotet från Ryssland som "påtagligt". "Säkerhetsläget är det allvarligaste åtminstone sedan 1980-talets början," säger generalmajor Lena Hallin. Hon menar att hotbilden är politisk, militär och ekonomisk och nämner särskilt Ryssland som den största risken för Sverige i dagsläget. "Landet har genom sitt anfall mot Ukraina åter visat en låg tröskel för att visa olika former av våld och hot om våld. Kriget har återigen visat att nyttjandet av militära medel för politiska syften utgör ett fundament i det ryska säkerhetspolitiska agerandet." Hallin uppger att Must bedömer att Sverige blivit säkrare sedan sin ansökan att gå med i försvarsalliansen Nato. Hon bedömer vidare att Rysslands förmåga att anfalla försvagats i och med kriget i Ukraina. Även underrättelsehotet från Ryssland tros öka
Omni 230220. Paradoxen: Ingen vet bättre än Putin att han förlorat. När snart ett år har gått sedan invasionen av Ukraina, har i princip allt gått fel för Rysslands president Vladimir Putin, konstaterar AP. Nyhetsbyrån har försökt skildra kriget och försökt hitta förklaringar hos 70-årige Putin, som kanske bättre kan förklara Rysslands agerande: "Det är inte Putin som styr Ryssland, utan omständigheter som styr Putin," säger Tatiana Stanovaya, expert knuten till tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace. Varken hon, eller någon annan, tycks räkna med att Putin kommer ge upp, inom den närmaste tiden. Philip Short, som skrivit biografin "Putin", menar att presidentens stil snarare är att dubbla upp och slåss hårdare. Nyckeln för fred är att Putin först känner sig som en vinnare, uppger Dimitry Oreshkin, politisk analytiker vid universitetet i Riga. Och med det följer en paradox: "Ingen vet bättre än han, att han förlorat." Invasionen av Ukraina - den största risken Putin tagit. Putin ser sig gärna som en tsar eller som Peter den store. Omni 230220. Kommentar: Putin den store? Eller Rysslands Hitler? Putin kan vara Bibelns Gog (Hes. 38-39), som strider mot Gud själv när han anfaller Israel. Analyser: Ett symboliskt besök som inger hopp. Det har beskrivits som ett överraskningsbesök, men för journalisterna som bevakar amerikansk politik, verkar Joe Bidens avstickare till Kyiv inte ha varit så oväntad. Det första statsbesöket i landet av en amerikansk president på nära 15 år är ett faktum. Och det var symboliskt, enligt Dominic Waghorn, politisk redaktör på Sky News: "Synen inger hopp och en känsla av stöd för det ukrainska folket, men det sänder också en tydlig signal till allierade, fiender och tvivlare", skriver han. DN:s Michael Winiarski jämför Bidens besök med John F Kennedys besök i Västberlin 1963. "Att Biden begav sig till Kyiv är historiskt eftersom det inte är vardagsmat att en USA-president tar sig till en krigszon mitt under en pågående väpnad storkonflikt, där det inte finns en amerikansk militärstyrka på plats", skriver han. Dominic Waghorn: Besöket kommer betyda mycket för det ukrainska folket. Michael Winiarski: Besöket i Kiev ett löfte om långsiktigt USA-stöd till Ukraina. Åttonde gången Joe Biden besökte Kyiv. Biden utlovade också mer vapen för ett sammanlagt värde av 460 miljoner dollar.
Omni 230220. Varningen: Världskrig om Kina allierar sig med Ryssland. Kina måste hålla sig utanför Rysslands krig mot Ukraina. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till tyska Welt. "Om Kina allierar sig med Ryssland blir det världskrig." USA anklagar Kina för att i tysthet planera att förse Ryssland med vapen som kan användas i Ukraina. Kina har kraftigt förnekat uppgifterna. Zelenskyj om hotet mot Moldavien: "Kommer alltid att vara redo med stöd." EU:s utrikeschef säger att kinesiska vapen till Ryssland vore en "röd linje". Kina har sagt att USA inte är i position att ställa några krav. Omni 230220. "Bara vapenindustrin som skrattar på årets konferens." "Ekon från München 1938" och ett kommande "Nürnberg 2.0" - det är några av parallellerna som Politicos Matthew Karnitschnig gör i en analys efter att säkerhetskonferensen i München avslutats. Han pekar på att USA:s vicepresident Kamala Harris ökade pressen på Ryssland genom att formellt anklaga landet för brott mot mänskligheten och slå fast att rättvisa måste skipas. "Med andra ord, ryska ledare skulle kunna gå ett Nürnberg 2.0 till mötes. Det kan göra några personer i Moskva nervösa, särskilt de som kommer ihåg vad som hände Jugoslaviens starke man Slobodan Milosevic och hans krets." Karnitschnig konstaterar att det inte är lugnare i Asien där ett Taiwan på helspänn försöker gissa Kinas nästa drag. "De enda som skrattar på årets säkerhetskonferens är vapenindustrin." Matthew Karnitschnig: Slutet på världen som vi känner den - München känns nervöst. Robyn Dixon och Catherine Belton: Putin är en tsar utan imperium. Omni 230220. Sprickan allt djupare: "Blir inte förvånad om Prigozjin råkar ut för tragisk olycka." Paramilitära Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin ser ut att vara "på väg ut i kylan". Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter efter förnyade tecken på en spricka mellan Kreml och Wagner. Enligt legosoldaterna ska Kreml ha slutat leverera ammunition till gruppen, vilket enligt Prigozjin "hjälper fienden knäcka Rysslands rygg". Strypta leveranser är ett sätt för Putin att förhindra att Wagnerledaren skapar sig en maktbas, enligt Paasikivi. Han nämner Prigozjins nya uttalande i kombination med spridda klipp som tecken på "dålig stämning" mellan aktörerna. "Jag skulle inte bli förvånad om Jevgenij Prigozjin råkade ut för en tragisk olycka." Det senaste året har det återkommande rapporterats om inflytelserika ryssar som under mystiska omständigheter mist livet. Paasikivi: Lär inte påverka närvaron vid fronten.
"Korvmiljardären" Pavel Antov död i Indien (december 2022). Oligark påstås ha fallit ut från sjukhusfönster (september 2022.)
Omni 230220. Läcka visar Putins planer - finns hemlig strategi för att stegvis kontrollera Belarus. Kreml har tagit fram en plan för att integrera Belarus som en del av Ryssland, enligt ett avslöjande från Expressen och flera andra europeiska medier. Direktoratet för gränsöverskridande samarbete, som beskrivs som en ny del av Putins administration, ska ha tagit fram en strategi i tre olika steg fram till 2030 - vilket framgår av ett läckt dokument. Målet är att - på Rysslands villkor - kunna slutföra "bildandet av unionsstaten Ryssland och Belarus". I det innefattas gemensam militärledning, "kontroll över informationsutrymmet i Belarus", och rysk lag. Rysslandskännaren Martin Kragh, som tagit del av dokumentet, säger att planen inte indikerar att det är tal om en "unionsstat". "I grund och botten är det här ett dokument som handlar om hur Belarus ska integreras med Ryssland." Utöver Expressen står bland annat tyska Süddeutsche Zeitung, NDR och WDR bakom avslöjandet. Källa: Tidsplanen har förändrats till följd av invasionen i Ukraina. Belarus diktator Lukasjenko: Om vi anfalls strider vi med Ryssland (16 februari).
Se SVT:s Utrikesbyrån om Lukasjenko - "Putins knähund" (2021).
Omni 230221. 900 timmar i bombskydd för ukrainska barn under året. Barnen i Ukraina har i snitt tvingats söka skydd under jord i över 900 timmar, motsvarande 38 dygn, sedan den storskaliga ryska invasionen inleddes för nästan ett år sedan. Det visar en rapport från Rädda Barnen. "Barnen startade inte kriget men de betalar det högsta priset," säger Sonia Chush, Rädda Barnen i Ukraina, i ett pressmeddelande. Rapporten visar hur ukrainska barn dagligen utsätts för stor fara. Ta del av rapporten. Omni 230221. HRW: Rysk attack mot tågstation ett krigsbrott. Human Rights Watch (HRW) anklagar Ryssland för att ha begått krigsbrott efter att i april ha dödat omkring 60 civila i en robotattack mot en tågstation i Kramatorsk i östra Ukraina, skriver AFP. Ryssland förnekar att man ligger bakom attacken, men enligt HRW finns det starka bevis på att roboten avfyrades från ryskkontrollerat territorium. "Alla bevis pekar på att ryska styrkor avfyrat Totjka-roboten med klusterammunition", skriver HRW i ett uttalande. Attacken inträffade den 8 april och var en av de enskilt dödligaste sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari förra året. HRW: Har identifierat en möjlig plats som roboten avfyrades ifrån. Omni 230221. Bekräftat att 7 200 civila har dödats - men verkliga siffran kan vara 16 000. Enligt siffror från Kontoret för FN-organet OHCHR har nästan 7 200 civila dödats sedan Ryssland inledde sitt storskaliga anfallskrig mot Ukraina för ett år sedan. Ytterligare 11 756 människor har skadats. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesrapport. Rapporten understryker att den verkliga dödssiffran sannolikt är högre. Oberoende analyser pekar på att fler än 16 000 människor har dödats. Man pekar också på att det efter årsskiftet har skett en oroande utveckling där anläggningar för medicinsk verksamhet och utbildning har skadats i högre utsträckning än tidigare. Våldet mest koncentrerat till Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja. Omni 230221. FN-kritiken: Ukrainachef får 350 000 kronor i månaden. UNHCR:s Ukrainachef Karolina Lindholm Billing tjänar med tillägg motsvarande 350 000 kronor i månaden, vilket är betydligt mer än Sveriges statsminister, rapporterar TV4:s Kalla Fakta. Lönerna sätts centralt av FN. Tomas Brytting, professor i organisationsetik, uppmanar FN att se över lönenivåerna. "Det är en förtroenderisk man tar om lönenivåerna uppfattas som otillbörliga," säger han och tillägger att det riskerar att leda till att personer som har andra drivkrafter lockas till verksamheten.
Medellönen för UNHCR:s internationella hjälparbetare i Ukraina är 150 000 kronor i månaden.
Omni 230221. Kommentar: Orimliga löner. Ryska dieselintäkter minskar - men frakten fortsätter. Sanktionerna mot den ryska dieselförsäljningen visar tidiga tecken på att fungera, skriver Bloomberg. Sedan pristaket trädde i kraft den 5 februari har exportpriset på rysk diesel sjunkit i förhållande till icke-ryska leveranser. Som mest uppgick rabatten till 35 dollar fatet förra veckan, enligt data från Argus Media. Samtidigt tycks ryska transporter med raffinerade oljeprodukter fortsätta i lika hög utsträckning som i januari. Och dieselpriset på svarta marknaden kan vara högre än den officiella statistiken. "Färre affärer genomförs öppet och fler bakom stängda dörrar," säger Mark Williams, analytiker på Wood Mackenzie. IEA spår att Ryssland kommer få allt svårare att sälja diesel. Omni 230221. Ukraina: Belarus retorik blir allt mer aggressiv. Ukraina uppger att man har situationen längs gränsen till Belarus "under kontroll" och att man inte sett några tecken på att Belarus samlat tillräckligt med militär utrustning för att kunna genomföra en attack. Det rapporterar Reuters. Ukraina konstaterar också att Belarus trappat upp sin "aggressiva retorik" allt eftersom årsdagen av den storskaliga ryska invasionen närmar sig. Belarus försvarsdepartement påstår samtidigt på Telegram att Ukraina samlar militära trupper längs gränsen. Belarus uppger samtidigt att landets militär ska genomföra över 150 gemensamma övningar med Ryssland under det kommande året. Belarus diktator Lukasjenko: Om vi anfalls strider vi med Ryssland (16 februari).
Omni 230221. Trötta blickar under Putins långa tal: "Bla bla bla." Vladimir Putins tal till nationen på tisdagsförmiddagen pågick i nästan två timmar - och det märktes bland åskådarna. Statsvetaren Mark Galeotti skriver på Twitter att bristen på entusiasm bland åskådarna är påtaglig, även under "de obligatoriska applåderna". "Inte för att jag kan klandra dem", skriver han. Financial Times Moskva-korrespondent Max Seddon delar en bild på den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina och konstaterar att hon "privat motsätter sig kriget men inte har sagt det offentligt". Hon ser "inte entusiastisk ut" när Putin intygar att den ryska ekonomin står stark, skriver han. DN:s Anna-Lena Laurén är inne på samma spår. "Väldigt roligt att se hur folk somnar i publiken medan Putin håller tal. Bland andra Leonid Slutskij som var med och ledde de så kallade förhandlingarna med Ukraina i början av kriget sitter och nickar." Även bland ryska militärbloggare, där tonen mot Kreml hårdnat på senare tid, hörs nedsättande kommentarer om Putins tal. Igor Girkin, dömd krigsförbrytare och tidigare ledare för ryskstyrda styrkor i Donbas, skriver på Telegram att det inte är värt att lyssna vidare på talet, skriver Aftenposten. "Specialoperationen fortsätter. Inte ett ord om nederlag eller misslyckanden. Bla bla bla." 1 000 personer hade samlats för att lyssna på Putin.
Omni 230221. Johnson och Truss pressar Sunak om stridsflygplanen. Skicka stridsflyg till Ukraina. Den uppmaningen riktade de tidigare premiärministrarna Boris Johnson och Liz Truss till Storbritanniens nuvarande ledare Rishi Sunak under en parlamentarisk debatt om kriget, skriver The Independent. "Vi behöver göra allt vi kan för att Ukraina ska kunna vinna kriget så snart som möjligt," sa Truss. Hon sa också att pengar som beslagtagits från ryska staten bör användas till att återuppbygga Ukraina. Johnson sa att Ukraina måste få vad de behöver. "Inte nästa månad, inte nästa år," utan nu. Omni 230221. Taiwan: Militärt samarbete med USA ska stärkas. Taiwans president Tsai Ing-Wen säger att landet kommer att fortsätta stärka det militära utbytet med USA. Det rapporterar AFP. Uttalandet sker efter att en delegation från USA, under ledning av den republikanske kongressledamoten Ro Khanna, under flera dagar har besökt Taiwan. "I framtiden kommer Taiwan att samarbeta än mer aktivt med USA och med andra demokratiska partner för att möta globala utmaningar som auktoritär expansionism och klimatförändringar," säger hon. Ännu har inga detaljer offentliggjorts om vad samarbetet konkret ska innebära. Presidenten: Taiwan och USA kommer att fortsätta stärka sitt militära utbyte. USA erkänner inte officiellt Taiwan som land men stödjer öriket med försäljning av vapen i självförsvarssyfte. Kina uppmanar världen: Sluta påstå att Taiwan blir nästa Ukraina. Omni 230221. Oppositionell bloggare vid liv - får skydd i Sverige. Den tjetjenske regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov lever och befinner sig av säkerhetsskäl på hemlig plats i Sverige. Det rapporterar SVT som träffat honom. Han kan inte gå in på vad som hänt honom de senaste månaderna, efter att tjetjenska och ryskspråkiga medier hävdat att han mördats. "Jag hade skydd 24 timmar om dygnet." Abdurachmanov har återkommande kritiserat den tjetjenska ledaren Ramzan Kadyrov. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sin bostad i Gävle, vilket två ryska medborgare dömdes för. SVT rapporterade senare om en underrättelserapport där ansvaret för mordförsöket lades på den ryske presidenten Vladimir Putin. Har inga planer på att sluta med sin regimkritik. En man och en kvinna dömdes för mordförsöket (2021). Omni 230221. Källor: Xi planerar att träffa Putin i Moskva i vår. Kinas president Xi Jinping kommer att resa till ryska huvudstaden Moskva under de kommande månaderna. Det rapporterar WSJ med hänvisning till källor. Enligt uppgifterna vill den kinesiske ledaren ta en mer "aktiv roll" i att få ett slut på kriget i Ukraina. Xi väntas upprepa sina uppmaningar om att Putin inte ska använda kärnvapen. Det är ännu inte känt när besöket planeras ske, men enligt WJS:s uppgiftslämnare kan det ske i april eller början av maj. Det är i anslutning till årsdagen av när Ryssland besegrade Tyskland under andra världskriget. Skepsis från väst om det kinesiska initiativet att agera fredsmäklare. Kinesiske diplomaten Wang Yi väntas besöka Moskva under tisdagen. Kina uppges vilja få till flera fredssamtal. Omni 230221. S vill att Sverige skickar stridsvagnar till Ukraina. Sverige bör skicka stridsvagnar till Ukraina. Det skriver Socialdemokraternas Morgan Johansson och Peter Hultqvist, tidigare justitieminister respektive försvarsminister, på SvD Debatt. De konstaterar att den ryska armén lider stora förluster i Ukraina, men skriver också att den ryska uthålligheten inte får underskattas. När Sverige tar fram ett förhållningssätt gentemot Ryssland måste det finnas ett långsiktigt och uthålligt stöd till Ukraina, anser S-topparna. "Det ska även handla om stöd till framtida uppbyggnad av landet och säkrande av dess frihet och demokrati." Omni 230221. "Attacker mot civila ryskt mönster - åtala Putin." Rysslands invasionskrig måste leda till att president Vladimir Putin ställs till svars för brott mot mänskligheten inför Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Det skriver Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet, på DN:s debattsida. Börjesson skriver att attackerna mot civila i Ukraina följer ett mönster från Rysslands tidigare ageranden i Tjetjenien på 90-talet och senare i Syrien. "Även andra delar av det ryska agerandet måste vid det här laget kunna ses som en del av detta brott." Omni 230221. Hundratals attacker mot vården i Ukraina - sjukhus plundras och läkare grips. Minst 700 attacker har genomförts mot ukrainska sjukvårdsbyggnader, personal och ambulanser sedan kriget inleddes för nästan exakt ett år sedan. Det visar en rapport som bygger på data som verifierats av fem organisationer som jobbar i Ukraina. Bland annat har sjukhus plundrats, läkare fängslats och patienter har nekats nödvändig vård, skriver The Telegraph. En anonym läkare vittnar om hur ryska soldater tvingade honom att lämna över patienters journaler och berättar om hur en man med diabetes från ockuperade Mykolajv behandlades. "Ryssarna fick reda på hans sjukdom, grep honom och väntade på att han långsamt skulle dö utan insulin," säger läkaren. Patienten lyckades enligt läkare fly regionen. Även attacker mot apotek och blodcentraler har kartlagts. Rapporten avslöjar potentiella krigsbrott av ryska styrkor. Omni 230222. Toppdiplomat: Putin har inget intresse av förhandling. Kriget i Ukraina kommer att bli långvarigt och det finns inga tecken på att Vladimir Putin har ett intresse av förhandlingar. Det säger USA:s tidigare Rysslandsambassadör Jake Sullivan till BBC. Sullivan var USA:s ambassadör under upptrappningen till den storskaliga invasion som inleddes den 24 februari i fjol. Han hade då flera möten med ryska företrädare i syfte att försöka stoppa invasionen, men kallar samtalen en charad. "Putin var inte intresserad av att förhandla före invasionen. Han är fortfarande inte intresserad," säger Sullivan. "Putin måste bli övertygad om att han inte kan vinna." Omni 230222. Kina: Vi har en bergfast relation med Ryssland. Kinas relation med Ryssland har inte försvagats av den ryska offensiven mot Ukraina, säger den kinesiske toppdiplomaten Wang Yi på besök i Moskva. "Vår relation är bergfast och kommer överleva utmaningarna från det förändrade omvärldsläget," sa Wang enligt Bloomberg. Under tisdagen deltog Wang Yi i ett möte med Nikolaj Patrusjev, sekreterare i Rysslands nationella säkerhetsråd. Enligt en utskrift från mötet var de överens om att arbeta för "fred" och att motarbeta en "kalla kriget-mentalitet". Wang kommer att träffa Rysslands utrikesminister Lavrov under onsdagen. I uttalandet riktade de kritik mot "mobbning" av enskilda länder.
Omni 230222. Kommentar: Vad innebär "mobbning" av enskilda länder? USA som mobbar Kina? Den muslimska världens reaktion på Kinas förtryck av uigurer. Kinas förtryck och övergrepp mot uigurer och andra muslimska minoriteter i regionen Xinjiang nordvästra Kina har de senaste åren starkt bidragit till en ansträngd relation med västvärlden. Kritik från den muslimska världen har dock varit ytterst sparsam - fram tills nu. I slutet av december red Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu ut till uigurernas försvar vid sin årsavslutande mediakonferens och medgav att relationen till Kina har tagit skada på grund av Kinas agerande. Samtidigt har det också skett flertalet terrorattacker i Afghanistan riktade mot kinesiska affärsmän. Uigurerna är ett turkfolk som delar etniskt och språkligt ursprung med turkar, kazaker, azerier, tatarer, kirgizer, turkmener, och uzbeker. Turkiet är det i särklass folkrikaste och inflytelserika av dessa, med 82 av de 200 miljoner människor som i dag anses utgör turkfolk. De har även den största diasporan av uigurer, som uppskattas till mellan 10 000 och 200 000 individer. Samtidigt kan Kina också vara en viktig allierad och ekonomisk partner, utan de krav på respekt för mänskliga rättigheter som USA ofta kräver. För en diktatur som använder repression för att upprätthålla regimen kan Kina därför vara en lockande partner. Särskilt om man som exempelvis Ryssland inte har så många andra alternativ. Att upprätthålla goda relationer med Kina blir därför - i ljuset av statuerade exempel - viktigare för muslimska länder än att stå upp för andra muslimer. Det står i bjärt kontrast till de högljudda protester som hördes från den islamska världen kring Myanmars behandling av den muslimska minoriteten rohingya från 2016 och framåt. En tragedi som av många länder anses utgöra folkmord, vilket även är fallet med Kinas behandling av uigurerna. Läs allt hos Kinamedia 230222. Svensk handel med Ryssland mer än halverades i fjol. Sveriges handel med Ryssland minskade kraftigt under fjolåret, från 44 miljarder kronor 2021 till 18 miljarder 2022. Det visar nya uppgifter från Kommerskollegium, skriver TT. "Men det är svårt att recensera om det är tillräckligt. Det får man resonera om på politisk nivå," säger Michael Koch, enhetschef på handelsmyndigheten. Det finns ett antal varor som det fortfarande är fullt tillåtet att handla med, konstaterar han. Importen av rysk aluminium ökade exempelvis under fjolåret, samtidigt som den svenska läkemedelsexporten till Ryssland steg. Svenska importen av anrikat uran från Ryssland har helt upphört. Omni 230222. Lärdomar från covidvaccinet kan fylla Kyivs vapenlager. Estland vill att EU-kommissionen avvarar 44 miljarder kronor för att säkerställa stora ammunitionsleveranser till Ukraina under det kommande halvåret. Det visar ett dokument som har cirkulerat bland flera av EU:s regeringar och som tyska Deutsche Welle har läst. En sådan injektion kan sjufaldiga produktionen i den europeiska vapenindustrin, enligt Tallinn. Estlands försvarsminister Hanno Pevkur säger att förslaget har fått positiva reaktioner och hoppas att det kan klubbas på EU-mötet i slutet av mars, om inte tidigare: "Min tidsplan är i morgon. Men för Ukraina var det i går." EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att EU kan använda sig av lärdomarna från den snabba produktionen och leveransen av covidvaccin. På liknande sätt kan försvarsindustrin stimuleras, säger hon. Försvarsindustrin vill inte börja tillverka mer utan att ha fått ordrar. EU:s utrikeschef står bakom Estlands förslag. Estland förstärkte sina ammunitionslager kraftigt 2022. Omni 230222. Analyser: Världen riskerar ny kärnvapenkapprustning. I över 50 år har Ryssland och USA haft någon form av avtal för att hålla nere produktionen av kärnvapen. Vladimir Putins besked att Ryssland drar sig ur nedrustningsavtalet New Start innebär slutet på en era, skriver NBC News. Vissa analytiker befarar nu att världen står inför en kärnvapenkapprustning likt den som skedde under kalla kriget. "Det här borde oroa många," säger Jon Wolfsthal, en av förhandlarna till New Start. Även om Putin skulle ändra sig går New Start mot sin död. Avtalet förlängdes med fem år 2021 och kan inte förlängas igen. Därför måste ett helt nytt avtal förhandlas fram i en tid då relationen mellan USA och Ryssland är nära fryspunkten, skriver New York Times David Sanger. Dessutom måste ett nytt avtal inkludera Kina, vars kärnvapenarsenal stadigt ökar. "Och så här långt har Kina inte visat något intresse för att ansluta till förhandlingarna" - skriver Sanger. Omni 230222. Waking Up To War: Russian Anti-War Dissidents Recall The 'Shock And Horror' Of The Invasion Of Ukraine. Despite rising tensions surrounding Russia's military build-up near Ukraine's border in the months before February 24, 2022, Moscow's massive, unprovoked invasion of its neighbor to the west came as a stark awakening to many Russians. "Of course, I remember," Ivan Koretnikov, an 84-year-old artist from the Ural region city of Perm, said of the day it began. "It was like a thunderbolt in a clear sky. That's how I felt". February 24 was like a thunderbolt. Up to the last minute, I refused to believe it." Read more at Radio Free Europe 230222. Spionchef: Rysslands styrkor sämre. Trots Ryssland stora ansamling av soldater tror den danska militära underrättelsetjänsten (FE) inte att fronten i Ukraina på allvar kommer att förskjutas till ryssarnas fördel. Uppgifter om att en rysk offensiv har inletts har cirkulerat den senaste tiden. Men FE:s chef för underrättelsesektionen, Anja Dalgaard, säger till Politiken att ryssarna står inför hårda strider, men att det också präglat de senaste månaderna och att de vunnit rätt liten yta. "Det är en stor styrka som ryssarna har samlat, men de är av sämre kvalitet än för ett år sedan," säger hon. I stället bedömer hon att ryssarna kommer att fortsätta att skicka fram fler soldater och sätta en ihållande press på ukrainarna. Hon beskriver det som en utmaning för Ryssland att träna och utrusta de nya styrkorna med moderna och tillräckliga materiel. Omni 230222. Ungern manar till vapenvila och fredssamtal i Ukraina. Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto uppmanar till vapenvila och nya fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina. Han anser att det krävs för att undvika en bredare konflikt, skriver Reuters. Szijjarto tycker att tisdagens rivaliserande tal av Vladimir Putin och Joe Biden signalerar en ökad spänning. Putin skyllde kriget på väst och USA, medan Biden betonade att "hela världen står inför en historisk prövning" och att "Nato aldrig kommer att splittras och aldrig tröttna". I dag träffar den amerikanske presidenten Natoländerna som kallas för "Bucharest nine", nio länder i östra Europa, där även Ungern ingår. Han kräver ett omedelbart slut på kriget. Omni 230222. Miljöskador för över 500 miljarder krigets första år. Ett år av krig i Ukraina har lämnat djupa spår även i landskapet. Stora arealer jordbruksmark är obrukbar, skogar har bränts ned och nationalparker förstörts, skriver Politico. Sönderbombade industribyggnader har lett till att luften, vattnet och jorden förorenats. Den ukrainska regeringen uppskattar att kriget orsakat miljöskador motsvarande 534 miljarder svenska kronor. Miljöminister Ruslan Strilets uppger att hans departement samlar in underlag för att ställa Ryssland inför rätta för miljöförstöring. Hittills har ukrainska myndigheter dokumenterat 2 300 fall av miljöförstöring, varav 1 078 lämnats över till brottsbekämpande organ Omni 230222. Ben Wallace: Lögnen var en maktdemonstration. I ett försök att stoppa Rysslands storskaliga invasion av Ukraina möttes representanter från Storbritannien och Ryssland i februari 2022. Enligt Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace ljög den ryske försvarsministern för honom under mötet och sade att de inte hade planer på en invasion. "Det var den direkta lögnen om vad de inte skulle göra som bekräftade för mig att de skulle göra det," säger han. När Ben Wallace, Storbritanniens försvarsminister, mötte den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu i Moskva sade Sjojgu bland annat att Ryssland inte planerade att invadera Ukraina. Ett exempel på det ryska begreppet "vranju", det vill säga en uppenbar lögn, enligt Wallace. "Han visste att jag förstod att han ljög. Jag tror att det handlade om att säga: 'Jag är mäktig'," säger Ben Wallace i Dokument utifrån: Putin och västvärlden. Se det tredje avsnittet av Dokument utifrån: Putin och västvärlden på SVT2 den 26/2 klockan 22, eller hela serien på SVT Play. svt 230222. Putin påstår: Försökte lösa konflikten fredligt. Rysslands president Vladimir Putin hävdar att han försökt lösa konflikten med Ukraina fredligt, men hindrats av väst. "Jag vill upprepa att de startade konflikten och vi använde militära medel för att stoppa den," påstår han. Vladimir Putins höll ett tal till det ryska parlamentet på tisdagen. Han inledde talet med att upprepa sina tidigare påståenden om att Ryssland har försökt lösa situationen i Ukraina med diplomati, samtal och fredliga medel. Han påstår bland annat att Ukraina försökte få tag i kärnvapen och att Ukraina "lekte med folks liv" medan ryssar dog i den ukrainska regionen Donbass. Enligt presidenten har väst påstått att man vill lösa konflikten fredligt men har i själva verket underblåst kriget. Enligt honom har väst "fullt ansvar" för upptrappningen av konflikten. Världen idag 230222. Putins tidigare talskrivare: "Han har ingen plan B." Ryske presidenten har troligtvis ingen alternativ plan om invasionen i Ukraina inte går som han vill. Det säger Vladimir Putins tidigare talskrivare Abbas Galljamov till Deutsche Welle. " Alla i den ryska eliten och halva befolkningen förstår att det går åt fel håll, säger han. Tidigare i veckan sa Galljamov till AP att Putin "desperat behöver en seger" för att visa sig stark. Nästa år väntar presidentval i Ryssland och presidenten vet att om han inte kan leverera framsteg i kriget har han stora problem, enligt den tidigare medarbetaren. Galljamov: Många trodde på någon typ av tillkännagivande i Putins tal. Gratis te och korv för besökare som se Putin vid firandet av Fäderneslandsförsvararens dag i Moskva. Författare om Putins invasion: Allt han försökt göra har gått väldigt fel.
Omni 230222. Källor: Kina överväger att skicka vapen till Ryssland. USA och andra västländer har underrättelseuppgifter som visar att Kina överväger att skicka vapen till Ryssland, uppger källor för Wall Street Journal. Kina har inte sålt några vapen till Ryssland sedan den ryska offensiven mot Ukraina inleddes för ett år sedan. Men enligt källorna finns det nu flera tecken på att den policyn är på väg att ändras. Bidenadministrationen uppges överväga att offentliggöra bevisen. Enligt Wall Street Journal är Kina världsledande inom produktionen av flera av de mest använda vapnen i Ukrainakriget, bland annat långskjutande artillerisystem. Kina fick flera varningar bakom kulisserna under helgens Münchenkonferens. Kinas toppdiplomat Wang Yi träffade Vladimir Putin på onsdagen. Blinken: Vi är oroliga för att Kina skickar vapen till Ryssland.
Omni 230223. Tolv myter om Rysslands krig i Ukraina avslöjade. Ryssland förberedde kriget mot Ukraina genom att sprida myter om landet. Långt före invasionen hade en ström av desinformation banat väg för Rysslands attack. Under hela kriget har vi spårat och avslöjat kremlvänlig desinformation. Pressad rysk general tros förbereda offensiv i Vuhledar. Den ryska offensiven i östra Ukraina har fortsatt under de senaste två dygnen, skriver den brittiska militära underrättelsetjänsten i en uppdatering. Såväl Bachmut som Vuhledar har utsatts för kraftig artilleribeskjutning. Britterna skriver att det är troligt att ryssarna kraftsamlar för en förstärkt offensiv i Vuhledar. "Generalöverste Rustam Muradov är troligen under hård press att förbättra resultaten efter hård kritik i ryska nationalistkretsar mot tidigare misslyckanden", heter det i den brittiska rapporten. Vuhledar ligger i östra Donbass. Rapport: Ett av tio ukrainska sjukhus beskjutet under senaste året. Omni 230223. Åtta miljoner på flykt: "Inser hur bra det är att ha ett hem." FN:s statistik visar att över åtta miljoner människor har flytt kriget i Ukraina och nu befinner sig på olika platser i Europa, skriver ABC News. Grannlandet Polen har tagit emot flest, totalt 1,5 miljoner ukrainare. BBC har träffat flera barn som tvingades fly de ryska soldaternas offensiv. 13-åriga Viola lämnade sitt hem i mitten av natten när ryska soldater tog över hennes hemby. "Vi hade inte ens tid att vända oss om och kolla på huset och vi visste inte vart vi skulle," säger hon. Elvaårige Dmitri har tillbringat mycket tid i en kall källare för att minska risken att dö. Han säger att han har förändrats mycket under kriget: "Jag har börjat förstå hur bra det är att ha ett hem." Många ukrainare har fått starta helt nya liv. "Barnen kommer att minnas det här kriget för alltid." Omni 220223. Explosion hörd i västra Kyiv under Pedro Sánchez besök. En högljudd explosion har hört i Kyivs centrala delar, rapporterar Kyiv Independent. Flyglarmen i staden slogs på några minuter före explosionen. På besök i den ukrainska huvudstaden i dag är Spaniens premiärminister Pedro Sánchez. I går utlovade den spanska regeringen sex tysktillverkade stridsvagnar av modellen Leopard 2 i stöd. De officiella besöken har duggat tätt i veckan inför fredagens årsdag av det fullskaliga kriget. Omni 230223. Finland ger Ukraina tre Leopard 2-stridsvagnar. Finland skänker tre stridsvagnar av typen Leopard 2 till Ukraina, meddelar landets försvarsminister Mikko Savola på Twitter. Enligt Svenska Yle handlar det om minröjningsvagnar. Finland ska dessutom erbjuda såväl utbildning som underhåll, enligt Svenska Yle. Stridsvagnarna ingår i ett större vapenpaket till ett sammanlagt värde om 160 miljoner euro, nästan 1,8 miljarder kronor. Efter beskedet höll Savola en pressträff där han berättade mer om det nya stödpaketet. "Vårt stöd kommer inte att vackla," säger han enligt Iltalehti. Omni 230223. Källor: USA mångdubblar antalet soldater i Taiwan. USA planerar att placera mellan 100 och 200 soldater i Taiwan de kommande månaderna, rapporterar Wall Street Journal med hänvisning till källor. Det är en betydande ökning från de 30 amerikanska soldater som var placerade där för ett år sedan. Enligt tidningen blir det den största amerikanska truppstyrkan i Taiwan på flera decennier. Beskedet kommer under en tid av ökade spänningar mellan USA och Kina. Kina ser Taiwan som en del av sitt territorium och har agerat allt mer aggressivt de senaste åren. USA:s personal kommer att bedriva träning av sina taiwanesiska kolleger i syfte att förbereda dem för en eventuell invasion från Kina, skriver Wall Street Journal. Uppgifterna har inte bekräftats från officiellt håll. Försvarsexpert: Förmodligen det farligaste läget på 30 år. Amerikanska kongressledamöter kräver mer vapenleveranser till Taiwan. Samtidigt kommer rykten om att Kina förbereder sig för att stötta Ryssland i Ukrainakriget. Omni 230223. Svenskar satte stopp för "Anonymous Sudan". Svenska cybersäkerhetsföretag har identifierat och stängt ner 61 servrar för hackergruppen "Anonymous Sudan", rapporterar SVT Nyheter. Sedan servrarna stängdes ner i natt upphörde överbelastningsattackerna mot danska flygplatser. Tidigare har viktig svensk it-infrastruktur attackerats. "Man kunde följa trafiken som slår mot alla webbsajter till vissa servrar, och bakom dessa fann man då de här ytterligare 61 stycken som kontrollerat och styrt attackerna," säger it-säkerhetsexperten Marcus Murray till SVT. Servrarna var placerade hos IBM i Tyskland, en dyr professionell molntjänst. Att köpa professionella molntjänster är ett beteende man "normalt bara ser hos nationalstater", enligt Murray. "Anonymous Sudan" säger sig vara del av ryska hackernätverket Killnet. Omni 230223. Wagnergruppen får leverans av ammunition efter bråket. Ny ammunition är på väg till den paramilitära Wagnergruppen, uppger chefen Jevgenij Prigozjin på Telegram enligt flera medier. Nyheten kommer efter flera arga uttalanden från Prigozjin mot militärledningen i Moskva. "Än så länge finns leveransen bara på papper men vi har fått beskedet att alla dokument är påskrivna," säger Prigozjin i ett uttalande på Telegram, enligt Reuters. Wagnermilisen befinner sig i fronten i Rysslands offensiv mot Bachmut. Omni 230223. EU misslyckas med nya sanktioner inför årsdag. EU-länderna försökte enas om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland under torsdagen inför årsdagen av invasionen i Ukraina men misslyckades, uppger källor för Bloomberg. Dagens förhandlingar ska ha blockerats av Polen, som menade att ett förslag om undantag för EU-importer av rysk syntetisk gummi var alldeles för stort och ineffektivt. Länderna möts igen i morgon förmiddag för att försöka enas kring ett förslag. De 27 medlemsländerna måste vara eniga om förslagen som läggs fram.
Omni 230223. FN-majoritet kräver att Ryssland lämnar Ukraina. FN:s generalförsamlig kräver att Ryssland får ett slut på striderna och att trupperna drar sig ur Ukraina, rapporterar internationella medier. Under torsdagen röstade en majoritet av medlemsländerna igenom en icke-bindande resolution. Reuters skriver att Ryssland isoleras allt mer i generalförsamlingen efter ett år av krig. Av de 193 länderna röstade 147 för resolutionen medan 7 röstade emot, 32 avstod från att rösta. Kina var ett av länderna som la ner sin röst, vilket var fjärde gången sedan kriget inleddes. Förutom Ryssland röstade Belarus, Mali, Nicaragua, Syrien, Nordkorea och Eritrea mot resolutionen. Utrikesministrar och diplomater från 75 länder talade till generalförsamlingen. Omni 230323. Uppgifter: Kina förhandlar drönaraffär med Ryssland. Kina kan komma att leverera 100 så kallade kamikazedrönare till Ryssland. Enligt uppgifter till Der Spiegel pågår just nu förhandlingar mellan länderna om drönarna, som kan levereras i april. Enligt uppgifterna ska den kinesiska drönartillverkaren Xi'an Bingo ha gått med på att testa de hundra drönarna innan de levereras till Ryssland. Drönarna är av modellen ZT-180 och kan bära stridsspetsar som väger upp till 50 kilo. I nästa steg av affären ska företaget möjliggöra inhemsk rysk produktion av omkring 100 drönare i månaden. Både USA och Tyskland har tidigare varnat Kina för att sälja militärutrustning till Ryssland. Kina förnekar uppgifterna om en eventuell vapenaffär med Ryssland. Wall Street journal uppgav under torsdagsmorgonen att en vapenaffär mellan länderna kunde vara på gång. Den kinesiska toppdiplomaten Wang Yi träffade Putin på onsdagen - Putin beskrev mötet som en "milstolpe".
Omni 230323. Kommentar: Mycket oroväckande uppgifter för Ukraina och västvärlden. Försvarshögskolan: Ett år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. You tube 27:11 230224. Analyser: Upprepas 2022 vore en tredjedel ockuperat. Tidigt på fredagsmorgonen är det exakt ett år sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes. BBC:s Paul Kirby konstaterar att kriget än så länge mest visat på ryska militärens brister och dess brutalitet. "Förutom att inta en territoriell korridor till Krym har det blodiga oprovocerade kriget varit en katastrof för både Ryssland och landet som drabbats av det", skriver han. Graham Allison skriver i Foreign policy att Ryssland kontrollerar ungefär en femtedel av Ukraina, inklusive Krym som annekterades 2014. Den ukrainska ekonomin har slagits i spillror och landet är beroende av konstant militärt och ekonomiskt stöd från USA och västvärlden. "Så samtidigt som västerländsk press fortsätter att lyfta de ukrainska framgångarna så bör vi också inse att om andra året av krig fortsätter som det första skulle Ryssland kontrollera nästan en tredjedel av Ukraina i februari 2024", skriver Allison. Graham Allison: Ukraina blir allt svagare i striderna. Morten Myksvoll: Ryssland har tappat kriget - men Ukraina har inte vunnit.
Omni 230223. Tyskland: Totalförbud mot rysk gas inga problem. Tyska bolag är inte längre beroende av rysk gas och landet skulle med andra ord ”klara sig bra” om EU införde ett totalförbud. Det uppger finansminister Robert Habeck för Reuters. "För min del kan vi skära ner på gasen helt och hållet." Flera andra EU-länder är däremot beroende av energikällan och det är alltså bättre att fokusera på andra sanktioner, tillägger han. Habeck: Tyskland använder ingen rysk gas. Mild vinter gör EU till vinnare i gaskriget mot Putin. Storbritannien betalar hushåll för att dra ner på elen. Omni 230323. Kina: Krig gynnar ingen - uppmanar till fredssamtal. På årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina upprepar Kina sina krav på en politisk lösning, rapporterar flera internationella medier. Landet vill förhindra att kriget eskalerar utom kontroll, skriver man i ett dokument från utrikesdepartementet. Dokumentet består av tolv punkter, bland annat med krav på vapenvila och fredssamtal så snart som möjligt. Man trycker även på att kärnvapen inte får användas. Flera västländer anklagar Kina för att inte vara en neutral part i kriget och både Tyskland och USA har varnat landet från att sälja militärutrustning till Ryssland. Man skriver även att sanktionerna mot Ryssland måste upphöra. Kina kallar Putins fullskaliga invasion av Ukraina för "Ukrainakrisen". Uppgifter: Kina förhandlar drönaraffär med Ryssland - Kina förnekar.
Omni 230224. Världsledarna blickar bakåt ett år efter invasionen: "Jag kände mig äcklad." "Kvällen innan visste vi vad som skulle hända." Det säger Natochefen Jens Stoltenberg till Washington Post som bett världsledare berätta vad de tänkte när Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina för exakt ett år sedan. Även Estlands premiärminister Kaja Kallas säger att hon var förberedd. "Jag sa till mina ministrar: 'ha era telefoner påslagna, för kriget kommer att börja och vi kommer att ha ett regeringsmöte'." När de ryska soldaterna gick över gränsen på morgonen den 24 februari väcktes den dåvarande brittiska premiärministern Boris Johnson av ett telefonsamtal. Hans första reaktion var att kalla Putin "that fucking cunt". "Jag var äcklad av Putin. Jag var äcklad av hans lögner och hans handlingar." Volodymyr Zelenskyj: Jag förstod att många skulle dö. Inte ens Sergej Lavrov uppges ha känt till planerna.
Omni 230324. ISW: Ryssland förbereder falsk flagg-operation. Kreml tycks förbereda en så kallad falsk flagg-operation i Tjernihiv-regionen i norra Ukraina, som gränsar mot Ryssland och Belarus, skriver tankesmedjan ISW i en lägesuppdatering. Den ukrainska militärledningen uppger att man i området sett ryska militärkonvojer med omarkerade fordon och soldater i uniformer som efterliknar de ukrainska. Kyiv bedömer att avsikten är att iscensätta en attack på Belarus och skylla den på Ukraina. Belarus diktator Lukasjenko har tidigare sagt att han bara ger sig in i kriget om landet attackeras. "ISW bedömer fortsatt att en belarusisk eller rysk attack i nordukrainska regioner är mycket osannolik, men Ryssland försöker tvinga Lukasjenko att agera eller beskylla Kyiv för att expandera kriget", skriver tankesmedjan. Omni 230324. Expert: Putin kan offra hundratusentals fler. Hundratusentals unga ryssar har skickats till Ukraina. Trots det har Vladimir Putin sluppit betala ett inrikespolitiskt pris för kriget. "Jag tror att Putin kan skicka ytterligare några hundratusen ryska medborgare i döden innan det sker någon märkbar reaktion," säger Rysslandskännaren Stefan Ingvarsson. "Nej till kriget", "Krig är skamligt och brottsligt". Budskapen på plakaten som tusentals ryska demonstranter höll upp på gator och torg dagarna efter att Ryssland inlett sitt fullskaliga krig mot Ukraina var tydliga. I dagens Ryssland har protesterna försvunnit från det offentliga rummet. Kremls propagandamaskin går på högvarv, men Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet (UI), vänder sig mot bilden av att hela befolkningen är hjärntvättad. "Hjärntvättad är den minoritet av föräldrar som gladeligen ser sina söner marschera iväg i detta meningslösa krig. Sådana finns det säkert, men det är inte den dominerande bilden," säger han. Mer intressant, enligt Ingvarsson, är att se på de krafter som möjliggör kriget och varför de får sådant genomslag. "Många säger att det är omoraliskt att ryssarna inte protesterar, men jag vill vända på det och titta på de som möjliggör det här kriget. Exempelvis lärare som för ut nya hatfulla budskap i skolorna och personer inom medieapparaten som sprider ren desinformation till den egna befolkningen." Under det senaste året har oberoende ryska medier som radiokanalen Moskvas Eko och den liberala tv-kanalen Dozjd stängts. I mars antogs en lag, enligt vilket den som "medvetet sprider falsk information om de ryska styrkorna" riskerar 15 års fängelse. En grupp som trots det hårda klimatet har haft en betydande position i det ryska civilsamhället är Ryska soldatmödrarnas kommitté. Den bildades i slutet av 1980-talet för att uppmärksamma den ökända pennalismen inom den ryska armén. Mödrarna spelade även en viktig roll i protesterna mot Rysslands första krig i Tjetjenien. I dag är den dock splittrad, enligt Rysslandsforskaren Carolina Vendil Pallin vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "Sovjetunionen och senare Ryssland var på många sätt ett patriarkalt samhälle och soldatmödrarna fick ett genomslag som många andra kanske haft svårt att få. I dag är medlemmarna stämplade som utländska agenter och man försöker på alla sätt att misstänkliggöra dem," säger hon. Men vid det ryska firandet av Mors dag i november försökte Kreml rida på soldatmödrarnas forna kraft genom ett iscensatt evenemang: En rad guldkantade tekoppar hade prydligt placerats ut på det ovala bordet i presidentresidenset utanför Moskva. 17 "soldatmödrar" hade placerats nära Putin, som i ett utkablat tv-klipp sade med allvarlig röst att han var medveten om att "inget kan ersätta förlusten av en son". Men enligt Carolina Vendil Pallin var de 17 kvinnorna runt bordet dock knappast några sörjande soldatmödrar. "Kreml hade bestämt att låta Putin träffa mödrar till soldater som dödats i kriget - men lyckades inte hitta några som stödde operationen," säger hon. "I efterhand har det visat sig att flera av kvinnorna som träffade Putin var verksamma inom partiet Enade Ryssland och inom statliga patriotiska organisationer." Enskilda protester mot kriget, inte minst mot det ökande antalet döda ryska soldater sker dock alltjämt i sociala medier. Ett exempel är inläggen från Dmitrij Skrebets, vars 19-årige son är ett av krigets offer. Sonen ingick i besättningen på den ryska robotkryssaren "Moskva", som i april sänktes av Ukraina. "Man har sagt att hela besättningen har evakuerats. Det är en fräck och cynisk lögn," skrev Skrebets på sociala medier dagar efter förlisningen. "Pappan som förlorade sin son på 'Moskva' är ett exempel på en förälder som känner att han förlorat allt. Och som säger att makten ljuger," säger Carolina Vendil Pallin. Att sia om hur länge Ryssland kan fortsätta att skicka unga män till Ukraina utan att de inhemska protesterna växer sig så starka att de hotar regimen är något av en "miljondollar-fråga", enligt Stefan Ingvarsson. "När finns det ett politiskt pris för att så många har dött och när slår det tillbaka mot Putin? För omvärlden kan det verka chockerande att reflexen att titta bort är så stark i Ryssland. Därför mobiliseras också fattiga killar, unga från periferin eller tidigare kriminella. Människor utan en stark röst i samhället," säger han. Ryska soldatmödrarnas kommitté grundades 1989 av en grupp mödrar som bland annat krävde att alla pojkar skulle få avsluta sina studier före värnplikten, och att soldaternas mänskliga rättigheter skulle respekteras i den ryska armén. När det första kriget i Tjetjenien bröt ut 1994 protesterade soldatmödrarna mot dåvarande presidenten Boris Jeltsins beslut att sända unga orutinerade soldater till kriget genom att anodna demonstrationer och namninsamlingar. 2014 anklagade kommittén Vladimir Putin och landets högsta militärkommando för att i strid med rysk lag skicka ryska soldater till strid i Ukraina. Enligt den oberoende organisationen OVD-Info har hittills över 19I 000 ryssar gripits för att ha protesterat sedan landet inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina. TT/Omni 230224. En av sex ukrainare har mist nära och kära i kriget. 17 procent av ukrainare uppger i en undersökning att de mist nära och kära under det gångna krigsåret, rapporterar AFP. Samtidigt har invånarna stort förtroende för president Zelenskyj och militären - hela 95 procent uppger att de är säkra på ukrainsk seger. "Det här har varit det svåraste året i mitt och alla andra ukrainares liv. Jag vet att vi segrar, men inte hur lång tid det tar," säger 23-åriga Kyivbon Diana Sjestakova. Ukrainsk soldat: Gud hjälper oss.
Omni 230224. Ukrainas försvarsminister: Vi förbereder motoffensiv. Den ukrainska armén förbereder en motoffensiv för att mota ut de ryska styrkorna ur landet. Det säger försvarsministern Oleksij Reznikov i ett uttalande enligt AFP. Reznikov fällde kommentaren i ett tal till armén på årsdagen av den ryska invasionen. "För ett år sedan var det svårt för oss att få tag i riktiga vapen. I dag inser den civiliserade världen att ni är Europas sköld i öst. Det kommer att bli en motoffensiv. Vi arbetar hårt för att förbereda den," sa Reznikov. Reznikov: Vi arbetar hårt för att säkra en motoffensiv. Zelenskyj lovar ukrainsk seger under 2023. Omni 230224. Polen har levererat första Leopard 2 på årsdagen. Polen har under fredagen levererat sina första Leopardstridsvagnar till Ukraina, rapporterar TT och hänvisar till den polska nyhetsbyrån PAP. Det görs i samband med att Polens premiärminister Mateusz Morawiecki besöker Kyiv på årsdagen för den ryska invasionen. Under dagen väntas den svenska regeringen ge besked om att även Sverige skickar Leopard 2 till Ukraina, enligt uppgifter till TT. Det är de första Leopardstridsvagnarna från västvärlden. Polen har utlovat totalt 14 stridsvagnar.
Omni 230224. USA skickar nytt miljardpaket till Ukraina. USA skickar ett nytt säkerhetspaket på två miljarder dollar till Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Stödet motsvarar cirka 20 miljarder svenska kronor och inkluderar bland annat ammunition, artilleriskott, drönarsystem och finansiering för utbildning och underhåll. Säkerhetspaketet offentliggörs på årsdagen till den fullskaliga ryska invasionen. I en kommentar säger USA:s försvarsminister Lloyd Austin att Rysslands president trodde att Ukrainas försvar skulle kollapsa, att USA:s beslutsamhet skulle vackla och att världen skulle se åt andra hållet. "Han hade fel", konstaterar Austin. Washington har avsatt över 32 miljarder dollar i stöd till Ukraina senaste året. USA riktar även ytterligare sanktioner på årsdagen.
Omni 230224. Danska partier slutar med Tiktok: "Har blivit invasivt." Den kinesiska appen Tiktok förbjuds i danska statsanställdas mobiler - och nu följer flera av partierna i folketinget efter. Martin Lidegaard, partiledare för Radikale venstre, tycker att ett förbud borde diskuteras i folketinget. "Vi kommer att lyfta frågan i relevanta forum," säger han till Danmarks radio. Den danska ingenjörsföreningen föreslår ett totalförbud för Tiktok inom den offentliga förvaltningen. "Tiktok har blivit mycket mer invasivt. Därför ska vi vara försiktiga med vad den kinesiska regeringen kan fiska upp genom appen," säger föreningens it- och säkerhetsexpert Jørn Guldberg. I Sverige uppmanades personalen på regeringskansliet redan i höstas att radera appen. Danska Center for Cybersikkerhed gick ut med en varning på torsdagen. Även EU-kommissionen bannlyser Tiktok. Tiktok under utredning i Kanada. Omni 230224. Expert tror att ansvariga kommer att ställas till svars. Ryssland har i flera fall begått krigsbrott under kriget i Ukraina, anser Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, som medverkar i SVT:s specialsändning på årsdagen av Rysslands invasion. Även om det kommer att innebära en rad praktiska problem att få till rättsprocesser är han optimistisk till att ansvariga kan ställas inför rätta. "I liknande fall har jag aldrig tidigare sett att så många instanser engagerat sig i att ta fram förslag till stadgar för domstolar och hur det ska gå till, hur man ska arrestera och gripa," säger han. Han tillägger dock att det är "näst intill omöjligt" att någon ställs inför rätta så länge Vladimir Putin är kvar vid makten. Omni 230224. Volodymyr Zelenskyj: 2023 är året för vår seger. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet har alla förutsättningar för att vinna kriget mot Ryssland. "2023 kommer bli året för vår seger," konstaterade han på en presskonferens på fredagen. Han fortsatte med att tacka för omvärldens stöd och underströk att det är en nyckel till Ukrainas seger. Han erkände dock att även han gör misstag. "Till exempel måste vi bli bättre på att jobba på relationerna till länder i Latinamerika, Afrika och Asien," sa han. Kina har i vecka presenterat en fredsplan som har kommit att kritiseras av västvärldens ledare. Zelenskyj tror dock att relationen till Kina kan komma att utvecklas till något positivt. "Kina har visat sitt intresse för vår situation och det är inte dåligt. Frågan nu är hur Kina agerar i frågan." Zelenskyjs uppfattning är att Kina respekterar Ukrainas suveränitet. "Om väst respekterar sina löften är en seger oundviklig." Beskriver massakern i Butja som det värsta han upplevt under kriget. Vädjar om snabbare vapenleveranser. Omni 230224. Ryssland avbröt tyst minut i FN:s säkerhetsråd. När Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba talade i FN:s säkerhetsråd under fredagen avslutade han sitt anförande med att hålla en tyst minut för krigets offer. Minuten avbröts dock av Rysslands ambassadör Vasilij Nebenja som slog på sin mikrofon, skriver Sky News. Den tysta minuten hade inte hunnit börja när ryssen bad om ordet och sa att rådet borde hylla de ryska liv som förlorats. "Vi reser oss på fötter för att hedra minnet av alla offer efter det som har hänt i Ukraina, med start 2014," sa Nebenja. Kuleba ville hålla tyst minut för "aggressionskrigets offer". Omni 230224. USA: Ryssland kan ge Iran stridsflyg i utbyte mot vapen. Iran har skickat både stridsvagns- och artilleriammunition till Ryssland och har i utbyte fått möjlighet att göra stora vapenaffärer med Ryssland. Det säger John Kirby som är talesperson för USA:s säkerhetsråd på en presskonferens, enlig AFP. "Vi tror att Ryssland kan skicka militärflyg till Iran i utbyte mot stödet," säger han. Han säger att Iran vill köpa rysk militärutrustning för flera miljarder dollar och att USA oroas av situationen. "Irans stöd för Rysslands invasion forsätter att öka," säger han. Iran vill också köpa bland annat attackhelikoptrar. Iran skickade ammunitionen i november. Omni 230224. Zelenskyj planerar möte med Kinas Xi Jinping. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att han planerar ett möte med Kinas ledare Xi Jinping, rapporterar Reuters. "Jag tror att ett möte kan gynna både Ukraina, Kina och säkerheten i världen," säger Zelenskyj. Den ukrainske presidenten uppger inte när ett sådant möte kan komma att äga rum. Samtidigt har Natos största medlemsländer i Europa: Frankrike, Tyskland och Storbritannien, öppnat för ett ökat samarbete med Ukraina gällande säkerhetsgarantier, enligt Wall Street Journal. Samarbetet ska enligt tidningens källor ses som ett sätt att uppmuntra Kyiv att inleda fredssamtal. Kommentaren kom i samband med en presskonferens under årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion. Xi har nyligen ställt krav på att fredssamtal måste återupptas. Natoländerna lockar med samarbete för att få till fredssamtal. Omni 230224. Hadzialic: Eftergifter till Kreml skapar inte fred. Att göra eftergifter mot Kreml för att få slut på kriget i Ukraina skulle tolkas som svaghet och skapa incitament för Ryssland att begå nya brott, skriver Aida Hadzialic (S), regionstyrelsens ordförande i Stockholm, på DN Debatt. Hon jämför med situationen i forna Jugoslavien där Daytonavtalet innebar att den aggressiva parten, bosnienserberna, "belönades" med kontroll över nästan halva Bosniens territorium. Det har lett till en situation där nya krig ständigt hotar, skriver hon. "Den serbiske ledaren Milosevic nöjde sig aldrig med en fredsuppgörelse. Det kommer inte heller Putin att göra", skriver Hadzialic. Aida Hadzialic: "Eftergifter till brottslingar leder inte till fred i Ukraina." Omni 230224. Putin inleder sin "militära specialoperation". Yle video 230224 1:00. Ryska varningen: Rör inte trupperna i Moldavien. Ryssland varnar Ukraina och Nato för "äventyrliga" handlingar mot landets trupper som för närvarande befinner sig i utbrytarregionen Transnistrien vid Moldaviens gräns mot Ukraina, skriver den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Soldaterna kommer att "reagera adekvat" mot alla former av handlingar som hotar deras närvaro i området. Sådana aktioner kommer även att betraktas som en attack mot den ryska federationen, enligt utrikesdepartementet. Moldaviens president gick nyligen ut med att en rysk statskupp planerats i landet. (svt 230224.) Wagnergruppen starka i afrikanska länder. Där väst dragit sig tillbaka i Afrika har Ryssland tagit upp flera gamla allianser från Kalla krigets dagar, berättar SVT:s Afrikakorrespondent Johan Ripås. Det handlar speciellt om instabila länder som haft militärkupper som Mali, Centralafrikanska republiken och Sudan. Till och med den privata militärstyrkan Wagner finns närvarande. "I Centralafrikanska republiken är Wagner extremt starka och styr med relativt små pengar. Man har kunnat gå in, sälja vapen och erbjuda sina tjänster militärt eftersom det finns stridigheter i landet," säger Johan Ripås. I fallet med Centralafrikanska republiken handlar det dock mer om att försörja Wagner än att få in pengar till den ryska krigskassan. (svt 230224.) Låsta positioner för fred. Analyser: Rysslands största misslyckande sedan 1979. På årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina konstaterar Sky News Moskvakorrespondent Diana Magnay att någon fred ännu inte är i sikte. President Vladimir Putins plan var från början att Ukraina skulle falla på tre dagar men när han nu ett år senare har misslyckats lär detta ändå inte påverka hans ställning, enligt Magnay. "Putin har gjort sitt yttersta för att systematiskt krossa sitt motstånd. Den politiska oppositionen är antingen utvisad eller fängslad", skriver hon. Foregin policys David V Gioe kallar Rysslands invasion av Ukraina för landets "största strategiska misstag sedan invasionen av Afghanistan 1979". Han skriver att en stor anledning till detta är att Putin omringat sig av ja-sägare som bara ger honom den underrättelseinformation han ber om. Gioe skriver att Rysslands invasion antagligen hade varit betydligt mer framgångsrik om Putin krävt objektiv information. Diana Magnay: Kreml förbereder sig på ett långt krig. Omni 230224. Kommentar: Ett långt krig som Putin tror att han till slut kommer att vinna. Den ryska eliten är fortsatt Putinlojal men ekonomin knakar i fogarna - fem trender att följa med under det kommande året. Den ryska ekonomin har inte kraschat under krigets första år, men trycket på statsbudgeten ökar och landets fallfärdiga infrastruktur är ett problem som bara växer. Rysslands president Vladimir Putin har upprepade gånger försäkrat att den så kallade militära specialoperationen i Ukraina förlöper enligt planen. Men verkligheten är att Putins regim kämpar med följderna av en massiv felkalkyl. Västländerna har infört hårda sanktioner som sakta stryper betydande delar av den ryska ekonomin och den ryska militären lider svåra förluster på slagfältet. Sanktionerna och motgångarna i kriget skapat ett visst tryck på president Vladimir Putins regim, men några synliga direkta hot mot makthavarna finns inte. Putin och hans närmaste krets har samtidigt trappat upp förföljelserna mot alla som kritiserar kriget och den ryska staten rör sig i en allt mer totalitär riktning. Trots det står Putin inför en rad växande problem inom Rysslands gränser. Här är fem trender att följa under det kommande året. Läs fortsättningen hos Yle 230224. USA: Iran förser Ryssland med ammunition - i utbyte mot stridsflygplan. Iran har skickat både stridsvagns- och artilleriammunition till Ryssland och har i utbyte fått möjlighet att göra stora vapenaffärer med Ryssland. Det säger John Kirby, talesperson för USA:s säkerhetsråd på en presskonferens, enligt AFP. Enligt Kirby vill Iran köpa rysk militärutrustning för flera miljarder dollar, inte minst stridsflygplan, och USA oroas av situationen. "Irans stöd för Rysslands invasion forsätter att öka," säger han. (svt 230224.) Tre möjliga vändpunkter som kan avgöra kriget i Ukraina. Militärstrategen Joakim Paasikivi säger att både Ryssland och Ukraina behöver segrar i kriget. Styrkeförhållandena vid fronten har under vintern i stora drag varit jämna. Men under de kommande månaderna kommer den här balansen att skifta. Ryssland är i färd med att sätta in de kring 150 000 mobiliserade soldater som utbildats under de senaste månaderna. Det betyder ett numerärt övertag för Ryssland, även om kvalitén på de här styrkorna är tveksam. De mobiliserade ryska styrkorna är inte lika välutbildade och utrustade som anfallsarmén för ett år sedan. "Även de bästa truppslagen, luftlandsättningstrupperna och marininfanteriet och andra, har mobiliserade soldater och mobiliserade befäl i ganska hög utsträckning. De är helt enkelt inte lika duktiga," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm. Den ukrainska militären har under det senaste året byggt upp sin numerära styrka och landet uppskattas ha en betydande styrka i reserv. "Det är inte så att Ukraina lider brist på personal. De har också en stor armé, det vill bara inte sätta in alla vid fronten nu," säger Joakim Paasikivi. Med andra ord vill Ukraina spara sina styrkor för sin kommande stora våroffensiv. De här styrkorna ska sannolikt utrustas med de stridsvagnar och pansarskyttefordon som västländerna börjat leverera till Ukraina. Ukraina: Samling av ryska fartyg i Svarta havet. Ryssland har i dagarna dubblat antalet krigsfartyg i Svarta havet, hävdar den ukrainska militären. Enligt dem kan detta tyda på att ryssarna planerar för ett ökat antalet raketattacker mot fastlandet. Ryska fartyg har sedan invasionen inleddes slagit till mot mål i Ukraina från havet och har i hög utsträckning riktat in sig på viktig infrastruktur, så som kraftstationer. För två veckor sedan avfyrades en sådan raket över Moldaviens luftrum. (svt 230225.) Biden: Inga skäl just nu att skicka F-16 till Ukraina. Trots upprepade påtryckningar från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj utesluter USA:s president Joe Biden att skicka amerikanska F-16-plan till Ukraina, åtminstone som läget är just nu. Det säger Biden i en intervju med ABC News. Enligt Biden behöver Ukraina inte planen. "Det finns inga skäl som gör det rationellt," enligt vår militär just nu, att erbjuda F-16, säger Biden. Biden säger vidare att de vapen USA redan nu bistår Ukraina med, bland annat stridsvagnar, artilleri, luftvärn och robotsystemet Himars, enligt amerikanska bedömningar är tillräckligt för att Ukraina ska göra framsteg på slagfältet under våren och sommaren. Zelenskyj har under vintern trappat upp sin vädjan om stridsflygplan. Biden: (Zelensky) behöver inte F-16 just nu. Omni 230225. Expert: Månader innan nya stridsvagnarna är i strid. Det kommer dröja månader innan de Leopard 2-stridsvagnar som nu skickas till Ukraina är förbandssatta och i strid, säger Oscar Jonsson, doktor i krigföring, till SVT Nyheter. "Det har att göra med att det är väldigt mycket logistik kopplat till det, med ammunition och utbildning." Ukraina kan dock gå på offensiven med den utrustning de har och vetskapen om att det är en ny våg materiel på ingång, tillägger han. På fredagen, årsdagen av invasionen, anlände de första polska Leopard 2-stridsvagnarna till Ukraina. Samtidigt meddelade Sverige att man kommer att skicka "ett tiotal" stridsvagnar. Omni 230225. ISW: Rysk tystnad i går på grund av misslyckanden. Kreml lade locket på och gjorde inga uttalanden under årsdagen av invasionen, skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i en lägesrapport. "Det beror sannolikt på att Ryssland har misslyckats med att uppnå alla sina mål och inte gjort några betydande landvinningar sedan juli 2022." En som däremot kommenterade var säkerhetsrådets hökaktige vice ordförande Dmitrij Medvedev, som sa att Ryssland måste "trycka tillbaka de gränser som hotar (oss) så långt som möjligt, även om de gränserna är polska". Hans uttalanden kritiseras av den nationalistiske militärbloggaren och tidigare befälhavaren Igor Girkin, som kallar dem "förvirrade". Omni 230225. Lukasjenko reser till Kina för möte med Xi Jinping. Belarus president Aleksandr Lukasjenko kommer att resa till Kina på statsbesök i början av nästa vecka. Han har blivit inbjuden av sin kinesiske motpart Xi Jinping, skriver AFP. Ländernas utrikesministrar talade i telefon på fredagen och var då överens om att fördjupa sitt samarbete, enligt ett uttalande från kinesiska UD. Belarus är beroende av Ryssland, såväl politiskt som ekonomiskt, och är ett av få länder som öppet ställt sig bakom den ryska invasionen av Ukraina. Xi och Lukasjenko träffades även i september förra året. Omni 230225. Ryska trycket på Sverige högt trots resursbrist. Trots att Ryssland tvingas omlokalisera resurser till den haltande krigsinsatsen i Ukraina bibehåller de det höga underrättelsetrycket på Sverige, säger Daniel Stenlig, Säpos chef för kontraspionage, till Aftonbladet. "Vår slutsats är att Sverige är intressant från rysk sida." Detta beror dels på de ryska intressena i hela regionen kring Östersjön och Arktis, men också på att Sverige är en intressant arena för krigsteknik som ryssarna behöver. Det ryska trycket på Sverige har ökat konstant de senaste åren, enligt Säpo - Ryssland rekryterar allt fler agenter, utför fler cyberattacker och försöker stjäla fler hemligheter. Stenling: Aktiviteterna har blivit fler och fler under ganska lång tid. Ryssland vill utnyttja svenska medborgares okunskap. Ryssar skickas till Sverige för undercover-uppdrag. Omni 230225. Amerikansk general: Väst har varit onödigt försiktiga. Västvärlden borde bistå Ukraina med fler och kraftigare vapen i kriget mot Ryssland, säger den amerikanske toppgeneralen David Petraeus i en intervju med SvD. "Västerländska länder bör skicka stridsflygplan, attackhelikoptrar och långdistansrobotar till Ukraina. Vi har hela tiden varit överdrivet försiktiga", skriver han till tidningen. Petraeus säger att det visserligen finns en risk att det kan leda till en upptrappning av kriget som i förlängningen kan leda till användningen av taktiska kärnvapen. Han tror dock att USA:s varningar till Kreml har varit tillräckligt starka för att hålla risken nere. Omni 230225. Diplomater och militärer: Det var här vi förstod att något var allvarligt fel. Tecknen på att Ryssland var på väg att inleda en storskalig invasion i Ukraina började synas redan våren 2021, säger flera i den amerikanska statsledningen till Politico. Tidningen har talat med toppdiplomater och personer i militärledningen om upptrappningen till 24 februari 2022. Men det var först i september 2021, då ryska och belarusiska styrkor samlades för övningen Zapad, som västvärlden blev övertygad. "Det var då som vi förstod att det här var udda. Övningen bedrevs i mycket större skala än föregående år," säger USA:s försvarschef Mark Milley. Karen Pierce, brittisk ambassadör i USA, säger att en annan pusselbit var Putins långa artikel om Ukraina som publicerades under sommaren. "Något var allvarligt fel." USA försökte få Putin på andra tankar vid mötet i Genève 2021. Omni 230225. Exportrestriktioner för 110 miljarder i nya paketet. Förhandlingarna var hårda, men sent i går kväll enades EU om ett tionde sanktionspaket mot Ryssland. Paketet innefattar bland annat skärpta exportrestriktioner till ett värde av 10 miljarder euro, motsvarande drygt 110 miljarder kronor, rapporterar SR Ekot. Medlemsländerna måste också rapportera in vilka tillgångar den ryska centralbanken har i europeiska banker till EU, för att tillgångarna ska kunna tas i beslag. Ett hundratal banker, personer och företags sätts upp på EU:s sanktionslista - däribland flera från Iran. Diplomatkällor vittnar om flera stötestenar - bland annat uppges Ungern ha velat ta bort en rad ryska namn från sanktionslistan. Paketet riktar sig bland annat mot drönarförsäljning. Ska bland annat möjliggöra att frysa tre ryska bankers tillgångar. Polen har kallat sanktionerna för kraftlösa - men godkände paketet under fredagskvällen. Omni 230225. Storbritannien: Ryssland kan ha fått slut på drönare. Ryssland har sannolikt slut på iranska så kallade kamikazedrönare av typen Shahed-136, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. Enligt britterna finns det inga rapporter om att sådana använts sedan den 15 februari. "Innan dess rapporterade ukrainska styrkor att de skjutit ner minst 24 Shahed-136 mellan sena januari och tidiga februari, och tiotals förstördes under årets första dagar." Ryssland kommer sannolikt försöka fylla på lagren, tillägger departementet. I torsdags uppgav källor för tyska Der Spiegel att ryssarna förhandlar med Kina om köp av 100 kamikazedrönare av typen ZT-180 - något Kina förnekar. Omni 230225. Djup oenighet i G20 om vad Ukrainakriget ska kallas. Mötet mellan G20-ländernas finansministrar i Indien har lett till en spricka i frågan om vad den ryska invasionen av Ukraina ska kallas, rapporterar Reuters. Den USA-ledda G7-gruppen trycker på för att fördöma den ryska invasionen och kriget i Ukraina i den kommuniké som vanligen skickas ut efter G20-möten. De har fått mothugg av Ryssland, Kina och värdlandet Indien, som vägrar att kalla det ett "krig". Indien har under det senaste året ökat oljeköpen från Ryssland och har avhållit sig från att fördöma invasionen. USA:s finansminister Janet Yellen: Mötet måste fördöma kriget. Tyska förbundskanslern Olaf Scholz är på statsbesök i Indien i helgen. Sprickan mellan globala södern och västvärlden ökar i Ukrainafrågan. Omni 230225. Ryska demonstranter brände Putindocka i Stockholm. På lördagen samlades ryska demonstranter bosatta i Sverige utanför Rysslands ambassad i Stockholm. Där hängde de en skylt med texten "war criminal" - krigsbrottsling - på en Putindocka och brände den, skriver DN. "Vi är många ryssar som vill visa vårt motstånd mot kriget," säger medarrangören Aleksej Karitj. Inspirationen kom från den ryska hötgtiden maslenitsa, även känd som pannkaksveckan, då det traditionellt bränns bål. Enligt Karitj är demonstrationen en av flera som planeras i europeiska storstäder i helgen. Karitj: "Ryssland hör inte hemma i Ukraina." Omni 230225. Ryssland har stängt av oljeledning till Polen. Ryssland har stängt av oljeledningen Druzhba till Polen. Det uppger oljeraffinaderiet PKN Orlens vd Daniel Obajtek på Twitter. "Ryssland har stoppat oljeleveranserna till Polen, vilket vi var fullt förberedda på. Endast 10 procent av råvaran kom från Ryssland och vi kommer att ersätta den med olja från annat håll", skriver han. Olja från Druzhba-ledningen levereras till Polen, Tyskland, Ungern, Tjeckien och Slovakien och har undantagits från de sanktioner som riktats mot Ryssland, skriver Reuters. Under året har PKN Orlens säkerställt oljeleveranser från andra länder. Det är inte helt klarlagt varför Ryssland har stängt av oljekranen. Omni 230225. Biden sågar Kinas plan för fred: "Applåder från Putin". Kinas tolvpunktsförslag för fred i Ukraina sågas av den amerikanske presidenten Joe Biden. "Programmet får applåder från Putin så hur kan det vara bra," frågar han sig i en intervju med ABC News. Han fortsätter med att säga att förslaget inte gynnar någon annan än Ryssland och Kina och avfärdar helt att Kina skulle vara en lämplig fredsmäklare. "Det är helt enkelt inte rimligt," säger Biden. "Det har i dagarna framkommit uppgifter om att Kina överväger att sälja vapen till Ryssland. Om Kina skulle genomföra affären skulle landet beläggas med sanktioner," säger Biden. Omni 230225. G20-länderna frånsett Ryssland och Kina fördömde Rysslands krig mot Ukraina. G20-ländernas finansministrar kunde på lördagen inte enas om ett slutdokument vid sitt möte i Bengaluru i Indien, men alla länder frånsett Ryssland och Kina fördömde i starka ordalag det ryska anfallskriget mot Ukraina. Värdlandet Indien var ovilligt att föra kriget på tal men västländerna krävde ett fördömande. Indien valde då att göra som värdlandet Indonesien under G20-toppmötet på Bali i november, att presentera värdlandets sammanfattning av mötet. Enligt dokumentet valde de flesta länderna att kraftigt fördöma kriget i Ukraina som orsakar ett väldigt mäskligt lidande och försvårar det ekonomiska läget i världen. Det handlar om störningar i leveranskedjorna och risker för den finansiella stabiliteten samt om energi- och livsmedelsosäkerhet. G20 har haft problem med att kunna enas om slutdokument vid möten. "Det har på grund av Rysslands invasion av Ukraina blivit svårt för G20 att diskutera konstruktivt" säger Japans finansminister Shunichi Suzuki.
Yle 230225. Macron besöker Kina i april - oklart om han träffar Xi. Under en resa till Kina i början av april ska den franske presidenten Emmanuel Macron försöka övertala Peking att sätta press på Ryssland, rapporterar AFP. Kina har i veckan lagt fram ett tolvstegsprogram till fred där de bland annat kräver att attacker mot civila omedelbart upphör och att sanktionerna mot Ryssland tas bort. Flera världsledare från väst har kritiserat programmet hårt. Det är oklart om Macron kommer träffa Kinas ledare Xi Jinping men i ett uttalande säger den franske presidenten att han vill förhindra att Kina säljer vapen till Ryssland. "Kina måste sätta press och få garantier från Ryssland om att de inte tänker använda kemiska vapen eller kärnvapen", säger han i uttalandet. Macron är en av världsledarna som kritiserat Kinas fredsplan. Macron vill också att Kina förmedlar budskapet att aggressionerna måste upphöra. Omni 230225. Säpo: Ryssland försöker placera insiders i försvaret. Just nu pågår arbetet med att bygga upp och stärka det svenska totalförsvaret som en reaktion på det förändrade säkerhetsläget. Det är något Ryssland prioriterar i sitt spionage mot Sverige, uppger Säpo enligt Ekot. "Man vill kartlägga vad Sverige kommer ha förmåga vad gäller både de militära och civila delarna," säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på myndigheten. Ryssland använder sig av en rad metoder för att försöka få insyn i arbetet - däribland cyberangrepp, signalspaning, värvning av agenter och kartläggning av terräng, vägar och broar. Därtill försöker man placera insiders i totalförsvarets olika delar, tillägger Stenling. Skickar in underrättelseagenter på kortare uppdrag. Stenling: Ryska underrättelsetrycket på Sverige högt trots resursbrist.
Omni 230226. Kommentar: Vilka planer har Ryssland med detta? Källor: Europas jättar vill knuffa Kyiv till samtal. Flera tunga Natomedlemmar hoppas kunna övertyga Kyiv om att inleda förhandlingar med Ryssland genom ökat stöd, uppger källor för Wall Street Journal. Storbritannien, Frankrike och Tyskland vill att Nato fördjupar samarbetet med Ukraina i syfte att ge landet en fördel på fältet. Detta skulle sätta Ukraina i en bättre förhandlingssits med Ryssland. Utåt fortsätter västländerna att säga att Ukraina måste nå en fullständig seger i kriget, men bakom kulisserna växer tvivlen om vad ukrainarna kan uppnå. Flera europeiska politiker uppges se det som orealistiskt att landet kommer att få tillbaka all olagligt ockuperad mark. "Om kriget fortsätter med den här intensiteten under lång tid kommer Ukrainas förluster bli outhärdliga (...) och ingen tror att de kommer att kunna få tillbaka Krym," säger en fransk källa till tidningen. Omni 230226. Putin bröt tystnaden efter årsdagen - talade i tv. Medan Ukraina och västvärlden på flera sätt uppmärksammat årsdagen av den ryska invasionen i fredags har det varit locket på från Kreml - enligt tankesmedjan ISW på grund av avsaknaden av framsteg i kriget. På söndagen bröt dock Vladimir Putin tystnaden i en intervju med den statliga ryska tv-kanalen Rossija-1, skriver Reuters. I den tecknade presidenten i vanlig ordning bilden av Ryssland som offret i det anfallskrig han startat, och att kriget är en fråga om landets själva existens. Putin påstod bland annat grundlöst att väst har en nedskriven plan på att stycka upp Ryssland och plundra landet på råmaterial, vilket kommer leda till etnisk rensning. Vidare sa han att det inte går att ignorera kärnvapenkapaciteten hos de Natoländer "vars mål är att strategiskt besegra oss så att vårt folk lider". Hävdar att vapenstödet till Ukraina gör Nato till part i kriget. Omni 230226. Kommentar: Putin storljuger för att undvika sitt eget ansvar. Återuppbyggnaden kan bli rekordstort byggprojekt. Återuppbyggnaden av Ukraina efter kriget beräknas kosta motsvarande över 6 000 miljarder kronor och blir sannolikt världens största byggprojekt, skriver SVT Nyheter. "Merparten måste komma från det angripande landet. Man kan använda Rysslands frysta internationella reserver," säger Maksim Fedosejenko, ekonom vid Kyiv School of Economics. Det finns historiska exempel på när utländska tillgångar använts på det sättet, men inte ryska, tillägger han. Kan bli svårt juridiskt - och den ukrainska korruptionen är inte utrotad. Landet förbereder sig på den största återuppbyggnaden sedan andra världskriget. von der Leyen: EU ska arbeta för att frigöra motsvarande 11 miljarder kronor till projektet. Premiärminister Sjmyhal: Kraftnät, bostäder och minröjning är prioriterade. Omni 230226. Experten: USA kan införa sanktioner vid vapenaffär. Vita huset har vid flera tillfällen hotat Kina med "konsekvenser" om de säljer vapen till Ryssland. Jan Hallenberg, expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik, tror att USA syftar på ekonomiska sanktioner. "Sanktioner försvårar ekonomiska samarbeten och ökar risken för betydligt långsammare tillväxt i Kina," säger han till SvD. Han tror att Kina överväger att sälja civila drönare som Ryssland kan använda i militärt syfte och att de möjligtvis kan leverera ammunition. "Det skulle krävas att Kina skickar massor av leveranser av ammunition, drönare och andra vapen för att det skulle vara betydande, men det kan jag inte föreställa mig att Kina skulle göra," säger Hallenberg. Hallenberg: "Förfärligt för Zelenskyj om Kina skulle gå all in. Vita huset: Högt pris om Kina säljer vapen till Ryssland. Flera underrättelsekällor talar om att Kina överväger en vapenaffär. Omni 230226. Expert: Kina har för mycket att förlora på vapenaffär. Om Kina beslutar sig för att sälja vapen till Rysslands innebär det ett läge där världens två mäktigaste länder, Kina och USA, stödjer varsin sida i kriget. Det säger Björn Jerdén, chef för nationellt kunskapscentrum om Kina, i SVT:s Agenda. "Det skulle vara en otroligt allvarlig situation," säger han. Han är dock tveksam till att Kina faktiskt kommer sälja vapen till Ryssland då landet har "otroligt mycket att förlora" på det. Inte heller Katarina Engberg, chef för Sekretariatet för analys och långsiktig planering vid Försvarsdepartementet, tror att Kina kommer genomföra affären. "Kina skulle antagligen förläggas med sanktioner som skulle störa den globala handeln. Det är svårt att förstå varför Kina skulle göra detta när de håller på att öppna upp sin ekonomi efter pandemin," säger hon. Experten Jan Hallenberg: "Förfärligt för Zelenskyj om Kina skulle gå all in." Vita huset: Högt pris om Kina säljer vapen till Ryssland. Flera underrättelsekällor talar om att Kina överväger en vapenaffär. Omni 230226. Eliasson: Ett under att Putin lyckas få ut sin version. Möjligheterna till diplomatiska lösning på kriget i Ukraina är just nu "mycket mycket små". Det sa Jan Elisson, tidigare svensk utrikesminister och vice generalsekreterare i FN, när han gästade P4 Extra på söndagen. Han sa också att han är förvånad över att den ryske presidenten Vladimir Putin trots misslyckandena i kriget fortfarande tycks åtnjuta ett starkt stöd på hemmaplan. "Jag tycker att det är ett under att han lyckas få ut sin version av kriget. Folk ställer upp bakom honom nu, men jag är ganska säker på att en stor del av ledningen inser att detta har varit ett historiskt, tragiskt, kollosalt misstag," sa Eliasson. Vidare sa Eliasson att kriget skapat en internationell situation med en misstro mellan stormakterna som är större än vid något tidigare tillfälle under hans diplomatiska liv. Jan Eliasson: "Hoppas vid Gud att Ukraina försvarar sin suveränitet." Omni 230226. Försvunne Bao Fan uppges samarbeta med myndigheter. China Renaissance, vars ordförande Bao Fan anmäldes försvunnen för ett par veckor sedan, uppger att man fått redan på att Bao samarbetar med kinesiska myndigheter i en utredning. Det rapporterar Bloomberg och hänvisar till ett börsmeddelande från bolaget på söndagen. Enligt börsmeddelandet genomför "vissa myndigheter i Folkrepubliken Kina" en utredning gällande Bao, dock utan att gå in på några detaljer, enligt nyhetsbyrån. China Renaissance skriver dock att bolaget självt har försökt hitta Bao och höra hur han mår, men det framgår inte huruvida man har lyckats med det eller om man vet var Bao befinner sig. Bao anmäldes försvunnen för ett par veckor sedan. Bao är den senaste i raden av högt uppsatta kinesiska företagsledare som försvinner under mystiska omständigheter. Bao Fan grundade China Renaissance 2005. Analytiker: Kan få långsiktiga konsekvenser för aktien. China Renaissances anställde Cong Lin fördes bort av kinesiska myndigheter i september förra året. Omni 230226. Kommentar: I Kina går ingen säker för Nalle Puh. Kina: "Det kostar för mycket att ge ett barn drägligt liv." Många kineser avstår från att bilda familj trots att staten vill att de ska föda fler barn. En av dem är 26-åriga Kongkong som anser att "lidandet blir för stort" för det barn som sätts till världen. "Det kostar för mycket att ge barn ett drägligt liv," säger hon till The Guardian. För första gången på mer än sex decennier minskade Kinas befolkning förra året, visar officiell statistik från Pekings nationella statistikbyrå. Kongkong: "Det de lär sig i skolan är propaganda så jag skulle i sådana fall vilja skicka dem till en internationell skola eller utomlands." Omni 230227. Belarusisk opposition ska ha sprängt ryskt radarplan. Den belarusiska oppositionsgruppen Bypol säger sig på söndagskvällen ha förstört ett ryskt flygplan på ett flygfält utanför Minsk, rapporterar AFP. På Twitter skriver Franak Viacorka, rådgivare till oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, att planet sprängts. "Det här är den mest framgångsrika aktionen sedan början på 2022." Tichanovskaja själv twittrar: "Jag är stolt över alla belarusier som fortsätter bekämpa den ryska hybridockupationen och slåss för Ukrainas frihet." Operationen ska ha utförts med drönare och gärningsmännen har enligt Viacorka lämnat landet. Enligt den oppositionsnära tidningen Nasja Niva är det bombade planet ett radarspaningsplan av typen Beriev A-50, som Ryssland har nio av. Enligt tidningen användes det aktuella planet för att styra ryska robotar i Ukraina mot sina mål. Planet uppges vara värt 330 miljoner euro. Enligt medier ska flera explosioner ha inträffat. Ska ha bombats med drönare. Vägspärrar ska ha upprättats efter dådet.
Omni 230227. Kommentar: Kraftulla drönare, men det sprängda planet skulle inte ha varit i Belarus och stridit för Ryssland. Belarus är därmed en del av Rysslands krigsmaskin. Så tog ryssarna kontrollen i syd - och trycktes tillbaka. Bara några dagar efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina hade ryska styrkor som attackerade från Krymhalvön tagit kontrollen över ett område större än Schweiz - vad gick egentligen fel? Det utreder BBC som talat med militära tjänstemän, politiker och aktivister. Ukraina hade kunnat spränga broarna mellan Krymhalvön och fastlandet och därmed sinkat ryssarna betydligt, men det hände inte. I stället valde Ukraina att dra sig tillbaka, och därmed låta ryssarna ta kontrollen över ännu mer mark. Ukraina upprättade kartor över området och införde en snabb mobilisering. Antistridsvagnsgrupper upprättades, och 23-årige löjtnanten Evgenij Palchenko - som senare utsågs till "Hero of Ukraine" - och hans bataljon stoppade inkräktarna. De köpte sig tid - och lyckades stoppa ryssarnas framfart. "Vi stoppade Ryssland eftersom folket reste sig," säger Mykolaijvs guvernör. Rysslands plan var att vara snabba: Ta över Mykolaijv på två dagar och Odessa på tre. Omni 230227. Nya drönarattacker i väst - två döda och fyra skadade. Två personer har dött och fyra har skadats i en rysk attack med iransktillverkade drönare mot staden Chmelnytskyj i västra Ukraina, uppger borgmästaren enligt AFP. Samtidigt uppger de ukrainska styrkorna att de skjutit ned 11 av 14 drönare som i natt avfyrats från ryskt håll. En majoritet av drönarna ska ha skjutits ned i närheten av huvudstaden Kyiv, skriver CNN. I helgen uppgav Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering att Ryssland sannolikt har slut på iranska så kallade kamikazedrönare av typen Shahed-136. Detta eftersom det inte fanns några rapporter om att sådana använts sedan 15 februari. Enligt borgmästaren är det två räddningsarbetare som har dött. Omni 230227. Saudiarabien stöttar Ukraina med 400 miljoner dollar. Saudiarabien har tecknat ett stödavtal med Ukraina med bidrag på 400 miljoner dollar, rapporterar Bloomberg. Beskedet kommer i samband med ett överraskande besök från saudiska utrikesministern prins Faisal bin Farhan. Stödet och besöket beskrivs som viktigt inte minst symboliskt då Saudiarabien tidigare har anklagats av USA för att närma sig Ryssland. Saudi har även skrivit på FN:s uppmaning till Ryssland att lämna Ukraina. 141 länder inklusive Saudi skrev under FN:s uppmaning till Ryssland. Omni 230227. ISW: Putin tycks tveka inför en ny tvångsmobilisering. Ryssland börjar återigen få ont om soldater att skicka till fronten i Ukraina, men Vladimir Putin tycks tveka inför att beordra en till tvångsmobilisering. Det skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i en lägesrapport. Anledningen uppges enligt ISW vara folkets missnöje efter mobiliseringen i höstas. "Han verkar nervös inför hur stora uppoffringar han kan tvinga folket till." Enligt tankesmedjan behövde den ryska armén mer folk redan i maj i fjol, men trots det dröjde det ända till september innan omkring 300 000 män mobiliserades. ISW: Att den ryska militären är obegränsad är en myt. Omni 230227. Zelenskyj sparkar högt uppsatt befäl i Donbas. Ukrainas president Zelenskyj sparkade på söndagen den högt uppsatte militäre befälhavaren Eduard Moskaljov, rapporterar Reuters. Beskedet gavs i ett kort meddelande utan närmare förklaring. Moskaljov var befälhavare för de styrkor som strider i Donbas i östra Ukraina, en post han fick i mars 2022, kort efter invasionen. Det är den senaste rockaden inom militären efter korruptionsanklagelser inom försvarsdepartementet, som nästan ledde till att försvarsministern Oleksij Reznikov avsattes, skriver The Hill. Omni 230227. Ryssland i fokus på FN-möte: "Släppte loss utbredd död." Respekten för mänskliga rättigheter har gått tillbaka, säger FN:s generalsekreterare António Guterres när FN:s råd för mänskliga rättigheter i dag samlas för årets huvudmöte. Guterres framhåller bland annat kriget i Ukraina, skyhög fattigdom, hunger samt klimatkatastroferna och menar att mänskliga rättigheterna är "under angrepp från alla håll". "Det har släppt loss utbredd död, förstörelse och drivit människor på flykt," säger Guterres om just Rysslands storskaliga invasion i Ukraina. I mars ska en FN-kommission, som granskat händelserna i Kyiv och norra Ukraina förra våren, presentera en omfattande rapport. Mötet pågår till den 4 april. Talet hölls inför omkring 150 ministrar och statschefer. Omni 230227. Gamla giftsynder till ytan vid Nord Stream-explosion. En gigantisk mängd skadliga gifter virvlade upp från havsbotten då Nord Stream-rören sprängdes, och de kan skada havsmiljö och djurliv. Det framgår i en färsk undersökning vid Århus universitet, enligt Danmarks radio. Metangasen som bubblade ut från rören var inte så farlig, även om mängderna var stora. Men i vattenpelaren följde mycket stora mängder av gamla gifter som sedan decennier har lagrats på havsbottnen. Det handlar om förorenat sediment med bly och TBT, från fartygens bottenfärger, säger seniorforskare Hans Sanderson vid Institutet för miljövetenskap vid Aarhus universitet. Danska miljövårdare befarar en kedjereaktion som skadar hotade arter. Explosionen inträffade i närheten av Bornholmsdjupet där torsken fortplantar sig. Många tumlare befaras också ha dött eller fått hörseln skadad, om de varit i närheten av explosionen. I bästa fall lägger sig gifterna på havsbotten igen. Gammalt gift från båtars bottenfärg kan skada naturen och explosionerna påverkade hotat tumlarbestånd. Danska miljöorganisationer: Nord Stream-explosionen drabbade värsta tänkbara ställe, intill Bornholm. Omni 230227. Kyiv: Rysktillsatta ledare lämnar - fruktar offensiv. Rysktillsatta ledare i regionen Cherson i östra Ukraina "flyr" till Krymhalvön inför en eventuell ukrainsk motoffensiv, uppger den ukrainska generalstaben enligt Sky News. Enligt Ukraina ska ledarna i städerna Olesjky och Skadovsk ha gett sig av med militärfordon förra veckan. Under söndagen rapporterade Radio Free Europe om liknande uppgifter, då gällande en rysktillsatt åklagare i Horlivka. Samtidigt som det talats om en rysk offensiv den senaste tiden uppger en ukrainsk underrättelseofficer att landets styrkor vill "slå in en kil" i de ryska trupperna som i dag finns mellan Krym och det ryska fastlandet. Bedömare har tidigare talat om att en sådan offensiv skulle kunna ske i riktning mot Melitopol. Ukraina har återtagit staden Cherson men Ryssland kontrollerar fortfarande delar av regionen med samma namn. Striderna har under lång tid varit som hårdast kring Bachmut. Omni 230227. Zelenskyj: Situationen allt tuffare omkring Bachmut. Situationen för de ukrainska styrkorna kring staden Bachmut i östra Ukraina blir allt svårare, säger president Volodymyr Zelenskyj enligt Reuters. Han säger att den ryska sidan "förstör allt" som Ukrainas trupper kan tänkas använda som befästningar. "Soldaterna som försvarar området runt Bachmut är sanna hjältar." Enligt AFP är striden om Bachmut den längsta striden som pågått om en stad sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen för drygt ett år sedan. De ukrainska soldaterna har utsatts för ryska attacker under flera månaders tid. Analytiker menar att industristaden är av symbolisk betydelse för Ryssland snarare än strategisk. Uttalade sig under sitt dagliga tal.
Zelenskyj: Vi strider om Bachmut så länge vi bara kan.
Omni 230227. Fuglesang: Rymdsamarbete med Ryssland bör stoppas. Den svenska astronauten Christer Fuglesang anser att omvärldens samarbete med Ryssland kring internationella rymdstationen ISS bör avslutas. Det säger han till P4 Extra. "Men när jag pratar med de som jobbar med det här hör jag inget som går på den linjen," säger Fuglesang. Det nuvarande samarbetet kring rymdstationen löper ut 2024. Om inte annat anser Fuglesang att de övriga länderna i samarbetet bör förbereda sig på att Ryssland då kan komma att meddela att man inte längre vill delta. En stor del av de kommersiella rymdsamarbetena med Ryssland har avslutats. Omni 230227. Kommentar: Samarbetet bör inte förnyas. Orbán positiv till Kinas förslag för fred i Ukraina. Ungerns premiärminister Viktor Orbán säger sig stå bakom Kinas tolvpunktsförslag för fred i Ukraina, rapporterar Politico, som skriver att Ungern därmed går emot andra västländers ståndpunkt. Vid en parlamentsdebatt på måndagen sa Orbán att förslaget är "viktigt" och att hans regering stöttar det. Han fick dock genast mothugg. "Är det möjligen så att den ungerske premiärministern är en rysk agent?" sa den tidigare premiärministern Ferenc Gyurcsány. Kina lanserade förslaget förra veckan och det avvisades tidigt av både USA:s president Joe Biden och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Enligt Politico innehåller programmet en uppmaning om att "respektera" alla länders suveränitet. Det nämns dock inte specifikt att Ryssland bör dra tillbaka sina trupper från ockuperade områden. Vill inte att Ungern levererar vapen till Ukraina. Biden: Förslaget gynnar bara Ryssland (25 februari). Stoltenberg: Kina har inte ens fördömt invasionen.
Omni 230227. Kommentar: Samme Orbán som nu tvekar om han ska släppa in Sverige och Finland i Nato, måste kolla med Turkiet först. Orbán har tidigare varit en Putin-kramare och är fortsatt en bromskloss i stöttandet av Ukraina. Ryssland anklagas för att ha rövat bort tusentals barn från ockuperade områden i Ukraina. Den ukrainske utrikesministern, Dmytro Kuleba, säger enligt Reuters att bortrövandena "förmodligen är den största tvångsdeportationen i modern historia". I november rapporterade SVT att 10 000 Ukrainska barn försvunnit ur landet. "Detta är ett folkmordsbrott," säger Kuleba i Geneve på en sammankomst där krigsbrotten Ryssland anklagas för diskuterades. (svt 230227.) USA:s finansminister dyker upp i Kiev. Den amerikanska finansministern Janet Yellen dök oväntat upp i Kiev på måndagen och besöker Volodymyr Zelenskyj och andra representanter i den ukrainska regeringen. Enligt The Guardian säger Yellen att USA undersöker Kievs önskan om att införa sanktioner mot den ryska kärnkraftssektorn. "Vi vill beröva Ryssland intäkter. Vi måste också titta på potentiella konsekvenser av sanktionerna för oss själva och våra partners," säger hon enligt tidningen. (svt 230227.) Flygbolag slutar flyga till Moldavien - oron växer. Det ungerska lågprisbolaget Wizz Air slutar flyga till Moldaviens huvudstad Chisinau, med hänvisning till den ökande spänningen mellan Moldavien och Ryssland, rapporterar Sky News. "Efter den senaste utvecklingen och den förhöjda, men inte omedelbara, risken i landets luftrum har Wizz Air fattat det svåra men ansvarsfulla beslutet att ställa in alla flyg till Chisinau från den 14 mars", skriver bolaget. Den moldaviska regeringen skriver på Telegram att man "beklagar Wizz Airs plötsliga beslut" och insisterar på att det är säkert att flyga i landets luftrum "genom att följa ett antal procedurer". Ska i stället flyga mer till gränsnära stad i Rumänien. Hänvisar till en inte närmare specificerad rapport. Moldavien har rapporterat "destabiliseringsförsök" i veckorna - har flera gånger tillfälligt stängt luftrummet. Spänningarna gäller också utbrytarregionen Transnistrien. Omni 230228. Ukraina: Ser inga tecken på vapenleverans från Kina. Ukrainas underrättelsechef Kyrylo Burudanov ser inga tecken på att Kina är på väg att leverera vapen till Ryssland, rapporterar AFP. En rad amerikanska källor, från utrikesminister Antony Blinken och CIA-chefen Bill Burns till anonyma myndighetsföreträdare, har uttryckt oro och misstankar om att Kina överväger att skicka dödliga vapen och ammunition till Ryssland. Detta viftas bort av Budanov. "Jag är underrättelsechef och, med all respekt, jag utgår från fakta och inte enskilda människors åsikter. Jag ser inga sådana fakta," säger han i en intervju med amerikanska Voice of America. Budanov: "Ser inga tecken på att det ens diskuteras." Omni 230228. Ukrainsk minister: Snedsteg kan leda till katastrof. Ryssland missköter det ockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja. Det säger Ukrainas energiminister Herman Halusjtjenko i samband med ett besök i Sverige.Halusjtjenko säger att ett snedsteg riskerar att göra att den redan sköra situationen övergår i en katastrof. "Dieselgeneratorerna riskerar att förstöras av oavsiktlig artilleribeskjutning i närheten, vilket skulle kunna utlösa en kärnkraftsolycka," säger ministern till TT. Ska delta vid ett möte mellan EU:s energi och transportministrar i Märsta norr om Stockholm. Halusjtjenko säger att Ukraina inte längre står inför strömbrist. Omni 230228. Svartlistade Kinadrönare kan övervaka Stockholm. Under våren kommer polisen att övervaka 60 platser i Stockholm med drönare i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten. Sedan tidigare är det känt att de flesta av polisens drönare kommer från kinesiska DJI, som svartlistats i USA. 2017 slutade den amerikanska militären använda DJI:s drönare, med hänvisning till att företaget fortfarande har viss kontroll över dem efter att de sålts, rapporterar SvD. Stockholmspolisen vill dock inte kommentera vilka drönare som används i övervakningsinsatsen. "Varifrån våra drönare kommer är inget vi kommenterar av polistaktiska skäl", skriver Anna Westberg på polisens mediecenter. DJI: "Inte ett militärt företag i Kina, eller någon annanstans." Pentagon har pekat ut DJI som kinesiskt militärt företag (2022). Drönarna ska bevaka områden som anses särskilt brottsutsatta. DJI är världens största drönarföretag - anklagas för att övervaka uigurer i Xinjiang. Da Jiang Innovations (DJI)
Omni 230228. EU förlänger sanktioner mot Belarus och Lukasjenko. EU förlänger sanktionerna mot Belarus med ett år på grund av landets stöd till Rysslands krig i Ukraina samt fortsatta förtryck av oppositionen, skriver AFP. Sanktioner har införts i flera omgångar sedan landets ledare Aleksandr Lukasjenko, med hjälp av Ryssland, slog ned protester mot ett val 2020 som riggats till presidentens favör. Lukasjenko samt över 190 andra personer nära hans regering förbjuds att komma in i EU och har fått sina tillgångar frysta. Sanktionerna har förlängts till den 28 februari 2024. Oppositionen har fortsatt med det mesta av sitt arbete utomlands. Omni 230228. Kommentar: Bra. Lukasjenko går villigt Putins ärenden. Boende kvar i Vuhledar trots hårda strider: "Läskigt." Vuhledar, i östra Ukraina, är under så gott som konstant beskjutning, uppger soldater för Sky News som är på plats vid fronten. De senaste veckorna har varit hårda med frenetiska ryska attacker. Trots att i stort sett alla byggnader har fått fönstren utblåsta och många saknar väggar har en del invånare valt att stanna kvar i staden. 67-åriga Yemila har ingen annanstans att ta vägen, säger hon. "Det är riktigt läskigt. Vi går ut (för att hämta vatten) men mestadels sitter vi i källaren - för där ute så är allt bombat. Det är väldigt, väldigt tufft." Vuhledar är en strategiskt viktig stad för de ukrainska styrkorna eftersom de kan nå ryska försörjningslinjer därifrån, skriver Sky News. Omni 230228. Stoltenberg: Ukraina ska "på sikt" bli medlem i Nato. Ukraina kommer att "på sikt" bli medlem i försvarsalliansen Nato, uppger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. "Natos allierade är överens om att Ukraina kommer att bli medlem i vår allians, men att det rör sig om ett långsiktigt perspektiv," säger Stoltenberg. Natochefen betonar även att den omedelbara frågan för Ukrainas del är att förbli en självständig nation efter Rysslands storskaliga invasion av landet. Omni 230228. Kommentar: Putin slår bakut på det uttalandet. Steven Seagal fick ryskt vänskapspris av Putin. Den amerikanske actionskådisen Steven Seagal tilldelades på måndagen den ryska Vänskapsorden av president Vladimir Putin, rapporterar AP. Priset delas ut till personer som den ryska staten anser ha bidragit till att förbättra internationella relationer. 70-årige Seagal har nära band till Ryssland och Putin. När han fick ryskt medborgarskap 2016 var det presidenten själv som överräckte passet. Seagal har uttryckt stöd för både invasionen av Ukraina och annekteringen av Krym. Han har tidigare haft rollen som ryska UD:s särskilda sändebud till USA och Japan. Besökte ukrainska Olenivka efter fängelsemassakern i fjol. Hävdar att Ukraina utgör ett "existentiellt hot" mot Ryssland. Putin och Seagal är vänner - delar kampsportsintresse. Omni 230228. Ryssland: Vill förhandla - men kompromissar aldrig. Ryssland säger återigen att landet är öppet för fredsförhandlingar - men att Kreml "aldrig kommer att kompromissa" om vad som beskrivs som den nya territoriala verkligheten. Det uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AFP. Det innebär att Ryssland inte har några planer på att avsäga anspråket på de fyra ukrainska regionerna som landet annekterade i fjol. Ukraina säger däremot att de ryska styrkorna måste lämna varenda centimeter av deras territorium inklusive de fyra annekterade regionerna och annekterade Krymhalvön innan eventuella fredsförhandlingar. Ryssland annekterade i fjol Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja.
Omni 230228. Ryssland: Drönare kraschade i närheten av Moskva. En drönare uppges ha kraschat i närheten av Moskva. Det säger den regionala guvernören enligt AFP. Enligt guvernören var målet troligen civil infrastruktur, men ingenting ska ha skadats. Omständigheterna är i nuläget oklara. Kraschade i distriktet Kolomna.
Kommentar: Civil infrastruktur? Kanske på väg till Röda torget, innan den sköts ner? Soldat i Bachmut: Är värre än officiella rapporterna. Situationen för de ukrainska trupperna i staden Bachmut i östra Ukraina är "mycket värre" än vad som kommuniceras officiellt. Det säger en ukrainsk soldat som CNN talat med. Enligt soldaten har ryska styrkor främst lyckats avancera norr om staden, som varit under attack i flera månaders tid. Ryska påståenden om att Ukraina inte kan leverera ammunition och andra förnödenheter till fronten tillbakavisas. Försvaret hänger dock på att ett särskilt område i stadens västra delar fortsatt kan kontrolleras av Ukraina. Om det faller i Rysslands händer återstår endast en väg för Ukraina in i Bachmut, och det är en väg som redan nu är inom räckvidd för rysk beskjutning.
Omni 230228. Kommentar: Ukrainsk militär bör lämna Bachmut omdelbart och omgruppera sig på annat ställe, för sin personals säkerhet. Kina vill skynda på "plan för återförening" med Taiwan. Kina kommer att "skynda på" sin "plan för återförening" med Taiwan. Det säger Nationella folkkongressens vicechef Li Yihu i en intervju med en statlig nyhetsbyrå, rapporterar South China Morning Post. "Kommunistpartiets övergripande strategi för att lösa Taiwan-frågan i en ny era har tagit form och de strategiska målen och fokus för den framtida återföreningen har också blivit mycket klara," säger han. Li säger också att Peking är mer fokuserat på att bemöta "inblandning" i Taiwansundet efter provokationer från Taipei och Washington och nämner det besök som representanthusets tidigare talman Nancy Pelosi gjorde i somras. Uttalandet kommer inför en årlig folkkongress i helgen, skriver tidningen.
Omni 230228. Kommentar: Hur ska den planen gå till? Nalle Puh har fått Hongkong.nu har han vittring på Taiwan! David verifierar soldaters död: "Kriget har ett pris." Journalister som på olika sätt försöker kartlägga hur många ryska soldater som stupat i Ukraina står inför ett allt svårare arbete. Den oberoende ryska tidningen Moscow Times har talat med flera personer som försöker samla information från bland annat dödsannonser och inlägg i sociala medier. Olga Ivshina som verifierar dödsfall för BBC:s räkning säger att Kreml gör vad de kan för att tona ner sina förluster. Dödsfall som tidigare tillkännagavs av regionala ledare sker nu på en lägre nivå, säger hon. David Frenkel gör ett liknande jobb för oberoende ryska Mediazona. Han säger att det knappast är roligt, men att arbetet måste utföras av någon. "Vi vill visa allmänheten att kriget har ett pris även för det patriotiska Ryssland, för det Putinvänliga Ryssland. Det priset är ryska soldater." Journalister har verifierat 15 000 dödsfall bland ryska soldater men den verkliga siffran tros vara betydligt högre. Enligt Ukraina har över 800 ryssar dödats dagligen denna månad (12 februari). Amerikansk uppskattning: Över 200 000 soldater - från båda sidor - har dödats eller skadats (november 2022).
Omni 230301. Finland har börjat bygga stängsel vid östra gränsen. Finland har påbörjat byggnationen av ett 200 kilometer långt stängsel längs gränsen mot Ryssland. Beslutet om att bygga stängslet fattades efter att landet sett en ökning i antalet ryska värnpliktiga som försökt att fly, skriver BBC. Stängslet ska bli tre meter högt och ha taggtråd längst upp. Det tidigare stängslet var byggt av trä och skulle hindra boskap från att korsa gränsen. Finlands gräns mot Ryssland är 1 300 kilometer lång. Har börjat byggas vid Imatra som ett pilotprojekt. Skogsröjning första delen i arbetet - därefter vägbyggen och stängselinstallation. Omni 230301. Vårens första dag i Ukraina: "Vi överlevde den svåraste vintern i vårt lands historia." Vladimir Putin har genomlidit ytterligare ett stort nederlag, skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter. Den 1 mars markerar nämligen den första vårdagen i Ukraina. "Trots kylan, mörkret och robotattackerna höll Ukraina ut och besegrade hans vinterterror", skriver han. Nyhetsbyrån AFP konstaterar att attackerna mot den ukrainska infrastrukturen har pågått konstant sedan oktober. Vatten- och elförsörjningen har ofta varit utslagen. "Vi överlevde den svåraste vintern i vår historia. Det var kallt och mörkt, men det gick inte att krossa oss", skriver Kuleba i ett uttalande. Kuleba beskriver det som att Putin har genomlidit fem tunga nederlag. Omni 230301. Ukraina: Tränare för våra styrkor var rysk spion. En rysk spion som varit förklädd till tränare för de ukrainska styrkorna har gripits, uppger Ukrainas säkerhetstjänst på Telegram enligt Sky News. Mannen greps i Mykolajiv efter att det framkommit att han samlade in underrättelseuppgifter för Ryssland. Mannen ska bland annat ha fått i uppdrag att föra vidare information om ukrainska försvarsstyrkors placeringar och var baserna förvarar vapen samt ammunition. "Förrädaren dök upp på FSB [Rysslands säkerhetstjänst] på eget initiativ och erbjöd sin hjälp i kriget mot Ukraina", skriver säkerhetstjänsten. När den misstänkte spionens hem genomsöktes hittades en mobil med vilken han kommunicerat med Ryssland. Han ska inte ha hunnit föra vidare någon information, enligt Ukraina. Spionen har gripits och misstänks för förräderi. Omni 230301. Wikipedia får ännu en gång böter i Ryssland. En rysk domstol har beslutat att bötfälla Wikipedia med motsvarande cirka 277 000 kronor. Detta till följd av att Wikipedia inte har plockat bort information som domstolen anser är desinformation om den ryska militären. Det rapporterar Reuters. Så sent som i höstas delade en rysk domstol ut böter i samma storleksklass till Wikimedia Foundation, då man inte plockat bort två artiklar om den ryska invasionen av Ukraina. Wikimedia Foundation har inte bestämt om man ska försöka överklaga den senaste domen. Omni 230301. Steinfeld om Putin. 2020-12-19. Steinfeld har jobbat på Dagsrevyn (Norges motsvarighet till Rapport och Aktuellt) i 37 år, i 18 år var han utrikeskorrespondent i Moskva i 4 omgångar. Han har skrivit en bok om Putin. Hans-Wilhelm Steinfeld har en lång karriär som utrikeskorrespondent, och stod nära några av världens mäktigaste politiker. Nu avslöjar han några av sina berättelser från Ryssland i sin nya bok "Putin". Paasikivi: Tidiga leveranser hade kunnat avsluta kriget. Kriget i Ukraina hade kunnat vara slut i dag om Kyiv mycket tidigare fått den sortens vapenleveranser som nu är på gång från allierade i väst. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Expressen. Han nämner förra sommaren som en tidpunkt då väst hade kunnat förse Ukraina med stridsvagnar. "Då hade man ju fått dem och kunnat använda dem innan Ryssland mobiliserade." Han menar att det var Rysslands kärnvapenhot som avskräckte västländerna från att skicka vapnen tidigare. Paasikivi: Har präglats av "för lite och för sent". Polen har nyligen levererat Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina. Omni 230301. Expert: Ukraina kan svälta ut ryska styrkor på Krym. Ukraina kan på sikt återta annekterade Krymhalvön. Det säger Peter Lidén, lärare vid Försvarshögskolan, till SvD. Intervjun sker med bakgrund av att en finsk officer som tränar soldater i Ukraina sågat landets förmåga att bedriva anfallskrig. Lidén ger officeren delvis rätt, och säger att Territorialförsvaret och hemvärnet i princip inte kan någonting eftersom de "nyss var taxichaufförer och lågstadielärare". Däremot är de reguljära styrkorna - som nått framgång i Cherson och Charkiv - välutbildade, anser han. Gällande Krymhalvön säger Lidén att Ukraina på avstånd kan bekämpa flygbaser, marinbaser och den bro som förbinder Krym med det ryska fastlandet. "Då kommer ryssarna svältas ut rent logistiskt." Officeren som under tisdagen uttalade sig för svenska Yle tror inte alls att Krym kan återtas och menar att framgångsrika motoffensiver berott på tur och ryska misstag. Lidén tror på fler motoffensiver från Ukraina under våren. Officeren tror at Ukraina kommer tvingas ge upp territorium. Omni 230302. Kommentar: Läget för Ukraina är svårt och osäkert, det vet också Putin. Utredare: Tortyrkammare i Cherson var noga planerade. Ryska tortyrcenter i ukrainska staden Cherson var noga planerade och finansierade av ryska staten. Det menar ett team av ukrainska och internationella jurister som undersökt 20 tortyrkammare i staden, rapporterar The Guardian. Tortyrkammarna uppkom inte "slumpmässigt", säger den brittiske juristen Wayne Jordash, som leder utredningen. "De var snarare en del av en noggrant genomtänkt och finansierad plan med ett tydligt mål att eliminera den ukrainska nationella och kulturella identiteten." Bland de bevis som samlats in finns planer för de ryska ockupationsstyrkorna att etablera, hantera och finansiera 20 tortyrkammare i Cherson. Staden var under rysk belägring i åtta månader, från 2 mars till 11 november förra året. Ukraina: Fanns "barncell" i Chersons tortyrkammare. Omni 230302. Kommentar: GRUSOMT (om personer med ryska ledarskapet i spetsen som finner nöje i att plåga och misshandla andra levande varelser (det ukrainska broderfolket) och som själva inte känner något av det lidande som andra tillfogas.) Vo Van Thoung har utsetts till Vietnams nye president. Vo Van Thoung har utsetts till ny president i Vietnam, skriver AFP. Han lovade direkt efter utnämnandet att slå ner på korruptionen i landet. 52-åringen var den ende kandidaten till posten och fick 487 av 488 röster i nationalförsamlingen, enligt statliga medier. Han anses stå nära Nguyen Phu Tron som är den viktigaste mannen i det enväldiga kommunistpartiet som styr landet och som dessutom ligger bakom antikorruptionskampanjen. Beskedet om att företrädaren Nguyen Xuan Phuc avgått kom i januari. Innan företrädaren avgick florerade rykten om att han skulle få sparken. Flera ministrar har avskedats som ett led i en antikorruptionssatsning. Omni 230302. Ny rysk utmaning i Bachmut - det ukrainska menföret. Läget för Ukraina blir allt hårdare i Bachmut där Wagnergruppen uppges försöka omringa staden, men nu tycks Ryssland åka på ett naturligt bakslag - det ukrainska menföret. Stigande temperaturer har skapat leriga vägförhållanden kring staden vilket vanligtvis leder till militära fördelar för försvarande styrkor, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesrapport. Väderprognoserna visar att menföret kommer vara som allra värst i slutet av mars. "Detta kommer medföra ytterligare friktion för markoperationer och hindra terrängrörelser för tyngre pansarfordon, särskilt i den upprivna marken kring Bachmut", skriver försvarsdepartementet. Omni 230302. Tre döda i rysk attack mot bostadshus i Zaporizjzja. Tre personer har dött i en rysk attack mot ett femvåningshus i Zaporizjzja i natt. skriver Reuters. Byggnaden var nästan totalförstörd, enligt stadens borgmästare Anatoly Kurtev. Fyra personer har skadats och elva personer har kunnat räddas ur rasmassorna. En av de som evakuerats är en gravid kvinna, som på bilder ligger på en bår och kramar en släktings hand, skriver The Guardian. Elva personer har räddats från den del av byggnaden som kollapsade. Bilder från platsen visar en blå byggnad som är helt raserad. Enligt Zaporizjzjas militära administration utfördes attacken troligen med en luftvärnsrobot av typen S-300. Omni 230302. Kommentar: Ännu ett uppenbart krigsbrott. Sverige skänker båtar och pontoner till Ukraina. Sverige skänker fyra båtar och 14 temporära broar, så kallade pontoner, till Ukraina, meddelar Ukrainas infrastrukturdepartement enligt Aftonbladet. Leveransen är tänkt att användas för att säkerställa transporter till områden som befriats. Även Norge, Frankrike och Tjeckien skickar temporära broar till Ukraina. Pontoner är en slags flytande plattform. Omni 230302. Scholz: Inget tyder på att Ryssland vill fredsförhandla. Rysslands president Vladimir Putin är inte redo att förhandla för att avsluta kriget i Ukraina, säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. "Inget tyder på det för tillfället," säger han i ett tal inför Tysklands parlament. Samtidigt uppmanar Scholz Kina att inte skicka vapen till Ryssland. Detta efter att USA hävdat att Kina överväger att göra det. "Mitt budskap till Peking är tydligt: använd ert inflytande i Moskva till att trycka på för ett tillbakadragande av ryska styrkor." Olaf Scholz: Det finns ingenting som tyder på att Ryssland vill hålla fredsförhandlingar. Scholz till Kina: "Skicka inga vapen till angriparen Ryssland." Han säger även att han är besviken över att Peking inte fördömt kriget i Ukraina. Omni 230302. Wagnerchefen: Ukraina "kämpar hårt" i Bachmut. Ukrainska styrkor kämpar "hårt" i striden om Bachmut, medger Wagnerchefen Yevgeny Prigozhin i ett Telegraminlägg enligt CNN. Han menar att landets armé slänger in extra resurser i striden och "med hela sin kraft" försöker behålla kontrollen över staden. Den paramilitära gruppen leder striderna för Rysslands sida i staden. Men Wagnergruppen saknar den ammunition som behövs för att avancera, menar Prigozhin. Wagnergruppen har tidigare uppgetts försöka omringa staden. Men enligt Storbritanniens försvarsdepartement kan stigande temperaturer och det ukrainska menföret nu sinka Rysslands framfart.
Omni 230302. Pastor Arrested in Ningxia Hui Autonomous Region. Preacher Geng Zejun, of the Church of the Rock in Shizuishan, was detained in December and formerly arrested last month. Ningxia Hui Autonomous Region (NHAR) is a remote area in Northwest China. It takes its name from the Hui, Chinese-speaking citizens of China who are traditionally Muslims by religion and are considered as members of an "ethnic" minority. Today Hui Muslims are roughly one third of the NHAR population. There is a small Christian minority, which includes less than 2% of the population. Traditionally, Hui have been represented as the "good" Muslims loyal to China and the Communist Party, in opposition to the "bad" Uyghurs and other Turkic Muslims. Recently, however, with the stricter control of religion under Xi Jinping, some Hui mosques in the NHAR have been destroyed an others "sinicized" by eliminating architectural features that looked Arabic rather than Chinese. These measures generated widespread protests in the region. Protests were also social, as communal land belonging to rural Hui communities was confiscated within the framework of new economic projects. The Muslim religion was the main social force inspiring local resistance against land grabbing. These events generated additional distrust of the local CCP against religion. Although the tiny Christian communities were not involved in the land protests, they were all put under surveillance, and whatever tolerance might have existed for missionary activities and house churches not affiliated with the government-controlled Three Self Church disappeared. One recent example of this intolerance concerns the Church of the Rock, a house church in Huinong district of the prefecture-level city Shizuishan, the second largest city in the NHAR, located in the north of the autonomous region, near the border with Inner Mongolia. While the context made the community extremely cautious, and worship services were conducted in a comparatively isolated bungalow, on December 5, 2021, one such gathering was raided, and Pastor Geng Zejun was detained together with his wife and several other devotees. Pastor Geng got fifteen days of administrative detention for "disturbing the social order". His wife and four other Christians got 10 days. After they were released, however, they continued their meetings. On January 4, 2022, Pastor Geng was called by the police for questioning. He did not come home, and his family was told that he was kept in detention for "organizing illegal religious gatherings". On January 25, he was formally arrested. He is currently detained in the Shizuishan City Detention Center, and should face trial together with five devotees who have been released on bail. BW 220223. Henan: Pastor Sentenced to 5 and a Half Years for Printing Bibles. Printing Bibles is an activity strictly controlled by the authorities in Xi Jinping’s China. Solving the problem of the limited supply of Bibles by just contacting a printer is not a good idea. Just ask Yang Jianxin, the pastor of a Reformed house church in the county-level city of Lingbao, administered by Sanmenxia city in the central province of Henan. As a pastor who stubbornly refused to join the government-controlled Three-Self Church, Yang was kept under surveillance for several years, within a local context where a massive campaign of removal of crosses and demolition of churches, which did not even spare those belonging to the Three-Self organization, was started in 2018. At the beginning of 2021, Yang decided that his congregation needed Bibles, and contacted a local printer. He was quickly detained for "conducting illegal business operations" and "printing and purchasing illegal publications". On February 7, Yang was formally arrested. The Lingbao city Procuratorate committed him to trial before the Lingbao Court of Sanmenxia City, Henan. The Sanmenxia City Intermediate Court has now confirmed the first-degree decision, meaning Pastor Yang should remain in jail until 2026. The prosecutor mentioned that printing illegal Bibles create an atmosphere of "spiritual pollution", an expression often used to describe the effects of pornography. It seems that the Bible is regarded as somewhat similar to pornography, or perhaps even more dangerous for the CCP. Those who print Bibles outside of the limited sphere of Party-approved religious publishers may expect to spend long years in jail. BW221027. Two Sentenced for Attending a Christian Conference in Malaysia. One year of jail is the penalty for a pastor and a co-worker from Shanxi who went to an event organized by famous evangelist Tang Chongrong. Tourism abroad is allowed in China but not if your purpose is attending a Christian conference. Earlier this year Bitter Winter reported that several Christians from Shanxi had attended a 2020 conference organized by famous Chinese overseas evangelist Tang Chongrong. After a long investigation, Shanxi public security detained seven of them in December 2021. They were accused of illegally crossing the border and, since they had brought back from Malaysia a few Christian books and brochures, smuggling was added as a second charge. An Yankui and Zhang Chenghao, the pastor and a co-worker of a reformed house church in Taiyuan, City of God (Hui Cheng), were formally arrested on December 28, 2021. On November 15, 2020, their church had been raided by the police and several members detained for "organizing and participating in illegal gatherings", meaning house church religious services not part of the government-controlled Three-Self Church. On June 16, 2022, their case was transferred to the Fenyang City Court of Shanxi province by the Procuratorate. On November 3, An Yankui and Zhang Chenghao were sentenced to one year of detention by the Fenyang City Court for illegally crossing the border. Since they have already been in preliminary detention for eleven months, they should be able to go home at the end of this month. The principle has however been established that traveling abroad to attend religious events (except within the context of propaganda tours organized by the five authorized religions) is a crime in China, punished with jail penalties. BW 221115. Covenant Home Church Banned in Shanxi. After the detention of four leaders, the authorities decided to liquidate the popular house church. On November 16, 2022, the Civil Affairs Bureau of Yaodu District, Linfen City published an official notice banning Covenant Home Church and its school, citing unauthorized religious and educational activities. Bitter Winter reported last August that on August 19, some 70 members of the Covenant Home Church were attending a parent-children camp that was raided by armed police. Some 170 police officers participated in the raid. Pastor Li Jie, his wife Li Shanshan, and Elder Han Xiaodong were detained and later placed under residential surveillance. Bibles, Christian books, and church documents were confiscated. In October, we reported that on September 30, 2022, Pastor Li Jie and Elder Han Xiaodong had been formally arrested. Subsequently, Elder Wan Qiang was criminally detained on November 9. Sister Wu Tingting had been placed under residential surveillance on November 3; reportedly, she has now also been criminally detained although her family has not received an official confirmation. The crackdown on the Covenant Home Church is part of a nationwide campaign against house churches. In accordance with instructions coming directly from Xi Jinping house churches, i.e., Protestant churches that operate independently from the government-controlled Three-Self Church, should gradually disappear. House churches that refuse to submit and join the Three-Self Church should see their leaders prosecuted under various pretexts—heterodox teachings, fraud, unauthorized gatherings—and be finally liquidated. The plan is being faithfully implemented in most provinces. BW 221121. Early Rain Church: Family Blocked at Home and Forbidden to Attend "Illegal" Sunday Service. Brother Xiao Luobiao, Deputy Deacon of Early Rain, explained himself what happened last Sunday, February 26: "When we were about to go out of the home in the morning, we just opened the door. About six people, two police officers (a man and a woman), two auxiliary police officers, and community and property personnel blocked us at the door and did not allow us to go out. The officers told us: ‘The Sunday meeting of the Early Rain Church is an illegal meeting, you are not allowed to go!’" At the same time, [my wife] Chen Yan’s mobile phone was snatched by a police officer, causing her to lose control of her emotions. Later, I eased the atmosphere and asked the policeman to give me back the mobile phone, and he gave it to me. The police threatened to summon me to the police station to investigate the situation of last Sunday’s gathering. I said that last time all five of my family went, and if I were allowed to go, the whole family would go with me. Unexpectedly, the police softened up and said that we will meet again another time. Then I said I was going to buy breakfast, but I was not allowed, so the police arranged for people from the community to buy it for us. We chatted with them until about 9 a.m., and then we had no choice but to attend Sunday worship at home. At around 12:00 noon, all the officers left, leaving only a smell of cigarettes behind them. However, the next day, February 27, when they returned home Brother Liu’s family found the door lock broken so that they could not enter. Earlier in the month, somebody had already blocked the door lock with glue and chewing gum. This time, they did not manage to open the door and Sister Chen Yan went to the police station, where nobody would intervene. Finally, they called the lock company, which picked the lock. The story, however, did not end there. Once inside the home, they discovered that water and electricity had been cut off. The landlord company would not help. Clearly, all had been orchestrated by the authorities. Like other house churches, Early Rain will continue to gather. The CCP harassment may seem childish but it causes very real distress and suffering. It also shows how much the CCP is afraid of a handful of believers who keep challenging its absolute power. BW 230303. Första bilderna inifrån Putins hemliga palats. Pampig inredning, kristallkronor, guldpläterade detaljer och inomhuspool. Ryska fristående mediegruppen Proekt som undersökt och publicerat bilder från palatset Putin dolt från allmänheten. Det spekuleras att det är Putins okända älskarinna och deras barns hem. Exp 230302. Ryska myndigheter förbjuds använda Teams och Whatsapp. Flera olika kommunikationsappar är nu bannlysta från ryska myndighetsanställdas enheter. Den ryska kommunikationsmyndigheten Roskomnadzor har beslutat att anställda på ryska myndigheter inte längre får använda en rad utländska kommunikations- och samarbetsappar. Microsoft Teams, Whatsapp, Skype, Telegram, Viber och Wechat är några av de tjänster som finns med på listan över mjukvara som nu är bannlyst. Det rapporterar Computer Sweden. Orsaken uppges vara att man vill minska risken för att känslig information läcker ut och hamnar i händerna på främmande makt. Sajten Bleeping Computer noterar att vissa tjänster av oklar anledning inte är bannlysta, till exempel den krypterade chattjänsten Signal eller videokonferenstjänsten Zoom. Både Zoom och Signal är däremot fortfarande tillåtna att använda. Omni 230302. Ukraina lämnar inte Bachmut - trots ryskt avancemang. Ryska styrkor avancerar i Bachmut, enligt Ukrainas militär samt den amerikanska tankesmedjan ISW skriver CNN. Den ukrainska militären antyder att ryska styrkor nu befinner sig inuti staden. Men trots den ryska framfarten har Ukraina än så länge inga planer på att lämna staden eftersom man fortfarande lyckas slå tillbaka attacker. "För tillfället kommer Bachmut att försvaras av flera syften - för att orsaka så mycket ryska förluster som möjligt och för att få Ryssland att använda sin ammunition och sina resurser," säger den ukrainska parlamentsledamoten Serhij Rakhmanin till Reuters. Det är främst den paramilitära styrkan Wagner som driver striderna i Bachmut. Ryska styrkor uppges försöka omringa Bachmut. Ukraina: "Förr eller senare kommer vi förmodligen behöva lämna Bachmut." Omni 230302.
Oligarken: Rysslands pengar tar slut redan nästa år. Oligarken Oleg Deripaska varnar för att Rysslands kassa håller på att sina i snabb takt, rapporterar Bloomberg. "Det kommer inte att finnas några pengar kvar redan nästa år. Vi kommer att behöva utländska investerare," säger han vid en ekonomisk konferens i Sibirien. Aluminiummagnaten slår fast att "statskapitalism" inte är ett alternativ och uppmanar Kreml att fortsätta utveckla landets marknadsekonomi. Detta för att locka tillbaka utländska investerare. Bloomberg beskriver Deripaskas uttalanden som några av de mest rättframma hittills från en framstående rysk företagsledare. Kreml planerar att beskatta företag hårdare för att täcka rekordstort budgetunderskott. Omni 230302. Kommentar: Oligarken Oleg Deripaska avslöjar en statshemlighet... Kreml hävdar ukrainskt dåd i Brjansk - Kyiv förnekar. Kyiv tillbakavisar uppgifter från Kreml om en ukrainsk attack i ryska staden Brjansk, rapporterar Reuters. President Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak kallar det en "klassisk medveten provokation" av Ryssland. "Ryssland vill skrämma sitt folk för att rättfärdiga attacken mot ett annat land och fattigdomen som växer efter ett års krig", twittrar Podoljak. Enligt uppgifter i ryska statliga medier påstås ukrainska "sabotörer" tagit gisslan. Kremls talesperson Dmitrij Peskov uppger att president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu hålls underrättade. Enligt Reuters har Putin kallat till ett extrainsatt möte i Rysslands säkerhetsråd med anledning av händelsen. Putin beordrade nyligen skärpt bevakning längs Rysslands gräns mot Ukraina. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende part. Enligt ryska Tass har Putin ställt in ett besök i staden Stavropol.
Omni 230302. Blinken pressade Lavrov om Ukrainakriget på G20. USA:s utrikesminister Antony Blinken hade ett snabbt oplanerat möte med Rysslands dito Sergej Lavrov i samband med G20-mötet i Indien, uppger amerikanska tjänstemän för AFP. Mötet är det första sedan invasionen av Ukraina. Parterna ska ha pratat i omkring tio minuter vid sidan av G20-mötet, uppger tjänstemän för AP. Blinken ska ha tagit upp att USA kommer stödja Ukraina så länge det krävs för att få ett slut på kriget samt att Ryssland bör dra tillbaka sitt beslut att pausa New Start-avtalet som handlar om kärnvapennedrustning. Han passade även på att säga att Ryssland bör släppa amerikanen Paul Whelan, enligt källorna. Tjänstemännen vill inte säga någonting om Lavrovs svar, men säger att de inte fick intrycket av att det skulle bli någon förändring i Rysslands agerande inom en snart framtid. Rysslands utrikesdepartement säger att parterna pratade "i farten", rapporterar den statliga nyhetsbyrån Tass. Blinken ska ha tagit upp tre punkter med Lavrov. Tjänstemannen pratade i löfte om anonymitet. Rysslands försvarsdepartement: Lavrov och Blinken har inte förhandlat eller haft något möte under G20. Rysslands utrikesdepartement bekräftar att de möts i farten. Det är första gången Blinken och Lavrov möts sedan Rysslands invasion av Ukraina för ett drygt år sedan. Omni 230302. Därför är Moldavien viktigt för Ryssland. Moldavien har efter decennier av rädsla för att förarga Ryssland allt tydligare börjat sätta ner foten. I takt med att man närmat sig EU har allt hotfullare utspel kommit från Kreml, enligt Hugo von Essen, expert på Östeuropa. "För första gången på 30 år hotas Rysslands inflytande i Moldavien," säger han. Politisk turbulens, närheten till kriget i Ukraina, en rysk raket i luftrummet samt ett påstått planerat ryskt kuppförsök. Läget är spänt i Moldavien, ett land som allt oftare omnämns av Kreml i hotfulla ordalag. Ryssland har den senaste månaden påstått att man sett tecken på ett nära förestående ukrainskt angrepp mot utbrytarregionen Transnistrien. I samband med detta har man varnat Nato och Ukraina från att attackera de ryska trupperna som befinner sig där. Utrikesminister Sergej Lavrov sa nyligen till rysk statsmedia att väst har som mål att skapa ett aggressivt och ryssfientligt Moldavien - "ett nytt Ukraina". Enligt Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, förklaras det höjda ryska tonläget av att Moldaviens regering tydligt visat att man vill kasta av sig Rysslands inflytande över landets politik. "De har på allvar börjat formulera en politik som skulle möjliggöra ett framtida Moldavien som är en del av EU. Det tror jag är ett viktigt skäl till att detta händer," säger han. Rysslands ord om en attack mot Transnistrien följer ett tydligt mönster, menar Hugo von Essen. "Det är exakt så Ryssland gjort tidigare: inför den fullskaliga invasionen av Ukraina, kriget Ryssland startade i Ukraina 2014, kriget i Georgien 2008 samt kriget i Moldavien 1990-1992," säger han. "Man påstår att det finns ett hot mot ryska soldater eller mot en ryskspråkig minoritet. Man påstår att det innebär ett hot mot det egentliga Ryssland och att man har rätt att militärt försvara sina intressen eller landsmän." Han pekar samtidigt på att det inte betyder att Ryssland kommer agera mot Moldavien. "Den här retoriken efterföljs inte alltid av militär aggression. Vi kan inte säga att detta betyder att Ryssland kommer inleda en aggression," säger Hugo von Essen. Rysk toppdiplomat varnar Sverige för att skicka Gripen. Om Sverige skickar Gripenplan till Ukraina är det en väg mot "direkt konfrontation" med Ryssland, säger den ryske vice utrikesministern Sergej Ryabkov till SvD. Ryabkov säger också att svenskarna inte kommer att bli säkrare i Nato, snarare tvärtom. Hans uttalanden är typiska för den ryska regimen, säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk expert vid FOI. "Jag hade varit mer bekymrad över ryska hot för ett år sedan. Men nu har de upprepats så mycket att de blivit alltmer ihåliga," säger han till tidningen. Ryabkov: Ryssland kommer definitivt att vidta motåtgärder. Brittisk professor: Skicka Gripen till Ukraina (21 februari). Besked från Kristersson: Inga Gripenplan till Ukraina (9 februari). Omni 230303. Rapport: Ryssland visar upp vapensystem - men har svårt att tillverka i stor skala. Ryska försvarsföretag har fortsatt att visa upp nya produkter på stora internationella vapenmässor trots kriget i Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga rapport. Bland annat visades Rysslands skyddssystem "Arena-E Active" som är utvecklat för att förlänga livslängden för pansarfordon nyligen på en vapenmässa. Däremot finns det inga bevis på att systemet är installerat på Rysslands egna stridsvagnar i Ukraina, skriver departementet. "Det beror sannolikt på den ryska industrins oförmåga att tillverka högteknologiska system i stor skala; ett problem som förvärras av effekterna av internationella sanktioner." Omni 230303. Nobelpristagaren Bjaljatski döms till fängelse i Belarus. Fjolårets fredspristagare Ales Bjaljatski döms till tio års fängelse av en belarusisk domstol, uppger ryska medier enligt Reuters. Bjaljatski och två av hans medarbetare stod åtalade för att ha smugglat pengar in i Belarus och för att ha finansierat demonstrationer, skriver NTB. Han har hela tiden hävdat sin oskuld och menar att han åtalats av politiska skäl. 60-åringen och medborgarrättskämpen var en av de mest framstående personerna som greps under den regimkritiska protestvågen sommaren 2020. Bjaljatski tilldelades Nobels fredspris tillsammans med den ryska människorättsorganisationen Memorial och den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties. Bjaljatski har sagt att han åtalats av politiska skäl. Bjaljatski har varit fängslad sedan 2021. Människorättsaktivisten Bjaljatski stod inför rätta i en regimstyrd domstol i Minsk i Belarus.
Omni 230303. USA skickar ytterligare ett stödpaket till Ukraina. USA ska skicka ett nytt stödpaket, värt 400 miljoner dollar, till Ukraina, rapporterar flera medier. I leveransen ingår bland annat ammunition till artillerisystemen Himars och Haubits. Dessutom skickas provisoriska broar som ska göra det lättare för den ukrainska armén att korsa floder och vattendrag. "Broarna används i offensiva insatser och leveransen visar att USA stödjer återtagandet av ukrainskt territorium," säger krigsforskaren Jack Watling till Reuters. Paketet är USA:s 33:e och innebär att landet har skickat stöd till Ukraina för omkring 32 miljarder dollar. Broarna innebär att pansarfordon kan korsa vattendrag. Ukraina fortsätter be om stridsplan. Omni 230303. USA:s justitieminister på oannonserat besök i Ukraina. USA:s justitieminister Merrick Garland har på fredagen besökt Ukraina, enligt USA Today. Besöket meddelades inte på förhand och hade på fredagskvällen ännu inte officiellt bekräftats. "Justitieministern hade flera möten och försäkrade Ukraina om USA:s beslutsamhet att hålla Ryssland ansvarigt för krigsbrott som begåtts under deras oprovocerade invasion av ett självständigt grannland," uppger en källa inom det amerikanska justitiedepartementet för tidningen. Besöket i Ukraina var Garlands andra sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes för ett drygt år sedan. Enligt CNN ska Garland bland annat ha träffat president Volodymyr Zelenskyj. Reste till Lviv i västra Ukraina. Meddelades inte i förväg av säkerhetsskäl. Omni 230303. Scholz mötte Biden under blixtvisit i Vita huset. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har på fredagskvällen träffat USA:s president Joe Biden under en blixtvisit i Washington DC, rapporterar flera medier. Sist de båda ledarna möttes var i februari 2022 och Joe Biden konstaterade att Ryssland då mobiliserade sina styrkor vid Ukrainas gränser. "Sedan dess har du erbjudit kritiskt militärt stöd och jag vet att det inte har varit enkelt för dig. Men jag skulle vilja säga att det moraliska stödet du har erbjudit Ukraina har varit fundamentalt," sa Biden om Scholz. "Vi kommer att fortsätta att stödja Ukraina så länge som det varar och så länge som det behövs," fortsatte den tyske ledaren. Ledarna var överens om att de har mycket att prata om. Ledarna kom överens om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt varnade Ryssland Tyskland för attt skicka mer vapen till Ukraina. Omni 230304. Ukraina har förstört två broar i Bachmutområdet. Mycket tyder på att den ukrainska militären förbereder en reträtt från Bachmut, skriver tankesmedjan ISW i sin dagliga rapport. Under fredagen kom bilder som visar att ukrainarna sprängt två broar för att försvåra den ryska militärens framfart om eller när de tar kontroll över den symboliskt viktiga staden. Reuters rapporterar att Ryssland fortsatte med tung artilleribeskjutning av de sista vägarna ut från Bachmut under fredagen. Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin hävdar att Ukraina nu bara har tillgång till en väg ut ur staden. Prigozjin har gjort självsäkra uttalanden tidigare som visat sig vara felaktiga. Den ryska offensiven mot Bachmut har pågått i sju månader. 1 000 kilometer krig: Så ser det ut längs hela fronten. Omni 230304. Lavrov utskrattad i Indien efter påstående om kriget. Åskådarna skrattade och himlade med ögonen när ryske utrikesministern Sergej Lavrov intervjuades på scenen under G20-mötet i Indien, rapporterar Washington Post. Lavrov fick frågor om Ukrainakriget och utmålade då Ryssland som offer. "Ukrainska folket utnyttjades för att starta krig emot oss och vi försöker stoppa det," sa Lavrov. Tidningen noterar dock att publiken applåderade högljutt när Lavrov refererade till USA:s invasioner av Irak och Afghanistan och hävdade att Ryssland och USA mäts med dubbla måttstockar. Indien försöker balansera mellan Ryssland och Ukrainaallierade. Lavrov: Ryssland kommer aldrig mer att lita på väst. Omni 230304. Kommentar: Väst kommer aldrig mer att lita på Ryssland. Kinas centralbank får mindre makt när "partiet äter staten". Kina kommer att införa nya åtgärder som gör att mer makt flyttas från centralbanken till landets kommunistparti. Det säger Kinakännaren Manoj Kewalramani till SvD Näringsliv, inför den årliga folkkongressen i Peking som drar i gång under söndag. Utvecklingen är även känd som att "partiet äter staten". President Xi Jinping vill ta mer kontroll över beslutsfattandet och koncentrera makten till sin innersta krets. "Centralbanken i Kina har inte varit som till exempel USA:s, men den har haft ett visst mått av självstyre. Den här förändringen kommer att ta bort en del av det och handlar förstås om övervakning," säger Kewalramani. Kinakännare: "Många har omtalats som näringslivsvänner i samband med att de tillträtt som ledare - jag tar det med en nypa salt." Kina inför kongressen: Vi måste satsa mer på försvaret. Omni 230304. Ryssland får tag i chip trots västs sanktioner. Den ryska militären är beroende av import av avancerade chip och landet säkrar tillgången till dem genom att runda de sanktioner som EU och G7-länderna infört. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till EU-källor och handelsdata. Utöver importer från Kina handlar det om att Ryssland köper teknologin via länder som Turkiet, Serbien, Förenade arabemiraten och Kazakstan. Nu riktas kritik mot EU som till skillnad från USA saknar en enskild myndighet med uppgift att se till att införda sanktioner följs. Inom unionen faller ansvaret på de enskilda medlemsstaterna. "Det hade naturligtvis varit lättare för alla om det var en institution på EU-nivå som bestämde," säger den lettiska finansinspektionens chef Toms Platacis till Bloomberg. Källa menar att det handlar om politisk vilja: "Sanktionernas effektivitet beror på hur väl de upprätthålls." Omni 230304. Tysk vapenjätte vill bygga stridsvagnar i Ukraina. Den tyska vapenjätten Rheinmetall överväger att bygga en stridsvagnsfabrik i Ukraina för drygt två miljarder kronor, rapporterar Der Spiegel och Rheinische Post. Enligt företagets vd, Armin Papperger, skulle fabriken kunna producera upp till 400 stridsvagnar per år, vid full drift. Den skulle i så fall skyddas från ryska angrepp med luftvärnsrobotar, uppger företaget. Ukraina har bedömt att det behövs mellan 600-800 stridsvagnar för att kunna bekämpa den ryska invasionen. Tysk vapenfabrikör vill öppna ukrainsk fabrik. Papperger räknar med att kriget kan fortsätta i flera år. Omni 230304. Konspirationsteorier sprids: "De vill att folk ska tvivla." En rad konspirationsteorier sprids om kriget i Ukraina, rapporterar DN och BBC. Bland annat cirkulerar det ett klipp på sociala medier där vad som påstås vara döda kroppar i Ukraina rör på sig. En bild på ett lagat höghus har också fått stor spridning och skeptikerna menar att byggnaden omöjligt kan ha lagats under fullskaligt krig. Men sammanhanget dessa bilder sätts i är felaktigt. Klippet på de "döda" kropparna kommer från en klimatprotest i Österrike. Byggnaden i Kyiv ligger långt från krigets frontlinje, men har faktiskt reparerats. Enligt Per Enerud, senior rådgivare vid Myndigheten för psykologiskt försvar, är syftet med att sprida desinformationen att omvärlden ska vackla i sitt stöd till Ukraina. "Det behövs inte särskilt stark effekt, det räcker med att man skapar en miljö där människor säger att 'vi kan inte vara säkra på att det är sant'," säger han till DN. Per Enerud säger att desinformationen från Ryssland tycks minska jämfört med för ett år sedan. Vissa går så långt och felaktigt hävdar att kriget är iscensatt. Omni 230304. Rysk sajt avslöjar Putins "tsarinnas" avskilda lyxliv. Den tidigare gymnasten Alina Kabajeva bor i en gigantisk villa nära Vladimir Putins residens i Valdaj och lever ett liv i lyx bekostat av presidenten. Det avslöjar den oberoende ryska sajten Projekt. Kabajeva har i många år pekats ut som Putins flickvän och enligt samstämmiga rykten har de flera barn ihop. Kreml har hela tiden förnekat uppgifterna kraftfullt men oberoende ryska medier beskriver henne som "Putins tsarinna".
Sajten kan visa att Putins förmögenhet har använts för att köpa fastigheter och lägenheter till Kabajeva för över en miljard kronor. Bland annat äger hon "Rysslands största lägenhet" - en 2 600 kvadratmeter stor bostad i Sotji. Putin använder ett cypriotiskt skalbolag och ett nät av bulvaner för att spendera sina pengar. Putin och Kabajeva syns aldrig tillsammans. Putin uppges vara rasande över att Kabajevas vänner läckt information. Valdaj ligger mitt emellan Moskva och St Petersburg.
Omni 230305. Kina fortsätter att rusta - hänvisar till "ökade hot". Kina ökar takten i sin militära upprustning och anslår motsvarande 2 300 miljarder kronor till försvaret i år, en ökning av försvarsbudgeten med 7,2 procent. Anslagen presenterades av premiärminister Li Keqiang på den årliga nationella folkkongressen. Satsningen är den största på fyra år och görs mot bakgrund av "ökade hot". "De väpnade styrkorna bör intensifiera militär träning och beredskap över hela linjen," sa Li enligt TT. Kina har redan världens största armé och världens största flotta. Dess satsningar är dock långt mindre än USA, som i år lägger motsvarande 8 400 miljarder kronor på sitt försvar. Satsningen kommer samtidigt som spänningarna med USA ökar.
Analytiker hävdar att Kina troligen lägger mer pengar på försvaret än man själva vill medge. Kina fortsätter att hävda rätten till Taiwan.
Omni 230305. Rysktalande estländare stannar hemma på soffan. En stor del av Estlands rysktalande minoritet väntas avstå från att rösta i dagens val. Över 30 procent av de rysktalande har fortfarande inte bestämt sig för vilket parti de ska rösta på, rapporterar AFP. Bakgrunden är bland annat premiärminister Kaja Kallas kraftfulla stöd för Ukraina i kriget mot Ryssland. Dessutom finns ett brett parlamentariskt stöd för en ny lag som påbjuder att all undervisning ska bedrivas på estniska. "En stor andel av den rysktalande gruppen har fortfarande starka band till Ryssland," säger experten Rein Toomla till nyhetsbyrån. Rysktalande estländare utgör en fjärdedel av befolkningen. Natos enighet hotad när Kaja Kallas utmanas. Näst största partiet högerextrema oppositionspartiet Konservativa folkpartiet Ekre kräver stopp för stöd till Ukraina. Estland annekterades av Ryssland efter andra världskriget. Kaja Kallas popularitet överskuggar kampen om väljarnas röster, hon leder liberala Reformpartiet.
Omni 230305. Ukrainas barnkommissionär: Tror att Ryssland har tagit tiotusentals barn. Det finns ett stort mörkertal när det gäller antalet barn som Ryssland illegalt har deporterat från krigets Ukraina. Det säger Ukrainas barnrättskommissionär Darja Herasymtjuk till brittiska The Times. Enligt Herasymtjuk påstår Ryssland själva att man har evakuerat 738 000 barn undan kriget. Ukrainska myndigheter har själva dokumenterat omkring 16 000 fall av barn som förts till Ryssland. "Men jag tror att det är några hundratusen," säger hon. Masskidnappningarna utreds av advokaten Karim Khan vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag. "Jag har aldrig sett något liknande. IS gjorde yazidiska flickor till sexslavar och pojkar till soldater. Pol Pot tvingade familjer i städerna att flytta ut på landet. Men det här är annorlunda." Nyligen kom en rapport som hävdade att 6 000 ukrainska barn satts i ryska "omskolningsläger" Ukrainsk kommissionär för mänskliga rättigheter sa förra veckan att Ryssland olagligt deporterat uppemot 150 000 barn. Omni 230305. Två ukrainska piloter i USA för simulatorträning. Två ukrainska stridspiloter befinner sig i USA för simulatorflygning och utvärdering, uppger den amerikanska militären för flera medier. Syftet är att utvärdera hur lång tid det skulle ta för ukrainska stridspiloter att lära sig flyga amerikanska stridsplan, däribland F16. Det bedrivs dock inga riktiga övningar och piloterna kommer inte att göra några flygningar under sin vistelse, påpekar amerikanska myndigheter. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har flera gånger uppmanat USA att skicka F16-plan men har hittills fått kalla handen av Bidenadministrationen. Ukrainarna övar på en flygbas i Arizona. Joe Biden: Ukraina behöver inte F16. Även brittiska Tornado, svenska Gripen och franska Mirage har nämnts som tänkbara alternativ. Omni 230305. Uppgifter: Nyinkallade ryssar beväpnas med spadar. Flera nyinkallade ryska reservister har satts in vid fronten beväpnade med endast skjutvapen och spadar. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin uppdatering på söndagen. Departementet skriver att det rör sig om spaden MPL-50, som har fått en mytomspunnen ställning i den ryska krigshistorien. Den används då och då som vapen i närstrid och åtgärden görs troligen på grund av den ryska arméns brist på artilleriammunition, tillägger man. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till DN att det kan vara så att den ryska militären sparar tyngre vapen till bättre tränade styrkor. MPL-50 betyder: M-small, P-infantry, L-spade, och siffran 50 innebär en total verktygslängd på 50 cm. Omni 230305. Ryska armén har jämnat Marinka med marken. Krigsfronten gick mitt igenom byn. Nu, ett drygt år in på den ryska invasionen av Ukraina, är den tidigare välmående byn Marinka jämnad med marken. På söndagen tweetade Ukrainska myndigheter ut bilder från den postort som så sent som för ett år sedan var hem till 10 000 invånare. Kvar står knappt trädallérna som tidigare var Marinkas lungor. Områdets polischef, Artem Schus konstaterar att hans by är "fullständigt förstörd". " [Ryssarna] förstör så mycket de kan, för med deras taktik kan de inte besegra oss," säger han till AP. Enligt nyhetsbyrån försvarar Ukrainas styrkor medvetet sina orter, även när de är bortom räddning. Detta för att hindra den ryska fienden från att avancera snabbt. Marinka är en av flera orter som har förvandlats till småsten. Omni 230305. Putins barnarmé växer - tränas att skjuta med automatvapen. Statliga Yunarmija, eller Unga armén, har som uppgift att ge ryska barn en militärpatriotisk uppfostran. Barnen som rekryterats får svära en ed till fosterlandet - och tränas bland annat i att skjuta med automatvapen. "Det är militaristisk, aggressiv och nationalistisk hjärntvättning av små barn," säger journalisten Artemij Troitskij. Se klipp från Unga arméns parader och informationsfilmer i klippet ovan. Sedan de bildades 2016, på initiativ av försvarsminister Sergej Shojgu, har Unga armén, Yunarmija på ryska, växt från sextio tusen, till en miljon tvåhundrafemtio tusen medlemmar. Och medlemstalen tickar stadigt uppåt. Barn och ungdomar mellan 8-18 år får söka, och man avlägger en ed att troget tjäna fosterlandet innan man blir en fullvärdig medlem. "Genom att gå med i Unga armén vill jag demonstrera min kärlek till fosterlandet, och min vilja att försvara det," säger en ung flicka som just blivit antagen till organisationen, i en intervju i en lokal TV-kanal. Även skolorna har förändrats sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året. Patriotism är numera en obligatorisk del i alla grundskolor, och lektionsplaner i detta ämne tas fram av ryska utbildningsministeriet. Sedan skolstarten 1 september 2022 uppmanar staten alla skolor att hissa ryska flaggan och sjunga ryska nationalsången varje måndag. Flaggor har köpts in och distribuerats till de flesta skolor i detta syfte. Att auktoritära regimer satsar på att påverka barn och unga är ingenting nytt, enligt journalisten och musikkritikern Artemij Troitskij, som flydde från Ryssland 2014. "Det kan vara så att Putins regim tror att barnen kommer att påverka sina föräldrar till att vara mer positiva till kriget," säger han. Båda sidor larmar om svåra förhållanden i Donbas. De pågående striderna i Donbass är de mest intensiva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes för ett drygt år sedan. President Volodymyr Zelenskyj beskriver slaget som "smärtsamt och svårt", rapporterar AFP. "Jag skulle speciellt vilja hylla det mod och den styrka och motståndskraft som soldaterna i Donbas visar," säger den ukrainske presidenten. I området ligger bland annat staden Bachmut där hårda strider har pågått i månader. Under lördagen visade en brittisk rapport att Ukraina får det allt svårare att försvara staden och att de ryska styrkorna avancerar. Men The Guardian skriver att Rysslands ammunition börjar sina. Under söndagskvällen slog legosoldatgruppen Wagners ledare Jevgenij Prigozjin larm om samma sak. "Om Wagner drar sig tillbaka från Bachmut faller hela den ryska fronten," säger han i en video enligt tidningen. Även Ukrainas ammunition börjar ta slut. Omni 230306. Expert: Allierade allt mer inriktade på förhandling. Ukrainas allierade i väst tycks allt mer inriktade på att det ska till en förhandlingslösning för att få slut på kriget, säger Magnus Christensson, lektor i krigsvetenskap, i SVT:s Agenda. Han nämner bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron, USA:s högst uppsatte militär Mark Milley och diskussioner vid säkerhetskonferensen i München. Fredsforskaren Frida Stranne lyfter även det faktum att Ukraina inte kan vänta sig samma stöd från USA vid en eventuell republikansk seger i nästa presidentval. Den enade fronten i väst och stödet till den ukrainska armén innebär ett fördelaktigt förhandlingsläge för Ukraina, säger hon. "Det sätter dem i en väldigt bra situation." Chrisensson: Komplicerat att resonera i termer om vinst på slagfältet. Omni 230306. ISW: Ukraina börjar dra sig tillbaka från Bachmut. Ukrainska styrkor har sannolikt delvis börjat dra sig tillbaka från Bachmut, samtidigt som de fortsätter orsaka stora förluster i de ryska leden, skriver tankesmedjan ISW i en lägesrapport. Det är samtidigt för tidigt att säga huruvida Ukraina planerar en fullskalig reträtt, enligt rapporten. "Ukrainska styrkor lär inte dra sig ur Bachmut samtidigt utan i stället gradvis gå till reträtt stridandes för att decimera ryska styrkor genom fotsatt urban krigföring." De utdragna, blodiga striderna om Bachmut tycks också ha gett ryska militärbloggare mer "realistiska förväntningar" på ryska framsteg i kriget, enligt ISW. Zelenskyj: Striderna om Bachmut "smärtsamma och svåra". Omni 230306. Ryske försvarsministern på besök i Mariupol. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu är på besök i den ockuperade staden Mariupol i södra Ukraina, rapporterar statliga ryska Interfax enligt Reuters. Det sker två dagar efter att ministern besökte ryska trupper i Donetsk i östra Ukraina, där han bland annat delade ut medaljer. I de ryska leden har Sjojgu upprepade gånger kritiserats för att vara frånvarande i kriget, inte minst av Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin. Kritiken från Prigozjin kan ha bidragit till att ministern nu visar sig i Ukraina, skriver CNN. Mariupol ockuperades tidigt under invasionen. Sjojgu tog en helikoptertur i krigshärjade områden i Donetsk. Besökte östra Ukraina i vintras - men var enligt videoanalyser långt från fronten (4 mars). Omni 230306. Storbritannien: Ryssland tar in 60-åriga stridsfordon. På grund av tunga förluster av stridsfordon i Ukraina har Ryssland blivit tvungna att sätta in 60 år gamla stridsvagnar av modell T-62, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. De senaste dagarna har även trupptransportfordonet BTR-50, som först togs i bruk 1954, synts användas av ryska styrkor i fält. Sedan sommaren har runt 800 T-62:or plockats fram ur förvar, och vissa har uppgraderats för bättre sikt nattetid, skriver britterna. "Båda dessa föråldrade fordonstyper har dock många sårbarheter på det moderna slagfältet, inklusive avsaknaden av modernt reaktivt pansar." Omni 230306. Ryssland stämplar antikorruptionsorganisation som "oönskad". Rysslands åklagarmyndighet stämplade på måndagen den globala antikorruptionsorganisationen Transparency International som "oönskad", rapporterar nyhetsbyrån AP. Åklagarmyndigheten anklagar organisationen för att "lägga sig i Rysslands inre angelägenheter, vilket utgör ett hot mot grunderna för den konstitutionella ordningen och landets säkerhet". Transparency International är mest känt för sitt årliga korruptionsindex som mäter upplevd korruption i 180 länder, inklusive Ryssland. SvT 230306. Kommentar: Rysk korrumption = statshemlighet. Rysk man dömd - försökte simma från Krym till Odesa. En rysk man har dömts till sex års straffarbete för förräderi efter att ha försökt simma från ryskannekterade Krym till ukrainska Odesa för att gå med i den ukrainska armén. Det rapporterar ryska statliga RIA enligt Sky News. Mannen uppges ha köpt en våtdräkt, simfötter, kompass och en undervattensficklampa i förberedelse. När han greps av ryska gränsvakter hade han simmat i två dagar. Enligt ett pressmeddelande från en domstol i Krym använde mannen "diverse tekniker för att simma och vila i vattnet, och tog åtgärder för att hålla sig hemlig", skriver ryska oberoende Meduza. Det är runt 20 mil sjövägen mellan Odesa och den närmaste punkten på Krymhalvön. Var motståndare till kriget - hade kontakt med volontärförband i Ukraina. Upptäcktes av ett gränsvaktsfartyg. Omni 230306. Kommentar: Vilken "idrottsprestation" om han hade klarat det. Analys: Seger i Bachmut kan bli dyrköpt för Ryssland. Mycket tyder på att Ryssland för första gången på åtta månader är på väg att inta en ukrainsk stad i och med Bachmut, skriver Tim Lister i en analys för CNN. Det ser dock ut att bli en pyrrhusseger. Staden är till stora delar ödelagd, saknar större strategiskt värde, och Rysslands taktik med kanonmat har orsakat stora förluster av manskap och materiel som behövs i andra delar av offensiven, skriver Lister. Rysslands vilja att inta Bachmut har utvecklats till en besatthet, fortsätter han - den illustrerar "det desperata behovet av en ’vinst’ - vilken vinst som helst - oavsett krigsläget i stort". Många trodde att moderna krig skulle utkämpas med ekonomiska medel, på nätet, och via legoknektar. Men i och med invasionen har den traditionella krigföringen med stridsvagnar och tunga vapen gjort ett återintåg i Europa, skriver Dan Sabbagh för The Guardian. Flera experter har tappat tron på att "manöverkrigföring" - att slinka in bakom fiendes linjer och orsaka kaos inifrån - kan leda till framsteg. Men befrielsen av Charkiv visade att det är möjligt - och det väcker "hopp om att västerländska stridsvagnar kan driva tillbaka ryssarna längre i en typ av krig som ingen trodde skulle utkämpas igen", skriver Sabbagh.
Omni 230306. Tichanovskaja döms till fängelse i sin frånvaro. Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som befinner sig i exil, döms till 15 års fängelse av en domstol i landet. Det rapporterar AP. Tichanovskaja och fyra andra oppositionsfigurer i exil döms bland annat för förberedelse till statskupp. De står även åtalade för bland annat ”uppvigling till hat” och inblandning i "extremistgrupper". Alla fem lämnade Belarus efter de omfattande protesterna 2020 då diktatorn Aleksandr Lukasjenko säkrade en sjätte mandatperiod i ett val som av oppositionen och väst dömts ut som riggat. Över 35 000 greps efter protesterna. Åklagarsidan yrkade på 19 år. Omni 230306. Kommentar: Alla vet vem det är som egentligen borde ställas inför rätta - det är diktatorn Lukasjenko och hans kumpaner. Yle 230117. Xi med ovanlig USA-kritik: "De har omringat oss." Den kinesiske presidenten Xi Jinping riktade ovanligt skarp kritik mot USA och västvärlden i ett tal på måndagen, skriver Wall Street Journal som citerar statliga nyhetsbyrån Xinhua. Xi sa bland annat att väst, ledda av USA, har "omringat" Kina och på så vis skapat "stora utmaningar för landets fortsatta utveckling". Xi brukar normalt inte nämna specifika länder när har riktar kritik mot omvärlden. WSJ skriver att han den här gången tycks ha använt sig av en hårdare nationalistisk retorik som annars brukar vara vanligare på lägre politisk nivå och i statliga medier. Tidningen tolkar uttalandena som ett sätt för presidenten att flytta skulden för landets ekonomiska svårigheter bort från honom själv. "I talet uppmanade Xi också de kinesiska företagen att arbeta tillsammans med kommunistpartiet för att möta framtida svårigheter. "Framöver kommer riskerna och utmaningarna som vi står inför bara att växa," sa han. "Den rödaste av de röda" - nu stärker Xi Jinpings sitt järngrepp om Kina. Xi försvarade också den hårda kinesiska coronastrategin.
Omni 230306. Massiv kampanj mot EU:s Rysslandssanktioner i Ungern. På många håll i Europa finns de som förespråkar en hållning till kriget som mer liknar den ryska - att väst bär en skuld för krigets upptrappning, att Ukraina borde kompromissa för att uppnå fred. Men Ungern sticker ut - här tillåter inte regeringen några vapenleveranser till Ukraina och driver just nu en massiv kampanj mot EU:s sanktioner mot Ryssland. Landet hade i januari EU:s högsta inflation - över 25 procent - och det beror på sanktionerna, lyder budskapet från den ungerska regeringen, som visas på tv, sociala medier och affischer över hela Budapest. Hör mer om den ungerska kampanjen i klippet. De flesta som röstar på Fidesz (Orban) skyller kriget på USA och Ukraina. svt 230307. Påstådd avrättningsvideo på ukrainsk soldat sprids - Zelenskyj fördömer. I sociala medier sprids just nu ett klipp som uppges visa hur ryska styrkor avrättar en obeväpnad ukrainsk soldat, rapporterar The Guardian. I klippet syns hur mannen tar ett bloss på en cigarett och yttrar orden "slava Ukraini" - ära åt Ukraina - innan han blir ihjälskjuten med ett kulregn från automatvapen. Klippet får flera ukrainska regeringsföreträdare att reagera med vrede. I ett videoklipp säger president Volodymyr Zelenskyj: "Jag vill att vi alla besvarar hans ord tillsammans, enade: ära åt hjälten, ära åt hjältarna, ära åt Ukraina." Internationella brottmålsdomstolen (ICC) bör omedelbart utreda händelsen, skriver utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter. Soldaten ska ha varit rysk krigsfånge. Ukrainska parlamentets mäniskorättskommissionär: Bryter mot Genèvekonventionerna.
Omni 230307. Polen: Tio nya Leopard till Ukraina denna vecka. Polen kommer att leverera ytterligare tio Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina denna vecka, säger försvarsminister Mariusz Blaszczak vid en pressträff enligt Reuters. Landet har lovat att skicka totalt 14 stridsvagnar. Fyra är redan på plats i Ukraina sedan den 24 februari. Polen var det första landet att lova ut stridsvagnarna till Ukraina, och var ledande i kritiken mot tillverkarlandet Tyskland som efter veckor av tvekan gick med på att skicka egna Leopard 2 och låta andra länder skicka dem. Beskedet gavs på tisdagen. Polske premiärministern lämnade över de första stridsvagnarna i Kyiv (24 februari). Stridsvagnsföraren Vadym: "Mina soldater gillar den mycket - det är bra kvalitet" (14 februari). Omni 230307. Massiv kampanj mot EU:s Rysslandssanktioner i Ungern. På många håll i Europa finns de som förespråkar en hållning till kriget som mer liknar den ryska - att väst bär en skuld för krigets upptrappning, att Ukraina borde kompromissa för att uppnå fred. Men Ungern sticker ut - här tillåter inte regeringen några vapenleveranser till Ukraina och driver just nu en massiv kampanj mot EU:s sanktioner mot Ryssland. Landet hade i januari EU:s högsta inflation - över 25 procent - och det beror på sanktionerna, lyder budskapet från den ungerska regeringen, som visas på tv, sociala medier och affischer över hela Budapest. svt 230307. NYT: Pro-ukrainsk grupp kan ligga bakom sabotaget mot Nord Stream. Amerikanska underrättelseuppgifter gör gällande att en pro-ukrainsk grupp kan ha legat bakom sabotaget av Nord Streams ledningar i Östersjön, skriver New York Times. Enligt uppgifterna ska det dock inte finnas några bevis för att president Volodymyr Zelenskyj eller hans närmaste medarbetare ska ha känt till aktionen, eller att den skett på regeringens uppdrag. Enligt uppgifterna är mycket kring den misstänkta gruppen fortsatt oklart, exempelvis vilka som ingår eller vem som skulle ha betalat för operationen. Enligt New York Times är amerikanska tjänstemän som informerats om uppgifterna kluvna till hur stor tilltro man kan sätta till uppgifterna. Enligt källorna har sannolikheten för att det ska gå att klarlägga vem som ligger bakom ökat. Sabotaget skedde förra året. Gruppen beskrivs som motståndare till Vladimir Putin. USA: Pro-ukrainsk grupp kan ligga bakom sprängningarna på Nord Stream. Inget pekar på att Zelenskyj kände till.
Omni 230307. Stora protester mot "ryskt" lagförslag i Georgien. I Georgien har stora protester under tisdagen brutit ut mot ett nytt lagförslag, skriver flera nyhetsbyråer. Enligt förslaget måste organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet registrera sig som "utländska agenter", annars kan de bötfällas. Kritiker menar att förslaget leder in landet på en auktoritär linje och likställer det med den ryska lag som sedan 2012 använts för att slå ner på oppositionella grupper. Under kvällen har demonstranter drabbat samman med polis i huvudstaden Tiblisi. Enligt Reuters har demonstranter kastat bensinbomber och stenar medan polisen använt sig av vattenkanoner och tårgas. Filmer på sociala medier visar demonstranter som viftar med EU-flaggor och att några också har försökt ta sig in i parlamentet, skriver Aftonbladet. President Salome Zourabichvili som kan lägga in veto mot förslaget om det röstas igenom säger under kvällen att hon står på demonstranternas sida. Parlamentet kan dock i ett senare skede upphäva hennes veto. Förslaget har stöd av regeringspartiet Georgisk dröm Lagförslaget har godkänts i en första instans i parlamentet. Presidenten: Ingen behöver den här lagen. Demonstranterna skanderar "nej till rysk lag". Georgien har de senaste två decennierna försökt röra sig mot väst, bort från Ryssland. Flera personer ska ha skadats. Tusentals människor har samlats utanför parlamentet.
Omni 230307. Kommentar: Vad händer med Georgien? Georgien visar med detta lagförslaget att man försöker röra sig mot Ryssland och fjärma sig från EU och Nato. Expert: Ukraina avfyrar fler granater än väst kan ge. Ukraina avfyrar runt 5 000 till 7 000 granater per dygn - mer än Europas årsproduktion på 300 000, säger Rein Pella, major och lärare vid Försvarshögskolan, till Ekot. Europeiska länder har meddelat att man relativt snabbt kan öka årsproduktionen till 450 000 - därefter krävs mer fabriker för att tillverka ytterligare, enligt Pella. "I USA tillverkar man om jag förstått det rätt ungefär 11 000 per månad. Det är fortfarande än så länge mindre än vad man förbrukar i Ukraina, så just nu minskar de västerländska lagren." Granatproduktionen ett huvudbry för både USA och Europa.
Omni 230308. Zelenskyj: Vägen öppen för Ryssland om Bachmut tas. Om Ryssland skulle inta Bachmut ligger vägen öppen för dem till resten av östra Ukraina, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med CNN. "Det här är taktiskt för oss. Om de tar Bachmut kan de gå längre. De skulle kunna gå på Kramatorsk, på Slovjansk [...] det är därför våra soldater är där." Samma bild gavs av den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu i ett tv-sänt möte på tisdagen, enligt AFP. "Att inta (Bachmut) skulle möjliggöra vidare offensiva operationer långt innanför den ukrainska arméns försvarslinje." Om Ryssland "sätter sin lilla flagga" på Bachmut skulle det "mobilisera deras samhälle kring idén att de har en kraftfull armé", säger Zelenskyj. Zelenskyj: De behöver en liten seger, även om det innebär att döda alla civila. Omni 230308. Wagner: Har tagit kontroll över hela östra Bachmut. Wagnergruppen har tagit kontroll över "hela östra delen" av Bachmut, uppger ledaren Jevgenij Prigozjin via sin presstjänst enligt AFP. "Wagnerenheter har intagit [...] allting öster om floden Bachmutka," säger han. Uppgifterna har inte bekräftats från ukrainskt eller oberoende håll. De senaste dagarna har den ukrainska ledningen sagt att man trappar upp försvaret av staden, och president Zelenskyj varnar för att vägen ligger öppen för Ryssland till resten av östra Ukraina om staden intas. På vissa håll i de ukrainska leden är prognosen dyster. "Bachmut kommer falla," sa en utmattad soldat till nyhetsbyrån AFP på måndagen. Floden löper tvärs igenom staden. Omni 230308. Uppblåsbara stridsvagnar ska lura fienden till anfall. Inte bara vapen och ammunition har blivit hårdvaluta i och med kriget i Ukraina. Det tjeckiska företaget Inflatech som producerar uppblåsbara stridsvagnar har sett en ökad försäljning det senaste året. Ursprungligen utvecklades de för träningssyfte, men om fiendestyrkor uppfattar dem som verkliga och använder dyra robotar för att förstöra dem så finns det en ekonomisk vinst. "Om jag lurar fienden att förstöra något med ett vapen som är fyra gånger dyrare, eller i verkligheten upp mot 20 gånger dyrare, så är jag vinnaren ekonomiskt," säger Inflatechs vd Vojtech Fresser till AP. Tar fyra soldater tio minuter att blåsa upp stridsvagnen. Går inte att skilja från en verklig stridsvagn på några hundra meter med blotta ögat. Vd: "Jag hoppas att vi kan återgå till att tillverka civila produkter." Omni 230308. EU-topp hyllar Ukrainas kvinnor: Krossar glastaket. På internationella kvinnodagen lyfter EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fram Ukrainas kvinnor i en hyllningstweet. Hon skriver att hon ärar kvinnorna som "är en inspiration för oss alla". "De som, genom att gå med i armén, krossade glastaket ovanför de ryska invasionsstyrkornas huvuden. Och de som blivit okrossbara krafter för det goda, som (presidentfrun) Olena Zelenska." Runt 50 000 kvinnor tjänstgör i Ukrainas armé, varav ungefär 5 000 på fronten, uppgav Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maljar i januari enligt Radio Free Europe. Det gör andelen kvinnor till en av de högsta bland alla europeiska arméer. Tankesmedja: Ukrainas kvinnor spelar en nyckelroll i kampen mot Ryssland. Soldaten Ljubov Plaksyuk: "Det finns ett jobb som kallas att försvara fäderneslandet, och det är vad jag gör." Omni 230308. Sanktioner mot Prigozjins mamma ger bakläxa för EU. EU gjorde fel när de införde sanktioner mot Wagnerchefen Jevgenij Prigozjins mamma Violetta, enligt EU-domstolen. Beskedet är en tung seger för Ryssland, rapporterar TT. "Kopplingen mellan fru Prigozjina och hennes son [...] är enbart grundat på deras familjeband och därför inte tillräckliga för att rättfärdiga att hon inkluderas på den överklagade listan", står det i ett pressmeddelande. Sanktionerna grundade sig i Violetta Prigozjinas ägarskap i sonens bolag, men domstolen anser det bevisat att hon inte haft ägarskap i de nämnda bolagen sedan 2017, utan bara aktier. Utslaget lär göra det svårare för länder som vill att ryssars anhöriga ska omfattas av sanktionerna i större utsträckning. Mamman fick frysta tillgångar och inreseförbud till EU. Domstolen drar nu tillbaka sanktionerna. 73-åringen lades till på sanktionslistan i februari i år.
Omni 230308. Kommentar: För mamman ifråga lär det vara betydelselöst om hon står på sanktionslistan eller inte. Stoltenberg: Bachmut kan falla inom några dagar. Det kan inte uteslutas att Bachmut faller i ryska händer inom de kommande dagarna, säger Natochefen Jens Stoltenberg enligt Reuters. "Vi måste försäkra oss om att det inte blir en vändpunkt i kriget." Tidigare på onsdagen uppgav Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin att man intagit hela den östra delen av Bachmut. Detta har inte bekräftats av ryska eller oberoende källor. I en intervju med Expressen berör Stoltenberg även hotet från Ryssland när Sverige och Finland går mot Natomedlemskap. Eftersom 90 procent av den ryska markstyrkan befinner sig i och runt Ukraina har Putin inte förmåga att utgöra något ytterligare hot - Sverige och Finland sitter i en trygg sits, enligt Natochefen. Natochefen uttalar sig under ett besök i Stockholm. Stoltenberg: Ryssland har inte heller förmåga att trappa upp i Ukraina. Omni 230308. Putin höll kvinnodagstal - hånas i Ukraina. På internationella kvinnodagen publicerade Vladimir Putin ett videoklipp där han hyllade Rysslands kvinnor, rapporterar Sky News. I uttalandet riktade han ett särskilt tack till soldatmödrarna. "Ni skriver brev och skickar paket med saker de behöver, tillverkar kamouflagenät och volontärarbetar på sjukhus där ni tar hand om varje soldat som om han vore er egen son." Anton Gerasjtjenko, rådgivare på Ukrainas inrikesdepartement, delar ett klipp från talet där Putin talar om den ryska "sublima och respektfulla attityden till kvinnan och moderskapet". "Det är säkert därför de skickar deras makar och söner i döden", skriver Gerasjtjenko. Kreml delade klippet på onsdagen. Delade ut medaljer och hyllade kvinnor som "fullföljer sin plikt".
Omni 230308. Stoltenbergs lösning: Så ska ett storkrig i Europa undvikas. Mer vapen till Ukraina och militär närvaro längs Natos gränser. Det är Jens Stoltenbergs lösning för att förhindra att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig som sprider sig i Europa. "Minsta tvivel på Natos förmåga att försvara medlemsländerna kan leda till missförstånd i Moskva," säger han i SVT:s 30 minuter. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har flera gånger hävdat att det är helt avgörande för Europas säkerhet att Ukraina vinner kriget mot Ryssland. Annars menar han att det finns en risk för ett storkrig mellan Nato och Ryssland i Europa. "Då får vi se förstörelse, död och lidande i mycket större omfattning än det fruktansvärda vi ser i Ukraina," säger Jens Stoltenberg i 30 minuter. Han menar att Nato har två uppgifter. Den ena är att förse Ukraina med tyngre och mer moderna vapen så att de kan försvara sig mot det ryska angreppet. Den andra handlar om en ökad militär närvaro från Natos sida i Baltikum och i Svarta havsregionen. Syftet är enligt Stoltenberg inte att provocera Ryssland utan att avvärja en konflikt och bevara freden i Natos medlemsländer. "Poängen med att avskräcka är inte att utkämpa krig, utan att förhindra det," säger Stoltenberg och fortsätter: "Jag känner mig trygg med att den styrka Nato visar utplånar alla tvivel i Moskva om vår försvarsförmåga." Omni 230308. Pasikivi: Ukraina måste vinna, annars blir det farligt för oss. Ett revansistikst och aggrevist Ryssland är farligt för oss. USA: Putin troligen redo att dra ut på kriget i flera år. Den ryska militären klarar troligen inte av att i längden upprätthålla striderna i Ukraina på samma nivå som i dag och kommer sannolikt inte att göra några större territoriella vinster i år. Det sa den amerikanska underrättelsechefen Avril Haines under en utfrågningen i senaten på onsdagen, rapporterar AFP. Samtidigt säger hon att den ryske presidenten Vladimir Putin sannolikt räknar med att tiden talar till hans fördel. Enligt Haines gör Putin troligen bedömningen att ett utdraget krig är hans bästa chans att nå sina mål i Ukraina, även om det skulle ta flera år. Haines säger också att Putin efter ett års krig nu bättre tycks förstå de ryska styrkornas begränsningar. "Putin tycks ha skiftat till en mer modest militär målsättning," sa hon. Haines: Utan hjälp från tredje part klarar Ryssland inte att upprätthålla dagens nivå. Den amerikanska bedömningen är att Ryssland vill undvika direkt konfrontation med Nato och USA. Haines bedömer att Kina avser att även fortsatt ha en nära relation till Ryssland. Omni 230308. USA: Kina är det största hotet mot vår säkerhet. Kina utgör det enskilt största hotet mot USA:s "nationella säkerhet och globala ledarskap", och de kinesiska maktambitionerna färgar av sig på nästan alla säkerhetshot den amerikanska underrättelsetjänsten ser. Det var budskapet när cheferna för USA:s fem största underrättelsetjänster presenterade sin årliga riskbedömning för kongressen på onsdagen. "Deras underrättelsemässiga ambitioner och förmågor gör dem till vår främsta underrättelserival," säger underrättelsechefen Avril Haines. Tonen mellan länderna blir allt skarpare - under folkkongressen i veckan kom Kinas president Xi Jinping med ovanligt hätska och direkta utfall mot USA, som han anklagar för att leda väst i ett försök att "omringa" Kina. Varnar för att Kina "aggressivt" utökar sin inflytandesfär i Sydamerika och Karibien. Kinas utrikesminister: Kina-USA-relationen har verkligen avvikit. Omni 230309. Zelenskyj: Förhandlar inte förrän ryssarna lämnat. Det blir inga former av samtal eller förhandlingar med Putin innan ryska trupper lämnat Ukraina, säger president Zelenskyj i en ny intervju med CNN. "Vi har inget förtroende för honom [...] Ryssland bör lämna vårt territorium. Efter det kan vi gladeligen använda diplomatiska verktyg. I intervjun pratade Zelenskyj också om sina barn, och berättade att dottern och sonen börjat på universitet respektive skola i Ukraina. Han beskriver dem som "vilka ukrainska barn som helst - vi lever med sirener". Zelenskyj: Han håller inte sitt ord. Våg av nya ryska attacker natten mot torsdag. Omni 230309. Minst fem döda i ny rysk attackvåg - 40 procent av Kyiv utan värme. Ryssland har under natten utfört en ny våg av robotattacker i hela Ukraina, rapporterar AP. Enligt ukrainska myndigheter har 81 robotar avfyrats. Minst fem personer har dödats och flera har skadats. Det är den första gången på tre veckor som en attackvåg av liknande omfattning sker. Explosioner har rapporterats i tio regioner runt om i landet - däribland i huvudstaden Kyiv, där värmen slagits ut för 40 procent av invånarna, enligt AFP. Från Charkiv rapporterar guvernören Oleh Synjehubov om ett 15-tal explosioner. "Kritiska infrastrukturobjekt är återigen i ockupanternas sikte", skriver han på Telegram. Odesas guvernör vittnar också om flera attacker mot kraftanläggningar och bostadshus. Explosioner har också rapporterats i städerna Tjernihiv, Lviv, Dnipro, Lutsk och Rivne. Kärnkraftverket Zaporizjzja har blivit strömlöst i en av attackerna, enligt det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom. Sjätte gången Zaporizjzja blir strömlöst under invasionen. Kyivs borgmästare: Strömlöst i 15 procent av staden. Bilvrak brinner i huvudstaden.
Omni 230309. Kommentar: Så agerar ett land som inte vill ha någon fred. Pentagon vägrar dela bevis på ryska krigsbrott. Det amerikanska försvarsdepartementet vägrar dela med sig av bevis på misstänkta ryska krigsförbrytelser i Ukraina. Orsaken är att man befarar att det i förlängningen kan leda till att amerikaner skulle kunna ställas inför rätta i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag, rapporterar New York Times. Enligt tidningen ska det bland materialet finnas bevis på att ryska myndighetsföreträdare fattat beslut om att anfalla civil infrastruktur och föra bort tusentals ukrainska barn från ockuperade områden, något som skulle utgöra krigsbrott. Inom den amerikanska statsledningen råder det oenighet om materialet borde delas med åklagarna vid brottmålsdomstolen. Både utrikes- och justitiedepartementen sägs vilja dela med sig av bevisen, men president Joe Biden har fortfarande inte fattat sitt beslut. USA står, tillsammans med bland andra Ryssland, utanför ICC. Republikanske senatorn Lindsey Graham kritiserar Pentagons motvilja. Bidenadministrationen vill att ryska företrädare ska åtalas för krigsbrott. Omni 230309. Ukrainsk organisation tilldelas Sacharovpriset. Den ukrainska organisationen Truth Hounds tilldelas årets Sacharovpris för sitt arbete med att dokumentera krigsbrott. "Genom sitt outtröttliga dokumentationsarbete har ukrainska Truth Hounds tagit en ledande roll för att säkra att sanningen tillvaratas," säger Helsingforskommitténs generalsekreterare Berit Lindeman i ett pressmeddelande. Bland tidigare mottagare av priset finns Nelson Mandela och Malala Yousafzai. Prissumman är på 50 000 euro. Organisationens arbete började efter invasionen av Donbass 2014. Samlar in teknisk bevisning och människors vittnesmål. Omni 230309. Tjeckisk cybersäkerhetsbyrå varnar för Tiktok. Den tjeckiska cybersäkerhetsbyrån går nu ut med en varning för att använda den populära sociala appen Tiktok. Enligt byrån så utgör appen en säkerhetsrisk. Man pekar framför allt på mängden användardata som appen samlar in, samt hur den bearbetas. Byrån går även ut med en rekommendation till alla politiker och statliga ämbetsmän om att undvika att använda appen. En talesperson för Tiktok säger till Reuters att varningen "är baserad på fundamentala missuppfattningar kring företagets ägande och datasäkerhet". Rekommenderar att allmänheten undviker att dela innehåll via appen. Omni 230309. Transnistrien: Har avvärjt ukrainsk "terrorattack". Det proryska styret i den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien säger sig ha avvärjt en terrorattack orkestrerad av den ukrainska säkerhetstjänsten. I ett uttalande hävdar styret att det förbereddes en attack på "ett antal myndighetsföreträdare". De säger att misstänkta har gripits och gjort "medgivanden". Varken Ukraina, Ryssland eller några oberoende källor har bekräftat eller kommenterat uppgifterna. I slutet av februari hävdade det ryska försvarsdepartementet att Kyiv "förbereder sig för att invadera Transnistrien" och samlar trupper vid gränsen, enligt Moscow Times. Ryssland har fredsbevarande soldater i Transnistrien. De ryska uppgifterna dementerades av Moldaviens regering. Regionen gränsar till Ukraina.
Omni 230309. FN varnar om Zaporizjzja: "Turen kommer vända." FN:s kärnenergichef Rafael Grossi varnar återigen för den fara de upprepade strömavbrotten på det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja utgör, rapporterar AFP. "Varje gång rullar vi tärningen. Om det här tillåts fortsätta kommer turen vända en dag," säger han. Kraftverket blev strömlöst efter nattens ryska robotattacker och drivs nu av reservgeneratorer. Det är den sjätte gången det händer sedan Ryssland invaderade. Zaporizjzja har varit under rysk kontroll sedan tidigt under kriget. Grossi är chef för FN:s kärnenergiorgan IAEA. Största attackvågen på veckor - minst sex civila dödades.
Omni 230309. Polen: Sista tio Leopard 2 har anlänt till Ukraina. Polen har levererat de sista tio utlovade Leopard 2-stridsvagnarna till Ukraina, meddelar försvarsministern Mariusz Blaszczak enligt Reuters. "Vi pratar om en bataljon av tunga stridsvagnar, som i fråga om Polens andel redan levererats, och vad gäller våra allierade kommer deras att levereras till Ukraina mycket snart." Totalt har nu Polen levererat 14 Leopard 2 till Ukraina. Utöver det har bland annat Tyskland lovat att skicka 14 Leopard 2 och 88 Leopard 1, och USA ska skicka minst 30 exemplar av sin toppmoderna stridsvagn M1 Abrams. Gav beskedet vid en pressträff. Tyskland vill köpa schweiziska Leopard 2 för att stärka egna flottan igen. Omni 230309. Analyser: Finns tecken på rysk brist på robotar. Torsdagens stora, koordinerade ryska attack mot den ukrainska energiinfrastrukturen är den första i sitt slag på en månad. Inte sedan i oktober har glappet varit så stort. Det kan tyda på rysk robotbrist, skriver BBC:s Paul Adams i en analys. "Myndigheter i väst tror att det här indikerar brist på den typ av fjärrstyrda precisionsvapen - i synnerhet robotar - som behövs för att utföra den här sortens attacker med någon effektivitet överhuvudtaget." Attackvågen gjorde kärnkraftverket Zaporizjzja strömlöst för sjätte gången sedan invasionen - ytterligare en påminnelse om risken för en kärnkraftsolycka, skriver Tom Clarke för Sky News. Även om reaktorerna stängs ner, vilket utesluter risken för en katastrof som Tjernobyl eller Fukushima, behöver de fortfarande kylas ner genom att vatten pumpas runt dem, skriver han. "Det är därför det är så oroande när kärnkraftverket kopplas bort från resten av Ukrainas kraftnät." Tom Clarke: Strömavbrottet i Zaporizjzja är ännu en påminnelse om risken för kärnkraftsatastrof. Omni 230309. Ryssland: "Komplicerat" att förlänga spannmålsavtalet. Att förlänga det internationella avtalet om spannmålsexport från Ukraina är "komplicerat", säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov enligt AFP. Detta eftersom villkoren i avtalet som rör rysk export enligt Ryssland hittills inte fullt ut har uppfyllts. Avtalet gör gällande att Ryssland ska kunna exportera bland annat konstgödsel utan att drabbas av västs sanktioner, men enligt Lavrov har detta inte respekterats. Det nuvarande avtalet löper ut 18 mars men förlängs automatiskt om ingen part motsätter sig det. Avtalet har gjort det möjligt att exportera 23 miljoner ton spannmål sedan i somras. Avtalet förhandlades fram av FN och Turkiet. Ny samtal är planerade på måndag. Avtalet förlängdes senast i november. Avtalet är viktigt för att undvika en global matkris. Omni 230309. Kommentar: Det är komplicerat att förhandla med Rysslan som inte respekterar andra länders suveränitet. Litauen: Ryssland har kapacitet att kriga i ytterligare två år. Ryssland har kapacitet kriga i Ukraina med samma intensitet som i dag i ytterligare två år. Det bedömer litauisk underrättelsetjänst i en rapport, skriver AFP. Underrättelsechefen Elegijus Paulavicius påpekar att Ryssland under kalla kriget samlade på sig ett stort lager med vapen och ammunition. Den avgörande faktorn för om Ryssland ska kunna fortsätta kriget längre än så är hur stort stöd landet får av tredje part, såsom Iran eller Nordkorea, enligt rapporten. Samtidigt slås det fast att den delvisa mobiliseringen förra året visar att stödet för kriget på hemmaplan inte är så stort som Kreml vill få det att verka. Det konstateras också att fortsatta nederlag på slagfältet, mer mobilisering och ekonomisk tillbakagång på sikt kan "destabilisera regimen". I nuläget tar sig missnöjet i Ryssland främst passiva former, enligt rapporten. Enligt Paulavicius försökte Ryssland och Kina flera gånger hacka sig in Litauens regerings it-system förra året. USA: Putin räknar med att tjäna på utdraget krig. Omni 230309. Expert: Ryska övningarna var balett med stridsvagnar. Det dåliga skicket på den ryska armén har överraskat många experter sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året. En av dem är George Barros på den amerikanska tankesmedjan ISW. I en intervju med Newsweek säger han att det i efterhand har visat sig att de stora militärövningar som Ryssland genomfört genom åren mest tycks ha varit spel för gallerierna. "Vi har insett att övningarna som vi studerade minutiöst inte var riktiga övningar. Det var koreograferad balett med stridsvagnar," säger han. Han säger också att han utifrån ryska militärdoktriner i krigets inledning förväntade sig flera dygn långa luftangrepp med målet att snabbt slå ut den ukrainska militären. "Istället pågick anfallen i sex-sju timmar och de lyckades egentligen inte slå ut något av värde innan marktrupper sattes in," säger han. Barros: Vi förstod inte hur tomma övningarna har varit. Omni 230309. Xi bryter med traditionen - president i fem år till. Xi Jinping fortsätter som Kinas president i ytterligare fem år. Xi godkändes under fredagen för en tredje mandatperiod av Kinas nationella folkkongress (NPC) med 2 952 röster för och noll röster emot, skriver internationella medier. Han bryter därmed med den kinesiska traditionen att bara sitta två mandatperioder som president. Den bestämmelsen plockades bort ur den kinesiska konstitutionen nyligen, något som fått vissa bedömare att tro att Xi Jinping kommer sitta kvar som president på livstid. Omröstningen ses av många som en ren formalitet. CNN kallar den för en "koreograferad övning i politisk teater som syftar till att visa legitimiteten hos landets politiska elit". Xi Jinping blir moderna Kinas längst sittande president.
Omni 230310. Kommentar: Xi Jinping är nu en fullfjädrad diktator som ingen kinesisk ledamot törs rösta emot eller rösta bort. Alla förslag som kommer från Nalle Puh måste man rösta för. Han har nu alla möjligheter att bli en krigspresident på samma sätt som Putin som också suttit för länge som president. EU:s utrikeschef i Stockholm: Inte många sanktioner kvar. EU har snart nått vägs ände kring de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland. Det säger EU:s utrikeschef Josep Borrell till Euractiv efter ett möte med unionens försvarsministrar i Stockholm. "Men vi kan fortsätta att öka det ekonomiska och militära stödet till Ukraina," säger Borrell och fortsätter: "Ukraina behöver mycket pengar bara för att hålla maskineriet i gång. En nation som krigar har många ekonomiska behov." EU har hittills klubbat tio olika sanktionspaket mot Ryssland. Omni 230310. Här tillverkas ammunition till kriget - 8 000 kilometer från fronten. I USA har Pentagon nu gett vapenfabriker i uppdrag att rusta upp. Det ska bli fler vapen men framförallt mer ammunition. I en fabrik i Scranton, Pennsylvania, som tillverkar ammunition till artilleripjäser ska produktionen niofaldigas. Ett år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och fabriker i USA producerar nu vapen under högt tryck. "Ukraina är helt beroende av USA, Nato och andra globala partners för att behålla tillgången till ammunition. Annars skulle Ukrainas motståndskraft försvagas på några veckor," säger Mark F. Cancian, analytiker Center for Strategic and International Studies. I Scranton nästan 8 000 kilometer från fronten i Ukraina går vapenfabriken på högvarv. Där har man producerat ammunition sedan 50-talet. "Vi kör två fulla skift samt ett tredje. Vi är igång fem, sex dagar i veckan," säger Richard Hansen, talesperson Scranton Army Ammunition Plant. Omni 230310. Prigozjin "ghostad" av Kreml - når inte beslutsfattare. Wagnergruppens grundare Jevgenij Prigozjin uppger i sin kanal på Telegram att Kreml brutit kontakten med honom. Det rapporterar Newsweek med hänvisning till Moscow Times. I klippet säger han att alla de särskilda telefonlinjer som funnits mellan Wagnertrupperna och regeringen i Kreml har kapats och att hans passerkort till myndighetsbyggnader "där beslut fattas" har avaktiverats. "Jag vill inte nämna några namn på de ansvariga. Det enda jag kan göra är att fortsätta vädja om ammunition via media," säger han i klippet. I sin senaste lägesanalys gör tankesmedjan ISW bedömningen att Ryssland kontrollerar minst 50 procent av territoriet i Bachmut. Straffas av Putin efter jätteattack: Helt bortplockad.
Omni 230310. Kommentar: Toppen. Sanna Marin i Kyiv: "Ryssland ska ställas till svars för det olagliga kriget." Finlands statsminister Sanna Marin besökte Kyiv på fredagen på inbjudan av president Volodymyr Zelenskyj. Där talade hon om att Ryssland och dess företrädare måste ställas till svars kriget och krigsförbrytelser. "Putin vet att han kommer att behöva stå till svars," säger hon enligt AP. Hon också att Ukrainas framtid finns i Europa. "De skolelever som jag träffade i dag kommer att bo i ett Ukraina som hör till Europeiska unionen," säger hon i ett pressmeddelande. Anklagade Ryssland för krigsbrott. "Vi vill ge ett starkt budskap om hopp också för landets återuppbyggnad." Marin närvarade vid begravning av officerare. På fredagen offentliggjorde Finland även ett stödpaket på 29 miljoner euro.
Omni 230310. "Ostoppbara" robotar väcker frågor om västs kapacitet. Torsdagens storskaliga attack med hypersoniska Kinzhal-robotar synliggör västs sårbarhet, skriver Washington Post i en analyserande text. Ryssland avfyrade enligt tidningen ett halvt dussin robotar i en rad attacker som totalt krävde sex liv och slog ut strömmen i en rad ukrainska städer. Hypersoniska robotar färdas fem gånger snabbare än ljudet och är lätta att manövrera, vilket gör att de är svåra att stoppa. Enligt The Economist kan de byta mål mitt i kursen och deras banor är så oförutsägbara att ett stort område hålls i riskzonen när de är i luften. Men, skriver tidningen, även om missilerna är så avancerade som Putin säger så är det "osannolikt att de kommer att förändra krigets utgång". Både USA och Kina utvecklar sina egna varianter, men ligger steget efter. Att Putin valde att stoltsera med så sofistikerade robotar visar att han besitter en kapacitet "som USA och dess allierade ännu inte har", skriver Washington Post. Och det ökar pressen på Washington i den hypersoniska kapprustningen. Putin-kritiker anser att det är ett slöseri. Troligen är arsenalen inte så stor. Kinzhal användes för första gången i mars förra året. Omni 220310. Iran: Vi har slutfört affär om ryska stridsflygplan. Iran kommer att få köpa stridsflygplan i modellen Sukhoi Su-35 av Ryssland, rapporterar AFP med hänvisning till statliga iranska medier. USA har tidigare uttryckt oro över det fördjupade försvarssamarbetet mellan länderna. John Kirby, talesperson för USA:s säkerhetsråd, varnade i december för att Ryssland skulle kunna skicka militärflyg till Iran i utbyte mot det militära stöd man fått sedan invasionen av Ukraina. Enligt USA har Iran bland annat skickat stridsvagns- och artilleriammunition. Enligt Kirby behöver inte affären förvärra läget i Ukraina, men kan leda till ökade problem i Mellanöstern eftersom det "avsevärt stärker Irans flygvapen i förhållande till dess regionala grannar". Det är oklart hur många plan det rör sig om. Omni 230311. Kirgizen Urmat jobbar med att samla in döda ryssar. Hundratals migranter från Centralasien har anställts av ryska firmor för att arbeta i ryssockuperade delar av Ukraina, trots varningar från deras regeringar. Många är byggare medan andra gräver skyttegravar och samlar in döda ryssar, skriver Radio Free Europe. Kirgizen Urmat tjänar drygt 1 200 kronor om dagen för att samla in döda ryska soldater. "Människor gör den här typen av arbete för att de är i en desperat situation. Vissa har skulder," säger han. På förhand beskrivs jobben som säkra och högavlönade, men arbetarna från Kirgizistan och Tadzjikistan vittnar om att de inte får samma löner som utlovat och att de inte tillåts lämna landet. Kyiv har sagt att arbetarna betraktas som medbrottslingar till de ryska inkräktarna. Beskrivs inte som något svårt moraliskt beslut för arbetarna: "För dem är det bara ett jobb." Omni 230311. Ukraina stod pall för ryska taktiken: "Låt oss hoppas." Rysslands taktik att rikta attacker mot det ukrainska elnätet under vintermånaderna ser ut att ha misslyckats, skriver BBC. I torsdags - när Ryssland skickade 81 robotar mot olika mål i Ukraina - hade det gått tre veckor sedan det senaste omfattande strömavbrottet. Men även om några av robotarna träffade känslig infrastruktur, och strömmen tillfälligt bröts, bland annat till kärnkraftverket Zaporizjzja och de ukrainska städerna Zjytomyr och Charkiv, menar bedömare nu att Ukraina visat att elnätet klarat anstormningen. Detta dels eftersom elavbrotten i stort bara varade i några timmar, dels eftersom den bistraste delen av året nu går mot sitt slut. "Jag tror att det värsta tänkbara scenariot har kunnat undvikas," säger Tetjana Bojko från elbolaget Opora, enligt BBC. Ukraina har hanterat elavbrotten, bland annat med internationell hjälp. Rök drog även in över Kyiv när ryska robotar träffade Ukraina i torsdags. Energisituationen uppges ännu inte vara helt återställd i Charkiv. Omni 230311. Wagnerbefälet i Bachmut: -1 200 meter från centrum. Den paramilitära Wagnergruppen uppger att man avancerar allt närmare stadskärnan i Bachmut. I ett videoklipp hävdar Wagner-ledaren Jevgenij Prigozjin att han befinner sig 1 200 meter från stadens administrativa center. CNN har geolokaliserat videoklippet och platsen tycks stämma. "Där röken kommer ifrån," säger Prigozjin och pekar i rökens riktning, stadens regeringsbyggnad, det är en kilometer och 200 meter bort. I går medgav det ukrainska försvarsdepartementet att det blir allt svårare att försvara staden. Tidigare på lördagen uppgav Storbritanniens försvarsdepartement att Wagner kontrollerar stadens östra delar, och att floden som går genom staden nu utgör frontlinjen. Videon publicerades på lördagen. Bachmut hade 70 000 invånare före kriget - nu nästan helt tömd. Omni 230311. Avlyssnade samtal: Ryska soldater "super för att kunna döda". Nyhetsbyrån AP har identifierat 2 000 telefonsamtal som ringts av ryska soldater från Ukraina i mars 2022, rapporterar TT. Tre unga ryssar berättar om sina upplevelser vid den ukrainska fronten under den första tiden efter Rysslands invasion av Ukraina. Soldater plundrar, misshandlar och dricker sig fulla för att stå ut. "Alla här super. Det är lättare att skjuta civila då," säger en av soldaterna i ett samtal. (svt 230311.) Kyiv utreder möjlighet att byta namn på Ryssland: "En attack mot Putin." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vill se över möjligheten att döpa om Ryssland till "Moskovija" på ukrainska, rapporterar den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta Europa. "Moskovija" är det namn som ibland användes för Ryssland innan Peter den store moderniserade landet. Förslaget kommer ursprungligen från ett upprop på nätet, där 25 000 personer vill se ett namnbyte. Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, säger till norska VG att ett namnbyte vore ett sätt att förödmjuka Putin och utmana Rysslands legitimitet. "Zelenskyj vill ha ett språk där Ukraina ses som det ursprungliga, civiliserade Ryssland, och att Putins Moskvastat är något helt annat. Det är en attack mot Putin." Zelenskyj har gett landets premiärminister Denys Shmyhal i uppdrag att se över möjligheten till ett namnbyte. Ryska utrikesdepartementets taleskvinna Maria Zakharova reagerade starkt på Zelenskyjs uttalande: "Ytterligare bevis på försök att omvandla Ukraina till anti-Ryssland." Omni 230312. Ryska mödrar vädjar: Skicka inte våra söner till slakt. En grupp ryska kvinnor vädjar till president Vladimir Putin att ta hem deras söner och män från kriget, rapporterar CNN. I ett klipp som delats av det oberoende ryska Telegramkontot SOTA säger kvinnorna att deras familjemedlemmar skickats fram till fronten tidigare i mars med bristfällig utrustning och bara några dagars utbildning. "Våra män skickas som lamm på slakt (...) Vi ber er dra tillbaka dem från frontlinjen och förse trupperna med artilleri och ammunition", säger kvinnorna i klippet. CNN har inte kunnat verifiera kvinnornas uppgifter. Omni 230312. Amerikanskt bombplan flög in över Finska viken. Ett amerikanskt bombplan flög under lördagskvällen in över Finska viken och vände strax före ön Hogland som tillhör Ryssland. Det rapporterar både Ekot och Svenska Yle. Peter Haldén, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger till Ekot att det inte tillhör ovanligheterna. "Det som är nytt är att man flög så väldigt nära både St Petersburg och Kaliningrad, men att man flyger så nära ryska gränsen med B52-plan har blivit något av det nya normala." Enligt Mika Aaltola, chef för Utrikespolitiska institutet i Finland, är det en tydlig markering från USA. "Finska viken är ett av Europas strategiskt viktigaste sund där Ryssland ökat på sin aktivitet," skriver Aaltola på Twitter. Uppgifterna kommer från sajten Flight Radar och bekräftas av Försvarsmakten. Ön Hogland ligger cirka 40 kilometer utanför Finlands kust. Omni 230312. ISW: Ryska offensiven i Bachmut tycks ha stannat av. Rysslands offensiv i Bachmut i östra Ukraina verkar ha stannat av, skriver tankesmedjan ISW i sin senaste lägesanalys. Ryska styrkor och soldater från den paramilitära Wagnergruppen har visserligen fortsatt sina markstrider, men verkar inte ha avancerat, skriver ISW. Försvaret av Bachmut hjälper de ukrainska styrkorna att vinna tid för en motoffensiv, enligt den ukrainske generalen Oleksandr Syrskyj. "Det är nödvändigt för att köpa tid för att bygga upp reserver och sjösätta en motoffensiv, som inte är långt borta," sade Syrskyj under lördagen, enligt TT. Uppgifterna kommer efter den senaste veckans rapporter om ryska framsteg i Bachmut. Oleksandr Syrskyj: De verkliga hjältarna är de som håller, försvarar och bär östfronten på sina axlar. Hundratals soldater på båda sidor rapporteras ha dödats senaste dygnet. Omni 230312. Rysk talesperson: Kreml är drabbat av interna strider. Det pågår strider i Kremls innersta krets. Det säger Maria Zacharova, talesperson vid det ryska utrikesdepartementet, enligt den senaste lägesuppdateringen från den USA-baserade tankesmedjan ISW. Enligt ISW bekräftar uttalandet tidigare bedömningar om stridigheter i den ryska toppen. Uttalandet, som beskrivs som anmärkningsvärt, ska ha gjorts vid ett publikt panelsamtal i Moskva i helgen. Zacharova menar å sin sida att rapporterna är falska. Talespersonen har annars hållit en hård linje mot väst under den ryska invasionen. För knappt ett år sedan påstod hon - utan grund och tvärtemot experters bedömningar - att bilderna på dödade civila i staden Butja "beställts" av USA. Omni 230312. Striderna intensifieras runt Bachmut: Hundratals döda. Ställningskriget om Bachmut har pågått i över ett halvår. Nu kommer rapporter om att flera hundra soldater - på båda sidor - dödats bara det senaste dygnet. Serhij Tjerevatyi, talesperson för ukrainska militären, säger att 221 pro-ryska trupper dödats och över 300 skadats bara det senaste dygnet, uppger Reuters. Ryska motsvarigheter säger samtidigt att de dödat 210 ukrainare längs frontlinjen. Siffrorna är inte bekräftade. Det är inte mycket kvar av Bachmut efter det intensiva stridandet, men staden har ändå blivit en prestigefylld plats för båda sidor. "Man vill inte ge Ryssland något som kan beskrivas som en seger," säger Kjell Engelbrekt, professor vid Försvarshögskolan, om den ukrainska inställningen. Omni 230312. Ryskt nätverk har avslöjats i Moldavien - skulle störta landets regering. Sju män har gripits i en moldavisk polisräd, uppger landets polismyndighet. De sju är misstänkta för att å ryska vägnar ha försökt destabilisera den tidigare Sovjetstaten bland annat genom att ha arrangerat regimkritiska protester, skriver AP. Det långsiktiga målet ska ha varit att avsätta regeringen. Enligt polischef Viorel Cernauteanu skedde gripandet efter att en agent infiltrerat nätverket och samlat bevis mot deltagarna. "Folk kom från Ryssland med en mycket specifik träningsroll," säger han. Bland annat misstänks gruppen ha lockat moldaver med ersättning om de deltar i protesterna. Parallellt med polisinsatsen fortsätter protesterna. Så sent som på söndagen omhändertogs 54 demonstranter, 182 utlänningar - varav vissa med kopplingar till paramilitära Wagnergruppen - ska också ha stoppats vid gränsen. En ny protest är inplanerad under söndagskvällen.
Omni 230212. Framtiden för Wagner: Att börja slåss för "rättvisan". Den ryskstödda paramilitära organisationen Wagner-gruppen har ambitioner om att bygga en armé vars syfte bygger på en uttalad ideologi, skriver tankesmedjan Institute for the Study of War. Uttalandet kommer från gruppens ledare, Jevgenij Prigozjin - även kallad Putins kock - som just nu befinner sig i Bachmut. Prigozjin vill bygga upp en större struktur kring sin privatarmé och bland annat etablera skolor och rekryteringscenter - så många som 42 stycken - runt om i Ryssland. Vad ideologin ska bli är klart: "Kampen för rättvisa", men det utvecklas inte mer än så. Satsningen, säger Prigozjin, kommer att göras efter att Ryssland vunnit slaget om Bachmut - vilket, om möjligt gör den redan halvårslånga striden om den ukrainska staden - än viktigare. Bara den senaste veckan har fler än tusen soldater dött, bara på den ryska sidan, i anslutning till strider i området, enligt den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. Siffrorna har inte gått att bekräfta. Enligt tankesmedjan är Wagnergruppens ideologi extremistisk rysk ultranationalism. Wagner-gruppen har fram tills nu varit en privatarmé med nära band till Putin. Sammanlagt tros Wagner-gruppen ha förlorat 30 000 soldater i kriget. Utöver de förlorade människoliven har även ryska ammuniationsdepåer förstörts.
Omni 230312. Stora förluster för båda sidor i kampen om Bachmut. Både Ukraina och Ryssland uppges lida stora förluster samtidigt som striden om Bachmut, i östra Ukraina, fortgår, skriver BBC. Enligt general Oleksandr Syrskyj avancerar de ryska soldaterna "i flera riktningar" i ett försök att bryta igenom ukrainska soldaternas defensiva ställningar. "Situationen kring Bachmut är fortsatt svår," meddelar han på Telegram. Enligt president Volodymyr Zelenskyj har ryska styrkorna förlorat över 1 100 man de senaste dagarna, varav många ska ha skadats allvarligt. Ryssland hävdar å sin sida att över 220 ukrainska soldater dött det senaste dygnet. Även Ryssland vittnar om en tuff situation kring staden. "Ju närmare vi kommer centrum, desto svårare blir striderna, med mer artilleri och fler stridsvagnar," säger Wagner-styrkornas ledare Jevgenij Prigozjin. Tar Ryssland kontrollen över staden skulle det innebära att man närmar sig målet om att kontrollera hela Donetskregionen. Oleksandr Syrskyj: "I häftiga strider orsakar våra försvarare fienden betydande förluster." Omni 230313. Xi varnar omvärlden för att lägga sig i Taiwanfrågan. Militären och landets säkerhet stod i fokus när Kinas president Xi Jinping höll sitt avslutningstal på folkkongressen. Xi lovade bland annat en modernisering och förstärkning av landets försvar. "Säkerhet är grunden till all utveckling och stabilitet är nödvändigt för välstånd," sa Xi enligt AFP. Han upprepade budskapet om att Taiwan, som Kina ser som sitt territorium, ska införlivas i Fastlandskina på sikt. Samtidigt varnade han "utländska aktörer", troligen en passning till USA, för att lägga sig i Taiwanfrågan. "Den kinesiska nationens stora återhämtning är inne i ett oåterkalleligt skede," sa Xi. Han lovade att stoppa "all utländsk inblandning" i Taiwanfrågan. Xi valdes nyligen till president för en tredje mandatperiod. Kallade militären den "kinesiska stålmuren".
Omni 230313. Kommentar: Xi Jinping är inte en fredlig president. Han kan bli "en kinesisk Putin". Putin Signs Law Which Will Allow Russia to Ignore International Human Rights Court Decisions. President Putin has signed a law that will allow the Constitutional Court of Russia to deem as unenforceable decisions from the International Courts including the European Court of Human Rights. "This law will have far reaching consequences for the people who depend on the judgements of international human rights courts to get moral and financial redress. In the North Caucasus region of Russia for example, thousands of victims and their families have benefitted from the rulings of the European Court of Human Rights, having received compensation for extrajudicial killings, enforced disappearances, torture and other grave human rights abuses", said Joanna Kurosz, Programme Director for Eurasia, Civil Rights Defenders. The bill was only adopted in its first reading by the Russian parliament, the Duma, in early December and has already been fast tracked to the President for signing. The Bill will allow for the Constitutional Court to decide whether or not it wishes to comply with judgements issued by the International human rights Courts. "Although Russia has often not implemented key parts of previous judgements - such as making new investigations in accordance with rule of law standards and reforming the legal system so that the violation is not committed again - the state has paid out compensations to the victims. This and not least the moral redress that a ruling in an international court brings has been a source of closure and justice for those whose rights have been violated," said Joanna Kurosz. The European Court of Human Rights receives thousands of cases from Russia on an annual basis and has compelled the country to pay out millions of Euro in compensation to victims and their families. Many cases are still pending with the prospect of Russia having to pay out billions in additional. compensation. However as a signatory of the Vienna Convention on the Law of Treaties the enacted bill will not discharge Russia from its legal obligations when it comes to implementing the rulings of international human rights bodies that have been established by treaties. "The last vestiges of human rights mechanisms are quickly evaporating in Russia and Civil Rights Defenders calls on EU leaders and other representatives of the international community to put pressure on Russia to immediately annul this draconian law. It undermines the international human rights system and makes people in Russia even more exposed to human rights abuses than previously," said Joanna Kurosz. CRD 151210. Första krigsbrottsåtalen väntas mot Ryssland. Internationella brottmålsdomstolen i Haag väntas väcka åtal för två ryska krigsbrott inom kort. Det skriver New York Times som citerar flera anonyma källor. Åtalen rör avsiktliga bombningar av civil infrastruktur och masskidnappningar av ukrainska barn som skickats till Ryssland. De blir de första internationella åtalen om ryska krigsbrott. Åklagaren Karim Khan inledde förundersökningen för ett år sedan och väntas efterlysa misstänkta i samband med att åtalet väcks. Enligt The Guardian blir det svårt att ställa dem inför rätta eftersom Ryssland inte är medlem i ICC och sannolikt kommer vägra överlämna sina medborgare. Åklagaren har besökt Ukraina tre gånger under förundersökningen.
Omni 230313. Kommentar: Det största krigsbrottet har begåtts av Putin när han i rysk tv förklarade en militär specialoperation mot Ukraina, grunden till alla krigsbrott som begåtts av alla hans medhjälpare. Zelenskyj: Striderna i öst är ett smärtsamt test. Striderna i östra Ukraina fortsätter att rasa. Båda sidor hävdar framgångar kring staden Bachmut men på måndagskvällen beskriver president Volodymyr Zelenskyj striderna i öst som ett "väldigt smärtsamt test", skriver Reuters. Överstelöjtnant Joakim Paasikivis analys av situationen är att båda sidor lider stora förluster i slaget om öst. Han säger till SvD att han är förvånad över hur väl Ukraina står emot Rysslands offensiv. Washington Post skrev i helgen att bara en väg återstår ut ur Bachmut. Soldaterna kallar vägen för "livets motorväg" och genom den kan skadade soldater evakueras och ammunitionsleveranser anlända. "Skärs vägen av får de antingen fundera i termer av att lämna Bachmut eller vidta åtgärder för att öppna vägen," säger militärexperten Jörgen Elfving till DN. Analytiker oense om Bachmuts strategiska betydelse. Ukraina försvarar "livets motorväg" som är sista vägen ut ur Bachmut. Zelenskyj: "Vi måste krossa motståndarnas militära styrka." Joakim Paasikivi står fast vid analysen om att kriget redan i år kan avgöras till Ukrainas fördel, om stödet från väst fortsätter. Bara några tusen civila är kvar i Bachmut, som tidigare hade cirka 70 000 invånare. Omni 230313. Kommentar: Inte ens en katt går säker i Bachmut. Pessimism sprids i Ukraina inför planerad motoffensiv. Flera ukrainska politiker och myndighetspersoner börjar tvivla på landets förmåga att genomföra en motoffensiv under våren, rapporterar Washington Post. Brist på ammunition, vapen och soldater med stridsvana har blivit ett stort problem för den ukrainska militären. "När du går på offensiven förlorar du två eller tre gånger så många soldater. Vi har inte råd att förlora så många," säger en anonym källa. Tidningen har även talat med en befälhavare som ger en liknande bild. Han hoppas att Ukrainas allierade ska kunna ge soldaterna bättre träning. "Antingen kommer det bli en massaker eller så kommer det bli en professionell motoffensiv. Det är de enda två alternativen, för en motoffensiv kommer det att bli." USA och europeiska länder beräknar att Ukraina förlorat 120 000 man. Zelenskyj lovar att "krossa" ryssarna i Bachmut. Båda sidor förlorar många soldater i Bachmut varje dag. Omni 230314. Italien anklagar Wagner för att driva på migrantström. Italiens regering beskyller ryska Wagnergruppen för att driva på ökningen av migranter över Medelhavet, skriver Reuters. Försvarsminister Guido Crosetto säger att den paramilitära gruppen använder sitt inflytande i afrikanska länder för att bedriva hybridkrig och hämnas på europeiska länder som stöttar Ukraina. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin avfärdar anklagelsen och säger att man inte "bryr sig om vad som händer med migrationskrisen". 20 000 människor har anlänt till Italien hittills i år, jämfört med 6 100 under samma period förra året, enligt. siffror från inrikesdepartementet. Premiärminister Giorgia Melonis regering är under hård politisk press i migrantfrågan, inte minst efter att minst 79 människor dog när en migrantbåt förliste utanför Calabrias kust förra månaden. Wagnergruppen tros operera i länder som Libyen, Mali och Centralafrikanska republiken. Ryssland har tidigare anklagats för att underblåsa befintliga migrationskriser.
Omni 230314. Flera döda i ryska attacker i natt. Under det senaste dygnet har ryska styrkor genomfört 35 flyganfall, 76 raketattacker och 5 robotattacker mot Ukraina. Flera personer ska ha dödats eller skadats i attackerna. Det skriver det ukrainska försvaret i en lägesrapport. Även det ryska försvarsdepartementet skriver om attackerna. De skriver under morgonen att de med raketartilleri har utfört "massiva attacker" mot ukrainska positioner. (svt 230314.) Ryssland ransonerar artilleriammunition. Bristen på ammunition bland de ryska artilleriförbanden har de senaste veckorna sannolikt förvärrats till den grad att en extremt sträng ransonering av ammunition införts vid många delar av fronten. Det skriver det brittiska försvardepartementet i en lägesrapport. Det ryska artilleriet har sannolikt tvingats börja skjuta gammal ammunition som tidigare ansetts vara oanvändbar, skriver britterna.(svt 230314.) Uppgifter: 120 000 ukrainare har dött eller skadats. Enligt en granskning av The Washington Post uppskattas det att runt 120 000 ukrainska soldater har dött eller skadats i kriget sedan Rysslands fullskaliga invasion. Siffran är baserad på uppgifter från ett flertal militär- och regeringskällor i Europa och USA. Då de ukrainska förlustsiffrorna hålls hemliga finns det inga officiell information om hur många ukrainska soldater som dött eller skadats i kriget. Tidigare i mars sa den norska försvarsministern i en intervju med TV2 att de ukrainska förlusterna sannolikt var över 100 000, I Washington Posts rapport uppskattas samma siffra för de ryska styrkorna vara runt 200 000. (svt 230314.) Bundeswehr: "Vi har för lite av allt." Den tyska försvarsmakten brister på alla håll och kriget i Ukraina har förvärrat en redan dålig situation. Det konstateras i en rapport från den tyska försvarsombudsmannen i förbundsdagen. Förra året lanserades en fond på 100 miljarder euro som skulle avsättas till att rusta upp det tyska försvaret. Men under 2022 nådde inte en enda krona soldaterna, skriver rapportförfattaren Eva Högl (SPD). Redan innan kriget i Ukraina började hade Bundeswehr brist på personal, utrustning och materiel. Sedan dess har mycket utrustning och vapen skickats till Ukraina. Rapporten bedömer att Tyskland måste investera runt 300 miljarder euro och öka tempot avsevärt för att det tyska försvaret ska bli fullt operativt. (svt 230314.) Australien uppges köpa fem atomubåtar av USA. Australien kommer att köpa upp till fem USA-tillverkade atomubåtar av Virginiaklassen, rapporterar New York Times. Leverans kommer att ske under 2030-talet, uppger källor med insyn i förhandlingarna. I ett andra steg kommer landet sedan att köpa brittiska ubåtar med amerikansk teknologi. Affären är en del av det uppmärksammade atomubåtsavtalet Aukus som länderna slöt 2021, detta som ett sätt att möta ökat kinesiskt inflytande. Avtalet, som förhandlades fram i hemlighet, gjorde att Australien drog sig ur en ubåtsaffär med Frankrike. Detta ledde till en mindre diplomatisk kris mellan USA och Frankrike. Den amerikanska utbåtsnärvaron i Australien ska också öka. Ubåtarna kostar tre miljarder dollar var. Affären väntas bli offentlig inom kort.
Omni 230309. Ryskt jaktplan i krock med amerikansk drönare. Ett ryskt jaktplan har kolliderat med en amerikansk övervakningsdrönare över Svarta havet, rapporterar AFP. Den amerikanska drönaren MQ-9 befann sig i internationellt luftrum när ett ryskt flygplan flög in i den, uppger generalen i USA:s flygvapen James Hecker enligt AFP. "Ryssarnas osäkra och oprofessionella förfarande fick nästan båda luftfarkosterna att krascha," säger han enligt AFP, och uppger att USA tvingades sänka sin drönare. Det ryska planet använde inga vapen mot den amerikanska drönaren, uppger Pentagons talesman på en presskonferens på tisdagskvällen. USA:s president Joe Biden har informerats om händelsen, enligt Reuters. Ryska planen dumpade bränsle över drönaren - USA avslöjar detaljer om kraschen. Det ryska militärplanet är av modellen Su-27. USA tvingades sänka sin drönare på grund av skadorna på den efter krocken. Det ryska planet dumpade bränsle och flög framför drönaren innan krocken, uppger militären.
Omni 230314. USA i samtal med Ryssland om drönaren. USA:s försvarsminister Lloyd Austin har talat med ryske försvarsministern Sergej Sjojgu via telefon angående tisdagens drönarincident, uppger han under en presskonferens på kvällen, rapporterar AP. Ryssland anser att USA flög drönaren över ett ryss-annekterat territorium i Ukraina, och varnade västlandet under onsdagen från att utföra fler "fientliga" flygningar i ryskt luftrum. "Vi kommer att fortsätta att flyga och operera där internationell lag gäller," sade Austin. USA:s försvarschef Mark A. Milley fick under presskonferensen frågan om man tror att krocken var avsiktlig från Rysslands sida. "Vi vet att avlyssningen var avsiktlig, vi vet att det aggressiva beteendet var avsiktligt, vi vet också att det var väldigt oprofessionellt och väldigt osäkert," sa Milley och tillade att det "återstår att se" vad gäller den fysiska kontakten mellan planet och drönaren. Ryssland har förnekat att man haft direktkontakt med drönaren. (svt 230315.) Dokument från Kreml visar ryska planen för Moldavien. Ett dokument från Kreml, som Expressen i ett samarbete med internationella medier tagit del av, visar Rysslands plan för att skaffa sig kontroll över Moldavien. Enligt dokumentet ska Ryssland arbeta för att "stoppa" och "frysa" Moldaviens närmanden till EU och Nato och underblåsa pro-ryska strömningar bland den politiska och ekonomiska eliten. Moldaviens premiärminister Dorin Recean säger att dokumentet visar att Rysslands främsta mål är att Moldavien inte ska ha kontroll över sin egen utrikespolitik. Martin Kragh, biträdande centrumchef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, säger att Ryssland vill använda konflikten i den ryskkontrollerade utbrytarrepubliken Transnistrien som en hävstång för att skaffa sig kontroll över resten av landet. "Det är inte en konflikt som ska lösas, det är en konflikt som ska permanentas," säger han. Dokumenten beskriver att en "rumänisering" av Moldavien ska förhindras. Ryskt nätverk avslöjat - skulle störta regeringen i Moldavien. Ryssland försöker underminera landets möjligheter att närma sig Europa.
Omni 230314. Gripanden i Belarus efter sabotaget av ryska planet. Massgripanden rapporteras från Belarus, skriver AP. Enligt människorättsgruppen Viasna har fler än 100 personer gripits i veckan. De gripna anklagas för inblandning i attacken mot ett ryskt krigsflygplan stationerat nära huvudstaden Minsk nyligen. Säkerhetsstyrkorna uppges ha riktat in sig på journalister, oppositionella aktivister, vårdanställda, psykologer och personer som arbetar med drönare. Belarus styrs med järnhand av diktatorn Aleksandr Lukasjenko som är en mångårig allierad till Rysslands president Vladimir Putin. "Förtrycket mot alla som uttrycker sina åsikter om kriget i Ukraina, som Ryssland startat, intensifieras varje dag," säger Pavel Sapelka, från Viasna. "Guerilla"-aktörer från oppositionella Bypol-rörelsen har tagit på sig attacken mot planet. Ryssland uppges ha nio plan av samma typ - kan guida ryska robotar till mål i Ukraina. Omni 230315. Danmark sätter upp miljardfond för Ukrainastöd, Danmark inrättar en fond på tio miljarder kronor för stöd till Ukraina. Det meddelade landets regering på onsdagen, enligt AFP. Ett nytt paket presenterades också inom ramen för Ukrainafonden. Bland annat ska ammunition, tunga kulsprutor och luftförsvar skickas till landet. Försvarsministern öppnar för ytterligare materiellt stöd till Ukraina. Alla partier utom Enhedslisten (det är det mest vänsterorienterade partiet i Folketinget) och Alternativet (beskriver sig som ett grönt och socialliberalt parti) stod bakom beslutet. Den största delen av fonden ska gå till militärt stöd. Omni 230315. Assads stöd till Ryssland: "Bekämpar gamla nazister." Syriens president Bashar al-Assad är på besök i Moskva. Under ett möte i Kreml uttalade han stöd för den ryska krigsinsatsen i Ukraina, rapporterar Reuters. I ett tv-sänt möte med den ryske presidenten Putin påstod Assad att Ryssland strider mot "neo-nazister och gamla nazister i Ukraina". Utan belägg hävdade Assad att väst tagit in och skyddar dessa "gamla nazister". Under mötet i Moskva väntas även relationen mellan Syrien och Turkiet diskuteras. Den har varit iskall sedan Syrienkriget inleddes 2011, och det alltmer isolerade Ryssland försöker nu samla diplomatiska poäng genom att medla, skriver AFP. Rysslands har stöttat Assad militärt under hela Syrienkriget. Experter: Moskva utnyttjar att Damaskus och Ankara har en gemensam fiende i kurdiska grupper i norra Syrien. Putin är Assads främste allierade. Omni 230315. Spionliga i Polen filmade transporter till Ukraina. Sex personer har gripits i Polen misstänkta för att ha spionerat för Rysslands räkning, uppger polska myndighetskällor för BBC. De gripna, enligt uppgift belarusier, ska ha installerat tiotals kameror vid vägar och järnvägar i gränsregionen Nedre Karpaterna för att spionera på transporter till Ukraina. De uppges också ha planerat järnvägssabotage, enligt Daily Mail. Vissa av kamerorna hittades vid Rzeszów-Jasionkas flygplats, som gjorts om till ett nav för internationella leveranser av militär och humanitär hjälp till Ukraina. Flygplatsen anses så känslig att den vaktas av amerikanskt Patriot-luftvärn. Bland annat landade USA:s president Joe Biden där på väg till Kyiv förra månaden. Polen har höjt säkerheten kring kritisk infrastruktur efter gripandena. Militära flyg från USA och EU landar regelbundet på flygplatsen. Omni 230315. Tankesmedja: Ge Rysslands frysta pengar till Ukraina. Omkring 300 miljarder dollar av ryska centralbankens valutareserver har frusits runt om i världen. På DN Debatt föreslår Litauens tidigare premiärminister Andrius Kubilius och Anders Åslund, tankesmedjan Frivärld, att dessa pengar borde gå till Ukrainas återuppbyggnad efter kriget. Utöver uppbyggnaden vill de att Ukraina ska släppas in i EU. Men för att Ukraina ska godkännas i unionen skriver de att delar av landets system, inte minst rättssystemet, måste reformeras. "Ukrainas återuppbyggnad, reformering och EU-anslutning kommer att vara Europas viktigaste politiska projekt under 2020-talet", skriver de. Omni 230315. Kommentar: Kriget pågår tills Ryssland har helt slut på sin ammunition. Okänt föremål hittat vid Nord Stream. På tisdagskvällen uppgav danska UD att ett okänt objekt har påträffats nära de platser där sprängningar på Nord Stream-ledningarna ägde rum i september. De danska myndigheterna har fått information från det ryska bolaget Gazprom, som äger gasledningarna och som har fått tillstånd att undersöka skadorna, att ett mindre föremål har hittats vid Nord Stream 2-gasledningen. "Berörda myndigheter har bedömt att observationen inte utgör en omedelbar säkerhetsrisk och att det inte finns någon omedelbar fara för människor eller fartygstrafik i området. Myndigheterna undersöker och följer situationen noggrant.", skriver danska UD i ett mejl till TT. Uppgifterna kom efter att Rysslands president Vladimir Putin tidigare under tisdagen uppgett att Gazprom hittat ett antennliknande föremål omkring tre mil från där explosionerna inträffade, skriver nyhetsbyrån Reuters. (svt 230315.) Källor: Frankrike försenar viktigt stöd till Ukraina. EU planerar att tillverka ammunition värd omkring två miljarder euro för Ukrainas räkning. Men källor inom unionen anklagar Frankrike för att försena stödet, rapporterar The Telegraph. Enligt källorna vill landet att ammunitionen ska tillverkas inom unionen för att på så sätt stimulera den inhemska vapenindustrin. Många bedömare har den senaste tiden påpekat att Ukraina har ett brådskande behov av artilleriammunition och källorna uppger att Frankrikes invändningar kan försena stödet. "Det står klart att Paris sätter EU:s industrier före stödet till Ukraina," säger en av källorna. Enligt uppgifterna står Grekland och Cypern bakom Frankrike i frågan. Enligt dokument Politico tagit del av är stödpaketet nära att färdigställas. Omni 230316. Ukraina: Luften tycks ha gått ur det ryska angreppet. Den ryska militärens offensiv har minskat kraftigt i styrka de senaste dagarna, skriver tankesmedjan ISW i sin senaste uppdatering. ISW hänvisar till en talesperson för den ukrainska militären som uppger att antalet markattacker minskat från drygt 100 per dag till 30. Anledningen tros vara bristen på ammunition och soldater. Uppgifterna stämmer överens med observationer på fältet. Enligt ISW har ryssarna bara gjort marginella framsteg vid fronten i Luhansk den senaste veckan. USA:s försvarschef: Ryssland gör små framsteg, till en hög kostnad. Omni 230316. DeSantis: Skydd till Ukraina inte viktig fråga för USA. Beskydd åt Ukraina är inte en fråga som har avgörande nationellt intresse för USA, enligt Floridas guvernör Ron DeSantis. Frågor av stor vikt är, enligt DeSantis, att säkra USA:s gränser, stärka militären, uppnå energisäkerhet och hantera hotet från Kinas kommunistparti. "Att bli djupare inblandade i en territoriell tvist mellan Ukraina och Ryssland är inte en av dem", skriver DeSantis i ett svar till Fox-profilen Tucker Carlson på Twitter. Republikanen kan bli en utmanare till Donald Trump i kampen om att bli partiets kandidat i presidentvalet. DeSantis uttalande är i linje med Trumps syn och ett avsteg från Republikanernas historiska linje om en aktiv amerikansk närvaro globalt, skriver NBC News. Många republikaner i kongressen vill se stöd till Ukraina. DeSantis anser att Biden driver en för långtgående politik i Ukrainafrågan.
Omni 230314. Kommentar: DeSantis blir en önskedröm för Putin och en mardröm för Zelenskyj och Europa. Kinesisk charmoffensiv i Latinamerika isolerar Taiwan. Honduras ska etablera diplomatiska relationer med Kina i syfte att få hjälp att avvärja landets skuldkris, uppger landets president Xiomara Castro enligt nyhetsbyråer. Det innebär i praktiken att landet bryter kontakterna med Taiwan, som enligt Reuters nu bara har formella diplomatiska relationer med 13 länder. Den senaste tiden har flera latinamerikanska länder brutit med Taiwan och i stället vänt sig mot Peking. Bland dem finns Nicaragua, El Salvador, Panama och Dominikanska Republiken. Taiwan rasar mot Honduras: "Släck inte törsten med gift." Honduras är skyldigt Taiwan 600 miljoner amerikanska dollar. Honduras utrikesminister: Av ekonomiska skäl måste vi fatta det här beslutet. Omni 230316. Explosion i FSB:s lokaler - tolv mil från gränsen. Minst en person har dött och två har skadats i en explosion i den ryska säkerhetstjänsten FSB:s lokaler i Rostov-na-Donu. Det uppger Reuters med hänvisning till lokala myndigheter. Explosionen orsakade en brand som har spritt sig över stora delar av området. Bilder från platser visar tjock svart rök som stiger mot himlen. Rostov-na-Donu ligger tolv mil från gränsen till Ukraina. Vad som har orsakat explosionen är ännu inte känt. Brandområdet är över 800 kvadratmeter stort. Varken den ryska eller ukrainska regeringen har kommenterat. Omni 230316. Regeringen vill skicka åtta Archerpjäser till Ukraina. Sverige vill skicka åtta artilleripjäser av typen Archer till Ukraina, säger försvarsminister Pål Jonson till TT. Regeringen begär i dag i en extra vårändringsbudget att pjäserna skickas. "De kommer att ge ukrainarna möjligheter att slå ut ryska artillerisystem," säger Jonson. Det är sedan tidigare klart att regeringen vill skicka tio stridsvagnar av typen Leopard 2. Tillsammans bedöms de åtta artilleripjäserna och de tio stridsvagnarna ha ett värde av drygt sex miljarder kronor. Det är pengar som Försvarsmakten behöver få under 2024-2026 för att kunna ersätta det som nu ska ges bort. Omni 230316. Polen på väg att leverera fyra stridsplan till Ukraina. Polen kommer att leverera fyra stridsflygplan till Ukraina inom några dagar, uppger landets president Andrzej Duda enligt nyhetsbyråer. Landet har omkring 30 ryska Mig-29-plan som man tog över efter kalla kriget. Flera av dem användes av Östtyskland. Duda har tidigare öppnat för att skänka samtliga Mig-plan till Ukraina. Planen kommer att levereras de kommande dagarna. Enligt Duda förbereder Polen för att leverera de övriga. USA har tidigare sagt att man inte kommer att stå i vägen om andra länder vill skänka sina stridsplan.
Omni 230316. Sällsynt ministersamtal mellan Ukraina och Kina. Kinas och Ukrainas utrikesministrar Qin Gang och Dmytro Kuleba höll på torsdagen ett sällsynt telefonsamtal – det första sedan Qin klev på posten i december, rapporterar AFP. Qin framförde Pekings önskemål om att "samtliga parter håller sig lugna, visar återhållsamhet och återupptar fredssamtal så snart som möjligt". "Kinas oro är att krisen kan eskalera och hamna utom kontroll," sa den kinesiske ministern. Vad Kuleba svarade framgår inte. Omni 230316. Wagner sätter skottpengar på italiensk minister. Den ryska paramilitära Wagnergruppen har utfäst en belöning på motsvarande över 150 miljoner kronor till den som mördar Italiens försvarsminister Guido Crosetto, uppger den italienska underrättelsetjänsten enligt Euractiv. Det sker efter att Crosetto skyllt den tilltagande migrantströmmen från Afrika till Italien på Wagnergruppens aktiviteter i Afrika. Det fick Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin att gå till svavelosande angrepp mot ministern i ett klipp på sin Telegramkanal. "Vi är inte medvetna om vad som händer med migrationskrisen, vi har inget med det att göra. Vi har våra egna problem," sa han bland annat. Italiens utrikesminister: Oroväckande att migranterna kommer från områden som kontrolleras av Wagner. Själv är Crosetto inte särskilt orolig. Enligt tidningen Il Foglio är mordet beställt av den förre ryske premiärministern Dmitrij Medvedev. Omni 230316. Moldavien byter språk i markering mot Ryssland. Moldaviens parlament har röstat igenom en lag som gör att landets officiella språk nu kommer att kallas rumänska i stället för moldaviska, rapporterar TT. Moldaviskan är en dialekt av rumänskan och de två är nästintill identiska. Det som främst särskiljer moldaviskan är slaviska låneord som infördes under det sovjetiska styret efter andra världskriget. Då byttes även det latinska alfabetet ut mot det kyrilliska. Draget ses som ett viktigt steg för att närma sig EU och röra sig bort från historiska band till Ryssland. Ryssvänliga partier har protesterat, och tidigare i år kallade Ryssland lagen "en anti-rysk resolution". Moldaviskan är det största språket i landet - även ryskan är utbredd. De flesta ledamöter från ryssvänliga partiet Sjor bojkottade omröstningen. Omni 230316. Kommentar: Moldaviska (limba moldoveneasca eller graiul moldovenesc) är en rumänsk dialekt, alternativt den sedan 1994 vanligaste benämningen på det officiella förvaltningsspråket i Moldavien (rumänska). Språket skrivs i Transnistrien med det kyrilliska alfabetet och i Moldavien sedan 1989 med det latinska alfabetet. Politiker såg Putintal med pasta på örat - bötfälls. En rysk politiker i staden Nobokujbysjevsk får böta motsvarande runt 20 000 kronor efter att ha delat en bild på hur han tittar på ett tal av Putin med spaghetti hängandes från örat. Det rapporterar oberoende exilryska Moscow Times. Politikern Michail Abdalkin, som tillhör kommunistpartiet, anspelade på ett ryskt talesätt. Ungefärligt översatt lyder det "att hänga nudlar på någons öron", i betydelsen att vilseleda eller lura lyssnaren. "Jag ville visa mitt missnöje och missnöjet hos dem som kommer till mig," säger han, och tillägger att han också ville uttrycka sin skepsis mot att "några förändringar i inrikespolitiken eller ekonomin kommer ske i nära framtid eller under de kommande årtiondena". Brottet Abdalkin döms för är misskreditering av militären. Själv erkänner han sig inte skyldig, med hänvisning till att han inte riktat sig till militären. Kommer att överklaga domen. Gjorde markeringen under Putins tal till nationen. Omni 230316. Putin vädjar till miljardärerna: Prioritera patriotismen. Rysslands president Vladimir Putin har uppmanat landets miljardärer att sätta patriotismen före ekonomisk vinning, rapporterar Reuters. Han vill att de ska investera sina pengar i hemlandet för att främja den ryska ekonomin. Vid ett möte på torsdagen adresserade han, för första gången sedan invasionen inleddes den 24 februari 2022, Rysslands rikaste elit. Putin uttryckte att en ansvarsfull entreprenör är en "sann rysk medborgare" som "agerar i landets intresse". "Han gömmer inte sina tillgångar offshore, men registrerar företag här, i vårt land, och han blir inte beroende av utländska myndigheter," sa han. (svt 230316.) Kommentar: Hur många miljarder har Putin själv gömt offshore? FN: Förflyttning av barn från Ukraina är krigsbrott. Rysslands tvångsförflyttning av ukrainska barn till ryskkontrollerade områden utgör krigsbrott, konstaterar en ny FN-rapport enligt AFP. Rapporten är skriven av en utredningsgrupp som tillsattes av FN:s människorättsorgan OHCHR i fjol. Utredarna har detaljstuderat 164 fall av förflyttningar av barn i åldrarna 4 till 18. Enligt Kyiv har totalt över 16 000 barn tvångsförflyttats av Ryssland. Siffran har inte bekräftats av FN-utredarna. Rapporten konstaterar också att flera andra ryska krigsbrott begåtts under invasionen - däribland tortyr och mord på civila. Enligt rapporten har ukrainska barn placerats i ryska familjehem och getts ryska medborgarskap. Utredarna: "Ryska myndigheter har begått flera brott mot internationell rätt." Omni 230316. ICC issues arrest warrant for President Vladimir Putin. The Hague-based ICC accused the Russian president of responsibility for war crimes committed in Ukraine. How to successfully extradite Putin to face trial could prove a far greater challenge. The International Criminal Court has issued an arrest warrant for Russian President Vladimir Putin, over responsibility for war crimes committed by Russian forces in Ukraine during the war ongoing for over a year. The international court based in The Hague said that Putin was suspected of responsibility for "the war crime of unlawful deportation of population (children) and that of unlawful transfer of population (children) from occupied areas of Ukraine to the Russian Federation." "There are reasonable grounds to believe that Mr Putin bears individual criminal responsibility for the aforementioned crimes, (i) for having committed the acts directly, jointly with others and/or through others ..., and (ii) for his failure to exercise control properly over civilian and military subordinates who committed the acts, or allowed for their commission, and who were under his effective authority and control, pursuant to superior responsibility," the ICC wrote in a Friday statement. The court did not elaborate on how it intended to carry out the warrant. Russia tends not to cooperate with international extraditions, is not a full member of the ICC, and does not accept its jurisdiction. The ICC said the warrant was issued based on an application submitted by the prosecution earlier in February. The ICC also issued an arrest warrant for Maria Lvova-Belova, Russia's Presidential Commissioner for Children's Rights, on the same charges Putin was facing. Ukrainian officials were quick to welcome the news, with Prosecutor General Andriy Kostin hailing it as a "historic decision." "The world received a signal that the Russian regime is criminal and its leadership and henchmen will be held accountable," he said.
DW 230317. Kommentar: Äntligen har man träffat rätt. Förhandlingar om samtal mellan Xi och Zelenskyj. Det pågår förhandlingar om samtal mellan Ukrainas och Kinas presidenter Volodymyr Zelenskyj och Xi Jinping, men det är för tidigt att säga när det kan ske, säger Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak enligt CNN. I en tv-intervju säger Podoljak att Zelenskyj är öppen för att tala med alla ledare för att förklara att kriget inte kan avslutas "utan att ta Ukrainas position i beaktning". Att bara stödja den ryska sidan "kommer för det första inte att leda till ett krigsslut, och för det andra kommer det inte ge Kina poäng som en global spelare som förstår sig på krig och hur man avslutar dem", säger Podoljak. Ländernas utrikesministrar höll telefonsamtal tidigare på torsdagen. Vita huset: Ett sådant samtal vore bra. Kina försöker positionera sig som medlare.
Omni 230317. Xi besöker Ryssland - ska prata samarbete med Putin. Kinas president Xi Jinping besöker Ryssland nästa vecka, uppger kinesiska utrikesdepartementet enligt AFP. Planen är att Xi och ryska motsvarigheten Vladimir Putin ska diskutera utvecklingen av ländernas strategiska partnerskap, skriver Reuters med hänvisning till ett uttalande från Kreml. Ledarna ska också skriva under ett antal "viktiga bilaterala dokument". Blir Xis första statsbesök till Ryssland sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes förra året. Inbjudan kommer från Putin. Besöket kommer att äga rum 20-22 mars. Omni 230317. Johan utbildar soldater i Ukraina: "Är helt trasiga." Svenske Johan sa upp sig från Försvarsmakten och tog sig till Ukraina efter Rysslands invasion. Först ville han åka dit som soldat, men en vän fick honom att inse att han kunde göra mer nytta om han utbildade andra, berättar han för TT. I dag utbildar han ukrainska soldater två mil från fronten. Kriget är hans fjärde och han beskriver Ukrainakriget som mycket råare än andra krig han varit inblandad i bland annat eftersom ryssarna inte respekterar konventioner. "Här är det kryssningsrobotar stora som bussar som åker in i ett hus som kollapsar. Man ser barn som fryser ihjäl, folk som blir överkörda. Det är stor skillnad. Det här är mycket, mycket allvarligare," säger han. Johan vittnar om soldater som är helt trasiga inombords efter att ha skjutit ihjäl många ryssar. Dessutom har de torftig utrustning och använder ibland fel saker eftersom de hellre sparar pengar att skicka till sin familj. "De killarna är riktigt trasiga. Hörselskadade och trasiga. De ser ut som spöken." Sedan i somras har han åkt till Ukraina i omgångar på nio veckor och varit hemma en vecka. USA:s försvarschef: Ryssland gör små framsteg, till en hög kostnad (16 mars). Omni 230317. Museer klassar om ryska konstnärer till ukrainare. På flera museum runt om i världen blir nu ryska konstnärer ukrainare. Och även i Sverige ser en del museer över hur konstnärer ska beskrivas, rapporterar DN. En sådan ändring gjordes på Moderna museet i Stockholm redan 2021, när man korrigerade målaren Kazymyr Malevitj från ryss till ukrainare. Enligt museets chefsintendent Fredrik Liew kan fler förändringar bli aktuella framöver. Han säger samtidigt att det är viktigt att förhålla sig "nyktert" till kampanjer. "Vi ska förhålla oss till information, inte bli övertalade," säger Fredrik Liew. Flera kampanjer uppmanar kulturinstitutioner att korrigera historiska konstverk som man menar felaktigt presenteras som ryska. Bland annat på The Metropolitan Museum of Art i New York har man ändrat i beskrivningen av flera konstnärer som tidigare beskrivits som ryssar. Omni 230317. Kreml: Deklaration om en "ny era" ska skrivas under. I samband med den kinesiske presidenten Xi Jinpings statsbesök i Ryssland nästa vecka kommer han och Putin att skriva under ett avtal, uppger Kremls utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov enligt AFP. "Ledarna kommer att skriva under [...] ett gemensamt uttalande om att stärka det omfattande partnerskapet och gå in i en ny era för de strategiska relationerna." Presidenterna kommer bland annat att diskutera Ukrainakriget, och Kreml passar på att hylla vad de kallar "det kinesiska ledarskapets återhållsamma och väl avvägda hållning i frågan". Första statsbesöket sedan invasionen. Ska diskutera "militärtekniskt samarbete". Omni 230317. Kommentar: Kina är inte en fredspartner i Ukraina-kriget. Kina är en militär bundsförvant till Ryssland. Ryska minoriteter skickas i döden i Ukraina. En oproportionerligt stor andel av ryska män som blivit mobiliserade för att kriga i Ukraina kommer från de fattigaste ryska områdena och tillhör ofta etniska minoriteter. "Beslutsfattarna i Moskva och Sankt Petersburg har hållit regionerna i fattigdom, och skickar sedan folket där att dö i Ukraina," säger Alexandra Garmazhapova, grundare av en organisation som verkar i en av de fattiga regionerna. I september förra året utlyste president Putin en "partiell" mobilisering. Drygt 300 000 män skulle kallas in, men den siffran är inte bekräftad, och en del ryska bloggare hävdar att det kan vara så många som en miljon. Brev med kravet att inställa sig hos militärbyråerna började trilla in hos män över hela Ryssland redan efter några dagar, och i dagsläget har många redan åkt till fronten. Vissa har kommit tillbaka oskadda, många andra i kistor. När ryska oberoende mediekanalen Mediazona, BBC Russia och andra journalister började granska vilka som hade stupat i kriget, började en dyster bild framträda. För de som blivit mobiliserade verkar inte alls ha blivit slumpmässigt utvalda. "Det här är ett imperialistiskt krig. Och imperiet använder redan koloniserade områdens folk för att kolonisera ytterligare. Man tar dem som det är mindre synd om," säger Alexandra Garmazhapova, grundare av organisationen Free Buryatia Foundation (FBF). Burjatien är en republik i södra Ryssland och en av de fattigaste regionerna i landet. Den senaste dödssiffran från regionen är 622, jämfört med Moskva oblast (läns) 306, enligt Mediazona och FBF. Moskva oblast har sju gånger större befolkning än Burjatien. Samma mönster framträder i andra fattiga ryska republiker så som Dagestan, Tuva och Basjkirien där en oproportionerlig del av de mobiliserade tillhör etniska minoritetsgrupper. "Beslutsfattarna i Moskva och Sankt Petersburg har hållit regionerna i fattigdom, och skickar sedan folket där att dö i Ukraina," säger Alexandra Garmazhapova Brittiska underrättelsetjänsten bekräftar bilden med en rapport släppt i söndags. Där uppger man att i vissa regioner är dödstalen trettio gånger högre än i storstäderna Moskva och Sankt Petersburg. svt 230317. Politiker dömd för spagettiprotest mot Putin. Den ryske politikern Michail Abdalkin har dömts att betala 150 000 rubel, drygt 20 000 kronor, i böter för att ha misskrediterat den ryska armén i en uppmärksammad spagettiprotest som blev viral i februari. Den ryske politikern Michail Abdalkin hängde kokt spagetti på höger öra när han lyssnade på president Putins tal till nationen i februari. I Ryssland används ordspråket "att hänga nudlar på öronen" för att beskriva en person som fabulerar. Abdalkin, som är medlem i kommunistpartiet i Samara, lade upp sin video på sociala medier där den blev viral, och åtalades kort därefter. Se den uppmärksammade protesten i klippet. svt 230317. Nya IMF-regler banar väg för miljardstöd till Ukraina. Internationella valutafonden (IMF) ändrar sina låneregler för att kunna godkänna stödpaket för länder som upplever "exceptionellt stor osäkerhet" på grund av utomstående faktorer, rapporterar internationella medier. Beslutet väntas bana väg för nytt finansiellt stöd till Ukraina, som ansökt om ett stödpaket på cirka 15 miljarder dollar från IMF. I ett uttalande skriver IMF att regeländringarna berör länder vars osäkerhetsfaktorer kommer utifrån och står utanför det ekonomiska systemets kontroll. Ukraina nämns inte specifikt i uttalandet, men enligt Reuters har regeländringarna utformats efter förhandlingar med ukrainska myndigheter om ny finansiering. IMF har historiskt sett bara lånat ut pengar till länder som haft en tydlig plan för hur de ska återbetalas. Enlig källor till Reuters väntas beslut om ett nytt stödpaket till Ukraina vara klart redan på tisdag. Omni 230318. Ryssland uppges vara på gång att vidga värnplikten. Ryska myndigheter förbereder sannolikt för att fler män ska kunna kallas in att tjänstgöra militärt, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering om Ukrainakriget. Britterna pekar på ett ryskt lagförslag om ett nytt åldersspann för värnplikt som lades fram i det ryska underhuset i veckan. Från att innefatta män mellan 18 och 27 år föreslås nu ett spann på 21-30 år. Orsaken tros enligt rapporten vara att många 18-21-åringar ansöker om dispens för högre studier. "Myndigheterna ändrar troligen åldersspannet för att stärka antalet soldater genom att försäkra sig om att studenterna så småningom tvingas tjänstgöra." Enligt det brittiska departementet kommer lagen troligen att röstas igenom och träda i kraft nästa år. Omni 230318. Kommentar: Ryssland räknar med ett långvarigt krig. Uppgifter: Kina har skickat vapen till Ryssland. Kina ska enligt tulluppgifter som Politico tagit del av ha skickat vapen till Ryssland mellan juni och december förra året. Det gäller bland annat runt tusen automatvapen märkta som "civila jaktgevär", men också drönardelar och tolv ton skyddsutrustning. Leveranserna ska ha skickats från Kinas största försvarskoncern via Turkiet till ett ryskt företag som handlar med den ryska försvarsmakten. Även om uppgifterna inte visar att Peking säljer stora mängder vapen för att direkt stötta den ryska krigföringen är det här enligt Politico den första bekräftelsen på att Kina skickat gevär och skyddsutrustning till ryska företag. USA har de senaste veckorna anklagat Kina för att överväga att sälja vapen till Ryssland. Laster ska också ha skickats via Förenade arabemiraten. Handlar om tolv laster drönardelar och över tolv ton skyddsutrustning.
Omni 230318. Ukraina: Drönarattacker från Ryssland i natt. Ukraina utsattes för flera drönarattacker i natt, uppger landets försvarsdepartement på Telegram enligt AFP. Elva av 16 drönare ska ha förstörts. Enligt departementet avfyrades drönarna från Azovska sjön och ryska gränsregionen Brjansk mot sydöstra Dnipro, huvudstaden Kyiv och Lviv i väst. Några personskador nämns inte. Ryssland attackerar regelbundet ukrainska städer med bland annat drönare, vilket ofta leder till omfattande strömavbrott och skador på infrastruktur. Flera av drönarna ska ha skjutits ner. Sky News har publicerat bilder på missilskador från Zaporizjzja. Omni 230318. Putin besöker Krym på årsdagen av annekteringen. Ryssland president Vladimir Putin besöker Krym på för att uppmärksamma att det är nio år sedan annekteringen av halvön, skriver ryska medier enligt Reuters. I statlig tv visades bilder när Putin hälsades välkommen av Mikhail Razvozjayev, rysktillsatt guvernör i halvöns största stad Sevastopol. Putin besökte också ett nytt barncenter och en konstskola, men gjorde inga tv-sända uttalanden. Beskrivs som en överraskningsvisit.
Omni 230318. Wagnergruppen vill värva 30 000 nya soldater. Den paramilitära ryska Wagnergruppen siktar på att rekrytera runt 30 000 nya stridande till mitten av maj, uppger ledaren Jevgenij Prigozjin på Telegram enligt Reuters. Prigozjin säger att gruppen har öppnat rekryteringscenter i 42 ryska städer, som han hävdar rekryterar 500 till 800 personer per dag - ett påstående han inte ger några bevis för. Gruppen har lidit omfattande förluster i de långvariga och blodiga striderna i och kring Bachmut i östra Ukraina. I januari uppskattade USA att Wagnergruppen hade runt 50 000 soldater i Ukraina, varav 40 000 var dömda fångar som rekryterats med löfte om att få sina straff hävda om de överlever i sex månader. Ukraina hävdar att 30 000 Wagnersoldater dödats, sårats eller deserterat. Tidigare Wagnersoldat: Ett rent helvete - folk grät och spydde. Omni 230318. Ukrainska armén: Håller ryssen stången i Bachmut. De ukrainska styrkorna i Bachmut håller tillbaka ryssarna tillräckligt för att ammunition, mat, medicin och annan utrustning ska kunna nå fram. Det sa arméns talesperson Serhij Tjerevatyj i ukrainsk tv på lördagen enligt Reuters. Enligt Kyiv dödade ukrainska styrkor 193 ryssar och skadade 199 bara under fredagens strider - en siffra som inte bekräftats av oberoende källor. På fredagen skrev det brittiska försvarsdepartementet i en lägesrapport att den ryska offensiva förmågan längs fronten är den svagaste sedan i januari. Detta bedömer de beror på de omfattande förlusterna. Tjerevatyj: "Vi lyckas även transportera våra sårade ur staden." Hävdar också att man skjutit ner två ryska drönare och förstört fem ammunitionsdepåer. Omni 230318. Uppgift: USA återupptar deportering av ryssar. Joe Bidens administration har i tystnad återupptagit deportationsflygningar till Ryssland, efter att ha satt dem på paus när invasionen av Ukraina inleddes, rapporterar The Guardian. I helgen uppges en rysk man som flytt undan mobiliseringen ha satts på ett plan och flugits tillbaka till Ryssland. Många ryssar som flytt till USA lever nu i skräck för att skickas tillbaka till hemlandet, där de riskerar att skickas i fängelse eller till fronten, enligt tidningen. Vita huset vill inte kommentera. Pausade deporteringar till Ryssland, Ukraina och sju andra länder efter invasionen. Omni 230318. Analyser: Balansgång för Xi när han besöker "bästis". Xi Jinping gör en diplomatisk lindans när han besöker Moskva nästa vecka, skriver Reuters John Geddie i en analys. Han beskriver att den kinesiske presidenten vill ikläda sig rollen som fredsmäklare - samtidigt som han vill stärka banden till Vladimir Putin, sin närmsta allierade. Det som står på spel för Kina är landets försök att stärka legitimiteten som ledare för en annan världsordning än den där USA dominerar, skriver David Pierson, Anatoly Kurmanaev och Marc Santora i New York Times. En roll som Xi söker med "växande brådska". Därför kan inte Putin förvänta sig att få allt på sin kinesiska önskelista uppfyllt när hans "bästis" kommer på besök, menar CNN:s Jill Dougherty. Även om resan är ett välkommet stöd ur den ryske presidentens synvinkel, så är Kina enligt henne långt ifrån med på krigståget - åtminstone officiellt. När det till exempel kommer till den känsliga frågan om självständighet så har Peking utfört en balansakt, skriver Dougherty: Man har undvikit att kritisera Rysslands invasion av Ukraina, men samtidigt betonat att alla länders territoriella integritet måste bevaras. John Geddie: Fredsförespråkaren Xi i en diplomatisk dans med isolerade Ryssland. Omni 230318. Frusen USA-relation bakom Kinas globala utspel. En "fredsplan" för Rysslands krig i Ukraina. Apokalyptiska utspel mot USA och västvärlden. Ett kommande statsbesök i Moskva.Kinas ledare är onekligen aktiva på den globala arenan. Allt sker mot bakgrund av den iskalla relationen mellan Kina och USA, enligt Kinaexperten Björn Jerdén. Rubrikerna om Kina har haglat på sistone: En misstänkt kinesisk spionballong flög över militära anläggningar i USA, sköts ner och vållade ballongfeber. Kinas president Xi Jinping lade fram ett förslag på "politisk lösning" på Rysslands krig i Ukraina. Belarus hårdföre ledare Aleksandr Lukasjenko välkomnades till Peking för ett statsbesök, under vilket Xi förklarade deras vänskap som "oförstörbar". Och under folkkongressen i Peking nyligen gjorde Xi ett uppmärksammat utfall mot västvärlden, där han sade att USA måste bromsa sitt "förtryck" av Kina - annars kommer det att gå illa. Dessutom bekräftades i fredags att Xi själv, som just säkrat ytterligare en femårsperiod som president, besöker Moskva i nästa vecka. Detta bland annat för att träffa president Vladimir Putin och enligt bedömare försöka axla en större roll som fredsmäklare i Ukrainakriget. Mycket tyder på att Xi Jinping i nuläget navigerar ett geopolitiskt minfält, som amerikanska World Politics Review skriver i en analys. Den USA-baserade experten Tong Zhao säger till nyhetsbyrån Reuters att Peking "försöker hålla balansen mellan att stabilisera sin relation med Washington och att förebygga att Moskva förlorar kriget". Björn Jerdén, programchef för Utrikespolitiska institutets Kinacentrum, säger att det geopolitiska läget är svårt men konstaterar att Kinabilden i Europa påverkats negativt av Xis stöd för Ryssland. Jättelandet i öst har inte tagit avstånd från Rysslands angrepp mot Ukraina. "Kina anstränger sig inte alltför mycket för att undvika att trampa på minor. Det är inte så att Kina går en balansgång och försöker vara alla till lags," säger han. "Kina har väldigt tydligt slutit upp bakom att man har en viss förståelse för (Ukraina-) krigets orsaker och på olika sätt stöttat Ryssland diplomatiskt och ekonomiskt. Det har haft en väldigt negativ påverkan på bilden av Kina. Så närmar eller fjärmar sig Kina Moskva just nu? "Jag ser inga tydliga tecken på att Kina närmar sig Ryssland ytterligare. Det som har skett är att Kina försöker närma sig Europa. Man har gett upp förhållandet till USA men det finns hopp om att Europa inte ska anta exakt samma hårda linje som USA. De olika signalerna om fred som kommit är delvis en signal till Europa: Vi är en konstruktiv part, det är viktigt att ha goda relationer med oss." Charmoffensiven har dock små chanser att lyckas, tror Jerdén. Det har funnits oro för att Kina skulle exportera vapen till Ryssland. Men maktbalansen mellan Kina och Ryssland har ändrats till Kinas fördel efter det att kriget började, påpekar Jerdén: "Jag har svårt att se att Kina skulle ta kostnaden det innebär. Man vill troligen inte krascha relationen med resten av världen och äventyra handelsförbindelserna." TT: Vad ligger egentligen bakom Kinas agerande? "Det som driver Kina generellt när det gäller utrikespolitik och stormaktspolitik är relationen till USA. Där har det skett en del saker den senaste tiden, bland annat med ballonghistorien. Relationen blivit ännu lite sämre från att tidigare ha varit dålig, och man ser en risk att relationen kommer att bli ännu sämre framöver," säger Björn Jerdén. Samtidigt står relationen till Ryssland, grundbulten i Kinas utrikespolitik, fast. "Sedan har Kina kommit med ett positionspapper gällande kriget, vad som först upphajpades som en fredsplan. Det är inga förändringar egentligen utan andemeningen är densamma sedan krigsutbrottet: att grundproblemet är Natos utvidgning." Även relationen till Rysslands bundsförvant Belarus är god, vilket president Aleksandr Lukasjenkos besök i Peking bekräftade. "Det är två diktatorer som träffas. Man har ett gemensamt intresse av att motverka fri åsiktsbildning och demokrati i sina länder," säger Jerdén. Han spår att Kina framöver kommer att fortsätta värdera relationen med Ryssland högt, även om kostnaden för att förknippas med Moskva växer. "Det har att göra med kampen mot USA: att det är det överordnade målet för Kina att gå segrande ur den kampen. Och där har man Ryssland på sin sida. Sedan håller inte Kina med om allt Ryssland gör. Men Kina accepterar kriget även om man kanske inte tycker det var en bra idé."
msn 230318. För nio år sedan, 18 mars 2014, annekterades Krim av Ryssland. Månaden före annekteringen tog ryska styrkor i omärkta uniformer kontroll över den ukrainska halvön, där befolkningen till stor del är rysktalande. Den ryska staten har gjort annekteringen till en högtidsdag och uppmärksammar den bland annat med marknadsföring på Krim. Här möts invånarna i Simferopol av budskapet "Nio år tillsammans". (svt 230318.) Kommentar: Bara för att befolkningen till stor del är rysktalande är ingen giltig anledning till att annektera Krim. Robotar ska ha avfyrats mot Zaporizjzja. Flera lägenhetshus i staden Zaporizjzja har skadats i en rysk robotattack mot staden, enligt den lokala militärledningen. Flera byggnader uppges vara skadade men det är oklart om några människor kommit till skada. (svt 230318.) Kommentar: Krigsbrott. Amerikanska drönare tillbaka efter incident. USA har återupptagit drönarflygningar över Svarta havet efter en incident med ett ryskt stridsflyg tidigare i veckan, som resulterade i att en amerikansk drönare störtade i vattnet, uppger Reuters. (svt 230318.) Uppgifter: Kina skickar vapen till Ryssland. Kina har skickat automatvapen, skyddsutrustning och drönardelar till Ryssland, rapporterar Politico med hänvisning till tulluppgifter. Exporten ska ha pågått mellan juni och december förra året. Bland annat ska automatvapen märkta som "civila jaktgevär" ha skickats från Kinas största statsägda försvarskoncern till ett ryskt företag som handlar med den ryska försvarsmakten. Om Politicos uppgifter stämmer vore det den första bekräftade exporten av vapen och skyddsutrustning från Kina till Ryssland. (svt 230318.) Leveranserna ska ha skickats från Kinas största försvarskoncern via Turkiet till ett ryskt företag som handlar med den ryska försvarsmakten. Även om uppgifterna inte visar att Peking säljer stora mängder vapen för att direkt stötta den ryska krigföringen är det här enligt Politico den första bekräftelsen på att Kina skickat gevär och skyddsutrustning till ryska företag. msn 230318. Erdogan: Förlängning av spannmålsavtalet klart. Det har länge varit oklart om avtalet som möjliggör export av spannmål från Ukraina via hamnar i Svarta havet skulle förlängas när det löper ut i dag. Men enligt Turkiet, som hjälpt till att förhandla fram det FN-sanktionerade avtalet, är avtalet nu förlängt. Det rapporterar Reuters. "Vi har talat med båda sidor och säkrat en förlängning av avtalet," sade president Erdogan vid ett framträdande under lördagen. Ukrainas infrastrukturminister bekräftar förlängningen och säger att det nya avtalet löper i 120 dagar. (svt 230318.) Minst två civila döda i rysk attack mot Kramatorsk. Minst två människor dog och tio skadades i ryska attacker mot staden Kramatorsk i Donetsk i går eftermiddag, skriver AFP med hänvisning till ukrainska myndigheter. "De träffade medvetet staden och försökte döda så många som möjligt", skriver den regionala guvernören Pavlo Kyrylenko på plattformen Telegram. Enligt honom använde sig Ryssland av klusterbomber i attackerna. Journalister från nyhetsbyrån som är på plats hörde ett tiotal explosioner och såg sedan rök stiga från en park söder om staden. Kort därefter hördes ytterligare explosioner omkring två kilometer bort. Journalisterna såg även hur en kvinna dog av sina skador. Kramatorsk är en av de största städerna i Donetsk. Omni 230319. Signaler om att Ryssland kan ta fler ukrainska barn. I samband med sin arresteringsorder mot Putin beskrev internationella brottmålsdomstolen (ICC) deporteringen av ukrainska barn som "ett pågående brott". Ryssland skickar också signaler om att fler deporteringar är på gång, skriver New York Times. Under våren har lokala rysktillsatta ledare i södra Ukraina gått ut med "evakueringsordrar" inför väntade ukrainska militäroffensiver. Sådana uppmaningar har enligt tidningen tidigare varit en förvarning om upptrappade deporteringar. Ett annat tecken på det beskrivs vara att ryska styrkor för cirka en månad sedan stängde av alla vägar som leder från ockuperade områden till resten av Ukraina. Det gör det svårare för människor att fly. Hur många barn som hittills separerats från sina föräldrar eller blivit föräldralösa är oklart. Yvonne Breitwieser-Faria: Är ryska deporteringar av ukrainska barn en form av folkmord? FN: Deporteringen av ukrainska barn till Ryssland är ett krigsbrott. Omni 230319. Ryssland gör Melitopol till ny regionhuvudstad. Ockuperade Melitopol är den nya huvudstaden i regionen Zaporizjzja, enligt ett dekret som de rysktillsatta myndigheterna smög ut för ett par veckor sedan. Enligt det brittiska försvarsdepartementets senaste underrättelserapport är den "tysta deklarationen" av en alternativ regionhuvudstad sannolikt taktisk. Enligt den rysktillsatta guvernören Evgenij Balitskij är tilltaget en temporär lösning tills regionhuvudstaden Zaporizjzja kontrolleras av Ryssland. Den är i nuläget 35 kilometer från frontlinjen. Samtidigt tolkas åtgärden av brittiska försvarsdepartementet som en intern signal om att de ryska styrkorna troligen inte kommer att ta några större mål i området den närmsta tiden. Zaporizjzja är en av fyra provinser som Ryssland säger sig annektera utan att helt kontrollera- Omni 230319. Högt uppsatt Nato-general: Ryska våroffensiven är död. En högt uppsatt Nato-general tonar ner farhågorna om en rysk storoffensiv, enligt tyska Bild. Slutsatsen är att inget mer kommer att komma av planerna. "Det här är den ryska våroffensiven. Det är så här den ser ut. Det här är allt som finns." En orsak till att offensiven stannat av är enligt generalen att Rysslands ammunition och utrustning sinar samtidigt som ukrainska styrkor förstärks. Enligt Focus säger samma källa att de ryska förlusterna i mantal också är betydligt högre än de ukrainska. Ryssarna tycks ovilliga och oförmögna att ta in mer soldater. Ryssland beskrivs ha misslyckats i en rad kostsamma attacker de senaste tre månaderna. Omni 230319. Kommentar: Och hur mycket kraft har Ukraina för en motoffensiv? Styrande partiet vinner nyvalet i Kazakstan. Det styrande partiet Amanat vinner egen majoritet med 53,5 procent i Kazakstans parlamentsval, visar en vallokalsundersökning av Eurasian Integration Institute enligt Reuters. En annan vallokalsundersökning av institutet SOCIS-A ger Amanat 54,4 procent av rösterna. Nyvalet utlystes av president Kassym-Jomart Tokajev i januari. Samtidigt upplöste han parlamentets underhus. Presidenten har framhävt valet som en del av en "modernisering" efter att omfattande protester mot bränslepriserna bröt ut i vintras. De nedkämpades brutalt, och 238 personer dödades. För första gången på nästan 20 år fick oberoende kandidater ställa upp i valet, enligt AFP. Det tidigare underhuset utgjordes bara av regeringsvänliga partier. Vallokalerna stängde på söndagskvällen. Runt tolv miljoner var röstberättigade Lågt valdeltagande - bara en av fyra röstade i största staden Almaty. Omni 230319. Soldater vädjar till Putin: "Vi skickas till slakt." En lång rad videoklipp där ryska soldater desperat vädjar till Putin har under våren spridits i sociala medier, rapporterar Washington Post. I ett av dem står ett tiotal män i ryska uniformer, med ansiktena täckta av balaklavas, i ett mörkt rum. En av dem läser med förvrängd röst upp ett meddelande till presidenten, och säger att gruppen inte fått vapen eller ammunition. "Vi ber om att våra killar kallas tillbaka från det här anfallet eftersom de inte har nödvändig träning eller erfarenhet. Käre Vladimir Vladimirovitj, vi ber dig att reda ut den här situationen." I andra klipp har ryska rekryter klagat på att de skickas att dö på fronten, med ordval som "kriminella order" och "vettlösa anfall". Den 7 mars spelade rekryter från en enhet från sibiriska Irkutsk in ett videomeddelande till Putin - deras tredje - där de sa att de "skickas till slakt". Enligt ett ryskt mediehus har rekryter från minst 16 regioner dykt upp i liknande klipp. Paramilitära Wagnergruppen vänder sig till Pornhub för att rekrytera. Ryssland vänder sig till kvinnofängelser för nya rekryter. Omni 230319. Svensk polis till Kyiv för att utreda krigsbrott. Tre svenska poliser skickas till Kyiv för att utreda ryska krigsbrott, skriver TT. I internationella brottsdomstolens, ICC, regi sätts nu ett fältkontor upp i den ukrainska huvudstaden där utredare från flera länder samarbetar för att samla ihop bevis. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att det blir en ”rejäl utredningsresurs” eftersom andra länder bidrar med lika många utredare. "Vi befinner oss vid en punkt där det inte längre är fråga om att alla de krigsbrott som Ryssland gör sig skyldig till i Ukraina ska lagföras, utan hur det ska ske." Sverige har sedan tidigare skickat åklagare och polis till åklagarkontoret. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, anklagar Putin för att ha begått krigsbrott i form av olaglig förflyttning av ukrainska barn till Ryssland. Omni 230320. Svensken jagar Putins pengar: "Tydlig angripare." Svenske Anders Ahnlid, generaldirektör för Kommerskollegium, har fått i uppdrag av EU att leda jakten på Putins pengar i Europa. Till DN säger han att det ”med rätta” finns höga förväntningar på uppdraget. Enligt den ryska centralbankens egna uppgifter kan det finnas omkring 300 miljarder dollar låsta i EU och i G7-länderna. Men den exakta summan är oklar och en knäckfråga är hur man ska komma åt pengarna utan att bryta mot internationella lagar. "Det finns en tydlig angripare och det finns tydliga tillgångar. Det är naturligt att det här skulle kunna användas till återuppbyggnaden av Ukraina," säger Ahnlid. Ahnlid: "Vi har skydd för äganderätt i EU som bygger på rättsstatens principer också i ett läge som detta." Omni 230320. Kommentar: Krigsbrott måste betalas av angriparen. Kan inte EU stifta en lag för detta? Taiwans expresident på väg till Kina. Taiwans tidigare president Ma Ying-Jeou ska i nästa vecka resa till Kina, det första Kinabesöket av en sittande eller tidigare ledare för Taiwan på mer än 70 år, rapporterar nyhetsbyråer. Ma väntas inte träffa några företrädare för den kinesiska regeringen, men besöket beskrivs ändå som ett sätt att försök att lätta på spänningarna mellan den självstyrande ön och Kina. Ma Ying-Jeou satt vid makten 2008-2016. Ma kommer inte att besöka Peking. Under Mas tid vid makten värmdes relationen till Kina upp. Taiwans sittande president hoppfull inför besöket. Omni 230320. Kommentar: Inte mycket att hoppa på. Kremls spionoro: "Sluta använda Iphones." Tjänstemän i Kreml som arbetar med Vladimir Putins återvalskampanj förbjuds från att använda Iphones, av rädsla för att västerländska underrättelsetjänster ska kunna komma åt information från telefonerna, skriver tidningen Kommersant enligt Reuters. "Det är slut med Iphones. Släng dem eller ge dem till era barn," ska en av deltagarna sagt på ett möte för tjänstemännen. Tjänstemännen ska ha bytt ut sina telefoner senast 1 april. Apple har inte kommenterat beskedet. Tjänstemännen ska sedan tidigare förbjudits att använda smartphones i arbetet. Uppmanas använda Android-telefoner tillverkade i Ryssland eller Kina. Omni 230320. EU-stödet till Ukraina: En miljon artillerigranater. EU:s utrikes- och försvarsministrar har klubbat igenom ett stödpaket till Ukraina till ett värde av 2 miljarder euro, skriver AFP. Länderna ska förse Ukraina med en miljon artillerigranater under det kommande året. "Vi måste hjälpa Ukraina mer, snabbare och nu," sa Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna under debatten. AFP beskriver det som ett stort steg att EU-länderna gått samman för att köpa vapen och ammunition i stor skala. Stödpaketet består av två olika delar. Alla frågetecken har ännu inte rätats ut. Frankrike anser att EU inte agerat snabbt nog. Omni 230320. USA släpper på sekretess om pandemins ursprung. USA:s president Joe Biden har skrivit under ett lagförslag med krav på slopad sekretess på underrättelseuppgifter gällande coronavirusets ursprung, rapporterar amerikanska medier. Enligt ett uttalande från Biden ska "så mycket information som möjligt" offentliggöras, skriver USA Today. Sajten konstaterar samtidigt att lagen enbart berör material gällande "potentiella kopplingar till Wuhans virologiska institut". En teori har varit att virusets spreds av misstag från ett labb i den kinesiska staden, där viruset fick sitt utbrott. Tidigare i mars uppgav FBI att en labbläcka var den troliga orsaken, medan andra amerikanska underrättelsemyndigheter menar att viruset högst troligt spreds från djur till människa. Amerikanska underrättelsemyndigheter får nu 90 dagar på sig. Bidens inställning har varit okänd fram till nu. Lagförslaget har passerat både kongressen och senaten utan motstånd. Energidepartementet ser också labbläcka som den mest troliga orsaken. Omni 230320. Flera kinesiska appar klassas som skadliga - stängs av. Google har meddelat att man har blockerat ett antal appar signerade den kinesiska e-handelsjätten Pinduoduo, då de klassats som skadliga. Enligt Google så innehåller apparna kod som är framtagen för att övervaka användarna. Det rapporterar Techcrunch. En talesperson för Google säger att det handlar om versioner av apparna som erbjudits via externa appbutiker och som man nu skyddar mot med säkerhetslösningen Google Play Protect. Pinduoduo har inte kommenterat saken. Apparna har funnits i tredjepartsbutiker. Spärras nu av Google Play Protect. Omni 230321. Japans ledare till Kyiv när rivalen träffar Putin. Japans premiärminister Fumio Kishida begav sig tidigt på tisdagen på en oannonserad resa till Ukrainas huvudstad Kyiv, rapporterar AP. Besöket kommer bara timmar efter att Kinas president Xi Jinping landat i Moskva för samtal med president Vladimir Putin. Nyhetsbyrån skriver att mötena i de två länderna sammanfaller med att Kina och Japan har gått på diplomatiska offensiver. Kishida kommer att träffa president Volodymyr Zelenskyj under sitt besök i Kyiv. Han är där för att "visa respekt för det ukrainska folkets mod och tålamod", skriver Japans utrikesministerium. Xi Jinpings besök i Moskva ska pågå i tre dagar och ses av många bedömare som ett sätt för den kinesiske ledaren att försöka positionera sig som en möjlig fredsmäklare. Xi Jinping reste till Moskva på måndagen. Xi och Putin kommer att hålla fortsatta möten på tisdagen. Omni 230321. Putin om Xi Jinpings fredsplan: "Stämmer med Rysslands synsätt." Dagens möte mellan Xi Jinping och Vladimir Putin har nu avslutats. I ett gemensamt uttalande säger Putin att relationen mellan Kina och Ryssland aldrig varit bättre - och att Ryssland håller med om många av punkterna i Kinas så kallade fredsplan för Ukrainakriget. Ryssland och Kina har undertecknat flera avtal om att stärka samarbetet mellan länderna. Tre områden kommer de två ländernas samarbete särskilt fokusera på framöver, det gäller handel av elektronik, råvaror och energi. De ska bland annat ha diskuterat förslaget om en ny naturgasledning mellan Ryssland och Kina. Utöver handelsavtal ska kriget i Ukraina tagit stor uppmärksamhet på mötet mellan Xi och Putin. Kina säger sig ha tagit fram en fredsplan på tolv punkter för att lösa Rysslands krig mot Ukraina. Punkterna innehåller bland annat förslag som manar till dialog och respekt för alla länders territoriella suveränitet. Vad det exakt innebär för de ockuperade områdena i Ukraina är oklart men Putin säger i ett uttalande att han tror förslagen skulle kunna vara en "grund till en lösning - när väst är redo för det". "Vi anser att många av punkterna i den kinesiska fredsplanen stämmer överens med den ryska federationens synsätt. Många av dessa förslag skulle kunna genomföras i väst och i Kiev," säger Putin. Att det är Ryssland som attackerat Ukraina togs inte upp i det gemensamma uttalandena. Xi Jinping sa däremot att Kina är neutrala när det kommer till kriget i Ukraina och att Kina kommer stå "på rätt sida av historien". Kinas neutralitet och fredsplan ifrågasätts däremot från USA. Den amerikanska utrikesministern Antony Blinken säger bland annat att det faktum att Xi Jinpings besök sker bara dagar efter att ICC utfärdat en arresteringsorder mot Putin "visar att Kina inte känner något ansvar för att ställa Putin till svars för de grymheter som har begåtts i Ukraina". Snarare ger Kina nu Ryssland diplomatiskt alibi för att kunna fortsätta begå krigsbrott i Ukraina, säger Blinken. svt 230321. "Nalle Puh"-skräckis stoppas i Hongkong. Skräckfilmen om Nalle Puh, "Winnie the Pooh: Blood and honey", skulle gå upp på ett trettiotal biografer i Hongkong i veckan. Men bara dagar innan premiären har filmen plötsligt okommenterat försvunnit från repertoaren, skriver Hollywood Reporter. Draget har lett till spekulationer om censur, inte minst på grund av Nalle Puhs "uppenbara likheter" med Xi, skriver Hollywood Reporter. Nalle Puh har sedan flera år tillbaka setts som en symbol för motståndarna mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Nalle Puh har censurerats flera gånger i Kina. Kina förbjöd ny Nalle Puh-film 2018 - efter jämförelser med Xi (augusti 2018). Omni 230321. Ukraina varnar: Håller på att få "ett andra Bachmut". Ryska trupper gör upprepade försök att omringa staden Avdiivka i regionen Donetsk i östra Ukraina, rapporterar Wall Street Journal. Oleksij Dmytrashkivskij, talesperson för militären, säger att Avdiivka är på väg att bli "ett andra Bachmut" - staden som ukrainska trupper lyckats försvara under flera månader av hårda strider. 2014 tog proryska trupper kontroll över Avdiivka, som sedan föll tillbaka i ukrainsk kontroll. Innan den stora invasionen för drygt ett år sedan hade den 30 000 invånare och även om läget blir allt svårare är det många som litar på att försvaret håller. Ruslan Sornov säger till AFP att befästningarna är starkare i Avdiivka än i Bachmut. "Staden har legat i frontlinjen i mer än åtta år." Ligger nära staden Donetsk som är under rysk kontroll. Omni 230321. Underrättelser: Tusentals Wagnersoldater ska friges. Flera tusen ryska fångar som rekryterats till den paramilitära Wagnergruppen kommer att benådas de kommande veckorna, skriver Storbritanniens försvarsdepartement med hänvisning till underrättelseuppgifter. President Vladimir Putin uppges personligen ha gett grönt ljus för benådningen. Ryssland har sedan tidigare lovat stridande fångar att de ska släppas fria. Benådningarna väntas leda till förvärrade personella problem för Wagnergruppen. Uppskattningsvis tros ungefär hälften av rekryterna ha dödats eller skadats i strid. Omni 230321. Nato ser tecken på att Kina överväger vapenleveranser. Det finns inga bevis för att Kina levererat vapen till Ryssland, men däremot finns det tecken på att det är något som Kreml efterfrågat. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg enligt Reuters. Enligt Stoltenberg finns det även tecken som tyder på att det är något som Kina överväger. Han varnar samtidigt Kina för att gå Ryssland till mötes. "Det vore att stötta ett illegalt krig." Kinas Xi Jinping besöker just nu Moskva för möten med sin ryska motsvarighet Vladimir Putin. På agendan står bland annat det förslag till fred som Kina presenterade för ett par veckor sedan - och som avvisats av Ukraina och västvärlden. Förra veckan rapporterade Politico, utifrån tulluppgifter, att Kina försett Ryssland med automatvapen. Omni 230321. Flera gripna i nya räder mot Memorial. Kreml fortsätter att slå till mot den fredsprisbelönade organisationen Memorial. Det rapporterar Reuters. Under tisdagen slog polisen till mot människorättsaktivisters och historikers bostäder och kontor med kopplingar till organisationen. Flera frihetsberövades för att förhöras. Memorial grundades för att dokumentera politiskt förtryck inom Sovjetunionen. Den förbjöds 2021 efter anklagelser om att stödja terrorism och extremism, vilket aktiva inom Memorial kallade absurt. Samtidigt kommer uppgifter om att ryska justitieministeriet vill att antirasistiska organisationen Sova center läggs ner, rapporterar Radio Free Europe. Memorial anklagas bland annat för att försöka "återupprätta nazismen". Chefen för Memorial, Jan Rachynskij, fick Nobels fredspris 2022. Sova kommer att överklaga. Analytiker: En strypning av det fria informationsflödet och civilsamhället i Ryssland. Omni 230321. Kommentar: En diktatur tål ingen granskning, varken bakåt eller framåt i tiden, därför anklagar man Memorial för terrorism, extremism och nazism. IMF beviljar lånepaket till Ukraina på 161 miljarder. Internationella Valutafonden (IMF) har nått en överenskommelse om att bevilja lån till Ukraina på 15,6 miljarder dollar, skriver AFP. Pengarna - vilket motsvarar 161 miljarder kronor - är avsedda att stötta det krigstyngda landet och underlätta en långsiktig ekonomisk återhämtning. Enligt nyhetsbyrån har en fyraårsplan gjorts upp. Pengarna ska också förbereda landet i dess strävan att bli medlem i Europeiska unionen. Beskedet kom på tisdagen. Omni 230321. Experter: Explosioner på Krym kan vara ukrainsk attack på ryska robotar. Natten mot tisdagen inträffade en eller flera explosioner på den av Ryssland annekterade Krymhalvön. Enligt Ukraina har en tåglast med ryska kryssningsrobotar förstörts, rapporterar BBC. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi har sett videoklipp som uppges skildra explosionerna och säger till Ekot att det är fullt möjligt att det rör sig om en ukrainsk drönarattack. Den bedömningen gör även Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant. "Drönare skickar man inte upp på vinst och förlust. Nattens attack går att beskriva som ett punktmål då drönaren manövreras i en bana," säger Elfving till SvD. Om attacken bekräftas tyder det på att Ukrainas militära räckvidd har ökat, då Krym till stora delar tidigare har bedömts ligga utom räckhåll. Det ryska försvaret hävdar att inga robotar förstörts utan att drönarna sköts ned. Ukraina har inte tagit på sig någon attack. Expert: Explosionen visar hur sårbart Krim är. Omni 230322. Storbritannien: Ryssland kan tappa trycket mot Bachmut. De ryska styrkornas angrepp mot ukrainska Bachmut kan vara på väg att minska i intensitet, enligt brittiska underrättelseuppgifter. Storbritanniens försvarsdepartement skriver på Twitter att striderna runt stadskärnan visserligen fortsätter men att en ukrainsk motoffensiv väster om staden har minskat trycket på viktiga transportsträckor. Enligt uppgifterna beror det något ljusare läget för Ukraina också delvis på omstuvningar inom det ryska försvaret. På tisdagen stoppade Ukraina ett ryskt försök att avancera in i Bachmuts centrala delar. Kampen om Bachmut bedöms ha ett litet strategiskt värde, enligt experter. Men för Ryssland vore en belägring en stor symbolisk seger. Omni 230322. Rysk drönarsvärm i Kyiv - minst fyra personer dödade. Ryssland skickade en mängd drönare in i Ukraina under natten mellan tisdag och onsdag, rapporterar Reuters. I området runt huvudstaden Kyiv ska minst fyra personer ha dödats. Två bostadskvarter och en skolbyggnad blev delvis förstörda i attacken. Flera personer begravdes i rasmassorna. Över hundra räddningsarbetare söker efter överlevande. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var det fler än 20 drönare av iransk modell som användes i attacken. Zelenskyj: "Rysk terror." Oklart hur många personer som befann sig i de förstörda byggnaderna. Attacken uppges ha lett till en en brand som påverkade 300 kvadratmeter av skolan. 16 av drönarna ska ha skjutits ner. Enligt räddningstjänsten träffades en yrkesskola. Omni 230322. Kommentar: Inga reaktioner naturligtvis från Zelenskyj besökte fronten i Bachmut: "Vill tacka dem." Ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj besökte under onsdagen fronten i närheten av Bachmut under onsdagen. "Jag är hedrad att vara här i dag för att belöna våra hjältar. Att skaka hand och tacka dem för att de skyddar vårt lands suveränitet," kommenterar han besöket i sociala medier. Filmklipp från besöket visar hur presidenten träffade soldater i en lagerlokal och delade ut utmärkelser. Tidigare under dagen besköts ett bostadshus i Zaporizjzja där minst en person dog. Dessutom uppges fyra personer ha dödats i en drönarattack i Kyivregionen. Kyiv menar att Bachmut är viktigt att försvara för att hålla tillbaka de ryska styrkorna. Zelenskyj besökte även skadade soldater på sjukhus. Omni 230322. Kina och USA i nytt bråk om territorialvatten i Asien. Kinas militär uppger att det amerikanska krigsfartyget USS Milius "olagligt" inkräktat på kinesiskt territorialvatten nära de omtvistade Paracelöarna i Sydkinesiska havet, skriver The Guardian. USA avfärdar anklagelserna som falska och skriver i ett uttalande att krigsfartyget utför rutinoperationer i området och inte har motats bort. "USA kommer att fortsätta flyga, segla och operera varhelst internationella lagar tillåter det", enligt ett uttalande från USA:s flotta. Kina hävdar suveränitet över nästan hela Sydkinesiska havet - ett strategiskt viktigt område med enorma summor i handelsvärde - trots att en internationellt domslut säger att landet saknar juridisk grund för det, skriver AFP. Spänningarna mellan USA och Kina har ökat i området. Filippinerna, Vietnam, Malaysia och Brunei har alla överlappande anspråk i regionen. En eskalerande konflikt märks mellan Filippinerna och Kina i området Omni 230323. Voice of the Martyrs USA intervjuar en kinesisk familj som tvingades fly från Kina på grund av förföljerser från myndigheterna. Just before Covid shut down the Peoples Republic of China, Pastor Pan Yongguang and members of his congregation, known today as the Mayflower Church, made the difficult decision to leave their country. After 16 families from the congregation arrived in South Korea in 2019, relatives and other family members still in China faced increasing pressure from the communist government, especially when members of the church went public about the persecution they’d faced and their decision to leave China. The roots of the decision to leave China trace back to a day in 2018 when Pastor Pan had lunch with Pastor Wang Yi, who is now serving a nine-year sentence as a prisoner for Christ. Christian persecution was rising in China. Wang Yi knew he faced imprisonment for his faith; he challenged Pastor Pan to prepare himself to go to prison as well. Pan will share about the regular visits he received from police after Wang Yi’s arrest. You tube 25:10 230323. Juntans och Kremls nära militära relation oroar USA. USA oroas av Rysslands allt tätare band till militärjuntan i Myanmar, rapporterar Reuters. I och med allt fler sanktioner mot både Ryssland och Myanmar har länderna blivit viktiga allierade. Inte minst inom försvarsrelationerna, enligt Derek Chollet, rådgivare vid det amerikanska utrikesdepartementet. "Just nu är jag mest oroad över vapnen som kommer in i Myanmar från Ryssland," säger han. Enligt Chollet finns en oro för att Ryssland ska vilja etablera militärbaser i Myanmar. Chollet: "Kremls militära stöd för Myanmar är oacceptabelt och destabiliserande." FN:s särskilda rapportör: Civila i Myanmar dödas med ryska vapen - precis som i Ukraina. Ryssland stöttar även juntan diplomatiskt.
Omni 230323. Experten förklarar: Därför är utarmat uran inte samma sak som ett kärnvapen. Utarmat uran ingår i den ammunition som kommer att användas i de stridsvagnar som Storbritannien planerar att skicka till Ukraina. Enligt ryska försvarsministern är det ett steg närmare ett kärnvapenkrig. "Utarmat uran är inte ens i närheten av att vara ett kärnvapen," säger Christian Ekberg, professor på institutionen för kärnkemi vid Chalmers i Göteborg. Storbritannien har bekräftat att man kommer att donera stridsvagnar med ammunition av utarmat uran till Ukraina. Beskedet har mötts med anklagelser från Ryssland om användning av "vapen med kärnkomponent" och "ett steg närmare ett kärnvapenkrig". Christian Ekberg menar dock att jämförelsen mellan utarmat uran och kärnvapen haltar betänkligt. "Utarmat uran är ett grundämne och en tungmetall. Radioaktiviteten är inte farlig över huvud taget," säger han. Han berättar att utarmat uran, lite förenklat, är en restprodukt från anrikningen av uran till kärnbränsle. Det är tyngre än bly och används därför i pansargenombrytande projektiler. Men varför anses utarmat uran så kontroversiellt att använda som vapen? Christian Ekberg tror att det handlar om en inbyggd rädsla för strålning - som är tacksam att utnyttja. "Vi kan inte känna det, smaka det, se eller höra radioaktiv strålning. Vi har inga sinnen för att upptäcka det och därför uppfattas det som skrämmande," säger han. Både under Gulf-kriget och kriget på Balkan användes en hel del utarmat uran och det kopplades då bland annat till en ökning av leukemi och medfödda missbildningar hos civilbefolkningen i Irak. Vid närmare studier har man inte kunnat bevisa sambandet. Världshälsoorganisationen WHO konstaterade också i en rapport 2013 att ingen ökning av medfödda missbildningar kunde konstateras. Att man från Rysslands sida drar paralleller till kärnvapen handlar istället om något helt annat, menar Christer Ekberg: "Putin är nervös för att Ukraina kommer att slå ut hans pansarvagnar." I klippet berättar professor Christer Ekberg hur utarmat uran används och varför det är ett så effektivt som vapen. svt 230323. Expertens varning: Ryssland har tiden på sin sida. USA:s president Joe Biden har lovat att bistå Ukraina "så länge det behövs", men nu varnar experter för att hjälpen tar för lång tid, rapporterar Washington Post. "Något som är tydligt är att Ryssland har tiden på sin sida i den meningen att man har tillräckligt med soldater och utrustning för att mala på i kriget under en lång tid," säger Rachel Rizzo, analytiker på Atlantiska rådets Europaprogram. Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon meddelade nyligen att de utlovad stridsvagnarna av typen M1-A1 Abrams ska levereras tidigare än vad som först var tanken. Men trots det kommer de inte att nå Ukraina förrän i höst. Förseningar är inte de enda utmaningarna för Ukraina. Den önskelista om vapen som Kyiv har presenterat har ännu inte tillmötesgåtts. Bland annat har man bett om amerikanska F-16-plan och långdistansraketer. Zelenskyj: Vi förväntar oss ökade leveranser. Beskedet om snabbare stridsvagnsleveranser kom tidigare i veckan. USA skickar äldre stridsvagnar för att kunna genomföra leveranserna snabbare. Omni 230323. Rapport: Svag attack visar på ryska robotbristen. Ryssland fortsätter att brottas med bristen på robotar med hög precision, enligt den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW. Den drönar- och robotattack som riktades mot Ukraina natten mellan tisdag och onsdag var begränsad till sin omfattning vilket stärker bilden, enligt tankesmedjan. I höstas genomfördes flera omfattande luftanfall men det har inte skett den senaste tiden. I går uppgav den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu att Ryssland ska utöka sitt luftförsvar men förmågan i Ukraina bedöms enligt tankesmedjan inte öka, varken på kortare eller längre sikt. Sjojgus uttalande är sannolikt avsett att försäkra det ryska folket om att den ryska militären är av "världsklass" och avleda från Rysslands misslyckanden i Ukraina. ISW tror att Sjojgu ville varna Japan då han meddelade att man placerar ut ett nytt robotsystem på en ö i ögruppen Kurilerna. Omni 230323. FN: Farlig situation på kärnkraftverk i Zaporizjzja. Läget på kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja är "fortfarande farligt", uppger FN-organet IAEA:s chef Rafael Grossi, enligt The Guardian. Tidigare i mars ledde en rysk robotattack till att kärnkraftverket kopplades bort från elnätet. För att kunna fungera normalt behöver kärnkraftverket, som är Europas största, stabil elförsörjning så att kylande vatten kan drivas runt i anläggningen. "Återigen uppmanar jag alla sidor att engagera sig för att trygga kärnkraftsäkerheten vid verket", säger Grossi i ett uttalande. Planerade reparationsarbeten har inte kunnat genomföras. Kärnkraftverket kan tvingas förlita sig på dieseldriven reservkraft. Omni 230323. Kommentar: Putin och hans regering bryr sig inte ifall det skulle bli en kärnkraftsolycka. Ukraina flaggar för stor motoffensiv "inom kort". Den sedan länge planerade ukrainska motoffensiven kommer att inledas "mycket snart", uppger generalöverste Oleksandr Syrskij enligt Reuters. Trots blodiga vintermånader har den ryska offensiven ännu inte lett till att Ryssland kunnat ta kontroll över Bachmut. Enligt Syrskij håller Wagnergruppen på att "tappa kraften". "Mycket snart kommer vi att utnyttja den möjligheten, som vi har gjort tidigare i Kyiv, Charkiv, Balaklija och Kupjansk," säger han med syftning på vändpunkter i kriget under förra året. Nyhetsbyrån skriver att Syrskij var en av de ledande befälhavarna bakom den strategi som förra året gjorde att Moskvas styrkor motades bort från stora områden. Omni 230323. Kommentar: Generalöversten gör i alla fall Ryssland nervösa. Olesija, 19, väntade inte på sin dom - flydde Ryssland. Den ryska 19-åringen Olesija Krivtsova hamnade på Kremls lista över terrorister och extremister när hon kritiserade kriget mot Ukraina på sociala medier. I stället för att invänta domen flydde hon förra veckan från Ryssland. "Jag var desperat, det är omöjligt att bevisa något för en rysk domstol," säger Krivtsova till New York Times över telefon från Litauen. Tidningen skriver att det ryska styrets angrepp mot yttrandefriheten hårdnar allt mer. Allt fler människor som anklagas för att ha kritiserat kriget straffas med böter och fängelse. I extrema fall fråntas människor vårdnaden om sina barn. Omni 230323. Ukrainska styrkor snart redo att använda Patriot. Ukrainska soldater är nu nästan färdigutbildade i det avancerade amerikanska luftvärnssystemet Patriot, skriver TT. 65 ukrainare befinner sig i USA för att lära sig hantera systemet. Om några dagar ska de resa till Europa för att avsluta utbildningen innan de sätts in i hemlandet. "Vår bedömning är att de ukrainska soldaterna är imponerande och absolut snabblärda till följd av deras omfattande luftförsvarskunskap och erfarenheter från stridszonen," säger brigadgeneralen Shane Morgan enligt AP. Ukraina har utlovats två Patriotbatterier, ett från USA och ett från Tyskland och Nederländerna. Patriot är det dyraste vapensystemet som Ukraina fått av väst. Systemet är särskilt effektivt när det gäller att skydda städer och infrastruktur. USA snabbar på vapenleveranser. Omni 230323. Kina: Har aldrig bett Tiktok att lämna över data. Kina slår ifrån sig misstankarna om Pekingregimens nära band till Tiktoks ägarbolag Bytedance, efter att videoappens vd frågats ut i amerikanska kongressen under torsdagen. Det skriver Nikkei Asia. "USA har hittills inte kunna lägga fram några bevis på att Tiktok hotar landets säkerhet," säger Mao Ning på Kinas utrikesdepartement. Utfrågningen i kongressen handlade bland annat om riskerna för att Kina skulle kunna få tillgång till appens användardata. Bolaget tillbakavisade misstankarna och Kinas utrikesdepartement svarade efteråt med att de "har aldrig och kommer inte" att be Tiktok lämna över information om amerikanska användare. Kina: USA måste respektera marknadsekonomin regler. Tiktok försöker distansera sig från Kina. Omni 230324. DeSantis backar - och kallar Putin krigsbrottsling. Floridas guvernör Ron DeSantis, som pekats ut som Donald Trumps främsta utmanare om att bli Republikanernas presidentkandidat, backar från en tidigare kommentar om att kriget i Ukraina är en "territoriell dispyt", rapporterar AP. I en intervju i Fox News förklarar DeSantis att han syftade på striderna i gränsområden i öst och Krymhalvön och att han borde ha varit tydligare. "Vi har en situation där Ryssland har haft kontroll. Jag tycker inte att det är legitimt, men de har haft det," säger DeSantis. Han sa också att han anser att den ryske presidenten Vladimir Putin är en krigsförbrytare och beskrev Ryssland som "i princip en bensinstation med en hög kärnvapen", skriver The Hill. DeSantis håller samtidigt fast vid sin linje om att USA inte bör trappa upp sin roll i kriget. DeSantis tidigare kommentar fick hård kritik internt i partiet. DeSantis: Ryssland har visat att de inte kan ta över Ukraina eller hota Nato. Säger att Putin bör ställas inför rätta. Omni 230324. Nordiska länderna i nytt flygvapensamarbete. De fyra nordiska länderna har skrivit under ett avtal som innebär att de tillsammans ska kunna agera som ett gemensamt flygvapen, skriver Aftenposten. Syftet är att det ska ha en "starkt avskräckande effekt" på eventuella angripare. De kommer tillsammans få tillgång till 250 moderna stridsflygplan. Det omfattar övervakningsflygplan, patrullflygplan, helikoptrar, radarsystem och luftförsvar. "Vi ser självklart att Ryssland har viljan och förmågan att använda militärt våld mot sina grannstater. Som nära grannar till Ryssland är det därför viktigt att bygga en kombinerad förmåga," säger den norske generalmajoren Rolf Folland. Avtalet har undertecknats av ledarna för flygvapnet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Det innebär att Norden hamnar på samma nivå som Frankrike och Storbritannien. Det ska även gå att använda varandras baser på ett flexibelt sätt över nationsgränserna. Omni 230324. Kommentar: Logiskt. Nordkoreanska hackare spionerar via Chrometillägg. Nordkoreanska hackare har börjat utnyttja olika tillägg till webbläsaren Chrome för att komma åt Gmail-konton. Det rapporterar sajten Bleeping Computer. Hackarna använder två metoder. Den ena bygger på nätfiske, där man lurar offret att installera ett tillägg kallat AF, som ger åtkomst till Gmail-kontot. Den andra metoden involverar falska tillägg för Android som utger sig för att vara säkerhetstillägg, men som i själva verket är trojaner. Använder två olika metoder för att lura offren att installera tilläggen. Används primärt för att spionera på personer i Sydkorea. Omni 230324. Ryssland tycks plocka fram stridsvagnar från 40-talet: "Någon slags desperation." Ryssland tycks ha plockat fram stridsvagnar av en modell som började tillverkas under slutet av 1940-talet, rapporterar Vice. Uppgifterna kommer från den oberoende gruppen Conflict Intelligence Team, baserad i Georgien, som arbetar med underrättelser från öppna källor. Gruppen har publicerat bilder på Telegram som visar stridsvagnar av modellerna T-54 och T-55 som förflyttas från östra Ryssland med tåg. Washington Post skriver att det inte går att fastslå om stridsvagnarna är tänkta att sättas in i Rysslands krig i Ukraina. Johan Huovinen, överstelöjtnant och militär lärare på Försvarshögskolan, tror att stridsvagnarna ska användas i kriget efter att de reparerats och moderniserats, skriver DN. "Det visar på någon typ av desperation att de måste plocka fram så gammal utrustning." Bilder av förflyttningen sprids på sociala medier. De äldsta stridsvagnarna som Ryssland hittills har plockat fram. Både Ukraina och Ryssland lider brist på vapen och ammunition. Stridsvagnarna började produceras 1947. Rapport: "En utdaterad stridsvagn är bättre än ingen stridsvagn alls. Omni 230324. 17 olagligt förflyttade barn har återvänt till Ukraina. 17 barn som som olagligt förflyttats till Ryssland har nu återvänt till Ukraina, skriver AFP. Bland dem finns Denys Zaporozhchenkos son och två döttrar, som inte träffat sin pappa sedan oktober. Barnen lämnade Cherson i oktober för ett så kallat ryskt sommarläger på Krymhalvön. Löftet från de ryska myndigheterna var att lägret skulle pågå i en eller två veckor. Pappan skickade dem dit i desperation när striderna i hemstaden blev allt hårdare. "När vi insåg att vi inte borde ha gjort det var det redan för sent," säger han. Över 16 000 barn har enligt Kyiv förts till Ryssland sedan den storskaliga invasionen inleddes den 24 februari i fjol. Många ska ha placerats på olika institutioner eller i fosterhem. Ryssland förnekar brott och hävdar att man "räddat barnen" från krigets fasor. Det är organisationen Save Ukraine som sett till att barnen kunnat komma hem igen. Ekots korrespondent: Det tas förstås emot med stor glädje. Omni 230324. Tusentals ryska brott mot civila i ny FN-rapport. Urskillningslösa vapen som bomber och minor ligger bakom de flesta civila dödsfallen under den ryska invasionen av Ukraina. Minst 5 987 civila dödades under halvåret fram till den 31 januari 2023. Det visar en ny rapport från Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter OHCHR, skriver Reuters. OHCHR har dokumenterat 133 fall av konfliktrelaterat sexuellt våld på ryskockuperat område, 214 civila som "försvunnit" eller godtyckligt frihetsberövats på ryskockuperat område och 91 på ukrainskkontrollerad mark - varav de flesta uppgavs vara misstänkta kollaboratörer. Barn har utsatts för tortyr och tusentals barn har förts bort av Ryssland, något som internationella brottmålsdomstolen ICC har väckt åtal för. Enligt den nya FN-rapporten kan även de summariska avrättningarna av 15 ukrainska och 25 ryska krigsfångar utgöra krigsbrott. Siffrorna bedöms vara i underkant - bara de fall som OHCHR kunnat bekräfta har räknats. Omni 230324. Kampanj trots förbud ett försök att öka röstandet. Att driva personvalskampanj är förbjudet i Kuba - och ändå gör kandidaterna just det inför parlamentsvalet på söndag. Det är ett sätt att försöka få upp väljarna från sofflocket, säger Manuel Cuesta Morúa från oppositionsgruppen Consejo para la Transición Democrática till France24. Den politiska verkligheten upplöser den institutionella och lagliga, säger Manuel Cuesta Morúa. Inga oppositionskandidater tillåts ställa upp i valet. Till de 470 mandaten kandiderar 470 personer som godkänts av valkommittéer knutna till det regerande kommunistpartiet, skriver AP - landets enda godkända parti. Oppositionen uppmanar till valbojkott eftersom det är enda sättet att visa missnöje, och valdeltagandet har sjunkit länge. I det senaste parlamentsvalet 2018 avstod 14 procent från att rösta och i lokalvalen i november 31 procent, enligt France24. Hälften av kandidaterna har valts i lokalval och hälften nomineras av stora organisationer - men alla måste godkännas av kommunistpartiet. Nästa presidentkandidat utses bland parlamentsledamöterna. Omni 230324. Kreml nobbar Earth hour - klassar WWF som utländsk agent. När den årliga internationella miljömanifestationen "Earth hour" går av stapeln på lördagen kommer det ryska styret inte att delta. Det beskedet gav Kremls talesperson Dmitrij Peskov på fredagen, rapporterar Reuters. Anledningen är att den ryska grenen av Världsnaturfonden (WWF), som arrangerar manifestationen, nyligen klassats som en "utländsk agent" av Rysslands justitiedepartement. Lagen om så kallade utländska agenter antogs 2012 och innebär att organisationer som helt eller delvis finansieras med medel från utlandet förses med en särskild stämpel. Sedan införandet har det ryska styret upprepade gånger anklagats för att använda lagen för att kontrollera bland annat människorätts- och miljöorganisationer. (svt 230324.) Kommentar: Kreml har västnoja. Alla från väst är utländska agenter. FN-larm om svår situation för civila i Ukraina. Rysslands invasion av Ukraina har resulterat i omfattande brott mot mänskliga rättigheter, det slår FN fast i en ny rapport. "Kriget sker på en fruktansvärd mänsklig kostnad," säger Matilda Bogner, chef FN:s humanitära insats i Ukraina. Flera fall av godtyckliga avrättningar, bortföranden, sexuella övergrepp, tortyr samt uppgifter om bortförda barn har kunnat verifieras i rapporten som släpptes på fredagen. Det framgår även att misshandel och tortyr i samband med godtyckligt frihetsberövande och påtvingade försvinnanden av civila är mycket förekommande. "90 procent av de 127 personer vi intervjuat efter fritagning uppger att ryska säkerhetsstyrkor utsatt dem för tortyr och misshandel. I vissa av fallen har även sexuellt våld förekommit," säger Matilda Bogner, chef FN:s humanitära insats i Ukraina vid en presskonferens i Kiev på fredagen. Under samma tidsperiod har FN kunnat dokumentera 91 fall av försvinnanden och godtyckligt frihetsberövande utförda av ukrainska styrkor. Även i dessa fall har det förekommit tortyr och misshandel. Totalt har FN dokumenterat mer än 8 000 döda och nästan 14 000 skadade bland civilbefolkningen sedan krigets början. Matilda Bogner understryker dock att den riktiga siffran troligtvis är högre. Drygt 90 procent av dödsfallen och skadorna anses vara orsakade av robotar, explosiva vapen och minor. svt 230324. Biden: Kina har ännu inte levererat vapen till Ryssland. USA:s president Joe Biden bedömer att Kina ännu inte har skickat vapen till Ryssland under det pågående kriget i Ukraina. Det sa han under en presskonferens i samband med ett besök i Kanada. "Det betyder inte att de inte kommer att göra det, men de har inte gjort det än," sa Biden. Han sa också att den senaste tidens närmande mellan Ryssland och Kina har överdrivits. "Om något har hänt så är det att västliga demokratier kommit närmare varandra," sa Biden. Biden: Jag tar inte lätt på Kina eller Ryssland. "Vi utvecklar vår allians, de gör det inte." Omni 230325. Ukraina: Läget vid i Bachmut på väg att stabiliseras. Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj signalerar i ett inlägg på Facebook att situationen vid frontlinjen i Bachmut håller på att stabiliseras, skriver BBC. "Det har krävt en enorm insats men vi håller på att stabilisera situationen," skriver Zaluzjnyj. Enligt uppgifter till Bloomberg tidigare i veckan ser de ryska legosoldaterna i Wagnergruppen ut att skifta fokus från Ukraina till Afrika. Uppgifterna bekräftas inte av gruppens ledare Jevgenij Prigozjin, men han har på fredagskvällen kritiserat Kreml hårt på sin Telegramkanal. Men det ser inte särskilt troligt ut att Ryssland kommer lämna området. Båda sidor har på fredagen signalerat att de sedan länge planerade motoffensiverna kommer ske inom kort. Ryssland uppskattas ha förlorat upp till 30 000 soldater i Bachmut. Uppgifter: Wagner skiftar fokus från Ukraina till Afrika. Medvedev: Ryska styrkor förbereder en motoffensiv. Prigozjin: Svårt att tillintetgöra Ukrainas försvar - oklart om det finns några nazister på styrande positioner i landet. Ukraina flaggar för stor motoffensiv "inom kort".
Omni 230325. Polen ökar produktionen av ammunition till Ukraina. Den polska statligt ägda ammunitionstillverkaren Dezamet kommer att skala upp sin produktion kraftigt för att kunna leverera till Ukraina, skriver Reuters. Polens premiärminister Mateusz Morawiecki säger att produktionen "ska mångfaldigas så fort som möjligt". Han säger också att han räknar med att även privata företag ska öka sin ammunitionsproduktion. Tidigare i veckan enades 17 EU-länder och Norge om att öka sina leveranser av ammunition till Ukraina och samtidigt bygga upp sina inhemska lager. Morawiecki: Fabriken kan räkna med nya beställningar. Omni 230325. Uppgift: Ryska fartyg nära Nord Stream före sabotaget. Ryska militärfartyg ska ha befunnit sig i närheten av området där Nord Stream-ledningarna sprängdes bara några dagar före explosionerna. Det rapporterar tyska Focus med hänvisning till uppgifter som nyhetssajten T-online tagit fram. Enligt uppgifterna lämnade minst tre ryska fartyg flottbasen i Kaliningrad vid Östersjön en knapp vecka före explosionerna. Ett av dem ska ha varit utrustat med en miniubåt med griparmar och två andra ska ha haft lyftkranar. När fartygen närmade sig platsen där explosionen sedan skedde ska en dansk patrullbåt gett sig ut för att kontrollera. Även svenska fartyg uppges ha anslutit. De danska och svenska utredarna har inte velat kommentera T-onlines uppgifter. En militärövning kan ha fungerat som täckmantel. Omni 230325. Kommentar: Då är vi tillbaks till ruta 1, uppgifterna om att ryska fartyg fanns i närheten innan expolsionerna. Putin och Erdogan i samtal: Tack för positiv attityd. Rysslands president Vladimir Putin har talat i telefon med sin turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdogan, rapporterar Reuters.
Tidigare i veckan gick Moskva med på att förlänga det avtal som försäkrar säkra exporter av spannmål på Svarta havet. Enligt ett uttalande från Kreml ska den turkiske presidenten ha tackat för Putins "positiva attityd" i frågan. Vidare ska de båda ledarna ha uttryckt en tillfredställelse över ländernas ekonomiska relationer. Erdogan ska även ha betonat vikten av att Ryssland och Ukraina inleder fredsförhandlingar så snart som möjligt. Energiexporten mellan länderna fungerar bra, enligt Kremls uttalande. Erdogan uppmanade till ett slut på kriget. Läget i Turkiet efter jordbävningarna och situationen i Syrien togs också upp under samtalet.
Omni 230325. Kommentar: Har Putin en positiv attityd? Den attityden behövde stretchas ordentligt för att det alls skulle bli ett avtal senast och vad händer nästa gång? Men det är tydligt att ledare behöver lirka med Putin för att han ska gå med på någonting positivt. Putin: Ska placera taktiska kärnvapen i Belarus. Ryssland kommer att placera taktiska kärnvapen i Belarus. Det säger president Putin enligt statliga ryska Tass, rapporterar Reuters. Enligt uttalandet har Ryssland flyttat tio flygplan med kapacitet för taktiska kärnvapen till Belarus. Putin hävdar att detta inte bryter mot det så kallade icke-spridningsavtalet. "Vi överlåter inte våra kärnvapen till Belarus utan stationerar dem där, som USA gör i Europa," säger han. Taktiska kärnvapen är mindre kraftfulla och har kortare räckvidd än så kallade strategiska kärnvapen, som är avsedda att avfyras över längre avstånd. Uttalandet kom på lördagskvällen. Förvaringsbyggnader för vapnen kommer stå färdiga 1 juli. Putin: Vi har redan placerat taktiska robotsystem i Belarus.
Omni 230325. Kommentar: Putin tycker om att kriga, men inte på sitt eger territorium och då är Lukasjenko en nyttig idiot som han kan styra som han vill. Harris reser till Afrika - svar på ryskt inflytande. USA:s vicepresident Kamala Harris har på lördagen påbörjat en veckolång resa genom Afrika där hon väntas besöka Ghana, Tanzania och Zambia, rapporterar AP. Nyhetsbyrån skriver att resan bör ses som en reaktion på Kinas och Rysslands ökande inflytande på kontinenten. "Under en allt för lång tid har USA behandlat Afrika som något slags tilläggsprojekt och inte som en del av sin grundläggande plan," säger Michelle Gavin som är Afrikaexpert på tankesmedjan Council on Foreign Relations. Rysslands allt större inflytande på kontinenten märks bland annat av i FN. Av 54 länder på kontinenten avstod 26 från att rösta eller röstade blankt när FN skulle rösta om att fördöma kriget i Ukraina. Ett tal i Ghanas huvudstad beskrivs som höjdpunkten för resan. Harris ska fokus ligger på Afrikas växande grupp av unga människor. Ryssland har lagt i högsta växel för att öka inflytandet i Afrika.
Omni 230325. Honduras byter sida - klipper banden med Taiwan. Honduras utrikesdepartement har bekräftat att landet formellt klipper de diplomatiska banden med Taiwan, rapporterar flera medier. Att så sker är väntat då landet tidigare i år meddelade att avsikten var att upprätta en förbindelse med Kina, som inte accepterar att andra länder har diplomatiska förbindelser med både Peking och Taipei. Kina har på senare år ökat sina investeringar i Latinamerika och Honduras är ett av flera länder i regionen som valt att byta sida i Taiwan-frågan. Under söndagsmorgonen bekräftade Kina att landet nu kommer att etablera diplomatiska förbindelser med Honduras, rapporterar Reuters med hänvisning till statliga kinesiska medier. Kina har nyligen finansierat ett stort dammbygge i Honduras. Honduras erkänner nu Taiwan som en del av Kina. Honduras blir det nionde landet som bryter förbindelserna sedan 2016. Nu har bara 13 länder formella diplomatiska förbindelser med Taiwan.
Omni 230326. Demonstrant i Hongkong: Verkar som att bara att andas är ett hot. Ett 80-tal personer dök upp när Hongkongbor för första gången på två år tilläts demonstrera, skriver AFP. Många var kritiska till de hårda restriktioner som omgav arrangemanget. Bland annat var alla deltagare tvingade att bära identifieringsnummer och alla plakat granskades i förväg. En demonstrant som nyhetsbyrån pratat med säger att det hela är löjligt. "Det känns hotfullt men vad ska man göra? Det verkar som att bara att försöka andas frisk luft är ett hot mot den nationella säkerheten," säger demonstranten. En annan demonstrant, Theresa Wong, säger till AP att reglerna känns konstiga men att man får anpassa sig eftersom de är en del av "det nya Hongkong". "Vi får acceptera vad som anses vara lagligt numera," säger hon. Max hundra personer fick delta i protesten. En ny säkerhetslag från 2020 har gjort att protesterna i Hongkong upphört. Flera andra demonstrationer har nekats tillstånd. Många regimkritiker har fängslats eller flytt Hongkong.
Omni 230326. "Svensk försäljning i Kina kan fördubblas på fem år." Potentialen för svenska företag att kapa åt sig en del av affärerna när Kina växlar upp efter återöppningen post-pandemi. Det menar Business Swedens vd Jan Larsson. Samtidigt är det inte okänt att relationen blivit allt frostigare mellan Kina och väst - framför allt USA - kring bland annat Taiwans status. "En svårare geopolitisk situation", konstaterar Jan Larsson. Men potentialen finns trots allt där, menar han, om den geopolitiska utvecklingen går i gynnsam riktning. "I ett positivt scenario är det inte alls orimligt att tänka sig att svenska företags produktion och försäljning i Kina kan fördubblas på fem år," säger han. Business Sweden öppnade nyligen ett kontor i Shenzhen - har nu tre kontor i Fastlandskina, samt i Hongkong och Taiwan. Omni 230326. Ryssland bedöms få nya kamikazedrönare från Iran. Ryssland har troligen åter börjat ta emot löpande mindre leveranser av så kallade kamikazedrönare från Iran, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin underrättelseuppdatering på söndagen. Departementet skriver att Ryssland hittills använt drönarna vid minst 71 tillfällen, men att attackerna upphörde i två veckor i slutet av februari för att därefter återupptas. Ryssland tros skicka drönarna från två fronter, dels från Krasnodar i öst och dels från Brjansk i nordöst. Detta kortar flygtiden mot mål i Ukraina och försvårar för det ukrainska luftvärnet, enligt de brittiska uppgifterna. Ukraina har tidigare skjutit ner nio av tio drönare. Omni 230326. Kommentar: Varje drönare som slinker igenom gör stor skada. Putin: Vi skapar inte en militärallians med Kina. Ryssland och Kina är inte på gång att ingå en militärallians. Det säger den ryske presidenten Vladimir Putin i en tv-intervju, rapporterar Reuters. Däremot konstaterade han att länderna har vissa samarbeten på det millitära området. "Allt är transparent, det finns inga hemligheter," sa Putin. Samtidigt anklagar han väst för att skapa en allians som liknar den mellan Nazityskland och Japan under andra världskriget. Uttalandet kommer sedan den kinesiske presidenten Xi Jinping nyligen besökt Moskva. Under besöket hyllade de båda presidenterna ländernas samarbete och vänskap. Omni 230326. Svenska stridsvagnar ska vända kriget: "Pansarchock." Svenska leoparder ska snart rulla i Ukraina. SvD och Aftonbladet har följt med försvaret till Boden i Norrbotten respektive Revinge i Skåne. Där övar svenska soldater med stridsvagnarna som ska vända kriget. Enligt överstelöjtnant Mathias Vainionpää är stridsvagnen Leopard det bästa vapnet för att möta ryska stridsvagnar. Han tror att de kan komma att spela en viktig roll i en ukrainsk motoffensiv - eller mot en rysk offensiv. "För de ryska stridsvagnarna har bra kanon, bra skydd och bra rörlighet. Allt det har den här också, fast mycket bättre," säger han till SvD. Kompanichef Jens Persson säger till Aftonbladet att stridsvagnen ger den anfallskraft som behövs för att dyrka upp de stillastående frontlinjerna. "Det är pansarchocken man vill åstadkomma." Försvaret har totalt 120 Leopard - upp till tio ska skickas till Ukraina. Största utmaningen för Ukraina kommer bli att få stridsvagnarna att strida som en del i ett lag. Omni 230326. Redare larmar: Åldrad rysk skuggflotta ökar olycksrisk. En del av de fraktfartyg som Ryssland använder i sin skuggflotta för att frakta råolja är så pass gamla att de i vanliga fall hade pensionerats och skrotats för länge sedan. Det har ökat oron för en förestående olycka bland branschfolk, skriver Bloomberg. "Det är en miljökatastrof i vardande," säger Lars Barstad, vd för fraktjätten Frontline. Enligt Bloomberg är ett av fartygen i bruk den 26 år gamla oljetankern Turba. Nyhetsbyrån drar paralleller till tanken Prestige som i november 2002 - då över 20 år gammal - gick itu och spillde ut tusentals ton olja utanför Spaniens kust. Ryska transport- och sjöfraktmyndigheter har inte kommenterat uppgifterna. Bloomberg: Finns pengar att tjäna - därför får de gamla fartygen fortsätta trafikera. Branschkännare uppskattar att den ryska "skuggflottan" utgörs av uppemot 600 fartyg - 10 procent av världens stora tankers. Omni 230326. Ryssland: Ukrainsk drönare har slagit ner i rysk stad. Åtminstone två personer har skadats efter en drönarexplosion i den ryska staden Kirejevsk på söndagen, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska statliga medier. "Den skapade en krater. Explosionen skedde mitt i stadens hjärta," uppger en talesperson för den lokala räddningstjänsten. Ryska polisen uppger för de ryska medierna att det var en ukrainsk drönare som orsakade explosionen. Uppgifterna har inte verifierats av oberoende källor. Drönaren ska ha varit laddad men sprängmedel, enligt ryska polisen. De drabbade personerna har inte livshotande skador. Ska ha varit en spaningsdrönare av modellen Tu-141. Omni 230326. Ukrainska soldater vårdas i Sverige: "Otroligt driv." Det gångna året har ett tjugotal krigsskadade ukrainska soldater tagits emot på Aleris rehabiliteringsklinik i Stockholm. Bland annat vårdas de för splitterskador och komplexa frakturer, rapporterar SVT Nyheter. "De har ett otroligt driv. Det är ingen bullshit, de bara kör och vill få saker gjorda," säger fysioterapeuten Felicia Zetterberg. En av soldaterna, Andrij Sjvets, flögs till Sverige med ambulansflyg för fyra månader sedan med en svår ryggmärgsskada. Efter flera operationer och lång rehabilitering är han nu redo att åka hem till sin fru och treårige son. "Tack Sverige, nu åker jag hem till familjen." Andrij: "Det viktigaste är att jag lever," Ukrainas försvarsminister besökte kliniken under resa till Stockholm (7 mars), Även på Karolinska vårdas ukrainska soldater: "Alla vill tillbaka till fronten." Omni 230326. ISW: Putin utnyttjar västs rädsla för upptrappning. Rysslands president Vladimir Putin sa på lördagen att han kommer placera taktiska kärnvapen i Belarus senare i år och att förvaringslokalerna för vapnen kommer stå färdiga den 1 juli. New York Times tolkar detta som att Rysslands mål är att placera vapnen i sitt allierade grannland till sommaren. Experter som tidningen har pratat med säger att den tidslinjen kan vara överambitiös, men att den understryker hur viktigt det är för Putin att avskräcka väst från att fortsätta skicka militärt stöd till Ukraina. "Putin försöker utnyttja västvärldens rädsla för kärnvapenupptrappning," skriver tankesmedjan ISW i sin rapport. Vita husets talesperson John Kirby säger till CBS News att de inte har några indikationer på att Ryssland redan nu har börjat flytta på sina taktiska kärnvapen. "Vi har inte heller sett några indikationer på att han (Vladimir Putin) har några avsikter att använda kärnvapen i Ukraina," säger han. Experter tvivlar på att Ryssland ens kommer hinna bygga förvaringslokaler till första juli. Putin säger att förvaringslokalerna för vapnen kommer stå färdiga 1 juli. Omni 230326. Väljarna struntar i valet i Turkmenistan: "Vet inget om politikerna." Entusiasmen bland väljarna i samband med söndagens val i Turkmenistan är begränsad, skriver AFP. Väljarna har förvisso på pappret tre partier att välja mellan men alla är lojala med den autokratiske presidenten Serdar Berdymuchamedov. Vad de 258 kandidaterna vill är svårt att veta. Valrörelsen har i princip bestått av att deras biografier publicerats i tidningen Turkmenistan Neutral som liksom alla andra medier kontrolleras av regeringen. "Jag känner inte till politikernas plattformar och jag har inte sett några plakat som uppmanar människor att rösta," säger pensionären Agamurad Biatjimov. Marknadsförsäljaren Atjir Ovezov säger att han inte tänker rösta alls. "Jag måste jobba dag och natt för att försörja min familj och jag vet inget om kandidaterna," säger han. Landet betraktas som ett av världens mest slutna och minst demokratiska. Kinesisk media: Jack Ma har dykt upp i Kina. Det kinesiska e-handelsbolaget Alibabas grundare, Jack Ma, har återvänt till det kinesiska fastlandet efter en längre tids frånvaro sedan han hamnat i Pekings onåd. Det rapporterar South China Morning Post. Jack Ma ska ha besökt en skola intill Alibabas högkontor i Hangzhou och hans återvändande sammanfaller med att Peking försöker återställa förtroendet för entreprenörer efter flera år av ingripanden i tekniksektorns större bolag, något som hållit tillbaka investerandet i landet. Jack Ma blev hårt åtgången av Peking i slutet av 2020, då börsnoteringen av det till Alibabakoncernen knutna fintechbolaget Ant Financial ställdes in. Strax innan noteringen, som såg ut att bli den största någonsin sett till noteringsemission, gjorde Jack Ma uttalanden om Kinas banksystem som enligt mediekällor fick president Xi Jinping att ilskna till och beordra att noteringen avbröts. Omni 230327. Historisk upprustning i Japan - ser hot från Kina. I skuggan av kriget i Ukraina ökar de militära spänningarna i länderna omkring det Östkinesiska havet. Ett tydligt tecken är att Japan fördubblar sina försvarsanslag från runt 1 procent av BNP till 2 procent och tillåter anfall mot andra länder. Orsaken är hotet man upplever komma från Kina. SVT har besökt en flygbas på Okinawa, en grupp japanska öar där flera blodiga slag utkämpades under andra världskriget. I dag har den ett strategiskt läge i Stilla havet. I Japan pågår nu en förändring från att vara en ren självförsvarsarmé. "Den japanska armén ska få gå till anfall om man anser att nationens intressen hotas," förklarar SVT:s utrikesreporter Ulrika Bergsten. Se videor. svt 230327. Uppgifter: Rysk teknik kan avslöja anonyma på Telegram. Det ryska försvarskonglomeratet Rostec uppges ha lagt vantarna på en plattform som kan användas för att avslöja identiteten bakom anonyma användare på Telegram. Det hävdar sajten Bleeping Computer, som hänvisar till uppgifter i den ryska tidningen The Bell. Det påstås vara genom att kombinera data från flera olika källor som man kan röja identiteten bakom användarnamnen. Man hämtar data från flera olika håll, bland annat i sociala medier, nätforum, webbplatser, darknet och blockkedjor, skriver Computer Sweden. Rostec ska enligt uppgifterna planera att sälja plattformen till det ryska inrikesministeriet och säkerhetstjänsten FSB. Uppges vara särskilt intresserade av regimkritiska kanaler på Telegram. Verktyget sägs gå under namnet Okhotnik. Omni 230327. Kommentar: Diktaturens grepp hårdnar i Ryssland. Belarus anklagar Polen för att skapa bilkö in i EU. Belarus anklagar Polen för att medvetet sinka lastbilar och bilar som är på väg in över EU-gränsen, rapporterar Reuters. Enligt ett uttalande från den belarusiska gränskommittén har kön till den enda öppna gränskontrollen in i Polen dubblats sedan i fredags och består nu av över 1 000 bilar. Polen har inte besvarat anklagelserna. Sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen av Ukraina har Polen klivit fram som en av belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenkos hårdaste kritiker och en av Kyivs främsta allierade, skriver Reuters. Belarus menar att Polen misslyckas med att upprätthålla bilaterala överenskommelser. Enligt Belarus utgör man inget hot mot Polen. Omni 230327. ISW: Putin fortsatt fast besluten att vinna kriget. Trots upprepade militära motgångar tycks Vladimir Putin fortsatt vara fast besluten att nå sina mål om "fullständig seger" i Ukraina, skriver tankesmedjan ISW i sin lägesuppdatering på måndagen. Enligt ISW tyder inget på att bakslagen gjort Putin mer angelägen om att nå en lösning vid förhandlingsbordet. I stället tycks den ryske presidenten fokuserad på att genom en utdragen konflikt nå sin ursprungliga mål, heter det. "Antingen genom att påtvinga Ukraina sin vilja med våld eller genom att bryta ner Ukraina om väst överger Kyiv," skriver tankesmedjan. Det som möjligen, men inte alls säkert, skulle kunna få Putin på andra tankar är "en rad framgångsrika ukrainska motoffensiver", bedömer ISW. ISW konstaterar att krig oftast avgörs på slagfältet och att förhandlingar "bekräftar militära realiteter". Omni 230327. Samtal chockar rysk elit: "Putin är Satan - en tönt." En påstådd inspelning av ett telefonsamtal mellan två högt uppsatta och rika ryssar - musikproducenten Josif Prigozjin och oligarken Farchad Achmedov - har skickat chockvågor genom den ryska eliten, rapporterar oberoende exilryska Moscow Times. "Putin skiter i allt. Och han skiter i folket. Han är för *** Satan. Tönt," säger en av personerna i inspelningen. I inspelningen diskuteras också hur flera högt uppsatta ryssar är enormt missnöjda med försvarsministern Sergej Sjojgu och konspirerar bakom hans rygg. Huruvida inspelningen är autentisk är oklart - Prigozjin hävdade först att den är fejkad, men sa senare i en intervju att delar av den är äkta medan andra fabricerats. Det exilryska grävnätverket Important Stories uppger, med hänvisning till en källa inom säkerhetstjänsten FSB, att inspelningen är äkta. En av rösterna: "Kommer sluta med fascism och militärdiktatur." Ska först ha dykt upp i sociala medier den 7 mars. Även ukrainska medier har publicerat ljudfilen. Omni 230327. Kommentar: Ryssland är redan inne i stadiet "fascism och militärdiktatur". De två herrarna som uttryckte detta kan känna sig ordentligt oroade nu. Dags för dem att lämna Ryssland. FN:s atomchef mötte Zelenskyj i Zaporizjzja. Rafael Grossi, chef för FN:s kärnenergiorgan IAEA, mötte på måndagen Ukrainas president Zelenskyj i Zaporizjzja. Det skriver han på Twitter. "Vi hade ett utförligt samtal om att skydda kärnkraftverket i Zaporizjzja och dess personal. Jag underströk IAEA:s fulla stöd till Ukrainas kärnkraftverk", skriver han på Twitter. Kärnkraftverket i Zaporizjzja har varit ockuperat av ryska styrkor sedan början av invasionen. Flera gånger har det kopplats bort från det ukrainska elnätet och gått på reservgeneratorer, vilket fått IAEA att larma upprepade gånger. Omni 230327. Armenisk domstol gav grönt ljus till att ratificera ICC. I fredags gav Armeniens konstitutionsdomstol grönt ljus till parlamentet att ratificera Romstadgan, vilket skulle göra landet till en del av Internationella brottmålsdomstolens (ICC) jurisdiktion, rapporterar Radio Free Europe. Armenien var bland de 120 länder som skrev under stadgan 1998, men någon ratificering har inte blivit av. 2004 fastslog domstolen att den strider mot Armeniens konstitution på flera punkter som gäller rättsväsendets oberoende. I det nya beslutet fann domstolen att Romstadgan nu är kompatibel med konstitutionen, som uppdaterats två gånger sedan 2004. Om parlamentet ratificerar stadgan betyder det att Armenien blir skyldigt att gripa Rysslands president Putin om han besöker landet, eftersom ICC utfärdat en arresteringsorder mot honom, säger en rättsexpert. Ryssland har länge varit Armeniens huvudsakliga allierade och handelspartner. Brittiska och tyska vagnar är framme i Ukraina. Ukrainas armé har fått välbehövliga tillskott i form av stridsvagnar från allierade. Under måndagen bekräftades att tyska Leopard 2 och brittiska Challenger 2 levererats. Från Tysklands håll rör det sig om 18 Leopard 2, enligt AFP. "Ja, de har levererats som utlovat," sa förbundskansler Olaf Scholz vid en pressträff i Nederländerna. Gällande Challenger bekräftar det ukrainska försvarsdepartementets talesperson Iryna Zolotar att de är på plats i Ukraina, men anger inte hur många. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov sa tidigare under dagen att han inspekterat "nya tillskott" till armén, som även innefattar det tyska pansarskyttefordonet Marder och amerikanska Stryker-stridsfordon. "För ett år sedan kunde ingen ha trott att våra partners stöd skulle bli så starkt", skriver han på Facebook. Tyskland har för avsikt att tillsammans med allierade skicka 60 Leopard 2. Reznikov: Brittiska Challenger-stridsvagnarna är "militär konst". Tyske försvarsministern: De blir användbara på fronten. Leopard levereras med reservdelar och maskingevär. Omni 230327. Peskovs nyårsskål: "Blir mycket svårare." På en privat nyårsfest i Moskva grumlades stämningen när Kremls talesperson Dmitrij Peskov höjde sitt glas för att skåla in det nya året. "Jag antar att ni förväntar er att jag ska säga någonting. Det kommer bli mycket svårare. Det här kommer ta väldigt, väldigt lång tid," sa Peskov i ett nyårstal på festen. Det återger två anonyma personer som var i rummet till The Guardian. "Det var väldigt obekvämt att höra hans tal. Det var tydligt att han varnade oss för att kriget är här för att stanna och att vi borde förbereda oss på att det blir långdraget," säger en av gästerna till tidningen. (svt 230328.) Stora förluster av stridsvagnar vid Avdiivka. Ryska styrkor har sannolikt förlorat en stor mängd stridsvagnar i sina försök att omringa staden Avdiivka. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesrapport. Ryssland ska de senaste dagarna prioriterat anfallet mot staden. Men de har endast lyckats göra marginella framryckningar till priset av stora förluster av fordon. Särskilt det ryska pansarförband som försökt inringa staden från söder bedöms ha förlorat en större andel av sina stridsvagnar i anfallen. De stora ryska förlusterna har sannolikt orsakats av taktiskt undermåliga frontalangrepp, menar det brittiska försvarsdepartementet. (svt 230328.) Sverige bland mest utsatta för cyberattacker. Sverige är bland de mest utsattaför ryska cyberattacker i Europa. Det visar en ny rapport av säkerhetsföretaget Thales, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Efter Polen och Lettland är Sverige det land som ryska "hacktivister" främst riktat sitt fokus mot det senaste året. 60 attacker rapporteras ha skett mot Sverige, varav 55 utfördes i februari i år. Det är främst överbelastningsattacker riktade mot bank- och finanssektorn, men också infrastruktur. "Svårt att säga vad orsaken till det är. Kanske är det på grund av vissa politiska situationer," säger Keith Hale, cybersäkerhetschef på Thales, till Ekot. Han berättar att de har observerat en övergång från vad som i början var en riktad cyber-krigsföring mellan Ryssland och Ukraina. "Den har så småningom övergått till en mer intensiv cyberattack mot europeiska länder," som utförts av pro-ryska "hacktivistgrupper", säger Hale. (svt 230328.) Författare: Spetsnaz-ubåt kränkte Gävle 2017. Förmiddagen den 29 juli 2017 kränkte en rysk undervattensfarkost vattnen utanför Gävle hamn, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny bok skriven av före detta sjöofficeren Nils Ove Jansson. Hamnpersonal ska ha fångat upp signaler från ubåten men inspelningen spelades över. Vid en ny analys av hårddisken framkom mätdata som gör Nils Ove Jansson säker på att det var en dykfarkost av typen Triton NN, som använts av attackdykare vid det ryska specialförbandet Spetsnaz. Försvarsmakten har tagit del av uppgifterna men slutsatserna är sekretessbelagda. Polis hämtade datorer och hårddisk efter att hamnpersonalen larmat. Gävle Hamns vd: "Om det är en ubåt är det väldigt allvarligt" (2017). Föremålen beskrivs vara tolv meter långt och tre meter högt (2017). Omni 230328. Finländsk expert: Hotet har aldrig varit så lågt som nu. Det direkta militära hotet mot Finland har troligen aldrig varit så lågt som just nu, när de ryska baserna nära gränsen är tömda på både personal och material på grund av kriget i Ukraina. Det säger Mikael Wigell, forskningschef vid finländska Utrikespolitiska institutet i Helsingfors till SvD. Det kommande Natomedlemskapet ökar tröskeln för ett angrepp ytterligare, anser Wigell. Samtidigt skulle en situation där Sverige långsiktigt står utanför Nato medan Finland går med skapa problem i det militära samarbetet mellan länderna och i Natos planering för förvaret av Östersjöområdet, menar han. Han påpekar att Sverige är mycket viktigt för den finländska försvarsplaneringen eftersom en stor del av alla varor som förs in i Finland går via Sverige och Göteborgs hamn. Omni förklarar "Nu måste Finland godkänna Sverige - och finska politiker vill ha Natobaser." Wigell: Om det sker en kris i Östersjön så är vi avkapade. Omni 230328. Problemen i Kinas projekt kostar hundratals miljarder. Kinas enorma infrastrukturprojekt "Ett bälte, en väg" har kantats av stora problem: länder som inte kan betala sina skulder, korruptionsmisstankar och andra skandaler. Kinas prislapp för detta har svällt enormt, skriver internationella medier med hänvisning till ny rapport från Världsbanken. Mellan 2008-2021 har Kina behövt betala ut motsvarande nästan 2 500 miljarder kronor i räddningspaket till krisande samarbetsländer, enligt Reuters. "Det handlar om att Peking i slutändan försöker rädda sina egna banker. Det är därför de gett sig in den riskfyllda verksamheten internationella bailout-lån," säger förra världsbankschefen Carmen Reinhart till nyhetsbyrån. Kina har gett 128 räddningslån - till 22 länder. Kina: 150 länder är med i projektet. Argentina fick störst stöd - drygt 1 000 miljarder kronor. Omni 230328. Ny kinesisk ambassadör på plats i Nordkorea. Kinas nya ambassadör i Nordkorea har nu tillträtt sin tjänst, rapporterar AP. Det sker sedan Nordkorea åter öppnat upp för utländska diplomater efter coronapandemin. I ett uttalande säger kinesiska UD att ambassadören, Wang Yajun, ska utveckla vänskapen mellan grannarna "som delar berg och floder". Kina är Nordkoreas främsta ekonomiska och politiska partner men relationen mellan länderna har den senaste tiden legat på sparlåga på grund av stängda gränser under pandemin. Nordkorea bedöms ha lidit svårt under pandemin. Kina uppger att relationen mellan länderna "har gått in i en ny historisk period". Omni 230328. Amerikanska cyberchefen om Tiktok: "Måste stoppas." Den populära kinesiska appen Tiktok är en "trojansk häst" som utgör ett långsiktigt hot mot USA. Det säger säkerhetstjänsten NSA:s cyberchef Rob Joyce enligt Bloomberg. Joyce betonar att den amerikanska regeringen måste övervaka appens moderbolag, Bytedance, för att undvika en framtida säkerhetsincident. Politiker och cybersäkerhetsexperter har vid upprepade tillfällen påpekat att Kina har för stort inflytande över appen - och i förlängningen möjligheten att påverka dess 150 miljoner användare i USA. Cyberchefen: Varför släppte vi in den trojanska hästen? Debatten om Tiktoks vara eller icke vara i USA tar allt större utrymme. Omni 230328. Stopp för Muminprodukter tillverkade i Ryssland. Mumintrollet, Lilla My, Snusmumriken och resten av Tove Janssons älskade sagofigurer får inte längre synas på rysktillverkade produkter, rapporterar oberoende exilryska Meduza. Detta sedan Moomin Characters, det finländska familjebolag som drivs av Janssons arvingar och förvaltar rättigheterna, beslutat att inte förnya licenser med partnerföretag i Ryssland. Muminmuggar och liknande föremål är en finländsk exportsuccé, och i Ryssland är marknaden stor. Janssons sagotroll har i generationer varit mycket populära bland ryska barn. I förra veckan fick en Muminfestival i Moskva ställas in på grund av licensproblem. Familjebolaget bussade advokater på festivalarrangören. I somras syntes Mumintrollen på anti-finländska propagandaaffischer i Ryssland (2022). Omni 230328. Ryssland: USA-tillverkad glidbomb nedskjuten. Ryssland säger sig ha skjutit ner en amerikansktillverkad glidbomb som Ukraina avfyrat någon gång det senaste dygnet, rapporterar AFP. Enligt Ryssland är det första gången landet upptäckt att Ukraina använt sig av vapnet. Nyhetsbyrån rapporterar att glidbomben har en räckvidd på 150 kilometer och att den bedöms vara viktig för att Ukrainas planerade motoffensiv eftersom de kan slå ut ryska depåer och baser långt bakom frontlinjen. Med hjälp av bomben kan Ukraina nå mål i stort sett var som helst i de ockuperade delarna av landet. USA levererade robottypen till Ukraina tidigare i år. Robot går under namnet GLSDB, ground launched small diameter bombs. Ryssland har inte gått ut med exakt var roboten ska ha skjutits ner. Omni 230328. Zelenskyj: Vi kan inte vinna utan USA. Den ukrainska presidenten Zelenskyj är orolig för vad ett maktskifte i USA skulle innebära för kriget. Det berättar han i en intervju med AP. "USA vet att om de slutar hjälpa oss så kommer vi inte att vinna," säger Zelenskyj. De båda republikanska presidentkandidaterna Ron DeSantis och Donald Trump har ifrågasatt det amerikanska stödet till Ukraina. Zelenskyj nämnde dem inte vid namn men säger att det internationella stödet till Ukraina har varit avgörande för Ukrainas motstånd mot den ryska invasionen. (svt 230329.) Zelenskyj: Putin slår till när han får blodvittring. Rysk kontroll över Bachmut kan leda till att Vladimir Putin lyckas vinna internationellt stöd för en uppgörelse som innebär oacceptabla kompromisser för Ukraina. Det varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för i en intervju med AP. "Om han känner doften av blod, luktar sig till att vi skulle vara svaga, då kommer han att pressa och pressa," säger Zelenskyj. Presidenten intervjuas under en tågresa genom landet, på väg till städer nära fronten i öster. Han upprepar sin inbjudan till Kinas president Xi Jinping om samtal. "Vi är beredda att träffa honom här. Jag vill tala med honom. Jag hade kontakt med honom innan det fullskaliga kriget. Men på hela det här året har jag inte haft det." Zelenskyj säger också att han oroas av tanken på ett maktskifte i USA. Omni 230329. Pussy Riot-medlem efterlyst i Ryssland. Nadezjda Tolokonnikova, en av medlemmarna i punkkollektivet Pussy Riot, har förts upp på Rysslands lista över efterlysta personer, rapporterar norska TV2 med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass. Varför hon är efterlyst framgår inte. Tolokonnikova avtjänade närmare två års fängelse efter att hon och de andra Pussy Riot-medlemmarna genomfört en feministisk aktion i Frälsarkatedralen i Moskva 2012. Hon lämnade sedan Ryssland och uppges nu leva i USA, skriver Huffington Post. Är efterlyst i enlighet med en artikel i brottsbalken. Ryska regeringen har kallat henne för en "utländsk agent". Omni 230329. FBI: Ryske spionen slog till även mot Washington. Han skickades tillbaka till Brasilien efter att det uppdagats att han var en rysk spion i färd med att infiltrera Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Nu åtalas Sergej Tjerkasov misstänkt för att - under sin studietid vid Johns Hopkins Universitetet - också ha spionerat på USA, skriver Washington Post. Enligt amerikanska rättegångsdokument har ryssen - som just nu avtjänar ett 15-årigt fängelsestraff - skickat rapporter till sina överordnade om Biden-administrationen och dess hantering av den ryska upptrappningen inför invasionen. Amerikanska underrättelsetjänsten har gått igenom Tjerkasovs dator och hittat "drivor" av bevis för hans verksamhet. Representanter har också träffat den misstänkte spionen öga mot öga i fängelset i São Paolo. Än så länge har amerikanska myndigheter inte begärt Tjerkasov utlämnad. Enligt Washington Post kan åtalet dock ha gjorts för att förhindra brasilianska myndigheter från att släppa honom till Ryssland. Tjerkasov dömdes till fängelse i Brasilien för att ha levt under falsk identitet. Gripandet av Tjerkasov beskrivs som en stor framgång för USA. Avslöjades när han skulle påbörja praktik på ICC. Sergej Tjerkasov studerade också i Dublin. Sergej Tjerkasov levde under den falska identiteten Viktor Muller Ferreira. Omni 230329. Ryske ambassadören: Sverige legitimt mål i Nato. Svenska politiker lurar in medborgarna i Nato, hävdar den ryske ambassadören i Sverige, Viktor Tatarintsev. Det rapporterar flera medier. "Var säker på att de nya medlemmarna i det fientliga blocket kommer att bli ett legitimt mål för ryska vedergällningsåtgärder, inklusive sådana av militär karaktär", skriver han enligt DN i en text som publicerats på ryska på ambassadens hemsida. Den har rubriken "Ett svenskt steg mot avgrunden." Gunilla Herolf, associerad senior forskare vid Utrikespolitiska institutet, säger till Expressen att retoriken om Natomedlemskapet är "ovanligt grov". "Att det skulle göra Sverige till ett legitimt mål skulle jag säga är hårresande." Expert: Man vill hota oss på något sätt - fultolkar och överdriver. Tatarintsev kallar ansökan för ett "hastigt fattat beslu".
Omni 230329. Ryssland slutar meddela USA om all kärnvapenrelaterad aktivitet. Ryssland har slutat att meddela USA om all kärnvapenrelaterad aktivitet - inklusive varningar om testskjutningar, uppger Kreml enligt ryska medier. Beskedet kommer efter att Ryssland i februari meddelat att man drar sig ur kärnvapenavtalet "New START". Enligt Ryssland handlar det om alla former av informationsutbyte kopplat till kärnvapen. USA har tidigare anklagat Ryssland för att ha brutit mot kärnvapenavtalet.
Omni 230329. Ryssland inleder övningar med kärnvapen i Sibirien. Under onsdagen inledde den ryska militären en stor övning med strategiska robotar i östra Sibirien, rapporterar AP. Cirka 3 000 soldater med 300 militärfordon deltar i kärnvapenövningen, uppger Rysslands försvarsdepartement. Den omfattande övningen beskrivs som en "uppvisning av landets massiva kärnvapenkapacitet". Bland annat genomförs tester av robotsystemet Jars som kan avfyra interkontinentala robotar med kapacitet att bära flera kärnstridsspetsar som uppges kunna utplåna hela städer. Försvarsdepartementet har inte sagt hur lång övningen blir. Övningen hålls dagarna efter Putins besked om att placera taktiska kärnvapen i Belarus. Omni 230329. Zelenskyj om Kinas tystnad: Vill prata med Xi Jinping. Efter mötet med Vladimir Putin uppmanade Xi Jinping såväl Ryssland som Ukraina till fredssamtal. Men Kinas president har hittills inte uttryckt något intresse av att höra Ukrainas sida av saken. Nu bjuder Zelenskyj formellt in sin kinesiska kollega till samtal: "Jag vill prata med honom," säger Zelenskyj till AP. Xi Jinping har anklagats av väst för att ta Rysslands parti i kriget. Xi har samtidigt uttryckt ett önskemål om att nå ett slut på konflikten. Men alla kinesiska uttalanden har hittills skett utan någon kontakt med den det berör: Ukraina, hävdar Volodymyr Zelenskyj. Från kinesiskt håll låter det emellertid annorlunda. Talespersonen Mao Ning uppger för utrikesministeriets räkning att Peking "kommunicerar med alla berörda parter, inklusive Ukraina", skriver AP. Hur Xi ställer sig till att träffa Zelenskyj vill han emellertid inte svara på. Zelenskyj: Vi hade kontakt före invasionen. Zelenskyj har bjudit in Xi Jinping till Ukraina. Omni 230329. Ukraina: 20 000 barn har kidnappats. 19 514 ukrainska barn har identifierats som illegalt deporterade till Ryssland. Detta enligt Ukrinform, som citerar den statliga myndigheten för återintegrering. Därtill befinner sig 4 390 föräldralösa barn eller barn i fosterhem på territorium som Ryssland har ockuperat. Detta rör sig om krigsbrott och för en dryg vecka sedan utfärdade internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin just för den ryska deportationen av ukrainska barn. (svt 230329.) Ryska rubeln faller och ekonomin krymper. Den ryska valutan har tappat 20 procent mot dollarn sedan i november och exportintäkterna har minskat kraftigt, det skriver Wall Street Journal. Sanktioner har lett till att Rysslands intäkter från olja och gas under januari och februari nästan halverades jämfört med samma period 2022. Minskade skatteintäkter har skapat ett fiskalt gap på 34 miljarder dollar de första två månaderna i år, enligt Wall Street Journal. Samtidigt har den militära mobiliseringen av 100 000-tals ryska män lett till att företag står utan viktig personal och måste minska produktionen. Konsumenterna drar åt svångremmen, ett exempel är bilförsäljningen som minskat med 62 procent jämfört med för ett år sedan. (svt 230329.) Rysk pappa gripen i Minsk efter dotterns teckning. 53-årige Alexej Moskaljev har gripits i Minsk i Belarus efter att hans dotter Masja målat en antikrigsteckning. Det rapporterar internationella medier. Pappan har flera gånger kritiserat ryska armén och döms nu till två års fängelse. "Det är en stor snackis här i Moskva. Men folk har blivit försiktiga att uttrycka sig i skrift," säger Nadezda Azhgikhina, ordförande för PEN-klubben i Moskva, till SvD. Alexej Moskaljev flydde ur husarresten han satts i och advokat tror att hans klient greps efter att han slagit på sin mobiltelefon. Kommer sannolikt att fråntas vårdnaden av dottern.
Omni 230323. Ryska myndigheter spred falsk video från Ukraina. En kvinna kör längs en väg när hon blir stoppad av påstådda ukrainska soldater. Bilkameran filmar hur soldaterna trakasserar kvinnan när de hör att hon pratar ryska, enligt pro-ryska Telegramkonton. Men i själva verket är videon fabricerad, vilket flera nätaktivister har kunnat bevisa. Trakasserierna börjar efter att de påstådda ukrainska soldaterna ber om att få se hennes dokument. När de hör att hon är ryskspråkig kräver de att hon ska byta språk till ukrainska, och kallar henne "gris". En av soldaterna avfyrar sedan sitt vapen för att skrämma kvinnan. Videoklippet har spridits av flera pro-ryska Telegramkanaler, några med över en miljon följare, så väl som av ryska myndigheter. Ryska utrikesdepartementet publicerade videon på sitt Twitterkonto, med bildtexten: "En gång nazist, alltid nazist." Genom att jämföra landmärken i videon med satellitbilder har flera nätaktivister lyckats hitta platsen - och kommit fram till att ukrainska soldater omöjligen kan ha gjort sig skyldiga till trakasserierna. Platsen ligger nämligen på rysk-kontrollerat område, flera mil från frontlinjen, där ukrainska soldater inte kan verka. "Det är helt osannolikt att ukrainska soldater skulle uppträda så bakom fronten inne på ryskkontrollerat område", skriver överstelöjtnant Joakim Paasikivi i ett mejl till SVT. I videon: här är bevisen för att videon är fejkad. svt 230330. Kremls cyberstrategi avslöjas av visselblåsare. Tusentals läckta dokument visar på den nära kopplingen mellan Kreml och ryska cyberattacker. Det visar en granskning från journalistnätverket Paper trail media där tidningar som The Guardian, Washington Post, Süddeutsche Zeitung och Der Spiegel ingår. Dokumenten, som går under namnet "Vulkan Files", kopplas till en rysk visselblåsare inom cybersäkerhetsfirman NTC Vulkan. Företaget ska bland annat ha spridit desinformation och utfört hackerattacker på uppdrag av militären och underrättelsetjänsten. (svt 230330.) Ryssland ska tillträda som ordförandeland i FNs säkerhetsråd från 1 april. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov kommer att leda ett möte i FN:s säkerhetsråd i april när Ryssland tar över ordförandeskapet. Det meddelade Maria Zacharova, talesperson vid Rysslands utrikesdepartement, på en pressträff tidigare under dagen. Fokus under det ryska ordförandeskapet kommer att vara en debatt på hög nivå om "försvaret av principerna i FN-stadgan", enligt Zacharova. (svt 230330.) Ny rekryteringsvåg väntas - ska samla 400 000. Mycket tyder på att Ryssland planerar att inleda en större rekryteringskampanj med målet att rekrytera 400 000 nya soldater. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesrapport och hänvisar till ryska medieuppgifter. Rekryteringskampanjen presenteras som frivillig snarare än en obligatorisk mobilisering. Vilket sannolikt görs för att undvika internt missnöje i Ryssland. Men för att lokala myndigheter ska fylla de uppsatta målen är det en möjligt att de ändå tvingar män att ta värvning. "Det är mycket osannolikt att kampanjen lyckas locka 400 000 genuint frivilliga", skriver försvarsdepartementet. (svt 230330.) Kina: Ekonomin återhämtas - fick momentum i mars. Den kinesiska ekonomin har börjat återhämtas - konsumtion och investeringarna går bättre och priserna är relativt stabila, säger den nytillträdde premiärministern Li Qiang i ett anförande. Det rapporterar flera medier. "Kinas ekonomiska tillväxt visar stark momentum," säger han. Li Qiang kommer sträva efter att Kina ska öppna upp och stärka de bilaterala relationerna och handeln i Asien, säger han också. Omni 230331. Erdogan hävdar att Putin ska besöka kärnkraftverk. Turkiets president Recept Tayyip Erdogan uppger att den ryske presidenten Vladimir Putin kan besöka landet 27 april, skriver Reuters. Besöket förnekas dock av Kreml. Enligt Erdogan är det ”möjligt” att Putin ska delta vid invigningen av Turkiets första kärnreaktor, som byggts av det ryska statliga energibolaget Rosatom. Alternativt kan Putin delta digitalt vid ceremonin, säger Erdogan i ett uttalande som sänds av tv-bolaget ATV. Anläggningen är ett stort prestigeprojekt för Ryssland, skriver TT. Det är första gången som ett företag från ett annat land anlitas för att både bygga, driva, äga och därefter avveckla ett kärnkraftverk i ett annat land. Rosatom har angett en budget på minst 200 miljarder kronor. ICC i Haag har utfärdat en internationell arresteringsorder för Putin. Omni 230331. Wall Street Journal-reporter gripen i Ryssland. Journalisten Evan Gershkovich har gripits av den ryska säkerhetstjänsten FSB misstänkt för spionage. "På uppdrag från USA har Gershkovich samlat in information som är statshemligheter från ett företag i den ryska militärindustrin" , säger FSB. Gershkovich arbetar för Wall Street Journal och har bland annat rapporterat om kriget i Ukraina, Putin och den ryska ekonomin. Han greps i staden Jekaterinburg och riskerar upp till 20 års fängelse, enligt statliga ryska nyhetsbyråer. (svt 230330.) Bankanställda döms för härva kring Putins pengar. Fyra tidigare anställda vid en schweizisk bank har dömts för ha inte ha kontrollerat konton med misstänkta kopplingar till Vladimir Putin, rapporterar AFP och Reuters. Det ska röra sig om summor på cirka 30 miljoner schweizerfranc, motsvarande 340 miljoner kronor, enligt åklagaren. Kontona ägdes av den kända musikern Sergey Roldugin som är Putins barndomsvän. De bankanställda döms för att inte ha kontrollerat att Roldugin själv faktiskt ägde tillgångarna på kontot, eller om det kunde röra sig om delar av Putins förmögenhet. "Alla bevis strider mot att Sergey Roldugin skulle vara den faktiska ägaren av tillgångarna på kontot," säger åklagaren Jan Hoffmann. Avslöjande koppas till de läckta Panamadokumenten. Åklagaren: Allt pekar på att det inte var Putin-vännens egna pengar. Omni 230330. Kremls hackerstrategi avslöjas i sällsynt läcka: "Arg över kriget i Ukraina." Nära kopplingar mellan ryska cyberattacker och Kreml avslöjas i tusentals läckta dokument som går under namnet "Vulkan Files". Bakom avslöjandet står tidningar som The Guardian, Washington Post, Süddeutsche Zeitung och Der Spiegel i samarbete med journalistnätverket Paper trail media. Dokumenten kopplas till en rysk visselblåsare inom cybersäkerhetsfirman NTC Vulkan, med kontor i nordöstra Moskva. Där framgår hur företaget bistått militären och underrättelsetjänsten vid hackerattacker genom att bland annat skapa system, utbilda operatörer, sprida desinformation och kontrollera tillgången till internet. Det framgår också hur hackergruppen Sandworm, som bland annat uppges ha orsakat strömavbrott i Ukraina och stört OS i Sydkorea, använt ett system som Vulkan utvecklat. Enligt The Guardian är det mycket ovanligt med den här typen av läckor från ryskt håll. Källan, som tidigare arbetade för NTC Vulkan, tog kontakt med tyska tidningen Süddeutsche Zeitung efter invasionen förra året. "Jag är arg över vad som händer i Ukraina," sa visselblåsaren då. Dokumenten är daterade 2016-2021. "Visste inte att det här pågick när jag började på Vulkan." Ett system som företaget byggt upptäcker digitala svagheter hos fienden.
Omni 230330. USA: Ryssland erbjuder Nordkorea mat mot vapen. Enligt amerikanska underrättelsekällor har Ryssland skickat en delegation till Nordkorea för att erbjuda mat i utbyte mot vapen. Det säger nationella säkerhetsrådets talesperson John Kirby enligt Politico. USA har under en längre tid anklagat Nordkorea för att förse Ryssland och Wagnergruppen med vapen. Under en pressträff på torsdagen pekade Kirby ut slovakiske Ashot Mkrtychev för att vara mellanhand i vapenförhandlingarna mellan Kreml och Pyongyang. Förutom mat uppges Nordkorea erbjudas kontanter, flygplan för kommersiellt bruk, handelsvaror och råmaterial. USA anklagade Nordkorea i december 2022 för att skicka vapen till Ryssland. Oklart om Ryssland och Nordkorea kommit överens om ett avtal. USA inför sanktioner mot Mkrtychev.
Omni 230330. Japan planerar exportbegränsning på chipputrustning. Japan kommer att införa restriktioner kring export av 23 typer av utrustning som används vid chipptillverkning. Det rapporterar Reuters. Reuters skriver att Japan därmed närmar sig USA:s hållning när det handlar om att försöka begränsa Kinas möjligheter att tillverka mer avancerade chipp, även om Japan inte vill peka ut Kina som en måltavla för restriktionerna. "Vi tar vårt ansvar som en teknologisk nation när det handlar om att bidra till internationell fred och stabilitet" säger Japans ekonomi- och handelsminister Yasutoshi Nishimura i ett uttalande. Japan vill förhindra att avancerad teknologi används för militära ändamål. Restriktionerna införs i juli.
Omni 230331. Zelenskyj: Vi förlåter aldrig Ryssland för massakern. Ukraina kommer aldrig att förlåta Ryssland för angreppet på staden Butja, säger president Volodymyr Zelenskyj enligt AFP. "365 dagar sedan den (Butja) återigen är en fri ukrainsk stad. En symbol för det ockuperande landets arméers grymheter. Vi kommer aldrig att förlåta. Vi kommer att straffa varje förövare," säger Zelenskyj. I dag är det ett år sedan Ukraina återtog kontrollen över staden och upptäckte att ryska soldater genomfört en massaker. Minst 458 personer dödades i våldsamheterna. Butja ligger nära huvudstaden Kyiv. Världen chockades av bilderna från Butja - kroppar låg på vägar, i bilar, i trädgårdar, bredvid cyklar. Omni 230331. Lukasjenko vill se eldupphör - varnar för motoffensiv. Den belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko manar till eldupphör i Ukraina, rapporterar Reuters. I ett tal till nationen på fredagen säger han också att han vill att parterna inleder samtal för att få till stånd ett långsiktigt fredsavtal. Lukasjenko varnar samtidigt Ukraina för att dra igång en förväntad motoffensiv och att en sådan skulle omöjliggöra förhandlingar mellan Moskva och Kyiv. Ryssland meddelade nyligen att man ska placera taktiska kärnvapen i Belarus och de två länderna har genomfört gemensamma militärövningar det senaste året. Lukasjenko anser att ett eldupphör bör träda i kraft omedelbart Omni 230331. Kommentar: Lukasjenko oroar sig för att Ukraina ska ta tillbaks områden som Ryssland nu ockuperat. Vi får aldrig tröttna på Ukraina - Putin kommer inte att göra det. Det är dags för Ukraina att förhandla, skriver konflikttrötta utländska debattörer långt borta från fronten. Om Putin får deras artiklar översatta lär han skåla i vodka. DN 230331. Putins nya utrikesdoktrin utmålar USA som största hotet mot rysk säkerhet. Kreml har antagit en ny utrikesdoktrin som utmålat USA som det främsta hotet mot ryska säkerheten. Det rapporterar Financial Times. Under fredagen sa Vladimir Putin till sitt säkerhetsråd att uppdateringen återspeglar "de radikala förändringarna i omvärlden". Vid mötet tillade hans utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland stod inför ett "existentiellt hot" från fientliga stater. Kina, Indien, Iran, Turkiet, Saudiarabien och Egypten ser Kreml som viktiga allierade, enligt den politiske analytikern Andrej Kolesnikov. "Precis som Stalin ser Putin världen som uppdelad i sfärer av inflytande, där världsmakterna tävlar om att samla allierade," säger han. Ryssland beskriver sig som en civilisation på ett "unikt historiskt uppdrag". Omni 230331. Kommentar: Hitler hade det unika historiska uppdraget att starta andra världskriget. Har Putin det unika historiska uppdraget att starta tredje världskriget? Det ser ut som att Putin redan startade det år 2014 medan han hela tiden trappar upp sin retorik och sina kärnvapenhot. Hon är "räddare av ukrainska barn" i Ryssland - är internationellt efterlyst. Maria Lvova-Belova sägs vara en nyckelperson i programmet som fört ut barn ur Ukraina för att sedan placera dem på adoptions- eller omskolningsläger. Hon har själv adopterat en 15-årig pojke från Mariupol som hon menar har lärt sig älska Ryssland. I en ny rapport uppger Ukrainas regering att fler än 19 000 barn har förts ut ur landet till Ryssland eller ryskockuperade områden. "Ytterst handlar det här om att utplåna ukrainsk kultur. Hon har själv sagt att de kommer till Ryssland, och de lär sig att älska Ryssland. De tvingas i stort sett att förtränga sitt ukrainska ursprung för att bli ryssar fullt ut," säger Bengt Norborg, Ukrainakorrespondent. I mars 2023 utfärdade internationella brottmålsdomstolen en arresteringsorder mot president Vladimir Putin - och Lvova-Belova. "Från rysk sida skrattar man bort det här och har kommit med motanklagelser. Man har även utfärdat arresteringsorder mot medlemmar av ICC. Men faktum är att varken Putin eller Llova-Belova kan resa särskilt fritt i framtiden," säger Bengt Norborg. Men vem är Maria Lvova-Belova? Hör Svt:s Ukrainakorrespondent berätta om kvinnan som sägs vara arkitekten bakom programmet. svt 230331. Rysk fånge stred i Ukraina och benådades - misstänks för nytt mord. En man som stred för den ryska paramilitära Wagnergruppen i Ukraina misstänks ha mördat en 85-årig kvinna i sin hemby. Mannen rekryterades till kriget från ett fängelse där han avtjänade ett 14 år långt straff efter att ha mördat en äldre kvinna. Mordet inträffade 2020, även det i hans hemby. Efter att ha stridit i Ukraina i ett halvår benådades han och återvände hem där han höll alla invånare i skräck. En lokal tv-kanal intervjuade byborna som hade sammankallat till möte för att diskutera hur man ska hantera mannen. Hör en av byborna berätta om återvändaren och se honom slå sönder bilar. Bilderna är tagna bara några dagar innan mannen grips misstänkt för mord. (svt 230331.) Lukasjenko vill se vapenvila: "Innan det eskalerar." Belarus president Alexander Lukasjenko säger på en pressträff att han vill se en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina innan konflikten eskalerar, skriver Reuters. Han varnar för att Ryssland kommer använda de "mest hemska vapnen" om de ser en risk för en rysk kollaps och att en ukrainsk motoffensiv skulle omöjliggöra fredsförhandlingar. Lukasjenko säger också att väst planerar att invadera Belarus för att förstöra landet och att ryska kärnvapen i Belarus ökar landets säkerhet. Belarus och Ryssland är nära allierade och Ryssland har tidigare i veckan meddelat att de tänker placera kärnvapen på belarusisk mark. svt 230331. Säkerhetsexpert varnar mer för ryska Telegram. It-säkerhetsexperten Leif Nixon anser att Tiktok på vissa sätt mest utgör ett eventuellt hot. Han varnar mer för den ryska tjänsten Telegram. Nixon menar att företag och myndigheter över lag bör se över vad de anställda har för appar på sina tjänstetelefoner. svt 230331. Putins nya utrikesdoktrin utmålar USA som största hotet mot rysk säkerhet. Kreml har antagit en ny utrikesdoktrin som utmålat USA som det främsta hotet mot ryska säkerheten. Det rapporterar Financial Times. Under fredagen sa Vladimir Putin till sitt säkerhetsråd att uppdateringen återspeglar "de radikala förändringarna i omvärlden". Vid mötet tillade hans utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland stod inför ett "existentiellt hot" från fientliga stater. Kina, Indien, Iran, Turkiet, Saudiarabien och Egypten ser Kreml som viktiga allierade, enligt den politiske analytikern Andrej Kolesnikov. "Precis som Stalin ser Putin världen som uppdelad i sfärer av inflytande, där världsmakterna tävlar om att samla allierade, säger han. Ryssland beskriver sig som en civilisation på ett "unikt historiskt uppdrag". Omni 230331. Hundratusentals it-specialister flyr Ryssland under kriget. I kölvattnet av kriget i Ukraina står Ryssland inför ytterligare en kris på hemmaplan. Under året som gått har anställda inom it-sektorn lämnat landet i hundratusental - vilket kan få svåra konsekvenser för såväl det ryska försvaret som för samhället i stort. De första larmen om it-flykten kom redan i slutet av februari i fjol. När Putin sedan beordrade en "partiell mobilisering" i september tog strömmen av it-anställda ytterligare fart. I december citerades Rysslands minister för digital utveckling Maksut Shadayev av ryska medier och sade att antalet it-specialister som lämnat under året nått 100 000 - en siffra som beskrivs som i underkant av experter. Att just anställda inom it-sektorn väljer att lämna i hög utsträckning är ingen slump. Många har genom sitt jobb knutit internationella kontakter samtidigt som lönerna ofta är högre än snittet. Enligt Shadayev motsvarar bortfallet runt 10 procent av branschen, som redan innan 2022 larmade om personalbrist. Lägg sedan till att västerländska företag lämnat landet och sanktioner mot teknikimporter och en mörk bild av rysk utveckling växer fram. Den största förloraren ser ut att bli civilsamhället. När kompetensen tryter har Ryssland en tradition av att prioritera försvaret, förklarar Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "När man publicerade sin nationella säkerhetsstrategi i juli 2021 hade man ett mål om att balansera säkerhetsbehoven med socioekonomisk utveckling. Det har helt försvunnit skulle jag säga. Hela den ryska politiken domineras nu av krigföringen i Ukraina." Men även om beskedet från Putin är att försvaret ska få allt de behöver finns av allt att döma problem även där. Ryska it-specialister som SVT varit i kontakt med vittnar om att försvarssektorn ses som en oattraktiv arbetsgivare förknippad med låga löner och "Sovjetliknande" arbetsmetoder. Vendil Pallin stämmer in. "Om man jobbar i försvarssektorn kan man inte resa utomlands på samma sätt. Man kan inte ens ha det kontaktnät som många vant sig vid inom den här sfären. Det faktum att Ryssland är avskärmat från en stor del av världen får också negativa konsekvenser."
svt 230401. Unga ukrainare bygger kamikazedrönare i hemlig byggnad: "För vår frihet." I en hemlig byggnad i Donbass i Ukraina sitter unga ukrainare och bygger drönare som ska användas i kriget mot Ryssland, skriver Sky News i ett längre reportage. Teamets uppgift är att ta hand om donerade drönare. De omprogrammerar farkosterna så att de kan flyga under radarn, utrustar dem med sprängmedel och flyger dem sedan mot den ryska armén. "Vi slåss för vårt land, för vår historia och för vår kultur. Vi slåss för vår frihet, vår frid och vi slåss för vårt folk," säger 23-åriga Anna, som leder drönarteamet. Just nu riktar de unga ukrainarna in sig på att bidra i striderna vid Bachmut. "Huvudsyftet är att se till att vi behåller kontrollen över staden," säger Artem, som också är en del av den hemliga drönargruppen. Arbetet omgärdas av mycket hemlighetsmakeri. Omni 230401. Bulgarien anklagar Kreml för bombhot mot vallokaler. Bulgarien anklagar Ryssland för bombhot mot vallokaler i söndagens parlamentsval, rapporterar Euractiv. Den senaste veckan har hundratals skolor, som ska användas som vallokaler, fått stänga på grund av mejlhot. Inrikesministern Ivan Demerdzhiev lovade dock under fredagen att det kommer att vara säkert att ta sig till vallokalerna i ett försök att lugna befolkningen. Byggnaderna kommer att sökas igenom inför söndagen och dessutom kommer det att vara ett stort säkerhetspådrag på valdagen, lovade Demerdzhiev. Inga bomber har hittats trots hoten. Den pro-europeiska politikern Ivaylo Mirchev menar att syftet med hoten är att minska valdeltagandet. Femte valet i Bulgarien på två år. Bulgarien har bett allierades säkerhetstjänster om hjälp för att identifiera avsändarna till mejlhoten. Omni 220401. Ortodox ledare i Kyiv sätts i husarrest av domstol. En ukrainsk domstol har beslutat att en ledare för den ukrainsk-ortodoxa kyrkan, metropolit Pavel, ska sättas i husarrest efter anklagelser om att han stödjer den ryska invasionen. Det rapporterar AP. Själv förnekar han anklagelserna. "Jag har aldrig varit på angriparnas sida. Det här är mitt land," sa han utanför domstolen. Under lördagen gjorde ukrainska säkerhetstjänsten SBU en razzia mot hans bostad i klostret Petjerska i Kyiv samtidigt som ett femtiotal av hans följare demonstrerade utanför. Anklagelserna kommer från ukrainska säkerhetstjänsten SBU. Ukrainska myndigheter har försökt få metropolit Pavel och munkarna som bor i klostret att lämna. Förhandlingarna fick avbrytas när Pavel sa att han var sjuk. Omni 230401. Få framsteg för Ryssland - offensiv utmålas som fiasko. Den ryska vinteroffensiven har misslyckats. Det skriver tankesmedjan ISW i sin lägesrapport på söndagen och hänvisar till såväl ryska som västerländska analytiker. Flera underrättelsekällor hävdar att Vladmir Putin gett generalstabschefen Valerij Gerasimov i uppdrag att ta kontroll över Donbassregionen senast den 31 mars. När datumet nu passerat konstaterar ISW att ryssarna bara gjort marginella framsteg under vintern. I Ryssland hörs nu allt fler krav på att byta ut nyckelpersoner inom den ryska militären, skriver tankesmedjan. Omni 230402. Ny varning: Rysk skuggflotta ökar hotet för oljekatastrof. Sjöstransporterna har inte minskat trots att EU har slutat köpa rysk olja, utan i stället trafikeras Östersjön av fartyg från andra länder. Nu varnar norska Gard, en global jätte inom sjöförsäkringar, att tusentals fartyg har obefintligt eller begränsat skydd, skriver Financial Times. Med gamla och oförsäkrade fartyg ökar risken för ett "värsta-scenario" där ingen tar på sig ansvaret att betala och städa upp efter en miljöolycka, menar Rolf Thore Roppestad, vd på Gard. Ett särskilt orosområde är sundet mellan Sverige och Danmark. "När den ryska skuggflottan fortsätter växa blir frågan allt mer akut," säger Roppestad. Liknande varningar har kommit även från andra håll, bland annat från fraktbolaget Frontline och finska gränsbevakningen. Ryska myndigheter har inte kommenterat uppgifterna. Gard: En social och miljömässig katastrof som väntar på att ske." Bloomberg: Finns pengar att tjäna - därför får de gamla fartygen fortsätta trafikera. Äldre fartyg på Östersjön ökar risken för oljeolycka. Den ryska skuggflottan utgörs av 600 fartyg - 10 procent av världens stora tankfartyg . Omni 230402. Kommentar: Det går så länge det går, sedan blir det katastrof, längre än så tänker inte Ryssland. Om katastrofen inträffar på andra länders territorium, än sen då, då är det deras problem. Rapport: Betydande mängd ryssar dör av alkohol. En "betydande minoritet" av de 200 000 ryska soldater som uppskattas ha dött eller skadats i kriget i Ukraina har gjort det i olyckor och brott med koppling till hög alkoholkonsumtion, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering om kriget. Andra dödsorsaker, som inte har att göra med själva kriget, är bristfälliga vapenövningar och trafikolyckor. Tung alkoholkonsumtion är vanligt i det ryska samhället och ses i det tysta som en accepterad del av det militära livet, även för soldater som är ute i strid, skriver försvarsdepartementet enligt TT. Omni 230402. Rysk författare: "Nu skäms vi över att prata vårt språk." För 100 år sedan skämdes ingen över att prata ryska på gatorna i Berlin eller Paris. Det säger Putinkritikern Michail Sjisjkin, den enda ryska författaren som vunnit Rysslands tre mest prestigefyllda litterära priser, till The Guardian. "Men nu skäms de över att prata sitt språk. Och mitt uppdrag nu är att göra allt jag kan för att återställa värdigheten till det ryska språket." Den enda möjligheten att lyckas är att Ukraina vinner kriget, enligt Sjisjkin. "För huvudfienden mot den ryska kulturen är den ryska regimen." Sjisjkin: Kommer vara ett stort hat mellan ukrainare och ryssar. Författaren Michail Sjisjkin: "Det gör ont att vara ryss." Michail Sjisjkin: Den ryska människan måste botas från sina imperialistiska fantasier. Omni 230402. Professor: "Vi har överskattat det ryska cybervapnet." Budskapet var tydligt efter Rysslands invasion av Ukraina: Kriget skulle bli det första att fullt ut ta steget ut i cyberrymden. Ett år senare kan de framgångsrika massiva cyberattackerna räknas på en hand. "Det är ganska tydligt att vi har överskattat Rysslands förmåga," säger KTH-professorn Pontus Johnson. Oron för omfattande cyberangrepp som präglade krigets första veckor var inte obefogad. De senaste åren har Ryssland upprepade gånger genomfört attacker mot Ukrainas elnät. Men domedagsscenarierna om kollapsade finanssystem och nedsläckta städer har hittills inte blivit av. Enligt Pontus Johnson, professor vid KTH och föreståndare för Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet, kan de uteblivna attackerna delvis förklaras av bristande planering. Att genomföra komplicerade cyberattacker tar tid, förklarar han. "Jag tror att i stort sett hela den ryska militära apparaten var ganska oförberedd på kriget." En annan förklaring ligger i att Ukraina helt enkelt blivit bättre på att försvara sig, samtidigt som man fått omfattande stöd från västerländska aktörer i form av såväl utrustning som utbildning. "De har sedan 2014 tränat sig själva och blivit tränade i att försvara sina system. Ryssland har ju utsatt dem för lågintensiva cyberangrepp under ett decennium," säger Pontus Johnson. Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), delar bilden av att Ukrainas försvar stärkts kraftigt de senaste åren. Samtidigt har förväntningarna på Ryssland varit orealistiska, menar hon. Hon lyfter också det faktum att Rysslands egna cyberförsvar tycks vara ännu mer eftersatt än dess offensiva gren. "Även Ryssland har ju blivit utsatt för massiva cyberangrepp under 2022. Om man jämför är det nog så att det samhälle som har flest samhällsfunktioner igång är det som är mest sårbart, och i det här fallet har det varit Ryssland." svt 230402. Hetsjakten på det "vita guldet" hotar Europas elbilar. Litium är en nyckelkomponent i batterier för elbilar och den stora efterfrågan i Europa blir svår att möta, skriver Financial Times. "De resurser vi känner till i Europa är inte av hög kvalitet och relativt små," säger Albermarles finanschef Scott Tozier, en av de största producenterna, till FT. Situationen gör att Europa kan bli beroende av Kina om det "vita guldet". Nyligen enades de sex största kinesiska producenterna om ett pristak för att kontrollera prisutvecklingen, rapporterar Reuters och hänvisar till sex källor med insyn. Kinesiska Gangfeng Lithium förnekar att ett sådant beslut är taget. "Ganfeng [...] kommer aldrig att ta initiativ till att kontrollera priserna för att påverka marknaden", skriver en företagsrepresentant i ett mejl till Reuters. Vulcan Energy Resources vd: "Kina kommer prioritera sig själva." Osäkert om de kinesiska aktörerna håller sig till överenskommelsen. Samma sak med fossila bränslen kan hända med litium. Omni 230402. Ryssland byter taktik i syd - attackerar från luften. De ryska styrkorna i Ukrainas södra delar har bytt taktik, uppger Natalia Humeniuk, talesperson för den ukrainska militären, skriver Kyiv Independent. Ryssland attackerar nu från luften med hjälp av jaktplan av modellen SU-35, i stället för att avfyra raketer och robotar från marken. Enligt Humeniuk håller sig flygplanen hela tiden på tillräckligt avstånd för att det ukrainska luftvärnet inte ska kunna nå dem. Det taktiska skiftet från ryskt håll kommer efter ukrainska framgångar med attacker mot ryska avfyrningsplatser vid floden Dnipro i Cherson. Dagliga strider har pågått i regionen sedan i november när Ukrainas armé tvingade ut ryssarna ur staden. Det senaste dygnet har Ryssland anfallit Cherson med raketer och robotar. Omni 230402. Ukrainas plan för Krim utan Ryssland: Bron ska bort. Ukraina har presenterat en plan för ett Krim utan Ryssland. Planen som bland annat publicerats på Facebook har lagts fram av Oleksij Danilov, ledare för Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd. I planen ingår bland annat demontering av den 19 kilometer långa bron som förbinder halvön med Ryssland, rapporterar AP. Vidare föreslås åtal för alla som arbetat för den ryska administrationen på Krim, och utvisning för de ryssar som flyttat dit efter den illegala annekteringen 2014. (svt 230402.) Så har Wagnergruppen blivit en maktfaktor i Centralafrikanska republiken. Från Sudan i öst till Mali i Västafrika. Ryska paramilitära Wagnergruppen sprider sig till fler länder i Afrika söder om Sahara. Experter fruktar att ett Wagnerbälte skapas över kontinenten. "Genom Wagner har Ryssland försökt sprida sitt inflytande i Afrika. Jag tror resultatet har förvånat många," säger Pauline Bax på International crisis group till New York Times. 2017 beslutade FN att tillåta ryska instruktörer i Centralafrikanska Republiken. Få anade då att dörren öppandes åt Wagner. När SVT besöker huvudstaden Bangui syns Wagners män överallt - beväpnade, med ansikten täckta av scarfar och i bilar utan nummerplåtar. "Vi älskar Wagner. De har gett oss fred," säger president Touadéras talesperson Fidèle Gouandjika. Få tvivlar på gruppens effektivitet vad gäller bekämpning av rebeller i Centralafrikanska Republiken, åtminstone inte i det korta perspektivet. När huvudstaden Bangui hotades 2021 var Wagner nyckeln till att skydda regeringen. Wagner går in i instabila länder och som Väst vänt ryggen till på grund av militärkupper. Länder med rika naturresurser lockar. 2018 tecknade ledaren Jevgenij Prigozjins företag Meroe Gold gruvavtal i Sudan med efterlyste ledaren Omar al-Bashir vid makten. Samma år etablerade sig Wagner i Centralafrikanska Republiken och tog över gruvor under våldsamma former. 2019 slogs man mot jihadister i Cabo Delgado i Moçambique, men fick dra sig tillbaka. Det är gruppens största nederlag i Afrika. 2021 gjorde Wagner entré i Mali, som upplevt sin andra militärkupp på under ett år. Nu går rykten om vita legosoldater i konflikttyngda östra Kongo-Kinshasa, det talas Wagneravtal med Kameruns Atlanthamn och Ghana säger att Wagner synts i militärkuppens Burkina Faso. Wagner må vara effektiva på sina håll, men det kommer flera rapporter om övergrepp. Och att stödja militärdiktaturer är en riskfylld och kortsiktig strategi. I sociala medier-kampanjer pumpas rysk antivästpropaganda ut i de afrikanska länderna. Missnöjet kring Frankrikes koloniala förflutna och landets fortsatta närvaro är utbrett. De sista franska trupperna lämnade Centralafrikanska Republiken 2022. "Västmakterna gör ingen nytta och vill bara hålla oss fattiga. Wagner får jobbet gjort," säger Fidèle Gouandjika.
svt 230402. Carl Fridh Kleberg: "Står Wagner på tur för en kallblodig avrättning?" Wagnergruppen har blivit ryska angreppskrigets kanske starkaste - och mest blodbesudlade - varumärke. När orosmoln samlas kring legosoldaterna börjar somliga nu skriva på Wagners dödsruna. Läs mer hos svt 230216. Kommentar: Troligen inte med hänsyn till deras varumärke och maktfaktor i centrala Afrika. Känd rysk militärbloggare uppges ha dött i explosion. En person har dött och 19 har skadats efter en explosion på ett kafé i Sankt Petersburg, rapporterar Reuters och AFP med hänvisning till ryska statliga medier. Rysslands inrikesdepartement uppger att personen som har dött i explosionen är den kända pro-ryska militärbloggaren Vladlen Tatarskij, rapporterar Reuters. Tatarskij har över 560 000 följare på Telegram och beskrivs av Reuters som en av landets mest inflytelserika bloggare. Skedde på eftermiddagen. Tatarskij var en av ett hundratal som deltog vid en tillställning i samband Rysslands annektering av ukrainska regioner. Kaféet uppges tidigare ha ägts av Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin. Tatarskij ska ha arrangerat något slags möte på kaféet.
Omni 230402. Wagner hävdar "juridisk kontroll" över Bachmut. Den paramilitära ryska Wagnergruppen hävdar att man tagit "juridisk kontroll" över den omstridda staden Bachmut i östra Ukraina - men den ukrainska armén hävdar att de fortfarande håller staden, rapporterar AFP. Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin har lagt upp ett klipp i sociala medier där han håller en rysk flagga som han säger att hans soldater kommer att hissa över stadshuset. "I juridisk mening är (staden) vår," säger han. Efteråt hävdade Kyiv att ryska trupper hade försökt ta kontroll över den till stora delar förstörda staden, men att man "avvärjt mer än 20 fiendeattacker". I ett klipp på Telegram tackade president Zelenskyj alla de soldater som strider i östra Ukraina - "särskilt Bachmut, det är riktigt svettigt där i dag!" Sju döda i "massiv attack" mot stad ett par mil från Bachmut. Prigozjin: Ukrainska trupperna är koncentrerade till de västra delarna. Stridsvagnar från väst har börjat anlända - men fortfarande används gamla Sovjetvagnar i stor utsträckning.
Omni 230403. Kommentar: Ukraina har juridisk rätt över Bachmut. En tjuv har det inte. Putin skapar fond för att stötta soldater och familjer. Rysslands president Vladimir Putin har skapat en särskild fond för att stötta soldater som strider i Ukraina och deras familjer, skriver AFP. Syftet är att "säkerställa ett anständigt liv" för soldaterna och för deras partners och barn. Putin meddelade den 21 februari att en sådan fond skulle startas. Beskedet kom ungefär ett år efter den storskaliga invasionen den 24 februari 2022. Ryssland, som mött flera motgångar i Ukraina, ger sällan några uppskattningar om landets förluster. Men i mars uppgav den USA-baserade Center for Strategic and International Studies att fler ryska soldater förmodligen stupat under första året av invasionskriget än i alla ryska konflikter sammanlagt efter andra världskriget. Putin: "Vår plikt är att stötta familjerna som förlorat sina älskade." Putins desperata drag - lovar soldater bonusar (26 mars). Omni 230403. Flera källor: Kinesiska spionballongen fick tag på känslig information. Den kinesiska spionballongen som flög över USA lyckades samla in underrättelser från flera känsliga amerikanska militärplatser - trots USA:s försök att blockera den från att göra så. Det uppger "två nuvarande högt uppsatta tjänstemän" och en tidigare tjänsteman inom Biden-administrationen för NBC News. Enligt nyhetsbolaget kunde Kina kontrollera ballongen så att den upprepade gånger kunde passera känsliga områden och sända information till Peking i realtid. De tre tjänstemännen hävdar vidare att Kina kunde ha lyckats samla långt mycket mer information om USA inte hade "flyttat potentiella mål". Amerikanska försvarsdepartementet hänvisar bara till ett uttalande från i februari där det framhålls att ballongen bara hade "begränsat adderat värde" till Kinas lågflygande satelliter.
Omni 230403. Kommentar: Smart väderballong. Rysslands svar: Kapaciteten stärks i väst och nordväst. Ryssland kommer att stärka den militära kapaciteten i väst och nordväst som ett svar på att Finland går med i Nato, rapporterar ryska statliga medier enligt Reuters. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg meddelade i dag att Finland blir fullvärdig medlem i försvarsalliansen i morgon.
Omni 230403. Prorysk frammarsch i valet: "Djupt splittrat samhälle." Ryssvänliga ultranationalistiska Vazrazjdane (Pånyttfödelse) ökade kraftigt när Bulgarien höll sitt femte val under de senaste två åren. Valframgången sätter ny press på landets två största EU-vänliga krafter - konservativa Gerb och den liberala koalitionen PP-DB - som hittills vägrat att samarbeta, skriver TT. "Resultatet i det här valet bekräftar vad vi veta länge: Vårt samhälle är djupt splittrat och det är ett allvarligt problem. Men det är också en möjlighet för att börja sy ihop sprickorna," säger Hristo Ivanov från PP efter valet, enligt nyhetssajten Euractiv. Vaccinskepsis under pandemin och prorysk inställning till kriget i Ukraina har fått Vazrazjdane att växa varje val - och igår klättrade partiet ända upp till en klar tredjeplats, med preliminärt nästan 15 procent av rösterna, enligt Euractiv. Partiet är starkt kritiskt mot såväl Nato som EU. Kan tvinga fram en "pro EU"-koalition. Blir tuffa samtal. Skakar om bulgarisk politik.
Omni 230403. Zelenskyj: Putin borde leva sitt liv i en källare. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tycker att Rysslands president Vladimir Putin borde tillbringa resten av sitt liv i en mörk källare, rapporterar AFP. Kommentaren kommer i samband med att han och den tyske vicekanslern Robert Habeck besökte byn Yagidne där de ryska styrkorna tvingade ner hela befolkningen i en mörk källare. De 367 byborna hölls i en 200 kvadratmeter stor källare under 27 dagar, elva personer dog. "Efter att ha sett detta önskar jag att Rysslands president får tillbringa resten av sitt liv i en källare med en hink som toalett," säger Zelenskyj. Bland annat en 18 månader gammal bebis hölls fången. Zelenskyj: Människorna levde i mörkret och väntade på Ukraina i en månad. Omni 230403. Rapport: Putin invaderade för tidigt - en felbedömning. Ryssland försökte bygga upp ett agentnätverk i Ukraina med syfte att destabilisera landet före invasionen. Det skriver den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi) i en rapport enligt DN. Nätverket skulle bland annat verka för att skapa en intern politisk kris och försämra det ukrainska underrättelsearbetet. Men Rusi konstaterar att Ryssland invaderade Ukraina innan man lyckats med detta och kallar det för en strategisk felbedömning av president Vladimir Putin. "Frågan om varför den ryska ledningen beslutade att påbörja invasionen utan att skapa de nödvändiga förutsättningarna är fortfarande obesvarad", skriver de. Paasikivi: Pekar på ytterligare strategiska tillkortakommanden i Kreml.
Omni 230403. Uppgifter: Rysk toppgeneral sparkad efter misslyckanden. Den ryske toppgeneralen Rustam Muradov har fått sparken från sin post efter att han lett den misslyckade invasionen av Vuhledar i sydöstra Ukraina. Det uppger två ryska försvarskällor för oberoende Moscow Times. "Mudarov är avstängd för att han var en galen idiot som beordrade soldater in i en säker död," säger en av källorna. Under invasionsförsöket i januari och februari förlorade Ryssland stora mängder militärutrustning och soldater. En omskriven händelse var när Ukraina lyckades spränga 36 ryska stridsvagnar som körde i en enfilig kolonn, då man saknade minröjarutrustning. Källorna uppger inte om Muradov kommer omplaceras eller vem som väntas ersätta honom. Muradov var högt uppsatt inom den ryska militären. Omni 230403. Omni 230406. FT: Ryska pass konfiskeras. Rysk säkerhetstjänst har konfiskerat pass tillhörande regeringstjänstemän och chefer för statligt ägda bolag för att hindra dem från att fly utomlands. Det rapporterar Financial Times i dag. Tidningen skriver att det finns en utbredd paranoia i Putins administration om tjänstemännens lojalitet och en rädsla för avhopp till väst. (svt 230403.) 501 barn döda i kriget - "Världen måste agera." Sedan Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina har minst 501 barn dödats, uppger organisationen Rädda barnen. Mest drabbade områden sedan februari förra året har varit i Charkiv-och Donetskregionerna. I genomsnitt har ett barn mist sitt liv om dagen under de 13 månader som kriget pågått och 991 har vårdats på sjukhus. De flesta är tolv år gamla eller äldre. Men Rädda barnen befarar ett stort mörkertal. "Att 500 barn har dödats är ännu en tragisk milsten i kriget. Oskyldiga flickor och pojkar skadas och dödas varje dag av våld och vapenexplosioner i Ukraina," säger Sonia Khush, ansvarig för organisationen i Ukraina. Det är tre gånger så många offer jämfört med de som dött under den åttaåriga konflikten i öster Sonia Khush säger att barnen får utstå enorma psykiska påfrestningar som orsakats av våldet och att många tvingas vara ifrån sina föräldrar eller se när de skadas eller dödas. "Världen måste agera nu och göra det som krävs för att skydda de mest sårbara." Medan striderna pågår i östra och södra Ukraina samt hoten från nya luftangrepp över landet gömmer sig många pojkar och fickor i källarutrymmen. Enligt Rädda barnen befann sig ukrainska barnen under jord i dryga 38 dagar totalt under förra året. (svt 230403.) Vapenpaketen till Ukraina värda 65 miljarder euro. Totalt sett sedan Rysslands invasion i Ukraina förra året har västländer skänkt 65 miljarder euro, uppger Jens Stoltenberg, rapporterar CNN. "Vi vet inte när kriget kommer att sluta men när det gör det kommer vi behöva se till att Ukraina kan möta framtida angrepp. Och historien får inte upprepas. Vi kan inte tillåta Ryssland att fortsätta ge sig på den europeiska säkerheten," sa han i Bryssel på måndagen. I svenska kronor blir det vapen och militär utrustning för över 734 tusen miljoner. "Det kan göra en stor skillnad på frontlinjerna och tillåta ukrainska styrkor att frigöra mer territorium." Senast idag var det klart att Danmark och Norge kommer att skänka 8 000 artellerigranater till Ukraina. (svt 230403.) Expert: Information från kinesiska spionballongen kan hamna i Ryssland. Eventuell hemlig information som den misstänkta kinesiska spionballongen över USA samlade in tidigare i år kan hamna i Ryssland, säger Carolina Angelis, rådgivare på cybersäkerhetsbolaget Truesec, till Ekot. Detta eftersom länderna har ett underrättelsesamarbete. "När det passar och när man har något att själv tjäna på det, så utbyter man information," säger hon. Hon säger också att hon bedömer att de amerikanska medieuppgifterna om att ballongen i realtid sänt information är trovärdiga. Angelis: Extra allvarligt med tanke på världsläget. Ballongen ska lyckats ha samla in känslig information. Omni 230403. USA:s talman möter Taiwans president - Kina ilsket. På onsdag håller USA:s talman Kevin McCarthy ett historiskt möte med Taiwans president Tsai Ing-wen i Kalifornien, rapporterar CNN. Mötet, som ska hållas i Ronald Reagan Presidential Library utanför Los Angeles, bekräftas av båda sidor. Deltar gör även den demokratiske ledamoten Pete Aguilar och medlemmar i kongressens särskilda Kinakommitté. Kina varnar för att mötet kommer skada kinesisk-amerikanska relationer ännu mer och "såra 1,4 miljarder kinesiska människors nationella känslor enormt", enligt AFP. Peking, som tidigare varnat för att McCarthy "leker med elden", säger att man noggrant kommer att bevaka mötet och "beslutsamt försvara kinesisk nationell suveränitet". McCarthy delade detaljer om mötet på måndagen. Talmannen planerade ursprungligen att resa till Taiwan. Kinesiska konsulatet kallar det "politisk teater". Omni 230404. Flydde från Putins hemliga elitstyrka: "Presidenten har blivit en krigsförbrytare." Gleb Karakulov var officer i den elitstyrka som har till uppdrag att skydda Rysslands president Vladimir Putin. Men i oktober förra året flydde han landet och nu berättar han för grävredaktionen Dossier Center om avhoppet. "Vår president har blivit en krigsförbrytare. Det är dags att avsluta kriget och sluta vara tyst," säger han. Karakulov ansvarade för säkra kommunikationer och enligt AP är han en av få ryska desertörer som kan inneha privat och säkerhetsklassad information om den ryske presidenten. Han beskriver Putin som isolerad och att han sedan kriget blivit allt mer paranoid. "Jag har aldrig sett honom med en telefon. Han får bara information från människor i sin närhet och han befinner sig i ett slags informationsvakuum," säger Gleb Karakulov. Karakulov befinner sig av säkerhetsskäl på hemlig ort.
Omni 230404. Storbritannien: Ryssland försöker ersätta Wagner. Ryssland försöker sannolikt sponsra och utveckla nya paramilitära grupper för att på sikt ersätta Wagnergruppen, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesrapport. Detta sker i ljuset av av den tilltagande konflikten mellan försvarsdepartementet och privatmilisen, enligt britterna. "Den ryska militära ledningen vill sannolikt ha en ny paramilitär grupp de har mer kontroll över. Men i nuläget närmar sig ingen av dem Wagners storlek eller stridsförmåga." Militärledningen ser fortfarande användning för paramilitära grupper i Ukraina då de är bättre betalda och mer effektiva än den reguljära armén, och förluster i deras led accepteras i större utsträckning av allmänheten, skriver departementet. Omni 230404. Putinallierad: Väst har skapat en terrorstat i Europa. Rysslands talman, tillika nära Putinallierade, Vjatjeslav Volodin, anser att ledare i väst "har blod på sina händer" för att de har gett sitt stöd till Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj. Det rapporterar Reuters. Volodin upprepar också de ryska orden om att militärbloggaren Vladlen Tatarskij, som dog i ett bombattentat i S:t Petersburg, blev utsatt för en terrorattack. "Stödet från Washington och Bryssel för myndigheterna i Kyiv har lett till skapandet av en terroriststat mitt i Europa," sa Volodin i ett meddelande på Telegram. Teorierna om vem som ligger bakom mordet på proryske Tatarskij är många. En tidigare underrättelseofficer säger till Sky News att det kan ha utförts av Ryssland själva för att "skicka ett budskap" till Wagnergruppens ledare. Nämner specifikt Biden, Macron och Scholz. Tatarskij var en av Rysslands mest kända militärbloggare. Tidigare underrättelseofficeraren: Militärbloggaren var öppet kritisk till ryska utrikesdepartementet. Omni 230404. Kommentar: Vjatjeslav Volodin gör svart till vitt och vitt till svart. Terrorn har bara en källa: Moskva. Ukraina: 17 drönare sköts mot Odesa i natt. Under natten avfyrade Ryssland 17 iransktillverkade Shahed-drönare mot hamnstaden Odesa i syd. 14 av dessa sköts ner, uppger den ukrainska militären enligt The Guardian. Antagligen avfyrades drönarna från Azovska sjöns östkust, skriver militärledningen i ett meddelande på Telegram. Vidare uppger militären att de drönare som nådde sina mål orsakade skador. En av dem ska ha träffat någon typ av verksamhet och orsakat en brand. Det finns inga rapporter om döda eller skadade. Varnar för en andra våg av attacker. Omni 230404. Barnrättskommissionären förnekar ICC:s anklagelser. Rysslands barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova förnekar den internationella brottmålsdomstolens (ICC) anklagelser om krigsbrott genom deportering av barn, rapporterar Reuters. "Det är oklart [...] vad exakt ICC:s anklagelser består i och baseras på," säger hon vid en presskonferens i Moskva. Lvova-Belova påstår att inga barn från östra Ukraina separerats från sina släktingar och förts till familjehem i Ryssland, vilket går på tvärs med vad Ukraina och internationella bedömare uppger. ICC har utfärdat en arresteringsorder mot Lvova-Belova och president Vladimir Putin. Enligt domstolen finns det skäl att misstänka att båda har gjort sig skyldiga till krigsbrott genom att ha fört ukrainska barn från ockuperade territorier till Ryssland. Kremlin har kallat ICC:s beslut "meningslöst" för Ryssland då domstolen inte erkänns i landet. Omni 230404. Oväntat vapen sätts in i Bachmut. Hårda gatustrider rasar i Bachmut och nu påstås Ukraina ha satt in minröjningsfordonet UR-77 Meteroit i offensivt syfte, för att kunna förstöra hela byggnader eller gator. Normalt sätt används inte fordonet som ett offensivt vapen. Fordonet är utrustat med två linor med explosiva ämnen som skapar en enorm tryckvåg när de utlöses och kan förstöra minfält som är sex meter breda och 90 meter långa. Ryssland började använda UR-77 i urban strid i Syrien och har fortsatt med det i Ukraina. SVT har geolokaliserat bilderna till Bachmut. Enligt uppgift på sociala kanaler föreställer de en ukrainsk UR-77 som attackerar ryska soldater. Området där explosionen sker är rysskontrollerat, enligt Ukrainas karta Deep State Map. Före kriget saknade Ukraina UR-77, men uppges nu ha fler än 10 fordon, samtliga erövrade från ryska styrkor. De uppgifterna kan inte bekräftas av SVT. (svt 230404.) FBI har stängt ned ett ökänt forum för cyberkriminella. FBI har i samarbete med ett antal polismyndigheter från olika länder beslagtagit domänerna som tillhör Genesis Market, en ökänd marknadsplats för cyberkriminella som bland annat använts för identitetsstölder. Det rapporterar CNBC. Tillslaget beskrivs som en viktig milstolpe i kampen mot cyberkriminalitet. Det är i nuläget oklart vad som kommer att hända med sajtens administratörer, som med stor sannolikhet finns i Ryssland. Beskrivs som en viktig milstolpe i kampen mot cyberkriminella. Forumet har gjort det enkelt att genomföra identitetsstölder. Omni 230405. ICC-efterlyst ryss ska tala inför FN:s säkerhetsråd. Rysslands barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova ska på onsdagen hålla ett tal på distans inför FN:s säkerhetsråd, som Ryssland denna månad har det roterande ordförandeskapet för, rapporterar AFP. Hon har en arresteringsorder utfärdad mot sig av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag, som misstänker henne för krigsbrott i form av deportering av ukrainska barn till Ryssland. Syftet med mötet är enligt Ryssland att ge "objektiv information om barns situation i konfliktzonen". Beskedet väcker ilska inom den brittiska regeringen. "Om hon vill berätta om sitt agerande kan hon göra det i Haag", skriver de i ett uttalande. ICC utfärdade en arresteringsorder mot Lvova-Belova och Putin förra månaden. Avfärdar ICC:s anklagelser som falska. Omni 230405. Zelenskyj på Polenbesök - spannmålsilska ska tacklas. Ukrainas president Zelenskyj har anlänt till Polen, säger president Dudas medarbetare Marcin Przydacz till polsk tv enligt Reuters. På schemat står bland annat möte med presidenten och premiärministern, och ett tal till polacker och ukrainska flyktingar i landet. Ukraina kommer att be Polen om mer hjälp, säger Przydacz, men tillägger samtidigt: "Vi måste dock vara medvetna om att vi redan gjort mycket." Polen är en av Ukrainas närmaste allierade - 82 procent av invånarna anser att Nato- och EU-länderna ska stödja Ukraina tills de vinner. Samtidigt bubblar missnöjet bland polska bönder över effekterna av importen av ukrainskt spannmål, vilket pressar ner priserna i flera östeuropeiska länder. Detta ämne kommer att diskuteras med Zelenskyj eftersom Polen inte vill att handel med Ukraina ska destabilisera den egna marknaden, enligt premiärministern. Polen har nyligen skänkt stridsflygplan till Ukraina. Presidentstaben: "Samtalen kommer täcka hela spektrat av ukrainsk-polska relationer."
Omni 230405. Storbritannien: Ryssland väntar utländska pengar. Rysslands premiärminister Michail Misjustin har sagt att landet förbereder för att omvandla en del av den ryska statsskulden till utländska valutor, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. "Draget är med all säkerhet en indikation på att Ryssland väntar sig externt finansiellt stöd från utländska stater de bedömer som vänliga." När det sker kommer investerare från andra länder kunna köpa delar av den ryska statsskulden och därmed indirekt finansiera Rysslands invasion av Ukraina, enligt britterna. Draget ses som ett sätt att täppa igen hål i statsfinanserna i förberedelse för ett långvarigt krig i Ukraina. Omni 230405. "Ukraina kan bli medlem - om landet är självständigt." Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att ett eventuellt framtida ukrainskt medlemskap kommer att baseras på att landet är självständigt och demokratiskt. Det rapporterar Reuters. På en pressträff i samband med försvarsalliansens utrikesministermöte säger Stoltenberg också att de ukrainska styrkorna bör ha högsta möjliga driftskompatibilitet med Natos styrkor. Han kommenterade också beskedet att Nato i sommar väntas införa en skarp miniminivå på medlemsländernas försvarssatsningar. "Jag förväntar mig att medlemsländerna ska enas om ett ambitiöst nytt försvarsinvesteringslöfte där två procent av BNP är ett golv, inte ett tak [...] Det här ska inte vara något vi har ambition att nå i en avlägsen framtid. Det är något som vi starkt ska åta oss," säger han. Omni 230405. Kommentar: Rysslands mål är att Ukraina inte ska vara självständigt. Hökmark: Dags att väst ställer ultimatum till Putin. Europas länder måste tillsammans med USA ställa ett tydligt ultimatum till Ryssland för att få stopp på kriget i Ukraina, skriver Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld, på DN Debatt. Om inte Putin drar sig tillbaka måste det vara klart att Ukraina vid en given tidpunkt kommer att få fullt stöd vad gäller flygstridskrafter och luftvärn, skriver han. "Syftet ska vara att göra hela Ukrainas territorium till en förbudszon för ryska bombplan och angrepp", skriver han. För att göra detta trovärdigt bör ukrainska piloter redan nu bjudas in för att träna i andra länder, skriver Hökmark. Omni 230405. Putin kritiseras i rysk tv: "Regimen kommer att falla." Den ryske före detta liberala politikern Boris Nadezjdin kritiserade Rysslands president Vladimir Putin i ett pratprogram på den statskontrollerade tv-kanalen NTV under måndagen. Nadezjdin jämförde Putin med tsar Nikolaj I och sa att kriget kommer leda till att "regimen kommer att falla". Tv-programmet sprider dagligen desinformation om kriget för att rättfärdiga Rysslands olagliga invasion av Ukraina. Ändå har Nadezdjin varit en återkommande gäst - och det är inte första gången han uttrycker sig kritiskt mot kriget. Efter Ukrainas motoffensiv i höstas, då landet återtog stora delar av de områden som tidigare erövrats av Ryssland, sa han att "det är helt omöjligt att besegra Ukraina". Efter det uttalandet sa Vladimir Solovjov, rysk programledare och propagandist, att Nadezjdin borde kastas i fängelse. I Ryssland är det olagligt att sprida en bild av kriget som går emot Kremls narrativ. Att vissa oppositionella röster tillåts i statlig tv är ett sätt att ta fram en syndabock som offentligt kan bli uppläxad av andra gäster som är för kriget. Det har Abbas Galljamov, oberoende politisk analytiker och före detta talskrivare åt Putin, tidigare sagt till AP. (svt 230405.) Zelenskyj antyder: Reträtt sker om Bachmut ringas in. Ukrainska generaler kan behöva fatta "rätt beslut" om trupperna i och omkring Bachmut i landets östra delar omringas av ryska styrkor. Det säger president Volodymyr Zelenskyj enligt Reuters. Nyhetsbyrån tolkar det som att presidenten antyder att en reträtt kan bli aktuell. "För mig är det viktigast att inte förlora våra soldater." Paramilitära Wagnergruppen hävdade i helgen att man tagit kontroll över stadens centrala delar, något som Ukraina tillbakavisat. Den USA-baserade tankesmedjan ISW menar att Wagnergruppen nått viss framgång på senare tid, men att den inte kontrollerar Bachmut. Omni 230405. Kommentar: Det finns inte mycket utrymme kvar att försvara. Ryssland stärker upp inför motoffensiv - Kyiv är tyst. Ryska trupper placerar minor och bygger barriärer på flera håll i Ukraina - bland annat kring den ockuperade staden Melitopol. Det hävdar borgmästaren Ivan Fedorov som numera befinner sig i staden Zaporizjzja, skriver NYT. Melitopol har pekats ut som ett tänkbart mål för en motoffensiv. Om Ukraina återtar staden skulle det bryta den landbrygga som finns mellan Krymhalvön och ryska fastlandet. Enligt The Telegraph utförde Ukraina i förra veckan en attack mot en järnvägsdepå i Melitopol. En prorysk tjänsteman säger att Kyiv förberett för en offensiv i regionen Zaporizjzja, där Melitopol ligger. "De är redo," säger han. Det är oklart i vilken riktning en eventuell motoffensiv kan ske, och NYT skriver att osäkerhet kan bli en ukrainsk fördel. I höstas påstod Kyiv att en motoffensiv var på gång mot Cherson, men kort därefter gick man i stället framåt i Charkiv-regionen. Senare gick Ukraina på offensiven även mot Cherson.Melitopol hör till de största städerna som Ryssland ockuperat. Ukraina ska ha tränat förband bestående av 40 000 soldater inför en motoffensiv. Fedorov kidnappades i inledningen av invasionen. Omni 230405. Ukrainsk rådgivare öppnar för förhandlingar om Krym. Ukraina är redo att diskutera Krymhalvöns framtid med Ryssland om de ukrainska styrkorna lyckas nå fram till halvöns gräns vid en motoffensiv. Det säger Andrij Sybiha, rådgivare till president Volodymyr Zelenskyj, enligt Financial Times. Han tillägger dock att den ukrainska arméns "befrielse" av den annekterade halvön inte ska uteslutas. Uttalandet beskrivs som det tydligaste från ukrainskt håll efter att fredssamtalen bröt samman i april förra året, kort efter att Ryssland inlett offensiven. President Zelenskyj har sedan dess avfärdat alla förslag till samtal, om inte Putins styrkor lämnar hela Ukrainas territorium, Krym inkluderat. Zelenskyj själv har inte uttalat sig. Kreml annekterade halvön 2014.
Omni 230405. Macron: Alla som hjälper Ryssland är medbrottslingar. Kina har en "stor roll" att spela i att hitta en väg till fred i Ukraina, säger Frankrikes president Emmanuel Macron som just nu befinner sig på statsbesök i landet. Samtidigt varnar Macron för att den som hjälper Ryssland i kriget är en "medbrottsling". "Vi har sedan konfliktens början bestämt oss för att hjälpa offret, och vi har också gjort det väldigt tydligt att alla som hjälper angriparen skulle vara medbrottslingar i strid med internationell lag. Presidentens första resa till Kina på fyra år kommer att domineras av kriget i Ukraina. Macron: Frankrike vill jobba med Kina "i detta delade ansvar för fred och stabilitet" i Ukraina. Macron: "Kina, med sin nära relation med Ryssland som på nytt har bekräftats de senaste dagarna, kan spela en viktig roll."
Omni 230405. Taiwans president i USA - kraftig reaktion från Kina. Taiwans president Tsai Ing-wen välkomnades på torsdagen av det amerikanska representanthusets talman, republikanen Kevin McCarthy, under sitt besök i USA. Det rapporterar flera medier. Även representanter för Demokraterna var på plats. Tsai Ing-wen sa att hon uppskattade att båda partierna var representerade och att det visar att Taiwan "inte är isolerat". "Deras närvaro och deras orubbliga stöd är en försäkring till det taiwanesiska folket om att vi inte isolerade och vi inte är ensamma," sa Tsai Ing-wen till journalister. Besöket hade redan på förhand retat upp Kina rejält och mötet fördömdes omgående av Peking. Det kinesiska utrikesdepartementet säger i ett uttalande att mötet innebär ett allvarligt brott mot USA:s löften när det gäller Taiwan-frågan och att Kina kommer att vidta "resoluta åtgärder" för att skydda sin suveränitet, skriver Reuters.
Trycket på Taiwan har ökat markant den senaste tiden. Pekingstyret anser att Taiwan är en del av Kina. Kina: Taiwan-frågan är en röd linje som inte får passeras. McCarthy försäkrade att USA står vid Taiwans sida. Tsai Ing-Wen mellanlandar i USA på väg till Latinamerika. McCarthy säger att mötet var produktivt.
Omni 230406. Polen lovar att skicka fler stridsflygplan till Ukraina. Polen lovar att bistå Ukraina med ytterligare sex jaktplan av modellen Mig-29, utöver de åtta plan som Polen lovat Ukraina sedan tidigare. Det meddelade den polske presidenten Andrzej Duda när han under onsdagen fick besök av Ukrainas Volodymyr Zelenskyj, rapporterar flera medier. Duda öppnade också för att på sikt hjälpa Ukraina ytterligare. "Jag kan tänka mig i framtiden kan komma att överföra hela vår flotta av Mig-29 till Ukraina om behovet fortfarande finns," sa han. Zelenskyj riktade under mötet ett stort tack till Polen för stödet efter den ryska invasionen i februari förra året. "Ni har stått sida vid sida med oss och jag är mycket tacksam" sa Zelenskyj. Zelenskyj sa att han hoppades att det polska stödet kan lägga grund för en "flygplanskoalition" från väst. Mig-29 är ett sovjetiskt jaktplan som användes inom Warszawapakten. Polen kommer att ersätta Mig-planen med modernare plan. Polen har varit en av Ukrainas närmaste allierade under kriget. Omni 230405. FN-diplomater lämnade när ICC-efterlyst ryss talade. I går höll Rysslands barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova distanstal inför FN:s säkerhetsråd. Representanter från USA, Storbritannien, Albanien och Malta reste sig och gick när hon började hålla sitt anförande, enligt AFP. Ambassadörer från västländer bojkottade mötet och skickade i stället diplomater på lägre nivå. Storbritannien och USA var starkt emot mötet och la in sina veton mot att FN sände det utåt. Lvova-Belova borde inte ges "ett internationellt podium för att sprida sin desinformation och försöka försvara sina vidriga handlingar i Ukraina”, sa USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield. Lvova-Belova och Putin är efterlysta av internationella brottmålsdomstolen (ICC) för krigsbrott genom deportering av ukrainska barn. Ryssland kallade till mötet i egenskap av ordförande för säkerhetsrådet, en roll som roterar månadsvis. Brittisk diplomat: En genomtänkt politik som syftar till att radera ukrainsk identitet. Omni 230406. Stridspilot: Blir inget luftherravälde för Ukraina. Polen har börjat leverera Mig-29-stridsflyg till Ukraina, och Zelenskyj hoppas att fler länder tar efter. Men tillskotten kommer inte att ge dem något luftherravälde, säger före detta stridspiloten Mikael Grev till SVT Nyheter. "Ryssland har mellan 1 000 och 1 500 stridsflygplan. Sedan är förmodligen ganska många av dem i dåligt skick. Ukraina hade å sin sida 100 till 120 plan när kriget började och är kanske nere på 60 eller 70 nu." Ryssarnas numerära överläge tydde på att de skulle få luftherravälde efter invasionen - men de har misslyckats fullständigt med att driva luftkrig, säger Grev. Huvudförklaringen är det ukrainska luftvärnet, som gör risken för stor för att ryska plan ska våga sig långt in på ukrainskt territorium. Samma sak gäller dock i motsatt riktning, säger Grev, och tillägger att det inte ser ut som att någon sida får herravälde i luften. Omni 230406. Kreml: Taktiska kärnvapen i Belarus ett svar på Natos expansion. Kreml försvarar sitt beslut att placera taktiska kärnvapen i Belarus, skriver Reuters. Enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov är det Nato som expanderar mot Ryssland, och inte tvärt om. "Därför måste Moskva vidta åtgärder för att försvara sin egen säkerhet," säger han. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa i går att Rysslands besked om att placera ut taktiska kärnvapen visar att Rysslands och Kinas gemensamma uttalande om att inte placera kärnvapen utanför sina landsgränser var "tomma löften". Stoltenberg: "Vi måste noga övervaka vad Ryssland gör." Omni 230406. Tidigare ambassadör: Putin kanske påverkar Turkiet. I dag träffar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sin turkiske motpart Mevlüt Cavusoglu - och Sveriges Natoansökan lär beröras, säger Sveriges tidigare Turkietambassadör Michael Sahlin till TV4 Nyheterna. "Jag kan misstänkta att man berör den här saken med lite lätt hand och nickande införståddhet, även om det inte finns någonting på pappret," säger Michael Sahlin. Det ligger i ryskt intresse att hålla Sverige utanför Nato, och det är möjligt att det finns en tyst överenskommelse mellan Putin och Erdogan om saken, enligt Sahlin. Frågan är en del av Turkiets känsliga balans mellan öst och väst, tillägger han. Omni 230406. Stor skärm på belarusiska gränsen visar krigsbilder. En stor skärm som visar bilder från kriget har satts upp på gränsen till Belarus i regionen Zjytomyr i norra Ukraina, skriver oberoende exilryska Meduza. Enligt bilder som publicerats av den polskägda, belarusiskspråkiga tv-kanalen Belsat visar skärmen bland annat klipp där Belarus diktator Lukasjenko uttalar stöd för Ryssland, varvat med bilder på ukrainska krigsoffer och ryska attacker. Belsats tittare bekräftar att skärmen är tydligt synlig och hörbar från den belarusiska sidan. Belarusiska myndigheter har inte kommenterat, men har tidigare klagat på "provokationer" från ukrainska gränsvakter, som bland annat uppges ha sjungit nationalsången och ropat "jag ska kasta en granat!". Visar även klipp på Zelenskyj som talar till belarusiska folket. Omni 230406. Wagnerledaren: Vi behöver fler soldater. Wagnergruppen kommer inte att fortsätta operationen i Bachmut så länge Ryssland inte förser organisationen med fler soldater oavsett om ukrainska styrkorna lämnar staden eller inte, uppger den paramilitära gruppens ledare på torsdagen, rapporterar Reuters. Det efter att president Volodymyr Zelenskyjs uttalande igår om att en reträtt från Bachmut kan vara möjlig och menar att Kiev hade tagit ett liknande beslut om staden varit omringad av ryska trupper. Enligt Reuters är striderna om Bachmut den blodigaste sedan krigets början. Den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu har sagt att om Ryssland erövrar staden innebär det en fördel för de trupperna att kunna komma längre in i östra Ukraina. (svt 230406.) Wikipedia bötfälls i Ryssland. Wikimedia Foundation, som driver det nätbaserade uppslagsverket Wikipedia, dömdes idag till drygt 100 000 kronor i böter i rysk domstol. Anledningen är att man vägrat ta bort innehåll som den ryska staten klassat som extremistiskt, rapporterar Reuters. Specifikt gäller det information om det ryska rockbandet Psychea, som i sina texter ofta uttrycker kritik mot den ryska staten. Det här är inte första gången Wikimedia Foundation bötfälls i Ryssland. I fjol utdelades liknande böter efter att plattformen vägrat ta bort innehåll kopplat till kriget i Ukraina. Medan många andra hemsidor blockerats är Wikipedia än så länge fritt tillgänglig i Ryssland. Staten har dock tagit initiativ för att skapa en egen version. "Den kommer att innehålla helt sanningsenlig information. Vi vet att Wikipedia innehåller många förvanskningar, osanningar och misstag", sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov i tisdags. (svt 230406.) Kommentar: Det makthavarna i Ryssland inte gillar klassas som "förvanskningar, osanningar och misstag". Ryssland och Belarus utökar militärt samarbete. President Vladimir Putin säger att Ryssland och Belarus fortsatt kommer att utveckla sitt militära samarbete med anledning av "den växande spänningen vid de yttre gränserna", rapporterar CNN. "Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av en svår internationell situation," sade Putin under ett sammanträde med Högsta statsrådet för Unionsstaten Ryssland och Belarus, som ägde rum i Kreml. Förra månaden meddelade Putin att han planerar att distribuera taktiska kärnvapen till Belarus, varifrån han iscensatte en del av Rysslands invasion av Ukraina förra året. Tidigare på torsdagen sade den belarusiska presidenten Alexander Lukasjenko att han "håller med" om uttalandet från Frankrikes president Emmanuel Macron om att inget land bör placera ut kärnvapen på ett annat lands territorium, men Lukasjenko riktade sitt uttalande mot USA. "Det är därför amerikaner bör ta bort alla kärnvapen från fem eller sex länder där de är utplacerade," sade han. (svt 230406.) Topphemliga dokument om Ukrainas krigsplaner läckta. Topphemliga dokument från Pentagon om kriget i Ukraina har läckt ut på Twitter och Telegram, skriver New York Times. Dokumenten innehåller information om hur USA och Nato hjälper Ukraina med en kommande motoffensiv mot Ryssland. Dokumenten, som dateras till 1 mars, berättar om tilltänkta leveranser av vapen, trupper och materiel. De innehåller inte specifika planer om när, hur och var Ukraina ska slå till. Däremot finns det många ledtrådar för "det tränade ögat", skriver tidningen. Dokumenten nämner förbrukningstakten av raketartillerisystemet Himars och träningsschemat för tolv brigader som ska vara stridsredo 31 mars och 30 april. Två siffror har redigerats i de läckta dokumenten: Ukrainas dödstal har överdrivits och Rysslands har skrivits ner. Analytiker säger att det kan tyda på ett ryskt desinformationsförsök. Läckan är i sådana fall Rysslands första kända underrättelseframsteg sedan krigsstarten. Pentagon: Vi är medvetna om rapporterna och undersöker saken. På ett av dokumenten står det "topphemligt". Dokumenten sprids i ryska kanaler
Omni 230407. Nyårsattacken dödade fler ryssar än Kreml har erkänt. Ukrainas attack mot en militäranläggning i Makijivka i Donetskregionen dödade minst 140 ryska soldater. Det skriver Radio Free Europe, som med hjälp av öppna källor har identifierat de döda soldaterna. Ryssland hävdar att 89 soldater dog, Ukraina säger att över 400 strök med. Det brittiska försvarsdepartementet har tidigare bedömt att över 300 dog. I Radio Free Europes granskning har man utöver de 140 döda hittat ytterligare 18 familjer som söker efter anhöriga som varit stationerade i staden. I ett inlägg efterlyses en 43-årig man: "Soldater bar ut honom på en metalldörr och lastade in honom i en ambulans. Ingen information sedan dess. Jag skulle vara tacksam för all information," lyder efterlysningen. Namninsamling med 56 000 underskrifter kräver att Kreml släpper uppgifter om alla som dog. Mobiltelefoner kan ha avslöjat ryssarnas position. Omni 230407. Turkisk oro för att kriget i Ukraina ska intensifieras. Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu uttrycker en oro över att striderna i Ukraina kommer att intensifieras under våren, rapporterar Reuters. På en pressträff tillsammans med sin ryske motsvarighet, Sergej Lavrov, säger han att Turkiet kommer att fortsätta arbeta för att få till stånd förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina. Cavusoglu meddelar också att Turkiet håller med Ryssland om att de exporthinder som införts för den ryska spannmålsexporten bör slopas. Lavrov säger att landet annars kan dra sig ur den exportöverenskommelse man har med Ukraina. Omni 230407. Ny sammanställning: Minst 2 000 ryska officerare döda. Omkring 2 000 ryska befäl har bekräftats döda under invasionen i Ukraina, enligt den oberoende exilryska tidningen Meduza. Den hänvisar till siffror från Mediazona och BBC, som med hjälp av dödsannonser och inlägg i sociala medier identifierar antalet stupade. Enligt samma metod har nästan 20 000 ryska soldater bekräftats döda, men den verkliga siffran tros vara mycket högre. I den senaste siffran från Kreml, daterad till september 2022, uppgav man knappt 6 000 stupade. Ukraina anger dock 177 000 förluster, vilket även omfattar skadade. Den amerikanske militärtoppen Mark Milley uppgav i januari att de ryska förlusterna är "klart över" 100 000. I USA:s siffror inkluderas även paramilitära Wagnergruppen som strider på den ryska sidan. Omni 230408. Brittisk firma har sålt teknik till Ryssland för miljarder. Ett brittiskt företag registrerat i en bostad i utkanten av London har sålt teknikvaror för motsvarande över 12 miljarder kronor till Ryssland sedan invasionen av Ukraina, skriver Financial Times. Till största delen rör det varor som är belagda med exportförbud på grund av sanktionerna. Det mesta av exporten ska ha nått Ryssland via Kina. Nästan hälften utgörs av mobiltelefoner, främst av märkena Apple och Samsung. En femtedel är bärbara datorer, därefter kommer annan utrustning och komponenter som exempelvis halvledare, visar dokument som FT tagit del av. Verksamheten tycks ha skjutit i höjden efter kriget. Tidningen har sökt personerna bakom företaget. Omni 230408. Svensk dollarmiljardär allt rikare - säljer rysk olja. Torbjörn Törnqvist, som är oljebolaget Gunvors huvudägare, är den svenske dollarmiljardär som har ökat sin förmögenhet mest det senaste året. Det visar Affärsvärldens genomgång av Sveriges superrika. Tidningen uppskattar Törnqvists förmögenhet till 4 miljarder dollar, jämfört med fjolårets värdering på 1,8 miljarder dollar. Uppgången kan förklaras av att Gunvor gjorde en rekordvinst på den volatila råvarumarknaden. Gunvor är också det bolag som handlar näst mest med rysk olja av alla västerländska oljeföretag, enligt miljöorganisationen Global Witness. Gunvor menar i sin tur att bolaget följer alla sanktioner och att det inte är förbjudet att handla med rysk olja utanför EU. Gunvor ska till slutet av februari i år ha sålt olja och oljeprodukter från Ryssland till ett värde av 8 miljarder kronor. Omni 230408. Xi Jinpings fotbollsdröm krossades av coronaviruset. Kinas ledare Xi Jinping har fått se sin dröm om kinesisk dominans på den globala fotbollsarenan gå i kras, skriver CNN i ett längre reportage. Visionen om att att bli en stormakt inom världens mest populära sport presenterades 2011, och under några år tog man stora kliv mot målet genom att ösa in pengar i den inhemska ligan CSL. Men när pandemin slog till vände utvecklingen. I och med att ekonomin bromsade tvärt minskade de statliga bidragen till sporten samtidigt som restriktioner innebar att läktarna gapade tomma under matcherna. Det i sin tur ledde till minskade sponsorintäkter för klubbarna, och utländska spelare och tränare lämnade ligan. När det kinesiska landslaget misslyckades med att ta sig till VM 2022 efter att ha förlorat mot Vietnam var det droppen som fick bägaren att rinna över för den populära skådespelaren Gong Hanlin. "Det här är fullständigt pinsamt för det kinesiska folket," sa han i ett uppmärksammat videoklipp på den digitala plattformen Weibo. Kina är i dag rankat som 79:a på Fifas världsranking. CSL befinner sig i en kris. Omni 230408. Kina inleder militärövning vid Taiwan efter USA-besök. Kina inleder en tre dagar lång militärövning runt Taiwan. Beskedet kommer dagen efter att den taiwanesiska presidenten Tsai Ing-Wen återvänt från en resa till USA, skriver flera medier. I ett uttalande säger en företrädare för den kinesiska armén att övningar kommer att hållas i Taiwansundet och norr, söder och öster om ön. Övningarna ska betraktas som en "skarp varning mot de taiwanesiska separatiststyrkornas samverkan med externa krafter". Kina, som betraktar det demokratiskt styrda Taiwan som sitt eget territorium, hade på förhand varnat för allvarliga konsekvenser om resan genomfördes. Taiwans försvarsdepartement uppger att man följer situationen noggrant.
Övningen kallas för "United Sharp Sword". Taiwan försvarsdepartement: Besvarar detta med lugn, seriositet och rationalitet. Övningen ska enligt Kina pågå mellan 8 och 10 april. Tsai Ing-Wen träffade toppolitikern Kevin McCarthy i USA. Övningen skapar rubriker i medier i Kina.
Omni 230408. Rysk expert: Vårt land lär bli mer som Nordkorea. Vladimir Putins plan för hur Ukraina skulle erövras var "fullständigt idiotisk" och byggde på falska underrättelseuppgifter om att de ryska trupperna inte skulle möta motstånd. Det säger den ryske militäranalytikern "Sergej", som lever i exil, till SvD. Han tror dock inte på någon ukrainsk seger, utan säger att ett kallt krig lär pågå så länge den ryske presidenten sitter vid makten. Sergej tror på det han kallar för ett "koreanskt scenario" där båda parter tröttar ut varandra, innan båda till slut förstår att de inte kan vinna. "Ryssland blir ännu mer isolerat och allt mer likt Nordkorea." Hotet om fängelse gör att experten inte vill framträda under sitt riktiga namn. Omni 230408. Svarta havet nytt fokus för Nato: "Gått under radarn." Att kontrollera Svarta havet är en central del av Rysslands strategi i kriget mot Ukraina. Nu finns ett växande intresse i Washington, Bryssel och andra länder att begränsa det ryska inflytandet och sätta Svarta havet i centrum för Natos strategi, skriver Foreign Policy. Det kan inte minst bli viktigt om Ukraina ska kunna återta Krymhalvön. Svarta havet har alltid "gått under radarn" för Nato, säger Steve Horrell, tidigare amerikansk officerare, som nu jobbar på tankesmedjan Center for European Policy Analysis. "När du kollar tillbaka på vad Nato har sagt och gjort gällande Svarta havet före kriget är svaret anmärkningsvärt lite." Det kan dock bli svårt att ta fram en gemensam linje vid toppmötet i Vilnius i sommar, med tanke på Turkiets ovilja att öka Natos närvaro i vattnet, skriver Foreign Policy. Sean Bell: Natos expansion kan leda till en "ridå av ondska". Omni 230408. Ryssland till offensiv mot annekterade områden. Ryska styrkor har i dagarna gått till offensiv i Ukraina, främst i de annekterade områden som man ännu inte kontrollerar, skriver AP. Enligt den ukrainska militären inträffade 18 ryska flyganfall och fem robotattacker mellan torsdag och fredag. Samtidigt ska 53 raketer ha avfyrats. Flera personer uppges ha dött i attackerna. I centrum för offensiven står städerna Lyman, Bachmut, Avdiivka och Marinka i regionen Donetsk i östra Ukraina, enligt nyhetsbyrån. I den senaste rapporten från Storbritanniens försvarsdepartement uppges Ryssland ha avancerat i Bachmut och troligen tagit kontroll över den flod som markerat frontlinjen för striderna i staden. Samtidigt uppger det amerikanska försvarsdepartementet att Ryssland har återtagit "momentum" i striderna, efter att den ryska offensiven stannade av i mars. Rysslands president Vladimir Putin har beordrat sina styrkor att ta fullständig kontroll över de annekterade områdena. Omni 230408. Lampan lyser i Ukraina efter "historiens svåraste vinter". Det är "högst troligt" att Rysslands försök att slå ut Ukrainas energiförsörjning denna vinter har misslyckats, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering. Bedömningen bygger på att de ryska attackerna mot viktig infrastruktur har minskat kraftigt sedan i början av mars. "Ukrainas energisituation kommer sannolikt att förbättras med ankomsten av varmare väder. Planering och förberedelser inför nästa vinter har sannolikt redan börjat," lyder uppdateringen. Ryssland har genomfört attacker mot viktig infrastruktur sedan oktober 2022. Över 1 200 raketer och drönare har sedan dess avfyrats mot energisystemet, uppger den statliga myndigheten Ukrenergo på lördagen, enligt Kyiv Independent. Vintern var därmed "den svåraste säsongen" i historien för det ukrainska energisystemet. Omni 230408. Båda läger vittnar om brist på granater: "Viktig faktor." Ukraina lider brist på artillerigranater som passar deras Sovjettillverkade vapen, skriver Washington Post. Det har tvingat dem att vara mer restriktiva när de väljer sina mål, och att bli mer kreativa. I vissa fall har ukrainska trupper samlat in odetonerade granater som avfyrats från ryskt håll, för att bygga ny ammunition. På så vis har de till exempel skapat relativt billiga granater som släpps från drönare. Trots bristen avfyrar Ukraina uppemot 7 700 granater dagligen. Enligt en del bedömningar skjuter Ryssland tre gånger så många, men även där vittnas om brist, och Ukraina upplever att det inte skjuts i samma omfattning som tidigare. Militäranalytikern Rob Lee säger att den sida som sitter på mest artilleriammunition har en stor fördel. "Det är en av de viktigaste faktorerna i det här kriget." Tidigare Sovjetländer som fortfarande har lager som passar Ukrainas vapen ställer sig tveksamma till leveranser. "Nu behöver vi verkligen denna ammunition av sovjetisk kaliber, så frågan är hur man återställer produktionslinjer." Bulgarien har redan kommit överens, liksom Polen och Slovakien, enligt det ukrainska försvarsministeriets talesman Yuriy Sak. Men det är oklart hur lång tid det kommer att ta för den nödvändiga ammunitionen att produceras och nå slagfältet. 230408. Expert: Kreml prioriterar kriget - folket drabbas. Rysslands budget vände till ett rejält underskott på motsvarande drygt 300 miljarder kronor under det första kvartalet, uppger regeringen enligt Reuters. Samtidigt har intäkterna från gas och olja minskat kraftigt. Den ryska befolkningen "kommer att märka av detta", säger Östekonomiska institutets chef Torbjörn Becker till DN. Bland annat kommer Kreml inte att kunna höja pensioner eller bygga de vägar, skolor och sjukhus som man planerat. "Ryssland kommer nog att fortsätta prioritera kostnader som rör kriget," säger Becker till tidningen. Under mars uppges budgeten ha gått plus. Experten: Redan nu väljs utgifter för folks välbefinnande bort. Omni 230408. Meduza - fria nyheter från Ryssland. Ryssland bakom galler: Fångar skriver nu på 18-månaderskontrakt för att slåss i Ukraina. Ryska fångar som har rekryterats av Rysslands försvarsministerium sedan februari 2023 skriver nu på kontrakt för att tjäna den ryska militären i 18 månader, rapporterar Olga Romanova, chef för den icke-statliga organisationen Russia Behind Bars, på Telegram. Romanova skriver att hon lärde sig om den nya praxisen i regionerna Sverdlovsk och Yaroslavl. Fram till nyligen, noterar Romanova, skrev fångar på för sex månaders tjänst. I mars 2023 meddelade Wagner Groups grundare Evgeny Prigozhin att mer än 5 000 tidigare fångar hade frigivits, sedan sommaren 2022, efter att ha fullgjort sina kontrakt med hans privata militära företag. Romanov tror att ökad längd på kontrakt kan kopplas till de ryska myndigheternas medgivande att kriget kommer att fortsätta in i 2024. "De räknar med att slåss nästa år också," sa hon. Wagner Group var banbrytande för rekryteringen av ryska fångar för att slåss i Ukraina, under sommaren 2022. Den vintern hade, enligt Ryssland bakom galler, mer än 50 000 fångar rekryterats. Rysslands försvarsministerium tog över fångarekryteringen i början av 2023. Meduza 230408. Kommentar: Putin tar till så pass lång tid att fångarna inte behöver återvända till friheten innan de använts klart som kanonmat. Ukrainska mödrar hämtade hem sina bortrövade barn. De ukrainska mödrarna fick vetskap om var deras bortrövade barn befann sig på den ryska sidan fronten. Då gjorde de gemensam sak, reste via Polen och Belarus, in i Ryssland och därifrån till den ockuperade del av Ukraina där de fått uppgifter om att deras barn hölls fångna. "Jag har inga ord för alla känslor jag hade. Jag var full av känslor och så nervös," säger mamman Natalja Zjornyk till New York Times. I ett slag kunde hon och andra i gruppen ta med sig 31 barn tillbaka. Men att återvända till Ukraina var inte helt enkelt, medger hon. För att kunna återvända tvingades de återigen ta sig till Belarus och därifrån hitta en övervakad gränsövergång till Ukraina. Enligt ukrainska myndigheter har minst 19 000 barn ha tagits ifrån sina föräldrar av ryska styrkor. Det finns, enligt New York Times, obekräftade uppgifter som pekar mot att det verkliga antalet kan vara mer än sju gånger så stort. Mödrarna tvingades lämna kvar flera andra kidnappade barn. Omni 230409. Ryssland söker nya soldater i skolorna: "Galet - letar de efter fullständiga idioter?" Skolor i Ryssland uppmanas göra reklam till sina elever om möjligheten att göra karriär inom den ryska armén. Det säger Sergej Chernysjov, chef för ett lärosäte i Novosibirsk, enligt tyska Deutsche Welle. Chernysjov är kritisk och menar att regerigen riktar in sig på fel målgrupp. "Det är galet att be dem lägga ner sina studier och byta till armén. Letar de efter fullständiga idioter? Utöver det är det en total motsägelse till våra värderingar, som säger att politik och utbildning bör separeras." Sedan den 1 april pågår den årliga rekryteringsrundan för ett års militär tjänstgöring. President Putin har skrivit under ett dekret som slår fast att 147 000 män ska skrivas in, vilket är cirka åtta procent fler än snittet de senaste åren. Parallellt med detta pågår en marknadsföringskampanj för att locka ännu fler unga män till armén. Enligt Bloomberg är målet att utöka armén med 400 000 man och skicka dem till kriget i Ukraina. Omni 230409. Befäl: Vi sparar våra bästa vapen till nästa motoffensiv. Ukrainska soldater i Bachmut medger att ryssarna avancerar. Det rapporterar den italienska tidningen Corriere della Sera, som har besökt fronten och staden där en dragkamp har pågått i månader. "Det medier säger när de citerar Nato-underrättelser är sant, ryssarna har avancerat mycket under de senaste dagarna i centrala Bachmut och våra försörjningsvägar har blivit ömtåligare," säger 27-åriga befälet Jura Damianek. Under krigets gång har kritiken mot föråldrade stridsvagnar återkommit. På temat har det pratats mycket om leveranser av modernare stridsvagnar - som tyska Leopard 2, brittiska Challenger 2 och amerikanska Abrams. "Men, säger pansarbrigadens befäl Serhiji Jidkot, här i Bachmut har vi inte sett en enda. Vi vet bara att generalstaben försöker spara de bästa västerländska vapnen för att på ett massivt sätt släppa lös dem i nästa offensiv." Omni 230409. Jakt på Nordkoreas stulna kryptomiljoner har börjat. Med ett enda drag i januari lyckades ett team bestående av sydkoreanska spioner och amerikanska utredare ta tillbaka över en miljon dollar som nordkoreanska hackare tidigare stulit. Det skriver CNN i ett långt reportage, som ger inblick i en ovanlig typ av brottsbekämpning. Förra sommaren stal nordkoreanska hackare kryptovalutor till ett värde av 100 miljoner dollar från en kryptofirma i Kalifornien. Utredarna väntade i månader på att den stulna valutan skulle förflyttas till vanliga konton, för att därefter kunna omvandlas till faktiska pengar. När dagen slutligen kom och hackarna förflyttade bytet hade teamet bara minuter på sig innan pengarna blev tvättade och förflyttade till säkerhet genom ett virrvarr av konton. Utredarna flaggade transaktionen till amerikanska myndigheter som genast frös pengarna. Den första miljonen av hundra var därmed säkrad. Resten av bytet är ännu placerat i kryptovalutor eller andra tillgångar som kontrolleras av Nordkorea. Amerikansk källa: "Nordkoreanerna behöver pengar, så de kommer att fortsätta vara kreativa." Omni 230409. Analyser: Kinas ambitioner går långt bortom Taiwan. Ett lands militära upprustning är mer avslöjande än diplomatiska uttalanden - och i Kinas fall är det tydligt att hotet och ambitionerna sträcker sig långt bortom Taiwan. Det skriver Elbridge Colby i en Nikkei-analys. Kina utvecklar bland annat kärnkraftsdrivna ubåtar, stora hangarfartyg och en omfattande satellitflotta som ger klara signaler om "ett land som vill verka med stor räckvidd". Washington Posts kolumnist Josh Rogin instämmer om att mer står på spel än enbart Taiwan. Pekings krigshot kan få Washington att se på Taiwan som "en irriterande faktor i relationerna mellan USA och Kina" - i stället för att betrakta landet som en stolt men sårbar demokrati som bidrar betydligt till världsekonomin, menar han. FT:s Sylvie Kauffman noterar att ingen av de fem största EU-ledarna har besökt Peking sedan återöppningen. (Kommentar: Är inte Emmanuel Macron en av de fem största EU-ledarna eller om man tänker på enbart EU-anställda EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, vilka båda nyligen besökte Peking?) Xi Jinpings oklara roll i Ukrainakriget grumlar relationerna, samtidigt som alla är medvetna om att Kina är EU:s största handelspartner. "Ett mer självsäkert Kina och ett mer självsäkert Europa försöker nu hitta en gemensam grund i en värld där den geopolitiska verkligheten krockar med ekonomiska intressen", skriver hon. Omni 230409. Kristen ryss skrev kritiskt om kriget - döms till sju års fängelse. 63-åringe Mikhail Simonov hade skrivit: "Förlåt oss, Herre!" i sociala medier. En domstol i Moskva dömer en 63-årig till sju års fängelse efter att mannen motsatt sig det ryska invasionskriget i Ukraina. Dagen 230409. Aktivist flydde Ryssland - hotas efter att ha besökt Wagnergruppens gravar. En rysk aktivist och tidigare officer har flytt Ryssland efter att han försökt till att dokumentera hur många soldater som stupat i strid, rapporterar BBC. Mannen, som heter Vitaly Votanovskij, ska ha identifierat 1 300 stupade, bland annat genom besök vid "Wagners gravplats" i Krasnodar - där soldater som tillhör den paramilitära gruppen begravs. "Jag ville visa människor att kriget påverkar allt och alla." Efter att ha delat sin research har han dödshotats flera gånger om. Gravplatsen besöktes nyligen av Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin, som då medgav att den blivit allt större. Har tidigare frihetsberövats i 20 dagar efter att ha protesterat mot kriget. Omni 230409. Britter ska träna försvar av Gotland i stor militärövning. När den stora militärövningen Aurora 23 inleds i Sverige 17 april deltar 23 000 soldater från totalt 13 länder, rapporterar Sveriges Radio. Polska och brittiska soldater kommer öva på att försvara Gotland. Soldater från USA, Storbritannien och Finland tränar samtidigt på att försvara svenskt luftrum. Övningsledaren Stefan Andersson beskriver det som ett bra tillfälle inför den dagen Sverige blir Natomedlem. "När vi väl är med i Nato bygger ju hela konceptet på att det är alliansen som ska försvara närområdet. Det är ett gemensamt ansvar." Övningen pågår till 11 maj. Övningen kommer märkas av främst i södra Sverige. Omni 230409. Läcka visar: Ryssland sköt nästan ner brittiskt plan. Ett brittiskt spaningsplan var i fjol nära att träffas av en robot från ett ryskt jaktplan utanför annekterade Krymhalvön, enligt läckta dokument från Pentagon. Det rapporterar Washington Post. Händelsen ska ha inträffat i internationellt luftrum den 29 september. Enligt de läckta dokumenten klassar Storbritannien incidenten som en "near-shoot down". Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace har tidigare berättat om händelsen, där det brittiska planet flög nära två ryska jaktplan. Han har även berättat att en robot avfyrades, men inte att planet faktiskt var nära att skjutas ner. Ryssland annekterade halvön 2014. DN noterar att dokumenten även nämner fler flygincidenter över Svarta havet. Omni 230409. Sydkorea kräver svar från USA efter avlyssningsskandal. Sydkorea kommer kräva en förklaring från USA angående uppgiften att landet avlyssnat högt uppsatta koreanska politiker, skriver Korea Herald. Avslöjandet gjordes av New York Times på lördagen och bygger på de hemligstämplade handlingar som läckt ut från Pentagon. Enligt rapporteringen har USA inte bara bedrivit underrättelseinsamling om Ryssland, Kina och Mellanöstern, utan även spionerat på sina allierade. "Vi kommer hålla nödvändiga överläggningar med den amerikanska sidan", säger representanter för den sydkoreanska presidenten. De läckta handlingarna rör bland annat amerikanska ansträngningar att få insyn hur diskussionen gått bland sydkoreanska politiker, angående landets miltära stöd till Ukraina. Så sent som 2021 uppdagades att USA också avlyssnat Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkel. Flera av de läckta dokumenten rör interna sydkoreanska diskussioner. Omni 230409. Schweiz export av läkemedel till Ryssland slår rekord. Trots sanktionerna har Schweiz export till Ryssland endast minskat marginellt sedan invasionen, skriver Neue Zürcher Zeitung am Sonntag enligt nyhetsbyråer. När det gäller läkemedel har exporten tvärtom ökat med 40 procent till ny rekordnivå på motsvarande 23 miljarder kronor, enligt tidningen. Landet är inte med i EU men har matchat unionens tio sanktionspaket, som inte omfattar humanitära varor såsom läkemedel. I Schweiz finns flera stora läkemedelsbolag, däribland Novartis och Roche. Enligt Novartis ökade exporten bland annat på grund ett uppdämt behov efter pandemin, skriver tidningen. Gäller perioden mars 2022-februari 2023. Exporten av klockor och maskiner har dock minskat. Omni 230409. Ukrainsk soldat: Blir tufft att uppnå drömscenariot. Det är osannolikt att en ny ukrainsk motoffensiv blir lika snabb och lyckosam som den i Charkiv-regionen förra hösten. Åtminstone om en sådan offensiv riktas söderut från Zaporizjzja ner mot Melitopol. Det menar ukrainska soldater som Sunday Times träffat. "Där finns massor av fiendesoldater och de är väl nedgrävda," säger 26-åringen Vanya till tidningen. En lyckad offensiv söderut beskrivs som ett potentiellt drömscenario för ukrainsk del. Då finns nämligen möjlighet att skära av landvägen mot den annekterade Krymhalvön, och chans att slå in en kil mellan Rysslands trupper. 26-åringen tonar också ner utspel om att Rysslands svaghet på fältet. Omni 230409. Källor till Reuters: Ryssland bakom läckan. Ryssland eller pro-ryska krafter ligger troligen bakom spridningen av hemligstämplade amerikanska dokument som innehåller uppgifter om USA och Natos agerande kring Ukraina. Det uppger tre myndighetskällor för nyhetsbyrån Reuters under söndagen. Från Pentagons håll har det varken bekräftats eller dementerats att dokumenten innehåller korrekta uppgifter. Både Pentagon och amerikanska justitiedepartementet utreder läckan. Hundratals dokument har de senaste dagarna publicerats på Telegram och Twitter. Från ukrainskt håll menar man att det är rysk säkerhetstjänst som ligger bakom läckan. (svt 230409.) Läcka: Wagnergruppen ville köpa vapen i Turkiet. Den ryska paramilitära Wagnergruppen ska ha försökt köpa vapen från Natolandet Turkiet. Detta enligt uppgifter i Washington Post, som hänvisar till den amerikanska underrättelseläcka som uppdagats de senaste dagarna. Enligt dokument som läckt från USA:s underrättelsetjänst träffades företrädare för Wagnergruppen och turkiska kontakter i februari i år "för att köpa vapen och utrustning av Turkiet att använda under insatserna i Mali och Ukraina", skriver tidningen. Dokumenten sägs vare sig avslöja huruvida Turkiets regering var medveten om Wagnergruppens intresse för vapenköp eller om någon affär blev av. Avslöjandet att ett Natoland möjligen kan ha stöttat Rysslands krig i Ukraina kan visa sig explosivt, särskilt som Turkiet försöker blockera Sverige från att bli Natomedlem, skriver Washington Post. (svt 230409.) Läcka: Ukrainas luftförsvar snart utan ammunition. Ukrainas luftförsvar riskerar att få slut på robotar och ammunition inom några veckor. Det framgår av de läckta dokumenten från Pentagon, enligt New York Times. I dokumenten, som är daterade i slutet av februari, framgår det att ammunitionslagren för luftvärnssystemen S-300 och Buk väntas ta slut i början av maj och i mitten av april. Buk och S-300 står för omkring 90 procent av Ukrainas luftförsvar. Analytiker som tidningen talat med säger att en sådan utveckling skulle innebära att Ryssland kraftigt ökar användningen av stridsflyg och bombplan, vilket kan tippa vågskålen i rysk favör. Ryssland har inte genomfört storskaliga angrepp från luften sedan början av kriget.
Omni 230410. Taiwan: 39 kinesiska plan inne i vår luftvärnszon. Ett sextiotal kinesiska stridsplan flög i närheten av Taiwan under den tredje dagen av Kinas militärövning, uppger Taiwans försvarsdepartement enligt Reuters. 39 av dem uppges ha varit inne i Taiwans luftvärnszon. Kinas övning sker i luften och till havs i Taiwansundet. Enligt statlig kinesisk tv övar man på att omringa Taiwan. Övningen är ett svar på Taiwans ledare Tsai Ing-wens besök i USA, där hon träffade representanthusets talman Kevin McCarthy i Los Angeles. Mötet har retat upp Kina, som ser Taiwan som en del av sitt territorium. Vid 04-tiden hade totalt 59 kinesiska plan upptäckts. 70 kinesiska flyg övar på att omringa Taiwan.
Omni 230410. Källa: Läckan får Ukraina att förändra krigsplanerna. Ukraina har redan tvingats förändra delar av sina militära planer till följd av Pentagonläckan, säger en källa nära president Volodymyr Zelenskyj till CNN. Källan utvecklar inte saken. Ett av dokumenten i läckan visar också att USA har spionerat på Zelenskyj. Det är inte förvånande men ukrainska politiker och tjänstemän är djupt frustrerade över läckan, enligt samma uppgiftslämnare. CNN har gått igenom 53 av de läckta dokumenten. Förutom kriget i Ukraina omfattar de underrättelseinformation om bland annat Sydkorea och Israel. Dessutom ger de inblick i USA:s underrättelsearbete i den ryska statsapparaten och riskerar att röja källor. USA utreder händelsen. Dessutom har ytterligare ett land som ingår i underrättelsealliansen "Five Eyes" inlett en utredning, säger en källa från det aktuella landet. Förutom USA ingår Australien, Kanada, Nya Zeeland och Storbritannien i "Five Eyes".
Omni 230410. Bildt: Medvedev skriver som om han vore psykiskt sjuk. Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt sågar Rysslands tidigare president och premiärminister Dmitrij Medvedev i ett inlägg på Twitter. I ett inlägg på Twitter i lördags skrev Medvedev att "Ukraina kommer att försvinna" för att "ingen på den här planeten" behöver landet. Bildt beskriver den långa utläggningen som "anmärkningsvärd". "Jag har diskuterat med honom tidigare och tyckte att han var rimlig, även om han kanske inte var alltför imponerande. Nu är hans skriverier som förvirrat tjat från någon som är inlagd på psyket." Medvedev hävdade, helt utan belägg, att Europa tvingats stödja Ukraina efter påtryckningar från USA. Omni 230410. Kina: Fred inte förenligt med Taiwans självständighet. Kina fortsätter att skärpa tonen i Taiwanfrågan efter dag tre av övningarna vid Taiwansundet. Under måndagen övade den kinesiska armén på att blockera ön och simulerade skarp eldgivning från Kinas kust. I ett uttalande säger Wang Wenbin, talesperson för kinesiska UD, att omvärlden måste sluta lägga sig i Taiwans angelägenheter och trycka på för taiwanesisk självständighet. "Taiwans självständighet och fred i Taiwansundet är två saker som utesluter varandra," säger Wang enligt AFP. Militärexperter: Kina ägnar sig åt psykologisk krigföring. Wang: Om vi vill värna freden måste vi motsätta oss självständighet. Boende i Taiwan pessimistiska: Vi har inte en chans om Kina invaderar. Kina ser Taiwan som en del av sitt territorium. Omni 230410. Rapport: "Trauma" från Krym stärkte motståndskraften. När Ryssland 2014 invaderade och sedan annekterade Krymhalvön hade Ukraina problem att försvara sig. Detta "trauma" ledde till att landet stärkte sin motståndskraft vilket är en av anledningarna till det starka försvar man visar upp i dag. Det menar Jakob Hedenskog i en rapport för Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier, skriver DN. "Ukraina förde samman alla de väpnade styrkorna under ett befäl, som lyder direkt under presidenten. Det har skapat en mycket större effektivitet," säger han. Som andra förändringar som lett till den ökade motståndskraften lyfts också ett stärkt cyberförsvar, ett starkare civilsamhälle och att Ryssland fått en svagare ställning bland befolkningen. Hedenskog beskriver Krym som en "viktig väckarklocka". Omni 230411. Läcka: Egypten planerade att ge tiotusentals raketer till Ryssland i hemlighet. Egypten har i hemlighet planerat att exportera uppemot 40 000 raketer till Ryssland, rapporterar Washington Post med hänvisning till de läckta dokumenten från Pentagon. Enligt dokumentet, som är daterat 17 februari, ska president Abd al-Fatah al-Sisi ha beordrat produktionen av raketerna och uppmanat sina underordnade att hålla det hemligt för att "undvika problem med västvärlden". Egypten är en av USA:s närmaste allierade i Mellanöstern och är officiellt neutrala i Ukrainakriget. En talesperson för utrikesdepartementet säger till tidningen att landet står fast vid att man inte tänker lägga sig i konflikten. Man ska också ha planerat att exportera krut och artilleri. Källor: Läckan är bara toppen av isberget. Omni 230411. Macron varnar Europa för att "trassla in sig" i Taiwan. Europa borde inte följa vare sig Kina eller USA i den allt hetare Taiwanfrågan. Det säger den franske presidenten Emmanuel Macron i en intervju med bland andra Politico. "Vi européer ska inte tro att vi måste följa och anpassa oss efter den amerikanska rytmen och den kinesiska överreaktionen," säger han. Macron vill att Europa tar fram en egen strategi i utrikespolitiken och pekar bland annat på Kina och Ukraina. "Vi får inte trassla in oss i en världslig oreda och kriser som inte är våra." I en fotnot till Politicos artikel framgår det att Macrons kansli fick sista ordet om vad som skulle publiceras, och att flera "uppriktiga" kommentarer om Taiwan och Europas strategiska självständighet ströks. Macron: Om vi drabbas av panik riskerar vi att bara följa USA.
Omni 230410. Kommentar: Fel av Macron! Om Ukrainas kris också är USA:s så är Taiwans kris också Europas och inte bara USA:s. Macrons utspel sågas: "En utrikespolitisk katastrof." Franske presidenten Emmanuel Macrons uttalanden om att Europa inte borde följa vare sig USA eller Kina i Taiwanfrågan får kritik från flera håll, skriver Bloomberg. Macron sa i helgen, nyss hemkommen från Kina, att Europa inte bör trassla in sig i "kriser som inte är våra". Något som irriterar den tyske parlamentarikern Norbert Röttgen. "Macron har lyckats göra sin Kinaresa till en pr-kupp för Xi Jinping och en utrikespolitisk katastrof för Europa," skriver Röttgen på Twitter. Den amerikanske senatorn Marco Rubio jämför Macrons utspel om Taiwan med kriget i Ukraina. "Om Europa inte tar ställning mellan USA och Kina i Taiwan så borde kanske vi inte ta ställning [i Ukraina]," säger han i ett videoinlägg. Talesperson för franska ambassaden i USA: Macrons kommentarer har övertolkats. Macron: Om vi drabbas av panik riskerar vi att bara följa USA. Macron: Vi har en europeisk strategi.
Omni 320411. SVT: Kina har ägande i 1 500 svenska företag. 1 500 bolag i Sverige har ett kinesiskt ägande, visar en granskning av SVT Nyheter. Det gäller allt från små importfirmor till storbolag som Volvo. Vissa av dem skulle kunna omfattas av en ny lagstiftning som regeringen vill införa, med målet att stoppa utländska investeringar i företag med säkerhetskänslig verksamhet. Som exempel nämns chiptillverkaren Silex i Järfälla, som ingår i en koncern med täta band till Kinas kommunistparti och som tillverkar försvarsmateriel. "Det är ett exempel på en typ av investering som kanske inte gått igenom nästa år," säger Oscar Almén vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Silex och Volvo har avböjt intervjuer med SVT. Nyligen stoppades Silex i Tyskland från att förvärva ett annat bolag, med hänvisning till det kinesiska ägandet. Omni 230410. Uppgifter: Prigozjin vill ta över politiskt parti. Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin har politiska ambitioner och planerar att försöka ta kontroll över partiet Rättvisa Ryssland. Det skriver tankesmedjan ISW och hänvisar till den oberoende ryska sajten Meduza. Enligt Meduza har Prigozjin närmat sig partiets ledare Sergej Mironov, vilket har fått flera medlemmar i Rättvisa Ryssland att hoppa av. Källor uppger att Prigozjin vill utmana om guvernörsposten i St Petersburg, något Kreml troligen motsätter sig. Mironov och Prigozjin utnyttjar varandra. Omni 230411. Rysk regimkritiker döms: Ångrar ingenting. Den ryske oppositionspolitikern Vladimir Kara-Murza meddelar att han inte ångrar någonting han sagt eller gjort, rapporterar AFP. Kara-Murza, som står åtalad för bland annat förräderi, ska ha uttalat sig kritiskt om Rysslands invasion i Ukraina, något som lett till att han nu riskerar 25 års fängelse. Han säger att han endast klandrar sig själv för en sak. "Att jag inte lyckades övertyga tillräckligt många av mina landsmän och politiker i demokratiska länder om den fara som den nuvarande regimen i Kreml utgör för Ryssland och världen." Rättsprocessen mot regimkritikern är en av många liknande i Ryssland. Säger att åtalet mot honom liknar rättegångar från Stalin-eran. Omni 230411. Kommentar: Modig man. Kina: AI får inte gå på tvärs med socialismens idéer. Alla nya AI-produkter måste genomgå en säkerhetsanalys innan de tillåts i Kina. Det framgår av en ny lag som landets it-myndighet presenterade på tisdagen, enligt AFP. En lång rad kinesiska företag har presenterat nya AI-lösningar under den boom som utlöstes av amerikanska Open AI:s tjänst ChatGPT. Myndigheten skriver att man med den nya lagen vill säkerställa att AI-teknologin utvecklas på ett "sunt sätt". Man tillägger också att allt AI-genererat material måste "reflektera socialismens grundvärderingar" och att innehållet inte får vara av det slag att det äventyrar rikets säkerhet. Kinesiska sökjätten Baidu lanserade nyligen en AI-produkt. Kina kommer troligen att förbjuda utländska AI-tjänster. Omni 230411. Kommentar: Övriga världen bör förbjuda kinesiska AI-tjänster. Säpo: Kinas spioner försöker påverka svensk politik. Kina spionerar på Sverige på flera fronter. Det uppger Säkerhetspolisen för SVT Nyheter och varnar för att ett stort kinesiskt ägande kan användas som utpressning mot Sverige i ett konfliktläge. Säpo känner till att Kina spionerar på näringslivet, forskning och mot det politiska systemet. "Man försöker påverka svensk politik så att den går mer i linje med den kinesiska regimens intressen," säger Henrik Edvinsson, senior analytiker vid Säpos kontraspionage. För stort kinesiskt ägande skulle i förlängningen kunna försvaga Sveriges suveränitet. Säpo: Kinesiskt spioneri har upptäckts vid svenska universitet. Must om kinesiska hotet: Använder alla plattformar. Omni 230411. Efterlyst GRU-officer hackad - mejl har överlämnats till FBI och journalister. En ukrainsk hackergrupp påstås ha tagit sig in i mejlen tillhörande en rysk spion. Den utsatte tros ha orkestrerat hackningen av det demokratiska partiet inför det amerikanska presidentvalet 2016, uppger Reuters. "En mycket cool och smart hackare, men vi hackade honom", skriver gruppen Cyberresistance om sitt mål: överstelöjtnant Sergej Alexandrovitj Morgatjaev - som är officiellt efterlyst av FBI. Av det som publicerats handlar mycket om 45-åringens egna privata leverne: var han bor, arbetar och vad han tjänar. Gruppen har också kommit över bilder på Alexandrovitj Morgatjaev och hans fru. Det är oklart om gruppen också kommit över mer initierat innehåll, som exempelvis kan ge insyn i den ryska hackerverksamheten. Hackergruppen uppger dock att de delat med sig av materialet till FBI och journalister. Detta för att dessa "självständigt ska kunna undersöka fakta". Alexandrovitj Morgatjaevs avdelning tog bland annat fram programvaran som användes till att hacka det Demoratic National Committee Omni 230411. Tredjedel av Ukrainas yta minerad - så påverkar det kriget.Runt 30 procent av Ukrainas yta är kontaminerad av minor eller odetonerad ammunition, enligt landets krisberedskapsmyndighet. Och det får stora konsekvenser - både för militära styrkor och för civila, enligt Carl-Axel Blomdahl, ställföreträdande chef för Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec. "Så fort man försöker ta sig igenom mineringar kommer det alltid att ta mycket längre tid, innebära större risker för förluster och kosta en massa resurser," säger han. "Oftast upptäcker du dem inte förrän det är för sent." Talesperson: Navalnyj svårt sjuk - kan ha förgiftats under lång tid i fängelset. Den fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj är svårt sjuk, uppger hans talesperson Kira Jarmysj på Twitter. Vilket Aftonbladet var först med att rapportera om. Enligt uppgift ska han befinna sig i en "straffcell". Han har förlorat åtta kilos kroppsvikt på bara 15 dagar. "Vi utesluter inte att han under hela sin fängelsetid kan ha blivit förgiftad med något för att hans hälsa ska försämras sakta men säkert", skriver hon. Kira Jarmysj menar att det enda som kan hjälpa Navalnyj i detta läge är omvärldens reaktioner: "Bara publicitet kan hjälpa. Snälla dela", skriver hon. Medicin som skickas till Navalnyj av hans mamma returneras. Förhållandet i fängelset beskrivs som "extremt djävulska".
Omni 230411. Kommentar: Den ondskefulle Putin vill nog inget hellre än att Navalnyi ska dö i sitt fängelse. Läckta dokument: Väst har specialförband i Ukraina. Sedan Ryssland invaderade Ukraina för ett drygt år sedan har det spekulerats om västerländska specialförband strider i Ukraina. BBC rapporterar att hemliga dokument i den så kallade Pentagonläckan tycks bekräfta att så är fallet. I ett dokument från 23 mars står det att 83 soldater från fyra europeiska specialförband befinner sig i Ukraina och att USA har 14 på plats. BBC skriver att soldaterna är få till antalet men att de antagligen är mycket effektiva. Inget land har kommenterat uppgiften men det brittiska försvarsdepartementet skriver att dokumenten i läckan innehåller "stora felaktigheter". Storbritannien, Frankrike, Lettland, Nederländerna och USA uppges ha förband på plats. Omni 230412. Hemligt dokument: Serbien stöttar Ukraina. Serbien har planer på eller ska redan ha försett Ukraina med vapen, skriver Reuters. Detta enligt ett läckt dokument från det amerikanska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters. Serbien är det enda land i Europa som inte stöttar sanktioner mot Ryssland. Dokumentet, som Reuters inte kunnat verifiera äktheten på, utvärderar 38 europeiska regeringars svar på Ukrainas vädjan om assistans. "Om dokumentet är äkta så visar det antingen på [president Aleksandar] Vukics dubbelspel gentemot Ryssland eller att han är under stor press från Washington att leverera vapen till Ukraina," säger Janusz Bugajski, Östeuropaexpert vid tankesmedjan Jamestown Foundation. Omni 230412. Analyser: Oroande om läckan inte kommer från Kreml. Pentagonläckan är troligtvis varken en kupp från Washington eller Moskva, utan det mesta pekar på att den kommer från chattforum för vapenfantaster och gamers. Det skriver The Guardians Julian Borger i en analys. Han skriver att händelseförloppet borde vara mer oroväckande för USA än en rysk hackerattack. Han pekar på en rapport från 2019 som visar att 1,25 miljoner människor har tillgång till USA:s säkerhetsklassade dokument. "Så höga nummer gör det nästan till en statistisk säkerhet att skadligt och hemligt material kommer hamna i händerna på någon som vill läcka det," skriver han. Politicos Jack Shafer gör en liknande analys och konstaterar att situationen är en "komplett skandal" för USA:s underrättelsearbete. Han förvånas även över hur dålig koll Vita huset tycks ha på läckans ursprung och skriver att händelsen skadar relationen till flera av USA:s allierade. "Pentagon och säkerhetsrådigare John Kirby har nog med ägg i sina ansikten för att starta en omelettfabrik," skriver han. Julian Borger: Läckan sätter ljuset på hur många som har tillgång till hemligstämplade dokument i USA. Omni 230412. Gräver skyttegravar: "Vi är andra försvarslinjen." Ukrainska soldater gräver skyttegravar för hand som en skyddsåtgärd om Bachmut faller i ryska händer, rapporterar AFP. Om ryska styrkor intar Bachmut befarar den ukrainska ledningen att andra städer i Donbasregionen är hotade, bland annat Slovjansk och Kramatorsk. "Vi utgör den andra försvarslinjen. Det är här våra killar positionerar sig om fienden gör ett stort anfall," säger den 23-årige sergeanten Andrij. Johan Huovinen på Försvarshögskolan, säger till DN att skyttegravarna möjliggör för Ukraina att försvara terrängen med så få förband som möjligt. Ukrainarna hoppas vinna utnötningskriget genom att låta Ryssland göra slut på sina militära tillgångar. Ukraina förstärker försvarslinjen norrut med 6 000 minor och sju kilometer skyttegravar. Wagnergruppen säger sig kontrollera 80 procent av Bachmut. Omni 230412. Taiwans utrikesminister: Kina kan förbereda för krig. Förr eller senare kommer Kina att förbereda sig för att invadera Taiwan. Det säger den taiwanesiska utrikesministern Joseph Wu i en intervju med CNN. "Titta på militärövningarna. De ser ut att försöka förbereda sig för att inleda ett krig mot Taiwan. Den taiwanesiska regeringen betraktar det kinesiska militärhotet som något som inte kan accepteras och vi fördömer det," säger Wu i intervjun. Under påskhelgen har kinesiska stridsfartyg och -flygplan genomfört stora övningar runt ön. Övningarna har varit en reaktion på Taiwans president Tsai Ing-Wens besök i USA förra veckan. "Oavsett om det sker 2025 eller 2027 eller senare så måste Taiwan helt enkelt förbereda sig." Källor: Kina stänger luftrummet norr runt Taiwan 16-18 april. Omni 230412. Ungern fortsatt högst inflation i EU - över 25 procent. Nya siffror från Ungern visar en inflation på 25,2 procent i årstakt. Det är en nedgång från 25,5 procent månaden före, men fortfarande den högsta inflationssiffran i hela EU. Att inflationen backar i mars beror på en kombination av faktorer: En nedgång i ekonomin, en starkare valuta och lägre energipriser. Ungerns regering har infört pristak på en rad basvaror. Något som kritiserats av centralbanken som hävdar att det i sin tur har förvärrat inflationen. I oktober chockhöjde landets centralbank räntan till 18 procent. Omni 230412. Uppgifter om att Wagner halshuggit soldater i öst. Två videoklipp som uppges visa halshuggna ukrainska soldater har börjat cirkulera på sociala medier de senaste dagarna, skriver CNN. Det ena klippet började spridas för några dagar sedan. I videon, som sägs vara filmat av medlemmar ur Wagnergruppen nära Bachmut, ses två halshuggna kroppar ligga på marken intill ett förstört militärfordon. En röst hörs säga: "Nån smög sig på dem. De smög sig på dem och skar av deras huvuden." Det andra klippet tros ha filmats förra sommaren, eftersom mycket växtlighet ses på bilderna, skriver CNN. På filmen ses en person få halsen avskuren. Den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW skriver att Wagnergruppen "uppges fortsätta begå krigsbrott genom att halshugga ukrainska soldater i Bachmut". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fördömer agerandet. "Vi kommer inte att glömma något och vi kommer inte att förlåta mördarna," säger han enligt AFP. Zelenskyj: "Går inte att ignorera hur lättvindigt de mördar." Kreml kallar videon för "avskyvärd".
Omni 230412. USA inför sanktioner mot bank i Ungern. USA meddelar att de infört sanktioner mot tre högt uppsatta personer på ryskkopplade International Investment Bank i Ungern. Det skriver Reuters. Den amerikanska ambassadören i Budapest, David Pressman, säger att Ungerns regering avvisat USA när de uttalat sin oro för IIB:s inflytande i Ungern. Och att USA ser med oro på den ungerska regeringens fortsatta vilja att vårda kontakterna med Ryssland. Det ungerska parlamentet gav bland annat banken en form av diplomatisk immunitet när IIB 2019flyttade sitt huvudkontor från Moskva till Budapest. Då rapporterade bland annat New York Times om att bankens ryska ordförande har nära kopplingar till den ryska säkerhetstjänsten och att flera europeiska länder uttryckt oro över att IIB fungerar som en bas för rysk spionverksamhet. (svt 230412.) Båda sidor inkallar inför offensiv: Stoppas på gatan. Både den ryska och den ukrainska sidan förbereder sig på en upptrappning av konflikten och har ändrat reglerna för att lättare kunna kalla in stridande, skriver Washington Post. Länge har Ukraina till stor del kunnat förlita sig på frivilliga stridande och myndigheterna har behövt leverera en inkallelseorder till en folkbokföringsadress. Det gjorde att det gick att hålla sig undan genom att tillfälligt bo på en annan adress. Men nu kan myndigheterna dela ut inkallelseordrar via arbetsgivare eller helt enkelt stoppa personer på gatan. Vägarbetaren Oleksandr Kostiuk, 52, berättar för tidningen att han fick sin inkallelse via HR-avdelningen på arbetsplatsen. "Jag är nervös," säger han. Samtidigt har ryska myndigheter börjat använda en statlig hemsida - som också används för att ansöka om tillstånd och handlingar som pass - för att meddela att personer kallas in för att strida, skriver BBC. Närmare 250 000 ukrainare fyller 18 i år - kan kallas in i armén. Rysk aktivist: "En smidig statlig webbportal har visat sig ha en baksida." Omni 230412, Egypten förnekar planer på att ge raketer till Ryssland. En högt uppsatt egyptisk tjänsteman förnekar att Egypten i hemlighet ska ha planerat att exportera uppemot 40 000 raketer till Ryssland, rapporterar Al Jazeera. Uppgifterna, som Washington Post var först att rapportera om, kom från de läckta Pentagondokumenten där det påstods att raketerna skulle användas av Ryssland i kriget mot Ukraina. Den anonyma tjänstemannen, som pratat med den egyptiska tv-kanalen Al-Qahera News, säger att uppgifterna är "informationsmanipulering som inte grundar sig i sanning". Enligt Pentagonläckan ska man också ha planerat att exportera krut och artilleri. Omni 230412. Stridsflyg från Kina och Ryssland bombar civila i Myanmar. Medan världen är upptagen med Rysslands invasionskrig i Ukraina och frågan om hur långt Kina kommer att gå i sitt stöd för Vladimir Putin, har Kina och Ryssland funnit varandra i sitt stöd för militärjuntan i Burma (Myanmar) på andra sidan jordklotet. Den 11 april fortsatte juntans bombningar av civila och av den motståndsrörelse som sprungit fram efter landets senaste militärkupp i februari 2021. Omkring 100 civila, varav dussintals kvinnor och barn, dödades enligt uppgift i en flygräd under gårdagen. Militärjuntan hade uppenbarligen fått nys om att en avdelning av den nya folkarmé som strider mot juntan, People’s Defence Forces (PDF), skulle inrättas vid ett möte. Detta blev huvudmålet för bomberna, men sedan flög helikoptrar även in och sköt sönder hela byn med maskingevär, rapporterar bland annat BBC. Och detta är bara en av de senaste incidenterna i vad som redan utvecklats till ett fullt inbördeskrig, där ett av juntans få trumfkort är just flygvapnet - det vill säga deras kinesiska och ryska stridsflygplan och helikoptrar. Hur blev det såhär? Myanmar är ett land rikt på naturresurser, och efter andra världskriget tippades det allmänt ha en ljus framtid som Sydostasiens rikaste nation. Så blev det dock inte. Landet har istället körts sönder av en lång rad korrupta och självupptagna generaler. Den senaste i raden heter Min Aung Hlaing, som ledde en kupp före gryningen den 1 februari 2021. Han skickade ut soldater för att arrestera samtliga parlamentsledamöter, som hösten 2020 valts till det nya parlament som skulle öppna samma dag. Det skulle ha blivit Myanmars tredje demokratiskt valda parlament sedan militären år 2010-2011 återinförde allmänna val med en ny konstitution, och dessutom avskaffade den tidigare censuren. (Det är fortfarande oklart vad som låg bakom denna omsvängning, då landet styrts av generaler sedan 1962. Men den ledande teorin är att delar av militären insett att Burmas långvariga isolering skadar landet.) Egentligen hade militären faktiskt redan nästan all makt i landet. Konstitutionen man själv skrivit ihop gav nämligen makten över landets väpnade styrkor till själva militären snarare än till valda civila ledare. Dessutom hade militären veto över alla försvarsfrågor. Det var detta som gjorde att militären hösten 2017 på eget bevåg kunde inleda det massiva folkmordet mot minoriteten rohingya: Hundratals byar brändes ned, tusentals människor dödades, och runt en miljon fördrevs till Bangladesh. 2019 anmäldes Myanmar för folkmordet till den internationella domstolen i Haag. Fallet accepterades, och den enda av de femton domarna som reserverade sig mot domstolens order till Myanmar att upphöra med trakasserierna av rohingier var Kinas domare Madame Xue. I dag är det ännu sämre ställt för juntan, åtminstone på lång sikt. Att juntan i allt större utsträckning förlitar sig på kinesiska och ryska stridsplan för att angripa sina motståndare beror ju på att den inte kontrollerar mer än någon femtedel av landet. Resten hålls av People’s Defense Forces, som organiserats av den nya regeringen, National Unity Government (NUG), eller av av etniska minoritetsgrupper som sedan länge kämpat för sin autonomi. NUG manar nu världen att stödja dem, istället för juntan. NUG har lyckats få behålla den sedan tidigare demokratiskt utsedde FN-ambassadören, U Kyaw Moe Tun, på Myanmars stol i FN, i alla fall tills vidare. (Myanmars representation diskuteras nu, tillsammans med dito för Libyen och Somalia, i ett FN-utskott om ackreditering av ambassadörer). Den karismatiske ambassadören blev världskänd när han höll upp sina tre fingrar - precis som demonstranterna hemma i Yangon strax efter kuppen - i ett symboliskt tecken på motstånd mot juntan. Läs allt i Kinamedia 230412. Politiker uppmanar till bojkott: "Absolut Putin." Flera svenska politiker uppmanar till bojkott av Absolut vodka efter beskedet att företaget börjar exportera till Ryssland igen, skriver TT. S-toppen Anders Ygeman skriver kort på Twitter: "Absolut Putin". Andra politiker utvecklar resonemanget mer. M-ledamoten Gustaf Göthberg kallar enligt nyhetsbyrån exportbeslutet för "exempellöst ryggradslöst". Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro beskriver det som "en fin present till Putin" och partikollegan Anna Starbrink använder formuleringen "moralisk kollaps". Det är ägarbolaget Pernod Ricard som åter öppnat för rysk export efter ett års stopp. Förklaringen är enligt Absolut Companys kommunikationsavdelning att man ska "skydda medarbetare och säkra den lokala organisationens ekonomiska hållbarhet". SD:s Björn Söder: "Sluta köp!".
Omni 230412. Kommentar: Absolut girighet från företaget. Expert: 100 000 ukrainska soldater samlas i offensiv. Ukraina kraftsamlar just nu inför den stundande motoffensiven som länge har planerats, skriver Sky News. Försvarsanalytikern Michael Clarke säger till kanalen att landet håller på att sätta samma 16 nya brigader, ett antal som motsvarar 90 000 till 100 000 soldater. Vidare säger Clarke att offensiven måste vara framgångsrik, då det finns en risk att västvärlden tappar intresse för Ukrainas sak om de inte visar framsteg. "De har bara ett försök på sig. Offensiven måste ske på rätt sätt," säger han. Omni 230412. Ryssland säger sig ha testat en ballistisk robot. Rysslands försvarsdepartement uppger att landet under onsdagen har genomfört ett lyckat test av en avancerad interkontinental ballistisk robot, rapporterar The Guardian. Roboten ska ha avfyrats från den ryska staden Kapustin Yar och träffat ett mål i Kazakstan. "Robotens träningsspets träffade ett mål på Sary-Shagans övningsfält, med tillåtelse från Kazakstan," skriver försvarsdepartement på Telegram. Vilken typ av robot som avfyrades framgår inte men president Putin har tidigare sagt att landet ska genomföra testskjutningar av en ny typ av ballistiska robotar. "Rysslands nya robot har fått smeknamnet -Satan 2." Ryssland uppger att roboten är "avancerad". Omni 230412. Kommentar: Uppenbart att roboten är avancerad men också den hotfulla attityden från Ryssland är avancerad. Mörkrets makter ligger förvisso bakom. Putin godkände gripandet av WSJ-journalisten. Rysslands president Vladimir Putin ska personligen har gett klartecken till gripandet av Wall Street Journals reporter Evan Gershkovich. Det skriver Bloomberg med hänvisning till källor. Gershkovich misstänks för spionage. Det är första gången sedan kalla kriget som en amerikansk journalist grips i Ryssland. Vita huset kallar gripandet "helt felaktigt". "Vi gör allt som står i vår makt för att få hem honom så snabbt som möjligt," sa president Biden i ett samtal med Gershkovichs föräldrar på tisdagen. Kremls talesperson Dmitrij Peskov förnekar uppgifterna och säger att ryska säkerhetstjänsten "bara gjorde sitt jobb". Omni 230412. Kommentar: Som en stor svart spindel i sitt nät så har Putin full kontroll på vad görs i hans land precis som i fallet Aleksej Navalnyj som får sitta döende i sitt fängelse eller personer som förgiftats med novitjok. Discord samarbetar i jakten på Pentagonläckan. Mycket pekar på att den så kallade Pentagonläckan har sitt ursprung på chattplattformen Discord, som vanligtvis används av gamers. Nu säger företaget bakom appen att man samarbetar med myndigheterna för att hitta läckan, skriver Reuters. "I och med att det är en pågående utredning kan vi inte kommentera saken närmare", låter företaget meddela i ett uttalande. En kartläggning från Bellingcat visar att dokumenten spreds på Discordservrar för tv-spelet "Minecraft" och på servrar för vapenfantaster innan det slutligen spreds till forumet 4chan och den ryska chattappen Telegram. I läckan har ett hundratal hemligstämplade amerikanska dokument läckt ut. De har bland annat avslöjat att USA spionerar på allierade och detaljer kring kriget i Ukraina.
Omni 230412. NYT: Ny läcka - rysk konflikt om döda. The New York Times skriver att en ny samling påstådda hemligstämplade amerikanska underrättelsedokument sprids på nätet. Dokumenten ser ut att ge en bild av en konflikt inom den ryska staten om hur många ryska soldater som dödats i kriget. Rysslands underrättelsetjänst FSB uppges ha kritiserat försvarsdepartementet för att ha tonat ner antalet internt, något som påstås bero på en rädsla för att leverera dåliga nyheter uppåt i statshierarkin. Enligt NYT ska dokumenten ha dykt upp på den Discord-kanal där den första samlingen läckor först spreds. Ukraina, Ryssland och USA har ifrågasatt deras autenticitet. Några av dokumenten, som är daterade till slutet av februari, uppges visa USA:s bild av antalet militära offer i kriget. Mellan 35 000 och 40 000 ryska soldater ska enligt den påstådda läckan ha dödats och uppemot 180 000 skadats. De ukrainska förlusterna påstås ligga mellan 15 000 och 17 000 döda och uppemot 113 000 skadade. (svt 230413.) Pentagonläcka: Putin ska ha behandlats med cellgifter. Nya rykten om att Rysslands president Vladimir Putin är sjuk i cancer förekommer i de läckta Pentagondokumenten, rapporterar tyska Focus. Enligt tidningen ska han ha fått cellgiftsbehandling i början av mars. Vice News skriver att läckan inte bekräftar att Putin har cancer, men att underrättelsetjänsten tyckte att uppgiften var värd att förmedla till Pentagon. Dokumenten är i form av underrättelserapporter som dagligen ges till amerikanska försvarschefer. Norska Aftenposten har gått igenom uppgifterna och skriver att de kommer från en källa med tillgång till personer i presidentadministrationen, via en ukrainsk politiker. Enligt en försvarsexpert som tidningen talat med bör uppgifterna hanteras varsamt eftersom det bara är en källa till dem. Finns ingen officiell bekräftelse på att Putin skulle vara sjuk. Dokumenten har fotograferats av och vissa ord strukits över. De läckta dokumenten ser ut att vara dagliga underrättelserapporter skrivna för amerikanska försvarschefer.Har tidigare uppgetts att Putin behandlats med steroider. Dansk militär källa tror att Putin behandlats för cancer förra året (3 januari). Tidigare MI6-chef har hört från flera källor att Putin är allvarligt sjuk (2022).
Omni 230413. Läckta dokument: Ryssland undviker att räkna dödsfall. Ryssland räknar inte in bland annat Wagnersoldater och soldater från nationalgardet i sin statistik över stupade soldater i Ukraina. Det visar dokument från Pentagonläckan som BBC har tagit del av. Enligt ryska säkerhetstjänsten FSB har omkring 110 000 ryska soldater dött eller skadats så allvarligt att de inte kan fortsätta strida i Ukraina. Jämfört med tidigare uppgifter från USA är den siffran låg. De beräknar att mellan 189 000 och 223 000 ryska soldater slagits ut och att upp till 43 000 av dessa har dött. Ryssland har inte kommenterat uppgifterna men har tidigare sagt att de läckta dokumenten innehåller stora felaktigheter. Omni 230413. Norge utvisar 15 ryska ambassadanställda - uppges vara spioner. Norge utvisar 15 ryska ambassadanställda som man menar i själva verket är underrättelseofficerare som arbetat under diplomatisk täckmantel. "De förklaras icke-önskvärda eftersom de bedrivit verksamhet som är oförenlig med deras diplomatiska status," säger utrikesminister Anniken Huitfeldt i ett pressmeddelande enligt VG. "Ryssland utgör det största underrättelsehotet mot Norge. Det tar vi på allvar," säger hon vidare. Personerna måste lämna landet skyndsamt. I dagsläget arbetar omkring 40 personer på ambassaden. Utrikesministern: Ett viktigt drag för att säkra nationella intressen. Huitfeldt: "Vill understryka att vi vill ha normala diplomatiska relationer med Ryssland." Departementet har inte gett ytterligare kommentarer. Norge ska snart ta över ordförandeskapet i Arktiska rådet från Ryssland. Omni 230413. Ukrainas ekonomi krympte 29 procent under 2022. Rysslands invasion drabbade i princip alla delar av den ukrainska ekonomin och BNP rasade 29 procent under 2022. Det rapporterar Reuters med hänvisning till offentlig statistik från ukrainska myndigheter. Spannmålsskörden - som gjort skäl för landets smeknamn Europas kornbod - minskade från rekordhöga 86 miljoner ton 2021 till 53 miljoner ton 2022. Metallindustrin, som är en annan viktig sektor, minskade produktionen med 71 procent. Ukrainas regering spår att ekonomin vänder och växer 1 procent under 2023, tack vare en något förbättrad situation för transportsektorn, detaljhandeln och byggindustrin. Ukrainas BNP-ras något mindre än väntat. Innan kriget stod Ukraina för hälften av solrosoljan på världsmarknaden. Omni 230413. Wikipedia bötfälls av Ryssland för "falsk info". En domstol i Moskva har dömt Wikipedias moderbolag Wikimedia Foundation till motsvarande en kvarts miljon kronor i böter, skriver Reuters och hänvisar till Interfax. Orsaken är att bolaget vägrat ta bort vad domstolen anser är "falsk information" om kriget i Ukraina. Wikimedia har tidigare sagt att information som ryska myndigheter klagat på har goda källor och är i linje med Wikipedias informationsstandard. Inte första gången som Wikimedia bötfälls för artiklar i uppslagsverket. Omni 230413. Man åtalas för spridning av hemliga uppgifter på forum. En man i 50-årsåldern åtalas vid Uppsala tingsrätt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, meddelar Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande. "Det handlar om en stor mängd anläggningar som är betydelsefulla för Sveriges förmåga att kunna försvara landet i händelse av krig. Röjandet av uppgifter kan innebära men för rikets säkerhet," säger senior åklagare Lars Hedvall. Enligt Ekot rör det sig om uppgifter om över 20 hemliga försvarsobjekt, flera av dem ska mannen själv sökt upp. UNT skriver att mannen bland annat samlat in uppgifter i samband med ett cykelarrangemang i Norduppland. Åtalet är ett i raden av flera efter att en grupp personer använt ett internetforum för att dela försvarsuppgifter med varandra. Den man som åtalats misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift är en tidigare moderat kommunpolitiker. Brotten ska ha begåtts delvis under tiden som politiker. Omni 230413. Omni 230413. Polen tillåts skicka tyska stridplan till Ukraina. Tyskland godkänner att Polen skickar fem jaktplan med tyskt ursprung till Ukraina, rapporterar Der Spiegel. Mig-29-planen tillhörde Östtyskland och köptes av Polen 2003. Tyskland var därför tvungna att godkänna vidareexporten av flygplanen. "Det här visar att det går att lita på Tyskland," säger tyske försvarsministern Boris Pistorius. Polen började för en vecka sedan att leverera stridsflyg, köpta från andra länder än Tyskland, till Ukraina. Polen har lovat att skicka 29 stridflyg till Ukraina. Slovakien har också börjat leverera stridsflyg. Tidigare stridspilot: "Ingen kommer att få luftherravälde." Omni 230413. Baerbock varnar Kina: Bryta status quo oacceptabelt. Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock har varnat Kina för ett skräckscenario vid en militär eskalering i Taiwansundet. Det säger hon efter samtal med sin kinesiska motpart under fredagen, rapporterar Reuters. "Konflikter måste lösas fredligt. En ensidig, våldsam förändring av status quo skulle vara oacceptabel för oss européer." Baerbock reste till Kina i går för att "skademinimera" efter den franske presidenten Emmanuel Macrons uttalande tidigare i veckan om att Europa borde undvika att "trassla in sig" i Taiwanfrågan. Baerbock uppmanade även Kina att övertala Ryssland om att sluta kriga i Ukraina. Baerbock: Europa står enade i frågan om Taiwan. Tyska utrikesministern anses vara hårdför i sin linje gentemot Kina. "Nu är alla - utom Kina - arga på Macron igen." Omni 230413. 21-åringen en "ensamvarg" fascinerad av krig och vapen. 21-årige Jack Teixeira, som misstänks ligga bakom Pentagonläckan, ska länge ha varit fascinerad av militären, krig och vapen. Det säger hans tidigare klasskamrater till CNN. "Många människor var försiktiga runt honom. Han var en ensamvarg, och att vara så fascinerad av krig och vapen gjorde honom avskräckande för många människor," säger Brooke Cleathero, som ska ha gått i samma klass som Teixeira i mellanstadiet och gymnasiet. Andra studenter ger samma bild. "Han gjorde mig nervös", säger en elev men menar samtidigt att hans beteende aldrig blev så pass obehagligt att det fanns anledning att anmäla. Jack Teixeira befordrades nyligen inom det amerikanska nationalgardet, skriver CNN. Han misstänks för att ha spridit mängder av känsliga militäruppgifter, framförallt om kriget i Ukraina. Jack Teixeira gick med i nationalgardet 2019. FBI tänkte gripa honom på hans arbete - men Teixeira dök inte upp. 17-åring på samma forum: Vi gillar att spela krigsspel. Drev chattgruppen "Thug Shaker Central".
Omni 230413. FN:s atomchef: Vi lever på lånad tid i Zaporizjzja. Rafael Grossi, chef för FN:s kärnenergiorgan IAEA, varnar för allvarliga konsekvenser efter att två landminor exploderat i närheten av det ryskockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja i Ukraina tidigare i veckan. Vi lever på lånad tid när det gäller säkerheten kring kärnkraftverket, säger Grossi i ett uttalande. "Om vi inte vidtar åtgärder för att skydda kärnkraftverket kommer vår tur förr eller senare att ta slut, med potentiellt allvarliga konsekvenser för människors hälsa och miljön." IAEA har upprepade gånger varnat för säkerheten kring kärnkraftverket. Ryska styrkor tog kontroll över kärnkraftverket i mars förra året Omni 230414. Kommentar: Ryssland lär spränga kärnkraftverket i bitar om de tvingas lämna området. Rapport: Armén och Wagner har stärkt sitt samarbete. Den ukrainska militären har tvingats dra sig tillbaka från fronter i Bachmut då Ryssland genomför en ny offensiv, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering, rapporterar Reuters. Under de två senaste dagarna ska Ryssland ha genomfört nya anfall med intensiv artillerield. "Ryssland har på nytt förstärkt sitt angrepp i Bachmut eftersom styrkor från den ryska militären och Wagner-gruppen har förbättrat samarbetet," skriver man i uppdateringen från Storbritannien. Det ukrainska försvaret håller fortfarande de västra distrikten i Bachmut men är hårt pressade av de ryska styrkorna skriver man. Omni 230414. Pulverbrev hittat på finska ambassaden i Moskva. Den finska ambassaden i Moskva har kontaktat det ryska utrikesdepartementet efter att ha mottagit tre brev, varav ett innehöll pulver. Det rapporterar nyhetsbyrån RIA, skriver Reuters. Det är än så länge oklart vilken typ av pulver som brevet innehåller. Relationerna mellan Moskva och Helsingfors har försämrats sedan Finland formellt gick med i Nato. Omni 230414. Kommentar: Krigföring på låg nivå. Expert warns that the 'window' to stop China is 'closing very fast'. China trade with Brazil is double the US. China invested over 900 billion dollars in direct investment in construction deals since 2005. Bilateral trade grew by 10.1% year on year in 2022 and reached a record USD150 billion. US trade 75. Ditching the U.S.Dollar: Lula backs developing countries replacing dollar with their own currencies in trade. De så kallade Brics-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, har kommit överens om att bilda en ny utvecklingsbank och en gemensam nödfond, skriver Reuters. 4 apr. 2023. Fox Business You tube 13:30 230414. Bilder visar rysk bas på Krym: "För att försvara." Ryssland tycks ha gjort "förbättringar" vid sina skyttegravar på annekterade Krym, och man har även etablerat en militärbas nära staden Medvedivka långt norrut på halvön. Det säger överstelöjtnant Johan Huovinen till DN som sett över satellitbilder tagna i januari och februari. "Den är satt där för att försvara, inte för offensiv verksamhet," säger han till tidningen. Huovinen noterar att det finns omkring 30 stridsfordon vid basen, men också tält och lastbilar, och eventuellt även stridsvagnar. Han bedömer inte att militärbasen är helt ny. Omni 230414, Ny lag undertecknad - gör rysk mobilisering enklare. Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under ett lagförslag som gör det möjligt att kalla in medborgare till militärtjänst digitalt, enligt flera medier. Det innebär att kallelser kan skickas till digitala brevlådor. Och de blir svårare att undvika jämfört med tidigare då kallelser endast gavs ut för hand. Om kallelsen ignorerats i 20 dagar förbjuds mottagaren från att lämna landet och ta lån. Enligt Kreml är ingen ny mobilisering på gång, men Bloomberg skriver att den nya lagen ändå väcker rädsla för att Putin vill kalla in fler mobiliserade till Ukraina. Ordern anses ha tagits emot så fort den landar i den digitala brevlådan. Väntas även bli svårare att överklaga beslut om värnplikt. Omni 230414. Tvååring död i rysk attack: "Hörde kvinna skrika - hon skrek så mycket" Nio personer, varav en tvåårig pojke, har dött efter gårdagens ryska beskjutningar mot staden Slovjansk i regionen Donetsk i östra Ukraina. Det uppger ukrainska myndigheter enligt AFP. Pojken dog på väg till sjukhus efter att han räddats från rasmassorna. 59-åriga Larisa berättar för nyhetsbyrån hur hon satt och sov när hon plötsligt hörde en enorm smäll och sprang ut från sin lägenhet. "Jag var så rädd och i ett chocktillstånd. Jag hörde en kvinna skrika 'det är ett barn här, det är ett barn här'. Hon skrek så mycket," säger Larisa. Ytterligare 21 personer skadades i de ryska attackerna. Fem personer saknas fortfarande. Omni 230415. Wagnerbossen: Ukrainas motoffensiv kan lyckas. Den väntade ukrainska motoffensiven har större chans att lyckas än att misslyckas. Det skriver ledaren för den paramilitära Wagnergruppen, Jevgenij Prigozjin, i en text som publicerades 14 april, uppger tankesmedjan ISW. Prigozjin skriver också att en politisk elit medvetet saboterar för Ryssland under kriget i Ukraina för att gynna sig själva. Enligt Prigozjin är målet för de han kallar "interna fiender" att pressa Ryssland att gå med på stora eftergifter, exempelvis att ge upp ockuperat territorium i Ukraina. Själv avvisar Prigozjin alla förhandlingar och uppmanar Ryssland att fortsätta strida även om det leder till att landet tillfälligt besegras. Omni 230415. Lula da Silva: EU och USA måste börja diskutera fred. USA bör sluta "uppmuntra" till krig i Ukraina och måste, tillsammans med EU, börja tala om fred i stället. Det säger Brasiliens president Lula da Silva i samband med sin vistelse i Kina, rapporterar flera medier. Hans förslag är att sätta samman en grupp av flera länder som kan "övertyga" Rysslands president Vladimir Putin och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj om att det ligger i allas intresse att nå fred. Brasilien har enligt CNN försökt undvika att ge sig in kriget på något sätt. Regeringen har till exempel inte infört några sanktioner mot Ryssland. Samtalen i Peking har till största del handlat om handel och inte Rysslands invasion. Omni 230415. Kommentar: Lula da Silva är en stor svikare av Ukraina. Rapport: Över 10 000 ryska fordon förstörda i Ukraina. Ryssland har förlorat över 10 000 militärfordon i Ukraina sedan februari i fjol då invasionen inleddes. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter, med hänvisning till Oryx som sammanställer siffror utifrån så kallade öppna källor. I den dagliga brittiska uppdateringen skriver försvarsdepartementet om den nya lag som gör att ryssar kan kallas till militärtjänstgöring digitalt, en lag som Vladimir Putin skrev under på fredagen. Från brittiskt håll ser man det som ett tecken på att Kreml planerar för ett långvarigt krig. Just nu finns dock inga tecken på att en ny mobilisering är att vänta i närtid.
Omni 230415. Fartyg levererar rysk gas till Sverige - MP: "Hyckleri." För tredje gången på knappt två månader anlände ett fartyg med rysk fossilgas till Nynäshamn på lördagen, skriver SvD. Detta trots att en enig riksdag i maj 2022 ställde sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om att stoppa import av rysk gas. Gasen leveras till finska bolaget Gasum som har terminal i Nynäshamn. Bolaget uppger att man har ett avtal med ryska Gazprom som innebär att man måste ta emot en bestämd mängd gas. Gör man inte det måste bolaget ändå betala. MP:s språkrör Märta Stenevi är skarpt kritisk mot att det fortsatt är tillåtet att importera rysk gas. "Jag tycker det är ett enormt hyckleri där regeringen med ena handen skickar vapen till Ukraina och med den andra finansierar Rysslands krig," säger hon. EU har stoppat importen av kol och olja men inte gas. Omni 230415. Rysk oljeexport tillbaka på liknande nivåer som innan kriget. I mars steg den ryska oljeexporten till den högsta nivån sedan april 2020. Det framkommer i det internationella energirådets (IEA) månatliga rapport. Trots västvärldens stora sanktioner mot den ryska energiindustrin ökade landets beräknade oljeintäkter med en miljard dollar sedan i mars. Det är stigande produktflöden som gör att Ryssland återigen befinner sig på nivåer som senast sågs innan landets invasion av Ukraina. Intäkterna minskar dock med 43 procent jämfört med förra året, detta eftersom Ryssland tvingas sälja sina fat till en mer begränsad pool av kunder, i framförallt Kina och Indien, som kan förhandla fram större rabatter, rapporterar CNN. (svt 230415.)<(p> Sju bisarra domar i Ryssland.
svt 230415. Svensk utbildar ukrainare för strid: "Tungt i hjärtat." På åkrarna i östra Ukraina är mullret från striderna i princip konstant. Här, i närheten av fronten i Bachmut, befinner sig svenske Magnus Ek för att göra ukrainska rekryter redo för strid. De som återvänder från fronten är tydligt märkta av kriget, säger han till TT. "Man kommer varandra väldigt nära på kort tid. Alla vet att det är som det är, att det är tingens ordning. Men det känns tungt i hjärtat när de lastar upp och åker iväg," säger han. 53-åringen är på plats som volontär. Många av de soldater han möter har bara några dagars utbildning. "Det är bortom all vett och sans att bli utsatt för traumat när det skjuts artilleri. Varenda cell i kroppen vill gömma sig. När endast reptilhjärnan fungerar gör lite utbildning mycket," att man har fått lite muskelminne. Magnus Ek har tidigare varit instruktör i försvarets pansargrupp. Omni 230416. Ikea stängde i Ryssland - nu öppnar belarusiska kopian. Ikea stoppade all försäljning och tillverkning av möbler i Ryssland efter den ryska invasionen av Ukraina. Nu har belarusiska Swed House öppnat i Moskva i stället, rapporterar Reuters. Swed House uppger sig sälja både originalvaror från Ikea och kopior av möbeljättens varor. "Ingen förbjöd oss att göra detta," säger Swed House-chefen Mamedali Kasymov till nyhetsbyrån. "Vi är inte Ikea, vår målsättning är att vara som Ikea. Vi har våra egna varumärken, våra egna varor." Hur Ikea ställer sig till Swed House framgår inte och det är också oklart hur bolaget kommit över de Ikea-varor som man menar sig ha i sortimentet," skriver TT. Blandade reaktioner från kunderna under öppningsdagen: "Har saknat Ikea jättemycket - det här är en trevlig början." Den belarusiska kopian planerar att öppna fem butiker i Moskva och sedan expandera vidare ut i Ryssland. Omni 230416. Överstelöjtnant: Strid från hus till hus i Bachmut. Striderna i Bachmut i östra Ukraina har den senaste tiden pressats allt längre in i stadskärnan och pågår nu runt järnvägen i staden. Strid i bebyggelse är det svåraste som finns, säger överstelöjtnant Johan Huovinen till SVT Nyheter. "Framför allt för att det är så korta stridsavstånd. Det är svårt att upptäcka motståndare men det är också svårt att få verkan med sina vapen. Det är strid från hus till hus utan egentligt understöd från stridsfordon," säger han. Under gårdagen sade sig Wagnergruppen ha tagit kontroll över ytterligare två områden i Bachmut. Samtidigt menar Huovinen att risken för att Ryssland ska omringa staden helt har minskat. "Det ser ut som att den ryska tyngdpunkten är att trycka ut de ukrainska förbanden snarare än att sluta kniptången," säger han. Omni 230416. Fängslade ex-presidenten svårt sjuk - vill till Polen. Georgiens fängslade ex-president Micheil Saakasjvili är svårt sjuk, rapporterar The Observer. Han är inlåst på sjukhus i huvudstaden Tbilisi och vädjar om att kunna resa till Polen för att få vård. "Det är glasklart att jag kommer att dö om jag är kvar på sjukhus i Georgien", skriver han i ett brev som hans advokater förmedlat. Saakasjvili, som ledde den så kallade Rosenrevolutionen i Georgien 2003, greps 2021 när han återvände till sitt hemland från Ukraina efter åtta år i exil. Han dömdes i sin frånvaro, och mot sitt nekande, för maktmissbruk 2018. Den senaste månaden har det varit omfattande protester i Georgien. Förutom att de handlat om det kritiserade lagförslaget om "utländska agenter" har oppositionen krävt att Saakasjvili ska släppas för att kunna få vård. Västvänlige Saakasjvili har bland annat varit politiker i Ukraina. Saakasjvili skriver själv om sin situation - menar att han är fängslad på grund av Putin. Han hävdar att han förgiftats i fängelset (12 mars). Har hungerstrejkat flera gånger (6 februari). Georgiens styre menar att ex-presidenten fejkar sina hälsoproblem för att släppas fri (2 februari). EU-parlamentet uppmanar georgiska regeringen att släppa Saakasjvili fri (15 februari). Omni 230416. Polen och Ungern förbjuder matimport från Ukraina. Polen har beslutat att införa ett importförbud mot spannmål från Ukraina, med motiveringen att man vill skydda den egna jordbrukssektorn. Det uppgav den polska regeringen på sent på lördagskvällen, rapporterar Reuters. Senare anslöt även Ungern till förbudet. Enligt nyhetsbyrån är bakgrunden till beslutet att en stor mängd ukrainskt spannmål fastnade i Centraleuropa efter den ryska invasionen, sedan Ryssland blockerat exportvägarna över Svarta havet. Det ukrainska spannmålet var billigare än det inhemska som fanns på marknaden, vilket pressade priset för lokala jordbrukare. Ukrainas jordbruksministerium anser att det polska beslutet bryter mot befintliga avtal. "Vi förstår att polska jordbrukare befinner sig i en svår situation, men vi betonar att de ukrainska jordbrukarna befinner sig i den svåraste situationen just nu", skriver ministeriet i ett uttalande enligt nyhetsbyrån. Jaroslaw Kaczynski, ledare för Polens styrande parti Lag och rättvisa, säger att Polen fortfarande är "Ukrainas vän och allierade". Det polska importförbudet gäller även transport av ukrainskt spannmål genom Polen.
Omni 230416. ISW: Stärkt ryskt försvar vid hårt frontavsnitt i öst. Ryssland utför mellan 300 och 400 attacker dagligen på en front som löper mellan staden Lyman och Kupjansk i Charkiv-regionen där Ukraina återtog stora områden i höstas. Det uppger företrädare för den ukrainska militären enligt CNN. Striderna på fronten beskrivs som bland de mest intensiva just nu. Enligt den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War finns det samtidigt tecken som tyder på att Ryssland förbereder att inta en mer defensiv position öster om Kupjansk. Enligt den senaste rapporten från ISW ska ryska trupper ha minerat flera områden kring staden. Ukraina har länge antytt att en stor motoffensiv kan vara att vänta, men inte gått in på var den kan ske. Omni 230416. Amerikansk ex-militär del av proryskt nätverk som spred vidare Pentagondokument. En tidigare anställd i den amerikanska marinen, 37-åriga Sarah Bils, har administrerat konton i sociala medier som spridit topphemliga dokument från den så kallade Pentagonläckan. Det rapporterar Wall Street Journal. Ett proryskt konto som i flera olika kanaler går under namnet "Donbas-tjejen", syftandes på regionen i Ukraina, delade i början av april flera av dokumenten i en kanal på Telegram med 65 000 följare. Därifrån spreds de sedan vidare från stora ryska konton. Enligt WSJ har kontot spelat i en nyckelroll i att spridningen blivit så omfattande. Bils medger att hon är med och administrerar "Donbas-tjejen", men säger att hon är en av totalt 15 personer "över hela världen". Hon hävdar också att det var en annan person som delade dokumenten på Telegram. Anställningen inom marinen avslutades så sent som i november 2022. Omni 230417. Allt svårare för bolag att dra sig ut ur Ryssland. Bolag som ännu inte lämnat Ryssland börjar få det allt svårare att ta sig ur landet. Många verksamheter säljs nu till personer i kretsen närmast president Vladimir Putin för en spottstyver. Det rapporterar DI. Landet införde förra året regler där försäljningar ska godkännas av en speciell kommission och där staten tar 10-50 procent av tillgångarnas värde. Men det har blivit svårt att få affärerna godkända, om det ens går att hitta köpare. "Faktum är att det sker en expropriation av tillgångar." Omni 230417. Kommentar: Helt rätt att då expropriera ryska tillgångar i väst. Rysk oppositionspolitiker döms till 25 års fängelse. Den ryske regimkritikern Vladimir Kara-Murza döms till 25 års fängelse för bland annat landsförräderi, rapporterar AP. Straffet är rekordlångt. Domen kommer efter att Kara-Murza uttalat sig kritiskt om den ryska invasionen av Ukraina. "Det här har ingenting med rättsskipning att göra. I stället handlar det om ren hämnd från Putinregimens sida," sa hans försvarsadvokat Vadim Prochorov till Ekot inför att domen skulle komma. Efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina stiftade Ryssland en lag som kriminaliserar spridningen av "falsk information" om militären. Lagen har använts för att kväva kritiken mot Kreml och den ryske presidenten, skriver AP. Kara-Murza har vid flera tillfällen fördömt den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Åklagaren hävdar att Kara-Murza undergrävt Rysslands säkerhet. Han häktades i april förra året. Rättsprocessen mot regimkritikern är en av många liknande i Ryssland. Omni 230417. Klubben har tagit hand om 31 föräldralösa barn. Sedan Rysslands storskaliga invasion har ukrainska storklubben Sjachtar Donetsk bland annat betalat för att skicka fem svårt skadade soldater på medicinsk behandling utomlands. Det rapporterar AFP. "Du kan inte föreställa dig vilka skador de har. Två av dem är förlamade, andra fick katastrofala sår under en raketattack," säger Sjachtars vd Sergej Palkin till nyhetsbyrån. Han tillägger att man även tagit hand om 31 barn som förlorat sina föräldrar under kriget och att klubben hittat familjer till 17 av dem. Soldaterna har skickats på medicinsk behandling i Israel, USA och Spanien. Palkin: Vi vill ge dem en chans till ett normalt liv. Omni 230417. Analys: Ett sätt att tysta - och straffa uppkäftighet. Den ryske regimkritikern Vladimir Kara-Murza var fullt medveten om att hans skarpa kritik mot Kreml skulle dra till sig uppmärksamhet från FSB, den ryska underrättelsetjänsten. Det skriver Sky News John Sparks i en analys efter att Kara-Murza på måndagen dömts till 25 års fängelse. När andra flytt Ryssland har Kara-Murza ändå valt att stanna. Detta för att gjuta mod i likasinnade. Dagens dom, den hårdaste på många år av sitt slag, symboliserar till stor del avskaffandet av yttrandefriheten under Vladimir Putin, skriver Sparks. Anna Lena Laurén skriver i DN och Hufvudstadsbladet att domen har ett tydligt syfte: att få andra oppositionella att tystna. Det är troligen även en reaktion på att Kara-Murza hela tiden sagt sig vara stolt över hur han agerat, skriver hon. "Domen är sannolikt också ett straff för hans sturskhet." John Sparks: Tecken på att grundläggande rättigheter nästan helt avskaffats i Ryssland. Omni 230417. USA: Misstänkta kinesiska spioner gripna i New York. FBI har gripit två män som misstänks ha varit med och etablerat en hemlig kinesisk "polisstation" i USA för Pekings räkning. Syftet med stationen ska ha varit att trakassera oliktänkande kineser i landet, rapporterar flera medier. Den ska ha legat på Manhattan i New York, och stängdes ner i samband med en husrannsakan i höstas, skriver CNN. Ytterligare 34 personer anklagas för brott i ett liknande ärende. Samtliga av dem tros befinna sig i Kina. Männen greps på måndagen. Uppges vara en del av en större ansträngning från justitiedepartementet. Ska ha uttryckt dödshot mot demokratiaktivister. Omni 230417. ECB: Sprickan mellan Kina och USA ökar inflationen. ECB-chefen Christine Lagarde varnar för att geopolitiska sprickor orsakade av rivaliteten mellan USA och Kina riskerar att pressa upp inflationen, rapporterar Financial Times. Avbrott i globala leveranskedjor skulle bland annat drabba "kritiska sektorer" som elbilsindustrin, sa hon i ett tal på måndagen. "En lång period av relativ stabilitet kan nu ge vika för en bestående instabilitet som resulterar i lägre tillväxt, högre kostnader och mer osäkra handelsavtal." ECB-chefen efterlyser samarbete mellan länder. Lagarde: "Vi bevittnar en fragmentering av den globala ekonomin." Omni 230417. Storbritannien: Över 750 incidenter med minor och civila. Över 750 incidenter med minor där civila varit inblandade har skett hittills under kriget i Ukraina, enligt det brittiska försvarsdepartementet. Var åttonde incident har ett barn varit involverat i och de mest drabbade områdena är Cherson och Charkiv. När våren kommer och fler rör sig utomhus riskerar incidenterna att blir fler. Storbritannien räknar med att det kommer ta ett årtionde att rensa Ukraina på minor efter kriget. (svt 230417.) G7 enat om fortsatta sanktioner mot Ryssland. G7-ländernas utrikesministrar "fortsätter sitt åtagande att intensifiera, koordinera och stärka sanktionerna mot Ryssland". Det framkommer av ett uttalande från japanska UD efter att utrikesministrarna träffats i staden Karuizawa i Japan, skriver CNN. Enligt uttalandet "måste Ryssland dra tillbaka alla trupper och allt materiel från Ukraina omedelbart och utan villkor". Samtidigt fördömer man Vladimir Putins tidigare besked om att placera taktiska kärnvapen i Belarus. Sedan Ryssland sparkades ut från G8-samarbetet 2014 består konstellationen av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA samt EU. (svt 230417.) ISW: Luftburna styrkor viktig del av rysk strategi - petad general tillbaka. Luftburna styrkor är troligtvis en viktig del av den ryska krigsstrategin i Ukraina. Den bedömningen gör amerikanska tankesmedjan ISW och brittiska försvarsdepartementet. Ett tecken på detta är att den tidigare petade generalöversten Mikail Teplinskyj återvänder till posten som befälhavare över det ryska flygvapnet. Men enligt Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, är de ryska luftburna styrkorna svagare än någonsin. "Man har tappat stora delar av materiel och personal och ersatt med mobiliserade soldater, vilket gör att man inte har samma förmåga längre," säger han till SvD. Elfving tror att en ukrainsk offensiv är att vänta i månadsskiftet april-maj. Teplinskyj uppges stå nära Wagnerchefen Jevgenij Prigosjin. Omni 230418. Säpo: Alla tre ryska underrättelsetjänster har agenter i Stockholm. Ryssland arbetar långsiktigt och målmedvetet med att "penetrera och infiltrera" Sveriges underrättelsetjänst och plantera mullvadar i den. Alla tre ryska underrättelsetjänster - GRU, SVR och FSB - har agenter vid Rysslands ambassad och handelsdelegation i Stockholm. Det vittnade en senior underrättelseanalytiker på Säpo om under den sista rättegångsdagen mot de spiondömda bröderna Peyman och Payam Kia, rapporterar TT. "De inhämtar underrättelser kring svensk politik, ekonomi, försvarsförmåga och relationer till andra länder. De bedriver också teknikanskaffning och inhämtar känslig teknologi från företag och lärosäten." Analytikern: Kreml, Putin och det ryska säkerhetsrådet är de ursprungliga beställarna.
Omni 230406. Uppgifter: Putin har besökt Ukraina igen. Den ryske presidenten Vladimir Putin har besökt Ukraina igen, skriver Reuters med hänvisning till uppgifter från Kreml. Han ska bland annat ha träffat ryska befälhavare i området runt Cherson i södra Ukraina och sedan ha rest vidare och besökt styrkor i ockuperade Luhansk. Det framgår inte när besöket ska ha skett men i helgen firades den ortodoxa påsken och enligt den statskontrollerade nyhetsbyrån Tass ska presidenten ha önskat glad påsk vid besöket. I mitten av mars besökte Putin Mariupol och Krymhalvön, hans första resa till de ockuperade områdena sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes förra året.
Omni 220418. Brasilianska utspel irriterar USA: "Som en papegoja." Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besöker Brasilien som första anhalten på en rundresa i Brasilien där kriget i Ukraina står på agendan. Det rapporterar flera medier. Brasiliens president Lula da Silva har flera gånger uttryckt sig kontroversiellt om Rysslands anfallskrig och bland annat hävdat att Ukraina är lika skyldigt till kriget som Ryssland. I samband med sitt besök i Kina under helgen uppmanade han också USA att "sluta uppmuntra till krig". USA har kritiserat utspelet. "Som en papegoja upprepar Brasilien Rysslands och Kinas argument utan att se all fakta," säger amerikanske säkerhetsrådgivaren John Kirby enligt AP. Lavrov har haft ett möte med sin brasilianske kollega Mauro Vieira som meddelade att Brasilien vill bilda en grupp länder som kan förhandla fram ett fredsavtal för Ryssland och Ukraina. Lula da Silva vill bilda en medlingsgrupp - med bland annat Kina - med G20 som förebild. Lavrov tackade Lula da Silva för erbjudandet om medling. Viera: Sanktioner mot Ryssland skadar den globala ekonomin. Lula: Ukraina borde överväga att ge upp det av Ryssland annekterade Krym för fredens skull. Lavrov ska vidare till Kuba, Nicaragua och Venezuela. Omni 230418.Kommentar: Varför ska inte Ryssland lämna Krymn för fredens skull? Tidigare Wagnersoldater: Vi dödade barn och civila. Två ryska män som uppger sig vara tidigare Wagnersoldater erkänner för människorättsorganisationen Gulagu.net att de dödat barn och civila under sin tid i Ukraina. Det skriver CNN som tagit del av en videointervju som gjorts av organisationen. En av dem berättar i klippet hur han sköt ihjäl en fem eller sex år gammal flicka. "Det var ett ledningsbeslut. Jag fick inte släppa ut någon levande, mitt uppdrag var att döda vad som helst som kom i min väg." CNN har inte kunnat bekräfta uppgifterna i videon men har tagit del av ryska dokument som visar att soldaterna släpptes ur ryskt fängelse efter benådande i augusti och september förra året. Soldaten: Jag vill att Ryssland och andra länder ska få veta sanningen. Ukraina har inlett en förundersökning efter intervjun enligt Novaya Gazeta. Omni 230418. Läs mer i svt 230418. Lämnade riksdagen - går med i Ukrainas armé. Den tidigare riksdagsledamoten Caroline Nordengrip (SD) har rest till Ukraina för att gå med i den ukrainska armén, skriver Borås tidning. Nordengrip ska ha skrivit kontrakt med armén som icke-ukrainare och blir nu reguljär soldat och kommer ha graden sergeant. Hon uppger att hon inte har varit ute i strid ännu men inom kort kommer att skickas någonstans utmed fronten mellan den ryska och ukrainska armén. "För mig var det självklart. Jag tvekade aldrig. Jag fick veta så mycket om kriget eftersom jag satt i försvarsutskottet när det började att jag kände att jag måste bidra," säger Nordengrip till tidningen. Många soldater som återvänder från fronten mår fruktansvärt dåligt, säger Nordengrip Omni 230418. WSJ-reporter kvar i häktet - överklagandet avslås. Den spionanklagade Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich blir kvar i häktet, rapporterar AP. Journalisten, som riskerar 20 års fängelse, framträdde i dag för första gången i rätten sedan han överklagat frihetsberövandet och de anklagelser som Ryssland gjort mot honom. Domstolen avslår hans begäran. Gripandet av Gershkovich ses av som många som ytterligare ett exempel på hur utsatta journalister är i Ryssland och har mötts av kraftiga fördömanden från nationella samfundet. "Gershkovich älskade Ryssland - landet som vände sig mot honom." Han ska ha varit placerad bakom en glasvägg i rättssalen och tyst i samband med förhandlingen. Gershkovich är den första amerikanske journalist sedan kalla kriget som fängslas misstänkt för spioneri i Ryssland. Han greps i staden Jekaterinburg. Både WSJ och USA tillbakavisar anklagelsen om spionage. USA:s FN-ambassadör: Budskapet är tydligt, journalistik är inte ett brott. Omni 230418. Ukraina: Ryssland på väg att lämna delar av Cherson. Ryska trupper tycks förbereda sig för att lämna delar av Cherson-regionen, uppger en talesperson för den ukrainska militären enligt The Telegraph. Ett tecken ska vara att ryska soldater börjat packa ihop sina tillhörigheter. Det framgår inte vilka områden i Cherson som trupperna ska vara på väg att retirera från. Ukraina kunde i höstas återta stora delar av regionen i en motoffensiv, bland annat staden med samma namn. Kreml har under tisdagen släppt filmklipp som påstås visa president. En dödad i attack mot marknad i Cherson. Putin påstås ha träffat befäl för flygvapnet. Omni 230418. Livstidsstraff för landsförräderi i Ryssland. Ryssland har antagit en lag om livstids fängelse för landsförräderi. Tidigare dömdes ryska medborgare för förräderi till ett fängelsestraff på 12-20 år. Under förra året påbörjades utredningar kring minst 25 fall av misstänkt förräderi. I år är den siffran uppe i minst 21 fall. Det säger den ryska oberoende nyhetssajten SOTA. Idag räknas till och med en överföring av pengar till en, enligt den ryska staten, oönskad person eller organisation vara landsförräderi.
Kvinnor, minderåriga och män över 65 kan inte dömas enligt den nya lagen. (svt 230418.) Källor: Ryssland förbereder sabotage i nordiska vatten. Ryssland kartlägger nordiska vatten för att förbereda för möjliga sabotage mot exempelvis vindsnurror, undervattenskablar och gasledningar, uppger danska underrättelsekällor för DR. SVT, DR, Yle och NRK avslöjar att 50 misstänkta ryska spionfartyg har rört sig i nordiska vatten. Ett av dem är Admiral Vladimirsky, som Ryssland påstår används i forskningssyfte. När DR:s team åkte ut till fartyget möttes man av maskerade män med automatvapen. Admiral Vladimirsky lämnade hamnen i S:t Petersburg i fjol och styrde genom minst två av Försvarsmaktens övningsområden, skriver SVT. "Enligt vår uppfattning är det ett statsfartyg, det vill säga att det ägs av den ryska staten och är att beteckna som ett militärt fartyg," säger Svenska marinens pressofficer Jimmie Adamsson. Uppdrag granskning: Skuggkriget. Tv-kanalerna har tagit del av radiokommunikation från ryska flottan. Här möts tv-teamet av maskerad man med automatvapen. Ryssland uppges även använda fiskebåtar för spionage. Ryssland har inte velat kommentera uppgifterna.
Omni 230419. Rysslands vapenförråd stora nog för att utöka kriget. Ryssland lider stora vapenförluster och har på grund av sanktionerna problem att tillverka nya vapen - men kan ha tillräckligt med gamla vapen för att utöka kriget i Ukraina. Det slår Center for Strategic and International Studies fast i en ny rapport enligt CNN. CSIS bedömer att Ryssland förlorat 10 000 enheter av nyckelutrustning såsom stridsvagnar, artilleri och drönare. Det innebär att landet kan tvingas använda vapen från Kalla kriget-tiden samt äldre vapen vid frontlinjen för att kompensera för förlusterna. Men Ryssland är med sina stora vapenförråd fortfarande i numerärt överläge jämfört med Ukraina, enligt rapporten. "Sanktioner och exportkontroller är inte en universallösning som kommer tvinga Ryssland att avsluta kriget." Rapport: Rysslands militära kapacitet är betydligt större än Ukrainas. Omni 230419. Polen backar - ska tillåta ukrainskt spannmål igen. Polen ändrar sig och tillåter från i morgon återigen import av ukrainskt spannmål, efter samtal med företrädare från Ukraina, skriver Politico. "Vi lyckades ta fram mekanismer för att säkerställa att inte ett enda ton kommer att stanna i Polen, utan att varorna kommer att transporteras genom Polen vidare in i Europa eller till polska hamnar vid Östersjön," säger jordbruksministern Robert Telus. Landet införde i helgen - precis som Ungern och Slovakien - ett importstopp med motiveringen att den stora införseln slog hårt mot inhemska bönder. EU fördömde importstoppet och sa att det kan ha brutit mot EU-lagar. Även Bulgarien och Rumänien är kritiska mot mängden importer från Ukraina. Omni 230419.
EU utlovar miljardstöd till bönder i öst. EU utlovar miljardstöd till de länder i öst där jordbruket pressas av importen från Ukraina. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har snabbt svarat på brev från fem länder i öst som på egen hand infört eller är på väg att införa importrestriktioner från det krigshärjade Ukraina. "Hon är fullt medveten om oron. Vi förbereder nu ett andra ekonomiskt stödpaket på 100 miljoner euro," berättar taleskvinnan Dana Spinant på en pressbriefing i Bryssel. Särskilda "preventiva" åtgärder kommer också att vidtas när det gäller vissa former av spannmål samtidigt som man ska undersöka effekterna när det gäller andra varor. (TT) (svt 230419.) 60 ryska luftangrepp mot Ukraina senaste dygnet. Ryssland har utfört 60 luftangrepp de senaste 24 timmarna, enligt Ukrainas militär skriver CNN. I Odesa genomförde Ryssland attacker med iransktillverkade drönare, enligt Ukrainas luftförsvar. Inga personer skadades i Odesaattackerna, däremot träffades civil infrastruktur. Ukrainas armé om attackerna: Civila har skadats. Internationella sanktioner har riktats mot rysk drönarindustri vilket fått landet att importera drönare från Iran. Omni 230419. USA: Vill se Sverige i Nato innan sommaren. USA:s försvarsminister Lloyd Austin vill se ett snabbt svenskt inträde i Nato före sommaren. Det uppger han under sitt Sverigebesök, rapporterar TT. "Vi ser fram emot att fortsätta sträva mot ett snabbt svenskt Natointräde. Vi kommer att jobba hårt för att få det gjort före sommaren. Jag ser det som mycket viktigt," säger Austin under mötet med försvarsminister Pål Jonson (M). Enligt Austin har Sverige en mycket professionell militär och skulle tillföra stora värden i Nato. Under besöket ska parterna även diskutera det bilaterala försvarssamarbetet, om säkerhetsförsäkringar som Sverige har fått av USA samt stödet till Ukraina. En gemensam pressträff hålls på Muskös marinbas klockan 13.50 i dag. "Jag ser fram emot att inom kort kunna kalla er en allierad", säger Austin. Besöket är det första av en amerikansk försvarsminister på över 20 år.
Omni 230419. Relationen mellan Sydkorea och Ryssland försämrad. Sydkorea har satt sig i en "ovänlig position" till Ryssland enligt Kreml, rapporterar Reuters. Detta efter att Sydkoreas president Yoon Suk Yeol öppnade upp för att skicka vapen till Ukraina. Sydkorea har tidigare skickat humanitärt och bistånd till Ukraina, men har till skillnad från många andra länder avstått från att skicka vapen. På Telegram har Rysslands före detta president Dmitry Medvedev kommenterat detta genom att hota att skicka vapen till Nordkorea som svar. "Jag undrar vad invånarna i detta land kommer att säga när de ser de senaste ryska vapnen i händerna på sina närmaste grannar - våra partners från Nordkorea?", skriver Medvedev, enligt Reuters. (svt 230419.) Andersson om samtalet på invasionsdagen: "Tydligt att Zelenskyj tänkte stanna." Dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) var en av åtta utländska ledare som pratade med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj 24 februari förra året när Ryssland invaderade. Det visar en sammanställning som ukrainska Pravda gjort. I en intervju med DN beskriver Andersson samtalet som "ödesmättat", där Zelenskyj berättade om situationen runt om i landet och i Kyiv. "Och sade att Ukraina avsåg att göra allt i sin makt för att försvara sig. Han var tydlig med att han tänkte stanna kvar för att kämpa för sitt land," säger Andersson. Före klockan 07 hade Zelenskyj pratat med både Joe Biden och Boris Johnson. Anderssons samtal med Zelenskyj skedde på eftermiddagen. Omni 230419. Ukraina uppges ha bevis på 80 000 krigsbrott: "Ondska." Ukrainas chefsåklagare Andrij Kostin säger att landet kan bevisa 80 000 fall av krigsbrott som ryssar har begått sedan invasionen inleddes för ett drygt år sedan, rapporterar AP. Bara i fritagna Chersonregionen har man hittat 20 rum där omkring 1 000 ukrainare ska ha torterats. Dessutom har Kostins kontor samlat bevis för tusentals tvångsdeporteringar till Ryssland. "Vi kan inte låta en sån här ondska gå ostraffad," säger han. Kommentarerna kom i samband med att han talade inför USA:s representanthus. "Det här är mer än krigsbrott. Det här är mer än brott mot mänskligheten. Det är ett folkmord som pågår i Ukraina," sa Texas representant Michael McCaul i ett tal. En överlevare berättade om krigsbrott hon utsattes för i en tortyrkammare. 310 gärningsmän har identifierats. Omni 230419. Kommentar: Det här borde Xi Jinping, Lula da Silva m fl ta del av. Natochefen Stoltenberg i Kyiv för överraskande besök. Natochefen Jens Stoltenberg anlände på torsdagen till Ukrainas huvudstad Kyiv, rapporterar flera medier. Det är norrmannens första besök i staden sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen i fjol. Varken Nato eller Stoltenberg har offentliggjort besöket men flera nyhetsbyråer har källor som bekräftar att han är i Kyiv. Ukrainska medier har även publicerat bilder på honom. Enligt Reuters har Stoltenberg bland annat besökt ett minnesmonument för soldater som stupat i kriget.
Ukrainsk tjänsteman publicerar bild på Stoltenberg. Han ska också ha fått se beslagtagen rysk militärutrustning. På fredag ska Stoltenberg medverka i kontaktgruppens möte om Ukraina.
Omni 230420. Ukrainska barn kidnappas - påtvingas rysk propaganda. Tiotusentals ukrainska barn bedöms ha förts ut ur Ukraina till ryska "omskolningsläger". Sky News har träffat ukrainska Natalya Lutsyk som tog hand om 15 barn när de under vapenhot tvingades följa med ryska soldater. "Det var läskigt att säga ordet 'Ryssland' till barnen, att berätta för dem att de togs till landet som tog allt från oss," säger hon. Barnen lyckades till slut fly grannlandet, men tusentals är fortfarande kvar. Masskidnappningarna utreds vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag och omvärlden anklagar Ryssland för att begå krigsbrott. Ryssland hävdar däremot att de räddar barnen. Sky News har studerat institutionernas hemsidor och sociala medier och konstaterat att det finns hundratals bilder som tyder på att barnen får lära sig pro-ryska värderingar samt får lära sig hantera vapen. Sky News: Ryssarna tycks militarisera Ukrainas barn. Ukrainas barnkommissionär: Tror att Ryssland har tagit tiotusentals barn (5 mars). Rapport: Minst 6 000 barn i Ukraina har placerats i ryska "omskolningsläger" (15 februari). Ukraina säger att 260 000 barn har deporterats till Ukraina mot sin, och sina föräldrars, vilja (15 februari). Omni 230420. Källor: Coviddemonstranter släppta efter fyra månader. Minst två kinesiska kvinnor som deltog i demonstrationerna i Peking mot Kinas coronarestriktioner förra året har släppts efter att ha suttit i häkte i fyra månader, skriver Reuters med hänvisning till källor. 26-åriga Cao Zhixin och 27-åriga Zhai Dengrui släpptes i går, uppger två av deras vänner för nyhetsbyrån. Reuters har ännu inte kunnat nå kvinnorna. Enligt Human Rights Watch var kvinnorna bland fyra demonstranter som i december blev frihetsberövade anklagade för brott som innebar att de riskerade upp till fem år i fängelse. Många var häktade i 24 timmar eller mindre, andra släpptes inte förrän efter flera veckor. Demonstrationerna ledde till att tre år av hårda coronarestriktioner slopades. Omni 230420. Wagner trodde på kinesisk vapenaffär - fick nobben. I början av 2023 ska den ryska paramilitära gruppen Wagner ha försökt köpa vapen från Kina, men fått nobben. Det visar läckta amerikanska underrättelsedokument som Financial Times tagit del av. Wagner förväntade sig att Kina skulle sälja vapen och utrustning till gruppen. Men i början av januari skrev USA: "Kina har inte skickat några vapen, inte ens för testsyften. De har heller inte haft någon kontakt med Wagner om vapenleveranser." Flera länder i väst har under de senaste månaderna varnat för att Kina kan tänka sig att sälja vapen och utrustning till Ryssland. Kina har vid upprepade tillfällen avfärdat påståendena. Dokumenten visar att både Iran och Belarus säljer vapen till Ryssland. Kinesiska vapenmarknaden har stannat av sedan Rysslands invasion. Omni 230420. Europas flygledning utsatt för rysk cyberattack. Europas flygledningsorganisation Eurocontrol är utsatt för en cyberattack av en prorysk hackergrupp, rapporterar Wall Street Journal. Eurocontrol uppger att flygtrafiken inte är i fara men att myndighetens kommunikationer och hemsida är utsatt. "Vi är hårt utsatta och även om verksamheten är helt säker så är det svårt att göra något annat just nu," säger en källa till tidningen. Attacken har pågått sedan onsdagen. Eurocontrol styr delar av flygtrafiken i Europa. Organisationen har 41 medlemsländer, däribland de 28 EU-länderna. Eurocontrols hemsida ligger ner. Omkring 2 000 anställda tvingas jobba runt kommunikationsproblemen. Omni 230420. Lavrov och Ortega hånar sanktioner. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Nicaraguas president Daniel Ortega hånade amerikanska sanktioner när de två möttes i Ortegas hemland. USA belade under onsdagen tre domare i Nicaragua med sanktioner. "Vi har redan hundratals tjänstemän under sanktioner. Det här orsakar ingen oro eller några problem längre," sade Ortega. Lavrov, som har ett växande antal landsmän under amerikanska sanktioner sedan anfallskriget mot Ukraina inleddes, höll med. "Personer under sanktioner i Ryssland tar det som ett erkännande av deras effektivitet i att försvara ryska intressen," sade han. Han upprepade ryska varningar om västerländsk expansionspolitik och sade att han förväntar sig att Nicaragua är en stark pelare i den nya värld som håller på att formas.
msn 230420. Yellen: Att frikoppla USA från Kina vore "katastrofalt". USA:s finansminister Janet Yellen menar att varje försök att frikoppla landets ekonomi från Kinas kan leda till en katastrof. Det skriver Financial Times. Under ett tal på måndagen efterfrågade hon en "konstruktiv och rättvis" ekonomisk relation stormakterna emellan. Finanstidningen tolkar uttalandet som ett led i Washingtons ansats att reparera det slitna förhållandet. "[Vi] kommer att hävda oss när våra intressen står på spel men vi försöker inte frikoppla vår ekonomi från Kinas." Att hamra fram konturerna av en sund relation är inte lätt, underströk hon. "Men vi kan hitta en väg framåt om Kina är villigt att dra sitt strå till stacken." Läget mellan stormakterna har inte varit så här ansträngda på decennier. Finansministern: Säkerheten trumfar ekonomin. Omni 230421. Ryska stridsplan bombade sin egen stad av misstag. En kraftig explosion inträffade i den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, på torsdagskvällen. Två kvinnor och flera byggnader skadades. Explosionen inträffade när ett ryskt stridsplan av misstag råkade avfyra en projektil, uppger det ryska försvarsdepartementet enligt flera medier. Händelsen ska nu utredas. Belgorod ligger bara fyra mil från gränsen till Ukraina. Rörde sig om ett stridsflyg av typen Su-34. En krater med 20 meter i diameter syns i stadskärnan efter detonationen.
Omni 230421. Kina uppges bygga vapen som kan kapa fiendesatellit. Kina håller på att utveckla cybervapen som tar kontroll över andra länders satelliter och gör dem värdelösa. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till dokument som offentliggjorts i Pentagonläckan. Enligt CIA utvecklar Kina teknik som imiterar de signaler som satelliter tar emot från de egna operatörerna. Målsättningen är att "kapa" satelliterna eller göra dem värdelösa för övervakning och kommunikation mellan exempelvis vapensystem. Varken CIA, USA:s nationella säkerhetsråd, Pentagon eller den kinesiska regeringen har kommenterat uppgifterna. Det är oklart om USA har utvecklat liknande teknik. Kina uppges även bygga hypersoniska drönare (18 april). Omni 230421. Analys: Konflikten i Sudan är mer än en intern kamp. Striderna mellan Sudans reguljära armé och paramilitära RSF riskerar att slå över på andra länder. Samtidigt drivs kaoset delvis på av andra, skriver Washington Posts Ishaan Tharoor i en analys. Som exempel nämner han hur arméchefen Abdel Fattah al-Burhan stöttats ekonomiskt av Saudiarabien och Förenade arabemiraten. RSF har i sin tur "uppenbara band" med ryska paramilitära Wagnergruppen. Landet är av betydelse för Ryssland, som vill upprätta en flottbas på Sudans kust. I en förklarande text skriver Bloomberg att våldet i Sudan är ett demokratiskt bakslag för Afrika i stort, och att det följer kupper i Burkina Faso och Mali. Efter att Sudan blev självständigt på 1950-talet har det skett "otaliga uppror" i landet. Enligt tidningen finns det risk för att Sudans grannländer - antingen direkt eller indirekt genom att ge stöd åt proxystyrkor - dras in i konflikten.
Omni 230418. Carl Bildt: SD:s herrar bör läsa på innan de talar. Efter att Carl Bildt (M) uppmanat EU att inte stödja självständighet åt Taiwan så kritiserades han av SD:s ledamöter i riksdagens utrikesutskott. I en debattartikel i Expressen svarar den förre stats- och utrikesministern att Sveriges relation till Kina kräver "en seriös hantering". Diskussionen började med att Bildt twittrade en förmaning om att Sverige bör hålla "fast vid idén om ett Kina", att inte stödja Taiwans oberoende men resolut motsätta sig alla former våld från Kina. SD:s Aron Emilssson och Markus Wiechel beskrev utspelet som "illavarslande" och betonade vikten av att stötta demokratier. Bildt menar i sin tur att "SD:s herrar bör läsa på innan de uttalar sig" och att ett erkännande av den så kallade ett Kina-politiken sedan lång tid är Sveriges, EU:s och USA:s tydliga politiska position om Kina och Taiwan, men utan att exakt definiera vad den innebär. "Seriös utrikespolitik - och relationen till Kina kräver en sådan - kräver seriös hantering", skriver han.
Omni 230421. Kommentar: Inoffciellt är Taiwan en självständig nation. Ukraina trappar upp jakten på ryska "mullvadar". Ryssland har långt fler kollaboratörer och spioner i Ukraina än de som avslöjats hittills. Det säger Tetiana Sapian, talesperson för den statliga utredningsbyrån, till Politico. Enligt Sapian har den ryska säkerhetstjänsten FSB infiltrerat både sin ukrainska motsvarighet SBU och politiska regionledningar. Ukraina ökar nu insatsen för att hitta fler dubbelagenter. De snabba framsteg som Ryssland gjorde i början av invasionen, framför allt i de södra delarna av landet, tros ha möjliggjorts av ryska så kallade mullvadar. Tidigare chefen för SBU:s avdelning i Krym avslöjades som rysk dubbelagent. Omni 230421. Dokument: Kreml vill bygga ryssvänligt block i Tyskland. Kreml har som mål att skapa en koalition i Tyskland mellan de två ytterkantspartierna AFD och Die Linke, visar läckta dokument från Kreml enligt Washington Post. Det långsiktiga syftet är att urholka det europeiska stödet till Ukraina. Strateger i Kreml ska till och med ha hittat på ett AFD-manifest där man hävdar att sanktioner mot Ryssland går emot Tysklands intressen. Både AFD och Die Linke är kritiska till att Tyskland exporterar vapen till Ukraina, och har uppmanat regeringen att hålla sig utanför. I dokumenten finns det inget som tyder på att ryska strateger har varit i kontakt med de tyska partierna. Die Linkes ledare Sahra Wagenknecht säger att hon inte varit i kontakt med någon från Rysslands politiska ledning och att hennes parti inte kommer att samarbeta med AFD i "någon form". Redaktör för högerextrem tidning vill se Sarah Wagenknecht som förbundskansler. Hållningen till kriget i Ukraina har skapat splittring i Die Linke. Även AFD har olika åsikter om hur man ska ställa sig i Ukrainafrågan. Omni 230421. Sverige och Danmark följde efter ryskt militärflyg. Svenska och danska stridsplan följde ett ryskt flygplan av typen IL-20 Coot-A över Östersjön i en rutininsats i torsdags, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande. Enligt försvaret är det första gången som en synkroniserad insats av den här typen har genomförts. Ställföreträdande flygvapenchef Tommy Petersson säger att insatsen är ett bevis på det nära och goda samarbete med det danska flygvapnet. Sveriges och Danmarks flygvapen i synkroniserad insats över Östersjön. Stridsflygplanen mötte det ryska militärflygplanet i området mellan Sverige, danska Själland och Bornholm. Omni 230421. Jens Stoltenberg: Ukraina är redo för offensiven. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att Ukraina är redo för den sedan länge planerade våroffensiven, rapporterar AFP. "Jag är övertygad om att de nu kommer att vara i en position där de kan befria ännu större territorium," säger Stoltenberg i samband med det pågående försvarsmötet i tyska Ramstein. På mötet i Tyskland har länderna som stödjer Ukraina militärt samlats för att samordna sitt stöd. Enligt Stoltenberg är den största frågan att sammanställa vilket stöd Ukraina redan har fått och vad landet behöver i framtiden. USA och Tyskland har levererat avancerade luftvärnssystem till Ukraina. Stoltenberg sa tidigare under dagen att alla medlemsländer är överens om att Ukraina hör hemma i Nato. Tyskland säger att de kommer reparera ukrainska stridsvagnar i Polen. Omni 230421. Rapport: Ryska vapenlager välfyllda trots förlusterna. Ryssland har lidit enorma materiella förluster under sin invasion av Ukraina, trots detta är de ryska arsenalerna "avsevärt" mycket större än Ukrainas. Det skriver den amerikanska tankesmedjan ICSIS i en ny rapport, enligt DN. Förklaringen till detta ligger i att Ryssland byggde upp enorma vapenlager under kalla kriget. Moskva tros ha tillgång till omkring 5 000 gamla stridsvagnar från Sovjettiden som ICSIS tror att landet kommer rusta upp. "Det går att ta sig från A till B, och det går att skjuta, men systemen är avsevärt sämre," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till DN om Rysslands äldre stridsvagnsmodeller. Ryska flygvapnet och flottan uppges vara omkring 15 gånger större än de ukrainska motsvarigheterna. Ryssland uppskattas ha förlorat omkring hälften av sina stridvagnar (15 februari). Omni 230421. Ryska UD: Kommer svara hårt efter SVT:s avslöjande. Ryska UD:s talesperson Maria Zacharova anklagar de nordiska public service-bolagen för att sprida en "koordinerad fejkhistoria" genom sin gemensamma serie "Skuggkriget", rapporterar Expressen. "Vi kommer att svara hårt mot alla sådana provokationer", säger hon i uttalandet. Att serien avslöjar att 50 ryska spionskepp befunnit sig i de nordiska ländernas territorium motbevisar hon inte i uttalandet. Säger att nordiska myndigheter ligger bakom avslöjandet. Kallar serien en "provokation". Omni 230421. Hivsmittade ryska fångar strider för att få medicin. Ryska tidigare fångar med hiv väljer att strida i kriget mot Ukraina för att få tillgång till medicin, skriver New York Times i ett reportage. Siffror från Ukraina, som baseras på andelen smittade bland ryska krigsfångar, visar att en av fem ryska soldater som rekryterats från fängelser är hivsmittade. Tidningen har talat med 37-årige Timur, en hivsmittad soldat som rekryterades till Wagnergruppen. Han berättar om att han tvingades byta läkemedel i fängelset och att rädslan för ett plågsamt sjukdomsförlopp gjorde att han tog värvning. "Jag förstod att jag skulle få en snabb död eller en långsam död. Jag valde en snabb död." Hivsmittade soldater tvingades bära röda armband. Wagnergruppen lovade Timur mediciner och benådning. Omni 230422. Ritade anti-krigsteckning - föräldrar behåller vårdnad. Föräldrarna till den ryska flicka som omhändertogs efter att hon ritat en teckning som kritiserade invasionen av Ukraina får behålla vårdnaden, rapporterar AP. En rysk domstol har avvisat en begäran från myndigheterna i staden Jefremov om att frånta föräldrarna vårdnaden av 13-åriga Masja. Hon placerades på barnhem efter att hennes pappa Alexej Moskaljev greps. Han dömdes nyligen till ett tvåårigt straff för att ha "misskrediterat" den ryska militären. Masja bor nu med modern och hennes nya familj i en annan del av Ryssland. Ritade teckning med orden "Nej till krig." Okänt var pappan befinner sig nu. Omni 230422. Kan bli ny tysk gasterminal vid Nord Stream-hamn. Tyskland planerar att bygga en ny terminal för flytande gas (LNG) vid Lubmin, där den tidigare förstörda Nord Stream-ledningen anslöt till Tyskland, rapporterar Bloomberg. Den nya gasterminalen väntas vara i drift i början av nästa år, enligt Tysklands ekonomiminister Robert Habeck. Tyskland har ökat sitt beroende av gas efter att ha stängt sina kärnkraftverk och industrin varnar för energibrist nästa vinter. Tyskland har öppnat tre flytande LNG-terminaler som ett alternativ till rysk gas, vilket dock har mötts av protester från miljögrupper. Habeck diskuterade frågan på fredagen med förbundskansler Olaf Sholz och representanter för branschen. Tyskland har tidigare köpt ledningar och annan utrustning för att bygga en gasterminal på Rügen. Omni 230422. Ryssland använder iranska kamikazedrönare igen. Ryssland har börjat använda ett nytt parti iransktillverkade drönare i Ukraina, uppger tankesmedjan ISW i en rapport. Drönarna detonerar vid nedslag och har därför kommit att kallas kamikazedrönare. Drönarna användes flitigt under Rysslands attacker mot det ukrainska infrastrukturnätet under vintern. Under de tre senaste dagarna har ISW fått in rapporter om nya attacker. "Pausen i drönarattackerna tycks vara över," säger Natalia Humenjuk, presstalesperson vid Ukrainska försvaret. Omni 230422. Ryssland skickar hem minst 20 tyska diplomater. Ryssland kommer att utvisa mer än 20 tyska diplomater från landet. Det uppger ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova till ryska statliga medier enligt Reuters. Det ryska beskedet kommer efter att Tyskland i slutet av förra månaden utvisade ett 30 ryska diplomater. "Som ett svar på Berlins fientliga handlingar har den ryska sidan beslutat sig för att utvisa tyska diplomater", skriver ryska UD i ett uttalande. Tyska ambassadören ska ha fått beskedet i början av april. Omni 230422. Ryska miljardärers rikedomar rusar trots sanktioner. Trots tuffa restriktioner mot Ryssland och att många av landets rikaste återfinns på sanktionslistor rusade den ryska elitens rikedomar under det senaste året, rapporterar ryska Forbes enligt Reuters. Ryssland har 110 dollarmiljardärer, 22 mer än för ett år sedan, och deras sammanlagda rikedom uppskattas ligga på 505 miljarder dollar, 152 miljarder mer än för ett år sedan. Finanstidningen förklarar delvis utvecklingen genom att utsikterna för den ryska ekonomin för ett år sedan var "apokalyptiska" men att den ekonomiska smällen inte blev så hård som man förutspått. Gödselmiljardären Andrej Melnitjenko är landets rikaste enligt listan. Rikedomarna skulle ha varit ännu större om det inte vore för att fem ryska miljardärer frånsagt sig sitt ryska medborgarskap. I veckan har Cypern stängt ner 10 000 ryska bankkonton efter press från USA och Storbritannien. Omni 230422. Expert: Ukraina lär få en snårig väg in i Nato. Alla Natos medlemsländer vill att Ukraina så småningom ska gå med i försvarsalliansen. Det meddelade generalsekreteraren Jens Stoltenberg på fredagen. Men krigsvetaren Magnus Christiansson säger till DN att Kiyv lär få en snårig väg in i försvarsalliansen. Ett land som är i krig får inte gå med i Nato och enligt Christiansson kan det bli svårt att definiera när kriget i Ukraina egentligen tar slut. Han är dessutom skeptisk till att Turkiet och Ungern faktiskt har gått med på att släppa in Ukraina. Han säger att Turkiet noga bevakar sina intressen mot både väst och Ryssland för att sprida ut sina risker. "Det är lite som att gå in på ett kasino och sätta hälften av pengarna på svart och hälften på rött," säger han. Expert: Snårig väg för Zelenskyj in i Nato. Orbáns svar på Stoltenbergs uttalande: "Va!?" Omni 230422. Ungerns Orbán i kontroversiellt Serbienbesök. Ungerns premiärminister Viktor Orbán besöker Serbiens president Aleksandar Vucic i ett uppmärksammat och ifrågasatt möte i skuggan av det ryska invasionskriget i Ukraina. De två ledarna valde att tillsammans närvara vid en militärparad på flygbasen Batajnica utanför Belgrad på lördagen. "Relationen mellan Serbien och Ungern är på den högsta nivån hittills i våra länders historia", skrev Vucic på Instagram i samband med det gentemot omvärlden oannonserade besöket. Båda länderna har behållit ekonomiska kontakter med Ryssland trots det pågående invasionskriget i Ukraina och omfattande EU-sanktioner mot ryska intressen och personer. De nära banden mellan Ungern och Serbien betraktas också med misstro av både delar av EU och av USA, och misstron förstärks av att båda länderna leds av nationalistiska populister rent politiskt. Serbien vill bli medlem i EU, men samtidigt har Belgrad meddelat att man inte fördömer det ryska invasionskriget eller deltar i sanktioner mot Ryssland. Ungern har samtidigt meddelat att man inte tänker gripa den ryske presidenten Vladimir Putin om han kommer på besök, trots att Putin är efterlyst internationellt för brott i samband med kriget mot Ukraina. Under militärparaden visade Serbien upp stridsflyg av bland annat den ryska typen Mig-29. Den militära upprustningen i Serbien väcker också farhågor om en upptrappning av den ständigt pyrande konflikten på Balkan; sår från 1990-talets inbördeskrig är fortfarande inte helt läkta och oroshärdar finns bland annat i Kosovo samt i Bosnien och Hercegovina. Men Vucic valde att inte nämna historien när han kommenterade sitt lands militära styrka: "Serbien har aldrig haft en starkare militär i landets historia." msn 230422. Kommentar: Alltså ungefär samma relation som mellan Ryssland och Kina. Kinesiskt utspel väcker baltisk ilska. En kinesisk ambassadörs kommentarer om vilka länder som har formell rätt att existera väcker stor ilska i Baltikum. Kinas ambassadör i Frankrike ifrågasätter om de stater som tidigare ingick i Sovjetunionen har någon grund i internationell rätt. I en intervju med tv-kanalen TF1 i fredags fick ambassadören Lu Shaye frågor om vilket land den annekterade Krimhalvön borde tillhöra, varpå han gick in i ett större resonemang. "Enligt internationell rätt så har inte ens ex-sovjetiska länder denna status," säger han, och benämner det som ungefär en "status i praktiken": "Eftersom det inte finns någon internationell överenskommelse för att befästa deras status som självständiga länder." Estlands utrikesminister Margus Tsahkna avfärdar detta som helt falskt. "Baltstaterna har varit självständiga enligt internationell rätt sedan 1918 men var ockuperade i 50 år", skriver han i sociala medier. Lettlands dito Edgars Rinkevics anser att utspelet är helt "fullständigt oacceptabelt" och kräver en kinesisk förklaring och avbön. Både Estland och Lettland har kallat upp Kinas högsta diplomater i respektive land för samtal. Litauens utrikesminister Gabriel Landsbergis har lagt upp ett klipp från den franska intervjun med Lu Shaye i sociala medier - "om någon fortfarande undrar varför baltstaterna inte litar på att Kina kan 'fredsmäkla' i Ukraina", skriver han.
msn 230423.
Omni 230423. Bostadspriserna i Ryssland rasar - värst för lyxvillor. Som ett resultat av Rysslands invasion av Ukraina har de inhemska bostadspriserna rasat och allra störst är pristappet på lyxvillor, rapporterar Hufvudstadsbladet och DN. "Det är värst för säljare som har gjort stora investeringar i sina hus, renoverat och satsat. Nu behöver de pengar för att kunna starta sina nya liv utomlands. Men det går inte att få loss dem," säger en mäklare och forsätter: "Och ska man sälja gäller det att göra det nu - längre fram blir det värre." Sedan invasionen har räntorna skjutit i höjden. Styrräntan ligger på 7,5 procent och bankerna tvingas ställa betydligt högre krav på sina låntagare då de är avstängda från både EU:s och USA:s kreditmarknader. I lyxområdet Kamennyjön i Sankt Petersburg står palatsen tomma och det kryllar av till salu-skyltar. Mäklaren berättar att husen inte säljs trots stora prissänkningar. I Sankt Petersburg har priserna sjunkit med 30 procent och i Moskva är pristappet 40 procent. Omni 230422. Mord och terror när släppta ryska fångar återvänder hem. Flera ryska interner som släppts ut för att strida för Wagnergruppen har gjort sig skyldiga till mord och våldsbrott när de återvänt hem, rapporterar The Observer. I den georgiska utbrytarregionen Sydossetien mördades en funktionsnedsatt man av en dömd mördare som frigivits för att delta i kriget mot Ukraina. Tidningen uppmärksammar även mordet på 85-åriga Julia Buiskitj i Kirovregionen. Hon dödades av en tidigare dömd mördare som rekryterades av Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin i fängelset. När Prigozjin värvar fångar har han för vana att lova att de inte ska få några problem med polisen i framtiden. "Om de är oresonliga kommer jag själv ringa och hitta en lösning," sa han nyligen till en grupp interner. Omni 230423. Ukraina på väg att tappa Bachmut: "Några hus kvar." Det ser mörkt ut för Ukraina i striderna om den symboliskt viktiga staden Bachmut, rapporterar Washington Post. Tidningen har talat med en ukrainsk soldat som vittnar om hur Ryssland attackerar från alla håll. "Jag vet ärligt talat inte vad som kommer att hända om en vecka eller två. Många dör här. Många," säger han. För att snabba på framstegen bombar Ryssland hela kvarter för att minimera antalet platser för ukrainska styrkor att gömma sig på. Financial Times korrespondent i Ukraina, Christopher Miller, kommenterar artikeln på Twitter. "Jag kan tillägga detta: Mycket av det som är kvar för Ukraina i Bachmut är små enplanshus. Inte jättebra", skriver han. Omni 230423. ISW: Ukraina har etablerat sig på östra sidan om Dnepr. Ukrainska styrkor har etablerat sig på den östra sidan av floden Dnepr i Chersonregionen, skriver tankesmedjan ISW i sin söndagsrapport. Uppgifterna har cirkulerat tidigare men tycks bekräftas av bilder som publicerats av ryska militärbloggare. Enligt uppgifter har Ryssland förlorat kontrollen över flera öar i floddeltat sydväst om Cherson. I november i fjol återtog Ukraina Cherson efter att staden hamnat under rysk kontroll i april. Cherson ses som strategiskt viktig, bland annat på grund av dess närhet till den ryskockuperade Krymhalvön, skriver BBC.
Omni 230423. Paasikivi: Motoffensiven kan dröja till mitten av maj. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tror inte att vi såg början av den ukrainska motoffensiven på lördagen när landet korsade Dneprfloden. Det är ännu för lerigt för att fordon ska kunna ta sig fram och till DN säger han att det kan dröja till mitten av maj innan det torkar upp. Dessutom måste västs utlovade vapenleveranser anlända. "De måste också bygga upp ett förråd med ammunition, sedan kan de köra," säger han. Att Ukraina korsade floden är enligt honom snarare ett sätt att förvirra ryssarna. Det ger också landet en position där man kan slå ut ryskt artilleri som kan störa Ukrainas framryckningar. Paasikivi: Manövern kan vara ett sätt att forma framtida slagfält. Experten Jörgen Elfving tror att Ukraina genom manövern försöker skapa sig förutsättningar för en offensiv. Omni 230323. Azerbajdzjan blockerar viktig väg in i Nagorno-Karabach. Azerbajdzjan har upprättat en vägspärr på den viktigaste vägen mellan Nagorno-Karabach och Armenien. Det rapporterar Reuters som skriver att spärren riskerar att öka spänningarna mellan länderna. Armenien kallar vägspärren för ett brott mot vapenvilan. Azerbajdzjan svarade med att säga att man upprättat vägspärren för att förhindra att Armenien smugglar vapen längs vägen. Den blockerade vägen är inte bara mycket välanvänd utan den har också ett stort symboliskt värde. I fredsavtalet mellan länderna efter kriget 2020 slås det fast att Azerbajdzjan ska säkerställa transporter genom Latjin-korridoren som området vid vägen kallas. Armenien ber Ryssland vidta åtgärder mot Azerbajdzjan. Armenien säger att grannlandets anklagelser saknar grund. Omni 230323. Kara-Murza: Förstod Putins planer redan 1999. Redan på 1990-talet förstod han vart Vladimir Putin skulle föra Ryssland.Ända sedan dess har Kremlkritikern Vladimir Kara-Murza höjt rösten om korruption och laglöshet i Putinelitens land.Han har förföljts, förgiftats – och nyligen dömdes han till 25 år i straffkoloni. I december 1999 avtäckte Rysslands dåvarande premiärminister Vladimir Putin en minnesplakett till ära av den tidigare Sovjetledaren och KGB-chefen Jurij Andropov. Där och då stod det klart för Vladimir Kara-Murza var Putins Ryssland var på väg, hävdade oppositionspolitikern själv i ett tal några veckor efter Rysslands storinvasion av Ukraina. I detta tal anklagade Kara-Murza den "diktatoriska regimen i Kreml" för att begå krigsbrott. Ett drygt år senare upprepade han sina varningar, men den här gången i ett slutanförande i en domstol där han ställts inför rätta för landsförräderi. Straffet blev 25 år i straffkoloni - det hårdaste som tilldelats en Kremlkritiker sedan Sovjets fall. Kara-Murzas fru, Jevgenija, kommenterade domen i ett direktsänt samtal arrangerat av Washington Post. "Den här domen visar att de är så rädda för honom och att de hatar honom så mycket att de vill låsa in honom i ett kvarts århundrade," sade Jevgenija Kara-Murza. Domen mot Putinkritikern har fördömts världen över och lett till protester i Storbritannien, där Kara-Murza är medborgare sedan tonårens studietid i Cambridge. Brittiska UD har bland annat kallat upp Rysslands ambassadör efter domen, rapporterar The Guardian. I fredags meddelade London även att fem personer med koppling till Kara-Murzas gripande beläggs med sanktioner. Enligt bedömare är det främst Kara-Murzas internationella kontakter som har retat upp Kreml. Utöver sitt brittiska medborgarskap har han odlat kontakter i USA och flera gånger talat inför kongressen. Bland annat spelade han en avgörande roll i att få USA att anta Magnitskijlagen, som sedan 2012 ger USA:s president möjlighet att införa omfattande sanktioner mot ryska tjänstemän anklagade för korruption och människorättsbrott. Bland de fem som nu belagts med nya brittiska sanktioner finns två FSB-agenter som uppges ha förföljt Kremlkritikern under flera av hans resor 2015. Strax därefter lades han för första gången in på sjukhus med svåra symtom som tydde på avsiktlig förgiftning. Kara-Murza vårdades för oförklarliga hälsobesvär både 2015 och 2017, vilket ledde till organsvikt och svårigheter att gå. Både han själv och internationella bedömare menar att han troligen förgiftats för sin inblandning i just Magnitskijlagen. Kara-Murzas mentor och nära vän Boris Nemtsov, som också arbetade med sanktionslagen, sköts till döds i Moskva 2015. Markku Kangaspuro, direktör vid forskningscentret Alexanderinstitutet i Helsingfors, säger till Svenska Yle att Kara-Murzas långa straff ska fungera som ett varningens finger till andra oppositionella som vågar höja rösten. "Kara-Murza har varit en väldigt synlig oppositionsfigur. Han har varit synlig och orädd och inte låtit sig skrämmas till tystnad. Kara-Murza har, liksom (Aleksej) Navalnyj, synliggjort korruptionen inom Rysslands regerande parti och Putins inre krets." Precis som Kara-Murza förutspådde 1999 dras snaran åt alltmer i Putins Ryssland. Närmare 20 000 ryssar har frihetsberövats för att ha motsatt sig kriget i Ukraina, enligt uppgifter från människorättsorganisationen OVD-Info. I veckan beslutade den ryska duman om tillägg som skärper straffen för bland annat högförräderi, en brottsrubricering som ofta används för att straffa oppositionella.
msn 230423. Kommentar: En modig man i ett fullständigt korrupt samhällssystem. Militär upprustning slår rekord - Europa ökar mest. Världens länder lade ut rekordstora summor på militären förra året och framförallt ökade utgifterna i Europa. Det visar en ny rapport från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri, rapporterar Ekot. Den totala ökningen låg på 3,7 procent, medan militärutgifterna i Europa ökade med 13 procent - den största ökningen sedan kalla krigets slut. Rysslands krig i Ukraina och oron för att Kina ska attackera Taiwan bidrar till utvecklingen, säger Nan Tian, en av forskarna bakom rapporten. Och ingenting tyder på att trenden kommer brytas, enligt honom. "Det är möjligt att det här rekordet slås igen nästa år," säger han. Militärutgifterna ökade för åttonde året i rad. USA, Kina och Ryssland låg bakom mer än hälften av världens totala militärutgifter. Omni 230424. Dmitrij Peskovs son: Har krigat med Wagner i Ukraina. Nikolaj Peskov, son till Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov, säger själv att han har slagits för Wagnergruppen i Ukraina i ett halvårs tid. Det rapporterar brittiska BBC, som inte själva kan bekräfta uppgifterna. "Det var min plikt. Jag kunde inte sitta åt sidan och titta på när vänner och andra åkte dit," säger Peskov till Kremltrogna Komsomolskaya Pravda enligt BBC. Han betonar att beslutet var hans eget och säger att han gick med i gruppen under falsk identitet. Enligt BBC är det sällsynt att någon ur den ryska eliten självmant väljer att gå med i en grupp som Wagner. Vanligare är att flytta utomlands för att helt slippa militärtjänst. Nikolaj Peskov, som ofta går under hans svärfars efternamn Choles, är Dmitrij Peskovs äldste son. Han har studerat i Storbritannien, pratar flytande engelska och har även jobbat som korrespondent för statliga ryska nyhetskanalen RT. Den paramilitära Wagnergruppen anklagas för krigsbrott i Ukraina och har de senaste månaderna varit inblandad i tuffa strider i och omkring Bachmut. Nikolaj Peskov: "Min pappa hjälpte mig in." Omni 230424. Ryssland: Avvärjt ukrainsk drönarattack mot Krym. Ryska styrkor uppges ha ”avvärjt” en ukrainsk drönarattack på ryskockuperade Krymhalvön tidigt under måndagsmorgonen. Det rapporterar internationella medier med hänvisning till den rysk-installerade guvernören Michail Razvozjajev uppgifter på Telegram i morse. Ockuperade Krym är hem till Rysslands Svarta havsflotta och har drabbats av flera drönarattacker sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina förra året. Ukraina har inte kommenterat uppgifterna. Omni 230424. Uppgifter: Strider mellan ryska styrkor och Wagner. Soldater från ryska armén och den paramilitära Wagnergruppen uppges ha stridit mot varandra i Ukraina i ryskkontrollerade Luhansk - med dödsoffer på båda sidor som resultat. Det uppger Sky News med hänvisning till den ukrainska generalstaben. Uppgifterna har inte kunnat verifieras av oberoende källor, men Wagnergruppen har vid flera tillfällen varit i konflikt med ryska UD. "De försöker flytta över ansvaret för sina egna taktiska missräkningar och förluster på varandra," står det i rapporten. Inträffade i samhället Stanytsia Luhanska. Omni 230424. Wagnerchefen: "Inga flera fångar i östra Ukraina - ska döda alla på slagfältet." Ledaren för ryska paramilitära Wagnergruppen, Jevgenij Prigozjin, säger att gruppen inte längre kommer att ta några fångar i striderna kring Bachmut i östra Ukraina, skriver nyhetsbyrån AFP. "Vi kommer att döda alla på slagfältet. Ta inga fler krigsfångar," ska Prigozjin ha sagt i en ljudinspelning som publicerades på Telegram på söndagen. Enligt AFP har inspelningens äkthet inte kunnat verifieras. Meddelandet ska vara en reaktion på en påstådd inspelning av en händelse då två ukrainska soldater uppges skjuta ihjäl en rysk krigsfånge. Wagnergruppen har vid flera tillfällen anklagats för krigsbrott . Omni 230424. Guterres röt till mot Moskva när Lavrov ledde FN-möte. FN:s generalsekreterare António Guterres fördömde Rysslands invasion av Ukraina under det möte i FN:s säkerhetsråd som den ryske utrikesministern Sergej Lavrov ledde under måndagen, skriver TT. Guterres sa att invasionen är ett brott mot internationell rätt och att den orsakat massivt lidande. Lavrov leder mötet eftersom Ryssland den här månaden är ordförande i säkerhetsrådet, i enlighet med reglerna om att ordförandeskapet roterar mellan de permanenta medlemmarna. Att Ryssland kan leda rådet trots anfallskriget mot Ukraina har mött hård kritik från flera håll. "Det skaver naturligtvis och ser inte bra ut, men från den juridiska synvinkeln är det så, helt enkelt," säger Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, till TT. Ryssland var även ordförande när invasionen inleddes i februari 2022. Guterres: Världen står inför en rad sammankopplade kriser. Ukraina har krävt att Ryssland utesluts ur säkerhetsrådet. Omni 230424. Info: Sergej Viktorovitj Lavrov, född 21 mars 1950 i Moskva i Ryssland, är en rysk politiker och diplomat. Lavrov är Rysslands utrikesminister sedan 2004. Åren 1994-2004 var han Rysslands ständige FN-ambassadör. Lavrov är son till en armenisk far från Tbilisi och en rysk mor. USA ska ha stoppat Ukraina från stor attack på årsdagen. Ukraina planerade att genomföra omfattande angrepp mot mål inne i Ryssland på årsdagen av invasionen tidigare i år, rapporterar Washington Post. Bara några dagar före årsdagen ska USA ha fått landet att backa från planerna. Uppgifterna kommer från dokument i den stora Pentagon-läckan, skriver tidningen. Enligt uppgifterna ska chefen för Ukrainas militära underrättelsetjänst Kyrylo Budanov sagt åt sina befäl att "göra sig redo för en massiv attack den 24 februari, med alla krafter". Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till DN att han räknade med någon form av attack mot ryska mål på årsdagen. "Ukrainska angrepp in i Ryssland skulle möjligen besvaras med en eldfängd retorik. Och kanske hot med kärnvapen. Men i övrigt finns det inte mycket mer att sätta bakom de orden," säger han. USA uppges oroa sig för att attacker inne i Ryssland skulle kunna provocera Ryssland att trappa upp konflikten. Paasikivi: Det finns inga ryska militära äss i rockärmen om man inte vill ha ett tredje världskrig. Omni 230424. Ny pakt ska skydda infrastruktur i Nordsjön. Flera länder runt Nordsjön har enats om att samarbeta för att skydda viktig infrastruktur, såsom gas- och elledningar, i havet, skriver Bloomberg. Länderna ska bland annat genomföra gemensam övervakning med drönare samt utveckla en gemensam plattform för incidentrapportering. Oron för infrastruktur i haven har ökat efter attentaten mot Nord Stream-ledningarna i Östersjön förra året. Flera länder har den senaste tiden också rapporterat om ökad rysk aktivitet i Nordsjön. Samtidigt meddelar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU och Nato gemensamt ska ta fram ett program för att stresstesta viktig infrastruktur, för att se hur den klarar ett "worst case-scenario". Omni 230424. Rysslands oljeexport talar för intakt produktion. Den ryska oljeexporten ser inte ut att minska trots att regeringen hävdar att landet minskat produktionen. Enligt fraktdata som Bloomberg sammanställt är utflödet från ryska hamnar i stort sett oförändrat på i snitt 3,4 miljoner fat per dag. Volymerna hålls uppe av ökad efterfrågan från Kina, Indien och Turkiet. Enligt Bloomberg matchar inte leveranserna till sjöss den produktionsminskning på 700 000 fat per dag som Rysslands energidepartement aviserade från och med mars månad. Aktiviteten i raffinaderierna verkar inte heller ha minskat, skriver nyhetsbyrån. Minskad produktion i mars borde synas i leveranserna nu. Omni 230424. Uppgifter: Följderna av misslyckad motoffensiv i Ukraina oroar Vita huset. Vita huset i USA uppges bekymra sig för följderna om den väntade ukrainska motoffensiven inte lever upp till förväntningarna, rapporterar Politico. Enligt källor finns det en oro för att Bidenadministrationen kan mötas av kritik från två håll om Ukraina inte lyckas ta tillbaka territorium under offensiven. Från ena hållet väntas kritiken handla om att offensiven hade kunnat lyckats bättre om USA bistått med mer vapen. Från andra hållet väntas kritik om att ett misslyckande visar att Ukraina helt enkelt inte har möjlighet att nå målet om att driva ut Ryssland helt. Utöver det ska det finnas en oro för att europeiska allierade i högre grad ska börja driva på för en förhandlingslösning om motoffensiven inte lyckas fullt ut. Scenariot med kritik från två håll beskrivs som ett "tvåhövdat monster". Omni 230424. USA varnar för att Wagner kan elda på konflikten. USA varnar för att ryska paramilitära Wagnergruppen kan komma att elda på konflikten i Sudan, skriver AFP. I samband med en pressträff under måndagen konstaterade den amerikanska utrikesministern Antony Blinken att gruppens närvaro "leder till mer död och förstörelse" vart de än kommer. "Vi är djupt oroade över Wagnergruppens engagemang i Sudan," sa Blinken. Det har tidigare kommit uppgifter om att Wagner ska ha leverat vapen till den paramilitära RSF, som är en av de stridande parterna i Sudan. Vid midnatt natten till tisdag inleddes ett 72 timmar långt eldupphör i Sudan. Tidigare försök har misslyckats. Striderna mellan den sudanesiska armén och milisen RSF har pågått sedan förra helgen. Båda gruppernas ledare för anspråk på att leda landet. Våldsamheterna bröt ut 15 april. Över 420 människor har dödats och fler än 3 700 har skadats.
Omni 230425. Tjeckiens president: Kina vill inte ha fred i Ukraina. Kina tjänar på att dra ut på kriget i Ukraina. Det säger Tjeckiens president Petr Pavel till Politico och varnar samtidigt länder som Frankrike för att lita på Kinas roll som fredsmäklare mellan Ryssland och Ukraina. "Jag tror att det ligger i Kinas intresse att förlänga status quo eftersom det kan driva Ryssland till ett antal eftergifter," säger Pavel. Uttalandet följer på att Kina tidigare i år presenterade ett tolvpunktsförslag för att nå fred i Ukraina - ett förslag som sågats av flera västländer. Enligt den tjeckiske presidenten drar Kina lärdomar från hur Ryssland agerar i Ukraina och inte minst hur omvärlden svarar. Pavel: Kina får billig olja, gas och andra resurser i utbyta mot sitt partnerskap med Moskva. Kina kräver att västs sanktioner mot Ryssland tas bort. Omni 230425. En död efter rysk attack mot museum i Charkiv. En person har dött och minst tio skadats efter att ett museum träffats av ryska attacker i Charkiv-regionen i östra Ukraina. Det uppger den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj på Telegram under tisdagsmorgonen. Flera människor ska fortfarande befinna sig under rasmassor efter attacken. "Vi har ingen rätt att glömma detta ens för en sekund", skriver Zelenskyj på Telegram. Ryssland förnekar att man medvetet attackerar civila mål. Samtidigt som striderna i Ukraina alltjämt pågår verkar dödstalen blivit färre under april. Enligt det brittiska försvarsdepartementet har dödssiffrorna "högst troligt" minskat med omkring 30 procent senaste månaden jämfört med i mars. Uppgifterna, som ursprungligen kommer från Ukraina, pekar på 568 dödsfall hittills under april, jämfört med 776 i mars. En rysk robot uppges ha orsakat skadorna. Omni 230425. Medvedev: Vi står troligen på randen till världskrig. Det är troligt att världen befinner sig på väg in i ett tredje världskrig. Det säger det ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev i samband med en konferens i Moskva, skriver Reuters. Han varnar också för att risken för en kärnvapenkonfrontation ökar. "Världen är sjuk och står troligen på randen till ett nytt världskrig," säger Medvedev som samtidigt säger det är möjligt att undvika. Uttalandet kommer parallellt med att en chef vid det ryska utrikesdepartementet, Vladimir Jermakov, säger till den ryska nyhetsbyrån Tass att risken för en militär konfrontation mellan Ryssland och USA "växer stadigt". Det skriver Sky News. Under gårdagens möte i FN:s säkerhetsråd fördömde generalsekreteraren António Guterres den förödelse som den ryska invasionen av Ukraina orsakat. Medvedev säger att hotet om en kärnvapenkonfrontation är mer akut än klimatförändringarna. Yermakov påstår att Washington eskalerar situationen. Omni 230425. Kommentar: Ryska ledarskapet är sjukt och hotar att smitta många andra ledare utöver världen. Sydafrikas president vill att landet lämnar ICC. Sydafrikas president Cyril Ramaphosa och hans parti ANC vill att landet lämnar Internationella brottmålsdomstolen (ICC), rapporterar AFP. Under ett besök av den finske presidenten Sauli Niinistö sa Ramaphosa att partiet kommit fram till att det vore "klokt" att lämna domstolen. ICC utfärdade tidigare i år en arrestringsorder för den ryske presidenten Vladimir Putin. Det innebär att alla länder som är medlemmar i domstolen är skyldiga att gripa Putin om han besöker något av länderna. Detta har ställts på sin spets eftersom Putin kan komma att besöka Sydafrika i samband med de såkallade BRICS-ländernas (Brasilien, Ryssland, Indien, Kinas och Sydafrika) toppmöte senare i år. Ramaphosa motiverar beslutet att lämna ICC med att domstolen "behandlar vissa länder orättvist". Ramaphaosa säger att frågan om Putin ska gripas "är under behandling". Ramaphosa: Vi skulle vilja att den här frågan om orättvis behandling diskuteras ordentligt. Sydafrika har även tidigare öppnat för att lämna domstolen (2017). Omni 230425. Fem ryska diplomater utvisas från Sverige. Sverige utvisar fem ryska diplomater, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till SVT Nyheter. Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev kallades i dag upp och fick då beskedet om att fem personer anställda vid ambassaden ombeds lämna landet. "Deras aktiviteter på vårat territorium har varit oförenligt med deras status som diplomater," säger han. Viktor Tatarintsev vill inte kommentera ärendet. Utrikesministerns besked kommer dagen innan SVT, DR, NRK och Yle kommer med nästa avsnitt av "Skuggkriget" som handlar om rysk underrättelseverksamhet i Norden. Rysslands ambassadör: "Inga kommentarer." Beskedet kommer två veckor efter att Norge valt att utvisa 15 ryska diplomater. Omni 230425. Kommentar: Varför bara 5 när vi vet att många fler av de ryska diplomaterna är spioner? Putin skrev under för att ta över Fortums ryska tillgångar. På tisdagen skrev Vladimir Putin under ett dekret som gör det möjligt för Ryssland att ta tillfällig kontroll över utländska företags tillgångar i landet. Kreml publicerade det undertecknade dokumentet online där det framgår att man tagit över den finska energijätten Fortums tillgångar. Samma åtgärd har riktats mot det Tyska energiföretaget Uniper. Fortum sålde Uniper till den tyska staten förra året. Från ryskt håll menar man att det här är ett svar på åtgärder mot ryska intressen från USA och andra länder. Dekretet kom en dag efter att Andrej Kostin, vd för VTB, en av Rysslands största banker, sa att Ryssland borde ta över de lokala tillgångarna i utländska företag och återlämna dem först när sanktioner mot Ryssland hävs. Han nämnde då Fortum som ett exempel. Fortum har det senaste året försökt sälja sina ryska tillgångar men stoppats av lokala myndigheter, rapporterar Helsingin Sanomat. (svt 230425.) Lavrov: Vi klarar sanktionerna genom nya allianser. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sa i ett tal i helgen att Ryssland kommer att stå emot de sanktioner som lagts mot landet från väst: "Hela västvärlden har förklarat ett hybridkrig mot Moskva," sa Lavrov som förklarade att Ryssland nu söker nya allierade i världen.
DN 220514. Kinas president: "Samtal och förhandling" enda vägen. "Samtal och förhandling" är den enda vägen ut ur kriget. Det sade Kinas president Xi Jinping i ett telefonsamtal till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under onsdagen, enligt kinesiska statliga medier. Kinesiska medier skriver efter telefonsamtalet att "alla berörda parter bör hålla sig lugna och återhållsamma i hanteringen av kärnkraftsfrågan och verkligen se på framtiden, deras eget öde och mänskligheten som en helhet, och arbeta tillsammans för att hantera krisen". Enligt kinesiska statliga medier kommer Xis regering att skicka en "särskild representant" till Ukraina för samtal om en möjlig "politisk uppgörelse". I mars träffade Xi Rysslands president Vladimir Putin i Kreml, och höll formella samtal. Kina har officiellt förklarat sig neutralt i konflikten, men Xi Jinping har aldrig fördömt den ryska invasionen. Bara veckor före invasionen i februari i fjol upprättade Kina och Ryssland ett avtal om ett partnerskap "utan gränser". (svt 230426.) Navalnyj: Kan få livstid - anklagas för terrorism. Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj uppger att han riskerar upp till 35 års fängelse för nya anklagelser om "extremism" och "terrorism", skriver AFP. Via sitt team skriver Navalnyj att ryska myndigheter förbereder en stor rättegång. 46-årige Navalnyj uppger att han fått information om att han kan ställas inför en militärtribunal och få tillbringa resten av livet i fängelse. Han avtjänar för närvarande ett nioårigt fängelsestraff. Tidningen Financial Times Moskvaredaktör Max Seddon skriver ironiskt att Navalnyj "tydligen ska ha begått terrorbrotten från fängelset". "Det har länge stått klart att Ryssland tänker hålla honom inlåst åtminstone så länge Putin lever. Nu bekräftas det." Omni 230426. Rysk pensionär bötfälld för att ha kallat Volodymyr Zelensky - stilig." En rysk kvinna som kallat Volodymyr Zelensky en "stilig ung man" har fått en böter på 40 000 rubel av en domstol i Moskva. Olga Slegina, 70, fick straffet för kommentarer hon sa i December om den ukrainska presidenten enligt Memorial Human Rights Centre som har sin bas i den ryska huvudstaden. Slegina ska enligt uppgift ha pratat med en annan kvinna på hälsocenter i Nalchik som kallat Zelensky en "konstig man" och sagt att han har "ett bra sinne för humor". I rätten hördes hon bara i fem minuter och blev dömd under lagarna för "krigscensur" som introducerades i mars 2022. Lagarna stiftades efter Vladimir Putins invasion av Ukraina för att lägga "höga böter" på de människor som "avfärdade" rysslands militär och deras kamp. Enligt Memorial prövades Slegina för sina kommentarer och dömdes enligt artikel 20.3.3 av administrativa förseelser. Slegina var tagen av en polisbil och kör dtill polisstationen där de påstod att hon "hyllade Zelensky" varpå hon svarade att hon bara kommenterat hans utseende. Hon förhördes och ombads skriva på ett dokument hon inte kunde läsa på grund av sin gråstarr. Slegina kunde inte komma till rättegången själv på grund av hälsoproblem men domaren tyckte inte att det var en tillräckligt bra anledning att skjuta upp det. Hon sa: "Slegina ligger inte på intensivvård...går, vid liv, hälsa." msn 230426. Ryssland utvisar tio norska diplomater. Tio diplomater vid den norska ambassaden i Moskva utvisas från Ryssland, rapporterar NRK. Enligt norska UD så uppger den ryska regeringen att detta är en reaktion på att Norge utvisat 15 personer från den ryska ambassaden i Oslo. "Vi ser det ryska beslutet som en hämndaktion. Alla våra diplomater i Ryssland utför vanligt diplomatiskt arbete. Ryska myndigheter vet detta väl, uppger man till NRK. Den norske ambassadören Robert Kvile kallades till ett möte vid det ryska utrikesdepartementet där han fick veta att diplomaterna förklarats oönskade i landet. "Det skulle vara en stor överraskning om de svarade på ett annat sätt," säger Kvile. Bland de tio nämns särskilt försvarsattachéns stab. Har fått beskedet att de måste lämna Ryssland inom kort. Omni 230426. Avslöjar: 38 misstänkta ryska spioner i Norden. Identiteten på 38 ryska underrättelseofficerare vid ambassaderna i Norden avslöjas i serien "Skuggkriget". Uppdrag granskning har identifierat 13 misstänkta underrättelseofficerare som i dag arbetar vid ryska ambassaden i Stockholm. Enligt säkerhets- och underrättelsetjänsterna i Norden är runt en tredjedel av personalen vid ryska beskickningar i länderna i själva verket president Vladimir Putins underrättelseofficerare. I Sverige är 10 av de 13 identifierade misstänkta underrättelseofficerarna diplomater men samtliga åtnjuter immunitet och skyddas av Wienkonventionen. "Rysslands underrättelsekapacitet placeras här för att bedriva olovlig verksamhet mot Sverige, alltså skadlig verksamhet mot Sverige," säger kontraspionagechef Daniel Stenling på Säpo, och tillägger att Ryssland är det land med flest underrättelseofficerare i Sverige. Men samtidigt har svenska myndigheterna varit mycket förtegna om vilka de är. SVT, DR, NRK, Yle kan nu avslöja 38 misstänkta ryska spioner i Norden. Avslöjandet är ett samarbete med grävorganisationen Dossier center som har tillgång till tusentals läckta databaser inifrån Ryssland där information om personerna, deras bakgrund och specialområden finns. Läs mer om de misstänkta ryska spionerna här. Genom research och spaningsarbete kan Uppdrag granskning verifiera totalt 21 ryska underrättelseofficerare i Sverige som tillhör antingen den civila utrikesunderrättelsetjänsten SVR, den militära underrättelsetjänsten GRU eller den federala säkerhetstjänsten FSB. Uppgifterna har bekräftats av två olika underrättelse- och säkerhetstjänster i väst. På tisdagen meddelade Utrikesdepartementet att fem ryska diplomater utvisas från Sverige. "Deras aktiviteter på vårt territorium har varit oförenligt med deras status som diplomater," säger utrikesminister Tobias Billström (M) om beslutet. Tidigare, i april förra året, har tre ryska diplomater utvisats och ytterligare fem har lämnat Sverige av andra skäl. Se hur Uppdrag granskning identifierade de misstänkta spionerna - i klippet. I serien "Skuggkriget" avslöjas också tio misstänkta spioner i Norge. Där agerade norska utrikesdepartementet en vecka innan seriens premiär och utvisade 15 ryska diplomater. I Danmark avslöjas sju underrättelseofficerare som samtliga lämnat landet. I ett pressmeddelande från det ryska utrikesdepartementet reagerar talespersonen Maria Zacharova, och säger att granskningen utgörs av "samordnade fejknyheter" och slår fast att rapporteringen kommer att få konsekvenser för relationerna mellan länderna. "Ännu en våg av spionmani i de nordeuropeiska länderna, en väg deras myndigheter tagit för att demonisera Ryssland, och som leder till irreparabel skada för relationerna med vårt land. Vi kommer att fortsätta att reagera hårt på alla sådana provokationer", står det i pressmeddelandet. Efter att Ryssland startat anfallskriget mot Ukraina i februari 2022 påbörjade SVT:s Uppdrag granskning och grävredaktionerna på public service-bolagen DR, NRK och Yle en omfattande granskning av ryska underrättelseaktiviteter mot Norden. Redaktionerna har gjort kartläggningar av ryska fartyg, spaningsarbete, källrekrytering samt genomfört intervjuer med hundratals personer. Delar av granskningen har gjorts i samarbete med grävredaktionen Dossier center. Resultatet är den tre timmar långa dokumentärserien "Skuggkriget". Seriens första del har nordisk premiär i SVT Play onsdag 19 april. Del 2 släpps 26 april och del 3 den 3 maj.
svt 230326. Lula om Ukraina: Ingen nytta att säga vem som har rätt. "Ingen nytta att säga vem som har rätt i Ukrainakriget", sa Brasiliens president Lula da Silva under ett officiellt besök i Spanien, rapporterar AFP. "Ingen kan tvivla på att brasilianare fördömer Rysslands territoriella kränkning av Ukraina. Misstaget inträffade och kriget startade," tillade han under besöket. Brasiliens president har flera gånger uttryckt sig kontroversiellt om kriget och bland annat hävdat att Ukraina är lika skyldigt till kriget som Ryssland. I samband med sitt besök i Kina förra veckan uppmanade han också USA att "sluta uppmuntra till krig". USA har kritiserat utspelet. Omni 230426. Kallas om Putins planer på inflytande i Baltikum: "Taktiker direkt från KGB." En granskning i Expressen redogör för Kremls strategiska planer för Estland, Lettland och Litauen - på kortare och längre sikt. Den överordnade frågan är att minska Natos närvaro och stärka det ryska inflytandet, skriver tidningen. Sponsring av proryska politiker, upprättandet av organisationer som under ytan kan föra fram Kremls narrativ och spridning av propaganda är centrala delar av de läckta planerna. "Det är Rysslands klassiska spelbok, många av deras taktiker är hämtade direkt från KGB," säger Estlands premiärminister Kaja Kallas. Omni 230426. Rapport: Ryska förlusterna i Ukraina minskade i april. De dagliga ryska förlusterna i Ukraina har minskat med omkring 30 procent i april, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesrapport. Minskningen följde på "exceptionellt tunga ryska förluster" i januari-mars. Siffrorna bygger på rapporter från den ukrainska sidan. Ukrainas metod för att mäta ryska förluster kan inte verifieras men trenden är sannolikt korrekt, enligt den brittiska rapporten. De ryska styrkorna förbereder sig nu för Ukrainas stora motoffensiv. DN skriver att offensiven är ett avgörande vägskäl för Kyiv och jämför med D-dagen under andra världskriget. Marken håller på att bli bättre - en offensiv väntas inom kort. Omni 230426. Topphemlig analys visar hot från USA:s rymdrivaler. Det ryska rymdprogrammet står inför stora utmaningar det kommande decenniet till följd av ökad global konkurrens och amerikanska sanktioner. Dessutom har USA:s beroende av Ryssland minskat när Space X tagit en allt större del av kakan. Det framgår av topphemliga dokument från Pentagonläckan som Washington Post rapporterar om. Samtidigt har Kinas rymdprogram utvecklats stadigt. Vid en eventuell attack mot Taiwan skulle landet sannolikt blockera kommunikations- och underrättelsesatelliter, enligt bedömningen. Tidningen skriver att analysen visar den ökade betydelsen av rymdfrågor i modern krigföring. Omni 230426. USA skickar atomubåtar till Sydkorea. USA ska skicka atomubåtar till Sydkorea för första gången på decennier, rapporterar NBC News. Detta som ett åtagande för att försvara Sydkorea mot Nordkoreas ökande kärnvapenhot. Sydkoreas president Yoon Suk Yeol är på ett statsbesök hos USA:s president Joe Biden där parterna ska förnya sitt löfte om att amerikanska kärnvapen ska skickas till Sydkorea om Nordkorea skulle utföra en kärnvapenattack. Det nya avtalet kommer att undertecknas i Washington under dagen. Löftet innebär att USA tillfälligt ökar antalet ubåtar i området. Sun-Yoon Lee: Vänskapen har bildats ur krig. USA ska även presentera nya intiativ kring cybersäkerhet. Besöket markerar 70 år av amerikansk-koreanska relationer.
Omni 230426.
En död efter rysk attack mot bostadskvarter i Mykolajiv. Minst en person är död och 15 skadade efter en rysk robotattack mot ett bostadskvarter i staden Mykolajiv, i södra Ukraina, under natten. Det uppger borgmästaren Oleksandr Senkevytj på Telegram, skriver AFP. "En av robotarna träffade ett höghus. Ytterligare en träffade ett privat hus", skriver han. Mykolajiv ligger vid Svarta havet, bara 17 mil från ryskannekterade Krymhalvön. Mykolajiv har utsatts för rysk beskjutning sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina förra året. Vid 01-tiden hördes fyra höga explosioner i staden. Enligt FN har mer än 8 000 civila dödats i Ukraina sedan februari förra året. Omni 230426. Meloni: EU borde skynda på Ukrainas medlemskap. EU borde skynda på arbetet med att släppa in Ukraina i unionen, som en belöning för hur landet bidraget till Europas säkerhet sedan den fullskaliga ryska invasionen inleddes förra året. Det menar Italiens premiärminister Giorgia Meloni, skriver Politico. "Det smartaste sättet att tacka ukrainare för vad de gör är att påskynda möjligheten för dem att bli en del av de europeiska institutionerna." Ukraina beviljades kanditatstatus till EU i juni förra året. När den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj besökte Bryssel i februari sa han att förhandlingarna om medlemskap ”kan börja i år." EU-kommisionens ordförande Ursula von der Leyen var dock noga med att inte lova någonting. Meloni beskriver Ukraina som "en utpost för säkerheten på den europeiska kontinenten". Processen för att bli medlem i EU tar vanligtvis flera år. Omni 230427. Ryssland söker nya soldater med reklam: "Riktiga män." Ryssland har släppt en ny propagandafilm på sociala medier för att rekrytera fler män till militären, skriver TT. I reklamfilmen uppmuntras ryska män att lämna sina vardagliga jobb som taxichaufför, väktare och gyminstruktör, för att "bli riktiga män" genom att gå med i militären. Reklamfilmen ingår i en större propagandakampanj som lanserats av det ryska försvarsdepartementet i syfte att locka fler ryssar till militären. På plakat runt om i Ryssland möts invånarna av slogans som "Ett ärofyllt jobb till en anständig lön" och "Vårt jobb är att försvara moderlandet". "Var det den här typen av försvarare du drömde om att bli," står det i reklamfilmen. Förra veckan godkändes en ny lagstiftning som gör det nästan omöjligt att undvika att bli inkallad. Omni 230427. Kommentar: "Riktiga män" vill inte dö i ett anfallskrig i en skyttegrav i Ukraina. Uppgifter: Kreml vill använda svenska miljöforskare. Läckta dokument från Kreml visar hur Ryssland planerar en påverkansoperation där svenska miljövänner och forskare från Stockholms universitet ska användas. Det skriver Expressen i samarbete med flera internationella medier. Målet med projektet är att hitta en icke politisk fråga som går att utnyttja för att föra fram kritik mot Nato samt budskap om hur Östersjön och Baltikum ska "demilitariseras". I dokumenten som är riktade till Vladimir Putin och andra beslutsfattare beskriver man en plan för att "rädda Östersjön" där Stockholms universitets Östersjöcentrum planeras att användas. "Det är så upprörande och obehagligt att bli listad i ett sådant dokument," säger Tina Elfwing, föreståndare för Östersjöcentrum. Eftersom Ryssland uteslutits från internationella sammanhang så hoppas Kreml att operationen ska hjälpa dem att komma runt isoleringen. Omni 230427. Kommentar: Verkar vara bra att vissa dokument läcks så att viktig information kan komma ut. Om nu inte rapportören kan identifieras. Dokument visar: Ryssland klarar kriget i ett år till. Ryssland kan finansiera kriget i Ukraina i minst ett år till enligt läckta dokument från Pentagon, skriver Washington Post. Dokumenten, som tidningen tagit del av, innefattar samtal mellan ryska beslutsfattare som har avlyssnats av USA. Samtalen kretsar bland annat kring hur Ryssland ser ut att kunna fortsätta tillföra pengar till kriget, trots omfattande sanktioner mot landet. Rysslands president Vladimir Putin har hyllat den ryska ekonomins motståndskraft Omni 230427. Kommentar: Hur länge kan väst finansiera kriget? USA: Ryska militären större idag än vid krigets start. Trots att Ryssland mött stora förluster i Ukrainakriget så har de mycket kvar i vapenförråden. Det uppger en högt uppsatt amerikansk militärbefälhavare, rapporterar CNN. "Det ryska flygvapnet har förlorat väldigt lite, de har förlorat 80 plan. De har ytterligare 1 000 stridsflygplan och bombplan. Flottan har förlorat ett fartyg," sa befälhavaren Christopher Cavoli. Han säger även att den ryska markstyrkan har minskat något, även om den är större i dag än den var i början av kriget. Samtidigt ska Ukrainas militär vara "i ett bra läge" för en motoffensiv mot den ryska militären, enligt Cavoli. Enligt läckta dokument från Pentagon ska 35 000 till 43 000 ryska soldater har dödats i kriget. Omni 230427. Ya Ya landar i Shanghai - slut för pandadiplomatin? När pandan Ya Ya kom till USA 2003 välkomnades det fluffiga djuret av hundratals jublande åskådare. I dag landar Ya Ya i Shanghai - äldre och avmagrad. Symbolen för den havererade relationen mellan supermakterna kunde inte ha varit tydligare, skriver CNN. De båda pandorna Ya Ya och Le Le var en del av Kinas "pandadiplomati". Men för kinesiska nationalister har Ya Ya snarare blivit en symbol för vad de ser som amerikansk mobbning och förtryck. På sociala medier i Kina har tonen varit hård mot den djurpark i Memphis där pandorna hållits. Parken har anklagats för misskötsel, något som har avfärdats som falsk information. Enlig parken skickas Ya Ya hem eftersom avtalet med Kina löpt ut. Le Le dog i Memphis i februari till följd av en hjärtsjukdom. Samtidigt hyllas Ryssland i Kina - bilder sprids på glada pandor i Moskva. Djurrättsgrupper hyllar återsändandet av Ya Ya. Djurparken har sagt att Ya Ya och Le Le har "varit världens mest bortskämda djur". Omni 230427. Nato: Nästan alla utlovade stridsfordon har skickats. Väst har levererat nästan alla stridsfordon - "98 procent" - som Ukraina blivit lovade. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff. "Det handlar om 1 550 pansarfordon, 230 stridsvagnar, och annan utrustning," däribland ammunition. Enligt Stoltenberg har Nato och dess allierade utbildat och utrustat mer än nio ukrainska pansarbrigader. "Det här gör att Ukraina har en stark position när det gäller att återta ockuperade områden." Stoltenberg talade vid Natos huvudkontor i Bryssel. Sergej Lavrov hotade på nytt väst i går - sa att EU håller på att militariseras i "rekordfart". Omni 230427. Sverige byter ambassadör i Ryssland. Karin Olofsdotter har utsetts till ny ambassadör i Moskva, Ryssland av regeringen, skriver man i ett pressmeddelande. Olofsdotter är i dag ambassadör i Washington, USA, och kommer att tillträda den nya rollen i Moskva senare i augusti. Hon har tidigare jobbat på Utrikesdepartementet samt varit ambassadör i Budapest, Ungern. Olofsdotter har även tjänstgjort vid Natodelegationen samt vid EU-representationen i Bryssel. Omni 230427. Erdogan åter i tv - tackar Putin för kärnkraftverk. Turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan är tillbaka i tv efter två dagars frånvaro. Det rapporterar AFP. I TRT:s livesänding höll han tal på invigningen av Turkiets första kärnkraftverk, som byggts av ryska statliga energibolaget Rosatom. I ett kort videosamtal med Vladimir Putin uttryckte Erdogan sin tacksamhet för samarbetet. Enligt AFP såg Erdogan "glåmig ut med påsar under ögonen". I tisdags fick han lämna en tv-sändning på grund av problem med magen. Kärnkraftverket har byggts vid Medelhavskusten i Akkuyu. Innan videomötet pratade ledarna i telefon. Rivalen Kemal Kilicdaroglu önskade Erdogan ett snabbt tillfrisknande. Erdogan: Sådant som händer med ett intensivt schema. Omni 230427. USA: Iran har tagit kontroll över oljetanker. Iran har enligt USA beslagtagit ett Marshallöarnaflaggat oljefartyg i Omanbukten. Det uppger den amerikanska marinen. Fartyget, som heter Advantage Sweet, har senast varit i Kuwait och är på väg mot Houston i Texas. USA uppger att besättningen larmade om att Iran tog över fartyget när det var på internationellt vatten. Iran hävdar enligt Reuters att ett "okänt fartyg" beslagtagits efter att det kolliderat med ett iranskt fartyg. I ett uttalande säger armén att två personer ur besättningen saknas efter kollisionen. Enligt USA det femte fartyget de senaste två åren som Iran beslagtagit. Enligt Iran skadades flera i besättningen. Iran har de senaste åren utfört flera attacker i eller i närheten av Hormuzsundet. Omni 230427. Zelenskyj: Vapenleveranser och vädret styr motoffensiv. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sörjer att han på grund av kriget inte är delaktig i sina två barns uppfostran. Det säger han i en intervju med SVT på presidentpalatset i Kyiv. "De uppfostras av min fru och av kriget." Zelenskyj säger skämtsamt att journalisterna har blivit som hans familj sedan Rysslands invasion i februari förra året. På frågan om Ukraina fått tillräckligt med stöd från Sverige och andra länder för en motoffensiv svarar Zelenskyj att man snart är där. Han lovar också att motoffensiven kommer, men att vapenleveranser och väderförhållanden påverkar starten på en sådan. Omni 230427. Uppgift: Tyskland kan öka gasimport - fruktar attentat. Tyskland överväger att åtminstone fördubbla landets kapacitet för att importera flytande naturgas, LNG, skriver Bloomberg. En höjd kapacitet på den tyska ön Rügen i Östersjön är en preventiv åtgärd på grund av risken för att den viktiga pipelinen från Norge utsätts för ett sabotage. Enligt källor ser förbundskansler Olaf Scholz ett nytt attentat som en reell möjlighet efter de sprängda Nord Stream-ledningarna, skriver nyhetsbyrån. Detta skulle innebära ett hot mot Tysklands energiförsörjning då Norge står för en tredjedel av landets gaskonsumtion. Finansministern: Vi måste vara beredda på att något händer igen. Omni 230427. Ryskt specialfartyg fångat på bild strax före sabotage: "Det är otroligt intressant." I september förra året fotograferade Danmarks försvarsmakt det ryska specialfartyget SS-750 i närheten av platsen där Nord Stream-ledningarna exploderade. Det bekräftar danska försvaret enligt tidningen Information. SS-750 är specialiserat på undervattensoperationer och har en AS-26 Priz miniubåt ombord, en omständighet som betonas av den svenske underrättelseexperten Joakim von Braun. "Det är otroligt intressant. SS-750 är konstruerad just för undervattensoperationer," säger han till Information. Dokumentationen gjordes fyra dagar innan explosionerna inträffade. Svenska åklagare har slagit fast att ledningarna utsattes för sabotage men det är inte känt vem som ligger bakom. Analytikern Jacob Kaarsbo: SS-750 är det mest intressanta fartyget att få bekräftelse på. Enligt tidigare uppgifter har danska försvaret 112 bilder av ryska fartyg i området.
Omni 230428. Norge tar över i Arktiska rådet - utrikesministern om hotet från Ryssland. När Norge tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet i maj är det efter att Ryssland hållit i klubban de senaste två åren. Vid krigsutbrottet förra året lades verksamheten på is och den norska utrikesministern menar att det blir det viktigaste ordförandeskapet någonsin. "Det viktigaste för oss är att bevara Arktiska rådet. Har vi inte Arktiska rådet finns det ingen organisation för multilateralt samarbete i den här delen av världen," säger Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt till SVT. Kontakterna med ryssarna i Arktiska rådet har sedan krigsutbrottet förra året varit knappa och Ryssland har en fortsatt hög aktivitet i Arktis. På Kolahalvön finns den ryska norra flottan, det är där man har sina atomubåtar. Enligt Katarzyna Zyk, professor vid norska Försvarshögskolan och specialist på Ryssland i Arktis, är det intressant att Ryssland trots kriget i Ukraina fortsätter prioritera Arktis. "Det som är överraskande är att Arktis inte har blivit mindre viktigt. Trots Ukrainakriget och trots ekonomiska problem i landet, säger hon. Man har kommit med starka uttalanden om Arktis och det ser ut som att Moskva har fortsatt fokus på Arktis," fortsätter hon. På norska UD befarar man att Arktiska rådet kan splittras och att andra intressen kan få fäste i regionen. Man talar sig varm för samarbete över nationsgränserna i denna region och Anniken Huitfeldt menar att bevara Arktiska rådet är en av ordförandeskapets prioriteringar. "Om inte den här typen av multilateralt samarbete finns så kan det komma andra organisationer in som tar över den rollen och vi får in aktörer som vi inte önskar ska ha den rollen," säger hon till SVT. Hon menar att det kan vara andra länder som vill ha mer närvaro i regionen och som Ryssland vill bjuda in. På frågan om det är Kina hon menar svarar hon: "Det kan vara många länder som har intresse av att samarbeta med Ryssland i regionen och som vi menar inte har något egentligt intresse av den." Ryssland bygger draktänder och skyttegravar: "Insett att det går att förlora." Ryssland har under vintern byggt vidsträckta befästningar för att bromsa den ukrainska motoffensiv som väntas, skriver Reuters. Enligt nyhetsbyrån visar satellitbilder tusentals nya ryska försvarspositioner på strategiska platser, dels längs med fronten och på ryskkontrollerad mark men även inne i Ryssland. Det handlar bland annat om skyttegravar, taggtråd och minering. Ryssland har också byggt hinder som ska försvåra för tunga fordon att ta sig fram, däribland så kallade draktänder - pyramidformade betongblock som placeras ut i rader för att blockera stridsvagnar. Militäranalytikern Rob Lee säger att fortifieringen är ett erkännande av risken att Ukraina kan bryta igenom Rysslands linjer. "Ryssland insåg efter Charkivoffensiven att det är möjligt att lida nederlag, att de kan förlora territorium," säger han. Befästningarna kommer att leva kvar långt efter att kriget är över. Draktänder längs en tre mil lång sträcka i Zaporizjzja. Ryssland har tömt en av sina baser på ockuperade Krymhalvön. Omni 230428. Första stora attacken på två månader - minst 25 döda. Nattens ryska attacker mot Ukraina var de första storskaliga flyganfallen på nästan två månader. Minst 25 människor dödades, uppger ukrainska myndigheter enligt Sky News. Attackerna inleddes tidigt på morgonen när människor sov, skriver Reuters. "Vaknade till ljudet av explosioner. Det kändes som en jordbävning", skriver en Kyivbo i ett sms till Al Jazeera. I staden Uman gräver räddningsarbetare sig igenom rasmassor efter att en raket träffat en byggnad. "Först blåstes fönstren ut, sedan kom explosionen," berättar Olga. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skriver på Telegram att Ukraina och världen måste ge den ryska terrorn ett rättmätigt svar. Boende i Uman: "Finns ingen kvar." En kvinna och hennes treåriga dotter dödades Ukraina uppger att de lyckats skjuta ner 21 av 23 ryska robotar och två attackdrönare under natten. Beskedet kommer strax efter att Ukraina satt luftvärnssystemet Patriot i bruk.
Omni 230428.
svt 230428.
Kommentar: Ett nytts krigsbrott mot civila. Putin vill kunna "utvisa" ryskvägrande ukrainare. Ukrainare i Donetsk och Luhansk som inte accepterar ryskt medborgarskap ska betraktas som utlänningar och kunna "utvisas" från och med nästa sommar. Det enligt ett dekret som Rysslands president Vladimir Putin skrev under på torsdagen, rapporterar DN med hänvisning till oberoende sajten Meduza. Invånare som bedöms utgöra ett hot mot den nationella säkerheten ska också kunna deporteras från territorium som ryska myndigheter anser vara ryska. Deportering ska också gälla personer som förespråkar "våldsam förändring". Omni 230428. "Slaktaren av Mariupol" kan ha petats som minister. Generalöversten Mikhail Mizintsev, känd som "slaktaren av Mariupol", har enligt obekräftade uppgifter sparkats från posten som biträdande försvarsminister i Ryssland. Det rapporterar den oberoende nyhetssajten Meduza och Reuters. Mizintsev ledde de ryska styrkorna under den blodiga belägringen av Mariupol tidigt under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I september utsågs han till viceminister. Det finns inga uppgifter om vad som kan ha föranlett petningen. Rysslands försvarsdepartement har inte gett någon kommentar. Den militära ledningen i Ryssland har stuvats om ett flertal gånger det gångna året. Kreml hänvisar frågor till försvarsdepartementet. Belägringen av Mariupol var brutal och innebar nästan total förstörelse av staden. Omni 230428. Kommentar: Varje stad som Ryssland intar läggs i ruiner. Analyser: Xi och Macron vill tvinga på Kyiv fredsplan. Både Kinas Xi Jinping och Frankrikes Emmanuel Macron bara väntar på att få tvinga på Ukraina en obalanserad fredsplan. Det skriver Richard Kemp i The Telegraph. Han menar att det finns en risk att väst överskattar Kyivs förmågor i den av Ukraina utlovade motoffensiven. I händelse av "ännu ett dödläge" kan Xi och Macron utnyttja omvärldens besvikelse, menar Kemp. "I väntan på detta gör Xi trevare till Zelenskyj i hopp om att han ska acceptera villkor som skulle vara dåliga för Ukraina och bra för Ryssland och Kina,"skriver han. DN:s Erik de la Reguera skriver att Macrons nya försök att tillsammans med Xi mäkla fred riskerar att bli ännu ett fiasko för den franske presidenten. Framförallt kritiseras Macrons uttalande om att Frankrike vill se "status quo" om Taiwan som ett försök att charma Xi, en strategi som de la Reguera tror att kineserna genomskådat. "Risken är stor att Macron går i en fälla avsedd att splittra väst," skriver han. Richard Kemp: Tala tyst om det, men inte säkert att Ukraina vinner. Erik de la Reguera: Nya fredsplanen för Ukraina är riskabel. Kinas Ukrainaplan en mix av fred och egna intressen. Satellitbilder visar hur Ryssland under vintern på förstärkt fortifikationer och skyttegravar. Omni 230428. Ukrainas finansminister i Sverige: "Tacksamma för det svenska stödet." Låt Ryssland betala för att bygga upp Ukraina efter kriget. Det är ett av förslagen som EU utreder under det svenska ordförandeskapet, och förslaget välkomnas av den ukrainske finansministern på besök i Sverige för att träffa sina europeiska kollegor. "Det är rättvist att landet som gjort det här mot vårt land också får betala för det," säger Ukrainas finansminister Sergii Marchenko till SVT. Frågan om hur Ukraina byggas upp igen efter kriget - och vem som ska betala - var en av huvudfrågorna under dag två av EU:s finansministermöte i Arlanda stad. Flera länder med Sverige i spetsen vill att frusna ryska tillgångar i Europa ska betala för det ukrainska återuppbyggandet. "Det handlar i grund och botten om att Ryssland måste vara de som betalar för den förödelse som man har ställt till med i Ukraina," säger finansminister Elisabeth Svantesson (M). Det rör sig om pengar som ryska staten eller enskilda personer placerat i europeiska länder och som frusits efter Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det svenska ordförandeskapet har gett Kommerskollegium i uppdrag att leda en grupp i EU som ska utreda möjligheterna, men det är fortfarande oklart om förslaget är lagligt: "Juridiken är komplex, och det är också därför en arbetsgrupp jobbar med den här frågan," säger Elisabeth Svantesson. Återbyggandet av Ukraina har redan påbörjats trots att kriget fortfarande härjar. "Jag tror det är viktigt att påkalla uppmärksamhet kring att vi är redo att bygga landet igen, inte vänta tills kriget är slut. Vi har använt våra egna resurser och budgeterat 3,3 miljarder dollar," säger Sergii Marchenko. Men mer pengar kommer att behövas. Den ukrainske finansministern säger att han inte bett om någon särskild summa från EU för återbyggandet, men hoppas att det europeiska ekonomiska stödet ska fortsätta även 2024. "Vi behöver förutsägbarhet för Ukraina, för folket och för ukrainska företag. Vi är så tacksamma för stödet vi fått från Sverige. Vi skulle vilja att det fortsätter, och använda er röst i EU för att stödja Ukraina," säger Marchenko. svt 230429. Ukrainas försvarsminister: Mer än redo för motoffensiv. Ukraina är "mer än redo" med förberedelserna inför den sedan länge utlovade motoffensiven där man hoppas kunna trycka tillbaka Ryssland. Det säger landets försvarsminister Oleksij Reznikov på en presskonferens, enligt flera medier. "Nu är det upp till generalstaben att ta ett beslut. Så snart de har gjort det är det upp till Gud, vädret och befälhavarna att inleda motoffensiven," sa han. Reznikov läste också upp en lång lista på vapen och stridsfordon som Ukraina har fått från väst. Han konstaterade att de toppmoderna vapensystem som landet har fått kräver träning men att de kommer att spela en avgörande roll. "Västs vapen kommer att bli ett blytungt slag för Ryssland." Han tror att de amerikanska stridsvagnarna inte hinner komma fram. Höll presskonferensen efter att 25 civila dött i ryskt bombanfall mot bostadshus. Ukraina vill återerövra mark som Ryssland invaderat under offensiven. Omni 230429. Prigozjin: Wagnergruppen kan upphöra att existera. Den paramilitära Wagnergruppen kanske snart "upphör att existera". Det säger gruppens ledare, Jevgenij Prigozjin, i en videokommentar till ett inlägg på en rysk militärblogg, skriver Reuters. Prigozjin har tidigare ofta varit kritisk till hur kriget i Ukraina förs, och klagat över att hans styrkor inte får tillräckligt med ammunition. "Vi har nu kommit till en punkt där Wagner upphör. Wagner kommer inom kort att upphöra att existera. Vi blir historia, men det är inget att oroa sig för, sådant händer," säger Prigozjin. Reuters påpekar att det är oklart när uttalandet spelades in och hur allvarligt menat det är. Prigozjin backade nyligen från ett annat uttalande som han sa var ett skämt. Omni 230429. Dokument om brittisk ubåt hittade på pubtoalett. Känsliga dokument som rör den brittiska atomubåten HMS Anson har hittats på en pubtoalett, skriver tabloiden The Sun. En talesperson för den brittiska flottan säger att dokumenten inte var hemligstämplade, men att saken ändå tas på stort allvar och nu ska utredas. HMS Anson tillhör den brittiska flottans mest avancerade ubåtsklass, skriver The Guardian. Dokumenten var klassade som "känsliga" men inte hemliga. Puben var full med folk när dokumenten hittades. Omni 230429. Misstänkt drönarattack på Krym - oljedepå brinner. En oljedepå i hamnstaden Sevastopol på den ryskockuperade Krymhalvön brinner, uppger stadens guvernör Michail Razvozjajev enligt Al Jazeera. På Telegram skriver han att depån tros ha attackerats av en drönare. Bilder som sprids på sociala medier på lördagsmorgonen visar hur tjock svart rök stiger från branden. Enligt guvernören omfattar branden ett tusen kvadratmeter stort område. Han uppger också att ingen person ska ha skadats, skriver Reuters. Sevastopol är hemmahamn för den ryska Svarta havsflottan. Räddningstjänst arbetar med att släcka branden. Ukrainas militär har inte kommenterat.
Omni 230429. Sverige och Finland hjälps åt om öarna attackeras. Sverige och Finland har en gemensam operativ beredskap för ett eventuellt väpnat angrepp mot Åland och Gotland, rapporterar Iltalehti. I ett sådant läge skulle Sverige försvara Åland och Finland skulle hjälpa till att försvara Gotland. "Om Finland vill ha vår hjälp kommer vi definitivt att hjälpa till att försvara Åland, självklart," säger Ewa Skoog Haslum, chef för den svenska marinen. Skoog Haslum uppger att Sverige exempelvis skulle kunna försvara Åland genom att köra ut kustrobotar med hjälp av båtar. Kustjägare skulle kunna understödjas av attackdykare vid ett anfall. Det är första gången det bekräftas att marinen har en gemensam operativ beredskap. Åland är en demilitariserad zon. Omni 230429. Ukrainas ambassadör ber Tyskland om mer vapen. För att kunna genomföra den planerade motoffensiven behöver Ukraina få fler vapen från Tyskland. Det säger den ukrainske ambassadören i landet, Oleksij Makejev, i en intervju publicerad i flera tyska medier, skriver DW. Det som främst behövs är fler luftvärnssystem, enligt Makejev. Men han säger också att Ukraina "fortast möjligt" behöver pansarfordon, stridsvagnar, artillerisystem och långdistansammunition. Hittills har Tyskland bistått Ukraina med bland annat 18 Leopardstridsvagnar, 40 luftvärnsstridsvagnar av modellen Gepard och olika luftvärnssystem. Även president Zelenskyj har bett omvärlden om fler luftvärnssystem. Omni 230429. Polen tar skola nära ryska ambassaden i beslag. Polska myndigheter har beslagtagit en byggnad som tillhör en rysk skola nära Rysslands ambassad i Warszawa, skriver AFP. I skolan går barn till ryska diplomater. Ryssland kallar beslutet "olagligt" och säger att det strider mot Wienkonventionen. "Det kommer naturligtvis att komma reaktioner," säger den ryske ambassadören Sergej Andrejev. Enligt Andrejev är skolan en del av den ryska ambassaden. Byggnaden går under öknamnet "spionnästet". Andrejev flaggar för motåtgärder. Omni 230429. 400 ryssar har utvisats. Sedan kriget påbörjades har över 400 ryska diplomater, varav många antas vara underrättelsepersonal, utvisats från Europa. Ett hårt slag mot bland andra FSB och GRU. "När enskild underrättelsepersonal utvisas kanske det inte har en avgörande effekt, men när så väldigt många gör det samtidigt i flera olika länder kan det försvåra och försvaga Rysslands insamling av underrättelser i Europa och Sverige." svt 230429. Ockuperad stad under intensiv beskjutning. Det ryska ockupationsstyret i södra Ukraina uppger att staden Novaja Kachovka är under "mycket intensiv" artilleribeskjutning, skriver AFP. På Telegram skriver de ryska myndigheterna att staden är strömlös. Staden föll under rysk kontroll under invasionens första dag, 24 februari förra året. I staden finns en viktig vattenkraftsdamm som de ryska styrkorna tog sikte på redan under offensivens första timmar.
Omni 230429. Analyser: Sudankonflikten kan splittra Arabvärlden. Snart kan flera afrikanska länder och Gulfstater stå på olika sidor i Sudankonflikten - vilket kan förvärra situationen rejält. Det skriver Giorgio Cafiero i en analys för Al Jazeera. Förenade arabemiraten, som gjort stora ekonomiska investeringar i Sudan de senaste åren, anses enligt Cafiero stå bakom paramilitära RSF:s Hemedti, medan Egypten och Libyen stöttar armén. "Det finns en verklig att risk länder i Arabvärlden och Afrika triggar konflikten genom att rustar upp varsin stridande sida", skriver Giorgio Cafiero. Reuters Aidan Lewis och Tom Perry skriver att det än så länge inte finns något som tyder på att en kompromiss mellan de forna samarbetspartnerna är nära. Ett nytt krig i Sudan skulle kunna riskera att rubba den sköra stabiliteten i hela regionen och kan bli en långvarig konflikt. "Insatserna kunde inte vara högre för Sudan och de sju grannländerna," konstaterar skribenterna. Omni 230429. Kommentar: Ryssland står bakom RSF. Beväpnad Zelenskyj: Jag hade försvarat mig in i döden. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bär ett vapen och om Ryssland hade stormat hans kontor hade han och hans inre cirkel kämpat in i döden. Det säger Zelenskyj till den ukrainska tv-kanalen 1+1 enligt Reuters. "Jag vet hur man skjuter," säger han. Ukraina uppgav under krigets första dagar att de ryska ockupationsstyrkorna misslyckades med sitt försök att ta sig in på presidentens kontor på gatan Bankova i Kyiv. Om de hade lyckats hade ingen tagits tillfånga enligt Zelenskyj. "Vi hade förberett försvaret av Bankova noga. Vi skulle ha stått kvar till sista man," säger han. Säger att han tränar med vapen regelbundet. Zelenskyj uppgavs ha överlevt tre mordförsök under krigets första veckor. Omni 230430. Spioner uppges besöka "ryska huset" på Lidingö. Två personer med kopplingar till rysk underrättelsetjänst har vid flera tillfällen besökt det så kallade "ryska huset" på Lidingö, rapporterar Uppdrag Granskning. Det rör sig om en underrättelseofficer på den ryska militära underrättelsetjänsten GRU en person som är aktiv inom den yttre underrättelsetjänsten SVR. Huset ägs sedan 2014 av den svenske advokaten Stefan Häge, men han har aldrig fått någon hyra eller ens fått besöka fastigheten. "Det är trist att inte få disponera sin egen egendom - och att Sverige accepterar det," säger han. Utrikesminister Tobias Billström (M) säger att Sverige, enligt åtaganden i Wienkonventionen, måste skydda fastigheten och betrakta den "som en statsegendom i förhållande till Ryssland". "Ryska huset" ägdes tidigare av Ryssland men var föremål för en lång juridisk strid med en tysk affärsman. SD-politikern om uppväxten i "ryska huset": "Ett skumt hus." Se hela minidokumentären om Spionhuset på SVTPlay.
Omni 230430. Källor: Ryska soldater som vill hem straffas i fånggropar. Ryska befälhavare har enligt brittiska underrättelser troligen börjat att "straffa disciplinbrott" genom att sätta soldater i gropar täckta av metallgaller. Det skriver brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering på Twitter. Fånggroparna kallas "zindans" och enligt flera av departementets källor ska soldater på senare tid placerats där som straff för att ha varit alkoholpåverkade eller ha försökt avsluta sina kontrakt. Enligt departementet var de ryska disciplinåtgärderna "relativt lätta" i början av kriget och soldater som vägrade delta tilläts återvända hem. Men i höstas ska det ha förändrats. Skärpningen märks enligt britterna särskilt sedan Valerij Gerasimov tog över som chef för generalstaben i januari i år. Omni 230430. Motoffensiven kan komma när som helst: "Målet är att skapa panik i Ryssland." Ukrainas förberedelser inför den väntade våroffensiven är i stort sett klara och det är bara en tidsfråga innan ett potentiellt avgörande skede i kriget inleds, skriver CNN. Satellitbilder från framför allt södra Ukraina visar att Ryssland är förberedda. Man har grävt skyttegravar och lagt ut minor och hinder för att försvåra för ukrainska stridsvagnar. CNN har talat med Franz-Stefan Gady, expert på modern krigföring, som säger att målsättningen för Ukraina är att nå snabba framsteg som leder till panik i den ryska militärledningen. "Taktiska överraskningar, ledarskap på fältet och stridsmoral kommer troligen att bli avgörande under det första dygnet, "säger han. Motoffensiven kommer troligen att äga rum i de södra delarna av landet. Omni 230430. Prigozjin: Motoffensiven kan bli tragedi för Ryssland. Chefen för de ryska legosoldaterna i Wagnergruppen, Jevgenij Prigozjin, tror att Ukraina inleder sin motoffensiv i mitten av maj och att den kan bli förödande för Ryssland. "Det här kan bli en tragedi för vårt land," säger han i en rysk intervju enligt AFP. Han har flera gånger riktat kritik mot Kremls uteblivna leveranser av ammunition. Det gör han också på söndagen och påpekar att Wagnergruppen bara har mellan 10 och 15 procent av den ammunition de behöver för att stå emot Ukraina. Ukrainas försvarsminister sa i fredags att landet är mer än redo att inleda sin offensiv och att man nu i princip bara väntar på bättre väder. Uttalandet kom i intervju med rysk militärbloggare. Ryssland har ersatt sin general för militärlogistik Michail Mizintsev på söndagen. Omni 230501. Flyglarm över Kyiv i natt - 15 av 18 robotar sköts ner. Flyglarm ljöd på flera håll i Ukraina under natten mot första maj, rapporterar flera medier. Ukrainska luftvärnssystem slog enligt lokala myndigheter tillbaka mot robotattacker i Kyiv-regionen under den tidiga morgonen, skriver Reuters. Ukraina sköt ner 15 av 18 robotar, enligt ett uttalande från militären. Enligt myndigheterna skadades över 30 personer - däribland fem barn - i ryska anfall. Huvudstadsborna uppmanades att hålla sig i skyddsrum, innan myndigheterna enligt The Guardian tidigt på morgonen förklarade att faran var över. Michael Bociurkiw vid tankesmedjan Atlantic Council skriver på Twitter att anfallet tycks vara vedergällning för en ukrainsk attack mot en oljedepå på Krymhalvön. Ukrainska medier rapporterade också om flygattacker i Dnipro och Sumy. Statliga ryska Tass rapporterar att ryska jaktplan har attackerat 140 mål i Ukraina. Omni 230501. Analys: Varken Ryssland eller Ukraina är redo för offensiv. Ukraina signalerar att man när som helst kan inleda sin motoffensiv, och de senaste tre dygnen visar att ryssarna är allt annat än redo. Det skriver CNN:s Nick Paton Walsh i en analys. Han pekar både på att toppgeneralen Michail Mizintsev, "Slaktaren av Mariupol", tycks ha sparkats och att Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin i media larmat om ammunitionsbrist. Paton Walshs slutsats är att mycket lite är känt om Ukrainas planer - men att timmarna innan de slår till snart är räknade. "Och omfattningen av Moskvas interna obeslutsamhet, rivalitet och oenighet bara växer." Statsvetaren Mark Gelotti skriver samtidigt i brittiska The Times att Ukraina inte alls är redo för sin stora offensiv och har tappat överraskningsmomentet. "Men Kyiv har inget annat val än att starta en stor vår- eller sommaroffensiv. Dess ledare är alltmer instängda," skriver han. Nick Paton Walsh: 72 kaotiska timmar visar på Ryssland brist på beredskap. Mark Gelotti: Ukraina är inte redo för sin stora offensiv - men har inget val. Omni 230501. Ryskt godståg spårade ur efter explosion på rälsen. Ett ryskt godståg har spårat ur sedan "ett explosivt föremål" detonerat på rälsen i Bryansk-regionen, nära gränsen mot Ukraina och Belarus. Det rapporterar flera nyhetsbyråer med hänvisning till ett inlägg i sociala medier från den lokale guvernören. Loket ska ha fattat eld och i sociala medier sprids bilder som visar hur flera tankvagnar ligger på sidan samtidigt som grå rök stiger mot himlen. Ingen ska ha skadats i händelsen, som inträffade på måndagsförmiddagen - dagen efter att fyra personer dött av en ukrainsk attack mot en gränsby i samma region. Samtidigt väntas Kyiv vara nära att påbörja en stor offensiv. Inträffade ungefär sex mil norr om Ryssland gräns mot Ukraina. Under kriget har det rapporterats om järnvägssabotage i Ryssland och Belarus. Oklart vem som ligger bakom. Ryssland avfyrade robotar mot ukrainska mål i natt - minst 34 ska ha skadats i Pavlograd. Ukrainskt ammunitionsförråd ska ha träffats. Omni 230501. Uzbekistan säger ja till att ledaren kan sitta till 2040. Uzbekistan har genom en folkomröstning godkänt flera tillägg till konstitutionen, som förstärker presidentens järngrepp om makten. Det rapporterar Reuters. De preliminära siffrorna från söndagens val visar att 90,21 procent röstade för reformen, uppger landets valkommission. De nya lagarna innebär bland annat att president Sjavkat Mirzijojevs tid vid makten nollställs och han kan därmed sitta ytterligare två sjuåriga mandatperioder när den nuvarande går ut - som längst till 2040. Grundlagspaketet utlovar också ekonomiska och sociala reformer, men internationella bedömare menar enligt TT att det framför allt är den auktoritäre ledaren som tjänar på reformen. 65-årige Mirzijojev har öppnat den forna Sovjetrepubliken mot väst. I fjol drevs en liknande grundlagsändring igenom i Ryssland. Internationella observatörer kritiserar folkomröstningen. Kom till makten efter att diktatorn Islam Karimov avlidit. Omni 230501. USA: 20 000 ryssar dödade i Donbass sedan årsskiftet. Rysslands offensiv i Donbass i östra Ukraina har kört fast och kan klassas som ett misslyckande. Det säger Vita husets talesperson John Kirby på en presskonferens. Sedan december uppskattar USA att Ryssland har förlorat omkring 100 000 soldater i regionen, 20 000 av dessa tros ha dödats. Omkring hälften av de som har dödats tros tillhöra paramilitära Wagnergruppen. Donbass är den östra delen av Ukraina. Majoriteten av området utgörs av regionerna Donetsk och Luhansk. Kirby säger att siffran baserar sig på underrättelseuppgifter. Omni 230501. Finland och USA förhandlar om försvarssamarbete. Finland och USA förhandlar om ett bilateralt samarbete som kan bädda för amerikanska trupper på finländsk mark, rapporterar Helsingin Sanomat. Om försvarsavtalet skulle bli verklighet kan det innebära att amerikanska soldater får använda finländska militärbaser för träning och lagring av materiel, enligt tidningen. Förhandlingar mellan länderna uppges ha hållits på Skatudden i Helsingfors förra veckan. Enligt Mikael Antell vid finländska UD har samtalen förts "i en positiv och lösningsorienterad anda". I helgen uppgav amerikanska statsanställda källor att USA:s president Joe Biden överväger ett besök i Finland i samband med Natotoppmötet i Litauen i juli, enligt TT. Skulle likna avtal som USA har med exempelvis Norge. Antell ger inga detaljer om avtalet. Omni 230501. Ukrainsk befälhavare: Det kommer bli ett blodbad. När solen torkat upp leran och tiden är mogen kommer att Ukraina inleda sin stora motoffensiv, säger den ukrainske befälhavaren Alex Gorgan till SvD. "Vi har mycket exakta operationella planer. Målet är en plats som har stor symbolisk betydelse för ryssarna, och offensiven kommer att chocka ryssarna och världen. Men det dröjer ytterligare en tid." Han understryker att det handlar om ett maratonlopp snarare än en sprint, och att det inte är "som ett medeltida krig där ett skott utlöser allting". Motoffensiven kommer att bli oerhört blodig och många kommer att dö - "vi måste förbereda oss på ett blodbad", säger Gorgan. Han tillägger att de begränsade resurserna, och det faktum att de allierade västländernas vapenlager börjar sina, gör att Ukraina är tvungna att nå framgång när offensiven väl inleds. Omni 230501. Två döda efter luftangrepp i Pavlograd. Två människor har dödats och 40 människor skadats när ett dussintal hem förstördes i staden Pavlograd i östra Ukraina i nattens robotangrepp. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Ukraina uppger själva att man lyckades skjuta ned 15 av 18 robotar som avfyrades. Tidigare på söndagskvällen rapporterade ryska nyhetsbyrån Tass att Ryssland attackerat ett lager med infrastruktur till järnväg, ammunitionslager och bränsle i staden. (svt 230501.) Kommentar: Ryssland ljuger, uppenbart att man träffade bostadshus. Rapport: Kina hindrar fler från att lämna landet. Kina hindrar allt fler människor - både egna medborgare och utländska affärsresenärer - från att lämna landet. Det rapporterar flera nyhetsbyråer med hänvisning till en rapport från människorättsorganisationen Safeguard Defenders. Många vet inte att de omfattas av ett utreseförbud förrän de försöker lämna landet. Safeguard Defenders uppskattar att tiotusentals personer omfattas av förbudet. "Utreseförbud har blivit ett av många verktyg som det kinesiska kommunistpartiet använder som en del i sina breda ansträngningar för att skärpa kontrollen över alla aspekter av människors liv", står det i rapporten enligt TT. Enligt Reuters analys har antalet fall i Kinas HD ökat åtta gånger mellan 2016 och 2022. Ofta omöjligt för personer att överklaga ett utreseförbud. Kina har antagit flera lagar de senaste åren som hindrar personer från att lämna landet. Läs hela rapporten på Safeguard Defenders hemsida. Omni 230502. Ryssland har vapenbrist - ska fördubbla tillverkningen. Ryska styrkor har brist på vapen och ammunition, men landets försvarsminister Sergej Sjojgu säger till Reuters att tillverkningen av höghastighetsmissiler nu ska fördubblas. Enligt en analys från det brittiska försvarsdepartementet klarar den ryska vapenindustrin inte av att leverera i den utsträckning som Kreml kräver och att den ansvarige för Rysslands logistik i Ukraina, vice försvarsminister Michail Mizintsev, därför sparkades förra veckan. Mobilisering av försvarsindustrin uppges för närvarande vara Rysslands högsta prioritet i kriget, enligt analysen. Analysen från brittiska försvarsdepartementet. Ryssland uppges snabba på sin vapenproduktion. Sjojgu: Vi har vidtagit steg för att snabba på produktionen. Omni 230502. Paasikivi: Offensiven kan tvinga fram förhandlingar. Om motoffensiven går som Ukraina har planerat är det inte orealistiskt att Ukraina och Ryssland kan komma att påbörja fredsförhandlingar i redan i vinter. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter. "Om det går riktigt bra tvingar man fram en insikt i Ryssland om att det här kommer inte att gå," säger han. Paasikivi tror ännu att det kan dröja några veckor innan offensiven inleds. Han tror då att Ukraina kommer slå till mot Zaporizjzja-området för att sedan arbeta sig ner mot kusten och skära av Rysslands leveranskedjor. Paasikivi: Ukraina kan få stora framgångar. Läckta amerikanska dokument: Inga fredssamtal väntas i år. Omni 230502. Covid-visselblåsare släppt - har återvänt till Wuhan. Fang Bin, som dokumenterade det första covidutbrottet i kinesiska Wuhan, har släppts ur fängelset, enligt uppgifter till BBC. En video som fick stor uppmärksamhet var när Bin filmade fem liksäckar utanför ett covidsjukhus i den kinsesiska staden i februari 2020. Kort efter att videon publicerats uppges en hemlig rättegång ha hållits där Bin dömdes till tre års fängelse för att ha "startat bråk och provocerat". Lokala aktivister säger till kanalen att man är glad över att Bin har släppts men att man är orolig för journalisterna som fortande sitter fängslade. Brottsrubriceringen Bin dömdes för kritiseras för att användas godtyckligt.
I februari 2020 uppgavs 351 aktivister ha gripits i Kina. USA: Labbläcka i Wuhan mest troliga ursprunget till covid-19.
Omni 230502. Ytterligare en rysk region ställer in militärparad. I åtminstone sex ryska regioner har man valt att ställa in militärparaderna som vanligtvis hålls den 9 maj när landet firar segern över Nazityskland. Enligt The Guardian är det en rädsla för ukrainska attacker som ligger bakom de inställda paraderna. Den senaste regionen som ställer in firandet är Saratov, som ligger nästan 65 mil från den ukrainska gränsen. Sedan tidigare har Belgorod, Kursk, Voronezj, Orjol, Pskov och ockuperade Krym ställt in. "Det kommer inte bli någon parad för att undvika att fienden provoceras av den stora mängden personal och materiel", skrev Belgorods regionale ledare Vjatjeslav Gladkov i samband med att beslutet togs. Putin har tidigare dragit likheter mellan invasionen av Ukraina och andra världskriget. Även en "förnedrande stridsvagnsbrist" uppges ligga bakom de inställda paraderna. Omni 230502. Ryssland och Belarus inte bjudna till kungakröningen. Toppolitiker, kändiseliten och kungligheter kommer att samlas i London i helgen när Charles III kröns till Storbritanniens kung. Men enligt uppgifter till Reuters kommer ingen från Ryssland, Belarus, Iran, Afghanistan, Syrien eller Myanmar att komma till tillställningen då Buckingham Palace inte bjudit in dem. Övriga ledare från länder som Storbritannien har diplomatiska relationer med har bjudits in. I fallen Nordkorea och Nicaragua har högt uppsatta diplomater bjudits in i stället för ländernas ledare. Kröningen hålls på lördagen. Här är de som väntas delta på kröningen. Omni 230502, Danmark skickar miljardstöd till Ukraina. Danska Folketinget röstade på tisdagen ja till att skicka ett stödpaket på 1,7 miljarder danska kronor till Ukraina. Det skriver Danmarks Radio DR. I stödpaketet ingår bland annat pansarfordon, ammunition och pengar till luftförsvaret. "Det ska understödja Ukraina med den offensiv de planerar för att ta tillbaka de områden som ryssarna har ockuperat," sa tillförordnade försvarsministern Troels Lund Poulsen (V) under en pressträff efter beslutet. Sedan kriget inleddes har Danmark hittills skickat pengar och materiel till Ukraina till ett värde av 11 miljarder danska kronor. Fram till slutet av mars har Sverige bidragit med motsvarande över 21,5 miljarder kronor till olika insatser. (svt 230502.) Efterlyst för kidnappningar av barn: "Krigsbrottsling? Vad pratar du om?" Maria Lvova-Belova är barnrättskommissionär i Ryssland och internationellt efterlyst för tusentals tvångsdeporteringar av ukrainska barn. I en intervju med Vice berättar hon om hur Ryssland har "evakuerat" tusentals barn från landet. Att det enligt Ukraina handlar om nästan 20 000 barn som tvångsdeporterats mot sin vilja under kriget, och att många hamnar i omskolningsläger, avfärdar hon. I stället hävdar hon att barnen och deras familjer ville skickas till Ryssland. "Det handlar bara om empati och kärlek och en önskan om att skydda barnen," säger hon. Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) och FN menar att det Lvova-Belova ansvarar för utgör krigsbrott. "Jag är en mamma och det säger allt. En krigsbrottsling? Vad pratar du om?" säger hon om misstankarna. Säger sig vilja skydda barnen från kriget som Ryssland själv har skapat. Har själv tagit emot ett barn - avfärdar att detta ska ha gjorts i propagandasyfte. FN: Rysslands tvångsdeporteringar är krigsbrott. Economist: "Omskolningsläger" en del av Vladimir Putins uppdrag att utrota Ukraina. Se video 12:47. Omni 230502. Rysk tåg spårade ur efter explosion: "Sabotage". Ett ryskt godståg har spårat ur efter att ett "explosivt föremål" detonerat, uppger den lokale guvernören på tisdagskvällen enligt AFP. Tåget har spårat ur i Brjansk-regionen som gränsar till Ukraina. Tågbolaget kallar händelsen ett sabotage och uppger att loket och ett 20-tal vagnar spårade ur men att ingen har skadats eller dödats i händelsen. På måndagen skedde en liknande händelse i regionen när ett godståg spårade ur efter en explosion. Andra dagen i rad som ett tåg spårar ur i regionen. Omni 230502. Gaspriserna faller - lägsta nivån sedan juli 2021. Gaspriserna i Europa har rasat med omkring 50 procent under året och ligger nu på den lägsta nivån sedan i juli 2021, rapporterar Bloomberg. Nedgången beror på att vintern varit mild, att EU-länderna lyckats dra ner på konsumtionen och att efterfrågan från industrin och Kina varit lägre än väntat. Gaslagren är just nu fyllda till nästan 60 procent - vilket är klart högre än det historiska snittet. Goldman Sachs varnar samtidigt för att det finns en risk att priserna mer än fördubblas senare i år, till över 100 euro per megawattimme. En avgörande fråga är hur mycket av efterfrågan som förstörts på permanent basis och hur mycket som kan komma tillbaka, skriver Bloomberg. Allt fler LNG-fartyg ligger till sjöss längre än 20 dagar i väntan på att få lossa. Omni 230502. Kina stödjer FN-resolution som kritiserar Ryssland. Kina och Indien har på tisdagen röstat för en FN-resolution som kritiserar Rysslands agerande i Ukraina, rapporterar Euronews. Resolutionen handlar inte om kriget i Ukraina men i den finns en paragraf som beskriver Rysslands krig som ett "angrepp på Ukraina". Länderna, framför allt Kina, brukar vara mycket försiktiga kring språkbruk, säger Björn Cappelin som är biträdande chef på Nationellt kunskapscentrum om Kina till SvD. Han vill dock inte slå fast att Kina och Indien har ändrat kurs i frågan. "Det kanske är svårt att tänka sig att Kina skulle välja att signalera en förändrad syn på Rysslands krig på det här sättet," säger han. Resolutionen handlar om ett utökat samarbete mellan FN och Europarådet. Cappelin: Det verkar i alla fall inte vara ett misstag. Omni 230502. Ukrainska "stormbrigader" bildade inför offensiven. Åtta nya ukrainska "stormbrigader" om totalt 40 000 soldater har bildats inför den kommande motoffensiven, uppger landets inrikesminister Ihor Klymenko enligt The Guardian. Enligt ministern är brigaderna "fullt formade", men det kommer krävas ytterligare några veckor av träning och rustning innan de är redo för strid. Beskedet kommer samtidigt som frågor börjat väckas om hur stor effekt den väntade motoffensiven kan komma att ha och hur många stridande ukrainare som kan uppbådas, med tanke på det utdragna utnötningskriget, skriver tidningen. Trupperna ska vara redo om två till tre veckor. Omni 230502. Kreml släpper riktlinjer till medier om offensiven. Kreml har släppt riktlinjer till ryska statliga medier om hur de ska rapportera om den kommande ukrainska motoffensiven, rapporterar oberoende exilryska Moscow Times. Enligt riktlinjerna ska medierna understryka att Ukraina beväpnats av Nato - och det avråds från att beskriva de ukrainska styrkorna som dåligt rustade. "Om Ukraina, med hjälp av vapen från USA och Europa, är framgångsrikt och ockuperar några territorier är det förståeligt - hela väst har riktat enorma insatser på fronten," säger en källa nära Kreml till oberoende Meduza. Kreml instruerar också medierna att inte nämna hur mycket pengar som lagts på att återuppbygga infrastruktur i de ockuperade regionerna - i stället ska de fokusera på att "problem blir lösta" och att skolor, förskolor och sjukhus byggs. Instruerar också medierna att tona ner förberedelserna för firandet den 9 maj. Omni 230503. Zelenskyjs kritik mot USA: Fick inte info om läckan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kritiserar Vita huset för att de inte delat någon information med honom om den så kallade Pentagonläckan. "Det är inte bra för Vita husets rykte, och jag tror inte heller det är bra för USA:s rykte," säger han i en intervju med Washington Post. 21-årige Jack Teixeira, som tidigare arbetat för nationalgardet i Massachusetts, misstänks ha läckt en mängd hemligstämplade dokument om Ukrainakriget i en chattgrupp på plattformen Discord. Teixeira ska ha skrivit i sociala medier att han ville "döda en massa människor". Hade tillgång till en "arsenal av vapen". Omni 230503. Brand i bränsledepå i rysk by nära Krymbron. En bränsledepå i byn Volna nära den ryska staden Krasnodar har under onsdagsmorgonen börjat brinna, uppger de lokala myndigheterna enligt Reuters. Händelsen sker bara några dagar efter att drönare från Ukraina attackerat en liknande depå på Krymhalvön. Vad som ligger bakom branden i Volna, som ligger i anslutning till den bro till Krym som Ryssland byggt, är än så länge oklart. Ingen person ska ha skadats. Krasnodar ligger nära Krym. Området runt Krym har utsatts för en rad attacker den senaste tiden. Omni 230503. Expert: Ukraina får bara en chans - överraskning viktig. Ukraina får sannolikt bara en chans att lyckas med den motoffensiv som väntas inledas när som helst. Det säger överstelöjtnant Johan Huovinen till TT. Han tror att effekten av offensiven blir störst om Ukraina slår till från Zaporizjzja mot staden Melitopol, ungefär mitt på den ockuperade landremsa som förbinder Ryssland med Krym. Därefter kan Ukraina gå antingen norrut mot Mariupol eller söderut mot Krym. "Överraskning är viktigt, för Ryssland har ganska utsträckta försvarslinjer. Hela sträckan, från uppe vid Luhansk bort till Cherson, är 100 eller 120 mil lång," säger Huovinen. Han tror att offensiven kan bli långdragen. "Och om man inte lyckas och om ryssarna skulle slå ut 15 eller 20 procent av de stridsfordon och stridsvagnar som ukrainarna har fått, så finns det inga fler att få, åtminstone inte i dagsläget," säger Huovinen. Huovinen: För varje dag som går hinner Ryssland förbereda sig. Trupperna ska vara redo om två till tre veckor. Omni 230503. Ryska "spökskepp" nära Nord Stream inför sabotage. Det ryska fartyget SB-123 som har kapacitet att utföra undervattensoperationer rörde sig nära explosionsplatserna vid Nord Stream fem dagar före sabotaget i september. Det rapporterar SVT:s Uppdrag granskning, DR, NRK och Yle. Ytterligare två ryska fartyg rörde sig i området så sent som i somras. Enligt granskningen var det så kallade "spökskepp", alltså fartyg som har sina spårningssystem avstängda. Positionerna har kunnat slås fast med hjälp av radiokommunikation och delvis av satellitbilder. Jens Wenzel Kristoffersen, sjökapten och militäranalytiker vid Köpenhamns universitet, säger att fartygens positioner inte bevisar något, men att det är intressant eftersom det pekar på att det sker verksamhet under havsytan. Fartygen uppehöll sig i området i flera timmar och vid ett tillfälle i över ett dygn. Danska försvaret har tidigare bekräftat att ryska specialfartyget SS-750 var på plats innan sabotaget.
Omni 230503.
Ryskt spionnätverk har smugglat känslig EU-teknik. Ett ryskt spionnätverk har kommit över känslig vapenteknologi från EU-företag, rapporterar Financial Times. Nätverket har enligt tidningens granskning försökt få tag på allt från mikrochipp till ammunition och har - trots sanktioner - lyckats anskaffa maskinverktyg från Tyskland och Finland. USA initierade sanktioner mot nätverket förra året, i ett försök att stoppa smuggling som kan gynna rysk vapenindustri i anfallskriget mot Ukraina. Men Seriya-nätverket, som det kallas, har hittat andra vägar. Amerikanska justitiedepartement har anklagat nätverket för att syssla med "högkänsliga upphandlingsbehov" för den ryska underrättelsetjänsten FSB. Andra som fått hjälp av nätverket uppges vara försvarskoncernen Rostec, Ryssland försvarsdepartement och Rosatom. Kallas Serniya-nätverket efter bolaget Serniya Engineering Omni 230503. Zelenskyj i Helsingfors - ska träffa nordiska ledarna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är på besök i Helsingfors för att delta vid det nordiska statsministermötet i dag, rapporterar flera medier. Ledarna ska diskutera aktuella säkerhetsfrågor, nordiskt samarbete och hur länderna kan stötta Ukraina. Sveriges statsminister Ulf Kristersson kommer också ha ett bilateralt möte med president Zelenskyj, skriver Expressen. Med på mötet är även Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Finlands president Sauli Niinistö, Sveriges statsminister Ulf Kristersson, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir. Ledarna ska diskutera aktuella säkerhetsfrågor, nordiskt samarbete och hur man kan stötta Ukraina. Regeringen benämner det som ett "nordiskt-ukainskt toppmöte". Under dagen kommer det att hållas en gemensam presskonferens. "Temat för toppmötet är Rysslands anfallskrig mot Ukraina," skriver regeringen.
Omni 230503. Ryssland: Sabotörer gripna - planerade mord på Krym. Ryska säkerhetstjänsten FSB säger sig ha gripit sju medlemmar ur ett ukrainskt nätverk som ska ha planerat flera attacker på ockuperade Krymhalvön, rapporterar ryska medier. Enligt FSB, vars uppgifter inte bekräftats av oberoende part, var gruppens plan att mörda rysktillsatta ledare - bland annat Moskvas utsedde guvernör Sergej Aksionov. Ryska Tass citerar ett uttalande från säkerhetstjänsten som menar att nätverket är en del av den ukrainska militära underrättelsetjänsten. Utan att presentera bevis pekar man också ut Roman Mashovets, biträfande chef för ukrainska presidentstaben, som hjärnan bakom planerna. Enligt uttalandet har de gripna också varit inblandade i transport av sprängmedel. De gripna är enligt FSB medborgare i Ryssland, Ukraina och Bulgarien. Enligt FSB stod samma nätverk bakom sabotage mot den ryska järnvägen i februari. Omni 230503. Belarusisk journalist dömd till åtta års fängelse. Den belarusiske journalisten Roman Protasevitj - som greps när myndigheterna tvingade det plan han färdades med att landa i Minsk - har dömts till åtta års fängelse, rapporterar Reuters. Protasevitj, 27, jobbade för oppositionsmediet Nexta som rapporterade om det internationellt kritiserade valet 2020 då diktatorn Aleksandr Lukasjenko blev omvald. Det var under en flygning från Grekland till Litauen i maj 2021 som belarusiska myndigheter tvingade ner planet som man påstod var bombhotat. Protasevitj och hans flickvän greps. Han döms nu för bland annat uppvigling till terrorism och förtal av president Lukasjenko. Flickvännen dömdes till sex års fängelse förra året. Protasevitj påstås ha uppmuntrat till protester. Bakgrund Roman Protasevitj. Omni 230503. Kommentar: Fullständigt olagligt och vilda västern-metoder. 21 offer i ryskt angrepp - dödades vid grönsaksdisk. Minst 21 personer har dödats och minst 48 skadats i ryska anfall i Chersonregionen, rapporterar AFP. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har delat bilder på Telegram som visar döda och skadade vid grönsaksdisken i en matbutik. "Världen måste se och veta om det här," sa han. Samtidigt kommer besked om att ett utegångsförbud införs i regionen från fredag kväll till och med natten till måndag för att underlätta ukrainska truppförflyttningar inför den väntade motoffensiven. Enligt presidenten angreps bland annat även en järnvägsstation och en byggvaruhandel. Cherson var ockuperat av Ryssland fram till november förra året. Omni 230503. Kreml: Ukraina försökte döda Putin i drönarattack. Ryssland anklagar Ukraina för att ha försökt attackera Kreml i Moskva med drönare under natten mot onsdagen, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska statliga nyhetsbyråer. Ryssland säger att man betraktar den påstådda händelsen som ett "planerat terrordåd" med målet att döda Vladimir Putin. Enligt uppgifterna ska två drönare har skjutits ner över Moskva. I ett uttalande säger Kreml att Ryssland förbehåller sig rätten att vidta lämpliga svarsåtgärder. Uppgifterna är inte bekräftade av oberoende part och Ukraina nekar till de ryska anklagelserna, enligt Reuters. Ingen person ska ha skadats. Enligt Kreml jobbar Putin vidare som vanligt. Moskvas borgmästare säger att drönarflygningar över staden nu förbjudits.
Omni 230503.
svt 230503.
Kommentar: Ganska omöjlig uppgift att försöka döda Putin med en drönare i Moskva, men kommer att användas som en klar förevändning för att angripa Zelenskyj i Ukraina, kanske med höghastighetsmissiler mot hans regeringsbyggnad. Putin vädrar nu sin mordlust. Flera attacker mot Ukraina i natt - Zelenskyj till Haag. Flera attacker har riktats mot Kyiv och andra ukrainska städer under natten, rapporterar BBC. Detta samtidigt som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gör ett oväntat besök till Nederländerna och den Internationella brottmålsdomstolen i Haag, som utreder ryska krigsbrott i Ukraina. Attackerna kommer en dag efter att Ryssland anklagade Ukraina för att ha genomfört ett "mordförsök" mot president Vladimir Putin, något som experter menar bara är iscensatt från rysk sida. "Vi attackerar varken Putin eller Moskva. Vi kämpar för vårt eget territorium. Vi försvarar våra byar och städer, sa Zelenskyj om den påstådda attacken i går. Attacker riktades även mot Zaporizjzja och Odesa. Ukrainas luftförsvar: Vi har skjutit ned 18 av 24 kamikazedrönare. Omni 230503. Nato: Betydande risk för ryska attacker mot nätet - de har avsevärda resurser. Det finns en "betydande risk" att Ryssland riktar in sig på kritisk infrastruktur - såsom gasledningar eller viktiga internetkablar - i Europa eller Nordamerika som en del av konfrontationen med väst över kriget i Ukraina. Det uppger David Cattler, Natos biträdande generalsekreterare för underrättelser och säkerhet, för Politico. Cattler varnar för att den ryska militären och underrättelseverksamheten har "avsevärda resurser" att sätta in för att övervaka västs infrastruktur. Landet kan använda sig av både civila fartyg och så kallade "spionfartyg". "Ryssarna är mer aktiva än vad vi sett dem på flera år inom det här området," säger han och tillägger att ryska fartyg också tar "allt större risker". Nato har utökat sina patruller som ett svar på det ökade hotet. Undervattenskablar som används till 95 procent av internettrafiken pekas ut som en risk. Marinen larmar om ryskt attentat mot elnätet: "De har kartlagt målen." Experter har tidigare varnat för att Ryssland försöker kartlägga kritisk infrastruktur. Omni 230504. Konsulat på Åland skadades - Ryssland kräver åtgärder. Rysslands utrikesdepartement anser att landets konsulat på Åland har vandaliserats. Nu har man enligt den statliga nyhetsbyrån Tass tagit kontakt med Finlands regering och kräver åtgärder så att de ansvariga ställs till svars. Det rapporterar Hufvudstadsbladet (HBL). Enligt departementet ska flera personer ha kastat "en explosiv ljudapparat" och andra föremål mot konsulatet, natten mot första maj. Till exempel ska en ölflaska ha krossat ett fönster. Finlands utrikesdepartement bekräftar för HBL att man känner till fallet och kallar det beklagligt. Dagliga protester utanför konsulatet mot anfallskriget i Ukraina. Postlåda och fönsterruta skadades. Ålandspolisen har inlett en förundersökning om skadegörelse. Medborgarinitiativ vill få bort konsulatet på Åland - Ryssland vill behålla det. Omni 230504. Kommentar: Skadegörelse ska beivras även om den är rysk, men Ryssland behöver inget konsulat på Åland, därför är medborgarinitiativet viktigt. Säpo: Ryssland kan försöka ersätta utvisade spionerna. Ryssland kan försöka ersätta de fem ryssar som utvisats eftersom de misstänkts vara spioner. Det säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säpo, till TT. "Det går inte att utesluta att man försöker återskapa och etablera en sådan närvaro igen." Stenling har under torsdagen träffat försvarsutskottet efter att Säpo kallats av KD:s försvarspolitiska talesperson Mikael Oscarsson. Under mötet informerades politikerna om läget efter den senaste tidens rapportering från SVT:s Uppdrag granskning om Rysslands misstänkta spioneri och kartläggningar av infrastruktur i nordiska vatten. "För mig är det uppenbart att vi behöver öka kontrollen över svenskt territorialvatten," säger Oscarsson. Stenling om ryska skeppen: Generellt inte något som vi blir förvånade över. Omni 230504. Ryssland skärper säkerhet inför segerdagsfirande. Ryssland har skärpt säkerheten i Moskva inför firandet av segerdagen nästa vecka, säger Kremls talesman Dmitrij Peskov enligt AFP. "Självfallet kommer allt att skärpas." Under natten till torsdagen angrep Ryssland flera ukrainska städer, däribland Kyiv och Odesa. Bedömare anser det troligt att anfallen trappas upp ytterligare inför den symboliska högtiden. "Det finns en oro att Ryssland ökar intensiteten i attackerna och det är Kyiv och Odessa ett exempel på," säger SR:s Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren till Ekot. Segerdagen firas den 9 maj till minnet av Tysklands kapitulation i andra världskriget, kallat det stora fosterländska kriget i Ryssland. Omni 230504. USA: "Inte troligt att Ryssland tar till kärnvapen." Det är inte troligt att Ryssland kommer att använda sina kärnvapen, enligt USA:s nationella säkerhetschef Avril Haines. "Det är mycket osannolikt, det är vår nuvarande bedömning," sa hon inför ett senatsutskott på torsdagen enligt Reuters. I februari meddelade Rysslands president Vladimir Putin att landet fryser sitt deltagande i Nya startavtalet, det sista aktiva avtalet mellan USA och Ryssland som reglerar mängden strategiska kärnvapen. Putin har sagt att Ryssland är berett att använda sina kärnvapen om det behövs. Haines säger att Ryssland kan försöka utnyttja oron kring skuldtaket i amerikansk ekonomi. Omni 230504. Kommentar: Ryssland kommer att använda kärnvapen men då är vi inne i tredje världskriget slutskede. Angrepp mot Kyiv - drönare nedskjuten vid arena. Drönare har anfallit den ukrainska huvudstaden Kyiv på torsdagskvällen, rapporterar AFP. Vid 20-tiden lokal tid kom rapporter om skottlossning och kraftiga explosioner. En av nyhetsbyråns journalister såg en en drönare som luftförsvaret försökte skjuta ned. Ögonvittnen som Reuters talat med säger att man såg en drönare störta i floden Dnepr i närheten av fotbollsarenan Dynamo. Andrij Yermak från presidentens kansli bekräftar att en drönare blivit nedskjuten. Omni 230504. Ryssland: Tvingas till åtgärder om Nato är på finsk mark. Ryssland kommer bli tvingat att ta till "militärtekniska motåtgärder" om Nato använder finskt territorium, säger talespersonen för Rysslands utrikesdepartement enligt den statliga nyhetsbyrån Tass. "Vi följer Natos planer för Finland mycket noggrant. Vi bekräftar att Ryssland är tvunget att ta till motåtgärder av både militär och annan natur om det förekommer hot mot vår nationella säkerhet," säger Maria Zacharova enligt finska Hufvudstadsbladet. Om amerikansk militär tillåts verka på finsk mark så betraktar Ryssland det som att Finland gör avkall på sin nationella suveränitet, enligt Zacharova. Nytt ryskt hot mot Finland. Ryssland kommer att svara. Omni 230504. Kommentar: Det angår inte Ryssland vad Finland gör på sitt eget terrotorium. Finland är en suverän stat som alla andra medlemmar i Nato som t ex Turkiet. Det är Ryssland egna hot som gör att Finland går med i Nato och samarbetar med andra Nato-medlemmar som USA, men Ryssland anser att man kan bestämma över sina grannar. Ukraina sköt ned egen drönare över Kyiv. Det ukrainska flygvapnet meddelar att de skjutit ned en av sina egna drönare av typen Bayraktar TB2 som förlorade kontrollen över Kyiv på torsdagskvällen. "Det rör sig sannolikt om ett tekniskt fel, orsaken undersöks," skriver flygvapnet på Facebook. Händelsen antogs först ha rört sig om ett ryskt angrepp mot huvudstaden. Omni 230504. Så motiverar ryske soldaten Michail kriget - Sundström kommenterar. svt 230505. Tiotusentals ukrainska barn kan ha förts till Ryssland. Tiotusentals barn från Ukraina kan ha tagits till Ryssland sedan 2015 enligt en rapport från en expertgrupp som upprättats av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (Osse), skriver TT. Enligt rapporten så är det oklart exakt hur många som förts bort men att det handlar om mellan 20 000 och hundratusentals barn. Ukrainska barns rättigheter kränks återkommande skriver man även i rapporten. "Det verkar som att det finns en plan att assimilera dem (barnen) i stor skala," säger Veronika Bilkova som är en av experterna bakom rapporten. I Ryssland utsätts barnen för rysk propaganda i form av olika typer av utbildning. Omni 230505. Nätverk i Kina sår split i väst - manade till protester. Ett digitalt nätverk baserat i Kina har försökt att rekrytera demonstranter i Europa och upprätta ett medieföretag i Storbritannien, uppger Facebooks moderbolag Meta enligt AFP. Allt skedde som ett led i en större desinformationskampanj, menar Meta. Nätverket ska ha delat ”uppviglande” innehåll om politiska frågor i Europa och USA på sociala medier såsom Facebook, Telegram och Youtube. Meta, har i samband med sin utredning, raderat över 100 sidor och profiler med kopplingar till nätverket samt tagit bort ytterligare 50 konton kopplade till ett annat Kinabaserat nätverk. "Dessa senaste nätverk experimenterade med en rad taktiker som vi inte har sett i Kinabaserade verksamheter tidigare," skriver Meta. Stora delar av nätverket uppges fortfarande verka i sociala medier. Ett konto ska bland annat ha delat innehåll med angrepp mot migranter i Europa och hbtq-aktivister. Omni 230505. Expert: Attacker mot sajter i Sverige når ny "peak". Överbelastningsattacker mot svenska webbsidor har nått en ny "peak". Det säger cybersäkerhetsexperten Marcus Murray till TT. Bara senaste dagarna har bland annat Riksdagen, Sveriges domstolar och Skatteverket drabbats. Och enligt Murray är det troligen ryska aktörer som ligger bakom attackerna. "Vi har anledning att tro att det är en påverkansorganisation som härstammar från pro-ryska intressen," säger han. Att de senaste dagarnas attacker varit så pass många för tankarna till att de är statsfinansierade, enligt honom. "Det är normalt de som utför kostsamma aktioner utan att ha en ekonomisk vinning. Och som har kapaciteten att utföra så pass kraftfulla attacker." Attackerna gör att en webbsida ligger nere under en period. Riksdagen utsattes för en belastningsattack i tisdags.
Omni 230505. Rysk-ukrainskt flaggbråk: "Bort med tassarna". Ett slagsmål utbröt på torsdagen mellan ukrainska och ryska delegater under en konferens med samarbetsorganisationen Black Sea Economic Forum i Turkiet, rapporterar flera medier. Det var när ryska Olga Timofejeva talade som några medlemmar ur den ukrainska delegationen vecklade ut sitt lands flagga bakom hennes rygg. Tumult uppstod när ryska delegater försökte stoppa dem. Liknande scener utspelade sig sedan efter mötet då en av de ryska representanterna fick sina glasögon bortslagna av en ukrainsk delegat. Ukrainaren kommenterade senare det hela på sociala medier med orden: "Bort med tassarna från vår flagga, tassarna bort från Ukraina, ryssjävel". Tumult uppstod under mötet i Ankara. Omni 230505. Wagnerledaren till Kreml: Ni era ***r skickar inget. Jevgenij Prigozjin, ledare för ryska paramilitära Wagnergruppen, går i ett nytt blodigt videoklipp hårt ut mot ryska militära ledare - och riktar sig direkt till försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov. Det skriver den oberoende nyhetssajten Meduza. I videoklippet står han framför flera kroppar som han menar är Wagnersoldater som dödats i Ukraina. "Blodet är fortfarande färskt. Filma alla!" säger han och uppmanar Kreml att skicka mer ammunition. "Det här är någons föräldrar och söner. Och ni era *** skickar oss ingen ammunition, era *** kommer att få era tarmar uppätna i helvetet. Prigozjin, vars styrkor spelat en nyckelroll i kriget i Ukraina, har ofta konflikter med Vladimir Putins generaler och andra försvarstoppar i Moskva. Prigozjin har tidigare hotat Kreml med att dra sina trupper ur Bachmut - om de inte skickar mer amunition.
Wagnergruppen har spelat en nyckelroll i kriget.
Omni 230505. Ryssland "evakuerar" från ockuperade områden. Ryssland säger att man ska genomföra "tillfälliga evakueringar" av boende i ryskkontrollerade områden i södra Ukraina, däribland området där kärnkraftverket Zaporizjzja ligger, skriver AFP. Beslutet fattas enligt den rysktillsatta guvernören Evgenij Balitskij eftersom Ukraina intensifierat anfallen i området. "Jag har därför beslutat att evakuera framför allt barn och deras föräldrar, gamla, handikappade och sjukhuspatienter," skriver han på sociala medier. Ukraina har i månader förberett sig på en motoffensiv som bedömare tror drar allt närmare. Omni 230505. Kravet från S, V och MP: "Terrorklassa Wagner." Den svenska regeringen bör göra som USA och terrorklassa paramilitära Wagnergruppen och liknande ryska militära företag. Det skriver Peter Hultqvist (S), Håkan Svenneling (V) och Emma Berginger (MP) på Aftonbladets debattsida. Man lyfter exempel på hur Wagnergruppen och andra liknande organisationer bryter mot bland annat FN-stadgan, deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionen mot finansiering och understödjande av terrorism. "Slutsatsen är att dessa företag med uppdrag kopplade till ryska staten begår krigsbrott på andra länders territorier," skriver debattörerna.
Omni 230505. Kommentar: Det borde alla partier ställa upp på, annars är det något fel. Ryska dramatiker gripna - "rättfärdigar terrorism". Den ryska teaterregissören Jevgenija Berkovitj har gripits i Ryssland anklagad för att "rättfärdiga terrorism" med sin pjäs om ryska kvinnor som rekryteras på nätet för att gifta sig med radikala islamister i Syrien. Det skriver AFP. Dramatikern Svetlana Petrijtjuk, som frihetsberövades samtidigt som Berkovitj i torsdags, är anklagad för samma brott och riskerar fängelse i upp till sju år. Minst 2 000 personer uppges ha skrivit under en namninsamling till kvinnornas försvar. De uppmanar Ryssland att "förfölja mördare i stället för poeter", skriver TT. De båda kvinnorna ska hållas kvar i häktet till 4 juli. Pjäsen har vunnit priser. Omni 230506. Känd rysk författare uppges skadad av bilbomb. Den kontroversielle ryske författaren Zachar Prilepin (47), som är en välkänd anhängare till landets president Vladimir Putin, uppges ha skadats av en bilbomb i staden Nizjnij Novgorod under lördagen. Det skriver Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Tass. Enligt uppgifterna ska han ha varit vid liv men medvetslös efter explosionen. En annan person som befann sig i bilen uppges vara död. Prilepin var tidigare redaktör för tidningen Novaja Gazeta, men har de senaste åren intagit tydligt nationalistiska åsikter bland annat gällande kriget i Ukraina. En talesperson för ryska utrikesdepartementet beskyller Ukraina för händelsen och kallar den för en "terrorhandling finansierad av USA och västvärlden". Ukraina har inte kommenterat händelsen. Prilepin är en av Rysslands mest populära författare.
Omni 230506. Ukraina: Skjutit ner unik rysk robot - "historiskt". Ukraina hävdar att man för första gången har lyckats skjuta ner ett av Rysslands mest avancerade vapen, en hypersonisk Kinzhal-robot. Det rapporterar flera medier. Rysslands president Vladimir Putin har beskrivit Kinzhal som ett "idealiskt vapen", som är extremt svåra att upptäcka och skjuta ner. Men enligt den ukrainska befälhavaren Mykola Olesjtjuk gjordes alltså just det tidigare i veckan. På Telegram gratulerar han Ukrainas befolkning till den "historiska händelsen". "Ja, vi sköt ner den ’oöverträffade’ Kinzhal", hävdar han på meddelandetjänsten. Uppges ha skjutits ner med amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Ska ha skett natten till torsdag. Patriot anlände till Ukraina i april. Omni 230506.Kommentar: Det räddade antagligen ett antal civila liv. Ukraina anklagar Ryssland för att bomba Bachmut med fosfor. Den ukrainska regeringen anklagar Ryssland för att ha använt fosforbomber i Bachmut. Videoklipp som visar hur staden står i lågor har publicerats på bland annat försvarsdepartementets Twitter. Vit fosfor i ammunition brinner med 800 grader så fort det kommer i kontakt med luft. På människor orsakar det fruktansvärda brännskador. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tror inte det som använts är vit fosfor utan någon annan form av brandstridsmedel. "Metallbrandämnen kännetecknas av att det ser ut som ett fyrverkeri, som på de här bilderna. Det har kommit flera filmklipp som visar det. Det är inget nytt tyvärr, Ryssland har ett mönster av att ha använt det vid ett stort antal tillfällen," säger han till DN. Att använda brandstridsmedel urskillningslöst där det kan finnas civila är ett krigsbrott. (svt 230506.) Rysk expert: Ett världskrig - Ryssland måste besegras. Ryssland bedriver ett världskrig, och har varit på väg i den riktningen i århundraden. Det säger den ryske statsvetarprofessorn Sergei Medvedev till TT. Han jämför landets historia med en lavin. Snön har fallit under lång tid och Vladimir Putin är den skidåkare som utlöst den oundvikliga katastrofen. Anfallskriget i Ukraina handlar inte bara om grannlandets existens, enligt Medvedev. "Det är ett krig mot väst. Putin och många i det ryska samhället ser detta som en existentiell kamp mellan Ryssland och väst som har pågått i århundraden. Nu är det dags för avgörandet." Enligt honom är enda alternativet för väst att "rakt av besegra Ryssland. Medvedev: Folk i väst har inte insett det ännu men ett världskrig pågår. Omni 230506. Kommentar. Så är det. Tredje världskriget pågår. Det började den 23 februari 2014 med ryska militärinsatser på Krim. Det kommer att pågå under lång tid framöver innan det avslutas i Israel (Hesekiel 38-39). Sverige kommer också att dras in i kriget. Samtigt vill vi se väckelse bryta fram. ÖB: Skåne kan bli viktigt mål om fienden attackerar. Skåne kan bli ett viktigt strategiskt mål för Ryssland i händelse av ett anfall, skriver HD i ett reportage från militärövningen Aurora 23 i Rinkaby. På plats vid ett mindre pansarslag fanns ÖB Micael Bydén. "Om fienden nyper sig fast här kan han kontrollera inflödena och passagerna till och från Östersjön," säger han till tidningen. Jätteövningen där 14 andra länder deltagit går mot sitt slut och enligt Bydén finns flera viktiga slutsatser att dra av den. Bland annat har den visat att Sverige har en god förmåga att ta emot militärt stöd från utlandet. I övningen i nordöstra Skåne går ryssarna i land efter en tid av hybridkrig. Bydén om Sveriges försvarsförmåga: "En bit på vägen men behöver få upp volymer." Omni 230506. Uppgifter: Krym attackerat av ukrainska drönare. Ukraina skickade över tio drönare mot Krymhalvön natten mellan lördag och söndag, uppger den rysktrogna Sevastopolguvernören Michail Razvozjajev enligt Reuters. Minst tre av drönarna ska ha siktat in sig på hamnen i Sevastopol, men Razvozjajev uppger att samtliga drönare sköts ner och att inga "objekt skadades". Det finns i nuläget inga uppgifter om huruvida övriga drönare orsakat skador i andra delar av Krym. Ukraina har inte gett några kommentarer om den påstådda attacken. Omni 230507. IAEA: "Extrem oro" över säkerheten vid Zaporizjzja. FN:s internationella atomenergiorgan (IAEA) har uttryckt oro över den potentiellt farliga situationen vid kärnkraftverket i Zaporizjzja, rapporterar AFP. Inför Ukrainas väntade våroffensiv har man beordrat Ryssland att evakuera civila från det rysskontrollerade området runt Zaporizjazja. IAEA-chefen Rafael Grossi säger att han känner "extrem oro" över situationen vid kärnkraftverket. "Situationen i området runt Zaporizjzja blir allt mer oförutsägbar och potentiellt farlig," säger Grossi. Enligt Kyiv Independent har Ryssland börjat tvångsevakuera civila i staden Enerhodar till de ryskockuperade områdena Berdiansk och Prymorsk. Evakueringsordern gäller för civila i ryskkontrollerade frontområden i södra Ukraina, däribland runt Europas största kärnkraftverk i Zaporizjzja. General: Ryssland börjar tvångsevakuera invånare från ockuperade Enerhodar. Borgmästare i Melitopol säger att Rysslands evakueringsorder har lett till "vild panik" och långa köer vid vägspärren till ryskockuperade Krim. Omni 230507. Ryskt stridsflyg nära kollision med polskt plan. Ett ryskt militärflygplan kom farligt nära ett polskt plan som patrullerade för EU:s gränsorgan Frontex över Svarta havet vid Rumänien, skriver flera nyhetsmedier. Planen lyckades precis undvika en kollision och till följd av händelsen ska den polska besättningen tillfälligt ha tappat kontrollen över sitt plan. "Den ryska Su-35:an flög utan radiokontakt in i Rumänskt område och utförde aggressiva och farliga manövrar, vilket resulterade i att besättningen förlorade kontrollen och höjden," skriver det polska inrikesdepartementet på Twitter. Det rumänska försvarsdepartementet fördömer händelsen och säger att det är "ytterligare bevis på Rysslands provokativa agerande i Svarta havet". Den polska regeringens talesperson Piotr Muller säger att incidenten var en planerad provokation av Ryssland. Händelsen skedde i internationellt luftrum. Omni 230507. Tjeckien: Ukraina får bara en chans till offensiv i år. Den tjeckiske presidenten Petr Pavel har i samtal med Volodymyr Zelenskyj varnat Ukraina för att inleda en motoffensiv i för tidigt skede, skriver The Guardian. Pavel säger till tidningen att en sådan motoffensiv måste lyckas, och betonar att Ukraina inte har samma chanser att överraska ryssarna som man hade vid offensiverna i Charkiv och Cherson i fjol. "Det kommer bli extremt skadligt för Ukraina om motoffensiven misslyckas, för de får inte någon ny chans, åtminstone inte i år." Pavel har tidigare varit militärrådgivare i Nato. Många väntar sig en ukrainsk motoffensiv i närtid. I väntan på offensiven pågår fortfarande intensiva strider i Bachmut. Omni 230507. Så kan olika vapen vara avgörande för kriget. Omfattande västligt stöd är nu på plats i Ukraina. Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är 98 procent av alla utlovade stridsfordon på plats. Men vilken betydelse har de olika vapensystemen i en motoffensiv? Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan, förklarar på vilket sätt nya stridsvagnar, luftvärnssystem och artilleri kan påverka kriget i Ukraina just nu. "Det finns ju ett dilemma här för de ukrainska styrkorna. Ett alternativ är att sätta luftvärn kring städerna för att skydda civilbefolkningen och energi-infrastrukturen. Men du behöver dem också på frontlinjerna för att skydda trupperna där och hålla borta det ryska flygvapnet. För har du inte ett hot mot dem så kan det ryska flygvapnet slå väldigt hårt mot den ukrainska motoffensiven," säger Oscar Jonsson. Se videoklipp. svt 230507. Läcka: Paludan inspiration till ryska påverkansförsök för att splittra Europa. Ryssland har planerat och genomfört påverkanskampanjer i europeiska städer genom aktioner som inspirerats av Rasmus Paludans koranbränning utanför turkiska ambassaden i Stockholm. Det visar läckta dokument från rysk underrättelsetjänst som flera europeiska medier, däribland SVT och Expressen, tagit del av. I ett dokument beskrivs koranbränningen samt möjligheter till en splittrad relation mellan Turkiet och EU-länderna. Enligt SVT finns det tio misstänkt iscensatta aktioner i Europa som alla varit kritiska mot EU, Nato och Ukraina. En av aktionerna ska ha genomförts i Paris i mars. Dokumenten innehåller förslag på att demonstranter ska elda den turkiska flaggan. Europeiska underrättelsetjänster har tagit del av dokumenten. Le Monde en av flera medier som publicerat avslöjandet.
Omni 230507. Rapport: Systematisk tortyr del av den ryska strategin. Systematisk tortyr av civila har varit en del av Rysslands strategi för att stärka sitt grepp om de ockuperade områdena i Ukraina. Det skriver den danska människorättsorganisationen Dignity i en rapport. "Tortyrkammare upprättades omgående när ett område ockuperats," säger Therese Rytter på Dignity. Rapporten bygger på 121 intervjuer med tortyroffer och vittnen om deras upplevelser mellan mars och december 2022, genomförda på plats i samarbete med ukrainska organisationer eller samlade från öppna källor. Dessa har sedan verifierats och bedömts utifrån sin trovärdighet. Enligt Dignity står det klart att upprättandet av improviserade tortyrkammare var en av de första åtgärderna ryssarna vidtog i de ockuperade områdena. En vanlig plats för detta var övertagna polisstationer, men också källare i bostadshus, skolor och sjukhus användes. Samstämmiga vittnesmål har lett till slutsatsen att ryssarna, när de intagit en ort, finkammade området efter tidigare militärer, blåljuspersonal, myndighetspersoner, aktivister och även lärare. Dessa kunde sedan gripas och torteras. "Det främsta syftet var att hitta möjliga hot mot ockupationsmakten bland civilbefolkningen. Det var också för att straffa proukrainska civila för att de inte samarbetade," säger Therese Rytter, juridisk direktör på Dignity och vice ordförande i Europarådets kommitté mot tortyr (CPT). I Ukraina finns nu verksamheter dit tortyroffer kan vända sig för att få juridisk och psykologisk hjälp. Dignity använder nu det insamlade materialet för att bistå pågående utredningar i och utanför Ukraina. "En del vittnesmål har redan lämnats över till den ukrainska åklagarmyndigheten. Just nu förbereder vi även en inlämning till internationella brottsmålsdomstolen, ICC, om tortyr, försvinnanden och brott mot mänskligheten. Utifrån vår research drar vi slutsatsen att detta är utbrett och systematiskt," säger Therese Rytter. Se video 2 min. svt 230508. Spänt läge vid kärnkraftverket: "Risk för radioaktivt utsläpp." Läget vid det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja blir allt osäkrare. Det internationella atomenergiorganet IAEA varnar nu för risken för en olycka. Kärnkraftverket, ett av världens största, ligger precis vid den södra frontlinjen i Ukraina. Ryssland genomför nu stor förflyttning av människor i området, som en förberedelse för väntade strider. Lars Van Dassen är chef på World Institute for Nuclear Security i Wien arbetar med att utvecka kärnkraftssäkerhet globalt. Han tycker att det råder en mycket osäker situation just nu. Ukraina anklagade nyligen Ryssland för att förvara militär utrustning och sprängmedel vid kärnkraftverket, något som tillbakavisas från ryskt håll. "Den mest uppenbara risken är radioaktivt utsläpp efter att explosiva ämnen används inne i anläggningen," säger Lars van Dassen. Efter ockupationen förra året kom rysk personal till kärnkraftverket, men ukrainsk personal behövs fortfarande för själva driften. Kärnkraftverket är uppdaterat med västerländsk teknologi och ryssarna har inte den kompetens som behövs för att sköta det. Nu ska den ryska personalen evakueras. Men vad det innebär är oklart. "Är det för att man vill använda de explosiva ämnen man lagrat?" frågar sig van Dassen. Se video 0:59. svt 230508. Ryska attacker mot hela Ukraina inför segerdagen. Ryssland genomförde luftangrepp mot flera städer i Ukraina natten mot måndag, rapporterar Reuters. Fem personer skadades i huvudstaden Kyiv och i hamnstaden Odesa utbröt en storbrand i en livsmedelsterminal. Attackerna kommer dagen före Ryssland firar segerdagen till minne av Tysklands kapitulation under andra världskriget. Under tisdagen kommer det att hållas en stor militärparad i Moskva. Senaste två veckorna har Rysslands luftangrepp intensifierats. Omni 230508. Putin höjer skatten för ryska oljebolag: "Destruktivt." G7-ländernas pristak på rysk olja har tvingat Kreml att höja skatten på landets oljeproducenter, visar en ny analys från G7 som Financial Times tagit del av. "Det är definitivt destruktivt för deras industri," säger en person från G7 till finanstidningen. Källan beskriver det som att den höjda skatten kommer att minska vinsterna för den ryska olje- och gasindustrin. Det leder i sin tur till att investeringsutrymmet i prospektering och befintliga oljefält minskar. Pristaket på 60 dollar fatet sattes i december. Målet var att fortsatt få ut den ryska oljan på världsmarknaden, samtidigt som Rysslands intäkter minskar. Rysslands intäkter från olja och gas föll med 45 procent i första kvartalet. Omni 230508. Svensk import av ryska varor minskade mest i EU. Sveriges import av varor från Ryssland minskade med 90 procent mellan mars 2022 och februari 2023, jämfört med samma period föregående år. Det är den största minskningen i hela EU, enligt en sammanställning från Eurostat på uppdrag av Kommerskollegium. "Sedan krigets start har importen gått ner månad för månad och är snart helt utraderad om trenden fortsätter, säger Nils Norell, analytiker vid Kommerskollegium. "Tydlig trend att svenska företag minskar importen från Ryssland." Omni 230508. EU föreslår nytt sanktionspaket mot Ryssland. EU-kommissionen har föreslagit för medlemsländerna att man ska införa en elfte omgång av sanktioner mot Ryssland efter kriget i Ukraina, rapporterar AFP. Syftet med sanktionerna ska vara att minska ryska skatteflykter, uppger EU-kommissionens talesperson Eric Mamer. "Det här paketet kommer att fokusera på genomförandet av sanktioner, deras effektivitet samt hur vi kan stoppa de som försöker undvika sanktionerna," säger Mamer. I april rapporterade ryska Forbes att den ryska elitens rikedomar ökat det senaste året, trots tuffa restriktioner och att många av landets rikaste återfinns på sanktionslistor. Kommissionen presenterar nytt sanktionspaket som EU-länderna ska ta ställning till. Gödselmiljardären Andrej Melnitjenko är landets rikaste enligt listan. Rikedomarna skulle ha varit ännu större om det inte vore för att fem ryska miljardärer frånsagt sig sitt ryska medborgarskap. Omni 230508. Ursula von der Leyen åker till Kyiv inför segerdagen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska besöka Kyiv under tisdagen, uppger en talesperson skriver AFP. Besöket sker inför Rysslands segerfirande efter andra världskriget och von der Leyen ska träffa Volodomyr Zelenskyj för att upprepa EU:s stöd till landet. Samma dag firar man även "Europadagen" som är en helgdag inom EU. Det är femte gången von der Leyen besöker Ukraina sedan invasionen. Omni 230508. Röda korsets lager i Odesa totalförstört i rysk attack. Den livsmedelsterminal som började brinna under morgonen efter en rysk attack mot den ukrainska staden Odesa tillhörde Röda korset, skriver organisationen på Twitter. Den 1 000 kvadratmeter stora byggnaden som användes för att förvara humanitär nödhjälp totalförstördes. Ingen personal från Röda korset skadades i attacken. Utöver lagret träffades även ett fältsjukhus i Mykolajiv i attackerna och Röda korset skriver att delar av sjukhusets utrustning har totalförstörts. Omni 230508. Kommentar: Fruktansvärt skamligt av Ryssland. Men Putin vill tydligen att civilbefolkningen ska lida så mycket som möjligt. Ryskt firande ratas av Kyiv - flyttar segerdag. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har på måndagen meddelat att landet officiellt flyttar firandet av segern över Nazityskland till den 8 maj, rapporterar AFP. I västvärlden firar man segerdagen den 8 maj men i Ryssland hålls parader för att markera segern den 9 maj. Efter Rysslands ockupation av Krym 2014 började Ukraina fira segern samma dag som övriga Europa för att ta avstånd från Ryssland. Förändringen har inte blivit lag förrän i dag. Efter att Zelenskyj skrivit under lagen publicerade han en video där han liknar Ryssland med Nazityskland. "All den ondska som det moderna Ryssland har återinfört kommer att besegras precis som nazismen besegrades," säger han. Nazityskland kapitulerade den 8 maj 1945, anledningen till att man firar den 9 maj i Ryssland är att klockan hade hunnit passera midnatt i Moskva när beskedet kom. Zelenskyjs video spelades in vid minnesmärket för andra världskriget i Kyiv. Rysslands firande under morgondagen väntas bli betydligt mindre än vanligt. Zelenskyj: Precis som då slåss vi mot ondskan tillsammans med den fria världen. Omni 230508. Kanada utvisar kinesisk diplomat efter politikerhot. Kanada utvisar en kinesisk diplomat som påstås ha hotat en kanadensisk parlamentariker. Utrikesminister Mélanie Joly säger i ett uttalande att diplomaten, Zhao Wei, är icke önskvärd i landet. "Vi kommer inte tillåta någon form av utländsk inblandning i våra interna angelägenheter," skriver hon enligt AP. Den kanadensiska underrättelsetjänsten skriver i en rapport att Zhao Wei hotade parlamentarikern Michael Chong och hans släktingar i Hongkong efter att han kritiserat Kinas människorättsbrott 2021. Parlamentarikern kritiserade Kinas behandling av uigurerna. Kina har svarat på utvisningen med att kasta ut Kanadas Shanghaikonsul Jennifer Lynn Lalonde ur landet. Kina förbehåller sig rätten att svara med ytterligare åtgärder, heter det. Kanada får kritik för att beslutet har dröjt. Zhao har fem dagar på sig att lämna landet. Omni 230509. Kommentar: Kanada borde fortsätta utvisa kinesiska diplomater på grund av utvisningen av Jennifer Lynn Lalonde. Linkedin sparkar 716 - lägger ned kinesisk app. Microsoftägda Linkedin har meddelat att 716 personer kommer att förlora sina jobb, till följd av det globala ekonomiska läget. Samtidigt meddelar Linkedin att företagets Kinafokuserade jobbapp Incareer kommer att läggas ned den 9 augusti. Enligt vd:n Ryan Roslansky så genomförs personalnedskärningarna för att göra företagets verksamhet mer "strömlinjeformad" och kapa beslutstiderna. När det handlar om appen så hänvisar Linkedin till "en utmanande miljö". Linkedin kommer nu i högre grad än tidigare att förlita sig på externa partners när det handlar om den dagliga verksamheten. Sällar sig till de många techbolag som nu minskar sin personalstyrka. Uppsägningarna sker bland annat inom sälj och support. Omni 230509. Wagnerledaren: Rysk militär enhet flyr Bachmut. Wagner-chefen Jevgenij Prigozjin anklagar en enhet inom den ryska armén för att fly striderna i Bakhmut i östra Ukraina, rapporterar AFP. Under segerdagsfirandet i Moskva publicerade Prigozjin en video där han hävdar att ryska militära ledare försöker att "vilseleda" Rysslands president Vladimir Putin. "I dag flydde en av försvarsdepartementets enheter från en av våra flanker och exponerade fronten," säger han i videoklippet. I helgen uppgav Wagnerledaren att gruppen fått löfte från Kreml om mer vapen och ammunition men i klippet säger han att man inte fått någon information om leveransen. "Vi skulle ha fått ammunition nu, men det har inte hänt," säger Prigozjin. Wagnerstyrkorna strider parallellt med Rysslands vanliga militär i Ukraina. Omni 230509. Användare av AI-tjänst gripen i Kina - fejkade artiklar. En person har gripits i Kina efter att ha använt AI till att skriva fejkade artiklar. Det tros röra sig om det första fallet i landet där någon grips för att ha missbrukat AI, skriver Bloomberg. På en blogg hittade polisen en fejkad artikel om en tågolycka, i vilken nio personer påstods ha omkommit. Storyn hann ses 15 000 gånger innan den togs ned. På grund av artikelns storskaliga spridning gjorde mannen sig skyldig till att störa den allmänna ordningen, ett allvarligt brott i Kina som enligt Bloomberg ger minst fem års fängelse. Kan vara första gången någon grips för AI-relaterat brott i Kina. Omni 230509. Zelenskyj till EU: Ta bort oacceptabla restriktioner. Ukraina vill att EU tar bort de "oacceptabla" handelsrestriktioner som införts mot landet, skriver AFP. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är i Kyiv för att uppmärksamma Europadagen tillsammans med president Volodymyr Zelenskyj. På en gemensam presskonferens sa Ukrainas ledare att de två har diskuterat europeisk integration, försvar och sanktioner mot Ryssland. Zelenskyj kritiserade de restriktioner för spannmålsexport som införts av Ukrainas grannar i östra Europa. "Alla restriktioner för vår export är helt oacceptabla just nu. De förstärker bara angriparens förmågor. Vi väntar på att EU ska stoppa alla restriktioner så snabbt som möjligt," sa Zelenskyj. Zelensky säger att åtgärderna är en "välsignelse" för Ryssland. Ursula von der Leyen firar Europadagen i Kiev. Han uppmanar EU att påskynda ammunitionsleveranserna. Omni 230509. Pulitzerpris till rapportering inifrån Mariupol. De tre AP-journalisterna Mstyslav Tjernov, Evgeniy Maloletka och Vasylya Stepanenko tillsammans med AP-redaktören Lori Hinnant tilldelades på måndagen årets prestigefulla amerikanska Pulitzerpris i public service-kategorin för sina bilder och sin rapportering inifrån Ukraina. "Med en bomb i taget ströp ryssarna elektriciteten, vattentillgången, tillgången på mat och sedan - vilket var mycket allvarligt - mobiltelefonnätet och tv- och radiotornet," berättade Tjernov i ett reportage inifrån Mariupol. Arbetsinsatsen, som benämns som "modig" av Pulitzerjuryn, inkluderade att i en tampong smuggla ut minneskort med bilder tagna av en ukrainsk läkare. (svt 230509.) Kim Jong-Un ger sitt stöd till Putin. Nordkoreas diktator Kim Jong-Un har gett sitt stöd till Ryssland i ett brev till Vladimir Putin, rapporterar den statskontrollerade nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA enligt The Guardian. Han ska bland annat ha skrivit att Ryssland "kommer att segra" mot "imperialisterna". "Vi sänder varma lyckoönskningar till dig, den ryska armén och medborgarna i Ryssland för den heliga kampen att bevara världsfreden", står det i brevet enligt KCNA. (svt 230509.) Ryssland: USA försöker "pressa och hota" oss. Rysslands biträdande utrikesminister Sergei Ryabkov anklagar USA för att försöka "pressa och hota" Ryssland gällande den fängslade Wall Street Journal-journalisten Evan Gershkovich, rapporterar de ryska statskontrollerade nyhetsbyråerna Ria och Tass. Ryabkov säger att Ryssland kommer att "ignorera sådan taktik". Gershkovich greps i mars misstänkt för spioneri, men både han och hans tidning har förnekat anklagelsen. USA anser att han har fängslats på felaktiga grunder och man arbetar för att få honom frisläppt. (svt 230509.) Det ukrainska försvaret säger att de under natten har skjutit ner 35 ryska robotar över olika delar av landet. Det skriver Reuters. Därutöver har Ryssland attackerat både ukrainska positioner och bostadsområden. Enligt Ukraina har 61 ryska flyganfall genomförts under det senaste dygnet. Ett 50-tal raketattacker och drygt 15 robotar ska även ha skjutits mot bland annat regionerna Charkiv, Cherson och Odessa. "Tyvärr har civila dödats och skadats, bostäder, höghus och civil infrastruktur har skadats", uppger det ukrainska försvaret. (svt 230509.) USA skickar nytt miljardstöd till Ukraina. USA har tillkännagett ett nytt militärt stödpaket till det ukrainska försvaret, värt 1,2 miljarder dollar, motsvarade 12,2 miljarder kronor. Bland annat skickas luftvärnssystem, artillerigranater, ammunition för vapen mot drönare och verktyg för att integrera Ukrainas föråldrade utrustning med moderna västerländska system. Paketet betalas genom det federala stödprogrammet USAI, vilket innebär att man beställer nytt och inte skickar sådant som redan finns i amerikanska militärlager. "Vi uppskattar den visade solidariteten med Ukraina på vad som är en symbolisk dag för oss - Europadagen och segerdagen över nazismen i andra världskriget. Tillsammans går vi mot en ny seger", skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på Twitter. (svt 230509.) Putin under segerdagen: "De vill förstöra vårt land." Rysslands president Vladimir Putin talar på Röda torget under firandet av segerdagen. Under talet i Moskva anklagar Putin väst för att provocera fram konflikter och sprida russofobi. "De vill förstöra vårt land," säger han. Enligt BBC:s Moskvakorrespondent Will Vernon så har det varit ett annat humör inför dagens firande med en känsla av nervositet och osäkerhet. "Det beror på att det har skett en rad drönarattacker, explosioner och sabotage över hela landet de senaste veckorna", skriver han. Ryssland firar segerdagen för att uppmärksamma segern över Nazityskland under andra världskriget. Inför firande har militärparaderna ställts in på flera orter i landet, bland annat i Belgorod, Kursk och på Krim-halvön, eftersom man befarar ukrainska attacker.
Omni 230509. AFP-journalist dödad i rysk robotattack i östra Ukraina. AFP:s videojournalist Arman Soldin har dödats i en robotattack i östra Ukraina. Det uppger nyhetsbyrån med hänvisning till andra medarbetare på plats. "Våra tankar är med hans familj och älskade, skriver nyhetsbyrån på Twitter. Han har bevakat kriget i Ukraina för nyhetsbyrån och dödades i Tjasiv Jar i Donetsk, inte långt från Bachmut. Attacken skedde under tisdagseftermiddagen. Omni 230509. ISW: Prigozjin allt mer vågad i kritiken av Putin. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjins ilska över de ryska misslyckandena på slagfältet går alltmer ut över president Putin, skriver tankesmedjan ISW. Prigozjin publicerade en video under tisdagen, samtidigt som ryska armén firade segerdagen på Röda torget, där han refererade till "farfar", ett smeknamn som ibland ges till Putin. "Vad ska vårt land, våra barn och våra barnbarn göra, och hur kan vi vinna det här kriget, om det visar sig att farfar är en *** skitstövel? sa Prigozjin. ISW konstaterar att normen i Ryssland är att man inte kritiserar Putin direkt. "Om Kreml inte svarar på den här illa dolda kritiken så undergrävs den här normen ytterligare."
Omni 230510. USA har förstört det ryska spionprogrammet "Snake". USA uppger att den ryska spionprogramvaran "Snake" har slagits ut. Programvaran har använts av ryska säkerhetstjänsten FSB under två decennier för att spionera på 50 länder, enligt ett pressmeddelande från USA:s justitiedepartement. "Snake" har beskrivits som "ett av Rysslands främsta verktyg för spionage", enlig CBS News. Även Sverige har sannolikt utsatts, säger säkerhetsexperten Marcus Murray till Ekot. "Sannolikt, ja, för den har använts i nästan alla världsdelar." FBI har försökt knäcka "Snake" under många år. Installerades på datornätverk världen över med fokus på regeringar, forskningsinstitut och journalister. Omni 230510. Stoltenberg: "Förbereder oss på en farligare framtid." Nato går en farligare framtid till mötes och behöver fördubbla satsningarna på säkerhet för medborgare inom alliansen. Det sa generalsekreteraren Jens Stoltenberg i samband med att Natos militärkommitté sammanträder i Bryssel i dag. "Förändringen av vår allians det senaste årtiondet är oerhörd," sa Stoltenberg enligt The Guardian. Han sa även att den "högintensiva krigföringen" är tillbaka i Europa, att auktoritära regimer utmanar västs värden och att hoten från allt ifrån terrorism och cyberattacker till klimatförändringarna ökar. Finland deltar som medlem för första gången. Pekar på åtgärder för att förhindra ytterligare eskalering. Omni 230510. Kommentar. Hotet stavas P-U-T-I-N. "De slaktar och plundrar" - fler vill terrorklassa Wagner. Franska parlamentet har antagit en resolution om att EU bör terrorstämpla den ryska paramilitära Wagnergruppen, rapporterar flera medier. "De mördar och torterar. De slaktar och plundrar," sa parlamentsledamoten Benjamin Haddad. Samtidigt kommer uppgifter om att Storbritannien rör sig allt närmare en formell terrorklassning av Wagnergruppen. En regeringskälla säger till Times att en svartlistning är nära förestående, bara veckor bort. Sedan tidigare har parlamenten i Estland och Litauen terrorstämplat Wagner. Haddad: Sprider instabilitet och våld varhelst de är verksamma. Resolutionen i Frankrike är symbolisk och icke-bindande. Terrorklassningen ökar möjligheten att frysa tillgångar. Legosoldater kan få samma status som IS- och al-Qaida-medlemmar. Bakgrund Wagnergruppen.
Omni 230510. Kommentar: Varför har svenska regeringen ännu inte gjort det? Varför ska Sverige alltid vänta på att EU ska göra något? Källor: Rysk kryssningsrobot hittad i polsk skog. Ett militärt föremål som hittades i en polsk skog i april var spillrorna av en rysk kryssningsrobot, uppger anonyma källor för polsk media. Enligt RMF FM och Polsat News tyder den preliminära utredningen på att det rörde sig om en rysk KH-55-robot. Området där föremålet hittades ligger hundra kilometer från landets gräns med Ukraina, Belarus och den ryska exklaven Kaliningrad. Polens regering har ännu inte kommenterat uppgifterna. Landet har varit extra vaksamt sedan två personer dödades i närheten av gränsen förra november. Warszawa bedömde då att personerna dödades av en felskjuten försvarsrobot från Ukraina. Utredningen har ännu inte kommenterats från officiellt håll. Misstänks ha avfyrats från ett ryskt plan. Tros ha landat på platsen i december. Omni 230510. Ukraina: Katastrofal brist på kompetens i Zaporizjzja. Det ryskinstallerade styret planerar att förflytta tusentals anställda vid kärnkraftverket i Zaporizjzja, det största i Europa. Det uppger det ukrainska energibolaget Energoatom. Enligt Energoatom kan förflyttningarna leda till "katastrofal brist på kvalificerad personal". Ukraina väntas inom kort inleda en motoffensiv för att pressa tillbaka de ryska styrkorna och många bedömare tror att kontroll över Zaporizjzja är ett av målen. Anställda som skrev kontrakt med ryska Rosatom tidigt under kriget ska föras till Ryssland. Enligt ryska statliga Tass har aktiviteten vid kärnkraftverket stoppats. Omni 230510. Ukraina: Fienden i Bachmut har tryckts tillbaka. Ukraina hävdar framgångar i Bachmut, rapporterar Reuters. Markstyrkornas general Oleksandr Syrskyj skriver att man tryckt tillbaka Ryssland omkring två kilometer i vissa delar av staden. "Vid vissa delar av fronten kunde fienden inte stå emot försvarets anfall", skriver han på Telegram. New York Times skriver att Ukraina har lyckats trycka tillbaka motståndarna i de södra delarna av staden och att Ryssland har tvingats tillbaka till ett strategiskt viktigt brohuvud. Tidningen skriver att detta skulle vara Ukrainas första stora avancemang i Bachmut på över två månader om uppgifterna bekräftas. Avancemanget gjordes på onsdagen. Avancemanget beskrivs inte som början på den väntade motoffensiven. Slaget om Bachmut har pågått sedan förra sommaren.
Omni 230510. Experterna: Ukraina hoppas kunna ta tillbaka "rejäl bit". När Ukraina inleder sin motoffensiv mot Ryssland är det viktigt att de kan visa upp mätbara mål för att inte omvärlden ska tappa intresset för Ukrainas sak. Det är något som experter länge har talat om och till DN säger överstelöjtnant Johan Huovinen att en "rejäl bit" återtaget territorium skulle vara det lättast uppmätta målet. Han och kollegan Joakim Paasikivi tror att Ukraina kommer röra sig söderut och skapa sig en position där de kan skjuta artilleri mot Krym och bron som förbinder halvön med Ryssland. "Kommer de ned mot Azovska sjön kan de skjuta på Kertjbron som är en oerhört viktig underhållsväg för ryssarna," säger Paasikivi. Paasikivi: Om Ukraina når framgångar kan vi se resultat framåt hösten. Ukrainska toppar försöker tona ner förhoppningarna. Omni 230510. Polen slutar använda ryska namnet på Kaliningrad. Polen slutar kalla den ryska exklaven Kaliningrad vid sitt ryska namn och kommer hädanefter kalla staden Krolewiec, vilket är polska för det tyska namnet Königsberg, rapporterar AFP. Namnbytet ses som ett avståndstagande mot Ryssland och Moskva har inte tagit emot beslutet väl. "Det är inte ens russofobi längre, det närmar sig galenskap i Polen. Det här gör dem inget gott, och det är inte bara ovänligt, det är rent fientligt," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Exklaven döptes 1946 efter den dåvarande statschefen Michail Kalinin. Kaliningrad, eller Königsberg, gränsar mot Polen i syd och Litauen i Nord. Omni 230510. Misstänks ha spritt hemliga uppgifter - man åtalas. En 50-årig man åtalas i Göteborgs tingsrätt misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Mannen misstänks ha spritt hemliga och känsliga uppgifter om "ett stort antal försvarsanläggningar", skriver Åklagarmyndigheten. "Jag anser att brottet är grovt eftersom uppgifterna har rört förhållanden av stor betydelse för rikets försvar," säger Lars Hedvall, åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål. Enligt åtalet har mannen stått bakom och administrerat en databas som varit grunden för utbyte av hemliga uppgifter om skyddsobjekt. Ett röjande kan försvaga Sveriges försvarsförmåga, enligt åklagaren. Omni 230511. Zelenskyj: Behöver mer tid innan motoffensiven. Ukraina behöver mer tid för att förbereda sin motoffensiv, säger president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med BBC. Enligt honom är det möjligt att nå framgång med de förutsättningar som finns i nuläget. "Men vi skulle förlora många människor. Jag anser att det är oacceptabelt. Så vi behöver vänta. Vi behöver fortfarande mer tid." Hemligt hur och när motoffensiven kommer att inledas. Vapen från väst för 30 miljarder ska hjälpa Ukraina i motoffensiven. Omni 230511. "Putin har inte nog med novitjok för sina kritiker." Rysslands president Vladimir Putin "har inte tillräckligt med novitjok-nervgift" för att döda sin växande skara av kritiker. Det säger den ryska exiljournalisten Marina Ovsjannikova i en intervju med Sky News. Hon tror att kriget kommer att leda till att den ryska eliten splittras, men inte att det blir en klassisk kupp. "Se bara vad som händer nu [...] Prigozjin (Wagnerledaren) höjer rösten. Och (den tjetjenske ledaren) Kadyrov säger andra saker. Jag hoppas att systemet ska gå sönder från insidan." Ovsjannikova fick rubriker i hela världen när hon protesterade mot kriget i ryska Kanal 1. Ovsjannikova tror inte att någon kommer att döda Putin. Hon flydde till Frankrike med livet som insats: "Jag kunde inte äta, dricka eller sova." Omni 230511. USA:s ambassadör anklagar Sydafrika för rysk vapenaffär. USA:s ambassadör i Sydafrika, Reuben Brigety, anklagar landet för att ha sålt vapen till Ryssland, rapporterar AFP med hänvisning till lokala medier. "Att beväpna ryssar är extremt allvarligt," säger han.Han säger sig vara säker på att Sydafrika levererade vapen till ett ryskt fartyg i Kapstaden i december förra året. På frågan om hur mycket han litar på uppgifterna som kommer från amerikanska underrättelsetjänsten svarar han: "Jag skulle kunna sätta mitt liv på det." Landets president Cyril Ramaphosa säger att han har bett sin regering att titta närmare på uppgifterna, rapporterar Reuters. Sydafrika påstår sig vara neutrala i kriget. Säger att USA ser flera problem med Sydafrikas koppling till Ryssland.
Omni 230511. Sverige måltavla för ryska spionprogrammet "Snake". Sverige har varit en av flera måltavlor för det ryska spionprogrammet "Snake" som amerikanska FBI nyligen lyckades slå ut, rapporterar SVT Nyheter. Säpos talespersonen Fredrik Hultgren-Friberg säger att de sedan en längre tid känner till programmet, men han vill inte gå in på vilka mål i Sverige som eventuellt är drabbade. "Generellt är Ryssland ett av de länder som genomför cyberangrepp mot Sverige. De lägger ner stora resurser och har en hög förmåga att utföra elektroniska angrepp," säger han. Enligt FBI har programmet i över 20 år använts för att stjäla hemligheter från minst 50 länder. Enligt FBI ligger den ryska säkerhetstjänsten FSB bakom. FBI har försökt knäcka "Snake" under många år.
Omni 230511. Rysk bagare riskerar fängelse för fredstårtor. Anastasia Chernyshev, som driver ett bageri i Moskva, har straffats med böter och riskerar att sättas i fängelse för de tårtor hon bakar, rapporterar exilryska Moscow Times. Tårtorna har budskap som "Frihet till Ryssland, fred till Ukraina" och "Putin kommer dö, men vi kommer att vara kvar". Hon säger till tidningen att hon inte trodde att tårtor skulle omfattas av lagen som förbjuder ryssar att kritisera kriget. Chernyshev har dömts att betala motsvarande nästan 5 000 kronor i böter. Hon berättar även att hon utsatts för trakasserier och att hon kan fängslas om hon forsätter baka sina fredstårtor. "Tills de griper mig kommer jag att fortsätta baka mina tårtor," säger hon. Hennes advokat säger att "ingen går säker". Greps i slutet av april och dömdes därefter till böter. Omni 230511. Kartläggning visar: Ryssland har förlorat omkring 2 000 stridsvagnar. Ryssland har förlorat hälften av alla sina stridsvagnar under kriget mot Ukraina. "Ryssland saknar just nu den mängd stridsvagnar som behövs för att kunna genomföra ett större anfall," säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Men förlusten bedöms kunna kompenseras med gamla vagnar. Antalet obrukbara ryska stridsvagnar uppgår i dag till minst 1 938, enligt en löpande sammanställning från den nederländska sajten Oryx. Uppgifterna bygger på foton och filmer på förstörda eller beslagtagna ryska stridsvagnar som verifierats genom geolokalisering. "Förlusten kan ställas i relation till att Ryssland har haft ungefär 3 500 till 4 000 stridsvagnar, så man har tappat halva sin anfallskraft i form av stridsvagnar," säger Johan Huovinen. Vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, Dmitrij Medvedev, har tidigare sagt att Ryssland ska producera 1 500 moderna stridsvagnar under 2023, men det är en högst osannolikt enligt experter. Ryssland kan snarare producera cirka 250 vagnar om året, enligt Huovinen. Västs sanktioner gör att Ryssland har svårt att få fram högteknologiska komponenter. De nya stridsvagnar som produceras nu förväntas därför hålla lägre kvalitet än innan kriget, åtminstone på kort sikt. Det konstaterar den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, CSIS, i en ny rapport. Tidigare kunde Ryssland importera moderna digitala sikten från Frankrike. Nu tyder mycket på att Ryssland måste använda gamla eller sämre sikten, enligt CSIS rapport. Ryssland har också svårigheter att få tag på avancerade kullager. Innan kriget importerade Ryssland mer än hälften av sina kullager från Europa och USA. Det är möjligt att Ryssland kan öka importen från exempelvis Kina, men dessa kullager anses inte hålla samma kvalitet som de som Ryssland tidigare kunnat använda. Ryssland bedöms dock till viss del kunna kompensera den stora mängden förlorade stridsvagnar genom att använda sitt lager av vagnar från 60- 70- och 80-talet och uppgradera dem. På detta sätt kan Ryssland få fram runt 90 gamla stridsvagnar per månad, enligt CSIS. svt 230511. Billström vill terrorstämpla den ryska Wagnergruppen. Utrikesminister Tobias Billström (M) vill driva på frågan om att EU ska terrorstämpla den ryska paramilitära Wagnergruppen, rapporterar DN. "Wagnerguppen har begått fruktansvärda övergrepp i bland annat Sudan, Mali, Syrien och Ukraina," säger han. Han vill att terrorstämplingen ska göras "så fort det finns rättsliga förutsättningar för det". Frågan lyftes tidigare i veckan av Frankrike och enligt medieuppgifter vill även Storbritannien terrorstämpla gruppen, som har nära kopplingar till Kreml. Om Wagner skulle terrorstämplas skulle det bland annat innebära att de tillgångar de har inom unionen blir frysta. Tobias Billström: Redo att driva på terrorstämpling av Wagner. The Guardian: Storbritannien redo att terrorklassa Wagner. Franska parlamentet terrorklassar Wagner - vill driva frågan i EU. Omni 230511. Prigozjin: Läget på väg mot sämsta tänkbara i Bachmut. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin säger att situationen i Bachmut håller på att utveckla sig till "sämsta tänkbara scenario", rapporterar Reuters. "Alla de områden som har tagits över med våra kamraters blod och liv under flera månader kastas nu bort utan någon vidare strid av de som skulle försvara vår flanker," säger han i ett ljudmeddelande han publicerat på Telegram. Under onsdagen kom uppgifter om att Ukraina tryckt tillbaka ryssarna två kilometer på sina håll i Bachmut. Dessutom rapporterade New York Times under onsdagen att Ryssland har tryckts tillbaka till ett viktigt brohuvud vid staden. Uppgifterna från fronten i Bachmut har inte kunnat bekräftats av Reuters men experter tror att Prigozjin försöker få mer ammunition genom sin kritik. Kreml har inte kommenterat Prigozjins kritik. Prigozjin: Vår armé flyr - den 72:a brigaden stack iväg i morse (10 maj). Omni 230511. Vladimir Putin har en plan för ryska förluster. Vladimir Putin har en beredskapsplan ifall Ryssland förlorar mer man i kriget i Ukraina. Rysslands president administration sägs ha skickat instruktioner till Kremls propaganda maskin och sagt att det inte ska "underskatta" Ukrainas planerade motattack. Den självständiga tidningen Meduza har fått en kopia av instruktionerna och säger att målet är att höja ryssarnas moral oavsett vad resultatet av Kyivs attacker blir. En källa sa: "Om attacken inte är framgångsrik kan de säga ‘[Rysslands] armé stod emot en attack som var starkare än oss’," Dock, om förlusterna blir markanta kan det ses som "förståeligt" att Ukraina kunde få en sådan vinst med "hjälp av vapen från USA och Europa". Propagandister har också blivit tillsagda att använda material som visar hur Ryssland bygger nya sjukhus och skolor - istället för att visa hur de lägger pengar på kriget. En källa nära Putin har sagt: "Det är tydligt att det blir problem med ekonomin, och det är tydligt varför. Pengarna till 'specialoperationen" kommer fortsätta. "Det är bättre att inte vissa exakt hur mycket pengar man tog (för de nya regionerna)." Detta är en ny taktik från Moskva, som tidigare har försökt övertyga Rysslands befolkning om att Ryssland behövde Ukraina för att bygga ett nytt imperium. msn 230511. Ryska bloggare rapporterar om ukrainsk motoffensiv - Kreml förnekar rörelser. Rysslands försvarsdepartement förnekar proryska uppgifter från flera håll om att ukrainska styrkor gjort framryckningar vid fronten i östra Ukraina, skriver BBC. I går kväll började flera ryska militärbloggare att rapportera om att Ukrainas motoffensiv har inletts, enligt oberoende nyhetssajten Meduza. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin har också anklagat de reguljära styrkorna för att överge sina positioner runt Bachmut. Enligt CNN:s amerikanska militärkällor har Ukraina börjat "formera" slagfältet - taktiska operationer som kan involvera attacker mot vapendepåer och kommandocentraler. Grävjournalisten Christo Grozev rapporterar om "rysk panik". Omni 230512. Sprider Kremls propaganda - har fått miljonbidrag. Ryska riksförbundet verkar för att främja den ryska kulturen och språket i Sverige. Samtidigt sprider föreningens ordförande okommenterat Kremls propaganda vidare i förbundets kanal på Telegram, visar en granskning av Dagens Nyheter. Föreningen har i flera år samarbetat med Arbetarnas bildningsförbund (ABF) och har de senaste tio åren fått nästan fyra miljoner kronor i statsbidrag. Enligt flera experter är kopplingen mellan förbundet och den ryska staten uppenbar. I höstas utredde Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF, om föreningens verksamhet strider mot myndighetens demokrativillkor. "Men vi ansåg inte att utredningen gav oss tillräckliga bevis för att kräva tillbaka bidragen som vi beviljat," säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. DN har vid flera tillfällen sökt föreningens ordförande. MUCF hittade ingen som visar att förbundet tar direkt ställning för kriget i Ukraina eller Vladimir Putin. Efter DN:s granskning meddelar ABF under fredagensmorgonen att man säger upp samarbetsavtalet med omedelbar verkan.
Omni 230512. Kilicdaroglu pekar ut Ryssland för desinformation. Kemal Kilicdaroglu, presidentkandidat för den turkiska oppositionella koalitionen, anklagar Ryssland för att sprida konspirationsteorier och "deepfakes" inför valet på söndag. Det rapporterar Bloomberg. I ett inlägg som inleds med orden "kära ryska vänner" på Twitter skriver Kilicdaroglu att Ryssland ligger bakom spridningen av fejkat material på sociala medier. "Om ni vill att vår vänskap ska fortsätta efter 15 maj, lägg er inte i den turkiska staten." Moskva och Ankara har starka band, och den ryske presidenten Vladimir Putin och Erdogan har återkommande samtal om allt från energifrågor till krigen i Ukraina och Syrien. Kreml har bestämt avfärdat anklagelsen om försök till påverkan. Säger till Reuters att det finns konkreta bevis för rysk påverkan. Koalitionen som Kilicdaroglu företräder består av sex partier. Kilicdaroglu har ledningen i opinionen inför valet på söndag. Omni 230512. Färre ryssar på Svalbard - kriget sår split. Aldrig förr har det bott färre människor i de ryska bosättningarna på norska Svalbard, enligt siffror från norska Statistisk sentralbyrå (SSB). Det rapporterar TT. Rysslands krig i Ukraina har skapat djupa sprickor på Svalbard, där flera länder enligt ett särskilt regelverk har rätt att verka. Svalbard beskrivs som viktigt för den ryska marinens norra flotta och landet har ett konsulat i Barentsburg. I en granskning publicerad i april avslöjade norska NRK att "Rysslands man på Svalbard", generalkonsuln i Barentsburg, har kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten GRU. (svt 230512.) Kinesiskt sändebud ska resa till Ukraina på måndag. Kinesiske sändebudet Li Hui, ambassadör för eurasiska frågor, ska resa till Ukraina på måndag, uppger Kinas försvarsdepartement enligt AFP. Syftet uppges vara att diskutera en "politisk lösning" på kriget. Li Hui ska även besöka Polen, Frankrike, Tyskland och Ryssland. Kinas president Xi Jinping sa förra månaden - efter ett telefonsamtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj - att man skulle skicka sändebud som ett led i den medling som Kina påstått sig vilja bidra med. Meddelades av utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin. Omni 230512. Uppgift: Ukrainsk minister på väg till Sverige. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba är på väg till Sverige för att delta i EU:s informella utrikesministermöte, enligt uppgifter till Ekot. Kuleba väntas delta under lördagens samtal om Ukraina och Ryssland. Mötet hålls vid Arlanda flygplats i Stockholm. Det är den högst uppsatta ukrainska minister som besöker Sverige sedan den ryska invasionen inleddes. Mötet inleds vid lunchtid på fredagen. Pågår under fredagen och lördagen. Omni 230512. Villkorlig dom för kvinna som "vanhelgat" Putingrav. 60-åriga Irina Tsybaneva från S:t Petersburg döms till två års villkorlig dom för att ha vanhelgat Putin-familjens gravplats, skriver Novaya Gazeta Europe. Hon ska ha lämnat en lapp där det stod att Putins föräldrar uppfostrat "ett monster och en mördare". Tsybaneva, vars skuld fastställdes i oktober förra året, har delvis medgett omständigheterna. Hon har inte bestridit att lappen placerats på graven, men har sagt att hon överväldigats av rädsla till följd av kriget och att kallat det en irrationell handling. Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari förra året har Ryssland slagit ner mot oliktänkande i en omfattning som inte skådats sedan Sovjettiden, skriver AP. Pensionären säger att hon var säker på att ingen skulle se lappen eftersom den låg i ett litet rör. "Hela världen ber för att han ska dö" stod det också på lappen. Försvaret har hävdat att kvinnan inte drevs av politiska motiv. Omni 230512. Kommentar: Så blev denna anonyma kvinnan som skrev ett anonymt meddelande känd över hela världen på grund av att den ryske statsåklagaren gjorde henne och hennes ord kända. Paasikivi: "Ukraina vill hålla ryssarna ovetande tills det är för sent." Det finns få entydiga uppgifter om vad som sker vid fronten i östra Ukraina. Amerikanska källor uppger för CNN att Ukraina har påbörjat operativa förberedelser inför en motoffensiv. Samtidigt uppger ryska militärbloggare att motoffensiven har inletts. Ukraina hävdar ryska förluster i Bachmut och Kreml förnekar samma uppgifter. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, säger till SvD att det pågår en "strategisk informationskrigföring där det gäller att sprida rökridåer". "Den stora kraftsamlingsriktningen ska ryssarna vara ovetande om tills det är för sent." Enligt Paasikivi kan motoffensiven ske när som helst nu när terrängen är mer stabil efter vintern. "Den torde närma sig med stormsteg." Lokala ukrainska attacker kan vara tecken på föreberedelser inför något större. Nära en tredjedel av Ukraina kan vara minerat. Omni 230512. Kommentar: Vilket hästjobb att få bort alla dessa minor. Analyser: Brittisk donation kan bli bakslag för Putin. Ukraina har flera olika alternativ till anfallsriktningar för en större motoffensiv, skriver The Guardians Dan Sabbagh i en analys. Av dessa är det tydligaste alternativet att attackera söderut i ett försök att bryta den ryska landbryggan mellan annekterade Krymhalvön och det ryska fastlandet, skriver han. Halvön kan då isoleras om Kertjbron förstörs på nytt, vilket skulle kunna ske med kryssningsrobotar av typen "Storm Shadow" som nu skickas från Storbritannien. Fabian Hoffmann lyfter betydelsen av kryssningsrobotarna i en analys i The Telegraph. Raketartillerisystemet Himars som skickats från USA har en räckvidd på omkring tio mil, medan de brittiska kryssningsrobotarna kan nå tre gånger så långt. Med nytillskottet kan man faktiskt nå Kertjbron från nuvarande positioner. En lyckad ukrainsk attack skulle innebära ett stort bakslag för Vladimir Putin, både militärt och symboliskt, skriver Hoffmann. I CNN skriver Stephen Collinson om Ukrainas långsiktiga ambitioner kopplat till det amerikanska presidentvalet 2024. Uttalanden från Donald Trump, som avböjt att svara på vilken part han vill ska gå segrande ur kriget, indikerar en helt annan inställning till Ukraina jämfört med under Biden. Collinson påpekar dock att valet ligger 18 månader fram i tiden och att det inte är säkert alls att Trump blir Republikanernas kandidat.
Omni 230512. Ryssland medger ukrainska framsteg utanför Bachmut. Kreml medger att landets styrkor lämnat positioner norr om Bachmut i östra Ukraina, skriver Reuters. En talesperson för försvarsdepartementet hävdar att Ukraina gått på offensiven med drygt 1 000 soldater i området. Det framgår inte hur stora delar som återtagits men nyhetsbyrån drar slutsatsen att båda sidor nu bekräftar att Ukraina nått sin största framgång på slagfältet på ett halvår. Ukraina har sagt att man återtagit omkring två kilometer territorium runt staden men utan att utveckla var det skett. Paramilitära Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin har kallat det en flykt från den reguljära armén medan det från Kreml beskrivs som att man "omgrupperar". Rapporteras även om ukrainska framgångar söder om staden. Omni 230512. Pernod backar igen - stoppar all export till Ryssland. Pernod Ricard gör en ny U-sväng om Ryssland. Förra månadens besked att återuppta spritexporten till Ryssland mötte massiv kritik och nu stoppas försäljningen igen, skriver Bloomberg. Det franska bolaget signalerar också att man ska lägga ner verksamheten i landet, en process som uppges ta flera månader. Flera svenska krogar inledde i april en bojkott mot Absolut Vodka - vilket fick Pernod Ricard att backa angående exporten av det svenska varumärket till Ryssland. Ryssland står för mindre än 3 procent av Pernods export. Exporten väckte massiv kritik. Pernod Ricard uppger att försäljningen upphörde redan förra månaden. Omni 230512. Analys: Ryssar har "fallit" ut från fönster för mindre. Om Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin fortsätter med sina provokativa och på gränsen till hotfulla utspel mot Kreml kan det vara ett tecken på att Vladimir Putins grepp om makten är på väg att försvagas. Det skriver danska TV2:s Jacob Kaarsbo i en analys. Han beskriver hur Prigozjins hårda utspel ökat i omfattning och att retoriken hårdnat, till exempel då han kallat försvarsledningen för "förrädare", samt hotat med att Wagnegruppen ska lämna Bachmut. I Ryssland brukar människor "falla" ut från fönster för mindre än så, skriver Kaarsbo. CNN:s Nathan Hodge har svårt att förklara vad som egentligen är Prigozjins syfte. Han konstaterar dock att hans ställning stärkts i en tid då Wagner varit de enda som på senare tid klarat av att ge Kreml militära framgångar. "Prigozhin är en kunnig politisk entreprenör och har gjort sig till en kompetent, hänsynslös patriot - tvärtemot Rysslands odugliga militära etablissemang." Hodge nämner även en teori om att Putin tillåter konflikter inom den ryska maktsfären om viktiga resultat kan uppnås den vägen, och så länge det inte riktas kritik mot honom själv. Somliga bedömare menar dock att Prigozjin troligen passerat gränsen, skriver Hodge. Omni 230512. Uppgift: "Ostoppbar" rysk robot hade sikte på Patriot. Ryssland försökte i förra veckan slå mot ett USA-donerat luftvärnssystem av typen Patriot i Ukraina, uppger amerikanska källor för CNN. Attackförsöket ska ha utförts med en hypersonisk Kinzhal-robot som dock sköts ner med just Patriot. Ryssland tros ha upptäckt systemet tack vare radarsignaler som det skickar ut, och som syftar till att spåra inkommande robotar eller liknande mål. Andra system, med kortare räckvidd, är ofta mobila vilket gör dem svåra att rikta in sig på. Patriot är däremot stationärt. När Ukraina gick ut med att man skjutit ner den hypersoniska roboten passade man samtidigt på att håna Ryssland vars försvar hävdat att den är omöjlig att upptäckta. Ukraina ska ha fått ett system från USA och ett från Tyskland. Kinzhal-robot färdas mycket snabbt och kan ändra bana. Omni 230513. Ukrainsk kampsång hördes i ryska övervakningskameror. Genom högtalare i övervakningskameror hördes i veckan ett tal av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i flera ryska städer. Det rapporterar bland annat Aftonbladet. Talet följdes av en ukrainsk kampsång som är förbjuden i Ryssland, varpå vissa såg förvirrade ut medan andra började digga. Zelenskyj talade på ryska och uppmanade "de som vill leva" att ta till gatan och protestera för frihet. En okänd hackergrupp ska ligga bakom tilltaget. Både Ryssland och Ukraina har genomfört cyberattacker under kriget. Kameror togs över i Moskva, Sankt Petersburg och på ockuperade Krym den 10 maj. Zelenskyj: "Till dig som bara förstår ryska: Om du vill leva - spring!" Ryska hackare riktar in sig på övervakningskameror på ukrainska kaféer. Omni 230513. Storbritannien: Stökig rysk reträtt från södra Bachmut. Ryska styrkor har de senaste fyra dagarna gjort ett stökigt tillbakadragande från sina positioner i södra Bachmut, enligt brittiska försvarsdepartementets söndagsuppdatering. Ukrainska styrkor ska samtidigt ha återtagit minst en kilometers territorium. Området beskrivs ha en viss strategisk betydelse eftersom man bland annat tog tillbaka ett ryskt brohuvud på västra sidan av den kanal som delvis utgör frontlinjen. Den ryska brigad som trängts undan beskrivs vara omgärdad av anklagelser om dålig moral och begränsad stridseffektivitet. Omni 230513. Kishida om upprustningen: "Kan bli nästa Ukraina." Japan har en pacifistisk konstitution sedan andra världskrigets slut - nu för Fumio Kishida in landet i en mer framåtlutad global roll. Det skriver Time Magazine som intervjuat premiärministern. Kritiker har pekat på att den militära upprustning Kishida initierade i december - den största sedan andra världskriget - kan hälla bensin på ett redan lättandtändligt säkerhetsläge i regionen. Men Kishida menar att det enda målet är att förebygga att tragedier som Hiroshima återupprepas. "Dagens Ukraina skulle kunna bli morgondagens Östasien." Omni 230513. Kuleba på plats - Billström öppnar för mer stöd. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba är på plats i Stockholm för att delta i EU:s informella utrikesministermöte. Under en pressträff tillsammans med sin svenske motsvarighet Tobias Billström (M) sa Kuleba att de två huvudämnena under mötet i Arlandastad kommer vara kriget och hur Ukraina ska integreras i EU. Billström öppnar å sin sida för ytterligare svenskt militärt stöd till Ukraina. "(Kuleba) kommer att få ge sin bild av vad landet behöver på marken men även i förhållande till fredsplanen." Billström: "Vi är så klart starkt för att ge allt stöd vi kan." Kuleba: "Kriget har blivit en slags vardag." Ska också diskutera frusna ryska tillgångar och återuppbyggnaden av Ukraina . Omni 230513. Zelenskyj på plats i Rom - ska träffa påve Franciskus. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har under förmiddagen landat i Rom och välkomnats av Italiens utrikesminister Antonio Tajani, skriver italienska medier. Över tusen poliser är på plats för att bevaka snabbesöket, säkerhetsåtgärder som är långt överlägsna de senaste årens statsbesök från USA och Kina, skriver Corriere della Sera. Enligt TT har krypskyttar placerats ut på höga byggnader för att garantera presidentens säkerhet. Zelenskyj ska möta Italiens president Sergio Mattarella och premiärminister Giorgia Meloni, men innan dess ska han träffa påve Franciskus. På Twitter beskriver Zelenskyj besöket som viktigt för att "närma sig ukrainsk seger". Besöket är presidentens första till Italien sedan den fullskaliga ryska invasionen inleddes. Zelenskyj väntas resa vidare till Tyskland senare i dag. Omni 230513. Tyskland presenterar sitt största vapenpaket hittills. Tyskland förbereder ett nytt militärt stödpaket till Ukraina om 2,7 miljarder euro, motsvarande 31 miljarder kronor. Det bekräftar försvarsminister Boris Pistorius enligt Reuters. Det är det största tyska vapenstödet hittills under kriget. "Tyskland kommer att erbjuda all hjälp man kan - så länge det behövs," säger Pistorius i ett uttalande. Enligt Ukraina handlar bland annat om 30 Leopard-stridsvagnar. Förutom det kommer paketet enligt Der Spiegels källor att innehålla drönare och luftvärnsförsvar. President Zelenskyj väntas besöka Tyskland under dagen. Pistorius: Vi hoppas på ett snabbt slut - men det är inte i sikte. Omni 230513. Polen: Observationsballong har flugit in i landet. Ett objekt har flugit in i polskt luftrum från Belarus riktning, skriver det polska försvarsdepartementet på Twitter enligt Reuters. "Det är förmodligen en observationsballong. Radarkontakten bröts nära staden Rypin." En talesperson för den polska militären uppger att en sökinsats inletts. Varken Ryssland eller Belarus har kommenterat uppgifterna. Säkerheten har blivit en nyckelfråga inför det polska valet senare i år. I november dödades två polacker av en förlupen ukrainsk robot, och i april uppges spillrorna av en rysk kryssningsrobot ha hittats i en polsk skog. Hög beredskap råder inom det polska luftvärnet. Observerades i centrala Polen. Omni 230513. Helikopter har kraschat i ryska Brjansk. En helikopter har kraschat i den ryska regionen Brjansk som gränsar mot Ukraina. Det rapporterar Reuters som citerar den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Den information man har initialt pekar på att helikopterns motor fattade eld innan kraschen, enligt ett myndighetsuttalande. Omni 230513. Paasikivi om utvecklingen i Bachmut: Wagners offensiv har tappat luft. Slaget om Bachmut har varit det längsta och blodigaste under kriget i Ukraina. Under våren har flera experter bedömt att staden förmodligen kommer falla i Rysslands händer - men flera uppgifter tyder nu på betydande framgångar för Ukraina. "Det verkar som att Wagners offensiv har tappat luft," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. I ett inlägg på Telegram under fredagen skrev Ukrainas vice försvarsminister, Hanna Maljar, att Ukraina i veckan avancerat omkring två kilometer runt Bachmut och att man inte "förlorat en enda ställning". "Det verkar troligt att Ukraina har återtagit terräng förmodligen både norr och söder om staden," säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan. Rysslands försvarsdepartement uppgav först att uppgifterna om ukrainska framgångar vid Bachmut "inte stämmer överens med verkligheten", men i ett uppdaterat uttalande under fredagen hävdade försvarsdepartementet att ryska trupper norr om Bachmut har bytt position av strategiska skäl. Enligt departement ska trupperna nu ha intagit "mer fördelaktiga försvarspositioner" vid vattenreservoaren Berkhivka nordväst om Bachmut. Ett uttalande som fått Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin att reagera. "Det som egentligen skedde var en flykt av ryska soldater från flankerna," säger Jevgenij Prigozjin på sin Telegramkanal. Enligt Prigozjin motsvarar reträtten en förlust av mark på 5 kvadratkilometer. Joakim Paasikivi menar att man från ryskt håll brukar presentera allt som att det går enligt plan. Inklusive "katastrofala tillbakaryckningar". "Det vi ser nu är en anmärkningsvärd utveckling, med tanke på att bland annat jag i flera månader har sagt att Bachmut riskerar att falla," säger han. Ukrainas framgångar har lett till spekulationer om huruvida det här är början på landets omtalade våroffensiv, men under fredagen tonade Ukrainas vice försvarsminister Hanna Maljar ned ryktena och påpekade att striderna i och kring Bachmut har pågått i flera månader. svt 230513. Wagnergruppen: Putins ökända armé i Ukraina. Wagnergruppen är ständigt omtalade när det kommer till kriget i Ukraina - men vilka är de egentligen? SVT:s reporter Carl Fridh Kleberg svarar på tre frågor. Wagnergruppen är en privat rysk paramilitär legosoldatsorganisation som ägs och finansieras av Jevgenij Prigozjin, som är en nära allierad till Rysslands president Vladimir Putin. De är aktiva parallellt med Rysslands vanliga militär i Ukraina. Se mer i klippet. svt 230513. Kuleba: Fråga er om ni har gjort tillräckligt. Under sitt pågående Sverigebesök ger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba inga besked om när den väntade motoffensiven kommer inledas. "I stället för att fråga när offensiven kommer att starta - fråga er: Har jag gjort tillräckligt för att offensiven ska kunna starta och vara framgångsrik?" säger han enligt TT. Kuleba uttrycker tacksamhet för stödet till Ukraina, men efterlyser samtidigt mer stöd - och det snabbt. Han nämner bland annat medicinska transporter, bepansrade fordon, långdistansrobotar och F-16-plan. Ministern tillägger att han kommer kalla stödet tillräckligt först när Ukraina vinner kriget. Sveriges utrikesminister Tobias Billström utesluter inte att Sverige kommer bidra med ytterligare militärt stöd. Kuleba: "När du utkämpar ett krig behöver du allt, bokstavligen allt."
Omni 230513. Kommentar: Helt klart, det är ingen särskild militäroperation från rysk sida, det är ett krig man påbörjat och inte vill avsluta förrän Ukraina är besegrat. Paasikivi: Våroffensiven inleds i slutet av maj. Ukrainas stora våroffensiv kommer att inledas i slutet av maj, och huvudmålet kommer inte vara Bachmut, tror överstelöjtnant Joakim Paasikivi. "Jag tror att den kommer att ske på bred front mot Luhansk och Zaporizjzja, med stödriktning mot Cherson oblast," säger han till TV4 Nyheterna. Paasikivi spår att huvudriktningen kommer vara Zaporizizja, med hållpunkt söderut mot kusten, på en bredd mellan 10 och 20 mil. Den senaste tiden har Ukraina uttryckt att offensiven kommer dröja, och att det krävs mer utrustning - en del av informationskrigföringen och ett sätt att hantera förväntningarna, enligt Paasikivi. Paasikivi: "Ukrainarna känner sig för på olika ställen." Omni 230513. Ukraina: Vi rör oss framåt åt två håll kring Bachmut. Ukrainska styrkor har ryckt fram "gradvis" i två riktningar i utkanten av Bachmut, uppger landets försvarsdepartement enligt Reuters. Kyiv meddelar samtidigt att läget i stadens centrala delar är desto svårare. Ryssland, som på fredagen medgav att man tvingats backa norr om Bachmut, uppger på lördagseftermiddagen att man intagit ett kvarter i den "nordöstra delen av Artemovsk", som är det ryska namnet på Bachmut. När president Volodymyr Zelenskyj besökte Rom på lördagen fick han frågan om när den väntade storoffensiven inleds. Det ville han inte svara på. "Men ni kommer få se resultatet och Ryssland kommer få känna på det." Ryssland har hävdat att styrkorna norr om staden "omgrupperat"... ... medan paramilitära Wagnergruppen hävdat att de flytt. Omni 230513. Ukrainska artisternas hemstad attackerad. Ryssland har attackerat staden Ternopil, som artisterna i gruppen Tvorchi som representerar Ukraina i Eurivisionfinalen är ifrån. Det rapporterar BBC. Attacken skedde precis innan gruppen skulle framträda i Eurovision Song Contest. Staden ligger i västra Ukraina. Enligt uppgifter har två civila skadats. Det är inte första gången staden attackeras. Larm över flera ukrainska städer under lördagskvällen. Bland annat varuhus ska ha bombats. Omni 230514. Zelenskyj är framme i Berlin efter påvebesöket. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har landat i Berlin. Det skriver han på Twitter sedan han besökt Italien i går och bland annat träffat påve Franciskus. Det är första gången sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion förra året som Zelenskyj besöker Tyskland. Agendan har inte bekräftats officiellt men TT skriver att han enligt lokala medier väntas träffa förbundskansler Olaf Scholz och president Frank-Walter Steinmeier under morgonen. Under gårdagen presenterades det största tyska vapenpaketet hittills till Ukraina. Bland annat ska man skicka fler Leopard-stridsvagnar. Senare på dagen tros en resa till staden Aachen vänta. Eskorterades med flyg från Italien. Träffade påve Franciskus under en privat audiens. Zelenskyj tackade för påvens personliga engagemang. Omni 230514. Finska ryss-stängslet hånas: "Tar sig förbi med nagelsax." Nya bilder på gränsstängslet som Finland ska bygga mot Ryssland hånas i sociala medier, rapporterar TV4 Nyheterna. På Twitter fälls omdömen om att det skulle passa för en hundpark eller gå att ta sig förbi med en nagelsax. Även gränsforskaren Jussi P Laine, som besökt området för ett par veckor sedan, är kritisk. I en intervju med Ilta-Sanomat kallar han det ”ett komplett skämt” som inte stämmer överens med Gränsbevakningsväsendets tidigare projektbilder. Gränsbevakningsväsendet, som publicerade bilderna i fredags, påpekar att det är ett pågående arbete. Stängslet är tänkt att förhindra migranter och deserterade ryska soldater från att ta sig in i Finland illegalt. Prislappen beräknas landa på 380 miljoner euro, motsvarande runt 4,2 miljarder kronor. Ska omfatta drygt en femtedel av Finlands 130 mil långa gräns mot Ryssland. Jussi P Laine säger att det liknar ett lekplatsstaket. Beslutet om stängslet togs i oktober förra året. Omni 230514. Kommentar: Snyggt och bra stängsel. Läcka: Zelenskyj har pratat om attacker inne i Ryssland. Bakom stängda dörrar har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj föreslagit krigsoperationer bortom landets gränser. Det framkommer av läckta amerikanska underrättelsedokument som Washington Post kommit över. Zelenskyj har vunnit västs förtroende genom att inte använda det vapenstöd man mottagit utanför Ukraina, men de läckta dokumenten visar att presidenten i intern kommunikation med rådgivare och militära ledare föreslagit tilltag i Ryssland. Bland annat ska förslagen handla om att ockupera ryska byar för att få inflytande över Moskva, att bomba ryska oljeledningar som går mot Ungern och att låta långdistansrobotar träffa mål i Ryssland. Pentagon bestrider inte materialets äkthet.
Omni 230514. Källor: EU och G7 överens om sanktioner av rysk gas. G7-länderna och EU kommer att förbjuda import av rysk naturgas via ledningar som Ryssland har skurit av, uppger diplomater med insyn i förhandlingarna för Financial Times. Beslutet skulle förhindra återupptagandet av gasleveranser till länder som Tyskland och Polen, där Ryssland stängde kranarna förra året och skapade en europeisk gaskris. Klubbas beslutet på nästa veckas toppmöte i Japan innebär det de första sanktionerna mot rysk gas sedan invasionen av Ukraina i februari förra året. EU har undvikit sanktioner mot gasen givet det stora beroendet. Men de senaste månaderna har priserna fallit rejält och lagren inför nästa vinter är på god väg att fyllas. Sanktionerna ses som högst symboliska och väntas inte får någon omedelbar effekt, skriver tidningen. Vill förhindra att Ryssland får en boost i energiintäkter. Europa har byggt upp ett system för att täcka gasbehovet. Omni 230514. Zelenskyj tackar Tyskland: "En sann vän och allierad." Tyskland har visat sig vara en "sann vän och pålitlig allierad" till Ukraina sedan den fullskaliga ryska invasionen inleddes. Det konstaterar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i samband med sitt besök i den tyska huvudstaden i dag, skriver flera medier. Besöket är Zelenskyjs första till Tyskland sedan februari förra året, dagar innan invasionen, och är omgärdat av ett väldigt säkerhetspådrag. Enligt TT snurrar helikoptrar över Berlin och flera vägar i innerstaden har stängts av helt. I en gästbok hos den tyska presidenten tackade Zelenskyj för det tyska stödet och vapenpaketen. "Tillsammans kommer vi vinna och ta tillbaka freden i Europa," skrev han i gästboken. Under besöket fick Zelenskyj också fortsatt stöd av förbundskansler Olaf Scholz. Han sa enligt Reuters att Tyskland kommer fortsätta att hjälpa Ukraina "så länge det behövs". Zelenskyj har välkomnats av den tyske presidenten Frank-Walter Steinmeier och förbundskanslern Olaf Scholz. I går presenterades det största tyska vapenpaketet hittills till Ukraina. Zelenskyj besökte Tyskland senast i februari 2022, dagar innan invasionen.
Omni 230514. Reservister och föråldrade vapen i ryska styrkor. De ryska styrkorna är på pappret ungefär lika stora nu som när invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 – men de är sämre utrustade nu, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelseanalys. Vid krigsutbrottet bestod styrkorna av välutbildade yrkessoldater med viss tillgång till moderna fordon. Men enligt britterna är de flesta nu i stället dåligt utbildade reservister som får förlita sig alltmer på föråldrad utrustning. Därmed är det enligt analysen osannolikt att ryssarna lyckas med en storskalig militär insats. Armén består troligen fortfarande av runt 200 000 man - fördelat på omkring 70 regementen och brigader. Omni 230514. Kina portades från stort ministermöte i Stockholm. På lördagen deltog representanter för 58 länder i det så kallade EU-indo-pacifiska ministermötet i Arlandastad utanför Stockholm, rapporterar Ekot. Fokus låg på att stärka samarbetet mellan EU och den indo-pacifiska regionen, som sträcker sig från Afrikas östkust till Stilla havet och har snabbast tillväxt i världen. På agendan stod bland annat den digitala klyftan, energisäkerhet och grön omställning. Många av länderna i regionen är i dag hårt drabbade av klimatförändringar. Kina var inte inbjudet till mötet. Många av de indo-pacifiska länderna har uttryckt oro för kinesisk påverkan i deras närområde. "Jag tror vi kan diskutera många saker utan att Kina deltar," sa EU:s utrikeschef Josep Borrell. Den indo-pacifiska regionen står för två tredjedelar av den globala tillväxten. EU:s Kinastrategi en glödhet fråga på mötet. Omni 230514. Källa: G7 på gång att trappa upp tonläget mot Kina. Kinas "ekonomiska tvångsmedel" i relationer med andra länder kommer att stå på dagordningen när G7-ländernas ledare möts i Japan i slutet av veckan, uppger en källa för Reuters. I slutkommunikén från mötet väntas det ingå en särskild Kinasektion med en hel lista av saker som oroar G7, utöver punkten om ekonomiska tvångsmedel. Samtidigt ska man upprätta ett separat dokument om hur G7-länderna ska samarbeta mot ekonomiska tvångsmedel från stater generellt. I båda dokumenten väntas formuleringarna vara skarpare än i tidigare uttalanden från G7, enligt källan. Mötet hålls i japanska Hiroshima mellan fredag och söndag. Inflation, tillväxt och stöd till Ukraina är de stora punkterna på dagordningen. Men med krisen kring skuldtaket på hemmaplan är det inte ens säkert att president Joe Biden dyker upp, skriver nyhetsbyrån. Biden har gjort Kina till sitt fokus i utrikespolitiken. USA:s skuldtak kan mycket väl bli ett samtalsämne i sig på mötet. Omni 230514. ISW: Ukraina rycker fram flera kvadratkilometer. Ukraina har återtagit kontrollen över områden på drygt 25 kvadratkilometer kring Bachmut de tre senaste dagarna. Det skriver brittiska medier med hänvisning till en ny uppdatering från den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War. Från ryskt håll hävdas att Ukraina gör återkommande försök att trycka tillbaka ryska styrkor. I veckan medgav Kreml att man backat från positioner norr om staden, enligt egen utsago för att "omgruppera". Bachmut har under flera månaders tid varit den plats där striderna beskrivits som mest intensiva. Omni 230514. Zelenskyj gör oväntat stopp hos Macron i Paris. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besöker oväntat Paris på söndagskvällen, skriver AP. Där ska han äta middag med president Emmanuel Macron. Enligt det franska presidentkontoret ska Macron på nytt bekräfta Europas orubbliga stöd för Ukraina. Zelenskyj kommer närmast från ett möte med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Berlin, där den planerade ukrainska motoffensiven diskuterades. Dessförinnan besökte Zelenskyj Rom där han träffade påve Franciskus och Italiens premiärminister Giorgia Meloni. Har fått nya löften om militärt stöd under sin Europaresa. Tyskland annonserade nytt stort stödpaket i går. Ukraina vill ha mer tunga vapen och stridsflygplan. Omni 230514. Wagnerledaren antyder att Ryssland sköt ner egna plan. Två ryska helikoptrar och två stridsplan som uppges ha kraschat i regionen Brjansk på gränsen till Ukraina i helgen kan ha skjutits ner av Rysslands eget luftförsvar. Det skriver Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin på Telegram, enligt AP. I ett inlägg skriver han att det går att rita en cirkel runt platserna där helikoptrarna och flygplanen sägs ha störtat, och att människor bör bilda sig en "egen uppfattning" om vilken typ av luftvärnsvapen som kan finnas placerade "i mitten av den här cirkeln". Ukraina har förnekat inblandning och uppgifterna om lördagens händelser går isär. Ryska statliga medier rapporterade tidigt om att en helikopter och ett plan kraschat, utan att nämna någon orsak. I andra fall har det talats om fyra krascher. Samtliga tros ha tillhört en och samma enhet. Ska ha rört sig om två attackhelikoptrar. Omni 230514. Kommentar: Fienden skjuter sig själva i foten. Macron lovar stötta Ukraina "så länge det behövs". Frankrike kommer att fortsätta leverera militärt, finansiellt och politiskt stöd till Ukraina "så länge det behövs". Det meddelar president Emmanuel Macron efter söndagens besök av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, skriver Bloomberg. I ett gemensamt uttalande säger de båda ledarna att Frankrike kommer att leverera ytterligare stridsfordon till Ukraina, och även stötta landets luftförsvarsförmåga. Macron och Zelenskyj uppmanar också till nya sanktioner mot Ryssland, skriver TT. Beskedet kommer efter att Tyskland i helgen presenterade sitt största vapenpaket till Ukraina hittills, dagen innan Zelenskyj besökte Berlin. Presidenterna kommer driva på för nya sanktioner mot Ryssland. Frankrike lovar att skicka bepansrade stridsfordon. Zelenskyj: "Ännu en kraftfull dag för vårt försvar."
Omni 230515. Ukraina hävdar framsteg vid frontlinjen i Bachmut. Ukraina fortsätter hävda att framsteg görs i frontlinjen kring Bachmut - där de längsta och tuffaste striderna ägt rum sedan invasionen inleddes, rapporterar AFP. "Våra truppers frammarsch i Bachmut-riktningen är den första framgången för offensiven under operationen att försvara Bachmut," säger befälhavare Oleksandr Syrskyj. Omni 230515. Fyra döda efter rysk attack mot sjukhus i Avdijivka. Fyra personer dödades i dag i samband med en rysk robotattack mot ett sjukhus i Avdijivka, i regionen Donetsk i östra Ukraina. Det skriver guvernören Pavlo Kyrylenko på Telegram, enligt nyhetsbyråer. "Ryssarna attackerade staden med flera robotar den här morgonen, de träffade ett sjukhus," skriver Kyrylenko. Han uppmanar samtidigt de invånare som är kvar i staden att lämna så fort som möjligt och konstaterar att varje dag som tillbringas i regionen innebär en risk för att drabbas av den ryska aggressionen. Ukraina har tidigare varnat för att staden i regionen Donetsk är på väg att bli ett nytt Bachmut. Staden var ett av Rysslands huvudmål i samband med den fullskaliga invasionen. Kyrylenko publicerade även bilder på hus i spillror. Omni 230515. Wagnerledaren om läckan: Nonsens - har inte varit redo att förråda ryssarna. Jevgenij Prigozjin, ledare för paramilitära Wagnergruppen, förnekar att han skulle ha erbjudit Ukraina information om ryska truppers positioner, rapporterar Reuters. Enligt ett läckt dokument som Washington Post tagit del av skulle erbjudandet ha presenterats med ett krav om motprestation i form av att de ukrainska styrkorna skulle dra sig tillbaka från Bachmut. I ett ljudmeddelande på sociala medier-plattformen Telegram kallar Prigozjin påståendet för "nonsens". Enligt Washington Post tackade Ukraina nej till Prigozjins påstådda erbjudandet eftersom man bedömde att det fanns risk att han inte hade ärligt uppsåt. Omni 230515. Nya siffror: Sabotagen på rysk mark har ökat kraftigt. Antalet sabotage-aktioner på rysk mark har ökat kraftigt under 2023. Det skriver den oberoende ryska exiltidningen Moscow Times, som i sin tur hänvisar till oberoende Vyotska. Sedan årsskiftet rör det sig om 57 aktioner som bland annat riktats mot järnvägar och mobiliseringskontor. Under 2022, året då Putin i februari invaderade Ukraina, utfördes 22 aktioner. Året dessförinnan handlade det om en enda. Nästan två tredjedelar av årets aktioner uppges ha varit riktade mot ryska järnvägsspår. Så sent som för två veckor sedan rapporterade France24 att ett ryskt tåg spårat ur efter en explosion vid en järnväg nära gränsen till Ukraina. Ska ha inträffat i 25 ryska regioner, samt Krymhalvön som annekterades 2014. Omni 230515. Oppositionen i Kambodja stoppas från valdeltagande. Det kambodjanska oppositionspartiet CP tillåts inte ställa upp i valet i sommar. Detta då landets valmyndighet hävdar att det registrerat sitt deltagande för sent, skriver flera medier. Det liberala partiet beskrivs som den enda verkliga utmanaren till styrande CPP, som leds av den auktoritäre premiärministern Hun Sen. I valet 2018 vann CPP samtliga 125 mandat eftersom oppositionspartiet CNRP, som CP är sprunget ur, upplöstes till följd av ett domstolsbeslut. Även om andra partier finns registrerade så talar allt för att CPP går ohotat in i valet, bland annat eftersom Hun Sen har stort inflytande över domstolsväsendet och medierna. Hun Sen har sagt att CPP kommer styra landet i 100 år. Omni 230515. Kommentar: Hun Sen är antidemokrat. WHO-kontor flyttas från Ryssland till Danmark. FN har beslutat att stänga WHO:s regionkontor i Ryssland med anledning av den ryska invasionen av Ukraina, rapporterar SVT Nyheter. Kontorets verksamhet ska istället bedrivas i Danmark. Den svenska regeringen har varit pådrivande i beslutet. "De kommer säkert inte uppskatta det här beslutet, men det är inte det viktiga här. När Ryssland beter sig som de gör kan vi inte ha en sådan här viktig verksamhet där," säger biståndsminister Johan Forssell (M). Kontoret har 19 anställda varav åtta är ryska medborgare. Omni 230515. Expert: Bachmut inte mål för ukrainsk motoffensiv - framsteg ändå avgörande. Tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving ser inte Ukrainas framryckningar kring Bachmut som en del av den väntade ukrainska motoffensiven. I en intervju med SVT Nyheter säger Elfving att syftet troligtvis är att säkra vägar in och ut ur staden. Detta för att kunna rotera, förstärka och underhålla soldater som redan finns där. "De är livsavgörande för den ukrainska förmågan att hålla Bachmut." Ukraina uppges ha återtagit flera kvadratkilometer och enligt Elfving är det första gången på länge som "någon form av framgång" har nåtts kring staden, som Ryssland försökt inta sedan förra sommaren. Elfving: Ingen har pekat ut Bachmut som primär anfallsriktning för en motoffensiv. Beskrivs som största framstegen för Ukraina sedan Cherson återtogs i höstas. Omni 230515. Tränade soldater "redo" för motoffensiv: "Förberett oss hela livet." Ukrainska soldater som tränar för fullt inför den omtalade våroffensiven säger nu att de är redo att inleda det anfall som de hoppas kommer innebära ett slut på kriget, rapporterar Reuters. "Vi har förberett oss i ungefär en månad. Och innan dess har vi förberett oss hela våra liv," säger en 28-årig soldat som tränar i den södra regionen Dnipropetrovsk. Sedan förra veckan har ukrainska styrkor börjat pressa tillbaka ryska styrkor i och runt staden Bachmut. Något som enligt Ukraina har lett till landets första betydande framsteg vid frontlinjen på sex månader. "De senaste dagarna har visat att vi kan gå framåt och förgöra fienden även under så extremt svåra förhållanden," skriver befälhavare Oleksandr Syrskyj på Telegram. Samtidigt uppger president Volodymyr Zelenskyj att han fått löften från den brittiske premiärministern Rishi Sunak om att nya drönare med en räckvidd på 200 kilometer kommer att levereras. Den brittiska regeringen meddelade också att de kommer börja träna ukrainska piloter i att flyga stridsflygplan. Befälhavaren: Enligt mina beräkningar är vi alla redo att fullgöra våra uppgifter. Oleksandr Syrskyj: Vi slåss med mindre resurser än fienden. Både Ukraina och Ryssland har lidit stora förluster under slaget om Bachmut. Omni 230515. USA: Ryssland på väg att köpa fler drönare av Iran. USA säger sig se tecken på att Ryssland planerar att köpa nya attackdrönare från Iran. Det uppger Vita husets säkerhetsrådgivare John Kirby enligt flera medier. Enligt Kirby har Ryssland börjat få slut på tidigare inköpta drönare, vilket uppges ha varit omkring 400 till antalet, merparten så kallade "kamikaze-drönare". Dessa ska i huvudsak ha använts för att slå mot infrastruktur i Ukraina. "Genom att förse Ryssland med dessa drönare har Iran möjliggjort Rysslands anfallskrig i Ukraina," säger Kirby enligt AP. Vita huset har tidigare presenterat satellitbilder som bevis på iranskt-ryskt utbyte. 400 drönare uppges ha köpts in sedan augusti 2022. Iran har tidigare medgett att ett mindre antal drönare skickats (november 2022). Omni 23016. Ukraina: Attacken mot Kyiv "exceptionellt intensiv". Minst tre personer har skadats efter ett nytt ryskt luftangrepp i huvudstaden Kyiv i Ukraina, enligt borgmästaren Vitalij Klytjko, skriver TT. Attacken ska ha orsakat bränder och skador på flera olika platser i Kyiv. Nattens attack mot Kyiv var den åttonde sedan början av maj i år och den var "exceptionellt intensiv", skriver chefen för stadens militära administration, Sergej Popko, i ett inlägg på Telegram. "Den här gången inledde fienden en komplex attack från olika håll samtidigt, med hjälp av kryssningsrobotar och förmodligen ballistiska robotar," skriver Popko. Den "stora majoriteten" av robotarna som riktades mot Kyiv hade förstörts. Flyglarmet har gått flera gånger under natten och Kyivbor har uppmanats att söka skydd. Omni 230516. Kara-Murzas mamma: Kan inte dröja 25 år tills vi ses. I april såg Elena Gordon sin son, den ryske regimkritikerna Vladimir Kara-Murza, dömas till 25 års fängelse i en domstol i Moskva. Nu berättar hon för BBC hur hon försökte stoppa sonen från att återvända till Ryssland. "Det är ett känsligt ämne för mig som mamma. Jag kan inte distansera mig själv och bara se honom som en politisk person. Han är först och främst min son och jag vädjade till honom att inte åka." Kara-Murza, som vid flera tillfällen fördömt den fullskaliga ryska invasionen, dömdes bland annat för landsförräderi. Trots domen är han förvånansvärt optimistisk i sin syn på Rysslands framtid, enligt Gordon. Själv säger hon att hon inte bara hoppas utan också tror att hon kommer att se sin son fri. "Och jag har inga planer på att vänta 25 år på det." Gordon: Jag är rädd att Ryssland har blivit en diktatur. Kara-Murza har vid flera tillfällen fördömt den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina (18 april). Omni 230516. Kommentar: Ryssland är en diktatur, det har Putin fixat under sina år som president och premiärminister. Ryska spionens lön gick till poolbygge och sushi. Peyman Kia, den äldre av de två spiondömda bröderna som dömdes till livstids fängelse för grovt spioneri, ska ha använt sin lön från Moskva till att bygga en pool, anlita snickare och köpa sushi. Det rapporterar SvD. Tidningen skriver att Kia dolde inkomster från Ryssland och att han använde ovanligt mycket kontanter som han förvarade i en skokartong. Peyman Kia och hans bror Payam Kia dömdes för att ha sålt topphemliga svenska dokument till rysk underrättelsetjänst. Så hanterade spionen pengarna från Moskva. Peyman Kia är dömd till livstids fängelse och Payam Kia till nio år och tio månader (18 mars). Omni 230516. CIA vill rekrytera ryska spioner med reklamvideo. "Har du information om ekonomin eller den högsta ledningen i Ryssland? Kontakta oss." Så lyder meddelandet i en video som den amerikanska underrättelsetjänsten CIA publicerade på meddelandetjänsten Telegram i natt, skriver CNN och Politico. Meddelandet, som är på ryska, riktar sig till ryssar som har fått nog av kriget i Ukraina och livet i Ryssland. Tjänstemän vid CIA involverade i filmen har beskrivit den ryska invasionen som en historisk möjlighet att värva ryssar som kan "leverera den information som USA behöver", skriver CNN. "Är det här livet jag drömt om?", frågar sig två personer i filmen CIA vill ha personer med olika bakgrund - militärer, diplomater och forskare. Omni 230516. Rysk oljeexport på rekordhög nivå sedan invasionen. Ryssland exporterade mer olja i april än någon annan månad sedan invasionen av Ukraina i februari 2022. Nära 80 procent av råoljeexporten gick till Kina och Indien, enligt Internationella energirådet. Det skriver FT. "Ryssland verkar inte ha några problem med att hitta köpare för råolja och biprodukter," skriver IEA i sin månatliga rapport. Rysslands månatliga intäkter för oljeexporten ökade med omkring 17 miljarder kronor. IEA: Exporten ökade med ytterligare 50 000 fat om dagen. Efterfrågan på olja väntas stiga mer än tidigare trott i Kina. Ryssland har brutit mot löftet om produktionsminskningar. Omni 230516. Ryssland: Kinzhal-robot besköt USA-donerad Patriot. Ryska försvarsdepartementet hävdar att man sköt sönder ett av Ukrainas luftvärnssystem av typen Patriot, som donerats av USA, i samband med attacken mot Kyiv i natt. Det rapporterar Reuters. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Enligt Ryssland sköts Patriot ner av en rysk hypersonisk Kinzhal-robot, som beskrivs som ett av de mest avancerade vapen som Ryssland har. Samtidigt uppger Ukraina att man under nattens attack sköt ner sex av Rysslands hypersoniska robotar. "Ännu en otrolig framgång för det ukrainska flygvapnet", skriver Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov på Twitter, enligt AFP. Ukraina har tidigare i dag uppgett att man skjutit ner 18 ryska robotar under nattens attack mot Kyiv. Putin har beskrivit Kinzhal som ett "idealiskt vapen".
Omni 230516. Kommentar: Men hur gick det för målet för Ryssland beskjutning, det fasta Patriot-luftvärnssystemet som Ryssland tydlgen har koordinaterna för. Ukrainska HD-chefen gripen - anklagas för mutbrott. Chefen för Ukrainas högsta domstol har gripits misstänkt för mutbrott, rapporterar Reuters. Åklagaren som har hand om fallet har inte namngivit den gripne, men chefen för domstolen heter Vsevolod Kniaziev och har inte gått att nå för en kommentar, enligt nyhetsbyrån. Radio Free Europe skriver att en rådgivare till president Zelenskyj uppger att domstolschefen har tagit emot 2,7 miljoner dollar i mutor. Högsta domstolen meddelar att ytterligare information kommer att presenteras senare på tisdagen. Åklagare uppger att högsta domstolen lider av omfattande korruption. Åklagaren har inte delgivit chefen en formell misstanke. Omni 230516. Expert: Rysslands kassa tar sannolikt slut i år. Rysslands krigskassa bränns snabbt och i slutet av året "kommer reserverna förmodligen att ta slut". Det säger Torbjörn Becker vid Handelshögskolan till DN. Han bedömer att Ryssland kommer att få lägga en allt större andel av landets utgifter på kriget. "I takt med att inkomsterna från olja och gas har minskat är den allmänna trenden att det kommer att bli alltmer kännbart också i andra delar av ekonomin," säger Becker till tidningen. Men det är inte bara den ryska krigskassan som verkar sina. Enligt en analys från den brittiska organisationen Conflict Armament Research håller även den ryska vapenreserven på att ta slut. "I mars fann våra forskare för första gången ryska robotrester som innehöll komponenter som tillverkats efter att invasionen startade," säger enhetschefen Damien Spleeters till iNews och fortsätter: "Detta är en vändpunkt, eftersom de stora strategiska reserver som förvärvades före kriget kan vara på väg att ta slut." Enligt en rapport från Federal Reserve plöjde Ryssland ner motsvarande 272 miljarder kronor i kriget bara under januari och februari. Omni 230516. "Anmärkningsvärd attack - tyder på ny rysk strategi." Det exceptionellt intensiva luftanfallet mot Kyiv i natt tyder på en ny strategi från ryskt håll, säger SR:s korrespondent Lubna El-Shanti. Det är anmärkningsvärt att Ryssland avfyrade hypersoniska Kinzhal-robotar eftersom det är ett väldigt dyrt vapen, påpekar hon. "Det är kanske ett steg för Ryssland att agera inför den väntade motoffensiven som Ukraina väntas inleda när som helst." Kinzhal-roboten beskrivs som ett av de mest avancerade vapen som Ryssland har att tillgå. Men CNN:s Tim Lister påpekar att det inte finns några bevis för att robotens förmåga lever upp till den beskrivningen. "Analytiker har ifrågasatt Kinzhals kapacitet under den sista fasen av flygningen, och antyder att den kanske är mer svårmanövrerad och tappar hastighet när den närmar sig ett mål," skriver Lister. Omni 230516. Toppmöte om ryska krigsbrott: "Första steget." Europa måste göra mer för att komma åt de ryska krigsbrotten i Ukraina. Det anser flera europeiska ledare som samlats för ett toppmöte i den isländska huvudstaden Reykjavik, skriver TT. Bland annat Frankrikes Emmanuel Macron och Storbritanniens Rishi Sunak har efterfrågat en ny krigsbrottstribunal för att säkerställa att krigsbrotten får konsekvenser för de skyldiga. "Det finns ingen plats för straffrihet, sa EU:s rådsordförande Charles Michel på väg in till mötet på tisdagen. Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal hoppas på att mötet ska vara "det första konkreta steget" för att ta itu med Rysslands brott. Ledarna väntas också diskutera möjligheten att skicka toppmoderna stridsflyg till Ukraina. Något som flera västländer ställt sig tveksamma till eftersom de är oerhört dyra och svåra att hantera. De Europafokuserade samtalen i Reykjavik följs upp senare i veckan vid G7:s toppmöte i Japan. Det är det fjärde toppmötet som Europarådet håller sedan organisationen bildades 1949. Omni 230516. Afrikanska ledare vill bidra till lösning på kriget. Sex afrikanska ledare planerar att resa till Ryssland respektive Ukraina "så snart som möjligt" för att bidra till en lösning på kriget, uppger Sydafrikas president Cyril Ramaphosa. Rampahosa säger sig ha haft "separata telefonsamtal" med Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj som ska ha "gått med på att ta emot missionen och de afrikanska statsledarna". "Det viktigaste för våra diskussioner är ansträngningarna att hitta en fredlig lösning på den förödande konflikten i Ukraina," säger Ramaphosa. Beskedet kommer en dag efter att Ramaphosa sagt att Sydafrika är under "extraordinär press" att välja sida i konflikten, efter anklagelser från USA om att landet levererat vapen till Moskva. Sydafrika har starka band till Ryssland men har hävdat att de är neutrala i den pågående konflikten. Det är oklart när mötena kommer att hållas. Bara två av de sex länder som ingår i delegationen - Zambia och Egypten - röstade för ett FN-fördömande mot Rysslands invasion. Under helgen säger sig Ramaphosa ha pratat i telefon med Zelenskyj och Putin och då presenterat en plan som tagits fram av Sydafrika, Zambia, Senegal, Kongo-Brazzaville, Uganda och Egypten. Det som sker i Ukraina har "förödande" konsekvenser för Afrika, säger Cyril Ramaphosa. Flera länder har påverkats kraftigt av högre spannmålspriser och övrig påverkan på världshandeln. Omni 230516. Omni 230516. Ukraina: Har inte materiel nog för att inleda offensiv. Mitten av maj har av många experter setts som ett potentiellt starskott för den ukrainska motoffensiven. Men vice chefen för president Zelenskyjs stab, Ihor Zjovkva, säger på tisdagskvällen att det ännu saknas materiel för att kunna trycka tillbaka Ryssland, rapportera Sky News. "Om vi vill uppnå resultatet att befria ukrainska territorier behöver vi mer artillerisystem, ammunition, pansarfordon och stridsvagnar," säger han till kanalen. Zelenskyj håller i veckan en rad möten med europeiska ledare. Enligt Zjovkva är det främsta målet med dessa att begära ytterligare militärt stöd. Omni 230517. Leverans av stridsflyg till Ukraina ett steg närmare. Storbritannien och Nederländerna är överens om att hjälpa Ukraina att skaffa F16-plan, rapporterar CNN. Downing Street uppger att premiärministrarna Rishi Sunak och Mark Rutte efter ett möte gemensamt vill arbeta för en internationell koalition för att skicka stridsflygen med smeknamnet "fighting falcon". Hittills har västvärlden varit skeptisk till att skicka stridsflyg och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallar beskedet för en "bra start". Kiev har länge vädjat om fler plan och uppger också att leveransen skulle vara avgörande för att kunna understödja en framtida motoffensiv när Ryssland börjat öka sina flyganfall. Stridsflygplanet F-16, med smeknamnet "fighting falcon" tillverkas av Lockheed Martin. Slovakien och Polen har tidigare levererat äldre Mig-29 flygplan från Sovjettiden till Ukraina. Omni 230517. Truss reser till Taiwan - och sätter press på Sunak. Kina utgör både ett ekonomiskt och militärt hot mot västvärlden. Det sa Storbritanniens tidigare premiärminister Liz Truss, numera parlamentariker, när hon besökte Taiwan på onsdagen. "Det finns de som säger att de inte vill ha ett nytt kallt krig. Men det är inte upp till oss [...] Kina gör den största upprustningen vi någonsin sett i fredstid," sa hon. Truss är den första tidigare premiärministern som besöker Taiwan sedan Margaret Thatcher gjorde det på 1990-talet. Nyhetsbyrån Bloomberg beskriver resan som besvärlig för hennes efterträdare Rishi Sunak, som försökt förbättra relationen med Kina sedan han flyttade in på Downing Street. Truss tvingades avgå efter bara 49 dagar vid makten. Truss till Sunak: Kina måste stämplas som ett hot. Kina ser Taiwan som en del av sitt territorium. Resan kritiseras av flera av Truss partikamrater. Omni 230517. Kina har stängt ned 100 000 fejkkonton i sociala medier. De kinesiska myndigheterna har stängt ned 100 000 onlinekonton som bland annat uppges ha spridit fejknyheter. Många av kontona ska ha varit fejkkonton som sett ut att representera nyhetsprofiler eller medier i landet, skriver Reuters. Personerna bakom kontona ska bland annat ha använt artificiell intelligens för att fejka både studiomiljöer och nyhetsuppläsare. Reuters skriver att fejknyheter är ett stort problem i Kina, trots att myndigheterna håller sociala plattformar i ett hårt grepp. Fejknyheter är ett problem för Kina, trots den hårda kontrollen av plattformarna. Kontona uppges ha använt artificiell intelligens för att fejka studiomiljöer och nyhetsuppläsare. Omni 230517. Ryssland fryser konton för Finlands representation. Bankkonton som tillhör Finlands beskickningars konton i Ryssland har blivit frysta, enligt Helsingin Sanomat. Det gäller både ambassaden i Moskva och det finländska generalkonsulatet i Sankt Petersburg som har fått sina konton frysta, rapporterar TT. Finlands utrikesdepartement säger till Helsingin Sanomat i ett mejl att "Situationen är allvarlig och ärendet utreds". Finland har varit i kontakt med Ryssland om ärendet. Både ambassaden och generalkonsulatets konton har blivit frysta. Utrikesminister Pekka Haavisto: Försöker hitta andra metoder för att ta hand om betalningarna.
Omni 230517. Svenska politiker på hemligt besök i Kyiv - fick söka skydd under flyganfall. Sju svenska riksdagsledamöter har i dagarna gjort ett hemligt besök i Ukraina, rapporterar Aftonbladet. Politikerna från utrikesutskottet var i Kyiv i samband med det intensiva ryska flyganfallet natten till i går och fick söka skydd i hotellets skyddsrum. Morgan Johansson (S), vice ordförande i utskottet, säger att de väcktes av beskjutningen vid tretiden på natten. "Smällar kom närmare och närmare. Vi fick ta på oss kläder och ta oss ner i hotellets skyddsrum i källaren. Där tillbringade vi några timmar innan de blåste faran över. Det visade sig ha varit en av de mer intensiva attackerna man sett på länge," säger Johansson. Förutom Johansson deltog även Aron Emilsson (SD), Kerstin Ljunggren (C), Joar Forssell (L), Magnus Berntsson (KD), Håkan Svenneling (V) och Ann-Sofie Alm (M). Ryssland sköt minst 18 avancerade robotar och drönare mot Kyiv. Delegationen lämnade Ukraina i går via tåg. Omni 230517. Erdogan: Spannmålsavtalet har förlängts två månader. Turkiets president Erdogan uppger att avtalet mellan Ukraina och Ryssland, som garanterar säkra spannmålsexporter på Svarta havet, har förlängts, rapporterar Reuters. "Genom ansträngningar från vårt land, stöd från våra ryska vänner och bidrag från våra ukrainska vänner har det beslutats att förlänga avtalet i ytterligare två månader," säger Erdogan i ett uttalande. Avtalet förhandlades fram av FN och Turkiet förra sommaren och det har därefter förlängts i omgångar. De senaste veckorna har dock Ryssland hotat med att lämna avtalet och krävt att västvärldens restriktioner på ryskt spannmål och gödsel måste lättas. FN ser spannmålsexporterna från Ukraina som ett mycket viktigt vapen mot hunger i bland annat Afrika. Turkiet har varit central i förhandlingarna om avtalet. Ryssland hotade att lämna avtalet på torsdagen.
Omni 230517. FN: Ryska vapen används för krigsbrott i Myanmar. Sedan statskuppen i Myanmar 2021 har Ryssland och Kina skickat miltärt stöd värt minst en miljard dollar till juntan. Det uppger FN:s kontor för mänskliga rättigheter i en rapport skriver Reuters. Bland annat har länderna bidragit med helikoptrar och militärflyg som använts till att utföra luftangrepp. I angreppen har bland annat skolor, sjukhus och civila bostadshus träffats. "Ryska vapen har använts för att utföra misstänkta krigsbrott i Myanmar", står det i rapporten. Militärjuntan säger att de i sina attacker riktar sig mot rebeller. Sedan juntan tog över makten med våld har en motståndsrörelse växt sig stark inom befolkningen. "Den goda nyheten är att vi nu vet vem som tillhandahåller juntan med vapen," säger Tom Andrews som ligger bakom rapporten. Även Indien, Singapore och Thailand anklagas för att ha sålt vapen till juntan - inget av länderna har svarat på anklagelserna. De som militärjuntan benämner som rebeller är ofta beväpnade medborgare som kämpar för en återgång till demokratin. Omni 230517. Kommentar: Diktaturer stödjer diktaturer. Demokratier stödjer i de flesta fallen demokratier. Tyvärr får världen fler och fler diktaturer. Skämt om Kinas militär straffades med miljonböter. Den kinesiska komikern Li Haoshi refererade till landets militär i ett av sina skämt. Nu får underhållningsföretaget som representerar honom böta motsvarande 20 miljoner svenska kronor, rapporterar The Guardian. Under sitt framträdande på Century Theatre i Peking i helgen berättade Li Haoshi om hur hans hundar plötsligt börjat jaga en ekorre. Frasen som han kom att tänka på, sa han, var "kämpa väl, vinn striden", en slogan som förknippas med Folkets befrielsearmé. Lokala myndigheter i huvudstaden anser att Li "allvarligt förolämpat" militären och haft ett "dåligt socialt inflytande". Komikern har nu ställt in alla sina kommande shower och underhållningsföretaget har gått ut med en ursäkt. Det höga bötesbeloppet understryker den svåra balansgången för komiker i det strikt censurerade Kina, skriver CNN. Li Haoshi är känd under namnet House. 2021 antog Kina en lag för att förbjuda all förolämpning av landets militär. Omni 230517. Kommentar: Nalle Puh är högste ledare och ordförande för kommunistpartiets militärkommision och alltså överbefälhavare. "Bachmuts byggnader är nu rykande högar av bråte." Sedan förra sommaren har slaget om Bachmut rasat. Ryssland har med full kraft försökt ta över staden medan Ukraina har hållit tillbaka ockupationsstyrkorna. Det våldsamma slaget har lämnat staden som en gång hade 70 000 invånare i ruiner, något som går att se i Maxars nytagna satellitbilder. Nyhetsbyrån tog bilder över staden i maj förra året och har tagit nya bilder på samma plats förra veckan. "Rader av lägenhetsbyggnader, skolor, butiker och annan infrastruktur har förvandlats till rykande högar av bråte," skriver Maxar enligt Sky News. Se högupplösta bilder i länkarna. "Parker är nu helt avklädda på all vegetation och täckta av brunt/rött damm." Omni 230517. Belarus upprättar kontroller vid ryska gränsen. I vad som misstänks vara ett försök att stoppa ryssar från att fly militärtjänstgöring har Belarus infört gränskontroller mot Ryssland, rapporterar AP. Det är första gången på 28 år som gränskontroller har upprättats mellan de allierade länderna. Kontrollerna upprättades den 5 maj men har inte kommenterats förrän på onsdagskvällen. "Det är ingen kontroll i egentlig mening, mer en övervakning av situationen vid gränsen," säger Belarus utrikesminister Sergej Alejnik till ryska medier. Sedan kriget i Ukraina inleddes har tusentals ryssar flytt till Belarus för att slippa militärtjänstgöring. Ny rysk lag gör det olagligt att fly Ryssland om man kallats in till militären. Kontrollerna längs den drygt 120 mil långa gränsen avskaffades 1995. Omni 230517. Rysk domstol beordrar gripande av känd producent. En domstol i Moskva har utfärdat en arresteringsorder av den framstående filmproducenten Oleksandr Rodnjanskij och teaterregissören Ivan Vijrijpajov för att ha "spridit falsk information" om den ryska armén, skriver AP. Kyivfödde Rodnjanskij har bland annat producerat de Oscarsnominerade filmerna "Leviatan" och "Saknaden" och har prisats på både Cannesfestivalen och Golden Globe. Han lämnade Ryssland när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes och har upprepade gånger kritiserat Rysslands krig. Det har även Vijrijpajov, som bott och arbetat i Warszawa i flera år. Både Rodnjanskij och Vijrijpajov kommer enligt ordern att gripas så fort de återvänder eller blir utlämnade till Ryssland. Rodnjanskij blev i höstas klassad som en "utländsk agent". Omni 230517. Kommentar: Alla som inte tycker som Putin är egentligen "utländska agenter". Uppgifter: Ukrainsk brigad har tränats i Sverige. En ukrainsk brigad har tränats i Sverige inför den stora våroffensiven, skriver brittiska The Times. Soldaterna ska ha tränat med stridsvagnen Leopard 2, stridsfordon 90 samt artillerisystemet Archer innan de återvände till hemlandet tidigare i maj. The Times skriver att brigaden kan bli en av Ukrainas mest kraftfulla enheter. SVT:s utsände i Ukraina, Bengt Norborg, har varit i kontakt med en källa "med god insyn" som bekräftar uppgifterna. SVT rapporterar att en brigad består av mellan 3 000 och 5 000 soldater, men hur många som ska har varit i Sverige framgår inte av uppgifterna i The Times. Försvarsmakten vill varken bekräfta eller dementera uppgifterna. Omni 230517. Europa pressar Biden om F16 - USA:s valrörelse oroar. En spricka har börjat skönjas bland Ukrainas allierade när det gäller att skicka stridsflyg till Ukraina, skriver New York Times. Flera europeiska länder trycker på för att skicka amerikanska F16-plan men har än så länge fått kalla handen av USA. Länder som Nederländerna och Storbritannien har uttryckt en vilja att skicka stridsflyg men USA har sagt nej, och tillåter inte ens ukrainska piloter att träna i F16-plan som ägs av Natoländer, uppger en källa för tidningen. "Det är upp till Vita huset," sa den brittiske försvarsministern Ben Wallace när han fick frågor om saken under onsdagen. Samtidigt sprids en oro för att USA:s stöd till Ukraina kommer att minska ju närmare presidentvalet man kommer, uppger europeiska källor för Financial Times. Varken USA eller Europa uppges ha råd att upprätthålla den här nivån av stöd särskilt länge. "Om Ukraina inte har gjort betydande framsteg i september kommer det bli ett enormt tryck på väst att få landet till förhandlingsbordet," säger en källa. Bidenadministrationen fokuserar på att leverera ammunition. USA har satsat stora pengar på stöd till Ukraina. Polen och Slovakien har skickat Mig-plan till Ukraina. Volodymyr Zelenskyj trycker på för att få planen. Omni 230518. Nionde attacken mot Kyiv på en månad - en död i Odesa. Flera explosioner skakade Kyiv under natten mot torsdag när Ryssland genomförde nya luftangrepp, den nionde attacken på Ukrainas huvudstad den här månaden. Den ukrainska militären uppger att man lyckades skjuta ner samtliga ryska projektiler men att brinnande rester orsakat bränder på två platser i Kyiv. Det har också kommit rapporter om attacker med kryssningsrobotar i Vinnytsia, sydväst om Kyiv samt explosioner i grannområdet Chmelnytskyj. I hamnstaden Odesa i södra Ukraina uppges en person ha dödats och två skadats av ett ryskt robotangrepp. Människor uppmanades att söka sig till bombskydd. Ryssland har trappat upp luftangreppen de senaste dagarna. Bråte uppges ha fallit från luften, möjligtvis från nedskjutna projektiler. Flera explosioner i Kiev.
Omni 230518. Chipindustrin storsatsar i Japan - slag mot Kina. Sju av världens största chiptillverkare vill investera i halvledarproduktionen i Japan, meddelas i ett möte dagen före G7-mötet i Hiroshima. Det skulle göra Japan till en global maktspelare i chipindustrin, skriver Financial Times, som tycker att mötet "saknar motstycke". Med på mötet fanns Japans premiärminister Fumio Kishida, men också toppar från taiwanesiska jätten TSMC, sydkoreanska Samsung samt amerikanska Intel och Micron. Flera konkreta investeringar har redan klubbats. "Jag är väldigt tacksam," säger Kishida. Storbritannien meddelar också ett nytt "partnerskap" med Japan om tillverkning, skriver Nikkei. Dessutom väntas USA och Japan i dagarna klubba en deal om att tillsammans utbilda 20 000 chip-ingenjörer, enligt källor till FT. Ett av målen är att bli mindre beroende av Kina och geopolitiskt känsliga områden som Taiwan. Behovet av halvledare i elektronik och bilar förväntas öka stadigt. Japan har generösa subventioner för landets chiptillverkare. Mycket av tillverkningen sker i dag i Taiwan och Sydkorea. Storbritannien och Japan överens om samarbete. Kishida: Jag välkomnar investeringarna. Omni 230518. Kissinger: Kan ha tio år på oss att undvika världskrig. Kina och USA måste stabilisera sina relationer om inte världen ska kastas in i ett tredje världskrig. Det säger USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger i en intervju med The Economist. Kissinger, som inom kort fyller 100 år, tror att den snabba AI-utvecklingen kommer att förstärka spänningarna länderna emellan. Han tror att USA och Kina bara har fem till tio år på sig att hitta samförstånd. "Vi befinner oss i ett skede som liknar upptakten till första världskriget, där inget av länderna har utrymme för politiska eftergifter och där varje förändring av maktbalansen kan få katastrofala konsekvenser," säger han. Relationen mellan länderna förändrades drastiskt under Trump. Omni 230518. Ryska robotforskare anklagas för förräderi - väcker ilska och rädsla. Tre ryska akademiker som arbetar med att utveckla hypersonisk robotteknik utreds för förräderi, rapporterar Washington Post. Gripandena har startat en sällsynt protest i det ryska forskarsamfundet. I ett öppet brev som publicerades i måndags skriver flera forskare att anklagelserna skapat en rädsla bland kollegorna att själva pekas ut och varnade för att rysk vapenforskning kan "kollapsa" som följd. "De var alla kända för sina lysande vetenskapliga resultat och har ägnat sina liv åt att tjäna rysk vetenskap. Våra kollegor har alltid förblivit trogna landets intressen", kan man läsa i brevet. Fallen har höljts i sekretess och Kremls talesperson Dmitrij Peskov vill inte ge några detaljer om anklagelserna, förutom att de är "mycket allvarliga". Enligt rysk lag riskerar personerna upp till 20 års fängelse. Personerna ska ha gripits vid helt olika tidpunkter, en av dem för över ett år sedan. Hypersoniska robotar är ett av Rysslands mest avancerade vapen och har använts under kriget i Ukraina. Hypersoniska robotar kan färdas flera gånger snabbare än ljudet. "Många är nu rädda för att engagera sig i sådan forskning efter gripandena." Omni 230518. Ukraina: Trycker tillbaka Ryssland - köper oss tid. Ukrainas vice försvarsminister Hanna Maliar hävdar att landets försvar tryckt tillbaka Ryssland så långt som en kilometer på sina håll i Bachmut, rapporterar Returers. "Det här köper oss tid för våra planerade åtgärder," skriver hon på Telegram. Hon uppger också att Ukraina återtagit kontrollen över de sydvästra delarna av Bachmut. Striderna forsätter dock att vara tuffa och enligt Maliar har Ryssland kallat in stora förstärkningar, bestående av reservister. Om uppgifterna om Ukrainas avancemang i Bachmut visar sig stämma skulle det enligt Reuters vara landets största militära framgång på ett halvår. Maliar: Fienden samlar sina reservister i Bachmut. Wagners Jevgenij Prigozjin har under dagen uppgett att Ryssland har övergett flankerna i Bachmut. Omni 230518. Gaspriset faller - trots att Putin strypt flödet. Europas gaspriser föll under nivån 30 euro per megawattimme på torsdagen för första gången sedan Ryssland började strypa exporten i mitten av 2021. Fram till dess var det normala att gasen handlades under 30 euro men aldrig över, skriver Financial Times. "I januari sa jag att vi kunde få se priset falla under 30 euro under sommaren men jag trodde verkligen inte att det skulle hända så tidigt som i maj," säger Tom Marzec-Manser på energikonsultfirman ICIS. Att den befarade energikrisen kom av sig har flera förklaringar. Europas vinter blev mild samtidigt som EU:s krisåtgärder kraftigt minskade efterfrågan. Dessutom har gasimporten från andra länder ökat och kompenserat för en del av bortfallet. Europas gaslager är just nu fyllda till nästan 65 procent, vilket är klart högre än de senaste fem årens nivå. Andelen av den importerade gasen som kommer från Ryssland har samtidigt rasat från 40 procent till under 10 procent, skriver FT. TTF-terminen har fallit under sex veckor på raken med 27 procent sedan slutet på mars. Lagren kan fyllas till 90 procent redan i augusti. Omni 230518. Analys: Förvirrar Ukraina? Det är kanske planen. Det har länge spekulerats om att Ukraina ska gå till hård motattack mot Ryssland under våren. Men nu när våren är här tycks Ukraina bara genomföra några mindre attacker. CNN:s Nick Paton Walsh skriver i en analys att attackerna bör ses som indikationer på att något större är på väg att hända. Han skriver också att det är fullt förståeligt om man som utomstående blir förvirrad, då det kan vara en viktig del av planen. "Syftet med denna förvirring är tydligt att hålla Moskva ur balans, oförmögen att bedöma om varje ny attack är början av offensiven eller bara en enskild attack," skriver han. El País Laura Navarro Soler och Luis Sevillano Pires skriver i sin analys att det kan dröja till mitten av juni innan offensiven tar full fart. De skriver att det finns fördelar med att slå till från flera håll samtidigt, som man gjorde när stora delar av Charkiv befriades i vintras. "Det tvingar den ryska militären att omfördela sina trupper och förbruka ammunition," skriver de. Nick Paton Walsh: Zelenskyj har makten att meddela när offensiven inleds. Omni 230518. Uppgifter: USA öppnar för F-16-plan till Ukraina. Vita huset har signalerat till europeiska länder att USA kan komma att tillåta att F-16-stridsflyg skickas till Ukraina, uppger källor med insyn för CNN. Hittills uppges inga länder ha inkommit med någon formell förfrågan om att exportera plan, vilket kräver USA:s godkännande. Ukraina har de senaste månaderna satt allt större press på sina allierade att skicka stridsflyg. USA uppges tveka inför att skicka sina egna plan, men Nederländerna har öppnat för att skicka sina. Frågan kommer att avhandlas på Natomötet i Vilnius i juli, enligt källorna.
Omni 230519. Zelenskyj reser till Japan - deltar i G7-mötet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att resa till Japan för att delta i G7-toppmötet i Hiroshima, som inleds på fredagen. Det säger Oleksij Danilov, ordförande för det nationella säkerhetsrådet, till statlig ukrainsk tv enligt Reuters. "Väldigt viktiga saker kommer beslutas där och därför är vår presidents närvaro helt nödvändig för att försvara våra intressen." Zelenskyj har de senaste veckorna gjort en rad resor till allierade länder i Europa för att be om mer stöd till försvaret av landet. Bland annat har han träffat de nordiska statsministrarna i Finland, påven i Italien, och Tysklands president.
Omni 230519.
Natokällor: Svensk brigad ska stå till förfogande. Som Natomedlem kommer en fullt utrustad svensk brigad att behöva stå till fullt förfogande vid kris eller krig, säger flera källor inom Nato till DN. Brigaden ska omfatta 5 000 man och stridsvagnar, stridsfordon, artilleri och underhållsresurser. Sverige kommer att tjäna som ett så kallad uppmarschområde om ett hot skulle riktas mot Nordkalotten, enligt källorna. "I uppmarschområdet kommer man att förflytta Natoförband, organisera svenska förband och föra fram logistik till fronten," säger en av dem. Den nya försvarsstrategin, som tvingats fram av det ryska militära hotet, innebär en mer omfattande roll för Sverige som Natomedlem än vad som hittills diskuterats. Källan: "Det kan vara i norra Finland, i de baltiska staterna eller längre söderut." Omni 230519. Urspårat tåg har skurit av Sevastopol på Krymhalvön. På torsdagen spårade ett tåg ur nära Simferopol på Krymhalvön, vilket skar av den enda järnvägen till Sevastopol där den ryska flottan har sin Svartahavsbas, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. Den ryskstyrda järnvägsmyndigheten uppger att urspårningen var ett resultat av "påverkan från utomstående", enligt britterna. "Ryssland kommer agera snabbt för att reparera järnvägen, men händelsen kommer störa ut leveranserna av förnödenheter och potentiellt även vapen till Svartahavsflottan," skriver de, och tillägger att liknande sabotage på halvön kan ha en psykologisk effekt på Kreml. Omni 230519. ISW: Ukraina har taktiskt överläge i Bachmut. De ukrainska styrkorna har taktiskt överläge i striderna kring Bachmut och har gjort flera strategiskt viktiga landvinningar, skriver tankesmedjan ISW. Flera ryska militärbloggare uppger att ukrainska styrkor tagit sig igenom de ryska försvarslinjerna vid byarna Ivanivske och Klisjtjijivka sydväst om staden. Enligt ISW handlar det om lokala offensiva operationer och inte den väntade, storskaliga våroffensiven. På torsdagen uppgav Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin att hans soldater inte längre lyckas omringa de ukrainska trupperna på grund av förluster norr och söder om Bachmut. Prigozjin hävdar att det är "osannolikt" att Ukraina snart återtar staden. Ukrainas biträdande försvarsminister: I nuläget kontrollerar vi sydvästra Bachmut. Omni 230519. Nya sanktioner tar sikte på ryska diamanter. Storbritannien inför nya sanktioner mot 86 ryska individer och organisationer. Det innefattar bland annat ett importförbud mot ryska diamanter, koppar, aluminium och nickel, rapporterar AFP. Beskedet kom inför G7-mötet i Hiroshima i Japan. Europeiska rådets ordförande Charles Michel säger att även EU kommer agera mot den ryska diamanthandeln, som omsätter motsvarande 40 till 50 miljarder kronor per år. På fredagen kom G7-ledarna överens om nya sanktioner mot Ryssland, skriver de i ett gemensamt uttalande. "Vi inför ytterligare sanktioner och vidtar åtgärder för att öka kostnaderna för Ryssland och dem som stöder dess krig." Omni 230519. Zelenskyj i Saudiarabien - möter Arabförbundet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs turné för att söka stöd inför den stundande motoffensiven fortsätter. På fredagen landade han i Saudiarabien för att delta i Arabförbundets möte, skriver han på Twitter. "Påbörjar mitt första besök någonsin i Kungadömet Saudiarabien för att förbättra bilaterala relationer och Ukrainas kopplingar till arabvärlden." Efter mötet i Jidda kommer han åka vidare med ett franskt regeringsplan till G7-mötet i japanska Hiroshima. Zelenskyj har de senaste veckorna besökt flera europeiska huvudstäder. Bland annat har han mött de nordiska statsministrarna i Finland, påven i Italien och Tysklands president Frank-Walter Steinmeier. Ska söka stöd från länder som är neutrala i konflikten. Omni 230519. Wagnersoldaten som flydde till Norge vill åka hem. Den tidigare Wagner-befälhavaren Andrej Medvedev, som skapade rubriker när han flydde över gränsen till Norge, har bestämt sig för att återvända hem till Ryssland. Det säger han i en serie Youtube-klipp enligt Reuters. 26-åringen säger att kan känner sig "som en pojke i ett stort spel" han inte vill längre vara del av. Han säger att han kontaktat den ryska ambassaden i Oslo för att få hjälp att komma hem. "Vi får se vad som händer i Ryssland. Om de dödar mig, okej. Om de inte gör det, tack så mycket." Medvedev korsade gränsen till fots i januari, och sökte sedan asyl i Norge. Han hävdade att han flydde på grund av den brutalitet han såg när han tjänstgjorde i Wagnergruppen. I april greps Medvedev i Sverige när han tagit bussen över gränsen för att köpa billiga cigaretter. Har även varit inblandad i ett krogslagsmål i Oslo. Enligt ryska medier bekräftar ambassaden att man träffat Medvedev. Omni 230519. G7-länderna överens om nya sanktioner mot Ryssland. G7-ledarna har kommit överens om skärpta sanktioner mot Ryssland, uppger de i ett gemensamt uttalande enligt CNN. De nya sanktionerna gäller "export av maskineri, verktyg och annan teknologi som Ryssland använder för att återuppbygga sin krigsmakt", enligt uttalandet. "Vårt stöd till Ukraina kommer inte vackla," skriver ledarna. På söndag kommer Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att delta i G7-mötet, som hålls över helgen i Hiroshima i Japan. Intygar att stödet till Ukraina fortsätter "så länge det krävs". Ledarna: "Ryssland startade detta krig och kan avsluta det." Omni 230519. Kreml: Kärnvapenavtal med USA vittrar bort. De "sista resterna" av kärnvapenavtalet mellan Ryssland och USA håller på att försvinna, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters. Uttalandet kommer efter att en grupp republikanska ledamöter presenterat ett lagförslag om att skrota avtalet New START, som Putin tidigare i år pausade Rysslands deltagande i. Enligt Peskov finns det nu inga "seriösa, substantiella kontakter" mellan Moskva och Washington i frågan. "Låt oss bara konstatera att de sista resterna av det internationella juridiska ramverket på det här området håller på att vittra bort." Avtalet begränsar antalet kärnvapenspetsar som Ryssland och USA kan ha. Putin pausade det ryska deltagandet i vintras (21 februari). Omni 230519. Läkare vid frontlinjen: "Vi har inte tid för tvivel." På militärsjukhuset i Kyiv arbetar traumakirurgen Petro Nikitin med att hjälpa några av de soldater som skadats svårast på frontlinjen. Arbetet tar all hans tid, berättar han för nyhetsbyrån AP. "Jag gör inget annat i mitt liv nu," säger han. Han försöker få de sårade att återvända till ett normalt liv - men det första livräddandet görs på fältsjukhusen. Reuters har besökt ett sådant nära fronten i Zaporizjzja. Där hinner läkarna inte reflektera över rädsla. "Vi har inte tid att tänka över saker eller ha tvivel, vi har inte tid att oroa oss för det här är vårt jobb och vi måste göra det," säger kirurgen Denys. Vissa bedömare beräknar att över 100 000 ukrainska soldater sårats sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes. Artilleribeskjutning står för majoriteten av skadorna. Boende i Nikopol: "Vi blir beskjutna dag och natt." Omni 230519. Zelenskyj i Saudiarabien: "Sluta blunda för kriget." När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på fredagen talade inför Arabförbundets ledare i Saudiarabien kritiserade han flera av länderna för ett bristande engagemang för Ukrainas sak, rapporterar AFP. "Tyvärr finns det ett antal ledare i världen, och här bland er, som blundar för de olagliga annekteringar Ryssland genomför i Ukraina," sa han. Han bad också arabvärldens ledare att hjälpa till med att ta fram en fredsplan. Han sa att varje lands ledare kommer få ta del av ett tio punkter långt fredsprogram och uppmanade till samarbete, utan några mellanhänder. Zelenskyj underströk i sitt tal att muslimska ukrainare på Krym har drabbats hårt av Rysslands ockupation. Flera länder i arabvärlden upprätthåller goda relationer med Ryssland. Avslutade med att tacka för Saudiarabiens stöd. Omni 230519. Greenpeace anses oönskat - kastas ut ur Ryssland. Miljöorganisationen Greenpeace har förklarats som en oönskad organisation i Ryssland. Det uppger landets riksåklagare, rapporterar AFP. Beskedet innebär att organisationen inte längre kan verka i landet. Särskilt sedan den ryska invasionen av Ukraina har Ryssland antingen förklarat människorätts- och miljöorganisationer som "oönskade" eller som "främmande agenter". Gör det olagligt att arbeta för organisationen. Nästan alla aktivistgrupper i landet har påverka. Omni 230519. Källa: Biden låter ukrainska piloter träna på F16. USA:s president Joe Biden uppges ha gått med på att låta ukrainska piloter lära sig använda det amerikanska jaktplanet F16, enligt AP:s uppgifter. Nyhetsbyrån skriver att landet ännu inte gått med på att skicka stridsflygplan till Ukraina, men att ett sådant beslut kan komma att fattas under de kommande månaderna. Enligt CNN:s uppgifter kan USA komma att tillåta allierade länder att skicka amerikansktillverkade flygplan till Ukraina. USA har den senaste tiden pressats att låta ukrainska piloter träna med flygplanen. Både Nederländerna och Storbritannien har uttryckt en vilja att skicka stridsflyg men USA har sagt nej till både träning och att tillåta exporter av de amerikansk-tillverkade flygplanen. Träningen kommer sannolikt ske i Europa. Uppgifterna kommer samtidigt som Biden deltar på G7-mötet i Japan. Omni 230519. Rysk arresteringsorder mot åklagare som efterlyste Putin. Rysslands inrikesdepartement har utfärdat en arresteringsorder mot internationella brottsmålsåklagaren Karim Khan, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska statliga medier. Khan är den åklagare på ICC i Haag som utfärdade arresteringsordrar mot Rysslands president Vladimir Putin och landets kommissionär för barns rättigheter, Maria Lvova-Belova. Putin och Lvova-Belova är huvudmisstänkta för Rysslands tvångsdeporteringar av Ukrainska barn. Det framgår inte vad Ryssland anser att Karim Khan har begått för brott. Khan och tre andra åklagare har utretts av Ryssland sedan arresteringsordnarna utfärdades. Ryssland har kallat ICC:s arresteringsordrar för "oacceptabla". Maria Lvova-Belova om krigsbrottsmisstankarna: "Krigsbrottsling? Vad pratar du om?" Omni 230519. Ryssland: Över 100 000 nya rekryter under 2023. Ryssland har fört en aggressiv rekryteringskampanj sedan början av året och enligt landets förre president Dmitrij Medvedev har drygt 117 000 nya soldater anslutit till den ryska armén, rapporterar AFP. Siffrorna har inte bekräftats av oberoende källor. När Ryssland under förra året meddelade en mobilisering ledde det till att tiotusentals ryska män flydde landet. Sedan dess har Ryssland infört en lag som gör det olagligt att fly från militärtjänstgöring. Enligt västerländska källor har omkring 150 000 ryska soldater skadats eller dödats i striderna i Ukraina. Experter tror att Ryssland vill värva omkring 400 000 nya soldater. Gränsen till Belarus har stängts för ryska män i stridbar ålder. Omni 230519. Forssell (L) vill sälja vapen till Taiwan och stötta militärt. Sverige bör sälja alla former av vapen, inklusive Jas Gripen, till Taiwan, säger Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell till SVT Nyheter. Han anser också att Sverige ska bistå Taiwan militärt om Kina anfaller ön. "Ja det är det enda rimliga. Vi ser en värld just nu där diktaturer som den i Kina försöker att utmana demokratin på den globala arenan och där behöver Sverige, och andra länder, bidra," säger Forssell. Han säger vidare att det är viktigt att den demokratiska världen visar Kina att man är redo att sluta upp bakom Taiwan på samma sätt som bakom Ukraina. Forssell: Alla demokratier har rätt att försvara sig. SD-politiker: Taiwan bör få militärt stöd - precis som Ukraina. Bildt: EU kan inte stödja Taiwans självständighet. Omni 230519. Kommentar: EU måste gemensamt stödja Taiwans självständighet. Taiwan har rätt att försvara sig. Kina har ingen rätt till Taiwan. Obama bland 500 amerikaner som portas från Ryssland. Som ett svar på de nya sanktionerna som G7-länderna presenterade på fredagsförmiddagen har Ryssland portat ytterligare 500 amerikaner från inträde i landet, skriver Reuters. På listan finns bland annat USA:s före detta president Barack Obama. I samma uttalande meddelar Ryssland att de också avslår USA:s förfrågan att träffa den fängslade Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich. På G7-toppmötet i Japan meddelade ländernas ledare att de nya sanktionerna ska "strypa resurserna till den ryska krigsmaskinen". Detta genom att bland annat stoppa exporten av teknologi som kan användas i militära syften, skriver Deutsche Welle. Gershkovich greps i april och misstänks för spioneri. Det framgår inte vilka de andra 499 namnen på listan är. G7-ledarna: Vårt stöd till Ukraina kommer inte vackla. Omni 230519. Kommentar: Putin har gjort Ryssland till en skurkstat. Paasikivi: Ukraina har fyra månader på sig att vinna. Ukraina har ungefär fyra månader på sig att genomföra en motoffensiv som kan få slut på kriget. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Sydsvenskan. I september kommer regn och lera åter göra det svårt att förflytta stora förband, bedömer han. Att offensiven dröjer tror Paasikivi beror på att Ukraina behöver vänta in att årets lera torkar och att landets militär behöver hinna öva med de nya vapen man fått från väst. En lyckad offensiv tror han kan tvinga fram förändringar i Kreml. "Då tror jag det blir svårt för Ryssland att fortsätta den här särskilda militära operationen. Man kommer tvinga fram en större beredvillighet att förhandla om ett tillbakadragande, vilket vore en Ukrainaseger," säger han. Paasikivi: Går inte att anfalla med tiotusentals soldater om de inte har övat. F16-plan ger Ukraina likvärdigt i luften, enligt Paasikivi. Omni 230520. Erdogan: Har en speciell relation med Putin. Turkiet har en "speciell" och "växande" relation med Vladimir Putin, säger president Erdogan i en intervju med CNN. Enligt Erdogan har Turkiet inget behov av att införa sanktioner mot Ryssland som västländerna. "Vi är en stark stat och har en positiv relation till Ryssland [...] Ryssland och Turkiet behöver varandra på alla möjliga områden." Hans rival om presidentposten, Kemal Kilicdaroglu, har en hårdare ton mot Kreml. Inför valets första omgång anklagade han Ryssland för valpåverkan och varnade dem för att lägga sig i den turkiska statens angelägenheter. Kilicdaroglu: Bort med tassarna från den turkiska staten om vi ska vara vänner. Källor: Ryska FSB skickade före detta IS-krigare för att infiltrera Turkiet. Erdogan och Kilicdaroglu möts i en andra och avgörande valomgång den 28 maj. Omni 230520. Ukraina: Ny massiv attack mot Kyiv avvärjd i natt. Kyivs luftvärn har återigen avvärjt en "massiv" rysk drönarattack mot den ukrainska huvudstaden natten mot lördag, uppger militären enligt AFP. "Alla upptäckta mål i luften förstördes av vårt luftvärn. Inga attacker på Kyiv utfördes," säger Serhij Popko, chef för Kyivs civila och militära administration, i en uppdatering på Telegram. Fallande delar orsakade en brand i ett bostadshus i distriktet Darnytskyj och skador i tre andra distrikt, men inga personer skadades, fortsätter han. Enligt Popko är det den elfte liknande attacken bara i maj. Explosioner har också rapporterats i staden Tjernihiv. Prigozjin: Tunga, blodiga strider i Bachmut. Omni 230520. Analytiker: Ryska armén har blivit skickligare i år. Sedan den fullskaliga invasionen i februari i fjol har det i väst rapporterats omfattande om den ryska militärens förluster och oförmåga att uppfylla sina mål. Nu säger försvarsanalytiker vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (RUSI) att den ryska armén blir alltmer strukturerad och koordinerad, vilket kan innebära stora hinder för Ukrainas motoffensiv. "Många av systemen och sätten de samarbetar på fungerar mycket bättre än förra året," säger Nick Reynolds, specialist på markstrider vid RUSI, till CNBC. Reynolds lyfter i synnerhet fram ryssarnas stärkta defensiva förmåga. Ukraina måste ta till kraftfulla stridsåtgärder för att ta sig förbi de ryska försvarslinjerna, som nu är så omfattande längs fronten att de nästan är omöjligt att bryta sig igenom, säger han. RUSI: Den ukrainska armén står inför stora taktiska utmaningar. Slår ut 10 000 ukrainska drönare i månaden. Blodiga strider rasar vidare i Bachmut - Ryssland försöker återta mark.
Omni 230520. Uppgift: FN-sändebud har mött ICC-efterlyst ryska. Virginia Gamba, FN:s sändebud med ansvar för att skydda barn i konfliktzoner, befinner sig i Moskva och ska enligt uppgifter ha träffat Rysslands barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova. Det rapporterar AP. Lvova-Belova är, liksom den ryske presidenten Vladimir Putin, efterlyst av internationella brottmålsdomstolen ICC för krigsbrott i form av deportering av ukrainska barn till Ryssland. Mötet får människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) att sparka bakut. Lvova-Belova ska vara bakom lås och bom och inte hålla möten med FN-representanter, säger de. "Det är svårt att föreställa sig några omständigheter som rättfärdigar att Gamba möter en misstänkt krigsbrottsling," säger Balkes Jarrah på HRW. FN:s talesperson Stephanie Tremblay bekräftar inte att mötet ägt rum, men säger att Gambas roll är att "göra allt" för att skydda barn i väpnade konflikter. Lvova-Belova har varit efterlyst av ICC sedan i mars.
Omni 230520. G7 överens om åtgärder mot ekonomisk utpressning. G7-länderna har kommit överens om gemensamma åtgärder för att motarbeta "ekonomisk utpressning", rapporterar Reuters. "Världen har upplevt en oroande ökning av ekonomisk utpressning i försök att utnyttja ekonomiska svagheter", skriver ledarna i ett uttalande. Kina pekas inte uttryckligen ut, men i ett utkast till initiativet nämner den brittiska regeringen kinesiska försök att utnyttja sin ekonomiska makt i konflikter med Australien och Litauen. Förslaget innefattar också åtgärder för att begränsa de risker som högteknologiska exporter till Kina utgör, säger USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan enligt AFP. Länderna ska upprätta ett gemensamt varningssystem.
Sullivan: Vidtar åtgärder för att skydda känslig teknologi.
Omni 230520. Kirurgen Jevgen: "Gör ont att tänka på Azovstal." Ett år har gått sedan de sista försvararna av stålverket Azovstal gav upp och Mariupol i södra Ukraina föll i de ryska invasionsstyrkornas händer. Sky News har pratat med den pensionerade armékirurgen Jevgen Gerasimenko, som i mars 2022 flögs in i hemlighet för att vårda soldaterna. "Det gör ont att tänka på Azovstal [...] Jag kan inte tänka på det utan att ögonen tåras," säger han. Gerasimenko var del av ett vårdteam som med hjälp av helikopter och motorbåtar transporterades till stålverket i skydd av mörkret. Han vittnar om hur de vårdade skadade dygnet runt, ibland så många som 350 åt gången. De ryska attackerna var konstanta och mat, vatten och ljuskällor saknades. Efter 80 dagars motstånd, den 20 maj 2022, gav president Zelenskyj order om att ge upp - en order som enligt Gerasenko "räddade över 2 500 liv". Gerasenko: "Vi var fysiskt utmattade och deprimerade." Invånare i Mariupol efter ett års ockupation: "Det är som Sovjetunionen."
Omni 230520. Ryssland: Kolossal risk för väst att skicka F-16. Västländer utsätter sig för en "kolossal risk" om de skickar F-16-stridsflyg till Ukraina. Det säger Rysslands biträdande utrikesminister Aleksandr Grusjko enligt statliga Tass, rapporterar Reuters. "Vi ser att väst fortfarande håller sig till eskaleringsscenariot," säger han. Grusjko specificerar inte närmare vilka motåtgärder Ryssland hotar med. På fredagen meddelade USA:s president Joe Biden att han ger grönt ljus till västländer som vill leverera de amerikansktillverkade planen till Ukraina. Beslutet hyllas som "historiskt" av Ukrainas president Zelenskyj. Inget land har hittills bestämt sig för att leverera F-16. USA godkänner stridsplan och pilotträning. Zelenskyj: "Kommer kraftigt stärka vår militär i luften."
Omni 230520. Kommentar: Ryssland har hela tiden levt i eskaleringsscenariot. Rädslan: Utländska företag i Ryssland kan tvingas finansiera kriget. Drygt tusen företag har lämnat Ryssland på grund av kriget i Ukraina och rädslan för kundbojkotter. Men många storbolag har också valt att stanna kvar, däribland Barilla, Armani, Diesel, Red Bull, Bosch och Carlsberg, skriver SvD. En försvårande omständighet är att strategiska företag måste få tillstånd från en särskild kommitté inom det ryska finansdepartementet för att sälja sina tillgångar i landet. Ett tiotal tillstånd utfärdas i månaden, medan 700 företag står på väntelistan. Dessutom har Rysslands finansminister meddelat att utländska företag kommer att tvingas betala en utträdesavgift på 10 procent på alla tillgångar som säljs av - pengar som väntas gå till Putins krigskassa. Ryssland kan även införa en utdelningsskatt på 25 procent på företagen. Rysslands finansminister: "Vi skapar förutsättningar så att ett utträde inte är fördelaktigt för utländska företag." Omni 230520. FN: Wagner deltog i massaker i Mali - 500 civila dog. Malis armé dödade tillsammans med legosoldater från den ryska Wagnergruppen minst 500 civila i april förra året. Det slår FN fast i en ny rapport som The Guardian rapporterar om. Rapporten beskiver detaljerat hur den fem dagar långa massakern i staden Moura gick till. FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Volker Türk, säger att summariska avrättningar, våldtäkter och tortyr förekom och att majoriteten dödades i regelrätta mord. Malis armé uppger att attacken riktade sig mot jihadister. FN har kunnat slå fast att ett 20-tal människor med koppling till al-Qaida dödades i attacken. En tjänsteman i Mali avfärdar FN:s rapport som "partisk". Sköt med automatgevär från helikopter mot flyende civila. Omni 230520. Felräkning frigör miljarder i nytt stöd från USA. USA har överskattat hur mycket det militära stödet landet har skickat till Ukraina är värt med minst tre miljarder dollar, motsvarade nästan 30 miljarder kronor, rapporterar AP. Det innebär att Vita huset nu kan skicka mer militärt stöd utan att behöva be om kongressens tillstånd. Och ett nytt stödpaket ser ut att kunna vara på gång. Tre källor uppger för Politico att president Biden inom kort kommer tillkännage ett stödpaket till Ukraina värt motsvarande nästan fyra miljarder kronor. Paketet uppges inkludera pansarfordon, artilleri och pansarvärnsvapen, enligt källorna. Pentagon uppgav i februari att man inte sett någon korruption med det amerikanska stödet. Omni 230520. 22 miljarder i svenskt stöd till Ukraina: "Stort ansvar." Sedan Rysslands krig mot Ukraina inleddes har Sverige bidragit med militärt stöd för 17 miljarder kronor och humanitärt stöd för ytterligare fem miljarder, skriver Expressen. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger att det innebär att Sverige, även jämfört med andra västländer, tagit ett stort ansvar per capita. "Efter en rätt trög start har vi, med relativt låg profil vilket är den nationella metoden, stöttat Ukraina på ett bra sätt. Sedan kan man alltid önska mer," säger han. Bland de vapen som Sverige hjälpt Ukraina med finns artillerisystemet Archer, stridsvagnen Leopard 2, stridsfordon 90 och granatgeväret Carl Gustaf. Paasikivi: Svårt att se att Sverige skickar Gripen-plan. Omni 230520. Exilryska journalister kan ha förgiftats i Berlin. Polisen i Tyskland utreder två fall av misstänkta förgiftningar av exilryska journalister på en konferens i Berlin, rapporterar Die Welt. Ena journalisten är Natalja Arno som är chef för Free Russia Foundation, en ideell organisation baserad i USA. I ett Facebook-inlägger skriver hon att hon drabbades av "konstiga symtom och akuta smärtor". Hon beskriver också att hon drabbades av domningar och misstänker att hon utsatts för nervgift. Konferensen anordnades av Kreml-kritiken Michail Chodorkovskij i slutet av april. Polisen anger att två ärenden av utreds men lämnar inga ytterligare detaljer. Vem den andra journalisten är har polisen inte gått ut med. Arno tvingades lämna Ryssland 2014. Omni 230514. Ryssland säger sig ha kontroll över Bachmut - Putin ska ha gratulerat. Även Rysslands försvarsdepartement uppger nu att ryska styrkor har tagit kontroll över den ukrainska staden Bachmut, rapporterar Reuters. I ett uttalande säger departementet att staden "befriats" med hjälp av paramilitära Wagnergruppen. Reuters rapporterar, med hänvisning till ryska Interfax, att president Putin har gratulerat styrkorna i Bachmut. Tidigare under lördagen uppgav Wagergruppens chef Jevgenij Prigozjin att hans styrkor tagit full kontroll över staden. Detta tillbakavisades dock av Ukraina som sa att strider fortfarande pågick, men att läget var "kritiskt". De ryska uppgifterna är inte bekräftade av någon oberoende part. Slaget om staden har pågått i flera månader. Ukraina har inte kommenterat de nya uppgifterna. Putin: Soldater som utmärkt sig ska belönas.
Omni 230520. "Spökplanen" flyger runt Putins oligarker i världen. De ryska oligarkernas privatplan har försvunnit från radarn, men Putins innersta krets fortsätter att flyga genom att använda hemliga "spökplan", rapporterar Aftonbladet. Efter den ryska invasionen i Ukraina har sanktioner införts mot oligarkerna för att beslagta deras lyxjakter, bostäder och privatplan. Nu har flygmyndighetsdata avslöjat att oligarkerna har omregistrerat sina plan i andra länder, vilket ger dem en högre grad av anonymitet när de flyger runt världen. Resorna går ofta till soliga semesterorter eller för att bedriva affärer med länder som Iran, Kina och Indien, skriver The Telegraph. USA:s operation "Kleptocapture" skulle klämma åt lyxlivet i Putins innersta krets. 26 plan har identifierats som kopplas till sanktionspåverkade ryssar. Omni 230521. Enorm demonstration mot Ryssland i Moldavien. Runt 75 000 moldaver deltog på söndagen i en EU-vänlig demonstration i huvudstaden Chisinau, rapporterar AFP. President Maia Sandu och Europaparlamentets talman Roberta Metsola var på plats och höll tal till folkmassan. "I 34 år har (Ryssland) försökt hindra vår framtid, hålla oss kvar i fattigdom och utpressa oss," sa Sandu. Relationen mellan Ryssland och Moldavien har nått bottennivåer under Ukrainakriget, och i mars ansökte Moldavien om EU-medlemskap. Den moldaviska regeringen har flera gånger anklagat Moskva för att försöka infiltrera och destabilisera landet. Sandu: "Vi har kommit för att högt och stolt säga att moldaver är européer." Polisen har inte släppt några officiella deltagarsiffror. Maia Sandu: Enda garanten för fred är att bli del av den europeiska familjen. Landet vill gå med i EU "så fort som möjligt". Omni 230521. Nord Stream-utredning fokuserar på ukrainsk man och polskt brevlådeföretag. En 26-årig ukrainare och ett brevlådeföretag i Warszawa är huvudspåren i den tyska utredningen av Nord Stream-sabotaget. Samtidigt har de ryska specialfartygen, som befann sig i närheten av explosionsplatsen dagar före händelsen, avfärdats från utredningen. Det visar en granskning som Expressen gjort tillsammans med tyska, polska och danska medier. Enligt vittnesuppgifter ska fem män och en kvinna ha färdats i en segelbåt till den plats där gasrören sprängdes. Segelbåten har därefter undersökts och rester av sprängmedel som är lämpligt för undervattensbruk hittades. Båten ska ha hyrts ut av brevlådeföretaget, som uppges syssla med turismverksamhet i Polens huvudstad, och den 26-årige ukrainaren är den enda namngivna besättningsmedlemmen i den tyska utredningen. Företagets ägare, som är medborgare i både Ukraina och Ryssland, förnekar all koppling. Den 26-årige ukrainaren har inte gått att nå men en släkting till honom säger att han "definitivt inte lämnade landet i höstas". Granskningen är ett svenskt, tyskt, danskt och polskt samarbete. Båda spåren leder till Ukraina. Omni 230521. ÖB om Ukrainastödet: Kan inte gå hur långt som helst. Det militära stödet till Ukraina och förberedelserna för ett Natointräde har gjort att takten på det svenska försvarets utbyggnad bromsat in. Det säger överbefälhavare Micael Bydén till SvD. Han säger också att all utrustning försvaret hittills ansett att de har kunnat avvara nu har skickats till Ukraina. Nya bedömningar görs löpande, men det går inte att gå hur långt som helst, påpekar Bydén. "Mitt ansvar är att kunna ta hand om säkerheten och försvaret av det här landet - att stå emot ett väpnat angrepp. Då måste vi nationellt ha tillräckligt mycket resurser," säger han. ÖB: "Ingen hemlighet - vi är rätt veka i numerärer." Sverige har bidragit med militär och humanitärt stöd för 22 miljarder kronor.
Omni 230521. Kommentar: Sverige har nog inte så stora resurser att dela med sig av. Stora länder måste ta det största ansvaret och det gör t ex USA, än så länge. Experter: Ukraina måste slå till senast vid midsommar. Om den väntade ukrainska motoffensiven ska bli framgångsrik behöver den komma igång senast vid midsommar. Det säger två experter som DN pratat med. Väntar Ukraina längre än så finns det risk att Ryssland hinner stärka sina försvarslinjer ytterligare och minera större områden. Dessutom pågår just nu utbildning av 250 000 värnpliktiga soldater i Ryssland. "Låt säga att 20 procent av dem skriver på ett kontrakt, då har Ryssland fått åtminstone 50 000 soldater till att nyttja," säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan. Fönstret att genomföra offensiven är ungefär fyra månader. Omni 230522. Kommentar: Motoffensiven blir ingen lätt uppgift, det bör omvärlden förstå. Putin räknar med att han har tillräckligt med resurser för klara av motståndet. Och så länge han tror det kommer han och hans medarbetare att visa sin kaxighet. Biden: Frostiga relationer med Kina kan tina snart. Spänningarna mellan USA och Kina kan komma att lätta "väldigt snart" - i alla fall om man får tro den amerikanske presidenten Joe Biden. Under en presskonferens i samband med G7-mötet i Japan uppgav Biden att USA:s - precis som G7-ländernas - inställning till Kina är att "riskminimera och diversifiera, inte klippa banden", rapporterar flera medier. Enligt Biden bör USA och Kina ha "en öppen telefonlinje". Han tillade att han kom överens med Kinas president Xi Jinping om att hålla kommunikationen öppen under ett toppmöte på Bali i fjol. Det förändrades dock efter härvan kring den kinesiska spionballongen som sköts ner över amerikanskt vatten tidigare i år, men att han nu förväntar sig att relationen kommer att "tina väldigt snart". Bidens kommentarer kom bara timmarna före Peking aviserade ett importförbud för chip från amerikanska Micron. Under söndagens presskonferens refererade Biden till incidenten som "den här löjliga ballongen". Enligt Biden överväger Vita huset att lyfta sanktionerna mot Kinas försvarsminister Li Shangfu inför mötet med USA:s dito. De kinesiska börserna gladde sig åt tongångarna från Biden. Enligt Peking klarade inte Microns minneskort en säkerhetsprövning. Beslutet ses som en eskalering i techspänningarna mellan Peking och Washington. "Räderna mot amerikanska företag är oförenligt med Kinas uttalande om en transparent och öppen marknad." Omni 230522. Ny pakt USA:s senaste drag i kampen om Stilla havet. Papua Nya Guinea och USA har i dag undertecknat en säkerhetspakt som tros ge amerikanska trupper tillgång till hamnar och flygplatser i önationen. Undertecknandet är det senaste draget i kampen mellan USA och Kina om kontrollen över Stilla havet, skriver nyhetsbyrån AP. Förra året skrev Solomonöarna under ett säkerhetsavtal med Kina, och USA har öppnat ambassader där och på Tonga. Vissa ifrågasätter dock hur bra partner USA egentligen är för länderna i regionen, speciellt som president Joe Biden ställt in sitt planerade besök i Papua Nya Guinea för att underteckna avtalet. I stället var det utrikesminister Anthony Blinken som skrev under. Som ett svar på Blinkens besök varnar Kina USA för att faran med att spela ett "geopolitiskt spel" i regionen. Biden blir kvar i USA för att hantera krisen kring skuldtaket. 14 Stillahavsländer möts i Port Moresby, huvudstaden på Papua Nya Guinea. Papua Nya Guineas premiärminister James Marape undertecknar tillsammans med Blinken. James Marape: "Blir en speciell relation."
Omni 230522. Kommentar: Förhoppningsvis en speciell och bra relation som motvikt till Kinas aggresivitet i närliggande vatten. Ryska anfall mot Dnipro - Zaporizjzja förlorade elen. Ryska styrkor har under natten attackerat Dnipro med robotar och drönare, uppger den ukrainska armén enligt AFP. Anfallet ska ha riktat sig mot trupper och infrastruktur i staden. Söderut blev kärnkraftverket i Zaporizjzja avskuret från elnätet, enligt den ryska administration som har kontroll över anläggningen. Den ukrainska kärnkraftsmyndigheten Energoatom anklagar ryska anfall för att ha orsakat strömavbrottet, det sjunde sedan ryska styrkor tog kontroll över Zaporizjzja. Vid lunch uppgav Energoatom att elen var tillbaka. Ryska anfall genomfördes med Shahed-dröanre från Iran. Zaporizjzja åter uppkopplat mot elnätet. Omni 230522. Prigozjin: Lämnar Bachmut till ryska styrkor 1 juni. Wagnergruppen kommer att lämna över kontrollen av Bachmut till reguljära ryska styrkor den 1 juni, uppger Jevgenij Prigozjin i ett ljudmeddelande på Telegram enligt AFP. I helgen uppgav Wagner att man har tagit kontroll över Bachmut, något som ukrainska myndigheter förnekat. Ukrainas försvarsminister Hanna Maliar säger att man fortfarande har viss närvaro i staden. Prigozjin uppger att man satt upp "försvarslinjer" i stadens västra utkanter i väntan på att den ryska armén tar över området. "Om försvarsministeriet inte har nog med mannar så har vi tusentals generaler," säger Prigozjin som ofta munhuggs med den ryska militära ledningen via sociala medier. Prigozjin har tidigare uppgett att man skulle lämna staden den 25 maj. Ukraina uppger att Ryssland förstärker kring Bachmut,
Omni 230522. Ukrainas talman i Sverige - ska träffa kungen. Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk är på besök i Sverige, enligt ett pressmeddelande. Han tas emot av riksdagens talman Andreas Norlén men ska även träffa kung Carl XVI Gustaf, statsminister Ulf Kristersson och EU-minister Jessika Roswall (M). "En mängd beslut för att stödja Ukraina militärt, humanitärt och ekonomiskt har fattats i bred politisk enighet i kammaren och jag ser mycket fram emot att välkomna min ukrainske talmanskollega med delegation till oss i Sveriges riksdag," säger Norlén i pressmeddelandet. Stefanchuk ska hålla ett tal i Andrakammarsalen under morgondagen. Omni 230522. Belarusisk bloggare ska ha benådats efter dom. Den oppositionella belarusiska bloggaren Roman Protasevitj har benådats, uppger den statliga nyhetsbyrån BelTA enligt AFP. Det var i maj 2021 som belarusiska myndigheter tvingade ett Ryanairplan på väg från Grekland till Litauen att landa i Minsk. Protasevitj – som rapporterat om protesterna mot diktatorn Alexandr Lukasjenko - tvingades ut ur planet och greps tillsammans med sin flickvän. Han dömdes så sent som i maj till åtta års fängelse för bland annat uppvigling till terrorism och förtal av presidenten. Dömdes för att ha orsakat uppror. Protasevitj: "Det är självklart goda nyheter." Bloggaren paraderades i statskontrollerad tv efter gripandet. Flickvännen dömdes till sex års fängelse förra året (3 maj). Omni 230522. Ryssland: Sabotagegrupp har korsat vår gräns. En "ukrainsk sabotage- och spaningsgrupp tillhörande det ukrainska försvaret" har korsat den ryska gränsen. Det uppger Vjatjeslav Gladkov, guvernör i regionen Belgorod, enligt Reuters. Ukrainas militära underrättelsetjänst säger samtidigt att ryska medborgare från två paramilitära grupper ligger bakom en väpnad aktion i Belgorod under dagen. Regionen har utsatts för beskjutning flera gånger sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 och tiotals personer har dödats. I april bombades staden Belgorod av ryskt stridsflyg som av misstag släppt ammunition över det egna territoriet. Telegramkanal kopplad till FSB har visat bild på en ukrainsk stridsvagn. Organisationerna kallas Legion Svoboda Rossii och Russkiy dobrovol'cheskiy korpus. Säger att man ska "eliminera fienden".
Omni 230522. Kommentar: En hemlig mindre del av motoffensiven? Armenien hotar att lämna Rysslands säkerhetspakt. Armenien kan komma att hoppa av det ryskledda säkerhetssamarbetet CSTO. Det sa premiärminister Nikol Pasjinjan på måndagen, rapporterar AFP. Enligt Pasjinjan har organisationen inte gjort tillräckligt för att skydda Armenien under konflikten med Azerbajdzjan. Uttalandet kommer bara några dagar innan ledarna för Armenien och Azerbajdzjan ska träffa Rysslands Vladimir Putin i Moskva. Pasjinjan antyder också att Armenien, som traditionellt ofta lutat sig mot Ryssland, kan vända sig västerut för hjälp framöver. "Vi har börjat diskutera säkerhetsfrågor med våra västliga partners eftersom vi kan se att säkerhetsordningen i vår region inte fungerar," sa han. De två grannländerna ligger i konflikt om gränsregionen Nagorno-Karabach.
Omni 230522, Storbritannien: Ryssland bildar elit-flygförband. Ryssland håller med stor sannolikhet på att lägga grunden för ett "elit-flygförband" med kodnamnet "Sjtorm" som ska verka i Ukraina, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Enligt britterna lär förbandet bestå av minst en skvadron Su-24- och Su-34-stridsflyg samt en skvadron attackhelikoptrar. Denna blandning tyder på att förbandets primära syfte blir attacker mot mål på marken, skriver de. "Bildandet av förbandet understryker att Ryssland anser att deras reguljära flygskvadroner underpresterat i sitt kärnuppdrag att utföra luftanfall mot de ukrainska linjerna." Omni 230522. "Uncle Roger" portad från sociala medier i Kina. Den Londonbaserade malaysiske ståuppkomikern och internetkändisen Nigel Ng har portats från sociala medier i Kina efter att ha publicerat en video där han skämtar om den kinesiska censuren och Taiwan, rapporterar BBC. Ngs konton på Weibo och Bilibili frystes i helgen. I ett inlägg på Twitter, där han på nytt publicerade videon, kommenterar han själv saken: "Av någon anledning fick det här klippet massor av visningar den gångna helgen. Jag undrar varför." Ngs persona Uncle Roger, som har fler än 7,7 miljoner följare på Youtube, skämtar ofta om en stereotyp bild av en asiatisk man. Han har flera gånger blivit viral med klipp där han bland annat recenserar asiatisk matlagning. Har fler än 400 000 på Weibo. I ett meddelande konstateras att han "brutit mot lagar och förordningar". Omni 230523. Zelenskyj besöker fronten: "Vi bekämpar fienden." Volodymyr Zelenskyj har besökt frontlinjen i Donetsk på den ukrainska flottans dag. På bilder syns den ukrainske presidenten dela ut utmärkelser och posera för ett gruppfoto med en grupp marinsoldater, skriver AFP. "Ukrainska marinsoldater visar varje dag på slagfältet att de är en kraftfull styrka som bekämpar fienden, befriar ukrainskt territorium och utför de allra svåraste uppgifterna under ytterst svåra omständigheter," säger Zelenskyj i ett uttalande. Omni 230523. Ukraina: Ryssland bryter mot spannmålsavtalet. Spannmålsexporter från den ukrainska hamnen Pivdennyi har upphört eftersom Ryssland inte låtit några fartyg lägga till sedan den 2 maj, säger den ansvarige ministern Jurij Vaskov till Reuters. Han kallar det ett "grovt brott" mot det rysk-ukrainska spannmålsavtalet som skrevs under förra sommaren, och som förra veckan förlängdes ytterligare två månader. "Formellt sett omfattas hamnen Pivdennyi av avtalet, men i verkligheten har den inte varit del av det på en månad. Den har inga ankommande fartyg." Enligt avtalet måste fartyg som ska lägga till i de tre ukrainska hamnar som avtalet omfattar - Odesa, Tjornomorsk och Pivdennyi - inspekteras av ett team av bland annat ryska inspektörer. Sedan den 29 april har de ryska inspektörerna vägrat inspektera fartyg på väg till Pivdennyi, enligt Vaskov. Vaskov: De har hittat ett effektivt sätt att reducera den ukrainska exporten. Omni 230523. Opposition: Belarus har deltagit i barndeportering. Belarus har deltagit i den olagliga deporteringen av ukrainska barn, enligt en rapport från den belarusiska oppositionsgruppen NAM. Det rapporterar Reuters. Enligt rapporten har 2 150 ukrainska barn, inklusive föräldralösa i åldrarna 6 till 15, förts till så kallade "rekreationsboenden" och "hälsohem" på belarusisk mark. Den belarusiske diktatorn Lukasjenkos regering har inte besvarat anklagelserna från NAM, som utgörs av en grupp belarusiska oppositionsledare i exil. Den ryske presidenten Vladimir Putin och barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova är båda efterlysta av internationella brottmålsdomstolen ICC för krigsbrott i form av deportering av ukrainska barn. Omni 230523. EU-topp: Utbildningen av ukrainska piloter i gång. Utbildningen av ukrainska F-16-piloter har redan börjat i Polen och "några andra länder", säger EU:s utrikeschef Josep Borrell enligt AP. Polska myndigheter har inte bekräftat uppgifterna. En rad länder - däribland USA, Storbritannien, Danmark, Nederländerna och Belgien - har meddelat att de kommer att medverka i utbildningen. Danska och brittiska ministrar har indikerat att den ska inledas under sommaren. Hittills har dock inga plan utlovats. "Det är först i höst som vi kommer kunna diskutera möjliga donationer av F-16-plan," säger Danmarks tillförordnade försvarsminister Troels Lund Poulsen enligt Politico. Borrell: Det här stödet är fullkomligt nödvändigt. Poulsen: Börjar utbilda i juli - tar sex månader innan F-16 kan flyga över Ukraina. Rishi Sunak: Utbildningen börjar i sommar. Omni 230523. USA-hangarfartyg besöker Oslo - Ryssland: "Ologiskt." På torsdag lägger världens största krigsfartyg, det 333 meter långa amerikanska hangarfartyget USS Gerald R Ford, till i Oslos hamn. "Det här är ett väldigt konkret tecken på säkerhetsgarantin Norge har genom Nato," säger den norske försvarsministern Bjørn Arild Gram enligt VG. Beskedet tas inte väl emot av Timur Tjekanov, talesperson för den ryska ambassaden i Oslo. "Med tanke på att Oslo erkänner att Ryssland inte utgör något direkt militärt hot mot Norge känns det här som en ologisk och skadlig maktdemonstration," skriver han i ett mejl till AFP. Fartyget, som drivs av två atomreaktorer, levererades till flottan 2017. Jungfrufärden gick i höstas. Det är det första nydesignade amerikanska hangarfartyget på 60 år. Försvarsministern: "Det här är Norges trygghet." Ryssland: "Finns inga problem i Norden som kräver militära lösningar." Flygförbud i Oslofjorden under besöket. Omni 230523. Kommentar: Logiskt. Rysk domstol förlänger WSJ-journalists häktning. En rysk domstol har förlängt häktningsperioden för den amerikanske Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich till den 30 augusti. Det rapporterar statliga ryska RIA enligt AFP. Det amerikanska säkerhetsrådets talesperson John Kirby kräver att Gershkovich släpps "omedelbart" och begär att amerikanska diplomater ges tillträde till honom. Reportern greps i slutet av mars i ryska Jekaterinburg. Han anklagas för att ha spionerat för USA:s räkning och riskerar 20 års fängelse om han döms. RIA: Rätten godkände utredarens yrkande. Kirby: Han ska inte sitta fängslad och häktningen ska inte förlängas. Den förste utländske journalist som grips i landet sedan Sovjetunionens fall. Omni 230523. Ryssland: Amerikanskt bombflyg över Östersjön. Ryssland säger sig ha upptäckt två amerikanska bombflygplan över Östersjön som var på väg mot ryskt territorium, rapporterar AFP och Reuters. Enligt det ryska försvarsdepartementet skickades ryska plan upp som svar. Departementet säger vidare att gränsen inte kränktes och att de ryska planen kunde återvända till sin bas. Händelsen är en i en rad av liknande incidenter. Senast för en dryg vecka sedan hävdade Ryssland att man stoppat ett franskt och ett tyskt plan från att "kränka" ryskt luftrum. Ryssland skickade upp två Su-27. Enligt USA handlar det om amerikanska B1-plan. Omni 230523. Ryska armén kämpar för att upprätthålla disciplinen. Ryssland har problem med att upprätthälla disciplinen inom armén, skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter i sin dagliga uppdatering om läget i Ukraina. Läget har "troligtvis" förvärrats sedan reservister kallades in i armén i oktober 2022. Departementet hänvisar till domstolshandlingar som visar att man hittills i år har behandlat 1 053 fall av frånvaro bland militärens personal. Det är fler fall än under hela förra året. Omni 230523. Ryssland byter namn på Bachmut - hissar flagg. Ryssland byter namn på den ukrainska staden Bachmut, enligt Denis Pushilin, chef för den självutnämnda folkrepubliken Donetsk, rapporterar Sky News. Pushilin menar nu att staden ska kallas för sitt tidigare sovjetiska namn "Artemovsk". Han skriver på Telegram att han besökte Bachmut under tisdagen och att den ryska flaggan "hissades" över staden. Uppgifterna om vem som har kontroll över staden är motstridiga. Den ryska militären och Wagnergruppen hävdar att de tagit full kontroll över staden samtidigt som ukrainska styrkor menar att de gjort framsteg och pressat ryska styrkor i utkanterna av staden. Omni 230523. Kommentar: Ryssland skulle om de kunde hissa den ryska flaggan i hela Ukraina. Rekordmånga ryssar flyttade till Finland förra året. Förra året flyttade över 6 000 ryssar till Finland, enligt siffror från Finlands officiella statistkontor, rapporterar Yle. Antalet är det högsta på 30 år och inte ens vid Sovjetunionens upplösning 1991 så flyttade lika många till Finland. Finland har under 2022 tagit emot rekordmånga invandrare. Runt 50 000 personer kom till landet och tidigare år har siffran legat mellan 29 000 och 36 000. I topp i invandringsstatistiken från 2022 efter Ryssland kommer Sverige, Indien, Estland och Filippinerna. Siffran inkluderar inte flyktingar som har beviljats tillfälligt skydd, däribland nyanlända ukrainare. Omni 230524. Lukasjenko bekräftar sjukdom: "Kommer inte dö." "Jag kommer inte dö, killar." Så kommenterar den belarusiska diktatorn Aleksandr Lukasjenko ryktena om att han skulle vara allvarligt sjuk, rapporterar Reuters. "Ni kommer att behöva kämpa med mig under väldigt lång tid framöver," säger Lukasjenko i en video som publicerades av statlig media. Uppgifterna om Lukasjenkos hälsa började spridas efter hans deltagande under den ryska segerdagen den nionde maj. Då såg han trött och ostadig ut och han ska ha haft ett bandage på sin hand. Det kom även obekräftade uppgifter om att han ska ha förts till sjukhus. Under ett möte uppgav Lukasjenko att han drabbats av ett förkylningsvirus men att han var var på benen igen efter bara tre dagar. Lukasjenko, 68, är en av Vladimir Putins närmaste allierade. Var för upptagen för att ta hand om sjukdomen direkt, säger han. Omni 230523. Tjeckien köper stridsfordon 90 i affär värd 22 miljarder. Den tjeckiska regeringen har godkänt köp av 246 stridsfordon av typen Stridsfordon 90, rapporterar Reuters. Enligt DI är affären värd 22 miljarder kronor för den svenska tillverkaren BAE Systems Hägglunds. Tidningen skriver att det är bolagets största affär någonsin. Vd Tommy Gustafsson Rask säger att ordern växte mot slutet innan affären blev klar. "Man tog sent steget från 210 till 246 fordon. Den svaga kronan kan säkert ha inverkat," säger han till DI. Meddelas av premiärminister Petr Fiala. "Slutfasen har gått otroligt snabbt." Omni 230524. Prigozjin: 20 000 av mina soldater dödade i Bachmut. 20 000 Wagnersoldater har dött i striderna om Bachmut i östra Ukraina, enligt den paramilitära gruppens ledare Jevgenij Prigozjin. Det skriver Reuters. Han uppger samtidigt att omkring 10 000 av de 50 000 ryska fångar som rekryterats till gruppen dödats i strider i östra Ukraina. Det framgår inte hur många av dessa som ska ha dödats i Bachmut. Uppgifterna är inte verifierade och läget i staden, där det pågått intensiva strider under flera månader, är oklart. Wagnergruppen hävdar att man till fullo kontrollerar staden, medan det enligt Ukraina pågår fortsatta strider i stadens utkanter. Enligt bedömare har tiotusentals dödats i striderna om Bachmut. Vita huset har tidigare talat om att 100 000 ryska soldater dödats eller skadats de senaste fem månaderna.
Omni 230524. "Massiva" attacker mot Kyiv - flyglarm i flera städer. Den ukrainska huvudstaden Kyiv utsattes under natten för ännu en "massiv" drönarattack. Det uppger Serhij Popko, militärförvaltningens ledare i Kyiv, på Telegram skriver TT. Enligt Popko lyckades man dock avvärja attackerna som ska ha pågått i över tre timmar. "Fienden fortsätter att använda attacktaktik i flera vågor, med intervaller mellan grupper av attackerande drönare," skriver han på Telegram. Flyglarm hördes även i andra ukrainska städer, bland annat Charkiv. Enligt Popko är det den tolfte attacken mot Kyiv bara i maj. En liknande attack inträffade för fyra dagar sedan. Omni 230525. Snabbskjutande kulsprutor köps in av Försvaret. Försvaret har ingått ett stort ramavtal om inköp av snabbskjutande kulsprutor. Det skriver Försvarets materielverk, FMV, i ett pressmeddelande. I ett första skede ska vapnen användas på amfibiebataljonerna och beväpna stridsbåt 90. Kulsprutorna tillverkas av amerikanska Dillon Aero och kan avfyra cirka 3 000 skott per minut. På så sätt ökar möjligheten att träffa mål när stridsbåtarna är i rörelse, exempelvis i hård sjö. Eldhastigheten kan också på kort tid lättare ge lokal eldöverlägsenhet. "Vi ser att det här systemet kommer att väsentligt öka eldkraften från enskild enhet. Det fungerar väl ihop med befintlig materiel och blir ett välkommet tillskott i Försvarsmakten," säger Patrik Almqvist, projektledare på FMV. Längre fram kan vapnen även bli aktuella för andra delar av Försvarsmakten. Omni 230525. Amazon stänger sin kinesiska appbutik. Amazon stänger sin officiella appbutik i Kina. Det rapporterar South China Morning Post. Amazon har inte uppgivit något skäl till nedstängningen, men det spekuleras i att det handlar om hårdare reglering av data och integritet kombinerat med lokal konkurrens i landet. Appbutiken ska stänga den 17 juli, men det är redan omöjligt att ladda ned appen, skriver SCMP. Amazon lanserade sin appbutik i Kina 2013. I butiken erbjuds diverse Android-appar, och den används primärt för Amazons Fire-enheter. Hård reglering och tuff konkurrens antas ligga bakom beslutet. Omni 230525. Ryssland och Belarus tecknar avtal om kärnvapen. Rysslands och Belarus försvarsministrar har i dag undertecknat ett dokument om att placera ut ryska taktiska kärnvapen i Belarus, rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån TASS, skriver Reuters. Det var tidigare i år som de allierade länderna kom överens om att placera ut delar av ryska kärnvapen i Belarus. Ryssland och Belarus är nära allierade kring kriget i Ukraina. Att ryska kärnvapen får placeras i Belarus utgör ett "beslutsamt svar" till "ovänligt inställda länder", citeras Belarus försvarsminister Viktor Chrenin av den belarusiska nyhetsbyrån Belta. Omni 230525. Uppgifter: Ukraina kan ha utfört attacken i Moskva. Ukraina låg troligtvis bakom den avvärjda drönarattacken mot Kreml. Det uppger New York Times som hänvisar till amerikanska underrättelseuppgifter som tidningen tagit del av. Enligt uppgifterna kan attacken ha orkestrerats av Ukrainas underrättelsetjänst eller av landets specialarmé. President Volodymyr Zelenskyj har efter händelsen dementerat inblandning. Tidigare har Ryssland anklagat Ukraina för attacken den 3 maj. Man har hävdat att det var ett försök att mörda president Vladimir Putin. Den amerikanska tankesmedjan ISW har uppgett att det är ryssarna själva som iscensatt drönarattacken. Enligt amerikanska underrättelsetjänster är det oklart om Zelenskyj eller hans högsta tjänstemän var medvetna om attacken. Ryssland har från början uppgett att man tror att Ukraina låg bakom drönarattacken. Omni 230525. Öppnar handelskontor i krigets Kyiv: Stor marknad. Business Sweden kommer att öppna ett handelskontor i Ukrainas huvudstad Kyiv. Det rapporterar SvD. Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) säger till tidningen att syftet är att svenska företag på så sätt ska få en enklare väg att investera och etablera sig i det krigshärjade landet. "Bistånd kan vara viktigt i den akuta situationen men för att bygga en väg till välstånd så krävs mer handel, tillväxt, investeringar och marknadsekonomi, säger Forssell som beskriver Ukraina som: "stort land, stor marknad". Business Sweden ägs till hälften av staten, till hälften av näringslivet via Sveriges allmänna utrikeshandelsförening. Öppnandet är ett första steg i regeringens strategi att främja handeln med Ukraina. Business Sweden får runt 2 miljoner att röra sig med i år för satsningen. Omni 230525. Ryssland stänger svenskt konsulat som hämnd - och utvisar fem diplomater. Ryssland utvisar fem svenska diplomater, uppger statliga nyhetsbyrån Tass, skriver Reuters. Ryssland stänger även ner hela det svenska konsulatet i Sankt Petersburg och generalkonsulatet i Göteborg. Sveriges ambassadör Maria Mård har också kallats till det ryska utrikesdepartementet. Man uppger att det är en reaktion på utvisningen av fem ryska diplomater i Sverige i april. Relationen mellan länderna är på en "nivå som saknar motstycke", enligt den ryska regeringen. Ukraina: Offensiven redan på gång - intensivt krig. Den ukrainska motoffensiven har "varit på gång i flera dagar", säger president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak till italienska Rai. "Det är ett intensivt krig längs den 1 500 kilometer långa gränsen, men åtgärderna har redan inletts," säger han. Han säger också att man inte kommer att angripa ryskt territorium utan att man ska gå till attack mot den ryska armén i de områden som Ryssland ockuperat, "inklusive Donbass och Krym". Omni 230525. EU vill ge 2 000 miljarder i ryska tillgångar till Ukraina. EU har blockerat mer än 2 000 miljarder kronor i tillgångar för Rysslands centralbank sedan invasionen av Ukraina. Det skriver Bloomberg. "EU är fast beslutet att Ryssland ska få betala för den skada som kriget orsakat Ukraina," säger EU-kommissionär Christian Wigand. Nu undersöks möjligheter för att kunna skicka tillgångarna till Ukraina. Även privata tillgångar för mer än 250 miljarder kronor har frysts i sanktioner sedan invasionen. Det har dock varit svårare att frysa ryska miljardärers tillgångar. "Ryssland ska få sota för vad de gjort mot Ukraina." EU sitter nu och diskuterar tillgångarnas framtid. Omni 230525. Kommentar: Mycket bra, hoppas det går i lås. Ukrainska piloter ska få flyga JAS 39 Gripen. Piloter från den ukrainska armén ska få öva på att flyga Sveriges stridsflygplan JAS 39 Gripen, uppger försvarsminister Pål Jonson (M), rapporterar TV4 Nyheterna. Försvarsministern och civilförsvarsminister Karl Oskar Bohlin (M) befinner sig just nu i Ukraina för att besöka militära förband som redan använder materiel från det svenska försvaret. Jonson uppger att det inte är troligt att svenska plan kommer att sättas in i kriget i Ukraina i dag. De sex divisioner som Sverige har ska stanna i landet enligt Jonson. Enligt Pål Jonson ska en handfull erfarna personer som redan har fått ukrainsk pilotutbildning få öva i simulatorer och testflyga JAS 39 Gripen. Det återstår dock en del beslut från båda länderna innan utbildningen kommer till stånd, men det kan ses som ett första steg till att Ukraina skaffar stridsflygplanet. Omni 230525. Kreml kallar upp svensk ambassadör i protest. Ryssland har kallat upp diplomater från Sverige, Tyskland och Danmark i protest mot ländernas utredningar om explosionerna mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Det bekräftar svenska utrikesdepartementet i ett mejl till TT. Moskva är kritiskt till att man nekats medverkan i utredningen och anklagar Sverige, Tyskland och Danmark för att ha misslyckats med att "säkra transparensen" och "visat bristande intresse" av sanningen. Enligt svenska UD har ryska myndigheter vid upprepade tillfällen informerats om den svenska utredningen.Ryska UD: "Det är tydligt att de försöker fördröja utredningen." Moskva kommer med nya krav om att få vara med i utredningarna. Omni 230525. Ryssland modifierar gamla Sovjetbomber - ny strategi testar ukrainskt luftförsvar. Ryssland modifierar bomber från Sovjettiden på ett sätt som gör det svårt för Ukrainas luftförsvar, skriver New York Times. När Ukraina lyckats skjuta ner kryssningsrobotar och drönare använder ryssarna i allt större grad glidbomber som släpps från flygplan. Glidbomberna har lång räckvidd och tiden mellan att de släpps från ett plan och slår till på marken är kort. Ukrainska och amerikanska källor uppger att de utrustats med satellitnavigeringssystem. Ian Williams vid den USA-baserade tankesmedjan CSIS säger att de är svårare att upptäcka än den ryska hypersoniska Kinzhal-roboten. "Kinzhal har längre flygtid på höga höjder, så den är lättare att upptäcka och spåra." Uppgifter har gjort gällande att Ukraina lyckats skjuta ner Kinzhal, som Ryssland sagt är närmast ostoppbar, med det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Ryssland har i sin tur hävdat att man lyckats skjuta sönder ett Patriotsystem med Kinzhal. Ukrainsk general: De försöker hitta nya lösningar - men det gör vi också. Ukraina säger sig ha skjutit ner åtminstone sex Kinzhal-robotar. Amerikanska källor: Ryssland försökte slå mot Patriotsystem. Omni 230525. Film sägs visa hur Ukraina attackerar spaningsfartyg. Ett ryskt spaningsfartyg tycks ha utsatts för en attack från Ukraina med marina drönare. Det rapporterar CNN baserat på ett klipp som det ukrainska försvarsdepartementet publicerat på Twitter och ett tidigare uttalande från ryskt håll. Ryska försvarsdepartementet uppgav på onsdagen att Ukraina försökt attackera fartyget Ivan Khurs med tre obemannade båtar, men att Ryssland lyckades förstöra alla tre. Kreml har även publicerat ett klipp som tycks visar hur en båt förstörs i eldgivning. CNN har analyserat det ukrainska klippet, som filmats från en kamera på en av båtarna, och skriver att en båt verkar ha träffat det ryska fartyget. Klippet visar hur en av båtarna beskjuts men ändå kommer mycket nära fartyget, innan det plötsligt bryts. Enligt CNN:s analys är det troligt att det är just Ivan Khurs som syns i bild, men man kan inte säkert slå fast om fartyget träffats och om det i så fall har skadats. Ukrainska källor har inte velat kommentera. Ryssland: Fartyget fullföljer uppdraget. Omni 230525. Nudelförsäljare fängslas i Vietnam efter viral video. I Vietnam har en nudelförsäljare känd för att imitera kändiskocken "Salt Bae" dömts till fem och ett halvt års fängelse under torsdagen. Han påstås ha hånat en ledande regeringstjänsteman och döms för att ha spridit anti-statlig propaganda, rapporterar CNN. Videon av nudelförsäljaren blev viral i november 2021 när den publicerades dagar efter att en vietnamesisk topptjänsteman fångades på bild ätandes en guldrostad biff. Restaurangen drivs av den turkiska kocken känd som "Salt Bae". Bara dagar efter att klippet spridits fick nudelförsäljaren besök av polis, skriver The Guardian. Vietnam är ett av de länder med sämst pressfrihet i världen. Biffen ska ha varit paketerad i ätbar 24-karats bladguld. Dömdes efter en dags rättegång i Danang. Omni 230525. Rysk robotattack mot Kyiv i natt - 13:e denna månad. Ryssland har utfört en ny robotattack mot Ukrainas huvudstad Kyiv i natt, enligt den ukrainska militären, rapporterar flera medier. Flyglarmet hördes över huvudstaden och invånare uppmanades att söka skydd. Vid 02.30-tiden ska faran ha varit avblåst. Samtliga robotar sköts ner och inga personer ska ha skadats i attacken, skriver den militära ledningen på Telegram. Enligt militärförvaltningens ledare Serhij Popko är luftangreppet den 13:e attacken sedan början av maj. Omni 230526. 106 soldater i Bachmut släppta efter fångutbyte. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj uppger att 106 ukrainska soldater som tillfångatagits av rysk militär i Bachmut har släppts efter en fångutväxling, rapporterar TT. Under sitt kvällstal under torsdagen uppgav Zelenskyj att man är tacksam över att soldaterna är tillbaka. "De var anmälda som saknade. Men vi hittade dem. Vi tog hem dem. Åtta officerare, 98 soldater och sergeanter," säger Zelenskyj. Det är oklart hur många krigsfångar som överlämnats till Ryssland i utbytet. Zelenskyj: Ju fler ryska krigsfångar vi tar, desto fler av vårt folk får vi hem. De ukrainska soldaterna tillfångatogs i den hårt omstridda staden Bachmut i östra Ukraina. Omni 230526. Tyskland öppnar för nya samtal med Putin. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz öppnar för nya samtal med Rysslands president Vladimir Putin, säger han i en intervju med tyska Kölner Stadt-Anzeiger. Senast de båda världsledarna pratade var under ett timslångt telefonsamtal i december i fjol. Då uppmanade Scholz Putin att dra tillbaka sina trupper från Ukraina och Putin anklagade i sin tur västländerna för att föra en "destruktiv politik". Scholz menar att han kommer att ringa den ryska presidenten snart. "Det har gått en tid sedan mitt senaste telefonsamtal. Men jag planerar att prata med Putin i sinom tid," säger Scholz till tidningen. Spänningarna mellan länderna har eskalerat sedan det förra telefonsamtalet. Ryssland ogillar Tysklands beslut att skicka tyska Leopard-stridsvagnar till Ukraina. Relationerna mellan Tyskland och Ryssland har blivit iskalla på grund av Rysslands krig i Ukraina. Omni 230526. Republikan: USA har fått turkiskt löfte om Sverige. Republikanen Michael McCaul, som är ordförande för representanthusets utrikeskommitté, har ändrat sig och är nu öppen för att Turkiet ska få köpa F16-stridsflyg när de godkänt Sveriges Nato-ansökan. Det rapporterar Politico. Enligt McCaul har man fått försäkringar om att Sverige kommer ratificeras efter det turkiska valet på söndag, oavsett vem som vinner. Förslaget uppges ha stöd från president Joe Biden men frågan om försäljningen har varit enormt laddad i den amerikanska kongressen. För att kongressen ska vara enig vill man se en förändring på flera håll inom den turkiska utrikespolitiken. Försäljningen till Turkiet skulle därmed öppna för att Turkiet säger ja till Sverige i Nato. Turkiet förfogar över totalt 270 stridsflyg av typen F16. Omni 230526. En död och flera skadade efter sjukhusattack i Dnipro. Ett sjukhus i den ukrainska storstaden Dnipro har träffats efter en rysk robotattack under fredagsmorgonen, rapporterar flera medier. President Zelenskyj uppger att en person har dött och över 20 personer skadats i sjukhusattacken. Ukraina uppger att man under natten skjutit ner 10 robotar och över 20 drönare som avfyrats mot Kyiv, Dnipro och de östra regionerna. Tidigare på fredagen hördes flera explosioner i Dnipro. Omni 230526. Medvedev: Förhandlingar omöjliga med Zelenskyj. Förhandlingar med Ukraina är "omöjliga" så länge president Volodymyr Zelenskyj är vid makten, säger det ryska säkerhetsrådets vice ordförande och tidigare presidenten Dmitrij Medvedev. Det rapporterar nyhetsbyrån TASS, skriver Reuters. Medvedev uppger även att han tror att kriget i Ukraina kommer bli långdraget. "Den här konflikten kommer att pågå under mycket lång tid. I årtionden, förmodligen. Det här är en ny verklighet," säger han. "Allt slutar alltid i förhandlingar, och detta är oundvikligt." Han varnar västvärlden för att underskatta riskerna för kärnvapenupptrappning. Omni 230526. Rättegången mot Navalnyj startar nästa vecka. Rättegången mot den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj kommer att börja nästa vecka, rapporterar Reuters. 46-årige Navalnyj står åtalad på flera punkter bland annat för terrorism och extremism och han riskerar uppåt 30 år i fängelse utöver sin tidigare fängelsedom. Navalnyj avtjänar just nu ett elva år långt fängelsestraff efter att ha dömts för bedrägeri och domstolsbrott, något han menar är till för att tysta honom. Rättegången kommer att påbörjas i Moskva den 31 mars. Navalnyj: Anklagelserna mot mig är absurda . Omni 230526. SD vill att Wagnergruppen ska terrorstämplas. Även Sverigedemokraterna vill nu att EU terrorstämplar Wagnergruppen. Det framgår av ett pressmeddelande. Partiet går fram med en begäran om att regeringen snabbt ska ta initiativ till att terrorklassa den paramilitära gruppen. "Arbetet med att trycka tillbaka och på alla vis försvåra Wagnergruppens verksamhet får inte fördröjas och försvåras av en daterad grund för terrorlistning inom EU," säger utrikespolitiska talespersonen Aron Emilsson i pressmeddelandet. Tidigare i maj sa utrikesminister Tobias Billström (M) att han var redo att "driva på" frågan om en terrorklassning "så fort det finns rättsliga förutsättningar för det". Wagnergruppen har pekats ut för krigsförbrytelser i en rad länder.
Omni 230526. Kommentar: Rättsliga förutsättningar har funnit under lång tid redan. Tobias Billström (M) är en bromskloss. Nya spår pekar mot Ukraina i tysk utredning. Nya uppgifter har framkommit av den tyska utredningen av Nord Stream-sabotaget. Enligt information till tyska Der Spiegel leder data från ett mejl som skickades i samband med uthyrningen segelbåten Andromeda till Ukraina. Båten misstänks ha använt för att transportera sprängämnen till den plats där gasrören sprängdes. Enligt vittnesuppgifter ska fem män och en kvinna ha färdats i båten. Det är sedan tidigare känt att en av besättningsmedlemmarna var en 26-årig ukrainare. Enligt Der Spiegel överensstämmer utredningens fynd med flera underrättelsetjänsters bedömningar. Tyska myndigheter tittar nu på om attacken kan kopplas till en oberoende ukrainsk kommandogrupp eller om det kan röra sig om en regeringsstödd enhet. Ett ytterligare spår är att det handlar om en rysk operation under falsk flagg i syfte att vilseleda. Båten ska ha hyrts ut av ett brevlådeföretag som uppges syssla med turismverksamhet i Warszawa. Tyskland utreder sabotaget tillsammans med Danmark och Sverige. Omni 230526. Lavrov och Li i möte om kriget: "Allvarliga hinder." Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och det kinesiska särskilda sändebudet Li Hui diskuterade utsikterna för en lösning på kriget i Ukraina under ett möte i Moskva på fredagen, rapporterar Reuters. Under mötet uttryckte Lavrov tacksamhet för Kinas "balanserade positionering" i konflikten samt vilja "att spela en positiv roll", enligt ett uttalande från ryska utrikesdepartementet. Han hävdar samtidigt att det fortsatt står "allvarliga hinder" i vägen för fredsförhandlingarna. Samtidigt uppger Brasiliens president Lula da Silva att han suttit i telefonsamtal med Vladimir Putin på fredagen. "Jag upprepade Brasiliens villighet att tillsammans med Indien, Indonesien och Kina, samtala med båda sidor av konflikten i jakten på fred," skriver Lula på Twitter. Ukraina och väst har ställd sig skeptiska till både Brasilien och Kinas ambitioner att agera medlare. Li, tidigare ambassadör i Moskva, har besökt flera länder i Europa senaste månaden. Nato: Kina saknar trovärdighet som medlare. Kreml bekräftar telefonsamtalet med Lula. Lula da Silva har vägrat förse Ukraina med vapen. Omni 230526. Nato vill dela upp Norden under olika kommandon. Nato vill dela upp medlemsländerna under tre olika kommandon och de nordiska medlemsländerna ser enligt planen ut att splittras, rapporterar VG. De olika kommandona ska ha ett varsitt huvudkontor. Finland, och Sverige när och om ansökan ratificeras, kommer ledas av kontoret i nederländska Brunssum och då ha huvudansvar för försvaret av Östersjön. Island och Norge kommer verka under det amerikanska kommandot i Norfolk och ha ansvar för försvaret av Atlanten. De nordiska länderna har uttryckt en vilja att höra till samma kommando. Norges statsminister Jonas Gahr Støre säger till VG att planerna är tillfälliga och att de kan komma att ändras. Beskrivs som Natos största omstrukturering sedan kalla kriget - beslut ska tas på sommaren toppmöte. Det tredje kommandot uppges få sitt huvudkvarter i italienska Neapel. Omni 230526. Zelenskyj om sjukhusattack: "Strider mot allt mänskligt." Gårdagens ryska attack mot ett sjukhus i ukrainska Dnipro fördöms av president Volodymyr Zelenskyj. Genom att anfalla civila vårdinrättningar "bekräftar ryska terrorister att de strider mot allt som är mänskligt", säger han enligt AFP. Det ryska försvarsdepartementet hävdar att attackerna riktade in sig på vapenläger och att alla tilltänkta mål träffats. Minst två personer dödades och 30 skadades i attacken. De ryska anfallen har intensifierats de senaste veckorna inför Ukrainas väntade motoffensiv. Taket på sjukhuset sprängdes bort och elden rasade. Ukraina säger sig har skjutit ned ryska 17 robotar. Omni 230527. Ukraina larmar: Ryssland planerar "kärnkraftsolycka". Ryssland kommer under lördagen att iscensätta en stor olycka på det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja, hävdar Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) enligt Reuters. "Ukraina kommer traditionsenligt att klandras för händelsen," skriver HUR i ett inlägg på Telegram. Underrättelsetjänsten hävdar att området vid kärnkraftverket kommer att beskjutas varpå Ryssland väntas meddela att det lett till en radioaktiv läcka. En påstådd läcka skulle sannolikt leda till att internationella inspektörer besöker platsen, vilket i sin tur skulle försena Ukrainas väntade våroffensiv. FN:s atomenergiorgan IAEA har länge uttryckt en oro för situationen kring kärnkraftverket som ockuperades i mars förra året och manat parterna att upprätta en demilitariserad zon i området. Påstådd läcka skulle medföra tillfälligt stopp i striderna i området. Kärnkraftverket i fråga är ett av världens största. Omni 230527. Här är Putins mäktiga vänner - och därför backar de Ryssland. Olja, gödsel och grannsämja. Det är några av sakerna som Vladimir Putins Ryssland kan erbjuda sina vänner. Men vad får han tillbaka? Ryssland har gått om både Nordkorea och Iran och toppar numera listan över länder som det införts sanktioner mot. Det gör Putin allt mer beroende av sina relativt få men mäktiga vänner. Ett exempel är Brasilien som visserligen har röstat för en FN-resolution som kräver ett ryskt tillbakadragande, men samtidigt inte velat införa sanktioner. President Lula Da Silva har också uttalat sig om att både Zelenskyj och Putin är lika ansvariga för kriget. Under första halvåret 2022 dubblerade Ryssland sin export till Brasilien. Det handlar främst om bränsle och gödningsmedel. Och efter att EU:s totalstopp av rysk olja trädde i kraft februari 2023 har den ryska dieselexporten till Brasilien nått rekordnivåer. I SVT-programmet Utrikesbyrån förklarar Jan Eliasson, tidigare toppdiplomat och utrikesminister i Göran Perssons (S) regering, hur stödet från de så kallade Brics-länderna kan påverka världsläget. "Skulle de backa Ryssland på alla punkter, framför allt Kina, och om de börjar hjälpa Ryssland militärt - då har vi en stor kris," säger han. Vilka är Brics-länderna, och vilka motiv har de för att hålla Putins rygg? Se kartan som förklarar vad länderna har att erbjuda varandra i klippet. svt 230527. Ryssland: Långdistansvapen levererade av väst nedskjutna. Ryssland har skjutit ned två kryssningsrobotar av modellen "Storm Shadow", som nyligen levererats till Ukraina från Storbritannien. Det uppger den statligt kontrollerade nyhetsbyrån RIA med hänvisning till ett uttalande från det ryska försvarsdepartementet. Det framgår inte var robotarna sköts ned. RIA rapporterar också enligt nyhetsbyrån Reuters att Ryssland det senaste dygnet skjutit ned 12 ukrainska drönare. Beskedet att Storbritannien skickar långdistansvapen till Ukraina inför den väntade motoffensiven kom tidigare den här månaden. "Storm Shadow" har en räckvidd på 25 mil och kan avfyras från ukrainska stridsflygplan. Ryssland har kallat leveranserna bland annat för "ytterligare ett extremt fientligt steg av London". Omni 230527. Ryssland utvisar tyska diplomater och lärare. Ryssland kommer att börja utvisa hundratals tyska diplomater, lärare och kulturanställda, i ett drag som väntas öka spänningarna mellan länderna efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, skriver AP. Det tyska utrikesdepartement kallar utvisningarna för ett "ensidigt, omotiverat och obegripligt" beslut. Tidigare i år har Tyskland utvisat underrättelseanställda vid den ryska beskickningen. Tyskland säger att man kommer att utvisa ryssar som svar. Anställda vid Goethe-institutet bland de som utvisas. Omni 230527. Militärtopp: Ryssland kan vilja hämnas på väst. Det finns anledning att känna oro över vad som kommer hända när kriget i Ukraina väl är över. Det säger Mike Wigston, avgående chef för Storbritanniens flygvapen, till The Telegraph. Om Ryssland förlorar kommer Kreml sannolikt att känna ett hämndbegär gentemot väst som ställt sig på Ukrainas sida, varnar Wigston. Och det handlar inte enbart om president Vladimir Putin. "Det finns otaliga andra som skulle kunna ersätta honom och som kan vara lika brutala och ondskefulla mot sitt eget folk och sina grannländer," säger Wigston. Mike Wigston: Ryssland kommer att förbli ett av de "varaktiga hoten mot Storbritannien" även efter de förlorar kriget. Omni 230527. Irritation i EU när Grekland sätter sanktioner i limbo. Ungern har i stort sett varit ensamt i EU om att motsätta sig sanktioner mot Ryssland. Men nu får landet sällskap av Grekland, skriver Politico. EU är i färd att ta fram sitt elfte sanktionspaket sedan starten av den ryska invasionen. Den här gången riktar sig inte unionen direkt mot Ryssland, istället vill man komma åt länder som hjälper Moskva att ducka ekonomiska sanktioner. Men både Ungern och Grekland har ställt motkrav för att rösta igenom ett sådant paket. De vill att företag från deras länder stryks från Kyivs lista över "krigssponsorer", som bland annat innehåller flera europeiska företag. Kravet resulterade i dålig stämning under ett möte med EU:s utrikesministrar tidigare i veckan, enligt flera källor till Politico. EU:s utrikeschef Josep Borrell har lovat att alla frågetecken och allt missnöje kring Ukrainas lista kommer att redas ut. Det finns ingen deadline för det aktuella sanktionspaketet. Nya sanktioner tar sikte på ryska diamanter. Omni 230527. Putins propaganda-påstående: 1600-talskarta bevisar att landet Ukraina inte existerat (och att Sankt Petersburg tillhör Sverige). "Det är ett välkänt faktum. Innan det här fanns inget Ukraina" säger Vladimir Putin, och sveper med handen mot en gammal karta som ligger utrullad på bordet framför honom. Valery Zorkin, ordförande för Rysslands författningsdomstol, har tagit med en karta från 1600-talet till ett möte med Rysslands president Vladimir Putin. Zorkin säger att man har lyckats hitta kartan, som påstås vara ett tydligt historiskt bevis på att landet Ukraina tidigare inte har existerat. Bilder och klipp från Putins kartdemonstration har sedan under veckan delats av Kreml, och har fått stor spridning i sociala medier. Utöver ukrainska detaljer dyker också Sverige upp på ett hörn - på ett sätt som skjuter hål på Putins argument. Magnus Linnarsson är docent i historia vid Stockholms universitet. I videon ovan förklarar han vad man kan hitta på Putins propagandakarta. svt 230528. Ukraina: Insats i Belgorod gav "betydande information". Kyiv fortsätter att neka till inblandning i veckans räder i den ryska gränsregionen Belgorod men en talesperson för landets militära underrättelsetjänst, Andrij Yusov, medger att de fick tillgång till "betydande information" efter händelsen. Det rapporterar DN som hänvisar till underrättelsetjänstens hemsida. Yusov säger i uttalandet att informationen rör Rysslands sårbarhet för angrepp, men går inte in i närmare detalj. Det var i måndags som två kremlfientliga partisangrupper uppgav att de tog sig in i Belgorod och utförde en rad angrepp, bland annat drönarattacker. Kyiv har nekat till inblandning och uppgett att grupperna agerade på eget bevåg. Ukraina: Milisers räd in i Ryssland gav "viktig information". Grupperna bakom attacken träder fram: "Vi är ryssar, precis som du." Omni 230528. Minst en död i "massiv rysk drönarattack" mot Kyiv. Minst en person dödades i ryska attacker mot Ukrainas huvudstad Kyiv natten mot söndag, uppger stadens borgmästare Vitalij Klytjko på Telegram. Klytjko skriver att staden utsattes för en "massiv rysk drönarattack" men att Ukraina lyckades skjuta ner över 20 drönare. Sista söndagen i maj firar invånarna "Kyivdagen" för att markera stadens grundande år 482. Då brukar det hållas marknader och konserter på gatorna runt om i staden, skriver Reuters. Vittnen: Folk stod på sina balkonger och skrek förolämpningar mot Putin. En 41-årig man dödades och en 35-årig kvinna skadades. Flera personer ska ha skadats av fallande bråte. Omni 230528. Ukrainas armé i skriande behov av nya rekryter. Den ukrainska militären är i stort behov av personella tillskott inför den storoffensiv som väntas, rapporterar The Telegraph. Armén har decimerats avsevärt under det senaste årets strider, och därför har man nu inlett en bred kampanj för att fylla luckorna. En strategi man använder sig av för att stärka upp är att soldater som skadats i strid nu åter kallas in. Tanken har tidigare varit att skadade personer inte ska in i strid på nytt, men nu tvingas man tänka om. 41-åriga Zhenia, som tillfångatogs av ryssarna, kallas nu in i strid på nytt. Omni 230528. Ex-rådgivaren: Snabb seger för Ukraina ger minskad risk för "svarta svanar". Om Ukrainas armé förses med dödligare militär utrustning kan landet vara på väg mot "strategiska framgångar på slagfältet", säger Dan Rice, tidigare rådgivare till den ukrainske överbefälhavaren Valerij Zaluzjnyj, till Radio Free Europe. Han säger också att ju tidigare Ukraina besegrar Ryssland desto mer minskar riskerna för att så kallade svarta svanar, oförutsägbara händelser med allvarliga konsekvenser, inträffar. En möjlig svart svan skulle enligt Rice kunna vara en härdsmälta vid kärnkraftverket Zaporizjzja, som ryska styrkor tagit kontroll över. Rice tror att Ukrainas motoffensiv kommer att vara ett faktum inom ett par månader, och att den kommer att leda till framgångar för den ukrainska armén. Rice: Tror att vi kommer att se materiella förändringar på slagfältet. Omni 230528. "Drönarattacken den mest massiva sedan invasionen." Nattens ryska drönarattack mot Ukrainas huvudstad Kyiv är den "mest massiva" sedan invasionen inleddes i februari 2022, enligt militärchefen Serhiji Popko. Det skriver AP. 54 drönare ingick i attacken vilket beskrivs som det högsta noterade antalet drönare i en och samma attack sedan krigsutbrottet. Ukrainas flygvapen uppger att 52 av drönarna sköts ner. En 41-årig man dödades och en 35-årig kvinna skadades när bråte från nedskjutna drönare föll ner i samband med anfallet. Kvinnan vårdas på sjukhus för sina skador, säger Kyivs borgmästare Vitalij Klitjko. Drönarattacken var den 14:e denna månad.
Omni 230528. Nya attacker mot Kyiv i natt - 40 mål har skjutits ner. Ryssland har tidigt under måndagsmorgon åter attackerat Ukrainas huvudstad Kyiv med drönare och robotar, rapporterar Reuters. Enligt den ukrainska militären har över 40 mål skjutits ner av ukrainskt luftvärn. Vittnen berättar att kraftiga explosioner hörts på flera håll i staden. Inga människor ska dock ha skadats och attacken ska inte heller ha orsakat större skador på byggnader. Det är andra natten i rad och femtonde gången den här månaden som huvudstaden är målet för en storskalig attack. Borgmästaren: Ytterligare en svårt natt i huvudstaden. Omni 230529. Rysk drönarattack mot Odesa - oklar omfattning. En rysk drönarattack har under natten skadat infrastruktur i den ukrainska hamnstaden Odesa, uppger Ukrainas militär enligt Reuters. Staden är en nyckelstad för landets spannmålsexport. "En brand bröt ut i hamninfrastrukturen som ett resultat av attacken. Den släcktes snabbt. Information om skadornas omfattning uppdateras," skriver militären. Det är oklart om skadorna var så omfattande att de hotar störa spannmålsexporten.
Omni 230529. Experter varnar: Skadlig kod angriper industriella system. Säkerhetsforskare vid cybersäkerhetsföretaget Mandiant har gått ut med en varning för en ny skadlig kod kallad Cosmic Energy, som används för att attackera industriella system. Det rapporterar Computer Sweden. Måltavlan är IEC-104-kompatibla RTU-enheter som används i Europa, Mellanöstern och Asien. Mandiants säkerhetsforskare misstänker att den skadliga koden har tagits fram av den ryska cybersäkerhetsgruppen Rostelecom-Solar, alternativt någon med koppling till dem. Misstänks ha kopplingar till Ryssland. Påminner om skadlig kod som tidigare har använts mot ukrainska mål. Omni 230529. Kommentar: En del av Rysslands krig mot väst. USA-senatorn Graham efterlyst av Ryssland. Rysslands inrikesdepartement efterlyser den amerikanske senatorn Lindsey Graham, skriver den ryska nyhetsbyrån Tass. Graham besökte i förra veckan Kyiv och träffade president Volodymyr Zelenskyj. Senatorn sa bland annat att USA:s militära stöd till landet var "de mest välinvesterade pengarna någonsin". Uttalandet kritiserades av Ryssland som anklagar honom för att ha gjort russofobiska uttalanden då landet kopplar ihop hans uttalande med ett citat om "att ryssar dör". Men enligt Ukraina och Reuters, som tagit del av intervjun i sin helhet, är det två olika delar av intervjun som klippts ihop. Graham menar att han helt enkelt berömde Ukraina. I det första klippet som spreds av Ukraina framgick inte att citaten kom vid två olika tillfällen.
Omni 230529. Ryska spionvalen Hvaldimir kan ha dykt upp i Bohuslän. En vitval som syntes i Hunnebostrand i söndags kan vara den ryska "spionvalen" Hvaldimir, säger marinbiologen Sebastian Strand till P4 Väst. Valen väckte uppståndelse i Hunnebostrand och många samlades i hamnen för att titta på när den lekte med tampar och linor. Strand säger att mycket tyder på att valen har "tränats militärt". "Ryssarna har inte officiellt bekräftat ägarskap till honom men det vi ser, som han troligtvis blivit upptränad till, pekar starkt mot militärt träningsprogram," säger han. Strand: Valen kan ha rymt under ett uppdrag. Hvaldimir syntes först i norska vatten - den var orädd för människor och hade kamerasele. Omni 230529. Ukraina: Militäranläggning träffad i ny rysk attack. Fem ukrainska flygplan har skadats i en rysk attack mot en militäranläggning i regionen Chmelnytskyj i västra Ukraina, uppger det lokala styret enligt AFP. Även bränsledepåer skadades i attacken. Uttalandet beskrivs som ovanligt eftersom Ukraina sällan informerar om att militära mål träffats i ryska angreppen. Ingen person ska ha skadats i attacken. 40 robotar och 35 drönare användes, men enligt Ukraina sköts 37 respektive 29 ner.
Omni 230529. Nya danska miljarder till Ukraina: "Det är bråttom." Den danska regeringen meddelade på måndagen att man tillför ytterligare 7,5 miljarder danska kronor, motsvarande drygt 11,6 miljarder svenska kronor, till landets Ukrainafond i år. Dessutom tillförs ytterligare drygt 16 miljarder svenska kronor under 2024. "Kriget i Ukraina befinner sig i en mycket kritisk tidpunkt med en allvarlig situation på slagfältet, och därför behöver Ukraina allt stöd det kan tänkas få," säger statsminister Mette Frederiksen till DR. Ukrainafonden inrättades i mars, då Danmark avsatte 7 miljarder danska kronor i en första betalning. Frederiksen konstaterar att 70 procent av de pengarna redan har använts. "Det är nu ukrainarna behöver våra vapen och vårt stöd, så det är bråttom," säger hon. Fredriksen: "Det finns inget som tyder på att nästa år blir ett fredsår." Zelenskyj tackar Danmark. Alla partier utom Enhedslisten och Alternativet stod bakom beslutet.
Omni 230529. Kommentar: Inte heller då nästa år. Putin tänker köra kriget in i kaklet innan han ger sig. Northvolt-leverantör kopplas till Putin: "Måste ses som del av krigsfinansiering." Det ryska gruvbolaget Nornickel har personer i ägarlistan som beskrivs ha starka kopplingar till den ryske ledaren Vladimir Putin. Gruvbolaget har också haft svenska Northvolt som kund - något som miljöorganisationen Bellona är skarpt kritisk till, rapporterar SR:s Kaliber. "Det måste ses som en del av att finansiera Rysslands krig i Ukraina att köpa dessa produkter," säger Bellonas grundare Frederic Hauge. Northvolt uppger att man håller på att fasa ut Nornickel som leverantör till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Risken för att skattepengarna från den ryska verksamheten ska användas till att finansiera kriget var ett av de bakomliggande skälen, säger miljöchefen Emma Nehrenheim till Kaliber. Nornickel är inte sanktionerat - däremot är en av oligarkerna bakom bolaget upptagen på EU:s sanktionslista. Northvolts relation med Nornickel kritiseras även för att gå stick i stäv med de "gröna ambitionerna". Enligt Bellona är Nornickel en av världens största förorenare. Northvolt vill att EU agerar för att minska beroendet av ryska metaller till elbilsbatterier. Omni 230529. Ukraina: Demilitariserad zon krävs i Ryssland. Ett fredsavtal i Ukrainakriget bör innefatta en demilitariserad zon på 100 till 120 kilometer i ryska regioner som gränsar till Ukraina. Det skriver president Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak på Twitter. Detta krävs för att åstadkomma "verklig säkerhet för invånarna i Charkiv, Tjernihiv, Sumy, Zaporizjzja, Luhansk och Donetsk, och skydda dem från beskjutning", skriver han. I ett första skede bör internationella bevakare se till att denna zon hålls demilitariserad, fortsätter han.
Omni 230529. Kommentar: Vilket inte kommer att hända så länge Putin inte är störtad. Ryssland hotar med att dra sig ur spannmålsavtalet. Ryssland kommer att dra sig ur spannmålsavtalet för Svarta havet om inte FN gör det lättare för ryskt spannmål och konstgödsel att exporteras, säger utrikesminister Sergej Lavrov enligt Reuters. "Om allt förblir som det är, vilket tycks vara fallet, kommer det bli nödvändigt att inse att (avtalet) inte längre fungerar." Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina, som förhandlades fram med hjälp av FN och Turkiet, har varit på plats sedan juli i fjol. Det möjliggör spannmålsexport från ukrainska Svartahavshamnar för att stävja den globala matkris som uppstod efter invasionen. Export av ryskt spannmål och konstgödsel är inte föremål för västs sanktioner, men enligt Moskva försvåras den av sanktioner som rör betalningar, logistik och försäkringar. Lavrov uttalade sig i Nairobi under en rundresa i Afrika. Rapport: Upplopp ökar i Afrika när tillgången på mat sinar. Omni 230529. Lukasjenko: Kärnvapen till alla som är med oss. Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko utlovar kärnvapen till alla länder som ställer sig på Rysslands och Belarus sida, rapporterar NBC News. "Det är väldigt enkelt. Du behöver bara gå med i unionen mellan Ryssland och Belarus, och så blir det kärnvapen till alla," säger han. Uttalandet gavs som svar till Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev, som under ett toppmöte i Moskva påtalade att Ryssland och Belarus har en så nära relation att "allt delas, även kärnvapen". Förra veckan bekräftade Lukasjenko att överföringen av ryska taktiska kärnvapen till belarusisk mark har inletts. Lukasjenko: Ingen är emot att Kazakstan och andra länder har en lika nära relation till Ryssland som vi. Uppger att man förberett förvaringsplatser för de ryska kärnvapnen. Omni 230529. Kommentar: Kärnvapnen lär även i fortsättningen ägas av Ryssland. Putin vill kriga utanför sitt eget lands gränser och Belarus är då en bra förvaringsplats. Uppgift: Litauiska män flög drönare vid flygbas. Militärpolis grep på söndagen två män vid Norrbottens flygflottilj i Luleå. Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna handlar det om två litauiska medborgare som flugit drönare vid flygbasen F 21. "Jag kan bekräfta att de är EU-medborgare. De är inte hörda med försvarare ännu utan det kommer göras under morgondagen. Det pågår utredningsåtgärder," säger jouråklagare Moa Ejnerstrand. Enligt uppgifterna handlar det om en man i 20-årsåldern och en man i 50-årsåldern. Utöver drönaren ska annan elektronik tagits i beslag. De misstänks för brott mot skyddslagen, en gärning som innefattar att fotografera eller filma skyddsobjekt. Under tisdagen och onsdagen hålls ett EU-toppmöte i Luleå. Säkerhetspådraget är därför förhöjt i kommunen. Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna deltar Säpo och flera hundra poliser inför toppmötet. Det pågår även en stor flygövning med 14 nationer i Luleå. Polisen om toppmöte i Luleå: "Det värsta skulle vara en terrorhändelse." Omni 230529. Kommentar: Kan mycket väl vara ryska spioner." Putins nya lag - gör val i östra Ukraina möjligt. President Vladimir Putin har skrivit under en ny lag som gör det möjligt att hålla val i områden där undantagstillstånd gäller, rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån RIA. Detta gör det möjligt för Ryssland att arrangera "val" i de regioner landet ockuperat i östra Ukraina, något som är planerat till september i år. I oktober förra året annekterade Ryssland Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja - ett brott mot internationell rätt. Detta efter att man hållit skenomröstningar i de ukrainska regionerna om anslutning till den ryska federationen. (svt 230529.) Omstridd polsk lag om rysk påverkan träder i kraft. Polens president Andrzej Duda sa på måndagen att han kommer godkänna en kontroversiell lag som syftar till att minska ryskt politiskt inflytande i landet, skriver AP. Enligt lagen ska en statlig kommission bildas med syfte att straffa politiker som anses gå Rysslands ärenden. Kommissionen får bland annat makten att stänga ute individer från politiska ämbeten i upp till tio år. Experter och kritiker anser dock att den bryter mot landets konstitution och riskerar att användas som ett vapen mot oppositionen. Inte minst oppositionsledaren Donald Tusk, som av regeringen anklagats för att ha "anti-polska värderingar", tros kunna hamna i skottgluggen. Det rapporterar Ekots Polenkorrespondent Samuel Larsson. Sker inför det stundande parlamentsvalet i höst. Kommissionen får makt att riva upp politiska beslut. Lär försämra relationen till EU. Duda har bett konstitutionsutskottet att utreda lagen. Omni 230529. Biden till Erdogan: USA vill lösa Sverigefrågan. USA:s president Joe Biden har hållit telefonsamtal med sin turkiske motsvarighet Erdogan och gratulerat honom till valvinsten, rapporterar Reuters. Enligt Biden tog Erdogan upp de F-16-stridsflyg som Turkiet länge velat köpa av USA. Vidare säger Biden att han underströk att Vita huset vill se en lösning på frågan om Sveriges Natomedlemskap. "Vi kommer att prata mer nästa vecka," säger han. Biden: Vill hantera Sverigefrågan. Tog upp Turkiets motstånd. Omni 230529. Rysk miljonstad förbjuder skyltar på andra språk. Den ryska miljonstaden Krasnodar, belägen nära Krymhalvön, förbjuder skyltar på andra språk än ryska i det allmänna rummet. Det rapporterar oberoende exilryska Moscow Times. Enligt borgmästaren Jevgenij Naumov är det "inte särskilt patriotiskt" med skyltar på utländska språk med tanke på den rådande situationen i landet. "I London och Washington är antagligen inte 90 procent av skyltarna på ryska," säger han. Lagen träder i kraft den 1 september, och verksamheter får då ett år på sig att byta ut skyltarna. Endast registrerade varumärken undantas. Naumov: Ska ena staden arkitektoniskt. I mars förbjöd Putin statligt anställda att använda utländska ord i officiella handlingar. Omni 230529. Expert: Ubåtar till Svarta havet röd linje för väst. Sedan den fullskaliga invasionen inleddes har väst kraftigt trappat upp det militära stödet till Ukraina. Fortfarande återstår dock röda linjer, säger överstelöjtnant Johan Huovinen till DN. Förslag har väckts om ubåtar till Ukraina, men det ser Huovinen som orealistiskt med tanke på risken att Ryssland drar sig ur spannmålsavtalet. "Allt som har med Svarta havet att göra är ytterst känsligt, ingen är villig att ge fartyg till Ukraina." Gällande stridsflyg oroar sig västländerna fortsatt för att Ukraina ska genomföra attacker på ryskt territorium med USA-tillverkade plan, vilket får dem att hålla igen, säger han. Ukraina har lovat att inte använda långdistansrobotar från väst mot mål i Ryssland. Rysslands ambassadör i Storbritannien: Redo att eskalera till "ny dimension" om väst fortsätter skicka vapen. USA:s ÖB: F-16 blir inget "magiskt vapen" för Ukraina. Omni 230529. Wikipedia stämmer rysk censurmyndighet. Stiftelsen Wikimedia Foundation har i dag lämnat in en stämningsansökan mot den ryska riksåklagaren och den ryska censurmyndigheten Roskomnadzor för att de blockerar information på Wikipedia. Det skriver Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Interfax. (svt 230529.) Kommentar: Bra försök att bräcka den ryska censuren, men vi vet redan det ryska svaret. Tredje attacken mot Kyiv på ett dygn - minst en dödad. Ryssland genomförde tidigt på tisdagsmorgonen nya attacker mot Kyiv, den tredje vågen av luftanfall inom loppet av ett dygn. Samtliga objekt sköts ner av Ukrainas luftförsvar, men en kvinna dog i en brand i ett bostadshus som fattade eld när nedskjutna delar landade på det. "Omfattande attack! Stanna inomhus!" skrev stadens borgmästare Vitalij Klytjko på meddelandetjänsten Telegram, enligt The Guardian. Under maj har Ryssland systematiskt attackerat huvudstaden med drönare och robotar. Syftet tros vara att ingjuta rädsla hos befolkningen och samtidigt dränera det ukrainska luftförsvaret på ammunition, uppgav den ukrainska generalen Serhij Popko på måndagen. Ryssland ändrar ständigt vapen i sina attacker. Zelenskyj hyllar det amerikanska luftförsvaret Patriot. Totalt har Kyiv attackerats 17 gånger i maj. Luftvärnet räddade minst 100 liv under måndagen, enligt Zelenskyj. Omni 230530. Första civila astronauten i Kina på väg ut i rymden. I morse lyfte en bemannad rymdfarkost från Kina med rymdstationen Tiangong som destination. För första gången deltar en civil kinesisk besättningsman, professorn Gui Haichao, i en rymdresa. Hittills har alla kinesiska rymdfarare varit en del av den kinesiska militären. Gui ska leda vetenskapliga experiment som ska utföras under det fem månader långa uppdraget. I går meddelade Kina att man planerar att sätta astronauter på månen innan 2030. USA har för avsikt att återvända till månen i slutet av 2025.
Lyfte framgångsrikt på tisdagsmorgonen. Innebär ett nytt steg i rymd-rivaliteten med USA. Den sista modulen på rymdstationen sattes på plats förra året. Gui Haichao: "Jag har alltid haft den här drömmen."
Omni 230530. Kreml anklagar Ukraina för drönardåd mot bostadshus. Flera byggnader har skadats i ett drönarangrepp mot Moskva, uppger stadens borgmästare Sergej Sobjanin enligt Reuters. Enligt uttalandet ska attacken bara ha lett till mindre skador på två bostadshus som båda har evakuerats. Ingen person uppges ha kommit till skada. BBC:s Rysslandsredaktör Steve Rosenberg hörde explosioner i Moskva under morgonen och skriver på Twitter att hans "fönster skakade". "Det är första gången min morgon startar på det här sättet." Ryssland anklagar Kyiv för drönarangreppet och kallar det en "terrorattack". Ukraina har inte kommenterat händelsen. Enligt Wall Street Journal är det första attacken mot civila områden djupt in i Ryssland sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen för ett år sedan. BBC:s källor uppger att fler än tio drönare sköts ner i Moskvaregionen. Samtidigt har de ryska attackerna mot Kyiv fortsatt. På morgonen genomfördes den tredje vågen av attacker på ett dygn.
Omni 230529. Kommentar: Drönarattacken mot Moskva var mycket liten jämfört med krigsattackerna som ständigt pågår mot Kyiv. Danmark vill satsa 223 miljarder på försvaret. Danmarks regering vill stärka försvaret med 143 miljarder danska kronor, motsvarande cirka 223 miljarder svenska kronor, under de kommande tio åren. Det meddelade vikarierande försvarsminister Troels Lund Poulsen på en presskonferens på tisdagen. "Det är på alla sätt en historisk situation som vi står i. Och det är ett historiskt upplägg vi presenterar," säger han. I går meddelade regeringen att man tillför ytterligare 7,5 miljarder danska kronor, motsvarande drygt 11,6 miljarder svenska kronor, till landets Ukrainafond i år. Nästa år tillförs ytterligare drygt 16 miljarder svenska kronor. "Under de kommande åren vill Danmark stötta Ukraina markant eftersom vår egen säkerhet hänger ihop med Ukrainas kamp," säger Poulsen. Målsättningen är att Danmark ska leva upp till Nato-kravet. Omni 230530. 33-årig kvinna dog under massiv anfallsvåg mot Kyiv. En 33-årig kvinna dog i nattens ryska anfallsvåg mot Ukraina, bekräftar landets myndigheter. 13 människor skadades. Kyivbor vittnar om en orolig natt. Parlamentsledamoten Lesija Vasylenko valde att stanna i sitt hem i stället för att uppsöka en metrostation. "Först i morse insåg jag hur oförsiktigt det var [...] Det finns inget sätt att veta var spillror ska slå ner. Under jord är det enda trygga stället." Bilder från huvudstaden visar skärrade och gråtande invånare. Kyivs invånare flydde till skyddsrummen under Rysslands drönarattack. Vasylenko säger att natten var en av de svåraste hon upplevt. Ukraina: Fler än 20 drönare sköts ner under tre och en halv timmes anfall. Omni 230530. Kinesisk expert: Viruset kan ha kommit från labb. Den tidigare chefen för den kinesiska folkhälsomyndigheten utesluter inte att coronaviruset kan ha kommit från ett laboratorium, säger han i en intervju med BBC-podcaster Fever. "Man kan alltid misstänka allt. Sådan är vetenskapen. Man kan inte utesluta något," säger George Gao. Den kinesiska regeringen har förnekat teorierna om att viruset fanns i ett laboratorium i Wuhan och sedan läckte ut och orsakade pandemin. Men enligt Gao kan myndigheterna tagit teorin på större allvar än man låtit påskina eftersom Wuhans virologiska institut ska ha genomfört någon form av formell undersökning, vilket aldrig bekräftats tidigare. "Regeringen organiserade något," säger han till BBC. Gao: "De hittade inget som stred mot rutinerna." Den kinesiska folkhälsomyndigheten var inte involverad i undersökningen av laboratoriet. Omni 230530. Wagner jagar nya rekryter på Twitter och Facebook. Den ryska paramilitära Wagnergruppen har tagit till Twitter och Facebook för att rekrytera personal till sina utlandsoperationer, inklusive i Ukraina, rapporterar Politico. Enligt den brittiska forskningsgruppen Logically har gruppen lagt ut 60 annonser på tiotals språk, däribland franska, spanska och vietnamesiska. De söker bland annat stridande soldater, it-personal, förare och vårdpersonal, och lockar med månadslöner på över 30 000 kronor och andra förmåner såsom hälsovård. Utöver Ukraina är Wagnergruppen aktiv i länder såsom Mali och Centralafrikanska republiken. USA riktade förra veckan sanktioner mot gruppens befälhavare i Mali. Twitter besvarade förfrågan om kommentar med en bajsemoji. Omni 230530. Kommentar: Gratis hälsovård för stridande soldat i en skyttegrav i Ukraina? USA: Kina-flygplan flög framför nosen på vårt. Ett kinesiskt stridsflygplan utförde en "onödigt aggressiv" manöver mot ett amerikanskt plan i internationellt luftrum över Sydkinesiska havet den 26 maj, uppger den amerikanska militären enligt Reuters. Enligt USA flög det kinesiska J-16-planet precis framför nosen på det amerikanska RC-135-planet, vilket utsatte det för turbulens. I december inträffade en liknande händelse när ett kinesiskt flygplan flög bara tre meter från ett amerikanskt, vilket tvingade det amerikanska till en undanmanöver för att undvika kollision. Oklart varför det inträffade. Pentagon har delat ett videoklipp på händelsen.
Omni 230530. Kommentar: Aggresivt och avsiktligt. IAEA: Ren tur att ingen kärnkraftsolycka skett än. Det är ren tur att ingen olycka hittills inträffat vid kärnkraftsverket i ukrainska Zaporizjzja under kriget, sa Rafael Grossi, chef för FN:s atomenergiorgan IAEA, till FN:s säkerhetsråd på tisdagen enligt AP. Grossi uppmanade Ukraina och Ryssland att förbjuda attacker från eller mot kraftverket, liksom stationering av militär personal eller förvaring av tyngre vapen som kan användas vid en attack. "Om det här fortsätter kommer turen att vända till slut," säger han. Kärnkraftverket intogs av Ryssland tidigt under den fullskaliga invasionen i februari i fjol, och har sedan dess drabbats av en rad attacker och strömavbrott. Grossi räknade upp fem förhållningsregler parterna måste följa. Oron för en kärnkraftsolycka ökar inför Ukrainas väntade motoffensiv. Ingen av reaktorerna är för närvarande i gång.
Omni 230530. Kommentar: Sannolikt att Ryssland medvetet åstadkommer en olycka när man tvingas lämna området. Prigozjin: Inga resurser för en kupp i Ryssland. Efter att den tidigare ryske officeren Igor Girkin sagt att Wagnergruppen skulle kunna utföra en statskupp i Ryssland har Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin gått i svarsmål, skriver tankesmedjan ISW. Prigozjin uppger att Wagner inte har tillräckligt många soldater för en kupp i Ryssland, och att gruppens relation med Putin är god. Han antydde däremot underförstått att försvarsminister Sergej Sjojgu, som basar över specialstyrkorna, skulle kunna orkestrera en kupp. Enligt Prigozjin förespråkar Wagner bara "!vissa korrigeringar" i den ryska styrningen. Både Girkin, som var en centralfigur i annekteringen av Krym 2014, och Prigozjin har gjort sig kända som hökaktiga nationalistfigurer som förespråkar en upptrappning av kriget mot Ukraina. Omni 230530. ISW: Ryssland "tonar ner" angrepp mot Moskva - har brist på hämndalternativ. President Vladimir Putin har försökt "tona ner" drönarangreppet mot Moskva eftersom han håller på att få slut på alternativ för vedergällning. Det skriver den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW. Putin försökte få det att framstå som att Ukraina svarat på ryska attacker som skett samma dag. På så sätt kunde han motivera rysk passivitet efter drönarangreppet - Ryssland hade så att säga "redan hämnats". Ett mer passivt Ryssland är också bilden som framträder av Storbritanniens försvarsdepartements dagliga lägesrapport på Twitter. Den senaste månaden har Ryssland i allt högre grad reagerat på Ukrainas handlingar snarare än tagit militära initiativ för att uppnå sina egna mål. "Ryssland har haft låg framgång i sina försök att neutralisera Ukrainas förbättrade luftförsvar och slå ner ukrainska styrkors motattacker." Samtidigt har Ryssland tvingats flytta säkerhetsstyrkor för att svara på milisattacker i gränstrakterna. Anmärkningsvärt enligt analytiker att Putin medgav att Moskvas luftförsvarssystem kräver förbättringar. Miliserna kopplas till ukrainska underrättelsetjänsten och i vissa fall till högerextremism. Omni 230531. Anklagade Biden - hoppar av till Ryssland: "Känns bra." För tre år sedan gick Tara Reade ut och anklagade Joe Biden för sexuellt övergrepp, något som enligt henne skett när hon under en kort period arbetade i senaten 1993. Nu har Reade hoppat av till Ryssland. "Det är fortfarande lite snurrigt men det känns bra," säger Reade i en intervju med den ryska propagandasajten Sputnik. I ett inslag sitter Reade bredvid Marina Butina som dömts för spioneri i USA och i dag är ledamot i det ryska parlamentet. Att lämna USA för Ryssland var inte ett impulsivt beslut, säger Reade. "Min dröm är att bo på båda ställena, men det kan vara så att jag bara kan bo här och då är det okej." Reade: "Vill ansöka om ryskt medborgarskap från den ryske presidenten Vladimir Putin." Reade arbetade i Bidens stab en kort period 1993. Säger att hon inte längre känner sig trygg i USA.
Omni 230531. Tyskland svarar Ryssland - stänger ner fyra konsulat. Tyskland stänger ner fyra av fem av Rysslands konsulat i landet, rapporterar flera medier. Från och med årsskiftet kommer landet enbart tillåtas verka i ambassaden i Berlin samt ett av dagens konsulat. Åtgärden är ett svar på Kremls beslut att sätta en övre gräns för hur många tyska tjänstemän som får jobba i Ryssland. Det i sin tur innebär att Tyskland stänger sina konsulat i Jekaterinburg, Novosibirsk och Kaliningrad. Den diplomatiska relationen har försämrats kraftigt i och med invasionen av Ukraina och utvecklingen är beklaglig, menar Christofer Burger, talesperson för Tysklands utrikesdepartement. "Men det är beteendet från den ryska sidan som har försatt oss i den här situationen." Konsulatet som blir kvar ligger i Sankt Petersburg. Tyskland anser att Ryssland har eskalerat läget. Ryssland mottog beskedet på onsdagen.
Omni 230531. Expert: Dåliga soldater ersätter Wagner i Bachmut. Den ryska armén har ersatt Wagnergruppens soldater med "mindre effektiva enheter" i Bachmut sedan de tog över förra veckan, säger den brittiske försvarsanalytikern Michael Clarke till Sky News. "Ryssarna flyttar rätt dåliga styrkor till Bachmut, vilket säger mig en sak: de väntar sig inte att bli attackerade där." På grund av Bachmuts ringa strategiska värde förväntar sig inte Kreml att Ukraina kommer rikta in sig på staden i den kommande motoffensiven. Staden är så gott som helt raserad efter åtta månaders strider. Den 25 maj uppgav den paramilitära Wagnergruppen att de lämnar över kontrollen av Bachmut till den ryska armén. Ukrainska styrkor kontrollerar fortfarande en liten bit av staden. Clarke är tidigare chef för tankesmedjan RUSI. Omni 230531. Kreml: Flera attacker i Belgorod - evakuerar barn. Kreml hävdar att flera attacker riktats mot regionen Belgorod, på gränsen till Ukraina, det senaste dygnet. I ett samtal med CNN och andra medier kallar Kremls talesperson Dmitrij Peskov läget "alarmerande". "Dessutom har vi inte hört ett enda fördömande ord från det kollektiva väst," säger han. Enligt Belgorods guvernör Vjatjeslav Gladkov har en person dödats och flera skadats i två olika attacker. Han har fattat beslut om att evakuera hundratals barn från distrikten Sjebekino och Grajvoron nära gränsen. Ukraina har inte tagit ansvar för de påstådda attackerna, som inte heller bekräftats av oberoende källor. Peskov: Civila mål attackeras. Hävdar att ett boende för internflyktingar träffats. Omni 230531. FN blidkar Ryssland - vill rädda spannmålsavtalet. FN föreslår att Ukraina, Ryssland och Turkiet förbereder för att på nytt frakta rysk ammoniak genom Ukraina i ett försök att rädda spannmålsavtalet. Avtalet är tänkt att vara "ömsesidigt fördelaktigt", uppger en källa med insyn för Reuters. Ryssland har hotat med att dra sig ur avtalet om det inte görs lättnader för exporten av ryskt konstgödsel och spannmål. De kräver att en pipeline till den ukrainska hamnen Pivdennyi åter får pumpa rysk ammoniak, som används i konstgödsel. Enligt FN-källan har Ukraina och Turkiet gått med på förslaget, men Ryssland har inte svarat. FN har inte gett någon officiell kommentar. Spannmålsavtalet träffades i juli i fjol och gör det möjligt att exportera ukrainskt spannmål över Svarta havet för att stävja den globala matkrisen. Det har sedan dess förlängts i flera omgångar. Ukraina: Tar en månad att få i gång pipelinen igen. Omni 230531. Kommentar: Bra förslag, men vad säger ett obstinat Ryssland? Expert: Ukraina kan ha gett drönare till ryssar. Spekulationerna kring vem som utförde drönarattacken mot Moskva är många. Inga bevis pekar ut Volodymyr Zelenskyj eller det ukrainska toppskiktet. Överstelöjtnant Johan Huovinen har svårt att se att attacken skulle vara iscensatt av Ryssland och vad Moskva skulle vinna på det. Han ser det som mer troligt att Ukraina ligger bakom. "Man kanske har försett en liten grupp ryska medborgare med drönare, och på så vis skapat en förnekelsebarhet," säger han till TT. Ryssland beskyller Ukraina för drönarattacken, liksom för flera attacker mot gränsbyar i regionen Belgorod de senaste dagarna. Ukraina anklagas också för en drönarattack mot ett ryskt oljeraffinaderi i regionen Krasnodar natten mot onsdag. Även den tror Huovinen att de mycket riktigt ligger bakom, säger han till TV4 Nyheterna. Ukraina förnekar att de utfört attacker på rysk mark. Huovinen: "Teoretiskt går drönarna att avfyra från Ukraina." Utesluter inte rysk olycka eller partisanrörelse bakom explosionen på raffinaderiet. Omni 230531. Ryssland har förlorat över 2 000 stridsvagnar. Över 2 000 ryska stridsvagnar har hittills gått förlorade sedan den fullskaliga invasionen inleddes, visar färsk statistik enligt oberoende exilryska Moscow Times. Statistiken publiceras löpande av Oryx, en analyssajt som använder sig av så kallad open source intelligence - öppna datakällor. Av stridsvagnarna förstördes 1 238 i strid, 106 skadades, 113 övergavs i fält och 544 togs av ukrainska styrkor. Enligt Oryx analytiker Jakub Janovsky kan den verkliga siffran vara upp till 20 procent högre. "Det verkar inte som att dessa enorma materiella förluster har påverkat Rysslands strategiska tänkande," säger han. Enligt Ukraina rör det sig om 3 800 stridsvagnar. Amerikansk tankesmedja: I synnerhet har många moderna stridsvagnar gått förlorade.
Omni 230531. Expert om ryska försvaret i Ukraina: "Mycket udda." Ryssland har gjort ett förvånande avsteg från sitt vanliga sätt att upprätta försvarslinjer, säger Jörgen Elfving, expert på rysk militär taktik, till SVT Nyheter. Den vanliga militärtaktiska metoden - både i Ryssland och väst - är att upprätta motståndsnästen liknande små öar. I det ockuperade Ukraina har dock den ryska armén nu börjat gräva ner sig i en rak försvarslinje, vilket gör det svårare att ta igen förlorad terräng och möta angripare. "Det här som nu har byggts ut på den ryska sidan är mycket udda," säger Elfving. Hans teori är att det är själva enkelheten som kan vara förklaringen - "det är ju i princip bara att skotta upp ett dike". Understryker att det ändå blir tufft för Ukraina att tränga sig igenom. Omni 230531. Barn dödades i rysk attack mot Kyiv i natt. Minst tre personer, varav ett barn, dödades i natt i ett ryskt anfall mot Ukrainas huvudstad Kyiv. Ytterligare minst 14 personer skadades, skriver TT med hänvisning till lokala myndigheter. Huvudstadens militära ledning skriver på Telegram att delar från nedskjutna robotar föll ner över en vårdinrättning, ett höghus och bilar. Bara under maj rapporterades 17 ryska anfall mot Kyiv, skriver AP. Omni 230601. Alla skyddsrum inspekteras i Lviv: "Det måste göras." Samtliga skyddsrum i staden Lviv i västra Ukraina ska inspekteras efter att tre personer dött i utkanten av Kyiv under nattens ryska anfall. Det meddelar Lvivs borgmästare Andriy Sadovyi, enligt The Guardian. Uppgifter har framkommit om att dödsfallen inträffade när personerna försökte ta sig in i ett skyddsrum som var låst. "Den här kvällen ska vi ägna åt vår säkerhet. Det blir en kväll med öppna skyddsrum, diskussioner, möten - kalla det vad ni vill men det måste göras," skriver han. Bland annat ska ansvariga för skyddsrummen gå igenom tillgängligheten och se till att all information är uppdaterad och synlig. En polisutredning har inletts efter uppgifter om att skyddsrummet varit låst. Ukrainas luftförsvar sköt ner robotarna som sen föll ner över Kyiv.
Omni 230601. Zelenskyjs krav på Nato: Säkerhetsgarantier och "tydligt" besked i Vilnius. President Volodymyr Zelenskyj ber om konkreta säkerhetsgarantier från väst under EU-toppmötet i Moldavien - både för sitt eget land och för värdlandet. Säkerhetsgarantier ses som en slags långsiktig allians med den amerikanska och europeiska försvarsförmågan, i avsaknad av fullvärdigt Natomedlemskap för Ukraina, något som inte bedöms vara möjligt under ett pågående krig. Samtidigt fortsätter Zelenskyj att trycka på för ett snabbt medlemskap i försvarsalliansen. "Vi behöver ett tydligt positivt beslut om Nato i Vilnius." Natochefen Jens Stoltenberg har sagt att alla länder är överens om att Ukraina ska få gå med i alliansen. "Det är inte upp till Moskva att lägga veto mot en utvidgning." En del vill se Natosoldater i Ukraina efter kriget.
Omni 230601. Ryssland: Avvärjt ukrainsk "invasion" i Belgorod. Ryssland påstår sig ha avvärjt ett ukrainskt försök att "invadera" den ryska gränsregionen Belgorod, skriver AFP. Enligt Rysslands försvarsdepartement handlade det om två enheter motoriserat infanteri, understött av stridsvagnar. Putin uppges hållas löpande informerad om situationen i regionen. Oroligheter har den senaste tiden skakat området men många av uppgifterna från marken är svåra att verifiera. Bland annat har Putin-kritiska milisgrupper utfört väpnade angrepp. I morse uppgav regionens guvernör att åtta personer skadats i ukrainsk beskjutning mot staden Sjebekino, något som inte har kunnat bekräftas. Uppgiften har inte heller kommenterats av Ukraina. Moskva säger sig ha använt stridsflyg och artilleri för att mota den påstådda gränsöverträdelsen. Omni 230601. Experter: Misstänker att Moskvadrönare var ukrainsk. En drönare som fångades på bild under attacken mot Moskva i tisdags förbryllar två experter som SVT Nyheter kontaktat. "Drönaren i videoklippen liknar ingen jag tidigare har sett, vilket indikerar att det kan vara ett nytt system som Ukraina tagit fram," skriver James Patton Rogers, drönarexpert vid danska SDU och amerikanska Cornell. Enligt David Hambling, journalist och författare som bevakat drönare i åratal, finns likheter med en nyutvecklad ukrainsk drönartyp som hittills inte setts i strid. Ryssland beskyller Ukraina, som nekar inblandning. Enligt ryska myndigheter sköts åtta drönare ner i attacken, som ledde till mindre materiella skador. Hambling: Svårt att avgöra utan tillgång till vraket. Omni 230601. Wagnergruppen hotar att dra sig ur: "Clowner." Den paramilitära Wagnergruppen hotar att dra sig ur invasionskriget i Ukraina om inte "clownerna" i den ryska militärledningen byts ut, säger dess ledare Jevgenij Prigozjin enligt Sky News. "Om hela befälskedjan är ett fullständigt haveri och leds av clowner som gör köttfärs av människor kommer vi inte vara en del av den," säger han. Han tillägger att hans soldater vill ta en månads vila på läger i de ryskockuperade delarna av Ukraina - "därefter får vi se hur det går". Vidare bekräftade Prigozjin att Wagnergruppen den 5 juni helt kommer att lämna över kontrollen av Bachmut till den ryska armén. Prigozjin: Det har varit ett tufft år.
Omni 230601. Kommentar: Frispråkig man. Få kan göra det med livet i behåll eller utan att bli fängslade i dagens Ryssland. ISW: Kadyrovs tjetjener kan ersätta Wagnergruppen. Kreml har sannolikt beordrat den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov och hans trupper att inleda offensiva operationer i Ukraina efter Wagnergruppens tillbakadragande från Bachmut, enligt tankesmedjan ISW. "Kadyrov uppgav den 31 maj att tjetjenska styrkor fått nya order och tog kontroll över frontlinjen i Donetsk," skriver de. Enligt ISW är det möjligt att tjetjenerna återigen kommer bli den huvudsakliga ryska offensiva styrkan efter att Wagnergruppen dragit sig tillbaka. Under ett års tid har Kadyrovs styrkor inte varit delaktiga i de mest intensiva striderna på fronten. Omni 230601. Analyser: Nato håller på att skämma ut sig. Nato för en kamp mot klockan och den pinsamhet det skulle innebära att missa det uttalade målet om svenskt medlemskap före Vilniusmötet den 11 juli, skriver Luke McGee i en analys för CNN. Både Natoföreträdare och Sveriges regering oroar sig för hur en missad deadline skulle se ut i Rysslands ögon - och även i Kinas och Nordkoreas, skriver han. "Det visar personer som Putin att det finns en svag länk i den västliga alliansen. Det ger dem tid och utrymme att skapa trubbel," säger en Natokälla till CNN. Putin hotade med "allvarliga konsekvenser" men drev i stället svenskarna i armarna på Nato, skriver Olle Lönnaeus i Sydsvenskan. Ulf Kristersson har nu brett folkligt stöd i ryggen när han går Turkiet till mötes med bland annat den den nya terrorlagstiftningen, skriver Lönnaeus, men tillägger: "Sannolikt är det inte den svenska terroristlagen som fäller avgörandet. Utan det spel där USA med piska och morot - kontrakt på F16-stridsflyg - försöker pressa Erdogan." Omni 230601. Putinfientliga miliserna: Gick in i Ryssland igen. De paramilitära grupperna Ryska frivilligkåren och Ryska frihetslegionen säger att de på torsdagen på nytt gick in i den ryska gränsregionen Belgorod, rapporterar exilryska Meduza. Partisanerna uppgav på morgonen i sociala medier att de återigen befann sig på gränsen och närmade sig byn Sjebekino. Ilja Ponoramev, en rysk politiker i exil som säger sig vara talesperson för milismännen, uppger för Newsweek att de hade "tung utrustning" med sig. Ryska myndigheter hävdar att de med hjälp av stridsflyg och artilleri avvärjde två ukrainska enheters försök att "invadera" Belgorod, enligt AFP. Milisgrupperna uppger att de utgörs av ryssar som strider på den ukrainska arméns sida och har som mål att avsätta Putin och hans regering. I början av förra veckan gjorde de ett liknande försök att gå in i Belgorod och inta byar. Belgorods guvernör: Sjebekino besköts oupphörligt. Enligt rapporter användes stridsvagnar. Enligt ryska myndigheter skadades nio personer. Omni 230601. Uppgift: 20 000 ryssar dog för att inta Bachmut. Ryssland betalade ett tungt pris för att inta Bachmut, uppger en myndighetskälla i väst för Sky News. "Vi bedömer att minst 60 000 ryssar dödades eller skadades i Bachmut-Popasna-området under den årslånga striden," säger källan, och tillägger att det är en försiktig uppskattning. Av dessa 60 000 bedöms åtminstone 20 000 ha dött. Enligt källan - som liksom de flesta bedömare kallar Bachmut "strategiskt obetydligt" - ser man nu att ukrainska styrkor dragit sig tillbaka från det som återstår av stadens bebyggelse. Wagnergruppen, som lett den ryska offensiven i Bachmut, uppges också vara på väg att lämna - vilket dess ledare Jevgenij Prigozjin bekräftat. Omni 230601. "Putins slaktare" - exklusiv artikelserie om Prigozjin. Han kallar sig för Putins slaktare. Jevgenij Prigozjin var Putins kock som i dag leder en privatarmé med tiotusentals män i krigets Ukraina. Vem är egentligen den gåtfulle oligarken? Hur kom han dit han är i dag - och vad driver honom? "Ukraina har vapen nog för att driva ut Ryssland." Med Natos hjälp har Ukraina nu nog med vapen för att driva ut de ryska trupperna ur landet. Det sa Natochefen Jens Stoltenberg på torsdagen enligt DN. "Jag är säker på att Ukraina nu har tillräckligt med kapacitet för att befria de ockuperade områdena." Det kan mycket väl stämma, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till tidningen - men han understryker att det också krävs skicklighet, planering och tur. Något Ukraina fortfarande inte har är de hett eftertraktade F-16-stridsflygplanen. Inget allierat land har ännu utlovat några, men flera har meddelat att de kommer delta i den träning av ukrainska piloter som snart inleds. Efter torsdagens EU-toppmöte i Moldavien sa president Zelenskyj att han upplevde "starkt stöd" från allierade i frågan om att ge Ukraina stridsflyg, enligt CNN. Stoltenberg: "Nato ger Ukraina oöverträffad hjälp." Omni 230602. Nya ryska attacker mot Kyiv i natt. Nya ryska attacker har skett mot Ukrainas huvudstad Kyiv i natt. Flyglarm har ljudit över större delen av landet och fler än 30 robotar och drönare har skjutits ner, uppger ukrainska myndigheter. Ett tjugotal ryska anfall har genomförts mot huvudstaden sedan början av maj. Inga larm för räddningstjänsten enligt Kyivs borgmästare. Omni 230602. Kinesisk affärsman hittad - suttit fängslad i månader. En av Kinas mest högprofilerade bankmän, Bao Fan, har suttit fängslad sedan sitt försvinnande i början av februari. Det meddelar statliga kinesiska medier, enligt CNN. Enligt rapporteringen förlängdes hans häktning med tre månader den 7 maj. Bao Fan, som är vd för Hongkongbaserade China Renaissance, uppges utredas för mutor. Aktien har rasat och handelsstoppats sedan vd:ns försvinnande. CNN beskriver det som att gripandet har oroat finansmarknaderna och den kinesiska techsektorn. Analytiker ser gripandet som ett sätt för president Xi Jinping att ytterligare befästa sin makt. China Renaissance vill inte kommentera. Omni 230602. "En svår balansgång" när Musk besöker Kina. De senast dagarna har Elon Musk varit på resande fot i Kina för att besöka Teslas fabrik i Shanghai samt träffa en rad kinesiska ministrar och framstående företagare. Enligt ett uttalande från Kinas utrikesdepartement har diskussionerna handlat om utvecklingen av elfordon, Teslas framtid i Kina samt relationerna mellan Kina och USA, skriver NBC News. Chen Jining, kommunistpartiets ledare i Shanghai, uppmuntrade i ett separat uttalande Teslagrundaren att öka sina investeringar och sin verksamhet i Kina, som är Teslas största marknad efter USA. Men Kinabesöket innebär en svår balansgång för Musk då spänningarna ökar mellan Washington och Peking, påpekar Dan Ives från investmentbolaget Wedbush Securities. Musk måste försöka uppvakta Kina och samtidigt undvika motreaktioner i USA, säger han. "Att leka snällt i sandlådan i Peking är något Wall Street är laserfokuserat på," säger Ives till BBC. Omni 230602. 200 ukrainare har fått vård i Norge - 87 i Sverige. Tyskland har tagit emot fler än 1 000 patienter från krigets Ukraina, Norge över 200. Men på grund av ”flaskhalsar” har bara 87 ukrainare fått vård i Sverige, rapporterar SvD. Orsaken är inte den svenska vårdkapaciteten, säger Karin Moscicki, Ukrainasamordnare i beredskap i Region Östergötland. Snarare handlar det om att sjukvården i Norge har kapacitet att exempelvis själva flyga ukrainska patienter. "Hade vi haft obegränsat med pengar hade vi kunnat flyga patienter varje dag," säger Moscicki. Den ukrainska soldaten Mykhailo är en av dem som nu vårdas i Solna efter att han förlorade sitt ena ben i strid. Om några månader får han återvända hem till sin fru. "Jag kommer inte kunna böja på benet, men jag kommer kunna gå. Jag kan stå upp nu också, men det måste få läka." MSB: Norge har beslutat att ta emot många fler än Sverige. Omni 230602. 16-åriga reportrar sprider rysk propaganda i Ukraina. Den ryske mediechefen Alexander Malkevich har sedan invasionen av Ukraina etablerat flera pro-ryska tv-kanaler i ockuperade ukrainska territorier, rapporterar BBC. I brist på reportrar startade han en medieskola i Cherson, utbildade journalister och skrev till och med en egen lärobok om "riktig rysk journalistik". Två elever som gick från utbildningen till att bli reportrar på en av tv-kanalerna var 16 år gamla, enligt BBC. Den ena av dem dödades när tv-teamet lämnade Cherson i samband med Ukrainas återtagande av staden. Tv-kanalerna, som bland annat etablerats i Cherson och Mariupol, beskrivs som trogna Kremls propagandanarrativ och i januari i år prisades Malkevich av den ryska regeringen för sina insatser. Malkevich är nära allierad till Wagner-chefen Jevgenij Prigozjin. Reportrar utan gränser släppte nyligen en rapport om Malkevichs propagandaimperium. Ukraina utfärdar sanktioner mot den ryske mediemogulen Alexander Lebedev. Omni 230602. AI städar bort bevis på krigsbrott från plattformar. Bevis på möjliga krigsbrott kan gå förlorade när techbolag som Meta och Youtube raderar videoklipp där grafiskt våld förekommer, rapporterar BBC. Ofta används artificiell intelligens för att identifiera och ta ner skadligt innehåll. Men BBC skriver att AI:n saknar förmåga att identifiera dokumentation av brott mot mänskliga rättigheter, material som skulle kunna bli viktigt vid rättsprocesser. Flera bolag uppger att de gör undantag för exempelvis bilder från krig som har allmänintresse. Dessa ska i stället förses med varningstext. BBC har dock testat att publicera klipp från bland annat Ukraina som mer eller mindre omedelbart försvunnit online. Originalfilmer från kriget i Syrien förstördes i bombningar - finns inte heller kvar på internet. Omni 230602. Akuta ryska dilemmat: Belgorod eller fronten? Ryssland står inför ett "akut dilemma" - ska man stärka upp militären i den ryska gränsregionen Belgorod eller satsa på fronten i Ukraina? Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesrapport på Twitter. Enligt rapporten attackerade milisgrupper i går Belgorod för tionde gången på lika många dagar. Flera ryska militärbloggare diskuterar utvecklingen i gränsregionen. Tankesmedjan ISW skriver att en del av dem pekar på att Ukraina kan använda Belgorod för att försöka tvinga Ryssland att prioritera andra områden än fronten, en strategi inför en förmodad motoffensiv. Guvernören uppger att två civila dödats i beskjutning nära Ukraina. BBC har kunnat verifiera vissa videoklipp från området. Omni 230602. Kadyrov påstår sig ha fått huvudansvar vid fronten. Den tjetjenske ledaren Ramsan Kadyrov skriver i ett inlägg på Telegram att hans styrkor har fått huvudansvaret vid fronten i Donetsk, rapporterar Dagbladet. I samma inlägg går Kadyrov till angrepp mot väst. Ivar Dale från norska Helsingforskommittén säger till tidningen att Kadyrov vill visa att han är "lika tuff" som Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin och andra framträdande karaktärer i Rysslands krig. "Inte ens Kadyrov brukade säga saker som 'Europa kommer att få betala'. Han har alltid sagt galna saker, men inte så här. I går uppgav tankesmedjan ISW att Kreml sannolikt beordrar Kadyrov och hans trupper att inleda offensiva operationer i Ukraina efter Wagners tillbakadragande från Bachmut. Det skulle i så fall vara första gången på ett år som Kadyrovs styrkor aktivt deltar i högriskoperationer. Omni 230602. Prigozjin: Moskva försöker spränga mina soldater. Kritiken mot Kreml och den ryska armén fortsätter att hagla från Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin. Nu anklagar han ryska försvarsdepartementet för att medvetet försökt spränga soldater från Wagnergrupen i luften, skriver Reuters. Prigozjin skriver i appen Telegram att hans män upptäckt pansarminor och andra sprängladdningar på flera platser långt från den ukrainska frontlinjen. "Därför kan vi anta att dessa sprängladdningar var avsedda att möta Wagners framryckande enheter", skriver han. Anklagelserna kommer dagen efter att Wagnerledaren hotat att dra sig ur kriget i Ukraina om inte "clownerna" i den ryska militärledningen byts ut. Ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat anklagelsen. Prigozjin: Det har varit ett tufft år.
Omni 230602. Navalnyj driver med fångvaktare - begär att få hembränt och känguru. Den fängslade ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj har i sociala medier släppt flera utdrag från sin korrespondens med fängelsepersonalen som bland annat innehåller en rad sarkastiska förfrågningar, skriver AP. Publiceringarna kommer efter att Navalnyj tillbringat nästan 180 dagar i isolering i en straffkoloni öster om Moskva. Bland oppositionsledarens nekade förfrågningar finns bland annat önskemål om en megafon som ska ges till fången i en närliggande cell "så att han kan skrika ännu högre", en flaska hembränt och en känguru. "Jag kommer att fortsätta kämpa för min oförytterliga rätt att äga en känguru", skriver Navalnyj. Navalnyj avtjänar bland annat nio års fängelse efter att ha dömts för bedrägeri och domstolstrots. Fängelset vill inte kommentera Navalnyjs önskemå.
Omni 230602. Inside Putin’s Secret Bunker And Billion-Dollar Palace In Russia. You tube 5:38 230603. Ryssland: Fyra döda i nya attacker mot Belgorod. Det kommer rapporter om nya attacker mot den ryska gränsregionen Belgorod. Enligt lokala ryska myndigheter har fyra civila dödats i beskjutningar, skriver Reuters som inte kunnat verifiera uppgifterna. Under de senaste dagarna har tusentals invånare flytt eller evakuerats från byar nära Rysslands sydvästra gräns mot Ukraina. Rysslands försvarsdepartement hävdade på torsdagen att de "slagit tillbaka" tre attacker utförda av "ukrainska terroristformationer" i Belgorod-regionen. I en analys skriver tankesmedjan ISW att Ukraina kan använda Belgorod för att försöka tvinga Ryssland att prioritera andra områden än fronten inför en förmodad motoffensiv. Enligt Ryssland har beskjutning ägt rum i städerna Maslova Pristan och Sobolevka. Sobolevka ligger 14 km från gränsen till Ukraina.
Omni 230602. USA manar Kina till dialog vid stor säkerhetskonferens. "Nu är rättan tid att tala." Det var budskapet till Kina från USA:s försvarsminister Lloyd Austin när han talade på försvarskonferensen Shangri-La Dialogue i Singapore i natt. Enligt Austin har Peking tackat nej till ett möte mellan honom och försvarsministern Li Shangfu i samband med konferensen. Han uppmanar till fler samtal länderna emellan. Efter talet svarar den kinesiska översten Zhao Xiaozhuo att USA har militär närvaro i regionen, bör sluta lägga sig i Taiwan-frågan och inte ska "söka dialog för dialogens skull". "Du kan inte förtrycka och sedan be Kina om dialog. Det är orimligt," säger han enligt Hongkongbaserade South China Morning Post. Över 600 deltagare från 40 länder deltar i dagarna. Taiwan är en nyckelfråga för USA och Kina. Austin hoppas att samtalen kommer att bli fler framöver. Austin och Li skakade hand och fångades på bild ihop. Omni 230603. Vattenfalls mätare kopplas till kinesisk partitopp. Trots "rigorösa" kontroller visar SVT:s granskning att företaget bakom de 900 000 nya elmätare som Vattenfall nu installerar i svenska hem är kopplat till det kinesiska kommunistpartiet. Enligt SVT är huvudmannen bakom leverantören Sanxing den omskrivne tech-miljardären Jianjiang Zheng, som fram tills nyligen var delegat i kinesiska folkkongressen. För Bo Albertsson, tillförordnad kommunikationschef för Vattenfalls eldistribution, kommer uppgifterna som en överraskning. Men han är samtidigt trygg i valet av leverantör. "I och med att vi är ett samhällskritiskt företag med en samhällskritisk tjänst så har vi en väldigt rigorös urvalsprocess," säger han. Albertsson: Vår bedömning var att de inte stod nära regeringen eller kommunistpartiet. Säpo har pekat ut Kina som ett säkerhetshot bland annat för att många företag är kopplade till kommunistpartiet. Omni 230603. "Vi är redo för motoffensiv - ingen plats för svaghet." Ukrainas armé är nu redo för den väntande motoffensiven, säger president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med Wall Street Journal. Han säger också att man kommer att nå framgångar genom offensiven men flaggar för att det kan ta tid och att man kommer att få betala ett högt pris. "Jag vet inte hur lång tid det kommer att ta. Ärligt talat kan det sluta på en mängd olika sätt. Men vi kommer att genomföra det (en offensiv), och vi är redo," säger han. Han säger också att han är "starkt övertygad om att vi kommer att lyckas". Zelenskyj lyfter också på nytt frågan om västvärldens militära stöd till Ukraina. Han menar att det krävs ytterligare bidrag. Och när han får frågan om hur han håller energin uppe, 15 månader efter att invasionen inleddes, svarar han: "Det finns ingen plats för svaghet." Omni 230603. Tusentals ryssar på flykt i Belgorod: "Våra fönster bombades sönder." Sjebekino, en stad med 40 000 invånare i den ryska gränsregionen Belgorod, har varit under intensiv ukrainsk beskjutning den senaste veckan. Något som lett till att tusentals människor flytt sina hem, skriver AFP. "Vi lämnade eftersom det bombades så mycket att våra fönster gick sönder," berättar Zaikina, en pensionerad ingenjör, för nyhetsbyrån. Zaikina körde tre mil till staden Belgorod, där lokala myndigheter har börjat använda en idrottsarena som tillfälligt skydd för personer på flykt. Människor inne på arenan vittnar om att beskjutningen i deras hemstad pågått i intervaller, ibland i flera timmar i sträck. "Om regeringen inte hjälper till att återuppbygga våra hem och ger oss tillfälliga boenden kommer vi alla att bli hemlösa," säger 44-årige Jevgenij Kljutjnikov till AFP. Enligt borgmästaren i Belgorod har omkring 5 000 människor flytt från gränsbyar. Sam Kiley: Ukrainas gränstaktik syftar till att destabilisera Ryssland - och det verkar funka. ISW:s senaste rapport: Ukraina kan använda Belgorod för att försöka tvinga Ryssland att prioritera andra områden än fronten. Omni 230603. Analyser: "Putin agerar som en frustrerad ledare." President Vladimir Putin begår ett misstag när han låter symbolik styra Rysslands militära strategier, skriver militäranalytikern Sean Bell i Sky News. Det är både slaget om Bachmut och de intensiva attackerna mot Kyiv exempel på. Ryssland fortsätter att lägga stort fokus på den ukrainska huvudstaden, trots att det varken ger landet några krigsfördelar eller bidrar till en rysk krigsseger enligt Bell. Han noterar även att Ryssland använt sig av ballistiska robotar i en högre takt än de kan ersättas. "Det är helt enkelt handlingar av en frustrerad ledare som försöker ventilera sin ilska mot sin ihärdiga motståndare", skriver Sean Bell. Men den kanske största symbolen för Putins misslyckanden är den senaste veckans attacker i Ryssland, skriver The Telegraphs Hamish de Bretton-Gordon. "Många i Moskva kan nu fråga sig - om Putin inte ens kan skydda huvudstaden från attacker, hur stark är han egentligen?" Sean Bell: Vladimir Putins attacker mot Kyiv visar att hans känslor överväger militär strategi. Hamish de Bretton-Gordon: Att störta Putin är ett legitimt krigsmål. Omni 230603. Rapport: Sargad "elitstyrka" ersätter Wagner i Bachmut. I takt med att paramilitära Wagnergruppen drar sig tillbaka från Bachmut i östra Ukraina har Ryssland börjat ersätta dem med reguljära soldater, och i det får luftburna VDV-förband en allt viktigare roll. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en uppdatering på lördagen. Britterna skriver vidare att fallskärmsjägarna i VDV har betraktats som en "elitstyrka", som dock försvagats sedan den storskaliga invasionen inleddes. Enligt uppgifterna kan Ryssland dock ha haft en del enheter som reserv. Britterna ser det som sannolikt att Ryssland med detta drag får det svårare att verka effektivt på andra håll. Omni 230604. Fordon från Nato användes i Belgorodattack - väcker frågor om Kyivs kontroll. De ryska miliser som kämpar mot president Vladimir Putin använde sig av minst fyra militärfordon från Natoländerna USA och Polen i attacken mot Belgorod i förra veckan, uppger källor för Washington Post. Fordonen skänktes från början till Ukraina, och nu väcks frågor om huruvida landet har tillräcklig koll på vad som händer med det militära stöd som omvärlden bidrar med. Fordonen som användes i attacken är av typen MRAP. Tre av dem kom från USA, och det fjärde från Polen, uppger tidningens källor. De stridande milismännen ska även ha varit beväpnade med gevär tillverkade av Tjeckien och Belgien, enligt foton som Washington Post verifierat. Västvärlden har uppmanat Ukraina att ha noggrann koll på vart pengar och annat stöd tar vägen. Omni 230604. Kinesisk minister varnar USA med sång om gevär. Kinas försvarsminister Li Shangfu anklagar USA för att söka konfrontation mellan länderna. Bland annat genom amerikanernas stöd till Taiwan och landets militära grupperingar och allianser i regionen, rapporterar Bloomberg. Li säger att Kina alltid kommer att försvara sina intressen, särskilt när det gäller Taiwan. "Precis som orden i en välkänd kinesisk sång, när vänner besöker oss så välkomnar vi dem med vin. När schakaler och vargar kommer så möter vi dem med gevär," sa Li under ett tal i Singapore. Uttalandet kommer efter att fartyg från USA och Kanada färdats genom Taiwansundet.
Omni 230604. Kommentar: Kina har helt missuppfattat situationen i Taiwan. För Taiwan är det kineserna som är schakalerna och vargarna när de kommer i Taiwansundet, inte vännen USA. Ukraina: Flicka dog i attack mot Dnipro - 22 skadades. En tvåårig flicka dödades i en attack mot ett bostadsområde i den ukrainska staden Dnipro, säger regionens guvernör till AFP. Ytterligare 22 personer skadades i attacken, som Ryssland uppges ligga bakom. Men Kreml har ännu inte gett några kommentarer. Flera personer befaras dessutom vara instängda i attackerade byggnader. President Volodymyr Zelenskyj har publicerat videoklipp som visar hur räddningsarbetare söker igenom ett raserat hus. Under natten har det även hörts explosioner i huvudstaden Kyiv. Omni 230604. Oppositionspolitiker gripen i Hongkong - på årsdagen för massakern i Peking. Polis i Hongkong har gripit Chan Po-Ying, ledare för oppositionspartiet Socialdemokraterna, i en insats under årsdagen för massakern vid Himmelska fridens torg i Peking. Det rapporterar AFP. Chan Po-Yinh ska ha hållit i ett led-ljus och två blommor när polisen grep henne och förde in henne i en minibuss. Även aktivisten Alexandra Wong har frihetsberövats. Wong, en känd aktivist som går under smeknamnet "mormor Wong", greps tillsammans med fem andra personer tidigare på söndagen. Kina har begränsat tillgången till Himmelska fridens torg, där flera hundra - kanske flera tusen - dödades i en massaker 1989. Det är än i dag oklart hur många människor som dödades i massakern. Röda korset i Kina uppger att antalet dödade i massakern var runt 2 600. Skärpt kontroll kring Himmelska fridens torg. Alexandra Wong manifesterade i ett populärt shoppingområde i Hongkong. Omni 230604. Ryska soldater gisslan i Belgorod - guvernören: "Går med på möte." Två pro-ukrainska milisgrupper uppger att de tagit två ryska soldater till fånga i den ryska gränsregionen Belgorod, skriver The Guardian. Grupperna Ryska frihetslegionen (FRL) och Ryska frivilligkåren (RVC) kräver ett fysiskt möte med regionens guvernör Vjatjeslav Gladkov för att släppa soldaterna. "Fram till klockan 17 i dag har du möjlighet att samtala utan vapen och föra hem två ryska medborgare, vanliga soldater som du och din politiska ledning skickat till slakten", löd uttalandet. Senare på söndagseftermiddagen meddelade Gladkov att han är villig att träffa representanter för grupperna i staden Sjebekino, rapporterar Reuters. "Om de är vid liv - mellan klockan 17-18 - kontrollstationen i Sjebekino. Jag garanterar säkerhet," säger guvernören i ett videomeddelande. Guvernören går med på att träffas.
Omni 230604. Flera barn uppges skadade i attack: "En tragedi." En tvåårig flicka vid namn Liza dödades i attacken mot ett bostadsområde i den ukrainska staden Dnipro på lördagen. Flickans pappa, som var i tjänst vid tillfället, grävde själv ut sin dotter och sin svårt skadade fru ur rasmassorna, säger vice premiärminister Iryna Veresjtjuk i ett uttalande enligt AP. "Föreställ dig bara omfattningen av denna tragedi." Ytterligare 22 personer skadades i attacken, som Ryssland uppges ligga bakom, varav fem är barn. Mamman Aljona Serednjak berättar att hennes son var ensam hemma när attacken inträffade men att hon snabbt lyckades ta sig hem och dra ut honom genom ett fönster. Han vårdas nu på intensiven. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har 500 barn dödats hittills i kriget. Därutöver har runt tusen barn skadats, enligt FN:s statistik. Tusentals andra har tvångsdeporterats till Ryssland. Zelenskyj beskyller Ryssland för attacken. Kreml har inte kommenterat händelsen. Omni 230604. Navalnyjs födelsedag firas med protester - flera gripna. Medarbetare till Aleksej Navalnyj uppmanade på söndagen till protester för att fira den fängslade ryske oppositionsledarens 47:e födelsedag, rapporterar AFP. Minst 90 demonstranter har gripits, bland annat i Moskva och Sankt Petersburg, och riskerar nu egna fängelsestraff. I ett inlägg som publicerats i sociala medier skriver Navalnyj att han uppenbarligen hade föredragit att tillbringa sin födelsedag med en familjefrukost och pussar från sina barn men att en bättre framtid kräver uppoffringar. "Ju fler vi är, desto mindre pris måste var och en betala. Och en dag kommer säkert att komma då det kommer att vara normalt och inte alls farligt att berätta sanningen och stå upp för rättvisa i Ryssland," skriver han. Protester hölls även i flera europeiska städer. Navalnyj: Jag är vid gott mod. Omni 230604. Mosse demonstrerar utanför ryska konsulatet på Åland - varje dag. På Åland demonstrerar ett 20-tal personer mot kriget i Ukraina varje dag. De möts klockan 17 utanför det ryska konsulatet - vars existens varit omdebatterad i Finland. Mosse Wallén är en av initiativtagarna och har varit på plats nästan alla dagar. "Vi vill visa att det här är fredens öar," säger han. Åland ligger strategiskt mellan Finland och Sverige och är en demilitariserad zon. Här får inga militärer eller militära anläggningar finnas. Enligt ett avtal från 1940 har Ryssland rätt att övervaka demilitariseringen. Därför finns ett ryskt konsulat i Mariehamn. Enligt Sia Siliopoulou Åkermark, direktör för Ålands fredsinstitut och docent i folkrätt, fungerar avtalet som det ska. "En utgångspunkt i folkrätten är att inte ens ett krig rubbar avtalsrelationer mellan länder. Ett ifrågasättande av alla de avtal som blev resultaten efter världskrigen skulle skapa kaos i de internationella relationerna," säger hon. Samtidigt har invasionen av Ukraina aktualiserat frågan om Ryssland bör ha ett konsulat på Åland. Den tidigare finska ambassadören i Moskva säger till Svenska Yle att det är dags att stänga konsulatet. Ett medborgarinitiativ har samlat närmare 34 000 underskrifter som kräver samma sak. Men Sia Siliopoulou Åkermark ser inte att just det kan leda till en stängning. "Ett medborgarinitiativ rör frågor som riksdagen kan lagstifta om. Jag kan inte se vad Finlands riksdag kan lagstifta om i det här fallet. Alltså kan ett medborgarinitiativ inte gälla uppsägning av internationella förpliktelser," säger hon. Ryssland har enligt Svenska Yle svarat att de vill behålla konsulatet, samt skickat en not till Finland om att det vandaliserats. Den åländska polisen har bekräftat att en ölflaska krossade ett av fönstren. Men i ljuset av att Finland nu är med i Nato debatteras även frågan om Åland kan fortsätta vara demilitariserat. Inför det finska riksdagsvalet uppgav nästan hälften av kandidaterna att de ville slopa demilitariseringen, uppger Ålands Radio. För Mosse Wallén handlar demonstrationerna utanför konsulatet bara om en sak. Fred. "Jag hoppas bara att konsuln för vidare att vi demonstrerar för Ukraina." Expert: Nu får Ryssland smaka på sin egen medicin. Hittills är det bara ryska regimkritiska miliser som tagit på sig ansvaret för attackerna i den ryska gränsregionen Belgorod och i huvudstaden Moskva. Ukraina har inte kommenterat sin eventuella inblandning alls. Det är en smart strategi från ukrainskt håll, enligt Pavel Baev, forskningsprofessor med fokus på Ryssland vid The Peace Research Institute i Oslo. "I Ryssland och Moskva finns det inget tvivel alls om vem som ligger bakom attackerna och då är det är smidigt att inte säga någonting," säger han till DN. Underrättelseforskaren Tony Ingesson påpekar samtidigt att Ryssland, som i hög utsträckning använder sig av "otrovärdiga förnekanden", nu får smaka på sin egen medicin. Moskva måste nu förhålla sig till ovissheten vilket de inte är vana vid, säger han. Tony Ingesson: Tystnaden minskar också risken för eskalering. Omni 230605. Ryssland: Har avvärjt stor ukrainsk offensiv i Donetsk. Det ryska försvarsdepartementet hävdar att deras styrkor slagit tillbaka en storskalig ukrainsk offensiv i Donetsk som inleddes på söndagsmorgonen, skriver Reuters med hänvisning till statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Enligt Ryssland gick Ukraina till attack med sex mekaniserade bataljoner och två pansarbataljoner. En bataljon består normalt av flera hundra soldater. "Fiendens mål var att bryta sig igenom vår försvarslinje i vad de uppfattade som den mest sårbara sektorn på fronten. De lyckades inte," skriver departementet, och hävdar att runt 250 ukrainska soldater dödats. Oberoende källor har inte bekräftat de ryska uppgifterna. Ukraina har inte uttalat sig.
Omni 230605. Här är de ryska toppnamnen i Ukrainakriget. Se video. Polen tar Ukrainas sida i Natofrågan: "Förtjänar det." Polen vill att Ukraina ska få ansluta till Nato i en "väldigt snabb" process. Det säger premiärministern Mateusz Morawiecki till kanadensiska CBC under ett besök i landet. "Även om Ukraina inte är med i Nato i dag så slåss de för Natos räkning, de slåss i Natos intresse, de slåss för Nato i den bemärkelsen att de försvarar oss från den här brutala ryska framryckningen som kan äventyra många andra Natoländer." Morawiecki hoppas att Ukrainas anslutning kommer att bli en viktig fråga vid det kommande Natomötet i Vilnius, även om han konstaterar att många andra länder inte håller med. Omni 230605. Läckta dokument visar att Iran sålt vapen till Ryssland - Kyiv undersöker äktheten. Ett dokument som Sky News har kommit över påstås visa att Iran sålt vapen och ammunition till Ryssland under kriget. En "informerad källa" har gett tidningen ett 16 sidor långt dokument med en översikt av olika vapen, samt ett tillhörande kontrakt värt omkring åtta miljoner kronor, som är daterade till 14 september 2022. Sky har inte självständigt kunnat verifiera uppgifterna, men källan säger: "Detta är ett kontrakt mellan iranierna och ryssarna angående krigsmateriel [...] Vi tror att det är 100 procent äkta." Ukrainas premiärminister och Storbritanniens premiärminister har fått ta del av uppgifterna. Båda länderna undersöker dokumenten och lovar att vidta åtgärder om äktheten kan bekräftas. Varken Ryssland eller Iran vill kommentera. Sky News har publicerat dokumenten online - finns här. Rysslands och Irans ambassader i Storbritannien vill inte kommentera. Omni 230605. Wagner: Har tagit berusad rysk soldat till fånga. Den ryska paramilitära Wagnergruppen hävdar att de tagit en soldat från Moskvas reguljära armé till fånga, rapporterar AP. I en video på Telegram som Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin publicerat visas den påstådde soldaten som säger att han sköt mot ett Wagnerfordon när han var berusad och att han hyser ett personligt agg mot gruppen. Strax innan videon släpptes publicerade Prigozjin en rapport som hävdar att grupper med anknytning till Rysslands försvarsdepartement planterat sprängmedel längs de vägar från Bachmut som Wagnerkrigare använt för att lämna staden. Spänningar mellan Wagnergruppen och Kreml har ökat den senaste tiden trots att de kämpar på samma sida. Prigozjin har flera gånger riktat svidande attacker mot Kreml och klagat på bristen på militärmateriel. Det är svårt att verifiera påståendena från Wagnergruppen. Omni 230605. Ukraina: Ryssland försöker dölja förluster i Bachmut. De ryska rapporterna om att Ukraina har inlett en stor motoffensiv är avsedda att avleda uppmärksamheten från ryska förluster runt staden Bachmut. Det hävdar Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maljar. I ett inlägg på Telegram skriver Maljar att ukrainska styrkor "övergått till offensiva handlingar" i vissa områden längs frontlinjen i öst, men avfärdar samtidigt att det rör sig om den väntade storskaliga ukrainska motoffensiven. Reuters och andra oberoende källor har inte kunnat bekräfta Rysslands påstående om att landet har slagit ner en större ukrainsk offensiv i helgen. Den ryska Wagnergruppen sa på måndagen att Ukraina återtagit en del av en by nära Bachmut. Omni 230605. Pro-ukrainsk milis syns med svenska pansarskott i Ryssland: "Kan utnyttjas." En video som fått spridning i sociala medier visar hur pro-ukrainska soldater hanterar svenska pansarskott i den ryska gränsregionen Belgorod, rapporterar SVT Nyheter som har geolokaliserat videon till byn Glotove. Soldaterna i klippet pratar polska med varandra. Att vapen från väst används i Ryssland kan utnyttjas av den ryska propagandan, säger överstelöjtnant Peter Lidén. "Det ligger i ryskt intresse att påvisa att väst för ett krig mot Ryssland." SVT har inte kunnat verifiera vilket datum klippet har filmats. Flera videoklipp med polsktalande soldater i Belgorodregionen sprids i sociala medier. Granskning från Washington Post: Ryska anti-Kreml-styrkor har använt militärfordon som från början gavs av USA och Polen till Ukraina. Omni 230605. Fler rapporter om ukrainska anfall - rysk militärbloggare: "Börjar hetta till." Det kommer nu uppgifter från flera håll som indikerar att Ukraina har inlett en motoffensiv, även om omfattningen är oklar, skriver The Economist. Tidningen har pratat med "västerländska företrädare med kunskap om situationen" som uppger att Ukraina avancerat fem-sex kilometer i Novodonetske i den ryskockuperade regionen Donetsk. Den ryske militärbloggaren Semjon Pegov, som går under aliaset "Wargonzo" och anses stå nära Kreml, uppger att "fienden haft viss framgång" i och med en attack i Novoselivka i Donetsk. Han säger även att nyheterna från området blir "mer och mer alarmerande" och att "det har börjat hetta till", enligt Sky News. Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maljar hävdar samtidigt att ukrainska styrkor återtagit områden runt staden Bachmut, som varit centrum för striderna under våren. Enligt The Economist har det även kommit rapporter om att det pågår strider i riktning mot staden Soledar. Ryssland har å sin sida hävdat att markangreppen slagits tillbaka och att de ryska trupperna orsakat Ukraina stora förluster. Oberoende källor har inte kunnat bekräfta varken uppgifterna från Ukraina eller Ryssland. Omni 230605. Sanktioner får Rysslands gas och oljevinster att dyka. Rysslands intäkter på försäljning av olja och gas har minskat med 36 procent i maj jämfört med samma månad i fjol. Sanktioner från väst har fått priset på råolja att sjunka och gasexporten till Europa att minska. Det skriver Bloomberg. Sanktionerna har inneburit att merparten av den marina importen av råolja och bränsleprodukter förbjudits. En annan faktor som slagit mot den ryska kassan är att G7-länderna infört ett pristak på rysk råolja. Gas- och oljeexport står för ungefär en tredjedel av den ryska statskassan. En statskassa som sinar allt mer i takt med att kriget i Ukraina fortsätter att blöda pengar ur Kremls fickor. Gaspriset har fallit med nästan 46 procent. Enligt en rapport från Federal Reserve plöjde Ryssland ner motsvarande 272 miljarder kronor i kriget bara under januari och februari (16 maj). Omni 230605. Analys: "Ukraina under press - behöver göra framsteg." Efter att väst hjälpt till att bygga upp Ukrainas militära arsenal och tränat ukrainska soldater är förväntan på den väntade våroffensiven mycket stor, skriver Sky News korrespondent John Spark. Huruvida den dagen är kommen är dock fortfarande oklart. Att det inte kommit några bekräftade rapporter om större anfall mot den ryska frontlinjen kan tyda på att ukrainsk militär snarare undersöker svagheter i ryska försvaret, skriver Spark. "Ukraina är under press (...) Man kommer behöva göra betydande framsteg för att undvika att tvingas inleda samtal med Putin." Washington Posts David Ignatius skriver i en frågetråd om den rådande situationen att man i det här läget ska ta alla rapporter om framsteg och misslyckanden med en nypa salt. "Detta är det främsta området för desinformation, från båda sidor. Det finns kommersiellt tillgängliga sensorer och radarsystem som borde kunna ge allmänheten en oberoende bild av vad som händer. Men det kommer att ta ett tag för medierna att samla in och bedöma dessa uppgifter", skriver han. Omni 230605. Ukrainare har tränats av Nato för att leda motoffensiv. I nästan ett år har ukrainska brigader tränats utomlands av Nato för att leda motoffensiven, skriver Washington Post. Förutom att soldaterna utbildats i hur vapen och materiel ska användas har fokus legat på hur de ska agera tillsammans i olika förband, säger militärexperten Johan Huovinen till DN. I simulatorer har soldaterna ställts inför olika situationer som kan vänta dem vid fronten. "Det blir första gången vi ser soldater med utbildning och vapen från Nato mäta sig med den ryska militären," säger Huovinen. Huovinen: Den erfarenhet Natoländerna har från framför allt Afghanistan försöker man överföra till Ukraina. Majoren Ivan Shalamaha: "Man förstår den övergripande bilden, hur det fungerar." Omni 230605. Motstridiga uppgifter om strider i Donetsk. Ryssland uppgav på söndagen att man hade slagit tillbaka en stor offensiv i Donetsk i östra Ukraina. Sent på måndagskvällen uppger det ryska försvarsdepartementet att Ukraina fortsätter den offensiven. Ryssland uppger att Ukraina har satt in nya soldater vid fronten, men att ryska styrkor hittills har slagit tillbaka alla attacker. Ryssland uppger också att man har slagit ut 28 stridsvagnar, varav åtta av modellen Leopard. Uppgifterna har inte verifierats och Ukraina har ännu inte uttalat sig om Rysslands uttalanden. Tidigare under kvällen hävdade både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och biträdande försvarsminister Hanna Maljar i olika uttalanden att Ukraina gjort framsteg och erövrat mark runt den hårt ansatta staden Bachmut i den norra delen av Donetsk-regionen. (svt 230605.) Zelenskyj hyllar soldater: "Nyheten vi väntat på." Volodymyr Zelenskyj hyllar sina soldater efter de obekräftade uppgifterna om att Ukraina tagit tillbaka områden kring den krigshärjade staden Bachmut i öst. "Det här är nyheterna som vi har väntat på," sa den ukrainske presidenten i sitt nattliga tal, och fortsatte: "Bra gjort, krigare! Nu ser vi hur hysteriskt Ryssland reagerar för varje enskilt steg vi tar. Fienden vet att Ukraina kommer att vinna." Huruvida motoffensiven har inletts eller ej är fortfarande oklart. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba uppgav på måndagen att landet nu har vapnen som krävs, men ville inte kommentera tidpunkten närmare. "Det viktigaste är inte när den börjar utan att den slutar med ukrainsk seger," sa Kuleba enligt Sky News. Ukraina och Ryssland har kommit med påståendet om framgångar vid fronten, men de har inte bekräftats av någon oberoende part. Det har kommit rapporter om att ukrainska enheter gått till attack vid flera punkter längs frontlinjen i Donetsk-regionen på måndagen. Omni 230605. Rapporter om nya robotattacker i Kyiv. Ukrainas huvudstad Kyiv ska under natten återigen ha utsatts för robotattacker enligt stadens militära ledning. Borgmästare Vitalij Klytjko skriver på Telegram att flera explosioner ska ha skett i huvudstaden. Det har hittills inte kommit några rapporter om personskador men fallande bråte har orsakat skador på flera byggnader och vägar. Det ukrainska luftförsvaret uppger att över 20 robotar ska ha tillintetgjorts, rapporterar TT. Skador har även rapporterats på kraftledningar. Omni 230606. 30 gripna i Kirgizistan - anklagas för planerad kupp. Fler än 30 personer har gripits i Kirgizistan, meddelar landets säkerhetstjänst enligt AFP. Myndigheten uppger att de gripna tillhör en grupp människor som planerar att organisera upplopp med målet att ta makten i landet. Gripandena skedde på måndagen, bara en dag efter att landets president Sadyr Japarov fått besökt av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Enligt människorättsgrupper utsätts medierna och civilsamhället i Kirgizistan för en allt större press. Sadyr Japarov lovade under Michels besök att arbeta "hand i hand" med EU. Landet har hamnat i politiskt kaos flera gånger efter självständigheten från Sovjetunionen 1991. Omni 230606. Europadomstolen sågar rysk utredning om förgiftning. Rysslands utredning gällande förgiftningen av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj underkänns av Europadomstolen, rapporterar Politico. I en dom som meddelades på tisdagen säger domstolen att Ryssland bröt mot Navalnyjs rättigheter när man vägrade att öppna en brottsutredning av fallet. Man konstaterar också att Ryssland har "misslyckats med att undersöka de anklagelser om ett möjligt politiskt motiv till mordförsöket". Europadomstolen dömer Kreml till att betala Navalnyj 40 000 dollar i skadestånd. Navalnyj hävdar att den ryska staten försökte mörda honom. Ryssland nekar till anklagelserna. Omni 230606. Kommentar: Ryssland ljuger hela tiden. Ukraina anklagar Ryssland för att ha sprängt viktig kraftverksdamm i Cherson. Den viktiga kraftverksdammen i Kachovka i Chersonregionen har brustit, rapporterar Reuters. Ukrainas inrikesdepartement anklagar Ryssland för att ha sprängt dammen, något som Ryssland dementerar. I en video publicerad på Telegram säger Chersonregionens militära chef och guvernör Oleksandr Prokudin, att evakueringar har påbörjats och att vattenmassorna "kan nå en kritisk nivå inom fem timmar". Ryssland förnekar att man ligger bakom kollapsen och kallar uppgifterna för nonsens, enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novosti. På sociala medier sprids flera drönarvideor som uppges visa hur dammen brister och vatten forsar ut. Kraftverksdammen förser stora delar av Krymhalvön och kärnkraftverket i Zaporizjzja med vatten. Enligt det ukrainska inrikesdepartementet har evakueringarna i tio närliggande byar påbörjats. Båda sidor anklagar varandra för att ha förstört dammen. Polis och räddningstjänst i Chersonregionen uppmanar boende i riskområden längs floder Dnepr att evakuera. Ingen omedelbar fara för kärnkraftverket i Zaporizjzja på grund av dammkollaps enligt TASS.
Omni 230606. Ukraina: Vattenkraftverket i Kachovka totalförstört - detonation i maskinhallen. Vattenkraftverket vid den kollapsade dammen i Kachovka har totalförstörts och kan inte återställas, enligt Ukrainas statliga vattenkraftsbolag, skriver Reuters. Enligt bolaget har en detonation inträffat i anläggningens maskinhall. Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal uppger samtidigt att upp till 80 byar riskerar att svämmas över på grund av dammkollapsen. Ryssland och Ukraina beskyller varandra för att ha förstört dammen, som ligger vid den stora floden Dnipro. Sjmyhal anklagar ryska styrkor för att ha förstört dammen. Omni 230606. Stoltenberg om kollapsen: Visar återigen på Rysslands brutalitet - tusentals i fara. Förstörelsen av dammen i Kachovka visar "återigen på brutaliteten i Rysslands krig i Ukraina", säger Natochefen Jens Stoltenberg, enligt Reuters. "Ödeläggelsen av Kachovkadammen i dag sätter tusentals civila i fara och orsakar stora miljöskador." Dammen i Kachovka, som ligger vid den stora floden Dnipro, kollapsade tidigt på tisdagsmorgonen och hotar att översvämma tusentals hem i regionen. Stoltenberg om kollapsen: Upprörande.
Omni 230606. Kommentar: Upprörande men inte oväntad taktik av Ryssland när det går dem emot i kriget. Brända jordens taktik kallas den metod i krigföring där den part som retirerar förstör alla resurser som den framryckande parten annars skulle kunna dra nytta av. Ryssland har vid flera tillfällen använt sig av taktiken, bland annat under Napoleons ryska fälttåg 1812. Dammexperter: "Kommande dygnet avgörande" - "värre scenario än jag räknade på." Den förstörda dammen i Kachovka i Ukraina kan få konsekvenser för miljontals människor i regionen. Det säger Nadhir Al-Ansari, professor vid Luleå tekniska universitet och expert på dammar, till TT. "Vattnet strömmar nu fritt nedströms och det kommande dygnet blir avgörande för hur stora skadorna blir och vart vattnet kommer att ta vägen. Men miljoner människor kommer att påverkas, antingen genom brist på vatten eller elektricitet," säger han. GP har talat med Henrik Ölander-Hjalmarsson på företaget Dämningsverket, som i höstas gjorde beräkningar på hur ett dammbrott skulle påverka de städer och byar som ligger nedströms från dammen. "Det här verkar vara ett värre scenario än det jag räknade på. Det är en massiv katastrof," säger han. Anledningen till att beräkningarna inte verkar stämma är att Ölander-Hjalmarsson räknat på att det skulle finnas mindre vatten i dammen vid en eventuell sprängning. Nadhir Al-Ansari: Det är inte helt klart hur stora vattenmassor som har frigjorts. Svenska experternas modell över dammbrottet sprids över världen.
Omni 230606. Läcka visar: USA kände till ukrainska attackplaner mot Nord Stream. Tre månader innan explosionerna på Nord Stream ska Vita huset ha fått kännedom om att ukrainsk militär planerade en hemlig attack mot gasledningarna. Det visar nya uppgifter från Pentagonläckan som Washington Post tagit del av. Enligt läckan, som spridits på Discord, planerade en grupp på sex personer från en ukrainsk specialstyrka att genomföra en attack mot Nord Stream. Det är fortfarande oklart vem som ligger bakom sabotaget men läckan är det hittills tydligaste beviset på att Ukrainas regering varit inblandad, skriver Washington Post. Varken Ukraina, CIA eller Vita huset vill kommentera uppgifterna. Den 26 september 2022 orsakade tre undervattensexplosioner massiva läckor på rörledningarna Nord Stream 1 och 2. Informationen uppges komma från en CIA-rapport som delats med europeiska länder.
Omni 230606. Finland utvisar nio ryska ambassadanställda. Finland utvisar nio anställda vid ryska ambassaden i Helsingfors, rapporterar Svenska Yle. I ett pressmeddelande skriver den finska regeringen att personerna arbetat med underrättelseuppgifter som strider mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. I slutet av maj utvisade Sverige fem ryska diplomater av samma anledning. Finska utrikesdepartementet meddelar Rysslands ambassadör om beslutet. Ryssland har fryst bankkontona för anställda på finska ambassaden i Moskva. Omni 230606.. Ukraina: Har erbjudits stort antal europeiska F-16. Ukraina har erbjudits ett ”betydande antal” F-16-stridsplan av sina europeiska partners, uppger president Volodymyr Zelenskyj på en presskonferens enligt The Kyiv Independent. "Jag är väldigt glad över att få den här informationen, jag har haft en bra dag. Normalt måste vi förhandla om ett eller två plan åt gången, men nu har vi fått ett betydande erbjudande," säger Zelenskyj. Stridsflygplanet tillverkas av amerikanska Lockheed Martin och USA måste godkänna affären innan den kan gå igenom. Nio länder ingår i Ukrainas stridsflygskoalition. Planet kan precis som svenska Gripen användas i många roller. Omni 230606. Anklagelser från båda håll i säkerhetsrådet: "Varför skulle Ukraina göra det?" Attacken mot kraftverksdammen i Kachovka var ett ryskt "terrordåd mot kritisk ukrainsk infrastruktur", hävdade Ukrainas FN-ambassadör Serhij Kyslytsia under ett extrainsatt möte i FN:s säkerhetsråd på tisdagskvällen. Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzia påstod å sin sida att Ukraina utfört attacken för att skapa "gynnsamma förutsättningar" för att omgruppera inför en fortsatt motoffensiv. Kyslytsia menade att det skulle ha varit "fysiskt omöjligt" för Ukraina att genomföra attacken eftersom området runt dammen var minerat av Ryssland. Flera av säkerhetsrådets medlemmar poängterade att situationen, oavsett vem som ligger bakom, inte hade inträffat om inte Ryssland invaderat Ukraina. USA:s biträdande FN-ambassadör Robert Wood sa till reportrar inför mötet att man inte med säkerhet kan säga vem utfört attacken, men avfärdade samtidigt att det skulle vara Ukraina: "Jag menar, kom igen... varför skulle Ukraina göra det mot sitt eget territorium och folk, översvämma landet, tvinga tiotusentals människor att lämna sina hem? Det är inte logiskt." Varken Ryssland eller Ukraina lade fram några bevis under mötet. Enligt källor till NBC News har USA underrättelseuppgifter som pekar mot Ryssland.
Omni 230607. Ryssland anklagar Ukraina för att ha förstört pipeline. Rysslands försvarsdepartement hävdar att "ukrainska sabotörer" sprängt en del av den ammoniakledning som går från Ryssland till Ukraina, skriver Reuters. Ukraina har ännu inte svarat på anklagelserna. Ammoniakledningen Togliatti-Odesa har stått i centrum för spannmålsavtalet då Ryssland velat att den åter ska tas i bruk. Om det inte görs har landet hotat att dra sig ur avtalet. Det påstådda sabotaget ska ha skett på måndagen. Enligt Ryssland har civila skadats. Togliattiazot är det företag som exporterat ammoniak via ledningen.
Omni 230607. Kommentar: Har Ryssland skapat sig ett skäl för att dra sig ut spannmålsavtalet? Belarusiska aktivisten Sofia Sapega har benådats. Belarus president Alexandr Lukasjenko har benådat aktivisten Sofia Sapega, skriver Reuters. Sapega fängslades för två år sedan tillsammans med sin dåvarande pojkvän, journalisten Roman Protasevitj. Nyligen benådades även Protasevitj. De båda greps sedan ett flygplan som de befann sig ombord på tvingades ner i Minsk i maj 2021. Sofia Sapega var dömd till sex års fängelse för "uppvigling till socialt hat". Sapega är född i Ryssland. Gripandena fördömdes av omvärlden. Paret var påväg från Aten till Vilnius när planet tvingades ner i Minsk. Omni 230607. Stora mängder landminor bortspolade efter kollapsen: "Vi vet inte var de är." Kollapsen av Kachkovdammen får katastrofala följder för arbetet med att hitta landminor i området. Det säger Erik Tollefsen, chef för Internationella rödakorskommitténs enhet för avminering (ICRC). "Vi visste var farorna fanns. Nu vet vi inte det längre. Allt vi vet är att de finns någonstans nedströms," säger han till AFP. Under flera månader har ICRC hjälpt Ukraina att kartlägga och markera minfält i området. Ett arbete som nu är förgäves. Hur många minor som spolats bort är oklart, eftersom varken Ryssland eller Ukraina berättat hur många man lagt ut. "Vi vet bara att det rör sig om ett väldigt stort antal," säger Tollefsen. Flytande minor kommer få stor inverkan på hjälparbetet. Talesperson för den ukrainska militären: Flytande minor en stor risk. Hundratusentals utan dricksvatten efter kollapsen. Ukraina kritiserar omvärldens hjälp efter dammkollapsen.
Omni 230608. 37 kinesiska stridsplan nära Taiwan - militär övervakar. 37 kinesiska stridsplan har kört in i Taiwans så kallade luftförsvarszon, Adiz, uppger öns försvarsmyndighet enligt AFP. Det ska ha skett under en tidsrymd på ungefär sex timmar. Antalet stridsplan är inte det största som rört sig i zonen i år, men Taiwans militär övervakar situationen. Adiz (air defence identification zone) är ett ensidigt utropat område som är avsevärt större än landets luftrum, och delar av zonen sträcker sig in över Kina. De senaste åren har Kina intensifierat flygnärvaron i området, nästan en fördubbling under 2022 jämfört med året innan. Kina ser självstyrande Taiwan som en del av landets territorium. Det är inte det största antalet i år, men det inträffade under en mycket mer komprimerad tidsrymd. Omni 230608. Fyra ukrainska kompanier har utbildats i Sverige. Hundratals ukrainska soldater har under våren lärt sig strida med stridsfordon 90 i Sverige, uppger Försvarsmakten för TT. I en unik insats har fyra ukrainska pansarskyttekompanier utbildats av Försvarsmakten. Kompanierna ska nu till frontlinjen i Ukraina. Sverige skänker 50 stycken stridsfordon 90, som är designad för att möta den ryska armén. Den är förstärkt på sidorna, fronten och tornet för att kunna stå emot anfall med exempelvis ryska pansarskott. "I dag är det mycket stillastående linjer. Vi försöker ge dem ett verktyg för att de ska kunna förändra det och flytta de ukrainska gränserna framåt," säger översten Mats Ludvig, som ansvarar för stridsutbildningen. Ukrainske soldaten Oleg: Jag är inte färdig med ryssarna. Översten Mats Ludvig: Bästa vagnen vi har. Svenske instruktören: "Skicka vykort från Krim."
Omni 230608. Ukraina: Cherson beskjuts under evakueringen. Ryska styrkor har under dagen artilleribeskjutit den ukrainska staden Cherson, som översvämmats efter dammkollapsen. Det uppger guvernören Oleksandr Produkin på Telegram enligt Reuters. Det sker samtidigt som räddningsarbetare försöker evakuera civila som drabbats av översvämningarna. En Reuters-reporter i staden uppger att artillerield hörs, men kan inte ge ytterligare detaljer. Ryssland har i sin tur beskyllt Ukraina för att beskjuta räddningsarbetare i de rysskontrollerade områdena.
Omni 230608. Militärkällor: Ukrainas stora motoffensiv har inletts - intensifierade attacker i natt. Den ukrainska motoffensiven har inletts, uppger fyra ukrainska militärkällor för Washington Post. Landets styrkor ska ha intensifierat motattackerna under natten. Det är framför allt vid frontlinjen i landets sydöstra del som attackerna intensifierades, enligt källorna. Den väntande offensiven har beskrivits som en avgörande fas i försöken att ta tillbaka kontrollen över Ukrainas territorium.
Omni 230608. Wallström uppges få leda uppbyggnaden av Ukraina. Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström (S) kommer att få en ledande roll i att återuppbygga Ukraina efter kriget, enligt uppgifter till Aftonbladet. Wallström ska arbeta nära president Volodymyr Zelenskyjs stabschef. Hon kommer bland annat arbeta med finansiering, att säkra livsmedelsförsörjningen, arbeta med miljö- och klimatfrågor samt få infrastrukturen att fungera. Wallström ska ha tillfrågats om jobbet direkt av Zelenskyjs stab. Wallström och stabschefen ska leda en grupp tillsammans. President Zelenskyj väntas inom kort meddela beslutet. Margot Wallström bekräftar för Ekot att hon fått frågan.
Omni 230608. Kärnkraftverkets kylsystem kan inte längre fyllas på. Vattennivån i den kollapsade Kachovkadammens reservoar är nu så låg att vattnet inte längre kan fylla på kylsystemet vid kärnkraftverket i Zaporizjzja. Det säger energibolaget Ukrhydroenergos chef Igor Syrota, enligt AFP. Enligt Syrota är vattennivån nu under den kritiska gränsen på 12,7 meter vilket gör att vatten inte längre kan pumpas till kylvattendammarna runt kraftverket. FN:s atomenergiorgan IAEA sa dock tidigare under torsdagen att en mindre reservoar nära kraftverket innehållet tillräckligt mycket vatten för att hålla kraftverkets reaktorer kylda i "flera månader". "Det är därför av största vikt att den dammen hålls intakt," sa IAEA-chefen Rafael Grossi. Kärnkraftverket är Europas största. Under torsdagsmorgonen meddelades att situationen vid kraftverket var ”stabil och under kontroll". Kommentar: Om kriget går Ryssland emot kommer man antagligen också att fixa en kärnvapenkatastrof. Putin har inga skrupler för det. Han skyller bara det inträffade på Ukraina "Natosoldater kan placeras tillfälligt i Sverige." När Sverige står inför det allvarligaste säkerhetshotet sedan andra världskrigets slut kan regeringen inte bara hoppas på det bästa, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på DN Debatt. Vid det värsta tänkbara scenariot måste det gå fort att få in andra länders militära resurser på svensk mark. Därför får nu Försvarsmakten möjlighet att förbereda detta med Natoländer, skriver Kristersson och Jonson. Det innebär också att Natoländer får möjlighet att tillfälligt placera personal och material på svenskt territorium, i veckor eller under längre perioder. Det stärker Sveriges trovärdighet, skriver debattörerna, och skickar "en tydlig signal till Ryssland att vår förmåga att ge och ta emot militär hjälp är god". Omni 230608. Expert: Offensiven inte enda chansen - men den bästa. Mycket tyder på att den förväntade ukrainska motoffensiven nu slutligen har inletts. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till TV4 Nyheterna efter de amerikanska medieuppgifterna om att offensiven är igång. Han tror att Ukrainas taktik är att trycka på vid olika punkter för att hitta svagheter i det ryska försvaret. "Det är stort djup i de ryska försvarsställningarna och lyckas man komma igenom så kan det gå fort. Men innan man har malt sig igenom så är det svårt att säga hur det kommer gå, säger han. I SVT:s Aktuellt säger Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, att det vi nu ser är de största offensiva ukrainska operationerna sedan november. Han säger att offensiven är mycket viktig för krigets forstsättning. "Det är inte Ukrainas enda chans. Men deras bästa chans att ge Ryssland en strategisk förlust som kan påverka utgången av kriget," säger han.
Paasikivi: "Tyder på att Ukraina har inlett en offensiv." Jonsson säger att man inte ska förvänta sig omedelbara ukrainska framgångar. Ukraina har sagt att de inte kommer att ge något tydligt besked om när offensiven är igång. Flera medier har rapporterat om att offensiven är igång. Offensiven ska ha inletts under natten till torsdagen. Flera ryska militärbloggare skriver om offensiven.
Omni 230609. Zelenskyj tackar Thunberg: "Upprätthåller sanningen." Greta Thunberg tackas av Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj efter att hon riktat skarp kritik mot Ryssland och sprängningen av Kachovkadammen. "Denna ekocid som en fortsättning på Rysslands oprovocerade fullskaliga invasion av Ukraina är ännu en grymhet som lämnar hela världen mållös. Våra blickar riktas återigen mot Ryssland som måste ställas till svars för sina brott," skriver klimataktivisten på Twitter. President Volodymyr Zelenskyj var inte sen på att svara. "Tack för din position och för att du upprätthåller sanningen Greta Thunberg," skriver han. Ryssland hade kontroll över kraftverksdammen vid den misstänkta sprängningen. Ukraina hävdar att ryska styrkor sprängde dammen inifrån, men enligt Ryssland ska Ukraina ha attackerat vattenkraftverket från luften. Omni 230609. Utskott vill terrorklassa Wagnergruppen i EU. Utrikesutskottet i riksdagen vill att EU terrorklassar den ryska paramilitära Wagnergruppen, som bland annat strider i Ukraina. Utskottet föreslår att riksdagen ska be regeringen att aktivit jobba för att så ska ske, rapporterar TT. Utrikesminister Tobias Billström (M) har tidigare tagit ställning för samma sak och sagt att Sverige är redo att "skapa enighet inom EU kring detta så fort det finns rättsliga förutsättningar". För att en grupp ska kunna terrorklassas i nuläget krävs att den är föremål för rättslig prövning om terroristbrott. S, V, C och MP anser i en reservation att det bör ske enligt en rättssäker modell. Omni 230609. Kommentar: Sverige velar hela tiden. Wagnergruppen har begått massvis med terroristbrott. Ukraina påstår sig ha bevis på rysk sprängning - publicerar ljudklipp. Ukrainas säkerhetstjänst uppger att man har avlyssnat ett telefonsamtal som bevisar att ryska säkerhetsstyrkor sprängde Kachovkadammen i Chersonregionen. Säkerhetstjänsten har publicerat det 1,5 minuter långa ljudklippet på sin Telegram-kanal, skriver Reuters. Enligt säkerhetstjänsten är det en rysk "sabotagegrupp" som utfört attacken. I klippet hörs två män samtala på ryska om dammkollapsen. "Det var inte de (ukrainarna) som attackerade den. Det var vår sabotagegrupp. De ville liksom skrämmas [...] Det gick inte enligt plan, de gjorde mycket mer än vad som var planerat." En ukrainsk brottsutredning har inletts. Experter: Sprängmedel mest sannolika orsaken till kollapsen.
Omni 230609. Putin: Kärnvapen placeras ut i Belarus i juli. Ryssland kommer att placera ut taktiska kärnvapen i Belarus när förvaringsplatserna är redo den 7-8 juli, säger president Putin enligt Reuters. Beskedet gavs i ett samtal mellan Putin och hans belarusiske motsvarighet Lukasjenko under ett möte i Sotji på fredagen. "Så allt går enligt plan, allt är lugnt," sa Putin enligt en utskrift från Kreml. Överenskommelsen om att placera taktiska kärnvapen i Belarus slöts i mars. Taktiska kärnvapen är mindre kraftfulla och har kortare räckvidd än strategiska kärnvapen, som är avsedda att orsaka enorm förstörelse på stora avstånd. Omni 230609. Kommentar: Hotfull upptrappning av Ukraina-kriget. Island blir första land att stänga sin ambassad. Island stänger sin ambassad i Ryssland i augusti - ett beslut inget annat land bortsett från Ukraina hittills tagit under kriget, rapporterar AFP. "Den nuvarande situationen gör det helt enkelt inte längre gångbart för Islands lilla beskickning att sköta en ambassad i Ryssland," säger utrikesminister Thórdis Gylfadóttir. Isländska UD har bett Ryssland att minska sina diplomatiska aktiviteter i Reykjavik. De understryker samtidigt att det "inte betyder att diplomatiska relationer kapas". Gylfadóttir säger att hon hoppas att "normala och fruktsamma" relationer med Ryssland en dag kan återupptas, men att det beror på Kremls agerande. Island: Relationerna är på bottennivå. Omni 230609. Kazakstans president nobbar Putins ekonomimöte. Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev kommer inte att åka till årets upplaga av Sankt Petersburgs ekonomiska forum, den ryska motsvarigheten till världsekonomiskt forum i Davos, skriver Reuters. Förra året väckte Tokajev viss uppmärksamhet när han under ett möte med Vladimir Putin sa att Kazakstan inte kommer att erkänna de av Ryssland annekterade "utbrytarrepublikerna" i östra Ukraina. Kazakstan är det land som har den längsta landgränsen mot Ryssland och länderna har länge haft en nära relation när det gäller handel och säkerhet. Tokajev har inte gett någon förklaring till varför han inte åker. Omni 230609. USA: Iran hjälper Ryssland att bygga egen drönarfabrik. Iran hjälper Ryssland att bygga en drönarfabrik som tros vara redo att tas i bruk i början på nästa år. Det uppger Vita huset, rapporterar flera medier. Fabriken uppges ligga drygt hundra mil öster om Moskva. USA:s nationella säkerhetsråds talesperson John Kirby säger att Ryssland använt iranska drönare under de senaste veckornas attacker mot bland annat Kyiv och att samarbetet mellan länderna ser ut att fördjupas. Tidigare hemliga uppgifter som USA nu offentliggjort visar hur drönare transporterats från Iran till Ryssland via Kaspiska havet. I utbyte ska Ryssland ha erbjudit Iran bland annat stridsflygplan, attackhelikoptrar och radarsystem. Iran har konsekvent förnekat att landet skickat drönare till Ryssland. USA har släppt satellitbilder som visar fabriksbygget. Kreml ska ha bett om fler drönare förra månaden. USA har riktat sanktioner mot Iran. Omni 230609. Kommentar: Två diametralt motsatta skurkstater i intensivt samarbete. Experten: Dammkollapsen i Ukraina en katastrof för jordbruket. Förödelsen efter den kollapsade kraftverksdammen i Nova Kachovka i södra Ukraina, en av världens största spannmålsexportörer, är massiv. Nu väntar en katastrof för jordbruket i området, enligt Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på Lantbrukarnas riksförbund. Enligt den ukrainska tidningen Kyiv Post saknar så många som 94 procent av bevattningssystemen i regionen Cherson nu en vattenkälla. I regionen Zaporizjzja saknar 74 procent vatten medan samma siffra för Dnipropetrovsk är 30 procent. "Lokalt och nationellt är det som har inträffat naturligtvis en katastrof," säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF. Vad betyder det här för jordbruket i regionen? "Att ett redan svårt läge blir sämre. Man får naturligtvis försöka omdisponera resurserna inom landet, men Ukraina har redan en nedsatt skörd av kriget och dessutom svårt att få ut produkterna på världsmarknaden," säger han och tillägger: "Det här odlingsåret är naturligtvis förstört. Sedan handlar det om hur snabbt man kan reparera den här skadan och det beror ju på hur kriget utvecklas." Omni 230609. FN: Tusentals fast i de översvämmade områdena. Tusentals ukrainare sitter fast i översvämmade områden efter dammkollapsen i Kachovka, bedömer FN. Katastrofen har gjort livet "enormt mycket värre" för invånarna i området, uppger nödhjälpschefen Martin Griffiths enligt Sky News. Runt 700 000 människor har brist på dricksvatten, enligt Griffiths. Översvämningarna riskerar att leda till "en kaskad av problem" - minskad spannmålsexport, matbrist för miljontals människor och ökade matpriser globalt. " Sanningen är att vi bara börjat se konsekvenserna av denna handling." Hittills har FN i samarbete med ukrainska hjälporganisationer nått fram till 30 000 drabbade i de ukrainskkontrollerade områdena. Griffiths: Extraordinärt svår situation. Ukraina: Vattenmassorna börjar gradvis dra sig tillbaka. Omni 230610. Storbritannien: Blandad framgång i motoffensiven. De senaste 48 timmarna har "betydande ukrainska operationer" pågått på flera håll i östra och södra Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. "I vissa områden har ukrainska styrkor sannolikt gjort framsteg och brutit sig igenom den första ryska försvarslinjen. I andra har framstegen varit långsammare." Även på den ryska sidan varierar framgången - vissa enheter har lyckats med sina defensiva manövrar, men på andra håll har soldater dödats under kaotiska reträtter genom de egna minfälten, skriver britterna. Striderna har intensifierats i Zaporizjzja-regionen. ISW: Putin erkänner att de ukrainska styrkorna har "offensiv potential". Omni 230610. SJ bojkottar Marabou - svartlistas av Ukraina.SJ sällar sig till raden av företag som bojkottar Marabou, sedan ägarbolaget Mondelez svartlistats av Ukraina. Det rapporterar TT. "Bakgrunden är att Mondelez fortfarande har verksamhet i Ryssland och därmed betalar rysk skatt," säger Leila Fogelholm, på SJ:s presstjänst. SJ tog beslutet i fredags och redan inköpta varor ska fasas ut. Det var för drygt två veckor sedan som Ukraina svartlistade livsmedelsjätten, som har fabriker i Ryssland. Sedan dess har bland annat SAS och svenska fotbollslandslaget valt att bojkotta Marabou. Under lördagen meddelade också norska Norweigan att man ansluter till bojkotten. Mondelez äger bland annat Daim, Philadelphia och O’boy. Kommer av hållbarhetsskäl sälja de produkter man har kvar.
Omni 230610. Tre dödade och 27 skadade i drönarattack mot Odesa. Ryssland attackerade den sydukrainska staden Odesa med flera drönare och robotar natten mot lördag, rapporterar Sky News. Tre personer dödades, enligt räddningstjänsten. 27 personer, varav tre barn, skadades. Bråte från en drönare uppges ha fallit ner i ett bostadshus och startat en brand. TV4 Nyheternas utrikesreporter Johan Fredriksson, som är på plats i staden, berättar att "himlen fylldes av projektiler". "Vi har tillbringat ganska många nätter i Odesa, och det här var en av de värsta." Enligt militären sköt luftvärnet ner åtta iransktillverkade Shahed-trönare och två robotar. Branden kunde snabbt släckas. Omni 230610. Kommentar: Ryssland krigar mot Ukrainas civila befolkning! Ukraina: Ryssland redo att spränga kemikaliefabrik. Ryssland har riggat en kemikaliefabrik i Krym med sprängämnen, uppger ukrainska källor enligt Newsweek. Fabriken i staden Armjansk tillhör bolaget Crimea Titan, som tillverkar pigmentet titandioxid. Den uppges ligga intill en reservoar med giftigt kemiskt avfall. "Fabriken är redan helt minerad, inklusive behållare med syra, klor och reaktiva ämnen," säger militäranalytikern Roman Svitan i ukrainsk tv. Enligt Svitan har ryssarna minerat fabriken i händelse av att Ukraina avancerar över Kryms norra gräns. Oleksandr Produkin, chef för den ukrainska militäradministrationen i Chersonregionen, varnar för en enorm katastrof om fabriken skulle sprängas. Explosionen skulle "släppa ut tusentals ton giftiga substanser i atmosfären" och orsaka en olycka "värre än Tjornobyl", säger han på Telegram. I slutet av maj slog partisangruppen Atesh larm om mineringen, enligt Ukrinform. Produkin: Skulle drabba Ukraina, Turkiet och Ryssland. Partisangrupp slog larm (31 maj). Omni 230610. Analys: För tidigt att säga vad som sker på fronten. Att striderna trappas upp är tydligt - men det är fortfarande för tidigt att säga om Ukraina inlett storskaliga framryckningar på sydfronten, skriver Andrew Carey i en analys för CNN. Både ukrainska och ryska källor vittnar om tunga strider, men en ukrainsk befälhavare förnekade nyligen att det rör sig om försök att återta territorium, skriver Carey. "I stället kallade han framryckningarna ’väpnat underrättelsearbete’ - operationer för att undersöka fiendens svagheter och stridsberedskap." President Zelenskyj och stora delar av militärledningen har fortfarande ingen lång militär erfarenhet, skriver Sean Bell för Sky News. Ukraina har framgångsrikt försvarat sig och pressat tillbaka ryska anfall. En storskalig, komplex offensiv mot en stormakt som haft gott om tid att stärka sina försvarslinjer är dock outforskat territorium, skriver Bell. "Det är föga förvånande att Zelenskyj tagit lite tid på sig att väga de potentiella fördelarna mot de enorma riskerna." Omni 230610. Expert: Ukraina behöver nå resultat under sommaren. Det är viktigt att Ukrainas motoffensiv når framgång under sommaren, anser krigsvetaren Ilmari Käihkö. Till SvD säger han att stödet utifrån annars kan börja vackla och att Ukraina kan tvingas till förhandlingsbordet. Samtidigt säger han sig vara orolig för att många har för stora förväntningar på att ett genombrott ska komma omgående. "Vi är fortfarande i början, och nu gör de sannolikt störst förluster. När Ukraina når ett genombrott kommer det att lätta," säger han. Peter Lidén, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, säger till TT att hans bedömningen är att motoffensiven sannolikt har pågått i flera veckor. "Jag påstår att om man inräknar förberedelseskedet för offensiven så har den pågått under uppemot en månads tid," säger han. Käihkö: På vissa fronter går det bättre än på andra. Omni 230610. Zelenskyj bekräftar: Motoffensiven är i gång. Det pågår just nu operationer inom ramen för motoffensiven i Ukraina, säger Ukrainas president Zelenskyj enligt Reuters. "Men jag vill inte säga vilket skede de befinner sig i," sa han på en presskonferens på lördagen. Han sa också att han dagligen är i kontakt med den militära ledningen och att alla är positiva. "Hälsa Putin det," tillade han. Det har de senaste månaderna spekulerats mycket i huruvida motoffensiven inletts eller inte, och i så fall i vilken utsträckning. Zelenskyj själv har varit fåordig - ukrainska militära källor har dock varit tydliga med att den påbörjats. Beskedet gavs under en presskonferens med Kanadas premiärminister Justin Trudeau, som är på besök i Kyiv. Omni 230610. Afrikanska länder vill mäkla fred - Kina informerat. En delegation från flera afrikanska länder är på gång att resa till Ryssland och Ukraina för att försöka förhandla fram fred, skriver AFP. Den sydafrikanske presidenten Cyril Ramaphosa meddelar att han har informerat Kinas president Xi Jinping om planerna. Utöver Sydafrika kommer Kongo-Brazzaville, Egypten, Senegal, Uganda och Zambia att vara representerade. Ramaphosa meddelade i maj att båda Ryssland och Ukraina sagt ja till att ta emot delegationen. Besöket väntas ske den här månaden. Flera afrikanska länder har drabbats hårt av höjda matpriser till följd av kriget. Kina la tidigare i år fram en egen fredsplan. Xi och Ramaphosa ska ha pratat med varandra på fredagen. Kina säger sig vara neutralt men har inte fördömt Rysslands anfallskrig. Omni 230610. Dammkollapsen inget "direkt hot" mot kraftverket. Under fredagen har den sjätte och sista reaktorn vid ockuperade ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja försatts i "kall nedstängning", som en säkerhetsåtgärd, skriver AP. Sedan tidigare är de fem övriga reaktorerna i samma läge för att undvika att värme och tryck höjs. Kraftverket ligger i en region där hårda strider just nu pågår och kyls normalt med vatten från den nu kollapsade Kachovkadammen. Enligt den ukrainska energimyndigheten Energoatom ska dammens kollaps emellertid inte utgöra något direkt hot mot kraftverket i nuläget. Tidigare i veckan sa FN:s atomenergiorgan IAEA att kärnkraftverket har tillgång till vatten som räcker flera månader. "Kall nedstängning" är kraftverkets säkraste läge. IAEA har ett expertteam på plats vid kraftverket. Kraftverket är det största i Europa. Omni 230610. Vita huset: Kina har haft spionbas på Kuba i flera år. Kina har haft en spionbas på Kuba åtminstone sedan 2019. Det säger Vita huset, angående Wall Street Journals uppgifter om att Kina och Kuba har kommit överens om att bygga en avslyssningsstation på ön, skriver tidningen. Vita huset har tidigare uppgett att WSJ:s uppgifter inte stämmer. Enligt det nya uttalandet heter det att Kina sannolikt kommer att förstärka sin närvaro på Kuba, medan USA kommer arbeta för att förhindra detta. "Vi bedömer att Kina inte är där de hade hoppats vara," står det vidare i uttalandet. Biden-administrationen ska ha fått kännedom om basen när den tillträdde 2021. Vita huset: Det här är väldokumenterat. Omni 230610. Expert: Kommer märkas när det verkligen drar i gång. Den ukrainska motoffensiven är ännu i ett tidigt skede - just nu görs anfall med grupper om 30 till 150 soldater söder om Zaporizjzja, säger överstelöjtnant Johan Huovinen till SVT Nyheter. När Ukraina ser en lucka kommer de gå in med brigader om 3 000 till 6 000 man och troligtvis försöka nå Azovska sjön för att splittra det rysskontrollerade området, säger han. "Då blir striderna betydligt allvarligare, och det kommer tveklöst märkas när det börjar." Ukraina försöker in i det längsta att hålla ryssarna ovetande om vilken riktning offensiven kommer ta, tillägger Huovinen. President Zelenskyj bekräftade i går för första gången att offensiven är i gång. Överstelöjtnant Peter Lidén sa kort senare till TT att han bedömer att den i själva verket pågått i flera veckor. Omni 230611. Must: Ryssland försöker påverka vår Natoprocess. Ryssland bedriver olika påverkanskampanjer mot processen kring Sveriges Natoansökan. Det säger Thomas Nilsson, ny chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), till SVT Nyheter. "Vi har sett olika exempel som vi tolkar är aktioner som kommer från Ryssland som statsaktör. En del saker gör man själv, andra saker gör man genom ombud." Både den svenska opinionen, beslutsfattare och själva medlemsansökan har varit föremål för ryska påverkansförsök, enligt Nilsson. Thomas Nilsson: Man avsätter resurser och agerar. Omni 230611. Vattennivåerna sjunker stadigt efter kollapsen. Vattenreservoaren i Kachovka har sjunkit en meter det senaste dygnet, uppger det ukrainska energibolaget Ukrhydroenergo på Telegram. På söndagsmorgonen låg vattennivån på 9,35 meter. Det är sju meter lägre än precis efter dammkollapsen. I floden Dnjepr, i och runt Cherson, ligger nivån på 4,18 meter - en halvmeters sänkning på ett dygn. Vattnet sjunker i snitt fyra till fem centimeter per dygn. "Situationen är dock oförutsägbar och kräver fortsatt bevakning," skriver Ukrhydroenergo.
Omni 230611. Tre civila dödades när evakueringsbåt besköts. Ryska trupper ska på söndagen ha beskjutit en båt som evakuerade boende från de översvämmade bosättningarna i Kherson-regionen. Tre civila dog och minst 23 personer skadades i attacken, skriver den regionala åklagarmyndigheten i Kherson på Telegram. Både de döda och skadade ska ha varit äldre personer. Översvämningarna är ett resultat av dammkollapsen i Nova Kakhovka i tisdags. (svt 230611.) Uppgifter: Ryssland har sprängt ännu en damm. Ryssland har sprängt en mindre damm i byn Novodarivka i närheten av floden Mokri Yaly i Donetsk-regionen, uppger ukrainska Pravda. Sprängningen ska ha orsakat översvämningar på båda sidor av floden. Enligt en militär talesperson för försvarsstyrkorna i Tavrya-regionen ska sprängningen vara ett försök av ryssarna att bromsa Ukrainas motoffensiv genom att spränga "hydrauliska strukturer". (svt 230611.) ISW: Ukrainas utrustning ger dem nattligt övertag. Ryska källor uppger att Ukraina har ett taktiskt övertag i nattliga strider på grund av den överlägsna utrustning för mörkersyn de fått från väst, skriver tankesmedjan ISW. Framstående ryska militärbloggare är bland dem som vittnar om att Ukraina intensifierat attackerna nattetid de senaste dygnen. "Ukrainska styrkor verkar alltmer dra nytta av fördelarna som utrustning från väst ger," skriver ISW. Omni 230611. Amerikansk rockmusiker uppges gripen i Moskva. Travis Leake, en amerikansk rockmusiker bosatt i Moskva sedan tio år, har gripits misstänkt för narkotikabrott. Detta enligt amerikanska medier. Enligt ryska medier anklagas han för att ha sålt den syntetiska drogen mefedron, och riskerar fängelse i upp till 20 år, skriver AP. "Den tidigare fallskärmssoldaten och musikern står anklagad för inblandning i narkotikahandeln genom att locka unga människor," skriver domstolen. Både amerikanska UD och Leakes mor är medvetna om uppgifterna, skriver CNN. Leake är frontman i bandet Novi Loch. Han har intervjuats av kändiskocken och programledaren Anthony Bourdain i dennes reseprogram ”Parts unknown”, där Leake pratar om bandets frustration över censuren i Ryssland. Enligt ryska medierapporter nekar Leake, tidigare fallskärmssoldat i USA:s militär, till brott och förstår inte varför han gripits. Amerikanska UD: Vi är medvetna om att en amerikansk medborgare gripits. Omni 230611. Kommentar: Vem som helst som är västerlänning kan bli gripen i dagens Ryssland. Microsoft flyttar AI-forskare från Kina i "Vancouverplan". Den amerikanska techjätten Microsoft flyttar några av sina bästa forskare inom artificiell intelligens från Kina till Kanada, på grund av ökade politiska spänningar mellan USA och Kina, skriver Financial Times. Microsoft Research Asia (MSRA) i Peking har börjat söka visum för att flytta toppexperter inom AI till sitt institut i Kanada. Uppgiften kommer från fyra källor, som beskriver flytten som "Vancouverplanen". Microsoft förnekar dock att det finns en sådan plan. Bolaget säger i stället att syftet är att etablera ett nytt forskningscenter i Vancouver som kommer att vara kopplat till MSRA. FT: Flytten väntas påverka 20 till 40 anställda. Open AI:s vd uppmanar till samarbete med Kina för att motverka AI-risker. Omni 230611. Prigozjin: Skriver inte på något kontrakt med Kreml. Den paramilitära Wagnergruppen kommer inte skriva på några kontrakt med det ryska försvarsdepartementet, säger dess ledare Jevgenij Prigozjin enligt Sky News. Beskedet kommer efter att departementet på söndagen beordrat alla "volontärenheter" att skriva på kontrakt innan månadsslutet. Enligt ryska medier är det ett försök av försvarsminister Sergej Sjojgu att få ökad kontroll över legosoldater, skriver The Guardian - inte minst Prigozjin, som upprepade gånger riktad hård kritik mot honom offentligt. Hävdar att det skulle skada befälsordningen. Prigozjin: Sjojgu kan inte styra militära formationer Omni 230611. Ryssland: Ukraina försökte attackera vårt fartyg. Ryssland hävdar att Ukraina försökt attackera ett stridsfartyg i deras flotta med hjälp av sex obemannade båtar, skriver AFP. "Ukrainas armé gjorde ett misslyckat försök att attackera Svartahavsflottans fartyg Priazovje", skriver det ryska försvarsdepartementet. Enligt Ryssland förstördes båtarna. Ukrainska eller oberoende källor har inte bekräftat uppgifterna. Fartyget i Vishnya-klassen uppges vakta gasledningar i Svarta havet. Ryssland hävdar att ett amerikanskt flygplan gjorde spaningar. Fartygen är 91,5 meter långa och har en besättning på runt 150 man. Omni 230611. Ukraina ska ha återtagit byar under offensiven. Ukraina uppger sig ha tagit över två byar i landets sydöstra ockuperade delar, rapporterar AFP. Om uppgifterna stämmer skulle det vara den första större framgången under den pågående motoffensiven, enligt nyhetsbyrån. Det ska röra sig om Blahodatne och Neskuchne i Donetsk-regionen. Samtidigt skriver den amerikanska tankesmedjan ISW att Ukraina just nu genomför en "mycket svår taktisk manöver", då landets styrkor gått till frontalangrepp på välförberedda ryska försvarspositioner. "De ukrainska styrkorna lider inte oväntat stora förluster mot några av de bäst förberedda ryska styrkorna i Ukraina," skriver ISW. ISW konstaterar också att större delen av de ukrainska styrkorna ännu inte satts in i motoffensiven, och att det ryska försvaret inte är lika starkt utmed hela fronten. Blahodatne ligger i ett område där Ryssland rapporterat om att kraftiga strider pågår. Byarna ligger i närheten av varandra. Uppgifterna inte oberoende bekräftade. Ryssland säger sig ha förstört tysk- och amerikansktillverkade stridsvagnar. Omni 230611. Paasikivi: Nu bestämmer Ukraina var det ska krigas. Sedan den ukrainska motoffensiven drog i gång har det skett ett skifte i kriget, från att Ryssland haft initiativet under vintern till att Ukraina just nu håller i taktpinnen. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till DN. "Det betyder inte att man har fritt blås överallt, men det betyder att det är Ukraina nu som i princip bestämmer var det ska krigas," säger han. Om motoffensiven lyckas tror Paasikivi att den kan vara början till slutet på kriget. Tidigare under söndagen uppgav Ukraina att landets styrkor återtagit två byar. Samtidigt kommer uppgifter om att det ryska försvaret är massivt. "Vi får uppgifter från ukrainska soldater vid fronten att de möter väldigt starkt motstånd från ryssarna som blivit mycket bättre på att försvara sig," säger SVT:s korrespondent Elin Jönsson som befinner sig vid fronten. Offensiven verkar just nu främst vara koncentrerad runt gränsen mellan Zaporizjzja och Donetsk. Omni 230611. Rapport: Färre men modernare kärnvapen ökar hotet. Antalet kärnvapen i världen har det senaste året minskat med 198 stycken till 12 512. Det visar den årliga rapporten från Sipri. Trots det är bilden som fredsforskningsintitutet ger mycket mörk: "Världen står just nu inför det största kärnvapenhotet sedan kalla kriget tog slut," säger kärnvapenexperten Hans M Kristensen. Minskningen av det totala antalet kärnstridsspetsar beror nämligen i första hand på att USA och Ryssland fortsätter skrota en del äldre vapen, somliga från kalla krigets dagar. Det oroande är att vissa av dem ersätts av kärnvapen med modernare teknik - inte minst i Ryssland. Dessa nya stridsspetsar hamnar dessutom inte i förråd utan i militär beredskap - vilket innebär att de riskerar att användas om läget skulle bli skarpt. I januari 2023 fanns 9 576 stridsspetsar redo för användning, i militära lager - 86 fler än i januari 2022. Sipris kartläggning visar att antalet operativa kärnvapen ökade med 12 stycken i Ryssland 2022 - trots att det totala antalet stridsspetsar i landets arsenal krympte. Och enligt Hans M Kristensen på Sipri är Ryssland inte ensamma. Flera länder stärker sin kärnvapenberedskap: "Trenden att skaffa fler kärnvapen i operativ tjänst har pågått några år och tycks intensifieras i länder som Kina, Ryssland, Indien, Pakistan och Nordkorea, säger han till SVT. Främst oroas fredsforskningsinstitutet av Kinas upprustning. Landet har under året ökat antalet tillgängliga kärnvapen från 350 till 410 stycken. För fem år sedan var de 280 till antalet. Sipri bedömer dock att det i första hand handlar om att Kina, vars kärnvapenmakt är långt mindre än USA:s och Rysslands, försöker bygga upp kapacitet för uppnå den avskräckande effekt landet strävar efter. "Men ett bekymmer är att det kan få Kina att känna sig mer självsäkra i sina regionala mål och anspråk i till exempel Sydkinesiska havet och Taiwan," säger Hans M Kristensen och syftar på de ökade spänningarna i området. Bland de "mindre" kärnvapenländerna så har Pakistan, Indien och Nordkorea ökat sina arsenaler med 4-5 stridsspetsar vardera till 170, 164 respektive 30 stycken. Frankrike, Storbritannien och Israel behåller enligt Sipri sina arsenaler på 290, 225 respektive 90 stridsspetsar vardera. svt 230612. Experter oroade: Sprängda dammen kanske bara början. Det mest sannolika är att det är Ryssland som ligger bakom att Kachovkadammen i Ukraina kollapsade, säger Magnus Christiansson, lektor vid Försvarshögskolan, i SVT:s Agenda. Men enligt honom har det under veckan framkommit uppgifter som tyder på att det kan ha skett av misstag. Men om det skedde medvetet fruktar han att fler liknande dåd kan vara att vänta och att Vladimir Putin kan komma att använda liknande humanitära katastrofer som spelkort i kriget. "Det är naturligtvis oerhört oroväckande," säger han. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi är i DN inne på samma linje. Även han tror att Ryssland kan komma att förstöra fler viktiga infrastrukturella anläggningar. "Men jag hoppas att gränsen går vid kärnkraftverket i Zaporizjzja eftersom ett utsläpp skulle orsaka en enorm katastrof. Dessutom blåser det oftast mot Ryssland!" säger han. Paasikivi: Ryssarna gör allt som de tror är till deras fördel. 35 människor saknas och sju är bekräftat döda. Tre personer dödades när en räddningsbåt besköts. Översvämningarna väcker oro för att sjukdomar ska spridas. Omni 230612. 200 i fångutbyte mellan Ryssland och Ukraina. Ryssland och Ukraina har bytt upp emot 200 krigsfångar med varandra under söndagen, skriver Reuters. Enligt det ryska försvarsdepartementet har landet tagit emot 94 fångar och enligt Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak ska Ukraina ha tagit emot 95 ukrainska fångar. Jermak skriver på Twitter att de frisläppta är gränsvakter och medlemmar från nationalgardet. De ska ha tillfångatagits i Mariupol, Tjornobyl och vid Ormön. Några av dem ska även ha hållits av Wagnergruppen i Bachmut, skriver CNN. Ryssland uppger att fångutbytet kommer efter långa förhandlingar. Omni 230612. Naturgas kan lagras i Ukraina: "Ökade risker." Europa kan börja lagra naturgas i Ukraina. Det för att undvika ännu en vinter där Putins invasionskrig stryper tillgången på råvaran, rapporterar Bloomberg. Även om tanken på att lagra naturgas i Ukraina är lockande för att säkra tillgången, är det inte riskfritt. "Sedan inledningen på kriget har riskerna kopplat energiinfrastruktur i Ukraina ökat lavinartat, som vi tyvärr fått erfara med dammexplosionen," säger Marco Saalfrank, chef för handel i Europa på Axpo, till nyhetsbyrån. Men prismässigt är Ukraina ett attraktivt alternativ eftersom de erbjuder lagring till ett fast pris. Idén att lagra gasen i det krigshärjade landet har fått fäste på senaste tiden. Dels för att lagren som övervägs att användas ligger långt från fronten och dels eftersom utrustningen och infrastrukturen redan finns på plats. Ukrainska gaslager och gasledning ligger ofta djupt i marken. Omni 230612. Kommentar: Det låter riskabelt med tanke pa att Ryssland vill förstöra viktig energiinfrastruktur. Hissar ukrainska flaggan i återtagna byarna. Soldater uppges hissa den ukrainska flaggan i tre byar i Donetsk-regionen som Ukraina säger att man återtagit under motoffensiven, rapporterar BBC. Den ukrainska militären säger att man bland annat återtagit byarna Blagodatne, Neskutjne och Makarivka i den sydöstra delen av landet. Ukrainas vice försvarsminister Hanna Maliar publicerade under morgonen även ett foto på Telegram som visar soldater som hissar den ukrainska flaggan vid vad hon menar är byn Storozheve i Donetsk.
Omni 230612. Ukraina hävdar nya vinster när strider rasar i öst. Både ryska och ukrainska styrkor har rapporterat intensiva strider i östra och sydöstra Ukraina längs gränserna till regionerna Donetsk och Zaporizjzja, skriver CNN. Ukrainsk militär hävdar att man återerövrat fyra byar. Tillförordnade försvarsministern Hanna Maliar skriver på appen Telegram att Ukrainas flagga återigen vajar över byn Storozhov i Donetsk. På söndagen hävdade ukrainsk militär att man tagit byarna Blahodatne, Makarivka och Neskutjne, söder om staden Velyka Novosilka. Om detta visar sig stämma skulle det innebära blygsamma men politiskt betydelsefulla vinster för Ukraina eftersom det erbjuder en väg in i det ockuperade området i Zaporizjzja, skriver Washington Post. Den välkände ryske militärbloggaren Alexander Kots säger samtidigt på Telegram att ukrainarna är på frammarsch längs floden Mokri Yaly, vilket tvingat ryssarna att omfördela reserver från andra områden. Alexander Kots: väderförhållanden, inklusive dimma och regn, försvårar striderna. Det ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat striderna i området. Omni 230612. IAEA-chefen utreder säkerheten efter dammkollaps. Det internationella atomenergiorganet IAEA:s chef, Rafael Grossi, är i dag i Ukraina för att se över säkerheten och vattennivåerna vid kärnkraftverket Zaporizjzja. Detta efter förra veckans kollaps vid Kachovkadammen, rapporterar AFP. Under tisdagen ska han träffa president Zelenskyj innan han beger sig vidare till kärnkraftverket. "På väg till Ukraina för att träffa presidenten Zelenskyj och presentera ett hjälpprogram i efterdyningarna av den katastrofala Kachovkadammens översvämning. Jag kommer att bedöma situationen vid kärnkraftverk", skriver Grossi på Twitter. Tiotusentals människor har evakuerats från området och ett stort antal samhällen har efter dammkollapsen lagts under vatten. Omfattningen är ännu oklar. Grossi har varnat för olyckor vid kärnkraftverken sedan kriget började. Zaporizjzjas sex reaktorer, som har stängts av för elproduktion, behöver fortfarande kylas ned med vatten som pumpas in från den kollapsade Kachovka-dammens reservoar. Omni 230613. Sverige har gett råd i det dolda i informationskriget. Tjänstemän från Myndigheten för psykologiskt försvar har arbetat på plats i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes förra året. Det säger den operative chefen Mikael Tofvesson till SVT Nyheter. Det har tidigare inte varit känt. Bland annat har råd och stöd getts till ukrainska myndigheter kring hur man kan kommunicera med den egna befolkningen i samband med krigsfara, samt hur man skapar motståndskraft vid påverkansoperationer. "Nu är vi inne i en fas där vi utbildar och övar ukrainska myndigheter i hur man slåss på informationsarenan och ger råd och stöd," säger Tofvesson. Erfarenheter blir grund för hur det svenska psykologiska försvaret ska utformas. Omni 230613. Ryska partisangrupper utför egna attacker i Ryssland. Flera attacker på ryskt territorium utförs av ryska partisangrupper som är kritiska mot Putin, rapporterar Ekot. I en intervju med Ekot säger Aleksej Baranovskij som är företrädare för den "Ryska frihetslegionen" att plan minimum är att skapa en fyra mil djup säkerhetszon mellan länderna för att skydda Ukraina från rysk beskjutning. "Plan maximum är att gå mot Moskva, störta Putin med våld och bygga ett nytt Ryssland," säger han. Partisanerna har tillsammans med en annan grupp tagit på sig flera attacker som utförts i bland annat Belgorodregionen i Ryssland. Ryska myndigheter har anklagat Ukraina för attackerna. Enligt en expert är Kremls strategi att vänta och hoppas på att det går över. Omni 230613. Guvernören om attacken i Zelenskyjs hemstad: "Massiv." Den ryska robotattacken mot den ukrainska staden Kryvyj Rih beskrivs av guvernören Serhij Lysak som massiv, rapporterar TT. I staden, där president Volodomyr Zelenskyj är född, ska ett femvåningshus ha förstörts. Stadens borgmästare Oleksandr Vilkul skriver på Telegram att tio personer dött och runt 30 personer skadats i attackerna som riktades mot civila byggnader. Guvernören uppger att man lyckats skjuta ner tre robotar men att resten lyckades ta sig igenom luftrummet. Flera människor kan vara fast under rasmassorna. Dödssiffran uppges stiga.
Omni 230613. Kommentar: I den ryska propagandan var det säkert ett militärt huvudkvarter som träffades. Ryssland angriper inga civila. Uppgifter: Rysk toppgeneral dödad i ukrainsk robotattack. En prorysk militärbloggare uppger att en toppgeneral med ansvar för ryska trupper i södra Donetsk dödats i en ukrainsk robotattack, rapporterar The Telegraph. Enligt uppgifter dog general Sergej Gorjatjev i Donetskregionen den 12 juni under den ukrainska motoffensiven, i ett område där Ukraina befriat fyra byar. Gorjatjev är enligt The Telegraph den femte högt uppsatta ryske generalen att dö under striderna i Ukraina. Uppgifter: Generalen dog i strider nära Zaporizjzja.
Omni 230613. Ryssland: Beslagtagit tysktillverkade stridsvagnar. Ryssland påstår att flera tysktillverkade Leopard 2 beslagtagits i strider med Ukraina, rapporterar AFP. I en rysk video som påstås visa stridsvagnarna uppger man även att man beslagtagit stridsvagnar av modellen US Bradleys. "Personal från Vostok-gruppen undersöker fiendens stridsvagnar och fordon som beslagtagits i strid," skriver det ryska försvarsdepartementet i ett uttalande. Ukraina har vädjat till sina allierade i väst att leverera ett brett utbud av modern militär utrustning för att hjälpa den ukrainska militären att återta större delar av territoriet som kontrolleras av ryska styrkor. Tyskland uppger att man inte kan ersätta alla fordon man skickat till Ukraina. Omni 230612. Lukasjenko: Tvekar inte att använda ryska kärnvapen vid en aggression. Belarus president Aleksandr Lukasjenko säger att han inte skulle tveka att beordra användningen av ryska taktiska kärnvapen om landet "möter en aggression". Det framgår av ett uttalande från presidentkontoret på tisdagen, rapporterar AFP. "Jag tror inte att någon skulle vara villig att bekämpa ett land som har dessa vapen. Det är avskräckande vapen," säger han. I mars tillkännagav Rysslands president Vladimir Putin en plan för att placera ut kärnvapen i Belarus. Den ryske presidenten sa då att det är Ryssland som kommer ha kontrollen över över vapnen, precis som USA kontrollerar sina taktiska kärnvapen utplacerade i Europa. Men på Lukasjenko låter det nu alltså som att det är han som kommer hålla i spakarna. Lukasjenko: "Gud förbjude att jag tvingas fatta beslutet att använda vapnen." Enligt Putin kommer arbetet med att bygga anläggningar för kärnvapnen vara klart i början av juli. Omni 230613. Putin självkritisk om attackerna mot Belgorod: "Kunde förberett oss bättre." Vladimir Putin säger att Moskva kunde "ha varit bättre förberett" på attackerna som skett över gränsen, främst i ryska regionen Belgorod, rapporterar AFP. "Naturligtvis finns det inget bra med detta. Men i princip kunde man ha antagit att fienden skulle bete sig så här, och man kunde ha förberett sig bättre," säger Putin under ett tv-sänt möte med ryska krigskorrespondenter och militärbloggare. Presidenten säger också att den ryska militären lider av brist på viss militär utrustning, inklusive högprecisionsammunition och drönare. Ryssland har anklagat Ukraina för att ligga bakom attackerna mot Belgorod, medan Kyiv antingen förnekat inblandning eller inte kommenterat alls. Istället har partisangrupper bestående av ryska regimkritiker tagit på sig ansvaret. "Putin: "Kunde ha antagit att fienden skulle bete sig så här." Putin: Ukrainas förluster i den pågående motoffensiven i det närmaste är "katastrofala". Omni 230613. Källa: CIA försökte stoppa sprängningen av Nord Stream. Den amerikanska underrättelsetjänsten, CIA, försökte stoppa attentatet mot Nord Stream-ledningarna, rapporterar tyska och nederländska medier i en gemensam granskning. Uppgifterna som bygger på anonyma underrättelsekällor, kommer som en följd av ett tidigare publicering om att en ukrainsk grupp kan ha hyrt båt i Polen och genomfört attentatet. Som en följd av uppgifterna slog CIA larm, bland annat till sina tyska kolleger. Samtidigt kontaktades Kyiv i hopp om att avstyra planerna - vilket skedde tre månader före attentatet, enligt uppgifterna. Några bevis för att Ukraina ligger bakom attentatet har hittills inte presenterats, vilket bland annat Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj betonat. "Jag tror inte att vår militär eller underrättelsetjänst gjorde det. Och när någon hävdar motsatsen, så får de gärna lägga fram bevis, sa han nyligen i en intervju. Holländsk underrättelsetjänst: CIA slog larm om attentatet. Ursprungsplanen var att genomföra sprängningen under en Nato-övning. Varningen ska ha framförts i juni 2022 - tre månader innan sprängningen. Holländska underrättelsetjänsten MIVD vill inte kommentera uppgifterna.
Omni 230613. Putin: Ryssland kan dra sig ur spannmålsavtalet. Ryssland överväger att dra sig ur avtalet om en säker korridor för spannmålsexport från hamnar i Svarta havet. Det sa president Vladimir Putin vid ett tv-sänt möte med ryska journalister på tisdagen, enligt Bloomberg. Att man gått med på att förlänga avtalet flera gånger tidigare var för att det gynnade allierade i Afrika och Sydamerika och för att sanktionerna mot Rysslands jordbrukssektor skulle lyftas. "Vi funderar nu på hur vi kan bli av med det här så kallade spannmålsavtalet," sa Putin. Presidenten uppgav också att Ryssland ökat vapenproduktionen som nu är 2,7 gånger högre totalt. På vissa områden är produktionen tio gånger högre. Men enligt Putin saknar landet fortfarande mycket krigsmateriel. Putin: Vi har blivit lurade igen. Putin: Vi saknar fortfarande många saker. Omni 230613. Kommentar: Ingen överraskning om Putin säger upp spannmålsavtalet. Det är viktigare för Putin att strypa Ukrainas ekonomi än att spannmål levereras till fatttiga i Afrika. Tryckt stämning i befriad by - ukrainska soldater skjuter från övergivna trädgårdar. Ukrainas triumferande tillkännagivanden av återerövringen av flera byar i öst klingar inte lika starkt på plats, noterar BBC som är bland de första medieorganisationerna att besöka byn Neskuchne. Byn, som var den nordligaste punkten av en rysk frontlinje i den östra regionen Donetsk, ockuperades av ryssarna bara några veckor efter att invasionen av Ukraina inleddes. Men trots att läget nu är ett annat är byn nästintill helt tömd på folk, enligt BBC. Apotek, mataffärer och bostäder står övergivna med kulhål i fasaderna. Striderna är dessutom fortsatt närvarande. En provisorisk träbro över en flod är allt som skiljer området från rysk ockuperad mark. Granatkastare avfyras med jämna mellanrum från ukrainska soldater som står gömda i trädklungor och övergivna trädgårdar. "Om Neskuchne är representativt, kommer varje återerövring att vara långt ifrån omedelbar, och kommer inte nödvändigtvis att innebära frihet direkt", skriver BBC:s reporter James Waterhouse. Ryssarna befinner sig på nära avstånd till Neskuchne i tre riktningar. Omni 230613. Analytiker: Putins ovanliga möte var för en västpublik. Vladimir Putin var ovanligt öppenhjärtig om kriget när han under tisdagen träffade ryska krigskorrespondenter och militärbloggare. Han gick in i detalj på materielfrågor och medgav till och med att att Ryssland saknar viss utrustning. Den ryska analytikern Nikolaj Petrov säger till New York Times att Putin försökte ge intryck av kontroll genom sitt rabblande av siffror och ammunitionstyper. Den tänkta mottagaren är Ukraina och dess allierade. "Det finns ingen anledning att vara så offentlig och detaljerad om han inte försökte ge en signal till västvärlden eller Ukraina. Tanken är att demonstrera att han är överbefälhavaren som vet allt om allt," säger Petrov. Tankesmedjan ISW skriver att ett annat mål för Putin kan vara att dämpa kritiken från militärbloggarna, vars inflytande har ökat. Putin lät 18 journalister och bloggare ställa frågor i mer än två timmar. Han medger brist på högprecisionsammunition och drönare. Putin: Ryssland kunde ha varit "bättre förberett". Omni 230614. Kommentar: Förebereder man sig på att kriget ska vara över på 10 dagar och det sedan nu har tagit snart 1,5 år så var man nog inte nog förberedda. Belarus: Tar emot taktiska kärnvapen från Ryssland. Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppger i rysk tv att Belarus har börjat ta emot taktiska kärnvapen från Ryssland, enligt Reuters. I mars tillkännagav Rysslands president Vladimir Putin en plan för att placera ut kärnvapen i Belarus. Putin uppgav då att det är Ryssland som kommer ha kontrollen över över vapnen. Under gårdagen sa Lukasjenko däremot att han inte skulle tveka att beordra användningen av ryska taktiska kärnvapen om landet "möter en aggression", rapporterar AP. Taktiska kärnvapen är mindre kraftfulla och har kortare räckvidd än strategiska kärnvapen. Vi har börjat ta emot leveransen från Ryssland, säger Lukasjenko.
Omni 230614. Rubeln på sin lägsta nivå på 14 månader. Den ryska rubelns värde har sjunkit lägre än den har på över ett år, rapporterar Reuters. Det beror i hög grad på de sanktioner som många länder infört mot Ryssland, på grund av invasionen av Ukraina. Färre utländska aktörer har kunnat investera i den ryska marknaden, vilket har lett till starka svängningar i rubelns värde. (svt 230614.) Flera döda i rysk attack mot Odesa och Donetsk. Hamnstaden Odesa och Kramatorsk i Donetsk-regionen har under natten utsatts för ryska robotattacker, uppger ukrainsk militär, skriver Reuters. I Odesa har minst tre personer dött och 13 personer skadats. Filmklipp som sprids på sociala medier visar förstörda byggnader i Odesa och bland annat ska butiker, restauranger, ett klädlager och ett företagscenter ha träffats i attacken. I Donetsk-regionen uppger guvernören Pavlo Kyrylenko att två civila dött i Kramatorsk och en till person i Kostiantynivka. Flera bostadshus ska ha skadats i attackerna, skriver han på Facebook. Både Ryssland och Ukraina förnekar att de riktar in sig på civila under sina militära operationer. Omni 230614. Tre civila dödade i rysk bombning av Kramatorsk. Förutom robotattackerna mot Odessa längst i sydväst har Ryssland under onsdagsdygnet även avfyrat kryssningsmissiler mot Kramatorsk och Kostiantynivka. Den lokala guvernören i Donetsk skriver på Telegram att minst tre människor dödats och ytterligare tre skadats i Kramatorsk. Enligt statliga tv-bolaget Suspilne ska fem bostadshus i staden blivit helt förstörda och ett 20-tal delvis förstörda. Under natten krävde tisdagens bombning av Kryvyj Rih ett 12:e dödsoffer då en 67-årig kvinna som vårdades på sjukhus avled av sina skador, rapporterar Reuters. (svt 230614.) Navalnyjs kollega döms till 7,5 år i ryskt fängelse. Den ryska oppositionspolitikern Lilia Tjanysjeva döms till sju år och sex månaders fängelse, rapporterar AFP. Anklagelserna mot Tjanysjeva, som greps i november 2021, kommer efter ett domstolsbeslut där man förklarat oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs politiska stiftelse och kontor som terrororganisationer. Tjanysjeva är partikollega med den fängslade oppositionsledaren som själv står åtalad på flera punkter bland annat för terrorism och extremism. Han riskerar uppåt 30 år i fängelse utöver sin tidigare fängelsedom. "Jag borde vara fri eftersom mitt arbete är helt lagligt," säger hon i en video som släpptes av Navalnyjs kommunikationsavdelning. De båda har jobbat tillsammans under låg tid och Navalnyj har tidigare uppgett att en polis sagt att man ser Tjanysjeva som en "Navalnyj i en kjol". Navalnyj har kallat henne för sin "bästa politiska koordinator". Åklagare yrkade på 12 års fängelse.
Omni 230614. Kommentar: Rättssäkerheten är rättsvidrig i Ryssland. Ryskt lagförslag ska få kriminella att slåss i Ukraina. Ryska parlamentet kommer under onsdagen rösta om ett lagförslag som skulle tillåta försvarsministeriet att rekrytera misstänkta eller dömda brottslingar till kriget i Ukraina, rapporterar Reuters. De som skriver på ett sådant kontrakt skulle vara undantagna från straffrättsligt ansvar när kontraktet fullbordats. Men personer som redan avtjänar sitt straff skulle inte ha möjlighet att skriva på. Personer som dömt för sexualbrott, landsförräderi, terrorism eller extremism ska inte kunna rekryteras. (svt 230614.) Kommentar: Bra kanonmat. Sverige skickar 250 minsökare till Ukraina. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) donerar 250 minsökare till Ukraina för att hjälpa röja minor efter dammkollapsen i Kachovka, skriver TT. Efter kollapsen så spreds odetonerade landminor och annan ammunition ut över stora områden och experter menar att det är stor risk för explosioner. De svenska minsökarna, med ett värde av 15 miljoner kronor, ska användas för att röja minor som spolats i väg med vattenmassorna. Sedan krigets start har Sverige via MSB gjort över 200 insatser till stöd för Ukraina. Omni 230614. Ukrainsk bar nedklottrad av ryska soldater: "Bränner byar med glatt leende." Under de fyra och en halv månaderna förra året som den ukrainska byn Velyka Komysjuvacha var under rysk ockupation använde de ryska soldaterna en lokal bar som mötesplats. Och spåren efter dem är många, noterar The New York Times. Utöver att förstöra inredning och fönster förvandlade soldaterna väggarna till anslagstavlor med handskrivna fraser och ramsor. En del av klottret är uttryck för hemlängtan eller kritik mot militära ledare, men i de flesta fall innehåller de avhumaniserande och hånfulla ord om ukrainarna och kriget. "Det räknas inte som ett krigsbrott om du hade roligt," kan man bland annat läsa. "Med ett glatt leende kommer jag att bränna främmande byar," står det på en annan del av samma vägg. Bara 70 av byns 500 invånare bor kvar, resten har flytt. Ukrainska soldater drevs ut från byn Velyka Komyshuvakha av ryska styrkor i april förra året. Omni 230614. Ryssland inför nya straff för krigslagar. På onsdagen meddelade det ryska parlamentet att man nu kan få böter och upp till 30 dagar i administrativt förvar om man bryter mot krigslagar, enligt den ryska statsägda nyhetskanalen Tass. Krigslag har bland annat införts i de ukrainska regionerna som annekterats av Ryssland, Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. (svt 230614.) Nordkoreaner vittnar om tufft läge: "Orolig att svälta." Efter Nordkorea stängde sina gränser i samband med covidpandemin har matbristen i landet blivit allt mer påtaglig. BBC har i hemlighet intervjuat tre invånare i landet, med hjälp av organisationen Daily NK som driver ett nätverk av källor i landet. Samtliga personer vittnar om en extremt tuff situation. En kvinna som bor i huvudstaden Pyongyang berättar för BBC att hon kände en familj på tre personer som svalt ihjäl i sitt hem. "Vi knackade på deras dörr för att ge dem vatten, men ingen öppnade," säger hon. En annan invånare säger att han först var rädd för att dö av covid, men nu är rädd att dö av svält. I slutet av 1990-talet upplevde Nordkorea en förödande svält som dödade så många som tre miljoner människor. FN räknar med att mellan 2019 och 2021 var 42 procent av nordkoreanerna undernärda. Omni 230614. USA bromsar vapenaffär - kräver ja till Sverige i Nato. USA fryser en vapenaffär med Ungern, som svar på att landet vägrat att godkänna Sverige som Nato-medlem, skriver Washington Post. Affären - värd knappt åtta miljarder svenska kronor - rör kringutrustning till ett raketartillerisystem. "Över tid har jag uttryckt min oro över att den ungerska regeringen vägrat att gå framåt och rösta för att Sverige kan gå med i Nato," säger den republikanska senatorn James E Risch, som står bakom beslutet. "Det faktum att vi nu är i juni månad och inget hänt, har gjort att jag beslutat att försäljningen av amerikansk militärutrustning till Ungern kommer att bromsas." Risch har i egenskap av högsta republikan i den politiska kommitté som hanterar landets utländska relationer, mandat att ta ett sådant beslut. I en kommentar uppger ungerska försvarsministeriet att affären ändå inte var aktuell. Beskedet kom dagen efter Nato-toppen Jens Stoltenbergs besök i Washington. Risch sitter i utrikesutskottet i senaten. Ungern hade beställt över 100 raketer. Omni 230614. Ukraina uppges ha svårt att göra framsteg: "Extremt hårda strider vid fronten." Ukrainska styrkor har lyckats flytta fram sina positioner vid Bachmut och i Zaporizjzjaregionen, men de ryska styrkorna bjuder mycket hårt motstånd. Det skriver Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maljar på Telegram enligt BBC. Enligt Maljar har den ukrainska motoffensiven lett till "extremt intensiva strider". Enligt militärkällor från västländer har Ukraina svårt att vinna mark, då ryska styrkor har retirerat till taktiska försvarslinjer. De framgångar som Kyiv har gjort har blivit kostsamma. "Ryska styrkor har generellt svarat med starkt försvar från deras välpreparerade försvarspositioner" - uppger en av källorna. Källor: Kyivs framgångar så här långt har varit kostsamma. Ryssland har ett övertag i luften. Omni 230615. Utkast: Putin vill kunna beslagta västs tillgångar. President Vladimir Putin har skrivit under ett dekret som ska göra det möjligt för Ryssland att beslagta tillgångar och bolag från västländer som finns i landet, rapporterar Financial Times. Tidningen har läst det ännu hemliga dekretet. Där ges den ryska staten rätt att köpa tillgångar från västländer till ”en betydande rabatt” för att senare kunna sälja med rejäl vinst. Det kostsamma invasionskriget och dalande exportintäkter har lett till ett stort budgethål. En affärsman som tidningen har talat med tror att det bara är en tidsfråga innan staten tar kontroll över stora delar av ekonomin. "Jag tror nationalisering är oundvikligt. Staten kommer att behöva pengarna." Affärsmannen: Råvarubolag är de som ligger risigast till. Ryssland har tagit kontroll över dotterbolag till energibolagen Fortum och Uniper. Omni 230615. Ryssland planerar lokalval i fyra ockuperade regioner. Ryssland uppger att man vill anordna lokalval i de fyra ukrainska regioner som man annekterat, enligt nyhetsbyrån Tass, rapporterar Reuters. Rysslands valkommission skriver på Telegram att valet kommer äga rum den 10 september 2023. Lokalvalen skulle ske i regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson där man planerar att tillsätta egna guvernörer. Beslutet har enligt valkommissionen tagits tillsammans med försvarsdepartementet och underrättelsetjänsten. Kommissionen skriver att det är "möjligt att hålla valen i september". Ryssland har dock inte full kontroll över områdena, och strider pågår. Omni 230615. IAEA-chefen: Situationen "allvarlig" vid Zaporizjzja. Situationen vid kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina är "allvarlig" men håller på att stabiliseras, enligt det internationella atomenergiorganet IAEA:s chef, Rafael Grossi, skriver AFP. Grossi är på besök i Ukraina för att utreda säkerheten och vattennivåerna vid Zaporizjzja efter förra veckans sprängning vid Kachovkadammen. "Å ena sidan kan vi se att situationen är allvarlig. Konsekvenserna av dammens förstörelse är verkliga. Å andra sidan finns det åtgärder som vidtas för att stabilisera situationen," säger Grossi. Dammens vattenreservoar producerar kylvattnet till anläggningen, något som är kritiskt för att upprätthålla säkerheten vid kärnkraftsverket. Grossi säger att resan var "extremt svår" men också"viktig". IAEA:s Grossi säger att åtgärder vidtagits för att säkerställa Zaporizhzhia kärnkraftverk säkerhet. Grossi har varnat för olyckor vid kärnkraftverken sedan kriget började. Omni 230615. Larm om rysk tortyr i Ukraina - "Stöttas av staten." FN-experter har i ett brev till den ryska staten uttryckt sin oro över att rysk militär använder tortyr på ukrainska civila och krigsfångar. Det rapporterar Reuters. Experterna menar att Ryssland utför tortyr med elektriska stötar och skenavrättningar för att få ut underrättelseinformation och tvinga fram erkännanden. Man skriver även i ett uttalande att det kan vara så att metoderna "stöttas av staten". "Tortyrmetoderna antyder en hög nivå samordning, planering och organisation," säger FN:s specialrapportör för tortyr Alice Jill Edwards. Ryssland förnekar att de torterar eller misshandlar krigsfångar och uppger att de inte riktar in sig på civila i Ukraina. Ryssland har enligt FN:s system 60 dagar på sig att svara på brevet. Tortyren har, enligt expertgruppen, resulterat i skador på inre organ, spruckna ben och frakturer och psykiska trauman. Experterna har samlat in flera vittnesmål och rapporter om tortyr. Omni 230615. Pentagon: Motoffensiven lär bli lång och blodig. Ukrainas motoffensiv mot Ryssland lär bli en utdragen och "mycket våldsam" historia, bedömer den amerikanska militärens överbefälhavare Mark Milley enligt Washington Post. Vid en pressträff på torsdagen sa han att det vore "väldigt förhastat" att spekulera i hur lång tid den kan ta, med tanke på att Ryssland har hundratusentals man längs fronten. Han tillade dock att det "det kommer ta lång tid - och betinga ett högt pris". USA:s försvarsminister Lloyd Austin, som också medverkade vid pressträffen, tonade samtidigt ner de bilder på förstörda västerländska militärfordon som Kreml börjat cirkulera. "Ryssarna har visat oss samma fem fordon ungefär tusen gånger från tio olika vinklar," sa han. "Austin: "Ukraina har fortfarande stor stridsförmåga." Kreml har visat upp bilder på bland annat förstörda tyska Leopard-stridsvagnar. Omni 230616. Putin: Ryska kärnvapen är på plats i Belarus. Ryska taktiska kärnvapnen har flyttats till Belarus. Det säger Rysslands president Vladimir Putin enligt Bloomberg. "De första vapnen är på plats och förflyttningen kommer vara klar innan sommaren är över," säger han. Enligt Reuters säger han vidare att Ryssland skulle kunna använda sig av kärnvapen om landet skulle ställas inför ett existentiellt hot, men att det inte är aktuellt just nu. Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppgav tidigare i veckan att landet har börjat ta emot Rysslands taktiska kärnvapen. Taktiska kärnvapen är mindre kraftfulla och har kortare räckvidd än strategiska kärnvapen. Uttalandet kom på det internationella ekonomiska forumet i Sankt Petersburg. Putin säger att kärnvapen kan användas om Rysslands existens hotas. Omni 230616. Putin: Västs sanktioner har inte lyckats isolera oss. När västvärlden har infört sanktioner mot Ryssland har landet lyckats hitta andra internationella partners att samarbeta med. Det säger president Vladimir Putin under ett tal på ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar BBC. Putin nämner inte vilka dessa länder är utan säger bara att de finns i Asien, Mellanöstern, och Latinamerika. "Västerländska sanktionerna har misslyckats att isolera oss och vi har istället hittat framtidens samarbetspartners," säger han. Han säger också att de västerländska företag som har lämnar Ryssland under kriget är välkomna tillbaka men att ryska företag till stor del har lyckats täcka upp de inhemska behoven. Putin tror att framtidens globala maktbalans kommer sen annorlunda ut. Under talet hyllade han även den ryska ekonomin och försvarade de höga spenderandet på landets militär. Omni 230616. Flera svensksålda företag finns kvar i Ryssland. En genomgång av DN visar att Marabous ägare Mondelez är långt ifrån ensamma om att ha verksamhet kvar i Ryssland. Enligt en lista från Yale University och Kyiv School of Economics hittas bland annat danska Carlsberg, italienska Barilla och Unilever - ägare av Lipton, Gb Glace och Dove. Skånemejeriers ägare, franska Lactais, finns också med på listan. Mejeriet skriver i ett mejl till DN att de inte exporterar till Ryssland. Ägaren Lactais har däremot valt att upprätthålla tillhandahållandet av "nödvändiga varor" till civilbefolkningen, skriver Skånemejeriers presstjänst. Svensk-Eurasiska handelskammaren: Svenska företag ”ganska bra” på att lämna. Ukraina kallar Mondelez beslut "oförlåtligt". https://omni.se/flera-svensksalda-foretag-finns-kvar-i-ryssland/a/zEeR3q Kina mörkar kremeringsdata efter covidsvängningen. För första gången på över 15 år valde Kina att inte redovisa hur många som kremerades under det fjärde kvartalet 2022. Det väcker frågor om hur många som dog i covid när landet lättade på restriktionerna, skriver South China Morning Post. Efter en flera månader lång fördröjning publicerade landets civildepartement statistik för de tre sista månaderna under fjolåret. Dock utan kremeringssiffror, som normalt finns med. I december 2022 valde Kina att abrupt överge sin strikta "zero covid-strategi" och öppna upp landet. Det ledde till en kraftig ökning av antalet fall som överrumplade sjukhus och begravningshem. Kina var hemlighetsfulla kring smitt- och dödsfall under hela pandemin. Satellitbilder visade långa köer utanför begravningsbyråer under december. Kinas beslut föregicks av massiva protester mot lockdownregler. Omni 230616. Explosioner i Kyiv under afrikanska ledares besök. Explosioner och flyglarm hördes i de centrala delarna av Ukrainas huvudstad Kyiv på förmiddagen, rapporterar AFP och Reuters. Enligt det ukrainska flygvapnet ska Ryssland ha avfyrat Kalibr-robotar från Svarta havet mot Kyiv. Just nu befinner sig en delegation av afrikanska ledare i staden, bland andra Sydafrikas president Cyril Ramaphosa och Afrikanska unionens ordförande Azali Assoumani. "De ryska robotarna är ett meddelande till Afrika: Ryssland vill ha mer krig, inte fred," twittrar Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. Syftet är att påbörja försök till fredsmäkling mellan Ukraina och Ryssland. På lördag reser delegationen vidare till S:t Petersburg för möten med Vladimir Putin. Ledarna besöker bland annat Butja. Invånarna i huvudstaden uppmanades att hålla sig inomhus. Enligt Ukraina ska Ryssland ha avfyrat Kinzhalrobotar. Afrikanska ledare i Ukraina för att medla.
Omni 230616. 25 000 dödade ryssar har identifierats i granskning. Som allra minst har 25 000 ryska soldater dött sedan landet inledde storoffensiven mot Ukraina i fjol. En kartläggning som BBC gjort tillsammans med sin ryska partner Mediazona har identifierat 25 000 personer som har dödats sedan 24 februari 2022. Reportrarna har kommit fram till siffran genom granskningar av statliga rapporter, tidningsartiklar, publiceringar i sociala medier samt en kartläggning av nya gravar och minnesplatser. Ryssland har en historia av att vara mycket hemlighetsfulla kring hur många som dödats eller skadats i krig. Själva påstår man att 6 000 soldater stupat i Ukraina. Brittisk underrättelsetjänst uppskattade i februari siffran till mellan 40 000 och 60 000. Expert: Ryssland skojar inte när de säger att de har 25 miljoner reservister. Rysk desertör: Stora förluster för ryska flygvapnet. USA i februari: Nästan 200 000 ryssar har antingen dödats eller skadats. Omni 230616. Paasikivi: Ukraina letar svaga punkter vid fronten. Ukrainas motoffensiv befinner sig fortfarande i inledningsskedet - men är på väg in i nästa fas. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till TT. Han gör bedömningen att den ukrainska armén nu försöker hitta lämpliga områden för att sätta in de tunga brigaderna. Ukrainas försvarsdepartement har hävdat framsteg på flera platser vid fronten, bland annat i Donetsk och Zaporizjzja. En utveckling "i linje med vad man kan förvänta sig", enligt Paasikivi: "Det förefaller som att Ukraina fortsatt får framgångar med sina spaningsanfall längs den södra fronten, åtminstone delvis, och att det också verkar som att man går framåt vid sidorna av Bachmut," säger han. Med spaningsanfall menas en fas där man försöker utvärdera vid vilka områden längs med fronten som försvaret är svagare. Omni 230616. Analys: Ryskt misslyckande kan leda till stabilare värld. Ledarna för Sydafrika, Senegal, Zambia och Afrikanska unionen samt representanter för Uganda, Egypten och Kongo-Brazzaville har på fredagen besökt Ukraina med målet att kunna ta fram en fredsplan. Men Sky News analytiker Sean Bell skriver att fred i Ukraina fortfarande är ett avlägset mål. Han skriver dock att det är "otvivelaktigt" att kriget en dag faktiskt kommer att ta slut och att man då kommer kunna konstatera att invasionen var ett ryskt misslyckande. "Det kommer att bli en viktig lärdom för andra länder med liknande ambitioner och kriget kan därför bidra till en stabilare värld på långt sikt," avslutar han. Ekots Afrikakorrespondent Richard Myrenberg säger att den afrikanska fredsdelegationen inte bara är ute efter fred. Mötet handlar enligt honom lika mycket om att säkra exporter av ryskt och ukrainskt spannmål till kontinenten. Dessutom tror han att delegationens ledare, Sydafrikas Cyril Ramaphosa, ser resan som ett tillfälle att förbättra västvärldens syn på Sydafrika, som har anklagats stå nära Moskva. Omni 230616. Wagner uppges föra in vapen till Sudan via ryska baser. Enligt underrättelsetjänstemän och ögonvittnen har Wagnergruppen beväpnat den paramilitära gruppen RSF med hjälp av försörjningsvägar som går genom Darfur-regionen i Sudan, skriver CNN.
Vapen ska ha smugglats in i Sudan genom Rysslands flyg- och flottbas i den syriska kustregionen, Wagnerbaser i Libyen och Banguis flygplats i Centralafrikanska republiken. "Det går inte att förbise Wagners roll i det här," säger en underrättelsekälla till CNN. Enligt underrättelsekällor är ett av Wagnergruppens mål i Sudan att plundra guld åt Putin. Flera intervjuer med sudanesiska och amerikanska tjänstemän och mängder av dokument som granskats av CNN visar på en utarbetad rysk plan att plundra rikedomar till stöd för det ryska anfallskriget i Ukraina. Sedan april pågår ett krig mellan RSF och den sudanesiska armén. Underrättelsekälla: Gynnar Ryssland att skapa kaos i Sudan. Läkare utan gränser: Båda sidor hindrar hjälp från att komma in i Darfur.
Omni 230616. Expert: Konflikten börjar likna ett inbördeskrig. Den intensifierade maktkampen mellan den ryska militärledningen och Wagnergruppen väcker frågor om den ryska statens välmående, säger experter till Ekot. Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin motsätter sig starkt försvarsminister Sergej Sjojgus begäran om att alla frivilligförband ska skriva kontrakt med staten. Prigozjin har vägrat skriva på, trots att Vladimir Putin ställt sig bakom Sjojgu. "Det märks tydligt ett ökat kaos i systemet, i hur kriget förs och i något som börjar likna ett inbördeskrig mellan olika klaner," säger analytikern Andrej Kolesnikov. Expert: Ju längre kriget pågår, desto mer ökar risken för destabilisering. Putin väljer sida i bråket - stort bakslag för Prigozjin. Prigozjin trängd i bråket med försvarsministern: "Mer eller mindre schack matt." Sjojgu och Prigozjin har bråkat i flera månaders tid. Omni 230616. Expert: Putin är tyst om kriget för att det går dåligt. Till skillnad från förra året valde den ryske presidenten Vladimir Putin att inte direkt ta upp kriget i Ukraina under sitt tal vid Internationellt ekonomiskt forum (SPIEF) i Sankt Petersburg, skriver SvD. Hugo von Essen, Rysslandsexpert vid Utrikespolitiska institutet, tror att det beror på att kriget har gått dåligt för Ryssland. "Han har varit tyst den senaste tiden och den rimligaste tolkningen av det är att det går så pass dåligt att man inte vill dra någon mer uppmärksamhet till det,! säger han. I stället fokuserade Putin mycket på ekonomin och hävdade att Ryssland klarar sig bra trots västs sanktioner. Enligt von Essen är det för Putin viktigt att få Ryssland att framstå som en normalr fungerande stat, inte minst inför länder i tredje världen. Konferensen i Sankt Petersburg brukar kallas "Rysslands Davos". Putin sa att framtidens globala maktbalans kommer se annorlunda ut. Under talet hyllade han även den ryska ekonomin och försvarade de höga spenderandet på landets militär. Omni 230616. Ukraina: Striderna skiftar tyngdpunkt till södern. De mest aktiva striderna på den ukrainska fronten är inte längre centrerade kring Bachmut i öst, utan utkämpas i syd i riktning mot Berdjansk och Mariupol, säger biträdande försvarsminister Hanna Maljar till The Guardian. "I öst har fienden samlat alla sina styrkor för att stoppa oss. I syd är de inte lika framgångsrika. I syd trycker de ukrainska styrkorna långsamt tillbaka ryssarna, och brittiska Challenger-stridsvagnar står redo att anslutas till striderna, enligt Maljar. Mariupol har varit under rysk kontroll i över ett år, sedan Ukrainas president Zelenskyj den 20 maj i fjol gav order om att de sista försvararna av stålverket Azovstal skulle ge upp motståndet. Zelenskyj i natt: Att pressa framåt är det mest avgörande. Ryska bloggare: Ukraina anfaller i mörkret. Omni 230617. Ryska krigsfångar: Svårt skadade tvingas till fronten. Ukrainas motoffensiv har lett till stora ryska förluster, men man har ännu inte lyckats bryta ner Rysslands främre försvarslinjer. Det säger flera ryska krigsfångar som Wall Street Journal har talat med. Soldaterna, som tillfångatagits under Ukrainas offensiv, säger att stridsmoralen är låg på den ryska sidan. Flera av dem berättar om brutala ryska befälhavare, som beordrar svårt skadade soldater tillbaka till fronten. En av dem är en man som fick splitterskador i huvudet som ledde till att han började stamma. "Jag börjar inse att vi inte är de goda i den här konflikten," säger han. Samtliga krigsfångar i reportaget har kapitulerat, vilket är ett brott i Ryssland. Omni 230617. Ukraina: Tack till alla er som bojkottar Mondelez. Ukraina tackar alla som bojkottar Mondelez - det gör skillnad. Det skriver Agija Zagrebelska, chef för sanktionsavdelningen vid antikorruptionsmyndigheten i Ukraina, i en debattartikel i Aftonbladet. Zagrebelska vänder sig till Mondelez chefer, och påtalar att de skatter som deras dotterbolag Mondelez Rus betalar i Ryssland bidrar till Putins krigskassa och därmed bombningar av ukrainare. Hon efterlyser en aktiv dialog med livsmedelsjätten om hur deras kommande separering av den ryska verksamheten påverkar bidragen till ryska staten. "Tills vidare står ni fortsatt kvar på vår svartlista ’International sponsors of war’." Agija Zagrebelska: Tack till alla er som bojkottar Om debattören: Agija Zagrebelska, chef för sanktionsavdelningen vid antikorruptionsmyndigheten i Ukraina. Omni 230617. Ukraina anfaller i mörkret - tack vare västs teknik. Stora delar av Ukrainas motoffensiv har genomförts nattetid, tack vare västerländsk teknik, skriver Forbes i ett reportage. Landets militär har utrustats med västländska vapensystem som tros ha bättre nattoptik än de ryska. "De kan spana, sikta och kontrollera sin eldgivnings träffsäkerhet. Därför väljer fienden natten," skriver en rysk militärbloggare enligt Forbes. En annan fördel med nattliga strider är att Ukrainas styrkor är mindre synliga för ryska helikoptrar, flygplan och drönare, påpekar bloggaren. Stridsvagnen Leopard 2 tros ha särskilt god nattoptik. Elitstyrka bombar ryssarna med drönare nattetid. Samtidigt uppges framstegen vara små. Omni 230617. Dansk minister: Vi vill skänka F-16-plan till Ukraina. Danmark är villigt att donera F-16-plan till Ukraina, säger landets näringsminister Troels Lund Poulsen enligt danska TV2. Inget beslut är fattat än, och för att skänka F-16-plan måste USA ge sitt godkännande. "Vi kan inte skänka planen på egen hand. Det krävs en koalition av länder," säger Lund Poulsen. USA har länge gett Ukrainas önskan om F-16 kalla handen men har gått med på att låta ukrainska stridspiloter genomgå en utbildning för att kunna flyga planet. Danmark är ett av de länder där piloterna kommer att tränas. Ministern: Ukraina har stort behov av plan för att kunna vinna. Flera utmaningar med att utbilda ukrainska piloter. USA ser stora risker med att skänka amerikanska plan. Utbildningen kommer att börja i sommar. Omni 230617. Kommentar: Det måste börja med utbildning av piloter, sedan får vi se. Afrikanska delegationen har anlänt till Sankt Petersburg. Den afrikanska fredsdelegationen som leds av Sydafrikas president Cyril Ramaphosa har anlänt i Sankt Petersburg, rapporterar Politico. "Ankomsten till Rysslands kulturhuvudstad följer på konstruktiva diskussioner med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj," skriver den sydafrikanske presidentens stab i ett uttalande. Delegationen ska träffa ryske presidenten Vladimir Putin och hoppas därefter kunna presentera en möjlig fredsplan. Zelenskyj har dock varit tveksam till delegationens möjlighet att ta fram en sådan och sa på fredagen att Ukraina inte är redo att förhandla med Ryssland. Experter tror att resan även handlar om att säkra exporter av spannmål till Afrika samt att visa västvärlden att de afrikanska länderna inte är ryssvänliga. Sydafrika har anklagats för att ha sålt vapen till Ryssland. Omni 230617. Biden: Ukraina får inget snabbspår in i Nato. Om Ukraina vill gå med i Nato kommer de inte få något snabbspår in i försvarsalliansen. Det säger USA:s president Joe Biden på en presskonferens. "De måste möta samma standarder som andra länder. Så vi kommer inte göra det enkelt för dem," säger han enligt AFP. Nato-chefen Jens Stoltenberg sa på fredagen att den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj kommer att bjudas in till sommarens toppmöte i Vilnius, något som ses som en mycket symbolisk handling. "Vi kommer inte bjuda in dem i alliansen, men vi kommer prata om hur Ukraina kan komma närmare Nato," sa Stoltenberg. Många inom Nato oroas dock för hur Ryssland skulle reagera på att Ukraina närmar sig alliansen. Ett land som befinner sig i en aktiv väpnad konflikt tillåts inte att ansluta sig till Nato. Omni 230617. Afrika jobbar för fred i Ukraina: Påverkar oss hårt. Kriget i Ukraina påverkar inte bara Ukrainas medborgare utan även Afrikas befolkning och därför borde Ryssland och Ukraina sätta sig vid förhandlingsbordet. Det sa Sydafrikas president Cyril Ramaphosa i samband med lördagens möte i Sankt Petersburg med president Vladimir Putin. Ramaphosa leder den afrikanska fredsdelegationen som på fredagen besökte Ukraina för att sedan resa vidare till Ryssland. President Vladimir Putin välkomnade delegationen. "Vi är öppna för en konstruktiv dialog med alla som vill ha fred baserad på principerna om rättvisa och beaktande av parternas legitima intressen," sa Vladimir Putin inför mötet. Ukraina har flera gånger klarlagt att de inte kan acceptera ett fredsavtal som inte respekterar Ukrainas självständighet. Ramaphosa säger att kriget påverkar Afrika hårt. Ledare och representanter från Sydafrika, Senegal, Egypten, Kongo och Komorerna deltar i delegationen. Zelenskyj: Ukraina inte redo att förhandla. Omni 230617. Kommentar: Putin är inte heller redo att förhandla. Vad Putin säger är en ordlek. "Parternas legitima intressen" inkluderar för Ryssland de regioner som man redan har annekterat från Ukraina men inte har kontroll över. Ukraina förbereder sig för utbrott efter kollapsen. Dödliga sjukdomar som kolera och mjältbrand sprids ofta i samband med stora översvämningar. Ukrainske hälsoministern Viktor Lyashko befarar att så även kan bli fallet efter dammkollapsen i Kachovka, rapporterar Politico. "Än så länge är den epidemiologiska situationen stabil," säger Lyashko. Myndigheterna förbereder sig däremot på värsta möjliga scenario: Ett stort utbrott. Lyashko berättar att man därför har skickat sjukhussängar, mediciner och vacciner till det drabbade området i Chersonregionen. Finns risk att marken har kontaminerats och att nya hälsofaror uppstår när vattnet rinner undan. Räddningspersonal i området blir beskjutna av prickskyttar. Omni 230617. Moskvakopplad församling måste lämna Malmökyrka. Sedan 2020 har Lockarps kyrka i Malmö hyrts av den ryska församlingen Gudmoders ikon av Kursk. Men nu sägs kontraktet upp eftersom det har visat sig att församlingen har anknytning till den ryskortodoxa kyrkan som stöder kriget i Ukraina, rapporterar Sydsvenskan. Kyrkan leds av patriarken Kirill som har starka band till Vladimir Putin och som har kallat Putins styre "ett mirakel från gud". Kontraktet förlängdes förra året sedan en präst inom församlingen då försäkrat att det inte fanns band till ryskortodoxa kyrkan i Moskva. Församlingen har hyrt kyrkan för 2 000 kronor i månaden. Kyrkans kontrakt sägs upp av ideologiska skäl. Kyrkan har hyrts ut av Svenska kyrkan. Omni 230617. NYT: Dammen tycks ha sprängts av Ryssland - genom akilleshäl på insidan. Det finns bara en möjlig förklaring till Kachovkadammens kollaps i Ukraina enligt de experter och dokument som New York Times tagit del av: Ryssland sprängde den från insidan. Dammen byggdes av Sovjet under kalla kriget på 1950-talet och ett viktigt mål under byggnationen var att dammen skulle klara externa angrepp. Dammen hade dock en akilleshäl, en underhållskorridor djupt inne i konstruktionen. Tidningen skriver att allt pekar på att Ryssland, som vid tillfället kontrollerade dammen, utnyttjade akilleshälen genom att placera en sprängladdning där. "Jag vill inte ha rätt. Men det är den enda förklaringen," säger Ihor Strelets, ingenjör och tidigare vice chef för vattenverken vid Dnipro-floden. En amerikansk militärkälla bekräftar även för tidningen att landet tror att dammen sprängdes inifrån, mest troligt av Ryssland. Ryssland forsätter att förneka sin inblandning i dammkollapsen och hävdar att det i själva verket var Ukraina som låg bakom händelsen, något som Kyiv starkt tillbakavisar. Flera västerländska experter ser en explosion från insidan av dammen som den enda rimliga förklaringen till kollapsen. Ukraina förbereder sig på utbrott av dödliga sjukdomar i översvämmade området
Omni 230717. Ukrainsk analytiker: Folk har för höga förväntningar. Det finns alldeles för höga förväntningar på att Ukrainas motoffensiv ska leda till att kriget tar slut. Det säger den ukrainska militäranalytikern Pavlo Narozjny till Ekot. Narozjny målar upp två scenarion. I bästa fall når ukrainska styrkor den landremsa som förbinder fastlandet med den ockuperade Krymhalvön inom några månader. Men i sämsta fall blir det ett ställningskrig där fronterna står stilla. Ukraina måste förbereda sig på att leva med Ryssland som fientlig granne under lång tid framöver, säger han. "Kriget kommer att ta slut först när Ryssland förlorar sin förmåga att producera vapen. Några andra scenarion är inte troliga," enligt Narozjny. Omni 230618. Kommentar: Rysslands vapenproduktion går på högvarv precis som i "det tredje riket". Stora förluster på båda sidor under motoffensiven. Både Ukraina och Ryssland lider stora förluster i den pågående ukrainska motoffensiven. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin snabbanalys på söndagen. De ryska förlusterna tros vara de största sedan striden om Bachmut nådde sin kulmen i mars. Enligt departementet är striderna särskilt intensiva i Zaporizjzjaregionen, västra Donetsk och Bachmut. Ukraina har gjort små framsteg men Ryssland försvarar sig effektivt i de södra delarna av landet. Omni 230618. Ukraina: Uppbyggnaden kan kosta 4 000 miljarder dollar. I veckan ska en konferens med fokus på återuppbyggnaden av Ukraina hållas i Storbritannien, rapporterar Sky News. Till kanalen säger den ukrainska parlamentsledamoten Lesia Vasylenko att man beräknar att återuppbyggnaden av landet kommer att kosta omkring fyra tusen miljarder dollar. "Striderna och attackerna forsätter både dag och natt. Det skapar en massförstörelse av kritisk infrastruktur som behövs för vårt lands skull och för att våra medborgare ska kunna leva här," säger hon. Hon fortsätter med att säga att den största utmaningen kommer vara att återställa vägnätet. Brittiske premiärministern vädjar om hjälp från näringslivet. Brittiska regeringen samlar pengar till återuppbyggnaden. Omni 230618. Kommentar: Totalt uppgår anslagsbeloppet för den svenska budgeten till 110 429 732 000 kronor för 2023. Småpengar i förhållande vade Ukrainas återuppbyggnad kommer att kosta. N när den alls kan ske vet vi inte. Andersson: Europa kan inte räkna med skydd från USA. Ryssland kommer att utgöra ett hot mot Sverige under överskådlig tid. Den bedömningen gör S-ledaren Magdalena Andersson. I en intervju med SvD säger hon att det därför är viktigt att Sverige fortsätter att stärka försvarsförmågan till två procent av bnp. Hon säger också att Europa inte kan fortsätta att vara beroende av skydd från USA vid ett angrepp utan att de europeiska länderna gemensamt behöver ta större ansvar för att skydda kontinenten, oavsett vem som råkar vara president i USA. "Det är orimligt att 300 miljoner amerikaner ska försvara 500 miljoner européer," säger Andersson. Andersson: Vi kan inte lita på det ryska regimen säger Omni 230618. Kommentar: Donald Trump som president igen kommer inte att försvara Sverige. Försvarsberedningen i ny rapport: Ryskt angrepp kan inte uteslutas. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas och trots att Ryssland är uppbundet i Ukraina finns förmåga till operationer mot Sverige. Det är några av slutsatserna i försvarsberedningens rapport "Allvarstid" som presenterades på måndagen. "Det här är en tydlig signal till Ryssland," säger en av personerna som arbetat med rapporten. Rapportens titel "Allvarstid" ska enligt SVT:s källor härstamma från beredskapsåren 1939-1945. "Rapporten är en tydlig signal till Ryssland. Nu biter vi ifrån med skrivningar som är skarpare än någonsin," säger en av personerna bakom rapporten. Den säkerhetspolitiska analysen utgår från samma skrivelse som analysen som publicerades för fem år sedan, att "Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Den generella synen i beredningen har varit att nu är det bråttom och vi hoppas att den här rapporten därför också ska skicka signaler till totalförsvarets strukturer att nu är det "allvarstid"," nu gäller det att ta tag i saker, säger en källa med insyn i arbetet. I rapporten konstaterar man att Rysslands markstridskrafter är uppbundna i Ukraina, men att det trots det finns flera militära hotbilder mot Sverige. "Ryssland har dessutom ytterligare sänkt sin tröskel för användande av militärt våld och uppvisar en hög politisk och militär riskbenägenhet. Rysslands förmåga att genomföra operationer med flygstridskrafter, sjöstridskrafter, fjärrstridsmedel eller kärnvapen mot Sverige är fortsatt intakt. Ryssland har också förmåga att verka med specialförband." skriver man. I rapporten stakas en ny säkerhetspolitisk doktrin ut. Innan Nato-ansökan har den här typen av utgångspunkt handlat om att Sverige byggt sin säkerhet på solidaritetsförklaring med de andra nordiska länderna och EU-länderna. Solidaritetsförklaringen är nu ersatt med en skrivning om att "Sveriges vitala nationella säkerhetsintresse är att hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet. Vi är beredda att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva." Det är den nya säkerhetspolitiska doktrinen och det sker inom ramen för medlemskap i Nato, säger en källa med insyn. Under en pressträff på måndagen presenterades rapporten för allmänheten. svt 230618. Rapport: Svensk militär kan försvara sex grannländer. En huvuduppgift för Sverige som Natomedlem blir att delta i försvaret av sex grannländer: Finland, Danmark, Norge, Estland, Lettland och Litauen. Det visar Försvarsberedningens nya säkerhetspolitiska rapport, rapporterar Dagens Nyheter. Även Natoländer längre bort ska kunna få hjälp vid behov. I rapporten, som är grunden för svensk säkerhetspolitik 2025 till 2030, skriver man att Natomedlemskapet innebär "den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på över 200 år". Försvarsberedningens rapport lämnas till regeringen i dag. Skrivningarna är i princip desamma som 2017 då den senaste bedömningen gjordes. Omni 230619. ISW: Ukraina kan tillfälligt ha pausat motoffensiven. Ukraina kan tillfälligt ha pausat motoffensiven för att lägga om strategin, skriver tankesmedjan ISW i sin senaste uppdatering. Tankesmedjan hänvisar bland annat till chefen för det estniska försvarets underrättelsetjänst, Margo Grosberg, som sagt att "vi inte kommer att se en offensiv de närmaste sju dagarna". ISW:s uppgifter överensstämmer med The Wall Street Journal som också rapporterat att Ukraina till stor del har pausat den pågående offensiven för att ompröva sin taktik. Under helgen har ukrainska styrkor fortsatt sina motoffensiva aktioner på minst fyra platser längs fronten med begränsad framgång.
Omni 230619. Tusentals ryssar kan ha flyttats efter dammkollaps. Det är "mycket troligt" att Ryssland de senaste tio dagarna har börjat flytta trupper från området runt floden Dnepr i östra Ukraina efter dammkollapsen i Kachovka. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering. Potentiellt innebär det att flera tusen soldater omplaceras för att förstärka de ryska trupperna vid Zaporizjzja och i Bachmut. Enligt britterna antyder omplaceringen att Ryssland nu bedömer en ukrainsk attack vid Dnepr som mindre sannolik efter dammkatastrofen och den översvämning som följde. Det har gått snart två veckor sedan dammen kollapsade. Granskningar från både New York Times och AP pekar ut Ryssland som ansvariga för händelsen. Omni 230619. AP: Bara Ryssland hade möjlighet till dammdåd. Ryssland hade medel, motiv och möjlighet att förstöra Kachovka-dammen i Ukraina, som kollapsade för snart två veckor sedan. Det skriver AP. Nyhetsbyrån har tagit del av drönarbilder från 28 maj som uppges visa en bil med explosiva ämnen vid dammen. Två tjänstemän uppger även att ryska trupper var stationerade vid den plats i Kachovka där Ukraina har uppgett att explosionen inträffade. Det ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat AP:s uppgifter. Ukraina och Ryssland skyller explosionen på varandra. Men enligt Sidharth Kaushal, forskare vid Royal United Services Institute, är det inte troligt att Ukraina har en enskild robot med tillräcklig styrka för att orsaka sprängningen. Det är heller inte sannolikt att ukrainska soldater skulle ha lyckats smuggla in tusentals kilo sprängmedel i området, som varit helt kontrollerat av ryska soldater i månader. Omni 230619. Kommentar: Sprängningen av dammen var en del av den ryska krigföringen mot Ukrainas motoffensiv. Ammunition strömmar in i Ryssland trots sanktioner. Ryska bolag har kommit över hundratusentals patroner från det amerikanska bolaget Hornady, visar dokument som Politico har tagit del av. Det är det senaste beviset på att krigsmateriel fortsätter att nå landet trots sanktionerna. Politiksajten konstaterar att sanktionerna har skapat en växande svart marknad för västerländskt materiel. Steve Hornady, vd för familjeföretaget, säger att man inte har haft något exporttillstånd till Ryssland sedan 2014. "Vi stödjer inte någon försäljning av vår produkt till någon rysk jävel och om vi kan ta reda på hur de köper det, om de faktiskt gör det, kommer vi att vidta alla tillgängliga åtgärder för att stoppa det." Granskningen visar också att ammunition från Tyskland, Finland, Turkiet och Slovenien används av ryssarna. Wagnerledaren: "Vi använder en enorm mängd Nato-ammunition." Omni 230619. Kina till USA: Inget utrymme för Taiwan-kompromiss. USA måste välja mellan "dialog eller konfrontation", "samarbete eller konflikt", i sin relation till Kina. Det säger den kinesiske toppdiplomaten Wang Yi efter sitt möte med den amerikanska utrikesministern Antony Blinken under måndagen, skriver AFP. Blinken är på ett två dagar långt Kinabesök i syfte att förbättra relationen mellan länderna. Vid måndagens möte ska Wang ha skyllt den dåliga relationen på USA och landets "felaktiga uppfattning om Kina". Wang utfärdade samtidigt en varning gällande Taiwan. "I den här frågan har Kina inget utrymme för kompromiss," ska Wang ha sagt till Blinken vid mötet. Blinken träffade under gårdagen den kinesiske utrikesministern Qin Gang. Washington har beskrivit båda dagarnas möten som "uppriktiga" och "konstruktiva". Mötet pågick i drygt tre timmar.
Omni 230619. Navalnyj inför rätta igen - riskerar 30 års fängelse. Den ryske regimkritikern Alexej Navalnyj riskerar 30 års fängelse när han i dag ställs inför rätta ännu en gång, skriver flera medier. 47-åringen, som redan avtjänar ett nio år långt fängelsestraff i Ryssland, anklagas bland annat för att ha bildat ett extremistiskt nätverk under sin tid i fängelse. Enligt Navalnyj ska han ha tagit emot en 3 828 sidor lång utredning om de brott han anklagas för. "Även om det är uppenbart utifrån luntans omfattning att jag är en sofistikerad och ihärdig brottsling, är det omöjligt att förstå exakt vad jag är anklagad för," kommenterar han. Navalnyj sitter fängslad sedan 2021. Både Navalnyj och hans anhängare menar att åtalet är politiskt motiverat.
Rättegången hålls i den högsäkerhetsanstalt där Navalnyj sitter fängslad.
Omni 230619. Kommentar: Den som borde sitta där är inte Alexej Navalnyi utan Vladimir Putin. Åtalet är förvisso politiskt motiverat. Ukraina: Vi har återtagit åtta byar senaste veckorna. Åtta ryskockuperade byar i Ukraina har befriats i samband med den ukrainska motoffensiven. Det uppger landets biträdande försvarsminister Hanna Maliar, skriver Reuters. Man ska bland annat ha återtagit orten Pjatjychatkyj, öst om floden Dnepr, under gårdagen. Uppgifterna visar att Ukraina stegvis gör framsteg i offensiven. Samtidigt belyser de relativt små stegen utmaningen i att ta sig framåt i de områden som Ryssland befäst under många månader, skriver Reuters. "Våra trupper avancerar, position för position, steg för steg, vi går framåt," kommenterade Zelenskyj under söndagskvällen. Den Kremllojala ryska militärkanalen Rybar bekräftar på Telegram att ryska styrkor retirerat från Pjatjychatkyj, skriver TT. Under måndagen skrev tankesmedjan ISW att det verkar som att den ukrainska motoffensiven kommer att ta en paus för att omgruppera. Under helgen har ukrainska styrkor fortsatt sina motoffensiva aktioner. Omni 230619. Ukraina vill att väst bygger vapenfabriker i landet. Ukraina för samtal med västerländska vapentillverkare om att öka produktionen av vapen, främst drönare, skriver Reuters. Den ansvarige ministern Serhij Bojev säger att han räknar med att ha kontrakt på plats inom några månader. Han säger också att han hoppas att Ukrainas allierade ska öppna vapenfabriker inom landets gränser, eftersom detta både skulle stärka den militära förmågan och skapa jobb för ukrainare. Turkiet, Norge och USA har tidigare bistått Ukraina med drönare. Omni 230619. Uppgift: Tyskland har bara 20 000 artillerigranater kvar. Tyskland har bara 20 000 högexplosiva artillerigranater kvar på lager, skriver Der Spiegel, som citeras av Reuters. Detta sedan landet skickat stora mängder granater till Ukraina sedan Rysslands invasion. Om siffrorna stämmer ligger Tyskland långt under Natos mål som innebär att landet ska ha minst 230 000 granater på lager, vilket ska räcka till 30 dagars hårda strider. Uppgifterna kommer från hemliga försvarsdokument. Enligt Der Spiegel har siffrorna tagits fram av försvarsutskottet för att övertyga finansutskottet om att fler granater behöver köpas in. Försvarsdepartementet har inte kommenterat. Omni 230619. Ukraina: Vi har inte delat ut storsmällen än. Ukraina har ännu inte delat ut sin "största smäll" under motoffensiven, enligt biträdande försvarsminister Hanna Maljar. "Fienden kommer inte ge upp sina positioner lättvindigt, och vi måste förbereda oss på en tuff duell. Faktum är att det är vad som sker just nu," skriver hon på Telegram enligt Reuters. I en intervju med Ekot tidigare på måndagen tillbakavisade Maljar skarpt att Ukraina skulle ha tagit en paus i motoffensiven. Detta efter att tankesmedjan ISW i sin dagliga lägesanalys skrivit att det fanns tecken på det. "Maljar: "Den pågående operationen har flera mål." Omni 230619. Ryssland: USA ska släppa malariamyggor på oss. USA planerar att använda drönare för att släppa myggor infekterade med malaria och West Nile-feber på ryska trupper i Ukraina. Det påstår den ryske generallöjtnanten Igor Kirillov, rapporterar Expressen. Den obevisade anklagelsen kom under ett tal då Kirillov, som leder den ryska arméns enhet för skydd mot biologisk och kemisk krigföring, pratade om farorna i den översvämmade Chersonregionen efter dammkollapsen. På Twitter hånas han av den ukrainske parlamentsledamoten Oleksij Gontjarenko. "Ett officiellt uttalande från ryska försvarsdepartementet! Och det är inte ett skämt! Hur mycket vodka har de druckit?" skriver han. Kirillov: En plan för att sätta våra soldater ur spel. Omni 230620. FOI: Rysslands konflikt med väst kommer pågå länge. Rysslands konfrontation med västvärlden kan mycket väl fortsätta i decennier, oavsett hur kriget i Ukraina utvecklas. Det säger Maria Engqvist, analytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, till Ekot. FOI släpper i dag en ny rapport som konstaterar att Ryssland i första hand ser den fullskaliga invasionen av Ukraina som en konflikt mellan civilisationer och ideologier. För västvärldens del handlar det om att orka hålla i de sanktioner som riktats mot landet, menar Engqvist. "Jag skulle säga att den västerländska uthålligheten kommer att vara av stor vikt och omvärldens reaktioner generellt. Ryssland räknar med att väst ska vara otåligt och inte vara villigt att betala priset för att skydda Ukraina framöver." Engqvist tror inte att mycket skulle ändras ens om Vladimir Putin ersattes. Försvarsberedningen: Ryssland kommer att utgöra ett allvarligt hot mot Sverige för avsevärd framtid. Omni 230620. Flyglarm över stora delar av Ukraina - Kyiv beskjutet. Flyglarmet ljöd i timmar i natt när städer från östra till västra Ukraina utsattes för ryska attacker, skriver Reuters. Bland annat utsattes huvudstaden Kyiv för ännu en "massiv" drönarattack uppger militärchefen Serhiji Popko. Enligt honom besköts staden från flera håll av ett tjugotal drönare som kunde skjutas ner av luftförsvaret. Det är oklart om någon skadades. CNN:s team i Zaporizjzja uppger att de hörde sju explosioner sydöst om staden tidigt på tisdagen. Attackerna ska ha skadat flera byggnader. I Lviv-regionen i västra Ukraina uppges viktig infrastruktur ha skadats i ryska attacker tidigt under tisdagsmorgonen. Det finns inga rapporter om skadade i Zaporizjzja och Lviv.
Ukrainas militär uppger att 28 av 30 Iranproducerade Shahed-drönare sköts ner. Kyiv-attacken uppges vara den andra med Shahed-drönare i juni.
Omni 23620. Gravar grävs upp för att ge plats åt fallna soldater. Gravarna på militärkyrkogården Lychakiv i Lviv i västra Ukraina har fyllts på med kroppar från stupade soldater i nästan 15 månaders tid. Nu grävs gamla, omärkta gravar med fallna militärer från tidigare krig upp för att ge plats åt fler döda, skriver New York Times. Soldatbegravningar har blivit en dyster rutin i Lviv och i stora delar av det krigsdrabbade Ukraina. Många gånger begravs flera soldater vid samma tillfälle. Och dödsfallen spås bli fler i takt med motoffensiven. På kyrkogården möter tidningens reportrar närstående till soldater som dödats i strid de senaste veckorna, månaderna och året. En av dem är Mariia Kovalska, vars 30-årige son Ivan dödades i Kramatorsk för nio månader sedan. Med sitt runda ansikte och blåa ögon liknade han henne, berättar hon. "Vad är meningen med allt? De bästa av de bästa har dött. Han hade tagit universitetsexamen. Varför dog han?" När tidningen är på plats begravs två stupade soldater tillsammans. Omni 230620. Kommentar: Högsta ansvarig för allt dödande är ingen annan än Vladimir Putin. Soldaterna dog för att Vladimir Putin inte vill att Ukraina ska vara ett fritt land. Moldavien förbjuder proryska partiet Shor. Det proryska partiet Shor förbjuds i Moldavien, rapporterar Reuters. En domstol har bedömt att partiet inte är författningsenligt. Oligarken Ilan Shors ryskvänliga oppositionsparti har anklagats för att försöka störta regeringen. Detta bland annat genom regeringskritiska protester som myndigheterna hävdar ingår i en rysk plan på att införa en Moskvavänlig regering. Shor fördömer beslutet och har meddelat att domen ska överklagas till Europadomstolen. Den EU-vänliga presidenten Maia Sandu välkomnar domen. Omni 230620. Bilder bekräftar: Stort ryskt vapenförråd förstört. Ukraina har attackerat och förstört ett stort ryskt ammunitionsförråd i Rykove, över tio mil bakom den ryska fronten, skriver The Telegraph. Samhället bedöms vara en viktig logistisk knutpunkt för de ryska styrkorna. Ukraina uppgav redan i helgen att de hade förstört förrådet. The Telegraph har nu tagit del av satellitbilder som bekräftar uppgifterna. Efter händelsen har flera videoklipp som visar explosioner och bränder efter attacken publicerats. SVT och nätvolontärer har genom geolokalisering kunnat bekräfta att bilderna föreställer vapenlagret i Rykove. Satellitbilder visar hur flera byggnader har totalförstörts. Rykove ligger i ockuperade Cherson. Omni 230620. Ukraina vill ha löfte om framtida Natoanslutning. Ukraina vill få garantier från Nato om att landet kommer att släppas in i alliansen när kriget är slut. Det säger landets Natoambassadör Natalja Galibarenko till Politico. Däremot säger hon att man från ukrainskt håll inser att det inte går att gå med så länge kriget pågår. "Vi är realister, vi trycker inte på för omedelbart medlemskap," säger hon. Frågan om Ukrainas eventuella framtida medlemskap väntas bli en av de stora frågorna under Natos kommande toppmöte i Vilnius. Flera länder i framför allt Östeuropa driver på för att Ukraina ska få gå med via ett slags snabbspår. Men när USA:s president Joe Biden tillfrågades nyligen sa han att han "är emot genvägar" och att samma regler ska gälla för Ukraina som för alla andra länder. Galibarenko vill se en villkorad överenskommelse i förväg. Omni 230620. EU:s nya strategi: Stoppa mer avancerad teknik till Kina. EU-kommissionen har presenterat en ny strategi för att "öka ekonomisk säkerhet", vilket ska motverka stegrande spänningar med bland annat Kina och Ryssland, skriver flera medier. Det handlar bland annat om att förbjuda export av viss avancerad teknik till EU:s "systemrivaler", skriver TT. "Vi måste garantera att europeiska företags kapital, kunskaper och expertis och forskning inte missbrukas av länder för militärt användande," sa EU-chefen Ursula von der Leyen vid en presskonferens i Bryssel på tisdagen. Enligt strategin ska kommissionen och EU-länderna ta fram en lista över teknologi som är avgörande för den ekonomiska säkerheten, skriver Direkt. EU vill stötta den europeiska industrin. EU väntas uppmana Kina att hjälpa till att stoppa kriget. Förslaget ska diskuteras på EU-toppmötet 29-30 juni. Omni 230620. Biden kallar Xi för diktator - dagen efter Kinabesöket. I samband med ett insamlingsevenemang under tisdagen kallade USA:s president Joe Biden Kinas ledare Xi Jinping för en diktator, rapporterar amerikanska medier. Uttalandet kommer bara en dag efter den amerikanska utrikesministern Antony Blinkens två dagar långa Kinabesök i syfte att förbättra den försämrade relationen mellan länderna. I sitt tal på evenemanget pratade Biden om den misstänkta kinesiska spionballongen som sköts ner över USA i vintras, och hävdade att anledningen till att den kinesiske ledaren blev upprörd var för att han inte kände till att den "blåst in över USA". "Det är det som är den stora pinan för diktatorer, när de inte vet vad som hänt. Det var inte meningen att den skulle ta sig dit, den blåste ur kurs." Biden kommenterade även Blinkens möte med Xi. Incidenten med den misstänkta spionballongen ledde till ökade spänningar mellan USA och Kina. Biden: Tror att Kina vill förbättra relationen - men det kommer ta tid.
Omni 230621. 30 000 ukrainska soldater utbildas i EU under året. 30 000 ukrainska soldater ska utbildas av EU:s medlemsländer under 2023, skriver DN. Ytterligare 19 000 från landet kommer att utbildas av Storbritannien. Beskedet, som kom under gårdagen och meddelades av Ukrainas försvarsdepartement, har stor betydelse enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan. På kort sikt innebär det att den ukrainska militären kontinuerligt kan fyllas på med soldater. "Men det är också en signal till Ryssland att Europa kommer att stödja Ukraina under lång tid," säger han. De soldater som redan är under utbildning i ett EU-land är inräknade i de 30 000 som ska utbildas. Omni 230621. Ryssland hävdar att drönare stoppats utanför Moskva. Flera drönare har skjutits ner utanför Moskva, enligt det ryska försvarsdepartementet. Det skriver flera medier. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Två drönare ska ha skjutits ner i närheten av en militäranläggning, uppger Moskvas guvernör Andrej Vorobjov. Enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass har ytterligare en drönare skjutits ner i Moskva-regionen. "Jag ber folk att behålla lugnet," skriver guvernören på Telegram och uppger att ingen kommit till skada. Det framgår inte varifrån drönarna ska ha skickats. Vorobjov uppger att militär skjutit ner alla drönare. Drönarna var på väg mot en militär byggnad 7,5 mil sydväst om huvudstaden, enligt Vorobjov. Omni 230621. Zelenskyj: Motoffensiv går framåt - men är ingen film. Ukrainas motoffensiven går långsammare än önskat, men den går framåt. Det säger president Volodymyr Zelenskyj till BBC. "Vissa människor tror att det här är en Hollywood-film och förväntar sig resultat direkt. Det är ingen film. Det som står på spel är människors liv," säger han. Ukraina hävdar att man hittills återtagit åtta byar de senaste veckorna. Enligt Zelenskyj har 200 000 kvadratkilometer ukrainskt territorium minerats av ryska styrkor, något som påverkar motoffensivens framfart. "Vad vissa än vill (...) kommer vi gå vidare på slagfältet på det sätt som vi anser är bäst," säger han. Zelenskyj upprepar även behovet av säkerhetsgarantier från Nato. Omni 230621. Kommentar: Ingen lätt uppgift Ukraina har att befria sitt eget land. EU har enats om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland. EU utfärdar ett elfte sanktionspaket mot Ryssland, rapporterar Reuters. Paketet fokuserar på att stoppa att befintliga sanktioner kringgås via tredje land, skriver svenska EU-ordförandeskapet på Twitter. Det är första gången tredje land straffas, enligt Politico. Fler personer ska också få inreseförbud i EU och få sina tillgångar frysta, enligt TT. "Det kommer att slå hårt mot Putins krigsmaskin med åtstramade exportrestriktioner riktade mot dem som stödjer Kreml," skriver EU-chefen Ursula von der Leyen på Twitter. Statsminister Ulf Kristersson skriver på Twitter att sanktioner ska riktas specifikt mot de ansvariga bakom deporteringar av barn från Ukraina till Ryssland. Beskedet kom på onsdagseftermiddagen. Sanktionerna antas på midsommarafton. Flera länder har varit emot paketet - fruktar konsekvenser för diplomatiska relationer. Omni 230621. WWF förbjuds att fortsätta arbeta i Ryssland. Ryssland slänger ut World Wildlife Fund (WWF) från landet, enligt Reuters. Den fristående miljöorganisationen förklaras "icke önskvärd". Därmed blir all dess verksamhet olaglig i Ryssland. Det blir även olagligt att donera pengar eller dela WWF:s innehåll på nätet, enligt Moscow Times. Riksåklagaren anklagar den Schweiziskbaserade organisationen för att utgöra ett "ekonomiskt säkerhetshot" och finansiera ryska organisationer som påstås vara utländska agenter, enligt AFP. Ryssland påstår också att WWF har samlat in information om och skadat olje- och gasindustrin med miljöengagemanget som täckmantel. Miljöorganisationen Greenpeace slängdes ut ur landet i maj. WWF:s personal riskerar åtal. WWF arbetar med att skydda hotade arter och bevara naturen. Personalens namn har tagits bort från WWF Russias sajt . Omni 230621. Kommentar: Suck. Putin struntar helt i miljön. Hållplats vid ambassaden döps om: "Budskap till Putin." Busshållplatsen utanför Rysslands ambassad i Stockholm har fått ett nytt namn, rapporterar DN. Hållplatsen Fyrverkarbacken blir Fria Ukrainas plats. "Det viktigaste värdet är att vi visar att vi står solidariska med Ukraina. Men vi vill självfallet även skicka ett tydligt budskap till Vladimir Putins regim," säger trafikregionrådet Anton Fendert (MP). Ukrainas ambassadör Andrij Plachotnjuk tackade under invigningen av hållplatsen för stödet från Sverige och region Stockholm. "Jag är hedrad över att vara här eftersom alla i Ukraina vet att Sverige står på ljusets sida i vår kamp för frihet, värdighet och mot ondskan," sa han enligt Mitti. Anton Fendert: Väldigt ovanligt att busshållplatser i Stockholm byter namn. Stockholms stad namngav för ett år sedan en del av Mariebergsparken intill ryska ambassaden till just Fria Ukrainas plats. Lokaltidningen Mitt i Flera städer runtom i världen har redan döpt om de ryska ambassadernas gator för att visa solidaritet med Ukraina (9 mars 2022) Omni 230621. Analyser: Ukraina har flera skäl att skynda långsamt. President Volodymyr Zelenskyj har medgett att den ukrainska motoffensiven går långsammare än önskat. Men Ukraina har många skäl att skynda långsamt, skriver DN:s Ingmar Nevéus. Bland annat för att kunna studera sina motståndare, identifiera svaga punkter och invänta leveranser från väst. "Ett annat, kanske viktigare skäl, är att Ukraina har lidit stora förluster under offensivens första vecka. Förlusterna är uppenbarligen större än vad militärledningen hade förväntat sig," skriver Nevéus. Medan Ryssland har ett alternativ - att uthärda - har de ukrainska styrkorna flera, enligt CNN:s Nick Paton Walsh. Och för att förvirra den ryska militären ser Ukraina till att regelbundet basunera ut besked om vinster och strider på olika håll, skriver han. "Syftet är att tvinga Ryssland till obekväma val om vart de ska skicka förstärkningar." Nick Paton Walsh: Kyiv har fortfarande många kort kvar att spela. Omni 230622. Bönder använder drönare för att hitta minor.Tusentals hektar bördig jordbruksmark ligger i träda på grund av att de är nerlusade med minor. Men nu använder kreativa bönder drönare för att hitta minorna. Bondekooperativet i Chersonregionen brukar 5 000 hektar mark i normala fall, men det var före kriget. Under tiden som området var ockuperat av de ryska styrkorna gödslades marken med minor. Efter befrielsen har marken inte kunnat användas. "Det var så högt ogräs att det inte gick att hitta minorna," säger lantbrukaren Denis. Nu har de kunnat ta hjälp av en stor drönare för ogräsbekämpning. Se bonden berätta om problemet med minor och hur drönaren hjälper till i arbetet i klippet . svt 230622. Husrannsakan i Polen efter Nord Stream-läckan. Polsk polis har gjort en husrannsakan mot ett turistbolag som uppges ha bokat den segelbåt som utredare tror användes i sabotaget vid Nord Stream i fjol. Det rapporterar Expressen. Polska myndigheter bekräftar nu att besättningen på segelbåten Andromeda lade till i Polen innan sabotaget av Nord Stream. Landet uppger att det inte finns några bevis för att polska medborgare ska ha varit inblandade i sabotaget. Man tillbakavisar även Wall Street Journals uppgifter om att Polen fungerat som en "logistikhub" för sabotaget. Åklagare säger att man har en pågående förundersökning gällande sabotaget och att de skickat begäran om rättshjälp till "andra länder". Omni 230622. Ryssland: Bro till Krym beskjuten - delvis förstörd. En bro till den annekterade Krymhalvön har utsatts för en robotattack och blivit delvis förstörd, uppger ryskutsedda ledare i både Cherson och Krym enligt Reuters. Vladimir Saldo, som är den av Ryssland tillsatte ledaren för ockuperade Cherson, har lagt upp bilder på Telegram som visar hur bron fått ett stort hål. Bilderna visar också en nedslagsplats bredvid bron. "Kommunikationen mellan Cherson och Krym fortsätter att fungera - passagen av fordon längs en reservväg har tillfälligt upprättats," skriver han och tillägger att man tror att Ukraina använt brittiska Storm Shadow-robotar. Det är inte den ryskbyggda bron över Kertjsundet som ska ha delvis förstörts, utan en annan och mindre som leder norrut från Krym, vid orten Tjonhar. Saldo: Trafiken leds om via en annan väg.
Omni 230622. Ukrainska uppgifter: Ryssland planerar att släppa ut strålning från Zaporizjzja. Ukrainska underrättelseuppgifter tyder på att Ryssland planerar att släppa ut strålning från kärnkraftverket i Zaporizjzja, uppger president Volodymyr Zelenskyj på Telegram enligt Reuters. Han anklagar Ryssland för att planera en "terrorattack". "De har föreberett allt för det här," säger han. Enligt Zelenskyj kommer Ukraina att dela underrättelseuppgifterna alla sina internationella allierade. Kremls talesperson Dmitrij Peskov hävdar däremot att det är "ännu en lögn" från Ukrainas sida. Omni 230622. WSJ-journalists överklagan avslås - blir kvar i häkte. Den amerikanske journalisten Evan Gershkovich har fått sin överklagan på en förlängd häktning avslagen i rysk domstol, skriver Reuters. Det var i maj som domstolen beslutade att häktningen skulle förlängas i tre månader, fram till 30 augusti. Gershkovich, som arbetar för tidningen The Wall Street Journal, greps i slutet av mars i ryska Jekaterinburg. Han anklagas för spioneri och riskerar 20 års fängelse vid fällande dom. USA:s regering betecknar formellt honom som fängslad på felaktiga grunder. Gripandet av Gershkovich ses av många som ytterligare ett exempel på hur utsatta journalister är i Ryssland och har mötts av kraftiga fördömanden från internationella samfundet. Gershkovich och hans arbetsgivare har förnekat att han spionerat i Ryssland. Gershkovich hålls fängslad i Lefortovo-fängelset i Moskva, som är ökänt för sina svåra förhållanden. Enligt AP:s reporter på plats såg 31-åringen spänd ut när han framträdde i rätten. Omni 230622. Kommentar: Vem vill sitta oskyldig 20 år i ett ryskt fängelse? Evan Gershkovich är nu en bricka i spelet för den ryska regimen. Rysk diplomat vägrar lämna fastighet i Australien. En diplomatisk konflikt har blossat upp i Australien sedan landet stoppat bygget av en ny rysk ambassad, rapporterar flera medier. En rysk diplomat har slagit ner bopålarna och vägrar att lämna fastigheten. Parlamentet röstade förra veckan för att stoppa bygget av säkerhetsskäl, eftersom man ansåg att den nya ambassaden ligger för nära parlamentet. Den ryska diplomaten tros ha flyttat in i ett provisoriskt hus i söndags och har setts stå och röka på området. Australiens premiärminister Anthony Albanese säger att situationen kommer att lösas. "Vi kommer att stå upp för våra värderingar och vår nationella säkerhet. En kille som står ute i kylan på en bit gräs i Canberra är inget hot mot vår säkerhet," säger han enligt AP. Hans diplomatiska immunitet gör att polisen inte ingriper. Ryssland vill inte kommentera situationen. Diplomaten gör regelbundna matbeställningar. Omni 230623. Ukraina ber om tålamod efter kritik mot offensiven. Ukrainas motoffensiv kommer att ta tid. Det var budskapet från landets premiärminister Denys Sjmyhal när han talade på en konferens i London på torsdagen. Han uppmanade också sina landsmän att ha tålamod, enligt CNN. "Vi måste förstå att alla människoliv är viktiga för oss. Vi kommer inte att leda våra soldater in i beskjutning, som den ryska armén gör." CNN har tidigare rapporterat att flera av Ukrainas allierade i väst är besvikna över att Ukrainas framgångar varit begränsade sedan motoffensiven inleddes. Volodymyr Zelenskyj har tidigare medgett att offensiven gått "långsammare än man önskat". Källa: Motoffensiven motsvarar inte förväntningarna på någon front. Ukraina vill kapa förbindelsen till Krym. Ryssarna har försvarat sig effektivt.
Omni 230623. Ryssland uppges träna stridsdelfiner på Krym. Ryssland tycks träna stridsdelfiner på Krymhalvön, uppger den brittiska militära underrättelsetjänsten enligt AFP. I sin senaste uppdatering om konflikten skriver UK Defence Intelligence att den ryska marinen gjort stora investeringar vid Svartahavsflottans bas i Sevastopol sedan förra året. "Det innefattar minst fyra lager nät och bommar vid hamninloppet. De senaste veckorna har försvaret högst sannolikt också tillförts ett ökat antal marina däggdjur," skriver myndigheten som tror att det rör sig om flasknosdelfiner. Nyligen dök den ryska valen "Hvaldimir" upp i svenska vatten. Omni 230623. Tidigare Natochef: Ukraina måste släppas in i Nato. Fred och stabilitet i Europa kräver ett säkert och självständigt Ukraina. Det skriver den tidigare Natochefen Anders Fogh Rasmussen och Andriy Yermak, stabschef till Ukrainas president Voldymyr Zelenskyj, i en debattartikel i Le Monde. Rasmussen och Yermak uppmanar nu Natos medlemsländer att arbeta för att Ukraina kan gå med i Nato snabbt. "Kriget visar att det inte finns några säkra områden i de grå zonerna mellan Nato och Ryssland. Sverige och Finland har förstått detta. När man ställs inför ett revanschlystet Ryssland är neutalitet ingen säkerhetsgarant." Fogh Rasmussen och Yermak: Det här ligger i alla Natoländers intresse. Alla Natoländer uppmanas stå bakom att ge Ukraina snabbspår in i alliansen. Omni 230623. Carlsberg säljer sin ryska verksamhet - hemlig köpare. Det danska dryckesimperiet Carlsberg har hittat en köpare till sin ryska verksamhet, enligt ett pressmeddelande på fredagen. Redan förra året beslutade sig Carlsberg för att avyttra sig på den ryska marknaden och enligt bolaget själva har processen varit "väldigt komplicerad". Affären står dock inför en omfattande regulatorisk process för att godkännas i Ryssland, därför är det också oklart när själva försäljningen kommer att genomföras. Vad som inte framgår är vem köparen till de åtta bryggerierna är. Det är också oklart vad affären är värd, skriver Berlingske. Försäljningen väntas inte ha en påverkan på Carlsbergs verksamhet 2023. Totalt har bolaget över 8 000 anställda i Ryssland. Omni 230623. Biden står fast vid Xi-kommentar. USA:s president Joe Biden tror inte att tisdagens kommentar, då han jämförde Kinas president Xi Jinping vid en diktator, skadat den redan frostiga relationen mellan länderna. "Jag tror inte att det har haft någon verklig konsekvens," sade Biden då frågan kom upp vid en pressträff på torsdagen. "Jag förväntar mig att träffa president Xi någon gång i framtiden, inom en snar framtid," fortsatte Biden. Den amerikanske presidenten antydde också att han inte tänker tona ned sin retorik i framtiden. "Idén om att jag skulle välja att undvika att säga vad jag tycker är fakta, när det gäller relationen med Kina. Det är inget jag kommer att ändra på." Det var i tisdags som Biden kommenterade att Xi inte visste om att den misstänkta spionballongen som sköts ned över USA i februari blåst ur kurs. Biden tillade syrligt: "Det är det som är den stora pinan för diktatorer, när de inte vet vad som hänt." Ordvalet väckte uppmärksamhet i Kina, vars utrikesdepartement kallade kommentarerna för "extremt löjliga och ansvarslösa". msn 230623. Kommentar: Biden säger sanningen. Vladimir Putin lovar att använda världens mest kraftfulla kärnvapen. Vladimir Putin har svurit att avfyra världens mest kraftfulla kärnvapen. Den ryska presidenten säger att den nya generationen av Satan-2 interkontinentala ballistisk missil, som misstänks vara den mest kraftfulla i världen, snart kommer vara redo att användas i krig. I ett tal till nyexaminerade soldater sa Putin: "I en nära framtid kommer de första avfyrningarna av Sarmat med en ny tung missil vara stridsfärdiga." Diktatorn pratade också om vikten av Moskvas "triad", dvs kärnvapen som kan avfyras från luft, vatten eller land. Putin sa: "Den viktigaste uppgiften är utvecklingen av kärnvapentriaden, som garanterar Rysslands säkerhet och global stabilitet." Vapnet har designats för kärnvapenattacker i länder tusentals mil bort som Amerika och Europa och har möjligheten att förgöra Storbritannien på sex minuter. Putin tros ha testat vapnet i februari när amerikanska presidenten Joe Biden besökte Ukraina och hälsade på Volodymyr Zelensky. Men Ryssland har tidigare hävdat att vapnet skulle vara klart förra hösten, så det är osäkert om det kommer bli försenat igen. msn 230623. Wagnerchefen motsäger Putin: "Badar i blod." Ryska trupper är på reträtt i östra och södra Ukraina efter att Kiev har inlett sin motoffensiv, hävdar Jevgenij Prigozjin, ledare för den privata ryska armén Wagnergruppen. "På marken drar sig den ryska armén tillbaka på Zaporizjzja- och Chersonfronten. Ukrainas väpnade styrkor driver tillbaka den ryska armén," säger Prigozjin på sociala medier under fredagen. Han ger därmed en annorlunda bild av motoffensiven än den ryske presidenten Vladimir Putin, som nyligen hävdade att Ukraina har lidit "katastrofala" förluster och att striderna mattats av. "Vi badar i blod. Det kommer inga reservister. Det de berättar för oss är djupt vilseledande," säger Jevgenij Prigozjin och syftar på den ryska militären och det politiska ledarskapet. Jevgenij Prigozjin, som blivit allt mer kritisk mot Kremls retorik, går så långt som att kritisera Vladimir Putins beslut att inleda anfallskriget, som Putin kallar för en "särskild militäroperation". "Varför började den särskilda operationen? ... Kriget behövdes för att för ett gäng skitstövlar skulle kunna marknadsföra sig själva," sade Jevgenij Prigozjin. Wagnergruppen är en paramilitär styrka som strider på uppdrag av Kreml och parallellt med Rysslands reguljära armé. Gruppen har spelat en viktig roll i Rysslands erövring av den numera raserade staden Bachmut i Donetskregionen, den längsta och troligen blodigaste striden i konflikten. Under krigets gång har Prigozjin blivit allt mer Kremlkritisk i sin retorik.
msn 230623. Kommentar: Ord och inga visor av Wagnerchefen. Taiwan anklagar Kina för flygning nära öns kust. Än en gång har kinesiska stridsplan flugit nära Taiwans kust, rapporterar Reuters. Åtta plan korsade Taiwansundets medianlinje och närmade sig den så kallade angränsande zonen 24 sjömil (44 kilometer) från kusten på lördagsmorgonen lokal tid. Samtidigt rörde sig kinesiska stridsfartyg i området, enligt Taiwans försvarsministerium. Taiwan skickade ut stridsflygplan och fartyg för att övervaka situationen och aktiverade sitt landbaserade missilsystem. De senaste tre åren har Kina gjort en lång rad liknande flygningar. Landet ser Taiwan som en del av sitt territorium. Omni 230624. Analytiker: Ryssland parerar sanktioner skickligt. Omkring 30 procent av den ryska statsbudgeten går till militära utgifter för att finansiera kriget i Ukraina. Det säger Emil Wannheden, analytiker och ekonom på FOI, till Ekonomiekot Extra. Trots att Rysslands statskassa är under press, efter flera sanktionspaket och massiva företagsflykter, verkar den ha klarat sig bättre än vad många trodde i början av kriget. "Ryska myndigheter har varit ganska skickliga på att hantera effekterna av sanktioner," säger han till radion. Wannheden pekar dock på att de sanktioner som hade störst påverkan på den ryska ekonomin - mot olja och naturgas - kom sent förra året, vilket gjorde att intäkterna från energisektorn fortsatt var stora tills de ströps.
Även bristen på tillgång till teknik är ett hårt slag för Ryssland. Ett elfte sanktionspaket mot Ryssland sjösattes i går av EU.
Omni 230624. Baltländer förstärker vid ryska gränsen. Estland och Lettland skärper säkerheten vid sina gränser till Ryssland, rapporterar Reuters. Invånare i både länderna avråds från att resa till grannlandet. Beskedet kommer efter att Wagnergruppen inlett ett uppror mot den ryska militären. Estlands premiärminister Kaja Kallas försäkrar att åtgärderna inte vidtas till följd av ett uttalat hot. "Jag kan garantera att det inte finns något direkt hot mot vårt land," skriver hon på Twitter.
Omni 230624. Ukraina inleder ny offensiv i öst: "Vi gör framsteg." Ukraina uppger att landet har inlett flera nya offensiver vid östfronten, rapporterar AFP. Ukrainas vice försvarsminister Hanna Maljar säger att de slagit till vid orterna Vasilivka, Bachmut, Bohdanivka, Klistjijivka och Kurdjumivka. "Vi gör framsteg i alla riktingar," säger hon. Tidigare på lördagen samtalade den ukrainske överbefälhavaren Valerij Zaluzjnyj med sin amerikanska motpart Mark Milley. Zaluzjnyj sa då att motoffensiven går "helt enligt planen". "Vi diskuterade in i detalj hur läget är utefter hela fronten," skriver han på sociala medier efter samtalet. Omni 230624. USA skjuter på sanktioner - vill inte verka stötta Putin. USA kommer att skjuta på planerade nya sanktioner riktade mot paramilitära Wagnergruppen efter helgens uppror för att det inte ska framstå som att man tar president Vladimir Putins parti. Det uppger källor för Wall Street Journal. "Washington vill inte att det ska framstå som att man väljer sida i det här," säger en person med insyn i beslutet. Utrikesdepartementet har planerat sanktioner riktade mot Wagnergruppens guldgruvor i Centralafrikanska republiken, som ett led i att strypa organisationens intäktsströmmar. Befintliga sanktioner är riktade mot gruppens desinformationskampanjer och agerande i Ukraina. Kommentar: Wagner är Wagner och guldgruvornas resurser kommer fortsatt att gynna den ryska krigsregimenens finasering av kriget mot Ukraina, därför borde planerade nya sanktioner inte uppskjutas. Analyser: Vladimir Putins dagar i Kreml är räknade. Vladimir Putin har nått vägs ände och hans dagar som ledare för Ryssland är räknade. Det skriver James Kilner i en analys i Daily Telegraph efter Wagnergruppens uppror på lördagen. "Ryssar vill ha en tuff ledare. Alla tecken på svaghet kan vara förödande." Sajten Foreign Policy beskriver lördagens dramatik som att Putins korthus rasat. Det står nu klart att bilden av en stark ledare med kontroll är ett luftslott och att presidenten har förlorat greppet om sitt "Frankensteins monster", Wagnergruppen. Om Putin förlorar militärens och oligarkernas lojalitet uppstår ett vakuum med potentiellt mycket allvarliga konsekvenser, fortsätter de. "En av riskerna med ett ryskt inbördeskrig är den onämnbara faran med ’kärnvapen på vift’." Rysslandshistorikern Stephen Kotkin säger att han var förvånad över Putins svaga hantering av konflikten mellan Wagner och den ryska militärledningen. Han hade förväntat sig att Putin skulle inse faran, men varnar nu för att avskriva presidenten. "Jag överskattade honom. Jag skulle dock inte göra det motsatta misstaget och underskatta honom efter det här," säger han i en intervju med Foreign Affairs. James Kilner: Ryska militären demoraliserad efter över ett års krig. Foreign Policy: En spricka i Putins rustning. Stephen Kotkin: Ryssarna har fått ett alternativ presenterat för sig. Yaroslav Trofimov: Upproret hade inga vinnare. Luke Harding: Putin har aldrig sett svagare ut. Analytiker: Upproret visade ryska folket sanningen om kriget. Experter: Flera mörka år framför Ryssland. Ilya Matveev: Putins styre skört som porslin. Omni 230625. "Upprorets konsekvenser kan bli störst i Afrika." Wagners endagsrevolt i Ryssland kan komma att få stora konsekvenser för de länder där gruppen har stor truppnärvaro. Det skriver Rob Lee vid tankesmedjan Foreign Policy Research Institute. "De mest kännbara konsekvenserna av den här händelsen kanske sker i Mellanöstern och Afrika," twittrar han. Mali och Centralafrikanska republiken är två afrikanska länder som har nära samarbete med Wagner. De ville på lördagen inte kommentera upproret, skriver Al Jazeera. Analytiker: Mali kommer att drabbas säkerhetspolitiskt. Det är fortfarande oklart hur framtiden ser ut för Wagnergruppen. Omni 230625. Experter: Kina ser på med oro - kan skada relationen. Tumultet i Ryssland på lördagen kan innebära grus i maskineriet för den strategiska relationen mellan Peking och Moskva, menar experter som Moscow Times har pratat med. "Kina ser med stor oro på de senaste händelserna i Ryssland. De kommer sannolikt att så tvivel över hur enade ryska styrkor är och vilken kontroll Putin har över sin regim," säger Rana Mitter, professor i modern kinesisk historia och politik vid universitetet i Oxford. Att framstå som svag är ett hårt slag för Moskva, enligt Sari Arho Havren, specialist på kinesiska utrikesfrågor. "Det kinesiska kommunistpartiet har en rädsla för kaos och instabilitet i sitt dna," säger hon. Kina har emellertid fortsatt att uttrycka sitt stöd för president Putin och Ryssland under hela helgen. Efter ett rysk-kinesiskt möte i Peking på söndagen lovade Kinas vice utrikesminister Ma Zhaoxu att försvara ländernas gemensamma intressen i en "komplex och dyster" omvärld, skriver Bloomberg. Tankesmedjan: Nattens stora vinnare var Lukasjenko - förloraren var Sjojgu. Kinesiska utrikesdepartementet: Stöttar de ryska åtgärderna för att upprätthålla nationell stabilitet. Rysslands vice utrikesminister Andrej Rudenko besökte Peking på söndagen.
Omni 230625. ISW: Många spekulationer i Ryssland efter helgen. Inom Ryssland spekuleras det friskt kring Wagnerchefen Jevgenij Prigozjins avtal med Kreml, framförhandlat med hjälp av Belarus diktator Lukasjenko, skriver tankesmedjan ISW. Bland annat frågar sig en känd militärbloggare om huruvida Prigozjin på något sätt kommer hållas ansvarig för 13 ryska soldaters död. Det är också oklart om, och i så fall hur, den ryska försvarsledningen påverkas av avtalet. Källor till exilryska Meduza uppger att Kreml överväger att göra förändringar i ledarskapet. Den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu och överbefälhavaren Valerij Gerasimov har inte setts till under, eller efter, helgens händelser. ISW noterar också att det inte går att bekräfta var Prigozjin hållit hus sedan han lämnade Rostov-na-Donu på lördagskvällen. Omni 230626. 17 000 ukrainska soldater utbildade - Sverige deltar. Omkring 17 000 ukrainska soldater har utbildats det senaste året i den brittiskledda insats där Sverige deltar, meddelar brittiska försvarsdepartementet enligt TT. Det är en hård grundutbildning på fem veckor där rekryterna lär sig hur man patrullerar, hanterar vapen och ger första hjälpen. Programmet har enligt britterna inneburit en "betydande skillnad i Ukrainas stridseffektivitet". Australiens premiärminister Anthony Albanese har nyligen presenterat ett nytt stödpaket till Ukraina, rapporterar flera medier. I stödet ingår 70 militärfordon, varav 28 bepansrade. I dag, måndag den 26 juni, håller bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) pressträff för att presentera ett stort sommarpaket med humanitärt stöd och återhämtningsstöd till Ukraina. Australiens stöd motsvarar 787 miljoner kronor. Omni 230621. Storbritannien: Ukraina gör framsteg i Bachmut. Ukraina har medvind i sina framryckningar runt Bachmut, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. "I en operation med flera brigader har ukrainska styrkor gjort framsteg både på stadens norra och södra flank." Det finns få bevis för att den ryska armén har tillräckligt med reserver inom markstyrkorna för att möta de hot de nu står inför på flera håll, från Bachmut till floden Dnjeprs östbank 20 mil bort, skriver britterna. Omni 230626. Stoltenberg: Upproret visar på Putins största misstag. Wagnergruppens uppror i Ryssland visar att Putin begick ett strategiskt misstag genom att föra krig mot Ukraina, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg enligt Reuters. "Händelserna under helgen är en intern rysk angelägenhet, och ännu en uppvisning i det stora strategiska misstag som president Putin gjorde med sin illegala annektering av Krym och kriget mot Ukraina," sa Stoltenberg vid ett besök i Vilnius under förmiddagen. Vidare säger Stoltenberg att det inte finns några indikationer på att Ryssland förbereder sig för att använda kärnvapen. Omni 230626. Ukraina: Ny by befriad - vi pressar vidare. Ukraina har befriat byn Rivnopil i Donetsk från de ryska ockupanterna, uppger biträdande försvarsminister Hanna Maljar enligt Sky News. "Försvaret återtog kontrollen över Rivnopil. Nu pressar vi vidare," skriver hon på Telegram. Rivnopil ligger precis vid gränsen mellan regionerna Donetsk och Zaporizjzja. Tidigare uppgav Maljar att Ukraina befriat runt 130 kvadratkilometer i södern sedan motoffensiven inleddes. Enligt Storbritanniens försvarsdepartement gör styrkorna även framsteg i Bachmut. Flera byar i området är nu under ukrainsk kontroll. Omni 230626. Regeringen ger 380 miljoner i sommarpaket till Ukraina. Regeringen ger 380 miljoner kronor i ett "humanitärt sommarpaket" till Ukraina. Det meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) på en pressträff. "Detta är vår viktigaste uppgift: Att ge Ukraina stöd politiskt och ekonomiskt. Och det kommer vi göra så länge vi behöver," säger Forssell. Han säger att dammkollapsen i Kachovka tidigare i juni har förvärrat det humanitära läget i Ukraina. Det svenska stödet ska stötta de drabbade, men också ta sikte på människor i de ukrainska byar som fritagits genom motoffensiven. Stödet omfattar mat, vatten, sjukvård, skydd, återställande och upprätthållande av energiinfrastruktur och minröjning. Civilsamhället får också stöd. "Ukraina är i år Sveriges största mottagare av bistånd, och nu tar vi fram en renodlad Ukrainastrategi," säger Forssell på pressträffen. Omni 230626. Tyskland redo att placera 4 000 soldater i Litauen. Tyskland är redo att permanent stationera en brigad i Litauen, sa Tysklands försvarsminister Boris Pistorius under ett besök i huvudstaden Vilnius enligt Reuters. Tyskland, som leder Natostyrkan i Litauen, förbereder för att skicka ytterligare 4 000 soldater utöver de 1 450 som redan är där - något som enligt Pistorius understryker Berlins vilja att verka för regional säkerhet. Under söndagen underströk Litauens president Gitanas Nauseda behovet att stärka försvaret på dess östra flank, då Litauen gränsar till både Ryssland och Belarus. "Med tanke på den mycket långa östra flanken måste den transatlantiska alliansen respektera principen om militär flexibilitet i försvaret av vår gemensamma frihet," sa Pistorius under en pressträff med Nauseda och Natochefen Jens Stoltenberg. Omni 230626. Iran och Qatar har ringt Putin - uttalade sitt stöd. Irans president Ebrahim Raisi har pratat i telefon med sin ryske motsvarighet Vladimir Putin, uppger Kreml enligt AFP. "Den iranske presidenten uttryckte sitt fulla stöd för det ryska ledarskapet med anledning av händelserna den 24 juni," skriver Kreml i ett uttalande. Putin har också mottagit ett samtal från Qatars emir Tamim bin Hamad, som även han uttryckte sitt stöd, enligt uttalandet. På måndagen släpptes också ett videotal med Putin - det första uttalandet sedan helgens Wagneruppror, skriver Reuters. Händelserna nämndes dock inte av presidenten, som i stället ägnade talet åt att gratulera deltagarna i en industrikonferens. Omni 230626. Kommentar: Både Iran och Qatar är Putinkramare. Lavrov: Wagners insatser i Afrika kommer att fortsätta. Paramilitära Wagnergruppen kommer att fortsätta med sina operationer i Mali och Centralafrikanska republiken, trots helgens avbrutna uppror i Ryssland. Det uppger den ryska utrikesministern Sergej Lavrov enligt AFP. Enligt Lavrov fungerar Wagnersoldaterna i landet som "instruktörer". Han säger också att helgens uppror inte kommer att påverka Rysslands relationer till "vänner och partners". Enligt Reuters säger Lavrov också att han fått "signaler" från den amerikanske ambassadören i Ryssland om att USA inte var inblandat i kuppförsöket. Lavrov: Arbetet kommer givetvis att fortsätta .
Omni 230626. Kommentar: Lavrov har för länge sedan bevisat att han är en stor lögnare. Högerextrema AFD tar makten i en första tysk region. I Tyskland har extremhögerpartiet Alternative für Deutschland (AFD) för första gången vunnit ett lokalval, skriver flera medier. Det skedde i staden Sonneberg i Thüringen i forna Östtyskland där partiets kandidat Robert Sesselmann valt tills "Landrat" - regionchef. The Guardian skriver att flera bedömare tror att segern kan ge partiet momentum inför nästa år, då flera förbundsstater inte minst i öst håller val. Även på nationell nivå har partiet gått starkt framåt under det senaste året. I flera mätningar ligger AFD på runt 20 procent och är därmed jämnstora med regerande Socialdemokraterna. Störst är konservativa oppositionspartiet CDU på 26 procent. Enligt SvD är det dock osannolikt att partiet får regeringsmakten eftersom alla andra partiet lovat att inte samarbeta med dem. Däremot kan partiets framgångar göra att det blir mycket svårt att bilda stabila regeringar. AFD:s framgångar oroar Tysklands judar. AFD har beskrivits som ett megafon för Putins propaganda. Missnöje med de etablerade partierna driver AFD:s framgångar. Omni 230626. Vita huset var i kontakt med Ryssland under revolten. Amerikanska och ryska diplomater var i kontakt med varandra under helgens upprorsförsök i Ryssland. Det sa USA:s säkerhetsråds talesperson John Kirby under måndagskvällen, skriver AFP. Händelseutvecklingen fick Vita huset att frukta att kärnvapennationen Ryssland skulle kollapsa. "Instabilitet i Ryssland är något vi ser allvarligt på och vi hade många frågor under helgen," sa Kirby. Han sa att länderna via diplomatiska kontakter kunde prata med varandra i realtid under revolten. Omni 230626. Kommentar: Överdriven reaktion av Vita huset. Analyser: Ryssland kan bli ännu farligare utan Putin. Under helgens upprorsförsök i Ryssland fick världen en försmak av en, kanske ännu farligare, rysk framtid utan Vladimir Putin, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. "Helgens vilda händelseutveckling visar på risken att den som leder Ryssland efter Putin kan vara ännu mer hänsynslös och svår för väst att hantera," skriver han. SvD:s Jan Blomgren pekar ut Nikolaj Patrusjev, sekreterare i det ryska säkerhetsrådet och tidigare chef för säkerhetstjänsten FSB, som den troligaste efterträdaren till Putin. "Han är den som beskrivs mest radikal i sitt hat mot väst och är den som förstärkt Putins misstänksamhet mot framför allt USA," skriver Blomgren. Jan Blomgren: Västhataren närmast att ta över efter Putin.
Omni 230627. Uppgift: Wagnerbas för 8 000 byggs i Belarus. En bas för Wagnergruppen, med kapacitet för 8 000 soldater, håller på att byggas i den belarusiska regionen Mahiljou öster om huvudstaden Minsk. Det rapporterar ryska Verstka enligt Washington Post. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Den kände ryske militärbloggaren Michail Zvintjuk, som går under aliaset Rybar på Telegram, uppgav på måndagskvällen att Wagnerenheter med vapen och annan utrustning setts gå in i regionen. Det sker dagen efter att den ryske presidenten Vladimir Putin gett ett ultimatum till soldaterna i Wagnergruppen - skriv på kontrakt med försvarsdepartementet, åk hem till era familjer eller åk till Belarus. Putin: Den stora majoriteten av Wagnersoldater är patrioter. Nämnde inte ledaren Jevgenij Prigozjin vid namn.
Omni 230627. Ryska flygövningar över Östersjön på tisdagen. Det ryska försvarsdepartementet håller flygövningar över Östersjön, uppger de tidigt på tisdagen enligt Reuters. Stridsflygplan av modell Su-27 "sköt med luftburna vapen mot kryssningsrobotar och låtsas-fiendeflyg", skriver departementet på Telegram. "Huvudmålet med övningen är att testa flygvapnets förmåga att utföra stridsoperationer och specialuppdrag som avsett." Stridsflygen är i "stridsberedskap dygnet runt" för att skydda Kaliningrad, tillägger departementet. Syftar också till att "förbättra förmågan". Omni 230627. Zelenskyj besökte fronten för kaffe med soldater. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gjorde ett oannonserat besök på östfronten på måndagseftermiddagen, rapporterar AFP. Bland annat besökte han enheter som strider vid Bachmut, där de gjort framsteg under motoffensiven efter att ha förlorat staden till ryska Wagnergruppen. Presidenten delade bland annat ut medaljer, men hann också med mer avslappnade umgängesformer. "I enlighet med en fin tradition stannade Zelenskyj på en bensinmack i Donetskregionen och drack kaffe med soldaterna," skriver hans stab. Staben: "Presidenten önskade soldaterna god hälsa och krigslycka." Omni 230627. Kommentar: Det skulle aldrig Putin våga göra bland sina soldater. Storbritannien: Ukraina har återtagit 2014-område. Ukrainska luftburna styrkor har gjort små framryckningar österut från byn Krasnohorivka strax utanför Donetsk, huvudort i Donetskprovinsen, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. "Det är en av de första gångerna sedan Rysslands invasion i februari 2022 som Ukraina med stor sannolikhet återtagit territorium som ockuperats av Ryssland sedan 2014." Den senaste tidens parallella ukrainska offensiver i hela Donbas har sannolikt satt stor press på de ryskstödda separatiststyrkorna och de tjetjenska styrkorna, skriver britterna. Omni 230627. FN: Ryssland har avrättat 77 civila ukrainare. Ryssland har avrättat minst 77 civila som hållits godtyckligt frihetsberövade i Ukraina, visar en färsk FN-rapport enligt AFP. Beskedet gavs av Matilda Bogner, chef för FN:s uppdrag för människorättsövervakning i Ukraina, vid en pressträff i Genève. Därtill visar rapporten att mer än 800 civila frihetsberövats godtyckligt av Ryssland. Även Ukraina har gjort det, men på betydligt mindre skala. Rapporten nämner också fall av tortyr och andra brott mot mänskliga rättigheter. Omni 230627. Orbán: Ukraina är inte längre en suverän stat. Eftersom Ukraina nu är beroende av stöd från väst kan landet inte längre räknas som en suverän stat, anser Ungerns premiärminister Viktor Orbán. I en intervju med tyska Bild säger han att det är västvärldens stöd till Ukraina som gör att kriget fortfarande pågår. Han säger att han vill att USA ska förhandla med Ryssland om en ny säkerhetsordning och hitta en plats för Ukraina i den. "När amerikanarna vill att det ska bli fred så blir det fred," säger Orbán. Han säger också att han tror att om kriget tillåts fortsätta så kommer Ukraina att få slut på soldater före Ryssland. När Bilds reporter påpekar att Ryssland skulle vinna kriget om omvärldens följde Orbáns råd svarar han att Nato är starkare än Ryssland och att ryssarna därför inte skulle våga ta kriget vidare utanför Ukraina. I intervjun säger Orbán vidare att helgens upprorsförsök i Ryssland "saknar betydelse" och att han bedömer att Vladimir Putin sitter säkert. Orbán vill inte uttala sig om ifall han anser att Ukraina kan gå med i Nato efter kriget. Omni 230627. Kommentar: Orbán är en Putinvän, och har hela tiden strävat emot alla sanktioner mot Ryssland. Orbán stöttar inte Ukrainas krav. Kinesisk diplomat: Vi kan stötta Ukrainas Krym-krav. Kinas EU-ambassadör Fu Cong öppnar för att Kina kan ställa sig bakom Ukrainas krav på att landets gränser från 1991 ska återställas, skriver Al Jazeera. Det skulle innebära att Krymhalvön som Ryssland annekterade 2014 åter hamnar under ukrainsk kontroll. "Vi respekterar alla staters territoriella integritet. Så när Kina etablerade relationer med forna Sovjetunionen var det det vi gick med på," säger Fu i en intervju. Han tillägger dock att saken till syvende och sist måste lösas genom förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. Omni 230627. Kommentar: Börjar Kina se svagheterna i Rysslands krifgöring och krav? Stoltenberg: Kriget har ökat splittringen i Ryssland. Det är fortfarande för tidigt att säga hur helgens dramatiska utveckling i Ryssland påverkar Nato, eller vad som nu kommer att hända med Wagnergruppens soldater. Det sa Natochefen Jens Stoltenberg under en presskonferens på tisdagen, rapporterar Reuters. Enligt Stoltenberg visar händelseutvecklingen att kriget i Ukraina har fördjupat de interna splittringarna i Ryssland men att landet inte kan underskattas utan att Ukraina även fortsatt behöver västs fulla stöd. Han säger att Nato har förstärkt vid sin östra gräns och att alliansen kommer att försvarar ”varje tum” av sitt territorium. Han kommenterade också den pågående ukrainska motoffensiven. "Kampen är svår men de gör framsteg," sa Stoltenberg. Omni 230627. USA ger en halv miljard dollar i stöd till Ukraina. USA kommer ge ytterligare 500 miljoner dollar i stöd till Ukraina, meddelar Pentagon enligt Reuters. I paketet ingår bland annat stridsfordonet Bradley, transportfordonet Stryker och ammunition till artillerisystemet HIMARS. Paketet blir det 41:a som USA skickar till Ukraina. Totalt har USA bidragit med stöd för omkring 40 miljarder dollar, vilket är överlägset mest i världen. Paketet presenteras när Ryssland försöker stå emot den ukrainska motoffensiven samtidigt som landet hanterar efterspelet av helgens avbrutna revoltförsök. Omni 230627. Analytiker: Prigozjin kan bli en besvärlig gäst för Minsk. Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko uppgav under tisdagen att Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin befinner sig i landet. Men Prigozjin kan visa sig bli en besvärlig gäst, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, till TT. "Han kan låta sig användas ibland för olika provokationer men har samtidigt en egen agenda, vilket kan bli en obehaglig överraskning för Lukasjenko om han blir kvar i Belarus," säger Hedenskog. Han beskriver helgens uppgörelse mellan Prigozjin, Lukasjenko och Rysslands Vladimir Putin som en "bandituppgörelse" och säger att de tre helt saknar verkligt förtroende för varandra. "Det handlar bara om att få ut så stor vinning som möjligt för egen del på bekostnad av den andre," säger Hedenskog. Hedenskog: Finns inget som helst förtroende mellan de här figurerna. Hedenskog är inte säker på att Belarus är sista anhalten för Prigozjin.
Omni 230627. Restaurangen full med folk när den träffades: "Enormt kaos - fruktansvärt." Runt 80 personer befann sig på den populära restaurangen Ria Pizza i ukrainska Kramatorsk när den träffades av två ryska robotar på tisdagen, säger belgiska journalisten Arnaud De Decker till BBC. Han besökte själv restaurangen kort före attacken. "Jag såg döda människor, människor som skrek och grät, enormt kaos. Så det är verkligen fruktansvärt det som händer här," säger han. The Telegraphs korrespondent Colin Freeman som befinner sig i Kramatorsk skriver att restaurangen var en av de sista som fortfarande höll öppet i staden, och att den erbjöd en paus från krigets verklighet. Även han befann sig på restaurangen bara en halvtimme innan raketen slog ner. Reuters har pratat med Valentyna som driver ett café i närheten. Hon beskriver förödelsen. "Varken dörrar eller fönster är kvar. Allt jag ser är förödelse, skräck fasa," säger hon.
Tre döda människokroppar, däribland en minderårig född 2008, har bärgats från rasmassorna. Bland de skadade finns ett barn född 2022, säger landets inrikesminister Ihor Klymenko på Telegram.Över 40 skadades i attacken. Arnaud De Decker befarar att dödssiffran kan stiga. Freeman skriver att han beställde pizza en halvtimme före attacken. Kramatorsk är den sista staden under ukrainsk kontroll i öst. Staden har utsatts för flera attacker tidigare.
Omni 230628.
Omni 230627. Ukraina har gjort "hemliga framsteg" i motoffensiven. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov hävdar att man gjort "hemliga framsteg" i motoffensiven, uppger han i en intervju med Financial Times. "När det händer kommer ni alla att se det. Alla vill se allt," säger Reznikov. Enligt försvarsministern har de ukrainska styrkorna fördelen av att kunna sätta in huvuddelen av sina militära reserver i offensiven, medan helgens Wagneruppror har avslöjat flera "grundläggande fel" hos de ryska styrkorna. Tidigare har Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, medgett att framstegen med att återerövra ryska territorier gått långsammare än vad man hoppats på. Reznikov hävdar dock att det gjorts större framsteg än vad som tidigare offentliggjorts. Anledningen till detta sägs vara att militärledningen vill hålla de ukrainska truppernas rörelser hemliga, vilket påstås vara möjligt eftersom ryska trupper då och då misslyckas med att rapportera sina förlorade territorier till Kreml. Ryssarna är rädda för att rapportera vidare till sina överordnade, säger försvarsministern.
Omni 230628. Rysk kampanj mot svensk diplomat. En svensk diplomat anklagas i rysk tv för att ha smitit från notan i samband med ett restaurangbesök. Det har resulterat i en ny annonskampanj på busskurer i Moskva. "Uppgifterna i rysk media är felaktiga," skriver svenska UD. Läs mer hos
svt 230628. Ukraina: "Nedräkningen för Putin har börjat." Dagarna för Vladimir Putin som Rysslands president är räknade. Det menar ukrainska myndigheter som BBC pratat med. "Jag tror att nedräkningen har börjat," säger Andriy Yermak, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Flera myndighetspersoner i Kyiv pekar på det senaste upproret från Wagner-gruppen och vilka konsekvenser det får för Putin och kriget i Ukraina. Flera menar, enligt BBC, att han inte kan överleva förlusten av sin auktoritära position. Putins dagar är räknade. Omni 230628. Litauen köper nytt luftvärnssystem till Ukraina. Litauen har köpt två nya NASAMS luftvärnssystem till Ukraina. Det bekräftade Litauens president Gitanas Nauseda under onsdagen, rapporterar AFP. "NASAMS-systemen kommer att nå Ukraina inom en snar framtid," skriver Nauseda på Facebook. Presidenten skriver även på twitter att luftförsvar är nyckeln i kampen mot angriparen, och syftar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Hela affären beräknas kosta 9,8 miljoner euro. Omni 230628. Påvens sändebud i Ryssland - Kreml: Välkommet. Kardinal Matteo Maria Zuppi, påve Franciskus sändebud, anlände på tisdagen till Moskva. Det är det första liknande besöket från Vatikanen sedan den fullskaliga invasionen inleddes, skriver AFP. "Vi värdesätter Vatikanens insatser och initiativ för att hitta en fredlig lösning på Ukrainakonflikten. Vi välkomnar dem," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Han tillägger att Zuppi kommer hålla samtal med president Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov. Högt uppsatta företrädare för katolska kyrkan besöker sällan Ryssland, och någon påve har aldrig besökt landet. Vatikanen: Besöket syftar till att uppmuntra medmänskliga gester. Zuppi besökte Zelenskyj i Kyiv för några veckor sedan. Omni 230628. Biden om Putin: Förlorar uppenbart kriget i Irak. Rysslands president Vladimir Putin "håller uppenbart på att förlora kriget i Irak", sa USA:s president Joe Biden på onsdagen enligt Politico. Det är inte första gången presidenten förväxlar Ukraina med Irak - det skedde även i vintras, då han skyllde inflationen på Irakkriget. "(Putin) förlorar kriget på hemmaplan, och har blivit lite av en paria i hela världen," sa Biden till reportrar. Han tillade dock att det är svårt att säga huruvida Putins ställning försvagats av Wagnergruppens revolt i helgen. Biden: Putins opposition är inte bara Nato och EU. Gav uttalandet till Vita husets presspool. Omni 230628. Must: Wagnerrevolten kan stärka hotet från Ryssland. Wagnergruppens uppror i Ryssland i helgen kan leda till att hotet från Ryssland ökar när Putin vill visa sig stark. Det säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), till TT. "Om det finns en risk att det uppfattas som att man inte har kontroll kanske man väljer att agera på ett sätt för att påvisa att man har kontroll." Det kan dels handla om ökat repression mot det egna folket, men också kärnvapenhot eller militärtekniska åtgärder mot utlandet, säger han. Nilsson bedömer dock inte att det specifika hotet mot Sverige påverkas av händelserna. Nilsson: Hotet mot Sverige är redan allvarligt. Omni 230628. Huovinen: Ny front kan uppstå norr om Kyiv. Med Wagnergruppen i Belarus finns det möjlighet att en ny front uppstår norr om Kyiv, säger överstelöjtnant Johan Huovinen till TV4 Nyheterna. "Det ska inte uteslutas att den möjligheten finns." Ukraina, som anat den utvecklingen, har redan skickat förband till regionen norr om huvudstaden. Den ukrainska armén kämpar redan på minst två fronter - en tredje skulle bli resurskrävande, säger Huovinen. Polen: Wagnersoldater i Belarus kan vara ett hot mot länderna i regionen. Omni 230628. USA: Wagnerrevolten kan vålla oro i Afrika. Amerikanska myndigheter följer noggrant utvecklingen i de länder i Afrika och Mellanöstern där Wagnergruppen är närvarande, skriver Reuters. Afrikanska ledare kan bli mindre benägna att hyra Wagnersoldater efter att ha sett hur dess ledare Jevgenij Prigozjin vände sig mot Putin, säger en myndighetskälla. Om Wagnergruppen tas upp i den reguljära ryska armén över en natt kan det orsaka problem i Afrika, fortsätter källan. "Många av de här länderna skrev inte under på rysk militär närvaro när de bad om Wagnerstyrkor." Wagnergruppen har knutit nära band med flera afrikanska regeringar det senaste årtiondet, och har bland annat närvaro i Mali, Centralafrikanska republiken och Libyen. Källa: Många ledare i regionen är djupt oroade för rivaliteter.
Omni 230628. Källor: Toppgeneral gripen - tog Prigozjins sida. Sergej Surovikin, biträdande befälhavare för de ryska styrkorna i Ukraina, har gripits. Det uppger två källor nära försvarsdepartementet för oberoende Moscow Times. "Tydligen tog han Prigozjins sida under revolten, och (myndigheterna) tog punggrepp på honom," säger en av dem. Samma uppgifter har publicerats av krigsbloggaren Vladimir Romanov. Enligt honom greps Surovikin i söndags, dagen efter att revolten tog slut. Under Wagnergruppens framryckning mot Moskva i lördags publicerades ett klipp där Surovikin, hållandes ett automatgevär, uppmanade ledaren Jevgenij Prigozjin att backa. Surovikin har länge haft nära band till Prigozjin. Bland annat har de tjänstgjort i Syrien ihop. Källa: Vi kommenterar inte ens det här internt. Surovikin går under öknamnet "general Armageddon". (Surovikin har tilldelats Röda Stjärnans orden, Militärförtjänstorden och Modets Orden tre gånger. Han tilldelades titeln Ryska federationens hjälte i december 2017. Den 31 december 2022 tilldelade president Vladimir Putin personligen Surovikin St. Georgs orden tredje klass.) (Befälhavaren för de ryska flygstyrkorna är den högsta befälhavande myndigheten för de ryska flygstyrkorna. Positionen skapades 2015, när det ryska flygvapnet, ryska flyg- och missilförsvarsstyrkorna och ryska rymdstyrkorna placerades under ett enat kommando. Han utses av Rysslands president. Den nuvarande befälhavaren är armégeneralen Sergey Surovikin.)
Omni 230628. Putin tycktes pika Sverige under besök vid moské. Rysslands president Putin föreföll på onsdagen ge en pik till koranbränningen i Stockholm, rapporterar TV4 Nyheterna. Under ett besök vid en moské i regionen Dagestan sa Putin att han har respekt för koranen och islam, enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. "Vi vet att de gör annorlunda i andra länder, de respekterar inte människors religiösa känslor och de säger dessutom att det inte är ett brott." Vidare slog presidenten fast att koranbränning är ett brott i Ryssland och att landet "alltid kommer att följa den lagstiftningen". Omni 230628. Rysk ex-minister: Ryssland står inför svår turbulens. Bilden av en president med läget under kontroll har rämnat - nu går Ryssland in i en tid av växande turbulens. Det säger oppositionspolitikern Vladimir Milov till Ekot efter Wagnergruppens revolt i helgen. Milov, som en kort period var vice energiminister i Vladimir Putins första regering, befinner sig i exil i Vilnius. Han säger att många som arbetar "inom Putinsystemet" har varit trygga med att Putin löser de problem som uppstår. Att Wagners styrkor började marschera mot Moskva kan ha förändrat den bilden i grunden. "Entusiasmen för att arbeta i ett sådant system kommer minska, systemet kommer degradera. Alla slags kriser riskerar att följa, ekonomiska, sociala och säkerhetsmässiga," säger Milov. Systemet faller inte i morgon, men när det gör det "blir det inte roligt", säger Milov. Vladimir Milov: Putin kommer kämpa för sin överlevnad. Omni 230629. Kina använde amerikansk utrustning för att spionera. Den kinesiska spionballongen som flög över USA tidigare i år använde amerikansk utrustning för att samla bilder, videor och annan information, visar en utredning av händelsen. Det rapporterar The Wall Street Journal. Under åtta dagar flög ballongen över Alaska, Kanada och flera amerikanska delstater, men ingen data eller några bilder skickades tillbaka till Kina från ballongen. Utredningen är ännu inte avslutad. Vita huset har avböjt att kommentera. Ballongen ska lyckats ha samla in känslig information. Omni 230629. Ukraina: Svenska datorer i ryska cyberattacker. Svenska IP-adresser utnyttjas i ryska cyberattacker mot Ukraina. Det uppger Zelenskyjs särskilda rådgivare och arkitekten bakom Ukrainas cyberkrig, Yegor Aushev, i en intervju med TV4 Nyheterna. "När det var ett stort antal ddos-attacker, såg vi några IP-adresser från Sverige. Troligtvis har it-enheter som är uppkopplade mot internet hackats, och använts av Ryssland." Aushev menar att han har en lista på svenska IT-enheter som han planerar att lämna över till myndigheterna i Sverige. "Det betyder att även om du inte vill slåss, men inte är uppmärksam på cybersäkerhet, kommer någon att använda din laptop för att attackera Ukraina," säger Aushev. I Ukrainas cyberkrig mot Ryssland har Aushev rekryterat över 1 000 frivilliga professionella hackare anslutit sig. 42 länder har cyberattackerats av Ryssland. Omni 230629. Ukrainsk militär hävdar framgångar vid Bachmut. Ukrainska styrkor avancerar "sakta men säkert" vid frontlinjerna vid Bachmut och i den östra och sydöstra delen av landet, uppger militären, rapporterar AFP. "Ukrainska styrkor fortsätter med sina offensiva åtgärder och vi har gjort framsteg. Fienden erbjuder starkt motstånd, samtidigt som de bär avsevärda förluster," skriver Ukrainas överbefälhavare Valerii Zaluzhnyi på Telegram. Enligt Ukrainas vice försvarsminister Hanna Maljar har styrkorna den "operativa fördelen" runt Bachmut och är på offensiven. Hon menar att Ryssland försöker hålla sina positioner men att de successivt drar sig tillbaka. Det ryska försvarsdepartementet har inte erkänt att man förlorat mark i området. Nyligen uppgav man att ryska styrkor slår tillbaka ukrainska attacker i Donetskregionen. Att ta över Donetsk är ett av Rysslands huvudmål. Bachmut har varit skådeplats för några av de mest brutala striderna sedan krigets start. Omni 230629. EU-topp: Svagare Putin är en större fara. EU:s utrikeschef Josep Borrell varnar för att en "svagare" Vladimir Putin kan utgöra en "större fara" efter Wagnergruppens uppror i Ryssland, rapporterar AFP. "Vi måste vara mycket medvetna om konsekvenserna," säger Borrell och hänvisar till den interna instabiliteten i Ryssland som en riskfaktor. "Fram till nu såg vi på Ryssland som ett hot eftersom det var mycket våld, och våld har använts i Ukraina. Nu måste vi se på Ryssland som en risk på grund av intern instabilitet." Ursula von der Leyen: Efterskalv i Ryssland är att vänta. Borrell talade vid en presskonferens inför EU-toppmötet i Bryssel. Omni 230629. Wallström och Thunberg besökte Zelenskyj i Kyiv. Den tidigare utrikesministern Margot Wallström (S) och klimataktivisten Greta Thunberg har besökt Ukrainas president Zelenskyj i Kyiv, rapporterar TT. De ingår i en internationell arbetsgrupp som undersöker krigets konsekvenser för miljön, inte minst i ljuset av dammsprängningen i Kachovka. "Allvarliga miner inför en allvarlig och meningsfull uppgift. Slava Ukraini!" skriver Wallström på Twitter. Zelenskyj själv beskriver mötet som "en stark signal till Ukraina", enligt nyhetsbyrån. Zelenskyj: Vi behöver verkligen er professionella hjälp. Omni 230629. Källor: EU vill kunna använda ryska tillgångar. EU:s ledare har gett kommissionen i uppdrag att ta fram förslag på hur frysta ryska tillgångar ska kunna användas för att återuppbygga Ukraina, uppger källor enligt Direkt. Potentiella åtgärder måste ske i enlighet med EU:s lagstiftning, internationell rätt och i samförstånd med G7, underströk ledarna. Det innebär bland annat att fryst ryskt kapital inte kan användas, däremot har alternativet att använda avkastning eller beskattning av tillgångarna diskuterats. Tyskland har tidigare lyft fram juridiska invändningar mot att använda frysta ryska tillgångar. Under torsdagens toppmöte framkom farhågor för att åtgärden riskerar att leda till finansiell oro, skriver nyhetsbyrån.
Omni 230629. Belarusisk gerilla: Vet var Wagners bas byggs. Wagnergruppens bas i Belarus håller på att byggas i staden Asipovitjy i landets centrala delar, runt 23 mil från gränsen mot Ukraina. Det hävdar Aljaksandr Azarau, ledare för gerillagruppen Bypol, enligt Sky News. Enligt Azarau är belarusiska soldater inblandade i projektet, men hans gerilla vill inte ha Wagnersoldater där och "förbereder ett varmt välkomnande". Uppgiften kommer efter att landets diktator Aleksandr Lukasjenko bekräftat att han erbjudit Wagner en plats att bygga läger. Bland de 30 000 invånarna i Asipovitjy råder stor oro. "Jag har tonårsdöttrar [...] hur ska vi kunna bo intill skurkar, frisläppta mördare och våldtäktsmän?" säger 43-åriga Inga, en läkare i staden. Uppgiften har även rapporterats av exilryska medier. Många i Belarus ser Wagnergruppens närvaro som ett hot. Underrättelsechef: Wagner har slutat kriga i Ukraina.
Omni 230629. NYT: USA manade Ukraina till lugn under upproret. Under Wagnergruppens uppror förra helgen avrådde USA Ukraina från att påverka händelseutvecklingen eller utnyttja situationen, exempelvis genom hemliga operationer i Ryssland. Det rapporterar New York Times. Syftet med uppmaningen var att inte ge Vladimir Putin en förevändning att skylla upproret på väst eller Ukraina. USA bedömde inte heller att en ukrainsk operation skulle påverka upprorets mål utan i huvudsak ge Putin ett skäl att skylla på väst. Enligt tidningens uppgifter ska Ukraina ha följt den amerikanska rekommendationen. USA:s underrättelsetjänst var osäker på exakt vad målet med upproret var. Omni 230630. Resistenta bakterier sprids i Ukraina: "Inte sett något liknande i Europa." Extremt resistenta bakterier sprids bland krigsskadade patienter på ukrainska sjukhus, skriver TT. Upptäckten har gjorts av svenska forskare. Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet, säger att fynden är skrämmande. "Jag har aldrig sett något liknande i Europa. Vi förväntade oss att hitta multiresistenta bakterier, men inte att det skulle vara så här illa." Forskarna undersökte hur motståndskraftiga bakterieproverna från 131 vuxna var för antibiotika. Även prover från åtta nyfödda barn med lunginflammation analyserades. Allvarligast är enligt Riesbeck att sex procent av bakterierna var resistenta mot alla antibiotika som testades, något som det tidigare bara finns enstaka beskrivna fall av i Kina. Patienterna var inte smittade när de lades in utan drabbades när de fick vård. Omni 230630. Ukrainsk trupp från fronten vilar upp sig i Uppsala. En ukrainsk trupp från fronten har besökt Uppsala för att lyckas återhämta sig och få inspiration, skriver SVT Uppsala. Under sitt besök i staden så har truppen fått en rundvandring av Gamla Uppsala och en föreläsning på Akademiska sjukhuset. Föreläsningen handlade om taktisk sjukvård för att lyckas organisera räddningsarbetet på bästa sätt enligt Nato-standard. ""Det är bra att kunna ladda batterierna," säger Igor Hoz från den ukrainska truppen till SVT. Ukrainska truppen gör ett veckolångt besök. Omni 230630. Ryssland stärker greppet om världens veteförsörjning. Ryssland har stärkt sin position på världens vetemarknad efter invasionen av Ukraina, vilket ökar Kremls inflytande över den globala livsmedelsförsörjningen. Det ger även landet större politiskt inflytande och mer hårdvaluta, rapporterar Bloomberg. Det ryska vetet kommer under den kommande säsongen att stå för ungefär en femtedel av allt vete som exporteras till sjöss, enligt USA:s jordbruksdepartement. Samtidigt förväntas Ukraina, som ofta beskrivs som Europas kornbod, ha halverat sin marknadsandel till bara 5 procent till följd av kriget. Ryssland har exporterat spannmål till ett värde av cirka 100 miljarder kronor årligen före kriget, enligt FN-data. Nyckelköpare är länder i Mellanöstern och Nordafrika, som inte har infört sanktioner mot Ryssland. Ryssland väntas skeppa rekordvolymer och öka sitt inflytande. Omni 230630. Kommentar: Ryssland vill ta över Ukrainas del av marknaden, inte minst för att försämra Ukrainas ekonomi, därför bombar man nu Ukrainas ifrastruktur för export av vetet. ÖB vill skänka mer ammunition till Ukraina. Nu öppnar överbefälhavare Micael Bydén för att skicka mer förvarsmateriel till Ukraina, skriver TT. Det krävs mer försvarsmateriel för att Ukraina ska kunna stå emot Rysslands anfallskrig enligt Bydén. "Vi har förstått och vet att det behövs mer. Och det kommer mer," säger ÖB Micael Bydén. Enligt Bydén kan stödet handla om fortsatt utbildning av ukrainska soldater och även köp av ammunition till Ukraina. Men när stödet kan komma är ännu oklart. Sverige har hittills skickat militärt stöd till Ukraina för cirka 17 miljarder kronor. Vapenstödet till Ukraina har påverkat den svenska försvarsförmågan. Omni 230630. Så blev havsbottnen det nya slagfältet - Nord Stream-sabotaget visar sårbarheten hos undervattenskablar. Omkring 95 procent av all global kommunikation, internet och telefonsamtal, sker genom kablar på havets botten. Samtidigt är ledningarna i princip helt oskyddade. "Det är väldigt sårbart om någon ger sig på de här systemen," säger Niklas Granholm, forskningsledare på FOI. Förutom kommunikation går även elektricitet, olja och gas genom kablar på havsbotten. Traditionellt sett har militärmakter fokuserat på anti-ubåtskrigföring under ytan. Men med ett ökat hot mot kablar och ledningar under ytan har nya behov skapats. När Nord Stream utsattes för sabotage gick det från ett teoretiskt scenario till verklighet. "Det blev en väldig kalldusch för de som sysslar med det här," konstaterar Niklas Granholm. Samtidigt som många länder snabbt försöker förbättra sin undervattenskapacitet finns ett land som hela tiden satsat på det: Ryssland. "När Sovjetunionen föll samman fanns inte pengar till någonting, utom till specialförband för undervattensarbete," säger Niklas Granholm. Enligt en rapport från Nato 2019 kan Ryssland ha den mest utvecklade förmågan till havsbottenkrigföring i världen och fortsätter att utveckla den. Enligt Niklas Granholm är det troligt att Ryssland kartlagt västmakters infrastruktur på havsbotten för att kunna angripa den i en krigssituation. Men kunskapen kan även användas för sabotage utan att det rådet öppet krig. "Man kan använda det i en gråzon. Om upptäcktsrisken är låg, då är man långt därifrån när det upptäcks." svt 230630. Ukraina: Ryska styrkor har börjat lämna Zaporizjzja. Ryska styrkor har börjat lämna Zaporizjzjas kärnkraftverk, uppger Ukrainas underrättelsetjänst på Telegram. Det framgår inte av uttalandet vad anledningen är och Reuters skriver att uppgifterna inte har kunnat bekräftas. Anläggningen har varit ockuperad sedan mars förra året och oron för säkerheten har varit stor. Tre Rosatom-anställda ska ha lämnat. Omni 230630. Försvarsattachén: "Putin förlorade kriget dag tre." Hans Granlund, Sveriges försvarsattaché i Kyiv, är övertygad om att Ukraina kommer att vinna kriget. "Min bedömning är att Putin har förlorat kriget. Det gjorde han tredje dygnet. När han inte kunde ta åt sig hela Ukraina," säger han till Hufvudstadsbladet. En förutsättning, menar han, är att stödet från väst består och att den ukrainska motståndsviljan inte bryts ner. Enligt Granlund är det mer sannolikt att Ryssland kollapsar med inbördeskrig och krigsherrar som möjlig följd än att landet erkänner sig besegrat. Säger att striderna i Bachmut är som en blandning av första och andra världskriget. Omni 230630. Oron för Wagnergruppen: Kan infiltrera Europa. Polen, Lettland och Litauen vill stärka EU:s gräns mot Belarus sedan Wagnergruppen erbjudits fristad i landet, skriver Dagens Industri. I måndags tillkännagav Vladimir Putin att de Wagnersoldater som inte vill gå med i ryska armén i stället kunde lämna för Belarus. Men att EU:s grannland potentiellt får tusentals avhoppade legosoldater, lugnar inte ledarna i Östeuropa. "Det utgör ett potentiellt hot. Hotet kommer antagligen inte vara ett frontalt militärt hot, men ett hot om försök till infiltration i Europa för okända syften, säger Lettlands premiärminister Krisjanis Karins. Även Polens president Andrzej Duda och Litauens motsvarighet, Gitanas Nauseda, uttrycker också oro. "Vilka är de verkliga avsikterna för Wagnergruppens styrkor, med andra ord den ryska armén, just i Belarus?" frågar sig Duda, enligt TT. 25 000 legosoldater tros ha stridit för Wagnergruppen. Omni 230630. "Turkiet ska vara tacksamma för Sveriges hjälp." KD-ledaren tar upp kriget i Ukraina. Ryssland gåt nu in i årtionden av politisk, ekonomisk och kulturell isolering, säger Busch. "Jag vill ge ett tydligt besked i dag: Från och med nu ska allt vårt utbyte med Ryssland ske utifrån svenska intressen och värderingar. Rysslands utsikter till inflytande i Sverige ska vara noll. Noll. Från scenen i Visby lyfter hon också Gotlands strategiska läge för Nato, och säger att Sverige kommer göra försvarsalliansen både säkrare och starkare. "Turkiet ska vara tacksamma för den hjälp Sverige kan ge." Omni 230630. Efter Wagnergruppens flytt: Ukraina stärker upp i norr. Efter att privatarmén Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin förflyttats till Belarus stärker Ukraina upp sin gräns mot grannlandet, skriver Reuters. President Volodymyr Zelenskyj har instruerat ukrainska befälhavare om att öka försvarsförmågan i hela norra Ukraina. Han nämner inte Wagnergruppen specifikt, men uppger att såväl den ukrainska underrättelsetjänsten som landets säkerhetsstyrkor följer utvecklingen i Belarus kontinuerligt. Så många som 25 000 legosoldater tros ha ingått i Wagnergruppen i samband med deras marsch mot Moskva för en vecka sedan. Hur många av dem som därefter accepterat Rysslands president Vladimir Putins erbjudande om en framtid i exil i Belarus är inte känt. Enligt medieuppgifter kan Wagnergruppen ha erbjudits en övergiven militärbas i staden Asipovichi, nio mil sydost om huvudstaden Minsk och trettio mil från den ukrainska gränsen. Parallellt med förstärkningen av norra gränsen pågår motoffensiven i syd och öst. Omni 230630. "Skrämmande" bakterier sprids i Ukraina. Bakterier som beskrivs som "extremt resistenta" sprids bland krigsskadade patienter på ukrainska sjukhus. Det har forskare från bland annat Sverige upptäckt. "Det finns alltid en risk att det spiller över på resten av Europa," säger professor Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet. De analyserade proverna kom från 131 vuxna som fick sjukhusvård för krigsskador och från åtta nyfödda barn med lunginflammation. "Jag har aldrig sett något liknande i Europa. Vi förväntade oss att hitta multiresistenta bakterier, men inte att det skulle vara så här illa." Nästan tio procent av proverna innehöll bakterier som var resistenta mot antibiotikumet kolistin, som annars brukar fungera som en sista utväg när andra läkemedel inte biter. Om bakterierna kommer in i blodbanan och orsakar blodförgiftning så kan det betyda en dödsdom, eftersom man inte har några antibiotika kvar att behandla med, säger Kristian Riesbeck. (svt 230631.) Putins dubbelgångare? Bilderna som förvånar: "Det är inte alls likt Putin." Sedan Wagnergruppens misslyckade uppror för en vecka sedan har omvärlden försökt tolka Vladimir Putins agerande. Särskilt bilder som visar Putin besöka Dagestan sticker ut, skriver BBC:s Moskvakorrespondent Steve Rosenberg i en analys. Presidenten pussar barn och kramar kvinnor - till statlig tv:s stora förtjusning. "Putins beteende är så okaraktäristiskt. Å andra sidan, ingenting känns längre särskilt normalt i Ryssland," skriver Rosenberg. Han spekulerar i om Putin har sett bilderna på när Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin lämnade Rostov förra helgen och fick hyllningar på gatorna. "Vill Putin ha sitt eget ’hjälteögonblick’? Vi får förmodligen aldrig veta." Bilderna har gett nytt liv till spekulationer om att Putin använder sig av dubbelgångare, något som aldrig har bekräftats. Men enligt Rysslandsforskaren Matthew Wyman råder det ingen tvekan i det här fallet, beteendet är så avvikande. "Det finns inga tvivel, det där var inte Vladimir Putin," säger han till Newsweek. Analytiker: Helt omöjligt att han skulle stå i en folkmassa dagar efter att hans styre hotats. Omni 230701. Avhoppad toppdiplomat: Räkna med en mer paranoid Putin framöver. Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins affärer och verksamheter har börjat falla samman efter upproret förra veckan, skriver Washington Post. Det kommer bli en utmaning för Kreml att hantera detta oavsett om det handlar om en upplösning eller omstrukturering, konstaterar tidningen. I Afrika måste Moskva exempelvis försöka övertyga ledare som gjort affärer med Wagner att den paramilitära gruppen kommer att fortsätta verka, trots att dess finansiering nu är oklar. Vad som kommer hända med Prigozjin, som förflyttats till Belarus efter upproret, återstår också att se. Vladimir Putin befinner sig i ett knivigt läge, enligt den avhoppade ryske toppdiplomaten Boris Bondarev. Om den ryske presidenten inte straffar gruppen och dess ledare alls riskerar han att framstå som svag, men går han fram med storsläggan kan det väcka folkets missnöje, säger Bondarev till SvD. "Räkna med att Putin blir mer paranoid och aggressiv och ökar förtrycket, kanske spänner musklerna mot Baltikum och hotar med kärnvapen." Prigozjin har drivit mediegruppen Patriot, ett nätverk av sajter och bloggar som fick stort utrymme på appen Telegram. Boris Bondarev: Putins regim mot kollaps. Flera toppgeneraler har inte synts till efter Wagners uppror. Omni 230701. Satellitbilder över Belarus kan avslöja Wagner-bas. Färska satellitbilder bedöms visa hur privatarmén Wagnergruppen byggt en ny bas i Belarus, skriver Washington Post. På mindre än en vecka har 250 nya tält rests på marken till en övergiven militärbas, sydost om huvudstaden Minsk. Det är samma yta som det tidigare spekulerats att Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko skulle ha skänkt Wagnergruppen. Satellitbilderna visar att det på sistone pågått en febril aktivitet i området. "Tajmingen stödjer teorin att tälten är kopplade till Wagner," säger Jeffrey Lewis, chef på forskningsinstitutionen James Martin Center for Nonproliferation Studies. Belarus diktator, Aleksandr Lukasjenko, har sagt att de kan ha nytta av Wagnergruppens erfarenhet och expertis. Se före- och efterbilder på Washington Posts hemsida. Omni 230701. Källor: Så ska Ukraina tvinga Ryssland till förhandling. CIA-chefen William Burns har i hemlighet besökt Kyiv, rapporterar Washington Post. Tre källor uppger att han då informerats om Ukrainas plan för krigföringen de kommande månaderna, däribland hur kriget kan få ett slut. Enligt planen ska Ukraina återta stora områden till hösten, vilket ska möjliggöra att flytta artillerisystem nära ryskkontrollerade Krym, ett hot mot den ryska Svartahavsflottan. Med Krym som "gisslan" skulle Ukraina få ett övertag och kunna ställa krav på ryska medgifter och eldupphör. Vid ett besök i Storbritannien i går sa Burns att Rysslands krig mot Ukraina har "nedslitande" konsekvenser för president Vladimir Putins ledarskap, skriver BBC. Han kommenterade inte Washington Posts uppgifter. Ukraina vill ha säkerhetsgarantier från väst men har haft svårt att få dem. Strategin ett steg bort från kraven på att samtliga ockuperade områden ska återlämnas. Burns satt att USA har en unik möjlighet att rekrytera ryska spioner. Omni 230702. Efter sanktionerna - större risk för oljekatastrof. Risken för en oljekatastrof i Östersjön har ökat sedan EU införde sanktioner mot Ryssland, rapporterar SVT Nyheter. Sedan sanktionerna infördes har landet byggt upp en skuggflotta för att frakta olja genom Östersjön. Många av de båtarna är gamla och i dåligt skick. "Det har markant ökat risken för en olycka, jag är djupt oroad," säger Peter Ryman, försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Blekinge. Risken för en oljeolycka till följd av en kollision är som störst i närheten av Blekinge, Skåne och Gotland visar data från Helsingforskommissionen. Syftet är att frakta olja till länder långt bort. Omni 230702. Hongkong-radio lägger ner: "För farligt politiskt." Den pro-demokratiska, nätbaserade radiostationen "Ctizens radio station"i Hongkong slutar med sina sändningar, rapporterar The Guardian. Anledningen är enligt grundaren Tsang Kin-shing att den politiska situationen i staden blivit för farlig.Stationen grundades 2005 och har sedan dess gjort sig kända för sin myndighetskritik och årslånga kamp för pressfrihet. "en röda linjen finns överallt och det har blivit svårt att bjuda in gäster till programmet,"säger Tsang. I veckan var det tre år sedan Pekingregeringen införde en ny hård säkerhetslag. Sedan dess har många regimkritiker fängslats eller flytt Hongkong. Enligt Tsang har stationens konto blivit fryst av myndigheter. Omni 230702. Kommentar: En diktatur kan inte tillåta myndighetskritik eller pressfrihet. Flygmässa ställs in: Oro för dåligt rykte och attacker. Ryssland ställer in den internationella flygmässan Maks som hålls vartannat år nära Moskva. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering på Twitter. Beslutet har sannolikt fattats av säkerhetsskäl då Ukraina har utfört en rad drönarattacker inom Rysslands gränser. Därutöver vill arrangörerna troligen undvika att Maks rykte ska ta skada av den dåliga uppslutningen från internationella delegationer. Både den civila och militära flygsektorn brukar vara representerad på mässan. Enligt den brittiska rapporten har Maks en mycket viktig roll för at säkra exporten för den ryska flygindustrin, som nu är hårt pressad av västs sanktioner. Flyguppvisningen skulle ha ägt rum i juli men skjuts upp till nästa år. Omni 230702. Polen skickar 500 poliser till gränsen mot Belarus. Polen skickar 500 poliser till gränsen mot Belarus för att stärka säkerheten, skriver Politico. De ansluter till 5 000 säkerhetsvakter och 2 000 soldater som redan är stationerade i gränsregionen. Beslutet har fattats efter att 187 personer olagligt försökte ta sig in i landet från den belarusiska sidan på lördagen, enligt Polen. Omni 230702. Efter upproret: Kreml tar sikte på Prigozjins företag. Efter förra helgens uppror riktar Kreml nu släggan mot Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins vitt spridda bolagsimperium, rapporterar Washington Post. Det första att falla verkar bli miljardärens mediabolag, Patriot Media, där chefredaktör Jevgenij Zubarev meddelat i en video att "bolaget kommer stänga ner och lämna landets informationssfär". Enligt uppgifter till AP är det Prigozjin själv som gett order om att avsluta verksamheten. Men att stänga ner andra delar av Wagnerledarens affärverksamheter, till exempel värvandet av legosoldater i Ryssland, Afrika och Mellanöstern, och det ökända cateringföretaget, kan visa sig omöjligt skriver Washington Post. Omni 230702. Prigozjin ett spöke, tystnad från Surovikin - och vad gör Medvedev i Oman? Jevgenij Prigozjin har blivit ett spöke. Är han i Belarus eller S:t Petersburg? Har general Sergej Surovikin gripits? Och vad gör den just nu så tystlåtne Dmitrij Medvedev, vice ordförande för det ryska säkerhetsrådet, i Oman - om det alls stämmer att det är dit han har rest? Det har gått en vecka sedan Wagnerupproret slogs ner och frågorna om vad som händer bakom Kremls murar hopar sig, skriver Sky News. Inte minst undrar många vilka som kände till Wagnergruppens planer på myteri och vilka som hjälpt till. "Det som hänt kommer att förvärra den interna kampen i Putins krets. Det kommer att öka Putins paranoia kring att vilken dag som helst manövreras ut," säger statsvetaren Vladimir Fesenko till Insider. Om framtiden ter sig osäker för Wagner och Prigozjin ser läget desto säkrare ut för militärtopparna Sergej Sjojgu och Valerij Gerasimov som förödmjukats av kuppförsöket. Det skriver DN:s Anna-Lena Laurén. Putin kommer inte att straffa dem, skriver hon. "Möjligen kommer han att ge dem andra uppgifter. Men de är hans lojala tjänare. Sådana håller han om ryggen." Nyckelpersoner fortsatt försvunna trots att dagarna går. Ett gripande av Surovikin kan vara ett tecken på utrensning. Omni 230702. Ryssland del av ny hatkampanj mot Sverige. Efter koranbränningen i Stockholm har en ny desinformationskampanj mot Sverige dragit i gång i sociala medier. Även Ryssland deltar i den, rapporterar Aftonbladet. "De sprider felaktiga uppfattningar om oss i sina statskontrollerade kanaler. De kan ha olika intressen som att försvåra Sveriges väg in i Nato," säger Mikael Östlund, kommunikationschef vid Myndigheten för psykologiskt försvar, till tidningen. En rysk sajt har exempelvis publicerats en artikel med rubriken: "Strategisk expert: Myndigheternas tillåtelse att bränna koranen är ett brott som bekräftar att västvärlden riktar sig mot muslimer och araber." I sociala medier förs även påståenden fram om att Sverige är ett osäkert land för muslimer och att staten främjar koranbränning. Mikael Östlund: Det är ett aggressivare tonläge och mycket mer omfattande den här gången. Omni 230702. Ukraina: Hårda strider längs front - Ryssland vinner mark. Hårda strider pågår längs hela den östra frontlinjen i Ukraina, uppger landets biträdande försvarsminister Hanna Malyar. Enligt Malyar har ryska styrkor vunnit mark nära den östra ukrainska staden Svatove i regionen Luhansk, skriver CNN. "Hårda strider pågår där. Fienden anfaller byarna Bilohorivka och Serebryanka," säger hon på appen Telegram. Även städerna Avdiivka, Marinka och Lyman är under ryskt angrepp, enligt Malyar. Samtidigt hävdar hon att ukrainska styrkor skördat vissa framgångar längs den södra flanken i Bachmut. Under natten mot söndagen angreps Kyiv med drönare efter ett tolv dagar långt uppehåll. Zelenskyj: Fienden ska inte diktera villkoren i Svarta havet. Omni 230702. Wagnergruppen pausar rekryteringen i en månad. Wagnergruppen kommer att pausa all form av rekrytering under en månads tid i spåren av upproret. Det uppger den paramilitära gruppen på Telegram, skriver CNN. "Eftersom Wagner inte deltar i den speciella militära operationen för tillfället samt flyttar till Belarus avbryter vi tillfälligt rekryteringsarbetet," lyder uttalandet på Telegram. Wagnergruppen har spelat en viktig roll för Ryssland i kriget, inte minst för striderna omkring Bachmut i östra Ukraina. Men efter upproret i Ryssland förra veckan är gruppens och Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins framtid oklar. Omni 230703. Moskva: 700 000 barn förda från Ukraina till Ryssland. Moskva hävdar att närmare 700 000 barn från Ukraina nu är på ryskt territorium, enligt Grigorij Karasin, som leder den internationella kommittén i det ryska överhuset federationsråd, rapporterar Reuters. "De senaste åren har 700 000 barn hittat skydd hos oss, på flykt från bomber och beskjutning i konfliktområden i Ukraina," skriver Karasin på Telegram, rapporterar Reuters. Ukraina säger dock att barn har blivit illegalt bortförda från ukrainskt territorium till Ryssland och enligt USA har tusentals barn tvingats bort från sina hem. I juli 2022 sa USA att Ryssland tvångsdeporterat 260 000 barn, medan Ukraina uppgav att närmare 20 000 barn kunde då anses vara illegalt deporterade. Ukraina har inte bekräftat uppgifterna. Moskva hävdar att man har tagit hand om föräldralösa och övergivna barn. Omni 230703. Belarusiska myndigheter demolerade frikyrkan Nytt Liv i Minsk. Pastorn rasar mot skärpta förföljelser: "Ve er!" Dagen 230703. Så ska de ansvariga för invasionen ställas till svars. Utredningarna av ryska aggressionsbrott mot Ukraina ska bli bättre. Det ska åstadkommas genom en europeisk samordningsorganisation som lanseras i Haag under måndagen, skriver TT. Utredningar pågår redan i flera EU-länder, såsom i Ukraina. Tanken är att den samordnande organisationen ska säkra viktiga bevis och underlätta processen att bygga upp fall i ett tidigt skede. Slutmålet är att ställa de ansvariga för Rysslands invasion av Ukraina till svars. Den nya organisationen ICPA kommer att vara en integrerad del av EU:s rättsliga samarbete Eurojust, och all bevisning som samlas in ska läggas i en ny databas. Eurojust ska tillhandahålla juridiskt, operativt och logistiskt stöd till organisationen. Omni 230703. Expert: Utrensningar på gång inom ryska militären. Utrensningar är att vänta inom den ryska militärledningen efter Wagnergruppens misslyckade uppror förra helgen. Det säger Rysslandskännaren Malcolm Dixelius till Ekot. "Någon sorts konsekvens kommer det här att få. Det var uppenbart att vissa delar av militären förmodligen visste vad Prigozjin hade för sig och i vissa fall sympatiserade." Ryhor Nizhnikau, belarusisk expert vid finska Utrikespolitiska institutet, tror att Putin inte vet vad han ska göra härnäst. Att förlåta Prigozjin skulle få honom att framstå som svag, men att gå för hårt Wagnergruppen är riskabelt, skriver SvD. "Han måste välja mellan pest eller kolera. Om Putin förlåter honom visar han att en statskupp inte straffas. Men Prigozjin har också ett ganska starkt stöd bland delar av den ryska eliten," säger Ryhor Nizhnikau. General Sergej Surovikin den som ligger sämst till enligt Dixelius. Omni 230703. Zelenskyj: "Förra veckan var tuff men vi gör framsteg." President Volodymyr Zelenskyj säger att striderna som pågår vid fronten är hårda. I ett uttalande på sociala medier hyllar han den ukrainska armén, skriver AFP. "Förra veckan var tuff vid fronten. Men vi gör framsteg. Vi tar oss framåt, steg för steg." Enligt vice försvarsminister Hanna Maljar har nio kvadratkilometer tagits tillbaka i östra Ukraina. Ytterligare 28 kvadratkilometer har återtagits i södra Ukraina, uppger Maljar. Särskilt noterar hon att striderna är hårda runt Bachmut i de östra delarna. Uppgifterna om framsteg har inte bekräftats från oberoende håll. Zelenskyj hyllar trupperna för framstegen som görs. Ukraina uppger att framgångar har nåtts i Melitopol och Berdjansk. Omni 230703. Sjojgus första ord sedan myteriet - hyllar trupperna. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu uttalar sig för första gången offentligt sedan Wagnergruppens misslyckade uppror. Under måndagen hyllade han den ryska armén för att ha visat lojalitet. Flera högt uppsatta militärtoppar har varit osynliga sedan myteriet. Statlig tv har sänt bilder som visat hur Sjojgu inspekterar de ryska styrkorna i Ukraina men experter har bedömt att de i själva verket är tagna innan upproret. Ministern har också setts vid Vladimir Putins sida i veckan som gått men utan att göra några uttalanden. Flera militärtoppar har varit osynliga sedan förra veckans händelser kring Wagner, däribland ledaren Jevgenij Prigozjin och generalerna Sergej Surovikin och Valerij Gerasimov. Sjojgu sa att ryska soldater kämpat "modigt" och "osjälviskt" i Ukraina. Ministern radade upp en lista över påstådda ukrainska förluster. Omni 230703. Kina begränsar export av kritiska halvledar-mineraler. Kina inför restriktioner för export av två sällsynta mineraler, båda avgörande i tillverkningen av halvledare, rapporterar Bloomberg. Exportförbudet ska gälla från och med 1 augusti. Beskedet tillkännagavs av Kinas handelsministerium på måndagen. "Att införa åtgärderna kommer att tjäna nationell säkerhet och Kinas nationella intresse," skriver ministeriet i ett uttalande. Restriktionerna gäller metallerna gallium och germanium. Del i det eskalerande kriget om teknologin med USA. Omni 230703. Prigozjin: Vi bekämpade förrädare under upproret. Syftet med Wagnerupproret var enligt gruppens ledare Jevgenij Prigozjin att "mobilisera samhället" och att "bekämpa förrädare". Det säger han i ett ljudmeddelande på Telegram enligt norska TV2. "Jag tycker att vi har åstadkommit mycket av det," säger Priogzjin i klippet. TV2 skriver att Prigozjin inte har uttalat sig om det avbrutna upproret sedan 26 juni, två dagar efter händelsen. När upproret avbröts ingick Wagnerledaren ett avtal med Ryssland som innebär att han ska förflyttas till Belarus. Han nämner ingenting om var han befinner sig, något som i dagsläget är oklart. Den paramilitära Wagnergruppen har varit en viktigt del av den ryska invasionen av Ukraina. Deras soldater deltog bland annat i slaget om Bachmut. Gruppen misstänks även för grymheter och krigsbrott. Tackar för stödet han säger sig ha fått. msn 230703. Zelenskyj: Kriget fortsätter tills vi kontrollerar Krym. Kriget kommer inte vara över förrän Krymhalvön kontrolleras av Ukraina. Det säger landets president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med CNN. "Vi kan inte föreställa oss ett Ukraina utan Krym. Så länge Krym är ockuperat innebär det att kriget inte är slut," säger han. Han säger även att han skulle anse att Ukraina har förlorat kriget om det sluts en fred där halvön, som varit annekterad sedan 2014, tillfaller Ryssland. Zelenskyj uttalar sig även om Wagnergruppens avbrutna uppror i Ryssland och säger att det visade att Vladimir Putins makt "faller sönder". "Vi såg att han faktiskt inte kontrollerar allting. Wagner kunde ta sig djupt in i Ryssland och visade hur enkelt det var att ta kontrollen över vissa ryska regioner," säger han. Säger att Ukraina undersöker Putins stöd i Ryssland - och att det faller. Omni 230703. Pål Jonson: "En stark förmåga kan avskräcka från anfall." En stor del av de svenska militära styrkor kan ställas under Natobefäl, rapporterar Ekot. Försvarsminister Pål Jonson (M) menar att det kommer att stärka Sveriges roll i Nato. "Det är ett centralt svenskt intresse att Nato har en stark förmåga och kan avskräcka andra från anfall," menar Jonson. Nato kan bara styra de militära styrkor länder ställer till förfogande. Flera länder gör olika, Norge ställer hela sin militära makt till förfogande. Försvarsministern: "Vi vill vara en pålitlig, uppskattad och inflytelserik allierad inom Nato." Omni 230704. Ukraina: Ryssland har skickat 180 000 till fronten. Ryssland har skickat över 180 000 soldater till de två största fronterna i östra Ukraina, enligt Sergej Tjerevatij, talesperson för de ukrainska styrkorna i öst. Det rapporterar CNN. "Fronten vid Lyman-Kupjansk är längre, vilket är anledningen till att fienden koncentrerar sin styrkor där, säger han till ukrainsk media," enligt CNN. Samtidigt rapporterar Hanna Maljar, Ukrainas biträdande försvarsminister, att det är fortsatta strider i närheten av Bachmut och att "situationen förändras väldigt snabbt". Maljar skriver på Telegram att "kontrollen över samma position kan förloras och återtas två gånger på samma dag". Tjerevatij: "En ganska stark gruppering." Omni 230703. Taiwans rika förbereder sig för krig: "Folk är nervösa." När spänningarna mellan Kina och Taiwan återigen stigit börjar Taiwans rika att skydda sina tillgångar utomlands, skriver Financial Times. Oron för krig har ökat och taiwaneser börjar nu att placera en del av sina tillgångar utomlands. Även tunga investerare utomlands har börjat ta sitt kapital ur landet - däribland Warren Buffett som sålt posten i chipbolaget TSMC - till följd av det politiska läget. "Folk är nervösa. Till och med rika amerikaner anser att Taiwan är farligt," säger C Y Huang, förvaltarveteran och finansiell rådgivare, till tidningen. Enligt tidningens uppgifter flyttas kapital bland annat till Europa. Kina till USA: Inget utrymme för Taiwan-kompromiss (19 juni).
Omni 230704. Ryssland: Fem drönare nedskjutna nära Moskva. Fem drönare har skjutits ner i Moskvaregionen under morgonen, uppger Rysslands försvarsdepartement enligt AFP. Drönarna sägs inte ha orsakat någon skada. Flyg som skulle ha landat på Vnukovos internationella flygplats utanför Moskva uppgavs under morgonen ha omdirigerats. Det är oklart om det finns ett samband. Det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova anklagar Ukraina för att ha försökt attackera civil infrastruktur. Ukraina har inte kommenterat de påstådda händelserna och de har inte heller bekräftats från oberoende håll. Omni 230704. "Ryssland förfinar taktiken men svagheterna består." Ryssland har förfinat sina strategier på slagfältet de senaste veckorna för att möta Ukrainas motoffensiv, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesrapport. Framför allt använder Ryssland sig i stor utsträckning av minor för att stoppa framryckande pansarfordon, som sedan attackeras med drönare, attackhelikoptrar och artilleri. Taktiken har haft viss framgång i det första skedet av Ukrainas motoffensiv, enligt rapporten. Dock lider Ryssland fortsatt av svagheter, däribland brist på ammunition. I BBC:s reportage från fronten vittnar ukrainska soldater om svårigheterna att ta sig förbi minfälten. "Minor är fasansfulla. De skrämmer mig mer än någonting annat," säger den 36-årige soldaten Artyam. Omni 230704. Finländska bolag gör miljardaffärer i Ryssland. Under kriget i Ukraina har finländska bolag gjort miljardaffärer i Ryssland. Det enligt en granskning av Yles grävredaktion. Enligt statistik från Finlands tullverk har affärer gjorts för åtminstone 1,5 miljarder euro i Ryssland sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina startade. Det handlar bland annat om leveranser till Rysslands metallgruvor, något som har gynnat det ryska krigsmaskineriet i sin upprustning, enligt en forskare i rysk energipolitik. Granskningen visar att en del av pengarna gått till bolag som ägs av oligarker i Vladimir Putins närkrets, personer som omfattas av västvärldens sanktioner och som finns med i USA:s sanktionslista. Professor: Bolagens handel med Ryssland kan förlänga kriget. Omni 230704. Källor: USA vill utestänga Kina från molntjänster. USA:s regering planerar att begränsa kinesiska företags tillgång till amerikanska molntjänster som använder AI. Det uppger källor med insyn för Wall Street Journal. Åtgärden kommer enligt tidningen innebära att stora leverantörer som Amazon och Microsoft tvingas söka tillstånd från staten innan de tillhandahåller molntjänster till kinesiska företag. Draget riskerar att ytterligare anstränga relationen mellan de ekonomiska supermakterna, enligt källorna. Stämningen trissades upp under måndagen när Peking förkunnade att landet ska införa exportrestriktioner av ett par sällsynta mineral som är avgörande i tillverkningen av halvledare. USA oroar sig över Kinas framsteg inom AI. Omni 230704. Brutalt överfall mot rysk grävreporter i Tjetjenien. Den ryska grävjournalisten Jelena Milashina har överfallits och misshandlats av maskerade gärningsmän i Tjetjenien. Attacken inträffade strax efter att Milashina landat i Tjetjenien dit hon rest i arbetet. "Det var en klassisk kidnappning," säger Milashina från sjukhuset enligt BBC. Milashina, som arbetar för den ryska oberoende tidningen Novaya Gazeta, ådrog sig en hjärnskada och brutna fingrar under misshandeln. Angriparna ska ha rakat journalistens huvud och täckt henne med ett grönt färgämne, uppger människorättsorganisationen Memorial enligt Moscow Times. Även advokaten Alexander Nemov, som hon reste med, skadades. Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov har tidigare hotat Milashina och kallat henne för "terrorist". Han har också sagt: "Vi har alltid eliminerat terrorister och deras medhjälpare." Milashina har bland annat rapporterat om brott mot mänskliga rättigheter i den ryska delrepubliken. BBC skriver att hennes journalistiska arbete följer i fotspåren av Novaya Gazeta-kollegan Anna Politkovskaja som mördades 2006. Fordonet blockerades i närheten av flygplatsen. "De kastade ut föraren, tog över bilen och satte ett vapen mot mitt huvud." Enligt Memorial hotades Milashina: "Du har blivit varnad, ge dig av." Attacken är mycket brutal även i ett land som är känt för att förtrycka yttrandefriheten.
Omni 230704. Putin: Vi kommer fortsätta motverka sanktioner. Ryssland kommer att fortsätta motverka sanktionerna som västvärlden infört mot landet. Det säger Vladimir Putin vid ett toppmöte anordnat av Shanghai Cooperation Organization (SCO), skriver AFP. "Ryssland gör motstånd och kommer att fortsätta motstå externa påtryckningar, sanktioner och provokationer," säger presidenten. Med i SCO finns bland annat Kina och Iran - länder som blivit allt viktigare samarbetspartners ekonomiskt för Ryssland efter att både USA och EU infört tunga sanktioner mot ryska ekonomin. Putin tackade också för stödet under Wagnerupproret. Presidenten: Det ryska folket har aldrig varit så enat. Omni 230704. Kommentar: Det ryska folket har ingenting att säga till om. De flesta är rädda för att säga vad de tänker och tycker. Ryskt stridflyg har kraschat på Kamtjatkahalvön. Ett ryskt stridsflyg av modellen MIG-31 har kraschat i Stilla havet utanför Kamtjatkahalvön, uppger den ryska militären enligt AP. Olyckan skedde under en övning och det är ännu oklart vad som har hänt med de två piloterna som befann sig ombord. Det ryska flygvapnet har råkat ut för en rad olyckor sedan invasionen av Ukraina. Experter tror att detta kan bero på att betydligt fler flygningar genomförs. Olyckan skedde på tisdagen. Räddningspersonal söker de två besättningsmedlemmarna. Omni 230704. 43 skadade i attack mot Charkiv - tolv är barn. 43 människor har skadats i en rysk attack mot ett flerfamiljhus i staden Pervomajskyj i Charkivregionen i Ukraina tidigare på tisdagen, uppger den ukrainske generalen Andrij Kostin enligt BBC. Bland de skadade finns tolv barn, det yngsta är tio månader gammalt. Den lokale guvernören Oleh Sinihubov har publicerat bilder från attacken som visar hur fönster har förstörts, hur bilar har välts och hur svart rök ringlar sig upp mot himlen. Ryssland har inte kommenterat uppgifterna. "Halva bostadsområdet är förstört." Bilder visar flera brinnande bilar.
Omni 230704. Kommentar: Enligt Putin går förstås allt hela tiden enligt plan. Inkallelseorder när du hämtar ditt examensbevis. På universitet i den ryska delrepubliken Ingusijen tvingas nu nyutexaminerade ta emot en inkallelseorder till militären när de hämtar ut sin examen. Det uppger en källa för nyhetssajten Fortanga. Vägrar studenten ta emot ordern väntar böter eller fängelse. En advokat rekommenderar studenter som vill undvika att skickas till kriget i Ukraina att fortsätta sina studier på magister eller forskarnivå då det innebär att inkallelseordern inte verkställs. (svt 230704.) Rysk media: Prigozjin får tillbaka miljarder. Den ryska Sankt Petersburgstidningen "Fontanka" skriver att Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin fått tillbaka 10 miljarder rubel, motsvarande 1,2 miljarder kronor, som konfiskerades av honom i samband med myteriet under midsommarhelgen. Sedlar och även guldtackor ska ha förvarats i över 80 papperskartonger. Prigozjin, som för närvarande ska befinna sig i Belarus, uppges inte ha hämtat dem själv. (svt 230704.) Nya ryska vapen med västerländsk teknologi. Ryska robotar, drönare och materiel byggs med modern teknik från väst trots sanktioner. Den internationella arbetsgruppen om sanktioner mot Ryssland skriver i sin senaste rapport att 58 olika vapen, pansarfordon och delar som erövrats från ryska styrkor i Ukraina innehöll 1 057 olika elektronikkomponenter, tillverkade framför allt av amerikanska företag. De flesta komponenterna misstänks ha sålts via Kina och andra länder som inte infört sanktioner mot Ryssland. (svt 230704.) Ryska uppgifter: Ryssland och Syrien i gemensam militärövning. Den ryska propagandasajten RIA har i ett meddelande under tisdagskvällen meddelat att Ryssland och Syrien ska hålla gemensamma militärövningar i Syrien. Enligt nyhetsbyrån Reuters ska övningarna börja den 5 juli och pågå i fem dagar. (svt 230704.) Ryska påståendet: Ukraina planerar attack mot kärnkraftverk. Rådgivare till det ryska kärnkraftsbolaget Rosatom påstår att Ukraina planerar att beskjuta kärnkraftverket vid Zaporizjzja natten till 5 juli, skriver den ryska statliga nyhetsbyrån Tass. I rysk statsägd TV ska rådgivaren ha hävdat att väpnade styrkor kommer försöka attackera med hjälp av långdistansvapen och kamikazedrönare. Båda sidor har anklagat varandra för att planera attacker mot anläggningen. Senast för två dagar sedan larmade Ukrainas militära underrättelsechef för att Ryssland är "redo att spränga" kärnkraftverket. Även Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj uppger att Ryssland planerar en allvarlig provokation mycket snart. I sitt kvällstal säger den ukrainske presidenten att Ryssland installerat föremål som ser ut som sprängladdningar på reaktorbyggnader. "Kanske för att simulera en attack mot kärnkraftverket, Kanske har de ett annat scenario. Oavsett vilket så ser världen det", säger Zelenskyj. Internationella atomenergiorganet IAEA har varnat för att situationen kring det ryskockuperade kärnkraftverket blivit "allt mer oförutsägbar och potentiellt farlig". (svt 230704.)
Omni 230705. FT: Xi avrådde Putin från att använda kärnvapen. Xi Jinping har enligt Financial Times personligen avrått Vladimir Putin från att använda kärnvapen i Ukraina. Meddelandet ska enligt tidningens källor ha framförts under den kinesiska presidentens Moskvabesök i mars. Sedan dess ska kinesiska myndighetstoppar internt ha tagit åt sig äran för att Putin tonat ner kärnvapenhotet mot Ukraina. Uppgifterna, som kommer från källor i både väst och Kina, indikerar enligt FT att det i Peking finns en oro för krigets utveckling, även om man erbjuder Moskva taktiska råd. Kreml avfärdar dock uppgifterna i artikeln som "fiktion". Talespersonen Dmitrij Peskov säger enligt Reuters att allt väsentligt som sades under statsbesöket redan finns i den officiella dokumentationen. Uppgifterna ger Ukraina hopp - har tidigare tvivlat på att Xi står upp för Kinas ställningstagande mot kärnvapen i kriget. Peskov: "Nej, jag kan inte bekräfta uppgifterna." Kreml: En kärnolycka i Zaporizjzja kan bli katastrofal. Omni 230705. Zelenskyj: Kopplar av med AC/DC och Guns N’ Roses. I en ny intervju med CNN får Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj frågan om han någonsin får några avkopplande stunder för sig själv under kriget. "Jag har sådana stunder. Det är viktigt att få vara i tystnad, i ensamhet [...] Jag kan vara ensam med musik och med en bok," säger han. Under tidiga morgnar brukar presidenten ta en stund för sig själv och lyssna på musik - och han nämner särskilt det ikoniska rockbandet AC/DC. Vidare säger Zelenskyj att han gillar Eric Clapton och Guns N’ Roses - och ukrainsk musik, vars texter han lättare förstår. Omni 230705. Nästan 600 ukrainska bibliotek skadade i kriget. Omkring 600 bibliotek har skadats sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig, skriver The Kyiv Independent. Över 1 500 kulturellt värdefulla platser i landet ska också ha skadats. Ukrainas kulturminister meddelade i slutet på juni att omkring en tredjedel av de skadade kulturplatserna nästan var helt förstörda. Den ukrainska regeringen har tillsammans med Världsbanken, EU-kommissionen och FN estimerat att Rysslands anfallskrig ska ha orsakat över 2 miljarder dollar i skador på Ukrainas kulturarv. Värsta skadorna är i Donetsk, Kherson, Kharkiv, Kyiv, Mykolaiv, Zaporizhzhia and Luhansk. Helene Rånlund: "Man utraderar historien för en befolkning." Omni 230705. Kommentar: Sån är Putin. "Musks Twitter spelar ryska angriparna i händerna." Sedan Elon Musk tog över Twitter har plattformen blivit en kanal för rysk desinformation och propaganda om kriget i Ukraina. Det skriver Max Arhippainen vid Natos kunskapscentrum för strategisk kommunikation i Riga, på DN Debatt. Direkt efter den ryska invasionen hade Twitter en hård och effektiv linje mot propagandan, skriver han. Men flera förändringar Musk genomfört har gjort att den åter fått stor plats. Särkilt mycket har aktiviteten som riktar sig en till en arabisk- och spansktalande publik ökat, påpekar Arhippainen. Han skriver att Musk vill framstå som en förkämpe för yttrandefriheten, men att han i praktiken spelar de angripare "som inte bara hotar Ukraina och ukrainarna, utan hela den fria världen och de värderingar vi vill stå för" i händerna. Arhippainen: "Twitter har släppt in de ryska krigshetsarna igen." Omni 230705. Kommentar: Elon Musk skulle aldrig ha köpt Twitter, det var ett stort misstag. Ryske krigsfången Merk om fronten: "Var där för att dö." Den ryske soldaten "Merk" togs tillfånga av Ukraina bara några dagar efter att han anlände till Bachmut. Med Ukrainas godkännande har han intervjuats av New York Times och berättar om sina dagar vid fronten. 45-åringen säger att han satt i fängelset för vållande till annans död och rattfylla när han fick erbjudandet om "ett nytt liv", att gå med i den ryska armén. Han berättar att den bild han möttes av i Ukraina inte överensstämde med den han fått av rysk tv och att träningen han fick till största del bestod av att gräva skyttegravar. En dag skickades han till fronten. "Det var då jag förstod att jag var här för att dö [...] Jag fick två ransoner mat och inget vatten. De sa åt oss att gräva, gräva, gräva," säger han. Merk heter egentligen något annat. New York Times har bekräftat hans identitet. Omni 230706. Inrikesministern: Fyra döda i robotattack mot Lviv. Fyra personer har dödats och nio skadats när en rysk robot träffat ett lägenhetskomplex i Lviv. Det uppger ukrainska inrikesministern Ihor Klymenko på Telegram enligt AFP. Han skriver att räddningsarbetare fortfarande försöker nå människor som är fast under rasmassorna. "Det här är den största attacken mot civil infrastruktur i Lviv sedan den ryska invasionens början," skriver Klymenko. Stadens borgmästare Andrij Sadovyj på Telegram uppger att runt 60 lägenheter skadats i attacken. "Fönster har blåsts ut, runt 50 bilar har skadats och det kan finnas fler människor under bråten," säger han i en video. Ryssland har regelbundet skickat drönare och robotar mot städer under kriget, men Lviv som ligger i västra Ukraina - hundratals kilometer från frontlinjen - har hittills varit relativt förskonat från ryska robotanfall. Klymenko: Tredje och fjärde våningen förstördes. Regionens guvernör har också lagt upp klipp som visar ett delvis förstört flervåningshus. Overifierade Telegram-klipp påstås visa hur krossat glas spridits över sovrumsgolv efter attacken. Roboten ska ha orsakat en brand som snabbt kunde släckas. Omni 230706. Zelenskyj i CNN: Offensiven borde startat tidigare. Ukrainas motoffensiv borde ha startat "mycket tidigare", säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med CNN. "Vi ger vår fiende tid och möjlighet att placera ut minor och förbereda sitt försvar," säger han. Men i vissa delar av landet kan armén enligt honom inte ens börja tänka på en motoffensiv, då man inte har relevanta vapen. Han säger att han påtalat för USA:s och Europas ledare att det omgående behövs vapen och materiel till motoffensiven. "Om vi startar senare kommer det att gå långsammare." Intervjun gjordes i Odesa under onsdagen. Zelenskyj: Alla förstod att om vi börjar senare kommer en större del av vårt territorium vara minerat. Omni 230706. Zelenskyj lovar "kännbart svar" på attacken i Lviv. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj utlovar svar på den ryska robotattacken mot ett lägenhetshus i Lviv i västra Ukraina. På Telegram skriver han enligt AFP att fienden "definitivt" kommer att få ett svar - "ett kännbart sådant". Minst fyra personer dödades i attacken och flera är skadade, enligt Ukraina. Räddningsinsatsen pågår under torsdagsmorgonen och det bedöms finnas människor kvar under rasmassorna. Lviv ligger i västra Ukraina och har hittills varit relativt förskonat från ryska drönar- och robotangrepp. Ukrainas inrikesminister Ihor Klymenko beskriver nattens attack som den värsta hittills mot civil infrastruktur i staden. Ryssland har inte kommenterat attacken. Zelenskyj delar videoklipp på förödelsen. Omni 230706. Ryssland bedöms ha flyttat inhemska styrkor till fronten. Militära enheter som vanligtvis är placerade runt om i Ryssland strider nu vid fronten i Ukraina, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelseuppdatering. I Zaporizjzja försvaras frontlinjen nu av en militärgrupp som annars säkrar Kaukasusregionen i Ryssland, enligt britterna. Runt staden Velyka Novosilka bedöms styrkor som vanligtvis är baserade 7 000 kilometer därifrån, som en markering mot Kina, strida. Runt Bachmut uppges försvaret i stort vara uppbyggt av den elitstyrka som annars är stationerad i västra Ryssland, i händelse av tillfälliga spänningar med NatoSättet på vilket Ryssland accepterar risker runt om i Eurasien visar hur kriget har förskjutit Rysslands etablerade nationella strategi," skriver departementet. Omni 230706. Linde: Vi underskattade Rysslands krigsvilja. Trots USA:s varningar förvånades den svenska regeringen när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Det säger den tidigare utrikesministern Ann Linde (S) i SVT-dokumentären Processen. Redan i december 2021 gick USA ut och varnade för att Ryssland skulle anfalla Ukraina. Militära underrättelse- och säkerhetstjänstens (Must) nytillträdde chef Thomas Nilsson anser inte att man misslyckats med att slå larm om invasionen. "Vi såg alla tydligt den här upptrappningen med resurser, men den stora frågan var intentionen och där visade det sig tyvärr den 24 februari att man klev över och tog den risken," säger han till SVT. Ann Linde: Vi trodde inte Putin skulle vara så huvudlös. Omni 230706. Kommentar: Putin är huvudlös och beräkneligt oberäknelig, Ryssland utvisar nio finländska diplomater. Ryska utrikesdepartementet utvisar nio finländska diplomater, enligt Reuters. Beslutet kommer efter att Finlands ambassadör kallats upp för att ställas till svars för vad Maria Zacharova, talesperson för ryska UD, kallar för Finlands antiryska politiska hållning. Finland sa förra månaden att de skulle utvisa nio ryska diplomater som de hävdar ska ha utfört spionuppdrag i landet. Beslutet kom under torsdagen. Finlands konsulat i Sankt Petersburg stängs. Omni 230706. FT: Ny drönarmodell knyts till ryskt samarbete med Iran. Omkring 50 rysktillverkade drönare av modellen Albatross M5 har levererats till striderna i östra Ukraina, enligt ett uttalande från det ryska försvarsdepartementet rapporterar Financial Times. FT har tillsammans med konfliktövervakningsgruppen Airways kunnat knyta drönarna till det militärteknologiska samarbetet mellan Iran och Ryssland. Bland annat har man sett att Albatrossfabriken i Tatarstan under de senaste månaderna rekryterat drönaringenjörer och farsi-tolkar. Enligt amerikanska underrättelsekällor bygger Ryssland drönare med hjälp av Iran. Projektet syftar till att stärka den ryska drönarförmågan samtidigt som man rundar västs sanktioner. Fabriken ligger enligt experter på en fördelaktig plats för Iran. Drönardelar uppges importeras från Iran med etiketten "belarusiska båtar". Omni 230706. Lukasjenko: Prigozjin inte kvar i Belarus. Turerna kring Wagnergrundaren Jevgenij Prigozjin fortsätter. Han befinner sig nu återigen i Ryssland, hävdar Belarus diktator. "Han är inte på Belarus territorium," säger Aleksandr Lukasjenko vid en pressträff. Wagnerledaren har inte synts till offentligt sedan han lämnade den ryska staden Rostov-na-Donu natten efter Wagnergruppens väpnade uppror. Kort därefter bekräftade Lukasjenko att Prigozjin anlänt till Belarus. Detta var en del i uppgörelsen för att Wagnergruppen skulle stoppa sitt uppror. Nu ska han återigen ha lämnat landet och sägs befinna sig i Sankt Petersburg. Lukasjenkos påståenden har inte bekräftats vare sig av Kreml eller Prigozjin själv. Lukasjenko säger vidare att erbjudandet till Wagnergruppen om att stationera soldater i Belarus kvarstår och att han inte tror att legosoldaterna skulle vända sig emot den belarusiska staten.
svt 230706. Uppgifter: Wagner ersätts med fångar och tjetjener. Tjetjener och fångar ska fylla hålet som har uppstått i den ryska försvarsapparaten efter Wagnergruppens upprorsförsök, uppger tre källor för Bloomberg. Enligt uppgifterna har redan 15 000 fångar rekryterats i utbyte mot frigivning och siffran väntas stiga. Det är framförallt i Bachmut som styrkorna behövs då den ukrainska motoffensiven närmar sig staden. "Just nu behöver Ryssland personer som kan försvara sig i skyttegravar och det är väl vad fångarna duger för," säger Johan Huovinen, överstelöjtnant Försvarshögskolan till DN. De tjetjenska soldaterna marknadsförs av delrepublikens ledare Ramzan Kadyrov som ett elitförband. Men Bloomberg skriver att de inte har varit särskilt effektiva i Ukraina och att de fått smeknamnet "Tiktok-bataljonen", då de sägs vara mer aktiva på sociala medier än på slagfältet. Wagnerledaren Prigozjin påstår att han rekryterade 50 000 fångar till strider i Ukraina. Huovinen uppskattar att Tjetjenien har ett hundratal soldater Omni 230706. Källor: Biden redo att göra undantag för klusterbomber. President Joe Biden har godkänt att USA skickar klusterbomber till Ukraina, enligt Washington Posts källor. Paketet väntas presenteras senare under fredagen. Klusterbomber delas upp i mindre aktiva projektiler när de avfyrats, vilket gör att de sprider sig över ett större område. Bidens drag innebär att man kringgår lagar mot användande och förflyttning av klusterbomber. Det sker genom att man använder en annan lag som låter presidenten ge stöd utan hänsyn till restriktioner om vapenexport - så länge det är avgörande för USA:s nationella säkerhetsintressen. Klusterammunition är mycket kontroversiellt och över 120 länder har förbjudit användandet av sådana vapen. Vita husets hållning har enligt WP föregåtts av en flera månader lång intern debatt. USA har använt klusterammunition i alla stora krig sedan Koreakriget - men inga nya tros ha tillverkats på flera år. USA:s användande av ammunitionen är hårt kritiserat. Användandet gör att civila riskerar att skadas och dödas. Biden måste underteckna ett undantag för att få skicka ammunitionen-
Omni 230707. Grossi: IAEA gör "framsteg" vid kärnkraftverket. FN:s atomenergiorgan IAEA "gör framsteg" vid kärnkraftsverket Zaporizjzja, säger chefen Rafael Grossi enligt AFP. FN-organets team har begärt tillgång till flera delar av kraftverket sedan Ukraina tidigare i veckan hävdat att ryssarna minerat kraftverkets tak. Enligt Grossi har observatörerna kunnat besöka bland annat kyldammarna utan att hitta något som tyder på att sprängmedel placerats ut. Än så länge har teamet inte fått gå ut på taket, men Grossi är "ganska säker" på att de kommer att få tillgång. "Det är en aktiv krigszon och ibland kan det ta ett par dagar innan man får tillgång." Grossi: "Är ganska säker på att vi gör framsteg." Båda sidor har anklagat varandra för att agera ansvarslöst och planera en attack inom kort. Satellitbilder över Zaporizjzja visar mystiska vita former. Omni 230707. ISW: Prigozjin tycks inte hålla sin del av avtalet. Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin tycks inte hålla sin del av avtalet som förhandlades fram med Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko under revolten, skriver tankesmedjan ISW i sin dagliga analys. I går uppgav Lukasjenko att Prigozjin befinner sig i Ryssland, och tycktes samtidigt ta avstånd från avtalet, skriver tankesmedjan. "Lukasjenko underströk demonstrativt att Prigozjin och Wagner är ryska, och att frågor om var de befinner sig inte ska riktas till honom." Att Prigozjin kan röra sig fritt i Ryssland tyder på att han har någon form av säkerhetsgarantier, och/eller att Kreml prioriterar att underminera hans rykte i Ryssland i stället för att ge sig på honom fysiskt eller juridiskt, enligt ISW. I går rapporterade oberoende Moscow Times att ryska statliga medier och Kremltrogna Telegramkanaler går på högvarv för att misskreditera och löjliggöra Prigozjin. Omni 230707. Ryska flottan ser ut att ha nytt distrikt på Azovska sjön. Ryska flottan har etablerat ett nytt distrikt i Azovska sjön, med huvudkvarter i ockuperade Mariupol i Ukraina. Det skriver brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelserapport. Distriktet ska enligt uppgifterna vara underställt Svarta havsflottan och kommendera över åtta krigsfartyg, varav tre är moderna korvetter som kan avfyra sjömålsrobotar. Departementet beskriver Azovska sjön som en avgörande yta för Ryssland, eftersom den länkar samman vattenvägar i inlandet med internationella sjövägar. Det ger också ryssarna en alternativ väg att föra krigsmateriel till fronten, om deras landväg till södra Ukraina skulle förändras. Enligt britterna kommer Azovflottan troligen fokusera på att stötta Svarta havsflottan med logistiska uppdrag, så att den senare kan fokusera på annat. Omni 230707. Ukraina: Våra styrkor tar mark runt Bachmut. Ukrainska trupper har avancerat mer än en kilometer vid fronten i Bachmut det senaste dygnet. Det säger Serhij Cherevatyj, talesperson för Ukrainas militär, enligt Reuters. Bland annat ska framsteg ha gjorts vid byn Klishchiivka, strax sydväst om Bachmut. "Försvarsstyrkor behåller fortsatt initiativet där och sätter press på fienden," säger Cherevatyj. Uttalandet är det senaste av flera från Kyiv som signalerar att motoffensiven gör gradvisa framsteg. Rysslands version av hur striderna i Bachmut går skiljer sig från Ukrainas, men tankesmedjan ISW hävdar att man kunnat verifiera att ukrainska styrkor tagit mark vid Klishchiivka. Ukrainska militäranalytiker tror att säkrandet av Klishchiivka skulle hjälpa återtagandet av Bachmut. Omni 230707. EU: Sanktionerna fortsätter slå mot Moskva i flera år. De höga kostnaderna som västvärldens sanktioner mot Ryssland för med sig, kommer att fortsätta växa över tiden och tynga den ryska statskassan allt mer vartefter åren går. Den bedömningen gör EU-kommissionen i en konsekvensanalys som Bloomberg har tagit del av. Sanktionerna har redan nu "märkbart urholkat Rysslands industriella och teknologiska kapacitet", enligt analysen. Tidigare i veckan uppgav Rysslands president Vladimir Putin att den ryska ekonomin går mot en BNP-tillväxt om 2 procent för helåret, med en inflation som stannar under 5 procent. Prognosen skiljer sig markant från utomstående beräkningar, bland annat från valutafonden IMF, som spår en tillväxt om 0,7 procent för den ryska ekonomin i år. Enligt EU-kommissionen kommer sanktionerna att ha en "strukturell, långsiktig inverkan" på alla delar av den ryska ekonomin. I en Reutersenkät från slutet av juni räknar analytiker med en BNP-tillväxt om 1,2 procent. Omni 230707. Sex döda i explosion i rysk sprängämnesfabrik. Sex personer har dött i en explosion på en sprängämnesfabrik i regionen Samara i Ryssland, uppger ryska nyhetsbyråer enligt AFP. Två personer ska ha skadats. Explosionen inträffade nära staden Chapayevsk. Skedde på sprängmedelsfabriken Promsintez. Omni 230707. Kommentar: Överhettad produktion för att få fram ammuniton till Ukraina... Belarus: Ingen från Wagner har besökt militärbasen. Ingen Wagnersoldat har hittills dykt upp på den övergivna militärbas som den belarusiske diktatorn Alexander Lukasjenko ställt till gruppens förfogande. Det uppger Leonid Kasinskyj, rådgivare till Belarus försvarsminister, enligt Reuters. "De har inte kommit, de har inte tittat," säger han när reportrar frågar om Wagnergruppen har besökt platsen. Enligt den överenskommelse som slöts när Wagnergruppen avbröt sitt upprorsförsök under midsommarhelgen skulle de soldater som inte ville ansluta sig till den ryska armén få en fristad i Belarus, liksom ledaren Jevgenij Prigozjin. Det tycks i nuläget oklart var Prigozjin befinner sig. I går sa Lukasjenko att Wagnerledaren lämnat Belarus för Ryssland. Ingen från Wagnergruppen ska ha besökt lägret. Omni 230707. Ryssland stämplar den högste judiske ledaren som "utländsk agent". "Jag är stolt över att vara på rätt sida av historien," svarar Pinchas Goldschmidt som är Moskvas före detta chefsrabbi.
Dagen 230707. Bara elva Natoländer satsar tillräckligt på försvaret. Bara elva av Natos 31 medlemsländer ser i år ut att klara målet om att minst två procent av deras BNP ska läggas på försvaret, skriver Politico. Det är dock en höjning jämfört med förra året då endast sju länder nådde målet. Siffrorna visar också att de europeiska Natoländerna och Kanada i år ser ut att öka sina gemensamma försvarssatsningar med åtta procent. Bland länderna som kommer att nå målet återfinns USA, Storbritannien och flera länder i Östeuropa. Även den senaste medlemmen Finland väntas nå målet, medan stora länder som Frankrike och Tyskland inte gör det. I botten hamnar Luxemburg, Belgien och Spanien. Omni 230707. FN: Minst 9 000 civila har dödats under kriget.Minst 9 000 civila, varav 500 barn, har dödats sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari förra året. Det rapporterar CNN med hänvisning till siffror från FN, som samtidigt varnar för att mörkertalet kan vara mycket stort. Under maj och juni har antalet civila dödsoffer åter börjat öka, efter att ha gått ner under årets första fyra månader. Omni 230707. Utgången given när Uzbekistan väljer president. På pappret ställer fem kandidater upp i helgens presidentval i Uzbekistan. Men redan på förhand är det givet att den sittande presidenten, Sjavkat Mirzijojev (66), kommer att sitt kvar, skriver AFP. "De övriga kandidaterna är okända och impopulära. Deras kandidaturer är bara ett konstgjort sätt att visa upp en politisk konkurrens som inte finns," säger analytikern Farkhod Talipov. Mirzijojev, som 2016 efterträdde Islam Karimov, drev tidigare i år igenom en reform som gör det möjligt för honom att sitta kvar till 2037. Han har under valkampanjen lovat att utveckla landets ekonomi och genomföra sociala reformer. Han vill också förbättra utbildningssystemet och fortsätta öppna upp landet mot omvärlden. OSCE har flera gånger kritiserat landet för brisen på politisk mångfald. Mirzijojev har dominerat politiken i snart ett årtionde. Omni 230707. Erdogan: Ukraina förtjänar att bli medlem i Nato. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan menar att Ukraina vore en välförtjänt medlem av försvarsalliansen Nato. Han sa också att han vill se inledda fredsförhandlingar mellan Zelenskyj och Putin. Uttalandena gjordes i samband med att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besökte Istanbul på fredagen, skriver flera nyhetsbyråer. I samband med att han och Zelenskyj mötte pressen sa Erdogan också att han hoppas på ett förlängt spannmålsavtal - som annars riskerar att gå ut i nästa vecka. I samband med presskonferensen tillkännagavs vidare att Rysslands president Vladimir Putin också planerar att besöka Erdogan, ett möte som är inplanerat till augusti. Putin har inte besökt Turkiet sedan landet invaderade Ukraina. Omni 230707. Rysk FN-ambassadör: Kan rikta robotar mot Sverige. Rysslands FN-ambassadör Gennadij Gatilov tycker att det är ett misstag av Sverige att gå med i Nato. Det säger han i en intervju med Svenska Dagbladet. "Ryssland kommer att se Sverige som en del av Natos infrastruktur. Vi har militära planer för hur vi då ska agera," säger Gatilov.En möjlighet är enligt honom att rikta ryska robotar mot Sverige. Han säger att mycket beror på om det blir Natoinstallationer på svensk mark eller inte, men att Ryssland oavsett inte kommer att "se på Sverige med samma ögon som tidigare". Säger att Ryssland tidigare hade goda relationer med Sverige - men att de nu är i botten. Omni 230708. Nato rustar i rekordfart - planer har läckt i media. Nato håller på att bygga en ny försvarsplan för Europa. I rekordfart rustar man för att kunna mobilsera 300 000 soldater vid ryska gränsen, skriver SvD. Detaljerna ska avgöras på toppmötet i Vilnius nästa vecka. Sedan tidigare är känt att östflanken är i fokus. "Det gäller att bygga en förmåga att avskräcka," säger försvarsexperten Franklin Kramer vid Atlantic Council till tidningen. Redan nu har delar av planerna läckt till media. The Economist rapporterade tidigare i veckan att man utöver hemligstämplade planer för de tre regionala kommandona i regionen planerar två så kallade arméstaber. En ska ligga i Wiesbaden där USA:s armé har sitt europeiska högkvarter och en förläggs till turkiska Izmir. Omni 230708. Kina ångrar spionballong: "Skadat band till USA." Kinas vice premiärminister He Lifeng säger att han beklagar att oväntade incidenter, som den med den misstänkta spionballongen, skadat relationen till USA. I samband med den amerikanska finansministern Janet Yellens besök i landet uttrycker han ånger, enligt AFP. "Olyckligtvis, på grund av några oförutsedda händelser som den med luftskeppet, har det varit en del problem i implementeringen av det konsensus vår två länder nått." Enligt nyhetsbyrån syftar han på den misstänkta kinesiska spionballongen som sköts ner över USA tidigare i år. Yellen besöker Peking under fyra dagar för att minska spänningarna mellan länderna. Yellen: USA och Kina måste samarbeta om klimatet. Omni 230708. Analys: Bidens besked är en signal att kriget går dåligt. USA:s besked om att klusterbomber kommer att skickas till Ukraina är ett tydligt tecken på att kriget inte går ukrainarnas väg, skriver Mark Stone i en analys för Sky News. "Den så kallade våroffensiven blev inte av under våren och ser ut att vackla under sommaren också", konstaterar han. Klusterammunition har använts av både Ukraina och Ryssland under kriget men är förbjudet i över hundra länder eftersom det utgör en risk för civila, särskilt barn. Utspridda projektiler kan ligga kvar outlösta i flera år och nu blir det Ukrainas ansvar att - med utlovad hjälp från USA - röja när kriget är slut, skriver Stone. Vita husets beslut ska ha föregåtts av våndor och månadslånga diskussioner inom administrationen. Washington Posts Aaron Blake tar upp att president Joe Biden har en komplicerad historia när det gäller klusterbomber. Biden har kämpat med frågan i över 40 år och han har länge varit mer tillåtande till användningen av vapnen än många av sina partikamrater, skriver Blake. Mark Stone: USA:s klusterbomber visar att kriget går dåligt för Ukraina. Omni 230708. Zelenskyj besöker Ormön på invasionens 500:e dag. Det har gått 500 dagar sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. President Volodymyr Zelenskyj inledde dagen på den symboltunga Ormön i Svarta havet, rapporterar flera medier. "Jag vill från denna segerplats tacka var och en av våra soldater för dessa 500 dagar," säger presidenten i en video som publicerats i hans sociala medier. Under krigets första dagar spreds ett uppmärksammat ljudklipp där ukrainska soldater på Ormön vägrade att lägga ner sina vapen på order från ett rysk krigsfartyg. Lämnade blommor på ön för att hedra stupade soldater. Zelenskyj menar att återtagandet av Ormön visar att man kommer ta tillbaka allt ukrainsk territorium. Hittills har 9 000 civila mist livet i kriget, enligt FN. Omni 230708. Analyser: Ukraina gör framsteg runt Bachmut. Den senaste veckan har striderna runt rysk-ockuperade Bachmut trappats upp och Ukraina har gjort framsteg både norr och söder om staden, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering. Enligt britterna kämpar de ryska styrkorna sannolikt med låg moral, blandade enheter och begränsad förmåga att upptäcka och slå mot ukrainskt artilleri. Men den ryska ledningen ser det sannolikt som "politiskt oacceptabelt" att ge upp Bachmut, skriver departementet. Även tankesmedjan ISW konstaterar i sin dagliga uppdatering att ukrainska styrkor har gjort betydande taktiska framsteg runt Bachmut. Omni 230708. Åtta döda och flera skadade i attack mot östra Ukraina. Minst åtta personer har dödats och flera skadats efter att ryska robotar slog ner i den ukrainska staden Lyman i Donetsk under lördagsförmiddagen. Det skriver flera medier med hänvisning till uppgifter från Ukrainas inrikesdepartement. "Än så länge vet vi att åtta personer är döda. Antalet skadade har ökat till 13 personer", skriver departementet på sociala medier enligt AFP. Ett bostadshus, en butik och tre bilar ska ha börjat brinna efter attacken. Den lokala guvernören Pavlo Kyrylenko uppgav tidigare under lördagen att sex personer bekräftats döda. Enligt det ukrainska försvaret har man under dagen stoppat ytterligare ryska attacker i närheten av Lyman. Attacken ska ha skett vid 10-tiden på lördagen. Staden en är viktig knutpunkt för järnvägen i Donetskregionen. I dag är det 500 dagar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion. Omni 230708. Ryssland: Klusterbomberna tyder på svaghet. USA:s beslut om att ge Ukraina klusterbomber tyder på "svaghet", säger Kremls talesperson Maria Zacharova enligt AFP. "Det är en desperat handling som visar svaghet i ljuset av den mycket omhuldade ukrainska motoffensivens misslyckande." Vidare säger hon att vapnen inte kommer få någon inverkan på Rysslands krigsinsats, och att de ukrainska löftena om att använda dem ansvarsfullt "inte är vatten värt". Den ryska armén använder klusterbomber i Ukraina. På många håll i världen är de förbjudna. Storbritannien, Spanien och flera människorättsgrupper har kritiserat USA:s beslut. Människorättsgrupper har fördömt USA:s beslut. Ukraina: Ska bara använda dem för att befria territorium. Sunak: Storbritannien avråder. Spanien: USA borde inte skicka klusterbomber. Biden: Ett svårt beslut, men de behöver dem.
Omni 230708. Kommentar: Inte ett tecken på svaghet, men ett tecken på brist på annan ammunition. Putin ska besöka Erdogan i Turkiet nästa månad. Rysslands president Vladimir Putin planerar ett besök hos Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i augusti. Det meddelade Erdogan på en pressträff i går, sedan han träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Erdogan delade inte med sig av många detaljer kring vad de två ledarna ska diskutera, men sa ett eventuellt fångutbyte mellan Ryssland och Ukraina skulle stå på agendan. Under lördagsmorgonen utvecklade han svaret något. "Jag hoppas att vi ser ett resultat snart. Om vi talar över telefon innan mötet kommer vi att diskutera det då också," sa han enligt Sky News. Förhoppning om att spannmålsavtalet ska förlängas under besöket. Erdogan: Ukraina förtjänar att bli Natomedlem.
Omni 230708. Ryssland anklagar Turkiet för avtalsbrott. Ryssland anklagar både Ukraina och Turkiet för avtalsbrott efter att fem ukrainska krigsfångar - som uppehållit sig i Turkiet - återbördats till Ukraina. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj återvände på lördagen till Ukraina efter sitt besök i Turkiet. I ett videoklipp publicerat samma dag meddelade han att fem befälhavare som var med och försvarade stålverket i Azovstal i Mariupol återvänt till Ukraina med samma plan. Händelsen fördömdes genast av den ryske presidenten Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov. "Återvändandet av azoviternas ledare från Turkiet till Ukraina är inget annat än ett direkt brott mot villkoren i de befintliga avtalen. I detta fall kränktes dessutom villkoren av både den ukrainska sidan och den turkiska sidan", sade han i ett uttalande. Stålverket var det ukrainska motståndets sista bastion när de ryska styrkorna belägrade hamnstaden förra våren. Dess försvarare blev kända för att de höll ut under usla förhållanden i anläggningens tunnlar och korridorer. När ryssarna i slutet av maj till slut tog kontroll över staden fördes de mer än 2 000 ukrainska soldaterna som försvarat stålverket till ryskt fångenskap. De fem befälhavarna, av vilka några ingick i Azovbataljonen som Ryssland anser vara nynazistisk, släpptes i ett fångutbyte i september och fördes till Turkiet - ett ryskt villkor för att fångutväxlingen skulle ske. Där skulle de stanna till krigets slut under skydd av den turkiske presidenten. Någon officiell förklaring till varför de inte fick återvända till Ukraina gavs aldrig. msn 230708. Omni 230708. Tusen polska soldater till gränsen mot Belarus. Polen förstärker gränsen mot Belarus med 1 000 soldater och en stor mängd militär utrustning, rapporterar Reuters. Det sker av oro för att Wagnergruppens närvaro i grannlandet kan orsaka ökade spänningar. "Det här är en uppvisning av vår beredskap inför att besvara destabiliseringsförsök nära vår landsgräns," skriver försvarsminister Mariusz Blaszczak på Twitter. Förra helgen skickade Polen 500 poliser till gränsen i samma syfte. Vad som ska bli av det avtal som slöts mellan Belarus och Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin efter revolten i Ryssland är dock högst oklart i nuläget. På lördagen uppgav Leonid Kasinskyj, rådgivare till Belarus försvarsminister, att ingen från Wagnergruppen besökt den bas som ställts till deras förfogande. Dagen innan sa Lukasjenko att Prigozjin inte befinner sig i Belarus, utan i Sankt Petersburg. En befälhavare i Wagner uppger att man förbereder för en flytt till Belarus. Antalet belarusier som försöker fly över polska gränsen ökar.
Omni 230708. Anti-Putin-grupp planerar nya attacker inne i Ryssland. Partisangruppen Ryska frihetslegionen planerar en ny attack inne i Ryssland. Det säger befälhavaren Caesar i en intervju med The Observer i Kyiv. Anti-Putin-gruppen säger sig vilja dra nytta av den instabilitet som skapats i Kreml efter Wagnerkuppen för två veckor sedan. "Det kommer bli vår tredje operation. Efter det kommer en fjärde, och en femte. Vi har ambitiösa planer. Vi vill befria hela vårt land," säger Caesar, vars riktiga namn är Maximillian Andronnikov. Legionen strider på Ukrainas sida och består av ett par hundra ryska volontärer. Tidigare under försommaren genomförde gruppen attacker i Ryssland och ockuperade ryska gränsbyar. Tio ryska soldater tillfångatogs av gruppen och enligt Caesar dödades två av deras egna män. ISW: Wagnersoldater tycks få röra sig fritt i Ryssland. Wagnergruppens soldater har beordrats att ta sommarledigt, enligt den amerikanska tankesmedjan ISW. Det ska vara ledaren Jevgenij Prigozjin som personligen beordrat all Wagnerpersonal att ta ledigt fram till ett ospecificerat datum i början av augusti. Uppgifterna hämtas ur en intervju med gruppbefälet Anton "Lotos" Yelizarov som publicerats i en rysk militärblogg. Hans svar antyder enligt ISW att Wagnersoldater fortfarande kan röra sig fritt i Ryssland. Tankesmedjan tolkar det som att överenskommelsen som slutits mellan Prigozjin och Vladimir Putin kan vara i förändring. ISW har inte sett några bevis på att ryska myndigheter gripit Wagnersoldater som deltog i upproret, eller försatt dem i exil. Det är enligt tankesmedjan oklart varför ryssarna ännu inte tvingat in soldaterna i den ryska armén eller skickat dem till Belarus. Gruppens styrkor i Afrika och Mellanöstern väntas behöva anpassa sig till den nya basen i Belarus. Omni 230709. Ryssland uppmanar Nato att prata om Zaporizjzja i Vilnius. Ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova uppmanar Nato att ta upp situationen vid kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja på försvarsalliansens toppmöte nästa vecka, rapporterar Reuters. Hon anklagar Ukraina för att "systematiskt skada" kärnkraftverket, som i nuläget kontrolleras av ryska styrkor. Det borde enligt Zacharova ligga i Natoledarnas intresse att prioritera frågan - utifall en olycka skulle inträffa. "När allt kommer omkring skulle en stor majoritet av alliansmedlemmarna befinna sig i den direkta påverkanszonen," säger hon på Telegram. Både Ryssland och Ukraina har anklagat varandra för att planera attacker mot och agera oansvarigt runt kraftverket. President Zelenskyj påstod tidigare i veckan att ryssarna minerat taken på flera reaktorer. Omni 230709. Kommentar: Ryska styrkorna bör omgående lämna Zaporizjzja, de har ingenting där att göra. Ukraina tycks erkänna brosprängning på Krym. Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maljar har på Telegram listat tolv bedrifter som landet åstadkommit sedan Rysslands fullskaliga invasion för drygt 500 dagar sedan. En av dem är att man för 273 dagar sedan attackerade bron mot annekterade Krymhalvön och därmed störde rysk logistik. Det är enligt CNN det tydligaste erkännandet hittills om att Ukraina låg bakom explosionen på Kertjbron i höstas. Kyiv välkomnade attacken när den skedde, men tog inte officiellt på sig den. CNN har sökt Ukrainas armé för ett förtydligande om ansvarspåtagandet, men har inte fått svar. Majlar nämnde också sänkningen av stridsfartyget Moskva och frigörandet av Ormön som viktiga prestationer. Ryssland säger sig ha skjutit ner robotar på väg mot Krym natten mot söndag. Omni 230709. "Ryska medier togs på sängen av Wagnerupproret." De ryska statliga medierna överraskades av Wagnergruppens revolt i slutet av juni, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesanalys. Till en början fokuserade medierna på att förneka att de ryska säkerhetsstyrkorna - som i stor utsträckning gav Wagner fri lejd mot Moskva - hade varit passiva, skriver britterna. "En vecka senare började ryska staten tona ner revoltens och Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins betydelse och misskreditera honom." Många Telegram-kanaler med Wagnerkoppling har nu tystnat, medan Putin har varit ovanligt synlig i offentliga sammanhang. Detta syftar sannolikt till att ge bilden av styrka, enligt britterna. Omni 230709. Ryssland kopplade bort sig från nätet: "Krigsövning." Natten mellan den 4 och 5 juli kopplade Ryssland ned sig från det globala internet, rapporterar SVT Nyheter. Utländska hemsidor gick inte att nå, men däremot ryska. Enligt tankesmedjan ISW kallade statliga medier det för ett framgångsrikt test av landets så kallade "suveräna internetsystem". "Det är en form av krigsövning helt enkelt. Man vill i en konflikt eller krig kunna stänga av Ryssland helt och hållet för att man är rädd för cyberattacker," säger cybersäkerhetsexperten Mattias Wåhlén till SVT. Wåhlén: En krisåtgärd - skadar den egna ekonomin. Omni 230709. Kommentar: Ryssland vill i en krigssituation kunna stänga av info från väst för att kunna mata sin befolkning enbart med den ryska propagandan. Wagnersoldat: Är hälften patriot - hälften förrädare. Oberoende exilryska Moscow Times har intervjuat flera soldater från Wagnergruppen om deras syn på revolten i slutet av juni. De uttrycker besvikelse över att deras chef Jevgenij Prigozjin ställde ryska soldater mot varandra - men uttrycker samma besvikelse som sin ledare över det bristande stödet från militärledningen. "På grund av deras slarv blev den bäst förberedda militära enheten i landet lidande," säger 29-årige Vlad, som tillägger att han nu ser sig som "hälften patriot och hälften förrädare". En annan, 29-årige Malik, säger sig fortfarande vara obrottsligt lojal mot Prigozjin. Han anser att Wagnerledaren "talar och agerar rättfärdigt" medan försvarsministern Sergej Sjojgu "inte gjort något användbart" för landet. Malik: "Hela Rostov stödde Prigozjin och Wagner." Omni 230709. Enorma utmaningar för Ukraina i motoffensiven. Ukrainas förutsättningar i fält har förändrats drastiskt sedan förra året, skriver Wall Street Journal. De står nu inför ett av de svåraste militära uppdrag som finns: att trycka tillbaka en fiende som ägnat månader åt att stärka sina defensiva linjer med bunkrar, stridsvagnshinder och milslånga minfält. Försöken att pressa söderut mot Azovska sjön, genom ryskkontrollerat territorium, misslyckas. Även om Ukraina säger sig göra framsteg, och har intagit vissa byar de senaste månaderna, erkänner de att uppgiften framför dem är monumental. "Om vi dödar en hel enhet med 100 soldater skickar de en ny nästa dag. Och en till dagen efter," säger överstelöjtnant Oleksij Telehin. Militärexpert pekar på det faktum att Ryssland mobiliserat 250 000 soldater. Omni 230709. Svensk överste: Som första och tredje världskriget. Kriget i Ukraina är som att bevittna första och tredje världskriget samtidigt. Det säger överste Hans Granlund, Sveriges försvarsattaché i Kyiv, till DN. "Det är brutalt som första världskriget. Man slåss man mot man. Parallellt används cyberkrigföring, drönare, smarttelefoner." Det som gjort störst intryck på Granlund är ukrainarnas anpassningsförmåga och ork. Han noterar vad han kallar ett "osvenskt" förhållningssätt - i Sverige har vi en stor tilltro till att myndigheter ska lösa saker åt oss, men det finns inte i Ukraina, säger han. Granlund: Jag är där för att skaffa mig en bild av läget. Omni 230710. Joe Biden: Ukraina inte redo för ett medlemskap i Nato. USA:s president Joe Biden anser inte att Ukraina är redo för ett Natomedlemskap - och för att det alls ska kunna övervägas måste Rysslands krig först ta slut, säger han i en intervju med CNN. Om Ukraina skulle gå med mitt under brinnande krig skulle det innebära att Nato tvingas försvara "varje centimeter" av ukrainskt territorium, enligt Biden. "Då är vi alla i krig. Vi är i krig med Ryssland, om det skulle vara så." Biden understryker också att Ukraina behöver göra framsteg vad gäller demokratiska förhållanden innan ett medlemskap kan bli aktuellt. Ukraina har tryckt på för att konkreta steg i riktning mot ett Natomedlemskap ska tas under toppmötet i Vilnius som startar i morgon.
Omni 230710. Yellen: Kinabesöket lyckat - måste hindra upptrappning. Enligt New York Times var ett av finansminister Janet Yellens huvudmål att träffa Kinas nya ekonomiska ledare under sitt fyra dagar långa besök - något hon gjorde under både fredag och lördag. På söndagens sista presskonferens beskriver hon besöket som lyckat, eftersom det lagt grunden för "mer frekvent kontakt". "Mitt syfte är att se till att vi inte engagerar oss i en rad oavsiktliga upptrappningsåtgärder som kommer att skada våra övergripande ekonomiska relationer med varandra," säger Yellen till kanalen. Samtidigt säger Susan Shirk, Kinaexpert vid University of California, att rivaliteten inte på något sätt är lättad. "Vi är verkligen inte där ännu," säger hon till Wall Street Journal. Träffade biträdande bankchef Pan Gongsheng. Yellen: De kommer fortsätta kontrollera vad vi gör. Susan Shirk: Inte på väg mot en avspänning än. Omni 230710. 50 000 ryska soldater kan ha dött i Ukraina hittills. Närmare 50 000 ryska soldater har hittills dött i Ukraina, skriver AP. Det visar en ny och oberoende uppskattning gjord av de ryska nyhetssajterna Meduza och Mediazona. De har tillsammans med statistiker från tyska Tübingen universitet tittat på öppet källmaterial i form av bland annat publicerade dödsrunor, offentliga arvshandlingar och invånarstatistik. Inklusive de döda uppskattas totalt 125 000 ryska soldater ha skadats så pass allvarligt att de inte kan återgå till striderna. Nyhetssajten Mediazona för tillsammans med BBC löpande protokoll över antalet helt bekräftade döda ryska soldater sedan tidigare. Den 7 juli hade de identifierat 27 423 ryska soldater som dödade. Ukraina och dess allierade hävdar att det ryska dödstalet är mycket högre. Omni 230710. Rysk toppgeneral visas upp efter misslyckat myteri. Den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov har dykt upp i en video för första gången sedan det misslyckade Wagnerupproret den 24 juni, skriver Reuters. Filmklipp som det ryska försvarsdepartementet har publicerat visar hur Gerasimov sitter vid ett skrivbord under söndagen och håller ett videomöte med andra ryska befälhavare. För en vecka sedan började flera Kremltrogna rapportörer uppge att Gerasimov hade ersatts på posten som landets högsta befälhavare av den biträdande befälhavaren Michail Teplinskij. Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin krävde under upproret Gerasimovs avgång för att han, enligt Prigozjin, ska ha misslyckats flertalet gånger under den ryska invasionen i Ukraina. Men Reuters konstaterar att videon visar att president Vladimir Putin har valt att behålla Gerasimov på posten som en av sina mäktigaste militära män. Kreml reder nu ut hur Wagnergruppen kunde komma så nära Moskva utan större motstånd. Generalen Surovikin lyste med sin frånvaro under mötet. Omni 230710. Sittande presidenten vinner valet i Uzbekistan. President Sjavkat Mirzijojev vinner valet i Uzbekistan och får sitta kvar som president i ytterligare sju år, skriver AP. Mirzijojev vann valet med 87 procent av rösterna och de andra kandidaterna fick fyra procent vardera av rösterna. Samtidigt är alla Uzbekistans registrerade politiska partier lojala till Mirzijojev och landet saknar en stark opposition. Under valet röstade man även igenom en lagändring så att den sittande presidenten numera sitter sju år i taget istället för fem år, rapporterar Al Jazeera.
Landet har starka ekonomiska band med Ryssland. Mirzijojevs återvalskampanj har fokuserat på ekonomi och utbildning.
Omni 230710. Putin mötte Prigozjin efter myteriet - ska ha erbjudit "utlåtande" om Wagner. Rysslands president Vladimir Putin träffade Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin i Moskva den 29 juni, bara dagar efter det avbrutna upproret under midsommarhelgen. Det uppger Kreml enligt flera medier. Under mötet, som varade i tre timmar, ska Prigozjin och ett antal andra personer ur Wagnergruppen ha fått ge sin version av händelserna, hävdar Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Putin ska ha "lyssnat på deras förklaringar" och även erbjudit sitt eget "utlåtande" av gruppens prestationer på slagfältet i Ukraina och under upproret. Putin påstås även ha erbjudit soldaterna att fortsätta strida för Ryssland. Wagnerupproret avbröts efter 36 timmar, efter att Prigozjin nått en överenskommelse med Ryssland. Hävdar att flera av Wagnergruppens medlemmar bedyrade sin trohet till Ryssland under mötet. Omni 230710. Salomonöarna och Kina i nytt samarbetsavtal. Kina och Salomonöarna har skrivit på ett samarbetsavtal som kan innebära att Kina får ha militär placerad på salomonskt territorium, rapporterar AP. Förutom att länderna ska samarbeta polisiärt har det tidigare rapporterats att de undertecknat ett hemligt säkerhetsavtal. Något som Salomonöarnas premiärminister Manasseh Sogavare nekar till. Sogavare är på ett veckolångt besök i Kina där han träffar sin kinesiske motpart Li Qiang och även president Xi Jinping. Salomonöarna erkände tidigare officiellt Taiwan som eget land men har nu bytt ståndpunkt. Sogavare: "Salomonöarna har mycket att lära från Kinas utveckling." Salomonöarna öppnar även en ambassad i Kina. Omni 230710. Taktikskifte bland kinesiska fejkkonton på Facebook. Nätverk av fejkade Facebookkonton som styrs från Kina har utvecklats och anpassat nya taktiker för att splittra opinionen utomlands. Det säger en talesperson från plattformen till australiska myndigheter, skriver AFP. Enligt moderbolaget Meta har det skett ett tydligt taktikskifte bland fejkkontona de senaste sju månaderna. Talesperson Josh Machin uppger att de kinesiska användarna nu i större utsträckning försöker påverka den allmänna opinionen genom att sikta in sig på journalister, välgörenhetsorganisationer och pr-firmor. "Vi ser en helt ny utveckling bland metoderna de använder," säger han Machin till myndigheterna. Enligt Australien är yttre påverkansförsök en anledning till oro. Omni 230711. USA går vidare med planer på stridsplan till Turkiet. USA:s president Joe Biden kommer att gå vidare med planerna på att sälja F16-plan och andra vapen som Turkiet tidigare begärt till landet, rapporterar Reuters. Enligt USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan kommer presidenten att ta upp frågan med kongressen. "Han tänker gå vidare med försäljningen," säger Sullivan som inte gav besked om när den kan gå igenom. Demokraten Bob Menendez, ordförande för den amerikanska senatens utrikesutskott, sa tidigare under tisdagen att han är orolig för Turkiet och den aggression landet visat mot sina grannar. "Men om ett beslut ska fattas, kan det komma nästa vecka," sa Menendez till Reuters. Sullivan gav beskedet från toppmötet i Vilnius. Biden anlände i Vilnius under måndagskvällen. Menendez: Varit lugnt mellan grannarna på senaste tiden - men måste hålla i sig. Omni 230711. Spannmålssilos i Odesa under rysk drönarattack. Hamnen i Odesa har under natten utsatts för en attack av ryska drönare, rapporterar AFP. Målet ska enligt Ukraina ha varit de silos där landet förvarar det spannmål som sedan ska exporteras och som är en del av spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina. "Flygförsvarets styrkor gjorde att fiendens plan att förstöra spannmålssilorna i Odesas hamn inte blev verklighet" sa den regionala guvernören Oleg Kiper i ett uttalade på Telegram. Den ukrainska militären säger sig ha skjutit ner totalt 26 stycken ryska drönare under natten. Det finns inga uppgifter om att någon har skadats. Spannmålsavtalet är på väg att löpa ut mellan länderna. Även drönarattacker riktades mot Kyiv under natten. Omni 230711. Peskov svingar mot Sverige efter Turkiets svängning. Kremls talesperson Dmitrij Peskov svingar mot väst efter att Turkiet gett grönt ljus till den svenska Natoansökan. Inträdet kommer att få negativa säkerhetsföljder, enligt Peskov. Han säger också att europeiska ledare inte tycks förstå att det är ett misstag att flytta Natos infrastruktur närmare Rysslands gräns. Under tisdagen meddelade president Emmanuel Macron att Frankrike ska förse Ukraina med långdistansrobotar, något som fördöms av Peskov. Enligt honom "förvärrar beslutet ödet" för det ukrainska styret. Natochefen Jens Stoltenberg säger att Ryssland har underskattat de politiska konsekvenserna av kriget mot Ukraina. Att Sverige snart ingår i alliansen sänder ett starkt budskap till president Vladimir Putin, menar han. "Moskva och president Putin har inte veto," säger Stoltenberg. Anklagar på nytt väst för att ha orsakat Rysslands krig mot Ukraina. Tonade ner Turkiets beslut om att släppa fram Sverige. Omni 230711. Nytt avtal: Ukrainska piloter ska tränas i Sverige. Ukrainska piloter kommer att få träning i Sverige senare i sommar, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT Nyheter under det pågående Natomötet i Vilnius. "Vi påbörjar en orienteringsutbildning på Gripensystemet här i augusti och om några veckor så kommer ukrainska piloter kunna testflyga Gripen och öva på simulatorer, säger han. På tisdagen skrev elva länder under ett samarbetsavtal om pilotutbildning, bland annat för att träna ukrainska piloter i F-16-plan, skriver Reuters. Försvarsmakten äger inga F-16, istället kan Sverige väntas bidra med övningsområden där utbildning kan ske. Även Danmark ingår i avtalet: "Hoppas se resultat i början av nästa år."
Omni 230711. Ryska drönarattacker mot Kyiv för andra natten i rad. Ryssland har utfört en våg av drönarattacker mot Ukrainas huvudstad Kyiv för andra natten i rad, skriver Reuters. Samtliga drönare uppges ha skjutits ner av det ukrainska luftvärnet, enligt TT. Kyivborna uppmanades att söka skydd under drygt två timmar men ingen rapporteras ha skadats. Anfallen mot Ukrainas huvudstad sammanfaller med Natotoppmötet i Vilnius. Omni 230712. Sprängämnen hittade på den misstänkta segelbåten. Tyska utredare har hittat spår av undervattenssprängämnen på den yacht som misstänks ha använts vid sabotaget av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i september förra året. Det rapporterar tyska medier. Segelbåten kan ha transporterat sprängämnena till attentatsplatsen i Östersjön, enligt en skrivelse till FN:s säkerhetsråd. Brevet har skickats gemensamt från Tyskland, Sverige och Danmark. Länderna har parallella utredningar av händelsen. Enligt de tyska utredarna är det i nuläget inte möjligt att slå fast identiteten på gärningsmännen eller motivet bakom dådet. Dykare kan ha planterat sprängämnena enligt utredare. Yachten ska ha hyrts på ett sätt som avsett att dölja identiteten på de som faktiskt använt den. Brevet skickas i samband med att Ryssland krävt transparens. Spår har rapporterats leda till Ukraina. Explosionerna inträffade nära Bornholm. Omni 230712. Hackare fick tillgång till statlig e-post - i en månad. Genom förfalskade autentiseringskoder kunde kinesiska hackare få tillgång till e-post från 25 olika amerikanska organisationer – däribland myndigheter. Det skriver Microsoft i en blogguppdatering på tisdagskvällen. I vissa fall upptäcktes intrånget först efter en månad. Hackarna verkar inte ha fått tillgång till hemligstämplade nätverk. Men tillgången till mejl i flera veckors tid kan ha gett dem tid att samla in information till den kinesiska regeringen. "Vi bedömer att detta intrång var fokuserat på spionage, som att få tillgång till e-postsystem för insamling av information", skriver Microsoft-chefen Charlie Bell. Intrånget har hanterats och kunderna kontaktats. Vilka organisationer som drabbats uppges inte. Omni 230712. Hackare lurade diplomater i Ukraina med BMW-annons. Ryska hackare använde en fejkad annons för en billig, begagnad BMW-bil för att lura anställda vid ambassader i Ukraina, rapporterar Reuters med hänvisning till en rapport från cybersäkerhetsföretaget Palo Alto Networks. Nyhetsbyrån kallar det för ett omfattande spionage riktat mot diplomater från minst 22 av de omkring 80 utländska beskickningarna i Kyiv. Skadlig programvara bäddades in med annonsen som skickades till tiotals utländska diplomater med syftet att komma in i deras datorer. Hackarna tros ha arbetat för den ryska säkerhetstjänsten. Ska ha börjat med att en polsk diplomat i våras skickade en riktig annons för en begagnad BMW. Omni 230712. G7 överens om flerårigt säkerhetsavtal för Ukraina. G7-länderna ska under dagen presentera ett "internationellt ramverk för Ukrainas långsiktiga säkerhetsarrangemang". Det uppger den brittiska regeringen i ett uttalande enligt Reuters. Ramverket ska redogöra för hur de allierade ska stötta Ukraina de kommande åren för att få slut på kriget. Enligt BBC innebär säkerhetsarrangemanget bland annat försvarsutrustning, utbildning och utbyte av underrättelseinformation. G7-ledarna väntas skriva under överenskommelsen i samband med Natotoppnötet i Vilnius. Rishi Sunak: Skickar en stark signal till Putin. Ett liknande uttalande har kommit från Vita huset. Zelenskyj: Ska kämpa för säkerhetsgarantier. Omni 230712. Ubåtskapten mördad - kan ha spårats med joggingapp. Ukrainas underrättelsetjänst går ut med detaljer om ett mord på en före detta rysk ubåtskapten i Krasnodar, rapporterar CNN. Enligt Ukraina mördades han under en joggingtur vid sextiden på morgonen. Han ska ha skjutits med sju skott och dött på platsen. "Parken låg övergiven eftersom det regnade kraftigt, så det fanns inga vittnen som kunnat identifiera gärningsmannen," står det i uttalandet. Rzhitskij var tidigare befälhavare vid en av de ubåtar med kapacitet att avfyra Kalibr-robotar som ingår i Rysslands Svartahavsflotta. Ryska medier spekulerar i att Rzhitskij ska ha attackerats efter att lönnmördare spårat honom på den populära löpningsappen Strava. CNN har inte kunnat verifiera Rzhitskijs profil på Strava men har hittat flera bilder. Övervakningsbilder visar hur en man på cykel följer efter Rzhitskij. Ryssland uppges tro att Ukraina lönnmördat Rzhitskij som hämnd för en attack förra året. Omni 230712. Zelenskyj: Natos hållning är "förståelig" - men hade velat få en inbjudan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är övertygad om att landet kommer att vara Natomedlem efter kriget. Det sa han på en gemensam pressträff med Natochefen Jens Stoltenberg vid toppmötet i Vilnius. "Ukraina står nu närmare Nato än någonsin," sa Stoltenberg. Stoltenberg lyfte fram flera beslut i samband med Natomötet, bland annat det nyinrättade Ukraina-rådet och G7-ländernas säkerhetsavtal. Ukrainas president välkomnade löftena och sa att det är "förståeligt" att ett medlemskap inte kan bli verklighet när kriget pågår. Samtidigt är säkerhetslöften inget substitut för ett fullvärdigt Natomedlemskap. "Resultaten från mötet är goda, men vi borde få en inbjudan, det vore det optimala." Omni 230712. Kallade Ryssland för fasciststat - riskerar tre års fängelse. Han är en av Rysslands mest kända människorättsförsvarare. Nu riskerar han tre års fängelse för att ha diskrediterat den ryska armén. "Om Ryssland vinner i Ukraina kommer den ryska fascistregimen att bevaras under lång tid," säger 70-årige Oleg Orlov. Förra året publicerade 70-årige Oleg Orlov ett inlägg på Facebook där han skrev att Ryssland ånyo har blivit en totalitär stat, en fascistisk sådan. Texten var en rysk översättning av en artikel som han skrivit åt franska Mediapart. Nu står han inför rätta för att ha diskrediterat den ryska armén. Han riskerar tre års fängelse. "Jag vill så klart inte sitta i fängelse även om jag förstår att det kanske är oundvikligt. Men vad ska jag göra? Be om förlåtelse, gråta och säga att jag aldrig ska göra om det tänker jag inte göra," säger Orlov till Reuters. Han var länge en av ledarna för Memorial, Rysslands äldsta och mest välrenommerade människorättsorganisation. För sitt arbete mottog de förra året Nobels fredspris, tillsammans med den belarusiske människorättskämpen Ales Bjaljatski och ukrainska Center for civil liberties. Ett år tidigare beslutade Rysslands högsta domstol att upplösa organisationen. I rätten försvaras Orlov av en annan Nobelpristagare, journalisten Dmitrij Muratov på Novaja gazeta. "De som lämnade in ett klagomål mot Orlov hittade en bekväm motståndare. Däremot gjorde de ingenting under de åtta månader som Prigozjin misskrediterade armén eftersom de helt enkelt inte vågade," säger han. Orlov jämför Putins Ryssland med situationen som rådde då Leonid Brejnev var president i Sovjetunionen på 60-talet. "Ryssland går bakåt. Vi har lämnat kommunismen men återvänt till en annan slags totalitarism. Jag kallar det fascism. Staten blandar sig i allt. Inte bara politiken utan även ekonomin och kulturen är underordad staten. Till och med privatlivet." Putin-supportrar brukar avfärda kritikerna som väststyrda röster för en liten minoritet i det ryska samhället. "Om de tror att jag och mina likasinnade inte representerar någon, varför är då det statliga maskineriet så inriktat på att trycka ner oss?" svt 230712. Kommentar: Att säga sanningen belönas med 3 års fängelse i Ryssland. Kreml om klusterbomber från USA: "Förändrar läget." Kreml varnar Ukraina för att använda klusterammunition. Uttalandet görs efter att USA fattat det kontroversiella beslutet att förse Ukraina med vapentypen som är förbjuden av fler än 120 länder i världen. "Användningen av den här typen av ammunition förändrar situationen och skulle såklart tvinga Ryssland att vidta motåtgärder," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AFP. Tidigare har Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu också varnat för hämnd om USA skickar klusterammunition, enligt CNN. Enligt Human Rights Watch har både Ryssland och Ukraina använt klusterammunition i det pågående kriget. Skillnaden är att Ryssland gör det för att invadera ett annat land, har Natochefen Jens Stoltenberg sagt. Utrikesminister Antony Blinken har sagt att Ukraina skulle vara "försvarslöst" om landet inte får klusterammunition. Washington har lovat mer vapen till Ukraina. Rysslands försvarsminister hotar med att svara på samma sätt.
Omni 230712. Stoltenberg i avslutande tal: "Mer enade än någonsin." Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg höll på onsdagen sitt avslutningstal vid försvarsalliansens toppmöte i Vilnius. Han konstaterade att kriget i Ukraina, läget på Sydkinesiska havet och klimathotet innebär stora utmaningar för alliansen. "Men Nato står mer enat än någonsin," sa han. Vidare sa han att Ukraina kommer bjudas in till Nato när tiden är rätt och att dessa säkerhetsgarantier kommer avskräcka Ryssland från aggressioner efter kriget. Han nämnde även att Nato vill arbeta närmare med Japan, Nya Zeeland, Australien och Sydkorea. Det samarbetet kan bland annat leda till att ett Natokontor placeras i Japan. "Det förslaget ligger fortfarande på bordet." Japan är inte medlem i Nato.
Omni 230712. Putin planerar besök i Kina - första sedan invasionen. Ryssland president Vladimir Putin planerar att åka till Kina, meddelar Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters. "Nu är ett absolut lämpligt tillfälle att upprätthålla en hög nivå i utvecklingen av de bilaterala rysk-kinesiska relationerna," sa Peskov under en pressträff. Något exakt datum för att resan finns inte ännu. Resan är Putins första till Kina sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Datumen ska bestämmas mellan Kina och Ryssland. Kreml kommer att informera när datumen finns. Omni 230712. Frånvarande generalen "vilar" enligt Kreml. Den ryske toppgeneralen Sergej Surovikin har inte synts till sedan Wagnergruppens uppror under midsommarhelgen. I en video som publicerats i sociala medier säger Andrej Kartapolov, chef för statsdumans försvarskommitté, att Surovikin "vilar för närvarande" och inte är tillgänglig. Enligt en tidigare amerikansk underrättelserapport som New York Times tagit del av utreds Surovikin för inbladning i upproret av ryska myndigheter. Generalen ska ha haft en god relation med Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin. I måndags släppte ryska försvarsdepartementet ett filmklipp från ett möte med den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov och det ryska flygvapnets stabschef Viktor Afzalov. Enligt brittiska försvarsdepartementet stärker framträdandet av Afzalov hypotesen att Surovikin har avlägsnats från sin post. "Afzalov bygger upp sin offentliga profil, medan Surovikins vistelseort fortfarande är okänd", skriver departementet. Kreml har inte velat svara på frågor om Surovikin. Under upproret släppte ryska myndigheter en video där Surovikin uppmanade Wagnersoldaterna att lägga ner sina vapen. Omni 230712, Rysslands råolja slår i G7:s pristak - för första gången. Priset på rysk råolja har nu nått G7-ländernas pristak på 60 dollar fatet för första gången, enligt Argus. Det skriver Bloomberg. Bloomberg menar att Ryssland nu kan framställa prisuppgången som en seger genom att visa att de kan distribuera sina fat till köpare runt om i världen utan hjälp från västerländska företag. Richard Bronze, analytiker på konsultbolaget Energy Aspects, menar att expansionen av skuggflottan gett Ryssland allt fler alternativ. Åtgärden infördes av G7-länderna för att dämpa trycket på energimarknaden och minska Rysslands intäkter. Pristaket innebär att rysk råolja endast får exporteras med västerländska fartyg ifall det understiger 60 dollar fatet. Prisat på Uraloljan steg till 60,78 dollar per fat under onsdagen. Omni 230712. Wagners stridsvagnar och vapen samlas in av militären. Wagnergruppen har fått order om att överlämna alla sina vapen till den ryska militären efter upproret, uppger det ryska försvarsdepartementet enligt AP. Hittills har 20 000 vapen och 2 000 militära föremål kommit in, enligt departementet, bland annat stridsvagnar, raketgevär och luftförsvarssystem. President Vladimir Putin har tidigare sagt att Wagnertrupperna fått tre alternativ att välja på: skriva kontrakt med försvarsdepartementet, flytta till Belarus eller gå i pension. Den amerikanska tankesmedjan ISW skrev i en analys i lördags att Wagnersoldaterna har beordrats att ta sommarledigt av ledaren Jevgenij Prigozjin. ISW har inte sett några bevis på att ryska myndigheter gripit soldater som deltog i upproret, eller försatt dem i exil. Belarusiske presidenten: Wagnersoldaterna har erbjudits fältläger. Putin och Prigozjin höll långt möte i Moskva fem dagar efter upproret. Omni 230712. Minst en död efter rysk drönarattack mot Kyiv. Kyiv har attackerats för tredje natten i rad. Minst en person har dödats i det senaste ryska angreppet mot huvudstaden, uppger borgmästaren Vitalij Klytjko enligt flera medier. Minst två personer uppges också ha skadats när två bostadshus träffades av nedfallande bråte efter att drönare skjutits ner, uppger räddningstjänsten. En 19-årig kvinna och en 23-årig man ska ha skadats. Explosioner har hörts i flera delar av staden. Omni 230713. Västs öppna irritation i Vilnius: "Vi är inte Amazon." President Volodymyr Zelenskyjs stundtals hårda ord har skapat öppen irritation i Vilnius, rapporterar Financial Times. Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace kommenterade Kyivs militära önskelista med orden: "Du vet, vi är inte Amazon", och syftar på e-handelsjätten. Inför mötet sa Zelenskyj att det vore "absurt" om ledarna på toppmötet inte skulle kunna erbjuda en tydlig tidsplan för ett ukrainskt Natomedlemskap. "Oavsett om man gillar det eller inte så vill folk se tacksamhet," sa Wallace till reportrar. Ett problem för flera av Ukrainas allierade är att de redan har gett Kyiv hela sina lager av visst militärt materiel. Samtidigt har andra länder, som USA och Tyskland, dragit ut på att skicka den mest avancerade utrustningen då man befarar en eskalerad konflikt med Ryssland, skriver tidningen. Omni 230713. Tusentals civila ukrainare i nätverk av ryska fängelser. Tusentals civila ukrainare hålls frihetsberövade i ett nätverk av formella och informella fängelser och straffkolonier i Ryssland och i ryskockuperade områden. Det avslöjar AP i en stor granskning. Där utsätts de för tortyr, psykisk misshandel och slavarbete. Enligt myndighetsdokument som nyhetsbyrån sett planerar Ryssland att bygga tiotals fler fängelser för samma syfte. Granskningen bygger på vittnesmål från tidigare fångar och anhöriga, samt uppgifter från ukrainsk underrättelsetjänst. AP har också granskat satellitbilder och tagit del av brev från Röda korset. Den samlade bilden är ett storskaligt ryskt fängelsesystem, med övergrepp mot civila, som strider mot Genèvekonventionen. Uppges finnas planer på 25 nya straffkolonier i ockuperade Ukraina fram tills 2026. "Ingen utväg" - vittnesmål från kidnappade och tillfångatagna ukrainare. Omni 230713. Rysk general sparkas efter kritik mot arméledningen. Den ryske generalen Ivan Popov uppger att han fått sparken efter att ha kritiserat landets militära ledning för otillräckligt stöd, rapporterar Reuters. Popov har haft en högt uppsatt roll som befälhavare över styrkor som strider i Zaporizjzja. I ett röstmeddelande som lades upp på Telegram i går anklagar han militärledningen för att ha huggit sin egen armé i ryggen. "Jag lyfte ett antal olika problem och uttryckte dem så rakt som möjligt och extremt hårt," säger Popov i klippet. Tankesmedjan ISW skriver att Popov ska ha framfört sin kritik till militärtoppen Valerij Gerasimov. Enligt CNN är det unikt att en så tung general som Popov kastas ut till följd av en öppen konflikt. Popov anklagar försvarsministern för förräderi. Ryska försvaret har inte kommenterat ljudklippet.
Omni 230713. Rysk spionchef: Har haft telefonsamtal med CIA. Rysslands spionchef Sergej Narysjkin säger att han hade ett telefonsamtal med CIA-chefen Bill Burns efter Wagnergruppens myteri, rapporterar Reuters. Enligt Narysjkin handlade samtalet till stor del om vad som ska ske med Ukraina. CIA har inte kommenterat påståendet men både New York Times och Wall Street Journal har tidigare rapporterat att Burns ringt Narysjkin för att försäkra Ryssland om att USA inte hade något att göra med upprorsförsöket. Med sitt uttalande låter Narysjkin påskina att Moskva och Washington har egna diskussioner om krigets utkomst, något som enligt analytiker kan ses som önsketänkande från rysk sida. Det skriver Wall Street Journal. "När USA ringer försöker Ryssland läsa mellan raderna. Även när det inte finns något där så tror de att kontakten innebär att dörren är öppen för samtal om Ukraina," säger Rysslandsexperten Tatiana Stanovaya till tidningen. Burns och Narysjkin har upprätthållit kontakten under kriget när andra kontaktvägar varit brutna. Omni 230712. Lukasjenko-kritisk konstnär död i fängelse i Belarus. Konstnären Ales Pusjkin har dött "under oklara omständigheter" i belarusiskt fängelse, skriver The Guardian. Ales Pusjkin var känd som en skarp kritiker av Belarus president Lukasjenko. Han ska exempelvis vid ett tillfälle ha dumpat gödsel framför presidentens kontor och ha målat ett porträtt av Lukasjenko i helvetet omringad av polis. 57-åringen hade inga kända hälsoproblem. Myndigheterna i Belarus har inte kommenterat händelsen. Svenska PEN har skrivit ett brev riktat till president Lukasjenko och krävt en opartisk utredning av Ales Pusjkins död. Han avtjänade ett fem år långt fängelsestraff. Han var aktiv i protester mot Lukasjenko sedan en lång tid tillbaka. Domen mot honom var politiskt motiverad. Omni 230713. Biden: Inga problem om Norden fick fatta alla beslut. USA:s president Joe Biden sa under det nordisk-amerikanska toppmötet i Helsingfors att det skulle vara färre problem om de nordiska länderna fattade alla beslut, rapporterar Svenska Yle. Säkerhetsfrågorna står högst upp på agendan under toppmötet där alla de nordiska statministrarna medverkar. Finlands president Sauli Niinistö sa under pressträffen att det viktigaste är att "säkra säkerheten även för framtiden". Biden: Tog mig tre minuter att säga ja till Finland som Natoland. Omni 230713, Ryssland betraktar F-16 i Ukraina som "nukleärt" hot. Ryssland kommer att betrakta F-16-stridsflyg i Ukraina som ett nukleärt hot på grund av deras kapacitet att bära kärnvapen, uppger utrikesministern Sergej Lavrov i ett uttalande för ryska medier enligt Reuters. "I en stridssituation kommer våra soldater inte att utreda om varje enskild plan av den här typen är utrustad med kärnvapen eller inte." Avancerade stridsflygplan har varit ett av Kyivs starkaste önskemål när det gäller stödet från väst. Nederländerna och Danmark samordnar en koalition av länder i planerna på att utbilda ukrainska piloter att flyga F-16. USA har dock inte gett tillstånd till något land att förse Ukraina med de amerikansktillverkade planen. Lavrov: Bara faktumet att Ukraina har sådana system ser vi som ett hot på kärnvapenområdet. Omni 230713. Osvikligt stöd utlovas - Biden: "Putin har redan förlorat kriget i Ukraina." Att USA:s president Joe Biden kommit till Helsingfors ses som ett sätt att visa att Norden blir allt viktigare för USA, skriver TT. Viktiga framtidsfrågor som klimatförändringarna, teknikutvecklingen och säkerhet har stått i centrum för det nordisk-amerikanska toppmötet på torsdagen. Och så även kriget i Ukraina. I ett gemensamt uttalande skriver de nordiska ledarna och Biden att de kommer att fortsätta att stödja Ukraina så länge det behövs. Senare på eftermiddagen, vid en frågestund i samband med en pressträff, säger Biden att han inte tror att kriget kommer att bli långvarigt, eftersom Ryssland inte har nog med resurser eller kapacitet. "Exakt när kriget kommer att få ett slut hänger på Putin. Men det finns ingen möjlighet för honom att vinna kriget i Ukraina. Han har redan förlorat," säger Biden. Omni 230713. Joe Biden: Prigozjin bör se upp med vad han äter. Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin gör klokt i att se upp för eventuella förgiftningsförsök, skämtade president Joe Biden under presskonferensen i Helsingfors på torsdagen. "Om jag var han skulle jag vara försiktig med vad jag åt. Jag skulle hålla ett öga på min meny," sa Biden enligt Politico. Den amerikanske presidenten fick frågan om Wagnergruppens kuppförsök riskerar att leda till att president Putin vidtar nya drastiska åtgärder i kriget. "Skämt åsido. Jag vet inte om någon av oss kan säga med säkerhet vilken framtid Prigozjin har i Ryssland," svarade Biden. Omni 230713. Kina förlorar titeln som största exportör till USA. Kina är nu sannolikt inte längre den största exportören till USA. Amerikansk import sjönk med omkring 25 procent under årets första 5 månader jämfört med i fjol. Kinesiska varor stod för 13,4 procent av den totala amerikanska importen. Det skriver Nikkei Asia. Det är den lägsta siffran för kinesisk export till USA på 19 år. Den störst bidragande faktorn var minskad import av kinesiska halvledare. Kina förlorar sin titel som största exportör för första gången på 15 år, och blir förbisprungna av både Mexiko och Kanada. Sydostasiatiska länder trappar upp exporterna till USA. Kinas export rasar - största nedgången på tre år.
Omni 230713. Frankrike säljer stridsflyg till Indien: "Orubblig vänskap." Indien ska köpa 26 stridsflygplan av modellen Rafale och tre ubåtar av Frankrike. Mångmiljardaffären slöts i samband med att Indiens premiärminister Narendra Modi besökte Paris på torsdagen, skriver AFP. "Denna nära relation är inte begränsad till ledarna i två länder, den är i själva verket en återspegling av den orubbliga vänskapen mellan Indien och Frankrike," sa Modi. Trots meningsskiljaktigheter är ledare i väst måna om att vårda relationerna med Indien, som en motvikt till Kina i Asien, skriver TT. Indien är en av den franska krigsmaterielindustrins största kunder. President Macron har bjudit in Modi som hedersgäst till firandet av den franska nationaldagen på fredagen. Omni 230714. Käihkö: Dör troligen fler ukrainare än ryssar nu. Det är inte oväntat att den ukrainska motoffensiven går långsamt fram. Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till Svenska Dagbladet. Även om det finns tecken på att Ryssland lider stora förluster är det enligt Käihkö inte omöjligt att det just nu dör fler ukrainare än ryssar i kriget. Han säger att Ukraina tvingats byta strategi till utnötning, vilket leder till förluster på båda sidor. "Det är det som gäller i väntan på att motståndarna blir så pass svaga att man kan bryta igenom försvarslinjerna," säger Ilmari Käihkö. Käihkö: "Att vara på offensiven är besvärligt." Omni 230714. Pentagon: Wagnergruppen strider inte längre i Ukraina. Wagnersoldater deltar inte längre i "någon betydande kapacitet" i kriget i Ukraina, uppger amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon. Den paramilitära gruppen har tidigare spelat en nyckelroll i Rysslands offensiv, men gruppens framtid är oklar sedan upprorsförsöket där man krävde att den ryska militärledningen byts ut, skriver AFP. Enligt Pentagons presstalesperson Pat Ryder bedöms en majoritet av Wagnersoldaterna fortfarande befinna sig i ockuperade delar av Ukraina. Var gruppens ledare Jevgenij Priogozjin befinner sig är okänt.
Omni 230714. Ukraina: 200 ryska soldater dödade i enskild attack. Ukraina hävdar att så många som 200 ryska soldater dödats i en attack i ockuperade Tokmak, skriver CNN. Enligt borgmästaren för ockuperade Melitopol har en smidesanläggning som används som rysk bas träffats. Borgmästaren befinner sig dock utanför det ockuperade området och uppgifterna går inte att bekräfta. Men även från ryskt håll kommer uppgifter om att flera explosioner inträffat i staden. Ukrainska styrkor slår regelbundet mot Tokmak som är en viktig hubb för ryska styrkor. Borgmästaren: Våra försvarsstyrkor har framgångsrikt verkat mot ockupanternas ställningar i Tokmak. Ukraina säger sig ha skjutit ner 16 drönare i natt. Omni 230714. Indisk raket uppskjuten - ska nå månen. Den indiska månraketen Chandrayaan-3 har lyft, rapporterar flera nyhetsbyråer. Målet är att farkosten om en dryg månad landa på månen. Om det lyckas blir Indien det fjärde landet efter USA, dåvarande Sovjetunionen och Kina att åstadkomma bedriften, skriver AP. Redan för fyra år sedan gjordes ett indiskt försök till en månlandning som misslyckades. När Chandrayaan-3 (sanskrit för "månraket") lyfte hördes applåder och jubel i kontrollrummet. Uppskjutningen följdes också av tusentals indier utanför byggnaden. Viftades med indiska flaggan utanför rymdcentret. Månlandningen är planerad till slutet av augusti. Ska landa på månens sydpol. Omni 230714. Taiwans egna satellit ska ta ön in i global rymdindustri. Taiwan har utvecklat sin första vädersatellit, vilket visar öns beslutsamhet att utveckla sin egen rymdindustri. Det säger president Tsai Ing-Wen enligt Reuters. Taiwan har haft ett satellitprogram sedan 1990-talet, men den senaste tidens ökade spänningar med Kina har gett regeringen större ambitioner på området. Tsai Ing-Wen säger enligt nyhetsbyrån att den nya satelliten bevisar att Taiwan är kapabelt att gå in på den globala rymdmarknaden. Satelliten ska skjutas upp i omloppsbana kring jorden. Uppskjutningen ska ske från Franska Guyana i september. USA anklagar Kina för att militarisera rymden. Omni 230714. Ukraina hävdar framgångar: "Avancerat 1,7 kilometer." Ukrainas militära ledning hävdar framgångar i motoffensiven under veckan som har gått, skriver AFP. Mykola Urshalovytj, som representerar nationalgardet säger att de ukrainska trupperna rör sig mot Melitopol. "Med stöd från stridsfordon har trupperna avancerat omkring 1 700 meter mot syd och sydöst," säger Urshalovytj. Den amerikanska tankesmedjan ISW uppger att de ukrainska trupperna även avancerar mot staden Zaporizjzja. Tankesmedjans ryska källor uppger att Ukraina har ökat sin anfallsintensitet under de senaste dagarna. Omni 230714. Uppgifter: Wagnergruppen tränar belarusiska soldater. Det belarusiska försvarsdepartementet hävdar att soldater från Wagnergruppen arbetar med att träna belarusiska soldater, rapporterar AFP. I ett uttalande uppger försvarsdepartementet att träningen sker i närheten av staden Osipovitsji. Samtidigt rapporterar Reuters, med hänvisning till två källor nära Wagnergruppen, att Wagnersoldater faktiskt befinner sig i Belarus. Enligt uppgifterna ska de ha varit i landet åtminstone sedan i tisdags. Efter Wagnergruppens upprorsförsök i Ryssland under midsommarhelgen slöt Ryssland och Belarus ett avtal om att Wagnersoldater skulle få en fristad i Belarus. Utrikesdepartementet uppger att Wagnersoldaterna fungerar som "instruktörer". Omni 230714. Dagen efter ny dom: Zuma i Ryssland "av hälsoskäl". Sydafrikas tidigare president Jacob Zuma befinner sig i Ryssland för att genomgå en medicinsk behandling. Det uppger hans talesperson under fredagen, skriver AFP. Zuma misstänks för korruption och beskedet om Rysslandsbesöket kommer dagen efter att en domstol beslutat att han ska återvända till fängelset. Talespersonen Mzwanele Manyi uppger att Zuma reste till Ryssland i förra veckan och att han inte kommer att återvända förrän de ryska läkarna ger klartecken. Zuma är dömd till 15 månaders fängelse för att han vägrat svara på frågor under korruptionsutredningen mot honom. Han har varit villkorligt frigiven av hälsoskäl, men under torsdagen visade en ny domstolsprövning att frigivningen var olaglig. Zuma var president mellan 2009 och 2018. Manyi: Resan är ingen hemlighet. Tvingades bort från makten efter korruptionsmisstankar. Omni 230714. Ukraina markerar mot Ryssland - flyttar på julen. Det ukrainska parlamentet har röstat igenom en ny lag som innebär att datumet för när julen infaller flyttas, rapporterar Ekot. Ukraina kommer framöver att fira julen 25 december, istället för att som tidigare följa den rysk-ortodoxa traditionen med julfirande 7 januari. Syftet med flytten är att markera avstånd mot ryska traditioner efter Rysslands invasion. Omni 230714. "Gråhår är ledaren" - Putins förslag tycks splittra Wagner. Vladimir Putin tycks ha skapat en spricka mellan Wagnersoldaterna och ledaren Jevgenij Prigozjin, skriver CNN. Den ryske presidenten påstår i en intervju med tidningen Kommersant att han efter det avblåsta kuppförsöket föreslog att befälet "Gråhår" skulle ta över ledarskapet - men att Prigozjin avböjde erbjudandet. Enligt flera medier heter "Gråhår" egentligen Andreij Trosjev och är en senior medlem och medgrundare till Wagnergruppen. Han är enligt europeiska sanktionsdokument en pensionerad rysk överste som bland annat stridit i Syrien. Trosjev beskrivs i ett EU-dokument som gruppens exekutiva chef och Putin antydde i Kommersant-intervjun att han är Wagnergruppens "egentliga ledare". Det är oklart var Prigozjin befinner sig i nuläget. Han har inte setts till sedan den 2 juli. Ska enligt EU ha varit direkt involverad i Wagnergruppens operationer i Syrien. Stred i Afghanistan under Sovjetunionens tioåriga krig där. Föddes i Sankt Petersburg (dåvarande Leningrad) - enligt ryska källor 1962 men enligt EU-dokument 1953. Putin: Allt kunde ha fortsatt som förut för Wagnersoldaterna. Omni 230715. Analys: Kan eskalera kriget om Ukraina blir del av Nato. Det är inte troligt att Ukraina uppfyller kriterierna för att bli Natomedlem inom en snar framtid, skriver Sky News militäranalytiker Sean Bell. Han förstår president Zelenskyjs frustration över att försvarsalliansen inte officiellt bjöd in Ukraina under toppmötet i Vilnius. Men en formell överenskommelse om medlemskap kan inte bara förlänga, utan också eskalera kriget, enligt Bell. Till exempel tror han att det kan finnas behov av flexibilitet om det blir aktuellt med fredsförhandlingar: "Det vore svårare för Putin att utropa seger för sin inhemska publik om resultatet är Natostyrkor på hans tröskel." CNN:s Luke McGee skriver att de upprörda känslorna som uppstod mellan Nato och Ukraina i samband med toppmötet hade kunnat bli en rysk PR-vinst. Han nämner ilskna Twitterinlägg från Zelenskyj, Joe Bidens uttalande om att det pågående kriget omöjliggör ett medlemskap och den brittiske försvarsministerns irriterade konstaterande att väst "inte är Amazon". "Allt detta skapade rum för spekulation om Natos enighet, och tillät dess motståndare att kalla mötet för ett misslyckande", skriver McGee. Sean Bell: Ett ukrainskt Natomedlemskap kan förlänga - eller till och med eskalera - kriget. Luke McGee: Natos toppmöte i Vilnius spårade nästan ur och gav Ryssland PR-segern. Omni 230715. Stor Wagnerkonvoj uppges ha rullat in i Belarus. En stor konvoj med soldater från den paramilitära Wagnergruppen ska under lördagen ha rullat in i Belarus, rapporterar AP med hänvisning till den oberoende belarusiska kanalen Belaruski Hajun som följer den militära utvecklingen. Minst 60 lastbilar, bussar och andra större fordon ska ha passerat gränsen, eskorterade av belarusisk polis. Konvojen ska ha rört sig mot en militärbas nära staden Osipovitsji. Uppgifterna, som ännu inte bekräftats, kommer efter att Belarus försvarsdepartement under fredagen uppger att Wagnerstyrkor ska träna tillsammans med belarusiska soldater. Belaruski Hajun presenterade inga filmer eller bilder på konvojen. Ukraina har förstärkt vid gränsen mot Belarus. Belarus ledare Lukasjenko har sagt att Minsk kan ha användning för Wagnergruppens erfarenhet.
Omni 230715. Putin: Spannmålsavtalet har inte uppfyllt sitt syfte. Det huvudsakliga syftet med avtalet som möjliggör export av spannmål från Ukraina, att säkra leveranser till fattiga länder i bland annat Afrika, har inte uppnåtts. Det sa den ryske presidenten Vladimir Putin i ett samtal med Sydafrikas Cyril Ramaphosa på lördagen. Det nuvarande avtalet löper på måndagskvällen ut, om ingen överenskommelse om att förlänga det nås. Under fredagen uppgav Turkiets president Erdogan att Ryssland var redo att förlänga avtalet, men detta ville Kreml sedan inte bekräfta. Ramaphosa har också varit i kontakt med FN-chefen Guterres. De båda ledarna diskuterade även Brics-ländernas kommande möte. Avtalet har möjliggjort export av 32 miljoner ton spannmål. Avtalet förhandlades fram av FN och Turkiet. Omni 230715. Ukraina rapporterar om intensifierade strider i öst. Ukraina uppgav på söndagen att striderna vid den östra fronten har intensifierats, skriver AFP. Enligt biträdande försvarsminister Hanna Maljar har ukrainska styrkor tvingats på defensiven nära staden Kupiansk samtidigt som landet gör framsteg vid Bachmut. "Det sker en daglig framryckning på den södra flanken runt Bachmut. På den norra flanken försöker vi hålla våra positioner, fienden anfaller", skriver hon vidare på Telegram. Putin sa i ett tal på lördagen att Ukrainas motoffensiv har misslyckats. Flera civila har skadats de senaste dagarna. Omni 230716. Polen: Vi håller ögonen på Wagnergruppen i Belarus. Flera hundra soldater ur Wagnergruppen kan nu vara på plats i Belarus. Det säger Stanislaw Zaryn, biträdande chef för den polska underrättelsetjänsten, till The Telegraph. "Polsk underrättelsetjänst följer situationen för att ta reda på hur många de slutligen blir," säger han. Att Wagnergruppen nu etablerar sig i Belarus har även fått Litauen att be Nato stärka sin närvaro vid gränsen. Efter det misslyckade upprorsförsöket i Ryssland under midsommarhelgen erbjöd Belarus Wagnersoldater en fristad i landet. Under lördagen kom uppgifter om att en konvoj med minst 60 Wagnerfordon passerade gränsen mellan Ryssland och Belarus. Polen hånas på Telegram-konton knutna till Wagnergruppen. Även Ukraina bedömer att några hundra Wagnersoldater är i Belarus. Konvojen ska ha rört sig mot en militärbas nära staden Osipovitsji. Omni 230716. Sista spannmålsfartyget har lämnas Odesas hamn. På söndagen löpte det sista fartyget lastat med spannmål ut från Odesas hamn vid Svarta havet, innan FN-avtalet med Ryssland som möjliggör exporten löper ut på måndagen, skriver BBC. Ryssland har än så länge motsatt sig att förlänga avtalet om inte de ryska kraven på export av bland annat konstgödsel tillmötesgås. Ryssland kräver också att banken Rosselkhozbank som är verksam inom jordbruksområdet åter får tillträde till det internationella betalningssystemet Swift. Turkiets president Erdogan, som var med och förhandlade fram avtalet, sa i fredags att Ryssland var redo att förlänga. Detta har Kreml inte bekräftat. Istället sa Vladimir Putin att han anser att avtalets huvudsakliga syfte, att leverera spannmål till fattiga länder, inte uppnåtts. Både Ukraina och Ryssland hörde före kriget till världens största spannmålsexportörer. Om avtalet inte förlängs hotar livsmedelskris. Putin diskuterade avtalet med Sydafrikas president under lördagen. Avtalet har möjliggjort export av 32 miljoner ton spannmål. Avtalet förhandlades fram av FN och Turkiet. Omni 230716. Stora materiella förluster under offensiven: "Ryssarna har sått fälten med minor." Under de två första veckorna av den ukrainska motoffensiven skadades eller förstördes så mycket som 20 procent av den utrustning Ukraina skickade till fronten, enligt uppgifter till New York Times. Det handlar bland annat om stridsvagnar och stridsfordon som västländer bidragit med. Efter de första veckorna har siffran sjunkit till runt tio procent, delvis på grund av att Ukraina justerat sin taktik, men också för att offensiven som sådan bromsats upp och på vissa håll stannat av helt. En försvårande omständighet är att Ryssland ägnat sig åt omfattande minering i väntan på offensiven. Enligt data från den nederländska analyssajten Oryx ska en av de brigader som tidigast sattes in i motoffensiven ha fått tio av sina 32 tysktillverkade Leopardstridsvagnar förstörda eller skadade. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till DN att uppgiften är "rimlig och inte alls överraskande". "Ryssarna har sått fälten med minor, och dessutom blandat in mycket mer personminor än man först trott för att försvåra röjningsarbetet för Ukraina," säger han. Analytiker menar att det är för tidigt att spekulera om offensivens utgång. Omni 230717. Två uppges döda på bro till Krym - all trafik stoppas. Två personer uppges döda och ytterligare en skadad efter en "nödsituation" på den bro som förbinder annekterade Krym med Ryssland. Det skriver den rysktillsatte guvernören Sergej Aksionov på Telegram utan att specificera vad som skett, skriver Reuters. Uppgifterna har inte kunnat verifieras. All trafik på bron har stoppats. Samtidigt kommer uppgifter i ukrainska medier om att sprängningar hörts vid bron tidigt under måndagsmorgonen.
Omni 230717. Översten: Vi tar tillbaka några hundra meter per dag. Ukrainas motoffensiv gör små framsteg varje dag. Det säger översten Serhij Cherevatyj, talesperson för styrkorna i östra Ukraina, till Ekot. Men det handlar om ett par hundra meter om dagen, inte kilometer, fortsätter han. Ukraina står inför stora utmaningar och förluster i motoffensiven. Hur många ukrainska soldater som dör i striderna går Cherevatyj inte in på, men han hävdar att de ryska förlusterna den senaste tiden varit betydligt större. Samtidigt har Ryssland mycket mer artilleri än Ukraina, enligt Cherevatyj. "Vi går på en artilleridiet och kan inte hålla på och skjuta som de gör. De kan peka på kartan och skjuta 500 artilleripjäser, det har inte vi råd med," säger han. Omni 230717. Ny statistik: En av fem unga kineser utan jobb. Ungdomsarbetslösheten i Kinas städer steg i juni till rekordhöga 21,3 procent, enligt ny statistik. Därmed har arbetslösheten stigit sex månader i rad sedan den senaste dippen till 16,7 procent i december. De unga arbetslösa är en liten men röststark grupp, säger Dan Wang, chefsekonom vid Hang Seng Bank China, till BBC. "Deras uttryck för missnöje med den nuvarande situationen kan leda till en bredare förlust av förtroendet för ekonomin," säger hon. När statistiken började publiceras i januari 2018 var arbetslösheten bland städernas 16-24-åringar bara 11 procent. För landsbygden finns ingen statistik. Rekordmånga universitetsstudenter kommer ut på arbetsmarknaden i år. Svagare utveckling för detaljhandeln och investeringarna. Omni 230717. Ukraina får sex miljarder i bistånd från Sverige. Sverige skickar minst sex miljarder i bistånd till Ukraina, uppger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) på en pressträff. Forssell säger att det är en historisk satsning för Ukraina då detta blir Sveriges största bilaterala biståndsstrategi - någonsin. "Ingen prioritering är viktigare just nu." Strategin gäller för perioden 2023-2027 och omfattar sex miljarder. Efter pressträffen ska Forssell tala vid Måndagsrörelsen på Norrmalmstorg i Stockholm och sen lämna över strategin till Ukrainas ambassadör Andrij Plachotnjuk. "Strategin ska bidra till uppbyggnads- och reformsamarbete i Ukraina med det övergripande målet till EU-integration. Vi vill se inte en, utan två blågula flaggor vaja i Kyiv," säger Forssell. Totalt har 22 miljarder kronor tidigare skickats till Ukraina från svenskt håll. Fyra miljarder i bistånd, knappt en miljard i civilt stöd med exempelvis materialdonationer samt cirka 17 miljarder i militärt stöd. Forssell understryker att tanken inte är att bygga upp det som en gång varit, men något nytt och säkrare. Sida kommer att administrera 5,7 miljarder kronor, Svenska institutet får 225 miljoner kronor och Folke Bernadotteakademin får 75 miljoner kronor.
Omni 230717. Ryssland förlänger inte spannmålsavtalet - vissa krav ska uppfyllas. Ryssland förlänger inte spannmålsavtalet med Ukraina, rapporterar Reuters. Det var Kremls talesperson, Dmitrij Peskov, som meddelade det via video till reportrar, enligt TT. "När den del av Svartahavsavtalet som relateras till Ryssland genomförs kommer Ryssland omedelbart att återgå till genomförandet av avtalet," säger Peskov. Spannmålsavtalet har varit avgörande för att transporter till Afrika och Mellanöstern kunnat fortgå. Enligt en FN-rapport har man kunnat motverka svält med hjälp av avtalet. Ett bakslag för länder som kämpar med svält. Avtalet löper ut i natt och inget nytt avtal är i hamn. Överenskommelsen är avgörande för matpriser i hela världen.
Omni 230717. Analys: Attack på Krymbron ger Putin huvudbry. Efter att bron till Krymhalvön attackerats igen ser Sky News reporter Dominic Waghorn det som både en "strategisk och symbolisk förlust för Ryssland". Enligt Waghorn har broattacken "skurit av en av de två vägarna som Ryssland har för att få in både vapen och män till fronten". Han spår att dess inverkan på moralen kommer att vara "betydande för de många ryssarna som bor på halvön". "Skulle Ukrainas motoffensiv hota Krym så vet de att det inte finns någon flyktväg om bron fortsätter att slås ut," skriver han. Ekots utrikesreporter Tryggve Ulriksen Skogseth säger att attacken "slår hårt mot rysk logistik och mot Rysslands bild om att de har kontroll på Krym". "Det är en viktig propagandavinst för Ukraina. Bron var ett prestigeprojekt för Putin när det stod klart 2018. Då var han första man att köra över," säger han. Ulriksen Skogseth: Undervattensdrönare tros ligga bakom explosionen. Dominic Waghorn: Attacken en "moralboost" för Ukraina. Ryska UD: Kiev bakom attacken på Krymbron. Omni 230717. Natostyrka till Visby för minröjning i Östersjön. Natos stående minröjningsstyrka kommer att skicka sex fartyg till Visby, rapporterar P4 Gotland. Natostyrkan kommer tillsammans med svenska HMS Sturkö att lokalisera minor som ligger kvar sedan första och andra världskriget. "Det fälldes kanske 160 000 minor i Östersjön, 40 procent av de minorna ligger kvar, vilket innebär att det är över 60 000 minor som ligger på botten av Östersjön," säger Leif Nellmer, förbindelseofficer för besöket, till P4. Insatsen följer på en liknande minröjningsoperation i havet utanför Göteborg i maj, skrivet TT. På söndag är allmänheten välkommen ombord. Insatsen sker nordöst om Fårö. Omni 230717. Läger i Belarus har fyllts på med soldater från Wagner. En stor fordonskonvoj från den paramilitära Wagnergruppen har tagit sig till en militärbas i Belarus, skriver New York Times. Tidningen har analyserat filmklipp i sociala medier och beskriver det som det största framträdandet från gruppen sedan det misslyckade upproret i Ryssland tidigare i sommar. Konvojen ska ha bestått av en rad olika fordon med både ryska flaggor och flaggor med Wagnergruppens symbol. Enligt NYT har det varit ökad aktivitet i lägret under helgen, vilket kunnat ses som en indikation på att ett stort antal soldater kommer anlända. En del fordon markerade med "Z" som kommit att bli en rysk krigssymbol. Wagnertrupper erbjöds fristad i Belarus i samband med upprorsförsöket. Omni 230717. Ryska attacker mot flera ukrainska städer i natt. Flyglarm ljöd i stora delar av Ukraina under natten till tisdag, rapporterar Reuters. Flera städer ska ha blivit utsatta för ryska drönarattacker, bland annat hamnstäderna Mykolajiv och Odesa. Mykolajivs borgmästare uppger på Telegram att en brand utbröt i en anläggning i hamnen. Han skriver att läget är "ganska allvarligt" och att mer information kommer under dagen. I nuläget har det inte kommit några uppgifter om skadade. Enligt myndigheter i Odessa sköts drönarna ner av Ukrainas luftförsvar. FN: 9 300 civila har dött och 16 000 skadats i Ukraina sedan fullskaliga invasionen inleddes. Omni 230717. Attack mot Odesas hamn - dagen efter avtalet löpt ut. Natten efter att spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina gått ut har Odesas hamn i Ukraina attackerats hårt av ryska drönare, rapporterar flera medier. Den ukrainska försvarsmakten beskriver det som flera vågor av attacker mot hamnstaden, enligt Ekot. "Olyckligtvis har bråte från nedskjutna drönare och missiler skadat hamnens infrastruktur och flera privata hem," säger talespersonen för den södra ukrainska militären i ett uttalande, skriver AFP. Odesas hamn har varit en nyckelplats för Ukrainas export av spannmål där mycket av spannmålen har förvarats i silor. Under natten ska 31 av 36 stycken drönare blivit nedskjutna enligt den ukrainska militären. Förra året exporterade Ukraina 32 miljoner ton spannmål. Nattens attacker har främst skett i södra och östra Ukraina. Omni 230718. Expert: Rysslands militär försvagad efter upproret. Wagnergruppens misslyckade kuppförsök kan i längden innebära en stor försvagning för den ryska militären i kriget mot Ukraina, säger Rysslandskännaren Malcolm Dixelius till TV4 Nyhetsmorgon. "Det var en sammanhållen, skoningslös grupp som förde krig utan lagar som var användbara som en slags stormstyrka längst fram," säger han. En analys som Joakim Paasikivi, överstelöjtnant på Försvarshögskolan håller med om. Men någon stor försvagning kommer inte att synas direkt. "Ur det korta perspektivet gör det inte särskilt stor skillnad för de hade redan dragit sig ur Ukraina. Men frågan återstår - finns det någon ny styrka man kan sätta in igen?" säger Joakim Paasikivi till TV4. Innan Wagners ledare Prigozjin försvann fanns det inte mycket förtroende kvar för gruppen. Omni 230717. EU och Latinamerika enas inte om ryska invasionen. Under toppmötet i Bryssel har EU och Latinamerika svårigheter att hitta samsyn när det kommer till Rysslands invasionskrig i Ukraina, rapporterar TT. Många av de latinamerikanska länderna har en ryssvänlig inställning, däribland Kuba och Nicaragua. De ska ha fört samtal med Moskva om vilka formuleringar som kan accepteras, enligt nyhetssajten Politico Europe. Enligt statsminister Ulf Kristersson (M) som deltar i mötet är "ett svagt uttalande snarare sämre än inget alls". "För Europas del kan vi naturligtvis inte tumma på helt fundamentala principer om Ukrainas rätt till självbestämmande," säger Kristersson. Ryssland kraftsamlar för att nå framgångar i Charkiv. Samtidigt som Ukraina gått på motoffensiven, främst i landets södra delar, gör Ryssland försök att bryta igenom Ukrainas försvarslinjer i Charkiv-regionen i nordöst. Det uppger en talesperson för den ukrainska militären, enligt Politico. Enligt Ukraina har Ryssland samlat omkring 100 000 soldater vid fronten, främst för attacker mot Kupjansk - en viktig stad logistiskt - som Ukraina lyckades återta i en framgångsrik motoffensiv förra hösten. Ukraina ska dock ha lyckats slå tillbaka Rysslands attacker, enligt talespersonen. Omkring 900 ryska stridsvagnar och 555 artillerisystem uppges finnas i området. Ukraina ska ha nått mindre framgångar vid södra fronten. Omni 230718. yle 230718. Ramaphosa vill inte gripa Putin: "Krigsförklaring." Sydafrika har bett Internationella brottsmåldomstolen (ICC) om ett undantag för att landet inte ska behöva arrestera Rysslands president Vladimir Putin om han kommer till Sydafrika för möte med de så kallade Brics-länderna senare i år. Det skriver flera medier. I handlingar som bland annat Reuters tagit del av skriver president Cyril Ramaphosa att den ryska sidan skulle tolka en arrestering som en "krigsförklaring", och att oppositionens försök att säkerställa att en arrestering sker är oansvarigt". Ryssland har insisterat på att man ska skicka Putin till mötet, samtidigt som Sydafrika enligt Internationella brottsmålsdomstolens arresteringsorder måste gripa honom om han kommer. Mötet hålls i Johannesburg i augusti.
Omni 230718. Kommentar: Ramaphosa är feg som inte vill gripa Putin. Putin är antagligen så feg att han inte kommer om har riskerar att gripas. Ukraina letar ryska luckor: "Det kommer bli blodigt." Sex veckor in på motoffensiven har Ukraina ännu inte lyckats nå ett avgörande genombrott i de ryska försvarslinjerna, skriver Wall Street Journal. Bland ukrainska förband är kraftiga ryska mineringar en viktig förklaring. En annan förklaring går att finna i luften, där Ryssland på vissa håll lyckats etablera luftherravälde på ett sätt som gör att ryska helikoptrar kan avfyra robotar bortom räckvidden för ukrainskt luftvärn. Ett befäl är kritiskt mot att västländer skickat pansarfordon men inte stridsflyg. "Det är som att ge en cykel utan pedaler." USA:s högste befälhavare Mark Milley vill inte kalla motoffensiven ett misslyckande, och säger att det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser. "Det här kommer att vara länge, det kommer bli tufft och det kommer bli blodigt," säger han enligt Sky News. Omni 230718. "Ukraina är byggt för att skeppa spannmål via hamn." Varför kan inte Ukraina bara transportera sitt spannmål på andra vägar nu när Ryssland dragit sig ur avtalet? Enligt överstelöjtnant Peter Lidén handlar det om att all infrastruktur i landet är byggd för att spannmålet ska transporteras ner till kusten och sedan skeppas vidare med båt genom Svarta havet. Det säger han till SVT Nyheter. "Järnvägen är helt väsentlig för att få ner spannmålet till de hamnar som är byggda nu med silor och utskeppningsanläggningar. Det är ingenting man kan ta med lastbilar eller ens på järnväg på andra vägar." Tidigare har man transporterat spannmål via hamnarna i Donau i Rumänien. Den möjligheten ser man över även nu, enligt Lidén. Det skulle dock innebära betydligt mindre volymer eftersom man inte kan använda de ukrainska hamnarna. Överstelöjtnanten: Teoretiskt möjligt att skeppa via allierades territorialvatten. Förra året exporterade Ukraina 32 miljoner ton spannmål. Omni 230918. Ryska attacker mot Odesa - för andra natten i rad. För andra natten i rad har det skett ryska attacker mot den ukrainska hamnstaden Odesa, rapporterar TT. Attackerna sker bara dagar efter att Ryssland lämnat spannmålsavtalet mellan de två länderna. Odesas lokale guvernör, Oleh Kiper, säger att det är en "massiv attack" och har uppmanat sina invånare att söka skydd inne i skyddsrum. Även från flera andra ukrainska städer och regioner kommer rapporter om ryska attacker. Under natten sköt det ukrainska luftförsvaret ner samtliga drönare som använts i en attack mot huvudstaden Kyiv. Detta enligt huvudstadens militärledning. Flyglarmet aktiverat i flera regioner runt om i Ukraina. Smällar har även hörts i den ukrainska staden Sevastopol. Omni 230719. Olika bud om vem som ligger bakom attack mot rysk bas. Missinformation omgärdar utspel om vem som ligger bakom en brand på en rysk militärbas på Krym. AFP skrev tidigare på onsdagen att chefen för ukrainas underrättelsetjänst, Kyrylo Budanov, via ett Telegramkonto, påstått att Ukraina låg bakom attacken. Men senare på dagen tillbakavisades uppgifterna av ukrainska underrättelsetjänsten, skriver SVT. För tv-kanalen uppger en presstalesperson att uttalandet inte kommer från Budanov, utan från ett falskt konto och därför inte stämmer. 2 000 personer uppges ha evakuerats i samband med branden. Det är andra gången på bara några dagar som mål på ryskannekterade Krym attackerats. Omni 230719. Brittisk spiontopp: Dörren alltid öppen för avhoppare. Dörren till den brittiska underrättelsetjänsten MI6 är "alltid öppen" för ryska avhoppare som är missnöjda med Vladimir Putins styre. Det sa den brittiske spionchefen Richard Moore under ett ovanligt framträdande vid ett evenemang som arrangerats av Politico i Prag. Spionchefen underströk att avhopparnas hemligheter är säkra hos britterna. Han sa också att många ryssar känner avsky i tystnad. "De ser med förskräckelse på när deras soldater härjar ett släktland." Moore antydde också att Storbritannien redan framgångsrikt har värvat agenter sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina förra året. Omni 230719. Stora mängder spannmål har förstörts i nattlig attack. Ryssland riktade i natt nya militära attacker mot Ukraina, inte minst mot hamnar i landets södra delar kring Odesa, skriver nyhetsbyrån Reuters. Närmare 63 robotar och drönare avfyrades mot havsbandet, varav 37 sköts ner. Tolv civila skadades, däribland en nioårig pojke. Minst 60 000 ton spannmål förstördes i attackerna, som enligt Ukraina återigen var särskilt riktade mot områden som används för spannmålshandel. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj menar att syftet med attackerna är att förhindra Ukraina från att sälja spannmål. "Ryska terrorister riktade medvetet in sig på infrastruktur för spannmålsexport," säger Zelenskyj på Telegram. Odesa har haft tre fungerande hamnar som lastat spannmål under avtalstiden med FN. Andra natten i rad som Ryssland riktade attacker mot spannmålsförvar och hamnar. Omni 230719. Kommentar: Ryssland vill förhindra att Ukraina exporterar spannmål så att ukrainsk ekonomi blir lidande. Ukrainas grannar kräver att importförbudet förlängs. Ukrainas grannländer uppmanar EU att förlänga importförbudet av ukrainskt spannmål som går ut i september, skriver flera medier. Enligt Financial Times oroas länderna för att Rysslands blockad av fraktfartyg från Svarta havet ska sätta ytterligare press på deras inhemska marknader. För att skydda sina egna jordbrukare införde Polen, Ungern, Slovakien, Bulgarien och Rumänien förra våren importförbudet, något EU i juni gick med på. Nu kräver länderna att EU förlänger det åtminstone resten av året. Polen hotar med att vidta egna åtgärder. "Antingen går EU-kommissionen med på att utveckla gemensamma bestämmelser för att förlänga detta förbud, eller så gör vi det själva," säger premiärminister Mateusz Morawiecki enligt FT. Källa: EU gav efter - blir svårt att säga nej nu. Gäller vete, majs, raps och solrosfrön. Polen: Är inte emot ukrainarna. Omni 230719. Ryssland: Varnar fartyg för att lägga till i Ukraina. Ryssland varnar fartyg för att lägga till vid någon av Ukrainas hamnar utmed Svarta havet, skriver Reuters. Alla försök att trotsa deras avrådan kommer att tolkas som försök att föra in militära vapen i landet, uppger ryska försvarsdepartementet via Telegram. Utspelet kommer bara dagar efter att Ryssland vägrat att förnya det spannmålsavtal som löpte ut i måndags och som sedan krigsstarten möjliggjort för fraktfartyg att transportera vete från Ukraina till länder som är i starkt behov av spannmål. Ukraina har tillkännagjort att man ämnar att ignorera Rysslands varning och fortsätta att ta emot fraktfartyg för leverans av spannmål. Ryssland har å sin sida svarat med att deklarera såväl sydöstra som nordvästra Svarta havet som "osäkert för navigation". Landet uppger vidare att det kommer att se alla länder, vars fartyg rör sig i området, som parter i den pågående konflikten med Ukraina. Enligt Reuters har ryska myndigheter inte specificerat vilka konsekvenserna kan bli av att bryta mot deras varning. Som en följd av Rysslands utspel har försäkringsbolag chockhöjt premierna för de rederier som vill trotsa situationen och lägga till i Ukraina. Så sent som natten till i dag attackerade Ryssland flera ukrainska hamnar. Fartyg som lägger till kommer ses som fientliga av Ryssland. Omni 230719. Kommentar: Putins nya strategi för att förstöra Ukrainas ekonomi. Rysk attack mot hamnstad i natt - barn och vuxna skadade. Minst 18 personer uppges ha skadats efter en rysk attack mot den ukrainska hamnstaden Mykolajiv under natten. Det uppger guvernören Vitalij Kim, skriver Reuters. Attacken kommer efter att Ukraina aktiverat flyglarmet för flera regioner, däribland Mykolajiv. Det är den tredje natten i rad som Ryssland utfört nattliga attacker mot landet. "Ryssarna besköt stadskärnan. Ett garage och ett bostadshus med tre våningar brinner", skriver guvernören på Telegram. Han skriver att fem av de skadade ska vara barn. Skadeläget uppges vara oklart. Stadens borgmästare skriver på sin Telegram-kanal att minst fem bostadshus träffats. I Odesa uppges två personer förts till sjukhus efter en attack tidigt på torsdagsmorgonen. Omni 230720. Kommentar: Krigsbrott. USA: Ryssland kan vilja attackera civila fartyg. Ryssland överväger att attackera civila fartyg på Svarta havet och skylla på Kyiv, varnar Vita huset. "Den ryska militären kan komma att utöka sina mål vad gäller ukrainsk spannmålslogistik till att även innefatta civila fartyg," säger Adam Hodge, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd. Uppgifterna bygger enligt Hodge på tidigare säkerhetsklassade underrättelseuppgifter. I går varnade Ryssland fartyg för att lägga till vid ukrainska hamnar vid Svarta havet. Att trotsa avrådan kommer enligt landet att ses som ett försök att föra in vapen. USA: "Koordinerat försökt att rättfärdiga attacker mot civila." Ryssland har utfört ett flertal attacker mot hamnstaden Odesa. USA har fått indikationer på att Ryssland trappat upp sin minläggning i områdena. Omni 230720. EU: Barbariskt av Ryssland - bränner upp spannmål. Rysslands attacker i Ukrainas södra hamnstad Odesa orsakar storskalig förstörelse av landets spannmålslagring. Det varnar EU:s utrikeschef Josep Borrell för, rapporterar CNN. För tredje natten i rad utförde Ryssland attacker mot Ukraina. Minst 60 000 ton spannmål förstördes i attackerna under gårdagen och under morgonen ska flera personer ha skadats i hamnstaden Mykolajiv, enligt den lokala guvernören. Borrell kallar attackerna för en "en barbarisk attityd", som kommer att tas i beaktande av EU-rådet i dag. "De drar sig inte bara ur spannmålsavtalet [...], utan de bränner också upp spannmålet. Detta kommer att skapa en stor, en enorm matkris i världen," säger Borrell. Ryssland har utfört ett flertal attacker mot hamnstaden Odesa. USA har fått indikationer på att Ryssland trappat upp sin minläggning i områdena. Omni 230720. Wagner och Belarus i övningar vid polska gränsen. Belarusiska styrkor kommer att hålla övningar med Wagner-militärer nära gränsen till Polen. Det uppger Belarus försvarsdepartement i ett uttalande, rapporterar Reuters. Det polska försvarsdepartementet säger att man övervakar situationen vid gränsen och är förberedda på olika scenarier om situationen utvecklas. I en grumlig video som publicerades under onsdagen påstås Wagnerchefen Jevgenij Prigozjin hälsa på sina styrkor i Belarus, i vad som uppges vara hans första offentliga framträdande sen gruppens väpnade uppror i Ryssland förra månaden. Belarus har inte uppgett när övningarna ska ta plats. Polen: Våra gränser är förstärkta. Kreml reagerar på Polens svar: Orsak till oro. Omni 230720. Kommentar: Belarus provocerar Polen.. Asiatiska grannar lockar mer kapital än Kina. För första gången på sex år har mängden utländskt kapital i övriga asiatiska tillväxtmarknader gått om marknaden i Kina. Det visar data från Goldman Sachs som Financial Times tagit del av. Under de senaste 12 månaderna har totalt 41 miljarder dollar pytsats in i asiatiska marknader medan endast 33 miljarder dollar investerats i Kina. En anledning är den svaga kinesiska utvecklingen efter pandemin, skriver tidningen. Bland de länder som lockat mycket kapital finns Indien, en marknad som Citigroups strateg benämner som "extremt bullish". "Momentum är högt, volatiliteten är extremt låg och valutamarknaden signalerar högt utländskt inflöde," säger Mohammed Apabhai. I Indien är AI-investeringarna stora. Omni 230720. Ukraina: Fartyg vid ryska hamnar kan bära på vapen. Ukraina kommer att betrakta alla fartyg som lägger till vid ryska hamnar i Svarta havet och vid hamnar utmed ryskockuperade områden som potentiella militära transporter. Det uppger landets utrikesdepartement enligt Sky News. Beskedet gäller från och med fredagen, och följer ett tidigare uttalande från Ryssland som resonerar likadant kring alla fartyg som lägger till vid ukrainska hamnar. Tidigare i veckan löpte spannmålsavtalet, som möjliggjort frakt av spannmål från Ukraina till andra delar av världen, ut. Ryssland gjorde innan dess klart att man inte kommer att förlänga överenskommelsen. Framgår inte vilka konsekvenserna kan tänkas bli. Omni 230720. EU avsätter 230 miljarder till militärt stöd för Ukraina. EU kommer att avsätta upp till 5 miljarder euro per år de kommande fyra åren för att stödja Ukrainas försvar. "Det är beräkningen av behovet och kostnaden för vårt långsiktiga säkerhetsåtaganden till Ukraina," sa EU:s utrikeschef Josep Borrell till reportrar efter torsdagens utrikesministermöte enligt Direkt. De motsvarande totalt 230 miljarder kronorna kommer att avsättas inom EU-fonden Fredsfaciliteten, skriver Reuters. Faciliteten har redan använts för exempelvis vapen och utbildning av ukrainska soldater. Pengarna föreslås ligga under särskild sektion i faciliteten. Borrell: Ska ge mer uthållig finansiering för militära stödet. Omni 230720. Klusterbomberna från USA används redan: "Effektivt." Ukraina har börjat använda den klusterammunition som skickats från USA. Det bekräftar Vita husets talesperson John Kirby, skriver flera medier. "Den används effektivt och har faktiskt inverkan på Rysslands defensiva formationer," säger Kirby enligt CNN. Kontroversiella klusterbomber har använts av såväl Ryssland som Ukraina sedan invasionen i februari förra året. Över 100 länder har skrivit under en konvention som förbjuder användandet, men bland dessa återfinns varken Ryssland, Ukraina eller USA. Omni 230720. CIA-chefen: Prigozjin och Putin i komplicerad dans. Rysslands president Vladimir Putin försöker vinna tid medan han bestämmer sig för hur Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin ska hanteras. Det säger CIA-chefen William Burns, enligt BBC. Enlig Burns exponerade Wagnergruppens myteri svagheterna i det maktsystem som Putin byggt upp. "Vad vi ser är en väldigt komplicerad dans," säger Burns under ett säkerhetsmöte i Aspen. Att Prigozjin skulle undgå repressalier är enligt Burns inte sannolikt. "Putin anser i allmänhet att hämnd är en rätt som bäst serveras kall." Upprepade Bidens "skämt" om att Prigozjin nog ska vara försiktig med vad han äter. Gruppen har fortfarande värde för Ryssland i flera länder. Omni 230721. Wagnerbas i Belarus växer: 300 fordon på tre dagar. Omkring 300 fordon anslöt till Wagnergruppens militärbas i Tsel i Belarus inom loppet av tre dagar i mitten av juli. Det visar nya satellitbilder enligt Sky News. Det korniga videoklippet med Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin som har fått uppmärksamhet i dagarna har filmats på basen, enligt Sky som har verifierat filmen. Den första aktiviteten på platsen registrerades i slutet av juni. 60 större lastbilar bland fordonen. Lägret ligger omkring 10 mil sydöst om huvudstaden Minsk.
Omni 230721. Fjärde natt av angrepp mot spannmålsexport i Odesa. Ryssland har utfört nya robotangrepp mot spannmålsanläggningar i Odesaregionen, uppger guvernören Oleg Kiper enligt Reuters. Det är fjärde natten i rad som anläggningarna attackeras, men nattens angrepp tycks ha varit något mindre omfattande än de föregående. "Fienden förstörde 100 ton ärtor och 20 ton korn", säger Kiper i ett inlägg på Telegram. Bilder från området visar bränder vid vad som ser ut att vara lagerbyggnader. President Volodymyr Zelenskyj sa tidigare i veckan att attackerna mot platser som används för att exportera spannmål är "ett slag mot alla i världen som vill ha ett tryggt liv". Kalibr-robotar sköts från Svarta havet. 60 000 ton spannmål ska ha förstörts i attacker tidigare i veckan. Omni 230721. Ryssland övade beskjutning mot fartyg i Svarta havet. Ett ryskt fartyg har avfyrat en kryssningsrobot mot ett annat fartyg som en del i en militärövning för den ryska flottan i Svarta havet, rapporterar Bloomberg. Övningen har genomförts i norra delen av Svarta havet och sker efter att Ryssland hotat med att alla fartyg som lägger till i ukrainska hamnar ska ses som "potentiella bärare av militär utrustning". Ukraina har därefter gett samma besked om fartyg som anländer till ryskockuperade hamnar. Tonläget har höjts efter att spannmålsavtalet kollapsat. Rysslands USA-ambassadör Anatolij Antonov har tonat ner farhågorna om en eskalering. I ett uttalande under torsdagen skrev Antonov att Ryssland inte har planer på att angripa civila fartyg i Svarta havet. Fartyget som var mål i övningen uppges ha förstörts. Moskva stoppade i onsdags trafik i nordvästra och sydöstra delen av Svarta havet. Vita huset har varnat för att Ryssland ska angripa civila fartyg och skylla på Ukraina. Omni 230721. Källa: Bolag som stannar kan ges till Putins vänner. Västerländska företag som behåller sina verksamheter i Ryssland i stället för att lämna landet möts av allt större konsekvenser. De kvarvarande verksamheterna riskerar att förstatligas och tas över av personer med nära band till Vladimir Putin, skriver Financial Times. Tidningen skriver att de bolag som fortfarande försöker lämna har omfattats av strängare regler än de som lämnade strax efter invasionen. "Kremls strategi har varit att låta bolag lämna landet, men inte innan man tagit en stor kaka. Sen skiftade tankesättet till: ’varför tar vi inte bara kontroll över dem’," säger en person med insyn i företags uttåg ur landet. Företagen var redan föremål för stränga regler. Källor: Oligarker ville ha Carlsberg och Danone. Omni 230721.
Volodymyr Zelenskyj: Måste nedprioritera kulturen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anser att de statliga satsningarna på kulturen i landet måste prioriteras ner, rapporterar NRK. Enligt Zelenskyj så måste resurserna läggas på försvaret. "Allt detta är viktigt, men nu nu råder andra prioriteringar. Hitta andra budgetmedel. Inga statliga fonder," säger presidenten. Zelenskyj säger vidare i talet att det kan handla om nedprioritering kring museer, kulturcenter, tv-serier och andra arrangemang. Kulturfrågan har blivit en het debatt i Ukraina där landets kulturminister, Oleksandr Tkatjenko, nyligen avgått. Tkatjenko var kritisk till Zelenskyjs utspel och blev osams med presidenten, då han hävdar att det är bra att lägga pengar på kulturen även i kristider. Zelenskyj: Alla förstår vad vi talar om, det här kan vänta till efter segern. Tkatjenko: Kultur under krig är viktigt eftersom det inte bara är ett krig för territorier utan också för människor. Omni 230721. Ryssland höjer räntan - första gången sedan 2022. Den ryska centralbanken har höjt styrräntan med 100 punkter till 8,5 procent från tidigare nivån på 7,5 procent. Det skriver Direkt. Det är första gången som Ryssland höjer styrräntan sedan september 2022, enligt AFP. Trading Economics konsesusprognos var att räntan skulle höjas med 50 punkter, till 8,0 procent. "Inflationsförväntningarna har stigit. Den inhemska efterfrågan och försvagningen av rubeln förstärker risker som trycker upp inflationen", skriver banken i ett uttalande. Ekonomer trodde på en mindre höjning. Omni 230721. Vatikanen i förhandling med Ryssland om bortförda barn. Vatikanstaten arbetar för en uppgörelse med Ryssland om att återlämna bortrövade ukrainska barn till deras föräldrar, skriver AP som hänvisar till anonyma källor. Både Ukraina och Ryssland sägs vara intresserat av en uppgörelse. Kardinal Matteo Zuppi, som leder förhandlingarna, har också diskuterat möjligheten med USA:s president Joe Biden. Rysslands president Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova, som är Rysslands kommissionär för barns rättigheter, är sedan i mars häktade i sin frånvaro för att ha spelat en betydelsefull roll i det systematiska bortförandet av de ukrainska barnen. Nära 19 500 barn uppges ha tagits av ryska styrkor sedan krigsstarten i februari 2022, enligt ukrainska myndigheter. Ryssland uppges vara intresserat av ett upplägg liknande det som funnits vid fångutväxlingar. Vad landet vill ha i utbyte för barnen framgår inte av rapporteringen. Zuppi har lång erfarenhet som fredsförhandlare för Vatikanen. Det exakta antalet bortrövade barn är oklart. Omni 230721. Rysk militärhök kritiserar Putin: "Han beter sig som ett barn." Igor Girkin, 52, är en före detta officer i den ryska säkerhetstjänsten och ledde de ryskkontrollerade styrkorna i östra Ukraina 2014. I dag är han en inflytelserik militärbloggare med över 800 000 följare och riktar hård kritik mot Rysslands president Vladimir Putin. Igor Girkin, alias "Strelkov" (som betyder skytt), är en hårdför nationalist och dömd i sin frånvaro för inblandning i nedskjutningen av passagerarflygplanet MH17. När det gäller kriget med Ukraina har han en mycket hårdför linje som går ut på att Ryssland måste inta huvudstaden Kiev. Girkin drar sig inte för att kritisera Rysslands president Vladimir Putin. Som förra veckan då han lade upp en video där han i hårda ordalag kritiserade Putins sätt att föra kriget. "Hur tänker han?! Han beter sig inte som en gammal man utan som ett barn," säger Girkin i videon. Starta klippet för att höra mer om vad Girkin anser om Rysslands strategi i kriget mot Ukraina.
svt 230621. USA: "Inga skäl att tvivla" på Putins kärnvapenflytt. USA:s miltära underrättelsetjänst DIA har "inga skäl att tvivla" på Rysslands påståenden om att landet har placerat taktiska kärnvapen i Belarus. Det uppger en tjänsteman inom myndigheten för CNN. Det finns oklarheter kring Belarus förutsättningar att förvara kärnvapen. Enligt satellitbilder ska det - i alla fall nyligen - inte ha synts några tecken på att Belarus genomför förberedelser och säkerhetsåtgärder som skulle vara standard på en rysk kärnvapenanläggning. Samtidigt uppger källor för CNN att det i Belarus finns anläggningar från Sovjettiden som troligen skulle kunna fungera för vissa av vapnen. Taktiska kärnvapen är mindre kraftfulla och har kortare räckvidd än strategiska kärnvapen, som är avsedda att orsaka enorm förstörelse på stora avstånd. Väst har inte officiellt bekräftat att de ryska vapnen flyttats till Belarus. Moskva uppger att Belarus inte självständigt får fatta beslut om att avfyra vapnen. Putin påstod i juni att en första omgång vapen har flyttats. Omni 230722. Ambassadör sparkas efter kritiken mot Zelenskyj. President Volodymyr Zelenskyj har sparkat Vadym Prystajko, Ukrainas ambassadör i Storbritannien. Enligt CNN är bakgrunden en konflikt om hur Zelenskyj hanterat kritik från den brittiske försvarsministern Ben Wallace. I samband med Natos toppmöte i Vilnius sa Wallace att Ukraina inte visat tillräckligt stor tacksamhet för vad väst gjort. Zelenskyj svarade med påtaglig sarkasm och uppmanade Wallace att berätta hur Ukraina kan visa större tacksamhet, exempelvis genom att "kliva upp på morgonen och tacka ministern personligen". I en intervju med Sky News sa ambassadören att han inte tror att sarkasm är särskilt bra utan att väst i stället bör visa enighet. "Om något händer så kan Ben alltid ringa mig och säga vad han vill," sa Prystajko. CNN har inte nått Prystajko för en kommentar. Beskedet publicerades på presidentkontorets hemsida - inget skäl angavs. Inte första gången som Ukraina sparkar ambassadörer - förra året fick fem gå i ett svep. Omni 230722. Kommentar: Zelenskyj bör vara tacksam och väldigt försiktig med att kritisera väst som är hans enda livlina. Zelenskyj torde dock vara frustrerad över att motoffensiven inte går bättre än den gör. Uppgift om drönarattack mot Krym - brotrafik stoppas. Tågtrafiken via Kertjbron har stoppats efter en ukrainsk drönarattack på Krymhalvön, uppger det ryska ockupationsstyret enligt AFP. Ett fem kilometer stort område runt platsen där den påstådda drönarattacken skett uppges ha evakuerats. Enligt rysktillsatta ledare på den annekterade halvön attackerades en ammunitionsdepå. Ingen person rapporteras ha skadats. För fem dagar sedan attackerades Kertjbron och två personer dödades. Ryssland har hämnats med omfattande attacker mot ukrainska spannmålslager. President Volodymyr Zelenskyj sa i går att Ukraina betraktar Krymbron som ett legitimt militärt mål eftersom ammunition dagligen förs in i kriget den vägen. Ryskledda styret manar invånarna till lugn. Enligt Zelenskyj används bron för att militarisera Krymhalvön. Det ryska styret säger att tågen har stoppats som en säkerhetsåtgärd. Omni 230722. Sydafrika går med på att gripa Putin. Sydafrika meddelar nu att Rysslands president Vladimir Putin kommer att gripas om han reser in i landet, rapporterar sydafrikanska News24. Beskedet kommer bara några dagar efter att Sydafrikas president Cyril Ramaphosa bett den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) om att få slippa den arresteringsordern av Putin som ICC utfärdat och som Ramaphosa menade skulle vara en "krigsförklaring mot Ryssland". Oppositionen i Sydafrika valde dock att dra beslutet till domstol och under fredagen kom beskedet att arresteringsordern ska gälla. Regeringen konstaterade då att de brutit mot sitt internationella åtagande. Vladimir Putin var inbjuden att delta vid BRICS-toppmötet i Johannesburg i Sydafrika i augusti, men har meddelat att han inte tänker närvara. (svt 230722.) FN: Risk för hunger och död utan spannmålsavtal. Miljontals människor riskerar hunger och död till följd av Rysslands beslut att inte förlänga spannmålsavtalet med Ukraina. Det konstaterade Martin Griffiths, chef för FN:s organ för humanitär hjälp, när FN:s säkerhetsråd diskuterade de humanitära konsekvenserna av Rysslands beslut. "Somliga kommer att gå hungriga, somliga kommer att svälta. Många kan komma att dö till följd av beslutet," sade Griffiths i säkerhetsrådet i fredags, enligt VOA News. Avtalet, som förhandlades fram förra året, har tillåtit Ukraina att frakta många miljoner ton spannmål förbi ryska krigsfartyg i Svarta havet. En stor del har gått till människor i utvecklingsländer i Afrika och Mellanöstern. (svt 230722.) Kambodjas regim går mot "jordskredsseger". Kambodjas regeringsparti Kambodjanska folkpartiet går mot en "jordskredsseger" i söndagens val, säger en talesperson för partiet efter att vallokalerna stängt. Valet är dock hårt ifrågasatt i omvärlden. EU, USA och andra västländer har vägrat skicka valobservatörer, eftersom de menar att valet saknar förutsättningar för att klassas som fritt och rättvist. Premiärminister Hun Sen, en före detta kadett i de Röda khmererna, är den längst sittande ledaren i Asien och har stärkt sitt grepp om Kambodja under sina 38 år vid makten. Den politiska opposition som fanns i landet har krossats. Regerande Kambodjanska folkpartiet innehar samtliga 125 platser i parlamentet och väntas behålla dem efter dagens val. Det största oppositionspartiet, CNRP, upplöstes av landets högsta domstol 2018. Inför dagens val har ett uppstickarparti hejdats från att ställa upp av landets valmyndighet med hänvisning till en teknikalitet. Människorättsorganisationen Human Rights Watch säger att "valet har få likheter med en verklig demokratisk process".
svt 230723. Kommentar: Diktatur. En enpartistat som Kina med stor korruption. Prorysk krigsreporter ska ha dödats i Zaporizjzja. Ryssland uppger att fyra journalister, samtliga från pro-ryska medier, träffats av artilleribeskjutning i ett ryckockuperat område i Zaporizjzja i Ukraina, skriver AP. I ett uttalande på det ryska försvarsdepartementets hemsida står det att en av dem, Rostislav Zjuravlev från den statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti, senare dog av sina skador. Ryssland hävdar att klusterbomber användes vid attacken. Det ryskinstallerade styret uppger på Telegram att journalisterna färdades i ett civilt fordon när de träffades. AP skriver att uppgifterna inte kan bekräftas. Både Ryssland och Ukraina har använt klusterbomber i kriget. Departementet kallar den påstådda attacken för ett "avskyvärt brott".
Anklagar väst för delaktighet i att journalister utsattes.
Omni 230723. Kommentar: När civila dödas av ryskt artelleri eller drönare eller kryssningsrobotar anser inte Ryssland att det är något brott. För övrigt befann sig det ryska teamet på ukrainsk mark. Putin varnar Polen. Rysslands president Vladimir Putin har utan grund anklagat Polen för att vilja annektera delar av Belarus. Under ett tv-sänt möte med regeringens säkerhetsråd sa han att Ryssland kommer att använda "alla till buds stående medel" för att försvara Belarus, rapporterar Reuters. Bakgrunden är att Polen har valt att förflytta trupper till sin östra gräns. Beslutet togs efter att Belarus försvarsdepartement meddelat att militären kommer att träna med den paramilitära Wagnergruppen i staden Brest nära den polska gränsen. Tysklands utrikesminister Boris Pistorius lovar att man kommer att stötta sitt grannland i händelse av en attack. (svt 2300721.) Kommentar: Putin har paranoia. Samma sjukdom som när han invaderade Ukraina. Det är allvarligt. Ryssland anklagar Ukraina för drönarattack mot Moskva. Två byggnader i Rysslands huvudstad Moskva träffades av drönare under natten mot måndag, uppger Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin enligt flera medier. Den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass skriver att resterna av en drönare hittades i centrala Moskva, nära Rysslands försvarsdepartement. Den andra drönaren träffade ett affärscenter, hävdar Tass. Det ryska försvarsdepartementet beskyller Ukraina för drönarbeskjutningen. Påståendena är inte bekräftade av någon oberoende part.
Omni 230724. Ryssland: Robotattack mot ammunitionslager på Krym. En ukrainsk robotrattack har enligt ryska uppgifter träffat en ammunitionsdepå på Krymhalvön, rapporterar Reuters. "I himlen över Krym sköts elva fientliga robotar ner av luftförsvarsstyrkor. Ammunitionslagret i Dzjankoj-distriktet träffades," skriver den rysk-installerade guvernören Sergej Aksyonov på Telegram och uppger att tåg- och bilvägar stängts på grund av säkerhetsskäl. Den ukrainska militären har tidigare uppgett att området kring Dzjankoj på blivit en av Rysslands största militärbaser på ryskockuperade Krym. Ukraina har inte kommenterat uppgifterna. Omni 230724. Ryska skolbarn ska lära sig använda stridsdrönare. Ryska skolbarn ska lära sig att använda stridsdrönare, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en snabbanalys på måndagen. Den ryska senatorn Artem Sheikin har uppgett att skollektionerna ska innehålla instruktioner i hur man genomför terrängspaning och hur man stoppar drönarattacker från fienden. De nya drönarlektionerna kommer vara en del av utbildningen "Grunderna i livsssäkerhet" där lektioner i gevärsutbildning och handgranatkunskaper också ingår. Utbildningen gäller ryska elever i årskurs 10 och 11 och påbörjas den 1 september 2023. Omni 230724. Kommentar: Ryssland börjar mer och mer likna forna Hitler-Tyskland. Fyra skadade efter attack mot spannmålslager i Odesa. En hamn I Odesa utsattes för ryska robotattacker under natten och en hangar med spannmål har förstörts. Det uppger den ukrainska armén, rapporterar AFP. "Enligt initiala rapporter skadades fyra arbetare i hamnen, men informationen håller fortfarande på att klargöras", skriver Ukrainas södra militärledning på Telegram. Attackerna mot Odesa-regionen i Ukraina har ökat sedan Ryssland förra veckan drog sig ur spannmålsavtalet som möjliggjort säker export av ukrainskt spannmål till Svarta havet. Lagringstankar med andra typer av last skadades även i attacken. "Attacken höll på i nästan fyra timmar." Omni 230724. Putin: Ryssland ersätter spannmålsexport till Afrika. Ryssland kommer att ersätta exporten av ukrainskt spannmål till Afrika, uppger president Vladimir Putin. Detta efter att Ryssland förra veckan stoppat avtalet som säkrar ukrainska spannmålsexporter på Svarta havet, rapporterar AFP. "Ryssland kommer att fortsätta sina energiska ansträngningar för att förse spannmål, livsmedelsprodukter, gödningsmedel och andra varor till Afrika," uppger Putin i ett officiellt uttalande. FN har bland annat varnat för att flera länder riskerar svält och död till följd av Rysslands beslut att inte förlänga överenskommelsen. Avtalet om spannmålsexport från Ukraina förhandlades fram med hjälp av Turkiet och FN förra året. Putin söker stöd i Kenya.
Omni 230724. Uppgift: Tyskland vill satsa 230 miljarder på halvledare. Tysklands regering planerar att satsa 20 miljarder euro på stöd till inhemsk produktion av halvledare. Det uppger personer med insyn i förhandlingarna enligt Bloomberg. Stödet, motsvarande 230 miljarder kronor, ska tas från Klimat- och transformationsfonden (KTF) och delas ut till tyska och utländska företag fram till 2027. Regeringen har redan beslutat att bidra med 10 miljarder euro till en ny Intelfabrik och 2 miljarder till Infeon och Wolfspeed. En uppgörelse med TSMC om ytterligare 5 miljarder är också nära, skriver Bloomberg. Därmed återstår 3 miljarder euro till andra intressenter, till exempel Global Foundries eller Bosch som båda är verksamma i Dresden i östra Tyskland. Tyskland vill minska sitt beroende av leveranser från Asien. Omni 230724. Ukraina: Ett barn dödat och tre skadade i attack. Ett barn har dödats och ytterligare tre barn skadats i en rysk attack i Kostiantynivka i Donetsk, uppger guvernören Pavlo Kyrylenko enligt The Guardian. På Telegram skriver Kyrylenko att ryska styrkor avfyrat Smertj-raketer mot "en lokal damm där folk vilade". Totalt sex personer uppges ha skadats. Omni 230724. Ukraina: Ny rysk drönarattack mot Kyiv. Kyiv har under natten utsatts för nya ryska drönarattacker, det uppger lokala ukrainska myndigheter, rapporterar Reuters. Det är den sjätte gången Kyiv utsätts för drönarattacker denna månad. Enligt uppgifterna ska alla drönare ha skjutits ner och det finns ännu inga rapporter om skador. Det finns hittills inga rapporter om att människor eller infrastruktur har skadats. Ukraina hade tidigare utfärdat en varning för drönarattacker och uppmanat invånarna att stanna i skyddsrummen. Omni 230725. IAEA har hittat minor vid Zaporizjzja. Inspektörer från det internationella atomenergiorganet IAEA har hittat minor i området kring det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja, enligt ett pressmeddelande. "Att ha sådana sprängämnen på plats är oförenligt med IAEA:s säkerhetsstandarder och riktlinjer för kärnsäkerhet och orsakar ytterligare psykologisk press på anläggningens personal," uppger Rafael Grossi, chef för FN-organet. Minorna utgör ingen direkt fara för de som arbetar på anläggningen och bör inte heller påverka kärnsäkerhetssystem, enligt Grossi. Minor har även tidigare hittats i området och Grossi utfärdade en liknande varning i juni. Omni 230725. Kinas utrikesminister har avsatts efter försvinnandet. Kinas utrikesminister Qin Gang har avsatts, uppger statliga kinesiska medier enligt AFP. Ministern har inte setts till i offentligheten på över en månad vilket lett till spekulationer, inte bara i traditionella medier utan även i kinesiska sociala medier. Den statliga nyhetsbyrån Nya Kina uppger att landets högsta lagstiftande församling har röstat för att utse Wang Yi till ny utrikesminister och att Qin Gang tagits bort från sin post. Under en tidigare presskonferens svarade det kinesiska utrikesdepartementet att de "inte har någon information att ge", rapporterar DN. Den 11 juli avbokades hans besök till Indonesien "av hälsoskäl".
Omni 230725. Försvarsministern: Attackerna kommer att fortsätta. Attackerna mot ryskannekterade Krym kommer att fortsätta, enligt Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov, skriver CNN. Även Kerchbron som går över till Krym kommer att fortsätta attackeras enligt ministern. "Alla dessa mål är officiella mål eftersom det kommer att reducera Rysslands kapacitet att kriga mot oss och kommer att hjälpa oss rädda livet på ukrainare," säger Reznikov. Reznikov: "Motoffensiven går enligt plan." Omni 230725. Ryssland höjer övre åldersgräns för värnplikt. Ryska män ska kunna kallas in till militärtjänstgöring upp till 30 års ålder i stället för som tidigare 27. Det beslutade den ryska duman på tisdagen, enligt AFP. Värnplikten gäller från 18 års ålder. Böter på motsvarande drygt 3 000 kronor införs också för den som inte kommer till mönstring efter att ha blivit inkallad, enligt Novaja Gazeta. Inkallade förbjuds att resa utomlands. I fjol beslutade Ryssland att öka sin militära personal med mer än 30 procent till 1,5 miljon, enligt Reuters. På måndagen undertecknade president Vladimir Putin också en lag om att höja maxåldern för tjänstgöring för reservofficerare till mellan 55 och 70 år beroende på militär grad, enligt Moscow Times. Gäller från 1 januari 2024. Även organisationer som "inte samarbetar" med värnpliktskontoren kan få böter. Utländska medborgare upp till 52 års ålder ska kunna tjänstgöra i ryska armén. Den obligatoriska värnplikten är ett år. Omni 230725. Efter Wagnerupproret: Lokala ryska miliser skapas. Ryska guvernörer får rätt att skapa egna paramilitära organisationer under krig eller mobilisering. Det beslutade det ryska underhuset duman på tisdagen, enligt Reuters. De lokala miliserna ska bistå polis och militär med att upprätthålla lag och ordning, garantera gränssäkerheten och bekämpa "sabotagegrupper", enligt Novaja Gazeta. De får rätt att använda vapen, gripa människor och kontrollera fordon. Grupperna ska finansieras och beväpnas av staten. Den 23 juni gick den paramilitära Wagnergruppen från att strida för Ryssland i Ukraina i stället in i Ryssland och började tåga mot Moskva utan att möta något större militärt motstånd. Upproret avbröts efter förhandlingar ett dygn senare. Kommer efter Wagnergruppens myteri i juni. Tillstånden ska kunna dras tillbaka när som helst av presidenten. Omni 230725. EU ska hjälpa Ukraina exportera mat via grannar. EU skapar "solidaritetskorridorer" för Ukrainas jordbruksexport. Det meddelade jordbrukskommissionären Janusz Wojciechowski på tisdagen, rapporterar Reuters. Ryssland drog sig ur spannmålsavtalet som innebar fri lejd för ukrainsk matexport över Svarta havet den 17 juli, och har den senaste veckan utfört en rad riktade bombningar mot spannmålsmagasin bland annat i hamnstaden Odesa, enligt BBC. De EU-stödda transporterna ska gå på väg och järnväg genom grannländerna och ska ersätta de 40 procent av Ukrainas export som tidigare gick via Svarta havet. De övriga 60 procenten går sedan tidigare via EU-länder. "Vi är redo att exportera nästan allt," säger Wojciechowski till Reuters. Rör sig om fyra miljoner ton i månaden. Guvernören för Odesaregionen: "Ryssland försöker skapa svält i världen." 60 000 ton ukrainskt spannmål har förstörts i ryska bombningar senaste veckan. Omni 230725. Källor: Putin "förlamad" under Wagnerupproret. Vladimir Putin framstod som fullkomligt handlingsförlamad när Wagnergruppens konvoj närmade sig Moskva den 24 juni. Det uppger en rad ukrainska och europeiska underrättelsekällor för Washington Post. Presidenten hade information om den förestående revolten redan två eller tre dagar tidigare - men när den väl var i gång drabbades Kreml av "förlamning på alla nivåer" och inga order gavs under större delen av dagen, säger en av källorna. "Det var total bestörtning och förvirring. Under lång tid visste de inte hur de skulle reagera." Bristen på central styrning gjorde att lokala myndighetsföreträdare tvingades agera på egen hand, enligt källorna. Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar uppgifterna för "nonsens" och hävdar att källorna "inte har någon som helst information". Källa: "Putin hade tid på sig att bestämma sig för att utrota upprorsmännen." Omni 230725. Kreml: Putin planerar att besöka Kina i oktober. Rysslands president Vladimir Putin planerar att besöka Kina i oktober, uppger Kreml enligt AFP. "Vi har tagit emot en inbjudan och planerar att besöka Kina och 'Ett bälte, en väg'-forumet," säger hans rådgivare Jurij Usjakov. "Ett bälte, en väg" - även kallat "Nya Sidenvägen" - är ett omfattande kinesiskt infrastrukturprojekt för handelsvägar i Eurasien. Det blir Putins första resa till Kina sedan Rysslands fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes. I mars besökte Kinas president Xi Jinping Moskva och proklamerade att ländernas partnerskap är "gränslöst". Antydningar om en resa gjordes för två veckor sedan. Putin besökte Kina senast 2022 under vinter-OS. Omni 230725. Ikea-kopia gör ryssarna besvikna - inga köttbullar. När Ikea lämnade Ryssland på grund av kriget mot Ukraina tog flera lokala kopior vid. Tidningen Moscow Times möter idel besvikna kunder hos den största, Good Luck. Flera av dem klagar på kvaliteten. Den är "annorlunda", säger kunden Alla, och hennes dotter tillägger: "Ärligt talat, den är dålig." Moscow Times utsända saknar varuhusrestaurangen och i synnerhet köttbullarna. Hon skriver också att varuhuset är för litet. Till skillnad från originalet där man kunde tillbringa "timmar" tar det bara några minuter att ta sig igenom butiken, som bara har sovrums- och vardagsrumsmöbler - inget porslin, inga kök och inga badrum. Ikea har stängt sina tolv varuhus i landet efter Rysslands invasion i Ukraina. Good Luck planerar att öppna 1 000 varuhus i Ryssland och Belarus. Många av Good Lucks anställda har tidigare arbetat för Ikea. Belarusiska Ikeakopian Swed House öppnade i Moskva i april 2023. Ikea stängde i Ryssland i mars 2022. Omni 230725. Flera barn dödade och skadade i klusterbombning. Två personer har dödats och sju har skadats efter en rysk attack mot staden Kostiantynivka under måndagskvällen. Bland de döda fanns en tioårig pojke, fyra av de skadade är också barn. Det uppger Pavlo Kyrilenko, chef för den ukrainska militäradministrationen i Donetsk på Telegram. Enligt Kyrilenko ska personerna ha suttit vid en sjö utanför staden när de ryska styrkorna besköt dem med klusterammunition. "Ryssarna har ännu en gång begått ett medvetet, kallblodigt och cyniskt brott mot den civila befolkningen", skriver Kyrilenko som fortsätter med att uppmana föräldrar och barn att fly från områdena nära fronten. (svt 230725.) Kommentar: Den ryska regimen är barbarisk och en fara för hela världens existens. Frigivna ryska fångar blir kanonmat på fronten. Tiotusentals ryska fångar har frigivits i utbyte mot att de ansluter sig till arméns så kallade "Storm-Z"-bataljoner. Enheterna dras med svåra förhållanden och tunga förluster, rapporterar CNN. En av dem, Sergej, ingick i en enhet på 600 fångar som rekryterades i oktober. I dag är bara 170 i livet. Alla i enheten skadades en eller flera gånger, berättar Sergej. Själv drabbades han av nio hjärnskakningar från artillerigranater, och såg kamrater sprängas i bitar. Vattentillgången i skyttegravarna var knapp - på vintern tvingades soldaterna ibland dricka smält snö. En annan, Andrej, fängslades för narkotikabrott som 20-åring och skickades till fronten tre år senare. Inom tre veckor var han död. Hans mor Julija berättar att hennes största skräck var att han skulle döda någon. "Jag kan leva med att min son är missbrukare, men inte mördare." Sergej: Ibland åt och drack vi inte på flera dagar. Omni 230726. Zelenskyj i brandtal mot korruption: "Varnar er." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ägnade sitt dagliga videotal åt ett brandtal mot korruption inom landet, rapporterar Reuters. "Låt mig varna alla parlamentsledamöter, myndighetsföreträdare och tjänstemän inom civilsamhället," sa presidenten. Ingen förlåtelse kommer att visas mot offentliganställda "som motverkar staten", fortsatte han. Talet gavs mot bakgrund av två gripanden. En militär rekryteringsansvarig misstänks för grov förskingring, och en parlamentsledamot misstänks för samarbete med Ryssland. Zelenskyj har lovat krafttag mot korruptionen för att visa västerländska allierade att Ukraina menar allvar med att leva upp till kraven för EU-medlemskap. Bland annat ska militärens rekryteringsavdelningar granskas. Parlamentsledamot åtalas för förräderi. Korruptionen ett orosmoment inom det ukrainska näringslivet. Omni 230726. Ny rapport: Storbritannien har underskattat Wagner. Storbritanniens regering får stark kritik från landets utrikesutskott för att ha underskattat den ryska Wagnergruppens tillväxt, skriver BBC. Utskottet som för första gången har skrivit en rapport baserad på öppen källhänvisning, menar att den brittiska regeringen under tio år inte har tagit Wagnergruppens aktiviteter på tillräckligt stort allvar. Rapporten pekar även på att man underskattat vad gruppens agerande kan få för påverkan på säkerheten i Europa. "Där väst flyttar ut, flyttar Wagner in och ser möjligheter i lidande och att göra vinst på kaos" säger rapporten. Wagnergruppen (har varit) Rysslandas mest effektiva stridsgrupp i Ukraina. Omni 230726. IMF: Spannmålspriser kan öka med 15 procent globalt. Spannmålspriser globalt skulle kunna öka med upp till 15 procent om inte Ryssland och Ukraina återigen lyckas sluta ett spannmålsavtal, enligt Internationella valuta fonden, IMF:s beräkningar, rapporterar Bloomberg. Nordafrika, Mellanöstern och Sydasien kommer att påverkas hårdast om inget nytt avtal sluts, enligt organisationens beräkningar. EU meddelande igår att man vill försöka transportera spannmålsvaror från Ukraina via alternativa vägar, i huvudsak över land och från andra EU-hamnar.
Ukraina är en av världens största spannmåls och matoljeproducenter.
Omni 230726. Teslabilar portas när Xi Jinping besöker evenemang. Teslabilar har blivit bannlysta från delar av flera kinesiska storstäder inför president Xi Jinpings besök till idrottsevenemanget Världsstudentspelen, rapporterar Bloomberg. Bland annat har myndighetspersonal i Chengdu gett order om att hindra alla Teslabilar från att köra in till evenemangsområdet. Tidigare har det amerikanska företagets fordon även bannlysts från kinesiska militärområden. Orsaken uppges vara oro över att bilarnas inbyggda kameror ska samla in känslig information. Elon Musk har tidigare poängterat att bolaget följer de lokala datareglerna. Hälften av Teslas försäljning sker i Kina. Omni 230726. Moldavien minskar antalet ryska diplomater i landet. Moldavien begränsar antalet diplomater Ryssland får ha i landet, skriver Reuters. Det efter flera år av "fientliga ageranden" från Moskva, enligt Nicu Popescu Moldaviens utrikesminister. "I många år har vi varit föremål för för fientliga ryska aktioner och policys. Många av dem har kommit via ambassaden," sa han. Moldaviens president Maia Sandu har sedan tidigare starkt fördömt Rysslands invasion av grannlandet Ukraina. Även förekommit uppgifter om att spionutrustning har installerats på ambassadens tak. Antalet diplomater ska matcha antalet Moldaviska som jobbar i Moskva. Omni 230726. Kommentar: Det borde Sverige ha gjort för länge sedan! Filmer tyder på ukrainska framsteg i Staromajorske. Ukrainas armé trycker på mot ryska positioner vid ett frontavsnitt i södra Ukraina som löper mellan byn Velyka Novosilka och staden Berdjansk. Det rapporterar CNN som hänvisar till två separata filmer. I den ena filmen, som inte geolokaliserats, framträder ukrainska specialförband i byn Staromajorske, där man säger sig ha tagit flera ryska soldater till fånga. I en annan film, som kanalen geolokaliserat, syns hur ryska soldater retirerar. Enligt CNN ger ryska militärbloggare en liknande bild. "Situationen är väldigt svår i Staromajorske," skriver en av dem. Omni 230726. Afrikanska ledare ger Putin kalla handen inför nytt möte. Representanter för 16 afrikanska länder närvarar i Sankt Petersburg på torsdag när Vladimir Putin håller ryskt-afrikanskt toppmöte. Det kan jämföras med 2019, då 43 länder deltog, skriver Washington Post. Flera afrikanska länder har uttryckt fortsatt stöd till Ryssland trots fjolårets invasion av Ukraina, men landets relation till kontinenten beskrivs av New York Times som ansträngd. Båda tidningarna konstaterar att mötet hålls vid en intressant tidpunkt. Det är kort inpå att Ryssland lämnat spannmålsavtalet, som säkrat leveranser från ukrainska hamnar till en rad afrikanska länder. Dessutom sker det inte alls långt efter att Wagnergruppen, som har närvaro i bland annat Centralafrikanska republiken, stått för ett upprorsförsök. WSJ skriver att mötet även kan ses som ett tecken på att en del länder fortfarande är villiga att förhandla med Ryssland, trots det som skett. Fjolårets möte sköts upp. Flera länder har redan anlänt. Stigande matpriser efter att avtalet löpt ut.
Omni 230726. Zelenskyj: Rör oss framåt men hade hoppats på mer. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj antyder att hans soldater rycker fram på slagfältet. Under sitt dagliga tal säger Zelenskyj att hans "killar" nått "mycket bra resultat". "Bra för dem! Detaljer kommer," säger han utan att utveckla vidare. Vid en pressträff säger det amerikanska säkerhetsrådets talesperson John Kirby att Zelenskyj, som tidigare uttalats, anser att motoffensiven inte går så snabbt som han hade önskat. Det är däremot inte tal om något dödläge, hävdar Kirby. "Ukrainarna rör sig." Zelenskyj lovar klarare besked i närtid. Enligt USA är motoffensiven fortfarande i ett tidigt skede. Aftenposten: Mycket gick galet till när motoffensiven inleddes. Omni 230726. Källa: USA och Ryssland i hemliga möten varje månad. Tidigare amerikanska tjänstemän håller återkommande diplomatiska samtal med toppföreträdare från Kreml, uppger en amerikansk källa för oberoende exilryska Moscow Times. Källan, som själv deltagit vid möten i Moskva, säger att de rysk-amerikanska samtalen hålls åtminstone två gånger i månaden. Genom samtalen vill parterna få förståelse för den andra sidans "röda linjer" i hopp om att undvika vidare konflikt. Av Moscow Times artikel framgår inte om Vita huset deltar. Tidningen refererar dock till en tidigare artikel från NBC, som då skrev att Joe Bidens administration känner till dessa möten men att det inte sker under ledning av Washington. Vill lägga grund för framtida fredsförhandlingar. Ryske utrikesministern Sergej Lavrov ska ha deltagit (6 juli). Omni 230727. Biden: USA delar bevis om ryska krigsbrott med ICC. USA:s president Joe Biden har beslutat att USA kan dela bevis från utredningen om ryska krigsbrott i Ukraina med Internationella brottsmålsdomstolen i Haag (ICC). Det rapporterar New York Times. Pentagon har tidigare motsatt sig att dela bevisen direkt med ICC och menar att det kan bana väg mot åtal mot amerikanska trupper. Ryssland har anklagats för att ha riktat in sig på civila och "begått grymheter" i flera ukrainska städer, bland annat i Butja, där bevis på massgravar, tortyr och avrättningar har rapporterats. Det är första gången som USA, som inte är medlem i ICC, samarbetar med Haag. Enligt NYT är det oklart vad som föranlett beskedet och menar att det kan vara efter påtryckningar från senaten. Källa: Vilken information USA delar beror på vad ICC-åklagaren begär för utredningarna. USA har tidigare motarbetat ICC om amerikanska förehavanden i Afghanistan och Irak. Omni 230727. Här ligger den ryska drönarfabriken. Hundra mil öster om Moskva är Ryssland på väg att bygga upp en fabrik för storskalig tillverkning av drönare som ska användas i kriget mot Ukraina. Redan nu monteras iranska drönare i anläggningen av ryska studenter, enligt ryska oberoende journalister. I början av juni släppte Vita huset satellitbilder tagna av Maxar technologies som sades visa en fabrik där Ryssland, med Irans hjälp, planerar att tillverka drönare till kriget i Ukraina. Vita husets talesperson John Kirby sa då, enligt AP, att man trodde att fabriken skulle tas i bruk i början av nästa år. Nu visar en granskning av ryska exiljournalister från två oberoende sajter, Protokol och Razvorot, att produktionen redan är igång. I en anläggning lika stor som åtta fotbollsplaner monteras iranska drönare som levererats till Ryssland med hjälp av flygplan. Förutom ordinarie anställda har, enligt granskningen, ett hundratal ungdomar från det lokala läroverket Alabuga Politech engagerats i drönarproduktionen. För jobbet tjänar studenterna i snitt motsvarande 3 400-4 600 svenska kronor i månaden, men mot löfte om anonymitet vittnar flera av dem om att de inte fått betalt för övertid och ibland tvingats jobba flera dagar utan tillräckligt med mat och vila. "De kan inte bara sluta eftersom kontraktet som både de själva och deras föräldrar skrivit under stipulerar att de då måste betala dryga böter. Det handlar om summor som ingen som bor i Alabuga och städerna i närheten har råd att betala så i praktiken befinner de sig i en ekonomisk gisslansituation," säger Anton Rubin, en av journalisterna bakom granskningen, till SVT. En del av de drönare som producerats i anläggningen kan redan ha använts i kriget mot Ukraina. På onsdagen sade en talesperson för den ukrainska militären att kyrilliska bokstäver upptäckts på rester av shahed-drönare som hittats i Ukraina. Talespersonen menar att det talar för att drönarna varit rysktillverkade. Strax innan journalisterna publicerade sin granskning lade ledningen för läroverket ut flera videoklipp i sina kanaler. Budskapet är att studenterna engagerat sig frivilligt i produktionen. Vad som produceras framgår inte i klippen. svt 230727. Ukraina: Wagner rekryterar för strid i Baltikum. Ukrainas statliga centrum för nationellt motstånd skriver på sin hemsida att Wagnergruppen i nuläget rekryterar i Belarus. Man hänvisar till påstådda underrättelseuppgifter från soldater inom den belarusiska armén som för närvarande tränas av Wagnergruppen. Enligt dem uppger källorna att en förutsättning för att få lov att gå med i Wagnergruppen är att man kan tänka sig att strida i Polen, Litauen och Ukraina. Varken Polen eller Litauen ligger i krig med Belarus eller Ryssland. Båda länderna är medlemmar i Nato. (svt 230727.) Japan vill ändra vapenregler för export till Ukraina. Japan vill lätta på sina vapenregler för att kunna exportera vapen till Ukraina, skriver South China Morning Post. Under tisdagen gick premiärministern Fumio Kishida ut och uppmanade regeringskoalitionen att hitta en väg runt de riktlinjer som kontrollerar försvarsexporten. Detta trots att många japaner är emot försäljning av vapen utomlands. Japan har sedan tidigare kommit fram till att landet kan exportera fordon och fartyg som är utrustade med dödliga vapensystem till länder som man samarbetar med i säkerhetsfrågor, så länge utrustningen inte används i strid. 1967 antog Japan flera riktlinjer som förbjöd försäljning av vapen till länder som omfattas av FN:s vapenembargo och nationer som är engagerade i, eller sannolikt kommer att vara involverade i, en beväpnad konflikt. Landet vill ses som bra aktör internationellt. Med ändrandet av vapenlagar hoppas man att försvarsindustrin ska börja blomstra i landet. Japan har tidigare skickat hjälmar och skyddsvästar till Ukraina eftersom de inte kunnat skickat vapen. Omni 230727. Ryssland och Kina firar med Nordkorea. Nordkorea firar på torsdagen 70-årsdagen av Koreakrigets slut och får samtidigt besök av både Rysslands försvarsminister och en delegation från Kina. Inför försvarsminister Sergej Sjojgus besök i Nordkorea skrev det ryska försvarsdepartementet att det skulle bidra till att "stärka militära band mellan Ryssland och Nordkorea och kommer att bli ett viktigt steg i utvecklingen av samarbetet mellan de två länderna". På torsdagen träffades Sergej Sjojgu och Nordkoreas diktator Kim Jong Un i Pyongyang, rapporterar den statliga nyhetsbyrån KCNA. Under ett "vänskapligt samtal" överlämnade Sjojgu ett brev, underskrivet av Rysslands president Vladimir Putin till Kim Jong Un, enligt KCNA. De båda ska också ha diskuterat "militära frågor och regional säkerhet". Kim Jong Un tog också med Sergej Sjojgu på en vapenutställning där de tittade på de senaste nordkoreanska vapnen och talade om hur Nordkorea planerar att utöka sin militära kapacitet, enligt KCNA. Inför det stora firandet av 70-årsdagen av Koreakrigets slut som genomförs senare på torsdagen träffade Kim Jong Un också den besökande kinesiska delegationen som leds av politbyråmedlemmen Li Hongzhong. KCNA rapporterar att Kim Jong Un under det mötet fick ett personligt brev från Kinas president Xi Jinping. De två utländska delegationerna är de första kända utländska besöken i Nordkorea sedan coronapandemin utbröt 2020. Firandet av 70-årsdagen av Koreakrigets slut väntas, men det har ännu inte bekräftats, innehålla bland annat en stor militärparad i Pyongyang där Kim Yong Un får chansen att visa upp sina mest kraftfulla missiler med kärnvapenkapacitet för sina fiender i närheten och även för USA. Nordkorea är ett av mycket få länder som öppet stöttar Rysslands invasion av Ukraina, och som lägger skulden för kriget på USA och andra västländer.
Omni 230727. Det våras för Rysslandsvurmarna i forna Östtyskland. Tunga företrädare från högernationalistiska Alternativet för Tyskland, AfD, som just nu ligger högst i opinionen i flera östtyska delstater, har många gånger visat förståelse för Rysslands invasion. Och Vänsterpartiets Die Linkes kanske viktigaste profil Sahra Wagenknecht står i startgroparna för att lämna och bilda ett nytt parti, mycket på grund av hennes kontroversiella åsikter, som mest går ut på att allt som händer i Ukraina är västländernas fel och inte Rysslands. Och detta inte utan framgång: Enligt en undersökning skulle ett nytt Wagenknecht-parti kunna räkna med stort väljarstöd. I östtyska delstaten Thüringen skulle de till och med kunna bli störst med 25 procent. SR 230727. Källor: Ukrainsk huvudstöt inledd i Zaporizjzja. Ukrainas huvudstöt i motoffensiven ska ha inletts i Zaporizjzja-regionen, skriver New York Times. Det enligt två källor från Pentagon som tidningen har pratat med. Tusentals soldater tränade och utrustade med vapen från väst har nu satts in i mottoffensiven som går trögt, mycket på grund av nedgrävda ryssar och de stora minfält Ryssland har byggt upp. Trupperna är utrustade med cirka 100 pansarfordon, inklusive tysktillverkade stridsfordon Leopard och amerikansktillverkade Bradley-stridsfordon. En rysk ockupationstjänsteman sa att Ukraina hade gjort 36 försök med att beskjuta bosättningar i regionen sedan i tisdags. Uppgifterna har inte kunnat verifieras, skriver tidningen. Om den nya operationen går som Ukraina har planerat ska den ta mellan en till tre veckor. Den ukrainska styrkans plan är att försöka avancera söderut. Uppgifterna rimmar med vad ryska myndighetspersoner och militärbloggare i dagarna hävdat.
Omni 230727. Taiwan tränar för att möta militärt angrepp från Kina. Militären i Taiwan tränar i dagarna i en stor övning där man simulerar en attack från Kina. Enligt BBC har strategin tydligt influerats av den ryska invasionen av Ukraina, med stort fokus på ett antal strategiskt viktiga platser. Det handlar till exempel om att man vill strypa möjligheten för en fientlig styrka att landsätta soldater på flygplatser, något Ryssland lyckades med nära Kyiv i invasionens tidiga skede. En av befälhavarna säger sig vara nöjd med Taiwans militära förmåga. "I dag har vi visat att vi kommer göra vårt yttersta för att försvara och skydda vårt land. BBC: Kinas president Xi Jinping ser invasion som en möjlighet. Övningen har fått kinesiska flygvapnet att reagera.
Omni 230727. Kreml uppges få kinesisk hjälp mot västs sanktioner. Kina hjälper Ryssland att kringgå ekonomiska sanktioner, genom att statliga kinesiska försvarsföretag skickar militär teknik till statsägda ryska bolag, enligt en nypublicerad amerikansk underrättelserapport. Enligt USA handlar det bland annat om navigationsutrustning och delar avsedda för stridsflyg. Vidare beskriver rapportförfattarna det som att Kina blivit en allt viktigare partner för Kreml. Kina ska i sin tur ha ökat importen av rysk olja och gas. Kina har hela tiden nekat till leveranser. Rapporten: Oklart att avgöra i vilken omfattning Kina hjälpt till. Omni 230727. Kommentar: Man kan inte lita på vad Kina gör. Källor: USA skickar Abrams till Ukraina i höst. USA planerar att börja skicka M1 Abrams-stridsvagnar till Ukraina i september, uppger sex källor med insyn för Politico. Planen uppges vara att skicka sex till åtta stridsvagnar till Tyskland i augusti, där de ska förberedas för att skickas vidare till Ukraina. Totalt ska USA skicka 31 stridsvagnar, tillräckligt för en ukrainsk bataljon, enligt källorna. Abrams är den amerikanska arméns huvudsakliga stridsvagn. Enligt källorna kommer den äldre M1A1-modellen skickas, och inte den nyare M1A2. Pentagons talesperson: "Jobbar på att få dit dem så snart vi kan." 400 ukrainare har övat med stridsvagnen i Tyskland. Omni 230727. Analytiker: Hjälp Ukraina med flygförbudszoner. Det är dags för Ukrainas allierade att hjälpa landet att upprätta en flygförbudszon och stoppa ryska drönare och robotar. Det skriver analytikern Andreas Umland vid Utrikespolitiska institutet på SvD Debatt. Han listar fyra skäl till varför det är av internationellt intresse. För det första är Ukrainas livsmedelsproduktion en global humanitär fråga, och för det andra har kärnkraftverken hotats, vilket även hotar andra länder. För det tredje bombas Kyiv, där många utländska ambassader och kontor finns, och för det fjärde kommer enorma västerländska skattesummor investeras i civila infrastrukturprojekt som behöver skyddas. "En ny diplomatisk och offentlig diskussion om det gamla ukrainska kravet på flygförbudszoner är nödvändig, skriver Umland. Omni 230727. Kommentar: Bra förslag. Ny propagandafilm sprids i Ryssland - utmålar Zelenskyj som nazist. En ny propagandafilm har fått stor spridning i ryska statskontrollerade medier och på olika bloggar. Budskapet i filmen är att tyskarna blir bestulna på skattepengar som staten istället ger till Ukraina. "De som medverkar i filmen är ryska skådespelare," säger journalisten Mark Krotov. I filmen, som är drygt en minut lång, visas hur uniformsklädda personer går in i vad som ser ut att vara en tysk familjs bostad och tar med sig möbler och andra värdesaker. Budskapet är att tyskarna blir bestulna på skattepengar som istället går till Ukraina. Journalisten Mark Krotov på Pragbaserade RFE/RL har, med hjälp av olika system för ansiktsigenkänning, kunnat visa att de som medverkar filmen är ryska b- och c- skådespelare. "De har medverkat i olika produktioner som visas i stor omfattning på rysk tv," säger Mark Krotov till SVT Nyheter. SVT Nyheter har via sociala medier kontaktat två av skådespelarna som medverkar i filmen. En av dem har valt att inte svara och en annan påstår sig inte vara rätt person. En del ryska medier påstår att det handlar om en reklamfilm för det tyska högernationalistiska oppositionspartiet Alternativ för Tyskland. Men i ett mejl till SVT förnekar partiet att man skulle vara upphovsman till videon. Vad som däremot är klart är att den ryska propagandakanalen Russia Today tidigare har producerat liknande filmer, som alla tecknar en mörk bild av livet i Europa. I vintras sändes till exempel en film som påstår att européerna blivit så fattiga till följd av höga energipriser att de tvingas äta sina egna husdjur. svt 230728. Ryska politikers pr-kupper vid fronten förbjuds. Ryska politiker kommer förbjudas att besöka fronten i Ukraina utan tillstånd från militärledningen, uppger källor för ryska medier enligt oberoende Moscow Times. Det är vanligt att politiker reser till fronten för att visa stöd och stärka sina politiska profiler, men soldaterna uppges nu har tröttnat på deras "pr-stunt", enligt källorna. Ledamöter från underhuset duman "fotar sig vid stridsvagnar och kanoner" och "skådespelar konstant", uppger de. Försvarsminister Sergej Sjojgu uppges ha informerat dumans talman om att det nu kommer krävas tillstånd från honom själv eller generalstabschefen Valerij Gerasimov. Soldaterna uppges vara "missnöjda med pr-kupper på frontlinjen". Omni 230728. Expert: Svenska hamnar måste ta hot på allvar. Svenska hamnar måste se över säkerhetsrutinerna och ta utomstående hot på allvar, menar försvarsexperten Hans Liwång, enligt TT. "Hamnutmaningen har blivit större i och med kriget, säger han och syftar till antalet riskincidenter som har ökat i Göteborgs hamn sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina förra året." Enligt Liwång ägnar sig främmande makt åt informationsinhämtning för att hitta sårbarheter i svenska hamnar och ta reda på hur de fungerar. Det är hot som man inte jobbat med rutinmässigt innan det ryska invasionskriget i Ukraina. Liwång: Sverige är extremt beroende av sina hamnar. Säkerhetschef i Göteborgs hamn: Det har funnits vingdrönare över oss, som vi inte vet vad de gjorde där (19 juli). Göteborg hamn inför beväpnade vakter (20 juli).
Omni 230728. CNN: Ukraina kan ha nått rysk linje av "draktänder". Ett filmklipp som publicerats i ryska sociala medier uppges visa hur ukrainska soldater nått fram till Rysslands så kallade draktänder, pyramidformade hinder vars syfte är att stoppa angripande stridsvagnar. Det skriver CNN som lyckats lokalisera klippet till ett område i Zaporizjzja- regionen i södra Ukraina. Enligt tv-bolaget är det första gången under den pågående motoffensiven som ukrainska trupper når fram till den typen av ryska försvarspositioner. Ryssland har under lång tid skapat linjer bestående av draktänder, minfält och skyttegravar, för att bromsa Ukrainas motoffensiv. Ukraina ska dock ha gjort vissa framsteg senaste tiden, bland annat genom att inta byn Staromajorske. Omni 230728. Ryssland beskyller Ukraina efter explosion i gränsstad. En explosion har inträffat i staden Taganrog i Ryssland, rapporterar statliga ryska medier. Staden ligger inte långt från gränsen till Ukraina, och flera personer uppges ha skadats. Även oberoende ryska Meduza skriver om explosionen. Ryssland hävdar att det rör sig om en ukrainsk robotattack, men Ukraina har inte kommenterat. Inga uppgifter om dödsfall. Minst 15 personer ska ha skadats. Lokal guvernör: Har ådragit sig lättare skador. Omni 230728. Ovanlig robotattack i rysk hamnstad - första i kriget. Ryssland hävdar att Ukraina har skickat två robotar mot den ryska hamnstaden Taganrog, som ligger vid Azovska havet, fyra mil från Ukraina. Ryssarna hävdar att de skjutit ner robotarna men att fallande delar från den ena har skadat ett femtontal människor. Händelsen ska ha inträffat på fredagseftermiddagen. Det är i sådana fall första gången som Taganrog attackeras sedan Ryssland inledde invasionen, skriver CNN. Enligt The Telegraph försökte ryska statsmedier att tona ner händelsen genom att bara rapportera kort om attackerna i slutet av sina nyhetssändningar. Men vissa andra "pro-Kreml-personer" krävde hämnd. Ukraina har inte officiellt tagit på sig robotattackerna, men Zelenskyjs rådgivare säger att "allt som händer i Ryssland, inklusive Taganrog" är en konsekvens av den ryska invasionen. Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera ukrainska städer. På fredagen bombades ett lägenhetshus i Dnipro och minst nio personer skadades, varav två barn, enligt Kyiv. Omni 230729. Ukrainas arméchef: Snabba resultat är omöjliga. Oleksandr Syrskyj ledde försvaret av Kyiv i början av Rysslands fullskaliga invasion förra året och var hjärnan bakom Ukrainas överraskande och framgångsrika motattack i Charkiv förra sommaren. Nu har han blivit chef för militära operationer i östra Ukraina. BBC träffar honom på en hemlig plats vid fronten där han talar om den svåra vägen framåt för nationen. "Vi skulle vilja få mycket snabba resultat, men i verkligheten är det praktiskt taget omöjligt," säger Syrskyj. Trots att motoffensiven enligt honom kommer ta tid och kräva många liv så tror han att Ukraina har ett övertag som Ryssland saknar. "Enigheten i vårt militära ledarskap och våra soldaters förtroende för varandra." Omi 230729. Ukraina går till attack med nordkoreanska raketer. Ukraina använder nordkoreanska raketer mot Ryssland på slagfältet, rapporterar Financial Times. Soldater i närheten av Bachmut har visat upp raketerna för tidningens utsända. Enligt de ukrainska soldaterna har ett "vänligt" sinnat land beslagtagit raketerna från Nordkorea och lämnat över dem till Ukraina, utan att utveckla ytterligare. Samtidigt säger Ukrainas försvarsminister att raketerna kan ha tagits från Ryssland. Oavsett vilket är det ytterst osannolikt att Nordkorea har gett robotarna direkt till Ukraina, konstaterar FT. Raketerna i fråga är dock inte särskilt tillförlitliga och fungerar ibland dåligt, berättar artillerichef Ruslan. Men de skänker ändå glädje. "Vi behöver varje raket vi kan få tag i," säger han. Robotarna fångades på bild redan i juni, men identifierades då inte som nordkoreanska. USA har anklagat Nordkorea för att ge vapen till Ryssland. Omni 230729. Analyser: Ukraina kan dra fördel av Rysslands luckor. Ukraina har nått viss framgång i sin motoffensiv men det är för tidigt att dra några stora växlar, skriver CNN:s Tim Lister i en analys. Även om Ukraina i vanlig ordning inte ger några detaljer är det uppenbart att nya enheter satts in för att nå genombrott i söder, skriver han. Det finns en hel del utmaningar, och det handlar inte om för få soldater, menar Lister. I stället handlar det om starka ryska försvarslinjer. Men kanske kan Ukraina dra fördel av att Rysslands försvar på vissa håll delas upp av svår terräng, till exempel vattendrag. I en analys hos Sky News skriver militäranalytikern Sean Bell att Zelenskyj är pressad till den grad att han behöver presentera framsteg för sina allierade. Men även hans ryska motsvarighet Vladimir Putin är satt under press, skriver Bell. Bell menar att tiden kanske är på Ukrainas sida eftersom det finns tecken på att Putins auktoritet är avtagande. Utöver Wagnerupproret nämns hur ryska män flytt för att undvika mobilisering och att landet blivit pariastat ur ett globalt perspektiv. "Putin håller på att bli problemet som Ryssland behöver lösa." Omni 230729. Ukraina: Kommer "snart" försöka ta tillbaka Krym. Ukraina kommer "snart" inleda insatser för att återta Krymhalvön, som varit annekterad av Ryssland sedan 2014. Det säger Kyrylo Budanov, chef för den ukrainska militära underrättelsetjänsten, enligt Sky News. Uttalandet ska ha gjorts till reportrar från den ukrainska sajten TSN, men Budanov gav aldrig några närmare detaljer om planerna. Så sent som förra helgen sprängdes en ammunitionsdepå på den ockuperade halvön, vilket Ryssland anklagade Ukraina för. En vecka innan det förstördes Kertjbron som förbinder Krym med det ryska fastlandet. Ukraina ska ha återtagit territorium i söder denna vecka. Omni 230729, Wagnerflytt oroar Polen - varnar för "hybridattack". Soldater tillhörande ryska paramilitära Wagnergruppen kommer allt närmare den belarusiska staden Grodno, nära den polska gränsen. Det uppger Polens premiärminister Mateusz Morawieck enligt Reuters. Grannlandet Litauens biträdande inrikesminister, Arnoldas Abramavicius, uttryckte under fredagen att det kan bli aktuellt att stänga gränserna mot landet. Detta eftersom man befarar att Wagnergruppen ska ägna sig åt "hybridkrigföring", skriver BBC. Antingen genom att själva påstå sig vara migranter, eller underlätta för andra att ta sig in i länderna för att skapa "någon sorts oordning". Grodna ligger vid den så kallade "Suwalki-korridoren" där avståndet mellan den ryska exklaven Kaliningrad och Belarus är som minst. Belarusisk oppositionsgrupp har inte sett några bevis för det polska påståendet. Omni 230729. Uppgift: Saudiskt stormöte ska säkra stöd för Ukraina. Omkring 30 länder har bjudits in till fredssamtal om Ukraina i början av augusti, enligt uppgifter till Wall Street Journal. Saudiarabien kommer stå som värd för mötet och enligt tidningen är ambitionen från USA och europeiska länder att säkra bredare stöd för Ukrainas fredskrav. Förhoppningen är att senare få till ett toppmöte, där det fattas beslut om ett antal principer för framtida samtal mellan Moskva och Kyiv – till Ukrainas fördel. Ryssland är inte inbjudet till samtalen i Riyadh och kommer inte heller vara del av ett eventuellt toppmöte. Det motiveras med att Moskva annekterat ukrainskt territorium och uppmanat Kyiv att acceptera det som "en ny verklighet". Valet av Saudiarabien som värd beskrivs som ett försök att få Kina, ett land man står nära, att delta. Bland annat Brasilien och Indien deltog vid ett liknande möte i Köpenhamn i juni. Omni 230729. Här är Ukrainas senaste vapen i kriget: Havsdrönare. Den kan lastas med 300 kilo dynamit, är fjärrstyrd och kan träffa ett mål 80 mil från sin förare. Dess blotta närvaro har fått Ryssland att ändra försvarsstrategi i Svarta havet, uppger tv-kanalen CNN, som fått en exklusiv demonstration av vad det moderna vapnet kan åstadkomma. Ukraina uppges ha använt havsdrönaren både till att attackera ryska krigsfartyg och infrastruktur - såsom marinbasen Sevastopol och Kertjbron, nyligen - och piloterna uppges vara övertygade om att ryssarna behöver tur om de ska kunna stoppa dem. Drönarna är specialframtagna i Ukraina för att användas i kriget mot Ryssland. Och de tycks vara särskilt effektiva då merparten av de ryska skeppen är designade för att träffa betydligt större och långsammare mål. "De är väldigt enkla att styra och de har kraftigt begränsat ryska förflyttningar till sjöss," säger piloten till CNN. Ukraina vill inte uppge hur många havsdrönare de förfogar över. Omni 230730. Putin: Afrikanskt initiativ kan vara grund för samtal. Ryssland vänder sig inte emot idén om fredsförhandlingar, säger Vladimir Putin på en pressträff efter mötet med flera afrikanska länder, enligt flera medier. Den ryske presidenten menar att de afrikanska eller kinesiska initiativen kan ligga till grund för samtal. Putin anser dock att alla samtal måste baseras på "de nya realiteterna", och därmed ta hänsyn till de av Ryssland olovligen annekterade ukrainska områden. Sky News konstaterar att Ukraina inte kommer att acceptera sådana villkor. Landet vägrar att inleda samtal om inte Ryssland lämnar ukrainskt territorium. Ukraina har krävt att gränserna från 1991 till fullo respekteras. Vidare konstaterar Reuters att Volodymyr Zelenskyj avfärdar tanken på samtal när ryssarna kontrollerar en femtedel av hans lands territorium. Samtal skulle också kunna ge ryssarna tid att omgruppera på slagfältet, enligt presidenten. Putin: "Det krävs överenskommelser på båda sidorna." Det afrikanska initiativet är en tiostegsraket. Den afrikanska planen lades fram tidigare i sommar. Omni 230730. Kommentar: Putin vill ha överenskommelser till sin fördel. Ryssland: Ukraina skickade 25 drönare mot Krym i natt. Det ryska försvarsdepartementet hävdar att Ukraina har skickat 25 drönare mot den annekterade Krymhalvön under natten. Ryssland säger att man skjutit ner 16 drönare och fått övriga att störta ner i Svarta havet, enligt AFP. Ukraina har ännu inte kommenterat händelsen. Under de senaste veckorna har de ukrainska attackerna mot halvön ökat i omfattning. Senast i helgen sa Kyrylo Budanov, chefen för den ukrainska militära underrättelsetjänsten, att Ukraina "snart" kommer att inleda insatser för att återta Krymhalvön. Den har varit annekterad av Ryssland sedan 2014.
Omni 230730. Zelenskyj: Oundvikligt att det slår tillbaka på Ryssland. Kriget kommer till Ryssland. Det säger Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj efter att Kreml hävdat att Ukraina angripit Moskva med drönare, skriver AFP. Det framgår inte om Ukraina ligger bakom attackerna men enligt Zelenskyj är det "oundvikligt, naturligt och rättvist" att kriget "vänder tillbaka till Rysslands territorium". Enligt Sky News säger en talesperson för det ukrainska flygvapnet, utan att direkt säga att Ukraina ligger bakom, att den ryska befolkningen får se på krigets konsekvenser. Zelenskyj uttalade sig i samband med ett besök i staden Ivano-Frankivsk.
Omni 230730. "Förhastat beslut" - Italien vill lämna Kinas sidenväg. Att Italien gick med i Kinas satsning "ett bälte, en väg", även kallad nya sidenvägen, för fyra år sedan var ett förhastat beslut. Det säger försvarsminister Guido Crosetto i en intervju med Corriere della Sera. Italien var det enda västland som anslöt sig till initiativet, skriver Reuters. Enligt ministern har nya sidenvägen ökat exporten från Kina till Italien, men inte gjort det motsatta. "Det kniviga i situationen i dag är hur vi ska dra oss ur projektet utan att skada relationerna med Peking. Kina är en konkurrent, men också en samarbetspartner," säger Crosetto till tidningen. Kritiker menar att projektet är ett sätt för Kina att göra geopolitiskt och ekonomiskt avtryck. Omni 230730. Påvens vädjan till Ryssland: Återupprätta avtalet. Påve Franciscus har uppmanat sina "ryska bröder" att ändra sitt beslut att inte förlänga spannmålsavtalet med Ukraina i sin veckovisa Angelusreflektion, skriver Reuters. Priserna på vete har skjutit i höjden globalt efter att Ryssland i mitten på juli bestämde sig för att inte förlänga avtalet. Påven bad också de samlade på Petersplatsen att fortsätta be för Ukraina "där kriget förstör allt, till och med spannmålet". Omni 230730. Ukraina och USA i samtal om säkerhetsgarantier: "Ska säkerställa vår förmåga." Washington och Kyiv ska inleda samtal om ukrainska säkerhetsgarantier inför ett medlemskap i Nato, uppger president Volodomyr Zelenskyjs stabschef, Andrej Jermak, skriver Sky News. I ett inlägg på Telegram skriver Jermak att samtalen ska påbörjas nästa vecka, detta i syfte att få till tydliga, konkreta och långsiktiga garantier. "... som ska säkerställa Ukrainas förmåga att besegra och förhindra rysk aggression i framtiden." Zelenskyj meddelade för knappt ett år sedan att landet vill gå med i Nato, och alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg har sagt att så också ska se. Omni 230730. Tioårig flicka dödad i rysk robotattack mot Ukraina. Minst fyra personer dödades i ett ryskt robotangrepp mot den ukrainska staden Kryvyj Rih på måndagen, uppger ukrainska myndigheter. En tioårig flicka och hennes mamma var två av dödsoffren. Personerna dödades när en robot träffade ett tio våningar högt bostadshus. Även en universitetsbyggnad träffades i attacken. Över 50 personer skadades i attacken, skriver Kyiv Independent. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som växte upp i Kryvyj Rih, fördömer dådet. "De här terrorhandlingarna kommer inte skrämma eller knäcka oss", skriver han på Telegram. En del människor lyckades fly. Attacken inträffade på morgonen. Före kriget hade Kryvyj Rih över 600 000 invånare. Ryssland: Vi intensifierar angreppen som svar på Ukrainas drönarattacker.
Omni 230731. Kommentar: Ryssland trappar upp angreppen mot den civila befolkningen i Ukraina. Wagnergruppen: Slutar ta in rekryter - inväntar order. Den paramilitära Wagnergruppen har släppt Ukraina och fokuserar nu på sina åtaganden i Afrika och Belarus, säger gruppen i ett meddelande som sprids på Telegram, uppger New York Times. Det tros vara gruppens ledare Jevgenij Prigozjin som hörs i klippen. Bland annat säger han att gruppens verksamhet kommer bedrivas i mindre skala framöver och att nyrekryteringen därför bromsas tills det bestäms vilka "nästa uppdrag" blir. "Så fort moderlandet behöver en ny grupp som kan försvara vårt lands intressen kommer vi att börja rekrytera igen," säger Wagnerföreträdaren. Samtidigt skriver The Times att brittiska myndigheter ser över möjligheten att terrorklassa Wagnergruppen, något som tros vara svårt då gruppen har direkta band med Rysslands ledning. Wagnergrundaren Prigozjin har hållit låg profil sedan upproret förra månaden. Omni 230731. Prickskytten "Spöket": Har dödat 76 ryssar i Bachmut. Slaget om Bachmut i östra Ukraina pågår för fullt. BBC har följt med Ukrainas fruktade prickskyttar - "Bachmuts spöken" -till deras bas och ut på uppdrag. Basen ligger inom räckvidd för de ryska bomberna, men gruppens befälhavare - "Ghost" - rör sig inte ur fläcken när det smäller i närheten, skriver BBC. "Du kan gömma dig för artilleripjäser, men inte för en prickskytt."Gruppens 20 soldater har befunnit sig i staden i ett halvår. Tillsammans har de dödat 524 ryssar, enligt Ghost, som säger att "76 av dem är mina". Kollegan "Kuzia" har en annan inställning. Han är ständigt rädd. Och han håller inte räkningen. "Det är inget att vara stolt över. Vi dödar inte människor, vi förstör fienden," säger han. Hittills har ingen i gruppen dött, men många har skadats. Soldat: Psykologisk effekt på fienden att de inte kan se eller höra oss. Omfattande strider i nordöstra Ukraina på söndagen. Zelenskyj tar selfie med soldater under besök i Bachmut. Omni 230731. Rysk oppositionspolitiker förlorade överklagan. Vladimir Kara-Murza, som är en rysk oppositionspolitiker, förlorade under måndagen sin överklagan gällande det 25 år långa fängelsestraff han dömdes till i April, enligt den statliga nyhetsbyrån RIA. Han dömdes till fängelse för spridning av falsk information om Rysslands krig i Ukraina och förräderi. Kara-Murza har både ryskt och brittiskt medborgarskap. (svt 230731.) Kina begränsar sin export av drönare. Kina har beslutat att införa exportrestriktioner när det handlar om vissa typer av drönare och teknik med koppling till drönare. Det rapporterar Reuters. Anledningen uppges vara att Kina vill skydda nationella säkerhetsintressen. Beslutet berör även drönare avsedda för konsumentmarknaden, men exakt på vilket sätt är inte helt klarlagt. DJI, den världsledande kinesiska tillverkaren av drönare för konsumentmarknaden, säger att företaget kommer att rätta sig efter restriktionerna. Hur restriktionerna påverkar dem återstår däremot att se. Vill skydda nationella säkerhetsintressen. Restriktionerna omfattar även teknik med koppling till drönare.
Omni 230801. Ryssland: Redo att förbättra Algeriets stridsberedskap. Moskva är redo att hjälpa till att förbättra Algeriets stridsberedskap. Det sa Rysslands försvarsminister Sergei Shoigu under ett möte med stabschefen för Algeriets väpnade styrkor under tisdagen, rapporterar Reuters. (svt 230801.) Rysk militärgrupp försökte smyga in i Ukraina - besköts. En grupp ryska sabotörer stoppades natten mot tisdagen från att ta sig in i Ukraina, uppger landets inrikesminister Igor Klymenko på Telegram. Ingripandet ska ha gjorts av gränsvakter i Tjernhiv-regionen i Ukrainas norra delar, närmare bestämt vid Semenivka, på gränsen till Ryssland. Enligt inlägget sågs fyra individer korsa gränsen. De blev beskjutna av ukrainska styrkor. Ukraina har de senaste veckorna stärkt gränsen mot norr - bland annat efter Wagnerupproret och händelseutvecklingen i Belarus, där den paramilitära gruppen etablerat sig. Ukraina kommer nu ytterligare att stärka sin gräns mot Ryssland och Belarus, uppger Klymenko. Befälhavaren över gränsstyrkorna säger att försöket avvärjdes. Omni 230801. Paasikivi: Krym kronjuvelen i Putins hela idé. De ryska styrkor som står emot den ukrainska motoffensiven bedöms bli alltmer utmattade, skriver det brittiska försvarsministeriet i sin dagliga analys. Styrkorna brottas sannolikt med en rad problem efter att ha varit under konstant angrepp i över åtta veckor. Den svenske militärstrategen, överstelöjtnant Joakim Paasikivi, förklarar samtidigt Ukrainas främsta taktik med motoffensiven: att skära av underhållslinjerna till den ryskockuperade Krymhalvön. "Om Ukraina lyckas isolera Krym, då blir det tydligt för Ryssland - då fungerar inte den ryska specialoperationen," säger han till Expressen. Krym är viktig för Ryssland. Halvön anses inte minst vara central för president Vladimir Putins krigsprojekt. "Det här är kronjuvelen i Putins hela idé." Se Paasikivi att peka ut förutsättningarna på en karta. Omni 230801. Ukraina: Frekventa dåd med molotovcocktails på Krym. Den pro-ukrainska civilbefolkningen på den ockuperade Krymhalvön utför systematiska attacker med molotovcocktails mot Rysslands militära anläggningar. Det hävdar Ukrainas underrättelsetjänst i ett inlägg på Telegram. "För att stå emot sådana attacker har personalen från Rysslands väpnade styrkor satts i hög beredskap", skriver man i uttalandet. Motståndet har ökat, enligt uppgifterna. Som en följd uppges misstänkta ukrainare gripas och övervakas. Kyiv Independent skriver att liknade rapporter har varit vanliga under de senaste veckorna. Det har bland annat rapporterats om sabotage och olika attacker. De flesta som grips uppges vara krimtatarer. Ryssland säger att man stoppat ukrainska attacker på Svarta havet. Omni 230801. Två belarusiska helikoptrar uppges ha kränkt Polens luftrum - Belarus förnekar. Två belarusiska helikoptrar har kränkt Natolandet Polens luftrum, skriver det polska utrikesdepartementet i ett pressmeddelande. Nato har informerats om händelsen. Kränkningen ska ha skett i samband med en belarusisk försvarsövning nära gränsen. Den polska sidan betonar att händelsen uppfattas som ytterligare ett led i den upptrappade spänningen vid den polsk-belarusiska gränsen. Polen förväntar sig att Belarus avstår från sådana aktiviteter. Försvarsminister Mariusz Blaszczak har beordrat förstärkning med soldater och stridshelikoptrar till gränsen. Polen har också kallat till sig en diplomat från Belarus ambassad. Belarus förnekar händelsen och kallar den för "långsökt", skriver Reuters. I ett uttalande påstår det belarusiska försvarsdepartementet att påståendet görs för att rättfärdiga en ökad militär närvaro. vid gränsen.Omni 230801. Spionhärva avslöjad i Taiwan - läckte till Kina. Taiwan utreder flera medarbetare för att ha läckt militärhemligheter till Kina, skriver Reuters. Försvarsdepartementet i Taipei uppgav i ett uttalande på onsdagen att de hade bevis mot en grupp militärer - däribland en överstelöjtnant. Uppgifterna som läckts ska ha överlämnats till representanter för kommunistpartiet i Kina.
De misstänkta personerna uppges både vara aktiva och pensionerade medarbetare som tillhört landets flygvapen och specialstyrkor. Två personer har häktats medan fyra släppts mot borgen i väntan på rättegång. Kina uppges ha ökat sina spioninsatser mot Taiwan. Det kinesiska kommunistpartiet anklagas för att ha infiltrerat den taiwanesiska militären. En av de misstänkta går under namnet "Hsieh".
Omni 230802. Drönarattacker mot spannmålsförråd i Ukraina. Hamnanläggningar i Odesa och spannmålslager i Izmail i södra Ukraina har under natten utsatts för ryska drönarattacker. Det uppger president Volodomyr Zelenskyj på Telegram, rapporterar AP. Enligt Zelenskyk ska hamnar och flera lager ha träffats och fått "stora skador" och enligt försvarsdepartementet har en spannmålssilo i Izmail skadats. Guvernören Oleg Kiper uppger att det hittills inte finns några rapporter om skadade personer. "Som ett resultat av attacken i Odesa bröt bränder ut vid anläggningarna i hamnen och industriell infrastruktur i regionen och en hiss skadades," säger Kiper. Samtidigt i huvudstaden Kyiv sköts tio drönare ner av försvaret och tre distrikt ska ha träffats av bråtet, enligt militärchefen Serhiji Popko. Attackerna mot jordbruks- och hamninfrastruktur har intensifierats efter det avbrutna spannmålsavtalet. Izmail har fungerat som det huvudsakliga alternativet för att frakta spannmål sedan Ryssland återinförde sin blockad. Ukraina: Ryssland försöker att stoppa oss från ett framtida spannmålsavtal. Attackerna mot Odesa har pågått i veckor. Totalt ska 23 drönarattacker ha rapporterats i landet under natten.
Omni 230802. Zelenskyj: Hoppas på stort fredstoppmöte i höst. Ukraina hoppas kunna hålla ett stortskaligt fredstoppmöte i höst, säger president Volodymyr Zelenskyj i ett tal till ukrainska diplomater enligt Reuters. Enligt presidenten ska representanter från fler än 40 länder hålla samtal i saudiarabiska Jedda i helgen för att diskutera frågan. "Hösten är här väldigt snart, men det finns fortfarande tid att förbereda toppmötet och involvera de flesta av världens länder." Ett möte skulle utgå ifrån den fredsplan i tio punkter som Kyiv tog fram förra hösten, och som innefattar att ryska trupper helt ska dra sig tillbaka från ukrainsk mark. Ukrainska och västerländska myndighetsföreträdare har tidigare gjort klart att Ryssland inte kommer bjudas in till samtalen. Ingen plats för ett eventuellt toppmöte är bestämd. Omni 230802. Kommentar: Vilket mörker för mörkermannen Putin om hans speciella militäroperation slutar i ett fiasko där han måste dra sig tillbaka från all ukrainsk mark. ISW: Iransk drönarfabrik ska byggas i Belarus. Iran planerar att bygga drönarfabriker i Belarus nära gränsen till Ukraina, rapporterar tankesmedjan ISW efter ett möte mellan representanter för de båda ländernas försvar i Teheran på tisdagen. Iran har länge försett Ryssland med drönare som används i kriget mot Ukraina. Att placera tillverkningen utanför Iran gör det lättare att kringgå sanktionerna mot både Iran och Ryssland, skriver Al-Monitor. Enligt amerikanska underrättelseuppgifter i maj hjälper Iran Ryssland att bygga en drönarfabrik öster om Moskva, rapporterar AP. Enligt ISW finns en iransk drönarfabrik sedan tidigare i Tadzjikistans huvudstad Dusjanbe. Den nya fabriken i belarusiska Gomel skulle ligga bara några mil från ukrainska gränsen och 25 mil från huvudstaden Kyiv. De båda länderna undertecknade ett avtal om ökat militärt samarbete under mötet. Samarbetet mellan Iran och Ryssland har trappats upp under en längre tid. Ryssland säljer bland annat stridsflygplan och attackhelikoptrar till Iran - båda länderna har svårt att få tag på vapen på grund av sanktioner. Omni 230802. Ukraina: Närmare 15 drönare nedskjutna över Kyiv. Ukraina har skjutit ner närmare 15 drönare över huvudstaden, skriver Kyivs regionala militäradministration på Telegram, enligt AFP. Det ska inte finnas några rapporter om personskador. "Det blev den 820:e flygvarningen över Kyiv sedan den fullskaliga invasionen," enligt Sergiy Popko, chef över Kyivs regionala militäradministration. Omni 230803. Ukraina: Över 10 000 civila har dött i kriget. Mer än 10 000 civila har dött hittills och närmare 16 000 personer har skadats sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, enligt Ukrainas åklagare för krigsbrott Yuriy Belousov, skriver CNN. Dödssiffran innefattar närmare 500 barn. När Ukrainas ockuperade territorium är fritagna kommer antalet döda stiga "många gånger om" enligt Belousov. "Jag tror att det kommer att vara tiotusentals döda i bara Mariupol." I början av juli rapporterade FN att "mer än 9 000 civila, inklusive fler än 500 barn" har dött i kriget, men att antalet döda troligtvis är högre. Belousovs team utreder över 98 000 krigsbrott. Omni 230803. Microsoft: Rysksponsrad hackergrupp bakom Teams-attacker. En hackergrupp med kopplingar till den ryska regeringen ligger bakom en nyligen upptäckt nätfiskekampanj mot organisationer som använder Microsofts kommunikations- och samarbetsplattform Teams. Det hävdar åtminstone Microsofts egna säkerhetsforskare, skriver Reuters. Det är "mindre än 40 unika globala organisationer" i både USA och Europa som ska ha utsatts för nätfiskeattackerna sedan slutet av maj. Microsofts säkerhetsforskare skriver att en utredning av saken fortfarande pågår. Den ryska ambassaden i Washington har inte kommit med någon kommentar kring saken ännu, skriver Reuters. Har använt fejkade domäner och konton som skulle likna teknisk support. Beskrivs som ett mycket kirurgiskt cyberspionage. Omni 230803.
Ryssland "svartlistar" Norge efter diplomatbråk. Norge tillåts ha högst 27 diplomater på plats i Ryssland efter Kreml tagit fram en ny "svartlista" över länder som de ser som ovänliga. Det rapporterar Reuters. "Norge finns på listan över utländska stater som begår ovänliga handlingar mot ryska diplomatiska och konsulära beskickningar utomlands," skriver den ryska regeringen på sin hemsida. Beskedet kommer efter att Norge utvisat 15 ryska diplomater för misstänkt spionage i april. Ryssland svarade då med att utvisa norska diplomater. Enligt Ryssland- och Ukrainaexperten Jakub M. Godzimirski är det konstigt att Norge inte lagts till på listan tidigare. "Norge har tydligt sagt var man står, då får man räkna med den här typen av reaktioner," säger han till Verdens Gang. Ryssland understryker att listan inte är slutgiltig så länge de "fientliga aktionerna" mot landet fortsätter. Norge förklarades som ett "ovänligt land" av Ryssland i mars 2022 men då satte de inget tak på antalet diplomater. Omni 230803. Kommentar: Det behövs ett tak på antalet ryska diplomater. Saudi och Ryssland stryper oljeproduktionen. Ryssland och Saudiarabien meddelade under torsdagen att de kommer att begränsa sin produktion av olja även i september. Det rapporterar Direkt. Oljepriset stärktes något efter beskedet. Saudiarabien gör en begränsning om 1 miljon fat per dag. Ryssland gör en begränsning om 300 000 fat per dag. Omni 230803. Ukraina: Ryska minfälten är "galet" tätt minerade. Den ukrainska motoffensiven fortsätter att gå långsamt, och striderna är främst koncentrerade till två områden i Zaporizjzja-regionen, rapporterar CNN. Ukrainska företrädare fortsätter att kyla ner förväntningarna på offensiven. Styrkorna kämpar med att ta sig igenom de ryska minfälten, som en källa beskriver som "galet" tätt minerade. President Zelenskyj säger att hårda strider pågår längs med hela fronten, men att de ukrainska styrkorna fortfarande "dominerar", enligt AFP. "Ockupanterna försöker stoppa våra grabbar med all sin makt. Deras attacker är väldigt brutala." Zelenskyj: Striderna är hårda överallt. Militären uppger att framsteg görs kring Bachmut. Omni 230803. Studie: Ukrainare hotas till att bli ryssar. Ukrainska medborgare som bor på ryskockuperat område hotas systematiskt med hårda replissarier, bland annat frihetsberövande, om de inte blir ryska medborgare, skriver Reuters. Hoten kan också handla om indragna ransoner av förnödenheter och humanitärt bistånd samt om tvångsdeportation till Ryssland. Det visar en ny rapport från Yale, som publicerades på onsdagen. Framför allt är det boende i Luhansk, Cherson, Donetsk och Zaporizjzja som tvingats att skaffa sig ryska pass, vilket strider mot Genevekonventionen. Enligt ryska uppgifter har 1,5 miljoner ukrainare blivit ryska medborgare mellan oktober 2022 och maj 2023. (svt 230802.) Kazaker erbjuds 5000 dollar för att gå med i ryska armén. Annonser som erbjuder motsvarande över 5000 dollar för att ta värvning i ryska armén har börjat dyka upp över internet för användare i Kazakstan. Det rapporterar Reuters. På annonserna ska det stå "axel mot axel" med bilder på Ryssland och Kazakstans flagga. Annonsen erbjuder dessutom månadslön och andra förmåner, enligt Reuters. Annonserna ska leda till en hemsida som erbjuder rekryter att ta värvning i Sakhalinregionen i östra Ryssland. Över tre miljoner etniska ryssar beräknas bo i Kazakstan. Kazakstans regering har fördömt Rysslands invasion av Ukraina och uppmanat till fred. (svt 230803.) Rysk general avslöjade siffror över skadade. General Michail Teplinskij, befälhavare för de ryska fallskärmstrupperna, har avslöjat hur många ryska fallskärmsjägare som skadats i Ukraina. I ett tal ska Teplinskij ha sagt att fler än 3000 fallskärmsjägare vägrat lämna fronten trots skador och att ytterligare över 5000 soldater återvänt efter att deras skador läkt. Det ryska försvarsdepartementets egen tv-kanal Zvezda raderade senare talet från sin sajt, enligt Agentstvo, en rysk sajt för grävande journalistik. Teplinskij nämnade inga dödssiffror, men journalister på BBC och den ryska nyhetssajten Mediazona uppskattar att minst 1842 fallskärmssoldater stupat. (svt 230803.) Medvedev: Ryssland har värvat 231 000 soldater. Dmitrij Medvedev, vice ordförande i säkerhetsrådet, säger i ett uttalande att över 231 000 personer har skrivit kontrakt med den ryska militären hittills i år. I början av april startade en ny rekrytering av ryska soldater till kriget i Ukraina, bland annat via en enorm reklamkampanj. Målet för det ryska försvarsdepartementet uppgavs vara att samla 400 000 soldater. (svt 230803.) Bad Ukraina om förlåtelse - döms till fängelse. Den ryske egenföretagaren Dmitrij Skurichin dömdes på torsdagen till 1,5 års fängelse för att ha diskrediterat den ryska armén, skriver BBC. I vintras ställde sig Skurichin utanför sin butik och höll upp ett plakat med texten "Förlåt, Ukraina". Innan dess hade han täckt butikens fasad med antikrigsbudskap och namnen på flera ukrainska städer. (svt 230803.) Uppgifter: Ryssland fördubblar försvarsutgifter. Ryssland fördubblar sin försvarsbudget till motsvarande över 1 000 miljarder kronor, vilket innebär en tredjedel av landets offentliga utgifter. Det visar regeringsdokument som Reuters tagit del av. Dokumentet pekar på Rysslands omfattande kostnader för kriget, eftersom sektorsspecifika budgetuppgifter inte längre publiceras. Siffrorna tyder även på att Ryssland under första halvåret 2023 spenderat 12 procent, eller 600 miljoner rubel, mer på försvaret än vad som ursprungligen var målet för 2023. (svt 230804.) Ryssland uppges vilja stoppa internationell sjöfart i Ukraina. Under de senaste två veckorna har Ryssland genomfört flera drönarattacker mot ukrainska hamnar vid Donau-floden, där de använt iranska drönare kallade OWA UAVs. Attackerna är högst troligt genomförda för att tvinga internationell sjöfart att stoppa handeln via hamnarna, uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelserapport. Vissa drönare har attackerat mål 200 meter från den rumänska gränsen, vilket ska påvisa Rysslands ökade risktagande när attacker sker nära Natoterritorium, menar det brittiska försvarsdepartementet. (svt 230804.) Explosion vid rysk hamn - marinbas kan vara förstörd. En marinbas nära Novorossijsk i Ryssland har attackerats under natten, rapporterar Reuters. Ögonvittnen ska ha hört explosioner och skottlossningarna nära den ryska hamnen i Novorossijsk, enligt flera personer på sociala medier. Alla fartyg har nu stoppats tillfälligt från att anlända eller lämna hamnen, enligt Caspian Pipeline Consortium, som driver en oljeterminal där. Räddningstjänsten i Novorossijsk bekräftade rapporter om sprängningar, enligt ryska nyhetsbyrån RIA. Hamnen är den viktigaste för Ryssland i Svarta havet och är ett viktig nav för rysk export. Explosionen ska enligt uppgifter ha förstört flera militärskepp.
Omni 230804. Apple mot strömmen i Kina: "Rekordmånga byten." Apples försäljning i Kina steg med nästan 8 procent under det tredje kvartalet i bolagets brutna räkenskapsår jämfört med samma period i fjol, till 15,8 miljarder dollar. Det rapporterar Reuters. "Det har vi lyckats med genom att locka rekordmånga att byta till Iphone," säger vd Tim Cook till Reuters. Den samlade smartphoneförsäljningen backade 8 procent i Kina under samma period. Cook: Generativ AI bakom den svällande R&D-notan. Tredje kvartalet: Omsättning: 81,8 mdr usd. Omni 230804. Två soldater misstänks ha spionerat för Kina. Två amerikanska marinsoldater har gripits misstänkta för att spionerat åt Kina, skriver CNN. De båda männen ska ha delat känslig amerikansk militärinformation med kinesisk underrättelsetjänst. Den ena mannen misstänks för att själv ha initierat kontakten med kinesisk underrättelsetjänst. Han ska bland annat ha skickat över tekniska manualer för amerikanska krigsfartyg. Den andra mannen misstänks för att mot betalning ha skickat fotografier och videofilmer om militärövningar sedan 2021. Han ska ha låtit sig mutas att överlämna informationen. Männen jobbade på två olika marinbaser och åtalas i olika mål. Det är ännu oklart om de ska ha jobbat tillsammans. Båda männen ska ha jobbat i södra Kalifornien. Anklagelserna återspeglar den kinesiska regeringens intresse för USA:s Stillahavsflotta. De båda männen ska vara i 20-årsåldern. Omni 230804. Paasikivi: Ukraina vill ta Krym - slår mot logistiken. Under natten har en rysk oljedepå attackerats på ryskannekterade Krym och även en rysk örlogsbas i Svarta havet har beskjutits av drönare vid staden Novorossijsk. Om Ukraina skulle ligga bakom attackerna ligger det i linje med landets mål att ta tillbaka Krym, enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi, skriver SVT. "Den här typen av aktioner sker hela tiden. Ukraina slår mot logistiken," säger han. Men det krävs mer än bara attackerna i natt för att Ukraina ska lyckas. Ukraina skulle behöva skära av det ryska underhållet till Krym och slå ut Kertjbron, enligt Paasikivi. "Jag har väldigt svårt att se att Ukraina under de närmaste åren skulle kunna återta Krym, men jag tror att Ukraina på sikt kommer att kunna befria hela landet," säger han. Omni 230804. Storbritannien: Ryssland mer benägna att ta risker. Ryssland har de senaste veckorna genomfört upprepade drönarattacker mot ukrainska hamnar längs floden Donau, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering på X, tidigare Twitter. Attackerna tolkas som ett försök att stoppa internationell handel vid hamnarna. I samband med attacker uppges drönare ha träffat mål bara 200 meter från gränsen till Rumänien. Britterna tolkar det som att Ryssland blivit mer benägna att ta risker och utföra attacker nära Nato-territorium. Tidigare i veckan förstördes 40 000 ton spannmål i en attack mot Izmail, Ukrainas största inre hamn. Omni 230804. Belarusisk man häktad - misstänkt spion åt Ryssland. Polen har häktat en belarusisk man misstänkt för spioneri, skriver AFP. Mannen ska ha varit med i ett "rysk spionnätverk" och är den 16:e personen som grips misstänkt för att tillhöra nätverket. Bland de andra gripna finns även en rysk ishockeyspelare som spelat i den högsta ligan i Polen. Enligt den polska regeringen ska den belarusiska mannen kommit till Polen 2021. Han har sedan dess "upprätthållit kontakten med ryska medborgare som han träffade i Sankt Petersburg och på Krym". Mannen ska ha erkänt sig "delvis skyldig". Enligt regeringen ska spionnätverket ha ägnat sig åt att försöka få tåg som transporterar hjälp till Ukraina att spåra ur, men även att försöka skapa en negativ bild mot Ukraina och den polska hjälpen till landet. Mannen ska ha spanat på militära anläggningar och hamnar. Han ska även ha ägnat sig åt propagandaaktiviteter för Rysslands räkning. Omni 230804. Kommentar: En riktigt farlig "femtekolonnare". Uppgift: Ryssland planerar falsk attack i Belarus. Ryssland förbereder en falsk flagg-attack mot oljeraffinaderiet i Mozyr i Belarus. Det uppger den ukrainska säkerhetstjänsten enligt Reuters. Syftet med planerna uppges vara att skylla attacken på ukrainska sabotörer för att dra in Belarus i kriget. Säkerhetstjänsten uppger att information kommer från flera håll, bland annat från en rysk militär. Belarus är en nära allierad till Ryssland. Omni 230804. Kommentar: Ryssland är en förädisk allierad. IAEA: Har inte hittat sprängmedel i Zaporizjzja. FN:s kärnenergiorgan IAEA har inte kunnat hitta några sprängladdningar på taket eller i turbinhallarna på kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina, rapporterar AFP. Undersökningen gjordes efter att Ukrainas militär hävdat att "externa objekt som liknar explosiva anordningar placerats på de tredje och fjärde reaktorernas yttre tak". IAEA:s team uppger att de hade obegränsad tillgång till reaktorernas tak under undersökningen, och att de också ska undersöka övriga reaktorer. De sex reaktorerna har varit nedstängda i månader. President Zelenskyj har hävdat att sprängladdningar placerats ut. Omni 230804. Ny lag mot "ovänliga" länders ägande i Ryssland. Rysslands president Vladimir Putin har skrivit på en lag som förbjuder personer från länder som Ryssland klassar som "ovänliga" att äga andelar i ryska storbanker och storfirmor, rapporterar statliga Ria enligt Reuters. Regeringen ska upprätta en lista över vilka ryska bolag som ska omfattas om lagen, däribland systemviktiga banker och företag över en viss storlek. Ryssland har den senaste tiden tagit över utländska andelar i ryska företag som hämnd för liknande agerande i europeiska länder. Bland annat danska Carlsberg och franska mejerijätten Danone har fått sina andelar i ryska bolag fråntagna. Även finska Fortum och tyska Uniper har drabbats. Kallar det "särskilda ekonomiska åtgärder".
Omni 230804. Amerikaners stöd för Ukraina i Nato sjunker. Amerikanerna har senaste månaderna blivit mer negativa till ett ukrainskt Natomedlemskap, visar opinionsmätningar som Newsweek utfört. I en mätning utförd den 25-26 juli var 47 procent av de 1 500 svarande för ett ukrainskt medlemskap, och 23 procent "starkt" för. I en liknande mätning från den 5 april var 55 procent för ett medlemskap, och 30 procent starkt för. Inför Natomötet i Vilnius i mitten av juli sa USA:s president Biden att "tiden inte är inne" för ett ukrainskt medlemskap på grund av kriget. I ett möte med Ukrainas president Zelenskyj tillade han dock att han "ser fram emot att fira ert officiella inträde". Omni 230804. Aleksej Navalnyj döms till ytterligare 19 år. Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj döms till ytterligare 19 år i fängelse, rapporterar ryska medier enligt Reuters. Anklagelserna gäller extremism, att han "rehabiliterar den nazistiska ideologin" och att han offentligt hetsat till extremistisk verksamhet. Navalnyj nekar till anklagelserna och menar att rättegången är politiskt motiverad. "Det kommer att bli ett långt fängelsestraff, ett stalinistiskt straff", skrev Navalnyj på X, tidigare Twitter, innan domen. Rättegången hölls på högsäkerhetsfängelset IK-6 i Moskva, där 47-åringen redan avtjänar ett nioårigt fängelsestraff. Tog emot domen i fängelseuniform med korslagda armar. Dömdes 2022 för förskingring och domstolstrots. Är Vladimir Putins mest profilerade kritiker i hemlandet.
Omni 230804. Svenskt signalspaningsplan flög nära ryska gränsen. Försvarsmakten har flugit signalspaningsplanet S102B Gulfstream över Finland, i närheten av den ryska gränsen, under både onsdag och torsdag. Det uppger myndigheten för DN. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till tidningen att det aldrig har skett förut. Att Sverige kan signalspana på Ryssland från Finlands territorium ser han som "mycket bra". "Det är viktigt för Sverige att veta vad ryssarna gör." Flygningen gjorde med Finlands tillåtelse, och har enligt DN möjliggjorts av ett ökat svensk-finskt samarbete. Vill inte berätta mer med hänvisning till sekretess. Flög nära Sankt Petersburg och Kolahalvön. Omni 230804. Källor: USA och Kina öppnar nya kommunikationslinjer. USA och Kina planerar att öppna nya kommunikationslinjer för att hantera kontroversiella frågor. Det uppger källor med insyn för Financial Times. Tidningen ser det som ett tidigt tecken på att relationen mellan länderna håller på att stabiliseras. Ytterligare detaljer väntas under de kommande månaderna, enligt källorna som understryker att inget beslut har fattats. Washington och Peking ska ta fram minst två arbetsgrupper. Relationen mellan länderna har varit ansträngd i år. Omni 230804. Kvinnor i Ukrainas armé vittnar om diskriminering. 60 000 kvinnor tjänstgör i Ukrainas armé, varav 5 000 på fronten. Flera av dem vittnar i en intervju med The Guardian om att de inte behandlas på samma villkor som de manliga soldaterna. Den 27-åriga sergeanten Nadja Haran beskriver det som att arméns kvinnor bekämpar två fiender. "En är Ryssland, så klart. Den andra är de stereotyper och de stigman vi möter varje dag." En soldat beskriver det som att armén har "Natostandard men Sovjetmentalitet". Den ukrainska värnplikten gäller inte kvinnor, men många strider frivilligt. Flera av kvinnorna vittnar om att deras behov av jämställd karriärutveckling, och mer praktiska saker som passande kläder, kroppsskydd och hygienartiklar, inte ses som prioriterat och ibland som rent provocerande av de manliga soldaterna. Över 100 kvinnliga soldater har bekräftats dödade. Även soldater som BBC pratat med vittnar om sexistiska attityder. Omni 230804. Osynligt krig avgör om Ukraina kan använda precisionsvapen. GPS-positionering styr avancerade robotars bana, men Ryssland stör kommunikationen allt mer effektivt. Om du förlorar i elektronisk krigföring har du en armé från 1800-talet, säger en ukrainare. Så gott som alla moderna vapen - från artillerianläggningar till precisionsrobtar - använder radiovågor, mikrovågor, infraröd strålning eller andra trådlösa frekvenser för att sända och ta emot data. Det gör dem sårbara för elektronisk krigföring. "Genom elektronisk krigföring rekognoseras och störs fiendens system samt skyddas de egna trupperna mot verkningarna av fiendens elektroniska krigföring", uppger Försvarsmakten i sin presentation av Arméns utbildningsprogram. I Finland förkortas elektronisk krigföring efter finskan ELSO: "Elektronisk krigföring är närvarande överallt på stridsfältet - i pansrade ELSO-fordon i spetsen för anfall, som stöd för luftoperationer och som en del av spaningssystemet till lands, till havs och i luften." Det betyder förstås att elektronisk krigföring är livsviktig även i Ukraina. Läs mer hos yle 230804. Volodymyr, 47, röjer ryska minor: "Vi går alltid först." Ryska trupper placerar minor under sina egna stupade soldater för att bromsa in den ukrainska motoffensiven. Det säger den 47-årige ukrainske sappören Volodymyr, vars uppgift är att rensa minor, till SVT Nyheter. Han säger att det är en sappör om dagen som antingen dör eller skadas. "Det är alltid sappörerna som går först." Tät minering har beskrivits som den främsta utmaningen för framryckande ukrainska styrkor. I en intervju med BBC nyligen vittnade ett befäl om att ryska soldater ibland staplar minor på varandra, i hopp om att förstöra ukrainska minröjningsfordon. Omni 230805. Explosioner nära Krymbro - Ryssland: Tanker träffad. Ukraina ska ha utfört en operation med havsdrönare mot en oljetanker vid Krymbron under lördagsmorgonen. Det uppger ryska myndigheter, rapporterar den statliga nyhetsbyrån Tass, skriver BBC. Oljetankern träffades men skadorna ska vara lindriga, säger man. "De håller på att bedöma huruvida den ska bogseras bort eller inte. För närvarande ligger den för ankar. Man har konstaterat viss skada på maskinrummet, inte alltför allvarlig," enligt ryska myndigheter. Trafik och vägbelysning stängdes av på bron i det ryskockuperade området. Ryssland uppger att trafiken nu återupptagits. Rysk guvernör: Besättningspersonal ska ha skadats lindrigt. Omni 230805. Professor: Kriget riskerar att bli en frusen konflikt. Det ryska invasionskriget i Ukraina kommer troligen avgöras på slagfältet. Det säger Gunnar Åselius, professor i militärhistoria, till SvD inför helgens möte i Saudiarabien där ett 40-tal länder ska diskutera lösningar på kriget. Han menar att västländer investerat för mycket för att acceptera något annat än en ukrainsk seger. Men han ser även två andra möjliga scenarion framför sig. Ett är att omvärldens enade stöd mot Ryssland spricker och att väst till slut uppmanar Ukraina att förhandla. Det tredje är att kriget fortsätter i vad som brukar kallas en frusen konflikt, som exempelvis på Koreahalvön. "Möjligen är en frusen konflikt det vi har att vänta oss, vilket känns ofattbart tröstlöst," säger Gunnar Åselius. Åselius: Ryssland hoppas nog på att Europa tycker att detta är för kostsamt. Omni 230805. Polsk minister: Hoten från Belarus är konkreta. Polen överväger att helt stänga gränsen till Belarus till följd av "konkreta hot" från grannlandet. Det säger Pawel Jablonski, vice utrikesminister i Polen, till CNN. Enligt honom har soldater från Wagnergruppen försökt ta sig över gränsen till landet. Han säger även att man väntar sig att försöken upprepas. "Vi överväger alla nödvändiga åtgärder för att skydda vårt territorium, skydda våra medborgare, inklusive fullständig isolering av gränsen," säger Jablonski. Tidigare i veckan kom uppgifter om att två belarusiska helikoptrar kränkt Polens luftrum. Det har dock förnekats av Belarus. Belarus hävdar att Polen använder anklagelserna för att rättfärdiga upprustning vid gränsen. Polen har förstärkt sin militära närvaron vid gränsen. Omni 230805. Källa: Ukraina tar ansvar för attack på oljetanker. Det var den ukrainska säkerhetstjänsten SBU som attackerade en rysk oljetanker vid Krymbron på lördagsmorgonen, säger en ukrainsk underrättelsekälla till AFP. "Under natten sprängde SBU 'SIG', en stor rysk oljetanker som transporterade bränsle till ryska trupper." Källan kallar det en "framgångsrik specialoperation" som utfördes med havsdrönare och sprängämnen. Ryssland bekräftar att oljetankern träffats, men säger att det bara rör sig om ett hål vid vattenlinjen och att fartyget fortfarande flyter.
Omni 230805. Granskning: På östfronten inte mycket nytt. Två månader in i den ukrainska motoffensiven har inte mycket förändrats på fronten. Det visar en kartläggning av BBC, som analyserat material och intervjuat experter. Sedan i maj har de ukrainska styrkorna gjort marginella framsteg i Bachmutområdet, sydvästra Donetsk och i Zaporizjzja - men överlag har inte mycket förändrats sedan i november, då Ukraina återtog staden Cherson i sin senaste stora militära framgång. Ryssland kontrollerar fortfarande runt en femtedel av Ukrainas territorium, och att motoffensiven går så långsamt beror till stor del på att de ryska styrkorna skapat några av de tyngst befästa försvarslinjerna i modern krigshistoria. Detta har tvingat Ukraina att tona ner sina ambitioner, bland annat vad gäller att återta Krym, säger den brittiska försvarsexperten Marina Miron. "Det kommer inte att ske någon gång i närtid." Ryssland har börjat minera skyttegravar. Omni 230805. Ryska män skrämda när inkallningsåldern höjts. I går skrev Vladimir Putin på en lag som höjde den maximala åldern för att kallas in till militären från 27 till 30. Nu lever en ny grupp ryska män i skräck, rapporterar BBC. Den 27-årige säljaren Peter i Sankt Petersburg beskriver hur hans liv nu präglas av "konstant rädsla" och att han inte kan planera någonting. "Jag skulle ta ett bolån i år och köpa en lägenhet till vår familj. Jag och min fru diskuterade framtidsplaner. Nu är allt satt på paus." Alex, en 30-årig fabriksarbetare i Moskva, lovades ett immunitetsdokument på grund av sin kritiska arbetsroll. När han kom till rekryteringskontoret för att ta emot uppmanade militärerna honom att vara en "riktig man" och gå med i armén om en ny mobilisering sker, säger han. Förutom åldershöjningen har parlamentet även höjt bötesstraffen för den som inte svarar på sin inkallelseorder. Alex: Min ångestnivå har gått i taket. Lagändringen träder i kraft den 1 januari. Omni 230805. Kommentar: Putin har inga planer på att avsluta det här kriget. "Kamikazebåtar" ett allt vanligare ukrainskt vapen. Ukraina har på senare tid allt mer börjat använda sig av fjärrstyrda havsdrönare - tre till åtta meter långa ”kamikazebåtar” med sprängmedel - mot ryska fartyg. Det säger försvarsexperten Hans Liwång till TT. På lördagsmorgonen användes en sådan för att attackera en oljetanker vid Kertjbron, som går mellan Ryssland och den annekterade Krymhalvön. Det var den andra liknande attacken på ett dygn. Det här har öppnat upp en ny front mot den ryska flottan, som hittills känt sig ohotad i sina hamnar och inte förväntat sig attacker från havet, säger Liwång. "Det här blir ett problem till för Ryssland och man måste kanske förstärka det aktiva skyddet med fartyg och båtar runt sina hamnar mycket mer än vad man tänkt sig." Liwång: I en del fall verkar Ukraina ha eftermonterat fjärrstyrning på båtar byggda i andra syften. Omni 230805. Robotattack mot flera regioner - flygfirma träffad. Ryssland har lanserat en ny robotattack mot flera ukrainska regioner, rapporterar Sky News. "Just nu sker attacker i Kyiv, Vinnytsia, Zjytomyr och Tjerkasy. Men larmet gäller hela Ukraina", skriver president Zelenskyjs talesperson Julija Mendel på X, tidigare Twitter. President Zelenskyj uppger att attacken utfördes med Kinzjal- och Kalibr-robotar, enligt AFP. Bland annat träffades en byggnad tillhörande flygteknikföretaget Motor Sitch i Chmelnytskyj. I Zaporizjzja slog en robot ned i utkanten av regionhuvudstaden. Enligt det ukrainska flygvapnet har också robotar avfyrats från belarusisk mark. Det finns inga rapporter om döda eller skadade. Uppgifterna kommer kort efter att Ryssland lovat hämnd för den ukrainska attacken på en oljetanker i morse. Omni 230805. Kinesiska ambassaden i gränsbråk med Ryssland. Kinas ambassad i Moskva anklagar rysk gränspolis för "brutalt och överdrivet" agerande efter att fem kinesiska medborgare nekades inträde i landet, rapporterar Politico. När de kinesiska turisterna försökte ta sig in i Ryssland från Kazakstan frihetsberövades de och förhördes "upprepade gånger" i upp till fyra timmar, varpå de fick sina turistvisum indragna och nekades inträde, enligt ambassaden. Gränspolisens agerande gick på tvärs med "de överlag vänliga kinesisk-ryska relationerna", skriver ambassaden, och uppmanar Ryssland att "omedelbart" utreda incidenten och se till att den inte upprepar sig. Ambassaden: Skadar kinesiska medborgares rättigheter. Peking och Moskva betonar ofta sin nära relation. Omni 230805. Zelenskyj: Attack mot klinik för blodtransfusion. En rysk målsökande robot har träffat en klinik för blodtransfusion i Kupjansk i nordöstra Ukraina, skriver president Volodymyr Zelenskyj på X, tidigare Twitter. "Det finns skadade och döda [...] detta krigsbrott säger allt om rysk aggression." Det framgår inte hur många som fallit offer för attacken. En bild presidenten lagt upp visar en kraftig brand i en byggnad. Uppgiften har inte bekräftats av oberoende källor. Attackvåg mot Ukraina på lördagen efter att Ryssland lovat hämnd för tankerattack. Omni 230805. Kommentar: Hämnd mot riktigt riktgt civial mål. Oljetankern användes för militära mål. Brasilien vid fredsmöte: Moskva måste vara med. På lördagen avslutades den första av två dagars fredsmöte i saudiarabiska Jedda utan något gemensamt uttalande, rapporterar AFP. Representanter för 40 länder - dock inte Ryssland - är på plats för att diskutera hur fred ska kunna uppnås i Ukraina. Ledaren för Brasiliens delegation, den utrikespolitiske rådgivaren Celso Amorim, underströk att alla parter måste vara inblandade i "ordentliga förhandlingar": "Även om Ukraina är det största offret måste vi involvera Moskva i processen på något sätt om vi vill ha fred." Ukraina förespråkar sin fredsplan i tio punkter, däribland att Rysslands militär måste lämna landets territorium. Kyiv har på förhand förutspått att mötet "inte blir lätt" med tanke på vilket brett spektrum som deltar. Vissa delegationer ska hålla bilaterala möten på söndagen. Kreml: Kommer följa vad som sägs. Kina och Indien finns bland deltagarna.
Omni 230805. Kreml: Presidentvalet blir inte riktigt demokrati. Det ryska presidentvalet 2024 blir "inte riktigt demokrati, utan kostsam byråkrati". Det säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till New York Times. "Putin kommer att väljas om nästa år med mer än 90 procent av rösterna." Vidare säger han att det i nuläget inte finns någon "grund till överenskommelse" mellan Ryssland och Ukraina vad gäller kriget - det kommer att fortsätta i den överskådliga framtiden, tillägger han. På frågan om huruvida Ryssland vill ta mer territorium i Ukraina svarar Peskov nej - "vi vill bara kontrollera det territorium vi skrivit in som vårt i konstitutionen". Han syftar på Krymhalvön och de fyra regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja, som Ryssland i höstas utropade till ryska efter "folkomröstningar" som dömts ut av majoriteten av världssamfundet. Efter intervjun hävdade Peskov att han blivit felciterad av New York Times reporter, enligt statliga ryska Tass. Rysk underrättelsechef: USA, EU och Nato är källor till "renodlad satanism". Omni 230806. Filippinerna: Kina sköt vattenkanoner mot fartyg. Den filippinska kustbevakningen anklagar Kina för att ha skjutit med vattenkanoner mot deras fartyg, skriver BBC. Händelsen ska ha inträffat i lördags när kustbevakningen eskorterade fartyg lastade med mat, vatten och bränsle till filippinsk militär. Attacken skedde vid de omtvistade Spratleyöana i Sydkinesiska havet där filippinsk militär har en bas. Kina har inte kommenterat anklagelserna. USA har även de fördömt Pekings "farliga handlingar". Vattenkanonerna gjorde att en andra båt inte kunde lämna av förnödenheter, enligt kustbevakningen. Kina gör anspråk på nästan hela Sydkinesiska havet. Omni 230806. Ryssland trappar upp attacker mot Charkiv. Ryssland trappar upp sina attacker mot Charkivområdet, skriver CNN. Kreml besköt under gårdagskvällen ett blodlager i området och har sedan dess fortsatt med beskjutning på området, säger Oleh Syniehubov chef för regionens militära administration. Under natten har minst två män dött och fyra personer skadats när en byggnad träffades av en bomb i byn Kruhliakivka, säger Syniehubov. Rysk artillerield och flyganfall längs frontlinjen har intensifierats de senaste dagarna. CNN kunde inte oberoende verifiera rapporter om attackerna mot frontlinjerna. Omni 230806. Ockuperade Mariupol säljs in till vanliga ryssar. Ett år efter att Mariupol föll i ryska händer jobbar ockupationsstyret hårt med att "ryssifiera" staden och locka dit ryssar. Det görs bland annat med billiga lägenheter med havsutsikt, rapporterar BBC. Vladimir från Murmansk i nordvästra Ryssland berättar att han sålt sin lägenhet i hemstaden och snart flyttar till Mariupol med hela familjen. "Huvudsaken är att det ligger vid havet," säger han. I statliga ryska medier lyfts Mariupol fram som ett föredöme av funktionalitet som snabbt återgått till det dagliga livet och där moderna skolor, förskolor och bostäder byggs. Satellitbilder som BBC analyserat visar mycket riktigt hur nya lägenhetsbyggnader dykt upp i stadens utkanter - men också omfattande förstörelse i de centrala delarna. Aleksandr, en ukrainare som bor kvar i stan, säger att det rysk tv visar är "skitsnack" och bedömer att runt tio procent av skadade bostäder återbyggts. Aleksander: Tror att lägenheterna delas ut selektivt till Kremlvänliga ryssar. Staden byggs om till en ny rysk mönsterstad. Omni 230806. Ukrainska attacker mot två broar till Krymhalvön. Två broar till den ockuperade ukrainska Krymhalvön har skadats i ukrainska attacker, uppger lokala rysktillsatta myndigheter enligt CNN. Bron Tjonhar ska ha attackerats med tolv brittiska Storm Shadow-missiler, enligt den ryske guvernören Vladimir Saldo. Tre av dessa ska ha träffat sitt mål. Därtill ska bron Henitjesk i södra Cherson ha attackerats, vilket ledde till att en gasledning skadades och skar av gastillförseln till 20 000 personer, enligt Saldo. Den ukrainske inrikesministerns rådgivare Anton Gerasjtjenko har på X, tidigare Twitter, delat bilder som uppges föreställa skador på de två broarna. Reparationsarbetet uppges ha påbörjats. Omni 230806. Storbritannien: Bomber på 5,5 ton förstör spannmål. Sedan Ryssland drog sig ur spannmålsavtalet den 17 juli har de tagit till flera medel för att decimera Ukrainas spannmålsförråd, skriver det brittiska försvarsdepartementet på X, tidigare Twitter. Bland annat har de använt den 5,5 ton tunga kryssningsroboten Kh-22, av Nato kallad AS-4 "Kitchen", för att spränga spannmålssilos. Tusentals ton spannmål har tillintetgjorts i attackerna, vilket höjt priserna för hundratusentals människor i hela Afrika, skriver britterna. Omni 230806. ISW: Broattacker väntas ge stora störningar för ryssar. De ukrainska attackerna mot broarna som förbinder den ryssockuperade Krymhalvön med Chersonregionen innebär sannolikt "betydande störningar" för den ryska logistiken. Den bedömningen gör den amerikanska tankesmedjan ISW i en ny analys. Attackerna mot broarna Tjonhar och Henitjesk i helgen väntas leda till att ryssarna tvingas omdirigera trafiken till motorvägen M-17, som ligger längre västerut. Förutom att resorna blir längre skapar det en "stor flaskhals" som väntas leda till förseningar och bilköer, enligt ISW. Tankesmedjan skriver att det är oklart hur lång tid det tar för Ryssland att reparera broarna. Attackerna är en del av Ukrainas förberedelser inför en större motoffensiv mot Krymhalvön, skriver ISW.
Omni 230807. Ukraina: Stoppat mordplaner mot Zelenskyj - kvinna gripen "på bar gärning". Ukrainas säkerhetstjänst SBU hävdar att de satt stopp för en komplott för att mörda landets president Volodymyr Zelenskyj, skriver The Guardian. En kvinna ska ha gripits och misstänks för att ha kartlagt presidentens rörelser. Enligt SBU har kvinnan bland annat samlat information om Zelenskyjs besök i den sydliga regionen Mykolajiv i slutet av juli, för att hjälpa Ryssland att planera ett luftangrepp mot staden. SBU uppger att de vidtog säkerhetsåtgärder inför besöket och att kvinnan greps "på bar gärning" när hon försökte "förmedla underrättelser till angriparna", skriver CNN. På sin Telegramkanal säger Zelenskyj att chefen för SBU uppdaterade honom om "kampen mot förrädare". SBU har publicerat en suddig bild av den misstänkta kvinnan och handskrivna anteckningar. Omni 230807. Kinesisk propaganda sprids till miljoner via Tiktok. Enligt en Forbesgranskning sprids kinesisk propaganda till miljontals Tiktok-användare i Europa. Annonserna som syns i plattformen hyllar regimens pandemihantering i landet och säljer in Xianjiangregionen som ett turistmål, det område där miljoner muslimska uigurer har fängslats i landet. Kinakännaren Johan Lagerkvist säger till TT att målet för den kinesiska regimen är att påverka bilden som ungdomar i väst har av Kina, och ge bilden av att uppgifter om interneringsläger och tvångssteriliseringar i landet bara är påhitt. Mer än 1 000 statsvänliga annonser har spridits från Tiktok sedan oktober 2022. Omni 230807. Europeiska bolag har tappat 1 200 miljarder i Ryssland. De största bolagen i Europa har lidit förluster på minst 1 200 miljarder kronor i direkt anslutning till sina verksamheter i Ryssland sedan invasionen av Ukraina. Det visar en genomgång av Financial Times. Av 600 bolag har 176 bokfört värdeminskningar, valutarelaterade kostnader och engångskostnader till följd av försäljning, nedläggning eller minskning av ryska verksamheter. "Det har visat sig att 'kapa banden och spring' var den bästa strategin för företag i början av kriget. Ju fortare man lämnade, desto mindre förlorade man," säger Nabi Abdullaev på konsultfirman Coltrol Risks. Rysslands beslut att konfiskera Danone och Carlsberg tyder på fler åtgärder. Ryssland har förbjudit "ovänliga länder" att äga i ryska bolag. Omni 230807. Största fallet i Kinas export på över tre år i juli. Exporten från Kina föll med 14,5 procent i juli jämfört med samma månad året före. Det är det största raset sedan februari 2020, visar färsk statistik från kinesiska myndigheter, skriver Bloomberg. Väntat var ett fall på 13,2 procent, enligt nyhetsbyråns estimat. Samtidigt minskade också importen med 12,4 procent förra månaden. Även det var ett större ras än väntade 5,6 procent. Enligt Bloomberg är det ett tydligt tecken på minskad efterfrågan och underminerar den haltande återhämtningen i Kinas ekonomi. Handelsbalansen landade på 80,6 miljarder dollar i juli. Enligt Trading Economics väntades ett överskott på 70,6 miljarder dollar. Det är tredje månaden i rad som Kinas export krymper Omni 230808. Kinesiska hackare fick tag i försvarshemligheter från Japan: "Chockerande illa." Kina hackade sig in i Japans mest känsliga datasystem med hemligstämplad försvarsinformation med start 2020. Hackarna hade enorm insyn och uppges bland annat ha fått tillgång till olika planer samt bedömningar av kapaciteter och militära tillkortakommanden, säger tre amerikanska källor till Washington Post. "Det var illa - chockerande illa," säger en av dem. Japan är USA:s viktigaste allierade i regionen. Läckan uppges ha varit så pass allvarlig att Vita husets vice säkerhetsrådgivare och chefen för myndigheten NSA omedelbart flög till Tokyo. Hackarna ska fortsatt ha fått tag i information fram till 2021, enligt tidningen. Sedan läckan har Japan stärkt sitt försvar mot cyberläckor, under amerikansk översikt. Beskrivs som en av de värsta intrången i landets moderna historia. Hamada: "Vi bekräftar inte att hemlig information läckt." Läckan skulle kunna leda till minskat utbyte mellan länderna.
Omni 230808. Trots fredsmötet: Kina lovar Ryssland att vara opartiskt. Kinas toppdiplomat Wang Yi har sagt till Ryssland att Peking förblir "opartiskt" när det gäller kriget i Ukraina, rapporterar Reuters. Uttalandet kommer en dag efter att Kina, utan rysk närvaro, deltagit i internationella samtal om att stödja de ukrainska fredskraven i konflikten. Enligt Kinas utrikesdepartement ska Wang Yi ha sagt till Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Kina kommer att sträva efter en diplomatisk lösning vid alla internationella tillfällen. Utrikesdepartementet påstår även att Lavrov uppskattar och välkomnar den "konstruktiva roll" som Kina spelar, enligt CNN. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba ser å andra sidan Kinas medverkande som ett genombrott och en historisk vinst för Ukraina. Under mötet i Saudiarabien gjordes inga konkreta framsteg, men fredssamtalen kommer att fortsätta. Kina har inte fördömt Rysslands invasionskrig i Ukraina. Kina berömmer fredssamtalen som Ryssland sa var "dömda att misslyckas". Trots sällsynt kritik mot Ryssland tyder inget på att Kina ändrat hållning. Omni 230808. Zelenskyj: Georgiens sår har inte läkt under dessa 15 år. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmärksammar 15-årsdagen av krigsutbrottet i Georgien. I sitt dagliga tal säger han att den ryska ockupationen fortsätter - och att Georgiens "sår" ännu inte har läkt. "Redan då borde Ryssland ha insett att angriparen betalar det högsta priset för sin aggression. Man måste definitivt inse det nu." När Ukraina vinner kriget kommer Rysslands ockupation att avslutas överallt, fortsätter Zelenskyj. Och först då kan normaliteten återvända. "Friheten kommer att vinna, Georgien kommer att vinna, Ukraina kommer att vinna," avslutar han. Efter krigsutbrottet 2008 följde ett kort krig. Därefter utropade Ryssland regionerna Abchazien och Sydossetien som två utbrytarrepubliker och stärkte sin militära närvaro. En lång rad internationella organ betraktar det som en olaglig militärockupation. Zelenskyj: Hade varit annorlunda nu om omvärlden hade agerat mer resolut då. Omni 230808. Carlsberg förnekar Putins anklagelser om anställda. Vladimir Putin har uttalat sig för första gången efter att ryska staten beslagtog Carlsbergs ryska dotterbolag Baltika i juli. Presidenten hävdar att bryggeriets ledning försökte pressa sina medarbetare "genom att skrämma dem med möjliga uppsägningar om de visade ett visst samhällsmässigt engagemang". Det säger han till ryska statliga nyhetsbyrån Interfax, enligt Marketwire. Carlsberg tillbakavisar presidentens uttalande. "Vi kan å det kraftigaste dementera att vi skulle ha pressat anställda till att ha eller uttrycka en bestämd syn på kriget," säger kommunikationsdirektör Tanja Fredriksen till Berlingske. Uttalar sig också om franska Danones ryska dotterbolag Danone Russia JSC. Carlsbergs tillgångar skrevs ner med 13 miljarder DKK. Även franska Danones dotterbolag beslagtogs av Ryssland. Omni 230808. Kommentar: Putin bygger sin makt på lögner. Wagner hjälpte CAR:s president vinna omröstning. En ny konstitution som tillåter Centralafrikanska republikens (CAR) president att kandidera så många gånger han vill har godkänts i en folkomröstning, rapporterar BBC. CAR:s nationella valmyndighet säger att 95 procent av väljarna stödde konstitutionella förändringar, medan kritiker noterar att valdeltagandet var så lågt som tio procent. President Faustin-Archange Touadéra stöds av ryska Wagner-legosoldater. Före folkomröstningen skickades fler soldater till landet i avskräckande syfte. Konstitutionen som röstades igenom förlänger presidentens mandat från fem till sju år och gränsen på två mandatperioder avskaffas. Kritiker är nu oroliga för att Touadéra har planer på att behålla makten livet ut med hjälp av Wagnersoldaternas stöd, samtidigt som ett inbördeskrig rasar i landet. Flera oppositionspartier och väpnade rebellgrupper i landet godkänner inte folkomröstningen. Omni 230808. Satellitbilder: Lager tömt på sovjetiska stridsvagnar. Satellitbilder tycks visa att Rysslands största kända lagringsanläggning för militär utrustning, Vagzjanovo, tömts på en tredjedel av Sovjettidens stridsvagnar och pansarfordon, rapporterar den oberoende tidningen Moscow Times. Fordonen förvarades på anläggningen innan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Satellitbilder daterade fem månader före Rysslands invasion av Ukraina visar att omkring 3 840 stridsvagnar och pansarfordon från Sovjettiden förvarades utanför Vagzjanovo. Ett år senare, i november 2022, fanns omkring 2 600 av militärfordonen kvar på platsen. Tidningen skriver att det finns en möjlighet att militärfordonen förvaras i hangarer på anläggningen, men att det finns saker som tyder på att de skickats till Ukraina. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu krävde i juni att fler stridsvagnar skulle tillverkas för att "möta behoven hos ryska styrkor" i Ukraina efter att Kyiv inlett en motoffensiv med västerländska vapen. Ryssland hade den 31 maj förlorat över 2 000 stridsvagnar av de 3 000 stridsfärdiga fordonen i dess ursprungliga reserv. Militäranläggningen Vagzjanovo är ungefär 13 kvadratkilometer stort. Sjojgu: Ytterst viktigt att bibehålla produktionen av stridsvagnar (17 juni).
Omni 230808. Chipjätten TSMC bygger fabrik i Tyskland. Den taiwanesiska chipjätten TSMC går nu vidare med planerna på att bygga en fabrik för halvledartillverkning i den tyska staden Dresden. Det rapporterar Deutsche Welle. Beskedet kommer efter att TSMC fört samtal om saken med den tyska delstaten Sachsen sedan 2021. Fabriken beräknas kosta motsvarande drygt 40 miljarder kronor, och TSMC planerar att kunna dra igång verksamhet i fabriken under 2027. Fabriken beräknas vara klar att tas i drift under 2027. Ett stort steg mot ett minskat globalt beroende för EU när det handlar om halvledare. Omni 230808. Kriget eskalerar i Svarta havet: "En farligare plats." Vattnet kring Rysslands hamnar i Svarta havet är numera ett "riskområde för krig". Det meddelade Ukraina i helgen, skriver Politico. "Allt som ryssarna flyttar fram och tillbaka i Svarta havet är legitima militära mål, säger Oleg Ustenko, en av president Zelenskyjs rådgivare, till nyhetssajten. Åtgärden vidtas som hämnd för att Moskva dragit sig ur FN:s spannmålsavtal och skickat robotar mot ukrainska hamnar. Byron McKinney på företaget S&P Global Market Intelligence säger att Svarta havet i helgen blev en farligare plats: "Och det var redan väldigt farligt." New York Times skriver att Svarta havet ofta har förbisetts under kriget, trots att det har stor betydelse för både Ryssland och väst. I bihavet rör sig också Ryssland och Nato nära varandra, vilket ökar risken för konfrontation. Omni 230808. Kriget hyllas i nya ryska läroböcker - väst svartmålas. När ryska elever återvänder efter sommarlovet väntar nya historieböcker i klassrummen. Syftet med den nya upplagan, som riktar sig till 17-åringar, är enligt Rysslands utbildningsminister Sergej Kravtsov att "förmedla målen" med den så kallade särskilda militära operationen i Ukraina, skriver The Guardian. I boken stämplas Ukraina upprepade gånger som ett "nazistiskt land", samtidigt som det påstås att västvärldens huvudmål är att "destabilisera situationen i Ryssland". Boken innehåller även avsnitt om ryska soldater som "räddar freden" 2014, när Ryssland annekterade Krymhalvön. "Efter slutet av den särskilda militära operationen, efter vår seger, kommer vi att komplettera den här boken ytterligare," säger Kravtsov under en pressträff i Moskva. I samband med att invasionen inleddes introducerades det nya ämnet "samtal om vad som är viktigt" i ryska skolor för att ingjuta patriotism, skriver ABC News. Kreml har skärpt sin kontroll över den historiska berättelsen i skolorna under Vladimir Putin. Boken har skrivits på fem månader. Omni 230808. Kommentar: Bedrövligt. En bok skriven på uppdrag av Lögnens mästare. Mera tydligt borde ha varit: "Efter slutet av den särskilda militära operationen, efter vår seger, kommer vi att förvränga historien ytterligare i här boken."Källor: Allt mer osannolikt med ukrainska genombrott. Flera högt uppsatta diplomatkällor med kännedom om läget på slagfältet i Ukraina bedömer att utsikterna för den ukrainska motoffensiven blir allt sämre, rapporterar CNN. "Att de skulle göra verkliga framsteg som förändrar balansen i den här konflikten tror jag är extremt osannolikt," säger en källa till nyhetskanalen. Den främsta utmaningen för de ukrainska soldaterna är att bryta igenom Rysslands försvarslinjer i öst och syd, där stora mängder minor placerats ut och nätverk av skyttegravar formats. Styrkorna har redan lidit stora förluster när de har försökt. "Om de inte har kunnat göra fler genombrott under de senaste åtta veckorna, vad är sannolikheten att de plötsligt kommer göra det nu när trupperna är uttröttade?" säger en källa. Källa: "Detta är den svåraste perioden under kriget." Offensiven har pågått sedan i våras, men Kyiv har hittills inte gjort några stora landvinningar. Ukraina anklagar Ryssland för att rikta attacker mot räddningsarbetare.
Omni 230808. Storbritannien inför 25 nya sanktioner. Storbritannien har beslutat att införa nya sanktioner mot individer och företag utanför Ryssland som Storbritannien menar stödjer Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Även tre ryska företag som importerar elektronik som används i rysk militärutrustning omfattas av sanktionerna. Syftet med sanktionerna är att sätta käppar i hjulet för ryska försvarssystem genom att stoppa tillgången till utländsk militärutrustning. (svt 230808.) Ukraina: Flera dödade i rysk attack mot stad. Flera ukrainska myndigheter skriver på Telegram att två byggnader i staden Pokrovsks centrala delar träffats av rysk beskjutning. Det ska röra sig om ett flerfamiljshus och en byggnad med butiker och kontor. Fem personer ska ha dött och minst 31 ska ha skadats, enligt landets inrikesdepartement. En av de döda är en högt uppsatt person inom den statliga räddningstjänsten. President Zelenskyj kallar attacken för rysk terror och lovar att de ansvariga i framtiden kommer att ställas inför rätta. (svt 230808.) Ryska budgetunderskottet växer. Ryska statens underskott för perioden januari-juli i år har vuxit till motsvarade 29 miljarder dollar, skriver Reuters med hänvisning till preliminära siffror från det ryska finansdepartementet. Sanktioner och förlorade olje- och gasintäkter har slagit mot den ryska ekonomin som under krigets första sju månader rapporterade ett överskott på närmare sex miljarder dollar. Militären slukar i nuläget en tredjedel av den ryska statens offentliga utgifter, motsvarade 100 miljarder dollar, skriver Reuters med hänvisning till statliga dokument. (svt 230808.) Ukraina: Nytt Wagnerläger byggs i Belarus. Ytterligare ett läger för Wagnergruppen med plats för omkring 1 000 soldater håller på att byggas vid militärflygplatsen Zyabrovka i Belarus, hävdar Ukrainas statliga centrum för nationellt motstånd. De skriver, med hänvisning till påstådda källor, att basen i framtiden är menad att fungera som utgångspunkt för aktioner vid gränsen mot den ukrainska Tjernihivregionen. Wagnergruppen sägs i nuläget träna den belarusiska armén och ska redan ha upprättat en bas i närheten av Minsk. Dess närvaro i landet har gjort att grannländerna Polen och Litauen förstärkt sina gränser med ytterligare soldater. (svt 230808.) Ny fastighetsjätte i Kina vacklar: "Kan få stor effekt." Country Garden, Kinas tidigare största fastighetsutvecklare, har nu sällat sig till bolagen i sektorn som duckar miljontals dollar i betalningar, skriver Bloomberg. Fastighetsbolaget har en frist på 30 dagar för en del av sina betalningar - men flera bolag som väntar på pengarna riskerar konkurs under tiden. Tidigare har jättar i sektorn systematiskt använt sig av tidsfrister innan de slutligen hamnat på ekonomiskt obestånd. "All typ av oro över skulder i Country Garden kommer att ha stor effekt på Kinas sentimentet i Kinas bostadsmarknad", skriver Bloombergs analytiker Kristy Hung i en kommentar. Jätten backar över 2,5 procent på Hongkongbörsen på onsdagen. Under den senaste tiden har Country Garden backat rejält på Hongkongbörsen. Fastighetsbjässen Wanda varnar för betalningsinställelse (18 juli).
Omni 230809. USA begränsar investeringar i tre kinesiska techsektorer. President Joe Biden har undertecknat en presidentorder som begränsar möjligheten att investera i kinesiska bolag verksamma inom kvantdatorer, avancerade chip eller AI. Syftet är att förhindra att den kinesiska militären drar nytta av teknologi och kapital från USA, skriver Financial Times. Biden skriver i ett brev till kongressen att han utlyser att nationellt nödläge för att hantera det hot som teknologiska landvinningar från länder som Kina innebär. Investeringar genom samriskbolag omfattas även av förbudet. Senaste inom strategin "liten trädgård högt staket".
Omni 230810. Ryssland skickar tjetjensk enhet till Zaporizjzja. Proryska tjetjenska soldater som är ökända för våldsamheter har skickats för att kontrollera Zaporizjzjas kärnkraftverk, enligt uppgifter till Al Jazeera. En video som ukrainska myndigheter fått tag på visar soldaterna från enheten Achmat Groznyj vid kärnkraftverket. En av männen som identifierats är den ryska MMA-fajtern Machmud Chusijiev. Achmat Groznyj, som nu är en del av det ryska nationalgardet, anklagades för att vara ansvariga för attacken på en tjetjensk bloggare, Tumso Abdurachmanov, som då levde i exil i Sverige. Till Al Jazeera säger bloggaren att enheten är kända i Tjetjenien för sina brott. "I stora drag är det inte förvånande att de skulle tilldelas ett så viktigt område," säger Harold Chambers, amerikansk expert inom Kaukasusområdet. Uppgifter: Akhmat Groznyj lyder under tjetjenska ledaren Ramzan Kadyrovs befäl. Tjetjenska styrkor skriver kontrakt med Ryssland efter Wagnergruppens vägran.
Omni 230809. Kommentar: Och vilka hemskheter kan de tänkas utföra där? Ukrainsk elitstyrka dödar ryska generaler i Ryssland. Den ukrainska elitstyrkan Shamanbataljonen har ett nytt uppdrag: att döda högt uppsatta ryska officerare inne i Ryssland. Det uppger specialstyrkan för brittiska The Times. 30-årige "Intelligent", som är med och planerar uppdragen, säger att gruppen får allt fler uppdrag gällande specifika personer. Därefter börjar jobbet med att lokalisera dem. "Ryssar älskar pengar och hatar sina generaler, så vi kan få mycket användbar information från personer med insyn," säger han. Enligt tidningen har Shamanbataljonen utfört räder bakom den ryska försvarslinjen i över ett års tid. "Intelligent" hävdar att gruppen har utfört över tio lyckade insatser under det senaste halvåret. Samtidigt har många i de egna leden dött vid anfallen. Ukraina hävdar att man har dödat 15 ryska generaler sedan krigsstarten. Moskva har bekräftat att sex har dött, de flesta i närheten av fronten. Shaman får också underrättelseuppgifter från källor i väst. Omni 230809. Stor explosion i fabrik nära Moskva - minst 52 skadade. Minst en person har dött och 52 personer har skadats i en explosion i en fabrik utanför Rysslands huvudstad Moskva, uppger guvernören Andrej Vorobjov i statsägd tv. Flera personer är svårt skadade. Vorobjov säger att han inte kan kommentera vad som orsakade explosionen, men att saken undersöks, enligt AFP. Ryssland hävdar att fabriken tillverkar ”optisk utrustning” för militär, brottsbekämpande myndigheter och industrier, enligt Kyiv Independent. Tidningen konstaterar att explosionen sker efter att Ukraina i flera veckor har skickat drönare mot den ryska huvudstaden, men det finns i nuläget inga uppgifter om att fabriksexplosionen är kopplad till kriget. Enligt Vorobjov skedde explosionen i ett lager med fyrverkerier. Vissa har blåmärken, andra har brännskador. Inträffade i staden Sergiev Posad. Omni 230809. Ryssland stärker upp längs gräns - svenskt Natointräde nämns som en orsak. Ryssland kommer att stärka sina militära närvaro längs sin västliga gräns . Det sa den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu under ett försvarsmöte på onsdagen, rapporterar Bloomberg. Enligt Sjojgu är det ett svar på en upprusning av Nato och pekade bland annat på "militariseringen av Polen" och Sveriges och Finlands inträde i försvarsalliansen. "Dessa hot mot Rysslands militära säkerhet kräver ett snabbt och adekvat svar. Vi kommer att diskutera de nödvändiga åtgärderna för att neutralisera dem på mötet och fatta lämpliga beslut," sa han enligt Sky News. Försvarsministern hävdade också att leveranser av vapen till Ukraina från väst "skapar allvarliga risker för ytterligare eskalering av konflikten". Sjojgu: Svenskt Natomedlemskap "allvarligt destabiliserande" för Rysslands säkerhet. I och med Finlands Natomedlemskap har den ryska gränsen mot Natoländer nästan dubblats. Polen: Förstärker östra gränsen med Belarus med ytterligare 2 000 soldater. Omni 230809. Belarus oppositionsledare får årets Anna Lindh-pris. Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja tilldelas årets Anna Lindh-pris. Hon får priset eftersom hon är "en symbol för ett fritt och demokratiskt Belarus", meddelar Anna Lindhs minnesfond. Ordföranden Lena Hjelm-Wallén konstaterar att Tichanovskaja ledde protesterna för demokrati efter det "förfuskade" valet i Belarus 2020. "Sedan dess har hon oförtröttligt fortsatt kampen." Priset delas ut i Stockholm den 11 september, 20 år efter mordet på Anna Lindh. "Priset offentliggörs på den Internationella dagen för solidaritet med Belarus." Tichanovskaja tvingades till exil i Litauen. Omni 230809. Kommentar: Vilken enorm positiv skillnad det skulle bli med att byta ut Aleksandr Lukasjenko mot Svetlana Tichanovskaja. Men Vladimir Putin i Moskva skulle få fnatt och hans militär skulle genast komma i skyndsam undsättning. Ryssland: Informationskriget ska vinnas med nya skolböcker. Nya skolböcker ska garantera att elever lär sig den osanna versionen av invasionen. På rekordtid har myndigheterna skrivit om den ryska historien och den 1 september får gymnasieleverna nya historieböcker. "Vi har fullständigt reviderat och skrivit om avsnitt i historien efter 1970 och lagt till ett avsnitt från 2014 till nutid, inklusive den särskilda militära operationen (kriget i Ukraina), säger presidentens rådgivare Vladimir Medinskij. Böckerna innehåller felaktiga uppgifter som president Putin spridit under lång tid. "Det handlar om den växande nynazismen i Ukraina och vår uppgift att avnazifiera och demilitarisera dem." Kartan över Ryssland har ritats om och omfattar ockuperade delar av Ukraina. "Det Här låter oss vinna informationskriget." (svt 230809.) Kina ger grönt ljus för resor - reseaktier rusar. Kina har lyft pandemirestriktioner och tillåter nu gruppresor till flera länder igen, enligt ett uttalande från landets kultur- och turistmyndighet. Bland annat har kineser återigen grönt ljus för att åka på gruppresor till Sverige, Finland, USA och Tyskland, samt flera länder i Asien däribland grannen Japan. Även gruppresor till Sydkorea godkänns för första gången på sex år. De resorna förbjöds 2017 efter att USA fått placera missiler i landet, skriver Reuters. Nyheten fick flera resebolag att rusa på Asienbörserna, framförallt i Japan och Sydkorea. Beslutet träder i kraft omedelbart. Omni 230810. Uppgifter: Biden ska be om mer stöd för Ukraina. Enligt uppgifter till Politico förväntas USA:s president Joe Biden på torsdag begära ytterligare finansiering för vapen och annat bistånd till Ukraina av kongressen. Det pågår redan en muntlig strid i senaten mellan demokrater och republikaner angående finansieringen till Ukraina, där republikanerna är tveksamma till att ge landet mer stöd utan en fullständig redogörelse för hur stödet har spenderats hittills. Sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes har USA försett Ukraina med cirka 43 miljarder dollar i stöd. Ett för stort stödpaket kan överskrida USA:s nuvarande budget. Stödpaketet väntas även innehålla militär finansiering till Taiwan.
Omni 230810. Nya drönarattacker mot Krymhalvön och Moskva. Ryssland har under natten skjutit ner elva ukrainska drönare som var på väg mot Krymhalvön och ytterligare två som var på väg mot Moskva, hävdar Ryssland tidigt på torsdagsmorgonen. Om uppgifterna bekräftas är det den fjärde kända attacken mot den ryska huvudstaden på mindre än en vecka, skriver AFP. Moskva var fredat under hela första året av den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina, men under de senaste månaderna har det skett flera attacker. Varken människor eller infrastruktur kom till skada, enligt Kreml. Omni 230810. Tysk man gripen - ska ha spionerat åt Ryssland. En tysk man misstänks ha lämnat information om sitt arbete för en division av den tyska militären till ryska underrättelsetjänster, rapporterar BBC. Åklagare säger att han besökte Rysslands ambassad och generalkonsulat flera gånger i år. Mannen som kallas för "Thomas H" arbetade på en myndighet som ansvarade för militär utrustning och informationsteknologi. Han ska på eget initiativ ha åkt till den ryska ambassaden i Berlin och även till dess konsulat i staden Bonn för att erbjuda sina tjänster. På den sociala medieplattformen X berömmer justitieminister Marco Buschmann åklagarna för deras arbete, och skriver att Thomas H är "starkt misstänkt" för att arbeta för en utländsk underrättelsetjänst. Mannens hem och arbetsplats genomsöktes av tysk polis. Tyska säkerhetspolisen och militären samarbetade i undersökningen. Omni 230810. Trycket ökar på Scholz att skicka halvsvenska robotar. I och med att Ukrainas motoffensiv går trögt ökar trycket på Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att skicka de halvsvenska Taurusrobotarna till Ukraina, rapporterar Süddeutsche Zeitung. Det kristdemokratiska oppositionspartiet CDU:s försvarspolitiker Roderich Kiesewetter överväger ett parlamentariskt initiativ för att öka trycket på regeringen. Han har krävt en leverans av Taurus i månader. Även högt uppsatta politiker i Scholz socialdemokratiska parti öppnar för en leverans. Robotarna kan användas på mål som ligger 50 mil bort. Enligt den tyska tidningen finns en oro hos Scholz att Ukraina ska använda robotarna för att attackera mål inne i Ryssland, och på så sätt riskera att dra in Nato djupare i kriget. "Den tid vi lägger på diskussioner och falska argument gynnar Ryssland," tycker Kiesewetter. Taurus har utvecklats av Tyskland ihop med svenska Saab Bofors Dynamics. Anhängare av en leverans påpekar att Frankrike och Storbritannien har levererat liknande vapen. Omni 230810. Ryska fartyg tankar i Göteborg: "Jag skäms." Trots löften om att stoppa affärer med fartyg som åker till och från Ryssland har sådana fartyg använt Göteborgs hamn för att tanka, enligt en kartläggning som GP gjort. Efter att Ryssland invaderade Ukraina meddelade Stena Oil och Bunker One att affärer med fartyg som åker till och från ryska hamnar skulle stoppas. Men sedan dess har oljefartyg och fraktfartyg bunkrat och fyllt på med bränsle i Göteborg, där bolagen har sina kontor, innan de tagit sig till ryska hamnar. "Jag kan bara säga att jag skäms och är inte alls nöjd över det här. Det enda förmildrande är att de inte kom från Ryssland och hade rysk last, men jag är som sagt inte alls nöjd, "säger Stena Oils vice vd Patrik Petersson. Affärerna, som genomförts av både lokala och internationella bolag, strider inte mot nuvarande sanktioner. Hamnarbetarnas krav: Inga ryska fartyg i Göteborgs hamn. Omni 230810. 10 000 polska soldater vid gränsen ska avskräcka från attacker: "Utesluter inget." Polen kommer att placera 10 000 soldater vid den belarusiska gränsen efter att soldater från den ryska privatarmén Wagner stationerat sig i Belarus. Det säger Polens försvarsminister Mariusz Blaszczak i polsk radio. Målet är att avskräcka från attacker mot landets territorium. "Det här är förstås en provokation. Vi måste vara redo för olika scenarier, vi utesluter ingenting," säger han. Det är betydligt fler soldater än tidigare kommunicerat. Så sent som i går sa Polens vice inrikesminister Maciej Wasik att man fördubblar bevakningsstyrkan vid gränsen från 2 000 till 4 000 soldater. Förra veckan kränkte Belarus landets luftrum, enligt Polen. Anklagelserna avfärdades av belarusiska myndigheter, som beskrev det hela som ett påhitt för att "rättfärdiga upprustningen" vid gränsen. Blaszczak: Ungefär lika många soldater som 2021. 2 000 soldater befinner sig redan vid gränsen. Ett ökat antal flyktingar från Mellanöstern och Afrika försöker också korsa gränsen. Polen anklagar Belarus för att föra flyktingarna mot gränsen som en hybridattack. Wagnergruppen hamnade i Belarus efter midsommarupproret mot Putin. Minsks svar om kränkningen: Polen vill "rättfärdiga upprustning" vid gränsen. Omni 230810. Ryska "Google-grundaren" sågar kriget: Barbariskt. Medgrundaren av "Rysslands Google", Arkadij Volozj, fördömde Rysslands invasion av Ukraina på torsdagen i ett försök att distansera sig från Ryssland, rapporterar Politico. "Jag är kategoriskt emot Rysslands barbariska invasion av Ukraina och förskräckt över det faktum att ukrainares hem bombas varje dag. Jag förstår att jag också delar ansvaret för landets handlingar", skrev han på sin personliga hemsida. Yandex, ofta kallad "Rysslands Google", är den största ryska sökmotorn och omfattar bland annat e-handel, taxi, snabbmatsleverans och andra tjänster. Efter invasionen av Ukraina anklagades företaget för att undertrycka oberoende nyhetskällor i sina sökresultat när Kreml slog ner på information om kriget som krockade med deras egna narrativ. Volozj är den fjärde framstående ryska affärsmannen som officiellt uttalar sig mot kriget. Volozj lämnade företaget efter anklagelserna om censurering.. Omni 230810. Frigavs för att strida för Wagner: Begår nu nya brott. De frigavs från sina fängelsestraff för att strida för Wagnergruppen i det ryska kriget mot Ukraina. Men sedan brottslingarna återvänt till sina ryska hemstäder har flera av dem begått nya brott, skriver BBC. Enligt tv-kanalen kan före detta Wagnersoldater kopplas samman till minst ett 20-tal allvarliga brott - däribland våldtäkter och mord. Anhöriga till tidigare brottsoffer känner sig kränkta av blotta vetskapen om att förövarna nu går fria. "Det är som om vi blir attackerade igen, samtidigt som avskummen får grönt ljus: 'Gör vad ni vill, ni kommer ändå inte bli straffade'," säger Oksana Pechteleva, mamma till en kvinna som mördades av en Wagnersoldat, till BBC. Sedan förra året tros tiotusentals soldater ha rekryterats från ryska fängelser. Hur många av dem som därefter kunnat återvända som fria är inte känt. En Wagnersoldat återvände och är nu misstänkt för dubbelmord. The Guardian skriver om ett annat fall där en dömd Wagnersoldat återvänt och tros ha mördat. Omni 230810. Ryssland uppges elda upp döda vid fronten. I området runt Melitopol har lokalinvånarna under en längre tid känt lukten av döda ryska soldater som eldas upp. Det skriver den ukrainska vice försvarsministern Hanna Maljar på Telegram. Enligt Maljar försöker den ryska militären dölja hur stora dödstalen är genom att kremera och begrava döda soldater vid platsen utanför ockuperade Melitopol i stället för att transportera dem tillbaka till Ryssland. Majlar menar att det rör sig om hundratals ryska soldater som varje dag begravs vid platser likt denna både vid den södra och östra fronten. (svt 230810). Ryska månprojektet: Att utvinna is från sydpolen. Ryssland har långt gångna planer på en historisk månlandning, skriver El Pais. Enligt planerna ska kapseln Luna-25 landa i en krater på månens sydpol, en plats där det tros finnas isfyndigheter. Syftet med månresan är att utforska om det går att utvinna vatten på månen. Vatten som enligt CNN kan användas till dricksvatten, skapa syre och som bränsle vid mer långvariga expeditioner på månen i framtiden. Det är första gången sedan 1976 som Ryssland planerar en expedition till månen. Senast det begav sig landade kapseln Luna-24 vid månens ekvator varpå den skickade stoft tillbaka till jorden. "Vi har fortfarande erfarenhet från Sovjet-tiden och har förberett oss noggrant inför den här landningen," säger Lev Zeleny, direktör för det ryska rymdprojektet till statliga RT. Uppskjutningen väntas äga rum på fredag från nordöstra Ryssland. Om månresan går bra finns ytterligare tre expeditioner planerade. Uppskjutet är planerat till fredagsmorgonen lokal tid.
Omni 230810. Kuleba om fredssamtalen i Saudi: Ett genombrott. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba kallar de saudiledda fredssamtalen förra veckan, där ett 40-tal länder deltog, för ett genombrott. I en intervju med nyhetsbyrån Reuters säger Kuleba att flera länder - som tidigare stått på Rysslands sida - nu bedöms mer välvilliga gentemot Ukraina. Han nämner särskilt Kina, Indien och Brasilien som exempel på detta. Kuleba går så långt som att påstå att utfallet av mötet är en grund för att hoppas på globalt stöd för Ukrainas president Volodomyr Zelenskyjs tiopunktslista för fred. "För första gången har vi fört samman länder som representerar hela världen, inte bara Europa och Nordamerika," säger Kuleba. Kuleba pekar ut Turkiets president Erdogan som den som troligast kan få Putin att gå med på ett nytt spannmålsavtal. En rad länder som tidigare inte varit inblandade deltog vid fredssamtalen. Kina har dock uttalat att de alltjämt är neutrala i konflikten. Omni 230810. Ukraina: Erdogan den ende som kan övertyga Putin. Enorma mängder spannmål har hindrats från att lämna ukrainska hamnar sedan Putin vägrat att förlänga spannmålsavtalet med FN. Nu säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att det förmodligen bara finns en person som kan lösa frågan: "Utan att överdriva skulle jag säga att president Erdogan förmodligen är den ende i hela världen som kan övertyga president Putin om att återgå till spannmålsavtalet," säger han till Reuters. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan var också med och mäklade fram det avtal som gick ut i början av juli. Kreml har uttryckt att Ryssland bara kommer återgå till ett avtal om de får bättre villkor för sin egen export av mat och gödsel. Kuleba pekar ut Turkiets president Erdogan som den som troligast kan få Putin att gå med på ett nytt spannmålsavtal. Ukraina har krävt en "humanitär korridor" så att skepp som är fast i hamnar ska kunna lämna med sin last. Omni 230810. Hotell i Zaporizjzja träffat av rysk missil. Den civila byggnad som träffades av rysk missil under torsdagskvällen ska ha varit ett hotell vars lokaler används till ett dagläger för barn, skrev Ukrainas försvarsdepartementet på X. De dagliga aktiviteterna ska ha avslutats vid klockan 18 och missilen ska ha träffat byggnaden vid 19-tiden. En kvinna uppges ha dött och minst 16 personer har skadats. Byggnaden ska ha fattat eld. Hotellet användes också flitigt av FN-personal och medlemmar av andra humanitära organisationer som hjälpte invånare i området. Denise Brown, FN:s humanitära samordnare för Ukraina, har fördömt missilanfallet. "Jag är bestört över nyheten att ett hotell som ofta används av FN-personal och våra kollegor från icke-statliga organisationer som stödjer människor som drabbats av kriget har drabbats av en rysk attack", skriver hon i ett uttalande på FN:s hemsida. (svt 230811.) Kommentar: Den ryska roboten träffade ett hotell där det varit läger för barn samma dag. Det här får den ryska allmänheten aldrig veta. Ryska missiler kan ju bara träffa militära mål. Men för Putin är civila mål även militära mål. Se bara på den medvetna förstörelsen av Ukrainas spannmålslager. Trots sanktionerna: Rysk ekonomi växer. Rysslands bnp steg med 4,9 procent i andra kvartalet i år jämfört med samma period i fjol - en betydligt kraftigare tillväxt än vad experterna hade förutspått. Det är dessutom ett trendbrott. Perioden april-juni var det första hela kvartalet där bnp växte i årstakt sedan invasionen av Ukraina. Enligt ekonomisajten Bloomberg är förklaringen att sanktionerna inte biter i den utsträckning som hade förutspåtts, samtidigt som militärutgifterna driver på industriproduktionen. (svt 230811.) Tusentals evakueras i nordöstra Ukraina - en död. Ukraina har beordrat evakuering av tusentals civila från 37 områden i landets nordöstra delar. Detta efter att Ryssland intensifierar sina attacker, rapporterar BBC. Myndigheterna i Kupiansk-distriktet i Charkiv-regionen uppger att de är tvungna att agera på grund av "ständig rysk beskjutning" i området. En kvinna uppges ha dött efter attacker i distriktet under torsdagen, uppger Ukraina. Ryssland säger att militären vunnit mark i området samtidigt som Ukraina säger att ryska attacker har avvisats. 12 000 civila evakueras från 35 byar och två städer i området. Omni 230811. Flera explosioner i Kyiv - rikstäckande flyglarm. Flera explosioner har hörts i Ukrainas huvudstad Kyiv under fredagsmorgonen och myndigheterna har utfärdat ett rikstäckande flyglarm. Det rapporterar Reuters. Enligt Kyivs stadstjänstemän ska Ryssland ha skickat hypersoniska robotar mot regionen. "Explosioner i staden. Stanna i skyddsrummen!", skrev Kyivs borgmästare Vitali Klitschko på meddelandeappen Telegram. Klitschko uppgav också att fragment av en nedskjuten robot hade fallit ner vid ett barnsjukhus i staden, men att det inte fanns några personskador. Omni 230811. Borgmästaren: Drönare nedskjuten över Moskva. Luftrummet ovanför flygplatsen Vnukovo i Moskva stängdes tillfälligt under fredagsmorgonen efter ytterligare en misstänkt robotattack, enligt den statliga nyhetsbyrån RIA, rapporterar Reuters. Borgmästare Sergej Sobjanin uppger att man har skjutit ner en drönare över staden och ryska myndigheter hävdar att Ukraina ligger bakom attacken. Det har kommit rapporterat om flera robotattacker i Moskvaområdet de senaste veckorna. Samtliga har, från ryskt håll, skyllts på Ukraina. Flyg omdirigerades tillfälligt till andra flygplatser. Ryssland: Vi lyckades stoppa attacken. Omni 230811. Pojke död efter robotattack i västra Ukraina. Ett ryskt drönarangrepp riktat mot civil infrastruktur i Ivano-Frankivskregionen i västra Ukraina dödade en åttaårig pojke, uppger ukrainska åklagare. Det rapporterar AFP. "Drönarna träffade territorium nära ett hus i Kolomyia-distriktet, där en familj med tre barn bodde. En åttaårig pojke dog till följd av beskjutningen. Information om andra dödsoffer håller för närvarande på att 'verifieras'," står det i ett uttalande från åklagaren. Reuters skriver att Ukrainas flygvapen även ska ha skjutit ner fyra ryska hypersoniska robotar vid ett militärt flygfält i Ivano-Frankivsk under fredagen. Ovanligare med attacker i de västra regionerna. Militären: En X-47 (hypersonisk) robot förstördes i Kyivregionen. Resten träffade nära flygfältet. Omni 230811. Efter ökat hot: Lukasjenko vill prata med Polen. Efter att Polen beslutat att skicka 10 000 soldater till den belarusiska gränsen är Belarus president Alexandr Lukasjenko nu redo att prata, enligt AFP. "Vi måste prata med polackerna. Vi är grannar och vi väljer inte våra grannar. Jag beordrade premiärministern att kontakta dem," sa Lukasjenko, enligt den statliga nyhetsbyrån Belta. Relationen mellan Polen och Belarus har varit frostig i åratal, men har nått nya bottennivåer sedan Lukasjenko tillät Ryssland att använda belarusiska territorium för att attackera Ukraina. Spänningarna eskalerade ytterligare när Minsk blev en ny bas för soldater från den ryska privatarmén Wagner, vilket är en anledning till att Polen valde att förstärka gränsen med egna soldater. Omni 230811. Ny korruptionsskandal - tog mutor från krigsovilliga. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gör rent hus bland de rekryteringsansvariga inom landets armé, skriver flera nyhetsbyråer. Zelenskyj säger själv i ett uttalande att anledningen är systematisk korruption. "Det här systemet ska drivas av personer som förstår vad krig är och varför cynism och mutor under krig är förräderi." Enligt uppgifter till New York Times ska de sparkade ha tagit emot mutor från personer som inte velat skickas i strid. I gengäld har de klassats som stridsodugliga och getts frisedel. Sedan krigsutbrottet i februari förra året är alla män mellan 18 och 60 år förbjudna att lämna Ukraina, detta för att vara tillgängliga för armén. Enligt New York Times kan priset för att slippa bli en del av armén ha varit så högt som 100 000 kronor. Alla ansvariga för de regionala rekryteringskontoren blir av med jobben. De som betalade mutor ska också ha tillåtits lämna landet. Omni 230811. Ryssland vände till tillväxt i det andra kvartalet. Rysslands BNP växte med 4,9 procent i årstakt i det andra kvartalet - efter att landets ekonomi krympt under fyra kvartal på raken. Det rapporterar bland annat AFP och Bloomberg med hänvisning till preliminära siffror från landets statistikmyndighet. Vändningen går på tvärs med förväntningar om att de ekonomiska sanktionerna skulle leda till en djup och utdragen recession i Ryssland. Ryska BCS Financial beräknar att landets BNP är tillbaka på samma nivå som före den fullskaliga invasionen framåt mitten av 2024. Rekrytering till militären kan göra befintlig kompetensbrist ännu värre. BCS Financial spår tillväxt på 2 procent för 2023. Omni 230811. Schweiz vill komma åt gömda ryska tillgångar. Schweiz ska göra det lättare att komma åt gömda ryska tillgångar rapporterar Ekot. Det genom att införa ett nytt register över vilka som är bakom företag, stiftelser och andra verksamheter. Landet har sedan tidigare kritiserats för att göra det enkelt för ryssar att kringgå de sanktioner som Ryssland belagts med sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Nästa vecka väntas regeringen presentera förslaget som sen ska röstas igenom. Kritiken har bland annat varit att landet tog för lång tid på sig att frångå sin traditionella neutralitetsprincip. Omni 230812. Ukrainas inrikesminister: Polis död i attack. En 31-årig polis har dött och fyra poliser har skadats i en rysk flygbombsattack i Orikhov i Zaporizjzja-regionen, skriver Ukrainas inrikesminister Ihor Klymenko på Telegram. Ytterligare åtta personer skadades i attacken, skriver inrikesministern. (svt 230812.) Ryssland: Ukrainska drönare nedskjutna nära Krym. Ryssland uppger att man under lördagen skjutit ner 20 ukrainska drönare nära den ockuperade Krymhalvön, rapporterar Reuters. Det ryska försvarsdepartementet uppger att det inte finns några skadade eller skador på infrastruktur. Drönarattacker mot ryskkontrollerade områden i Ukraina och i det ryska fastlandet har ökat de senaste månaderna. Det sedan en drönare förstördes över Kreml i början av maj. I juli lyckades även Ukraina träffa delar av Kertjbron som förbinder Krymhalvön med Ryssland. Attackerna har inte bekräftats av Ukraina. Ukraina tar nästan aldrig offentligt på sig ansvaret för attackerna. Uppgift: Två ukrainska robotar har skjutits ner ovanför Kertjbro.
Uppger även att man under fredagen sköt ner en drönare riktad mot Moskva.
Omni 230812. Stridsflygplan har störtat i Kaliningrad - två döda. Ett stridsflygplan har kraschat under en övning i den ryska exklaven Kaliningrad under lördagen. Enligt ryska myndigheter dog båda piloterna i samband med kraschen, uppger den statliga nyhetsbyrån RIA, rapporterar Reuters. "Su-30-planet kraschade i ett öde område. Flygningen genomfördes utan ammunition. Flygplanets besättning dog", skriver försvarsdepartementet i ett uttalande som citeras av RIA. Kaliningrad är en rysk exklav som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön. Kraschen tros ha berott på ett tekniskt fel, enligt RIA. Omni 230812. Kvinnor på Krym bötfälls - dansade till ukrainsk låt. Tre unga kvinnor på den ryskannekterade Krymhalvön har bötfällts efter att de lagt upp ett klipp där de dansar till en låt av en ukrainsk artist, rapporterar Sky News. Kvinnorna, som är mellan 19 och 26 år och anställda på ett äventyrsbad, greps för att ha "misskrediterat Ryska federationens väpnade styrkor". Låten de dansade till var "Guljanka" av dragartisten Verka Sedutjka, vars riktiga namn är Andrij Mykajlovytj Danylko. Låten från 2003 innehåller bland annat textraden "Ukraina har inte dött än, om vi festar så här", skriver Meduza. Enligt domstolen är låten "en signaturmelodi av en ukrainsk artist med olämplig innebörd". Kvinnorna dömdes till motsvarande runt 1 600 kronor var i böter. Efteråt gick de ut offentligt med en videofilmad ursäkt - något ryska brottsdömda ofta tvingas göra - och sjöng en hyllningssång till Putin. Verka Sedutjka kom tvåa i Eurovision 2007. Två av kvinnorna var säsongsarbetare från Ryssland. Omni 230812. Uppgift: Ryssland kan stoppa stöd till Wagner. Ryssland kan ha slutat att finansiera Wagnergruppen, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering på X, tidigare Twitter. Enligt uppgifterna har militärgruppen nu behövt minska antalet soldater för att spara pengar. Om det stämmer att den ryska finansieringen strypts åt så är det näst mest troliga scenariot att Belarus tar över den rollen, menar departementet. Efter Wagnerupproret i Ryssland i juni ska Kreml, enligt uppgifterna, ha gått emot Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins affärsintressen. Wagnergruppen kommer troligtvis att "behöva göra nedskärningar i form av löner och antal soldater", står det i uppdateringen. Att finansiera Wagnergruppen skulle dock "tömma Belarus på resurser", skriver man i uppdateringen. Omni 230813. Toppdiplomat: Uppenbart att Ryssland lagt grunden. Statskuppen i Niger kan komma att utnyttjas av Ryssland i syfte att öka landets inflytande i regionen, skriver WSJ. Enligt John Peter Pham, amerikansk tidigare diplomat i Afrika, är det tydligt att ryska intressen bidragit till kuppen. "Ryssland kanske inte var med och stöttade kuppen direkt, men att man har lagt grunden för den är uppenbart. Om man sedan lyckas utnyttja den är en annan fråga," säger han till tidningen. Situationen i Niger oroar ledare i västvärlden, inte minst i USA som varit allierad med landets tillfångatagna president Mohamed Bazoum i kampen mot militanta terroristgrupper i Västafrika. En högt uppsatt amerikansk underrättelsetjänsteman säger till WSJ att landet är "den sista dominobrickan" i regionen. "Om Niger faller vet jag inte riktigt vad vi ska göra." Enligt Vita huset finns det inga bevis för att varken Ryssland eller Wagnergruppen ligger bakom kuppen. Kuppen hotar USA:s kamp mot islamistiska terroristgrupper i Västafrika. Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin tog åt sig äran för kuppen i veckan, skriver Politico.
Omni 230729. Ryssland har börjat bygga egna iranska drönare. Ryssland har börjat tillverka egna versioner av iranska Shahed-drönare, rapporterar CNN. När Conflict Armament Research (CAR), som tidigare dokumenterat drönare i Ukraina, fick tag i två ryska drönare förra månaden så visade en utredning att det var "stora skillnader i skrovkonstruktionen och i de interna enheterna, inklusive för navigering". Något som visar på att drönarna tillverkades i Ryssland snarare än Iran. Ryssland har tidigare använt sig av iransktillverkade drönare i kriget i Ukraina. Drönare som har använts för att slå ut ukrainsk infrastruktur, enligt amerikanska underrättelsetjänstemän. CAR: Ryssland har nu mer än en väg för att upprätthålla sina nuvarande attackmönster. USA: Iran hjälper Ryssland att bygga upp drönarlager (25 juli). Omni 230813. 23 dagar gammal flicka död efter attack i Cherson Sju personer har dött inklusive ett spädbarn efter att Ryssland beskjutit två byar i den södra ukrainska regionen Cherson under söndagen. Det uppger ukrainska myndigheter, rapporterar Reuters. Ett par och deras 12-åriga son och 23 dagar gammal dotter samt en till man dog i byn Shyroka Balka, skriver inrikesminister Ihor Klymenko på Telegram. Ytterligare två personer dog och en skadades i grannbyn Stanislav, som enligt Klymenko besköts 12 gånger. Ukrainas militär återtog den västra delen av Chersonregionen efter den ryska ockupationen i november i fjol. Ryska styrkor har regelbundet fortsatt att beskjuta området från andra sidan floden Dnipro, uppger Ukraina. Inrikesministern: Terroristerna måste stoppas. Cherson var en av de fyra regioner som Putin påstod sig ha annekterat i september i fjol. Omni 230812. Ukrainas vädjan: Miljontals minor behöver röjas bort. De ryska invasionsstyrkorna har lagt ut enorma mängder minor i östra Ukraina. Nu ber Ukraina om hjälp för att röja undan dem, skriver The Guardian. Enligt landets försvarsminister är Ukraina det land i världen som har flest minor utplacerade. Och det behövs stora resurser, både i form av manskap och teknisk utrustning, för att upptäcka och desarmera dem. I en vädjan till allierade ber Ukrainas försvarsminister, Oleksij Reznikov, om assistans. Han riktar sig bland annat till Japan, som hittills vägrat att förse Ukraina med offensiva vapen. "Över sträckor på hundratals kilometer ligger miljontals explosiva anordningar, på vissa håll på fronten ligger det fem minor per kvadratmeter," säger Reznikov. En beräkning visar att det skulle ta 10 000 minröjare ett decennium att röja undan alla minor. Omni 230813. Svensk export till forna Sovjetstater har ökat. Den svenska exporten till länder i Rysslands närhet har ökat och det har fått tillsynsmyndigheten för export av strategiska produkter, ISP, att vakna till. Det rapporterar TT. "Det är uppenbarligen ett försök att kringgå sanktionerna," säger Rysslandsexperten Anders Åslund till nyhetsbyrån. Bland de varor som ökat till forna Sovjetrepubliker finns bland annat lastbilar och hushållsapparater. Exporten till Kazakstan och Armenien ökade till exempel samtidigt som exporten till Ryssland upphörde. Enligt ISP:s presschef följer man utvecklingen noga även om produktkategorierna inte har dubbla användningsområden. "Det är så mycket mer att det inte är rimligt."
Omni 230814. Ukraina: Ryska skott mot lastfartyg en pirathandling. Ett ryskt krigsfartyg sköt under söndagen varningsskott mot ett lastfartyg på väg mot Ukraina i Svarta havet. Det uppger ryska försvarsdepartementet skriver CNN. Efter varningsskotten ska ryska militärer ha gått ombord på fartyget via helikopter. Mykhailo Podolyak, nära rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallar agerandet för en "pirathandling". På X, tidigare Twitter, skriver han att det är ett tydligt brott mot internationell havsrätt och uppmanar det internationella samfundet att agera. Efter att Ryssland drog sig ur spannmålsavtalet med Ukraina har landet hotat om att alla fartyg på väg till Ukraina kommer att tolkas som försök att föra in militära vapen i landet. Omni 230814. Nya ryska drönarattacker mot Odesa under natten. Minst tre personer har skadats i ryska drönarattacker mot hamnstaden Odesa i Ukraina i natt. Det skriver internationella medier med hänvisning till ukrainska myndigheter. Arméns sydkommando skriver på Telegram att man under natten skjutit ner totalt 15 drönare och åtta havsbaserade drönare. Vrakdelar föll dock ner och orsakade bränder på marken och skadade både civila och byggnader. Odesa, som är Ukrainas största hamn, har vid upprepade tillfällen attackerats av ryska robotar och drönare efter att Ryssland drog sig ur spannmålsavtalet i juli. Bland annat en stormarknad uppges ha träffats i attacken. Omni 230814. Danmark hejdade ryskt militärflyg över Nordsjön. Ett ryskt bombplan stoppades under måndagsmorgonen av det danska luftförsvaret när det flög över Nordsjön. Det rapporterar nederländska och norska medier. Det nederländska luftvapnet skriver på X, tidigare Twitter, att man strax efter klockan 07 upptäckte att planet var på väg mot landets bevakningsområde men att det hejdades av danska stridsplan. Det är oklart varför bombplanet flög över Nordsjön. Enligt TT spekuleras det i sociala medier om att planet kan ha varit del av ryska militärövningar. Nyhetsbyrån skriver att Nato delat upp ansvaret för att bevaka södra Nordsjön, och att Storbritanniens, Nederländernas och Danmarks flygvapen nu deltar i bevakningen av området. Nederländernas luftförsvar uppges också ha varit redo att ingripa. Både nederländska som danska plan skickades upp för att stoppa det. Omi 230814. Rubeln fortsätter falla - lägsta på 16 månader. Den ryska rubeln har förlorat en fjärdedel av sitt värde i år och befinner sig nu på den lägsta nivån mot dollarn på 16 månader, skriver Financial Times. Höga krigskostnader, sänkt ränta från i fjol och en export som kollapsat bidrar till den nya nivån. "Importen har nu återhämtat sig till nivåerna före kriget [...] Du måste fortfarande betala för det i någon valuta men ingen vill ha rubel, säger Vladimir Milov, en tidigare biträdande energiminister som befinner sig i exil, till FT. Under måndagen har rubeln fallit till över 100 rubel per dollar. Ekonom: Offentliga utgifter är en direkt kanal för importen. En av de tre sämsta tillväxtvalutorna.
Omni 230814. Ukraina: Motoffensiven går framåt runt Bachmut. Ukrainas armé återtog under förra veckan ytterligare territorium i området runt den krigshärjade staden Bachmut. Det uppger landets vice försvarsminister Hanna Malyar skriver AP. Enligt Malyar handlar det om totalt tre kvadratkilometer som återtogs i förra veckan. "Totalt har 40 kvadratkilometer befriats vid den södra flanken av Bachmut," säger hon. Hon tillägger att ukrainska styrkor gjort vissa framgångar även i andra områden, som vid den ryskannekterade staden Melitopol. Den ukrainska motoffensiven har gått långsammare än många väntat sig, men såväl president Volodomyr Zelenskyj som landets försvarsminister Oleksij Reznikov har konstaterat att en motoffensiv inte nödvändigtvis går "snabbt". Motoffensiven inleddes i juni. Omni 230814. Två gripna i Polen för att ha spridit Wagnerpropaganda. Polska myndigheter har gripit två ryska medborgare misstänkta för spioneri och för att ha spridit propaganda för den ryska paramilitära Wagnergruppen, skriver CNN. Inrikesminister Mariusz Kaminsk uppger att propagandraspridningen skett i huvudstaden Warszawa och i Krakow. Enligt tidigare rapporter har invånare i flera städer sett Wagner-klistermärken, med en QR-kod som länkar till en rysk sajt om privatarmén. Den polska regeringen har nyligen uttryckt oro sedan Wagnersoldater stationerats i grannlandet Belarus. Det har gjort att tusentals soldater placerats vid landsgränsen. Omni 230814. Kina slopar data för ungdomsarbetslöshet. Den månatliga rapporteringen från Kina om landets ungdomsarbetslöshet upphör efter två månader med rekordhöga siffror, skriver internationella medier. Kina själva anser att metodiken "måste förbättras" innan de släpper ny data. När det förväntas vara klart är oklart. Senaste statistiken visar att arbetslösheten stigit till 21,3 procent. Jämfört med månaden innan så bröt Kina inte ner statistiken i ålderskategorier. Kina: Studenter som söker jobb innan examen ska ingå. Statistik för ungdomsarbetslösheten började rapporteras 2018. Gäller ungdomar mellan 16 och 24 år. Omni 230815. Kommentar: Siffrorna har blivit för höga för att kunna redovisas för det kinesiska folket. Siffrorna kan ge dålig image för Nalle Puh. Kina vill utöka det militära samarbetet med Iran och Belarus liksom Ryssland och andra medlemmar i samarbetsorganisationen SCO (Shanghai Cooperation Organization), sade Kinas försvarsminister Li Shangfu under konferensen om internationell säkerhet i Moskva. Han upprepade Kinas hållning att landet stödjer en diplomatisk lösning på konflikter, däribland den i Ukraina. "Vi förblir engagerade i att bidra till fredssamtal och skapa ett bredare internationellt samförstånd för att lösa konflikter, oavsett om de gäller Afghanistan, Syrien, koreanska halvön, Ukraina eller iranska kärnenergiproblem, sade Li enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Samarbetsorganisationen SCU grundades 2001 och där ingår medlemsländerna Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Iran, Kazakstan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Uzbekistan och snart också Belarus. Efter konferensen i Moskva ska Li resa till Belarus. Där kommer försvarsministern att delta i samtal med "statliga och militära" ledare och besöka militära anläggningar, enligt kinesiska försvarsdepartementet. msn 230815. Flera attacker i västra och nordvästra Ukraina. Ryssland har utfört flera flygangrepp i den nordvästra regionen Volyn och den västra regionen Lviv i Ukraina, uppger ukrainska myndigheter, rapporterar Reuters. "Många robotar sköts ner, men det fanns också träffar i Lviv", skrev stadens borgmästare Andriy Sadovyi på Telegram och menar att flera civila mål träffats. Ukrainas flygvapen uppger att dess luftförsvarsstyrkor förstörde 16 av minst 28 robotar under natten, skriver Sky News. Till GP bekräftar svenska SKF att deras fabrik i Lutsk träffats i attacken och att tre anställda har dött.
Omni 230815. Sverige skickar nytt miljardstöd till Ukraina. Regeringen föreslår ett nytt militärt stödpaket till Ukraina värt 3,4 miljarder kronor. Det meddelar försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff. "Ukrainarna har signalerat till oss att de har mycket stora behov av nya stödpaket, framför allt ammunition och reservdelar," säger Jonson enligt TT. Sverige har hittills skickat försvarsmaterial till Ukraina för totalt nästan 17 miljarder kronor. Det handlar framförallt om ammunition till materiel som Sverige skickat tidigare, exempelvis stridsfordon 90. Riksdagen och finansutskottet kallas in till ett extramöte i veckan för att klubba beslutet. Det är det trettonde stödet Sverige skickar. Omni 230815. DN:s korrespondent måste lämna Ryssland - inga kvar. DN:s Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén tvingas lämna Ryssland eftersom hon inte får ny ackreditering, skriver tidningen. Hon var den sista permanent boende svenska korrespondenten i Ryssland. 2006 flyttade hon till landet, och 2016 blev hon DN:s korrespondent. Laurén skriver själv i tidningen att både hennes svenska och finländska kollegor en efter en tvingats lämna landet. "Jag visste att det var en tidsfråga innan jag själv skulle råka ut för samma sak, och just därför beslöt jag att vara kvar i Ryssland så länge det gick." Finlandssvenska Laurén kommer att fortsätta rapportera om Ryssland för DN och finländska Hufvudstadsbladet på distans. Ska nu fokusera mer på Ukraina - studerar språket. Omni 230815. Rysk it-attack mot Uppsala universitet - data läckt. Uppsala universitet har drabbats av en it-attack, och både anställdas och studenters personuppgifter har läckt, rapporterar SVT Nyheter Uppsala. "Nedladdningen av materialet har gjorts från en ip-adress från Ryssland och delningen av en rysk aktör," säger it-direktören Lisbet Holmberg Stark. Det är främst universitetets it-avdelning som fått uppgifter stulna, fortsätter hon. För- och efternamn samt användarnamn har också spridits, och det är oklart hur många som berörs. Universitetet har polisanmält intrånget, som upptäcktes den 14 juli. Undersöker vilken typ av data som stulits. Attacken kommer från ett kapat användarkonto. Omni 230815. Ryssland har tagit svenskt stridsfordon i beslag. För första gången har Ryssland beslagtagit ett svensktillverkat stridsfordon, rapporterar DN. Det rör sig om en CV90, inom Försvarsmakten kallad Stridsfordon 90, som nu ställts ut i Patriotparken i Moskva. Fordonet har visats på mässor och sålts till många Natoländer, så det är inga större försvarshemligheter som röjs, säger överstelöjtnant Johan Huovinen. Däremot kan ryssarna nu inspektera fordonets svagheter och kanske kopiera dess delar - men det kan ta år, säger Huovinen, som bedömer att beslaget främst tjänar ett propagandasyfte. "Ryssarna har fått känna på den och de får nu möjlighet att klämma på vad vi har." Försvarsmakten vill inte kommentera beslaget. Sverige har levererat 50 CV90 till Ukraina. Omni 230815. Utmaningen: Stötta Taiwan och blidka landets bönder. Konservative Santiago Peña står inför en rad utmaningar när han nu svurits in som ny president i Paraguay, rapporterar Reuters. Det gäller inte minst på den utrikespolitiska fronten. Enligt nyhetsbyrån är Paraguay ett av få länder som har officiella diplomatiska kontakter med Taiwans självstyre, en relation som åsamkat landets jordbrukare skada då den slagit hårt mot exporten till Kina. Peña har hittills stått emot pressen och en affärskälla, som är bekant med den nye presidenten, säger att Peña inte är den typen av politiker som står för några radikala förändringar. "Han är inte en politiker som vill ha revolution. Han vill ha utveckling." Vann vårens val med löften om att skapa jobb och sänka skatterna. Lovar även ökad polisnärvaro för ökad trygghet. Omni 230815. Kommentar: Paraguay gör vad flesta andra länder inte mäktar med - att stå emot och vara oberoende av Nalle Puh. 320 miljoner ska ge Ukraina starkare försvar i nordöst. Den ukrainska regeringen kommer att lägga motsvarande omkring 320 miljoner kronor på att bygga befästningar i landets nordöstra delar, rapporterar CNN. Beslutet kommer efter begäran från militärdistrikten i regionerna Charkiv och Tjernihiv. "Den ryska armén fortsätter att försöka bryta igenom vårt försvar, och våra styrkor utkämpar svåra strider varje dag," säger chefen för administrationen i Charkiv. Omni 230815. Inget G20-möte för Ukraina - Putin kan besöka utan risk. Ukraina finns inte med på listan över länder som bjudits in till G20-mötet i Indien i september, skriver Sky News. Ukraina är inte en del av sammanslutningen, men åtta icke-medlemsländer har bjudits in av Indien, som i egenskap av värdland har bestämmanderätt. Medlemslandet Ryssland deltar, och president Putin har öppnat för att själv närvara. Indien har starka ekonomiska band till Moskva och har fortsatt importera rysk olja trots invasionen. Inför det så kallade Brics-mötet i Sydafrika i somras riskerade Putin att gripas om han själv reste dit, eftersom Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdat en arresteringsorder. Indien är dock inte anslutet till ICC och riskerar därmed inte att gripas för de krigsbrott han anklagas för. Källor: Putin har ännu inte bestämt sig (10 augusti). Omni 230815. Kyiv tar på sig broattack - nya klipp visar anfallet. Ukrainas säkerhetstjänst SBU tar på sig attacken mot den bro som binder ihop Ryssland och annekterade Krym, rapporterar CNN som fått tillgång till videomaterial från angreppet. Insatsen, som genomfördes den 17 juli, skedde med hjälp av havsdrönare. "När explosionen skedde blev vi så glada och började gratulera varandra. Det var ett mycket känslomässigt ögonblick för oss alla," säger Vasyl Maliuk, chef för SBU. SBU flaggar nu för att fler liknande attacker kan komma att sättas i verket. "Vi jobbar på ett antal nya intressanta insatser, inklusive i Svarta havet. Jag lovar er att det kommer att vara spännande," särskilt för våra fiender, säger Vasyl Maliuk. Drönaren går under namnet "Sea Baby". Maliuk: Drönartypen en unik uppfinning. Omni 230815. Ukraina: Vi har återtagit by vid den södra fronten. Ukrainska styrkor har befriat byn Urozjaine i Donetskregionen vid den södra fronten, uppger landets vice försvarsminister enligt flera medier. Återtagandet av byn ska ha skett som en del av den ukrainska motoffensiven. Beskedet om att byn befriats kommer dagen efter att Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu gått ut och sagt att Ukrainas militärs resurser är nära att ta slut. Regionen Donetsk är en av fyra regioner som Moskva hävdat att man annekterat sedan invasionen i februari 2022. Ryssland har inte kommenterar Ukrainas uttalande.
Omni 230816. Ukrainsk krigsfånge: Glad om jag fick äta 300 kalorier. Frisläppta ukrainska krigsfångar vittnat om tortyr i rysk fångenskap, skriver BBC. Omkring 2 500 tillfångatagna ukrainare har släppts sedan invasionen inleddes och ett tiotal berättar för public service-bolaget om både fysiskt och psykiskt våld. Flera säger att ryssarna lämnade dem undernärda, med ytterst små portioner mat. "Om jag åt mellan 300 och 400 kalorier om dagen hade jag tur," säger Artem Seredniak som satt fängslad på en anläggning i ryska Taganrog. Under tiden i fångenskap gick 27-åringen från en kroppsvikt på 80 kilo till 60 kilo. En ukrainsk soldat försökte ta livet av sig i fångeskap. FN: Tortyren kan vara sanktionerad av ryska staten. 300 kalorier motsvarar ungefär tre bananer. Omni 230816. Kommentar: Ryska regimen är anti-mänsklig. Källor: Ryssland ovilligt att få till ny fångutväxling. Ryssland har inte visat något större intresse för att få till ett fångutbyte som innebär att den amerikanske reportern Evan Gershkovich släpps ur rysk fångenskap, uppger källor för Wall Street Journal. Enligt tidningens uppgifter sitter 25 ryska medborgare i federalt fängelse i USA men ännu finns inga tecken på att Kreml ser dessa som tillräckligt värdefulla för att släppa WSJ-reportern. Det ska ha fått USA att se över situationen när det gäller ryska fångar i allierade länder. Det är däremot inte helt enkelt, skriver WSJ och pekar på hur Brasilien nyligen nekade en amerikansk begäran om att utlämna en spionanklagad ryss. Gershkovich greps av den ryska säkerhetstjänsten under en reportageresa i Jekaterinburg. Han anklagas för spioneri vilket Vita huset menar är "löjeväckande". Morddömd ryss sitter i fängelse i Tyskland - Kreml vill få honom frisläppt. USA:s ambassadör har fått träffa reportern tre gånger.
Omni 230816. Ryska uppgifter: Surovikin satt i en "sorts husarrest." Den ryske generalen har inte synts till offentligt på snart två månader, skriver Newsweek. Det senaste framträdandet kom i slutet av juni när Surovikin i en video uppmanade paramilitära Wagnergruppen att upphöra med sitt upprorsförsök. Enligt uppgifter som cirkulerar på en Telegramkanal med koppling till den ryska säkerhetstjänsten sitter Surovikin i "en sorts husarrest". Han ska däremot inte vara under utredning trots tidigare uppgifter om att han stöttat upproret. Surovikin och hans anhöriga ska ha uppmanats att hålla låg profil så att han "glöms bort" av allmänheten. Kreml har inte kommenterat. 28 juni nekade Ryssland till att ett gripande skett. Omni 230816. Irans utrikesminister reser till tidigare ärkefienden. Irans utrikesminister Hossein Amirabdollahian besöker Saudiarabien på torsdagen, uppger iransk tv enligt Reuters. Det vore ytterligare ett närmande mellan de tidigare ärkefienderna. I juni besökte den saudiska utrikesministern Teheran. I våras gick länderna med på att återstarta de diplomatiska förbindelserna efter åratal av iskyla. De två maktspelarna har bland annat stått på olika sidor i en lång rad konflikter i regionen. Avtalet mellan länderna mäklades av Kina. Omni 230817. Hongkong-flaggat fartyg testar Rysslands policy. Ett Hongkong-flaggat fartyg som lämnat Ukraina för Turkiet tros nå Istanbul på torsdagen - en resa som prövar Ryssland och den blockad som Kreml säger sig ha infört i Svarta havet, skriver AFP. Fartyget följer dock en rutt som till största del ligger i rumänskt och bulgariskt vatten, inte internationellt. Enligt Ukraina rör det sig om en tillfällig ”säkerhetskorridor” men det finns enligt TT inga garantier för att den kommer respekteras av Ryssland. Rutten är i huvudsak tänkt att användas för fartyg som befunnit sig i ukrainska hamnar sedan den storskaliga invasionen inleddes. Ryssland har tidigare beslutat att inte förlänga det så kallade spannmålsavtalet som innebar obehindrad spannmålsexport via Svarta havet. Så sent som i helgen bordades och sköts varningsskott mot ett fartyg på väg till Ukraina. Både Ryssland och Ukraina exporterar stora mängder spannmål. Det är oklart vad som finns in fartygets last men en del tros vara mat.
Omni 230817. Befäl sågar kritiker: "De tror det är som i Harry Potter." Bilden av att Ukrainas motoffensiv inte gör tillräckligt snabba framsteg på slagfältet irriterar delar av de ukrainska styrkorna. Ett befäl säger till CNN att hans grupp lidit förluster och att framgångar inte nås så enkelt som vissa vill tro. Han säger att vissa verkar tänka att det bara är att "flyga över minfältet med en kvast som i Harry Potter". "Det sker inte i en riktig strid." Han försvarar också det ukrainska användandet av kontroversiella klusterbomber, och säger att ryssarna använder "vad de vill". Omni 230817. Uppgifter: USA godkänner leverans av F16 till Ukraina. Vita huset har gett Danmark och Nederländerna grönt ljus att skicka USA-tillverkade F16-plan till Ukraina, enligt dokument som Reuters tagit del av. Länderna ska ha fått beskedet direkt från USA:s utrikesminister Antony Blinken. Danmark och Nederländerna leder ett utbildningsprogram där ukrainska piloter tränas i jaktplanet. Båda har samtidigt uttryckt en önskan om att få skicka F16 till landet, men USA har sagt nej fram till nu. Enligt nyhetsbyrån kan leveranserna påbörjas när utbildningen är klar. USA godkände F16-utbildning våras. Omni 230817. Lukasjenko: Putin pressar oss inte att kriga i Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin pressar inte Belarus att ge sig in i kriget i Ukraina. Det säger Belarus president Aleksandr Lukasjenko i en intervju med en prorysk ukrainsk journalist, skriver Radio Free Europe. "Vad skulle det ge att involvera Belarus? Inget. Om ni ukrainare inte attackerar vår gräns kommer vi aldrig delta i det här kriget, säger han. Men vi kommer alltid att hjälpa Ryssland - de är våra allierade," tillägger han. Lukasjenko har bland annat tillåtit Ryssland att attackera Ukraina från Belarus territorium. Lukasjenko har återkommande visat sitt stöd för Putin under kriget. Intervjun gjordes med journalisten Diana Pantjenko. I intervjun hävdar Lukasjenko att Belarus haft direktkontakt med Ukraina. Omni 230817. 112 korruptionsutredningar inom ukrainska militären. Ukraina har öppnat 112 korruptionsutredningar mot representanter för rekryteringskontor inom landets militär, rapporterar Deutsche Welle. Hittills har utredningarna resulterat i 15 stämningar. Granskningen av rekryteringen inom militären har bland annat visat att rekryteringschefen i regionen Zakarpatska har använt sig av soldater för att renovera sin privatbostad. En annan chef ska ha betalat ut lön till soldater han hade nära relationer till, trots att de aldrig deltog i strid. President Volodymyr Zelenskyj har tidigare meddelat att alla rekryteringschefer kommer att ersättas av "soldater som har varit vid fronten eller som inte kan ligga i skyttegravarna eftersom de förlorat sin hälsa". Ukraina kämpar med att stävja korruption inom militären. De som betalade mutor ska också ha tillåtits lämna landet. Omni 230818. Amerikanska underrättelser: Ukraina kommer misslyckas med motoffensivens mål. Underrättelseuppgifter från USA gör gällande att den ukrainska motoffensiven inte kommer att nå ett av sina huvudmål: att nå fram till den strategiskt viktiga staden Melitopol, skriver Washington Post med hänvisning till källor. Om bedömningen visar sig stämma innebär det att Kyiv misslyckas med att skära av Rysslands landbro till Krym. Anledningen till den, för Ukraina, dystra profetian är att man bedömer att den ryska arméns skicklighet att försvara mark med hjälp av minor och skyttegravar kommer att stoppa de ukrainska framryckningarna. Melitopol bedöms vara en mycket viktig stad i motoffensiven eftersom den betraktas som en port till ockuperade Krymhalvön. Den nationella underrättelsetjänsten i USA vill inte kommentera uppgifterna. Omni 230818. Kommentar: Bister verklighet. Kraftig brand i viktig rysk oljehamn vid Svarta havet. Det brinner kraftigt i oljehamnen i den ryska staden Novorossijsk. Det är en av de största hamnarna vid Svarta havet och Rysslands viktigaste oljehamn i regionen, skriver The Guardian. Novorossijsk ligger drygt 17 mil från annekterade Krymhalvön. Det är oklart hur branden startade, men Ukraina har genomfört många attacker på ryskt territorium under sommaren. På bilder i sociala medier syns tjock rök bolma upp från hamnen. Omni 230818. Ramzan Kadyrov uppmanar till våld mot Sverige. Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov uppmanar till våld mot Sverige och andra länder där koranbränningar skett, skriver DN och hänvisar till hans ryskspråkiga Telegram-konto. "Varför tillåter de att våra heliga skrifter öppet kränks och tar de inte några betydande åtgärder för att skydda muslimer och den muslimska religionen?" frågar sig Kadyrov på det sociala nätverket. I en video som också är publicerad av hans Telegram-konto säger Kadyrov, enligt DN: "När vi är färdiga i Ukraina är det dags att resa till de länder där koranen skymfas." Kadyrov kopplas till en lång rad krigsbrott - liksom till mord i Wien, Dubai, Istanbul och Berlin. En rysk tonåring greps nyligen för att ha eldat en koran - angreps av Kadyrovs son. Kadyrovs har tidigare hotat att slå till mot Polen, Frankrike och Tyskland (juni 2023). Omni 230819. 500 000 soldater döda eller skadade i kriget i Ukraina. Nästan en halv miljon soldater har antingen dött eller skadats i kriget i Ukraina, uppger amerikanska myndighetskällor för New York Times. Bedömningen är att 120 000 ryska soldater har dött och 170 000 till 180 000 skadats. Samma siffra för Ukraina är 70 000 döda och mellan 100 000 och 120 000 skadade. I Ukraina känner nästa alla en familj som förlorat någon i striderna. "Torra blommor från begravningar skräpar ner tysta vägar, och kyrkogårdar fylls upp i varje hörn av landet", skriver tidningen. Siffrorna bygger bland annat på satellitbilder, kommunikationsavlyssning samt rapporter i sociala och traditionella medier. Ändå är den verkliga siffran svår att fastställa. Ryssarna uppger på ett rutinartat sätt för låga siffror och ukrainarna offentliggör i regel inte några siffror alls. Tidigare topptjänsteman på Pentagon: "Ukraina är en demokrati, så förlusterna kan få större politisk inverkan." Ryssland har nästan tre gånger så många soldater. Siffran har börjat stiga snabbare sedan den ukrainska motoffensiven tog fart. Siffran speglar bristen på sjukvård på slagfältet. Omni 230819. Ukraina: Flera döda efter ryska attacker mot Tjernihiv. Ryssland har genomfört attacker mot de centrala delarna av den ukrainska staden Tjernihiv, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Bland annat ska en teater och ett universitet ha attackerats. Enligt Ukrainas inrikesminister dog minst sju personer i attacken. En av dem var en sexårig flicka. Närmare 150 personer ska ha skadats. "Ett torg, tekniska universitetet, en teater. En vanlig lördag som Ryssland förvandlade till en dag av smärta och förluster. Det finns döda, det finns skadade," säger han på plattformen Telegram. Tjernihiv-regionens guvernör meddelade tidigare på lördagen att det förmodligen var en ballistisk robot som slog ner i staden. Han uppmanade människor att söka skydd. Zelenskyj har publicerat en video som visar förstörelse i staden.
Omni 230819. Ryska kvinnor fruktar Wagnersoldaters hemkomst: "Får ingen hjälp av polisen." Konsekvenserna av beslutet att tillåta Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin bygga en privatarmé av fångar börjar bli synliga i Ryssland, skriver The Guardian. Fångarna har ingått kontrakt som lovat dem frihet i utbyte mot ett visst antal månader på slagfältet i Ukraina. Många av dem har dött men en del har nu börjat återvända hem, vissa tidigare dömda för våld eller till och med mord mot kvinnor. "Vi har fått många meddelanden från kvinnor som är rädda. De vet att om männen som plågade dem kommer tillbaka från kriget, så kommer de börja slå dem igen eller till och med döda dem," säger den ryska kvinnorättsaktivisten Alena Popova. Enligt Popova kommer kvinnorna inte få någon hjälp av polisen eftersom männen nu betraktats som hjältar istället för brottslingar. Dessutom kommer många av männen vara traumatiserade av kriget vilket ökar risken för mer våld i hemmet, säger hon. Popova: De tidigare fångarna återvänder till en situation där de nu kan sätta spelreglerna. Omni 230819. Kommentar: Laglösheten ökar i Ryssland. Taiwan: 42 intrång av kinesiska stridsflygplan. 42 kinesiska stridsflygplan har gjort intrång i Taiwans luftförsvarszon i samband med den militärövning runt ön som Kina inlett, uppger det taiwanesiska försvarsdepartementet enligt AFP. Övningen sjösattes på lördagen efter kinesisk ilska över att Taiwans vicepresident William Lai besökt USA. Det kinesiska kommunistpartiet ser Taiwan som en del av Kinas territorium och hävdar att Taiwan inte har rätt att ha några relationer till andra länder. Taiwan fördömer övningen och kallar den för "irrationell och provokativ". Flera fartyg deltar också i övningen. Flygplanen har korsat den så kallade medianlinjen. Kina inleder övning som varning efter vicepresidentens besök i USA.
Omni 230819. Zelenskyj är i Sverige - ska träffa Kristersson: "Vill personligen tacka för stöd." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj befinner sig i Sverige, skriver han på plattformen X. Han ska träffa bland andra statsminister Ulf Kristersson, talmannen Andreas Norlén och kungafamiljen under sitt besök. Bland annat försvarssamarbete och EU-medlemskap står på agendan för besöket. "Jag vill personligen tacka Sverige för att de stödjer vår kamp för frihet och självständighet", skriver han på plattformen Telegram. I ett pressmeddelande skriver regeringen att Zelenskyj först anländer till Harpsund. "Fokus under mötena handlar om situationen i Ukraina och Sveriges fortsatta starka engagemang och stöd till Ukraina." Zelenskyj ska också träffa överbefälhavaren. Enligt DN är Sverige det 30:e landet Zelenskyj besöker sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Omni 230819. Ryssland: Drönarattack mot järnvägsstationen i Kursk. En ukrainsk drönare slog ner på taket till järnvägsstationen i den ryska staden Kursk i natt, uppger regionens guvernör Roman Starovojt på Telegram. Fem personer uppges ha fått lindriga skador från glassplitter. Enligt Starovojt bröt en brand ut efter drönarattacken. Ukraina har inte kommenterat. Kursk ligger cirka nio mil från den ukrainska gränsen. I går attackerade Ryssland den nordliga staden Tjernihiv i Ukraina med en robot. Sju personer dog och ytterligare 144 skadades, enligt Ukraina. Starovojt: Räddningsarbetet pågår. Drönarattacker har varit vanliga under sommaren. Nyheten om attacken sprids också av ryska statsmedier. Omni 230820. Niinistö: Finland pressas allt mer av Ryssland. Ryssland utsätter Finland för allt mer press på olika sätt, säger Finlands president Sauli Niinistö i Sommar i P1. Som exempel tar han bland annat att det finländska konsulatet i Sankt Petersburg tvingas stängas i höst och att den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu har höjt tonläget mot Finland. "Det blir hela tiden mer propaganda mot Finland från ryskt håll," säger han. Niinistö uppger också att han redan före den ryska invasionen i Ukraina hade börjat överväga ett medlemskap i Nato. Ett tal av Vladimir Putin, som bland annat handlade om upprättandet av en rysk intressesfär, låg till grund för Niinistös öppning mot Nato. Sauli Niinistö: Ryska propagandan mot Finland ökar. Omni 230820. Kraschlandning för rysk månlandare - Indien kan bli först att nå månens sydpol. Den ryska rymdfarkosten Luna-25 har kraschat på månen, rapporterar ryska nyhetsbyrån Tass enligt Reuters. Beskedet kommer efter lördagens rapporter som gjorde gällande att månlandaren hade stött på problem under sin resa mot månens sydpol. Den ryska myndigheten uppgav då att farkosten hade råkat ut för en "onormal situation". Nu meddelar man att den kraschat efter att ha hamnat i en okontrollerad omloppsbana. Att Luna-25 misslyckats med sitt uppdrag öppnar för att Indien kan bli det första landet någonsin att landa på månens sydpol. Chandrayaan-3, som den indiska farkosten heter, har som mål att landa den 23 augusti. Omni 230820. Storbritannien: Drönardåd pressar ryska ledningen. Efter den senaste tiden drönarattacker mot flera ryska städer är ledningen för det ryska flygvapnet sannolikt satt under "intensiv press". Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering. Pressen är sannolikt som störst på Viktor Afzalov, som är stabschef vid Rysslands luft- och rymdförsvarsstridskrafter, enligt uppdateringen. "Attacker djupt inne i Ryssland är strategiskt viktiga eftersom president Putin nästan säkert invaderade Ukraina i tron om att det skulle ha liten direkt effekt på ryssarna", skriver britterna. Förutom frekventa drönarattacker finns det allt fler bevis på att luftvärnsroboten S-200 använts mot ryska mål, enligt departementet. Roboten är elva meter lång, väger 7,5 ton och används nu sannolikt i motattackerna. Omni 230820. "Ukrainas tröga motoffensiv skapar otålighet i väst." Den ukrainska motoffensiven, som nu har pågått i tio veckor, går "långsamt, mycket långsamt". Det skriver Sean Bell i en analys för Sky News. Ukraina är fortfarande långt från att nå målet om att pressa tillbaka ryssarna till Krym, vilket president Volodymyr Zelenskyj tidigare presenterat som ett scenario som kan tvinga Moskva till förhandlingsbordet. De uteblivna framgångarna har fått västvärldens ledare att bli otåliga, menar Bell. "Om Ukraina misslyckas med att återta momentum och fortsätter att lida stora förluster kan dess allierade känna sig tvingade att utforska alternativ", skriver han. Han nämner Natos utspel om att Ukraina kan vara tvungna att ge upp land - ett uttalande man senare backade från - som ett tecken på västvärldens begynnande frustration. Även Politicos Jamie Dettmer konstaterar att Ukrainas motoffensiv har kört fast, men tycker att förväntningarna på den ukrainska militären varit för höga. Han tror, precis som Bell, att länder allierade med Ukraina kan bli otåliga om kriget drar ut på tiden - "något Kreml utan tvekan hoppas på". Sean Bell: Zelenskyj är fortfarande resolut - men väst vacklar. Jamie Dettmer: Dags att gå tillbaka till ritbordet. Omni 230820. Nederländerna och Danmark skickar F-16-plan till Ukraina: "Bara början." Nederländerna och Danmark ska skicka upp till 61 stridsflygplan av typen F-16 till Ukraina, uppger Volodymyr Zelenskyj. Nederländernas premiärminister Mark Rutte har inte specificerat antalet. "Det här är bara början", skriver Zelenskyj på plattformen X. Danmark och Nederländerna har tidigare uttryckt en önskan om att skicka plan till Ukraina. Men för att få göra det har det krävts ett godkännande från USA. Tidigare i veckan meddelade landet att man ger grönt ljust för ett sådant upplägg. Danmarks försvarsminister Jakob Ellemann-Jensen uppgav i fredags att de ukrainska piloterna kommer att behöva 6-8 månaders träning för att kunna flyga planen. Utbildningen av piloterna kan komma att inledas redan i augusti. Den nederländske ledaren sade att planen inte levereras förrän vissa krav uppfyllts. Han specificerade inte vad det rör sig om för krav. Beskedet kom i samband med Zelenskyjs besök i Nederländerna.
Omni 230820. Expert: Projektiler som tränger genom bepansring. USA ska skicka en omstridd typ av projektiler tillverkade av utarmat uran till Ukraina, för användning i amerikanska Abrams-stridsvagnar. Men det är inte radioaktiviteten som gör ammunitionstypen kontroversiell utan dess densitet och tyngd. "Den är så kompakt och får så mycket energi att den bara fortsätter genom bepansringen, och blir så varm att den självantänder," säger experten Edward Geist på tankesmedjan Rand enligt CNN. Ryssland fördömde det amerikanska beskedet på torsdagen. "Användningen av dessa artillerigranater har resulterat i en stor ökning av antalet cancerpatienter," hävdar Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen enligt Reuters. Tidigare har Storbritannien skickat liknande ammunition till Ukraina. Det är första gången USA skickar den sortens ammunition. Ryssland: Ansvaret för eventuella effekter ligger på USA. Omni 230820. Kreml: Ukrainska drönare nedskjutna - stoppade flyg. Flygtrafiken från två av Moskvas internationella flygplatser stoppades under måndagsmorgonen till följd av att två ukrainska drönare skjutits ner i området. Det uppger ryska försvarsdepartementet enligt AFP. Den första drönaren uppges ha skjutits ner 06.50 på morgonen i Odintsovo, sydväst om Moskva, och den andra 08.16 i Istra, nordväst om huvudstaden. Trafiken på flygplatserna Vnukovo och Domodedovo återupptogs senare under måndagsmorgonen, rapporterar Reuters. Omni 230821. Prigozjin i Afrika för att rekrytera soldater: Ska göra livet till en mardröm. Wagnergrundaren Jevgenij Prigozjin har inte synts till sedan det publicerades ett kort videoklipp på honom i samband med upproret mot Kreml i slutet av juni, skriver Reuters. Men på måndagen kom slutligen ett livstecken av 62-åringen. Och det på en helt annan plats än Belarus, där han trotts hålla till. Inför en kamera, iförd kamouflagekläder och med ett gevär i handen syns Prigozjin tala om ett nytt uppdrag. "Det är femtio grader varmt, allt är som vi vill. Wagnergruppen gör Ryssland bättre på alla kontinenter. Och Afrika mer fritt," säger Prigozjin som av allt att döma är i Afrika. I klippet säger Prigozjin att Wagner ska verka för att göra livet till en mardröm för IS, al-Qaida och "andra banditer". Det är sedan länge känt att Ryssland har stora intressen i Afrika och försöker skapa allianser i världsdelen. Landet stöder bland annat militärjuntan i Niger som i slutet av juli störtade landets demokratiskt valde president Mohamed Bazoum. Reuters har inte lyckats bekräfta att videon är inspelad i Afrika. Wagnergruppen antas försöka dra fördel av instabiliteten i Västafrika. Omni 230821. Sundström: "Om stödet fallerar kan det gå illa för Ukraina." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har under helgen gjort blixtvisiter i Sverige, Danmark och Nederländerna för möten med såväl politiker som kungligheter. Syftet kan enligt SVT:s tidigare Rysslandskorrespondent Bert Sundström sammanfattas i ett enda ord: stöd. "Om stödet börjar att fallera på något sätt kan det gå illa för Ukraina. De är helt beroende av det, från dag ett fram till nu," säger han. Att skicka plan har tidigare varit en hård gräns för flera länder, då man menat att en sådan leverans skulle kunna ses som en upptrappning av kriget. Den bilden delar inte Bert Sundström: "All form av upptrappning från Ukrainas sida är ju en upptrappning av försvaret mot en illegal ockupationsmakt. Alternativet är att Ukraina skulle säga att 'vi lägger oss ner och dör'. Att hjälpa Ukraina att överleva som nation kan man inte se som en upptrappning. Det är ett legitimt försvar. Det är Ryssland som trappar upp ständigt."
svt 230821. Ukrainska drönare nedskjutna utanför Moskva. Flera ukrainska drönare ska ha skjutits ned över Brjansk-regionen i Ryssland under natten mot tisdagen, enligt det ryska försvarsdepartementet, skriver Reuters. En av Reuters reportrar är på plats nära Chastsy, väster om Moskva, och hörde flera sprängningar precis efter klockan tre på morgonen. "Fönstren skakade," sa hon. Enligt det ryska försvarsdepartementet ska ingen person ha skadats i attacken. Det är andra dagen i rad som ukrainska drönare attackerar ryska mål. Bilder från platsen visar höghus med trasiga fönster och en bil med ett hål i sitt tak. Luftrummet ovanför Moskva har stängts flera gånger de senaste dagarna då rapporterna om drönarangrepp blivit mer regelbundna. Omni 230822. Ryskt bombplan förstört i ukrainsk drönarattack. En ukrainsk drönare ska ha förstört ett rysk långdistansbombplan av modellen Tupolev Tu-22, rapporterar BBC. Bilder som publicerats på sociala medier och analyserats av BBC visar ett Tupolev Tu-22 som brinner vid Soltsy-2 flygbas, söder om S:t Petersburg. Det ryska försvarsministeriet bekräftade i ett uttalande att en attack hade ägt rum. "Ett flygplan skadades, det fanns inga skadade till följd av terrordådet." Tu-22 kan färdas med dubbelt så hög hastighet som ljudet och har ofta använts av Ryssland för att attackera städer i Ukraina. Ukraina har inte kommenterar attacken. Tu-22 är ett överljudsbombplan från kalla krigets tid, med kodnamnet "Backfire" av Nato. Flygangrepp med drönare djupt inne i Ryssland har ökat de senaste månaderna. Omni 230822. Expert: "Kan konstatera att vi underskattat ryssarna." Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, menar att det är förvånande hur lite Ukraina har lyckats med i sin motoffensiv, skriver DN. Samtidigt, bedömer han, blir det allt mer osannolikt för var dag som går att det blir ett genombrott på slagfältet. "Man kan väl konstatera att vi har underskattat ryssarna," säger han. Men major Roger Djupsjö ser både mot- och framgångar på slagfältet. Han beskriver kriget som en kamp mellan två jättar och säger att Ukraina har utrustningen som krävs för att bryta igenom den ryska fronten, trots att de är betydligt färre till antalet. "De som anfaller bör vara upp till fem gånger fler och det är inte Ukraina, men man har överlägsenheten i teknik och det är den man försöker utnyttja. Jag är helt säker på att det kommer leda till framgång," säger han till SVT. Enligt en amerikansk underrättelserapport är det inte troligt att Ukraina tar tillbaka staden Melitopol i år. Djupsjö: "Många soldater har förlikat sig med tanken på död."
Omni 230822. Värmeböljorna eldar på Kinas kolförbrukning. Kina eldar sig ur värmeböljan. Bostäder kyls med luftkonditionering som drivs av kolkraft. Nya siffror visar hur Kina slår nytt rekord i koldioxidutsläpp. Siffrorna är en mardröm för jordens klimat och en örfil till andra länders klimatambitioner. För några dagar sedan kom en andra kvartalsrapport för 2023 som visar att Kina ökade sina utsläpp av växthusgaser med elva procent. Siffrorna är i linje med en stadig ökning av utsläppen sen 2019. Och ökningen är en direkt konsekvens av klimatkrisen där Kina vill säkra sin energiproduktion, dels för att vattenkraften torkar bort i hettan men också för att kunna kyla byggnader. Man gör allt för att undvika elavbrott. Och det är kolet som är kung i Kina. Under sommarens extremhetta slog Kina ett nytt värmerekord med 52 grader. Då blir luftkonditionering en fråga om liv eller död. Men det skapar också en mardrömslik spiral för de globala klimatsystemen. Kina drabbas allt oftare av extremvärme, på grund av klimatkrisen. Kinas lösning är att elda ännu mera kol. Vilket ökar den globala uppvärmningen. En analys från Carbon Brief visar hur värmeböljorna lett till att kolförbrukningen gått upp i Kina, en utveckling som varit tydlig sen 2016. Kolanvändningen i Kina ökade förra året med nio procent, samtidigt som många av världens övriga länder investerar för att kunna nå Parisavtalets klimatmål. Faktum är att Kina släpper ut mer koldioxid än alla utvecklade länder i världen gör tillsammans. Utsläppskurvan pekar stadigt uppåt och inbromsningen under covidpandemin är som bortblåst. Samtidigt bygger Kina kraftigt ut sol- och vindenergi men har samlat på sig enorma reserver av kol. Kina är längre ifrån än någonsin att vända sina utsläppskuvor neråt från 2030, nåt som president Xi Jinping tidigare lovat. Enligt en rapport från Greenpeace 3 augusti så godkände Kina nya kolkraftkraftverk med en samlad kapacitet på 50 gigawatt under första halvåret 2023. Totalt sett har Kina stått för 69 procent av den globala kolkraftsutbyggnaden sen år 2000. Kinas försvar har varit att landets enorma befolkning släpper ut mindre per person än till exempel USA. Men det klingar alltmer ihåligt, idag släpper en kines ut mer än vad en genomsnittlig EU-medborgare gör. Regimens exempellösa kolkraftsexpansion de senaste åren upplevs alltmer som en örfil av Kinas handelspartners. Frågan är vad som ska kunna få Kina att överge kolet? EU och USA är två stormakter som kan tjäna som förebild. De har båda minskat sina utsläpp kraftigt samtidigt som den ekonomiska tillväxten fortsatt. Planen från USA och EU:s sida är att slå mot Kinas handel och beskatta importvarors koldioxidavtryck. Kina använder sina utsläpp som en konkurrensfördel och exporterar billiga varor som tillverkas med klimatvidriga energikällor. Om dessa varor beläggs med koldioxidtullar, kommer det drabba Kinas ekonomi. Och det finns tecken på att EU:s och USA:s planerade koldioxidtullar redan fått viss effekt. Flera kinesiska företag planerar att skapa fossilfri produktion i "gröna frihandelszoner" med start i Shanghai, så att deras produkter ska kunna komma undan koldioxidtullar vid export. svt 230822. Drönarattack mot byggnad i centrala Moskva. En byggnad i centrala Moskva har träffats av en drönare tidigt under onsdagsmorgonen, skriver Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin på Telegram, rapporterar AP. Byggnaden ska ha varit under uppbyggnad och ingen person ska ha skadats. Rysk militär ska dessutom ha skjutit ned ytterligare en drönare över den västra delen av Moskvaregionen, enligt Sobjanin. Flera fönster förstördes i två byggnader bredvid. Flygplatsen i Moskva ställde in all sin flygtrafik under några timmar. Omni 230823. Rysk drönarattack mot ukrainsk spannmålsindustri. Ryssland genomförde under natten mot onsdagen en drönarattack mot en ukrainsk spannmålsindustri i Odesaregionen, enligt ukrainska myndigheter, rapporterar Reuters. "Fienden träffade ett spannmålslager och en produktions- och omlastningsanläggning vid Donaufloden. En brand bröt ut, men släcktes snabbt. Brandkåren fortsätter sitt arbete", skriver ukrainsk militär på Telegram. Ukraina använder hamnen för att flytta spannmål till den rumänska hamnen Constanta. Ryssland har under den senaste tiden kontinuerligt utfört liknande attacker. Omni 230823. Kommentar: Ryssland vill slå ut Ukrainas spannmålsexport och ekonomi. Brics inleds i Sydafrika - Ryska kriget en mörk skugga över toppmötet. Förväntningarna är stora när den så kallade Bricsgruppen inleder sitt toppmöte i Sydafrika. De fem länderna hoppas bland annat bryta västs dominans över de finansiella institutionerna. Samtidigt ligger Rysslands invasionskrig som en våt filt över toppmötet. På tisdagen samlas ledare för några av världens folkrikaste länder för ett toppmöte i Johannesburg. Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika vill återfå styrka i den så kallade Bricsgruppen - som är tänkt att visa på en ny geopolitisk kraft i världspolitiken. "Brics är en sammanslutning av länder vars ekonomier gick väldigt bra, men deras agenda är att hitta ett alternativ till den västerländska dominansen," säger SVT:s Afrikakorrespondent Johan Ripås i Morgonstudion. Kina har för avsikt att lyfta Brics "fullfjädrad rival" till industripakten G7, skriver Financial Times. De fem länderna ska även diskutera möjligheten om en handelsvaluta som ska konkurrera med den amerikanska dollarn. "Men högst upp på agendan är utvidgningen. Över 20 länder har visat intresse för att ansluta sig till Brics," säger Ripås. Samtidigt vilar Rysslands invasionskrig av Ukraina som en mörk skugga över toppmötet. Inte minst för värdlandet Sydafrika som riskeras att drabbas hårt av konflikten kring spannmålsexporterna över Svarta havet. Ryssland kommer under toppmötet dessutom att representeras av utrikesminister Sergej Lavrov. President Vladimir Putin deltar via länk, då han inte kan resa till Sydafrika på grund av en internationella efterlysning som utfärdats av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Däremot kommer Bricsgruppen att ligga lågt med att fördöma Rysslands agerande, säger Johan Ripås. Brics vill vara en ekonomisk allians och undviker politik. "Man är mycket tydligare i ordvalen mot Väst, mot de finansiella institutionerna. Men när det kommer till Ryssland blir man närmast akademiker, med väldigt snygga formuleringar där man inte ställer sig på Rysslands sida, men inte heller fördömer." Indien har landat på månens sydpol - först i världen. Den indiska månsonden Vikram har landat på månens sydpol, rapporterar flera medier. Det innebär att Indien är det första landet i världen som lyckats landa på sydpolen. Ryssland misslyckades nyligen i ett försök att landa på månens sydpol då sonden kraschlandade efter ett tekniskt fel. Tidigare expeditioner till månen har landat närmare ekvatorn, men på sydpolen tror man att det finns fruset vatten. Det är första gången en indisk rymdfarkost landat på månen. Den lyckade landningen gör även Indien till det fjärde landet någonsin att landa på månen. För närvarande är USA, Kina och före detta Sovjetunionen de enda länderna som har genomfört lyckade landningar. Månexpeditionen har kunnat följas i direktsändning. Jubel utbröt i kontrollrummet när månsonden landade. Landningsfasen pågick i cirka 30 minuter. Rymdsonden skickades upp i mitten av juli.
Rymdfarkosten har även tagit bilder på månen från 70 kilometers håll.
Omni 230823. Ryska medier: Jevgenij Prigozjin död i flygkrasch. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin var med på passagerarlistan på ett flygplan som har störtat uppger den ryska statliga nyhetsbyrån Tass. Ytterligare nio personer ska ha funnits ombord. Privatflygplanet var på väg från Moskva till S:t Petersburg när det kraschade. Enligt ryska myndigheter fanns det tio personer ombord och åtta kroppar ska ha hittats vid det kraschade planet i närheten av byn Kuzjenkino i Tverregionen utanför Moskva. Tre av de omkomna ska ha varit piloter och sju passagerare. Samtliga ombord ska ha omkommit. Enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, som hänvisar till ryska luftfartsverket, var Wagnergruppens chef Jevgenij Prigozjin ett av namnen på passagerarlistan. Uppgifterna har inte bekräftats av andra källor. Det är okänt varför flygplanet störtade, men det befann sig i luften i 30 minuter innan det fattade eld och slog i marken, rapporterar Tass och hänvisar till räddningstjänsten. Flygplanet är av modellen Embraer legacy.
svt 230823. Få tror att Wagnerledaren Prigozjins död var en olycka. Både Wagnergruppen och ryska myndigheter bekräftar att Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin befann sig ombord på det privatplan som kraschade 300 kilometer norr om Moskva i går. Alla tio personer ombord på planet omkom i kraschen - som inträffade exakt två månader efter att Prigozjin ledde sin legoarmé i ett kortvarigt myteri mot den ryska militären. Bland planets sju passagerare fanns också Wagnerstyrkans vice befälhavare Dmitrij Utkin. Utkin hade tidigare arbetat för Rysslands militära underrättelsetjänst och var känd för att beundra Adolf Hitler och Nazityskland. Wagnergruppens namn uppges ha kommit från Utkin, som kallade sig för Wagner i sin radiokommunikation. Läs mer i
yle 230824. Kina stoppar import av japansk fisk efter Fukushima-utsläpp. Kina stoppar all import av fisk och skaldjur från Japan, sedan grannlandet nu påbörjat utsläppet av renat radioaktivt kyl- och regnvatten från Fukushima i Stilla havet. Det rapporterar Nikkei Asia. Enligt Kinas tullmyndighet görs importstoppet för att "skydda kinesiska konsumenters hälsa", trots att både den japanska regeringen och det internationella atomenergiorganet IAEA har bedömt att utsläppet inte kommer att ge några negativa effekter för människor eller natur. Peking har tidigare kritiserat Japan för beslutet att släppa ut vattnet och kallat det för "själviskt och ansvarslöst". Även japanska fiskare har risat beslutet och varnat för att det kan slå mot fiskehandeln. Peking: "Japan skickar vidare riskerna till världen och smärtan till framtida generationer." Katastrofen vid Fukushima 2011 tog 18 000 människors liv. Det kinesiska importstoppet börjar gälla omedelbart. Omni 230824. Uppgifter: Norge skickar F-16-plan till Ukraina. Norge kommer att skicka F-16-plan till Ukraina. Det uppger källor för TV2. Uppgifterna kommer samtidigt som landets statsminister Jonas Gahr Støre är på besök i den ukrainska huvudstaden Kyiv. Det skulle innebära att Norge blir det tredje landet i Nato att skicka F-16 till Ukraina, efter att både Nederländerna och Danmark i helgen meddelade att länder skickar stridsflygplan av modellen F-16 till Ukraina. Tidigare under torsdagen meddelade Gahr Støre att Norge kommer att skicka luftvärnsrobotar och minröjningsutrustning till Ukraina. Uppgifterna kommer från flera oberoende källor, enligt TV2. Det framgår inte hur många plan det ska röra sig om. Norge lovar även att hjälpa Ukraina säkra tillgången till gas och el. Danmark och Nederländerna skickar upp till 61 stridsflygplan till Ukraina. Omni 230824. Ukrainska trupper uppges ha gått i land på Krym. Ukrainska trupper har genomfört motoffensivens mest komplexa operation hittills och gått i land på den ryskannekterade Krym-halvön. Det uppger en talesperson vid Ukrainas försvarsdepartement, rapporterar flera medier. Soldaterna ska också ha hissat den ukrainska flaggan på Krym under en kort stund. Uppgifterna har inte verifierats av oberoende källor. Reuters konstaterar att uppgifterna - om de stämmer - innebär en ovanlig uppvisning av Ukrainas möjlighet att iscensätta markoperationer på Krym. Insatsen ska ha ägt rum natten till torsdag, när Ukraina firar sin andra självständighetsdag sedan den fullskaliga ryska invasionen inleddes för drygt 18 månader sedan. Ryssland har inte kommenterat uppgifterna. Inga ukrainska soldater uppges ha kommit till skada vid operationen. Ryssland annekterade Krym 2014. Insatsen uppges ha gjorts av flottan.
Omni 230824. Inget slut på kriget så länge både Ukraina och Ryssland har vapen och ork: "Vi har underskattat ryssarna." Ukraina har lyckats återerövra endast små delar av de områden som Ryssland ockuperat. Ukrainas val att möta Ryssland på fot gör att det går trögt framåt och att ryssarna kan inta bättre försvarspositioner. Krigsvetaren Ilmari Käihkö befarar att kriget i Ukraina, som nu pågått i 18 månader, kan fortsätta länge till. Han konstaterar att det krävs två saker för att kriget ska ta slut: Kompromisser och vapenbrist. "Ukraina har inte vilja att kompromissa och ingen vilja att ge upp. Ukraina behöver inte heller ge upp så länge de får stöd. De har medel att fortsätta kriga. Om Ryssland inte vill kompromissa och har medel har vi ett långt krig framför oss." Käihkö konstaterar att det är svårt att se hur och när kriget slutar, en dag som många världen över väntar på. "Vi i väst vill så himla gärna att Ukraina vinner att det kan färga våra analyser. Vi har underskattat ryssarna. De har lyckats försvara sig mycket bättre." Enligt Käihkö har väst också överskattat sitt stöd till Ukraina. "Ukraina har krävt mycket mer än vad de fått. Ukraina har sagt att de har fått för lite och för sent, vilket har gjort att Ryssland lyckats bygga fortifikationer och minera väldigt mycket." Ilmari Käihkö säger att läget i Ukraina är så gott som oförändrat sedan november i fjol. Det har inte skett några stora förändringar på slagfältet. "Ryssland har tagit bara en stor stad, Bachmut, och framgångarna i den ukrainska motoffensiven är begränsade. De har lyckats befria endast drygt två procent av de ryskkontrollerade områdena." Läs mer hos yle 230824. Brics bjuder in Iran och Saudiarabien i koalitionen. Brics-länderna har beslutat att bjuda in fler länder till koalitionen och välkomnar bland annat Iran och Saudiarabien som nya medlemmar. Det rapporterar Reuters. Beskedet från koalitionen, som uttryckt att man vill minska inflytandet från västvärlden, kommer på den tredje dagen av Brics-mötet i Johannesburg i Sydafrika. Även Argentina, Egypten, Etiopien och Förenade Arabemiraten bjuds in till koalitionen, meddelar Sydafrikas president Cyril Ramaphosa under mötet. Alla Brics-länder har uttryckt stöd för att expandera koalitionen men man har inte varit överens om hur snabbt och hur många länder. Ryssland och Kina har länge sett Brics som centralt för deras mål att motverka "global västerländsk dominans". Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika ingår sedan tidigare.
Omni 230824. CSTO-övning i Belarus i början av september. Mellan den första och sjätte september ska CSTO, en militärallians bestående av Ryssland, Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan, hålla en militärövning i Belarus, skriver Reuters med hänvisning till belarusiska myndigheter. (svt 230824.) Kreml: Ren lögn att vi mördat Prigozjin. Kremls talesperson Dmitry Peskov säger vid en presskonferens att "västs spekulationer" om att ryska myndigheter orkestrerat Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins död är rena lögner. Han säger även att president Vladimir Putin, som skickat sina kondoleanser till Prigozjins familj, har ett fullspäckat schema och därför kanske inte kan närvara vid begravningen. Misstankarna om att flygkraschen inte var en olycka utan en hämnd för Wagnergruppens myteri under midsommarhelgen finns inte bara utanför Ryssland. Ryska militärbloggare och Wagnerkopplade konton har i dagarna bland annat torgfört samma tankar. svt 230825. Ryssland: Har stoppat 42 drönare på väg mot Krym. Ryssland har skjutit ner 42 drönare på väg mot den ockuperade Krymhalvön, hävdar försvarsdepartementet på fredagsmorgonen. I inlägget uppger departementet att ingen drönare nådde sitt mål, men det framgår inte om drönarna orsakat några skador på människor eller infrastruktur. Flera liknande attacker har genomförts, men Reuters konstaterar att det sällan rapporterats om så här många drönare. Ukraina har inte kommenterat. Attackerna mot Krym har ständigt ökat under de senaste veckorna. Ukraina har lovat att ta tillbaka halvön, som har varit annekterad av ryssarna sedan 2014. Ryssland skyller attackerna på Ukraina. Omni 230825. Heineken lämnar Ryssland - säljer verksamhet för 1 euro. Heineken har till slut lämnat sin verksamhet i Ryssland efter att aviserat sin avsikt att lämna marknaden i mars 2022, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Försäljningen som uppgick till 1 euro innebär en förlust på 300 miljoner euro, motsvarande nästan 3,6 miljarder kronor, för Heineken. "Utvecklingen demonstrerar hur svårt det är för stora industrier att lämna den ryska marknaden," säger bolagets vd Dolf van den Brink i ett uttalande. Totalt hade Heineken sju bryggerier i Ryssland. Världens nästa största bryggeri säger att bolaget fått alla godkännanden som behövs. Heineken säljer all verksamhet med 7 bryggerier och 1 800 anställda till ryska Arnest Group. Omni 230825. Kommentar: Ryssland visar sig vara en stor ekonomisk fälla för alla västerländska investerare. Trump-anhängare: Miljarderna som gått till att ge stöd till Ukraina, borde hellre ha använts för att lösa problem för amerikaner på hemmaplan. Ryssland är Europas problem. Det var USA som ville ha kriget. Det är uppfattningar som de republikanska anhängarna har. USA har bistått Ukraina med minst 75 miljarder dollar och det har varit helt nödvändigt för Ukrainas förmåga att försvara sig. 51 procent av väljarna säger nu att USA har gjort nog för att hjälpa Ukraina i kriget och över hälften av väljarna vill nu att kongressen inte ska bevilja nya stödpaket. 71 procent av republikanerna anser att kongressen inte bör bevilja mer stöd till Ukraina men över 60 procent av demokraterna säger att USA borde göra mer och fortsätta stödet. Trump har riktat kritik mot Biden för att han skickat så mycket vapen till Ukraina. Valet i USA 2024 blir helt avgörande för hur kriget i Ukraina slutar. SR 230825. BRICS-länderna blir dubbelt så många - vill utmana västs makt över världsekonomin. Samarbetsorganisationen BRICS, som vill vara en motpol till västlig dominans i världen - blir dubbelt så stor från och med nästa år. Det beskedet kom under torsdagen när det tre dagar långa toppmötet avslutades. Saudiarabien, Iran, Förenade arabemiraten, Argentina, Egypten och Etiopien tillkommer. De har utvecklat en egen bank - Utvecklingsbanken. 6 kommer med, 20 länder ville vara med. Iranske presidentens biträdande stabschef för politiska frågor skriver: "Irans fulla medlemsskap i BRICS är en historisk utveckling och en strategisk framgång för islamiska republikens utrikespolitik." Mer lokal (egen) valuta ska användas i handeln för att att utmana dollarns dominans. Enligt Sergej Lavrov planerar BRICS att skapa ett alternativ till det globala bankkommunikationssystemet Swift. Iran kommer med som som stora delar av världen försöker att ha så litet att göra med som möjligt, troligen har Kina pushat för detta och som vill ha en mer uttalad konfrontation med väst, för att bygga upp en motpol till västvärlden och G7. Men inflytandet och makten kan bli marginell på grund av olika politiska och ekonomiska agendor. SR 230825. Kriget har lett till ökat supande i ryska armén. Ryska soldater som strider i Ukraina berusar sig för att orka med den påfrestning som kriget innebär. Så var det inte före den fullskaliga invasionen, visar en granskning. "En del dricker som galningar," säger en rysk officer till SVT. Alkohol har varit ett vanligt berusningsmedel i den ryska armén, men under kriget i Ukraina har det blivit vanligare att soldater är onyktra när de är i tjänst. Det visar en granskning av Vjorstka, en oberoende nyhetssajt som drivs av ryska oberoende journalister i exil. De har granskat rättsfall i militärdomstolar på ockuperade Krim och i några regioner i södra Ryssland som gränsar till Ukraina. Undersökningen visar att domstolarna så gott som dagligen prövar fall där soldater misstänks för alkoholmissbruk. Det var betydligt ovanligare före den fullskaliga invasionen. Enligt journalisten Darja Kutjerenko är problemet med supande soldater troligen betydligt större än domstolsdokumenten visar. "Det är klart att vi bara ser toppen av ett isberg. Ryssland lider svåra förluster i Ukraina och det går ju inte att sätta alla som super i arresten. Vem skulle då kriga?," säger hon. Och det är inte bara soldater som befinner i säkerhet i sina baser på den ryska sidan om gränsen som dricker, utan även de som befinner sig vid fronten. "Alla dricker, det gjorde även jag. Vissa har kontroll på det men en del dricker som galningar," säger en rysk officer som tidigare tjänstgjort vid fronten, till SVT. Droger förekommer också bland soldaterna. Men det är långt ifrån riskfritt. SVT har tagit del av en dom där en soldat dömts till 5,5 års fängelse för att ha sålt narkotika till en kamrat. Cannabis är den vanligaste drogen men, enligt Vjorstka, har det också blivit vanligare att soldater under kriget använder syntetiska droger. Främst handlar det om metamfetamin och mefedron som de beställer via darknet. Den främsta orsaken tros vara att soldaterna behöver hantera den påfrestning kriget innebär, som till exempel posttraumatisk stress. "Soldater jag talat med säger också att de använder narkotika som ett sätt att lindra smärtan efter de skador de ådragit sig," säger Darja Kutjerenko. svt 230826. Ryska UD: Sveriges inblandning är fientlig. Rysslands utrikesdepartements talesperson Maria Zakharova riktar stark kritik mot Sverige och flera andra europeiska länder. Det rapporterar den statliga ryska nyhetskällan Tass. I sitt uttalande pekar Zakharova ut bland annat Sverige, Norge, Damnark, Tjeckien och Nederländerna, som hon anser utökar sin egen inblandning i kriget. "I förra veckan, efter Zelenskyjs tiggarturné, kom nyheten att dessa länder kommer förse Kiev med stridsflygplan. Det bekräftar västerlänningarnas fientliga attityd gentemot Ryssland, och deras utökade inblandning i konflikten runt Ukraina," sade hon. Zakharova anklagar också länder i väst för att "överösa den kriminella regimen i Kiev med vapen så att de ska kunna bomba ryskt territorium". (svt 230826.) Flygplatser i Moskva uppges ha stängts efter drönarlarm. Alla tre stora flygplatser i Moskva stängdes tillfälligt på lördagsmorgonen efter en ny påstådd drönarattack mot staden. Det uppger ryska medier enligt Radio Free Europe. Tidigt på lördagen hävdar Ryssland att man har skjutit ner en drönare som var på väg mot staden. Ukraina har i vanlig ordning inte kommenterat, men AFP konstaterar att Ukraina har genomfört en rad motattacker i Ryssland på senare tid. Handlar om flygplatserna Sjeremetjevo, Domodedovo och Vnukovo. Ryssland hävdar att man sköt ner drönaren. Ryssland hävdar även att man stoppat en annan drönare nära gränsen. Omni 230826. Kommentar: Ukraina fortsätter med sina små nålstick. Spiegel: Allt pekar mot att Nord Stream-sabotaget kan kopplas till Ukraina. Personer som jobbar med att utreda sabotaget mot Nord Stream i Östersjön har hittat ledtrådar och bevis som är "extremt politiskt känsliga", skriver tyska Der Spiegel och ZDF i en lång undersökande artikel. I granskningen skriver man att alla bevis pekar mot att personer från Ukraina låg bakom dådet mot gasledningen. Från den tyska åklagarkammaren heter det officiellt att man ännu inte vet tillräckligt för att peka ut Kyiv som ansvarig för attacken, men i slutna rum uppges tonen vara en annan. Tyska utredare inom åklagarkammaren, polisen och rikskriminalen har knappt några tvivel kvar om vad som skett. Enligt källor var de misstänkta gärningsmännen i Ukraina både före och efter sprängningen. Det finns även teknisk bevisning som pekar mot Ukraina. Dessutom pekas en ukrainsk man ut som den som hyrde yachten Andromeda, som tros ha använts för att genomföra sabotaget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har konsekvent avfärdat alla anklagelser om att Ukraina skulle ligga bakom dådet. Flera frågor återstår att besvaras - till exempel vem eller vilka som gav order om attacken. Omni 230826. Kommentar: Inte osannolikt att Ukraina kan ligga bakom attentatet. Paasikivi: Löften om F-16 öppnar för modernare vapen. Att tre Natoländer lovat att skicka amerikanska F-16-plan till Ukraina framöver öppnar för möjligheten att skicka modernare vapen till landet. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter. Som exempel lyfter han bättre jaktrobotar, signalsökande robotar och attackvapen med lång räckvidd som går att hänga på flygplanen. Men att skicka exempelvis krigsfartyg till Ukraina tror inte Paasikivi kommer bli aktuellt. "Med den långsiktiga tillförseln av vapen, och nu flygplan, då får vi hoppas att man lyckas," säger han. Paasikivi: Västs oro för att eskalera kriget har successivt dalat. Omni 230826. "Megatalang" dödad i kollision mellan stridsplan. Tre ukrainska stridspiloter har dött i en kollision mellan två ukrainska stridsflygplan över regionen Zjytomyr i Ukraina. Det uppger landets flygvapen enligt Reuters. Olyckan innebär ett hårt slag för Ukraina som planerar att snabbt utbilda sina piloter i att flyga de F16-plan som utlovats av väst. Flygvapnets talesperson Yuriy Ignat säger att en av de omkomna var "megatalangen" Andrij Pilsjtjykov. Han var del av en enhet känd som "Kyivs spöke" som försvarade centrala och norra delarna av landet i början av kriget. "Pilsjtjykov ägnade sitt korta men lysande liv åt stridsflygning. Han drömde om att flyga F16 på den ukrainska himlen," säger Ignat enligt AFP. De inblandade flygplanen var av modellen L-39. Pilsjtjykovs anropsnamn var "Juice". Zelenskyj om olyckan: "En katastrof." Omständigheterna kring kollisionen utreds av Ukrainas statliga utredningsbyrå (SBI). Omni 230826. Tidigare Natotopp varnar för krigströtthet hos allierade. Den tidigare Natotoppen Giampaolo Di Paola varnar för kommande krigströtthet i länderna som i dag stöttar Ukraina. I en intervju med Radio Free Europe säger italienaren, som var ordförande för Natos militärutskott mellan 2008 och 2011, att kriget befinner sig i en kritisk fas. Uttalanden om att stötta Ukraina "så länge det krävs" kan snart omprövas om "så länge det krävs" visar sig vara väldigt länge, resonerar Di Paola. Han konstaterar att Ukrainas motoffensiv går långsammare än många Natoländer hade hoppats på. "Den största svårigheten i detta avseende är att ukrainarna måste genomföra offensiva insatser utan att dominera luftrummet. Det, tror jag, är det enskilt viktigaste som saknas." Giampaolo Di Paola: Återtagandet måste ske innan höstens lera. Omni 230827. Befälhavare: Förbi Rysslands viktigaste försvarslinje. Ukrainska styrkor tror att man har brutit igenom Rysslands viktigaste försvarslinje i södra Ukraina. Härifrån hoppas man att motoffensiven ska gå snabbare, säger en befälhavare till Reuters. Befälhavaren, som kallas "Skala", säger att man på onsdagen reste ukrainsk flagg i samhället Robotyne. Härnäst siktar soldaterna in sig på Berdjansk, den strategiska staden Melitopol och Azovska sjön. Den amerikanska tankesmedjan ISW uppmärksammar "Skalas" uttalanden i sin uppdatering i natt. "Ukrainska styrkor tycks nu vara på skjutavstånd till nästa del av Rysslands förberedda försvarspositioner, som kan vara svagare än den tidigare men fortfarande utgör en betydande utmaning," skriver ISW. Det område som Ukraina för närvarande tränger igenom har varit hårt minerat. Enligt ISW har de ryska styrkorna satsat "avsevärd arbetskraft, materiel och ansträngningar" på att hålla den försvarslinjen. Nya utmaningar som stridsvagnshinder väntar sannolikt Ukraina nu, men områdena är eventuellt inte lika hårt minerade, enligt ISW.
Omni 230827. Ryskan Svitlana: Turismen på Krym helt försvunnen. Turismen till Krymhalvön har minskat dramatiskt i takt med att den ukrainska motoffensiven har riktat in sig på det annekterade området, skriver CNN. Ryskan Svitlana, som är chef på en turistbyrå i området, säger att det var färre turister än vanligt förra året. I år har de "helt försvunnit". De som ändå reser dit väljer lågbudgethotell, medan rikare ryssar åker till säkrare semesterorter, enligt Svitlana. Krym har sedan Sovjettiden varit en populär destination för ryska turister, och efter annekteringen 2014 ökade populariteten lavinartat. Under de nio år som har gått sedan annekteringen har ryska turister inte behövt oroa sig på halvön, men CNN konstaterar att saker och ting nu har förändrats. Svitlana vill inte framträda med efternamn - riskabelt att prata med västerländska medier. Omni 230827. Ryssar fruktar drönare: "Är läskigt att vara här." Ukrainska drönarattacker har blivit vardag för Moskvaborna, skriver The Telegraph. Enligt den brittiska tidningen slog en första drönare ner i den ryska huvudstaden i maj, och nu sker attacker mer regelbundet. En ung man vid namn Roman, som lämnade Moskva i samband med den fullskaliga invasionen och nu har återvänt, berättar hur han en morgon vaknade av en hög smäll. Nu har han svårt att somna om nätterna, den tid på dygnet då attackerna vanligtvis sker. "Det är riktigt läskigt att vara här. Det Moskva jag lämnade brukade vara min favoritplats - nu är det som en stad med zombies som bara försöker överleva." Han säger vidare att Moskvaborna inte längre blir chockade, eftersom det är lätt att förstå att höga smällar som uppstår oftast rör sig om drönarattacker. Roman flyttade tillbaka i hopp om att få visum för att kunna resa tillbaka till Västeuropa igen. Omni 230827. Oligarken uppmanar EU: Lyft sanktionerna mot mig. Efter att Arkadij Volozj, medgrundare till ryska internetjätten Yandex, offentligt tagit avstånd från kriget i Ukraina vill han nu att EU lyfter sina sanktioner mot honom. Det uppger källor för Financial Times. Volozj är bara den andra ryska miljardären som öppet varit kritisk mot det ryska anfallskriget och vad som händer nu är "en knepig fråga" för EU, säger en anonym källa. "Hundratals andra ryska affärsmän som är under sanktioner följer nu noga hur EU ska hantera det här," säger källan till tidningen. Den enda andra oligarken som fått sanktioner upphävda mot sig är Oleg Tinkov, där Storbritannien så sent som i juli drog tillbaka sina utfärdade restriktioner. Volozj har bott i Israel sedan 2014 och inte besökt Ryssland sedan invasionen inleddes. Omni 230827. Ukrainas armé: Ryssland skiftar fokus - 100 000 soldater till öst. Ryssland har placerat ut cirka 100 000 soldater vid frontlinjen mellan Kupiansk och Lyman, enligt ukrainska armén. Ryska styrkor har ökat frekvensen av både attacker och flyganfall i området avsevärt, uppger Illya Yevlash, talesperson för Ukrainas styrkor på östfronten. Om uppgifterna stämmer skulle det bekräfta brittiska försvarsministeriets teori om att Ryssland kan vända sina offensiva ansträngningar mot öst när det tappar mark i söder, skriver Sky News. Ukrainska styrkor gör framsteg i den södra regionen Zaporizjzja, senast kring byn Robotyne. Trupperna avancerar nu i riktning mot by Novoprokopivka, söder om Robotyne, samt norrut mot Mala Tokmatjka, enligt ukrainska militär skriver CNN. Omni 230828. Zelenskyj: Inget stöd om vi attackerar i Ryssland. Det internationella stödet som Ukraina får i kriget skulle upphöra om man gav sig på territorium inne i Ryssland, sa Ukrainas president Zelenskyj under en intervju på söndagen enligt CNN. Uttalandet kommer efter senaste månadernas drönarattacker som skett på rysk mark, men som Ukraina vägrat ta ansvar för. Ukrainas kamp för att återta sitt eget territorium har fått stöd av allierade i väst. Skulle stödet upphöra ser landets framtidsutsikter dystra ut, enligt presidenten. "Framstegen och ansvaret för Ukraina på slagfältet är internationellt," sa Zelenskyj och tillade att koalitionen är en del av varje seger i motoffensiven. Omni 230828. Naziststyrka hotar lämna fronten om inte Kreml får ledare frigiven i Finland. En paramilitär naziststyrka har hotat med att dra sig tillbaka från fronten i Ukraina om inte Moskva lyckas få en av grundarna att slippa åtal i Finland, enligt Sky News. Den 36-årige Jan Petrovskij, kommendör i Rusitj-gruppen med kopplingar till Wagner, greps i Finland misstänkt för att ha stöttat terrorverksamheter i ryskockuperade områden i östra Ukraina. Nu har Rusitj meddelat att man "inte kommer att skydda ryssar förrän den ryska regeringen gör det". Den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War skriver att Rusitj-gruppen är stationerad i Robotyne-Verbove-fronten, i Zaporizjzja-regionen. Ukraina uppgav tidigare i dag att just Robotyne återtagits, därför skulle ett uppror bland fler soldater med koppling till Ryssland ses som ett stort bakslag i invasionskriget mot Ukraina. Petrovksij går även under namnet Voislav Torden. Petrovskij ska ha stått med på EU:s sanktionslista. Omni 230828. Kommentar: Nazister i Putins armé. Kanske Putin är nazist... Hans anfallskrig har stora likheter med Hitlers anfallskrig. Spionexpert: En bråkdel av GRU:s svenska verksamhet. Åtalet mot en ryskfödd företagare i 60-årsåldern och fallet med "spionbröderna" visar en ny trend i hur Ryssland agerar i Sverige. Det säger underrättelseexperten Joakim von Braun till SvD. "Mycket av den ryska spionverksamheten vi sett tidigare har utgått från diplomater och ryska ambassaden. Så är inte fallet i dessa båda ärenden," säger han. Han är övertygad om att de uppmärksammade rättsfallen endast visar en bråkdel av den ryska militära säkerhetstjänsten GRU:s aktivitet i Sverige. Framför allt handlar det om att stjäla information, i det här fallet om teknologi som Ryssland behöver för sin egen vapenproduktion. Enligt von Braun har Ryssland inte samma möjligheter som andra länder att utveckla vapen. Mannen som greps i Nacka i fjol står mot sitt nekande åtalad för olovlig underrättelseverksamhet, vilket SvD beskriver som en "light-form" av spioneri. Enligt åklagaren Henrik Olin har mannens företag utgjort en plattform för GRU. Mannen flyttade från Ryssland till Sverige på 90-talet. Hans företag pekas ut som "en del av det ryska statliga systemet för olovligt teknikinförskaffande från väst". Säkerhetspolisens chef för kontraspionage: Han är misstänkt för att ha hämtat in avancerad information. Dokument i form av handlingar, anteckningsblock, pärmar och datorer har tagits i beslag. Brottsligheten ska ha pågått sedan 2013.
Omni 230828. Grannländer ber Belarus utvisa Wagnersoldater. Polen, Estland, Lettland och Litauen uppmanar Belarus att utvisa de Wagnersoldater som tagit tillflykt till landet efter det avbrutna upproret i somras, rapporterar flera medier. Enligt Polen befinner sig tusentals soldater ur Wagnergruppen i Belarus. "Tusentals, varav vissa är kriminella som fritagits från ryska fängelser (...) demoraliserade och anklagade för brott mot mänskligheten," säger landets inrikesminister Mariusz Kaminski efter ett möte med baltländerna. Polen, Lettland och Litauen hotar även med att stänga sina gränsen till Belarus ifall läget skulle kräva det. Belarus president Aleksandr Lukasjenko sa nyligen att omkring 10 000 Wagnersoldater ska få stanna i landet. Belarus har gränser mot Lettland, Litauen, Polen, Ukraina och Ryssland.
Omni 230828. Migranters ryska medborgarskap kan upphävas. Migranter, som fått ryskt medborgarskap, ska kunna fråntas detta om de inte registrerar sig hos militären eller försöker undvika bli mobiliserade. Det är innebörden i ett nytt lagförslag som lagts fram i det ryska parlamentets underhus, duman, som citeras av den statliga nyhetsbyrån Ria novosti. SVT har tidigare berättat att utländska gästarbetare i Ryssland på olika sätt lockas skriva på militära kontrakt i utbyte mot ryska pass. Läs mer här. (svt 230828.) Kommentar: Fattiga människor utnyttjas på ett brutalt sätt i Ryssland. Washington protesterar mot ryskt konsulatgripande. Ryska säkerhetstjänsten FSB åtalar Robert Sjonov, rysk medborgare och tidigare anställd vid USA:s konsulat i Vladivostok, för att ha förmedlat information om Rysslands operationer i Ukraina till amerikanska diplomater. Gripandet rapporterades i maj men ryska myndigheter gav inga detaljer om fallet då. USA:s utrikesdepartement protesterar mot anklagelserna och säger att Sjonovs arbetsuppgifter endast bestod i att summera ryska mediers rapportering. Enligt talespersonen Matthew Miller är åtalet ett exempel på hur Ryssland blir allt mer repressivt mot sina egna invånare. Sjonov uppges hållas i samma fängelse som Wall Street Journals reporter Evan Gershkovich. Åtalas under en ny rysk lag som förbjuder samarbete med utländsk makt. Ryska medier har publicerat bilder där Sjonov "erkänner". Omni 230829. Sergeanten: Kan inte finnas mycket tungt försvar kvar nu. Den ukrainska armén lyckades i dagarna återta byn Robotyne. Nu förbereder sig soldaterna och sergeanten Petro på en fortsatt framryckning i Zaporizjzjaregionen. "Det kan inte finnas särskilt mycket tungt försvar kvar nu," säger han till SVT:s team på plats i Ukraina.Enligt Petro är förhoppningen att den ryska försvarslinjen inte är lika kraftig som den första de brutit sig igenom. Han säger att de ukrainska styrkorna nu måste fortsätta sin framryckning så att de ryska styrkorna inte hinner gräva ner sig igen. Sergeanten Petro: "De har varken tid eller möjlighet att bygga försvarslinjer." Omni 230829. Dramatisk ökning av döda i början av motoffensiven: "Var värre än Bachmut." Ukrainas motoffensiv har lett till en dramatisk ökning av antalet döda ukrainska soldater, rapporterar BBC i ett reportage från Donetskregionen. I början av motoffensiven var situationen "värre än Bachmut", säger en befälhavare till mediebolagets utsände. Nyligen uppgav amerikanska försvarskällor för New York Times att över 70 000 ukrainska soldater befaras ha dött sedan Rysslands invasion i februari förra året. Siffrorna kan jämföras med de 17 500 ukrainska soldater som enligt läckta Pentagon-dokument hade dött under invasionens första tolv månader. Framför allt var inledningen av motoffensiven, då ukrainskt infanteri försökte tränga igenom de försvarslinjer som Ryssland förberett i månader, särskilt kostsam för Ukraina. Då dog soldater "i dussintal" varje dag, uppgav en sergeant för BBC i juni. Trots det stora antalet döda märks ingen demoralisering bland styrkorna. Ukraina delar inte några officiella uppgifter om antalet döda soldater. Omni 230829. Japan: Folket trakasseras i Peking efter Fukushima. Tonläget mellan Kina och Japan verkar allt mer frustrerat efter att Japan släppt ut renat radioaktivt kyl- och regnvatten från kärnkraftverket Fukushima i havet, skriver AFP. Enligt landets regering får japaner i Kina utstå trakasserier efter agerandet, och vid ett tillfälle ska en tegelsten ha kastats på ambassaden i Peking. "Det är extremt beklagligt och oroande," säger Japans utrikesminister Yoshimasa Hayashi. Hayashi har uppmanat styret i Kina att vidta åtgärder, som att mana till lugn bland befolkningen för att undvika eskalering. I förra veckan stoppade Kina all import av fisk och skaldjur från Japan. Omni 230829. Ryssland väntas ställa in stor försvarsövning. Ryssland har med största sannolikhet ställt in sin årliga försvarsövning Zapad som skulle ha anordnats i september, skriver Storbritanniens försvarsdepartement på X, tidigare Twitter. Detta beror troligen på att antalet soldater och mängden utrustning som krävs inte är tillgänglig på grund av invasionen i Ukraina. Dessutom kan Kreml oroa sig för att en sådan försvarsövning bara skulle uppfattas som en uppvisning, vilket hade kunnat leda till kritik om den anordnades i krigstid, skriver departementet. Omni 230829. Kommentar: Ryssland borde ställa in hela Ukraina-kriget. Expert: Tokmak nästa stora mål efter Robotyne. Efter att ha återtagit byn Robotyne är staden Tokmak i Zaporizjzja-regionen nästa stora mål för Ukrainas styrkor, säger Sky News försvars- och säkerhetsanalytiker, professor Michael Clarke. Enligt Clarke kommer de ryska styrkorna troligen att falla tillbaka ganska snabbt till Tokmak, som ligger omkring 2,5 mil söder om Robotyne. Han beskriver staden som viktig för fortsatta framryckningar. Den före detta överstelöjtnanten Jörgen Elfving säger till TT att Ukraina förmodligen hoppas nå fram till Svartahavskusten och ta staden Melitopol innan hösten kommer och blötare terräng väntas sakta ner motoffensiven. "Om man inte lyckas med detta skulle man kunna tänka sig att ett mindre mål kan vara att nå fram så långt att man kan verka med artilleri mot de ryska försörjningslinjerna och vägförbindelserna mellan Krym och Ryssland." Omni 230829. Kommentar: Stora minfält ligger i vägen. Expert: Global litiumbrist kan råda redan 2025. En global brist på litium kan råda redan 2025 i takt med att efterfrågan på metallen ökar, säger analytiker till CNBC. I en rapport skriver Fitchs forskningsverksamhet BMI att den största efterfrågan väntas från Kina och landets elbilsmarknad. "Vi förväntar oss en omkring 20,4-procentig årlig ökning av efterfrågan enbart från Kinas elbilsmarknad mellan 2023-2032", skriver BMI i rapporten. BMI spår samtidigt att Kinas egna tillgångar på litium endast kommer att växa med 6 procent. Kina är världens tredje största litiumproducent. Kina börjar begränsa export av viktiga mineraler. Omni 230829. Putins vänner i Centralasien vill stoppa hans rekrytering. Centralasiatiska länder som Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan försöker stoppa Ryssland från att rekrytera deras medborgare till kriget. Det är ett bevis på att relationen mellan Ryssland och de tidigare Sovjetstaterna blir allt mer ansträngd, skriver Nikkei. I Kazakstan har man bland annat dömt en person till ett långt fängelsestraff för att ha deltagit i kriget. Många andra utreds för liknande anklagelser. Åklagare i gränsregionerna har varnat kazaker för påföljder om de krigar och andra har föreslagit ett förbud mot de ryska krigssymbolerna "V" och "Z". Länderna har visserligen undvikit att fördöma kriget, men har inte heller uttryckt stöd. Samtidigt finns en oro i länderna för att Ryssland kan attackera. Länderna har länge förlitat sig på just Ryssland, ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Ryssland hjälpte Kazakstan att stoppa protester så sent som en månad före krigsstarten. Omni 230829. Ryske ultranationalisten Girkin kvar i fängelset. Den ryske ultranationalisten Igor Girkin är fortsatt frihetsberövad i Ryssland efter att en domstol i Moskva avslagit hans överklagan om att få husarrest, skriver AP och Reuters. Girkin, även känd som Strelkov, greps tidigare i somras och anklagas för anstiftan till extremism. Nu står det klart att han blir kvar i häktet till 18 september. Girkin är en tongivande kritiker mot den ryska ledningens hantering av kriget och har kritiserat president Vladimir Putin. I väst är han mest känd för att ha haft en ledande roll i Rysslands annektering av Krym 2014 och för att en nederländsk domstol dömt honom till livstid för nedskjutningen av passagerarplanet MH17. Omni 230829. Meta stänger ner 9 000 kinesiska spamkonton. Meta stängde ner närmare 9 000 Facebook- och Instagram-konton samt grupper och sidor associerade med ett kinesiskt politiskt spamnätverk, har företaget avslöjat. "Detta nätverk har sitt ursprung i Kina och riktade sig till många regioner runt om i världen, inklusive Taiwan, USA, Australien, Storbritannien, Japan och till en global kinesisktalande publik," skrev Meta i ett pressmeddelande. Ungefär 560 000 konton följde en eller flera av sidorna, och Meta hävdar att sidorna troligen var spamkonton. Förutom Instagram och Facebook avslöjade Meta liknande påverkansoperationer på mer än 50 plattformar och forum online, inklusive YouTube, TikTok, Reddit, Pinterest, Medium, Blogspot, Livejournal och plattformen X, tidigare känd som Twitter. Meta avslöjade att flera av kontona drivs från ett och samma kontor. Det är den största nedstängningen i Metas historia. Omni 230829. Huovinen: Vapenstöd till Ukraina snart slut. Europa har snart slut på vapen att skicka till Ukraina, säger överstelöjtnant Johan Huovinen till Sveriges Radios Europapodden. Det efter att den ryska invasionen intensifierats. "Nu är nästa vall bruten när flera länder ska skicka stridsflygplan. Därmed börjar man närma sig vägs ände gällande vad Europa kan erbjuda." Medan Ryssland expanderat sin militär och ökat sin vapenproduktion de senaste 20 åren har Europa gått åt motsatt håll. Huovinen tror att Europa i stället måste stärka den politiska viljan att stödja Ukraina och de folkrättsliga principerna som landet försvarar. "Vi tror på att gränser inte ska kunna ändras med våld eller att våld och hot ska lönas. Det kanske är det som ska bli vårat nästa investeringsgods till Ukraina och till oss själva," säger han i Europapodden. Omni 230829. Kommentar: "Istället" hjälper inte Ukraina i deras långvariga motståndskamp och motoffensiv. Indien rasar över Kinas nya officiella karta. Indien riktar skarp kritik mot Kina efter att en ny karta där omstridda områden påstås tillhöra Kina publicerats, rapporterar Times of India. Indien har nu lämnat in en offentlig protest mot Kina. "Att göra absurda anspråk gör inte att någon annans territorier blir deras," säger utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar. På Kinas nya officiella karta är Arunachal Pradesh och Aksai Chin inritade som kinesiska, områden som regeringen i Delhi anser vara indiska. För Arunachal Pradesh finns ingen officiell gräns, men Indien styr området som ligger öster om Bhutan. Indien anser även att de styr i Aksai Chin, regionen där Indien, Kina och Pakistan möts.Jaishankar: Att sätta ut någonting på en karta betyder ingenting. Länderna har i årtionden legat i konflikt om flera områden. Omni 230829. Kraghs tre scenarion om kriget i Ukraina: Värsta är som i Nord- och Sydkorea. Ryssland ger upp, kriget sprider sig och en ny järnridå längs fronten. Det är tre scenarion som Rysslandsforskaren Martin Kragh ser som möjliga utvecklingar i Ukraina. Han säger i Aktuellt att det är svårt att förutse vilket scenario som är mest troligt, utan menar att det viktigaste är att väst står upp för folkrätten. Om kriget i Ukraina utvecklar sig till en "frusen situation" kan det bli som vid gränsen mellan Nord- och Sydkorea. "Den situationen har inte varit förändrad på ungefär 70 år. Det är viktigt att blicka framåt så vi kan förbereda oss för att de värsta scenarion kan uppstå," säger han.Kragh poängterar att även om kriget skulle ta slut inom kort lär det ta årtionden att reda ut de rättsliga efterspelen. Kommentar: Putin ger inte upp. En ny järnridå längs fronten är inte trolig. Troligast är att kriget sprider sig. Så länge Putins mål inte är uppfyllda är risken stor att han öppnar en ny front för att avleda uppmärksamheten från nuvarande fronten. Robotattack mot Kyiv i natt: "Kraftigaste sedan i våras." Över 20 drönare och robotar har skjutits ner av ukrainskt luftförsvar över huvudstaden Kyiv, skriver AFP. Stadens militära ledning beskriver attacken som den kraftigaste sedan i våras. Två personer uppges ha dött när bråte från attacken fallit ner till till marken, skriver Kyivs militärchef Serhij Popko i ett inlägg på Telegram. Även flera byggnader har skadats och fattat eld av fallande bråte, skriver borgmästaren Vitalij Klytjko enligt Reuters. Tidigare under natten uppgav Rysslands försvarsdepartement att sex ryska regioner blivit beskjutna av drönare i vad som beskrivs som den största drönarattacken på rysk mark sedan Rysslands invasion av Ukraina. AFP:s reporter har hört minst tre höga explosioner under morgonen. Borgmästaren: Administrativ byggnad brinner.
Omni 230830. Ukraina: Pskovattacken utfördes från Ryssland. Flera ryska militärflygplan skadades och förstördes i en attack mot en flygplats i ryska Pskov, som ligger nära Estland, tidigare i veckan. Enligt Kyrylo Budanov, chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst genomfördes attacken med drönare som avfyrats från ryskt territorium, rapporterar AFP. "Fyra ryska militära transportflyg av modellen IL-76 träffades. Två förstördes och två skadades allvarligt," säger han. (svt 230901.) Militärer i Gabon säger sig ha tagit makten i landet. En grupp högt uppsatta militärer i Gabon meddelade på onsdagsmorgonen i statstelevisionen att de har tagit makten i landet, skriver Reuters. Samtidigt har skottlossning hörts i huvudstaden Libreville, rapporterar AFP. Militärerna säger att de ogiltigförklarar resultatet i det nyligen genomförda valet i Gabon, där den sittande presidenten Ali Bongo Ondimba blev omvald för en tredje mandatperiod. Militärerna hävdar att valet saknade trovärdighet och säger sig representera en "övergångskommitté" som har som mål att "återställa" landets styre. Om militären i Gabon lyckas ta makten är det den åttonde militärkuppen i Väst- och Centralafrika sedan 2020, skriver AP. Tidigare i somras genomförde militären i Niger en kupp och övertog makten i landet.
Omni 230830. Putin flyttade yacht - 17 dagar innan invasionen. Vladimir Putin flyttade på sin lyxyacht från ett tyskt varv bara veckor innan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Det enligt uppgifter från en rysk anti-korruptionsorganisation, rapporterar The Guardian. Organisationen hävdar att den ryske presidenten beordrade en brådskande flyttning av den 82 meter långa superyachten senast den 1 februari 2022 via e-post. Yachten, som kallas Graceful, genomgick en renovering vid ett varv i Hamburg för motsvarande 348 miljoner kronor. Bilder visar senare hur fartyget bogseras ut ur hamnen den 7 februari på väg till den ryska enklaven Kaliningrad. Bara 17 dagar senare - den 24 februari - beordrade Putin den fullskaliga invasionen av Ukraina. Efter invasionen införde USA, Storbritannien och EU sanktioner mot ryskägda tillgångar utomlands där bland annat flera oligarkers superyachter beslagtogs. Organisationen bakom avslöjandet har kopplingar till numera fängslade oppostionspolitikern Alexej Navalnyj. Omni 230830. Kommentar: Putin hade alltså bestämt sig för invasionen tidigare än den 1 februari 2022. 100 soldater i veckan döms för krigsvägran i Ryssland. Närmare 100 personer döms varje i vecka i Ryssland för att de vägrar strida i kriget i Ukraina. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet på X, tidigare kallat Twitter och hänvisar till uppgifter från den ryska nyhetssajten Mediazona. Enligt det brittiska försvarsministeriet är det ett tecken på att moralen tryter bland den ryska armén som även sannolikt lider brist på träning för soldater, motivation och höga stressnivåer för ryska styrkor ute på fronten. Om utvecklingen fortsätter kommer Ryssland i år döma 5 200 personer för krigsvägran. Hundra fällande domar i veckan. Över två tusen fall gick till domstol under första halvåret 2023, främst mot mobiliserade soldater (19 juli). Omni 230830. Vittnen i Nagorno-Karabach: Folk svimmar och köar för att få bröd. Azerbajdzjans blockad mot Nagorno-Karabach stoppar humanitärt stöd från att komma in i regionen, nu vittnar människor om hungersnöd, rapporterar BBC. "Folk står och köar för att få minimala rationer av mat. De svimmar på grund av hungersnöd och att de behöver köa," säger den lokala journalisten Irina Hayrapteyan till BBC. Blockaden har varit på plats sedan december 2022. Det har förhindrat släktingar och hjälporganisationer att nå de 120 000 armenierna som bor i regionen. Enligt flera rapporter, bland annat från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, OHCHR, finns det anledning att tro att ett folkmord pågår mot armenierna, där man använder svält som metod.
Omni 230830. Borrell: EU bör skapa fond för militärt stöd till Ukraina. EU:s utrikeschef Josep Borrell föreslår att unionen skapar en fond för militärt stöd till Ukraina på runt 5 miljarder euro per år mellan 2024 och 2025, rapporterar Direkt. "Fonden ska säkerställa uthålligheten i EU:s militära stöd," säger han. Borrell understryker att beloppet ska vara ett tak, inte ett mål. Vidare förelår han att målet vad gäller utbildning av ukrainska trupper ska höjas från 30 000 till 40 000 soldater före årsskiftet. Borrell hoppas på ett snabbt beslut. EU:s försvarsministrar träffas i spanska Toledo. Expert: Norsk olja och gas Putins främsta mål i Europa. Den norska gas- och oljeindustrin löper högst risk att utsättas för ett ryskt attentat i Europa. Det säger Geir Hågen Karlsen, överstelöjtnant och överlärare vid Norges Försvarshögskola, till Dagbladet. Norge är numera den främsta leverantören av gas till EU efter att Ryssland nästan slutat, så för Putin skulle ett sabotage av norska industrin vara ett strategiskt drag. Samtidigt har Norge stärkt sin beredskap för den här typen av attacker till havs efter attentaten mot Nord Stream 2. "Det här tas på största allvar, inte bara av oss, utan av alla våra allierade. Ett angrepp på Norge skulle vara ett angrepp på hela Nato. Vi är vaksamma, och det är många väldigt kompetenta personer som jobbar med de här frågorna varje dag," säger Geir Hågen Karlsen. Enligt Karlsen kan Norge agera på flera sätt om man märker att hotet från Ryssland ökar. Fem norska försvarslinjer som ska avvärja rysk attack. Han tror dock inte att Ryssland vill trappa upp konflikten med väst just nu.
Omni 230830. Kommentar: Mycket rimligt antagande. Putin och Kim brevväxlar - uppges närma sig vapendeal. Rysslands Vladimir Putin och Nordkoreas Kim Jong-Un har i en brevväxling lovat att fördjupa ländernas bilaterala samarbete och närmar sig nu ett avtal om nordkoreanska vapenleveranser till den ryska armén. Det rapporterar bland andra AP och CNN efter att Vita huset offentliggjort underrättelseuppgifter om korrespondensen. John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, säger att vapenaffären skulle innebära att Ryssland får betydande mängder ammunition från Nordkorea, som den ryska militären planerar att använda i Ukraina. Enligt honom är Rysslands försök att köpa vapen från länder som Nordkorea och Iran ett tydligt tecken på Rysslands stora problem i Ukraina. "Det finns inget annat sätt att se på detta än att det är desperation och svaghet," säger Kirby enligt CNN. Brevväxlingen började efter att Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu nyligen besökte Pyongyang. Nordkorea har tidigare levererat vapen till Wagnergruppen.
Omni 230831. Kreml förnekar att Ryssland orsakar hunger i Afrika. Kreml förnekande på torsdagen att Ryssland aktivt orsakar hunger i Afrika, rapporterar Reuters. Svaret kommer efter att Ukraina anklagat Ryssland för att höja de globala spannmålspriserna. Kreml insisterar i stället på att Ryssland är en pålitlig leverantör av spannmål trots hinder som skapats av västvärlden, och att livsmedelsbristen i Afrika inte har något med Moskva att göra. "Dessa anklagelser är helt grundlösa, de är felaktiga och de är en avsiktlig förvrängning av verkligheten," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. I juli valde Ryssland att inte förlänga avtalet som möjliggjorde för Ukraina att frakta spannmål från sina hamnar i Svarta havet. Det trots Rysslands invasion och militära kontroll över ukrainska vatten. Efter beslutet hävdade Ryssland att västerländska sanktioner hindrade dess egen export av livsmedel och gödsel. Peskov: Ryssland ska skicka gratis spannmål till Afrikas fattigaste länder. Erdogan ska träffa Putin för att diskutera spannmålsavtalet. Afrikanska Unionen ber Ryssland att återgå till spannmålsavtalet (27 juli). Omni 230831. Ryska försvarslinjen har brutits i sydöstra Ukraina. Ukrainska styrkor har brutit den ryska försvarslinjen i sydost, rapporterar Wall Street Journal. Ukrainas militär bekräftade att de avancerar mot Verboveregionen, söder om den återtagna staden Robotyne. Styrkorna jobbar nu med att expandera sprickorna i den ryska försvarslinjen så att västerländska pansarfordon kan tränga igenom och ge styrkorna logistiskt stöd. "Det är som att pysa en ballong," säger en ukrainsk officer till WSJ. Varje genombrott ses som ett stort uppsving för Ukrainas tre månader långa motoffensiv, som går trögare än Kyiv och dess allierade föreställde sig. Finns fortfarande massvis med hinder för de ukrainska styrkorna. Ukrainska styrkor tar stora kliv mot Melitopol. Ukrainas framgångar kommer i den 79:e veckan av invasionskriget. Omni 230831. Ukrainas svar till kritiker: Håll tyst om motoffensiven. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba ber kritiker hålla tyst om det som har kommit att bli en långsam motoffensiv, rapporterar AFP. "Att kritisera den långsamma takten i offensiven är det samma som att spotta i ansiktet på de ukrainska soldater som offrar sina liv varje dag," säger Kuleba och fortsätter. "Jag skulle rekommendera alla kritiker att hålla tyst, komma till Ukraina och själva försöka befria en kvadratcentimeter," säger utrikesministern. Senast i dag kom ett stort genombrott i motoffensiven, då ukrainska styrkor bröt den ryska försvarslinjen i sydost, rapporterar Wall Street Journal. Ukrainas militär bekräftade att de avancerar mot Verboveregionen, söder om den återtagna staden Robotyne. Kulebas svar kom efter att han tackade EU för stödet Ukraina fått i kampen mot Ryssland. Kuleba om stödet från väst: Överväg gärna bepansrade ambulanser för att evakuera skadade soldater. Omni 230831. Ryskt veto mot FN i Mali efter Wagnerutpekande. Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzia lade sitt veto när FN:s säkerhetsråd under gårdagen röstade om förlängda sanktioner mot Mali och den styrande militärjuntan. Det skriver internationella nyhetsbyråer. Vetot hindrar också en FN-expertpanel från fortsatt närvaro i det våldshärjade landet. Panelen har anklagat Wagnergruppen för att stå bakom våld mot civila i Mali, och västländer i rådet menar att det ryska vetot är en hämnd för utpekandet. Enligt USA:s biträdande ambassadör Robert Wood försöker Ryssland "stoppa publiceringen av obekväma sanningar om Wagnergruppens agerande i Mali". Ryssland har fått allt större inflytande i Mali efter två militärkupper 2020 och 2021. Även Frankrike beklagade att Ryssland lagt veto i en avgörande tidpunkt för Mali och regionen. Militärstyret i Mali har tvingat bort fredsbevarande styrkor. Norge stänger ambassaden i Mali på grund av säkerhetsläget. Juntan påstår att ett civilt styre ska följa på val i februari 2024. FN: Wagner deltog i massaker i Mali - 500 civila dog (20 maj). Omni 230831. Mordplan kopplas till Kadyrovkritiker i Sverige. En rysk man har dömts till tio års fängelse i Tyskland för att ha planerat att mörda den oppositionelle tjetjenen Mochmad Abdurachmanov. Syftet med brottet ska enligt åklagarna också ha varit att tysta mannens bror, Tumso Abdurachmanov, som lever i exil i Sverige. Enligt den tyska domstolen ska planen varit orkestrerad "av en medlem av den tjetjenske presidenten Ramzan Kadyrovs säkerhetsapparat". Tumso Abdurachmanov driver en regimkritisk blogg och utsattes för ett mordförsök i sitt hem i Gävle 2020. "Valid D" dömdes av en domstol i München. Kadyrovs kusin ska ha beordrat mordet på Mochmad Abdurachmanov. Enligt Säpo var attacken mot Tumso Abdurachmanov kopplad till Tjetjeniens säkerhetstjänst. Omni 230831. Kommentar: Statsterrorism. Ryssland har blivit en skurkstat. Två gripna i Polen för att ha spridit Wagnerpropaganda. Polska myndigheter har gripit två ryska medborgare misstänkta för spioneri och för att ha spridit propaganda för den ryska paramilitära Wagnergruppen, skriver CNN. Inrikesminister Mariusz Kaminsk uppger att propagandraspridningen skett i huvudstaden Warszawa och i Krakow. Enligt tidigare rapporter har invånare i flera städer sett Wagner-klistermärken, med en QR-kod som länkar till en rysk sajt om privatarmén. Den polska regeringen har nyligen uttryckt oro sedan Wagnersoldater stationerats i grannlandet Belarus. Det har gjort att tusentals soldater placerats vid landsgränsen. Klistermärkena ska ha haft budskapet: "Vi är här - anslut till oss." Omni 230831. Uppgifter: Rysk GRU-officer är diplomat i Danmark. En rysk diplomat som är verksam i Danmark har en ledande ställning inom den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Det avslöjar danska tidningen Information tillsammans med nederländska tidningen NRC. Mannen, 43-årige Vladimir Grekov, har enligt det danska utrikesdepartementets diplomatlista officiellt varit diplomat i Danmark sedan i februari i år och flera experter anser att mannen utgör ett hot mot landets nationella säkerhet. Information har kommit över läckta uppgifter från ryska register som visar att mannen dessutom har en bakgrund i Rysslands armé. Uppgifterna har lämnats över till utrikesminister Lars Løkke Rasmussen. Att mannen är GRU-officer har bekräftats av källor inom underrättelsetjänsten. Danska UD: Danmark och Ryssland har fortsatta diplomatiska förbindelser. Det ringer varningsklockor. Omni 230901. Ryssland: Vi har avvärjt drönarattack mot Moskva. Ryskt luftförsvar har skjutit ner en drönare på väg mot Moskva på fredagen, uppger stadens borgmästare enligt AFP. I går förstördes ytterligare en drönare på väg mot staden. Nyhetsbyrån skriver att Moskva har varit måltavla för en rad liknande attacker under de senaste veckorna, sedan Ukraina lovat att föra kriget till Ryssland. The Independent rapporterar att över tolv drönarattacker har genomförts mot flera olika ryska regioner de senaste fem dagarna, vilket innebär den högsta frekvensen hittills. Ryssland anklagar också Ukraina för att ha utfört två drönarattacker mot staden Kurtjatov under fredagsmorgonen. Uppgiften, som kommer från guvernören Roman Starovojt, har inte bekräftats från oberoende håll, skriver finska Yle. Omni 230901. Zelenskyj: Det här är resultatet av våra nya vapen. Det kan aldrig bli en "hållbar fred" med Ryssland om inte Ukraina återfår kontrollen över Krym, Donbas och andra ockuperade områden, säger ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj på fredagsmorgonen under ett besök i Italien. Det rapporterar Reuters. Tidigare under natten ska Zelenskyj ha kommenterat de senaste dagarnas ukrainska drönarattacker mot Ryssland. Enligt ryska uppgifter ska två drönarattacker under torsdagen och fredagen mot Moskva ha avvärjts. Men en stor attack på onsdagen orsakade stora skador på en flygbas i staden Pskov, i vilken flera transportplan förstördes. "Det är resultatet av våra nya vapen, på 700 kilometers avstånd," sa presidenten i en nattlig uppdatering enligt The Independent, som kallar uttalandet för sällsynt. "Och det kommer mer," fortsatte han. Omni 230901. USA: Räknar med att Sverige går med i Nato i oktober. USA förväntar sig att Sverige går med i Nato i oktober. Det säger den amerikanske kongressledamoten Michael McCaul på en pressträff tillsammans med utrikesminister Tobias Billström (M). Det turkiska parlamentet öppnar i början av oktober. Enligt McCaul räknar USA med att landet då godkänner den svenska ansökan. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vet att för mycket står på spel, konstaterar McCaul. "Jag ser inga indikationer på att de ska backa ur nu", säger han och tillägger att någon försäljning av F16-plan inte är aktuell om inte Erdogan släpper in Sverige i försvarsalliansen. Enligt amerikanerna har Sverige mycket att bidra med i Nato, inte minst Jas Gripen. Omni 230901. Analyser: Motoffensiv går framåt - men långsamt. "Det går inte fort - men det går ändå framåt." Så beskriver SR:s Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti motoffensiven. De senaste dagarna har ukrainska styrkor uppnått framgångar i Zaporizjzja-regionen, trots minerad terräng. Nu är strategin att försöka stycka upp den ryska försvarslinjen och omringa fienden, enligt El-Shanti. Samtidigt är gränsen mot Ryssland lång och det krävs enorma resurser för att lyckas hålla emot på alla håll. "Ukraina känner press, väst har skickat vapen och man vill visa att man klarar av det här," säger hon. DN:s Michael Winiarski skriver att läget på marken visar att det inte längre råder "dödläge" i kriget. "Trenden är just nu att Ukraina avancerar på två områden: Flera angrepp på ryskt territorium och att man sakta men säkert äter sig in i den ryska landkorridoren," skriver han. Omni 230901. Rapport: Sänkta fartyg i rysk "barriär" vid Kertjbron. Ryssland har upprättat "omfattande" försvarsställningar i Kertjsundet för att försvara bron som länkar samman den annekterade Krymhalvön med det ryska fastlandet. Det uppger brittiska försvarsdepartementet i en ny rapport. Det inkluderar en "undervattensbarriär" bestående av bland annat nedsänkta fartyg. Enligt rapporten är det en av flera strategier för att stoppa Ukrainas havsdrönare. Satellitbilder visar en barriär på samma plats där Kyiv framgångsrikt genomförde en operation med havsdrönare i mitten av juli. Politico skriver att bron är av både militär och symbolisk betydelse. Det ryska försvaret är beroende av järnvägen för leveranser till trupper i södra och östra Ukraina. Kertjbron än 19 kilometer lång. Havsdrönarna har kommit att kallas "kamikazebåtar". Omni 230901. Växande ilska mot Pekings anspråk i ny officiell karta. Filippinerna och Malaysia tar rygg på Indiens ilskna reaktion mot Kina, efter att Peking genom en uppdaterad officiell karta gjort anspråk på omtvistade områden i Sydkinesiska havet, rapporterar bland andra Al Jazeera. Enligt ett uttalande från Malaysias utrikesdepartement står Peking för "ensidiga anspråk" över delstaterna Sabah och Sarawak i Malaysia. Årets upplaga av Kinas officiella karta släpptes i tisdags vilket ledde till omedelbara reaktioner från indiskt håll. I det fallet handlar det om att Kina ritat in delstaten Arunachal Pradesh och regionen Aksai Chin som kinesiska. Filippinerna kallade nyligen upp den kinesiska ambassadören. Påverkar även Vietnam, Taiwan och Brunei.
Indiens utrikesminister: Gör "absurda anspråk".
Omni 230901. Kommentar: Kina muckar gräl. Ryska val i ockuperade områden i Ukraina. I Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson genomför nu ryska myndigheter regionalval trots att det står i strid mot internationell rätt. Kandidaterna består av guvernörer utsedda av Ryssland, proryska veteraner och lokalt kända personer, rapporterar Reuters. När Reuters filmade i den till stora delar av Ryssland förstörda staden Mariupol var det ett fåtal personer som röstade. "Det är tydligt att det inte finns något folkligt förtroende för den här processen som ska kallas ett skenval," säger Vadym Bojtjenko, Mariupols demokratiskt valde borgmästare som flydde staden två dagar efter den fullskaliga invasionen EU har fördömt regionalvalet och säger att det är ett brott mot FN-stadgan och Ukrainas självständighet. (svt 230901.) Ryske Nobelpristagaren på lista över utländska agenter. Ryssland har satt upp fredspristagaren Dimitrij Muratov på listan över dem som definieras som utländska agenter. Det ryska justitiedepartementet skriver att Muratov använt utländska plattformar för att, som det heter "skapa en negativ attityd mot Rysslands utrikes- och inrikespolitik". Muratov är en av grundarna till tidningen Novaja Gazeta och han tilldelades Nobels fredspris 2021 för sin kamp för att skydda yttrandefriheten. SR 230901. Paasikivi: Tveksamt om ryskt försvar av Kertjbron håller. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi är skeptisk till att det försvar som Ryssland uppges ha byggt upp i vattnet kring Kertjbron kommer att hålla, om Ukraina gör nya försök till attacker med havsdrönare. I en tv-sändning med Aftonbladet, där satellitbilder visar hur Ryssland placerat flera pråmar intill bron, säger Paasikivi att det måste finnas ytterligare försvar för att Ryssland ska kunna slå tillbaka attacker. Han ser det som att Ryssland blivit tvunget att reagera på ett hot som Moskva inte har räknat med. "Sen får vi se om det räcker, jag är tveksam." Angående uppgifterna om att Ryssland byggt upp en "undervattensbarriär" med nedsänkta fartyg säger Paasikivi att det är svårt att slå fast att det stämmer. Kertjbron går mellan det ryska fastlandet och Krymhalvön, som Ryssland annekterade 2014.
Omni 230902. Kommentar: Bron är lång. USA: "Anmärkningsvärda framsteg" för Ukraina. Ukraina har gjort "anmärkningsvärda framsteg" i sin motoffensiv i söder de senaste 72 timmarna. Det hävdar John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, enligt The Guardian. Enligt Kiyv har trupperna brutit sig igenom den ryska frontlinjen vid flera platser. Även västs analyser har konstaterat att Ukraina vunnit flera kilometer i regionen Zaporizjzja de senaste dagarna. Kirby kritiserar de amerikanska källor som talat ner offensiven i media det senaste. "Ingen objektiv observatör kan förneka att ukrainarna gjort framsteg nu," säger han. Kyivs mål är att nå Azovska sjön och skära av Rysslands landväg till Krym. Omni 230902. Ryssland: Robot för kärnvapen nu redo för strid. Ryssland har placerat den interkontinentala ballistiska roboten Sarmat i stridsberedskap, rapporterar Bloomberg med hänvisning till ett uttalande som rymdorganisationen Roskosmos chef Jurij Borisov gjort i statlig rysk media. Några ytterligare detaljer har inte getts. Sarmat har förmågan att bära flera kärnvapenspetsar och är tänkt att ersätta roboten R-36, som av Nato fått smeknamnet "Satan". Ersättaren var ett av flera vapen som presenterades av president Vladimir Putin 2018. Han kallade då Sarmat för ett unikt vapen. Ska kunna skickas upp extra fort och göra den svår för fienden att spåra. Putin har sagt att den bör få motparten att "tänka efter två gånger". Förra året sa Putin att Sarmat kommer att garantera Rysslands säkerhet. Omni 230902. Kommentar: Vill Ryssland ha ett tredje världskrig? Ryssland beter sig som om man vill det. IAEA-chefen: Hårda strider stressar kärnkraftspersonal. Artillerielden hörs smattra inne på kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina - något som framkallar ångest och stress hos personalen. Det säger Rafael Grossi, generaldirektör för FN:s atomenergiorgan IAEA, till Ekot. "Vi är väldigt oroliga." Kärnkraftverket är ockuperat av Ryssland och ligger nära frontlinjen. I och med Ukrainas motoffensiv har kraftverket hamnat under hård press. Samtidigt har Ryssland trappat upp luftangreppen i området. Grossi trycker på IAEA:s unika - och utsatta - situation. Han säger att FN-organet är de enda som pratar med båda sidor. Omni 230902. Ryssland klassar Muratov som utländsk agent. Ryssland har lagt Nobelprisvinnaren Dimitrij Muratov på sin lista över "utländska agenter", rapporterar AFP. Myndigheterna gör ofta det för att tysta kritiker. Muratov är chefredaktör för den oberoende tidningen Novaya Gazeta. Ryska justitiedepartementet menar att han "använt utländska plattformar för att sprida rykten med syfte att skapa en negativ inställning till rysk utrikes- och inrikespolitik". Att hamna på listan innebär att man måste avslöja sina finansieringskällor och märka sina publiceringar.
Kreml har trappat upp försöken att tysta kritiker sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Muratov tilldelades Nobels fredspris 2021 för sin kamp för pressfrihet.
Omni 230902. Falska anklagelser: Zelenskyj köpte lyxvilla för biståndspengar. I rysk tv påstås Ukrainas president Zelenskyj via sin svärmor ha köpt en lyxvilla vid Röda havet, i samma grannskap som skådespelerskan Angelina Jolie. Villan ska ha kostat mer än 50 miljoner svenska kronor och betalats med biståndspengar från väst. Men påståendet är falskt, kan SVT Nyheter avslöja. Programmet "60 minuter", en av de största talkshowerna på rysk stats-tv, gjorde ett stort nummer av det påstådda köpet i sin sändning den 28 augusti.Läs mer hos svt 230902. Kommentar: Som vanligt fejk av ryska nyhetsmedier. Ryssland ordnar militärkurser för barn på Krim. Elever i årskurs 5-9 på den ockuperade Krimhalvön tvingas ta militärkurser utanför skolschemat, uppger den ukrainska ombudsmannen Dmytro Lubinets via Telegram. Ryssland har beordrat att barnen ska lära sig bland annat militär disciplin, första hjälpen i krigssammanhang och hur man hanterar vapen. Elever i högre årskurser ska gå ännu mer omfattande militärkurser som består av bland annat praktiska övningar. De får också ta del av föreläsningar om karriärmöjligheter förknippade med militärtjänst, allt för att locka fler till den ryska militären. Ryssland har tidigare i år uppdaterat historieböckerna i skolorna så att de omfattar kriget i Ukraina, annekteringen av Krim och västländernas sanktioner - men ur ett ryskt perspektiv kryddat med propaganda. I nyligen publicerade böcker finns bland annat kartor av Ukraina och Ryssland där olagligt ockuperade områden i Ukraina påstås vara Ryssland. Ukraina beskrivs som ett ultranationalistiskt land i böckerna. yle 230902. Telegram lukrativ plattform för ryska "krigsinfluerare". Invasionen av Ukraina har inneburit inkomster för ryska krigsbloggare som publicerar annonser i sociala medier, rapporterar BBC. Det brittiska public service-bolaget har under förevändningen att de är hotellägare kontaktat flera framstående "krigsinfluerare", varav den största, Alexander Kots, har omkring 600 000 följare på Telegram. I vissa fall tar han motsvarande 9 500 kronor för ett enda annonsinlägg. Flera bloggare publicerar minst en annons om dagen. Telegram har blivit en vanlig plattform för många ryssar sedan president Vladimir Putin förbjudit Facebook, Instagram och X, tidigare Twitter. Ryska snittlönen ligger på motsvarande ungefär 7 600 kronor i månaden. Omni 230902. Kyiv har sikte på Tokmak - artillerield hotar ryssarna. Om Ukraina fortsätter avancera söderut i Zaporizjzja-regionen kan järnvägarna kring Tokmak, staden som beskrivs som Kyivs nästa mål, snart vara inom avstånd för ukrainskt artilleri. Det säger Trent Telenko, tidigare Pentagonanställd som studerat rysk krigslogistik, till Wall Street Journal. Om fronten flyttas till inom en mil skulle den strategiskt viktiga staden bli "värdelös" för Ryssland rent logistiskt eftersom järnvägsnätet då hotas, säger han. Under fredagen rapporterade New York Times att fronten är drygt två mil från Tokmak. För att senare inta staden måste de ukrainska styrkorna ta sig förbi ytterligare ryska försvarslinjer med skyttegravar och minfält, visar visualiseringar från WSJ. Enligt Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba är Melitopol målet efter Tokmak. Om man når staden skulle det bana väg mot Krymhalvön. Melitopols ukrainske borgmästare: Rysktillsatt personal har börjat lämna.
Omni 230902. Två civila skadade i rysk drönarattack mot Odesa. Tidigt under söndagsmorgonen drabbades hamnstaden Odesa i Ukraina av en rysk drönarattack, uppger Ukrainas flygvapen på Telegram enligt flera nyhetsbyråer. Två civila ukrainare skadades, likväl som infrastruktur i hamnen. Ukraina ska ha skjutit ner 22 av 25 Irantillverkade Shahed-drönare under de dryga tre timmar som attacken pågick. Avfyrades från söder och sydöst. Attacken kom i vågor. Omni 230903. Ryssland rekryterar från grannländer i Asien - lockar med medborgarskap. Ryssland har sedan i juni försökt locka enskilda medborgare i asiatiska grannländer att strida i Ukraina, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelseuppdatering om kriget. I både Armenien och Kazakstan har man postat jobbannonser på nätet. Till exempel ska man ha försökt rekrytera etniska ryssar i Qostanaj i norra Kazakstan. Dessutom har Ryssland sedan i maj erbjudit centralasiatiska migranter i landet att få snabbspår till medborgarskap om man tar värvning. Britterna skriver att Kreml troligen ser stor potential att rekrytera bland de minst sex miljoner centralasiatiska migranter som finns i Ryssland, särskilt eftersom man sannolikt vill undvika mer inhemsk mobilisering inför valet nästa år. Tidigare stora mobiliseringar har inte varit populära bland befolkningen, då soldaterna anses löpa stor risk att bli dödade. Departementet: Kreml utnyttjar utlänningar när man förlorar soldater. Ukrainsk general: Offensiven kommer gå snabbare nu - till slut får Ryssland slut på soldater.
Omni 230903. Ukrainas försvarsminister petas av Zelenskyj: "Behövs ett nytt sätt att arbeta." Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov petas från posten, meddelar president Volodymyr Zelenskyj på Telegram. Zelenskyj motiverar sitt beslut med att "departementet behöver ett nytt sätt att arbeta och andra former av interaktion både med militären och med samhället som helhet". Nyhetsbyrån Reuters beskriver det som den största förändringen i den ukrainska försvarsledningen sedan den fullskaliga ryska invasionen. Reznikov har varit försvarsminister över 550 dagar. Zelenskyj har nominerat Rustem Umerov som ny försvarsminister och bett parlamentet att rösta igenom förslaget. "Jag förväntar mig parlamentets stöd", skriver Zelenskyj.
Omni 230903. Många kinesiska spionlarm i USA - nya lagar övervägs. Kinesiska medborgare har siktats uppemot 100 gånger vid militärbaser eller andra känsliga platser i USA under de senaste åren. Det misstänkta spionaget sker ofta på platser där det mycket sällan befinner sig turister, uppger amerikanska företrädare för Wall Street Journal. Personerna kan ofta på sin höjd dömas för olaga intrång på lokal nivå - inte på federal - eftersom passande lagstiftning saknas. Kongressen överväger nu nya lagar, uppger demokraten Jason Crow som sitter i underrättelseutskottet. Den kinesiska ambassaden i Washington avfärdar spionlarmen som "påhittade" och talespersonen Liu Pengyu uppmanar USA att "överge kalla kriget-mentaliteten". Varken Vita huset, FBI eller USA:s inrikessäkerhetsdepartement vill kommentera, medan Pentagon bara ger allmänt hållna svar. Expert: Känt kinesiskt tillvägagångssätt att skicka många människor - då lyckas några. Omni 230904. Ryssland hävdar att man sänkt båtar i Svarta havet. Ryssland hävdar att man har förstört fyra ukrainska militärbåtar, med soldater ombord, i Svarta havet tidigt på måndagsmorgonen. Det skriver internationella nyhetsbyråer med hänvisning till ett inlägg från det ryska försvarsdepartementet på Telegram. Enligt försvarsdepartementet var båtarna på väg mot Krymhalvön, som Ryssland olagligt annekterade 2014. Reuters har inte självständigt kunnat bekräfta uppgifterna. Ukraina har inte kommenterat den påstådda händelsen. Hävdar att det rör sig om den USA-tillverkade båten Willard Marine Sea Force. Den 30 augusti uppgav Ryssland att man utfört en liknande attack. Omni 230904. Kina stöttar ryska banker: "Sanktionerna fungerar." Efter att västerländska institutioner dragit sig ur Ryssland har kinesiska banker tillfört miljarder dollar i ryska banker. Det i ett försök från Peking att utmana dollarn och få yuanen att bli en alternativ global valuta, rapporterar Financial Times. Kinas exponering mot den ryska banksektorn har fyrfaldigats under de första 14 månaderna efter invasionen, enligt data från Kyiv School of Economics. "Lånen som kinesiska banker ger ryska banker och kreditinstitut visar att sanktionerna fungerar," säger Andrii Onopriienko på Kyiv School of Economics till tidningen. De fyra största bankerna i Kina har ökat sin exponering i Ryssland till 9,7 miljarder dollar. Österrikes Raiffeisen Bank är den västerländska bank med störst rysk exponering. Omni 230904. Kommentar: Kina stöttar den ryska ekonomin och förlänger kriget i Ukraina till Rysslands fördel. Ukrainas vapenattrapper ska lura ryska armén: "Ett psykologiskt vapen." I plast, trä, skumgummi och metall tillverkar en grupp ukrainska vapenexperter avancerade attrapper tänkta att vilseleda den ryska armén, skriver The Guardian i ett reportage från deras fabrik. Syftet är att lura ryska soldater att beskjuta attrapperna - vilket betyder att de slösar värdefull ammunition samtidigt som ukrainska soldater och riktiga vapen skyddas. De anställda beskriver attrapperna som ett "psykologiskt vapen". "De kan rädda livet på våra soldater, våra vänner som tjänar vårt land," säger en av dem. Genom krypterade meddelanden från Ukrainas armé får fabriken beställningar på nya attrapper. Med tiden har de lärt sig att tillverka allt mer avancerade konstruktioner. På sistone har vissa av dem försetts med värme för att fienden även ska se dem genom värmekameror nattetid. Fabriksarbetarna är anställda av Metinvest, som drev stålverket Azovstal i Mariupol. Omni 230904. Källor: Egypten har köpt ryskt vete till reapris. Egypten har köpt 480 000 ton ryskt vete i en privat affärsuppgörelse mellan länderna. Det uppger fyra anonyma vetehandlare för Reuters. Enligt nyhetsbyrån har Egypten genom att börja använda sig av direkta förhandlingar kunnat pressa priserna. Enligt uppgifterna fick de betala 270 dollar per ton för spannmålet. På den öppna marknaden kostar ett ton vete nu mellan 286,25 och 291 dollar. Egypten har inte kommenterat uppgifterna. Att förhandla priserna direkt är en ny giv från Egyptens regering. Egypten är en av världens största veteimportörer. Omni 230904. Kommentar: Putin smörar de tidigare ukrainska kunderna.
Ukrainas första dam: "Min son saknar sin pappa." Det säger Ukrainas första dam Olena Zelenska i en personlig intervju med BBC. "Det här kanske är själviskt, men jag behöver min make vid min sida, inte en historisk figur," säger Zelenska om Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Hon fortsätter: "Vi bor inte tillsammans med min man, familjen är separerad. Vi har möjligheter att ses men inte så ofta som vi hade önskat." Paret träffades på gymnasiet och de jobbade senare tillsammans inom komedi och tv. Hon medger att hon aldrig kunde drömma om att maken skulle gå till historien, men konstaterar att "ingen kan veta vad som väntar dem". Zelenska om maken: "Jag tror på honom - och jag stöttar honom." Omni 230905. Kuba: Människohandlare har rekryterat kubaner att kriga. Kuba har upptäckt ett nätverk med ryska människohandlare som har rekryterat kubanska invånare till kriget i Ukraina. Vissa av medborgarna som har rekryterats har bott i Ryssland medan andra har plockats in direkt från Kuba, nästan tusen mil från slagfältet. Människohandlarna har verkat från Ryssland, meddelar utrikesdepartementet i ett pressutskick. "Försöken har neutraliserats och straffrättsliga förfaranden har inletts mot personer som är inblandade i denna verksamhet," skriver departementet. Moskva har inte kommenterat, skriver AFP. Departementet gav få andra detaljer. Moskva och Havanna har stärkt banden på senare tid. Ryssland har försökt bygga upp sin militära förmåga löpande under kriget. Omni 230905. Expert: Nu kommer Putin försöka knäcka deras själ. Vladimir Putin hade tiden på sin sida i början av kriget. Men efter att omvärlden envetet stöttat Ukraina i 18 månader verkar det som att "tiden inte längre är den partner han en gång trodde att den var". Det skriver Daniel Bear, chef för Europaprogrammet på tankesmedjan CEIP, i en analyserande text i Foreign Affairs. Tyvärr innebär det att kriget snart kan bli ännu grymmare, fortsätter Bear. Han spår fler krigsbrott och bortföranden, mer sexuellt våld, fler attacker mot infrastruktur som sjukhus och skolor samt ännu mer lidande för civilbefolkningen. Allt för att försöka underminera den ukrainska moralen. "Vinterns huvudsakliga slagfält kommer inte att vara i skyttegravarna i Donbas. Putin kommer att försöka knäcka den ukrainska själen," skriver han. Bear: Omvärlden måste svara med mer stöd och tuffare sanktioner. Atlantic Council: Är Ukraina redo för en ny vinter med ryska attacker? Omni 230905. "Försvunne" Surovikin sägs vara med familjen i Moskva. En ny bild påstås visa den ryske toppgeneralen Sergej Surovikin, som inte synts till offentligt sedan Wagnerupproret i slutet av juni. Det rapporterar flera medier. Bilden visar en man, som sägs vara Surovikin i Moskva, iklädd keps och solglasögon, på promenad med vad som påstås vara hans fru. Den ska ha publicerats av den ryska medieprofilen Ksenia Sobtjak. Varken The Telegraph eller New York Times har kunnat verifiera påståendet. Det har spekulerats i om Surovikin gripits för att ha tagit den nu döde Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins sida under upprorsförsöket. Uppgifter i somras gjorde gällande att han satts i husarrest, men att det inte pågår någon utredning mot honom. Har kallats "General Armageddon" på grund av sin brutala krigföring. Syntes i en video samtidigt som Wagner tågade mot Moskva. Omni 230905. Efter Ukrainas genombrott - bilder sägs visa nya framsteg. Ukrainska styrkor har nått fram till ryska trupper i utkanterna av byn Verbove i Zaporizjzja-regionen i södra Ukraina, rapporterar New York Times. Tidningen hänvisar till en volontärgrupp som analyserar satellitbilder, som indikerar att Ukraina lyckats ta sig förbi försvarslinjer bestående av stridsvagnshinder. I slutet av augusti nåddes ett genombrott när Ukraina lyckades ta sig förbi den första försvarslinjen och inta Robotyne väster om Verbove. Det ukrainska försvarets talesperson Oleksandr Shtupu är av uppfattningen att övriga ryska befästningar är svagare än den första. Att inta Verbove beskrivs som en förutsättning för att kunna avancera mot staden Tokmak och senare Melitopol längre söderut. Om det ryska försvaret skulle kollapsa ger det Ukraina en chans att "splittra" de ryska trupperna längs med kusten, skriver Sky News. Omni 230905. HRW: Kriget kan ändra attityden till klustervapen. USA:s leverans av klustervapen till Ukraina kan leda till en urholkning av förbudet mot klustervapen som över 100 länder har skrivit under, dock inte Ryssland, Ukraina eller USA. Det varnar människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW, för enligt TT. "Det finns en risk att andra länder anser att om Ukraina kan använda klustervapen så kan de också," säger Belkis Wille vid HRW. Hon tillägger att andra länder nu har börjat överväga att lämna konventionen mot användning av klustervapen. Enligt många organisationer strider klustervapen mot internationell humanitär rätt, eftersom vapnen till sin natur är urskillningslösa. De öppnar sig i luften och sprider mindre stridsdelar över ett större område, vilket kan få katastrofala följder i tätbefolkade trakter. HRW anser att användandet av klustervapen i Ukrainakriget ska utredas som krigsbrott. Över 1 000 personer skadades eller dödades av klustervapen förra året - tre fjärdedelar var barn. 95 procent av förra årets offer var civila. Omni 230905. Kommentar: Skadades av ryska klustervapen eftersom det var förra året? Ryske avhopparen belönas med fem miljoner kronor. Den ryske piloten Maksim Kuzminov belönas med motsvarande över fem miljoner kronor av Ukraina. Han bytte nyligen sida för att slåss för Ukraina och tog dessutom med sig en helikopter. Ukrainas underrättelsetjänst uppmanar nu fler att följa hans exempel, skriver ukrainska medier. "Ryssar som inte vill bli krigsförbrytare, lämna över er, byt till Ukrainas sida, skydda er värdighet och ert samvete och kämpa mot Putins regim," säger Andrej Jusov, en företrädare för underrättelsetjänsten. I april 2022 klubbade det ukrainska parlamentet en lag som möjliggör större belöningar till ryska soldater som lyckas överföra militärt materiel till Ukraina. I slutet av augusti korsade Kuzminov gränsen med en Mi-8-helikopter, vilket han har berättat om i en film som släppts av underrättelsetjänsten. CNN skriver att omständigheter kring intervjun är oklara, men att han tycks prata fritt. Helikoptern som Kuzmniov tog med sig är helt intakt. Uttalandena från Jusov gjordes i en podcast. Ukrainska medier har rapporterat flitigt om sidbytet. Kuzminov: Om ni gör som jag kommer ni inte ångra er. Han beskriver kriget som ett folkmord på ukrainare - och ryssar. Piloten tar starkt avstånd från kriget. Omni 230905. Kommentar: Den intervjun bör Putin och Lavrov få lyssna på. Ryska attackplan med däck på vingarna väcker frågor. Satellitbilder visar att attackflygplan djupt inne i Ryssland utrustats med bildäck på vingarna. Det skriver CNN med hänvisning till nya bilder från Maxar Technologies. CNN kan inte på egen hand verifiera varför bildäcken används. Experter ger två tänkbara förklaringar: som ett drönarskydd eller som ett sätt att göra planen mer svårupptäckta. En Nato-representant säger till tv-kanalen att man är medvetna om däcken. "Vi tror att det ska skydda mot drönare. Vi vet inte om det här kommer att ha någon effekt." Under sommaren och hösten har Ukraina utfört en rad drönarattacker mot mål i Ryssland. Bilderna är tagna vid militärflygplatsen Engels-2. Jörgen Elfving om däcken: "Något udda." Omni 230905. En död i tre timmar lång drönarattack mot Izmail vid gränsen till Rumänien. Minst en person har dött efter en tre timmar lång rysk drönarattack mot hamnstaden Izmail i den ukrainska regionen Odesa i natt, skriver guvernör Oleg Kiper på Telegram enligt nyhetsbyråer. Under natten besköts även huvudstaden Kyiv med ryska robotar, men samtliga förstördes av ukrainskt luftvärn innan de nådde sina mål, uppger ledningen för stadens militära administration. Samtidigt uppger Rysslands försvarsdepartement att den ryska armén på tisdagskvällen sköt ner en drönare i regionen Brjansk som gränsar mot Ukraina. Även infrastruktur skadades i attacken mot Izmail. Izmail ligger vid Ukrainas gräns mot Natolandet Rumänien. Izmail har blivit en viktig exportväg för ukrainska varor efter att Ryssland drog sig ur spannmålsavtalet. Omni 230906. Ryssland medger förlusten av Robotyne: "Taktiska skäl." Ryssland medger nu för första gången att man har lämnat ukrainska Robotyne, skriver Reuters. Redan för en dryg vecka sedan uppgav Ukraina att staden var befriad. I en tv-intervju hävdar Jevgenyj Balitskyj, Moskvas man i Zaporizjzja-regionen, att ryssarna lämnade av "taktiska skäl". Eftersom Robotyne ligger på en öppen yta var det mer logiskt att dra sig tillbaka till mer kuperad mark, enligt Balitskyj. Befrielsen av Robotyne innebar ett ukrainskt genombrott på slagfältet - och enligt tankesmedjan ISW:s uppdatering i natt fortsätter Ukraina att avancera i området. Bilder visar hur ryssar öppnat eld nordväst och väst om staden, vilket indikerar att ukrainarna har avancerat in i området. Andra bilder från söder och öster om Robotyne ger liknande signaler. Ukraina meddelade att man befriat staden den 28 augusti. Omni 230906. Uppgifter: 50-tal ryska elitsoldater dödade. Nästan 50 ryska elitsoldater har på en dag dödats i strider vid byn Staromajorske i den ukrainska Donetskregionen. Det skriver tankesmedjan ISW med hänvisning till en rysk militärbloggare som publicerat en ljudupptagning från en rysk soldat. I klippet säger soldaten att han måste hämta döda kroppar eftersom den militära ledningen negligerar dem. Uppgifterna tyder även på att Ukraina har lyckats förhindra Ryssland att flytta elitsoldater från Donetsk till fronten i Zaporizjzja i den utsträckning den ryska militärledningen har velat, skriver ISW i sin dagliga rapport. Omni 230906. Blinken har landat i Kyiv - väntas ge nytt stödpaket. USA:s utrikesminister Antony Blinken har landat i Ukrainas huvudstad Kyiv. Under besöket ska Blinken träffa president Volodymyr Zelenskyj och utrikesminister Dmytro Kuleba. Källor säger till Reuters och AP att USA vill ha en uppdatering från Ukraina kring upplägget på motoffensiven, som man tidigare har kritiserat, om än i försiktiga ordalag. Dessutom väntas Blinken meddela ett nytt amerikanskt stödpaket till ett värde av över en miljard dollar, motsvarande elva miljarder kronor. Det säger en företrädare för inrikesdepartementet till reportrar som är med på resan. Men enligt AP väntas dagens stöd "bara" vara värt 175 till 200 miljoner dollar, medan ett större stödpaket väntar senare i veckan. Samma företrädare säger att besöket varar i två dagar, vilket innebär att Blinken övernattar i Ukraina för första gången sedan krigsstarten. Kyiv attackerades under natten. New York Times har publicerat en bild på Blinken från planet. Källan: Vi vill höra vad deras plan är kommande veckor. Källor till AP: Ska också diskutera transportvägar för spannmål. I och med besöket vill Blinken visa sitt stöd till Ukraina. Faran blåstes över i Kyiv bara timmar före Blinkens besök. Omni 230906. Ukraina: Minst 16 döda i rysk attack mot marknad. Minst 16 personer har dött i en rysk attack mot staden Kostiantynivka i östra Ukraina, uppger Ukraina enligt Reuters. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj säger att en marknad, affärer och ett apotek träffats i attacken och att dödssiffran kan komma att stiga. "Den ryska ondskan måste stoppas så snabbt som möjligt," skriver han på X, tidigare Twitter. Landets premiärminister Denys Sjmyhal uppger att det finns ett barn bland de som har dött i attacken och att minst 20 människor har skadats. Staden ligger i närheten av den östra frontlinjen. Ryssland har inte kommenterat attacken. Omkring 70 000 människor bor i staden.
Omni 230906. Utländsk medborgare gripen - fotade skyddsobjekt. En utländsk medborgare har gripits misstänkt för att ha fotat ett skyddsobjekt på Gotland, skriver polisen på sin sajt. Larmet kom till polisen vid 12.30 på onsdagen och skyddsvakter frihetsberövade personen. Den misstänkta greps senare av polis med sattes senare på fri fot. Personen är dock fortsatt misstänkt för brott mot skyddslagen. Personen fotade på en plats med avbildningsförbud. Omni 230906. EU: Kan nyttja ryska tillgångar för att bygga Ukraina. Både företag och invånare i Ukraina har börjat anpassa sig till den nya krigshärjade verkligheten vilket lett till att landets ekonomi nu går bättre än förväntat, skriver CNN. "Ekonomin har börjat återhämta sig efter ett extremt svårt 2022", skriver det ukrainska finansdepartementet i ett uttalande. Men det kommer ändå krävas stora ekonomiska stöd för återuppbygga landet efter kriget. EU har lovat att stå för lejonparten av räkningen, som bara växer sig allt större. I hopp om att minska kostnaderna för unionen diskuteras möjligheten att använda vinst från frysta ryska tillgångar för att finansiera återuppbyggnaden, skriver Politico. Det verkar emellertid vara lättare sagt än gjort, eftersom den exempellösa åtgärden skulle innebära juridiska och finansiella risker. I juni lovade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att lägga fram ett förslag för hur ryska statliga tillgångar kan utnyttjas, men än har inget förslag presenterats. "Diskussioner med medlemsländerna om vägen framåt fortskrider, men ytterligare reflektion krävs fortfarande," säger en källa till Politico. Den ukrainska ekonomin krympte med drygt en tredjedel efter invasionen. Sanktionerna har fryst tillgångar till ett värde av 200 miljarder euro. Omni 230906. Kommentar: Inte bara kan utan måste. Ryssland konfiskerar västerländska tillgångar. EU måste konfiskera alla ryska tillgångar på grund av den medvetna förstörelsen Ryssland gör i Ukraina. Ryska drönare slog ner nära Rumäniens gräns. Flera av de ryska drönare som avfyrades mot ukrainska Odesa imorse träffade området kring floden Donau, uppger ukrainska åklagare enligt AFP. Minst två personer ska ha skadats. Ryska militären hävdar att måltavlan var bränslelager i staden Reni, som ligger vid Donaus strand. På andra sidan floden ligger Nato- och EU-landet Rumänien, som fördömt attacken. Landets försvarsminister kallar den för "orättvis". Ukraina: Sköt ner 22 ryska drönare.
Omni 230903. Strategen: Ukrainas nästa mål - järnvägen i Tokmak. Rysslands reträtt från det lilla ukrainska samhället Robotyne ses som ett tecken på att Ukraina gör framsteg i kriget. Den ryska försvarslinje som den ukrainska militären nu brutit igenom beskrivs som en högprioriterad huvudlinje för Ryssland. Efterkommande försvarslinjer är inte lika välbemannade, säger Försvarshögskolans militärstrateg Johan Huovinen till TT. Nästa mål för de ukrainska styrkorna är sannolikt järnvägsknuten i Tokmak, mitt emellan Robotyne och den större staden Melitopol i närheten av Azovska sjön. Skulle Ukraina lyckas skära av järnvägsförbindelsen, hade det fått stor inverkan på de ryska styrkornas förmåga att förse sina trupper med diverse utrustning, särskilt ammunition. "Kan man påverka järnvägsnätet så försvårar man för Ryssland att logistiskt underhålla sina militära förband i det här området," säger Johan Huovinen till nyhetsbyrån. Ukraina vill ta sig ner till Melipopol för att skära av landkorridoren mellan Mariupol och Krym Omni 230907. Forskare: Embracer göder den ryska krigskassan. Embracer bidrar till den ryska krigskassan. Det säger Carl Heath, seniorforskare vid Research Institute of Sweden, till SVT nyheter. "Det är rimligt givet det här läget att överväga att avveckla verksamheten i Ryssland," säger han till SVT. Heath menar att spelbolagets verksamhet i Ryssland till syvende och sist bidrar till den ryska krigskassan i form av skattemedel. "Att avyttra eller flytta verksamheter är mycket komplext och kan exempelvis innebära förändrad säkerhetsläge eller repressalier för anställda", skriver Embracers vd Lars Wingefors i en kommentar till SVT. Lars Wingefors vill inte ställa upp på en intervju med SVT. Wingefors utpekas som säkerhetsrisk - har affärer i både Ryssland och svensk försvarsindustri. Embracer omsätter hundratals miljoner i Ryssland. Omni 230907. USA skickar ammunition av utarmat uran till Ukraina. USA kommer att skicka ammunition tillverkad av utarmat uran till Ukraina, rapporterar flera medier. Beskedet kom redan på onsdagskvällen i samband med att USA:s utrikesminister Antony Blinken annonserade ett nytt stödpaket till Ukraina värt närmare 175 miljoner dollar, motsvarande nästan 2 miljarder kronor. Ammunitionen ska användas i de amerikanska stridsvagnarna Abrams. Uranen gör ammunitionen så pass tung att den kan tränga igenom tung bepansring. AFP beskriver ammunitionen som kontroversiell eftersom uranet i tidigare konflikter kopplats samman med ökad risk för cancer och andra hälsoeffekter. Tidigare har Storbritannien skickat liknande ammunition till Ukraina.
Det är första gången USA skickar den sortens ammunition. Kremls talesperson: USA är ansvarigt för hälsoriskerna det medför. Utarmat uran är en biprodukt när uran berikas. Uran har en densitet cirka 1,7 så stor som bly. Blinken: Stridsvagnar av typen Abrams kommer i höst. Expert: "Den bara fortsätter genom bepansringen."
Omni 230907. Niinistö: Eskalering ger en "enorm" kärnvapenrisk. Risken för kärnvapenanvändning är "enorm" om kriget i Ukraina spiller över på angränsande länder. Den bedömningen gör Finlands president Sauli Niinistö i samband med en pressträff för finländska journalister, rapporterar TT och Hufvudstadsbladet. "Vi minns alla raketen som landade i Polen, och hur man vaknade till då. Det är alltså mycket känsligt. Även små saker kan förändra mycket, och tyvärr åt det sämre hållet," säger han. Niinistö uttrycker även oro för den försämrade säkerhetssituationen efter koranbränningarna. "Den som är mjuk måste också vara beredd att vara hård, annars smälter det mjuka," säger han till Hufvudstadsbladet. Niinistö: "Enorm" kärnvapenrisk vid eskalering. Omni 230907. Ryska regionalvalen ett genrep med given utgång. Det finns i stort sett bara ett alternativ för ryssar i 21 regioner, inklusive de fyra ukrainska som annekterats illegalt, i valen som avslutas på söndag, rapporterar Reuters och Moscow Times. Alla kandidater är lojala med Putin och stödjer kriget i Ukraina, skriver New York Times. Valen ses som en generalrepetition inför presidentvalet nästa år då det är meningen att Vladimir Putin ska väljas om. Det berättar en rad insatta källor för Moscow Times, och enligt dem kan kampanjerna sammanfattas till "nämn inte kriget". "Myndigheterna vill inte skrämma ryssarna, utan sända signalen att de ska sköta sitt medan militären tar hand om kriget," säger den ryska polititiska analytikern Jekaterina Kurbangalejeva till Moscow Times. Oppositionskandidater har tvingats i exil, fängslats eller hindrats från att ställa upp och kritiska medier har stängts ner.
Ukrainsk borgmästare i exil: "Valen är olagliga och värdelösa." Valen genomförs utan oberoende valobservatörer eller journalister. Europarådets kommunalkongress fördömer val i illegalt annekterade regioner.
Omni 230907. Uppgifter: Musk släckte ner ukrainska militärens nät. Elon Musks satellitföretag Starlink släckte ner nätet i Ukraina för att stoppa en attack från den ukrainska militären mot det ryskannekterade Krym förra året, rapporterar flera medier med hänvisning till en ny bok om entreprenören. I sin biografi av Musk skriver författaren Walter Isaacson att Musk personligen uppmanade anställda på Starlink att stänga av kommunikationen runt Krym när Ukraina var i färd med att beskjuta ryska fartyg med marina drönare. Enligt Isaacson ledde ordern till att attacken blev verkningslös. Anledningen var, enligt Isaacson, att Musk var orolig för att Ryssland skulle svara med kärnvapenattacker. Musk ska ha sagt att Ukraina "går för långt" i sina försök att besegra Ryssland. Varken Musk eller Starlink har kommenterat uppgifterna. Starlink började erbjuda Ukraina sina tjänster efter den ryska invasionen. Det är oklart exakt när händelsen ska ha ägt rum. Musk ska ha sagt: "Hur har jag dragits in i det här kriget?"
Omni 230908. Kommentar: Fegt handlat av Elon Musk som borde stå på Ukrainas sida. 17 gripna - misstänks ha värvat kubaner till kriget. Kubanska myndigheter har gripit 17 personer som misstänks ingå i ett nätverk som rekryterat unga kubanska män att strida för den ryska armén i Ukraina, skriver Reuters. Åklagare José Luís Reyes säger att de gripna kan straffas med upp till 30 år i fängelse, livstid eller döden beroende på hur allvarliga deras brott anses vara. Brottsrubriceringarna är bland annat människohandel och fientliga handlingar mot främmande stat. Enligt misstankarna har unga kubanska män rekryterats till den ryska armén i både Ryssland och i Kuba. Ryssland har länge haft starka band till kommuniststyrda Kuba och landet har varit en populär destination för kubanska migranter som söker en bättre ekonomisk verklighet. Putin har gjort det enklare för utländska medborgare att slåss för den ryska armén. Gruppens lokala organisatör i Kuba är en av de gripna. Uttalande från Kubas utrikesdepartement: "Kuba är inte en del av kriget i Ukraina." Omni 230908. Ukraina hoppas på ström i vinter: "Bättre system nu." Nya och bättre luftvärnssystem gör att Ukraina hoppas undvika en ny vinter med dagliga strömavbrott efter ryska attacker mot viktig infrastruktur, skriver Reuters. Det handlar bland annat om tyska Gepard-system som monteras på stridsvagnar. Ukrainsk militär uppger att ett sådant system skjutit ner fem av den ryska arméns iranska Shahed-drönare sedan det togs i bruk för en månad sedan. Det innebär ett hundraprocentigt utfall. "Vi hade färre system förra vintern. Nu har vi fått fler, och effektiviteten kommer att vara bättre," säger befälhavaren Serhij Najev. Soldaten Anton har skjutit ner två drönare: "Adrenalin, känslosvall ... går inte att beskriva med ord." Majoriteten av infrastrukturen som förstördes förra vintern har reparerats. Omni 230908. Attacker mot Odesa i natt - 16 drönare nedskjutna. Ukrainskt luftvärn har skjutit ner 16 av de 20 iranska Shahed-drönare som Ryssland avfyrade mot Odesa-regionen i natt, uppger militära ledare enligt Reuters. Sedan Ryssland i mitten av juli drog sig ur FN:s spannmålsavtal, som möjliggjorde säker export genom Svarta havet, har Moskva intensifierat sina attacker mot ukrainsk spannmålsindustri vid floden Donau och vid hamnen i Odesa. "Under natten har ryska terrorister attackerat Odesa-regionen för femte gången den här veckan," säger Odesas guvernör Oleg Kiper. Enligt Ukraina avfyrades drönarna från Ryssland och den annekterade Krymhalvön. EU kräver stopp av rysk hamnblockad: Skandalöst att Ryssland attackerar ukrainska hamnar. Omni 230908. Sunak: Kina bromskloss - obstruerar i viktiga frågor. Storbritannien anklagar Kina för att obstruera i flera viktiga frågor som ska diskuteras på helgens G20-möte i Indiens huvudstad New Delhi, rapporterar Times of India. Premiärminister Rishi Sunak säger att Kina motsätter sig förslag för att hantera klimatförändringar och en gemensam skrivelse för att fördöma den ryska invasionen av Ukraina. I en intervju med Bloomberg beskriver han förhandlingarna som "utmanande", skriver Times of India. Även Ryssland, Saudiarabien och Sydafrika motsäger sig ett mål om att de globala utsläppen ska minska senast 2026, uppger två källor med insyn i förhandlingarna. Kina vill att USA ska häva restriktionerna på export av halvledarteknologi. Rysslands invasion av Ukraina gör det svårare än vanligt att nå meningsfulla uppgörelser på årets G20-möte. Ryske utrikesministern Sergej Lavrov deltar i stället för Vladimir Putin. Omni 230908. Zelenskyj: Kriget saktar ner - svårt att få vapen. Ukraina får allt svårare att få till stånd nya vapenleveranser och nya sanktioner mot Ryssland, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt Reuters. "Kriget saktar ner. Det är sant, vi erkänner det," sa presidenten under en konferens i huvudstaden Kyiv på fredagen. Den nu tre månader långa motoffensiven skulle göra snabbare framryckningar på de södra och östra fronterna om kraftfullare vapen levererades, enligt Zelenskyj. Zelenskyj: Alla processer blir svårare och långsammare. Omni 230908. Växande spänningar mellan Ryssland och Armenien. På fredagen kallade Kreml till sig Armeniens ambassadör för att markera mot vad ryska UD kallar "en rad ovänliga handlingar" från armeniskt håll de senaste dagarna, rapporterar AFP. Bland annat angavs de gemensamma militärövningar Armenien hållit med USA, premiärministerhustruns resa till Kyiv och landets steg mot att ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen, som utfärdat en arresteringsorder mot Putin. De båda länderna är allierade, men Armenien har blivit allt mer kritiskt mot de ryska fredsbevarande styrkornas hantering av konflikten i Nagorno-Karabach. Under sommaren har det larmats om hungersnöd och "ett nytt folkmord mot armenier" i regionen, där Azerbajdzjan infört en blockad. Ryska UD underströk att länderna är och förblir partners. Armenien är beroende av militärt stöd från Ryssland. Omni 230908. Analyser: G20-bojkott kan vara del av större plan. Att Kinas president Xi Jinping för första gången bojkottar ett G20-möte tolkas av många diplomater som att Kina håller på att avskärma sig från väst och dess allierade. Det skriver Martin Quin Pollard, Laurie Chen och Yew Lun Tian för Reuters. "Kina har en ansträngd relation till värdlandet Indien, vilket enligt analytiker kan vara en faktor, men på det hela taget har Xis internationella resor minskat betydligt i år och avgränsats till länder som Peking ser som vänliga." I ljuset av Kinas maktkamp med USA kan bojkotten ses som ett tecken på Xis missnöje med den rådande världsordningen, och globala strukturer som han ser som alltför USA-styrda, skriver Nectar Gan för CNN. "I stället kanske Xi prioriterar multilaterala forum som passar in i Kinas egen vision för hur världen ska styras, såsom det nyligen avslutade Brics-toppmötet och det kommande ’Ett bälte, en väg’-forumet."
Omni 230909. Val i Maldiverna - en kamp mellan Indien och Kina. Mycket står på spel när Maldiverna går till presidentval på lördagen. Valet följs noga av stormakterna Indien och Kina som båda har stora intressen i önationen i Indiska oceanen, skriver AP. Sittande president Ibrahim Solih har en Indienvänlig hållning medan huvudmotståndaren Mohamed Muizzu har en historia av nära band med Kina. Muizzo har bland annat gått till val på att kasta ut de indiska militärer som är stationerade i landet. Om ingen kandidat får över 50 procent av rösterna väntar en andra valomgång mellan de två som får flest röster. Det sker i så fall senare i september. Maldivernas politiska landskap blir mer konservativt - radikala sunnimuslimer sätter agendan. Solih har ett knappt övertag i opinionsmätningarna. Muizzu är nära allierad med tidigare president Abdulla Yameen.
Omni 230909. Fakta: Maldiverna, formellt Republiken Maldiverna är en östat i norra Indiska oceanen, i Sydasien. Den består av 26 atoller med cirka 1 200 öar, varav 200 är bebodda. Antal invånare 523 787 (2022) . Huvudstaden och huvudön heter Malé och har en befolkning på 253 000 (uppskattning 2020). Ukraina: Väst saknar vilja gällande ryska tillgångar. Ukrainas allierade "saknar uppenbarligen vilja" att överföra frysta ryska tillgångar till Kyiv, säger utrikesminister Dmytro Kuleba enligt AFP. "Efter ett och ett halvt år hör jag samma sak från Europa och USA: 'vi jobbar på det'," sa ministern i ett tal på fredagen. Ända sedan EU frös ryska tillgångar i fjol har man diskuterat möjligheten att använda dem för att uppfylla löftet att stå för största delen av notan för Ukrainas återuppbyggnad. Processen drar dock ut på tiden på grund av olika juridiska och finansiella frågetecken, och Tyskland och Frankrike har uttryckt skepsis mot planen, rapporterade Politico tidigare i veckan. Kuleba uttalade sig på en konferens i Kyiv. EU har saktat ner processen. Omni 230909. Kommentar: Man måste göra som Ryssland har börjat göra. Konfiskera tillgångarna rakt av. Storskalig drönarattack mot Kyiv - alla nedskjutna. Ukraina avvärjde en storskalig rysk drönarattack mot Kyiv under natten mot söndag, uppger ukrainska myndigheter. Cirka 25 iranska Shahed-drönare ska ha avfyrats mot huvudstaden. Samtliga sköts ner av ukrainskt luftförsvar. AFP:s och Reuters reportrar rapporterar att explosioner hörts i Kyiv men enligt Ukraina kom ingen till skada i attacken. Samtidigt uppger Ryssland att åtta ukrainska drönare skjutits ner över Svarta havet, i närheten av annekterade Krymhalvön. Ukrainas nya försvarsminister uppmanar västallierade att skicka mer vapen. Rester från nedskjutna drönare landade på olika platser i Kyiv. Ryssland attackerar ukrainskt territorium så gott som varje natt.
Omni 230910. Ryssland bygger militäranläggningar fem mil från finska gränsen. Ryssland har byggt nya hallar för krigsmateriel nära den finska gränsen. Det visar en granskning från pulic service-bolaget Yle, som med hjälp av kartor och satellitbilder har kunnat kartlägga byggena. Enligt Yle inrymmmer byggnaderna, som på kort tid har uppförts i Alakurtti fem mil från Finland, militära fordon och annan utrustning som bland annat används vid fronten i Ukraina. Bedömningar gör gällande att hallarna är cirka 100 meter långa och cirka 25 meter breda. Enligt uppskattningar har de uppförts under en knapp dag vid olika tillfälle under sommaren, vilket öppnar för antagandet att en ny byggmetod har tillämpats från Rysslands sida för att snabbt kunna skala upp vid behov. Samma metod användes, enligt militärexperten Marko Eklund, redan 2010 när landet etalberade militär närvaro nära Ukrainas gräns, enligt Yle. Hallbygena är den första ryska satsningen på länge när det gäller att etablera militära anläggningar så pass när den finska landsgränsen. Omkring 2000 ryska soldater bedöms ha placerats i Alakurtti, vilka är utbildade i att verka i det arktiska områdets mörker och kyla, rapporterar Yle vidare. Granskningen visar också att en liknande hall har byggts i ryska Petrozavodsk, också det relativt nära den finska gränsen, där materiel förvaras och skickas till det pågående anfallskriget mot Ukraina.
yle 230910. Lula: Finns inte en chans att Putin grips i Brasilien. Rysslands president Vladimir Putin löper ingen risk att bli gripen om han reser till Brasilien för G20-mötet 2024. Det säger den brasilianske presidenten Lula da Silva. "Om jag är president och han kommer till Brasilien finns det inte en chans att han grips, säger Lula på G20-mötet i Delhi, enligt Reuters. Den internationella brottmålsdomstolen ICC har utfärdat en arresteringsorder mot Putin med anledning av invasionen av Ukraina. Det tros vara en av orsakerna till att den ryske presidenten inte närvarar vid årets G20-möte. Lula planerar att resa till Ryssland för Bricsmötet. Både Indien och Brasilien är medlemmar i ICC. Omni 230910. Väst dömer ut val i annekterade regioner. Under söndagen hålls lokalval i 79 ryska regioner. Dessutom håller det ryska styret val i de annekterade regionerna Krim, Cherson, Luhansk, Donetsk och Zaporizjzja. De valen har dömts ut av Kiev och väst som skenval, enligt The Guardian. Från ryskt håll har det kommit rapporter om sabotage mot valprocessen och enligt ukrainska Kyiv Post ska en vallokal ha sprängts med hjälp av drönare. Senare på söndagskvällen meddelade ryska valmyndigheten att Putins parti Enade Ryssland vann valen i samtliga ukrainska regioner, rapporterar AFP. Enligt Ukraina är valet ett olagligt försök av Moskva att få ytterligare makt över de ockuperade regionerna. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba uppger i ett uttalande på ministeriets hemsida att valen inte kommer att medföra några juridiska förändringar i regionerna. "Rysslands falska val är ogiltiga," säger han och understryker att alla inblandade i omröstningen kommer att ställas till svars. (svt 230910.) Överlevde drönarattack i Ukraina: Mirakulöst oskadd. En svensk hjälparbetare i östra Ukraina har skadats i en drönarattack mot en bilkonvoj utanför Bachmut, skriver spanska El Mundo. I samband med händelsen dog två andra volontärer som färdades i samma bil och som jobbade åt samma organisation. Den 34-årige svensken, som är hemmahörande i Mellansverige, arbetar för välgörenhetsorganisationen Road to Relief som bistår med hjälp att evakuera civila, erbjuda enklare sjukvård och leverans av humanitär hjälp. I en intervju med Expressen berättar 34-åringen från ett sjukhus i Dnipro att de träffades av en drönare och att bilen därefter kraschade och fattade eld. "Jag ligger på sjukhus med brännskador och så där, annars är jag mirakulöst oskadd," säger han till tidningen. Den skadade svensken skriver från sjukhussängen. Omni 230910. Kommentar: Det är med livet som insats för de som jobbar i den branchen ... USA: Djupt oroade över det humanitära läget. Vita huset är "djupt oroat över den hastigt förvärrade humanitära situationen" i utbrytarregionen Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan. Det säger den amerikanske utrikesministern Antony Blinken enligt Reuters. Under sommaren har det kommit flera larm om den humanitära situationen i regionen, som innesluts av Azerbajdzjan och är internationellt erkänd som en del av landet, men befolkas av etniska armenier. Konflikten har pågått sedan Sovjetunionens kollaps. En tidigare chefåklagare vid Internationella brottmålsdomstolen har sagt att det finns "skäl att tro att ett nytt folkmord mot armenier pågår" i regionen, enligt CNN, och en lokal journalist har vittnat för BBC om svår matbrist. Omni 230910. Biden under G20: USA vill inte hålla tillbaka Kina. USA:s president Joe Biden mötte Kinas premiärminister Li Qiang under G20-mötet i New Delhi innan han på söndagen drog vidare till Vietnam, rapporterar Bloomberg. Under en pressträff i Hanoi sa Biden att han inte har något intresse av att "hålla tillbaka Kina". "Jag vill bara säkerställa att vi har en relation som präglas av tydlighet och samförstånd, där alla vet vad som gäller," tillade han. Ett samtal på så hög politisk nivå har inte hållits mellan Kina och USA på flera månader. Biden noterade att den kinesiska tillväxten har haltat, men tillade att han inte tror att det kommer göra landet mer benäget att invadera Taiwan. Biden: Kommer inte sälja Kina material som kan användas för att bygga kärnvapen. Diskuterade stabilitet och det södra halvklotet. Besöker Vietnam för att få dem att närma sig USA. Vill skaffa sig ännu en bundsförvant i Asien. Omni 230910. Misstänkt kinesisk spion gripen i Storbritannien. En forskare i internationella relationer, som var verksam vid det brittiska parlamentet, greps i mars efter misstankar om att han spionerat för Kina. Det avslöjar The Sunday Times. Mannen ska ha haft någon typ av koppling till säkerhetsminister Tom Tugendthat, men detaljerna är knapphändiga. Han ska ha bott i Kina en period, enligt BBC. Under insatsen i våras greps två män, en i 20-årsåldern och en i 30-årsåldern. Det är oklart vem av dem som är den aktuelle forskaren, och vad den andre vad misstänkt för. De släpptes senare mot borgen, och en rättegång ska hållas i oktober. Avslöjandet publicerades på söndagen. Ska inte ha haft personlig kontakt med ministern. Premiärministern markerade "skarpt" i samtal med sin kinesiske motsvarighet. Omni 230910. Ukraina: Ska bygga 1 000 stridsfordon med Sverige. Sverige och Ukraina planerar att tillsammans tillverka 1 000 exemplar av det svenska Stridsfordon 90, internationellt kallat CV90. Det säger Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maljar enligt Kyiv Independent. "CV90 kallas det bästa stridsfordonet i världen. Det är designat och tillverkat i Sverige och har allt ett modernt stridsfordon bör ha," säger hon. Förra månaden besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige och träffade ett avtal med statsminister Ulf Kristersson (M) om att producera Stridsfordon 90 i Ukraina. Hittills har Ukraina fått ett 50-tal exemplar av stridsfordonet. Maljar: Skyddar våra soldater från kulor, splitter, minor och artilleri.
Omni 230911. Regeringen lovar garantier för handel med Ukraina. Regeringen avsätter 333 miljoner kronor i exportkrediter till svenska företag som vill exportera till Ukraina, skriver bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) på DI:s debattsida. Genom åtgärden vill regeringen "sänka trösklarna" för företag handla med landet. "Vi har många svenska företag med unika produkter och kompetenser som vill bidra till uppbyggnaden av Ukraina och stöd för riskavlastning är efterfrågat." Kommande år är Ukraina den största mottagaren av bistånd från Sverige och i höst öppnar ett svenskt handelskontor i huvudstaden Kyiv, skriver ministern. Omni 230911. USA:s och Kanadas signal till Kina: Seglade genom omstridda Taiwansundet. Kina hävdar att man kontrollerar Taiwansundet, men i gryningen på lördagsmorgonen seglade ett amerikanskt och ett kanadensiskt fartyg genom det. Besättningen på kanadensiska flottans HMCS Ottawa har i hemlighet förberett sig i månader, rapporterar tv-kanalen CBC News. Bland annat har de övat på att behöva försvara sitt fartyg. Det scenariot inträffade aldrig, men tre kinesiska krigsfartyg höll sig nära HMCS Ottawa och amerikanska fartyget USS Ralph Johnson under den 17 timmar långa passagen. Sam Patchell, befälhavare för HMCS Ottawa, säger att passagen är ett sätt att markera att området är fritt och öppet, tvärtemot vad Kina säger. "Det enda vi kan göra för att visa det är att komma hit och signalera det," säger han. Under måndagsmorgonen noterade taiwanesiska myndigheter 39 kinesiska stridsflyg och 13 fartyg i närheten av ön. CBC News hade ett team ombord under passagen.
Omni 230911. Kreml bekräftar: Putin har bjudit in Kim Jong-Un. Kreml bekräftar att Nordkoreas diktator Kim Jong-Un ska besöka Ryssland i dagarna - på inbjudan av president Vladimir Putin. Det uppger statliga ryska medier enligt Reuters. Tidigare i dag uppgav sydkoreanska YTN att Kim är på väg till Ryssland med tåg. Utlandsbesöket rapporteras vara Kims första på över fyra år och enligt vad som är känt hans andra någonsin i Ryssland. Putin väntas besöka en ekonomisk konferens i Vladivostok i östra Ryssland under måndagen och tisdagen. Vladivostok ligger bara 13 mil från Rysslands gräns mot Nordkorea. Enligt flera medier har säkerheten i staden skärpts men inga nordkoreanska flaggor har satts upp. New York Times har tidigare uppgett att Kim och Putin ska tala om vapenleveranser till Rysslands krig i Ukraina. Röd matta ska ha rullats ut i den rysk-nordkoreanska gränsstaden Chasan.
Omni 230911. Tyska EU-kravet på Kyiv: Måste agera mot korruption. Ukraina kan lita på EU och har en självklar plats i unionen i framtiden, säger tyska utrikesministern Annalena Baerbock under ett besök i Kyiv. Samtidigt poängterar hon att det ukrainska styret behöver ta krafttag mot korruption samt minska oligarkers inflytande. Hon hyllade flera av de insatser som redan gjorts, så som reformer inom rättsväsendet och medielagstiftning, skriver Politico. Nyligen sparkade president Volodymyr Zelenskyj försvarsministern Oleksij Reznikov efter anklagelser om korruption på dennes departement. I september 2021 antogs en lag som syftade till att minska oligarkernas inflytande i Ukraina. Besöket i Ukraina är hennes fjärde sedan den ryska invasionen i februari 2022.
Omni 230911. Uppgifter: USA nära att skicka långdistansrobotar. Vita huset är nära ett beslut om att skicka långdistansrobotar av typen ATACMS och/eller GMLRS till Ukraina, säger fyra amerikanska myndighetskällor till Reuters. Ukraina har länge bett om sådana vapen, men Bidens administration har hittills tvekat. Farhågan har varit att det kan ses som ett alltför aggressivt drag gentemot Ryssland. ATACMS-robotar har en räckvidd på 30 mil, och GMRLS kan avfyra robotar bestyckade med klusterammunition upp till sju mil. Ukraina har framgångsrikt använt den klusterammunition som USA redan skickat. Omni 230911. Försvarsbudgeten utökas med 27 miljarder nästa år - når Natos tvåprocentsmål. Sveriges försvarsbudget utökas med 27 miljarder kronor nästa år, meddelar Tidöpartierna vid en pressträff. Det innebär att Natos målsättning på två procent av BNP nås. "Vi står inför historiska uppgifter inom försvarspolitiken. Vi ska intensifiera arbetet med den största upprustningen av totalförsvaret sedan 50-talet," säger försvarsminister Pål Jonsson (M). Sven-Olof Sällström (SD) kallar ökningen "historisk". Enligt TT handlar det om 700 miljoner kronor som inte aviserats tidigare, och som tas från reformutrymmet på 40 miljarder kronor. Satsningen skulle innebära att Sverige når Natos mål om att 2 procent av BNP. Mikael Oscarsson (KD) säger att det bland annat avsätts medel för att rekrytera och behålla personal. Omni 230911. Storbritannien: Bristen på rysk arbetskraft värre. Den ryska mobiliseringen fortsätter att ha negativ inverkan på arbetskraften i landet, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. I juli var bristen på arbetskraft inom industrin rekordhög. Även it-sektorn är svårt drabbad efter att 100 000 it-arbetare - tio procent av arbetskraften - lämnat landet under 2022. Den 4 september skrev Putin på en order om utökade undantag från mobilisering för it-arbetare i åldern 27 till 30, enligt britterna. Den ryska armén har för avsikt att mobilisera 420 000 personer innan årets slut - i början av september var siffran 280 000, enligt säkerhetsrådets biträdande ordförande Dmitrij Medvedev. Ryska myndigheter lär sannolikt undvika fler impopulära massmobiliseringar före presidentvalet i mars, enligt brittiska försvaret. Huovinen: Kyiv lär använda "Bojkotornen" för radar. Att Ukraina enligt egen utsago tagit kontroll över flera olje- och gasplattformar i Svarta havet har ett viktigt signalvärde, säger överstelöjtnant Johan Huovinen till DN. Han tror inte att de så kallade "Bojkotornen" kommer användas för attacker mot den annekterade Krymhalvön. I stället är det sannolikt att Ukraina bygger upp radarstationer där eftersom ryska kryssningsrobotar ofta avfyras från Svarta havet. "Genom att placera radar på plattformarna får man en förvarning om ryska attacker," säger Huovinen. Huovinen: Ett sätt att visa att Ryssland inte kontrollerar sina intressen i Svarta havet. Ryssland uppges ha använt plattformen för militära ändamål sedan invasionen förra året. Ukrainska militära underrättelsetjänst GUR har publicerat en bild på soldater som poserar på en av plattformarna. Omni 230912. Putin vill tredubbla ryska LNG-produktionen i Arktis. Rysslands president Vladimir Putin vill tredubbla produktionen av flytande naturgas, LNG, i Arktis. Det säger han i ett tal på en ekonomisk konferens i Vladivostok i östra Ryssland. Målet är 64 miljoner ton per år senast 2030. Putin vill utöka gasledningarna i både västra och östra Ryssland i syfte att göra exporten "mer flexibel". Moskva vill fokusera på handeln med andra allierade än väst. EU importerar rekordvolymer LNG från Ryssland i år (30 augusti).
Omni 230912. Källor: Navalnyj kan bli frigiven i fångutväxling. En utväxling av flera fångar mellan Ryssland och väst är möjlig - och kan innefatta den fängslade ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Det säger myndighetskällor i flera länder till Wall Street Journal. Även den fängslade Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich kan bli aktuell, enligt källorna. Den ryske fånge i väst som Putin i huvudsak sägs vara intresserad att få hem i utbyte är Vadim Krasikov. Krasikov dömdes i Tyskland för att 2019 ha skjutit ihjäl en före detta tjetjensk rebelledare, Zelimchan Changosjvili, i en park i Berlin. Sedan dess har Kreml flera gånger undersökt möjligheterna att få honom frigiven i en fångutväxling, enligt WSJ:s källor. Changosjvili anklagades av Moskva för en attack 2004. I fjol dömdes Navalnyj till ytterligare 19 år i fängelse. Navalnyj har placerats i isolering för 19:e gången på ett år. Omni 230912. Ryssland tvingas stärka försvaret på egen mark. De senaste veckorna har det ryska luftvärnet i Moskva ställts om för att mer effektivt bemöta de drönarattacker som nu riktas mot staden de flesta dagar, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. "Sedan tidigt i september 2023 har SA-22-luftvärnssystem runt huvudstaden synts på upphöjda ramper och torn," skriver de. Samtidigt har hemvärnet Rosgvardia börjat rekrytera tidigare fängslade Wagnersoldater för att stärka försvaret på hemmaplan, enligt tankesmedjan ISW. Ryska gränsvakter har liksom soldaterna i Ukraina uttryckt missnöje över bristande resurser och utrustning, och oroas över potentiella ukrainska intrång på rysk mark, skriver de. Omni 230912. Putin: Motoffensiven resultatlös. Under en frågestund vid det östliga ekonomiska forumet i Vladivostok på tisdagen säger Rysslands president Vladimir Putin att den ukrainska motoffensiven är resultatlös, rapporterar Reuters. Vidare säger han att Ukraina lider svåra förluster och att hans uppfattning är att deras resurser är nära att ta slut - och att de då kanske vill inleda fredssamtal. Putin uttalar sig också om leveranser av F16-plan till Ukraina och säger att det inte kommer att förändra någonting utan bara dra ut på konflikten. (svt 230912.) Rysk general om Putins masterplan: Europa är nästa mål. En nyligen befordrad rysk general har i en intervju med den ryska sändaren Russia-1 avslöjat att den fullskaliga invasionen av Ukraina endast är en "språngbräda" för en bredare konflikt med Europa. Hotbilden mot Östeuropa fortsätter att öka. Överste Andrey Mordvichev befordrades nyligen till general av den ryska presidenten Putin, enligt Kyiv Post. I en intervju på den statliga ryska sändaren Russia-1, som spelades in redan i juli men endast släpptes vid hans befordran, uttryckte Mordvichev sin övertygelse om att Putins militära åtgärder kommer att fortsätta under en längre period och kan eventuellt utvidgas i framtiden. "Kriget kommer att pågå under en längre tid. Det är meningslöst att diskutera specifika tidsramar... När det gäller Östeuropa och de kommande uppgifterna kommer detta säkert att kräva mer tid," förklarade han. Intervjuaren frågade sedan: "Är Ukraina bara en språngbräda?" "Ja, du har rätt. Detta är bara början. Jag tror att förespråkarna för detta krig inte kommer att stanna där," svarade han. Dagens.se 230912. Flera civila skadade efter drönarattacker mot Ukraina. Ryssland avfyrade under natten 44 drönare mot Ukraina, varav 32 sköts ner av det ukrainska luftförsvaret. Det uppger ukrainska myndigheter på Telegram, skriver internationella nyhetsbyråer. "Det främsta målet för attackerna var Odesa-regionen och området runt Izmail," skriver regionens guvernör Oleg Kiper på plattformen. Minst sex civila har skadats, tre av dem allvarligt. "Skador på hamn och annan civil infrastruktur har registrerats", skriver Kiper. Attackerna mot Ukrainas hamnar vid Svarta havet har ökat efter att Ryssland i somras vägrade att förlänga spannmålsavtalet med landet. Izmail har en av huvudvägarna för export av ukrainska varor. Ska handla om iranska Shahed-drönare. Ukraina ska ha genomfört en robotattack mot Krym under natten. Omni 230913. EU granskar kinesiskt stöd för elbilar: "Håller priserna nere på ett konstgjort sätt." EU inleder en utredning kring Kinas statsstöd till elbilar eftersom man oroas över den europeiska industrins förmåga att konkurrera med de billiga fordonen. Det säger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt årliga tal om läget i unionen. "Elektriska fordon är avgörande för den rena ekonomin, men globala marknader översvämmas av billiga kinesiska elfordon, vars priser hålls nere på konstgjort sätt av statliga stöd," säger hon. von der Leyen säger att EU inte kommer acceptera den typen av "snedvridning" av den europeiska marknaden. Jämställdhet och vindkraft var andra ämnesområden som hon lyfte i talet. I Kina pågår ett aggressivt priskrig på elbilar. Hon kommenterade inte att det var hennes sista tal. Omni 230913. Putins livvakter avslöjar: Presidenten fruktar attack. Rysslands president Vladimir Putin är paranoid, vittnar en av hans tidigare livvakter. Enligt Vitalyj Berizjaty, som tidigare var hundförare vid personskyddet, är Putins oro för att bli attackerad så stor att han låter livvakter sköta hans tvätt och attackdykare säkerheten runt hans semesterhus. "Så mycket fruktar han för sitt liv," säger Berizjaty i en intervju med TV Rain, en fristående rysk tv-station, enligt The Telegraph. Berizjaty arbetade 2014 som hundförare vid ett av Putins residens på Krym. Redan då kunde Putin ljuga om sina planer för sin säkerhetspersonal, allt för att ingen skulle få veta vad han egentligen tänkte ha för sig. En annan före detta livvakt bekräftar bilden och berättar liknande historier om Vladimir Putin. Bland annat kunde den ryske presidenten skicka en konvoj med bilar mot flygplatsen, allt för att omgivningen skulle tro att han hade lämnat och var på väg till Moskva. Livvakten som intervjuas flydde Ryssland i samband med invasionen. Omni 230913. Uppgifter: Brittiska robotar användes mot ryska flottan. En ubåt och ett landstigningsfartyg förstördes i en robotattack mot den ryska Svartahavsflotten i Sevastopol på den annekterade Krymhalvön, natten till onsdag svensk tid. Det uppger den ukrainska underrättelsetjänsten enligt flera medier. Från ryskt håll bekräftas att två fartyg skadats, men myndigheterna ger inga detaljer annat än att fartygen kommer repareras. Enligt uppgifter till Sky News utfördes attacken från ukrainskt stridsflyg med de brittiska kryssningsrobotarna "Storm Shadow", som har en räckvidd på omkring 250 kilometer. Ses som den största attacken mot hamnstaden sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion. Ryssland: 24 personer skadades.
Omni 230914. Putin har tackat ja till att besöka Kim i Nordkorea. Onsdagens möte mellan Rysslands president Vladimir Putin och Nordkoreas diktator blir inte ledarnas sista. I slutet av besöket vid den ryska rymdbasen Vostotjny accepterade Putin en inbjudan om att besöka Nordkorea vid "ett passande tillfälle", skriver nyhetsbyråer med hänvisning till ryska statliga medier.
Inför mötet mellan länderna, som båda är under globala sanktioner, spekulerades det om att Nordkorea kunde vara redo att skicka vapen och ammunition till Ryssland. Under tisdagen gav Putin löften om att hjälpa grannlandet bygga satelliter, och konstaterade att han såg "möjligheter för ett militärt samarbete" utan att specificera några detaljer. Efter mötet uppmanade FN:s generalsekreterare António Guterres alla länder att respektera sanktionerna mot Nordkorea, som Ryssland själv röstat för i säkerhetsrådet. Kim Jong-Un gav löften om att stötta alla Rysslands beslut. USA och Sydkorea har uttryckt oro för att Nordkorea kommer att erbjuda vapen och ammunition till Ryssland. USA:s utrikesdepartement: Ryssland är nere på bottenskrapet i sin jakt på stöd. Experter: Mötet är troligen bara början på fördjupat samarbete.
Omni 230914. Musks Hawaii-liknelse väcker vrede i Taiwan. Elon Musk har hamnat i nytt blåsväder efter att ha uttalat sig om konflikten mellan Kina och Taiwan, rapporterar Reuters. I en Youtube-video säger Musk att Pekings önskan är att återförenas med Taiwan, på samma sätt som USA inlemmade Hawaii. Han tillägger att Taiwan inte är en del av Kina är på grund av att "USA:s Stillahavsflotta har stoppat alla försök till återförening med våld." Taiwans utrikesminister Joseph Wu skriver i ett svar att han undrar om Musk tycker att det är en bra policy att sociala medier som X är bannlysta i Kina. "Lyssna, Taiwan är inte en del av Kina och absolut inte till salu!", skriver Wu. Tesla-chefen har retat upp Taiwan med liknande uttalanden tidigare. Omni 230914. Kommentar: Man kan inte lita på Musks politiska ambitioner. Kina: Ren protektionism - EU vill skydda sin industri. EU:s utredning av Kinas elbilsstöd är en "ren protektionistisk åtgärd" som kommer att ha en negativ påverkan på parternas ekonomiska och handelsmässiga relationer. Det skriver Kinas handelsdepartement i ett uttalande, enligt Reuters. "Kina anser att de undersökande åtgärder som föreslagits av Europeiska unionen i själva verket är till för att skydda den egna industrin under förevändning av 'rättvis konkurrens'," skriver departementet. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa i går att konkurrensen på bilmarknaderna "snedvrids" av att kinesiska tillverkare kan hålla sina priser nere med hjälp av statliga stöd. Kinas bilexport till Europa har ökat. Kina: Många EU-länder subventionerar sina elbilsindustrier. Omni 230914. Kommentar: Vilket land vill inte skydda sin egen industri? Det är nog Kinas högsta prioritet. Armeniens ledare litar inte längre på ryskt skydd. Putins invasion av Ukraina gör att Armenien inte längre kan förlita sig på Rysslands skydd om konflikten med Azerbajdzjan eskalerar igen. Det säger den armeniska premiärministern Nikol Pasjinjan i en intervju med Politico. Efter det 44 dagar långa kriget mot Azerbajdzjan om omstridda regionen Nagorno-Karabach 2020 sattes ryska fredsbevarande styrkor in för att upprätthålla vapenvilan. Men i och med kriget i Ukraina ökar oron i Yerevan för att Ryssland varken kan eller vill bibehålla vapenvilan. "Rysslands förmågor förändrats i och med utvecklingen i Ukraina. Så vår strategi nu borde vara att försöka minimera vårt beroende av andra," säger Pasjinjan. Uttalandet ses enligt sajten som ännu en signal på att Ryssland är på väg att tappa inflytandet i de forna Sovjetstaterna. Samtidigt kontrollerar Moskva fortfarande järnvägar, energiproduktion och gränskontroller i Armenien, en kvarleva från Sovjetunionen. Pasjinjan: Armenien får inte bli en proxy, det tillåter vi inte. Rysk hjälpsändning har nått Nagorno-Karabach.
Omni 230914. Map. Källor: USA svartlistar fler bolag för Rysslandsaffärer. USA införde under torsdagen sanktioner mot över 150 utländska företag, personer och institutioner som anklagas för att leverera amerikansk eller västerländsk teknologi till Ryssland, skriver flera medier. Västs sanktioner har hittills i stor utsträckning fokuserat på ryska företag. Men efter att Ryssland kringgått sanktionerna med hjälp av andra aktörer trappar Vita huset nu upp kampen mot dessa, skriver Wall Street Journal. Det ska handla om företag som sålt varor till Ryssland via länder som Kina, Turkiet, Ungern och Förenade arabemiraten. Exempelvis uppges två finländska bolag stå med på listan för att ha levererat militär utrustning såsom drönarkameror och litiumbatterier. AFP rapporterar att fem av bolagen på listan är turkiska. De flesta på listan är ryska tillverkare. Omni 230914. Ekonom: Finns viljan att stötta Ukraina ännu mer? Sverige kan och bör ge mer pengar till Ukraina än de 20 miljarder kronor som hittills betalats ut i stöd, skriver Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, på DN Debatt. Debattören skriver att betydligt mycket pengar - 20 gånger så mycket - betalades ut i pandemistöd. Han jämför även med elstödet som 2022 och 23 uppgick till knappt 59 miljarder kronor. Ett större Ukrainastöd vore ett tecken på solidaritet, menar han, och skriver vidare att det finns ett svenskt egenintresse. Om Ukraina faller drabbas Sverige och Europa ännu hårdare, enligt Waldenström. "Resurserna har vi. Det som återstår är handlingskraft." Omni 230914. Uppgifter: Rysk MMA-fighter vid fronten. I en ryske MMA-fightern Vjatjeslav Datsik ska ha anslutit sig till kriget i Ukraina, på den ryska sidan. I en video som publicerats på hans officiella Instagram-konto, syns Datsik stå framför ett hus men en grupp andra män och avlossa skott från ett raketgevär. En representant för MMA-fightern säger till en rysk tv-kanal att Datsik befunnit sig vid fronten i en vecka. Datsik är övertygad nynazist. Han har tidigare varit inlagd på en psykatrisk klinik i Ryssland som han rymde från och flydde till Norge. År 2010 utlämnades han till Ryssland där han sedan dess avtjänat flera fängelsestraff, skriver Meduza. Han släpptes i slutet av år 2020. (svt 230915.) Ukrainsk underrättelsetjänst: Kadyrov i koma. Den tjetjenske diktatorn Ramzan Kadyrov, ofta kallad för "Putins attackhund" uppges ligga i koma. Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten GUR. "Hans tillstånd har försämrats rejält," säger GUR:s talesperson Andrej Yusov till ukrainska Obozrevatel. Enligt tidningen är det troligt att Kadyrov kommer söka vård i Förenade Arabemiraten. "Han har varit sjuk under en längre tid, och vi pratar om systemiska hälsoproblem, säger Andrej Yusov. GUR ger inga belägg för påståendet och uppgifterna har inte kommenterats från ryskt håll. I mars dementerade Kadyrov rykten om att han var allvarligt sjuk vilket bland annat tyska Bild rapporterade. (svt 230915.) Kommentar: Sant?
Källor: Försvarsministern i Kina har fått sparken. Kinas försvarsminister Li Shangfu har fått sparken och utreds för brott. Den bedömningen gör amerikansk underrättelsetjänst, rapporterar Financial Times med hänvisning till flera källor. Li har inte synts till i offentligheten på en månad och ställde nyligen in ett möte med hänvisning till hälsoproblem. Uppgifterna kommer under en turbulent tid för Kinas president Xi Jinping. I juli avsattes utrikesminister Qin Gang efter bara sju månader på sin post. Några veckor senare sparkade Xi två generaler med ansvar för landets kärnvapenarsenal, utan förklaring. Det är oklart vilket brott Li misstänks för. Expert: Skapar oro bland andra världsledare. Omni 230915. Kommentar: Nalle Puh på dåligt humör igen. Ministern dansade med Putin - flyttar till Ryssland. Österrikes förra utrikesminister Karin Kneissl har lämnat hemlandet och slagit ner bopålarna i S:t Petersburg, rapporterar AP. Kneissl skriver på Telegram att hon ska bygga upp en tankesmedja på initiativ av det statliga universitetet i staden. Kneissl kritiserades för att gå Rysslands ärenden under sina tre år som utrikesminister, mellan 2017 och 2019. Det blev inte bättre av att hon dansade med Vladimir Putin på sitt eget bröllop. Hon meddelar också att hon fört sina ponnyhästar, som hållits i Syrien, till Ryssland i ett ryskt militärplan. Tankesmedjan ska ägna sig åt energifrågor och migrationspolitik. Hon säger sig ha känt sig som en "politisk flykting". Omni 230915. Storbritannien stämplar Wagner som terrorgrupp. Storbritannien har på fredagen officiellt terrorstämplat ryska Wagnergruppen, meddelar landets regering. Maxstraffet för den som är medlem i gruppen eller på annat sätt stödjer den är fängelse i 14 år. "Wagner har varit inblandat i plundring, tortyr och barbariska mord. Dess verksamhet i Ukraina, Mellanöstern och Afrika är ett hot mot den globala säkerheten," har inrikesminister Suella Braverman tidigare sagt. Sedan tidigare är 78 organisationer terrorstämplade i Storbritannien. Beslutet gör det olagligt att vara medlem i gruppen eller på annat sätt stödja den Omni 230915. USA pressar Ungern om Sverige: "Agera snabbt." USA sätter press på Ungern om det svenska Natomedlemskapet, rapporterar Bloomberg. På en presskonferens beklagar sig David Pressman, som är USA:s ambassadör i Ungern, att det har dröjt över ett år för Ungern att acceptera den svenska ansökan. Vidare understryker amerikanen att landets premiärminister Viktor Orbán redan har sagt att han stödjer ett svenskt Natointräde. "Försvarsalliansen, och vi, ser fram emot ett snabbt agerande från det ungerska parlamentet," säger Pressman. Orbáns parti Fidesz har en majoritet i det ungerska parlamentet och kan godkänna det svenska inträdet på egen hand. Partiet ska under nästa vecka samlas för att diskutera agendan under det kommande året. Fidesz har tidigare meddelat att ansökan ska ratificeras i höst. Omni 230915. Kommentar: Ungern väntar på Turkiet. Ukrainska uppgifter: Ramzan Kadyrov är svårt sjuk. Ramzan Kadyrov, som är den ryska delrepubliken Tjetjeniens ledare, är svårt sjuk. Detta enligt obekräftade uppgifter från den ukrainska underrättelsetjänsten GRU. "Det finns uppgifter om att Kadyrovs tillstånd är allvarligt och att hans sjukdom har förvärrats", skriver Andrej Jusov, som är GRU:s talesperson, på Telegram. Han tillägger även att Kadyrov påstås ligga i koma. Det har länge florerat rykten om Kadyrovs sviktande hälsa. I mars skrev den tyska tidningen Bild att delrepublikens starke man lider av njurproblem. Kadyrov har fått smeknamnet "Putins attackhund". Kadyrov uppges ha flugit in läkare från Abu Dhabi (mars 2023).
Omni 220915. EU slopar importförbud av spannmål från Ukraina. EU-kommissionen har på fredagen stoppat importförbudet av ukrainskt spannmål inom unionen, rapporterar flera medier. Förbudet infördes i somras efter att Polen, Bulgarien, Ungern, Slovakien och Rumänien klagat på att deras inhemska bönder inte kan konkurrera med den ukrainska importen. Kyiv har nu lovat EU att kontrollera exporten och se till att ett överflöd av spannmål inte hamnar i de berörda länderna. Bara Bulgarien ser dock ut att följa EU:s linje i frågan, skriver TT. De övriga fyra länderna hotar att införa egna restriktioner. "Vi gör det för att stödja polska bönder," säger den polske premiärministern Mateusz Morawiecki, enligt AP. Zelenskyj välkomnade EU:s beslut. Omni 230916. Sverige kan dra in biståndet till länder som stöttar Putin. Sverige kan dra in utvecklingsbiståndet till länder som står bakom Rysslands krig i Ukraina. Biståndsminister Johan Forssell (M) säger att det är en "intressant tanke" och att regeringen tittar på saken, när han medverkar i Ekots lördagsintervju. "Det ligger såklart i vårt intresse att vi jobbar med länder som inte undergräver den globala ordningen, som inte undergräver vår egen säkerhetspolitik." Stora förändringar väntar i biståndspolitiken, förändringar som Tidöpartierna nu förhandlar. Resultatet presenteras senare i höst. Klart är att det blir ett ökat fokus på Ukraina och närområdet. Forssell bedömer att Ukraina kommer att vara den största mottagaren av svenskt bistånd under många år framöver. Ekots lördagsintervju går att lyssna på här. Forssell tillägger att Rysslandslinjen inte gäller humanitärt stöd. Omni 230916. Livstecken från "General Armageddon" - är i Algeriet. Den ryske generalen Sergej Surovikin, som brukar kallas för "General Armageddon", har fångats på bilder i Algeriet efter att i princip ha varit försvunnen sedan Wagnerupproret i juni. Surovikin tycks ingå i en delegation från det ryska försvarsdepartementet som besöker en moské. Syftet med besöket är inte känt och Moskva har inte officiellt kommenterat det, enligt AFP. Surovikin har varit en av Rysslands ledande befälhavare under kriget i Ukraina. Han ledde styrkorna mellan oktober 2022 och januari 2023, innan han petades. Efter Wagnerupproret i juni har Surovikin, som betraktades som en allierad till Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin, knappt synts till. Enligt New York Times uppgifter greps Surovikin efter upproret. I början av september cirkulerade en annan bild som påstås ha visat Surovikin vid liv i Moskva. Omni 230916. Ryska myndigheter på Krym säljer Zelenskyjs egendom. De ryska myndigheterna på ockuperade Krym planerar att sälja omkring 100 ukrainska fastigheter, rapporterar Reuters. En av dem tillhör Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Försäljningskontrakten uppgår till ett totalt värde av motsvarande 95 miljoner kronor. Myndigheterna meddelade i februari att man hade förstatligat runt 500 egendomar på Krym. Vissa av dem ska ha ägts av ukrainska politiker och affärsmän.
Omni 230916. Kommentar: Då bör väst göra likadant med ryska fastigheter. Unesco: Världsarv i Ukraina i fara - "sårbara platser". Flera platser i Ukraina klassas som "världsarv i fara" av Unesco, skriver CNN. Det gäller både Sofiakatedralen och Petjerskaklostret i huvudstaden Kyiv. Och så även Lvivs historiska stadskärna i västra Ukraina. "Utöver risken för direkta attacker är dessa platser också sårbara för de chockvågor som orsakas av bombningarna av de två städerna", skriver Unesco i ett uttalande. I Lvivs stadskärna återfinns bland annat ett slott från 500-talet och flera religiösa byggnader. Omni 230916. ISW: Ukraina har återtagit 300 kvadratkilometer under sommarens motoffensiv. Ukraina har återtagit nästan 300 kvadratkilometer från de ryska styrkorna under sommarens motoffensiv. Det visar data som den amerikanska tankesmedjan ISW har tagit fram åt Dagens Nyheter. "Den har inte varit den framgång Ukraina hoppades på," säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, om offensiven. Området som återtagits är ungefär lika stort som Sveriges sjunde största sjö Siljan. Paasikivi tror att Rysslands förberedelser inför offensiven kan vara anledningen till de sparsamma framgångarna. Det största återtagna området ligger mellan Cherson och Mykolajiv i södra Ukraina. Dessutom har Ukraina återtagit områden i Soledar och Vuhledar. Ryssland kontrollerar fortfarande nästan 18 procent av Ukrainas territorium, enligt ISW. Motoffensiven ser ut att fortsätta in i hösten och vintern. Omni 231016. Polen är först ut: Inför nya hårda sanktioner mot Ryssland. I ett drag som förväntas ha en betydande påverkan på Ryssland har Polens inrikes- och administrationsminister, Mariusz Kaminski, tillkännagivit nya sanktioner som träder i kraft omedelbart. Huvudfokus för dessa sanktioner är att förbjuda alla ryskregistrerade bilar från att komma in i Polen. Detta beslut kommer som en reaktion på Rysslands fortsatta aggression i Ukraina, som har sett angrepp på både militära och civila mål. Mariusz Kaminski gick in på detaljerna i de nya sanktionerna och sa att inga ryskregistrerade bilar, vare sig kommersiella eller privata, kommer att tillåtas att komma in på polskt territorium. Detta utvidgar ett befintligt förbud som tidigare endast gällt för ryskregistrerade lastbilar. "Principen är enkel: en bil registrerad i Ryssland har ingen rätt att komma in i Polen. Detta är ytterligare ett element i de sanktioner som pålagts Ryssland och dess medborgare på grund av det brutala kriget i Ukraina och det hot den ryska staten utgör för internationell säkerhet," sa Kaminski. De nya polska sanktionerna överensstämmer med riktlinjer som offentliggjorts av Europeiska kommissionen den 8 september 2023, som också uppmanade till ett förbud mot ryskregistrerade bilar i Europeiska unionen. Polen är den första EU-medlemsstaten som implementerar detta förbud, som kommer att vara gällande från midnatt. msn 230916. ISW: Ukrainsk framgång tvingar Ryssland i försvar. Ukrainas framgångar i västra Zaporizjzja-regionen har troligtvis tvingat den ryska armén att fokusera på försvar i området, skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i sin dagliga uppdatering om kriget. Tankesmedjan skriver också att Ukrainas motoffensiv har lett till att den ryska armén tvingats låsa upp vissa av sina elitförband i Zaporizjzja. På lördagen fortsatte de ukrainska styrkorna sin offensiv i riktning mot Bachmut. Armén vinner fortsatt mark, enligt ISW. ISW: Ukraina har återtagit 300 kvadratkilometer under sommarens motoffensiv. Omni 230917. USA och Kina spionsatsar - två frågor är avgörande. Kina och USA har skalat upp sina globala spioninsatser, rapporterar New York Times. Utvecklingen tydliggjordes när den kinesiska spionballongen över USA upptäcktes i vintras. Det två ländernas huvudsakliga mål med sina respektive underrättelseverksamheter är att besvara två frågor: Vad är intentionerna för ledaren i det rivaliserande landet? Och vilka militära och teknologiska kapaciteter har de? För USA:s del handlar mycket av arbetet om att ta reda på mer om vad Xi Jinping har för planer med Taiwan. FBI har också intensifierat jakten på kinesiska spioner i USA. Det senaste året har man lyckats identifiera ett dussintal intrång på amerikanska militärbaser, utförda av kinesiska medborgare. Spionkonflikten mellan USA och Kina är dyrare än den som utspelade sig mellan USA och Sovjet under kalla kriget. Många kinesiska spionlarm i USA - nya lagar övervägs. Omni 230917. Expert: Risk för olycka vid Zaporizjzja - vaktmästare jobbar som ingenjörer. Risken för en allvarlig olycka vid kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja är 20-procentig, säger en anonym källa, som tidigare var en av de tio mest seniora ingenjörerna vid anläggningen, till The Times. En av anledningarna till att risken bedöms som så hög är att en stor andel av personalen, framför allt personer med mer avancerade kompetenser, lämnat kärnkraftverket den senaste tiden. Personalbristen uppges vara så akut att sekreterare och vaktmästare nu tvingas jobba som ingenjörer. "För en reaktor i drift ska en allvarlig nödsituation bara inträffa en gång vart tiotusende år. Nu bedömer vi det i termer av om det kommer att hända eller inte," säger källan. Källan: 50-procentig risk att ryssarna förstör allt när de lämnar. Kommentar: Utifrån hur Ryssland hittills betett sig är risken nog betydligt högre än 50 procent. Nattliga attacker från båda sidor - oljedepå skadad. Ukraina och Ryssland genomförde angrepp mot varandra natten mellan lördag och söndag, rapporterar flera nyhetsbyråer. Reuters skriver att en ukrainsk drönare orsakade skador på en oljedepå i sydvästra Ryssland med en efterföljande bränslebrand som följd. Branden kunde senare släckas, uppger Orjolregionens guvernör. Enligt TT attackerade Ryssland mål i Odesa med drönare och robotar. Ukrainas flygvapen skriver på Telegram att en jordbruksanläggning träffades. Totalt registrerades 16 luftangrepp i området. Uppgifterna har inte verifierats av byråerna eller bekräftats av oberoende källor. Den ukrainska motoffensiven pågår alltjämt i regionen Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. Motoffensiven ska ha tvingat Ryssland att flytta soldater till Zaporizjzja. Guvernören i Orjol: Inga rapporter om dödade eller skadade. Omni 230917. Ryskregistrerade bilar får vända vid EU:s gräns. Ett EU-förbud om att stoppa bilar registrerade i Ryssland har implementerats i Polen, rapporterar AP. Det är den senaste av en lång rad sanktioner mot Ryssland som ett svar på kriget i Ukraina. Estland, Lettland och Litauen införde också nyligen ett förbud mot bilar med ryska registreringsskyltar. "Det här är ytterligare en del av sanktionerna mot Ryssland och dess medborgare kopplade till det brutala kriget i Ukraina," säger Polens inrikesminister Mariusz Kaminski. Tidigare i veckan stämplade Dmitrij Medvedev, vice ordförande för Rysslands säkerhetsråd, EU:s sanktioner som rasistiska. Han hotade med att skära av de diplomatiska banden till unionen. Polen och de baltiska länderna hör till de mest högljudda motståndarna mot Ryssland. EU-kommissionen fattade beslut om förbudet 11 september. Omni 230917. Niinistö: Små förändringar kan eskalera - risken för kärnvapen är enorm. Kriget i Ukraina är långt ifrån över och risken för oväntade vändningar och eskalering är stor. Det säger Finlands president Sauli Niinistö i en intervju med New York Times. Niinistö varnar för att små förändringar i kriget kan leda till allvarliga konsekvenser. Han syftar bland annat på de ryska drönardelar som hittats i Natolandet Rumänien. "Risken att kärnvapen kommer användas är enorm," säger den finske presidenten. Varningen riktas delvis till de som kritiserar världsledare för att vara för försiktiga i sitt stöd till Ukraina. Niinistö menar att risken för eskalering innebär att världsledare måste vara ”ansvarsfulla” i sitt stöd till landet. Niinistö manar till förståelse för världsledarnas farhågor om eskalering. Omni 230917. Ryssland hävdar att de skjutit ner drönare på Krym. Ryska försvarsdepartementet uppger på söndagskvällen att de har skjutit ner två drönare över Krymhalvön och att en drönare skjutits ner över gränsregionen Belgorod, rapporterar Reuters. Ukrainska medier har tidigare på söndagskvällen rapporterat om explosioner i staden Sevastopol på Krym. Källor uppger för nyhetsbyrån Suspilne att kraftiga explosioner har hörts i staden och att den ukrainska marinen genomfört attacker tillsammans med underrättelsetjänsten GUR. Sky News skriver att de ukrainska uppgifterna inte har bekräftats från oficiellt håll. Belgorod ligger norr om den ukrainska staden Charkiv. Omni 230917. Paasikivi: Ryssland står inför ett svårt dilemma. Ukrainas framgångar under motoffensiven har varit begränsade men har nu tvingat Ryssland in i en svår sits, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SvD. Ukrainas framryckningar i Zaporizjzja-regionen i sydöst kan göra att Ryssland tvingas skicka förstärkningar dit från området kring Bachmut i öst. Ett sådant drag skulle öppna upp för Ukraina att rycka fram i Bachmut. "Man får ta väldigt svåra beslut på den ryska sidan. Då väljer man att ta risken att flytta förband till platser där man tror att de behövs bäst," säger han. Paasikivi: Dilemmat för ryssarna har hela tiden varit: var ska de sätta in sina reserver? Omni 230917. Analys: Ukraina vinner mark vid symboliskt viktig front. Ukraina bygger tillsynes upp momentum vid den östra frontlinjen, konstaterar Sky News Sean Bell i en analys. Om rapporterna att de återtagit byn Andriivka stämmer är det enligt Bell en indikation på att Ukraina håller på att omringa staden Bachmut. Bell kallar Bachmut symboliskt viktig, men understryker att det är den södra fronten, vid Zaporizjzja, som är strategiskt viktigast. "Ett genombrott här skulle öppna dammluckorna för ett ukrainskt avancemang", säger Bell i kanalens sändning. CNN:s Joseph Ataman och Clare Sebastian fokuserar sin analys på ett av Ukrainas stora problem, att västs ammunitionsleveranser inte hinner fram snabbt nog. De skriver att miljardlöften från EU, Nato och USA har snabbat på ammunitionsproduktionen men att problem i leveranskedjorna gör att takten just nu inte ser ut att kunna skruvas upp ytterligare. "Det är en tuff verklighet som Ukraina måste uthärda, särskilt när kritiken om en långsam motoffensiv blir allt mer högljudd", skriver de. Sean Bell: Ryssland bör oroa sig för syd - trots Ukrainas framgångar i öst. Joseph Ataman och Clare Sebastian: Ukraina skjuter snabbare än produktionskedjorna - hinner Europa ifatt?
Omni 230918. Röda korsets nödhjälp når Nagorno-Karabach. Internationella Röda korsets första lastbilar med humanitär hjälp har nått Nagorno-Karabach sedan Azerbajdzjan och armeniska separatister kommit överens om att häva den vägblockad som legat sedan december och som orsakat akut hungersnöd. Hikmet Hajiyev, rådgivare till Azerbajdzjans president, skriver på X, tidigare Twitter, att nödhjälpen kunde köra in i området säkert både från armenisk och azerbajdzjansk sida. Nagorno-Karabach är internationellt erkänt som en del av Azerbajdzjan, men befolkas av etniska armenier. Tidigare har en rysk laddning nödhjälp släppts fram. Azerbajdzjan har blockerat vägen sedan december 2022.
Omni 230918. Kinesiska techjätten investerar 22 miljarder i Turkiet. Den kinesiska techjätten Alibaba har lovat att investera motsvarande 22 miljarder kronor i Turkiet. Det rapporterar Reuters, som skriver att löftet från Alibaba kom i samband met ett möte med den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan. Alibaba säger sig redan tidigare ha investerat runt motsvarande 15 miljarder kronor i landet via e-handelsföretaget Trendyol. Alibaba har inte avslöjat exakt vad de 22 miljarder kronorna kommer att användas till, och företaget har inte heller sagt något om när investeringarna kommer att göras. Beskedet kom i samband med ett möte med Erdogan. Det är oklart när investeringarna kommer att ske. Omni 230918. FN: Kraftigt försämrade rättigheter i Ryssland. Situationen för mänskliga rättigheter i Ryssland har försämrats betydligt sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året. Det enligt en ny FN-rapport av den särskilda utredaren Mariana Katzarova, rapporterar Reuters som fått se en förhandsversion. "Ryska myndigheter har kraftigt inskränkt föreningsfriheten, fredliga sammankomster och yttrandefriheten, både online och offline, och har i grund och botten underminerat oberoendet hos rättsväsendet och garantierna för rättvisa rättegångar", står i rapporten enligt nyhetsbyrån. Det är första gången som FN:s människorättsråd har utrett en av säkerhetsrådets permanenta medlemmar. Ryssland har inte kommenterat rapporten. Beskrivs som en systematisk nedbrytning av civilsamhället. Omni 230918. Ryssland fryser miljarder av storbolagens vinster. Västerländska företag har gjort vinster på flera miljarder dollar i Ryssland sedan invasionen av Ukraina. Problemet är bara att Kreml har fryst pengarna för att klämma åt "ovänliga" nationer. Det skriver Financial Times. "Tiotals miljarder dollar är fast i Ryssland, och det finns inget sätt att få ut dem," säger en vd på ett stort företag. Aleksandra Prokopenko, forskare vid Carnegies Rysslandscenter, säger att Kreml ännu inte har presenterat någon tydlig strategi för hur frysta tillgångar ska hanteras. Hon tror att pengarna kan komma att användas som påtryckningsmedel, för att få väst att frigöra ryska tillgångar. Ryssland införde ett utdelningsförbud förra året. Ukraina: Väst saknar vilja gällande ryska tillgångar. Omni 230918. Kommentar: Alla västerländska företag bör lämna Ryssland. En skurkstat kommer alltid att använda skurkmetoder och det är det vi ser i praktiken. Volodymyr Zelenskyj: "Skapte en ny Hitler." I et nytt intervju sier Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj at verden må velge mellom å stoppe Putin eller å starte en ny verdenskrig. "Hele verden må bestemme om vi vil stoppe Putin, eller om vi vil starte en ny verdenskrig. Vi kan ikke endre Putin," sier han i et ferskt intervju med CBS. Videre kommer Zelenskyj med en dyster advarsel om hva som kan skje, dersom de ikke lykkes i å stoppe Putin. "Hvis Ukraina faller, vil Putin definitivt fortsette. Hvis Russland når Polen, hva blir det neste? En tredje verdenskrig?" spør Zelenskyj under intervjuet. Nøyaktig hva som kreves for å snu situasjonen, har presidenten ikke noe konkret svar på. Han er imidlertid klar på at verden må enes om å stoppe Russland. "Russerne har mistet verdens respekt. De valgte ham, og seinere valgte de ham igjen og skapte en ny Hitler. De gjorde dette. Vi kan ikke gå tilbake i tida, men vi kan stoppe dette nå." Om rundt seks uker er det ventet at setter høsten inn for fullt ved fronten. Ifølge Zelenskyj kan likevel ikke Putin vente seg en pause. "Vi må frigjøre så mye av territoriet vårt som mulig og bevege oss framover, selv om det bare handler om hundre meter. Glem været," sier han. Under toppmøtet er det ventet at Zelenskyj vil fri til de allierte for å få mer finansiering til våpensystemer.Høyt opp på ønskelista står blant annet USAs langdistansemissiler. Det skriver flere medier, deriblant Wall Street Journal. "Hvis Ukraina hadde hatt nok av disse moderne systemene, ville vi allerede ha gjenopprettet Ukrainas territorielle integritet," sier Zelenskyj. Dagbladet 230918. Ukrainas biträdande försvarsminister sparkas. Ukraina sparkar sex biträdande försvarsministrar, uppger landets regering enligt Reuters. En av dem är Hanna Maljar, som gjort sig känd för att ge uppdateringar om läget i kriget mot Ryssland. Orsaken bakom beslutet är ännu inte känd. Tidigare i september fick försvarsminister Oleksij Reznikov lämna sin post. Han är ersatt av Rustem Umerov. Landet fick ny försvarsminister tidigare i september. Omni 230918. Drönare hittad i Bulgarien: "Antar koppling till kriget." Natolandet Bulgarien har på måndagen desarmerat en explosiv drönare på sitt territorium, rapporterar Politico. Enligt lokala medier hittades drönaren av en civil person i Svarta havs-staden Tyulenovo under natten. Landets försvarsdepartement uppger att det är svårt att fastställa vilket land drönaren tillhör. "Men det kan antas att den är relaterad till Rysslands krig mot Ukraina," säger försvarsminister Todor Tagarev. Landets premiärminister Nikolai Denkov säger att händelsen ska utredas. "Vi behöver se var drönaren kommer ifrån. Om den föll i havet och spolades i land finns det inget behov att sammankalla säkerhetsrådet," säger han. Hittades i norra Bulgarien, omkring 3 mil från Rumänien. Drönaren har inte upptäckts av Bulgariens radarsystem. Omni 230918. Rysk sorti ur Barentsrådet - får inte bli ordförande. Ryssland meddelar att de lämnar Barentsrådet, rapporterar norska medier. Ryssland uppger att samarbetet i rådet har brustit, något man skyller på de övriga medlemsparterna Danmark, Island, Norge, Finland, Sverige och EU. Rådet har med anledning av invasionen av Ukraina vägrat att överlämna ordförandeskapet till Ryssland, vilket var planerat att ske i oktober i år. "Under rådande förhållanden ser Ryssland sig tvingat att dra sig ur rådet", står det i ett pressmeddelande från ryska utrikesdepartementet. Finland är för närvarande ordförande i rådet. Euro-Arkiska rådet, eller Barentsrådet, är ett samarbetsforum för länderna i Barentsregionen. Ordförandeskapet roterar vartannat år. Omni 230918. Ukraina stämmer grannar i spannmålsdispyt. Ukraina har lämnat in en stämningsansökan till Världshandelsorganisationen (WTO) mot Polen, Slovakien och Ungerns importstopp av ukrainska spannmålsprodukter, skriver AFP. "För oss är det ytterst viktigt att enskilda EU-medlemsländer inte kan förbjuda import av ukrainska varor," säger vice premiärministern Julia Svyrydenko. Länderna i fråga har infört importstopp av ukrainskt spannmål och hävdar att deras inhemska marknader inte kan konkurrera med det krigshärjade landet i öst. I juni införde EU ett importförbud av ukrainskt spannmål till Polen, Bulgarien, Ungern, Slovakien och Rumänien. Importförbudet hävdes dock i fredags och efter det har Polen, Slovakien och Ungern infört egna importstopp. Styrande partiet i Polen vill behålla böndernas stöd i valet. Omni 230918. Zelenskyj på USA-besök - ska tala inför FN. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans fru Olena Zelenska anlände på måndagen till USA, där de ska delta i FN:s generalförsamling. "Jag ska träffa president Joe Biden, ledare i kongressens kammare och partier, militärledningen, amerikanska företag, journalister och medlemmar i det ukrainska samfundet", skriver han på X, tidigare Twitter. Under tisdagen väntas presidenten tala inför generalförsamlingen. Han skriver att han ska lägga fram ett "konkret förslag" på hur FN kan stävja och hindra aggression. USA-vistelsen inleddes med ett besök hos ukrainska soldater som får vård och rehabilitering i New York. Presidentens första FN-besök sedan krigsutbrottet. Ska även delta i säkerhetsrådets möte. Omni 230918. Ryska drönare över västra Ukraina i natt. Ryssland har attackerat staden Lviv i västra Ukraina med drönare, skriver TT. Enligt ukrainska myndigheter som Reuters citerar har minst en person skadats och en kraftig brand brutit ut i en industribyggnad. Under natten uppmanades stadens invånare att uppsöka skyddsrum. Lviv ligger nära gränsen till Polen och har varit relativt förskonad från ryska attacker under kriget. Ryssland har inte kommenterat attacken. Omni 230919. Lloyd Austin: Stridsvagnen Abrams snart på slagfältet. Ukraina kommer "snart" att få stridsvagnar av modellen M1 Abrams från USA. Det säger den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin på tisdagen enligt AFP. Det var i början av året som USA utlovade stridsvagnarna som en del i ett stödpaket värt motsvarande 478 miljarder kronor. Austin, som befinner sig i Tyskland, säger även att den ukrainska motoffensiven gör "stadiga" framsteg. "Och modiga ukrainska styrkor bryter igenom den ryska arméns tungt befästa försvarslinjer." Austin: Glad att kunna meddela att stridsvagnarna snart kommer till Ukraina. "Motoffensiven fortsätter att göra stadiga framsteg." Omni 230919. Masken faller: Har Putin äntligen avslöjat sitt sanna jag? Bland annat har han hävdat att Ukrainas president Volodymyr Zelensky utnämndes av västvärlden specifikt för att hans judiska etnicitet skulle kunna användas som en täckmantel för landets nazistiska politik. Putin påstod också nyligen att så få som 150 konstnärer hade flytt Ryssland sedan kriget började, och frågade vad all uppståndelse handlade om. Han tillade att deras avresa i slutändan var bra för Ryssland eftersom de ändå hade främjat "icke-traditionella värderingar". Men han stannade inte där. Han hävdade också att Boris Jeltsins före detta stabschef, Anatoly Chubais, olagligt bodde utomlands under namnet Moshe Israilevich efter att ha flytt Ryssland. Putin medgav dock att han inte förstod varför han hade gjort det, eftersom han inte hade något brottmål att svara för. Åtminstone inte för tillfället. Eftersom dessa kommentarer går utöver den allmänna nivån av entusiasm som Putin vanligtvis erbjuder sina åhörare, har vissa observatörer uttryckt oro. Är han frisk? Är han fortfarande kapabel att utföra sina officiella plikter? Om inte, är det värt att komma ihåg att den ryska konstitutionen fortfarande finns och innehåller en klausul för just en sådan eventualitet. Många menar att det som har hänt är att Putin har slutat hålla tillbaka och börjat tänka högt. Masken är av, men vad orsakade dess fall? Det finns enligt Novaya Gazeta tre huvudmöjligheter. Den första är att han upplever åldersrelaterad personlighetsdegeneration med psykopatisk betoning, vilket resulterar i minskad självkontroll. Ett andra alternativ är att han helt enkelt har slutat bry sig om vad någon tycker: "Jag säger vad jag vill, och ni kommer alla att applådera mig för det ändå. Trälar tjänar ju bara ett syfte, trots allt." En tredje möjlighet är att hans sköra grepp om verkligheten, orsakad av en konstant ström av smicker kombinerat med den totala ensamheten i hans existens, har resulterat i djupgående vanföreställningar. Dagens.se 230919. Kommentar: Putin uttrycker bara öppet sina vanföreställningar som hela hans korrupta system bygger på. WSJ: Kinas utrikesminister sparkades efter otrohet. Kinas tidigare utrikesminister Qin Gang sparkades efter en utomäktenskaplig affär i USA, uppger källor för Wall Street Journal. Affären ska ha pågått under Qin Gangs tid som ambassadör i USA. Han ska enligt källorna också ha fått ett barn tillsammans med personen som han hade relationen med. Han fick lämna posten som utrikesminister i juni, utan förklaring. Utrikesdepartementet har inte svarat på WSJ:s intervjuförfrågan. Hans frånvaro förklarades tidigare av hälsoskäl. Hade posten i enbart sju månader. Försvinnandet av ministrar understryker Kinas oförutsägbarhet.
Omni 230919. Kommentar: Kina ljuger alltså öppet. Azerbajdzjan har inlett "antiterror"-operationer i Nagorno-Karabach. Azerbajdzjan har inlett lokala "antiterrorist"-operationer i utbrytarprovinsen Nagorno-Karabach, uppger landets försvarsdepartement enligt flera nyhetsbyråer. Syftet är att "hämma storskaliga provokationer" och pressa bort vad man påstår är armeniska soldater. Samtidigt rapporteras att sex medborgare har dödats av landminor i regionen. Azerbajdzjan beskyller "olagliga armeniska grupper" för att ha placerat ut minorna. Enligt AFP har smällar hörts i regionens största stad Stepanakert. Nagorno-Karabach är formellt en del av Azerbajdzjan, men befolkas av etniska armenier. Oro för ett uppblossat krig den senaste tiden. Konflikten har pågått i ett decenium.
Omni 230919. Rysk oljeexport ökar rejält - går in i krigskassan. Exporten av rysk olja har ökat kraftigt den senaste månaden - trots att landet sagt sig dra ner på utbudet ihop med oljekartellen Opec, rapporterar Bloomberg. Mellan den 21 augusti och 17 september uppgick ryska oljeleveranser till 3,34 miljoner fat per dag - en ökning med 465 000 fat per dag jämfört med den föregående fyraveckorsperioden. Indien är den största importören av rysk olja, men även EU-landet Bulgarien köper mycket olja. Exporten genererar stora belopp till den ryska krigskassan - nästan 700 miljoner kronor i veckan, enligt Bloomberg. Merparten av olja levereras till länder i Asien. Bulgarien är det enda EU-landet som tagit emot rysk olja de senaste fyra veckorna - 146 000 fat per dag. Omni 230919. Zelenskyj: Ondska går inte att lita på, fråga Prigozjin. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inledde sitt tal i FN:s generalförsamling med att anklaga Ryssland för att militarisera allt från mat och energi till ukrainska barn. Han beklagade också de senaste årens många offer i naturkatastrofer. "Samtidigt som det händer beslutade en onaturlig katastrof i Moskva att lansera ett fullskaligt krig och döda tiotusentals personer. Vi måste stoppa det här," säger han. Han avslutade talet med att bjuda in omvärldens ledare till ett "fredstoppmöte" i Ukraina och sa att fred och enighet ska diskuteras i det öppna, inte bakom stängda dörrar. "Ondska går inte att lite på, fråga bara Jevgenij Prigozjin." Efter talet fick han stående ovationer. Han fördömde även Rysslands kärnvapenretorik. Omni 230919. Lavrov tackar Nordkorea för "orubbligt" krigsstöd. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov är på besök i Nordkorea och tackade under ett möte med sin nordkoreanska motsvarighet för landets "orubbliga" stöd till Rysslands krig i Ukraina. Lavrov anlände i Nordkoreas huvudstad Pyongyang på onsdagen och han sade att besöket är en möjlighet att diskutera genomförandet av överenskommelser som gjorts mellan Rysslands president Vladimir Putin och Nordkoreas ledare Kim Jong Un vid de två ledarnas möte i Ryssland i september. Det gavs inga detaljer om vad dessa överenskommelser handlar om. Under ett möte mellan Lavrov och Nordkoreas utrikesminister Choe Son Hui sade hon att deras länder bygger "en okrossbar vänskapsrelation" under Kim och Putins ledarskap, rapporterar Nordkoreas statliga nyhetsbyrå KCNA. Sergej Lavrov höll också ett tal under mötet där han sade att han högt värderar Nordkoreas "orubbliga och principfasta stöd" för Rysslands krig i Ukraina, enligt det ryska utrikesdepartementet. I september besökte Nordkoreas ledare Kim Jong-Un Ryssland. Det toppmötet väckte farhågor i väst om att Nordkorea skulle förse Ryssland med vapen. (svt 230919.) Lavrov: "Vesten har skylda." Rundt klokka 19 norsk tid er det den russiske utenriksministerens tur til å tale til forsamlingen. Her biter Lavrov som vanlig fra seg mot Vesten. "Vesten har skylda for forhøyet risiko for en global konflikt," sier Lavorv. Han beskylder samtidig USA og deres allierte for å ha blandet seg inn i ukrainsk politikk helt siden Sovjetunionens fall, og forsøke å tvinge pro-vestlig politikk på ledelsen i Kyiv. I sin tale sa Zelenskyj at Ukraina har rett til å utøve selvforsvar. "Å hjelpe Ukraina med våpen, sanksjoner mot Russland og stemme for en FN-resolusjon hjelper med å forsvare FN-pakten," sa Zelenskyj. Ukrainas president kom med kritikk mot FNs manglende evne til å handle mot Russland, som både har fast sete og vetorett i Sikkerhetsrådet. " Vetoretten burde kunne suspenderes," sa Zelenskyj. Dagbladet 230920. Kommentar: Lavrov ljuger som vanligt. Ryssland har hela tiden försökt hindra Ukraina från att anta en pro-västligt politik och när man inte lyckades med det startade man en fullskalig invasion av Ukraina. Nato bekymrat efter Orbáns möte med Putin. Tidigare i veckan träffades Rysslands president Vladimir Putin och Ungerns premiärminister Viktor Orbán i Kina – det första fysiska mötet mellan de båda sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes i februari förra året. De båda ledarnas möte var huvudämne när Natoambassadörer träffades i Budapest under torsdagen. Även Sverige deltog i mötet i Budapest. "Det är oroande att Ungern har valt att engagera sig med Putin på det här sättet," säger USA:s ambassadör i Ungern, David Pressman, till Radio Free Europe. Enligt en redogörelse från den ungerska sidan betonade Viktor Orbán "vikten av fred" för hela Europa, under mötet med Putin. Han uppgavs enligt ungerska medier också ha understrukit att han vill få ett slut på "flyktingströmmar, sanktioner och bråk". Orbán har hela tiden motsatt sig det militära stödet till Ukraina, anklagat de andra EU-länderna för att "dra ut på" kriget och uppmanat Ukraina att gå invasions- och ockupationsmakten Ryssland till mötes i förhandling. (svt 230919.) TV4-team attackerat med rysk robot i Ukraina. TV4:s team på plats i Ukraina attackerades med en rysk robot på tisdagen, rapporterar kanalen. Reportern Johan Fredriksson och fotografen Daniel Zdolsek hade gått ur bilen för att filma i regionen Zaporizjzja när en robot från en drönare träffade den. "Den ryska missilen som släpptes av drönaren vi hörde, den slog in rätt in i bakluckan på vår bil. Som tur var befann sig ingen i bilen," säger Johan Fredriksson. Båda klarade sig utan fysiska skador. En lokal producent skadades lindrigt i armen och handen.
Omni 230919. Uppgifter: Ukraina kan ha attackerat Wagnerstödda styrkor i Sudan. Ukrainska specialförband låg troligtvis bakom en rad drönarattacker mot Wagnerstödda RSF-styrkor i närheten av Sudans huvudstad Khartum, visar en granskning av CNN. En ukrainsk militärkälla säger att operationen utfördes av en "icke-sudanesisk militär". När CNN frågar om Kyiv låg bakom operationen svarar källan: "Ukrainska specialförband är troligtvis ansvariga." CNN skriver att de inte har kunnat bekräfta Ukrainas inblandning i attackerna tidigare i september, men att de följer samma mönster som Ukrainas drönarattacker och att klipp från operationen visar ukrainsk text. Kanalen skriver att uppgifterna innebär att det finns en möjlighet att kriget i Ukraina sträcker sig "långt bortom frontlinjerna". Källor inom både den amerikanska och sudanesiska militären blir förvånade av kanalens uppgifter. Den sudanesiska källan säger att han inte tror på dem. I attackerna användes kommersiellt tillgängliga drönare, av samma typ som Ukraina använder. Omni 230919. Oväntad hälsokris i Ryssland: Akut brist på antidepressiva. Rysslands krig i Ukraina har lett till ökad depression bland landets invånare, men nu står de inför en brist på Prozac, en populär antidepressiv medicin. Enligt en rapport från nyhetsbyrån RBC är Prozac nu endast tillgänglig i fyra av Moskvas 2.400 apotek och i två av 1 300 apotek i Sankt Petersburg. Sedan sanktionerna infördes har den sista sändningen av Prozac sålts ut i juni, och lagren är nästan tömda. Prozac har varit en "go-to-medicin" för ryssar sedan Sovjetunionens fall 1991, men efter att Putin inledde kriget mot Ukraina 2022 har efterfrågan på läkemedlet skjutit i höjden med 63 procent. RBC-rapporten pekar på att den ökade försäljningen av antidepressiva medel generellt kan kopplas till ryssarnas ökande oro över kriget och dess ekonomiska konsekvenser. Det skriver Daily Mail.Dessutom har Putins tvångsmobilisering av tiotusentals ryska män till kriget lagt en tung börda på familjer, med många som återvänder skadade eller inte alls. Trots Prozac-bristen har Rysslands hälsoministerium godkänt ett dussin alternativa antidepressiva läkemedel som innehåller fluoxetin. Ministeriet hävdar att det inte finns någon brist på andra läkemedel, trots Prozacs frånvaro. Samtidigt har sanktioner och självinskränkningar i försäljningen lett till en brist på andra västerländska varor i Ryssland, inklusive hjärt-kärlmediciner. US-företaget Eli Lilly, som producerar Prozac, meddelade i mars att de skulle lämna den ryska marknaden på grund av Putins pågående militära operationer. Situationen är så allvarlig att även mediciner för behandling av hepatit C och epilepsi har försvunnit från den ryska marknaden. Medan vissa pro-krigskommentatorer har kritiserat användningen av antidepressiva, och föreslår andra mer traditionella metoder för att hantera depression, som "sex, vodka och kött". Dagens.se 230919. Polens premiärminister om spannmålsbråket: Slutar skicka vapen till Ukraina. Polen kommer att sluta skicka vapen till Ukraina, säger premiärminister Mateusz Morawiecki i en tv-intervju enligt den nationella nyhetsbyrån PAP. "Vi kommer i stället att rusta vårt eget försvar med moderna vapen," säger han till Polsat News. Hotet kommer efter att spannmålsbråket med Kyiv eskalerat eftersom Polen, Slovakien och Ungern stoppat all import av ukrainskt spannmål. Enligt regeringsföreträdare i länderna handlar det om att skydda de inhemska bönderna.
Under onsdagen har Ukrainas president Zelenskyj anklagat Polen för att gå Moskvas ärenden. Meddelas på onsdagskvällen. Beskedet kan ses mot bakgrund av fortsatt spänt läge mellan grannländerna på grund av den ukrainska spannmålsexporten.
Omni 230920. Kommentar: Ukraina bör vara försiktiga med kritik mot Polen som de är helt beroende av i sin kamp mot Rysslands invasion. Uppgifter: Ikea redo att sälja ryska shoppingcenter. Ikea-sfärens Ingka Group letar köpare för sina 14 Mega-shoppingcenter i Ryssland. Det skriver Affärsvärlden och hänvisar till ryska medieuppgifter. Den ryska storbanken Gazprombank ska ha visat intresse för verksamheten och även ha nått vissa överenskommelser med Ingka, enligt tidningen Kommersant. Ingka värderade senast sina ryska tillgångar till motsvarande 31 miljarder kronor. I en kommentar till Afv upprepar Ikea att koncernen förra våren pausade verksamheten för att avveckla den. I nuläget har bolaget "inte möjlighet att ge några ytterligare detaljer". 2022 minskade den ryska omsättningen något till 5,6 miljarder. Omni 230920. Hätskt i FN när Zelenskyj talade - länder rök ihop. På onsdagen talade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inför FN:s säkerhetsråd i New York. Bland annat fördömde han Rysslands "kriminella och oprovocerade aggression" och uppmanade rådet att frånta Ryssland deras vetorätt, rapporterar AP. Det hade på förhand spekulerats i om Zelenskyj skulle konfrontera Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, men de var inte närvarande under varandras anföranden. I stället rök Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzia ihop med rådspresidenten, Albaniens president Edi Rama. Nebenzia protesterade mot beslutet att låta Zelenskyj tala före de 15 rådsmedlemmarna, och kallade det en ”enmans-ståuppshow”. Rama kontrade med att det "inte är någon specialoperation från det albanska presidentskapet", vilket rev ner skratt. "Det finns en lösning på detta. Om du stoppar kriget, behöver inte president Zelenskyj tala längre," tillade Rama enligt SVT Nyheter. USA: Ryssland begår krigsbrott på daglig basis. Lavrov: Användningen av veto är definitivt ett legitimt verktyg. Ryssland är en av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar. Omni 230921. Ryska attacker mot flera städer - sju skadade i Kyiv. Ryssland uppges ha attackerat flera ukrainska städer under natten och torsdagsmorgonen, skriver Reuters. Enligt Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko har sju personer skadats i huvudstaden, däribland en nioårig flicka. "Kyiv överlevde ytterligare en nattattack av ryska barbarer", skriver Klytjko på Telegram. Minst sex attacker riktades mot Charkiv i sydöstra Ukraina och orsakade skador på stadens infrastruktur, enligt lokala myndigheter. Fem personer skadades också i en attack mot en byggnad i Tjerkasy i centrala Ukraina, uppger regionens guvernör Ihor Taburets. Två personer har förts till sjukhus i Charkiv. Vittnen uppger för Reuters att de hör explosioner i huvudstaden Kyiv. Nedskjutet bråte har orsakat bränder och skador på byggnader. Omni 230921. Slovakisk kandidat: "Inte en kula" till Ukraina. Robert Fico, premiärministerkandidaten som har en liten men viktig ledning i opinionen inför valet i Slovakien 30 september, vill ändra landets inställning till kriget i Ukraina. Det skriver Reuters. "Vi är ett fredligt land. Vi kommer inte att skicka en enda kula till Ukraina," sa Fico under ett kampanjtal förra månaden. Den 59-årige presidentkandidaten har tidigare kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland, och förespråkar omedelbara fredssamtal där utgångspunkten är att Ryssland får behålla de områden som ockuperats. Slovakien har fram till nu varit en nära allierad till Ukraina. Fico har tidigare sagt att kriget började när "ukrainska nazister" gick in i Donbas. Ficos parti SMER leder med ungefär en procent i opinionen. Omni 230921. Kommentar: Putin vädrar morgonluft med sådana ledare. Al-Assad möter Xi: Väntas be om pengar. Syriens president Bashar al-Assad besöker i veckan Kina för första gången på 20 år, skriver Time. När presidentens flygplan landade i Hangzhou i dag möttes han av en blåsorketer och kinesiska och syriska flaggor som vajade i vinden, enligt AFP. "Besöket innebär en viktig spricka i den diplomatiska isoleringen av Syrien," säger den Damaskusbaserade statsvetaren Oussama Dannoura till nyhetsbyrån. Bedömare menar att Syriens hårt pressade president väntas be om ekonomiskt stöd. Kina har intensifierat sina diplomatiska ambitioner i mellanöstern. Det är första gången sedan 2004 som Al-Assad besöker Kina. Omni 230921. Korrespondent: Nattens ryska attacker sticker ut. Nattens ryska luftattacker mot Ukraina sticker ut på flera sätt, enligt SR:s korrespondent Lubna El-Shanti. Dels beskriver hon den som massiv, dels riktades den mot städer som brukar vara relativt förskonade. Hon säger att Ryssland för första gången på sex månader slagit ut internet i både västra och centrala Ukraina. Det har rapporterats om flera döda och skadade efter nattens attacker och byggnader har träffats. Enligt Ukraina riktade ryssarna också in sig på civil infrastruktur. "Svåra månader väntar, varnar presidentkontorets vice chef Oleksiyj Kuleba enligt AFP. Lubna El-Shanti: Flyglarmet ljöd över hela Ukraina. Kyiv varnar för en "svår vinter" efter natten attacker. Flyglarmet har nu totalt gått i över 1 000 timmar i krigets Kyiv. Så har Ryssland medvetet riktat in sig på sjukhus i Cherson. Omni 230921. Hundratal ukrainska soldater på övningar i Sverige. Ett hundratal ukrainska soldater har under sommaren fått specialutbildning i Sverige. Det rapporterar SR Ekot. Soldaterna har fått utbildning i att strida med svenska leopardstridsvagnar som skänkts till Ukraina. Var utbildningen ägt rum är hemligt, Försvaret hänvisar till den höga operationssäkerhet som präglar verksamheten. Samtidigt slår myndigheten fast att utbildningen gått bra men att också kantats av utmaningar som tillgång på tolkar och otålighet hos soldaterna. "De är väldigt angelägna om att få materielen och åka tillbaks och strida," säger arméchefen Jonny Lindfors till Ekot. Lindfors: Stort åldersspann på ukrainarna - från 20-årsåldern till 40 plus. Omni 230921. Överens: Slovakien och Ukraina ska handla vete. Den slovakiska blockaden mot spannmål från Ukraina kommer att tas bort vid årsskiftet, skriver AFP. De två länderna slöt i dag ett nytt handelsavtal, efter att Ukraina lovat att dra tillbaka de rättsliga åtgärder de hotat med, och åter öppna upp för import av andra jordbruksvaror från Slovakien. Ukraina har i månader befunnit sig i konflikt med flera grannländer, som hävdar att den ukrainska veteexporten dumpar priserna i andra länder. Förutom Slovakien har även Polen och Ungern för närvarande embargon mot ukrainskt vete. Vetehandeln är viktig för Ukrainas försörjning. Omni 230921. ISW: Ukraina har tagit sig förbi "draktänderna" i syd. Ukrainska styrkor har för första gången brutit igenom de så kallade draktänderna i den ryska försvarslinjen söder om Zaporizjzja, skriver tankesmedjan ISW. Styrkorna har ännu inte tagit sig förbi den sista synliga ryska försvarspositionen i området men framåtrörelsen innebär ändå ett viktigt framsteg för Ukraina, enligt ISW. "Dessa små taktiska steg kan vara början på ett större och mer betydande framsteg, även om det är för tidigt att göra säkra prognoser", skriver ISW på X. Genombrottet indikerar att ukrainska styrkorna har underminerat det ryska artilleriet tillräckligt mycket. Draktänder är pyramidformade hinder vars syfte är att stoppa angripande stridsvagnar. Omni 230921. Bensinpriset rusar - nu begränsar Ryssland exporten. Ryssland begränsar sin export av bensin och diesel för att möta de stigande bränslepriserna i landet. Det rapporterar Bloomberg. "Temporära restriktioner kommer att hjälpa till att mätta marknaden vilket kommer att sänka priserna för konsumenter" skriver regeringens pressavdelning på sin hemsida. Priset på bensin och diesel i Ryssland har stigit med 9,4 procent under året - mer än dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen. Enligt Bloomberg kan exportbegränsningen komma att påverka världsmarknaden, som redan nu har svårt att möta efterfrågan. Stigande bränslepriser har drabbat befolkningen i Ryssland. Turkiet är den största enskilda importören av diesel från Ryssland.
Omni 230921. Försvarsministern bekräftar: Ukrainska piloter har utbildats på Jas i Sverige. Ukrainska piloter och markpersonal har varit på plats i Sverige och genomfört en orienteringsutbildning med Jas Gripen. Det bekräftar nu försvarsminister Pål Jonson (M) för Expressen. Utbildningen där ukrainska piloter har fått testa att flyga Gripen-plan har varit framgångsrik, säger försvarsministern. "Vi utesluter inte att stötta Ukraina med Gripen-plan," säger han till tidningen. Ministern: Jobbar även på andra sätt att stötta Ukrainas luftförsvar.
Omni 230921. Kommentar: Vilken nytta av utbildning om man inte också får ett antal flygplan? Kritik mot svenskt stöd: Kan ge enormt mycket mer. Sverige är för snåla när det gäller stödet till Ukraina. Det anser Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning (IFN). "Vårt land är rikt och skulle kunna ge enormt mycket mer," säger han till SvD. Databasen Ukraine support tracker vid Kiel Institute of World Economy har registrerat stödet från olika länder mellan den 24 januari 2022 till den 31 juli 2023. Sverige hamnar då på plats 14, i förhållande till BNP. I topp på listan ligger Litauen, Estland, Norge, Danmark och Lettland. Utrikesminister Tobias Billström (M) håller inte med om kritiken och säger att "Sveriges stöd är historiskt".
Omni 230922. Zelenskyj på plats i USA: "Varenda cent gör nytta." USA ger Ukraina ett nytt militärt stöd på 325 miljoner dollar, motsvarande 3,6 miljarder kronor. Det meddelar president Joe Biden efter ett möte med Volodymyr Zelenskyj i Vita huset, skriver NBC News. I ett tal försäkrar den ukrainske presidenten att "varje cent" som USA satsar utnyttjas väl, enligt CNN. "Jag vill att ni alla ska veta att USA har räddat miljontals ukrainska liv." Efter mötet uppger Zelenskyj också att Ukraina ska börja tillverka vapen med USA:s hjälp, vilket han beskriver som ett "historiskt steg". Axios konstaterar att stödet för Ukraina börjar svikta i USA. Nyhetssajten påminner om den två minuter långa stående ovationen som Zelenskyj fick när han var i USA:s kongress för nio månader sedan. Det framstår nu som en "avlägsen dröm", skriver sajten. Zelenskyj vädjade om mer stöd från USA. Omni 230922. Kanada vägrar släppa bevis - kräver indiskt samarbete. Kanadas premiärminister Justin Trudeau uppmanar Indien att samarbeta med den utredning som handlar om mordet på den sikhiske ledaren Hardeep Singh Nijjar, rapporterar Reuters. Han meddelar också att Kanada inte kommer att offentliggöra den bevisning man påstår sig ha för att mordet kan kopplas till den indiska regeringen. Utredningsarbetet måste få ha sin gång, menar han. "Vi är otvetydiga när det gäller vikten av rättsstatsprincipen och otvetydiga om vikten av att skydda kanadensare," säger Trudeau. Den kanadensiska regeringen har, enligt CBC, samlat underrättelseuppgifter om fallet genom både signalspaning och vittnesuppgifter. Det var i måndags som Kanada anklagade Indien för att ligga bakom mordet på Hardeep Singh Nijjar. Han sköts till döds av maskerade män i provinsen British Columbia i juni. Nijjar var en framstående röst inom sikhismen. Omni 230922. ISW: Ukrainas armé bryter igenom sista försvarslinjen. Ukraina har trängt igenom den tredje och sista ryska försvarslinjen i Zaporizjzja-regionen. Det skriver ISW i en uppdatering i natt, men den amerikanska tankesmedjan vågar ännu inte slå fast att Ukraina helt har tagit sig förbi. Bilder tagna på torsdagen, som har geotaggats, visar att Ukraina opererar bakom försvarslinjen. Tankesmedjan ser det som ett viktigt ukrainskt framsteg. "Detta är det första observerade exemplet av ukrainska styrkor som kör pansarfordon bortom det ryska treskiktsförsvaret," skriver ISW. Förenklat bestod den första försvarslinjen av minerade fält, den andra av stridsvagnshindren kända som "draktänder" och den tredje av skyttegravar och diken. Intensiva strider har pågått i området under sommaren och hösten. Om Ukraina lyckas ta sig förbi det ryska försvaret uppges man ta sikte på Azovska sjön och på sikt Krymhalvön. Omni 230922. Göteborg vill stoppa Rysslandskopplade företag. Göteborgs stad vill uppdatera reglerna för sina offentliga upphandlingar för att säkerställa att inga uppdrag går till företag med verksamhet i Ryssland. Det rapporterar TT. Enligt Eva Ternegren (MP) går det inte att häva avtal som redan är slutna som lagen ser ut i dag. "Det här är ett viktigt principbeslut för att visa solidaritet med Ukraina. Vårt mål nu är att göra vad vi kan, vi sätter ljus på frågan och verkar för förändring," säger Ternegren i ett pressmeddelande. Omni 230922. Oro för att Kinas portabla labb kartlägger dna globalt. När Kina skickade sitt portabla laboratorium Fire-Eye till Serbien under våren 2020 sågs det som ett generöst bidrag i kartläggningsarbetet av coronaviruset. Men nu varnar experter för att utrustningen kan vara en del av Kinas försök att samla in värdefull information om människors dna över hela världen, rapporterar Washington Post. "Covid-19 var inkörsporten," säger en amerikansk underrättelseanalytiker till tidningen. De kinesiska satsningarna har pågått i över tio år. Landet har bland annat köpt upp amerikanska genetikföretag och genomfört hackningsinsatser. Fire-Eye-laboratorierna spreds över en stor del av världen under pandemin. Bland annat till Kanada, Saudiarabien, Lettland, Sydafrika och Australien. Namnet Fire-Eye kommer från legenden om en kinesisk apkung. Omni 230922. Ukrainas vintervarning: Rysk energiterror inledd. Ryssland har återupptagit sina luftattacker mot ukrainsk energiinfrastruktur, säger Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal enligt AFP. Han beskriver det som att man har noterat att den ryska "energiterrorn" redan har börjat. Samtidigt säger han att landets försvarssystem är bättre rustat i år jämfört med förra året. Under hösten och vintern för ett år sedan genomförde Ryssland intensiva attacker mot energiinfrastruktur i Ukraina. Omni 230922. Kommentar: Ryssland begår krigsbrott. Och en stor del av världen blundar för detta. Därför kan Ryssland fortsätta med sina vidriga handlingar utan större problem. Stormakter mer aktiva vid kärnvapenanläggningarna. Ryssland, USA och Kina har byggt många nya byggnader och tunnlar vid sina anläggningar för kärnvapentester under de senaste åren. Dessutom har trafiken till och från anläggningarna ökat. Det visar satellitbilder som CNN har kommit över. Bilderna kommer från den kinesiska regionen Xinjiang, från en rysk anläggning i Norra ishavet och från delstaten Nevadas öken. Professorn Jeffrey Lewis säger att det finns många ledtrådar som signalerar att länderna snart kan återgå till kärnvapentester, även om det inte finns några direkta bevis på att tester är nära förestående. Han får medhåll av Cedric Leighton, pensionerad överste i USA:s flygvapen, som konstaterar att länderna har investerat "mycket tid, ansträngning och pengar". Han lyfter också fram att den ryska anläggningen nu har öppet året runt. "Det är ganska tydligt för mig att ryssarna förbereder sig på ett eventuellt kärnvapenprov," säger han. Ingen av länderna har kärnvapentestat sedan det fullständiga provstoppsavtalet klubbades 1996. Dessförinnan genomförde USA 1 032 tester, Sovjetunionen 715 och Kina 45, enligt FN-data. USA:s underjordiska anläggning har blivit betydligt större sedan 2018. Cheryl Rofer: Kärnvapentest kan vara tillbaka på Moskvas agenda. Omni 230922. "Storm Shadows" användes i ny attack. Ukraina använde brittisktillverkade kryssningsrobotar i fredagens attack mot den ryska flottans högkvarter i Sevastopol på Krimhalvön, avslöjar Ukrainas flygvapen för Sky News. Det handlar om så kallade "Storm Shadows", som också användes i en annan attack mot flottan i Sevastopol. Storbritannien beslutade i våras att skicka långdistansrobotar av typen "Storm Shadows" till Ukraina. Handlingen beskrevs av det ryska utrikesdepartementet som ett "extremt fientligt steg". (svt 230922.) Ryssland ökar krigsutgifterna. Ryssland kommer att öka sina försvarsutgifter nästa år till 6 procent av landets BNP, jämfört med 3,9 procent i år. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till ett budgetutkast. Kreml planerar att lägga totalt 10 800 miljarder rubel, motsvarande 1 250 miljarder kronor, på försvarsutgifter. Hemliga utgifter och sekretessbelagda budgetposter fördubblas samtidigt till 11 100 miljarder rubel, alltså cirka en tredjedel av statsbudgeten. (svt 230922.) Ukrainas BNP växer för första gången sedan invasionen. Ukrainas ekonomi växer igen för första gången sedan krigsutbrottet, skriver Bloomberg. I det andra kvartalet var BNP-tillväxten 19,5 procent på årsbasis, uppger landets statistikbyrå på fredagen. Utöver rena baseffekter beror uppgången på att konsumtionen trots pågående krig ökat igen då människor börjar vänja sig. "Livet går vidare och mitt i problemen vill man ha trevligt genom att köpa något eller åka på semester," säger investmentbanken Dragon Capitals chefsekonom Olena Bilan enligt Bloomberg. Statistikbyrån drabbades av cyberattack - senarelade siffersläpp. Omni 230922. Huovinen: Snart kommer ökända ukrainska leran. Kyiv rapporterar framsteg på slagfältet, men snart blir höstvädret och den "ökända ukrainska leran" en utmaning. Det säger överstelöjtnant Johan Huovinen till TV4 Nyheterna. Han konstaterar att i oktober kommer det vara alldeles för blött, vilket stressar Kyiv till att snabbt uppnå fler framgångar. "Ukraina eftersträvar att uppnå tydligt mätbara resultat, för att få fortsatt internationellt stöd", säger Huovinen. Han tillägger att de stora minfälten lär ställa till med problem för de ukrainska trupperna eftersom det lär finnas minor även bakom försvarslinjerna. Omni 230922. Ukraina testar ny rutt för att få ut spannmål. Ukraina ser ut att hittat ett nytt sätt att få ut sitt spannmål ur landet, rapporterar Reuters. De senaste två dygnen har två fartyg lämnat Tjornomorsk i regionen Odesa genom en korridor i Svarta havet som kontrolleras av Natoländerna Bulgarien och Rumänien. Transporterna är enligt nyhetsbyråns uppgifter att betrakta som ett test på om den nya rutten fungerar. "Det här är en väldigt hoppfull utveckling - både för Ukraina och för världen," säger analytikern Charlotta Rodhe, biträdande chef vid Centrum för Östeuropastudier, till TT. De två fartygen Resilient Africa och Aroyat har totalt 20 600 ton spannmål ombord. Ytterligare tre fartyg uppges vara på gång. Satellitbilder visar på stora skador i Ukrainas spannmålshamnar. Omni 230922. Analyser: Zelenskyj togs emot av Biden - men hade behövt få träffa Trump. Ukrainas Volodymyr Zelenskyj togs emot i Washington av Joe Biden - men den han egentligen hade behövt träffa var Donald Trump. Det skriver DN:s Karin Eriksson i en analys över mötet i Vita huset under torsdagen. "För Ukraina spelar det stor roll vem som blir republikanernas presidentkandidat", skriver hon. Förutom Trump så är även Floridaguvernören Ron DeSantis och entreprenören Vivek Ramaswamy kritiska mot att USA ska skicka omfattande ekonomiskt stöd till Kyiv. CNN:s Harry Enten skriver att det inte bara handlar om Ukraina. Bland de republikanska partiets väljare sjunker stödet för att USA ska ha den största eller en stor roll i internationella affärer. Utifrån det perspektivet är det inte konstigt att Zelenskyj fick ett ljumt mottagande på Kapitolium i veckan, menar Enten. Harry Enten: Republikanerna blir allt mer skeptiska mot Zelenskyj och Ukraina. Omni 230922. Rysk NHL-spelare kritiserar kriget och Putin: "Skäms." Calgary Flames ryske NHL-back Nikita Zadorov kritiserar kriget och president Vladimir Putin i en två timmar lång intervju med en rysk Youtube-profil. I intervjun säger 28-åringen att han inte har varit i Ryssland sedan invasionen inleddes. "Det är vidrigt. Skulle jag gå till en restaurang vid Patriarch Ponds [i Moskva] medan folk bombas? Jag kan inte göra det. Jag skäms," säger han. Zadorov säger att han inte kan återvända till Ryssland så länge som Putin är president. Han hoppas att landet ska bli en demokrati igen. Han berättar också att de ryska NHL-spelarna samlades i en gruppchatt efter invasionen, med förhoppningen att gå ut med ett gemensamt uttalande. Men de kom inte överens. "Vi delades i två läger: propagandalägret och det vettiga lägret." Zadorov har armélaget CSKA Moskva som moderklubb. Han har spelat i NHL i tio säsonger och gjort två världsmästerskap för Ryssland. Youtubern i fråga har över tio miljoner prenumeranter. Zadorov säger att hans föräldrar i Ryssland inte håller med. Zadorov hävdar att många unga ryska spelare tycker som honom. Zadorov: "Jag förstår konsekvenserna av detta - kan inte återvända till mitt moderland." Omni 230923. Bildt: Zelenskyj har rätt att angripa rysk mark. Volodymyr Zelenskyj har slagit fast att Ukraina har en "moralisk rätt" att angripa ryskt territorium. Carl Bildt kommenterar uttalandet i Expressen och ger den ukrainske presidenten rätt. Den tidigare stats- och utrikesministern säger till tidningen att Ukraina enligt folkrätten tydligt har rätt att försvara sig mot angripare. "Den rätten innebär självklart en rätt till försvarsåtgärder också mot angriparens territorium," säger han. Det var i en intervju med CBS 60 Minutes som Zelenskyj sa att Ukraina har en "moralisk rätt" att angripa ryskt territorium. Docent i krigsvetenskap: Rysk militär personal är legitima mål. Volodymyr Zelenskyj i 60 Minutes: Det här är inte fiktion - vi krigar på riktigt. Omni 230923. Kommentar: Ja, nog alltid är det ett krig på riktigt och Putin är angriparen. Källor: USA förser Ukraina med långdistansrobotar. Den amerikanske presidenten Joe Biden har informerat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att USA kommer att skicka långdistansrobotar i form av modellen ATACMS till Ukraina. Det rapporterar flera amerikanska medier med hänvisning till källor. Från ukrainskt håll har man vid upprepade tillfällen bett om vapensystemet för att kunna attackera ryska mål på ockuperad mark. Vita huset har inte kommenterat uppgifterna. ATACMS-robotar har en räckvidd på 30 mil. Bidenadministrationen har länge tvekat om leverans av vapensystemet. Har befarats kunna ses som ett alltför aggressivt drag. Källorna: Oklart när det kommer ett officiellt besked. Inte känt när leverans av vapnen kan ske. Omni 230923. Wagneravhopparen gripen i Norge - tros ha försökt korsa gränsen till Ryssland. Wagneravhopparen Andrej Medvedev har gripits i Norge vid ryska gränsen efter att han försökt fly till Ryssland, skriver The Barents Observer. Polisen i regionen Finnmark bekräftar att man gripit en man i 20-årsåldern, men vill inte gå ut med mannens namn eller identitet. Enligt Medvedevs advokat Brynjulf Risnes handlar det om ett missförstånd. Risnes säger att Medvedev var i gränsområdet för att försöka hitta stället där han tog sig in i Norge i januari, när han flydde från Ryssland. "Hans intention var aldrig att korsa gränsen," säger Risnes. Norsk polis uppger att man utreder vad det är som har hänt, skriver NRK. Gripandet ska ha varit odramatiskt. Medvedev sökte asyl i Norge tidigare i år. Medvedev ska ha stoppats när han befann sig i en taxi.
Omni 230923. Kommentar: Vad hade han där att göra? Skumt. Expert: Svenska företag tycks runda sanktionerna. Samtidigt som svensk export till Ryssland har minskat, har handelsflödet till forna Sovjetstater ökar rejält sedan kriget bröt ut. Enligt experter tyder det på att sanktionerna rundas. "Det är definitivt så att de länder som har historiskt tajta ekonomiska band med Ryssland är sårbara för att agera som inkörsportar för import till Ryssland," säger sanktionsexperten Tom Keatinge till TT. För att komma åt problemet behöver lagstiftningen stramas åt - ignorans ska inte vara en giltig utsäkt, säger han. Experten: Svenska myndigheter har dålig samordning - upptäcker inte brott. Kinas Xi överväger att besöka Sydkorea. Xi Jinping överväger att besöka Sydkorea. Det rapporterar nyhetsbyrån Yonhap efter att den kinesiske presidenten träffade sydkoreanska premiärministern Han Duck-soo när idrottsmästerskapet Asiatiska spelen invigdes i Hangzhou. Syftet med ett sådant besök uppges vara att stärka det strategiska samarbetet mellan de två länderna. I veckan är trilaterala tjänstemannasamtal mellan Kina, Japan och Sydkorea planerade i syfte att planera ett toppmöte mellan länderna inom kort. Xi uppges också ha lyft frågan om vikten av att upprätthålla fred på koreanska halvön. Xi har inte besökt Sydkorea sedan 2014. Han har bett Xi att ta en konstruktiv roll. Omni 230923. Uigurisk forskare döms till livstids fängelse. En domstol i Kina har fastställt livstidsdomen mot den uiguriska forskaren Rahile Dawut, rapporterar Washington Post. Hon var en av många som försvann för sex år sedan när Kinas regering slog till mot framstående uigurer. 57-åringen dömdes 2018 i en hemlig rättegång för att ha "äventyrat statens säkerhet". "Domen mot professor Rahile Dawut är en grym tragedi, en förlust för det uiguriska folket och för alla som värdesätter akademisk frihet," säger John Kamm vid människorättsorganisationen Dui Hua Foundation. Tahile Dawut forskade på folklore och uiguriska traditioner. I flera år var det okänt var hon befann sig. Omni 230923. Kommentar: Demokrati- och frihetsförespåkare är diktaturers västa fiender. Sergej Lavrov: USA är i direkt krig med Ryssland. USA, Storbritannien och flera andra västländer befinner sig i "direkt krig" med Ryssland, säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov enligt CNN. I ett uttalande vid FN-mötet i New York på fredagen vände han sig emot det vapenstöd som många länder bidragit med till Ukraina. "Vi kan kalla detta för ett hybridkrig men det förändrar inte verkligheten. De är djupt engagerade i fientligheter mot oss," säger han. Lavrov avfärdar också den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs ramverk för en fredsuppgörelse. Anledningen är att det varken berör frågan om ukrainskt uppgivande av land eller att Kyiv backar från sina ansträngningar att gå med i Nato. Båda frågorna är viktiga för Moskva. Lavrov: Västvärlden är ett rike av lögner. Lavrov: Ukrainas fredsförslag är inte realistiskt. Lavrov säger att kriget kommer att lösas på slagfältet. Omni 230924. ISW: Ukrainska trupper når djupare in i Zaporizjzja. Ukrainska styrkor når allt djupare in i regionen Zaporizjzja i Ukrainas sydöstra delar, skriver tankesmedjan ISW i en lägesuppdatering. Just nu riktar man in sig på byn Novoprokopivka, ungefär 1,5 kilometer söder om Robotyne. Flera ryska källor uppger att att ryska styrkor slagit ner en attack mot norra Novoprokopivka den 22 september. Det är i så fall första gången det bekräftats att Ukraina genomför markattacker i byns omedelbara närhet. ISW noterar också att ukrainska militärledare sagt att motoffensiven kommer att fortsätta in i hösten och vintern. Tankesmedjan bedömer att vintern inte innebär något "definitivt slut för den ukrainska motoffensiven" även om väderförhållanden kan leda till att den saktar in. ISW skrev tidigare i veckan att Ukraina har trängt igenom den tredje och sista ryska försvarslinjen i Zaporizjzja. Omni 230924. "Inte ens Kinas befolkning kan fylla alla tomma hem." Inte ens hela Kinas befolkning på 1,4 miljarder människor skulle kunna fylla landets alla tomma lägenheter. Det säger He Keng, tidigare chef för Kinas statistikbyrå. Enligt Reuters är det en sällsynt kritik riktad mot Kinas fastighetsmarknad som de senaste åren krisat rejält. I spetsen finns bolag som Evergrande och Country Garden, som balanserar på ruinens brant. "Hur många kan de bostäder som nu står tomma inhysa? Tre miljarder människor enligt de mest extrema beräkningarna," säger He Keng i en video först publicerad av statliga kinesiska China News Service. Enligt Reuters beräkningar står 7,2 miljoner tomma. Omni 230924. Filippinerna fördömer Kina för flytande barriär. Filippinerna fördömer Kinas kustbevakning för vad man beskriver som en "flytande barriär" i en omtvistad del av Sydkinesiska havet, rapporterar Reuters. Önationen menar att barriären hindrar filippinska fiskare från att fiska i området. I ett inlägg på plattformen X skriver en talesperson för kustbevakningen att man kommer att "fortsätta att jobba tätt med alla berörda departement för att [...] upprätthålla våra maritima rättigheter och skydda våra maritima domäner". Den kinesiska ambassaden i Manilla har inte kommenterat saken. Kina gör anspråk på 90 procent av Sydkinesiska havet. Områdena det gäller överlappar exklusiva ekonomiska zoner tillhörande Vietnam, Malaysia, Brunei, Indonesien och Filippinerna. Relationen mellan Kina och Filippinerna har försämrats sedan Ferdinand Marcos blev ny filippinsk president förra året. Den flytande barriären uppges vara 300 meter lång. Omni 230924. Ryska elever militärtränas - förskolebarn bär uniform. Skolorna i Ryssland präglas allt mer av militära inslag, skriver CNN. Barn i förskoleålder bär uniform och får lära sig att marschera. Samtidigt blir äldre barn drillade i skyttegravsgrävande, granatkastning och skytte. Den amerikanska tv-kanalen skriver att det kort sagt handlar om att "ryska barn förbereds för krig". Vladimir Putins regering gör enorma satsningar på militariseringen av skolan. Den ryske utbildningsministern Sergej Kravtsov sa nyligen att det finns runt 10 000 så kallade "militärpatriotiska klubbar" runtom i landet. Klubbarna är en del av en insats som har som mål att genomföra radikala förändringar i den ryska läroplanen. Det handlar bland annat om uppdaterade historieböcker och obligatoriska lektioner i militärpatriotiska värderingar. Vladimir Putin införde nyligen en ny kurs i den ryska läroplanen: Grundläggande kunskaper i säkerhet och försvar av moderlandet. Kreml har skärpt sin kontroll över den historiska berättelsen i skolorna under Vladimir Putin. Kriget hyllas i nya ryska läroböcker - väst svartmålas. Omni 230924. Ryssland börjar mer och mer ta efter Nazitysklands principer. Hitler var liksom Putin folkvald. I Nazityskland var det ett utstuderat förhållningssätt att via institutionerna skapa en ungdomselit som förberedde sig på strid för ett erövra Europa. Så verkar Putin också tänka. Kina spänner musklerna 150 mil från fastlandet - i hav man inte har rätt till. Den kinesiska flottans närvaro i delar av Sydkinesiska havet blir allt starkare, skriver New York Times i ett reportage. Trots att en internationell tribunal slagit fast att Kina inte har någon som helst laglig rätt till vattnet runt Mischief-revet plingar det till i tidningens reporterteam när de kommer till området: "Välkommen till Kina", står det i ett sms. Den växande kinesiska flottan bedöms öka sannolikheten för att Sydkinesiska havet kan bli skådeplats för en marin kamp mellan världens stormakter. För även om USA inte gör något anspråk på området har man slutit avtal med flera asiatiska länder, inklusive Filippinerna, som innebär att det kan skickas amerikanska soldater om situationen kräver det. New York Times har besökt Sydkinesiska havet. Omni 230924. Östeuropakännare: Vinner Fico minskar Ukrainastödet. Om Slovakiens tidigare premiärminister Robert Fico blir omvald nästa helg väntar stora förändringar i utrikespolitiken, framför allt lär stödet till Ukraina minska. Det säger Östeuropakännaren och författaren Peter Johnsson till TT. "Slovakien har ju varit ett starkt understöd, så det är klart att det är ett avbräck. Framför allt blir det ytterligare en röst i världen och i Europa utöver Viktor Orbán som tycker att man inte ska blanda sig i kriget," säger han. Rent politiskt står Fico Ungerns premiärminister Orbán nära, enligt Johansson. Detta trots att när han tillträdde första gången kallades Smer för ett socialdemokratiskt parti. Nu är det att betrakta som ett populistiskt högerparti, enligt Johansson. Robert Fico tvingades avgå 2018 som premiärminister efter mordet på en journalist som grävde i korruption bland högt uppsatta politiker. Omni 230924. WSJ: Så har Ryssland lärt sig av tidiga misstag - "Satt upp alla möjliga fällor." Mycket tyder på att Ryssland lärt sig av sina misstag i början av invasionen av Ukraina, skriver Wall Street Journal. Dessutom har man blivit bättre på att anpassa sig till Kyivs nya moderna vapenarsenal från väst. I början av invasionen räknade Moskva med lite eller inget motstånd från Kyiv, vilket resulterade i många dödade ryssar. Nu har ryssarna bland annat blivit bättre på att undvika att de egna stridsflygen skjuts ner och satt styrsystem på äldre robotar. Minfält och användning av drönare präglar kriget. Dessutom har ryska armén flyttat ammunitionslager och kommandocentraler längre från fronten i takt med att Ukraina fått tillgång till allt fler typer av långdistansvapen. Djupare och bättre skyttegravar skyddar de ryska marktrupperna bättre. "Skillnaden jämfört med i början av invasionen är kolossal. De har sprejat fälten med minor och satt upp alla möjliga fällor," säger Oleksandr Solonko, menig i en ukrainsk spaningsbataljon i närheten av Robotyne i östra delen av landet. "De har gjort det bra." Enligt WSJ lider den ryska armén dock fortfarande av en sovjetisk struktur. Omni 230924. Grannländerna i bråk om flytbarriär: "Tar bort den." Den flytbarriär som Kina har placerat ut i Sydkinesiska havet har lett till ett större bråk mellan Kina och Filippinerna. Tidningen Manila Bulletin rapporterar att den filippinske justitieministern Jesus Crispin Remulla säger att barriären är inom landets "exklusiva ekonomiska zon" och att man "kan ta bort den". Han understryker samtidigt att han måste rådslå med övriga regeringen innan man bestämmer hur man ska gå vidare. Från kinesiskt håll är budskapet det omvända. Landets utrikesdepartement hävdar att man har "suverän rätt" över Scarboroughrevet, där flytbarriären lagts ut. Departementet uppger också att man vidtagit "nödvändiga åtgärder" för att köra bort ett filippinskt fartyg i det berörda området. En tribunal i Haag slog 2016 fast att Filippinerna till största del har rätt till de omstridda områdena i Sydkinesiska havet. Kina har avfärdat beslutet. Remulla: Ett brott mot våra rättigheter. Kina gör anspråk på 90 procent av Sydkinesiska havet.
Omni 230925. Kinesisk regimpropaganda sprids i svenska skolböcker. Läroböcker med koppling till det kinesiska kommunistpartiet används i modersmålsundervisning i mandarin i svenska skolor, rapporterar TV4:s Kalla fakta. Av 20 granskade kommuner återfinns materialet i 19. Böckerna beskrivs som en del av en kinesisk påverkansoperation som kallas för "enhetsfronten". Där förmedlas den kinesiska världsbilden och landets gränsdragningar i Sydkinesiska havet används. I andra kartor knyts Taiwan till Fastlandskina. "Det är ett sätt att påverka, organisera och i vissa fall kontrollera den kinesiska diasporan," säger Kinaanalytikern Oscar Almén från FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Xinjiangprovinsen - där minoritetsgruppen uigurer utsätts för övergrepp - beskrivs som ett paradis. Oscar Almén: Försöker förmedla positiv bild av Kina och samtidigt "bekämpa fiender". Omni 230925. EU: Ska sätta tydligare handelsgränser mot Kina. EU kommer att hålla hårdare på sina konkurrensregler och sätta skarpare gränser när det kommer till att försvara sina intressen. Det säger unionens handelskommissionär Valdis Dombrovskis under ett Kina-besök, skriver Bloomberg. Enligt Dombrovskis beror det på bristen av ömsesidighet och en jämn spelplan från Kinas sida. "Det tvingar EU att agera mer självständigt, säger kommissionären och menar att unionen vanligtvis välkomnar konkurrens." "Men konkurrens måste ske på lika villkor." Kina: Ren protektionism - EU vill skydda sin industri. EU granskar kinesiskt stöd för elbilar: "Håller priserna nere på ett konstgjort sätt." Ursula von der Leyen attackerade Kina i sitt årliga tal om läget i unionen. Omni 230925. Biden erkänner önationer - ses som drag mot Kina. Cooköarna och Niue erkänns formellt som självständiga länder av USA. Det säger president Joe Biden och meddelar att USA ska upprätta diplomatiska förbindelser med önationerna, rapporterar flera medier. "Vi vill bidra till en fri och öppen Stillahavsregion," säger Biden vid ett möte med representanter från flera Stillahavsländer i Vita huset. Kina har den senaste tiden ökat sitt inflytande i regionen och USA:s drag ses som en motvikt till det. Det kinesiska inflytandet märktes inte minst genom att Salomonöarnas premiärminister inte deltog i mötet. Salomonöarna har sedan förra året ett säkerhetsavtal med Kina. Utöver att erkänna länderna, som är fritt anslutna till Nya Zeeland, lovade Biden att satsa 200 miljoner dollar på klimatfrågor i regionen. Kina skrev även under säkerhetsavtal med Vanuatu förra månaden. Niue är för svensk del mest känt för domännamnet nu. Klimatmiljonerna ska bland annat förbereda länderna på eventuella naturkatastrofer.
Omni 230925. Fyra av tio amerikaner vill minska USA:s stöd till Kyiv. Allt fler amerikaner tycker att USA stöttar Ukrainas försvarskrig mot Ryssland i allt för stor utsträckning. Enligt en mätning som ABC och Washington Post publicerat svarar 41 procent att de tycker att det amerikanska stödet är för stort. Det är en ökning med åtta procentenheter jämfört med februari i år. Trenden ska, enligt ABC, ses i ljuset av att president Joe Biden försöker få igenom ytterligare ett stödpaket på 24 miljarder dollar till Ukraina. De förändrade attityderna gentemot USA:s stöd till Ukraina syns i större utsträckning bland republikanska väljare än bland dem som röstar på Demokraterna. 1 006 personer har deltagit i opinionsmätningen. I april 2022 var det bara 14 procent som tyckte att det amerikanska stödet var för stort. Omni 230925. Advokaten: Kara-Murza har satts i straffcell i Sibirien. Den ryske oppositionspolitikern och journalisten Vladimir Kara-Murza har flyttats till en isoleringscell i ett högsäkerhetsfängelse i Omsk i västra Sibirien, uppger hans advokat Vadim Prokhorov enligt BBC. I april dömdes han till 25 år i straffkoloni, det hårdaste straffet, för att ha uttalat sig om den ryska invasionen av Ukraina. Kara-Murza har överlevt två förgiftningsförsök, 2015 och 2017, men enligt advokaten har hans hälsa tagit stor skada. Prokhorov hävdar därför att en fängelsedom kan betraktas som en dödsdom. Han kallar isoleringscellen för "en straffcell". Det har en tid varit oklart var den 42-årige regimkritikern befunnit sig efter att han försvunnit från ett häkte i Moskva. Advokaten: "Han placerades omgående i en isoleringscell." Kara-Murza har nekat till anklagelserna mot honom. Flytten till Omsk har pågått under tre veckors tid. Kara-Murzas mamma: Kan inte dröja 25 år tills vi ses. Kara-Murza har vid flera tillfällen fördömt den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Omni 230925. Gravid kvinna döms till sex års fängelse: Har 'trotsat' Putins mobiliseringsorder. Madina Kabalojeva, som är gravid, dömdes till sex års straffarbete av en militärdomstol i Vladikavkaz. Domstolens beslut har kritiserats som olagligt av Kabalojevas advokat, Roman Rabadanov, som planerar att överklaga. Efter att Putin utfärdat mobiliseringsordern har sanktionerna skärpts. Tidigare kunde maximalt fem års fängelse utdömas, men detta har nu fördubblats. Dessutom har nya sanktioner lagts till, som gör "oauktoriserad kapitulation" straffbar med upp till tio års fängelse. Kabalojeva hävdar att en militärläkare rådde henne att lämna tjänsten på grund av hennes graviditet och att hon har ett femårigt barn. Åklagarmyndigheten godtog dock inte detta som en giltig anledning för att undvika tjänstgöring. Peter Viggo Jakobsen från Försvarsakademin i Danmark kommenterar att det inte är förvånande att ryska män inte vill dö i frontlinjen Han påpekar att Ryssland går så långt som att ta ut dömda ur fängelserna för att tjäna som soldater, vilket indikerar rekryteringsproblem. Dagens.se 230925. Luftangrepp mot Odesa under natten - höghus i brand. Ryssland har under natten till måndagen genomfört robot- och drönarattacker mot Odesaregionen i södra Ukraina, enligt ukrainska myndigheter. Regionens guvernör Oleh Kiper säger att "två sorters robotar" har träffat infrastruktur i hamnen och att en brand ska ha brutit ut i ett höghus i staden. Även ett lager och en privat fastighet ska ha skadats i attackerna. Det ukrainska luftförsvaret uppger även att de har oskadliggjort elva kryssningsrobotar, 19 drönare och två så kallade sjömålsrobotar. Sky News, som betonar att uppgifterna inte har verifierats, skriver att kryssningsrobotarna uppges ha avfyrats till havs, från ett mindre fartyg och en ubåt i Svarta havet. Samtidigt säger det ryska försvarsdepartementet på Telegram att ukrainska drönare har skjutits ned över Krym. Guvernören i Kursk skriver i ett inlägg att flera privatbostäder skadats i drönarattacker. Ukraina: "Ryssarna inser att hamninfrastrukturen är en prioritet för vår region." Omni 230925. Kubanerna som sluter "pakt med djävulen" - strider för Ryssland i Ukraina. 19-årige César från Kuba håller på att förbereda sig på ett nytt liv. Han ska snart flyga till Ryssland där han ska sättas in som en soldat i landets invasion av Ukraina. "Om det här är vad jag måste offra för att min familj ska klara sig, så är jag redo," säger César till Politico. För några veckor sedan meddelade Havanna att man gripit 17 personer misstänkta för människosmuggling till Ryssland. Spekulationer väcktes då om att de gamla kalla krigs-partnerna samarbetade men det visade sig senare att de unga männen på eget bevåg beslutat sig för att resa till Ryssland. César är en av dessa män som vill skapa sig en bättre framtid. Han säger till Politico att man kan vara en kärnfysiker i Kuba och ändå inte ha råd med mat till sin familj. "Vi har slutit en pakt med djävulen, och djävulen delar inte ut presenter," säger han. César heter egentligen något annat. De kubanska männen tidningen har pratat säger att de hoppas överleva kriget och skapa sig en bättre framtid i Ryssland. Kuba säger sig motarbeta rekryteringen av unga kubaner. Kubas ambassadör i Ryssland gjorde däremot ett positivt uttalande. Omni 230925. ISW: "Stort genombrott" för Ukraina möjligt - om dessa tre antaganden håller. Den ukrainska armén har möjlighet att nå ett ”stort genombrott” mot de ryska styrkorna, skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i en lägesrapport om kriget. Men för att man ska lyckas krävs det att tre antaganden håller: "Glöm allt om ’genombrott’ - ett långt och blodigt krig." Genom den senaste tidens medierapportering om ukrainska "genombrott" kan man lätt få intrycket att det som väntar nu är en lång nedförsbacke för landets armé - men verkligheten är inte alls så enkel, skriver Frank Ledwidge i en analys för The Conversation. Han noterar att president Volodymyr Zelenskyj upprepade gånger har talat om återerövrade byar som "strategiskt viktiga", men faktum är att det inte är "något särskilt strategiskt" med någon av byarna. Zelenskyj har visserligen inget annat val, skriver Ledwidge, än att beskriva de små framgångarna som "triumfer". Men det många verkar glömma är att kriget kommer att vara en "lång, blodig och kostsam kamp". I en analyserande ledartext i The Economist förs ett liknande resonemang. Man konstaterar att den ukrainska motoffensiven inte har lett till de framgångar landet hoppats på och att det nu är dags att tänka om. Bland annat bör Ukrainas armé fokusera på drönarattacker, eftersom man då kan gå till angrepp på rysk mark. En sådan taktik skulle också ge tid för återhämtning för slutkörda soldater. Nicholas Vinocur och Jacopo Barigazzi skriver i en analys för Politicos Europasajt att det europeiska stödet för Ukraina börjar falna. Till grund för skiftet ligger bland annat närstående val, inhemska problem och en oro för vad ett eventuellt framtida ukrainskt EU-medlemskap kommer att föra med sig.
Omni 230925. Kyiv: Svartahavsflottans befälhavare dödad i attack mot ryska högkvarteret? Viktor Sokolov, befälhavare för Rysslands flotta i Svarta havet, dödades i förra veckans attack mot flottans högkvarter i Sevastopol. Det uppger Ukraina. Ytterligare 34 officerare ska ha dödats i angreppet. 105 personer uppges dessutom ha skadats. Högkvarterets byggnader ska vara totalförstörda, enligt Ukraina. Det ukrainska uttalandet kommer efter flera dagars spekulationer om att flera högt uppsatta ryska militärer dog i attacken. Den ukrainska militären har gjort ett uttalande om attacken. Omni 230925. Orbán: Ingen brådska att acceptera Sveriges ansökan. Ungerns premiärminister Viktor Orbán flaggar för att det kan dröja innan landets parlament accepterar den svenska Natoansökan, rapporterar Reuters. Han säger att situationen inte är brådskande då det inte finns något direkt säkerhetshot mot Sverige. "Jag undrar om det finns något brådskande som skulle kunna tvinga oss att ratificera den svenska ansökan. Jag ser ingen sådan situation," säger han. Budapest har den senaste tiden reagerat starkt på ett fyra år gammalt inslag från Utbildningsradion där Ungern beskrivs som odemokratiskt. Orbán säger också att de inte kommer stödja Ukraina innan etniska ungrare i Ukraina får använda sitt modersmål i officiella sammanhang. Omni 230925. Kommentar: Orbán är Sverigefientlig, precis som Putin, dessutom är båda "kompisar" med Erdogan. Rysk förening tvingas betala tillbaka miljonbidrag. Statsbidraget till Ryska riksförbundet stoppas och föreningen tvingas betala tillbaka mer än en halv miljon kronor. Detta eftersom den spridit rysk propaganda och enligt Säpo har koppling till Kreml, rapporterar DN. Ordföranden ska bland annat ha delat material där president Vladimir Putin rättfärdigar invasionen av Ukraina. Föreningen är inte i linje med demokratins idéer, enligt MUCF, myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Förbundet fick 375 000 kronor i statsbidrag i januari. Förra året var summan 370 000 kronor. I våras undersökte DN inlägg i en Telegram-kanal. ABF valde att avsluta samarbetet med Ryska riksförbundet (12 maj). Omni 230925. Ryssland spårar oliktänkande med ansiktsigenkänning. I Ryssland har användningen av så kallade ansiktsigenkänningssystem ökat markant sen den storskaliga invasionen av Ukraina förra året. Nära 600 fall av gripanden har listats av den oberoende organisationen OVD-info. En aktivist lyckades nyligen vinna mot Ryssland i människorättsdomstolen i Strasbourg. Han hade hittats via ansiktsigenkänning i metron och greps senare för att han hade haft med sig en affisch som krävde att politiska fångar släpps. SR 230925. Kommentar: Storebror ser dig! Kreml ger Ukraina ultimatum: Acceptera Moskvas villkor eller upphör att existera. Kreml har utfärdat en kraftfull varning till Ukraina, där de klargör att landet måste acceptera Rysslands villkor eller riskera att upphöra som en självständig nation. Viacheslav Volodin, ordförande för den ryska statsduman, underströk Rysslands oförsonliga hållning i den pågående konflikten. Volodin menade att västerländskt stöd till Ukraina leder till ekonomiska problem i västländerna och förutspådde finansiella och demografiska katastrofer för Ukraina om de inte följer Rysslands villkor. Han citerade statistik som påstår att 54% av Ukrainas befolkning har lämnat landet sedan 2014, vilket antyder att nationen är på gränsen till kollaps. Volodin nämnde inte någon kris i Ryssland, utan fokuserade istället på att måla upp en dyster bild av Ukrainas framtid om de fortsätter att motstå Moskvas krav. Hans uttalanden tjänar som en allvarlig påminnelse om Rysslands vilja att trappa upp konflikten för att uppnå sina mål. Trots Ukrainas tappert försvar och stöd från västvärlden indikerar Kremls senaste hot att Ryssland inte är villigt att backa, vilket väcker oro för Ukrainas och den bredare regionens framtida stabilitet. msn 230926. Rysk offensiv mot ukrainsk hamn i natt - flera skadade. Ryssland genomförde en en två timmar lång drönaroffensiv mot hamnen i staden Izmail i regionen Odesa i natt, uppger guvernör Oleg Kiper enligt Sky News. Två personer samt flera byggnader och fordon skadades i attacken. Den ukrainska armén uppger att 26 av totalt 38 drönare sköts ner. Moskva har intensifierat sina attacker mot hamnar längs floden Donau på senare tid. Det efter att Ryssland lämnade spannmålsavtalet med Ukraina i juli. Omni 230926. Kommentar: Rysslands agenda: Om ni inte godtar våra villkor (att ni kapitulerar och förlorar er suveränitet) väntar död och förintelse. Ryska skolbarn får militärutbildning: Gräver skyttegravar och kastar granater. Rapporten avslöjar att Ryssland investerar kraftigt i att förbereda sin unga generation för krigföring. Barn så unga som i förskoleåldern kläs i uniformer och genomgår marscheringsövningar. Äldre barn lär sig färdigheter som att gräva skyttegravar och kasta granater. Fokus på militär utbildning i ryska skolor har intensifierats, med barn så unga som sju år som får grundläggande militär utbildning och deltar i militärparader. Dessutom har den ryska presidenten undertecknat en lag som introducerar en ny obligatorisk kurs i ryska skolor kallad "Grundläggande säkerhet och försvar av moderlandet". Denna kurs inkluderar besök på militära anläggningar och drönarutbildning. Gymnasieelever får till och med träning i användning av skarp ammunition. Enligt Rysslands utbildningsminister, Sergej Kravtsov, finns det cirka 10 000 "militär-patriotiska" klubbar i ryska skolor, som involverar cirka 250 000 individer. Dessa klubbar avviker betydligt från den vanliga skolundervisningen och fokuserar istället på att undervisa om Rysslands militära framgångar och införa militär-patriotiska värderingar hos barnen. CNN rapporterar också att skolbarn direkt stöder den ryska militären. Till exempel har tonårsflickor från den ryska staden Ussurijsk sytt förband märkta "vän" eller "fiende", medan barn från staden Vladimir har sytt balaklavor till soldater. msn 230926. Putin ställer ultimatum till försvarsministern: Måste ha hänt inom en månad. Rysslands president har gett sin försvarsminister Sergej Sjojgu en månad att göra betydande framsteg i kriget mot Ukraina. Så låter det enligt en källa till Institute for the Study of War (ISW). Detta kommer i ljuset av Ukrainas senaste framryckningar och kritik inom Ryssland mot Sjojgu och hans försvarsdepartement. Ukraina har nyligen gjort framsteg på den södra fronten och har brutit igenom Rysslands "första linje". General Oleksandr Tarnavskij meddelade att de fortsätter att avancera framåt. Det rapporterar CNN. Samtidigt har det i Ryssland uppstått kritik mot Sjojgu för att ha försökt dölja Rysslands förluster i området. ISW rapporterar att Putin har pressat Sjojgu med en rad nya, stränga krav. Förutom att förbättra situationen på fronten, måste Ryssland stoppa den ukrainska motoffensiven och inleda en offensiv mot en större ukrainsk stad. Om dessa krav inte uppfylls, kan det leda till att Putin överväger en ny försvarsminister, eventuellt generalöverste Mikail Teplinskij. Om källans påståenden stämmer, kan det innebära att Ryssland kommer att beordra obevekliga motattacker, oavsett kostnaden för den ryska militära kapaciteten. Detta skulle kunna tvinga den ukrainska motoffensiven att kulminera, vilket skulle vara en riskabel strategi för Ryssland.
Dagens.se 230926. "Skuggflotta" exporterar majoritet av ryska oljan. Ryssland har lyckats exportera olja och undvika G7:s sanktioner, något som kommer stärka landets intäkter i takt med att oljepriset nu stiger mot 100 dollar fatet. Det rapporterar Financial Times. Nästan tre fjärdedelar av all rysk sjöburen olja har skeppats via landets "skuggflotta" av tankers som inte är försäkrade och således undviker G7:s pristak på 60 dollar fatet. Det är en ökning jämfört med i våras då landet skeppade ungefär 50 procent via skuggflottan, vilket innebär att Ryssland blivit skickligare på att runda pristaket, skriver tidningen. Ryssland undviker majoriteten av G7:s oljesanktioner. Omni 230926. Kärnvapenlarm oroar: "Likt ett flygande Tjornobyl." Norges underrättelsetjänst följer "noga" Rysslands ökande verksamhet vid ögruppen Novaja Zemlja i Norra ishavet, som användes för kärnvapentester under kalla kriget. Det säger viceamiral Nils Andreas Stensønes till norska TV2. CNN, Bellingcat och The Barents Observer har i närtid publicerat satellitbilder som visar på ökad aktivitet i området. En av bilderna är tagen vid en uppskjutningsplats för roboten burevestnik, en robot som drivs av en liten kärnreaktor. Från den släpps radioaktivitet ut direkt, som "ett flygande Tjornobyl", säger The Barents Observers redaktör Thomas Nilsen till TV2. "För Norge som granne, och för ryssar som bor i norr, är det här oroande," säger han. I slutet av förra veckan visade satellitbilder som CNN har kommit över att aktiviteten ökar även vid testanläggningar i Kina och USA. Ingen av länderna har kärnvapentestat sedan det fullständiga provstoppsavtalet klubbades 1996. Naato kallar roboten "Skyfall". Grävsajten Bellingcat publicerade en satellitbild av fältet i går. Omni 230926. Efterlyst Wirecard-chef pekas ut i rysk spionhärva. Wirecards tidigare operative chef Jan Marsalek flydde Tyskland när han anklagades för bedrägeri i kölvattnet av bolagets kollaps 2020. Nu misstänker brittiska utredare att han varit del av en rysk spionring, rapporterar flera medier. Fem personer som pekas ut som medlemmar av samma spionnätverk infann sig i en brittisk domstol på tisdagen, enligt BBC. De anklagas för att ha utfört övervakning av personer och platser på uppdrag av Ryssland mellan augusti 2020 och februari 2023. Jan Marsalek ska enligt åklagaren ha varit den som förmedlade uppdragen till de misstänkta. Han är dock inte åtalad i ärendet. Flera medier har tidigare rapporterat att den internationellt efterlyste Marsalek tros hålla sig gömd i Ryssland. Informationen som samlades in ska ha varit till nytta för Ryssland. Wirecard kollapsade sommaren 2020. Omni 230926. Sofistikerad stridsvagn på plats - Kreml: "Ska brinna." De första USA-tillverkade stridsvagnarna av modellen M1 Abrams har anlänt till Ukraina, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj. Enligt Washington Post sker leveransen flera månader tidigare än beräknat, och skulle därmed teoretiskt kunna användas i den pågående motoffensiven. Två källor säger till tidningen att fler stridsvagnar är på väg under de kommande månaderna. Totalt ska 31 fordon skickas. Kreml tonar ner leveransen, enligt AFP. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att inget vapen kan förändra "maktbalansen på slagfältet". "De kommer också att brinna," säger Peskov. Wall Street Journal skriver att Abrams tillhör "världens mest sofistikerade stridsvagnar", med tekniska fördelar som få andra kan mäta sig med. Experter tror att Ukraina kommer invänta rätt läge att sätta in Abrams. Kreml har återkommande sagt att ukrainska vapen ska "brinna". Leveransen kan bli en "moralisk boost" för den ukrainska armén. Omni 230926. Aleksej Navalnyjs överklagan avslås i rysk domstol. Den fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs överklagan avslås av rysk domstol, rapporterar Reuters. Domen som Navalnyj och hans advokater överklagade gällde "extremistisk aktivitet", som han dömdes till i början av augusti. Domen gav honom ytterligare 19 år i fängelse, ovanpå de drygt elva åren han sedan tidigare är dömd till. Navalnyj hävdar att domen är politiskt motiverad och har velat få den avskriven. Förhandlingen skedde bakom stängda dörrar och det enda som stod klart efter den var att överklagan avslogs. Dömdes till 19 år i fängelset den 4 augusti. Navalnyj medverkade på videolänk. Media fick endast ta del av domstolens beslut. Omni 230926. Iranska drönarna fulla av komponenter gjorda i väst. De iranska drönare som används av Ryssland i kriget mot Ukraina är fulla av komponenter som tillverkats i väst. Det uppgav Kyiv i ett hemligt dokument som skickades till Ukrainas västliga allierade förra månaden, skriver The Guardian som tagit del av materialet. 52 elektriska komponenter med ursprung i väst återfinns i drönarmodellen Shahed-131 och 57 i modellen Shahed-136. Bolagen som pekas ut har huvudkontor i bland annat USA, Schweiz, Nederländerna, Tyskland, Kanada, Japan och Polen. Flera av bolagen menar att användningen sker olagligt. CNN har tidigare rapporterat om stulen teknik från väst i drönarna (28 april). Omni 230927. Fortsatt massflykt från Nagorno-Karabach. Fler än 50 000 personer har flytt till Armenien från Nagorno-Karabach, uppger armeniska myndigheter enligt AFP. Det är nära hälften av regionens befolkning, som uppskattas till runt 120 000. Den snabbt växande flyktingvågen gör att Armenien står inför en humanitär kris - på tisdagen uppgav premiärminister Nikol Pasjinjans talesperson att regeringen hittills bara kunnat ordna boende åt 2 850 personer. Samtidigt pågår sökandet efter de över 100 personer som saknas efter måndagens explosion vid en bränsledepå, som dödade 68 personer. I söndags öppnades den enda vägen mellan regionen och Armenien. Statsvetare: "Flyktingvågen kommer få en stor inrikespolitisk påverkan."
Azerbajdzjan har gripit tidigare politisk ledare i Nagorno-Karabach. Över 404 uppges ha dödats under blixtoffensiven Aleksej Navalnyj: De kommer ge mig hårdaste straffet. Efter att ha fått sin överklagan avslagen av en rysk domstol skriver oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj på X att han kommer straffas hårt i fängelset. Han skriver att han kommer få tillbringa de kommande tolv månaderna i något som kallas EPKT, vilket innebär att han kommer sitta isolerad i en liten cell. "Ett år med EPKT är det hårdaste möjliga straffet i ett fängelse." Vidare skriver Navalnyj att han känner sig som en "trött rockstjärna som står på gränsen till en depression". "ag nådde toppen och det finns inte längre något för mig att sträva efter." Navalnyj förlorade på tisdagen en överklagan mot sitt 19 år långa fängelsestraff. Omni 230927.Kommentar: Även en modig man kan bli en bruten man. Han beräknade inte "kostnaderna" när han återvände till Ryssland och avslöjade Putins imperium. Ryssland varnar allierade: Ett allvarligt misstag är på gång. Den ryska regeringen har konfronterat Armenien med en tydlig varning. De anklagar landet för att begå ett "allvarligt misstag" genom att kritisera de ryska fredsbevarande styrkorna i den självutropade regionen Nagorno-Karabach under den nyligen genomförda militäroffensiven av Azerbajdzjan. Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan uttalade offentligt att Ryssland vägrade att ingripa i konflikten, vilket i slutändan ledde till att armeniska separatister lade ner sina vapen. Denna kritik kommer kort efter att Armenien genomförde gemensamma militärövningar med USA - Rysslands ärkefiende. Rysslands utrikesministerium utfärdade ett uttalande där man varnade Armenien från att begå ett "allvarligt misstag". Uttalandet kritiserade också Pasjinjans uttalanden som "oacceptabla attacker mot Ryssland". Ministeriet anklagar Armenien för att vara en bricka i den västliga världens geopolitiska spel. "Den armeniska regeringen begår ett allvarligt misstag genom att medvetet förstöra de mångfacetterade och sekelgamla relationerna med Ryssland och utsätta landet för västvärldens geopolitiska spel", underströk Rysslands utrikesministerium. Under ledning av Putin har relationerna mellan Ryssland och Armenien försämrats. Ryssland har distanserat sig från demokratiska framsteg i Armenien och alltmer anslutit sig till den auktoritära regimen i Azerbajdzjan. Enligt Vahan Bournazian, professor inom mänskliga rättigheter, känner både Putin och den azerbajdzjanska diktatorn Ilham Aliyev sig hotade av Armeniens demokratiska framsteg. msn 230927. Rysslands närmaste allierade förnekar: 'Kan inte föreställa sig att gå in i krig mot Ukraina.' Vitrysslands utrikesminister, Sergej Alejnik, har nyligen uttalat sig i en intervju om att han inte kan föreställa sig ett scenario där Vitryssland skulle delta i den ukrainska konflikten tillsammans med ryska styrkor. Detta trots att Vitryssland tidigare har tillåtit sitt territorium att användas för den ryska invasionen i februari 2022. Aleinik framhöll att det ukrainska folket varken önskar eller behöver det pågående "slit-och-släng-kriget". Trots kända fakta hävdade han att Vitryssland har varit en konsekvent förespråkare för fred i Ukraina och kommer att fortsätta att göra allt möjligt för att förverkliga det. Vidare menade Aleinik att misslyckandet med de ukrainsk-ryska fredssamtalen, som kortvarigt ägde rum i Minsk i början av den ryska invasionen 2022, berodde på Ukraina och andra "indirekt inblandade" parter. Han förbisåg bekvämt Vitrysslands direkta deltagande i den största militära konflikten Europa har bevittnat sedan andra världskriget. Regimen under vitryska ledaren Alexander Lukasjenko har inte bara underlättat invasionen genom att tillåta ryska trupper att färdas genom sitt territorium, utan har också tillhandahållit medicinsk behandling till sårade ryska soldater. Dessutom har Vitryssland erbjudit sina övningsområden och infrastruktur för mobilisering och utbildning av trupper. Lukasjenko har aktivt underminerat Ukrainas suveränitet genom att officiellt erkänna de separatistiska enheterna i Luhansk och Donetsk och stödja den olagliga annekteringen av Krim. I sina uttalanden verkar Aleinik försöka distansera Vitryssland från konflikten, samtidigt som han deltar i handlingar som antyder motsatsen. msn 230927. Ryssland fokuserar på Sydeuropa: Dessa länder är i sikte. Särskilt Serbien och Kosovo. Detta kommer i ljuset av att Serbien har visat sig vara en av de mer ryssvänliga nationerna i Europa, och tusentals demonstranter har gått ut på gatorna i landet för att visa sitt stöd för Ryssland. Enligt uppskattningar har omkring 200 000 ryssar flyttat till Serbien för att undvika att bli inkallade till kriget i Ukraina. Det rapporterar Sky News. Detta har lett till att Ryssland nu särskilt fokuserar på Serbien och dess icke-erkända grannland, Kosovo. I Kosovo har situationen blivit allt mer ansträngd, särskilt efter att en grupp beväpnade serber nyligen stormade byn Banjska och öppnade eld mot poliser. Kremls talesperson Dmitrij Peskov beskrev situationen som "extremt svår" och "potentiellt farlig", och betonade att Ryssland övervakar den mycket noga. USA har också reagerat på den ökande spänningen mellan Serbien och Kosovo. Utrikesminister Antony Blinken har uppmanat båda länderna att undvika handlingar eller uttalanden som kan förvärra situationen ytterligare. msn 230927. Ukrainsk militär: Wagnersoldater tillbaka i landet. Soldater som tidigare tillhört Wagnergruppen befinner sig återigen i Ukraina, uppger en ukrainsk militär talesperson för nättidningen RBC-Ukraine. Ett antal tusen Wagnersoldater har sedan en tid befunnit sig i Belarus för att träna den belarusiska armén. Uppgifter har cirkulerat om att deras läger i landet delvis tömts och att många "Wagneriter" gått vidare till uppdrag i Afrika. Några av dem, omkring 500 personer enligt den ukrainska talespersonen, ska ha återvänt till Ukraina och väntar nu på att uppgå som kontrakterade soldater i den ryska armén. Han beskriver dem som väl förberedda, men säger att de inte utgör ett större hot. Detta främst med anledning av Wagnerledaren Prigozjins död. (svt 230927.) Premiärministern: Massivt behov av minröjning. 174 000 kvadratkilometer av Ukraina är förorenat av minor, uppgav Ukrainas premiärminister Denis Shmyhal i samband med det första arrangemanget av "Demine Ukraine Forum" på onsdagen, skriver public service-bolaget Suspilne. Inget annat land har sedan andra världskriget haft ett så omfattande problem med minor, enligt honom. För att lösa problemet krävs 37 miljarder dollar och ytterligare 10 000 anställda minröjare, pengar som andra länder delvis måste bistå med, enligt Denis Shmyhal. (svt 230927.) Ryssland: 3 000 ton ukrainsk ammunition upp i rök. En rysk kryssningsrobot förstörde en stor ukrainsk ammunitionsdepå tidigare i veckan, uppger statliga ryska nyhetsbolaget Russia Today. SVT har geolokaliserat bilderna som är filmade av bland annat en drönare vid samhället Kyselivka några mil väster om Cherson. Ett stort antal byggnader förstördes vid angreppet. Det finns inga uppgifter om civila offer. Nasas brandbevakningstjänst Firms registrerade bränder på platsen och i dess närhet vid flera tillfällen under måndagen, tisdagen och onsdagen, lokal tid. (svt 230928.) Natolandet Slovakien kan snart ha prorysk ledare. På lördag den 30 september är det val i Slovakien, och den förra premiärministern Robert Ficos parti - som har bedrivit en prorysk och antiamerikansk valrörelse - leder i opinionsmätningarna. Det skriver CNN. Fico försöker inte att dölja sina sympatier för Putin, och har tidigare anklagat "ukrainska nazister och fascister" för att provocera Putin att inleda invasionen. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Slovakien varit en av Kievs starkaste allierade. Slovakien var det första landet som skickade luftvärn till Ukraina och tog emot tiotusentals ukrainska flyktingar. Kniper Fico premiärministerposten skulle en av konsekvenserna bli inställda vapenleveranser till Ukraina. Han är också emot att Ukraina går med i Nato. (svt 230928.) Greenpeace: IAEA har ingen kontroll över Zaporizjzja. Situationen vid det ryskockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja är allvarligare än det internationella atomenergiorganet IAEA vill erkänna, påstår Greenpeace i en ny rapport som The Guardian tagit del av. Enligt miljöorganisationen är FN-organets inspektörer för få och har inte tillträde till de platser de skulle behöva, för att göra ett fullgott jobb. Men trots detta väljer IAEA att ligga lågt, enligt Greenpeace. "IAEA riskerar att normalisera vad som förblir en farlig kärnkraftskris, utan motstycke i kärnkraftens historia", skriver Shaun Burnie och Jan Vande Putte i rapporten. IAEA har beretts möjlighet att kommentera uppgifterna och framhäver att inspektörer varit på plats sedan september 2022. Och att världen, tack vare detta, har en oberoende informationskälla vid kärnkraftverket. Rapporten har spridits till flera regeringar i Europa. Flera hundra ryska soldater är stationerade vid kärnkraftverket. Omni 230928. Gazprombank köper Ikeas 14 ryska shoppingcenter. Den ryska storbanken Gazprombank står klar som köpare av de 14 ryska varuhus som ägs av Ikea-sfärens Ingka Group, skriver flera medier med hänvisning till ett pressmeddelande. Ett dotterbolag till Gazprombank köper varuhusen för en okänd summa. Alla ryska medarbetare på de så kallade Mega-varuhusen kommer att få anställning hos den nya ägaren, uppger storbanken. Enligt Affärsvärlden är varuhusen värda runt motsvarande 31 miljarder svenska kronor. Uppgifter: Ingka Group hade letat köpare till varuhusen under sommaren. Gazprombanks Tigran Khachaturov: Redo att utveckla Mega-kedjan. Omni 230928. Analyser: Xi djupt besatt - rensar ut orena element. Det har blivit allt farligare att ifrågasätta Kinas ledare Xi Jinping, skriver The Guardians Kinakorrespondent Amy Hawkins i en analys. Detta apropå landets försvunne försvarsminister Li Shangfu. Han tillträdde posten så sent som i mars, men har inte setts i offentligheten på tre veckor. Hawkins citerar forskaren Olivia Cheung som säger att partiet "ständigt söker efter och gör sig av med orena element". "Kortsiktiga skador på partiets image och sammanhållning är en kostnad som måste betalas för att bygga upp ett disciplinerat och effektivt parti på lång sikt." Samtidigt skriver The Diplomats Jianli Yang att Xi är "djupt besatt av en säkerhetsmedveten hållning". Han påpekar det anmärkningsvärda i att just Kinas säkerhetstjänst nyligen ställde krav på USA inför ett eventuellt möte mellan Xi och Biden. Givet att kinesiska tjänstemän i princip aldrig vågar kliva utanför sina ramar måste det ha varit Xi själv som bett säkerhetstjänsten att involvera sig i Kinas diplomatiska relationer - vilket i sin tur tyder på att Xi vill göra nationell säkerhet till en av sina viktigaste utrikespolitiska frågor, menar Yang. Och för Xi "omfattar begreppet nationell säkerhet i första hand säkerheten för hans egen personliga makt". Amy Hawkins: Var är Li Shangfu? Kinas försvunne försvarsminister visar på Xis totala grepp om makten.
Omni 230919. Belarus anklagar Polen för luftrumskränkning. Belarus försvarsdepartement uppger att Polen har flugit in med en helikopter i landets luftrum två gånger på torsdagen, rapporterar AFP. Kränkningarna ska ha skett klockan 15.20 och 16.22. Några ytterligare detaljer lämnas inte från Belarus och Polen förnekar uppgifterna. "Det operativa kommandot förnekar otvetydigt uppgifterna. Ingen av de polska helikoptrarna tog sig in i Belarus luftrum," säger en talesperson för den polska militären enligt Reuters. Det har i flera månader varit spänt mellan Warszawa och Minsk. Länderna har stärkt upp sina militära bemanningar vid gränsen och Polen har infört hårda gränskontroller. Ryssland har varnat Polen för "aggressivitet" mot Belarus. Polen har styrkor vid gränsen i avskräckande syfte. Polen förnekar Belarus uppgifter. Omni 230928. Putin mötte Kadyrov efter ryktena om sjukdom. På tisdagen mötte Vladimir Putin den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov, i vad som kan ha varit ett försök att slå hål på sjukdomsryktena som omgärdat Kadyrov, skriver oberoende Moscow Times. Under mötet i Kreml hyllade Putin den tjetjenska ekonomin, och Kadyrov lyfte i sin tur fram vad han beskrev som "god stämning" hos soldaterna i Ukraina. Tidigare i september började rykten florera i sociala medier, underblåsta av bland andra ukrainska källor, om att Kadyrov led av svåra njurproblem och rentav låg på sin dödsbädd. Därefter publicerade Kadyrov ett odaterat videoklipp där han tog en promenad i regnet och bedyrade att han var vid god hälsa. Sker dagar efter att Kadyrov lade upp ett klipp där hans son misshandlar en misstänkt koranbrännare. Oppositionella medier: Kadyrov får regelbunden dialys. Kadyrov i klipp: "Uppmanar alla som inte kan skilja på lögner och sanning på nätet att ta en promenad" (17 september). Omni 230928. Blodet forsar - men fronten flyttar sig nästan inte alls. Trots nio månader av blodiga strider har frontlinjen i Ukraina knappt rört sig i år, skriver New York Times. Analyserade satellitbilder visar dessutom att augusti blev den månad under kriget där minst territorium bytte sida. Totalt kontrollerar Ryssland knappt 1 300 kvadratkilometer mer yta i Ukraina jämfört med när året började, enligt tidningen. Nu har ryssarna tagit cirka 18 procent av landet, en yta större än hela Schweiz. (I jämförelsen med Schweiz är även Krymhalvön, som annekterades 2014, inräknad.) I september har Ukraina visserligen gjort vissa framsteg runt staden Robotyne. Men experten och forskaren Marina Miron vid King’s College i London menar att ryssarna i princip inte har förlorat något på slagfältet. Miron säger att den ryska strategin tycks vara att låta ukrainarna attackera deras försvarslinje, och då döda så många som möjligt och förstöra så mycket västerländsk teknik som de bara kan. De tycks inte ha någon brådska. "Ryssland försöker vänta ut att väst vänder Ukraina ryggen," säger hon. Omni 230928. Prigozjins ersättare sänds till Ukraina av Putin. En av Wagnergruppens grundare, Andrej Trosjev, får i uppdrag att övervaka "frivilliga stridsenheter" i Ukraina, uppger Kreml enligt Reuters. Trosjev, som inom det militära kallas "Gråhår", pekades redan i juli ut som ny potentiell ledare för den paramilitära gruppen efter Jevgenij Prigozjin. Nu får han alltså ett formellt uppdrag - ett uppdrag som kommer direkt från Vladimir Putin. Wagnergruppen har sedan upproret i slutet av juni ingen närvaro i Ukraina, men att Trosjev nu setts med Rysslands president tolkas dock, enligt nyhetsbyrån, som att Ryssland återtagit kontrollen över den paramilitära gruppen. Enlig Reuters väntas Trosjev få ansvar för det som återstår av Wagnergruppen.
Kreml bekräftar att Trosjev nu arbetar för försvarsministeriet. Trosjev var både med och grundade Wagner och har även agerat som stabschef för gruppen. Prigozjin dog tillsammans med andra Wagnerledare då hans plan exploderade kort efter start den 23 augusti.
Omni 230929. USA-myndighet varnar för kinesiskt routerhack. Den nationella amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA, cybersäkerhetsmyndigheten CISA och FBI har gått ut med en gemensam varning för att hackergruppen Blacktech installerar bakdörrar i routrar. Det rapporterar Computer Sweden. Målet för hackergruppen - som uppges vara statligt sponsrad av den kinesiska regimen - sägs vara att komma åt data från olika organisationers nätverk. Metoden som hackergruppen använder fungerar på flera olika typer av nätverksutrustning, men så här långt är det primärt routrar från Cisco som har kapats. Systemadministratörer uppmanas nu att vara uppmärksamma på otillåten nedladdning av imagefiler och ovanliga omstarter. Gruppen har i vissa fall använt sig av stulna kodsigneringscertifikat. Även japanska myndigheter varnar för hackergruppen. Omni 230929. Orbán om Ukrainas framtid i EU: Ser inget snabbt inträde. Viktor Orbán uttrycker tvivel om att förhandlingar med Ukraina, om ett EU-medlemskap, ligger nära i tiden, skriver AP. I ett tal på fredagen sa den ungerske premiärministern att det var orealistiskt att hålla förhandlingar med ett land som är i krig om sitt territorium. Orbán noterar att det krävs att alla 27 medlemsländer är för en utvidgning och att Ungern inte är ett av dem. "När jag är i kammaren känner jag inte en oövervinnerlig önskan att det ungerska parlamentet ska rösta om ett ukrainskt medlemskap de kommande två åren," sa han. EU enades förra året om att erbjuda Ukraina ett snabbspår och Europeiska rådet förväntas inleda förhandlingar i december. Uttalandena gjordes i statlig radio i hemlandet. Så sent som i går uttryckte Ukraina att landet inte accepterar att bli en andra klassens EU-medlem. Omni 230929. Kommentar: Vem kan tipsa Putin-kramaren Orbán att han inte hör hemma i EU? Förenade arabemiraten uppges elda på Sudankriget. Under förespeglingen att rädda flyktingar driver Förenade arabemiraten på kriget i Sudan, genom att förse ena sidan med kraftfulla vapen och vårda dess sårade soldater. Det uppger ett tiotal tidigare myndighetskällor i USA, Europa och Afrika för New York Times. Enligt källorna ger Förenade arabemiraten stöd till paramilitära Rapid Support Forces (RSF), som strider mot landets armé och har kopplingar till ryska Wagnergruppen. Hjälpinsatsen uppges styras från en bas i det västliga grannlandet Tchad, precis vid gränsen. Där har emiratiska fraktflygplan landat nästan dagligen sedan i juni, enligt satellitbilder och källor. Enligt NYT är det ett exempel på hur det USA-allierade Förenade arabemiraten använder sina rikedomar och vapen för att skaffa sig inflytande i Afrika. Själva hävdar landet att det rör sig om en rent humanitär operation. Förenade arabemiraterna har intagit en allt mer aktiv roll i Sudan. USA har infört en rad nya sanktioner. FN: Det civila lidandet ökar allt mer.
Omni 230929. Kommentar: Djävulen har många tjänstemän i sitt bruk, och våld är en av hans favoritmetoder, därför blir människornas ondska allt större och det civila lidandet allt mer utbrett. Ryska militärbloggare: Vi censurerar oss själva. Flera ryska militärbloggare uppger att de censurerar sina beskrivningar av läget vid fronten - självcensuren kring krigets realiteter tycks bli alltmer utbredd i Ryssland, skriver tankesmedjan ISW i en lägesrapport. "Några särskilt kritiska militärbloggare uppger att de bara publicerar fem till 15 procent av informationen de får", skriver ISW. En av bloggarna uppger att soldaterna har problem med bland annat kommunikation, drönare, däck, elektronisk krigföring och löner, men att befälhavarna ofta tystar ner eller ignorerar klagomålen. Kremltrogna ryska militärbloggare, bland annat verksamma på plattformen Telegram, är populära källor till information om kriget i Ryssland. Höstens ryska värnplikt i gång - 130 000 kallas in. Omni 230929. Tusentals Moskvabor firar annekteringen av fyra ukrainska regioner på fredagen. Tiotusentals människor svärmar runt ingångarna till Moskvas Röda torget och har röda biljetter med "Ett land, en familj, ett Ryssland" på. QR-koden ger inträde vid olika tidpunkter till kvällens konsert, som markerar årsdagen (tekniskt sett den 30 september) av Vladimir Putins påstådda "annektering" av fyra ukrainska regioner, som han inte hade full kontroll över då och fortfarande inte har nu. Kanske är det därför som Kreml har sagt att han inte kommer att ställa sig på scenen ikväll även om vad de säger och vad som sedan händer inte nödvändigtvis hänger ihop. Presidenten kommer att hålla ett tv-sänt tal på lördag för att gratulera nationen till denna "återförening", som han ställer upp på. Vi väntar oss också en ny konsert på lördag kväll också. De flesta här har blivit tillsagda att komma av sina företag. Det är en hävdvunnen tradition i Ryssland, som går tillbaka till sovjettiden, för statliga företag att bussa in sina arbetare för stora patriotiska evenemang. Studenter tenderar att bli inträngda att komma också. Vi hörde en grupp kvinnor som arbetar på ett dagis säga att de skulle få 5 000 rubel (£42) i ersättning. De trodde att de bara behövde skanna sin QR-kod för att bevisa det. "För 5 000 rubel skulle vi stödja vad som helst", skämtade en. Det är en av anledningarna till att så många ryssar inte tror att folk någonsin deltog i Alexei Navalnyjs demonstrationer av egen fri vilja. Det är svårt att tro att folk inte får betalt för att delta i demonstrationer eller offentliga sammankomster när det är en accepterad del av kulturen och har varit det i urminnes tider. Och naturligtvis är syftet med allt detta bilderna som kommer att sändas över nationen på statlig TV. Glada leende ryssar, viftar med flaggan, firar en annektering som inte har någon grund enligt internationell lag, de jure eller faktiskt de facto. Men i detta land av "smoke and mirrors" (något som är avsett att dölja eller dra uppmärksamheten bort från en ofta pinsam eller obehaglig fråga), vad spelar det för roll? Sky News 230929. Maktskiftet på Maldivernaen strategisk vinst för Peking. Mohamed Muizzus vinst i Maldivernas presidentval är en strategisk vinst för Kina. Önationen är belägen mitt i Indiska oceanen på en av världens mest trafikerade farleder mellan öst och väst, skriver AFP. Muizzus parti närmade sig Peking under sin förra mandatperiod, och tog emot stora mängder pengar inom ramen för Kinas omfattande handels- och infrastrukturprojekt "Ett bälte, en väg". Hans mentor, tidigare president Abdulla Yameen, lånade vidlyftigt från Kina för byggprojekt och var negativt inställd till Indien. Missnöjet med hans allt mer auktoritära styre, och anklagelser om att försänka landet i en kinesisk skuldfälla, gjorde att den Indienvänlige kandidaten Solih valdes 2018. Bandet mellan Indien och Maldiverna går långt tillbaka. Omni 230930. Kommentar: Maldiverna, formellt Republiken Maldiverna är en östat i norra Indiska oceanen, i Sydasien. Den består av 26 atoller med cirka 1 200 öar, varav 200 är bebodda. Befolkningen uppskattades 2016 till cirka 370 000 personer. Huvudstaden och huvudön heter Malé och hade 2014 en befolkning på cirka 133 400 invånare. Maldivernas statsreligion är sunnimuslimsk. Andra religioner är inte tillåtna, men utlänningar är undantagna från detta förbud. Detta innebär till exempel att det råder importförbud för all kristen litteratur. Organisationen Open Doors, som kartlägger och årligen publicerar World Watch List över länder där kristna förföljs, placerade 2020 Maldiverna på 14:e plats i denna lista och karakteriserade förtrycket som mycket stor förföljelse. I provinsen Xinjiang i nordvästra Kina pågår allvarliga övergrepp mot folkgruppen uigurer och andra muslimska minoriteter. Den kinesiska staten anklagas för att ha frihetsberövat mellan 1 och 1,8 miljoner uigurer i så kallade "omskolningsläger", där de tvingas överge sin religion och kultur. Oväsentligt för en muslimsk nation som Maldiverna. Maldiverna som är med i FN:s råd för mänskliga rättigheter var en av de länder som den 12 juni 2023 fördömde bränningar av Koranen som en handling av religiöst hat. Analyser: Kriget i Ukraina har förändrat EU i grunden. Rysslands invasionskrig av Ukraina har för evigt förändrat den Europeiska Unionen i grunden. Den slutsatsen drar The Guardians Patrick Wintour. Och han baserar den på uttalanden från en lång rad höjdare inom EU-maskineriet. EU-chefen Ursula von der Leyen, EU-kommissionär Margrethe Vestager och utrikeschef Josep Borrell har alla, på olika sätt, påpekat vikten av att stå upp för de värderingar som EU grundades av. Värderingar som enligt bedömare kan devalveras, ifall Ryssland skulle vinna kriget. Rysslands invasion har också tvingat EU att inta en hårdare linje än vad unionen tidigare valt, som exempelvis att blockera ryska banker från Swift och frysa stora ekonomiska tillgångar. Nyhetsbyrån Reuters skriver att ett annat drag är EU:s beslut att göra sig oberoende av rysk gas. Före invasionen stod rysk gas för 15 procent av den europeiska förbrukningen, och oron var länge stor kring hur bortfallet skulle påverka både industri och hushåll. "Norge har ersatt Ryssland som EU:s största leverantör av naturgas via pipeline, följt av leveranser från USA", skriver Reuters. Omni 230930. Kreml: Det kan bli aktuellt att annektera mer av Ukraina. Vice ordföranden i det ryska säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev uppger att Ryssland kan annektera fler regioner i Ukraina, skriver AFP. Beskedet kommer ett år efter att Ryssland annekterat de ukrainska områdena Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja. Nyligen hölls också ryska, så kallade, val i områdena. Detta trots att Ryssland inte har full kontroll över något av dem. "Den speciella militära operationen kommer fortsätta tills nazistregimen i Kyiv är helt förintad," säger Medvedev som tidigare varit både president och premiärminister i Ryssland. Ryssland har ända sedan krigsutbrottet envist och grundlöst hävdat att Ukraina leds av nazister. Omni 230930. Kommentar: Ryssland kommer att annektera hela Ukraina om man hade möjlighet till det. Värnpliktiga inkallas från ockuperade regioner. På söndagen kallar Ryssland in värnpliktiga, vilket sker rutinmässigt två gånger om året. Denna gång kallas även värnpliktiga från de annekterade ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson in, skriver tankesmedjan ISW. 130 000 värnpliktiga kommer att kallas in enligt en presidentorder från Putin, jämfört med 147 000 i våras. De fyra regionerna annekterades för exakt ett år sedan - den 30 september 2022 - efter "folkomröstningar" som av omvärlden avfärdats som ogiltiga och olagliga. Enligt de ryska annekteringslagarna skulle värnplikten i regionerna inledas under 2023, men i våras sköts den upp "tills vidare". Omni 230930. Zelenskyj vill locka vapenindustrin till Ukraina. På torsdagen inledde Ukrainas president Zelenskyj ett internationellt forum för vapenindustrin i Kyiv, rapporterar AFP. Ukraina vill locka vapentillverkare till landet under stigande farhågor om att stödet från väst kan avta. Presidenten tillkännagav också grundandet av en försvarsindustriallians, som enligt utrikesdepartementet omfattar 38 företag från 19 länder, enligt Meduza. Han kallar det "en allians som slår vakt om internationell rätt och kan agera för verkligt beskydd av den", både i Ukraina och andra länder som är utsatta för aggression. Företrädare för över 30 länder och 250 bolag - några av dem svenska - inom försvarsindustrin närvarar på sammanträdet. Zelenskyj: Vi kommer vinna det här kriget i samarbete med er. Utrikesminister Kuleba: Afrika är intresserade av att tillverka ukrainska vapen. Omni 230930. Kommentar: Kommer Ukraina att vinna det här kriget? Oddsen för det är låga. Rysslandsvänlige Robert Fico vinner valet - röriga förhandlingar att vänta. Den Rysslandsvänlige populisten Robert Fico utropar sig till segrare i det slovakiska parlamentsvalet, rapporterar Reuters. När 99 procent av rösterna räknats får hans parti Smer 23 procent, medan det liberala Progressiva Slovakien får 17 procent. Men Fico behöver samarbeta med andra partier för att bilda regering. Och med sju partier som når över parlamentets tröskel på 5 procent, kommer koalitionsförhandlingarna sannolikt att bli långdragna och röriga, skriver CNN. Valet har setts som något av ett ödesval för Slovakien och landets inställning till bland annat EU, Ukraina, Ryssland och hbtq-frågor. Robert Fico har bland annat beskyllt väst för kriget i Ukraina och signalerat att han vill dra in stödet.
Omni 230930. Kommentar: Vladimir Putin och Viktor Orbán är glada nu. Storbritannien vill ha "aktiv roll" i Svarta havet. Storbritannien planerar att skicka militära instruktörer till Ukraina - och vill ha en mer "aktiv roll" i Svarta havet. Det säger de nye försvarsministern Grant Shapps till The Telegraph. Båda initiativen tolkas som en tydlig upptrappning av Storbritanniens engagemang för Ukraina. I Svarta havet skulle landet kunna försvara kommersiella fartyg mot ryska attacker. "Vi är en sjöfararnation. Vi skulle kunna hjälpa till och ge råd, inte minst eftersom det rör sig om internationella vatten, säger Shapps i intervjun. Grant Shapps: Jag har nyligen diskuterat samarbetet med Zelenskyj. Storbritannien ska träna ukrainska trupper i Ukraina. Träningen väntas främst ske i de västra delarna. Tre lastfartyg har lämnat ukrainska hamnar under söndagen.
Omni 231001. Uppgifter: Sverige kan köpa luftförsvar av Israel. Sverige diskuterar en eventuell luftförsvarsaffär med Israel, enligt SvD:s källor. Sedan den ryska invasionen av Ukraina har många länder insett att man har hål i sitt luftförsvar, skriver tidningen. "Nu ser vi hur ryssarna både skjuter mot civila mål och hotar med kärnvapen. Det är en hotbild som man inte riktigt tänkt sig," säger FOI:s vapen- och luftvärnsexpert Erik Berglund. Israel har blivit världsledande på att ta fram luftvärnsystem efter att ha legat i krig i 75 år. Sedan kriget i Ukraina har intresset för försvarssystem från det israeliska försvarsföretaget Rafael ökat markant, enligt SvD. Även Finland och Danmark uppges föra diskussioner med Rafael. Tyskland köper israeliska luftförsvarssytem för fyra miljarder euro (28 september). Sverige är anslutet till tyska luftförsvarsinitativet Sky Shield. Omni 231001. Uppgifter: Ryssland rustar för flera år av krig. Nästa år kommer 30 procent av de ryska offentliga utgifterna läggas på försvaret. Detta enligt dokument som förefaller ha läckt från Kreml, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. "(Ryska finansdepartementet) föreslår en försvarsbudget på 10,8 biljoner rubel, vilket motsvarar runt sex procent av BNP och en 68-procentig ökning jämfört med 2023." Det är högst troligt att Ryssland har råd med så stora försvarsutgifter, men det sker på bekostnad av ekonomin i stort, skriver britterna. Siffrorna tyder på att Ryssland förbereder sig för ytterligare åratal av strider i Ukraina, tillägger de. Omni 231001. Analys: "Ficos utspel är mycket ståhej om ingenting." Med Robert Ficos populistiska parti Smer vid makten kommer Slovakien sannolikt ta en ny och kontroversiell utrikespolitisk riktning, skriver The Guardians Lili Bayer. Fico har bland annat lovat att stoppa stödet till Ukraina, drivit en kampanj mot hbtq-rättigheter och till och med skyllt Kremls krig på "nazister och fascister i Ukraina". "Med en regering ledd av Fico skulle Slovakien ansluta sig till Ungern för att utmana EU:s samförstånd om stödet till Ukraina", skriver Bayer. Politicos Matthew Karnitschnig är emellertid inte särskilt orolig. Han tycker att det är "mycket ståhej om ingenting". Med tanke på hur beroende landet är av EU för ekonomiskt stöd och Nato för säkerhet kommer den "invanda förbittringen" som kännetecknar slovakisk politik inte spela någon större roll i slutändan, skriver han. "Fico har lovat sina väljare en ekonomisk vändning och mer sociala utgifter. Att ta sig dit kommer inte att vara möjligt utan EU:s hjälp." Smer vann lördagens val med över 23 procent av rösterna och kommer behöva söka stöd från andra partier
Omni 231001. Kommentar: Hur kan 23 procent Putin-förvillade styra ett helt land? Ryska kristna döms till fängelse för kritik mot kriget i Ukraina. Med kristna argument mot våld och för fred kritiserade Ioann Kurmoyarov och Mikhail Simonov Putins brutala krig mot Ukraina. Nu har de två ryska kristna dömts till tre respektive sju års fängelse. Den 31 augusti fann en domstol i St. Petersburg pappa Ioann skyldig till att ha spridit "falsk information om de ryska väpnade styrkorna" och dömde honom till tre års fängelse. Domstolen förbjöd honom att publicera på internet i två år. Pappa Ioann erkände sig skyldig, skriver Forum 18 News Service. Den 30 mars dömdes det första fängelsestraffet för religiöst baserat motstånd mot kriget. Mikhail Simonov (63), som också är rysk-ortodox, dömdes till sju års fängelse enligt samma paragraf som fader Ioann. (Stefanus Magazinet 231001.) Biden: Vi kommer inte att lämna Ukraina i sticket. Joe Biden försäkrar omvärlden om att USA:s stöd till Ukraina står fast, trots att det helt strukits ur den provisoriska budget som i går röstades igenom för att undvika en nedstängning av statsapparaten. Det rapporterar AFP. "Jag vill försäkra våra allierade, det amerikanska folket och det ukrainska folket om att ni kan räkna med vårt stöd. Vi kommer inte vika ner oss," säger han vid en pressträff i Vita huset. Presidenten antydde att han slutit något slags avtal om Ukraina med den republikanske talmannen Kevin McCarthy, men gick inte in på detaljer, skriver Reuters. Kyiv tycks inte oroa sig. En nedstängning i USA hade kunnat påverka pågående hjälpprogram, men den kortsiktiga budget som nu röstats igenom påverkar inte det miljardstöd Washington redan utlovat, skriver ukrainska UD:s talesperson Oleh Nikolenko i sociala medier enligt Sky News. Biden uppmanar Republikanerna att sluta göra politiskt spel av stödet. Antydan om ett avtal med Republikanerna - "vi får se". Nikolenko: Det amerikanska stödet till Ukraina är orubbligt. Den provisoriska budgeten ger en frist till den 17 november.
Omni 231001. Ukrainas drönaroffensiv har stött på ett problem: Kina. Nya exportregler i Kina ställer till problem för den ukrainska arméns drönarattacker, rapporterar New York Times. Kina, som är en av världens största tillverkare av drönare, har nämligen infört nya regler för att begränsa exporten. Reglerna trädde i kraft 1 september och har gjort det svårare för Ukraina att få tag på drönare. Armén har, förutom att man köpt militära drönare från Turkiet, också förlitat sig på billigare kinesiska drönare som man utrustat med vapen. Enligt uppskattningar från en brittisk tankesmedja förlorar Ukraina ungefär 10 000 drönare i månaden i kriget. "Vi utforskar varje möjlig väg för att köpa drönare från Kina," säger en officer inom den ukrainska militären. Omni 231002. Alla EU:s utrikesministrar i Kyiv: "Ett historiskt möte." EU-ländernas 27 utrikesministrar träffas i dag i Ukrainas huvudstad Kyiv, meddelar EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Vi håller ett historiskt möte med EU:s utrikesministrar här i Ukraina, kandidatland och framtida EU-medlem", skriver Borrell på X. Det är första gången som företrädare för alla länder träffas i ett land som inte är med i EU, enligt Borrell. Han säger också att unionens stöd till Ukraina är permanent, oavsett om framsteg görs i närtid eller inte. "Eftersom Europa står inför ett existentiellt hot," säger han enligt Kyiv Independent. Regeringen och utrikesminister Tobias Billström (M) har ännu inte kommenterat resan. Borrell uppmanar omvärlden att ge mer stöd. Borrell: Vi är här för att visa vårt stöd för Ukraina. Ukrainas utrikesminister hyllar besöket. Besöket kommer efter nya attacker i natt. Omni 231002. Sista avsked av Prigozjin: "Kreml svek ryska folket." På söndagen samlades människor vid Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins grav i Sankt Petersburg för att ta ett sista avsked, skriver oberoende The Moscow Times. Enligt tron i den rysk-ortodoxa kyrkan lämnar själen jordelivet efter 40 dagar. (Kommentar: Ett påfund av rysk-ortodoxa kyrkan. Prigozjin har varit 40 dagar i helvetet nu.) Många på plats hoppades att Prigozjins död var fejkad, medan andra anklagade den ryska regimen för att ligga bakom flygkraschen. Wagner-anhängaren Andrej, 57, tillhör det andra lägret. "Jag är 100 procent säker. De svek honom och folket i Ryssland." Tidningen har tidigare rapporterat, med hänvisning till källor, att Prigozjin fick en liten begravning eftersom Kreml var orolig för hans växande popularitet i landet. Ryssland har förnekat inblandning i kraschen. Reuters konstaterar att Prigozjin hyllades som en hjälte vid begravningsplatsen, men påminner om att västvärlden ser Wagner som en brutal kriminell grupp som springer Rysslands ärenden och plundrar afrikanska länder. Tio personer dog i flygkraschen den 23 augusti. Prigozjin dog för precis 40 dagar sedan. Omni 231002. Ukrainsk vrede över Musks meme på irriterad Zelenskyj. Ukrainska företrädare reagerar med ilska på ett inlägg på X från plattformens ägare Elon Musk, rapporterar flera medier. Natten till måndagen, svensk tid, publicerade Musk ett känt meme där president Zelenskyjs huvud klippts in, tillsammans med texten: "När det gått fem minuter och man inte bett om en miljard dollar i stöd." Presidentens rådgivare Mychajlo Podoljak anser att inlägget är ett sätt att rättfärdiga ryskt "massvåld och förstörelse" i Ukraina. Tidningen Ukrainska Pravda har svarat med att publicera samma meme, men med Elon Musks huvud inklippt, och texten: "När det gått fem minuter och man inte spridit rysk propaganda." Ukraina har länge använt Musks satellitnätverk Starlink men det är inte första gången hans inlägg upprör Kyiv, noterar AFP. Tidigare har han föreslagit att Ukraina ska ge upp territorium för att fred ska nås. President Zelenskyj har inte reagerat. Starlink har varit av stor vikt för Ukraina på slagfältet. Omni 231102. Analys: Putin jublar men stödet lär inte kollapsa. Rysslands president Vladimir Putin hade en bra helg. Det skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys efter att Rysslandsvänlige Robert Fico vunnit det slovakiska valet och det amerikanska stödet till Ukraina tillfälligt strukits i den provisoriska budgetkompromiss som förhindrade en nedstängning. Händelserna sammanfaller på ett sätt som ger skäl för Ukraina att känna oro, anser Collinson. Han skriver att varje tecken på försvagat stöd till landet ger Putin incitament att förlänga kriget. Han konstaterar dock att den slovakiska ekonomin är beroende av EU-medlemskapet, vilket ger väst "betydande inflytande över Bratislava". Le Mondes Jean-Baptiste Chastand skriver att Ungerns Viktor Orbán gjort det svårt att nå en "enad europeisk politik" gällande kriget, och att det med Ficos vinst blir "nästan omöjligt". Hans linje i utrikespolitiken lär bli en helt annan än den från den tidigare regeringen, som gick så långt som att skicka stridsflyg, skriver Chastand. Försvarsexperten Roger Hilton säger till Reuters att han inte tror på alltför stora konsekvenser på lång sikt. Det är osannolikt att ett slovakiskt regeringsskifte skulle vara katalysatorn som leder till att det europeiska stödet till Ukraina kollapsar, bedömer han. Stephen Collinson: Det spelar Putin i händerna. Jean-Baptiste Chastand: Slovakien på gränsen till att närma sig Ryssland.
Omni 231002. Olydiga och berusade - då skickas ryssar till "Storm-Z". Berusade rekryter, besvärliga soldater och förbrytare. Hundratals militärer och civila med stökig bakgrund har skickats till de ryska "Storm-Z"-enheterna i Ukraina hittills i år, skriver Reuters. Få överlever. Nyhetsbyrån beskriver enheterna som en slags straffkoloni vid fronten. "Om befälhavarna känner att någons andedräkt luktar alkohol så skickas de direkt till Storm-trupperna," säger en soldat i den reguljära armén. Soldaten berättar att han vårdat en grupp sårade "Storm-Z"-soldater på slagfältet, trots att en befälhavare beordrat honom att överge männen. En tidigare stridande för "Storm-Z" berättar om mardrömslika förhållanden och trupper som fullkomligt slaktas. Bara 15 av de 120 soldaterna i hans enhet överlevde striderna nära Bachmut i juni. Soldat: "De ses bara som kött." Används ofta i högriskoperationer. Omni 231003. Oro för indiska medier - razzia mot Modi-kritisk sajt. Indisk polis har genomfört en razzia mot nyhetssajten NewsClick och flera av dess journalisters hem, skriver AP. Bland annat ska telefoner och datorer ha tagits i beslag och skribenter förhörts. Nyhetssajten är en av få medier som publicerar kritik mot premiärminister Narendra Modi och hans regering, och kritiker ser tillslagen som en attack mot de få fristående medier som finns kvar i landet. Regeringen har anklagat NewsClick för att bedriva en "anti-indisk agenda". Anklagelserna härleds till en artikel i New York Times där det rapporterades att sajten tagit emot medel från en amerikansk miljonär som även har finansierat kinesisk propaganda. NewsClick har nekat till anklagelserna. Förra månaden slog myndigheterna till mot BBC:s kontor. Reportrar utan gränser placerar Indien på plats 161 i pressfrihetsindex. NewsClicks hemsida: www.newsclick.in Omni 231003. Källor: Ungern vill halvera EU:s miljardstöd till Ukraina. Ungern uppges vilja halvera det planerade EU-stödet på 50 miljarder euro till Ukraina. Budskapet ska ha förts fram till medlemsstater under ett möte förra veckan, enligt källor till Bloomberg. Ungern tycker att 25 miljarder euro räcker för tillfället. Landet anser att ett tillskott kan övervägas utifrån Ukrainas behov halvvägs genom budgetperioden 2024-2027, enligt källorna. Nyhetsbyrån konstaterar att EU i stort har visat en enad front i stödet till Ukraina, men att "Ungerns Kreml-vänliga regering" har blivit en allt svårare samarbetspartner. Ukrainastödet i fråga ingår i EU:s långtidsbudget. EU:s mål är att klubba budgeten före årsskiftet, men tidsramen ser allt snävare ut. Mitt i detta kan EU vara på väg att frigöra frysta miljarder till Ungern. Inte första gången som Ungern försöker stoppa stöd till Ukraina.
Omni 231004. Kommentar: Putin vädrar morgonluft, när han istället starkt ökar sin krigsbudget. Sanktioner mot kinesisk produktion av fentanyl. USA inför sanktioner mot 25 kinesiska företag och individer som kopplas till produktionen av kemikalier som används i fentanyl, rapporterar flera medier. Fentanyl är en kraftfull opioid som spelar stor roll i den amerikanska drogkrisen. Amerikanska myndigheter har anklagat mexikanska gäng för smuggling av drogen, men bedömer att produktionskedjan startar hos kemifabriker i Kina. Fentanyl bedömdes vara orsaken till 109 680 dödsfall 2022. CNN har visat hur nya företag ersätter de gamla i Kina när sanktioner sätts in. USA:s justitieminister: "Börjar med kemiföretag i Kina och slutar med att amerikaner dör." Omni 231004. Taiwan granskar bolag som misstänks hjälpa Huawei. Taiwanesiska myndigheter ska granska fyra inhemska bolag som misstänks hjälpa Huawei att etablera en chipindustri i Kina, rapporterar Nikkei. Landets finansminister Wang Mei-hua uppger man inte har kunnat bekräfta att bolagen har brutit mot amerikanska sanktioner mot Huawei, skriver tidningen. USA:s regering har infört exportrestriktioner mot Huawei på chip som innehåller amerikansk teknologi eller utrustning. Wang: Bolagen är inte involverade i kritisk teknik. Bloomberg: Taiwanesiska bolaget bistår Huawei (3 oktober). Omni 231004. Forskare: Inför kraftfulla sanktioner mot Azerbajdzjan. Sverige borde sluta köpa gas från Azerbajdzjan, skriver religionsvetaren Svante Lundgren på DN Debatt. Han kallar Azerbajdzjans agerande mot de etniska armenierna i Nagorno-Karabach för en "etnisk rensning". Han skriver att Azerbajdzjan i flera år har blockerat transportvägar, mat och medicin till regionen. Detta i kombination med offensiven mot Nagorno-Karabach borde enligt honom leda till kraftfulla sanktioner, men har hittills bara inneburit "verbala fördömanden" från omvärlden.
"Man kan inte bete sig så som Azerbajdzjan nu har gjort utan att det får följder," avslutar han. Svante Lundgren: "EU måste sluta köpa gas från Azerbajdzjan."
Omni 231004. Kommentar: Helt rätt av Svante Lundgren. Topphemliga adresser röjda - på Moskvas stads hemsida. Ryssland kan ha råkat avslöja hemliga adresser till en rad topphemliga militära byggnader och spionbostäder i Moskva, S:t Petersburg och flera andra städer. Det rapporterar Newsweek med hänvisning till en granskning av grävnätverket Dossier Center. Detaljerna fanns med i ett 434-sidigt dokument med titeln "Specialgrupp" som tillfälligt låg ute på Moskvas stads hemsida. Registret, som nu är borttaget, redogjorde för platser där det är viktigt att det inte sker strömavbrott. En av platserna som pekades ut uppges tillhöra president Vladimir Putins egen säkerhetstjänst. Flera tjänstemän och politiker hade skrivit under dokumentet, däribland Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin. Flera av platserna har tidigare identifierats i granskningar av Bellingcat. Uppgifterna i listan betraktas som ryska statshemligheter. På listan finns också många icke-hemliga verksamheter. Gränsposteringar och garnisoner i Brjansk på gränsen till Ukraina avslöjas. Omni 231004. Journalist döms till åtta års fängelse i sin frånvaro. Den ryska journalisten Marina Ovsyannikova döms till åtta och ett halvt års fängelse i sin frånvaro, skriver AFP. Det var i mars förra året som Ovsyannikova avbröt en nyhetssändning i propagandakanalen "Channel One" genom att visa upp ett plakat med texten "Stoppa kriget. Tro inte på propagandan. Alla ljuger här. Ryssland mot krig." Hon fick hjälp av Reportrar utan gränser att ta sig ur Ryssland och lever i dag på olika adresser i Frankrike. Lämnade landet när rättsprocessen inleddes. Ovsyannikova om flykten: "Gömde oss från ljusskenen som kom från soldater."
Omni 231004. Zelenskyj i Granada - vill stärka luftförsvaret. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har anlänt till spanska Granada där ett 50-tal EU-ledare sammanstrålar för toppmöte, skriver Bloomberg. Zelenskyj vill säkra stödet för Ukrainas försvar mot Rysslands aggressioner, särskilt vad gäller en förstärkning av luftförsvaret inför vintern. Enligt nyhetsbyrån finns det en allt mer utbredd uppfattning i Kyiv om att vapenstödet från USA hotas av det politiska kaoset i Washington DC. Ukrainas tillgång till Svarta havet också ett diskussionsämne. Omni 231005. Wagner använde kinesisk satellitdata för operationer. Ett kinesiskt bolag sålde i slutet av förra året två satelliter till ryska paramilitära Wagnergruppen, enligt dokument som AFP tagit del av. Bilder från satelliterna ska ha använts som underlag för Wagners operationer i Afrika och det misslyckade upproret i Ryssland i juni, uppger en europeisk säkerhetskälla för nyhetsbyrån. Myteriet ledde i förlängningen till Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins död. Omni 231005. Uppgifter: Alibaba misstänks för spionage i Europa. Belgiens underrättelsetjänst, VSSE, har övervakat techjätten Alibabas logistiknav i Europa efter misstankar om spioneri, skriver Financial Times. Alibaba har ett logistikcentrum vid fraktflygplatsen i belgiska Liége. Där har VSSE jobbat för att upptäcka eventuellt spionage driven av kinesiska aktörer, uppger underrättelsetjänsten för tidningen. Alibaba å sin sida nekar att det gjort något fel. Bolaget tecknade ett avtal med Belgien 2018 för att öppna hallen i Líege. Enligt källor till tidningen handlar övervakningen om ett mjukvarusystem som sammanställer känslig ekonomisk information. Två år efter att hallen öppnade så började underrättelsetjänsten övervaka den. Omni 231005. Nytt drag mot korruption - Umerov får nya kollegor. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har utnämnt tre nya biträdande försvarsministrar vid sidan av försvarsminister Rustem Umerov, som tillträdde för en månad sedan, rapporterar Sky News. Det beskrivs som ytterligare ett sätt för Zelenskyj att visa att han tar krafttag mot korruption. Bland de nya namnen finns Stanislav Haider som kommer från en chefsroll på landets myndighet mot korruption. De nya ministrarna uppges också få viktiga uppdrag med målet att det ukrainska försvaret ska uppnå Natostandard, skriver Kyiv Independent. Den tidigare försvarsministern Oleksij Reznikov byttes ut efter flera korruptionsskandaler inom försvaret. Omni 231005. Uppgifter om att Ryssland planerar bas i Georgien. Rysslands flotta ska upprätta en bas vid regionen Abchaziens kust i västra Georgien. Det uppger utbrytarregionens ledare enligt AFP. Georgien uttrycker oro över planerna, vilka beskrivs som "ett brott mot Georgiens territoriella integritet". Abchaziens politiska status är omstridd. Regionen har förklarat sig självständig men Ryssland är en av få stater som har gett sitt stöd. Omni 231005. Kommentar: Typiskt Ryssland och Putin, man vill ha baser i närliggande områden för att kunna kriga på icke ryskt område. Så skulle Ryssland också göra om de t ex kunde erövra Gottland och så gör man redan i ockuperade områden av Ukraina. Efter attackerna: Delar av Svartahavsflottan flyttad. Satellitbilder visar att Ryssland flyttat ett tiotal fartyg från sin bas vid Sevastopol på den annekterade Krymhalvön till andra delar av Svarta havet, skriver CNN. Bilder visar flertalet fartyg från den ryska Svartahavsflottan i hamnen i Novorossijsk och CNN har lyckats verifiera att flera av dem nyligen låg i Sevastopol. Minst ett fartyg har även flyttats till den östra delen av Krym. I mitten av september uppgav Ukraina att man lyckats förstöra två ryska fartyg och knappt två veckor senare attackerades Svartahavsflottans högkvarter i Sevastopol. En analytiker som citeras av den ryska exiltidningen Meduza säger att Ryssland i omgångar flyttat fartyg från Sevastopol sedan invasionen inleddes, för att sedan flyttas tillbaka. Omni 231005. Putin: Spår av splitter från handgranater i kropparna. Rysslands president Vladimir Putin hävdar att det inte finns några tecken på "extern påverkan" på planet som kraschade och dödade Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin och ytterligare nio personer, rapporterar flera medier. Vid ett seminarium i Sotji hänvisar han till de ryska utredarna och säger att det hittades spår av splitter från handgranater i offrens kroppar. Prigozjin dog två månader efter Wagnergruppens upprorsförsök. Kreml har förnekat inblandning i kraschen men flera experter såg det tidigt som en potentiell hämnd. "Putin visar vad konsekvenserna kan bli för den som sätter sig upp mot honom," sa Rysslandskännaren Martin Kragh till SVT i augusti. Amerikanska källor har uppgett att planet troligen sköts ner men Pentagon har senare sagt att USA inte sett några tecken på det. Utredningen har inte släppts. Putin har en historia av att göra sig av med kritiker.
Ryssland säger nej till internationell utredning.
Omni 231005. Fler engångsskatter ska finansiera Rysslands krig. Ryssland har börjat med allt mer oregelbundna åtgärder för att öka statsinkomsterna så att landet kan finansiera de snabbt stigande försvarsutgifterna. Det skriver Financial Times. Rysslands regering siktar på att spendera motsvarande 108 miljarder dollar på försvaret nästa år, tre gånger så mycket som 2021, och 70 procent mer än vad som var planerat för i år. För att få ekvationen att gå ihop har regeringen börjat förlita sig mer på intäkter från oregelbundna engångsskatter och avgifter. Exempelvis genom "frivilliga donationer" som västerländska företag får betala när de lämnar landet, enligt tidningen. "De letar ständigt efter nya sätt att skrapa ihop pengar," säger Konstantin Sonin, ekonom på University of Chicago, till tidningen och påpekar att beslutsfattarnas högsta prioritet är att se till att militären får de medel de behöver. Ryssland försvarsbudget för nästa år uppgår till 6 procent av landets BNP. Omni 231005. Putin avslöjar Rysslands plan: 'En ny värld'. I ett nyligt tal vid det årliga Valdai Club-mötet utvecklade den ryska presidenten Rysslands uppdrag att skapa en "ny värld". Han kritiserade västvärlden för att upprätthålla en global "hegemoni" och för att ständigt behöva en fiende. Enligt Washington Examiner hävdade Putin att Ryssland inte initierade den pågående konflikten i Ukraina, utan istället arbetar för att lösa den. Den ryska ledaren skiftade också skulden för den ukrainska konflikten till Kyiv-regeringen och sa att de startade kriget för nästan ett decennium sedan med direkt stöd från västländerna. Putin förnekade att Rysslands agerande i Ukraina är motiverat av territoriella ambitioner. Istället ramar han in konflikten som en kamp över de principer som kommer att ligga till grund för den nya världsordningen. Han insisterade på att varaktig fred endast kan uppnås när alla känner sig trygga och respekterade, och när det finns en global maktbalans. Västvärldens förvrängda verklighetsbild. Putin betonade att västvärlden har förlorat kontakten med verkligheten och har korsat alla gränser, och spårade dessa klagomål tillbaka till kalla krigets era. Dagens.se 231006. Zelenskyj: Minst 51 döda i rysk attack mot matbutik. Minst 51 personer har dödats i en rysk attack mot den ukrainska regionen Charkiv, uppger regionens guvernör enligt flera medier. Enligt president Zelenskyj ska en rysk robot ha träffat en livsmedelsbutik. "Rysk terror måste stoppas. Alla de som hjälper Ryssland att runda sanktioner är kriminella", skriver Zelenskyj i ett inlägg på Instagram. Uppgifterna kommer samtidigt som Zelenskyj befinner sig i den spanska staden Granada för att delta i ett EU-toppmöte. I samband med mötet har han bett EU om mer stöd. Framförallt hoppas han på en förstärkning av landets luftförsvar. Zelenskyj: Alla de som stöttar Ryssland stöttar ondska.
Omni 231005. "Nästan halva byn dödades" - Oleksandr förlorade mamma, bror och svägerska. Oleksandr Mukhovatiy förlorade sin mamma, sin bror och sin svägerska i den attack mot ett café i staden Hroza i Ukraina som tros ha tagit ytterligare 48 människoliv. "Någon förrådde oss. Attacken var precis, allt träffade caféet," säger Mukhovatiy till Reuters. Människor hade samlats i caféet för en likvaka för en stupad ukrainsk soldat på torsdagen när vad som tros vara ryskt artilleri slog ned. "Nästan halva byn dödades i ett enda slag," sa Dmytro Chubenko, en lokal tjänsteman, till New York Times. Enligt preliminära uppgifter utfördes attacken med en rysk Iskander-robot. "Alla familjer" i byn har förlorat någon, enligt inrikesministern. Hroza har drygt 300 invånare och saknar militär betydelse. Omni 231006. UD:s säkerhetsbolag kopplas till Wagner: "Kan förstå att allmänheten undrar." UD anlitade ett säkerhetsbolag med kopplingar till Wagnergruppen och RSF - en av de stridande parterna i det sudanesiska inbördeskriget. Nu säger utrikesminister Tobias Billström (M) att han "kan förstå att allmänheten undrar". Det var Sveriges Radio som avslöjade att utrikesdepartementet hade upphandlat bolagets tjänster för att sköta säkerheten kring bland annat ambassaden i Sudans huvudstad Khartum. Enligt Billström hade UD dock få alternativ. "Men till följd av inbördeskriget finns det skäl att se över säkerhetsarrangemangen och utvärdera olika handlingsalternativ, vilket innebär att ambassaden kan komma att säga upp avtalet", skriver han till DN. UD betalade miljoner till säkerhetsbolag med Wagnerkoppling. Bolaget drivs av RSF-ledarens bror. Omni 231006. Ryssland häver exportförbud för diesel - priset sjunker. Ryssland drar tillbaka en stor del av sitt exportförbud för diesel, som fick de globala priserna att rusa när det infördes den 21 september. Det rapporterar flera medier. Kreml meddelar att restriktionerna hävs för diesel som levereras via ledningar till hamnar. Enligt Reuters motsvarar det cirka tre fjärdedelar av landets export. Den ryska regeringen kräver samtidigt att minst hälften av den producerade dieseln ska gå till den inhemska marknaden för att hålla nere priserna. TT noterar att de svenska bensinmackarna har sänkt dieselpriset med 45 öre till 24,86 kronor under fredagen. Förra veckan låg priset över 26 kronor. Exportförbudet för bensin kvarstår. Ryssland är en av världens största dieselexportörer. Omni 231006. Paasikivi: Gripen skulle göra stor skillnad i Ukraina. Jas Gripen skulle göra en stor skillnad för Ukraina i kriget mot Ryssland. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Ekot efter att regeringen gett beskedet att Försvarsmakten ska utreda om planen kan skickas till Ukraina. Han säger att stridsflygen som i dag används av Ukraina och Ryssland lätt skjuts ner av båda sidors avancerade luftförsvar. "Men västflygplan, alltså amerikanska F-16 eller Jas Gripen, kan bära mer sofistikerade vapen och öka räckvidden," säger Paasikivi. Han tillägger att Ryssland i ett sådant läge måste ta hänsyn till den utökade räckvidden, vilket skulle få effekt på den ryska stridsplaneringen. Paasikivi: Jas Gripen kan bära mer avancerade vapen än de gamla ryska stridsflygen som Ukraina använder. Regeringen: Gripenplan kan komma att skickas till Ukraina. Omni 231006. Kommentar: Ryssland förtjänar allt motstånd som Sverige och väst kan ge Ukraina. Om Ryssland vinner kriget mot Ukraina så kan Ryssland bli ett föredöme för andra terroriststater som Kina, Nordkorea, Iran med flera att det lönar sig att starta krig. USA kastar ut två ryska diplomater som hämnd. Amerikanska UD kastade på fredagen ut två ryska diplomater ur landet som svar på ett likadant drag från Kreml förra månaden, rapporterar AP. "Departementet tolererar inte den ryska regeringens mönster av trakasserier mot våra diplomater", säger talespersonen Matthew Miller i ett uttalande. Den 14 september anklagade ryska UD två amerikanska diplomater för "olagliga aktiviteter" och gav dem sju dagar på sig att lämna landet. Diplomaterna anklagades för att ha "hållit kontakt med" en tidigare konsulatanställd som gripits misstänkt för att ha samlat in information till USA om den ryska militären i Ukraina. Miller: "Oacceptabla handlingar får konsekvenser." Omni 231006. Uppgift: Ryssland har fått artilleri av Nordkorea. Nordkorea har börjat skicka artillerivapen till Ryssland, uppger en amerikansk myndighetskälla för CBS News. Det är oklart om det sker inom ramen för en långsiktig eller mer begränsad överenskommelse, och vad - om något - Nordkorea får i utbyte. Förra månaden möttes den ryske presidenten Putin och Nordkoreas diktator Kim Jong-Un i östra Ryssland. Kim försäkrade då Putin om Nordkoreas "fulla och villkorslösa stöd" för Rysslands "heliga kamp" i Ukraina. Kim tros vilja ha rysk högteknologi i utbyte. Bedömare i väst har oroat sig för ett vapenavtal mellan länderna. Omni 231006. Moldavien: "Wagner planerade statskupp här." Ryska Wagnergruppen planerade en statskupp i Moldavien tidigare i år, hävdar landets president Maia Sandu i en intervju med Financial Times. Tanken var enligt henne att underblåsa protester mot regeringen och se till att de blev våldsamma. "Den information vi har är att planen förbereddes av (framlidne Wagnerledaren) Prigozjins team," säger hon. Redan i mars varnade Sandu, likväl som europeiska och amerikanska källor, för att Ryssland planerade att störta regeringen i Moldavien. I april greps minst en person med Wagnerkopplingar i landet, enligt Sandu. Hon säger att de ryska försöken att påverka Moldavien fortsätter och menar att Ryssland försöker påverka utgången i de moldaviska lokalvalen i november för att styra landet i en mer ryssvänlig riktning. Sandu: "Situationen är väldigt dramatisk och vi måste skydda oss." Uppger att Ryssland använder kurirer och bankkort utfärdade i Dubai för att föra in pengar i Moldavien. Sandus EU-vänliga parti har det besvärligt inför valet. Omni 231006. Lukasjenko: USA pressar Putin att använda kärnvapen. USA pressar Ryssland till att använda kärnvapen genom att förse Ukraina med vapen. Det säger Belarus Putin-allierade president Aleksandr Lukasjenko enligt CNN. "Jag får intrycket, och jag nämner igen att det här är min uppfattning, att amerikanerna pressar ryssarna att använda det mest skrämmande av vapen." Han nämner bland annat långdistansrobotar med kapacitet att träffa mål 30 mil bort som Ukraina har fått av USA. Om en sådan slog ner långt inne på ryskt territorium skulle svaret bli "kolossalt", säger Lukasjenko. Lukasjenkos kommentarer gjordes dagen efter att Putin hotat att återuppta kärnvapentester. Omni 231007. Kommentar: Vad Lukasjenko säger är att Ryssland ska ha rätt att träffa vilka mål som helst i hela Ukraina, men Ukraina ska inte ha rätt till att träffa mål 25-30 mil bort för att det är "långt inne" på ryskt territorium, och då kan Ryssland ha rätt att använda kärnvapen! Fågelvägen mellan Moskva och Ukrainas gräns är 45 mil. "Ukrainakritiken är fel - de neutraliserar ryska fördelen." Ukrainas långsamma motoffensiv har väckt oro i västvärlden och lett till att allt fler länder vacklar i sitt stöd. Men enligt den pensionerade amerikanske toppgeneralen Ben Hodges är kritiken helt fel och missriktad, skriver Newsweek. Enligt honom gör Ukraina rätt i att fokusera sina ansträngningar på att slå ut artilleri, högkvarter och logistik. "Det är så här man neutraliserar ryssarnas enda fördel, det numerära övertaget." Ben Hodges: All kritik mot ukrainarnas metoder är helt fel och missriktad.
Omni 231007. Uppgifter: Ryssland planerar våg av drönarattacker. Efter att ha attackerat ukrainska mål med 500 drönare under oktober - i sig ett rekord - planerar Ryssland nu en våg av drönarangrepp som "saknar motstycke". Det säger Jurij Ihnat, en talesperson för Ukrainas flygvapen, till Kyiv Post. Drönarna väntas bland annat rikta in sig på Ukrainas energiförsörjning inför den kommande vintern, när landet är beroende av att kunna värma upp bostäder och andra fastigheter. "Under den senaste uppvärmda säsongen skickades över 1 000 drönare över Ukraina. Det är oroväckande att vi redan har sett hälften av det bara under oktober," säger Jurij Ihnat. Drönarna är framför allt av modellen Shahed, och tillverkas i Iran. Billiga ryska drönare har varit ett hot mot Ukraina under hela kriget. Omni 231008. Armén i Mali intar rebellfäste - med stöd av Wagner. Malis armé har intagit staden Anefis, som fram tills nu kontrollerats av rebellstyrkor. Det uppger källor i båda läger för AFP. Enligt rebellgrupper hade regeringsstyrkorna med sig stridande från Wagnergruppen. Det säger även ögonvittnen i staden som AFP talat med. Anefis ligger strategiskt på vägen mellan den regeringskontrollerade huvudstaden Gao och rebellstyrkornas viktigaste fäste Kidal. "Men Anefis är inte så viktigt för oss. Vi befinner oss i krig, och kriget kommer att bli långt och inte handla om en enskild position," säger en talesperson för rebellerna till AFP. Malis armé intog Anefis på lördagen. Landet "går upp i sömmarna" i strider mellan regering, islamister och etniska miliser. Omni 231008. Zaporizjzjas styre: Ingen vård utan ryskt pass. Det ryska ockupationsstyret i ukrainska Zaporizjzja kommer från och med nästa år att börja neka vård till invånare som saknar ryskt pass. Det rapporterar oberoende Meduza. "Fram till nyår har vi ingen brådska. Efteråt kommer vi vidta mer strikta åtgärder för att bara invånare i Ryska federationen ska bo på vårt territorium," säger den Kremltillsatte ledaren Jevgenij Balitskij. Zaporizjzja är en av de fyra ukrainska regioner som Ryssland för ett år sedan utropade till ryska efter internationellt fördömda "folkomröstningar". Det ryska inrikesdepartementet hävdar att runt 83 procent av invånarna i regionerna ansökt om ryska pass. Siffran har inte bekräftats av oberoende källor. Uttalade sig i statliga ryska medier. Ukraina: 133 ryska attacker i regionen på ett dygn. Omni 231008. Kommentar: Det kallas etnisk rensning. Ryssland har en fascistregim. Luftattacker mot Cherson: "Ännu en fruktansvärd natt." Ryska styrkor har under det senaste dygnet utfört 59 attacker i Cherson i södra Ukraina, rapporterar The Independent. "Cherson-regionen upplevde ännu en fruktansvärd natt," skriver guvernören Oleksandr Prokudin i ett inlägg på Telegram. Två personer uppges ha dött och flera skadats i attackerna, som följde bara dagar efter en attack mot byn Hroza då över 50 personer dödades. Ryska trupper övergav staden i november förra året, men har åter intensifierat attackerna från floden Dnipros östra strand. Omni 231009. Zelenskyj: Hamas och Kreml är samma ondska. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj liknar terrorstämplade Hamas attacker i Israel vid den ryska invasionen av Ukraina, skriver New York Times. I ett tal till Nato på måndagen sa Zelenskyj att Hamas och Kreml är "samma ondska". "Deras uttalade avsikter är olika, men kärnan är densamma. Du ser det i samma blod på gatorna," sa han, och omnämnde Hamas och Ryssland som en "terrorgrupp" respektive en "terrorstat". I sitt tal kritiserade den ukrainska presidenten även Iran, både för att ha sålt drönare till Ryssland och för att ha uttryckt stöd till Hamas. På söndagskvällen visades Israels flagga på digitala skärmar runtom i Kyiv. Omni 231009. Putin ger duman tio dagar: Ta bort kärnvapenförbud. Det ryska parlamentet duman får i uppdrag av Vladimir Putin att utreda hur landet ska dra sig ur en det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT) rapporterar Reuters. Tidsfristen är tio dagar räknat från måndagen. Enligt Putin bör Ryssland se över möjligheten att dra tillbaka sin ratificering av avtalet för att hamna i linje med USA, som tillsammans med ytterligare åtta länder har undertecknat men inte ratificerat det. Ryssland besitter världens största kärnvapenarsenal och ett test skulle kunna provocera andra länder som USA och Kina att följa efter, enligt Reuters. Provstoppsavtalet är ett multilateralt avtal som förbjuder alla kärnvapenprov. Oroad CTBT-chef har bett om möten med ryska regeringsföreträdare. Putin säger att Ryssland kan återuppta kärnvapenprover för första gången på trettio år. Omni 231009. Misstänkt rysk agent släpps ur häkte. Den rysksvenske man som står åtalad för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och grov olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt släpps ur häkte, meddelar Stockholms tingsrätt. "Det är klart att det är alltid en lättnad att bli satt på fri fot", säger mannens advokat Ulrika Borg som också påpekar att det är för tidigt att sia i domens utfall. SR 231009. Ryssland rasande på Norge: 'Det är nazism'. Ryssland har uttryckt stark missnöje med Norge efter att landet anslutit sig till EU:s beslut att förbjuda ryskregistrerade bilar från att korsa gränsen in i EU. Det norska beslutet har lett till en diplomatisk konflikt, där Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov jämförde det med nazism. Det rapporterar en källa med insyn till franska nyhetssajten Euractiv. EU-kommissionen beslutade i september att ryskregistrerade bilar inte längre får köras in i EU. Norge, som inte är medlem i EU men delar en 196 kilometer lång gräns med Ryssland, följde efter med ett liknande förbud. Detta stängde ett kryphål som ryska bilister hade utnyttjat för att ta sig in i Finland via Norge. Rysslands reaktion på Norges beslut har varit stark. Utrikesminister Lavrov kallade förbudet för en "manifestation av nazism" och anklagade europeiska länder för att ha "tappat sin känsla för anständighet". Maria Zakharova, taleskvinna för Rysslands utrikesdepartement, upprepade Lavrovs ord och varnade för en "ordentlig reaktion". Norge har specificerat att det finns undantag i förbudet. Diplomatiska fordon, bilar ägda av norska medborgare eller deras familjer med permanent uppehållstillstånd i Ryssland, samt akuta resor som vid dödsfall eller begravningar, är undantagna från regeln. Dagens.se 231009. Ukraina: Nytt drönarangrepp i natt - 27 nedskjutna. Ukrainska talespersoner säger att man har skjutit ned 27 av 36 attackdrönare som skickats från Ryssland under natten. Det rapporterar AFP. Det är ännu oklart vilka skador de nio drönare som inte sköts ned orsakat. Ukraina varnade nyligen för att man tror att Ryssland förbereder en våg av drönarattacker mot ukrainsk energiinfrastruktur inför den kommande vintern. Bara under september ska 500 drönare ha skickats från Ryssland. Drönarna ska ha skjutits ned över Odessa, Mykolaiv och Cherson. Omni 231010. Oro i Ukraina: "Hamas attacker en present till Putin." Kriget mellan Israel och terrorstämplade Hamas innebär ett oväntat orosmoln för Ukraina, skriver Politico. En anonym EU-diplomat som nyhetssajten har pratat med säger att konflikten är den bästa "presenten" till Rysslands president Vladimir Putin. "Attacken mot Israel kommer att splittra uppmärksamheten," säger personen och fortsätter: "Vi hoppas att detta inte kommer att ha en dramatisk effekt på stödet till Ukraina, men naturligtvis kommer mycket att bero på längden på konflikten i Mellanöstern." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har liknat Hamas attacker i Israel vid den ryska invasionen av Ukraina. "Den enda skillnaden är att det är en terroristorganisation som attackerar Israel, och en terroriststat som attackerade Ukraina," säger han. Kremls talesperson Dmitrij Peskov tror att situationen innebär en oundviklig minskning av stödet till Ukraina. "Det är en nedåtgående trend," hävdar han. EU-diplomaten: USA har stort fokus på Israel. Omni 231010. Ryska styrkor närmar sig Avdijivka: "Massiva anfall." Ryska styrkor närmade sig under tisdagen staden Avdijivka, strax norr om regionhuvudstaden i Donetsk, rapporterar AFP. "Vårt Avdijivka står under massiva attacker från ryskt artilleri och flyg," skriver den ukrainske presidentrådgivaren Andrij Jermak i sociala medier. Situationen har snabbt förvärrats, och Ryssland använder "alla till buds stående medel" för att inta staden, tillägger lokaladministrationens chef Vitalij Barabasj. Avdijivka är strategiskt viktigt för Kyiv, och har kommit att bli en symbol för det ukrainska motståndet mot den ryska invasionen. Ukrainska styrkor har lyckats hålla staden trots enorm press från de ryska styrkorna. Före krigsutbrottet hade Avdijivka en befolkning på runt 31 000. Runt 2 000 är nu kvar. Omni 231010. Ryssland nekas en plats i FN:s människorättsråd. FN:s generalförsamling nekade på tisdagen Ryssland en plats i människorättsrådet, som landet kastades ut ur efter invasionen av Ukraina, skriver AP. Ryssland stod mot Bulgarien och Albanien i valet av en representant för den östeuropeiska regionala gruppen. Bulgarien fick 160 röster, Albanien 123 och Ryssland 83. Hölls val till fem regionala grupper. Omni 231010. Kommentar: Och nästa gång bör Albanien väljas. Ryssland försvarar attack mot vaka i Hroza: "Nynazister." Fler än 50 människor dödades i ett ryskt robotanfall mot en begravningsceremoni i Hroza nordöstra Ukraina i förra veckan. Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzia försvarade på måndagen attacken med att begravningen var för en "högt uppsatt ukrainsk nationalist" och att "flera nynazistiska kompanjoner" närvarade. Det rapporterar AP med hänvisning till oberoende ryska medier. Bland de döda fanns såväl kvinnor som barn, bland dem den begravde ukrainska soldatens familj. "Hela byn är borta, som om ingen av dem någonsin hade existerat. Hela familjer dödades," säger en granne till familjen till nyhetssajten Meduza. Albaniens FN-ambassadör: "Civila betalar priset för Rysslands invasion." Byggnaden jämnades med marken. Expert: Ett folkrättsbrott av allra grövsta kaliber.
Omni 231010. Kommentar: Ett folkrättsbrott utfört av riktiga nazister. Källor till Ekot: Läckan har inte uppstått på naturlig väg. Gasledningen mellan Finland och Estland har inte skadats på naturlig väg, uppger källor inom den finska regeringen för Ekot. Enligt Iltalehti finns misstankar om rysk inblandning. Regeringen håller pressträff klockan 16.30. Trycket i ledningen föll plötsligt inuti gasledningen Balticconnector i Finska viken under natten till i söndags. Det plötsliga fallet indikerar att den har sprungit läck och Finlands försvarsmakt och kustbevakning har undersökt saken närmare. Källor: Inte skett på naturlig väg.
Ledningen kan vara ur spel i månader.
Omni 231010. Analytiker: Ryssland har fått oljepriser de bara drömt om. Kriget mellan Israel och Hamas är det perfekta scenariot för Ryssland och Opec, anser Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer. "Nu har Opec och Ryssland lyckats få upp priserna till nivåer de bara kunnat drömma om i den här konjunkturen," säger han till Affärsvärlden. Kopfer bedömer att oljepriset kommer ligga runt 100 dollar per fat de närmaste åren. Oljepriset ligger klart högre än förra månaden. Omni 231011. Journalist gripen i Kina har återvänt till Australien. Den australiska journalisten Cheng Lei har fått återvända hem - tre år efter att hon greps i Kina. Det rapporterar internationella medier. Kina ställde Cheng inför rätta bakom stängda dörrar i mars 2022. Hon anklagades för att avslöjat statshemligheter för utländsk makt men detaljer om åtalet offentliggjordes aldrig. När hon greps arbetade hon som nyhetsankare för kinesisk stats-tv. Har återförenats med sin familj i Australien. Australiens premiärminister hyllar Cheng Leis "styrka". Människorättsorganisationer uttryckte oro över Chengs hälsa (2021). Omni 231011. Storbolag fortsatte handla med Ryssland. Mellan mars och december 2022 exporterades varor till ett värde av nära 6 miljarder kronor från Sverige till Ryssland, många från bolag som säger sig ha slutat leverera till Ryssland. Det visar en granskning från Dagens Nyheter. Flera bolag har inlett interna utredningar efter rysk tulldata visat att deras dotterbolag fortsatt exporterna, medan andra uppger att de endast fullföljt avtal som redan ingåtts. Bland bolagen som gjort leveranserna finns jättar som Atlas Copco, Assa Abloy, Scania, Securitas, SKF, Essity och Epiroc. DN avslöjar: Svenska storbolagen i affärer med Ryssland - trots löftena. Expert: Svenska företag tycks runda sanktionerna. Omni 231011. Zelenskyj på Nato-möte: Hur får vi stödet vi behöver? Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är på plats i Bryssel för att träffa Natoländernas utrikesministrar, rapporterar internationella medier. Under mötet kommer Zelenskyj att fokusera på att trygga vapenstödet från omvärlden inför den kommande vintern. "Det är viktigt med långdistansrobotar eller långdistansvapen. Problemet är bara: hur får vi det?" Vädjan från den ukrainske ledaren ska ses mot bakgrund av att vissa Natoländer inte vill stötta Ukraina med långdistansvapen eftersom man anser att det finns en risk att de skulle kunna användas för att attackera ryskt territorium. Zelenskyj å sin sida hävdar att långdistansvapen är nödvändiga för att kunna skydda viktiga geografiska områden, som till exempel kraftnät eller transportvägar för spannmål. Jens Stoltenberg: Vi måste mobilisera mer stöd till Ukraina. Zelenskyj: Hur vi ska överleva vintern är en stor fråga. USA:s utrikesminister på plats i Bryssel. Zelenskyj: Allt handlar inte om motoffensiv - vi måste också försvara oss. Omni 231011. Rapport: Mental hälsokris väntar den ryska armén. En mental hälsokris väntar den ryska armén. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering på X. I december 2022 uppgav ryska psykologer att 100 000 militärer drabbats av post-traumatiskt stressyndrom (PTSD). Enligt det brittiska departementet är siffran förmodligen betydligt högre i dag, ett knappt år senare. Otillräcklig återhämtning från striderna lyfts som en förklaring. Det finns också indikationer på att det ryska styret skickar personer som inte är lämpliga för strid till fronten. Antalet överklaganden om inkallelser har ökat det senaste året, men många av dem nekas eller behandlas inte alls. Tidigare bedömningar gör gällande att 15 procent av de ukrainska soldaterna lider av PTSD, en siffra som enligt NPR är i linje med studier på amerikanska soldater som tjänstgjort i Irak och Afghanistan. Tankesmedja: Dö i strid är en av få "utvägar". Bidrar till att ryska soldater presterar sämre i strid. Omni 231011. Slovakiska partier överens - ryssvänlig regering nära. Valvinnaren i Slovakien, vänsterpartiet Smer, med Robert Fico i spetsen, kommer att skriva under en avsiktsförklaring med målet att bilda regering tillsammans med HLAS, mitten-vänster, och nationalistiska SNS. Det skriver Reuters. Beskedet kommer efter att att HLAS på tisdagen sagt nej till samtal om regeringskoalitioner som inte innehåller Smer. Robert Fico, tidigare premiärminister, har lovat att stoppa landets militära stöd till Ukraina om han kommer till makten. Smer fick 22,9 procent av rösterna. Omni 231011. Kommentar: Bedrövlig utveckling i ett europeiskt land som starkt har stöttat Ukraina. Massivt ryskt anfall mot öst - intensiva strider i Avdijivka för andra dagen i rad. Ryska styrkor har inlett en serie massiva attacker mot ukrainska positioner i öst, rapporterar Politico. Offensiven involverar tusentals ryska soldater såväl som stridsvagnar och pansarfordon. Staden Avdijivka har varit under attack i två dagar och ukrainarna uppges ha förlorat kontrollen över vissa delar av industristaden, som ligger två mil väst om ryskockuperade Donetsk. Men enligt Vitalli Barabash, chef för stadens militäradministration, har ukrainska soldater ändå lyckats hålla sina försvarslinjer. "Situationen är svår. Intensiva strider fortsätter för andra dagen i rad. Hotet om omringning har funnits i nästan ett år," säger han. Innan kriget hade Avdijivka 32 000 invånare - idag finns bara 1700 civila kvar Omni 231011. Kommentar: Dessa 1700 civila borde också ha låst dörren och flytt. Guterres: Skydda civila och upphör med blockaden. Livsviktiga förnödenheter måste "snabbt och obehindrat" nå fram till Gaza, kräver FN:s generalsekreterare António Guterres, enligt Reuters. Enligt The Guardian, som hänvisar till FN, har 260 000 personer tvingats lämna sina hem. "Civila måste skyddas," säger generalsekreterarens talesperson Stephane Dujarric. Enligt Guterres är det av största vikt att ledare i regionen gemensamt ser till att konflikten inte drabbar fler oskyldiga. "Jag vädjar till alla parter - och till dem som har ett inflytande över dessa - att undvika all eskalation," säger han. Vidare uppmanar han att de israeler som tagits som gisslan släpps och att mänskliga rättigheter upprätthålls. Guterres tackar Egypten för dess "konstruktiva" roll i dagens samtal om humanitära korridorer. Israel beordrade "total belägring" i måndags. Omni 231011. Kommentar: Guterres varnar antagligen till döva öron. Israel har bestämt sig för att slå ut Hamas, kosta vad det kostar vill. Hamas bryr sig inte om hur det går för civilbefolkningen. Storskaliga israeliska anfall mot Gaza under natten. De israeliska flygbombningarna mot Gaza har fortsatt under natten och kostat minst 51 människor livet, enligt palestinska sjukvårdsmyndigheter. Israels försvarsstyrka uppger att de genomfört "en storskalig attack" mot terrormål kopplade till Hamas, skriver CNN. I ett tv-sänt tal lovar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att "krossa och omintetgöra" Hamas. "Varje Hamasmedlem är en död man," säger han enligt AP. Palestinas biträdande hälsominister Yousef Abu Al-Rish anklagar samtidigt israeliska styrkor för att avsiktligt orsaka så mycket skada och förstörelse de kan i bostadsområden där det finns många civila. Omkring 340 000 av de drygt två miljoner invånarna på Gazaremsan hade på onsdagen tvingats lämna sina hem efter israeliska attacker, enligt FN. Över 1 200 dödsfall har rapporterats både från Israel och Palestina. Omni 231012. Efter nödropet: Sverige ger Ukraina pengar för minorna. Sverige ger Ukraina 145 miljoner kronor för att hantera landets många minor. Pengarna är de första som ges inom ramen för regeringens nya biståndsstrategi som klubbades i somras, skriver TT. "Det här är både för kartläggning, riskutbildning, hjälpa alla dem som drabbats och också bygga upp en kunskap hos ukrainska myndigheter," säger biståndsminister Johan Forssell (M). Pengarna går formellt till det danska flyktingrådet, som är experter på minor och jobbar på plats i Ukraina. I augusti sa Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov till The Guardian att man är i desperat behov av hjälp att städa upp landet från minor. Reznikov sa att de miljontals landminorna gör Ukraina till världens mest minerade land. Omni 231012. Kommentar: Så litet bryr sig Putin om det land han vill ockupera. Spänningar mellan Finland och Ryssland: Är det en rysk varningssignal? Efter Finlands beslut att gå med i Nato har det skett mystiska händelser i Finska viken. En gasledning har börjat läcka och en datakabel mellan Finland och Estland har skadats. Detta har lett till spekulationer om att Ryssland kan vara inblandat som en form av reaktion på Finlands Natomedlemskap. Det rapporterar TV4. Konfliktforskaren Marco Nilsson tror att om Ryssland är ansvarigt, skulle det kunna vara en eskalering i relationerna mellan de två länderna. Han påpekar att Ryssland har en utrikespolitik som syftar till att skapa förvirring och kaos i regionen. Estlands utrikesminister, Margus Tsahkna, och försvarsminister, Hanno Pevkur, har också uttryckt oro över situationen och betonat behovet av att skydda kritisk infrastruktur. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap, menar att om en extern aktör är ansvarig, skulle det vara en kränkning av Finlands suveränitet. Han säger till Yle att det är en "tydlig kränkning av vår suveränitet".
Dagens.se 231012. Ryska skolor döps om efter stupade soldater. Minst 60 skolor runtom i Ryssland har döpts om efter ryska soldater som stupat i Ukrainakriget. Det avslöjar den oberoende ryska nättidningen "Viktiga historier". De flesta namnbyten har ägt rum i de ryska delrepublikerna, till exempel i Dagestan som döpt om 27 av sina skolor. Två av skolorna bär nu namn efter legosoldater från Wagnergruppen. Detta trots att de inte har någon koppling till skolorna. Tidigare i juli meddelade Putin att gator, städer, parker och skolor kommer att döpas om efter ryska soldater i Ukraina. (svt 231012.) Rysslands kände människorättsförsvarare dömd. Oleg Orlov dömdes till böter på 150 000 rubel, motsvarande närmare 20 000 kronor för att ha misskrediterat den ryska armén, en lag som antogs kort efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina. Orlov var ledare för människorättsorganisationen Memorial, som bland annat fått Nobels fredspris efter att den upplöstes av högsta domstolen i Ryssland 2021. Åklagaren yrkade även på en rättspsykiatrisk undersökning. Enligt henne lider människorättsaktivisten av "en ökad känsla för rättvisa och en brist på självbevarelsedriftsinstinkt." Rätten hörsammade dock inte begäran. (svt 231012.) Intensiv rysk beskjutning i Cherson - minst två döda. Minst två personer har dödats i ryska attacker i regionen Cherson i Ukraina, rapporterar Radio Free Europe. Ytterligare sex personer, varav ett barn, skadades. Det senaste dygnet har Ryssland genomfört ett hundratal attacker i regionen. Regionens guvernör uppger att civil och industriell infrastruktur skadats i angreppen, som genomförts med bland annat artilleri, stridsvagnar och drönare. Cherson befriades delvis av ukrainska armén för ett år sedan. Sedan dess har regionen varit föremål för ständiga ryska attacker. Staden Cherson attackerad 49 gånger de senaste 24 timmarna. Ryssland rycker fram mot Avdijivka. Omni 231013. Underrättelser: Två ryska fartyg bombade av Ukraina. Två ryska militärfartyg ska ha träffats i ukrainska drönarattacker i veckan, uppger en ukrainsk underrättelsekälla för Reuters. Det ska ha rört sig om separata attacker på onsdagen och fredagen. Onsdagens attack genomfördes mot ett fartyg nära Sevastopol. Källan har inte gett några detaljer om skadeomfattningen på fartygen. Reuters har inte kunnat verifiera uppgifterna. Omni 231013. Storbritannien: Shahed-drönare används mot spannmålsanläggningar. Enligt Storbritanniens försvarsdepartement har Ryssland nyligen riktat in sina flyganfall mot spannmålsrelaterade anläggningar i södra Ukraina, med hjälp av iranska Shahed-drönare. Det uppges inkludera attacker mot ukrainska hamnar vid floden Donau, "som sannolikt krävde en hög nivå av precision på grund av målets närhet till den rumänska gränsen", skriver departementet på X, och i sin senaste underrättelsebriefing. "Det är troligt att Ryssland använde Shahed-dönare på dessa mål på grund av deras bättre precision jämfört med andra typer av luftavfyrade missiler", skriver försvarsdepartementet vidare. Britterna konstaterar också att det nu var drygt tre veckor sedan ryssarna genomförde några attacker med sitt långdistansflyg (LRA), vilket enligt deras analys kan bero på att Moskva försöker bevarar befintliga lager av AS-23-missiler inför vintern och större ukrainska attacker. (svt 231013.) Kina allt viktigare för Ryssland. Handeln mellan länderna uppgick till drygt 176 miljarder dollar under de första tre kvartalen 2023, en ökning med närmare 30% jämfört med samma period 2022. Det skriver statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti med hänvisning till Kinas tullmyndighet. Under perioden levererade Kina varor till Ryssland för 81,4 miljarder dollar. (svt 231013.) Navalnyjs advokater gripna. Tre advokater som företräder Alexej Navalnyj har häktats. De riskerar upp till sex års fängelse för deltagande i en extremistisk organisation. Det uppger Vjatjeslav Gimadi, en av Navalnyjs medarbetare, på X. Oppositionsledarens assistent Maria Pevtjik uppger att rysk polis i morse gjorde räder mot de tre advokaternas hem. Enligt Alexej Navalnyjs allierade Ivan Zhdanov, som befinner sig i exil, "sker detta i syfte att totalt isolera Navalnyj". Den ryske oppositionsledaren avtjänar sedan 2022 ett nioårigt fängelsestraff och dömdes nyligen till ytterligare 19 års fängelse. Navalnyj kommer inom kort att flyttas till en avlägset belägen fångkoloni, vilket gör att hans kontakt med advokater och familj kraftigt kommer att begränsas. (svt 231013.) Ukraina hårt ansatt i öst: "Attackerar med allt de har." Ukraina har de senaste fem dagarna attackerats hårt vid den omkring 100 mil långa östfronten, rapporterar Reuters. På lördagskvällen har Ryssland slagit till mot staden Avdijivka. "De attackerar med allt de har, skottlossning, artilleri, raketer, granater och flygplan," säger Vitalii Barabash, chef för Avdijivkas militäradministration, i nationell tv. De hårda ryska attackerna har inneburit att räddningspersonal inte kan verka i området, vilket gör det svårt att fastställa hur många människor som drabbats av den senaste attackvågen. Oleksandr Syrskyj, befälhavare för de ukrainska markstyrkorna, besökte på lördagen staden Kupjansk, cirka 25 mil norr om Avdijivka och konstaterade där att situationen i nordöstra Ukraina "avsevärt försämrats". "Fiendens huvudmål är att omringa Kupjansk och nå floden Oski." Syrskyj säger att Ukraina står emot Rysslands attacker. Ryssland uppges ha omgrupperat i nordöst. Ryska attackerna beskrivs som konstanta. Omni 231014. Geotaggade bilder visar rysk frammarsch kring Avdijivka. Geotaggade bilder visar att Ryssland gör mindre framsteg söder och norr om staden Avdijivka i Ukraina, skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i sin senaste rapport. Området har i flera dagars tid varit föremål för konstanta ryska attacker. Kyiv Independent skriver att staden är strategiskt viktig, då den ligger ett stenkast norr om den ryssockuperade staden Donetsk. Enligt den ukrainska tidningen har ryssarna utan framgång försökt att överta staden sedan 2014. Vissa ryska källor uppger att Ukrainas uppbyggda försvar alltjämt utgör en stor utmaning, enligt ISW. Källor indikerar också att Rysslands svårigheter att få fram nödvändig vård sinkar offensiven kring staden. Tankesmedjan skriver att flera ryska militärbloggare underblåser "Kremls önskade narrativ", som går ut på att den ukrainska motoffensiven är över. Men en bloggare påtalar att det är för tidigt att döma ut motoffensiven och att det är oklart om attackerna runt Avdijivka kommer att resultera i en större rysk offensiv. Ukraina uppges ha avancerat något kring städerna Marinka och Robotyne. En källa säger att det är brist på kirurger - uppmanar ryska läkare att hjälpa till. Omni 231015. Ukraina: Sex döda i ryska attacker - hus bombades. Sex personer har dött i ryska angrepp mot Ukraina det senaste dygnet, uppger ukrainska tjänstemän enligt nyhetsbyrån AP. Två av de dödade ska vara en 57-årig man och en 54-årig kvinna i Charkiv. Deras hus träffades i ett ryskt luftanfall. I Cherson har viktig infrastruktur bombats vilket inneburit strömavbrott och problem med vattenförsörjningen. Det ryska försvarsdepartementet uppger att Ukraina skickat 27 drönare i en nattlig attack mot västra Ryssland. 18 av dem sköts ner över regionen Kursk. Uppgifterna ledde till spekulationer om att Ukraina försökt attackera en militärbas i regionen. Flygbasen har tidigare attackerats av Ukraina. Omni 231015. Källor: Qatar medlar för att återföra ukrainska barn. Tre ukrainska barn som tagits till Ryssland under kriget kommer i veckan att släppas till qatariska diplomater i Moskva, rapporterar Reuters med hänvisning till källor. Det beskrivs vara ett första test av Qatars plan om hur fler barn ska återföras till Ukraina. I fredags uppges Qatar har arrangerat en återförening med ett annat ukrainskt barn - en sjuåring som fick förenas med en släkting och nu är på väg mot Ukraina via Estland. Ukraina har identifierat runt 20 000 barn som tagits till Ryssland eller territorium som hålls av Ryssland utan medgivande från familj eller vårdnadshavare. Sker efter månaders hemliga förhandlingar mellan Moskva och Kyiv. De första barnen som återförs till Ukraina. Barnen är mellan två och 17 år gamla. Omni 231016. Putin reser till Peking för möte med Xi på onsdag. Rysslands president Vladimir Putin kommer att ha ett möte med sin kinesiske motsvarighet Xi Jinping på onsdag, rapporterar AFP. I ett uttalande uppger Kreml att mötet kommer ske inom ramen för infrastrukturprojektet "Ett bälte, en väg". AP skriver att mötet är ett tecken på att Peking och Moskva har stärkt sina ekonomiska och diplomatiska band och skriver att länderna har ingått en "informell allians". Putins besök ses som ett tecken på hans stöd för Kinas globala ambitioner. Omni 231016. Uppgift: Rysk affärsmans hus ses som säkerhetshot. Den ryske affärsmannen Stanislav Alesjtjenko har fått bygglov för ett 600 kvadratmeter stort fritidshus med underjordisk verkstad nära den topphemliga Musköbasen utanför Nynäshamn. Det skriver Expressen. Alesjtjenko har kopplingar till ryska staten och har gjort affärer med bolag inom det ryska kärnvapenkomplexet. Svenska myndigheter betraktar hans husbygge som ett hot mot rikets säkerhet, enligt uppgifter till tidningen. Sverige saknar i dag lagstiftning för att hindra utländska fastighetsköp, även om de ses som säkerhetsrisker, men frågan är under utredning. Socialdemokraterna i Haninge kommun, där fastigheten ligger, vill att bygglovet omprövas. Säpo välkomnar att lagstiftningen ses över. Kommer ha utsikt över farleden. Omni 231016. Kommentar: Skandal av fastighetskontoret i Nynäshamn att ge ett sådant tillstånd. Bör omedelbart rivas upp. Ukraina: Läget eskalerar - fienden förbereder offensiv. Under förra veckan uppgav Ukraina att Ryssland attackerar hårt längs den nordöstra fronten och på måndagen säger befälhavaren Oleksandr Syrskyj att läget i området har eskalerat ytterligare, skriver Sky News. Han beskriver det som att det regnar ryskt artilleri över Donetsk-regionen och att civila har evakuerats från området. "Fienden förbereder på allvar för en offensiv och tar in personal," säger han i ett videoklipp enligt Reuters. Vidare säger han att Ryssland tycks vilja ha "hämnd" för att Ukraina befriat mark i de nordöstra delarna av landet. "Fiendens mål är att bryta våra linjer." Omni 231016. Riksdagen gav stridsvagnar som ÖB ville behålla. I det militära stöd som Sveriges riksdag gett till Ukraina ingår stridsvagnar som Försvarsmakten egentligen ville behålla. Det säger ÖB Micael Bydén till DN. "Vi lämnade in vårt underlag i oktober i fjol. Det var rätt omfattande, vi tog i så mycket vi kunde. Vi sa också att i det här så fanns det sånt som vi rekommenderade att vi inte skulle ge bort." Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att nya stridsvagnar ska köpas in till Försvarsmakten. Någon beställning är dock inte lagd än, och försvarsindustrin kämpar med att möta efterfrågan. Sprickor i enigheten inom Nato och EU om stödet till Ukraina. Omni 231016. Uppgifter: Ryssland har inlett mest betydande offensiven i Ukraina i år. Ryssland tycks ha inlett en ny offensiv mot Ukraina, som beskrivs som den mest betydande sedan januari i år. Det uppger brittiska försvarsdepartementet i en uppdatering. Den ryska attacken genomförs troligen med flera pansarbataljoner som försöker omringa den befästa staden Avdiivka i östra Ukraina. Kyiv säger sig ha attackerat ryska flygbaser med raketer. Omni 231016. Rysk guvernör: "Vi behöver inte kriget." Guvernören för den ryska regionen Chantien-Mansien, Natalja Kamarova, anklagas för att ha misskrediterat den ryska armén efter att ha sagt "Vi förberedde oss inte för det här kriget, vi behöver det inte." "Det är helt onödigt."Det var under en konferens där guvernören svarade på medborgarnas frågor som en soldatfru undrade varför hennes man inte fått rätt utrustning. Guvernören lovade att titta närmare på fallet och sa samtidigt att det är naturligt att liknande problem uppstår när ingen var beredd på att kriget skulle starta och när ingen heller vill ha det. (svt 231016.) Kommentar: Putin ville ha det och han vill fortfarande ha det. Ryska soldater som vägrar strida hålls fångna i källare. Fångar som skrev på kontrakt med ryska försvaret för att strida i Ukraina i ett halvår tvingas nu att förlänga kontrakten. De som vägrar hålls fångna i en källare i Zajtsevo i Luhanskregionen. Det meddelar nyhetsbyrån Astra som bland annat pratat med anhöriga till soldater. Astra har tidigare avslöjat 15 källare i bland annat ockuperade Luhansk och Donetsk som användes under förra året. Efter avslöjandet slutade nya uppgifter att strömma in, men nu har källaren i Zajtsevo åter igen fyllts med soldater. Släktingar till tillfångatagna soldaterna har skrivit brev till Putin och den militära åklagarmyndigheten. De väntar ännu på svar. (svt 231016.) Den ryska krigsindustrin i kris. I helgen berättade statliga tv-kanalen Rossija om hur en brödfabrik i staden Tambov producerar drönare till kriget i Ukraina - vid sidan av sin vanliga brödproduktion. Att politikerns uppmaning visas under den bästa sändningstiden är ingen slump. Den ryska produktionen av krigsmateriel är nämligen inte den bästa. Det visar Novaja Gazetas senaste granskning. Enligt den saknar den ryska krigsindustrin så mycket som 48 procent arbetskraft. Dessutom måste de som arbetar vara beredda på sex dagars arbetsvecka, 11 timmar långa arbetspass och en lön som är betydligt mindre än vad den var innan kriget. Detta trots att Ryssland pumpar in enorma summor i krigsindustrin. Novaja Gazetas granskning visar även att de ryska domstolarna har fått in rekordmånga fall mot företag som inte levererat det som avtalats med regeringen. Huvudorsaken till misslyckade leveranser har varit sanktioner som stoppat viktiga delar som behövs inom produktionen. svt 231016. China and Russia criticize Israel as divisions with the West sharpen. Chinese leader Xi Jinping welcomed Russian President Vladimir Putin to Beijing on Tuesday for the start of a visit expected to underscore the two leaders' shared vision for a new international order no longer dominated by the United States and its democratic allies. The meeting between the world's two most powerful autocrats comes as geopolitical fault lines harden globally - first following Russia's grinding invasion of Ukraine, launched just three weeks after the leaders' last meeting in the Chinese capital in 2022 - and now as Israel's war against Palestinian militant group Hamas threatens to spiral into a broader conflict that could shatter stability in the Middle East. Both Beijing and Moscow have criticized Israel's actions and called for a ceasefire, in the latest showing of the two powers' efforts to step up their alternative leadership to that of the US, which affirms Israel's on-going right to retaliate. CNN 231016. Putin har landat i Kina: "Ser strävan efter samarbete." Vladimir Putin ska ha landat i Peking där han tagits emot av den kinesiske handelsministern Wang Wentao, enligt Japan Times. Den ryske presidenten genomför sitt första Kinabesök sedan 2022, och en av mycket få utlandsresor sedan han inledde den fullsakliga invasionen av Ukraina. Mötet hålls bland annat med anledning av ett återkommande forum om Kinas infrastrukturprojekt "nya sidenvägen". I en intervju med den kinesiska statstelevisionen CCTV försvarar Putin projektet, som kritiserats som en del av kinesisk imperialism. "Ja, vi vet att somliga anser att det är ett sätt för Kinesiska folkrepubliken att utöva påtryckningar, men vi ser det på ett annat sätt, vi ser en strävan efter samarbete," säger Putin. På mötet deltar även bland andra Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Serbiens president Aleksadar Vucic, samt representanter för över 100 andra länder. Det är tredje gången Putin besöker ett forum om sidenvägen. Besöket ses som ett sätt att stärka banden mellan länderna. Totalt besöker ledare från 130 länder Kina. Mötet pågår i två dagar och Putin väntas träffa Xi i enrum på onsdagen. Omni 231017. Undervattenskabel mellan Sverige och Estland skadad. En telekommunikationskabel under vattnet mellan Sverige och Estland har skadats, uppger försvarsminister Pål Jonson (M) vid en pressträff. Skadan uppdagades i samband med att Finland förrförra veckan upptäckte att en finsk-estnisk gasledning och undervattenskabel skadats. "Vi kan inte bedöma vad som orsakat skadan," säger Carl-Oscar Bohlin (M), minister för civilt försvar. Den skadade delen av kabeln ligger inte i svenskt vatten. Skadorna uppstod nära varandra i tid och rum. Inte ett totalt kabelbrott.
Omni 231017. ATACMS använd för första gången i Ukraina - ryska bloggare: Förödande. Ukraina har för första gången använt den amerikanska ballistiska roboten ATACMS mot ryska styrkor, uppger president Volodomyr Zelenskyj enligt AFP. "De har varit mycket precisa. ATACMS har bevisat sig [...] I dag riktar jag ett särskilt tack till USA", säger han i ett videotal. Enligt den ukrainska armén förstördes nio helikoptrar, ett luftvärnssystem, militärfordon, ammunitionsdepåer och landningsbanor i städerna Berdjansk och Luhansk. De hävdar också att ryssarna lidit tunga mänskliga förluster. Kremltrogna ryska krigsbloggare har kallat det en av de mest förödande attackerna mot ryska styrkor under kriget, skriver Financial Times. ATACMS-robotar har en räckvidd på över 30 mil. Zelenskyj: Vår överenskommelse med president Biden implementeras. Ryska försvarsdepartementet har inte nämnt attackerna. Minst fyra robotar ska ha träffat sina mål.
Omni 231017. Ryska soldatens mamma i tårar: "Snälla, ge min son permission." Över ett år har gått sedan hundratusentals ryska män mobiliserades till kriget i Ukraina. Och på sociala medier växer nu kritiken från de mobiliserades anhöriga som är upprörda över att deras män och söner inte tillåts komma hem. I september i fjol gav Rysslands president Vladimir Putin order om att en så kallad "partiell" mobilisering skulle genomföras. En månad senare meddelade försvarsminister Sergej Sjojgu att 300 000 reservister kallats in till militärtjänst för att så småningom skickas till fronten i Ukraina. SVT har via sociala medier varit i kontakt med flera anhöriga till ryska män som antingen har mobiliserats eller skrivit kontrakt med den ryska armén för att tjänstgöra i Ukraina. Ingen har velat ställa upp på någon intervju, vilket är lätt att förstå. Det kan vara farligt att uttrycka sig på fel sätt offentligt. Men trots det har anhöriga till de mobiliserade i flera månader på nätet krävt att deras nära och kära ska få åka hem. "Låt de mobiliserade komma hem. I nästan ett år har de varit där. De är utmattade", skriver en kvinna. Men hittills har de anhöriga inte fått något gehör. "De åker hem när den militära specialoperationen har avslutats. De har rätt till ledighet var sjätte månad," sade ordförande i Dumans försvarsutkott Andrej Kartapolov nyligen. Men i videoklipp som lagts ut på nätet och i kommentarer på sociala medier vittnar anhöriga om att många mobiliserade tjänstgjort betydligt längre tid än ett halvår. "Deras permissionsansökningar rivs sönder," säger en anhörig. Och nu tycks den växande kritiken från de anhöriga ha blivit ett problem. Ryska Vazjnyje istorii, en sajt för undersökande journalistik, skriver att flera inlägg som handlar om att ta hem de mobiliserade blockerats på Rysslands största sociala nätverk Vkontakte. Orsaken ska vara att inläggen påstås sprida falsk information om kriget i Ukraina. svt 231017. Bert Sundström: Så krigstränas ryska barn i skolan. Marscherande förskolebarn i uniform och ungdomar som lär sig kasta granater och skjuta med skarp ammunition. I Ryssland blir den militära utbildningen en allt större del av skolundervisningen. "Man skapar en ny generation unga ryssar som redan från tidig ålder blir bekanta med vapen," säger Bert Sundström. I augusti undertecknade president Vladimir Putin en ny skollag som innebär att elever ska gå den obligatoriska kursen "Grunder för säkerhet och försvar av moderlandet". Där ska högstadieelever bland annat lär sig skjuta med skarp ammunition under ledning av militära instruktörer, rapporterar CNN. "Militariseringen av unga människor i Ryssland har pågått länge men eskalerar hela tiden," säger Bert Sundström, SVT:s utrikesreporter och tidigare Rysslandskorrespondent. I dag finns omkring 10 000 militärklubbar för ungdomar i Ryssland och unga uppmuntras att delta i militära ungdomsspel. "Det är ett sätt för makthavarna att fostra medborgarna i en ständig krigsmedvetenhet. Man skapar en ny generation unga ryssar som redan från tidig ålder blir bekanta med vapen," säger Bert Sundström. svt 231018. Kommentar: Putin förbereder det ryska folket till att bli ett krigsfolk som med vapen och gevär ska göra erövringar i Västeuropa. Finländsk polis pekar ut "intressant" ryskt fartyg - färdades över förstörd svensk kabel. Tre ledningar på Östersjöns botten förstördes inom loppet av några timmar. Finländsk och estnisk polis har pekat ut det ryska fartyget Sevmorput som ett av flera intressanta i utredningen. SVT Nyheter kan nu visa att fartyget var i närheten i samband med alla tre skadetillfällena. Nyheten om den skadade fiberkabeln mellan Sverige och Estland blev känd på en presskonferens med regeringen i går. SVT Nyheter kan nu visa på flera nya detaljer kring den skadade kabeln i Östersjön. Kabeln heter EE-S1 och ägs av det svenska bolaget Arelion som tidigare ägdes av Telia men som numera ägs av de svenska AP-fonderna. "Vi kan bekräfta att det är vår kabel som skadats. Det inträffade på eftermiddagen lördagen den 7 oktober," säger Mattias Fridström, chef på Arelion. Han uppger den aktuella fiberkabeln är skyddad av en stålvajer som är lindad runt kabeln och att fyra av sex fiberpar i ledningen nu är förstörda. Internettrafiken har nu flyttats till det kvarvarande fiberparet i ledningen. "Det är väldigt ovanligt att en kabel förstörs delvis på det här sättet. Det händer att fiskare slarvar med sina ankare eller trålare men då brukar kabeln gå av helt och hållet." Den estniska åklagarmyndigheten uppger för SVT Nyheter att händelserna utreds gemensamt av säkerhetspolisen KAPO och den finländska Centralkriminalpolisen. Enligt öppen satellit-data färdades det ryska kärnkraftsdrivna fraktfartyget Sevmorput över samtliga nu förstörda ledningar. I nära anslutning fanns även ett kinesiskt fraktfartyg som också utreds. Det finns en tidsmässig koppling mellan fartygens färd och tidpunkten för skadornas uppkomst. På eftermiddagen den 7 oktober skadades den svenska fiberkabeln. Under samma eftermiddag passerade de två fartygen området där den svenska kabeln skadades. Några timmar senare inträffade haveriet på den finsk-estniska gasledningen Balticconnector och en kommunikationskabel. Också här färdades de två fartygen i närheten av skadeplatserna närliggande i tid. I en skriftlig kommentar till SVT Nyheter säger ryska bolaget Rosatom att de avvisar alla anklagelser om att fartyget Sevmorput ska vara inblandat och kallar anklagelserna för grundlösa. svt 231018. Kommentar: Självklart att ryska agenter förnekar sina brott. Xi Jinping: Förtroendet mellan Kina och Ryssland allt djupare. Kinas relation med Ryssland har inte försvagats, säger landets president Xi Jinping i samband med invigningen av ett forum om infrastruktursatsningen "den nya sidenvägen" i Peking, enligt Reuters. Det trots att många andra länders relationer med Ryssland svalnat betänkligt sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. "Den ömsesidiga politiska förtroendet mellan våra två länder blir allt djupare," säger Xi Jinping. På mötet i Peking deltar förutom Xi och Putin ledare från ytterligare runt 130 länder. "Xis uttalande kommer dagen efter beskedet att USA ytterligare stärker sina handelsrestriktioner mot Kina genom att minska exporter av datorchipp. "Att se andras utveckling som ett hot och ekonomiskt medberoende som en risk kommer inte att göra ens eget liv bättre eller ens egna utveckling snabbare," säger Xi Jinping enligt AFP. Xi uppges hylla Putin och Ryssland. Kina varnar för att försöka frikoppla ekonomier. Kinas ekonomi har vuxit mer än väntat under sommaren. Statliga nyhetsbyrån: Målet är 200 miljarder dollar i handel mellan Kina och Ryssland. Omni 231018. Paasikivi om ATACMS: "Tar minuter snarare än dygn." På tisdagen använde sig Ukraina för första gången av den amerikanska ballistiska roboten ATACMS. Bilder tyder på att det är en modell med räckvidd på 16 mil som USA har tillhandahållit, enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Roboten innehåller också en klusterbomb med 950 substridsdelar. "Den stora skillnaden nu är att man har fått ett vapen med längre räckvidd som går mycket fortare att skjuta iväg. Man pratar om minuter till timmar snarare än timmar till dygn," säger han i Studio Ett. Paasikivi tror emellertid inte att leveransen innebär en "gamechanger" som kan avgöra kriget till Ukrainas fördel. Varje nytt system är en del i en större helhet, säger han. "Den enda egentliga gamechangern skulle vara om Ryssland använder massförstörelsevapen, men det tror jag inte kommer hända." Joakim Paasikivi: Ett viktigt och bra tillskott. Ukraina använde ATACMS för att anfalla två flygbaser långt in på ockuperad mark. Rysslands ambassadör i USA: "Ett allvarligt misstag."
Omni 231018. Rekordmånga ryska soldater dömda för brott i år. Under första halvan av 2023 dömdes rekordmånga ryska soldater för mord, sexuella övergrepp och andra grova brott i Ryssland. Det rapporterar oberoende ryska Mediazona enligt Moscow Times. Mellan januari och juni dömdes 32 soldater för mord - motsvarande perioder åren innan var de färre än 20. Därtill dömdes 22 soldater för sexövergrepp - varav 17 mot minderåriga - jämfört med sex till tio under föregående år. Mediazona kopplar statistiken till det ökade antalet soldater efter mobiliseringarna. De noterar också att många av de brottslingar som Wagnergruppen rekryterade och skickade till Ukraina begått nya brott efter att ha återvänt till Ryssland. Antalet misshandelsdomar nästan fördubblades. Omni 231018. Ukraina: Ryska kyrkan rekryterar legosoldater. Ukrainas säkerhetstjänst hävdar att de har bevis för att den ryska ortodoxa kyrkans ledning har upprättat privata militära företag. I ett uttalande på sin hemsida skriver säkerhetstjänsten att dessa grupper ägnar sig åt rekrytering och träning av legosoldater som sedan skickas till kriget i Ukraina. Enligt Ukraina har åtminstone en av grupperna sin bas i Kronstadts havskatedral utanför S:t Petersburg. Stridsträningen och annan utbildning sker inom katedralens väggar och på vissa utvalda hemliga platser. Finansieringen, som kopplas till Kreml, maskeras i välgörenhetsbidrag och donationer till den rysk-ortodoxa kyrkans konton, skriver Ukrainas säkerhetstjänst. Patriark Kirill, den rysk-ortodoxa kyrkans högste ledare, har sedan krigets början varit en uttalad anhängare av Rysslands krig. Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till både rysk politik och underrättelsetjänst. Omni 231019. Kommentar: Rysk-ortodoxa kyrkan är motsatsen till vad en kyrka ska vara. Nato ökar Östersjönärvaro efter kabelskadorna. Nato ökar patrullerna i Östersjön efter de senaste tidens upptäckta skador på gasledningar och datakablar under vattnet, meddelar alliansen enligt Reuters. Det inkluderar bland annat fler turer med havsövervakningflyg, radarflyg och drönare, enligt uttalandet. "Fyra Nato-minröjningsfartyg kommer också att skickas till området." De senaste veckorna har skador upptäckts på två datakablar mellan Estland och Finland respektive Sverige, och på gasledningen Balticconnect mellan Estland och Finland. Vad som ligger bakom dem är oklart. Ska flyga med så kallade AWACS-radarflyg. Omni 231019. EU varnar för gyllene pass - säljs till personer från Ryssland och Kina. EU kommer att se över visumfriheten för resenärer från fem karibiska önationer sedan det uppdagats att tiotusentals pass sålts till personer från bland annat Iran, Kina och Ryssland, rapporterar The Guardian. Enligt en rapport från EU-kommissionen har totalt 88 000 så kallade gyllene pass sålts. De som skaffar sig ett andra medborgarskap tillåts i vissa fall byta namn och identitet, vilket försvårar gränskontroller och kan innebära att arresteringsorder från Interpol inte går att genomföra, varnar kommissionen. Enligt inrikeskommissionär Ylva Johansson (S) har 150 000 personer använt systemet för visumfrihet för att resa in i EU och sedan begära asyl. "Det är självfallet inte så systemet ska användas." Passen har sålts av Antigua och Barbuda, Grenada, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia samt Dominica. Omni 231019. Pentagon: Kina utökar sin kärnvapenarsenal. Kina fortsätter att utöka, diversifiera och modernisera sin kärnvapenarsenal. Det skriver USA:s försvarsdepartement i en årlig rapport till kongressen om Kinas militära utveckling, enligt Bloomberg. I nuläget har Kina runt 500 funktionsdugliga kärnstridsspetsar, och 2030 lär landet ha över 1 000, enligt Pentagon. USA kommer framöver uppmana Kina att vara mer transparent kring sin kärnvapenarsenal, säger en källa inom departementet. Tidigare tros deras motstånd till transparens ha berott på de ryska och amerikanska arsenalernas numerära överlägsenhet. Ryssland har runt 5 900 kärnstridspetsar, och USA runt 5 200. Pentagon: "En storskalig expansion." Omni 231019. "Omvärldens stöd kommer att vara helt avgörande." Det har gått över 600 dagar sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina inleddes. "I dag finns det inga tecken på en väg fram för förhandlingar eller en politisk lösning på det här blodiga och förödande kriget," säger SVT:s Carl Fridh Kleberg. Än syns inget slut på kriget som pågått sedan Rysslands president Vladimir Putin gav order om en "militär specialoperation" i ett tv-sänt tal tidigt på morgonen den 24 februari förra året. SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg menar att presidenten och hans närmaste krets av allt att döma är övertygade om att kriget är en slags existentiell kamp, inte bara mot Ukraina utan mot västvärlden i stort. Det handlar i grund och botten om ett synsätt i Ryssland där man i princip anklagar väst för det mesta man inte gillar i världen. "För Putin själv pekar dessutom mycket på att konflikten är helt avgörande, i ett läge där han i princip ställt om hela det ryska samhället för ett krig mot Ukraina, och i bredare bemärkelse - väst." svt 231021. Källor: EU förbereder nytt sanktionspaket mot Moskva. Ett nytt, det tolfte i ordningen, sanktionspaket mot Ryssland förbereds av EU-kommissionen ihop med medlemsländerna, uppger källor. Bland annat föreslås förbud mot att handla med ryska diamanter. Dessutom ska EU försöka slå hårdare mot dem som försöker runda sanktionerna, genom att lista företag, verksamma i länder runt Ryssland, som hjälper ryssarna att få tillgång till blockerade varor. EU väntas också komma med förslag på att utöka listan av förbjudna varor som Ryssland kan använda för militärt bruk. EU diskuterar även tillsammans med G7-länderna, världens största utvecklade ekonomier, att täppa igen det läckande pristaket på rysk olja som tidigare är satt till max 60 dollar per fat. Enligt källorna återstår dock mycket arbete för att ta fram det nya sanktionspaketet, så det dröjer en tid innan det landar på bordet för EU-ländernas beslutsfattare att ta ställning till.
Omni 231021. Expert: Ryssland spär på "överväldigande" Sverigehat. Ryssland utnyttjar och underblåser en våg av islamistisk propaganda mot Sverige. Det säger generaldirektören på Myndigheten för psykologiskt försvar Magnus Hjort till The Times. Syftet tros vara att destabilisera Sverige under Natoprocessen. "Ryssland försöker använda ett narrativ om islamofobi i Sverige, och att vi gömmer oss bakom yttrandefriheten," säger Hjort. Hjort beskriver mängden fientlig onlineaktivitet mot Sverige som "stundtals överväldigande", men säger att det är viktigt att tro på att det går att göra Sverige till en säkrare plats. "Om du tappar hoppet så förlorar du allt. Så låt oss inte göra det." Hjort: "Vi måste bygga upp det förtroendet igen." Omni 231021. Ukrainska flodräder kan öppna en ny front: "Djärvt." Ukraina kan vara på väg att öppna upp en ny front i kriget. Det skriver New York Times efter att flera filmer visat hur ukrainska styrkor i veckan genomfört räder över floden Dnipro i Cherson-regionen, in på områden som Ryssland kontrollerar. Ukraina har tidigare genomfört sådana räder men enligt den USA-baserade tankesmedjan ISW tycks omfattningen nu vara större. Om Ukraina skulle klara av att hålla positioner på den sidan av floden innebär det inte bara en ny front utan även förbättrade möjligheter att slå mot rysk logistik och mot mål på den annekterade Krymhalvön. Militäranalytikern Philip Ingram kommenterar för Sky News att det skett flera "betydande förändringar" i Ukraina medan mycket av världens fokus riktats mot Israel och Palestina. Räderna är ett exempel, skriver han, och kallar det för ett "djärvt" drag av Ukraina. Han ställer sig skeptisk till att Ukraina skulle kunna etablera sig öster om Dnepr med något större antal soldater, men konstaterar att det ändå ger Ryssland "huvudvärk". Broarna är förstörda och räderna har genomförts via båt. Ingram nämner även händelser bortom fronten, som att Sergej Lavrov tackat Nordkorea för vapenleveranser Omni 231021. Rysk anfallsvåg fortsätter: "Väldigt svår situation." Ryssland gör fortsatta försök att rycka fram mot staden Avdijivka i Donetsk-regionen i Ukraina. Forbes-korrespondenten David Axe skriver att Ryssland "dag efter dag" skjuter artilleri och rullar fram med stridsfordon i stor omfattning, men att försöken ännu inte lyckats. Vitalyj Barabash, som leder de ukrainska styrkorna i området, medger att det är en "väldigt svår situation" men säger att försvaret alltjämt håller, skriver France24. Anfallen är samtidigt kostsamma. Ryssland ska de senaste dagarna ha förlorat nästan 70 stridsfordon. Siffran bygger på bild- och videoanalyser och den verkliga siffran tros vara klart högre. Axe: Putin kan vara på jakt efter en symbolisk seger. Omni 231021. Ukraina uppger framsteg längs Dnipro - siktar in sig på avgörande by. Ukrainsk militär hävdar att dess trupper inte bara lyckats ta sig in på ryskt ockuperat territorium utan också för första gången etablerat positioner längs floden Dnipro i regionen Cherson, skriver BBC. En enhet uppger för nyhetskanalen att fokus nu ligger på att ta full kontroll över byn Krynkyj intill floden. Om planerna går i lås skulle det innebära att Ukraina får en ny bas varifrån man kan inleda en större offensiv som syftar till att dela ryska trupper och skära av deras försörjningsleder. Den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har noterat att ukrainska styrkor har ägnat sig åt större markoperationer än vanligt på östra sidan av floden. Ukrainas motoffensiv har hittills gjort långsamma framsteg, med begränsade territoriella vinster. Flera filmer visat hur ukrainska styrkor i veckan genomfört räder över floden Dnipro. Militäranalytikern: Har skett flera "betydande förändringar" i Ukraina den senaste veckan. Omni 231022. EU kan förlänga pristak på gas - vill undvika ny kris. EU överväger att förlänga det pristak på naturgas som infördes i februari för att undvika en ny kostnadskris i vinter, rapporterar Financial Times. Enligt EU-källor som tidningen pratat med kan tillgången på gas påverkas av kriget mellan Hamas och Israel. "Vi vet inte vad om händer i vinter. Vi har den här situationen i Israel och vi vet inte hur den kommer att påverka importen från Mellanöstern," säger en källa. Dessutom har det misstänkta sabotaget på en gasledning i Finska viken tidigare i oktober ökat oron hos EU, som ser risk för mer vandalism riktad mot infrastruktur för gas. "Har inte sett negativa effekter av ett pristak." Gaspriserna nu är omkring 90 procent lägre än i fjol. Omni 231022. Kinesisk-filippinsk fejd tilltar efter fartygskrock. Spänningarna i Sydkinesiska havet har tagit ny fart efter en incident där ett kinesiskt kustbevakningsfartyg kolliderat med ett fartyg tillhörande den filippinska kustbevakningen, rapporterar flera medier. Ytterligare två fartyg - ett på vardera sida - var inblandade. Händelsen skedde i närheten av en atoll vid de obebodda Spratlyöarna som flera länder, däribland Kina och Filippinerna, gör anspråk på. Enligt Filippinerna beter sig Kina mer aggressivt i området efter att landet under den nya presidenten Ferdinand Marcos Jr stärkt den militära relationen till USA. Inga uppgifter om skadade. Nära att liknande incidenter inträffat vid flera tillfällen. Peking anklagar Filippinerna medan västländer slår tillbaka mot Kina.
Omni 231022. Kina har gripit personal anställd i utländska bolag. Kinas myndigheter inledde i helgen en rättslig utredning av taiwanesiska Iphonetillverkaren Foxconn. Samtidigt greps också en tidigare chef och två anställda vid brittiska WPP, en av världens största reklambyråer, rapporterar Bloomberg. Det här är några av de senaste rättsliga ingreppen mot utländska företag och deras anställa som Kina genomfört på sista tiden, något som utmanar förtroendet bland utländska bolag i landet, enligt nyhetsbyrån. Tidigare i år grep kinesiska myndigheter en anställd vid ett japansk metallhandelsbolag och tidigare i oktober åtalades en person på japanska läkemedelsbolaget Astellas Pharma för spionage. Enligt Kinaekonomen Alicia Garcia Herrero på investmentbolaget Natixis handlar det inte om att skrämma upp de utländska bolagen, utan att varna den egna eliten. "Landets ledare oroar sig över utländskt inflytande då misstro till staten, bland eliten, ökar," säger hon. Kina ska göra en skatterevision och utreda bolaget landanvändning. Foxconns aktie dalade efter helgens ingrepp. Omni 231023. Azeriska och turkiska styrkor i gemensam militärövning. Azerbajdzjans försvarsdepartement säger att de har påbörjat gemensamma övningar med sin allierade Turkiet nära gränsen till Armenien, rapporterar AFP. Beskedet kommer bara några veckor efter att Azerbajdzjan återtagit Nagorno-Karabach från armeniska väpnade styrkor under en 24-timmars offensiv, under vilken 120 000 armenier i området tvingades på flykt. Uppemot 3 000 trupper uppges delta i övningarna i Baku, Nakhichevan-enklaven mellan Iran och Armenien, samt områden som återtogs i offensiven. Turkiet har täta band till landet. Omni 231023. Uppgifter om största ryska förlusterna under en dag: "Häpnadsväckande dåligt." Rysslands anfall mot staden Avdijivka i östra Ukraina har på kort tid lett till en 90-procentig ökning av det totala antalet döda och permanent skadade ryska soldater, skriver Storbritanniens försvarsdepartement på X med hänvisning till Ukrainas armé. Bara i torsdags förlorade den ryska armén 1 400 soldater och 175 stridsfordon i området, enligt Ukraina. Något som skulle göra dagen till den värsta för Ryssland sedan invasionens början i fråga om förlorade soldater och fordon, rapporterar CNN. "Det finns en rad filmklipp som visar häpnadsväckande dålig taktik från ryska förband, där man kör över öppna ytor och blir bortskjutna med artilleri," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Ekot. Han kommenterar även obekräftade uppgifter om att ukrainska styrkor kan vara på väg att korsa floden Dnipro - något som enligt Paasikivi skulle innebära en stor vinst. Detta eftersom ryska styrkor då skulle spridas ut över ett större område och utöver Donbas och Zaporizjzja även tvingas slåss i Chersonregionen.
Paasikivi: Häpnadsväckande dålig taktik från ryska förband. Ryssland har omringat Avdijivka - Zelenskyj kallar ryska förlusterna "katastrofala". Ryssland uppger att man stoppat ukrainska försök att korsa floden Dnipro. Enligt den ukrainska militärledningen kommer Ryssland snart ha förlorat 300 000 soldater.
Omni 231023. Rysslands toppdiplomat i EU pekas ut som spion. Den högste chefen för Rysslands mission i EU, 48-årige Kirill Logvinov, pekas ut som spion. Belgiens säkerhetstjänst har larmat om diplomaten två gånger, men trots det har han inte utvisats. Det avslöjar Expressen ihop med en rad internationella medier, däribland tyska Der Spiegel och belgiska De Tijd. Enligt larmen är Logvinov i själva verket en underrättelseofficer för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR. Hans grupp pekas ut för att bedriva spionage och hemliga operationer i EU-länder. Säkerhetskällor i flera europeiska medier uppger att de känner till misstankarna. EU:s diplomattjänst EEAS har valt att inte utvisa honom. Källor uppger att det beror på "politisk hänsyn", skriver Expressen. Logvinov och Ryssland har inte kommenterat. EU-kommissionen svarar att man aldrig kommenterar frågor som rör enskilda diplomater. Logvinov har två decenniers erfarenhet som diplomat för Ryssland. EU-länder har sedan tidigare utvisat hundratals diplomater för att de spionerat för Moskva. De Tjid: EU tillåter ryska "spiondiplomater" att begå brott i Bryssel. Omni 231024. Nya källor om Duginas död: Ukraina tog in bomb i kattbur. Vem eller vilka som låg bakom bilbomben som förra året dödade Darja Dugina - dotter till "Putins hjärna" Aleksandr Dugin - har beskrivits som ett mysterium. Nu pekar en ny kartläggning från Washington Post på en operation från ukrainska säkerhetstjänsten SBU. En kvinna och hennes 12-åriga dotter uppges ha lyckats smuggla in bombdelar i en kattbur över gränsen från Estland till Ryssland. Ukrainska agenter ska ha installerat ett dolt fack i en annars överfull bil som kunde passera kontrollen obemärkt. De nya uppgifterna om lönnmordet kommer från både ukrainska och amerikanska underrättelsekällor, enligt tidningen. Publicerar också uppgifter om djupare koppling mellan CIA och SBU än tidigare känt. Tidigare har ryska säkerhetstjänsten pekats ut som misstänkt. Dugina körde sin pappas Toyota Land Cruiser när den exploderade. Omni 231024. Svenska bolag väljer bort Kina på grund av spänningar. Svenska företag planerar att minska handeln med Kina på grund av geopolitiska spänningar. Det rapporterar SR Ekot med hänvisning till en undersökning från Svenskt Näringsliv. "Det är spänningar mellan Kina, USA och EU som bidrar till att företagen ser sig om i världen för andra länder att importera från," säger Anna Stellinger, chef för internationella frågor på SN, till Ekot. Enligt undersökningen svarade nästan hälften av företagen att de planerar att minska handeln med Kina. Det är framförallt bolag som importerar från Kina som vill dra ner på handeln, medan exportföretagen i större utsträckning vill öka sin handel till den kinesiska marknaden. Även diversifiering ges som skäl till skifta från Kina. Europa, Indien och Sydostasien räknas upp som marknader företagen vill ersätta Kina med. Kina är Sveriges största handelspartner i Asien - 10 000 svenska företag bedriver handel i landet. Omni 231024. Putin fortsätter skicka fram soldater trots höga dödstal. Trots skyhöga förluster fortsätter Ryssland att skicka soldater till fronten vid den ukrainska staden Avdijivka, uppger ISW. Den amerikanska tankesmedjan hänvisar till ryska militärbloggare som menar att inga större förändringar har skett runt staden. En Kreml-kopplad bloggare skriver att det är svårt för de ryska styrkorna att göra framsteg, eftersom Ukraina har en väl uppbyggd försvarslinje i området. Enligt bloggaren bidrar attacker från ukrainska drönare och andra typer av precisionsvapen till att framryckningar längs marken är svåra. Dessutom har Ukraina anlagt minfält. ISW noterar att utmaningarna är "mycket lika" de som ukrainska armén ställdes inför när motoffensiven inleddes i södra Ukraina i somras. "Det återstår att se om de ryska styrkorna har förmågan och flexibiliteten att anpassa sig på något sätt, som ukrainska styrkor gjorde efter de tidiga bakslagen." Omni 231024. Det finns en spricka mellan Orbán och stora delar av väst. Särskilt sedan han för en vecka sedan skakade hand med Rysslands Vladimir Putin. "Västpolitiker upp på högsta nivå ser det som stötande, illojalt och till och med som förräderi." (Omni 231024.) Poliser går dörr till dörr - för att få familjer att lämna. Ukrainska myndigheter trappar upp försöken att evakuera barn från farliga områden nära fronten. Det rapporterar flera medier. "Det finns ingen plats som är säker för barn i Ukraina. Men barn nära fronten möter särskilt stora risker med beskjutning och minor," säger Kateryna Lytvynenko på Rädda Barnen till Deutsche Welle. Många städer nära fronten har till stora delar redan övergetts och tidigare evakueringsorder har gått ut, men tusentals familjer är fortfarande kvar. Enligt New York Times går ukrainska poliser från dörr till dörr och försöker övertyga föräldrar om att det är dags att fly de ryska anfallen. Hundratals barn ska evakueras tillsammans med sina föräldrar och föras till säkrare platser innan kallare väder drar in, skriver Kyiv Independent. Enligt databasen "Children of war" har över 500 barn dödats i kriget. Hård beskjutning av byar på ukrainsk-kontrollerade sidan av floden Dnipro. Omni 231025. Ny ukrainsk bataljon med enbart ryssar: "Vi måste förgöra Kreml-regimen." Ukrainas armé har skapat en bataljon som enbart består av ryska medborgare som vill slåss mot Rysslands armé, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Den så kallade Sibirien-bataljonen utgörs bland annat av män från de etniska minoriteterna jakuter och burjater som via andra länder tagit sig från Ryssland till Ukraina för att ansluta sig till den ukrainska armén. "Vi måste förgöra Kreml-regimen. Jag vill att Jakutien ska bli ett fritt demokratiskt land," säger en 29-årig jakut med kodnamnet Vargan som rest från den sibiriska staden Irkutsk och medger att han saknar militär erfarenhet. Ukrainska företrädare säger att de förväntar sig att fler ryssar kommer att ansluta och betonar att alla genomgår noggranna säkerhetskontroller innan de får skriva under militära kontrakt. Bataljonens befälhavare: "Det är deras val och visar att inte alla ryssar stödjer Putin." Striden om spökstaden Avdijivka en gåta för militärexperter. Omni 231025. Armenien: Ingen fördel att behålla ryska militärbaser. Armeniens primärminister Nikol Pasjinjan känner sig sviken av sin tidigare bundsförvant Ryssland efter den azeriska offensiven mot Nagorno-Karabach. Han säger till WSJ att landet är redo att överge Ryssland och istället närma sig väst. "Vi ser inte längre några fördelar med att fortsätta ha ryska militärbaser i Armenien," säger han. Armenien har nyligen tecknat ett avtal om att köpa franska luftvärnssystem vilket ses som ett tecken på att landets förskjutning mot väst redan har inletts. Ryssland har i dag två militärbaser och en flygbas i Armenien. Förra månaden tog Azerbajdzjan kontroll över Nagorno-Karabach efter en blixtoffensiv. Omni 231025. Kommetar: Armenien bör bryta alla avtal med Ryssland och be dem omedelbart att ta hem sin militär så att vi får se om de gör det frivilligt. Zelenskyj: Ryssland försökte attackera kärnkraftverk. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar Ryssland för att ha försökt attackera kärnkraftverket i Chmelnitskyj med drönare, rapporterar Reuters. Drönarna slog ner utanför kraftverket men chockvågen krossade rutor och skadade 20 anställda. "Det mest troliga målet var kärnkraftverket," säger Zelenskyj. FN:s atomenergiorgan IAEA säger att explosionen inte påverkade kärnkraftverkets verksamhet. Regionen i västra Ukraina har utöver ett kärnkraftverk även en militärbas. IAEA: Strömmen försvann en kort stund. Omni 231025. Putin ledde rysk övning i storskalig kärnvapenattack. Den ryska militären har under president Vladimir Putins ledning på onsdagen övat på en simulerad "storskalig kärnvapenattack", rapporterar Reuters med hänvisning till ryska statliga medier. Ryssland övade på att avfyra kärnvapen från både ubåt, flygplan och från land och övningen simulerade ett ryskt svar på en fientlig kärnvapenattack, enligt Kreml. Övningen skedde kort efter att det ryska federationsrådet beslutat att riva upp ratificeringen av det fullständiga provstoppsavtalet, som förbjuder kärnvapentester. Rådet motiverade sitt beslut med att man nu "speglar USA:s inställning i frågan". En interkontinental robot avfyrades i övningen. Rysk tv visade hur Putin dirigerade uppskjutningarna via videolänk. Omni 231025. Kommentar: Om Ryssland framöver använder kärnvapen så vet vi nu vem som dirigerar uppskjutningarna. Man misstänks ha försökt förgifta rysk pilotfest. En grupp ryska stridspiloter hade samlats i den ryska staden Armavir för att fira att det var 20 år sedan de tog examen. Plötsligt dök en okänd man upp och bjöd piloterna på tårta och flera lådor med whisky, skriver oberoende Moscow Times. Tårtan hade utsmyckats med den ryska flygskolans logga, men när piloterna skar upp den började de misstänka att tårtan kunde vara förgiftad. Säkerhetstjänsten kontaktades och kunde konstatera att både spriten och tårtan var förgiftad. Mannen greps och misstänks arbeta för ukrainska säkerhetstjänsten, han kan komma att åtals för terrorism. Uppgifterna kommer ursprungligen från den ryska tidningen Kommersant. Mannen dömes i ett första skede till 15 dagars fängelse för örargelseväckande beteende och ringa huliganism. Giften är oidentifierat. Omni 231025. Kommentar: Inte helt smart gjort. Vapenleveranser fördöms av USA, Japan och Sydkorea. Sydkorea, Japan och USA fördömer kraftigt nordkoreanska vapenleveranser till Ryssland, som de nu säger sig ha bevis för. Det uppger länderna i ett gemensamt uttalande enligt flera nyhetsbyråer. Enligt tidigare rapporter har containrar som Nordkorea levererat till Ryssland sedan fraktats vidare till ett ryskt ammunitionslager nära gränsen mot Ukraina, skriver Reuters. Nordkorea har de senaste veckorna levererat över 1 000 containrar med militär utrustning, skriver Storbritanniens försvarsdepartement på X. Om Nordkorea fortsätter i den takten är landet på väg att bli en av Rysslands viktigaste vapenleverantörer tillsammans med Iran och Belarus. Ryssland och Nordkorea har tidigare förnekat att Pyongyang levererat vapen till Ryssland som ska användas i anfallskriget mot Ukraina. Sydkorea, Japan och USA: På grund av leveranserna kommer dödssiffran i Rysslands krig öka väsentligt. Kim Jong-Un besökte Ryssland förra månaden. Nordkorea har sannolikt fått pengar, militär teknologi och löfte om rymdsamarbete av Ryssland. Omni 231026. Armenien: Vi jobbar på ett fredsavtal med Azerbajdzjan. Armenien hoppas att få till stånd ett fredsavtal och återuppta diplomatiska relationer med Azerbajdzjan under de kommande månaderna, säger den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan enligt Reuters och AFP: "Vi jobbar på ett utkast till avtal med Azerbajdzjan." Länderna har de senaste tre decennierna legat i konflikt om Nagorno-Karabach. Regionen är formellt en del av Azerbajdzjan men har sedan 90-talet styrts av etniska armenier med stöd av Armeniens styre i huvudstaden Jerevan. Förra månaden lanserade Azerbajdzjan en offensiv och återtog kontrollen över regionen. Som ett resultat av det flydde de flesta av områdets 120 000 etniska armenier. Azerbajdzjans premiärminister Ali Asadov säger att landet har varit redo att ingå fred med Armenien sedan 2020. Båda premiärministrarna uttalade sig på ett möte i Georgiens huvudstad Tbilisi. Nikol Pashinyan: Vi hoppas att processen ska vara färdig under de kommande månaderna. Omni 231026. Bevis på ryska krigsbrott överlämnade till Tyskland. Bevis på ryska krigsbrott i Ukraina har överlämnats till åklagare i Tyskland, med förhoppningen att tyska domstolar ska kunna fylla glappet mellan de i Ukraina och Internationella brottmålsdomstolen (ICC), skriver The Guardian. Initiativet leds av Clooney Foundation for Justice. De representerar 16 överlevare i tre olika attacker, däribland en rad fall av tortyr och sexuella övergrepp som genomfördes utanför Kyiv i mars förra året. "Nu är det dags att gå från ord till handling och vi litar på att tyska åklagare går i bräschen," säger juristen Anya Neistat. Tyskland har flera gånger tidigare väckt åtal om krigsbrott och brott mot mäskligheten enligt principen om universell jurisdiktion, som innebär att vissa mycket allvarliga brott kan utredas och åtalas i andra länder än där de begicks. Bevisen har också delats med åklagare vid ICC. Omni 231026. USA: Ryska soldater som inte följer order avrättas. Ryssland har avrättat flera av sina egna soldater som vägrat följa order under den pågående offensiven i Ukraina. Det säger Vita husets talesperson John Kirby på en presskonferens enligt Reuters. "Vi har uppgifter om att den ryska militären faktiskt har avrättat soldater som vägrar att följa order," säger han. Vidare säger Kirby att USA även har uppgifter om att ryska befälhavare har hotat att döda stridsenheter som försökt dra sig undan ukrainsk artillerield. Liknande uppgifter har framkommit flera gånger tidigare under Rysslands invasion av Ukraina. Omni 231026. Li Keqiang död - nummer två efter Xi i ett decennium. Kinas förre premiärminister Li Keqiang har avlidit efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt, uppger den statliga nyhetsbyrån Nya Kina. Bloomberg beskriver Li som Kinas "näst mäktigaste man under ett decennium" och AP skriver att det plötsliga dödsfallet har chockat många i landet. Li var en engelsktalande ekonom som representerade en mer liberal ekonomisk vision, men hans inflytande minskade i takt med att Xi Jinpings makt ökade. Li valdes till premiärminister av Kinas politbyrå i slutet av 2012 och intog posten året därpå, en position han behöll fram tills dess att han klev av i mars i år. Hans sorti markerade ett skifte i det kinesiska toppskiktet, där lojalitet med Xi blivit det centrala.
Li Keqiang blev 68 år. USA:s utrikesminister skickar kondoleanser. Dödsfallet får stor uppmärksamhet på sociala medier i Kina.
Omni 231027. Ledare: "Tiden rinner ut - Europa måste växla upp." De senaste veckorna har kriget mellan Hamas och Israel tagit uppmärksamhet från den ryska invasionen av Ukraina. Oroväckande, anser Sydsvenskans Jesper Sahlin. "EU måste kunna hantera mer än en konflikt samtidigt och får inte tappa Ukraina ur fokus", skriver han på tidningens ledarsida. DN:s ledarsida konstaterar samtidigt att det varken är solidaritetsförklaringar eller pengar som Ukraina behöver nu - utan vapen och amminution. Men trots att EU har haft gott om tid att växla upp produktionen, håller tiden för leveranserna på att rinna ut, skriver tidningen. "Europa har de ekonomiska och industriella förutsättningarna att bära Kyiv till seger, bara viljan finns att växla upp." Omni 231027. Kommentar: Så är situationen. Orbán: EU har misslyckats med strategin för Ukraina. EU:s Ukrainastrategi har misslyckats, enligt Ungerns premiärminister Viktor Orbán som vill se en "plan b". "Alla vet det men de vågar inte säga det högt [...] Ukraina kommer inte att vinna vid frontlinjen," säger Orbán i en intervju med ungersk statlig radio. I samband med toppmötet i Bryssel säger Orbán också att han inte ser någon anledning att låta de ungerska skattebetalarna stå för Ukrainastödet. Nationalisten Orbáns åsikter har flera gånger kolliderat med EU-politiken. I går meddelade Slovakien att man stoppar sitt militära stöd till Ukraina. Omni 231027. Kommentar: Med sådana som Orbán som beslutsfattare när EU ska fatta beslut så kommer Ukraina definitivt inte att vinna kriget. Ryssland: Har avvärjt attack nära kärnkraftverk. Ryssland uppger att en ukrainsk "terrorattack" med tre drönare har avvärjts nära kärnkraftverket Kursk i sydvästra Ryssland, skriver Reuters. Enligt Ryssland har verksamheten vid kärnkraftverket inte påverkats. De ryska uppgifterna har inte bekräftats av oberoende part. Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.
Ska enligt Ryssland ha inträffat i går kväll. Fasaden på en lagerbyggnad uppges ha skadats.
Omni 231027. Sågs som Putins utvalda - nu har politikern skjutits. Den ukrainske proryske politikern Oleg Tsarjov har skjutits och får intensivvård på sjukhus, enligt ryska uppgifter. Det framgår inte var händelsen ska ha inträffat. Tsarjov satt tidigare i Ukrainas parlament och hade efter 2014 en toppost i det separatistiska styret i östra Ukraina. Förra året pekade Financial Times ut Tsarjov som Vladimir Putins tilltänkta ledare av en planerad marionettregering i Kyiv efter den fullskaliga invasionen. Tsarjov själv avfärdade uppgifterna som "ganska lustiga" med tanke på att han vid tidpunkten arbetade inom "hälsobranschen" på ockuperade Krym och inte var "tillräckligt viktig". Ryskinstallerad tjänsteman i södra Ukraina säger att Tsarjovs tillstånd är allvarligt. Omni 231027. Kommentar: Skulle ha passat perfekt för Putin i en ukrainsk Putin-lojal marionettregering. Kinas stridsflyg "tre meter" från USA:s bombplan. Ett kinesiskt stridsflygplan flög i tisdags så nära som tre meter från ett amerikanskt B-52-plan, uppger USA:s militär enligt AP. Den kinesiska piloten ska enligt USA ha flugit okontrollerat fort intill det amerikanska bombplanet. "Vi befarar att piloten var ovetande om hur nära han var att orsaka en kollision", skriver militären i ett uttalande. Kinas utrikesdepartement slår ifrån sig och anklagar USA för att "spänna musklerna på tröskeln till Kina" genom att flyga över Sydkinesiska havet. En liknande händelse inträffade i maj. Händelsen offentliggörs samtidigt som Kinas utrikesminister Wang Yi är i Washington. Omni 231027. Estland: Gaslednings- och kabelskadorna är kopplade. Alla tre incidenter då en gasledning och två datakablar skadades under vattnet mellan Estland, Sverige och Finland är sammankopplade, säger Estlands premiärminister Kaja Kallas enligt Reuters. "Gällande de estniska datakablarna kan inget händelseförlopp bekräftas eller uteslutas," tillägger hon i ett uttalande. Tallinn utreder de två kabelskadorna, medan Finland utreder skadan på gasledningen Balticconnector. Finländska utredare har pekat ut det Hongkong-registrerade containerfartyget Newnew Polar Bear som misstänkt. Även de estniska utredarna fokuserar på fartyget. Ett stort, trasigt ankare och ett flera kilometer långt släpspår har hittats på havsbotten, meddelade den finländska polisen tidigare i veckan. Finländska myndighetskällor: Det är väldigt suspekt. Kinesiska myndigheter samarbetar i utredningen. Händelsen utreds som grovt sabotage.
Omni 231027. Vapenbrist hejdar Rysslands bombningar i Ukraina. På över en månad har Ryssland inte använt sitt tyngsta vapen i kriget mot Ukraina, uppger det brittiska försvarsdepartementet på X. Det handlar om en kryssningsrobot som tidigare använts flitigt inte minst vid precisionsattacker mot städer och viktig infrastruktur i östra Ukraina. Pausen i bombandet är av en omfattning som inte märkts av sedan invasionens början. En förklaring kan enligt krigsanalytiker vara att Ryssland börjat få ont om just kryssningsrobotar. Business Insider skriver dock att landet förväntas fylla på sina lager igen, detta då de själva tillverkar vapnet i egna fabriker. Omni 231027. Rysk forskare arbetade med väst - fängslad i tolv år. En rysk forskare som arbetat med Rysslands överljudsvapen har dömts till tolv års fängelse för landsförräderi, rapporterar Reuters. 66-årige Anatolij Gubanov fälls för att ha spridit känsligt material till nederländska kollegor som han samarbetat med i ett civilt flygprojekt. Gubanov greps i december 2020 och anklagades då för att ha läckt hemligstämplad information om den ryska flygindustrin. Enligt Moscow Times erkände Gubanov brott, men vädjade om ett kortare fängelsestraff. Så sent som i juni dömdes en av Gubanovs kolleger till ett motsvarande straff. Ytterligare tre forskare sitter frihetsberövade i Sibirien i väntan på rättegång, skriver Reuters. De fängslade uppges alla tillhöra Rysslands främsta experter inom överljudsforskning. Gubanov arbetade vid ett institut i Moskva när han greps. Uppgifterna som lämnades över hade granskat av tre instanser innan utlämnandet. Omni 231027. Vapenstopp hotar Ukraina: "En överlevnadsfråga." Konsekvenserna av att länder väljer att strypa eller ifrågasätta vapenleveranserna till Ukraina kan bli förödande, enligt Ekots korrespondent Lubna El-Shanti. "Ukraina har inte tillräckligt med vapen och därför kan man inte heller prata om betydligt större styrkor. För Ukrainas del är det en överlevnadsfråga," säger hon. Bland annat Polen och Slovakien har den senaste tiden meddelat att man slutar skicka vapen och militär utrustning till Ukraina. Även överstelöjtnant Joakim Paasikivi ser att minskade leveranser skulle sätta Ukraina i en "besvärlig situation", men påpekar att opinionen för fortsatta leveranser fortfarande är stark i många länder, däribland Italien. Paasikivi: Om leveranserna minskar kommer Ukraina förmodligen förlora terräng. Slovakien har efter regeringsskiftet meddelat att de slutar skicka vapen till Ukraina. Omni 231028. Wagner uppges strida om Avdijivka - Storbritannien: Stora ryska förluster. Staden Avdijivka i ockuperade Donetsk har blivit föremål för hårda strider mellan Ukraina och Ryssland den senaste tiden. Ryska styrkor avancerar gradvis norrut i området, i hopp om att omringa staden och ta kontroll över en av Ukrainas mest välbefästa positioner på fronten, skriver Washington Post. Som svar har Ukraina omplacerat bataljoner från den egna motoffensiven till sydfronten i Avdijivka. En del av de ryska enheterna kring staden ser ut att bestå av soldater från Wagnergruppen som numera lyder under det ryska försvarsdepartementet, skriver tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW). Enligt det brittiska försvarsdepartementet har Ryssland lidit sina största förluster hittills i år i striderna. Omni 231029. Lukasjenko manar till fredsavtal: "Låsta i dödläge." Ryssland och Ukraina är låsta i ett dödläge och måste förhandla om ett slut på kriget. Det säger Belarus president Aleksandr Lukasjenko, en allierad till Moskva. "Ingen sida kan göra någonting för att väsentligt stärka eller flytta fram sina positioner," säger han enligt Reuters. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj upprepade på lördagen sin egen fredsplan på tio punkter som inkluderar ett krav på återställandet av Ukrainas territoriella integritet. Samtidigt pågår ett fredssamtal på Malta med representanter från 65 länder. Ett möte som Rysslands utrikesdepartementet har avfärdat som "antiryskt". Omni 231029. Putinkritiska exilryssar i Serbien vittnar om hot och trakasserier. Uppskattningsvis 200 000 ryssar har flytt till Serbien sedan kriget i Ukraina bröt ut. De välkomnades till landet och har därefter startat hundratals nya verksamheter och bidragit med ett lyft för fastighetsmarknaden, skriver The Guardian. Men ryssar i Serbien som kritiserat Putins invasion har också mött våld, trakasserier och hotfulla kampanjer på nätet. Och serbiska högerextrema politiker har hävdat att de krigskritiska ryssarna försöker destabilisera landet. "De tror att de måste befria Serbien från serber, från traditionella serbiska värderingar," har den ultranationalistiska partiledaren Misa Vacic tidigare sagt. Belgrad har långtgående band till Ryssland och den nationalistiska regeringen ledd av premiärminister Aleksandar Vucic har bland annat vägrat att införa sanktioner mot Ryssland. Till skillnad från andra delar av Europa behöver ryssarna inget visum för att komma in i Serbien. Omni 231029. Ryska minoriteter bildar ny bataljon för Ukraina. Ukraina har börjat organisera ryska oppositionella till striderna mot Ryssland, uppger Svenska Dagbladet. Enligt uppgift ingår nu dussintals avhoppande ryssar i den nybildade Sibirienbataljonen, en enhet som till stor del utgörs av representanter för etniska minoriteter från östra Ryssland. "För rysk del är det irriterande, eftersom det blir tydligt att enigheten bakom kriget inte är total," säger Johan Norberg, militär- och Rysslandsanalytiker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), till tidningen. Men omfattningen gör att satsningen inte väntas göra någon större skillnad på slagfälten. Snarare är den mer symboliskt värde. Nyhetsbyrån Bloomberg har intervjuat medlemmar ur styrkan. Och de säger bland annat att de ser striderna i Ukraina som en parallell kamp för sin egen självständighet mot Ryssland: "Om människor vill strida för Ukraina, för våra gränser, för kollapsen av den rysksovjetiska regimen, varför inte?" säger exempelvis soldaten "Batja". Omni 231029. Rysk flygplats stormad - mobb letade efter israeler. Machatjkala-flygplatsen i den ryska delrepubliken Dagestan stängdes på söndagskvällen ner efter att den stormats av en arg mobb, rapporterar AFP. Ett 20-tal personer har skadats i upploppet, enligt lokala myndigheter. Folkmassan hade fått uppgifter om att ett plan från Israel skulle landa där, och begav sig till flygplatsen för att leta efter passagerarna. Dagestan har en muslimsk majoritetsbefolkning. Säkerhetsstyrkor skickades till flygplatsen, och enligt israeliska medier fick ett flertal israeler sättas i säkerhet. På Telegram manade lokala myndigheter mobben att upphöra med "olagliga handlingar" och inte "ge vika för provokationer". Vid 21-tiden uppgav den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsija att alla obehöriga personer avlägsnats från flygplatsen. Efter incidenten uppmanade Israel ryska myndigheter att skydda israeliska medborgare och judar i landet. Videoklipp visar män med palestinska flaggor. Israeliska myndigheter svarade snabbt.
Omni 231029. Ryssland börjar rekrytera kvinnor till striderna. Ett Moskvafinansierat privat militärföretag har tagit på sig uppgiften att rekrytera kvinnliga prickskyttar och drönaroperatörer till kriget i Ukraina, skriver brittiska försvarsdepartementet i en uppdatering på X. I mars 2023 uppgav den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu att 1 100 kvinnor var utplacerade i Ukraina, vilket endast motsvarar 0,3 procent av den totala styrkan. Dessa kvinnor har sällan deltagit i striderna vid frontlinjen utan istället arbetat med att tillhandhålla vård och mat, enligt den brittiska analysen. "Det är fortfarande oklart om officiella ryska försvarsstyrkor kommer att försöka följa efter och erbjuda fler stridsroller för kvinnor", skriver departementet. I annonsen från militärföretaget Redut erbjuds kvinnor ett kontrakt på sex månader och militär träning i Dontesk, skriver den ukrainska dagstidningen Kyiv Post. Kvinnorna lovas ekonomisk ersättning vid eventuella skador. Omni 231030. Ukraina: Attack träffade ryskt luftförsvar på Krym. Ukrainsk militär hävdar att man träffat en del av ett ryskt luftförsvarssystem på den annekterade Krym-halvön, skriver AFP. Ryssland å sin sida påstår att systemet avvärjt den ukrainska attacken och framgångsrikt skjutit ner åtta ukrainska robotar. Samtidigt skriver ryska militärbloggare att Ukraina under natten mot måndagen intensifierade sina attacker mot halvön. Den inflytelserika Telegramkanalen Rybar, som står nära den ryska armén, uppger att Kyiv lanserat en "kombinerad attack" som delvis lyckades ta sig förbi försvarssystemet men ändå inte orsakade några betydande skador. Ukraina har regelbundet angripit Rysslands Svartahavsflotta på Krym. Ryssland: Sköt ner åtta kryssningsrobotar av typen Storm Shadow. Omni 231030. Ukrainsk familj vägrade lämna hus - sköts till döds. Nio personer, inklusive två barn, har hittats ihjälskjutna i sitt hem i den ryskockuperade staden Volnovakha i östra Ukraina, rapporterar BBC. Enligt Ukraina sköts personerna ihjäl efter att ha vägrat lämna sitt hem. "Enligt preliminär information har ockupanterna dödat en hel familj, som firade en födelsedag och som hade vägrat att överlämna sitt eget hus till ockupanter från Tjetjenien", skriver Ukrainas människorättsombudsman Dmytro Lubinets på Telegram. Bilder som spridits i sociala medier visar blodiga kroppar som ligger i sängar, enligt BBC. Ryssland, som inlett en utredning av händelsen, uppger att två personer som ingått kontrakt med den ryska armén har gripits. Ryska utredare: "Enligt preliminära uppgifter var motivet till brottet en intern konflikt." Barnen var fem och nio år gamla. Omni 231031. Kommentar: Ett utslag av ryskt barbari. Ryssland skärper kontroller för västerländska bolag. Ryssland inför strängare valutakontroller för västerländska företag som säljer sina ryska tillgångar, skriver Financial Times och hänvisar till källor med insyn. Syftet är att stärka den svaga ryska valutan. Bland annat måste västerländska företag som valt att göra en exit komma överens om försäljningspriset i rubel, annars sker förseningar och förluster. "Rubeln är högsta prioritet," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till affärstidningen. Rubeln har på ett år förlorat över en femtedel av sitt värde mot den amerikanska dollarn. Källa: Ryssland har infört kapitalkontroller utan att meddela. Lanserade hårdare kapitalkontroller i oktober. Omni 231031. Zelenskyjs medarbetare: Han är arg och lurar sig själv. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs envishet om att kriga tills Ryssland är besegrat begränsar möjligheterna att hitta en ny strategi. Det säger personer runt Zelenskyj till Time Magazine, som fick följa med presidenten tillbaka till Kyiv efter hans besök i USA. Alla former av förhandlingar med Ryssland är fortsatt tabu, vilket retar en person som beskrivs som en av Zelenskyjs allra närmaste medarbetare. "Han lurar sig själv. Vi har slut på alternativ. Vi vinner inte. Men försök berätta det för honom." Andra personer nära presidenten säger att han känner sig sviken av omvärlden och har förändrats. Under det första krigsåret kunde han lysa upp ett rum med sin optimism eller med ett skämt, men nu är han "arg", berättar personen. "Nu går han in, får uppdateringarna, ger order, och går ut." Zelenskyj själv säger att krigströttheten "drar fram som en våg" i USA och Europa, men att Ukraina inte har råd att tröttna. Han menar att ingen tror på seger lika mycket som han själv, men att det upptar all hans energi att övertyga sina allierade om saken. Zelenskyjs rådgivare om Ukrainas korruption: "Folk stjäl som att det inte finns någon morgondag." Vissa är rädda för att stödet för Ukraina börjar avta (14 oktober). Omni 231031. Carlsbergs vd: Moskva stal vår ryska verksamhet. I somras beslagtogs Carlsbergs ryska dotterbolag av ryska staten. Ett drag som bryggerijättens nya vd nu beskriver som en stöld, skriver Financial Times. "Det finns inget annat sätt att beskriva det än att de stulit vår verksamhet i Ryssland och vi kommer inte hjälpa till att få det att se legitimt ut," säger Jacob Aarup-Andersen. Tidigare i oktober meddelade Carlsberg att de avskrivit hela ryska dotterbolaget Baltika Breweries eftersom man inte såg någon möjlighet till förhandling. "Vi kommer inte att ingå i några typer av transaktioner med ryska staten." Omni 231031. Kommentar: Detta är ett utmärkande drag för "tjuvarnas och banditernas parti". Passagen en strimma hopp - eller ukrainsk desperation. Att ukrainska soldater under hösten har lyckats passera floden Dnipro är i bästa fall en strimma hopp. Men i värsta fall är det ett tecken på desperation när motoffensiven i stort har kört fast, skriver Radio Free Europe. Att korsa floder under krig är komplicerat och farligt. För att draget ska öppna en ny front i kriget måste Ukraina föra över många fler soldater och mycket mer material, enligt experter. Faktum är att Rysslands försvar på andra sidan floden är välförberett och välbemannat, medan Ukraina till stor del krigar med styrkor som byggts upp efter att invasionen inleddes 2022. Det enligt Stephen Biddle, tidigare rådgivare till en amerikansk general och i dag professor i internationella relationer. "Den här kombinationen är inte gynnsam för en snabb offensiv framgång," säger han. Omni 231101. Ukraina: Mest omfattande ryska beskjutningen i år. Ryssland har under det senaste dygnet beskjutit 118 städer och byar i tio ukrainska regioner, uppger Ukrainas inrikesminister Igor Klymenko på Telegram under onsdagsmorgonen. Så många samhällen har inte attackerats med ryskt artilleri någon gång tidigare i år, enligt Klymenko. Totalt tre personer i regionerna Charkiv, Donetsk och Cherson uppges ha dödats i attackerna. I industristaden Krementjuk i Poltavaregionen uppstod en stor eldsvåda efter en attack mot ett oljeraffinaderi. Kyiv befarar att Ryssland likt förra året kommer att intensifiera sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur inför vintern, skriver AFP. Hundratals brandmän kämpade mot eldsvådan i Krementjuk. Massiv artilleribeskjutning mot ukrainska städer. Omni 231101. Meloni till rysk prankduo: "EU-ledare trötta på kriget." Italiens premiärminister Giorgia Meloni har lurats av den ryska duon Vovan och Lexus. Ryssarna utgav sig för att vara företrädare för Afrikanska unionen och i samtalet säger Meloni att flera ledare inom EU är trötta på kriget i Ukraina, rapporterar Politico. "Vi närmar oss en punkt där alla förstår att vi måste hitta en väg ut," säger hon i samtalet. Vovan och Lexus kallar sig själva för en humorduo. De anklagas för att ha kopplingar till Kreml och har nyligen utsatt de svenska ministrarna Tobias Billström (M) och Pål Jonson (M) för liknande samtal. I ett uttalande från det italienska premiärministerkontoret säger Meloni att hon ångrar samtalet. Samtalet mellan duon och Meloni var 13 minuter långt. Omni 231101. "Motviljan i Belarus gör att Lukasjenko inte vill kriga." Belarus armé har "definitivt" blivit starkare sedan den 24 februari 2022. Den bedömningen gör Belarus oppositionsledare Pavel Latusjko i en intervju med Radio Free Europe/Radio Liberty. Ändå innebär inte den militära utvecklingen en förhöjd risk för Ukraina, trots att ledaren Aleksandr Lukasjenko är nära allierad med Rysslands president Vladimir Putin, tror Latusjko. Enligt honom är nämligen 80 till 90 procent av befolkningen emot att landet ger sig in i kriget. "Och därför kommer Lukasjenko inte att ge en sådan order," säger han. Latusjko: "Det är inte Lukasjenkos förtjänst, det är belarusiernas förtjänst." Lukasjenko lät Ryssland invadera Ukraina från Belarus territorium. Omni 231102.
Oksanen: Kina är särskilt intresserat av SD-politiker. Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert på tankesmedjan Frivärld, är övertygad om att den kinesiske försvarsattachén Ke Li ägnade sig åt underrättelseinhämtning när han mötte SD-ledamoten Lars Wistedt i riksdagens lokaler tidigare i höstas. Något som SvD rapporterar om. Oksanen menar att Kina har ett intresse av att påverka just sverigedemokrater eftersom partiet återkommande driver en Taiwanvänlig linje. "Jag hade informerat försvarsberedningens och försvarsutskottets ordförande. Det är en militärattaché från ett av de länder som pekas ut som det stora underrättelsehotet mot Sverige." Wistedt är ledamot i försvarsberedningen och nästan alla hans kollegor där säger nej till enskilda möten med Kina, Ryssland och Iran på grund av säkerhetshotet som länderna bedöms utgöra. Wistedt var enda svensk på mötet med de två representanterna från Kinas ambassad, något som i formell mening inte strider mot några förhållningsregler. Lars Wistedt är tidigare yrkesofficer.
Omni 231102. Ukrainas ÖB: "Dödläge - blir nog inget genombrott." Dödläget som uppstått i striderna mellan de ukrainska och ryska styrkorna påminner om första världskriget - för att bryta stilleståndet skulle det krävas ett massivt teknologiskt framsteg. Det säger Ukrainas överbefälhavare, general Valerij Zaluzjnyj, till The Economist. "Det kommer högst sannolikt inte att ske något djupt och vackert genombrott." Fem månader in i motoffensiven har Ukrainas styrkor bara avancerat 17 kilometer. I en opinionstext i samma tidning skriver Zaluzjnyj att dödläget ger Ryssland en möjlighet att omgruppera och fylla på sina vapenlager. Utöver påfyllning av vapen och ammunition som Ukraina redan har tillgång till efterlyser han mer högteknologisk militär utrustning, framför allt sådan som kan ge Ukraina kontroll över luftrummet. Valerij Zaluzjnyj: "Likt första världskriget har vi nått den teknologiska nivån som försätter oss i ett dödläge."
Zaluzjnyj: Kontroll över luftrummet är nödvändigt för storskaliga markoperationer. Överbefälhavaren efterlyser även mer drönarteknologi och lösningar för minröjning.
Omni 231102. Ryssland drar sig ur avtal - möjliggör kärnvapentest. Vladimir Putin har i dag skrivit under en ny lag som drar tillbaka Rysslands ratificering av det multilaterala provstoppsavtalet (CTBT) som förbjuder kärnvapenprov, skriver AFP och Reuters. Ryssland besitter världens största kärnvapenarsenal och tidigare har det rapporterats att ett ryskt kärnvapentest skulle kunna provocera andra länder som USA och Kina att följa efter. Provstoppsavtalet från 1996 förbjuder alla kärnvapenexplosioner, inklusive test av kärnvapen, men har aldrig formellt trätt i kraft eftersom länder som USA och Kina inte ratificerat det. Putin har tidigare sagt att Ryssland vill hamna i linje med USA. Förra veckan ledde Putin en storskalig kärnvapenövning. Omni 231102. Uppgift: Ryska Wagner kan skicka vapen till Hizbollah. Den ryska paramilitära Wagnergruppen kan komma att skicka luftvärnssystem till den libanesiska terrororganisationen Hizbollah, uppger amerikanska källor till WSJ. Det framkommer inte hur långt samtalen mellan Wagner och Hizbollah har kommit men enligt uppgifterna handlar det om vapensystemet SA-22 som Wagner står redo att skicka. USA uppges följa utvecklingen noga och den potentiella leveransen beskrivs som "ett stort problem". Wagner och Hizbollah uppges ha verkat tillsammans i bland annat Syrien. Hizbollah och Israel har stridit mot varandra sedan Hamas attack 7 oktober. Omni 231102. Polsk lastbilsblockad mot Ukraina nästa vecka. Polska lastbilschaufförer kommer från och med nästa vecka att blockera flera gränsövergångar till Ukraina, rapporterar Reuters. De polska chaufförerna anser att lastbilschaufförer från Ukraina skadar den inhemska branschen och blockaden är en protest mot detta. "Ukrainska transportföretag går in utan restriktioner och utför transporter som de inte har rätt att utföra," säger Jacek Sokol som är medarrangör till protesten. Nyligen demonstrerade polska bönder mot att den ukrainska spannmålshandeln slog hårt mot den inhemska marknaden. Sokol liknar lastbilschaufförernas situation vid böndernas. Blockaden beskrivs av chaufförer som en "gräsrotsrörelse". En liknande blockad skedde i våras. Polen är ett av länderna som infört restriktioner mot ukrainskt spannmål. Omni 231102. Ryssland om nya sanktioner: "De får vänta förgäves." USA inför nya sanktioner mot Ryssland till följd av kriget i Ukraina, skriver flera medier. Det handlar om riktade sanktioner kopplade till flera olika bolag som bland annat ska försvåra för Ryssland att köpa in självmordsdrönare. "Detta är en fortsättning på den strategi som de tror ska leda till ett 'strategiskt nederlag' för oss. Men de kommer att få vänta förgäves," säger Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet till statstelevisionen. De nya sanktionerna riktar sig mot 130 olika personer och företag och fokuserar på att hindra tillverkare i andra länder från att sälja varor som kan användas i det ryska kriget mot Ukraina. Ryssland har hånat tilltaget: Ni kommer aldrig att besegra Ryssland. Leverantörer i bland annat Turkiet, Kina och Förenta Arabemiraten berörs. Sanktionerna har välkomnats av Ukraina. Omni 231103. Belarus låser in 65-årig journalist: "Ska inte behöva skämmas över morfar." Journalisten och chefredaktören Aliaksandr Mantsevitj, 65, döms till fängelse i Belarus för att ha "misskrediterat staten". Det skriver AFP. Aliaksandr Mantsevitj driver en oberoende tidning på minoritetsspråket belarusiska, något som kan vara tillräckligt för att anses stödja oppositionen i Belarus, enligt nyhetsbyrån. "Det är sorgligt att jag som morfar inte kommer att kunna lära mitt barnbarn nya belarusiska ord. Och att min dotter inte kan förklara för mitt barnbarn var hans morfar är. Men han ska i alla fall inte att behöva skämmas över morfar," säger Mantesvitj i ett uttalande. Enligt den Minsk-baserade människorättsgruppen Viasna döms Aliaksandr Mantesvitj till fyra års fängelse och flera hundra tusen kronor i böter. Mantsevitj häktades i mars i år. Enligt Reportrar utan gränser var Belarus Europas farligaste land för journalister fram till den ryska invasionen. Tidigare i år fick två utgivare på nyhetssajten tut.by decennielånga fängelsestraff. Omni 231103. Kommentar: Belarusiska (vitryska) och ryska är officiella språk. Drygt fyra av fem invånare identifierar sig som belarusier (vitryssar). Av minoritetsgrupperna är ryssarna flest; nästan var tionde invånare är av rysk härkomst. Gränsdragningen mellan belarusier och ryssar är dock vag och det ryska språket används mer än belarusiskan. Nya ryska robotattacker slår mot infrastruktur. 10 av 24 ukrainska regioner träffades av drönar- eller robotattacker från Ryssland under natten mot fredagen. Det uppger ukrainska myndigheter enligt AP. Ukraina har tidigare varnat för att Ryssland, precis som under förra vintern, försöker slå ut Ukrainas energiförsörjning under de kalla månaderna med hjälp av drönare och robotar. "Vi är medvetna om att när vintern närmar sig så kommer ryska terrorister att försöka orsaka ännu större lidande," säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande på Telegram. De ryska beskjutningarna av Ukraina har varit ovanligt intensiva under den gångna veckan, enligt flera medier. Enligt The Independent träffades 118 ukrainska byar under natten till i går i vad de beskriver som det kraftfullaste bombardemanget under innevarande år. 24 drönare sköts ned av Ukraina under natten. Brist på framgångar på annat håll kan ha spelat in i besluten bakom de kraftiga beskjutningarna. Omni 231103. Zelenskyj sparkar chefen för landets specialstyrkor. Viktor Chorenko, som varit chef för Ukrainas specialstyrkor sedan förra sommaren, har fått sparken av landets president Volodymyr Zelenskyj. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till ukrainska statliga medier. Chorenko tvingas lämna posten med omedelbar verkan och översten Serhij Lupantjuk tar över den. Det framkommer inte vad som ligger bakom beslutet. Specialstyrkorna ansvarar bland annat för underrättelseinsamling och sabotage. Omni 231103. Regeringen bekräftar: Archer är på plats i Ukraina. Åtta pjäser av det svenska artillerisystemet Archer är på plats i Ukraina. Det bekräftat försvarsminister Pål Jonson (M) för Ekot. "Det är naturligtvis viktigt för ukrainarna, för att Archer-systemet har en god rörlighet och en god precision," säger han. Statsminister Ulf Kristersson kommenterar leveransen i ett inlägg på Instagram. "Ukraina behöver stöd med vapen som dessa för att kunna befria de ockuperade delarna av sitt land från Ryssland", skriver han. GP har tidigare under fredagen skrivit att vapensystemet för första gången har setts på bilder från slagfältet i Ukraina. Bilderna har publicerats av ukrainska 100:e territoriella försvarsbrigaden på Facebook och visar hur ukrainska militärer, inklusive markstyrkornas befälhavare Oleksandr Syrskyj, poserar framför det svenska vapensystemet. Regeringens beslut att skicka Archer till Ukraina fattades för åtta månader sedan. Regeringen bekräftar: Svenskt artillerisystem på plats i Ukraina. Archer syns för första gången på slagfältet i Ukraina.
Omni 231103. Chef på rysk nyhetsbyrå fick sparken för rapportering om Wagnerupproret. Kreml gillade inte hur den statliga nyhetsbyrån Tass rapporterade om Wagnerupproret i somras och sparkade därför generaldirektören Sergej Michajlov, enligt uppgifter till Moscow Times. Enligt den officiella förklaringen avgick Michajlov frivilligt den 5 juli, elva dagar efter upproret. Enligt tidningens uppgifter ska dock detta ha skett efter påtryckningar från vice premiärministern Dmitrij Tjernysjenko. Enligt en tidigare kollega hade Michajlov inga planer på att säga upp sig innan sitt möte med Tjernysjenko. Kremls talesperson Dmitrij Peskov hävdar att Sergej Michajlov inte alls sparkats från sin post. Är första kända straffet kopplat till upproret mot en civilanställd. Omni 231103. Kommentar: Ett tydligt exempel på hur Kremls talesperson Dmitrij Peskov ljuger och förvanskar sanningen. Experten: Ukraina fastlåst i skyttegravskrig. Kriget i Ukraina har blivit ett låst skyttegravskrig - den 150 mil långa fronten har knappt rört sig på flera veckor och båda sidor ligger nedgrävda under allt svårare förhållanden. Det säger Aleksandr Golts, rysk militäranalytiker i Sverigeexil, till Ekot och jämför med slaget vid Somme 1916. "Nu ser det mer och mer ut som första världskriget." Golts tillägger att världen ser ut att vara på väg in i ett nytt, långt, kallt krig. Bilden av ett fastlåst skyttegravskrig delas av Ukrainas ÖB Valerij Zaluzjnyj. I en intervju med The Economist säger han att detta gynnar Ryssland, och att det krävs ett "massivt teknologiskt språng" för att bryta dödläget. Golts drar också paralleller till Koreakriget. Omni 231104. von der Leyen: Vi ska få Ryssland att sona för sitt krig. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är på besök i Ukraina och väntas i dag tala i det ukrainska parlamentet, enligt Reuters. Besöket, som inte utannonserats i förväg, sker bara tre dagar innan EU väntas presentera en rapport om hur långt Ukraina befinner sig från att uppnå de krav som ställs för att få gå med i unionen. "Jag är här för att diskutera Ukrainas väg till medlemskap", skriver Ursula von der Leyen under en bild på henne och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X, och tillägger: "Och hur vi ska få Ryssland att sona för sitt anfallskrig." Ukraina lämnade in sin ansökan om att gå med i EU dagar efter Rysslands fullskaliga invasion inleddes. Omni 231104. Zelenskyj: Vi är trötta - men inget dödläge. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tillbakavisar de senaste dagarnas uppgifter om att striderna med Ryssland har övergått i ett skyttegravskrig. "Tiden har gått och folket är trötta, men detta är inte ett dödläge," säger Zelenskyj under en presskonferens tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Kyiv enligt AFP. Både USA och EU och kämpar med att enas om utformningen på sina stödpaket till Ukraina, vilket har lett till konflikter inom kongressen i USA och fördröjt planerat EU-stöd till ett värde av 50 miljarder dollar, enligt Financial Times. Ukrainas överbefälhavare kallade situationen för "dödläge" tidigare i veckan. Källor: USA och EU har börjat tala med Ukraina om "vad de behöver ge upp" för att nå fred med Ryssland. Zelenskyj säger också att Ukraina kommer att fortsätta arbetet mot korruptionen i landet. Åtminstone 14 personer skadades i Ukraina efter ryska attacker i natt. Omni 231104. Uppgifter om stora ryska förluster i Avdijivka. Ryssland har förlorat omkring 200 stridsfordon under de senaste veckornas strider i ukrainska Avdijivka, enligt brittiska försvarsdepartementets uppgifter. "Detta beror troligtvis på att Ukraina relativt effektivt använt sig av moderna handhållna pansarvärnsvapen, minor, drönare och artilleri", skriver departementet i sin uppdatering på X. De stora förlusterna innebär att Ryssland troligtvis tvingats byta till att attackera Ukraina utan fordon. Vid tidigare ryska offensiver har den taktiken lett till enorma förluster. "Ryska ledarskapet fortsätter att acceptera stora förluster för marginella avancemang," skriver departementet. Omni 231104. Reklamkampanj rekryterar ryska kvinnor till fronten. I Ryssland pågår en reklamkampanj som uppmanar kvinnor att ansluta sig till landets militär och till fronten i Ukraina, rapporterar exilryska iStories enligt SVT Nyheter. Kampanjen har bekostats av Rysslands försvarsdepartement och sprids på det sociala nätverket Vkontakte. Kvinnorna uppmanas söka tjänster som krypskyttar och drönaroperatörer och höga löner, försäkringar och utbildning utlovas. "Man vill bättra på bilden av den ryska armén och få folk mer positivt inställda," säger SVT:s utrikesreporter Bert Sundström om kampanjen. Inget nytt med kvinnor i ryska armén. 2020 utgjorde kvinnor enbart 4 procent av de ryska styrkorna. Omni 231104. Uppgifter: Ukrainas allierade diskuterar möjlig fred. Diskussioner om hur en möjlig fred mellan Ryssland och Ukraina skulle kunna se ut har börjat föras inom Ukraina Defense Contact Group, som samlar 50 länder som stöttar Ukraina, inklusive flera Nato-länder. Det uppger källor för NBC News. Diskussionerna som beskrivs som "känsliga" ska bland annat beröra vad Ukraina kan tänkas behöva ge upp i en eventuell fredsförhandling och frågan har även förts på tal med Ukrainska företrädare. Uppgifterna kommer efter att Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj under hösten beskrivit kriget mot Ryssland som i ett "dödläge". Ukrainska ledare uppges vara oroliga att stödet från väst ska svikta. Adrienne Watson, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, menar dock att det inte finns någon anledning att tvivla på stödet till Ukraina. "Vi är fokuserade på att fortsätta stå starka i vårt stöd för Ukraina när de försvarar sin frihet mot rysk aggression," säger hon till NBC News. Diskussionerna speglar både situationen i kriget och det politiska läget i USA och Europa. Omni 231104. Ryssland testsköt robot från ubåt - kan bära kärnvapen. Ryssland har avfyrat en långdistansrobot av en typ som kan bära en kärnvapenladdning från en ubåt i Vita havet. Det uppger det ryska försvarsdepartementet i ett inlägg på Telegram, enligt Reuters. Det ska vara en del av en serie tester som genomförs på Rysslands nya atomubåt Imperator Alexander III. "Att avfyra en ballistisk robot är det sista steget i testerna", skriver departementet. Roboten ska ha träffat sitt mål i Kamtjatka i östra Ryssland, på andra sidan landet. Förra veckan övade Ryssland på ett simulerat kärnvapenangrepp. Landet drog sig nyligen ur ett internationellt avtal som begränsar nya kärnvapentester, enligt The Guardian. Den avfyrade roboten är av typen Bulava. Omni 231105. Europa köpte rysk gas för 5,5 miljarder euro - minskar inte. EU-länderna har mellan januari och september köpt in ungefär lika mycket flytande rysk fossilgas, så kallad LNG, som under motsvarande period förra året. Det enligt en ny rapport från tankesmedjan Institutet för energiekonomi och finansiell analys. Notan för rysk gas under perioden landar på strax över 5,5 miljarder euro, enligt tankesmedjan. "Vi kan och måste minska ryska LNG-exporter för att till slut fasa ut dem helt," sa Kadri Simson, EU:s energikommissionär i Bryssel i september, enligt SvD. EU:s sanktioner mot rysk gas berör inte den flytande fossilgasen. Några EU-länder har ökat sin import av rysk gas kraftigt. Totalt sett minskar EU:s gasköp från Ryssland. Omni 231105. Kallt och blött på fronten: "Kan inte ens koka te." Ögonvittnesskildringar från ryska styrkor i Ukraina tyder på att kampen mot naturens krafter fortfarande är ett stort orosmoment för Ryssland, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en underrättelserapport. Under en militär konferens i Moskva den 1 november ska återvändande soldater ha sagt att de varit "våta från topp till tå" i veckor på den leriga frontlinjen. En av dem sa att de inte ens kunde koka en kopp te på grund av risken för att en eld skulle varna de ukrainska styrkorna. Britterna framhåller att det är en utmaning för vilken armé som helst att upprätthålla en anständig nivå av personlig komfort, men att den mycket låga nivån bland ryska styrkor troligen delvis beror på brist på motiverade befäl och logistiskt stöd. Omni 231105. Ukrainska piloter utbildas med svenska drönare. Över 7 500 ukrainska drönarpiloter har utbildats med hjälp av drönare från Sverige, rapporterar SVT Nyheter. Det ukrainska företaget Dronarium ägnade sig före invasionen åt tv-serier och reklamfilmer, men ställde sedan om till att utbilda militära drönarpiloter. Sedan dess har det svenska initiativet Drones2Ukraine försett Dronarium med nästan alla deras drönare. "Stödet från Sverige är väldigt viktigt för oss [...] De har stöttat oss sedan första början," säger Pavel Tsybenko, chef för Dronariums utbildningsprogram. Tsybenko: Vi hade redan en skola - behövde bara ställa om. Kriget i Ukraina snabbar på drönarutvecklingen. Omni 231105. Zelenskyj om uppgifterna: Inte redo för fredssamtal. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att han inte är redo att sätta sig i fredssamtal med Ryssland, rapporterar AFP. "Jag är inte redo att tala med terroristerna, för deras ord betyder ingenting," säger Zelenskyj till NBC News. "De måste lämna vårt territorium och efter det kan vi börja tänka på diplomatin," fortsätter han. Uttalandet kommer efter uppgifterna om att Ukrainas allierade har börjat tala om fredssamtal och vad landet kan tvingas "ge upp" till Ryssland. Zelenskyj: De allierade känner till min position. Omni 231105. Kadyrov utser 15-årige sonen till säkerhetschef. Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov har utsett sin 15-årige son Adam till personlig säkerhetschef, rapporterar Reuters. Enligt Zamid Tjalajev, en annan toppfigur i de tjetjenska säkerhetsstyrkorna, har sonen getts rollen som chef för faderns livvaktsstyrka. I september fördömdes Adam Kadyrov på många håll, även i Kremltrogna kretsar, efter att fadern lagt upp ett klipp i sociala medier där sonen misshandlar en fånge som misstänktes ha bränt en koran. Ramzan Kadyrov hyllade då 15-åringens "vuxna ideal av ära, värdighet och försvar av sin religion". Adam Kadyrov fick hedersmedalj i oktober. Tjetjensk minister: "En modig, modig patriot." Ramzan Kadyrov om misshandeln: "Han slog honom - och det gjorde han rätt i." Omni 231105. Zelenskyj bjuder in Trump till Ukraina: "Jag behöver 24 minuter med honom." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bjuder in USA:s förre president Donald Trump till Ukraina. Det meddelar Zelenskyj i NBC:s program "Meet the press". Trump har vid flera tillfällen kritiserat USA:s starka stöd till Ukraina, men Zelenskyj verkar säker på sin förmåga att övertala republikanen. "Om han kommer hit behöver jag 24 minuter för att förklara för Trump att han inte kan styra det här kriget," säger han och fortsätter: "Han kommer inte kunna skapa fred i den här konflikten på grund av Putin." Trump har tidigare sagt att han skulle skapa fred i Ukraina på 24 timmar. Zelenskyj säger att han är osäker på om han skulle få Trumps stöd. Omni 231105. Kinesiska techjättar bakom allt fler säkerhetspatent. Allt fler kinesiska techföretag letar sig in på listan över de techjättar som har flest cybersäkerhetspatent. Det rapporterar Nikkei Asia, som konstaterar att sex av tio företag på listan över globala patentinnehav inom cybersäkerhet nu är kinesiska. Det är bland annat Huawei och Tencent som finns på listan, som Nikkei har sammanställt i samarbete med det amerikanska företaget Lexisnexis. I sammanställningen har Nikkei och Lexisnexis tittat på patent registrerade i 95 länder och regioner. Amerikanska IBM toppar däremot listan med sina 6 363 patent. På andra plats kommer Huawei med 5 735 patent, medan Tencent placerar sig som trea med sina 4 803 patent. CNBC skriver att Kinas inhemska techföretag på senare år har tvingats bli bättre på en rad teknikområden, till följd av spänningarna mellan USA och Kina. Omni 231106. Kina kräver stärkt säkerhet för kineser i Myanmar. Kina vill att militärjuntan som styr Myanmar "samarbetar" för att förbättra säkerheten vid gränsen mellan länderna, skriver AFP. Uttalandet kommer efter att Kinas vice utrikesminister Nong Rong besökt Myanmar för samtal med juntaledare under helgen, samtidigt som milisgrupper genomfört flera framgångsrika attacker i landets norra delar. Enligt Asia Times dödades en kinesisk medborgare på lördagen efter att juntans styrkor skjutit en granat som slagit ned på den kinesiska sidan av gränsen. "Säkerställ att kinesiska liv och ägodelar i gränslandet är säkra, och vidta effektiva åtgärder för att stärka säkerheten kring kinesisk personal, kinesiska institutioner och kinesiska projekt i Myanmar" skriver Nong Rong i ett uttalande, enligt Reuters. Miliserna består till stor del av etniska minoritetsfolk. Omni 231106. Granskning: Interna planerna på Tetra Pak - skulle dölja ryska spår. Efter avslaget på ansökan om undantag från sanktioner har Tetra Pak fortsatt att planera för leveranser till Ryssland och dölja spåren av dem. Det avslöjar DN i en ny granskning. Läckta interna dokument visar ett upplägg med en mellanhand till det ryska bolaget Packaging Systems som tog över efter Tetra Pak i Ryssland efter invasionen. Ett bolag man uppgett sig sakna anknytning till. I ett förslag till det ryska bolaget, som DN tagit del av, skriver Tetra Pak att det inte "får finnas någon referens till Tetra Pak på kartonger, påsar, etiketter för beställningar till Ryssland". Tetra Pak har avböjt intervju men skriver i ett mejl att dokumentet varken var godkänt eller färdigställt. Enligt dokument har leveranser spårats fram till februari i år. Omni 231106. Stabschefen i Ukraina: Krigströtthet del av ryskt narrativ. Volodymyr Zelenskyjs stabschef Andriy Yermak går i en intervju med Politico till hård attack mot europeiska och amerikanska ledare som han menar riskerar att tappa fokus på kriget i Ukraina på grund av den pågående konflikten mellan Israel och Hamas. Diskussionerna om krigströtthet är en del av ett ryskt narrativ för att försvaga Ukrainas allierade, säger Yermak, som jämför situationen med den under början på andra världskriget och säger att väst inte "har råd att vara trötta". "Tänk ett ögonblick på om Storbritannien 1939 hade känt sig trötta på Polen, eller om USA hade varit trötta på Storbritannien. Hade det funnits något sådant som Polen, Storbritannien eller Europa som vi känner det i dag?" Jermak säger att han fått garantier om att stödet ska fortsätta trots kriget i Israel. Omni 231106. Expert: Fredsförhandlingar kan öka Putins aptit på krig. Om fredsförhandlingar inleds mellan Ryssland och Ukraina bör man minnas att president Vladimir Putin inte är känd för att hålla avtal. Det säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till SvD. "Det som bekymrar mig med fredssamtal och den här typen av signaler är att det kommer öka aptiten för nya krig för regimen Putin," säger han. Enligt Norberg skulle Putin kunna uppfatta sådana samtal som att rysk uthållighet leder till att väst "viker ner sig". I helgen rapporterade NBC News att väst börjat föra möjliga fredsförhandlingar på tal med Kyiv. President Volodymyr Zelenskyj förnekar alltjämt att fredssamtal är på bordet och säger att ingen av landets allierade pressar Ukraina till att sitta ner med Ryssland. Omni 231106. Källor: Putin planerar att stanna kvar vid makten. Vladimir Putin kommer att ställa upp i det ryska presidentvalet i mars nästa år, uppger flera källor nära den ryska presidenten till Reuters. "Beslutet är fattat, han kommer att ställa upp," säger en av källorna, som enligt Reuters begärt att få vara anonym av rädsla för repressalier. Putin har över 80 procents stöd i ryska opinionsmätningar och ett val där han ställer upp beskrivs som en formalitet i ett Ryssland där knappt någon opposition nu tillåts. En ny mandatperiod som president skulle innebära att Putin, som i dag är 71 år, kan styra Ryssland åtminstone fram till 2030. "Presidenten har inte gjort några uttalanden. Och kampanjen har inte officiellt utannonserats ännu," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till Reuters. Putin är den ryske ledare som styrt längst. Putin väntas ge officiellt besked om presidentskapet inom kort. Omni 231106. ÖB varnar regeringen: Ryssland kan angripa andra. Regeringen måste beakta risken att Rysslands krig mot Ukraina kan eskalera till angrepp mot andra stater, varnar överbefälhavare Micael Bydén. Budskapet gavs i de militära råd som Bydén i dag lämnade över till regeringen, och som utgör underlag för 2024 års försvarsbeslut. Ett av råden är ökat fokus på luftförsvar inom samtliga försvarsgrenar, bland annat för att kunna ingå i Natos luft- och robotförsvar, enligt Försvarsmaktens hemsida. Ett svenskt Natomedlemskap innebär att Sverige behöver kunna medverka i avskräckning och försvar också utanför landets gränser, skriver Bydén. "Det innebär högre krav på fler tillgängliga förband med förmåga att kunna verka tillsammans med allierade." Omni 231106. Ukrainska experter: Råder dödläge - ingen sida överträffar den andra. Att Ukrainas motoffensiv har kört fast rejält är även flera ukrainska militära experter överens om. Överbefälhavaren Valeryj Zaluzjnyj säger i en intervju med The Economist att nivån på teknologin har resulterat i att kriget hamnat i ett dödläge. Den ukrainska militärexperten Mykola Bielieskov håller med. "Ingendera sidan har teknologi som överträffar den andras. Och Ukrainas problem är att vi är en demokrati som måste tänka på hur många människor vi är redo att offra," säger han till DN. Andrij Jermak, chef för Ukrainas presidentkansli, förstår att den haltande motoffensiven kan skapa en känsla av uppgivenhet men trycker på vikten av ett gediget och konsekvent stöd från väst. "Även om det finns människor som känner krigströtthet är jag säker på att de inte vill vakna upp till en mindre fri och osäkrare värld," säger han. Det råder viss brist i de ukrainska lagren av granater och annan ammunition Omni 231106. Zelenskyj: Det här är inte rätt tid för ett val. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tycker att det är "oansvarigt" att prata om att hålla val i nuläget, säger han i ett videotal enligt Reuters. "Vi måste inse att det här är en tid för försvar, för strid, som statens och folkets öde hänger på [...] Jag tror inte att val är lämpligt i nuläget." Val är förbjudna under de krigslagar som råder i Ukraina, men Zelenskyj har övervägt att ändra lagen och efterfråga utländskt stöd för att kunna hålla ett. Han har tidigare sagt att han vill söka en andra mandatperiod om ett val skulle hållas. Innan kriget bröt ut var nästa val planerat till mars 2024. Utrikesminister Kuleba: Presidenten väger för- och nackdelar. Vill se fokus på militära frågor. Ett demokratiskt dilemma för landet. Omni 231106. Kommentar: Ryssland håller val i mars 2024, men inte ett demokratiskt val. Ett demokratiskt val är sårbart för Ukraina i nuläget. Ett odemokratiskt val i Ryssland främjar bara ett propagandasyfte där allt är bestämt på förhand. Namnen på 35 000 dödade ryska soldater fastställda. Journalister vid ryska oppositionella Mediazona och BBC News Russia har med hjälp av volontärer och offentliga källor kunnat fastställa namnen på 35 780 ryska soldater som dödats i Ukraina, rapporterar oberoende Meduza. Bland annat har de kunnat konstatera att den pågående striden om Avdijivka inte orsakat tillnärmelsevis lika stora ryska förluster som den om Bachmut. "Vi hittar dödsrunor för personer som dödats där [...] men vad gäller dödssiffran ligger Bachmut betydligt högre", skriver Mediazona. Listan innehåller bara soldater vars död bekräftats offentligt - det verkliga dödstalet är betydligt högre. Analytiker har beskrivit Avdijivka som "ett andra Bachmut". Ukraina hävdar att över 300 000 ryssar dödats. I somras uppskattade Meduza och Mediazona det ryska dödstalet till 50 000 med hjälp av en tysk statistikforskare. Omni 231106. Statyer av Stalin reses i Georgien: "Inkörsport för propaganda." I Ryssland har Josef Stalins namn på många sätt tvättats rent från terror - statyer reses, präster ber och skolböcker skrivs om. I Stalins hemland Georgien stiger diktatorn också i popularitet. Nu varnar experter för att ryska desinformationskampanjer ligger bakom utvecklingen. Elva nya statyer av Josef Stalin har upprättats i Georgien sedan det nuvarande regeringspartiet, Georgisk dröm, kom till makten 2012. Trots att bara femton år sedaförflutit n kriget med Ryssland, som slutade i rysk ockupation av 20 procent av Georgiens yta. Stalin må vara historiens mest kända georgier, men gjorde våld även på sitt eget folk när han kom till makten i Moskva. Tiotusentals georgier mördades och deporterades under den stora utrensningen på 30-talet. Därför kan nya statyer av diktatorn verka motsägelsefullt. Liksom gudstjänster till hans minne, teaterföreställningar som glorifierar honom och opinionsundersökningar som visar en stigande popularitet bland befolkningen. "En undersökning visar att 46 procent tycker att 'en patriotisk georgier ska vara stolt över Stalin'," säger Giorgi Kandelaki, före detta parlamentsledamot och journalist, som nu jobbar för Soviet Past Research Laboratory, Sovlab, i Tbilisi. Sovlab är partnerorganisation till ryska fredspristagarna Memorial, och arbetar med att kartlägga och analysera totalitär sovjetisk historia. Enligt dem handlar Stalins stigande popularitet inte om någon "Sovjetnostalgi", fenomenet är spritt över generationsgränser. Sovlab klandrar därför ryska desinformationskampanjer för utvecklingen, samt Georgiens regering och den ortodoxa kyrkan, för att tillåta den. Ryssland, menar organisationen, vill föra Georgien - som aspirerar på medlemskap i både EU och Nato - längre bort från Västeuropa. Och att anspela på människors patriotism är effektivt. "Stalin fungerar som inkörsport till propaganda. Om du som georgier känner att du kan känna stolthet över Stalin, bara lite grann, är du mer sårbar för andra taktiska narrativ av desinformation," säger Giorgi Kandelaki. svt 231106. Ukrainsk militärrådgivare fick granat i present - dog. En nära rådgivare till Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj har dött efter att en granat han fått i en födelsedagspresent exploderat, rapporterar flera medier. "Min assistent och nära vän major Hennadij Tjastiakov har blivit dödad på sin födelsedag", skrev Zaluzjnyj på Telegram under måndagen. 39-åriga Tjastiakov ska ha visat handgranaten för sin 13-årige son, men tagit den ifrån honom när barnet försökte dra ut sprinten. Tjastiakov ska därefter själv ha dragit ut den, vilket ledde till den explosion som tog hans liv. Sonen ska ha fått allvarliga skador och vårdas på sjukhus. Enligt ukrainsk polis ska granaten ha varit en gåva från en annan soldat. Händelsen beskrevs först som ett attentat riktat mot Tjastiakov. Enligt obekräftade uppgifter kan den skarpa granaten ha varit en gåva som överlämnats tillsammans med två attrapper. Händelsen utreds av polis. Omni 231107. Ryssland bekräftar skador på kabel i Östersjön. Ryssland bekräftar skador på en fiberoptisk kabel i Östersjön, som kan ha orsakats vid samma tid som en gasledning mellan Estland, Finland och Sverige skadades tidigt i oktober. Det rapporterar Reuters. Ryska myndigheter har inte svarat på om man har någon uppfattning om vad som orsakat skadorna. Ryssland säger att skadorna upptäcktes den 7 oktober. Omni 231107. EU fördömer Ryssland efter incident i Sydossetien. En georgisk man dödades av ryska styrkor i Sydossetien på måndagen, rapporterar flera medier. Det är den första dödliga incidenten vid gränsen sedan Ryssland tog över kontrollen av regionen 2008. Den 58-årige mannen sköts när han skulle gå in i en kyrka för att be, uppger vittnen för den lokala tv-kanalen Pirveli. Ryska soldater hade tidigare förbjudit georgier att vistas i kyrkan. En annan man kidnappades av ryska styrkor. EU:s utrikeskommissionär Josep Borrell fördömer händelsen och uppmanar Ryssland att omedelbart släppa den tillfångatagna mannen. Sydossetien har varit under rysk kontroll sedan det korta kriget mellan Ryssland och Georgien 2008. Bara ett fåtal länder erkänner Sydossetien som en självständig region. Större delen av världen anser att den är en del av Georgien. Georgien är på väg att bli kandidatland för att bli medlem i EU. Landet har intensifierat försöken att gå med i EU sedan invasionen av Ukraina 2022. Omni 231107. Källa: Antisemitiskt klotter kan vara rysk påverkan. Fransk polis utreder om de uppmärksammade fallen av antisemitiskt klotter kan vara en rysk påverkansoperation, uppger källor för franska medier. Under oktober, då kriget mellan Israel och Hamas har rasat, har flera hundra Davidsstjärnor målats på bostadshus i Paris med omnejd. För tio dagar sedan greps ett par från Moldavien, som berättade att de fått betalt av en rysk man för att klottra stjärnorna. Förra veckan upptäcktes ytterligare 200 Davidsstjärnor i Paris södra förorter. Enligt uppgifter till France Info har utredare identifierat två misstänkta genom att titta på övervakningsvideor. Paret hann lämna landet innan de identifierades och en poliskälla beskriver deras agerande som liknande en militäroperation. Även BFM TV har källor som talar om en möjlig koppling till Ryssland. "Det finns många konstiga spår i den här utredningen som leder tillbaka till en extern aktör som kan kopplas till ryska intressen, uppger källan. Poliskälla: Det här sticker ut jämfört med andra antisemitiska dåd. Poliskälla: Det var som en militär operation. Det moldaviska paret sitter i förvar i väntan på utvisning. Omni 231107. Kommentar: Putins tentakler igen! Nedrustningsavtal från kalla kriget avslutat: "Underminerar säkerhet." Nato har formellt avslutat ett nedrustningsavtal med Ryssland från kalla kriget. Det efter att Ryssland dragit sig ur avtalet vid midnatt natten till i dag, enligt flera medier. Avtalet reglerar användandet av konventionella vapen. I förra veckan lämnade Ryssland också ett avtal som reglar tester av nya kärnvapen. "Rysslands utträde är det senaste av en rad steg som systematiskt underminerar euro-atlantisk säkerhet" skriver Nato i ett uttalande. Beslutet i Nato fattades enhälligt. Redan i maj stod det klart att Ryssland planerade att lämna avtalet. Omni 231107. Stupade svenska soldater hängs ut i rysk propaganda. Två svenska män som stupat i Ukraina hängs ut i rysk propaganda på öppen gata i Moskva, rapporterar SVT Nyheter. Utanför svenska ambassaden har en utställning kallad "Den svenska russofobins historia i korthet" placerats. Där dras bland annat paralleller till svenskt samarbete med Nazityskland under andra världskriget och dagens stöd till Ukraina. På en skylt berättas om vad som kallas "ett nazistiskt återfall" och hur tidigare SD-ledamoten Carolina Nordengrip tog värvning i ukrainska armén. Bakom kampanjen står "Ryska militärhistoriska sällskapet" som grundades av Vladimir Putin 2012. Även svenska vapenleveranser till Ukraina beskrivs. Sprids av statlig nyhetsbyrå. I en liknande kampanj i somras beskylldes bland andra Ingmar Bergman och Astrid Lindgren för att ha varit nazister.
Omni 231107. Ökat svenskt stöd till belarusiska exilregeringen. Regeringen tillsätter ett särskilt sändebud, diplomaten Christina Johannesson, för att stödja oppositionen och den demokratiska rörelsen i Belarus. Det säger utrikesminister Tobias Billström (M) till SVT Nyheter. "Att Ryssland kan använda sig av Belarus territorium för att beskjuta Ukraina men också för att träna trupper är ett hot mot vår region." Att stödja en demokratisk utveckling i landet är viktigt för att minska hotet, enligt Billström. Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja lever sedan 2020 i exil i Litauen. Billström: Johannesson ska företräda Sverige gentemot den belarusiska oppositionen i exil.
Omni 231107. Kommentar: Bra. Ryskt krigsfartyg skadat i attack mot skeppsvarv. Den ryska Svartahavsflottan har blivit utsatt för ännu en ukrainsk attack. Ett ryskt krigsfartyg skadades när flera kryssningsrobotar slog ned mot ett varv på Krimhalvön - 25 mil från frontlinjen. Det ryska försvarsdepartementet har bekräftat att en attack ägde rum mot varvet den 4 november, och att ett fartyg skadades. Men man har inte gått ut med detaljer om vilken typ av fartyg det rör sig om. SVT har gått igenom bildmaterial som visar attacken, och kan slå fast att det rör sig om ett fartyg av typen Karakurt som träffades. Karakurt är en korvett, ett mindre krigsfartyg bestyckat med bland annat Kalibr-kryssningsrobotar som kan slå mot landmål. Varvet vid Kertj har haft i uppdrag att producera tre sådana fartyg åt den ryska flottan. svt 231107. Fängslad toppmilitär: Ryska armén försvagas kraftigt. Den fängslade ultranationalisten och tidigare ryska toppmilitären Igor Girkin hävdar att den ryska armén håller på att försvagas kraftigt, skriver tankesmedjan ISW. I ett brev som ISW tagit del av skriver Girkin att det kommer bli allt svårare för ryska styrkor att genomföra offensiva operationer under nästa år. Han noterar att den ukrainska motoffensiven har tvingat Ryssland att hantera flera framväxande operativa kriser, och att styrkorna bland annat misslyckats att avancera i riktningen mot staden Kupiansk i nordöstra Ukraina. Igor Girkin har varit en högljudd förespråkare av invasionen av Ukraina men kritiserat den ryska ledningen och president Vladimir Putins hantering av kriget. Omni 231108. Reportrar utan gränser startar tv-kanal på ryska. Reportrar utan gränser, RSF, ska inom kort starta en medieplattform som ska erbjuda rysktalande tillgång till oberoende nyheter, skriver AFP. Plattformen Svoboda, "frihet" på ryska, lanseras efter att samtliga oberoende medier i Ryssland tvingats lägga ned sin verksamhet. Sedan invasionen av Ukraina har Kreml slagit till allt hårdare mot oppositionella röster. Enligt RSF:s generalsekreterare Christophe Deloire är syftet med Svoboda att erbjuda ett alternativ till den statliga propagandan. "Det möjliggör för oberoende medier att sända nyheter till människor som annars inte kan utnyttja sin rätt till information", skriver han i ett pressmeddelande. RSF samarbetar med den globala satellitfirman Eutelsat. Ska ge tittarna "objektiv syn på globala händelser". Omni 231108. "Överdriven pessimism - behövs precisionsvapen." Kriget i Ukraina har gått in i en besvärlig fas men pessimismen som sprids är överdriven. Det säger Ben Hodges, tidigare chef för USA:s styrkor i Europa, till SvD. Nyckeln till en ukrainsk seger skulle enligt Hodges vara precisionsvapen som kan slå ut den ryska militären på ockuperade Krymhalvön. Samtidigt går den ryska vapenproduktionen på högvarv, men Hodges säger att kvaliteten är låg. "Det rör sig inte om precisionsvapen. Och vad de får från Nordkorea är inte heller moderna system. Hodges: Målet är ett Krym där ryska soldater inte kan sätta sin fot. Omni 231108. Uppgift: Ukrainas styrkor i anfall mot Wagner i Sudan. Det kommer fler uppgifter om att ukrainska specialförband strider mot Wagnergruppen i Sudan, skriver The Telegraph. Ett två minuter långt klipp som Kyiv Post har publicerat uppges visa hur en ukrainsk elitstyrka omringar en byggnad i en icke-identifierad sudansk stad. Operationer mot Wagner i Sudan har inte bekräftats officiellt av Ukraina men en källa säger att filmen är "från de senaste två veckorna". Tidigare har bland annat CNN rapporterat att Ukraina utförde en rad drönaranfall mot Wagnerstödd milis i Sudan i september. Bellingcat har granskat ett antal filmer från den senaste tiden som påståtts bekräfta att ukrainska specialstyrkor befinner sig i Sudan. Granskningen kan slå fast att filmerna är från Sudan, men ännu inte att det rör sig om ukrainska specialstyrkor. Omni 231108. Ryssvänlig politiker mördad i ukrainsk specialoperation. Den av Ryssland stöttade politikern Mikhail Filiponenko har mördats i en specialoperation utförd av ukrainska styrkor. Det uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst, rapporterar Reuters. Mikhail Filiponenko, politiker i ockuperade östra Luhansk, dödades av en bilbomb under onsdagsmorgonen. "En specialoperation med syfte att eliminera Filiponenko har utförts i samarbete med motståndsstyrkor. Som ett resultat av morgonens explosion så dog Filiponenko på fläcken", skriver underrättelsetjänsten på Telegram. "Det här kommer att hända alla förrädare," kommenterar en representant för Ukrainas underrättelsetjänst för Kyiv Post. Filiponenko var en tidigare ledare för separatiströrelsen i Luhansk. Omni 231108. Ukraina: Civilt fartyg träffat i rysk robotattack. Ukraina hävdar att Ryssland avfyrat en robot mot ett civilt fartyg som var på väg att lägga till i staden Odesas hamn på onsdagen, rapporterar AFP. Det Liberia-flaggade fartyget ska ha skadats i attacken. I ett inlägg på Telegram skriver den ukrainska armén att en hamnarbetare dödades och en annan skadades. Därtill skadades tre besättningsmedlemmar på fartyget, alla filippinska medborgare. Sedan Ryssland drog sig ur det FN-förhandlade spannmålsavtalet med Ukraina i juli har både Kyiv och Moskva ökat sin militära aktivitet i Svarta havet. Ryssland har tidigare varnat för att alla fartyg som lägger till i ukrainska hamnar kan ses som potentiella militära mål. Ukraina: Roboten träffade fartyget när det var på väg in i hamnen. Omni 231108. Kommentar: Ytterligare ett ryskt illdåd och terroristattack. Rysk media: Ukrainska krigsfångar skickas till fronten. Den ryska militären har bildat en styrka med vad som uppges var ukrainska krigsfångar som framöver ska slåss för deras räkning. De påstås ha svurit sin lojalitet till Ryssland och ska inom kort skickas till fronten, skriver den statliga ryska nyhetsbyrån RIA. Uppgifterna om att styrkan, kallad "Bohdan Khmelnytsky-bataljonen", bildats började spridas i februari i år. Ryska medier rapporterade att den då bestod av ett 70-tal tidigare ukrainska soldater som ska ha rekryterats från ryska fångläger. De påstås ha frivilligt lagt ner sina vapen när de togs till fånga och sägs ha uttryckt en vilja att gå över till den ryska sidan. De ska sedan dess ha tränats, fått ryska pass och skrivit under kontrakt med den ryska armén. Majoriteten ska ha tidigare stridserfarenhet. På tisdagen skrev RIA att soldaterna svurit sin trohet till Ryssland och att de inom kort kommer att skickas till fronten i Ukraina. "Vi har redan svurit en ed till det ukrainska folket, men vi har inte förrått dem. Ukrainarna hålls gisslan av den kriminella Kievregimen", citeras en av de ukrainska soldaterna av den ryska nyhetsbyrån. Människorättsorganisationer och tidigare tillfångatagna har beskrivit mycket svåra förhållanden i ryska fängelser och fångläger. Återvända ukrainare har vittnat om att de utsatts för misshandel med bland annat elchocker, att de hotats till livet och lämnats utan ordentlig sjukvård. Enligt FN tyder uppgifterna på att tortyren av både civila och tillfångatagna ukrainska soldater sker systematiskt och dessutom är sanktionerat av det ryska toppskiktet. Enligt Genèvekonventionen är det förbjudet att hålla samt skicka krigsfångar till platser där de kan påverkas av stridigheter. De får inte utsättas för tortyr, förnedring eller psykologisk misshandel. Krigsfångar får heller inte under några omständigheter upphäva de rättigheter som givits dem enligt konventionen. Se soldaterna träna i klippet. SVT Nyheter har inte kunnat verifiera deras identiteter och om de faktiskt varit ukrainska soldater. svt 231108. Kommentar: Rysk propaganda. Ny elit dyker upp i Ryssland - tar över efter väst. Efter den ryska invasionen av Ukraina har en ny affärselit dykt upp i Ryssland, skriver Bloomberg. Entreprenörer har tagit vara på möjligheterna och snappat åt sig tillgångar för rabatterade priser, efter att multinationella företag lämnat på grund av sanktioner och press från investerare. Bloomberg pekar ut Ivan Tavrin och Aleksej Sagal bland dem som gjort bäst affärer under "krigstiden". Sagal har via sitt bolag Arnest Group bland annat köpt Heinekens ryska verksamhet, för en 1 euro. Nyhetsbyrån påpekar att den "nya eliten" inte kommer från landets rikaste familjer, och att de till skillnad från det "gamla gardet", inte satts upp på västs sanktionslistor. Varken Sagal eller Tavrin har svarat på nyhetsbyrån frågor gällande investeringarna. Heineken lämnade Ryssland med stor förlust. Tavrin köper Svenskgrundade Blocket-kopian Avito (21 oktober). Omni 231109. Ukraina: Fredssamtal med Ryssland är en fälla. Uppmaningarna om att Ukraina bör sätta sig vid förhandlingsbordet med Ryssland ska ses som en "fälla", skriver utrikesminister Dmytro Kuleba i ett inlägg på plattformen X. Han anser att den typen av uppmaningar bör klassas som "oupplysta eller vilseledda". Kuleba skriver att Ukraina höll omkring "200 samtalsrundor" med Ryssland mellan 2014 och 2022. Han noterar också att det under den perioden ingicks "20 avtal om eldupphör" - men alla bröts snabbt av Ryssland, enligt Kuleba. NBC rapporterade i förra veckan om att Europa och USA försiktigt börjat lyfta frågan om hur eventuella fredsförhandlingar med Moskva skulle kunna se ut. Kuleba: De som vill se fredssamtal måste ha blivit vilseledda. Omni 231109. Rapport: Kan bli svårare för Ryssland att försvara gräns. Kriget i Ukraina kan göra det svårare för Ryssland att försvara sina egna gränser, skriver det brittiska försvarsdepartementet sin senaste lägesuppdatering. Efter att flera ryska luftvärnsrobotsystem skadats eller förstörts de senaste veckorna kommer Ryssland sannolikt att behöva omfördela system från mer avlägsna delar av landet till Ukraina, skriver departementet på X. "En omfördelning understryker hur konflikten i Ukraina fortsätter att pressa Rysslands militär." Omni 231109. Ryssland samlar 40 000 soldater runt Avdijivka - Ukraina: Tredje våg. Ryssland har samlat uppskattningsvis 40 000 soldater runt Avdijivka i sydöstra Ukraina och förbereder en tredje våg av attacker mot staden. Det uppger ukrainsk militär, rapporterar The Telegraph. Enligt militärens talesperson Anton Kotsukon har de ryska styrkorna också skickat upp stora mängder drönare för att spana in Ukrainas försvar. "Vi ser inga tecken på att ryssarna överger planerna på att omringa Avdijivka," säger han. Ukrainska styrkor ser staden som en viktig utgångspunkt för att lyckas återerövra territorium i öst, skriver Reuters. Trots att det pågått intensiva strider runt staden under hösten står det ukrainska försvaret fortsatt starkt, säger den ukrainska generalen Oleksandr Tarnavskyj. Avdijivka hade 32 000 invånare före kriget, nu är bara 1 500 kvar. Staden har blivit en symbol för ukrainskt motstånd. Omni 231109. Kadyrovs 15-årige son blir säkerhetschef i Tjetjenien. 15-årige Adam Kadyrov får ett toppjobb av pappa, Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov. Han utses till säkerhetschef. "Att det i praktiken skulle vara sonen Adam som styr och ställer är däremot tveksamt," säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Ramzan Kadyrov har varit ledare för den ryska delrepubliken Tjetjenien sedan 2007. Han är en av den ryske presidenten Vladimir Putins trognaste allierade och kallas ibland för "Putins attackhund". Kadyrov har av internationella människorättsorganisationer i åratal anklagats för att ligga bakom grova övergrepp på sin befolkning, däribland kidnappningar, tortyr, utomrättsliga avrättningar och förföljelse av homosexuella. Det är inte första gången som Kadyrov lyft fram familjemedlemmar på ledande positioner. "Han utsåg sin dotter Aisja till kulturminister först, och sedan nyligen som biträdande premiärminister med ansvar för sociala frågor," säger SVT:s utrikesreporter, Carl Fridh Kleberg. Nu får alltså även 15-årige Adam en hög position i pappans styre. Enligt uppgifter på Telegram från tjetjenska säkerhetstoppar blir Adam chef för sin fars livvakt. Det rapporterar bland andra nyhetsbyrån Ansa. "Det här ska inte uppfattas som att Ramzan Kadyrov ger sin son något operativt huvudansvar för sin säkerhet. Utan istället som en politisk signal att Kadyrov lyfter fram andra ur familjen." säger Fridh Kleberg. svt 231109. Kommentar: I en tsaristisk diktatur förlitar härskaren sig på familjemedlemmar och släktingar för att sköta statens angelägenheter. Där går viktiga poster i arv. 70 procent av världens befolkning lever nu i diktaturer. Tjetjenien är en minidiktatur under den större ryska diktaturen som upprättats av Vladimir Putin. Till skillnad från demokrati, definieras diktatur som ett politiskt system där makten är samlad till en enda person eller grupp. I de diktatoriska systemen har folket ingen möjlighet att delta i politiskt beslutfattande, då alla viktiga beslut fattas av diktatorn eller gruppen som innehar makten. Davidsstjärnor målas på husfasader i Paris. Omkring 200 Davidsstjärnor har sprejats på husfasader runt om i Parisregionen. Fransk polis misstänker att en rysk påverkansoperation ligger bakom en stor del. Den 27 oktober greps två moldaviska medborgare på bar gärning när de sprejade ett dussintals Davidsstjärnor på husfasader i Paris. Några dagar senare upptäcktes omkring 200 nymålade Davidsstjärnor i Parisregionen. Polisen identifierade ytterligare två moldaviska medborgare som varit involverade i målningarna, med hjälp av övervakningskameror. Enligt flera franska medier har de båda som gripits sagt i förhör att de agerat på order av en person i Ryssland. Mobildata styrker uppgifterna att paret haft kontakt med en pro-rysk moldavisk aktivist i Ryssland, och ska ha fått 100 euro för att utföra jobbet. Men Ryssland avfärdar alla misstankar. "Det är ett försök att hitta på att någon står bakom den ökade antisemitismen. Det är dumheter, nonsens och ovärdigt," säger Maria Zacharova, talesperson vid ryska UD, i tv-sänt tal. Orsaken till varför ryska aktörer skulle vilja måla Davidsstjärnor på husfasader i Paris, kan vara för att skifta fokuset bort från kriget i Ukraina. Det säger Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier i SVT:s Aktuellt. "Huvudsyftet med ryskdesinformation är dels att polarisera våra samhällen, underblåsa existerande konflikter, och sen att dra bort uppmärksamhet från stödet till Ukraina." Hör Stefan Ingvarsson berätta mer om orsaken bakom Davidsstjärnorna i videon. svt 231109. Kommentar: Maria Zacharova ljuger som vanligt för att spela oskyldig. Allt i enlighet med den ryska strategin att skapa konflikter i västvärlden. "Ryssland vill splittra - använder alla medel." Ryssland använder sig av kriget i Gaza för att distrahera från kriget i Ukraina. Det säger Rysslandsforskaren Gudrun Persson i P1 Morgon. "Rysslands taktik nu är att så split i väst och man använder alla till buds stående medel." Ett uppmärksammat exempel är den misstänkta ryska påverkanskampanjen i Paris där moldaviska medborgare tros ha fått i uppdrag att spreja Davidsstjärnor på fasader. Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, säger i Aktuellt att han är "rätt förvånad" över att en påverkanskampanj helt och hållet baseras på fabrikation från ryskt håll. "Det vanliga är att Ryssland understödjer händelser som redan sker, med påverkanskampanjer som utspelar sig på nätet, digitalt, där man underblåser existerande material, händelser och åsikter." Gudrun Persson: Än så länge verkar västs stöd för Ukraina vara stabilt. Omni 231110. EU-kryphål har gett Kreml miljarder i oljepengar. Kreml har kunnat profitera på ett undantag som EU gett Bulgarien för att skydda dess invånare från hotande energibrist i spåren av oljesanktionerna mot Ryssland. Det rapporterar Politico. Rysk råolja har levererats till ett lokalt ryskägt raffinaderi. Den oljan har endast fått exporteras om den inte kan lagras på grund av miljö- eller säkerhetsrisker. Med hänvisning till begränsad kapacitet har dock omfattande oljeexport skett via Bulgarien till utlandet, däribland till EU-länder. Genom kryphålet har Ryssland kunnat dra in motsvarande över 11 miljarder kronor till sitt krigsmaskineri i år. Sedan undantaget trädde i kraft den 5 februari har det också genererat intäkter på nästan 5 miljarder kronor för det ryska oljebolaget Lukoil, enligt en hemligstämplad analys från Bulgariens parlament. Artikeln bygger delvis på en granskning från Global Witness, CSD och CREA. Bulgarien fjärde största köparen av rysk råolja efter Indien, Kina och Turkiet. Omni 231110. Kinesiskt ankare bakom gasläckan i Finska viken. Det ankare som påträffats efter det misstänkta sabotaget vid en gasledning i Finska viken kommer från ett kinesiskt fartyg, uppger finsk polis enligt Hufvudstadsbladet. Ankaret, som bärgats från havsbottnen, härstammar från fartyget Newnew Polar Bear. Polisen misstänker att gasledningen Balticconnector slets sönder och utreder händelsen som grov skadegörelse. Det aktuella ankaret bär spår av målarfärg. Samma färg har även påträffats på den trasiga ledningen. Newnew Polar Bear var på väg från Kaliningrad till Sankt Petersburg när gasledningen slets sönder. Det är oklart vilken nationalitet besättningen och befälet på fartyget hade. Gasledningen slets sönder en natt i oktober. Polisen: "De tekniska utredningarna pågår fortfarande." Omni 231110. Kritik i både Ryssland och EU - krigets nota för hög. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppmanar Ukrainas allierade att fortsätta stötta Kyiv militärt, rapporterar Radio Free Europe. "Vi måste fortsätta att ge ukrainarna de vapen de behöver för att vara starka på slagfältet nu, så att de kan vara starka vid förhandlingsbordet i framtiden," säger Stoltenberg efter ett möte med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Samtidigt rapporterar Reuters att flera EU-länder gjort motstånd mot utrikeschefen Josep Borrells förslag om att lägga uppemot 20 miljarder euro på en fond för militärt stöd till Ukraina de kommande åren. Bland annat har just Tyskland ifrågasatt de höga kostnaderna, säger en källa. Även i rysk statstelevision hörs allt fler röster som ifrågasätter de höga kostnaderna för landets invasion, rapporterar Sveriges Radios korrespondent. "Västs samlade ekonomiska kraft är så mycket större än vår. Ju längre det här pågår, desto mer förlorar vi," säger den tidigare Duma-ledamoten Boris Nadezjdin i NTV. Stoltenberg varnar samtidigt för att det kan ta lång tid för Ukraina att uppnå sina mål. Diplomatkälla om EU:s vapenförslag: Kan inte förklara det, men det finns alltid utrymme för förbättringar. Ryska statsvetare hävdar att kriget äventyrar Rysslands relation till stormakter som Kina. Omni 231110. Zelenskyj pressad när fokus flyttas. I Ukraina är man mycket bekymrad över att fokus flyttas till kriget mellan Israel och Hamas. Det säger SVT:s utrikesreporter Bert Sundström. Redan innan kriget i Mellanöstern bröt ut fanns farhågor om att västs viktiga stöd till Ukraina börjat vackla. Inte minst i USA där framför allt republikanska väljare allt mer börjat ifrågasätta USA:s ekonomiska och militära stöd till Ukraina. Enligt Bert Sundström finns en reell oro i Ukraina att väst ska sluta att leverera det de behöver. "Och det är därför man går till någon slags charmoffensiv i det här besvärliga läget. Och det är därför president Zelenskyj är tydlig med att kriget Ukraina utkämpar också är västs krig." Vad som skulle hända om väst lyfter sin hand från Ukraina är enligt Bert Sundström klart. "Om Ukraina skulle förlora det militära och ekonomiska stöd de får, från framför allt USA, då skulle Ryssland vinna kriget." svt 231110. Kommentar: Precis så är det. Första flygattackerna mot Kyiv sedan september. Två kraftiga explosioner har hörts i Kyiv på lördagsmorgonen, rapporterar AFP. Stadens borgmästare Vitalij Klytjko uppger att det enligt preliminär information rört sig om ballistiska attacker som avvärjts av ukrainskt luftvärn. Kort efter explosionerna ljöd flyglarmet över staden. Attacken är den första på flera veckor. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg genomfördes det senaste ryska angreppet i slutet av september. Det finns i nuläget inga uppgifter om att personer skadats i lördagens attack. Omni 231111.
Källor: Ukrainsk överste bakom Nord Stream-läcka. Den ukrainske översten Roman Tjervinskyj, som tillhör landets specialstyrkor, spelade en viktig roll i planeringen av sabotaget av Nord Stream i Östersjön, enligt Washington Posts och Der Spiegels källor. Enligt tidningarnas flera uppgiftslämnare ansvarade Tjervinskyj bland annat för logistiken kring det ukrainska teamet som misstänks ha saboterat gasledningen från en hyrd segelbåt i september förra året. Tjervinskyj har ett gediget CV inom både den ukrainska underrättelseverksamheten och militären. Washington Post kallar uppgifterna den tydligaste indikationen på att höga försvars- och underrättelsechefer hade kännedom om sabotaget. Tjervinskyj nekar till misstankar genom sin advokat. "Alla spekulationer om min inblandning i attacken mot Nord Stream är rysk propaganda utan grund i verkligheten," meddelar Tjervinskyj i ett skriftligt uttalande.
Uppgiftslämnarna finns i både Ukraina och i andra europeiska länder. Har bakgrund som underrättelseagent.
Omni 231111. Larmet från Gammalsvenskby i Ukraina: "Värre än någonsin." Bara 200 personer bor kvar och det finns inga militära mål i byn. Ändå drabbas Gammalsvenskby i Ukraina hårt av kriget och utsätts kontinuerligt för ryska drönar- och artilleriattacker."80 till 90 procent är förstört," säger Sofia Hoas, ordförande för föreningen Svenskbyborna. I byn finns nu bara 200 personer kvar, mestadels äldre och sjuka som inte kan flytta sig."Det är fruktansvärt att se och se hur människor bryts ner av att ens livsverk blir förstört och börja ha svårt att se vad man kan återvända till när byn börjar bli som en grushög," säger Sofia Hoas, ordförande för föreningen Svenskbyborna.Gammalsvenskby har genom sina svenskättlingar kopplingar till Gotland. Föreningen har daglig kontakt med invånarna och försöker få in fler hjälpsändningar.
svt 231111. Kommentar: Putin och hans regim attackerar nu gamla och sjuka för att förstöra så mycket som möjligt och sänka motståndsviljan. Kärnvapenhot mot Sverige i rysk stats-tv - experter tonar ner: "De spekulerar." Den ryske försvarskolumnisten och tidigare översten Michail Chodaryonok varnar Sverige och Estland för hur ett kärnvapenkrig kan drabba länderna. I ett program i den ryska statskontrollerade tv-kanalen Rossija 1 noterar han att Sverige inte har varit i krig på 215 år och säger att risken för en kärnvapenattack kommer att öka när Sverige går med i Nato. "Kan ni ens föreställa er en undervattenskärnvapenexplosion intill Tallinn eller Stockholm som skulle svepa bort er stad med en våg? säger Khodaryonok i ett klipp som har delats av det ukrainska inrikesdepartementets rådgivare Anton Gerashchenko på X. I en artikel i Aftonbladet tonar överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Utrikespolitiska institutets Östeuropaexpert Hugo von Essen ner hotet. "Det är inget nytt att ryska tv-propagandister spekulerar kring olika galna eskalationsscenarion som alltid slutar med kärnvapen och att Ryssland vinner," säger Hugo von Essen. Joakim Paasikivi: Programmet riktar sig mot en rysk publik som de konstant vill hålla rädda för att Nato ska anfalla. Omni 231112. Bert Sundström: "En av de stora poängerna i Putins styre är att det inte ska finnas några röster av betydelse som opponerar sig mot det som Putin bestämmer." svt 231112. Källor: Tyskt Ukrainastöd dubblas. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz är överens med sin regeringskoalition om att fördubbla det tyska militära stödet till Ukraina nästa år till 8 miljarder euro, motsvarande 93,2 miljarder kronor, uppger anonyma källor till Bloomberg. Om förslaget klubbas av parlamentet ökar tyska försvarsutgifter bortom Nato-målet om två procent av BNP. Socialdemokratiska SPD, liberala FDP och De gröna enades vid budgetförhandlingar i förra veckan, enligt källorna. (svt 231112.) 25 procent av ryssar vet inte varför det är krig. En fjärdedel av tillfrågade ryssar vet inte varför man är i krig och en majoritet skulle stödja fredssamtal med Ukraina, enligt en ny undersökning. "Putins fred och Zelenskyjs fred är på två helt olika villkor," säger SVT:s utrikesreporter Bert Sundström. Det ryska oberoende opinionsföretaget Levada Center har frågat över 1600 ryssar olika frågor om kriget och synen på den ryska militären. Resultatet visar att nästan hälften av de tillfrågade skulle vilja "göra om" beslutet att starta krig med Ukraina om möjligheten fanns och att 25 procent inte vet varför man är i krig med Ukraina. Samtidigt har Putin, gång på gång, lyft att målet är fred i Ukraina, något som viftats bort som orealistiskt av både Ukraina och västländer. I Ukraina ser man helt enkelt ingen fredlig lösning på konflikten så länge Putin sitter vid makten, menar SVT:s Bert Sundström. "Fred för Putin inbär att Ryssland ska få minst 20 procent av Ukraina och att omvärlden ska godkänna att Ryssland har rätt att bara ta andra länders territorium." Hör SVT:s Bert Sundström om Putins drömmar om fredsförhandlingar i videon.
svt 231112. FN: Fler än 800 sudaneser dödade i attack i Darfur. 800 personer har dödats i attacker mot en stad i Darfurregionen i Sudan, uppger FN och vårdpersonal enligt AP. Soldater från paramilitära RSF och allierade miliser pekas ut som skyldiga till attacken, som pågick i flera dagar i staden Ardamata. Talespersoner för gruppen har inte gått att nå för en kommentar.
Människorättsgruppen Darfur Bar Association anklagar RSF för att ha begått "alla slags allvarliga brott mot försvarslösa civila". Minst 8 000 personer uppges ha flytt till grannlandet Tchad efter de senaste dagarnas attacker.
Omni 231112. Rysk kontroll i Svarta havet minskar: "Anmärkningsvärt." Samtidigt som den ukrainska motoffensiven gått trögt på land har Ukraina rönt framgångar till havs, skriver New York Times. Tusentals kvadratkilometer i Svarta havet, som tidigare kontrollerades av Ryssland, är numera att betrakta som en "gråzon" där båda sidor kan utsättas för attacker. Ukraina saknar egna krigsfartyg men har gått till attack mot ryska fartyg med hjälp av små obemannade havsfarkoster och långdistansrobotar från väst. Den ryska förmågan har även reducerats genom att västländer bistått med spaning. Scott Savitz vid tankesmedjan Rand Corp, som bedriver forskning åt den amerikanska militären, säger att den ryska Svartahavsflottan alltjämt utgör ett hot, men att den hålls i schack. "Anmärkningsvärt nog har Ukraina uppnått detta utan någon egen betydande flotta." Ryska robotar skickas fortfarande från flottan. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi: Ryska fartyg kan inte gå för nära ukrainsk kust. Omni 231112. Kim Jong Un vidtar drastiska åtgärder. Nordkorea rapporteras stänga nästan en fjärdedel av sina ambassader världen över. Detta väcker spekulationer om landets ekonomiska tillstånd i ljuset av pågående internationella sanktioner. Stängningarna påverkar ambassader i olika länder, inklusive Spanien, Hongkong och flera afrikanska nationer. Nordkoreas utrikesministerium beskriver dessa stängningar som en normal omorganisering som svar på förändringar i den internationella miljön och statens utrikespolitik. Enligt Western Journal tolkar Sydkoreas enighetsministerium dessa stängningar som ett tecken på Nordkoreas prekära ekonomiska situation, förvärrad av sanktioner ledda av Förenta Nationerna. Cho Han-bum, en senior forskare vid Korea Institute for National Unification, föreslår att ekonomiska svårigheter och brist på utländsk valuta är de främsta orsakerna till dessa ambassadstängningar. Han förutspår att Nordkorea nu kommer att koncentrera sig på att stärka banden med nära allierade som Kina, Ryssland, Syrien, Iran och Kuba, samtidigt som de stänger uppdrag som är svåra och betungande att upprätthålla. I en betydande händelse besökte Nordkoreas ledare Kim Jong Un Ryssland i september för ett toppmöte med president Vladimir Putin. Under detta möte kom de två ledarna överens om en "100-årsplan" för att förbättra de nordkoreansk-ryska relationerna. Denna allians understryker det föränderliga geopolitiska landskapet, med en framväxande axel som involverar Ryssland, Kina, Indien, Iran och Nordkorea, särskilt i sammanhanget av deras relationer med USA. msn 231113. Ungern hotar att blockera EU:s Ukrainastöd. Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto säger att Ukraina måste garantera att den ungerska banken OTP och andra ungerska bolag inte kommer att svartlistas igen. Annars kommer Ungern att blockera EU:s nästa utbetalning på 500 miljoner euro i militärt stöd till Ukraina. Det säger ministern enligt Reuters. OTP bank, svartlistades av Ukraina i maj 2022 eftersom banken har fortsatt sin verksamhet i Ryssland trots den fullskaliga invasionen. Ukraina tog däremot tillfälligt bort svartlistningen i september i år för att säkerställa att Ungern skulle stå bakom EU-stödet. "Då sa Kiev att svartlistningen endast togs bort tillfälligt och att banken helt måste avbryta sina samarbeten med Ryssland för att svartlistningen permanent ska avskrivas. (svt 231113.) Rapport: 15 procent av ryska soldater tar droger. I september rapporterade oberoende ryskspråkiga Vertska att upp till 15 procent av ryska soldater i Ukraina använder droger såsom cannabis och amfetamin, och att de är lätta att få tag i på fronten, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesrapport. "Dessa rapporter är trovärdiga och i linje med flertalet rapporter sedan invasionens början om stora antal disciplinära incidenter, brott och dödsfall kopplade till alkoholmissbruk inom de ryska styrkorna." Befälhavare straffar sannolikt vanemässiga drog- och alkoholbrukare inom sina led genom att placera dem i så kallade Storm-Z-enheter för brottsdömda, enligt britterna. Uttråkade soldater uppges beställa droger till skyttegravarna. Omni 231113. ISW: Ryssland förbereder för potentiellt krig mot Nato. Det ryska försvarsdepartementet genomför flera omstruktureringar av militären dels för att möta de kortsiktiga behoven i Ukraina, och dels för att förbereda sig på ett möjligt storkrig mot Nato, skriver tankesmedjan ISW i en rapport. "Departementet tycks dock underminera sina försök till långsiktig omstrukturering genom att hasta i väg några av de nya enheterna, som sannolikt var tänkta som strategiska reserver [...] till Ukraina." Att skicka nybildade och underbemannade enheter till Ukraina lär sannolikt försinka det parallella målet att omstrukturera hela militären till beredskap för konventionell krigföring med Nato som huvudfiende, enligt ISW. Omni 231113. Ryska medier backade efter uppgift om reträtt.På måndagen rapporterade de ryska statliga nyhetsbyråerna Tass och Ria att styrkor "omgrupperats" från den sydliga Chersonregionen för att ansluta till enheter i andra områden, skriver Newsweek. Nyhetsbyråerna, som hänvisade till försvarsdepartementet, backade kort därefter från rapporterna och bad om ursäkt till sina läsare. I likhet med användningen av "särskild militäroperation" i stället för krig betyder "omgruppering" på Kremlspråk att de ryska styrkorna flyr, enligt DN. I helgen har det i ukrainska medier och sociala medier rapporterats att Kyivs styrkor tagit sig över till den ryskockuperade östra sidan av floden Dnepr, som bland annat löper genom Chersonregionen. Kremls talesperson Dmitrij Peskov nekar till att kommentera uppgifterna, enligt AFP. Enligt uppgifterna drog sig styrkorna tillbaka till "mer fördelaktiga positioner" öster om Dnepr. Samma språkbruk användes för ett år sedan när Ukraina återtog staden Cherson. Peskov: Vi kommenterar inte den särskilda militäroperationens förlopp. Omni 231113. Paasikivi: Rysk attack mot elnätet största rädslan. När kriget i Ukraina nu går in på sin andra vinter blir soldaterna alltmer slitna - men båda sidor har också lärt sig av tidigare misstag, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till TV4 Nyheterna.Det man från ukrainskt håll nu förmodligen fruktar mest är att Ryssland återigen ska attackera elnätet för att slå mot industrin och civilbefolkningen, säger han. "Förra året skadade man kanske 65 procent av alla elinstallationer och kraftverk." Ett stort orosmoment är också att USA och andra allierade i väst kommer att minska stödet, inte minst när kriget mellan Hamas och Israel tar mer fokus. Både Ukraina och Ryssland är på väg mot gemensam ekonomisk ruin, och om Ukraina inte får stöd "trillar de över kanten", säger Paasikivi. Omni 231113. Ryssland lanserar "hatkampanj" mot Sverige och Sverigedemokraterna. En ny utställning i centrala Moskva har blivit epicentrum för en omfattande hatkampanj mot Sverige. Rapporter från Sveriges Radio Ekot avslöjar att utställningen framställer Sverige som ett nazistiskt och rysshatande land. Denna kampanj angriper Sverige både historiskt och i nutid. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent för SR, beskriver utställningen som ett bredare försök att svartmåla hela Sverige. Bland annat porträtteras svenska nationalikoner som Ingvar Kamprad och Astrid Lindgren som nazister, och kung Karl XII anklagas för att ha varit fascist och ryssofob redan under 1700-talet. Sverigedemokraterna, Sveriges näst största riksdagsparti, är också måltavla för attackerna. Partiet framställs som ett bevis på Sveriges påstådda nazistiska och antiryska hållning idag. I utställningen visas även två affischer som avbildar Sverigedemokraternas före detta riksdagsledamot, Caroline Nordengrip, som efter riksdagsvalet 2022 anslöt sig till Ukrainas armé. Hon beskrivs som en av Sveriges största rysshatare. Nordengrip, som har det ukrainska nationalvapnet, den så kallade "treudden", tatuerad på armen, framställs i den ryska kampanjen som en bärare av en nazistsymbol. Det Ryska krigshistoriska sällskapet, en organisation känd för att sprida Putinregimens propaganda, står bakom denna hatkampanj. msn 231114. Larmet: Venezuela vill ta stor del av grannland. Guyana kräver att FN:s högsta domstol stoppar Venezuelas eventuella anspråk på två tredjedelar av landets yta. En historisk tvist har skruvats upp av väldiga oljefynd. "Det är ingen överdrift att beskriva hotet mot Guyana som existentiellt och behovet av åtgärder som akut," säger Guyanas juridiska företrädare Carl Greenidge inför Internationella domstolen i Haag, där ärendet har lyfts. Venezuelas auktoritära socialiststyre ska arrangera en folkomröstning den 3 december. President Nicolás Maduros mål är att där få klartecken att göra anspråk på Guayana Esequiba, ett djungelområde på närmare 160 000 kvadratkilometer på andra sidan gränsen i Guyana. Omröstningen gäller i praktiken en annektering av en stor del av grannlandet, anför Guyanas ombud i Haag. Det resursrika området utgör omkring två tredjedelar av Guyanas yta. Grannländerna i norra Sydamerika har tvistat om området sedan kolonialtiden, då Venezuela lydde under Spanien och Guyana under Storbritannien.1899 drogs gränsen av en internationell tribunal. Konflikten fick nytt liv 2015 - då Guyana gav den amerikanska oljejätten Exxon Mobil prospekteringsrätt i havet utanför Guayana Esequiba, vilket ledde till högljudda protester i Venezuela. Man har sedan upptäckt enorma fyndigheter av gas och olja där, som bolaget har fått ensamrätt till. Venezuelas president Maduro har i den senaste sändningen av sitt eget tv-program, som sänds en gång i veckan, berättat att han har skrivit ett brev till FN:s generalsekreterare António Guterres med en uppmaning om att denne ska bidra till att "trappa ned" konflikten. msn 231114. Omni 241114. Kina ger miljardstöd till krisande bostadssektorn. Kinas centralbank planerar stödpaket på 1 000 miljarder yuan, motsvarande 1 500 miljarder kronor, till landets krisande bostadssektor. Det uppger källor för Bloomberg. Stödet kommer troligen utformas i någon form av "helikopterpengar" för att nå ut till hushåll så att deras efterfrågan stimuleras. Stödet kan komma att sjösättas redan den här månaden, enligt uppgifter. Centralbanken har ännu inte kommenterat uppgifterna. PBOC kommer att tillföra pengarna i faser genom statliga banker. Omni 241114. Finland kan stänga gräns - ökning av asylsökande: "Tydligt att de får hjälp." Antalet asylsökande har ökat kraftigt vid Finlands gräns mot Ryssland den senaste tiden. Många kommer från Mellanöstern och Afrika och experter bedömer att det är en typ av ryskt hybridkrig, skriver Yle. Ryska myndigheter uppges ha låtit migranter passera genom landet och uppmanat dem att söka asyl i Finland. "Det är tydligt att de här människorna får hjälp att ta sig till gränsen. Vi måste ta det här på allvar," säger statsminister Petteri Orpo på en pressträff. Enligt Yle förbereder Finland nu en möjlig stängning av gränsen. Under helgen kom 34 asylsökande och hittills under måndag och tisdag 60 personer. Finland förbereder begränsningar vid ryska gränsen - Orpo: "Vi måste ta det här på allvar." Efter kriget kom ryssar och ukrainare men nu är det personer från Irak, Somalia och Jemen. Forskningschef på Utrikespolitiska institutet menar att det rör sig om en sorts hybridkrig: "Påtryckning med migrantvapen." Omni 231114. Kommentar: Finland borde handla snabbare när det är helt uppenbart vilken taktik Ryssland har. Ex-Wagnersoldater uppges nobba rekryteringsförsök. Tidigare Wagnersoldater uppges tacka nej till det ryska försvarsdepartementets rekryteringsförsök till operationer i Afrika. Det skriver tankesmedjan ISW i en rapport. Enligt en rysk källa ska militären ha erbjudit före detta Wagnersoldater 110 000 rubel, motsvarande ungefär 13 000 kronor, i månadslön. Man ska också ha gett löften om höga positioner inom ramen för planerade operationer i Syrien, Libyen, Mali och Burkina Faso. Fler än 120 före detta Wagnersoldater ska ha valt att avstå. Tankesmedjan har inte kunnat bekräfta uppgifterna. Rekryteringsförsöken ska ha skett på en bas i Krasnodar kraj. Omni 231114. Google får miljonböter i Ryssland - lagrar ej data lokalt. Google har fått böter på motsvarande cirka 1,8 miljoner kronor i Ryssland, med hänvisning till att företaget inte lagrat ryska användares data på servrar i landet, något som rysk lag kräver. Google anklagas dessutom för att upprepade gånger ha vägrat lagra data lokalt i landet. Googles tjänster är till skillnad från många andra stora techjättars tjänster inte blockerade i Ryssland. Däremot så har Google varit under press att radera innehåll som Moskva anser är olagligt, skriver Reuters. Googles tjänster är inte blockerade i landet. Dispyterna med de utländksa techjättarna har blivit allt vanligare. Omni 231114. Cypern hjälpte ryska oligarker skydda miljarder. Finansiella aktörer på Cypern hjälpte ryska oligarker att flytta miljardbelopp i tillgångar när de belades med sanktioner efter Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar The Guardian. Bland annat hjälpte revisionsjätten PwC:s Cypernfilial en av Rysslands mäktigaste oligarker, Aleksej Mordasjov, att flytta motsvarande över 13 miljarder kronor mellan bolag samma dag som sanktioner riktades mot honom. Informationen avslöjades efter att en anonym källa läckt 3,6 miljoner filer till ICIJ, ett internationellt nätverk för grävande journalister. EU-medlemslandets regering lovar nu att införa "nolltolerans" mot sanktionsbrott. Största finansiella dataläckan från Cypern någonsin. Mordasjov utsågs 2021 av Forbes till Rysslands rikaste person. Omni 231114. Benådas från mordet på Politkovskaja efter strider. Sergej Chadzikurbanov dömdes för inblandning i mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja. Nu har han benådats efter att ha stridit för Ryssland i Ukraina, uppger hans advokat för AFP. Enligt Novaja Gazeta dömdes Chadzikurbanov till ett 20-årigt fängelsestraff. Han ska förra året ha blivit befälhavare för en rysk spaningsgrupp i Ukraina och därefter stigit i graderna. Efter sex månader ska han ha förlängt sitt kontrakt med armén och därmed sluppit avtjäna resterande straff. Politkovskaja arbetade som undersökande journalist på Novaja Gazeta och granskade bland annat Rysslands krig mot och politik i Tjetjenien. Hon sköts i sin trappuppgång i Moskva 2006. Det har inte fastslagits på vems uppdrag mordet skedde och det ryska rättsväsendet har kritiserats för hanteringen av fallet. Advokaten: Han har benådats. Bevisen för mordet har pekat i riktning mot Tjetjenien. Många fångar i ryska fängelser har rekryterats till kriget i Ukraina. Omni 241114. Ukraina lovades en miljon granater - fått 300 000. EU lovade förra året att skicka en miljon granater till Ukraina innan mars 2024. Än så länge har dock bara 300 000 kommit iväg, skriver AFP. Någon miljon lär man inte heller hinna komma upp i, säger Tysklands försvarsminister Boris Pistorius under ett möte med EU:s försvarsministrar i Bryssel i dag. Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) säger att man inte lovat för mycket, även om man inte kommer att nå upp till målet. "Vi gör vad vi kan," säger han till TT. Omni 231114. Zelenskyj: Upptrappning av ryska attacker på fronten. Ryssland trappar upp längs med frontlinjen, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt AFP. "Militären har rapporterat en ökning av antalet fientliga attacker," skriver han på sociala medier, och nämner områdena kring städerna Donetsk, Kupjansk och Avdijivka. Både Zelenskyj och hans stabschef Andrij Jermak varnar för att Rysslands anfall mot ukrainsk energiinfrastruktur lär öka när vintern gör intåg, liksom förra vintern. Därför är landet i desperat behov av luftvärnssystem för att skydda städerna, infrastrukturen och spannmålskorridorerna, skriver Jermak på Telegram. En attack mot Cherson dödade tre och skadade tolv - inklusive nyfött barn. Ukrainska familjer splittras när folk flyr striderna i öst. Omni 231114.
Utbildningen av ukrainska soldater i Sverige är klar. Ett hundratal ukrainska soldater och mekaniker som har utbildats i artillerisystemet Archer på svensk mark har återvänt till Ukraina för att använda det svenska vapensystemet i strid, rapporterar SVT Nyheter Norrbotten. Utbildningen har pågått en period under de senaste tio månaderna, vilket beskrivs som ovanligt kort. "Under de premisser vi har haft tycker jag vi har fått ett bra resultat," säger Stephan Sjöberg, chef för Bodens artilleriregemente. En instruktör på regementet säger att han känner en blandning av "stolthet och vemod" efter utbildningen. Han säger att de ukrainska soldaterna var mycket villiga att lära sig vapensystemet, och hoppas att soldaterna åker hem och vinner mot ryssarna. Instruktörer: Väldigt, väldigt bra människor som varit här. Regeringen bekräftar: Svenskt artillerisystem på plats i Ukraina. Archer syns för första gången på slagfältet i Ukraina (4 november). Omni 231114. Tysk stjärnjournalist fick miljonbelopp för att skriva Putinpropaganda. En av Tysklands mest kända och prisbelönta journalister har i hemlighet fått betalt av en rysk oligark som står nära Vladimir Putin. Runt sex miljoner svenska kronor överfördes via skatteparadis för att skriva böcker om presidenten, avslöjar Uppdrag granskning. Stjärnjournalisten Hubert Seipel har i många år betraktats som Tysklands främste Rysslandsexpert. Han är också en av få västerländska journalister som fått komma nära president Vladimir Putin. I dokumentären "Putin - ett porträtt" följde Seipel presidenten över hela Ryssland. Scener visar när Putin jagar kronhjort i Sibirien, simmar i en bassäng, leker med sin hund och spelar ishockey. Samtidigt som Seipel rapporterat om Ryssland och träffat Putin runt 100 gånger har han i hemlighet finansierats av den ryska oligarken Alexej Mordasjov. Det avslöjas i det internationella grävsamarbetet Cypernläckan. Seipel har de senaste åren kritiserats för att vara pro-rysk i sin rapportering. På en direkt fråga om han finansieras av Ryssland, nekar han. "Är du galen? Nej," säger Hubert Speipel i en radiointervju i tyska SWR1, juni 2021. Men nu bekräftar Hubert Seipel till journalistnätverket Paper trail Media att hans böcker har finansierats av oligarken.
svt 231115. Kommentar: Vem som helst får inte följa med Putin. Putins dödslista blir längre och längre: 'Han blir bra på det'. En oroande trend har startat i Ryssland där flera framstående affärsmän och företagsledare inom olje- och gassektorn har dött under mystiska omständigheter. Artikeln lyfter fram fallet med Vladimir Nekrasov, den senaste offret, som dog av "akut hjärtsvikt". Nekrasov var den tredje högsta chefen för energijätten Lukoil som plötsligt avlidit sedan Rysslands invasion av Ukraina. Flera andra rika affärsmän - oligarker - inom samma bransch har också mött plötsliga dödsfall. Till exempel dog Wagner-gruppens ledare Yevgeny Prigozhin i en flygplanskrasch i augusti, och Anatoly Gerashchenko, tidigare långvarig ledare för Moskvas flyginstitut, dog i september efter att ha fallit ner "många trappor". Andra har fallit ut genom fönster eller, som Nekrasov, lidit av plötsliga hjärtproblem, både i Ryssland och utomlands. Aage Borchgrevin från Norska Helsingforskommittén påpekar att många av dessa individer är kopplade till olje- och gassektorn, en sektor som drabbats hårt av sanktioner. Han menar att dessa är svåra tider och att de kämpar över vad de har. Han tror att några av dödsfallen är en signal från Kreml att de behöver hålla sig disciplinerade. Brittisk-amerikanska finansmannen Bill Browder, som tidigare investerat kraftigt i Ryssland, observerade efter många dödsfall att "när människor i samma bransch dör på detta sätt, ser det för mig ut som en mordsepidemi", enligt vad han berättade för ABC News. Artikeln jämför också dessa händelser med Joseph Stalins ledarskap i Sovjetunionen, där otaliga medborgare som ansågs skadliga för samhället utrotades. msn 231115. Internationell arresteringsorder för Syriens Assad. En domstol i Frankrike har utfärdat en internationell arresteringsorder för Syriens president Bashar al-Assad - som anklagad för brott mot mänskligheten. Ordern bygger på anklagelser om brott mot mänskligheten och krigsbrott, enligt de organisationer som är målsägande i fallet samt AFP:s källor inom det franska rättsväsendet. Det handlar primärt om saringasattacken mot civila i den syriska staden Ghouta utanför Damaskus i augusti 2013. Minst flera hundra och möjligen så många som ett tusental människor dödades. Ytterligare flera tusen rapporterades som skadade. Det kemiska vapnet riktades mot ett område som kontrollerades av oppositionella styrkor. Anklagelser riktades tidigt mot de syriska regeringsstyrkorna och västländer diskuterade att ingripa militärt mot den Rysslandsstödda regimen. Utöver presidenten så har det utfärdats en arresteringsorder för dennes bror, som i praktiken tjänade som befäl för ett elitförband inom regeringsstyrkorna, samt två syriska generaler. Parisåklagare har utrett kemvapenattacken sedan 2021, efter en formell anmälan av flera syriska exilorganisationer som dokumenterar inbördeskrigets fasor.
msn 231115. Gammalsvenskby utan ström - sedan ett år. Gammalsvenskby i Ukraina har varit utan ström i ett år, rapporterar DN. De senaste veckorna har ryska attacker mot den delvis svensktalande byn intensifierats. "Det finns ingen militär kvar i byn och det har aldrig funnits några militära mål, men de skjuter ändå mot civilbefolkningen," säger Sofia Hoas, ordförande för Föreningen Svenskbyborna som står i daglig kontakt med de boende i byn. Gammalsvenskby ockuperades tidigare av Ryssland , men har sedan dess befriats. Beskjutningen från ryska styrkor har dock fortgått. Omni 231115. ISW: Ryssland genomför flera offensiver samtidigt. Ryssland försöker återta initiativet på slagfälten i östra Ukraina genom att genomföra flera offensiver samtidigt, skriver tankesmedjan ISW i en rapport. "Men det är oklart om ryska styrkor kommer att kunna återta initiativet eftersom ukrainska styrkor fortfarande pressar på vid kritiska punkter vid fronten." Samtidigt uppger Volodymyr Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak att ukrainska styrkor skulle kunna vara på väg att öppna upp en front mot Krym, från den östra banken av floden Dnipro. "Steg för steg demilitariserar de Krym," sa han i ett uttalande enligt The Guardian. Omni 231115. Ryssland medger: Ukraina har korsat Dnipro - "ett rent helvete väntar". Ryssland har under onsdagen för första gången medgett att ukrainska styrkor har etablerat en närvaro på den ryskkontrollerade östra sidan av floden Dnipro. Det rapporterar AFP. På Telegram skriver guvernören Vladimir Saldo, som Ryssland installerat som ansvarig för Chersonregionen, att "små grupper" med ukrainska soldater intagit positioner längs med flodbanken. Samtidigt påstår han att dessa nu kommer att få möta ett "rent helvete" från ryskt artilleri, drönare och robotar. I ett år har ryska och ukrainska styrkor varit indragna i segdragna strider på varsin sida om floden. Ukraina har under flera veckor hävdat att man fått ett fotfäste på den rysskontrollerade sidan. Kommentaren är Rysslands första erkännande att Ukraina säkrat ett fotfäste på östra sidan. Omni 231115. Ryssland godkänner "mest militariserade budgeten i landets moderna historia". Den ryska duman har godkänt en statsbudget för åren 2024 till 2026, rapporterar oberoende Meduza. Runt en fjärdedel av budgeten är hemligstämplad. Av den offentliga delen framgår att motsvarande tiotals miljarder kronor i nya tillskott öronmärkts för soldaternas löner och välfärd. Telegramkanalen Faridaily, som drivs av två oberoende journalister, noterar att den ryska statsapparaten kommer spendera motsvarande över 1 600 miljarder kronor -39 procent av de statliga utgifterna -på försvaret och ordningsmakten under 2024. De kallar det "en mest militariserade budgeten i landets moderna historia". Största omfördelningen går till "nationellt försvar". Omni 231115. Putins talskrivare: Han är som Jekyll och Hyde. Vladimir Putin avskyr orden förändring och rättigheter, men älskar orden stabilitet och traditioner. Det säger hans tidigare talskrivare Abbas Galljamov i en intervju med SvD. Galljamov fick jobbet 2001, ett år efter Putins tillträde. Han beskriver en vältalig president som med åren blivit alltmer fixerad vid politisk styrka, auktoritet och överlägsenhet. "När inget hotar honom kan han vara helt normal. Men så fort han känner att hans auktoritet är hotad blir han fullständigt hänsynslös. Putin är som Dr Jekyll och Mr Hyde." I dag lever Galljamov i Israel och är klassad som "utländsk agent" av Ryssland. Galljamov: Putin är ingen romantiker - hans enda mål är att behålla makt. Den forne talskrivaren intervjuades av DW i vintras: "Putin har ingen plan B". Omni 231115. Xi och Biden möts: "Jorden är stor nog för oss båda." På onsdagskvällen, svensk tid, möttes USA:s och Kinas presidenter Joe Biden och Xi Jinping för första gången på ett år. Ledarna möttes på en herrgård i Kalifornien där de 21 medlemsländerna i APEC, ett ekonomiskt samarbete i Asien- och Stillahavsregionen, samlats för konferens. Xi sa bland annat att USA och Kina bör kunna ha överseende med sina meningsskiljaktigheter, enligt Reuters. "Planeten jorden är stor nog för båda länder att vara framgångsrika." Han tillade att det "inte är alternativ att vända varandra ryggen" och fick medhåll av Biden som tillade att konkurrens inte bör övergå i konflikt, enligt AFP. Förhoppningarna är lågt ställda på båda sidor. Demonstranter stod längs Bidens väg till mötet.
Omni 231115. Cameron mötte Zelenskyj under första utrikesresan. David Camerons första resa som brittisk utrikesminister gick i dag till Kyiv där han träffade Volodymyr Zelenskyj. Cameron försäkrade att Storbritannien kommer att fortsätta stötta Ukraina militärt "så länge det krävs", skriver AP. Zelenskyj, som kallade besöket för "ett bra möte", har försökt behålla omvärldens fokus på konflikten med Ryssland, som hamnat i skuggan av kriget i Gaza. I oktober uppgav Storbritannien att man näst efter USA är det land som stöttat Ukraina mest: stöd till ett värde av 4,6 miljarder pund samt träning för 30 000 ukrainska soldater på brittisk mark. Tidigare premiärministern Cameron utsågs till utrikesminister tidigare i veckan. Zelenskyj har beklagat sig över att omvärldens fokus är splittrat. Cameron sa att han ville att resan till Kyiv skulle bli hans första som minister. Mötet handlade bland annat om att förse den ukrainska fronten med nya vapen. Omni 231116. Kyiv: Ryssland lagrar 800 robotar till vinterattack. Ryssland lagrar över 800 robotar på annekterade Krymhalvön. Det uppger Natalija Humenjuk som är chef för Ukrainas sydkommando, enligt TT. Informationen ska komma från Ukrainas militära underrättelsetjänst. Enligt Humenjuk är Rysslands plan att använda robotarna i attacker mot Ukrainas energisystem i vinter. Förra året genomförde Ryssland massiva attacker mot elnätet, vilket ledde till omfattande strömavbrott i Ukraina. Kyiv har i veckor varnat för att Ryssland kommer återupprepa fjolårets strategi. Omni 231116. Rapport: Ryssland försöker omringa Avdijivka. De senaste veckorna har de ryska styrkorna intensifierat sina attacker mot Avdijivka i Donetsk, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. "Ryssland försöker sig med största sannolikhet på en kniptångsmanöver för att omringa staden." Styrkorna tros nu närma sig stadens koks- och kemikaliefabrik, som hålls av Ukraina, enligt britterna. Fabriken är taktiskt belägen intill den norra infartsvägen till Avdijivka, och om ryssarna tar den kan det försvåra för Kyiv att få in förnödenheter till staden. Den industriella miljön ger dock Ukraina en defensiv fördel, och de ryska styrkorna kommer sannolikt lida tunga förluster om de försöker inta fabriken, skriver departementet. Borgmästaren: De senaste dagarna har fienden blivit mer aktiv. Omni 231116. Sju års fängelse för prislappar mot kriget. Den ryska konstnären Sasja Skotjilenko döms till sju års fängelse för att ha bytt ut fem prislappar i en matbutik i Sankt Petersburg, rapporterar AFP. "Priset för det här kriget är våra barns liv" och "Putin har ljugit för oss från tv-skärmarna i 20 år" stod det på två av dem. En kund i butiken såg henne klistra på dem och anmälde henne till polisen, som förhörde personalen och undersökte övervakningsfilmer innan man grep Skotjilenko i april 2022. "Vad ska du säga till dina barn? Att en dag fängslade du en svårt sjuk, älskad konstnär för fem pappersbitar?" sa hon till åklagaren under rättegången enligt Reuters. Konstnären har bland annat ett medfött hjärtfel, och hennes familj fruktar för hennes liv i fängelset. Brottet hon döms för är att ha spridit desinformation. Det nekar hon till, även om hon erkänner att hon bytt ut prislapparna. Skotjilenkos syster fruktar för hennes liv. Döms också till att inte få tillgång till internet på tre år. Den nya lagen kan ge fängelsestraff på upp till 15 år. Rysk tonåring fick årslångt fängelsestraff efter att ha kritiserat kriget på sociala medier.
Omni 231116. Paasikivi bojkottar DN efter kritisk krönika. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi kommer inte ställa upp på fler intervjuer i DN, rapporterar tidningen Journalisten. Beskedet kommer efter att en krönika av DN:s Johan Croneman, med kritik mot mediebevakningen kring kriget i Ukraina, publicerats i veckan. "Han meddelade oss kort att han inte längre vill vara med," säger chefredaktören Peter Wolodarski. Croneman kritiserar Paasikivi och även SVT:s Bert Sundström för att ha en alltför positiv inställning till Ukrainas chanser i kriget, och frågar sig bland annat om det "inte finns någon annan samtida expert" som "inte så uppenbart har tagit ställning i konflikten" för SVT att anlita. Har tidigare hållits en dialog med Joakim Paasikivi efter att kritik framförts mot honom. Paasikivi är överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Johan Croneman: Vi har hört Joakim Paasikivi odugligförklara de ryska styrkorna i två år. svt 231116. Kommentar: Ukrainas framgångar är helt beroende av om väst och framförallt USA skickar de vapen som Ukraina behöver, där behöver väst ge vad de lovat vilket de inte gör, därför går det bätter för de ryska styrkorna än vad det borde ha gjort. Zelenskyj: Havsdrönare har gett oss övertaget. Ukraina har fått övertaget över Ryssland i Svarta havet med hjälp av havsdrönare, och tvingat den ryska flottans krigsfartyg att dra sig tillbaka, säger president Volodymyr Zelenskyj enligt Reuters. "För första gången i historien har en flotta av havsdrönare satts in - en ukrainsk flotta", skriver han på Telegram. Obemannade havsdrönare, som färdas på eller under vattenytan, har blivit ett allt vanligare vapen i Ukrainas marina krigföring. De båtliknande drönarna, som utrustas med kameror och sprängmedel och fjärrstyrs mot sitt mål, har genomgått en snabb teknologisk utveckling under kriget. Enligt BBC representerar de en ny era inom krigföring till havs. Zelenskyj: Moskva blockerar våra hamnar. Omni 231116. Putin kan nu gripas av allierad - Armenien går med i ICC. Armenien har nu anslutit sig till den internationella brottsmålsdomstolen i Haag, ICC. Beskedet har väckt ilska i Ryssland som på pappret fortfarande är allierade med Armenien via militäralliansen CSTO. Att Armenien nu erkänner ICC:s jurisdiktion innebär att de förväntas gripa Vladimir Putin om han sätter sin fot i Armenien. ICC menar att Putin skulle kunna hållas individuellt ansvarig för krigsbrott som begåtts i Ukraina och domstolen utfärdade därför en arresteringsorder mot Putin tidigare i våras. Ryssland och Armenien har traditionellt haft nära relationer men de har försämrats den senaste tiden försämrats den senaste tiden då Armenien inte tycker att Ryssland gett tillräckligt stöd till deras konflikt med Azerbajdzjan över Nagorno-Karabach. (svt 231116.) Ny rapport: Ryssland planerade svälta ut Ukraina före kriget. Ryssland förberedde sig aktivt för att stjäla spannmål och svälta ut den ukrainska befolkningen flera månader innan invasionen började, skriver The Independent med hänvisning till en ny rapport från den juridiska människorättsfirman Global Rights Compliance. Den 24 februari 2022 ska Ryssland medvetet ha attackerat områden där man producerade mycket spannmål och hade efter en knapp veckas invasion kontroll över flera ukrainska gårdar, enligt rapporten. Detta kan innebära att Putin ställs inför rätta i ICC ännu en gång. Att använda svält som vapen i krig är nämligen ett krigsbrott - och GRC hoppas nu på att ICC ska åtala Putin. (svt 231116.) Rysk skuggflotta ökar risken för oljeutsläpp i Östersjön. Rysslands skuggflotta ökar olycksriskerna i tätt trafikerade farleder genom Östersjön och de danska bälten, skriver Sydsvenskan. Ryssland använder sig av äldre oljefartyg som ofta är oförsäkrade för att runda G7:s införda pristak. Den flottan kallas för ”skuggflottan”, och trafikerar flitigt farlederna genom Östersjön. "De seriösa rederierna omfattas av sanktioner. Nu lastas oljan i stället om mellan fulflaggade fartyg. Det skapar stora risker," säger Marcus Björklund, beredskapsdirektör vid länsstyrelsen i Skåne. I går skrev Financial Times att Danmark kan bli ansvarigt för att stoppa skuggflottan, och hänvisade till källor. Björklund: "Vi har alltid haft täta oljetransporter genom Öresund och Östersjön. Det nya är att vi fått en ökad trafik med mycket sämre fartyg." Runt 60 procent av Rysslands totala oljeexport lämnar landet via Östersjön och det danska sundet. Omni 231116. Efter asyltrycket - Finland stänger gränsövergångar. Finland stänger gränsövergångar till Ryssland efter ökade asyltrycket, meddelar statsminister Petteri Orpo. Det gäller de fyra gränsstationerna Vaalimaa, Nuijamaa, Imatra och Niirala. De håller stängt från och med midnatt mellan fredag och lördag, skriver Hufvudstadsbladet. Antalet asylsökande från har ökat kraftigt vid gränsen den senaste tiden - många kommer från Mellanöstern och Afrika och experter bedömer det som en typ av ryskt hybridkrig. "Regeringen har velat reagera starkt på fenomenet," säger Orpo.
Omni 231116. Nästan 20 000 ukrainska män har flytt från kriget. Mellan februari 2022 och augusti 2023 korsade 19 740 ukrainska män illegalt gränsen till något grannland. Ytterligare 21 113 män har stoppats när de har försökt ta sig över gränsen. Det stora flertalet har försökt simma eller gå över gränsen till ett annat land. Det visar siffror som BBC tagit del av. Siffrorna rör antalet personer som tagit sig över gränsen till grannländerna Rumänien, Moldavien, Polen och Ungern. Dagen efter Rysslands invasion av Ukraina utfärdades ett förbud för män mellan 18 och 60 år att lämna Ukraina. Ukrainas armé uppges bestå av cirka 800 000 soldater. (svt 231117.) Ukraina: Lyckade attacker vid Dnipros östra strand. Ukraina har genomfört flera lyckade attacker mot den ryskockuperade östra stranden av floden Dnipro, uppger den ukrainska marinen enligt AFP. Beskedet kommer kort efter att Ryssland medgett att styrkor från Ukraina har fått fäste i området. I ett uttalande från den ukrainska militären uppger man att fler än 1 000 ryska soldater dödats i offensiven. Nyhetsbyrån har inte kunnat verifiera påståendet. Styrkor från de stridande länderna har förskansat sig på varsin sida av floden efter att den ryska armén drog sig tillbaka från västra delen av regionen Cherson i november förra året. Sedan dess har Ukraina haft kontroll över den västra delen och Ryssland över den östra. Men nu har ukrainska styrkor alltså lyckats etablera sig även på den östra stranden. Omni 231117.
Maldivernas nye ledare slänger ut indisk trupp. I sitt första tal som Maldivernas president lovar Mohamed Muizzu att kasta ut de runt 75 indiska soldater som varit stationerade i önationen, rapporterar AFP. Det ska ske på diplomatisk väg, enligt Reuters. "Det ska inte finnas någon utländsk militär personal i Maldiverna," sa han direkt efter att han svurits in. Indien har sett Maldiverna som en del av sin intressesfär, men Muizzu vill knyta närmare band till Kina, enligt vad han sagt inför valet. De båda länderna har båda investerat stort i Maldiverna. Landet är geopolitiskt viktigt i och med sitt läge vid ekvatorn på den rutt som många fraktfartyg tar mellan Asien och Europa. Maldiverna hotas av havshöjningen - fyra femtedelar av landet ligger mindre än en meter över havet. Hög statsskuld för att finansiera budgetunderskott och infrastrukturprojekt. Omni 231117. Ryssland agentstämplar Moscow Times. Ryssland lägger den rysk- och engelskspråkiga nättidningen The Moscow Times till listan av mediepublikationer i landet med stämpeln "utländsk agent". I praktiken innebär stämpeln ett sätt för Kreml att dämpa kritiska röster. "Nätpublikationen The Moscow Times har spridit felaktig information om de beslut som fattats och den politik som förs av myndigheterna", skriver justitiedepartementet i ett uttalande på fredagen. Agentstämplingen innebär bland annat att individer eller grupper måste avslöja sina finansieringskällor, samt märka sina publikationer - inklusive inlägg på sociala medier - med en "utländsk agent". Annars väntar stora böter. Kreml har sedan det storskaliga kriget inleddes intensifierat sina ansträngningar att få bort oliktänkande - med resultatet att flertalet kritiker befinner sig i exil eller bakom galler. (svt 231118.) Kommentar: Ryssland agentstämplar alla som försöker föra fram sanningen. Orbán: "Ukraina är ljusår från EU-medlemskap." Ungerns premiärminister Viktor Orbán säger att han kommer att motsätta sig inledande samtal om att formellt bjuda in Ukraina till EU, som är planerade att hållas i december. "Vi kommer att rätta till misstaget att bjuda in Ukraina till förhandlingar eftersom Ukraina är ljusår från ett medlemskap i EU" sa Orbán i ett tal på Fidesz partikongress på lördagen, rapporterar AP. Uttalandet kan tolkas som att Ungern kommer att lägga in sitt veto mot att Ukraina bjuds in som medlemmar. Orbán, som står Rysslands president Putin nära, säger ett land i krig inte ska bjudas in i unionen. (svt 231118.) Kommentar: Kan man förvänta sig något annat av Putin-kramaren Orbán. Kina anklagas för att ha skadat australiska dykare. Dykare från det australiska försvaret skadades i veckan efter att de utsatts för ekolodspulser från ett kinesiskt krigsfartyg, rapporterar Sydney Morning Herald. Händelsen inträffade på internationellt vatten i Japans ekonomiska zon. Dykarna var i färd med att rensa bort fiskenät som fastnat i det australiska fartygets propellrar och de ska ha meddelat kineserna om vad som pågick. Det kinesiska fartyget ska dock ha närmat sig det australiska trots upprepade varningar. Att varningarna inte hörsammades har fått Australiens försvarsminister Richard Marles att reagera. Han menar att alla länders militär, inklusive Kinas, väntas agera "professionellt och säkert". Det är oklart vad för skador dykarna ådrog sig, men enligt Sky News kan ljudpulserna orsaka yrsel och organskador. Inte första gången incidenter mellan länderna uppstår till havs. Australiska försvaret befann sig i zonen för att bistå FN att driva igenom sanktioner.
Omni 231118. Kommentar: Ytterligare ett belägg för att Kina är en skurkstat. Ryska läkare vädjar till Putin: Släpp fängslade konstnären. Över 100 ryska läkare har skrivit under ett öppet brev till president Vladimir Putin med en uppmaning om att fängelsedömda Aleksandra Skotjilenko ska släppas fri, rapporterar AFP. Den 33-åriga konstnären dömdes förra veckan till sju års fängelse för "falsk information" om Ukrainakriget, efter en aktion där hon bytte ut matbutikers prislappar mot ett budskap om den uppmärksammade teaterattacken i Mariupol förra året, som uppges ha dödat flera hundra personer i den ukrainska staden. Läkarna bakom brevet uppger att Skotjilenko lider av flera sjukdomar som gör fängelsestraffet till en "katastrof". AFP: Dömdes enligt rysk lagstiftning som införts för att tysta kritiker.
Konstnären i rätten: "Jag står för min åsikt" (16 november).
Omni 231118. Stor rysk attack mot Ukraina - infrastruktur har skadats. Ryssland genomförde en stor drönarattack mot Ukraina natten mellan fredag och lördag, rapporterar AFP. Enligt ukrainsk militär skadades infrastruktur i norr och söder i angreppet. I regionen Odesa träffades en energianläggning. Vid gränsen mot Ryssland och Belarus ska ytterligare två byggnader ha skadats. Attacken ska också ha varit riktade mot huvudstaden Kyiv. Men enligt ukrainska myndigheter sköts samtliga drönare ner. Totalt 38 drönare ska ha ingått i nattens anfall. Andra drönarattacken mot Kyiv under november. Inga rapporter om dödsfall eller skadade bostäder. Anfallet ska ha pågått i åtta timmar. Omni 231119. Ukrainas riksåklagare: Kan bevisa 109 000 krigsbrott. Ukraina har samlat in dokumentation som bevisar 109 000 krigsbrott i landet sedan Ryssland invaderade i februari 2022, säger Ukrainas riksåklagare Andrij Kostin till Politico. Över 400 misstänkta gärningsmän har också identifierats. Kostin säger att ukrainarna vill väcka åtal i varenda fall, eftersom "varje krigsbrott har sina offer". Kostin har även samlat in bevis för olika cyber- och miljöbrott. Inom den senare kategorin ryms bland annat attacken mot dammen Nova Kachovka, vars förstörelse ledde till att tusentals ukrainare behövde evakuera sina hem. Han betonar att alla ryssar ska få en rättvis rättegång. Uttalandena gjordes under en säkerhetskonferens i Kanada. Omni 231119. Kommentar: Ukraina betonar att alla ryssar ska få en rättvis rättegång. Ryssland betonar att alla som är emot den ryska krigsmaktens krig i Ukraina ska fängslas. Många ukrainska krigsfångar dödas eller torteras utan rättegång. Moskva har stoppat 900 000 sajter på ett halvår. Den ryska regeringen fortsätter sina ansträngningar att begränsa medborgarnas tillgång till internet, skriver sajten Meduza. Landets federala censurbyrå har fått i uppdrag att stätta stopp för sajter som innehåller instruktioner om hur användare kan runda blockeringar av andra sajter. Enligt Meduza blockerade Ryssland nära 900 000 sajter under första halvåret 2023. Den amerikanska tankesmedjan ISW skriver att åtgärden förmodligen syftar till att ta kontroll över informationsutrymmet inför presidentvalet 2024. Ryska regeringen införde även andra begränsningar i oktober. Omni 231119. Kommentar: En diktatur måste ha censur mot alla andra tankar än dess egna. Oron får svenska jättar att se över produktionen i Kina. I takt med att Kinas ekonomi bromsar in och landet samtidigt blivit en geopolitisk krutdurk ser flera svenska storbolag över sin produktion i landet, skriver DI. "Kina är förstås en orosfråga i och med att landet har blivit en del av ett geopolitiskt spel," sa Alfa Lavals vd Tom Erixon nyligen till tidningen. Tillväxten för SKF:s vindkraft i Kina har mojnat och Getinge tyngs av inhemsk protektionism. Allt fler bolag byter strategi till att det som produceras i Kina också ska säljas där. Ett exempel är Munters, vars vd Klas Forsström nyligen sa att man ”ska vara försiktig kring Kina”, skriver DI. Situationen kring Taiwan och handeln med USA bekymrar företagen. Omni 231119. Luftsatsningar i Peking har effekt - faller på dyster lista. Medan invånarna i indiska New Delhi fortfarande lider svårt av luftföroreningar har situationen i Kinas huvudstad Peking blivit avsevärt bättre på senare år, skriver CNN. Peking låg länge högt upp på listan över världens mest förorenade städer men staden har fallit till plats 27 sedan 2013. Det har sannolikt räddat hundratusentals liv, enligt forskare. Industrisatsningar, utsläppskontroller, elektrifiering och regler som begränsar antalet bilar är några av förklaringarna. "Allt detta har gjort skillnad," säger Frank Christian Hammes, vd för IQAir som sammanställer listan. Luftföroreningarna i New Delhi just nu på högsta nivån i världen.
Omni 231119. Ukraina: Har avancerat flera kilometer öster om Dnipro. Ukraina har avancerat "tre till åtta kilometer" öster om floden Dnipro, enligt landet. Det ses som det första framsteget på flera månader för Kyiv, skriver AFP. En talesperson för armén säger till ukrainsk tv att de exakta siffrorna varierar beroende på bland annat "geografi och landskapets utformning". Ukraina meddelade tidigare i veckan att man genomfört flera lyckade operationer vid Dnipros östra strand. Ryssland har också medgett att ukrainska styrkor fått fäste i området. Oklart om Ukraina har fullständig kontroll över området.
Omni 231119. Ryssland efterlyser ukrainsk Eurovision-vinnare. Sångaren Susana Jamaladinova, som representerade Ukraina och vann Eurovision Song Contest (ESC) 2016, har efterlysts i Ryssland. Det rapporterar flera ryska statliga medier under måndagen. Enligt den oberoende ryska nyhetstidningen Mediazona misstänks hon ha brutit mot en ny lag som innebär att att man sprider vad Ryssland anser vara falsk information om rysk militär, eller om det pågående kriget i Ukraina. Lagen instiftades i fjol. Jamaldinova vann ESC med låten "1944", årtalet då Sovjetunionen tvångsförflyttade krimtatarer i stor skala. Ryssland protesterade då mot att hon fick delta i tävlingen, men fick inget gehör. (svt 231120.) "Alvlegion" - svaret på de ryska trollfabrikerna. Den amerikanska fonden "Ett fritt Ryssland" har skapat "Alvlegion" - ett projekt som vill stoppa kriget och hjälpa människorna i Ryssland att få en annan världsbild än den som förmedlas av Kreml. Ungefär 100 personer, som tidigare varit oppositionella eller journalister i Ryssland, postar dagligen Putinkritiska kommentarer i proryska social medier. Hittills har drygt 2,3 miljoner kommentarer postats. "En person som tittar på rysk tv ska få andra synvinklar i sociala medier. Kanske tänker personen först att det är propaganda från väst men om liknande kommentar dyker upp på olika sociala medier så skapas en världsbild baserad på mer objektiv information," berättar chefen Egor Kuroptev till The Insider. (svt 231120.) Länder dit ryska medborgare flytt och antal flyktingar. Det fullskaliga kriget utlöste en migrationsvåg från Ryssland och drygt 800 000 människor beräknas ha lämnat landet. Nu har omkring 15 procent av dem återvänt, visar en ny studie. Ryssland bjuder in arabländers utrikesministrar för samtal om Gaza. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov bjuder in till samtal på tisdag med utrikesministrar från länder i arabförbundet och det Islamiska samarbetsorganisationen OIC. Det rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti. Mötet hålls i Moskva och man ska diskutera situationen på Gazaremsan, skriver Ria. Vilka länder exakt som kommer delta framgår inte i rapporteringen. (svt 231120.) Kommentar: När får vi se Ryssland och arabvärlden enas mot Israel. Då är Hesekiel 38 protetian på gång. Orbán: Ukraina är "ljusår" ifrån ett EU-medlemskap. Ungern skärper tonen mot ett ukrainskt EU-medlemskap. I helgen sa premiärminister Viktor Orbán att Ukraina "är ljusår ifrån" att bli medlem i unionen, skriver Euronews. Orbán kritiserar idén att påbörja medlemskapsförhandlingar med landet. Under EU-mötet i mitten av december kommer Orbán och hans parti Fidesz att vända sig emot sådana samtal. Kritiker spekulerar kring att premiärministern använder Ukraina-frågan för att kunna pressa EU på något i utbyte mot ett ja. Alla EU-länder måste vara överens om nya medlemsländer, vilket ger Ungern ett tungt veto i frågan. Orbán beskrivs som en av Putins få allierade i Europa. Europeiska ledare kritiska efter Orbáns möte med Putin (20 oktober). Omni 231120. Kommentar: Största bromsklossen heter Viktor Orbán men med tillräckliga mutor kan han gå med på vad som helst. Ryssland köper Sandviks produkter trots sanktioner. Trots förbud så strömmar svensk industriteknik in till Ryssland via bolag i Turkiet och Kina för att runda sanktionerna. Det rapporterar Expressen. Tidningen har gått igenom offentliga upphandlingar sedan invasionen av Ukraina och skriver att 48 bolag som kopplas till krigsproduktionen i Ryssland haft upphandlingar för att köpa in Sandviks produkter. 10 000 importer av Sandvik-utrustning har genomförts, enligt ryska tulldeklarationer. "Vi är naturligtvis mycket bekymrade över den här informationen", skriver Sandviks talesperson Johannes Hellström i en kommentar till tidningen. Enligt Sandvik blir metoderna för att kringgå sanktionerna mer och mer avancerade. 4 200 av dem ska vara gjorda av bolag som Expressen identifierat som underleverantörer till vapen- och krigsindustrin. Hellström: "Det specifika distributörsfall du har lyft kommer att gås igenom i enlighet med våra processer."
Omni 231120. Kommentar: Turkiet och Kina är bulvaner åt Putin. Hundratusentals ukrainare har flytt till "säkert" Kyiv. Omkring 600 000 personer som tidigare bott i andra delar av Ukraina bor numera i Kyiv-regionen, rapporterar Politico. Utöver att fronterna flyttats långt österut jämfört med i den ryska invasionens inledning beror det på att luftförsvaret där är starkt, skriver Politico. Tidigare tvingades Ukraina förlita sig på försvarssystem från Sovjettiden, men den ryska förmågan att slå mot staden har minskat tydligt i takt med att väst skickat välbehövliga och mer moderna system. Fastighetsmarknaden kollapsade i februari 2022 men priserna har sedan ökat till liknande nivåer som tidigare år, berättar en mäklare. "I dag tycker människor att det är lugnare i Kyiv." Men, konstaterar Politico, huvudstaden är inte helt säker. Så sent som i helgen stod Ryssland för en stor drönarattack mot Kyiv, men de flesta kunde skjutas ner. Många som flydde Kyiv i inledningen har även återvänt. Omni 231120. Zelenskyj: "Har överlevt fem mordförsök - är som covid."Omni 231121. Tre döda i ryska attacker - ukrainskt sjukhus skadat. Tre personer dödades och åtta skadades i ryska raketattacker mot de ukrainska regionerna Donetsk och Charkiv i natt, uppger ukrainska myndigheter enligt Reuters. Dessutom träffades ett sjukhus och en kolgruva av raketerna. Nyhetsbyrån AFP skriver att Ukraina befarar att de ryska angreppen mot viktig infrastruktur kommer att intensifieras när det blir allt kallare. Förra året tvingades tusentals ukrainare leva i kyla och mörker som en följd av att Rysslands armé slagit ut energiinfrastruktur. Oklart om sjukhuset var i drift och om personer i byggnaden skadats eller dödats. Attacken inträffade natten mellan måndag och tisdag. Guvernör: 44 attacker mot Cherson det senaste dygnet. Omni 231121. Bisarra åtgärder: Rysk befälhavare utpressar egna soldater. Enligt uppgifter har ryska soldater blivit inlåsta nakna i en grop av sina överordnade under kriget i Ukraina. En video som sprids på sociala medier visar detta. Informationen kommer från ett Twitter-konto som tros drivas av en estnisk bloggare baserad i London, som fokuserar på ämnen relaterade till Ryssland och Ukraina. Videon visar sex män som står eller sitter nedslagna i en fördjupning. Männen är nakna på överkroppen och bär kamouflagebyxor. Det påstås att de är ryska soldater. Videon är filmad från en höjd, och en rysktalande röst hörs i bakgrunden. Översättningen av konversationen i videon avslöjar de gripna mäns lidande. De placerades i en grop nakna, där de tvingades tillbringa fyra nätter utan skydd. De informerades om att för att få lämna gropen, var de tvungna att betala 400 000 rubel. Om de inte kunde betala, skulle de förklaras som saknade och lämnas att dö i gropen. Denna summa, som uppgår till cirka 4 000 euro, betalades enligt uppgift för deras överlevnad. Denna händelse framhäver ytterligare grymheten hos befälhavarna inom den invaderande styrkan i Ukraina. Tidigare under sommaren rapporterades det från samma källa om en video som visade flera tillfångatagna soldater. Det har även rapporterats att ryska soldater väntade på desertörer bakom frontlinjen, redo att exekvera dem enligt order från Moskva. Trots detta har det rapporterats att några lyckats ansluta sig till de ukrainska styrkorna. Problem med bristfällig utrustning inom den ryska militären har varit ett återkommande tema. Denna anklagelse återspeglas i berättelsen om männen i gropen. De ska ha fått order om att anfalla trots brist på adekvat utrustning, vilket de vägrade, för att inte riskera sina liv som kanonmat. Dagens.se 231121. Svenskt stöd för att skicka vapen till Ukraina rasar. På bara några månader har det svenska folkets stöd för att skicka vapen till Ukraina rasat, rapporterar SVT Nyheter som hänvisar till en undersökning från Eurobarometern. Undersökningen visar att stödet för att skicka vapen till Ukraina genom EU låg på 93 procent i maj/juni men att det sjönk till 77 procent i den senaste undersökningen, som genomfördes i augusti. Calle Håkansson, statsvetare vid Utrikespolitiska institutionen, tror att stödet kommer fortsätta att dala, då undersökningen genomfördes innan kriget mellan Hamas och Israel bröt ut. "När fler frågor blir aktuella tar det allmänhetens intresse och det påverkar såklart hur man ställer sig till fortsatt militärt stöd till Ukraina," säger han. Liknande utveckling syns i de nordiska grannländerna.
Omni 231121. Tyska rådet varnar: Europa måste förbereda sig på storkrig. En ny rapport från det tyska rådet för utrikesrelationer, publicerad av Newsweek, belyser den akuta risken för ett större krig i Europa. Rapporten framhäver Rysslands växande hot mot Nato-länder och betonar vikten av att Nato blir stridsberett för att möta eventuella aggressioner från Ryssland. Christian Mölling och Torben Schüts, författarna till rapporten, understryker att Tyskland och Nato måste agera snabbt. De framhåller att tiden är knapp, med en tidsram på fem till nio år för att förbereda sig på ett eventuellt storkrig. Denna tidsram är kritisk för att förhindra att Putinregimen utvidgar konflikten från Ukraina till en bredare konfrontation med väst.
Rapporten varnar för att Ryssland, efter att ha återuppbyggt sina väpnade styrkor, kan bli redo att utmana Nato inom så lite som sex till tio år. Detta scenario kräver att Nato och Tyskland förbereder sina väpnade styrkor för att kunna avskräcka och vid behov bekämpa Ryssland. Putin och hans tjänstemän har flera gånger uttalat att deras militära agerande inte enbart riktar sig mot Ukraina, utan även mot Nato som helhet. Trots detta strävar både Nato och Ryssland efter att undvika en direkt väpnad konflikt, enligt Oleg Ignatov, senioranalytiker vid Crisis Group. Rapporten uppmanar Nato att agera proaktivt och slutföra sin ompositionering i god tid innan Ryssland uppnår full krigsförmåga. Detta skulle ge Kreml en tydlig signal om att en framgångsrik attack mot Nato inte är möjlig. Om Nato inte agerar i tid, varnar rapporten, kan det bli omöjligt att komma ikapp om Ryssland lyckas förbereda sina väpnade styrkor inom den nämnda tidsramen.
msn 231121. Kommentar: Vi går helt klart mot ett tredje världskrig, som började i liten skala redan år 2014 med invasionen av Krim. Sjojgu: Ukraina har misslyckats med operationer i Cherson. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu hävdade på tisdagen att den ukrainska militären lider "kolossala förluster" i Cherson-regionen, rapporterar den statliga nyhetsbyrån Tass. Sjojgu hävdar att de ukrainska "försöken att göra amfibieoperationer i Cherson har misslyckats". Sjojgus uttalande kommer efter att Ryssland, via en lokal tjänsteman, för första gången erkänt att ukrainska soldater etablerat sig på den vänstra stranden av floden Dnepr. Den vänstra stranden ockuperas av Ryssland. Från ukrainskt håll kallas tvärtom operationen på den vänstra flodstranden för framgångsrik och att det är ryssarna som lidit svåra förluster i både manskap och materiel. Det framgår av ett meddelande från den ukrainska marinen. (svt 231121.) Majdanprotesterna fyller tio: "Krigets första seger." På tisdagen är det tio år sedan de pro-europeiska Majdanprotesterna i Ukraina inleddes. President Volodymyr Zelenskyj kopplar ihop rörelsen med den ryska invasionen, rapporterar AFP. Han beskriver demonstrationerna på Majdantorget i Kyiv som den "första segern" i kriget mot Ryssland. "En seger över likgiltighet. En seger för mod. Segern för värdighetens revolution," säger han i ett uttalande. Gnistan till Majdanprotesterna tändes när Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj meddelade att hans regering beslutat sig för att inte skriva under ett samarbetsavtal med EU. Europeiska rådets ordförande på plats i Kyiv för att uppmärksamma årsdagen. Zelenskyj: Kreml försöker eliminera mig. Tysklands försvarsminister utlovar fortsatt stöd till Ukraina. Zelenskyj: Steg för steg gör vi vårt bästa för att bli en del av EU. Omni 231121. Kommentar: Det var också Majdanrevolutionen som gjorde Vladimir Putin skogstokig. Mobiliserad ryss dömd till rekordlångt straff. En rysk man som mobiliserats till kriget i Ukraina har dömts till tio års fängelse för att ha deserterat. Vid tre tillfällen avvek Roman Jegorov från den militärförläggning dit han förts efter att ha mobiliserats till armén. Som förklaring till varför han lämnade förläggningen och inte återvände ska mannen ha sagt att han hade grälat med sin fru. Vid en av rymningarna ska mannen ha stängt av sin mobiltelefon och övernattat i sin bil, men han blev upptäckt och kunde gripas. Enligt nyhetssajten Mediazona, som tagit del av domen, var det just mannens hustru som meddelande militärpolisen var mannens bil hade synts till. Det är såvitt känt det hittills strängaste straffet som en mobiliserad, som avvikit, dömts till. I somras dömdes en man till nio års fängelse i ett liknande fall. (svt 231122.) Putin: "Måste tänka på hur vi ska stoppa tragedin." Efter att flera G20-ledare kommenterat Rysslands pågående aggressioner mot Ukraina tog den ryske presidenten ton i frågan i sitt tal under mötet. "Självklart är militära aktioner alltid en tragedi för specifika människor, specifika familjer och hela landet. Och naturligtvis måste vi tänka på hur vi ska stoppa denna tragedi. För övrigt har Ryssland aldrig tackat nej till fredsförhandlingar med Ukraina. Det är inte Ryssland, utan Ukraina som offentligt har meddelat att man drar sig ur förhandlingsprocessen," sade Putin. Han kallade även konflikten än en gång för ett krig, istället för en "särskild militäroperation" som Kreml tidigare sagt. (svt 230922.) Försvarsministrar: Ryssland bakom asyltrycket på Finland. När försvarsministrarna från de nordiska och baltiska länderna möttes under torsdagen pekade de ut olika områden där ländernas samarbeten kan förstärkas. Såväl den estniske som den lettiske försvarsministern pekade på händelser som den i Finland med asylsökande vid rysk-finska gränsen som ett hot mot den nationella säkerheten. Enligt försvarsministrarna är det här styrt från den ryska staten.
SR 231123. Wagnersoldater veteraner - tas till nåder efter myteriet. En utvald grupp medlemmar i Wagnergruppen har för första gången tilldelats veteranstatus av det ryska försvarsdepartementet. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin underrättelseuppdatering på den sociala plattformen X. Veteranstatusen innebär att Wagnermedlemmarna får privilegier som särskilda id-handlingar och bonusar. Gruppen har nyligen infogats i det ryska nationalgardets organisation och det brittiska försvarsdepartementet tolkar veteranceremonin som ett "mycket troligt" tecken på att Wagnersoldaterna nu börjat rehabiliteras in i det ryska försvaret efter myteriet i juni. Efter ledaren Jevgenij Prigozjins död i augusti har det rått osäkerhet om gruppens framtid. I Storbritannien klassas Wagnergruppen som terrororganisation. Omni 231123. Dokument visar hur en rysk toppolitiker adopterat ett ukrainskt kidnappat barn. Den ryske toppolitikern Sergej Mironov har adopterat ett ukrainskt barn som kidnappats från ett barnhem i Ukraina under den ryska invasionen. Detta enligt ryska och ukrainska dokument som BBC och ryska oberoende iStories tagit del av. Dokumenten visar hur den då två år gamla flickan fördes ut ur Ukraina under 2022 av en kvinna som Mironov numera är gift med. Flickan heter Margarita, men fick en ny identitet när hon fördes till Ryssland. Margarita var ett av 48 barn som försvann från ett barnhem i Cherson i samband med att Ryssland tog kontroll över staden. Mironov, som beskrivs som en högljudd supporter till Rysslands invasion och en nära allierad med president Putin, nekar till misstankarna och säger att uppgifterna är "hysteriskt fejk", skriver AFP. Ryssland utreds av internationella brottsmålsdomstolen ICC för att ha kidnappat minst 20 000 ukrainska barn under kriget. BBC har sökt efter de 48 barnen under fem månader. Både Putin och barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova står åtalade vid ICC för bortförandet av barnen.Maria Lvova-Belova misstänks själv ha adopterat ett kidnappat ukrainskt barn (2 maj). Mironov gifte sig med sin fru Inna Varlamova i oktober 2022. Minorov kommenterar inga detaljer i rapporteringen utan avfärdar det hela som ukrainsk desinformation. Omni 231123. Minister: Så förstörde kinesiska fartyget ledningar i Östersjön. Det kommer nu nya uppgifter om hur det misstänkta sabotaget av flera ledningar på Östersjöns botten ska ha gått till. Estlands försvarsminister Hanno Pevkur säger till SVT att man fortfarande är i utredningsfasen, men att utredningen visar att ett kinesiskt fartyg med kopplingar till Ryssland ska ha släpat sitt ankare längs bottnen i hundratals kilometer, och att det finns bottenspår från ankaret som förbinder ledningarna. Det är svårt att tro att det var en olycka, säger ministern. SR 231124. Kommentar: Vilket samarbete. Fico: Rysslands och Ukrainas konflikt "frusen". Slovakiens nytillträdde premiärminister Robert Fico slår fast att han anser att kriget mellan Ryssland och Ukraina är en "frusen konflikt" som inte kan lösas genom vapenleveranser till de ukrainska styrkorna. Redan i samband med att Ficos regering svors in den 25 oktober meddelade han att det militära stödet till Ukraina skulle upphöra. Ficos nya uttalanden gjordes på fredagen i grannlandet Tjeckiens huvudstad Prag. Ledarna för de två länderna som en gång utgjorde Tjeckoslovakien besöker traditionellt varandra efter att de blivit valda innan de besöker några andra länders ledare. "Det är en frusen konflikt som befinner sig i ett läge där (konflikten) kommer att pågå till 2029 eller 2030." Tjeckiens premiärminister Petr Fiala konstaterade efter att de båda träffats att det "inte råder någon tvekan om att de båda hade olika åsikter om vissa frågor". Tjeckien är en stark anhängare av Ukraina och har bland annat försett det krigsdrabbade landet med tunga vapen. Ficos besked var att han skulle föredra om Ukraina och Ryssland satte sig vid förhandlingsbordet. Hur det skulle gå till, utvecklade den slovakiske premiärministern inte. Fico är känd som en prorysk politiker som liknats vid Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Under valrörelsen tidigare i höstas lovade han att drastiskt strypa stödet till Kiev. Han leder ett populistiskt parti som betecknar sig som socialdemokratiskt. Tjeckoslovakien delades i Tjeckien och Slovakien 1993. Båda länderna är medlemmar i EU och Nato.
msn 231124. Uppgifter: Ryssland pratar Krim-tunnel med Kina. Ryska statliga företag för samtal med Kinesiska motsvarigheter om att tillsammans bygga en tunnel mellan olagligen annekterade Krim och det ryska fastlandet. Det skriver Washington Post, som hänvisar till information man fått från underrättelsetjänsten i Kiev. Orsaken till de ryska tunnelplanerna är rädsla för att Ukraina ska fortsätta attackera bron, som sträcker sig över Kertjsundet, under många år framöver. Detta eftersom man misslyckats med att nå ett avgörande på slagfältet. Ett tunnelprojekt skulle ta lång tid och sluka enorma resurser med tanke på att det måste genomföras i en krigszon. Men enligt experter som tidningen talat med är planerna logiska ur ett ryskt perspektiv och visar hur stor vikt man lägger vid att behålla kontrollen över halvön. De sägs också visa hur beroende Ryssland blivit av hjälp från Kina. (svt 231124.) Mejl visar: Ryssland planerar tunnel till Krym. Ryssland överväger att bygga en undervattenstunnel som förbinder landet med den annekterade Krymhalvön. Det framgår av mejl som skickats mellan statskopplade ryska och kinesiska företagsledare och som Washington Post tagit del av. Mejlen har delats av Ukrainas säkerhetstjänst och verifierats av tidningen. Genom tunnelprojektet hoppas Ryssland kunna skydda sina militära transporter från ukrainska attacker. Krymbron över Kertjsundet, som flitigt använts av rysk militär, har bombats av ukrainska styrkor två gånger under kriget. Men byggandet av en undervattenstunnel skulle möta enorma hinder, enligt experter. Projektet skulle sannolikt kosta många miljarder och ta år att slutföra. Om Kina involveras riskerar landet också ekonomiska sanktioner från väst. Ändå tyder mejlkorrespondensen på att ett av Kinas största byggföretag signalerat en vilja att delta i projektet. Tunnelprojektet ska ledas av ett nystartat ryskkinesiskt konsortium som nyligen etablerats på Krym, framgår av mejlen. Exakt hur sträckningen av tunneln är tänkt att se ut framgår inte. Omni 231125. Putins ex-minister får stämpel som utländsk agent. Rysslands justitiedepartement har fört upp Vladimir Putins förste premiärminister Michail Kasianov på sitt register över så kallade utländska agenter. Enligt departementets hemsida har Kasianov deltagit i "skapandet och spridningen av meddelanden och material från utländska agenter" och "motsatt sig den särskilda militära operationen i Ukraina", skriver TT. Kasianov lever i exil och har kritiserat Rysslands invasion av Ukraina. Kasianov klättrade till makten via en karriär på finansministeriet under 1990-talet. Har sagt att han inte längre känner igen Putin. Lagen om utländska agenter används mot oppositionella och oberoende medier. Blev ett framstående oppositionsnamn efter han avsatts 2004. Omni 231125. Kommentar: Putins verklighetsuppfattning blir snävare och snävare och alla som tänker utanför hans ram blir utländska agenter. Sorgligt. Stort drönarangrepp mot Kyiv - två skadade. Kyiv har under natten utsatts för ett stort drönarangrepp, uppger ögonvittnen för Reuters. 71 drönare ska ha skjutits ner. Enligt huvudstadens borgmästare Vitalij Klytjko har fragment från nedskjutna drönare skadat två personer och orsakat en brand på en förskola. Enligt det ukrainska flygvapnet var nattens angrepp den hittills största ryska attacken med så kallade kamikazedrönare av typen Shahed. Flera småhus och byggnader träffades av splittret. Ljudet av drönare ekade över staden under natten. Ukraina: Största attacken mot Kiev i kriget. Flera byggnader har förstörts i angreppet. Omni 231125.. Kommentar: När Putin får höra detta på morgonen tänker han: "Viken bra start på dagen! Där fick dom!" Bättre luftvärn gör Kyivbor optimistiska: "Lättnad." Trots att kriget rasar känner sig många invånare i Kyiv säkrare än på länge tack vare att luftförsvaret förstärks med moderna västerländska system, skriver TT. "Det var en sådan lättnad," säger Kyivbon Inna Kozitj till Politico om lyftvärnssystemet Patriot. Viktoriya Fedorchak, expert på luftförsvar vid Försvarshögskolan, säger till nyhetsbyrån att huvudstadens luftvärn blivit bättre på "i stort sett allt" och att man har flera sorters försvar. "Sådant som kan användas mot mer sofistikerade och snabbare projektiler, alltså ballistiska robotar. Men även sådant som kan användas mot Shahed," kamikazedrönarna. Fedorchak: Krävs både mer luftvärn och stöd till det nuvarande. Omni 231125. MP: Ryssland måste kunna straffas för miljömord. Ryssland krigar inte bara mot Ukrainas folk, utan har även riktat in sig på att förstöra landets natur. Det skriver Miljöpartiet i en debattartikel i Aftonbladet. Som exempel lyfter de sprängningen av dammen Nova Kachovka i somras, som översvämmade samhällen och åkermark med enorma mängder vatten och kemikalier. "Rysslands agerande handlar om ekocid - det vill säga storskalig miljöförstöring, miljömord." Sverige måste driva på för att storskalig miljöförstöring kriminaliseras, och att ekocid skrivs in i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, skriver partiet. MP: Ryssland måste bli straffade för ekocid. Omni 231125. Ryska robotproblem - hotas av Ukraina i Svarta havet. Hotande ukrainska attacker i Svarta havet gör det svårare för Ryssland att ladda om sina fartyg med nya kryssningsrobotar, bedömer det brittiska försvarsdepartementet. Ukrainas förmåga att nå hamnstaden Sevastopol på den annekterade Krymhalvön med sina långdistansvapen uppges utgöra problem för ryssarna. Det bästa alternativet för rysk del är troligen hamnen i Novorossijsk på det ryska fastlandet, men det är logistiskt problematiskt både när det kommer till transport och förvaring, enligt britterna. Omni 231125. Krävde 60 miljoner - ryska hackare släpper uppgifter. Proryska hackare har kommit över 1 300 kopior av danska pass och körkort efter ett cyberangrepp mot fastighetsbyrån EDC, rapporterar DR. Kopiorna och en rad andra uppgifter, däribland mejladresser och telefonnummer, har nu gjorts tillgängliga. Uppgifterna ska ha stulits tidigare i november och gjorts offentliga eftersom EDC vägrat betala en summa på sex miljoner dollar, motsvarande ungefär 62 miljoner svenska kronor. "Såvitt vi vet är det en rysk grupp, som medfinansierar krigsaktiviteter," säger EDC:s informationschef Jan Nordmann. Uppger att man stärkt säkerheten inför framtida hackerförsök. EDC: De har inte haft tillgång till vår server. Omni 231125. Tonåringars berättelser kan bevisa tvångsförflyttningar. Ukrainska tonåringar som flytt Ryssland eller ryskockuperade områden kan utgöra viktiga bevis i Ukrainas försök att bevisa krigsbrott i form av tvångsförflyttningar av barn. Det skriver Washington Post som talat med tre av dem. 17-årige Rostyslav Lavrov befann sig ensam hemma när ryska soldater dök upp och sa att han skulle till Cherson för att gå i skolan. I stället hamnade han på Krymhalvön, där han fick tillbringa nio dagar i isoleringscell eftersom han inte sjungit den ryska nationalsången. Hur flykten gick till nämns inte av säkerhetsskäl, men Lavrov berättar hur han senare fick samtal från rysk polis som undrade var han befann sig. "Jag är i Ukraina." Enligt Ukraina har tusentals barn tvångsförflyttats från landet. Internationella brottsmålsdomstolen utfärdade en arresteringsorder mot Vladimir Putin i våras. WP skriver att de tre ungdomar som tidningen talat med bär på berättelser som utgör ett hot mot Putin, och det ryska narrativet om att ukrainska barn finner trygghet på rysk mark. Lavrov bodde själv hemma för stunden eftersom hans mamma var inlagd på sjukhus. Omni 231126. Ukrainska drönare nedskjutna över Moskva. Ryssland uppger sig ha skjutit ned 20 ukrainska drönare över olika regioner, däribland Moskva, rapporterar Reuters. Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin säger att flera drönare sköts ned när de närmade sig huvudstaden. Under natten till lördagen utsattes Ukrainas huvudstad Kyiv för de mest omfattande ryska drönarattackerna sedan den fullskaliga invasionen. Drönarangreppet påverkar flygtrafiken till och från Moskva Omni 231126. Underrättelser: Luftvärn flyttat från Kaliningrad. Ryssland har via en luftbro flyttat sina modernaste strategiska luftvärnssystem från den västliga exklaven Kaliningrad, som ligger inklämd mellan Natoländerna Polen och Litauen, till områden närmare fronten i Ukraina. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering på X, tidigare Twitter. Enligt underättelserna flyttas systemen för att ersätta luftvärn som förstörts av ukrainska långdistansvapen. Att strategiskt viktiga Kaliningrad nu förlorar en stor del av sitt skydd mot luftangrepp visar hur pressat Ryssland är och att man börjat lida brist på avancerade vapen för att skydda sina styrkor i Ukraina, menar britterna. (svt 231126.) Invånaren i Kambodja: "Blir värre för kommande generationer." Kinas president Xi Jinping lovade att sluta bygga och stödja koleldade kraftprojekt utomlands i samband med ett tal i FN 2021. Tillkännagivandet hyllades men framtiden för de 77 kinesiskstödda kolprojekten är fortfarande till stor del oklar, skriver The Japan Times. Tre kolprojekt i Kambodja är fortsatt under konstruktion, medan 14 kolkraftverk har lagts ner officiellt i Indonesien och Vietnam, enligt Helsingfors-baserade Center for Research on Energy and Clean Air. Invånarna i den kambodjanska distriktet Steung Hav fruktar för de effekter som ytterligare kolkraft kan få på deras hälsa. "Läget är inte bra som det är men det kommer bli mycket värre för nästa generation i den här provinsen," säger Hang Dara som lämnade sitt jobb som elektriker på ett kolkomplex på grund av hälsoproblem. Kambodja har tidigare tillgodosett nästan hälften av sitt elbehov genom förnybar energi. Omni 231126. Kommentar: Nalle Puh håller tydligen inte vad han lovar. Kinesiska flygplan kretsade runt filippinsk patrull. Kinesiska flygplan kretsade runt ett filippinskt plan som deltog i en patrull tillsammans med Australien i Sydkinesiska havet på söndagen, skriver Reuters. "Det har bekräftats att två kinesiska jetplan cirkulerade runt Filippinernas A-29B Super Tucano i närheten av Hubo-revet i västra Filippinska havet," säger Xerxes Trinidad, talesperson för militären. Filippinska havet är Manillas namn på den del av Sydkinesiska havet som utgör landets exklusiva ekonomiska zon. Kina har tidigare anklagat Filipinerna för att använda "utländska styrkor" för att "ställa till med problem" i området. Filipinerna menar i sin tur att Kina uppträder allt mer aggressivt. Filippinerna genomförde tidigare i veckan en gemensam patrull med USA. Händelsen sker samtidigt som utrikesministrar från Kina, Japan och Sydkorea möts i Busan. Omni 231126. Rapport: Ryssland lider förluster - flyttar luftförsvar från Kaliningrad. Ryssland har sannolikt flyttat strategiska luftförsvarssystem från sin exklav Kaliningrad för att täcka de senaste förlusterna i de ryssockuperade delarna av Ukraina. Det skriver brittiska försvarsdepartementet på X efter att ha analyserat Rysslands senaste lufttransportrörelser. Då Kaliningrad gränsar till flera Natoländer i Baltikum är det en av Rysslands mest strategiskt utsatta regioner, skriver departementet. "Det faktum att det ryska departementet verkar vara villigt att acceptera ytterligare risker här belyser den överbelastning kriget har orsakat på några av Rysslands moderna nyckelfunktioner." Omni 231126. Zelenskyj: Väst har lovat krigsfartyg i Svarta havet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hävdar att västerländska allierade gått med på att bistå med krigsfartyg och "mycket kraftfulla" luftförsvarssystem för att skydda Ukrainas spannmålskorridor i Svarta havet. Det skriver tankesmedjan ISW i en lägesrapport. Uttalandet kom under en spannmålskonferens i Kyiv, men presidenten specificerade inte vilka länder han syftade på. I juli drog sig Ryssland ur avtalet som gjort det möjligt för Ukraina att exportera över 30 miljoner ton spannmål trots kriget. Rysslands jordbruksminister: Har påbörjat transporter av spannmål på upp till 200 000 ton till sex afrikanska länder (17 november). Kenya: Ett "hugg i ryggen" att Ryssland lämnar avtal (18 juli). Omni 231126. Metas talesperson på rysk lista över efterlysta. Ryssland har satt Metas talesperson Andy Stone på en lista över efterlysta personer, rapporterar Moscow Times. Vilket brott Stone anklagas för framgår inte av det ryska inrikesdepartementets databas. Beskedet kommer bara några veckor efter att ryska myndigheter beslutat att klassa Meta, som äger både Facebook och Instagram, som "ett terroristiskt och extremistiskt" företag. En rysk brottsutredning mot Meta hävdar att företagets agerande uppviglar till våld mot ryssar, skriver AFP. Efter att den ryska invasionen inleddes tillkännagav Andy Stone tillfälliga ändringar av Metas policy för hatretorik. Företaget beslutade att tillåta politiska uttryck som normalt bryter mot reglerna och gav "död åt de ryska inkräktarna" som exempel. I samma uttalande skrev Stone att trovärdiga uppmaningar till våld mot ryska civila fortsatt var förbjudna. I mars i år inledde en rysk kommitté en brottsutredning av Meta. Ryssar som använder Instagram, Facebook och X riskerar straffrättsliga påföljder.
Omni 231126. Melitopols borgmästare: Ukrainare tvingas acceptera ryska pass för att få vård. Ukrainare som bor i den ryskockuperade staden Melitopol straffas och utsätts för hot om de inte accepterar ryska pass. Det berättar stadens borgmästare Ivan Fedorov för TV4 Nyheterna. "De kan köra ut en person i skogen som sedan tvingas gå flera kilometer hem med hotet att om den inte skaffar ett ryskt pass kommer det att bli ännu värre," säger han. Den som inte har något rysk pass får heller inte tillgång till sjukvård eller tillstånd att köra bil, enligt Fedorov. Arbetsgivare med anställda som saknar passet kan tvingas att betala böter. Melitopol ockuperades av ryska styrkor i mars i fjol. Innan kriget hade staden drygt 150 000 invånare. Ivan Fedorov: Sker husrannsakningar i syfte att skrämma. Omni 231127. Kommentar: Ryssland är en förtryckarregim. Århundradets storm på Krim - ryska försvarsställningar kan vara förstörda. Nio meter höga vågor slog in över Krimhalvön under helgen i vad som beskrivs som den värsta stormen på 100 år och minst fyra människor uppges ha omkommit. Enligt den oberoende nyhetstjänsten Astra dränktes ryska skyttegravar i vattenmassorna och andra försvarsställningar sveptes bort. Astras uppgifter kan inte bekräftas av satellitbilder då halvön är täckt av moln. Strömmen för en halv miljon människor slogs ut på grund av vindbyar på 40 meter i sekunden och mycket kraftigt regn. (svt 231127.) Ukraina: November värsta månaden för Ryssland. November är månaden med flest ryska dödsoffer och skadade sedan den storskaliga invasionen inleddes. Det uppger den ukrainska generalstaben, skriver det brittiska försvarsdepartementet på X. Hittills i november rör det sig om ett genomsnitt på 931 döda och skadade om dagen, enligt de ukrainska uppgifterna. Försvarsdepartementet konstaterar att metodologin bakom inte har gått att verifiera, men att siffran totalt sett är trovärdig om man inkluderar både dödade och skadade. De senaste sex veckorna antas ha inneburit de största ryska förlusterna hittills, främst på grund av arméns angrepp mot Avdijivka i regionen Donbas. Sedan tidigare är mars 2023 krigets dödligaste månad sett till ryska offer. I samband med Rysslands attack mot Bachmut rapporterades 776 döda och skadade per dag. Avdijivka töms i väntan på ryskt anfall. Omni 231127. Stor ökning av "avgörande" turkiska varor till Moskva. USA och dess allierade uttrycker oro över att Turkiet fungerar som en viktig exportkanal för känslig utrustning till Ryssland, rapporterar Financial Times. Turkiets export av varor som kan användas inom den ryska militären har ökat dramatiskt under året. Varorna beskrivs som "avgörande" för Rysslands krigsapparat. De nio första månaderna i år skickade Turkiet 45 olika typer av varor, som USA klassar som "högprioriterade", till ett totalt värde av 158 miljoner dollar. Utöver Ryssland har varorna skickats till fem forna Sovjetstater som befaras skicka utrustningen vidare till Moskva. Värdet är tre gånger högre än under samma period 2022. Exporten innefattar bland annat mikrochip och kommunikationsutrustning. Medelvärdet för exporterade varor till Ryssland var 28 miljoner dollar per år under perioden 2015-2021. Omni 231127. Kommentar: Varför bara se och konstatera detta. Gör något åt det! Stoppa handeln till Turkiet. "Underskatta inte Ryssland - kan offra människoliv." Ukraina åsamkar kraftiga förluster för Ryssland - som samtidigt inte ska underskattas. Det säger Natochefen Jens Stoltenberg i samband med utrikesministermötet i Bryssel, rapporterar AFP och TT. Natochefen påpekar att Ryssland är svaga politiskt, ekonomiskt och militärt, men tillade sedan: "Vi får aldrig underskatta Ryssland. Deras försvarsindustri befinner sig i krigsläge. De har kunnat fylla på ammunition till sina styrkor och har fått betydande mängder från Nordkorea. Och de är villiga att offra människoliv," säger Stoltenberg. Vad gäller den svenska Natoansökan sa Stoltenberg att "tiden är kommen för att låta Sverige ansluta" till försvarsunionen. Stoltenberg: Vi skulle naturligtvis vilja att Ukraina återtagit så mycket territorium som möjligt. Omni 231127. Explosion på rysk fabrik som tillverkar stridsvagnar. En stor explosion inträffade intill en stridsvagnsfabrik i den ryska staden Tjeljabinsk på söndagen, skriver The Telegraph. Videoklipp som publicerats i sociala medier visar hur ett stort eldklot tar form över fabriken. Enligt ryska myndigheter har explosionen orsakats av en kortslutning som startat en brand på området. Fabriken, som tillverkar motorer till ryska stridsvagnar, är under sanktioner från USA. Ukraina har inte kommenterat händelsen. Fabriken tillverkade tidigare traktorer men har sedan kriget i Ukraina ställt om till att tillverka stridsvagnar. Omni 231127. Japanska bolag ser bortom Kina för viktiga mineraler. Japanska bolag som har förlitat sig på Kina för mineraler som är viktiga i tillverkningen av batterier och halvledare ser sig om efter alternativ sedan Peking skärpt exportrestriktionerna ytterligare. Det rapporterar Nikkei Asia. Tidningen pekar på bland andra Mitsubishi Chemical Group, Nissan Motors och Panasonic Energy. Den kinesiska regeringen kräver från och med fredag exporttillstånd för grafit, som används i elbilsbatterier. Även om det inte är något förbud så spår bedömare att det kommer att minska landets export av mineralen. Professor: Kostnaderna för att skaffa grafit kommer att stiga. Omni 231128. Förlängd häktning för WSJ-reporter i Ryssland. Den fängslade Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich kommer att hållas fortsatt frihetsberövad i Ryssland till den 30 januari 2024, enligt ett beslut från en domstol i Moskva. Gershkovich greps i Ryssland i slutet av mars och anklagas för spioneri. Häktningstiden har även förlängts vid ett tidigare tillfälle. Wall Street Journal och Gershkovich har avfärdat anklagelserna som grundlösa. USA betecknar det som ett fängslande på felaktiga grunder. Omni 231128. Flera palestinska grupper övade med Hamas från 2020 - tränade på gisslantagning. Fem väpnade palestinska grupper tränade tillsammans med Hamas inför attacken den 7 oktober, visar en kartläggning av BBC som analyserat videor på sociala medier. Övningarna inleddes 2020 och har bland annat handlat om hur man tar gisslan, genomför räder mot militäranläggningar och bryter igenom israeliska försvarslinjer. Grupperna beskrivs som relativt olika rent ideologiskt. Vissa är strikt islamistiska medan andra är ganska sekulära. De förenades i viljan att använda våld mot Israel. Bilder från den första övningen som grupperna genomförde visar bland annat hur beväpnade män tillfångatar en person som spelar israelisk soldat. BBC skriver att flera av de strategier som används i övningarna också tillämpades den 7 oktober. Fyra övningar totalt - den första genomfördes i december 2020. Expert: Det fanns varningar som borde ha plockats upp. Omni 231128, Ovädret påverkar Rysslands förmåga - Ukraina gagnas av snön vid floden Dnipro. Det stora snöoväder som drog fram över Ryssland och Ukraina i söndags och måndags har påverkat den ryska arméns förmågor, skriver tankesmedjan ISW i en lägesrapport om kriget. ISW noterar att ryska militärbloggare skriver att vädret har lett till försämrad sikt och försvårat operationer med artilleri och flyg. Det har framförallt drabbat Rysslands insatser riktade mot Cherson. Samtidigt har Ukrainas armé kunnat dra nytta av ovädret och den dåliga sikten för att befästa sina positioner vid floden Dnipros östra stränder. De kalla och snöiga väderförhållandena spås leda till att båda sidor måste förlita sig mer på infanteriledda markattacker. Omni 231128. Ukraina bekräftar: Spionchefens fru förgiftades. Marianna Budanova, hustru till Ukrainas underrättelsechef Kyrylo Budanov, misstänks ha förgiftats med tungmetaller, enligt den ukrainska nyhetssajten Babel. "Jag kan bekräfta informationen, tyvärr," säger den ukrainska underrättelsetjänsten GURs talesperson Andriy Yusov till Reuters. Budanova, som är rådgivare till Kyivs borgmästare Vitalij Klitjko, vårdas på sjukhus efter vad som tros vara ett mordförsök. Babel skriver att substanserna som påträffats hos Budanova inte förekommer naturligt i vardagen eller det militära, vilket kan tyda på avsiktlig förgiftning. Sajten uppger också att "flera" andra personer från underrättelsetjänsten GUR behandlas för misstänkt förgiftning. Enligt Ukrainska Pravda misstänks Budanova ha fått i sig giftet via maten. Hon rapporteras må bättre efter vård. Spionchefen Budanov anhölls i sin frånvaro för terrorism av en rysk domstol i april, enligt ryska medier. Babel på Telegram. Budanova uppges ha börjat må bättre. Omni 231128. Östersjön ska patrulleras av 20 fartyg : "Det skickar signaler till Ryssland." 20 örlogsfartyg ska patrullera Östersjön inom ramen för försvarssamarbetet JEF. Det som en följd av att hotbilden ökat, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT Nyheter. Syftet är att "bättre skydda kritisk infrastruktur under vattnet". Sverige bidrar i form av två Visby-korvetter som har ansvar för delar av Östersjön. JEF ska även patrullera delar av Nordatlanten. "Det här är ett symptom på att vi har ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge och det skickar signaler till Ryssland," säger Jonson. Samarbetet leds av Storbritannien. Beslut fattat av JEF-ländernas försvarsministrar. Omni 231128. Ryssland begränsar aborter - "för demografin". Aborträtten begränsas steg för steg i Ryssland, skriver Al Jazeera. Nu vill lagstiftarna förbjuda aborter på privata kliniker. De har redan minskat tillgången till abortpiller. Hälsoministeriet har infört riktlinjer för hur läkare ska förmå flickor och kvinnor att avstå från aborter. På den annekterade Krymhalvön har alla privata kliniker slutat utföra aborter på uppmaning av hälsoministeriet, enligt nyhetssajten Meduza. Enligt ett uttalande från Kryms hälsominister Konstantin Skorupsky gör de det för att "bidra till den demografiska situationen". De låga födelsetalen har varit en prioritet sedan Putin kom till makten, och invasionskriget i Ukraina har satt nytt ljus på de sjunkande befolkningssiffrorna, enligt Al Jazeera. "Det här kommer bara att leda till en dramatisk ökning av illegala aborter och ett stort antal stympade och döda ryska kvinnor, säger gruppen Urals Feministiska Rörelse till BBC. På den nationella hjälplinjen får uppringarna höra att abort är mord. Omni 231128. Baltiska staterna bojkottar möte dit Lavrov är inbjuden. Estland, Lettland och Litauen bojkottar OSSE-mötet i Skopje den här veckan om den ryske utrikesministern Sergej Lavrov tillåts delta. Det säger ländernas utrikesministrar i ett gemensamt uttalande. Beslutet att bjuda in Lavrov beklagas "djupt" av de baltiska staterna. "Det kommer bara att ge Ryssland ytterligare en propagandamöjlighet," skriver länderna. Dessutom riskerar Lavrovs närvaro att legitimera angriparen Ryssland som en fullvärdig medlem av OSSE-gemenskapen och därmed "bagatellisera de fruktansvärda brott som Ryssland har begått" i Ukraina, enligt uttalandet. Även Ukraina kommer att bojkotta mötet. Undertecknarna är Margus Tsahkna, Krisjanis Karins och Gabrielius Landsbergi. Ukraina gav sitt besked på tisdagen. Estlands utrikesminister: "Lavrov hör hemma vid en specialtribunal, inte runt Osse-bordet." Varken EU eller USA kommer att sitta ner med Lavrov. Omni 231129. Kommentar: Vad pågår i Lavrovs förmörkade hjärna? Ryska soldatfruar har startat en flashmob. "Lämna tillbaka min man, jag är urless." Så kan man översätta texten på klistermärken som allt fler fruar har börjat sätta på sina bilar runtom i Ryssland. Liknande klistermärken har funnits länge men nu har fruarna i Telegramkanalen "Vägen hem" med närmare 25 000 följare satt igång en flashmob med syfte att få hem de som strider i Ukraina genom att uppmärksamma frågan allt mer. Utöver det har kvinnorna börjat spela in video med direkt kritik mot Putins regering. Det är ett nytt fenomen som börjat växa sig allt starkare under den senaste månaden. (svt 231129). Rysslands nya budget: Rekordstort belopp till kriget. För första gången i Rysslands moderna historia ska närmare en tredjedel av landets budget läggas på ett krig. Det framgår i planen för budgetåren 2024-2026 som Vladimir Putin har skrivit under. Tidigare har de sociala utgifterna utgjort merparten av budgeten. Senast som en tredjedel lades på försvaret var under Sovjetunionens sista år. Det skriver The Moscow Times. För att klara av så stora försvarsutgifter kommer regeringen att omfördela pengar som stöttar Rysslands ekonomi. Exempelvis förlorar småföretagare närmare 20 procent av sin finansiering. Dessutom pausas stöd som går till att utveckla Rysslands utbildning och medicin. (svt 231129). Ryskt lagförslag: Kräv "lojalitet" av utlänningar. Rysslands inrikesdepartement föreslår att utländska medborgare som besöker landet ska underteckna ett "lojalitetsavtal", skriver den statliga nyhetsbyrån Tass. Där ska personen gå med på att inte kritisera ryska lagar och den ryska statens handlingar samt att inte "snedvrida det sovjetiska folkets bidrag till segern över fascismen" (svt 231129). Så här styr Kreml det ryska språket. "Rysk propaganda" är ett uttryck som används allt mer. Men vad betyder det egentligen? Antropologen Alexandra Archipova har studerat hur den är uppbyggd. "Det är mycket billigare få människor att blunda för det som sker, än att döda dem. Det är syftet med propagandan," säger Alexandra Archipova. Propaganda går ut på att övertyga människor om att de styrandes världsbild är den rätta. Alexandra Archipova säger att det görs i Ryssland med hjälp av språkliga manipulationer som började långt innan den fullskaliga invasionen. Det ryska språket förändrades redan 2012 när Putin kom tillbaka som president och den ryska politiken hårdnade genom att det fria ordet förbjöds och politiska fångar blev allt fler. Strax innan pandemin bröt ut införde inrikesministeriet ett så kallat "regim av välstånd". Det innebär att statskontrollerade medier ska få sin publik att tro att allt i Ryssland är bra. "Folk ska inte oroa sig och det uppnås genom att man förbjuder all negativ nyhetsrapportering kring regeringen, den politiska eliten, politikerna, parlamentet och regionala styren," säger Alexandra Archipova. I stället lyfter statskontrollerade medier fram allt positivt som sker i Ryssland. Samtidigt beskrivs Ukraina och hela västvärlden som något farligt och omänskligt. Nyheter som det ryska folket får ta del av styrs direkt från presidentadministrationen genom så kallade "metoditjki". Det är dokument som dagligen går ut till alla redaktörer på statskontrollerade medier som beskriver hur en nyhet ska belysas. Där står även vilka nyheter som ska ignoreras och vad som ska få extra utrymme. Propagandans språk är inte ofarligt, menar Archipova. Även om människor är emot kriget och det som propagandan försöker mata dem med skapas ett slags dubbeltänkande. "Hemma talar vi med våra barn om att kriget är hemskt och sen lär sig barnen i skolan att Ryssland håller på att rädda världen. Ett barn som växer upp i ett sånt system lär sig att allt inom politiken är smutsiga affärer och ett sånt dubbeltänkande dödar det civila samhället. Det är orsaken till varför många ryssar inte protesterar," säger Alexandra Archipova. Se videon om hur den ryska propgandan ser ut. svt 231129. Kommentar: Politisk hjärntvätt. Hon vill utmana Putin om makten i Ryssland: "Folk är trötta på det som pågår." Jekaterina Duntsova, 40, kräver att Ryssland avslutar kriget i Ukraina och friger politiska fångar. Nu vill hon utmana Putin i det ryska presidentvalet i mars nästa år. "Hennes chanser får sägas vara obefintliga," säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Vladimir Putin har ännu inte officiellt sagt om han tänker ställa upp i det ryska presidentvalet som planeras hållas i mars nästa år. Men han har redan fått en utmanare: En 40-årig frånskild trebarnsmamma. Jekaterina Duntsova har en bakgrund som journalist och politiker på lokal nivå. Hon föddes i Sibirien, men bor i dag i en liten stad i Tver-regionen utanför Moskva. Nu har hon startat en kampanjsida där hon kräver att Ryssland släpper politiska fångar, inför demokratiska reformer och avslutar kriget i Ukraina. "Jag älskar vårt land och vill att Ryssland blir en demokratisk, framgångsrik och fredlig nation", skriver hon i ett inlägg på Telegram. Men Duntsova, en oberoende kandidat med en tydlig antikrigslinje, lär mötas av en vägg av motstånd. "Ryska val är en kontrollerad historia som levererar de resultat som makten vill ha. Än mer så i ett krigstillstånd där toleransen uppifrån för kritik eller instabilitet är helt borta," säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Ignoreras av statliga medier. För att tillåtas kandidera måste minst en grupp bestående av minst 500 initiativtagare samlas för ett fysiskt möte där Duntsova nomineras som deras kandidat. Dessutom måste hon lyckas samla ihop minst 300 000 namnunderskrifter. Statskontrollerade medier i Ryssland ignorerar henne. Kritiker brukar hävda att oberoende kandidater gärna lyfts fram av makthavarna inför ryska presidentval, för att på så sätt ge valen ett skimmer av legitimitet. Duntsova förnekar dock, för nyhetsbyrån Reuters, att hon skulle ha något stöd av Kreml. "Putin skulle så vitt någon kan säga vinna valet även utan att fuska. Trots att stödet för Putin gått upp och ner får han ändå sägas vara populär bland en majoritet ryssar även om opinionsundersökningar måste tas med en rejäl skopa salt," säger Carl Fridh Kleberg. Se videon där hon förklarar sig. svt 231129. Kommentar: Omöjlig uppgift att utmana Putin. Men en hederlig och demokratisk kvinna till skillnad från Vladimir Putin och alla andra i hans närhet. Putin's advances in the Arctic | DW Documentary. Russian President Vladimir Putin is laying claim to 1.2 million square kilometers in the Arctic. His main objectives appear to be the colonization of the Arctic and of the North Pole. It’s a project more than 20 years in the making. This area, which remains virtually unexploited, is one of the last El Dorados on the planet. The subsoil is full of oil, gas, rare earths and precious minerals like gold, uranium, and copper. With global warming and the melting of the ocean’s ice, these riches are now more accessible, fueling the greed of major Western powers. But in this conquest of the Arctic, Russia already has a head start. For years, the country has been equipped with gigantic nuclear-powered icebreakers, which have been used to help navigate the icy waters surrounding the North Pole. In addition, Vladimir Putin has invested in extraordinary industrial projects. One such project is an enormous gas processing plant anchored in the permafrost; another is the construction of an incredible floating nuclear power plant intended to supply energy to Pevek, a small, isolated port north of the polar circle. These are but a few examples of the Russian leader’s flagship projects, in this new conquest of the Arctic. For Moscow, this policy also involves a militarization of the region. Fearful of these expansionist ambitions, NATO decided to react by sending a strong message to the Russian President. The Atlantic Alliance recently gathered of an army of 35,000 men in Norway to show that it could repel a possible Russian invasion at any given time. You tube 42:26 231129. Flera länder bojkottade Lavrovs tal i OSSE. När Rysslands utrikesminister i dag skulle tala under toppmötet för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, lämnade flera länders delegationer lokalen i protest. Däribland den ukrainska delegationen. Lavrov höll ett tal där han bland annat anklagade västländer för att stödja den "nynazistiska regimen i Kiev", vilket väckte kraftiga protester bland de som deltog. Ryssland har däribland stoppat flera avgörande beslut i organisationen, bland annat att godkänna OSSE:s budget. Nu uppger flera länder att säkerhetsorganisationens existens är hotad på grund av Rysslands närvaro. Bland annat Polen, Estland, Lettland och Litauen deltar inte alls på grund av den ryska närvaron. (svt 231130.) Putins önskan: Kvinnor ska föda "sju-åtta barn". Rysslands president Vladimir Putin vill att kvinnor ska föda lika många barn som förr i tiden. Det rapporterar The Independent. För två eller tre generationer sedan var det vanligt med sju eller åtta barn, enligt Putin. "Låt oss bevara och återskapa de här traditionerna. Att ha många barn, en stor familj, borde vara normen, ett sätt att leva för alla ryssar," sa Putin och tillade att större familjer är Rysslands "mål de kommande decennierna". Putin gjorde uttalandet i ett videotal under en konferens ledd av Kirill av Moskva, patriark av den rysk-ortodoxa kyrkan. Flera religiösa organisationer närvarade på konferensen som hade temat "dagens och framtidens ryska värld". De ryska födelsetalen har sjunkit stadigt sedan 90-talet. Samtidigt är förlusterna i kriget i Ukraina stora. Det är inte känt hur många ryssar som dödats men i somras skrev New York Times att amerikanska källor talar om 120 000. Omni 231130. Rysk general uppges ha sprängts av egen mina. Den ryske generalmajoren Vladimir Zavadskyj dödades i Ukraina i tisdags. Enligt uppgifter som återges i flera medier kan han ha trampat på en mina som placerats ut av en rysk enhet som var stationerad nära det område där han själv befann sig. Exakt var händelsen ska ha ägt rum är oklart, men Ukrainska Pravda skriver att Zavadskyj inte ska ha dött vid fronten utan längre bak. Ukraina har hävdat att 16 ryska generaler dödats i kriget. Ryssland har medgett att sex dödats. Zavadskyj uppges inte ha dödats i strid. Ledde Rysslands 14:e armékår. Ryska militärbloggare diskuterar dödsfallet.
Omni 231130 Rysslands högsta domstol förbjuder hbtq-rörelsen. Högsta domstolen i Ryssland klassar hbtq-rörelsen som "extremistisk" och förbjuder dess aktiviteter, skriver Reuters. Många befarar att beslutet ska leda till hårdare förföljelse av hbtq-personer i landet. Domstolen behandlade frågan på lite drygt två timmar och förhandlingarna var stängda för medier. Beskedet var väntat efter ett uttalande från justitiedepartementet tidigare i november. Domen redogör inte för om specifika individer eller organisationer drabbas. Redan förbjudet att sprida så kallad "hbtq-propaganda". Beslutet träder i kraft omedelbart. Omni 231130. Ukraina: 25 ryska drönare mot syd och öst i natt. Ryska styrkor har avfyrat 25 drönare och två robotar mot de södra och östra delarna av Ukraina i natt, uppger ukrainska luftförsvaret enligt AFP. 18 drönare och en robot ska ha skjutits ner. Enligt Ukraina har ryssarna byggt upp ett lager av drönare och robotar för att systematiskt kunna attackera det ukrainska elnätet under den kommande vintern. Liknande angrepp under förra vintern ledde till omfattande strömavbrott. Ukraina vill ha mer vapen från väst för att skydda utsatta områden. Omni 231201. Ukraina har sprängt tunnel 600 mil in i Ryssland. Ukrainska underrättelsetjänsten SBU har sprängt en järnvägsförbindelse i östra Ryssland, långt in i fiendens territorium. Det säger en ukrainsk källa till Reuters. SBU utlöste flera detonationer inne i Severomujskijtunneln, som är drygt 15 kilometer lång och Rysslands längsta tågtunnel, uppger en högt uppsatt ukrainsk underrättelsekälla för Politico. "Det här är den enda verkliga järnvägsförbindelsen mellan Ryssland och Kina. Och för tillfället är den här rutten, som Ryssland bland annat använder för militära transporter, fryst," säger källan. Tunneln ligger i delrepubliken Burjatien, 600 mil öster om Ukraina och nära gränsen till Mongoliet. Det har inte gått att oberoende bekräfta om sträckan används för militära transporter, skriver Reuters. SBU har inte officiellt bekräftat sabotaget och Ryssland har inte uttalat sig. Fyra detonationer ska ha utlösts när ett frakttåg åkte i tunneln. Enligt ett ryskt uttalande har ett tåg fattat eld och ingen har skadats. Omni 231201. Ryssland: Ingen anledning att se över målen i Ukraina. Ryssland har ingen anledning att se över sina militära mål i Ukraina. Det säger utrikesminister Sergej Lavrov i ett uttalande riktat till västvärldens ledare under OSSE-mötet i Nordmakedonien, enligt AP. "Vi ser inga tecken på att Kyiv eller deras ledare är redo för en politisk lösning och vi ser ingen anledning att se över våra mål," säger han. Ryssland har länge sagt sig vara redo att sluta fred med Ukraina vid förhandlingsbordet. Det ryska fredsförslaget innebär dock att Ukraina skulle behöva erkänna stora delar av landet som ryska, något Kyiv vägrar gå med på. Att Lavrov ens får delta på OSSE-mötet är mycket kontroversiellt. Ukraina och baltländerna bojkottar mötet och flera deltagare anser att Ryssland undergräver säkerhetspaktens arbete. Nordmakedonien har temporärt hävt det ryska flygförbudet så att Lavrov kan resa till mötet. Omni 231201. Omstridde Gergiev tar över Bolsjojteatern. Den kontroversiella ryske stjärndirigenten Valerij Gergiev blir ny chef för den världsberömda Bolsjojteatern i Moskva. Valerij Gergiev, som fick Polarpriset 2005, blev av med sina stora internationella engagemang, inklusive uppdraget som chefsdirigent för filharmonikerna i München, sedan han vägrat ta avstånd från Rysslands invasion av Ukraina i fjol. Den ryske dirigenten var en av initiativtagarna till Östersjöfestivalen 2002, men har inte blivit inbjuden de senaste åren. Gergiev har även blivit utesluten ur Kungliga musikaliska akademien. svt 231201. Kraftig ökning av försvarsutgifterna i Ryssland. Omkring 40 procent av den ryska statsbudgeten för 2024 ska läggas på försvar och säkerhet. Enligt Torbjörn Becker, chef för Östeuropeiska institutet på Handelshögskolan, får detta konsekvenser för befolkningens välstånd. "Så länge man tänker hålla på med kriget i Ukraina så behöver man stoppa in resurser i krigsapparaten," säger han till SVT Nyheter. Budgeten, som skrevs under av president Vladimir Putin tidigare i veckan, innebär att de ryska försvarsutgifterna ökar med nästan 70 procent. En tredjedel av budgeten ska läggas på militären, nivåer som inte setts sedan sovjettiden, skriver The Moscow Times. Utöver detta läggs motsvarande 400 miljarder kronor på "nationell säkerhet". Pengar som är tänkta att gå till nationalgardet, kriminalvården, säkerhetstjänsten och inrikesdepartementet. Flera statliga sjukvårdsprogram och insatser för småföretagare får däremot stryka på foten. De statliga ryska mediebolagens medel förblir i princip oförändrade. På det stora hela ser den ryska ekonomin okej ut, enligt Torbjörn Becker som samtidigt pekar på att man bör ta offentlig rysk statistik med en nypa salt. "Mycket av det som skapar tillväxt i Ryssland i dag handlar om att man spenderar mycket på att föra krig i Ukraina i stället för att ta hand om sina egna medborgare," säger han. SVT: Har Ryssland råd med det här? "Nej, det har inget land egentligen om man bryr sig om hur medborgarna har det. Eftersom Ryssland är en auktoritär stat så kan man prioritera lite som man vill." "Det är den banan man nu gett sig in på, att inte prioritera välståndet i befolkningen utan i stället satsa på en militär aktion i Ukraina."
Ryssland går nu delvis att betrakta som en krigsekonomi, enligt Torbjörn Becker. "Det skulle jag våga säga. Det är inte så att hela den ryska ekonomin blir en krigsekonomi men i den här processen kommer man förmodligen höja skatter och ta de resurser man behöver för att stoppa in i krigsindustrin. På så sätt sätter man de vanliga marknadsfunktionerna ur spel för att man från statens sida prioriterar krigföring," säger han.
svt 231201. Zelenskyj: Kriget går in i en ny fas i och med vintern. Den kommande vintern markerar en ny fas i krigets Ukraina, säger president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med nyhetsbyrån AP. Förändringen kommer enligt honom att påverka både soldater på frontlinjen och civila i städer, samt veteexporten. Zelenskyj väntar sig att Ryssland återupptar en strategi av intensiva luftangrepp, likt förra vinterns attacker mot civil infrastruktur som påverkade tillgången el, värme och vatten. Hittills har Ukraina i stort lyckats skjuta ner drönare och missiler som avfyrats mot de större städerna, men att både skydda civila och att upprätthålla fronten är en utmaning som enligt Zelenskyj gör de kommande månaderna extra utmanande. Presidenten medger i intervjun också att sommarens motoffensiv inte gav de betydande resultat många hoppats på. Enligt honom berodde det i huvudsak på att allierade inte levererade vapen i den utsträckning Ukraina hoppats på. "Vi fick inte alla vapen vi ville ha. Jag kan inte vara nöjd, men jag kan heller inte klaga för mycket," säger han. Zelenskyj om striderna i Mellanöstern: "Kommer bli utmanande om våra allierades uppmärksamhet splittras." Omni 231201. Ukraina: Ryssland planerar folkutbyte. Ryssland försöker ändra demografin i de områden man ockuperar i Ukraina genom att importera migranter från Centralasien. Det hävdar Ukrainas nationella motståndscentrum, en organisation som är direkt underställd regeringen. Antalet centralasiatiska migranter i områdena sägs redan nu uppgå till över 100 000 personer. "De flesta arbetar på byggen men i framtiden planerar ryssarna att mobilisera dem i utbyte mot medborgarskap", skriver centret. Motståndscentret hävdar att Ryssland på det här sättet försöker ersätta den inhemska, ukrainska populationen i de ockuperade områdena. Petro Andrjusjtjenko, rådgivare till den ukrainske borgmästaren i staden Mariupol, har sagt till den ukrainska tv-kanalen espreso.tv att tiotusentals "marodörer" från Centralasien flyttat in i den ockuperade staden. (svt 231202.) Polisen slog till mot gaybarer i Moskva. Ryska säkerhetsstyrkor slog till mot gayklubbar och gaybarer i Moskva under fredagskvällen, skriver AFP. Enligt lokala medier ska besökare ha kontrollerats och fotograferats av polis. Tillslagen kommer bara dagar efter att Rysslands högsta domstol slog fast att vad man kallar "den globala hbtq-rörelsen" är en "extremistisk organisation". Enligt AFP menar aktivister att klassificeringen av en så vagt definierad rörelse ger polis långtgående möjligheter att slå ned på hbtq-personer eller deras organisationer. "I praktiken kan det innebära att ryska myndigheter, med det här domstolsbeslutet i handen, kan hindra hbtq-initiativ från att verka i Ryssland," säger aktivisten Max Olenichev till AFP. Hbtq-personer och rörelser har länge beskrivits som fiender till "traditionella familjevärderingar". Enligt polisen handlade tillslaget om att hitta droger. Omni 231202. Kommentar: Det är sant, hbtq-rörelserna är fiender till "traditionella familjevärderingar" men tillslagen handlade nog inte bara om att hitta droger. ÖB besökte Ukraina: "Jag blir ledsen och arg." ÖB Micael Bydén har besökt Ukraina för första gången sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes. I en intervju med DN beskriver han sig som ledsen och arg efter att ha färdats genom de sönderskjutna byarna och sett förstörelsen med egna ögon. "Det finns bara civilbefolkning där, inga militära hot, inget som egentligen har någon betydelse för militär strid. Ändå ser (ryssarna) bara till att förstöra." Besöket har bland annat syftat till att utvärdera Stridsfordon 90 och artillerisystemet Archer - två militära bidrag från Sverige som enligt Bydén kommer till stor nytta för den ukrainska armén. Bydén: "Jag möter en ukrainsk försvarsmakt som fullständigt lyser av försvarsvilja." Ryssland har ett övertag - men Archer hjälper. Omni 231202. Kommentar: Det är nog rätt uppfattat. Ryssarna ser bara till att förstöra. Detta nog i syfte att försvaga den ukrainska motståndsviljan. Men sådan är Putin i sin så kallade slughet. Hackare: Ryska soldater vid fronten dödas av Whatsapp. Ryska soldater använder sig av osäkra meddelandetjänster som Ukraina enkelt kan läsa av. Det uppger en pro-rysk hackare som har läckt en ukrainsk underrättelserapport som tankesmedjan ISW tagit del av. Ukraina får enligt uppgifterna tillgång till dokument, mediefiler och detaljerade konversationer mellan soldater. "Whatsapp dödar rysk militärpersonal, uppger källan och kräver att armén får ett slut på soldaternas osäkra chattande." En militärbloggare skriver att problemet har funnits länge och att utlovade föreläsningar om osäkra meddelanden uteblivit. Militärbloggare liknar också många av de ryska drönarna vid fronten vid leksaker. Omni 231202. Mätning: Ryska stödet för kriget har halverats i år. Ryssarnas stöd för kriget i Ukraina har nästan halverats i år. Det visar en mätning av det oppositionella ryska opinionsinstitutet Chronicles enligt tankesmedjan ISW. I Chronicles telefonmätning i oktober uttryckte tolv procent av de svarande "genomgående" stöd för det ryska militära agerandet. I februari var siffran 22 procent. 40 procent av de svarande anser att Ryssland borde dra sig ur Ukraina utan att ha uppnått de uppsatta krigsmålen, en siffra som legat på samma nivå under året. 33 procent vill ha fortsatt krig, jämfört med 47 procent i februari. Enligt en opinionsmätning av oberoende Levada Center från slutet av oktober anser 55 procent att Ryssland bör inleda fredsförhandlingar, och 38 procent att kriget bör fortsätta. 1 200 ryssar tillfrågades.
Omni 231202. Uppgifter: Ryssarna trappar ner kring Avdijivka - och dödar krigsfångar. De ryska styrkorna har trappat ner offensiven mot staden Avdijivka i Donetskregionen, som de kämpat hårt för att inta den senaste tiden, skriver Reuters. Oleksandr Sjtupun, talesperson för den ukrainska militären, säger i tv att de ryska anfallen mot staden har halverats det senaste dygnet på grund av tunga förluster. "Koksfabriken hålls av den ukrainska armén. Fiendens styrkor försöker ta sig in, men förlorar infanteri och utrustning." Fabriken, belägen vid den norra infartsvägen till staden, har beskrivits som strategiskt viktig. Samtidigt anklagar Ukraina Ryssland för att ha avrättat ukrainska soldater som lagt ner vapnen, skriver AFP. Ett klipp i sociala medier, som uppges vara filmat nära Avdijivka, visar hur två män kommer ut ur ett bombskydd och överlämnar sig, vilket följs av skott. Klippets äkthet har inte bekräftats av oberoende part. Ryssland uppges samtidigt ha tagit kontroll över stad där strider pågått i ett år. Ukrainsk människorättsombudsman om klippet: "Ytterligare ett brott mot Genèvekonventionen." Omni 231203. Filippinerna oroas av 135 kinesiska militärfartyg. Filippinernas uppger att fler än 135 kinesiska militärfartyg flockas utanför landets kust, skriver AFP. Den filippinska kustbevakningen beskriver närvaron som alarmerande och olaglig. De kinesiska fartygen uppges inte ha svarat på anrop. Fartygen ska ligga nära Whitsun-revet, mer än 100 mil från närmsta kinesiska ö och 32 mil från den filippinska ön Palawan. Kina gör anspråk på stora delar av Sydkinesiska havet, inklusive grannländers kustnära områden. Ett hundratal kinesiska fartyg syntes första gången den 13 november. Omni 231203. Släppt rysk gisslan tecken på Putins nya Hamas-linje. Hamas har släppt tre ryska medborgare som kidnappats från Israel under attacken den 7 oktober, rapporterar Washington Post. Det ska skett enligt ett separat avtal, efter uppmaning från ryska diplomater under Hamas besök i Moskva. WP skriver att specialbehandlingen av ryssar är ett i raden av tecken på ökad samstämmighet mellan Kreml och Hamas. Ett annat exempel som nämns är just att president Vladimir Putin tog emot en delegation från terrorgruppen i slutet av oktober, samtidigt som den blev paria i resten av världen. Enligt Rysslandsexperten Ruslan Suleymanov ger Moskvas inbjudan legitimitet åt Hamas. "Så frigivandena är en gest från Hamas för att belysa Putins särskilda roll." Men Rysslands svängning är inte riskfri, enligt analytiker som tidningen pratat med. Agerandet beskrivs redan skapat en spricka mellan Putin och Benjamin Nethanyahu, som tidigare ansågs vara en av Putins främsta vänner bland världsledare. Det påverkar Rysslands möjlighet att bevara positionen som medlare med alla Mellanösterns länder. Vissa tror att Putins hållning är en hämnd för att Netanyahu inte visat stöd för invasionen av Ukraina. Ryssland tackar Hamas för att ryska medborgare släppts (30 november). Hamas tackar för Putins stöd - släpper rysk gisslan (26 november). Omni 231203. Kommentar: Iran + Hamas + Ryssland. Förvånande? Knappast. Klytjkos kritik mot Zelenskyj: Vi blir snart som Ryssland. Vitalij Klytjko, borgmästare i Kyiv, riktar hård kritik mot den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. I en intervju med tyska Der Spiegel säger den före detta världsmästaren i boxning att Ukraina är på väg att bli en auktoritär stat under Zelenskyjs ledarskap. "Snart kommer vi inte skilja oss från Ryssland där allt handlar om en enda man," säger Klytjko. Han säger att de enda trovärdiga institutionerna i landet är de lokala ledarna, alltså sådana som han själv, och att Zelenskyj ser borgmästarna som ett "hinder för att centralisera makten". Zelenskyj har inte svarat på kritiken men har tidigare öppet kritiserat Klytjkos ledarskap och arbete. Klytjko säger dock att det är svårt att göra Ukraina auktoritärt: "Ukrainarna älskar sin frihet för mycket." Bråket mellan dem har pågått sedan innan kriget. Omni 231203. Paasikivi: Högt ryskt pris för operationen mot Avdijivka. Uppgifterna om att ryssarna minskat sina attacker mot den ukrainska industristaden Avdijivka kan betyda att Ryssland nu satsat allt man kunnat. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, till SvD. "De har bara lyckats erövra några hundra meter till en oerhört hög kostnad i materiel och människoliv," säger han men poängterar att uppgifterna är osäkra. Den stora frågan är enligt Paasikivi om ryssarna nu fyller på med nya förband för att få fart på striderna, eller om de satsar på att stabilisera fronten inför vintern. Den ryska operationen mot Avdijivka beskrivs som den största sedan attacken mot Bachmut. Omni 231204. Finsk polis kände till rysk plan mot Natoprocess. Den finska säkerhetspolisen kände till att rysk underrättelsetjänst ska ha planerat att sabotera de svenska och finska Natoprocesserna genom att uppmuntra till demonstrationer mot islam, uppger TV4 och Yle. Uppgifterna kommer från en läckt rapport som den regimkritiska ryska organisationen Dossier Center tog del av runt årsskiftet. SVT och Expressen rapporterade om uppgifterna i maj i år. Demonstrationer, antimuslimsk graffiti och budskap mot den turkiske presidenten Erdogan skulle användas för att försämra relationen mellan Sverige, Finland och Turkiet. Den finska säkerhetspolisen bekräftar för Yle att man känt till planerna. Enligt kanalen finns det inga tecken på att några av planerna genomförts i Finland. Ryssland låg bakom kampanj mot islam för att stoppa Sverige. Dokumenten läktes i två omgångar till Dossier Center.Rysk kampanj för att splittra Europa - inspirerad av Paludan. Omni 231204. Ryssland anfaller Avdijivka från två nya riktningar. Ryssland försöker inta Avdijivka i Donetsk i två nya anfallsriktningar. Det uppger Vitalij Barabasj, chef för stadens militäradministration, enligt AFP. "De nya riktningarna tyder på att fienden har fått order om att inta staden till vilket pris som helst," säger han till ukrainska medier. Den utökade offensiven är ett försök att distrahera det ukrainska försvaret och omringa staden helt, fortsätter han. De ryska styrkorna har försökt inta industristaden i två månaders tid, och lidit tunga förluster på köpet. I helgen uppgav Ukraina att den ryska offensiven mot Avdijivka hade trappats ner. De anklagar också ryssarna för att ha dödat obeväpnade krigsfångar i staden, vilket påstås visas i ett klipp som fått spridning i sociala medier. Runt 1 300 av de 30 000 invånarna är kvar i staden. Samtidigt pågår intensivt ryskt bombardemang i Chersonregionen. Sker efter att offensiven till synes trappats ner. Omni 231204. Granskning: Storbritanniens farligaste plats hackad. Storbritanniens kärnavfallsanläggning Sellafield har hackats av cybergrupper med nära koppling till Ryssland och Kina, visar en granskning av The Guardian. Det innebär att några av Sellafields mest känsliga aktiviteter, som att flytta och övervaka radioaktivt avfall, kan ha äventyrats. Enligt källor till nyhetssajten upptäcktes intrång i anläggningens datanätverk första gången 2015, men ledningen har konsekvent försökt tysta ner händelserna. Källorna uppger också att det är troligt att hackarna kommit åt hemligtstämplat material på högsta nivå från anläggningen, som beskrivs som Storbritanniens farligaste plats. Det är oklart om Sellafield lyckats eliminera den skadliga programvaran. Sellafield i Cumbria är ett före detta kärnkraftverk som nu behandlar kärnavfall från hela Storbritannien Omni 231204. Turkiet och Israel tjänar stort på Ukrainas vapenbehov. Rysslands invasion av Ukraina drev på en kraftigt ökad efterfrågan på vapen och militär utrustning under 2022, visar en analys från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri). Men på grund av arbetskraftsbrist, stigande kostnader och störningar i leveranskedjorna lyckades inte amerikanska och europeiska vapenproducenter öka sin produktion nämnvärt. Det gjorde däremot flera länder i Asien och Mellanöstern, bland annat Sydkorea, Turkiet och Israel. De fyra turkiska företagens totala intäkter uppgick till 5,5 miljarder dollar, en ökning med 22 procent jämfört med 2021, enligt analysen. "Företag i Mellanöstern som specialiserat sig på tekniskt mindre sofistikerade produkter kunde öka produktionen snabbare", säger Sipri-forskaren Diego Lopes da Silva i ett pressmeddelande. Vapenintäkterna för de 26 europeiska företagen på listan ökade med 0,9 procent. Omni 231204. Ilska mot Putin på ukrainska "sorgeläger" för barn. Så kallade sorgeläger organiseras i Ukraina för att hjälpa barn som förlorat sina föräldrar i kriget. The Economist har besökt ett läger som arrangeras varje månad i Lutsk, en liten stad i västra Ukraina. Där får barnen träffa psykologer och terapeuter, spela teater och ta hand om djur. Kriget är ständigt närvarande i alla lekar, aktiviteter och känslor, skriver tidningen. En del av barnen tar ut sin ilska på en boxningssäck de kallar Putin, som är så sönderslagen i slutet av lägret att den alltid måste bytas ut. Andra formar lerfigurer som saknar kroppsdelar. Sexåriga Vladik förlorade sin mamma i den ryska massakern i Butja i början av kriget. Varje gång han besöker graven ser han till att plocka med sig ett mynt. "Hon kommer att behöva dem för att köpa saker i himlen, som glass," säger han. Arrangören: Skrämmande att tänka på hur nästa generation kommer att se ut. Klätterläger i Österrike vill hjälpa ukrainska änkor och barn att hantera sorgen. Omni 231204. Vita huset varnar: Slut på Ukrainastöd vid årsskiftet. USA:s regering skickade under måndagen en "brådskande varning" till den amerikanska kongressen om behovet av ett nytt stödpaket till Ukraina, rapporterar AP. Enligt meddelandet kan Kievs förmåga att försvara landet helt utplånas utan mer militärt och ekonomiskt stöd. Budgeten för bistånd till den ukrainska ekonomin uppges vara nära noll. "Vi har helt slut på pengar - och nästan slut på tid", "om Ukrainas ekonomi kollapsar så kommer de inte kunna fortsätta strida, punkt slut". skriver Shalanda Young, chef för Vita husets budgetutskott. Den amerikanska presidenten Joe Biden har drivit frågan om ett stödpaket på 106 miljarder dollar, som bland annat är tänkt att gå till stöd för Ukraina och Israel. Förslaget har mötts av skepticism i den amerikanska kongressen, där missnöjet över mängden stöd USA skickat till Ukraina vuxit hos såväl demokrater som republikaner. (svt 231204.) Kommentar: Detta vore en katastrof för Ukraina och en seger för Ryssland. Varningen: Ryskt anfall mot Nato möjligt inom tre år. Medlemsländerna längs Natos östra gräns har så lite som tre år på sig att förbereda sig för ett möjligt ryskt anfall, säger Jacek Siewiera, den polska ministern och chefen för en nationell säkerhetsbyrå, till The Times. "Detta är tidsfönstret då vi måste skapa en kapacitet på vår östra front som skulle ge avskräcka aggressioner. Den ryska vapenindustrin jobbar trippla skift och kan återställa sina resurser inom kommande tre år," säger han. I synnerhet uttrycker han en oro för de baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen, som på grund av sin historiska anknytning till Ryssland är särskilt utsatta. Den ryska försvarsministern Sergej Shoigu har tidigare varnat för en ökad militär närvaro mot de baltiska länderna som ett svar på Sveriges och Finlands planer att bli medlemmar i Nato. (svt 231205.) Finska bolag smugglade drönare till Ryssland. Två finska bolag anklagas för att ha exporterat drönare och andra produkter till Ryssland i strid med EU:s sanktioner, rapporterar AFP. Enligt den finska tullen har nästan 3 500 drönare smugglats till grannlandet. Sex personer är misstänkta, varav en suttit häktad sedan i september. Drönarna, halvledare och annat försvarsmateriel har exporterats till andra länder men senare hamnat i Ryssland. Det ena företaget ska ha stått för inköpen och det andra för att ha fört varorna vidare. Exporten är förbjuden till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Enligt den finska tullen har verksamheten bedrivits från Ryssland. Produkterna ska ha sålts via Kazakstan. Omni 231205. Kommentar: Vilken skandal. De inblandande bör få hårda straff. Kvinnor i Ryssland kräver att deras män får komma hem. En växande kvinnorörelse i Ryssland kräver att deras män, söner och bröder ska få återvända hem från fronten i Ukraina, skriver Reuters. Många av kvinnorna stod från början bakom det Kreml kallar för "den militära specialoperationen", men sedan den allmänna mobiliseringen förra året har kraven hårdnat. "Vi vill att våra män demobiliseras så att de kan återvända hem, för vi tror att de gjort allt de kunnat i över ett års tid," säger Maria Andreeva, vars man endast kommit hem för två korta besök det senaste året. Enligt nyhetsbyrån är det en känslig fråga för Kreml, som i tidigare krig tolererat högre dödssiffror än vad som vore politiskt gångbart i västländer. Andreeva: "Inte bara en kamp för att ge min dotter en far - utan för mitt eget äktenskap." Mödrar och fruar: Putin svek oss. Kvinnorörelsens protester stoppade på flera håll . Omni 231205. Sex ukrainska barn ska återföras från Ryssland. Ytterligare sex ukrainska barn ska återföras från Ryssland till sitt hemland, rapporterar Reuters. Överenskommelsen ska ha medlats fram av Qatar. Barnen är mellan åtta och 15 år gamla och är den andra gruppen barn som återförts till Ukraina via Qatars ambassad i Moskva. Den första gruppen om fyra barn fick återvända hem i oktober. Ukraina har anklagat Ryssland för att olovligen ha tagit runt 20 000 barn från Ukraina till Ryssland eller ryssockuperat område. Ryssland har nekat till anklagelserna och menar att man skyddat barnen från krigszonen. Ukraina menar att bortförandet av barnen är ett krigsbrott. Båda sidor beskrivs ha samarbetat fullt ut. Bland barnen finns en elvaårig pojke, vars mamma är kvar i Ryssland. Omni 231205. 100 000 fångar rekryterade från ryska straffkolonier. Ryssland har rekryterat över 100 000 fångar från straffkolonier för att strida i Ukraina sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Det rapporterar Newsweek med hänvisning till den exilryske dissidenten Vladimir Osetjkin, som driver antikorruptionsprojektet Gulagu.net och sägs ha ett stort nätverk av källor i det ryska fängelsesystemet. Experter som nyhetsmagasinet pratat med menar att siffrorna visar på Kremls akuta brist på soldater. De beskrivs också illustrera det faktum att president Vladimir Putin föredrar "utbytbar" personal, då det skulle kunna innebära ett politiskt bakslag att stället mobilisera den unga befolkningen. Det ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat uppgifterna. Bland de rekryterade finns till exempel dömda mördare. NYT har kartlagt några av de fångar som rekryterats ur ett ryskt säkerhetsfängelse. Wagnergruppen började rekrytera från fängelser - nu tycks armén tagit efter. Omni 231205. Kommentar: Fångar är bra kanonmat för Putin. Analys: "USA:s position som global ledare står på spel." Nästan sju veckor har gått sedan president Joe Biden bad USA:s kongress om 60 miljarder dollar i stöd till Ukraina, men ingenting har hänt. Det är inte bara Ukrainas överlevnad som står på spel - det gör också USA:s position som global ledare, skriver Stephen Collinson i en analys i CNN. Om USA "överger" Ukraina sänder det en signal till Ryssland och Kina att landets säkerhetsgarantier inte betyder någonting, skriver han. "Tanken att Washington skulle överge en demokratisk, självständig nation som kämpar mot en invasion av Kreml skulle en gång ha varit otänkbar." Stigande tvivel om USA:s åtagande sammanfaller med en kylig vinter som redan bromsat in båda sidor i kriget, skriver försvarsanalytikern Michael Clarke i Sky News. Enligt honom är Ukrainas främsta prioritet de kommande månaderna att inte förlora slaget om Avdijivka. "Det skulle öppna vägen för Ryssland att göra större framsteg för att ta Kramatorsk och Slavjansk under våren, vilket i praktiken skulle ge dem hela Donbas, skriver Clarke. Stephen Collinson: "Ukrainas livlina hänger i en tunn tråd." Michael Clarke: Ser vi ett stort genombrott under de kommande månaderna? Ukrainas stabschef: Finns en stor risk att Ryssland vinner kriget om USA:s kongress fortsätter att skjuta upp krigsstödet. Omni 241205. Kommentar: Situationen visar att Donald Trump inte är en Ukraina-vän utan en Putin-vän. Ukraina vädjar till USA: Stor risk att förlora utan stöd. Det finns "en stor risk" att Ukraina förlorar kriget mot Ryssland om det militära stödet från USA uteblir, varnar president Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak. "Det kommer bli svårt att hålla positionerna och för folket att överleva," säger Jermak under ett tal på US Institute of Peace i Washington DC enligt BBC. Uttalandet kommer efter en tid av konflikt i den amerikanska kongressen gällande omfattningen av stödet till Ukraina. "Vi har slut på pengar och nästan slut på tid," sa Vita husets budgetchef Shalanda Young nyligen, och varnade för att det inte finns någon "magisk pott med finansiering" kvar. Den republikanske talmannen Mike Johnson: Strategin i Ukraina är för otydlig. Zelenskyj ställde in ett planerat videomöte med amerikanska senatorer på tisdagen. Omni 231205. Kommentar: Och vilken strategi har Mike Johnson? Ingen! Förutom att lyssna på Donald Trump. Uppgift: 24 ryska soldater förgiftade av "två flickor". 24 ryska soldater har dött efter att ha serverats förgiftad mat på en militäranläggning i Simferopol på den ockuperade Krymhalvön, skriver Kyiv Post med hänvisning till obekräftade uppgifter i ryska mediekanaler. Enligt uppgifterna ska "två trevliga flickor" ha serverat vodka, bröd, sås och ost som tack för att soldaterna "skyddade dem". Den ukrainska partisangruppen Crimean Combat Seagulls har tagit på sig den påstådda giftattacken och skriver i ett inlägg på Telegram att "arseniken och strykninet smakade oförglömligt". "Du kan dö av njutning! Vilket var precis vad 24 ockupanterna gjorde," skriver gruppen. Källa till telegramkanalen Kremlin Snuffbox: "De sa till vakterna att de ville tacka våra pojkar för allt." Förra månaden förgiftades fyra ryska FSB-officerare på en restaurang i ockuperade Melitopol. Omni 231205. Kommentar: De två flickorna ligger risigt till om de inte har en snabb utväg ut ur Ryssland. Republikanernas motkrav för Ukraina-stöd: Hårdare tag vid gränsen mot Mexiko. Republikanerna är redo att blockera stödpengarna till Ukraina om inte Demokraterna går med på hårdare gränsregler mot Mexiko. Stämningen mellan de två partierna i USA var iskall under ett möte på tisdagen, vilket tyder på att en överenskommelse inte är på gång i närtid, enligt New York Times. "Vi är på väg att överge Ukraina. När Vladimir Putin marscherar in i ett Nato-land kommer de att ångra dagen då de bestämde sig för att göra politik av Ukrainas säkerhet," säger den demokratiske senatorn Christopher Murphy om Republikanerna. Republikanerna skyller i sin tur på Biden-regeringen. "De vill ha tiotals miljarder dollar för att hjälpa våra vänner och allierade utomlands, men de är inte villiga att göra vad som är nödvändigt för att förhindra en potentiell kris vid gränsen," säger senatorn John Cornyn. Tanken var att president Volodymyr Zelenskyj skulle ha talat på tisdagens möte, men han ställde in i sista minuten, utan någon officiell förklaring. Även republikaner som tydligt har stått på Ukrainas sida instämmer. Paketet består totalt av 110,5 miljarder dollar. Av denna summa ska 60 miljarder dollar gå till Ukraina. Biden: Galenskap att inte stötta Ukraina. Omni 231206. Kommentar: Detta är förvisso republikansk galenskap. Putin på toppmöte i Dubai - stark ukrainsk vrede. Vladimir Putin har landat i Dubai där han ska göra ett "arbetsbesök" i samband med klimattoppmötet COP28. Det rapporterar flera medier. Enligt ryska statsliga nyhetsbyrån Tass kommer Putin inte att dyka upp under COP28. Däremot ska han besöka Förenade arabemiratens utrikesminister Mohammed bin Zayed Al Nahyan för ett möte på tu man hand. Putin kommer även att besöka Saudiarabien för möte med kronprinsen Mohammed bin Salman, för att diskutera oljeproduktion samt krigen i Ukraina och Gaza. Ingen av oljenationerna har anslutit sig till de 123 länder där den ryske presidenten är efterlyst för krigsbrott, därför riskerar han inte att bli gripen under besöken. Ukrainska klimataktivister som besöker COP28 uttrycker stark vrede mot att Putin tillåts gästa landet under klimattoppmötet. "Att se hur någon som han tillåts delta i de stora sammanhangen, att han behandlas som en kär gäst, det är enligt mig hyckleri," säger Marharyta Bohdanova till AP. Senaste gången Putin besökte klimatoppmötet var 2019. Olja i fokus under Putins besök. Isolerad Putin genomför arbetsbesök i Förenade arabemiraten och Saudiarabien. Omni 231206. Analys: Putin kan få rätt i att omvärlden tröttnar. Vladimir Putin kan få rätt i att omvärlden kommer att tröttna på Ukraina innan han själv gör det, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. Vita huset varnade i veckan för att man snart har slut på pengar till Ukraina - samtidigt som Republikanerna vägrar godkänna mer finansiering om Demokraterna inte samtidigt går med på att förstärka gränsen mot Mexiko. "Ångest på gränsen till panik" kan vara en befogad känsla i den amerikanska administrationen, enligt Collinson. För att öka sannolikheten att kongressen ska skjuta till mer pengar försöker Bidenadministrationen också göra stödet till en ekonomisk valfråga, skriver BBC:s Anthony Zurcher. Administrationen har sagt att delar av stödet skulle gå till att producera vapen i amerikanska fabriker. "När valåret närmar sig hoppas Vita huset att kongressledamöterna ser sig om efter möjligheter att visa upp vad de gör för att stötta de lokala ekonomierna i sina valdistrikt," skriver Zurcher. Stephen Collinson: Endast en skör tråd håller USA:s Ukrainastöd uppe. Anthony Zurcher: Frågan om förstärkt gräns mot Mexiko en ordentlig politisk halsbränna. Republikaner i senaten blockerar finansiering till Ukraina. USA:s planering kring kriget i Ukraina baserat på felaktiga analyser. Omni 231206. Källa: Italien drar sig ur kinesisk storsatsning. Italien lämnar nu formellt Kinas stora handelsinitiativ Nya sidenvägen, rapporterar Financial Times med hänvisning till en högt uppsatt regeringskälla i Rom. Italien skrev på avtal om medverkan 2019 och var då det enda G7-landet som anslöt sig. Premiärminister Giorgia Meloni har länge varit kritisk till Italiens deltagande i initiativet, som många anser är ett försök från Peking att öka Kinas inflytande i omvärlden. Avtalet hade per automatik förlängts i fem år om Italien inte sagt upp det före årsskiftet. Meloni sägs också vara mån om att inte reta upp Peking. Enligt Kina har fler än 150 länder anslutit sig. Italien är EU:s tredje största ekonomi. Omni 231206. Analyser: Stalinliknande utrensning i Xis inre krets. Medan världens blickar riktas mot krigen i Mellanöstern och Europa pågår en "Stalinliknande utrensning" i Kinas hemlighetsfulla politiska system, skriver Politico i en analys. Bland annat tvingades Kinas utrikesminister Qin Gan bort från sin post i somras och några månader senare fick försvarsminister Li Shangfu sparken utan någon förklaring. Även cheferna för Kinas kärnvapenprogram och högt uppsatta tjänstemän som övervakar den kinesiska finanssektorn har blivit av med sina jobb. "Dessa personer är inte medlemmar av fientliga politiska fraktioner utan lojalister från Xis inre cirkel, vilket leder till allvarliga frågor om regimens stabilitet," skriver Politico. Instabilitet i Kinas toppskikt kan få konsekvenser för den redan sargade relationen mellan Kina och Taiwan, enligt Politico. Och faktum är att distansen mellan länderna växer till följd av att den kinesiska ekonomin står inför en allvarlig avmattning, skriver Katsuji Nakazawa i en analys i Nikkei Asia. "Det finns en växande klyfta mellan politiken på det kinesiska fastlandet [...] och Taiwan, där demokratin har fått fäste," skriver Nakazawa. Politico: "Någonting är ruttet i Kinas politiska topp." Omni 231206. Spionanklagad man hamnar på USA:s sanktionslista. Den rysk-svenske man som nyligen friades i ett uppmärksammat fall om misstänkt spioneri har satts upp på USA:s sanktionslista, rapporterar SvD. Enligt tidningen pekas han ut som part i ett nätverk med personer från flera länder, vars mål varit att förse det ryska försvaret med teknik som kan användas militärt. I domen i slutet av oktober slog tingsrätten fast att mannen använt falska identitetsuppgifter och skaffat teknik åt Ryssland men att det inte utgjort spioneri. Fallet har överklagats till hovrätten. Säkerhetspolisen vill inte kommentera. Mannens företag ska ha använts av ryska underrättelsetjänsten GRU. Omni 231206. Biden pressar oenig kongress: "Gåva till Putin." På onsdagskvällen uppmanade USA:s president Joe Biden kongressen att enas kring det nya miljardstödet till Ukraina som legat på is i flera veckor. Senaten planerar att ta julledigt den 15 december vilket innebär man bara har nio dagar på sig att nå en överenskommelse innan årsslutet, skriver Bloomberg. Men det verkar vara lättare sagt än gjort. Republikanerna har gjort klart att de är redo att blockera pengarna om inte Demokraterna går med på hårdare gränsregler mot Mexiko. Inför sitt tal i kongressen meddelar Biden att han är redo att kompromissa i frågan. "Att förvägra Ukraina stöd skulle vara den ultimata gåvan till Putin," säger han. Vita huset har varnat för att den ukrainska motoffensiven kan stoppas om inte stödet når fram. Biden har uppmanat kongressen att godkänna ett nödutgiftspaket som inkluderar 61 miljarder dollar i Ukraina-stöd. Biden har träffat G7-ledare samt president Zelenskyj och försökt övertyga dem om att USA inte kommer att lämna Ukrainas sida. Omni 231206. Flera gripna i Nepal - lurade unga arbetslösa till kriget. Polis i Nepal har gripit tio personer som anklagas för ha lurat arbetslösa unga män att gå med i den ryska armén, rapporterar Reuters. Personerna misstänks ha krävt männen på upp till 9 000 dollar i utbyte mot falska turistvisum och sedan skickat dem till Ryssland för rekrytering till kriget i Ukraina. "Det här är ett fall av människosmuggling och organiserad brottslighet," säger Katmandudistriktets polischef Bhupendra Khatri. Nepal har bett Moskva att inte rekrytera deras medborgare till den ryska armén, efter att sex av dess medborgare dödats i kriget. Ryssland har aktivt rekryterat utlänningar för att slåss i kriget. Omni 231206. USA åtalar ryska soldater för tortyr. Fyra ryska soldater åtalas av USA för att ha kidnappat och torterat en amerikansk medborgare i Ukraina, skriver CNN med hänvisning till rättshandlingar. Det är enligt kanalen första gången amerikanska myndigheter vidtar en sådan åtgärd. Enligt åtalet, där rubriceringen är krigsbrott, ska soldaterna ha fört bort amerikanen från byn Mylove i april 2022. Offret ska bland annat ha klätts av naken och misshandlats med både tillhyggen och nävar. Han ska också ha fotograferats i den utsatta positionen. (svt 231206.) Ukraina: Ryska soldater sköt ihjäl kapitulerande ukrainare. SVT Nyheter har geolokaliserat det klipp som uppges visa hur två ukrainska soldater som ger upp dödas av ryska soldater i närheten av Avdijivka. Händelsen utreds som ett krigsbrott av Ukraina. Klippet publicerades av den ukrainska analysgruppen Deepstate i helgen. De uppger för SVT Nyheter att det filmats av en ukrainsk drönare söder om orten Stepove. SVT Nyheter har kunnat verifiera att platsangivelsen är korrekt. Vad som verkar vara en ukrainsk soldat kliver ut ur ett värn med händerna över huvudet. Utanför väntar vad som ser ut som flera ryska soldater. Han lägger sig på marken. Kort därefter stapplar ytterligare en soldat ut ur värnet. Han ser ut att falla mot de ryska soldaterna, som då öppnar eld mot de till synes obeväpnade ukrainarna. Området har länge kontrollerats av Ukraina, men geolokaliserade videoklipp visar att ryssarna de senaste veckorna rört sig framåt där. Det är därmed sannolikt att filmen visar en rysk framryckning mot en ukrainsk position. Filmen är grynig och det är svårt att med säkerhet säga vilken sida de inblandade tillhör. Men soldaterna som avfyrar sina vapen har mörkare uniformer än de som skjuts. Ryska uniformer är generellt mörkare än ukrainska. Deepstate uppger att videon filmades den 1 december, något SVT Nyheter inte kunnat verifiera. I videon syns dock två kratrar. Med hjälp av satellitbilder kan vi konstatera att de dök upp efter den 30 oktober. Det innebär att videon måste ha filmats efter det. Senaten röstar nej till stöd: "Historien lär döma oss." Det utlovade miljardstödet till Ukraina och Israel blockerades i en omröstning i den amerikanska senaten på onsdagskvällen, rapporterar Reuters. Samtliga republikaner röstade nej med hänvisning till sitt krav om hårdare gränsregler mot Mexiko. "Dagens omröstning är vad som krävs för att den demokratiske ledaren (Chuck Schumer reds anm) ska inse att republikanerna menar vad vi säger," säger senatens republikanske minoritetsledare Mitch McConnell. Vita huset har varnat för att ett uteblivet stöd till Ukraina kan få svåra konsekvenser och sannolikt bromsa in den ukrainska motoffensiven. "Dagens omröstning kommer att bli ihågkommen länge. Historien kommer döma oss hårt. Vi kan inte låta Putin vinna," skriver president Joe Biden i ett uttalande. Omröstningen slutade med 51 nej-röster och 49 ja-röster. Biden har uppmanat kongressen att godkänna ett paket som inkluderar 66 miljarder dollar till Ukraina. Omni 231207. Ukraina: Över 19 540 barn har tvångsdeporterats. Ukrainas människorättskommissionär Dmytro Lubinet uppgav vid en internationell människorättskonferens i Kiev att över 19 540 ukrainska barn har förts bort av Ryssland, rapporterar Ukrinform. "Om vi återfår ett barn varje dag skulle det ta 55 år för alla att återvända. Och detta är mot bakgrunden att Ryssland fortsätter att deportera fler och fler grupper av ukrainska barn från vårt land varje dag," säger han. I mars utfärdade Internationella brottmålsdomstolen en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och landets barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova till följd av tvångsdeportationen av ukrainska barn till Ryssland. The Conflict Observatory, en forskargrupp vid Yale, släppte tidigare i år en rapport där man identifierat minst 43 anläggningar i Ryssland dit ukrainska barn förs. Enligt rapporten ska syftet vara pro-rysk politisk omskolning. (svt 231207.) De ryska kvinnornas krav: Låt våra män komma hem. I Ryssland höjer allt fler anhöriga till ryska män som mobiliserats till kriget i Ukraina sina röster. De anhöriga kräver att de mobiliserade ersätts med kontraktsanställda soldater. Över ett år har gått sedan Jelena Andrejevas make mobiliserades till kriget. Ända sedan dess har hon fört ett annat krig, på hemmaplan, för att maken ska få komma hem. Hon är medlem i chattgruppen "Vägen hem", vars administratörer är anonyma. Den 12 november publicerade gruppen ett manifest där ett av kraven är "total demobilisering". "Vi vill att våra män ska demobiliseras så att de kan återvända hem eftersom vi anser att de på över ett år har gjort allt de kan. Till och med mer än så," säger Jelena Andrejeva till nyhetsbyrån Reuters. På hennes tröja står en uppmaning till Rysslands försvarsminister att byta ut de mobiliserade mot kontraktsanställda soldater. Chattgruppen har över 30 000 medlemmar, men det är för tidigt att säga exakt hur många ryssar som stödjer kravet att ta hem de som mobiliserats. Den officiella linjen är att hela landet står enat i kriget, eller den "militära specialoperationen" som det kallas. Men klart är att protesterna inte bara finns i på nätet. I november började klistermärken med texten "Ta hem min man, jag är urless" dyka upp bilar i olika ryska städer. Initiativet till aktionen kom från chattgruppen. Anhöriga har också ansökt om demonstrationstillstånd i olika städer, men fått avslag. I enstaka fall har olika individer gått ut och protesterat ändå. Enligt "Viktiga historier", en rysk sajt för undersökande journalistik, har en del kvinnor som deltagit i chattgruppen utsatts för påtryckning. Polis ska ha varnat kvinnorna att de skulle kunna ställas till svars för deltagande i otillåtna protester. Dessutom har Vladimir Solovjov, välkänd Kreml-propagandist, anklagat kvinnorna för att delta i en ukrainsk påverkansoperation. "De svartmålar oss så mycket det går och ingen av de som styr förstår att vi är vanliga intelligenta kvinnor som inte behöver någon uppifrån som organiserar oss," säger Jelena Andrejeva. svt 231207. Här används det svenska vapensystemet Archer skarpt i Ukraina. Det svenska artillerisystemet Archer används nu skarpt i strider i Ukraina. SVT:s Ukrainateam besökte ett förband som använder systemet - och var med vid en eldgivning. I januari tillkännagav regeringen att Sverige skulle skicka det eftertraktade artillerisystemet Archer till Ukraina. Och nu används det svenska artillerisystemet skarpt i striderna vid fronten. "Det är en stor ära för mig att använda ett sådant fantastiskt vapen," säger Zjenja, dataoperatör i den ukrainska armén till SVT:s Ukrainakorrespondent Bengt Norborg. svt 231207. Löften om Ukrainahjälp på rekordlåg nivå. Ukrainas allierade har de senaste månaderna lovat betydligt mindre hjälp till det krigsdrabbade landet. Utfästelserna ligger nu på den lägsta nivån sedan Rysslands stora invasion i februari i fjol, enligt en rapport från det tyska forskningsorganet IFW. Löftena om militär, finansiell och humanitär hjälp mellan augusti och oktober 2023 är 87 procent lägre än samma period 2022. Av de 42 givarländer som ingått i undersökningen har bara 20 meddelat nya hjälppaket till Ukraina under de senaste tre månaderna. (svt 231207.) Rapport: Finansiella stödet till Ukraina minskar. Det ekonomiska stödet till Ukraina sjunker stadigt. 2,1 miljarder euro i nytt stöd skickades till landet under perioden augusti-oktober i år - de lägsta siffrorna sedan januari 2022, skriver oberoende tyska Kiel Institute for the World Economy. Summan utgör ett tapp med nästan 90 procent om man jämför med samma period förra året, enligt dem. Ukraina lutar sig nu allt i allt högre utsträckning på Tyskland, Norden och Östeuropa. Europeiska länder har tillsammans gått om USA vad gäller militärt stöd, enligt institutet. USA har under året stått för 43 procent av det totala värdet och är den enskilt största donatorn. (svt 231207.) Prorysk ukrainsk politiker dödad i Moskva: "Rättvisa." Ukraina säger sig ha skjutit ihjäl den proryska ukrainska politikern Illja Kyva i Moskva. Hans kropp hittades i en park i en förort till den ryska huvudstaden på onsdagen, skriver flera medier. Kyva lämnade Ukraina när ryssarna invaderade i februari 2022. Han har ställt sig på Rysslands sida och är en återkommande gäst i rysk tv, enligt BBC. Tidigare i år dömdes han till 14 års fängelse för förräderi i Ukraina. Andrij Jusov, talesperson för Ukrainas underrättelsetjänst, bekräftar att Kyva är död och beskriver det som "rättvisa". "Ett sådant öde kommer att drabba andra förrädare och hantlangare åt Putinregimen," säger han. Innan Kyva lämnade Ukraina satt han i parlamentet. År 2019 försökte han bli president, men misslyckades. Även ryska statsmedier har citerat poliser som har pekat ut Ukraina för dådet. Ukraina har tagit på sig flera liknande attacker sedan krigsstarten. Kyva blev 46 år gammal. Stadsdelen i fråga är en av Moskvas finare. Omni 231207. Ryssarna anfaller Avdijivka från alla håll - gör framsteg. Ryssland har gjort ett mindre framsteg i en industrizon sydöst om staden Avdijivka, som man under hösten och vintern har försökt att omringa. Det skriver den amerikanska tankesmedjan ISW med hänvisning till geotaggade bilder från i går. Ukraina rapporterar om attacker på alla fronter runt Avdijivka. Samtidigt hävdar ryska militärbloggare att Rysslands armé har avancerat nordväst, nordost och öst om staden, men detta har ISW inte sett några visuella bevis för. Avdijivka har länge varit ett prioriterat mål för Ryssland. Nyligen inleddes en större offensiv. En förklaring är att staden ligger ett stenkast norr om Donetsk, som är huvudort i Donetsk-regionen och kontrolleras av Ryssland. Omni 231207. Krigsstödet till Ukraina sjunker till ny bottennivå. Omvärldens utlovade stöd till Ukraina minskar rejält. Mellan augusti och oktober kollapsade det totala värdet på nya stödåtaganden med 87 procent jämfört med samma period 2022, visar nya siffror från det tyska forskningsinstitutet Kiel Institute. Det totala värdet av kommunicerade stödpaket uppgick till 2,11 miljarder euro. Stödet är nu på den lägsta nivån sedan januari 2022, vilket innebär ett nytt bottenrekord under det fullskaliga kriget. "Ukraina är alltmer beroende av ett fåtal kärngivare som fortsätter att ge omfattande stöd, som Tyskland, USA och de nordiska länderna," säger Christoph Trebesch, chef för Ukraine support tracker. Nu hoppas ukrainarna att USA godkänner ett nytt stödpaket och att EU får igenom det aviserade biståndspaket på 50 miljarder euro, konstaterar institutet. Dessutom har antalet givare blivit färre. Omni 231207. Kommentar: I stället för att minska borde stödet ha ökat, men det krävs uppoffringar och så långt vill man inte gå. Storbritannien anklagar ryska FSB - ska ha försökt påverka demokratin i åratal. Storbritannien anklagar den ryska underrättelsetjänsten FSB för att olovligen ha försökt att påverka brittisk politik. Genom cyberspionage ska FSB ha stulit information från högt uppsatta politiker, journalister, tjänstemän och organisationer sedan 2015. Det meddelar Leo Docherty, minister vid utrikesdepartementet, enligt brittiska medier. FSB ligger bakom "ett uthålligt försök att störa våra demokratiska processer", enligt Docherty. Han säger att FSB försökte "lägga sig i brittisk politik", men han hävdar också att försöken misslyckats, skriver Financial Times. Ett stort antal parlamentariker från flera olika partier ska ha utsatts. Storbritannien har kallat upp den ryska ambassadören och infört sanktioner mot två personer. Ryssland förnekar anklagelserna. Tydligaste beviset hittills för att Ryssland lägger sig i brittisk politik. De två personerna tillhör gruppen "Star Blizzard", som tros kontrolleras av FSB. Docherty: Ryssland har använt sig av en rad olika metoder av cyberspionage. Omni 231207. Xi: Vill bli nyckelpartner till EU i handel och ekonomi. Kina vill stärka de ekonomiska banden med EU och bli en "nyckelpartner" till unionen i fråga om handel. Det säger president Xi Jinping under ett möte med EU-toppar i Peking under torsdagen, rapporterar Bloomberg. "Kina vill se Europa som en pålitlig partner för samarbeten inom industri och leveranskedjor, och sträva efter ömsesidig nytta," säger Xi. Spänningarna mellan EU och Kina har ökat i och med att flera stater och företag i Europas strävar efter att minska sitt beroende kinesiska underleverantörer. Det är första toppmötet mellan EU och Kina på fyra år. Xi: Vi måste bygga upp ett gemensamt förtroende. Von der Leyen: Är glad att vi kan komma överens om en mer balanserad handel med Kina. Omni 231207. Kommentar: Det gemensamma förtroendet borde saknas efter Kinas hot mot Taiwan, Sydkinesiska sjön, spioneriet mot väst, handelsrestriktioner, uigurer, kristna och mänskliga friheter i allmänhet. Kändisar lurades att spela in rysk desinformation. Flera amerikanska kändisar har lurats att spela in korta videoklipp som använts av ryska internetpropagandister för att sprida desinformation om Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar New York Times. Kändisarna, däribland Elijah Wood och Priscilla Presley, ombads dela några uppmuntrade ord med en "Vladimir" som uppgavs kämpa med ett drogmissbruk, visar en granskning av Microsoft. Sedan redigerades klippen för att ge intryck av att kändisarna hävdade att Zelenskyj led av drog- och alkoholproblem. Videofilmerna har spelats in på appen Cameo som låter kändisar tjäna pengar på personliga hälsningar till fans. Ryssland har förnekat inblandning. Elijah Wood i videon: "Jag hoppas du får den hjälp du behöver." Kreml har länge drivit det falska påståendet att Zelenskyj har ett missbruksproblem. Omni 231207. Putin lovordar relation till Iran: "Utvecklas mycket bra." Rysslands president Vladimir Putin välkomnade sin iranske motsvarighet Ebrahim Raisi till Moskva på torsdagen, rapporterar Bloomberg. Sedan den ryska invasionen inleddes har Putin fördjupat samarbetet med Iran, som bland annat försett Ryssland med drönare. Efter torsdagens möte hyllade den ryske presidenten bandet mellan länderna. "Våra relationer utvecklas mycket bra, sa Putin under en pressträff med Raisi. "Tack vare hans stöd, har vi fått bra momentum det senaste året." I veckan har Putin besökt både Förenade Arabemiraten och Saudiarabien för att diskutera oljeproduktion samt krigen i Ukraina och Gaza. Under torsdagens möte diskuterade bland annat kriget mellan Israel och terrorgruppen Hamas. Raisi: Israels attacker mot Gaza är folkmord. Putin: Det är mycket viktigt för oss att utbyta åsikter om situationen i regionen. Omni 231207. Därför blockerar senaten stödpaketet till Ukraina. En infekterad konflikt om USA:s gränssäkerhet sätter käppar i hjulen för Bidenadministrationens stödpaket till Ukraina. "Republikanerna kräver att muren fortsätter att byggas och att policyn ändras så att man inte tillåts vänta i USA i väntan på att asylärende avgörs," säger SVT:s utrikesreporter Stefan Åsberg. Den amerikanska kongressen har redan godkänt 110 miljarder dollar i humanitärt och militärt stöd till Ukraina. USA har enskilt stått för hälften av det militära stödet till landet hittills. Hör Stefan Åsberg om konflikten och om hur den kan komma att lösas i klippet. svt 231207. Ukrainska varningen: Sverige är redan under informationsattack. Ryssland utökar sina insatser i informationskriget - och lejer numera ut krigspropagandan till privata bolag. Det säger forskningschefen Yana Bazhan på Ukrainas antidesinformationsmyndighet. "Ni är redan under attack," varnar hon i intervju med SVT. Mängden rysk desinformation och krigspropaganda mot Ukraina ökar - och kommer i nya skepnader. "Sedan den fullskaliga invasionen började så har ukrainarna uppenbarligen förstått att Ryssland försöker manipulera dem. Därför har Ryssland svarat med att spela ett mer komplicerat spel mot oss," säger Yana Bazhan på det ukrainska myndighetsorganet Center for Countering Disinformation. Många av de ryska operationerna riktar sig till unga. "Vi ser trollfabriker, hur de administrerat nätverk av Telegram-kanaler, hur konstnärer och musiker producerar underhållande innehåll, vi ser att de är väldigt aktiva på Tiktok och skapar hashtaggar och trendande videos där målet är att influera den yngsta publiken," säger Yana Bazhan. svt 231207. Kina ger skarp varning till Storbritannien. Kina hävdar att Storbritannien bryter mot internationell lag och varnar nu Natolandet. Kina har uttryckt stor upprördhet över nya sanktioner som Storbritannien, en av NATO:s mest kraftfulla medlemmar, har infört mot landet. Dessa sanktioner riktar sig mot "individer och grupper som stödjer och finansierar Putins krigsmaskin". Kina hävdar att Storbritannien bryter mot internationell lag och varnar nu Natolandet, enligt Sky News. Kinas ambassad i Storbritannien har förklarat att alla åtgärder som skadar Kinas intressen "kommer att mötas med bestämda svar". I ett uttalande insisterar de på att Kina har förblivit neutralt i Rysslands krig mot Ukraina och varnar för att sanktionerna mot kinesiska företag bör dras tillbaka. Trots påståenden om att vara objektiva i kriget i Ukraina, har Kina upprepade gånger avslöjats i att stödja Ryssland på olika sätt. Under våren avslöjade en så kallad Pentagon-läcka att det kinesiska regimen hade godkänt vapenleveranser till Ryssland under förutsättning att alla transporter förblev hemliga. Enligt tidningen Politico har Kina skickat automatvapen, militärutrustning och dröndelar till den ryska armén i Ukraina. Storbritanniens nya sanktionspaket omfattar totalt 46 sanktioner som, förutom mot Kina, även riktas mot företag i Vitryssland, Serbien, Turkiet, Förenade Arabemiraten och Uzbekistan. Dessa länder fortsätter att stödja Rysslands olagliga invasion av Ukraina, betonar den brittiska regeringen i ett uttalande. Enligt Storbritannien kommer sanktionerna att vara effektiva. Anne-Marie Trevelyan, minister för Indo-Pacific-regionen, säger enligt Sky News: "Vi kommer att öka trycket på Putin och slå ner på tredje parter som tillhandahåller förbjudna varor och teknik till Ryssland, var de än befinner sig. Dagens sanktioner kommer att träffa Putin där det gör ont, skada det ryska försvarssystemet och slå ner på olagliga leveranskedjor som stödjer Rysslands krigsmaskin." dagens.se 231207. Gripna migranter pressas att strida för ryska armén. Ryssland försöker pressa papperslösa migranter att strida i kriget i Ukraina. Det rapporterar BBC. Hundratals migranter har de senaste veckorna gripits i regioner som gränsar till Finland. Efter att ha placerats i deporteringscenter har vissa av dem blivit erbjudna "ett jobb för staten" av militära representanter. De har också fått löften om bra lön, sjukvård och möjlighet att stanna i Ryssland om de fullföljer ett ettårigt kontrakt med armén. Ryssland har tidigare anklagats för att medvetet slussa migranter från bland annat Mellanöstern och Afrika till finska gränsen, enligt Finland som en form av hybridkrigföring. Finland har därefter stängt alla åtta gränsövergångarna mot Ryssland. Irakisk man berättar att han pressats att ansluta sig till armén - säger att hans liv är i fara om han återvänder till hemlandet. I november kom fler än 900 asylsökande till Finland via gränsövergångarna från Ryssland. Omni 231208. Ukrainare flyr till fots över Karpaterna - guider tar betalt för att lura vakterna. Ukrainska män som inte vill kriga vandrar över berg och genom skogar för att fly landet. Det skriver Washington Post i ett långt reportage. När kriget inleddes stärkte den ukrainska armén gränsen mot Rumänien vid bergskedjan Karpaterna - men inte för att stoppa invandrare, utan för att stoppa utvandrare. När kriget bröt ut bytte nämligen flyktingströmmen riktning. På sociala medier går det att hitta guider för omkring 1 200 euro, drygt 13 000 kronor, som hjälper till med den svåra vandringen. Guiderna känner till terrängen. I vissa fall har de mörkerseende glasögon och har lärt sig gränsvakternas rörelsemönster. Andra genomför vandringen på egen hand. En ung ukrainsk man publicerade nyligen en video på sin flykt. I videon kysser han ett träd när han lyckas korsa gränsen. I ett sms till tidningen skriver mannen att människor i princip plockas direkt från gatan för att skickas till krigszonen, en repressiv åtgärd som han kritiserar. "Även om du saknar ett ben säger de att du kan flyga drönare," skriver han. Inga män mellan 18 och 60 år har fått lämna landet sedan krigsstarten - men många har försökt. Omni 231208. Ukraina: Avvärjde 14 av 19 kryssningsrobotar i natt. Minst två civila dog och flera skadades när Ryssland i natt avfyrade kryssningsrobotar mot Dnipropetrovsk i Ukraina. Det uppger landets premiärminister Denys Sjmyhal, skriver flera medier. Enligt det ukrainska luftförsvaret avfyrade Ryssland totalt 19 kryssningsrobotar, varav 14 ska ha skjutits ner. Ett "inte dåligt resultat", enligt Yurij Ignat, talesperson för luftförsvaret. Även Kyiv besköts under natten. Enligt tjänstemän var det första gången på 79 dagar som den ukrainska huvudstaden besköts med kryssningsrobotar. Inga mål i staden ska ha träffats. Robotarna riktade in sig på civil infrastruktur, enligt Ukraina. En person ska också ha dödats i ett robotanfall mot staden Pavlohrad.
Omni 231208. Över 330 000 ryska förluster. Ryssland har förlorat 337 220 man i Ukraina sedan invasionen den 24 februari 2022. Det rapporterar Kyiv Independent och hänvisar till ett uttalande från Ukrainas generalstab. Ryssland ska också ha gjort stora materiella förluster. Bland annat uppger Ukraina att ryssarna förlorat över 5600 stridsvagnar och över 10 000 stridsfordon. Siffrorna har inte kunnat verifieras av tredje part. (svt 231208.) Kommentar: Låter som orimligt höga siffror. Vladimir Putin ställer upp i ryska presidentvalet. Rysslands president Vladimir Putin ställer upp i nästa års val, rapporterar AP med hänvisning till statliga ryska medier. Det innebär att han kan komma att sitta kvar vid makten till åtminstone 2030. För Putin är valet en ren formalitet, skriver Reuters. Med stöd från staten, statliga medier och med knappt någon oliktänkande utmanare är han i princip säker på att vinna, skriver nyhetsbyrån. Putin övertog presidentskapet från Boris Jeltsin 1999. Sedan dess har han varit president och premiärminister i omgångar, och är den ryska president som suttit längst vid makten. Stödet för Putin är fortsatt stort i Ryssland trots de många tusen ryssar som dött i Ukraina. Gjorde tillkännagivandet i samband med en ceremoni för ryska soldater.
Omni 231208. Rysk kupp: Nyårsannons ledde till anti-Putin-sajt. "Ryssland - gott nytt år". Det var det enkla budskapet på stora reklamskyltar som sattes upp i Moskva, St Petersburg och andra ryska städer i dagarna. Men QR-koden på reklamskylten ledde inte till en hemsida som informerade om nyårsfirandet, utan till en sajt med rubriken "Ryssland utan Putin". Budskapet var att inte rösta på Putin i valet den 17 mars. Bakom kuppen står organisationen The Anti-Corruption Foundation, som grundats av den fängslade oppositionspolitikern Aleksey Navalnyj. I en intervju med AP säger organisationens chef Ivan Zjdanov att skyltarna har suttit uppe i två dagar och att det verkar som att myndigheten som satte upp skyltarna inte testade QR-koden på förhand. Reklamskyltarna var ett sätt att runda Kremls censurlagar. På torsdagen såg AP:s reportrar hur flera av skyltarna plockades ner. Navalnyj har länge varit Putins tydligaste rival. Navalnyj konstaterar att valet i Ryssland kommer att vara riggat. Navalnyjs kampanj lanserar kampanjen "vem som helst förutom Putin". Omni 231208. IOK: Ryska och belarusiska idrottare får delta i OS. Ryska och belarusiska idrottare som kvalificerar sig till OS i individuella sporter kommer att få delta i sommarens OS i Paris under neutral flagg, meddelar Internationella olympiska kommittén (IOK) enligt Reuters. Idrottare från länderna stoppades från att delta i internationella tävlingar efter Rysslands invasion av Ukraina förra året. Sedan dess har flera förbund välkomnat dem tillbaka och nu gör alltså även IOK det. IOK kommer inte tillåta ländernas landslag och de idrottare som deltar kommer inte få använda färger, flaggor eller liknande som representerar deras länder. Politiker och tjänstemän som arbetar för eller kan kopplas till den ryska eller belarusiska staten kommer inte få besöka mästerskapet. Den svenska olympiska kommittén röstade mot beslutet, skriver TT. Sakta men säkert har idrottare välkomnats tillbaka in i den internationella idrotten.
Omni 231208. Nyckelvecka för Ukraina - funkar Putins utnötning? Kommande sju dagar kan avgöra Ukrainas framtid, skriver Financial Times. Både USA och EU ska försöka enas om nya stora stödpaket till landet - men kritiker på båda sidor Atlanten blir allt högljuddare och kräver allt mer i gengäld. Ukrainas ekonomi är hårt ansträngd. Om det ena stödet går om intet skulle landets finansiella säkerhet vara hotad. Om båda uteblir blir framtiden garanterat dyster, skriver finanstidningen. Jacob Kirkegaard, vid tankesmedjan German Marshall Fund i Bryssel, säger att Vladimir Putins strategi att trötta ut västvärlden verkar fungera. Han påminner om alla gånger västerländska ledare har åkt till Kyiv och sagt: "Vi står bakom er så länge som det krävs." "Det låter lite ihåligt just nu, eller hur?" Utan stödet ökar bland annat risken för hyperinflation i Ukraina. EU siktar på att stötta Ukraina även om Ungern lägger in sitt veto. Ukraine hoppas fortfarande på USA-stöd trots misslyckandet i senaten.
Omni 231209. Kommentar: Putins utnötning verkar fungera. Ukraina: Polska blockaden hindrar viktig drönarteknik. De polska lastbilschaufförernas blockad vid gränsen till Ukraina gör att nyckelkomponenter som används för att bygga drönare försenas i flera veckor. Det larmar Ukraina om, enligt AP. Ukraina varnar också för att exporten minskade med 40 procent i november, vilket är ett hårt slag mot statskassan, skriver Politico. Blockaden har pågått i en månad, vid tre olika gränsövergångar. Bakgrunden är det undantag som EU gav ukrainska lastbilchaufförer förra året. Förenklat går det ut på att ukrainarna inte behöver samma tillstånd som sina polska kollegor. "Du kan inte konkurrera med ukrainare om din lastbil står fast vid gränsen i två veckor, medan en ukrainsk lastbil kan köra två körningar på samma tid," säger Tomasz Orynski, polsk journalist och chaufför. Kriget har också medfört att polska chaufförer har förlorat stora marknader som Ryssland och Belarus.
Personerna bakom blockaden hävdar att de visst släpper igenom militärt materiel. Den polska regeringen står på demonstranternas sida. Medlemmar i EU-parlamentet uppmanar till handling mot blockaden.
Omni 231209. Zelenskyj i Argentina när Milei svärs in som president. När Javier Milei tillträder presidentposten i Argentina i dag finns en oväntad gäst på plats: Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Det är hans första resa till Latinamerika under kriget, enligt Reuters. Trots att Mileis politik ofta har lyfts fram i negativt ljus i västerländska medier står han nära USA:s utrikespolitiska linje och kritiserar Kina och Ryssland, skriver Deutsche Welle. Zelenskyj har tidigare tackat Milei för sitt "tydliga stöd till Ukraina". Enligt Reuters handlar mötet om att Zelenskyj vill säkra stöd från de länder som räknas in i "den globala södern". Men i veckan har ukrainska medier också spekulerat kring om besöket är ett sätt för Zelenskyj att försöka övertyga Ungerns ledare Viktor Orbán - som också närvarar - om att stötta den ukrainska EU-ansökan. Kreml: Vi dömer Milei efter den politik han för när han är president. Nu undrar många argentinare vilken typ av president de kommer att få. Orbán har ställt sig mycket negativ till att gå vidare med EU-ansökan.
Omni 231210. ISW: Putin verkar pressad att nå framsteg före valet. Ryssland känner sig pressat att nå framsteg på slagfältet i Ukraina inför presidentvalet i mars. Den bedömningen gör den amerikanska tankesmedjan ISW i sin dagliga rapport. En hård rysk offensiv pågår längs stora delar av fronten sedan i mitten av november. Detta trots snö, frost, lera och starka vindar. ISW konstaterar att Ryssland genomför attackerna under "årets mest krävande väderförhållanden", i stället för att vänta på att den leriga marken ska frysa och bli hård. "Det tyder på att ryska styrkor är under press att fullt ut gripa och behålla initiativet under de första månaderna av 2024," skriver ISW. Samtidigt använder ukrainska styrkor perioden för att bygga upp starka försvarspositioner på flera platser vid fronten. Tankesmedjan bedömer att det kan stärka Ukrainas förmåga att försvara sig i området - och skapa en "språngbräda" inför framtida motoffensiver. Omni 231210. Analyser: Blodet i Ukraina överskuggas av Gazakriget. Efter att USA lade sitt veto mot en omedelbar vapenvila i Gaza var Ryssland snabba med att gå ut och fördöma både Israel och USA för att länderna begår "krigsbrott" och för en "inhuman" krigsstrategi i Gaza. Alon Pinkas skriver i tidningen Haaretz att det är "magstarkt" av Kreml att komma med sådana anklagelser givet landets "barbariska" invasion av Ukraina. Sky News Diana Magnay skriver att kriget mellan Hamas och Israel inte kunde ha kommit vid ett bättre tillfälle för Ryssland. Hon skriver att Ryssland kan peka på sin ärkefiende USA och säga att landet inte bryr sig om det civila lidandet i Gaza samtidigt som de kan sopa lidandet i Ukraina under mattan. "Krisen i Mellanöstern överskuggar blodet som flyter i Ukraina," skriver hon. Magnay är precis som Pinkas inne på att Putins fördömande av Israel riskerar att rasera den goda relationen han har med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Ett lågt pris att betala för Putin, anser Magnay - men ett högt pris för Netanyahu," skriver Pinkas. "Netanyahu beundrar Putin och har sagt att deras relation är ’i en liga för sig’," skriver Pinkas. Omni 231211. Kommentar: Alla som beundrar Putin har ett problem med sin trovärdighet och sitt omdöme. Rysslandsexpert: Avdijivka den här vinterns Bachmut. Trots svåra väderförhållanden med lera och snö väntas Ryssland använda vintern för att försöka göra framryckningar, enligt tankesmedjan ISW:s bedömning i helgen. Rysslandsexperten Inga Näslund säger till Expressen att striderna vid Avdijivka kommer att bli "!den här vinterns Bachmut". "Staden är helt sönderbombad och ryssarna attackerar och attackerar, och ukrainarna har grävt ner sig." Enligt Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, tyder allt på att Ryssland förbereder sig på en långvarig politisk konflikt. Men att visa upp goda resultat inför valet i Ryssland nästa år är inget som har betydelse för Vladimir Putin, säger Kragh till DN. "Av prestigeskäl är det naturligtvis trevligt om han kan visa någon typ av resultat. Men det har ingen bäring på det så kallade valet - för det är inget val." ISW: Svåra väderförhållanden har sannolikt bromsat ryska framryckningar. Stort stödpaket blockerades i USA: "Kan ge problem vid fronten." Nytt robotanfall mot Kyiv i natt. Omni 231211. Regeringen lovar nytt stöd till Ukraina - störst hittills. Den svenska regeringen kommer under torsdagen att fatta beslut om ett nytt stödpaket till Ukraina, som omfattar 1,4 miljarder kronor. Det uppger statsminister Ulf Kristersson på en pressträff. "Ukraina kämpar militärt, men de kämpar även ekonomiskt. Stödet till Ukraina är närmast existentiellt," säger Kristersson.
Det nya stödpaketet, som Kristersson beskriver som ett "vinterpaket" beskrivs som det största hittills. Pengarna ska framförallt gå till el, värme skyddsrum och sjukvård. Det är något som är särskilt efterfrågat av Ukraina, när Ryssland fokuserar sina attacker på civil infrastruktur som värme och strömförsörjning, enligt biståndsminister Johan Forsell. "Ryssland ägnar sig åt en sorts energiterrorism," säger han.
Omni 231211. Zelenskyj träffar IMF inför väntad miljardutbetalning. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska träffa IMF-chefen Kristalina Georgieva i Washington under måndagen, rapporterar Bloomberg. Mötet sker samtidigt som IMF väntas godkänna en ny utbetalning på omkring 900 miljoner dollar, motsvarande omkring 9,4 miljarder kronor, till Ukraina. Ukrainas president har anlänt i Washington. CNN: Zelenskyj står inför en omöjlig uppgift. Omni 231211. Sergej Lavrov kommer med skrämmande löfte. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har gjort ett uttalande där han hävdar att Ryssland har blivit starkare efter nästan två års krig mot Ukraina. Under en uttalande på söndagen, som rapporterades av Sky News, jämförde Lavrov den nuvarande konflikten med andra världskriget, där Ryssland (då Sovjetunionen) besegrade Nazityskland. Lavrov riktade även kritik mot västvärlden, som han anklagar för att föra ett "hybridkrig" mot Ryssland. Han förutspår en betydande förändring i den globala maktbalansen, med västvärldens 500-åriga dominans närmande sig sitt slut. Denna kommentar speglar Rysslands syn på konflikten i Ukraina som en del av en större global maktkamp. Angående möjligheten för en diplomatisk lösning på konflikten i Ukraina, hänvisade Lavrov till Ukrainas president Zelensky. Lavrov påpekade att Zelensky för ett och ett halvt år sedan undertecknade ett dekret som förbjuder alla förhandlingar med Rysslands president Vladimir Putin. msn 231211. ISW: Ryssland accepterar bara kapitulation. Tankesmedjan Institute for the study of War konstaterar i en ny analys att Rysslands mål med anfallskriget i Ukraina inte förändrats och att Kreml endast kan tänka sig förhandlingar på Rysslands villkor. ISW bygger sin analys delvis på en skriftlig intervju som AFP gjort med ryska utrikesdepartementets taleskvinna Maria Zacharova. I intervjun sa hon att en "omfattande hållbar och rättvis lösning" bara kan äga rum om Ukraina ger upp ukrainskt territorium som Ryssland gör anspråk på. Ryssland kräver också att en ryssvänlig regering styr i Kiev. (svt 231211.) Ukraina: Ryssland försöker avancera vid hela fronten. De ryska styrkorna försöker avancera längs med hela frontlinjen i Ukraina, säger de ukrainska markstyrkornas befälhavare Oleksandr Syrskyj enligt oberoende exilryska Meduza. Enligt en lägesrapport från generalstaben på söndagen hade runt 60 beväpnade sammandrabbningar ägt rum under de senaste 24 timmarna. Det brittiska försvarsdepartementet skriver i sin senaste uppdatering att Avdijivka förblev den mest krigshärjade staden förra veckan - vissa dagar bedöms så mycket som 40 procent av striderna ha ägt rum där. Omni 231211. USA: Kina "underminerar stabiliteten" på havet. USA anklagar Kina för att "underminera regionens stabilitet", efter att ett kinesiskt fartyg kolliderade med ett filippinskt i Sydkinesiska havet på söndagen, skriver Reuters. Händelsen inträffade i samband med att den kinesiska flottan försökte hindra ett filippinskt fartyg från att nå fram med förnödenheter till soldater stationerade på en omstridd atoll vid Spratlyöarna. I en kommenterande text i Kinas militära nyhetstidning anklagar man i stället Filippinerna för provokationer och uppmanar landet att "undvika att skjuta sig själv i foten". Kina och Filippinerna har haft en konflikt om delar av Sydkinesiska havet under många år. 2016 slog Internationella skiljedomstolen i Haag fast att de kinesiska anspråken saknar grund. Kina anser att stora delar av Sydkinesiska havet tillhör dem. Filipinerna har kallat upp det kinesiska sändebudet i landet efter incidenterna. Kollisionen inträffade på söndagen.
Omni 231211. Norge ska hjälpa Ukraina försvara kusterna. En ny militär havskoalition under ledning av Norge och Storbritannien ska hjälpa Ukraina att bygga upp sitt sjöförsvar. Det rapporterar TT. På en pressträff betonar Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram vikten av att Ukraina får bättre kontroll över sin kust. "Ryssland använder Svarta havet som utgångspunkt för robotangrepp mot det ukrainska fastlandet. Och öppna havsrutter är otroligt viktiga för Ukrainas ekonomi samt inte minst möjligheten att exportera spannmål," säger han. I ett första steg skickar Storbritannien skickar två minröjningsfartyg av klassen Sandown till Svarta havet, för att bidra till att "rädda liv till havs och öppna upp avgörande exportleder". Norge har hittills bland annat utbildat ukrainska soldater i vissa sjöoperationer, en insats som ska fortsätta. Uppgiften blir i första hand att koordinera internationellt stöd. Omni 231211. Navalnyj går inte att nå: "Hans liv är i stor fara." Den fängslade Kreml-kritikern Aleksej Navalnyj har inte gått att nå på sex dagar och hans team vet inte var han är eller hur han mår. Det uppger hans medarbetare i sociala medier, skriver fristående The Moscow Times. Hans advokater har inte fått komma in i fängelset. När Navalnyj inte har dykt upp vid videosamtal har fängelseanställda skyllt på elektroniska problem. I fredags uppgav Navalnyjs nära allierade Maria Pevchich att oppositionspolitikern tycks ha varit med om "en allvarlig hälsorelaterad incident". " Navalnyjs liv är i stor fara. Han är i fullständig isolering just nu." Navalnyj sattes i fängelse 2021 när han återvände till Ryssland.
Omni 231211. Niger bryter med EU - har vänt sig till Wagner. Militärjuntan i Niger bryter landets säkerhetsavtal med EU och intensifierar i stället de säkerhetspolitiska diskussionerna med Ryssland. Det rapporterar ABC News. Nigers partnerskap med EU inleddes i februari 2023. Innan militärkuppen i juli var Niger en av Europas viktigaste partner i Sahelregionen. Utvecklingen tolkas som det senaste exemplet på de växande politiska spänningarna mellan Niger och västvärlden. Kort efter militärkuppen vände sig militärjuntan till paramilitära Wagnergruppen för att få stöd i samband med att man befarade en militär intervention från Ecowas för att störta militärjuntan. Militärjuntan i Niger bryter med EU - vänder sig till Ryssland. Flera afrikanska länder ångrar att de släppt in Wagner.
Omni 231211. Kommentar: Militärjuntor släpper sedan inte ifrån sig makten och det blir inga fria val mer. Zelenskyj till kongressen: Ni får Putins dröm att slå in. Volodymyr Zelenskyj är i USA:s huvudstad Washington DC där han hoppas kunna blåsa nytt liv i det amerikanska stödet för landets försvar mot Ryssland, skriver flera medier. I ett tal vände sig den ukrainske presidenten till kongressens republikaner, som nyligen har stoppat ett stödpaket till landet. "Om det är någon som inspireras av konflikterna mellan er så är det Vladimir Putin och hans sjuka följare. De ser sina drömmar gå i uppfyllelse när stödet från er försenas." Han underströk också att Ukrainas kamp inte bara handlar om landets överlevnad, utan också om demokratin och ett fritt Europa. "Jag hoppas att vi kan lita på er, precis som ni kan lita på Ukraina." Zelenskyj: "Ukraina är den första fronten." USA:s försvarsminister: Vårt stöd måste fortsätta. Zelenskyj kommer möta president Joe Biden i Vita huset på tisdagen. Stödpaket på 600 miljoner dollar står på spel.
Omni 231212. Putin inviger två nya atomubåtar - lovar åtta till. Vladimir Putin invigde på måndagen två nybyggda atomubåtar och hävdade att ytterligare åtta är under konstruktion. "Med sådana fartyg, och sådana vapen, kommer Ryssland att känna sig säkert," sa Putin under invigningen, enligt AFP. Tre av de planerade atomdrivna ubåtarna är, precis som en av de som invigdes på måndagen, av klassen Borej. Var och ett av de fartygen kan utrustas med 16 kärnvapenbestyckade ballistiska missiler. Den ryska ubåtsflottan beräknas vara en av världens största. Sedan invasionen av Ukraina har den ryska ekonomin ställt om till att i hög grad fokusera på militär produktion. Besöket på skeppsvarvet ses som en uppvisning av Rysslands kärnvapenkapacitet. De två ubåtarna har tagit sex år att bygga. Ryssland tros ha ungefär 60 ubåtar totalt. Omni 231212. Kommentar: Putin är en krigspresident och rustar för ett stort framtida krig. Om han lever har han ju ordnat det så att han kan sitta på sin post till 2036. Hackerattack slår ut telefoni och internet i Ukraina. Ukrainas största mobiloperatör Kyivstar har utsatts för en hackerattack, vilket lett till omfattande störningar inom mobiltelefoni och internet under förmiddagen, uppger företaget enligt AFP. Kyivstar jobbar på att åtgärda problemen och poängterar att kundernas persondata inte har äventyrats. "Ja, våra fiender är lömska. Men vi är redo att möta alla svårigheter och fortsätta att jobba för ukrainare," skriver företaget på Facebook. Kommunikationsnäten låg tillfälligt helt nere. Mobiloperatören har över 24 miljoner kunder. Omni 231212. Tusk kräver västs fulla mobilisering för Ukraina. Polens nyvalde premiärminister Donald Tusk lovar att jobba för att västvärlden ska fortsätta stötta Ukraina i striderna mot Ryssland, rapporterar Reuters. "Vi kommer högt och bestämt att kräva den fria världens fulla mobilisering för att hjälpa Ukraina i det här kriget," säger han när han presenterar regeringens planer i parlamentet. Tusk lovar också att Polens isolering inom EU ska brytas, skriver Bloomberg. Han säger att den nya regeringen kommer att se till att Polen "återvänder till positionen landet borde ha" i unionen, samtidigt som man fortsätter att vara nära allierad med USA. Sa att situationen med lastbilsprotester vid gränsen mot Ukraina ska lösas. Tusk beskrivs som mer EU-vänlig och liberal än sin företrädare. Ukraina var ett centralt tema i Tusks anförande. Omni 231212. Kommentar: Positivt för EU och Ukraina. Två finska gränsstationer mot Ryssland öppnar på nytt. Finland öppnar två gränsövergångar mot Ryssland igen. Det meddelar statsminister Petteri Orpo enligt finska Yle. Beslutet gäller till den 14 januari men enligt regeringen kan gränsövergångarna stängas snabbt igen om läget kräver det. De finska gränsövergångarna stängdes i november efter att flera hundra asylsökande tagit sig över gränsen. Enligt finländska myndigheter låg Ryssland bakom tilltaget i ett försök att överväldiga Natos gräns, något som Kreml förnekar. Det går återigen att söka visum vid gränsövergångarna. Gränsstationerna ligger i Vaalimaa och Niirala. Omni 231212. Ryssland hävdar "avsevärda framgångar" i Ukraina. Ryssland hävdar att de har avancerat "avsevärt" vid byn Novopokrovka i Zaporizjzja-regionen i Ukraina på tisdagen, rapporterar AFP. "Våra styrkor håller inte bara linjen, utan avancerar," skriver den Moskvatillsatte borgmästaren Jevgenij Balitskij på Telegram. Novopokrovka ligger omkring 20 kilometer öster om byn Robotyne, som Ukraina återerövrade under sommarens motoffensiv. Byn ligger på vad som beskrivs som den södra fronten där Ukraina har sagt sig vara hårt attackerat den senaste tiden. Om de ryska uppgifterna om avancemanget stämmer betyder det att Ryssland har tagit positioner öster, väster och söder om Robotyne. Kyivs armé: Vi har avstyrt tre ryska attacker i Zaporizjzja. Omni 231212. MI6 tackar rysk stats-tv - sände spionrekryteringstal. Storbritanniens underrättelsetjänst MI6 tackar rysk stats-tv för hjälpen med att rekrytera spioner i Ryssland, rapporterar AP. Ett översatt tal av MI6-chefen Richard Moore sändes nyligen i rysk tv där Moore uppmanar ryssar att spionera mot sitt hemland. "Vi hade problem att nå vår målgrupp och vi trodde aldrig att rysk statlig tv skulle hjälpa oss. Tack hörni," skriver Moore på X. Mark Galeotti, som är expert på Rysslands underrättelsearbete, kallar händelsen ett "ganska allvarligt misstag". Han säger att de som tittar på programmet som talet sändes i antagligen är perfekta spionrekryter för MI6. "Jag skulle inte helt avfärda att budskapet kanske lyckas," säger han till nyhetsbyrån. Det var i Maria Butinas program som talet sändes - Butina har själv varit en rysk spion. Omni 231212. USA: 315 000 ryssar döda eller skadade i kriget. 315 000 ryssar har dödats eller skadats under kriget i Ukraina, visar en amerikansk underrättelserapport som tidigare var hemligstämplad. Det uppger en källa med insyn i rapporten för Reuters. Det motsvarar runt 87 procent av den totala styrka Ryssland hade när den fullskaliga invasionen inleddes. Vidare uppskattar USA att de förluster av soldater och bepansrade fordon som Ryssland lidit gjort att landet backat 18 år i sin militära utveckling, enligt rapporten. Dessa tunga förluster har varit huvudskälet till att Ryssland tvingats rekrytera dömda brottslingar och äldre civila för att kunna upprätthålla stridsförmågan, uppger källan. Ryssland uppges nu ha 1 300 bepansrade fordon kvar i fält, och tvingas komplettera med T62-stridsvagnar byggda på 70-talet. Rapporten: "Ryssland har tvingats till extraordinära åtgärder." Omni 231212. Kyligt när Zelenskyj mötte republikaner - Biden: "Ni ger en julklapp till Putin." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har på tisdagen mött den amerikanska kongressens ledamöter. Men till skillnad från när Zelenskyj var i USA för ett år sedan var mottagandet betydligt mer kyligt den här gången, skriver flera medier. Efter mötet med Zelenskyj lät den republikanske talmannen Mike Johnson inte särskilt intresserad av att skicka ett nytt stort stödpaket till Ukraina. "Det Biden vill ha är ännu fler miljarder dollar utan någon översyn eller att Ukraina har en tydlig plan att vinna," sa han. På en gemensam presskonferens med Zelenskyj underströk president Joe Biden sitt stöd och vände sig till de republikaner som är skeptiska till det nya stödpaketet. "Kongressen måste ge mer stöd innan Vladimir Putin får den finaste julklappen han kan önska." Omni 231212. Biden bytte ordval: "Ger stöd så länge vi kan." Joe Biden har länge sagt att USA:s stöd till Ukraina fortsätter "så länge det krävs" - men i tisdagens presskonferens med Ukrainas president Zelenskyj uttryckte han sig annorlunda, rapporterar CNN. Den amerikanske presidenten sa då att USA "kommer fortsätta att förse Ukraina med livsviktiga vapen och utrustning så länge vi kan". Zelenskyjs besök i USA syftar till att övertyga kongressen till fortsatt stöd. Republikanerna - som vill lägga pengarna på kontroll av gränsen mot Mexiko - gav honom dock ett mer kyligt mottagande än vid förra besöket. Biden: Putin förlitar sig på att USA inte kan leverera - måste motbevisa honom. Vita huset varnar för snabba konsekvenser om mer stöd inte ges före årsskiftet. Föreslagna stödpaketet blockeras i kongressen. Republikanske minoritetsledaren Mitch McConnell: Ett avtal är praktiskt taget omöjligt före årsskiftet. Zelenskyj: Signalerna var positiva - men resultaten räknas. Omni 231213. Minst 51 skadade i ny rysk attack mot Kyivområdet. Minst 51 människor har skadats i ryska robotattacker mot Kyivområdet i natt, skriver Reuters. Även bostäder och ett barnsjukhus har skadats, enligt ukrainska uppgifter. Alla robotar kunde skjutas ner, enligt Ukrainas luftförsvar. Skadorna har orsakats av nedfallande spillror. Personer ska framför allt ha skadats när fönster krossats. Angreppet är det andra mot huvudstaden den här veckan. Minst sex barn bland de skadade. Entrén och fönstren på barnsjukhuset har krossats. Räddningstjänsten arbetar med att släcka bränder. En rad explosioner hördes i Kyiv under natten. Omni 231213. Zelenskyj på överraskande besök i Norge - ska träffa Ulf Kristersson. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har landat i Oslo för ett möte med de nordiska ländernas ledare. Även statsminister Ulf Kristersson kommer att delta, rapporterar TT. Övriga deltagare är Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Finlands president Sauli Niinistö Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir. De ska diskutera nordiskt samarbete i säkerhets- och försvarsfrågor och därefter hålla en gemensam presskonferens. Av säkerhetsskäl har mötet hållits hemligt på förhand.
Omni 231213. Analys: Zelenskyj borde darra - och Putin ser allting. Volodymyr Zelenskyjs besök i den amerikanska kongressen lyckades inte övertyga republikanerna om att släppa igenom stödpaketet, trots den ukrainske presidentens ord om att detta skulle stoppa Putin från att göra anspråk på fler europeiska territorier. "Vi har problem, men det har inte med dig att göra," blev svaret från republikanske senatorn Lindsey Graham, skriver Catie Edmondson i en analys i New York Times. Grahams kommentar ska ses i kontexten att republikanerna kopplat samman frågan om stöd till Ukraina med krav på president Biden att skärpa gränskontrollerna mot Mexiko. Att Biden inte längre säger att USA ska stödja Ukraina så länge som "det krävs" utan "så länge vi kan" borde ge Zelenskyj rysningar, skriver Sky News Mark Stone. "Frågan är hur Europa kommer att svara [...] Om USA böjer sig under inrikespolitisk press så kan också Europa splittras," skriver Stone som konstaterar att "Putin ser allting". Catie Edmondson: Republikanerna sätter stödet på spel. Mark Stone: Nyansskillnaderna borde ge Zelenskyj rysningar. Biden: Putin förlitar sig på att USA inte kan leverera - måste motbevisa honom. Vita huset varnar för snabba konsekvenser om mer stöd inte ges före årsskiftet. Omni 231213. Kommentar: Situationen är bedrövlig och ansvarig för detta är ingen annan än Donald Trump. UD bekräftar: Svensk man dödad i Ukraina. En svensk man i 30-årsåldern har dödats i striderna i Ukraina, bekräftar UD för Aftonbladet. Anhöriga har underrättats. I oktober bekräftade UD att en svensk man i 40-årsåldern dödats i Ukraina. Totalt tros hundratals svenskar delta eller ha deltagit i striderna. Mannen var hemmahörande i Svealand. Omni 231213. Oro vid Svarta havet - "Georgien kan dras in." Rysslands planer på att upprätta en marinbas i utbrytarregionen Abchazien i västra Georgien ökar oron för att landet ska dras in i kriget mot Ukraina. Det rapporterar BBC. Abchaziens politiska status är omstridd. Regionen har förklarat sig självständig men Ryssland är en av få stater som har gett sitt stöd. Ett trettiotal georgiska oppositionspolitiker har varnat medlemsländer i Nato och EU för konsekvenserna om de ryska planerna genomförs. Samtidigt försöker de georgiska myndigheterna tona ner farorna. "Även om de börjar bygga basen så lär det ta dem åtminstone tre år att färdigställa den. Vi koncentrerar oss på omedelbara hot, inte de som kan dyka upp i framtiden," säger Nikoloz Samcharadze, från Georgiens kommitté för internationella relationer, till BBC. Politikerna: Vi fördömer Rysslands agerande. Georgien vill bli en del av EU - processen kommer ta lång tid. Utbrytarregionens ledare: Ryssland ska bygga marinbas. Omni 231213. Kommentar: Stort land vill ha mer. När Sydossetien och Abchazien gjorde anspråk på att bilda egna stater i början av 1990-talet ledde det till inbördeskrig. Därefter har läget förblivit allmänt spänt i regionen. 2008 blossade konflikten upp på nytt i ett fullskaligt krig, som slutade med att ryska trupper drev ut georgiska styrkor ur områdena. Efter kriget har Ryssland, som agerat som skyddsmakt åt regionerna, stärkt sitt inflytande. Georgien har i princip helt fråntagits kontrollen över dem, vilket starkt kritiserats i väst. Se karta. Rapport: Rysslands mål i vinter är fortsatt dödläge. USA:s underrättelsetjänst bedömer att Rysslands krigsmål i vinter är att vänta in att stödet från väst gradvis mattas av under ett utdraget dödläge. Detta på bekostnad av viktiga framsteg i fält, skriver tankesmedjan ISW - som delar amerikanernas bedömning - i en lägesrapport. Andrienne Watson, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, uppger enligt ISW att Ryssland bedömer att det är värt tunga förluster och ett kroniskt underskott av tränade soldater, ammunition och utrustning för att upprätthålla detta utnötningskrig längs fronten. Omni 231213. Gripen norsk gästforskare erkänner att han är ryss. En spionmisstänkt gästforskare vid universitetet i nordnorska Tromsø, som utgett sig för att vara från Brasilien, erkänner nu att han i själva verket är ryss. Det rapporterar VG. Mannen har gått under namnet José Assis Giamarria, men heter i själva verket Michail Valerijevitsj Mikusjin. Han greps i oktober i fjol, och misstänks för spioneri mot norska staten. Enligt den norska säkerhetspolisen PST har den ryska ambassaden varit i kontakt med Mikusjin vid två tillfällen, men när VG ber om kommentar erkänner de varken hans ryska medborgarskap eller att de gett konsulär hjälp. PST: Vi hade tydliga bevis även innan erkännandet. Myndigheterna misstänker att han är en erfaren underrättelseagent. Sitter häktad sedan förra hösten. Omni 231213. Ungern får EU-miljarder - kan ge Ukraina öppning. EU-kommissionen släpper 10,2 miljarder euro i frysta medel till Ungern, vilket kan innebära en öppning i förhandlingarna om Ukrainas EU-medlemskap, rapporterar TT. Hittills har landets premiärminister Viktor Orbán varit tydlig i sitt budskap: tiden för ett ukrainskt EU-medlemskap är inte inne. "Regeringens position är just nu att ett snabbt inträde för Ukraina i EU skulle medföra oförutsägbara konsekvenser. Ukrainas snabbspår tjänar varken Ungerns eller EU:s intressen." Hans rådgivare Balazs Orbán har dock signalerat att Ungern är villigt att släppa sitt veto om alla frysta medel - nästan 30 miljarder euro - släpps. Det finns dock motstånd mot att "köpa" ungerskt stöd på flera håll inom EU.
Fransk politiker: "Att släppa frysta pengar för tidigt innebär att EU:s värderingar är till salu." Frågan om EU:s ekonomiska stöd till Ukraina ligger också på bordet. Zelenskyj: Ungern har inga skäl att blockera ukrainskt medlemskap.
Omni 231213. Stoltenberg vill se fortsatt stöd: "Inte välgörenhet." Natochefen Jens Stoltenberg varnar för att Vladimir Putin knappast kommer att nöja sig om Ryssland lyckas med att besegra Ukraina, skriver AFP. "Om Putin vinner i Ukraina finns det en verklig risk för att hans aggression inte stannar där. Vårt stöd är inte välgörenhet - det är en investering i vår säkerhet," säger Stoltenberg. Uttalandet kommer samtidigt som den ryske presidenten för första gången sedan den fullskaliga invasionen inleddes tar emot telefonsamtal med frågor från det ryska folket under en pressträff. Hans budskap är att Rysslands mål i Ukraina ligger fast och att ryssarna har stärkt sin position längs fronten. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var i veckan i USA för att försöka övertyga Republikanerna om att fortsätta stötta. Ett nytt stödpaket från EU ska diskuteras på unionens toppmöte i dag. Putin säger att Ryssland stärker sin position längs hela frontlinjen. Ungern bromsar EU:s nya stödpaket. Omni 231214. EU i ödesmöte för Ukraina - "överge oss inte". Allvaret sänker sig bland EU:s ledare inför torsdagens möte om eventuellt mångmiljardstöd till Ukraina. Det rapporterar TT. Ukrainas medlemskapsförhandlingar med EU är ett annat ämne på agendan. "Det här är nog det enskilt mest ödesmättade möte vi haft sedan kriget bröt ut. Det är en allvarlig risk för att vi inte får enighet om stödet till Ukraina och inte enighet om att inleda medlemskapsförhandlingar," säger statsminister Ulf Kristersson till nyhetsbyrån på väg in till mötet. I ett digitalt framträdande vädjar Volodymyr Zelenskyj till medlemsländernas stats- och regeringschefer: "Jag ber er om en sak: överge inte folket och dess tro på Europa."Kommentar: Alla problem på grund av pösmunken Viktor Orbán. Putin om relationen till Macron: Han slutade ringa. Fyra dagar innan Ryssland invaderade Ukraina ringde Frankrikes president Emmanuel Macron till Vladimir Putin i ett försök att lugna ner situationen. Under månaderna som följde talade presidenterna i telefon med varandra ett flertal gånger, men Macrons försök att medla i konflikten förblev fruktlösa. I en frågestund på torsdagen anklagade Putin sin franske motsvarighet för att ha varit den som bröt kontakten, skriver Politico. "Vi gjorde inte det, jag gjorde inte det. Han gjorde det," säger Putin. Putin säger sig dock vara redo att återuppta relationen "om det finns intresse" från franskt håll, men tillägger: "Om inte, så kommer vi att klara oss ändå. Vi har andra saker att göra." Putin: Vi hade en ganska bra arbetsrelation. Omni 231214. Avdijivkas försvarare: "Ryssarna är idioter - men de har mer av allt." Två månader har gått sedan Ryssland inledde försöken att inta Avdijivka i Donetsk. Än så länge har Ukraina lyckats hålla staden - men ryssarna ger sig inte, skriver The Guardian. "De försöker avancera. Vi dödar dem. De skickar fler [...] I början var det grupper om tio man. Nu är det en till tre, utan understöd," säger den ukrainske befälhavaren Ivan Smaga. De ryska soldaterna tar till olika grepp för att överleva, enligt Smaga. Vissa kravlar sig fram över den frusna marken, andra gräver hål "som möss". Vissa ligger under sina döda kamraters kroppar i timmar innan de rör sig igen, bara för att dödas av artilleri eller drönare. Ryssarna "är idioter - men de har mer av allt", säger Smaga, med syfte på deras många soldater och pansarfordon från Sovjettiden. I nuläget kan ukrainarna hålla tillbaka dem, men om de fortsätter komma krävs det mycket mer, tillägger han. Staden har stort symboliskt värde för båda sidor. Omni 231214. Analys: Ett koreograferat reklaminslag för Putin. I fjol ställde Vladimir Putin in sin årliga presskonferens och frågestund med ryska folket på grund av motgångarna i kriget. Det var ett svaghetstecken - därför var det nu dags igen, skriver DN:s Anna-Lena Laurén. Det hela liknade en sovjetisk folkkongress - "det enkla folket" ställde frågor om äggpriser, och regionala journalister bad Putin besöka deras regioner, fortsätter hon. "Ingen utmanade, ingen förstörde stämningen." Hela spektaklet var ett noggrant koreograferat reklaminslag för Putin som Rysslands händige fixare, och syftade till att stärka hans popularitet inför valet i mars, skriver BBC:s Steve Rosenberg. På en stor tv-skärm fladdrade sms från tittarna förbi, skriver han. Många hyllningar, men också viss mild kritik: "Vill Putin få slut på kriget?", "Vladimir Vladimirovitj, du har haft jobbet för länge". "Ingen av denna kritik togs upp med presidenten eller lästes upp i sändning. Föga förvånande. Detta tv-jippo är designat för att framhäva Putin, inte att ifrågasätta hans gärning", skriver Rosenberg. Anna-Lena Laurén: Putins presskonferens var som en sovjetisk folkkongress. Diana Magnay: Ryska folket vill inte ha nyheter. Putin gav dem vad de vill ha.
Omni 231214. Putin inleder årlig konferens - ska prata om kriget. Nu har den stora årliga konferensen med Putin startat. I år har två konferenser kombinerats till en. Putin ska både svara på frågor från den ryska befolkningen och besvara frågor från ryska och utländska journalister. Båda konferenser ställdes in förra året och det är alltså första gången som Putin ska besvara nationens frågor sen han startade kriget i Ukraina. Programledarna lyfte redan i inledningen att Putin kommer att bland annat diskutera kriget i Ukraina. Putin: Fred först när vi har nått våra mål. Fred är aktuellt först när Ryssland har uppnått sina mål i Ukraina, anför president Vladimir Putin i inledningen av den kombinerade presskonferens och frågestund som han håller på torsdagen. "Det kommer att bli fred när vi har nått våra mål. De förändras inte," säger han, enligt uppdateringar i ryska medier.
Putin framhärdar i att Ukraina behöver "avnazifieras", vilket han har gjort sedan den fullskaliga invasionens inledning med falska påståenden om att grannlandet i själva verket skulle styras av nazister eller att regeringen på något vis låter sig styras av sådana. Den ryske presidenten beskriver det fortfarande som en "särskild militäroperation" i stället för ett krig. Målen innefattar också en demilitarisering av Ukraina, som också ska bli neutralt, slår han fast. Vladimir Putin försäkrar vidare att det inte planeras för någon ytterligare mobilisering i Ryssland i nuläget. Då hänvisar han till tidigare påståenden från Kreml om att hundratusentals personer redan har tagit frivillig värvning, vilket är svårt att verifiera. Men i det dekret som Putin utfärdade vid den första "delvisa" mobiliseringen är det fortsatt en paragraf som är hemligstämplad, och det är den där det framgår hur många inkallningar som regeringen tar höjd för. "I dag finns det inget sådant behov (av mobilisering)," säger Putin. Han beskriver den ekonomiska situationen i landet som stark, trots västvärldens omfattande sanktioner. "Det är tillräckligt för att vi inte bara ska känna oss trygga, utan kunna fortsätta framåt," säger han enligt AFP. Analyser av den ryska ekonomin gör gällande att den har klarat sig relativt väl undan sanktionerna - hittills. Detta förklaras till stor del av de enormt växande anslagen till den ryska militären och investeringar i försvarssektorn, som beskrivs som helt avgörande för att blåsa fortsatt liv i ekonomin. Nästan varje år under sina totalt 23 vid makten har Vladimir Putin låtit arrangera ett tv-program där han svarar på utvalda frågor i direktsändning. Den senaste gången, i juni 2021, pågick sändningen i nästan fyra timmar. Förra året blev det inte av alls, men under torsdagen ska Putin dels svara på utvalda telefonfrågor och dels hålla ett slags presskonferens där han sammanfattar det gångna året. Allmänheten har haft möjlighet att skicka in frågor under de senaste två veckorna, men de antas vara noga utvalda och svaren väl förberedda, i en i hög grad koreograferad tillställning.
msn 231214. Finland stänger hela sin gräns mot Ryssland igen. Finland stänger hela gränsen mot Ryssland på nytt, uppger inrikesminister Mari Rantanen enligt Svenska Yle. "Eftersom Ryssland på nytt börjat skicka asylsökande till gränsen, kommer regeringen stänga hela östgränsen igen," säger hon. Två av gränsstationerna, i Vaalimaa och Niirala, öppnade igen på onsdagen. Bara under torsdagen har 70 asylsökande anlänt till dem. Östgränsen stängdes för första gången i slutet av november. Finska regeringen håller presskonferens under kvällen.
Stängde hela gränsen i slutet av november.
Omni 231214. Fmr. Lt. Gen. Twitty: 'If Ukraine loses this war, you might as well say the U.S. lost the war.' "If Ukraine loses this war, you might as well say the U.S. lost the war, NATO has lost this war, because remember, we backed Ukraine from the beginning in this war, NATO backed Ukraine from the beginning of this war, and if we abandon the Ukrainians, then we have lost just as much as the Ukranians have lost," he adds. You tube 7:54 231214. Zelenskyj: "Seger för Ukraina och för hela Europa." EU inleder medlemsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, säger EU-rådets ordförande Charles Michel enligt AFP. Beskedet kom under ett toppmöte i Bryssel med unionens stats- och regeringschefer. Michel beskriver det som "en tydlig signal om hopp för dess folk och för vår kontinent". "Det här är en seger för Ukraina och för hela Europa. En seger som motiverar, inspirerar och stärker," skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X och fortsätter: "Jag gratulerar alla ukrainare denna dag." Överenskommelsen träffades trots att Ungern upprepade gånger hotat att lägga in sitt veto. Beskedet kom på torsdagskvällen.
Omni 231214. Kommentar: Viktor Orbán ansåg väl att han mjölkat färdigt för den här gången, men han kommer naturligtvis att fortsätta sätta käppar i hjulen. Putin rasar: Utfärdar skrämmande order. Rysslands diktator har utfärdat en kontroversiell order som riktar sig till Rysslands försvarsdepartement, enligt rapporter från Kyiv Post. För att täcka förluster på slagfältet i Ukraina har Putin beslutat att skicka funktionshindrade till kriget genom att etablera så kallade "handikapp-enheter", enligt Kyiv Post. Dessa enheter, som redan har börjat ta form, inkluderar soldater med svåra skador och sjukdomar. I slutet av november föreslog det ryska försvarsdepartementet ändringar i läkarundersökningsproceduren för armérekrytering. Enligt dessa ändringar kan personer med allvarliga skador och sjukdomar skickas till kriget i Ukraina utan att genomgå en fullständig militär medicinsk undersökning eller erhålla adekvat medicinsk vård. Vittnesmål från olika källor, inklusive en soldats fru och en soldats mamma, stärker uppståndelsen kring dessa påståenden. En soldat, Mikhail, som skadades i april 2023, har fortfarande ett infekterat sår i benet men har ändå godkänts för att återvända till frontlinjen. Andrej, en annan soldat med allvarliga inre organskador, har genomgått tio operationer och är svårt rörelsehindrad. Trots detta har en läkare bedömt honom som tillräckligt frisk för att skickas tillbaka till kriget, vilket fick hans mamma att berätta att han grät i telefonen när han fick beslutet. Situationen har utlöst ilska och fördömande mot Putins beslut att skicka funktionshindrade till krigszonen utan ordentlig medicinsk bedömning och vård.
Dagens.se 231214. Kommentar: Putin ser det som en vinst att bli av med handikappade soldater. EU överens om nya sanktioner mot Ryssland. EU har kommit överens om ett tolfte sanktionspaket mot Ryssland, som bland annat tar sikte på landets lukrativa diamantindustri, skriver AFP. Diplomater varnar nu för att de ekonomiska åtgärder som EU kan ta till mot Ryssland börjar sina, samtidigt som den ryska ekonomin hittills visat sig vara förhållandevis resistent mot sanktionerna. Beslutet fattades under toppmötet i Bryssel, bara timmar efter att unionen meddelat att man bjuder in Ukraina till medlemssamtal. Putin självsäker gällande landets ekonomi. Omni 231214. Försvarskompromiss ger litet pengaflöde till Ukraina. En kompromiss i USA:s kongress banar väg för 886 miljarder dollar för det amerikanska försvaret nästa år, skriver TT. Representanthuset har gett klartecken till förslaget som nu går vidare till president Joe Biden för undertecknande. Ett mindre stöd till Ukraina på 300 miljoner dollar årligen ingår i anslagen. Sedan tidigare blockerar Republikanerna ett betydligt större paket på 61 miljarder dollar som Biden har föreslagit. Senaten har beslutat att skjuta upp julledigheten för att göra ett nytt försök att lösa den infekterade frågan om det tyngre paketet. Kongressen måste i början av nästa år ta beslut om själva finansieringen av anslagen. 886 miljarder dollar är en ökning med tre procent jämfört med innevarande år. Så fortsätter USA att stötta Ukraina - trots att man säger att pengarna är slut. Omni 231215. Putin: Vi vill få till en deal om fängslad WSJ-reporter. Dialogen med USA om den fängslade Wall Street Journal-journalisten Evan Gershkovich pågår - men är "inte lätt", enligt president Vladimir Putin. Under sin stora pressträff med frågestund i går fick han frågor om fallet, skriver CNN. "Vi vill få till en överenskommelse, men den bör vara acceptabel för båda sidor," sa Putin enligt New York Times. Förutom Gershkovich refererade Putin också till Paul Whelan, en tidigare amerikansk marinsoldat som avtjänar ett 16-årigt fängelse straff för spioneri. USA anser att fallen är politiskt motiverade. Vita huset fortsätter att pressa på för att Gershkovich ska släppas. Putin: Verkar som att vi pratar samma språk på det stora hela. Omni 231215. Kinaspion använde belgisk politiker för att splittra väst. Kinesiska spioner använde en högerpopulistisk belgisk politiker som underrättelsekälla i över tre års tid, enligt ett gemensamt avslöjande från Financial Times, Der Spiegel och Le Monde. Genom sms har tidningarna belagt en relation mellan Daniel Woo, tjänsteman vid kinesiska underrättelsetjänsten MSS, och den tidigare belgiske senatsledamoten Frank Creyelman. Creyelman ska ha förmåtts att påverka flera europeiska diskussioner i Peking-vänlig riktning. Bland annat ska han ha fått två EU-parlamentariker på högerkanten att offentligt säga att USA och Storbritannien underminerar Europas energisäkerhet. "Vårt syfte är att splittra relationen USA-Europa," skrev Woo i ett sms. Enligt experter visar avslöjandet hur kinesisk underrättelsetjänst försöker att påverka det globala samtalet i detalj och splittra väst. Belgiska myndigheter sig sig ha varit medvetna om relationen mellan Woo och Creyelman, men vill inte kommentera vidare. Varken Woo eller Creyelman har kommenterat anklagelserna. Det är oklart hur Creyelman rekryterades. Leder högerpopulistiska Vlaams Belang i hemstaden Mechelen - kopplas till högerextrema AfD i Tyskland. Sms-konversationerna pågick mellan åtminstone 2019 och 2022. Omni 231215. Kommentar: Fascismen ligger och gror ute på högerkanten i Europa. Filippinerna tar höjd för militär eskalering mot Kina. Filippinerna höjer beredskapen i Sydkinesiska havet, rapporterar Reuters med hänvisning till en senior militär. Landet skissar på scenarier som bland annat går ut på att kinesiska styrkor kan försöka borda filippinska fartyg. Relationen mellan länderna har blivit allt mer ansträngd det senaste året efter flera incidenter i det omstridda havsområdet, bland annat gällande vattnet runt Scarboroughrevet. Kina har ökat sin närvaro i Sydkinesiska havet på sistone samtidigt som Filippinerna har haft en hårdare linje mot Peking. Filippinerna har även knutit starkare militära band till USA. Kina gör anspråk på nästan hela Sydkinesiska havet. Omni 231215. Västländerna räknar - vad händer om stödet uteblir? Underrättelsetjänster i USA och EU jobbar med att ta fram uppskattningar på hur länge Ukraina kan hålla ut i kriget om stödpaketet från USA uteblir, uppger källor för CNN. Enligt källorna tvingas Ukraina ransonera ammunition redan i dag. Bedömningar tyder på att det är långdistansrobotar och luftvärnsrobotar som tar slut först om inte stödet ros i land - ammunition som varit avgörande för det ukrainska försvaret. En farhåga är att andra allierade i väst kommer gå samma väg om USA:s stöd fortsatt blockeras i kongressen. En anonym europeisk diplomat säger att en rysk erövring av Ukraina skulle få förödande konsekvenser och leda till etnisk rensning. "Kom i håg vad de gjorde i Butja." Ett potentiellt värsta scenario är stora ukrainska motgångar till sommaren. Ungern och premiärminister Viktor Orbán blockerar EU-stöd på 50 miljarder euro. Omni 231215. Kommentar: Viktor Orbán och Donald Trump är fiender både till Ukraina och EU. Inför 2024: "Ryssland har en styrkeposition." Det militära stödet till Ukraina sjunker till den lägsta nivån sedan inledningen av Rysslands invasion - vilket får konsekvenser. "Utan det är det en tidsfråga innan Ukrainas förmåga att motstå det ryska angreppet krackelerar," säger Jörgen Elfving, expert på militär underrättelse. Att det militära stödet minskar beror enligt Jörgen Elfving på två saker. Dels vilken militär materiel som finns i väst som man är beredd av avvara och dels den politiska viljan, som sviktar i flera länder. Mellan augusti och oktober 2023 har stödet till Ukraina, både med pengar och militär material, sjunkit med 90 procent jämfört med samma period under 2022. Det visar färska siffror från Institutet för världsekonomi i Kiel. Och framtiden ser oviss ut. Inför 2024 är styrkeförhållandet i kriget till Rysslands fördel, enligt Jörgen Elfving. Men samtidigt finns det andra saker som har betydelse. "Det handlar också om sådant som ledarskap och hur soldaterna mår som kan utjämna det ryska övertaget," säger Elfving. När det gäller det militära stödet är det främst artilleriammunition som Ukraina har brist på. Men även vapen med lång räckvidd och stridsflygplan behövs, säger Jörgen Elfving. "Avsaknaden av stridsflyg har ju bidragit till att motoffensiven inte lett till det man hoppats på." svt 231215. Rysk ambassad polisanmäls - stör protester med lövblås. Demonstranter från gruppen "Ryssland ut ur Ukraina" har polisanmält den ryska ambassaden i Stockholm, rapporterar P4 Stockholm. Enligt demonstranterna har ambassaden medvetet försökt störa de återkommande protesterna med hjälp av biltutor och lövblåsare. "De har börjat tröttna på oss och blivit provocerade. De har börjat komma med störningsaktioner mot oss," säger en av gruppens initiativtagare Peter Ingvarsson. Stockholm har försökt nå ambassaden för en kommentar. I juni bytte busshållplatsen vid ryska ambassaden namn till "Fria Ukrainas plats". Omni 231215. Paradoxen: Behöver kolet för klimatsmarta bilar. Kina är alltjämt den överlägset största kolförbrukaren och står för över hälften av det globala användandet, enligt Internationella energirådet IEA, skriver AFP. Trots att de europeiska länderna och USA minskat förbrukningen innebär 2023 ett rekordår, eftersom det ökat i främst Kina, Indien och Indonesien. Ökningen ligger på knappt fem respektive åtta och elva procent. Den indonesiska ökningen förklaras "paradoxalt" nog av ett ökat behov i gruvsektorn, där man utvinner nickel för användning i elbilar. Kina står för 54 procent av förbrukningen i världen. Vid COP28-mötet enades länderna om att för första gången tala om en omställning från fossila bränslen. Omni 231215. Hemliga rapporten - så många ryska soldater har stupat. Omkring 315 000 ryssar har dödats eller är skadade.Ukraina har kanske 80 000 stupade och 80 000 skadade. Aftonbladet 231216 You tube 1:46. Abramovitjs Chelseavinst fryst - lovades till Ukraina. Två veckor efter ryska invasionen av Ukraina uppgav oligarken Roman Abramovitj att han skulle sälja brittiska Chelsea och donera miljardvinsterna till krigsoffren i Ukraina. Fotbollsklubben såldes i maj samma år, men de 3 miljarder dollarna är frysta på ett Barclayskonto i Storbritannien, rapporterar Wall Street Journal. Enligt källor till tidningen grundar det sig i meningsskiljaktigheter hur pengarna ska spenderas. Abramovitj vill numer att miljarderna ska fördelas till behövande över hela världen, medan brittiska myndigheter anser att hela summan bör gå till Ukraina. Enligt Tom Keatinge på tankesmedjan CFCSS är det en balansakt huruvida pengarna ska betalas ut eller inte. "Det kanske inte ses med blida ögon av Kreml om 3 miljarder dollar skeppas till Ukraina," säger han och lägger till att britterna oroas av att miljarderna kan hamna i fel ficka. Omni 231216. "Hemsk vecka för Ukraina - skyll på USA och EU." Ukraina kan blicka tillbaka på en vecka som varit allt annat än bra, skriver Nick Paton Walsh i en analys på CNN:s sajt. För soldaterna på marken ser det dystert ut i nästan alla riktningar. Dessutom har president Volodymyr Zelenskyj tvingats bevittna två gigantiska ekonomiska motgångar. Nya stödpaket från EU och USA har nämligen ännu inte godkänts. Även om den amerikanska kongressen skulle enas och klubba igenom nya ekonomiska medel till Ukraina i början av nästa år är skadan redan skedd, skriver Walsh: "Bristen på förståelse i delar av den amerikanska kongressen är hisnande." Utan stöd från väst kommer Ukraina att få det tufft i sitt försvarskrig mot Ryssland, skriver Sky News militärexpert Sean Bell. Bilden av att den ukrainska armén har det motigt förstärks av Vladimir Putins tv-sända pressträff och frågestund i veckan. Bell skriver att Putin använde plattformen för att betona att ukrainare och ryssar är "ett folk" och för att föra fram ett budskap om att Ukraina har "misslyckats överallt". Mansur Mirovalev på Al Jazeera skriver att Ryssland har stått för stora framsteg den senaste tiden och att landets armé snart kan inta den strategiskt viktiga staden Advijivka. Omni 231216. Mstyslav rapporterade från Mariupol när kriget bröt ut: "Jag var väldigt rädd." Tips, rykten och rapportering i ryska medier ledde till att AP-fotografen Mstyslav Chernov och hans kollegor åkte till staden Mariupol kvällen innan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. I en intervju med nyhetsbyrån TT berättar han om hur det var att vara det enda journalistiska teamet på plats i staden när de ryska styrkorna anföll. "Jag är ukrainare, så jag känner ett större ansvar. Om jag lämnar, vart ska jag ta vägen då? Jag kommer ändå inte att lämna landet, jag kunde lika gärna stanna där jag var," säger han. Chernov och hans kollegor har tilldelats flera utmärkelser för sin rapportering från Mariupol. Juryn för Pulitzerpriset beskriver insatserna som modiga, men det var inte så Chernov kände sig. "Nej, jag var rädd. Men jag antar att mod handlar om att fortsätta att göra det du gör, även om du är rädd. Men jag var väldigt rädd och känner att jag hade kunnat göra mer." Omni 231216. Gränskaoset ska stoppas med ny lag "i snabb takt". Finlands statsminister Petteri Orpo vill se lagändringar för att få slut på situationen vid gränsstationerna mot Ryssland som öppnats och stängts i omgångar. "Nästa steg är att vi gör nödvändiga lagändringar. Jag har diskuterat alternativ med inrikesministern och gett mitt stöd för lagändringar i snabb takt om det behövs," säger Orpo till Yle. Finska myndigheter anser att Ryssland ägnar sig åt hybridkrigföring genom att skicka migranter mot den finska gränsen. Enligt nuvarande lagstiftning kan gränsen endast stängas tillfälligt. "Vi måste bereda mer permanenta lösningar så att vi kommer ur den här öppna-stänga-öppna-situationen," säger Orpo. Nuvarande stängning gäller fram till 14 januari. Så sent som i går stängdes gränsstationerna på nytt. Migranter har tagit sig in i Finland på cykel.
Omni 231216. Kommentar: Men migranterna får betala cyklarna själva. Putin blir oberoende - vill ses som "krigsherre". Vladimir Putin kommer att ställa upp som oberoende kandidat i nästa års presidentval. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyråer. Under lördagen har en grupp som uppges bestå av 700 Putinsupportrar från rysk kultur och idrott haft ett möte i Moskva där de gemensamt ställt sig bakom Putins kandidatur som oberoende, i stället för som representant för sitt parti Enade Ryssland. I flera veckor har bedömare spekulerat i att Putin skulle kunna tänkas göra just så här. Syftet antas vara att han lättare kan framstå som en samlande gestalt och slippa det "bagage" det skulle innebära att företräda Enade Ryssland, vars impopularitet har växt. James Kilner och Joe Barnes skrev i en analys i The Telegraph i november att Putin uppges vara "desperat angelägen" om att bli ihågkommen som en av de allra största ryska ledarna, med kriget i Ukraina som "kronan på verket". En valrörelse som oberoende skulle kunna stärka hans rykte som "krigsherre", menade de. Putin var obeoende kandidat även i valet 2018. Putin: Hårda straff för den som blandar sig i valet. Omni 231216. Kommentar: Hårda straff för den försöker skapa rättvisa i det välplanerade korrupta valel. Källor: Kina trappar upp förbud mot Iphone. Kinas förbud att ta med sig Apples Iphone och andra utländska enheter till jobbet sprider sig till alltfler myndigheter och statliga bolag i landet, uppger källor för Bloomberg. I minst åtta provinser ska myndigheter de två senaste månaderna ha instruerat anställda att i stället använda kinesiska produkter. Det är en kraftig upptrappning från i september då några få myndigheter införde förbudet i Peking och Tianjin, enligt källorna. Myndigheternas kampanj för att frigöra sig från amerikansk teknik sammanfaller med ett uppsving i popularitet för inhemska märken som Huawei, skriver Bloomberg. I september rapporterade Reuters att minst tre departement och statliga organ infört Iphone-förbud. Apples aktie dippade efter nyheten. Omni 231216. Flodräders betydelse spelas ner: "Självmordsuppdrag." Uppgifterna om att ukrainska styrkor lyckats etablera sig på den östra sidan av floden Dnipro är överdrivna, enligt ukrainska soldater som New York Times har talat med. De anonyma soldaterna vittnar om stora förluster i människoliv till följd av ryska flygattacker. Oleksej, som återkommande deltagit i räder över floden, säger att de hårdaste striderna utkämpats i byn Krynkyj där Ukraina ändå lyckats återta flera fiskehus. Men det är närmast omöjligt att föra över nödvändig utrustning, menar han. "Det är inte ens en strid för överlevnad. Det är ett självmordsuppdrag." Karas, som även han deltagit i striderna, menar dock att räderna stör de ryska styrkorna, som tvingats flytta på artilleri och numera mest framträder nattetid. Karas har lett en grupp av frivilliga soldater som numera är en del av armén. Omni 231216. Kreml och medierna gör gemensam sak i Serbien. Ryssland och regeringsvänliga serbiska medier spelar en stor roll i de parlaments- och lokalval som hålls i Serbien i dag, rapporterar tyska DW. Kreml kontrollerar både Sputnik Serbia och RT Balkan, som ses som viktiga propagandakanaler för den sittande ryssvänliga regeringen. DW lyfter rapporteringen om en gasledning mellan Bulgarien och Serbien som ett talande exempel på desinformationen som sprids. Ledningen, som kommer att ge Serbien tillgång till gas från Azerbajdzjan från och med nästa år, har delfinansierats av EU med donationer på 50 miljoner euro och fördelaktiga lån på ytterligare 25 miljoner. Men medierna i Serbien, vars regering är starkt EU-skeptisk, har knappt bevakat upplägget alls. En kanal har till och med rapporterat att gasen kommer från Ryssland. President Aleksandar Vucics högerpopulistiska parti SNS och dess allierade spås ta hem segern i många av dagens val. Men i huvudstaden Belgrad bedöms oppositionen ha en reell chans att vinna på lokal nivå. Serbien har status som kandidatland till EU sedan 2012. Valen ses som en förtroendeomröstning om Vucics regering. Fattigt medielandskap i Serbien utanför Belgrad. Vallokalerna öppnades på söndagsmorgonen. Omni 231217. Ryssland: Inget spannmålsavtal. Kreml har inget intresse av att få till en förlängning av det så kallade spannmålsavtalet, som tidigare tillät Ukraina att exportera vete, majs och andra grödor via sina hamnar i Sverta havet. Det uppger ryska nyhetsbyrån RIA, som citerar jordbruksminister Dmitrij Patrusjev. Avtalet bröts i juli, då Ryssland ansåg att det försvårade landets egen export av spannmål och gödningsmedel. Sedan dess har Ukraina fortsatt exportera via en "humanitär korridor" i västra delen av Svarta havet, en rutt som Ryssland inte förmått blockera. (svt 231217.) Kommentar: Ryssland har bara ett intresse: att Ukraina ska förlora kriget och då passar det in att Ukraina inte ska få någon inkomst från jordbrukssektorn. Om det sedan försvårar livsmedelsförsörjningen i andra delar av världen är ointressant. Det kan ju dessutom gynna landets egen export. Granskning: Bojkott lönsam för vissa ryssar. Många västerländska företag beslutade att frivilligt stänga sin verksamhet på den ryska marknaden i samband med den fullskaliga invasionen av Ukraina. Andra blev tvingade till det sedan västländerna enats om bojkott och sanktioner. Men enligt en granskning gjord av New York Times tjänade både den ryska staten och personer med förmånliga kontakter inom densamma storkovan när det som företagen lämnade kvar blev ryskt. McDonalds blev Vkusno & tochka, Ikea blev Idea och Starbucks blev Stars Coffee - allt i rysk ägo. Enligt granskningen innebar västföretagens sorti "en av de största förmögenhetsförflyttningarna sedan Sovjetunionens fall". "Bojkotten blev en bonanza", skriver NYT. Enligt tidningen är det framför allt den ryska eliten lojal med Putin som kunnat ta del av vinsterna som uppstod när företagstillgångar såldes till reapriser. Den verksamhet som bedrivs nu innebär skatteintäkter som kan finansiera invasionen. De västerländska företagen som lämnade den ryska marknaden har hittills redovisat mer än 103 miljarder dollar i förluster på grund av händelserna. (svt 231217.) Putin skyller Finlands gränsproblem på väst. Att Finland nu är med i Nato skapar "problem", säger Rysslands president i en tv-intervju. Vladimir Putin hotar med upprustning vid gränsen, och säger att resurser ska frigöras genom att "Leningrads militärdistrikt" åter skapas i öster. Putin pratar, som han ofta gjort, om att det inte är Rysslands militära framfart som skapar konfrontation, utan snarare en aggressiv västvärld. "De tog in Finland i Nato. Hade vi några dispyter med Finland? Alla dispyter, däribland de av territoriell natur i mitten av 1900-talet, avgjordes för länge sedan." "Vi har haft den vänligaste, artigaste relationen. Ekonomiska relationer," fortsätter Putin. "Det fanns inga problem, men nu uppstår de, eftersom vi bildar Leningrads militära distrikt där och flyttar vissa militära enheter dit." Uttalandet är en blinkning tillbaka till kalla kriget, då Sovjetunionen hade "Leningrads militärdistrikt" som en viktig östlig pusselbit i kapprustningen med väst. Distrikten slogs ihop 2010, så att Ryssland nu endast har fem sådana. Men i år har det kommit signaler om att Moskva och S:t Petersburg, tidigare Leningrad, åter ska få ett distrikt var. Och det bekräftar alltså Putin nu.
svt 231217. Expert: Gazakriget splittrar världens traditionella block. Krigen i Ukraina och Gaza har slagit hål på idén om att världens länder kan inordnas i block på samma sätt som under kalla kriget. Det säger Simon Cleobury, nedrustningsexpert vid tankesmedjan GCSP, till SvD. Han talar i stället om en "fragmenterad multipolär värld". "Gazakriget har tydliggjort andra sprickor inom traditionella block." Om man ändå ska tala om block så är Ryssland allierade med bland annat Kina, Syrien och Venezuela, medan ett andra block utgörs av USA, EU, Japan och Australien, säger han. Historieprofessorn Jussi Hanhimäki säger att makten vandrar söderut. Han spår att Brasilien och Indonesien kommer spela en större global roll i framtiden. Omni 231217.Kommentar: Ryssland är också mer eller mindre allierade med Iran och Nordkorea, samt Wagner-staterna i södra Sahara. Billström om kriget: Vi har tiden på vår sida. Sverige kommer kämpa "helhjärtat" för att det planerade EU-stödet till Ukraina ska gå igenom, säger utrikesminister Tobias Billström (M) i SVT:s Agenda. Det är pengar som Ukraina inte bara behöver, utan även förtjänar eftersom landets soldater även strider för övriga Europas frihet, säger han. Att Ungern i veckan blockerade stödet på 50 miljarder euro kopplar han till att landet förhandlar om att få annat stöd genom EU:s budget. Billström säger att frågan inte är avgjord, och att detsamma gäller i Washington där USA:s stöd blockeras i kongressen. Han vänder sig emot bilden av att det är Ryssland och Vladimir Putin som har tiden på sin sida i kriget. "EU:s förmåga att rusta och ge Ukraina det stöd de behöver, tillsammans med USA, överstiger flera gånger om allt som Ryssland kan sätta i spel." Säger att Ukraina inte funnits som stat utan amerikanskt och europeiskt stöd. Omni 231217. Kommentar: Det förstår varken Viktor Orbán eller Donald Trump. Eller också förstår man det men struntar i problemet, att det inte bryr dem.
Granskning visar: Volvo Cars hämtar ryskt glimmer. I en granskning från Aftonbladet har Volvo Cars förnekat att deras glimmer, ett mineral använt i batterier till elbilar, kommer från gruvor som använder barnarbetare på Madagaskar. Men var mineralet kommer ifrån har man av "konkurrensskäl" inte velat uppge. Glimmerleverantören Glory Micas programchef uppger för Aftonbladet att mineralen kommer från Ryssland. "Helt ärligt använder Volvo Cars glimmer från Ryssland, med fullt införd spårbarhet," står det i ett mejl. Volvo Cars presschef Magnus Holst medger att glimret köps in från Ryssland i ett mejl till tidningen. "Det finns inga förbud som innebär att vi inte kan eller får köpa glimmer från Ryssland" och tillägger att Volvo Cars i krigsutbrottet inledde projektet att hitta en ersättning. Hemliga mejlet avslöjar: Volvo Cars hämtar glimmer från Ryssland. Omni 231218. Kommentar: Geely Holding (Kina) äger omkring 79 % av den börsnoterade biltillverkaren Volvo Cars. Kina prioriterar handel från Ryssland. Hongkongs mediemogul inför rätta i historiskt fall. Rättegången mot Hongkongs mediemogul Jimmy Lai har inletts, rapporterar CNN. 76-åringen greps av kinesiska myndigheter 2020 efter att Peking infört nya nationella säkerhetslagar. Kina anklagar Lai för att ha konspirerat med främmande makt. Åklagarna hävdar att hans oberoende tidning Apple Daily bröt mot säkerhetslagarna efter att den uppmanat till sanktioner mot Hongkongs Pekingvänliga ledning. Om han döms riskerar han att tillbringa resten av sitt liv i fängelse. Rättegången, som väntas pågå i minst 80 dagar, beskrivs som den största mot en medieprofil sedan Storbritannien lämnade kontrollen över Hongkong till Peking 1997. Fallet kan bli prejudicerande för Hongkongs snabbt förändrade juridiska landskap, enligt CNN. Det kinesiska styret införde säkerhetslagarna i Hongkong som en följd av de stora protesterna 2019. Jimmy Lai nekar till brott. Apple Daily lades ner 2021 efter flera polistillslag. Omni 231217. Kommentar: Ett stort misstag 1997 att lämna över kontrollen till Kina. Kina har ingen åsiktsfrihet eller demokrati. Fredsaktivist utmanar Putin i valet: "Tror att vi vinner!." Den ryska fredsaktivisten, lokalpolitikern och journalisten Jekaterina Duntsova ställer upp i presidentvalet i mars och utmanar därmed Vladimir Putin. Det skriver fristående Moscow Times. Duntsova vill ha fred i Ukraina och släppa fängslade Kreml-kritiker, enligt AP. Några hundra personer fanns på plats i Moskva när kampanjen drog i gång. För att få vara med på valsedeln måste Duntsova nu samla in 300 000 signaturer från minst 40 regioner. "Jag tror att vi tillsammans kommer att vinna och göra Ryssland till ett fritt och fredligt land!" skriver hon på Telegram. Men Moscow Times dömer ut chanserna. Tidningen konstaterar att Putin, som styr med järnhand, helt säkert kommer att stå som vinnare. Hennes kandidatur har lett till misstankar om att Kreml står bakom - Duntsova förnekar. Duntsova har sagt att hon är "rädd" för att kandidera. Omni 231218. Kommentar: Omöjlig uppgift för en fredsaktivist, även att bli godkänd kandidat mot krigsaktivisten Putin. ISW: Putin gör sig redo för "fullskaligt" krig mot Nato. Den ryska militären genomför just nu förändringar som syftar till att göra landet redo för ett potentiellt "fullskaligt konventionellt krig mot Nato". Det skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i en lägesuppdatering om den ryska invasionen av Ukraina. Flera ryska militärdistrikt håller just nu på att omorganisera sig och expandera, enligt ISW. Distrikten som är involverade i förändringen är Västra militärdistriktet, Leningrads militärdistrikt samt Moskvas militärdistrikt. Tankesmedjan noterar också att president Vladimir Putin i en färsk tv-intervju sa att Ryssland inte har några anledningar att strida mot Nato. Men uttalandet "ekar tomt mot bakgrund av de hot som han och Kreml tidigare har riktat mot Natoländer", skriver ISW. ISW: Putins retorik ett hot mot Nato. Omni 231218. Tolfte sanktionspaket mot rysk diamantindustri. Den lönsamma handeln med ryska diamanter totalförbjuds i ett tolfte paket med EU-sanktioner. Det beslutade Europeiska rådet på måndagen, enligt AP. Import av rysk gasol förbjuds också. Dessutom får ytterligare 140 personer i försvars- och IT-sektorn sina tillgångar frysta. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar sanktionerna. "Allt detta kommer att bidra till att minska finansieringen av kriget," säger han i ett videotal enligt Reuters. Tidigare sanktioner har riktats mot energisektorn, banker, företag och marknader. Över 1 000 ryska individer har fått sina tillgångar frysta och belagts med reseförbud. Kryphål i de tidigare sanktionerna stängs. Den ryska diamantindustrins värde uppskattas till 4,5 miljarder dollar per år, Zelenskyj: Ukraina fortsätter samarbeta med partners för att säkerställa att sanktionerna fungerar globalt. Omni 231218. FN: Minst hundra ukrainska civila har dött i ryskt förvar. Sedan starten på det ryska anfallskriget mot Ukraina har minst hundra civila dött efter att de tagits till fånga av ryska soldater. Det skriver FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter (OHCHR) i en färsk rapport. Bland annat handlar det om rena avrättningar, men OHCHR nämner också att personer dött av tortyrskador, inhumana arrestförhållanden och bristfällig vård. OHCHR har också dokumenterat 169 fall av sexuellt våld utfört av antingen ryska soldater eller andra ryska myndighetspersoner. I 79 av fallen har brotten begåtts mot krigsfångar. OHCHR har också dokumenterat två fall av sexuellt våld mot ryska krigsfångar utfört av ukrainska soldater. (svt 231218.) Danmark skänker svenska stridsfordon till Ukraina. Danmark köper svensktillverkade Stridsfordon 90 för 1,8 miljarder danska kronor och skänker dem till Ukraina, rapporterar TT. "Det här är ett viktigt steg för att tillsammans med Danmark stötta Ukrainas försvarsmakt," säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett pressmeddelande. På måndagen har han tillsammans med sin danske motsvarighet Troels Lund Poulsen undertecknat en avsiktsförklaring om att stödja Ukraina med fler stridsfordon. Jonson: Fordonet har visat sig vara väldigt kapabelt och mycket uppskattat i Ukraina. Reservdelar, ammunition och flera års underhåll av fordonen ingår också i det nya stödpaketet.
Omni 231218. Ukrainsk general: "Stor brist på ammunition." Den ukrainska armén har stor brist på ammunition och bristen märks längs hela fronten. Det säger general Oleksandr Tavranskyj, befälhavare för den ukrainska operativa strategigruppen Tavria i en intervju med nyhetsbyrån Reuters. Enligt Tavranskyj är bristen som störst på 122- och 152-millimeters granater. Tavranskyj säger i intervjun att bristen gör att bristen gör att militären tvingas planera om tidigare satta mål eftersom man måste hushålla med resurserna. (svt 231218.) 5 000 tyska soldater till Litauen: "Historiskt beslut." Omkring 5 000 tyska soldater ska vara permanent stationerade i Litauen, cirka tio mil från gränsen till Ryssland, senast 2027. Det står klart sedan Tysklands försvarsminister Boris Pistorius skrev under det han själv beskrev som ett "historiskt" dokumentet i Vilnius på måndagen. "Vi är redo att försvara Natos territorium. Vi skickar en tydlig signal till alla som kan hota fred och säkerhet i Europa," säger Pistorius enligt Süddeutsche Zeitung. Soldaterna kommer att mötas av "attraktiva villkor" i form av tysktalande förskolor, skolor och boenden, säger försvarsministern. Enligt tv-kanalen Tagesschau är det första gången som den tyska armén kommer att ha permanent stationerade soldater i ett annat europeiskt land. Tillskottet tas emot med öppna armar i Litauen, vars armé bara består av 15 000 soldater. Försvarsminister Pistorius undertecknar färdplan. Väntas kosta omkring 30 miljoner euro i månaden. I Litauen oroar sig många för att man kan bli nästa offer. Pistorius: Vår plikt att försvara Natos territorium. Pistorius jämför med att allierade fanns i Västtyskland under kalla kriget. Omni 231219. Putin vill att kvinnor ska fylla luckor i manliga yrken. Rysslands president Vladimir Putin vill att arbetsgivare inom traditionellt manliga yrkesgrupper ska anställa fler kvinnor. Det rapporterar AFP. Landet har i åratal sett sjuknande födelsetal och situationen har förvärrats av att män nu i stor skala strider och dör i kriget mot Ukraina. "Flickor utgör en enorm reserv för Ryssland," sa Putin i går och hyllade kvinnor som studerar för att ingå i flygvapnet. Det ryska samhället präglas av traditionella värderingar och Putin medgav att det kan finnas begränsningar för kvinnor som är kopplade till anatomi och familj. "Om det är en lång affärsresa, vem ska barnen vara hos?" Putin tillade dock att den typen av problem går att lösa. Putin: Begränsningar håller på att försvinna. Omni 231219. "Apokalyptiska scener" i drönarvideo från Avdijivka. En ukrainsk militärenhet har lämnat över drönarbilder tagna strax norr om Avdijivka till AP. Nyhetsbyrån, som har bekräftat bilderna, skriver att "scenen är apokalyptisk". 150 kroppar ligger utspridda över det brända området, de flesta bär ryska uniformer. Fältet är prickigt av artilleri- och granatbeskjutning. Enligt den ukrainska enheten är materialet, bestående av två filmklipp, från den 6 december. Ryssland inledde offensiven mot Avdijivka i oktober. Trupperna har gjort vissa framsteg men bedömare pekar på att det skett till priset av stora förluster. Bilderna visar hur samhället Stepove jämnats med marken. SVT har publicerat klippet: "Dödens fält." ISW:s senaste rapport: Uppgifter om att det är isigt och tjock dimma i området. Omni 231219. Vita huset: Finns bara ett Ukrainapaket kvar. Vita huset varnar för att det bara finns utrymme för ett ytterligare stödpaket till Ukraina det här året, skriver AFP. Därefter måste kongressen godkänna ytterligare stöd. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Washington gett Ukraina ett militärt stöd på över 43 miljarder dollar, men de politiska vindarna har skiftat och många republikaner har motsatt sig prioriteringen. John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, vill inte säga hur stort det sista paketet blir. Republikaner anser att Biden prioriterar Kyiv framför viktiga inrikespolitiska frågor. Förhandlingarna om Ukrainastödet fortsätter när året går mot sitt slut. Omni 231219. Danmark och USA inleder nytt försvarssamarbete. Danmark och USA har ingått ett försvarsavtal som bland annat ger USA möjlighet att utplacera soldater och militär utrustning på dansk territorium, skriver TT. På en pressträff säger statsminister Mette Frederiksen att det ännu inte finns något beslut om hur många amerikanska soldater det kan handla om. Enligt försvarsminister Troels Lund Poulsen ändrar inte avtalet med USA den danska inställningen till atomvapen på dansk mark. "Alla aktiviteter ska koordineras med det danska försvaret och i enlighet med lag och suveränitet," säger han. USA har redan slutit liknande avtal med Sverige, Finland och tidigare Norge. Danmark och USA ska skriva under avtalet i veckan. Finlands avtal innehöll flera skrivningar som saknas i Sverige. Omni 231219. Frågan som väst viskar om: Vad händer om Putin vinner? Över 1 100 miljarder kronor i stöd till Ukraina sitter fastlåsta på grund av politiska dödlägen i Washington och Bryssel. Det har fått Ukrainas allierade i Europa att börja diskutera konsekvenserna av ett utfall som de tidigare inte velat tänka på: Att Vladimir Putin vinner kriget. Det rapporterar Bloomberg som har intervjuat flera personer med insyn. Den växande oron över att Ukraina ska falla har synts i flera officiella uttalanden den senaste tiden. "Om Ukraina inte har stöd från EU och USA så kommer Putin att vinna," sa Irlands premiärminister Leo Varadkar förra veckan. Enligt Bloomberg handlar EU-ländernas diskussioner bland annat om att en rysk seger kan utlösa en ny flyktingvåg. Man ser också en risk för att Putins erövringståg fortsätter. De baltiska ländernas företrädare har redan uppmanat sina medborgare att förbereda sig för nästa krig. Finns en oro för att europeiska länder kommer liera sig med Ryssland och Kina. Ungern blockerar EU:s paket. Republikaner anser att Biden prioriterar Kyiv framför viktiga inrikespolitiska frågor. Omni 231219. Ukrainsk motoffensiv kan fördröjas av vapenbrist. Ammunitionsbrist och förseningar i det militära stödet från väst gör att ukrainska styrkor sannolikt tvingas ransonera materiel och kan fördröja kommande motoffensiver. Det skriver tankesmedjan ISW. De senaste dagarna har det kommit flera uttalanden från Ukrainas militär om bristen på ammunition. Oleksandr Syrskyj, befälhavare för Ukrainas markstyrkor, säger enligt ryska oberoende Meduza att situationen är svår. "Vi strider mot en fiende som är överlägsen vad gäller både vapen och manskap," skriver han på Telgram. Samtidigt betonade Syrskyj att Ukraina håller emot och att Ryssland lider stora förluster. Enligt Syrskyj är det en ukrainsk strategi att minimera förluster. Även Ryssland har svårt att få fram vapnen som behövs men har fått stora mängder granater från Nordkorea. Omni 231219. Kommentar: Den nordkoreanska vapenindustrin går antagligen som tåget nu. Tårgas skjuts mot Ukrainas skyttegravar: "Förblindar." Ryska styrkor tycks använda tårgas i allt större utsträckning kring staden Oritjiv i södra Ukraina, uppger ukrainska soldater för CNN på plats vid skyttegravarna. Tårgas är förbjudet som stridsmedel enligt FN-konventioner, men bara senaste veckorna ska en variant av det kemiska vapnet ha använts vid nio tillfällen. Det följs av drönarattacker som får gasen att fatta eld. Innan dess har den som angrips drabbats av panik. "Gasen bränner dig, den förblindar, det går inte att andas," säger en soldat som nyligen överlevde en tårgasattack. Beskriver hur ryssarna anfaller i vågor, och betonar vikten av stöd från väst. Ukrainska befäl uppger problem i rekryteringen av nya soldater. Omni 231219. Armén vill mobilisera en halv miljon ukrainare. Den ukrainska militären har meddelat president Volodymyr Zelenskyj att man vill mobilisera ytterligare mellan 450 000 och 500 000 personer till landets armé, rapporterar Reuters. Något beslut i den "väldigt känsliga frågan" har inte fattats, säger presidenten vid en pressträff. Han säger vidare att det skulle krävas ytterligare finansiering och att ingen vet hur länge kriget med Ryssland kommer pågå. Zelenskyj: Blir upp till parlamentet.
Omni 231219. Expert: Måste vara högljudd i kritiken mot Ryssland. Oppositionella ryssar som Aleksej Navalnyj, Vladimir Kara-Murza och hundratals andra har dömts till hårda straff av politiska skäl. Statsvetaren Jonathan Demner skriver på DN Debatt att Sverige, tillsammans med sina allierade, måste öka trycket för att dessa ska friges. Han tycker att Sverige borde vara "högljudda" i de organisationer som Ryssland fortfarande är medlemmar i, så som FN och OSSE. "Det värsta en politisk fånge kan råka ut för är att bli bortglömd i fängelset. Därför bör krav på frigivning av politiska fångar i Ryssland vara en orubblig prioritering." Statsvetare: "Putinregimen måste frige fängslade krigsmotståndare." Omni 231219. Mobiliserad ryss som flytt utomlands deporterad. En mobiliserad rysk man som flydde till Armenien i ett försök att slippa strida i Ukraina har utlämnats till Ryssland. Det uppger den ryska aktivistgruppen Idite Lesom som bland annat hjälper ryska soldater undkomma militärtjänstgöring. Enligt aktivisterna mobiliserades Dmitrij Sertakov i september 2022 men flydde från militärbasen. Idite Lesom säger sig ha hjälpt mannen lämna Ryssland, men går inte in på några detaljer om hur. Den 7 december greps han i Armenien och befinner sig nu hos militärpolisen i den ryska staden Rostov-na-donu, uppger aktivisterna. "Genom att gå ut offentligt hoppades vi att det inte skulle vara möjligt att deportera honom men tyvärr fungerade det inte", skriver gruppen i sociala medier. svt 231219. FN: Ryssland har inte lyckats skydda civila i Ukraina. Ryssland har inte vidtagit "adekvata åtgärder" för att skydda civila i Ukraina och det finns indikationer på att ryska styrkor har begått krigsbrott. Det sade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Turk, på tisdagen. Enligt nyhetsbyrån Reuters sade Turk också att hans kommissariat har information som tyder på att ryska soldater gjort sig skyldiga till allvarliga brott mot internationell lag sedan starten på den ryska invasionen i februari 2022. Bland annat nämnde han 142 fall där civila avrättats utan rättegång, samt olika fall av försvinnanden, tortyr och exempel där personer som fängslats utsatts för sexuellt våld och annan kränkande behandling. Ryssland har hela tiden förnekat att man utsatt civila i Ukraina för några grymheter. (svt 231219.) Kommentar: Kriminella förnekar alltid sina kriminella gärningar. Sjojgu: 7000 kvadratkilometer ryska minor i Ukraina. Ryssland har minerat ett 7000 kvadratkilometer stor område längs hela fronten i Ukraina. Det sade Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu på tisdagen på ett möte där även flera andra försvarstjänstemän och president Vladimir Putin deltog. SVT har tidigare berättat att Ukraina behöver hjälp med att röja upp de enorma minfält som Ryssland skapat i Ukraina. Putin: "Vi gör det vi vill göra." Ryssland avser fortsätta sin "militära specialoperation" i Ukraina och alla försök från väst att framkalla en rysk strategisk förlust har misslyckats. Det sade Rysslands president Vladimir Putin i ett tal till försvarstjänstemän på tisdagen. Han hävdade också att det är de ryska styrkorna som har det "strategiska initiativet" på slagfältet. "Vi gör det vi tycker behövs och det vi vill göra," sade Putin. I talet anklagade Putin återigen väst för att föra ett "hybridkrig" mot Ryssland genom att förse Ukraina med underrättelser, militära rådgivare och moderna vapensystem. Han hävdade också att Ukraina lidit svåra förluster och "i hög grad uttömt sina reserver". Tidigare under tisdagen hävdade den högste chefen för de ukrainska markstyrkorna att ryssarna lider svåra förluster vid fronten, men fyller på med soldater från de så kallade Stormbataljonerna, som utgörs av förre detta fångar. (svt 231219.) Zelenskyj om samtalet med Orbán: "Har aldrig talat om vapenvila." Under presskonferensen kommenterade Zelenskyj ett samtal som han förde med Ungerns premiärminister Viktor Orbán i Argentina. I ett klipp som spridits på sociala medier ses Zelenskyj prata livligt med Orbán, men vad som sägs hörs inte. Under presskonferensen sa Zelenskyj, enligt BBC, att han bett den ungerske presidenten förklara varför han inte stödjer ett ukrainskt EU-medlemskap. Orbán ska dock inte ha gett något svar. Zelenskyj hävdade också att han frågat varför de båda presidenterna inte kan planera in ett möte, men att Orbán inte heller svarade på det. Zelenskyj sa också att han aldrig talat med Orbán om några fredsförhandlingar eller möjlig vapenvila med Ryssland. (svt 231219.) Putin hånar Väst med nytt 'meteorit'-vapen. Västerländsk indignation växer över den nya vapentypen, liknande en meteorit, som den ryske presidenten Vladimir Putin introducerat. Detta är slutsatsen som brittiska journalister drar. Ryssland fortsätter att förstärka sina strategiska styrkor. För några dagar sedan avslöjades det att ännu en division i Yasenskaya-divisionen i Orenburgsregionen hade utrustats med det nya missilsystemet 'Avangard'. Enligt brittiska journalister placeras Rysslands missilsystem i full syn för Väst, och det verkar vara en hånfull handling. Detta rapporterades av den brittiska tidningen Mirror. "Vladimir Putin hånar Väst," skriver författarna till den brittiska artikeln. Mirror-journalisterna påpekade att 'Avangard' har kapacitet att leverera missiler till sitt mål 27 gånger snabbare än ljudets hastighet. Den flyger så snabbt och längs en så komplex bana att även de mest avancerade interceptionssystemen inte kan stoppa detta stridssystem. Putin beskrev tidigare arbetsprincipen för 'Avangard' genom att jämföra den med en meteorit. I bakgrunden av 'Avangards' utplacering i Orenburgsregionen betonade befälhavaren för Rysslands missilstyrkor, Sergey Karakaev, att de strategiska styrkorna är i beredskap, med kontinuerlig stridstjänst i en särskild organiserad modus. Dessutom noterade han att sju uppskjutningar av interkontinentala ballistiska missiler (ICBM) är planerade för 2024. Mirror-observatörerna påpekade att allt detta oroar Väst. Tydligen är Putin medveten om detta, och därför detaljerar Ryssland sina missiler på ett sätt som verkar vara en hånfull gest mot sina motståndare. "Ryssland kommer att genomföra sju träningsuppskjutningar av interkontinentala ballistiska missiler 2024. Detta är mer än de senaste fem åren, när det i genomsnitt var fyra uppskjutningar per år," rapporterar de brittiska journalisterna. Dagens,se 231219. FN-larm: Många får svårt att hålla värmen i vinter. En betydande del av den ukrainska befolkningen riskerar att drabbas hårt av vinterkylan. Det skriver FN-organet IOM i en rapport baserad på intervjuer med drygt 20 000 ukrainare. Rapporten bedömer att 20 procent av den ukrainska befolkningen saknar värmesystem som element i sina hem. 41 procent har inte tillräckligt med varma kläder, och bland internflyktingar är den siffran 59 procent. Enligt undersökningen uppger även 67 procent av ukrainarna att de inte har råd att köpa bränslen som ved, kol och pellets till sina värmepannor. (svt 231220.) Senaten ger upp - går inte i mål om Ukrainastöd i år. USA:s senat ger upp försöken att enas om ett nytt stödpaket för Ukraina på den här sidan årsskiftet. Det rapporterar Bloomberg. "Detta är helt enkelt en svår fråga, säger senatens majoritetsledare," demokraten Chuck Schumer, och medger att förhandlingarna kräver mer tid. Republikanska politiker har blockerat ett stort stödpaket som president Joe Biden har föreslagit. De kräver gehör för flera inrikespolitiska frågor i utbyte, däribland hårdare tag mot migrationen. Kongressen samlas igen den 22 januari 2024. Förseningen är ett nytt hårt slag mot Ukraina. Paketet omfattar även stöd till Israel och Taiwan. Vita huset varnade i går för att det befintliga stödet nästan är slut. Omni 231220. Paasikivi: Jag trodde att Ukraina skulle vara bättre. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi gjorde bedömningen att Ukraina skulle vinna kriget under 2023 - men stridslinjerna har förblivit i stort sett oförändrade. I en stor intervju med Svenska Dagbladet säger experten på militär strategi att han trodde att Ukraina "skulle vara bättre" och att han samtidigt underskattade den ryska stridsförmågan. "Hela min yrkesbana har gått ut på att fatta beslut baserat på osäkert underlag. Man måste kunna sätta ner foten någon gång. Ingen blir gynnad eller glad av att man säger ’å ena sidan, å andra sidan’," säger han. Sedan Rysslands storskaliga invasion inleddes har Paasikivi varit en flitigt anlitad expert i sammanhanget. Paasikivi konstaterar att han kommer att gå i pension i juni. Nu tror få att kriget kommer vara avslutat då. Överstelöjtnanten säger att han inte "har några planer" och inte vet om han kommer att fortsätta analysera kriget som pensionär. Paasikivi: "Jag vet att jag inte är älskad av alla." Paasikvi bojkottar DN - kritisk till hur tidningen bevakat honom (16 november). Redaktionschefen: Han har meddelat att han inte önskar att medverka mer. Omni 231220. Xi hyllar rysk handelsboom - lovar att stärka samarbetet. Kinas president Xi Jinping lovar att stärka de ekonomiska banden och det "robusta" samarbetet med Ryssland. Det sa han under ett möte med Rysslands premiärminister Mikhail Mishustin på onsdagen, rapporterar Bloomberg. Uttalandet kommer efter att handeln mellan de båda länderna nådde sitt årliga mål på 200 miljarder dollar förra månaden. De kinesisk-ryska relationerna har fördjupats efter invasionen av Ukraina, med ökad export och minskat beroende av dollarn. Över 90 procent av handeln mellan de två länderna sker nu i yuan eller rubel. För två månader sedan gjorde Putin en sällsynt resa utanför Ryssland för att möta Xi. Xi säger att starka band till Ryssland är "ett strategiskt val". Omni 231220. Kommentar: Två stora diktaturer som strategiskt bekämpar frihet, demokrati och rättvisa i världen. Xi varnade Biden: Kina kommer att återta Taiwan. Kina kommer att införliva Taiwan i landet igen förr eller senare. Det var det raka budskapet från Xi Jinping till Joe Biden under presidenternas möte i San Francisco förra månaden, uppger tre amerikanska myndighetskällor för NBC News. Under mötet uppges Xi ha tillagt att Kina föredrar ett fredligt övertagande. Han ska också ha tagit upp och förnekat uttalanden från amerikanska militärer om att Kina ska sätta planen i verket 2025 eller 2027 - ingen tidsplan är satt, enligt presidenten. Enligt källorna skilde sig inte Xis språkbruk om Taiwan från det normala, men uttalandena ska ha höjt amerikanska ögonbryn eftersom de gavs under ett möte som syftade till att minska spänningarna mellan länderna. USA har gett olika uttalanden om militärt stöd till Taiwan vid en invasion. Fyra kinesiska ballonger nära Taiwan under december. Taiwan håller presidentval den 13 januari - Kinafrågan är central. Omni 231220. Rapport: Ukrainas taktik blir alltmer defensiv. De senaste veckorna har den ukrainska armén gjort insatser för att stärka sina försvarslinjer, och antar en alltmer defensiv hållning längst fronten, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. Det ligger i linje med president Zelenskyjs önskemål om en snabbare defensiv upprustning i viktiga sektorer. Bland annat har landet förstärkt med taggtråd och stridsvagnshinder längs med Belarus gräns, enligt britterna. "Ryssland fortsätter med offensiva operationer i flera sektioner, men enskilda attacker utförs sällan med mer än en pluton. Ett stort ryskt genombrott är osannolikt och överlag råder dödläge på fronten," skriver de. Nio personer, varav fyra barn, skadade i beskjutning mot Cherson. Omni 231220. FN-rapport: Köldkris kan drabba Ukraina i vinter. En stor del av Ukrainas befolkning riskerar att få svårt att hålla värmen i vinter, visar en rapport av FN-organet International Organization for Migration (IOM) enligt Sky News. IOM, som intervjuat 20 000 ukrainare, skriver att 20 procent saknar viktiga värmeaggregat i sina hem. Hela 67 procent har inte råd med nödvändigt bränsle, och 41 procent saknar tillräckligt varma kläder - en siffra som stiger till 59 procent bland internflyktingar. IOM: De ekonomiska svårigheterna är genomträngande. WHO: Vintern kommer att sätta stor press på Ukrainas sjukvård. EU ger 400 miljoner euro i energistöd till Ukraina inför vintern. Omni 231220. Kreml vägrar tidsbegränsa soldaters tjänstgöring. Kreml nekar en begäran om att begränsa mobiliserade soldaters tjänstgöringsperiod till ett år, rapporterar oberoende exilryska medier. Initiativet kom från Boris Visjnevskij, oppositionspolitiker i Sankt Petersburg, på begäran av en grupp fruar till mobiliserade soldater. Visjnevskij vände sig till försvarsminister Sergej Sjojgu och bad om en lagändring. Han tillade att de mobiliserade soldaterna "i praktiken tjänstgör på obestämd tid", enligt Meduza. Svaret blev att soldaterna måste fortsätta tjänstgöra tills president Putin skriver under ett formellt dekret om att mobiliseringen är klar. Mobiliseringen inleddes i september 2022 och avslutades en månad senare. Putin har dock inte formellt satt punkt för den i skrift, och har sagt att han "inte riktigt tänkt på" att göra det, enligt Moscow Times. Visjnevskij tog emot ett upprop från fruarna. Den snabbt växande gruppen av soldathustrur och -mödrar kallas "Vägen hem".
Omni 231220. Orbán: Ännu inget krig i Ukraina. Ungerns ledare Viktor Orbán svingade verbala slagträn på en presskonferens. Något krig pågår inte i Ukraina förrän Ryssland så säger, enligt EU-landets premiärminister. Han ställde också diagnosen att västdemokratier plågas av sjukdom. På den årliga presskonferens i Budapest på torsdagen valde Ungerns kontroversielle premiärminister att själv förstärka bilden av en Moskvavänlig populist. Om det ryska, fullskaliga invasionskriget i Ukraina valde Orbán ryska formuleringar: "Det är en militär insats, så länge som det inte finns någon krigsförklaring mellan de två länderna. När Ryssland förklarar krig mot Ukraina, då är det ett krig." Orbán utvecklade påståendet med ett längre resonemang. "I strikt mening så ska vi glädjas åt att det inte är något krig. Om det var ett krig så skulle det kräva allmän mobilisering och det vill vi inte önska någon," sade Orbán. msn 231221. Orbán är inte bara en populist utan också en pösmunk. Hamashyllningar och antisemitism - så låter det i kinesiska kommentarsfält. Hitlerreferenser, hakkors och önskningar om att Hamas ska göra slut på Israel "en gång för alla". Det är några av inläggen som fick Israels ambassad i Kina att stänga sitt kommentarsfält. Det skriver israeliska Institutet för studier av nationell säkerhet, INSS, på X. Det var efter att ambassaden hade delat ett inlägg om en kinesisk-israelisk student som kidnappats av Hamas i samband med attacken den 7 oktober som kommentarerna strömmade in. Trots en policy där "skadligt innehåll" är förbjudet låg kommentarerna på kinesiska sociala mediet Weibo kvar veckor efter att de publicerats, enligt The Guardian. Föraktet mot israeler och judar i inläggen är inte representativa för den kinesiska befolkningen i stort, enligt SVT:s Kina korrespondent Tilde Lewin. "Däremot visar det på vilken typ av åsikter en del kineser har och som den kinesiska censuren dessutom tillåter," säger hon. Kina har historiskt sett varit propalestinskt och velat se en tvåstatslösning i regionen. Linjen om tvåstatslösning står fast än i dag, men samtidigt har relationen med Israel utvecklats. Turism, forskning och näringsliv är några av områdena där länderna närmat sig varandra. Kina har inte fördömt Hamas attack den 7 oktober och inte heller stämplat dem som en terrororganisation som till exempel EU, USA och Egypten har gjort. Vissa menar att det ger bränsle till antisemitismen i kommentarsfälten. "Den kinesiska regeringens budskap är tydligt: Att antisemitiska kommentarer tolereras," säger Carice Witte, vd för den israeliska tankesmedjan Signal Group till New York Times. svt 231221. Kinas och Rysslands handel rusar i krigets skugga. Kina och Ryssland knyter allt närmare band - särskilt på handelsfronten. Under de första elva månaderna 2023 omsatte handeln motsvarande över 2 000 miljarder kronor, rapporterar New York Times. Kinesiska fordonstillverkare har i dagsläget 55 procent av den ryska marknaden - för bara två år sedan var andelen åtta procent. Ryssarna köper nästan bara fossilbilar, medan den kinesiska marknaden alltmer går över till elbilar. Även det kulturella utbytet tilltar. Rysk propaganda sprids brett i kinesiska statliga medier, vilket stärker Rysslandsbilden, och kinesiska influerare vallfärdar till Harbin i den gränsnära provinsen Heilongjiang för att ta foton i rysk klädsel intill en rysk katedral. Västvärlden har i stor utsträckning vänt Ryssland ryggen efter invasionen av Ukraina, men Kina insisterar på att de inte måste välja mellan Ryssland och Europa, skriver NYT. Gränsstaden Heihe är symbolisk för ländernas allt starkare ekonomiska band. Kinesiska varor flödar in i Ryssland - containrar "läggs på hög". Omni 231221. Stödet för Zelenskyj faller i mätning på hemmaplan. Ukrainarnas förtroende för president Volodymyr Zelenskyj har fallit kraftigt jämfört med för ett år sedan, enligt en opinionsmätning som publiceras i Kyiv Independent. I december i fjol svarade 84 procent att de hade förtroende för presidenten. I år är siffran 62 procent. Förtroendet för militären och överbefälhavaren Valerij Zaluzjnyj är dock högt. Zelenskyj och Zaluzjnyj hade nyligen meningsskiljaktigheter inför öppen ridå, när Zelenskyj ifrågasatte Zaluzjnyjs uttalande om att kriget mot Ryssland nått ett dödläge. Överväldigande stöd för militären. 88 procent svarar att de har förtroende för Zaluzjnyj. Omni 231221. Kommentar: Kriget har nått ett dödläge, i viss mån även fördel Ryssland. Men detta är i stor grad Donald Trump skyldig för, inte Volodymyr Zelenskyj. ISW: Ryssland låtsas inte längre vilja förhandla. På onsdagen sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov rakt ut att det inte finns någon grund för förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina, skriver tankesmedjan ISW i en lägesrapport. Det tyder på att Ryssland nu överger den informationsoperation som syftat till att få omvärlden att tro att de är redo att förhandla, och framställa Ukraina som den oansvariga parten som vägrar, fortsätter ISW. Rysslands överhängande mål - att helt lägga under sig Ukraina - är oförändrat, enligt rapporten. "ISW har länge bedömt att Ryssland inte har för avsikt att inleda seriösa förhandlingar med Ukraina eller väst i god tro." Systematisk rysk bombning av städer och byar nära fronten. Omni 231221. Kommentar: Eftersom det nu börjar gå bättre för Ryssland i kriget mot Ukraina vädrar man segervittringen och överger sin inställsamma freds- och förhandlingsinställning. Men tyvärr lär inte Donald Trump vakna på grund av detta och låta tänkta militära medel släppas igenom av Republikanerna. Orbán: Militäroperation i Ukraina - inget krig. Ungerns premiärministern Viktor Orbán upprepade på torsdagen Kremls retorik om att kriget i Ukraina inte är ett krig, rapporterar AFP. "Det är en militäroperation [...] så länge det inte skett en krigsförklaring mellan de två länderna. När Ryssland förklarar krig mot Ukraina är det krig," sa han under en årlig presskonferens. Orbán tillade att det finns "skäl att glädjas" så länge ingen krigsförklaring görs, eftersom det skulle innebära generell mobilisering - något han "inte skulle önska någon". Orbán är den enda EU-ledare som behållit nära band till Putin efter invasionen. Förra veckan la Ungern in sitt veto mot ett EU-stödpaket till Ukraina. Orbán lämnade rummet när EU röstade om medlemsförhandlingar med Ukraina: "Dåligt beslut." Omni 231221. Olika bud om rekrytering av ukrainare i utlandet. I flera intervjuer med utländska medier har Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov berättat om planer på att rekrytera ukrainska män bosatta i utlandet till armén, skriver oberoende exilryska Meduza. I en intervju med tyska Die Welt på torsdagen säger han att det rör sig om en "inbjudan", men är samtidigt klar med att det skulle innebära "konsekvenser" att neka. Senare på dagen förnekade dock det ukrainska försvarsdepartementet att det skulle finnas några sådana planer. "Om ukrainska medborgare utomlands vill gå med i armén får de komma till Ukraina," skriver departementets presstjänst på Telegram. Departementet: Pågår ingen sådan diskussion. Omni 231221. Sjätte drönarattacken mot Kyiv den här månaden. Ryska drönarattacker har riktats mot en rad bostadsområden i Kyiv under natten, skriver Reuters. Två personer skadades när ett höghus med lägenheter träffades, ett angrepp som skedde ett par hundra meter från en mödravårdsmottagning. Drönaranfallet mot Kyiv var det sjätte hittills i december. Flyglarm har under natten hörts i nästan alla regioner. Bärande väggar på flera våningsplan skadades i huset. Omni 231222. USA ska ta övervuxen atombombsflygbas i bruk. USA planerar att åter ta flygfältet i bruk på den lilla ön Tinian i västra Stilla havet, skriver CNN. Bakgrunden till planerna är det växande militära hotet från Kina. 1945 lyfte de två planen som släppte atombomberna över Hiroshima och Nagasaki från ön men i dag har djungeln tagit över landningsbanorna. Ön sträcker sig ungefär två mil från norr till söder och ingår i Samväldet Nordmarianerna som är amerikanskt territorium. USA:s flygvapen vill kunna sprida ut sin flotta för att försvåra attacker. Uppgifterna kommer från general Kenneth Wilsbach som leder USA:s flygvapen i Stilla havet. Omni 231222. WSJ: Ex-spionen ritade upp mordplanen för Prigozjin. Kremls mord på Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin orkestrerades av det ryska säkerhetsrådets chef Nikolaj Patrusjev, en ex-spion som stått nära Vladimir Putin i årtionden. Det skriver Wall Street Journal. Enligt tidningen hade Patrusjev länge varnat Putin för att Prigozjin fått för lösa tyglar i Ukraina och att dennes inflytande börjat bli ett hot mot Kreml. I början av augusti ska Patrusjev ha gett sina medarbetare i uppdrag att utforma en operation för att bli av med Prigozjin. Planerna uppges ha visats för Putin, som inte motsatt sig dem. Den 23 augusti kraschade Prigozjins plan. Det efter att en bomb satts under flygplanets ena vinge, säger en västerländsk underrättelsekälla. Kreml förnekar uppgifterna i artikeln. Talespersonen Dmitrij Peskov säger enligt Reuters att Wall Street Journal ägnar sig åt skräpjournalistik. Wagnerledaren dog exakt två månader efter det misslyckade upproret. Kreml har förnekat att man haft en roll i Prigozjins död. En skadad vinge hittades långt från platsen där planet kraschade. Omni 231222. Ukraina och Polen redo att reda ut lastbilsfrågan. Ukraina och Polens nya regering är redo att arbeta för att lösa "problematiska frågor" - i synnerhet de polska lastbilschaufförerna som blockerar gränskorsningar. Det rapporterar Reuters. Löftet gavs efter ett möte i Kyiv mellan Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och hans nytillträdde polske motsvarighet Radoslaw Sikorski. De polska chaufförerna är upprörda över vad de ser som konkurrensfördelar för ukrainska chaufförer, som fått tillståndsfritt tillträde till EU:s vägar under kriget. Kravet är att tillstånden ska återinföras, men EU utesluter det. Ukraina har varit missnöjt med vad man uppfattat som en ovilja från den tidigare polska högerregeringen att ta tag i frågan. Blockaden har kostat Ukraina ekonomiska förluster och påverkat leveranser av stöd. Ukraina: Nästan 4 000 lastbilar väntar vid gränsen. Omni 231222. Ukrainsk försvarstopp misstänks för förskingring. En högt uppsatt chef på det ukrainska försvarsdepartementet har gripits misstänkt för att ha förskingrat motsvarande runt 400 miljoner kronor, rapporterar AFP. Mannen, som inte namngivits, misstänks ha upprättat ett system där han angav falska priser för den artilleriammunition han köpte in. Dokument hittade i hans bostad ger stöd till misstankarna, enligt åklagare. Volodymyr Zelenskyjs regering har gjort det till en hög prioritet att bekämpa korruptionen i landet för att uppfylla EU:s krav. I somras sparkade han alla ansvariga för arméns rekryteringskontor efter att en omfattande korruptionsskandal uppdagats. EU har krävt att Ukraina tar itu med korruptionen. Mannen riskerar upp till 15 års fängelse. Omni 231222. Ukraina: Tre ryska bombplan nedskjutna nära Odesa. Ukrainska militär säger sig ha skjutit ned tre ryska attackflygplan av typen Su-34, skriver AFP. "Alla ryska piloter bör vara medvetna om att detta är vårt svar till alla ryska mördare - ingen av dem kommer att lämnas ostraffade," sa ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under ett tal på fredagskvällen. Händelsen ska ha inträffat nära Odessa i södra Ukraina. Ryssland har ännu inte kommenterat händelsen, men flera ryska militärbloggare skriver om nya förluster inom flygvapnet.
Militärbloggare: Flygplanen släpper glidbomber.
Omni 231222. Sista EU-biståndet till Ukraina utbetalat. Ukraina har nu tagit emot en sista utbetalning på 1.5 miljarder Euro (165 miljarder kronor) av de totalt 18 miljarder Euro som EU utlovat i stöd under 2023. Det berättade EU-kommissionens ordförande på torsdagen och transaktionen bekräftas av +Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal, rapporterar Reuters. Landet ekonomi har förstörts av den ryska invasionen, och Ukraina är helt beroende av finansiellt stöd från omvärlden. Nästa år hoppas Ukraina på ytterligare stöd på 18.5 miljarder euro från EU och mer än 8 miljarder från USA, ett paket som även innehåller militärt bistånd. Varken i EU eller USA:s senat lyckades politikerna kunnat fatta beslut om fortsatt bistånd , då det blockerats av den ungerska regeringen respektive republikanska kongressledamöter. (svt 231222.) Så fyller Ryssland på med nya soldater. Medarbetare från ett mönstringskontor passade på att besöka en medborgarskapsceremoni i Sankt Petersburg. De 11 män som precis blivit ryska medborgare fick papper på att registrera sig för militär tjänstgöring. De senaste månaderna har jakten på nya soldater intensifierats i Ryssland. Sen oktober jagas migranter som kommit till landet för att arbeta och hunnit få ryska pass. Övriga värnpliktiga fångas i sina hem, utanför universiteten där de studerar, i tunnelbanan och på arbetsplatserna. Metoden som används är att tillfångata värnpliktiga och skicka de till en samlingsplats innan de förs vidare till en kasern samma dag. (svt 231222.) Kommentar: Lurade. Kreml tänker slå vakt om frysta ryska tillgångar. Ryssland kommer aldrig låta ett land som konfiskerar ryska tillgångar vara ifred. Det uttalandet gjorde Kremls talesperson Dmitij Peskov på fredagen, rapporterar Reuters. Bakgrunden är diskussionerna i väst, där somliga politiker föreslagit att de tillgångar i utlandet som blivit frysta i samband med sanktionsbeslut mot Ryssland ska skänkas till Ukraina. Det handlar om mer än 3.000 miljarder kronor i ett slags kompensation för skadorna som det ryska invasionsförsöket åsamkat Ukraina. Enligt den ryska regeringens talesperson Peskov skulle en sådan åtgärd utgöra "ett allvarligt hot mot det internationella finansiella systemet". Han tillade att Ryssland kommer att försvara sina intressen med såväl juridiska som andra metoder. Enligt nyhetsgbyrån Interfax har vice utrikesminister Sergej Ryabkov hotat med att bryta de diplomatiska förbindelserna med USA om konfiskeringen blir verklighet. (svt 231222.) Kommentar: Ryssland är bra på att konfiskera men tål inte att andra konfiskerar ryska tillgångar. Att bryta de diplomatiska förbindelserna kan vara tecken på närstående krig. Tio kinesiska plan nära Taiwan - svarar med egna. Tio kinesiska jaktplan har setts nära Taiwan tidigt på lördagsmorgonen, svensk tid, skriver Reuters. Jaktplanen ska vara en del av en "stridsförberedande patrull", enligt Taiwans försvarsdepartement, som också uppger att man skickat egna styrkor för att övervaka situationen. Kina har de senaste månaderna intensifierat sina övningar nära Taiwan, som går till val i januari nästa år.
Omni 231223. Analyser: Ukraina drunknar utan att vifta med armarna. Under Volodymyr Zelenskyjs årliga presskonferens som hölls i veckan skar det sig nästan direkt och presidenten var sur, kort i tonen och undvek att svara på vissa frågor, skriver Sydsvenskans Kalle Kniivilä i en analys. "Bristen på framgångar vid fronten gör att Zelenskyj är hårt pressad, det märks tydligt," skriver han. I CNN gör Nick Paton Walsh en liknande analys. Budskapet som Ukraina verkligen skulle behöva nå ut med är hur "otroligt mörk situationen vid fronten är". Trots det verkar presidenten inte kunna låta bli att i stället "peka ut tidigare framgångar och framtida mål", skriver Walsh. "Ukraina har svårt att säga rakt ut hur dåligt kriget går," skriver han och menar att landet "drunknar utan att vifta med armarna". Kalle Kniivilä: Pressad Zelenskyj gav vresiga svar. Nick Paton Walsh: Ukraina har haft en usel vecka. Kommentar: Inte bra, Zelenskyj måste tala klarspråk om läget och vädja till väst och speciellt USA att nu behöver vi hjälpen, annars går vi under. Omni 231223. Ukraina flyttar julfirandet - för att bli mer likt väst. I år har julfirandet i Ukraina flyttats från den 7 januari till den 25 december. Detta efter ett myndighetsbeslut med syfte att landet ska bryta med ryska traditioner och närma sig västvärlden. Den julianska kalendern, som gäller i den ortodoxa kristna världen dit både Ryssland och Ukraina hör, ligger 13 dagar efter den gregorianska, som gäller i den övriga kristna världen. Det innebär att julen - firandet av Jesu födelse - infaller under vår trettonhelg i stället för på juldagen. Men det gäller alltså inte längre i Ukraina, vars befolkning till stora delar är ortodoxa kristna. Den ukrainska ortodoxa kyrkan har brutit med sin ryska systerkyrka, som öppet stödjer Rysslands fullskaliga invasionsförsök. Men många troende ukrainare har inte hunnit vänja sig vid tanken på ett mer västerländskt julfirande, där det kristna budskapet hamnar lite i skymundan. svt 231223. Beskedet: Duntsova får inte utmana Putin. Jekaterina Duntsova, 40, som vill utmana Vladimir Putin i det ryska presidentvalet nästa år, stoppas av valkommissionen från att ställa upp, skriver Duntsovas kampanjkanal på Telegram. Orsaken till beslutet ska vara att det finns "misstag" i hennes ansökan om att kandidera, enligt valkommissionen. Den tidigare tv-journalisten och lokalpolitikern kräver att Ryssland släpper politiska fångar, inför demokratiska reformer och avslutar kriget i Ukraina. (svt 231223.) Kommentar: Mycket väntat. Ryssland gör framsteg i östra Ukraina. De ryska styrkorna har på sistone avancerat omkring Avdijivka samt vid städer som Kupiansk, Bachmut och Marinka i östra Ukraina, rapporterar New York Times. "Situationen vid frontlinjen är i nuläget besvärlig och försämras gradvis," säger Yehor Tjernev, vice ordförande för den ukrainska säkerhetskommittén. "Utan amerikansk ammunition börjar vi förlora territorium som vi kämpade hårt för att återta i somras." Sedan Ryssland inledde sin offensiv i närheten av Avdijivka i oktober har man avancerat drygt en mil i samtliga riktningar kring staden, enligt tankesmedjan ISW. Samtidigt uppges Ryssland ha lidit stora förluster till följd av offensiven. (svt 231223.) Källor: Putin söker vapenvila - vill frysa konflikten. Vladimir Putin är öppen för en vapenvila som fryser konflikten med Ukraina vid de nuvarande stridslinjerna, skriver New York Times. Den ryske presidenten ska via mellanhänder ha fört fram budskapet till motparter, varav vissa nu talat med tidningen. "De säger att de är redo för en vapenvila. De vill stanna där de är på slagfältet," säger en av källorna. Ukraina har tidigare sagt att man inte är beredda att avsluta kriget med mindre än att samtliga områden som ockuperats av Ryssland befrias. Kremls talesperson Dimitrij Peskov säger till New York Times att tidningens uppgifter inte stämmer. Putin har sänt ett helt annat budskap offentligt.
Omni 231223. Expert: Taktik från Putin - vill peka på ukrainsk ovilja. Det är ingen slump att uppgifterna om att Vladimir Putin är öppen för en vapenvila vid nuvarande frontlinjer kommer just nu. Det säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, till Dagens Nyheter. Han ser det som ett rent taktiskt drag. Enligt von Essen är syftet att människor ska se det som att Ryssland är redo för förhandlingar medan landet kan peka på Ukraina och hävda att de har "orealistiska krav". "Det finns ett domedagsnarrativ i väst om att Ukraina har misslyckats med sin motoffensiv under året." Martin Kragh vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet betonar vikten av källkritik och skriver att ett avtal med Putin inte kan "tillskrivas något som helst värde". Kragh: Inget tyder på att Ryssland vill backa från krav på ytterligare ukrainskt territorium. Omni 231223. ISW: Ryssland bekräftar kemiska vapen i Cherson. Den ryska Svarta havsflottan uppger att man medvetet använt kemiska vapen mot ukrainska styrkor i Cherson-regionen, enligt en rapport från den amerikanska tankesmedjan ISW. I ett inlägg på Telegram skriver infanteriet att ryska brigader har tillämpat en "radikal taktisk förändring" i bland annat Krynkyj, i östra delen av regionen Cherson. Bland annat uppger man att granater av typen K-51 använts. Sådana är fyllda med en typ av tårgas som är förbjuden enligt Konventionen om förbud mot kemiska vapen, som Ryssland har undertecknat. (svt 231224.) Ikea-kopian växer i Ryssland - ska dubbla antalet butiker. Swed House, en belarusisk kopia av Ikea, etablerade sig i Ryssland och Belarus efter att den svenska möbelkedjan lämnade marknaden på grund av Ukrainakriget. Företaget har öppnat ett tiotal butiker och sysselsätter omkring hundra personer. Planen är att dubbla antalet butiker nästa år, rapporterar Financial Times. Swed House har delvis använt samma leverantörer som Ikea och gett varorna nordiskklingande namn. "Ikea uppfann inte tallriken. Om du går in i en tv-butik kommer du att se tusentals alternativ som alla ser väldigt lika ut - den enda skillnaden är loggan," säger den belarusiska entreprenören Murat Sjagylydzjov som ligger bakom kedjan. Omkring 300 västerländska företag har lämnat Ryssland sedan invasionen inleddes. Ikea omsatte 150 miljarder kronor i Ryssland och hade över 15 000 anställda. Omni 231224. Kyrkan i Gammalsvenskby skadad i granatattack. Kyrkan i Gammalsvenskby i Ukraina har skadats efter att ha träffats av granateld från Ryssland, enligt den svenska stödföreningen Svenskbyborna. "Vi har tillsammans med prästen Ivan i byn börjat planera för hur kyrkan ska byggas upp och hur vi ska kunna finansiera det. För byborna och oss finns inget annat än att fortsätta kämpa," skriver organisationen på sin hemsida. I slutet på förra veckan uppges en kvinna ha skadats av en rysk drönarattack mot byn. Uttalande från Föreningen Svenskbyorna. Situationen i byn "värre än någonsin" (11 november). Omni 231224. Uppgifter: Ryssland sätter in kemiska vapen i Cherson. Ryska Svarta havsflottan använder kemiska vapen mot ukrainska styrkor i Cherson, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War i en ny rapport. Enligt ett inlägg som den ryska militären delat på Telegram rör det sig om granater fyllda med en typ av tårgas som används för att tvinga ut Ukrainska soldater ur deras försvarsställningar. Tillvägagångssättet beskrivs i inlägget som en "radikal taktikförändring". Användning av så kallad CS-gas i krigföringen skulle vara ett brott mot konventionen om förbud mot kemiska vapen, som undertecknats av Ryssland. Gasen ska spridas av K-51-granater som släpps från drönare. Omni 231224. Kommentar: Ryssland bryr sig inte längre. De anser att ingen kan straffa dem mer än man hittills försöker genom sanktioner och annat. EU:s utrikeschef: Rädd att rädsla ger populisterna stöd. Rädsla för krig och en osäker framtid kan göra att de europeiska väljarna söker sig tillbaka till populistpartierna på högerkanten i sommarens EU-parlamentsval. Den oron ventilerar EU:s utrikeschef, den spanske socialdemokraten Josep Borrell, i en intervju med The Guardian. Han säger att han är "rädd för rädsla" och för vad det skapar hos människor. "Jag är rädd att européerna röstar för att de är rädda." "Partier som kan spela på människors rädslor och erbjuda dåliga svar på bra frågor kan få stöd från Europas befolkning," säger han. Borrell om Putin: "Har bestämt sig för att fortsätta med kriget till den slutgiltiga segern." Omni 231224. Ukraina flyttar julen som en del av motståndet: "Långt, långt bort från Moskva." Som en protest mot den ryska invasionen firar ukrainarna i år officiellt jul den 25 december - i stället för den 7 januari enligt den ryskortodoxa kyrkans tradition. Olena, vars son är läkare i frontlinjen, säger till AFP att den nya traditionen är en markering för "det fria Ukraina". "Vi tror verkligen på att fira med resten av världen, långt, långt bort från Moskva," säger hon. Redan under förra julen valde många ukrainare att frångå 7 januari-traditionen, och i juli undertecknade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en ny lag som flyttade julfirandet till den 25 december. Den ukrainska ortodoxa kyrkan håller fortsatt juldatumet den 7 januari. Ukrainsk parlamentsledamot: "Vi ansluter oss till vår europeiska familj i alla aspekter av vårt liv." 2018 blev ortodoxa kyrkan i Ukraina ett självständigt trossamfund, då man bröt sitt 300 år gamla band med patriarkatet i Moskva.
Omni 231224. Flera regioner attackerade: "Inga helgdagar för fienden." Fyra personer har dödats i ryska attacker mot Cherson i södra Ukraina på söndagen, däribland en 81-årig kvinna och hennes 87-åriga man, rapporterar The Guardian. Fler bostäder, en sjukvårdsinrättning samt lokala gasledningar var föremål för attackerna, enligt den lokala militärledningen. "Det finns inga helgdagar för fienden. Och det finns det inte för oss heller så länge fienden dödar vårt folk och stannar kvar i vårt land," skriver Andrij Jermak, chef för det ukrainska presidentkontoret. Under natten mot julafton utförde ryska styrkor flera drönaranfall mot en rad regioner i Ukraina, bland annat Mykolajiv, Kirovohrad och Zaporizjzja. Zelenskyj: "Vi har en gemensam dröm, vår frihet och vår seger." Rapporten från ISW: Ryska Svarta havsflottan kemiska vapen mot ukrainska styrkor i Cherson. Omni 231224. Aleksej Navalnyj lokaliserad: "Han mår bra." Aleksej Navalnyj befinner sig i en straffkoloni i regionen Jamalo-Nentsien i ryska Sibirien, uppger hans talesperson på X. Beskedet kommer efter att han varit försvunnen under en lång tid. Den ryska regimkritikern, som försvann vid ett fängelsebyte för en tid sedan, har inte hörts av på mer än två veckor. Idag har han lokaliserats för första gången sedan försvinnandet, enligt Kira Yarmysh, talesperson för Aleksej Navalnyj. "Hans advokat besökte honom idag. Aleksej mår bra", skriver Yarmush på X. Ivan Zhdanov, före detta chef för Navalnyjs stiftelse för antikorruption, skriver på X att Aleksej befinner sig i en straffkoloni i regionen Jamalo-Nentsien, beläget i norra Uralbergen. "Förhållandena där är tuffa [...] i den norra permafrost-zonen. Det är svårt att ta sig dit och det finns inget sätt att kommunicera via post eller telekommunikation", skriver Zhdanov. Rysslands fängelsesystem är bland mycket annat ökänt för tortyrpräglade transporter mellan avlägset belägna straffkolonier som har funnits sedan Sovjettiden. svt 231225. Ryska journalister på bar i Riga där granat detonerade. En granatattack inträffade på en bar i Lettlands huvudstad Riga i helgen - och inne i baren befann sig många journalister från BBC:s Rysslandsredaktion. Det skriver oberoende Moscow Times. Två personer har gripits. Den lettiska polisen misstänker att en "personlig" konflikt med barägarna ligger bakom och att attacken inte har något med journalisterna att göra. Men många tror ändå att reportrarna var måltavlan, skriver tidningen. Källor säger att en reporter lyckades sparka undan handgranaten innan den detonerade. "Det lät som att tusen glödlampor exploderade på samma gång, det var öronbedövande," säger en av journalisterna. Baren är ett populärt tillhåll för exilryssar i Riga. Händelsen inträffade sent på lördagskvällen. Angriparna flydde i en BMW - reportrarna antecknade registreringsnumret. Omni 231225. 271 rattfyllerister fick se bilen skickas till Ukraina. Sedan en lagändring i februari har Lettlands myndigheter skickat 271 bilar till Ukraina. Fordonen konfiskerades när förarna var alkoholpåverkade, skriver lettiska Delfi. Rent formellt möjliggjorde lagen att den lettiska staten kunde donera statlig egendom till Ukraina utan kostnad. Bilarnas totala värde uppskattas till 903 000 euro, nästan tio miljoner kronor. Ytterligare 34 bilar ska skickas inom kort. Lagliga gränsen går vid 0,15 promille. Omni 2431225. Kommentar: Smart lag. Verkar för alkolholfri trafik och hjälper Ukraina, Expert: Kvinnornas protest är en känslig fråga för Putin. Kvinnorörelsen i Ryssland som kräver att mobiliseringen av ryska män upphör är ett problem för Vladimir Putin. Det säger experten Andrej Kolesnikov vid Carnegie Russia Eurasia Center till The Guardian. "Dessa fruar och mödrar är inte en del av den traditionella anti-Kreml-rörelsen som är liberal och urban. Många av dem kommer från Putins starkaste väljarbas." Om Putin slår ner protesterna för hårt finns risk för en större folklig motreaktion, tror Kolesnikov. Mobiliseringarna väcker nämligen ont blod hos många ryssar. Hittills har kvinnorna inte stoppats, men statsmedier har ignorerat deras protester och flera ansökningar om demonstrationer har nekats. Enligt en av gruppens frontfigurer, Maria Andreeva, har Putin också försökt att muta flera av kvinnorna till tystnad. "Inga rubel i världen kan ge dig din man åter," säger hon. Andreeva: Låt armén slåss, men lämna våra män utanför. Putin har medgett att mobiliseringarna är en "brännande fråga". Frontfigur: "En kamp för mitt eget äktenskap." Omni 231225. Navalnyj hittad - flyttad till straffläger i Arktis. Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj är återfunnen efter att ha varit försvunnen och okontaktbar i 20 dagar. Han befinner sig nu i straffläget IK-3 i Uralbergen i norra Ryssland, i ett område som ligger i Arktis. "Vi har hittat Aleksej Navalnyj," skriver hans talesperson Kira Jarmysj på X. I ett separat inlägg skriver Ivan Zjdanov, tidigare kollega till Navalnyj, att oppositionspolitikerns advokat har besökt lägret på måndagen. Den fängslade politikern uppges må bra med tanke på omständigheterna. Vidare konstaterar Zjdanov att IK-3 ligger på en av de mest avlägsna platserna i Ryssland och att Navalnyjs situation bakom galler är mycket svår. Navalnyj har uppmanat ryssarna att rösta på vem som helst i valet - förutom Putin. Navalnyjs team säger att alla anklagelser mot honom är påhittade. Har flyttats till (en straffkoloni i Kharp) i Jamalo-Nentsien i norra Uralbergen.
Omni 231225. Ryska centralbankschefen: Redo för fler sanktioner. Rysslands centralbankschef Elvira Nabiullina förbereder sig för att fler ekonomiska sanktioner kommer att riktas mot landet. Det säger hon i en intervju med RBC skriver Bloomberg. Samtidigt håller ryska ekonomin på att byggas upp "ganska snabbt" allt eftersom företagen anpassar sig till sanktionerna. Dock finns "väldigt allvarliga" utmaningar gällande långsiktig finansiering för företagen, menar centralbankschefen. Nabiullina nämnde inte kriget i Ukraina i intervjun. "Vill se tecken på lägre inflation innan räntorna sänks." Omni 231225. Ryssland skyller oroligheter i Belgrad på väst. Ryssland anklagar västländer för att provocera fram oroligheterna i Serbien, rapporterar AFP. Anklagelserna kommer dagen efter att demonstranter gjorde försök att storma stadshuset i Belgrad. "Försöken från det kollektiva väst att destabilisera situationen i landet är uppenbara," säger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova till statliga nyhetsbyrån Ria, utan att lägga fram några bevis. I motsats till demonstranterna, som kräver nyval, har Kreml välkomnat valresultatet och sagt att man hoppas att det ska leda till ännu starkare vänskapsband mellan länderna. Ryssland stödjer bland annat Serbien i konflikten med Kosovo, och Kreml kontrollerar både Sputnik Serbia och RT Balkan. De ses som viktiga propagandakanaler för den sittande presidenten Aleksandar Vucic och hans högerpopulistiska parti SNS. Serbien har valt att stå utanför västvärldens sanktioner mot Ryssland under kriget. Protesterna i Serbien startade efter rapporter om valfusk i parlamentsvalet den 17 december. Vucic om jätteprotesten: "De kommer inte att lyckas." Omni 231225. Ukraina: Två ryska stridsflygplan nedskjutna. Ukrainas flygvapen uppger att man skjutit ner två ryska stridsflygplan samt två kryssningsrobotar och 28 drönare under natten mot måndagen, rapporterar AP. Enligt Ukraina utgick attackerna från den annekterade Krymhalvön mot regioner i de centrala och södra delarna av landet. Det är oklart om någon dog i attackerna. Enligt den ukrainska regeringen har en civil person dödats och fyra skadats i regionen Cherson det senaste dygnet. Ukraina: Det ryska anfallet inkluderade totalt 31 drönare. I Odesa uppger försvarsstyrkorna att hamninfrastruktur skadats. Omni 231225. Kyiv förnekar att Marinka har fallit - soldater kvar. Ukraina förnekar att ryssarna har tagit full kontroll över staden Marinka i östra Ukraina, vilket den ryska sidan hävdade på måndagen. Striderna fortsätter, säger talespersonen Oleksandr Sjtupun i ukrainsk tv enligt BBC. "Det är felaktigt att säga att Marinka är helt övertagen. Våra soldater befinner sig för närvarande inom Marinkas administrativa gränser." Enligt ukrainska militärbloggare finns det fortfarande trupper i ett mindre område i de västra delarna av staden. BBC beskriver staden som "en port till Donetsk", eftersom den ligger nära den ryskockuperade staden. Ända sedan 2014 har Ukraina använt staden som en försvarsbarriär. Ryssarna har också försökt omringa staden Avdijivka. Omni 231226. ISW: Marinkas fall ger inga stora fördelar för Ryssland. Att Ryssland sannolikt har tagit kontroll över staden Marinka några mil utanför storstaden Donetsk i Ukraina ska bara ses som en "begränsad" taktisk seger för ryssarna, även om ryska militärbloggare slår på stora trumman. Det skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i en ny uppdatering. Den lilla staden är totalförstörd. Det ger inte Ryssland någon stabil bas för vidare avancemang västerut, menar ISW. Ryssland har inte lyckats med en enda snabb framryckning sedan våren 2022 och det är "högst osannolikt" att ryssarna har den förmågan nu. Vidare skriver tankesmedjan att Marinka ligger mindre än en kilometer från den frontlinje som gällde före kriget. De ukrainska styrkorna har sedan länge byggt upp starka försvarslinjer även i omgivningarna. Ryssland har försökt att ta staden sedan 2014. Omni 231227. Attack mot stort fartyg på Krymhalvön: "Ryska flottan blir mindre och mindre." Ukraina har framgångsrikt attackerat det ryska landstigningsfartyget Novocherkask i en kuststad på Krymhalvön i natt. Även Ryssland bekräftar attacken, skriver BBC. Ett videoklipp som den ukrainska generalen Mykola Olesjtjuk har delat på Telegram visar en enorm explosion och en stor efterföljande brand. Han konstaterar att Novocherkask går samma öde till mötes som flaggskeppet Moskva, som sänktes våren 2022. "Flottan i Ryssland blir mindre och mindre," skriver han.
Ryssland annekterade Krymhalvön 2014. Halvön ligger strategiskt i Svarta havet och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har som uttalat mål att återta Krym under kriget. Enligt USA:s uppgifter är fartyget 112,5 meter långt och kan ta omkring 300 personer, skriver CNN. Det är inte känt hur många personer som befann sig ombord under attacken. Enligt Ryssland dog en person. Olesjtjuk tackar alla inblandade. Inträffade klockan 03 på natten lokal tid. Ryssland uppger att en person dött och två skadats. Flera byggnader ska också ha skadats.
Omni 231226. Lukasjenko: Kärnvapen från Ryssland på plats i Belarus. Förflyttningen av ryska kärnvapen till Belarus blev klar i oktober. Det sa Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko vid ett framträdande i Moskva på juldagen, enligt flera medier. Lukasjenko nämnde inte hur många kärnvapen det rör sig om eller var de är förlagda. Han har tidigare sagt att de placeras i landet för att "avskräcka" grannlandet Polen från aggressioner, enligt AP. Det handlar om taktiska kärnvapen som rent tekniskt är designade för att kunna användas på slagfältet. Enligt Kyiv Independent är det första gången som Ryssland placerar kärnvapen utanför de egna landsgränserna sedan Sovjetunionen föll 1991. Ryssland och Belarus skrev ett avtal om förflyttningen i maj. Belarus hjälpte Ryssland att invadera Ukraina. Kreml har slagit fast att kärnvapen ska hållas under rysk kontroll. Omni 231226. Ammunitionsbrist i Sverige och världen: "Svårt läge." Det råder brist på ammunition i både Sverige och världen, rapporterar SVT Nyheter. För svensk del innebär det att man måste gå en balansgång för att se till att Försvarsmakten har egna lager samtidigt som man stöttar Ukraina, säger försvarsminister Pål Jonson (M). "Det är ett svårt läge. Vi har fina Archerpjäser, men de är inte relevanta om det inte finns ammunition att skjuta med," säger han. För närvarande har den norsk-finska tillverkaren Nammo en leveranstid på uppemot sex år för ammunition. Just nu pågår ett arbete med att se till att Sverige säkrar den egna tillgången genom olika avtal. Jonson är öppen för att undersöka om Sverige kan upprätta avtal med Nammo som ger förtur till köp av vissa produkter. Finland och Norge har redan avtal om förtur. Omni 231226. Kommentar: Nammo bör bygga ut sin fabrik. Rysk attack mot tågstation där 140 civila väntade. Ryssland har attackerat en tågstation i staden Cherson i södra Ukraina där omkring 140 civila inväntade ett evakueringståg, rapporterar AFP. Enligt Ukrainas inrikesminister Ihor Klymenko dödades en polis i attacken. Därutöver skadades två civila och två poliser av glassplitter. "Tack vare polisens tydliga agerande fördes alla framgångsrikt till säkra platser," säger Klymenko på Telegram. Det statliga ukrainska järnvägsbolaget skriver på Telegram att ett tåg och delar av stationen tagit skada men att situationen är under kontroll och att övriga tåg fortsatt kan rulla. Cherson har attackerats flitigt sedan Ukraina tog tillbaka staden från ryska ockupanter i slutet av februari 2022. Klymenko: Polisen förde omedelbart människorna på stationen i säkerhet. Omni 231226. Ryssarna jagar informanter efter fartygsexplosionen. Övervakningen i staden Feodosija på rysskontrollerade Krymhalvön har ökat sedan Ukraina attackerade och förstörde det ryska landstigningsfartyget Novocherkassk i går. Det uppger National Resistance Center som är del av den ukrainska armén, rapporterar Kyiv Independent. Kontrollen av lokalbefolkningen har ökat. De ryska ockupanterna uppges söka informanter som de tror övervakar hamnen, bland annat för att försöka förhindra läckor om vilka skador hamnområdet har fått. "Hysteri," tycker armén. Videoklipp visar en rejäl explosion och bilder som sprids antyder att fartyget blivit totaltförstört. Explosionens storlek tyder på att ammunition ombord på fartyget har exploderat, enligt det ukrainska flygvapnets talesperson Juril Ihnat. Två andra ryska fartyg uppges ha lämnat hamnen efter attacken. Omni 231227. Granskning: Tusentals ryska kameror används i Ukraina - risken är att Putin ser allt. Tusentals ryska övervakningskameror används i städer, vid infrastruktur, av företag och i helt vanliga hem i Ukraina. Risken finns därför att Ryssland kan ta del av materialet, skriver Radio Free Europes undersökande redaktion Scheme. Den ukrainska kommunikationsmyndigheten SSSCIP har larmat regeringen om detta potentiella säkerhetshot. Tekniska experter och tidigare militärer instämmer i den bedömningen. Systemet som används heter Trassir. Redaktionen utförde ett eget test, och såg då hur information överfördes till flera olika IP-adresser i Moskva när kamerorna var uppkopplade mot nätet. Attacker har skett på många platser där kameror finns. Granskningen har däremot inte hittat några bevis för att Ryssland har använt kamerabilderna i militärt syfte. Redan i början av kriget blockerade Kyiv ryska servrar och de flesta som använder Trassir i dag säger att stängda lokala nätverk används för att minska risken för läckor. Men detta är inte vattentätt, enligt experter. Ukrainas regering har lovat att undersöka saken närmare. "Naturligtvis är det oacceptabelt om kameror, även hypotetiskt, skulle kunna anslutas och överföra information, särskilt under krigstid," sa inrikesministern Ihor Klymenko nyligen. Mjukvaran har köpts både före och efter den ryska annekteringen av Krymhalvön 2014. En annan risk är att Trassir återvänder till den ukrainska marknaden i skepnad av en utländsk produkt. Omni 231228. Sanktioner får Indien och Kina att storköpa rysk olja. Nära två år efter väst infört tunga sanktioner har Ryssland lyckats rikta om största delen av sin oljeexport till Kina och Indien. Det säger ryska vice premiärministern Alexander Novak i ett tv-sänt tal enligt AFP. Före invasionen av Ukraina skickades mellan 40-45 procent av den ryska oljan till Europa. I år väntas andelen som mest uppgå till 5 procent av den totala exporten, uppger Novak. Enligt uppgifter har Indien - som före invasionen knappt importerade någon rysk olja - börjat köpa på sig råolja för att raffinera den och sälja vidare till Europa. Ett drag som enligt AFP inte är olagligt men kan underminera sanktionerna. Olje- och gasindustrin står för 57 procent av den ryska exporten. Ryssland knyter också affärskontakter med länder i Asien och Stillahavsområdet. Omni 231227. Kommentar: Sanktioner måste införas mot Indien så att de inte kan sälja den vidare till Europa. Indien: Vet att Putin söker fredlig lösning i Ukraina. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har handeln mellan Indien och Ryssland ökat och väntas i år passera 50 miljarder dollar. Indiens utrikesminister Subramanyam Jaishankar är just nu på plats i Moskva och har på onsdagen både mött sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov och Vladimir Putin, skriver AP. Efter mötena med de ryska toppolikerna hyllade Jaishankar inte bara handeln mellan länderna utan även Putins agerande i Ukraina. "Jag vet att han vill få ett slut på det här problemet på ett fredligt sätt," säger han. Ryssland har länge sagt sig vara redo att förhandla fram en fred med Ukraina, men då krävt att erövrade territorier tillfaller dem. Majoriteten av handeln mellan länderna består av indiska köp av rysk olja. Länderna närmar sig ett avtal om att producera vapen tillsammans.
Omni 231227. Kommentar: Vilken fred? Putin duperar länder som Indien med billig olja och till med med möjligheten att tillverka vapen tillsammans!, medan man bombar ukrainska städer till ruiner. Marinka bombad till ruiner - ukrainska styrkor har lämnat staden. Ryssland uppger att de tagit kontroll över staden Marinka i östra Ukraina. Bilder i rysk statlig tv uppger visa staden - som förvandlats till aska och ruiner. I bilder från statlig rysk tv visas ett landskap mer likt ett månlandskap än en stad. Hela kvarter ser ut att ha jämnats med marken. Rysslands försvarsminister Sergej Shoigu sade den 25 december att man har tagit kontroll över Marinka, en stad som ligger strax utanför Donetsk i östra Ukraina. Samma dag publicerades klippen som uppges vara filmade i utkanten staden. Också Ukraina har sagt att Marinka ligger i ruiner, och att landets styrkor dragit sig tillbaka från staden. Man hävdar dock att ukrainska styrkor fortfarande behåller positioner i stadens utkant. Varken Rysslands eller Ukrainas uppgifter har verifierats. svt 231227. Uppgifter: Putin talade om femårigt krig med Xi. När Kinas president Xi Jinping besökte sin ryske motsvarighet Vladimir Putin i mars i år ska Putin ha sagt att Ryssland var redo för ett långt krig i Ukraina. "Vi kommer att strida i fem år om det behövs," ska han ha sagt under mötet enligt Nikkei Asias diplomatkällor. Enligt uppgifterna ska det här ha varit ett försök för Putin att övertala Xi att ett långt krig är till Rysslands fördel och att Kina därför bör stå på Rysslands sida. Kort efter mötet skickade dock Kina en delegation till Europa med målet att förhandla fram en fredsplan, vilket tidningens expert tolkar som att Xi inte alls trodde att Ryssland skulle gynnas av ett långt krig. Katsuji Nakazawa: Putin blev antagligen arg av kinesiska fredsdelegationen. Omni 231227. "EU-länderna kan trumfa Putin - om man bara vill." Europa har förmåga att stoppa Ryssland, men då måste det finnas vilja att skruva upp produktionen av bland annat ammunition, stridsfordon och luftvärn. Det skriver Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare M-ledamot, på DN Debatt. Ryssland har ställt om till krigsekonomi och även om landet skulle lägga 6 procent av bnp nästa år så kan EU-länderna trumfa det, menar Hökmark. "Den europeiska ekonomin är mer än tio gånger större än den ryska. Tillsammans med den amerikanska är vi mer än 25 gånger större än den krigsekonomi som Putin förfogar över." Hökmark menar att Ukraina behöver produktionen för att överleva den ryska invasionen, och att övriga Europa behöver den för att möta Putins hot. M-profilen: "Europa måste möta Putins hot med krigsproduktion." Omni 231227. Kommentar: Tyvärr är det så att den riktiga viljan saknas och enigheten är svag och blir ännu svagare med länder som Ungern, Slovakien och Serbien som bromsar hjälp till Ukraina. Källor: Ukrainas nya strategi ska stärka förhandlingsläge. Officiellt har västvärldens och Ukrainas strategi i försvaret mot Ryssland inte förändrats men bakom kulisserna är bilden en annan. Politico har talat med tjänstemän från USA, Europa och Ukraina och alla ger en liknande bild: I stället för motoffensiv är nu strategin att inta defensiva positioner. Ukrainas luftvärn har stärkts, diken har grävts och taggtråd och objekt som hindrar stridsvagnars framfart har ställts ut. En källa inom Vita huset berättar att man hoppas stärka Ukrainas position inför en eventuell fredsförhandling med Ryssland, även om en sådan ännu inte är aktuell. "Vi vill att de ska ha en så stark position som möjligt, det är inte så att vi hindrar dem från ytterligare motoffensiver," säger källan. Skiftet beror delvis på det dalande stödet från västvärlden. Zelenskyj: Ukraina har tredubblat den inhemska vapenproduktionen i år. Omni 231228. "De tvingas ut i minus 45 och sprutas ner med vatten." Tortyr förekommer vid fånglägret IK-3, också känt under namnet "Polarvargen", dit Kreml-kritikern Aleksej Navalnyj har förflyttats. Det säger den ryska människorättsaktivisten Olga Romanova till Radio Free Europe. Romanova bygger detta på en utsaga från en man som släpptes från straffkolonin 2018. Mannen har berättat att vakterna samlade alla fångar på innergården utan varma kläder, trots att det var mitt i vintern. "De var tvungna att stå i 30 eller 40 minuter utan att röra sig när det var minus 45 grader eller kallare. Om en person rörde sig översköljdes hela gruppen med vatten," säger Romanova. På våren användes en annan tortyrform: myggor och bitande flugor. Även då sprutades hela gruppen ner av en vattenkanon om någon rörde sig. Fängelset ingick tidigare i diktatorn Josef Stalins gulag-läger. Omni 231228. Kommentar: Inget annat än stalinistisk tortyr. Ryssland: Finland först att drabbas vid upptrappning. Finland blir det första landet som drabbas om spänningarna mellan Ryssland och Nato trappas upp. Det säger den ryska toppdiplomaten Michail Uljanov till den statliga ryska nyhetsbyrån Ria, rapporterar flera medier. Grannlandet levde i lugn och ro tills man i våras gick med i Nato, enligt Uljanov. Nu har Finland "plötsligt hamnat i kläm mellan Ryssland och Nato". "De är våra grannar och om - Gud förbjude - någon form av upptrappning sker så blir de de första som får lida," säger diplomaten. Ryssland har flera gånger varnat Finland för att motåtgärder väntar efter landets Nato-inträde. Blev en "fientlig aktör" i Rysslands ögon vid Nato-inträdet. Finland slöt innan jul ett eget försvarsavtal med USA. Avtalet ger USA tillgång till 15 militärbaser i landet. Omni 231228. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba: Europa vet inte hur man krigar. Ryssland har på ett framgångsrikt sätt lyckats ställa om till en krigsekonomi, men "Europa vet inte hur man krigar." Det säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i en intervju med Kyiv Independent. Han konstaterar att försvarsindustrin i Ryssland ägs av regeringen och att det är lättare för det auktoritära styret att byta strategi. Europas länder har vassare teknik, men har stora svårigheter att skruva upp produktionen, säger ministern. Det kan leda till att Ryssland får ett övertag. "Jag är ledsen att säga det, men det här kommer inte att räcka om situationen inte förändras." Kuleba är mindre orolig över att det ekonomiska stödet ska utebli. Omni 231228. Aktivist: Ryssarnas stöd för kriget svagare än många tror. Ge inte upp tanken om ett bättre Ryssland, skriver Kreml-kritikern Aleksej Miniailo i Foreign Affairs. I texten argumenterar han för att ryssarnas stöd för kriget i Ukraina är svagare än många verkar tro. Oppositionsgruppen som han tillhör bedömer att mindre än fem procent av befolkningen aktivt stödjer invasionen, även om många i tystnad accepterar den. Men Miniailo påminner också om de hårda straff som kritik mot invasionen för med sig. "Ryssar är inte otyglade krigshetsare. De flesta är villiga att avsluta Moskvas attack mot sin granne." För att främja demokratiutveckling i Ryssland uppmanar han västvärlden att riva några av "vägspärrarna" som har satts upp, exempelvis beslutet att stoppa alla ryska medborgare från resor. Det är kontraproduktivt och förstärker bara Putins budskap att västvärlden ser alla ryssar som fiender, skriver han. Aleksej Miniailo: Ge inte upp tanken om ett bättre Ryssland. Omni 231228. Kommentar: Regimens grepp över befolkningen är mycket stark. Zelenskyj tackar Joe Biden för nytt stödpaket. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackar sin amerikanske motsvarighet Joe Biden efter att USA beslutat att skicka ett nytt stödpaket värt 250 miljoner dollar till Ukraina. "Ytterligare luftvärnsmissiler, pansarvärn, ammunition och minröjningsutrustning och annan utrustning kommer att täcka våra mest angelägna behov," skriver Zelenskyj på X. Det har under de senaste månaderna pågått en politisk strid i USA om stödpaketen till Ukraina. President Biden anser att de är nödvändiga för Ukrainas överlevnad, medan flera republikaner i kongressen tycker att paketen är för kostsamma. Det nya stödpaketet är det sista som är godkänt av kongressen. USA:s ambassadör i Ukraina kallar paketet ett "livsviktigt säkerhetspaket". Omni 231228. Wagnergruppen skövlar regnskog i Centralafrikanska Republiken. I utbyte mot militära tjänster har den ryska Wagnergruppen fått ta över guld- och diamantgruvor i Centralafrikanska Republiken. Enligt en granskning av organisationen All Eyes on Wagner har ryssarna också fått rättigheter att skövla regnskog i landet. SVT:s Afrikakorrespondent Johan Ripås reste till grannlandet Kamerun för att undersöka Wagnertimrets väg till världsmarknaden. Wagnergruppen har verkat i Centralafrikanska Republiken sedan 2017. Då var landet svårt krigshärjat efter år av inbördeskrig. Men med Wagners hjälp kunde president Touadéras regeringsstyrkor trycka undan rebellgrupper och återta kontroll över stora delar av landet. Det militära stöd som Wagnergruppen erbjuder är inte gratis. Wagnerkopplade bolag har fått ta över värdefulla gruvrättigheter i landet, som är rikt på guld och diamanter och rätt att skövla skog. Enligt en granskning av All Eyes on Wagner och EIC, European Investigative Collaboration, har ett Wagnerkopplat bolag också fått avverkningsrättigheter i Ngotoskogen. En stor del av regionens timmer skeppas ut till världsmarknaden via grannlandet Kamerun. En timmerförare uppger för SVT:s Johan Ripås att Wagnergruppen kom till en stad i östra Kamerun och rekryterade förare för mindre än ett år sedan. Wagnergruppen uppges samarbeta med etablerade kriminella ligor för att frakta timret genom Kamerun till hamnen Douala vid Atlantkusten där en stor del av regionens timmer skeppas ut till världsmarknaden. Kina, Vietnam och Malaysia tar allt virke oavsett om det är lagligt eller ej. Den känsliga Ngotoskogen avverkas nästan okontrollerat. En miljardindustri som skyr uppmärksamhet. Efter sig lämnas skövlad mark. Omni 231228. Kommentar: Så skulle Putin göra med alla länder i världen om han fick styra över dem. Han leder Sverige i krig: Oförutsägbar omvärld. Carl-Johan Edström, chef för Försvarsmaktens operationsledning, är den som kommer att leda de svenska styrkorna i händelse av krig. I dagsläget ser han inget direkt krigshot mot Sverige, men det kan svänga snabbt, säger han i en intervju med GP och tar Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som exempel. "Det var ingen som förutsåg att det skulle bli krig i Europa igen ett halvår innan det faktiskt hände. Det är ett exempel på det oförutsägbara." När Sverige nu förbereder sig för ett Natomedlemskap förändras också den svenska försvarsstrategin, förklarar Edström. Försvaret börjar inte längre vid Sveriges gräns, utan vid Natos gräns mot Ryssland, säger han. I händelse av krig tror han inte att svenskt territorium främst skulle bli slagfält, utan snarare användas som bas för flyg-, sjö- och markstridskrafter, samt som transiteringsområde till Finland och Baltikum. Edström om uppdraget: Givetvis något jag tar på största allvar. Omni 231229. Zelenskyj i Avdijivka: "Tack till er som försvarar oss." Volodymyr Zelenskyj har varit på besök vid den hårt omstridda ukrainska staden Avdijivka. "Det här är ett av de svåraste områdena vid fronten," säger den ukrainske presidenten i en video på Telegram. Under besöket tackade han de soldater som försvarat staden, och flera av dem fick medaljer av presidenten. "Tack till alla som har försvarat fronten under det här året. Vårt land har stått emot tack vare er," säger han. Det är oklart när besöket ägt rum, men det meddelades på fredagen.Omni 231229. Ryska attacker på flera håll - förlossningsklinik uppges träffad i Dnipro. Flera städer i Ukraina har under morgonen utsatts för ryska robotattacker, enligt lokala myndigheter. Minst en person uppges ha dödats i Charkiv och i Dnipro rapporteras en förlossningsavdelning ha träffats i attackerna, skriver lokala medier enligt Reuters. Jurij Ihnat, talespersonen för det ukrainska luftförsvaret, säger att attackens omfattning är den största sedan den fullskaliga invasionen inleddes, skriver The Economists Ukraina-korrespondent Oliver Carroll på X. "Vi har aldrig sett så många mål på våra monitorer samtidigt," säger Ihnat enligt Carroll. Även i huvudstaden Kyiv har explosioner hörts på flera håll. Sju personer ska ha skadats, skriver Kyiv Independent. "Explosioner i Kyiv. Luftvärnet arbetar. Stanna i skyddsrum," skriver stadens borgmästare Vitalij Klytjko på Telegram enligt AFP. Ytterligare flera städer, bland annat Odesa och Lviv, har beskjutits av ryska robotar, och ett rikstäckande flyglarm har utfärdats. De koordinerade attackerna kommer dagar efter uppgifterna om att Ukraina förstört ett av Rysslands krigsfartyg i Svarta havet. En lagerlokal i Kyiv brinner. I Charkiv uppges minst åtta skadade. Ryska raketattacker mot flera ukrainska städer. Explosioner hördes i Kyiv vid 07.30-tiden.
Omni 231229. Experter: Defensiv strategi riskerar att bli farlig. Ett skifte i den ukrainska strategin - från motoffensiv till mer defensiva positioner - riskerar att bli en farlig väg att gå. Det säger flera svenska militärexperter till SvD efter uppgifterna om en ny försvarsstrategi. Enligt källor till Politico är syftet med skiftet att stärka Ukrainas position inför en eventuell fredsförhandling med Ryssland. Men en sådan skulle sannolikt innebära att Ukraina måste ge upp delar av sitt territorium och riskerar även att leda till en "frusen konflikt" som kan blossa upp igen om några år, enligt Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant. "Det skulle ge signalen att Rysslands politik är framgångsrik och att man kan vända blicken mot Baltikum." Dessutom är Ryssland en "opålitlig förhandlare som bryter ingångna avtal", menar Jan Hallenberg, vid Utrikespolitiska institutet. Elfving: Vintern är i sig ingen bra tid för en motoffensiv. Skiftet beror delvis på det dalande stödet från västvärlden. Omni 231229. Bötfälld efter "nakenparty" - stäms på miljonbelopp. Den ryska influeraren och tv-personligheten Anastasia Ivlejeva har på fredagen dömts till böter för att ha arrangerat en privat fest med temat "nästan naken", skriver BBC. Festen har orsakat ramaskri och moralpanik i Ryssland och Ivlejeva har tvingats be om ursäkt offentligt. Straffet i rätten blev drygt 10 000 i svenska kronor för brottet att ha "organiserat en sammankomst som kränkt allmän ordning". Större problem väntar för Ivlejeva. 22 personer har stämt henne för "moralisk skada" och vill att hon ska betala en miljard rubel, motsvarande drygt 11 miljoner kronor, till ryska soldater i Ukraina. Rapparen Vacio bar endast en "strategiskt placerad" strumpa på festen och dömdes till 15 dagars fängelse för att ha spridit "hbtq-propaganda". Många gäster har vänt sig till sociala medier för att vädja om förlåtelse. Presentatör i rysk statsteve kallade gästerna för "avskum". Omni 231229. Rekordmånga åtalade för desertering i Ryssland. Rekordmånga 5 593 ryska soldater åtalades för desertering och andra likande brott under 2023, rapporterar oberoende ryska Mediazona enligt Moscow Times. Detta efter att lagstiftningen kring pliktvägran och underlåtelse att följa order skärptes i samband med mobiliseringen hösten 2022. Framåt slutet av 2023 delade domstolarna ut fler än hundra domar i veckan. Enligt Mediazona, som analyserat domarna, dömdes den stora majoriteten till villkorlig dom så att de senare kunde skickas tillbaka till fronten. En ökning från 1 001 fall året innan. Ryska desertörer i Armenien: "Vad är poängen med allt?" Omni 231229. Aktivisten: "Övervakningen i Hongkong var tortyr." Övervakningen i Hongkong var "tortyr, både fysiskt och psykiskt", säger demokratiaktivisten Tony Cheung till The Guardian.
Cheung, som var en förgrundsgestalt i Hongkongs studentuppror, anlände på torsdagen till Storbritannien för att söka asyl. Han säger sig bland annat ha erbjudits pengar för att spionera på andra aktivister och förbjudits att ha ett vanligt jobb. 22-åriga Tony Cheung släpptes ur fängelset i juni i år. Han är en av de yngsta personer som dömts med stöd av Hongkongs nya nationella säkerhetslag, som anses ha kommit till delvis för att stävja demokratiprotesterna i regionen. Cheung var förbjuden att lämna Hongkong utan tillstånd, men lyckades ta sig till Storbritannien via Japan. "Jag saknar redan Hongkong. Det var ett väldigt svårt beslut att fatta," säger Cheung till tidningen. Cheung dömdes till 43 månader i fängelse 2021. Cheung säger sig ha "levt i rädsla" sedan frisläpppandet.
Omni 231229. Försvarsministern försvann i augusti - nu ersätts han. Peking har utsett en ny försvarsminister som ska ersätta Li Shangfu, som inte setts till sedan i augusti. Dong Jun, den tillträdande försvarsministern, är en 66-årig före detta chef för marinen. Till skillnad från Li Shangfu finns han inte med på USA:s sanktionslista, vilket möjligen kommer att göra det lättare för honom att delta i möten med sin motpart i USA, enligt AP. Till skillnad från många andra länder har försvarsministern i Kina ganska lite direkt makt över militären, som styrs av den centrala militärkommittén under ledning av Xi Jinping. Tidigare i år ersattes även Kinas utrikesminister Qin Gang i en process där omvärlden fick mycket lite insyn. Dongs bakgrund inom marinen kan vara en viktig pusselbit. Att Li inte skulle återvända till jobbet stod klart i oktober. Omni 231229. Flyttade till Kanada - kommer att "jagas livet ut". Demokratiaktivsten Agnes Chows föräldrar har förhörts i Hongkong efter att hon själv flyttat till Kanada och därmed brutit mot villkoren för sin villkorliga frigivning. Det rapporterar South China Morning Post. Båda föräldrarna ska ha deltatig frivilligt och valt att hjälpa utredningen, enligt källor till tidningen. Agnes Chow befinner sig i Kanada för studier och meddelade tidigare i månaden på Facebook att hon "aldrig kommer att återvända till Hongkong". Flera framstående demokratiaktivister har lämnat Hongkong sedan den nya nationella säkerhetslagen trädde i kraft 2020. Enligt SCMP har Hongkongpolisen utfärdat totalt motsvarande 1,3 miljoner svenska kronor i belöningar för den som kan bidra till att eftersökta personer i utlandet kan återföras. En talesperson för polisen sa på torsdagen att man fördömer det man beskriver som Chows flykt från rättvisan, och lovar att hon och personer i samma ställning kommer att "jagas livet ut". Agnes Chow ledde det nu upplösta partiet Demosisto. Agnes Chow kallar det senaste valet i Hongkong fejk (11 december). Omni 231229. Kommentar: Kina lever upp till sitt rykte som en diktatur.Tusentals ryska stridsvagnar förstörda i kriget. Över 3000 stridsvagnar, 1000 pansarstridsfordon och nästan 200 flygplan har förstörts i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Det rapporterar DN som tagit del av data från den nederländska försvarsanalyssajten Oryx. Sajten har använt öppna källor för att räkna på mängden förlorat eller förstört krigsmateriel på båda sidor. Totalt handlar det om 13 637 förluster för Ryssland och 4 879 för Ukraina. "En tumregel är att du behöver tre gånger så mycket styrkor när du anfaller. Ryssland har anfallit större delen av kriget så de har högre förluster," säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till tidningen. Oryx använder sig av öppna källor som bilder och filmer, och räknar bara de förluster de har kunnat bekräfta. De verkliga förlusterna är därför troligen långt högre, skriver DN. Förlusten av högteknologiskt materiel sticker ut. Omni 231230. Biden: USA riskerar hamna i direkt konflikt med Ryssland. Nästan två år efter Rysslands fullskaliga invasion är Vladimir Putins mål fortfarande att utplåna Ukraina. Det säger USA:s president Joe Biden i ett uttalande efter den massiva ryska attacken mot ukrainska städer under fredagen. Kriget i Ukraina påverkar säkerheten långt utanför landets gränser, fortsätter han. Fredagens anfall är en skarp påminnelse till världen om att president Putin måste stoppas, annars ökar också risken för att USA hamnar i direkt konflikt med Ryssland, enligt presidenten. "Vi kan inte svika Ukraina. Historien kommer att döma de som misslyckas med att svara på frihetens rop." Minst 30 dödades i attackerna mot Ukraina under fredagen och ytterligare 160 skadades, enligt den senaste uppdateringen. Under hösten har det pågått en politisk strid i USA om stödpaket till Ukraina. Omni 231230. Norske försvarschefen: Ryska hotet har minskat. Det ryska hotet mot Norge har minskat sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes, enligt den norske försvarschefen Eirik Kristoffersen. "Det är viktigt att komma ihåg att Ryssland har låst sin kapacitet i Ukraina och att det kommer att ta lång tid att bygga upp den igen. Många ryska soldater har dödats och mycket rysk utrustning har förstörts," säger han till dagstidningen Klassekampen. Samtidigt kommer både Norge och Nato som helhet att stärkas av att Sverige och Finland blir medlemmar i alliansen. Därför, menar Kirstoffersen, behöver länderna inte vara oroliga över att det militära stödet till Ukraina urholkar de egna förråden. Kristoffersen: "Inget tyder på angrepp mot Norge." Den ryska kapaciteten kommer ta år att bygga upp, enligt Kristoffersen. Omni 231230. Kommentar: Ja, det är frågan hur lång tid det tar för Ryssland att att omgruppera sig till ett anfall mot Nord-Norge? Ryssland har växlat upp till en krigsekonomi. Omkring 40 procent av den ryska statsbudgeten för 2024 ska läggas på försvar och säkerhet. Det innebär att de ryska försvarsutgifterna ökar med nästan 70 procent. En tredjedel av budgeten ska läggas på militären, nivåer som inte setts sedan sovjettiden. Utöver detta läggs motsvarande 400 miljarder kronor på "nationell säkerhet". Pengar som är tänkta att gå till nationalgardet, kriminalvården, säkerhetstjänsten och inrikesdepartementet. Flera statliga sjukvårdsprogram och insatser för småföretagare får däremot stryka på foten. De statliga ryska mediebolagens medel förblir i princip oförändrade. På det stora hela ser den ryska ekonomin okej ut, men samtidigt bör man ta offentlig rysk statistik med en nypa salt. Mycket av det som skapar tillväxt i Ryssland i dag handlar om att man spenderar mycket på att föra krig i Ukraina i stället för att ta hand om sina egna medborgare. Eftersom Ryssland är en auktoritär stat så kan man prioritera lite som man vill. Det är den banan man nu gett sig in på, att inte prioritera välståndet i befolkningen utan i stället satsa på en militär aktion i Ukraina. svt 231201. Ryssland: Tio döda i robotattack mot Belgorod. Tio personer ska ha dödats av ukrainska drönare i den ryska gränsregionen Belgorod under natten. Det uppger ryska myndigheter enligt flera medier. Minst två av de döda uppges vara barn. Enligt myndigheterna avfyrade Ukraina även 32 drönare mot mål i Ryssland under natten, bland annat i Moskvaregionen. Samtliga uppges ha skjutits ner. Uppgifterna kommer ett dygn efter Rysslands massiva anfall mot ukrainska städer, en attack som beskrivs som den mest omfattande sedan krigets början. Minst 39 personer dödades och drygt 160 skadades, enligt de senaste uppgifterna. Lördagens attack mot ryska mål har indirekt bekräftats från Ukrainas sida, säger SR:s Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Bland annat har ukrainska försvaret publicerat bilder på brinnande hus på den ryska sidan i sociala medier. "Det här är förmodligen ett svar från Ukrainas sida på den massiva attack som Ryssland riktade mot ukrainska storstäder i går," säger hon och konstaterar att Zelenskyj på fredagen sa att man skulle hämnas attacken. 45 personer uppges ha skadats i Belgorod. Ett bostadsområde i Belgorod ska ha träffats i attacken. Tros vara ukrainskt svar på gårdagens ryska attacker. Uppgifterna om döda kommer från Belgorods guvernör. Enligt det ryska försvarsdepartementet förstördes 13 robotar över Belgorod. Ukrainsk militär har publicerat en film som visar en brand i Belgorod. Drönare ska ha upptäckts i flera andra ryska regioner.
Omni 231230. Nya attacker mot Charkiv - upptrappning väntas. Ryssland besköt bland annat en vårdinrättning, ett flerbostadshus och butiker i de centrala delarna av staden Charkiv i Ukraina under lördagen. Minst åtta personer skadades och har förts till sjukhus, rapporterar Reuters. Ryssland kommer sannolikt att fortsätta sina attacker över nyårshelgen för att slå mot den ukrainska stridsmoralen, skriver tankesmedjan ISW i en analys. Ukraina har utvecklat sin inhemska försvarsindustri under det senaste året. Fredagens storskaliga attacker, som beskrivits som de största sedan invasionen inleddes, kan även ha syftat till att hindra Ukraina från att utveckla sin försvarsförmåga, enligt ISW. Charkiv Palace Hotel är en av de drabbade byggnaderna. Västledare ser de senaste attackerna som bevis på att Putins "maximalistiska mål" står fast. Omni 231230. Ryssland anklagar Ukraina för att sikta på civila - får mothugg av andra länder. Ukraina har avsiktligt skjutit raketer mot civila mål i Belgorod på lördagen. Det hävdar Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzia under ett extrainsatt sammanträde i FN:s säkerhetsråd sent på lördagskvällen svensk tid, enligt AFP. Han fick snabbt mothugg. Frankrikes ambassadör sa att landet helt enkelt försvarar sig, medan Ryssland "trampar på FN-stadgan". Ukraina har inte kommenterat lördagens attack mot Belgorod där minst 18 ryssar uppges ha dödats i raketbeskjutning, och gjorde det inte heller under mötet. I stället räknade landets FN-ambassadör upp en lång rad ukrainska städer och byar som bombats av Ryssland bara i dag, och uppmanade Ryssland att ta "det enda rimliga beslutet" och dra tillbaka sina trupper. Vice FN-chefen Mohamed Khiari: "Stor fara för att kriget eskalerar och sprider sig." Bränder och förstörda byggnader på bilder från Belgorod. Tros vara ukrainskt svar på gårdagens ryska attacker. Omni 231230. 2025 kan 500 000 ryssar ha stupat eller skadats i kriget. I genomsnitt har nästan 300 fler ryska soldater dödats eller skadats i Ukraina varje dag i år jämfört med förra året, skriver det brittiska försvarsdepartementet på X vars siffror bygger på Ukrainas officiella siffror. Enligt britterna speglar ökningen hur den ryska militären blivit allt mer av en massarmé, med fokus på kvantitet i stället för kvalitet. Förlusterna varierar från månad till månad. I september i år handlade det om 500 personer per dag, i december 989. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt kommer över en halv miljon ryska soldater ha stupat eller skadats i kriget 2025. "Det kommer sannolikt att ta Ryssland fem till tio år att återuppbygga en kohort av högt utbildade och erfarna militära enheter," fortsätter britterna. Siffrorna är svårbedömda, säger före detta överstelöjtnanten Jörgen Elving till DN. Det finns inga säkra uppgifter om hur många som dödats eller sårats i kriget. Samtidigt bedömer han det som sannolikt att de ryska förlusterna ökat med 300 personer om dagen i år. Elving: Människoliv betyder ingenting. Nya ryska attacker mot Ukraina i natt. Omni 231231. Nya attacker mot Kyiv och Charkiv: "Vi är okrossbara." Ukrainas två största städer Kyiv och Charkiv utsattes under natten för nya ryska attacker, uppger lokala myndigheter enligt Reuters. På söndagsmorgonen är omfattningen av attackerna ännu inte känd men Charkivs borgmästare Igor Terechov skriver på Telegram att minst 21 personer skadats i robotattacker mot caféer, bostadshus och kontor i staden. "På nyårsafton vill ryssarna skrämma vår stad, men vi är inte rädda - vi är okrossbara och oövervinnerliga," skriver han. Under årets sista vecka har attackerna ökat på båda sidor. I fredags utförde Ryssland vad som beskrivs som det största anfallet mot ukrainska städer sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Minst 31 civila dödades, enligt den senaste uppdateringen. Flera bostadshus i centrala Charkiv ska ha träffats av drönare. Omni 231231. Ryssland: Dödstalen stiger i Belgorod - 24 döda. Dödssiffran efter lördagens robotattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har stigit till 24 personer, uppger lokala myndigheter enligt Bloomberg. Enligt den lokala guvernören Vyacheslav Gladkov finns tre barn bland offren. Ytterligare 108 personer uppges skadade. Siffrorna har inte kunnat verifieras, skriver Reuters.
Liksom andra ryska regioner i närheten av gränsen till Ukraina har Belgorod utsatts för upprepade drönarattacker under året, som alla har skyllts på Ukraina. Kyiv har dock inte kommenterat attacken och Ryssland har heller inte lagt fram några övertygande bevis för att Ukraina låg bakom den. Attacken skedde dagen efter ett storskaligt ryskt anfall mot ukrainska städer, som krävde minst 31 människoliv. Omkring 340 000 människor bor i Belgorod. Ukrainska Pravda: Attacken riktade sig mot militära mål.
Omni 231231. Zelenskyj: Nästa år får ni känna på den inhemska produktionens vrede. I sitt nyårstal riktade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en skarp varning till Ryssland, rapporterar AFP. "Nästa år kommer fienden få känna på den inhemska produktionens vrede." Inför hotet om sviktande stöd från väst har Ukraina under 2023 fokuserat på att stärka den inhemska vapentillverkningen. I september stod landet värd för ett internationellt försvarsforum i Kyiv, där 252 företag från 30 länder deltog. Under 2024 kommer Ukraina lägga till minst en miljon drönare i sin arsenal, sa Zelenskyj. Därtill ligger landets F-16-piloter i hårdträning, och de väntade stridsflygplanen från allierade länder kommer ”definitivt” synas i skyarna, tillade han. Trots åtskilliga miljarder i stöd från väst har Ukraina inte lyckats göra några betydande landvinningar på fronten under 2023. Zelenskyj: Pågår försök att underminera stödet till oss. Försvarsministern: Inhemsk tillverkning är vårt mål under 2024. Omni 231231. Kommentar: Uppgiften bliver svår för Ukraina. Xi Jinping: Bättre relation med Ryssland i år. En återförening av "moderlandet" är "en historisk nödvändighet" säger Xi Jinping i ett uttalande med anledning att stora delar av omvärlden firar nyår, enligt den statliga tv-kanalen CCTV. Den kinesiske presidenten har flera gånger gjort liknande uttalanden, som brukar tolkas som att de handlar om självstyrande Taiwans framtid. Xi säger också att året som gått inneburit starkare band mellan Kina och Ryssland. "Relationerna mellan Kina och Ryssland har haft en hälsosam utveckling och rört sig stadigt i rätt riktning." Xi Jinping har tidigare kallat Putin för en "god vän". Omni 231231. Fem döda i nyårsattacker mot Donetsk och Odesa. Fyra personer har dödats i en ukrainsk attack mot den ryskockuperade staden Donetsk, uppger en person ur den Rysslandskontrollerade administrationen enligt Reuters. 14 personer ska ha skadats.Minst en person dödades i samband med en rysk drönarattack mot hamnstaden Odesa i västra Ukraina. Regionens guvernör säger att de ryska drönarna sköts ned, men att fallande föremål ledde till skador på både människor och byggnader. "Bränder bröt ut i flera bostadshus runt om i staden," säger guvernören Oleg Kiper. Även regionerna Dnipro och Mykolajiv ska ha utsatts för ryska attacker, enligt Ukrainas flygvapen. Borgmästare: Vi kommer att uthärda och vi kommer att vinna. Anfallen har intensifierats under den gångna helgen. Attacker mot flera ukrainska regioner under natten Omni 240101. Kommentar: Skurkstaten Ryssland inleder det nya året på ett skurkaktigt sätt. Putin: "Det finns ingen kraft som kan splittra oss." Vladimir Putin nämnde inte explicit kriget i Ukraina under sitt nyårstal, som enligt Reuters tycktes vara fokuserat på att ena nationen och skicka ett budskap om "normalitet". "Vi har visat fler än en gång att vi kan lösa de svåraste problem och att vi aldrig kommer att backa, för det finns ingen kraft som kan splittra oss," säger Putin. Talet, som bara var fyra minuter långt, skiljer sig markant från förra årets, då en "arg, trotsig och förnedrad" Putin enligt NYT anklagade västvärlden för att "cyniskt utnyttja Ukraina". Zelenskyj nämnde däremot kriget 14 gånger under sitt 20 minuter långa nyårstal. "Vi kommer att resa oss," säger Zelenskyj. Omni 240101. Blinken: Kina inte längre nöjda med status quo. Kina är inte lägre nöjda med att låta Taiwan vara en självstyrande region, säger USA:s utrikesminister Antony Blinken. Enligt honom är Kina inte heller rädda för att använda våld för att nå sitt mål om en återförening med den självstyrande ön. "Det är det som innebär en så djup störning av status quo och orsakar så enorma slitningar," sa Blinken i ett uttalande i förra veckan, rapporterar BBC. Xi Jinping sa under ett tal på söndagen att man fortsatt inte utesluter att använda våld. "Vi kommer att fortsätta att kämpa hårt för fredlig återförening, men vi kommer inte att avsvära oss användandet av våld." USA har lovat att försvara Taiwan om ön attackeras. Taiwans president säger att landet relation till Kina måste avgöras av "folkets vilja". Xi utbytte nyårshälsningar med Joe Biden. Omni 240101. Putin besöker skadade: "Attacker ska intensifieras." President Vladimir Putin varnar för att rysk militär kommer att intensifiera sina attacker mot "militära mål" i Ukraina de kommande dagarna, rapporterar AFP. Beskedet kommer efter attacker mot den ryska staden Belgorod i helgen, som enligt Ryssland resulterade i 24 dödsfall. "Inget brott mot civila kommer att gå ostraffat, det är säkert," säger Putin under ett besök på ett militärsjukhus på måndagen och fortsätter: "Det som skedde i Belgorod var ett terrordåd." Ryssland och Ukraina har anklagat varandra för flera attacker under nyårshelgen. Kyiv uppger att en rekordmängd drönarattacker riktats mot landet i natt och att det ukrainska luftförsvaret skjutit ner 87 Irantillverkade drönare, skriver Politico. Putin: Vi vill ha fred men bara på Rysslands villkor. En 15-åring dog när delar av en nedskjuten drönare föll ner på ett bostadshus i Odesa. Regionerna Dnipro och Mykolajiv ska ha utsatts för ryska attacker under natten, enligt Ukrainas flygvapen. Omni 240101. Zelenskyj vill väcka kämpaglöd 2024 - lägger fokus på viktiga städer. Efter nästan två år av krig har västvärlden förlorat känslan av brådska och många ukrainare har förlorat känslan av ett existentiellt hot. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med The Economist. Hans fokus under 2024 blir att återuppliva kämpaglöden både i väst och i sitt eget land. "Kanske har vi inte lyckats på det sätt som världen hoppats på. Kanske går det inte så snabbt som vissa föreställt sig. Men idén att Putin är på väg att vinna är också en känsla. I själva verket slaktas ryska styrkor på platser som Avdijivka," säger han. Zelenskyj vill inte ge några löften om hur mycket land som armén kan ta tillbaka under det kommande året. Den primära uppgiften för soldaterna har skiftat till att försvara regionerna i öst och söder och att "rädda mycket viktiga städer" som Charkiv, Dnipro, Zaporizjzja, Cherson och Mykolajiv, enligt presidenten. Zelenskyj: "Putin känner av svaghet som ett djur, eftersom han är ett djur." Putin: Kommer intensifiera attackerna. Omni 240101. Finlands president: "Europa måste vakna upp." I sitt sista nyårstal som Finlands statschef uttryckte Sauli Niinistö en oro för Europas fortsatta vilja att stöda Ukrainas försvar mot det ryska anfallskriget. "Jag anser att det inte beror så mycket på trötthet eller brist på vilja. Ett allvarligare tema är att säkerställa förmågan att hjälpa på lång sikt, tillräckliga resurser. Europa måste vakna upp," sade Sauli Niinistö, enligt Yle. Han betonar vikten av investera i Europeisk vapenproduktion för möjligheten att stödja Ukraina och säkerställa ett fredligt Europa. "I Ukraina står fronten sedan länge så gott som stilla, men kriget är i ständig rörelse. Det utkämpas på slagfält där varje dag kräver sina offer. Inte heller civilbefolkningen är i skydd," sade han. (240101.) Putin bygger "Stalin-center" för att öka stödet för kriget. Center som hyllar den sovjetiske diktatorn Josef Stalin har upprättas i flera ryska städer sedan invasionen av Ukraina inleddes, skriver The Telegraph. Enligt experter är det inget nytt att president Vladimir Putin vill upphöja Stalin och hans seger över Nazityskland i andra världskriget - och det är heller ingen slump att centren dyker upp just nu. "De säger att de slåss mot nazister i Ukraina, det stora fosterländska kriget 2.0 så att säga. Så att Stalin lyfts fram som mannen som besegrade nazismen passar regimen," säger Stephen Hall, docent i rysk politik vid Bath University. Samtidigt rivs och förstörs monument och minnesplatser som hedrat de många miljoner människor som dog i ryska arbetsläger under Stalins styre. "Kampanjen för att få monument att försvinna pågår i hela landet, och i de flesta fall grips inte de skyldiga till vandalismen," säger Alexandra Polivanova, forskare vid Memorial Human Rights Group. Stalin-centren ska öka stödet för Putins krig i Ukraina. Omni 240102. Över 250 000 utan ström efter massivt ryskt anfall. Ryssland genomförde under tisdagsmorgonen ett massivt luftanfall mot Ukrainas två största städer, Kyiv och Charkiv. Flera kraftiga explosioner hördes över huvudstaden och enligt stadens borgmästare Vitalij Klytjo skadades minst tio personer. Ukrainas statliga energiföretag Ukrenergo uppger att 250 000 invånare i Kyiv saknar ström efter anfallet. Attackerna i Charkiv resulterade i minst ett dödsfall och ett tjugotal skadade. Enligt det ukrainska flygvapnet använde Ryssland några av sina mest kraftfulla vapen, däribland ett tiotal kinzhalrobotar. Omni 240102. Fyra dödade i ryska attacken - Zelenskyj fördömer. Fyra personer dödades och ett hundratal skadades i det omfattande ryska luftanfallet på tisdagsmorgonen, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Morgonens anfall var det senaste i raden av ryska luftanfall mot Ukraina. Sedan nyårsafton har Ryssland avfyrat 170 iranska shahed-drönare och dussintals robotar av olika typer mot i huvudsak civila mål. "Terroriststatens handlingar måste få konsekvenser," skriver Zelenskyj på X. I ett uttalande uppmanar det ukrainska utrikesdepartementet omvärlden till snabbare leveranser av luftförsvarssystem och robotar med lång räckvidd. Ukrainas militär: Ryssland avfyrade 99 robotar - 72 av dem sköts ner. Utrikesminister Dmytro Kuleba: Vi behöver snabbare leveranser. Omni 240102. Ryssland: Två skadade i nytt ukrainskt anfall. Ryssland har skjutit ned nio robotar som avfyrats från Ukraina, uppger myndighetskällor, enligt Reuters. Två personer ska ha skadats i robotattacken, varav en allvarligt. Nyhetsbyrån har inte kunnat verifiera de ryska uppgifterna. I Kyiv dödades minst fem personer i en rysk attack med robotar och drönare under tisdagen. Ryssland genomförde under fredagen den mest omfattande bombattacken mot Kyiv sedan kriget inleddes. Omni 240102. Sex tittarfrågor om kriget i Ukraina. svt 240103. Brics utmanar väst om makten: "Det kommer att ta tid." Den ekonomiska samarbetsorganisationen Brics växer. Med fem nya medlemsländer har man nu fördubblats i storlek. Men det lär dröja innan Brics får den makt man eftersträvar, menar Mellanösternexperten Rouzbeh Parsi. Brics, som ursprungligen bestått av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika har fått fem nya medlemmar i form av Iran, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Egypten och Etiopien. Målet med samarbetsorganisationen, som bildades 2009, är att bryta västs finansiella dominans, bland annat genom en egen handelsvaluta som ska konkurrera med den amerikanska dollarn. Men det finns en oro för att Brics även ska få politisk makt. "Brics har en ambition att utmana USA främst på det ekonomiska området och det är först när man har lyckats med det som man kan få politisk makt," säger Rouzbeh Parsi, Mellanösternexpert på Utrikespolitiska institutet i Morgonstudion. Han tror att det kommer att ta tid innan organisationen får något verkligt inflytande. "Att hamna där kommer att ta åtminstone två, tre årtionden," säger Rouzbeh Parsi. Ett problem är att Bricsländerna är splittrade i flera frågor, bland annat kriget i Gaza. Indien ställer sig neutralt medan Iran är på Hamas sida. Samma splittring gäller Rysslands invasion av Ukraina. "Ju fler länder man blir, desto fler viljor måste samsas. Skulle man lyckas få fram en egen handelsvaluta, blir man i bästa fall ett komplement till existerande system," säger Rouzbeh Parsi. svt 240103. Kommentar: Det kan gå mycket fortare än vad man tror nu. Ryskt militärflyg bombade egen by av misstag. Ryskt militärflyg tvingades att "nödsläppa" explosiv last över en by i sydvästra Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times. Det var på tisdagsmorgonen som händelsen inträffade, enligt ett uttalande från det ryska försvarsdepartementet. Inga människor ska ha skadats av den fallande lasten. Sex privata fastigheter ska dock ha träffats. Bilder och videoklipp på sociala medier visar hur en stor krater formats i byn. "En utredning pågår av omständigheterna kring händelsen. En kommission arbetar på plats för att bedöma skadan och hjälpa till att återställa byggnader", skriver försvarsdepartementet. Inträffade i regionen Voronezj. En hel gata ska ha förstörts. Omni 240103. Storbritannien: Nytt ryskt fokus - går till attack mot Ukrainas försvarsindustri. De senaste ryska långdistansattackerna mot Ukraina har varit riktade mot försvarsindustriella mål, skriver det brittiska försvarsdepartementet på X i en uppdatering om kriget. Upplägget skiljer sig markant från förra vintern. Då prioriterade Ryssland att angripa energiinfrastruktur. Storbritannien bedömer att det här kan vara en, åtminstone tillfällig, förändring för den ryska militären. Den senaste veckan har Ryssland genomfört flera större attacker. Den 29 december och 2 januari besköts Ukraina med raketer och drönare. Det brittiska försvarsdepartementet tror att förändringen i Rysslands tillvägagångssätt har att göra med att man ser ett långsiktigt värde i att underminera Ukrainas försvarskapacitet eftersom kriget väntas dra ut på tiden. Ukraina har som mål att tillverka en miljon drönare under 2024. Omni 240103. Största fångutväxlingen sedan krigets inledning. Ryssland och Ukraina har utbytt krigsfångar under en överenskommelse som involverat medling av Förenade arabemiraten, rapporterar Reuters. Enligt ryska försvarsdepartementet har 248 ryska fångar återförts till Ryssland. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar samtidigt att 200 ukrainska fångar återvänt hem. "Våra är hemma," skriver Zelenskyj på Telegram tillsammans med en kort video av några av de frigivna. The Guardian skriver att utväxlingen är den största sedan den fullskaliga invasionen inleddes. De två länderna har utbytt fångar vid flera tillfällen under kriget. Rysk nyhetsbyrå: En komplex förhandlingsprocess. Omni 240103. Ukraina: Putins parti värvar huliganer till kriget.
Vladimir Putins inofficiella parti Enade Ryssland har börjat bygga upp en egen armé till kriget i Ukraina, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst. Partiet har framför allt rekryterat fotbollshuliganer som tidigare erbjudit sitt stöd åt den ryska Vostokbataljonen, enligt Ukraina. Underrättelsetjänsten påpekar att rekryteringarna innebär en "enkelbiljett" för många. "Ryssarna tar inte hem döda och allvarligt sårade från den rekryterade kanonmaten från slagfältet. De registreras som ’försvunna’ för att man vill slippa betala ut pengar till de dödas släktingar," skriver underrättelsetjänsten enligt Sky News. Stora gps-störningar under julen - Ryssland pekas ut. Sverige och flera andra länder kring Östersjön drabbades av stora gps-störningar under julhelgen, rapporterar SVT. Satellitnavigering för civilt flyg och sjöfart ska ha slagits ut. Transportstyrelsen ska ha fått in en första rapport den 18 december, vilket var starten på störningar som ökade i omfattning till det som uppges vara den största störningen av sitt slag kring Östersjön. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tror att det är en effekt av rysk hybridkrigföring. "Det vill säga att man hela tiden ligger på en nivå lägre än konflik." Enligt SVT har Ryssland inte medgett något sabotage. Däremot har landet uppgett att man haft övningar för att "undergräva fiendens navigering och radiokommunikation". Försvarets radioanstalt, FRA, vill inte kommentera. Transportstyrelsen uppger inget mer än att man följer situationen. Upptäcktes först av den kommersiella flygtrafiken (29 december). Flygbolaget Finnair la märke till gps-störningar (27 december). Omni 240103. Kommentar: Den ryska huliganregimen hittar hela tiden på nya sabotage mot västliga demokratier. Så rekryterar ryska företag till kriget i Ukraina. För att Putin ska slippa tvinga ryssarna till fronten i Ukraina jobbar både statliga och privata företag aktivt med att locka frivilliga soldater med hjälp av stora summor pengar. Vi ringde upp en rekryterare för att höra vad som erbjuds. Den oberoende ryska nyhetssajten ”Viktiga historier” har avslöjat hur flera av de privata företagen som erbjuder det här upplägget har direktkopplingar till ryska oligarker. Många av de har dessutom lyckats kringgå sanktioner. Samtidigt som deras produkter fortsätter att levereras till väst fyller de på den ryska armén med nya soldater. Enligt "Viktiga historier" handlar det om bland annat oligarken Oleg Deripaska, miljardären Leonid Mikhelson och Putins nära vän Gennadij Timtjenko. Genom att köpa soldater hoppas Putin kunna undvika en ny mobilisering. Något som skulle vara högst impopulärt, inte minst inför det stundande valet där Putin väntas bli Rysslands president för femte gången. För att förverkliga Putins vision anstränger sig företagen allt mer för att skicka fler till fronten. I exempelvis april erbjöd ett företag i Jekaterinburg 560 000 rubel till den som åker till Ukraina. Nu är den summan uppe i 710 000 rubel. Det motsvarar 85 000 kronor. Snittlönen i Jekaterinburg ligger på 80 000 rubel, vilket är knappt 10 000 kronor. svt 240104. Analys: Ryskt taktikskifte att eskalera attackerna. Ryssland har trappat upp robotattackerna mot Ukraina till en nivå som inte har setts sedan inledningen av den fullskaliga invasionen. Men det är inte bara storleken på attackerna som utmärker sig, det är att taktiken har förändrats. Det skriver BBC:s James Waterhouse och Toby Luckhurst i en analys. Den senaste veckan har angrepp för första gången på flera månader riktats mot centrala Kyiv. Under en många timmar lång attack den 2 januari skickades först en drönarvåg och därefter olika typer av robotar: hypersoniska vapen, ballistiska robotar och kryssningsrobotar. "De här vapnen kan ändra riktning i luften över Ukraina, och orsakar ytterligare huvudvärk för luftvärnet." Militäranalytikern Sean Bell skriver i en analys för Sky News att båda länderna använder robotar, raketer och artilleri för att uppnå ett slags momentum. Men han beskriver Ukrainas möjligheter till hämndattacker som begränsade. "Ukrainas drönare kan nå djupt in i Ryssland, men är relativt enkla att skjuta ner." James Waterhouse och Toby Luckhurst: Oklart hur länge Ryssland kan fortsätta i den här skalan. Sean Bell: Ukraina tenderar att rikta sina attacker mot områden nära gränsen. Omni 240104. Ryska hackare under radarn i ukrainska telekomsystemet. Ryska hackare hade tagit sig in i den ukrainska telekomjätten Kyivstars system långt före hackerattacken den 12 december, då tjänsterna för 24 miljoner användare slogs ut. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Angriparna hade tillgång till systemen från åtminstone maj förra året, enligt Illia Vitiuk, chef för cybersäkerhetsavdelningen på underrättelsetjänsten SBU. Vitiuk säger till Reuters att attacken ledde till "katastrofal" förstörelse och att angreppets syfte bland annat var att samla information och att göra en psykologisk markering. "Attacken är ett stort budskap, en stor varning, inte bara till Ukraina utan till hela västvärlden om att ingen är oåtkomlig," säger han. Enligt Vitiuk slogs "nästan allt" ut i attacken. Förmodligen var den det första exemplet i världen på hur ett cyberangrepp kan förstöra en teleoperatörs hjärta, säger han. SBU: Användares meddelanden, gps-information och Telegramkonton kan ha stulits och kapats. Den stora attacken skedde i december, långt efter att hackarna tagit sig in i systemen. Kommunikationsnäten låg tillfälligt helt nere. Omni 240104. USA: Ryssland använder robotar från Nordkorea. Nordkorea har försett Ryssland med ballistiska robotar som använts i den senaste tidens attacker mot Ukraina. Det visar en amerikansk underrättelserapport, skriver AP. USA tror att Nordkorea i utbyte mot robotarna vill att Ryssland ska förse landet med bland annat stridsplan och pansarfordon. "Det är en betydande och oroande upptrappning," säger USA:s nationella säkerhetsråds talesperson John Kirby. USA och landets allierade kommer nu att ta upp frågan i FN:s säkerhetsråd. Omni 240104. Bert Sundström: "Ryssar och jag ser inte verkligheten på samma sätt." I februari 2023 flyttade SVT:s tidigare Rysslandskorrespondent Bert Sundström hem till Sverige. Han hade då rapporterat från Ryssland i över 20 år. Men efter invasionen av Ukraina förändrades allt. Se videoklippet! svt 240105. Regeringen stoppar bistånd till Mali: "Stöttar Ryssland." Sveriges utvecklingsbistånd till Mali stoppas av regeringen, rapporterar TV4 Nyheterna. Anledningen är enligt biståndsminister Johan Forssell (M) att landet närmat sig Ryssland och stöttar invasionen av Ukraina. "Det är Malis militärjunta som valt att närma sig Ryssland och vi beklagar ju det. Vi vill ju att de ska sluta göra det och i stället ta steget mot frihet och demokrati," säger Forssell. Det humanitära stödet till Mali i form av mat, vatten och mediciner kommer att fortsätta. Biståndsministern: Svenskt bistånd ska gå till demokratiska stater och aktörer. Det senaste åren har Sverige skickat utvecklingsbistånd till Mali på över 3,5 miljarder kronor. Omni 240105. USA medger att stödet till Ukraina troligen blir lägre. USA:s utrikesdepartement medger att stödet till Ukraina i framtiden kan bli lägre än under 2022 och 2023. Uttalandet gjordes av talespersonen Matthew Miller under ett pressmöte i natt, vilket Kyiv Independent uppmärksammar. Vid framträdandet sa Miller att USA kommer att stödja Ukraina "så länge som det krävs", men att det inte innebär att det militära stödet kommer ligga på samma nivå som under de senaste två åren. "Vi tror inte att det borde vara nödvändigt eftersom slutmålet är att få Ukraina [...] att stå på egna ben," säger Miller. Förhoppningen är att Ukraina ska kunna finansiera och bygga sitt eget krigsmateriel, säger Miller. Men han tillägger också att Ukraina inte är där ännu och att det därför är viktigt att USA:s kongress röstar igenom det senaste stödpaketet. Omni 240105. Anfall mot ryska Belgorod - skolor måste hållas stängda. Den ryska staden Belgorod besköts återigen på torsdagskvällen. Bilder som sprids visar förstörda bilar i staden, skriver AFP. Attackerna kom bara timmar efter att guvernören Vjatjeslav Gladkov uppmanat distriktets skolor att förlänga jullovet, med förklaringen att det finns risk för ukrainska attacker. Kremls vilja är att livet ska kunna fortlöpa som vanligt i Ryssland, trots anfallskriget i grannlandet. Men nyhetsbyrån konstaterar att de återkommande attackerna runt Belgorod tar kriget närmare många ryssar. Samtidigt fortsätter Rysslands attacker i Ukraina, bland annat i form av en rad anfall i Charkiv och Sumy det senaste dygnet, skriver Kyiv Independent. Omni 240105. Hon flydde med nyfödda tvillingar när BB bombades. Ukrainskan Kateryna Hluchenka och hennes nyfödda tvillingar Alina och Alisa vårdades på förlossningsavdelningen i Mariupol när sjukhuset attackerades av ryska bomber 2022. I ett videoreportage med Radio Free Europe berättar hon om skräcken och flykten från staden. Efter attacken skrek människor och det var krossat glas överallt. Hon sprang för att hitta sina barn. Först fick hon inte liv i dem, men sedan öppnade de ögonen, berättar hon. Kort senare flydde hon staden och liftade de 40 kilometerna till sin hemstad. När hon kom fram såg hon en bil med det ryska Z-tecknet på motorhuven. Men från sin familj fick hon höra att ryssarna hade lämnat staden. "Det var det lyckligaste ögonblicket i våra liv." Nu är hon stolt över sig själv. "Jag brukade ha lågt självförtroende. Men nu tycker jag att jag förtjänar en medalj." Bild på skadad kvinna efter BB-attacken utsedd till årets foto (20 april 2023). Rysk journalist dömdes till fängelse för nyhet om bombning av BB i Mariupo. Omni 240105. Kyiv: Ryssland har avfyrat nordkoreanska robotar. Ryssland har för första gången sedan starten av den fullskaliga invasionen avfyrat nordkoreanska robotar mot Ukraina, uppger en rådgivare till den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. Därmed kommunicerar Kyiv samma budskap som Vita huset. "Som en del av sitt direkta folkmordskrig slog Ryska federationen för första gången till mot Ukrainas territorium med robotar från Nordkorea," skriver rådgivaren Mychajlo Podoljak på X. Han skriver också att Ryssland är "på samma lag som despoterna", men presenterar inga bevis för att robotarna som använts verkligen kom från Nordkorea. Chefen för Ukrainas flygvapen meddelade tidigare på fredagen att man inte kan bekräfta USA:s uppgifter, men att experter ska undersöka vrakdelar från robotarna. Det var i torsdags som amerikanska underrättelseuppgifter gjorde gällande att Ryssland använder ballistiska robotar från Nordkorea, troligtvis med förhoppning om utbyte mot stridsflygplan och pansarfordon. Moskva har inte kommenterat uppgifterna. USA:s John Kirby: "En betydande och oroande upptrappning." Omni 240105. Ukrainas nya strategi: Skrämma ryssar inför valet. Flyglarmen ljuder i staden Sevastopol på det av Ryssland annekterade Krym, och bron som länkar halvön till ryska Krasnodar är stängd för andra dagen i rad. Det rapporterar AP, som skriver att den ökande ukrainska beskjutningen är en del av landets nya strategi. Målet är att skrämma ryssarna inför det ryska valet den 17 mars, har president Volodymyr Zelenskyj sagt. Ryssland sköt ner 37 ukrainska drönare och en robot över Krym och södra Ryssland under fredagen och tio missiler under torsdagen, enligt officiella ryska uttalanden. Enligt ukrainska uppgifter träffades minst ett militärt mål nära Sevastopol under torsdagen, skriver tankesmedjan Institute for the study of war. Zelenskyj tackade Tyskland för vapenbistånd. Omni 240105. Försvarsministern lovar nya stödpaket till Ukraina. Sverige kommer att skicka nya stödpaket till Ukraina. Det säger försvarsminister Pål Jonson (M) i en lång intervju i Aftonbladet och konstaterar att stödet kommer att fortsätta "så länge som det krävs". Hittills har Sverige skickat militärt materiel för 22 miljarder kronor till Ukraina. Hur det nya stödet ser ut går Jonson inte in på, men säger att regeringen fått förslag från Försvarsmakten och att det handlar om ett "antal nya paket". Regeringen vill även skicka Gripen-plan till Ukraina, men innan det kan bli aktuellt måste Sverige bli Natomedlem, säger Jonson. "Det är både principiellt och militärt viktigt att Ukraina får fjärde generationens stridsflygplan. Sen får vi tänka på hur det matchar in bäst med de åtaganden som redan gjorts. För diskussioner med de länder som bidrar med komponenter till Gripen. Omni 240106. Ryssland flyttar människor ur Belgorod efter attacker. Ryssland har flyttat flera familjer ur Belgorod, efter en rad attacker mot den ryska staden på senare tid. Det uppger guvernören Vjatjeslav Gladkov i ett videomeddelande, enligt BBC och AFP. Han säger också att fler personer kan komma att evakueras. Personerna har bland annat flyttats till Staryj Oskol och Gubkin, den näst största och tredje största staden i Belgorodregionen. Detta är den mest långtgående åtgärden som har genomförts i någon större rysk stad sedan kriget inleddes. Ryssland anklagar Ukraina för drönaranfallen. BBC konstaterar att Ukraina mycket sällan kommenterar attacker som sker i Ryssland, även om man har tagit på sig vissa av dem. Guvernören ska nu be andra städer om hjälp. Samtidigt fortsätter robotarna att regna ner över Ukraina. Omni 240106. Turkiet blockerar minröjare till Ukraina: "Olyckligt." Turkiets beslut att blockera två brittiska minröjningsfartyg från att skänkas till Ukraina är "olyckligt". Det säger James Stavridis, pensionerad amerikansk amiral som tidigare var Natos högsta befälhavare i Europa, till Politico. Tidigare i veckan stoppades fartygen från att segla från Medelhavet till Svarta havet, via den vattenförbindelse som går genom Turkiet. Beslutet fattades med hänvisning till Montreuxkonventionen från 1936. Enligt konventionen får fartyg från tredje land passera genom sunden vid krigstid, men det står också skrivet att Turkiet har sista ordet. Och landet menar att beslutet fattas för att minimera risken att dras in i kriget. James Stavridis är kritisk. "Jag tycker att Ankara anstränger sig för mycket för att upprätthålla en balans och borde i stället fullt ut engagera sig i sin roll som Nato-medlem." Stavridis: Ryssland är ett farligt land - det är inte ett svårt beslut. Omni 240106. Kommentar: Turkiet fjärmar sig mer och mer från Nato och väst och märmar sig Ryssland och Kina. Ukraina: Vi har förstört en militärpostering på Krym. Ukraina har förstört en rysk militärpostering på flygbasen Saky på västra Krymhalvön, uppger det ukrainska flygvapnets chef Mykola Olesjtjuk på Telegram. I inlägget tackar Olesjtjuk sina soldater för "utmärkt arbete" och delar en bild som påstås visa attacken, utan att specificera när den ska ha ägt rum. Attacken har inte verifierats av oberoende part. Sedan krigsstarten har Ukraina återkommande utfört attacker mot Krymhalvön, som olagligen annekterades av Ryssland 2014. Omni 240106. Kadyrov: Häv sanktionerna mot mamma och hästarna. Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov säger sig vara beredd att släppa 20 ukrainska krigsfångar som tagits tillfånga i Donetsk och Luhansk. Men i utbyte kräver han att USA lyfter flera sanktioner, rapporterar The Moscow Times. Kadyrov vill att sanktionerna mot hans mamma, döttrar och hästar hävs. Att hästarna nämns i samma mening som familjemedlemmarna sticker ut. Förklaringen är att Kadyrov länge har varit en framgångsrik ägare inom hästsporten, skriver Expressen. Kadyrov, som är nära allierad med Vladimir Putin, har lämnat över listan med krigsfångar till den tidigare amerikanske CIA-agenten Scott Ritter. Ritter har vänt sig mot väst och är numera en frekvent gäst i rysk tv, där han fungerar som "analytiker". Utspelen spreds först av ryska statsmedier. Kadyrov har tidigare rasat mot sanktionerna. Ritter besökte Tjetjeniens huvudstad på fredagen. Ritter har skyllt den ryska massakern i Butja på Ukrainas polis. Omni 240106. Kommentar: George Ritter är en nutida Quisling. Förbud ska stoppa Nepals invånare från att strida. Nepal slutar utfärda arbetstillstånd för invånare som avser att resa till Ryssland eller Ukraina, rapporterar The Guardian. Detta efter att tio medborgare dött i kriget samtidigt som många är saknade. Det rör sig i huvudsak som stridande på den ryska sidan. Enligt det asiatiska landets utrikesdepartementet uppskattas över 200 personer ha anslutit till den ryska armén, varav 100 är saknade. Ett mindre antal har även blivit krigsfångar. Många nepaleser uppges ha lockats till att strida för Ryssland efter löften om ryskt medborgarskap och löner långt över vad de kan tjäna i det egna landet. Tiotusentals nepaleser lämnar landet varje år för att arbeta utomlands. Flera gripna misstänkta för att ha rekryterat medborgare till den ryska armén (6 december) Omni 240106. Kinas krigseffekt: Tar över när väst vänder ryggen till. Den ryska invasionen av Ukraina har blivit en indirekt kassako för Kina och president Xi Jinping, skriver New York Times. Kinas och Rysslands handelsrelationer har stärkts i och med västs sanktioner, vilket blivit särskilt tydligt inom fordonsindustrin. När märken som tyska Mercedes-Benz lämnat den historiskt sett viktiga marknaden har kinesiska företag fyllt luckan. Biltillverkare från Kina äger 55 procent av den ryska marknaden, att jämföra med 8 procent året innan den storskaliga invasionen inleddes. Billig rysk energi har även gynnat andra industrier. Enligt NYT märks ländernas stärkta band även i kinesiska statliga medier, där rysk propaganda ges gott om utrymme. Kina passerade nyligen Japan som världens största bilexportör. Omni 240106. Ukraina kan tvingas till vapenvila. I tyska Zeit skriver Alan Posener att Rysslands president Vladimir Putins strategi är tydlig: hålla ut tills Donald Trump återvänder till Vita huset. Väl där kommer Putin och Trump att tvinga Ukraina till "fred". Hoppet står nu till ledarna för "imperiet Europa", menar Posener. Omni 240106. "Sveriges stöd räddar livet på våra soldater - tack." Sveriges solidaritet och stöd har räddat livet på ukrainska soldater, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under ett videosänt tal på Folk och försvar i Sälen. "Jag tackar er för er hjälp." Under sitt tal underströk han också att det är av stor vikt att omvärlden sluter upp bakom Ukraina i landets försvarskrig mot Ryssland. Han efterlyser bland annat en europeisk gemensam vapentillverkning. "Europa behöver ett eget försvar för sin frihet." Zelenskyj: "Ryssland kan bara stoppas genom att vi är solidariska med varandra."
Omni 240107. Mats Knutson: Historiskt har Ryssland ofta uppfattats som ett hot i Sverige, undantaget åren efter Berlinmurens fall. Sveriges har ett utsatt geografiskt läge nära denna expansiva stormakt, som sedan 1700-talet successivt utökat sitt territorium i alla riktningar. Expansionen har pågått under både tsarväldet och kommunisttiden. Visserligen abrupt avbruten i samband med Sovjetunionens sammanbrott, men det har president Vladimir Putin kallat 1900-talet största geopolitiska katastrof, och är uppenbart en händelse som Ryssland vill korrigera. Anfallet mot Ukraina kan ses mot denna bakgrund, liksom Rysslands ambition att skapa buffertzoner. För Sverige skapar det dystra framtidsutsikter. Det säkerhetspolitiska läget kommer under överskådlig tid att präglas av detta. Det bekräftas bland annat av Försvarsberedningens senaste rapport med budskapet att Sverige bör förberedas för ett läge där krig kan inträffa. svt 240107.<(p> Efter ryska räderna: Förnyad press på att skicka Taurus. Efter det massiva ryska bombardemanget i början av året ökar pressen återigen på Tysklands regering att skicka den svensk-tyska långdistansroboten Taurus till Ukraina. Joachim Gauck, tysk förbundspresident mellan 2012 och 2017, vill att Olaf Scholz omedelbart byter linje. Han tycker att kanslern måste fråga sig själv om han gör allt han kan för att förhindra rysk framgång. "Jag kan inte längre förstå varför vi tvivlar på att leverera det här vapnet," säger han till tyska Bild. Tidigare i veckan krävde Marie-Agnes Strack-Zimmermann i det liberala partiet FDP, som ingår regeringen, samma sak. Hon är även ordförande i försvarsutskottet. Taurus-robotar kan skickas hela 50 mil. Räckvidden gör att Ukraina i teorin skulle kunna skicka robotarna långt in i Ryssland, vilket är en förklaring till tyskarnas tvekan. Gauck: En rysk seger skulle hota hela Europas säkerhet. Omni 240107. Massiv rysk robotattack - flyglarm över hela Ukraina. Ryssland har under måndagsmorgonen inlett en storskalig luftoffensiv mot flera regioner i Ukraina, uppger den ukrainska militären enligt Reuters. Flyglarm ljuder i hela landet. "Kyiv - ta skydd," skriver det ukrainska luftvapnet på Telegram och tillägger att ballistiska robotar hotar huvudstaden. Även Charkiv, Dnipro och Zaporizjzja uppges utsättas för en "massiv robotattack" och flera personer ska vara skadade. Den senaste tiden har de ryska raket- och drönarattackerna intensifierats. Strax före årsskiftet dödades 39 personer i koordinerade attacker mot flera ukrainska städer. Attacken inleddes under morgonen. Invånare i flera städer uppmanas att söka skydd. Ryssland har trappat upp sina attack på sistone. Omni 240108. Ryssland: 300 evakuerade från Belgorod i helgen. Omkring 300 invånare i den ryska gränsstaden Belgorod har tillfälligt evakuerats i helgen, uppger guvernören Vjatjeslav Gladkov enligt AFP. Enligt nyhetsbyrån är det i så fall den största evakueringen av en rysk stad sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes för snart två år sedan. "De senast 24 timmarna har vi fått 1 300 förfrågningar om att skicka Belgorod-barn till skolor utanför staden," säger Gladkov. Evakueringen sker efter en rad drönaranfall mot staden på sistone. Under måndagsmorgonen kommer samtidigt uppgifter om en massiv rysk robotattack mot ukrainska städer. Omfattningen och skadorna från attacken är ännu okänd. Omni 240108. Expert: Ryssland har inte incitament att sluta kriga. Sedan förra vintern har Ryssland ökat sin robotproduktion med 150 procent, enligt Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap. Samtidigt halkar västs produktion av luftvärnsrobotar efter. "Rysslands produktionsövertag gör att det inte har några incitament att sluta kriga," säger Jonsson till DN. De ryska angreppen har fokuserat på att utmatta det ukrainska luftförsvaret och förstöra kritisk infrastruktur, och så kommer det sannolikt fortsätta under inledningen av 2024, tror Jonsson. Han spår också att det kan bli tal om en ny storskalig rysk mobilisering, men tror att president Vladimir Putin sannolikt kommer att vilja vänta tills efter presidentvalet i mars. Putin har vunnit samtliga gånger han har ställt upp i valet - det här blir den fjärde. Omni 240108. ÖB: Måste förbereda oss på krigstider. Överbefälhavare Michael Bydén riktar en tydlig uppmaning till svenskarna - förbered dig för krig. "Jag tycker att man ska ställa sig de enklaste basala frågorna. Om det som händer i Ukraina idag händer här imorgon, är jag då förberedd?" säger han till SVT Nyheter.Michael Bydén betonar att Sverige befinner sig i det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget och att det är Ryssland som står för hotet. "Man fortsätter att genomföra ett storskaligt krig och fortsätter satsa. Då kan man inte utesluta att man också kommer gå i andra riktningar," säger han. "Det gör att vi behöver förbereda oss så långt som möjligt, på alla nivåer, i hela samhället." Ansvaret för att vara förberedd ligger på var och en, både på makthavare och privatpersoner, enligt Michael Bydén. Han anser att vi inte är tillräckligt förberedda idag. "Om jag inte är krigsplacerad ska jag med stor sannolikhet gå till mitt jobb. Vi ska se till att ha ett robust samhälle där de samhällskritiska funktionerna som barnomsorg, äldrevård, sjukvård och skolor är igång så långt som möjligt. Om vi har den inställningen och ser till att samhället fungerar så normalt som möjligt i en mycket onormal situation, då kommer vi att kunna stå emot. Vi är inte där." SVT: Man måste förstå att det kan bli krig i Sverige? "Svaret är ja."
svt 240108. Kreml duckar fråga om vapen från Nordkorea. USA och Ukraina hävdade i dagarna att Ryssland använt sig av nordkoreanska robotar i sina omfattande luftangrepp mot Ukraina. I ett samtal med journalister på tisdagen duckade Kremls talesperson Dmitrij Peskov frågan, rapporterar Reuters. "Ingen kommentar," svarade han och pekade i stället finger mot Ukraina som enligt Peskov använt sig av vapen från väst för att attackera mål i Ryssland. Experter har genom analyser av vrakdelar från nedfallna robotar i Charkiv slagit fast att allt talar för att de tillverkats i Nordkorea. Läs mer om detta här. (svt 240109.) Ryssland bombade "egna" byar två gånger på en vecka. Under måndagen föll en bomb från ett ryskt stridsflyg över den ryskockuperade ukrainska regionen Luhansk, rapporterar Moscow Times. Ingen person ska ha kommit till skada, men incidenten är den andra inom loppet av en vecka där ryska plan av misstag ska ha bombat egna mål. I förra veckan skadades fyra personer i den ryska byn Petropavlovka lindrigt efter att ett ryskt bombflyg gjort ett "onormalt utsläpp av flygammunition", enligt det ryska försvarsministeriet. Försvarsanalytikern Jörgen Elfving säger till DN att det förekommer ganska många olyckor inom den ryska styrkan, som många gånger kan förklaras med mänskliga faktorn eller handhavandefel. "Ibland gör de väldigt konstiga saker enligt vårt sätt att se det," säger han. Elfving: Mitt intryck är att felfunktioner är vanligare på den ryska sidan. Enligt den ryssinstallerade guvernören Leonid Pasetjnik gjorde stridsplanet ett "nödsläpp" över Luhansk. Nio hus ska ha träffats av bomben i Petropavlovka (3 januari). Omni 240109. Zelenskyj: Vi ser nedgång i Rysslands försvarsindustri. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ser "tydliga tecken på nedgång" i Rysslands försvarsindustri, säger han i ett tal under tisdagskvällen enligt Reuters. Han kopplar försvagningen till sanktionerna mot Ryssland - men kräver samtidigt att länder agerar för att undanröja kryphål i dem. "För att resultatet av sanktionerna ska vara 100 procent, måste kryphålen också täckas till 100 procent. Zelenskyj gav inga närmare bevis för uttalandet, som kommer efter gårdagens storskaliga ryska attacker mot flera regioner i Ukraina. Ryssland har å andra sidan sagt att produktionen har ökat. Ukraina vill ha mer hjälp till luftförsvaret "just nu" efter storskaliga ryska attackerna. Omni 240109. Serber i ryska armén klagar på illabehandling. Den kände legosoldaten Dejan Beric som värvar serber till ryska armén har klagat över att hans landsmän behandlas dåligt. Det skriver BBC som var först med att uppmärksamma ett videoklipp som Beric publicerat på sina sociala medier. I videoklippet berättar Beric att serberna utrustade med enbart vapenmagasin beordrades att storma ukrainska positioner. Serberna vägrade utföra ordern och krävde förflyttning. Som svar anklagades de för att vara desertörer och straffades genom att hållas ute i kylan i flera dagar. Därefter kom krigspolisen som, enligt Beric, misshandlade soldaterna. Beric blev nyligen en av Putins representanter inför presidentvalet. (svt 240109.) Ukraina: Kommit över hemliga ryska handlingar. Ukrainas underrättelsetjänst hävdar på sin hemsida att man kommit över 100 gigabyte med hemliga ryska handlingar från den sanktionerade försvarsproducenten "Special Technology Center". Enligt ukrainarna har man nu tillgång till ritningar, patent och mjukvara ägnat till den ryska militären och som uppgår till ett värde av omkring 1.5 miljarder dollar. "Detta är ett hårt slag mot Terroristmoskva. Arkivet används redan för att stärka Ukrainas försvarsförmåga", skriver underrättelsetjänsten som inte presenterar några bevis för påståendet. (svt 240109.) Ryssland stänger livlig gränsövergång mot Estland - rutten extremt populär bland finländare. Den ryska regeringen har nu officiellt meddelat att man stänger gränsstationen mellan Ivangorod och Narva för biltrafik den 1 februari. "Ryska myndigheter har informerat oss om att bron stängs," meddelade Estlands utrikesminister Margus Tsakhna nyligen. Bron för biltrafik ska stängas den 1 februari. De ryska myndigheterna förklarar beslutet med att bron måste repareras. Arbetet förväntas pågå i minst två år. Beslutet berör inte den del av bron mellan Ivangorod och Narva där fotgängare korsar gränsen. Gränsstationen ligger vid floden Narva i norra Estland. Övergången är den livligaste mellan de båda länderna där avståndet till S:t Petersburg är endast 150 kilometer. Efter att Finland stängde sin östgräns den 15 december ökade trafiken vid gränsstationen kraftigt. Narva-Ivangorod blev plötsligt det enda alternativet för många finländare, men också andra europeiska medborgare, med släkt i Ryssland. Bilköerna växte sig snabbt långa medan fullsatta bussar mellan Tallinn och S:t Petersburg åkte skytteltrafik. Enligt de estniska myndigheterna korsade cirka 7 000 människor gränsen varje dygn i december. Från och med februari ligger den närmaste gränsstationen för biltrafik i Koidula 270 kilometer söder om Narva. yle 240109. Källor: Finland förlänger gränsstoppet mot Ryssland. Finland har beslutat att förlänga stängningen av gränsen till Ryssland, skriver finska Iltalehti med hänvisning till regeringskällor enligt Reuters. Gränsen stängdes i december efter att onormalt många asylsökande kommit till gränsövergångarna. Finska inrikesministeriet har inte kommenterat saken, skriver tidningen. Finland betecknade de ökade ansökningarna som ett ryskt hybridangrepp. Beslutet om att öppna gränsen igen gällde till 14 januari. Omni 240110. Zelenskyj: Känner ingen press att nå en vapenvila. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att han än så länge inte känner någon press från sina allierade att nå en vapenvila med Ryssland, rapporterar Bloomberg. När kriget närmar sig sitt tredje år har Ryssland återupptagit sina storskaliga robotattacker mot Ukraina samtidigt som det militära stödet från väst försenats till följd av politiska splittringar. Under ett pågående besök i Litauen meddelade den ukrainske presidenten att han undertecknat ett nytt avtal om militärt samarbete med president Gitanas Nauseda. "Putin kommer inte att avsluta detta krig förrän vi tillsammans gör slut på honom," säger Zelenskyj under en pressträff och fortsätter: "Litauen, Lettland, Estland och Moldavien kan stå näst på tur." Zelenskyj är på besök i Vilnius. Han planerar också att resa till Lettland och Estland. Omni 240110. Trump uteslöt hjälp till Europa vid en attack. USA kommer aldrig komma till Europas hjälp vid en militär attack. Det var budskapet från dåvarande president Donald Trump vid World Economic Forum i Davos 2020, uppger tidigare EU-kommissionären Thierry Breton för Politico. "Du måste förstå att om Europa attackeras kommer vi aldrig att komma och hjälpa eller stötta er," sa Trump till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen enligt Breton, som också närvarade. Vidare ska Trump ha sagt att "Nato är dött, vi kommer lämna Nato" - ett hot han dock inte gjorde verklighet av under det dryga året mellan Davosmötet och det presidentval han förlorade till Joe Biden. Förra månaden röstade USA:s kongress igenom en lag som gör det omöjligt för presidenten att ta landet ur Nato på eget bevåg, skriver The Hill. Elva skadade i rysk hotellattack - bara civila. Flera personer, däribland internationella journalister, skadades i en rysk attack mot ett hotell i Charkiv i Ukraina under onsdagskvällen.
Det uppger stadens borgmästare Ihor Terechov, enligt flera medier. "Det fanns ingen militär personal där. I stället fanns 30 civila, varav elva skadades. Turkiska journalister finns bland offren," skriver Terechov på sociala medier. Minst en person ska ha skadats allvarligt. Zelensky: Vad vi saknar mest är luftförsvar. 23 gäster och 8 anställda ska ha befunnit sig i hotellet. Ett bostadshus i anslutning till hotellet skadades också.
Omni 240110. Källa: Iran har utvecklat ny drönare åt Ryssland. Iran har utvecklat en kraftfull ny drönartyp åt Ryssland för användning i Ukraina, uppger en säkerhetskälla med insyn för Sky News. Modellen, Shahed-107, uppges kunna användas både för explosiva attacker och informationsinhämtning. Enligt källan kan den vara utrustad med teknologi för att rikta in sig på värdefulla mål, såsom brittisk- och amerikansktillverkade raketsystem. Iran ska hittills ha erbjudit Ryssland "ett antal" av de nya drönarna till ett värde av motsvarande över 20 miljoner kronor.
Hittills under kriget har Ryssland använt iranska så kallade kamikazedrönare av typen Shahed-136, designade för att utrustas med sprängladdningar och flyga rakt in i sina mål.
Omni 240110. Nya storkriget lär kosta Sverige 600 miljarder: "Armageddon". Om Kina invaderar Taiwan skulle det få katastrofala kostnader både i form av mänskligt lidande - och för världsekonomin. "Som ett ekonomiskt kärnvapenkrig. Armageddon. Så destruktivt kan det bli," säger Alexis von Sydow på Utrikespolitiska Institutet. Ett eventuellt storkrig mellan Kina och Taiwan kan kosta världsekonomin över 10 procent av BNP, enligt experter. "Som ett ekonomiskt kärnvapenkrig. Det här är så destruktivt det kan bli," säger Alexis von Sydow till Nyheter24. Han är analytiker på Utrikespolitiska Institutet i Stockholm. Taiwan har mer eller mindre monopol på de mest avancerade microchippen och ligger i världens absoluta framkant. Ett krig skulle leda till att hela den exporten försvinner. Många verksamheter i världen skulle stanna helt. Lägg till det ekonomisk krigföring och utebliven handel mellan Kina och västvärlden så kommer vi upp i de här siffrorna. För Sverige motsvarar 10 procent av BNP hisnande 600 miljarder kronor. Det motsvarar summan för Sveriges hela rättsväsende, sjukvård, polis, militär, bistånd till utlandet, tull, utbildning, internationella samverkan, EU-medlemskap och landets energi/miljöpolitik för ett helt år. Siffrorna är tagna från Regeringens hemsida. msn 240110. Orbán ger EU ny skrämselhicka - kan i teorin bli ny ledare för toppmöten. Ungern är för tillfället med på många hörn i Bryssel. När EU-chefen Charles Michel i helgen meddelade att han sannolikt lämnar sin post i förtid, handlade reaktionerna om Viktor Orbán. Det fanns förvarningar om att Europeiska rådets ordförande Charles Michel tänker ställa upp i valet till Europaparlamentet i början av juni. När hans besked kom i lördags stod det också klart att han blir en toppkandidat för hemlandet Belgien, och troligen också invald som Europaparlamentariker. Det var ändå inte hans karriärplanering som skakade om i Bryssel, utan det handlade om tidpunkten. Charles Michels mandat som ständig ordförande vid Europeiska rådet går ut vid slutet av året, men om han blir invald i EU-parlamentet måste han avgå redan i sommar. Och en av Michels viktigaste arbetsuppgifter är att basa över EU:s toppmöten. Ifall hans post blir tom i sommar så kan det, åtminstone i teorin, bli den ungerska premiärministern Viktor Orbán som tar över det uppdraget. Det handlar om att Ungern den 1 juli tar över EU:s roterande ordförandeskap, efter Belgien. Och om Europeiska rådets ordförande inte kan utföra sitt uppdrag är det enligt reglerna EU-ordförandelandets regeringschef som ska axla det ansvaret. Men Orbán är ökänd för att förhala toppmöte efter toppmöte, för att stoppa Ukrainapolitiken och för att blockera beslut om sanktioner mot Ryssland. Därför har tanken på att han en dag skulle hålla i toppmötestrådarna genast satt fart på kraven att man snabbt måste hitta en efterträdare till Michel. I spekulationerna förekommer namn som den förre chefen för Europeiska centralbanken Mario Draghi, Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och Danmarks statsminister Mette Frederiksen, och många fler kommer sannolikt nämnas framöver. Men det är bara ett av bekymren just nu. Också det faktum att det euroskeptiska Ungern med upprepade brott mot rättsstatsprincipen överhuvudtaget blir EU:s ordförandeland för ett halvår har gett en del skrämselhicka i EU-kvarteren. Det är meningen att ordförandelandet framför allt ska driva det gemensamma lagstiftningsarbetet, men alla är inte så övertygade om att Ungern kommer göra det. yle 240110. Störst och minst folkligt stöd för att skicka vapen till Ukrainastöd (jämfört med maj-juni 2023). Totalt stöd är 57%.
Störst stöd: Ukraina svartlistar Subway - håller öppet i Ryssland. Ukraina har satt upp snabbmatskedjan Subway på sin svarta lista, rapporterar oberoende exilryska Meduza. Enligt ett pressmeddelande från ukrainska antikorruptionsmyndigheten NACP håller kedjan 500 restauranger öppna i Ryssland, vilket innebär att de bidrar till den ryska krigskassan genom skatt. Subway uppger enligt NACP att restaurangerna ägs av lokala franchisetagare, men Ukraina menar att det är vilseledande och att företagsledningen inte gjort några försök att fördöma invasionskriget. Ska ha tagit hjälp av rysk juristbyrå för att få ut vinst trots restriktioner. Subway marknadsför aktivt sin verksamhet i Ryssland. Subway är en av världens största snabbmatskedjor. Omni 240111. Sydkorea: Nordkorea testar kärnvapenrobotar i Ukraina. Genom att exportera sina vapen till Ryssland använder Nordkorea Ukraina som "testplats" för sina kärnvapenrobotar, hävdar Sydkoreas FN-ambassadör Hwang Joon-Kook under ett anförande i FN:s säkerhetsråd. Han uppmanar Ryssland att avbryta sitt militära samarbete med Nordkorea, skriver Reuters. Den senaste tiden har bland annat Vita huset citerat underrättelseinformation om att Ryssland i Ukraina använt nordkoreanska ballistiska robotar som skulle kunna bestyckas med kärnvapen. Moskva och Pyongyang har förnekat att länderna handlat med vapen, men utlovade förra året att fördjupa sina militära relationer. Nordkorea har blivit en allt viktigare allierad för Ryssland. De senaste dagarna tros Ryssland ha använt nordkoreanska robotar för första gången i Ukraina. De robotar som ska ha använts kan enligt Nordkorea bära kärnvapen. Omni 240111. Ukrainska barn skickade till Belarus för militärträning. Tiotals ukrainska barn har skickats från ryskockuperade områden i Ukraina till Belarus för "akut överlevnadsträning" med militären. Det rapporterar Politico med hänvisning till lokala belarusiska medier. Enligt statliga tv-kanalen Belarus 4 har 35 barn skickats från Antratsyt i östra Ukraina till belarusiska Mogilev. Där har barnen deltagit i övningar med belarusisk militär för att lära sig "hur man ska bete sig i extrema situationer". Vissa av barnen syns i tv-inslaget bära tröjor med ryska flaggan på ärmarna. Tusentals ukrainska barn har deporterats till Ryssland och Belarus sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Ukraina och oppositionen i Belarus menar att Ryssland massdeporterar barn till Belarus. ICC utfärdar arresteringsorder mot Putin om deporteringarna (2023). Omni 240111. Kommentar: Onda människor tar ingen hänsyn till barn. Ukrainska trupper gräver ner sig - mer defensiv ställning. Ukraina har intensifierat byggandet av befästningar och soldaterna har intagit en mer defensiv ställning, rapporterar Reuters som i slutet av december besökte nya frontlinjer nära staden Kupiansk i nordöst. Enligt militäranalytiker som nyhetsbyrån talat med handlar den försvarsfokuserade strategin om skapa utrymme för ukrainska trupper återhämta sig när Ryssland tagit initativet på slagfältet. "Så snart som styrkorna rör på sig kan man klara sig utan befästningar. Men när de stannar behöver man omedelbart gräva i marken, säger en ingenjör inom ukrainska armén. Brittiska försvarsdepartementet noterar på X att Ukraina drabbats av en köldknäpp, vilket gör att marken fryser. Det öppnar enligt britterna för truppförflyttningar de kommande månaderna. Samtidigt beskrivs snöfall och begränsat dagsljus försvåra manöverutrymmet för båda sidor. Ryssland har trappat upp offensiven i öst. Vädret påverkar Ukrainas försvagade elnät. Omni 240111. Senaste omröstningen avslöjar: Den ryska allmänheten uppfattar kriget i Ukraina som försvarsåtgärder mot väst. En nyligen genomförd undersökning gjord av NORC vid University of Chicago har belyst de rådande känslorna bland ryssar mot deras lands inblandning i kriget i Ukraina. Enligt undersökningen ser en betydande majoritet av ryssarna konflikten som en defensiv åtgärd mot Nato och västvärlden, snarare än en handling av oprovocerad aggression. Trots det pågående kriget visar undersökningen att de flesta ryssar rapporterar liten personlig effekt från konflikten. Även om livskvaliteten för många inte har förbättrats nämnvärt sedan kriget började, har det inte skett någon betydande försämring av de allmänna ekonomiska förhållandena, inte ens inför internationella sanktioner. President Putin fortsätter att åtnjuta betydande godkännande bland den ryska allmänheten. De flesta svarande godkänner hans jobbprestationer, med en majoritet som indikerar planer på att rösta för hans omval i år. Detta stöd underbyggs av en uppfattning om Putins effektiva hantering av utrikespolitik, även när hans ledning av inrikes angelägenheter får något lägre godkännandebetyg. msn 240111. Taiwan kritiserar kinesiska försök att lägga sig i valet. Taiwans utrikesminister Joseph Wu kritiserar Kinas "upprepade ingripanden" i öns kommande val. "Uppriktigt sagt borde Peking sluta lägga sig i andra länders val och hålla sina egna," skriver han i ett inlägg på X. På lördag öppnas vallokalerna i Taiwan och relationen till Kina är i fokus. President Xi Jinping dominerar på löpsedlarna i Taipei dagarna före valet, skriver AFP. Men många plånboksfrågor är också viktiga för unga väljare i valet, skriver AP. Men ämnen som jämställdhet, bopriser och arbetslöshet beskrivs ofta komma i skymundan på grund av det överliggande kinesiska hotet.
Omni 240111. Lettland beslagtar ryskägt hus - Moskva lovar hämnd. Lettlands parlament har röstat för att beslagta det ryskägda så kallade Moskvahuset i huvudstaden Riga, rapporterar oberoende Moscow Times. Huset drivs sedan 2004 av Moskvas borgmästarkontor som ett kultur- och aktivitetscentrum för ryska medborgare i staden. Enligt parlamentet har det dock blivit ett instrument för rysk utrikespolitik och Kremlvänlig propaganda, och utgör därför ett hot mot den nationella säkerheten. Den ryska ambassaden i landet kallar draget för "statlig stöld" och varnar för "nära förestående hämnd". Exakt vilka motåtgärder som planeras framgår inte, men enligt ambassaden kan det innefatta skadeståndskrav på regeringen. Ambassaden: En signal om att utländskt ägda fastigheter inte skyddas av internationell rätt. Enligt lettiska medier kan huset komma att auktioneras ut och vinsten skänkas till Ukraina. Omni 240111. Sunak besöker Kyiv - med 33 miljarder i stödpaket. Den brittiske premiärministern Rishi Sunak genomför ett oannonserat besök i Kyiv på fredagen, rapporterar brittiska medier. I samband med det tillkännager han att Storbritannien kommer att stötta Ukraina med 2,5 miljarder pund, motsvarande nära 33 miljarder kronor, i landets försvarskrig mot Ryssland. Minst 200 miljoner pund ska gå till att tillverka och skaffa fram tusentals drönare. Enligt ett uttalande från Sunaks stab kommer det att vara den största drönarleveransen som något land skickat. Under fredagen ska Rishi Sunak också skriva under ett avtal om säkerhetssamarbete med Ukraina. Sunak: Vi är redan en av Ukrainas närmaste partners. Stödpaketet gäller 2024 och 2025. De flesta drönare ska tillverkas i Storbritannien. Omni 240112. Kina: Vi är redo att krossa separatistiska planer. Pekings tonläge är högt inför lördagens val i Taiwan. Reuters rapporterar att den kinesiska militären uppgett att man är redo att "krossa" alla separatistiska planer som har "Taiwans självständighet" som mål. En talesperson för Kina försvarsdepartement säger att militären kommer att försvara Kinas suveränitet och territoriella integritet, apropå Taiwans uppgradering på stridsflygfronten. Valet i Taiwan, som hålls på lördag, beskrivs som ett vägskäl av bedömare. William Lai, vice partiledare för regerande DPP, förespråkar ett självständigt Taiwan och vill närma sig väst. Hou Yu-ih, som leder det nationalistiska partiet KMT är däremot vänligare inställd till Peking. Enligt tidigare mätningar ser William Lai ut att ligga bra till, men avståndet ner till Hou Yu-ih är inte på något sätt betryggande. Peking anser att Taiwan tillhör Kina, men ö-nationen fungerar i praktiken som en självständig stat. Det är dock bara ett fåtal andra länder som erkänner Taiwan som självständig stat. Omni 240112. Flera offer i två attacker: "En kvinna dog direkt." Fyra människor har under fredagen dödats i två attacker i Ukraina. Det rapporterar AFP och TT. Två dödades i samband med rysk artilleribeskjutning på en gata i Cherson i södra Ukraina. "En kvinna dog direkt. En bränd kropp hittades också i en bil," säger Oleksandr Prokudin, militär ledare i länet. De andra två dödades i samband med en ukrainsk drönarattack nära staden Horlivka i landets ryskkontrollerade delar. Enligt de rysktillsatte borgmästaren Ivan Prichodko skedde attacken i samband med att en drönare träffade en ambulans. Sex personer skadades också vid attacken i Horlivka. Horlivka har varit ockuperat av Ryssland sedan 2014. Omni 240112. Nya gps-larm efter rysk övning: "Hybridaktivitet". Svenska myndigheter har fått in flera nya larm om gps-störningar, rapporterar SVT Nyheter. Det rör sig om fem larm om störningar i södra Sverige och sydöstra Östersjön sedan julhelgen. "Jag tror att det är ett exempel på en hybridaktivitet och syftet med dem är att skapa osäkerhet," säger Thomas Nilsson vid Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. I början av året rapporterade SVT om omfattande störningar som påverkat civilt flyg och sjöfart. Störningarna sammanföll med att Ryssland gick ut med att man ska genomföra övningar för att störa "fiendens navigering och telekommunikation". Luftfartsverket har larmats av piloter, men enligt myndigheten har störningarna inte påverkat flygsäkerheten. Trafikflygplan rapporterade störningar så sent som i onsdags. Störningarna inleddes 18 december och kulmen nåddes på juldagen och annandagen. Omni 240112. Kinas Weibo blockerar hashtag för valet i Taiwan. Weibo har blockerat hashtagen om valet i Taiwan efter att ämnet börjat trenda på den kinesiska mikrobloggen, skriver AFP. Valet var ett av de mest populära ämnena på Weibo efter att vallokalerna öppnat på lördagsmorgonen, lokal tid. Några av inläggen uttryckte förhoppningar om att relationen mellan länderna ska kunna förbättras. Andra krävde att önationen ska införlivas med "moderlandet" så snart som möjligt. Statliga kinesiska medier, däribland nyhetsbyrån Xinhua och tv-kanalen CCTV, uppges ha skral bevakning av valet. Vid en tidpunkt hade inläggen om valet över 160 miljoner visningar. Weibo beräknas ha över en halv miljard aktiva användare. Mängder av cyberangrepp mot Taiwan inför valet.
Omni 240113. Hypersoniska robotar i stor rysk attack mot Ukraina. Ryssland genomförde en storskalig attack med robotar och drönare mot Ukraina under lördagsmorgonen, rapporterar Kyiv Independent. AFP skriver att det rörde sig om 40 robotar. Dessutom ska hypersoniska robotar ha använts, enligt lokala myndigheter. Bland de angripna regionerna finns Chernihiv, Poltava och Dnipropetrovsk. Serhij Lysak, guvernör i Dnipropetrovsk, säger i ett uttalande att två ryska kryssningsrobotar sköts ner. Det finns inga uppgifter om dödade eller skadade personer. Däremot ska attackerna ha lett till oklara skador i Chernihiv, enligt regionens guvernör. Explosioner och flyglarm på flera håll i Ukraina. Ukraina: Fler än 20 robotar misslyckades med att nå sitt mål. Omni 240113. "Norrland strategiskt viktigt om kriget kommer." Om det blir krig i Sverige kommer Norrland få en viktig strategisk betydelse. Det säger Lars Karlsson, chef för norra militärregionen, till P4 Västerbotten. Han gör bedömningen att både Ryssland och Nato allt mer intresserar sig för de nordligaste delarna av landet. "Norrland och Nordkalotten får allt mer värde med tanke på den ryska marinbas - med strategiska ubåtar - som placerats på Kolahalvön," säger han. Karlsson gör samtidigt bedömningen att Norrland inte löper risk att attackeras först om det blir krig. Färjorna på Östersjön särskilt utsatta mål för potentiella fientliga aktioner enligt svenska marinchefen. Rysslands norra flotta. Omni 240113. Desinformation om "förgiftat griskött" och "stulet blod" sprids i Taiwan. Regeringen har stulit taiwanesernas blod och gett det till USA för att skapa biologiska vapen. Så lyder propagandan som kan påverka utgången för lördagens ödesval. Desinformation från kinesiska aktörer har fått stor spridning inför lördagens presidentval i Taiwan. Detta kan komma att bli helt avgörande för befolkningens inställning till väst, rapporterar BBC. "Desinformationen, som experterna säger kommer från Kina, misstänkliggör DPP-politiker," säger SVT:s Asienkorrespondent Tilde Lewin. DDP är det ledande partiet i Taiwan och bedriver generellt politik som betonar landets självständighet från Peking. Att Taiwans befolkning förgiftas med amerikanskt griskött är ett annat bevisat felaktigt påstående som sprids inför det ödesmättade valet. Denna desinformation är bara en del i en bredare kampanj, som forskare tror kan påverka utfallet. "Det handlar om allt från misstro mot den demokratiska processen och falska rapporter om röstfusk till mer fantasifulla konspirationsteorier om regeringspartiet DPP," säger Tilde Lewin. Valet i Taiwan har beskrivits som "presidentvalet som avgör världens framtid" och kan komma att bli ett jämnt lopp mellan de två största partierna. "Frågan är om regeringspartiet DPP får sitta kvar en mandatperiod till eller om Koumintang-partiet, som är för en närmare relation till Kina, får ta över," säger Tilde Lewin. Runt 19,3 miljoner av Taiwans 23,6 miljoner invånare är röstberättigade. Ungefär en miljon av dem röstar för första gången.
svt 240113. Tyska tidningen Bild: Så ser Rysslands krigsplan ut i Ukraina fram till 2026. Rysslands strategiska mål under det här året är att erövra de ukrainska regionerna Luhansk och Donetsk. Det hävdar den tyska tidningen Bild som hänvisar till anonyma underrättelsekällor. Enligt uppgifterna som Bild tagit fram är Rysslands främsta mål under år 2024 att försöka ockupera hela Luhansk och Donetsk. Ryssland planerar också att erövra stora delar av regionerna Zaporizjzja, Dnipropetrovsk och till och med Charkiv fram till år 2026. I regionen Cherson har Moskva mer defensiva mål där styrkornas uppgift är att hindra en ukrainsk offensiv mot halvön Krim. Tidningen skriver att de ryska planerna för anfallskriget de närmaste två åren grundar sig på en kraftigt ökad vapenproduktion. Krigsvetaren Ilmari Käihkö konstaterade nyligen att Rysslands eldkraft redan nu är fem gånger större än Ukrainas. Den ryska strategin räknar också med att landet kan offra 100 000 soldater per år ute vid fronten. Dessutom förväntar sig Moskva att det militära stödet till Ukraina kraftigt minskar ifall Donald Trump vinner årets presidentval i USA. Trump har redan som president visat förvånansvärt stor förståelse för Putins Ryssland. Till exempel under toppmötet mellan Trump och Putin i Helsingfors år 2018. Den amerikanska tankesmedjan ISW bekräftar inte tidningens uppgifter, men menar att de stämmer med hur Ryssland nu förbereder sig för ett långt krig. Rysslands planer att ockupera territorium utanför de fyra olagligt annekterade regionerna är också enligt tankesmedjan rimliga med tanke på att de ryska styrkorna nu försöker stärka sina positioner i riktning mot Charkiv. Dessutom använder höga ryska tjänstemän återigen en aggressiv imperialistisk retorik. "Ryssland kräver att Ukraina drar sig tillbaka från ryskt område," sa det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova till AFP nyligen. Med uttalandet menade hon sannolikt de fyra ukrainska regioner som Ryssland säger sig ha annekterat. President Putin upprepade under sin årliga presskonferens i december att målen för anfallskriget står fast. Det vill säga att Ukraina tvingas till en fullständig kapitulation. Redan hösten 2022 annekterade Ryssland illegalt de fyra ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson. Områdena skrevs in i den ryska konstitutionen. "Från och med nu tillhör regionerna Ryssland för eviga tider," sa president Vladimir Putin under ceremonin. Men inte heller i dagens läge kontrollerar Moskva de här områdena som i Ryssland kallas "Nya Ryssland". "De här fyra regionerna är en del av Rysslands strategi där man skapar en slags tröskel mot Ukraina och väst om hur principiellt Moskva ser på sitt anfallskrig," säger Jussi Lassila som är äldre forskare vid Finlands utrikespolitiska institut. "Alltså att man är fast besluten att förena de här områdena med Ryssland på samma sätt som man gjorde med Krim år 2014." För Putin är det viktigt att få kontroll över de här ukrainska regionerna så snart som möjligt. "En stor fråga i framtiden är ifall Ryssland är berett att förhandla om dessa områden, ifall Ukraina lyckas erövra dem tillbaka," säger Jussila. "Den här så kallade annekteringen gör situationen svår," fortsätter han. Ur Putins synvinkel vore det förnedrande att tvingas förhandla om en reträtt från ett område som skrivits in i den ryska grundlagen. Tankesmedjan ISW bedömer att ryssarna sannolikt försöker sig på framryckningar de närmaste månaderna i ett försök att återta initiativet inför det ryska presidentvalet i mars. "Någon slags rysk offensiv hänger nog ihop med valet, men initiativet kommer kanske främst från arméledningen och inte Putin," säger Jussila. "Man ska inte tro att det är Putin som ger alla order. Han lever i sin egen bubbla." "I stället tävlar generalerna om presidentens gunst," fortsätter han. Och den general som kan visa upp en liten seger kan förvänta sig en stjärna till på axelklaffen. Samtidigt ställer sig ISW skeptiskt till hur bra ryssarna kan lyckas med sina offensiva ansträngningar den närmaste tiden. "Svåra väderförhållanden bromsar sannolikt de ryska framryckningarna, ökat förlusterna och skadar ytterligare soldaternas moral," skriver man. yle 230113. Författare agentstämplas - kallade Putin "rubbad". Kreml har satt upp författaren Boris Akunin på en lista över "utländska agenter". Det rapporterar The Independent. Akunin, som är en pseudonym för den georgiske författaren Grigorij Tjchartisjvili, har från sin exil i London länge varit en högljudd kritiker av Rysslands krig i Ukraina. På datumet för den storskaliga invasionen 2022 skrev han på sociala medier att "Ryssland styrs av en psykiskt rubbad diktator och det värsta är att landet lydigt följer hans paranoia". Att klassas som utländsk agent är enligt The Independent dagens motsvarighet till att under Sovjettiden stämplas som "folkets fiende". Det innebär att de personer och organisationer som pekas ut måste avslöja sina finansieringskällor, de tvingas också att markera alla sina publiceringar - även inlägg på sociala medier - med en särskild tagg. Akunin anklagas för att motarbeta kriget i Ukraina och för att "skapa en negativ bild av Ryssland". Akunins kommentar: "Terrorister kallar mig för terrorist" Omni 240714. Regimkritisk poet död - blev påkörd i Moskva Den ryske regimkritiske poeten Lev Rubinstein har avlidit efter att han i måndags blev påkörd på ett övergångsställe i Moskva. Det säger hans svenske förläggare Ola Wallin till TT. Påkörningen betraktas i nuläget som en olycka. Rubinstein drabbades av hjärnödem och skador på inre organ. Han försattes i konstgjord koma som han befann sig i till sin död. Wallin beskriver Lev Rubinstein som en orädd människa som drevs av en moralisk plikt att stanna kvar i Ryssland och beskriva det dysfunktionella ryska systemet. "Han skrev väldigt säregna dikter som skrevs på kartotek-kort. De är roliga samtidigt som de beskriver ett judiskt liv i Sovjetunionen," säger Ola Wallin till TT. Besökte Stockholm 2022. Omni 240714. Rysk mutdömd borgmästare ger sig ut för att strida. Oleg Gumenjuk, tidigare borgmästare i den ryska staden Vladivostok, har anmält sig för att strida i Ukraina, uppger hans advokat för den ryska tidningen Kommersant. Nyhetsbyrån Reuters skriver att Gumenjuk förra året dömdes till tolv års fängelse för att ha tagit emot mutor på motsvarande omkring fem miljoner kronor. Tiotusentals ryska fångar har nappat på ett erbjudande om att ta värvning i utbyte mot benådning om de överlever striderna vid fronten. Gumenjuk tjänstgjorde som borgmästare i Vladivostok mellan 2018 och 2021. Han avgick efter massiv kritik från lokala och federala myndigheter. Det var Wagnergruppen som var först ut med att värva fångar. Gumenjuk fick sin dom 2023. Omni 240114. Brittisk rapport: Kriget sätter press på rysk vård. Ryska invasionen av Ukraina har fått en märkbar påverkan på vården i det egna landet, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga rapport. Britterna, som hänvisar till ryska medier, skriver att medborgare i flera delar av landet har svårt att få hjälp på sjukhus och att det råder brist på medicin. Det tros vara en effekt av att soldater som stridit i Ukraina vårdas på hemmaplan. Omni 240114. Ex-presidentkandidaten Duntsova greps. Jekaterina Duntsova som tidigare meddelat att hon ska ställa upp i det ryska presidentvalet, något hon nekats av valkommissionen, greps igår kväll. I slutet av december meddelade Duntsova att hon ska bilda ett parti: "Det kommer inte att vara mitt parti. Det kommer att vara en sammansättning av människor som vill leva i fred. Jag lovar att göra allt för att få tillbaka vårt land, utan specialoperationer och repressioner", sa hon ett klipp hon publicerade i sociala medier strax innan nyår. Duntsova greps efter ett partimöte i Tver misstänkt för narkotikabruk. Hon släpptes efter en provtagning. (svt 240115.) Kommentar: Putins maktelit tål ingen konkurrens, speciellt från ärliga människor, sådana måste misskrediteras. Underrättelser: Ryska rekryteringssiffror uppblåsta. Uppgifterna från Moskva att den ryska armén skulle ha rekryterat 500.000 nya soldater under 2023 är sannolikt "väsentligt uppblåsta". Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering på X, tidigare Twitter. "I försöken att nå de uppsatta rekryteringsmålen har den ryska militären tillåtit gymnasiestudenter att skriva tjänstgöringskontrakt. Enligt färska data publicerade av Mediazona (Putinkritisk oberoende nyhetstjänst) har minst fem ryssar födda 2005 dödats i konflikten," skriver departementet. Man konstaterar vidare att en stor del av rekryterna till kriget hämtas i Rysslands fattiga jordbruksregionen. (svt 240115.) Ryssland och Nordkorea i nytt möte om djupare band. Nordkoreas utrikesminister Choe Son Hui besöker just nu sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov i Moskva för att diskutera ett fördjupat samarbete mellan länderna, rapporterar Reuters. Besöket sker mot bakgrund av att Ryssland blir allt mer isolerat globalt. Enligt bedömare ser Moskva därför ett ökat värde av banden till Nordkorea. Artyom Lukin på Fjärran östern-universitetet i Vladivostok kan mötet mellan Choe och Lavrov indikera att Vladimir Putin kommer att besöka Nordkorea senare i år. I alla fall om Choe får träffa presidenten. Nordkorea har den senaste tiden genomfört flera skarpa vapentester nära Sydkorea. Samtidigt anklagar USA och dess allierade Ryssland för att använda sig av nordkoreanska robotar i kriget mot Ukraina. Omni 24015. ISW: Ryssland förbereder stor offensiv mot Ukraina. Ryssland kommer att inleda en ny offensiv i Ukraina de kommande veckorna, uppger ryska källor enligt tankesmedjan ISW. Den storskaliga offensiven ska enligt källorna inledas när marken i östra och södra Ukraina fryser till is, och när de ukrainska styrkorna blivit "utmattade" i att försvara sina positioner. Samtidigt påverkar det kalla vädret markaktiviteterna på båda sidor, skriver ISW som inte räknar med att Ryssland kommer att göra något betydande operativt genombrott den kommande tiden. Flera av de ryska källorna "varna" också för att offensiven kan komma att ske vid fel tidpunkt. De lyfter bland annat att kylan påverkar operationerna, och att antalet ryska soldater vid fronten inte är tillräckligt för att göra en betydelsefull offensiv. ISW har tidigare bedömt att den kalla vädret begränsar markoperationerna vid fronten. Omni 240115. Nauru erkänner inte Taiwan - bara tolv länder kvar. Den lilla önationen Nauru klipper de diplomatiska banden med Taiwan efter att Pekingkritiske Lai Ching-Te valts till ny taiwanesisk ledare. Beskedet innebär att Nauru i stället tar Kinas parti. Naurus regering säger i ett uttalande att man inte längre ser Taiwan "som ett separat land" utan snarare en "del av Kinas territorium". Uttalandet påminner om det budskap som Peking trummade ut inför presidentvalet i Taiwan. Beskedet från Nauru innebär att det nu bara är tolv länder i världen som formellt erkänner Taiwan som en självständig stat. Den taiwanesiske vice utrikesministern Tien Chung-Kwang anklagar Kina för att ha använt sig av ekonomiska medel för att få Nauru att byta sida. Peking har beskrivit den nye presidenten som separatistisk. Nauru ligger i Stilla havet Omni 240015. Ukraina: Skjutit ner ryska spionplan värda miljarder. Det ukrainska luftvärnet har skjutit ner två av Rysslands mest "ovanliga och värdefulla" plan, uppger landets arméchef Valerij Zaluzjnyj på Telegram. Ett av planen, ett A-50-radarplan, ska ha skjutits ner över Azovska sjön under söndagen. Enligt The Telegraph är planet värt omkring 247 miljoner pund, motsvarande 3,5 miljarder kronor. Det andra, ett Il-22-plan, ska ha skjutits ner vid Azovska sjöns kust senare samma dag, enligt RBC Ukraines uppgifter. Planen ifråga är inga stridsflygplan, utan snarare Rysslands "ögon och öron på slagfältet", skriver TV2. De används för att avlyssna flygplan och sända radiosignaler för de ryska frontstyrkorna. Forbes skriver att uppgifterna inte har kunnat verifierats, men att de - om de stämmer - innebär en tung förlust för Ryssland. Zaluzjnyj: En perfekt planerad och utförd operation. RBC Ukraine har publicerat vad som uppges vara ett ljudklipp från en nödlandning av ett av planen. Ryssland ska bara ha nio A-50-plan. Även Kyiv Independent rapporterar om uppgifterna. A-50 är från Sovjettiden.
Omni 240115. "Man måste hitta något att fortsätta leva för." När de ryska styrkorna närmade sig Sergij Dovbyshs hemstad Chernihiv i början av den fullskaliga invasionen gick något plötsligt sönder inom honom. Han levde, men kände sig inte vid liv, berättar den tidigare befälhavaren för The Guardian. Samtidigt som ryska stridsplan bombade staden dog unga soldater i strid. Som major och vice befälhavare kände han sig ansvarig. "Du äter med folk. I månader delar du rum med dem. Det är som en stor familj. När de dör känner du ett sår i ditt hjärta." I dag arbetar han med krigsveteraner, som kämpar för att hantera krigets fysiska och psykiska trauman. "Det är en lång process för de här killarna. De måste hitta en anledning att fortsätta leva," säger han. Ukrainska soldater har krigat sedan Rysslands annektering av Krym 2014. Senast i helgen utsattes Chernihiv för ryska attacker. Omni 240015. Oväntad rysk hotbild: Detta land står näst på tur - Polen. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fortsätter in på sitt andra år, och kriget visar inga tecken på att avta. Många experter har påpekat att den långa varaktigheten inte gynnar Ukraina. Samtidigt har flera aktörer, inklusive Nato, politiker och krigsvetare, varnat för att om Ryssland lyckas i Ukraina kommer andra länder stå näst på tur. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uttryckte detta i december och sa, "Om Putin vinner i Ukraina finns det en verklig risk att hans aggression inte slutar där." Nu kommer ett oväntat utpekande från Aleksey Zhuravlyov, en rysk lagstiftare och nära allierad till Putin, om vilket land Ryssland bör rikta sin uppmärksamhet mot härnäst. Trots förväntningar på ett land som historiskt varit en del av Sovjetunionen nämner Zhuravlyov Polen som nästa potentiella mål, enligt Newsweek. Mark Temnycky, från tankesmedjan Atlantic Council, framhåller Putins önskan om att återskapa ryskt inflytande i tidigare imperialistiska domäner. Zhuravlyov, med kända nationalistiska och militaristiska tendenser, uttrycker detta i en rysk statlig TV-sändning. Frågan ställs öppet till väst: "En fråga till er, grabbarna i väst, vad ska ni göra åt det?" säger Zhuravlyov och tar upp svenska krigsvarningar och påstår att Polen, liksom Sverige och Balkan, förbereder sig för det kommande steget i kriget. "De förstår mycket väl att Ukraina är kört. Så vad händer härnäst? Sverige gör sig redo och Balkan också. Polackerna har tystnat lite, de har nog börjat inse att de står på tur," säger den ryska politikern enligt ett klipp på X. Det finns emellertid motstridiga indikationer om Polens beredskap. Polen, som är medlem i Nato sedan 1999, skulle aktivera artikel 5 vid en attack, vilket skulle utlösa ett storkrig mellan Nato och Ryssland. Trots detta hävdar Zhuravlyov att polackerna inte är förberedda och antyder en ovilja att inse sin stundande situation. Detta står i kontrast till hur Polen mobiliserade och kallade till krismöte efter en incident vid gränsen i december. Nato övervakar situationen och håller ett vakande öga på utvecklingen. msn 240115. Kristersson: Alla länder nära Ryssland kan drabbas. Diskussionen efter regeringens krigsvarningar har blivit "lite överdriven", säger statsminister Ulf Kristersson (M) i P1 Morgon. Han tycker att varningarna om att det kan bli krig i Sverige har varit relevanta. "Det är klart att en regeringen talar klartext, allt annat vore ansvarslöst," säger han. Kristerson betonar vikten av att förbereda sig. Själv är han inte orolig över att det kan bli krig och i dagsläget finns det "ingenting som talar för att kriget står för dörren". "Men det är väl alldeles uppenbart att krigsrisken i vår del av världen har ökat rejält, och att det som drabbat Ukraina i form av den massiva invasionen i princip skulle kunna drabba vilken demokrati som helst i Rysslands närhet." Omni 240116. Kommentar: Putin är högst oberäknelig, och de flesta av Rysslands grannar inser det, Ukraina beordrar evakuering från byar nära fronten. Ukrainska myndigheter i regionen Charkiv beordrar boende i över 20 byar i närheten av frontlinjen att evakuera, rapporterar AFP. Myndigheterna hänvisar till intensifierade ryska attacker. "Med tanke på säkerhetsläget inför vi en obligatorisk evakuering av befolkningen från samhällena Kindrasjivska och Kurylivska i Kupjansk," skriver regionens guvernör Oleg Dynegubov på sociala medier. Enligt honom berörs omkring 3 043 personer av evakueringen, varav 279 barn. Ryska styrkor tog kontroll över delar av Charkiv kort efter den fullskaliga invasionen i februari 2022, och har sedan dess fortsatt attackerna i resten av regionen. Gäller byar nära frontlinjen i norr. Ukrainas order: Evakuering vid nordöstra fronten. Omni 240116. Paasikivi skeptisk till ny offensiv: "Vad är nytt?" Uppgifterna om att en storskalig rysk offensiv väntar inom kort möts av skepsis från överstelöjtnant Joakim Paasikivi. I en intervju med Expressen konstaterar han att styrkorna på båda sidor är slitna, och att han har svårt att se att den ryska armén fyllts på tillräckligt för att göra ett "större operativt genombrott". "Vad är det som är nytt och fantastiskt på den ryska sidan? Jag blir förbryllad," säger han. Under gårdagen skrev den amerikanska tankesmedjan ISW att Ryssland, enligt ryska källor, väntas inleda en offensiv de kommande veckorna. Inte heller ISW gör dock bedömningen att en sådan skulle innebära ett betydande genombrott för den ryska armén. Paasikivi: Kriget har inte avstannat - kommer möjligen gå lite fram och tillbaka. Omni 240116. Rysk professor misstänks för spioneri i Estland. Den ryske professorn Vjatjeslav Morozov misstänks för att ha spionerat i Estland för Moskvas räkning, rapporterar AP. Han sitter anhållen sedan tidigt i januari och tros ha "undergrävt" säkerheten i Estland, där han är verksamhet vid Tartu-universitet. Nyhetsbyrån beskriver universitetet som landets mest prestigefyllda. Säkerhetspolisen är förtegen om vad anklagelserna bygger på men konstaterar att det är ett av omkring tjugo liknande fall som utreds. Är professor i internationell politik vid universitetet som grundades 1632. Har varit hans arbetsplats sedan 2010. Omni 240116. Undantagstillstånd i ryska Voronezj. Lokala myndigheter i ryska Voronezj skriver på Telegram att ett temporärt undantagstillstånd råder i miljonstaden efter nattens drönarattacker, då minst en person skadades av nedfallande vrakdelar. Enligt Rysslands försvarsministerium har sammanlagt åtta drönare förstörts eller skjutits ned i området kring staden, som ligger 25 mil från gränsen till Ukraina. Nära Voronezj ligger bland annat en flygbas där Rysslands strategiska bombflyg är stationerat - de flygplan som återkommande avfyrar tunga robotar mot ukrainska städer från stort avstånd. Enligt ryska Shot ska ett femtontal explosioner hört från området kring flygbasen, rapporterar Reuters. Även över Belgorod säger sig Ryssland ha skjutit ned fyra drönare. Ukraina har hittills inte kommenterat uppgifterna om nattens händelser. (svt 240116.) Von der Leyen: Ukraina kan vinna kriget. Västländerna måste fortsätta stödja Ukraina både med vapen och pengar om de vill att landet ska vinna kriget mot Ryssland. Det sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på tisdagen. "Ukraina kan vinna det här kriget men vi måste fortsätta stärka deras motstånd," sade von det Leyen i ett tal på Världsekonomiskt forum i Davos, enligt Reuters. Enligt von der Leyen är Ukraina i behov en finansiering som är förutsägbas, inte bara under år 2024 utan även därefter. (svt 240116.)<(p> Rysk officer dömd till fängelse för dåligt skydd av Krimbron. En rysk militärdomstol har dömt en före detta officer i det ryska nationalgardet till sex års fängelse. Överste Sergej Volkov anklagas för att ha köpt in två radarbaserade luftvärnssystem, som sägs ha varit oförmögna att försvara bron till den ryskockuperade Krimhalvön. Enligt domstolen var systemen, som även skulle ha skyddat en gasledning från det ryska fastlandet, i behov av att uppgraderas för att fungera effektivt. Den 19 kilometer långa bron över Kertjsundet är ett prestigeprojekt för Vladimir Putin och skadades svårt i en explosion i oktober 2022. Volkov själv förnekar brott och menar att systemen i själva verket inte skulle skydda bron utan nationalgardets egna styrkor på olika platser, skriver Reuters. (svt 240116.) Zelenskyj i Davos: "Putin är ett rovdjur." Väst måste visa upp en enad front mot Putin och öka stödet till Ukraina för att Ryssland inte ska vinna kriget. Det sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett tal på Världsekonomiskt forum i Davos på tisdagen. Zelenskyj sade också att han motsätter sig ett scenario där det pågående kriget blir en frusen konflikt. "Putin är ett rovdjur som inte nöjer sig med fryst mat," sade Zelenskyj i talet, enligt Reuters. Under en frågestund efter talet sade Zelenskyj sig ha fått "positiva signaler" om ytterligare finansiellt stöd från EU. Han sade också att han hoppades på att även USA skulle godkänna fortsatt stöd inom de kommande veckorna. (svt 240116.) "Prioriterat att kasta ut Ryssland ur luften." Ukrainas främsta prioritet för 2024 blir att säkra luftherraväldet i kriget med Ryssland. Det säger landets utrikesminister Dmytro Kuleba i ett tal på världsekonomiskt forum i Davos. "Självklart är det prioriterat att kasta ut Ryssland ur luften. För den som kontrollerar luftrummet definierar hur och när kriget tar slut," säger Kuleba enligt AFP. Samtidigt rapporterar flera medier att Ukraina säger sig ha skjutit ned 19 ryska drönare under natten. Minst 20 personer tros ha skadats under drönar- och robotattacker mot Charkiv och Odesa under natten. 2024 blir tredje året för Rysslands fullskaliga invasion. 130 människor ska ha evakuerats i Ukraina efter attackerna. 19 av 20 drönare sköts ned - tros vara Irantillverkade. Omni 240117. Vittnet: Lai hoppades på västerländska sanktioner.Mediemogulen Jimmy Lai gav instruktioner om att hans tidning Apple Daily skulle uppmuntra till demonstrationer och sätta press på regeringen under de stora demokratiprotesterna i Hongkong 2019. Det säger en tidigare chef på inom koncernen som i dag vittnar i rättegången mot Lai. Målet ska ha varit att "få västerländska demokratiers uppmärksamhet, stöd och kanske till och med kraftigare insatser, som sanktioner," säger vittnet enligt Reuters. 76-åriga Jimmy Lai misstänks bland annat för brottet att ha "konspirerat med främmande makt", enligt den nya säkerhetslag som infördes 2020. Rättegången inleddes i december - första vittnet kallades i dag. Vittnet Cheung Kim-hung har blivit en nyckelperson för åklagaren. Kommunistpartiets tidning Peoples Daily rasar över att Lai utmålas som offer. Omni 240117. von der Leyen säker på nytt EU-stöd till Ukraina. EU-chefen Ursula von der Leyen är övertygad om att unionens 27 medlemsländer kommer att nå en lösning för att fortsätta stötta Ukraina, rapporterar AFP. För närvarande blockerar Ungern som ensamt EU-land ett stödpaket på 50 miljarder euro till landet. Men von der Leyen tror alltså att det är möjligt att få Viktor Orbán att släppa sitt veto, och att beslutet kommer att kunna fattas vid ett toppmöte 1 februari. "Jag är säker att en lösning med 27 (länder) är möjlig, säger hon. Budapest har signalerat att de kan vara beredda att släppa sitt veto, om EU-länderna varje år får chans att på nytt ta ställning till fortsätta stöd. Så sent som i går, tisdag, sa von der Leyen att övriga medlemsländer kommer att hitta ett sätt att runda Ungern om landet fortsatt säger nej, skriver Euronews. Det nya stödpaketet ska stötta Kyivs kostnader de kommande fyra åren. von der Leyen: Jag föredrar en överenskommelse mellan 27 länder - men vi är redo för en med bara 26. Omni 240117. Kommentar: Orban är en korkad man. Natochef: Ryssland är rädd för demokrati. Hur kriget i Ukraina slutar kommer att avgöra hela omvärldens framtid, säger Robert Bauer, ordförande för Natos militärkomitté, enligt AP. Bauer uttalar sig i samband med ett Natomöte i Bryssel som inleds på onsdagen. "Kriget handlar om att Ryssland är rädd för något mycket kraftfullare än något fysiskt vapen på jorden - demokrati," säger Bauer. Samtidigt menar han att västvärlden behöver ställa om och "vänta sig det oväntade" för att klara av att stötta Ukraina i kriget. Mötet väntas bland annat behandla hur ett sådant stöd ska se ut i framtiden, och hålls samtidigt som Ungern blockerar ett stort stödpaket från EU. Bauer: "Vi har stöttat Ukraina i 693 dagar av krig." Omni 240117. Zelenskyj: Låt ryska pengar bygga upp Ukraina. Ukraina vill att de ryska pengar som frysts som en del av sanktionerna efter den fullskaliga invasionen ska användas för att bygga upp Ukraina. "Vi förstår hur svårt det här beslutet är för våra västerländska partner. Vi förstår vad det skulle kosta. Men vi måste arbeta tillsammans," säger Kyrylo Shevchenko, chef för Ukrainas centralbank, till BBC under det pågående toppmötet i Davos. Europas centralbanker tvekar, enligt BBC, över att använda de frusna ryska tillgångarna eftersom det skulle kunna innebära att förtroendet för bankerna skadas i potentiella kunders ögon. Även president Volodymyr Zelenskyj använde medieutrymmet i Davos för att tala om hur de ryska tillgångarna kan komma Ukraina till nytta. "Om världen har 300 miljarder dollar - varför inte använda dem?" säger han till BBC. Omni 240117. Läkare i Moskva måste spela in alla patientbesök. Vid årsskiftet införde hälsodepartementet i Moskva en regel om att ljudupptagningar ska göras vid alla patientbesök på läkarmottagningar, rapporterar oberoende Meduza. Enligt bestämmelsen kan patienterna inte avböja att spelas in, och läkarna behöver ingen verbalt godkännande - däremot ska patienterna informeras via skyltar på mottagningen. Myndigheterna hävdar att initiativet är ett svar på att både läkare och patienter klagat på respektlöst bemötande, och att inspelningarna syftar till att skapa en "kommunikationskultur". Inspelningarna sparas på säkra servrar i en månad och ska inte gå att koppla till specifika läkare och patienter. Flera läkare i staden har riktat kritik mot initiativet. Tekniskt sett inget integritetsbrott enligt rysk lag. Omni 240117. Kinas befolkning krymper trots pressen på kvinnor. Under 2023 krympte Kinas befolkning för andra året i rad, trots kommunistpartiets enträgna försök att pressa kvinnor att skaffa fler barn, skriver New York Times. Regeringen har erbjudit morötter som billigare boende, skattelättnader och utbetalningar. Man har också försökt anspela på patriotism och uppmana kvinnor att vara "goda fruar och mödrar" men det har inte fått önskad effekt. Under fjolåret föddes 9,02 miljoner barn i Kina, jämfört med 9,56 miljoner 2022. Det är det sjunde året i rad som födslotalet krympt. Enligt flera experter är ojämlikheten mellan könen en drivande faktor i att allt färre kinesiska kvinnor väljer att skaffa barn. Kinesisk akademiker: "Kvinnor känner sig inte säkra nog för att skaffa barn i vårt land." Födslotalet har sjunkit som en sten sedan enbarnspolicyn skrotades. I grannlandet Japan har den åldrande befolkningen lett till att miljontals hus står öde. Omni 240117. USA: Kina höll covid-19 hemligt under två veckor. Kinesiska forskare isolerade och kartlade sars-cov-2, viruset som orsakar covid-19, två veckor innan de delade med sig av informationen till omvärlden. Det visar en utredning från den amerikanska kongressen enligt Wall Street Journal. Enligt utredningen laddade en kinesisk forskare upp en nästan komplett sekvensering av viruset till en databas som drivs av USA:s regering den 28 december. Det dröjde dock till den 11 januari innan Peking delade datan med Världshälsoorganisationen (WHO). Dessa två veckor kunde ha varit värdefulla för de tidiga insatserna mot virusspridningen, enligt experter som WSJ pratat med. Forskare: Visar hur vaksamma vi måste vara på den kinesiska regeringens information. Dödligheten i Kina steg kraftigt efter att nollcovidpolicyn övergavs. Omni 240117. Kommentar: För att ha tid till att röja undan spåren från labbet där allting startade. Belarus öppnar för kärnvapenanvändning. Rysslands allierade Belarus kommer att införa en ny militärdoktrin som möjliggör användande av kärnvapen. Det rapporterar nyhetsbyrån AP. "Ett nytt kapitel har öppnats där vi tydligt definierar våra åtaganden gentemot våra allierade," sade Belarus försvarsminister Viktor Khrenin efter att landets säkerhetsråd haft sammanträde. Den nya militärdoktrinen ska inom kort godkännas av folkförsamlingen i Belarus. Mest en formalitet eftersom landet i praktiken helt styrs av diktatorn Aleksandr Lukasjenko. Belarus har inga egna kärnvapen, men har gett Ryssland tillstånd att placera ut sina taktiska kärnvapen i landet, som ligger norr om Ukraina och även gränsar till Natolandet Polen. Kärnladdningarna är av den mindre kraftfulla kortdistanstypen och kontrolleras av rysk militär på plats. De ryska trupper som misslyckades att invadera Kiev och så småningom drog sig tillbaka under vårvintern 2022 hade samlats i Belarus innan de gick till anfall. (svt 240117.) Rapport: Västkomponenter vanliga i ryska vapen. Trots de omfattande sanktionerna sålde företag från företag i väst komponenter till Rysslands krigsindustri för sammanlagt 2.9 miljarder dollar (drygt 30 miljarder kronor) under de tio första månaderna i fjol. Detta enligt en undersökning från bland annat Handelshögskolan i Kiev, som rapporterar till Ukrainas presidentkansli. "Komponenter från fler än 250 olika företag har hittats i erövrade eller förstörda ryska vapen. Faktum är att 95 procent av vapendelarna spårats till tillverkare bland våra allierade i väst, flertalet till USA," säger kansliets talesperson enligt Reuters. Enligt rapporten hade värdet på Rysslands import till vapentillverkningen bara minskat med drygt 10 procent 2023 jämfört med året före den fullskaliga invasionen. Detta trots omfattande handelsembargon. Ukrainas regering har pressat på sina allierade i väst för att genom ökade kontroller stoppa inflödet av inte minst högteknologiska komponenter som Ryssland inte kan tillverka själva. (svt 240117.) USA:s talman: Blir inget avtal om nytt Ukrainastöd. Det blir ingen kompromiss med Demokraterna om stärkt gränsskydd för att släppa igenom det fortsatta Ukrainastöd som Republikanerna blockerat i flera månader. Det var signalen från den republikanske talmannen Mike Johnson på onsdagen, timmar före ett möte med president Joe Biden, skriver New York Times. "Jag tror det är för sent för att säkra gränsen," säger han. Republikanerna, pådrivna av den hårdföra falangen, har villkorat det fortsatta stödet till Ukraina med kraftfulla åtgärder vid mexikanska gränsen. Enligt Johnson kommer förmodligen inte ens ett avtal som uppfyller alla partiets krav om gränsskyddet att räcka för grönt ljus till nytt stöd. Bidens administration måste också redogöra för "slutmålet" med stödet och se till att Ukrainakriget "inte blir ett nytt Afghanistan", säger talmannen. Johnson: Gränsen är en katastrof - det måste hanteras. Kongressen sammanträder för att försöka bryta dödläget. Ett säkerhetspaket värt 110 miljarder dollar ligger på bordet. Utrikesminister Blinken lovar Ukraina "varaktigt stöd". Omni 240117. Kommentar: Republikanerna är blinda för situationen i Ukraina, de ser inte längre än till gränsen till Mexico. Svensk parlamentarikerilska mot Orbán: "Mansbebis." Många EU-parlamentariker vill se hårdare tag mot Ungern, som bromsar stödet till Ukraina. Det rapporterar SvD och Ekot. I parlamentet ställs krav om att väcka nytt liv i granskningen av brister i demokratistadgar och rättsstatsprinciper i Ungern, något som skulle kunna innebära att landet förlorar sin rätt att rösta om EU-lagstiftningen. "Vi måste göra allt vi kan för att se till att Orbán fråntas alla möjligheter att skada oss mer än han redan gjort," säger Alice Bah Kuhnke (MP) till SvD. Centerpartiets EU-parlamentariker Abir Al-Sahlani håller med. "Om vi nu har bestämt tillsammans att vi ska vara en union av demokratier då kan inte mansbebisar som Viktor Orbán komma och underminera hela den ordningen," säger hon till Ekot. Många parlamentariker menar att Orbáns agerande kan utnyttjas av Ryssland. Menar att landet bryter mot unionens demokratiska principer. Omni 240118. Kommentar: Orbán står på Putins sida, inte på EU:s sida., därför kan kan underminera som han gör. Analyser: Katastrof hotar Kina - men Xi fast i rävsax. Det ser minst sagt mörkt ut för den kinesiska ekonomin samtidigt som president Xi Jinping har satt sig själv i en rävsax, enligt flera analyser. Bloombergs John Authers noterar att BNP-tillväxten 2023 var den lägsta på tre decennium, om pandemiåren exkluderas. Och då är siffrorna ändå dopade av att landets valuta fallit till sin lägsta nivå sedan finanskrisen. I dollar räknat krymper ekonomin. Problemet är att Kinas tillväxt har eldats på av massiva stimulanser, som har byggt upp bubblor i bland annat fastighetssektorn. Enligt Authers drar sig Peking därför för att hälla ytterligare bensin på elden trots att ekonomin vacklar. WSJ skriver att Kina är fortsatt i behov av en snabb tillväxt för att lyfta hundratals miljoner människor ur fattigdom. Om detta inte sker skulle det kunna bli en politisk fara för kommunistpartiet. FT skriver att Kinas "demografiska kollaps accelererar", vilket kan påverka hela den globala ekonomin. Under 2023 minskade befolkningen till följd av rekordfå födslar, vilket på sikt kan leda till arbetskraftsbrist och skenande löner. Reuters Farah Master ser en risk för att Kinas pensionssystem kollapsar och leder till en humanitär katastrof. Authers: Mitt i all negativitet så är Kinas deflation positivt för västvärldens krig mot inflationen. WSJ: Skulderna i ekonomin har ökat till 286 procent av BNP. Master: 2020 var det fem arbetare per pensionär - 2050 blir ration 1,6. FT: Prognosen om att Kina ska dra förbi USA ser nu osäker ut.
Omni 240118. Kommentar: Kinas enorma tillväxt kan inte hålla på hur länge som helst, de måste också få känna på stagnationstider som alla andra länder, till exempel Sverige. Lavrov: Invasionen har "renat" Ryssland. Invasionen av Ukraina har "renat" Ryssland, säger landets utrikesminister Sergej Lavrov under sin årliga presskonferens i dag. "Den militära specialoperationen har förenat vårt samhälle som aldrig förr och bidragit till att rensa ut människor som inte känner att de tillhör den ryska historien och kulturen." Tiotusentals människor tros ha lämnat Ryssland i protest eller för att undvika att kallas in till militären efter att den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes. Nato uppskattar att över 300 000 ryssar har skadats eller dödats i kriget. Kallar de som flyr "förrädare".
Omni 240118. Kommentar: Den som inte vill åka till Ukraina för att strida och dö är en förrädare, enligt Lavrov och Putin. Experter: Putin ljuger om de ryska stridsvagnarna. Det är förmodligen ren lögn att Ryssland tillverkat över 1 400 nya stridsvagnar sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Det säger flera experter som Expressen pratat med, efter att den ryske presidenten nyligen gick ut med uppgifter om hur landet pumpat ut nya stridsfordon på sistone. "På sin höjd" kan landet ha satt så många gamla stridsvagnar i bruk, säger Håkan Gunneriusson, docent på Mittuniversitetet i Sundsvall. Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert vid tankesmedjan Frivärld, är enig. Allt som Vladimir Putin kommunicerar har ett syfte, konstaterar han. "På informationsarenan försöker Ryssland påverka omvärlden att tro att det är lönlöst att hjälpa Ukraina. I det är lögner och halvsanningar ett vapen." Oksanen: Vi kan inte utgå ifrån att Putin säger sanningen. Forbes: Ryssland har förlorat minst 2 619 stridsvagnar. Omni 240118. Kommentar: Putin och Lavrov är "super duper" på att ljuga. Och ingen kan ställa dem till svars. Cameron: Känns som 1930 - vi kan inte blidka Putin. Situationen i Europa efter den ryska invasionen av Ukraina liknar den inför andra världskriget. Det säger Storbritanniens utrikesminister David Cameron i en intervju med Politico. "Det här är som att vara utrikesminister eller ledare i Europa på 1930-talet, vi kan inte blidka Putin. Vi måste stå upp mot den ondska som den här invasionen representerar. Den före detta premiärministern säger att kriget i Ukraina är hans "absolut första prioritering" som utrikesminister. Cameron: Vi kan inte låta Putin vinna i Ukraina. Eftergiftspolitiken på 30-talet. Omni 240118. USA:s ambassadör träffade gripne WSJ-reportern. USA:s Rysslandsambassadör Lynne Tracy fick på torsdagen träffa den gripne Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich i Moskva, uppger ambassaden enligt AFP. "Evan förblir uthållig och är tacksam för stödet från vänner, familj och anhängare. Vi uppmanar fortsatt till hans omedelbara frigivande," står det i uttalandet. Gershkovich greps under en reportageresa i Jekaterinburg i mars i fjol, och anklagas för spioneri, vilket kraftfullt dementeras av hans arbetsgivare. Han riskerar upp till 20 års fängelse om han döms. Putin sa i december att han är öppen för en överenskommelse för att frige reportern. Omni 240118. Frustrerad EU-delegation i USA: "Vakna, Washington." En grupp EU-parlamentariker har tillbringat en frustrerad vecka i USA med att försöka skaka liv i det amerikanska stödet till Ukraina, som blockeras av Republikanerna, rapporterar Politico. I en rad möten med amerikanska politiker har gruppen, som består av britter, fransmän, spanjorer, litauer och tjecker, vädjat om samarbete med Europa och en överenskommelse i kongressen för att lösa upp knutarna. "Det är smärtsamt, men vi lägger 80 procent av vår energi på att väcka Washington och få dem att bete sig som Washington," säger den litauiske parlamentarikern Zigimantas Pavilionis. Den brittiska parlamentarikern Alicia Kearns är skarpt kritisk mot Joe Biden, och uppmanar honom: "Använd dina muskler, sluta kura ihop dig och låta Republikanerna sätta din utrikespolitiska agenda." Tjeckisk ledamot: Det går så långsamt - och så mycket går förlorat under tiden. Republikanerna står på sig - kräver att mexikanska gränsen stärks. Ett stort stödpaket har fastnat i kongressen och förhandlingarna drar ut på tiden. Republikanske talmannen: Biden måste berätta mer om strategin och slutmålet med Ukrainastödet. Omni 240118. Uppgifter: Hackare stal data om militära objekt. Den ukrainska hackergruppen "Blackjack" säger sig ha hackat ett statligt ryskt företag som är ansvarigt för att bygga militära objekt i Ryssland. Det skriver flera ukrainska medier. Hackergruppen har laddat ner över 1,2 terabyte data och stulit teknisk information om 500 militära objekt, skriver public service-bolaget Suspilne med hänvisning till källor inom den ukrainska säkerhetstjänsten. Konkret ska det handla om objekt såsom vapenarsenaler, uppskjutningsplatser för luftvärnsrobotar, militära högkvarter och kaserner. Hackarna sägs också ha förstört sju servrar och krypterat över 150 personaldatorer på företaget. Ukrainska medier skriver att hackergruppen "troligen" har koppling till säkerhetstjänsten SBU. Det ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat uppgifterna. (svt 240118.) Nya ryska medborgare kallades in till armén. I samband med en medborgarskapsceremoni i Sankt Petersburg på torsdagen blev 15 nya ryska medborgare samtidigt inkallade till armén. Representanter för militären var på plats under ceremonin och passade på att dela ut var sin inkallelseorder till männen, skriver oberoende ryska medier med hänvisning till rysk polis. Enligt polisen har personerna sitt ursprung i förra detta Sovjetländer. (svt 240118.) Polens utrikesminister: "För Putin finns ingen återvändo." Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski tror att kriget i Ukraina kommer fortsätta i flera år, och att det avslutas först efter att Ryssland fått en annan president. "För Putin finns inte längre någon återvändo. Han är en misstänkt krigsförbrytare och jag tror att det blir ett annat lag som en dag avslutar det här koloniala kriget," säger Sikorski enligt nyhetsbyrån Ukrinform.Sikorski, som tidigare arbetat som politisk analytiker, tror att det kan ta ända upp till tio år innan kriget avslutas. "Vanligtvis fattas sådan beslut av ett annat lag eftersom det lag som startade kriget väldigt sällan kan erkänna att det var ett misstag," säger Sikorski. (svt 240118.) Nato-amiral varnar för fullskaligt krig mot Ryssland. Freden kan inte längre tas för given och Natos medlemsländer behöver ha beredskap för ett fullskaligt krig mot Ryssland inom de närmaste 20 åren. Det sa den nederländske amiralen Rob Bauer när Natos försvarschefer möttes i Bryssel i går, enligt The Independent. I ett sådant läge skulle ett stort antal civila behöva mobiliseras, varnade Bauer. "Vi står inför den farligaste värld som setts på decennier." Uppmanade till att "vänta det oväntade." Omni 240119. Lavrov avvisar USA. Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov har bestämt avvisat USA:s förslag att återuppta en dialog om kärnvapenkontroll. nligt en rapport från Al Jazeera uppgav Lavrov att sådana samtal inte är genomförbara medan USA fortsätter att ge militärt stöd till Ukraina. Under en presskonferens anklagade Lavrov väst för att öka globala säkerhetsrisker genom att uppmuntra Ukraina att intensifiera attackerna på ryskt territorium. Han hävdade att Moskva kommer att uppnå sina mål i konflikten, oavsett västerländskt stöd till Kiev. Lavrovs kommentarer belyser den djupare klyftan mellan Ryssland och USA och väcker frågor om framtiden för strategisk stabilitet och vapenkontroll. Den ryske utrikesministern anklagade att Washingtons intresse av att återuppliva kärnvapenförhandlingarna drivs av en baktanke att inspektera Rysslands kärnvapenplatser. Lavrov beskrev dessa krav som "oanständiga", med tanke på Ukrainas attacker mot ryska kärnvapenkapabla bombplansbaser under den pågående konflikten. Han kopplade möjligheten av diskussioner om strategisk stabilitet till att västvärlden helt övergav sin kurs som anses vara skadlig för Rysslands säkerhet och intressen. Vägrann att delta i kärnvapensamtal tyder på en oroande upptrappning i den strategiska konflikten mellan Ryssland och väst. Lavrovs uttalanden speglar Moskvas hårda hållning och understryker utmaningarna med att navigera i det komplexa geopolitiska landskapet som formats av Ukrainakonflikten. Denna utveckling väcker oro för de eskalerande strategiska riskerna och de potentiella konsekvenserna för global säkerhet och stabilitet. msn 240119. Kreml kallar in fransk ambassadör: "Växande roll." På fredagen kallade Ryssland in Frankrikes ambassadör för att klaga på vad man hävdar är Frankrikes "växande" roll i Ukrainakriget, rapporterar AFP. Det sker dagar efter att Kreml utan bevis påstått att den ryska armén dödat en grupp franska legosoldater i ett anfall mot Charkiv. Frankrike har kategoriskt förnekat att man har några legosoldater i Ukraina. En talesperson för utrikesdepartementet kallar det "ytterligare en klumpig rysk manipulation". Enligt ukrainska myndigheter skadades tolv civila och några bostäder i den aktuella ryska attacken i tisdags. msn 240119. Chockerande uttalanden från Medvedev: Ryssland kommer alltid att vara i krig med Ukraina. Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Ryska federationens säkerhetsråd, har gjort en slående förklaring angående den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Enligt en rapport från Ukrainska Pravda har Medvedev uttalat att Ryssland ständigt kommer att vara i krig med Ukraina, vilket tyder på att orsakerna till konflikten kommer att bestå i framtiden, möjligen i årtionden. Medvedevs kommentarer på Telegram tyder på att Ryssland ser Ukrainas existens som ett evigt hot, inte bara i dess nuvarande politiska form utan i vilken form som helst. Han beskriver existensen av en oberoende stat på vad han hävdar är historiska ryska territorier som en ständig ursäkt för att återuppta stridsaktioner. Denna synpunkt understryker en djupt rotad tro inom det ryska ledarskapet att Ukrainas suveränitet i sig är problematisk och en motivering för pågående aggression. I ytterligare ett kontroversiellt uttalande hänvisar Medvedev till Ukraina som en "cancerös neoplasm" och ett "konstgjort land", vilket uttrycker Rysslands vägran att erkänna någon ukrainsk regering som legitim. Han förutspår en obestämd sannolikhet för nya konflikter med Ukraina, oavsett eventuella säkerhetsavtal som västvärlden kan komma att ingå med Kiev. Denna retorik kastar en lång skugga över utsikterna till fred, och antyder en rysk hållning som är kompromisslös och förutser en kontinuerlig konflikt. Medvedevs påståenden väcker viktiga frågor om det framtida förhållandet mellan Ryssland och Ukraina. Hans övertygelse om att ukrainare, trots sin nuvarande fiendskap mot Ryssland, så småningom kommer att välja att leva i en "stor gemensam stat" istället för att uthärda en evig konflikt, indikerar en rysk förväntan om en eventuell dominans eller absorption av Ukraina. Denna hållning utmanar inte bara ukrainsk suveränitet utan signalerar också ett oroande perspektiv på internationella relationer och respekt för nationellt oberoende i regionen msn 240119. Putins nya order: Beslagta egendom i forna imperiet. Vladimir Putin har utfärdat en order om att staten ska söka rätt på fastigheter och egendom som tidigare tillhört det ryska imperiet eller Sovjetunionen. Det rapporterar Bloomberg. Ordern kom sent på torsdagen och innehåller inga detaljer om vilken egendom som eftersöks, eller vilken omfattning det handlar om. Ryska imperiet, som sträckte sig från 1721 till 1917, omfattade tidigare områden i dagens Polen, Estland, Lettland, Litauen och Finland. Sovjetunionen kollapsade 1991, när bland annat Ukraina och Belarus utropade sin självständighet. Bloomberg: Oklart vad som utlöste Putins order nu.
Omni 240119. Kommentar: Ukraina tillhör också forna imperiet. S:t Petersburg attackerat - drönare ska ha flugit över Vladimir Putins residens. Ryssland uppges ha avvärjt en drönarattack mot S:t Petersburg natten till fredagen, uppger ryska myndigheter. Enligt Moscow Times hörde invånare en kraftig smäll vid 01-tiden, inte långt från stadens centrum. Rester av en drönare ska ha fallit ner nära en oljeterminal. Oleksandr Kamysjin, Ukrainas minister för försvarsindustrin, bekräftade attacken i ett panelsamtal på Världsekonomiskt forum i Davos, enligt Ukrainska Pravda. "Vi kan tillverka allt från små drönare till den typen som flög hela vägen till S:t Petersburg i går kväll." Enligt Kyiv Posts uppgifter ska en av Ukrainas drönare ha flugit över Vladimir Putins residens i Valdaj, mellan Moskva och S:t Petersburg. S:t Petersburg är Rysslands näst största stad och ligger omkring 90 mil från Ukrainas gräns. Drönarattacken beskrivs som den första i sitt slag mot staden. Rasar samtidigt en storbrand i en oljedepå i Brjansk efter ett drönaranfall. En flygplats i S:t Petersburg stängde tillfälligt under drönarattacken. Uppgifter om att oljeterminalen i S:t Petersburg skadats. Källor talar om en ukrainsk specialoperation.
Omni 240119. Tysk minister: Förstår det svenska krigsutspelet. Tysklands försvarsminister Boris Pistorius uttrycker förståelse för den svenska regeringens utspel om risken för krig. Det säger han i en intervju med tidningen Der Tagesspiegel enligt TT. "Det är begripligt ur ett skandinaviskt perspektiv. Svenskarna är geografiskt sett i en ännu allvarligare situation. Kreml riktar dagligen hot mot europeiska länder, senast Baltikum - Natoländer måste ha med i beräkningen att Putin en dag kan attackera en alliansmedlem, säger Pistorius. Han säger att tyska experter inte ser det som sannolikt att det skulle ske i närtid, men möjligen inom fem till åtta år. Pistorius: "Även vi måste lära oss att leva med faran igen och förbereda oss." Omni 240119. Kommentar: 2028-2031. 67-årig svensk kvinna fängslad i Belarus. Svenska medborgaren 67-åriga Galina Krasnianskaya har dömts till fem års fängelse i Belarus, för "deltagande i skapandet av en väpnad rörelse på utländskt territorium". Det innebär sannolikt att hon donerat pengar till någon ideell belarusisk förening eller stöttat Ukraina med pengar, uppger tidningen Nasja Niva. Krasnianskaya växte upp i Belarus, men är svensk medborgare sedan 2011 och bosatt i Stockholm. Hon har gjort återkommande resor till Belarus och greps vid den senaste. Den 12 januari dömdes Krasnianskaya i Minsk, rapporterar BBC. Föreningen Sveriges belarusier kräver att hon friges. Dmitri Vasserman vid oppositionella Belarus folkambassad i Sveriges uppgav till Expressen i onsdags att människorättsorganisationer tror att kvinnan kan ha donerat pengar till frivilliga belarusier som strider för Ukraina. Det ska finnas flera andra som har dömts för sådana donationer med samma brottsrubricering, enligt Vasserman. AB 240119. Omni 240119. Protesterna växer i rysk region - tusentals deltar. Missnöjet växer i den ryska regionen Basjkirien efter att en lokal aktivist dömts till fängelse. På fredagen demonstrerade över 1 000 personer i regionhuvudstaden Ufa, rapporterar AP. Polisen ingrep först inte mot demonstranterna, som dansade och sjöng folksånger, men efter en stund grep de ett tiotal. Andra försökte då blockera polisbussen som förde i väg de gripna, och ropade "skäms!" Bakgrunden är att aktivisten Fail Alsynov dömdes till fyra års fängelse tidigare i veckan. Han tillhör den muslimska minoritetsgruppen basjkirer och har bland annat kämpat för bevarandet av deras språk, och protesterat mot gruvprojekt på deras mark. I onsdags drabbade demonstranter samman med polis i staden Bajmak, och tiotals personer skadades. Minst 17 personer greps efter onsdagens demonstrationer. Alsynov dömdes för påstått rasistiskt tillmäle - hävdar att han felöversatts från basjkiriska. Polisen använde tårgas, rökgranater och batonger mot demonstranterna. Omni 240119. Kreml kallar in fransk ambassadör: "Växande roll." På fredagen kallade Ryssland in Frankrikes ambassadör för att klaga på vad man hävdar är Frankrikes "växande" roll i Ukrainakriget, rapporterar AFP. Det sker dagar efter att Kreml utan bevis påstått att den ryska armén dödat en grupp franska legosoldater i ett anfall mot Charkiv. Frankrike har kategoriskt förnekat att man har några legosoldater i Ukraina. En talesperson för utrikesdepartementet kallar det "ytterligare en klumpig rysk manipulation". Enligt ukrainska myndigheter skadades tolv civila och några bostäder i den aktuella ryska attacken i tisdags. Macron: Ska skicka en ny last långdistansrobotar till Ukraina. Frankrike: Vi har inga legosoldater någonstans. Omni 240119. Misstänkte spionen kan ha kartlagt Uppsalaforskare. Den ryske professorn Vjatjeslav Morozov, som sitter anhållen i Estland misstänkt för spioneri, utreds för att ha kartlagt forskare vid bland annat Uppsala universitet. Det var Expressen först att rapportera. "Det är en stor överraskning," säger Claes Levinsson, prefekt vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier IRES vid Uppsala universitet, till P4 Uppland på fredagen. Han beskriver Morozov som en driven och respekterad forskare som samarbetade med IRES i sin roll som professor vid universitetet i estniska Tartu. Enligt Levinsson är institutets forskning öppen och därmed inte komprometterande för enskilda forskare. Trots allt finns en beredskap för spionage och flera misstänkta spioner har avvisats genom åren, uppger han för Expressen. Säpo bekräftar att främmande makt riktar olovlig underrättelseverksamhet mot universitetsvärlden, utan att kommentera det enskilda fallet. Levinsson om Morozov: "En driven och respekterad forskare." Enligt estniska säkerhetspolisen har Morozov tagit emot pengar i Ryssland för sitt spionage. Omni 240119. Återuppbyggnaden av Ukraina - snart presenterar Margot Wallström plan för Zelenskyj. Inom de närmsta veckorna ska före detta utrikesminister Margot Wallström presentera en plan för återuppbyggnaden av Ukraina för president Volodymyr Zelenskyj, som en del i ett internationellt uppdrag. Det handlar om hur miljön ska återställas efter den massiva förstöring kriget orsakat, och hur Ryssland ska ställas till ansvar för miljöbrott. Den internationella arbetsgrupp som Margot Wallström har lett på uppdrag av den ukrainska regeringen har bland annat sammanställt material om de miljöskador kriget skapat. "Det är massiva miljöeffekter. Många av dem kommer att påverka landet och människorna under en lång tid framöver," säger Margot Wallström till SVT Nyheter. I uppdraget har också ingått att utreda ansvarsfrågan. Enligt Wallström finns lagliga möjligheter att få miljöbrott under krig prövade vid internationella domstolar. svt 240119. USA utreder ABB för affärer i Kina - oro för spionage. Amerikanska kongressen utreder svenska verkstadsjätten ABB för affärer i Kina som misstänks öka risken för spionage och säkerhetshot mot USA, rapporterar Ekot. Utredarna ser stora säkerhetsrisker i att ABB har uppdrag åt amerikanska försvaret och sitter på kunskap om känslig infrastruktur samtidigt som man samarbetar med statliga kinesiska bolag. Något som enligt utredarna ökar risken för spionage mot amerikanska myndigheter och hamnar. Enligt utredare har ABB även gett "oroväckande" svar på kongressens frågor om kopplingar till Kinas underrättelsetjänst. ABB "strävar efter att följa lagarna där man har verksamhet", uppger bolaget, men tillägger att man tar frågan på stort allvar och förbereder ett svar till amerikanska kongressen. Utredarna: USA-chefen för ABB kallas till förhör. Kinesiskt bolag har hjälpt ABB med datainstallationer på containerkranar som sålts till USA. Omni 240119. Microsoft: Har hackats av statligt stödd rysk grupp. Microsoft har hackats av en statligt sponsrad rysk hackergrupp, uppger techjätten enligt Reuters. Enligt Microsoft kom hackarna åt mejlkorgar tillhörande personer i den högsta ledningen och anställda på juridik- och it-säkerhetsavdelningarna. Företaget understryker dock att en "mycket liten andel" av personalen drabbats. I ett pressmeddelande pekar Microsoft ut den ryska hackergruppen Midnight Blizzard som ansvarig. "Denna attack understryker det pågående hotet mot alla organisationer från resursstarka, statligt sponsrade aktörer." Microsoft offentliggjorde intrånget i enlighet med ny amerikansk lagstiftning som kräver transparens från börsnoterade bolag vad gäller it-incidenter. Microsoft: Inga tecken på att kunders data har röjts. Omni 240120. EU lovar att producera mer ammunition till Ukraina. EU kommer att öka produktionen av ammunition betydligt i år för att stötta Ukraina, rapporterar AFP. Enligt kommissionären för EU:s inre marknad, Thierry Breton, kommer unionen i mars eller april nå målet om att producera en miljon granater om året. "Vi kommer att fortsätta att utöka produktionskapaciteten, förmodligen till mellan 1,3 och 1,4 miljoner granater varje år," säger han. Ukraina har signalerat att landet är i "pressande" behov av ammunition. Senast i torsdags vädjade utrikesminister Dmytro Kuleba till omvärlden om större ansträngningar för att minska Rysslands möjligheter att få nyckeldelar till sin vapenproduktion. Omni 240120. Stödpaketet kan bli Bidens sista chans att hjälpa. Det stödpaket till Ukraina som Joe Biden sliter för att få igenom kongressen kan bli hans sista chans att skicka hjälp innan valet, rapporterar CNN. Vinner Trump kan det också bli det sista stöd som Ukraina får från amerikanskt håll över huvud taget. "Han har varit tydlig med vad han kommer att göra - kriget skulle vara över på hans första dag, vilket innebär att Putin får behålla nuvarande gränser, om inte mer," säger den demokratiske representanthusledamoten Mike Quigley till CNN. Enligt källor till kanalen oroas stödpakets förespråkare dessutom av att även pengar som formellt har godkänts kan stoppas av Trump om de ännu inte betalats ut innan han tillträder. Republikaner i kongressen blockerar för närvarande Bidens senaste stödpaket på 60 miljarder dollar till Ukraina. I utbyte mot att släppa igenom det kräver de skärpningar av migrationspolitiken. En dyster insikt för demokrater och Ukrainavänner. Kriget kan fortsätta i åratal, enligt underrättelsekällor. Biden har försökt lösa knuten utan framgång. Omni 240120. Ryskt övertag - svårt år väntar Ukraina. Ryssland krigssatsar och stärker sitt grepp i Ukraina. När stödet vacklar väntar ett bekymmersamt år för det ukrainska försvaret. En ny motoffensiv lär dröja till åtminstone 2025. Vi ska inte vänta oss många goda nyheter för Ukraina i år, säger krigsvetaren Ilmari Käihkö. Tusentals soldater stupar på bägge sidor, men frontlinjen har knappt rört på sig under det senaste året. Ukrainas stora motoffensiv misslyckades. Ryssland har offrat mängder av soldater utan att lyckas ta över orten Avdijivka i öst, men kraftsamlar på nytt i en uppblåst krigsekonomi. "Just nu står Ukraina i en väldigt svår situation där Ryssland blir starkare och Ukraina blir svagare," säger Ilmari Käihkö, krigsvetare vid Försvarshögskolan i Stockholm. Det märks redan på marken, poängterar han. I dagsläget bedöms invasionsstyrkorna kunna skjuta upp emot fem gånger så mycket ammunition som det ukrainska försvaret. I ett nytt vinterfruset utnötningskrig har de ryska styrkorna fått ett visst övertag, även om de inte har avancerat nämnvärt, enligt Michael Kofman, militäranalytiker med fokus på Ryssland. "Med det sagt kommer det att bli ett utmanande år. Ryssland har i någon utsträckning ett materiellt övertag, om vi ser till tillgången av ammunition, delvis utrustning och i något mindre mån även manskap," säger amerikanen i tankesmedjan CSIS podcast Russian Roulette. Det har beskrivits som ett begynnande dödläge, men experter invänder mot ordvalet. De ser ett ställningskrig - "positionell" krigföring - med mer statiska men också enormt resurskrävande strider längs med hårt befästa linjer. "Under 2024 bör Ukraina anamma positionell krigföring för att hindra Ryssland från militära framsteg, blöda ut dem och låta den ukrainska militären samla sig för offensiver av större skala under 2025," säger den pensionerade australiske generalmajoren Mick Ryan i en krigsanalys. Enligt analytikerna kommer det att dröja åtminstone ett år innan Ukraina kan försöka mota tillbaka invasionsstyrkorna i nya offensiver. Men det förutsätter att landet får ett fortsatt stöd. I både EU och USA har nya stödpaket fastnat i politisk kohandel. Jack Watling, krigsvetare vid tankesmedjan Rusi i London, skriver i tidskriften Foreign Affairs att Ukrainas allierade i väst står inför ett brådskande val: Hjälp ukrainarna att försvara och förbereda sig - "eller ge Ryssland ett oåterkalleligt övertag". Det förekommer svårbedömda uppgifter om att Ryssland planerar för en stor framstöt i närtid. "Det är givetvis möjligt, och sannolikt, att man i den här sitsen med ett övertag kommer att försöka nyttja situationen," säger Ilmari Käihkö, som dock har svårt att se framför sig några snabba genombrott i det låsta läget. msn 240120. Ryskt förslag: Tillåtet att ta pengar från kritiker. Ryska lagstiftare har tagit fram ett lagförslag som innebär att ska vara tillåtet att beslagta pengar och egendom från personer som "medvetet sprider falsk information" om landets militär, rapporterar Reuters. Vyacheslav Volodin, talesperson för ryska parlamentet, skriver på Telegram att det även ska gälla andra former av "svek" mot Ryssland. "Alla som försöker förstöra Ryssland, som förråder landet, måste utstå det straff som de förtjänar och kompensera för en skadan de orsakar för landet, på bekostnad av deras egen egendom" skriver han på Telegram. Han skriver att lagförslaget ska tas upp i ryska parlamentet under kommande måndag. (svt 240120.) Soldatfruar i protest på Putins kampanjhögkvarter. En antal ryska soldatfruar från gruppen Put domoi ("Vägen hem") samlades på lördagen på Putins kampanjhögkvarter i Moskva och krävde de mobiliserade soldaternas hemkomst, skriver oberoende Meduza. En av medlemmarna, Maria Andrejeva, krävde att få veta när Putin skulle skriva på ordern om att skicka hem soldaterna. Hon konfronterades av en anställd på högkvarteret, som sa att soldaterna är "Guds unika krigare" och att det skulle "skada deras manlighet" att åka hem, enligt Telegramkanalen SOTA. Tidigare på dagen höll kvinnorna en protest vid Kreml och besökte monumentet Den okände soldatens grav, där de la ner blommor. Hela tiden bevakades de av ett tiotal personer från inrikesdepartementets avdelning för antiextremism, enligt Telegramkanalen Ostorozjno, Novosti. En annan kvinna på plats sa till Andrejeva att "din man är den ende som vill åka hem". Omni 240120. Kommentar: Uppenbart att soldatfruarna uppvisar en kritisk anda till kriget och är illa ute eftersom enligt regimen står Gud bakom Ryssland.. Tusen kvadratmeter i lågor efter ukrainsk attack. Tusen kvadratmeter står i brand efter den ukrainska drönarattack som i går träffade en oljetank i staden Klintsy i Ryssland, rapporterar The Independent. Enligt regionens ryska guvernör Alexander Bogomaz störtades drönaren av ryska störningssändare, men orsakade trots det stora skador. Ytterligare fyra oljetankar uppges nu hotas av branden. Det är oklart om oljeanläggningen var drönarens ursprungliga mål. Samtidigt fortsätter de ryska attackerna. Ukrainas militär meddelar på lördagsmorgonen att de skjutit ned fyra av sju ryska drönare som attackerat landet under natten mot lördag, enligt Kyiv Independent. Ryssland ska ha använt iransktillverkade Shahed-drönare. Omni 240120. Johan i Ukraina: "Nästan ingenting kommer in." Att stödet till Ukraina minskat märks tydligt, säger svenske Johan, som levererar materiel till fronten som frivillig. "Nästan ingenting kommer in. Det har minskat med 90 procent, tror jag," säger han till TT. Enligt Johan kan en frivilligorganisation som vid krigets början förmedlade en halv miljon kronor i månaden i dag få in så lite som 50 000 under samma tid. Trots det är omvärldens civila stöd och frivilligarbete fortsatt viktigt för de stridande i Ukraina, säger han. "Jag vet att jag släcker skogsbränder med brandsläckare och sätter plåster på stora sår. Men hälften av det man levererar är att de blir sedda och får en kram av någon som åkt från ett annat land. Just där och då gör det skillnad." Frivillige svensken: "Sjuklig brist på första förband." Omni 240120. Zelenskyj bjuder Trump till Kyiv - oroas av fredsplanen. Volodymyr Zelenskyj bjuder återigen in Donald Trump till krigets Ukraina, säger han i en tv-intervju med brittiska Channel 4 News. Trump har sagt att han kan stoppa kriget på 24 timmar om han blir president, eftersom han har goda relationer med både Zelenskyj och Putin. Om det stämmer att han har en ”formel” för att avsluta kriget finns Zelenskyj redo i Kyiv när som helst, säger han. "Vem vet, kanske har Donald Trump en verklig idé?" Men han tillägger att Trumps retorik är "väldigt farlig". För om idén i fråga inte faller ukrainarna i smaken är risken att Trump ändå gör allt han kan för att driva igenom den, vilket Zelenskyj tycker är "lite läskigt". I intervjun medger presidenten också att Ukraina inte skulle överleva utan stödet från USA. Omni 240120. Kommentar: Trumps enda idé är att avsluta vapensändiningarna till Ukraina. Budanov: Rysk katastrof utan Nordkorea. Kyrylo Budanov, Ukrainas underrättelsechef, hävdar i en intervju med Financial Times att ryssarna i dagsläget gör av med mer ammunition och utrustning än vad de kan producera. Det förklarar enligt Budanov varför de vände sig till Nordkorea, som han menar är Rysslands största vapenleverantör. "De levererade en signifikant mängd artilleriammuniton. Detta gav Ryssland ett andrum. Utan deras hjälp så hade situationen varit katastrofal," säger Budanov till tidningen. Rysslands ska hittills ha fått en miljon artillerigranater av Nordkorea. Exakt vad de gett i utbyte är inte känt, men det ska enligt Sydkorea bland annat röra sig om satellitteknologi. (svt 240121.) Kommentar: Skurkstaten Nordkorea hjälper skurkstaten Ryssland och vice versa precis som ett kriminellt gäng. Brand på rysk gasterminal i Finska viken - drönare sågs.En brand har brutit ut vid en gasterminal i den ryska hamnstaden Ust-Luga, som ligger vid Finska viken nära gränsen till Estland. Orsaken till branden är inte känd, men i olika ryska medier uppger invånare att de hörde och såg drönare i luften följt av flera explosioner, skriver Reuters. Nyhetsbyrån har inte självständigt kunnat slå fast vad som har hänt, men konstaterar att Ukraina och Ryssland ofta siktar in sig på varandras energiinfrastruktur. Den lokala guvernören Aleksandr Drozdenko, som har delat ett videoklipp från branden på Telegram, skriver att beredskapen höjs efter händelsen. Terminalen ägs av Novatek, som är Rysslands största icke-statliga producent av fossilgas. USA har infört sanktioner mot Novatek-projekt. Inga personer uppges vara skadade. Omni 240121. Ryssland: Natoövningen en del av hybridkrigföring. Natos kommande militärövning Steadfast Defender utgör en "återgång till kalla krigets ränker", hävdar Rysslands tillförordnande utrikesminister Alexander Grushko, enligt Reuters. Tidigare i veckan stod det klart att Sverige kommer att delta i övningen, som ska omfatta ungefär 90 000 soldater. Scenariot som ska tränas på är en attack mot Nato österifrån. "Dessa övningar är ytterligare ett element i hybridkrigföringen från väst mot Ryssland," säger Grusjko till den ryska nyhetsbyrån RIA. Enligt tankesmedjan Institute for the study of war har Ryssland på senare tid skruvat upp sin retorik mot Nato, och arbetar hårt för att utmåla den kommande övningen som en provokation. Bland annat ska USA:s förmåga att landsätta trupper i Natoländer nära Ryssland testas. ISW: Rysk desinformationskampanj ska störa övningen. Omni 240121. Guvernör: Minst 25 döda i robotattack i östra Ukraina. Minst 25 personer har dött och ytterligare 20 har skadats efter att en robot slagit ner på en marknad i staden Donetsk på söndagsmorgonen. Det uppger den rysktillsatta guvernören i Donetsk-regionen, Denis Pusjilin. Pusjilin skyller dådet på Ukraina, som inte har kommenterat händelsen. Påståendet kan inte heller verifieras av nyhetsbyrån AP. Ryssland tog olovligen kontroll över Donetsk 2014, skriver AFP. Den ukrainska staden ligger nu omkring två mil från fronten. Politikerna i Donetsk har handplockats av Ryssland. Staden utsätts ofta för ukrainska attacker.
Omni 240121. Paasikivi: Ryssland kan "slå vilt omkring sig". Någon form av drönare verkar ha använts i attacken mot en rysk bränsleterminal på landets östersjökust, något som visar på svagheter i det ryska luftförsvaret. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan till TT. Han varnar nu för att Ryssland kan börja "slå vilt omkring sig". "En sån här insats höjer temperaturen generellt. Ryssland inser att de har ett dåligt luftförsvar och att deras känsliga infrastruktur är mycket sårbar," säger Paasikivi. Enligt nyhetsbyrån RBC har ukrainska underrättelsekällor bekräftat att de ligger bakom attackerna. Ukraina har ännu inte uttalat sig offentligt. Företaget Novatek som driver bränsleanläggningen har meddelat att "extern påverkan" ligger bakom branden.
Omni 240121. Råttor invaderar Ukrainas skyttegravar - sjuka soldater blöder från ögonen. Förhållanden som påminner om första världskriget råder i Ukrainas skyttegravar, rapporterar CNN. Det kryllar av råttor och möss, och sjukdomar sprids som får soldater att kräkas och blöda från ögonen. En soldat med smeknamnet "Kira", som strider i södra Zaporizjzja, uppskattar att det är runt tusen möss i den skyttegrav hon delar med tre andra soldater. "Tänk dig att du går och lägger dig och så kryper en mus in i dina byxor eller din tröja, tuggar på dina fingertoppar eller biter dig i handen. Du får två eller tre timmars sömn om du har tur. Klipp i sociala medier visar liknande förhållanden i ryska skyttegravar. Gnagarna ger sig på sängar, kläder och matförråd. Omni 240121. Majoriteten av Natoländer missar tvåprocentsmålet. För tio år sedan, i skuggan av Rysslands annektering av Krym och Donbas, samlades Natoländerna i Wales och satte upp "alla måls moder": år 2024 ska alla medlemmar lägga två procent av bnp på försvaret. Nu är 2024 här - och målet kommer att missas av majoriteten av länderna, skriver Newsweek. Däribland några av de största och mest tongivande länderna i alliansen, såsom Tyskland, Frankrike, Turkiet, Italien och Spanien. Målet är centralt för själva det transatlantiska kontrakt som Nato bygger på - USA garanterar Europas säkerhet, och européerna drar sitt strå till stacken, säger Natos tidigare policychef Fabrice Pothier. "Tvåprocentsmålet handlar i grund och botten om att övertyga USA." I somras hade elva av 31 länder uppfyllt målet. Sverige uppfyller målet - har ökat försvarsbudgeten med 27 miljarder (2023). Omni 240121. Ukrainas spionchef: Ny mobilisering är oundviklig. Ukrainas underrättelsechef Kyrylo Budanov åtnjuter en närmast mytologisk status hos många ukrainare, som delar memes med honom i sociala medier så fort militär utrustning saboteras i Ryssland eller på ockuperad mark. Det har sitt pris - Budanov har överlevt tio mordförsök, och hans fru har förgiftats med tungmetaller. Trots detta är han fast besluten om att fortsätta operationerna bakom fiendens linjer, säger han i en intervju med Financial Times. Gällande den pågående motoffensiven är han pragmatisk: "Att säga att allt går bra är en lögn. Att säga att det är katastrof är också en lögn." Likt många i den ukrainska ledningen ser Budanov en ny mobilisering som helt oundviklig för den fortsatta krigsinsatsen - "bristen på personal är kännbar", säger han. Omgärdas ständigt av livvakter och agenter. Omni 240121. Fico lovar stoppa Ukraina i Nato: "Blir tredje världskrig." Slovakien kommer att lägga in sitt veto mot Ukraina i Nato. Det budskapet ska den slovakiska premiärministern Robert Fico föra fram när han träffar Ukrainas motpart på onsdag, skriver flera medier. Ett medlemskap skulle nämligen resultera i ett tredje världskrig, enligt Fico. Han säger också att Ukraina måste kompromissa och ge upp territorium för att få slut på kriget. "Vad förväntar de sig, att ryssarna ska lämna Krym, Donbass och Luhansk? Det är orealistiskt," säger Fico, som ofta beskrivs som pro-rysk. Slovakien var länge en av Ukrainas närmaste allierade, men när Ficos vänsternationalistiska regering tog över i oktober upphörde vapenstödet, skriver Radio Free Europe. Han hävdar att Ukraina inte är ett självständigt land. Fico: Ukraina kontrolleras helt av USA. Fico anser att Ryssland "också behöver säkerhetsgarantier". Slovakien kommer inte att ge Ukraina några vapen. Omni 240122. Kommentar: Orbán och Fico ser gärna att Ukraina förlorar kriget. Satellitbilder: Ryssland får nordkoreanska leveranser. Storbritannien har försett FN-experter med satellitbilder som visar hur tre olika ryska fartyg med kopplingar till försvarsdepartementet lastas med containrar i Nordkorea. Fartygen åker sedan till tre olika hamnar i östra Ryssland, rapporterar The Guardian som har tagit del av den brittiska underrättelserapporten. Bilderna är tagna mellan september och december. Britterna kan inte svara på vad som finns i containrarna, men bilderna släpps efter att USA sagt att nordkoreanska robotar har använts i Ryssland. Målet är att FN ska starta en officiell utredning mot de båda länderna. "Rysslands användning av nordkoreanska vapen i Ukraina är ett brott mot flera resolutioner från FN:s säkerhetsråd," säger en FN-källa. Den brittiska rapporten väntas publiceras i februari. De tre fartygen är alla belagda med amerikanska sanktioner. Omni 240122. Tusk i Ukraina: "Här går fronten mellan ont och gott." Donald Tusks första resa som polsk premiärminister gick i dag till Kyiv. Ukraina har Polens fulla stöd när det kommer till vapen, utrustning och finansiering, säger han under besöket. "Den mörkaste platsen i helvetet är reserverad för de som låtsas vara neutrala i tider av moralisk konflikt. Alla i den fria världen som visar lika stort avstånd till Ukraina och Ryssland förtjänar den mörkaste platsen i helvetet," säger han enligt polska Onet.Tusk tillägger att han inte är rädd för att använda stora ord efter eftersom "fronten mellan gott och ont" går tvärs igenom Ukraina. Tusk om första resmålet: "Kunde inte ha varit en annan huvudstad." Tusk fällde uttalandena under en pressträff med Zelenskyj. Polen redo för gemensam vapenproduktion med Ukraina. Polens utrikesminister besökte Kyiv i slutet av december. Zelenskyj: Ukraina och Polen kan lösa våra problem. Omni 240122. Tietoevry bekräftar: Rysk hackergrupp bakom attack. Hackergruppen Akira ligger bakom it-attacken mot Tietoevry, bekräftar bolagets kommunikationschef Alexandra Kärnlund för SvD. Mattias Wåhlén, expert på hotaktörsanalys på Truesec, bekräftar att gruppen har kopplingar till Ryssland. Han beskriver Akira som "en grupp brottslingar som har tagit fram och administrerar utpressningsviruset". "Sedan är det frilansare som tar sig in i olika it-system och kör viruset." Enligt Wåhlen är dessa grupper generellt ute efter pengar. Men de vet också att de måste "hålla sig väl” med ryska staten", säger han till tidningen. En lång rad svenska företag och organisationer har drabbats av hackerattacken, däribland Filmstaden, Rusta och Region Uppsala. Tietoevry har polisanmält attacken. Bekräftar även i pressmeddelande: "Förstår att den här situationen är utmanande för de berörda kunderna." Ingen ny information om hur arbetet går med att få igång alla system. Rusta: Dataintrånget kan påverka försäljningen. Region Uppsalas vårdsystem drabbar av hackerattacken. Omni 240122. Kyiv: Ukrainare i Ryssland har kränkts i århundraden. Den ukrainska regeringen har väckt rysk ilska genom att anklaga grannlandet för förtryck av ukrainare boende i ryska regioner, både i nutid och historiskt. Det rapporterar AFP. Kyiv nämner bland annat Belgorod, Bryansk och Krasnodar som ryska regioner som "historiskt bebotts av etniska ukrainare". Enligt Volodymyr Zelenskyjs regering har dessa i flera århundraden förvägrats sina rättigheter. Rysslands Vladimir Putin har påstått att Ukraina inte är ett eget land utan en del av Ryssland, och den storskaliga invasionen inleddes under förevändningen av att Kreml vill skydda etniska ryssar i Ukraina. Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev: "Propaganda." Historiker: Putin går i sin egen fälla med historiebeskrivningen (maj 2023). Omni 240122. Ukrainas flygvapen lovar fler attacker: "Trodde de att de inte skulle drabbas?" Ryssland kan vänta sig fortsatta attacker mot infrastruktur. Det säger det ukrainska flygvapnets talesperson Yurij Ignat till Sveriges Radio efter att en gasanläggning i den ryska staden Ust-Luga attackerats med drönare i helgen. Han säger att Ukraina kommer behandla Ryssland på samma sätt som Kreml behandlat Ukraina från första början. "Trodde de att de inte skulle drabbas, att deras militära specialoperation sker 'långt där borta' och allt som Putin påstått?" Överstelöjtnant Joakim Paasikivi bedömer att attacker mot infrastruktur är utmanande för Ryssland, vars huvudsakliga inkomster kommer från export av olja och gas. Befolkningen blir även lidande när elen slås ut och vattenledningar brister i det kalla vädret. "Det är fler ryssar som har det materiellt sämre än vad ukrainarna har," säger han till TV4 Nyheterna. Ukraina har inte tagit på sig drönarattacken officiellt men enligt uppgifter är det landets säkerhetstjänst som ligger bakom den. Paasikivi: Ryssland behöver fundera på vad man måste försvara. Yurij Ignat: Även ryska familjer ska få känna vad krig innebär. Omni 240122. Så akut är Ukrainas behov av vapen. Tillgången på vapen och ammunition är avgörande för utgången av kriget i Ukraina. "Det mest akuta är artilleriammunition och luftvärnsammunition," säger Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan. Samtidigt som Ukraina är i stort behov av vapen och stöd från väst finns uppgifter om att Ryssland förbereder en ny offensiv. "Hela diskussionen om en rysk motoffensiv är ju en del av det ryska kriget. Det är ju ett sätt att försöka knäcka västs vilja att stödja Ukraina," säger Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Att Ryssland har egen tillverkning av krigsmateriel är till deras fördel. "Det finns väldigt pessimistiska siffror på till exempel rörartilleri, att Ryssland kan tillverka 4,5 miljoner granater i år och att väst bara kan komma upp i drygt hälften av det," säger Magnus Christiansson. Ryssland har också allierade Iran och Nordkorea som bidrar med bland annat drönare. Samtidigt tror Magnus Christiansson att det finns en risk att överskatta den ryska förmågan. "Frågan är om man har de moraliska faktorerna? Har man soldater som kan ta hand om den materiel man tillverkar?", säger han.På längre sikt pekar Magnus Christiansson på vikten av en strategi för västs stöd - se mer i videon. svt 240122. Hackergrupp med rysslandskoppling pekas ut efter cyberattack mot Filmstaden. Hackergruppen Akira ligger bakom helgens cyberattacker där bland annat Filmstaden, Granngården och vissa Regioner drabbats. Det bekräftar IT-leverantören Tietoevry till SVT. Enligt IT-säkerhetsexperten Mattias Wåhlen, som tidningen pratat med, består Akira består av en grupp brottslingar som tagit fram och administrerar ett utpressningsvirus. "Sedan är det frilansare som tar sig in i olika it-system och kör viruset. Akira tar sedan en del av lösensumman, normalt ungefär 15-20 procent," och frilansarna behåller resten. Enligt Wåhlen råder det ingen tvekan om att gruppen har kopplingar till Ryssland. "Nästan alla grupper som gör den här typen av attacker är från Ryssland." Helgen cyberattacker mot IT-leverantören Tietoevry drabbade bland annat Filmstaden, Rusta, Stadium, Granngården och flera regioner. Bioföretaget Filmstaden kan fortfarande inte ta emot bokningar online. Stadium och Rustas sajter ligger nere och Granngården har hållit sina fysiska butiker stängda. Region Uppsala har på grund av attacken tvingats övergå till reservsystem och nu gått upp i stabsläge.
svt 240122. Slovakiens premiärminister kommer med stora anklagelser mot USA. Slovakiens premiärminister, Robert Fico, förklarade på lördagen att grannlandet Ukraina inte är en suverän stat utan istället står under USA:s kontroll. Den populistiske politikern, som motsätter sig militär hjälp till det krigshärjade Ukraina och sanktioner mot Ryssland, upprepade också sitt motstånd mot att Ukraina skulle bli en del av Nato. "Ukraina är inte ett självständigt och suveränt land", konstaterade Fico på tv-kanalen RTVS. "Ukraina är totalt påverkat och kontrollerat av USA." Slovakien själv är medlem i både NATO och EU. Fico ska träffa sin ukrainska motsvarighet, Denys Shmyhal, på onsdag i Uzhhorod, som ligger i västra Ukraina nära den slovakiska gränsen. "Jag kommer att säga till honom att jag är emot Ukrainas medlemskap i Nato, och jag kommer att lägga veto mot det. Det kommer bara att lägga grunden för ett tredje världskrig, inget annat", säger Fico. "Jag kommer att bekräfta att han inte kommer att ta emot vapen från den slovakiska militären eller staten." Vidare anklagade Fico Ukraina för att vara "en av de mest korrupta nationerna i världen." "Bara gudarna vet hur mycket av det bistånd som skickas till dig som försvinner", tillade han. Han hävdade att det inte finns någon militär lösning på den pågående konflikten, som började för nästan två år sedan när Ryssland invaderade Ukraina. Han anser att Ukraina måste avstå från territorium för att få ett slut på kriget. "Det måste finnas en kompromiss, vilket kommer att vara smärtsamt för båda sidor. Och vad väntar de på? Att ryssarna ska lämna landet? Det är orealistiskt", sa han. Slovakien är ett av de mest pro-ryska länderna i EU, enligt en rapport från en slovakisk tankesmedja som publicerades 2023. Trots Ficos kritik mot Ukraina var det bara Ungern som lade in sitt veto mot ett EU-paket på 50 miljoner euro till Ukraina i december. Fico tog makten i Slovakien i oktober förra året. Han har tidigare varit premiärminister flera gånger. Dagens.se 240122. Turkiets parlament godkänner Sveriges Natoansökan Av 346 röster i det turkiska parlamentet var 287 för ett svenskt Natomedlemskap och 55 emot, resten avstod. (svt 240123.) Russian foreign minister says U.S. is wrong about ending Ukraine war. Over 140 countries in the Genera Assembly voted to condemn the Russian invasion of Ukraine. Sergey Lavrov: All of these countries who voted aginst Russia were pressured by the United States. CBS News 3:45 240123, Apple tvingas betala 143 miljoner till ryska staten. Techjätten Apple betalar motsvarande 143 miljoner kronor i böter till ryska staten, rapporterar Reuters. Anledningen är att en domstol i Moskva kommit fram till att Apple har premierat företagets produkter genom operativsystemet IOS. Enligt ryska konkurrensmyndigheten FAS överfördes bötesbeloppet direkt till den federala budgeten. Apple har pausat all produktförsäljning i Ryssland efter den storskaliga invasionen av Ukraina. I övrigt har techjätten inte lämnat några kommentarer, skriver Financial Times. Andra boten Apple betalar till ryska staten inom ett år. Blir ett tillskott till den ryska krigskassan. Omni 240123. Kommentar: Varför lämnar inte Apple helt "skurkarnas och tjuvarnas" Ryssland? (citat från Aleksej Navalnyj.) Ryssland om fredsplanerna från väst: "Återvändsgränd." Ryssland och USA hamnade i en het ordväxling under mötet i FN:s säkerhetsråd i natt, under vilket den ryske utrikesministern Sergej Lavrov avfärdade alla fredsplaner som kommer från Ukraina eller västvärlden. Det skriver AP. "Alla dessa formler är en återvändsgränd och ju snabbare Washington, London, Paris och Bryssel inser detta, desto bättre för Ukraina och väst." USA:s utsände Robert Wood kallade Lavrovs anförande för "uppenbar desinformation". Han påminde också om att enbart Ryssland är att beskylla för kriget och att det faktiskt finns en enkel lösning: att de ryska soldaterna omedelbart lämnar Ukrainas territorium. "Rysslands imperialistiska ambitioner är uppenbara," sa Wood. Kina varnade för att krigen i världen får stora ekonomiska konsekvenser. Det har snart gått 700 dagar sedan Ryssland inledde anfallskriget, Omni 240123. Nordkoreas sminkexport stärker kärnvapenprogram. Nordkorea finansierar delar av sin utveckling av kärnvapen med hjälp av export av smink, peruker och lösögonfransar till Kina, rapporterar den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap. FN-sanktioner mot landet gäller i princip alla varor utom skönhetsprodukter och förra året trettonfaldigades exporten till motsvarande 1,75 miljarder kronor. Kategorin står nu för 57 procent av Nordkoreas totala export. Handeln med Kina har ökat rejält. Ledningen har lanserat skönhet som landets framtidssektor. Omni 240123. Navalnyj: Putinvänlig låt spelas varje dag i ottan. De intagna på den anstalt där Aleksej Navalnyj hålls fången tvingas lyssna på en Putinvänlig poplåt varje morgon. Det skriver oppositionspolitikerns stab i ett inlägg på hans X-konto. Klockan 05.00 varje morgon hörs ett meddelande där fångarna uppmanas att vakna. Därefter spelas den ryska nationalsången som följs av låten "I am russian" av sångaren Shaman. Artisten Shaman heter egentligen Jaroslav Dronov. Han har blivit en av Putins främsta anhängare i den ryska nöjesvärlden. Han blev uppmärksammad efter att ha låtsats avfyra ett kärnvapen under ett uppträdande i rysk statlig tv. Navalnyj avtjänar ett fängelsestraff som innebär att han inte friges förrän om 27 år. Människorättsgrupper är eniga om att åtalen mot honom är politiskt motiverade. Han sitter för närvarande i det ökända fängelset IK-3, några mil norr om polcirkeln. Navalnyj hålls isolerad efter att ha "hälsat felaktigt på en vakt". Omni 240123. Putin-utmanare som vill ha fred drar tusentals i Moskva. Tusentals människor köar i Moskva och i andra ryska städer för att ge sitt stöd till presidentkandidaten och fredsförespråkaren Boris Nadezjdin, rapporterar oberoende Moscow Times. Den västvänlige 60-åringen behöver 100 000 namnunderskrifter före månadsskiftet för att få fortsätta sin kampanj. På måndagen har han fått stöd av över 80 000 ryssar. Många i kön förvånades över det stora antalet människor, skriver AFP. "Statspropagandan hävdar att alla är nöjda med det nuvarande tillståndet i Ryssland, men kolla hur många människor som är här," säger en person i kön till Moscow Times. Flera framstående Putin-kritiker uppmanar människor att rösta på Nadezjdin, bland annat fängslade Aleksej Navalnyj. Valet går av stapeln i mars. Anhängare oroar sig för att Nadezjdin i slutändan inte får ställa upp ändå. Nadezjdin om kriget i Ukraina: "Putin har gjort ett fatalt misstag."
Omni 240123. Kommentar: Den som kritiserat Putin lär inte få ställa upp. Rysk morgonräd i Ukraina - flera städer bombades. Ryssland utförde bombräder på en rad platser i Ukraina under den tidiga tisdagsmorgonen. Robotattacker skedde i regionerna Kyiv, Dnipropetrovsk, Charkiv och Sumy, rapporterar Kyiv Independent. I ett inlägg på X skriver president Volodymyr Zelenskyj att minst sex personer har dödats och att ytterligare 73 har skadats. Räddningsinsatsen pågår efter den ryska terrorn, skriver han i inlägget. 25-åriga Iryna Zalizna hade precis lämnat sitt hem i Kyiv när en projektil slog ner i hennes kvarter. Hon sprang tillbaka för att undersöka förödelsen. Alla fönster var urblåsta, berättar hon för AFP. "Men jag tackar Gud för att allt är bra med hunden och att alla lever." Attackerna påverkar tillgången på el och vatten för många. Attackerna i Charkiv skedde klockan 04.00 och 07.20 lokal tid. Natalia bor i Ukrainas nästa stad Charkiv: "Mitt hus skakade." I ett uttalande indikerar Ryssland att det är en hämnd för attacken i Donetsk, som man skyller på Ukraina. Ryssland hävdar att man slog mot försvarsindustrin - går inte att bekräfta. Omni 240123. Kommentar: Civila byggnader är inte delar av försvarsindustrin. Försvarsmaktens bedömning av Rysslands militära utveckling i skuggan av landets anfallskrig i Ukraina. Ungern ger ju intryck vara väldigt Rysslandvänligt och är samtidigt medlem i försvarsallians som uppfattas som hotfullt. Hur hanteras den konflikten? Den konflikten frustrerar ledarna i flera av de andra NATO-länderna. Tidigare i höstas träffades Ungernambassadörerna för NATO-länderna, inklusive Sverige, för ett möte i Budapest angående oron för Ungerns kontakter med Ryssland. Mötet skedde utan någon representant från Ungern. Det hölls på amerikanska ambassaden strax efter premiärminister Orbáns möte med Putin i Kina. (svt 240124.) Ukraina kopierar Rysslands framgångsrika försvarslinje. Grävmaskinerna har jobbat outtröttligt i flera veckors tid för att stärka Ukrainas försvarslinjer, skriver franska Le Figaro som har besökt fronten. Det nya försvaret är mycket likt den ryska "Surovikinlinjen" som Ryssland använde framgångsrikt när Ukraina försökte gå på motoffensiv. Metoden går ut på att bygga försvaret i tre olika linjer, där den anfallande sidan i olika faser får möta skyttegravar, stridsvagnshinder och minerade fält. Men en tydlig skillnad är att Ukrainas egen "Surovikinlinje" inte går längs hela den långa frontlinjen, utan bara används vid nyckelpositioner. "Vi fokuserar på strategiska punkter. De har ett kvantitativt förhållningssätt, vårt är mer kvalitativt," säger överstelöjtnanten Vitalij. En utmaning för Ukraina är att hålla försvarslinjen och ändå fortsätta sin offensiv. Omni 240124. Zelenskyj utlovar hämnd - och ett starkare luftförsvar. Minst 18 personer dödades och 130 skadades i tisdagens bombningar i Kyiv, Charkiv och andra ukrainska städer. Dödssiffran kan komma att stiga ytterligare, uppger president Volodymyr Zelenskyj i sitt kvällstal till nationen. Zelenskyj säger att över 100 helt vanliga hus eller lägenhetsbyggnader skadades. Han kallar ryssarna för terrorister och utlovar hämnd. "Det ryska kriget kommer oundvikligen att föras tillbaka hem, tillbaka till platsen som denna ondska kom ifrån," säger han. I ett inlägg på X skriver presidenten också att ett prioriterat mål för 2024 är att stärka det ukrainska luftförsvaret. Zelenskyj: Över 40 robotar - många av dem sköts ner. USA om den senaste bombräden: Ett försök att krossa ukrainarnas moral. Omni 240124. Kommentar: Ryssland har ingen moral. Ryskt militärplan i krasch vid Belgorod - motstridiga uppgifter om dödsoffer. Ett ryskt militärflygplan har störtat i Belgorod-regionen som gränsar mot Ukraina. Ett videoklipp som sprids på sociala medier visar hur ett stort plan faller mot marken och exploderar vid nedslaget. Det uppges handla om ett fraktflygplan av modellen Iljusjin Il-76 som kan ta upp till 90 passagerare. Planet används för att transportera trupper, materiel och vapen. Rysslands försvarsdepartement hävdar att 65 ukrainska krigsfångar, sex besättningsmän och ytterligare tre personer befann sig på planet. Guvernören i Belgorod hävdar att alla ombord dog. Dessa uppgifter är inte bekräftade av oberoende part. Den ukrainska tidningen Pravda rapporterade tidigare, med hänvisning till en källa i Ukrainas flygvapen, att den ukrainska militären skjutit ner planet. Uppgifterna togs senare bort sedan en andra källa inte velat bekräfta. Källor i Ukraina tillbakavisar uppgifterna om det stora antalet passagerare. Enligt dem ska planet ha innehållit robotar av typen S-300 som var på väg till fronten.
Omni 240124. USA: Putin kan glömma att han får tillbaka Alaska. Gör Ryssland anspråk på Alaska? Frågan har börjat snurra på sociala medier sedan Vladimir Putin i förra veckan undertecknat ett dekret om att avsätta pengar för att återta ryska tillgångar i utlandet, inklusive tidigare territorier från ryska kejsardömets och Sovjetunionens dagar. Vilka områden som åsyftas är inte klarlagt, vilket har lett till skämtsamma spekulationer om att Ryssland kan komma att ångra försäljningen av Alaska till USA 1867. "Jag tror jag talar för alla i den amerikanska regeringen när jag säger att han [Putin, reds. anm.] absolut inte kommer att få tillbaka det," säger amerikanska UD:s talesperson Vedant Patel enligt The Hill. Putin sa 2014 att Ryssland sålde Alaska billigt. Omni 240124. Borgmästare: Ryska styrkor drevs ut ur Avdijivka. Ryska styrkor har på onsdagen för första gången tagit sig in i den ukrainska staden Avdijivka, men tvingades retirera. Det säger stadens borgmästare Vitalij Barabash till AFP. "Ryska sabotage- och spaningsgrupper tog sig in i södra delarna av staden men kunde snabbt drivas ut," säger han utan att lämna några ytterligare detaljer. Staden har legat på frontlinjen i striderna mellan Ryssland och Ukraina sedan invasionen 2014 men i höstas lanserade ockupationsstyrkorna en fullskalig offensiv mot Avdijivka. Ukraina har lyckats stå emot offensiven, trots nära dagliga attacker. "Situationen är svår, men under kontroll," säger Barabash. Omkring 32 000 människor bodde i staden innan den ryska invasionen. Ryska telegramkonton uppgav att landet gjort framsteg i Avdijivka tidigare på onsdagen. Ryska attacktekniken har fått smeknamnet "köttoffensiv" av Ukraina, vilket syftar till de enorma ryska förlusterna. Omni 240124. Rysk lag om konfiskering av egendom klubbad. Den ryska duman har godkänt ett lagförslag om att konfiskera egendom från personer som bland annat dömts för att ha spridit "falsk information" om den ryska militären, skriver Reuters. Även personer som anses ha talat illa om militären, uppmanat till sanktioner mot Ryssland eller som uppmanat till "extremistiska" handlingar ska kunna få in egendom konfiskerad. Detta i ljuset av att Rysslands högsta domstol exempelvis i november stämplade hbtq-rörelsen som extremistisk och även förbjöd den att verka i landet. Detta trots protester om att det inte går att betrakta rörelsen som en organisation. (svt 240125.) Natos största militärövning på 35 år har formellt inletts. Natos största militärövning sedan kalla krigets dagar har nu officiellt inletts. På onsdagskvällen påbörjade det amerikanska landstigningsfartyget Gunston Hall sin resa över Atlanten. Senare i januari ska ett kanadensiskt fartyg segla samma rutt, enligt ukrainska Pravda. Syftet är att demonstrera Natos förmåga att snabbt förflytta trupper från Nordamerika till Europa. Övningen ska simulera hur svaret skulle kunna se ut om en rival likt Ryssland skulle anfalla ett Natoland, skriver AFP. Totalt 90 000 människor kommer att delta i Natoövningen som kommer att pågå fram till maj. Även Sverige kommer att delta. Natoövningen har planerats för i flera år. Övningar kommer att genomföras nära Rysslands gräns. Över 50 fartyg och 80 stridsplan kommer att delta. Omni 240125. HPE: Ryska hackare skaffade tillgång till personalens mejl. Hewlett Packard Enterprise (HPE) uppger att ett antal mejlkonton tillhörande personal på företaget hackades under 2023 av den ryska statssponsrade hackergrupp som bland annat är känd som Midnight Blizzard och Cozy Bear. Hackarna ska bland annat ha kommit åt mejlkonton som tillhör anställda på företagets säkerhetsavdelning. HPE uppger att utredningen av incidenten fortfarande pågår. Samma hackergrupp som tidigare genomfört ett intrång hos Microsoft. Hackergruppen började plocka data från anställdas mejl redan i maj förra året. Omni 240125. Kyivtoppen: En mer defensiv taktik vore självmord. Förhandlingar med Ryssland eller en mer defensiv taktik i kriget är inget alternativ - Ryssland måste förlora kriget. Det säger Mychailo Podolyak, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs närmsta rådgivare, i en intervju med Ekot. Snart två år in i den fullskaliga ryska invasionen menar en del att det börjar bli läge för Ukraina att byta taktik, eller till och med förhandla. Men om vad ska Ukraina förhandla? frågar Podolyak. En mer defensiv strategi vore självmord, fortsätter han. "Ryssland har allt att tjäna på en frusen konflikt så att de kan planera nästa drag, samla på sig vapen och långsamt, bit för bit, äta upp Ukraina medan Europa och Väst ser på," säger Podolyak. Podolyak: Ryssland vill inte förhandla - de ställer ultimatum. Omni 240125. Världens blickar på Tuvalu när 16 parlamentariker väljs. Ovanligt stort intresse riktas mot Stilla havs-nationen Tuvalu inför parlamentsvalet på fredag, skriver AP och The Guardian. Landets 11 000 invånare ska rösta in medlemmar till det 16 mandat stora parlamentet. Det stora intresset beror på Kinas ökade inflytande i regionen och att Tuvalu är ett av tolv länder som har diplomatiska relationer med Taiwan. Den närliggande ön Nauru valde nyligen att bryta med Taiwan för att i stället närma sig Kina. Tuvalus finansminister Seve Paeniu siktar på premiärministerposten och har sagt att han vill utvärdera relationen med Taiwan och Kina. Flera andra ledande kandidater, bland andra sittande premiärminister Kausea Natano, har dock lovat att trofast stå vid Taiwans sida. Det finns inga partier i Tuvalu - alla går till val som oberoende.
Omni 240125. Putinkritikern Igor Girkin döms till fyra års fängelse. Den ultranationalistiska Putinkritikern Igor Girkin har dömts till fyra års fängelse av en domstol i Moskva, skriver Reuters med hänvisning till ryska statliga medier. Girkin döms för "uppvigling till extremism" efter upprepade verbala attacker mot Vladimir Putins och militärens insats i Ukrainakriget. Han ska bland annat ha kallat Putin "gammal idiot" och "medioker fegis". Igor Girkin är tidigare toppmilitär och var en av ledarfigurerna i annekteringen av Krym och Donbas. Han är dömd i sin frånvaro för nedskjutningen av passagerarplanet MH17. Girkin var befälhavare vid annekteringen av Krym. Går ofta under pseudonymen Strelkov. Dussintals av Girkins vänner hade samlats utanför rättssalen. Har under de senaste åren bloggat om den ryska militären. Omni 240125. Ryskt oljeraffinaderi i lågor - Ukraina tros ligga bakom. Ukraina genomförde en drönarattack mot ett oljeraffinaderi i den ryska staden Tuapse i natt, uppger ukrainska källor för AFP och Pravda. Videoklipp som publicerades under natten visar hur lågor och rök stiger från anläggningen, som ligger cirka 24 mil sydost om Krymhalvön. Enligt uppgiftslämnaren har raffinaderiet stor betydelse för den ryska ekonomin. "Det förser också fienden med bränsle," säger källan. Enligt Anton Gerasjtjenko, rådgivare till president Zelenskyj, är det ett av Rysslands största raffinaderier och det enda vid Svarta havet. Han listar sex olika oljedepåer som har brunnit bara i år och konstaterar att "problemen vid ryska oljeraffinaderier har blivit systematiska". Raffinaderiet uppges ha stor betydelse för Rysslands ekonomi. Ägs av den ryska oljejätten Rosneft. Attacker mot energiinfrastruktur har blivit mycket vanliga i kriget. Omni 240125. Kvinna får 27 års fängelse för mord på krigsbloggare. 26-åriga Daria Trepova dömdes på torsdagen till 27 års fängelse för mordet på den ryske krigsbloggaren Vladlen Tatarskij på ett kafé i S:t Petersburg i april förra året, rapporterar flera medier. Bloggaren höll ett möte på kaféet när Trepova lämnade över en byst som föreställde Tatarskij själv. I statyetten fanns en sprängladdning som senare detonerade. I rätten hävdade Trepova att hon blivit lurad, och att hon fått berättat för sig att statyetten innehöll en avlyssningsanordning. Hon sa också att hon fått order från en man i Ukraina som kallade sig "Gestalt". Ryssland har hela tiden anklagat Ukraina för att ligga bakom mordet. Ukraina har varken bekräftat eller förnekat. Trepova var en motståndare till kriget, och fick höra att statyetten skulle användas till att spionera på Tatarskij. Tatarskij var en ivrig påhejare av Rysslands krig i Ukraina. Hon döms för terrorism och mord. Putinkritisk grupp har sagt sig ligga bakom mordet. Omni 240125. Ukraina planerar fyra nya kärnkraftsreaktorer i år. Ukraina planerar att börja bygga fyra nya kärnkraftsreaktorer under sommaren eller hösten, rapporterar Reuters. German Galushchenko, landets energiminister, uppger att reaktorerna behövs för att kompensera energiinfrastruktur som gått förlorad under kriget. Ukraina har i dag kontroll över tre kärnkraftverk som täcker ungefär 55 procent av landets behov. Det största kärnkraftverket, det i Zaporizjzja, är under rysk kontroll. Två av reaktorerna ska byggas med material tillverkade i Sovjet och de väntas kunna vara i bruk om två och ett halvt år. De andra två vill man bygga med moderna västerländska metoder, vilket väntas dra ut på byggprocessen. Reaktorerna ska ligga i västra Ukraina. Omni 240125. Kommentar: Det finns risker också med det. Ukraina: Om de haft bevis så hade de använt dem. Dmytro Lubinets, det ukrainska parlamentets kommissionär för mänskliga rättigheter, säger att Ukraina hittills inte sett några bevis för att krigsfångar befann sig på det störtade ryska flygplanet. Lubinets säger också att ryssarna, om de haft bild- eller filmbevis på att krigsfångar var ombord, sannolikt redan hade presenterat dessa. Han tillägger att det enligt Genèvekonventionen är varje lands ansvar att garantera deras krigsfångars liv och hälsa. Uttalandet sker i ljuset av säkerhetstjänstens påstående att man inte blivit tillfrågade av Ryssland att hålla luftrummet fritt över Belgorod vid tillfället för kraschen. (svt 240125.) Ryssland har hittat "fel" i Putinrivalens namnlistor. Rysslands valkommission hävdar att man har hittat felaktigheter i de namnteckningar som den ryske Putinkritikern och fredsförespråkaren Boris Nadezjdin har samlat in inför presidentvalet. Många personer på listan är döda, enligt kommissionen. Nu har Nadezjdin kallats in till ett möte nästa vecka. Nadezjdin nådde upp till de 100 000 namnteckningar som krävs för att få stå på valsedeln i presidentvalet i mars - efter att tusentals människor köat runtom i landet. Men kommissionen styrs med järnhand av Kreml. Inkallelsen kan vara ett tecken på att den auktoritära ryska ledningen ändå kommer att stoppa honom, skriver Radio Free Europe. Listan på presidentkandidater presenteras på onsdag, skriver oberoende Moscow Times. Nadezjdin på Telegram: "Du och jag är mer levande än alla levande." Omni 240202. Kommentar: Väntat. ICJ går vidare med Ukrainas anklagelser mot Ryssland. Internationella domstolen i Haag (ICJ) beslutar att gå vidare med Ukrainas anklagelser om att Ryssland brutit mot folkmordskonventionen från 1948, skriver Reuters. Brottet ska bestå i att Ryssland använt påståenden om folkmord som förevändning för den fullskaliga invasionen i februari 2022. Rysslands president Vladimir Putin har återkommande hävdat att etniska ryssar och pro-ryska ukrainare i Ukraina utsätts för "mobbing och folkmord av regimen i Kyiv", enligt AFP. Bara några dagar efter invasionen lämnade Ukraina in sin ansökan till domstolen, och i ett preliminärt utlåtande i mars 2022 beordrade ICJ Ryssland att avbryta invasionen. Ryssland svarade att ICJ inte hade laglig rätt att avgöra fallet. I dag avgör ICJ att saken faller under domstolens jurisdiktion. Däremot inte anklagelserna i samma ansökan från Ukraina om att Ryssland bryter mot folkmordskonventionen genom sin invasion. Ukraina vill rentvås från Rysslands folkmordsanklagelser av domstolen. Ukraina "förnekar kraftfull" Rysslands anklagelser om folkmord. Enligt Ukraina bryter Ryssland mot konventionen även genom att erkänna två utbrytarrepubliker i östra Ukraina. Omni 240202. Ny brand i ryskt raffinaderi efter trolig drönarattack. En brand bröt ut vid ett oljeraffinaderi i regionen Volgograd i södra Ryssland under natten, skriver ukrainska medier. Enligt Ukrinform startade branden troligtvis av en drönarattack, vilket även regionens ryske guvernör Andrej Botjarov hävdar. Han säger att en drönare upptäcktes och utlöste en brand efter att den skjutits ner, skriver Kyiv Independent. Raffinaderiet ligger över 30 mil öster om den ukrainska gränsen. Ukraina har inte tagit på sig attacken, men under de senaste månaderna har länderna återkommande gett sig på varandras energiinfrastruktur. Inträffade i distriktet Krasnoarmejskij. Omni 240203. Polens president: Vet inte om Ukraina kan återta Krym. Polens president Andrzej Duda kritiseras hårt i hemlandet efter att ha sagt att han inte är säker på att Ukraina kan ta tillbaka kontrollen över den ryskockuperade Krymhalvön. "Jag vet inte om Ukraina kommer ta tillbaka Krym, men jag tror att man tar tillbaka Donetsk och Luhansk," sa han i en intervju med en polsk Youtubekanal på fredagen. Ukrainas ambassadör i Polen Vasyl Zvarych skriver på X att "Krym är och förblir ukrainskt" och den polska parlamentarikern Roman Giertych kallar det en "otroligt dum kommentar". Giertych är ledamot för Medborgarallians KO, som är hård motståndare till Lag och rättvisa, som Duda har nära band med. Omni 240203. Kommentar: Ingen vet om Ukraina kan återta Krym, i synnerhet inte om Donald Trump skulle bli president igen. "Made in China"-fransar stärker Kims kassa från väst. Företag i väst, Japan och Sydkorea luras att köpa nordkoreanska varor. Detta genom att diktaturen Nordkorea skickar halvfärdiga produkter, mestadels bestående av lösögonfransar och peruker, att färdigställas och packas i Kina, rapporterar Reuters. När lösögonfransarna färdigställs i grannlandet får de en "Made in China"-stämpel vilket gör att Nordkorea kan ducka sanktioner och stärka inflödet av utländsk valuta. Det uppger flera personer inblandade i handeln som nyhetsbyrån talat med. "Vi får anta att miljontals dollar från lösögonfransar som varje månad flödar in i Nordkorea går till Kim Jong-Uns regim," säger sydkoreanska advokaten Shin Tong-Chan. Nordkorea har länge haft en betydande export av varor inom hårsegmentet, däribland lösögonfransar och peruker. Under pandemin minskade exporten drastiskt när landet stängde gränserna och efterfrågan minskade. Nordkoreanska löner är ofta mycket lägre än kinesiska. Omni 240203. Rysk ekonomi oväntat stark - krigsberoende bakom. Trots hårda sanktioner från väst går den ryska ekonomin oväntat starkt, enligt en prognos från Internationella valutafonden (IMF). Tillväxttakten i landet låg under 2023 på tre procent, vilket är bättre än något G7-land, och den starka tillväxten spås fortsätta under 2024, rapporterar Financial Times. "De kommer inte att lyckas. Vår ekonomi växer, till skillnad från deras," sa president Putin under ett tal i fredags och tillade att Ryssland vunnit över sanktionerna. Tillväxten förklaras delvis med att Moskvas enorma spenderande på militären har stimulerat ekonomin. Vienna Institute for International Economic Studies varnar att ekonomin är allt för beroende av militärproduktionen och att en krasch kan komma när kriget i Ukraina tar slut. "Ju längre kriget varar desto mer beroende blir landets ekonomi av militära satsningar," skriver institutet. Putins enorma spenderande på militären är ett avbräck från han annars mycket konservativa ekonomiska linje. Ekonomer har länge varnat för att ryska ekonomin är allt för beroenden av olja och gas. Omni 240203. Ryssland hävdar att 28 dödats i östra Ukraina. Den ryska ockupationsmakten i Lysytjansk i östra Ukraina hävdar att 28 personer har dödats i en ukrainsk attack mot ett bageri, skriver ukrainska Pravda. Ett videoklipp som Ryssland sprider från händelsen visar en byggnad i ruiner. Med hjälp av byggnadens design och färg, liksom skyltar som syns, har Reuters lyckats identifiera platsen till Lysytjansk via Google Maps. Nyhetsbyrån har däremot inte kunnat verifiera när klippet är filmat eller några andra detaljer om den påstådda händelsen. Ukraina har ännu inte kommenterat. Lysytjansk ligger cirka 15 kilometer från territorium som kontrolleras av Ukraina. Staden ligger i Luhansk, som föll i ryska händer efter brutala strider sommaren 2022, skriver AFP. Det handlar om ett tvåvåningshus. Ryssland hävdar att flera av de döda är civila. Inga av dödsoffren är barn, enligt Ryssland. Ryssland hävdar att västerländska vapen använts i attacken. Omni 240204.
Oklart när problem är över: "Kamp mellan ont och gott." Det är en "kamp mellan de goda och de onda" för att lösa problemen efter hackerattacken mot it-leverantören Tietoevry. Det säger företagets vd Kimmo Alkio till Dagens industri. "Vi gör påtagliga framsteg, men hur det här kommer att sluta går inte fullt ut att förutsäga, så är det med cyberbrott," säger Alkio. Den ryska hackergruppen Akira tros ligga bakom angreppet, som anmälts av Tietoevry. Även Riksbanken, som inte kommer åt sitt system för personal och löner, har polisanmält attacken. Attacken upptäcktes 20 januari. Omkring hundra olika svenska myndigheter och företag har rapporterats vara drabbade, men den exakta omfattningen av cyberangreppet är inte känd. Tietoevrys vd: Nära samarbete med polisen. Bolaget vill inte säga hur många kunder som fått problem. Attacken kan ta veckor att åtgärda - listan över drabbade allt längre. Region Sörmland i stabsläge efter hackerattack. Omni 240126. Kina: Försvunnen britt dömd till fängelse för spioneri. Kina säger sig ha dömt en brittisk medborgare till fem års fängelse för spioneri 2022, rapporterar AFP. En officiell bekräftelse har inte kommit tidigare, eftersom försvinnandet inte uppmärksammats förrän i ett reportage av Wall Street Journal tidigare i veckan. Britten Ian Stones ska enligt WSJ:s uppgifter ha försvunnit i Kina 2018 efter att ha arbetat i landet i många år. En talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet säger att fallet prövats i enlighet med lagen och att Peking garanterat Stones rättigheter, samt ordnat så att brittiska tjänstemän kunde närvara vid rättegången. Stones dömdes enligt Kina för att "olagligt ha förskaffat sig underrättelser åt utländska aktörer". Omni 240126. Ryssland: Stor produktion av vapen i år. Under 2024 kommer den ryska försvarsindustrin att leverera en stor mängd ammunition, sprängmedel, vapen och annan utrustning till militären, skriver ryska Interfax med hänvisning till försvarsdepartementet. Myndigheten hävdar bland annat att 16,5 miljoner "förstörelsemedel" ska överlämnas. Vad detta innebär är oklart. Enligt deras egen definition av begreppet så innefattar det allt från patronhylsor och minor till kärnvapenspetsar och biologiska stridsmedel. De uppger också att en miljon vapen av olika slag ska levereras. Både Ryssland och Ukraina har varit tydliga med att de i nuläget prioriterar en ökad produktion av vapen och ammunition. (svt 240126.) Ryssland ändrar strategi på slagfältet för rekryterade fångar. Sedan Rysslands invasion har det funnits oroande rapporter om att fängslade brottslingar skickats till kriget i utbyte mot benådningar, vilket tillåter dem att gå fria vid sin återkomst - om de överlever konflikten. Dessa rapporter inkluderar fångar dömda för mindre brott som stöld, men även de som dömts för grova mord. Ryssland drar sig nu tillbaka från denna strategi. Det rapporterar den ryska oberoende nyhetskanalen IStories den 25 januari. Till en början lockades dessa rekryter, som mestadels tilldelades de förlusttyngda Storm Z-anfallsenheterna, med utsikten om frihet efter tjänstgöringen. Men från och med september 2023, med bildandet av de nya Storm V-enheterna, har villkoren drastiskt förändrats Rekryterna skriver nu ett ettårigt kontrakt som automatiskt förlängs till slutet av Rysslands "särskilda militäroperation" i Ukraina. Anhöriga till dessa fångar lärde sig via ett meddelande i en onlinegrupp att i stället för benådning, släpps rekryterna nu på villkorlig frigivning. Benådningar är endast möjliga om rekryterna uppfyller specifika kriterier som att erhålla militära utmärkelser, drabbas av allvarliga skador eller vid krigets slut. msn 240126. Han väcker hoppet hos kritiska ryssar. I Ryssland pågår namninsamlingar för de personer som vill ställa upp i presidentvalet i mars, ett val där det redan står klart att sittande president Vladimir Putin kommer att utropas till segrare. Trots det sätter kritiska ryssar nu sitt hopp till politikern Boris Nadezjdin, 60 år, den ende kandidat som öppet kritiserar Putin och kriget i Ukraina. Den senaste tiden har människor runt om i Ryssland köat för att skriva på listor för att han ska få ställa upp i valet. Det krävs minst 100 000 namnunderskrifter för att Boris Nadezjdin ska hamna på valsedlarna. Men många tror att Kreml kommer att hindra honom från att ställa upp, trots det faktum att han redan samlat in tillräckligt med namnunderskrifter. Kreml vågar inte ta en folkomröstning om kriget.
SR 240126. Taiwan: 33 kinesiska stridsplan på ett dygn. 33 kinesiska stridplan har cirkulerat runt Taiwan det senaste dygnet, uppger försvarsdepartementet i Taipei. Det innebär enligt AFP den största kinesiska styrkedemonstrationen i området sedan ön höll val tidigare i år. Demokratiska progressiva partiet (DDP) gick segrande ur valet. Peking hade varnat för att den utgången skulle leda till "krig och förfall". Omni 240127. Bidens nya Ukrainastrategi: Noll fokus på att återta mark. USA:s president Joe Biden håller på att utarbeta en ny strategi för att stötta Ukraina, rapporterar Washington Post. Den nya planen tonar ner betydelsen av att vinna tillbaka territorium från ryssarna och fokuserar i stället på att hjälpa Ukraina att parera nya ryska avancemang, enligt en källa med insyn. Det hela beskrivs som en skarp strategiförändring jämfört med förra året, då USA och dess allierade satsade stort på att förse Ukraina med vapen och träning i hopp om snabba framryckningar vid fronten i öst och syd. Hoppet falnade under året och nu står det enligt WP:s källa klart att samma storskaliga insats inte håller i längden. I stället är målet att hjälpa ukrainarna att behålla sin position på slagfältet och "få dem på en annan bana så att de är starkare i slutet av 2024". USA:s plan är en del av ett trettiotal länders stöd till Ukraina. Ukrainas plan för att överleva 2024: "Aktivt försvar." Owen Matthews: Ukrainas nya strategi slår Ryssland där det gör ont. Omni 240127. EU:s utrikeschef om påverkansförsök: "En cancer." EU:s utrikestjänst har analyserat hundratals desinformationskampanjer riktade mot medlemsländer och kan konstatera att Kina och Ryssland ligger bakom en majoritet av dem. Det rapporterar SR Ekot. "Illasinnat innehåll sprids som en cancer och äventyrar hälsan för vår demokrati," säger EU:s utrikeschef Josep Borell, som nu kräver ökade resurser för att möta desinformation under EU-valet i juni i år. Utrikestjänsten slår i sin rapport också fast bland annat att meddelandetjänsten Telegram är den värsta boven vad gäller spridningen av falska och missvisande uppgifter. Ryssland är den enskilt största aktören. Omni 240127. Litauen öppnar för soldater på Gotland. Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis vill se litauiska soldater på Gotland när Sveriges inträde i Nato är fullbordat. Det säger han i en intervju med SvD med tanke på öns strategiska läge. "Det är upp till militären att diskutera, men om det skulle hända skulle jag stödja det." Han säger också att risken för att Rysslands krig sprider sig till Baltikum är "högst påtaglig". Utrikesministern: "Det är ett kritiskt läge." Omni 240127. Korruptionshärva avslöjad i Ukraina. Ukrainas säkerhetstjänst SBU har avslöjat en korruptionshärva i samband med inköp av 100 000 granater till landets militär, skriver nyhetsbyrån Reuters på sin sajt. SBU uppger att ansvariga på försvarsdepartementet och på vapentillverkaren Lviv Arsenal ska ha tillskansat sig motsvarande 400 miljoner kronor i samband med vapenaffären. Fem personer har delgivits misstanke om brott. En av de misstänkta ska ha frihetsberövats när personen försökte lämna landet. "Enligt utredningen har tidigare och nuvarande högt uppsatta personer inom försvarsdepartementet och chefer på berörda företag varit inblandade i förskingringen" uppger SBU. Enligt Ukrainas chefsåklagare har de stulna pengarna tagits i beslag och ska återföras till försvarsbudgeten, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Korruption inom militären är ett extra känsligt ämne i Ukraina som försöker upprätthålla krigsmoralen hos allmänheten och även vill bli medlem i EU. (svt 240128.) Ukraina: 50 ryska attacker på sydfronten varje dag. De ryska styrkorna intensifierar sina attacker allt mer längs stora delar av fronten i försöken att ta mark, säger flera ukrainska militära talespersoner enligt CNN. I nordost rasar strider i gränsområdet mellan regionerna Charkiv och Luhansk. Ukrainarna har tvingats dra sig tillbaka från byn Krochmalne och inta defensiva positioner efter tung rysk artilleribeskjutning, säger en talesperson för markstyrkorna. I områdena kring Klisjtjijivka och Avdijivka i Donetsk attackerar ryssarna dagligen, och även i den sydostliga regionen Zaporizjzja är de "väldigt aktiva". "För den andra dagen i rad har de attackerat 50 gånger. Fienden är aktiv i alla riktningar," säger Oleksandr Sjtupun, talesperson för militären i regionen. Ukraina varnar också för att ammunitionsbristen blir allt mer kritisk. Befälhavare: Ryska drönarna är ett stort hot - de har många fler. Zelenskyj: Minskat stöd från USA skulle skicka en dålig signal. Omni 240128. Evergrande ska likvideras: "Har sig själva att skylla." En domstol i Hongkong har beslutat att det krisdrabbade kinesiska fastighetsföretaget Evergrande ska likvideras, rapporterar flera medier. Beskedet kommer efter att Evergrande inte kunnat presentera en hållbar plan för rekonstruktion. Advokaten Fergus Saurin, som representerar fordringsägare, säger att företaget inte samarbetat och att Evergrande "bara har sig självt att skylla för att de beordrats i likvidation". Evergrandes aktie föll med över 20 procent på Hongkongbörsen innan handeln stoppades. Även dotterbolaget inriktat på elfordon har handelsstoppats. Fastighetsjättens skuld uppskattas till cirka 3 600 miljarder kronor. Oron ökar för fastighetsbubblan i Kina. Omni 240128. Kina har godkänt över 40 AI-modeller för allmänheten. De kinesiska myndigheterna har under de senaste sex månaderna godkänt inte mindre än 40 AI-modeller för användning av allmänheten. Det rapporterar Reuters. Landet strävar efter att komma ikapp USA när det handlar om AI-utveckling, uppger kinesiska medier. Bara förra veckan fick 14 stora språkmodeller grönt ljus för användning av allmänheten. Kina började kräva myndigheters godkännande av allmän användning av stora språkmodeller i augusti förra året. Vill försöka komma ikapp USA när det handarl om AI-utveckling. Omni 240129. Hemlig EU-plan: Hot om att sabotera ungersk ekonomi för att få till Ukrainastöd. EU kommer att sabotera Ungerns ekonomi om landet fortsätter att blockera ett nytt stödpaket till Ukraina under veckans toppmöte i ministerrådet. Det visar hemliga dokument som Financial Times tagit del av. Av dokumentet framgår att Bryssel planerar att permanent stoppa EU-stöd till Ungern om inte premiärminister Viktor Orbán går med på att släppa fram stödpaketet på torsdag. Syftet är att skrämma marknaden, utlösa massförsäljning av landet valuta och öka landets lånekostnader. FT beskriver EU-draget som en betydande upptrappning i konflikten mellan unionen och det mest ryssvänliga medlemslandet. Enligt tre EU-källor ställer sig många länder bakom förslaget. Ungerns EU-minister János Bóka säger till tidningen att man inte var medveten om hotet, men att landet inte planerar att "falla för trycket". Omni 240129. EU-parlamentarikern Tatjana Zdanoka var agent - samarbetade med rysk säkerhetstjänst. En lettisk ledamot i EU-parlamentet har varit agent för den ryska säkerhetstjänsten FSB sedan 2004. Det uppger Expressen. Parlamentarikern Tatjana Zdanoka har länge fört en öppet ryskvänlig politik och har vägrat fördöma Rysslands invasion av Ukraina, uppger Expressen som har samarbetat med bland andra den oberoende ryska tidningen The Insider. Läckta e-postmeddelanden visar hennes kommunikation med kontaktpersoner inom FSB. Där framgår hur Tatjana Zdanoka skickar vidare interna EU-diskussioner och planer. Andra mejl visar hur hon stämmer träff med sin kontakt på en tågstation i Bryssel. Parlamentarikern skriver i ett mejl till The Insider att mejlen är äkta, men säger sig ha varit ovetandes om att personerna hon haft kontakt med tillhörde FSB. Tatjana Zdanoka har under sina 20 år i Europaparlament varit medlem i gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (EFA) där Svenska Miljöpartiet ingår. Alice Bah Kuhnke, parlamentsledamot för Miljöpartiet och vice president i De gröna/Europeiska fria alliansen reagerar starkt på uppgifterna. "Det är extremt obehagligt och allvarligt och problematiskt. Hon är ett hot mot det som EU ska kämpa för," säger hon till Expressen. "När vi skulle rösta och hon inte kunde fördöma Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina, då protesterade vi från miljöpartierna till EFA och sa att hon måste bort från vår grupp," säger Alice Bah Kuhnke. Tatjana Zdanoka sitter fortfarande kvar i parlamentet men hon lämnade EFA frivilligt 2022.
svt 240129. Zelenskyj visar inkomster för första krigsåret. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans familj deklarerade en inkomst på knappt 3 miljoner kronor för 2021, innan Rysslands invasion av landet. Det framgår av ett pressmeddelande på presidentens officiella sajt, rapporterar TT. Ett år senare, när kriget var ett faktum, låg inkomsterna på drygt 1 miljon kronor. Större delen bestod av lön, bankränta och inkomster från uthyrning av fastigheter. Omni 240129. Putin har officiellt registrerats i ryska valet. På måndagen registrerade den ryska valmyndigheten officiellt Vladimir Putin som kandidat i presidentvalet den 15 till 17 mars, skriver oberoende Moscow Times. Enligt ryska vallagar måste partioberoende kandidater samla in minst 300 000 signaturer från ryssar runtom i landet för att få ställa upp i valet. Putin uppges ha samlat in 315 000, vilket gjorde honom till den fjärde kandidaten att registreras. "Beslutet var enhälligt," säger valmyndighetens chef Ella Pamfilova. Att Putin blir omvald ses av internationella experter som en självklarhet eftersom all verklig opposition i landet nedkämpats. Enligt den ryska konstitutionen skulle han ha lämnat över makten i år, men 2020 gjordes ändringar som gör att han kan sitta i två sexåriga mandatperioder till. ISW: Rysk aggression mot Moldavien kan dra närmare. Ryska myndigheter och Kremlvänliga propagandister krattar manegen för att destabilisera Moldavien och för potentiella aggressioner på sikt, eftersom landet närmar sig väst och EU. Det skriver tankesmedjan ISW i en lägesrapport. Aleksej Polisjtjuk, en rysk chef inom Oberoende staters samvälde (OSS) som utgörs av de flesta gamla Sovjetstaterna, anklagar Moldavien för att ”förstöra sina band” till OSS-länderna. Han och andra ryska röster försöker också överdriva konfliktläget i Transnistrien, och den moldaviska regeringens behandling av invånarna i utbrytarregionen, som stöds av Ryssland. Det ger ekon av den retorik Kreml använt i kriget mot Ukraina: att det krävs militära angrepp för att skydda ryskspråkiga invånare och etniska ryssar i den löst definierade "ryska världen", skriver ISW. Omni 240129. Fabrik för fabrik: Här rustar Ryssland för långvarigt krig. Den ryska krigsindustrin går på högvarv och produktionen har mångdubblats på så gott som alla områden – enligt Ryssland. Uppgifterna är svåra att bekräfta - men satellitbilder visar åtminstone tecken på ett land som rustar för långvarigt krig. Det handlar om runt 1 300 företag med totalt två miljoner anställda. Det motsvarar 2,7 procent av den ryska arbetskraften. Samtidigt kommer försvarsutgifterna stå för nästan 40 procent av den ryska statsbudgeten 2024. I vissa fall går det att se en industriell upprustning med blotta ögat, som Radiofree Europe var först att rapportera om. På satellitbilder går det att se hur flera nya industribyggnader färdigställts. "En del har varit planerat och på gång under flera år, medan annat verkar vara nystartat. I vissa fall verkar det ha forcerats fram för att bli klart," säger Tomas Malmlöf, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och expert på rysk försvarsindustri. Trots stor budget och nya byggnader står industrin inför flera utmaningar. En av dem är kompetensbrist. "Av de två miljoner anställda brukar man tala om en kompetensbrist på ungefär 400 000 personer. Det handlar om forskare, ingenjörer och kvalificerade verktygsarbetare," säger Tomas Malmlöf. Rysslands militära forskning är underfinansierad i jämförelse med till exempel USA och Kina, enligt Malmlöf. Och ovanpå allt har de i många år gjort sig beroende av västerländska verktygsmaskiner. "På grund av sanktionerna får de här maskinerna inte längre den service eller omvårdnad som de behöver, och det här är ett problem som förmodligen kommer växa på sikt." Ytterligare en nackdel för de ryska företagen är att de ofta är helt och hållet inriktade på militär produktion. Det går att jämföra med västerländska försvarsföretag som Boeing och Saab som vid sidan av vapensystem haft en omfattande civil produktion. "Vad händer då om den eviga freden bryter ut? Då står man med en stor industrianläggning och dyr produktionsapparat utan kunder. Det är det här man till varje pris vill undvika inom alla försvarsindustrier," säger Tomas Malmlöf. svt 240129. Ryska förluster kan nå halv miljon till årets slut. Antalet ryska soldater som dör eller skadas i Ukraina ökade kraftigt förra året, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering på X. I januari 2023 låg de dagliga förlusterna på omkring 700 soldater, enligt ukrainska uppgifter. Under året sjönk förlusterna för att sedan återigen vända uppåt. I december dödades eller skadades 989 ryska soldater i genomsnitt per dag, enligt siffrorna. Storbritanniens försvarsdepartement skriver att Ryssland i den här takten kommer att ha personalförluster på omkring en halv miljon mot slutet av 2024. Det beräknas ta fem till tio år för Ryssland att på nytt bygga upp en stridsduglig och erfaren styrka. Omni 240130. Kara-Murza isoleras i nytt sibiriskt fängelse. Den ryske oppositionsaktivisten Vladimir Kara-Murza har flyttats till en annan straffkoloni i Sibirien och kommer att hållas i isoleringscell under fyra månader, uppger han i ett brev till sina advokater enligt flera nyhetsbyråer. Förflyttningen till IK-7 utanför Omsk ska vara ett straff för att han vägrat hörsamma uppmaningar från fängelsepersonalen. Kara-Murza, som fördömt anfallskriget mot Ukraina och uppmanat till internationella sanktioner mot Ryssland, dömdes i april förra året till 25 års fängelse för bland annat förräderi. Kara-Murzas fru Evgenia har låtit offentliggöra brevet. Ska hållas i den striktaste form av isolering som finns i ryska fängelser. Har överlevt två förgiftningsförsök men fått svåra men. Omni 240130. Massivt internethaveri i Ryssland på tisdagskvällen. På tisdagskvällen låg de ryska toppdomänerna .ru och .pf nere under runt två timmar, skriver oberoende exilryska medier. Hundratals webbsidor och tjänster påverkades, enligt Moscow Times. Användare vittnade om problem med landets största sökmotor Yandex, sociala medier-jätten Vkontakte, teleoperatören MTS och stora e-handelsplattformar. Enligt de ryska toppdomänernas administratör beroende haveriet på ett tekniskt problem med den globala så kallade DNSSEC-infrastrukturen. På torsdagskvällen hävdade också Ukrainas underrättelsetjänst GRU att de utfört en it-attack mot en server i Moskva som slog ut kommunikationen på ryska försvarsdepartementet, enligt AFP. Detta har inte bekräftats av oberoende källor, och det finns inga uppgifter om någon koppling till toppdomänernas haveri. Nätproblemen i Ryssland väntas bestå. Telegramkanaler vittnade om "massivt avbrott". Ukraina: Slog ut kommunikationen mellan departementets avdelningar. Omni 240130. Norska säpo varnar: Ryska spionageläget blir allt mer vågat i Arktis. Norska säkerhetspolisen PST varnar för att det ryska spionaget i Arktis blir allt mer offensivt och vågat. På konferensen Arctic Frontiers i Tromsö samlas forskare och beslutsfattare från alla länder med ett intresse i regionen - förutom Ryssland, för att diskutera regionens många utmaningar. Enligt norska säkerhetspolisen har Rysslands nya metoder för informationsinsamling och ett allt hetare Arktis gjort att konferensen blivit till ett sannolikt mål för ryskt spionage. SR 240130. Beloppet på Putins bankkonto avslöjat. Rysslands president Putin, som registrerat sig som presidentkandidat för det kommande ryska valet 2024, rapporterade en inkomst på totalt cirka 68 miljoner rubel (757 000 dollar) under de senaste sex åren, enligt en ekonomisk redogörelse publicerad av Centrala valkommissionen (CEC). 400 krigsfångar släppta i rysk-ukrainsk utväxling. Ryssland och Ukraina har gjort ett stort utbyte av krigsfångar, skriver internationella medier. Enligt Ryssland har varje sida återfått 195 soldater. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skriver på X att 207 ukrainare ingick i utväxlingen. Parterna har flera gånger utväxlat krigsfångar sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen 2022. Enligt Ukraina är dagens utväxling den 50:e. Nyhetsbyrån skriver att det funnits tvivel kring om nya utväxlingar kommer ske. Detta sedan förra veckans incident, där ett ryskt flygplan störtade. Uppgifterna om vad eller vilka som fanns ombord har gått isär. Omni 240131. EU missar sitt artillerilöfte: "Ukraina behöver mer stöd." EU-länderna kommer inte lyckas med målet att förse Ukraina med en miljon artillerigranater innan mars, uppger utrikeschefen Josep Borrell enligt AFP. I stället handlar det om drygt 500 000 i vår, men det kan bli tal om lika mycket till under 2024 i takt med att medlemsländernas produktion skruvas upp. Han uppmanar länderna att agera snabbare och med mer kraft eftersom "striderna vid frontlinjen" är hårda. "Och Ukraina behöver mer stöd." Liknande uppmaningar hörs från Tyskland, som ger Ukraina mest stöd. EU vill att samtliga länder redovisar för hur stödet ser ut 2024. Krav även från Tjeckien, Danmark, Nederländerna och Estland. Omni 240131. Paasikivi: Ingen risk för rysk invasion av Moldavien. Överstelöjtnanten Joakim Paasikivi bedömer Rysslands möjligheter till militära åtgärder mot Moldavien som obefintliga. Enligt honom finns inte resurser för en rysk aggression mot ytterligare ett land. "Jag skulle bli väldigt överraskad om det visar sig att jag har fel," säger Paasikivi till TV4 Nyheterna. Enligt en rapport från tankesmedjan ISW förbereder sig ryska myndigheter för att destabilisera Moldavien på sikt sedan landet börjat närma sig EU. Tankesmedjan har bland annat noterat att högt uppsatta ryska tjänstemän överdrivit konfliktläget i utbytarregionen Transnistrien och anklagat Moldavien för att förstöra sina band till de gamla Sovjetstaterna. Kreml kan försöka rättfärdiga sina aggressioner mot Moldavien genom att hävda att invånare i Transnistrien är i fara. Omni 240131. Ukraina: Vi har attackerat flygbas på Krymhalvön. Ukrainas armé uppger att man genomfört en attack mot en flygbas på den annekterade Krymhalvön, uppger en befälhavare i flygvapnet enligt flera medier. Sky News skriver att befälhavaren publicerat en video som visar flera explosioner och rök som stiger mot himlen. Samtidigt hävdar Ryssland att man skjutit ner totalt 20 ukrainska robotar över Krym och Svarta havet. Enligt den ukrainska versionen har flygfältet träffats, och enligt den ryska har splitter fallit ner i närheten av basen, men utan att skada några flygplan. Ryssland: Tre sköts ner över Krym och 17 över Svarta havet. Omni 240131. Polisen: Minst 9 700 döda civila i Ukraina. 9 700 civila ukrainare har bekräftats döda sedan Rysslands fullskaliga invasion av landet inleddes, uppger polischefen Maksym Tsutskiridze för ukrainska Interfax. Omkring 7 000 personer har anmälts som saknade. Av de döda är 522 barn. Tsutskiridze understryker att den verkliga antalet döda troligen är högre. Polisen vet till exempel inte hur många som dog i bombningarna av Mariupol, enligt honom. "När vi talar om offer pratar vi om de territorium som inte ockuperas av fienden. Jag fasar inför tanken på vad som händer där," säger han. (svt 240131.) Ryska fångar strider utan löfte om benådning. Ryska fångar har rekryterats till kriget med löften om pengar och benådning. Villkoren ska nu ha skärpts. I Rysslands nybildade "Storm V"-avdelningar är benådning inte längre aktuellt, skriver ryska BBC. SVT Nyheter har tidigare rapporterat om de ryska så kallade "Storm Z"-avdelningarna, beskrivna som kanonmat och som i hög utsträckning använts i vad ukrainarna kallar "köttanfallen" vid bland annat Avdijivka. De består till stor del av fängelsedömda ryssar som rekryterats till kriget av försvarsdepartementet, lockade av löften om löner, sociala förmåner och efter en tidsbegränsad tid vid fronten - benådning från sina fängelsestraff. Överlevnadsgraden i styrkorna anses vara mycket låg. De betraktas i regel som längst ner i hierarkin och skickas därmed till de svåraste striderna utan tillräcklig utrustning eller möjligheter till ordentlig sjukvård. Storm Z-soldater har dock knorrat om uteblivna löner och brutna löften. Dömda kriminella som överväger att ta till vapen verkar dock inte längre kunna räkna med ett frisläppande efter att ha tjänstgjort. I förra veckan rapporterade BBC Ryssland, som granskat Telegramchattar med ryska fångsoldater, att rekryteringen till Z-avdelningarna sannolikt upphörde i augusti. En ny variant med sämre villkor, kallad Storm V-avdelningar, ska ha tagit deras plats. De fångar som rekryteras dit erbjuds varken benådning eller ett tidsbegränsat kontrakt. Tiden vid fronten kallas för permission och de förväntas strida tills kriget är över. "Att åka till fronten var vårt beslut. Vi hade inga andra möjligheter för att få komma hem tidigare," säger en kvinna vars man tagit värvning i en Storm V-avdelning till BBC. Hon vill inte berätta vad han dömts för. Orsaken till förändringen är en ökad upprördhet i Ryssland över att mobiliserade soldater inte får lov att åka hem samtidigt som Storm Z-soldaterna, inte sällan mördare och våldtäktsmän, fått göra det. svt 240131. Kommentar: Putin räknar det som en vinst att fångar och kriminella element dör under sin permission ute vid fronten. De har gjort det Igen: Ryssland attackerar sig själva. Det brittiska försvarsministeriet har rapporterat om en serie oväntade incidenter där Ryssland av misstag bombat sitt eget territorium. Detta markerar det fjärde sådana fallet inom en månad, en markant kontrast till det enda dokumenterade fallet under hela 2023. Ökningen i frekvensen av dessa självattacker tyder på en oroande trend i den ryska militärens operationella förmåga. Enbart i januari inträffade fyra incidenter där ryska styrkor av misstag riktade anfall mot sitt eget land. Ett anmärkningsvärt avsnitt inträffade i Belgorodregionen, nära den ukrainska gränsen, där ett ryskt stridsflygplan av misstag avfyrade två projektiler. Dessa missiler landade i civila områden, varav en träffade en gård och en annan träffade en stadsgata, vilket resulterade i evakuering av upp till 150 personer. Den brittiska underrättelserapporten sträcker sig utöver dessa självförvållade incidenter och belyser bredare konsekvenser för den ryska militären. Rapporten uppskattar att Ryssland kan lida enorma förluster fram till slutet av året. De dagliga ryska förlusterna i januari uppgick till ungefär 700, vilket indikerar en potentiell total förlust av en halv miljon personal fram till slutet av 2024. Detta är en betydande ökning från de genomsnittliga dagliga förlusterna under 2023, vilket visade på en nästan 300-personers ökning. Det brittiska försvarsministeriet tillskriver dessa incidenter en kombination av trötthet bland rysk flyg- och markpersonal samt otillräcklig träning. Ministeriet betonar att om den nuvarande trenden fortsätter, kan Rysslands militära förluster i Ukraina överstiga en halv miljon. Dessutom spekulerar rapporten att det kan ta Ryssland mellan fem till tio år att återuppbygga en stridsredo militär styrka, med tanke på omfattningen av dessa förluster. Dagens.se 240131. Journalister kan ha hittat Putins hemliga bostad nära Finland. En rapport från Dossier Center antyder att Rysslands president Putin kan ha en hemlig bostad belägen nära den finska gränsen i republiken Karelen, Ryssland. Fastigheten, som ligger cirka 30 kilometer från Finland, beskrivs som en avskild och starkt bevakad plats med tecken på lyx och mycket privatliv. Bostaden sägs innehålla tre moderna hus placerade vid stranden av Marjalahtiviken, komplett med två helikopterplattor, båtbryggor och till och med en öringfarm. Dessutom rapporteras fastigheten ha en farm för produktion av marmorerat nötkött. Drönarbilder, erhållna under okända omständigheter, visar den stora egendomen som sträcker sig över ungefär en kvadratkilometer. En anmärkningsvärd egenskap som identifierats på bilderna är ett vattenfall, som Dossier Center hävdar olagligt har flyttats från Nationalparken Ladogas Skär. Hur journalisterna lyckades fånga bilderna förblir ett mysterium, eftersom de påstår sig ha kringgått dygnet runt-övervakning, underrättelsepersonal och störning av drönsignaler. Metoden påminner om den typ av undersökande journalistik som utförts av Aleksej Navalnyj, en framträdande Kremlkritiker som för närvarande är fängslad. En annan intressant aspekt av bostaden är en fyrkantig vall, som dök upp för två år sedan och tros vara en del av ett luftvärnssystem, som antyds av fordonsrörelser synliga på marken. Lokala källor tror att Putin besöker denna hemliga plats minst en gång om året. Byggnationen av bostaden, som övervakades av Putins nära medarbetare, påstås ha påbörjats för över ett decennium sedan. Dossier Centers utredning kopplar bostaden till affärsmannen och finansiären Jurij Kovaltjuk. Han påstås leda ett nätverk av företag som tillgodoser presidentens fritidsaktiviteter och hanterar hans fastighetstillgångar. Rapporten nämner även att ett närliggande hotell ägs av Kovaltjuk, och en grannefastighet tillhör Roman Abramovitj, den tidigare ägaren av fotbollsklubben Chelsea, enligt Rysslands fastighetsregister. Denna upptäckt väcker frågor om omfattningen av Putins tillgångar och hans förbindelser med inflytelserika ryska affärsmän. Se bilder hos Dagens.se 240131. FBI har stängt ned kinesisk hackergrupp. FBI har stängt ned den Kinabaserade hackergruppen Volt Typhoon, som uppges ha planerat en enorm attack mot amerikansk infrastruktur. Det skriver CNBC. Hackergruppen har enligt FBI lyckats ta sig in i äldre routrar, som varit förhållandevis enkla måltavlor, och har därefter försökt attackera bland annat kraftnät, transportsystem och oljeledningar. Microsoft varnade redan i maj för hackergruppen, som har varit aktiv sedan 2021. Ett växande hot mot amerikanska infrastruktur. Har försökt attackera allt från kraftnät till transportsystem. Omni 240201. Ukraina varnar EU: Tre gånger mer eldkraft från ryskt håll - läget är kritiskt. Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov har skrivit ett brev till EU-länderna där han framför att Ukraina står inför en "kritisk" brist på artillerigranater. Det rapporterar Bloomberg. Umerov skriver att vapenbristen förvärras varje dag. Enligt honom använder Ryssland dagligen tre gånger så mycket eldkraft som Ukraina vid fronten. "Den sida som har mest ammunition att slåss med vinner vanligtvis", konstaterar han. EU ska i dag göra ett nytt försök att enas om ett stödpaket på 50 miljarder euro, något som Ungerns premiärminister Viktor Orbán blockerade i slutet av förra året. EU-länderna kommer inte att lyckas nå sitt artillerilöfte. Moskva har ställt om stora delar av ekonomin för att kunna leverera ammunition. Omni 240201. Wagnerenheter inordnas i Rysslands nationalgarde. Tre före detta Wagnerenheter har upptagits i det ryska nationalgardet, känt som Rosgvardija. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesrapport. De ska ingå i en ny slags frivilligenheter inom nationalgardets organisation och sannolikt ska de nya volontärerna placeras i Ukraina eller Afrika, med sex- eller niomånaderskontrakt. "Inkorporeringen [...] tyder sannolikt på att Wagger framgångsrikt har inordnats i Rosgvardija, vilket ökar den ryska statens befäl och kontroll över Wagnergruppen." Omni 240201. Ukraina uppger att ryskt stridsfartyg har sänkts. Det ryska stridsfartyget Ivanovets förstördes under natten till tisdagen, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst. Uppgifterna har publicerats av Ukrainska Pravda och Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller. Attacken uppges ha utförts med havsdrönare utanför ockuperade Krymhalvön. Värdet på skeppet beräknas enligt Ukraina vara 60-70 miljoner dollar. Enligt Ukraina sjönk fartyget. Ryssland har inte kommenterat uppgifterna. Fartyget ingår i Rysslands Svarta havsflotta.
Omni 240201. Rykten om överbefälhavaren väcker ilska vid fronten: "Det här gynnar Ryssland." Ryktena om att överbefälhavare Valerij Zaluzjny är på väg att få sparken har väckt missnöje inom den ukrainska militären, uppger källor för Washington Post. Den öppna konflikten mellan presidenten och militärchefen skapar bilden av instabilitet och minskar stridsviljan vid fronten, säger en högt uppsatt källa. Den enda vinnaren är Ryssland, fortsätter han. "Det här har kommunicerats väldigt dåligt. Folk behövde få en förklaring, för Zaluzjny är väldigt respekterad både bland soldater och bland civila." Enligt medieuppgifter ska Zelenskyj ha bett om Zaluzjnys avgång vid ett möte i måndags. Zaluzjny skriver själv: Förutsättningarna för kriget har ändrats. Enligt rykten har Zaluzjny egna politiska ambitioner. Omni 240201. Putin: Ukrainas regioner ska bli del av Ryssland till 2030. De ukrainska regioner som ockuperas av Ryssland ska vara fullt integrerade med Ryssland senast 2030, sa Vladimir Putin i ett tal i onsdags. Enligt Putin ska det ske genom utveckling i vissa "nyckelområden", rapporterar Kyiv Independent. I talet uppmanade Putin bland annat ryska banker att inte oroa sig över västerländska sanktioner. "Vad finns det att vara rädd för? Vi måste gå in i dessa territorier mer aktivt och arbeta där," sa Putin. "Ryssland påbörjar långsiktiga planer," skriver tankesmedjan ISW i en färsk rapport. Uttalandet bör ses som ett bevis på att Ryssland har större ambitioner i området och att Putin inte ser framför sig att man kommer att lämna tillbaka något område, skriver ISW. Krymhalvön togs redan 2014. Belarus ekonomin integreras tydligare i Rysslands. Atlantic Council: Putins planer om ett nytt ryskt rike involverar både Ukraina och Belarus. Omni 240201. EU överens om Ukrainastöd efter bara en timme: "Vi vet vad som står på spel." EU har enats om stödpaketet till Ukraina på 50 miljarder euro, skriver Europeiska rådets ordförande Charles Michel på X. Många hade väntat sig en lång dag av förhandlingar med Ungern, som var enda EU-landet som hade motsatt sig stödet. Men beskedet kom bara en dryg timme efter att mötet drog igång. Innan toppmötet inleddes satt Michel i ett särskilt förmöte med kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Viktor Orbán, Olaf Scholz, Emmanuel Macron och Giorgia Meloni. Pengarna innebär att Ukraina får en stabil och långsiktig finansiering, skriver Michel. "EU visar ledarskap och ansvarstagande i sitt stöd till Ukraina. Vi vet vad som står på spel." Källa: Ungerns frysta EU-medel inte en del av överenskommelsen.
Omni 240201. Putin sätter deadline till 2030 för fullständig integration av ockuperade ukrainska territorier till Ryssland. Rysslands president Putin har fastställt en deadline till 2030 för den fullständiga integrationen av de ukrainska territorier som för närvarande är under rysk ockupation till Ryska federationen. Denna ambitiösa tidsplan riktar sig mot östra Donbass-regionen, delar av Cherson, Zaporizjzja och Mykolajivs oblast, territorier som har sett varierande grader av rysk kontroll sedan den olagliga annekteringen av Krim och eskaleringen av konflikten 2014, vilket kulminerade i en fullskalig invasion i februari 2022. Under ett tal den 31 januari skisserade Putin sin vision för dessa territorier att uppnå "hela Rysslands nivå" inom "nyckelområden" under de kommande sex åren, med betoning på en positiv utveckling inom socioekonomisk utveckling. Han vädjade självsäkert till ryska finansinstitutioner att aktivt engagera sig i dessa regioner trots potentiella västerländska sanktioner. Detta drag kommer mitt i rapporter om att turkiska banker bryter banden med ryska företag för att undvika konsekvenser från USA:s sanktioner, som ytterligare stärktes genom president Joe Bidens exekutiva order den 22 december 2023. Ordern riktar sig specifikt mot utländska finansinstitutioner som bistår Rysslands krigsansträngningar. Analytiker, inklusive de från Institute for the Study of War (ISW), tolkar Putins uttalanden som ett tydligt tecken på Rysslands långsiktiga militära engagemang i Ukraina, med inga planer på territoriella eftergifter. Denna hållning verkar motsäga tidigare rapporter från Bloomberg den 26 januari, som antydde Putins öppenhet för fredssamtal och ett villkorligt accepterande av Ukrainas NATO-medlemskap i utbyte mot kontroll över de ockuperade regionerna. Ukraina insisterar på ett fullständigt tillbakadragande av ryska styrkor från sitt territorium som en förutsättning för alla fredsdiskussioner. Både ukrainska och västerländska tjänstemän förblir skeptiska till Rysslands uppriktighet i att söka en fredlig lösning, vilket belyser den komplexa geopolitiska ställningen som fortsätter att utvecklas. Medan konflikten fortsätter, följer det internationella samfundet noga, vägande implikationerna av Putins integrationsmål 2030 mot bakgrunden av pågående militära engagemang och diplomatiska ansträngningar för att lösa krisen. Dagens.se 240202. Uppgifter: Allt mer korruption i ryska armén. Användandet av mutor är systematiskt och mycket utbrett inom den ryska armén. Ofta krävs det mutor för allt från att få ett sjukintyg, ledighet och medalj för att man har deltagit i en specialoperation till att slippa disciplinära straff för att man har använt mobiltelefon, skriver det brittiska försvarsdepartement MOD i en post på X. Mutor har blivit mycket vanligare efter Rysslands invasion av Ukraina. Att slippa bli skickad till fronten i Ukraina uppges kosta uppemot en miljon rubel, motsvarande drygt 110 000 svenska kronor. Uppgifterna kommer ursprungligen från den ryska oberoende tidningen Verstka. (svt 240202.) Ryssar köade för krigskritisk kandidat. Oppositionspolitikern Boris Nadezjdin, 60, vill utmana Vladimir Putin i det ryska presidentvalet i mars. Nadezjdin är kritisk mot Rysslands pågående krig i Ukraina och de senaste veckorna har köerna till hans valkontor ringlat långa i många ryska städer. Under tre dagar i mars arrangeras omröstningar i Ryssland där befolkningen ska välja president för de kommande sex åren. Ryska val kan inte på något sätt kallas fria och rättvisa, och verkligt oberoende kandidater ges inte på långa vägar samma utrymme som de som stödjer Kremls linje. Ändå finns de. I slutet av förra året meddelade den före detta journalisten Jekaterina Duntsova att hon ville utmana Putin om makten. Duntsovas planer stoppades dock då valkommissionen sade sig ha funnit "misstag" i hennes ansökan om att kandidera. Nu är det istället 60-årige Boris Nadezjdin som lockar många av de ryssar som vill se ett alternativ till Putin. Nadezjdin är den enda presidentkandidaten som öppet kritiserar Putin och kriget i Ukraina, och i ett allt mer repressivt Ryssland har köerna till hans valkontor för många ryssar blivit ett av få lagliga sätt som återstår att protestera. "Jag blir glad över att se att så många människor är beredda att vara proaktiva, kliva ut ur sin komfortzon och göra någonting," säger musikläraren Konstantin Filin i Moskva till nyhetsbyrån Afp. Tidigare i veckan sa Nadezjdin att han överlämnat 105 000 namnunderskrifter till valkommissionen, tillräckligt för att kunna bli registrerad som officiell presidentkandidat. Enligt reglerna måste besked ges inom tio dagar, men redan på fredagen hävdade kommissionens vice ordförande att en del av underskrifterna kom från avlidna personer. Men Nadezjdin tillbakavisar anklagelsen. "Vi är mer levande än allt levande. Om någon ser spöken i namnlistorna är jag inte riktigt rätt person att ge svar. Det är snarare en fråga för kyrkan eller en exorcist," skriver Nadezjdin på Telegram.
svt 240202. How Putin Controls Every Aspect Of Russia. Vladimir Putin is one of the world’s most unpredictable leaders. We decoded some of the secret projects he’s used to stun the world since he came to power. Putin's Potential Successors: (32:32) SÅ TVÄTTAS PRORYSK DESINFORMATION. En ryskkopplad påverkanskampanj ska få västvärlden att sluta stötta Ukraina. SVT Verifierar har gått igenom hundratals tidningsartiklar och inlägg på sociala medier för att avslöja metoderna. På ett systematiskt sätt planteras och tvättas prorysk desinformation innan den når oss i väst. Följ lögnens väg - steg för steg. svt 240203. Gripna reportrar vid krigsprotest har släppts. Ett 20-tal journalister frihetsberövades på lördagen i samband med att de bevakade en demonstration i Rysslands huvudstad Moskva. Protesten de bevakade bestod av fruar till män som mobiliserats för att kriga i Ukraina. De har i flera veckor ordnat demonstrationer i närheten av Kreml, för att framföra sina krav om att makarna ska skickas hem. Deras protester och den växande ilskan mot president Vladimir Putins dekret att mobilisera reservister till sitt krig har inte uppmärksammas i ryska statliga medier. Både ryska och utländska journalister fanns bland dem som frihetsberövades utanför Röda torget. Bland de som greps fanns den franska nyhetsbyrån AFP:s videojournalist. Reportrarna fördes till en polisstation. Efter flera timmar släpptes journalisterna. I mars är det presidentval i Ryssland och Putin har siktet inställt på en femte mandatperiod. msn 240203. Kommentar: Ryska medier vet att diktatorn inte får kritiseras så man vågar inte skriva om detta. Ryssland har lagt människorättsaktivisten Oleg Orlov till landets lista över "utländska agenter". Den 70-årige Orlov är medordförande för den fredsprisbelönade organisationen Memorial, som arbetar för att föra protokoll över den omfattande förföljelse som skedde under Sovjettiden. Enligt det ryska justitiedepartementet har Orlov "motsatt sig den särskilda militära operationen i Ukraina, spritt falsk information om beslut tagna av offentliga institutioner och varit delaktig i att forma budskap och material till utländska agenter". I fjol bötfälldes Orlov för att ha vanärat den ryska armén, ett brott enligt de nya lagar som instiftades för att kväsa opposition mot kriget i Ukraina. Memorial har varit föremål för en lång rad åtgärder från myndigheterna och har stämplats som en "utländsk agentorganisation". Rysslands högsta domstol beordrade i december 2021 att den skulle stängas helt. 2022 tilldelades Memorial Nobels fredspris, som delades med den belarusiske människorättsaktivisten Ales Bjaljatski och organisationen Center for civil liberties som dokumenterar krigsbrott i Ukraina. Att få en agentstämpel innebär bland annat att de personer och organisationer som pekas ut måste avslöja sina finansieringskällor, de tvingas också att markera alla sina publiceringar - även inlägg på sociala medier - med en särskild tagg. Kreml har sedan det storskaliga kriget inleddes intensifierat sina ansträngningar att få bort oliktänkande - med resultatet att flertalet kritiker befinner sig i exil eller bakom galler. msn 240203. Rysk ekonomi växer snabbare än västvärldens. Medan västvärlden stryper sina ekonomier för att mota inflationen, växer den ryska, påeldad av enorma militärutgifter och oljeinkomster. Både i fjol och i år har Ryssland högre BNP-tillväxt än de största västländerna, enligt IMF. Trots västvärldens sanktioner mot stora delar av den ryska ekonomin så verkar de bita dåligt. I veckan lyfte Internationella valutafonden (IMF) sin prognos över rysk ekonomi i år. Rysslands BNP bedöms ha växt med tre procent i fjol, vilket är en högre tillväxttakt än alla andra större västländer, de så kallade G7-länderna. Det ser likadant ut 2024 om man ska tro valutafonden, skriver Financial Times i en längre artikel om läget i den ryska ekonomin. Rysslands president Vladimir Putin är inte sen att utnyttja tillfället. "De kommer inte att lyckas. Vår ekonomi växer, till skillnad från deras", sade han enligt Financial Times vid ett framträdande i Tula, Rysslands "huvudstad" för militär produktion. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har medfört att staten satsat enorma pengar på att bygga för kriget. Ihop med de stora olje- och gasexportintäkterna som fortfarande flödar in i landet har det fått bra fart på den ryska ekonomin, åtminstone än så länge. msn 240203. Rysk soldat i samtal: "Rykte om att kriget snart är slut." Bland ryska soldater ryktas det om att kriget i Ukraina kommer att ta slut på tvåårsdagen av den fullskaliga invasionen, alltså den 24 februari. Det framgår av ett avlyssnat telefonsamtal som har släppts av Ukrainas underrättelsemyndigheter, rapporterar Kyiv Post. I samtalet beklagar sig soldaten för sin vän Sanya om hur det är att strida för Ryssland vid fronten. I slutet av telefonsamtalet sker en oväntad vändning, när soldaten säger: "Men det finns rykten om att vi åker hem tidigare, att allt håller på fram till 24 februari och att det är det." Ett av soldatens klagomål i samtalet är att ryska armén lämnar kvar stupade soldater på slagfältet. "De har legat där i över en månad. För *** rävarna gnager och äter på pojkarna. Om kropparna inte kommer hem behöver Ryssland inte heller betala skadestånd till närstående, enligt honom. Omni 240204. Ukrainas ammunitionsbrist får ryssar att byta taktik. Ukrainas brist på ammunition har fått ryska soldater att delvis byta strategi på fältet, skriver New York Times. De ukrainska styrkorna har inte längre råd att skjuta om bara en eller två fiendesoldater närmar sig vid fronten. Ryssarna har därför börjat röra sig framåt i mindre formationer, för att till slut samla tillräckligt många soldater för att storma de ukrainska skyttegravarna. När kriget snart går in på sitt tredje år kämpar Ukrainas styrkor för att hålla ställningarna, säger löjtnant Oleksandr Shyrshyn, 29, till tidningen. "Vi har inte tillräckligt med utrustning eller tillräckligt med folk för att gå på offensiven. Så huvudmålet nu är att hålla de positioner vi har." Bristen på ammunition oroar även Illia Yevlash, en talesperson för den ukrainska militären, skriver CNN. Han påpekar samtidigt att Ryssland verkar befinna sig i en liknande situation, och att de ryska styrkorna nu skjuter omkring 30 000 skott per dag, ungefär hälften så många som tidigare. Shyrshyn: De ryska soldaterna kommer i vågor - de tar aldrig slut. Enligt Yevlash krävs mycket mer ammunition för att krossa det ryska motståndet. Ukraina uppges avfyra omkring 2 000 artillerigranater om dagen - Ryssland 10 000. Omni 240204. Zelenskyj "relativt nära" explosioner vid fronten. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har på söndagen besökt byn Robotyne längs den sydöstra fronten i Zaporizjzja-regionen. "Det är en ära att vara här," säger Zelenskyj i en video publicerad på sociala medier. Sergej Nykyforov, talesperson för Zelenskyj, säger enligt AFP på söndagskvällen att explosioner skedde i närheten av presidenten under besöket. "Det här är Robotyne och det är en aktiv konfliktzon så vi var relativt nära explosioner, men jag skulle inte dramatisera situationen," säger Nykyforov. Byn Robotyne återtogs av det ukrainska försvaret under sommarens motoffensiv och hyllades då som en stor seger. Sedan dess har Ryssland attackerat orten hårt. Zelensky säger att han önskar soldaterna seger. Samtidigt pågår spekulationer om att Zelenskyj är redo att byta ut sin ÖB. Omni 240204. Ryssland fördömer attack mot bageri. Kremls talesperson Dmitrij Peskov fördömer lördagens attack mot ett bageri i den ryssockuperade staden Lysytjansk i Ukraina, skriver flera medier. Ryssland påstår att Ukraina ligger bakom attacken som de menar dödade minst 28 personer, varav ett barn. Ukraina har inte kommenterat händelsen, skriver AFP. Lysytjansk har varit under rysk kontroll sedan sommaren 2022. Peskov kallar attacken för "monstruös" Omni 240205. Kina dömer författare till döden för spioneri. En kinesisk domstol har dömt den australisk-kinesiske författaren och demokratibloggaren Yang Hengjun till döden för spioneri, rapporterar flera medier. Yang greps i Kina 2019 och har hela tiden nekat till anklagelserna. Kina har i sin tur inte offentliggjort detaljer om vad Yang anklagas för, mer än att det handlar om spioneri mot Kina för ett icke namngivet land. Dödsdomen mot Yang är med två års uppskov vilket betyder att den kan omvandlas till livstids fängelse efter de två åren. Australien fördömer domen och kräver att Yang släpps fri. Yang är australisk medborgare, född i Kina. Australiens utrikesminister om domen: "Förskräckt." Yang har sagt att han torterats. Omni 240205. Kommentar: Nalle Puh är mycket mycket rädd för demokrati. Trump dödförklarar stödpaket till Ukraina. Senatens förslag om förnyat stöd på 60 miljarder dollar till Ukraina, som presenterats men ännu inte röstats igenom, sågas av Republikanernas trolige presidentkandidat Donald Trump. Expresidenten kallade uppgörelsen "fruktansvärd" och "en katastrof", redan innan den var färdig, rapporterar ABC News. Även talmannen, republikanen Mike Johnson, dömer ut förslaget som "sämre än väntat" och att det inte har någon chans att gå igenom. Trump har sagt rakt ut att han inte vill att förslaget ska gå igenom, eftersom det skulle vara en seger för Joe Biden, skriver bland andra CNN. Det är väl känt att Donald Trump vill göra USA:S gräns mot Mexiko och det stigande antalet migranter central i presidentvalrörelsen. (svt 240205.) Kommentar: Eftersom förslaget kommer från Joe Biden dödförklarar Donald Trump stödet till Ukraina. Hur det går för Ukraina eller Europa struntar Trump i. Donald Trump är en stor egoist. Putin skryter med Rysslands "överlägsna" militära arsenal över Nato:s. Rysslands president Putin har nyligen hävdat överlägsenheten hos Rysslands militära arsenal jämfört med NATO-ländernas, och betonade de avancerade kapaciteterna hos ryska vapen under en diskussion med arbetare inom vapenindustrin i Tula, Ryssland. Putins uttalanden framhöll kontrasten mellan nuvarande NATO-beväpning och Rysslands senaste militärteknik, som han beskrev som "uppenbart överlägsen". Enligt TASS, en statlig mediekanal, uttryckte Putin sin syn på den jämförande styrkan hos ryska och NATO-vapen. Han erkände att vissa vapen från Sovjettiden kanske inte överträffar modern NATO-utrustning i alla avseenden, men Rysslands nyaste vapen gör det otvivelaktigt. "Och om du tar våra nyaste vapen, så är de klart överlägsna allt. Detta är ett uppenbart faktum," sade Putin.Under mötet upprepade Putin sin motivering för det militära konflikten i Ukraina, och hävdade att invasionen initierades för att försvara rysktalande samhällen i Ukraina och för att motverka uppfattade hot från USA och NATO mot Rysslands säkerhet. Putin prisade även den ryska försvarsindustrins prestationer och noterade dess betydande bidrag till slagfältet med toppmoderna missilsystem, pansarfordon och annan militärteknologi. Han belyste de ekonomiska fördelarna med kriget i Ukraina för Ryssland, särskilt nämnde han skapandet av över en halv miljon nya jobb inom försvarssektorn under de senaste 18 månaderna. "Bara under de senaste 1 1/2 åren har 520 000 nya jobb skapats inom försvar," hävdade Putin. Denna expansion inom försvarsanställning kommer när Moskva ökar vapenproduktionen för att stödja sina intensifierade militära operationer, vilket ger en ekonomisk uppgång trots de utmaningar som västerländska sanktioner medför. Enligt Agence France-Presse (AFP) förväntas Rysslands försvarsutgifter öka med 68 procent 2024, med en dedikerad budget på 111 miljarder dollar för nationellt försvar. Sammanhanget för Putins uttalanden ramas in av eskalerande spänningar med NATO, särskilt efter alliansens tillkännagivande av "Steadfast Defender 2024", dess största militärövning på över tre decennier. Denna övning, som involverar cirka 90 000 personal från NATO-allierade och Sverige, syftar till att förbättra alliansens snabba utplaceringsförmåga och testa nya försvarsstrategier, mitt i spekulationer om förberedelser för en möjlig framtida konfrontation med Ryssland. Kremls talesperson Dmitrij Peskov svarade på förfrågningar om NATO-övningen och märkte alliansen som ett ihållande hot och bekräftade att Ryssland vidtar kontinuerliga åtgärder för att möta denna utmaning. Putins påstående om rysk militär överhöghet och de pågående strategiska utvecklingarna understryker det förhöjda tillståndet av vaksamhet och beredskap från båda sidor. Dagens.se 240205. Bebis uppges dödad i rysk attack mot hotell i Charkiv. En två månader gammal bebis dödades i en rysk robotattack mot ett hotell i Charkiv, Ukraina, enligt regionens guvernör. Internationella nyhetsbyråer rapporterar att bebisen hittades under rasmassor efter anfallet, som ägde rum i natt. Barnets mamma och ytterligare två kvinnor skadades i attacken. Ukrainsk polis uppger att ett 30-tal byggnader, bland annat bostadshus och affärer, förstördes. Nyhetsbyrån Reuters har inte kunnat verifiera de ukrainska uppgifterna. Ryssland har inte kommenterat händelsen. Kyiv Independent skriver att de ryska attackerna i området har intensifierats de senaste veckorna. Ett café skadades i angreppet. Attacken inträffade runt klockan 02.30 på tisdagen, lokal tid. Omni 240206. Ryssland blockerar VPN:er: "Portal till helvetet." Ryska myndigheter kommer "med största sannolikhet" att blockera VPN-tjänster med start i mars, säger Jekaterina Mizulina som leder en rysk internetorganisation som står Kreml nära. Det rapporterar oberoende Moscow Times. Med hjälp av virtuella privata nätverk kan ryssar i dag komma åt utländska sajter som annars är blockerade i Ryssland. "VPN-tjänster, framförallt de som är gratis, är en portal till helvetet," sa Mizulina till en grupp gymnasieelever i Jekaterinburg. Användandet av VPN:er har skjutit i höjden efter att ryska myndigheter stängde av tillgången till flera internationella och sociala medier i samband med den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Säger att man kommer att rikta in sig på de mest populära tjänsterna. Kreml har tidigare (oktober 2023) pekat ut sociala medier som Facebook som prioriterade att blockera. Omni 240206. Ägaren till "Rysslands Google" lämnar landet. Ägarföretaget till Yandex, ofta kallat för den ryska motsvarigheten till Google, har lämnat Ryssland, rapporterar flera medier. Företaget som är baserat i Nederländerna har sålt återstoden av sin ryska verksamhet till ett konsortium för motsvarande 59 miljarder kronor, långt under marknadsvärdet. "Yandex är mer än ett företag, det är en del av hela det ryska samhället," säger Anton Gorelkin, biträdande chef för det ryska parlamentets informationsutskott. Yandex har sagt sig vara oberoende av den ryska ledningen, men BBC har kunnat visa att sökmotorn bland annat dolt sökträffar om massakern i Butja i Ukraina. Affären har tagit ett år att förhandla fram. Länder som inte anses vara vänligt sinnade tvingas sälja företag till rabatterat pris. Har anklagats för att dölja information om kriget i Ukraina för den ryska befolkningen. Omni 240206. Rysk it-attack mot Kalmar - kommunen upp i stabsläge. Kalmar har utsatts för en rysk it-attack bekräftar kommunen för lokala medier. P4 Kalmar rapporterar att angreppet orkestreras av samma ryska grupp som legat bakom tidigare liknande attacker. Redan på tisdagsmorgonen kom indikationer om att en attack var på gång. Kommunens serversystem stängdes då ner för att hindra intrång. "Interna system påverkas, men vi kan jobba i molntjänster. Som det ser ut just nu har vi koll på att kritiska system fungerar och kan användas," säger Kalmar kommuns kommunikationschef Nico Werge till TT. I januari utsattes it-leverantören Tietoevry för ett angrepp av den ryska hackergruppen Akira. Angreppet väntas pågå en vecka. Omni 240206. Kyiv: Ryskt spionnätverk sprängt - ukrainare försåg FSB med hemlig information. Fem tidigare och nuvarande anställda vid den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har gripits misstänkta för spioneri, rapporterar Kyiv Independent. De gripna personerna anklagas för att ha försett Rysslands säkerhetstjänst FSB med hemlig information i utbyte mot pengar. SBU beskriver nätverket som "kraftfullt". De läckta uppgifterna omfattar bland annat information om militära platser, personuppgifter och strategiskt viktiga energianläggningar. De misstänkta spionerna ska exempelvis har fört vidare information om försvarsbarriärer i Svarta havet, avfyrningsramper i Charkiv, samt uppgifter om truppförflyttningar. Utöver att de misstänkta ska ha tagit emot pengar för sin information ska de också ha utpressats med dödshot riktade mot sina familjer, uppger SBU. Omni 240206. Undersökning: Tre av fyra ryssar tror på seger. 1 600 ryssar har intervjuats i en opinionsundersökning av oberoende ryska Levada Center och 66 procent uppger att de anser att kriget kostar Ryssland för mycket. Samtidigt anser en majoritet av de tillfrågade att det inte var fel att man gick in i Ukraina. Tre av fyra tror att Ryssland kommer gå segrande ur kriget. Var femte följer kriget "mycket noggrant", medan 49 procent av de tillfrågade knappt (35 procent) eller inte alls (14 procent) följer utvecklingen. Undersökningen genomfördes via intervjuer med både invånare i städer och på landsbygden under perioderna 14 - 20 december samt 25 - 31 januari. (svt 240206.) Dmitry Medvedevs djärva uttalande: Föreslår att Lviv blir Ukrainas nya huvudstad. Dmitry Medvedev, vice ordförande för Rysslands säkerhetsråd, har nyligen väckt diskussioner genom att föreslå att Lviv kommer att bli Ukrainas nya huvudstad, ett uttalande som har fått uppmärksamhet från Institute for War Studies (ISW). Enligt ISWs senaste analys är detta påstående en del av Kremls förstärkta retorikstrategi som syftar till den hypotetiska uppdelningen av Ukraina. Tankesmedjan tolkar detta drag som ett tydligt tecken på Putins ambition att tvinga fram Ukrainas totala kapitulation och därefter påverka västvärldens inställning till konflikten. Medvedevs förslag delades via hans X-konto på engelska, vilket indikerar att meddelandet främst riktades mot en internationell publik. Han nämnde en "planerad världs järnvägslinje" från Spanien genom södra Europa, med slutstation i Lviv, som en föregångare till att etablera Lviv som Ukrainas huvudstad inom ramen för dess oblast. Detta påstående, noterar ISW, syftar till att främja en berättelse som är frånskild från verkligheten om Ukrainas territoriella integritet och den pågående konflikten, och positionerar det som ett separat europeiskt infrastrukturprojekt. (Dmitry Medvedev: A projected global railroad going from Spain through the South of Europe, is supposed to end in Lvov. It looks like the first acknowledgement that Lvov-Lemberg will be the new capital of Ukraine within the borders of Lvov region. And the point here is not that the tracks in the West and Malorossiya differ in width. It's just that business is a lot more prescient than politicians.) ISWs analys belyser även Kremls narrativ om Ukraina som en "konstgjord stat", vilket återupplivar teman om "historiskt berättigad imperialistisk erövring." Denna retorik syftar till att minska det internationella stödet för Ukraina genom att antyda legitimiteten i att Ukraina avträder betydande territorier till Ryssland som en lösning på konflikten. Putin "Vill ge en bild av ett Ryssland som luras av väst." Intervjun med Tucker Carlson blev till stor del en förvriden historielektion om Rysslands historia. Och när presidenten vände sig till väst var det med ett tydligt budskap. "Han vill säga: 'Sluta beväpna Ukraina, då tar det här kriget slut'," säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Den två timmar långa intervjun som publicerades under natten bjöd på få överraskningar. Putin inledde med att tala i 40 minuter om Rysslands historia - så som Putin ser på den. "Det som målas upp är en sorts naturordning där Ryssland och Ukraina hör ihop. Ukraina beskrivs som en plats som varit föremål för dragkamper mellan stormakter men som ytterst står närmast Ryssland," säger Carl Fridh Kleberg i SVT:s Morgonstudion. Putin beskriver Ryssland som ett land med fredliga intentioner - som gång på gång blir lurade av väst. Att Kreml skulle vara intresserad av att attackera länder som Lettland och Polen förnekades bestämt av Putin. "Varför skulle vi? Vi har inget intresse av det," säger han i intervjun. Putin passade också på att rikta ett finger mot väst, som han menar eldar på kriget i Ukraina med vapenleveranser till landets armé. "Det är det centrala. Han vill tala till Tucker Carlsons publik och säga: Sluta beväpna och stötta Ukraina. Då kommer det här kriget ta slut bums. Naturligtvis blir det då på Rysslands villkor." Än är det oklart vilka effekter intervjun kan ge. Klart är att både Tucker Carlson och Putin lär vinna fördelar. "För Carlson har det effekten att han kommer att tjäna mycket pengar och höja sin profil. För Ryssland är det ett bra tillfälle att få fram sin syn," säger Carl Fridh Kleberg.
svt 240209. Så ser korruptionen ut i ryska armén - fler mutor efter kriget. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har det tillkommit fler sätt att ge och ta emot mutor. Enligt den exilryska tidningen Verstka kan soldater behöva muta sig till intyg som bevisar att de har stridit. "Ryssland blir kraftigt försvagat av korruptionen inom militären," säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Användandet av mutor är systematiskt och mycket utbrett inom den ryska armén. Mutor kan användas för att få saker som sjukintyg eller/och ledighet. Men även för att slippa straff för att ha använt mobiltelefonen eller blivit berusad." Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en post på plattformen X och hänvisar till en undersökning gjord av den exilryska tidningen Verstka. Se klippet för att höra utrikesreportern Carl Fridh Kleberg förklara hur korruptionen utvecklats i den ryska armén sedan invasionen. svt 240209. Källor: Luftvärnet klarar sig bara några veckor till. Ukrainas luftvärnssystem lider akut brist på ammunition och om inte förråden fylls på inom en snar framtid så kommer de att vara tömda i början av mars, uppger amerikanska källor för The New York Times. Ukrainarna har själva larmat om att ammunitionsbristen, som i högsta grad även berör artillerigranater, gör läget allt svårare vid fronten, bland annat vid den krigshärjade staden Avdijivka. Flera internationella ledare har gjort klart att Ukraina kommer få mycket svårt att hålla tillbaka ryssarna utan ytterligare stöd från USA. Men landets planerade stödpaket på 60 miljarder dollar har hittills stoppats av Republikanerna. (svt 240210.) Stoltenberg efter Trumps ord: "Underminerar vår säkerhet." Donald Trump sa vid ett väljarmöte på lördagen att han under sitt presidentskap gjort klart för övriga Natoländer att vid en rysk attack skulle uppmana Ryssland att göra "vad *** de vill" med de Natoländer som inte lägger två procent av BNP på försvaret". "Varje antydan om att de allierade inte kommer att försvara varandra underminerar vår säkerhet", svarar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till norska medier. Expresident Donald Trump har vid flera tillfällen yttrat hård kritik mot Nato och de länder som inte uppfyller försvarsalliansens mål om om att lägga två procent av BNP på försvaret. Vid ett möte i North Carolina under gårdagen hävdade Trump att en president för "ett stort land" frågat honom om USA skulle komma till deras hjälp vid en rysk attack, skriver bland annat Politico. "Nej, jag skulle inte ha försvarat er," sa Trump att han svarade och tillade:
"Faktum är att jag hade uppmanat dem att göra vad *** de vill. Ni måste betala." Vita huset gick efter uttalandet snabbt ut med ett fördömande av Trump. "Att uppmuntra mordiska regimer att invadera våra närmaste allierade är motbjudande, rubbat och försätter USA:s nationella säkerhet, den globala stabiliteten och vår ekonomi i fara", säger Vita husets talesperson Andrew Bates i ett pressmeddelande. Även Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, reagerar. "Nato står redo att försvara alla allierade. Varje attack mot Nato kommer att besvaras med en enat och kraftfullt svar. Jag förutsätter att USA, oavsett vem som vinner presidentvalet, förblir en stark och tillägnad Natoallierad," säger han till flera norska medier. Enligt Polens försvarsminister Wladyslaw Kosiniak-Kamysz undergräver Trump både Natos trovärdighet och styrka. "Ingen valkampanj är en ursäkt för att leka med alliansens säkerhet," skriver han på X.
svt 240211. Kommentar: Rubbat uttalande av Trump. USA:s senat godkände omdebatterat Ukrainastöd - men frågan är allt annat än avgjord. Den amerikanska senaten har nu formellt godkänt det massiva stödpaket, där det omdebatterade Ukrainastödet ingår. Nu går förslaget vidare till representanthuset där det väntas stöta på motstånd. Stödpaketet är värt över 95 miljarder dollar, alltså 88 miljarder euro. I det ingår stöd till bland annat Ukraina, Israel och Taiwan. Stödet till Ukraina är värt 60 miljarder dollar, eller drygt 56 miljarder euro. Förslaget fick grönt ljus över partigränserna i senaten, med 70 för och 29 emot. I förslaget ingår inte ändringar i USA:s migrationspolitik, trots att republikanerna försökt knyta stödet utomlands till gränsfrågan. Förslaget går nu vidare till representanthuset där det ändå väntas ta stopp. Representanthusets republikaner har motsatt sig paketet redan i flera månader. Inför senatens omröstning sa representanthusets republikanska talman Mike Johnson att förslaget inte nödvändigtvis ens kommer tas upp. Republikanerna - som har majoritet i representanthuset - vill ha mer pengar och åtgärder vid gränsen till Mexiko, innan de kan godkänna stöd till utlandet. Ett tidigare förslag om stödpaketet blockerades av republikaner i senaten efter att Johnson kallat det för dödfött. Enligt honom innehöll det inte tillräckligt stora satsningar på gränssäkerheten. Också den tidigare presidenten Donald Trump har sagt sig göra allt han kan för att stoppa paketet. Paketet väntas alltså inte få grönt ljus i representanthuset. Det innebär att Ukraina fortsättningsvis får vänta på stöd. yle 240213. Ryssland efterlyser Estlands premiärminister. Estlands premiärminister Kaja Kallas är nu efterlyst av Ryssland, rapporterar estniska medier. Det är ännu oklart exakt varför premiärministern är efterlyst, men beskedet kom efter att Kaja Kallas bland annat uttryckt stöd för att ta bort ett gammalt sovjetiskt monument från staden Narva, som ligger vid gränsen till Ryssland. "Det handlar om människor som har utfört fientliga handlingar mot historiska minnen och mot vårt land," säger Kremls talesman Dmitrij Peskov. Förutom Kallas finns flera andra baltiska politiker på en lista över 700 efterlysta, enligt en granskning av den ryska oberoende mediesajten Mediazona. "Kremlin hoppas att det här kommer att tysta mig och andra, men det kommer det inte. Jag kommer att fortsätta mitt starka stöd av Ukraina," säger Kallas i ett uttalande. (svt 240213.) Uppgifter: Ryssland har förlorat 3000 stridsvagnar. Sedan invasionen av Ukraina har Ryssland förlorat över 3 000 stridsvagnar, vilket är lika många som Ryssland hade i lager innan kriget. Det visar siffror från det Internationella institutet för strategiska studier (IISS), enligt Reuters. Enligt IISS kan Ryssland fortsätta att förlora stridsvagnar i samma takt i flera år framåt utan att de tar slut, på grund av att äldre stridsvagnar av sämre kvalitet tas fram ur förvar och används. Även Ukraina har förlorat stora mängder krigsmateriel, men har enligt IISS kunnat ersätta den med materiel som håller samma mått med hjälp av västerländskt stöd. Ryssland har inte kommenterat uppgifterna. (svt 240213.) Jättestödpaket röstas igenom - ändå dödsdömt. Under tisdagsmorgonen har USA:s senat röstat igenom ett stödpaket om 95 miljarder dollar (motsvarade ungefär en biljon kronor) som är ämnat att gå till stöd till Ukraina, Israel och Taiwan. Trots att paketet röstats igenom ser det ändå inte ut som att det kommer att bli verklighet. Det skickas nu vidare till det republikanstyrda representanthuset, där det väntas bli stopp. Många republikaner motsätter sig mer stöd till Ukraina, och representanthusets republikanske talman Mike Johnson har sagt att förslaget inte ens kommer att tas upp. Han har bland annat kritiserat paketet för att det inte fokuserar tillräckligt mycket på USA:s gräns mot Mexiko. (svt 240213.) SVT:s korrespondent: Ukraina klarar inte drönarna. De ryska attackerna med drönare mot Ukraina pågår i stort sett hela tiden, berättar Bengt Norborg, SVT:s utrikeskorrespondent på plats i Kiev. "Det är upprepade vågor av attacker i luften, framförallt med drönare som man tycks ha ett obegränsat antal av.." Ukraina klarar inte av att skjuta ner lika många drönare som tidigare. "Dels har man mindre ammunition för luftförsvaret så man ransonerar, man har inte tillräckligt många system och det verkar som att ryssarna sprider sina attacker mer över landet. Vid fronten pågår hårda strider framförallt i öster, vid Kupiansk, Kreminna och Donetsk. "Men det är små rörelser och det är ryssarna som har initiativet. De kastar in allt de har och ökar trycket enormt." En av städerna Ryssland försöker ta är Avdijivka. "Det kanske mest är en grushög idag. Men man vill till varje pris kunna visa på framgångar, troligtvis i tid till det ryska presidentvalet." (svt 240213.) Senator Mitt Romney: If your position is being cheered by Vladimir Putin, it’s time to reconsider your position. You tube 5:02 240213. Rysk lag om konfiskering av egendom klubbad. Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under en lag som gör det möjligt att konfiskera egendom från personer som bland annat dömts för att ha spridit "falsk information" om den ryska militären. Det skriver den statliga nyhetsbyrån Ria novosti. SVT har tidigare berättat att även personer som anses ha talat illa om militären, uppmanat till sanktioner mot Ryssland eller som uppmanat till "extremistiska" handlingar ska kunna få sin egendom konfiskerad. (svt 240214.) Kreml: Kriget kan dra ut på tiden. Rysslands krig i Ukraina kan dra ut på tiden. Det sade Putins talesperson Dmitrij Peskov på onsdagen till ryska journalister. "Specialoperationen började som en operation mot Ukraina men med tiden har den antagit formen av ett krig mot det kollektiva väst," sade Peskov enligt Interfax. Han sade också att västländerna, "med USA i spetsen", är direkt inblandade i konflikten. Peskov ska inte ha gått in på hur lång tid Kreml från början hade räknat med att kriget skulle ta. (svt 240214.) USA: Ukraina tvingas ransonera ammunition. Bristen på ammunition blir allt allvarligare inom den ukrainska armén, enligt USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Jake Sullivan. "Vi får fler och fler rapporter om att ukrainska trupper ransonerar eller till och med har fått slut på ammunition vid fronten samtidigt som ryska styrkor fortsätter att attackera både på marken och från luften," sade Sullivan på en presskonferens på onsdagen enligt nyhetsbyrån AFP. Det amerikanska stödpaketet till Ukraina sitter fortfarande fast i kongressen. (svt 240214.) Sergey i Luleå kallas in till ryska armén - kan tvingas strida mot släktingar. Ryska medborgaren Sergey bor i Luleå med sin fru Iryna och deras 14-årige son. Men medan hustrun och sonen får stanna i Sverige eftersom de är ukrainska medborgare ska Sergey utvisas till Ryssland - och kan tvingas till att strida mot släktingar i Ukraina. Läs mer hos
svt 240215. Kommentar: Migrationsverket måste tänka om och tänka rätt! Ny koalition ska leverera tusentals drönare till Ukraina. Storbritannien och Lettland kommer att leda en internationell koalition av länder som ska tillverka och leverera drönare till den ukrainska militären. Även Sverige ingår i koalitionen, enligt Ukrainas försvarsdepartement. Överenskommelsen innebär att Ukraina kommer få tusentals så kallade FPV-drönare till ett värde av 200 miljoner pund (motsvarande 2,6 miljarder svenska kronor). Enligt BBC ingår ytterligare fem länder i den nya drönarkoalitionen: Danmark, Tyskland, Estland, Litauen och Nederländerna. (svt 240215.) Putins oförutsägbara "darling": Joe Biden. Nämen, kan det verkligen vara så att Putin hellre ser Biden än Trump som president i USA? För den vars minne sträcker sig mer än en mandatperiod bakåt är svaret ja, men det är också dags att ännu en gång sträcka sig efter saltskopan. Vem är bättre för oss, Biden eller Trump? Frågan ställdes i rysk TV i onsdags och från Putin kom svaret snabbt: Biden. "Han har mer erfarenhet," sade den ryska presidenten. "Han är förutsägbar och den gamla skolans politiker." Att Putin drömmer om att Donald Trump på nytt ska axla USA:s presidentmantel hör man så ofta att det nästan blivit en sorts självklarhet. Och sa inte Trump så sent som i helgen att han som president hade uppmuntrat Ryssland att köra över Natomedlemmar? Därför var det kanske en och annan som förvånades av Putins svar. Ibland fungerar Ryssland mest som en yta på vilken man kan projicera olika antaganden. För de som inte gillar vare sig Putin eller Trump är det lätt att anta att de älskar varandra. För de som delar den amerikanska högerpopulistiska mediepersonligheten Tucker Carlson åsikter är det lätt att måla upp en bild av Putin där han är mer som de hade velat ha sin utländska idol än vad han är. Själva intervjun blev ett fiasko till synes för att Carlson ville ha en annan Putin än den han träffade. Carlson verkade vilja prata identitetspolitik och "traditionella värderingar". Det hans publik är intresserad av och ser Putin som en förkämpe för. Putin ville föreläsa om sin ideologiskt utvalda syn på historia där Ryssland är evigt offer och Ukraina ett hittepåland. Den ryske presidenten verkade inte heller direkt imponerad av Carlsons intellektuella förmågor. I samma intervju som den med frågan om Biden och Trump avfärdar Putin Carlsons intervju som mesig. Han uttrycker besvikelse över att frågorna inte blev tuffare. Hade Putin verkligen velat ha en grillning hade han väl kunnat beställa en av den egna stats-TV:n. Men varken Carlson eller intervjun om USA-kandidaterna låter oss veta vad Putin faktiskt tycker. Vi vet bara vad han säger, vilket är något annat. Därför kan både Biden och Trump ta Putins ord med en skopa salt. svt 240215. Putin om kriget mot Ukraina: Ångrar att han inte attackerade tidigare. I en intervju som sändes på den ryska TV-kanalen Russia 1 reflekterade Putin över krigets utveckling och antydde att hans enda ånger var att han inte agerade mer beslutsamt tidigare, och syftade troligen på den fullskaliga invasionen 2022 snarare än hybridkrigföringen 2014. "Det enda vi kan ångra är att vi inte vidtog intensiva åtgärder tidigare," rapporterade Putin. msn 240216. Beijing slams Taiwan over death of mainland fishermen. Beijing has strongly condemned Taiwan over the deaths of two mainland Chinese fishermen, who drowned during a pursuit by the island’s coastguard in an unusual incident that could inflame cross-strait tensions. The Taiwanese coastguard said the incident happened on February 14, 2024, when it chased a speedboat from the mainland, which it said was trespassing in waters off Taiwan’s defence outpost of Quemoy - also known as Kinmen. South China Morning Post You tube 2:19 240216. Ryska kriminalvården: Aleksej Navalnyj är död. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj är död, skriver den ryska kriminalvården i ett pressmeddelande. "Putin och hans vänner kommer inte att gå ostraffade," säger Navalnyjs fru. Navalnyj ska ha dödförklarats på platsen efter flera återupplivningsförsök, enligt kriminalvården. Kremls talesperson Dmitrij Peskov uppger för ryska medier att man ännu inte vet vad som orsakats Navalnyjs död. President Putin ska ha informerats. Kira Jarmysj, Navalnyjs pressekreterare, uppger att teamet ännu inte fått hans död bekräftad och att hans advokat är på väg till fängelset. Navalnyjs mamma, Ludmila Ivanovna Navalnaja, skriver på Facebook att hon "inte vill ha några kondoleanser". "Vi träffade vår son i fängelset den 12:e. Han var vid liv, frisk och glad," skriver hon. Även Navalnyjs fru, Julia Navalnaja, har uttalat sig. Hon säger att hon inte vet om hon tror på att hennes man är död.
"Putin och hans regering ljuger oavbrutet. Men om det är sant vill jag säga till Putin och hans vänner att de inte kommer att gå ostraffade," säger hon. I början av januari dök Navanlyj upp vid en rysk domstol. Han sa då att han mådde bra och att hans förhållanden förbättrats. Maria Zacharova, talesperson för ryska UD, skriver på Telegram att västs anklagelser mot Ryssland saknar grund. "Ingen rättsmedicinsk undersökning har skett än, men väst är redan färdiga med sina slutsatser," skriver hon. I februari 2021 dömdes Aleksej Navalnyj till fängelse för att ha brutit mot en villkorlig dom. Detta sedan han återvänt till Ryssland efter att ha förgiftats med nervgiftet novitjok, en attack som anses ha utförts av ryska staten. Han har sedan dess satts i isolering totalt 27 gånger, senast den 14 februari enligt hans anhöriga, fått sitt straff förlängt samt flyttats runt mellan flera ryska anstalter. Hans team har vid flera tidpunkter inte vetat var han var. Flera aktörer, däribland EU, har protesterat mot behandlingen av Navalnyj och kallat domen mot honom politisk. Aleksej Navalnyj blev 47 år gammal.
svt 240216. Kommentar: Förgiftad i sin frukost, lunch eller kvällsmat? Maten var bra (enligt klippet längst ner) tills man stoppade in gift i den? USA: Kriget extremt kostamt för Ryssland. Invasionsförsöket i Ukraina har hittills troligen orsakat Ryssland kostnader på upp emot 211 miljarder dollar (2 200 miljarder kr) bara för de militära aktiviteterna. Det uppger en anonym amerikansk underrättelsekälla på fredagen, rapporterar Reuters. Moskva ska även ha gått miste om över 10 miljarder dollar i uppskjutna eller uteblivna vapenförsäljningar. Enligt USA kommer de indirekta kostnaderna för invasionsförsöket fram till 2026 uppgå till närmast osannolika 1.3 triljoner dollar (13,1 miljarder miljarder kronor) i form av ekonomisk tillväxt som nu aldrig förverkligas. Priset i form av förstörda människoliv är på sätt och vis ännu högre - enligt USA uppgår de ryska förlusterna nu till 315 000 soldater som antingen skadats eller dödats. (svt 240217.) Ukrainska styrkor lämnar Avdijivka - brist på vapen. Ukrainska styrkor drar sig tillbaka från den hårt omstridda och sönderbombande staden Avdijivka i östra Ukraina. Samtidigt lyfter president Zelenskyj än en gång landets brist på vapen och ammunition. Under natten till lördagen meddelade försvarschefen Syrskyj att styrkorna behövt dra sig tillbaka från Advijika. "Baserat på den operativa situationen runt Avdijivka, för att undvika inringning och bevara liv och hälsa för soldater, bestämde jag mig för att dra tillbaka våra enheter från staden för att försvara mer gynnsamma frontlinjer." Ukrainas brist på vapen och försenade stödpaket har satt sina spår. Det enligt president Volodymir Zelenskyj som talade på säkerhetskonferensen i München under lördagen. Han påtalade än en gång landets brist på vapen och refererade till just förlusten av Advijika. "Problemet nu är att bristen på beslut från kongressen innebär att inflödet från USA gått ned och det har direkt påverkan vid fronten i Ukraina," säger Zelenskyj. Ukrainska försvarsmakten har under de senaste dagarna skickat fler soldater till Advijika och understrukit att situationen där varit "extremt kritisk". "Fienden fortsätter att tillfoga artillerield och massiva bombardemang och praktiskt taget utplånar staden från jordens yta", meddelade generalen Oleksandr Tarnavskyi på Telegram under fredagskvällen. Senare under natten uppgav ukrainska befälhavaren Tarnavskyi att de ukrainska försvararna i Avdijivka drar sig tillbaka från stadens södra utkanter. "Vi höll positionen så länge vi kunde," skriver han på Telegram. Enligt försvarschefen Syrskyj kommer de ukrainska styrkorna nu vidta åtgärder för att stabilisera situationen i området och för att behålla andra positioner. Striderna om Avdijivka, strax norr om staden Donetsk, har beskrivits som bland de hårdaste under Rysslands anfallskrig. Enligt Ukraina har Rysslands invasionsstyrkor sedan årsskiftet lidit extremt stora förluster i sitt försök att inta staden, som före kriget hade runt 30 000 invånare.
svt 240217. Putin Unveils New Russian Nuclear Submarines. The icy grip of Severodvinsk witnessed a spectacle of power last December, as Russian President, Vladimir Putin, inaugurated two new nuclear-powered submarines, Krasnoyarsk and Emperor Alexander III. In addition to that, there are reports of Russia enhancing its submarine fleet with the procurement of a diesel-electric boat. Despite previous delays in deliveries, it is anticipated that two Lada-class submarines, Kronstadt and Velikiye Luki, will be integrated into the fleet this year. This event, far from a mere military milestone, sends ripples across the global landscape. It carries implications for the war in Ukraine, strategic posturing towards the West, and Russia's internal dynamics. While the war in Ukraine rages, these submarines are not destined for its shores. Instead, they will be deployed in the distant Pacific, a deliberate shift in focus. Military analysts suggest that this move signifies Moscow’s broader strategy to challenge NATO and its allies across multiple regions, reminding the world that Russia's gaze extends far beyond the Ukrainian battlefield. Russia’s decision to station these vessels in Vladivostok, unburdened by the choke points of the Baltic or Mediterranean, further underscores this message of global reach. Military TV 9:15 240218. Stödet till Ukraina land för land - utforska själv. Jämfört med förra året minskar stödet till Ukraina. Det visar en ny sammanställning från Kiel Institute. Framförallt är det militärt stöd från USA som har uteblivit. Trots att Europa ökar räcker det inte för att fylla tomrummet. "Det är mycket allvarligt. Européerna kan ju inte dubblera det militära stödet i en handvändning," säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker. Stödet till Ukraina, ekonomiskt och militärt, drivs för närvarande av ett fåtal givarländer, som Tyskland, Storbritannien och de nordiska länderna. Det skriver Kiel Institute for the World Economy, ett oberoende forskningsinstitut och tankesmedja. Var tredje månad sammanställer de hur stödet till Ukraina ser ut. I den senaste rapporten skriver institutet att det är högst osäkert om USA kommer att skicka mer militärt stöd under 2024. "Av olika inrikespolitiska skäl sitter frågan fast," säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk expert vid svenska institutet för europapolitiska studier.Uppgifterna från Kiel Institute sträcker sig fram till den 15 februari. Det stöd på motsvarande 7,1 miljarder kronor som den svenska regeringen presenterade 20 februari är inte inräknat. svt 240218. Putin: Ukraina är en fråga om liv och död för oss. Det som utspelar sig på fronten i Ukraina är en ödesfråga för Ryssland, hävdar Vladimir Putin i en intervju med statlig rysk tv enligt AFP. "För (Ukraina) handlar det om att förbättra sina taktiska positioner, men för oss är det vårt öde, en fråga om liv och död." Putin specificerade inte vad han menade. Uttalandet kom när presidenten skulle kontextualisera den långa historieföreläsning han höll under intervjun med Tucker Carlson i början av februari. I den långa utläggningen tog Putin avstamp i 800-talet för att klargöra varför han inte anser att Ukraina är en legitim stat. I lördagens intervju insinuerade Putin att föreläsningen var svår att följa med i för västerlänningar, och särskilt för amerikaner, som har en 300-årig historia. Historiker har avfärdat den historieskrivning som Putin framförde i intervjun med Carlson. Putin använde intervjun för att föra fram Kremls narrativ. Omni 240218. Kommentar: Putin vänder upp och ner på sanningen. Ukraina är en fråga om liv och död för Putin, inte för det ryska folket. Han borde ha sagt: "För mig är det mitt öde, en fråga om liv och död." Detta vet vi om "Anonymous Sudan". Den senaste veckan har SVT och andra samhallsaktörer haft ordentliga nätverksproblem. Hackergruppen "Anonymous Sudan" har tagit på sig ansvaret, för det som verkar vara en överbelastningsattack. Hackergruppen har bland annat publicerat ett inlägg på Telegram med texten: "På varje alla hjärtans dag kommer det här att vara det värsta minnet för Sverige. Glad alla hjärtans dag ." De har setts som en rysk aktion under falsk flagg. Bland annat har gruppens Telegram-konto geolokaliserats till Ryssland och i inlägg har de skickat kärlekshälsningar till deras "bröder i Ryssland". svt 240219. Efter framtida satsning: Så kan Sverige försvaras. I dag har svenska armén två brigader. Planen är att armén ska fördubblas. Ett mål som nu ser ut att behöva skjutas på framtiden. Men hur skulle ett försvar av Sverige kunna se ut med fyra brigader? I dagsläget har den svenska armén två brigader. I början av kalla kriget hade den 37 brigader, även om de nu är tyngre beväpnade. Riksdagen har beslutat att de två brigaderna ska utökas till fyra stycken till år 2030. Men det här kan behöva skjutas på framtiden, enligt rekommendationer från ÖB. Den huvudsakliga anledningen är stödet till Ukraina, enligt uppgifter till SVT. Även om armén skulle fördubblas i storlek, blir det enligt arméchef Jonny Lindfors nödvändigt med hårda prioriteringar och en krigföring som framförallt drivs av vad fienden gör. "Antingen får man försvara en väldigt viktig plats eller möta ett anfall från en motståndare." Nytt försvarsbeslut, när riksdagen bestämmer hur försvaret ska utvecklas, ska tas under hösten 2024. Must om hotet från Ryssland: Läget är allvarligt. Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge - och Ryssland arbetar aktivt för att återuppbygga sin militär. Det slår militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must fast i sin årsrapport. "Riskerna för Sveriges säkerhet har ökat," säger chefen för Must Thomas Nilsson. Rysslands krig i Ukraina tar stora resurser i anspråk. Men Ryssland arbetar för att "så snart man kan" bygga upp sin militära förmåga igen - och därmed utgöra ett direkt hot mot Sverige och resten av Europa. "Ryssland ställer nu om sitt samhälle för att fortsätta kunna föra ett kostsamt och förödande krig," säger Thomas Nilsson, chef för Must, som pekar på ett komplext världsläget med flera parallella kriser. Han konstaterar även att Ryssland har fortsatt förmåga till marina operationer i Östersjön. "Vi vet ju att Ryssland har intresse och närvaro på och över Östersjön." I rapporten manar Must svenska myndigheter i totalförsvaret att agera, och det snabbt. "Det krävs att vi alla måste kavla upp och göra mera, och vi måste göra det under ganska kort tid, för tiden är inte på vår sida. Vi har mycket att göra men vi måste utveckla totalförsvarsförmågan men också hela samhällets robusthet." Ukraina: Rysk pilot överlämnade sig - är nu död. I augusti förra året överlämnade den ryske armépiloten Maksim Kuzminov sig till Ukraina genom att under dramatiska omständigheter flyga en militärhelikopter över gränsen. Han hade på förhand tagit kontakt med underrättelsetjänsten om att fly landet på grund av sitt motstånd till kriget och skadades av trolig rysk beskjutning under flykten. Nu ska Maksim Kuzminov ha hittats mördad i Villajoyosa i Spanien, skriver nyhetsbyrån Efe med hänvisning till källor. "Utredningen pågår och vi kan inte bekräfta den avlidnes identitet ännu," säger spansk polis till SVT. Kuzminov ska ha hittats skjuten med flera skott i ett garage och ärendet beskrivs av källorna som en avrättning. Hans död bekräftas av Ukrainas militära underrättelsetjänst, skriver Ukrainska Pravda (svt 240220.) Ukrainska militären: Ryssarna sköt våra sårade. Ukrainas 110:e brigad, som i huvudsak stått för försvaret av Avdijivka, uppger på Facebook att ryssarna trots löften om det motsatta dödade flera av deras sårade soldater som inte lyckades retirera tillsammans med sina kamrater. De skriver att männen syns döda i ett videoklipp som släppts av ryssarna. Flera ukrainska medier skriver att anhöriga till tre av männen identifierat dem som sina familjemedlemmar. Ukrainska åklagare uppgav på måndagen att man utreder krigsbrott då skadade ukrainska soldater enligt dem misstänks ha avrättats av ryska soldater i närheten av Avdijivka. Ryska myndigheter har ännu inte kommenterat anklagelserna. (svt 240220.) Ryssland förlänger häktning av journalisten Evan Gershkovich. Ryssland förlänger häktningen av den spionerianklagade den amerikanske journalisten Evan Gershkovich, enligt nyhetsbyrån Reuters. Den 30 mars i fjol meddelade ryska säkerhetstjänsten FSB att de gripit journalisten Evan Gershkovich. Sedan dess har han suttit häktad, anklagad för att ha försökt komma över hemligstämplad information om den ryska militären. På tisdagen förlängdes häktningstiden till den 30 mars, enligt Reuters. I en intervju med den amerikanske högerjournalisten Tucker Carlson nyligen öppnade Putin för att Gershkovich kan komma att släppas i en fångutväxling. Putin nämnde i sammanhanget Vadim Krasikov, som 2019 dömdes till livstids fängelse av tysk domstol ha mördat en tjetjensk man i Berlin, skriver The Wall Street Journal. svt 240220. Kommentar: Mördar-Putin vill ha en av sina egna mördar-agenter frigivna i utbyte mot en oskyldig journalist. På något annat sätt kan man inte förstå sammanhanget. Säkerhetsreportern om nya stödet: "Ukrainas existens hänger på det." Sveriges stöd till Ukraina fortsätter och den senaste leveransen kommer att innehålla bland annat tio stridsbåtar. Stödpaketet kommer dock att försämra Sveriges militära förmåga, enligt Försvarsmakten. Det svenska stödet för Ukraina är ”monumentalt”, säger SVT:s säkerhetsreporter John Granlund, efter nyheten om det senaste stödpaketet till Ukraina. Däremot finns det enligt honom en stor oro i landet för stödet från stormakterna USA och EU. "Det har vacklat en del på senare tid och även om de svenska stöden är betydande så är det helt andra summor det handlar om i de fallen," säger John Granlund. "Det är faktiskt Ukrainas existens som hänger på det," tillägger han. svt 240220. Säpo: Ryssland, Kina och Iran största hoten mot Sverige. Sverige befinner sig i ett allvarligt omvärldsläge - och hoten kommer från både främmande makt, som Ryssland, och våldsbejakande extremister. Det varnar Säkerhetspolisen för i sin årsrapport som presenteras på onsdagen. Det svåra säkerhetsläget kommer att bestå under en längre tid, skriver Säkerhetspolisen i sin lägesbild för 2023-2024. Hotbilden har också blivit allvarligare sedan senaste bedömningen. I rapporten pekar Säpo ut "framför allt Ryssland" men även Kina och Iran för att utgöra de största säkerhetshoten mot Sverige. Man uppger även att de tre länderna till viss del samverkar med varandra. – Hoten mot Sverige är komplexa. Vi ser att främmande makt och våldsbejakande extremister agerar på ett sätt som innebär att hoten går in i varandra och förstärks. De underblåser splittring och polarisering, säger säkerhetspolischefen Charlotte von Essen. Säpo uppger att utvecklingen innebär ett "ökat tryck på det svenska samhället" och att händelser i omvärlden ytterligare förstärker hotbilden. Charlotte von Essen varnar för att det försämrade säkerhetsläget ska börja betraktas som normalt. "Det är farligt eftersom det då finns risk ingen längre ser de gradvisa förändringarna och att vi inte längre har den beredskap som behövs." I rapporten varnar Säpo även för att främmande makt i allt högre grad kan använda AI som ett medel för att förstöra säkerhetskänslig svensk verksamhet. Dessutom kan de utnyttja våldsbejakande extremister och andra typer av organisationer och individer som ombud för att hota Sverige, utan att det går att spåra tillbaka till dem själva som anstiftare. "Det kan handla om att svartmåla Sverige eller öka polariseringen. Det kan i sin tur påverka andra skeenden, inte minst attentatshotet. I samband med förra årets koranbränningar vet vi att utländska aktörer utnyttjade situationen." Säpo pekar också på hot mot nya arenor, som rymden och Arktis. Både Ryssland och Kina bedriver redan i dag säkerhetshotande verksamhet i nordligaste Sverige, enligt Säpo. Ryssland med syfte att störa den militära förmågan, Kina med ambitionen att bli en stormakt i polartrakterna. svt 240221. Valerijs och Inas hem ockuperades av ryssar: "Barbarer som invaderat." SVT:s Ukrainateam har träffat ett 20-tal ukrainare som flytt från ryskockuperat territorium i Ukraina. "Det är barbarer som invaderat," säger flyktingen Valerij till SVT:s Ukrainakorrespondent. Se video. Läs mer hos svt 240221. Trump jämför sina juridiska problem med den politiska förföljelse som Navalnyj utsattes för. I en intervju med Fox News menade Trump att den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj inte borde ha återvänt till Ryssland. Han ville inte tala om Putin, men jämförde sin situation med den politiska förföljelse som Navalnyj utsattes för. De amerikanska republikanernas sannolika presidentkandidat, ex-presidenten Donald Trump, uppträdde på ett så kallat town hall-möte i Greenville, South Carolina natten till onsdagen, finsk tid. Han intervjuades inför en entusiastisk publik av Fox News programledare Laura Ingraham. Trump blev tillfrågad om den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs död i rysk fångenskap. Västerländska ledare, som USA:s president Joe Biden, har alla anklagat Rysslands president Vladimir Putin för Navalnyjs död. Det har också Nikki Haley, Trumps sista rival om den republikanska presidentkandidaturen, gjort. Donald Trump har ofta uttryckt beundran för Putin både då han var USA:s president och efter det. Under intervjun i Greenville lät han bli att nämna Putin, trots att Ingraham försökte få in honom på Putinspåret då hon frågade om Navalnyj. "Navalnyj var i en mycket sorglig situation och han var en mycket modig kille då han återvände (från Tyskland till Ryssland). Han kunde ha hållit sig borta och uppriktigt sagt skulle han ha klarat sig mycket bättre om han hållit sig borta och talat utanför landets gränser," sa Trump. Trump lät också förstå att Navalnyjs död var väntad. "Människor trodde att det här kunde hända och det hände. Och det är en hemsk sak, men det händer också i vårt land. Vi är på väg att förvandlas till ett kommunistiskt land," sa Trump och övergick sedan till att tala om sina juridiska problem. Som så många gånger tidigare hävdade Trump att de fyra åtalen mot honom är politiskt motiverade. Enligt honom beror alla de pågående rättegångarna mot honom bara på att han har en så central position i amerikansk politik och leder i opinionsmätningar inför nästa presidentval. Ingraham påminde Trump och publiken om de 355 miljoner dollar i böter som han dömdes till i förra veckan av en domstol i New York. "Det är en sorts Navalnyj. Det är en sorts kommunism eller fascism," sa Trump. I söndags skrev Trump i sin egen nätverkstjänst Truth Social att Navalnyjs död hade gjort honom mer medveten om det som händer i USA. yle 240221.Kommentar: Mycket dålig logik. De är dömda på helt olika grunder. Men utifrån den här logiken som Trump har borde han väl omedelbart lämna USA. Rysk-amerikansk kvinna greps för förräderi i Ryssland - riskerar upp till 20 års fängelse efter att ha donerat 50 dollar till Ukrainas försvar. En 33-årig kvinna med både ryskt och amerikanskt medborgarskap har gripits av den ryska säkerhetstjänsten FSB. Hon anklagas för förräderi och riskerar ett långt fängelsestraff. Enligt medieuppgifter har Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) tillkännagett att man fängslat en kvinna som är bosatt i Los Angeles. Hon ska ha begått landsförräderi genom att samla in pengar till Ukraina. FSB uppger att den 33-åriga kvinnan hade samlat in pengar för en ukrainsk organisation som köper vapen och annan utrustning för det ukrainska försvaret. Kvinnan greps i Jekaterinburg, drygt 1 400 kilometer öster om Moskva. Enligt oberoende Mediazona har en domstol i Jekaterinburg skickat henne till ett interneringscenter för förrädare. New York Times rapporterar att Pervyj Otdel (Första avdelningen), en grupp ryska jurister som specialiserar sig på fall som gäller anklagelser om förräderi och andra politiskt laddade anklagelser, uppger att kvinnan har anklagats för förräderi för att hon skickat drygt 50 dollar (knappa 50 euro) till Razom for Ukraine, en New York-baserad organisation som sänder bistånd till Ukraina. Enligt Pervyj Otdel greps kvinnan i början av januari och åtalades för förräderi den 7 februari. En fällande dom för förräderi kan i Ryssland resultera i ett fängelsestraff på upp till 20 år. En talesman för USA:s utrikesministerium uppger att USA har bett om konsulär hjälp för kvinnan, men att det inte har beviljats. Enligt talesmannen erkänner Ryssland inte i praktiken dubbelt medborgarskap, utan behandlar sådana personer som i första hand ryska medborgare, skriver New York Times. Den 33-åriga kvinnan är inte den enda amerikanen som hålls fängslad i Ryssland. Den amerikanske journalisten Evan Gershkovich, som jobbar för Wall Street Journal, greps i Jekaterinburg i mars förra året. En domstol i Moskva slog i tisdags fast att Gershkovich ska sitta fängslad åtminstone till den 30 mars, vilket är ett år och en dag efter att han greps. Om han sedan fälls för spioneri kan han dömas till upp till 20 års fängelse. Vissa analytiker anser att Kreml kanske använder amerikanska fångar som handelsvara. Åtminstone två amerikanska medborgare som har gripits i Ryssland de senaste åren har utväxlats mot ryska fångar i amerikanska fängelser. Så gick det bland annat för basketspelaren Brittney Griner. yel 240221. Oppositionen i Ryssland efter Navalnyj. Juristen och oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj dog i fredags i straffkolonin "Polarvargen", i norra Uralbergen. Vilka är de personer som är kvar och utgör den ryska oppositionen mot president Vladimir Putin? Hör vår Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. SR 240221. Kommentar: Tjuvarna och bedragarna sitter säkert vid makten i Moskva efter undanröjandet av Aleksej Navalny. För tio år sedan slutade Euromajdan i Ukraina med en seger. På onsdagen har det gått tio år sedan Ukrainas parlament avsatte den dåvarande Kremlvänliga presidenten Viktor Janukovytj. Lördagen den 22 februari 2014 var den sista dagen av en händelserik vecka. Det var den blodigaste veckan under den så kallade Euromajdanprotesterna, som hade börjat i november 2013. Det var dagarna då tiotusentals ukrainare marscherade mot Verchovna Rada, parlamentet, för att en gång för alla tvinga fram en förändring. Ytterligare hundratusentals ukrainare fyllde gatorna i centrala Kiev. Värdighetens revolution hade börjat. Runt om i Ukraina hade folket börja röra på sig. Bland demonstranterna i Kiev fanns också minst 10 000 beväpnade personer förberedda på konfrontation med polis och säkerhetstrupper. Det blev hårda strider och ett hundratal personer dog, men revolutionen utmynnade i folkets seger. Fredagen den 21 februari beordrade president Viktor Janukovytj sina trupper att retirera från centrala Kiev. Samma dag lämnade han huvudstaden för att några dagar senare dyka upp i Moskva. Han var alltså inte på plats den 22 februari, då parlamentet avsatte honom med rösterna 328-0. Folket jublade. Målet var uppnått. Ukraina var fritt, åtminstone fritt att börja den långa vandringen mot ljusare tider. Också i EU var vi glada. Snart skulle vi kunna lämna Ukraina åt sitt öde igen, som vi hade gjort efter Orangea revolutionen nio år tidigare. I Kreml såg förstås Vladimir Putin saken på ett annat sätt. Händelseutvecklingen i Ukraina, som han ju tycker att inte är ett land, var oacceptabel. Dags att sätta igång den redan länge planerade annekteringen av Krimhalvön. Dags att aktivera de separatister som väntade på order i regionerna Donetsk och Luhansk. Det här beslutet tog han av allt att döma redan i samband med ett extrainsatt möte natten till den 23 februari, alltså bara timmar efter att Janukovytj hade avsatts. Den 27 februari dök så kallade små gröna män upp på gator och vägar på Krim. Den väpnade annekteringen av den omtvistade halvön hade börjat.
yle 240222.
Från Sankt Petersburg rapporteras att flera av dem som lade ner blommor till minne av den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, tilldelades en inkallelseorder i samband med att de greps. "Två timmar innan vi släpptes, togs vi in i ett rum där några män satt och delade ut kallelser. De sa att om vi inte skriver under så kommer våra fingrar att brytas. De upprepade hela tiden: 'Nå, ska du fara och slåss för oss?'." (Kommentar: Så gör bara en fasciststat.) Det berättar en ung man för RusNews, enligt den oberoende ryska nyhetssajten Meduza, som numera verkar i exil i Lettland. Meduza tycks ha samlat uppgifter om ett dussintal män som fått en kallelse till militärregistrerings- och mönstringskontor i samband med att de uppmärksammat Navalnyjs död. Antalet fall är litet oklar i rapporten och hur många det här gäller totalt är inte känt. De här männen har antingen tilldelats kallelsen innan de fått lämna häktet eller så har kallelsen skickats till dem efteråt. Ryssland lämnar inte ut Navalnyjs kropp: "Lika farlig död som levande." Spekulationerna om regimkritikern Aleksej Navalnyjs död är många. Nu har hans mamma fått se sin döda sons kropp. Myndigheterna i Ryssland kallar dödsorsaken "naturlig" och vill enligt Navalnyjs mamma begrava oppositionspolitikerns kropp i hemlighet. Samtidigt har Navalnyjs änka och dotter träffat USAs president Joe Biden i Kalifornien. Hör Maria Persson Lövgren, Rysslandskorrespondent.
SR 240222. Putins tystnad efter Navalnyjs död. Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död uppmärksammas världen över - men Putin tiger. Vad vill han signalera med denna tystnad?
SR 240222. 29 min. Dubbla blodiga attacker mot ryska träningsläger. I dagarna har Ukraina utfört två attacker mot ryska träningsläger i Cherson och Donetsk med ovanligt många offer som följd. Uppskattningar gör gällande att omkring 120 ryssar dödats eller skadats. "Att samla personal i större antal inom räckvidden för motståndarens artilleri eller Himars är synnerligen klantigt," säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant. På tisdagen rapporterade flera oberoende ryska medier att ett stort antal ryska soldater dödats i en ukrainsk robotattack i närheten av staden Volnovakha i Donetskregionen. Videoklipp visar högar med ihopsamlade vapen, omgivna av ett flertal uniformerade kroppar. Soldaterna, som ska ha tillhört Rysslands 36:e motoriserade brigad från Transbajkal, uppges ha stått uppställda för att ta emot ett besök från generalmajor Oleg Moiseev när de träffades. Ryska iStories, en oberoende sajt för grävande journalistik, har publicerat en bild av en handskriven namnlista över de döda i attacken. Enligt den ska 68 soldater ha dött. Namnen på 65 av dem har verifierats, skriver iStories. Varken ukrainska eller ryska myndigheter har bekräftat händelsen, men guvernören i Transbajkal via Telegram meddelat soldaternas anhöriga att "ingen kommer att stå utan hjälp och stöd". "Informationen som sprids är opålitlig och kraftigt överdriven", skriver han på Telegram. En talesperson för den ukrainska militären säger att man på onsdagseftermiddagen slog till mot en samling ryska trupper på sandbankarna öster om staden Cherson på onsdagen. Drönarfilmer, först publicerade av den ukrainska analysgruppen Deepstatemap, visar hur flera klungor av ryska soldater träffas av beskjutning. "Minst 60 inkräktare kommer garanterat inte återgå till sina stridspositioner," säger Nataliya Gumenyuk, talesperson för den ukrainska militären i syd, till ukrainska medier. Platsen, geolokaliserad av SVT Nyheter, ligger nära det ukrainska brohuvudet vid Krynkyj på Dneprs östra strand. Enligt Gumenyuk användes området som ett träningsläger för soldater som skulle skickas dit.
svt 240222. Kravet inför krigets årsdag: Lämna tillbaka Navalnyjs kropp. Ett flertal kända ryssar kräver nu att Aleksej Navalnyjs kropp lämnas tillbaka till familjen. Samtidigt firas ryska krigsframgångar i Ukraina på gatorna under fredagen. Vladimir Putin har prisat framgångarna i Ukraina och har lovat att årsdagen för kriget, den 24:e februari, ska bli helgdag i landet. Ex-presidenten Dmitrij Medvedev har samtidigt i en intervju sagt att kriget är slut först när Odessa och Kiev också intagits.
SR 240223. Så tycker ryssarna om kriget två år efter invasionen. Många i den ryska eliten stödjer inte Rysslands invasion av Ukraina, men de tolererar den. Det säger Michail Zygar, en av Rysslands mest framstående journalister. "Rikedom är en viktig faktor," säger Zygar till EBU. På lördag är det exakt två år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Under de första dagarna demonstrerade tusentals människor mot kriget, men protesterna slogs ner. Nu är det inte många som kritiserar situationen öppet, varken bland vanligt folk eller den ryska eliten. Michail Zygar har bland annat en bakgrund som chefredaktör på Rysslands enda verkligt oberoende tv-kanal, Dozjd. Dess journalister lämnade Ryssland, precis som tusentals andra människor, kort efter krigsutbrottet på grund av censuren och rädsla för att bli mobiliserade. Själv bor Zygar numera i USA där han föreläser på Princeton-universitetet. "Många som lämnade landet var chockade eftersom vi trodde att många ryssar stödde kriget. Nu vet vi att det inte är fler än omkring tio till femton procent som verkligen gör det. De flesta är rädda och bara 20 procent är beredda att aktivt uttala sig kritiskt mot kriget," säger Zygar till EBU. För några år sedan utkom Zygar med boken "Männen i Kreml" där han intervjuade flera personer i Putins innersta krets, både öppet och anonymt. I dag säger han att många i den ryska eliten inte direkt stödjer invasionen, utan "tolererar" den. "De vet att de måste tolerera den eftersom de förlorar mycket mindre med kriget än vad de skulle göra om de försökte protestera. Rikedom är en mycket viktig faktor för psykologisk press." Cecilia: Om en fred skulle uppnås genom att Ukraina ger upp de områden som Ryssland har kontroll över, hur troligt är det att Ryssland skulle hålla sig till det? Två år har gått sen Rysslands storinvasion av Ukraina den 24 februari 2022. SVT:s korrespondenter och inbjudna experter ger sin bild av läget just nu, svarar på tittarnas frågor och blickar framåt. Programledare: Marcus Carlehed. Medverkande bland andra: Elin Jönsson, Ukrainakorrespondent, Bengt Norborg, Ukrainakorrespondent direkt från Ukraina, Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker på Utrikespolitiska Institutet.
svtplay 240224 30 min. Kan ses till 240302. Anastasia bor två mil från fronten - ser inget slut på kriget. Efter två år av strider är det ingen som längre tror på att Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska ta slut i närtid. Anastasia och hennes familj bor i Zaporizjzja bara två mil från fronten. Mitt i kriget har de ändå lyckats göra skillnad för många invånare.
SR 240223. Experten: Ryssland har ett tydligt övertag i kriget. Ryssland har ett tydligt övertag i kriget i Ukraina inför tvåårsdagen för invasionen den 24:e februari, det säger Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid Försvarshögskolan. Samtidigt har det amerikanska stödet till Ukraina beskrivits som en avgörande fråga för hur kriget kommer att se ut framöver, men i Washington har debatten för ett fortsatt stöd förändrats. "Det handlar inte längre om hur man ska stödja Ukraina, utan om," säger USA-korrespondent Ginna Lindberg. Ryssland har fem gånger så mycket artilleriamunition som Ukraina.
SR 240223. Kommentar: Ryssland har ett tydligt övertag i kriget på grund av svikaren Donald Trump. Take Putin seriously or risk World War III, former head of British army warns. "This is a late 1930s moment, and if we don’t react to it, we’re doomed not to learn the lessons of history."
Times Radio You tube 12:57 240224. Russia-Ukraine war: After two years of war, where will things go next? Sky News military analyst, Professor Michael Clarke, looks at why the war between Russia and Ukraine is still going on two years after it began.
Sky News You tube 4:42 240224. Paasikivi: "Finns en risk att 2024 blir ett uppbyggnadsår." På lördag den 24 februari är det två år sedan Vladimir Putin inledde sin invasion mot Ukraina. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi konstaterar både att läget är sämre än för ett år sedan, och att en tredje årsdag förmodligen är att vänta. "Det finns en risk att 2024 blir ett uppbyggnadsår," säger han. Joakim Paasikivi pekar på att den ukrainska misslyckade sommaroffensiven har gjort att sannolikheten för att det blir ett långvarigt krig nu är ganska stor. "Då är det farligt för Europa. Risken för för lateral eskalation, alltså att fler länder blir inblandade, kanske på grund av problemen i Mellanöstern eller ekonomiska problem p.g.a. handelstrafiken i Röda havet... Det blir besvärligt," säger han och fortsätter: "Och sen finns alltid risken för misstag. Att någonting går fel när Ryssland är aggressivt. Så visst är det värre än vad det var för ett år sedan," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.
svt 240224. Tobias Engqvist från Umeå har stridit i Ukraina - oroas över Rysslands framgångar. Tobias Engqvist från Umeå har i flera perioder deltagit längst fram i frontlinjen vid kriget i Ukraina. Flera av hans kamrater har dödas i de hårda striderna och nu oroas han över Rysslands framgångar. Efter att Ukrainakriget startade anmälde sig 26-årige Tobias Engqvist frivillig för att kriga. Han åkte ner den 21 mars 2022 och har arbetat både som ambulanssjukvårdare och stridande soldat i ukrainska armén. "Vi specialiserade oss på närstrid och gick ner i ryska värn och använde mycket granater, sprängladdningar och handelsvapen för att bekämpa alla ryssar som vi såg," säger Tobias Engqvist och fortsätter: "Vi blev ofta utsatta för granatbeskjutning och av de 15 kamrater som stått mig riktigt nära och som jag stridit tillsammans med finns nu bara två kvar."
svt 220224. Bert Sundström: Skyttegravskriget är fastlåst - kan pågå i tio år till. Rysslands stora invasion inleddes i gryningen 24 februari för två år sedan. Men Ryssland invaderade ju Ukraina redan i februari 2014, faktiskt. Då nöjde sig Putin med att lägga beslag på Krimhalvön. Ett par månader senare startade ryskledda så kallade separatister krig för att försöka erövra hela östra Ukraina. Det lyckades bara delvis. Men faktum är alltså att Rysslands anfallskrig mot Ukraina nu har pågått i tio år. Det är tyvärr inte omöjligt att kriget kan pågå i ytterligare tio år. President Vladimir Putins mål för två år sedan var att genom ett blixtanfall mot Kiev lyckas erövra hela Ukraina. Inget Putin har sagt sedan dess antyder att hans mål har förändrats. Hans retorik och utfall mot Ukraina, mot väst i allmänhet och USA i synnerhet har blivit allt hätskare. Att Putin skulle beordra ett fullständigt tillbakadragande från Ukraina är otänkbart. Men just en fullständig rysk reträtt är ett nödvändigt villkor för en fred som Ukraina kan gå med på. Så länge de har stridsdugliga soldater och åtminstone nödtorftiga vapenförråd kommer Ukraina att fortsätta försvaret mot de ryska inkräktarna. Risken är uppenbar att kriget kommer att avgöras först när antingen den ryska eller den ukrainska militären tvingas till kapitulation. Som det nu ser ut är skyttegravskriget på marken närmast fastlåst. Den ett hundra mil långa frontlinjen har på sina ställen rört sig några hundra meter åt det ena eller det andra hållet det senaste året. Mer är det inte. Och det till priset av (troligen) tiotusentals döda soldater. Med nuvarande tillgång till soldater och vapensystem har Ukraina inte kraft att forcera de ryska försvarslinjerna i öster och söder. Den ukrainske försvarschefen, Valerij Zaluzjnyj, hävdade strax innan han fick sparken i början av februari att vad som krävs är ett avgörande militärteknologiskt övertag, och ett sådant kräver att Ukraina får tillgång till västvärldens allra mest avancerade vapensystem. Det kan kanske hända, men knappast så snart som krävs för att besegra Ryssland. Putin verkar å sin sida övertygad om att Ryssland har tiden på sin sida. Den ryska industrin har ställt om så att tillverkning av allt från ammunition till pansarfordon och stridsflyg växer starkt. Dessutom levererar Rysslands allierade Iran, Kina och Nordkorea stora mängder av utrustning som Rysslands militär behöver. Putin kan skicka mångdubbelt fler soldater till fronten än vad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förmår. Den ryska ledningen verkar vara beredd att offra hur många människoliv som helst. Och det kan nog krävas miljontals döda ryska soldater innan det bryter ut massprotester. I november kan också Donald Trump vinna presidentvalet i USA. Han har sagt att han kan få slut på kriget på ett dygn. Det kan han självklart inte, men han har visat att han ser upp till auktoritära härskare och vill vara vän med Putin. Att USA:s kongress ännu inte beviljar det militära stöd som president Biden vill ge Ukraina beror på Trump. Om Trump blir USA:s näste president är risken att Ukraina förlorar sin viktigaste allierade. Och då kan Putin få det han helst av allt vill ha: hela Ukraina.
svt 240224. Navalnyjs kropp har överlämnats till hans mor. Den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs kropp har överlämnats till hans mor Ljudmila Navalnaja, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Tidigare har ryska tjänstemän krävt att modern ska gå med på deras villkor om att begrava Aleksej Navalnyj i hemlighet och att inte ha några ceremonier. Änkan Julija Navalnaja har anklagat Putin för att vara en falsk kristen på grund av hanterandet av Aleksej Navalnyjs kropp.
SR 240224. Kommentar: Putin en kristen? "Det är upprörande att se president Putin stå och göra korstecknet vid julmässan i Moskva, en uppvisning i cynism och hyckleri. Historien kommer att döma Rysslands agerande mycket hårt och president Putin skriver in sig bland de andra krigsförbrytarna Stalin och Hitler med flera andra diktatorer." (Barometern 230111.) Försvarsministern i Ukraina: "Många underskattade Ryssland." Försvarsminister Pål Jonsson (M) är på plats i Ukraina. SVT:s Ukrainakorrespondent Bengt Norborg möter honom i Kiev. "Många underskattade Ryssland 2023," säger Pål Jonsson. Ryssland gör stora förluster på slagfältet men de avancerar. Enligt Pål Jonsson behöver Sverige och Europa nu visa samma övertygelse och lägga mer resurser på att stötta Ukraina. "Det är en investering i vår egen säkerhet för om Ryssland vinner kriget så skulle vi få väsentligt större säkerhetsproblem än vad vi har haft hittills," säger han.
svt 230224. Världsledare till Kiev - två år efter fullskaliga invasionen. Två år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. På lördagen besöker flera världsledare - däribland Kanadas Justin Trudeau och EU:s Ursula von der Leyen - Ukrainas huvudstad Kiev för att visa sitt fortsatta stöd för landet. Italiens ledare Giorgia Meloni, som också befinner sig i landet, väntas hålla en videokonferens från Kiev med ledare från världens sju största demokratier, G7-gruppen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj väntas delta i mötet. (svt 240224.) Matthew Chance: Två års krig för Ryssland har sänkt landet allt djupare i mörker. För två år sedan, när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, var jag bland de många långtidsobservatörer av Kreml som missuppfattade det. Få kunde förstå varför Vladimir Putin, Rysslands beräknande ledare, skulle ge sig ut på ett så riskabelt militärt äventyr, särskilt när blotta hotet om en rysk invasion redan gav resultat. I juni föregående år, när ryska styrkor samlades nära Ukraina, träffade USA:s president Joe Biden Putin vid ett toppmöte i supermaktsstil, och beskrev USA och Ryssland som "två stormakter" som lyfter den ryska ledaren efter att tidigare amerikanska administrationer försökt tona ned Rysslands inflytande. Dagarna före invasionen 2022 erbjöd Washington en "pragmatisk utvärdering" av Moskvas säkerhetsproblem, vilket signalerade öppenhet för kompromisser. Att ställa ryska styrkor mot en av regionens största stående arméer verkade okarakteristiskt hänsynslöst och därför osannolikt. Det fanns dock andra som med rätta såg invasionen som oundviklig, som bättre läste Kremls avsikter och med tillförsikt förutspådde en snabb rysk seger i händerna på Moskvas enormt överlägsna styrkor. Två år senare tycker jag om att tro att de av oss som tvivlade på Kremls beslutsamhet hade fel av rätt anledningar. Vad Moskva fortfarande eufemistiskt kallar en speciell militär operation har varit ett blodbad av katastrofala proportioner, osynligt i Europa i generationer. Även konservativa uppskattningar visar att antalet döda och skadade är hundratusentals människor på varje sida. Små vinster, som den senaste tidens fångst av Avdiivka, har kommit till enorma kostnader. Rysslands en gång vördade militär har visat sig smärtsamt oförberedd och sårbar för moderna vapen i händerna på ett beslutsamt ukrainskt motstånd. Även om kriget tar slut i morgon kommer det sannolikt att ta många år för dess styrka och antal att återhämta sig. Och de senaste två åren av brutalt krig har vridit och förvrängt Ryssland också internt. Hundratusentals av dess medborgare har flytt utomlands för att undvika värnplikten. Frustrationer över hur kriget utkämpades provocerade fram ett väpnat uppror där vapenskjutande Wagner-legosoldater marscherade mot Moskva, vilket utgjorde en aldrig tidigare skådad utmaning för Kremls auktoritet. Internationellt förakt har gjort Ryssland till världens hårdast sanktionerade land. Till och med president Putin har åtalats för krigsförbrytelser i Haag. Och nu är Putins mest högljudda kritiker - Alexey Navalnyj - död. Mitt i ett bredare tillslag mot oliktänkande har detta land störtat ytterligare i isolering och mörker. Ta en längre vy och färdriktningen verkar tragiskt tydlig. Jag var i Tjetjenien när, år 2000, en nyligen installerad president Putin förde den upproriska ryska regionen till krängning och släppte lös en obeveklig rysk militär. Vi kommer att bomba dem i uthuset, anmärkte han, i en grov men populär refräng. 2004 mördades en ledande rysk journalist, Anna Politikovskaya, på Putins födelsedag. Hennes modiga utskick från Tjetjenien slog an. Andra kritiker tystades hemma och utomlands. År 2008 ingrep Putin i grannlandet Georgien och skar ut pro-ryska regioner från den georgiska staten. Innan Krims territorium annekterades från Ukraina 2014, hade ryska styrkor i flera år framgångsrikt stött upp den syriska regimen i landets eget brutala tillslag mot uppror, trots internationellt fördömande. Men den 24 februari 2022 var en vattendelare. Det är inte bara så att Putin räknade fel i sin ambition att erövra Ukraina, även om det som var menat som en begränsad kampanj i hög grad nu är ett krig med öppet slut. Snarare var hans fullskaliga invasion av Ukraina det ögonblick som Putin slutligen övergav allt sken av samarbete med väst, och alla sken av att oliktänkande och kritik inom denna stora nation skulle tolereras. Och det finns för närvarande få tecken på någon kursförändring. Faktum är att, två år in i sin särskilda militära operation, håller Putin på att skärpa greppet om makten med tystade motståndare och valet i mars kommer att bekräfta hans femte presidentperiod. Privat förblir många ryssar tysta hoppfulla om att det en dag kommer att ske en kursändring. Men få tror att det sannolikt blir det nu eller till och med snart.
CNN 240224. Armenien nobbar ryskledd militärallians. Armenien tycks distansera sig alltmer från sin forne vapendragare Ryssland. Nu sätter landet sitt deltagande i den postsovjetiska militäralliansen ODKB på paus. Ryssland "har inte fullföljt sina säkerhetsförpliktelser" gentemot Armenien, hävdar premiärminister Nikol Pasjinjan i en intervju med det franska mediebolaget France24. Därför fryser man sitt deltagande i ODKB, en ryskledd militärallians bestående av forna Sovjetrepubliker. Pasjinjan anklagar samtidigt Ryssland för en propagandakampanj med syfte att få bort honom från makten. Relationen mellan Moskva och Jerevan har surnat alltmer sedan ryska styrkor inte ingrep när Azerbajdzjan i fjol gick till offensiv i Nagorno-Karabach, ett omstritt bergsområde som länge styrts av etniska armenier men som ligger inom Azerbajdzjans internationellt erkända gränser. I slutet av 2023 bojkottade Armenien ett möte inom ODKB. I stället har Jerevan sökt sig närmare sina allierade i väst, framför allt Frankrike och USA, enligt AFP. I februari anslöt sig Armenien efter mycket om och men formellt till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) - trots upprepade varningar från Moskva. Det innebär att landet är förbundet att gripa krigsbrottsanklagade Vladimir Putin om han dyker upp i Armenien. Det ryska makthögkvarteret Kremls talesperson säger att man ska kontakta Armenien gällande Pasjinjans senaste uttalanden.
msn 240224.
Dagbladet 240224. Alla fiender inlåsta när Belarus går till val. I skuggan av Vladimir Putins Ryssland ökar förtrycket i allierade Belarus, ofta omskrivet som Europas sista diktatur. När landet går till det regimen kallar val sitter över 1 400 av president Aleksandr Lukasjenkos politiska motståndare bakom lås och bom. Det har gått över ett år sedan det sista livstecknet från Maria Kolesnikova. Demokratiaktivisten dömdes 2021 till elva år i fängelse för sin roll i 2020 års massprotester mot Lukasjenko, som följde på ett presidentval riggat i den autokratiske ledarens favör. Kolesnikovas anhöriga tror att hon sitter isolerad i en av landets ökända straffkolonier, skriver The Guardian. Det senaste brevet till familjen, den 14 februari 2023, avslutade hon med orden "allt kommer att bli bra". Minst 1 430 politiska fångar hålls för närvarande frihetsberövade i Belarus, enligt människorättsorganisationen Vjasna. Bland dem finns 2022 års fredspristagare Ales Bjaljatski och tidigare presidentaspiranten Viktor Babaryko. Inte heller Svetlana Tichanovskaja, som leder den belarusiska oppositionen från sin exil i Litauen, har hört från sin fängslade make Sergej Tichanovskij på åtskilliga månader. I veckan rapporterade Radio Free Europe/Radio Liberty att deras fängslade reporter Igor Losik inte kontaktat sin familj på ett år. De senaste åren har flera politiska fångar avlidit i brist på adekvat vård. Senast i veckan dog regimkritikern Igor Lednik i belarusiskt fängelse. Söndagens parlamentsval är det första valet i Belarus efter protesterna 2020. Sedan dess har Aleksandr Lukasjenkos envälde ökat förtrycket gentemot befolkningen dag för dag. Landet rasar på världens demokratiindex. I parlamentsvalet är inga regimkritiska krafter tillåtna och utländska observatörer inte välkomna. Valet syftar enbart till att befästa Lukasjenkos järngrepp om makten, skriver den mellanstatliga demokratiorganisationen Idea i ett uttalande. I januari skrev Lukasjenko under en lagändring som ger honom straffrättslig immunitet så länge han lever, rapporterar AP. Lagen förbjuder även oppositionella i exil att ställa upp i framtida presidentval. Buffett har donerat miljarder till Ukraina - lovar tre till. Finansmannen Warren Buffetts son Howard G Buffett har donerat över 500 miljoner dollar till Ukraina - och vid årsskiftet väntas den siffran vara 800 miljoner dollar, rapporterar TT. Det motsvarar 8,2 miljarder kronor. Det kan jämföras med att Storbritannien totalt stöttat Ukraina med ungefär 620 miljoner dollar och Nederländerna med 780 miljoner dollar, skriver nyhetsbyrån. Howard Buffett säger till Business Insider att han trots de egna miljarderna oroas för att västs stöd till Ukraina håller på att sina. "Människor tappar intresset med tiden, så att hålla igång det här kommer att bli svårt. Och det kommer att vara ett av USA:s största historiska misstag om vi inte fortsätter stötta Ukraina." Howard G Buffetts stiftelse är uppbyggd med hjälp av pengar från pappan. Howard Buffett om Zelenskyj: Han är en rätt fantastisk kille.
Omni 240225. Kommentar: Howard Buffett verkar också vara en rätt fantastisk kille! Detta i motsats till Putin som fängslar ryska personer som ger 50 dollar till Ukraina. Zelenskyj: 31 000 soldater har stupat. Ukrainas president Volodmyr Zelenskyj säger på en presskonferens att 31 000 ukrainska soldater har stupat sedan Ryssland inledde den brutala invasionen för två år sedan. "Det rör sig inte om 300 000 eller 150 000, eller vad än (Rysslands president Vladimir) Putin eller hans lögnaktiga närmaste säger. Men varje förlust är en enorm förlust för oss." På presskonferensen i Kiev kommenterar Zelenskyj också det haltande stödet från väst till Ukraina, och sade att det av president Joe Biden utlovade amerikanska stödet "säkert" kommer att godkännas av kongressen.
msn 240225. Jonas kör på när det civila stödet till Ukraina sviktar. Jonas von Matern är ensamvargen som stöttat ukrainska förband i snart två år. Han har hittills lyckats få ner 48 bilar - nästan en bil varannan vecka sedan invasionen. Varje gång lämnar han en grönmålad pick-up full med nödvändig sjukvårdsutrustning och kanske några mörkersikten eller mindetektorer till soldater vid fronten. Det är en resa värd en halv miljon kronor i hjälp till trupperna. Läs allt hos
svt 240225. Kommentar: Fantastiskt jobbat. Danmark lägger ned Nord Stream-utredning. Utredningen av sprängningar vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2 läggs ned även i Danmark. Liksom i Sverige slår man fast att man inte har jurisdiktion i frågan. "Myndigheterna kan mot bakgrund av utredningen nå slutsatsen att det var tal om avsiktligt sabotage av gasledningarna. Det bedöms samtidigt inte finnas det underlag som krävs för att lagföra saken i Danmark," meddelar Köpenhamnspolisen i ett pressmeddelande. Där står det att utredningen har varit omfattande och komplicerad. Den har skett i samarbete med den danska säkerhetspolisen PET. "PET följer fortsatt utvecklingen av hotbilden och utför tillsammans med andra berörda myndigheter åtgärder som anses nödvändiga för att skydda Danmarks kritiska infrastruktur," heter det i myndigheternas utskick.
svt 240226. Uppgifter: Kreml satsar miljarder på propaganda. Kreml satsar motsvarade 12,4 miljarder svenska kronor för år 2024 på inrikespolitisk propaganda för att stärka Putins ställning. Det visar läckta dokument som flera medier, bland annat det estniska mediehuset Delfi och tidningen Expressen, tagit del av. Störst budget har, enligt dokumenten, en organisation med namnet "Institutet för utveckling av internet", IRI. IRI vänder sig bland annat till befolkningen i de ryskockuperade områdena i Ukraina och producerar bland annat patriotiska mobilspel för barn. Organisationen har, enligt Expressen, en hel katalog med produktioner kopplade till kriget. (svt 240226.) ISW: Tyst om tvåårsdagen i statliga ryska medier. Ryska statliga medier undvek att uppmärksamma tvåårsdagen av invasionen av Ukraina, skriver tankesmedjan ISW i en lägesrapport.I de två största tv-kanalerna, Rossija-1 ("Ryssland-1") och Pervyj Kanal ("Kanal ett"), nämndes tvåårsdagen inte alls i nyhetssändningar. Den politiske kommentatorn Michail Leontev noterade i sitt program "Vremja" på Pervyj Kanal att det var två år sedan kriget började, men gick inte in närmare på det. Inte heller ryska myndighetsföreträdare uppmärksammade dagen, enligt ISW. Tankesmedjans teori är att tystnaden syftade till att slippa uppmärksamma och diskutera det faktum att Ryssland inte uppnått sina uttalade krigsmål i Ukraina.
Omni 240226. Ungern röstar ja till Sverige i Nato. Efter två år och många turer har Ungerns parlament till slut röstat ja till ett svenskt Natomedlemskap. Sverige överger därmed sin alliansfrihet och blir medlemmar i Nato. "Det här är en historisk dag," skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på X. Det ungerska parlamentet har godkänt Sveriges Natoansökan. 188 parlamentariker röstade ja, och sex röstade nej. Enligt SVT:s Europakorrespondent Ulrika Bergsten kommer nej-rösterna från partier på högerkanten som normalt sett stödjer Ryssland.
svt 240226. Navalnyjs team: "Skulle utväxlas mot mördare." Den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj skulle släppas fri i en fångutväxling bara några dagar efter att han dog, uppger en av hans närmast förtrogna i ett videoklipp. I lördags skrev Navalnyjs talesperson Kira Jarmyhsj på X att oppositionspolitikerns kropp överlämnats till hans mamma, en dryg vecka efter att den ryska fängelsemyndigheten meddelat att Navalnyj dött i fängelset. Strax innan utlämningen hade flera ryska kändisar krävt att kroppen ska överlämnas till mamman. Nu uppger Maria Pevtjich, ordförande för Navalnyjs antikorruptionsfond, att han skulle ha utväxlats, tillsammans med två amerikanska medborgare. Utväxlingen skulle ha skett bara några dagar efter dödsfallet i utbyte mot en rysk mördare, Vadim Krasikov, som dömts för ett mord i Berlin. "På kvällen den 15 februari fick jag information om att förhandlingar pågick och var i slutskedet. Den 16 februari mördades Navalnyj," säger Pevtjich i klippet. Pevtjich nämner inte vilka de två amerikanerna är, men den amerikanska journalisten Evan Gershkovich sitter fängslad i Ryssland anklagad för spioneri. Enligt Pevtjich hade Navalnys team "de senaste två åren" arbetat med att få till en utväxling där politiska fångar i Ryssland skulle släppas i utbyte mot ryska spioner. På söndagen uppgav Kyrylo Budanov, chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst, att Aleksej Navalnyj dog av naturliga orsaker. Närmare bestämt en blodpropp. "Jag är ledsen att göra er besvikna. Men det här är mer eller mindre bekräftat, det är inget vi har tagit från internet tyvärr," sa Budanov till ukrainsk tv. Dödsorsaken är densamma som uppges av Ryssland, men som varit starkt ifrågasatt i omvärlden - inte minst då Rysslands behandling av Navalnyj anses ha kunnat orsaka en "naturlig död". "Han ljuger", skrev Pevtjich på X kort efter Budanovs uttalande.
Samtidigt uppger Navalnyjs talesperson Kira Jarmysj på måndagen att en offentlig minnesstund planeras att hållas i slutet av veckan.
svt 240226. 10 år sedan Ryssland annekterade Krimhalvön: "Vi var så naiva." Elin Jönsson, Ukrainakorrespondent på SVT, var på plats när Ryssland annekterade Krimhalvön för tio år sedan. "När jag ser tillbaka på händelseförloppet är det så tydligt att kriget började då. Vi var så naiva, både jag och hela världen." Den 27 februari 2014 dök tungt beväpnad rysk militär upp på Krimhalvön i Ukraina. SVT:s reporter Elin Jönsson var på plats. "Jag kände att det här var historia, men förstod inte då vilka enorma konsekvenser som skulle komma av det här," säger hon. Det hela började när Viktor Janukovytj, Ukrainas dåvarande president, i november 2013 avstod från att skriva under ett samarbetsavtal med EU. Protester utbröt på Självständighetstorget i Kiev. Kinesiska medier: Sveriges inträde i Nato är det dummaste beslutet sedan andra världskriget. Man har presenterat det som någonting som kommer att destabiliisera norra Europa.
svt 240227. Zelensky har en plan: "Detta drag kommer att få Putin att sluta kriget." Och under en presskonferens kallad 'Ukraina. År 2024' presenterade den ukrainska presidenten Zelenskyjen ny vinkel på diskussionen om hur man kan försvaga den ryska presidenten, Vladimir Putins, makt. Det meddelar det ukrainska presidentkontorets officiella webbplats. Enligt Zelensky är vägen till att försvaga Putin en fyrstegsstrategi: att tillfoga det ryska militären förluster i strid, politisk isolering på den globala scenen, intensifierat sanktionstryck, och konfiskation av frysta ryska tillgångar. Zelensky gör det klart att allt handlar om pengar för den ryska presidenten: "För honom (Putin) är pengar högsta prioritet. När man lyssnar till hans budskap handlar allt om pengar. Han säkerställer skyddet av dessa pengar, även de frysta tillgångarna utomlands," sade Zelensky under presskonferensen. Den ukrainska presidenten bedömer att det är avgörande för Putin att bevara ryska affärsvärden, och därför skulle ett angrepp på dessa värden kunna utgöra ett betydande slag: "Om alla de frysta tillgångarna och pengarna överförs till Ukraina ovillkorligt, tror jag det skulle försvaga honom avsevärt", förklarar Zelensky och understryker också sitt eget intresse i ett sådant utfall: "Utan blodsutgjutelse, men det skulle vara mycket effektivt. Då skulle han ringa till alla, inte bara mig, för att hitta ett sätt att avsluta detta krig på." I december 2021 skickade den ryska regeringen en rad krav till NATO, som skulle uppfyllas om den ökade spänningen nära den rysk/ukrainska gränsen skulle minska. De svar som skickades uppfyllde inte ryssarnas önskemål, och den 24 februari 2022 korsade ryska trupper gränsen till Ukraina.
msn 240227. Läckta dokument: Rysk tröskel för kärnvapen lägre än Putin medger offentligt. Rysslands tröskel för att använda taktiska kärnvapen är lägre än vad landet någonsin har uppgett offentligt. Det visar läckta ryska dokument som Financial Times har tagit del av via uppgiftslämnare från väst. Dokumenten diskuterar olika krigsstrategier och är framtagna mellan 2008 och 2014. Trots att de är över tio år gamla säger experter att innehållet är relevant. Dokumenten visar att Ryssland är redo att ta till kärnvapen vid flera olika scenarier, exempelvis om ryska styrkor tunnas ut till den grad att "de inte lyckas stoppa stora aggressioner". Kärnvapen kan bli aktuella när tillräckligt många ubåtar eller flygplatser förstörts. Vidare kan de användas för att hindra andra länder från att eskalera konflikter, för att undvika förluster av ryskt territorium eller för att göra den ryska flottan "mer effektiv". "Tröskeln för kärnvapen är ganska låg om de önskade resultaten inte kan uppnås på konventionellt vis," säger Alexander Gabuev, chef för tankesmedjan Carnegie Russia Eurasia Center.
msn 240228. Vinstrekord för rysk storbank - trots sanktioner. Den statskontrollerade ryska storbanken Sberbank redovisar en vinst på 1 510 miljarder rubel (motsvarande 170 miljarder kronor) för helåret 2023. Det är mer än fem gånger så mycket som 2022 och nytt historiskt vinstrekord för banken. Ett oväntat starkt räntenetto - det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor - bidrar till utvecklingen. Sberbanks chef Herman Gref är sedan länge en nära bundsförvant till Rysslands president Vladimir Putin. För 2024 räknar Sberbank med en avkastning på eget kapital på över 22 procent och en räntenettomarginal på 5,7 procent - ned från 6,3 procent i fjärde kvartalet 2023. EU har infört sanktioner mot Sberbank med anledning av Rysslands krig mot Ukraina.
msn 240228. Transnistrien ber Ryssland om "skydd". Den ryskstödda utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien ber Ryssland om "skydd". Beskedet kommer efter varningar om en möjlig rysk annektering. En särskild kongress, bestående av flera ministrar i ryskstödda Transnistriens utbrytarregering, antog under onsdagen en resolution med skrivelser om ryskt beskydd. I resolutionen står det att kongressen ber Ryssland "att genomföra åtgärder för att skydda Transnistrien mot ökat tryck från Moldavien", rapporterar Reuters. "Det kan handla om aktioner för att skydda Transnistriens befolkning mot vad man beskriver som ett ekonomiskt tryck från Moldavien," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Sedan Sovjetunionens fall fungerar Transnistrien i praktiken som en självstyrande stat med ryskt stöd och rysk truppnärvaro. Regionen har däremot aldrig internationellt erkänts som självständig stat. Om Ryssland skulle erkänna Transnistrien självständigt skulle det, enligt experter, vara en direkt krigsförklaring mot Moldavien. Jakob Hedenskog beskriver dagens utspel som ett steg mot en rysk annektering. "Det liknar agerandet i samband med den storskaliga invasionen av Ukraina. Men Ryssland har inte trupper på plats för en invasion av Ukraina," säger han, och tillägger: "Vad det handlar om är ryska planer för en framtid när man hoppas ha utökat sin position i södra Ukraina så att man har kontroll över gränsområdet till Transnistrien."
För ett par dagar sedan varnade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) för att Transnistrien skulle be om att bli annekterat av Ryssland. "Jag har svårt att tänka mig att ett sådant här beslut tagits utan initiativ från Kreml, men det betyder inte att Transnistrien helt och hållet är i händerna på Ryssland. Det finns däremot en del av Transnistriens elit som är väldigt prorysk," säger Jakob Hedenskog. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har tidigare sagt till rysk statsmedia att väst har som mål att skapa ett aggressivt och ryssfientligt Moldavien - "ett nytt Ukraina". Ryssland skapar och utnyttjar social instabilitet i Moldavien på olika sätt för att underminera landet. Till exempel betalar man människor för att gå ut och protestera mot regeringen och man använder också mycket propaganda och desinformation för att sprida lögner im vad Moldaviens regering gör. Bjuvs kommun hotas av Rysk hackergrupp. I Bjuvs kommun råder full beredskap efter hot från en rysk hackergrupp om att läcka känslig information. Gruppen har via sin webbplats meddelat att de planerar att offentliggöra "nästan 200 gigabyte" av stulna data, inklusive "hemliga dokument, kontrakt, avtal, personalfiler" på Darknet. Nyheten, som först rapporterades av Dagens Nyheter, har fått kommunen att vidta akuta åtgärder för att skydda invånarnas personuppgifter. För kommunen står mycket på spel, särskilt risken för att känsliga uppgifter som journaler och personnummer ska hamna i orätta händer. "Sådana uppgifter har inte utanför de här väggarna att göra," säger tillförordnad kommundirektör i Bjuv, Christian Axelsson, till SVT Nyheter Helsingborg. Som ett direkt svar på hotet har kommunen trappat upp sina säkerhetsåtgärder och gått upp i stabsläge. Krismöten avlöses av varandra, och IT-experter arbetar intensivt för att utvärdera om och vilket material som kan ha hamnat i hackargruppens händer. Trots osäkerheten kring vad som eventuellt stulits, betonar Axelsson att kommunens tjänster fortfarande fungerar som de ska. Hotet mot Bjuv kommer i kölvattnet av ett omfattande dataintrång mot IT-företaget Tietoevry den 20 januari, vilket påverkade flera av dess kunder, inklusive offentliga myndigheter och företag. Även om angreppet mot Bjuvs kommun tros vara separat från denna händelse, belyser det den ökade cyberrisk som svenska kommuner och organisationer står inför.
msn 240229. Kommentar: Ryssland är en fiende mot mänskligheten. Tjuvarnas och banditernas hemvist. Novaja Gazetas chefredaktör gripen i Moskva. Novaja Gazetas chefredaktör Sergej Sokolov har gripits i Moskva, misstänkt för att ha "underminerat" den ryska armén, rapporterar tidningen. Sokolovs frihetsberövning uppges vara ett svar på rapportering om den ryska armén i en artikel som publicerats i Novaja Gazeta, men artikeln i fråga har inte specificerats. Om han döms väntar böter på uppemot 50 000 rubel, eller strax över 5 500 kronor. Tidningen flyttade stora delar av sin verksamhet till Lettland i mars 2022, men Sokolov arbetade i fortsatt i Ryssland, där Novaja Gazetas hemsida blockerades i november 2022. (svt 240229.) Kommentar: Det kan nog vara dags för Sokolov att fundera på om han inte ska lämna Ryssland innan han döms för nästa hårdare straff för omstörtande verksamhet. Navalnyjs änka drabbad av desinformationskampanj - påstås ha relationer med flera män. Julija Navalnaja, änka till den döde ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, har lovat att fortsätta hans arbete. Men nu sprids lögner om henne online, bland annat i ryska medier. Det ska röra sig om en organiserad kampanj i syfte att förstöra hennes rykte, rapporterar Wired. Bilder på Julija Navalnaja och en rysk miljonär har fått spridning på Telegram, i statliga ryska medier och på andra sociala medier. Det hävdas att de har en relation. Men bilderna är antingen fejkade eller gamla, rapporterar flera medier. Det hela är en del av en organiserad kampanj mot Navalnaja som har syftet att förstöra hennes rykte, skriver Wired. I en video på sociala medier har Navalnaja sagt att hon kommer att fortsätta sin makes kamp för ett fritt Ryssland. Under onsdagen var Julija Navalnaja inbjuden att tala i EU-parlamentet. I sitt tal sa hon att det krävs mer än resolutioner och sanktion för att stoppa Putin. "Du förhandlar inte med en politiker utan ett blodigt monster," sa hon.
svt 240229. Kommentar: Monstret gör allt för att diskreditera alla rivaler som motsätter sig herr Putin. ÖB: Måste vara rustade för ett anfall mot Gotland. Rysslands krig mot Ukraina kan eskalera till ett angrepp mot andra stater, varnar ÖB. Trots Nato måste det svenska försvaret vara rustat för att initialt klara exempelvis ett anfall mot Gotland på egen hand, anser han. "Natomedlemskapet ersätter inte behovet av att kraftigt förstärka nationell militär förmåga," säger överbefälhavare Micael Bydén. I sitt nya budgetunderlag slår Försvarsmakten fast att Ryssland under överskådlig tid utgör ett militärt hot mot Sverige. Man begär inga anslagshöjningar för 2025 utan utgår från de ekonomiska ramar som regeringen angett. Men ÖB påpekar att det kan behövas mer pengar om förutsättningarna ändras.
I budgetunderlaget listas en rad situationer som Sverige måste rusta för. Allt från värdlandsstöd till hybridkrigföring - och väpnat angrepp med strid på svenskt territorium. Ett exempel som beskrivs är ett anfall mot Gotland, där fientliga förband landsätts på ön med kort förvarning, och skyddas av bland annat fartygsstyrkor. "Det här är viktiga områden där vi måste säkerställa att vi militärt kan komma till verkan. Att vi har robusta system där det behövs sådant, att vi har värdlandsstöd med all den infrastruktur som krävs," säger ÖB. ÖB understryker samtidigt att Natos beskydd är viktigt. "Men alla länder i Nato har en skyldighet att ha ett tillräckligt starkt nationellt försvar för att kunna agera tidigt på egen hand tills artikel 5 aktiveras."
Omni 240304. Lavrovs uttalanden om Moldavien väcker oro hos globala observatörer. På onsdagen bad regeringen i Transnistrien, en utbrytarregion i östra Moldavien, om "skydd" från Ryssland. Vid ett särskilt kongressmöte begärde de att Moskva skulle "vidta åtgärder" för att säkra regionen från "ökad press från Moldavien." Det dröjde inte länge innan Lavrov bekräftade att skyddet av "våra landsmän" i Transnistrien är en prioritet. Ministern attackerade vidare den moldaviska regeringen och drog kusliga paralleller till retoriken som användes innan invasionen av Ukraina. "Regimen som har rotat sig i Chisinau (huvudstaden i Moldavien, reds. anm.) följer i fotspåren av Kyivregimen," sade Lavrov, enligt en översättning som postats på X av Anton Gerasjenko, en tidigare vice inrikesminister i Ukraina. "De stoppar allt ryskt, diskriminerar det ryska språket på alla nivåer, och tillsammans med ukrainare organiserar de allvarliga ekonomiska påtryckningar mot Transnistrien." Lavrovs kommentarer har väckt starka reaktioner. "Grymt, men inte oväntat," skrev den ryske historikern Oleksandr Polianitjev på X. "Lavrov hotar Moldavien med Ukrainas öde, och kallar dess regering för 'Chisinauregimen.' Vi vet vad detta innebär," tillade han. Många användare delar historikerns oro. "Vi har hört detta förr och sett hur det slutar," påpekar militärnyhetsbloggaren som skriver under namnet "Albina Fella." Så sent som i februari 2023 varnade Moldaviens president Maia Sandu för att Vladimir Putin planerar en kupp för att störta landets regering. Flera västerländska analytiker har varnat för att detta kan underlättas av de 1 500 soldater som fortfarande är stationerade i Transnistrien efter kriget som ledde till regionens utbrytning på 1990-talet. Sedan 2022 har Moldavien kandidatstatus i EU, med ambitioner att ansluta sig till unionen senast 2030. Det ryska regimet har starkt motsatt sig att grannländer går med i organisationer som EU och NATO, vilket var en av anledningarna som Putin anförde för invasionen av Ukraina.
msn 240204.
Högsta domstolen stoppar rysk krigskritiker. Högsta domstolen i Ryssland fastställde på måndagen beslutet om att stoppa den liberale politikern Boris Nadezjdin från att kandidera i det ryska presidentvalet, enligt AP. Oppositionspolitikern Nadezjdin, som öppet kritiserat Putin och kriget i Ukraina, har uppgett att han lämnat in 105 000 namnunderskrifter till den ryska valmyndigheten. Men den ryska valmyndigheten i Moskva stoppade hans kandidatur med hänvisning till att över 9 000 av underskrifterna var ogiltiga. Nadezjdin skriver i ett uttalande på sociala medier att han kommer att fortsätta överklaga. (svt 240304.) Tre viktiga frågor under den kinesiska folkkongressen. På tisdagen inleddes den årliga folkkongressen i Kina där tusentals delegater från landet samlas för att stifta lagar och diskutera politik. SVT:s Asienkorrespondent Tilde Lewin är på plats och rapporterar. Under två veckor samlas tusentals politiker i Peking för att bland annat diskutera det årliga tillväxtmålet, säkerheten och utrikespolitiken. Kina siktar på en tillväxt för 2024 på fem procent. Det meddelade regimen under tisdagen vid årets nationella folkkongress samtidigt som landets övergripande budget tillkännagavs. Landets försvarsbudget ökar med 7,2 procent, enligt budgeten. "Vi kommer att tillhandahålla starkare finansiella garantier för ansträngningar att modernisera vårt nationella försvar och de väpnade styrkorna på alla fronter och konsolidera och förbättra integrerade nationella strategier och strategiska förmågor," sade premiärminister Li Qiang till församlingen. Kinas försvarsbudget har mer än fördubblats sedan 2015. Närmare 3 000 personer som är lojala kommunistpartiet och ledaren Xi Jinping deltar vid kongressen. Se Tildes "tre saker att ha koll på under folkkongressen" i videon.
Omni 240305. Ungerskt Nato-nej - till Rutte. Ungern har hittat en ny käpp att sätta i Nato-hjulet, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.Efter att länge ha dragit sig från att säga ja till Sveriges medlemskap i Nato är det nu nederländske Mark Ruttes tilltänkta roll som ny generalsekreterare som ogillas av de styrande i Budapest. "Vi kan givetvis inte stödja valet till Natos generalsekreterare av en man som tidigare velat tvinga Ungern på knä, säger Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto på en presskonferens på tisdagen. Rutte uppges annars ha stöd från minst 20 medlemsländer, däribland USA, för att efterträda Jens Stoltenberg på chefsposten i Nato. Eftersom fullständig enighet krävs räcker det dock med ett nej för att hindra ett tillsättande.
Nato har tidigare uttalat att man hoppas få klart med vem som bli ny generalsekreterare redan under det första kvartalet i år.
msn 240305.
Kommentar: Viktor Orbán ska alltid sabotera sin omgivning. Han hör inte hemma varken i EU eller Nato. Det här är "Ukraina" om Medvedev får bestämma. Framför en karta med ett kraftigt minskat Ukraina säger den ryske expresidenten Dmitrij Medvedev att landet "utan tvekan är Ryssland". SVT:s utrikesreporter Bert Sundström tror inte att kartan är Rysslands målbild - men att Kreml troligen har godkänt att den visas upp. "Det är någon slags godkänd framtidsfantasi som han får framföra," säger han. Det var under en ungdomsfestival i Sotji under måndagen som Dmitrij Medvedev höll ett anförande framför kartan. "Uppfattningen måste försvinna för alltid. Ukraina är utan tvekan Ryssland, sa han på scen." Dmitrij Medvedev var förut en maktfaktor i Ryssland. Men numera har han inte lika stort inflytande över politiken. Bert Sundström menar att hans uttalanden och åsikter inte har någon större betydelse. "Men samtidigt är han ändå en röst för den inhemska befolkningen. Man måste förstå att det här är en del av det Ryssland som nu håller på att växa fram, där folk faktiskt tycker saker som vi kan tycka är helt vansinniga," säger Bert Sundström. Se mer i klippet.
Omni 240305. Politisk expert i Ryssland fängslad inför valet. Inför presidentvalet i Ryssland nästa vecka sitter en av landets ledande experter på valövervakning, Grigorij Melkonjants, fängslad. Han är en av ledarna för organisationen Golos som granskat och avslöjat fusk i ryska val i över två decennier. "Gripandet av Grigorij Melkonjants är direkt kopplat till valet," säger Stanislav Andrejtjuk, en annan av organisationen Golos ledargestalter, till Ekot.
SR 240305. Kommentar: En skurkstat tål inte att bli granskad. Putin ska vinna valet stort oavsett hur många som röstar på honom. Vietnam tar hårdare tag mot oliktänkande - youtuber gripen. På kort tid har flera aktivister och journalister gripits i Vietnam, anklagade för att ha spridit information eller åsikter som hotar landet. Vietnam, som just nu kandiderar för omval till FN:s råd för mänskliga rättigheter, har en kraftigt begränsad yttrandefrihet och rankas på plats 178 av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. En av de gripna, aktivisten och youtubern Nguyen Chi Tuyen, är en uttalad kritiker av såväl Ryssland som Kinas agerande internationellt. Vietnam har inte fördömt invasionen av Ukraina.
SR 240306. Kommentar: Kommunistiska enpartistaten Vietnam ska inte sitta i rådet för mänskliga rättigheter. På samma sätt som en varg inte ska släppas in i ett fårahus. Ukraina: Minst 27 skadade efter fartygsattacken. Minst 27 ryska sjömän skadades vid attacken mot det ryska örlogsfartyget "Sergej Kotov" under natten mot tisdagen, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst på Telegram. Ytterligare sju personer ska ha dödats, enligt dem. Fartyget, en patrullbåt, träffades av havsdrönare i närheten av Kertjsundet. Enligt Ukraina kan ett 50-tal ryssar ha lyckats evakuera. Havsdrönare filmade när "Sergej Kotov" sänktes vid Krimhalvön. (svt 240306.) 2 300 lastbilar köar vid polsk-ukrainska gränsen. Polska demonstranter stoppar trafiken över gränsen till Ukraina. För närvarande står 2 300 lastbilar i kö för att komma in i landet, uppger den ukrainska gränspolisen enligt Suspilne. Demonstranterna, lantbrukare som protesterar mot vad de menar är orättvisa handelsvillkor mellan EU och Ukraina, släpper bara igenom en bråkdel av de lastbilar som vill ta sig från eller till landet. År 2022 slopade EU tullarna för ukrainska varor för att stötta landets krigshärjade ekonomi. De polska bönderna menar att billigt ukrainskt spannmål åtnjuter konkurrensfördelar gentemot deras. (svt 240306.) Delade inlägg om kriget - får sju års fängelse. Den ryske journalisten Roman Ivanov dömdes under onsdagen för att ha spridit "falsk" information om Rysslands armé. Domstolen ansåg att Ivanov, genom att dela en artikel i New York Times som handlade om ryska soldaters massaker på civila i Butja samt en FN-rapport, var skyldig. Ivanovs kollega Maria Ponomarenko vid nyhetssajten RusNews dömdes ifjol till sex års fängelse för att på sociala medier ha skrivit om Rysslands flygbombning av den stora teatern i Mariupol då ett stort antal civila dödades. Ivanov bar en t-shirt med texten "nej till krig" när han fick sin dom. (svt 240306.) Storbritannien redo att låna ut frysta ryska medel. David Cameron, Storbritanniens utrikesminister, säger att landet är beredda att låna Ukraina samtliga frysta ryska pengar i landet, rapporterar The Guardian. Detta som en garant för att Ryssland står för uppbyggnaden av landet efter kriget. Enligt Cameron söker man ett så stort stöd bland G7- och EU-länderna som möjligt. Men om inte samförståndet blir stort nog så är britterna beredda att gå vidare tillsammans med de länder som tycker likadant som dem, skriver tidningen. (svt 240306.) Andersson: Uteblivet USA-stöd till Ukraina kommer kosta för européerna. 60 miljarder dollar till Ukraina blockeras just nu i den amerikanska kongressen. Om inte USA fortsätter bidra med pengar blir det dyrare oss i Europa, säger Magdalena Andersson (S). "Det kommer kosta," säger hon SVT:s 30 minuter. USA har sedan Rysslands invasion varit den enskilt största givaren av militärt stöd till Ukraina. Men det senaste stödpaketet på 60 miljarder dollar har fastnat i den amerikanska kongressen, och verkar inte kunna betalas ut alls. Donald Trump, som leder opinionsmätningarna inför höstens presidentval, har dessutom sagt att om han vinner så kommer stödet till Ukraina försvinna helt. Enligt Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna, skulle det innebära en högre prislapp för Europa när det gäller just stöd till Ukraina. "Om stödet inte kommer från USA kommer det kosta mer för européerna, men det måste det få göra. Jag är känd för att vara snål, men i avgörande situationer måste man prioritera," säger S-ledaren i SVT:s 30 minuter.
svt 240308. Finska Säpo-chefen: "Ökade hot efter medlemskapet." Under det år som Finland har varit medlem i Nato har de ryska operationerna mot landet ökat kraftigt. Nu varnar den finländska säkerhetspolisen för att samma utveckling kan vänta Sverige. "Vi måste vara redo," säger chefen Teemu Turunen till SVT Nyheter. En migrantkris vid gränsen, sabotage på Östersjöns botten och kontinuerliga cyberattacker. Listan över de ickemilitära hot som Finland upplevt under det år man varit Nato-medlem är lång. Hotet från öst är inget nytt i Finland. Landet utgör Natos längsta gräns mot Ryssland. Klart är dock att Natomedlemskapet utgjorde en upptrappning i spänningarna mellan länderna. "Finland betraktas nu av Ryssland som ett ovänligt sinnat land. Det innebär åtgärder mot oss," säger Teemu Turunen, tillförordnad chef för den finländska motsvarigheten till Säpo - Skyddspolisen. Men även om Natomedlemskapet på kort sikt leder till ökade hot från Ryssland finns förhoppningar om att allianssamarbetet på sikt ska stärka medlemmarnas beredskap, både militärt och civilt. Arbetet har redan inletts. Bland annat utreds om Sverige och Finland ska upprätta gemensamma beredskapslager. Att Sverige, liksom Finland, behöver stå redo för ryska åtgärder nu när Natomedlemskapet ser Teemu Turunen som en självklarhet. "Man ska aldrig underskatta den ryska underrättelsetjänstens förmåga. De är skickliga och vi måste vara redo," säger han.
svt 240308. Kommentar: Ryssland med sin ledare Putin är ett destruktivt land och därför behövs stor vaksamhet på allt vad de gör. Indien: Medborgare har lurats in i ryska armén.Indiska myndigheter uppger för nyhetsbyrån AFP att de avslöjat ett ryskt traffickingnätverk som ägnat sig åt att skicka indiska medborgare till Rysslands krig i Ukraina. Nätverket ska via falska resebyråer ha lurat omkring 35 indier in i den ryska militären. "Människohandlarna har via sociala medier lockat indiska medborgare med högbetalda jobb i Ryssland", skriver den indiska polisen i ett uttalande enligt AFP och fortsätter: "Kidnappade indier har tränats i strid och satts in vid fronten mot deras vilja." Indiska myndigheter säger sig nu arbeta för att få hem ett flertal av sina medborgare från Ryssland. I klippet: Mohammad Asfan från Indien rekryterades att delta i kriget på den ryska sidan. (svt 240308.) Kommentar: Så gör en skurkstat. FN-expert: Ryssland har satt tortyr i system. Den ryska militären och grupper kopplade till den använder "systematiskt och medvetet" tortyr i ockuperade områden i Ukraina. Det uppger FN:s specialrapportör för tortyr, Alice Jill Edwards. Hon menar att hon dragit slutsatsen efter ett besök i Ukraina i september. "Mängden trovärdiga anklagelser om tortyr och andra sorters grym, inhuman eller förnedrande behandling eller bestraffning (tyder på att) tortyr är en del av Rysslands krigföring," säger Edwards till FN:s människorättsråd. Ukrainska åklagare har uppgett för Edwards att runt 103 000 utredningar kopplade till krigsbrott och brott mot mänskligheten är pågående, varav 90 procent av dem är registrerade som tortyrfall. (svt 240308.) Här är metoderna som ska ge Putin rekordmånga röster. Om några dagar kommer ryssarna att rösta fram Vladimir Putin till Rysslands president - för femte gången. Men Putin vill inte bara bli vald, han vill kunna visa på att han har ett stort stöd. Och för att det ska vara möjligt använder Kreml olika metoder. När Vladimir Putin valdes till president för sex år sedan fick han enligt landets valkommission 76,69 procent av alla röster. Det var rekord. Nu vill Putin slå det rekordet för att kunna visa upp att minst 80 procent av alla som röstar stöttar just honom. Det uppger politiska källor till den ryska oberoende tidningen Meduza. Inför valet 2018 slogs Aleksej Navalnyj för att bli en av presidentkandidaterna. Han förbjöds till slut att ställa upp, men Navalnyj lyckades mobilisera en opposition mot den sittande presidenten. För att inte riskera låga valresultat utvecklade Putins medarbetare flera metoder för att få det ryska folket att rösta på just honom. Metoder som används även i det kommande valet. En av metoderna går ut på att myndigheter och företag som är lojala med Kreml har anställda, som utöver sina vanliga jobb, ska mobilisera kollegor att rösta på Putin. "De vill locka många människor, men de vill locka rätt typ av människor. Makten har ett stort problem just nu med att få stöd så valdeltagandet är inte lika viktigt som att Putin ska få sina resultat," säger Roman Udot, oberoende valexpert. Innan Udot tvingades att lämna Ryssland var han en av ledarna för rörelsen Golos som kämpar för fria val i Ryssland. Förutom att återanvända metoder från 2018 har Kreml lagt till digital omröstning på många platser i Ryssland. Det utvecklades i Moskva, en av städerna med högst andel oppositionella. "Det används i städer som protesterar mot den sittande makten. Människor som kommer till vallokalerna kan vi räkna, vi kan se de på kamerorna och räkna deras röster på papper. Men de digitala rösterna som ligger på molnet kan vi inte kontrollera," säger Roman Udot.
svt 240309. Så gynnas Kina av sanktionerna mot Ryssland. Handeln mellan Kina och Ryssland ökar stadigt. Förra året växte handelsutbytet mellan länderna till rekordnivån 240 miljarder dollar. Ryssland importerar allt mer varor från Kina. Att de ekonomiska banden har stärkts märks i det ryska distriktet i Peking. Evgeniya jobbar som kosmetolog och säger att sanktionerna är bra för hennes verksamhet. "Jag är väldigt tacksam mot Europa." Kina importerar framförallt stora mängder råolja från Ryssland, och har tagit över när andra länder slutat köpa rysk olja. Förra året köpte Kina hälften av all rysk olja och hittills i år har mängden och andelen ökat ännu mer. Det kinesiska bensinpriset ligger på en stabil nivå på omkring tolv svenska kronor. (svt 240310.) Ukrainsk ilska efter påvens ord om vit flagga: "2 500 kilometer bort." Påve Franciskus säger i en intervju att Ukraina inte borde känna någon skam över att hissa vit flagga och förhandla med Ryssland. Hans ord sågas i hårda ordalag av Ukraina. "Vår flagga är gul och blå. Det är under den vi lever, dör och kommer att vinna. Vi kommer aldrig hissa några andra flaggor", skriver utrikesminister Kuleba på X. Läs mer hos
Omni 240311. Rysk media: Ryske marinchefen petas. Admiral Nikolaj Yevmenov petas från sin roll som chef för den ryska marinen, skriver ryska medier med hänvisning till källor med insyn. Han ska enligt källorna nu ersättas av Alexander Mojseev som fram tills nu haft befälet för landets norra flotta. Ryska myndigheter har ännu inte bekräftat eller dementerat uppgifterna. Den ryska Svarta havsflottan, som legat under Yevmenov befäl, har under krigets gång förlorat ett flertal fartyg efter en rad framgångsrika ukrainska drönarattacker. (svt 240311.) Källor: Stort ryskt överläge i granatproduktionen. Ryssland ser ut att tillverka tre gånger så många artillerigranater än vad Europa och USA gör tillsammans, uppger flera källor med insyn för CNN. Totalt rör det sig om omkring 250 000 granater i månaden enligt Natoberäkningar som kanalen tagit del av. "Vi är i ett produktionskrig. Utfallet i Ukraina avgörs av hur utrustad respektive sida är," säger en högt uppsatt Natokälla. En europeisk underrättelsekälla säger till CNN att Ryssland avfyrar 10 000 granater om dagen, medan Ukrainarna inte skjuter fler än cirka 2 000 dagligen. Ukrainas skriande ammunitionsbrist förklaras av försenade granater från EU och hittills uteblivna pengar från USA. (svt 240311.) Orbán: Trump kommer inte ge Ukraina en krona. Ungerns Viktor Orbán träffade på fredagen expresident Donald Trump i USA för samtal om bland annat Nato och kriget i Ukraina. Orbán säger till den ungerska kanalen M1 att Trump, som tidigare sagt att han kan avsluta kriget på 24 timmar, har en "tydlig plan" för hur han ska avsluta kriget om han blir president på nytt.
"Han kommer inte lägga en krona på det russo-ukrainska kriget. Därmed kommer kriget att ta slut då det är uppenbart att Ukraina inte kan stå på egna ben," säger Orbán och fortsätter: "Om amerikanerna inte skickar pengar så blir det omöjligt för européerna att ensamma finansiera kriget. (svt 240311.) Ryska Röda korset deltar i Putins barnläger. Ryska Röda korset deltar i militärpatriotiska barnläger. Det visar en granskning i Expressen och flera internationella medier. Nu ökar pressen på internationella Röda korset att utesluta den ryska grenen. Tidigare har Expressen, The Guardian, Der Spiegel, Yle och flera andra mediehus gemensamt rapporterat om hur ryska Röda korset har nära band till Rysslands president Vladimir Putin. Nu avslöjar man att ryska Röda korsets personal lär ut första hjälpen och sjukvård vid militärpatriotiska träningsläger, där barn och ungdomar även tränas i närstrid och att använda vapen. Dessutom har ryska Röda korset nyligen skrivit under ett samarbetsavtal med ett barnläger, Artek, på den ryskockuperade Krimhalvön. Sedan i fjol är Arteks direktör Konstantin Fedorenko satt under sanktioner av EU, Storbritannien och USA för inblandning i bortförandet av ukrainska barn. I ett uttalande skriver Internationella röda kors-federationen (IFRC) att de tar uppgifterna på största allvar och utreder dem internt. "Vi förväntar oss att IFRC vidtar snabba åtgärder i enlighet med dess stadgar, vilket inkluderar åtgärder som avstängning eller uteslutning," säger Utrikesdepartementet i en kommentar.
svt 240312. Kommentar: Ryssland har ställt om till en krigsekonomi. Detta är blivande soldater som när de blir tillräckligt gamla ska ut i världen för att strida för imperiet Ryssland. Putin: Ryssland redo för kärnvapenkrig. Ryssland är redo att använda kärnvapen om landets suveränitet hotas. Det säger landets president Vladimir Putin i ett intervju med en statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti och den statliga tv-kanalen Rossija-1, skriver nyhetsbyrån Reuters. "Från ett militärt och tekniskt perspektiv är vi, så klart, redo," säger Putin. I intervjun som gjordes på tisdagen säger Putin också att USA förstår att om de sätter in amerikanska trupper på ryskt territorium - eller i Ukraina - skulle Ryssland behandla det som en intervention. I intervjun, som behandlade flera olika ämnen, säger Putin också att om USA skulle genomföra kärnvapentester, kan Ryssland möjligen göra detsamma. "Det är inte nödvändigt. Vi måste fortfarande tänka över det, men jag utesluter inte att vi kan göra detsamma."
svt 240313. Här är de ryska militärbaserna som hotar Finland och Baltikum. President Putin säger att Ryssland ska rusta upp mot Finland. Men satellitbilder visar en motsatt utveckling, den slutsatsen drar finländsk militäranalytiker. Natos utvidgning med Sverige och Finland som medlemmar ska mötas med ryska förstärkningar i det västra ryska försvarsområdet. Det budskapet trummas nu ut, på nytt, från Kreml. "Vi hade helt idealiska relationer med Finland. Enligt mig hade de tjänat mer på att hålla sig neutrala," säger Rysslands president Vladimir Putin i en intervju i rysk stats-tv. Han säger att gå med i Nato var en "helt meningslös åtgärd", särskilt för att främja landets nationella intressen. "Vi hade inga trupper eller vapensystem där - nu kommer vi att ha det." Ryssland har fem större baser vid gränsen mot Finland, Estland och Lettland, baser som får en viktig betydelse vid en eventuell konflikt med Nato. I norr är styrkorna specialiserade på strid vid arktiska förhållanden, men satellitbilder som granskats av den finländske militäranalytikern och journalisten Emil Kastehelmi visar att baserna till stor del tömts på soldater och militär materiel. "Från alla baserna har det skickats resurser till Ukraina," säger Kastehelmi till SVT. Kastehelmi har gjort en sammanställning i finländska tidningen Iltalehti om vad som hänt de ryska trupperna under Rysslands krig i Ukraina. Bland annat har den motoriserade brigaden från Petsamo och Alakurttis 80:e arktiska brigad lidit stora förluster och välutbildade soldater har ersatts med mindre kvalificerad personal. Kastehelmi gör bedömningen att Ryssland, mitt under pågående krig, inte kommer att kunna ersätta förluster och samtidigt bygga ut baserna mot Finland. "I Finland är vi inte oroade, självklart måste vi observera förändringar, men tomma hot från Putin kommer inte att bli verklighet, i varje fall inte på kort sikt," säger Emil Kastehelmi.
svt 240313. Rheinmetall bygger fler vapenfabriker i Ukraina. Den stora tyska vapentillverkaren Rheinmetall planerar att bygga minst fyra fabriker i Ukraina. Bolaget uppgav på torsdagen att fabrikerna ska tillverka ammunition, militära fordon, luftförsvarsvapen och krut. Ukraina lider brist på militär materiel, vilket uppmärksammas av Rheinmetall som samtidigt redovisar rekordvinster och siktar på en försäljning på 10 miljarder euro, motsvarande över 110 miljarder kronor, i år. För ett knappt år sedan skrev Rheinmetall och Ukraina på en överenskommelse om att då bygga och öppna en första vapenfabrik i landet. (svt 240314.) Carl Fridh Kleberg: "En valliknande händelse."I Sovjet fanns ett känt skämt. Uttrycket löd: "Vi låtsas arbeta och de låtsas betala".I helgen kan man snarare se fram emot att folket låtsas rösta och makten låtsas räkna. Nu i helgen går en andel av Rysslands befolkning till valurnorna, del i den rituella teater där Putin på nytt ska utses till ledare. Hur stor andelen blir är oklart. Förmodligen klart färre än vad Putin skulle vilja. Ryska presidentval har knappast någonsin kännetecknats av fri och rättvis konkurrens men i år mindre än någonsin. Den riktiga oppositionen är krossad och den av makten godkända "systemoppositionen" är ovanligt blek och tråkig. Utan någon riktig konkurrens ens på ytan är det osedvanligt ointressant hur förkrossande Putins seger blir. Inte ens för Kreml, även om man förstås vill se något högt. Den viktigare siffran blir då valdeltagandet, eftersom det är utifrån den man gör anspråk på legitimitet som Rysslands härskare mitt under brinnande krig. Det finns många exempel på hur det fuskas i ryska val. Jag har själv sett "valkaruseller" i Moskva där man bussar runt folk till flera vallokaler för att rösta i följd. Videoklipp från övervakningskameror visar hur valförrättare proppar valsedlar i urnan. Offentligt anställda förväntas inte bara rösta utan också rösta rätt vilket kan bli lättare att kontrollera när man nu inför elektroniskt röstande i delar av landet. Oppositionen har länge ignorerats eller svartmålats av statligt kontrollerade medier. I år är dess centralgestalter döda, fängslade eller drivna i exil. Inte heller veteranen Boris Nadezjdin – som i princip har varit okejstämplad av makten - tillåts kandidera. Inte ens som liberal slagpåse inför Putins seger. Sanningen är att Putin egentligen inte behöver fuska på valdagen för att vinna, men man fuskar ändå. Med hjälp av statens resurser dominerar han ändå det politiska landskapet. Vilket förstås kan anses vara ett mer konstant och allmänt fusk men det ger honom också verklig popularitet - i konkurrens med ingen. Ibland uppges instruktionerna uppifrån ha varit tydliga. Som när valgrafiken i statliga TV-kanalen Rossija-24 visade totalt 146 procent när partiernas resultat slogs ihop. Förklaringen ska enligt en före detta studiokameraman vara att Kreml beställde en viss siffra för maktpartiet Enade Ryssland. På frågan om vad man skulle göra med de andra ska svaret ha varit "låt dem vara som de är". Matten gick inte ihop men vem är väl en stackars statlig TV-redaktör att ifrågasätta Kremls vilja? Andra gånger handlar fusket snarare om hur tjänstemän längre ner i pyramiden försöker leverera det resultat som de vet förväntas av dem personligen. Ibland blir det lite komiskt som när delar av Tjetjenien räknar fler röster för Putin än röstberättigade. Det centrala har i alla fall varit att röster läggs på rätt kandidat. I år handlar det mest om hur många som deltar.Fråga bara Sergej Mironov, ledare för det Putinlojala "oppositionspartiet" Rättvisa Ryssland. Hans stab mejlade nyligen mig följande kommentar: "Tänk när Putin får 75-80 procent av rösterna och deltagandet är 52-54 procent. Vad kommer hela världen säga? 'Bara hälften röstade och hälften stannade hemma. Det betyder att halva folket tvivlar på Vladimir Putins politik'. I detta hänseende vill vi ha ett deltagande på minst 75%." Turligt för honom, och för Putin, är det ett lättlöst problem om man själv räknar rösterna. Väljarna behövs ändå mest som rekvisita i skådespelet, och som publik för den valliknande händelsen.
svt 240315. SVT:s reporter: Ryska regimen tvingad till mer sofistikerat valfusk. Idag inleds presidentvalet i Ryssland - ett val som observatörer kallar riggat och där nuvarande president Vladimir Putin med stor sannolikhet kommer utnämnas till vinnare. Men Putin skulle kunna segra även utan valfusk, säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. "Det finns ett stöd för Putin, han skulle kunna vinna utan att fuska. I vilken mån vet vi inte eftersom det inte hålls fria och rättvisa val." Orsaken till valfusket är flera, berättar Fridh Kleberg i SVT:s Morgonstudion. Makten måste kunna visa fina siffror för att det inte ska råda något tvivel om Putins position. Men det handlar också om att ryssar längre ner i hierarkin vet vad som förväntas av dem för att de till exempel inte ska riskera sina karriärer. I tidigare val har det förekommit relativt enkla fuskmetoder där till exempel valförrättare stoppat ner extra röstsedlar i valurnorna. Men när filmer på fusket spridit på social medier har det satt press på regimen. "Man har varit tvungen med sofistikerade nivåer för att man märker att det faktiskt skapar en upprördhet när man är så genomskinlig." Årets val är första gången då vissa ryssar kommer kunna rösta digitalt, något som förväntas göra det enklare att manipulera valresultatet. "Inte bara för att man ju egentligen kan fylla i den siffror man vill ha." Carl Fridh Kleberg exemplifierar med myndighetsanställda som i och med den digitala övervakningen förmodligen kommer känna att de har små möjligheter att rösta på något annat än det chefen önskar sig. Det viktigaste för Putin i årets val är valdeltagande. I senaste valet 2018 var valdeltagandet 67,5 procent. Makten hoppas komma upp till minst 75 procent, enligt Fridh Kleberg. "Putin kommer vinna, det viktiga är att man visar att Putin har mandat att härska i Ryssland - särskilt i det här krigsläget." Tre politiker från partier i underhuset duman har godkänts som kandidater till presidentvalet i Ryssland den 17 mars: Kommunistpartiets Nikolaj Charitonov, Liberaldemokraternas Leonid Slutskij och Vladislav Davankov från Nytt Folk. Rysslands sittande president Vladimir Putin har godkänts som oberoende kandidat. För dem som inte finns representerade i duman är kandidaturen svår att få till. Något förenklat behöver de samla ihop över 100 000 namnunderskrifter, som sedan granskas oerhört hårt av centrala valkommissionen. I valet 2021 fick i stort sett inga oppositionella ställa upp. Sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina har repressionen ökat ännu mer. Bland andra den uttalade krigskritikern Boris Nadezjdin har stoppats från att ställa upp i valet med hänvisning till "ogiltiga" namnunderskrifter.
svt 240315. Vittnen till SVT: Hur kan valet kallas legitimt när det står någon med automatvapen? "Antingen så röstar du ja, eller så hamnar du i tortyrkammaren." Så beskriver flera människor som flytt från ockuperade områden den ryska valprocessen. För SVT vittnar de om att de tvingats rösta, medan beväpnade soldater bevakar dem. SVT:s team har besökt den enda öppna övergången vid Sumy, mellan Ukraina och Ryssland. Här anländer en liten minibuss om natten. Ur kliver en grupp utmattade passagerare. De har precis lämnat ryskockuperade områden. Det går inte att resa direkt in i de ukrainskkontrollerade områden i Ukraina från de ryskockuperade, eftersom det inte går att passera genom fronten. För att resa ut från de ryskockuperade områdena i Ukraina måste man därför resa via Ryssland. Efter en lång resa får de mat, vila och stöd. När SVT pratar med flera av dem frågar teamet om det ryska valet, och hur de själva har röstat. "Allt är redan avgjort. Det är fiktion, ett spel," säger en man, som av säkerhetsskäl är anonym. Alla som SVT pratar med berättar att valförättare går runt i städer med valurnor, tillsammans med beväpnade soldater och tvingar dem att rösta. "Två vakter med automatgevär var där och en civilklädd vakt stod och log och sa: 'Här rösta'," säger mannen. "Antingen röstar du ja, eller så hamnar du i tortyrkammaren."
svt 240315.
Vlad Vexler: Putin's 87% trick explained.
You tube 14:16 240316. Putin påstår att kriget förs mot nazism i Ukraina - gör det med ryska nazister. När president Putin beslutade att invadera Ukraina för drygt två år sen var ett av hans uttalade mål att bekämpa nazism. Ett mål som enligt honom inte uppnåtts, vilket är en anledning till att kriget måste fortsätta. Det Putin aldrig nämner är att en del av hans egna soldater själva är nazister. Det saknas statistik över hur många ryska nazister som strider i Ukraina, men enligt forskarcentrumet "Sova" som kartlägger rysk nationalism handlar det om hundratals personer. Det är en blandning av fotbollshuliganer, nationalister och uttalade nazister. Rusitj är den mest kända nazistgruppen som deltar i kriget i Ukraina. Nyligen tog de på sig den hittills största avrättningen av krigsfångar. Den styrs av Aleksej Miltjakov som blev ökänd efter att ha lagt ut bilder på hur han dödade och styckade en valp. "I början av det fullskaliga kriget publicerade Miltjakov instruktioner på hur man ska tortera ukrainska krigsfångar och vilken lösesumma man ska kräva från deras anhöriga för att kunna köpa krigsutrustning," berättar Natalia Judina, expert vid "Sova". Kreml behöver inte förklara varför ryska nazister strider i Ukraina, från officiellt håll existerar de inte. Däremot nämns ofta ryska extremister som bytt sida och strider för Ukraina. Det handlar om motståndsgrupperna Frihet för Ryssland och Ryska frivilligkåren som just nu genomför en attack i Ryssland. "De beskrivs som förrädare, men är i själva verket samma sorts nazister som strider på den ryska sidan. Skillnaden är att de anser att Ukraina ska få vara ett självständigt land," säger Judina. Samtidigt som fenomenet tystas ner kontrollerar den ryska makten sina nazistiska grupperingar. Bland annat tillåts de inte bilda en egen bataljon, så som Jevgenij Prigozjin gjorde med Wagnersoldaterna. Istället tjänstgör nazisterna på kontrakt under försvarsmakten med samma villkor som andra ryska soldater. "Jag tror att makten är rädd för krafter som den inte kan styra och historien har visat att den ryska nazismen ofta löper amok. Det handlar om aggressiva unga människor som inte vill lyda någon. Därför föredrar makten att kontrollera allt själv," förklarar Natalia Judina.
svt 240316. Putin vinner riggat val - blir återvald som president. Vladimir Putin har utropat sig själv till segrare i det ryska presidentvalet. För första gången kommenterar han också den ryske regimkritikern Navalnyjs död. "Jag gick med på en fångutväxling av Navalnyj innan han dog, med villkoret att han inte skulle återvända till Ryssland," säger Putin efter sitt segertal. Vid 19-tiden, svensk tid, kom den första vallokalsundersökningen från det ryska valet. Vladimir Putin tilldelades en stor majoritet - närmare 88 procent av rösterna. "Det har stått klart sedan innan att Putin skulle vinna stort," säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Senare under söndagskvällen utropade Putin sig själv till segrare. "Jag vill tacka alla för ert stöd och förtroende. Det här visar att Ryssland gjorde rätt i att gå sin egen väg," sa Putin i sitt segertal. Han tillade att hans vinst kommer att leda till ett ännu starkare och mer effektivt Ryssland. "Vi är en enad familj," sa han.I sitt tal nämnde Putin även den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyjs död för första gången. Putin uppgav då att han, kort före Navalnyjs död i februari, gått med på att frige den fängslade oppositionspolitikern i en utväxling mot några fängslade i väst. "Villkoret för fångbytet var att Navalnyj inte skulle återvända till Ryssland," sa han. Aleksej Navalnyj uppmanade innan hans död till en valprotest. Genom att rösta vid samma tidpunkt skulle kritikerna försöka överbelasta valförfarandet. Och vid klockan 12 på söndagen ringlade köerna sig långa vid vallokalerna. Putin uppgav i sitt tal att den Navalnyj-inspirerade protestaktionen "inte hade någon effekt", men att de som förhindrat andra människor att rösta genom vandalisering skulle straffas. Även om det funnits andra valbara kandidater på valsedlarna har det inte varit fritt fram för vem som helst att kandidera till posten. Landets auktoritära ledning har flera gånger ändrat vallagarna för att gynna sittande styre. "Det här är ett val som varken har varit fritt eller rättvist utan hårt kontrollerat," säger SVT:s Carl Fridh Kleberg.Dessutom har man slopat lagen om att en president max får sitta två perioder. Detta blir Putins femte mandatperiod.
svt 240318. SVT:s utrikesreporter: Så blir de kommande sex åren med Putin. Vladimir Putin får - föga förvånande - en stor majoritet av rösterna i det riggade ryska presidentvalet. Men vilka frågor kommer han att driva under mandatperioden och vilka utmaningar kommer han att möta? SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg tror att Putin de kommande sex åren kommer att ha fokus på kriget i Ukraina. "På kort sikt är det sannolikt att samhället på alla nivåer ska ställas om för att mata den ryska krigsmaskinen," säger han. Det innebär att det behövs fler soldater, något som inte är särskilt populärt bland befolkningen. "Det finns en politisk apati där många ryssar inte stöder kriget men de är inte emot det heller - så länge de själva inte drabbas," säger
En annan viktig fråga för Putin blir Rysslands självförsörjande. "Redan för tio år sedan började Ryssland ställa om för att bli oberoende av omvärlden. Man har säkrat upp sig mot sanktioner mycket mer än många trodde." Hör Carl Fridh Kleberg berätta vilka frågor Putin kommer att driva under sin kommande presidentperiod i klippet ovan.
svt 240318. Här är länderna som gratulerat Putin till "segern". Västvärlden har unisont fördömt den val-liknande proceduren i Ryssland. Men flera länder, som Kina och Nordkorea, har gratulerat Putin. "Vår äldre broder har triumferat, vilket bådar gott för världen," säger Venezuelas president Nicolás Maduro. Bland de första att gratulera Putin till segern i den riggade presidentvalsproceduren var Nordkoreas diktator Kim Jong-Un och Irans president Ebrahim Raisi. Kinas president Xi Jinping har också framfört sina gratulationer, liksom flera forna Sovjetländer. Indien, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten är andra stater som gratulerat den ryske presidenten. Gratulationer har också kommit från en handfull länder i Syd- och Centralamerika, bland annat Kuba och Venezuela. "Det är föga förvånande. Det är den grupp av stater som har ställt upp för honom i allt väsentligt tidigare," säger Sveriges tidigare utrikesminister Carl Bildt i Aktuellt. Den palestinska myndighetens president Mahmud Abbas önskar Putin "all lycka att klara de mål och utmaningar som det ryska folket står inför".
Här är länderna som gratulerat Putin: Iran, Kina, Nordkorea, Honduras, Tadzjikistan, Kuba, Bolivia, Nicaragua, Venezuela, Belarus, Azerbajdzjan, Kirgizistan, Uzbekistan, Kazakstan, Serbien, Indien, Den palestinska myndigheten, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.
svt 240318. V: Varje granat ska gå till Ukraina - inte andra länder. Vänsterpartiet, som tidigare under kriget var emot att skicka pansarskott till Ukraina, vill nu utöka vapenleveranserna, rapporterar Expressen. Partiledaren Nooshi Dadgostar kräver att regeringen ser över Sveriges vapenexport och prioriterar leveranserna till Ukraina framför exempelvis USA, Brasilien och Pakistan som är stora beställare. "Varje granat, varje patron, varje lämpligt krigsmateriel behöver nu skickas till Ukraina," säger hon. Även EU:s utrikeschef Josep Borell tycker att EU-länderna ska sluta exportera vapen till länder som inte befinner sig i krig. Sveriges har skickat 15 stödpaket till Ukraina på totalt 30 miljarder kronor (29 februari).
Omni 240318. Finlands utrikesminister utfärdar skarp varning: Beskriver Ryssland som ett "existentiellt hot mot hela Europa". På måndagen samlades EU:s utrikesministrar i Bryssel för att diskutera en rad brådskande frågor, inklusive Rysslands krig i Ukraina, situationen i Mellanöstern och Kina. Inför mötet utfärdade Finlands utrikesminister, Elina Valtonen, en skarp varning. Valtonen, som är medlem i Samlingspartiet, bedömde att Ryssland sannolikt kommer att bli allt mer aggressivt mot europeiska länder under de kommande åren, och gick så långt att hon beskrev det som ett "existentiellt hot mot hela Europa". "Rysslands inställning till Europa kommer att bli mer aggressiv under de kommande åren. Vi måste förbereda oss på att Ryssland utgör ett långsiktigt och till och med existentiellt hot mot hela Europa," sade Valtonen enligt Svenska Yle. Finlands utrikesminister varnade också för ett scenario där kriget i Ukraina utvecklas till en "frusen konflikt", som kan blossa upp när som helst. "Vi skulle vara tillbaka i den situation vi var för några år sedan. Ryssland har fört krig mot Ukraina i tio år," sade hon och hänvisade till Rysslands ockupation av Krim och invasionen av Ukraina 2014.
Dagens.se 240319. Matteo Salvini i blåsväder efter utspel om ryska valet. Det stormar kring Italiens regering efter ett utspel från vice premiärminister Matteo Salvini, tillika partiledare för högerpopulistiska Lega. Uttalandet gällde det ryska valet, skriver italienska medier. "I Ryssland röstade de, vi noterar det. När folk röstar har de alltid rätt. Val är alltid bra både när man vinner och när man förlorar. När jag förlorar ett val försöker jag förstå vad som gick fel och hur jag gör bättre nästa gång," sa Salvini. Både utrikesministern Antonio Tajani och premiärminister Georgia Meloni var tvungna att ta avstånd och förtydliga att valet hade få demokratiska tendenser, skriver Repubblica. Kritik hörs från Bryssel. Även den italienska oppositionen rasar mot utspelet. "Ja, folket har alltid rätt, speciellt när de röstar med soldater som går in i valbåset med gevär," säger Davide Faraone, gruppledare för det liberala partiet Italia Viva.
Omni 240319. Transnistrien deltog i ryska valet - Moldavien agerar. Moldavien har kallat upp den ryska ambassadören och utvisat en rysk diplomat. Detta eftersom Ryssland anordnade helgens presidentval även i Transnistrien. "Den moldaviska sidan uttryckte sin protest", skriver utrikesministern Mihai Popsoi på X. Transnistrien försökte bryta sig ut från Moldavien efter att Sovjetunionen föll samman. Ett krig utbröt - och sedan 90-talet har ryska trupper ockuperat regionen. Den moldaviska regeringen och det internationella samfundet ser Transnistrien som en autonom region som tillhör Moldavien. Även i de ockuperade områdena i Ukraina fick invånarna rösta i helgens presidentval. Ambassadören heter Oleg Vasnetsov. Ambassadören kallades upp på tisdagen. Moldavien protesterar mot vallokalerna i Transnistrien. Det finns omkring 1 500 ryska soldater i Transnistrien.
Omni 240119. Dataanalys: 30 miljoner Putinröster kan ha fejkats. Vladimir Putin fick mellan 21,9 och 31,6 miljoner förfalskade röster i helgens ryska val, av sina totalt 77 miljoner röster. Det visar två separata uträkningar som utgår från en matematisk modell som togs fram av dataanalytikern Sergej Shpilkin efter valet 2016, rapporterar Radio Free Europe. Den ryska undersökande sajten Important Stories kommer fram till den lägre siffran, medan den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta landar i den högre. Tidningen skriver att det rör sig om "rekordstora röstbedrägerier". "Aldrig tidigare har vi bevittnat en presidentvalskampanj som avvikit så kraftigt från de konstitutionella riktlinjerna," skriver den nu förbjudna valobservatören Golos i sin slutrapport. Modellen i fråga fick mycket stort genomslag efter det ryska valet 2016 och har sedan dess ofta tillämpats. Shpilkin, som nyligen dömdes vara en "utländsk agent", vill inte kommentera. Shpilkins modell räknar på hur många röster som "läggs till" för en enskild kandidat i takt med att valdeltagandet ökar.
Omni 240320. FN: Ryssland styr ockuperade delar med skräck. I en ny rapport skriver FN att Ryssland har implementerat "språket, lagar, rättssystem och skolplaner i ockuperade områden" vilket gör att den ukrainska identiteten förtrycks. Ryssland har även torterat och godtyckligt fängslat människor i ockuperade delar av Ukraina vilket har skapat ett "klimat av rädsla" står det i rapporten. Rapporten är baserad på över 2 300 intervjuer och anklagar Moskva för att bryta mot mänskliga rättigheter. (svt 240320.) Viktor Orbán har skickat grattisbrev till Putin. Ungerns premiärminister Viktor Orbán gratulerar Vladimir Putin efter helgens ryska val. Det rapporterar Reuters, som skriver att gratulationen kommer trots att experter och stora delar av världen fördömt det som ett skenval med förutbestämd utgång. Enligt den ungerska regeringens talesperson Zoltan Kovacs ska gratulationen ha framförts i ett brev till Kreml. Orbán tar därmed rygg på internationella ledare som bland andra Kinas Xi Jinping, Nordkoreas Kim Jong-Un och Indiens Narendra Modi. Enligt Rysslands valkommission vann Putin slutligen med 87 procent av rösterna. Orbán: Vårt samarbete bygger på ömsesidig respekt. Estlands Katja Kallas: "Jag vägrar att kalla det ett val." AP: Ryska oppositionella röster har slagits ner. Även Natolandet Turkiets ledare Recep Tayyip Erdogan har gratulerat.
Omni 240320. Kreml: Nu är det ett krig. Ryssland bedriver inte längre en "militär specialoperation" i Ukraina utan ligger nu i krig, enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov.Han menar att det blev ett krig när väst blev en "deltagare" i kriget på Ukrainas sida. "Vi befinner oss i ett krigstillstånd," säger han i en intervju med den ryska tidskriften Argumenty i Fakty. De fyra ukrainska regioner som Ryssland annekterat sedan hösten 2022 menar Peskov "ockuperas" av Ukraina. Han säger även att Ryssland inte kan acceptera att ett grannland har för avsikt att ta Krimhalvön. Sedan 2014 har Krimhalvön annekterats av Ryssland.
svt 240322.Kommrntar: Ryssland har bedrivit ett storskaligt krig sedan första dagen av invasionen av Ukraina och innan dess ett lågskaligt krig sedan man ockuperade Krim. Terrordådet i Moskva. Över 60 har bekräftats döda och siffran kan stiga då, skriver ryska underrättelsetjänsten på Telegram. IS Khorasan har tagit på sig dådet, något som bekräftas av amerikanska uppgifter. Vad har hänt? På fredagskvällen vid 18-tiden larmades det om en skjutning i konserthallen Crocus city hall i Krasnogorsk i Moskva. Bilder från sociala medier visar tre beväpnade män i kamouflageklädsel som rör sig i byggnaden. Andra bilder visar folk som flyr och det hörs skottlossning i bakgrunden. Konserthallen antändes sedan och explosioner ska ha hörts. Taket har kollapsat av branden. Ryska underrättelsetjänsten bekräftar att över 60 personer har dött i terrordådet. Fler än 145 personer vårdas för sina skador, enligt AP. Detta är det dödligaste dödligaste dådet i Ryssland på 20 år. Vilka utförde dådet? IS Khorasan har tagit på sig dådet på Telegram och enligt amerikanska källor. Gruppen är en IS-gren från Afghanistan. De utförde i januari ett terrordåd i Iran vilket dödade över 100 personer. Personerna som i veckan greps i Tyskland för att ha planerat ett terrorattentat i Sverige sades även ha kopplingar till IS-Khorasan. USA varnade så sent som den 7 mars att en IS-gren planerade terrordåd i Moskva mot större sammankomster. Vad vet vi om gärningsmännen? Det finns inga detaljerade uppgifter om personerna som utförde dådet. Enligt ryska medier ska de ha anlänt och flytt i en vit skåpbil, men detta är inte bekräftat. Den senaste ägaren av bilen ska ha sålt den för en vecka sedan, enligt ryska Novaja Gazetta. Senaste ägaren ska även ha infunnit sig hos polis, enligt samma tidning.
svt 240323. Uppgifter: Ryssland planerar belägring av Charkiv - ska mobilisera 300 000 soldater. Ryssland planerar att mobilisera 300 000 soldater för att inleda en belägring av Charkiv. Det rapporterar oberoende exilryska Verstka med hänvisning till fem källor inom Putins administration, regionala myndigheter och försvarsdepartementet, skriver Meduza. Planen är i huvudsak att rekrytera reservister, men även att pressa befintliga soldater vars kontrakt håller på att gå ut att förlänga dem, enligt källorna. Enligt en av källorna är den 25 mars ett ´"nyckeldatum" för planerna, men inga närmare detaljer ges, skriver Moscow Times. Charkiv, beläget i nordöstra Ukraina, är landets näst största stad. Ukrainska styrkor lyckades pressa ut ryssarna ur området under våren 2022. Flera analytiker har spekulerat i ny mobiliseringsvåg efter Putins omval. Källa: Planen är att omringa staden. Kreml: Vi befinner oss i ett krigstillstånd. Massiva nya attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.
Omni 240322. Bombade orterna jämförs med Bachmut. Delar av Sumyregionen har under mars bombats till ruiner, enligt lokala myndigheter. "Från början av mars till i dag har det ryska flygvapnet släppt nästan 200 guidade bomber bara över samhällena i Sumy-regionen," sade Zelenskyj nyligen. Den regionala militärförvaltningen har enligt The Kyiv Independent uppgett att vissa byar nu påminner om Bachmut och Marinka, vilka tidigare under kriget har bombats till ruiner. Lokala myndigheter hävdar också att så många som 500 attacker kan ske om dagen. Minst fem personer har dött av luftangreppen under mars månad. Tidigare i veckan evakuerades omkring 200 personer från den norra delen av regionen. Nyligen uppmärksammade Ukrainas president Zelenskyj attackerna, och uppgav att Ryssland släppt omkring 200 guidade bomber över regionen under mars månad. "De riktar in sig på byar, städer, och civil infrastruktur." Samtidigt har också Ukraina riktat in sig på rysk infrastruktur och specifikt oljedepåer under den senaste tiden, och även intensifierat attacker mot området Belgorod - där evakuering av omkring 9 000 barn påbörjats. Hör Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap, om varför Sumyregionen är i fokus i klippet.
svt 240324. Ukraina: FSB-agenter planerade nytt dåd mot Kievs tv-torn. Två FSB-agenter uppges på onsdagen ha gripits misstänkta för att ha planerat en ny attack mot Kievs tv-torn. Det skriver Ukrainas säkerhetstjänst på plattformen Telegram. Senast tornet attackerades i mars 2022 avbröts sändningar i flera ukrainska tv-kanaler. Enligt säkerhetstjänsten, som publicerat bilder på de misstänkta agenterna på Telegram, ska männen dessutom ha samlat information om ett värmekraftverk som förser stora delar av Kiev med el och värme. Agenterna ska också ha skickat koordinater till ryska militären om strategiskt viktiga platser. De riskerar nu livstids fängelse. (svt 240327) FN: Ryssland har avrättat över 30 krigsfångar i vinter. Ryssland har avrättat och torterat ukrainska krigsfångar i samband med striderna i Avdijivka och kring Zaporizjzja i vinter. Detta kommer fram i en rapport från FN:s människorättsorgan OHCHR rapporterar Politico. OHCHR har sammanställt videos som visar när krigsfångar avrättats och försökt att verifiera dem. Man har även pratat med krigsfångar. I flera fall bekräftas videornas äkthet. I ett fall syns hur en grupp ryska soldater står 15 meter från ukrainska krigsfångar på knä med händerna bakom huvudet. Efter en stund syns rök från de ryska soldaternas vapen och de ukrainska fångarna faller ihop. En rysk soldat ses sedan gå fram och skjuta en ukrainsk soldat på nära håll. Den här händelsen bekräftades för OHCHR av en ukrainsk krigsfånge som släppts fri i en fångutväxling. Fångar torterades, fick rensa minor och agera som mänskliga sköldar. Utredaren: Helhetsbilden ger skäl för ordet "fasansfullt".
svt 240327. Kommentar: Tydligt krigsbrott. Amnesty: Flera civila dödade av Malis militär. Malis militär har dödat minst 13 civila, bland dem sju barn, i två drönarattacker i Gao-regionen, enligt Amnesty International. Rapporten kommer samtidigt som militärjuntan i landet kommit överens om ett stärkt antiterrorsamarbete med Ryssland. En man berättar för människorättsorganisationen hur hans fru och sex barn dödades under en räd natten till den 17 mars. Den första attacken träffade en pickup, därefter träffades ett provisoriskt skydd dit invånare i samhället sökt sig efter det första angreppet. Enligt Malis militär så "neutraliserades många terrorister" i anfallen - ett påstående som tillbakavisas av flera överlevande och vittnen, enligt Amnesty International. Malis militär genomför regelbundet drönarattacker för att bekämpa terrorgrupper som al-Qaida, IS och andra rebeller. Under onsdagen slöt också militärjuntan som styrt Mali sedan en kupp 2020 en överenskommelse om ökat antiterrorsamarbete med Ryssland. Rysslands president Vladimir Putin och Malis ledare Assimi Goita diskuterade även ett stärkt samarbete vad gäller energi, jordbruk och gruvprojekt, enligt Kreml. Moskva har ökat sitt inflytande i landet genom att sända soldater från den ökända legosoldatgruppen Wagner till Mali, som efter kuppen tvingade Frankrike att dra tillbaka de franska styrkor som bekämpat jihadistiskt våld där.
msn 240327. Paasikivi: Då blir det ett tredje världskrig. F-16-plan tänkta att användas av Ukraina kan attackeras av ryska styrkor - även om de står vid Natobaser i andra länder, hävdar Vladimir Putin. Den ryske presidentens hot kom under ett besök vid en helikopterbas i västra Ryssland. "F-16-plan kan bära kärnvapen. Och vi måste ta hänsyn till det i vår planering," sade han till piloter ur det ryska flygvapnet, enligt den statliga nyhetsbyrån Tass. Putins senaste utspel innebär främst en retorisk eskalering, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan i Stockholm. Likväl bör hotet tas på stort allvar. "Vill Putin ha ett krig med Nato är det så man startar det. Då blir det ett tredje världskrig," säger han. Putin är uppenbarligen orolig för att F-16-planen - som tros kunna vara på plats i Ukraina till sommaren - ska öka den ukrainska stridsförmågan markant, menar Paasikivi. "Då tar man i lite extra från Kremls sida. Tidigare har i princip samma hot kommit, men att så explicit peka ut F-16-planen och att slå mot mål i väst är nytt." "Man ser sig tvungna att försöka skrämma väst till lydnad," tillägger han. Ryssland vet att man inte skulle vinna ett krig mot Nato, betonar Paasikivi - så att attackera flygbaser på Natomark vore inte särskilt smart. Samtidigt finns det inga garantier för någonting. "Ryssland har startat det största kriget i Europa sedan andra världskriget och man för det hänsynslöst, helt utan att följa krigets lagar. Vi kan inte lita på Ryssland," säger han. Belgien, Danmark, Norge och Nederländerna är några av de länder som lovat Ukraina stridsplan av den amerikanska typen F-16, efter upprepade vädjanden från president Volodymyr Zelenskyj. För närvarande utbildas ukrainska piloter i att flyga planen. Att F-16 kan utrustas med kärnvapen passar väl in i den ryska historieskrivningen, som cirkulerar runt bilden av väst som den stora angriparen. "För Putin är det viktigt att hela tiden presentera väst som det stora hotet för den inhemska publiken. Västs så kallade kärnvapenhot är det centrala i hela det ryska narrativet," säger Joakim Paasikivi.
msn 240328. Ryska kryptoaffärer utreds i väst. USA och Storbritannien utreder misstänkta kryptotransaktioner där värden på motsvarande 210 miljarder kronor gått via en rysk plattform, rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor. Utredningarna är en del av ansträngningarna att förhindra finansiering av den ryske ledaren Vladimir Putins krig mot Ukraina i strid med västliga sanktioner. Enligt källorna ska betalningar har gjorts med kryptovalutan tether - med en fast växelkurs mot dollarn - via den Moskvabaserade kryptobörsen Garantex, som finns med på sanktionslistor. Utredningen visar hur svårt västvärlden har att hejda flödet av pengar in i Ryssland trots en historisk struktur av olika sanktioner.
msn 240328. Extremt våld mot civila: "Sånt vi brukar se från IS." Militärjuntan i Myanmar utövar våld mot den egna befolkningen på ett sätt som normalt bara ses inom terrorgrupper som IS. Det säger Myanmarexperten Kim Jolliffe till CNN. "Skalan och avsiktligheten [...] är fullkomligt extrem." En rättighetsgrupp har dokumenterat 186 fall där militären eller dess allierade milis bränt människor, i flera fall barn, till döds. 22 halshuggningar har dokumenterats. Händelserna beskrivs som "toppen på ett isberg". Juntans sköra makt är under stort hot. Den tappar kontroll över territorium och mängder av soldater, ibland hela bataljoner, hoppar av. Frustrationen tas ut på civila, säger Richard Horsey vid organisationen Crisis group. "När du inte kan vinna så är det straffa som återstår." Massiva bombanfall och nedbrända byar. Juntavänlig milis torterar rebeller till döds. Stor militärparad i dag trots bakslagen för juntan.
Omni 240328. Kommentar: Juntan samarbetar med Ryssland. Upplagt för ännu ett riggat val i Venezuela: "Genomkorrupt." Venezuela går mot ytterligare ett odemokratiskt val, varnar omvärlden. Flera oppositionsledare har blockerats från att kandidera och den alltmer impopuläre presidenten Nicolás Maduro kan nu knipa makten i ännu en mandatperiod. "Systemet är genomkorrupt," säger Erik Jennische, chef för Latinamerikaavdelningen på Civil Rights Defenders. Den 28 juli hålls val i Venezuela. Landet, som lider av en djup ekonomisk och social kris, styrs sedan 2013 av den vänsterpopulistiske Nicolás Maduro. Nu kraftsamlar oppositionen i ett försök att utmana presidenten, som lider av bottenlåga opinionssiffror. Maduro, som inte erkänns av omvärlden, lovade i höstas att årets val skulle bli fritt och demokratiskt. I utbyte lovade USA att lätta på sina sanktioner mot Venezuelas olje-, gas- och guldsektor. "Maduro insåg att det här var hans enda chans att bli ansedd som en legitim president av omvärlden. Det är det han vill," säger Erik Jennische. Men att det kommande valet ska bli demokratiskt är det få som tror. Kandidat efter kandidat från oppositionen har blockerats från att delta och flera oppositionella har gripits. Maduros främsta utmanare, María Corina Machado, fick runt 90 procent av rösterna i primärvalet i höstas. I januari stod det klart att hon stoppas från att delta i valet efter att Högsta domstolen dömt henne för korruption. Domen har ifrågasatts, bland annat då domstolen står helt under regeringens kontroll. Inte heller den 80-åriga universitetsläraren Corina Yoris lyckades registrera sin kandidatur efter att hon nekats tillgång till valmyndighetens datorsystem. Utmanare blir istället Manuel Rosales, som uppges stå närmare Maduro. Om oppositionen har några chanser att utmana den sittande presidenten återstår att se, menar han. Klart är att Maduro kommer att gör allt för att bli kvar vid makten. "Att Maduro vinner folkets röster är osannolikt. Däremot är det troligt att han lyckas behålla makten. Då kommer befolkningen att drivas ännu djupare in i den människorättskris som redan råder."
svt 240329. Zelenskyj: Reträtt om inte USA hjälper oss. President Volodymyr Zelenskyj säger att om Ukraina inte får amerikansk militär hjälp kommer landets styrkor behöva dra sig tillbaka successivt. Det säger han till The Washington Post. "Om det inte finns något amerikanskt stöd, betyder det att vi inte har något luftförsvar, inga Patriot-robotar, inga störsändare för elektronisk krigföring, inga 155-milimeters artilleriskott," säger Zelenskyj och tillägger: "Det betyder att vi kommer att gå tillbaka, dra oss tillbaka, steg för steg, i små steg." Samtidigt underströk presidenten att man "försöker hitta ett sätt att inte dra sig tillbaka". (svt 240329.) ISW: Ryssarna vinner mark - går aningen fortare nu. Ryssland har övertagit 505 kvadratkilometer ukrainsk mark sedan den senaste offensiven inleddes i oktober 2023. Den bedömningen gör den amerikanska tankesmedjan ISW i sin senaste rapport. Det motsvarar ungefär en sjättedel av Gotlands yta. Den ryska frammarschen verkar också gå något snabbare nu. Under årets första tre månader har ryssarna vunnit mer territorium än vad man gjorde under fjolårets sista tre månader. "Möjligheterna att utnyttja ukrainska sårbarheter kommer att öka så länge som materielbristen kvarstår och Ukraina fortsätter att brottas med hur man ska ta itu med utmaningarna relaterade till personalstyrkan." För tillfället försvarar sig Ukraina tappert vid fronten och hindrar Ryssland från större genombrott, skriver ISW. "Men fortsatta förseningar i USA:s säkerhetsstöd kommer sannolikt att öka hotet om rysk operativ framgång." Läs ISW:s senaste bedömning här. ISW slår fast att läget kan förbättras om mer stöd skickas.
Omni 230329. Tusk: Befinner oss i "förkrigstid". Europa har till följd av Rysslands krig mot Ukraina gått in i en period som påminner om åren före andra världskriget, enligt Polens premiärminister Donald Tusk. "Krig är inte längre en företeelse som hör dåtiden till. Det här är på allvar och det inleddes för över två år sedan. Det mest bekymmersamma i nuläget är att bokstavligen vilket scenario som helst är möjligt, vi har inte upplevt en liknande situation sedan 1945," sade Tusk i en intervju med den europeiska tidningsalliansen Lena. Tusk underströk också att "ingen" i Europa kan känna sig säker om Kiev skulle förlora kriget. (svt 240330.) Ryssland rekryterar 30 000 personer i månaden. Enligt Storbritanniens försvarsdepartement rekryterar Ryssland för närvarande omkring 30 000 soldater varje månad. Enligt departementet innebär det att Ryssland kan fortsätta sätta ytterligare press på Ukraina. Ryssland har även ett stort kvantitativt övertag i utrustning och ammunition, skriver försvarsdepartementet på X. (svt 240330.) Putin tycks vilja byta ut reportern mot cykeltorped. Ryssland tycks vilja byta den fängslade Wall Street Journal-journalisten Evan Gershkovich mot den ryske torpeden Vadim Krasikov, skriver BBC. Krasikov är dömd för att ha skjutit ihjäl en tjetjensk tidigare befälhavare som levde i exil i Berlin. Han är dessutom misstänkt för flera mord där han tros ha använt en cykel som flyktfordon vilket gett honom öknamnet "cykeltorpeden". När president Vladimir Putin intervjuades av den amerikanske medieprofilen Tucker Carlson sa han att han ville att en "rysk patriot som har eliminerat en bandit i Europa" skulle ingå i ett fångutbyte mot en amerikansk medborgare. Mark Galeotti, expert på rysk säkerhet och Vladimir Putins historia, säger att bytet skulle skicka ett tydligt budskap till ryska utrikesagenter. "Det kan ta lång tid, men vi kommer få ut er." Ett viktigt budskap till personer som sätter sig själva i mycket farliga situationer.
Beslutet ligger i Berlins händer - och tyska UD säger sig inte vara intresserat. Officiellt säger Kreml inte mycket om en möjlig fångutväxling. I fredags hade Gershkovich suttit ett år i ryskt fängelse. Innan Navalnyjs död pratades det om att Kreml kunde tänka sig att byta ut honom mot Vadim Krasikov. Krasikov tros ha ingått i hemlig grupp inom ryska säkerhetstjänsten. Krasikov har använt sig av falsk identitet men avslöjades av Belligcat (2019).
Omni 240331. Kommentar: En bandit prioriterar sina kumpaner. Ryssland kräver att Ukrainas säkerhetschef utlämnas. Ryska utrikesdepartementet anklagar flera ukrainska tjänstemän för att ha varit delaktiga i "terrorattacker" mot Ryssland och kräver att dessa lämnas ut till Ryssland, skriver Reuters. Bland tjänstemännen finns Vasyl Maljuk, chef på Ukrainas säkerhetstjänst SBU. Ryska UD listar en rad attacker, däribland förra veckans konsertattack i Moskva, och uppger att "spåren pekar på ukrainsk inblandning". Några bevis för detta presenteras inte. SBU svarar med att kalla kravet "meningslöst" och skriver att det ryska departementet tycks ha glömt att president Putin är internationellt efterlyst för krigsbrott som Ryssland begått i Ukraina. Ukraina och flera västländer har kraftigt nekat till att Kyiv är inblandat i Moskvadådet, som IS har tagit på sig. SBU: Cyniskt krav från en terrorstat.
Omni 240331. Kuzminovs död: Ett dolt meddelande från Ryssland. Den ryska pilot som överlämnade sig till Ukraina under uppmärksammade former blev skjuten med sex skott innan han kördes över med bil. Enligt uppgifter som The New York Times har tagit del av har dådet likheter med tidigare fall där Ryssland röjt undan fiender. I augusti förra året överlämnade den ryske armépiloten Maksim Kuzminov sig till Ukraina genom att under dramatiska omständigheter flyga en militärhelikopter över gränsen till Ukraina. Han hade på förhand tagit kontakt med underrättelsetjänsten om att fly landet på grund av sitt motstånd till kriget och ska också ha överlämnat hemliga dokument till Ukraina. Genom sitt agerande begick han det enda brott som Rysslands president Vladimir Putin har sagt att han aldrig kan förlåta: förräderi. I februari hittades Maksim Kuzminov skjuten i den spanska badorten Villajoyosa dit han hade flyttat under falskt namn. På platsen hittades hylsor från 9-millimeters Makarov-patroner, standardammunition från det tidigare kommunistblocket. "Det var ett tydligt budskap," säger en hög tjänsteman från den spanska polisen till tidningen. Dådet gör att experter som tidningen talat med tror att den ryska underrättelsetjänsten har börjat operera utomlands på ett sätt som liknar det under Stalin-eran. Mordet på Kuzminov har flera likheter med andra operationer kopplade till Kreml, bland annat mordet på en före detta tjetjensk befälhavare i Tyskland 2019, och förgiftningen av en tidigare rysk militär underrättelseagent i Storbritannien 2018. Även om det inte bevisats att Kreml ligger bakom mordet har Ryssland inte gjort någon hemlighet av man ville se Kuzminov död. "Vi kommer att hitta den här personen och straffa honom för förräderi. Våra armar är långa" lyder ett uttalande av en kommandosoldat från Rysslands militära underrättelsetjänst. En ukrainsk tjänsteman som tidningen har pratat med säger: "Det här är ett dolt meddelande till andra medborgare i Ryssland, särskilt militär personal, att vi kommer att hitta dig om du förråder oss. Vem kommer att våga samarbeta med oss ??efter det här?"
svt 240401. Häktningen förlängs för rysk-amerikansk journalist. Den rysk-amerikanska Radio Free Europe/Radio Liberty-journalisten Alsu Kurmashevas häktning har förlängts till den 5 juni. Det rapporterar den Pragbaserade radiokanalen.
Kurmasheva greps av ryska myndigheter i oktober förra året. Hon anklagas för att ha brutit mot Rysslands lagar rörande "utländska agenter". Lagen som utländska agenter drabbar bland annat journalister och människorättsaktivister hårt. Hon har, liksom många andra utländska fångar i Ryssland, flera gånger fått sin häktningstid förlängd i väntan på rättegång. Hennes arbetsgivare kallar gripandet godtyckligt och politiskt motiverat. Anklagas för att inte ha registrerat sig som en "utländsk agent" på en flygplats. Ögonvittnen i domstolen bekräftar för Reuters att häktningen förlängs.
Omni 240401. Granskning: Rysk grupp kan ligga bakom Havanasyndromet. Den misstänkta åkomman "Havannasyndromet", som har drabbat amerikansk ambassadpersonal i hela världen, kopplas nu samman med rysk underrättelsetjänst. Det visar en granskning av reportergruppen Insider. Men Kreml förnekar inblandning. 2016 drabbades anställda på USA:s ambassad i Havanna på Kuba plötsligt av oförklarliga symtom som yrsel, huvudvärk, minnesförlust, koncentrationssvårigheter och medvetslöshet, oftast efter att ha hört höga ljud. Fenomenet spred sig även till personal i andra länder och hittills har cirka 1 000 fall rapporterats. De märkliga symtomen har fått namnet Havannasyndromet och flera utredningar har pekat ut allt från främmande makt och mikrovågor till högljudda syrsor som orsak till syndromet. Studier som har gjorts har dock inte kunnat visa några bevis på hjärnskador. Det har heller inte upptäckts någon skillnad mellan ambassadpersonal och friska frivilliga vid de flesta kliniska undersökningar som genomförts. För ett år sedan gick amerikanska underrättelsetjänsten ut och sa att det var "mycket osannolikt" att utländsk makt bär ansvaret. Detta efter en två års lång studie i över 90 länder. Men nu visar en ny utredning gjord av den undersökande reportergruppen Insider att den ryska militära underrättelseenheten 29155 kan kopplas till platser där amerikanska diplomater har drabbats av Havannasyndromet. Den visar också att personer i GRU befordrats och fått utmärkelser för sitt arbete med utvecklingen av ”icke-dödliga akustiska vapen”, skriver Reuters.
Stark energistråle Dessutom menar Insider, som har gjort granskningen tillsammans med Der Speigel och CBS 60 Minutes, att det förekom fall av Havannasyndromet flera år innan händelserna på Kuba. Även en amerikansk diplomat baserad i Tyskland ska ha drabbats efter att ha "utsatts för en stark energistråle". Den ryska regeringens talesperson, Dmitrij Peskov, förnekar att Ryssland ligger bakom attackerna. "Detta är inget annat än ogrundade anklagelser från media," säger Peskov vid ett möte med journalister på måndagen.
svt 240401. Ryska skolbarn ska lära sig skjuta med granatgevär. Inför det kommande läsåret har ryska myndigheter tagit fram en än mer militariserad läroplan för skolbarn, rapporterar oberoende Holod enligt Meduza. Högstadieelever ska bland annat lära sig att avfyra olika sorters vapen, däribland AK-47, granatgevär och prickskyttegevär. De ska också övas i grundläggande militär taktik och psykologisk krigföring. Flera ämnen byts också ut - i stället för ekonomi och juridik kommer eleverna att studera "traditionella värderingar" och "den ryska världen". Veteraner från kriget i Ukraina kommer att rekryteras för att leda lektionerna. Ska även lära sig hur man tar på sig militär utrustning som skottsäkra västar. I skolböcker uppmanas tonåringar att gå med i armén.Drönarträning är en del av nya läroplanen.
Omni 240402. Prisade ryska människorättsaktivisten sjuk - nekas vård. Nobelprisade ryska människorrättsorganisationen Memorial larmar om att fängslade Oleg Orlov riskerar förlora hörseln. Memorialgrundaren har blivit sjuk under två veckor av dagliga transporter till domstolen, något domaren beslutat om. Oleg Orlov har nekats läkarvård och att träffa sin advokat inför en överklagan av sin tvååriga dom.
SR 240403. Veckor av attacker mörklägger ukrainska städer.
Ryssland fortsätter sina attacker mot Ukrainas elförsörjning. Sedan den 22 mars har nya attacker riktade mot landets energiinfrastruktur skett nästan dagligen. "Deras mål är att mörklägga ukrainska storstäder," säger Volodymir Kudrytsjij, chef för det elnätsbolaget Ukrenergo till Reuters. Odessa, Lviv och Charkiv har alla drabbats av ryska anfall med robotar och drönare direkt riktade mot kritisk energiinfrastrukur, oftast transformatorstationer. I Charkiv i östra Ukraina har attackerna under de senaste dagarna lett till långa elavbrott och mörkläggningar. I en intervju med ukrainska nyhetssajten Liga beskriver stadens borgmästare Ihor Terekhov den tuffa situationen. "Nästan all viktig energiinfrastruktur har redan förstörts. Läget för energiindustrin är nu mycket svårt." Men elnätsbolaget Ukrenergo vill i en intervju med Reuters inte prata om någon kollaps av landets elförsörjning, utan menar att det handlar om lokala utmaningar. "En kollaps är en okontrollerad nedsläckning av ett helt elnät. Det har inte hänt och kommer inte hända," säger Ukrenergos chef Volodymir Kudrytsjij, Men efter den 22 mars har de ryska attackerna mot Ukrainas elförsörjning eskalerat. Se mer om det i videon.
svt 240403. Experten: Ryssland har Moldavien som långsiktigt mål. Riskerar den pro-ryska utbrytarrepubliken Transnistrien att bli Europa nästa krutdurk? Ja, säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Läget har blivit allt mer spänt mellan Moldavien och den av Ryssland ockuperade utbrytarrepubliken Transnistrien. Många bedömare menar att regionen i Moldavien kan vara Rysslands nästa mål efter Ukraina. "Ryssland hade det målet redan i februari 2022, att man skulle gå mot gränsen till Transnistrien. Nu blev det inte så men man får förmoda att Ryssland har det som långsiktigt mål," säger Jakob Hedenskog. "Putin har flera gånger sagt att Rysslands gränser för honom det är samma som Sovjetunionens gränser och det inkluderar Moldavien." Jakob Hedenskog berättar också att Ryssland redan i dag försöker påverka Moldavien med olika medel, bland annat genom att sponsra oligarker och pro-ryska partier i hopp om att kunna påverka presidentvalet i år och parlamentsvalet nästa år. Nyligen röstade också Transnistriens kongress för att kalla på beskydd från Ryssland, mot Moldavien. Något Ryssland än så länge, åtminstone inte officiellt, har svarat på.
svt 240404. Stor ökning av AI-nyhetssajter - så används de för att sprida rysk desinformation. Mitt i floden av webbplatser med AI-genererat innehåll som sköljt över internet det senaste året finns sånt som vid en första anblick liknar helt vanliga nyhetssidor. Men, nyhetsartiklarna är skapade med hjälp av AI och bara täckmantel för sajternas egentliga innehåll: Rysk desinformation. På internet finns mängder av nyhetssajter där innehållet skapas och publiceras i princip helt utan mänsklig översyn. Dels finns det relativt primitiva sajter som till exempel "Nyheter SVT", en sida helt utan koppling till SVT, där en bot sannolikt bara tar innehåll rakt av från riktiga nyhetssajter, gör mindre ändringar i texten, och publicerar - ibland hundratals artiklar om dagen. Artiklarna är ofta fulla av fel, blandningar av olika språk, konstiga stavningar och formateringar. Text- och bildinnehåll tas automatiskt från till exempel Expressen och publiceras i stor skala på webbsidan "Nyheter SVT". Dels finns det lite mer avancerade sajter som skriver om nyhetsartiklar tagna från andra sajter med hjälp av AI-verktyg som ChatGPT. Textinnehållet i artiklarna på denna typ av sajt blir bättre och svårare att genomskåda. Newsguard värderar trovärdigheten för nyhetssajter. "När vi började spåra dessa webbplatser i maj 2023 identifierade vi 49 stycken. 21 februari 2024 hade vi identifierat 713 opålitliga AI-genererade nyhets- och informationssajter," säger McKenzie Sadeghi på Newsguard till SVT Nyheter.
Ambitionen bakom AI-nyhetssajter kan handla om att tjäna pengar på reklam. Men det kan också handla om att skapa en vid första anblick trovärdig nyhetssajt, och sen använda den som plattform för att smyga in rysk desinformation. Desinformation som sedan sprids vidare i sociala medier - och i vissa fall citeras som sanning av AI-botar som Microsofts Copilot. SVT har tidigare kartlagt hur prorysk desinformation tvättas bland annat med hjälp av egyptiska nyhetssajter. AI-sajterna fyller en liknande funktion, och använder sig av en mycket liknande metodik. AI-nyhetssidan "Miami Chronicle" är en sådan sajt. Genom att de använder en identisk webbsajtsmall med ofta identiskt innehåll kan SVT också hitta ytterligare två "systersajter". Hur kan man identifiera en sån här AI-sajt, och hur ser de ut? SVT har undersökt tre AI-nyhetssajter - se vår genomgång i videon.
svt 240405. "Katarina" påstås såld till bordell - flera tecken på rysk deepfake. I ett filmat vittnesmål berättar den påstådda ukrainska flyktingen "Katarina Kozak" att hon sålts till en belgisk bordell av Aleksej Navalnyjs före detta stabschef. Men detaljer i videon pekar på att det kan röra sig om en deepfake. Läs mer hos
svt 240406. Ryssvänlig politiker blir ny president i Slovakien. Den före detta premiärministern Peter Pellegrini valdes på lördagen till ny president i Slovakien. Därmed stärks sannolikt landets nya ryssvänliga linje. Pellegrini fick drygt 53 procent av rösterna enligt landets statistikbyrå. Motkandidaten, den västorienterade liberalen Ivan Korcok, fick knappt 47 procent och har erkänt sig besegrad. "Jag kommer att göra allt jag kan för att Slovakien för alltid ska stå på fredens sida," sa Pellegrini efter valsegern enligt Reuters. Under valrörelsen utmålade Pellegrini sig själv som en garant för freden och hävdade att Korcok riskerade att dra in Slovakien i kriget i Ukraina. I Slovakien är regeringen mäktigast, men presidenten är ändå mer än bara en galjonsfigur. I ämbetet ingår bland annat att vara överbefälhavare och att utse landets högsta domare. Presidenten kan också se till att nya lagar prövas av författningstomstolen. Pellegrinis valseger bäddar för ett nära samarbete. Han är lierad med premiärminister Robert Fico som har gjort en tydlig utrikespolitisk kursändring efter valsegern i oktober. Den förra regeringen var mycket engagerad i stödet till Ukraina, medan Fico har stoppat den militära hjälpen och sagt att Ukraina måste ge upp en del av sitt territorium för att få fred med Ryssland. Fico och Pellegrini var tidigare rivaler i samma parti, Smer, som kombinerar socialdemokratiska idéer med nationalism och socialkonservatism. Pellegrini bildade eget för några år sedan, men de båda partierna styr nu landet tillsammans ihop med ultranationalistiska SNS. Pellegrini räknas som den mer moderata av de två, skriver Reuters.
svt 240407. Drönarattack mot kärnkraftverk - IAEA varnar. Kärnkraftverket i Zaporizjzja i södra Ukraina angreps av drönare på söndagen. Enligt FN:s atomenergiorgan IAEA träffades inneslutningen till en av reaktorerna av minst tre drönarattacker. Ryssland anklagar Ukraina för att ligga bakom attacken. Enligt kärnkraftverkets ledning skadades tre personer, en av dem allvarligt, rapporterar AFP. Ukraina tillbakavisar anklagelserna. IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi säger enligt AP att attacken är den första sedan november 2022. IAEA skriver på X att skadorna inte påverkar strålsäkerheten men att incidenten är allvarlig och kunde ha skadat inneslutningens integritet. (svt 240407.) Uppgift: Trump vill att Ukraina ger upp Donbas. Donald Trump vill få slut på Ukrainakriget genom att pressa Ukraina att avträda Krimhalvön och Donbas till Ryssland, enligt uppgifter till Washington Post. Artikeln bygger på intervjuer med anonyma källor som säger sig ha talat privat med Trump och hans rådgivare om saken. Trump har sagt att han kan få slut på kriget på 24 timmar, men utan att berätta hur det ska gå till. "Jag kommer att säga saker till var och en av parterna som jag inte skulle säga till resten av världen, och därför kan jag inte säga mycket mer," sa Trump i en intervju i mars. Trumps kampanjledning inför presidentvalet avfärdar tidningens uppgifter som rena spekulationer. (svt 240407.) Kommentar: Mycket troliga spekulationer. Donald Trump står inte på Ukrainas sida. Regeringens beslut: Kinesisk journalist ska utvisas - "allvarligt hot" mot Sverige. Den kinesiska journalisten har suttit i förvar sedan oktober förra året - då hon omhändertogs av Säkerhetspolisen. Nu avslöjar SVT:s Uppdrag granskning i samarbete med Göteborgs-Posten att regeringen beslutat att hon ska utvisas ur landet - med livstids förbud mot att återvända. Enligt Säpo har hon bedrivit säkerhetshotande verksamhet i Sverige i över ett årtionde. Under många års tid har journalisten haft nära kontakter med ambassaden och personer som är kopplade till den kinesiska regimen i Sverige. Förra året pekades hon ut i en rapport som publicerades av Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet. Den handlade om kinesiskspråkiga diasporamedier och deras koppling till Kommunistpartiets påverkansarbete. Den kinesiska journalisten fick visum till Sverige första gången under 2005, och permanent uppehållstillstånd 2008. Utöver att jobba som journalist har hon även tagit en rad kinesiska myndighets- och företagsdelegationer till Sverige. Hon har då bland annat försökt ordna besök på olika departement, vilket framgår från e-postmeddelanden som hon skickat. Genom föreningar som hon är aktiv inom har hon också arrangerat en rad evenemang som stödjer den kinesiska regimen, till exempel flera fotoutställningar om regionen Xinjiang, där närmare en miljon av den muslimska minoriteten uigurer satts i läger.
svt 240408. Ukrainska underrättelsekällor uppgav i helgen för flera medier att minst sex ryska stridsflyg förstörts i den omfattande drönarattacken mot ryska Morozovsk och dess militära flygbas på fredagen. Regionens guvernör beskrev attacken som "massiv" och uppgav senare att ett antal poliser skadats. Satellitbilder tagna av Planet Labs visar att ett flertal stridsflyg stod uppställda på flygbasen på torsdagen. Bilder tagna på lördagen visar dock inga synliga skador på varken flygbasen eller flygplanen, varav flera har flyttats runt. (svt 240408.) Kritik mot Putin efter översvämningarna: "Skäms." Flera invånare i de översvämningsdrabbade områdena i södra Ryssland är kritiska till Vladimir Putin och de ryska myndigheterna efter att en damm brustit i Orenburg-regionen. Tidigare i veckan samlades hundratals människor i staden Orsk för att visa sitt missnöje över krishanteringen, enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Tass. "Klipp i sociala medier visar människor ropa "Putin, hjälp oss!" och "Skäms", rapporterar TT. Aleksej Navalnyjs änka Julia Navalnaja har också varit kritisk till att den ryske presidenten inte besökt de drabbade områdena. "Myndigheterna i vårt land verkar aldrig vara beredda på någonting," skriver hon på X. Brusten damm får ryssarna att våga demonstrera. Vladimir Putin har inga planer på att besöka området.
Omni 240410. Kommentar: Varför röstade man på Putin? Snabb och långsam musik förbjuds i Tjetjenien. En ny lag i det konservativa Tjetjenien väcker uppmärksamhet. Från och med i sommar förbjuds musik som anses vara för snabb eller för långsam i landet. "Man vill verkligen framhäva ett motstånd mot väst," säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Den ryska delrepubliken Tjetjenien styrs av den hårdföre Ramzan Kadyrov. Ledaren, som kallats för "Putins attackhund", har vid flera tillfällen väckt uppmärksamhet för sina politiska metoder, inte minst när det gäller brott mot mänskliga rättigheter. Kadyrov, som drivit igenom en islamisering av landet, har tidigare infört förbud mot alkohol och beordrat kvinnor att bära slöja offentligt. Nu lanserar styret i Tjetjenien en ny reform. Från och med i sommar måste all musik, sång och koreografi hålla ett tempo på mellan 80 till 116 taktslag i minuten. "Att låna musikalisk kultur från andra folk är otillåtet," sa landets kulturminister Musa Dadajev nyligen. Anledningen är att man vill krossa det "förpestande" västerländska inflytandet i landet. All musik ska nu överensstämma med den "tjetjenska mentaliteten och taktkänslan". I praktiken innebär det att merparten av musiken som spelas på klubbar i landet kommer att förbjudas, skriver The Guardian. "Det Kadyrov håller på med är en slags artificiell uppumpad idé om en traditionell kultur. Man vill verkligen framhäva en motstånd mot väst eller det man ser som modernt eller dekadent," säger SVT:s Carl Fridh Kleberg. Bestämmelsen gäller från och med 1 juni och lokala artister har till dess på sig att skriva om all musik som bryter mot reglerna.
svt 240411. Rysk arresteringsorder utfärdad mot Daria Serenko. Exil-författaren och anti-krigsaktivisten Daria Serenko har satts upp på en lista över efterlysta brottslingar i hemlandet Ryssland, och en arresteringsorder har utfärdats. Det rapporterar Kulturnytt. Arresteringsordningen uppmärksammades av den ryska oberoende nyhetssajten Mediazona som hittade nyheten på den ryska inrikesministeriets hemsida. Enligt Mediazona finns det inga uppgifter om vad som ligger bakom brottsanklagelsen. I ett inlägg på Instagram kommenterar Daria Serenko brottsanklagelsen: "Hej, till alla från min nya status som efterlyst," säger hon i videon till inlägget. Hon skriver vidare att hon alltid blir lika förvånad över hur Vladimir Putin lägger statens resurser på att "förfölja små personer som hon själv och på sina galna krig". Daria Serenko har skrivit två böcker som båda finns på svenska, "Flickor och institutioner" och "Jag önskar mitt hem aska". Den senare skildrar tiden före och efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och författarens kortare fängelsevistelse. Det är sedan tidigare känt att flera ryska författare förföljs av den ryska regeringen. Nyligen kom uppgifter om att den internationell kända journalisten och författaren Mikhail Zygar är efterlyst i Ryssland. Även den bästsäljande deckarförfattaren Boris Akunin har satts på en terrorlista i hemlandet. Nobelpristippade Ljudmila Ulitskaja har stämplats som utländsk agent efter att hon fördömt kriget. Författaren Dmitrij Gluchovskij har i sin frånvaro dömts till åtta års fängelse för regimkritiska inlägg på Instagram. Samtliga författare har lämnat Ryssland och lever idag i exil.
svt 240412. Militärjunta förbjuder aktivitet inom politiska partier. Västafrikanska Mali förbjuder politiska partier att agera och har också förbjudit lokal media att rapportera om allt som har med politika partier eller ciliva organisationer att göra. Sedan kuppmakaren överste Assimi Goita tog makten 2021 så repressionen ökat i landet. En del tror att det här just kommer efter ökad frustration och missnöje från politiska partier över att Goita inte hållit sitt löfte om att hålla demokratiska val i mars i år. Liknande tendenser har setts i grannlandet Burkina Faso, också det styrt av en militär kuppledare. Där har all utländsk media stängts ner. I ställer förlitar man sig på ryska soldater.
SR 240412. Zelenskyj: Iran och Ryssland attackerar med samma vapen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att han vill se världen enas mot Ryssland och Iran efter attacken mot Israel i natt. "Vi i Ukraina känner väldigt väl igen skräcken från liknande attacker, som använder samma Shahed-drönare, samma ryska robotar och samma taktik med storskaliga angrepp från luften," skriver han på X. Zelenskyj uppmanar också omvärlden att stötta Ukraina på samma självklara vis som man stöttat Israel. "Irans handlingar hotar hela regionen och världen, precis på samma sätt som Rysslands agerande hotar att utlösa en större konflikt." Den före detta svenska stats- och utrikesministern Carl Bildt var inne på samma spår tidigare på söndagen.
"Attacken på Israel i natt var av en magnitud som Ukraina utstår på ganska reguljär basis. Samma drönare. Samma robotar. Vecka efter vecka. Månad efter månad."
Omni 240414. Ryskt övertagande av västerländska jordbruksmarker väcker oro i Italien. Enligt den italienska journalisten Giorgia Bonamoneta och en rapport från publikationen Money har den ryska regeringen tillfälligt beslagtagit tillgångar från flera västerländska företag, vilket markerar ytterligare ett spänt kapitel i relationerna mellan Ryssland och väst. Dekretet riktar sig specifikt mot AgroTerra, ett företag som kontrollerar cirka 265 000 hektar jordbruksmark i regioner som Kursk, Lipetsk, Penza, Rjazan, Tambov och Tula. AgroTerra, som är verksamt i Ryssland, ägs av enheter baserade i Nederländerna. Detta drag ses som en del av en bredare rysk strategi att hämnas mot västerländska sanktioner och hot om att konfiskera frysta tillgångar från den ryska centralbanken. Reaktionen från väst har varit stark och man uttrycker oro för att denna åtgärd inte är en isolerad händelse. Observatörer är oroliga för potentiella återverkningar utanför Rysslands gränser. Det finns farhågor om att detta kan hota den globala försörjningskedjan för jordbruksprodukter och ytterligare destabilisera internationella relationer. Giorgia Bonamoneta påpekar att västerländska företag redan har lidit betydande ekonomiska förluster på grund av sitt tillbakadragande från den ryska marknaden. De som kvarstår löper risken att påverkas av Putins dekret, som tillåter den ryska regeringen att ta kontroll över tillgångar från företag som är knutna till länder som anses vara ovänliga.
Dagens.se 240415. Finlands president Alexander Stubb om säkerhetsläget: "Känner mig lugn." Relationen med grannlandet Ryssland är spänd. Men Finlands president Alexander Stubb är inte bekymrad över säkerhetsläget. "Jag känner mig ganska lugn som Finlands överbefälhavare," säger han i Aktuellt. Svensktalande Alexander Stubb från finska moderata Samlingspartiet har en gedigen politisk karriär i ryggen. Bland annat har han varit landets statsminister, utrikesminister och finansminister. I mars tillträdde Stubb som Finlands nya president. Han har därmed stort inflytande över säkerhetspolitiken och har redan hunnit ställas inför flera utmaningar. Bland annat att leda Finland i Nato och att hantera den spända relationen med grannlandet Ryssland. "Jag tillhör fortfarande kategorin som tror att det är rätt så omöjligt att Ryssland kommer att använda någon slags militärkapacitet mot Europa, säger han i Aktuellt.
Om krigshysterin: "Lugna puckar." Stubb menar att Ryssland två år senare fortfarande "inte lyckats" att ta över Ukraina. "Vi borde ta det lugnt, vi borde inte köra in på den här krigshysterin. Lugna puckar, som jag brukar säga." Finlands försvar är rustat med tre lås, framhåller Stubb: Nationell försvar, Nato och försvarssamarbetet med USA, DCA. "Jag känner mig ganska lugn som Finlands överbefälhavare." I klippet ovan berättar Alexander Stubb om relationen till Rysslands president Vladimir Putin.
svt 240416. Ukraina: Luftvärnsbrist bakom förstört kraftverk. Trypillia värmekraftverk i Kiev-regionen förstördes vid en rysk attack på grund av att Ukraina hade slut på luftvärnsrobotar och därför inte kunde försvara kraftverket. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen i in en intervju med PBS NewsHour, skriver Kyiv Independent. Värmekraftverket förstördes helt i ett rysk anfall mot ukrainsk infrastruktur den 11 april. Det ledde till att 100 procent av kraftverkets kapacitet att producera el gick förlorad. (svt 240416.) Georgien går vidare med omstritt lagförslag. Parlamentet i Georgien har röstat för att gå vidare med ett kontroversiellt lagförslag med röstsiffrorna 78-25. Lagförslaget, som gör att organisationer med utländska kopplingar kan stämplas som att driva "främmande makts intressen", debatteras vidare under kvällen. Lagförslaget har väckt ilska i Georgien och oro i länder i väst. Det anses av många oförenligt med ett framtida EU-medlemskap för landet. En liknande lag i Ryssland används för att straffa regeringskritiker och tysta oberoende medier. Oppositionen i Georgien har uppmanat till en stor demonstration mot lagförslaget under tisdagen. I måndags demonstrerade omkring 10 000 människor mot förslaget i landets huvudstad Tbilisi.
msn 240416. Kommentar: Vem är man rädd för? Analys: Vladimir Putin har aldrig varit närmare seger. Västländernas misslyckande med att skicka tillräckligt med militärt stöd till Ukraina hjälper Ryssland att vinna kriget. Inte bara i form av att Ukraina saknar vapen för att försvara sig, utan också för att det skadar ukrainarnas stridsmoral. Det skriver Politicos Jamie Dettmer i en analys. Efter att ha intervjuat allt från politiska och militära ledare till vanliga medborgare vittnar Dettmer om ett land som "glider mot en katastrof". Borta är de långa köer av unga män som var redo att ta värvning i armén, skriver han. "Vladimir Putin har utan tvekan aldrig varit närmare sitt mål." Bloombergs Marc Champion skriver på samma tema. Om inte västländernas inställning i allmänhet, och USA:s inställning i synnerhet, ändras väldigt snart finns en risk att Ukraina "först pulvriseras och sen körs över". Allt till enorma kostnader för såväl Ukraina, Europa som USA, skriver han. DN:s Michael Winiarski frågar sig varför Ukraina inte får samma stöd som Israel. Svaret ligger bland annat i USA:s långvariga samarbete med Israel. "Bidenadministrationens stöd för Israel benämns ’järnhårt’, medan stödet till Ukraina har en annan karaktär," skriver han i en analys.
msn 240417. Republikan manar kollegor att stoppa omröstning. Republikanen JD Vance uppmanar sina partikamrater i representanthuset att blockera debatten om förnyat stöd till Ukraina, som planeras till lördag. Det uppger tre källor för Politico. Vance är en av de främsta kritikerna till att USA ger militärt stöd till Ukraina. Enligt källorna anser Vance att det inte är någon idé att gå vidare med en omröstning om nytt Ukrainastöd, så länge republikanerna inte fått igenom sina krav på skärpta gränskontroller mot Mexiko. Förutom förnyat stöd till Ukraina ska representanthuset bland annat även rösta om stöd till Israel och Taiwan. Politico kallar Vances drag för "ovanligt".
Omni 240418. Presidenten i Polen: "Vi är redo" för kärnvapen på polsk mark. Polen är redo att ha kärnvapen på sitt territorium om Natos medlemsländer skulle fatta ett sådant beslut, säger landets president Andrzej Duda i en intervju med den polska tidningen Fakt. Duda säger att Polen "har skyldigheter" som medlem i försvarsalliansen. I intervjun pratar presidenten även om Polens relation till USA och de två presidentkandidaterna Joe Biden och Donald Trump. Andrzej Duda säger att det amerikanska stödet till Polen kommer att vara intakt oavsett vem som vinner valet. Kan bli Natos svar på ryska förstärkningar i Belarus och Kaliningrad.
Omni 240422. Ukrainska barn tvingas bli soldater i den ryska armén. Ryska myndigheter påstår att de evakuerat hundratusentals barn från kriget för att ge dem skydd och vila. Men ukrainska myndigheter och FN:s barnrättskommitté säger att det finns bevis för att ukrainska barn tvångsdeporterats från Ukraina till Ryssland. "Jag ville rymma men jag förstod att konsekvenserna skulle bli hemska." Hör Rostyslav från Ukraina berätta om tiden i det ryska militärlägret. (svt 240423.) Källa: Gripne ryske toppen är känd som "mutkungen". Rysslands vice försvarsminister Timur Ivanov anklagas för mutbrott i "stor skala" och har förts till ett högsäkerhetsfängelse efter att ha framträtt i rätten på onsdagen. Det rapporterar flera medier. Enligt Politico kopplas misstankarna till militära byggprojekt. Den nu döde oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj avslöjade 2022 hur Ivanov levt ett lyxliv långt över sina tillgångar. En tidigare kollega till den mutanklagade Kreml-toppen säger till The Guardian att Ivanov internt varit känd som "kungen av otillåtna betalningar". "Frågan är varför han greps nu." Riskerar 15 års fängelse. Säkerhetstjänsten FSB ska ha genomfört gripandet.
Omni 240424. Belarus: Attackförsök från Litauen stoppat. Ett försök till drönarattack från Litauens territorium har hejdats i Belarus, enligt diktaturens säkerhetstjänst KGB. Även den högste ledaren Aleksandr Lukasjenko målar upp ett stort externt hot. Enligt utsago från KGB-chefen Ivan Tertel har det vidtagits ett antal "akuta säkerhetsåtgärder" för att förhindra drönarattacker mot huvudstaden Minsk med omnejd. Där anklagas inte uttryckligen den litauiska staten, utan det påstås enbart att attackförsöket ska ha skett från litauisk mark. Uppgifterna är omöjliga för oberoende betraktare att verifiera i nuläget, men förs vidare av statligt styrda medier i både Belarus och Ryssland. "Jag kan säga med 100 procents säkerhet att det här är desinformation", säger en talesperson för Litauens militär till litauisk public service, LRT. "Det är rent nonsens att Litauen skulle utföra ett drönaranfall mot Belarus, jag kan inte beskriva det på något annat sätt." KGB-chefen uttalar sig vid ett stort arrangemang i Minsk där den belarusiska regimens olika ledarfigurer uttalar sig om sakernas tillstånd, såsom de beskriver dem, inför publik. Där uttalar sig Belarus president Aleksandr Lukasjenko också om vad han hävdar är konkreta planer på ett angrepp mot landet. Såsom han och KGB beskriver det, smids det planer inom belarusisk opposition i exil på att försöka ta kontroll över en region av Belarus, med stöttning från USA och Ukraina samt möjligen Polen. "Sannolikheten för väpnade provokationer från ukrainska enheter som skulle kunna leda till gränsincidenter är ganska hög," säger Lukasjenko enligt Belarus propagandistiska nyhetsbyrå Belta. Belta citerar KGB-chefen Tertel när han beskriver Belarus som ett "fredsälskande och självständigt land", samt en god granne, som "är föremål för det kollektiva västs destruktiva strävanden". Han anklagar vidare dessa oidentifierade oppositionella krafter för att planera cyberattacker mot bland annat kärnkraftverk i Belarus. Det talas om västkopplade "terrorceller". Belarus har sedan ett riggat val och landsomfattande protester 2020 knutit sig allt närmare dess mångåriga allierade Ryssland, inte minst i anslutning till den storskaliga invasionen av grannlandet Ukraina där ryska styrkor har fått passera genom Belarus. Diktatorn Aleksandr Lukasjenko har under två års krig bedömts balansera sina intressen noggrant för att landet inte ska dras in i kriget helt och hållet. För Rysslands del skulle ett belarusiskt kliv in i kriget skapa en ny front mot norra Ukraina. Vid sidan av det har ett stort antal belarusier lämnat sitt slutna hemland och anslutit till frivilligbataljoner i Ukrainas armé.
svt 240425. Kommentar: Belarus fejkar att det finns ett fientligt väst med Litauen i spetsen. Ryska soldater fortsätter döda hemma i Ryssland. Ryska soldater som återvänt hem till Ryssland från Ukraina har sedan starten av den fullskaliga invasionen, mördat minst 107 personer. Det skriver den ryska oberoende nyhetssajten Vjorstka som granskat uppgifter från media och domstolshandlingar. Majoriteten av gärningsmännen satt av fängelsestraff när de rekryteras till militären. En rekryteringsteknik som Wagnergruppen varit kända för. I klippet ovan hörs bybor oroa sig över en Wagnersoldat som spridit skräck i byn efter att han kommit tillbaka från kriget. Han dömdes senare till 22 års fängelse för mord och våldtäkt. (svt 240426.) Två britter åtalas för brand - kopplas till Ryssland. Två brittiska män åtalas för att ha planerat mordbränder mot ukrainska företag i London för ryska underrättelsetjänstens räkning, rapporterar brittiska medier. Misstankarna mot Dylan Earl och Jake Reeves, som båda är i 20-årsåldern, fattades förra månaden när en brand bröt ut på ett industriområde där ett företag med kopplingar till Ukraina bedrev verksamhet. Earl misstänks ha planerat dådet och Reeves misstänks ha tagit emot pengar från rysk underrättelsetjänst. Ytterligare tre män är misstänkta i fallet men dessa har ännu inte åtalats. Brittiske utrikesministern David Cameron beskriver misstankarna som ”djupt oroväckande” i ett inlägg på X. Första att åtalas under Storbritanniens förnyade spionagelag. Dylan Earl kopplas till ryska paramilitära Wagnergruppen. Utredningen leds av polisens antiterror-avdelning.
Omni 240426. Två sjukhus i Kyiv evakueras - rädsla för rysk attack. Myndigheterna i Ukrainas huvudstad Kyiv har beslutat att två sjukhus ska evakueras, rapporterar AFP. I ett uttalande på Telegram uppger staden att det cirkulerar en video där sjukhusen pekas ut som mål i ryska attacker. I videon påstås det att sjukhusen huserar militär personal, något myndigheterna kallar en "fullständig lögn". "Staden har omedelbart börjat evakuera," står det i uttalandet. Enligt Kyiv Post är ett av sjukhusen ett barnsjukhus. Sjukhusen ligger på samma gata i norra Kyiv.
Omni 240426. Sjukhus i Charkiv attackerat. I Charkiv i nordöstra Ukraina har en rysk robot träffat ett sjukhus för psykiatrisk vård, rapporterar nyhetsbyrån Ansa. Minst en person - en kvinna i 50-årsåldern - har skadats, uppger regionens guvernör Oleh Sinegubov på Telegram. Enligt Sinegubov fanns 60 patienter och fem anställda i byggnaden vid tidpunkten för attacken. Även vattenförsörjningen och kraftledningar ska ha påverkats. De tre regionerna Dnipropetrovsk, Lviv och Ivano-Frankivsk ska också ha träffats i nattens "massiva" ryska attacker mot den ukrainska energiförsörjningen. (svt 240427.) 15 års fängelse på Kuba för protest mot strömavbrott. 13 kubaner döms nu till fängelse för uppmärksammade protester mot landets tillfälliga strömavbrott. Som mest utdöms 15 års fängelse. Protesterna ägde rum under 2022 då de 13 protesterade mot Kubas tillfälliga strömavbrott. Tio män och tre kvinnor greps i Nuevitas, 60 mil utanför huvudstaden Havanna, då de krävde förbättrade levnadsvillkor och ett slut på de tillfälliga strömavbrotten som kunde vara uppemot 18 timmar. De 13 döms nu för bland annat "fientlig propaganda, sabotage och uppror" till mellan 4 och 15 års fängelse. "Min son mår väldigt dåligt," säger mamman till en 23-åring som nu döms till tio års fängelse. Protester mot styret i Kuba har blivit vanligare på senare år. 2021 dömdes 500 personer till fängelse i upp till 25 år efter uppmärksammade demonstrationer.
msn 240427. Källa: Ryssland riktar in sig på Ukrainas järnvägar. Ryssland riktar in sig på Ukrainas järnvägar för att göra det svårare för militärt stöd, bland annat från väst, att komma fram. Det uppger en ukrainsk säkerhetskälla för nyhetsbyrån AFP, rapporterar oberoende The Moscow Times. Bland annat ska tio civila ha skadats på torsdagen när ryska styrkor attackerade järnvägar i Charkiv-regionen. Det ryska försvarsministeriet skrev på Telegram på fredagen att de slagit till mot ett tåg med militärutrustning från väst i Donetsk-regionen och mot en järnvägsstation i Charkiv-regionen. (svt 240427.) Ryssland förbereder nedstängning av Wikipedia - så ser den ryska kopian ut. Wikipedia har länge varit en nagel i ögat för den ryska regimen. Wikimedia Foundation har bötfällts med mångmiljonbelopp, bland annat för att man vägrat radera artiklar om Rysslands krigsbrott i Butja. Nu har en ny lag trätt i kraft som gör det möjligt att förbjuda Wikipedia helt. Sedan kriget i Ukraina bröt ut har oberoende medier blockerats i Ryssland, en efter en. För att komma åt otillåtna hemsidor har ryssarna använt VPN. Men tidigare i år förbjöds VPN och för några veckor sedan infördes ytterligare ett förbud - mot spridning av information om hur man går tillväga för att kringgå blockeringar. Wikipedia, som har flera artiklar om VPN, strider alltså mot rysk lagstiftning. Det påpekar Anton Gorelkin, vice ordförande i kommittén för informationspolitik och kommunikation. "Det är uppenbart att Wikipedia har blivit ett instrument i det pågående informationskriget där man rensar bort proryska åsikter, säger han på sin Telegramkanal. För att ge ryssarna information som har godkänts av Kreml har flera kopior av Wikipedia skapats. Den senaste och mest innehållsrika heter Ruwiki. "Man har helt enkelt kopierat närmare två miljoner artiklar från den ryskspråkiga Wikipedia och rensat bort all information som man anser vara skadlig. Till exempel går det inte att hitta utredningar från Navalnyjs antikorruptionsfond," berättar Michail Gruznov, grundare av Wikiganda som granskar artiklar skrivna på ryska på Wikipedia. Wikiganda har bland annat avslöjat hur Jevgenij Prigozjins trollfabrik jobbade med att ändra Wikipedia-artiklar i syfte att svartmåla Rysslands oppositionella och hylla regimen. Ett avslöjande som ledde till att Prigozjins medier som användes som informationskälla på Wikipedia blockerades. Förra veckan sa ministern för digital utveckling, Maksut Shadaev, att Ryssland än så länge inte tänker blockera Wikipedia. Men rösterna för en nedstängning har blivit fler, samtidigt som det satsas mycket på den ryska kopian. "Ruwiki filtrerar Wikipediaartiklar från lögner. Det är viktigt att vi skapar egna resurser där våra medborgare kan hämta objektiv information rensad från propaganda," säger Gorelkin på Telegram.
svt 240429. Kommentar: När svart blir vitt och vitt blir svart. Finnair pausar flyg efter gps-störningar. Flygbolaget Finnair pausar avgångar till Tartu i Estland under en månad. Anledningen är gps-störningar i området, som kan försvåra för planen att lyfta och landa. Samtliga avgångar till Tartu ställs in mellan den 29 april och den 31 maj av säkerhetsskäl, medan "en alternativ lösning som inte kräver gps kommer på plats på flygplatsen i Tartu", meddelar Finnair. Flygbolaget tillägger att det är "ganska vanligt med störningar i området". Flera flyg har fått ställas in under de senaste dagarna. I förra veckan tvingades två plan återvända till Vanda flygplats i Helsingfors på grund av gps-störningar. Finnair är det enda bolag som flyger internationellt på Tartu. Sedan 2022 har gps-störningar för finländskt flyg ökat. Ryssland misstänks ligga bakom, rapporterar Yle. Gps-störningarna handlar om rysk hybridkrigföring, enligt Estlands utrikesminister Margus Tsahkna. "Ryssland vet mycket väl att störningarna de orsakar är mycket farliga för vår flygtrafik och bryter mot internationella konventioner, som även Ryssland anslutit sig till," säger han till estniska EER.
svt 240429. Attack för attack: Så sprider ryska Iskander förödelse i Ukraina. Ukrainska myndigheter har i ryska robotar, drönare och stridsfordon på slagfältet hittat mer än 2 000 komponenter som kommer från allierade länder. Runt 50 av delarna har hittats i robotsystemet Iskander som legat bakom minst 209 civila dödsfall i Ukraina, enligt ACLED:s databas. Raserade byggnader, strömavbrott som påverkar miljoner och hundratals döda civila. Det är resultatet av den ryska robotbeskjutningen där vapensystemet Iskander spelar en nyckelroll. "Det är svårt, om inte omöjligt, att skydda sig mot," säger Douglas Barrie, forskare i militär luftfart vid The International Institute for Strategic Studies, IISS. Med en räckvidd på 500 kilometer klassas Iskander som ett system för ballistiska kortdistansrobotar - det vill säga robotar som endast styrs i avfyrningsfasen och därefter följer en kastbana. "Men de följer egentligen inte en ballistisk bana. De är rörligare och följer en plattare bana vilket gör dem svårare att skjuta ner," säger Douglas Barrie. Nackdelen för Ryssland är att robotarna är dyra och beroende av runt 50 komponenter från väst, enligt Ukraina. Ett exempel är en svenskutvecklad filmkondensator som kan lagra ström kortvarigt. Tillverkningen skedde länge i Sverige, men flyttades till Portugal för flera år sedan.
Trots sanktionerna fortsätter ukrainska myndigheter hitta delar från Väst i Iskander. I januari gick antikorruptionsmyndigheten NACP ut med att fyra amerikanska komponenter hittats i roboten som slog ned i Tjernihivs teater sommaren 2023 och dödade sju personer. "Svårigheten med sanktioner är att de aldrig fungerar så bra som man hoppats på," säger Douglas Barrie.
"Men de har en effekt i och med att de tvingar Ryssland att handla på den grå marknaden. På kort sikt kommer produktionen troligtvis gå långsammare." Ett av Rysslands mål med Iskander verkar vara att orsaka maximal skada mot den ukrainska elförsörjningen, enligt Barrie.Ukrainska presidenten Zelenskyj har kallat attackerna för "terror" och vädjar till Väst om mer luftvärn.
svt 240430. Zelensky: Ukraina går med i Nato först efter seger mot Ryssland. Under samtal med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och en grupp militärofficerare som genomgår Nato-standardiserad träning, uttryckte Zelensky att det är osannolikt att Ukraina tas in i Nato innan en seger i den pågående konflikten med Ryssland, enligt European Truth. President Zelensky påpekade att Ukrainas inträde i den Nordatlantiska alliansen troligen endast är möjligt efter konflikten, där kriget ses som ett stort hinder för ett potentiellt medlemskap. "Enligt min personliga åsikt kommer vi endast att ansluta oss till Nato när vi segrar. Jag tror inte att vi kommer att accepteras in i Nato under krigstid. För vissa utgör det en risk för Nato-medlemmarna; för andra finns det bara skepticism," sade statschefen i en video publicerad på hans Telegram-kanal. "Nato-frågan, som generalsekreterare Stoltenberg riktigt påpekade, är en fråga om majoritetsbeslut. Detta är i grunden en politisk fråga. För att bli politiskt accepterade in i alliansen är det nödvändigt för Ukraina att uppnå seger," tillade han. Presidenten reflekterade också över det historiska sammanhanget och föreslog att Ukrainas icke-medlemskap i Nato var en av katalysatorerna för den nuvarande konflikten. Han anklagade Ryssland för att ha påverkat vissa Nato-medlemmar att förhindra Ukrainas medlemskap i både Nato och Europeiska unionen, i syfte att hålla Ukraina under ryskt inflytande och hindra dess utveckling. Dagen före sitt anförande i Verkhovna Rada, berömde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg den ukrainska militärens motstånd mot den ryska aggressionen. Han uttryckte dock att han inte kunde specificera när Ukraina skulle kunna bli medlem i Nato. Under ett tidigare möte med president Zelensky togs även frågan om Natos särskilda fond på 100 miljarder för stöd till Ukraina upp, bland andra diskussionspunkter.
msn 240430. Kommentar: Så är det nog. Det finns ingen möjlighet att ta in Ukraina i Nato medan kriget mot Ryssland pågår och inte heller om Ryssland vinner kriget mot Ukraina. Trump står fast: "Då får ni klara er själva." Natoländer som inte gör rätt för sig kommer att få klara sig utan USA, understryker USA:s expresident Donald Trump i en lång intervju med tidskriften Time. Trump, som kandiderar för att återvända till Vita huset, väckte viss uppståndelse när han vid ett framträdande i valrörelsen uppmanade Ryssland att ungefär "göra vad *** de vill" med Natoländer som inte anses bidra tillräckligt. Och det var inte bara snack, säger Trump till Time : "Om du inte betalar så kommer du få klara dig själv." Donald Trump kom med varningar av liknande slag inför och under sin tid som president. I efterhand har Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg noterat att amerikanens varningar faktiskt följdes av rejäla höjningar i många medlemsländers militärbudgetar. Ett antal länder har under lång tid legat under det uttalade målet om att lägga åtminstone motsvarande två procent av BNP på det militära.
Den republikanske presidentkandidaten har också ifrågasatt USA:s stöd till Ukraina - även där med uppmaningar om att länder i framför allt Europa bör göra mer. Ungerns premiärminister Viktor Orbán besökte Trump i dennes residens i Florida i mars och sade därefter att Trump inte hade för avsikt att ge "en enda penny" till Ukraina. "Jag skulle inte ge om inte Europa börjar jämna ut det," säger Donald Trump till Time. "Om Europa inte kommer att betala, varför ska vi betala? De påverkas så mycket mer. Vi har ett världshav emellan. Det har inte de." Tidigare har Trump sagt att han personligen skulle kunna få till stånd ett snabbt slut på kriget i Ukraina, men han har inte gått in närmare på vilka villkor det skulle ske på i ett läge där Ryssland ännu ockuperar en stor del av landet.
msn 240430. Kommentar: Trump vill ha en fred på Putins villkor. USA: Ryssland har använt kemvapen i Ukraina. Ryssland har använt ämnet klorpikrin mot ukrainska styrkor och därmed brutit mot internationella förbud mot kemiska vapen, uppger det amerikanska utrikesdepartementet enligt Reuters. "Användningen av sådana ämnen är ingen isolerad händelse och drivs förmodligen av ryska styrkors önskan att driva ukrainska styrkor från deras fortifikationer och och uppnå taktiska fördelar i fält," skriver departementet. De ryska myndigheterna har inte bemött anklagelserna. Klorpikrin användes som kemiskt stridsmedel under första världskriget. Det framkallar kvävningskänslor och kräkningar. Klorpikrin är föbjudet enligt Konventionen om förbud mot kemiska vapen. Ukrainska militären har tidigare anklagat Ryssland för att använda ämnet (31 januari).
Omni 240501. Kreml: Brittiskt uttalande "en upptrappning". Under ett besök i Kiev på torsdagen sade den brittiske utrikesministern David Cameron att Storbritannien skulle ge motsvarande nästan 40 miljarder kronor årligen i militärt stöd till Ukraina "så länge som det behövs". Cameron tillade också att Storbritannien inte har några invändningar mot att vapnen används på ryskt territorium - en kommentar som inte gått Ryssland förbi. Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar nu Camerons uttalande för en "direkt upptrappning" av konflikten, som "potentiellt kan utgöra en fara för den europeiska säkerheten", enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.
(svt 240503.) Källor: Trump överväger högre procentmål för Nato. Donald Trump kan komma att försöka få Natoländerna att lägga en större andel av BNP på försvaret än i dag om han väljs till president igen, enligt uppgifter till The Telegraph. Enligt källorna överväger han att trycka på för att dagens tvåprocentsmål ska ändras till ett treprocentsmål. Enligt ett sådant förslag skulle militärt bistånd till Ukraina inte få inkluderas i siffran. Just nu är det bara Polen, Grekland och USA som når över tre procent. I fjol var det 11 av 32 länder som klarade av tvåprocentsmålet.
Trump har återkommande hotat att lämna alliansen. Ex-presidenten: Vi stannar om Europa står för sin del (19 mars).
Omni 240503. Kommentar: Vi har ett hotfullt krig i Europa och då agiterar Trump med att kanske lämna Nato. Experter slår larm om Rysslands sköra tillstånd. Vid en första anblick verkar Ryssland hålla sin position med rapporterade framgångar på slagfältet och stabila ekonomiska indikatorer. Men en närmare titt från experter avslöjar en helt annan bild av ett land som potentiellt balanserar på gränsen till kollaps. "Strukturen kan se solid ut, men om grunden är rutten kan allt falla isär mycket snabbt. Det är inte otänkbart att allt kan rasa samman," varnar den pensionerade generallöjtnanten Ben Hodges, tidigare befälhavare för den amerikanska armén i Europa. Hans oro speglas i diskussioner om Rysslands ekonomiska fasad, som vissa experter menar endast är ett tunt skikt som döljer djupare problem. Aage Borchgrevink, senior rådgivare vid den Norska Helsingforskommittén, ifrågasätter Rysslands påstådda ekonomiska styrka. Han påpekar att trots berättelsen om en robust ekonomi verkar Ryssland fungera i ett krigsekonomiskt läge. "Ryssland spenderar 7,1% av sin BNP och ungefär 30% av sin statsbudget på försvaret," rapporterar den norska finanstidningen Børsen. Denna omfattande militära utgift ger inte en hållbar tillväxt enligt Borchgrevink. "Det vi ser är en sorts konstgjord tillväxt driven av militära utgifter, vanligt förekommande i konfliktområden, som inte erbjuder långsiktig stabilitet." Den betydande resursallokeringen till försvaret har konsekvenser för det civila livet i Ryssland. Infrastrukturen lider, och en betydande brist på arbetskraft väntar då äldre generationer går i pension och färre unga, födda under de ekonomiskt turbulenta 1990-talet, träder in på arbetsmarknaden. "De använder alla medel för att vinna kriget, vilket kommer att få konsekvenser för vanliga människor i landet," tillägger Borchgrevink och antyder att dessa påfrestningar kan leda till ett inre sammanbrott.
msn 240506. BRICS: Prepare for US Dollar Collapse, IMF Warns. According to a Russian IMF representative, BRICS is ready to offer an alternative to the US Dollar amid the currency’s collapse, and the bloc must prepare for such an instance. The alliance, consisting of Russia; India, China; Brazil; South Africa; and supporting nations, has been working to abandon the US Dollar for some time. The BRICS bloc is working to develop a new BRICS currency to replace the US dollar, alongside local currencies between nations. In an interview with RIA Novosti published on Friday, Russian IMF rep Alexey Mozhin noted that the shortcomings of the current financial system are becoming more apparent. Furthermore, he points out that many publications have started to mention BRICS as a group that will offer a successful alternative to the greenback. "Such a proposal is being discussed," the director told RIA Novosti. "In the event of the collapse of the dollar and the international monetary system, it will be necessary to turn the said BRICS accounting unit into a real currency, backed by exchange goods." Putin: Vårt öde på spel - kärnvapnen redo. Som Vladimir Putin beskriver det är det en samlad västvärld som söker krig och konflikt. Rysslands öde står på spel i Ukrainakriget och kärnvapnen är laddade, slår presidenten fast vid den årliga segerdagsparaden i Moskva: "Vi kommer inte att tillåta att någon hotar oss." Militärer paraderar i Kreml för att högtidlighålla årsdagen för segern i andra världskriget - eller Stora fosterländska kriget, som det benämns i Ryssland. Vladimir Putin drar paralleller till dagens krig, den ryska invasionen av Ukraina, och målar upp en bild av att det i själva verket är Ryssland som försöker stå emot en krigisk "elit" i västvärlden. "Ryssland kommer att göra allt för att förhindra en global konflikt, men kommer samtidigt inte tillåta att någon hotar oss. Våra strategiska styrkor (kärnvapenstyrkorna) är alltid i beredskap," säger den ryske presidenten i ett tal på Röda torget, enligt ryska medier.
Ryssland befinner sig i en svår situation, tillstår Putin. Men han beskriver det också som en historisk vändpunkt: "Fosterlandets öde och framtid hänger på var och en av oss." När det gäller historien så anklagar presidenten Rysslands motståndare för att försöka skriva om historien till deras egen fördel. Vladimir Putin har själv gjort stora ingripanden i rysk historieskrivning. Han lägger då stor vikt vid Sovjetunionens väldiga uppoffringar i andra världskriget - men har samtidigt riktat falska anklagelser mot de allierade länderna, beskrivit Sovjetunionen som nazismens främsta fiende, avfärdat all kritik mot det sovjetiska agerandet och upprättat mängder av nya minnesplatser. Putin har konsekvent tonat ned eller utelämnat Sovjetunionens inledande pakt med Nazityskland, den så kallade Molotov-Ribbentrop-pakten, och dess betydelse för kriget. Vid ett tillfälle härom året anklagade han Polen för att ha provocerat fram Nazitysklands blixtinvasion och orsakat krigsutbrottet. 8 000 soldater deltog i torsdagens parad, varav omkring 1 000 som har deltagit i kriget i Ukraina. Liksom Sovjetunionen stred mot nazismen "en mot en" behöver Ryssland nu stå emot när ett samlat väst "försöker rättfärdiga dagens nazister", som Vladimir Putin beskriver det. "Hela Ryssland står med hjältarna i den militära specialoperationen." Rysslands ledare har från början sökt motivera den så kallade operationen - den storskaliga invasionen av Ukraina - med lögner om att landet styrs av nynazister.
msn 240509. Kinas Xi uppmanar Orbán att ta mer plats i EU. Kinas ledare Xi Jinping uppmanar Ungern att spela en större roll i EU efter ett möte med premiärminister Viktor Orbán i Budapest.
Xi mottogs med högsta hedersbetygelser när han anlände från Serbien under sin rundresa i Europa. På en presskonferens i samband med det bilaterala mötet mellan de två ledarna valde Xi att försöka stärka Ungerns betydelse inom EU. Den kinesiske ledaren uppmanade premiärminister Orbán att "spela en större roll i EU och trycka på för en ny och mer utvecklad relation mellan EU och Kina". Xi poängterade också att "stor vikt" läggs vid relationen med EU. Den kinesiska delegationen anlände på torsdagen, inbjuden av president Tamás Sulyok och premiärminister Orbán. Xi och hans fru Peng Liyuan mottogs med pompa i presidentpalatset Budas pyntade innergård i Budapest. Ingen officiell kommentar kom om de båda ländernas inställning till Ryssland och invasionskriget i Ukraina. I samband med resan har Xi Jinping uttryckt missnöje över att västländer kritiserar Kinas hållning gentemot Ryssland. Ungerns hållning gentemot Ryssland och Orbáns kontakter med Moskva har väckt missnöje i många EU-länder. Xi, som stannar tre dagar i landet, skrev på sociala medier efter mottagandet att "relationen nu är den bästa historiskt sett" mellan de två länderna. Säkerhetspådraget i huvudstaden var enormt, och kortegevägen var kantad med kinesiska flaggor. Säkerhetspersonal såg till att några få tibetanska flaggor inte syntes i Xis väg. Kinas president reste till Ungern från Serbien, där han mottagits med röd matta och salut. Kina har investerat stora summor i Serbien och andra Balkanländer, främst i gruv- och tillverkningsindustrin. Xi Jinping och Serbiens president Aleksandar Vucic valde att framträda tillsammans på presidentpalatsets balkong framför vilken tusentals personer med kinesiska flaggor hade samlats. "Sådan respekt och kärlek som han finner här i Serbien, det kommer han inte att få någon annanstans," sade Vucic. Sedan skrev de två under avtal om bland annat import av kinesiska tåg. Under sin rundresa i Europa har Xi Jinping även gästat Frankrike där han togs emot av president Emmanuel Macron.
msn 240510. Putin byter ut försvarsminister Sjojgu. Rysslands president Vladimir Putin byter ut landets försvarsminister Sergej Sjojgu, rapporterar ryska Tass. Presidenten föreslår att Andrej Belousov ska bli landets nya försvarsminister. Omstuvningen meddelas i ett inlägg på Telegram från federationsrådet. Belousov väntas nu godkännas av ryska parlamentariker. Han är nu biträdande premiärminister. Att det blir Belousov som tar över ministerposten är förvånande, enligt Carolina Vendil Pallin, Rysslandskännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "I min värld är det någon som främst har jobbat med ekonomiska frågor. Men det är en duglig man som är förste vice premiärminister och när (Rysslands premiärminister) Michail Misjustin hade corona var det han som ledde regeringen," säger hon. Sergej Sjojgu har suttit som försvarsminister sedan 2012. Han har varit en viktig aktör i Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och samtidigt tagit emot kritik mot krigets utveckling. Sjojgu får en ny position som generalsekreterare för det nationella säkerhetsrådet, som också är en hög post i Ryssland som Nikolaj Patrusjev, en av president Putins närmaste män, petas från. Det är svårt att bedöma vilken betydelse förändringen kommer att få, enligt Vendil Pallin. "Det kan bara vara så att det är en ombildning av regeringen, att några ministrar byts ut och att Sjojgu får nya uppdrag. Man ska komma ihåg att alla de här männen är i 65-70-årsåldern," säger hon. Förändringen kommer bara veckor efter att en av Rysslands många biträdande försvarsministrar, Timur Ivanov, greps misstänkt för mutbrott. Enligt Pallin har ryska bedömare spekulerat i om gripandet var ett led i att försvaga Sjojgus ställning.
svt 240512. Utrikesbyrån:Vill ha Gotland (28 min). Nu när Sverige är med i Nato är Ryssland inträngt i ena hörnet av ett Nato-hav. Hur ser den nya spelplanen för Östersjön ut och hur påverkar den Rysslands intresse för Gotland? I studion: tidigare utrikesminister Carl Bildt, Johan Pekkari, chef för Försvarsmaktens strategienhet, och utrikesreporter Bert Sundström. Programledare: Prescilia Haddad. svt 240514. Kan ses till söndag 10 november 2024. Oljepengar fyller på ryska krigskassan. Den ryska statens intäkter från olja och gas lyfter kraftigt. Men utgifterna för anfallskriget mot grannlandet Ukraina ökar ännu mer. Ryska staten drog in 4 160 miljarder rubel (nästan 500 miljarder kronor) från olje- och gassektorn under årets första fyra månader, rapporterar Financial Times med hänvisning till siffror från Rysslands finansdepartement. Det innebär en ökning med 82,2 procent jämfört med motsvarande period 2023. Högre priser på rysk olja på världsmarknaden bidrar till utvecklingen, men där finns även en engångseffekt på grund av ändrade beskattningsregler, enligt departementet. De stora utgifterna för anfallskriget mot Ukraina gör att Vladimir Putins Ryssland fortsätter att gå med underskott - vilket har varit fallet sedan 2022. De statliga utgifterna under perioden ökade med 21,5 procent till 13 170 miljarder rubel för perioden januari-april. Budgetunderskottet beräknas till 0,8 procent av BNP av departementet. Utgifterna lyfte till de högsta nivåerna hittills i år i april - 128 miljarder rubel per dag - enligt nyhetsbyrån Bloombergs beräkningar. Det kan jämföras med 102 miljarder per dag i mars.
msn 240513. Taiwans utrikesminister uppmanar till globalt stöd: Stå med Ukraina för att skydda den globala demokratin. Taiwans utrikesminister Joseph Wu har utfärdat en stark varning och ett uppmaning till det internationella samfundet att fortsätta stödja Ukraina i dess kamp mot rysk aggression. Wus argument sträcker sig bortom Europa och kopplar säkerheten i både Europa och Asien till Västvärldens ståndpunkt mot auktoritära regimer, särskilt Ryssland och Kina. Wu beskriver en kritisk förändring i global dynamik och föreslår att visionen om fred efter kalla kriget, som hoppades på att Moskva och Peking skulle bli ansvarsfulla internationella aktörer, behöver omvärderas. Han beskriver den nuvarande globala situationen som en "omtvistad fred", präglad av auktoritär aggression som exemplifieras av "gränslöst partnerskap" mellan Kina och Ryssland. Denna allians stöder deras respektive repressiva och expansionistiska agendor och utgör ett betydande hot mot global stabilitet. Den taiwanesiska diplomaten belyste oro bland vissa politiska beslutsfattare, som hävdar att internationellt stöd till Ukraina kan avleda ansträngningar att motverka Kinas aggressiva hållning mot Taiwan och andra demokratier.
msn 240513. Bombade huset i Belgorod - här är detaljerna som pekar mot Ryssland. På söndagen exploderade ett flerfamiljshus i den ryska staden Belgorod, något som fångades på en övervakningskamera i närheten. Ryssland hävdar att det var en ukrainsk robot, men SVT:s genomgång pekar snarare på att Ryssland bombade sig själva av misstag. 15 människor ska ha hittats döda efter att en sektion på tio våningar kollapsade i ett flerfamiljshus i den ryska staden Belgorod, som ligger bara några mil från den ukrainska gränsen. Det ryska försvarsdepartementet hävdar att det var en nedskjuten ukrainsk Totjka-U-robot som träffade huset, men enligt Jan Matveev, krigsanalytiker på Antikorruptionsstiftelsen, är det mer troligt att det rör sig om en rysk glidbomb som av misstag bombade flerfamiljshuset. "Ett trettiotal liknande fall har inträffat den senaste tiden. Senast idag kom information om att två sådana bomber fallit i Belgorod," säger han. Delar av explosionen fångades på en övervakningsfilm från en närliggande byggnad. Utan andra kameravinklar går det dock inte helt att fastställa att bomben kom från den ryska sidan, men enligt Jan Matveev är det flera detaljer i händelseförloppet som pekar mot att så är fallet. "Om det skulle handla om Totjka-U skulle vi ha sett en ganska stor brinnande del som skulle flyga mot huset. Inget av det har vi sett," säger han. Se video!
svt 240513. Kontroversiell "agentlag" antagen i Georgien. Trots att tiotusentals demonstrerat i en månad röstades den kontroversiella "agentlagen" genom i Georgien. Det innebär att georgiska företag som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet ska märkas som företrädare för utländsk makt. Det tog bara 67 sekunder för lagen att genom handuppräckning röstas genom på ett oppositionslöst sammanträde för det juridiska utskottet under måndagen. Och under tisdagens votering i parlamentet antogs lagen, trots våldsamma protester. Lagen innebär att georgiska företag vars budget finansieras med mer än 20 procent av utländska investeringar (Kommentar: OBS! Endast från väst, inte från Ryssland) ska kategoriseras som "företrädare för främmande makts intressen". Georgien ansökte om EU-medlemskap 3 mars 2022 och i december 2023 fick man kandidatlandsstatus. Införandet av den nya lagen kommer dock försvåra processen radikalt. "Som lagen ser ut är den oacceptabel och kommer skapa allvarliga hinder på anslutningsvägen till EU," sa Gert Jan Koopman, högste ansvarig för EU:s grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, i början av maj. Även Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, har sagt att "Georgien befinner sig vid ett vägskäl" med anledning av lagen. Den georgiska befolkningen vill ansluta till EU. I en mätning som gjordes av National Democratic Institute stöttade 79 procent av georgierna ett medlemskap. I helgen samlades varje kväll runt 50 000 demonstranter i huvudstaden Tbilisi för att demonstrera mot lagen. En kulmen på protester som har varat sedan april och där polisen använt vattenkanoner mot demonstranterna. Det är inte heller första året stora demonstrationer mot "agentlagen" tagit upp Tbilisis gator. Under våren 2023 demonstrerades det mot samma lag och även då uppmärksammades konfrontationer mellan polis och demonstranter. Lagförslaget drogs den gången tillbaka. Sedan regeringspartiet Georgiska drömmar tog makten med en majoritet i parlamentet säger kritiker att landet har börjat närma sig Ryssland.
Lagförslaget som nu röstats genom har stora likheter till en lag som redan finns i Ryssland och som Putin och Kreml har använt för att tysta kritiker. Se SVT nyheters livesändning om "agentlagen" här.
svt 240514. Kommentar: Georigen bör fråntas sitt kandidatlandsstatus. Georgien har fått en Putin-vänlig och och västfientlig regering. Ukrainska Oleksandr flyr striderna: "Brann hus överallt." Tusentals människor har evakuerats från sina hem på grund av de våldsamma striderna i Charkivregionens norra delar. SVT:s team, på plats i Ukraina några kilometer från fronten, har träffat några av dem. Hör de civila berätta om flykten från de rasande striderna vid Vovtjansk i klippet ovan.
svt 240516. Rysslands Putin och Kinas Xi överens om att samarbeta mer. President Putin är på statsbesök i Kina och har tillsammans med den kinesiske ledaren Xi Jinping undertecknat ett avtal om fördjupat samarbete. "Kina kallar sig inte allierade med Ryssland utan säger att man har ett strategiskt partnerskap. Det är det resan handlar om," säger Kinakorrespondent Tilde Lewin i Morgonstudion. På torsdagen välkomnades Vladimir Putin med högvakt och blåljus på en flygplats i Peking. Det är hans första utlandsbesök sedan han återvaldes till president i mars. På dagordningen under det två dagar långa besöket står bland annat samtal om handel och kriget i Ukraina. Putin och Xi Jinping väntas underteckna ett flertal avtal om fördjupat samarbete.
Kommentar: Det fördjupade samarbetet visar på att Kina inte står på Ukrainas sida utan helt på Rysslands sida.
Putin hyllade presidenten. Inför besöket hyllade den ryske presidenten sin kinesiske motpart för hans "förståelse" av kriget och vad han menar är orsakerna bakom. Putin upprepade även att han ser positivt på Kinas tolvpunktsprogram för fred, vilket sedan det lades fram i fjol fått ett ljummet mottagande i västvärlden.
svt 240516. Här säljer regeringen in Esrange som Europas bas i Natos rymdförsvar. Regeringen vill låta skjuta upp militära satelliter från rymdbasen Esrange i Kiruna. Det meddelade utrikesminister Tobias Billström (M) när han lanserade Sveriges nya rymdstrategi i USA. Som Natomedlem kommer rymden vara en av de sektorer som Sverige kommer bidra till allra tydligast, enligt regeringen. Ett av de sätten är att lansera Esrange som det självklara alternativet varifrån Nato-länder i Europa kan skjuta upp militära satelliter i rymden. I dag är det bara Frankrike bland EU/Nato-länderna som erbjuder uppskjutning av satelliter. De senaste dagarna har utrikesminister Tobias Billström haft möten med bland annat det amerikanska rymdorganet Nasa. I klippet: Följ Billström på resan i Texas och hör mer om hans syn på Esrange som Natos europeiska bas för rymdförsvaret.
svt 240516. Putins retorik mot Baltikum allt hårdare: "Erkänner inte oss som självständiga." Nazistanklagelser och klander om "undermänniskor". Kremls retorik mot de baltiska länderna liknar den som används mot Ukraina. "De flesta vill nog ha rollen som de som ger stöd och inte de som behöver räddas," säger småbarnsmamman Geili Pais som gått med i den estniska försvarsorganisationen Naisdokukaitse. Det var i januari under årsdagen för belägringen av Leningrad som den ryske presidenten, Vladimir Putin, kopplade de baltiska länderna med nazism. "I de baltiska länderna har tiotusentals människor benämnts undermänniskor och berövats sina mest grundläggande rättigheter och utsätts för förföljelser," sade han då. Den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW har sedan tidigare varnat för att Kremls retorik mot Baltikum kan bädda för framtida rysk aggression. Inför det stundande EU-valet är säkerhet och försvar den viktigaste frågan för samtliga länder i Baltikum. Estland är det baltiska land som delar längst gräns med Ryssland - 294 kilometer. Det är också det enda landet i världen vars premiärminister, Kaja Kallas, är efterlyst av Kreml. Kremls talesperson, Dmitry Peskov, säger att anledningen är att hon "vanhelgat historiska minnen". Enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass handlar det mer specifikt om att hennes regering tagit bort sovjetiska monument från offentliga platser. SVT Nyheter har talat med premiärministern som säger att arresteringsordern är baserad på ryska lagar och därmed ett sätt att underminera Estlands suveränitet. "Ryssland vill signalera att de inte erkänner Estland som ett självständigt land," säger hon. Fruktar du ett ryskt angrepp mot Estland? "Om Ukraina vinner kriget behöver vi inte tala om vem som står näst på tur. Därför måste vi göra vårt yttersta för att se till att de inte förlorar," säger Kaja Kallas. Se klippet: Över 1 500 estniska kvinnor har gått med i försvarsorganisationen sedan ryska invasionen: "Vill inte vara den som behöver räddas."
svt 240518. Navalnyjs stabschef: Ska aldrig sluta bekämpa Putin. Leonid Volkov, den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs tidigare stabschef, lovar att aldrig ge upp kampen mot Vladimir Putin. Det säger han till BBC i sin första tv-intervju efter attacken mot honom. Volkov attackerades i mars med en hammare utanför sitt hem i Litauens huvudstad Vilnius, där han lever i exil. Litauens underrättelsetjänst misstänker att ryska staten var inblandad. Volkov beskriver Navalnyjs död som ett ”öppet sår i våra hjärtan”, och tillägger: "Vi har alltid vetat vem vi kämpar mot: en galen fascistdiktator som helt saknar gränser." Han tillägger att Navalnyj aldrig kan ersättas, men att "alla" ser hans änka Julia Navalnaja som den ryska oppositionsrörelsens nya karismatiska ledare, även om det var en roll hon aldrig ville ha. Volkov: Putin bluffar för att se starkare ut än han är.
Omni 240518. Bolton: USA går ur Nato om Trump blir president. Om Donald Trump blir president igen kommer USA att lämna Nato. Det spår John Bolton, Trumps tidigare säkerhetsrådgivare, i en intervju med Aftonbladet. Det skulle vara ett "katastrofalt" misstag för USA, och "med rätta" intala landets allierade att USA:s försvarsåtaganden mot dem inte längre gäller, fortsätter Bolton.
"Och sedan också uppenbarligen med Sverige och Finland som nu går med i Nato efter mer än 75 år av neutralitet. Att USA då går ur, det är tanklöst." Bolton sparkades av Trump 2019 och släppte året därefter boken "The room where it happened" om sin tid i Vita huset - en bok som gjorde hans tidigare chef mycket upprörd. I vintras infördes lagstiftning som gör det omöjligt för USA:s president att enväldigt ta USA ur Nato utan kongressens stöd. Bolton: "Jag ser inte hur man kan återställa Nato till en effektiv försvarsallians utan USA."
Omni 240518. Ryssland storsatsar på internationella studenter - kopplas till underrättelsetjänster. Ryssland storsatsar på utländska studenter. Något som enligt den estniska säkerhetspolisen öppnar för Kreml att rekrytera till underrättelsetjänster. "Ryssland har fått svårare att rekrytera utomlands. Det mesta av rekryteringsarbetet görs på rysk mark," säger Marta Tuul, presstalesperson på estniska säkerhetspolisen, Kapo. Antalet gratisplatser på ryska universitet har ökat markant sedan landets påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina. I fjol erbjöds 30 000 gratis platser för utländska studenter. En ökning med ungefär 67 procent från 2021 då landet tog emot 18 000 gratisstudenter. Tidigare i maj undertecknade president Vladimir Putin ett dekret om att Ryssland till 2030 ska öka antalet utländska studenter på ryska lärosäten till minst en halv miljon. I Estland har ett hundratal studenter möjlighet att söka gratis utbildning i Ryssland via den ryska ambassaden varje år. Vanligast är det att studenterna, som ofta har rysk bakgrund, söker själva. Men enligt den estniska säkerhetspolisen, Kapo, försöker den ryska ambassaden i Tallinn också välja ut specifika studenter. "Studenter som pluggar språk men även exempelvis IT och statsvetenskap är av intresse för dem," säger Marta Tuul. I den estniska underrättelsetjänsten EFIS årsrapport från i fjol skriver de att det ofta finns underrättelsepersonal på ryska universitet. "De ryska underrättelsetjänsterna samlar information om dig från dag ett. Sedan kan det användas för att rekrytera dig när det passar dem. Det behöver inte nödvändigtvis vara under studietiden," säger Marta Tuul. Säkerhetspolisen i Sverige, Säpo, vill varken bekräfta eller dementera om ryska rekryteringsförsök skett i Sverige. Men säger att det finns historiska exempel där länders underrättelsetjänster försökt värva studenter på europeiska utbildningsplatser. Se klippet: När kriget under 2022 tog form valde Mark att flytta hem till Estland igen - men det kom till ett pris: "Jag spenderade fyra år av mitt liv där utan att det gav någonting". (Fick inte ut någon examen då han hade kritiserat Rysslands krig mot Ukraina.)
svt 240519. Ryssland beslagtar bankers tillgångar. Ryssland beslagtar samtliga ryska tillgångar hos Deutsche Bank och Unicredit. Totalt rör det sig om drygt 700 miljoner euro. De ryska domstolsbesluten kommer efter att ett dotterbolag till ryska energijätten Gazprom stämt finansbolagen efter att de dragit sig ur som garanter för ett jättelikt gasprojekt som skulle ha utförts i samarbete med tyska energibolaget Linde. Projektet ställdes in efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tyska storbanken Deutsche Bank förlorar nu tillgångar på 239 miljoner euro, motsvarande nära 2,8 miljarder kronor. Banken verkar i Ryssland genom ett dotterbolag, vilket Ryssland förbjuder banken att avyttra utan direkt godkännande av president Vladimir Putin. Italienska finanskoncernen Unicredit, som är en av de största utländska bankerna som ännu verkar i i Ryssland, blir av med 463 miljoner euro. Samtidigt rapporterar Financial Times att koncernen via dotterbolag under årets första kvartal gjorde en vinst i Ryssland på 213 miljoner euro. Unicredits vd Andrea Orcel säger att koncernen vill lämna Ryssland, men att det potentiellt skulle kosta finansbolaget tre miljarder euro i beslagtagna medel, vilket "inte skulle respektera andan i sanktionerna mot Ryssland".
msn 240519. Spansk vrede mot Milei - kallar hem ambassadör. Spanien kallar hem sin ambassadör från Argentina och kräver en offentlig ursäkt från den argentinske presidenten Javier Milei, rapporterar AFP. Detta efter att Milei kallat den spanske premiärministern Pedro Sánchez fru korrupt under ett besök i Spanien. Det skedde på ett stormöte i Madrid anordnat av det spanska ytterhögerpartiet Vox, där även Frankrikes Marine le Pen och Ungerns Viktor Orbán deltog. "Det är oacceptabelt att en sittande president som besöker Spanien förolämpar landet och dess premiärminister, det bryter mot alla grundläggande diplomatiska förhållningsregler," säger den spanske utrikesministern José Manuel Albares. Milei: "Låt inte socialismens svarta, satanistiska cancer segra." Talade för 11 000 Vox-anhängare.
Omni 240519. Kommentar: Uppenbart att Viktor Orbán vill alliera sig med den bruna ytterhögern. Oksanen: Putin använder våldtäkt som vapen. Den ryska armén använder massvåldtäkt som vapen i Ukraina, skriver författaren och debattören Sofi Oksanen. I sin nya bok "I samma flod" visar hon hur Putin bygger sitt imperium på sexuellt våld, desinformation och försvagade rättigheter för kvinnor. I Ryssland kallas kriminaliseringen av våld i hemmet ett "utländskt påfund" och feminism stämplas som extremism. Nu har fler offer börjat anmäla, även de män som drabbats. Det är nytt, enligt Oksanen. Hon berättar att offer fått skadestånd i Ukraina för ryska soldaters sexuella våld, med hjälp av läkaren Denis Mukweges stiftelse. (svt 240520.) Indiens köp av rysk olja ökar kraftigt. Indiens oljeimporter från Ryssland i april utgjorde de högsta nivåerna på nio månader, rapporterar Reuters. Indien, som är världens tredje största köpare och konsument av olja, är en Rysslands främsta oljekunder. Enligt Reuters importerades 1,8 miljoner ryska fat till indiska raffinaderier under april månad, en ökning med 8,2 procent jämfört med månaden innan. (svt 240521.) Kina inleder ny militärövning - ska "omringa" Taiwan. Kina har inlett en militärövning kring Taiwan för att "straffa separatisthandlingar". För första gången simulerar de en fullskalig attack - genom att i princip omringa ön och utföra skenanfall mot fiendens militära mål, enligt kinesisk stats-tv. Den kinesiska militären meddelar att den två dagar långa militärövningen ska ske i Taiwansundet och att militären ska omringa ön. Både fartyg och flygplan kommer att ingå i övningen, enligt nyhetsbyrån Reuters. Redan på torsdagsmorgonen ska beväpnade stridsflygplan ha utfört skenanfall mot militärmål i Taiwan. Övningen inleddes bara tre dagar efter att Taiwans folkvalde president Lai Ching-Te svors in, efter valet i januari i år. Kina har tidigare kallat Lai Ching-te för en "farlig separatist" och i samband med valet hotade landet med att ingripa om Taiwan väljer en ledare som ökar avståndet till den kinesiska staten. Kina uppger att övningen är ett svar på "separatistiska handlingar". Utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin skickar också en skarp varning till de taiwaneser som sätter sig emot Kinas mål att ta över ön. "All typ av separatism från Taiwans sida slås ned direkt av 1,4 miljarder kineser. Det är ett historiskt faktum att Kina ska återförenas. Alla självständighetsyttringar slås därför ned med våld." Taiwans presidentkontor sa i ett uttalande att Kina hotade öns demokratiska friheter och regionala fred samt kallade övningen för "ensidiga militära provokationer". Försvarsdepartement uppger att de har skickat ut sina styrkor för att försvara öns suveränitet. En hög taiwanesisk tjänsteman uppger för Reuters att landet förutsett scenariot och att de har "ett omfattande grepp" om kinesiska militära rörelser. "Det är beklagligt att Kina har valt det värsta scenariot för att förstöra regional fred", sa tjänstemannen. Kinas militära övningar är en del av en ihållande påtryckningskampanj mot Taiwan. Kina ökade det militära trycket på Taiwan i april och maj inför invigningen av Taiwans nya president. Stridsflygplan iscensatte även då skenattacker mot bland annat utländska fartyg, enligt Reuters.
svt 240523. Norge stänger gränsen för ryska turister. Norges regeringen skärper inresereglerna för ryska medborgare, med hänvisning till kriget i Ukraina. Sedan våren 2022 utfärdas i princip inga turistvisum för ryssar som vill besöka Norge. Förändringen innebär att polisen kan utvisa ryska medborgare som befinner sig i Norge, står det i ett pressmeddelande från den norska regeringen. Det kommer att göras undantag för vissa personer, till exempel kan ryska medborgare som har nära familj i Norge beviljas visum. (svt 240523.) ÖB: Ryssland har alltid haft ögonen på Gotland. Ryssland kommer att fortsätta med hybridoperationer och "störa så mycket som möjligt" i Östersjöregionen. Det säger ÖB Micael Bydén, som i dagarna håller fältövning på Gotland med ett 20-tal myndighetschefer. "Ryssland har alltid haft ögonen på Gotland," säger överbefälhavaren. I ett litet tält inne på Gotlands regementes område sitter några myndighetschefer hukade över en karta. De har flera dagars scenariobaserade diskussioner i ryggen tillsammans med andra myndighetstoppar och generaler från det militära. "Man får en annan syn på hur Sverige behöver tänka nu när vi planerar totalförsvarsberedskap och civil beredskap och hur vi behöver agera," säger vice riksbankschefen Anna Breman, som är en av deltagarna. Det är ÖB Micael Bydén som bjudit in till den så kallade chefsfältövningen som hålls årligen, den här gången på Gotland. "Vi tittar på information och planläggning som vi inte kan titta på var som helst i vanliga fall. Vi öppnar upp våra böcker och förklarar hur det är tänkt att fungera, för att få en förståelse för nuläget och vad det innebär," säger Micael Bydén. Att fältövningen är förlagd till Gotland är ingen slump. Ett tema på övningen är hur olika aktörer, som Ryssland och Nato, ser på svenskt territorium. "Med Sverige och Finland i Nato så är ju Östersjön ett Nato-innanhav. Det blir svårare för Ryssland att ha fritt manöverutrymme, det är så man ser det. Det gör att vissa områden i Östersjöregionen är viktiga för dem och kommer också att vara viktiga att se till att störa så mycket som möjligt, Gotland är ett och det finns andra öar i Östersjön, den här regionen är ett fokusområde för Ryssland." Har Ryssland ögonen på Gotland? "Ryssland har alltid haft ögonen på Gotland och kommer fortsatt att ha det," säger Micael Bydén. Även om det inte finns något direkt militärt hot mot Sverige eller Gotland pekar han på att Rysslands olika hybridangrepp redan pågår löpande. "När det handlar om ryskt agerande och icke-linjär krigföring så ser vi gång efter annan exempel på det. Senaste exemplet handlar om gränsdragningar där man utmanar den regelbaserade ordningen. Man provocerar hela tiden fram nya situationer."
svt 240524. Ryssland: IS låg bakom terrorattacken mot konserthuset i Moskva. Ryssland bekräftar att terrorrörelsen IS låg bakom terrorattacken mot konsertlokalen Crocus i Moskva i mars, då över 140 besökare dödades. IS har flera gånger tagit på sig dådet och har även gått ut med en video filmad av gärningsmännen då de gick bland döda kroppar. Fyra män från Tadzjikistan greps kort efter attacken och pekades då ut som huvudmisstänkta. "Vi håller på att granska hela nätverket av de som är inblandade i brottet, fler än 20 personer har redan gripits inklusive gärningsmännen och medbrottslingarna," sa Aleksandr Bortnikov, chef för Rysslands federala säkerhetstjänst FSB under torsdagen. Enligt Bortnikov har det framkommit att attacken förbereddes, koordinerades och finansierades via internet av IS Khorasan. FSB fortsätter att hävda, utan att presentera bevis, att den ukrainska militära underrättelsetjänsten har kopplingar till terrordådet. Ukrainas presidentkansli gick efter dådet snabbt ut och förnekade att landet skulle vara inblandat. USA uppgav utfördes attacken av IS på egen hand. Ukrainas center mot desinformation skriver på Telegram att FSB-chefens ogrundade påstående är ett led i Rysslands försök att få omvärlden att betrakta Ukraina som en terroriststat och påverka det kommande fredsmötet 15-16 juni i Schweiz. Ryssland är inte inbjudet till mötet.
svt 240524. Färre fångar i ryska fängelser. Antalet fångar i ryska fängelser minskade med 58.000 förra året, enligt ryska oberoende medier. En utveckling som fortsätter i takt med att fler fångar rekryteras till kriget i Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Totalt har 105.000 fångar släppts under 2022-2023, enligt medierna som hänvisar till data publicerad i en officiell tidning om ryska fängelser. Ryssland som har ett av världens högsta antal fångar och ett vidsträckt område med fångläger började rekrytera fångar till den ukrainska fronten 2022. (svt 240524.) Hur tomt är Putins kärnvapenhot? Putin fortsätter hota med vapnet som alla fruktar. Men hur skiljer sig kärnvapenhotet nu jämfört med tiden under kalla kriget? Och varför har delar av väst trappat upp sin retorik? Ryssland har inlett en övningar med taktiska i landets södra militärdistrikt, nära Ukraina. Övningarna beskrivs som ett svar på ”hot” från väst. "Putin återkommer till en benägenhet att använda kärnvapen på ett sätt som är nytt, det vill säga återkommande i den ryska retoriken. Det är väldigt oroväckande," säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker. Läs mer hos
svt 240525. Orbán hävdar att Europa förbereder sig för krig mot Ryssland. Europa rustar för ett krig mot Ryssland, enligt Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Detta påstående, rapporterat av den statligt kontrollerade ryska nyhetsbyrån Ria Novosti, har väckt kontroverser över hela kontinenten. Med hänvisning till uttalanden från västerländska politiker och journalister hävdar Orbán att Europa är på väg att gå in i konflikten. "Innan de två världskrigen tillbringade media en avsevärd tid med att förbereda sig för inträde i kriget. Jag tror att det är vad som händer i dag. Vi kan lugnt säga att Europa förbereder sig för att gå in i kriget.", säger han. Samtidigt som Orbán insisterar på att väst går mot konflikt, vidhåller han också att Ryssland inte kommer att attackera något Nato-land. Enligt Orbán är debatten om ett "ryskt hot" en västerländsk manöver som en del av krigsförberedelserna. Denna inställning står i skarp kontrast till andra västerländska ledare som tror att Ryssland kommer att utöka sin offensiv om man lyckas i Ukraina. Polens president Andrzej Duda har varnat för att Ryssland planerar att attackera Nato 2026 eller 2027 om man når sina mål i Ukraina. I en intervju med CNBC h änvisade Duda till tysk underrättelsetjänst som indikerar att Rysslands president Putin ökar ansträngningarna mot en krigstids ekonomi som syftar till att attackera Nato. Orbán beskrivs ofta som Putins "bästa vän i EU". Under hans ledning har Ungern upprepade gånger kritiserat och motsatt sig västerländska vapenleveranser till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Orbán har prioriterat att stärka banden med Ryssland och Kina, ibland på bekostnad av Ungerns relation till EU. I april 2023 undertecknade Ungern ett nytt gasavtal med Ryssland. I februari 2024, tillkännagav Ungern även planer på att fördjupa sitt säkerhetssamarbete med Kina, vilket signalerade en betydande förändring av landets utrikespolitiska prioriteringar.
msn 240526. Ryska ballonger bevakar gränsen mot Finland. Ryssland har satt upp stora ballonger nära gränsen mot Finland, rapporterar Svenska Yle. Det sker efter tidigare uppgifter i ryska medier om att "luftskepp" ska bevaka gränsen - men några sådana är det inte direkt fråga om, enligt Janne Hietala, vd för bolaget Kelluu som tillverkar luftskepp. Han tror att ballongernas övervakningsmöjligheter är begränsade. "Det påminner om ett luftskepp, men det har ingen motor. I stället för att röra sig är det fastsatt vid en punkt på marken med till exempel ett rep eller en kabel. Enligt experter kan det vara ett svar på Natos planer på ett gemensamt drönarförsvarssystem vid alliansens östra gräns - eller ett tandlöst drag som syftar till att visa hemmapubliken att man förstärker gränsen. Hietala: "Jag tror inte att Ryssland har tillräckligt av dem för att kunna övervaka gränsen på ett effektivt sätt." Även vid ryska gränsen till Estland ska det ha synts ballonger.
Omni 240528. Putin: Små länder i Europa ska vara på sin vakt. Det kommer att få "allvarliga konsekvenser" om västländer tillåter Ukraina att använda donerade vapen för anfall på rysk mark. Det sa Vladimir Putin på tisdagen, enligt AFP. "I Europa, särskilt i små länder, ska man vara medveten om vad man leker med," sa Putin och påtalade att många europeiska länder är tätbebodda och har små ytor. Även om det är ukrainska styrkor som utför attackerna kommer Ryssland att hålla de länder som skänkt vapnen ansvariga, tillade Putin. Frågan om huruvida Ukraina ska tillåtas använda donerade vapen mot mål i Ryssland har varit en het fråga bland landets allierade den senaste tiden. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uppmanat länderna att släppa begränsningarna. För Sveriges del finns inga sådana begränsningar gällande vapensystemet Archer, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Höll pressträff under ett besök i Uzbekistan. Putin: "Vill de ha global konflikt?" Omni 240528. Norge och EU i nytt avtal om försvarssamarbete. Norge och EU har tecknat ett avtal om säkerhets- och försvarssamarbete, meddelar norska regeringskansliet enligt TT. Avtalet rör bland annat samarbete kring stöd till Ukraina, krishantering, försvarsindustri och utveckling av vapen och ammunition. "Nato är och förblir ankarfästet i norsk försvars- och säkerhetspolitik. Samtidigt tar EU i allt högre grad initiativ som också fyller funktioner som är viktiga för Nato," säger Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram i ett uttalande. Ministern: "Ryssland fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat vår säkerhetspolitiska miljö." Omni 240528. C-toppen om Ryssland: "En terrorbejakande granne." Emma Wiesner, Centerpartiets toppnamn i EU-valet, kallar Vladimir Putin och Ryssland för "en otroligt våldsam och terrorbejakande granne". I en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon säger hon att partiet vill säkerställa ett långsiktigt stöd till Ukraina. "Vi är beredda att se över en högre EU-budget om det kan säkerställa ett långsiktigt stöd till Ukraina," säger hon. C-toppen anser att "fred och frihet måste få kosta". Wiesner (C): "Vi måste klara av att hålla gränsen mot Ryssland." "Vi ser att Ungern allt mer utgör en säkerhetsrisk i rådet." Omni 230529. Nytt svenskt miljardstöd till Ukraina - rekordstort. Under onsdagen presenterade regeringen ett nytt militärt stödpaket till Ukraina värt drygt 13 miljarder. Det är det största paketet hittills. Regeringen uppger att Sverige kommer att överlåta radarspanings- och ledningsflygplan ASC 890 till Ukraina. Stödet innehåller även pansarbandvagn 302, jaktrobot Rb 99 samt artilleriammunition. Sverige har nu stöttat Ukraina med cirka 50 miljarder kronor i militärt stöd sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Det blir det sextonde stödpaketet från Sverige till Ukraina. Flygplanen ger Ukraina "en helt ny förmåga". Försvarsminister Pål Jonson (M): Donation av flygplan har störst effekt för Ukrainas luftförsvar. Stödpaketet innebär en tillfällig nedgång i den svenska försvarsförmågan. Stödpaketet är det största hittills.
Omni 240529. Ungern och Belarus tecknar kärnkraftsavtal. Ungerns regeringen har tecknat ett kärnkraftsavtal med Belarus. Det säger Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto, rapporterar Reuters. Enligt utrikesministern handlar avtalet bland annat om kunskapsutbyte för att underlätta i arbetet med att bygga kärnkraftverk i Ungern. Kärnkraftverket byggs av ryska statiga Rosatom. Omni 240529. Expert: Spaningsplanen blir mycket effektiva. De två svenska radarspaningsplan som Sverige nu skänker till Ukraina kommer att göra landets luftförsvar mycket mer effektivt. Det säger Roger Djupsjö, major på Försvarshögskolan, till DN. Planen ser längre in i Ryssland än en markradar, och kan därför ge tidigare varningar till luftvärnet om ryska robotar och drönare. Därtill kan de samverka med de F-16-stridsflyg som ska införas i det ukrainska flygvapnet, enligt Djupsjö. "F-16 kan uppträda själva men fungerar mycket bättre om de får stöd av en sådan här typ av radarsystem som kan nå väldigt långt och som även kan leda in dem mot de hot som kommer." Regeringen skickar också alla Sveriges exemplar av pansarbandvagn 302. Omni 240529. Putins livvakt beskrivs som framtida president. Putin har utsett sin före detta livvakt Aleksej Dyumin (51) till en topposition inom det rådgivande ryska statliga rådet, uppger flera medier. Rådet samlar företrädare för de ryska regionerna, och anses vara en allt viktigare institution i Putins maktsfär. "Detta ses som en bekräftelse på att Dyumin är Rysslands framtida president och Putins val," säger före dettta Kreml-rådgivaren Sergej Markov till Reuters. Utnämnandet offentliggjordes på Kremls hemsida på onsdagen. Spekulationer om Dyumin som en favorit hos Putin har förekommit länge. Har tidigare vittnat om hur han skrämt bort en björn som hotade en sovande Putin. Omni 240529. Enormt botnät oskadliggjort - misstänkt ledare gripen. FBI har tillsammans med ett antal andra polisorganisationer runt om i världen lyckats oskadliggöra ett enormt botnät kallat "911 S5", som har kunnat kopplas till över 19 miljoner unika IP-adresser. Den misstänkte ledaren för gruppen - en 35-årig man från Kina - har dessutom gripits. Det rapporterar sajten Bleeping Computer. Den 35-årige mannen och hans medhjälpare började skapa botnätet redan 2011, primärt genom att lura internetanvändare att ladda ned falska VPN-tjänster som planterade skadlig kod på deras datorer. VPN-tjänsterna har haft namn som Mask VPN, Dew VPN, Shield VPN och Shine VPN. Mannen bakom botnätet riskerar nu upp till 65 års fängelse. Infekterade miljontals datorer med skadlig kod. Omni 240530. Svårt för Nato att skydda Europas luftrum vid attack. Natos medlemsländer har tillgång till mindre än fem procent av den luftförsvarskapacitet som anses nödvändig för att skydda östra Europa vid en eventuell fullskalig attack. Det rapporterar Financial Times som har tagit del av försvarsalliansens egna beräkningar. Som en följd av det ryska invasionskriget i Ukraina har flera europeiska länder uppmärksammat betydelsen av ett fungerande luftförsvar. Bland annat har premiärministrarna i Grekland och Polen, Kyriakos Mitsotakis och Donald Tusk, nyligen uppmanat EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att hjälpa till att utveckla ett europeiskt luftförsvarssystem. Enligt premiärministrarna är luftförsvarskapaciteten i Europa "en stor sårbarhet", skriver tidningen.
Omni 240530. Ormöns försvarare släpps av Ryssland i utbyte. Ukraina och Ryssland har utväxlat fångar för första gången sedan i februari, rapporterar flera medier. Enligt AP rör det sig om 75 ukrainska soldater och 75 ryska som återgetts friheten och fått resa hem till sina respektive hemländer. Bland de släppta ska de 19 ukrainska soldater som försvarade den omtalade Ormön under början av kriget finnas. Soldaterna blev en symbol för Ukrainas motstånd efter att ha vägrat ge upp inför övermäktiga ryska styrkor. 212 döda ukrainska soldater ska också har överlämnats. Utväxlingen har förhandlats av Förenade arabemiraten. Omni 240531. Omfattande rysk attack mot energianläggningar i Ukraina. Ryssland har genomfört en storskalig drönar- och missilattack mot flera regioner i Ukraina natten mot lördagen, rapporterar Kyiv Independent. Energianläggningar har attackerats och åtminstone 19 personer, varav en sjuårig flicka, ska ha skadats. Ukrainas energiminister Herman Galuschenko skriver i ett inlägg på Facebook att energianläggningar i fem regioner har attackerats. Det rör sig om Zaporizjzja, Dnipropetrovsk, Donetsk, Kirovohrad och Ivano-Frankivsk. Också i Vinnytsiaregionen ska en brand ha brutit ut vid ”kritisk” infrastruktur efter att fragment från en drönare slagit ner, uppger regionens guvernör Serhiy Borzov på Telegram. Totalt sett ska minst 19 personer ha skadats som en följd av Rysslands attacker, uppger Kyiv Independent. Bland annat fyra personer i Dnipropetrovsk efter beskjutning och drönarattacker mot staden Nikopol, uppger regionens guvernör Serhiy Lysak på Telegram. "Bland dem fanns en sjuårig flicka," skriver han. I regionen Lviv skadades fyra personer när en infrastruktur skadades, skriver räddningstjänsten i Ukraina på Telegram. Och i staden Balaklia i Charkivregionen skadades 11 personer, varav åtta barn, efter att en rysk missil träffade ett hus, rapporterar Suspilne. Samtidigt kommer det från ryskt håll uppgifter om ukrainska attacker i Belgorod-regionen. Guvernören Vjatjeslav Gladkov uppger att byn Grafovka varit under beskjutning av ukrainsk militär. "Kraftledningen är skadad, invånare i sex byar saknar temporärt ström," skriver han på Telegram. Han skriver också att Rysslands luftförsvarssystem skjutit ner flera luftföremål i regionen. Också i ryska Brjansk-regionen ska en ukrainsk drönare ha skjutits ner av det ryska luftförsvaret, uppger guvernören Aleksandr Bogomaz på Telegram. Se förstörelsen efter branden i Vinnytsiaregionen i klippet. svt 240601. Zelenskyj: Kina försöker få länder att inte delta. Ukrainas president Zelenskyj är besviken över att vissa världsledare ännu inte meddelat att de kommer på fredskonferensen i Schweiz i juni, uppger han under sitt besök i Singapore enligt Reuters. Han säger också att Kina, som meddelat att de inte kommer delta, försöker sabotera sammankomsten. "Tyvärr arbetar Kina för att länder inte ska komma," säger han. Kinas försvarsminister Dong Jun säger under söndagen att de varit noga med att inte stödja vare sig Ryssland eller Ukraina i konflikten. Representanter från 106 länder kommer att delta på fredskonferensen, enligt Zelenskyj. (svt 240602.)Kommentar: Kina är inte neutralt utan står på Rysslands sida, det kan väl ingen undgå att se när de båda ledarna Vladimir Putin och Xi Jinping träffas. Scholz: Vi är beredda att försvara varje tum av Nato. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz säger att förra årets beslut att stationera ytterligare Natotrupper i baltländerna var viktigt eftersom ”hotet från Ryssland kommer att fortsätta”, rapporterar Reuters. "Denna vändning i vår säkerhetspolitik är nödvändig för att visa för Ryssland: Vi är redo att försvara varenda kvadrattum av Natos territorium mot attack," säger Scholz i ett tal i dag. Vladimir Putin varnade tidigare i veckan Natos medlemmar, efter att flera stater öppnat för att låta Ukraina använda skänkta vapen för att skjuta in i Ryssland. Scholz: Diplomati fungerar bara ur en styrkeposition. Ungerns premiärminister Victor Orbán säger att Natos strategi är farlig.
Omni 240602. Ursula von der Leyen om rysk spionfond: "En hybridattack." Den ryska statsfonden har slussat in miljoner kronor till Sverige och Europa - som bland annat gått till påverkansoperationer och desinformation. Nu reagerar EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, på avslöjandet. "Vi måste ta det här på största allvar," säger hon till SVT Nyheter. Fonden Pravfond har nära band till rysk underrättelsetjänst. Genom ett nätverk med avdelningar i olika länder har tiotals miljoner kronor betalats ut de senaste åren. Dokument, som SVT har tagit del av i ett internationellt samarbete, avslöjar att pengarna bland annat har gått till advokatarvode för en rysk vapenhandlare och en FSB-agent som dömdes för ett högprofilerat mord i Berlin. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, ser allvarligt på det som kommit fram. "Det här är ytterligare ett bevis på att Ryssland försöker manipulera information och påverka vårt samhälle. Vi kallar det sedan många år för hybridattacker mot vår demokrati, mot vårt samhälle," säger hon till SVT Nyheter under en pressträff i Sverige.
Ursula von der Leyen vill att EU-länderna ska samverka genom att samla den kompetens som finns för att motverka desinformation och informationspåverkan. "Mitt förslag är att vi skapar en sköld för demokratin," säger von der Leyen. I Sverige har Ryska riksförbundets ordförande Lioudmila Siegel varit frontperson för Pravfond. Hon har lämnat Sverige för Ryssland och har inte gått att nå för en intervju. Siegel har i sin tur rapporterat till chefen för de nordiska länderna, Vladimir Pozdorovkin - en utpekad officer i den ryska underrättelsetjänsten SVR. Ryska riksförbundet, Rurik, har fått omkring tre miljoner kronor i svenska statsbidrag de senaste tio åren. Samtidigt har Rurik, och föreningar knutna till förbundet, fått omkring en miljon kronor från Pravfond. Statsbidragen till Rurik stoppades förra året.
svt 240603. Putins nya gränser. Putin verkar fiska efter nya havsgränser i Östersjön och sägs vara redo för vapenvila i Ukraina, om Ryssland får behålla de områden de ockuperat. Är det här ett spel eller vill Putin vidga Rysslands gränser? Ukraina ockuperar ryskt terrotorium utifrån Putins perpsektiv. "Före Sovjetukraina har det aldrig funnits något Ukraina, det vet alla," enligt Putin. Verkligheten är att Ukraina fanns före Ryssland. Den stora skillnaden mellan Putin och Stalin är att Stalin visste när han skulle sluta för att det inte skulle bli ett större krig men Putin har hamnat i ett krig och han är inte beredd att sluta och hankan inte sluta. Putin om den rysktalande befolkningen i Baltikum: "Revanchister och nynazister har tagit både ideologi och metoder från nazisterna. I de baltiska staterna har tiotusentals människor förklarts vara undermänniskor. De berövas grundläggande mänskliga rättigheter och förföljs." Ryssland är en agressor men uppfattar sig själva som defensiva. svt 240604. Kan ses till 241201. Medvedev varnar: "Det här är ingen bluff." Ryssland har utfärdat en sträng varning om att kriget i Ukraina närmar sig ett "slutskede", vilket potentiellt kan innebära användning av taktiska kärnvapen. Detta dystra scenario kan eskalera till ett fullskaligt krig, enligt Dmitry Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd. Medvedevs skarpa varning kommer mitt i eskalerande spänningar. Han betonade att den nuvarande konflikten kan utvecklas till sin mest allvarliga fas och avfärdade alla uppfattningar om att dessa hot är bara skrämseltaktiker. Medvedev sade, "Tyvärr är detta varken skrämsel eller bluff." Hans kommentarer speglar en växande övertygelse i Ryssland att västerländsk inblandning i Ukraina är likvärdig med en krigshandling mot Ryssland. Varningen kom efter rapporter om att USA har gett Ukraina grönt ljus att slå mot ryskt territorium under vissa förutsättningar med västerländska vapen. Detta drag betraktas av Kreml som en krigsförklaring. Den tidigare ryska presidenten anklagade NATO-länderna för direkt militärt engagemang. "Ryssland betraktar alla långdistansvapen som används av Ukraina som direkt kontrollerade av NATO-militärpersonal. Detta är inte militär hjälp; detta är deltagande i ett krig mot oss," hävdade Medvedev. Han varnade för att sådana åtgärder mycket väl kan tjäna som en casus belli - en provokation som leder till krig. Medvedev har ofta varit Kremls röst för att framföra dess mest allvarliga och fientliga uttalanden mot väst. Han varnade för att det skulle vara ett "dödligt misstag" för väst att anta att Ryssland är oförberett att använda kärnvapen mot Ukraina. Dessutom antydde han att Ryssland har kapaciteten att rikta sig mot andra "fientliga länder" utan att specificera vilka nationer han avsåg. Diplomatiska analytiker föreslår att Medvedevs uttalanden representerar åsikterna hos den äldre generationen inom Putins regim. Medvedev belyste konfliktens eskalerande natur och noterade den ökande eldkraften hos NATO-vapen som används av Ukraina. "Den nuvarande militära konflikten med väst utvecklas enligt det värsta möjliga scenariot," hävdade han. Enligt källor inom Biden-administrationen begärde Ukraina tillstånd att slå mot ryskt territorium efter Rysslands betydande offensiv mot Charkiv som började denna månad. Denna politikändring beslutades nyligen. Ukraina får nu använda amerikansklevererade vapen, såsom raketer och raketuppskjutare, för att avvärja ryska missiler riktade mot Charkiv, attackera trupper som samlas precis över den ryska gränsen, eller rikta sig mot ryska bombplan som genomför anfall mot ukrainskt territorium. Dagens.se 240603. Filmklipp uppges visa skenavrättning - förundersökning om krigsbrott inleds. Ett videoklipp som uppges visa hur ukrainska krigsfångar misshandlas, förnedras och skenavrättas har fått stor spridning på sociala medier. I klippet, som filmas av förövarna själva, syns en soldat avfyra sitt automatvapen bara några centimeter från en liggande krigsfånges huvud. Ukrainas riksåklagare skriver på Telegram att man inlett en förundersökning om krigsbrott med anledning av klippet, som sägs utspela sig i Charkivregionen. Dmytro Lubinets, Ukrainas människorättskommissionär, skriver på Telegram att både FN och Röda korset informerats. "Ryssland följer inga av krigets lagar", skriver han. (svt 240603.) Källor: Putins varje mål mat testas för gift i labb. Ryssland har förstärkt de redan väldigt starka skyddet runt landets president Vladimir Putin. Det uppger två säkerhetskällor som står Kreml nära för oberoende Moscow Times. En av källorna uppger att Kremls beredskap legat på en synnerligen hög nivå sedan Japans premiärminister Shinzo Abe mördades 2022 och att nivån skruvades upp ytterligare efter mordförsöket på Slovakiens Robert Fico förra månaden. Officiellt säger Kreml att man ligger kvar på den normala nivån men enligt källorna är personskyddet numer en stor del i varje aspekt av Putins liv. Till exempel gifttestas alla hans mål mat i ett mobilt laboratorium. "Kreml tar Vladimir Putins säkerhet på största allvar. Han skyddas av en hel armé av synliga och osynliga vakter," säger en av källorna. Man ser hot från Ukraina, islamister och från internationella brottmålsdomstolen, som utfärdat en arresteringsorder mot Putin. Ryssland uppges spendera 186 miljoner dollar på skyddet. Putin har tillgång till en enorm bunker. Omni 240604. Rysk media: Vapenvägrare tvingas till fronten. Hundratals pågående rättsärenden mot vapenvägrande ryska soldater har avbrutits av den ryska militären som i stället under hot tvingat dem till fronten i Ukraina, skriver den oberoende ryska tidningen Verstka. Männen ska i synnerhet ha skickats till Charkivregionen för att fylla hålen i underbemannade och förlusttyngda enheter, enligt tidningens uppgiftslämnare. "De tvekar inte att fylla leden med desertörer. Men moralen bland dessa män, de vill inte strida och är villiga att sitta i fängelse i stället. Och de har rätten att göra det. De kan utgöra en fara för sig själva i strid," säger en källa med insyn. (svt 240604.) Norges försvarschef: Har tre år att förbereda oss. Eirik Kristoffersen, Norges försvarschef, säger till Bloomberg att Ryssland om bara några år återigen har förmågan att utföra en konventionell attack mot Nato. "Det ger oss ett fönster att under de kommande två till tre åren återuppbygga våra styrkor, fylla på våra förråd och detta samtidigt som vi stöttar Ukraina," säger han. Tiden för Ryssland att återuppbygga sina styrkor efter förlusterna i Ukraina har av andra uppskattats till cirka tio år. Men den massiva ökningen av medel till militären i närtid har förändrat den bilden, enligt Kristoffersen. En tredjedel av Rysslands statsbudget ska läggas på militären under år 2025. Ökninge på närmare 70 procent sker på bekostnad av landets sjukvård och företagare.(svt 240604.) 210 000 byggnader förstörda i Ukraina. Minst 210 000 byggnader har förstörts i Ukraina sedan Ryssland inledde invasionen 2022, skriver New York Times som med hjälp av forskare och en stor mängd satellitbilder kartlagt förstörelsen i landet. Det rör sig bland annat om 106 sjukhus, 109 religiösa byggnader så som kyrkor, synagogor och moskéer samt 708 skolor och universitet. Värst är ödeläggelsen närmast fronten där bara grus och ruiner återstår av tidigare befolkade orter. Ett exempel är Marinka, nyligen erövrat av Ryssland efter år av strider. "Skalan är svår att förstå. Fler byggnader har förstörts än om varje hus på Manhattan hade raseras fyra gånger om", skriver NYT. (svt 240605.) Anklagelsen: Putin finansierar Zumas parti. Expresident Jacob Zumas nystartade parti finansieras av Ryssland, hävdar oppositionsledaren John Steenhuisen efter Sydafrikas val. Zumas parti Umkhonto we Sizwe (MK), som gick överraskande bra i valet den 31 maj, bildades i december. Enligt oppositionen var partiet "extremt välfinansierat" redan några få veckor efter starten. "Jag är säker på att pengar har flödat in till deras konton från Ryssland," säger John Steenhuisen, som leder landets näst största parti Demokratiska Alliansen (DA), till Financial Times. MK:s talesperson Nhlamulo Ndhlela förnekar anklagelserna, men uppger att Zuma och den ryske presidenten Vladimir Putin haft en relation i 40 år. "De är vänner. Men det är inte samma sak som att den ryska regeringen stöttar MK," säger han. Enligt Financial Times har 82-årige Zumas parti inte deklarerat några donationer till landets valkommission, till skillnad från andra stora partier. "MK spenderade överdådiga summor på det här valet," säger partiet ActionSA:s ledare Herman Mashaba och kräver att Zuma redogör för pengarnas ursprung. MK kom trea i valet med 14,6 procent av rösterna, vilket i sydafrikanska medier dubbats till en "Zumatsunami". Statsbärande ANC förlorade sin 30 år långa parlamentariska majoritet och måste nu leta efter koalitionspartners. Jacob Zuma var Sydafrikas president mellan 2009 och 2018, då han tvingades lämna makten efter anklagelser om bland annat korruption. msn 240607. Han sprängde dammen - general pekas ut. Den ryske generalen Oleg Makarevitj misstänks ha beordrat den förödande attacken mot en damm i ukrainska Cherson i juni i fjol, meddelar Ukrainas säkerhetstjänst. Sprängningen av Kachovkadammen ledde till översvämningar som kostade en stor mängd människoliv. Oerhörda vattenmängder släpptes lös när dammen - som hade stått under rysk kontroll sedan början av kriget 2022 - hastigt kollapsade. Ryssland har länge misstänkts för dammattacken, som ledde till att ukrainska styrkor abrupt stoppades från att avancera söderut och gå till motoffensiv mot ryssarna. Ukrainas säkerhetstjänst uppger nu att generalöversten och befälhavaren Oleg Makarevitj var den som gav order om att spränga dammen. Makarevitj misstänkts för brott mot krigets lagar och överlagt mord, skriver säkerhetstjänsten på Telegram. Ryssland har uppgett att 59 människor drunknade i området, men enligt en kartläggning gjord av nyhetsbyrån AP kan det egentligen ha rört sig om flera hundra dödsoffer. Dödstalet tros ha mörkats av Ryssland, bland annat genom att hastigt begrava offer i massgravar och förbjuda läkare att utfärda dödsattester för omkomna. "Många drunknade. Människor flöt omkring i staden som ballonger," har en sjuksköterska i staden Olesjky tidigare sagt till AP. Hundratusentals människor blev samtidigt utan rent dricksvatten när vattenförsörjningen till regionerna Cherson, Mykolajiv, Dnipropetrovsk och Krim till stora delar ströps. Miljöorganisationer har varnat för en långsiktig miljökatastrof till följd av kollapsen, med omfattande skador på ekosystem samt rubbad vatten- och livsmedelsförsörjning. Ryssland har tidigare anklagat Ukraina för att ligga bakom sprängningen av dammen. msn 240607. Kommentar: Ett brott mot mänsklighete. Ytterst är skurkstaten Ryssland ansvariga för dådet. Sällsynt framträdande: Putins förmodade döttrar. Vladimir Putins privatliv är höljt i dunkel. Men under veckans ekonomiska forum i S:t Petersburg - allmänt kallat "Putins Davos" - gjorde den ryske presidentens påstådda döttrar ovanliga framträdanden. Kremlelitens barn stiger sakta i graderna, enligt politiska analytiker. 39-åriga Marija Vorontsova och 37-åriga Katerina Tichonova deltog i varsin paneldiskussion - Vorontsova om "teknologisk suveränitet" inom försvarsindustrin och Tichonova om innovationer och biofabricering, rapporterar The Moscow Times. Putin har aldrig officiellt bekräftat att kvinnorna är hans döttrar, men de två har i åratal kopplats till Putin och belagts med amerikanska sanktioner som "döttrar till Rysslands president". De anklagas även för stöd till den ryska försvarsindustrin genom sina arbeten. Katerina Tichonova, chef inom teknikbranschen, jobbar enligt uppgift inom militärkopplade områden. Marija Vorontsova leder ett statsfinansierat genetikinstitut, enligt nyhetsbyrån AFP. Framträdandena vid S:t Peterburgs internationella ekonomiska forum (Spief) utgör första gången som de båda tar på sig så offentliga uppdrag, konstaterar ryska medier. Enligt Bloomberg medverkade även andra barn till Kremls elit under årets forum, däribland före detta försvarsminister Sergej Sjojgus dotter. Analytiker har noterat att Kremlelitens barn syns alltmer i rampljuset - och att släktskap spelar en kritisk roll i president Putins jakt på förnyelse och föryngring i Moskvas maktkorridorer, skriver The Moscow Times. Putin har alltid avvärjt frågor om sitt privatliv, men det är allmänt känt att han 1983 gifte sig med Ljudmila Putina, som 1985 och 1986 födde två döttrar vid namn Marija och Katerina. Tidigt 2000-tal publicerade makthögkvarteret Kreml en bild på Putin på semester - med frun och två blonda tonåringar bortvända från kameran. Paret Putin bekräftade sin skilsmässa 2013. msn 240607. Putin: Inget behov av kärnvapensvar just nu. Rysslands nuvarande anfallstakt i Ukraina är tillräcklig och fler reservister kommer inte att kallas in. Det meddelade president Vladimir Putin i ett tal vid Spief, det ekonomiska forum hans regim i veckan hållit i S:t Petersburg. Ukrainas nya användning av vapen från väst på ryskt territorium är i dagsläget inte skäl nog att svara med kärnvapen, lät Putin också förstå enligt den USA-baserade tankesmedjan Institute for the study of war (ISW). Moskva "förbehåller sig dock rätten" att beväpna västvärldens fiender, som svar på att vissa Natoländer tillåter Ukraina att använda sina vapen mot mål inne i Ryssland, tillade han. Putin har tidigare upprepade gånger mer eller mindre uttalat hotat med kärnvapen ända sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Enligt ISW bedömer Putin att en rysk seger i kriget i stort är beroende av om väst upphör med sitt stöd till Ukraina. Putin ägnade en stor del av talet åt den ekonomiska situationen i Ryssland, som han försökte tolka optimistiskt. Troligen vill Putin förbereda ryssarna för ett långt krig på bekostnad av levnadsstandarden, bedömer ISW. msn 240608. Vladimir Putin's Full Speech: New Scandalous Threats & Warnings Rock U.S. and The West. Watch the full speech of Russian President Vladimir Putin as he delivers new scandalous threats and warnings that have sent shockwaves through the U.S. and Western nations. In this compelling address, Putin discusses the geopolitical tensions, Russia's stance on international relations, and his response to recent actions by Western countries. Don't miss out on this crucial update on global politics. OneindiaNews 240608 1:09:34. Experter: Ryska offensiven i Charkiv har kört fast. Den ryska offensiven i Charkivregionen tycks ha stannat av efter en månads strider. Det säger två experter som DN pratat med. Enligt tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving har ryssarna inte redovisat några intagna byar eller små samhällen alls de senaste dagarna. Ukrainas motåtgärder med färskt USA-stöd har sannolikt påverkat, säger han. Ryssarna har inte tillräckligt med soldater och materiel för att pressa vidare, enligt Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "Du kommer så långt du orkar och fienden tillåter och sedan när båda är slut är det där du stannar." John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, säger att offensiven är "så gott som över" och att ryssarna inte lär avancera längre i Charkiv, enligt The Hill. Norberg: "Det är en nednötningsprocess snarare än ett snabbt avgörande." Kirby: De tycks ha stannat och rentav dragit tillbaka vissa enheter. Omni 240608. Experter: Ytterhögerns succé gynnar Vladimir Putin. Valresultatet i EU-valet gynnar Vladimir Putin, säger flera Rysslandsexperter till Expressen.
Enligt Inga Näslund, Rysslandsexpert vid Olof Palme-centret, är framgångarna i Tyskland och Frankrike mest oroande. Både tyska Alternativ för Tyskland, AFD, och franska Nationell samling, RN, ökar - och båda har starka band till Ryssland. "Putin är nog ganska glad i dag. Det är helt klart att han har intressen i en del av partierna," säger Näslund. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan, säger att det fortsatt finns ett stöd för Ukraina i EU-parlamentet men att valutgången i det franska nyvalet kan ändra den bilden.
Omni 240610. Ukraina tänker gömma F-16 på utländska baser. Ukraina planerar att förvara flera av sina nya stridsflygplan på baser utanför landet. Det rapporterar AP. "Ett antal av planen kommer att förvaras på säkra flygbaser utanför Ukraina så att de inte kommer att bli beskjutna här," säger Serhij Holubtsob vid ukrainska flygvapnet till Radio Free Europe. Belgien, Danmark, Nederländerna och Norge har lovat Ukraina sammanlagt 60 amerikanska F-16. Just nu utbildas ukrainska piloter på modellen och leveranserna väntas ske senare under året. Rysslands president Vladimir Putin har tidigare varnat att Moskva kan överväga attacker mot Natoländer ifall stridsflygplan som används i kriget förvaras där. F-16 plan behöver särskilda landningsbanor och hangarer. Lavrov: F-16 är en atombomssignal. Omni 240610. Därför vill Putin rita om kartan: "Han kan inte sluta." Putins utspel om nya gränsdragningar runt om Ryssland tolkas av experter som att Putin inte är intresserad av en fredsöverenskommelse. "Det kommer att fortsätta eskalera så länge den nuvarande konfrontationsnivån inte förändras," säger Rysslandsforskaren Martin Kragh i Utrikesbyrån. "Det är paradoxalt, Ryssland är en aggressor men de uppfattar sig själva som defensiva." Senaste tiden har det kommit flera signaler om att Ryssland vill rita om kartan, med rapporter om nya havsgränser i Östersjön, stulna bojar vid gränsen till Estland och tal om frusna frontlinjer i Ukraina. Konferensen i schweiziska Luzern, den 15-16 juni, anordnas av den schweiziska regeringen efter en förfrågan från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Målet är att diskutera en fredsplan för att stoppa kriget i Ukraina och hittills har 107 länder bekräftat att de kommer delta – däremot är Ryssland inte inbjudet. I maj uppgav ryska anonyma källor till Reuters att president Vladimir Putin är öppen för att förhandla om vapenvila om man fryser de nuvarande frontlinjerna - något som Ukraina däremot inte är intresserat av. Enligt Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var utspelet endast ett desperat försök från president Putin att påverka fredskonferensen genom att sända "falska signaler om påstådd beredskap för en vapenvila trots att ryska trupper fortsätter att brutalt anfalla Ukraina". Ukraina är inte det enda grannland som råkat ut för rysk territoriell expansion. I Georgien blossade ett fullskaligt krig 2008 upp som slutade med att landet tappade därmed kontroll över delar av sitt territorium. Även området Transnistrien i östra Moldavien fungerar sedan Sovjetunionens fall som en självstyrande stat understödd av Ryssland. Kriget i Ukraina visar att Ryssland ser sig som ett imperium, och att Putin inte vet var han ska dra gränsen, säger René Nyberg, Finlands tidigare ambassadör i Ryssland, i SVT:s Utrikesbyrån. "I Putins världsbild är det inte acceptabelt att han inte kontrollerar dessa före detta Sovjetrepubliker. Den stora skillnaden mellan Putin och Stalin är att Stalin visste när han skulle sluta. Jag har en känsla att Putin inte kan sluta och det här är illa. svt 240611. USA upphäver vapenförbud för Azovbataljonen. USA kommer att häva sitt förbud mot den omtalade ukrainska militärenheten Azovbataljonen att använda amerikanska vapen, enligt USA:s utrikesdepartement. Upphävandet av det tio år gamla förbudet mot bataljonen att använda amerikansk utrustning och delta i utbildning som anordnas av amerikanska militären, kommer efter att en ny analys inte funnit några bevis för brott mot mänskliga rättigheter, som enheten anklagats för. (svt 240611.) Ukraina: Fortsatta strider kring Staromaiske. Ukraina kontrollerar Ivaniyske, nära Chasiv Yar, och fortsätter att besvara ryska angrepp i Staromaiske i Donetsk-området. Det säger en talesperson för militären i området till Kyiv Independent på tisdagen. Uttalandet kommer efter att det ryska försvarsdepartementet sagt att man tagit kontroll över byn Staromaiorske i Donetsk-regionen i östra Ukraina. Ryska styrkor ska även ha försökt överta en närliggande by Vodiane, men misslyckats. "Försvarsstyrkorna kontrollerar situationen", stod det i den ukrainska rapporten som publicerades sent på måndagen efter de ryska uppgifterna. (svt 240611.) Zelenskyj: Spara inte på krutet - ge oss allt ni kan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är på besök i Tyskland och säger vid en pressträff att Ryssland först kommer vara redo för fred när deras förmåga att bedriva krig begränsats. Han uppmanar landets allierade att skicka "alla vapen som är nödvändiga för att kasta ut Ryssland". "Tiden har kommit," säger Zelenskyj enligt Kyiv Independent. Under dagen meddelade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att landet skickar ytterligare luftvärnssystem, robotar och ammunition till Ukraina. (svt 240611.) Militären i Ukraina: Kraftig ökning av drönare till armén. Under årets första sex månader har Ukrainas försvarsindustri levererat sex gånger fler drönare till militären än under hela 2023, säger befälhavaren för militärens obemannade styrkor till RBC Ukraina. Enligt honom så kommer fler än en miljon drönare att ha levererats vid årsskiftet. Små drönare spelar en avgörande roll för båda sidor vid fronten, både som rena vapen och som spaningsutrustning. (svt 240611.) Kvinna gripen i Danmark - efter avslöjande om rysk spionfond. Danska säkerhetspolisen PET har gripit en kvinna misstänkt för samröre med utländsk underrättelsetjänst. Gripandet kommer efter avslöjandet om den ryska statsfonden Pravfonds hemliga pengaflöden. Fonden Pravfond har de senaste decenniet slussat in pengar till Sverige och Europa - som bland annat gått till påverkansoperationer och desinformation. Samtidigt har organisationen nära band till rysk underrättelsetjänst. Det kunde SVT Nyheter och Göteborgs-posten nyligen avslöja i ett internationellt samarbete. I Danmark har säkerhetspolisen PET agerat efter granskningen. På tisdagen greps en kvinna som, enligt danska DR, under flera år fått pengar från den ryska fonden. "Det är relaterat till rapportering i flera europeiska medier om en rysk statsfond och är inte relaterat till valet till EU-parlamentet som just avslutats," uppger PET i en kommentar till DR. Kvinnan, som är rysk medborgare, driver bland annat ett juridiska rådgivningscenter och är en central person i det ryska samfundet i Danmark. "Misstankarna mot henne handlar bland annat om att möjliggöra för en utländsk underrättelsetjänst att verka i Danmark - samt samarbete i att bedriva påverkansverksamhet," uppger PET till DR. Kvinnan kommer troligtvis att släppas efter förhör. I Sverige har Ryska riksförbundet, och föreningar kopplade till förbundet, fått pengar utbetalade från Pravfond. Kontaktpersonen för Sverige har dock utvandrat till Ryssland och har inte gått att nå för en kommentar. Svenska säkerhetspolisen, Säpo, vill inte kommentera det danska gripandet men uppger att de kontinuerligt vidtar "åtgärder för att på olika sätt reducera Rysslands möjlighet att bedriva säkerhetshotande verksamhet". EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, kommenterade förra veckan granskningen. "Det här är ytterligare ett bevis på att Ryssland försöker manipulera information och påverka vårt samhälle. Vi kallar det sedan många år för hybridattacker mot vår demokrati, mot vårt samhälle," sa hon till SVT Nyheter. svt 240611. Ytterhögerns uppgång i EU: "Klart gynnsamt" för Putin. EU-parlamentsvalet vittnar om en politisk framgång för den europeiska högern - någonting som kan gynna Kreml och Putin. De ryska reaktionerna på EU-valets stora vinnare beskrivs som ”skadeglada” av SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Årets EU-valresultat tyder på ett stort stöd för flera partier med band till Kreml, eller sympatier åt Rysslands håll. Framförallt de franska, italienska och tyska valresultaten kan ses som gynnsamma ur ryskt perspektiv. Det menar SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. "Man vill se ett EU dominerat av partier som närmar sig Ryssland och Putins syn på hur saker ska stå till," säger han. Kommentarer från Kreml pekar dock på en mer försiktig hållning. Putins talesman, Dmitrij Peskov, menar att den stora majoriteten i EU-parlamentet ändå har en pro-ukrainsk och antirysk hållning. SVT har tidigare rapporterat om ryska påverkanskampanjer mot länder i Europa inför EU-valet. Målet har varit att minska förtroendet för regeringar och gynna ytterkantspartierna. Främst har kampanjer riktats mot Tyskland och Frankrike. Den ryska propagandan har spridits genom sociala medier och fått namnet "Doppelgänger", alltså dubbelgångare. Kampanjerna har utseendemässigt kopierat nyhetssajter som tyska Der Spiegel och franska Le Monde, och publicerat artiklar med propagandainnehåll. Hör SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg om reaktionerna från Ryssland på EU-valet i klippet. svt 240611. Wagnergruppen förlorade 17 000 fångrekryter i Bachmut. Omkring 20 000 Wagnersoldater dödades under det årslånga slaget om Bachmut i östra Ukraina. Av dessa var över 17 000 fångar som rekryteras från ryska fängelser, rapporterar BBC och Mediazona. "Man var inte så intresserad av om de levde eller dog, så länge de gick framåt," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. De blodiga striderna om Bachmut inleddes sommaren 2022 och slutade med att ryssarna erövrade staden åtta månader senare. Endast ruiner återstår idag av vad som innan invasionen var 70 000 ukrainares hem. Wagnergruppen utgjorde med sina fångrekryter kärnan bland de de ryska styrkorna, soldater som i vågor skickades mot de ukrainska försvararna i vad som liknades vid en "köttkvarn". Dess dåvarande ledare Jevgenij Prigozjin, rasande över en rådande ammunitionsbrist som han skyllde på det ryska försvarsdepartementet, uppgav att omkring 20 000 Wagnersoldater dödats i striderna. Han påstod också att hälften av dessa var rekryterade fångar. Prigozjins dödssiffra kan nu bekräftas av ryskspråkiga BBC och Mediazona som fått tillgång till en lista över de stupade, innehållandes identiteter och dödsdatum på 19 547 Wagnersoldater. Listan motbevisar däremot påståendet om andelen döda fångrekryter, som enligt dokumentet utgjorde 88 procent av de dödade - totalt 17 175 man. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi är inte förvånad. "Det var den fullständiga cynismen i att utnyttja de fängelserekryterade soldaterna som förbrukningsvara som gjorde att man var framgångsrik i Bachmut, säger han till SVT Nyheter. Mediazona och BBC har utifrån öppna källor kunnat konstatera att 54 000 ryska soldater dödats i Ukraina, men är tydliga med att den egentliga siffran sannolikt är mycket högre. Ukraina har i år hävdat att Rysslands förluster passerat 500 000 och att 180 000 soldater dödats. Liknande siffror lades fram av amerikanska myndighetskällor redan i augusti, och i mars uppgav Frankrike att minst 150 000 ryssar dödats. Ryssland har själva inte avslöjat hur många soldater de förlorat. Det har däremot Ukraina, som i februari påstod att 31 000 ukrainska soldater dödats. Siffran har dock inte verifierats av oberoende aktörer. svt 240611. Ny fas i kärnvapenövningar: Ryssland och Belarus stärker militärt samarbete. Ryssland har påbörjat det andra skedet av övningar som involverar icke-strategiska kärnvapenstyrkor, i nära samarbete med Belarus. Detta meddelande kom från det ryska försvarsdepartementet. Enligt departementet syftar dessa övningar till att förbättra de gemensamma operationella färdigheterna hos de två nationernas väpnade styrkor i användningen av icke-strategiska kärnvapen. Dessa övningar följer en direktiv från Rysslands president Vladimir Putin. Ett officiellt uttalande delat med det ryska nyhetsorganet TASS angav, "Övningarna syftar till att bibehålla personalens och utrustningens beredskap för stridsanvändning av icke-strategiska kärnvapen för att ovillkorligen säkerställa suveräniteten och territoriella integriteten i unionstaten." Det första skedet av övningarna har redan slutförts. Under denna fas tränade missilenheter från Rysslands södra militärdistrikt med specialammunition för Iskander-missilsystemet. De övade på att utrusta avfyrningsfordon och att förflytta sig dolt till strategiska positioner för missiluppskjutningar. msn 240611. Ryssland får ny omgång Yak-130 stridsflygplan för pilotutbildning. En ny omgång Yak-130 stridsflygplan har levererats till den ryska militären för pilotutbildning. Rostec meddelade att flygplanen tillverkades och levererades av flygfabriken i Irkutsk. Även om det exakta antalet överförda flygplan inte har avslöjats, visar de publicerade bilderna två flygplan. Flygplanen genomgick nödvändiga mark- och flygtester innan de skickades till sin permanenta stationeringsplats. För närvarande är betydande resurser från Irkutsk-fabriken inriktade på leverans av Su-30SM-stridsflygplan och Yak-130-stridsflygplan för att möta behoven hos den ryska armén och flottan. I Ryssland spelar dessa flygplan en avgörande roll i den praktiska utbildningen av ryska flygvapnets piloter. Yak-130-flygplanen används för utbildning under förhållanden som simulerar stridssituationer, inklusive villkorlig eller verklig användning av luft-till-luft- och luft-till-mark-vapen. På grund av sin förmåga att använda missiler och bomber används dessa flygplan aktivt för att förbättra piloternas färdigheter i att släppa bomber och avfyra oberoende luftmissiler. Yak-130 ersatte flottan av L-39 träningsflygplan tillverkade i Tjeckoslovakien. Den första omgången av Yak-130-flygplan mottogs av den ryska militären mellan 2010 och 2011, när Irkutsk-fabriken levererade 12 flygplan av denna typ. Idag har de ryska rymdförsvarsstyrkorna mer än 110 Yak-130-flygplan. msn 240611. Putin rekryterar utländska soldater - Paasikivi: "Tecken på desperation." Den ryske presidenten Vladimir Putin rekryterar allt fler utländska soldater från bland annat Afrika till sina militära styrkor. Men det är ett tilltag som inte är helt problemfritt, om man ska tro överstelöjtnant Joakim Paasikivi, inte minst på språksidan. Exp You tube 1:51. Källor: USA skickar Patriot på nytt. USA kommer att skicka ytterligare ett av sina Patriot-system till Ukraina, uppger källor för New York Times. Det eftertraktade luftvärnssystemet ska enligt uppgifterna fraktas från Polen, där det har använts för att skydda stationerade amerikanska soldater som nu är på väg att återvända till USA. Systemet beräknas kunna vara i bruk vid Ukrainas frontlinjer inom några dagar. msn 240612. An American in China; A Quiet Invasion | 60 Minutes Full Episodes. First, a look at the state of the U.S.-China relationship. Then, a report on Russia's "quiet invasion" in Georgia. Ryssland gör en tyst invasion av Georgien utan folkets medgivande vilket hotar friheten och demokratin i landet . Ryssar köper lägenheter var 33:e minut, de köper en bit mark var 27:e minut och de registrerar ett företag var 26:e minut. 60 Minutes You tube 240612 43:14. Miljoner boskapsdjur döda i årets "dzud" i Mongoliet. Över sju miljoner boskapsdjur har dött i Mongoliet i år till följd av ett extremt väderfenomen som kallas "dzud", rapporterar AP. Det motsvarar en tiondel av landets totala boskapsmängd. "Dzud" är en kombination av långvarig torka, kyla och vintrar med mycket snö som gör att betet drabbas. Förr brukade fenomenet inträffa någon gång per årtionde men det har blivit kraftigare och mer vanligt förekommande på grund av klimatförändringarna. Årets "dzud" är den sjätte de senaste tio åren. msn 240612. Ungern släpper veto om Ukrainastöd. Nato kan gå vidare med planer på utökat militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Ungern behöver inte vara med - och kommer inte längre att blockera. Beskedet kommer sedan generalsekreterare Jens Stoltenberg träffat Ungerns premiärminister Viktor Orbán i Budapest. "Det finns ingen Natoskyldighet att delta i alla insatser eller aktiviteter. Vad premiärministern och jag kommit överens om i dag är att Ungern inte ska blockera andra länder från att gå med på ett löfte om ekonomiskt stöd till Ukraina, och en ledande roll för Nato i att samordna stödet," säger Stoltenberg på en presskonferens i Budapest. "Ungern har givits de garantier som vi behövde. Vi har en rättvis uppgörelse," säger Orbán. Därmed löses två av de svåraste knutarna inför sommarens stora Natotoppmöte i Washington där Ukrainastödet står i centrum. Stoltenberg har propagerat för ett fast åtagande från Natoländerna på ekonomiskt stöd till Ukraina motsvarande minst 40 miljarder euro om året. Han vill även att Nato ska ta över åtminstone delar av den samordning som i dag hanteras av USA när det gäller det militära stödet i den så kallade kontaktgruppen för Ukrainas försvar - ofta kallad Ramstein-gruppen. Ungern har hittills sagt nej till båda projekten, men är nu nöjt med de garantier som getts om att man inte behöver vara med. "Ingen ungersk personal kommer att delta i de här aktiviteterna och inga ungerska pengar kommer att användas," förklarar Stoltenberg. Om det även innebär att Ungern släpper sitt veto mot att låta Nederländernas avgående premiärminister Mark Rutte efterträda Stoltenberg som generalsekreterare är dock oklart. Inga frågor om Rutte ställdes på presskonferensen - och Stoltenberg är heller inte själv involverad i förhandlingarna om vem som ska ta över hans jobb. Minst 29 av 32 Natoländer har ställt sig bakom Rutte. Enda övriga kandidaten är Rumäniens avgående president Klaus Iohannis. Stoltenbergs mandat tar slut den 30 september i år. msn 240612. Ny säkerhetspakt mellan USA och Ukraina. USA:s president Joe Biden och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj kommer att skriva under en säkerhetsöverenskommelse på torsdagen i samband med G7-mötet i Italien, uppger Vita huset. Enligt den kommer USA:s stöd att "fortgå långt in i framtiden". I fokus för pakten står stöd till Kiev i kampen mot den ryska invasionen. (svt 240612.) Bortförda ukrainska barn på rysk adoptionssajt. Fyra ukrainska barn som deporterades till Ryssland i början av kriget har annonserats ut för adoption på en regeringsanknuten rysk adoptionssajt. Det visar en utredning som Financial Times har gjort. De fyra barnen, i åldrarna åtta till 15 år, ska ha förts bort från statliga vårdhem. De hittades senare på den ryska regeringens adoptionswebbplats. Ett av barnen hade ett nytt ryskt namn och en annan ålder än på det ukrainska dokumentet. Inga uppgifter antydde att barnen kom från Ukraina. Det statliga ukrainska skyddet för barns rättigheter (CPRC) bekräftar barnens verkliga identiteter för Financial Times. (svt 240612.) Ryska radarsystem på Krim förstörda. Ukrainska styrkor ska ha beskjutit och träffat tre ryska luftförsvarssystem på ryskockuperade Krim natten till onsdag, uppger Ukrainas generalstab till Reuters. Bland annat ska man ha träffat två ryska S-400 luftvärnsmissilsystem vars radarsystem ska ha förstörts. Det tillbakavisas dock av den ryske guvernören i Sevastopol som menar att attackerna avvärjdes. I måndags ska Ukraina ha slagit till och förstört radarn på tre andra ryska luftförsvarssystem på Krim. (svt 240612.) Norge skickar ammunition för 480 miljoner till Ukraina.Norge skänker ammunition till bombkastare till ett värde av runt 480 miljoner norska kronor till Ukraina. Det är en del i stödet i det så kallade Nansen-paketet för långsiktigt militärt och civilt bistånd till det krigsdrabbade landet. "Ukrainas behov av eldkraft är omfattande och akut. Efter dialog med försvaret har vi bedömt vad vi ytterligare kan skänka från försvarets lager, som snabbt kan skickas till Ukraina," säger försvarsminister Bjørn Arild Gram i ett pressmeddelande. Nyligen skänkte Norge också handgranater till ett värde av 50 miljoner norska kronor och prickskytte-ammunition till ett värde av 3 miljoner. (svt 240613.) USA och Ukraina tecknar säkerhetsavtal. Joe Biden och Volodymyr Zelenskyj kommer att underteckna ett 10-årigt säkerhetsavtal vid G7-toppmötet i Italien. Länderna har även enats om att Ukraina ska få tillgång till 50 miljarder dollar av frysta ryska tillgångar. Det rapporterar Washington Post. I avtalet ingår det att USA ska bistå med konsultation på högsta nivå inom 24 timmar ifall Ukraina attackeras igen i framtiden. USA lovar även att landets president ska jobba med kongressen för att genomföra säkerhetsåtgärderna. USA ska även träna Ukrainas militär, fördjupa samarbeten i industriell försvarsproduktion och dela med sig av en större mängd underrättelser jämfört med hur det ser ut i dag. (svt 240613.) Gershkovich inför rätta för spioneri i Ryssland. Den amerikanske journalisten Evan Gershkovich ställs inför rätta i Ryssland efter över ett år i häkte. Han anklagas för att ha spionerat för USA:s underrättelsetjänst CIA, rapporterar Reuters. Enligt åtalet ska han ha samlat in hemliga uppgifter om produktion och reparation av militär utrustning. Det är första gången som de allmänna anklagelserna om spioneri specificeras. Gershkovich och hans arbetsgivare Wall Street Journal har hela tiden sagt att anklagelserna är falska och USA:s regering har krävt att han friges. Rättegången hålls i staden Jekaterinburg där journalisten greps i mars 2023. Första amerikanska journalisten att anklagas för spioneri i Ryssland sedan kalla kriget. Washington har försökt förhandla fram ett fångutbyte. Omni 240613. EU och Nato: Begränsa rysk rörelsefrihet. Åtta EU-länder vill att EU stoppar ryska diplomater från att röra sig fritt inom EU. "Fri rörlighet i hela Schengenområdet för innehavare av ryska diplomatiska pass, som ackrediterats i ett land, förenklar elakartade aktiviteter", skriver de åtta i ett brev till EU:s utrikeschef Josep Borrell, enligt nyhetsbyrån Reuters. Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Nederländerna, Polen och Rumänien är bakom brevet. Länderna hoppas på att åtgärden ska kunna "betydligt minska operationsområdet för ryska agenter". Även inom Nato diskuteras åtgärder mot ryska diplomaters rörelsefrihet. (svt 240613.) Kommentar: Rörelsefriheten borde ha antagits för länge sedan. Skurkar ska inte ha rörelsefrihet.) Krigets utsläpp: Som 90 miljoner bilar om året. Militärfordon som spyr ut smutsiga avgaser, skogar som brinner, oljeanläggningar som sprängs och mängder av stål och betong som befäster hundratals mil av frontlinjer. Rysslands krig i Ukraina orsakar även stora skador på klimatet, enligt en ny rapport från Initiative on GHG Accounting of War (IGGAW), som bland annat finansieras av den svenska regeringen. "Klimatavtrycket från kriget och den ryska aggressionen är omfattande," säger huvudförfattaren Lennard de Klerk till nyhetsbyrån TT. "Det motsvarar ungefär de årliga utsläppen från ett industriland som Nederländerna eller 90 miljoner bensinbilar." Bara de första 12 månaderna av den fullskaliga invasionen ledde till utsläpp av 120 miljoner ton koldioxid. Uträkningarna bygger bland annat på satellitdata, statlig information, vetenskapliga studier och intervjuer med experter. (svt 240613.) Kinesisk journalist skrev om metoo - får fängelse. Journalisten Sophia Huang Xueqin, som var pådrivande i den kinesiska metoo-rörelsen 2018, har dömts till fem års fängelse. Det rapporterar AFP och hänvisar till ett uttalande från en aktivistgrupp som bevakat fallet. Gruppen uppger att journalisten döms för att ha uppmuntrat till omstörtande av makten. Sophia Huang Xueqin samlade in vittnesmål från offer för sexuella övergrepp i början av 2018 och greps tillsammans med ytterligare en anhängare till metoo-rörelsen 2021. Sarah Brooks, chef för människorättsorganisationen Amnestys avdelning i Kina, riktar hård kritik mot domen och kallar den "helt grundlös". Aktivisten Wang Jianbing döms till tre och ett halvt års fängelse. Amnestychefen: "Den kinesiska regeringen är skräckslagen." Omni 240614. Kommentar: Uppenbart att många kinesiska regeringsmedlemmar riskerar att bli synade och avslöjade. Fyra ryska militärplan kränkte Finlands luftrum. I måndags meddelade det finska försvarsdepartementet att ett ryskt militärplan kränkt Finlands luftrum. Nu meddelar den finska gränsbevakningen att utredningen av händelsen visar att det totalt handlade om fyra ryska plan. Myndigheten misstänker att det handlade om två bombplan och två jaktplan. Den territoriella kränkningen ägde rum i havsområdet utanför orten Loviisa och som mest befann sig planen 2,5 kilometer in på den finska sidan. Omni 240614. Ryssland: Vårt svar blir smärtsamt för Bryssel. Ryssland anser att beslagen av landets tillgångar är kriminella och hotar med konsekvenser. Det säger ryska UD:s talesperson Maria Zacharova efter att G7-mötet i samråd med EU beslutat att skicka 50 miljarder dollar till Ukraina. Pengarna är ett lån som ska tas från avkastning av frysta ryska tillgångar. "Beslagen av ryska tillgångar kommer att leda till ett svar som blir mycket smärtsamt för Bryssel," säger hon enligt Reuters. Zacharova säger också att Frankrike "ökar riskerna för en direkt konfrontation" med Ryssland på grund av president Emmanuel Macrons beslut att förse Ukraina med stridsflygplan. Uttalandet kommer i samband med G7-mötets beslut. Zacharova nämner Bryssel.
Pengarna som ska lånas ut till Ukraina tas från avkastning på över 260 miljarder dollar i frysta ryska tillgångar. Uppmanar fransmännen att "vakna upp".
Omni 240613. Över hälften av ryssarna tror på ett nytt världskrig. 57 procent av ryssar tror att ett nytt världskrig är en möjlighet. Det visar en ny mätning av opinionsinstitutet Russian Field, rapporterar oberoende Moscow Times. 71 procent av de svarande anger USA som Rysslands huvudfiende i en potentiell global konflikt. Därefter kommer Storbritannien (40 procent) och Frankrike (39 procent). Bara tolv procent ser Ukraina som en fiende. Som potentiella allierade nämns Kina (58 procent), Belarus, (48 procent), Iran (21 procent) och Nordkorea (20 procent). Två tredjedelar av de svarande är säkra på att Ryssland ensamt eller i koalition skulle vinna ett sådant krig. En majoritet, 76 procent, motsätter sig dock användning av kärnvapen även om det skulle krävas för seger. Putin utesluter inte global konflikt om Ryssland och Nato drabbar samman. Omni 240614. Nato inte överens om långsiktigt ukrainskt stöd. Natos medlemsländer har inte lyckats komma överens om att utforma ett långsiktigt stöd till Ukraina, säger försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg, enligt Kyiv Independent. Stoltenberg har föreslagit att Nato ska ge minst 40 miljarder euro i militärt stöd årligen "så länge som det behövs". "Viktigast av allt är att det skulle sända ett budskap till Ryssland att de inte kan vänta ut oss," säger Stoltenberg till reportrar i Bryssel. (svt 240614.) Putins fredsförslag sågas av Ukraina: "Kränkande." Rysslands president Vladimir Putin säger att han skulle beordra sina styrkor att lägga ner vapnen omedelbart om Kyiv går med på hans fredsförslag, rapporterar Reuters. Ukrainas utrikesdepartement skriver att det är "absurt" att Putin försöker framställa sig själv som en fredsmäklare när han har startat det största kriget i Europa sedan andra världskriget. Det ryska fredsförslaget innebär att Ukraina skulle överlämna regionerna Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja samt gå med på att aldrig ansluta till Nato. "Det är ett kränkande mot sunt förnuft," skriver president Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak på X. Zelenskyj själv säger till italienska SkyTG24 News att förslaget snarare är ett ultimatum och att han inte tror att Putin skulle avsluta invasionen om Ukraina går med på det. Putins förslag kommer precis innan den ukrainska fredskonferensen i Schweiz drar igång. Putin: Vi manar till att vända denna tragiska sida i historien och börja återskapa. USA: Putin kan få slut på kriget genom att lämna Ukraina.
Omni 240614. Ryssland har kränkt svenskt luftrum. Ett ryskt plan har kränkt svenskt luftrum öster om Gotlands södra spets, enligt Försvarsmakten. Kränkningen skedde under fredagseftermiddagen. Två Jas-39 Gripen gick upp för att mota bort det ryska planet. Regeringen kallar nu upp ryska ambassadören för att markera mot händelsen, uppger utrikesminister Tobias Billström (M) för SVT. Ett ryskt plan av typen SU-24 kränkte svenskt luftrum öster om Gotlands sydspets på fredagen. Svensk försvar anropade planet och varnade - men fick inget svar. Två Jas-39 Gripen-plan gick då upp för att mota bort det ryska planet. Utrikesminister Tobias Billström (M) meddelar SVT på lördagen att man kommer kalla upp den ryska ambassadören. "Det ryska agerandet är oacceptabelt. UD kommer att kalla upp den ryska ambassaden för att markera mot händelsen. Vi står i nära kontakt med allierade och partners om händelser i närområdet." Försvarsminister Pål Jonson (M) delar uppfattningen om det ryska agerandet. I ett svar till SVT kallar han det "oacceptabelt och oprofessionellt". Kränkningen var enligt Försvarsmakten kortvarig men flygvapenchef Jonas Wikman delar ändå uppfattningen om att Rysslands agerande är problematiskt. "Det visar på bristande respekt för vår territoriella integritet, handlingen speglar det allmänna säkerhetsläget med en osäkrare omvärld och ett mer aggressivt beteende från rysk sida," säger han. Enligt den tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving kan kränkningen ha två förklaringar. "Antingen så är det ett pilotfel, man har inte varit uppmärksam. Eller så kan det vara en avsiktlig kränkning," säger han. Rör det sig om en avsiktlig kränkning kan det vara för att signalera mot Sverige med bakgrund av Nato-medlemskapet och att Ryssland därmed vill visa musklerna. Men det kan även vara för att hämta in underrättelseinformation. Expert: Ryska soldater dör på grund av Kremls lögner. Statskontrollerade medier, det ryska försvarsdepartementet och Putin själv ljuger gång på gång om vad som egentligen händer vid fronten, enligt krigsbloggare. Lögner som gör att ryska soldater stupar i onödan, säger expert på rysk propaganda. Ryska befälhavare rapporterar med jämna mellanrum om att de erövrat en ny by utan att det stämmer. Det handlar om att ge Kreml en propagandavinst och samtidigt göra det möjligt för befälhavarna att befordras snabbare, förklarar Ivan Filipov, expert på rysk propaganda. "Ryska försvarsdepartementet levererar information som den politiska ledningen vill se," säger han. Att soldater sedan skickas in i områden som försvarsdepartementet hävdar är säkra får förödande konsekvenser, enligt Filipov. "När en trupp kommer till en by som ska vara säkrad men som egentligen aldrig tagits och där det finns ukrainska soldater så kan man föreställa sig vad som händer där. Ivan Filipov följer tusentals ryska krigsbloggare på Telegram. Samma bloggare som Institute for the study of war, ISW, refererar till i sina dagliga uppdateringar om krigets utveckling. Det är en blandning av journalister och bloggare, oberoende och med kopplingar till Kreml, som rapporterat om Ukraina sedan 2014. De vill att Ryssland ska vinna kriget samtidigt som de öppet kritiserar den militära ledningen för inkompetens och för spridning av osanna uppgifter. Deras miljonpublik förväntar sig att få detaljerade beskrivningar som stämmer mer överens med verkligheten än vad som sägs officiellt. Strax innan Andrej Belousov utsågs till Rysslands försvarsminister framförde han ett tal som gav krigsbloggarna ett nytt hopp om att lögnerna skulle ersättas med sanningen. "Man får göra misstag, men man får inte ljuga," sa Belousov. Men drömmen gick inte i uppfyllelse och Belousovs citat har istället förvandlats till en meme som krigsbloggarna använder för att beskriva nya lögner som dagligen levereras av officiella källor i Ryssland. svt 240616. Kinas kärnvapenarsenal ökar: "Dramatisk utveckling." Flera länder håller på att modernisera sina kärnvapenarsenaler. Det skriver Sipri i sin årliga rapport. Och ett land där utvecklingen går snabbare än andra är Kina. År 2024 beräknar Sipri att de nio kärnvapenstaterna tillsammans uppnår ett kärnvapenarsenal på ungefär 12 100 stridsspetsar. Cirka 4 procent av dem, 500, är kinesiska. Förra året räknar Sipri på att Kina hade 410 stridsspetsar vilket gör det till en ökning på 18 procent på ett år. Hans M. Kristensen, forskare knuten till Sipris program för massförstörelsevapen samt direktör för Nuclear Information Project vid Federation of American Scientists (FAS) säger att Kinas takt är högre än i något annat land. "De är i en väldigt dramatisk utveckling just nu. Vi har inte någonsin sett den här skalan på modernisering i Kinas nukleära historia, aldrig. Vi måste gå tillbaka till 60- och 70-talen när USA och Sovjet byggde upp sina kärnvapen för att hitta någon jämförelse med vad Kina gör nu, säger han. I rapporten pekas också ut att Kina för första gången under fredstid kan komma att placera ut ett litet antal stridsspetsar på robotar. Potentiellt kan de också i slutet av 2020-talet vara i paritet med antingen USA eller Ryssland. Med hjälp av kommersiella satelliter har man kunnat kartlägga uppbyggnaden av vapendepåer i landet som kan hålla interkontinentala robotar, som kan bestyckas med kärnvapenspetsar. "Just nu ser vi hur omkring 350 silor byggs i öknen i Kina och ytterligare 50 som byggs bland bergen i sydöstra Kina. När de är klara kommer dessa nummer överskrida antalet silor som antingen Ryssland eller USA opererar i sina styrkor. Så detta är en väldigt signifikant utveckling." Dess totala kärnvapenarsenal förväntas dock vara fortsatt mycket mindre än både USA:s och Rysslands som står för närmare 90 procent av världens kärnvapen. Att utvecklingen går så snabbt framåt i Kina kan även komma att påverka maktbalansen mellan kärnvapenmakterna. "Ingen tvekan om saken. Frågan är vad ska man göra åt det. Just nu är förväntningen att en betydande del, om inte alla, av dessa silor kommer armeras i framtiden." svt 240617. EU förlänger sanktionerna mot Ryssland på grund av annekteringen av Krim till juni 2025. Europeiska rådet tillkännagav i måndags sitt beslut att förlänga de sanktioner som infördes som svar på Rysslands olagliga annektering av ukrainska Krim och staden Sevastopol till den 23 juni 2025. Detta steg bekräftar EU:s fasta hållning i frågan och syftar till att upprätthålla trycket på Ryssland över sitt agerande i regionen. Sanktionerna omfattar en omfattande uppsättning restriktiva åtgärder, inklusive: Importförbud: Varor med ursprung från Krim och Sevastopol är förbjudna att komma in på EU-marknaden. Infrastruktur och finansiella investeringar: EU-enheter är förbjudna att investera i infrastrukturprojekt eller finansiella satsningar inom dessa territorier. Turismtjänster: Europeiska turistoperatörer är förhindrade att tillhandahålla tjänster på Krim och Sevastopol. Energisektorns verksamhet: Sanktionerna sträcker sig även till aktiviteter relaterade till prospektering, sökning och produktion av olja, gas och mineraltillgångar i de annekterade regionerna. Dessa åtgärder syftar till att isolera Krim och Sevastopol ekonomiskt och politiskt, vilket bekräftar EU:s politik för icke-erkännande av territoriernas annektering av Ryssland. Sanktionerna genomfördes initialt i juni 2014, kort efter Rysslands annektering av Krim. Denna åtgärd, som följde på den kontroversiella och internationellt okända folkomröstningen, fördömdes allmänt av det internationella samfundet som en kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. EU:s sanktionspolitik inkluderar en evig icke-erkännandestrategi för Krims anslutning till Ryssland. Alla EU:s medlemsländer och kandidatländer är skyldiga att följa denna strategi, vilket säkerställer en enhetlig hållning mot Rysslands agerande. Förlängningen av sanktionerna till juni 2025 innebär att EU fortsätter att åta sig att upprätthålla internationell rätt och stödja Ukrainas suveränitet. Det återspeglar också blockets beslutsamhet att upprätthålla trycket på Ryssland och dess ekonomi, särskilt inriktat på sektorer som är avgörande för dess finansiella och industriella kapacitet. Sanktionerna har haft en betydande inverkan på ekonomin på Krim och Sevastopol, vilket begränsar deras tillgång till internationella marknader och investeringar. Förbudet mot att importera varor och tjänster från dessa regioner har stört lokala företag och industrier, vilket bidragit till ekonomisk isolering. Dessutom har restriktionerna för energisektorn hindrat utvecklingen och exploateringen av olje-, gas- och mineraltillgångar på Krim, vilket påverkar potentiella intäktsströmmar för Ryssland. Förbudet mot turisttjänster har också drabbat den lokala ekonomin hårt, med tanke på regionens beroende av turism som en viktig inkomstkälla. Politiskt fungerar sanktionerna som en stark signal om EU:s hållning mot den illegala annekteringen och dess engagemang för internationella normer. De syftar till att avskräcka ytterligare aggressiva åtgärder från Rysslands sida i regionen och stödja Ukrainas ansträngningar att återta kontrollen över dess territorier. Europeiska rådets beslut understryker vikten av enighet mellan EU:s medlemsländer och kandidatländer för att ta itu med frågan. Genom att hålla fast vid strategin för icke-erkännande och bibehålla sanktioner visar EU sin kollektiva beslutsamhet att stå emot kränkningar av internationell rätt och stödja principerna om suveränitet och territoriell integritet. Förlängningen av EU:s sanktioner mot Krim och Sevastopol till juni 2025 understryker blockets orubbliga åtagande att ta itu med Rysslands illegala annektering av ukrainska territorier. Genom dessa åtgärder strävar EU efter att upprätthålla det ekonomiska och politiska trycket på Ryssland, stödja Ukrainas suveränitet och upprätthålla internationell rätt. msn 240617. Putin ger toppjobb till släkting. Efter att Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu byttes ut mot Andrej Belousov i maj fortsätter Putin att stuva om i det ryska försvarets toppskikt. Nu sparkas fyra biträdande försvarsministrar. Bland de fyra ersättarna finns Anna Tsivileva som är dotter till Putins kusin, enligt Reuters. Förändringarna kommer sedan Putin signalerat att han vill få ett slut på den korruption som präglat försvarspolitiken, skriver Reuters. Tidigare i våras greps en biträdande försvarsminister anklagad för mutbrott. (svt 240617.) Putin besöker Nordkorea. Rysslands president Vladimir Putin kommer under tisdagen och onsdagen denna vecka att befinna sig i Nordkorea på ett statsbesök, rapporterar ryska statsmedier. Det var sedan tidigare känt att Putin skulle besöka landet, men inte när. Senaste gången han besökte Nordkorea var år 2000. Nordkoreas ledare Kim Jong-Un besökte dock Ryssland i september i fjol. Kontakten mellan länderna har stärkts efter att Ryssland inledde sitt invasionskrig i Ukraina och det finns uppgifter om att Nordkorea har försett Ryssland med vapen. Efter besöket i Nordkorea reser Putin vidare till Vietnam för ett tvådagarsbesök. (svt 240617.) Ryska styrkor förstör amerikansk pansartransport. Det ryska försvarsdepartementet meddelade att en besättning från Fagot-pansarvärnsrobotsystemet inom västra truppgruppen framgångsrikt förstörde en amerikansk M113 pansartransport (APC) i riktning mot Svatovo. Operationen riktade sig även mot en stödjepunkt för de ukrainska väpnade styrkorna. Enligt en rapport från TASS utfördes uppdraget av en motoriserad skyttebrigad inom den västra truppgruppen. Militära underrättelseofficerare upptäckte först målen och rapporterade dem till Fagot ATGM-besättningen. Med hjälp av videoövervakning och drönare observerade de utrustning från de ukrainska väpnade styrkorna som rörde sig mot frontlinjen, i ett försök att manövrera militär personal till ryska positioner. Spanarna sände koordinaterna till kontrollpunkten, och uppdragsdetaljerna vidarebefordrades till Fagot-besättningen. Pansarvärns teamet flyttade sedan till det angivna området och engagerade målen, vilket resulterade i direkta träffar och förstörde utrustningen. Denna åtgärd förhindrade de ukrainska styrkorna från att kunna placera trupper vid fronten. "Motståndarna träffades av en direkt träff, utrustningen förstördes, och fienden hade inte längre något sätt att placera trupper. Teamet säkrade sin position och tog kontroll över de omgivande skogsbältena, vilket möjliggjorde ytterligare framryckningar," sa Mamura, besättningschefen, i en video som släpptes av det ryska försvarsdepartementet. Dagens.se 240618. Rysk lärare döms till 20 år - för förräderi. En 27-årig rysk lärare har dömts till 20 års fängelse för högförräderi. Mannen ska ha fört över pengar till den ukrainska militären, rapporterar TT. Mannen greps i februari förra året och har erkänt. Förra sommaren ska han däremot ha sagt att överföringarna har gjorts till släktingar i Ukraina, enligt TT. (svt 240621.) Kina: Dödsstraff för försvar av suveränt Taiwan. Kina har inkluderat dödsstraff i sina rättsliga riktlinjer för bestraffning av "orubbliga" förespråkare av ett självständigt Taiwan. Riktlinjerna träder i kraft på fredagen. I ett meddelande gör Peking klart att dödsstraffet kan bli aktuellt för "ledare" av självständighetsinsatser som "orsakar särskilt allvarlig skada för staten och folket", rapporterar den regimstyrda nyhetsbyrån Nya Kina (Xinhua). Andra ledande självständighetsanhängare kan riskera fängelsestraff från tio år till livstid. Enligt nyhetsbyrån handlar det om "separatister" och personer som uppviglar till "aktivitet som splittrar staten". Meddelandet riktar sig även till de som försöker "ändra Taiwans rättsliga status som en del av Kina". Taiwan slår tillbaka och säger att Kina "inte har någon laglig jurisdiktion alls över Taiwan" och att reglerna "inte har någon bindande verkan för vårt folk". Taiwanesiska myndigheter anser att Kinas agerande "endast kommer att provocera fram konfrontation mellan folken på andra sidan Taiwansundet", enligt ett uttalande. Kina ser självstyrande Taiwan som en del av landets territorium och har sagt att man kommer ta över ön så småningom, med våld om nödvändigt. I maj höll Kina en militärövning nära Taiwan - tre dagar efter att Taiwans folkvalde president Lai Ching-Te svors in. Kina har stämplat honom som en "farlig separatist" och "bråkmakare". msn 240621. Hong Kong: RSF appalled by the prolonged detention of Apple Daily staff three years after media shutdown. Since the forced closure of Hong Kong’s largest Chinese-language independent newspaper Apple Daily three years ago, seven of its staff members, including the founder Jimmy Lai, are still detained and awaiting verdicts on spurious national security charges. Reporters Without Borders (RSF) calls again for their immediate release, and for the end of their prolonged detention without a fair trial. Three years ago, on 24 June 2021, Apple Daily - Hong Kong’s largest Chinese-language independent newspaper - was forced to shut down after nearly 500 police officers raided its premises and the government froze its parent company’s assets. At the end of that day, the final edition of the newspaper reached a record circulation of one million copies - 10 times what would normally sell in a day. To date, seven of the media’s staff members, including its founder Jimmy Lai, are still detained and facing life imprisonment under the National Security Law. To justify the prosecution, the government compiled more than 150 articles, op-eds, and videos published by Apple Daily and allegedly "criminal" under this draconian law. 'Democracy in Hong Kong did not fail - it was killed by Beijing and its quislings', Benedict Rogers. Regina Ip, Hong Kong’s veteran pro-Beijing politician, says that Hong Kong’s "experiment with democracy failed", and that "the political reality" is that Hong Kongers must now support the Chinese Communist Party (CCP). Democracy, she adds, is alien to "Chinese tradition", arguing that "people don’t vote for the common good. People vote for whatever serves their interests". On all counts, she is deeply, profoundly and utterly wrong. Democracy in Hong Kong did not "fail". It was killed, by Beijing and its quislings like Ip. Rad more at Hong Kong Watch 240730. Populisten Farage i nytt Putin-bråk. Nigel Farage har mötts av stark kritik efter en tv-intervju på fredagskvällen. Men trots den storm han skapat står den brittiske högerpopulisten på sig om att EU och Nato provocerade fram kriget i Ukraina. Rishi Sunak och Keir Starmer har hittat en gemensam ståndpunkt under den brittiska valrörelsen. Såväl den konservative premiärministern som Labourledaren gick under lördagen båda till attack mot Nigel Farage - brexitprofilen som utmanar till höger om Konservativa partiet (Tories) - som i BBC på fredagen sade att Rysslands president Vladimir Putin bara agerade på västs provokationer när han invaderade Ukraina. Delar av skulden ligger på EU och Nato i deras strävan att få in Ukraina och andra östländer i sin gemenskap, påstod han. Efter en diskussion om han stod fast vid att han beundrar Putin, vilket han tidigare sagt, svarade Farage: "Natos och EU:s ständiga utvidgning österut ger den mannen en ursäkt att säga till det ryska folket att "de kommer" och använda det för att gå ut i krig, sade han. "Det är självklart Putins fel, men han har använt vårt agerande som ursäkt." Sunak, som pressas av Farages Reformpartiet, sade på sin valturné att svaret bara gynnar Putin. "Sådan undfallenhet är farlig för Storbritanniens säkerhet och för våra allierade som litar på oss, och det gör bara Putin starkare," sade han i London enligt The Guardian. Bara någon kilometer därifrån kallade Starmer Farages ord för "skamliga". "Alla kandidater i valet borde vara mycket tydliga med att Ryssland är den aggressiva parten, att Putin bär allt ansvar och att vi står vid Ukrainas sida." Varianter av de båda ledarnas ord hördes från en lång rad politiker under dagen, men Farage stod på sig. I en debattartikel i The Telegraph, publicerad under tidig kväll, skriver han att han "aldrig har varit en Putinanhängare", men att ingen ska "skylla på honom för att säga sanningen om Putins krig i Ukraina". Det brittiska parlamentsvalet hålls den 4 juli. msn 240622. Fartygsdata tros visa stor vapenleverans: "Närmaste ett bevis vi kan komma." Ryskflaggade fartyg som kopplas till armén har legat förtöjda i en nordkoreansk hamn, och vid senare tillfällen i ryska hamnar, vid tidpunkter som sammanfaller med att stora mängder misstänkt krigsmateriel fraktats till platser nära den ukrainska gränsen. Det visar satellitbilder och trafikdata som analyserats av den ideella säkerhetsorganisationen C4ADS och Washington Post. Leveranserna har klassats som explosiva varor men av officiell dokumentation framgår inte varifrån de skickats. De har gått till 16 platser varav 12 ligger i närheten av ammunitionslager. Flera experters slutsats är att lasterna bestått av ammunition till en vikt som motsvarar omkring 1,6 miljoner artillerigranater. "Det här är det närmaste ett bevis på rysk-nordkoreansk koppling när det gäller leveranser av krigsmateriel som vi kan komma," säger den Seoulbaserade säkerhetsforskaren Go Myong-hyun. Leveranserna kan utöver artillerigranater även ha bestått av raketer. Vladimir Putin och Kim Jong-Un slöt ett säkerhetsavtal när den ryske presidenten var i Nordkorea i dagarna. USA: "Väldigt oroade" över Putins tal om att skicka vapen till Nordkorea. Omni 240622. Belarusiska ryttaren Olga Safronova stoppades från OS: "De sade att min häst var halt." Ett inlägg i sociala medier förändrade allt för den belarusiska dressyrryttaren Olga Safronova. Hon förlorade sitt landslagskontrakt, sin OS-plats och sitt hemland. I dag tävlar hon för Polen och riskerar att arresteras om hon återvänder till Belarus. Intervjun har gjorts i ett samarbete med de nordiska public service-bolagen Yle och NRK. svt 240623. Ryska desertörer tvingas till slagfältet i Ukraina. Hundratals ryssar som vägrat återvända till fronten i Ukraina tvingas dit under vapenhot och tvång, rapporterar TT med hänvisning till en granskning som gjorts av den ryska oberoende sajten Vjortska. Sajten har intervjuat anhöriga till Sergej Kruglyj som drabbades av svår PTSD efter sin första vända i Ukraina. Han började hallucinera och ducka för inbillade drönare, plågad av minnesbilderna från kriget. "Jag har gått runt hela fältet och samlat ihop huvuden. Ett av dem hade så vita tänder. Det log. Hans huvud var i mina händer och det log," sa Kruglyj till sin familj. Ett drygt halvår efter hemkomsten knackade polisen på hemma hos hans mamma och hämtade Kruglyj. Han skickades till en militäranläggning och sedan tillbaka till Ukraina. Enligt Vjortska är Kruglyj en av flera hundra, kanske flera tusen, soldater som brutalt tvingats återvända till Ukraina. Över 10 000 ryssar har åtalats för krigsvägran sedan invasionen inleddes. Flera desertörer har försökt fly till väst - som inte vill ta emot dem. Omni 240623. Ledamot öppnar för kortare betänketid för kärnvapen. Ryssland kan göra ändringar i sin kärnvapendoktrin och korta beslutstiden inför en eventuell användning av kärnvapen. Det säger Andrej Kartapolov, ordförande i dumans försvarsutskott. "Om utmaningarna och hoten växer kan vi justera saker i doktrinen i frågor som när vi ska använda kärnvapen och hur snabbt vi kan ta beslut om det," säger han enligt Reuters som hänvisar till statliga nyhetsbyrån Ria. Tidigare i veckan öppnade president Vladimir Putin för att göra ändringar i doktrinen, som senast ändrades 2020. Ryssland är världens största kärnvapennation. Putin öppnade för att "löpa linan ut" om Ryssland är hotat som nation Omni 240623. Stopp för Georgien på vägen mot EU. Som det ser ut nu kommer Georgien inte att kunna fortsätta på vägen mot ett EU-medlemskap, meddelar EU-ländernas ledare. De 27 stats- och regeringscheferna uttrycker allvarlig oro över utvecklingen i Georgien, enligt en gemensam markering från veckans toppmöte i Bryssel. Den så kallade agentlagstiftning som har införts av den georgiska regeringen anses utgöra ett tydligt avsteg från de kriterier som har lagts fram. De vill att regeringen i Tbilisi "klargör sina avsikter" och vänder om på den väg som "äventyrar Georgiens väg mot EU och de facto sätter stopp för anslutningsprocessen". Georgien blev kandidatland till EU i slutet av förra året, men under våren har dess regering infört en så kallad agentlagstiftning av rysk modell, trots väldiga protester på hemmaplan. Den nya lagstiftningen sägs syfta till att skapa ökad insyn i andra länders verksamhet i landet. Den har befarats få konsekvenser för landets EU-process genom att den går på tvärs med krav för ett medlemskap. Vid EU-toppmötet höjs också krav om att tilltagande våld och hot mot oppositionella, journalister och representanter för civilsamhället måste upphöra. Där större delen av det georgiska folket vill ta steg mot EU har det lilla landets regering balanserat intressen gentemot Ryssland, som i praktiken ockuperar delar av Georgien sedan ett kort krig för 16 år sedan. msn 240628. Nordkorea skickar trupper till Ukraina i ny militärallians med Ryssland. Denna utveckling följer efter ett försvarsavtal, undertecknat den 19 juni, under ett historiskt statsbesök av Rysslands president Vladimir Putin till Demokratiska folkrepubliken Korea (DPRK). President Putin, som besökte Nordkorea för första gången på nästan ett kvarts sekel, och Nordkoreas ledare Kim Jong Un, formaliserade sitt militära samarbete genom avtalet som lovar ömsesidigt stöd vid väpnade konflikter. Avtalet specificerar att om någon av de två nationerna blir angripna, kommer den andra att snabbt tillhandahålla militärt och annat stöd. Det rapporterar KyivPost. Som ett direkt svar på avtalet, har DPRK redan levererat nästan två miljoner granater och raketer för ryska raketartillerisystem, samt påstådda ballistiska missiler. Det nyligen tillkännagivna utskicket av nordkoreanska trupper till Donetskregionen markerar en ny fas i detta samarbete, där Pyongyangs trupper planeras att delta aktivt på slagfältet. Denna utveckling har väckt stor internationell uppmärksamhet. Pentagon talesperson Pat Ryder uttryckte djup oro över Nordkoreas beslut under en briefing den 25 juni, där han beskrev det som att Nordkoreas trupper "effektivt skickas till slakt". Ryder kritiserade också klokheten i att använda dessa trupper som "kanonmat i ett olagligt krig". Vidare, har Ilya Ponomarev, en före detta medlem av det ryska parlamentet, kommenterat till Storbritanniens Daily Express att Nordkorea agerar som en viktig förbindelselänk mellan Ryssland och Kina. Genom Pyongyang kan Kina indirekt fortsätta att stödja Ryssland med militär utrustning utan att direkt bryta mot västerländska sanktioner. Michael Carpenter från USA:s nationella säkerhetsråd pekade på kontrasten mellan denna växande koalition bestående av Ryssland, Nordkorea, Iran och Syrien och den breda internationella stödgruppen för Ukraina. msn 240628. Granskning: Ryssland håller på att få slut på stridsvagnar. Ryssland tycks få allt svårare att ersätta den utrustning de förlorar i kriget mot Ukraina, samtidigt som Ukraina nyligen fått en ny infusion av materiel från väst. Det rapporterar Süddeutsche Zeitung, som med hjälp av AI analyserat satelitbilder av slagfält och ryska baser. I den ryska 111:e centrala stridsvagnsdepån fanns till exempel innan kriget 857 stridsvagnar, enligt tidningens analys. Nu är den nästan tom. "Ryssland förlorar långt mer militär utrustning än det kan ersätta, och lagren håller på att ta slut," säger Gustav Gressel på tankesmedjan European Council on Foreign Relations till tidningen. Har granskat bilder av 87 ryska försvarsanläggningar. Både Ukraina och Ryssland ersätter skadade stridsvagnar med äldre modeller. Kan ha förlorat över hälften av somliga stridsvagnstyper. Omni 240628. Experten: Det innebär Rysslands nya avtal med Iran. Ryssland har gjort klart ett nytt omfattande samarbetsavtal med Iran. "De gör gemensam sak för att trycka tillbaka mot vad de menar är en orättfärdigad västledd ordning," säger Martin Kragh, biträdande chef för Utrikespolitiska institutet. Banden mellan de två regimerna har vuxit sig starka på relativt kort tid. "Det tydligaste steget mot ett samarbete kom 2015," säger Kragh. Nu vill Ryssland och Iran signalera för omvärlden att deras relation fortsätter att stärkas - och Kreml räknar med att ha avtalet påskrivet inom kort. De två totalitära staterna har bland annat militära intressen gemensamt. Ryssland är måna om att säkra tillgångar till Irantillverkade drönare som använts flitigt i Ukrainakriget, medan Iran bedöms vara angeläget om rysk expertis på kärnenergiområdet. "De har även ett intresse av att undgå sanktioner från västvärlden," säger Kragh. Hör Martin Kragh förklara vad avtalet innebär i klippet. svt 240629. Macron svartmålas och högern premieras i rysk propgaganda. SVT:s analys visar att huvudsyftet med den pågående desinformationskampanjen är att svartmåla Frankrikes president Macron och samtidigt lyfta det högernationalistiska partiet Nationell Samling. Av 108 analyserade artiklar nämns Macron 63 gånger, varav 59 gånger i en negativ kontext. Enligt den proryska propagandan bryr sig Macron mer om kriget i Ukraina än att lösa Frankrikes egna problem. Nationell Samling, partiets tidigare ledare Marine Le Pen och den nuvarande ledaren Jordan Bardella, nämns sammanlagt 62 gånger, aldrig i en negativ kontext. Prorysk propaganda smygs även in i artiklar med skönhetstips - se svt:s genomgång i videon. svt 240630. Källor: Putin vill förse Huthirörelsen med robotar. Putin har bett Saudiarabien om tillåtelse att överlämna kryssningsrobotar till Huthirörelsen i Jemen, skriver Moscow Times. Uppgifterna ska ursprungligen komma från USA:s underrättelsetjänst. "Om jag var huthierna skulle överljudskryssningsmissiler finnas väldigt högt upp på min inköpslista. Och ryssarna har ganska bra kryssningsmissiler för fartygsmål," säger Fabian Hinz, expert på ballistiska robotar och kryssningsrobotar på tankesmedjan International Institute for Strategic Studies, till Middle East Eye. Enligt tidningens uppgifter ska Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman i ett första skede ha sagt nej till Rysslands begäran. Huthirebellerna befann sig fram till 2022 i krig med Saudiarabien. De har sedan i november förra året använt drönare och robotar för att attackera fartyg i Röda havet. Huthierna hävdar att attackerna görs till stöd för Palestina under den pågående israeliska offensiven i Gaza. Ryska kryssningsrobotar skulle kunna kraftigt förbättra huthiernas möjligheter att sänka skepp. Putin besökte Saudiarabien i december. msn 240630. Kommentar: Putin är en terrorist som vill hjälpa andra terrorister. Centralbanken varnar för rysk ekonomisk kollaps på grund av sanktioner. Sanktionerna utgör ett allvarligt hot, varnar Vladimir Chistyukhin, förste vice ordförande för Rysslands centralbank. Vid St. Petersburgs internationella juridiska forum betonade Chistyukhin det akuta behovet av att lösa betalningsproblem, även om det innebär att använda okonventionella metoder. msn 240701. Kommentar: Precis vad sanktionerna är tänkta till. ISW: Putin vill fortsatt utplåna Ukraina. Vladimir Putins taktik är att göra gradvisa framsteg, längre och längre in i Ukraina. Taktiken att småskaligt, men ofta, ockupera nya områden ska skapa narrativ för väst att en Ukrainsk vinst är onåbar, menar Institute for the Study of War. För Ryssland är taktikens pris över 1000 skadade eller döda soldater varje dag, skriver New York Times. Enligt källor till tidningen rekryterar Ryssland dagligen lika många. Väst måste skynda på med sitt stöd till Ukraina så att landet kan organisera en motoffensiv, för att motverka narrativet, enligt ISW. Ukraina har sagt att en ny motoffensiv är aktuellt först nästa år. För tillfället ligger landet på defensiven. (svt 240701.) Säkerhetspolisen: Flera gripna för kupplaner. Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU skriver på Telegram att man slagit till mot ett flertal personer som misstänks för att ha planerat en väpnad kupp i landet. Enligt myndigheten så ska personerna planerat för att med vapen i land storma parlamentet och störta landets politiska och militära ledning. I planerna ska det ha ingått att arrangera en fest som täckmantel för kuppen. Bland de anklagade, som sägs komma från olika delar av landet, finns personer med anställning på icke-namngivna ukrainska myndigheter, enligt SBU. Vapen och ammunition ska ha hittats i några av deras hem. De gripna, vars antal är oklart, sägs riskera 10 års fängelse. (svt 240701.) Konstantin: Russian Is In Trouble: What Is Coming Soon Explained. INSIDE RUSSIA: You tube 1:25:55 240701. Pew Research Center: Views of Russia and Putin. Opinions of Russia are broadly negative, with majorities in more than half of the surveyed countries holding an unfavorable view. Confidence in Putin remains low across the surveyed countries, though relatively large shares in the Asia-Pacific region and sub-Saharan Africa have confidence in him. In some places, views of Russia and Putin have warmed slightly since reaching historic lows in 2022 amid Russia’s invasion of Ukraine. Se land för land! pewresearch.org 240702. Putins kalkylerade drag: Ryssland vill förlänga konflikten i Ukraina. Vissa konfliktanalytiker menar att Ryssland försöker förlänga kriget i Ukraina, och att tiden är på deras sida. Enligt experter som specialiserar sig på konfliktsituationer gäller att ju längre Ryssland kan hålla igång konflikten, desto större är dess potential att destabilisera Ukraina. En färsk analys från Institute for the Study of War (ISW), baserad i USA sedan 2007, visar att den ryske presidenten Vladimir Putin förväntar sig en seger efter invasionen av Ukraina och är beredd att vänta på den. Putins strategi involverar enligt uppgifter långvariga offensiva operationer, vilket gör att Ryssland kan återuppbygga sina styrkor över tid. Analytiker föreslår att Putin avser att behålla alla annekterade territorier och drar självförtroende från Rysslands framgångsrika annektering av Krim 2014. ISW betonar att västerländskt stöd, genom att förse de ukrainska styrkorna med nödvändig utrustning och vapen på ett tillräckligt och regelbundet sätt, förblir det mest trovärdiga sättet att motverka Putins ambitioner att förstöra den ukrainska staten och dess identitet. msn 240702. Kraftfullt svar från Ryssland: Inga övningar nära vår gräns. Spänningarna har ökat i Fjärran Östern då Japan har tillkännagett storskaliga militära manövrar på Hokkaido, planerade från den 19 till 25 juli, tillsammans med Spanien och Tyskland. Denna åtgärd har mötts av ett snabbt och kraftfullt svar från Ryssland, som kraftfullt har protesterat mot övningarna nära dess gränser, särskilt nära Kurilerna. Ryska diplomater har förklarat dessa aktiviteter som oacceptabla, vilket återspeglar de känsliga geopolitiska dynamikerna i regionen. Kurilerna, belägna endast en smal remsa bort från Hokkaido över Sovjet-sundet, har länge varit en stridspunkt mellan Ryssland och Japan, där Tokyo har gjort anspråk på territoriet. Beslutet att genomföra militära övningar så nära har förvånat många, särskilt med tanke på Rysslands vanligtvis återhållsamma svar på sådana manövrar nära sina gränser. Kinesiska journalister noterade att Moskvas kraftiga protest utgör ett sällsynt exempel på beslutsamhet, i kontrast till deras vanliga användning av strategiska militära övningar som svar. Enligt analytiker i ryska medier ses Japans handlingar som provokativa men inte nödvändigtvis hotfulla för Rysslands säkerhet. Trots Tokyos ansträngningar att involvera allierade i att övervaka de ryska kusterna på avstånd, är det välkänt att Japan saknar både kapacitet och beslutsamhet för en kraftfull lösning på konflikten om Kurilerna. msn 240702. Xi på plats i Kazakstan. Kinas ledare Xi Jinping kom på tisdagen fram till Kazakstans huvudstad Astana för ett statsbesök i landet. Han kommer också delta i ett möte med samarbetsorganisation Shanghai Coorperation Organization (SCO) som hålls i Astana. SCO grundades 2001 och där ingår medlemsländerna Kina, Ryssland, Indien, Pakistan, Iran, Kazakstan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Uzbekistan och snart också Belarus. XI Jinping kommer senare under veckan resa vidare till Tadzjikistan. msn 240702. Flera dödade i ryskt anfall mot köpcenter i ukrainska storstaden Dnipro. Minst fem personer har dödats i ett massivt ryskt anfall mot storstaden Dnipro i Ukraina. Flera drönare och robotar kunde skjutas ner, men president Volodymyr Zelenskyj vädjar om mer moderna luftvärnssystem. "Omvärlden kan rädda liv2," skriver han på X. Bilder som publicerats i ukrainska medier, och som verifierats av SVT, visar när en robot slår ned i staden. Ett stort rökmoln bildas, samtidigt som människor flyr platsen. Onsdagsmorgonens ryska attack mot Ukrainas fjärde största stad, Dnipro, beskrivs som massivt. Ett köpcentrum och en bensinstation träffades i anfallet, som även orsakade ett flertal bränder på olika håll, varav ett intill en sjukhus. Minst fem personer dödades och 39 skadades, enligt lokala myndigheter. Enligt Zelenskyj pågår räddningsarbetet för att hjälpa alla som har drabbats i attacken. "Bara två saker kan stoppa denna ryska terror - modernt luftvärn och långdistansvapen," skriver Zelenskyj på X. Det ukrainska försvaret lyckades skjuta ner flera robotar och drönare, men enligt Zelenskyj räcker i nuläget inte landets luftvärn till. "Omvärlden kan rädda liv, men det kräver beslutsamhet från ledare," skriver han. Sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har ryska styrkor återkommande riktat anfall mot Dnipro, som dessförinnan hade upp emot en miljon invånare. svt 240703. Kommentar: Händelsen visar bara hur ond Vladimir Putin är. En sådan man kan göra värre saker framöver. Svenska kyrkan bombad i Gammalsvenskby: "Tappar andan." För två veckor sedan förstördes en kyrka i Gammalsvenskby i Ukraina med ryska drönare, och så sent som i måndags bombades ytterligare en. Denna gång var det den svenska kyrkan i staden. "Jag tappar andan att de kan ge sig på den här typen av byggnader. Det är svårt att förstå," säger Sofia Hoas, ordförande för föreningen Svenskbyborna. "För det finns inga militära hot eller militära mål i den här byn överhuvudtaget och då ger man sig då på." Hon berättar att Ryssland har bombat byn i flera dagar med kamikazedrönare. Se mer om bombningen av den svenska kyrkan i klippet. Byn som bildades på 1700-talet och ligger i Cherson-regionen har koppling till Gotland tack vare ättlingar. Samhället har sedan Rysslands fullskaliga invasion blivit hårt ansatt. Trots attackerna berättar Sofia Hoas att invånarna fortsätter se ljust på framtiden. "Förutom det akuta läget med att få dem att överleva så görs det även en återuppbyggnadsplan för att se hur man ska kunna bygga upp byn igen." Nu planerar man en insamling tillsammans med svenska kyrkan i Sverige för att kunna bygga upp kyrkan igen. Gammalsvenskby har starka band till Gotland och ättlingar till de som lämnade samhället på 1920-talet bor kvar på ön. Hör mer i klippet. svt 240703. Källor: EU vill införa tullar på billiga varor från Kina. EU planerar att införa tullar på billiga varor från Kina, rapporterar Financial Times med hänvisning till källor. Kommissionen skissar nu på ett förslag om att slopa den tullfria importen för varor som kostar mindre än 150 euro - något som skulle slå hårt mot kinesiska företag som Temu och Shein. Förra året importerades 2,3 miljarder lågprisvaror tullfritt till unionen och i år ser det ut att öka kraftigt, skriver tidningen. Temu, Aliexpress och Shein säger att man stöttar och arbetar med lagstiftarna. Källorna till FT: Ska gälla alla onlinehandlare som levererar till kunder. Omni 240703. Ryssland: Har rekryterat 190 000 soldater i år. Omkring 190 000 personer har rekryterats till den ryska militären under 2024, rapporterar statliga ryska RIA, som hänvisar till ett uttalande från tidigare presidenten Dmitrij Medvedev. Enligt Medvedev, i dag biträdande ordförande i Rysslands säkerhetsråd, rekryteras i snitt 1 000 personer om dagen. Siffrorna är i linje med de beräkningar som Storbritanniens försvarsdepartement gjorde tidigare i våras. För att locka fler att ansluta sig till armén, som dras med stora förluster, har Ryssland bland annat erbjudit högre löner. Enligt president Vladimir Putin är det inte aktuellt med en ny tvångsmobilisering. (svt 240704.) Zelenskyj kräver Trump på svar om kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver svar från Donald Trump om vad han menar med att han, om han blir ny amerikansk president, snabbt kan sätta stopp för kriget i Ukraina. "Om Trump vet hur kriget kan avslutas så borde han berätta det för oss i dag," säger Zelenskyj i en intervju med Bloomberg. Den ukrainske presidenten säger att han gärna vill veta vad Trumps plan innebär för Ukrainas suveränitet och status. Ukraina måste kunna förbereda sig om Trump väljs, annars blir det en grym lek för ukrainarna. "Vi vill veta," säger Zelenskyj. "Vi vill veta huruvida vi i november har USA:s starka stöd eller om vi står ensamma." I den så omskrivna tv-debatten mellan Trump och USA:s president Joe Biden förra veckan klagade Trump över att USA har öst miljarder över Atlanten till Ukrainas försvar men att inget tyder på att Ukraina är på väg att vinna kriget. msn 240704. Storbritannien: Ryssland stjäl ukrainska mineraler. Ryssland använder de ockuperade områdena för att transportera stulna mineraler och andra värdefulla tillgångar från Ukraina. Det uppger det brittiska försvarsdepartementet i ett uttalande. "Ukrainska regeringskällor har länge lyft fram att Ryssland stjäl ukrainska tillgångar från områden som de har ockuperat," står det i uttalandet. Ukraina har stor tillgång till bland annat järnmalm, kol, uran och guld. Ryssland stjäl mineralerna som en del i arméns försök att bryta ner den ukrainska ekonomin under kriget. Ryssland stärker infrastrukturen i ockuperade områden för att kunna transportera ukrainska mineraler. Omni 240704, Vladimir Putin: Talibanerna är Rysslands allierade. Rysslands president Vladimir Putin säger att talibanerna i Afghanistan är allierade med Moskva i kampen mot terrorism, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Uttalandet från Putin gjordes i samband med säkerhetskonferensen i Astana i Kazakstan. "Vi måste anta att talibanerna kontrollerar landet. I den meningen är talibanerna naturligtvis våra allierade i kampen mot terrorism," säger han och tillägger att "alla myndigheter är intresserade av stabilitet i den stat de styr". Talibanerna, som tog över makten i Afghanistan 2021, har inte blivit erkända som landets legitima regering av något land. Även Ryssland har riktat sanktioner mot gruppen. De senaste åren har Ryssland arbetat för att förbättra relationerna med talibanerna. Rysslands FN-representant har öppnat dörren för att lyfta sanktioner mot talibanerna . Omni 240704. Erdogan: Vill stärka allt samarbete med Kina. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vill att Kinas och Turkiets samarbeten ska stärkas på alla områden. Det var hans budskap till Kinas president Xi Jinping när de möttes i Kazakstan på torsdagen, rapporterar Reuters. Ledarna möttes när Shanghai Cooperation Organisation (SCO) höll toppmöte i huvudstaden Astana. Ryssland, Kina, Indien, Iran och flera centralasiatiska länder ingår i organisationen, som har som mål att vara en motvikt till USA:s globala inflytande. Turkiet är inte medlem, men har status som "dialogpartner". Diskuterade också krigen i Ukraina och Gaza. Även Vladimir Putin och Xi Jinping har samtalat under toppmötet. Omni 240704. Putin: Tar Trumps uttalande om fred i Ukraina på allvar. Den ryske presidenten Vladimir Putin säger att han tar Donald Trumps upprepade uttalanden om att stoppa kriget i Ukraina på allvar, rapporterar AFP. Putins uttalande kom under torsdagen i samband med säkerhetsmötet i Kazakstan, då presidenten fick frågor om den amerikanska valrörelsen. "Jag är naturligtvis inte bekant med några förslag på hur han planerar att göra det. Det är nyckelfrågan. Men jag tvivlar inte på att han verkligen menar det," säger han. Tidigare i år rapporterade Washington Post med hänvisning till källor att Donald Trump är öppen för att låta Ryssland behålla annekterade Krymhalvön och Donbass i utbyte mot fred. Trump har inte kommenterat uppgifterna. Omni 240704. Polen tar hjälp av Finland för att bevaka gränsen. Polen vill ta hjälp av gränsvakter och poliser från Finland, Tyskland och Grekland för att bättre kunna bevaka gränsen mot Belarus, rapporterar Reuters. Myndigheter i Polen och Finland har de senaste månaderna varnat för att antalet människor som försöker ta sig västerut från Belarus eller Ryssland kan öka drastiskt den kommande tiden. Länder i väst har varnat för att länderna använder migranter som "hybridkrigföring". Enligt EU:s gräns- och kustbevakningsmyndigheten Frontex har antalet människor som försökt ta sig in i EU längs unionens östra gräns fördubblats under de fem första månaderna av 2024. Polens försvarsminister: Migranter kan vara tränade för att attackera polska soldater. Wladyslaw Kosiniak-Kamysz: Det pågår ett hybridkrig vid gränsen mellan Polen och Belarus. Omni 240704. Rysk överste misstänkt för Butja-massakern gripen för korruption. Artiom Gorodilov, överste befälhavaren i ryska armén, greps i onsdags av den ryska säkerhetstjänsten FSB. Enligt ryska medier anklagas han för allvarliga korruptionsbrott. I början av den ryska invasionen i februari 2022 ledde Gorodilov det regementet som, genom en utredning gjord av New York Times, befanns vara ansvariga för avrättningarna av civila i Butja, en förort utanför Kiev. Gorodilov, som greps den 3 juli, åtalas av en rysk militärdomstol för att ha begått bedrägeri uppgående till minst en miljon rubel. Sedan Segej Sjojgu fick lämna sin post i maj i år, har en lång rad gripanden gjorts inom den ryska försvarsmakten. (svt 240705.) Rysk överste misstänkt för massakern i Butja gripen för korruption. Överste Artiom Gorodilov greps i onsdags av den ryska säkerhetstjänsten FSB. Han anklagas nu, enligt ryska medier, för allvarliga korruptionsbrott. Gorodilov ledde regementet som misstänks för massakern på hundratals civila i staden Butja i Ukraina våren 2022. Gripandet är ett i en lång rad fängslanden inom den ryska försvarsmakten sedan försvarsministern Sergej Sjojgu fick lämna sin post i maj i år. SR 240705. Putin till Orbán: Redo att diskutera "nyanser" om kriget. President Vladimir Putin har sagt till Ungerns premiärminister Viktor Orbán att han är redo att diskutera "nyanser" i fredsförslag om att få ett slut på kriget i Ukraina. Det rapporterar Reuters. Putin ska ha sagt att han är redo att höra Orbáns ståndpunkt om kriget och även vill även bli informerad om andra europeiska ledares åsikter. I juni uppgav Putin att Ryssland var redo att avsluta kriget om Ukraina lägger ner sina Nato-ambitioner och lämnar över fyra provinser som Ryssland gör anspråk på. Orbán befinner sig på ett besök i Moskva som kritiserats av andra EU-ledare. Ukraina har avfärdat förslagen som en uppmaning att kapitulera. Stoltenberg säger att Nato hade informerats om besöket: "Kommer inte representera Nato." Borrell fördömer Orbáns Moskva-resa: "Inga mandat."
Omni 230705. Marine Le Pen promises French far right will rein in aid to Ukraine. As Ukraine bleeds territory to Russia, support from one of Kyiv’s strongest backers looks set to falter if the far right sweep to power in Sunday’s French parliamentary elections. Marine Le Pen, figurehead of the French far-right National Rally (RN) party, vowed a prime minister from her party would prevent Kyiv using French-supplied long-range weapons to strike inside Russia and would stymie French President Emmanuel Macron’s suggestion he might put French boots on Ukrainian soil. "If Emmanuel Macron wants to send troops to Ukraine and the prime minister is against it, then there are no troops sent to Ukraine," she told CNN. "The prime minister has the final say."
Marine Le Pen gave a wide-ranging interview to CNN’s Christiane Amanpour on Thursday ahead of the second-round vote in France’s snap parliamentary election, called by Macron after National Rally’s stunning European election results in May.
CNN 240705. Fängslad Putinkritiker har förts till sjukhus. Den ryske oppositionspolitikern och journalisten Vladimir Kara-Murza har förts till sjukhus, och hans advokater har nekats kontakt med honom de senaste två dagarna, uppger hans hustru enligt AFP. Varför 42-åringen förts till sjukhus, och hans hälsotillstånd, är okänt. Kara-Murza avtjänar sedan april 2023 ett 25-årigt straff i högsäkerhetsfängelset IK-6 i sibiriska Omsk - ett av de hårdaste straff som utdömts till en Kremlkritiker. Han dömdes för bland annat förräderi efter att ha kritiserat invasionen av Ukraina. Kara-Murzas advokater har rest till IK-6 men nekas att träffa honom. Lider av hälsoproblem efter påstådda förgiftningsförsök 2015 och 2017. Omni 240705. Mediazona: 120 000 ryska soldater dödade. Oberoende ryska Mediazona, som löpande under krigets gång använt sig av öppna ryska källor för att avgöra hur många ryska soldater som stupat i Ukraina, konstaterar nu att omkring 120 000 ryska soldater dödats sedan invasionen inleddes. Siffran har tagits fram i samarbete med den ryska nyhetssajten Meduza. Tillsammans har de sammanställt data om överdödlighet utifrån officiella ryska arvsärenden. Enligt dem har 39 000 ryska soldater dödats sedan årsskiftet. Deras beräkningar visar även att mellan 200 och 250 soldater stupar varje dag. (svt 240705.) Tyskland: Levererat ytterligare Patriot till Ukraina. Ett tredje luftvärnssystem av typen Patriot har skickats till Ukraina från Tyskland, uppger den tyske ambassadören Martin Jaeger på X. Att ytterligare ett varit på väg från landet har varit känt sedan i våras. Ukraina besitter nu minst fyra Patriotsystem, och fler är på väg. Nederländerna meddelade i slutet av maj att ytterligare ett ska levereras framöver. Också Rumänien har beslutat att skicka ett av sina Patriotsystem till Ukraina. Ukrainarna har sagt sig behöva minst sju sådana för att hantera de dagliga ryska luftattackerna, men helst över 20 stycken för att skydda hela landets yta. (svt 240705.) Kreml tar ny strid mot utländska ord i Ryssland. Den ryska regeringen har ritat upp en plan för 2024 till 2026, som syftar till att bevara och stärka ”traditionella andliga och moraliska värderingar”, rapporterar oberoende Moscow Times. Ett av direktiven är att begränsa användningen av utländska ord "i det offentliga utrymmet, litteraturen och konsten, massmedierna och utbildningsväsendet". Både Vladimir Putin och andra ryska politiska toppar har tidigare tagit strid i frågan. I början av förra året sa överhusets talman Valentina Matvijenko: "Jag äcklas av vad som händer med det ryska språket, när regeringen använder ord som "cashback". Äldre förstår inte vad det är. Varför inte använda det ryska ordet återbetalning? I februari i fjol införde underhuset en lag som förbjuder utländska ord i filmer, pjäser, medier, offentliga handlingar och valkampanjer. Vill bevara "Ryska federationens kulturella suveränitet." Förra året förbjöds statsanställda att använda utländska ord i yrket (2023). Syftar till att "skydda ryssar och deras status." Omni 240706. En av tre ryssar: Kan vara berättigat med kärnvapen. Kremls narrativ om kriget tycks gå hem allt mer hos den egna publiken. Det visar mätningar som det oberoende ryska opinionsinstitutet Levada utfört, enligt tankesmedjan ISW. Två av tre svarande skyller kriget i Ukraina på USA och Nato - i juni 2023 var det runt hälften. 95 procent oroar sig för ukrainsk artilleribeskjutning av ryska gränsregioner, och runt 86 procent för västländernas vapenstöd till Ukraina. 86 procent oroar sig även för att kärnvapen ska användas, oavsett av vilken sida - men samtidigt anser 34 procent att rysk användning av kärnvapen i Ukraina "kan vara berättigat". Omni 240706. Experten: "Det var en rysk kryssningsrobot." Under förmiddagen har Rysslands utrikesdepartement hävdat att roboten som träffade barnsjukhuset i Kiev under måndagen var en ukrainsk luftvärnsrobot. Ett falskt påstående, säger robotexperten Erik Berglund på FOI. "Det är mycket tydligt att det är en rysk kryssningsrobot, en Kh-101," konstaterar Berglund. "Sådana finns inte i Ukraina och Ukraina har dessutom inga bombplan som skulle kunna bära den." Berglund säger även att den förödelsen som träffen lämnade inte skulle kunna orsakas av en luftvärnsrobot. Ukraina säger att de har bevis på att det var en rysk robot som träffade och även FN:s analyser av bilderna säger att den var rysk, skriver Reuters. (svt 240709.) Nordkorea skickar militärtränare till Ryssland. En delegation med "militära utbildare" har lämnar Nordkorea för att resa till Ryssland, skriver den statliga nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA. Det nämns inte vart i Ryssland delegationen ska åka eller vad de ska göra i landet. Det avtal som Nordkorea och Ryssland slöt i juni har oroat Sydkorea som nu öppnat för att skicka vapen till Ukraina. Det Nordkoreanska hotet mot Europa uppges även vara en diskussionspunkt under Natotoppmötet som inleds under tisdagen. (svt 240709.) Ryssland konfiskerar ukrainares bostäder. En replika av Rysslands segerflagga från andra världskriget har hissats i centrala Melitopol i södra Ukraina. Ukrainare som tvingats lämna sina hem på grund av den ryska ockupationen blir bestulna på sina egendomar - av den ryska staten. Bara i staden Melitopol handlar det om flera tusen objekt som har eller kan konfiskeras, det visar SVT:s granskning av officiella ryska dokument. Se mer hos svt 240709. Ryska oligarker håvar in 120 miljarder i utdelningar. Ett dussin ryska oligarker har i år fått dela på över 1 000 miljarder rubel i utdelningar, motsvarande 120 miljarder kronor. Detta efter att ryska storbolag ånyo börjat dela ut pengar till sina aktieägare, rapporterar Bloomberg. Utdelningarna är kopplade till bolagens fjolårsresultat och i vissa fall till första kvartalet i år. Mest pengar har den sanktionslistade Lukoil-vd:n Vagit Alekperov fått med en utdelning på 186 miljarder rubel, i kronor drygt 22 miljarder. Flera av höjdarna har nära kopplingar till Rysslands president Vladimir Putin, uppger Bloomberg. Rysk ekonomi gick in i recession för två år sedan efter landets anfallskrig mot Ukraina, men har sedan dess återhämtat sig. msn 240709. Natokälla: Ryssland oförmögna till större offensiv. Ryssland har inte tillräckligt med ammunition och trupper för att inleda en större offensiv i Ukraina, uppger en anonym högt uppsatt Natokälla vid det pågående toppmötet för Reuters. De ryska förlusterna beskrivs som "mycket höga". "För att underhålla verkliga offensiva operationer tror vi att Ryssland är tvungna att säkra ammunitionslager från andra länder - utöver vad de redan får från Iran och Nordkorea. Putin skulle också tvingas att beordra en ny storskalig mobilisering." Samtidigt skriver Ukrainska Pravda, som också pratat med en Natokälla, att volymerna i Rysslands oljeraffinering minskat med 17 procent på grund av Ukrainska attacker. (svt 240710.) Ryssland förbjuder The Moscow Times. Ryska myndigheter stämplar The Times som en "icke önskvärd organisation". Det innebär att nyhetssajten förbjuds att verka i Ryssland - och att alla som kan betraktas ha samröre med den riskerar att straffas. Beslutet motiveras med att The Moscow Times "misskrediterar det ryska ledarskapets beslut i både utrikes- som inrikesärenden". Kreml har snabbat på processen med att kväsa oberoende medier i landet sedan man inledde den fullskaliga militäroffensiven mot Ukraina 2022. The Moscow Times, som publicerar både på engelska och ryska, har verkat från Amsterdam efter krigsutbrottet. Stämpeln som "icke önskvärd organisation" i Ryssland försvårar all form av samarbete med människor i Ryssland. "Självklart kommer vi att fortsätta vårt arbete som vanligt: med oberoende journalistik. Det är ett brott i Putins Ryssland", skriver The Moscow Times grundare Derk Sauer på X. Kommentar: The Moscow Times berättar sanningen, den får inte komma fram till det ryska folket i Putins Ryssland. Det vet vi om antalet dödade och skadade soldater i Ukraina. Inför den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 samlade Ryssland 130 000 soldater vid gränsen. Sidornas egna siffror, uppgifter från allierade stater och mediekällor tyder på att flera hundratusen, kanske uppemot en miljon, soldater dödats och skadats i kriget sedan dess. Men ingen vet säkert. "Risken finns att samma siffra går olika vägar och bekräftar sig själv," säger Joakim Paasikivi. Både Ukraina och Ryssland hävdade under våren att deras styrkor dödat och skadat en halv miljon fiendesoldater. Men hur stor andel respektive kategori står för avslöjas inte. Siffrorna har inte verifierats av oberoende aktörer och experter har varnat för att de sannolikt är överdrivna. Siffran, omkring 500 000, har återkommit vid flera tillfällen. Redan i augusti i fjol uppgav USA-källor för The New York Times i en ofta refererad artikel att närmare 500 000 soldater dödats och skadats. De skrev att ryssarna förlorat 300 000 soldater, varav 120 000 ska ha stupat. Ukrainas siffror uppgavs vara 190 000, inklusive 70 000 döda. Ett halvår senare, två månader innan Ukrainas militär själva gick ut med siffran, påstod president Zelenskyj att Rysslands totala förluster uppgick till en halv miljon. 180 000 av dessa uppgavs ha dödats. Han hävdade också att 31 000 ukrainska soldater stupat. Det var första gången Ukraina gick ut med en sådan siffra. I fredags skrev The Economist, som gjort en beräkning utifrån läckta amerikanska försvarsdokument, att mellan 462 000 och 728 000 ryssar skadats eller dödats vid mitten av juni. Ryssland har inte avslöjat hur många de förlorat, men oberoende rysk media har med hjälp av öppna källor försökt avgöra antalet. Förra månaden skrev granskande ryska iStories, som tittat på siffror från Rosstat, att minst 70 000 ryska soldater stupade 2022 och 2023. Och i dagarna skrev ryska Mediazona, som i samarbete med ryska Meduza räknat på Rysslands överdödlighet utifrån arvsstatistik, att antalet döda ryska soldater uppgår till minst 120 000. Även Frankrike och Storbritannien har gått ut med siffror över Rysslands förluster, men inte Ukrainas. Frankrikes utrikesminister sa i maj att ryssarna förlorat 500 000 soldater. 150 000 av dessa ska ha dödats. Om uppskattningen vilade på ukrainska siffror framgick inte. Storbritannien uppgav en liknande siffra samma månad - ryska förluster på 465 000 soldater. Britterna har tidigare utgått ifrån Ukrainas siffror, men uppgav inte om de gjorde det här. svt 240710. Nato: Nytt stödpaket till Ukraina på 450 miljarder kronor. Nato kommer att skicka ett stödpaket på minst 450 miljarder kronor till Ukraina näsa år. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under toppmötet i Washington. "Om vi inte vill böja oss för Putin måste vi visa engagemang och beslutsamhet," säger han på en presskonferens. Det var kriget i Ukraina som stod högst upp på agendan under Natomötet på onsdagen. Medlemsländerna enades om ett nytt stort stödpaket på minst 40 miljarder euro vilket motsvarar ungefär 450 miljarder kronor. Beloppet beskrivs som ett minimibelopp som ska skickas till Ukraina nästa år. "Vi gör det för att vi vill få slut på kriget så snart som möjligt. Det snabbaste sättet att få slut på ett krig är att förlora det, men det leder inte till fred utan bara till ockupation," säger Jens Stoltenberg under en pressträff. Tidigare har Stoltenberg lanserat ett förslag om ett fem år långt avtal, men det som presenterades under onsdagen är skrivet för ett år. Stödpaketet ska bland annat gå till vapen, soldaters träning och Ukrainas försvarsindustri. Enligt Stoltenberg ska Nato även ta över en stor del av koordinationen av det mesta av det internationella säkerhetsstödet till Ukraina. "Arbetet kommer att ledas av en trestjärnig general och på högkvarteret i Tyskland kommer vi ha runt 700 personer som ska arbeta med det," säger han. USA:s utrikesminister Anthony Blinken tillkännagav även under dagen att de första amerikansktillverkade stridsplanen av modellen F-16 nu är på väg till Ukraina. Totalt ska det handla om 60 plan. "Planen kommer att flyga i Ukraina den här sommaren," säger Blinken. Under onsdagen höll statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff på plats i Washington där han betonade vikten av att fortsätta stödet till Ukraina: "Målet är att mycket enkelt. Ukraina måste få det stöd som de behöver för att vinna det här kriget och så att fred kan uppnås på Ukrainas villkor." Kristersson menar att ett nytt stödpaket skickar en "glasklar signal till länder som invaderar andra länder". "Det skulle få enorma konsekvenser för hela den europeiska säkerhetsanordningen om det visar sig att ett land kan invadera ett annat och komma undan." Under dagen talades det även om Ukrainas väg till medlemskap i försvarsalliansen. Men någon formell inbjudan blev det inte. Nato skriver däremot i slutdeklarationen att "Ukrainas framtid finns inom Nato" och att vägen är "irreversibel". svt 240711. Orban: Putin och Xi förväntar sig fredssamtal om Ukraina innan slutet av 2024. Ungerns premiärminister Viktor Orban har informerat Europeiska unionen att ledarna från Ryssland och Kina förväntar sig fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina innan årets slut 2024. Denna information rapporterades av den spanska dagstidningen El Pais. El Pais har citerat konfidentiella rapporter från Viktor Orban efter hans besök i Ryssland och Kina. Orban, som betraktas som en av president Vladimir Putins främsta västallierade, har väckt spänningar inom EU och USA genom sina nyligen genomförda diplomatiska uppdrag till Ukraina, Ryssland och Kina. Enligt El Pais försäkrar Orban att både Putin och Kinas president Xi Jinping räknar med att nya fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina kommer att initieras innan året är slut, vilket framgår av ett brev från den ungerska ledaren. Som svar på rapporten uttalade Rysslands vice utrikesminister Andrej Rudenko till nyhetssajten RBC att fredssamtal skulle kunna äga rum när Ukraina intar en mer "realistisk inställning". El Pais rapporterade att Putin uttryckte förvåning över Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs avvisande av hans förslag om vapenvila. Putin uppskattade Ukrainas månatliga förluster på slagfältet till mellan 40 000 och 50 000 soldater, men avslöjade inte några siffror för ryska förluster. Förra månaden förklarade Putin att Ryssland endast skulle avsluta sin offensiv om Ukraina drog tillbaka sina trupper från öst och syd och avstod från sitt NATO-medlemskap, ett krav som Kiev avvisade som ett territoriellt ultimatum jämförbart med Adolf Hitler. Enligt AFP framgår det av Orbans brev till Europeiska rådets president Charles Michel, som delats med EU-medlemsländer, att Putin är öppen för "alla förslag om vapenvila som inte innebär en dold omplacering och omorganisering av ukrainska styrkor." El Pais tillade att Putin anser de avbrutna fredssamtalen i Istanbul våren 2022, som Kreml nyligen har framhävt som en relevant grund för nya samtal, som "relevanta". Orban tog upp den potentiella rysk-ukrainska vapenvilan i samband med det kommande amerikanska presidentvalet. Orban, som är en uttalad beundrare av den republikanske kandidaten Donald Trump, ska enligt uppgift ha framfört till Xi: "Jag lyfte fram tanken att en nyvald amerikansk president kommer att mötas av förväntningar att snabbt leverera politiska resultat, till och med innan tillträdet. En vapenvila som inleds före fredssamtal, samt snabba och intensiva fredsförhandlingar, kan vara till fördel för den nya amerikanska administrationen." Enligt El Pais har Xi inte kommenterat detta scenario.
msn 240711. Kina varnar Nato för konfrontation. Nato bör inte "provocera fram en konfrontation" med Kina till följd av landets relation med Ryssland, säger en talesperson för Pekings EU-sändebud i ett uttalande på torsdagen. Uttalandet kommer efter att Nato presenterat sin deklaration vid det pågående toppmötet i Washington, där Kina nämns i kritiska ordalag. Försvarsalliansen skriver bland annat att partnerskapet med Moskva är skäl till "djup oro". Enligt uttalandet från Peking ska Nato "sluta underblåsa det så kallade Kina-hotet och provocera fram konfrontation och rivalitet." Nato borde, enligt Kina, i stället göra mer för att bidra till världsfred och stabilitet. Kina påstår sig vara neutralt gällande Rysslands invasionskrig i Ukraina. De två ländernas strategiska samarbete har dock fördjupats sedan invasionen. Nyligen kom rapporter om att kinesiska och ryska företag tillverkat en typ av attackdrönare som kan användas mot Ukraina.
msn 240711. Times Radio: Bill Browder: 'Putin is scared' as Kremlin continues crackdown while losses increase in Ukraine. Bill Browder är en duktig analytiker. You tube 28:09 240712. Stoltenberg varnar för Kina: "Möjliggör Rysslands krig." Avgående Natochefen Jens Stoltenberg gick hårt åt Kina i sitt slutanförande vid alliansens toppmöte i Washington, skriver Politico. Norrmannen anklagade den kinesiska regeringen för att förtrycka sitt eget folk och för att hota Taiwan. Dessutom sa att han att Kina genom sitt agerande möjliggör Rysslands krig i Ukraina och att landet, exempelvis genom att öva tillsammans med Belarus, tar sig närmare Nato. "Kina genomför en massiv militär upprustning utan insyn och investerar kraftigt i moderna robotar och kärnvapen," sa Stoltenberg vidare. Stoltenberg: Vi pratar om auktoritära regimer. Omni 240712. Expert: Mer hänsynslös säkerhetstjänst i Ryssland. Den ryska säkerhetstjänsten har blivit allt mer aktiv och hänsynslös i sitt agerande utomlands, säger Rysslandsexperten Martin Kragh till DN. Utöver de vanliga oppositionella måltavlorna i den ryska diasporan har man nu även börjat med mordplaner och mordförsök på personer i den europeiska vapenhandeln. "Man vill skicka en signal, om ni försöker stötta Ukraina eller om ni försöker avslöja den ryska statens hemligheter - då kommer ni inte att vara säkra," säger Kragh. Ryssland har gått i en mycket auktoritär riktning under Putin och hotet mot väst kommer att bestå under lång tid, tillägger han. Kragh: Rysslands lista över måltavlor har vidgats. Omni 240712. "Får Putin som han vill blir konsekvenserna enorma." Att omvärldens sanktioner faktiskt biter på Ryssland är av största vikt för hela Europas framtid. Det säger EU-toppdiplomaten David O’Sullivan i en intervju med Politico. Han beskriver frågan som "existentiell" för Europa och säger att sanktionerna inte bara handlar om EU. "Det finns mycket goda skäl för oss att göra detta för vår egen skull. Om Putin får som han vill i Ukraina blir konsekvenserna enorma," säger O’Sullivan. Omni 240713. 70 000 ryska soldater döda eller skadade - på 60 dagar. Ryssland lider stora förluster bland sina trupper i Ukraina, rapporterar The Telegraph. 70 000 ryska soldater ska ha dött eller skadats på bara 60 dagar, skriver brittisk underrätelsetjänst i ett inlägg på X. Snittet på över 1 000 ryska förluster om dagen väntas samtidigt fortsätta under de kommande två månaderna, enligt underrättelserna. En högt uppsatt Natotjänsteman ska ha beskrivit förlusterna som "astronomiska" under militäralliansens toppmöte i Washington, skriver The Telegraph. Ryssland har gjort stora framsteg i östra Ukraina under de senaste månaderna. Kopplas till nya fronten i Kharkiv. "Massiv beskjutning" av Cherson. Omni 240713. Ryska varningen: USA:s robotar hotar städer i väst. Kreml gillar inte USA:s planer på att placera långdistansrobotar i Tyskland. I en intervju med statlig rysk tv säger talespersonen Dmitrij Peskov att robotarna i förlängningen hotar invånarna i europeiska storstäder, rapporterar TT. "Vi har tillräcklig kapacitet till att slå ut dessa robotar, men de potentiella offren är huvudstäderna i de länder robotarna avfyrats från," säger han. Tidigare i veckan meddelade USA att man planerar att stärka Natos kapacitet i Europa med kryssningsrobotar av modellen Tomahawk. Peskov hävdar att det skulle kunna leda till ett nytt kallt krig.
Omni 240713. Rysk bank tvingas ta bort enhörningsbild på bankkort. Moskvas politiker är upprörda över att storbanken Sberbank har en bild på en enhörning med regnbågsfärgade detaljer på ett bankkort för barn, rapporterar oberoende Moscow Times. Ryssland klassar regnbågssymboler som en del av den "internationella hbtq-rörelsen", som är klassad som extremistisk. Extremistklassningen gör det i praktiken olagligt att bära regnbågsfärger. Ryska kommittén för kvinnor och barn hävdar att bilden på bankkorten är "hbtq-propaganda" riktad mot barn, och kräver att den tas bort. Kommittén påstår att föräldrar är rasande över bilden. Omni 240713. Belarus vill trappa ner spänningarna med Ukraina. Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har dragit tillbaka alla trupper från området vid gränsen mot Ukraina, säger han till den statliga nyhetsbyrån Belta enligt Meduza. Han uppger att Ukraina gjort detsamma. Runt månadsskiftet i ökade spänningarna mellan länderna, och båda sidor förstärkte gränsområdet militärt. Belarus är inte Ukrainas fiende, säger Lukasjenko. Han tillägger att han ska diskutera "vidare steg" med Putin, och att de tre länderna måste "komma överens" så fort som möjligt. "Huvudsaken är att samtala. Utan dialog, utan samtal, kommer läget att eskalera och folk kommer dö." En talesperson för Ukrainas gränspatrull skriver: "Belarus skapade det här hotet från första början, och sedan drog de tillbaka det." Belarus har varit Ryssland behjälpligt under kriget. Bland annat har ryska trupper utgått, och luftanfall utförts, från landet. Omni 240713. Ryska utspelet efter dådet . vill stoppa vapenleveranser. Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, har kommenterat mordförsöket på Donald Trump. I ett uttalande på Telegram riktar hon sig till amerikaner som vill bistå Ukraina med vapen i kriget. "Det kanske vore bättre att använda de pengarna för att finansiera den amerikanska polisen och andra myndigheter som ska säkerställa lag och ordning i USA?", skriver hon. Ryssland har upprepade gånger hotat USA och länder i väst i försök att stoppa vapenleveranser till Ukraina. I ett uttalande uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov att den ryska regeringen uttrycker sina kondoleanser till offren i skjutningen, skriver Reuters och hänvisar till den ryska statliga nyhetsbyrån Ria. Omni 240714. Källor: Zelenskyj mer beslutsam - och paranoid. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har blivit tuffare, mer beslutsam och mindre tolerant mot misstag under kriget mot Ryssland. Det uppger flera nuvarande och tidigare tjänstemän som arbetat tillsammans med honom för Reuters. Zelenskyj har också blivit alltmer paranoid, bland annat på grund av stress och trötthet dygnet runt, uppger flera källor för nyhetsbyrån. Ukrainas tidigare försvarsminister Oleksij Reznikov säger att Zelenskyj är i "stressläge 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan". Den ukrainske presidenten oroar sig också för misstänkta ryska försök att mörda honom, enligt en europeisk tjänsteman som fört samtal med Zelenskyj. "Med all rätt," säger källan. Försvarsministern: "Det är en sömnberövad regim." Omni 240714. Kina och Ryssland inleder gemensam militärövning. Kina och Ryssland har inlett en gemensam militärövning till havs, rapporterar Reuters och hänvisar till den statligt kontrollerade kinesiska nyhetsbyrån Xinhua. Övningen, som genomförs i södra Kina, ses som ett svar på att Natos medlemsländer de senaste dagarna anklagat landet för att möjliggöra rysk krigföring i Ukraina. Det kinesiska försvarsdepartementet säger i ett uttalande att övningen inte alls har något med säkerhetsläget i världen att göra. Det statliga tv-bolaget CCTV rapporterar att övningarna syftar till att visa upp ländernas flottor och deras förmågor att "hantera säkerhetshot" och "bevara fred". Omni 240715. Uppgifter: Skadade skickas tillbaka i nya "köttvågor". Skadade ryska soldater ges minimalt med vård innan de skickas tillbaka i striderna i nya anfallsvågor. Det uppger den ukrainska armén enligt The Telegraph. Enligt tidningen ska Ukraina ha tillfångatagit ryska soldater vid frontlinjen som tagit sig fram på kryckor. Styrkorna som utför så kallade anfall i vad Telegraph kallar "köttvågor" består ofta av frigivna interner och lemlästade soldater. Ofta är den första vågen helt enkelt tänkt att avleda uppmärksamheten från en andra våg bättre rustade ryska soldater som går till attack. Ryska soldater har också spelat in filmer där de vädjar till sina överordade om att få vård istället för att tvingas strida. Ryska soldater: Varföre skickas skadade och utmattade till striden. Omni 240715. Georgiens president ber domstolen upplösa agentlag. Georgiens president har bett högsta domstolen att upplösa den kontroversiella "agentlag" som röstades igenom av parlamentet i slutet av maj. Det rapporterar AFP. Lagen introducerades av styrande högernationalistiska Georgisk dröm, och utlöste stora protester i landet. Kritiker menar att lagen är ett steg mot en förföljelse av oliktänkare av rysk modell. President Salomé Zurabisjvili beskrivs som EU-vänlig och är en uttalad kritiker till det styrande partiet. Hon menar att den nya lagen bryter mot konstitutionen. EU pausade i juni Georgiens anslutning till unionen med hänvisning till utvecklingen i landet. Omni 240715. Hyllades av Putin - nu har över 100 T-90M förstörts. Stridsvagnen T-90M har hyllats av Putin som världens bästa stridsvagn. Nu visar nya data att över 100 exemplar har förstörts i striderna i Ukraina, rapporterar Business Insider. Uppgifterna kommer från sajten Oryx som använder öppna källor för att följa förluster på båda sidor i kriget. Enligt Business Insider visar siffrorna på hur utsatta bepansrade fordon är i kriget. Bland annat attacker med drönare utgör ett stort hot. För ukrainsk del har såväl Challenger, Leopard som Abrams-stridsvagnar förstörts, som man fått från västerländska allierade. Enligt siffror från Oryx har Ukraina förlorat sju svensktillverkade Stridsvagn 122 , 33 tysktillverkade Leopard, 10 amerikansktillverkade M1A1 SA Abrams och en brittisktillverkad Challenger. Enligt Oryx har Ryssland förlorat över 3 000 stridsvagnar medan Ukraina har förlorat 865 stridsvagnar. T-90M är högteknologisk, har stark motor och panoramavy. Se lista med de ryska förlusterna här. Se lista med de ukrainska förlusterna här. Omni 240716. Ryska krigskritiker ska straffas utan att ha dömts. Enligt ett nytt ryskt lagförslag ska alla som begått, eller bara misstänks, för brott "motiverade av hat" sättas upp på den federala ekobrottsmyndigheten Rosfinmonitorings lista över "terrorister och extremister". Det skriver oberoende Moscow Times. I denna kategori faller alla som misstänks för att ha misskrediterat armén eller spridit falsk information om den - lagar som inrättades efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och som i praktiken omfattar all kritik mot Rysslands krigföring. Den som står på registret förbjuds att göra finansiella transaktioner på mer än motsvarande 1 200 kronor i månaden, får inte äga bankkort, sälja fastigheter, ärva, eller kvittera ut pension och bidrag. Det blir också mycket svårt att få jobb på grund av stigmat. Under första kvartalet i år lades rekordmånga 669 personer till på listan. En bred definition av "huliganism" läggs också till. Omni 240716. Kommentar: Med sådana lagar kan vem som helst dömas för vad som helst. Ryska soldaters vädjan till Putin: Avslöjar förräderi inom egna leden. I en video som spridits på Telegram delar soldaterna, som alla överlevt en skrämmande strid nära Charkiv mot Ukrainas väpnade styrkor, med sig av en dyster verklighet präglad av kaos och förräderi inom deras egna led. Soldaterna hade ursprungligen blivit lovade roller i de andra och tredje försvarslinjerna, men blev istället brutalt kastade in i frontlinjens strider genom vilseledande beslut från deras befäl. Denna omdirigering från deras förväntade positioner har inte bara orsakat förvirring utan även en djup känsla av svek bland trupperna. Vittnesmål från soldaterna ger en inblick i det kaos och de tragedier som råder inom de ryska militära enheterna. De detaljerar scener där sårade och stupade kamrater överges på slagfältet, lämnade utan nödvändig evakuering eller medicinsk hjälp. Vidare beskriver soldaterna i videon hur rysk artilleri- och mortelbeskjutning, som var avsedd att träffa mål i Ukraina, i stället träffade och decimerade deras egna trupper. Dessa incidenter har lett till katastrofala förluster, där hela kompanier har utplånats i vad som framstår som en grotesk felbedömning eller möjligen intern konflikt. "Vi kom för att bekämpa fascismen, bara för att upptäcka fascismen inom våra egna led," uttrycker en soldat i videon. Han tillhörde ett kompani som ursprungligen bestod av 110 man, varav endast 25 har överlevt anfallet. msn 240717. Trumps val av parhäst oroar Ukraina. J D Vance är en av de ledande motståndarna till USA:s Ukrainastöd i den amerikanska kongressen. Att han har valts till Donald Trumps vicepresidentkandidat väcker oro i Kiev. "Ärligt talat bryr jag mig inte om hur det går för Ukraina, åt det ena eller andra hållet," sade J D Vance i en podcast i februari 2022 med Trumps tidigare rådgivare Steve Bannon, strax innan Rysslands fullskaliga invasion. Det synsättet på kriget i Ukraina har präglat den 39-årige Ohio-senatorns tid i USA:s kongress. Han har starkt kritiserat Biden-regeringens stora ekonomiska stöd till Ukrainas armé. Vance spelade en viktig roll i försöken att stoppa ett stödpaket till Ukraina på 60 miljarder dollar tidigare i år. Det klubbades till sist igenom i kongressen, men dröjsmålet ledde till att Ukraina tvingades ransonera ammunition och förlorade landområden. "Valet av Vance är en tydlig signal för oss," säger den ukrainska parlamentsledamoten Inna Sovsun från det liberala partiet Holos till Financial Times. "Om Trump och Vance vinner i november måste Ukraina tänka ut en ny strategi för att kommunicera med amerikanerna." Vance vill liksom Donald Trump att Kiev ska vara berett att ge upp ryskockuperade landområden för att få slut på kriget. I likhet med Trump har han kritiserat Europa för att vara för beroende av USA och Nato för sin säkerhet. "J D Vance kan beskrivas som en aggressiv attackhund som är extremt lojal med Trump," säger Björn Ottosson, USA-forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till TT. "Han har i olika utspel gått längre än Trump när det gäller Nato och stödet till Ukraina." USA är den största givaren av ekonomiskt stöd och militär utrustning till Ukraina. Vance vill att USA i stället riktar satsningarna mot hotet från Kina och på att hejda illegal invandring vid den mexikanska gränsen. "Han menar att USA:s stöd till Nato och assistansen till Ukraina tar bort fokus från Kina, som han ser som huvudproblemet," säger Ottosson. Trumps val av den unga senatorn ses som ett steg bort från de delar av Republikanerna som vill se ett fortsatt amerikanskt engagemang i Ukraina och Nato. "Det är ett sätt att befästa Trumps paroll "America first", så att den lever vidare även efter Trump," säger Ottosson. "Det är också tydligt att han inte gillar (Ukrainas president) Volodymyr Zelenskyj. Vance har varit kritisk till att Zelenskyj uttalat sig om att USA ska prioritera Ukraina och menar att han lägger sig i amerikansk politik." msn 240717. Rysslands erövringar i Ukraina i år motsvarar svensk kommun. Sedan årsskiftet har ryssarna erövrat drygt 820 km² av Ukraina, ett område lika stort som Flens kommun, enligt den ukrainska analysgruppen Deepstatemap. "Man försöker pressa på så mycket man kan, men har haft jättesvårt att nå signifikant framgång på fronten," säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring. Ryssland kontrollerar idag lite mer än 18 procent av Ukrainas yta. Ingen av de olagligt annekterade regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson ockuperas helt av ryssarna. Detta enligt Deepstatemap som dagligen, med hjälp av öppna källor, uppdaterar en karta över vilka områden som kontrolleras av vem. Gruppen står på Ukrainas sida i kriget, men har vid flera tillfällen gett en bild av läget som skiljt sig från den ukrainska militärens beskrivning. (svt 240717.) Ryska stridsvagnar nära "kritisk gräns" om ett år. Under hösten nästa år kan Rysslands lager av stridsvagnar och bepansrade trupptransportfordon ha nått en kritisk gräns för uttömning, enligt experter The Economist pratat med. Detta förutsatt att nuvarande nivå av förstörelse bibehålls. Ryssland uppskattas ha förlorat 3000 stridsvagnar 5000 andra bepansrade fordon hittills under kriget, enligt sajten Oryx som följer förluster på bägge sidor i konflikten. Ryssland hade ett stort lager av gamla pansarfordon innan kriget. Enligt Alexander Golts på Centrum för Östeuropastudier beror det på att Sovjetledarna satsade på kvantitet för att kompensera för västerländskt teknologiskt övertag. Men Ryssland har inte möjlighet att producera nya i samma takt som krigsmateriel på slagfältet förstörs, bland annat på grund av komponentbrist. Michael Gjerstad, analytiker på tankesmedjan IISS, menar att det kan tvinga Ryssland att inta en mer defensiv roll i kriget. Uppskattning: Ryssland kan bara bygga 30 helt nya stridsvagnar per år. Omni 240718. Amerikansk medborgare dömd till 13 års fängelse i Ryssland. En domstol i Moskva har dömt den amerikansk medborgare Michael Travis Leake till 13 års fängelse, rapporterar AFP. Leake stod åtalad för att ha sålt droger. Leake, en tidigare fallskärmsjägare och numera musiker, har bott över ett årtionde i Ryssland. När han häktades nekade han - och tillade att han inte visste vad han nekade till eftersom han inte kände till anklagelserna. Amerikanska tjänstemän har tidigare beskyllt Ryssland för att ha siktat sin sig på amerikanska medborgare. Leake tror att han kan ha valts ut för att han är amerikan. Omni 240718. China Rewrites the Bible | Christian World News - July 19, 2024. You tube 22:28 240719. Rumänsk journalist jämför Trump med Hitler. Den rumänske journalisten Cristian Tudor Popescu har väckt kontrovers med sin senaste kommentar om det amerikanska presidentvalet genom att göra en provokativ jämförelse mellan före detta presidenten Donald Trump och Adolf Hitler. I ett Facebook-inlägg med titeln "Biden kontra Guds hand" jämför Popescu Trump med nazidiktatorn och antyder att Trump, likt Hitler, är skyddad från konsekvenser av en högre makt, enligt Ziare. Popescu drar en historisk parallell till en händelse den 28 september 1918, då den brittiske soldaten Henry Tandey påstås ha skonat en sårade Adolf Hitler. Hitler beskrev senare denna händelse som ett mirakulöst ingripande av ödet, vilket han ansåg vara avgörande för hans maktövertagande. Popescu använder denna anekdot för att belysa Trumps nuvarande politiska situation och föreslår att Trumps till synes oantastlighet och pågående kontroverser speglar den historiska berättelsen om gudomligt skydd som Hitler använde för att rättfärdiga sitt öde. Enligt Popescu kan Trumps fortsatta närvaro i det politiska racet, trots hans juridiska problem, liknas vid "Guds hand" som räddade Hitler. Han hänvisar till Trumps senaste rättsliga framgångar, inklusive avgöranden från USAs högsta domstol och en av Trump utnämnd domare i Florida, som bevis på detta skydd. Popescu kritiserar även president Joe Biden och pekar på hans senaste framträdande i en TV-debatt som en faktor som kan ha gynnat Trump. Popescu avslutar med en dyster reflektion över den rådande maktbalansen och antyder att Trumps nuvarande position kan betraktas som ett resultat av gudomlig förmån eller öde, på ett sätt som påminner om den historiska berättelsen om Hitler. msn 240719. USA: Ryssland kan beväpna Huthirebellerna. Amerikansk underrättelsetjänst varnar för att Ryssland kan beväpna Huthirebellerna med sjömålsrobotar som hämnd för att USA stöttar ukrainska attacker på rysk mark, rapporterar The Wall Street Journal. Denna farhåga kommer efter att USA:s högsta befälhavare i Mellanöstern meddelat försvarsministern Lloyd Austin att de militära operationerna i Röda havet misslyckats med att avskräcka Huthirebellerna, skriver tidningen. Under fredagen attackerade Huthirebellerna Tel Aviv med en drönare. En person dog. Enligt uppgifterna ska USA använda sig av ett tredje land för att avstyra Ryssland från att beväpna rebellerna. Huthirörelsen får i dag vapen från Iran. (svt 240720.) Ryssland övar på att använda kärnstridsspetsar. Ryska styrkor övar på att använda kärnstridsspetsar, rapporterar Reuters som hänvisar till ryska medier. Det är den andra övningen av samma slag på mindre än en månad - i början av juli i genomfördes liknande övningar i två olika regioner. I början av juni övade Ryssland tillsammans Belarus med fokus på användning av taktiska kärnvapen, skriver nyhetsbyrån. Ska träna kamouflering och utplacering enligt Interfax. Omni 240723. Moskvabor får en kvarts miljon för att ta värvning. Moskvabor som tar värvning i ryska armén kommer att få en engångsutbetalning på 1,9 miljoner rubel, motsvarande runt 235 000 kronor. Det meddelar stadens borgmästare Sergej Sobanjin enligt oberoende Meduza. "Därmed kommer den totala summan som betalas ut till en kontraktssoldat att uppgå till 5,2 miljoner rubel (643 000 kronor) det första året i tjänst", skriver hans kontor i ett uttalande. Flera ryska regioner har den senaste tiden höjt engångsutbetalningarna för soldater som tar värvning. I Krasnodar och Tatarstan betalas nu motsvarande runt 125 000 kronor ut, och i Dagestan strax över 60 000. Runt 1,4 till 1,6 procent av Rysslands GDP väntas gå till soldater. Uppgifter: Kreml rekryterar sympatisörer i Europa online - ska begå sabotage. Omni 240723.EU skickar 17,6 miljarder kr från frysta ryska tillgångar till Ukraina. EU har överfört 17,6 miljarder kr (1,5 miljarder euro) från frysta ryska tillgångar till Ukraina, meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på fredagen. "Det finns ingen bättre symbol eller användning för Kremls pengar än att göra Ukraina och hela Europa till en säkrare plats att leva på." EU och G7 frös ryska tillgångar i början av Rysslands fullskaliga invasion 2022 och man har senare enats om att delar av pengarna ska användas till att stödja Ukraina. Det här är första gången Ukraina tar del av pengarna och de ska användas till att stödja "försvaret och återuppbyggnaden av Ukraina", meddelar von der Leyen. (svt 240726.) Ukraina avfärdar fredsavtal med "djävulen". Att ingå ett fredsavtal med Ryssland vore som att ingå "ett avtal med djävulen", säger president Zelenskyjs närmsta rådgivare Mychailo Podolyak till nyhetsbyrån AP. "Om du vill ingå ett avtal med djävulen som sen kommer att föra dig till helvetet, så kör," säger Podolyak i en intervju. En uppgörelse skulle bara ge Ryssland tid att stärka sin armé, menar Podolyak. Men samtidigt börjar krigströttheten sprida sig. En opinionsundersökning från Kievs internationella institut för sociologi, visade att antalet ukrainare som motsätter sig territoriella eftergifter till Ryssland i utbyte mot fred i juli var 55 procent, jämfört med 74 procent i december. (svt 240726.) Rysk försvarstopp gripen - sjunde sedan i maj. Rysslands före detta biträdande försvarsminister Dmitrij Bulgakov har arresterats, rapporterar Interfax enligt Reuters. Bulgakov var ansvarig för militär logistik och fick sparken i september 2022. Han är den senaste i en lång rad toppnamn inom försvarsministeriet som har gripits och anklagats för korruption. Enligt Moscow Times rör det sig om minst sju personer. Utrensningen tog fart i samband med att försvarsminister Sergej Sjojgu sparkades i maj i år. msn 240726. Rysk ekonomi under press: Putin kräver skärpt ekonomisk disciplin. msn 240726. Källor: Mystisk plan fick Ryssland att varna USA. Den 12 juli ringde Rysslands försvarsminister Andrej Belousov till sin amerikanska motpart Lloyd Austin och framförde en varning, uppger tre källor för New York Times. Ryssarna ska ha upptäckt en hemlig ukrainsk operation under uppsegling, som man misstänkte hade USA:s välsignelse. Enligt källorna förvånades Pentagon över anklagelserna eftersom man inte kände till någon sådan operation. Men Belousovs varning, och den information han framförde, togs ändå på så pass stort allvar att USA kontaktade Ukraina med uppmaningen att inte genomföra den beskrivna handlingen. Om Ukraina verkligen hade en hemlig plan, och vad aktionen i sådana fall bestod av, är ännu okänt. Tidningen beskriver uppgifterna som en sällsynt inblick i ett känsligt samtal mellan USA och Ryssland. I officiella uttalanden sprids mest floskler om samtalens innehåll, men uppgifterna visar hur mycket mer det kan finnas under ytan och att länderna aktivt försöker undvika eskalering, skriver tidningen. Sätter också fingret på att Ukraina ibland agerar utan USA:s vetskap. Omni 270727. Orbán varnar för EU-död: "En förändring kommer." Under ett besök i Rumänien på lördagen varnade Ungerns premiärminister Viktor Orbán för Europeiska unionens slut och utvecklingen av en ny Asienorienterad "världsordning", rapporterar nyhetsbyrån AP. "Europa har gett upp försvaret av sina egna intressen," sa han enligt AP. "En förändring som inte har setts på 500 år kommer. Det vi står inför är faktiskt en förändring i världens ordning," fortsatte han och pekade ut Kina, Indien, Pakistan och Indonesien som, enligt honom, kommer att bli världens "dominerande centrum". Orbán hävdade dessutom att USA ligger bakom explosionen på gasledningarna Nordstream 2022, utan att lägga fram några bevis. Orbán har öppet ställt sig bakom Donald Trump. Orbán har suttit vid makten sedan 2010.
Omni 240728. Även internetsvindlarna är offer - förslavas av gängen. Kriminella gäng förslavar människor från hela världen och tvingar dem att utföra internetsvindlerier för deras räkning. Det rapporterar Wall Street Journal i ett långt reportage. Offren luras ofta till avlägsna platser i Sydostasien, där de sedan tvingas ägna dagarna åt att försöka lura främlingar i sociala medier. Den som inte följer order bestraffas av gängen, som ofta är kinesiska. Tidningen skriver att det är svårt att förstå omfattningen av kriminaliteten. Enligt FN har hundratusentals människor blivit hotade, torterade och skrämda till länder som Myanmar och Kambodja. Offren kommer från Latinamerika, Afrika och Asien, men även från Europa och USA. I centrum av den globala bluffindustrin finns ett "laglöst land" längs Myanmars östra gräns. Pandemin har accelererat utvecklingen. Satellitbilder visar hur hela städer har byggts upp i området sedan 2019, med enda syfte att vara ett nav för bedrägerierna. FN: Hundratusentals tvingas bli svindlare i Sydostasien.
Omni 240728. Pakistan söker befrielse från den kinesiska energiskulden på 15 miljarder dollar mitt i den ekonomiska krisen. Pakistan befinner sig i ett otryggt nät av skulder, med en skuldkvot på 71 % i förhållande till BNP som framhäver ekonomins bräcklighet. För närvarande brottas landet med betydande energiskulder, som ursprungligen lånades från Kina för utvecklingen av Kina-Pakistans ekonomiska korridor (CPEC). Premiärminister Shahbaz Sharif talade vid World Economic Forum och kallade denna skuldfälla som Pakistans "dödsfälla". Trots konsekventa ansträngningar från tjänstemän för att lägga om lån, har dessa åtgärder bara skjutit upp det oundvikliga. Frågan kvarstår: Försöker Pakistan fly det ofrånkomliga? Pakistans federala finansminister, Mohammad Aurangzeb, gav sig nyligen ut på ett tredagars besök i Kina för att begära omläggning av energilån till ett värde av 15 miljarder dollar. Landet är desperat efter att hitta ett sätt att hantera sina finansiella åtaganden och fördröja omedelbara återbetalningar. Finansministeriet har avslöjat planer på att bilda en gemensam arbetsgrupp mellan Pakistan och Kina för att effektivisera omläggningsprocessen. Diskussionerna kommer inte bara att ta upp Kinas cirkulära energiskuld, som uppgår till 500 miljarder PKR, utan även täcka aktuella initiativ och framsteg relaterade till CPEC och andra gemensamma projekt. Detta samarbete syftar till att hitta en hållbar lösning på Pakistans skuldkris, även om den långsiktiga effektiviteten av sådana åtgärder fortfarande är osäker. Kina äger några av de kraftverk som för närvarande är i drift i Pakistan. Dessa kraftverk ställdes under förhållanden som nu skadar Pakistan. Kapacitetsersättningarna, som betalas ut till kraftverksägare när staten inte tar el från dem, har blivit en kontrovers på sistone. Dr Gohar Ejaz, tidigare interimistisk handelsminister, har sagt att Federation of Pakistan Chambers of Commerce and Industry (FPCCI) kommer att lämna in en formell framställning för att ifrågasätta avtalen med Independent Power Producers (IPP) i högsta domstolen. När Dr Ejaz delade data från NEPRA skrev han ett inlägg på X. Svårt för Ukraina att rekrytera soldater. Efter snart två och ett halvt år av krig är det svårt för den ukrainska militären att rekrytera nya soldater. Frivilliga stridande har varit viktiga, men nu är många "döda eller skadade". Ares, som inte kommer från Ukraina, har på eget bevåg rest till fronten för att slåss. Nu lider han av flera hjärnskakningar, posttraumatiskt stressyndrom och en kula i benet. Ares uttalande till nyhetsbyrån AFP speglar vad många soldater i Ukraina känner. Ryssland har de senaste veckorna sakta men säkert avancerat och på flera håll har ukrainska styrkor tvingats dra sig tillbaka. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i februari 2022 tog tusentals ukrainare värvning. Nu skrivs många mer eller mindre in med tvång. Det sker efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i maj undertecknat en lag som sänker minimiåldern för när det är tillåtet att ta värvning. Dessutom blev det tillåtet att ta in soldater direkt från gatan. Soldaterna i exempelvis den 49:e anfallsbataljonen i regionen Donetsk har antingen kallats in eller placerats där av rekryterare. Det är hård konkurrens om de få nya rekryterna. Tidigare bestod bataljonen fullt ut av frivilliga. Så är inte längre fallet. "De är alla döda eller skadade," säger bataljonens pressansvariga Vasylyna Nakonetjna till AFP. Hon tillägger att träningen som de nya rekryterna får inte räcker på långa vägar. De ständiga striderna, bristen på återhämtning och den fysiska påfrestningen tär på soldaterna. Den ukrainsk-amerikanska psykoterapeuten Yulia Brockford besökte Ukraina i mars i år. I en intervju med nyhetssajten Business Insider säger hon att de ukrainska soldaterna inte har råd att tappa fotfästet och inte har tid att sörja. "Du måste lägga det åt sidan och fokusera på ditt jobb, för om du inte gör ditt jobb kommer förlusterna att bli ännu fler," säger hon. msn 240729. Massgripanden och dödsfall under protesterna i Venezuela. Flera dödsfall och massgripanden rapporteras i samband med gatuprotester mot Venezuelas regims påståenden om seger i söndagens val. Militären uppges svära trohet till presidenten Nicolás Maduro. Men oppositionsledaren Edmundo González säger sig ha bevis på att han vann stort. Protesterna bröt ut så fort regimen gick ut med Maduros seger natten till måndagen - ett resultat som oppositionen och kritiker anser vara riggat. Även i flera fattiga områden där stödet för Maduros hårda styre tidigare varit stort, ropade människor "frihet!" och "regeringen ska falla!", rapporterar nyhetsbyråer. Demonstrationerna blev våldsamma när säkerhetsstyrkor försökte stoppa dem med tårgas och gummiklädd ammunition. På eftermiddagen svensk tid hade minst tre dödsoffer, två i delstaten Aragua och ett i huvudstaden Caracas, krävts och 44 skadats, enligt nätverket The National Hospital Survey. Ytterligare en person har dött i delstaten Yaracuy, enligt organisationen Foro Penal. Venezuelas justitieminister Tarek William Saab sade på tisdagen att 749 personer gripits i samband med protesterna, och att de gripna ska åtalas för "motstånd mot myndigheter, och i de grövsta fallen: terrorism". Venezuelas försvarsminister Vladimir Padrino sade i en tv-sänd kommentar att militären var "fullständigt lojal" med president Maduro. Oppositionen hävdar att man kommit över mer än 70 procent av rösträkningsdokumenten som visar att deras kandidat Edmundo González fått över dubbelt så många röster som Maduro i söndagens val. Den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS säger att valet präglats av "manipulation" och skriver i ett uttalande att Maduros styre har "tillämpat ett repressivt system, i kombination med handlingar som syftat till att helt förvränga valresultatet". Den internationella kritiken mot valet är omfattande. I samband med beskedet från Caracas krävde nio latinamerikanska länder en oberoende granskning av valresultatet. Venezuela har svarat med att förklara diplomater från Argentina, Chile, Costa Rica, Peru, Panama, Dominikanska republiken samt Uruguay för icke önskvärda i landet. Kritik mot valresultatet luftades även från USA, Storbritannien, Frankrike och Spanien. FN:s generalsekreterare kräver full transparens. Men flera länder har samtidigt visat sitt stöd för Maduro som president - däribland Kuba, Nicaragua, Bolivia och Honduras. Hans regering fick också stöd från både Ryssland och Kina. svt 240730. Kommentar: Ett riggat valresultat av en Putin-lojal president. Bland Putins vänner är det den starke som fixar valresultatet. Professor: Ryska ekonomin riskerar att kollapsa. Rysslands krigsekonomi tuffar på, men obalanserna riskerar att leda till kollaps längre fram. Det säger ekonomiprofessorn Torbjörn Becker till Dagens Nyheter. Inflationen är skyhög och styrräntan har höjts till 18 procent, men arbetslösheten är samtidigt rekordlåg och BNP väntas växa med 3,2 procent i år enligt IMF. Råvaruberoendet, omvärldens exportrestriktioner och statens behov av intäkter till krigskassan är stora problem. För första gången sedan Sovjetunionens fall är militärbudgeten större än utgifterna för sociala ändamål, skriver DN. Sinnikka Parvainen vid Finlands centralbank: "Sett till sanktionerna har Rysslands ekonomi klarat sig väldigt väl." Omni 240731. Ungerns nya visumpolitik väcker oro för ryskt spionage. SDP-politikern Tytti Tuppurainen vill införa gränskontroller för att stoppa inflödet av ryska medborgare till EU. Tidigare Europaministern och SDP-politikern Tytti Tuppurainen vill se krafttag mot Ungern efter landets beslut att erbjuda ryska och belarusiska medborgare snabbvisum in i landet. "Ungerns beslut att öppna en inväg för ryssar utan säkerhetskontroller kräver en reaktion. Och vi kan reagera: vi måste stänga ute landet från Schengen-områdets fria rörlighet och införa gränskontroller. Vi ska inte driva ut Ungern från EU, men vi måste skydda oss själva," skriver Tuppurainen på X. Tidigare i juli beslutade Ungern att inkludera åtta nya länder i sitt nya system för snabbvisum, som erbjuder en inkörsport utan säkerhetskontroller in i landet och därmed tillträde till Schengenområdet. Systemet sägs vara till för säsongsarbetare.EU-parlamentets största grupp, EPP:s ledare Manfred Weber, har larmat om att Ungerns nya visumpolitik skapar ett kryphål för ryska agenter och därför utgör en allvarlig säkerhetsrisk för unionen. (yle 240801.) Ryssland misstänks för inbrott i finska vattenverk. Ryssland tros ligga bakom en lång rad inbrott i finska vattenverk under sommaren, rapporterar Foreign Policy och finländska medier. Inbrotten misstänks syfta till att undersöka anläggningarna med planer på att förgifta dricksvattnet - eller till att bara skapa oro och ett abstrakt hot. Det uppger flera experter. "Ryssland har [tidigare] talat om förgiftning av vatten som ett sätt att försöka paralysera ett samhälle," säger Rysslandsexperten och forskaren i säkerhetspolitik Hanna Smith till svenska Yles nyhetspodd. Inget har stulits och inga misstänkta gripits vid de totalt elva inbrotten. Flera kommuner har stärkt säkerheten runt anläggningarna. De senaste månaderna har sabotage riktats mot flera sorters kritisk infrastruktur i Finland, rapporterar Iltalehti. Det rör sig bland annat om GPS-störningar och fällda elstolpar och telefonmaster. Inkräktarna har inte nått känsliga delar av vattenverken. Ledande försvarspolitiker bedömer att Ryssland ligger bakom. På flera orter har inbrott gjorts två nätter i följd. Omni 240801. Bidens ord efter fångutväxlingen: "Otrolig lättnad." Frigivningen av flera amerikaner som suttit fängslade i Ryssland är en "otrolig lättnad", sa USA:s president Joe Biden i en presskonferens efter fångutväxlingen. "Den här dagen bevisar varför man behöver vänner i den här världen," sa presidenten med hänvisning till USA-allierade. Omgiven av de tidigare fångarnas familjemedlemmar, höll Joe Biden ett tv-sänt tal med anledning av förmiddagens utväxling av 26 fångar från USA, Ryssland och ett antal av deras allierade. Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich, den rysk-amerikanska journalisten Alsu Kurmasheva och den ryska oppositionsaktivisten Vladimir Kara-Murza, som innehar ett amerikanskt grönt kort, var bland dem som släpptes. "Alla tre falskt anklagade för att vara spioner," sa Biden. Gershkovich dömdes till 16 års fängelse för drygt två veckor sedan, efter att ha gripits under en reportageresa i Jekaterinburg i mars 2023. Den tidigare amerikanska marinsoldaten Paul Whelan får också åka hem till USA. Även han var dömd av Ryssland för spioneri. Putin benådar fångarna - tackar för samarbete. Rysslands president Vladimir Putin har benådat de tolv fångar som landet släppte i fångutväxlingen. Det framgår i ett uttalande från Kreml, enligt Reuters. De ryska, amerikanska och tyska medborgarna anses av bland andra USA och EU ha fängslats av politiska skäl. Putin tackade också alla länder som medverkat, särskilt Belarus president Alexandr Lukasjenka för att han frigivit den dödsdömde tysken Rico Krieger. Den före detta Röda Korset-anställde dömdes för terrorism i en rättegång bakom stängda dörrar, enligt The Guardian. I fångutväxlingen i Turkiet som slutfördes vid 18-tiden svensk tid överlämnades tio personer till Ryssland, tre till USA och 13 till Tyskland, rapporterar ryska oberoende Meduza och Insider. Benådningarna skedde via dekret. Krieger dömdes för att ha sprängt tågräls på uppdrag av Ukraina utan att ha skadat någon. Omni 240801. Gershkovich bad om intervju med Putin i nådeansökan. Wall Street Journal-journalisten Evan Gershkovich tvingades skriva under en nådeansökan till Vladimir Putin för att komma med i fångutväxlingen. I pappersblankettens fält för övriga upplysningar passade han på att be om en intervju med den ryske presidenten, berättar tidningen i ett reportage om spelet bakom frigivningen. "Vi har sett honom hantera sin absurda situation med styrka, lugn, humor och ’hjärt-tecken’ från sin glasbur i rättssalen," skriver WSJ:s chefredaktör Emma Tucker i ett brev på tidningens sajt. Hon lovar att Gershkovich ska få den tid han behöver för att återhämta sig och att han sedan är välkommen tillbaka. Från fängelset fick Gershkovich tillåtelse att ta med sig bokutkastet han arbetat med på papper under sina 491 dagar i fångenskap. Putin har ännu inte besvarat intervjuförfrågan. Skickade skämt till sin mamma efter domen om 16 års fängelse: "Jag väntade mig mer." Chefredaktör Emma Tucker tackar Evan Gershkovich. Omni 240801. Turkiet "enda aktören" som kunde ordna utväxlingen. Oavsett vilken roll Turkiet haft i förhandlingarna inför fångutväxlingen stärker det landets position som global nyckelspelare att den skedde där, skriver New York Times. Turkiet har ofta irriterat sina allierade i Nato genom att vägra delta i sanktioner mot Ryssland och i stället stärka sin handel med landet. "Eftersom inget annat Natoland har någon politisk dialog med Ryssland var Turkiet på ett sätt den enda aktören som kunde åstadkomma detta," säger Özgür Ünlühisarcikli på tyska Marshallfondens Ankarakontor till New York Times. Flera tidigare fångutväxlingar har skett i Turkiet, bland annat av 215 krigsfångar mellan Ukraina och Ryssland år 2022. Turkiet har varit mindre framgångsrikt som medlare om Gaza. Biden tackade Erdogan för hjälpen med fångutväxlingen. Turkiska underrättelsetjänsten MIT genomförde utväxlingen. Omni 240801. Ryska torpeden välkomnad av Putin - ska få medalj. Samtidigt som flera frigivna fångar landade på amerikansk mark tog Rysslands president Vladimir Putin emot flera ryska spioner och dömda mördare som omfattades i fångutväxlingen. Bilder från Moskva visar hur presidenten bland annat skakar hand med torpeden Vadim Krasikov som dömdes för mord i Berlin. Putin uppger att de frigivna fångarna kommer att tilldelas medaljer, enligt Reuters. Totalt återvände åtta fångar till Ryssland från länder i väst. 16 fångar släpptes från Ryssland, bland andra Wall Street Journal-journalisten Evan Gershkovich och oppositionspolitikern Vladimir Kara-Murza. Den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump tog till orda på sin sociala medier-plattform Truth Social och ifrågasatte att det kommit få detaljer om avtalet. "Våra förhandlare är alltid en skam för oss," skriver han. Putin har länge försökt få Vadim Krasikov utlämnad. Putin till fångarna: Fosterlandet glömde inte bort er. Krasikov dömdes för en dödsskjutning i en park. Omni 240802. Kommentar: Det är dåligt omdöme av Donald Trump. Trump är inte president och delaktig i frigivningen och borde inte uttala sig alls. Nästan två års arbete bakom fångutväxlingen. Bland det sista Joe Biden gjorde innan han drog tillbaka sin presidentkandidatur var att ro den stora fångutväxlingen med Ryssland i hamn. Då hade förhandlingarna pågått i nästan två år. I december 2022 släpptes den amerikanska basketspelaren Brittney Griner i en uppmärksammad fångutväxling mellan Ryssland och USA. Då försökte USA även få med marinkårssoldaten Paul Whelan vilket Ryssland inte gick med på. Det rapporterar CNN, som har pratat med flera källor med insyn i förhandlingarna bakom fångutväxlingen. En månad senare, i januari 2023, erbjöd USA att frige ett ryskt spionpar som satt fängslat i Slovenien i utbyte mot Whelan. Även då nekade Ryssland. Efter flera hemliga möten, samtal och erbjudanden under 2023 stod det klart att det bara fanns en fånge som Ryssland verkligen ville ha hem - FSB-agenten Vadim Krasikov. "Det var viktigt för Putin att få hem honom. Mest för att visa upp för det ryska folket och för säkerhetstjänsten, att folk som har fängslats på uppdrag av Kreml - dem tar man hand om," säger SVT:s utrikesreporter Bert Sundström. Krasikov avtjänade ett livstidslångt straff i tyskt fängelse efter att ha mördat en man i Berlin 2019. Efter att USA förstått att Krasikov var fundamental för att få till ett fångutbyte – som nu även inkluderade journalisten Evan Gershkovich – inleddes förhandlingar med Tysklands regering. Biden-administrationen arbetade kontinuerligt under 2023 med att försöka få Tyskland med på tåget. Den tyska regeringen var tveksam. I februari i år talade Joe Biden med förbundskansler Olaf Scholz, varpå Scholz enligt CNN:s källor till slut ska ha sagt: "Jag kan göra det här för dig." Förhandlingarna stannade dock av när Aleksej Navalnyj dog i februari. Tyskland ville se att Navalnyj ingick som en del av avtalet och intresset för utväxlingen svalnade när han dog. "Då gick luften ur försöken," säger en källa. Det var inte bara Scholz som USA behövde övertyga, utan även Slovenien. Det ryska spionparet som nämndes redan i januari 2023 ansågs nämligen också vara av hög prioritet för Ryssland. Förhandlingarna fortsatte under våren och sommaren. 21 juli - samma dag som Biden hoppade av presidentvalsracet - talade han med Sloveniens premiärminister Robert Golob för att få ett sista klartecken, enligt CBS News. Då hade även Tyskland gått med på att låta Krasikov bli en del av fångutväxlingen. Ryssland accepterade villkoren i mitten av juli. Den 1 augusti blev fångutväxlingen med 26 personer känd för omvärlden. "Vi höll andan in i sista stund," sa Jake Sullivan, USA:s nationella säkerhetsrådgivare i samband med beskedet. svt 240802. Ryska bankers varning: Ekonomin börjar bromsa in. De enorma försvarsutgifterna och utbetalningarna till soldater har fått den ryska ekonomin att närma sig en brytpunkt. Bnp-tillväxten har börjat bromsa in hastigt, skriver oberoende Moscow Times. "Den ekonomiska aktiviteten har saktat ner i nästan alla sektorer," skriver analytiker på den ryska banken Rosbank.
Enligt den ryska centralbankens prognoser kan tillväxten i princip stanna av helt nästa år. De miljontals soldater som skickats till kriget har lett till stor brist på arbetskraft, samtidigt som försvarsindustrin slukar alla resurser. I och med att försvarsindustrin nu står för nästan all tillväxt kan ett krigsslut innebära en "total ekonomisk kollaps", enligt Renaud Foucart, ekonomiprofessor vid Lancaster University. Centralbankens chef: Arbetskraften nästan helt uttömd.
Omni 240801. Här är ryska fångarna som utväxlats. Hackare, affärsmän, spioner och lönnmördare har utväxlats mot journalister, politiska fångar och studenter. SVT:s Fouad Youcefi reder ut vilka personerna är. Ryssland och Belarus har frigett 16 fångar från sina fängelser i vad som kallas för den största fångutväxlingen sedan kalla kriget. Utväxlingen omfattar över 20 fångar från respektive länder. Men vad blev priset - vilka är fångarna som USA, Norge, Tyskland, Slovenien och Polen frigav i gengäld? Pansarvärnsfordon från Nordkorea sett i Ukraina. Tidigare i veckan upptäckte en ukrainsk drönare ett fordon som tillhör de ryska styrkorna nära Vovtjansk i Charkivregionen, skriver Forbes. Vid närmare inspektion tycktes det röra sig om det nordkoreanska pansarvärnsfordonet Bulsae-4. Fordonet avfyrade sex robotar innan det körde vidare, skriver en ukrainsk drönaroperatör som kallar sig Kriegsforscher på X. "Jag hoppas att Sydkorea svarar," fortsätter han. Tidigare i kriget stöttade Nordkorea och Sydkorea var sin sida mer diskret - Nordkorea sålde artilleriammunition till Ryssland, och Sydkorea gav samma sak till Ukraina med USA som mellanhand. När nu Ryssland och Nordkorea skrivit på en säkerhetspakt och Nordkorea tycks ha trappat upp det militära stödet kan det sporra Sydkorea att göra samma sak, enligt Forbes. Enligt Forbes kan det innebära "en storskalig eskalering".
Omni 240802. Masha Gessen: Putin hade aldrig släppt Navalnyj. Flera medier har rapporterat att oppositionsledaren Aleksej Navalnyj skulle ha varit med i den stora fångutväxlingen med Ryssland om han hade varit vid liv. Den kända rysk-amerikanska författaren Masha Gessen gör en annan bedömning. I en text i New York Times skriver hen att Putin förmodligen aldrig hade släppt Navalnyj. "Ingen annan har skrämt Putin lika mycket." Om inte Navalnyj hade dött så hade utväxlingen förmodligen aldrig skett, skriver Gessen. Och nu när Ryssland fått hem sina spioner och lönnmördare har väst sämre möjligheter att få de hundratals aktivister och journalister som är kvar i ryska fängelser fria. Omni 240803. Källa: Kyiv har attackerat rysk flygbas med drönare. Ukraina har genomfört en drönarattack mot en flygbas i den ryska regionen Rostov, uppger en källa inom det ukrainska försvaret för AFP. Det ska ha skett under natten till lördagen och beskrivs som ett svar på Rysslands robotattacker sedan invasionen inleddes 2022. Enligt källan var flygplan som använts vid Rysslands attacker ett av målen. Även flera oljedepåer ska ha attackerats, skriver NRK. Uppgifterna kommer efter att Kreml uppgett att man slagit tillbaka ukrainska drönarattacker. Zelenskyj: Rysslands flygvapen måste förstöras. Ska ha attackerat oljedepå som ligger i anslutning till flygplatsen. Ryska myndigheter bekräftar att bränsledepå står i brand.
Omni 240803. Ryska influerare måste registrera sig hos staten. Federationsrådet, det ryska överhuset, har infört flera nya lagar med syfte att stärka statlig kontroll över it-sfären och begränsa migranters rättigheter. Det skriver tankesmedjan ISW i sin dagliga lägesuppdatering. Den som har en kanal i sociala medier med över 10 000 följare måste nu ge sina personuppgifter till it-tillsynsmyndigheten Roskomnadzor. Därtill begränsas antalet sim-kort som utländska medborgare kan köpa, och regeringen får rätt att dra in medborgarskapet för nyblivna ryska medborgare som inte omedelbart registrerar sig för militärtjänstgöring. Migranters rätt att öppna bankkonton, köra bil, gifta sig och köpa fastigheter kringskärs också, men det framgår inte exakt hur. Omni 240803. Kommentar: Den som väljer Ryssland som migrantland drar en nitlott. En majoritet av ukrainare vill ha fredsförhandlingar. 57 procent av ukrainarna anser att det är dags för fredsförhandlingar med Ryssland. Det visar en mätning av det ukrainska sociologiska institutet KIIS, rapporterar Kyiv Post. 35 procent av de svarande är villiga att acceptera en fred där de områden som var ockuperade före den fullskaliga invasionen i februari 2022 - Krymhalvön och delar av Donetsk och Luhansk - tillfaller Ryssland. 38 procent anser att inga förhandlingar bör inledas med Ryssland, och fem procent svarar "vet inte". Studien utfördes i maj med 2 508 telefonintervjuer. De ockuperade områdena undantogs. 77 procent uppger att de förlorat bekanta i kriget. Enligt en annan KIIS-studie från i maj är 55 procent emot att göra några territoriella eftergifter till Ryssland (23 juli). Omni 240803. Ukraina ska ha sänkt rysk ubåt - Zelenskyj hyllar. Ukrainas militär uppger att man sänkte den ryska attackubåten B-237 Rostov-na-Donu på den ockuperade Krymhalvön på fredagen, enligt AFP. Under lördagen har militären också rapporterat om flera attacker på rysk mark, däribland mot en oljedepå och flygbasen Morozovsk. Ryssland har inte bekräftat attacken mot flygbasen, men guvernören i regionen Rostov uppger att lokala myndigheter utlyst nödläge, och satellitbilder från Nasa visar att basen brinner. Ukrainas president Zelenskyj uttrycker tacksamhet i sitt dagliga tal. "Jag vill tacka varje soldat och arbetare i vår försvarsindustri för attackerna mot ryska flygbaser, oljeraffinaderier och logistik." Varje sådan attack för kriget närmare ett "rättvist slut", tillade presidenten. Zelenskyj: Varje attack försvårar för ryssarna. Ubåten ska ha legat i hamn i Sevastopol. Uppges också ha träffat ett ryskt S-400-luftvärnssystem på Krym. Omni 240803. Expert: Ryssland försöker nöta ut ukrainarna i fält. De ryska styrkorna har enligt Ukraina det offensiva övertaget, och fortsätter att utföra begränsade attacker längs med hela fronten. Det är en medveten strategi för att Ukraina inte ska kunna samla nog med trupper och utrustning för att gå till motanfall, enligt flera bedömare. "Genom att växla den plats där man kraftsamlar nöter man ut de ukrainska styrkorna," säger Jörgen Elfving, pensionerad överstelöjtnant, till SvD. Dessa attacker kan upprätthållas en längre tid, enligt Elfving. De samhällen och byar som intagits är små, vilket tyder på att Ryssland inte har förmåga att genomföra större operationer i nuläget, tillägger han. Elfving: Kan tyda på att ryssarna har brist på personal och materiel. Omni 240803. Putin erbjuder Kim hjälp med översvämningarna. Ryssland erbjuder humanitär hjälp till Nordkorea som drabbats av svåra översvämningar. Vladimir Putin har i ett meddelande till Nordkoreas diktator Kim Jong-Un uttryckt sina "djupa sympatier". Kim tackade och skrev att han "på djupet upplever den särskilda känslan till en genuin vän i en svår situation". Nyhetsbyrån AP beskriver det som ytterligare ett tecken på den stärkta relationen mellan de båda länderna. Tidigare har Sydkorea erbjudit sin hjälp till Nordkorea, något som avfärdats av Kim, som i ett uttalande kallat landet för "avskum" och påstått att sydkoreanska medier blåst upp dödssiffrorna under översvämningarna. Det är inte känt hur många som dött i översvämningarna. Sydkoreanska medier har talat om upp till 1 500 dödade och skadade. Omni 240804. Zelenskyj: F-16 på plats i Ukraina - redan i bruk. USA-tillverkade F-16-stridsflyg är nu i bruk i skyarna över Ukraina, över ett år efter att de första lovades ut till landet. Det meddelar president Zelenskyj enligt Reuters. På söndagen besökte han flygvapnet och gjorde ett uttalande flankerad av två F-16, samtidigt som två andra flög över honom. "Vi gjorde det. Jag är stolt över våra grabbar som bemästrat dessa flygplan och redan börjat använda dem för vårt land." Han tillägger att landet fortfarande inte har tillräckligt många plan och piloter, och att han hoppas att träningen kommer utvidgas. Ukrainska F-16-piloter har tränats i väst sedan det stod klart att plan skulle skickas. Omni 240804. Ryssland sätter in "allt de har" mot Pokrovsk. Staden Pokrovsk i Donetsk har blivit de ryska styrkornas nya huvudmål. I flera veckor har Kyiv uppgett att de tyngsta striderna äger rum kring staden, som är en viktig logistisk knutpunkt för den ukrainska armén. "Lyckas Ryssland ta Pokrovsk så är det den första större staden man tagit sedan Avdijivka," säger tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving till SVT Nyheter. Ukrainas president Zelenskyj uppger att Ryssland satt in "allt de har" mot staden sedan markoffensiven i Charkivregionen i nordöstra Ukraina stannade av, enligt Kyiv Independent. Elfving: Ett köttkvarnsanfall med stora förluster - men det är mindre viktigt för ryssarna. Zelenskyj: De värsta striderna utspelas där. Ryssland pressar sig långsamt fram med vågor av infanteri och precisionsstyrda bomber. Omni 240804. Avbrutna rymdprojekt kostade Ryssland miljarder. Avbrutna samarbeten med västerländska länder har kostat ryska rymdflygstyrelsen Roskosmos motsvarande 22 miljarder svenska kronor, rapporterar nyhetsbyrån AFP. I samband med de sanktioner som infördes mot Ryssland efter invasionen av Ukraina avbröt västerländska länder samarbeten med den ryska rymdflygstyrelsen. Bland de projekt som avbröts var ett planerat gemensamt uppdrag att utforska Mars i samarbete med den Europeiska rymdorganisationen. Roskosmos avbröt också uppskjutningen av sina Sojuz-raketer i franska Guyana. Omni 240805. Ukraina får nytt USA-stöd på 3,9 miljarder dollar. Ukraina får ett nytt amerikanskt stöd via Världsbanken på 3,9 miljarder dollar, motsvarande närmare 41 miljarder svenska kronor. Det uppger den ukrainske premiärministern Denys Sjmyhal, enligt Kyiv Independent. Stödet är det första delbeloppet från USA 2024, enligt ett ukrainskt avtal med Världsbanken. Det ska enligt Ukraina användas till budgetutgifter som löner till lärare, läkare och räddningsarbetare, pensioner och andra sociala förmåner."I år kommer Ukraina att få 7,8 miljarder dollar i direkt budgetstöd från USA, vilket kommer innebära att vi med säkerhet kommer att klara den här finansiella perioden", säger Sjmyhal i ett uttalande. (svt 240805.) Första satelliterna i kinesiskt internetnätverk är uppe. Det statligt ägda kinesiska bolaget Shanghai Spacecom Satellite Technology har nu skickat upp de första satelliter som ska ingå i ett stort nätverk av satelliter för internetkommunikation. Det rapporterar Computer Sweden. När nätverket är färdigbyggt ska det bestå av 15 000 satelliter, något som ska vara klart till år 2030 om allt går som det ska. I år planeras totalt 108 satelliter att skickas upp, och fram till slutet av nästa år ska 648 satelliter finnas i omloppsbana. Projektet inleddes 2023. Omni 240806. Niger följer efter Mali - bryter kontakt med Ukraina. Militärjuntan i Niger avslutar alla diplomatiska band med Ukraina, rapporterar nyhetsbyråer. Samtidigt anklagar de Kyiv för att stödja "terroristgrupper". Regeringens talesman Amadou Abdramane kommer att be FN:s säkerhetsråd att diskutera Ukrainas "aggression", uppgav han i ett tv-sänt tal på tisdagen. För bara några dagar sedan bröt Mali sina diplomatiska kontakter med Ukraina efter att ryska Wagnergruppen och maliska armén lidit stora förluster i strider mot separatiststyrkor, något Mali beskyller Ukraina för att ha varit delaktiga i. Niger såsom Mali styrs av en militärjunta som närmat sig Ryssland.
Omni 240806. Urfolk stämplas som extremister i Ryssland. Urfolksorganisationer, däribland flera som samer tillhör, klassas nu som extremistiska i Ryssland. De sätts upp på samma lista som bland annat al-Qaida. "Vi kan inte prata om våra rättigheter," säger Yana Tannagasheva, styrelseledamot i ICIPR. I juni konstaterade den ryska Högsta domstolen att det finns en anti-rysk separatiströrelse som har som syfte att förstöra Rysslands territoriella integritet. Och den 26 juli inkluderade sedan Rysslands justitiedepartement 55 olika urfolksorganisationer, som arbetar för mänskliga rättigheter, på listan över terrorister och extremister. De ska alla, enligt ryska myndigheter, vara underorganisationer till separatiströrelsen som domstolen beskriver. Därför stämplas de nu på samma sätt som bland annat al-Qaida och väpnade nazistiska rörelser. På listan finns bland annat den internationella kommittén för ursprungsbefolkningar (ICIPR). ICIPR har nyligen slutfört en skrivelse som är undertecknad av cirka 100 olika urfolksorganisationer i världen. I skrivelsen lyfter de kränkningarna av urfolks- och minoriteters rättigheter i Ryssland och den ska skickas till FN:s generalsekreterare. "För ursprungsbefolkningar i Ryssland blir det svårt att försvara sina rättigheter. Den viktigaste rättigheten enligt FN-deklarationen för urfolk är rätt till självbestämmande och det kan nu betraktas om extremistisk verksamhet," säger Yana Tannagasheva, styrelseledamot i ICIPR till SVT Sápmi. Hon konstaterar att det inte ens finns någon sådan separatiströrelse som domstolen beskriver. Och hon får medhåll av Alexandr Slupachik, samisk aktivist från Kolahalvön och nu asylsökande i Norge. Enligt honom innebär beslutet stora faror för urfolken i landet. Själv tvingades han fly Ryssland efter att han som ordförande i den samiska organisationen OOSMO tagit ställning mot kriget i Ukraina. Nu riskerar flera att möta samma öde, menar han. Enligt honom kan alla som har deltagit i nämnda organisationer eller samarbetat med dem nu riskera att bli betraktade som extremister och därefter fängslas. Beslutet har fått stark internationell kritik. Internationella förbundet för mänskliga rättigheter uppmanar ryska myndigheter att dra tillbaka beslutet. De konstaterar att efter att hbtqi-rörelser fått samma klassificering förra året så har flera aktivister gripits med hänvisning till det. Har det blivit farligare för urfolk i Ryssland? "Ja, jättefarligt! Man kan inte prata om sina rättigheter. Bara dansa och sjunga återstår för urfolk i Ryssland," säger Yana Tannagasheva.
svt 240807. Kommentar: Så är livet i en diktatur. Wagner-soldater flyttas från Afrika till Kursk. Den ryska paramilitära Wagnergruppen har flyttats från Mali till Kursk, enligt uppgifter från en Wagnersoldat till rysk media. Wagnergruppen har länge varit aktiva i flera olika afrikanska länder, men rapporteras nu återgå till Ryssland för att förstärka i Kursk. (svt 240808.) Ryssland: Fem civila döda i ukrainsk markoffensiv. Fem civila uppges ha dött och 28 skadats i en ukrainsk markoffensiv i ryska Kursk-regionen, hävdar Ryssland enligt AFP. Ukrainska soldater uppges ha tagit sig över gränsen med stridsvagnar och pansarfordon. Det var i går som striderna i gränstrakten mellan Ryssland och Ukraina bröt ut. Ryssland svarade med artillerield, uppger försvarsdepartementet. Ukraina har ännu inte kommenterat uppgifterna. Ryssland kallar det för en terroristattack. Enligt obekräftade ukrainska uppgifter har Ryssland svårt att omdirigera sina styrkor.
Omni 240807. Höjd pensionsålder upprör i Kina: "Sliter som djur." Den kinesiska ekonomin står inför en uppsjö av problem, men ett som blivit allt mer påtagligt är den åldrande befolkningen. När Peking nyligen gick ut med att man ville höja pensionsåldern lyckades man ena i princip alla i missnöjet, skriver Barron’s. På sociala medier har kritiken haglat in och en användare på plattformen Xiaohongshu skriver: "Jag sliter som ett djur varje dag. Jag förtjänar att vila på ålderns höst." Pensionsåldern har länge varit en känslig fråga i Kina, eftersom den jämfört med många andra länder är ovanligt låg. En kvinna med ett fysiskt krävande arbete kan gå i pension redan vid 50, medan alla män har rätt till pension vid 60 års ålder. Ettbarnspolicyn har dock skapat en snabbt åldrande befolkning och därför måste arbetsmarknaden reformeras, skriver Barron’s. I EU ligger pensionsåldern kring 67 år. Omni 240808. FN: Juli - dödligaste månaden för ukrainare sedan 2022. Enligt FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina är juli den dödligaste månaden för ukrainare sedan oktober 2022."Det höga antalet offer i juli är en fortsättning på den alarmerande trenden av fler civila offer sedan mars 2024", skriver FN i ett mejl till Reuters. (svt 240809.) Rysk guvernör: "Massiv" drönarattack mot Lipetsk. Guvernören i ryska Lipetskregionen Igor Artamonov uppger att människor från fyra byar evakueras efter en ”massiv” ukrainsk drönarattack, rapporterar Reuters. Nödläge har utlysts i regionen. Samtidigt har en brand brutit ut på en flygbas utanför staden Lipetsk, enligt ryska statliga Interfax. Vad som orsakat branden är oklart. Ukraina har inte kommenterat händelserna. Guvernören: Sex personer har skadats. Flygfältet ligger 300 kilometer från ukrainska gränsen.
Omni 240809. USA skickar nytt stöd till Ukraina värt 1,3 miljarder. USA skickar ett nytt stödpaket till Ukraina, rapporterar Reuters och hänvisar till ett uttalande från Vita huset. Stödet omfattar bland annat robotar och ammunition och är värt 125 miljoner dollar, motsvarande cirka 1,3 miljarder svenska kronor. John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, säger till reportrar att det nya stödet är det tionde i ordningen sedan april. Stödpaketet "kommer att ge Ukraina ytterligare kapacitet att möta de mest akuta behoven," skriver Pentagon i ett pressmeddelande. Omni 240809. Iran levererar satellitstyrda vapen till Ryssland. Rysk militär uppges utbildas i Iran för att använda roboten Fath 360, uppger Reuters. Hundratals av de satellitstyrda vapnen förväntas levereras till Ryssland för att användas i kriget mot Ukraina. Fath 360 har en räckvidd på 120 kilometer och en 150 kilo stridsspets. Enligt en talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd är USA, Nato-allierade och G7-partners "redo att svara snabbt och hårt" om Iran skickar vapen till Ryssland. Ryssland har inte kommenterat uppgifterna. Iran förnekar vapenleveransen, men bekräftar samarbete med Ryssland. (svt 240809.) Experter: Risk för kollaps i rysk krigsekonomi. Rysslands krigsekonomin kan vara på väg att kollapsa, rapporterar Bloomberg. Den ryska regeringen har investerat stora summor i militären och försvarsindustrin sedan invasionen av Ukraina inleddes. Det har fått ekonomin att växa, men nu menar experter att resurserna kan hålla på att ta slut. "Arbetskraften och produktionskapaciteten är nästan uttömda," säger Elvira Nabiullina på ryska centralbanken till tidningen. Enligt Bloombergs egen expert Alex Isakov kan man räkna med att den ryska ekonomin inom kort gör ett "sista ryck" innan den snabbt börjar svalna av. Minst två miljoner arbetare saknas inom ryska företag. Tankesmedja: Ryska ekonomin går mot "demografisk katastrof". Omni 240809. Kommentar: Låter mycket positivt..." Analyser: Ryska medier låtsas som om det regnar. Den ukrainska offensiven i Kursk är inne på sin fjärde dag, men Kremlvänliga medier låtsas som ingenting. Det skriver Ivor Bennett i en analys för Sky News. Det lilla utrymme som ges till händelserna ägnas åt dumförklaringar av Zelenskyj, ukrainska förlustsiffror och påståenden om att livet återgått till det normala, fortsätter han. "På ytan finns det inga tecken på att Ryssland är skakat. Men, som oberoende Agentstvo noterar, har Moskva redan utropat ’seger’ över den ukrainska framryckningen sex gånger." Operationen kan bädda för ett snabbare slut på kriget, skriver statsvetaren Andreas Umland vid Utrikespolitiska institutet i en analys för Foreign Policy. Om de lyckas hålla den ockuperade marken - vilket vore enormt pinsamt för Putin - kan Ukraina ändra förutsättningarna för fredsförhandlingar, fortsätter han. "För den ryska eliten och allmänheten kommer återställandet av Rysslands legitima territorium att ta företräde framför fortsatt ockupation av nyligen intagen mark - särskilt om ett markbyte öppnar för ett slut på västs sanktioner." Ivor Bennett: Allt lugnt på ryska löpsedlarna trots fyra dagar av ett ukrainskt intrång utan motstycke. Omni 240809. Ryssland: Över 70 000 evakueras från Kursk. Lokala myndigheter uppger att över 76 000 invånare har evakuerats från Kursk efter Ukrainas överraskningsattack. Ukraina uppges ha tagit sig flera mil in i Ryssland. Samtidigt kommer uppgifter om att attacken har stannat av. Det ukrainska intåget i Kursk, som beskrivs som den största ukrainska attacken på rysk mark sedan 2022, skedde i snabb takt. Soldaterna ska ha tagit sig in i Ryssland med både stridsvagnar och pansarfordon. Dagen efter att ukrainska soldater tog sig över gränsen visade geolokaliserade bilder ukrainska fordon över en mil in i regionen, enligt tankesmedjan ISW. Bilder från den ukrainska militären uppges visa hur Ukraina tar ryska soldater tillfånga vid gränsövergången i staden Sudzja, något som Volodymyr Zelenskyj tros beröra i ett uttalande på fredagen. "Jag vill framförallt uttrycka min tacksamhet till krigarna som fyllt på 'bytesfonden' genom att ta ockupanter till fånga och hjälpa oss att frita personer från ryskt fångenskap," säger Zelenskyj. I en video som verifierats av BBC uppger ukrainska soldater att de har tagit kontroll över Sudzja såväl som den ryska gasanläggning i staden. "Det är lugnt i staden och alla byggnader är intakta," säger en person i videoklippet. Det ryska försvarsdepartementet hävdade inledningsvis att ukrainska styrkor stoppades vid gränsen. Inlägget på Telegram redigerades senare, där uppgifter om en ukrainsk reträtt togs bort. Under fredagen rapporterade tankesmedjan ISW med hänvisning till ryska militärbloggare att ukrainska soldater befann sig så djupt in som 3,5 mil. Enligt New York Times ser offensiven däremot ut att ha stannat av, iallafall i riktning norrut. En analytiker som tidningen talat med tror att "vi började se effekter av det ryska svaret under fredagen". Ryssland har utlyst nödläge på "federal nivå" och infört vad ryska myndigheter kallar en "antiterroroperation" i Kursk och de närliggande regionerna Belgorod och Brjansk. Det möjliggör bland annat telefonavlyssning och stora begränsningar av rörelsefriheten, rapporterar AP. Enligt lokala ryska myndigheter har fler än 76 000 invånare evakuerats, enligt rysk statlig media. Samtidigt har Ryssland kallat in förstärkning. Det ryska försvarsdepartementet hävdar även att den ryska armén genomfört flyganfall med en termobarisk bomb som skapar en förödande tryckvåg och ett vakuum, enligt AP. svt 240810. Varningen: Kärnkraftverk i Kursk hotas av striderna. Den Internationella atomenergiorganet IAEA varnar för att kärnkraftverket i Kursk kan skadas i de strider mellan Ryssland och Ukraina som pågår i regionen. "Jag vill uppmana alla parter att vara maximalt försiktiga," skriver IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi. Enligt oberoende ryska iStories förbereder sig ryska styrkor för att försvara kärnkraftverket samtidigt som Ukraina närmar sig. Omni 240810. Lukasjenko: Har skjutit ner ukrainska drönare. Belarus president Aleksandr Lukasjenko hävdar att man förstört "föremål som tros vara ukrainska drönare" och som tagit sig in i landets luftrum. Det rapporterar Reuters. Eftersökningar efter de nedskjutna föremålen pågår. Ukraina har ännu inte kommenterat uttalandet. Uttalandet gjordes för en belarusisk nyhetsbyrå. Omni 240810. USA om Ukrainas offensiv: "De gör vad som krävs." Ukrainas offensiv inne i Ryssland tycks inte väcka irritation hos landets allierade. Flera av dem har tidigare varit skeptiska till att låta Ukraina använda deras vapen i attacker inne på ryskt territorium, rapporterar Politico. "Vi tycker inte att det här är en eskalering på något sätt. Ukraina gör vad som krävs för att nå framgång på slagfältet," säger Pentagons talesperson Sabrina Singh om den pågående ukrainska offensiven i Kursk. Flera länder, däribland viktiga vapenleverantörerna USA och Tyskland, lättade tidigare i år på sina regler. De tillåter numera Ukraina att använda vapnen även på ryskt territorium, om de används för att stoppa ryska attacker. USA har inte gjort någon stor affär av Ukrainas offensiv. Omni 240810. Analys: Djärv offensiv - men Ukraina kan inte hålla den terräng de tagit. Den ukrainska offensiven mot ryska Kursk är både djärv, riskabel och mycket oväntad - men mer än kanske något annat var det en rejäl knäpp på näsan för Vladimir Putin, skriver CNN:s Tim Lister i en analys. "Framför allt var den förnedrande för en rysk stat som sätter en stolthet i att försvara moderlandet," skriver Lister. Han menar att Ukraina har mycket små chanser att hålla det territorium de ockuperat, men att offensiven ändå fått önskad effekt eftersom Ryssland tvingats flytta trupper från hårt pressade ukrainska Donetsk. Dessutom kan framgångarna tänkas göra underverk för moralen i Ukraina. På Long War Journal skriver John Hardie att strider på den ryska sidan av gränsen också kan tänkas stärka Ukrainas position vid eventuella kommande fredsförhandlingar. Tim Lister: Ukraina gör "det minst väntade" och förnedrar Ryssland. Omni 240810. Expert: Kan visa sig att USA har svikit Ukraina. USA, med Joe Biden och den nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan i spetsen, tvingade länge Ukraina att försvara sig med händerna bakbundna genom att förbjuda bruk av amerikanska vapen mot mål på rysk mark. Det skriver Stefan Hedlund, senior professor i öststatsforskning vid Uppsala universitet, i en debattartikel i Expressen. Om nu Kurskoffensiven visar att Ukraina - utan minsta ryska eskalering - kan rycka långt in i Ryssland och förstöra flygbaser som använts för att bomba ukrainska civila faller denna passiva strategi som ett korthus, och USA kommer att behöva förklara sig, fortsätter han. "Oavsett om det har varit fråga om feghet eller om tyst samverkan med Ryssland kommer eftermälet för Biden och Sullivan aldrig att kunna tvättas rent från detta blodbesudlade svek." Stefan Hedlund: Ukrainas markinvasion visar att USA haft fel. Över 76 000 evakueras från Kursk efter motoffensiven. Den ryska militären har förstärkt regionerna Kursk, Brjansk och Belgorod som svar på den ukrainska offensiven på rysk mark. Samtidigt meddelar myndigheterna i Kursk att över 76 000 människor evakuerats från gränsen mot Ukraina. Detta enligt ryska statliga medier. Det ryska försvarsdepartementet uppger under lördagen att armén genomfört flyganfall mot ukrainska styrkor, skriver AP. Ryssland hävdar sig bland annat ha använt en så kallad termobarisk bomb, även kallad vakuumbomb, som använder syret i den omgivande luften för att skapa en kraftig explosion. Bomberna, som skapar ett vakuum, kan orsaka stora skador på både byggnader och människor. Striderna i Ryssland har pågått sedan i tisdags, då Ukraina tog sig över gränsen. Det ryska statliga kärnenergiföretaget Rosatom säger att den ukrainska motoffensiven hotar ett kärnkraftverk i Kursk. Försvarsdepartementet: Strider pågår i Kursk. Omni 240810. Bilderna visar förödelsen i Tjasiv Jar efter Rysslands attacker: "Förstörda liv." Det ukrainska nationalgardet har delat nya bilder från staden Tjasiv Jar där hårda strider mellan Ukraina och Ryssland ägt rum under sommaren. I ett uttalande på Facebook skriver nationalgardet att staden, som tidigare hade runt 12 000 invånare, har "totalförstörts av fienden". Filmerna visar hur byggnader kollapsat eller förstörts efter ryska attacker. "Varje fönster symboliserar någons förstörda liv," skriver nationalgardet. I början av juli meddelade den ukrainska militären att landets styrkor dragit sig tillbaka från delar av den strategiskt viktiga staden i östra Ukraina. Striderna i området har pågått sedan februari och Ryssland vill åt staden för att få bättre kontroll över Donetskregionen. Tankesmedjan ISW skriver i en uppdatering om situationen på slagfältet att Ryssland har gjort mindre framryckningar i och runt Tjasiv Jar de senaste dagarna. Omni 240810. Zelenskyj kommenterar den ukrainska offensiven: Vi tar kriget till Ryssland. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har för första gången gjort ett direkt uttalande om den ukrainska offensiven i den ryska gränsregionen Kursk, rapporterar AFP. I sitt dagliga tal säger han att Ukraina nu "pressar in kriget på anfallarens territorium". Han tackar landets armé och säger att Ukraina med offensiven bevisar att man klarar av att "sätta press på angriparen". Detta efter att han vid ett par tidigare tillfällen kommit med antydningar om operationen. Han har de senaste dagarna sagt att Ryssland "bör känna vad de har gjort" och tackat sina soldater för att de "fyller på utväxlingsfonden" med ryska krigsfångar. Tidigare under dagen uppgav Ryssland att tiotusentals människor evakuerats från gränsområden mot Ukraina. Omni 240810. Rysk 87-åring kritiserade Wagner - blev misshandlad. Två män i Moskva har gripits för att ha misshandlat 87-årige Dmitrij Grintjij, som enligt dem kritiserat Wagnergruppen, rapporterar oberoende medier. Människorättsorganisationen OVD-Info har delat ett klipp på hur Grintjij blir armbågad i bröstet och får armarna fastlåsta bakom ryggen av en medpassagerare på en buss, medan en annan skriker "jävla fascist" åt honom. Männen släpade sedan 87-åringen av bussen för att överlämna honom till polis. Alla tre greps, men Grintjij släpptes senare. De två andra anhölls för "huliganism", enligt Novaya Gazeta. Enligt dem hade Grintjij kallat Wagnergruppen för "mördare" när bussen körde förbi ett minnesmonument till soldaterna. Själv hävdar 87-åringen att han bara pratat om hur hans anhöriga mördades under Stalins utrensningar på 30-talet. "Jag ångrar att jag föddes i ett land där människor inte ses som människor," säger han. Omni 240811. Belarus flyttar trupper till gränsen mot Ukraina. Belarus förstärkte på lördagen sin militära närvaro vid gränsen till Ukraina. Det rapporterar Reuters. Under gårdagen uppgav den belarusiska presidenten Alexandr Lukasjenko att man skjutit ned flera ukrainska drönare som kränkt Belarus luftrum. "Vi har varit tydliga och framfört att provokationer inte kommer att förbli obesvarade," sa Lukasjenko enligt den statliga nyhetsbyrån Belta. Andrij Kovalenko på Ukrainas anti-desinformationsmyndighet skriver på Telegram att den belarusiska mobiliseringen vid gränsen är "ett försökt att hjälpa Putin och avleda Ukrainas uppmärkamhet". Omni 240811. Kommentar: Drönare på väg till S:t Petersburgregionen? Ukrainare flyr fronten: "Bättre än att dö." Invånare i den ukrainska regionen Donbas flyr i rädsla för en ny rysk framstöt, rapporterar AFP. "Bättre att lämna än att dö," säger 53-åriga Angela till nyhetsbyrån på väg ut ur sitt hem i Novogrodivka. Ukrainska myndigheter har beordrat evakuering av barn från flera samhällen i regionen. Militärkällor som nyhetsbyrån talat med menar att mycket talar för att ytterligare ukrainska ställningar kommer att falla i området inom kort. "Ryssland kommer att göra allt de kan för att trycka tillbaka Ukraina och ta så mycket mark som möjligt, för de vet att öppningen för att göra framsteg håller på att stängas," säger Franz-Stefan Gady på tankesmedjan International Institute for Strategic Studies. Nya vapen till Ukraina kan inom kort komma att förändra dynamiken i området. Minst två civila dödades i ryska attacker mot Ukraina i natt. Ukrainas offensiv kan ha lättat på ryska trycket i området. Omni 240811. Ryssland: Ukrainska trupper 30 kilometer in i landet. Ryssland uppger att man utfört attacker mot ukrainska soldater som tagit sig 30 kilometer in i landet. Det rapporterar AFP. Uttalandet ses som ett erkännande från Ryssland på hur långt in i landet Ukraina har trängt under offensiven i regionen Kursk. En högt uppsatt ukrainsk militärkälla uppger för nyhetsbyrån att "tusentals" soldater deltar i operationen. Ryssland: Stoppade ett försök att tränga längre söderut. Omni 240811. Expert: Ingripandet i Sahel var dålig idé från Ukraina.Att den ukrainska säkerhetstjänsten GUR försett Tuaregrebeller i norra Mali med underrättelser och militär träning var en dålig idé. Det säger Ulf Laessing, chef för den tyska tankesmedjan Konrad Adenauer Foundations Sahelprogram. "Ukraina sa att de hade bidragit till dödandet av ryssar, det landade inte bra," säger han till The Telegraph. Separatistrebeller har attackerat regeringens styrkor, som även består av inhyrda legoknektar från ryska Wagnergruppen. Både Mali och Niger, som ligger i Sahelregionenen, har brutit de diplomatiska relationerna med Ukraina efter dödliga attacker i slutet av juli. "Just nu finns det en utbredd pro-rysk inställning över Sahel och i Västafrika," säger Laessing. Ukraina har svårt att hitta stöd i Afrika efter attacken.
Omni 240811, Ukraina: Tusentals soldater redo i chockoffensiven. Tusentals ukrainska soldater deltar i offensiven på ryskt territorium. Det säger en ukrainsk källa inom säkerhetstjänsten till AFP. "Vi är på offensiven," säger källan och betonar att syftet med offensiven är att "destabilisera situationen i Ryssland". Tidigare under söndagen uppgav den ryska armén att man slagit till mot ukrainska positioner 30 kilometer in i Ryssland, något som enligt nyhetsbyrån är ett erkännande av den ukrainska framfarten. Den ryska militären, som förstärkt regionerna Kursk, Brjansk och Belgorod och vidtagit "antiterror"-åtgärder, uppger att 1 000 ukrainska soldater har skickats till området. Enligt AFP:s källa är det en underskattning. "Det är många fler. Tusentals," säger källan. Ukrainas offensiv i Ryssland har pågått i sex dagar. Över 70 000 civila har evakuerats från ryska regioner.
Omni 240811. Zelenskyj: Kärnkraftverket Zaporizjzja satt i brand. Volodymyr Zelenskyj uppger att Ryssland anlade en brand vid området runt det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja på söndagskvällen. Bilder från platsen visade öppna lågor och en svart rökpelare.Presidenten skriver att strålningsnivåerna är normala. "Men så länge de ryska terroristerna har kontroll över kärnkraftverket är situationen inte, och kan inte vara, normal." Zelenskyj skriver också att Ryssland måste hållas ansvarigt. Ryssland: Kärnkraftverket fungerar som vanligt - anklagar Ukraina. Zelenskyj: Strålningsnivåerna är inte förhöjda. Uppgifter om att Ryssland satt fyr på bildäck. Omni 240811. Kommentar: En provokation från rysk sida att elda bildäck. För övrigt fel rublrik. Analyser: Ukraina lär inte kunna behålla rysk mark. Ukraina har förvånat alla genom att framgångsrikt ta sig in på ryskt territorium, skriver Fergal Gallagher i en analys för RTÉ. Han har pratat med experter som understryker att de ukrainska framgångarna inte ska överskattas. "Trots Rysslands brister kan landet fortfarande mobilisera en mycket större styrka än Ukraina och med tiden sannolikt återta all förlorad mark," skriver han. Han uppmärksammar samtidigt att den ryska armén nu kan behöva förstärka hela den 200 mil långa gränsen mot Ukraina. eborah Haynes på Sky News skriver att det är första gången sedan 1941 som Ryssland blir invaderat. "Det är mycket osannolikt att Ukraina har kapaciteten eller lusten att beslagta och behålla mycket, om något, territorium," skriver hon, men understryker att offensiven är ett "förödmjukande slag" mot Vladimir Putin. Fergal Gallagher: Offensiven har öppnat en ny front – och tagit Moskva på sängen. Deborah Haynes: Ukrainska befälhavare har varit tvungna att vara innovativa. Omni 240811. Ryssland uppges ha tagits på sängen: "Mötte värnpliktiga." Ukraina har lyckats avancera in på rysk mark tack vare överraskningsmomentet. Det skriver The Economist som intervjuat en källa inom generalstaben och tre ukrainska soldater som deltagit i Kursk-offensiven. Källan säger att Ukraina anfallit med sina bäst förberedda förband, vid det gränsområde där det ryska försvaret är som svagast. "Värnpliktiga mötte fallskärmsjägare, och gav helt enkelt upp." Soldaterna vittnar dock om att avancemanget varit allt annat än enkelt. 43-åriga Ivan, som nu befinner sig på sjukhus i Sumy i Ukraina, berättar att Ryssland svarade med glidbomber den tredje natten. Vid det tillfället dog 12 soldater i hans enhet. "Allt brann. Armar här, ben där." Soldater som Financial Times talat med säger att Ukraina alltjämt har övertaget, trots ryska förstärkningar. Omni 240812. Ryssland evakuerar delar av gränsregionen Belgorod. Ryssland evakuerar omkring 11 000 invånare från delar av gränsregionen Belgorod, rapporterar Reuters. Enligt lokala myndigheter är det ett svar på "militär aktivitet" från Ukraina i området. Evakueringen genomförs samtidigt som Ukraina genomför en offensiv i regionen Kursk, som gränsar till Belgorod. Lokal guvernör: Våra soldater kommer göra allt de kan för att hantera hotet. Omni 240812. Hongkongs högsta domstol avslår aktivisters överklagan. Hongkongs högsta domstol avvisar sju demokratidemonstranters försök att få sina domar ogiltigförklarade, skriver flera medier. Demonstranterna, däribland den tidigare mediamogulen och demokratiaktivisten Jimmy Lai, dömdes för att ha organiserat och medverkat i de stora demonstrationerna i Hongkong i augusti för fem år sedan. Flera av de dömda aktivisterna, däribland Lai, avtjänar fängelsestraff och anklagas för bland annat brott mot säkerheten, skriver AFP. I sin överklagan poängterade de sju aktivisterna att de inte borde dömas för att ha deltagit i icke-våldsamma protester och att domarna mot dem stör rätten till fredliga protester. De sju aktivisterna har dömts till olika långa straff. Första gången som högsta domstolen undersökte Lais medverkan i demonstrationerna. Lai grundade den prodemokratiske tidningen Apple Daily. Samtliga sju dömdes år 2021. Omni 240812. Kommentar: Nalle Puh borde sitta bakom lås och bom, inte dessa demokratiförespråkarna. Ryssland och Venezuela har blockerat Signal. Meddelandetjänsten Signal har blockerats i både Ryssland och Venezuela. Enligt den ryska kommunikationsmyndigheten Roskomnadzor så bryter appen mot den ryska lagstiftningen genom att inte förebygga användning i terrorsyften. I Venezuela sker blockeringen i skuggan av det ifrågasatta valresultatet, skriver Engadget. Signal har bekräftat att företaget känner till rapporter om blockering av tjänsten och att det inte handlar om tekniska fel, men kommenterar inte det hela närmare. Går inte att använda via flera operatörer. Omni 240812. Trots sanktioner: Euro och dollar flödar in i Ryssland. Ryssland har fortsatt importera kontanter i dollar och euro trots sanktionerna mot landet. Enligt siffror som Reuters tagit del av handlade det om motsvarande omkring 24 miljarder kronor från krigsutbrottet 2022 till december 2023. När den fullskaliga invasionen inleddes förbjöd USA och EU export av dollar och Euro till Ryssland. Reuters drar två slutsatser: Ryssland lyckas kringgå sanktionerna och valutorna är fortsatt användbara för ryssar. Siffrorna är dock klart lägre än tidigare år. Pengarna har kommit från bland annat Förenade arabemiraten och Turkiet, vars handel med Ryssland saknar restriktioner. I mer än hälften av fallen är det oklart vilket land pengarna kommer i från. Finns inga nyare siffror än december 2023. Omni 240812. Putin om Kursk-offensiven: Ukraina försöker skaffa ett bättre läge för förhandling. Ukraina genomför offensiven i ryska Kursk för att skaffa sig ett bättre läge inför framtida förhandlingar. Det säger Rysslands president Vladimir Putin i ett möte med flera försvarstoppar, enligt Reuters. Putin säger att ett annat skäl är att Ukraina vill stoppa den ryska offensiven i Donbas, och att de ska "drivas ut" från Kursk. Den ukrainska offensiven inleddes för snart en vecka sedan, och Ryssland har tidigare medgett att den nått minst 30 kilometer från gränsen. Putin: Vi kommer lyckas med våra mål. Omni 240812. Ilska mot Kreml efter ryska evakueringar: "Lite hjälp." Flera ryssar som lämnat sina hem och tagit sig till Moskva efter den ukrainska offensiven får nu hjälp av volontärer i huvudstaden. Flera frivilliga hjälparbetare anser att Kreml gör för lite för att hjälpa de drabbade. "Jag tycker att staten inte bryr sig tillräckligt om dessa människor," säger 28-åriga Daria som donerat till människor på flykt. Statligt kontrollerade medier i landet rapporterar sparsamt om den ukrainska offensiven. AFP skriver att det är ett tecken på att Kreml vill tona ner händelseutvecklingen på rysk mark. 32-årige Vitalij, som också donerat pengar till en hjälpinsamling i Moskva, är kritisk till bristen på information om striderna. "Jag vet inte vad som händer där," säger han. Volontär i Moskva: "Vissa saknar kläder, andra kommer utan skor." Omni 240812. Ukraina: Kontrollerar 1 000 kvadratkilometer i Kursk. Offensiven i ryska Kursk har resulterat i att ukrainska styrkor tagit kontroll över 1 000 kvadratkilometer i regionen, uppger överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj. "Trupperna fullgör sina uppgifter. Striderna fortsätter längs hela frontlinjen. Situationen är under vår kontroll," säger han på Telegram. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj berömmer samtidigt soldaterna "för deras ståndaktighet och beslutsamma handlingar" i den ryska regionen. Ryssland har inte bekräftat de påstådda ukrainska framstegen i området. I ett tal på måndagen sa president Vladimir Putin att offensiven ska ses som ett försök att stoppa Rysslands framfart i östra Ukraina, samt att förbättra Ukrainas förhandlingsposition i framtida fredssamtal. Över 100 000 civila har tvingats fly Kursk. Omni 240812. USA varnar Iran för robotleverans till Ryssland. USA varnar Iran för att skicka ballistiska robotar till Ryssland, rapporterar AFP. Enligt utrikesdepartementets talesperson Vedant Patel har USA varit i kontakt med sina europeiska allierade gällande uppgifter om att Iran planerar att leverera hundratals robotar till Ryssland. "Vi är redo att ge ett snabbt och strängt svar om Iran går vidare med leveransen av ballistiska robotar," säger Patel. USA har tidigare infört sanktioner mot leverantörer av iranska drönare. Patel: Skulle innebära en dramatisk upptrappning av Irans stöd för Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Omni 240812. Experter: Offensiv är en kamp mot klockan för Putin. Den ukrainska offensiven i Kursk är en kamp mot klockan för den ryske presidenten Vladimir Putin, enligt Markus Göransson, biträdande lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Ju längre ukrainarna befinner sig på rysk mark desto mer tid har de att gräva ner sig. "Om de skulle befästa sig på ett svårforcerat sätt kommer det att bli en stående nagel i Rysslands öga," säger Göransson till Expressen. Dilemmat för Ukraina handlar om ifall styrkorna ska stanna där de är eller försöka tränga djupare in i Ryssland. "Om man vill fortsätta eller behålla de här områdena måste man ha en frontlinje som går att försvara. Där måste finnas logistiklinjer som Ryssland inte kan skära av," påpekar tidigare överstelöjtnant Joakim Paasikivi för SvD. Göransson: Svårt att bedöma hur troligt det är att Ukraina lyckas ockupera mark. Omni 240812. IAEA: Inga spår av drönare efter branden i Zaporizjzja. Internationella atomenergiorganet, IAEA, har inte lyckats fastställa orsaken till den brand som uppstod i det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina i helgen. Det skriver IAEA i ett uttalande efter att representanter inspekterat kraftverkets kyltorn. Moskva och Kyiv har anklagat varandra för branden. Ryssland anklagar Ukraina för att ha attackerat kärnkraftverket med drönare medan Ukraina anklagar Ryssland för vårdslöshet eller mordbrand. Vid den första inspektionen har IAEA inte hittat några spår av drönare, skriver organisationen. Enligt IAEA är det osannolikt att branden startade vid foten av kyltornet och att skadorna främst är koncentrerade till insidan av tornet. Kärnsäkerheten vid anläggningen påverkades inte. Omni 240813. Kommentar: Förr eller senare, om det börjar gå riktigt dåligt för Ryssland i kriget mot Ukraina, så ställer Ryssland till med en kärnkraftsolycka på samma sätt som man sprängde Kachovkadammen som ledde till översvämningar som kostade en stor mängd människoliv. Ryska ilskan mot Ukrainas offensiv: "Tar galna steg." Det ryska utrikesdepartementets underrättelsetjänst, SVR, anklagar Volodymyr Zelenskyj för att ta "galna steg" i konflikten genom offensiven på rysk mark, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska statligt kontrollerade medier. "Zelenskyj tar galna steg som hotar att eskalera bortom Ukraina," skriver SVR i ett uttalande. I sitt dagliga tal till nationen på sociala medier säger Volodymyr Zelenskyj att världen skådar Putins "sista kapitel". "Ryssland har tagit krig till andra, och nu kommer det hem," säger han. Omni 240813. Kirby till Putin: "Om det är obekvämt - lämna Ukraina." John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, uppmanar Vladimir Putin att dra tillbaka de ryska styrkorna från Ukraina. Under en pressträff fick han frågor om den ukrainska offensiven på rysk mark, som har pågått i nästan en vecka. "Jag tänker inte prata om ukrainska militära operationer. Jag låter dem prata om vad de gör," säger han. Samtidigt betonar han att det är Ryssland och Vladimir Putin som måste hållas ansvariga. "Och om han inte gillar det, om det gör honom obekväm, finns det en enkel lösning. Han kan dra sig ur Ukraina och kasta in handduken," säger Kirby. Omni 240813. Ukrainska soldater fruktar hämnd från Ryssland. De ukrainska soldaterna som deltar i offensiven på rysk mark är oroliga över vilket svar som väntar från Ryssland. Vladimir Putin har beordrat de ryska styrkorna att "driva ut" Ukraina. "Jag skulle inte säga att striderna är hårda just nu. Men det kommer de att bli snart," säger soldaten Ruzjyk till AFP. 27-årige Faraon berättar för nyhetsbyrån att striderna har varit blodiga. "Jag såg en hel del dödsfall under de första dagarna. Det var skrämmande i början men vi blev vana vid det," säger han. Den ukrainske militäranalytikern Mykola Bielieskov säger att Ukrainas möjligheter att behålla territorium beror på om Ryssland försöker återta områden eller nöjer sig med att stoppa framfarten. Ruzjyk: "Ryssland skyddade inte gränsen." Omni 240813. Nya EU-miljarder har nått Ukraina: "Avgörande stöd." De 4,2 miljarder euro (cirka 48 miljarder kronor) som EU nyligen beslutade att skicka till Ukraina har nu nått landet, enligt den ukrainske premiärministern Denys Sjmyhal. Stödet är en del av EU:s "Ukrainafaciliteten", som innebär att upp till 50 miljarder euro kan skickas till Ukraina under kriget mot Ryssland. "Detta stöd är avgörande för att upprätthålla vår makroekonomiska stabilitet, föra återhämtningen framåt och driva på viktiga reformer," skriver han på X och tackar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Sjmyhal uppger också att Ukraina förväntar sig att få ytterligare del av biståndet innan årsskiftet, enligt den ukrainska public service-kanalen Suspilne. Europeiska rådet gav grönt ljus för utbetalningen förra veckan. Omni 240813. Rysk dissident vittnar om tortyr och isolering i fängelse. När fångutbytet mellan USA och Ryssland väl var ett faktum stormade ryska fängelsevakter in i den ryske dissidenten Vladimir Kara-Murzas cell i fängelset i Omsk. Han blev tillsagd att genast stiga upp ur sängen och klä på sig. "I det ögonblicket var jag var helt säker på att jag skulle bli avrättad," berättar Kara-Murza i en intervju med CNN. Kara-Murza vittnar om både psykisk och fysisk tortyr i det ryska fängelset och beskriver sina dagar i cellen som ensamma och meningslösa. "Du väcks klockan fem på morgonen och sovbritsen låser de fast på väggen så att du inte kan ligga eller sitta ordentligt på hela dagen. Allt du kan göra är att gå omkring i cellen. Fångutväxlingen mellan Ryssland och flera västländer i början av augusti var den största sedan kalla krigets slut. Omni 240813. Soldater i Kursk: "Ryssarna skjuter med allt de har." Ukrainska soldater som återvänder från striderna i den ryska regionen Kursk vittnar om att de möter hårt motstånd, rapporterar Expressen. Tidningens reporter Mattias Carlsson är på plats i den ukrainska staden Sumy och har pratat med soldater som berättar att ryssarna nu har fått fram sina reserver och har ett övertag i artilleri. "De skjuter med allt de har, artilleri, stridsvagnar, granatkastare, flygbomber, drönare," säger en av soldaterna. Ukrainas militär hävdar samtidigt att man har situationen under kontroll, och att offensiven har lett till att ukrainska styrkor har intagit 1 000 kvadratkilometer i den ryska regionen. "De har fått fram sina reserver och de har mer flyg och artilleri än vad vi har." Omni 240813. Analys: Ukraina kontrollerar 800 kvadratkilometer. Ukrainska trupper har avancerat över ett område på 800 kvadratkilometer i Ryssland, enligt uppgifter från ryska källor som kommunicerats till tankesmedjan ISW och analyserats av nyhetsbyrån AFP. Enligt Ukrainas egen utsago har landets soldater intagit 1 000 kvadratkilometer och 74 byar i den ryska regionen Kursk. Offensiven har även resulterat i att ukrainsk militär tillfångatagit ryska soldater som kan användas i framtida fångutväxlingar, enligt president Volodymyr Zelenskyj. "Förberedelserna för våra nästa steg fortsätter," sa Zelenskyj i ett videosänt tal på tisdagen utan att utveckla dessa steg närmare. Omni 240813. Expert: Kontraktet mellan Putin och ryssar rubbas. Kurskoffensiven har krossat den 80 år gamla ryska föreställningen om det egna territoriets okränkbarhet - den river upp historiska sår och kommer få en bestående psykologisk effekt på befolkningen, skriver militärhistorikern Piotr Wawrzeniuk på DN Debatt. Putins kontrakt med ryssarna - välstånd, tillväxt och militära framgångar i utbyte mot inskränkta fri- och rättigheter - har rubbats, fortsätter Wawrzeniuk. "Om denna effekt omsätts i större misstro gentemot makten och/eller konflikter inom det ledande skiktet återstår att se." Omni 240813. Rysk soldatbrist allt mer akut: "Putin behöver rekrytera en halv miljon." En allt större brist på soldater har fått flera ryska regioner att höja utbetalningarna till nyrekryterade. Åtgärden har hittills varit relativt verkningslös, vilket kan tvinga Kreml att driva igenom ännu en impopulär mobilisering, uppger källor med insyn i försvarsdepartementet för Bloomberg. Rysslands misslyckade försök att stoppa den ukrainska offensiven i Kurskregionen har därtill avslöjat brister i den ryska försvarsreserven. "Putin behöver ungefär en halv miljon människor under de kommande tolv månaderna för att kompensera för utmattning och kunna rotera sina utplacerade trupper i Ukraina," säger Bloombergs Rysslandsreporter Alex Isakov. Kreml har inte gått ut med några siffror över hur många ryska soldater som dödats i kriget. Omni 240813. Källa: Ryssland tvingas flytta trupper från Ukraina. Ryssland har förflyttat trupper från frontlinjen i Ukraina till ryska Kurskregionen för att försvara sig mot den ukrainska inbrytningen, uppger en amerikansk tjänsteman för Wall Street Journal. USA, som inte förvarnades av Ukraina om den förestående offensiven, försöker nu uppdatera sig om Ukrainas mål. Enligt den amerikanske tjänstemannen hoppades Ukraina att ett anfall mot Ryssland skulle tvinga landet att dra tillbaka trupper från fronten i Ukraina, något som alltså ska ha inträffat i dagarna, enligt tjänstemannen. Ett ytterligare mål ska vara rysk militär infrastruktur. "Ryssland är helt övertygat om att dess territorium är okränkbart och att ingen kommer att förstöra krigsinfrastruktur och logistik. Nu har Ukraina visat att så inte är fallet," säger ukrainske presidentrådgivaren Mychajlo Podolyak. Ukraina skickar in förstärkningar. Omni 240814. Belgorod utlyser nödläge: "Extremt svår situation." Den ryska regionen Belgorod utlyser nödläge, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Regionen - som ligger nära gränsen mot Ukraina - befinner sig i en "svår situation", enligt regionens guvernör. "Situationen i vår Belgorodregion är fortfarande extremt svår och spänd på grund av granatbeskjutning från den ukrainska försvarsmakten. Hus har förstörts, civila har dött och skadats," skriver regionens guvernör Vjacheslav Gladkov på Telegram. Belgorod ligger nära den ukrainska regionen Charkiv och den ryska regionen Kursk. Tidigare i augusti blev Kursk-regionen måltavlan för det som tros vara Ukrainas största gränsöverskridande offensiv sedan landet invaderades av Ryssland i februari 2022. Nödläget kommer att införas på nationell nivå. Sedan tidigare har Ryssland beordrat evakuering i delar av regionen. Omni 240814. Ukrainsk dykare efterlyst för sabotaget av Nord Stream. Den ukrainske dykaren Volodymyr Zhuravlov är efterlyst misstänkt för sabotaget av Nord Stream 2022. En tysk domstol har utfärdat en arresteringsorder, rapporterar Expressen och flera tyska medier i en gemensam granskning. Ytterligare två ukrainska medborgare misstänks ha varit inblandade. Totalt fem personer tros ha befunnit sig ombord på den tyska segelbåten Andromeda som gav sig ut på Östersjön. Som del av bevisningen finns en bild från en fartkamera nära tyska Rügen natten till den 8 september. I en vit Citroën tros Zhuravlov synas. Misstanken bekräftas även av vittnesuppgifter, enligt tyska Zeit. I juni utfärdades en arresteringsorder mot Zhuravlov, som då bodde i Polen, men polska myndigheter uppges inte ha agerat på informationen. I dag är det oklart om Zhuravlov är tillbaka i Ukraina, enligt Tagesschau. I ett telefonsamtal med den tyska tv-kanalen förnekar han inblandning. Även president Volodymyr Zelenskyj förnekar all inblandning. Expressen har publicerat flera bilder på den misstänkta dykaren. De andra två ukrainarna är inte formellt efterlysta. Zhuravlov säger att han hör om misstankarna "för första gången".
Omni 240813. Kadyrov sågas i Ryssland - vek ner sig vid attacken. Ryska militärbloggare går till stenhård attack mot den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov och hans specialstyrkor efter den ukrainska offensiven i Ryssland. De anklagar trupperna för att ha övergett gränsområdet i samma stund som de fick syn på fienden, skriver oberoende Moscow Times. Kadyrovs styrkor, som ytterst lyder under Vladimir Putin, befann sig i regionen när Ukraina klev in i Ryssland. En bloggare kallar Kadyrovs soldater för "Tiktok-bataljoner" som vek ner sig när det gällde. En annan skriver att soldaterna sprang iväg och lät Ukraina avancera. En tredje går så långt som att anklaga Kadyrov för att samarbeta med den ukrainska militären. Trots den hårda kritiken säger två olika experter till Moscow Times att det är osannolikt att Kadyrovs goda ställning med Kreml äventyras. Expert: Inte troligt att Kadyrov samarbetat med Ukraina. Omni 240814. Zelenskyj: Vi har avancerat ännu djupare in i Ryssland. Ukraina har avancerat ytterligare en till två kilometer i ryska Kursk på onsdagen, uppger president Volodymyr Zelenskyj. Dessutom har över 100 ryssar tillfångatagits under dagen och de ska användas för fångutväxling, skriver han i sociala medier. "Detta kommer att påskynda återkomsten för våra killar och tjejer." Zelenskyj säger också att Ukraina har utfört en stor drönarattack mot fyra ryska flygplatser. Detta tycks bekräftas av Ryssland, som hävdar att man har skjutit ner 117 drönare. Vidare uppger ryssarna att man har stoppat flera ukrainska attacker i Kursk, skriver Reuters. En talesperson för det ukrainska utrikesdepartementet säger till AP att man inte planerar att ockupera det ryska territoriet. Målet är att Ryssland ska sluta skjuta robotar från Kursk, enligt talespersonen. Omni 240814. Satellitbilder: Ryska armén gräver skyttegravar i Kursk. Ryssland har upprättat långa skyttegravar i Kursk-regionen som svar på den ukrainska offensiven, rapporterar The Telegraph. Satellitbilder visar att skyttegravarna är särskilt koncentrerade runt staden Lgov, nästan fem mil från den ukrainska gränsen. Samtidigt planerar Kyiv att upprätta evakueringskorridorer för civila mellan Ryssland och Ukraina samt tillhandahålla humanitärt bistånd. "Skapandet av en buffertzon i Kursk-regionen är ett steg för att skydda våra gränssamhällen från fiendens dagliga attacker," säger inrikesminister Ihor Klymenko på Telegram. Ukraina: I buffertzonen ska mat och mediciner tillhandahållas. Omni 240814. Ukrainas plan på offensiv hemlighölls in i det sista: "Kräver extrema åtgärder." Den ukrainska offensiven i ryska Kursk föregicks av att fler soldater stegvis skickades till gränsregionen Sumy i Ukraina, skriver New York Times. Befäl ska ha uppmanats att inte bära uniformer för att inte dra åt sig uppmärksamhet. Invånare i Sumy uppges ha märkt att någonting var på gång att hända, men utan att veta vad. Kyivs planer hemlighölls även för soldater, och en del enheter fick inget veta förrän i sista stund. "Det är ett bra exempel på hur moderna framgångsrika operationer kräver extrema säkerhetsåtgärder," säger Pasi Paroinen, analytiker vid organisationen Black Bird Group som analyserar bilder från kriget. Soldater som Wall Street Journal talat med vittnar om att motståndet i Kursk nu har blivit tuffare, i takt med att Ryssland skickat förstärkningar. Många analytiker förvånades när offensiven inleddes. Omni 240814. Putins drag: Ger tidigare livvakt fria händer i Kursk. Putin har utsett sin tidigare livvakt Aleksej Dyumin att leda den ryska operationen för att slå tillbaka de ukrainska trupperna i Kursk, skriver tankesmedjan ISW, Institute for the Study of War. Putin ska ha kallat Dyumin till ett kvällsmöte med militära befälhavare och ministrar den 12 augusti och då bett honom att ta ett övergripande ansvar för de olika ryska styrkorna. Uppgifterna kommer från Duma-ledamöten Nikolaj Ivanov. Enligt ryska militärbloggare och källor ska Dyumin ha fått fria händer. Ryska militärbloggare menar nu att Putins utnämnande av Dyumin är ett sätt för kretsen närmast Putin att ta direkt kontroll över situationen i Kurskregionen efter att ryska säkerhetsstyrkor misslyckats. Utnämnandet av Dyumin ska också vara ett sätt för Putin att ta reda på "varför han blev förrådd om det verkliga läget i Kursk" och kan innebära att högt uppsatta militärer och tjänstemän tvingas bort, menar militärbloggarna. Dyumin har tidigare varit guvernör för Tularegionen. Kan innebära att Valerij Gerimasov tvingas bort. Omni 240815. Sverige vill etablera närvaro i Ukraina: "Gå från donation till produktion." Försvarets materielverk, FMV, ser över möjligheten att etablera närvaro i Ukraina från och med hösten 2024. Det säger försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff. Syftet är att "intensifiera stödet till Ukraina". "Vi kommer att gå från donation av försvarsmateriel från Försvarsmaktens lager, till produktion av nyproducerad försvarsmateriel så att Ukraina har tillträde till ny försvarsmateriel," säger Jonson. Enligt regeringen blir FMV:s roll framåt att skaffa ny materiel till Ukraina, bygga upp landets upphandlingsmyndighet och att försörja redan donerad materiel. Omni 240815. Rysk-amerikansk kvinna gav 51 dollar till Ukraina - döms för förräderi i Ryssland. En rysk domstol har dömt rysk-amerikanska Ksenia Khavana till tolv års fängelse för förräderi, rapporterar flera medier. Khavana anklagades för att ha skänkt pengar till den ukrainska militären. Enligt AP åtalades hon för en donation på 51 dollar till en amerikansk organisation som stöttar Ukraina. Khavana, som har både ryskt och amerikanskt medborgarskap, greps i februari i år då hon besökte sin familj. Rättegången hölls bakom stängda dörrar men enligt rapporter ska Khavana ha erkänt förra veckan, skriver AP. Khavana är gift med en amerikan och bosatt i Los Angeles. Enligt åtalet ska hon ha "förringat" den ryska armén. Enligt domstolen ska de donerade pengarna använts till att köpa medicin och vapen till Ukraina. Omni 240815. Kommentar: Ryssland börjar nu fylla på sitt lager av fångar inför nästa fångutväxling. Ukraina rycker fram i Kursk - har upprättat militärcentral. Den ukrainska armén har tagit kontroll över Sudzja i den ryska regionen Kursk och upprättat en administrativ militärcentral i staden, rapporterar Reuters. Beskedet kommer efter att Ukraina gjort nya framryckningar på torsdagen, och totalt tagit kontroll över 82 byar och samhällen. Bland dessa finns staden Sudzja med omkring 5 000 invånare. "Vi rör oss framåt i Kursk-regionen," skriver arméchefen Oleksandr Syrskyj i ett inlägg på Telegram, enligt nyhetsbyrån. Ukraina uppger att man kontrollerar omkring 1 150 kvadratkilometer av Kursk, vilket kan jämföras med måndagens siffra på 1 000 kvadratkilometer. Centralen ska bland annat "tillgodose lokalbefolkningens grundläggande behov". Det är den första centralen av sitt slag som Ukraina upprättar i Ryssland. Omni 240815. Källor: Ryssland har flyttat tusentals soldater till Kursk. Den truppförflyttning som Ryssland uppges ha gjort från ockuperade delar av Ukraina till den ryska Kursk-regionen består av tusentals soldater, uppger amerikanska källor för CNN. Den totala omfattningen är oklar men det uppges handla om flera enheter, som var och en består av omkring 1 000 soldater. John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, säger att Vladimir Putin fortsatt har sikte på att ockupera fler områden i Ukraina, men tillägger: "Det är uppenbart för oss att Putin och den ryska militären flyttar vissa enheter mot Kursk." Den ukrainska offensiven i Kursk inleddes förra veckan. Landet uppger att man kontrollerar mer än 1 000 kvadratkilometer av ryskt territorium. Omni 230815. Lukasjenko vill "avsluta bråk" - manar till fredssamtal. Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppmanar Ryssland och Ukraina att komma till förhandlingsbordet för att "avsluta detta bråk", rapporterar Politico. I en intervju med den statsägda tv-kanalen Rossia 1 hävdade den Rysslandsallierade presidenten att det är västländerna - inte Ryssland och Ukraina - som vill att kriget fortgår. "Det är väst som behöver det här kriget. Jag kan inte avslöja dessa uppgifter, de är hemligstämplade. Men ibland talar högt uppsatta politiker öppet om detta," säger han. Belarus har låtit ryska trupper attackera Ukraina från belarusisk mark. När den ukrainska offensiven i ryska Kursk inleddes såg Lukasjenko till att skicka soldater för att skydda landets gräns mot Ukraina. Putin sa i måndags att det inte är någon mening med att förhandla med Kyiv efter offensiven i Kursk. Omni 240815. Trots Kursk-offensiv: Putin prioriterar östra Ukraina. Trots Ukrainas inbrytning i Ryssland bibehåller de ryska styrkorna sitt "relativt höga offensiva tempo" i ukrainska Donetskregionen, skriver ISW. Den amerikanska tankesmedjan noterar att Ryssland har flyttat "vissa element" till Kurskregionen som svar. "Men de typer av enheter som omplaceras, och varifrån de omplaceras, indikerar starkt att den ryska militärledningen fortfarande prioriterar pågående offensiva operationer i östra Ukraina." Samtidigt fortsätter Ukrainas framryckning, även om det nu tycks ske i något lägre tempo. Det ryska svaret på den ukrainska motoffensiven har hittills varit "komplicerat" och "ineffektivt". Både den ryska militären och säkerhetstjänsten har varit inblandade, vilket sannolikt kommer leda till "fortsatt förvirring" kring vem som gör vad och ökad friktion sinsemellan, tror ISW. Omni 240816. Ukraina: Kursk ska tvinga Ryssland att fredsförhandla. Ukrainas offensiv i ryska Kursk syftar till att tvinga Ryssland att förhandla om fred. Det säger president Volodymyr Zelenskyjs talesperson Michaljo Podoljak, enligt AFP. "Vi har absolut inga planer på att be: ’Snälla sitt ned och förhandla’. Istället har vi visat att vi har ett effektivt påtryckningsmedel" skriver Podoljak på X. Ryssland har tidigare sagt att man är redo att förhandla om fred bara om Ukraina avstår från de fyra ukrainska regioner som Ryssland påstår sig ha "annekterat". Ukraina inledde en oväntad offensiv i regionen Kursk tidigare i augusti. Man uppger att man tagit över 1100 kvadratkilometer - den största attacken på ryskt territorium sedan andra världskriget. Omni 240816. Ukraina förstör rysk bro - stoppar militärtransporter. Ukraina har förstört en viktig bro över floden Sejm i Kurskregionen, rapporterar BBC. Bron var den ryska arméns huvudsakliga väg över floden, och att den förstörts väntas göra det svårare för Ryssland att transportera trupper och materiel inom regionen, som delvis kontrolleras av ukrainska styrkor. Enligt Moscow Times har Ukraina attackerat ytterligare en av de fyra broarna över floden i området, men det är för närvarande oklart om även den är obrukbar. Kvarvarande två broar uppges befinna sig inom skotthåll från ukrainska trupper, och kan därför inte användas av Ryssland. Omni 240816. Värnpliktiga fyller ukrainska fängelser: "De är bara barn." Den ryske krigsfången Pavel, 20, är chockad över att befinna sig i ukrainskt fängelse. "Vi trodde inte det här kunde hända. Vi är bara värnpliktiga." Washington Post har fått besöka ett fängelse i Ukraina, där 320 ryska män uppges ha passerat de senaste tio dagarna. Den stora majoriteten är just värnpliktiga. Efter Rysslands invasion 2022 lovade president Putin att värnpliktiga inte skulle behöva delta i kriget - ett löfte han i stort har hållit. I stället utplacerades många vid gränsen. När Ukraina anföll Kursk möttes de därför av många unga ryska män som gjorde sin obligatoriska ettåriga värnplikt. "De var inte alls redo för krig eller fångenskap. De är bara barn," säger 33-årige Askerkahn, en mer erfaren soldat som också tillfångatogs i Kursk. De unga männens tillfångataganden kan pressa Kreml och president Putin - och bli starka förhandlingskort för Ukraina, skriver tidningen. Inne i Ukraina har mer erfarna soldater, fångar och legosoldater krigat. Mammor letar sina värnpliktiga söner i Kursk. Omni 240817. Ryssar i Kursk förvirrade och oroliga: "Det här är inget liv." Det luktar död i Ryssland. Det skriver CNN, som har fått följa med ukrainska styrkor in i ryska Kurskregionen och till staden Sudzja. Gatorna är i stort tomma, men utanför en stor byggnad finns en handskriven skylt: "Här finns fredliga människor i källaren, ingen militär." Ett 60-tal civila befinner sig i den fuktiga och mörka källaren. Många är oförstående och oroliga efter att Ukraina intagit staden och omkringliggande områden. CNN:s reporter konstaterar att synen har blivit vanlig i Ukraina de senaste två åren, men att den ändå är precis lika sorglig i Ryssland. "Det här är inget liv. Det här är att existera. Det här är inget liv," säger en man som heter Stanislav. Rädsla i Kursk när Ukraina avancerar: "Vi vet inte vad som händer." Omni 240817. Jonson om Kursk: Framstår som underrättelsemisstag. Att Ukraina gjort framsteg i sin offensiv i Ryssland framstår som ett underrättelsemisstag från ryskt håll. Det säger försvarsminister Pål Jonson (M) i P1 Morgon. Han tror också att Ukraina kan komma att använda framgångarna i en eventuell framtida förhandling med Ryssland. "Det här tvingar ju också Ryssland att omgruppera militära resurser från andra delar av kontaktlinjen mellan Ukraina och Ryssland," säger han till radion. På frågan om Jonson är förvånad över Kursk-offensiven svarar han att han "inte kände till det på förhand", men poängterar att Ukraina återkommande överlistat Ryssland. Försvarsministern ser heller inga problem om svenska vapen används av Ukraina på ryskt territorium. Omni 240817. Bloomberg: Putin låtsas som att allt är precis som vanligt. Trots att en utländsk armé krigar på rysk mark för första gången på 80 år låtsas Vladimir Putin som att allt är som vanligt, skriver Bloomberg. Putins huvudsakliga tema under fredagens toppmöte med det ryska säkerhetskabinettet var inte krisen i Kursk, utan "nya tekniska lösningar" som Ryssland har utvecklat under kriget. Även statliga medier har till stor del försökt måla upp en bild av normalitet. "Kreml vill inte skicka ett budskap att fienden knackar på. De vill inte skicka ett budskap om Ukrainas styrka och sin egen svaghet," säger Olga Oliker vid organisationen Internationella krisgruppen i Bryssel. Men bland ryssarna har missnöjet och oron ökat, visar mätningar från det ukrainska institutet FOM. Andelen ryssar som är missnöjda med landets ledarskap har ökat med 7 procentenheter, till 25 procent, under de senaste två veckorna. Bloomberg: Kreml behandlar invasionen av Ryssland som en naturkatastrof. Omni 240817. Uppgifter: Tyska regeringen vill inte ge nytt Ukrainastöd. Tysklands regering avser inte att godkänna några nya stödpaket till Ukraina, enligt uppgifter till Frankfurter Allgemeine. På grund av åtstramningar finns inga pengar avsatta för nya stöd i den nuvarande budgetplaneringen för 2025. De sedan tidigare klubbade stöden väntas betalas ut, men inga nya pengar kommer skjutas till om försvarsdepartementet skulle begära det, enligt tidningen. Den liberala finansministern Christian Lindner ska ha informerat försvarsminister Boris Pistorius om saken i ett mejl den 5 augusti. "Från den ena dagen till den andra fryser Olaf Scholz och hans regering det ekonomiska och därmed det militära stödet till Ukraina," säger Ingo Gädechens från det kristdemokratiska oppositionspartiet CDU. Ytterligare tolv miljarder måste sparas. Chef för tankesmedja: Det försätter Ukraina i en dålig situation.
Omni 240817. Analys: Snart måste Ukraina försöka hålla sina positioner. Det finns en gräns för hur långt Ukraina kan pressa sig in i Ryssland. Det skriver Jack Waitling, som jobbar vid tankesmedjan Royal united services institute, i en analys i The Guardian. Redan före offensiven hade Ukraina för få soldater, skriver han. Därför måste ukrainarna snart börja befästa sina positioner och sedan försöka hålla dessa fram till framtida förhandlingar. Han menar att det bästa tänkbara scenariot för Ukraina är att man lyckas med detta - och att ryssarna drabbas av stora förluster när de känner sig tvungna att återta marken. I Foreign Policy drar John Deni, professor vid Strategic studies institute, två slutsatser. Ett: Ukrainas offensiv i Kursk kan vara del av en större militärkampanj som kan fortsätta långt in i 2025. Två: Ukraina verkar denna gång faktiskt ha tagit till sig av västerländsk träning och krigföring. Om dessa slutsatser står sig kan offensiven bli en stor vändpunkt i kriget, menar han. Men i det här skedet är det mest en politisk vinst, skriver den ukrainska journalisten Natlija Gumenyuk i Foreign Affairs: "Det gör det möjligt för Kyiv att tala till sina allierade från en position av styrka." Jack Watling: Krigets narrativ förändrat - men Ukraina tar stor risk. Omni 240817. Ukraina avvisar "galen rysk propaganda" om attack mot kärnkraftverk i Kursk. Ryssland hävdar att Ukraina planerar att genomföra en "provokation" genom att attackera kärnkraftverket i Kursk eller detonera en så kallad "smutsig bomb" i Ryssland, rapporterar Sky News. Ukraina avfärdar det ryska uttalandet och kallar det "galen propaganda". "Ukraina har varken intention eller förmåga att genomföra något sådant. Ryssland måste sluta sprida farliga lögner," säger Heorhij Tykji, talesperson för Ukrainas utrikesdepartement. Ryssland har flera gånger tidigare påstått att Ukraina har planer på att attackera kärnkraftverk eller att använda sig av smutsiga bomber - ett slags primitiva radioaktiva vapen. Man har inte presenterat några belägg för sina anklagelser. Putin anklagade Ukraina för att planera attacker med smutsiga bomber kort innan invasionen 2022. Omni 240817. Varningen: Säkerheten vid kärnkraftverket allt sämre. Den internationella atomenergiorganet IAEA varnar för att säkerheten kring kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina blir allt sämre, rapporterar Reuters. Kärnkraftverket har varit ockuperat av Ryssland sedan 2022. Enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass attackerade Ukraina vägen till anläggningen med en drönare på lördagen. Uppgifterna har inte bekräftas av Ukraina. Ryssland uppger att anställda på kärnkraftsverket riskerar att skadas. Samtidigt anklagar Ukraina Ryssland för att undergräva säkerheten vid kärnkraftverket. Omni 240817. Ukraina sprängde rysk bro - andra på en vecka. Ukrainska styrkor har förstört ytterligare en strategiskt viktig bro i ryska Kurskregionen, uppger landets flygvapen enligt AFP. "Vi fortsätter beröva fienden logistisk kapacitet," säger flygvapenchefen Mykola Oleshchuk i ett uttalande. Bara några dagar tidigare förstörde Ukraina en viktig bro över floden Sejm i Kurskregionen. Flygvapnet: "Minus ytterligare en bro." Ukraina: Nordkoreanska robotar mot Kiev. Bron som attackerades tidigare i veckan har kollapsat. Omni 240818. 700 bibliotek i Ukraina skadade eller förstörda. Över 700 bibliotek har skadats eller förstörts i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022, skriver Biblioteksbladet. Att attackera kulturarv och bibliotek är en del av den ryska strategin. "Det är ett sätt att försöka utplåna hela kulturarv, och därmed ett folks kitt och gemensamma identitet," säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, till SR Kulturnytt. Mer än 300 bibliotek har skadats eller förstörts i Charkiv. Experten: "Förödande." 113 av Ukrainas museer har skadats och 13 har förstörts. Omni 240818. Belarus: En tredjedel av styrkorna vid Ukrainagränsen. Belarus har stationerat en tredjedel av sin militär längs gränsen till Ukraina, uppger president Aleksandr Lukasjenko enligt den statliga nyhetsbyrån Belta. Det är oklart hur många det handlar om, men 2022 hade Belarus 48 000 soldater och omkring 12 000 statliga gränsstyrkor. Enligt Lukasjenko har de stationerats där för att försvara landet "i händelse av krig", skriver Reuters. Han hävdar också att Ukraina stationerat över 120 000 styrkor vid ländernas gräns. Kyiv har inte kommenterat uppgifterna mer än att de inte ser några tecken på att Belarus förstärkt sin närvaro vid gränsen. Belarus försvarsminister: Stor sannolikhet för en provokation från Ukraina. Omni 240818. Ryssland nekar till samtal: Fanns inget att avbryta. Den ukrainska invasionen av Kursk har inte saboterat några indirekta förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. Det uppger det ryska utrikesdepartementet enligt Reuters. "Ingen avbröt något eftersom det inte fanns något att avbryta," säger talespersonen Maria Zakharova till nyhetsbyrån. Det var tidigare i veckan som Washington Post, med hänvisning till källor, rapporterade om att samtal som syftade till att stoppa attacker på energiinfrastruktur från båda sidor hade förts - men avbrutits när Ukraina inledde sin Kurskoffensiv. Inga kontakter - varken direkta eller indirekta - har funnits, enligt Zakharova. Omni 240818. Kommentar: Uppenbart finns det kontakter när det gäller fångutväxling. Zelenskyj: Visar "våra krigares styrka" i Kursk. Ukraina "blir allt starkare" i den ryska regionen Kursk, säger landets president Volodymyr Zelenskyj enligt CNN. Offensiven på den ryska sidan av gränsen tycks ha tagit Rysslands militär på sängen. Ukraina har tidigare uppgett att man kontrollerar över 1 000 kvadratkilometer territorium och har förstört två viktiga ryska broar i Kursk. Samtidigt har Ryssland fortsatt sina attacker mot mål inne i Ukraina. "För sin terror måste ockupanterna ställas inför rätta, både juridiskt och historiskt. De har redan ställts inför våra krigares styrka," säger Zelenskyj. Hundratals rysk attacker under den senaste veckan, enligt Zelenskyj. Omni 240818. Expert: Putin gömmer sig igen - "fryser" när det krisar. Vladimir Putin tenderar att "frysa fast" när han ställs inför en allvarlig kris. Det skriver Washington Post med anledning av den ukrainska offensiven i Kursk. Tidningen har pratat med experter som menar att samma mönster kunde iakttas till exempel vid Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins uppror och vid det islamistiska terrordådet i Moskva. "Ännu en gång ser vi Putins klassiska lösning: han gömmer sig för krisen," säger Mark Galeotti, säkerhetsexpert på tankesmedjan Royal United Services Institute, till tidningen. Putins svar på offensiven har varit långsamt och obeslutsamt, enligt experter. Experter har tidigare pekat på liknande fenomen - Putin visar sig inte i kriser. Dröjde innan Putin uttalade sig efter terrorattacken i Moskva. Omni 240818. Zelenskyj: Offensiven ska skapa en "buffertzon". Syftet med Ukrainas offensiv i Kurskregionen är att skapa en "buffertzon" mot ryska trupper. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga tv-tal i dag. Det är det tydligaste beskedet om tanken med offensiven som presidenten har givit hittills, enligt AP. "Vårt primära mål är nu att förstöra så mycket rysk krigspotential som möjligt," sa Zelenskyj. Experter och medier har tidigare spekulerat i om syftet med attacken skulle kunna vara att tvinga Ryssland att dra tillbaka trupper från andra delar av fronten. Ukraina har skadat Rysslands militära försörjningslinjer. Omni 240818. Mammor kritiserar Putin: "Fruktansvärd mardröm." Ukraina säger sig ha tagit omkring 2 000 ryssar som krigsfångar under offensiven i den ryska gränsregionen Kursk. Det rapporterar Wall Street Journal som talat med mamman till en av dem som överlämnat sig. Jevgenija Izmailova berättar att hon inte har hört från sin 19-åriga son, en av många värnpliktiga som lagt ner sina vapen, sedan 4 augusti. Sonens stridskamrat har dock berättat att han tillfångatagits. Jevgenija har nu publicerat ett brev med anonyma underskrifter där president Vladimir Putin kritiseras för att låta värnpliktiga strida. "Jag vill ha honom tillbaka. Och vakna upp ur den här fruktansvärda mardrömmen så fort som möjligt," säger hon till tidningen. Omni 240818. Bråk mellan Kina och Filippinerna om kollision. Kinas kustbevakning anklagar Filippinerna för att medvetet ha kört in i ett kinesiskt fartyg i ett omtvistat område i Sydkinesiska havet. Det rapporterar internationella nyhetsbyråer. Filippinernas regering har svarat med att hävda att två av deras skepp skadats till följd av att kinesiska skepp genomfört "olagliga och aggressiva manövrar". Kina gör anspråk på stora delar av Sydkinesiska havet, men även Filippinerna, Brunei, Malaysia, Taiwan och Vietnam anser att de har rätt till delar av farvattnen, skriver TT. Provokationer är återkommande i området. Bilder visar att hål i skrovet på ett fartyg. Kina hotar med konsekvenser. Omni 240819. Ryska medier: 19 ukrainska soldater gripna i Kursk. Ryska marinsoldater har tillfångatagit 19 ukrainska soldater i Kurskregionen, uppger den statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti enligt Reuters. Ria har även publicerat en video som sägs visa de tillfångatagna soldaterna. Ukrainska styrkor har fortsatt att avancera i den ryska gränsregionen efter att offensiven överraskande inleddes för två veckor sedan. Samtidigt tycks Ryssland inte ha gjort några stora förflyttningar i riktning mot de områden som Ukraina tagit kontroll över, skriver TT. Uppgifterna om de gripna ukrainarna kan inte bekräftas oberoende. Omni 240819. Ukraina har attackerat en tredje bro över floden Sejm. Ukraina har attackerat och förstört en tredje bro över floden Sejm i Ryssland, enligt uppgifter som Newsweek rapporterar om. En rysk utredare uppger i rysk tv att bron har skadats, skriver Reuters. Det uppges handla om den sista stationära bron över floden Sejm i Gluchovskij-distriktet, som gränsar till regionen Sumy i Ukraina, enligt Kyiv Independent. Ryssland uppgav i fredags att Ukraina använt vapen från väst, sannolikt det amerikansktillverkade vapensystemet Himars, för att attackera broarna. Angreppen mot broarna försvårar för Rysslands militära logistik. Omni 240819. Familjer uppmanas att lämna Pokrovsk - ryska styrkor "avancerar i snabb takt". Familjer med barn uppmanas att omgående lämna den ukrainska staden Pokrovsk, skriver AP. Beslutet har fattats efter att den regionala administration för Donetsk hållit krismöte. Ryska styrkor har i flera månader försökt nå fram till staden men enligt myndigheterna avancerar de nu snabbt framåt. Pokrovsk är en viktig knutpunkt och om Ryssland tar kontroll över staden så skulle Ukrainas försvarsförmåga skadas. Det vore också ett steg närmare Rysslands uttalade mål att ta kontroll över hela Donetsk. Ryska medier uppger samtidigt att de ryska styrkorna intagit staden Zalizne i Donetsk men det har inte kunnat verifieras, skriver Sky News. Staden hade 600 000 invånare innan kriget. Omni 240819. Putin erbjuder sig att medla i långdragen konflikt. Rysslands president Vladimir Putin erbjuder sig att medla i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien. Det rapporterar AFP. Uttalandet kommer i samband med att den ryske presidenten besöker Azerbajdzjans huvudstad Baku i dag. "Rysslands historiska inblandning i södra Kaukasus, även under de senaste åren, gör det nödvändigt att vi deltar när de olika sidorna behöver det," säger Putin. Azerbajdzjan tog förra året tillbaka den omstridda regionen Nagorno-Karabach, vilket ledde till att minst 100 000 armenier flydde. Putin lovar att kontakta Armeniens premiärminister. Samtidigt utesluter Ryssland förhandlingar med Ukraina.
Omni 240819. Zelenskyj: Kontrollerar nu 92 orter i Ryssland. De ukrainska styrkorna kontrollerar nu 92 orter på en yta av 1 250 kvadratkilometer i ryska Kursk, säger president Zelenskyj på onsdagen enligt AFP. Han kallar offensiven ett framsteg i försöken att frige ukrainska fångar i byteshandel med Ryssland, enligt Meduza. "Vi har redan tagit det största antalet ryska fångar hittills under en och samma operation. Det är ett betydande resultat, och ett av våra mål." Vidare uppmanar han allierade länder att ordna ett nytt fredsmöte. Kreml utesluter dock nya fredssamtal efter Kurskoffensiven, uppger talespersonen Jurij Usjakov. Zelenskyj: Väntar på beslut från våra partners vad gäller långdistansvapen. Ukraina uppges stärka sina positioner. Försöker skapa en "buffertzon" på ryskt territorium. Omni 240819. Putin: Konservativa från väst tillåts söka "asyl". På måndagen skrev Vladimir Putin under en presidentorder om att ge uppehållstillstånd till utländska och statslösa medborgare som delar "traditionella ryska andliga och moraliska värderingar". Det rapporterar oberoende Moscow Times. Personer som motsätter sig den "destruktiva neoliberala agendan" i sina hemländer kan söka "humanitärt stöd" i Ryssland, även utan kunskaper i språket. Utrikesdepartementet får nu 30 dagar på sig att sätta ihop en lista över länder med en sådan "agenda". Ryska myndigheter försöker alltmer locka till sig konservativa från väst. I maj 2023 inrättades en "migrantby" för konservativa amerikanska utvandrare i Moskva, och förra veckan hävdade man att en amerikansk familj sökt "asyl" på grund av bristfälliga värderingar och utbildning i hemlandet. Kräver ingen kunskap om landets historia eller lagar. Erbjuder först tre månaders visum - väl på plats kan utlänningarna ansöka om uppehållstillstånd. Hävdar att 200 familjer visat intresse för "migrantbyn". Omni 240819. Kommentar: När de sedan blivit ryska medborgare skickas de direkt till kriget i Ukraina. Sanktioner slår mot rysk handel med Kina.Det blir allt svårare för ryska företag att handla med Kina, rapporterar flera medier. Sedan USA stärkte sanktionerna i juni har kinesiska långivare blivit alltmer restriktiva med att föra över valutan yuan för handel, rapporterar Bloomberg. Den ryska tidningen Izvestija skriver att 98 procent av av de kinesiska bankerna nu vägrar att göra direkta transaktioner till Ryssland. De senaste tre veckorna har transaktionerna blivit betydligt svårare, och handeln genom tredjepartsländer har ökat stadigt, uppger Alexej Poroshin på JSC First Group för tidningen. Kinesiska banker har blivit mer försiktiga. Izvetsia: Kan uppstå problem med leveranser till Ryssland. Minskade handeln kan få konsekvenser för Rysslands anfallskrig. Uppgifter: Kina och Ryssland utarbetar ett avtal för att fortsätta handel. Omni 240820. Rysk stats-tv gjorde propagandainslag på Åland - filmade presidentens båt. Den ryska statliga propagandakanalen Rossija-1 har besökt Åland och gjort ett sex minuter långt tv-inslag. Inslaget tog upp Ålands demilitarisering och man filmade när president Alexander Stubb anlände till Mariehamn. Hufvudstadsbladet rapporterar att det från Finlands håll främst betraktas som informationspåverkan riktad mot Rysslands egen befolkning. I ett mejl skriver Skyddspolisen att det är tillåtet att filma på allmän plats i Finland. "Avsikten är att påverka uppfattningarna om Finland. Inslaget innehåller också element som svartmålar ukrainska flyktingar." Rysslandsexperten Kalle Kniivilä säger till Ålands radio att inslaget är ett klassiskt fall av propaganda-tv. "Det är ett ganska typiskt inslag som blandar sanning, halvsanning och eventuellt lite lögner också," säger han. Visas bilder av hur Stubbs båt anländer till Mariehamn. Ses som ett sätt att orsaka konflikter och förvirring i Finland och väst. Tv-kanalen Rossija-1 är sanktionslistad av EU. I tv-inslaget kallas Åland för "Natos akilleshäl". Omni 240820. Rysk militär: Strider i Kursk väntas pågå i månader. Ryssland räknar med att striderna i Kurskregionen kommer att pågå åtminstone i "flera månader" till. Det uppger den ryske befälhavaren Apti Alaudinov enligt Moscow Times. Tidningen påpekar dock att tjänstemannen "har haft fel förut". Han ska bland annat ha hävdat att den ukrainska offensiven "stoppats" vid minst sex tillfällen sedan den inleddes i början av augusti. Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj uppger på måndagen att man trängt mellan 28 och 35 kilometer in i Ryssland, och att Ryssland tvingas omgruppera för att möta offensiven. Omni 240820. Ukrainas allierade vill inte skicka hem männen. Volodymyr Zelenskyj har vid flera tillfället bett allierade länder att hjälpa till att få hem fler ukrainska män i vapenför ålder - men utan resultat, skriver Bloomberg. I länder som Polen, Tjeckien och Ungern har man sagt att man inte skickar hem ukrainare så länge kriget pågår - och en annan faktor som spelar in är tillskottet till arbetskraften. "Rent krasst är många tjeckiska företag beroende av ukrainska flyktingars färdigheter och hårda arbete. Byggbranschen skulle helt stanna upp utan ukrainare," säger Tomas Prouza, chef för en tjeckisk intresseorganisation för butiks- och hotellnäringen. I Polen är många ukrainare ekonomiska migranter som bott i landet sedan före kriget. I både Tjeckien och Polen har ukrainarna en hög grad av självförsörjning. Omni 240820. Ryssland beskyller väst för inblandning i Kursk. Den ryska underrättelsetjänsten hävdar att USA, Storbritannien och Polen bistått Ukraina under offensiven i Kursk. Det rapporterar den Kremlvänliga ryska tidningen Izvestija enligt Reuters. Länderna påstås ha försett Ukraina med underrättelsestöd, och de trupper som gick in uppges ha tränats i Storbritannien och Tyskland. Inga bevis läggs fram för påståendena. Hävdar sig ha "pålitlig information". Putin likställer Kurskoffensiven med skolmassaker. Omni 240820. Ukraina godkänner svenska bandvagnen - kan sättas in i strid "mycket snart". Ukrainas regering har godkänt svenska Pansarbandvagn 302 för användning av militären. Det rapporterar Kyiv Independent. Beskedet innebär att runt 300 fordon kan sättas in i striderna "mycket snart", enligt tidningen. I ett kort uttalande uppger den ukrainska militären att Pansarbandvagn 302 kan ta sig fram i tuff terräng och stå emot direktträffar från lättare artilleri. Det var i slutet av maj som den svenska regeringen meddelade att man skänker hela det svenska lagret av Pansarbandvagn 302 till Ukraina, som en del av ett stödpaket värt 13,3 miljarder kronor. Paketet var det största från Sverige hittills. Sverige slutade använda fordonet 2014 - beskrivs som föråldrad. Stödpaketet uppgavs sänka den svenska försvarsförmågan. Omni 240820. Ryskkopplad ortodox kyrka förbjuds i Ukraina. Ukrainas parlament har med stor majoritet röstat för att förbjuda religiösa församlingar med kopplingar till Ryssland, rapporterar AFP. Förbudet ses främst som riktat mot den ukrainska ortodoxa kyrkan, som historiskt sett har varit knuten till den ryska kyrkan. Ukrainska ortodoxa kyrkan bröt officiellt banden med Moskvapatriarkatet 2022, men vissa lagstiftare har anklagat dess präster för att samarbeta med Ryssland, skriver nyhetsbyrån AFP.President Zelenskyj hyllar beslutet som ett steg mot Ukrainas "andliga självständighet", medan den rysk-ortodoxa kyrkan fördömer det och kallar det "olagligt". Ukraina har arbetat för att bryta de religiösa banden till Ryssland sedan den fullskaliga invasionen, som av den mäktiga rysk-ortodoxa kyrkan och dess ledare patriark Kirill beskrivits som "ett heligt krig". 265 ledamöter röstade för och 29 emot. Kyiv har intensifierat arbetet med att bryta med ryska institutioner. Omni 240820. Ryssland: Har skjutit ner drönare över Moskva. Under natten har Ukraina genomfört en stor drönarattack mot Moskva, enligt den ryske borgmästaren Sergej Sobjanin. Det rapporterar Reuters. Enligt Sobjanin ska tio drönare som flög mot Rysslands huvudstad skjutits ner."Detta är ett av de största försöken att attackera Moskva med drönare någonsin," skriver han på meddelandetjänsten Telegram under natten. Ingen ska ha kommit till skada, enligt de ryska uppgifterna. Ukraina har inte kommenterat Rysslands påstående. Drönarattacker mot Moskva är sällsynta. Omni 240821. Putin besökte Tjetjenien - första gången sedan 2011. För första gången på 13 år har Rysslands president Vladimir Putin besökt Tjetjenien, skriver flera medier. Putin togs emot av den Kreml-lojale tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov. Han ska även ha besökt en militäranläggning där tjetjenska soldater tränas innan de skickas till kriget i Ukraina. TT skriver att Tjetjenien varit en utmaning för Moskva, efter två brutala krig för att behålla republiken som en del av den ryska federationen. Även Kadyrov har tidigare fått kritik från ryska militärbloggare och anklagats för att ha övergett gränsområden när ukrainsk militär tog sig in på rysk mark. Kritiken är dock inget som verkar ha påverkat relationen till Moskva. Enligt ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novosti syntes Putin vänskapligt lägga armen runt Kadyrov under besöket i Tjetjenien. Enligt Kadyrov har 47 000 tjetjener tränats på den specifika militäranläggningen. Putin sa i maj att han skulle "göra allt han kan" för att resa till Tjetjenien. Under Kadyrovs ledarskap har Tjetjenien fogat in sig under Kreml. Omni 240821. Indiens premiärminister Modi i Ukraina. Indiens premiärminister Narendra Modi är i Kiev. Det är första gången en indisk ledare besöker Ukraina. Mötet med Zelenskyj, som sker dagen efter att Modi besökt Polen, inleddes med ett besök på en minnesplats för barn som mist livet i kriget. Därefter ska de sitta ned i ett möte där Modi väntas trycka på för "dialog och diplomati" mellan Ukraina och Ryssland, rapporterar AFP. Det kan bli ett frostigt möte, spår bedömare - efter det att Modi nyligen kramade om Rysslands president Putin i Moskva. Modi har inte fördömt Rysslands invasion av Ukraina, men pratat om behovet av en lösning på konflikten och framställt sig själv som en möjlig fredsmäklare. (svt 240823.) Rysk ambassadör: Putin har fattat beslut om Kursk. Den ryske ambassadören i USA, Anatolij Antonov, säger att president Vladimir Putin "har formulerat ett svar" på det pågående ukrainska anfallet i ryska Kurskregionen. Antonov ger inga ytterligare detaljer, men tillägger att "de ansvariga kommer att straffas". "Presidenten har fattat ett beslut. Jag är övertygad om att alla kommer att straffas hårt för det som har hänt i Kurskregionen," säger Antonov, enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Uttalandet kom på torsdagskvällen efter att Putin haft ett möte med bland annat guvernörerna i gränsregionerna. (svt 240823.) Tidigare nationell säkerhetsrådgivare avslöjar: Putin manipulerade Trumps ego. I sina kommande memoarer, At War With Ourselves: My Tour of Duty in the Trump White House, belyser tidigare nationell säkerhetsrådgivare H.R. McMaster hur Rysslands president Vladimir Putin manipulerade den tidigare presidenten Donald Trump genom att utnyttja hans ego och osäkerheter. Boken, som släpps den 27 augusti av HarperCollins, beskriver McMasters 457 dagar långa tid under Trump och fokuserar på den komplicerade och oroväckande relationen mellan USAs president och den ryske ledaren, enligt Digi24. McMaster berättar hur Putin utövade ett nästan "hypnotiskt" inflytande över Trump, som vägrade erkänna några negativa bedömningar av den ryske ledaren från sin egen personal. Denna dynamik spelade en avgörande roll i McMasters slutliga avsked, eftersom Trump blev alltmer motvillig att lyssna på råd som gick emot hans positiva syn på Putin. Ett slående exempel som McMaster beskriver är perioden efter förgiftningen av den före detta ryska underrättelseofficeren Sergej Skripal och hans dotter i Storbritannien 2018, en attack som allmänt tillskrivs ryska agenter. Medan andra västerländska ledare formulerade ett kraftfullt svar var Trump mer upptagen av en tidningsartikel som berömde honom och ska ha instruerat McMaster att skicka artikeln till Putin. McMaster ingrep eftersom han fruktade att Putin skulle använda den för att ytterligare förlöjliga och undergräva Trump. Enligt McMaster var Putins smicker en medveten strategi för att utnyttja Trumps svagheter och skapa en spricka mellan presidenten och hans rådgivare, som förespråkade en tuffare hållning mot Ryssland. msn 240822. Paasikivi: Ryska maskineriet håller på att krackelera. Priserna på krigsutrustning från Kina ökar till följd av nya tullar och tariffer. På sikt leder detta till att Rysslands militära förmåga försvagas, enligt militärexperten Joakim Paasikivi. Hans bedömning är att Ukraina kommer att vinna kriget så länge inte väst drar in på det militära stödet till landet. "Det ryska maskineriet håller på att krackelera, men frågan är hur lång tid det tar," säger Paasikivi till Ekot. Paasikivi: "Det är ett industrikrig nu." Ukraina: Har använda USA-tillverkade bomber för att attackera ryska militärposter i Kursk. Ukrainska befäl vid fronten: Nya soldater vägrar strida.
Omni 240822. Ukraina bryter med ryska ortodoxkyrkor. Ukrainas parlament röstade på tisdagen för ett förbud mot ortodoxa församlingar i Ukraina som har kopplingar till Ryssland. Beslutet togs samtidigt som Kiev bryter kontakter med religiösa, sociala och samhälleliga institutioner och grupper. Beslutet riktar speciellt in sig mot de delar av Ukrainas ortodoxa församlingar som anses ha mycket nära band med Moskvas motsvarigheter. President Volodymyr Zelenskyj, som måste skriva under parlamentsbeslutet innan det blir lag, välkomnade omröstningen och skrev på sociala medier att regeringen ska "fortsätta att stärka Ukraina och vårt samhälle". Patriarken inom Moskvas ortodoxa kyrka fördömde i sin tur "det olagliga" beslutet. Ukraina inledde försök att fjärma sig från ryskkontrollerade institutioner redan före den ryska invasionen 2022, men arbetet har sedan intensifierats. msn 240820. Pro-ryska partier på frammarsch i Tyskland: En potentiell seger för Putin. Vladimir Putin står inför växande utmaningar på grund av Ukrainas oväntade framryckning i Rysslands Kursk-region, men en annan typ av territoriell vinst kan snart vara inom räckhåll. De kommande regionala valen i östra Tyskland har potential att utlösa en politisk jordbävning med konsekvenser långt utanför landets gränser, enligt Digi24. I delstaterna Brandenburg, Sachsen och Thüringen förväntas Rysslandsvänliga partier göra betydande framsteg i de lagstiftande församlingarna. Det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AfD), känt för sin pro-ryska hållning, förväntas enligt de senaste opinionsundersökningarna bli störst i alla tre delstater. Samtidigt växer det nybildade vänsterpartiet Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) snabbt i popularitet, vilket väcker oro för att de starka banden mellan Moskva och det forna Östtyskland, en region som dominerades av Sovjetunionen under kalla kriget, kan komma att återupprättas. En avgörande seger för dessa extrema och populistiska partier skulle inte bara belysa de måttfulla politikernas misslyckande med att ena östra och västra Tyskland, utan även försvaga landets redan sköra trepartikoalitionsregering. Ett sådant utfall skulle vara en personlig triumf för Putin, som länge har haft ett särskilt intresse för Tyskland, ända sedan sin tid som KGB-officer i Dresden på 1980-talet. Opinionsundersökningar visar att Moskva-vänliga partier kan säkra minst 50 % av rösterna i dessa val, med AfD ensamt förväntat att få omkring 30 % i Thüringen. Detta ökade stöd för extrema partier understryker den djupgående frustrationen bland östtyskar som känner sig försummade av landets politiska elit. En seger för AfD skulle sannolikt skicka chockvågor genom Europa och försvåra ansträngningarna att upprätthålla en enad front mot rysk aggression i Ukraina. msn 240830. Rysk forskare dömd till 15 år i straffkoloni. Framstående ryska fysikern Aleksandr Sjipljuk har dömts till 15 år i straffkoloni för förräderi, skriver flera nyhetsbyråer. Han är en i raden av forskare att dömas till långa straff i Ryssland. Sjipljuk forskade om hypersoniska robotar. Han greps sommaren 2022 och har sedan dess suttit häktad. Enligt anklagelserna ska han ha överlämnat uppgifter om ryska vapen till utländska intressen (Kina). I maj dömdes hans kollega Anatolij Malslov till 14 år fängelse, även han anklagad för förräderi. Sedan 2022 har minst tre andra forskare gripits. Kreml: Väldigt allvarliga anklagelser. En forskare greps i sjuksängen och dog strax därefter. Omni 240903. Putins växande problem: Rysslands framtid i fara. Ryssland står inför allvarliga problem, och framtiden ser dyster ut för Vladimir Putins land, enligt den brittiska ekonomen Richard Portes. I en intervju med Business Insider påpekar han hur kriget i Ukraina har lett till en massiv utvandring av högutbildade unga ryssar, vilket riskerar att försvaga landet kraftigt. Sedan invasionen av Ukraina i februari 2022 har upp till en miljon ryssar lämnat landet. Majoriteten av dessa är unga och välutbildade, visar en fransk analys. Över 80 procent av dem som flytt landet har en högre utbildning, och 86 procent är under 45 år, skriver BT. Portes varnar för att denna "hjärnflykt" kommer att få stora långsiktiga konsekvenser. Ryssland kommer inom några år att stå inför en kraftig nedgång i mänskligt kapital och expertis, vilket gör att landet kommer förlora viktiga kunskaper inom många sektorer, förutom försvaret. "Om fem år kommer Ryssland att bli uttömt och ha slitit ner sin fysiska och intellektuella kapital, vilket leder till en ekonomisk nedgång," säger Portes. Han förutspår att Ryssland kommer bli allt mer beroende av sina naturresurser, och landets förmåga att utvecklas kommer att försvagas om inte situationen förändras. Experter tror att Rysslands framtid hänger på en skör tråd, och att krigets långsiktiga påverkan kan få katastrofala följder för landets ekonomi och samhälle. Dagens.se 240904. Svaret på ryska attackerna: Underjordiska vapenfabriker och nya robotar. Under det senaste dygnet har drygt 60 ryska drönare skjutits ner över Ukraina. I samband med att offren för den ryska attacken i Poltava begravdes under lördagen så gav president Volodymyr Zelenskyj nya detaljer om hur Ukraina ska slå tillbaka, rapporterar AP. "Vi kommer att anlägga underjordiska vapenfabriker så att ukrainska soldater kan försvara sig, även om leveranserna från allierade blir försenade," sa den ukrainske presidenten. Han sa också att landet utvecklat nya drönare och robotar: "Bit för bit tar vi det här kriget tillbaka till Ryssland." Omni 240907. Källor: Kursk-offensiv ger Zelenskyj rätt om Putin. Ukraina har rätt i sina påståenden om att Vladimir Putins uttalade "röda linjer" till stor del är tomma hot. Det uppger anonyma västerländska diplomater för Bloomberg angående Ukrainas offensiv in i ryska Kursk i augusti. President Volodymyr Zelenskyj har använt Putins begränsade svar på offensiven som ett argument för att västerländska länder ska ge Ukraina rätt att med donerade långdistansvapen slå mot mål i Ryssland. En del uppgiftslämnare ställer sig dock frågande till vad Ukrainas ambition är på sikt, och tror att landets styrkor förr eller senare kan tvingas retirera om Ryssland lanserar en större motoffensiv. Säkerhetsexperten Seth G Jones vid Center for Strategic and International Studies är av uppfattningen att Ukraina inte gör några större försvarsförberedelser i Kursk och ser två skäl. Dels ger det förutsättningar att snabbt retirera om läget kräver, dels ger det möjlighet att göra framryckningar och vinna mer mark. Är den största offensiven in på rysk mark sedan andra världskriget. Stort hemlighetsmakeri när Kursk-offensiven startade - få ukrainska soldater visste vad som väntade. Omni 240907. Två döda i ryska attacker mot Ukraina - barn skadade. Två personer har dödats i ryska attacker mot regionen Sumy i Ukraina under natten, uppger ukrainska myndigheter enligt Reuters. Ytterligare fyra ska ha skadats, däribland två barn. Ryssland rapporterar samtidigt att tre civila skadats i ukrainska attacker mot Belgorod. "Fönster blåstes ut, tak förstördes, fasader och stängsel skadades. En buss och tre bilar fick splitterskador," skriver guvernören Vjatjeslav Gladkov på Telegram. Båda sidor hävdar att de inte attackerar civila mål. Över 20 000 har evakuerats från Sumy - upp till 60 00 planeras. Omni 240908. Kommentar: Ryssland angriper hela tiden civila mål. Rumänien: Ryssland har kränkt vårt luftrum. En rysk drönare kränkte under natten mot söndag rumänskt luftrum. Det uppger Rumäniens försvarsdepartement i ett uttalande, enligt TT. Händelsen ska ha inträffat i samband med en attack mot "civila mål och infrastruktur" inne i Ukraina. Enligt AP skickade Rumänien upp stridsplan för att försvara luftrummet och har informerat Nato och EU.
Omni 240908. Ryssland säger sig göra framsteg - tycks tappa fart. Ryssland har intagit det ukrainska samhället Novohrodivka, uppger statsmedier enligt Sky News. Staden ligger ungefär 15 kilometer från Pokrovsk, som anses vara Rysslands nästa stora mål med offensiven. Under gårdagen uppgav Ryssland att de intagit en annan by i närområdet. De senaste veckorna har ryska trupper sakta men till synes säkert avancerat västerut i Donetskregionen. Enligt Kyiv Independent tycks den ryska offensiven dock tappa fart - den senaste veckan har man tagit avsevärt mindre mark än tidigare. Pokrovsk beskrivs som mycket viktig för Ukrainas logistik. Omni 240908. Ukrainsk officer: Framsteg i Kursk trots rysk intensitet. Ukraina har inga planer på att dra sig tillbaka från Kursk-regionen i Ryssland. Det säger ukrainska soldater och officerare till Sveriges Radio. De senaste dagarna har Ryssland utökat sina attacker i Kursk i ett försök att få ukrainsk militär att dra sig tillbaka. Enligt de soldater som radion pratat med gör Ukraina fortfarande framsteg, men säger det har blivit svårare att göra framryckningar. "Vår plan nu är att fortsätta i den mån vi kan. Jag är övertygad om att vår seger ligger framför oss," säger en anonym ukrainsk officer till SR. Även Zelenskyj har sagt att Ukraina planerar att hålla Kursk på obestämd tid. Omni 240908. Ukrainska officerare vittnar om ökad ordervägran bland nya: "Ser hur svårt det är." Desertering och ordervägran har blivit allt vanligare problem inom den ukrainska militären. Det framgår av vittnesmål från sex ukrainska befälhavare och officerare som CNN har pratat med. En anonym befälhavare, stationerad i Povrosk i östra Ukraina, säger att många nya soldater inte återvänder till sina positioner när de sett omfattningen av fiendens kapacitet. "De kommer hit och ser hur svårt det är. [...] De antingen lämnar sina positioner, vägrar att strida eller hittar andra sätt att lämna militären," säger han. I början av den ryska storskaliga invasionen var det många ukrainare som frivilligt gick med i armén. Nu, efter två och ett halvt års strider, är det svårt att hitta förstärkning. Det gör att soldaterna vid fronten blir utmattade och tappar motivationen, skriver CNN. Ukrainas överbefälhavare, Oleksandr Syrskyj, sa tidigare i veckan att låg moral är ett problem men att den pågående offensiven i Kursk har gett motivationen ett uppsving. Desertering är inte längre olagligt i Ukraina, om det sker för första gången. Omni 240908. Putins parti tar hem segern i ryska regionvalen. Vladimir Putins parti Enade Ryssland tog hem segern i 20 av 21 regionval som gick av stapeln i helgen. Det rapporterar AFP. I den region där Enade Ryssland inte vann tog i stället en Kreml-vänlig kandidat hem segern. Ryssland har fängslat eller tvingat alla ledande oppositionspolitiker i exil sedan den storskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. I Moskva förlorade det oberoende partiet Yabloko samtliga sina platser efter att ryska myndigheter förbjudit dem att registrera någon kandidat. Rösträttsgruppen Golos uppger att det finns bevis på att väljare tvingats rösta, både inför och under regionvalen. "Massvalsfusk är ett långvarigt problem som det nuvarande systemet med valkommissioner inte ens försöker lösa," skriver Golos i ett uttalande. Omni 240909. Frigiven reporter ville intervjua Putin - fick nej. Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich frigavs i somras efter 16 månaders fångenskap i Ryssland. Innan dess hade han lämnat ett handskrivet önskemål om att få intervjua Putin. Det rapporterar flera medier. "I nuläget är vi inte intresserade av en sådan intervju. Det skulle i så fall behöva ske vid ett särskilt tillfälle och något sådant ser vi inte idag" svarar Putins talesperson Dmitrij Peskov. Gershkovich var en av de 16 personer som frigavs av Ryssland under sommarens omfattande fångutbyte. Gershkovich greps i mars 2023. I februari gjorde Putin en sällsynt intervju med förre Fox News-profilen Tucker Carlson. Omni 240909. Nytt stödpaket till Ukraina - värt 4,6 miljarder kronor. Ukraina får 4,6 miljarder i nytt militärt stöd från Sverige, meddelar regeringen och SD på en pressträff. I stödpaketet, som är det sjuttonde i ordningen, ingår bland annat sex stridsbåtar och ammunition till såväl stridsfordon 90 som luftvärnssystemet Robot 70, skriver TT. "Beträffande själva kriget är det också inne i en intensiv fas," säger försvarsminister Pål Jonson (M) på pressträffen och betonar att Ryssland fortsätter sina "skoningslösa" och "brutala" attacker mot Ukraina. Med på pressträffen är förutom försvarsministern även SD:s utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson, KD:s försvarspolitiska talesperson Mikael Oscarsson och L:s utrikespolitiska talesperson Joar Forssell.
Sveriges tidigare 16 stödpaket till Ukraina, har ett totalt värde av 43,5 miljarder kronor.
Omni 240909. Experten: Kursk kan leda till fred - eller kärnvapen. Den ukrainska ockupationen av den ryska regionen Kursk har kraftigt förbättrat landets förhandlingsposition gentemot Ryssland - men kan också leda till kärnvapenkrig. Det skriver Andreas Umland, analytiker vid Utrikespolitiska institutet, på DN Debatt. "Ju längre Ukraina kan behålla erövrade territorier i Ryssland, desto större blir trycket på Putin att åter få dem under Moskvas kontroll - oavsett om det sker med militära eller diplomatiska medel." Kina kan vara den enskilt viktigaste faktorn i vilken väg Vladimir Putin väljer, enligt Umland, som skriver att de kommande veckorna kommer att visa om Peking är beredda att ta tillfället i akt för att tvinga Putin till förhandlingsbordet. Andreas Umland: "Kursk kan bli avgörande för Kinas inställning till kriget." Omni 240909. Stor ukrainsk drönarattack mot Ryssland i natt. Över 140 ukrainska drönare sköts ner över ryskt luftrum i natt, uppger ryska myndigheter. Det rapporterar AFP. Minst 14 av drönarna sköts ner över Moskvaregionen, uppger guvernören Andreij Vorobiov på Telegram. "Räddningstjänsten släcker elden," skriver han. I ett första uttalande skrev guvernören att ett barn dog. I en ny uppdatering skriver sedan guvernören att uppgifterna är obekräftade men att en kvinna dött. Det är första gången någon dör nära Moskva till följd av en ukrainsk attack sedan Ryssland invaderade sitt grannland. I ett annat fall skadades en person när en nedskjuten drönare föll på ett bostadshus. Tre flygplatser i Moskvaområdet fick ställa in flyg under natten. I Brjansk, vid ukrainska gränsen, uppger guvernören Aleksander Bogomaz att 59 drönare sköts ner. Enligt honom uppstod inga skador till följd av angreppet. Omni 240910. Experter: 14 000 miljarder kan bryta deflationen. Kina behöver spendera upp till 14 530 miljarder kronor över två år för att bekämpa deflationen och få fart på tillväxten. Det säger flera ekonomer till FT. Det föreslagna paketet är 2,5 gånger större än den "bazooka" av stimulanser Peking sjösatte efter finanskrisen 2008. Experterna varnar för att åtgärderna blir alltmer brådskande. Ju mer deflationen förankras, desto mer kostsamt blir det att häva den genom stimulanser. Flera av bedömarna betonar att de vill se stöd riktade till hushållen, snarare än nya investeringar i infrastruktur. Gavekals Kina-chef Chris Beddor uppskattar att det krävs upp till 11? 000 miljarder kronor i direkta överföringar till hushållen för att "återställa konsumtionen till nivån före pandemin". Deflation i producentpriserna under de senaste 23 månaderna. Kinas deflation biter sig fast - riskerar bli nytt Japan. Omni 240910. Ukrainas mål: En miljon drönare vid årsskiftet. Ukraina har kraftigt ökat sin inhemska vapenproduktion i år. Det uppger premiärministern Denys Shmygal enligt AFP. "De första månaderna under året har vi fördubblat vår vapenproduktion jämfört med 2023. Vi gör framsteg. Drönarproduktionen fortsätter att växa," säger Shmygal. Syftet är att bli mindre beroende av utländskt stöd. Man hoppas ha producerat över en miljon drönare vid årsskiftet. Vidare har man testat en ny inhemsk ballistisk robot. I kriget har man för första gången använt en ukrainsktillverkad "raketdrönare", som kallas Palianytsia. Ukraina fortsätter att arbeta för fortsatt stöd från allierade. Omni 240925. Blinken: Nya sanktioner mot Iran efter robotleverans. USA:s utrikesminister Antony Blinken säger att Irans leverans av ballistiska robotar till Ryssland riskerar att eskalera konflikten med Ukraina och öka spänningar mellan Iran och västvärlden. Det rapporterar Washington Post. Enligt Blinken kommer USA att införa nya sanktioner mot Iran. Dessa kommer att tillkännages senare på tisdagen. Bland annat väntas man vidta åtgärder mot statliga flygbolaget Iran Air. "Vi har varnat Teheran offentligt och vi har varnat Teheran i privata samtal för att det här steget skulle innebära en farlig eskalering. Nu har Ryssland fått leveransen av de här robotarna," säger Blinken. Enligt Blinken är det troligt att robotleveransen kommer att användas mot Ukraina "inom veckor". Iranska tjänstemän förnekar vapenleveransen.
Omni 240910. USA "jobbar på" Ukrainas villkor för långdistansvapen. USA ser över om man ska lyfta restriktionerna för Ukraina att använda amerikanska långdistansvapen för att nå mål djupt inne i Ryssland. Det säger president Joe Biden, enligt Reuters. "Vi jobbar på det just nu," svarar Biden på frågan om han kan tänka sig att lätta på begränsningarna. På onsdagen besöker utrikesminister Antony Blinken Kyiv och då får Ukraina en ny chans att pressa USA i frågan, skriver Politico. Kyiv har flera gånger krävt att Ukraina ska få möjlighet att attackera mål inne i Ryssland med amerikanska långdistansvapen. Enligt TT har läget skärpts efter uppgifter om att Iran börjat förse Ryssland med långdistansrobotar. Finns en rädsla att hävda restriktioner kan leda till att konflikten förvärras. Blinken besöker Ukraina tillsammans med sin brittiske kollega David Lammy. Källor i Vita huset uppger att det hela inte är avgjort än. Omni 240911. Omni 240911. Kreml: Ni ska inte ta Putins namn i er mun. Vladimir Putins personliga talesperson Dmitrij Peskov uppmanar Donald Trump och Kamala Harris att sluta prata om den ryske presidenten och på så sätt "dra in honom" i den amerikanska valdebatten. Det rapporterar Reuters. "Vi har märkt att båda kandidaterna nämnt vår president [...] Det är uppenbart att det i USA finns en negativ och ovänlig attityd mot vårt land. Putins namn används som ett instrument i deras interna strid. Det gillar vi verkligen inte, och vi hoppas att de lämnar vår presidents namn ifred," sa han. Förra veckan sa Putin i ett tal att han föredrog Harris framför Trump som ny president. Utspelet tolkades av många som ironiskt eller som regelrätt trollande. Då kommenterade Peskov att var och en "själva får bestämma" om Putin var allvarlig eller om han skämtade. Peskov: Följde inte debatten, men har tagit del av rapporteringen. Trump nämnde flera gånger att kriget i Ukraina bör ta slut men tog inte ställning mellan Ryssland och Ukraina. Omni 240911. Uppgifter: Större rysk motoffensiv inledd i Kursk. Ryska styrkor har inlett en betydande motoffensiv mot de ukrainska trupper som förra månaden trängde in i Kurskregionen i Ryssland, enligt uppgifter bland flera Kremltrogna militärbloggare. Det rapporterar Reuters. Nyhetsbyrån har inte kunnat belägga rapporterna och varken Ryssland eller Ukraina har lämnat några kommentarer. Militärbloggarna har en miljonpublik på Telegram. De ger ofta en annan bild än den som pumpas ut av Kreml i propagandakanaler, inte sällan med udden riktad mot den ryska militärledningens och ibland Vladimir Putins hantering av kriget. Ryska styrkor rapporteras ha tagit tillbaka visst territorium. Omni 240911. Kriget allt närmare Moskva: "Statens strategi tveeggad." Rysslands krig i Ukraina kryper allt närmare Moskva, skriver New York Times. I tisdags genomförde Ukraina en av de mest omfattande drönarattackerna hittills. Höghus i Moskvaområdet brann och tre flygplatser nära huvudstaden fick stängas, enligt ryska myndigheter. En 46-årig kvinna uppges ha dödats. Det är första gången som Ryssland offentligt tillkännager ett dödsfall i Moskvaregionen till följd av en ukrainsk attack. På sociala medier ser allt ut att vara som vanligt bland Moskvaborna, rapporterar Financial Times. Invånarna postar vardagliga bilder från gym, parker och Röda torget som om kriget inte pågick. "Statens strategi är tveeggad. Den vill både ha en känslomässig mobilisering till stöd för kriget och en psykologisk avmobilisering för att ge människor intrycket av att ett normalt liv fortfarande är möjligt. Hittills fungerar den strategin," säger den Moskvabaserade statsvetaren Andrej Kolesnikov. Ukraina trappar upp attackerna i Ryssland - men pressas på hemmaplan. Omni 240911. Kinesisk AI-topp: Vi är 6-9 månader efter USA. Kinas avancerade AI-modeller är ligger 6-9 månader efter de amerikanska, säger Kai-Fu Lee, tidigare Kinachef för Google och numera vd för ett nystartat AI-bolag. Det rapporterar CNBC. Men han tror att tekniken kommer spridas snabbare till konsumenterna i Kina. Dessutom ser han det som ”oundvikligt” att landet kommer att göra de bästa AI-apparna, säger han. Först om 5-8 år tror han att man kan få till en super-app som kan genomföra en rad uppgifter och förändra användarnas upplevelse i grunden, vilket i sig skulle kräva ny hårdvara i form av nya telefoner eller datorer. "Rätt hårdvara skulle alltid vara påslagen, och alltid lyssna," säger Kai-Fu Lee enligt CNBC. Alibaba och Tencent har släppt egna AI-program. Kina skippar överenskommelse om att AI inte ska få kontrollera kärnvapen. Omni 240911. Paasikivi: "Rätt troligt" att vapenrestriktioner hävs. Storbritanniens utrikesminister David Lammy och hans amerikanske kollega Antony Blinken anlände till Ukrainas huvudstad Kyiv på onsdagsmorgonen. Besöket ses som en möjlighet för Ukraina att trycka på för att få använda amerikanska långdistansvapen i kriget mot Ryssland. Då skulle Ukraina kunna slå mot flygfält som är centrala för Moskvas attacker med långdistansrobotar mot ukrainska städer. Den tidigare överstelöjtnanten Joakim Paasikivi bedömer det som "rätt troligt" att begränsningarna kommer att lyftas. Han säger till SR Ekot att det skulle göra det möjligt för Ukraina att slå mot flygbaser som ryska attackplan utgår från. Samtidigt, påpekar han, har den långdragna processen gjort att ryssarna kunnat flytta flygplanen bakåt och därmed minskat risken för ukrainska attacker. Paasikivi: "Ett stridsfältsvapen på operativt djup." Användning av långdistansvapnen en av de mest pressande frågorna för Blinken. Kreml utlovar hämnd om USA häver restriktionerna. Omni 240911. Spaniens ledare vill att EU tänker om kring Kinatullar. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez uppmanar sina EU-kollegor att tänka om kring elbilstullarna mot Kina, skriver Financial Times. "Ärligt talat [...] Vi behöver inget nytt krig, i det här fallet ett handelskrig," sa premiärministern i ett tal utanför Shanghai på onsdagen. Sánchez vill använda sitt tredagarsbesök för att främja spansk export till Kina. Men det finns en oro för hämndtullar mot den omfattande fläskexporten till landet i spåren av EU:s elbilstullar. Utspelet signalerar en vändpunkt i Spaniens hållning kring tullarna mot Kina, skriver tidningen. Sánchez: Måste hitta en kompromiss. Omni 240911. Ryssland benådar fångar - då ökar grov brottslighet. Antalet grova brott i Ryssland har ökat kraftigt sedan man började benåda fångar i utbyte mot att de tar värvning i militären, rapporterar Moscow Times. Över 400 000 grova brott anmäldes i landet till och med augusti i år. Det är den högsta siffran för motsvarande period sedan 2011. Det är inte säkert att ökningen är kopplad till frigivningarna, men enligt tidningen sammanfaller de i tid. Exakt hur många tidigare fångar som friats för att delta i striderna i Ukraina är oklart. BBC har tidigare rapporterat att det kan röra sig om minst 50? 000 personer. Samtidigt har Ryssland skärpt kraven på fångar som tar värvning. Tidigare benådades de efter sex månader. Nu skriver man kontrakt som gäller tills den så kallade "militära specialoperationen" - det vill säga kriget - är avslutat. Brott kopplade till organiserad brottslighet har ökat med 76 procent sedan kriget inleddes. Omni 240911. Ryskt fartyg tros bära med sig iranska robotar. Satellitbilder visar hur ett ryskt skepp som misstänks vara lastat med iranska ballistiska robotar ligger i hamn i den ryska regionen Astrakhan i Kaspiska havet. Det rapporterar CNN och Sky News. Bilderna kommer från Maxar Technologies och är tagna den 4 september. Flera medier har den senaste tiden rapporterat att Iran börjat förse Ryssland med kortdistansrobotar, något som ses som en betydande eskalering av Irans stöd. Två dagar senare hade fartyget lämnat hamnen. USA bedömer att vapnen kommer att användas i Ukraina "inom veckor". Omni 240912. Desinformation i Ryssland om svenskt spaningsflyg. I rysk media anklagas ett svenskt spaningsflyg för inblandning i en ukrainsk drönarattack i Murmanskområdet. "Ren desinformation", konstaterar Försvarsmakten för Aftonbladet. Enligt den Kremltrogna Telegramkanalen Mash med tre miljoner prenumeranter vägledde det svenska planet två ukrainska drönare. Ytterligare ett svenskt flygplan nämns av kanalen. Linus Ehn, vakthavande kommunikatör vid Försvarsmakten, säger till SvD att det är en del av normalbilden att man är uppe och flyger med olika typer av flygplan. "Men att det skulle ha något sånt här syfte är naturligtvis inte sant," säger han. Mesh är en av de mest populära nyhetskanalerna i Ryssland. Flygplatser i Murmansk och Apatity stängde tillfälligt. Omni 240912. Zelenskyj: Ryssland har inlett motoffensiv i Kursk. Volodymyr Zelenskyj bekräftar att Ryssland har inlett en motoffensiv mot Ukrainas styrkor i Kursk, skriver AFP. Samtidigt uppger Ryssland att man återtagit kontrollen över 10 byar i gränsregionen de senaste två dagarna. Tidigare i veckan kom uppgifter om att ryska styrkor inlett en "betydande motoffensiv" i Kursk, där Ukrainas trupper inledde en överraskningsoffensiv i början av augusti. Först nu bekräftas uppgifterna av Zelenskyj. "Det går i linje med vår ukrainska plan," säger presidenten vid en presskonferens. Den amerikanska tankesmedjan ISW skriver i sin senaste rapport att Ryssland har tagit tillbaka kontrollen över några mindre samhällen i Kursk. Samtidigt beskriver man omfattningen och utsikterna för de ryska motanfallen som "oklara". "Situationen förblir flytande." Ukrainas Kursk-offensiv inleddes för över en månad sedan. Enligt Ryssland har man återtagit tio byar inom loppet av två dagar.
Omni 240912. Putin hotar med krig om Ukraina får använda långdistansvapen från Väst. Rysslands president Vladimir Putin hotar Nato med krig om Ukraina får använda långdistansvapen från Väst mot mål inne i Ryssland. Det rapporterar AFP. "Om de tar det beslutet betyder det inget mindre än att Natoländerna, USA och de europeiska länderna involverar sig direkt i kriget i Ukraina. Det skulle innebära att de deltar direkt, och det skulle givetvis ändra kärnan i konflikten avsevärt," sa Putin i rysk stats-tv på torsdagen enligt Reuters. "Det skulle innebära att Nato, USA och de europeiska länderna är i krig med Ryssland." Putin har tidigare talat om att beväpna Västs fiender med ryska vapen för attacker utomlands. I juni talade han om att placera ut robotar inom räckhåll till USA och allierade i Europa. Putins hot kom efter att USA:s utrikesminister lovat "se över" Ukrainas begäran om att få använda vapen från allierade mot ryska mål.
De nya hoten är Putins skarpaste hittills.
Omni 240912. Starmer efter Putins hot: "Söker inte konflikt." Storbritannien och väst söker inte någon konflikt med Ryssland, säger premiärminister Keir Starmer efter att den ryske presidenten Vladimir Putin hotat med krig mot Nato om Ukraina får använda långdistansvapen på rysk mark. Sky News har pratat med den brittiske ledaren som ska träffa USA:s president Joe Biden under fredagen. "Ukraina har rätt till självförsvar och vi har stöttat Ukrainas rätt till självförsvar," säger han till kanalen. Frågan om långdistansvapen lär diskuteras under världsledarnas möte, skriver Sky News. Putin: Innebär att Natoländerna blir involverade. Omni 240913. Kina har godkänt förslag om höjd pensionsålder. Kinas högsta beslutande organ har godkänt ett utkast till ett kritiserat förslag om att höja pensionsåldern, rapporterar Reuters. Enligt förslaget ska männens pensionsålder höjas från 60 till 63 år, och kvinnors pensionsålder höjas gradvis från 50 till 58 år. Behovet av att höja åldersgränserna kommer från landets minskade befolkningstillväxt som kommer att kräva att fler jobbar längre. En ändring av reglerna har inte gjorts sedan 1978, rapporterar Bloomberg. Draget ett försök att lindra den demografiska motvinden. Förslaget har skapat ramaskri på sociala medier i Kina. I slutet av 2023 var 300 miljoner invånare över 60 år gamla. 2035 tros gruppen ha vuxit till 400 miljoner personer. Barnafödandet minskar kraftigt. Omni 240913. Omni 240913. Sydkoreas militär tar ner kinesiska kameror på baser. Sydkoreas militär har nyligen monterat ner 1 300 övervakningskameror efter att en rutinkontroll uppdagat att de tillverkats i Kina, uppger en militärkälla enligt AFP. Kamerorna har bland annat funnits på militärbaser, bland annat nära den hårt bevakade gränsen till Nordkorea. De kinesiska kopplingarna ses som ett säkerhetshot men enligt Sydkorea har ingen data faktiskt läckt, rapporterar Yonhap. Sydkorea har inte officiellt bekräftat upptäckten. En del av övervakningskamerorna har suttit uppe sedan 2014. Omni 240913. Tusk uppmanar väst att inte överreagera på Putins hot. Polens premiärminister Donald Tusk uppmanar väst att inte lägga allt för stor vikt vid hoten från Rysslands president Vladimir Putin. "De visar snarare hur svår situationen är för Ryssland vid fronten," säger han enligt BBC. Putin hotade i går Nato med krig om Ukraina får använda långdistansvapen mot mål inne i Ryssland. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har också kommenterat Rysslands hot och sagt att Putin startat kriget och kan välja att avsluta det när han vill. Omni 240913. Kommentar: Problemet är att Putin inte vill avsluta kriget förrän han har uppnått en tydlig seger. Ryssland skickar hem sex brittiska diplomater. Ryssland anklagar sex brittiska diplomater för spioneri och skickar hem dem. Säkerhetstjänsten FSB hävdar att diplomaterna tillhör en enhet inom utrikesförvaltningen vars huvuduppgift är att tillfoga Ryssland "strategiska förluster", skriver TT. Genom sina möten med oberoende medier och människorättsgrupper har diplomaterna stämplats som "utländska agenter", en benämning som Vladimir Putins styre använder för att tysta oliktänkande. Påstås ha ägnat sig åt "omstörtande verksamhet." Guardian erfar att beslutet fattades för flera månader sedan. Omni 240913. Kommentar: Ryssland skyr mänskliga rättigheter. Uppgifter: Ryssland bygger vapen med delar från Kina. Ryssland har tagit fram en ny typ av "kamikaze-drönare" byggd med kinesiska komponenter, uppger källor inom en europeisk underrättelsetjänst och dokument som Reuters tagit del av. Den ska ha tagits fram för användning under invasionen i Ukraina och enligt dokumenten är det ett dotterbolag till det statligt ägda vapenbolaget Almaz-Antey som står för produktionen. Totalt rör det sig om omkring 2 500 drönare från juli 2023 till samma månad i år. De ska ha använts mot både militära och civila mål. Säkerhetsexperten Samuel Bendett säger att Ryssland inte längre tycks vara lika beroende av iranska drönare. "Om det är så kan det tyda på att Ryssland i större grad kan förlita sig på inhemsk produktion och, uppenbarligen, på Kina." Enligt Ukraina har Iran skickat fler än tusen drönare till Ryssland. Omni 240913. Kommentar: Så är det, Ryssland anfaller både militräa och civila mål. Inga nya beslut om Ukraina efter Starmer-Biden-möte. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och USA:s president Joe Biden skjuter upp beslutet om att tillåta Ukraina använda långdistansvapen mot mål inne i Ryssland, rapporterar BBC. Enligt Starmer hade parterna en "bred diskussion om strategi" men det "var inte ett möte om en viss förmåga". Inför mötet uppgav källor att Starmer tänkte övertyga Biden om sin plan att skicka brittiska Storm Shadow-kryssningsrobotar till Ukraina så att landet kan attackera mål längre in i Ryssland. Nu menar Labour-ledaren att samtalet kommer att fortsätta vid FN:s generalförsamling nästa vecka med "en bredare grupp individer". Vladimir Putin hotade tidigare i veckan Nato med krig om Ukraina får använda långdistansvapen mot mål inne i Ryssland. Kyiv har länge vädjat om att få använda långdistansvapen mot mål inne i Ryssland. Omni 240914. Tyska fartyg vid Taiwan rör upp känslor i Kina. Den kinesiska militären anklagar Tyskland för att öka spänningar i regionen efter att två tyska militärfartyg passerat genom Taiwansundet, rapporterar Reuters. Det var i fredags som den tyske försvarsministern Boris Pistorius uppgav att fartygen passerat sundet i riktning mot Filippinerna. Kina, som ser självstyrande Taiwan som en del av sitt territorium, hävdar att det "skickar fel signaler". Militären uppger att de tyska fartygen övervakades och varnades. Kina har de senaste åren satt Taiwan under allt hårdare tryck. Kina kommer "resolut motverka alla hot och provokationer". Första gången på 22 år som tyska fartyg passerar sundet. Omni 240913. "Nato kunde ha gjort mer för att förhindra kriget." Nato kunde ha gjort mer för att rusta Ukraina i ett försök att hindra Rysslands fullskaliga invasion av landet 2022, säger avgående Natochefen Jens Stoltenberg i en intervju som släpps i? dag enligt Reuters. "Nu tillhandhåller vi militär utrustning till ett krig - då hade vi kunnat tillhandahållit militär utrustning för att förhindra kriget," säger han till tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung. Stoltenberg framhåller Natos ovilja att förse Kyiv med de vapen som man bett om före den fullskaliga invasionen på grund av rädsla för att öka spänningarna till Ryssland. Men efter 2022 har Ukraina, som inte är medlem i försvarsalliansen, fått vapensystem efter vapensystem för att bekämpa Ryssland. Natochefen säger även till tidningen att han tror att det enda sättet att avsluta kriget på är genom förhandlingar. Stoltenberg: För att avsluta kriget krävs dialog med Ryssland. Stoltenberg kommer att kliva av som Natochef i oktober och då tar Mark Rutte över. Stoltenberg: "Måste baseras på Ukrainas styrka." Omni 240914. Zelenskyj: 70 ryska drönare nedskjutna - vill ha hjälp. Ukraina har under natten attackerats av över 70 ryska drönare, varav merparten sköts ner, uppger president Volodymyr Zelenskyj enligt Reuters. Attackerna ska ha skett mot Kyiv, Charkiv, Cherson och Odesa. Samtidigt upprepar Zelenskyj sin vädjan om att Ukraina behöver mer luftvärn. " Vi arbetar på detta med alla våra partners," säger han på Telegram. Ryssland hävdar å sin sida att man skjutit ner nära ett tjugotal ukrainska drönare i Belgorod och Kursk. Det fanns inga uppgifter om att någon dött. Ukraina vill ha mer luftvärn för att kunna stå emot ryska anfall och kunna skydda befolkningen. Omni 240914. Medvedev: Tillräckligt med vapen för att utplåna Kyiv. Ryssland har tillräckligt med konventionella vapen för att utlåna Ukrainas huvudstad Kyiv, uppger Dmitrij Medvedev, biträdande chef för ryska säkerhetsrådet, i ett uttalande på Telegram. Enligt Medvedev skulle Ryssland redan ha formella skäl att använda sig av kärnvapen på grund av Ukrainas offensiv i ryska Kursk, men menar att det inte är nödvändigt. I stället kan Ryssland använda sig av "ny vapenteknik" för att göra staden till en "stor smält fläck". Tidigare i veckan har president Vladimir Putin varnat Nato för konsekvenser av att ge långdistansvapen till Ukraina. Medvedev: Vi kan ödelägga hela Kyiv med våra nya vapen. Vladimir Putin: "Kommer vidta lämpliga åtgärder baserade på de hot vi står inför." Omni 240914. 206 ukrainska och ryska fångar släppta i utväxling. Ryssland och Ukraina har genomfört en stor fångutväxling och släppt 103 fångar vardera, uppger det ryska försvarsdepartementet enligt nyhetsbyrån Interfax. De ryska fångarna ska ha tillfångatagits i Kursk, uppger departementet enligt Reuters. Utväxlingen sker efter en överenskommelse medlad av Förenade arabemiraten. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har bekräftat fångutväxlingen. Ryska försvarsdepartementet: 103 ryska soldater som tillfångatagits i Kursk har släppts I gengäld får Ukraina tillbaka 103 fångar. Det är den andra fångutväxlingen på två dagar länderna emellan.
Omni 240914. Paasikivi om ryska hoten mot Kyiv: "Saknar substans." Rysslands hot om att landet har resurser för att "utplåna" Kyiv ekar tomma i tidigare överstelöjtnanten Joakim Paasikivis öron. Till TV4 Nyheterna säger han att hoten är utan substans. Hotet han syftar på kom från Dmitrij Medvedev på fredagen. Den ryske biträdande chefen för landets säkerhetsråd sa att Ryssland ska sätta in "ny vapenteknik" för att attackera Kyiv om väst tillåter attacker långt inne i Ryssland. "Ryssland har inga dolda resurser att sätta in, bortsett från kärnvapen. I övrigt har man använt allt man har," säger Paasikivi. Han säger också att Medvedevs roll under kriget har varit att komma med de grövsta och mest "obegripliga" hoten. Ryssland har under kriget i princip förstört mindre ukrainska städer, såsom Bachmut. Men Paasikivi påminner om att det tog flera månader av intensivt bombande. Omni 240914. Analys: Vore farligt att ge Ukraina grönt ljus - men alternativet är ännu värre. Västländernas utmaning i Ukrainakriget är att väga chans mot risk. Det skriver BBC:s Chris Mason i en analys om ett eventuellt godkännande till Ukraina att använda donerade långdistansvapen mot mål i Ryssland. Han skriver att förväntningarna på att premiärminister Keir Starmers besök i Vita huset skulle leda till ett beslut om långdistansrobotarna var små, och att fler samtal med inblandade parter väntar. Huvudfrågan enligt Mason är: Hur ska man besegra Ryssland utan att provocera Moskva? "Vilka blir konsekvenserna av en sådan handling? Och vilka blir konsekvenserna av passivitet?" I en analys för Sky News skriver Deborah Haynes att brittiska och amerikanska tjänstemän räknat med Putins hot om att Ryssland går i krig med Nato om användande av långdistansvapen godkänns. Haynes skriver att Putins ord inte ska ignoreras, och att alla former av stöd innebär risker, och tillägger: "Men Storbritannien och dess allierade vet att det vore farligare att vika sig för ryska hot och dra tillbaka stödet till Kyiv." Omni 240914. Ukraina: Nordkorea är ett större problem än Iran. Det militära stöd som Ryssland får från Nordkorea utgör större problem för Ukraina än stödet från något annat land, däribland Iran. Det säger Ukrainas militära underrättelsechef Kyrylo Budanov enligt Bloomberg. Iran förser Ryssland med bland annat drönare men enligt Budanov skickar Nordkorea "galna mängder" artillerigranater vilket får tydlig effekt direkt vid fronterna. "Och tyvärr kan vi inte göra någonting åt det just nu." I striderna kring Pokrovsk i Donetsk har Ryssland kunnat skjuta tolv gånger så många artillerigranater som Ukraina, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Det ryska övertaget ska dock ha minskat drastiskt efter att Ukraina inledde en offensiv in i den ryska Kursk-regionen i augusti.
Omni 240914. Agenda special: Nordens svar på Putins krig - 1 tim 30 min. Rysslands krig mot Ukraina har allvarligt förändrat säkerhetsläget i Norden. I en gemensam sändning samlar SVT, danska DR, norska NRK och finländska YLE ministrar från samtliga nordiska länder och experter och opinionsbildare för en debatt om bl.a. hur säkert Norden är, om vårt militära stöd till Ukraina, och om vår relation till USA. Från Sverige medverkar bl.a. försvarsminister Pål Jonson (M). Programledare Katia Elliott (SVT), Fredrik Solvang (NRK), Clement Kjersgaard (DR), och Bettina Sågbom (YLE). svt 240915. Kan ses till 1 jan 2025. Marginella ryska framsteg i Kursk - tredubblad styrka. Rysslands motoffensiv i Kursk tycks än så länge bara göra marginella framsteg, enligt den amerikanska tankesmedjan ISW. När Ukraina inledde sin överraskningsoffensiv i gränsregionen i början av augusti hade Ryssland omkring 11 000 soldater på plats. I dag uppskattas den siffran vara någonstans mellan 30 000 och 45 000. Trots det tycks alltså Ukraina hålla ställningarna. "De ukrainska styrkorna verkar vara beredda på ryska motangrepp," säger Norges överstelöjtnant Palle Ydstebø till VG. Amerikansk underrättelsetjänst uppskattar att Ryssland kommer behöva minst 50 000 militärer på plats för att ha möjlighet att återta hela Kursk. Även ISW gör bedömningen att Ryssland kommer att behöva skicka fler av sina mest erfarna styrkor från frontlinjen i Ukraina för att lyckas i Kursk. Enligt Volodymyr Zelenskyj går Rysslands framsteg vid fronten i Donetsk nu långsammare än innan Kursk-operationen. "Och inte bara i Donetsk, utan i hela öst," säger Zelenskyj enligt CNN. Ydstebø: Förväntar mig att Ukraina blir kvar i Kursk så länge de kan dra nytta av det. Samtidigt finns tecken på att ukrainska styrkor planerar en överraskningsoffensiv i en annan del av Kurks, nära staden Veseloe. Omni 240915. Sovjetpropaganda ska forma Rysslands unga: "Behöver inga Navalnyj-hipsters." Ryssland planerar att sjösätta en ny propagandakampanj för att systematiskt ingjuta "patriotiska värderingar" hos barn och unga i landet. Det uppger regeringskällor för oberoende Moscow Times. Den här gången dammar man av gamla strategier från Sovjettiden, framförallt från Stalinåren och framåt. En källa säger till tidningen att det är bortkastat att uppfinna hjulet på nytt när man har framgångsrika exempel från tidigare generationer att luta sig emot. "Vi behöver inte längre hipsters, rappare och älskare av västerländsk kultur - det blir bara Navalnyj-supportrar av dem," säger källan. Att vinna de ungas hjärtan har varit ett primärt fokus för Kreml alltsedan Vladimir Putin kom till makten. Trots ihärdiga försök har man inte lyckats, vilket stödet för den numera döda oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj är ett exempel på, enligt Moscow Times. Bland annat ska man ta fram "ideologisk undervisning" som är sammanhängande från förskoleålder till högskolenivå. Forskare: Mer än en miljon ryska ungdomar har redan hjärntvättats. Omni 240915. Kommentar: Hitler och Putin har samma agenda för de unga. Ryssland öppnar statliga bankkontor i östra Ukraina. Ryssland stärker landets närvaro i östra och södra Ukraina genom att öppna bankkontor i ockuperade områden, skriver Financial Times. Den statligt ägda ryska banken Sberbank säger till tidningen att man öppnat 130 bankomater och 48 lokalkontor i östra och södra Ukraina på ockuperat område. Men förutom de statliga ryska bankerna är entusiasmen bland ryska företag låg, skriver FT. "Vettiga företagare åker inte dit, det är helt enkelt inte värt det," säger en person inom ryska detaljhandeln. Ukrainare som flytt har fått sina butiker beslagtagna av nya lokala ägare eller ryska inflyttade. Omni 240915. Uppgifter: Ryssland flyttar bombflyg inför vapenbeslut. Ryssland har flyttat 90 procent av sina flygbaser som hyser bombplan till platser där de inte kan nås av amerikanska långdistansrobotar av typen ATACMS. Det uppger amerikanska och europeiska källor för New York Times. Det har skett med bakgrund av att Ukraina bett om tillåtelse att få använda donerade långdistansvapen mot mål långt in på rysk mark. Robottypen har en räckvidd på upp till 30 mil. Något beslut har inte kommunicerats men det ska ha varit en av frågorna som i helgen diskuterats mellan Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och USA:s president Joe Biden. Tidningen skriver att Ukraina redan använt brittiska och franska långdistansvapen för att slå mot mål på den av Ryssland annekterade Krymhalvön. Diskussioner sker efter att Putin hotat Nato med krig om Ukraina får grönt ljus. Pressen på både Storbritannien och USA har ökat efter att Ryssland fått nya ballistiska robotar från Iran. Omni 240915. Putin vill utöka armén med 180 000 personer. Rysslands president Vladimir Putin har undertecknat ett dekret för att utöka de ryska väpnade styrkorna med 180 000 personer. Det rapporterar flera ryska medier. Dekretet kommer att träda i kraft den 1 december och innebär att antalet aktiva soldater i armén kommer uppgå till 1,5 miljoner, enligt Moscow Times. Den ryska armén kommer totalt bestå av närmare 2,4 miljoner personer. Det är tredje gången som den ryska armén expanderar sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina. (svt 240916.) Ryssland stjäl för miljarder: "Kriget föder sig själv." Sedan inledningen av kriget har Ryssland stulit och sålt spannmål från Ukraina för nära 1 miljard dollar, runt 10 miljarder kronor, skriver Wall Street Journal. Sedan invasionen har några av Europas mest bördiga jordbruksmarker tagits i anspråk, vilket har betalat en del av krigsnotan. "Det är som att kriget föder sig själv," säger Pascal Turlan på Project Expedite Justice, en organisation som utreder det stulna spannmålet för Ukrainas räkning. Sedan 2022 har minst 4 miljoner ton säd och andra jordbruksprodukter skeppats från Ukraina till Ryssland eller ryska allierade, skriver tidningen. Talesperson för Ryssland har inte gett någon kommentar. Före invasionen var Ukraina en av världens största exportörer av bland annat solrosfrön. Omni 240916. Rysk vapenbrist - allt mer beroende av andra länder. Den ryska armén riskerar att drabbas av vapenbrist på grund av kriget i Ukraina och kommer framöver att bli allt mer beroende av samarbete med allierade för att fylla på sitt lager. Det skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i sin dagliga uppdatering om kriget. Enligt ISW lär den ryska styret fortsätta att investera i försvarsindustrin. Det är dock oklart om det kommer vara möjligt att producera tillräckligt mycket materiel för att täcka upp för stora förluster av utrustning i Ukraina, skriver tankesmedjan. Ryssland lär förlita sig på ett utökat militärt samarbete med Kina, Iran och Nordkorea för att kompensera för en krympande arsenal, uppger ISW. Ryska militären använder materiel från Sovjettiden. Omni 240916. Ukraina bjuder in Röda Korset och FN till Kursk. FN och Internationella Rödakorskommittén (ICRC) bjuds in till Ukraina-kontrollerade områden i Kursk. Det meddelar Kyiv på måndagen, rapporterar AFP. "Ukraina är redo att underlätta deras [FN och ICRC:s] arbete och att bevisa sin efterlevnad av internationell humanitär rätt," skriver Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha i ett inlägg på sociala medier. Ukraina har varit noga med att framställa sina styrkor i ett annat ljus än de ryska som ockuperar runt 20 procent av ukrainskt territorium, skriver AFP. Moskva har fördömt den ukrainska offensiven i Kursk som lett till att omkring 150 000 ryska civila fått evakueras. Utrikesministern: Har gett instruktioner till UD att bjuda in dem. Omni 240916. Sverige kan få ansvar för Natohögkvarter i Finland. Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) bekräftar att Sverige ska leda en Natobas i norra Finland. Det svenskledda Natohögkvarteret i Finland blir en del av Natos Framework nation-upplägg, skriver SVT Nyheter. "Vi är i ett tidigt skede av den här processen," säger försvarsministern på en pressträff tillsammans med den finske utrikesministern Antti Häkkänen. Han uppger att Sverige är hedrade över att ha fått frågan av Finland. Högkvarteret syftar till att underlätta för Nato att snabbt kunna skicka förstärkningar till Finland vid händelse av krig. Det skulle kunna vara igång under 2026. Sverige står för militära staben som leder förband som Nato bidrar till. Liknande högkvarter finns redan i åtta av Natos länder.
Omni 240916. Rysk man gripen i USA - ska ha skickat hem drönardelar. En rysk medborgare bosatt i Florida har gripits misstänkt för smuggling, penningtvätt och olaglig export, rapporterar Reuters och hänvisar till ett uttalande från amerikanska justitiedepartementet. Mannen ska efter Rysslands fullskaliga invasion för två år sedan ha skickat hem teknologi som kan användas för att tillverka drönare. Åklagaren Matthew Graves säger i ett uttalande att teknologin som mannen misstänks ha exporterat till Ryssland kan stärka landets förmåga att kriga i Ukraina. Mannen anklagas för att vara en del av ett nätverk som köper teknologi från amerikanska företag för att leverera den till Ryssland. Rysslands ambassad har kommenterat gripandet. Brotten ska ha begåtts sedan februari 2022. Omni 240917. Meta stänger av ryska medier. Meta stänger av ryska statliga nyhetsaktörer från sina plattformar. Sociala medier-bolaget utesluter bland annat tv-kanalen Russia Today. Anledningen är, enligt Meta, att att ryska medier har utfört hemliga och vilseledande påverkansoperationer på nätet. Metas stopp av ryska medier kommer efter att USA tidigare i höst anklagade flera RT-anställda för penningtvätt som ska ha haft som syfte att finansiera onlineinnehåll för att påverka det kommande presidentvalet i USA. Ryssland står för den största andelen hemliga påverkansoperationer som upptäcks av Meta, och aktiviteten har ökat markant sedan Ryssland invaderade Ukraina 2022. msn 240917. Kommentar: Ryssland är en skurkstat liksom sina kollegor Nordkorea, Iran och Kina. Northvolt saboterat av kinesisk leverantör. Batterifabriken i Northvolt skulle göra Sverige och Europa oberoende från den kinesiska batterimarknaden. Nu kommer uppgifter om att Kina kan ha saboterat Northvolts utvecklingsarbete och att det är därför som Northvolt inte lyckats att få igång någon storskalig batteriproduktion. "På fabriksområdet i utkanten av Skellefteå syns kinesiska arbetare i gula västar. Av logotypen framgår deras uppdragsgivare: Wuxi Lead Intelligent Equipment. Ett företag som bland annat ägs av den kinesiska staten, både direkt och genom andra bolag," skriver Dagens Nyheter i ett reportage. Sedan det reportaget från DN har det nu framkommit ännu mer illavarslande uppgifter kring just samarbetet med Wuxi Lead. Det är författaren Lars Wilderäng som tagit del av uppgifterna om ett möjligt sabotage, något han skriver om på sin blogg Cornucopia. Sabotaget påstås ha gjorts möjligt genom inköpet av tillverkningsmaskiner för litiumjonbatterier från kinesiska Wuxi Lead. Mycket ska ha varit konstigt kring maskinerna. Dokumentationen uppges ha varit bristfällig, och delvis raderad. Dessutom ska det ha varit "många andra saker som inte heller stämt med maskinerna". Bland annat att det "finns installerat odokumenterad teknik som kan misstänkas användas för fjärrkontroll från Kina". Northvolts egna personal ska inte heller ha haft möjlighet att själva köra maskinerna från Wuxi Lead. Utan istället ska de ha krävt att Wuxi Leads egna kinesiska operatörer varit på plats i Sverige. De ska dessutom ha varit motvilliga att lämna över kunskaperna om att driva maskinerna. "Det ser ut som att Wuxi Lead från början saboterat och motarbetat verksamheten men fått betalt miljardbelopp för sina maskiner. Man kan misstänka att avsikten är att sänka Northvolt och att kinesiska aktörer sedan köper upp konkursboet, varpå produktionslinorna snabbt kommer börja fungera," skriver Lars på bloggen. ELBIL 240916. Georgien antar hbtq-lag inspirerad av Ryssland. För andra gången i år har Georgiens parlament antagit en lag som inspirerats av ryska förlagor. Lagen som antogs på tisdagen begränsar hbtq-personers rättigheter, skriver AFP. Lagen gör det olagligt att i utbildningsmaterial och i tv-sändningar "propagera för samkönade relationer och incest". Lagen är i princip densamma som Ryssland antog 2013, som kraftigt begränsat hbtq-personers rättigheter. Tidigare i år antog landet en lag som innebär att organisationer och människor som får pengar från utlandet måste registrera sig som utländska agenter. Lagarna har vållat stora protester och kritiker menar att de för landet närmare Ryssland. Nästa månad hålls ett parlamentsval i Georgien som beskrivs som ett vägskäl mellan väst och Ryssland. Syftet med lagen är enligt Kreml-vänliga styrande partiet att "främja traditionella familjevärderingar och skydda barn". Lagen antogs med rösterna 84-0, oppositionen la ner sina röster. Omni 240917. Ryska folkets tvivel växer - svensk major pekar på Putins problem. Rysslands försämrade militära situation i Ukraina har nu lett till att president Vladimir Putin beslutat om en mobilisering av ytterligare 180 000 soldater. Majoren Roger Djupsjö, säger i en intervju med TV4 Nyheterna, att detta inte är förvånande med tanke på de stora ryska förlusterna. Han menar att många förband är kraftigt underbemannade och att detta drag är en direkt följd av att Ukraina lyckats hålla tillbaka den ryska armén. Beslutet kommunicerades i ett dekret från Kreml på måndagen, och är tredje gången som Putin beordrar en utökning av armén sedan invasionen av Ukraina inleddes. Trots beslutet är det fortfarande oklart hur mobiliseringen ska genomföras. Djupsjö är försiktig med att beskriva Putins handling som desperat, men han betonar att presidentens förtroende nu står på spel. "Det är ju inte någonting som Putin tycker om att göra för hans förtroende ställs på sin spets. Det här är ju ingenting han har talat om från början. Det här är han illa tvungen till att göra för att fylla på leden," förklarar han. Den ryska arméns anfallskraft har tydligt minskat under de senaste månaderna, och Djupsjö ser detta som ett tecken på svaghet. Putin hade tidigare lovat att kriget skulle vara över på tre dagar, men verkligheten har blivit en helt annan, enligt BBC. Djupsjö menar att det inte är förvånande att Ryssland beslutat sig för att mobilisera fler soldater. Han förklarar att Ukraina har lyckats hålla tillbaka den ryska armén, vilket lett till stora förluster för Ryssland. Detta har skapat ett behov av att fylla de underbemannade förbanden, och mobiliseringen är ett sätt för Ryssland att åtgärda dessa brister. Utöver detta ställs den ryska armén inför ytterligare ett problem: rekryterade soldater får ofta väldigt kort utbildning, vilket begränsar deras kapacitet till enkla uppgifter. Djupsjö avslutar med att konstatera att rekryteringen av nya soldater kommer bli en utmaning för Ryssland, även om det troligen kommer att lyckas på sikt. Dagens.se 240917. Ryska ägarna tog ut 800 miljoner från svensk fabrik. De ryska ägarna har plockat ut nära 800 miljoner kronor från aluminiumfabriken Kubal i Sundsvall, rapporterar Sundsvalls Tidning. Beslutet, som togs vid en extra bolagsstämma tidigare i år, väcker starka reaktioner. "Det är blodspengar som går direkt till Moskva och den ryska krigsekonomin," säger Martin Ådal (C) till lokaltidningen. Kubals vd, Mats Andersson, säger att pengarna redan har betalats ut till ett cypriotiskt holdingbolag och att de följer "de juridiska normerna" kring sanktionsbestämmelserna. Facket helt ovetande om beslutet: "Sedan ryssarna tog över har vi mycket begränsad insyn i vad som sker," Omni 240918. Efter 32 år: Nu är det slut. Sedan början av 2022, när Ryssland invaderade grannlandet Ukraina, har landet varit föremål för stränga sanktioner från västländer och företag. Stora företag som McDonald's, Starbucks och IKEA har bojkottat landet och stängt sina butiker, lager och fabriker i Ryssland, men detta har inte varit fallet för många humanitära organisationer. Behovet av humanitärt stöd har på grund av kriget ökat mer än någonsin i Ryssland. Exempelvis har Läkare utan gränser (MSF) fortsatt sin närvaro i landet, eftersom en av deras grundprinciper är att vara en objektiv organisation som hjälper alla som behöver medicinsk vård - oavsett nationalitet. Nu är det dock slut. Detta meddelar organisationen i ett pressmeddelande. Enligt organisationen har dess nederländska avdelning varit verksam på flera platser i Ryssland under 32 år. Där har läkare, sjuksköterskor och andra hjälpt hundratusentals medborgare med livsviktig vård, och det är därför "med tungt hjärta" som organisationen meddelar att de nu tvingas lämna landet. I pressmeddelandet framgår att detta inte är ett frivilligt beslut. Det är den ryska staten som i praktiken har tvingat bort NGO:er från landet. Av ännu okända skäl har Läkare utan gränser blivit borttagen från listan över tillåtna NGO:er i Ryssland, vilket har lett till att organisationen nu tvingas lämna landet. Under de senaste 32 åren har Läkare utan gränser varit verksamma på flera platser i det enorma landet, inklusive Sankt Petersburg, Moskva, Kemerovo-regionen i södra Ryssland, Tjetjenien samt i de ryska republikerna Ingusjien och Dagestan nära Georgien. Nyligen har organisationen också haft en betydande närvaro i Arkhangelsk-regionen nära den finska gränsen, Ivanovo-regionen nära Moskva samt i Belgorod-regionen och Rostov vid Don nära den ukrainska gränsen, i samband med kriget i Ukraina. Särskilt i de två sistnämnda regionerna har organisationens volontärer tagit hand om flyktingar från både Ukraina och delar av Ryssland på grund av kriget. Enligt organisationens egen hemsida har över 150 000 personer fått gratis medicinsk vård i dessa två regioner sedan kriget bröt ut 2022. Förutom att hjälpa flyktingar har Läkare utan gränsers huvudsakliga arbete i Ryssland fokuserat på behandling av tuberkulos, men detta är nu över. "Vi vill ta tillfället i akt att tacka alla våra kollegor i Ryssland för deras hårda arbete och engagemang för de humanitära värden vi värderar högt som organisation," säger Norman Sitali, ansvarig för Läkare utan gränsers arbete i Ryssland. Han understryker att Läkare utan gränser är "ledsna" över att behöva lämna Ryssland och tillägger att organisationen "gärna skulle vilja återvända och arbeta i Ryssland igen om och när det blir möjligt." Dagens.se 240918. Attack mot vapendepå gav utslag som minijordbävning. Ukraina har attackerat en rysk ammunitionsdepå i regionen Tver, rapporterar flera medier med hänvisning till ukrainska uppgifter. Obekräftade videoklipp och bilder på sociala medier visar hur en enorm explosion lyser upp natthimlen. Nasas satelliter registrerade den intensiva värmen från explosionen och monitorer som övervakar jordskalv gav utslag för vad The Telegraph beskriver som en "minijordbävning". År 2018 uppgav Rysslands försvarsdepartement att depån kunde stå emot ett kärnvapenanfall. Det visade sig vara fel, skriver ukrainska Kyiv Independent om anfallet med konventionella vapen. The Guardian skriver att angreppet mot depån ingick i ett större anfall mot oljeraffinaderier, kraftverk och flygfält. Omni 240919. Källor: Indiska artillerigranater når Ukraina. Artillerigranater från indiska vapenföretag har omdirigerats till Ukraina via europeiska kunder, rapporterar Reuters med hänvisning till insatta källor och analyserad handelsdata. Indien tycks inte ha försökt stoppa handeln, trots protester från Ryssland som uppges ha lyft frågan vid minst två tillfällen. Nära 60 procent av Indiens försvarsmateriel köps från Ryssland. Leveranserna ska ha pågått i över ett år, men ska enligt källor bara motsvara en procent av Ukrainas totala vapenimport under kriget. Det är oklart om ammunitionen har sålts vidare eller donerats av de europeiska kunderna. Indien tillbakavisar uppgifterna och kallar dem "missvisande". (svt 240919.) Nordkorea och Ryssland diskuterar mer samarbete. Nordkoreas utrikesminister Choe Son Hui har diskuterat utökade bilaterala förbindelser med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov, uppger Nordkoreas statliga nyhetsbyrå KCNA. Samtalet ska ha skett på tisdagen. Tidigare i veckan uppgav den ryska ambassaden i Nordkorea att Choe Son Hui flugit till Ryssland. Kontakten mellan länderna har stärkts sedan Ryssland inledde sitt invasionskrig i Ukraina 2022. Amerikanska och sydkoreanska tjänstemän samt Ukraina har hävdat att Nordkorea förser Ryssland med vapen och annan utrustning. I juni besökte Rysslands president Putin Nordkorea. Länderna slöt då ett avtal där de lovar att skydda varandra vid ett angrepp. (svt 240919.) Ukraina får frysta ryska tillgångar inför vintern. EU skickar 160 miljoner euro till Ukraina inför vintern, rapporterar Reuters. Pengarna ska utgöra ett stöd till energisektorn och 100 miljoner av dem kommer från frysta ryska tillgångar. "Som Ukrainas vän och partner måste vi göra allt för att hålla ljuset tänt," säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen på en presskonferens i Bryssel, tillsammans med Fatih Birol, chef för det internationella energiorganet IEA, enligt TT. EU ökar även elexporten till Ukraina. Omni 240919. Putin: Ryssland tiodubblar antalet drönare. Ryssland kommer att tiofaldiga sin arsenal av militära drönare under 2024, uppger landets president Vladimir Putin i ett uttalande, enligt Reuters. Under 2023 mottog den ryska militären 140 000 drönare. De har använts bland annat för att attackera civila och militära mål inne i Ukraina. Ukraina har svarat med egna drönarattacker: På onsdagen förstördes en vapendepå i Ryska Tver, enligt uppgift utfördes attacken med ukrainska drönare. USA varnar: Ryssland kan ge sig på fraktfartyg. Omni 240919. Zelenskyj: Minst en död i attack mot äldreboende. Minst en person har dött efter en rysk attack mot ett äldreboende i Sumy i Ukraina. Det uppger president Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga videotal på Telegram. "Ryssland kan inte ha misstagit detta äldreboende för en militärbas eller någon form av militär anläggning," säger Zelenskyj. Nästan 300 personer ska ha befunnit sig i byggnaden vid attacken. Hur många som är skadade är oklart. Ryssland har ännu inte kommenterat. Omni 240919. Dokument: Ryssland kände till Ukrainas planer månader innan Kursk-offensiven. Rysslands militärkommando förutsåg Ukrainas planer på offensiv i Kursk och ägnade månader åt att försöka förhindra den. Det skriver The Guardian med hänvisning till dokument som den ukrainska militären hävdar att man beslagtagit i gränsregionen. Uppgifterna gör Rysslands misslyckade försök att stoppa Ukrainas "överraskningsoffensiv" ännu mer pinsam, skriver tidningen. Redan i början av januari ska det ha kommit uppgifter om att ukrainska styrkor hade potential att göra "genombrott" över gränsen. I mitten av mars beordrades ryska enheter att stärka sina defensiva linjer, och i juni kom en specifik varning om att Ukraina planerade en offensiv med målet av ta staden Sudzha, något man också gjorde i augusti. Enligt The Guardian har man inte kunnat verifiera dokumentens äkthet, men konstaterar att de bär typiska kännetecknen för äkta rysk armékommunikation. Ukrainsk soldat: De sprang iväg, utan att ens evakuera eller förstöra sina dokument. Omni 240920. Ryssland evakuerar 1 200 - uppgifter om explosion på Wagnerbas i Krasnodar. Ryssland har evakuerat 1 200 personer efter ett ukrainskt drönarangrepp mot mål i regionen Krasnodar i dag, rapporterar AFP. Enligt regionens guvernör Veniamin Kondratjev har drönarna orsakat bränder, som därefter "spritt sig till explosiva objekt" i staden Tikhoretsk. Enligt honom ska ingen ha dödats i attacken. Enligt oberoende exilryska Meduza har en ammunitionsdepå på en militärbas som tidigare kopplats till Wagnergruppen träffats. Bilder som cirkulerar i sociala medier visar en explosion som påminner om fyrverkerier och ett eldklot som stiger mot himlen. Ukrainsk militär uppger enligt AFP att de träffat två ammunitionsdepåer under lördagen. En i Krasnodar och en i regionen Tver. AFP har inte kunnat verifiera äktheten hos de bilder som sprids. Även konton kopplade till Wagnergruppen har delat bilder på eldsvådan. Omni 240921. Ukraina: Ryssland planerar attack mot kärnkraftverk. Ukrainas underrättelsetjänst har information som tyder på att Ryssland förbereder attacker mot ukrainska kärnkraftsanläggningar, hävdar Ukrainas utrikesminister Andriij Sybiha. Attackerna kommer enligt honom att ske innan vintern. Några bevis för uppgifterna presenteras inte. Ryssland har inte kommenterat. "Detta är en förberedelse för en möjlig kärnkraftskatastrof. Ryssland är terrorister. De måste stoppas här och nu," skriver Andrij Yermak, chef för Volodymyr Zelenskyjs presidentkansli på Telegram. Internationella atomenergimyndigheten har inte kommenterat. Omni 240921. Kommentar: Putin har inga skrupler för att åstadkomma en sådan katastrof. Peskov: Putin skojade om att föredra Harris. Vladimir Putin skojade när han tidigare i september sade att han föredrog att Kamala Harris vann presidentvalet före Donald Trump. Det säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till Sky News Arabia. "Det var ett skämt. President Putin har ett bra sinne för humor. Han skämtar ofta under sina uttalanden och intervjuer." Putin sade tidigare i september under en presskonferens att han föredrog Kamala bland annat på grund av hennes "smittsamma skratt" och för att hon "rekommenderats av Biden". Kommentarerna ansågs brett vara pikar mot den demokratiska presidentvalskandidaten. Peskov kommenterade inte om Putin har några mer allvarligt menade preferenser för valet i USA. Omni 240921. Ryska källor: Osannolikt att Putin använder kärnvapen - hoten skrämmer inte längre. Om Ukraina tillåts använda västerländska vapen mot mål långt in på rysk mark kommer Vladimir Putin sannolikt svara på ett annat sätt än genom kärnvapen. Det säger källor som står nära högt uppsatta ryska diplomater till Washington Post. Ryska tjänstemän och analytiker tror på ett begränsat svar och menar att kärnvapenhotet inte har samma effekt som tidigare. Det har skapats en typ av immunitet, enligt en källa. "Och det skrämmer ingen längre." Krigsforskaren Lawrence Freedman tvivlar inte på att Ryssland skulle agera om Ukraina får använda västerländska långdistansrobotar. Han tror dock att det kan bli tal om sabotage mot militära mål eller infrastruktur i väst snarare än användande av kärnvapen. Kremlkopplad analytiker: Vid någon tidpunkt måste vi eskalera. Omni 240922. Kommentar: Vid någon tidpunkt kommer Putin att eskalera. Lavrovs skarpa varning: Redo för konflikt i Arktisregionen. Spänningarna i Arktis ökar i takt med att Ryssland intensifierar sin militära närvaro i regionen. Den ryska utrikesministern Sergej Lavrov har nyligen uttalat sig om Natos ökade aktivitet i området och varnat för att Ryssland är fullt berett att försvara sina intressen. "Från en militär, politisk och teknisk utgångspunkt är Ryssland helt redo att försvara sina intressen i den arktiska regionen," sade Lavrov i samband med ett offentligt framträdande. Det rapporterar den ryska nyhetsbyrån Tass. Arktis, som sträcker sig över åtta länder, inklusive Norge och Sverige, har under en längre tid varit en arena för internationellt samarbete genom det Arktiska rådet. Men Rysslands invasion av Ukraina 2022 ledde till en omfattande förändring. Sverige och de andra Nato-länderna i regionen reagerade starkt och bojkottade rådets möten. I ett uttalande från svenska regeringen förklarades att de andra länderna inte längre ville delta i möten i Ryssland under pågående krig. Ryssland, som då var ordförande i Arktiska rådet, bemötte bojkotten genom att stoppa sina betalningar till organisationen. Lavrov och det ryska utrikesdepartementet har även hotat att helt lämna rådet om de upplever att det utvecklas till en "ovänlig institution" gentemot Ryssland. Samtidigt har Ryssland fortsatt att samarbeta militärt med Kina i området, vilket har bidragit till att öka spänningarna ytterligare. En amerikansk militär rapport från i somras pekade på att Ryssland återöppnat flera gamla sovjetiska militära baser i regionen, enligt Reuters. Det här, tillsammans med ökad närvaro av Nato, har skapat en osäkerhet kring den långsiktiga stabiliteten i Arktis. Trots det diplomatiska dödläget deltog Ryssland i maj i en simulerad oljeutsläppsövning, där flera länder medverkade. Lavrov var särskilt tydlig med att Nato inte har något territorium i Arktis och riktade en varning till alliansen, där han särskilt lyfte Norges roll. Dagens.se 240923. Kommentar: Kina har inte heller något territorium i Arktis. Spionbilder tros visa att Putins robot exploderat. En rysk interkontinental ballistisk Sarmatrobot har troligen sprängts i samband med en provskjutning tidigare i september. Roboten, vardagligt kallad Satan-2, väger två ton och kan bära upp till 16 kärnladdningar. Satellitbilder visar en 60 meter stor krater nära uppskjutningsplatsen i norra Ryssland. Skadorna runtomkring har inte heller synts på tidigare bilder från området. "Allting tyder på att ett test har misslyckats Det är ett stort hål i marken," säger säkerhetsanalytikern Pavel Podvig till The Independent. Analytikern: Allting tyder på att det var en stor explosion. Kreml avstår från kommentarer. Omni 240924. Kommentar: Tur att den inte innehöll 16 kärnladdningar. Då hade väl hålet blivit en minst 600 meter stor krater. Ryssland svartlistar Taiwan - men tre Nato-länder undviker listan. Taiwan, som har haft egen administration sedan 1949 trots att det anses vara en del av Kina, har nu inkluderats bland Rysslands fiender. Vladimir Putin har utökat Rysslands lista över fientliga nationer i takt med att invasionen av Ukraina går in på sin 31:a månad, vilket ökar spänningarna mellan Moskva och västvärlden. Den uppdaterade listan innehåller 47 länder som anses vara fientliga mot Ryssland, där alla EU-medlemsländer, USA, Storbritannien samt andra västerländska allierade som Japan, Sydkorea och Australien ingår. Noterbart är att tre Nato-länder saknas på listan: Ungern, Slovakien och Turkiet. Överraskande nog har Taiwan, som är en del av Kina men har haft egen administration sedan 1949, lagts till bland Rysslands fiender, enligt Ziare. Den ryske premiärministern Mikhail Misjustin godkände formellt listan, som riktar sig mot nationer vars handlingar anses vara "destruktiva" och strida mot Rysslands andliga och moraliska värderingar. Denna lista är det senaste steget i en rad eskalationer sedan den olagliga annekteringen av Krim 2014, vilket försämrade Rysslands relationer med Europa och det internationella samfundet i stort. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 ledde till en nästan total brytning av relationerna med väst. EU har sedan dess infört omfattande sanktioner som syftar till att försvaga Moskvas förmåga att finansiera kriget. Dagens.se 240924. FN-rapport: Systematisk rysk tortyr i Ukraina. FN:s oberoende internationella undersökningskommission i Ukraina har släppt en ny rapport där man slår fast att Ryssland torterat ukrainska civila och krigsfångar. "De flesta offren är män. Vi har samlat bevis för användningen av sexuellt våld som tortyr mot främst manliga offer i fångenskap och för våldtäkt av kvinnor i byar under rysk kontroll", skriver de. Kommissionen skriver att våldet utförts systematiskt och med ryska myndigheters goda minne. Rapportens innehåll är i linje med vad andra aktörer rapporterat under kriget. (svt 240925.) Källa: Inget Zelenskyjmöte på Trumps schema. En anonym representant för Trumpkampanjen uppger för nyhetsbyrån AP att expresident Donald Trump inte har något möte med president Volodymyr Zelenskyj planerat i dagarna. Detta trots att Zelenskyj inför resan till USA sagt att han ska presentera sin segerplan för Joe Biden, Kamala Harris och Donald Trump. Under ett möte i Georgia upprepade Trump sitt påstående om att han snabbt kommer avsluta kriget om han vinner valet, men återigen utan att berätta hur. Trump beskrev, likt han gjort flera gånger tidigare, Zelenskyj som "världens bästa försäljare" och sa att USA måste "ta sig ut ur" kriget. (svt 240925.) Kina har testskjutit en ballistisk robot i Stilla havet. Kina har testskjutit en interkontinental ballistisk robot i Stilla havet, rapporterar AP. Det tros vara första gången sedan 1980 som Kina genomför ett sådant test på internationellt vatten, skriver BBC. AP skriver att testskjutningen ökar oron i ett redan spänt läge i regionen. Enligt det kinesiska försvarsministeriet var roboten bestyckad med en "falsk" stridsspets och föll ner i ett förbestämt område i havet. Testskjutningen möter kritik från flera håll. Enligt Kina var testet en del av en årlig rutin och inte riktat mot något specifikt land. Liknande tester genomförs oftast på hemmaplan. Japan: Kina gav inga förvarningar.
Omni 240925. Kina: Rutintest - ingen ändring i kärnvapenstrategi. Kinas provskjutning av en interkontinental ballistisk robot var "legitimt och rutinmässigt". Det säger Zhang Xiaogang, talesperson för Kinas försvarsministerium, skriver AFP. "Syftet är att testa vår vapenkapacitet och prestationsförmåga. Det är en legitim och rutinmässig åtgärd för militär träning," säger Zhang på en presskonferens. Kinas provskjutning, som var det första i sitt slag på över 40 år, har fått kritik från flera grannländer. Enligt Zhang innebär det inte någon förändring i landets kärnvapenpolicy. "Vi följer strikt en kärnvapenpolicy om att inte använda kärnvapen först och bedriver en kärnvapenstrategi för självförsvar," säger Zhang.Zhang: "Har lovat att inte hota eller hota om användning av kärnvapen." Kinas robot landade nära Franska Polynesien. Analytiker: Extremt ovanligt - vill visa att de kan. Enligt Kina var testet inte riktat mot något specifikt land.
Liknande tester genomförs oftast på hemmaplan. Roboten sköts upp 08.44 på morgonen.
Omni 240926. Sveriges luftvärn kan täcka fem procent av landet: "Tvingas till hårda prioriteringar." Sverige har i dag luftvärn som kan skydda omkring fem procent av landets yta. Inköp av mer luftvärn är planerat, men det ska i första hand skydda de militära styrkorna. "Det finns inte tillräckligt med resurser," säger Jörgen Berglund (M), ordförande i försvarsberedningen. Kriget i Ukraina har visat på betydelsen av luftvärn. Det menar författaren och forskaren i krigsvetenskap Oscar Jonsson. "Jag skulle säga att luftvärnet är det som håller Ukraina vid liv i dag." Samtidigt uppges Ukraina ha varit bland de mest luftvärnstäta länderna i Europa innan kriget bröt ut. För Sverige, och många andra Natoländer, är situationen annorlunda. En expert inom luftvärn har för SVT:s räkning gjort en uppskattning av hur stor yta som skulle kunna skyddas av det luftvärn Sverige har i dag. Det handlar om omkring fem procent, vilket motsvarar lite mindre än Västernorrlands län. svt 240925. Zelenskyj: Putin planerar att attackera kärnkraftverk. Volodymyr Zelenskyj säger i sitt tal till FN:s generalförsamling att Ryssland planerar att attackera landets kärnkraftverk, rapporterar AFP. "Målet är att skära av kärnkraftverken från kraftnätet, säger han i talet. En punkt i den ukrainske presidentens så kallade segerplan handlar om kärnkraftssäkerhet. Han säger att säkerheten inte kan garanteras när Ryssland har kontroll över kärnkraftverket i Zaporizjzja. "Vi i Ukraina minns alla katastrofen i Tjernobyl," säger Zelenskyj. Zelenskyj: Har fått oroväckande underrättelserapporter. Konstaterar att Ryssland siktar in sig på civil energistruktur. Omni 240925. Kommentar: Mycket troligt att de skrupellösa hjärnorna i Kreml planerar att attackera kärnkraftverken i Ukraina. Putin vill skrämma väst med ny kärnvapendoktrin. Vladimir Putin föreslår uppdateringar i den ryska kärnvapendoktrinen. Ändringarna innebär att om ett land med kärnvapenkapacitet aktivt hjälper en icke-kärnvapenstat att attackera Ryssland med konventionella vapen kommer båda länderna att ses som angripande parter. "Det föreslås att aggression från ett land utan kärnvapen, men med stöd eller deltagande från en kärnvapenland, ska anses som en gemensam attack mot Ryssland," säger Putin. Om Ryssland skulle svara med kärnvapen i ett sådant läge framgår dock inte. AP skriver att det här utspelet ska tolkas som ett försök att avskräcka väst från att låta Ukraina använda deras vapen för attacker långt in i Ryssland. Sedan invasionen av Ukraina har Putin gjort flera internationellt kritiserade uttalanden som anspelar på att Ryssland är redo att använda kärnvapen i syfte att stoppa västs stöd till Ukraina. Attack med västs vapen skulle kunna ses som krigsförklaring, enligt det nya förslaget. Putin vill också skydda Belarus med sina kärnvapen. Syftet med ändringen är enligt Putin att avskräcka.
Omni 240925. Zelenskyj i FN: "Vi måste tvinga Ryssland till fred." Volodymyr Zelenskyj upprepar sitt löfte om att inte gå med på Kremls villkor när det kommer till en fredsförhandling med Ryssland. Det sa den ukrainske presidenten i ett tal i FN i går, skriver flera medier. Zelenskyj sa att Ryssland "måste tvingas" till fred. "Det här kriget kan inte lugnas med hälp av prat. Vi behöver agera," sa han. Presidenten befinner sig i USA för att presentera en fredsplan inför FN:s generalförsamling i veckan. Enligt Kyiv Independent hoppas Zelenskyj att hans plan ska få tillräckligt mycket stöd från västländer och att det ska öka trycket på Moskva att söka en diplomatisk lösning på konflikten. Zelenskyj: "Vi vet att vissa i den här världen vill prata med Putin." Ryssland har sagt att de inte kommer delta i någon framtida fredskonferens. Detaljer från fredsplanen har läckt ut på förhand.
Omni 240925. Källor: Svalt mottagande av Zelenskyjs segerplan i USA. Under dagen ska Volodymyr Zelenskyj presentera sin segerplan för president Joe Biden. Men amerikanska källor uppger för flera medier att de betraktar planen som gammal skåpmat. Samtidigt har relationen med Trump till synes försämrats. Mycket står på spel för den ukrainske presidenten under besöket i USA. Zelenskyj har yrkat på ett snabbt godkännande av sin segerplan, som enligt honom har potential att förmå Ryssland att på egen hand avsluta kriget. Ukraina har bekräftat att planen innefattar en inbjudan till Nato. Mycket tyder på att ytterligare militärt stöd, lättade restriktioner för användningen av långdistansvapen från väst samt finansiellt stöd också ingår. Men anonyma amerikanska tjänstemän säger sig inte vara imponerade. Planen beskrivs som Ukrainas tidigare uttryckta önskemål i en ny förpackning och anses, av källorna, sakna en övergripande strategi. "Det finns inte mycket nytt där," säger en källa till WSJ. samtidigt som en annan säger till Bloomberg att planen snarare är en "önskelista". Innan resan var planen att Zelenskyj, förutom att träffa president Joe Biden, även skulle möta presidentkandidaterna Kamala Harris och Donald Trump. Detta för att säkra USA:s stöd även efter en eventuell republikansk seger i valet. Men något möte står inte på Trumps schema, uppger källor för flera amerikanska medier. Han har under Zelenskyjs USA-besök beskrivit den ukrainske presidenten som en "försäljare" och kritiserat honom för vad Trump menar är en ovilja att ingå i ett avtal med Ryssland. Trump har även upprepat sitt påstående om att han inom 24 timmar efter en valseger kommer avsluta kriget, men fortfarande utan att berätta hur. "Min känsla är att Trump inte vet hur han ska stoppa kriget även om han tror att han vet," sa Zelenskyj till The New Yorker i söndags. Det fick Donald Trump att surna till. "Ukrainas president är i vårt land och uttrycker sig elakt gentemot er favoritpresident - mig," sa Trump i North Carolina på onsdagen. Dessutom har Zelenskyjs besök på en vapenfabrik i Pennsylvania i helgen mötts med höjda ögonbryn. Med på resan var flera demokratiska politiker. Anonyma källor säger till Bloomberg att besöket i den för valet viktiga delstaten ses av republikaner som ett sätt för Demokraterna att använda Zelenskyj för att stärka stödet i opinionen. På uppmaning av republikanerna utreds nu resan av representanthusets utredningskommitté då den genomfördes med ett flygplan finansierat av försvarsdepartementet och därmed av skattebetalarna.
svt 240926. Kommentar: Trumps fredsplan är en kapitulation för Ukraina och en seger för Putin. Taiwan varnar för ökad kinesisk militär närvaro. Taiwans försvarsdepartement varnar för att Kina återigen ökat sin militära närvaro runt ön, skriver Reuters. Bland annat genomför Kina militärövningar i närheten av Taiwan, för andra dagen i rad. Kina, som uppfattar Taiwan som kinesiskt territorium, har eskalerat sin militära närvaro kring ön de senaste fem åren. Taiwan, i sin tur, vill bibehålla sin självständighet. I ett uttalande skriver Taiwans försvarsdepartement att Kina är en auktoritär regim som utgör "en allvarlig utmaning för grannländerna". Taiwan: Kina saknar politisk stabilitet. 29 kinesiska stridsflyg flög i närheten av Taiwan på torsdagen. Taiwan kallar gårdagens robottest från Kina ett ”hot mot freden". Omni 240926. Kinesisk leverantör: "Nej, vi saboterar inte." Den kinesiska leverantören Wuxi Lead Intelligent Equipment dementerar påståendena om sabotage mot den krisande batteritillverkaren Northvolt, skriver Dagens Industri. "Nej, vi saboterar inte,"" säger Yifan Jia, bolagets Nordenchef, till DI. Vidare framhäver han att det är "tekniskt omöjligt" att fjärrstyra maskinerna från Kina. Även Northvolts kommunikationschef dementerar att det finns misstankar om sabotage. Utöver det vill de inte kommentera rykten eller avtal med leverantörer. Omni 240926. Reporter erbjöds pengar för att sabotera Natofordon. Att unga ryssvänliga män rekryteras på nätet för att utföra sabotage i europeiska länder är ett växande fenomen. Det menar säkerhetsexperter och underrättelsetjänstemän, skriver TT. Nu har ett europeiskt journalistnätverk granskat hur rekryteringen går till. Genom att använda sig av ett fejkat konto på Telegram fick journalisterna kontakt med en anonym rekryterare som erbjöd pengar för att spionera på militärbaser, sätta eld på Natofordon och utföra mord för 10 000 dollar styck. "Det här är terrorism i sin renaste form," säger Indrek Kannik, vid det estländska internationella centret för försvar och säkerhet. Enligt granskningen har rekryteringskontot i fråga flera gånger publicerat på den proryska Telegramkanalen Grey Zone, som kopplas till den ryska Wagnergruppen. Granskningen har gjorts av Delfi, OCCRP, Paper Trail Media, ZDF och Der Standard. Österrikiska Der Standard: Spåren leder till Ryssland. Säpo: Hoten från Ryssland har ökat. Omni 240926. Kommentar: Ryssland är lika mycket som Nordkorea och Iran en terroriststat. Biden godkänner nytt stödpaket till Ukraina. USA har godkänt ett nytt militärt stödpaket till Ukraina till ett värde av nästan 8 miljarder dollar, uppger president Joe Biden i ett uttalande på Vita husets hemsida. Biden säger också att USA kommer att förse Ukraina med långdistansammunition "för att förbättra Ukrainas förmåga till långdistansangrepp". Dessutom skickar USA ytterligare ammunition till det amerikanska luftvärnsrobotsystemet Patriot. Däremot innehåller uttalandet inget nytt om eventuellt lättade restriktioner för Ukraina att använda amerikanska långdistansvapen för mål inne i Ryssland - en fråga som ligger högt upp på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs önskelista. Zelenskyj säger att USA:s nya stöd kommer hjälpa landet att "nå seger". Zelenskyj befinner sig i USA för att träffa Joe Biden och vicepresident Kamala Harris i Vita huset senare i dag. Biden: "Ska hjälpa Ukraina att vinna kriget." Zelenskyj: "Vi ska använda den här hjälpen på mest effektiva sätt." Omni 240926. Kommentar: Joe Biden står på Ukrainas sida. Orbán-rådgivare: Oansvarigt att Ukraina försvarar sig. En av rådgivarna till Ungerns premiärminister Viktor Orbán säger att Ukraina är oansvarigt som försvarar sig mot Rysslands invasion, rapporterar AFP. Rådgivaren, som heter Balázs Orbán, säger också att Ungern inte skulle försvara sig på det sätt som Ukraina har gjort. Han hänvisar till den antisovjetiska revolutionen 1956, som Sovjet slog ner med våld. "Baserat på 1956 skulle vi inte ha gjort vad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gjorde för två och ett halvt år sedan," säger han och tillägger att många har dött och att Ukraina har förlorat territorium. Rysslands invasion av Ukraina anses bryta mot internationell rätt. Moskva har genom sitt invasionskrig orsakat hundratusentals dödsfall på båda sidor. Kritiseras för att "kalla hjältarna från 1956 idioter". Säger att Ungern skulle ha gett vika för Ryssland. Balázs Orbán har stått för en rad kontroversiella uttalanden. Omni 240926. Kommentar: Ungerns regering står på Ryssland sida. Harris sågar idén om att Ukraina ska köpslå med mark. Demokraternas presidentkandidat Kamala Harris säger i ett tal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att det är viktigt att USA fortsätter att visa ett "otvivelaktigt stöd" till landet. "Putin kan sätta stopp för det här kriget genom att dra tillbaka sina trupper," säger hon enligt AP. Hon fortsätter med att säga att det finns "vissa" i USA som vill att Ukraina ska lämna över land till Ryssland för att få ett slut på kriget. En kommentar som syftar på hennes motkandidat i valet, Donald Trump. "Sådana avtal är inte fredsavtal utan avtal för att ge upp," säger hon. Hon varnar också för att Putin sannolikt inte kommer nöja sig med att ta över delar av Ukraina, utan kan fortsätta sitt invasionskrig i Polen och Baltikum. Både Trump och JD Vance har sagt att Ukraina borde skriva under fredsavtal. Trump anklagar Zelenskyj att vägra gå med på fredsavtal. Omni 240926. Källor: Nybyggd kinesisk atomubåt har sjunkit. Kinas nybyggda atomubåt sjönk under våren, uppger amerikanska myndighetskällor för Wall Street Journal. Händelsen beskrivs som ett hårt slag för den kinesiska marinen, som arbetar med att modernisera sig. Att ubåten har sjunkit var inte känt förrän nu och Kina har enligt WSJ försökt hemlighålla händelsen. Ubåten ska enligt källorna ha sjunkit vid ett varv utanför Wuhan i antingen maj eller juni i år. Det är oklart om det fanns radioaktivt material ombord, men en expert säger att det är troligt. Enligt Pentagons bedömning hade Kina 48 dieseldrivna och sex atomdrivna ubåtar i slutet av 2022. Enligt samma rapport arbetar Kina för att utöka sin ubåtsflotta. Ubåten som sjönk ska ha varit den första av de modernare modellerna att färdigställas. Kinas ambassad i USA har inte velat kommentera uppgifterna. Omni 240926. Rumänien: Rysk drönare i Natos luftrum under natten. En rysk drönare passerade Natolandet Rumäniens luftrum i samband med en attack mot Ukraina under natten mot fredagen, rapporterar Reuters och hänvisar till det rumänska försvarsdepartementet. Enligt uttalandet passerade den ryska drönaren luftrummet under "en mycket kort period på mindre än tre minuter". Rysslands attack riktades mot den ukrainska hamnstaden Izmajil. Det senaste året har fragment från ryska drönare fallit på Rumäniens territorium flera gånger. Ryska drönare har passerat både Lettland och Rumänien. Fyra stridsflyg lyfte efter att drönarna upptäckts. Ukraina sköt ner 24 av 32 drönare som riktades mot landet i natt. Omni 240927. Finland vill se grönt ljus för långdistansvapen. Finlands president Alexander Stubb tycker att det är en självklarhet att Ukraina ska få tillåtelse att använda donerade vapen för att attackera mål långt in på ryskt territorium. "Definitivt, hundra procent. Man kan inte vinna ett krig med en hand bakom ryggen," säger han i en intervju med CNN i samband med ett besök i USA. Han uppger att lättade restriktioner är rimligt så länge vapnen används i försvarssyfte och följer internationell rätt. "Putin bryter mot alla internationella lagar och regler genom att bomba skolor och sjukhus," säger presidenten. Omni 240927. Kommentar: Stubb beskriver läget för Ukraina. Granskning: Ryska fartyg har krypkört i suspekt fart. Ryska forskningsfartyg rör sig suspekt långsamt i nordeuropeiska vatten. Flera gånger har fartyg rört sig över platser där det finns viktiga undervattenskablar, visar en internationell granskning gjord av bland andra Svenska Yle. De misstänka rörelsemönstren har upptäckts vid ett 50-tal fall sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Enligt Nato-tjänstemannen James Appathurai handlar den ryska djuphavsforskningen i själva verket om att förbereda sabotage. "Det är ett extremt välfinansierat och mycket kapabelt program. Det fanns redan under Sovjetunionen," säger han till belgiska VRT. Ombord har man i flera fall upptäckt beväpnad militär personal med uniformer som tyder på att de tillhör specialtrupper. Fartygen har spårats med hjälp av AIS och fartygens egna väderobservationer. Forskaren: "Har förmodligen förmåga att sabotera kablar." Flera fartyg har stängt av obligatoriska signaler. Omni 240927. Kommentar: Ryssland förbereder sig för ett större utvidgat krig. Finland placerar Natobas 20 mil från Ryssland. Finland kommer att placera en viktig Natobas mindre än 20 mil från gränsen till Ryssland, rapporterar flera medier. Under en pressträff på fredagen meddelade försvarsminister Antti Häkkänen att den nya basen kommer att ligga i staden S:t Michel. "Finland skickar ett budskap till Ryssland att vi är en fullvärdig medlem i Nato och att Nato spelare en betydande roll i Finlands försvar," säger han enligt finländska Ilta-Sanomat. Den finländska armén har redan ett huvudkontor i staden, vilket gör det enklare för Finland att uppnå "bästa möjliga synergi mellan nationell försvarsledning och Natos försvarsledning", enligt ministern. Omni 240927. Rysk drönarattack mot Kyiv - byggnader skadade. Ryssland har attackerat den ukrainska huvudstaden Kyiv med omkring 20 attackdrönare under natten mot lördagen, skriver TT och hänvisar till ett uttalande från Ukrainas militära ledning. Drönarna sköts ner av det ukrainska luftförsvaret, men byggnader ska ha skadats när bråte föll över stadsdelen Obolon. Enligt myndigheterna varade flyglarmet i omkring tre timmar. Det är det tionde ryska luftanfallet mot huvudstaden den här månaden. Inga bostäder ska ha träffats i samband med attacken.
Ryssland har accelererat sin framfart i Donetsk de senaste veckorna. Explosioner har hörts över den ukrainska huvudstaden.
Omni 240928. Kina hindrar export av batteriråvara till Sverige. Sedan 2020 har Kina hindrat exporten av grafit, en viktig råvara i batteritillverkning, till Sverige. Det rapporterar Ekot. Sverige är det enda EU-land som belagts med sådana restriktioner av Kina, och det har skett "utan i våran mening uttryckligt beslut eller någon ytterligare förklaring", säger Olof Gill, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor. Kina dominerar produktionen av grafit för elbilstillverkning. Enligt Tobias Persson, analytiker vid myndigheten Tillväxtanalys, kontrollerar man råvaran för att pressa bort icke-kinesiska konkurrenter från marknaden. Kinas ambassad i Sverige har inte gett någon kommentar. Kina dominerar grafiten efter att väst nedprioriterat den - nu vill USA hitta nya handelsvägar. Omni 240928. Ukraina: Nio döda efter rysk attack mot sjukhus. Minst nio personer har dött efter en rysk attack mot ett sjukhus i den ukrainska staden Sumy, rapporterar Kyiv Independent. Ytterligare tolv ska vara skadade. Enligt Ukrainas inrikesminister Ihor Klymenko besköt ryska styrkor först sjukhuset en gång, och sedan en gång till när räddningstjänst och polis börjat evakuera de skadade. "De krigar mot sjukhus, civila anläggningar och mänskligt liv," säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om den ryska attacken. Över 100 personer uppges ha evakuerats från sjukhuset. Ryssland har ännu inte kommenterat. Striderna i regionen Sumy har hårdnat efter Ukrainas offensiv i närliggande Kursk. Omni 240928. Zelenskyj: Trump lovade att stötta oss mot Ryssland. Republikanernas presidentkandidat Donald Trump har lovat att stötta Ukraina i kriget mot Ryssland om han vinner presidentvalet i november. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med Fox News, rapporterar Reuters. Trump har tidigare varit vag i frågan om den ryska invasionen av Ukraina. Under debatten mot Kamala Harris vägrade han svara på om han vill att Ukraina vinner kriget. Zelenskyj och Trump möttes igår för ett möte i samband med den ukrainske presidentens besök i landet. Zelenskyj: Vet inte vad som händer efter valet - men vet att vi får stöd. Trump upprepade efter mötet i går att kriget ”måste få en rättvis lösning". Omni 240928. Allt fler ukrainska soldater deserterar: "Sover i en skyttegrav och äter avfall." Allt fler ukrainska soldater lämnar sina förband utan giltiga skäl eller tillåtelse. Det rapporterar Kyiv Post. "Nästan hela året sover jag i en skyttegrav, äter avfall, och får granater i huvudet. Det är mer än trötthet. Jag rymmer förstås inte, men jag förstår dem som gör det," säger en soldat till tidningen. Ukraina har under hela kriget haft brist på manskap, något man bland annat har löst genom att kraftigt begränsa hur mycket tid till permission och återhämtning varje soldat får. Sedan i augusti i år är ett första fall av desertering inte heller längre brottsligt, vilket innebär att soldater kan återvända till sina poster utan bestraffning. Trots det varnar flera militärer som Kyiv Post har talat med för att situationen kan komma att förvärras. "Många anser att det är djupt orättvist att somliga måste försvara moderlandet tills vi går i pension eller dör, medan de med ’kontakter’ kan betala några tusen och slippa undan," skriver en sergeant inom territorialförsvaret till tidningen. Desertörer kan straffas med upp till tio års fängelse. En ny lag gör det möjligt att mobilisera ukrainare mot deras vilja (8 september). Omni 240928. Flera skadade efter""massiv attack" mot Zaporizjzja. Ryssland har attackerat Zaporizjzja i sydöstra Ukraina i natt. Det rapporterar TT med hänvisning till regionens guvernör Ivan Fedorov. På telegram skriver Fedorov att attacken var "massiv". "Ryssarna attackerade Zaporizjzja över tio gånger," skriver han. Minst fem personer har skadats och det kan finnas skadade i rasmassor då flera byggnader skadats. Det exakta skadeläget är oklart. Flera byggnader började brinna. Omni 240929. Ryska elitsoldaterna blir kanonmat - bloggare rasar. Ryssland skickar specialutbildade ryska soldater för att storma ukrainska positioner. Taktiken får hård kritik från ryska militärbloggare, rapporterar Kyiv Independent. Enligt ryske bloggaren Roman Alechine som följer den ryska krigföringen använder sig Ryssland av specialförband för andra uppgifter än de är tränade för, nämligen stormanfall vid fronten. Alechine hävdar att till och med raketforskare skickas fram. Alechine menar att det nu är nödvändigt för bloggare och krigskorrespondenter att upplysa försvarsdepartementet om "systematiska problem vid fronten". En annan bloggare, Anastasia Kasjevarova, skriver att specialisterna skickas fram tillsammans med "handikappade och skadade" i enkel riktning. "En onödig död," skriver Kasjevarova på Telegram. Tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, har noterat trenden och skriver i en rapport att Rysslands "missbruk av specialister tyder på att man har svårt att tillgodose behovet av trupper för sin krigföring". De ryska förlusterna i september har varit de högsta sedan man invaderade Ukraina. Ryska militärledningen verkar ointresserad av missbruket av specialistförband. Omni 240929. Ukrainsk "fästning" nästan omringad: "Hotfullt läge". Ukrainska Vuhledar i Donbass är nära att omringas av ryska styrkor, rapporterar tidningen Meduza. Enligt BBC är "läget hotfullt" för de ukrainska försvararna av staden. Ryska trupper avancerar från nordost och har tagit sig in i höghusområden i utkanten av staden. Samtidigt närmar sig även styrkor från väst efter att man nyligen intagit Prechistovka. Den enda vägen ut från staden som ännu kontrolleras av Ukraina attackeras dessutom ständigt av ryska drönare och artilleri. Därmed blir det både svårt för de ukrainska styrkorna att retirera samt få in förnödenheter. "Läget för de ukrainska förbanden som försvarar Vuhledar blir allt svårare, skriver BBC:s krigskommentator Ilja Abisjev enligt Aftonbladet. Vuhledar har attackerats av ryska trupper sedan krigets början och beskrivs som en fästning med stor strategisk betydelse. Samtidigt som de ryska styrkorna avancerar i Donbass gör Ukrainska framryckningar i Kursk i Ryssland. Inte bara Vuhledar är illa ute. Ukrainska 72:a brigaden har försvarat staden i två år och är utmattad. Omni 240129. Uppgifter: Tecken på att Navalnyj förgiftades. Beskrivningar av symtom som den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj upplevde innan han dog i straffkolonin raderades, enligt dokument som nyhetssajten The Insider tagit del av. Medicinska experter som den ryska oberoende publikationen talat med säger att symtomen tyder på att Navalnyj förgiftades. Den 47-årige oppositionspolitikern dog i en straffkoloni i arktiska Uralbergen i februari, där han avtjänade ett mångårigt straff. Ryska myndigheter har hävdat att han dog av naturliga orsaker. Men dokument som The Insider tagit del av visar två varianter av ett dokument som skrivits under av samma ryska utredare, som berör beslutet att inte utreda brott i samband med Navalnyjs död.
I en variant av dokumentet beskrivs det hur Navalnyj led av skarpa smärtor i magen, kräkningar, kramper och att han förlorade medvetandet innan han dog. I den slutgiltiga versionen har beskrivningarna dock tagits bort. "Den officiella dödsorsaken - rubbad hjärtrytm - skulle inte på något sätt kunna förklara symtomen som beskrivs i uttalandet. . . Dessa symtom kan knappast förklaras av något annat än förgiftning," säger akutläkaren Alexander Polupan, som vårdade Navalnyj när han 2020 förgiftades av nervgiftet Novitjok, till tidningen. Andra läkare som The Insider talat med håller med om bedömningen.
msn 240929. Kommentar: Vem annan än Putins stod bakom beslutet att förgifta Navalnyj? ÖB: "Kan bli värre - nu är fönstret öppet för att rusta." Överbefälhavare Micael Bydén ser alltjämt världsläget som både "bekymmersamt" och "mycket allvarligt". Det säger han i en intervju med Aftonbladet. "Det kan mycket väl bli värre innan det vänder och blir bättre," säger han till tidningen. Bydén vill inte sia kring hur länge det skulle kunna ta innan Ryssland är redo att anfalla ytterligare ett land - det spelar ingen roll, menar han. "Fönstret är öppet nu för oss att rusta och bli starkare, säger han och understryker att det gäller både militärt och civilt." Bydén lämnar rollen som ÖB på måndag efter nio år på posten. Han efterträds av generallöjtnant Michael Claesson.
Omni 240929. Putin trotsar väst - lovar att uppnå alla mål i Ukraina. Den ryska presidenten Vladimir Putin höll under måndagen ett tal i Moskva där han återigen försvarade invasionen av Ukraina, som nu går in på sitt tredje år. Putin betonade att Ryssland kommer att uppnå alla sina mål i konflikten och fördömde samtidigt västvärldens inblandning i Ukraina. Putin riktade hård kritik mot vad han kallade "västerländska eliter", som han anklagade för att ha förvandlat Ukraina till en militärbas riktad mot Ryssland. Han påstod att dessa eliter har spridit hat och radikal nationalism mot Ryssland och dess folk. "Idag kämpar vi för en säker och välmående framtid för våra barn och barnbarn," hävdade Putin i sitt tal. Hans ord kom i samband med andraårsdagen av den så kallade "Återföreningsdagen", då Ryssland annekterade de ukrainska regionerna Lugansk, Donetsk, Zaporizhzhia och Cherson. En stor del av Putins argumentation kretsade återigen kring att skydda rysktalande invånare i Ukraina från vad han beskrev som en ”nynazistisk diktatur”. Han anklagade Ukrainas regering för att försöka bryta banden mellan de rysktalande och deras historiska hemland, Ryssland. Utrikesreporter Johan Fredriksson på TV4 Nyheterna var kritisk till Putins tal och menade att det var fyllt av falska påståenden och överdrifter. "Putin ljuger och fabulerar som vanligt. Hela talet är som en Orwellsk mardröm där han hoppar från den ena lögnen till den andra," säger Fredriksson. Trots Putins löften om framgångar på slagfältet har Ryssland ännu inte full kontroll över någon av de fyra regioner som annekterades 2022. Ryssland har fortsatt att möta starkt motstånd från ukrainska styrkor, och situationen på marken är långt ifrån Putins vision om total kontroll. msn 240930. Mystiskt mord på rysk militärchef - Ukraina pekas ut. Aleksey Kolomeitsev, överste i den ryska militären och ansvarig för utbildning i användning av kamikazedrönare, har hittats död i staden Kolomna, ungefär tio mil från Moskva. Ukrainas underrättelsetjänst, HUR, pekar på att hans död kan vara kopplad till den pågående konflikten i Ukraina. Uppgifter från den ukrainska nyhetsbyrån RBC-Ukraine indikerar att mordet kan ha utförts av en lokal motståndsrörelse, som verkar i hemlighet mot Kreml. Gruppen ska ha koordinerat attacken tillsammans med den ukrainska underrättelsetjänsten. Ukrainas underrättelsetjänst har dock inte officiellt tagit på sig ansvaret för mordet. I ett uttalande från den ukrainska underrättelsetjänsten säger de istället att "varje krigsbrott kommer att bestraffas med rättvisa". När Kyiv Independent frågade den ukrainska underrättelsetjänsten om vem som låg bakom mordet på propagandisten, svarade de kryptiskt med en leende emoji med solglasögon. 51-årige Kolomeitsev var chef för en militär avdelning som utbildade specialister i användning av kamikazedrönare, särskilt de Irantillverkade Shahed-drönarna som Ryssland har använt mot ukrainska mål. Han hittades död på fredagen, enligt tidningen, och var enligt den ukrainska underrättelsetjänsten direkt involverad i Rysslands invasion av Ukraina. Händelsen har ännu inte kommenterats officiellt av ryska myndigheter. msn 240930./p> Ukraina: Ryska soldater gav upp - besköts av egna. Sju ryska soldater som försökte överlämna sig till ukrainska styrkor blev beskjutna av sina egna. Det uppger Ukrainas 33:e mekaniserade brigad, skriver Newsweek. De ryska styrkorna försökte storma ukrainska positioner med stridsvagnar och bepansrade fordon. Men framryckningen stoppades av ett minfällt och drönare. En liten grupp ryska soldater försökte fortsätta anfallet men led kraftiga förluster och sju av dem överlämnade sig. När gruppen gick ut ur skogsbrynet med händerna i luften blev de plötsligt de beskjutna av ryskt artilleri. Händelsen fångades av kameran på en ukrainsk drönare och publicerades på brigadens Telegramkonto. "Fler av dem mejades träffsäkert ner. Inte alla nådde fram till oss," uppger den 33:e mekaniserade brigaden. De ryska förlusterna i samband med händelsen framgår inte. De ryska soldaternas anfall misslyckades. Alla ryska soldater utom en verkar ha skadats eller dödats av tre egna artillerigranater. Omni 240930. Lutheransk kyrka i Ryssland fick problem - myndigheterna hotar utvisa tysk präst. Polisen i S:t Petersburg har gripit den tyska pastorn för den lutherska kyrkan Petrikirche. Den 62-åriga prästen Michael Schwarzkopf greps på en polisstation i den stadsdel i S:t Petersburg där han bott sedan år 2013. Det här rapporterar den lokala nättidningen Fontanka. Officiellt kräver polisen att pastorn utvisas på grund av byråkratiskt slarv. Orsaken bakom gripandet är att Schwarzkopf inte de facto har varit bosatt på den adress som varit registrerad hos myndigheterna. Istället bodde han i församlingens andra lägenhet. Polisen hade förhört grannar som påstod att de aldrig sett någon präst. Fontanka skriver också att församlingens advokat inte fick rätt att hjälpa Schwarzkopf efter att han hade gripits. I Ryssland är det allmän praxis att invånare de facto bor på en annan adress än den som registrerats. Orsaken till varför myndigheterna vill utvisa pastorn är därför någon helt annan. Polisen har dessutom klassat pastorn som en "oönskad person" i Ryssland. Riikka Porkola, expert på internationella relationer på Kyrkostyrelsen, är överraskad över anklagelserna. "Fallet väcker många frågor. Kanske är han inte längre välkommen eftersom han är medborgare i ett annat land. Han har kanske inte gjort något som han kunde anklagas för i Ryssland, men myndigheterna vill kanske på det här viset se till att han inte stöder oppositionen eller människor som tänker annorlunda än den politiska ledningen. Fallet Schwarzkopf kan vara en stark signal till andra religiösa minoriteter i Ryssland. Visst har den politiska ledningen ett behov av att statuera exempel och leda landet genom att så rädsla. De säger att här ser ni ett konkret exempel och ifall ni agerar likadant blir följderna allvarliga," säger Porkola. President Vladimir Putin betonar en rysk-ortodox nationalism och har länge framställt andra religiösa grupper som ett hot mot den nationella enheten. Regimen anser dessutom att många protestantiska kyrkor är "farliga utländska agenter" eftersom de missionerar "västländernas syndiga värderingar". I dagens Ryssland finns det omkring 25 000 lutheraner. Den ingermanländska kyrkan i Ryssland har cirka 5 000 medlemmar. Huvudkyrkan Heliga Maria finns i S:t Petersburg. Finland har av historiska skäl alltid haft ett nära samarbete med församlingen. Kyrkans rötter går tillbaka till 1600-talet då människor från Finland flyttade till Ingermanland, området kring nuvarande Petersburg, som på den tiden var en provins i stormakten Sverige. Porkola är i nära kontakt med den ingermanländska kyrkan och hon bekräftar att stämningen har skärpts. "Alla måste vara på sin vakt. I sina kyrkor ber de för att kriget ska ta slut. Och de använder ordet krig, trots att det är mer eller mindre förbjudet i Ryssland. Samtidigt har de blivit mer försiktiga eftersom myndigheterna har skärpt sin kontroll. Följderna kan vara allvarliga, något som det här fallet med Schwarzkopf är ett klart tecken på. "Michael Schwarzkopf arbetade tidigare som pastor i tyska Thüringen innan han år 2013 flyttade till Petrikirche i Petersburg. Schwarzkopf har uppehållstillstånd i Ryssland och en fru som är rysk medborgare. Ärendet var uppe i en domstol i staden i slutet av förra veckan. Rätten fattade inget beslut, utan skickade tillbaka ärendet till polisen på grund av "oklara detaljer". Samtidigt frigavs pastorn, men med skyldighet att infinna sig till nästa förhandling. Petrikirche har legat vid huvudgatan Nevskij prospekt i S:t Petersburg sedan 1833. Numera har församlingen 600 medlemmar och det förhärskande språket är ryska. Petrikirche fungerar dessutom som centrum för en rad församlingar runtom i landet. yle 240930. Experter: Ryska "Satan 2" exploderar vid uppskjutning. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina var det med den fruktade interkontinentala ballistiska roboten som går under smeknamnet Satan 2 i ryggen. Men sedan dess tycks man ha haft stora problem med att få upp roboten i luften, rapporterar Kyiv Independent. Satellitfoton visar enligt tidningen att robotarna vid minst fyra tillfällen exploderat under uppskjutningen. Ryssland har förnekat problemen, men experter som tidningen talat med menar att mycket tyder på att robotarna inte alls är redo att sättas in i striderna. "[Roboten] var tänkt att tas i bruk redan för sex eller sju år sedan, och det är redan en rejäl försening. Så jag tror att ryska beslutsfattare kan vara ganska nervösa," säger Fabian Hoffmann, försvarsexpert vid Oslo universitet. Satan 2 kan bära kärnvapen. RS-28 Sarmat. Omni 240930. Rysslands försvarsutgifter rusar till rekordnivåer. Ryssland planerar att öka försvarsutgifterna med 25 procent. Därmed är de högre än någonsin, rapporterar The Guardian. 2025 beräknas ryska staten lägga 40 procent av sina totala utgifter på försvar och säkerhet. Enligt Elina Ribakova, analytiker vid Peterson Institute for International Economics, menade ryska byråkrater förra året att invasionen av Ukraina, kallad specialoperationen i Ryssland, skulle vara över snart. Så är inte längre fallet, säger hon till Financial Times. "Man har kastat handskarna. De känner inte längre ett behov av att låtsas att det blir en snar tillbakagång till ett normaltillstånd." Ekonomer kallar beteendet "militär keynesianism". Rysk ekonomi växer trots sanktioner. Enligt förslaget ska försvarsutgifterna sjunka 2026. Omni 241001. Minst sju dödade i attack mot marknad i Ukraina. Minst sju människor har dödats i en rysk attack mot en marknad i staden Cherson i Ukraina, rapporterar AP. Bilder visar döda civila mitt bland bland lådor med grönsaker. Staden befriades från rysk ockupation i november 2022 och har den senaste tiden inte stått i centrum för våldsamheter. Ryska ockupationsstyrkor håller fortfarande stora delar av regionen Cherson som staden ligger i. Enligt guvernören inträffade attackerna när människor handlade. Omni 241001. 39 gripna i ryska räder: "Var inte rädd, det är FSB." 39 personer har gripits runt om i Ryssland. Enligt säkerhetstjänsten FSB har de gripna stöttat "ukrainska terrorister", rapporterar AFP. Enligt tidningen Meduza är de gripna "radikaler" mellan 14 och 35 år och de ska hetsat ungdomar att begå våldsamma handlingar mot "regeringstjänstemän, klasskamrater och lärare". I en video som FSB släppt visas hur man slår till mot hus och griper unga personer. Vid ett tillfälle öppnar en kvinna dörren när FSB knackar på. "Var inte rädd, det är den federala säkerhetstjänsten," säger en FSB-anställd varpå huset genomsöks. Enligt uppgifterna utför säkerhetstjänsten "utredande och förebyggande åtgärder i 78 regioner". Korrespondens med ukrainare ska ha hittats. Ryssland har slagit ner på oppositionella sedan invasionen av Ukraina. Omni 241001. Mykhailo, 83, dödad i attack mot Gammalsvenskby. Mykhailo Mykhailovych Sushchak, 83, har dött i en drönarattack mot Gammalsvenskby i Cherson i Ukraina, skriver DN. Ryska trupper attackerar byn i stort sett dagligen. 83-åringen är en av få som bott kvar i ukrainska Gammalsvenskby, byn dit estlandssvenskar tvångsförflyttades på 1700-talet, sedan Rysslands invasion. Han beskrivs av sitt barnbarn som en mycket snäll person som hade för vana att hjälpa andra. "Hemskt att Ryssland ständigt bryter mot de internationella krigslagarna." Ukraina anklagar Ryssland för att avrätta krigsfångar. Ukraina anklagar Ryssland för att ha avrättat 16 krigsfångar som överlämnat sig på östfronten. Det rapporterar The Guardian. "Detta är den största avrättningen av ukrainska krigsfångar vid fronten och ännu en indikation om att mord och tortyr av krigsfångar inte är en isolerad incident" skriver Ukrainas riksåklagare Andrij Kostin på X. Moskva har inte svarat på anklagelserna. Kreml har tidigare förnekat att man begår krigsbrott i Ukraina. Videoklipp uppges visa fångarna avrättas. Omni 241001. Tusentals ryska åtalade kan skickas till kriget. Flera källor uppger för den oberoende och granskande ryska nyhetssajten iStories att häkten över hela Ryssland förbereder för att skicka personer som åtalats för brott till fronten. I förra veckan skrev ryska medier att Duman antagit en lag som gör det möjligt för en brottsmisstänkt att ta värvning för att slippa ett möjligt framtida straff. Putins har ännu inte skrivit under lagen men redan nu uppges förberedelser pågå för en snabb implementering. Enligt iStories källor är målet att stampa fram omkring 20 000 nya soldater. "Beslutet att skicka åtalade till kriget indikerar att inflödet av fångar börjat sina", säger en källa nära generalstaben. (svt 241002.) Analys: Vuhledar är viktig men kostsam för Ryssland. Efter att den ukrainska staden Vuhledar i landets östra delar slutligen fallit i ryska händer efter två års strider är Rysslands fortsatta huvudmål staden Pokrovsk fem mil norrut. Det skriver Euronews Sasha Vakulina i en analyserande text. Hon skriver att Vuhledar är strategiskt viktig och att utvecklingen underlättar den ryska järnvägslogistiken. Den kommande lersäsongen kan dock stanna upp de ryska styrkorna, och det kan vara ett skäl till att Ukraina drar sig tillbaka just nu, enligt Vakulina. Militärexperten Emil Kastehelmi vid den Finlandbaserade analytikergruppen Black Bird Group säger till Newsweek att det varit viktigt för Ukraina att hålla staden eftersom det bromsat upp ryska avancemang i Donetsk. Han spelar dock ner betydelsen och säger att det inte får några omedelbara militära följder. Han pekar även på att det tagit mycket lång tid för Ryssland att ta kontroll över Vuhledar och att den strategiska betydelsen inte ska överdrivas. "Och det är sannolikt inte heller någon betydande propagandaseger, eftersom det inte varit en enkel strid för ryssarna." Sasha Vakulina: Vuhledar har fallit efter flera års strider. Emil Kastehelmi: En extremt kostsam process för ryssarna. Omni 241002. Zelenskyj tackar soldater - tros syfta på fallen stad. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj tackar landets soldater i vad som tycks vara en referens till striderna vid staden Vuhledar, som Ryssland nu tagit kontroll över. I sitt kvällstal nämner Zelenskyj inte Vuhledar specifikt, men han hänvisar till de områden i regionen Donetsk där läget är "svårt". Striderna om Vuhledar har pågått sedan den storskaliga invasionen inleddes och presidenten säger att det viktigaste är uthållighet. "Varje vecka, mot alla odds, levererar våra soldater ett nederlag till ockupanten," säger han enligt AFP. Ryssland har inte officiellt hävdat kontroll över Vuhledar men Ukrainas militär har medgett att man dragit sig tillbaka. Zelenskyj: Är tacksam för våra stridskamraters mod. Sasha Vakulina: Vuhledar har fallit efter flera års strider. Emil Kastehelmi: En extremt kostsam process för ryssarna. Ukrainsk militär: Ville inte bli omringade. Omni 241002. Anställd på kärnkraftsbolag kopplas till Kinas regim. En anställd på kärnkraftsbolaget Studsvik har under flera år varit aktiv i det kinesiska kommunistpartiets Enhetsfront. Han har även rekryterats till diktaturens forskningsprogram Tusen talanger, rapporterar TV4:s Kalla fakta. Enligt FBI uppmuntras de som deltar i programmet att stjäla utländsk teknologi. "Tusen talangers rekryter är skyldiga att stödja överföringen av kunskap, vanligtvis inom banbrytande teknik. Det är ett mycket allvarligt problem för länder som utsätts," säger den tidigare CIA-chefen William Hannas. Kalla fakta uppger att mannen har en säkerhetsmässigt känslig roll som teknisk expert på Studsvik. Hr-chefen uppger att Studsvik nu analyserar uppgifterna. Studsvik samarbetar med Säkerhetspolisen i ärendet. Omni 241002. Kreml sätter munkavle på medier om statsbudgeten. Kreml har uppmanat ryska statsmedier att inte rapportera om den föreslagna statsbudgeten för 2025-2027 som lades fram i slutet av september. Det uppger källor med insyn för oberoende Meduza. Många ryssar har det kämpigt ekonomiskt och Vladimir Putins regim befarar att mer pengar till militären ska skada förtroendesiffrorna, skriver sajten. I budgeten avsätts 41 procent till nationell säkerhet och försvar, vilket speglar den höga prioritet som kriget mot Ukraina har för det ryska styret. Budgeten har skickats till duman för godkännande. Även The Bell har rapporterat om munkaveln. Omni 241003. Kinas kustbevakning längre norrut än någonsin förr. Kinas kustbevakning tycks för första gången ha patrullerat i Norra ishavet, rapporterar CNN. Detta som en del av en gemensam övning med Ryssland. Ryssland har inte officiellt medgett att övningen har ägt rum men enligt den kinesiska statliga tv-kanalen CCTV genomfördes den "för några dagar sedan". Bedömare menar att agerandet är tänkt som ett budskap till Washington, vars aktiviteter i Syd- och Östkinesiska haven länge varit en nagel i ögat på Peking. Norra ishavet omger Nordpolen och ligger mellan Norge, Ryssland, Kanada, Grönland och Alaska. Är nordligaste platsen som Kinas kustbevakning varit på. Sammanföll med 75-årsjubileet av de rysk-kinesiska diplomatiska relationerna. Omni 241003. Kraven från Kreml: Gå med i armén och föd fler barn. Ryssland har de senaste månaderna dubblat rekryteringsbonusarna för män som ansluter sig till armén och en ny lag gör det möjligt för kriminella att slippa straff om de går skriver in sig. Samtidigt pågår en annan kampanj: Det är längre inte tillåtet att propagera för en barnlös livsstil. Helst ska familjer ha många barn, kanske sex, sju eller åtta stycken och staten ger gärna pengar till flerbarnsfamiljer. Det kan se ut som olika saker - men är egentligen två sidor av samma mynt: Kremls allt mer aggressiva försök att få vanliga ryssar att omforma landet, skriver The New York Times. Omni 241003. CIA söker informatörer - i inlägg på sociala medier. CIA har tagit till en ovanlig metod för att skaffa sig nya informatörer i Kina, Iran och Nordkorea, skriver flera medier. Den amerikanska underrättelsetjänsten har publicerat inlägg på sociala medier på mandarin, persiska och koreanska med instruktioner om hur CIA kan kontaktas på ett säkert sätt. Instruktionerna har även publicerats på dark web och kampanjen har utökats efter att man framgångsrikt lyckats värva ryssar på samma sätt efter invasionen av Ukraina. "Vi vill att individer i andra auktoritära regimer vet att vi är tillgängliga," säger en talesperson enligt BBC. Expert: Har aldrig sett rekryteringsförsök i sociala medier förut. Eventuella informatörer uppmanas höra av sig via krypterade tjänster. Omni 241003. Putin kommer inte överleva ett nederlag i Ukraina, säger underrättelsechef. Rysslands president Vladimir Putin fortsätter att hålla ett fast grepp om makten medan kriget i Ukraina pågår. Enligt Kaupo Rosin, chef för Estlands utrikesunderrättelsetjänst, kan dock Putins position vara i fara om Ryssland förlorar kriget. I en intervju med DW’s Conflict Zone den 3 oktober sa Rosin att ett nederlag för Ryssland kan utlösa interna omvälvningar och tvinga Putin att hantera politiska konsekvenser. "Jag tror inte att Putin kommer att överleva ett ryskt nederlag," sade Rosin och betonade att krigets utgång i hög grad kommer att påverka Rysslands framtida agerande. "Den stora frågan är hur konflikten i Ukraina slutar. Om Ryssland går segrande och självsäkert ur kriget, kommer de att basera alla framtida beslut på det scenariot," tillade han. Rosins uttalanden följer på en rapport från februari 2024 från Estlands underrättelsetjänst, som antydde att Moskva förbereder sig för en potentiell militär konfrontation med NATO inom det kommande decenniet. Enligt Rosin fokuserar Ryssland för närvarande på att återuppbygga sin militär, med flera hundratusen soldater som har tillkommit sedan invasionen av Ukraina startade, samt ökad produktion av ammunition och vapen. Han tror dock att Ryssland kommer att ha svårt att återhämta sig från de förluster i både manskap och utrustning som landet har lidit under kriget. Västerländska underrättelserapporter, inklusive från Storbritannien, antyder också att Ryssland har upplevt sina högsta dagliga förluster på flera månader, vilket kan göra det svårt för Moskva att upprätthålla sina militära ansträngningar på lång sikt. Rosins kommentarer kommer samtidigt som oron kvarstår över att Ryssland, i ett desperat läge, kan eskalera konflikten med väst, vilket potentiellt skulle kunna utlösa en bredare konfrontation med NATO. msn 241003. Källor: Nordkorea står för varannan rysk granat. Nordkorea förser Ryssland med runt tre miljoner artillerigranater årligen - hälften av den mängd som används i Ukraina, uppger västerländska underrättelsekällor för The Times. Trots att många av granaterna inte bedöms vara funktionsdugliga har de enorma volymer som Nordkorea försett Ryssland med sedan ländernas försvarspakt skrevs under gjort skillnad i fält, enligt källorna. "Vårt största problem bland Rysslands allierade är Nordkorea. De mängder av militär utrustning de bidrar med påverkar stridernas intensitet," sa Ukrainas militära underrättelsechef Kyrylo Budanov förra månaden. Källorna: Ryssland är nu beroende av Nordkorea. Uppgifter: Sex nordkoreanska officerare dog i ukrainsk attack. Omni 241004. Över 100 domäner som tillhört ryska hackare beslagtagna. Microsoft har i samarbete med det amerikanska justitiedepartementet beslagtagit över 100 domäner som uppges ha använts av statssponsrade ryska hackare för nätfiske. Det skriver brittiska PC Mag. "Den ryska regeringen använde det här upplägget för att stjäla känslig information från amerikanska medborgare, genom att använda tillsynes legitima mejlkonton för att lura till sig inloggningsuppgifter" uppger USA:s biträdande riksåklagare Lisa Monaco i ett uttalande. Domänerna har tillhört den ökända hackergruppen Star Blizzard, som nu förväntas bygga upp ny infrastruktur. Men Microsoft menar att åtgärderna ändå påverkar gruppens verksamhet avsevärt, och dessutom i en tid då främmande makter försöker ägna sig åt valpåverkan i USA. Har använts för nätfiske. Domänerna ska ha tillhört den ökända ryska hackergruppen Star Blizzard, som uppges vara statssponsrad. Omni 241004. Pentagon: "Olika landskap" i Israel och Ukraina. Om Nato skjuter ner ryska robotar över Ukraina skulle det innebära att alliansen "involveras i krig", menar Pentagons pressekreterare Sabrina Singh. På en presskonferens fick hon frågan varför USA inte kan hjälpa till att skjuta ner iranska robotar och drönare över Ukraina på samma sätt som landet gör i Israel. "Vi pratar om två väldigt olika landskap och slagfält," säger hon och betonar att USA inte vill bli indraget i direkt konflikt med Ryssland. Enligt Singh har Ukraina "framgångsrikt kunnat försvara sig". "Vi kommer att fortsätta att se till att de har det stöd de behöver för att göra det," säger hon. Pentagon: Utrikesministrarna i USA och Ukraina står i kontakt med varandra. Singh: "Vi stödjer Ukraina i deras ansträngningar att ta tillbaka territorium." Omni 241004. Litauen köper Saabs luftvärn för över 1 miljard kronor. Försvarsjätten Saab har fått en beställning från Litauen på det mobila luftvärnssystemet MSHORAD med kort räckvidd. Ordervärdet uppgår till 1,2 miljarder kronor med leveranser planerade från 2026 till 2029, enligt ett pressmeddelande. "Vi är stolta att fortsätta stödja det litauiska försvaret," säger Görgen Johansson, chef för Saabs affärsområde Dynamics, i pressmeddelandet. "Beställningen inkluderar mobila eld-, och radarenheter samt Saabs ledningssystem för markbaserat luftvärn" Litauens försvarsminister: "Den här förmågan är mycket viktig för Litauen." Omni 241004. EU röstar ja till tullar på kinesiska elbilar. EU har beslutat att införa tullar på upp till 45 procent på elfordon som tillverkas i Kina, rapporterar internationella medier och källor med insyn. Åtgärden syftar till att motverka vad EU beskriver som orättvisa kinesiska subventioner, något som Kina förnekar. Tullarna kommer att gälla i fem år och kan uppgå till 35,3 procent, utöver de befintliga 10 procenten, enligt Financial Times. Tio röstade för, medan Tyskland och fyra andra röstade mot. Sverige valde att lägga ner sin röst i omröstningen. Tyskland har varit kritiska. Kina försöker runda tullarna. Utredning: Kina ger statsstöd till elbilstillverkning. Kina hotar med egna tullar.
Omni 241004. Ukraina: Ryssarna är sju kilometer från Pokrovsk. De ryska styrkorna befinner sig just nu sju kilometer från den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetsk. Det uppger den lokala militäradministrationens chef Serhij Dobriak enligt Ukrinform. "Den kritiska infrastrukturen i staden är nästan borta [...] 80 procent är skadad eller förstörd. Fienden lämnar oss utan el, vatten och gas - i grund och botten "förbereder" de oss för vintern, säger han. Han uppmanar invånarna att evakuera staden. I dagsläget finns runt 13 000 personer kvar i staden, jämfört med 48 000 för sex veckor sedan. Dobriak: Evakuering är det enda sättet att rädda era liv. Staden är en viktig knutpunkt för väg- och tågtrafik. Expert: Vuhledar främst en förlust för moralen. Omni 241004. Ryska ambassaden hotar svenskar i Ukrainakriget. Rysslands ambassad i Stockholm har på sina sociala medier riktat hot mot svenskar som strider på Ukrainas sida i kriget, rapporterar TV4 Nyheterna. Ambassaden hänger ut en svensk frivilligsoldat som medverkat i en SvD-intervju under krigsnamnet ”Hufsa”. Han beskrivs felaktigt som en legosoldat som strider för "den nazistiska Kievregimen". "Vi skulle återigen vilja påminna alla dem som vill följa i hans spår och bli delaktiga i Kievregimens brottsliga gärningar om att Ryssland definitivt kommer att få vetskap om er, och ni obligatoriskt kommer att få det som ni förtjänar för era illdåd," skriver ambassaden. TV4:s utrikesreporter: Tongången förändras - rena gangsterfasoner. Omni 241004. Kommentar: Ryska ambassaden i Stockholm bör stängas. De gör inget vettigt i Sverige i motsats till andra ambassader (kanske förutom Iran). Ukraina: 93 krigsfångar har mördats av Ryssland. Ukrainska åklagare har belägg för 93 fall där ukrainska krigsfångar mördats av ryska styrkor under kriget - 80 procent av dem bara under 2024. Det uppger Jurij Belousov vid statsåklagarens krigskontor enligt Ukrinform. Enligt Belousov skedde ett trendbrott i november i fjol, när "ryska soldaters attityd till våra krigsfångar förändrades till det värre". Senast på torsdagen började videoklipp på vad som påstås vara en avrättning av en krigsfånge spridas på Telegram. Uppgifter har också spridits om att 16 krigsfångar avrättats nära Pokrovsk. Uttalandet kom på fredagen. Utredningar har inletts. Omni 241004. Tolv döms för sabotage mot ryskt plan i Belarus. Tolv personer i Belarus har dömts till mellan två och 25 års fängelse för terrorbrott efter att ha saboterat ett ryskt flygplan på belarusisk mark, rapporterar AFP. Det var i februari 2023 som ett ryskt radarspaningsplan av modell A-50 förstördes på flygbasen Matjulisjtjy utanför huvudstaden Minsk. En grupp belarusiska oppositionella tog på sig dådet. Bara fem av de dömda är i landet. Den påstådde hjärnan bakom dådet, Nikolaj Sjvets, befinner sig i Ukraina efter en fångutväxling. Sabotagehandlingar i Belarus, särskilt mot järnvägen, har ökat sedan president Lukasjenko lät Ryssland använda landets territorium under invasionen av Ukraina. Gruppen består av tidigare säkerhetstjänstemän som anslutit sig till oppositionen. Lukasjenko beskyllde CIA och ukrainsk säkerhetstjänst för attacken. Myndigheterna förnekade först dådet. Omni 241004. Navalnyjs kollega: Sluta äventyra vår utredning. Georgij Alburov vid antikorruptionsbyrån FBK, som grundades av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, uppmanar ryska oberoende journalister att inte publicera fynd kring Navalnyjs död. Det rapporterar Meduza. FBK och flera granskande journalister bedriver en omfattande utredning, och när olika delfynd publiceras leder det till att ryska myndigheter snabbt sopar igen sina spår, enligt Alburov. Han lyfter dels hur ett mediehus kort efter Navalnyjs död publicerade bilder från övervakningskameror, vilket ledde till att myndighetsarkiv och servrar snabbt raderades och låstes. Detsamma skedde i slutet på september när The Insider publicerade uppgifter om att Navalnyj upplevde förgiftningssymptom före sin död, fortsätter han. "Vi publicerar inte vårt material för en kort hajp och några intervjuer - vårt huvuduppdrag är att lösa brottet," säger Alburov. Alburov: Vi i gruppen är överens om att inte publicera något material förrän utredningen är klar. The Insider: Navalnyj visade symptom på förgiftning innan hans död.
Omni 241004. Putins nya sätt att lura väst: Flagga fartyg i Gabon. Systematiskt flyttar Ryssland sin flotta av oljetankers till Gabon, för att på så sätt komma undan de sanktioner som infördes mot landet i samband med den storskaliga invasionen av Ukraina. Det rapporterar New York Times. Tidningen skriver hur den ryska "spökflottan" är en illustration av Putins senaste katt-och-råtta-lek med västvärldens myndigheter. Att ett nytt system tagit form, bestående av företag och länder som är beredda att göra transaktioner med Ryssland. Dokumentationen mellan ryska företag och deras kunder är sällan offentlig, så det går inte att se i vilken omfattning rysk olja har sålts med hjälp av de omflaggade fartygen.
Omni 241005. FT: Mark i utbyte mot Natomedlemskap möjligt scenario för Ukraina. Företrädare för Ukraina och dess allierade i väst diskuterar i allt större utsträckning ett scenario där Ukraina ger upp ryskockuperade territorier i utbyte mot Natomedlemskap, rapporterar Financial Times. Att erkänna territorierna som ryska är inte aktuellt - tanken är att de ska återtas på diplomatisk väg i framtiden, enligt tidningen. En av förespråkarna är Tjeckiens president Petr Pavel. "Om det finns en demarkationslinje, eller bara en administrativ gräns, kan vi se den som tillfällig och släppa in Ukraina i Nato med det territorium landet kontrollerar vid tillfället," säger han. Tanken är fortfarande tabubelagd för många ukrainare. Många fruktar också att ett sådant avtal skulle provocera fram en rysk eskalering. Ett Natomedlemskap skulle ge Ukraina frihet att röra sig i en västvänlig riktning - något Putin till varje pris vill stoppa. Diplomatkälla: Att ge upp mark för Natomedlemskap kan vara det enda sättet.
Omni 241005. Rysslands USA-ambassadör avslutar sitt uppdrag. Rysslands USA-ambassadör Anatolij Antonov har "fullgjort sitt uppdrag" och återvänder till Moskva på lördagskvällen, uppger ambassaden för statliga ryska Tass. Det framgår inte vem som ska ersätta honom. Antonov har haft posten sedan augusti 2017, då han ersatte Sergej Kisljak. Dessförinnan var han bland annat biträdande försvarsminister och biträdande utrikesminister. Omni 241005. Kommentar: Väl kvalificerad för sin uppgift, vilken uppgift han nu hade? NYT: Putin har vänt Trump mot Ukraina i åratal. Donald Trumps ofta kritiska hållning till Ukraina och det amerikanska stödet kan spåras till 2016 och 2017, i början av hans presidentperiod, enligt New York Times. Tidningen lyfter särskilt Trumps första möte med Putin, som hölls i Hamburg i juli 2017. Under mötet målade Putin upp Ukraina som ett korrupt, påhittat land. Trump sa att hans administration övervägde att ge vapen till Ukraina och frågade Putin vad han tyckte - "det vore ett misstag", blev den ryske presidentens svar. Enligt flera källor som var på plats ska Trumps dåvarande utrikesminister Rex Tillerson sammanbiten ha kommit ut från mötet och sagt till sina kollegor: "Vi måste jobba på att få presidenten att ändra sig om Ukraina." Under ett möte med den ryske utrikesministern Sergej Lavrov ska Trump också ha "pepprat" denne med frågor om Demokraternas påstådda kopplingar till Ukraina. Aversionen växte ju mer Trump blev övertygad om kopplingar mellan Hillary Clinton och Ukraina. Fick bilden av Ukraina som ett land fyllt med politiska fiender. Omni 22006. Rysk superdrönare sköts ned - stor prestigeförlust. En rysk exklusiv stridsdrönare har skjutits ner på ukrainskt territorium i Kostiantynivka i Donetsk, enligt både ryska och ukrainska militärbloggare. Det rapporterar TT. Enligt tidningen Forbes rör det sig troligen om en smygdrönare av modellen Sukhoi S-70 Okhotnik, som är avsedd att fungera tillsammans med den femte generationens ryska stridsplan, Su-57. Modellen beskrivs som mycket större än andra drönare och ska kunna bära upp till två ton vapen. På filmer från kraschen syns ett stridsplan i bakgrunden. En teori är att något kan ha gått fel under en övningsflygning. Lars Peder Haga vid Luftstridsskolen i Norge säger till NRK att ryssarna själva kan ha skjutit ner den för att undvika att tekniken hamnar i ukrainska händer. I så fall skulle det hela vara en stor prestigeförlust för Ryssland. "Det var knappast en olycka," säger Haga till NRK. Enligt vad som är känt finns än så länge bara ett fåtal prototyper. Vrakresterna kommer nu att undersökas av Ukraina. Omni 241006. USA kan bli utan rysk ambassadör en längre tid. För första gången sedan 1930-talet kan USA bli utan en rysk ambassadör en längre tid, rapporterar Moscow Times. På söndagen tog ambassadören Anatolij Antonovs ämbetsperiod slut efter sju år, och han återvände till Moskva. Kreml har ingen brådska att utse någon efterträdare, uppger källor inom regeringen och duman för ryska Vedemosti. "Just nu kommunicerar inga tjänstemän (i USA) med den ryska ambassadören ändå, så i slutändan spelar det ingen roll vem som blir ny representant i Washington," säger en av källorna. Kremls talesperson Dmitrij Peskov uppger dock att en ersättare kommer att utses förr eller senare, skriver Reuters. "Självklart kommer en ambassadör utses i rimlig tid." Omni 241007.Här avrättar ryska soldater ukrainska krigsfångar - det här vet vi. Ett klipp som har dykt upp på Telegram påstås visa hur ryska soldater avrättar 16 ukrainska krigsfångar. SVT har analyserat detaljerna för att kunna avgöra om påståendet stämmer. Flera personer radas upp innan de beskjuts på håll. När alla fallit till marken säkerställer en soldat att alla är döda. Därefter beskjuts de än en gång - den här gången på nära håll. Det är ett av många klipp som dykt upp på Telegram sedan förra året och som visar hur ryska soldater avrättar ukrainska krigsfångar. Samma dag som klippet dök upp inledde Ukrainas åklagarmyndighet en utredning om brott mot krigets lagar. Enligt åklagaren ska det handla om den största massavrättningen hittills. Totalt ska 93 soldater ha avrättats under krigets gång.
svt 241007. Kommentar: Uppenbart krigsbrott av nazisterna i Kreml. Ryska skolbarn tvingades grattisposera för Putin. På måndagen fyller Rysslands president Vladimir Putin 72 år. Över hela landet har folkmassor mer eller mindre frivilligt samlats för olika grattishälsningar, skriver oberoende Moscow Times. I Rostovregionen tvingade medlemmar i Putins parti Enade Ryssland grundskolebarn att rada upp sig så att de formade presidentens efternamn, vissa av dem knäböjandes. Liknande "flash mobs" utfördes av tusentals personer i Moskva och Sankt Petersburg, och i mindre skala på andra håll i landet. Förskole- och grundskolebarn tvingades också spela in videohälsningar till presidenten, där de står intill ett porträtt av honom och läser upp inlärda budskap om Rysslands framgångar under hans ledarskap. Samtidigt uppger Kreml i ett uttalande att Putin själv inte anser att hans födelsedag är något särskilt att fira. Kremls talesperson: Han gillar inte ökad uppmärksamhet. Den ryska skolundervisningen har militariserats sedan invasionen. Gratulerades av sina närmaste allierade. Hyllades som "tsar" av ultranationalistisk ideolog.
Omni 241007. Rapport: September var rekordblodig för ryssarna. I september dog och skadades fler ryssar än under någon annan månad i kriget: i genomsnitt 1271 per dag, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering. "Ökningen beror nästan säkert på att krigszonen utvidgats till Charkiv och Kursk," skriver britterna. Hittills har nästan 650 000 ryssar dödats eller skadats i kriget, bedömer departementet. De höga förlustsiffrorna lär fortsätta i takt med att Ryssland fortsätter sitt utnötningskrig i vinter, enligt rapporten. Omni 241007. Litauen tog rysk last - skickade direkt till Ukraina. Litauiska myndigheter uppger att man konfiskerat krigsmateriel som skulle till den ryska fronten. Lasten skickades omedelbart till Ukraina i stället, skriver Kyiv Independent. Lasten var på väg från ryska exklaven Kaliningrad med tåg till Moskva. I fyra olika paket fanns bland annat fältbyxor och kamouflagenät. Utrustningen klassades av tulltjänstemän som militär vilket innebär att lasten måste ha ett specialtillstånd. Tullen tror att materielen var donationer från ryska privatpersoner som var tänkta till de ryska trupperna vid fronten. Litauen är ett av de länder som ger Ukraina mest stöd, sett till BNP per capita. Litauen annekterades av Sovjet efter andra världskrigets slut. Omni 241008. Rysk läkare gripen för satanism och hbtq-propaganda. I går greps en läkare i Ryssland av säkerhetspolisen FSB, rapporterar AFP. Mannen misstänks för satanism och hbtq-propaganda. Mannen, som är chef för en medicinsk institution, greps i Ulyanovskregionen. FSB har publicerat en video där män i kamouflageuniformer tar sig in i en lägenhet och sedan för bort mannen. Enligt ett uttalande från FSB trodde mannen på djävulen och främjade samkönade relationer bland yngre medarbetare för att de skulle "initieras i djävulsdyrkan". Det har blivit vanligt att ryska myndigheter slår till mot vad de anser är hbtq-personer, särskilt sedan kriget i Ukraina 2022. Anklagelser om djävulsdyrkan är betydligt ovanligare men speglar enligt AFP det ökade inflytandet från den ortodoxa kyrkan. I november ifjol förbjöds hbtq-rörelsen i Ryssland. Omni 241008. Satellitbilder visar: Putins residens demolerat. Residenset i Sotji har varit en av president Vladimir Putins favoritplatser och han har besökt det minst en månad om året. Nu vågar han dock inte vara där längre och huvudbyggnaden är riven, rapporterar oberoende ryska Projekt. Putin ska ha känt ett hot mot sin egen säkerhet efter flera ukrainska drönarattacker mot Sotji ifjol. Det förklarar enligt en uppgiftslämnare med insyn varför den ryske presidenten detta år inte besökt residenset lika ofta som tidigare. Satellitbilder uppges även visa hur huvudbyggnaden sedan januari helt jämnats med marken. Ett nytt byggprojekt ska ha påbörjats på platsen. En rad toppmöten har hållits i residenset. Putin bodde i Sotji större delen av pandemin. Omni 241008. Kommentar: En säker bunker måste byggas för Putin. Rysk robot träffade civilt fartyg i Ukraina - man död. En hamnarbetare dog och fem besättningsmedlemmar skadades när en rysk robot träffade ett civilt fartyg i ukrainska Odesa på måndagskvällen, rapporterar Reuters med hänvisning till ukrainska myndigheter. Hamnarbetaren som dödades var en ukrainsk man och besättningen på fartyget var alla utländska medborgare. Enligt Oleksij Kuleba, minister med ansvar för Ukrainas återuppbyggnad, är det andra gången på två dagar som ett civilt fartyg skadats i Rysslands attacker mot landet. Ukrainas utrikesminister har fördömt attacken. Kuleba: Riktade attacker mot spannmålskorridoren genom Svarta havet. Den ukrainske mannen som dödades var i 60-årsåldern. Ryssland har inte kommenterat händelsen. Omni 241008. Kommentar: Ryssland gör ingen skillnad på civila och militära mål. Allt som går att förstöra ska förstöraras tills motståndaren har besegrats. Harris: Inga fredssamtal med Putin utan Ukraina. Demokraternas presidentkandidat Kamala Harris kommer inte att träffa Rysslands president Vladimir Putin för fredssamtal om inte representanter för Ukraina medverkar på samma möte. Det säger hon i en intervju med CBS News under natten mot tisdagen. "Ukraina måste ha något att säga till om när det gäller Ukrainas framtid," säger hon bland annat. Hon skickar också en känga till Republikanernas kandidat Donald Trump och hans uttalande om att avsluta kriget i Ukraina. "Om Donald Trump var president skulle Putin sitta i Kyiv nu," säger Harris. Harris: Trumps uttalande handlar om att ge upp. Omni 241008. Kommentar: Så sant! Georgien fråntas EU-stöd: "Demokratisk tillbakagång." Georgien fråntas 121 miljoner euro (motsvarande över 1,3 miljarder kronor) i EU-stöd på grund av "demokratisk tillbakagång". Det uppger en EU-delegation för Reuters. Landets regering vill förbjuda oppositionen efter valet den 26 oktober, lagstifta mot så kallade "pseudo-liberala ideologier" och kraftigt begränsa hbtq-personers rättigheter. Trots stora protester har regeringen också definierat organisationer som får mer än 20 procent av sina pengar från utlandet som "utländska agenter", enligt rysk modell. EU har tidigare varnat för att landets utveckling kan påverka kandidatprocessen till EU negativt. Georgien är kandidatland till EU. Omni 241008. Kommentar: Georgien går mot rysk diktatur. Aktivist kastade sedlar på Orbán: "Sålt ut till Putin." Skarp kritik och ett regn av låtsassedlar mötte Viktor Orbán i EU-parlamentet efter hans tal om Ungerns pågående EU-ordförandeskap, rapporterar nyhetsbyråerna. En ungersk lokalpolitiker från oppositionen, Márton Gyekiczki, kastade en bunt sedlar på Orbán och skrek: "Han har sålt ut till Putin och Xi," innan han fördes bort av säkerhetsvakter, enligt AP. Av parlamentsledamöterna kritiserades Orbán bland annat för sin resa till Moskva i somras och för bristen på skydd för hbtq-personer i Ungern. Svenska Alice Bah Kuhnke (MP) kallade honom för "antidemokrat" och "diktator". Orbán avfärdade all kritik som "vänsterlögner och politisk propaganda".EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten. Ledaren för Gyekiczkis parti, Ungerns Demokratiska Koalition, skrev senare i sociala medier att han var stolt över kuppen. Omni 241009. Analyser: Putin har fått sin bäste vän någonsin - åtminstone i USA. Uppgiften att Donald Trump och Vladimir Putin skulle ha talats vid sju gånger de senaste åren kommer från en anonym, tidigare Trumpmedarbetare i Bob Woodwards bok "War". De styrks ännu inte av någon ytterligare uppgiftslämnare, skriver Peter Baker i en analys i New York Times. Både Kreml och Trump har också dementerat uppgiften. Att Trump länge uppvaktat Putin med smicker och hyllningar är väl känt. Washington Posts Philip Bump konstaterar att Trump redan 2013 - långt innan han på allvar inledde den politiska karriären - twittrade om ifall den ryske presidenten kunde bli hans "nya bästis". Bump skriver att uppgifterna om de bådas telefonerande är "anmärkningsvärda". "Men vi vet att Trumps önskan från 2013 till slut kan ha slagit in. Och vi vet säkert att Putin fått den bäste vän i amerikansk politik som han någonsin haft." Omni 241009. Macron möter ukrainsk brigad på övning i Frankrike. En hel brigad på 2 300 ukrainska soldater får för första gången strids- och vapenträning i Frankrike, med franska vapen av franska soldater. Det rapporterar AP. President Emmanuel Macron mötte soldaterna med Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov i spetsen på en militärbas i östra Frankrike på onsdagen, skriver Kyiv Independent. Ukrainas militär utbildar den andra halvan av brigaden, som ska uppgå till sammanlagt 4 500 man. Macron har utlovat tre miljarder euro i militärt stöd till Ukraina i år. 1 500 franska soldater deltar i utbildningen som varar i flera månader. Frankrike har tidigare tränat 15 000 ukrainska soldater på bland annat polsk mark. Första gången en hel ukrainsk brigad tränas utomlands. Omni 241009. Sex döda i ännu en attack mot civilt fartyg i Odesa. En rysk ballistisk robot dödade sex personer och skadade åtta ombord på ett containerfartyg i Odesa i södra Ukraina på onsdagen, rapporterar AFP. Det är den tredje ryska attacken mot ett civilt fartyg på fyra dagar, uppger guvernören Oleg Kiper på Telegram. Ryssland har kontinuerligt bombat fartyg och silos i kustregionen under hela kriget. Det har orsakat en kraftig minskning av Ukrainas spannmålsexport som innan kriget var bland världens största. Fyra av de skadade är i kritiskt tillstånd. Omni 241009.
Nytt EU-lån på 35 miljarder euro till Ukraina. EU-länderna beslutar att låna ut 35 miljarder euro (nästan 400 miljarder kronor) till Ukraina, rapporterar Reuters. Lånet är en del av ett större initiativ från G7-länderna. Det ska betalas av med avkastning på frysta ryska tillgångar, skriver Kyiv Independent. Beslutet fattades efter Ungerns besked om att landet tänker blockera en förlängning av förnyelsetiden av sanktionerna mot Ryssland från sex till 36 månader, åtminstone till efter USA-valet. Medlemsländerna måste vara eniga om sanktionsreformer, men för lånet krävdes bara en kvalificerad majoritet. Pengarna börjar betalas ut till Ukraina nästa år, utan villkor för hur pengarna spenderas. 210 miljarder euro i ryska tillgångar hålls kvar av EU. Zelensky uppvaktar flera europeiska ledare i veckan - vill ha mer militärt bistånd. Omni 241009. Where Vladimir Putin Lives in 2024. Gelendzhik vid Svarta havet, 39 gånger större än Monaco, som ett litet eget land, som helt styrs av Vladimir Putin och där han spenderar mest av sin tid med sin familj och sina miljardvänner. Han har också ett lyxigt palats i Valdai, i Sochi och i Marbella, Spanien förutom själva Kreml. You tube 30:07 241010. Rysk aktivist dömd för Ukrainasympatier. n rysk domstol har dömt en rysk aktivist till tolv år i straffkoloni sedan en säkerhetsagent spelat in samtal där mannen uttryckt sin avsikt att ansluta sig till den förbjudna legionen "Frihet för Ryssland" som stödjer Ukraina i kriget. Åtalet mot aktivisten Jevgenij Misjtjenko baserades på ett samtal som spelades in av en säkerhetsagent som uppträdde som volontär vid ett minnesmärke för Boris Nemstov, en oppositionspolitiker som dödades 2015. Misjtjenko var en av volontärerna. Aktivisten har inte erkänt, och pekar på att "bevisen erhölls olagligt". Samtidigt har han inte förnekat att han varit i kontakt med legionen. Moskva har dömt tusentals människor med fängelsestraff eller böter för att de fördömt Rysslands invasion i Ukraina eller för att ha sympatiserat med Kiev. Jevgenij Misjtjenko säger själv att fängelse inte kommer att förändra hans övertygelser. "Jag kommer att komma ut och jag kommer att ha samma övertygelse." msn 241010. Afrikanska kvinnor lurades arbeta i rysk drönarfabrik. 200 afrikanska kvinnor i åldrarna 18-22 har lurats att arbeta i ryska drönarfabriker där de byggt vapen som använts i kriget i Ukraina. Det visar en granskning av AP. Kvinnorna från en rad länder i Afrika lockas med löfte om arbete och studier inom exempelvis sjukvård. I stället hamnar de i fabriken i Tatarstan som tillverkar iranskdesignade drönare. Kvinnorna övervakas konstant på både arbetet och fritiden och tvingas arbeta med frätande kemikalier. Dessutom har löften om kvinnornas löner brutits." De afrikanska kvinnorna blir behandlade som åsnor. De hålls som slavar," säger en kvinna till AP. Rekryterna lockas med snyggt producerade inslag i sociala medier. Omni 241010. Nordkoreaner har satts in på ryska sidan i Ukraina. Nordkoreanska försvarsingenjörer har satts in sida vid sida med de ryska styrkorna som strider i Ukraina, uppger källor enligt The Guardian. Det ska röra sig om tiotals nordkoreanska försvarsingenjörer som befinner sig bakom de ryska linjerna. De uppges hjälpa Ryssland med ballistiska robotar som skjuts mot mål i Ukraina. Utländska legosoldater har tidigare stridit för Ryssland i kriget, men om nordkoreaner befinner sig på marken är det första gången som ett annat land skickat uniformerad trupp till stöd för Moskvas krig. Nordkoreaner uppges ha funnits bland de döda efter en ukrainsk robotattack mot ryskockuperat territorium förra veckan. Sydkorea bedömer att Ryssland och Nordkorea har en slags militärallians. Omni 241011. Navalnyj skrev memoarer i fängelse: "Kommer dö här." "Jag kommer att tillbringa resten av mitt liv i fängelse och dö här." Så skriver Aleksej Navalnyj den 22 mars 2022, knappt två år innan han dör i ett ryskt fångläger i Sibirien, enligt ett utdrag ur hans kommande memoarer som The New Yorker publicerat. Navalnyj, Vladimir Putins främsta politiska motståndare, fängslades 2021 när han återvände till Ryssland. I sista avsnittet i boken, som Navalnyj skrev i januari i år, lyfter han frågan som många ställt sig: Varför reste han tillbaka? Svaret är att han inte ville förråda sitt hemland, och de "tiotals miljoner hederliga människor" som lever där. "Om dina övertygelser betyder något för dig måste du vara beredd att stå upp för dem och göra de uppoffringar som krävs," skriver Navalnyj. Navalnyj dog under oklara omständigheter i februari i år. Navalnyj: "Det kommer inte finnas någon att säga hej då till. Jag kommer aldrig att få se mina barnbarn." Misstanken: Ryssland köper nej-röster till EU. Polisen i Moldavien misstänker att Ryssland försöker köpa nejröster i folkomröstningen om EU-medlemskap den 20 oktober. Det rapporterar SVT Nyheter. Misstanken är att Ryssland försöker köpa röster för motsvarande 150 miljoner kronor. Hittills har över 130 000 moldavier fått överföringar som kan kopplas till Ryssland. SVT har pratat med invånare som är splittrade i frågan. Vera Stratulat i huvudstaden Chisinau säger att Moldavien "utan problem" skulle rösta ja till EU-medlemskap om inte folk blev köpta. Ivan Besarab i regionen Gagauzien är av en annan åsikt: "För oss är det ingen skillnad på europeiska och ryska pengar. Vi vill bara att folk ska ha det bra," säger han till SVT. Moldavien blev ett EU-kandidatland 2022. von der Leyen uppmanar moldavier att gå och rösta. EU-parlamentet har varnat Ryssland för att lägga sig i folkomröstningen. Omni 241012. Nato bygger jättebas 40 mil från Krym: "Krutdurk." En av Europas största Nato-flygbaser byggs nu i blixtsnabb takt utanför hamnstaden Constanta i Rumänien - 40 mil från ryskockuperade Krymhalvön, skriver SvD. Det handlar om flygbasen Mihail Kogalniceanu som byggdes under kommunisttiden och som nu byggs ut. Syftet är att stärka Natos närvaro i Svarta havsregionen, som av det rumänska försvarsdepartementet beskrivs som en "krutdurk". Basen, som på sikt ska omfatta 10 000 Natosoldater, ska ses som en varning till Ryssland och landets "imperialistiska ambitioner", säger statssekreteraren Simona Cojocaru. "Ryssland ska veta att vi står redo att möta varje form av aggression," säger hon. Flygbasens överste: Vi måste alltså kunna agera blixtsnabbt för att möta en rysk aggression. Omni 241012. Brand efter ukrainsk attack mot rysk oljedepå. Ukraina har skjutit ned 24 av 28 ryska drönare natten mot lördag, enligt ukrainska uppgifter skriver AFP. Drönarna förstördes i regionerna Sumy, Poltava, Dnipropetrovsk, Mykolajiv och Cherson. Ukraina uppger även att man attackerat en oljedepå i den av Ryssland ockuperade regionen Luhansk, vilket lett till en brand. Uppgifterna har ännu inte kommenterats från ryskt håll. Samtidigt uppger Rysslands försvarsdepartement att man skjutit ned 47 ukrainska drönare i olika ryska områden. Vid en av attackerna ska minst en person ha dött i Belgorod, uppger guvernören i regionen enligt Reuters. Flera drönarattacker mellan Ryssland och Ukraina under natten. Ukraina: Vi träffade en oljedepå där olja förvarades. 17 drönare sköts ner i regionen Krasnodar, 16 över Azovska sjön och tolv över gränsregionen Kursk och två över Belgorod. Omni 241012. Nya ryska superdrönaren störtade - ett mysterium. Vad som hände när den nya ryska superdrönaren störtade på ukrainskt territorium i Kostiantynivka i Donetsk förra helgen är ännu ett mysterium, skriver BBC. Den nedre delen av drönaren delades i två delar, sedan kom ytterligare ett objekt som accelererade innan de kolliderade och ett orange sken lyste upp himlen. Kort därefter gjordes upptäckten att det rörde sig om den nya ryska smygdrönaren av modellen Sukhoi S-70 Okhotnik. Frågan om varför den förstördes återstår, men analytiker tror att Ryssland tappade kontakten med drönaren och sedan förstörde den i hopp om att den inte skulle hamna i fiendens händer. Sukhoi S-70 Okhotnik har utvecklats sedan 2012 och sågs först 2019, men innan förra helgen fanns inga bevis för att den använts under kriget i Ukraina. Det får experter att tro att detta var en av Moskvas första försök att testa vapnet i krigsförhållanden. Trots att den förstördes kan Ukrainas styrkor få värdefull information om superdrönaren. Beskrivs som pinsamt för Ryssland. Omni 241012. 40 000 ryssar skickade till Kursk: "Har normaliserats." Ryssland har skickat uppskattningsvis 40 000 soldater till regionen Kursk i vilken Ukraina gick på offensiven i augusti, skriver CNN. Ryssland har återtagit vissa områden men har inte lyckats pressa tillbaka Ukraina till andra sidan gränsen. "Över tid har Kursk-operationen till viss grad blivit normaliserad, säger analytikern Mark Galeotti vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute. Striderna uppges vara hårda men utan några större förändring vid fronterna. Enligt CNN har dock det ukrainska målet om att Ryssland ska försvagas på andra fronter misslyckats. En del experter tror att den ukrainska kontrollen i Kursk kan ge landet ett bättre förhandlingsläge. Krigsforskaren Oscar Jonsson är dock inte helt säker: "Kan bli svårt." Omni 241012. Polen vill pausa asylrätten: "Utnyttjas av Ryssland." Polens premiärminister Donald Tusk vill tillfälligt upphäva asylrätten, rapporterar BBC. Han säger att landet behöver en ny strategi för migration eftersom han anser att nuvarande system missbrukas. Tusk säger att systemet utnyttjas av bland annat Ryssland och Belarus, som han anklagat för att använda migranter i "hybridkrigföring". Antalet migranter från främst Mellanöstern, Asien och Afrika som tar sig in i Polen illegalt från Belarus har ökat kraftigt sedan 2021. "Polen måste ta 100 procent kontroll över vem som kommer in. Vi vet mycket väl hur det utnyttjas av Lukasjenko och Putin." Tusk: Utnyttjas av smugglare och människohandlare. Ska presentera ett migrationspolitiskt paket i veckan som kommer. Omni 241012. Uppgifter: Ryskt jaktplan nedskjutet av ukrainskt F-16. Ukraina kan ha skjutit ner ett ryskt jaktplan med ett amerikansktillverkat F-16-plan. Det uppger flera pro-ryska militärbloggare och ukrainska militärkonton på sociala medier, enligt Kyiv Post. Enligt uppgifterna ska ett ryskt plan av modellen Su-34 ha bombat mål i Ukraina tidigt på lördagen när det sköts ner av det ukrainska planet. Varken Ukraina eller Ryssland har bekräftat händelsen. Men om det skulle visa sig stämma skulle det då sannolikt vara första gången som Ukraina skjuter ner ett ryskt plan med flygplansmodellen. F-16 är en amerikansk flygplansmodell som under en lång tid har stått högt upp på den ukrainska önskelistan. De första leveranserna av flygplanen skedde i augusti. Omni 241012. Ryssland uppges ha brutit igenom Kursk-försvar. Ryska styrkor har brutit igenom ukrainska försvarslinjer i den ryska regionen Kursk, uppger källor från båda sidor för The Telegraph. Omfattningen av genombrottet är oklart men enligt den ukrainska bloggaren DeepState, vars hemsida detaljerat rapporterar om utvecklingen vid fronterna, ska det ha skett på den "vänstra flanken". Bloggaren uppgav inledningsvis att ukrainska styrkor riskerade att omringas men i en senare uppdatering uppges att läget är "svårt men under kontroll". Ukraina inledde en offensiv över gränsen och in i Kursk i augusti. Offensiven har nämnts som en potentiell del av fredsförhandlingar. Ryssland säger sig ha attackerat ukrainska positioner med glidbomber. Omni 241013. Journalist som skildrade ockupationen död i fängelse. Den ukrainska journalisten Viktoriia Rosjtjyna, 27, som skildrade livet i de ryskockuperade områdena har dött i ryskt fängelse, skriver BBC. Det var i augusti 2023 som hon tillfångatogs av ryska styrkor. Det tog nio månader för Ryssland att bekräfta att hon gripits, men de gav ingen anledning. Nu har hennes pappa fått ett kortfattat brev från landets försvarsdepartement med information om att hon dött den 19 september. Ryssland har inte gett någon förklaring till varför 27-åringen dött. Kroppen ska lämnas till Ukraina i samband med nästa fångutväxling, enligt ryska utrikesdepartementet. Många journalister, aktivister och organisationer har kämpat för att få henne fri. Omni 241013. Kommentar: Inget annat än ett fängelsemord i en rättslös stat. Räd på barer och konserter i Kyiv i jakt på rekryter. Ukrainas militär har genomfört räder mot restauranger, barer och en stor konserthall i Kyiv på jakt efter värnpliktiga, rapporterar AP. De ska bland annat ha kontrollerat militärregistreringsdokument och frihetsberövat män som inte följde reglerna. Sådana här räder är ovanliga i huvudstaden, skriver nyhetsbyrån som menar att agerandet återspeglar Ukrainas skriande behov av nya rekryter. Alla ukrainska män mellan 25 och 60 år är värnpliktiga och män i åldrarna 18-60 får inte lämna landet. Ukraina intensifierade sin mobilisering tidigare i år och genomförde i våras en lag som innebar att alla personer som omfattas av värnplikten måste mata in information om sig själva i ett onlinesystem för att inte straffas. Dessutom sänkte landet åldern för de som är kvalificerade för att bli inkallade till militärtjänstgöring från 27 till 25. Enligt lokala rapporter har räder skett på klubbar och restauranger i flera andra ukrainska städer. Omni 241013. Kommentar: Krigets baksida. Efter upptrappningen: 37 000 evakueras från Sumy. Stora evakueringar pågår i Sumy-regionen vid ryska gränsen i Ukraina efter att Ryssland ökat sina raketanfall i området, skriver Kyiv Independent. Hittills har 37 000 människor i Sumy evakuerats, varav 6 400 barn, uppger den ukrainska militäradministrationen. Totalt planerar Ukraina att evakuera 45 000 människor. Utvecklingen kommer samtidigt som striderna trappats upp i ryska Kursk på andra sidan gränsen, där en ukrainsk motinvasion pågår. Så sent som i går kom uppgifter från båda sidor om att Ryssland brutit igenom de ukrainska försvarslinjerna, enligt The Telegraph. Alla barn inom en 10-kilometersgräns från Ryssland ombads att evakuera i september - nu utökas evakueringsorder Omni 241014, Kina har inlett militärövning runt Taiwan - USA varnar. Kina har inlett en militärövning i närheten av Taiwan, uppger det kinesiska försvarsdepartementet enligt flera medier. Övningen inleddes natten till måndag svensk tid och involverar armén, flottan, flygvapnet samt den kinesiska kustbevakningen. Kina, som inte erkänner Taiwan som självständigt, beskriver övningen som "en stark avskräckning mot separatistiska krafter". Taiwans försvarsdepartement kallar övningen för "irrationell och provokativ" och anklagar Kina för att undergräva säkerheten i regionen. Försvarszonerna runt Taiwan har gått upp i höjd beredskap, enligt departementet. "Våra flygplan och fartyg kommer att svara på fienden i enlighet med de stridsregler som utfärdats av ministeriet." USA uppmanar Peking att agera med återhållsamhet och varnar för eskalering, skriver AFP.
Omni 241014. Ukrainas AI-drönare lär sig att känna igen ryssar. AI har gjort att ukrainska drönarattackers dödlighet ökat kraftigt, från under 50 procent i fjol till närmare 80 procent i dag, rapporterar Kyiv Post. En stor del av framgången tillskrivs AI-teknologi från det amerikanska företaget Palantir. Drönare av Saker-modell som är utrustade med teknologin kan identifiera soldater, stridsvagnar, bepansrade fordon och andra mål. Därpå kan operatörerna välja vilken fiende som ska attackeras och med vilka vapen. Mest centralt är de ukrainska soldaternas förmåga att träna programvaran. Efter att ha matats med stora mängder klipp på ryska soldater uppges AI:n nu kunna känna igen dem bara utifrån deras uniformer, vapen och rörelsemönster. Saker-drönarna har tio kilometers räckvidd. Techgiganter har gjort Ukraina till ett AI-testfält. Omni 221014. EU agerar mot misstänkt rysk påverkan i Moldavien. EU har riktat sanktioner mot sex aktörer i Moldavien, däriland Gaga-regionens proryska guvernör Eugenia Gutful, som ett led i försöken att minska rysk påverkan. Det rapporterar Reuters. På söndag håller landet presidentval och folkomröstning om att gå med i EU. I valet är den EU-vänliga sittande presidenten Maia Sandu favorittippad, enligt AFP. Hon ställs mot tio andra kandidater. Häromveckan uppgav moldavisk polis att man upptäckt ett storskaligt försök att köpa nejröster i EU-omröstningen. Motsvarande över 150 miljoner kronor uppges ha förts in i landet via personer med koppling till politikern och affärsmannen Ilan Shor, som lever i rysk exil. Kreml förnekar alla försök till valpåverkan. "Det finns fortfarande många i Moldavien som vill ha goda relationer med vårt land," säger talespersonen Dmitrij Peskov enligt Moscow Times. Moldavien välkomnar sanktionerna. Sandu: Det är vår generations uppdrag att integrera Moldavien i den europeiska familjen. Landet är EU-kandidat sedan 2022. Omni 241214. Fransk forskare får tre års fängelse i Ryssland. En domstol i Moskva har dömt den 48-årige franske statsvetaren Laurent Vinatier till tre års fängelse, rapporterar AP. Han döms för att inte ha registrerat sig som "utländsk agent" och för att ha samlat in information om ryska militära aktiviteter. Vinatier, som pratar flytande ryska och citerade författaren Aleksandr Pusjkin under rättegången, har sedan tidigare erkänt brott. "Jag ber Ryska federationen att förlåta mig för att jag underlåtit att följa rysk lag," sa han. Hans advokater yrkade på ett bötesstraff med hänvisning till Vinatiers erkännande, hans samarbete med utredarna, och hans 20-åriga karriär i Ryssland där han skrivit ryskvänliga böcker och uppsatser. Arbetar för den schweiziska organisationen Centrum för humanitär dialog. Vinatier: "Skäms inte för att säga att jag är förälskad i Ryssland." Greps i somras i samband med att Macron hotade att skicka franska trupper till Ukraina. Omni 241014. Kina genomför storskaliga militärövningar runt Taiwan. Kina har under måndagen genomfört omfattande militärövningar runt Taiwan. Ett rekordstort antal krigsflygplan ska ha deltagit. "Det som är annorlunda den här gången är att man simulerar fler och verkligare militära operationer," säger SVT:s Kinakorrespondent Tilde Lewin. Enligt kinesisk statsmedia sker militärövningarna både till havs och i luften, med bland annat hangarfartyg och stridsflyg som cirkulerar kring Taiwan. Taiwans försvarsdepartement uppger enligt AP att antalet kinesiska krigsflygplan som noterats är det högsta för en enskild dag. Totalt ska det röra sig om 125 stycken, inklusive helikoptrar och drönare, varav 90 ska ha rört sig inom Taiwans identifieringszon för luftförsvaret. Senare på måndagen rapporterar kinesisk statsmedia att måndagens övning avslutats. Läs mer hos svt 241014. Tyskland: Putin kan vara redo för Natoattack 2030. År 2030 lär Ryssland ha byggt upp tillräcklig militär kapacitet för att attackera Nato. Det varnade tyska underrättelsechefer för på måndagen enligt AFP. "Vare sig vi gillar det eller inte befinner vi oss i en direkt konfrontation med Ryssland," sa Bruno Kahl, chef för underrättelsetjänsten BND, under en parlamentarisk utfrågning. Cheferna varnade också för att ryskt spioneri och sabotage mot Tyskland blir allt vanligare och mer sofistikerat. Vladimir Putins långsiktiga mål är att försvaga väst, och en militär konfrontation med Nato "börjar bli ett alternativ för Ryssland", enligt Kahl. Ett misstänkt sabotagefall gäller ett paket som exploderade på en tysk flygplats. Kahl: Putin vill etablera en rysk intressesfär och en ny världsordning. Omni 241014. Ryssland minskar antalet diplomater i Norge. Rysslands ambassad i Norge minskar sin personalstyrka till två på begäran av norska myndigheter, rapporterar Reuters. På Facebook skriver ambassaden att Norge krävt att detta skulle ske senast den 17 oktober, och att de konsulära tjänsterna kommer att begränsas som ett resultat. Norges utrikesdepartement har inte kommenterat. I april i fjol kastade landet ut 15 ryska diplomater som enligt departementet i själva verket var underrättelseagenter. Meddelades på måndagen.
Omni 241014. Kommentar: Varför gör inte Sverige likadant? Varför vill Sverige att de ryska underrättelseagenterna på Kungsholmen ska få ha fritt spelrum i Stockholm och i Sverige? En fjärdedel av marken i Kursk har återtagits. Ryssland har gradvis börjat återta den mark i Kurskregionen som Ukraina intog i somras, och som Kyiv ser som en viktig bricka i potentiella fredsförhandlingar med Ryssland. Det rapporterar New York Times. "Generellt sett är situationen i Kursk inte så bra," säger en källa inom Deepstate, en bloggargrupp som analyserar krigsläget och har kopplingar till den ukrainska armén. I dagsläget kontrollerar Ukraina runt 750 kvadratkilometer mark i Kursk, jämfört med runt 1 000 i somras, enligt den finska analysgruppen Black Bird Group. De senaste dagarna har ryska styrkor inlett flera attacker i regionen, ledda av bepansrade fordon. I går bekräftade källor på båda sidor att ryssarna brutit igenom ukrainska försvarslinjer, och att de ukrainska trupporna riskerar att omringas. Ryssland har attackerat västflanken och återtagit minst tre byar. Omni 241014. Ukrainare tvingas bli ryska - för att få medicin. Från och med nästa år måste ukrainare bosatta i ryskockuperade områden i Ukraina ha ryska pass för att få gratis läkemedel mot diabetes, astma och andra sjukdomar, uppger människorättsorganisationen Eastern Human Rights Group. För att få medicinsk hjälp måste de också registrera sig i ett särskilt register, rapporterar The Kyiv Independent. Ryssland tillämpar redan samma praxis i Starobilsk i Luhanskregionen, där ukrainska invånare utan ryska pass nekas vård och mediciner. Enligt den amerikanska forskargruppen Ukraine Conflict Observatory tvingar Ryssland systematiskt invånare i ockuperade Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja att acceptera ryska pass för att slippa undan olika typer av straff. msn 241015. Kommentar: Tvångsrussifiering. Zelenskyj: Nordkoreaner strider med ryssarna. Ukrainas underrättelsetjänst har bekräftat att nordkoreanska soldater nu strider med Ryssland. Det säger president Zelenskyj i sitt dagliga videotal enligt The Hill. "Det handlar inte längre bara om att bidra med vapen, nu handlar det om att faktiskt skicka manskap från Nordkorea till de militära ockupationsstyrkorna." Flera tidigare rapporter har gjort gällande att Nordkorea skickat ingenjörssoldater till Ukraina. Sedan länderna skrev under en försvarspakt i somras har Nordkorea levererat miljontals artillerigranater till de ryska styrkorna. Även Sydkorea har liknande uppgifter. Zelenskyj: "Deras allians blir allt starkare."
Omni 241014. Ryska propagandans nya mål: Malariaprogram i Afrika. Forskare som arbetar mot spridning av smittsamma sjukdomar i Afrika är ett nytt mål för den proryska propagandan, rapporterar New York Times. Enligt propagandan ägnar sig forskare - som exempelvis finansieras av Bill och Melinda Gates stiftelse - inte åt att skydda lokalbor från malaria. I stället påstås insatserna vara ett försök att smitta människor. Desinformationen syftar till att skapa rädsla och misstro för väst bland människor på kontinenten. På så vis ökar Ryssland även sitt redan växande inflytande i Afrika. New York Times liknar strategin med kalla kriget när Sovjetunionen anklagade USA för att sprida aids. Program för att genetiskt modifiera larver i blickfånget för propagandan. Djibouti bekämpar malariavågen med genmodifiering. Omni 241015. Ukraina nekar till att ha skickat drönare till Mali. Ukraina nekar till att ha försett rebeller i Mali med vapen som kunnat användas i strider mot landets armé och de ryska Wagnersoldaterna. Det rapporterar BBC. Franska tidningen Le Monde har rapporterat att ukrainska drönare skickats till tuaregdominerade separatiststyrkor. Militärmakterna Mali, Niger och Burkina Faso har alla anklagat Kyiv för att stötta terrorism i Sahelregionen. Enligt ett uttalande från Ukrainas utrikesdepartement handlar det om ”falsk information” som sprider ryska narrativ. Ukraina "avvisar bestämt" anklagelserna. Wagner led ett stort nederlag i Mali i somras med rapporter om 84 döda. Omni 241015. Iran fördömer sanktioner för robotleveranser. EU inför nya sanktioner mot sju personer och sju företag i Iran för att ha bistått Ryssland med ballistiska robotar som använts i kriget i Ukraina. Det skriver flera medier. Irans utrikesdepartement fördömer sanktionerna och nekar till att ha levererat robotar till Ryssland. Sanktionerna omfattar bland annat inreseförbud och frysning av eventuella tillgångar i EU. Bland de företag som beläggs med sanktioner finns tre flygbolag, bland annat Iran Air. Enligt EU är de ansvariga för transport av drönare till Ryssland. Även Storbritannien inför nya sanktioner mot Iran. Saha Airlines och Mahan Air är de andra flygbolagen som berörs. Irans vice försvarsminister beläggs med sanktioner. Källor: Iran har försett Ryssland med hundratals robotar. Omni 241015. Finsk minister: Väst blir allt tröttare på kriget. Västländer blir allt tröttare på att stötta Ukraina i kriget, varnar Finlands utrikesminister Elina Valtonen enligt Financial Times. Konflikten i Mellanöstern har tagit allt mer uppmärksamhet och resurser i anspråk, säger hon – bland annat dominerade ämnet när FN:s generalförsamling sammanträdde förra månaden. Valtonen uppmanar sina kollegor i väst att stå fast i stödet till Ukraina. Kriget är visserligen sammankopplat med Mellanösternkrisen, säger hon, men tillägger: "För oss européer är det viktigt att förstå att om vi tillåter Ryssland att vinna i Ukraina betyder det slutet för vår trovärdiga avskräckningsförmåga." Valtonen: Stödet finns där - men är det tillräckligt? 96 sammandrabbningar på tisdagen - de flesta i Kurachove. Omni 241015. Uppgift: 18 nordkoreaner deserterade i Ryssland. 18 nordkoreanska soldater som strider för Ryssland har övergivit sina positioner nära gränsen mot Ukraina. Det uppger källor inom Ukrainas underrättelsetjänst för det ukrainska public service-bolaget Suspilne. Varför de deserterade är ännu oklart, och den ryska armén uppges nu söka efter dem. "Samtidigt försöker ryssarna dölja detta för sina befälhavare," säger en källa. Tidigare på tisdagen rapporterades att en hel nordkoreansk bataljon på upp till 3 000 man håller på att rustas och göras stridsklar för att strida med den ryska armén mot Ukraina. Uppges ha befunnit sig sju kilometer från gränsen. Den nordkoreanska bataljonen utrustas med handeldvapen och ammunition. Omni 241015. Trump: Om jag skulle prata med Putin är det smart. Donald Trump vill inte svara på huruvida han pratat med Rysslands president Putin efter sin presidenttid, rapporterar AP. Frågan ställdes av Bloombergs chefredaktör John Micklethwait vid ett samtal på Economic Club of Chicago på tisdagen. Trump sa att han inte vill kommentera, men tillade: "Men jag kan säga dig att om jag gjort det är det något smart. Om jag är vänlig mot folk, om jag kan ha en relation till folk, är det något bra och inte dåligt vad gäller ett land." Enligt en ny bok av journalisten Bob Woodward har Trump hållit ett flertal privata samtal med Putin efter tiden i Vita huset. Detta har förnekats av Trumps och Kremls talespersoner. Trump: Hade en väldigt bra relation med Putin. Omni 241015. Zelenskyj presenterar "segerplanen". "Den första punkten är en Natoinbjudan," säger president Zelenskyj i ett tal till parlamentet. Ukrainas "segerplan" innehåller fem punkter och tre hemliga bilagor. Punkt två gäller förstärkning till försvaret och att allierade tillåter sina långdistansvapen att användas på ockuperat territorium och mot militära mål i Ryssland. Zelenskyj vill också att ett "omfattande icke-nukleärt strategiskt avskräckningspaket" sätts in på ukrainsk mark. I den fjärde punkten ber man om hjälp från EU och USA med att skydda viktiga ekonomiska resurser, som ukrainska metaller. Slutligen talar presidenten om tiden efter kriget, då han menar att Ukrainas erfarna militär kan bidra till Natoalliansen. (svt 241016.) Fransk kamikazedrönare skickas till Ukraina. Frankrike har utvecklat en kamikazedrönare. Efter framgångsrika tester ska man nu skicka en del av drönarna till Ukraina, skriver franska försvarsministern Sébastien Lecornu på X. Enligt Lecornu sker leveransen inom "kommande veckor". Colobri-projektet har utvecklats för att ta fram drönare med en räckvidd på fem kilometer som kostar mindre än 20 000 euro (227 000 kronor) per enhet. Frankrike har gjort en beställning på 2 000 drönare och de 100 första kommer att öronmärkas till Ukraina, skriver Kyiv Independent. Frankrike har sedan tidigare skickat bland annat rekognoseringsdrönare.
Omni 241016. Nytt USA-stöd till Ukraina på 425 miljoner dollar. USA har presenterat ett nytt stödpaket till Ukraina värt 425 miljoner dollar, motsvarande nästan 4,5 miljarder kronor, rapporterar Reuters. Stödet presenterades efter ett telefonsamtal mellan presidenterna Joe Biden och Volodymyr Zelenskyj. Det innefattar bland annat luftvärn, bepansrade fordon och ammunition, enligt Vita huset. Meddelades på onsdagen. Tidigare på dagem presenterade Zelenskyj en ny fredsplan. Ukrainskt Natomedlemskap är högst prioriterad i planen. Omni 241016. Scholz: Redo att samtala med Putin om krigsslut. Tyskland utesluter inte att hålla samtal med Vladimir Putin om hur ett slut på kriget i Ukraina kan uppnås. Det säger förbundskansler Olaf Scholz enligt AFP. "Vid sidan av vårt tydliga stöd för Ukraina är det dags att göra allt vi kan för att undersöka hur vi kan förhindra att kriget pågår på obestämd tid," säger han. Scholz tillägger dock att inga beslut kommer att fattas över huvudet på Ukraina eller utan allierade länders samtycke. Tyskland ger Ukraina näst mest militär hjälp efter USA. Omni 241016. Sex ryska desertörer har fått visum i Frankrike. Sex ryska soldater som deserterat från kriget i Ukraina har fått tillfälligt visum i Frankrike, skriver The Guardian. Männen har anlänt till Paris i separata flyg de senaste månaderna. "När jag landade i Frankrike kunde jag för första gången andas. Jag kände lugn och frihet... det värsta var bakom mig," säger Alexander som flydde från den ryska armén sommaren 2023 och tog sig till Kazakstan. Frågan är inte okontroversiell i väst där det inte råder samsyn kring om ryska desertörer ska ses som hjältar, potentiella säkerhetsrisker eller krigsbrottslingar. Aktivist: Första gången som ett EU-land släpper in en grupp desertörer som saknar resehandlingar och pass. Människorättsaktivister har hjälpt desertörerna. Omni 241016. Ukraina beordrar evakuering av Kupjansk. Ukrainska myndigheter har beordrat boende att evakuera den strategiskt viktiga staden Kupjansk i nordöstra Charkivregionen. Evakueringsordern gäller tillsammans med tre andra orter, skriver Reuters. Enligt Charkivs guvernör Oleh Syniehubov är evakueringsordern obligatorisk för alla. Situationen är svår i staden och man kan inte garantera eltillförsel, uppvärmning eller vatten på grund av ständig artillerield. "Reparatörerna blir omedelbart beskjutna," säger Syniehubov. Enligt ukrainska försvarshögkvarteret har 19 strider utbrutit kring Kupjansk de senaste 24 timmarna, varav sju fortfarande pågår. Kupjansk intogs först av ryska styrkor 2022 men återtogs senare samma år. Omni 241016, Expert: Soldater från Nordkorea blir "kanonmat". Ryssland och Nordkoreas avtal om att flera tusen nordkoreanska soldater ska skickas till fronten är ett resultat av de "katastrofalt stora ryska förlusterna". Det säger Storbritanniens tidigare försvarsattaché i Ukraina John Foreman till Kyiv Independent. "Deras militära effektivitet är tveksam och de kommer att bli kanonmat för de ukrainska försvararna." Även Christopher Bluth, professor i internationella relationer vid universitetet i Bradford, är inne på samma spår. Nordkorea kan bidra med två saker. Kanonmat och stora mängder ammunition från 50-talet," säger han.
Omni 241016. Ryssland misstänks för brandbomb på fraktflyg. Brittiska terrorutredare undersöker kopplingar mellan Moskva och en brand på ett DHL-lager i Birmingham i slutet av juli, rapporterar The Guardian. Ett paket, som fattade eld av sig självt på lagret, hade fraktats via flyg till staden. Samma sak skedde, ungefär vid samma tid, på ett DHL-lager i tyska Leipzig. Enligt tysk underrättelsetjänst hade planet som paketet fraktades på kunnat störta om elden uppstått ombord. Europeiska utredare misstänker att brandbomberna är en del av en bredare sabotagekampanj som ryska spioner lanserat i Europa i år. Även en misstänkt mordbrand på ett Ukrainakopplat företag i London och ett köpcentrum i polska Warszawa utreds för ryska kopplingar. Inga personer skadades i bränderna. Källa: Varuhusbränderna en ny front i Rysslands hybridkrig. Omni 241016. FSB slår till hos läkare som kräver Navalnyjutredning. FSB har genomfört flera räder mot läkare i Ryssland. Bakgrunden är en chatt där läkare diskuterat stöd till kollegor som gripits på politiska grunder, skriver Meduza. Bland annat tog sig fyra maskerade FSB-poliser in i bostaden hos en läkare i Rjazan och tryckte ner henne på golvet. Hon fördes sedan bort för förhör. Enligt FSB-poliserna har man fått order från Moskva att sätta tryck på alla läkare i chattgruppen med syfte att komma åt de som administrerar inläggen. Förutom att vara med i chattgruppen hade läkaren undertecknat ett upprop för att utreda Alexej Navalnyjs död, något hon även fick frågor om under förhöret. "Putin har påbörjat en jakt på läkare som kräver en utredning av mordet på Navalnyj. Razzior och förhör äger rum hos dem," säger oppositionspolitikern och juristen Ivan Zhdanov. Läkaren uppges vara gripen för extremism. Omni 241016. Kommentar: Eftersom Putin ligger bakom Alexej Navalnyjs död så får det ju naturligtvis inte heller utredas. "Barnlöshetsideologi" kan bli brottsligt i Ryssland. Ryssland överväger att kriminalisera "barnlöshetsideologi", rapporterar oberoende Moscow Times. En av förespråkarna är den ryska talmannen Vjatjeslav Volodin, som nyligen argumenterade i underhuset duman: " Barnlöshetspropaganda är ett farligt socialt fenomen. Amerikanerna förespråkar den. Vårt land är enormt och deras ideologi är farlig. Under inga omständigheter får den tillåtas att spridas." Lagförslaget har godkänts i den första av tre rundor i parlamentet. Den skulle innebära böter för allt material på nätet, i medier eller reklam som anses porträttera en barnfri livsstil som något attraktivt, skriver The Independent. Kremls talesperson: Att höja födelsetalen är en av regeringens främsta prioriteringar. Vice talmannen: "Del av en nationell säkerhetsstrategi." Födelsetalen i Ryssland är de lägsta på 25 år. Omni 241017. Kommentar: Ryssland behöver framtida soldater och personer som ersätter alla stupade soldater. Trump: Zelenskyj skulle aldrig ha låtit kriget ske. Donald Trump antyder i en färsk podcast att Volodymyr Zelenskyj bär ansvaret för Rysslands anfallskrig mot Ukraina, rapporterar Washington Post. I intervjun med Patrick Bet-David upprepade Trump sin tidigare beskrivning av Zelenskyj som "världens bästa försäljare", och det felaktiga påståendet att den ukrainske presidenten åker hem från varje USA-besök med 100 miljarder dollar. Sedan fortsatte han: "Det betyder inte att jag inte vill hjälpa honom, för jag känner verkligen med de här människorna. Men han skulle aldrig ha låtit det där kriget börja. Det är dömt att förloras." Trump mötte Zelenskyj förra månaden: "Vi har en väldigt bra relation." Omni 241017. Polis: Ordningsstörare i Moldavien får rysk träning. Enligt polisen i Moldavien tränas personer i Ryssland för att delta i protester och oroligheter i Moldavien. Det rapporterar Reuters. Bakom gruppen som organiserat resorna och träningen finns den proryske affärsmannen Ilan Shor. "Vi utreder flera fall av förberedelse av ordningsstörande," säger åklagaren Victor Fortuna. Sedan juni har ungefär 20 personer åt gången rest till Ryssland för att tränas. Totalt har 300 personer deltagit. Shor befinner sig på flykt från Moldavien sedan han förra året dömdes till 15 års fängelse för att ha svindlat moldaviska bankväsendet på 10 miljarder kronor. Omni 241017. Obduktion: Man som greps av rysk polis slogs ihjäl. Rifat Dautov, 37, dog efter att ha gripits av rysk polis. Enligt ryska myndigheter var dödsorsaken hjärtattack men enligt en obduktion som gjorts på uppdrag av hans familj slogs han ihjäl, rapporterar flera medier. Duatov greps efter en demonstration i Basjkirien. Enligt en polisman attackerades han av Duatov men anhöriga menar att Duatov inte ens varit på plats under demonstrationen utan i stället varit på en läkarbesök i regionhuvudstaden Ufa. Resultatet av familjens obduktion visar att Duatov slogs av ett trubbigt föremål 48 gånger. Han ska ha avlidit till följd av kraftiga inre blödningar i polisbussen på väg till häktet. De anhöriga ska nu överklaga den officiella dödsorsaken. Duatovs syster: Min bror var inte inblandad i något. Omni 241017. Nya svenska miljoner till Ukraina inför vintern. Sverige har tillsammans med andra nordiska och baltiska länder kommit överens om ett nytt gemensamt stödpaket till Ukraina. Sveriges bidrag uppgår till 320 miljoner kronor till landets energisektor. "Stödet presenteras för att möta Ukrainas akuta behov av att reparera skadade energisystem och att ersätta förstörd energiproduktion med ny inför vintern," skriver svenska UD i ett pressmeddelande. "Detta stödpaket är viktigt för att stödja den ukrainska energisektorn och bidra till att hålla ukrainska samhället i gång och ukrainska hem varma," säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa i ett uttalande. Stödet levereras i syfte att möta de humanitära behoven i Ukraina. Sveriges utrikesminister: Stöd till Ukraina det viktigaste för svensk utrikespolitik. Omni 241017. Kommentar: Fyller ett mycket viktigt behov för Ukraina när Putin hela tiden raserar energisystemen. Putins skuggflotta släpper ut olja över hela världen. Gamla och dåligt underhållna ryska fartyg orsakar oljeutsläpp över hela världen, enligt en granskning från Politico och journalistnätverket Source Material. Analyser av satellitbilder avslöjar minst nio fall där den ryska skuggflottan släppt ut olja i haven sedan 2021. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) säger till Politico att fartygen utgör ett hot mot marina miljöer. "De här incidenterna illustrerar det." Vatten kring Thailand, Vietnam, Mexiko är exempel på platser där utsläpp har skett. Omni 241017. Trump: Zelenskyj skulle aldrig ha låtit kriget ske. Donald Trump antyder i en färsk podcast att Volodymyr Zelenskyj bär ansvaret för Rysslands anfallskrig mot Ukraina, rapporterar Washington Post. I intervjun med Patrick Bet-David upprepade Trump sin tidigare beskrivning av Zelenskyj som "världens bästa försäljare", och det felaktiga påståendet att den ukrainske presidenten åker hem från varje USA-besök med 100 miljarder dollar. Sedan fortsatte han: "Det betyder inte att jag inte vill hjälpa honom, för jag känner verkligen med de här människorna. Men han skulle aldrig ha låtit det där kriget börja. Det är dömt att förloras." Trump mötte Zelenskyj förra månaden: "Vi har en väldigt bra relation." Omni 241017. Kommentar: Så inkonsekvent av Donald Trump. Vad skulle Zelenskyj ha gjort för att förhindra att Putin startade kriget? Zelenskyj: Antingen Nato eller ukrainska kärnvapen. I ett samtal med Donald Trump sa Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ser två vägar framåt: att bli Natomedlem eller bygga egna kärnvapen. Det säger den ukrainske presidenten enligt Kyiv Post. I ett tal inför Europeiska rådet i Bryssel på torsdagen tog Zelenskyj upp Budapestuppgörelsen 1994, då Ukraina gav upp sina kärnvapen i utbyte mot säkerhetsgarantier från USA, Storbritannien - och Ryssland. "Vilka kärnvapenstater blev lidande? Inga, förutom Ukraina. Vilka gav upp sina kärnvapen? Ukraina. Vilka kämpar i dag? Ukraina," sa Zelenskyj. I samtalet med Trump - när det ägde rum är oklart - sa Zelenskyj att Ukraina föredrar att gå med i Nato framför att bli en kärnvapenstat igen. Zelenskyj: Antingen behöver vi kärnvapen eller en allians. Presenterade sin "segerplan" för EU och Nato. Varnade också för Nordkoreas hjälp till Ryssland. Budapestuppgörelsen. Omni 241017. "No Such Thing as Taiwan": Xi Jinping’s Military Surrounds the Island. You tube 12:09 241018. Kommentar: Kina kan starta ett världskrig om man anfaller Taiwan och försöker införliva landet.. Nordkoreanska soldater till Vladivostok - har fått ryska vapen och uniformer. Nordkorea har gjort den första förflyttningen av soldater till Ryssland, uppger Sydkoreas underrättelsetjänst enligt internationella nyhetsbyråer. 1 500 soldater tänkta att sättas in i Rysslands krig i Ukraina ska ha transporterats med militärfartyg till Vladivostok i östra Ryssland. Soldaterna uppges ha fått ryska vapen, militäruniformer och falska id-handlingar. I ett uttalande från underrättelsetjänsten beskrivs närmandet mellan Ryssland och Nordkorea som ett "allvarligt säkerhetshot" inte bara mot Sydkorea utan mot hela det internationella samfundet. Totalt ska Nordkorea skicka 12 000 soldater, uppger sydkoreanska underrättelsekällor för Yonhap. Tidigare har Ukraina angett att Nordkorea tänkt skicka 10 000 soldater. Kreml har förnekat att Nordkorea deltar i kriget. Omni 241018. Putin bjuder in Västbankens ledare till Bricsmöte. Rysslands president Vladimir Putin har bjudit in Mahmoud Abbas, ledare för Palestinska myndigheten som styr på ockuperade Västbanken, till ett möte med Brics i Kazan under nästa vecka. Det rapporterar Reuters. Abbas har inte uttalat sig om huruvida han planerar att delta. Putin förnyade också sitt uttalande om stöd för en tvåstatslösning, och sade att situationen i Palestina och Israel kommer att diskuteras under det kommande mötet. Brics är en ekonomisk och politisk sammanslutning som grundades av Ryssland, Indien, Brasilien, Kina och Sydafrika. Egypten, Iran, Etiopien och Förenta arabemiraten har anslutit. Ryssland vill att Brics startar en alternativ vetebörs. Omni 241018. Rapport: Västerländska delar i Nordkoreas robotar mot Ukraina. Elektronik från företag i USA, Schweiz, Storbritannien, och Nederländerna har hittats i en nordkoreansk robot som skjutits ned över Ukraina. Det uppger den oberoende ukrainska antikorruptionskommissionen Nako. "Alla komponenterna innebär absolut ett brott mot sanktionerna mot Ryssland som infördes efter landets fullskaliga invasion av Ukraina," säger Viktorija Vysjnivska, seniorutredare på Nako. Hon påpekar också att "liknande om än inte identiska" sanktioner varit på plats mot Nordkorea sedan långt innan krigsutbrottet. Nordkorea har försett Ryssland med stora mängder materiel till kriget i Ukraina, däribland robotar av den aktuella typen KN–23 och KN-24. Omni 241018. Kommentar: Kina kan ha leverat komponenterna. Mest närliggande. Satellitbilder visar: Här tränar de nordkoreanska soldaterna i Ryssland. Sydkoreas underrättelsetjänst har gått ut med satellitbilder som visar när 1 500 nordkoreanska specialstyrkor skickas till östra Ryssland. Det rapporterar Newsweek och Business Insider.Soldaterna ska få träning i Ryssland innan de skickas vidare för att strida mot Ukraina. Den sydkoreanska underrättelsetjänsten säger att man observerade trupprörelserna mellan den 8 och 13 oktober. På ett par av bilderna syns hur flera hundra soldater samlas på två förläggningar i ryska Fjärran östern. På andra bilder syns ryska fartyg som enligt Sydkoreas underrättelsetjänst transporterar soldaterna till Ryssland. De nordkoreanska soldaterna ska ha fått ryska uniformer och vapen samt förfalskade id-handlingar som anger att de är hemmahörande i Sibirien. Totalt ska Nordkorea skicka över 10 000 soldater för att strida på Rysslands sida i kriget mot Ukraina, enligt Sydkoreas underrättelsetjänst. Nordkorea har tidigare skickat vapen till Ryssland. Första gången Ryssland är på koreanska vatten sedan 1990. Omni 241018. Nästan 200 uppges ha släppts i rysk-ukrainsk utväxling. Ryssland och Ukraina har frigett 95 fångar vardera i en utväxling. Det uppger det ryska försvarsministeriet enligt Reuters. Ukraina har ännu inte bekräftat uppgifterna. Den senaste fångutväxlingen mellan de två länderna ägde rum i september. Då frigavs 103 fångar från båda sidor. Förenta Arabemiraten ska ha varit delaktiga i förhandlingarna, enligt Ryssland. Omni 241018. Trump: Kina respekterar mig för Xi vet att jag är galen. Om Donald Trump återvänder till Vita huset kommer Kina inte våga provocera honom - eftersom president "Xi Jinping vet att jag är galen", säger Trump till WSJ. Enligt Trump skulle han inte behöva använda militären för att hindra en kinesisk blockad av Taiwan eftersom Xi "respekterar mig". "Jag hade en väldigt stark relation med honom. Han var faktiskt en riktigt god, jag vill inte säga vän - jag vill inte verka dum, men jag kom bra överens med honom." I intervjun säger han även att om Kina försöker införa en blockad av Taiwan så kommer han att införa tullar på mellan 150 och 200 procent mot Kina. I intervjun säger han även att han "kom väl överens" med Vladimir Putin. Donald Trump ställde upp i en lång intervju med The Wall Street Journal. Omni 241020. Kommentar: Autoritära ledare kommer ofta bra överens, men det är minsta gemensamma nämnare som gäller. Attack mot vapenfabrik långt inne i Ryssland. I natt träffade ukrainska drönare en viktig rysk vapenfabrik 75 mil från den ukrainska gränsen inne i Ryssland. Det uppger ukrainska myndigheter rapporterar AFP. Attacken ska ha riktats mot Sverdlovfabriken i Dzerzhinsk, strax utanför Nizjnij Novgorod. Filmer på sociala medier visar en stor explosion samt hur små drönare blir nedskjutna. Enligt uppgifter till Kyiv Independent tillverkar fabriken artilleriammunition, flygbomber och stridsspetsar. Ryska myndigheter bekräftar att en attack ägt rum men säger att man lyckades stoppa den. Dock ska fyra brandmän skadats, enligt guvernören i Nizjnij Novgorod. Ryssland attackerade Ukraina i natt i flera vågor. USA och EU har utfärdat sanktioner mot fabriken. Omni 241020. Rysk bekräftelse: Delar av Svartahavsflottan flyttad. Ryssland har tvingats flytta stora delar av sin Svartahavsflotta från Sevastopol på den annekterade Krymhalvön för att undgå ukrainska attacker. Det säger den av Ryssland tillsatte senatorn i ockuperade Zaporizjzja, Dmitrij Rogozin, enligt Reuters. Bedömningen har gjorts av experter sedan länge men politikerns uttalande ses som den första bekräftelsen från ryskt håll. En stor del av fartygen ska ha flyttats till den ryska hamnstaden Novorossijsk ungefär 17 mil från Krym. Ukraina har framgångsrikt attackerat den ryska flottan vid flera tillfällen, bland annat med hjälp av egenutvecklade havsdrönare. Politikern säger att Rysslands drönarutveckling går för långsamt. Uppgifterna har stärkts av satellitbilder. Omni 241020. Den "galna guldrushen" plågar Ghana: "Katastrofalt." Ghana plågas av illegal guldgrävning som förstör värdefull mark och orsakar svåra föroreningar. Guldgrävningen i landet kallas för "den galna guldrushen", rapporterar BBC. Ghana har länge varit känt för sina stora guldfyndigheter och är världens sjätte största guldexportör. Tidigare brukade fattiga män söka efter guld med enkla redskap men sedan kinesiska affärsmän kom till landet har metoderna förändrats. Träd huggs ner och de övre jordlagren grävs bort. Jordmassor transporteras sedan till särskilda platser där jord och sten tillförs vatten och olika ämnen, som kvicksilver och cyanid, för att få fram guldet. "Illegal småskalig guldgrävning har funnits i flera decennier i Ghana. Men man har tappat kontrollen de senaste åren med katastrofala resultat," säger jordbruksexperten John Manful. Även många ghaneser är inblandade i guldgrävningen. Omni 241020. Varierande reaktioner från väst på Zelenskyjs segerplan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs plan för att stoppa kriget mot Ryssland har hittills fått varierande reaktioner från de allierade i väst, skriver AP. I "segerplanen" ingår bland annat en formell inbjudan till Ukraina att gå med i Nato och tillstånd att använda långdistansrobotar från väst för att slå mot mål i Ryssland. Enligt analytiker är det otänkbart att något beslut fattas i USA före valet den 5 november, och det är oklart hur nästa president kommer att agera. Zelenskyjs mål beskrivs vara att stärka Ukraina så mycket att Ryssland tvingas till förhandlingsbordet, men enligt Justin Crump, som är tidigare brittisk stridsvagnsbefälhavare, väntade sig nog många en mer "operativ plan" för att segra. Frankrike har gett sitt stöd för planen gått med på att försöka övertyga andra europeiska länder, medan Tyskland står fast vid beslutat att inte skicka Taurus-roboten till Kyiv. Ungerns Viktor Orbán, som har en nära relation till Vladimir Putin, kallade planen "mer än skrämmande" och Kremls talesperson Dmitrij Peskov hånade planen som efemär. Ukrainska analytiker är missnöjda med namnet på planen. Frankrikes utrikesminister: En rysk vinst skulle innebära internationellt kaos. Omni 241020. Skripal gavs fel medicin - kan ha motverkat novitjok. Den före detta ryske agenten Sergej Skripals liv kan ha räddats av att han av misstag gavs ett läkemedel mot nervgift efter att ha förgiftats i anslutning till sitt hem i Storbritannien i mars 2018. Det rapporterar The Telegraph. Enligt en pågående utredning ska ambulanspersonal antagit att Skripal, som förgiftats med nervgiftet novitjok, drabbats av en överdos av narkotika. Ambulanspersonalen ville därför ge Skripal naloxon, som används vid överdoser. Man ska dock ha tagit fel flaska och i stället gett honom atropin, som används vid de mycket ovanliga fall då någon utsatts för nervgift. Enligt Andrew O’Connor, juridiskt ombud i utredningen, kan felmedicineringen potentiellt ha räddat Skripals liv. Majoriteten av brittisk ambulanspersonal uppges aldrig ha behandlat ett nervgiftsfall. Skripal: Putin beordrade novitjok-attacken mot mig. Förgiftningen av Sergej och Julia Skripal. Omni 2410120. EU: Oöverträffad påverkan från Ryssland i valet. EU uppger att Moldaviens folkomröstning om att gå med i unionen samt presidentvalet varit kantat av hot och inblandning från Ryssland, rapporterar AFP. EU:s talesperson Peter Stano sa på måndagen att omröstningen ägt rum under "aldrig tidigare skådad inblandning och hot från Ryssland och dess ombud". Ja-sidan som röstade för att skriva in målet om ett EU-medlemskap i Moldaviens konstitution såg på måndagen ut att ha vunnit med en mycket knapp marginal. Också den EU-vänliga presidenten Maia Sandu har anklagat Ryssland för valpåverkan. EU: "Siktat på att destabilisera de demokratiska processerna i Moldavien." Kreml menar att oppositionen "förföljts" under valkampanjen och uppger att det skett oegentligheter i valet för att resultaten visade på en "svårförklarlig" ökning av röster till förmån för president Maia Sandu. Enligt Sandu handlar det om (från Rysslands sida) "ett bedrägeri av aldrig tidigare skådad omfattning". "Moldavien har ställts inför ett aldrig tidigare skådat angrepp på vårt lands frihet och demokrati." Ryssland kräver bevis för anklagelserna om påverkan. Omni 241021. Moldavien röstar ja till EU - 13 000 rösters marginal. Det blev en riktig rysare men Moldavien har med minsta möjliga marginal röstat ja till att påbörja processen att gå med i EU, rapporterar flera medier. Med i princip alla röster räknade vinner ja-sidan med 50,4 procent, vilket innebär ett övertag på omkring 13 000 röster. Resultatet ses som en överraskning då många på förhand trodde att ja-sidan skulle vinna stort. "Jag skäms över det här resultatet," säger Chisinaubon Daniel till oberoende Moscow Times. Han röstade för ett EU-medlemskap och hoppades att resultatet skulle vara mer övertygande. Han tror att många röstade nej för att visa sitt missnöje mot sittande EU-vänliga presidenten Maia Sandu. Oberoende observatörer, och president Sandu, har anklagat Ryssland för att försöka påverka valet. Ryssland nekar till anklagelserna. Moldovier på både ja- och nej-sidan anser att de har fått det sämre under Sandus styre. OSSE säger att valet kunde genomföras på ett korrekt sätt trots "allvarliga försök att underminera valets integritet". Sandu hävdar att "kriminella grupper" har betalat för nej-röster. Sandu van första omgången av presidentvalet som hölls samtidigt som folkomröstningen. Omni 241021. Seouls varning till Kreml: Svarar med kraft på hot. Rysslands ambassadör i Seoul har på måndagen kallats upp av det sydkoreanska utrikesdepartementet. På mötet krävde Sydkorea att Ryssland skickar hem de omkring 1 500 nordkoreanska soldater som uppges tränas för strid i Ukraina samt att ländernas militära samarbete ska upphöra. Det rapporterar Korea Herald.Sydkoreas vice utrikesminister ska i "starkast möjliga ordalag" ha fördömt samarbetet och gett Ryssland en varning: "Hot mot vår säkerhet kommer att mötas med samtliga tillgängliga medel i samarbete med det internationella samfundet," ska viceministern ha sagt enligt ett uttalande. Nordkorea uppges vara redo att bistå Ryssland med 12 000 soldater i invasionen av Ukraina. Utöver Sydkorea har även Nato och USA varnat för att utvecklingen är farlig. Den ryske ambassadören ska "noga ha lyssnat" och lovat att föra det som sades på mötet vidare till Kreml. Sydkoreas president: "Vi kommer inte att tyst titta på." USA i FN:s säkerhetsråd: "Konsulterar våra allierade." Expert: Nordkorea förväntas få något i utbyte. Sydkoreanska statliga Yonhap bekräftar att mötet ägde rum. Omni 241021. Knappt EU-ja i Moldavien efter valrysare. Ryssland anklagas för att ha försökt påverka folkomröstningen i Moldavien, som handlade om att skriva in landets strävan efter EU-medlemskap i grundlagen. Rösträkningen blev oväntat jämn, men ja-sidan vann med knapp marginal. Med 99,6 procent av rösterna räknade och ett övertag med 13 000 röster för ja-sidan, förklarar Moldaviens president Maia Sandu att landet röstar ja till att grundlagsfästa sina EU-ambitioner. "Vi vann rättvist i en orättvis kamp," säger hon. Den preliminära rösträkningen visar att ja-sidan får en knapp majoritet på 50,4 procent av rösterna. Moldavien har därmed vunnit sitt första svåra slag på vägen mot att bli EU-medlem, enligt Sandu. Men länge såg det ut som att nej-sidan kunde vinna. Presidenten kommenterade under söndagen nej-sidans oväntat starka resultat som en konsekvens av att demokratin och friheten för landet "utsatts för ett angrepp av aldrig tidigare skådad omfattning". Ryska påverkansoperationer har enligt Sandu pågått i flera månader. Även EU-kommissionen i Bryssel har noterat rysk påverkan. "Det här valet genomfördes under påverkan och hot från Ryssland och dess allierade - utan tidigare motstycke - i syfte att destabilisera Moldaviens demokratiska processer, säger kommissionens talesperson Peter Stano. Det finns misstankar om en enorm påverkanskampanj, där röster från hundratusentals människor kan ha köpts av proryska grupper. I veckan greps även över 100 moldavier som ska ha tränats i Moskva för att skapa ordningsstörningar runt röstningen. Ryssland har förnekat inblandning i valet och kräver bevis för anklagelserna. Vidare hävdar Kremls talesperson Dmitrij Peskov, utan att presentera några bevis, att man upptäckt "avvikelser" i rösträkningen. EU-vänliga Sandu var drivande bakom beslutet att Moldavien sökte medlemskap i EU 2022, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En västvänlig regering leder landet sedan 2021. Folkomröstningen var ett sätt för den och Sandu att försöka slå fast att Moldaviens framtid ska sökas i EU. Men förhandlingarna om medlemskap väntas pågå i många år. Samtidigt med folkomröstningen hölls presidentval där Maia Sandu fick störst stöd med 42 procent. Men eftersom hon inte fick över 50 procent blir det en andra valomgång den 3 november då hon ställs mot den pro-ryska kandidaten Aleksandr Stoianoglo, som fick cirka 26 procent av rösterna. msn 241021. Kommentar: Ryssland lyckades nästan. Minst tolv civila skadade i attack mot Charkiv. Minst tolv civila, sju kvinnor och fem män, har skadats i en rysk attack mot den ukrainska storstaden Charkiv sent i går kväll, uppger lokala myndigheter för AFP. Enligt myndigheterna rör det sig om bostadshus, bensinstationer och högspänningsledningar som träffats i tre olika stadsdelar. Ryssland ska ha utfört attacken med glidbomber, enligt Ukrainas nationella polis, som uppger att bomberna riktades mot till synes slumpmässiga mål i staden och inte mot militära mål. Även Kyiv har attackerats under natten, men ingen uppges ha skadats. Strömmen har försvunnit i delar av staden till följd av attackerna. I staden Kryvyj Rih i centrala Ukraina har tre personer skadats i attacker. Omni 241021.Kommentar: "Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda." (Joh 10:10.) Stortjuven Putin vill stjäla Ukraina och det här är hans metod, Ryska trupper kilometer bort: "Jag vill inte lämna." De ryska styrkorna har närmat sig den ukrainska staden Pokrovsk de senaste månaderna. Trots att de nu bara är knappt en mil bort håller 35-åriga Anna sin restaurang öppen. För de ukrainska soldaterna som är stationerade i staden är serveringen en viktig knutpunkt för att komma och äta och träffa vänner, skriver AFP som besökt staden i frontlinjen. "Våra försvarare behöver oss. De behöver också bara ha en god kopp kaffe med en varmkorv," säger Anna till nyhetsbyrån. Enligt pro-ryska militärbloggar strider nu ryska trupper i utkanten av Selydove, alldeles strax sydost om Pokrovsk, rapporterade The Guardian på måndagen. Enligt tidningen innebär det att det ryska greppet stärks runt staden. Många har redan evakuerat staden och den liknar redan en spökstad. 71-årige Valery säger att han hela tiden planerat att lämna men fortsätter att skjuta upp beslutet: "Jag vill inte åka någonstans. Jag vill inte lämna allt. Men det finns ingen utväg," säger han till AFP medan han väntar på sin beställning på Annas restaurang. AFP: En glimt av normalt liv i spökstaden Pokrovsk. Folk förbereder sig på det värsta i Pokrovsk. Ukraina har slagit tillbaka flera ryska attacker - bland annat i Selydove nära Pokrovsk. Omni 241022. Svaret till Nordkorea: Kan skicka vapen till Ukraina. Sydkorea kan komma att skicka vapen direkt till Ukraina som svar på de militära banden mellan Nordkorea och Ryssland. Det uppger en tjänsteman på president Yoon Suk-yeols kontor på tisdagen till Reuters. Enligt den sydkoreanska presidentadministrationen förbereds nu diplomatiska, ekonomiska och militära åtgärder efter att Sydkoreas underrättelsetjänst uppgett att Nordkorea skickat 1 500 militärer till Ryssland för träning. "Vi skulle överväga att tillhandahålla vapen för defensiva syften som en del av steg-för-steg-scenarierna, och om det verkar gå för långt kan vi också överväga offensiv användning," säger tjänstemannen till reportrar. Spänningarna på Koreahalvön har ökat senaste tiden. Nordkorea har nekat till att man skickat trupper och menar att påståendet från Sydkorea är "grundlöst". Sydkorea kräver att nordkoreanska soldater skickas tillbaka. Ryssland har inte bekräftat att de har fått nordkoreanska soldater men försvarar samarbetet med Nordkorea. Seouls varning till Kreml: Svarar med kraft på hot. Sydkoreas president: "Vi kommer inte att tyst titta på." Omni 241022. Kommentar: Vilken blålögn av Nordkorea! Utrikesministern: Kan vara rätt att prata med Putin - på Ukrainas villkor. Det kan vara rätt att prata direkt med Rysslands president Vladimir Putin för att få ett slut på kriget i Ukraina, men det får aldrig ske över huvudet på landet. Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i en intervju med SvD, efter en månad på ministerposten. "Det måste vara Ukraina som dikterar villkoren för fred, och det får inte ske några samtal eller försök där de inte är involverade." Ett annat villkor är att man aldrig kan acceptera att Ryssland annekterar delar av Ukraina, säger Malmer Stenergard, som har små förhoppningar om att Putin skulle dra tillbaka sina styrkor. Debatten om fredssamtal har lyfts igen efter att Tysklands förbundskansler Olaf Scholz öppnat för att prata med Ryssland. Ministern: Självklart orolig att Ukraina inte ska vinna kriget. Omni 241022. Ukrainas befolkning har sjunkit med 10 miljoner. Ukrainas befolkningsmängd har minskat med 10 miljoner sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022. Det säger Florence Bauer, regiondirektör för FN:s befolkningsfond (UNPFA), skriver AFP. Anledningen är dels att många människor flytt landet, dels att födelsetalen sjunkit drastiskt under kriget. Enligt UNPFA har Ukraina i dagsläget en befolkningsmängd på knappt 38 miljoner. Redan före kriget hade Ukraina ett av Europas lägsta födelsetal. Omni 241022. Flera dödade i ryska attacker mot Ukraina. Flera personer har dödats i ryska attacker mot Sumy och Donetsk i Ukraina på tisdagen, rapporterar AFP. Tre personer, varav ett barn, uppges ha dödat i en nattlig attack mot Sumy som ligger i gränsregionen mot ryska Kursk. Ett 60-tal ryska drönarattacker riktades mot Ukraina under natten och det ukrainska luftförsvaret uppger att 42 av dessa skjutits ner, rapporterar Reuters. Enligt ryska tjänstemän har en person dött i en ukrainsk drönarattack i den ryskockuperade staden Energodar. Ukrainas president ber om nytt stöd: "Ryska terrorn kan bara överkommas genom enighet." Tre dödade i attack mot bostadshus. Ukrainska har förstört 42 av 60 ryska drönare natten till tisdag. Ryssland: Ukrainsk drönarattack mot alkoholfabrik. Ytterligare två personer uppges ha dött i ett ryskt artilleriangrepp mot Myrnograd i Donetsk. Omni 241022. Klart: Frysta ryska pengar ska gå till Ukraina. EU-parlamentet säger klart och tydligt ja till EU:s senaste stöd till Ukraina, skriver Reuters. Beslutet att låna ut upp till 35 miljarder euro - nästan 400 miljarder kronor - till Ukraina godkändes med 518 ja-röster mot 56 nej och 61 nedlagda röster. Pengarna ska säkras med hjälp av de mångmiljardbelopp av ryska centralbankstillgångar som frusits i EU sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Nu återstår det för EU-länderna att enas om att förlänga frysningstiden för pengarna med 36 månader i taget i stället för normala sex månader. Den frågan kommer tas upp först efter USA:s presidentval. Omkring 210 miljarder euro är frysta i de 27 EU-länderna. Ungern, som är höstens ordförandeland i ministerrådet, har bestämt att frågan om förlängning ska tas upp efter USA-valet.
Omni 241022. Europadomstolen dömer ut Rysslands "agentlagar". De ryska lagar som kräver att journalister, aktivister och andra medborgare registrerar sig som "utländska agenter" bryter mot mänskliga rättigheter. Det konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna på tisdagen. De ryska lagarnas syfte är att "straffa och skrämma snarare än att ta itu med det påstådda behovet av transparens", skriver domstolen, enligt AFP. Åtalet väcktes av 107 målsägande som menar att Ryssland infört lagarna som en systematisk kampanj mot regeringskritiker. Domstolen uppmanar Ryssland att betala ut olika belopp på mellan 5 000 till 10 000 euro till de målsäganden för icke-ekonomisk skada och dessutom belopp för konkreta ekonomiska skador, skriver nyhetsbyrån. Domstolen skriver att "utländska agenter" ofta ses som "spioner" av den ryska allmänheten. Omni 241022. Modi till Putin: Vill se "snabb fred" i Ukraina. Den ryske ledaren Vladimir Putin öppnade den tre dagar långa Bricsgruppens konferens som hålls i Kazan i Ryssland. Inledningen av toppmötet visar att Kreml vill skicka signaler om att många världsledare fortfarande är vänskapliga med Ryssland, skriver nyhetsbyråerna. Putin inledde med att träffa den indiske premiärministern Narendra Modi och underströk att "Indien har en speciell relation med Ryssland". Modi å sin sida talade om fred i Ukraina: "Vi har varit i ständig kontakt över konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Vi anser att dispyten skulle kunna lösas fredligt. Vi stödjer helt försöken att återställa fred och säkerhet," säger Modi. Modi säger att han vill se fred i Ukraina.
Brics-länderna består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika samt Egypten, Etiopien, Iran och Förenade arabemiraten. AFP: Putin vill visa att väst misslyckats med att isolera Ryssland. Expert: "Mötet handlar om att Putin vill slå tillbaka."
Omni 241022. Rapport: Ryssland, Kina och Iran kan skada det svenska elnätet. Ryssland, Kina och Iran står för de största hoten mot den svenska elförsörjningen, skriver Sydsvenskan baserat på en ny rapport från Svenska kraftnät. Elnätet beskrivs som sårbart och enligt rapporten skulle infrastruktur kunna angripas via till exempel en cyberattack. "Mål inom elförsörjningen för ett antagonistiskt angrepp kan vara infrastruktur, it-system, information och personal," står det i rapporten. Svenska kraftnät menar att utländska aktörer skulle kunna skada elnätet fysiskt genom att använda ombud, till exempel kriminella personer.
Omni 241022. Kim Yo-Jong kallar Ukraina och Sydkorea "galningar". Den nordkoreanska ledaren Kim Jong-Uns syster Kim Yo-Jong kallar Ukraina och Sydkorea för "galningar" efter att länderna varnat för att Nordkorea skickar soldater som ska strida på Rysslands sida i Ukraina. Det rapporterar Bloomberg och Politico. "De är olydiga hundar som uppfostrats av USA," säger hon i ett uttalande. Hon säger vidare att Sydkorea har provocerat dem genom att skicka drönare över Nordkorea. "Provokationer mot en kärnvapenstat kan leda till en hemsk och otänkbar situation." Tonläget på den koreanska halvön har skruvats upp den senaste tiden. Nordkorea sprängde nyligen vägen som förbinder länderna, och Seoul har i veckan meddelat att man ser Nordkoreas militära samarbete med Ryssland som ett hot mot sin säkerhet. Politico tolkar Kim Yo-Jongs uttalande som ett kärnvapenhot. Enligt Ukraina planerar Nordkorea att skicka 12 000 soldater för att bistå Ryssland. Omni 241022. Kraftverk och gas i fokus när Putin träffar Erdogan. Under onsdagen ska Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin träffas i samband med Brics-mötet i ryska Kazan. Enligt den statligt kontrollerade ryska nyhetsbyrån Ria kommer ledarna bland annat att prata om byggandet av nya kraftverk samt ett nav för gas i Turkiet. SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén säger att Turkiets deltagande är "en kontroversiell fråga". Länder i väst har kritiserat Erdogans möten med Putin. "För Turkiets del så ser man det här som att man försöker spela i båda lägren," säger han. Ryska nyhetsbyrån: Ledarna kan ge nya uppdrag till sina departement efter mötet. Omni 241023. Ryssland: Ddos-attack mot utrikesdepartementet. Rysslands utrikesdepartement har blivit utsatt för en överbelastningsattack, en så kallad ddos-attack. Det rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass. Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, säger att det handlar om en "storskalig" ddos-attack. Hennes presskonferens tvingades skjutas upp på grund av överbelastningsattacken, menar hon. Det finns ingen ytterligare information om vem som ligger bakom angreppet, eller vilka följder det får. Enligt nyhetsbyrån Ria arbetar specialister med ärendet. Nyheten kommer från ryska nyhetsbyrån Tass. Omni 241022. Amerikanska generaler avslöjar vilka två Nato-länder som kan bli Putins mål före 2027. Högt uppsatta amerikanska militära tjänstemän, inklusive generalerna Philip Breedlove och Ben Hodges, har skisserat ett dystert scenario där Ryssland kan inleda en attack mot Lettland och Litauen senast 2027. Tio dagar för styrkorna att anlända. Enligt Digi24 skulle Ryssland använda sin exklav Kaliningrad och det närliggande Belarus som strategiska punkter för att invadera de baltiska staterna, som båda är medlemmar i Nato. I detta scenario skulle Ryssland inleda en offensiv och snabbt överväldiga Lettland inom tre dagar, samtidigt som de också attackerar Litauen. De Nato-styrkor som är stationerade i regionen skulle tvingas tillfälligt retirera tills förstärkningar kunde anlända under artikel 5, alliansens klausul om ömsesidigt försvar. Rapporten uppskattar att det kan ta upp till tio dagar för Nato:s huvudsakliga styrkor att anlända, under vilken tid de baltiska staterna skulle vara sårbara. Tysklands Bundeswehr, som för närvarande har cirka 800 soldater stationerade i Litauen som en del av Nato:s framåtriktade närvaro, skulle spela en nyckelroll i försvaret. Till 2027 förväntas den tyska kontingenten öka till 4 800 soldater med 44 Leopard 2-stridsvagnar. Enligt simuleringen skulle en tysk pansarbataljon hjälpa till att stoppa Rysslands framryckning in i Litauen, medan ytterligare Nato-styrkor skulle inleda motoffensiver. Den simulerade striden skulle leda till stora förluster på båda sidor. De litauiska styrkorna, tillsammans med Nato-allierade, skulle förlora 17 stridsvagnar, 145 pansarfordon och över 3 600 soldater. Samtidigt skulle Ryssland drabbas av förlusten av över 400 stridsvagnar, 1 000 pansarfordon och 11 000 soldater. Dock antyder scenariot att Litauen skulle vara "ödelagt och delvis ockuperat" innan Nato kunde fullt ut ingripa. msn 241023. Kommentar: Putin avgör och han är inte helt rationell. Orbán: Stå emot EU som Sovjet. Ungern bör kämpa mot ledningen i Bryssel på samma sätt som man gjorde mot de styrande i Moskva på 1950-talet. Orden kommer från Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som fortsätter att kritisera EU, trots att hans land just nu sitter som ordförande i EU:s ministerråd. "Böjer vi oss för viljan från en utländsk makt, den här gången från Bryssel, eller står vi emot den? Jag föreslår att vårt svar ska vara lika klart och tydligt som 1956. För oss är läxan från 1956 att vi måste kämpa för bara en sak: för Ungern och för ungersk frihet," talade Orbán i Budapest på onsdagen enligt nyhetsbyrån AFP. Omkring 3 000 personer dödades när sovjetiska styrkor brutalt slog ned ett kortvarigt ungerskt försök att koppla sig loss från Sovjetväldet. Nutidens Ungern har varit medlem i EU sedan 2004, men är flitigt i konflikt med EU-kommissionen, EU-parlamentet och övriga EU-länder, inte minst när det gäller synen på Rysslands krig i Ukraina. msn 241023. Putin: "Multipolär världsordning" bildas. En oåterkallelig "multipolär världsordning" håller på att bildas, säger Rysslands president Vladimir Putin vid Brics-ländernas toppmöte i ryska staden Kazan. Han välkomnar erbjudanden från andra länders ledare att medla i Ukraina-konflikten. Sammanslutningen Brics, som till stor del består av diktaturer eller länder med kraftigt demokratiskt underskott, har tidigare kritiserat "västländers hegemoni" som leder till vad de kallar ett maktfullkomligt världsherravälde. "Processen att bilda en multipolär världsordning är i gång, en dynamisk och oåterkallelig process," säger Putin till Brics-ländernas ledare när mötet invigs på onsdagen. Många länder på Brics-mötet har uttryckt "en önskan om att bidra mer aktivt" för att lösa konflikten i Ukraina, en önskan som Putin välkomnar, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov vid sidan av toppmötet, rapporterar ryska statliga medier. I samtal under mötet har Putin enligt Peskov lyft vad han uppger är "den mycket positiva dynamiken på fronten för de ryska väpnade styrkorna". EU uppmanar Brics-ledarna att säga till Putin att "omedelbart avsluta kriget" i Ukraina. "Vi litar på att alla deltagare vid toppmötet i Kazan kommer att använda detta tillfälle till att uppmana Putin ännu en gång att omedelbart avsluta kriget mot det ukrainska folket," säger EU-talespersonen Peter Stano. FN:s generalsekreterare António Guterres har anlänt till Ryssland för att också delta i toppmötet. Enligt Guterres ska han på plats "bekräfta sina välkända ståndpunkter i Ukrainakonflikten", men hans besök på rysk mark har kritiserats av Ukrainas utrikesdepartement. Kort efter att Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 uppmanade Guterres till ett omedelbart eldupphör, vilket inte hörsammades av Ryssland. Vid toppmötet i Kazan kommer Guterres att träffa ett antal ledare, bland annat den ryske presidenten Vladimir Putin på torsdag, vilket blir deras första möte på mer än två år. De ursprungliga så kallade Brics-länderna är Brasilien, Indien, Kina, Sydafrika och Ryssland, men de har senare utökats med bland andra Saudiarabien, Egypten, Etiopien, Förenade arabemiraten och Iran.
msn 241023. Hjälp från Nordkorea tecken på ryska motgångar. Att Nordkorea hjälper Ryssland i Ukrainakriget är ett tecken på att den ryska krigföringen inte går som planerat, rapporterat nyhetsbyrån AP som pratat med den tidigare brittiske befälhavaren Justin Crump. "Man får inte tusentals soldater från Nordkorea om ens krig går bra," säger han. Även Sydkoreas försvarsminister Kim Yong Hyun har kommenterat Nordkoreas stöd till Ryssland. Han säger att de nordkoreanska soldaterna blir "kanonmat" i Ryssland. Ukraina: Över 13 000 containrar med vapen från Nordkorea till Ryssland det senaste året. Den nordkoreanska styrkan är förmodligen för liten för att "vända kriget". Sydkoreas försvarsminister: Kim Jong-Un säljer ut sin armé Omni 241024. Sydkorea om grannens rysstöd: Provokation och hot. En "provokation" som inte kommer att gå obemärkt förbi - och som hotar den globala säkerheten. Så säger Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol om uppgifterna att grannlandet Nordkorea skickat styrkor till Ryssland som stöd i Ukrainakriget. Yoon fällde kommentarerna efter ett möte med den polske presidenten Andrzej Duda, som är på besök i Seoul. Han sade att de båda ledarna är överens om att Nordkoreas agerande "hotar global säkerhet bortom den koreanska halvön och Europa". USA, Sydkorea och Nato bekräftade på onsdagen att nordkoreanska soldater befinner sig i Ryssland. "Om dessa styrkor kommenderas till Ukraina innebär det en betydande upptrappning i Nordkoreas stöd för Rysslands illegala krig", sade Natos talesperson Farah Dakhlallah då i ett skriftligt uttalande. Enligt Sydkoreas underrättelsetjänst Nis planerar Nordkorea att skicka totalt 10 000-12 000 soldater till Ryssland fram till december. I nuläget ska 3 000 soldater ur landets specialstyrkor befinna sig i Ryssland. Parallellt med torsdagens varning röstade ledamöter i det ryska underhuset duman enhälligt för att godkänna en försvarsuppgörelse mellan Ryssland och Nordkorea. Den stipulerar "ömsesidigt stöd" om någon av parterna utsätts för fientlig handling. msn 241024. Vilka är Rysslands främsta allierade? msn 241024. Kommentar: Armenien fjärmar sig dock från Ryssland medan Georgien närmar sig. Ungern borde också ha varit med. Sydkorea och Polen fördömer Nordkoreatrupp. Sydkoreas president Yoon Suk Yeol och Polens president Andrzej Duda fördömde på torsdagen Nordkoreas utsändande av trupper till Ryssland för kriget mot Ukraina och kallade det för ett globalt säkerhetshot, rapporterade nyhetsbyrån Yonhap. Yoon sa även att man kommer att samarbeta nära med Polen för att stödja det ukrainska folket. De två ledarna höll ett toppmöte och kom överens om att aktivt stödja slutförandet av ett nytt kontrakt för export av sydkoreanska K-2-stridsvagnar till Polen före årets slut. (svt 241024.) Ryssland ratificerar avtal med Nordkorea. Ryska lagstiftare ratificerade på torsdagen ett avtal med Nordkorea om ömsesidigt militärt bistånd, skriver AP. Det ryska parlamentets underhus, duman, röstade snabbt för att godkänna det "omfattande strategiska partnerskapsavtalet" som Rysslands president Vladimir Putin undertecknade med Nordkoreas ledare Kim Jong Un under ett besök i Pyongyang i juni. Överhuset förväntas snart göra detsamma. Avtalet förpliktar Ryssland och Nordkorea att omedelbart ge militärt bistånd med "alla medel" om någon av dem attackeras. (svt 241024.) Ryska försvarsbudgeten ökar till 1 500 miljarder. Under torsdagen röstade det ryska underhuset igenom ett budgetförslag som bland annat innebär att landets försvarsutgifter ökar med runt 30 procent 2025, rapporterar flera medier. Den ryska försvarsbudgeten har sedan invasionen av Ukraina nått nivåer som inte skådats sedan Sovjetunionens era. Utgifterna nästa år landar på motsvarande 145 miljarder dollar (cirka 1 500 miljarder svenska kronor). Förslaget röstades igenom med stor majoritet, endast en person röstade emot. Budgetförslaget ska diskuteras i en andra omgång den 14 november. Försvars- och säkerhetskostnader står för cirka 40 procent av Rysslands statliga utgifter. Ryssland betalar lukrativa löner till soldaterna som strider mot Ukraina. Omni 241024. Kommentar: Den svenska försvarsbudgeten för 2024 är på 119 miljarder kronor och utgör 9 % av statsbudgeten. Efter 2025 ökar budgeten stegvis till 173 miljarder 2028, vilket beräknas motsvara 2,6 procent av BNP. Därefter ska försvarsbudgeten ligga kvar på 2,6 procent av BNP, vilket beräknas innebära 186 miljarder kronor 2030. Analyser: Få stridsvilliga i Ryssland kan göra att Putin tar hjälp av Nordkorea. Den nordkoreanska hjälpen till Ryssland, som kommer i form av tusentals soldater, lär få en psykologisk påverkan på de ukrainska soldater som kämpar för att hålla den ryska armén borta. Det skriver Keir Simmons och Natasha Lebedeva i en analys för NBC News. Rysslands budskap till Ukraina är att de kan strida över en längre tid. Samtidigt skriver Simmons och Lebedeva att det finns saker som oroar Putin. "De få oberoende undersökningarna som görs i Ryssland indikerar att de flesta inte vill förlora i Ukraina, men att de heller inte vill ha mer krig," skriver de. Möjligheterna att kalla in nya soldater kan därför vara begränsade. Det skulle kunna förklara varför Putin tar hjälp av Nordkorea. Nordkoreas beslut att skicka soldater till Ukrainakriget väcker även frågor om Kinas nära band till diktaturen. I en analys i New York Times skriver David Pierson att beslutet "kommer att testa banden som aldrig förr". Kina försöker framställa sig själv som en fredlig stormakt till skillnad från USA, skriver han. Att soldater från nära allierade Nordkorea nu strider mot väststödda styrkor på uppdrag av en annan allierad undergräver den berättelsen. Omni 241024.
Vladimir Putin förnekar inte uppgifterna om Nordkorea. Rysslands president Vladimir Putin förnekar inte att nordkoreanska soldater görs redo för strid mot Ukraina, rapporterar Reuters. På en presskonferens på det pågående Brics-mötet säger Putin att Ryssland är i "kontakt med sina nordkoreanska vänner". "Det är vår ensak hur vi implementerar avtalet," säger han. Han vände sedan skulden mot väst, som han menar har bidragit till att eskalera situationen genom att skicka vapen till Ukraina. Putin bekräftade heller inte uppgifterna. Putin: Har aldrig tvivlat på Nordkorea är redo att samarbeta. Ukraina: Första soldaterna från Nordkorea i strid. Omni 241024. Putin välkomnar Trumps kommentarer om Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin välkomnar Donald Trumps "uppriktiga" kommentarer om att få ett slut på kriget i Ukraina, rapporterar AFP. "Han pratar om att göra vad som helst för att få ett slut på konflikten i Ukraina. Självklart välkomnar vi sådana kommentarer, oavsett vem som yttrar dem," säger Putin på en presskonferens. Det är oklart exakt vilken kommentar Putin syftar på. Trump har bland annat sagt att han skulle kunna få ett slut på kriget i Ukraina på ett dygn, antytt att det är Kyiv som bär ansvaret för att Ukraina invaderats och han ska enligt uppgifter ha sagt att Ukraina måste göra territoriella eftergifter för att uppnå fred. Trump har däremot också sagt att han har en "väldigt bra" relation till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Putins kommentarer kom i samband med att Bics-toppmötet i Ryssland avslutades. Trump: Zelenskyj skulle aldrig ha låtit kriget ske. Uppgifter: Trump vill att Ukraina ska lämna över regioner till Ryssland (7 april). Trump: Kriget skulle aldrig ha skett om jag var president. Omni 241024. Expert: Troligen Nordkoreas elitstyrkor som satts in. Hundratals nordkoreanska soldater, förklädda för att efterlikna minoritetsgrupper från Sibirien, har filmats på militärbaser i östra Ryssland. Det rapporterar Financial Times, som skriver att filmerna har publicerats av den sydkoreanska underrättelsetjänsten. Enligt uppgifter tränas upp till 12 000 nordkoreaner i Ryssland och väntas sättas in i strid i ryska Kursk, som delvis är belägrat av Ukraina. Ukraina uppger att de första nordkoreanska soldaterna redan satts i strid. Nordkoreakännaren Niklas Swanström säger till Expressen att det sannolikt är landets specialstyrkor det handlar om. "Fallskärmsjägare och jägarsoldater. Det är 'top of the line' av vad Nordkorea har att erbjuda," säger han och tillägger att det återstår att se hur effektiva de är. Expert: Nordkoreanerna mer effektiva - men ribban är låg. Nordkorea-kännaren Niklas Swanström tror att landet skickar elitsoldater. Omni 240124. Uppgifter: Ukrainska krigsfångar har avrättats. Ryska styrkor har avrättat fyra ukrainska krigsfångar i regionen Donetsk, uppger Ukrainas riksåklagare. Uppgiften om avrättningarna är den senaste i en rad anklagelser om krigsbrott mot Ryssland sedan landet inledde sin storskaliga invasion av Ukraina i början av 2022. Moskva har inte kommenterat uppgifterna, som inledningsvis inte har kunnat verifieras. Båda parterna har tidigare anklagat varandra för att ha avrättat krigsfångar. (svt 241024.) Ukraina: 40 av 50 drönare nedskjutna. Ukraina uppgav på torsdagen att de skjutit ner 40 av 50 ryska drönare som avfyrades i en nattlig attack, medan ytterligare sju försvann från radarn, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Enligt Ukraina befann sig fortfarande en drönare i ukrainskt luftrum medan två andra hade vänt tillbaka mot Ryssland och Belarus. Ukraina använder ett elektroniskt system för att förvirra drönarnas navigationssystem, vilket ofta får dem att försvinna från radarn eller ändra kurs, skriver Reuters. (svt 241024.) Försvarsministern om Trumps fredsplan i Ukraina: "Inte något vi stödjer." Donald Trump säger sig kunna lösa kriget i Ukraina på ett dygn. I planen ingår bland annat att Ukraina inte ska kunna bli medlemmar i EU eller Nato. En idé som försvarsminister Pål Jonson (M) säger nej till. "Det är inte någonting vi stödjer," säger han i SVT:s 30 Minuter. Om Donald Trump vinner det amerikanska presidentvalet har han lovat att lösa kriget i Ukraina innan han installeras som president. Sveriges försvarsminister vill inte säga något om Trumps förutsättningar att lyckas med planen, men han betonar att det enbart är Ukraina som kan avgöra när det är läge att fredsförhandla. "Det är viktigt att det inte sker några beslut över Ukrainas huvud," säger Pål Jonson (M) i 30 Minuter. Trump har ännu inte presenterat nån fullständig fredsplan, men hans vicepresidentkandidat JD Vance har beskrivit delar av den. I korta drag handlar det om att en demilitariserad zon upprättas längs den nuvarande fronten och att de ockuperade områdena tillfaller Ryssland. Därtill ska Ukraina, mot säkerhetsgarantier, inte heller kunna bli medlemmar i EU eller Nato. Det är en idé som Sverige inte stödjer, enligt försvarsminister Pål Jonson. "Alla allierade inom Nato har slagit fast att Ukraina har rätt att bli allierad och att Ukraina ska bli allierad," säger Jonson. "Grundbulten är att alla länder själva ska avgöra sina säkerhetspolitiska vägval, inklusive om de ska bli medlemmar av EU eller Nato." Se intervjun. svt 241024. Flera döda i nya ryska attacker mot Ukraina. Minst sex människor dödades och tio skadades i ryska attacker mot östra Ukraina i går, uppger lokala myndigheter enligt Reuters. Under natten har Ryssland även attackerat huvudstaden Kyiv med drönare. TT skriver att attackdrönarna kom i två stora vågor, den första runt midnatt och den andra vid 03-tiden. Det finns inga rapporter om skadade i nattens anfall. Det är det 15:e luftangreppet mot Kyiv den här månaden. Nattens drönare avfyrades från Kursk och Krasnodar enligt Ukrainas militär. De mest intensiva ryska anfallen pågår nu vid fronten i Pokrovsk. Omni 241025. Här är tre länder Vladimir Putin vill styra i rysk riktning. Tre länder som tidigare var en del av Sovjetunionen har hamnat i Putins sikte. Nu vill han styra Armenien, Moldavien och Georgien i rysk riktning. Näst på tur är det georgiska parlamentsvalet - där regeringspartiet vill närma sig Ryssland och oppositionen stärka banden med Europa. Helgens parlamentsval i Georgien beskrivs som ett ödesval - ska landet närma sig väst eller stärka banden till Ryssland? Landets tidigare premiärminister och grundare av regeringspartiet, Bidzina Ivanisjvili, är en varm allierad till Ryssland, enligt Bert Sundström, utrikesreporter på SVT. "Målet är uppenbarligen att återinföra Georgien in i den ryska intressesfären," säger han. En ryssvänlig lag diskuterades i Georgien så sent som i somras. Frågan är högaktuell även för länderna Armenien och Moldavien. Moldavien har nyss röstat ja till EU och Armenien har gått med i den Internationella brottmålsdomstolen, vilket kan innebära att Putin skulle gripas om han åkte till landet. De tidigare Sovjetländernas strävan att närma sig EU och Europa uppfattar Vladimir Putin som ett hot mot Ryssland. "Han vill försöka förhala eller förhindra den strävan att närma sig EU i de här länderna," säger Bert Sundström. svt 241025. Rekordhög styrränta i Ryssland. Den ryska centralbanken höjde på fredagen sin styrränta med två procentenheter till 21 procent, en rekordhög siffra, rapporterar AP. Det i ett försök att bekämpa landets inflation som växer i takt med statens militära utgifter, som ansträngt ekonomins kapacitet att producera varor och tjänster. I ett uttalande från centralbanken sade den att "tillväxten i den inhemska efterfrågan fortfarande är betydligt högre än förmågan att öka utbudet av varor och tjänster". Samt att inflationen ligger betydligt över Bank of Russias juliprognos och att fler räntehöjningar kan vara aktuella i december. (svt 241025.) Nordkorea: Att skicka trupper vore lagligt. Nordkoreas vice utrikesminister kallar rapporterna om att landet skickat tusentals soldater till Ryssland "rykten", men förnekar inte uttryckligen uppgifterna. "Om det pågår något sådant som världsmedierna talar om så vore det en handling i enlighet med internationell lag", skriver han. (svt 241025.) EU-länder bedriver dold handel med rysk olja. EU-länder importerar stora mängder olja med ryskt ursprung. Handeln är till stora delar dold och går via länder som Indien och Turkiet, rapporterar DN. Indiens import av rysk olja ökade med 140 procent 2023. Under samma period ökade EU:s import av raffinerad olja från Indien med 115 procent. De EU-länder som köper mest är Nederländerna, Frankrike och Italien. Hamnar i Turkiet tar emot rysk olja och lagrar den innan den säljs vidare till EU, trots de strikta restriktionerna. Förutom mellanhänder som Indien och Turkiet sker en stor del av handeln via den så kallade ryska skuggflottan. Handeln med dessa oförsäkrade och oregistrerade fartygen kan vara ett direkt brott mot EU:s sanktioner och utgör dessutom ett hot mot miljön. Rysk naturgas importeras via Ukraina. Omni 241025. Kommentar: Inte undra på att Indien och Turkiet odlar sina kontakter väl med Ryssland. Business viktigare än att Ukrainas civilbefolkning skadas och dödas, sådant ser man mellan fingrarna på. Rysk drönare har slagit ner i höghus i Kyiv. En person har dött efter att en rysk drönare slog ner i ett höghus i Ukrainas huvudstad Kyiv under fredagskvällen, rapporterar nyhetsbyråer med hänvisning till lokala myndigheter. Ytterligare fyra personer uppges vara skadade. Klipp på sociala medier visar hur det brinner med öppna lågor i en lägenhet på en av de översta våningarna. Enligt myndigheterna har drönaren orsakat skador på tre våningar. Höghuset ligger i Solomianskyjområdet. Kyivs borgmästare: Brinner i ett höghus som träffats av en fiendedrönare. Räddningsarbetare är på plats. Omni 241025. Putins drag: Byter ut ryska ambassadören i Sverige. Efter tio år som rysk ambassadör i Sverige ersätts Viktor Tatarintsev av Sergej Beljajev, efter dekret av president Vladimir Putin. Det rapporterar Expressen med hänvisning till statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti. 70-årige Tatarintsev har kallats upp till UD "otaliga gånger", skriver Expressen. Han kom till Stockholm första gången 1980 och har haft olika befattningar på ambassaden sedan dess. Beljajev, 59, uppges ha varit diplomat sedan 1987. Nye ambassadören talar finska och engelska. Kallades bland annat upp till UD efter att ha varnat för konsekvenser om Sverige ansluter sig till Nato. Omni 241026. Kommentar: Han ville nog bara gå i pension. Flera döda efter nya ryska attacker mot Ukraina. Minst fem personer har dödats i ryska anfall mot de två städerna Kyiv och Dnipro i Ukraina, uppger lokala myndigheter på lördagen. I storstaden Dnipro dog tre personer i ryska attacker mot flerfamiljshus. Ett barn finns bland offren, enligt guvernören Serhij Lysak. Totalt 19 personer skadades. I Kyiv dog en tonårsflicka när en drönare slog ner i huvudstaden. Ytterligare en person dödades. Ett flerfamiljshus förstördes i de ryska anfallen. En vårdinrättning i Dnipro skadades. Människor tvingades ta skydd i skyddsrum. Omni 241026. Forskare: Ryssland spär på desinformation om orkaner. Ryska statliga medier och kanaler på sociala medier har utnyttjat orkanerna Milton och Helene för att sprida missnöje i USA, underminera räddningsinsatser och minska allmänhetens stöd för Ukraina i kriget mot Ryssland. Det framkommer i en ny forskningsrapport, skriver AP. Ryska mediekanaler vill utnyttja redan existerande missnöje inom delar av befolkningen i USA och propagandan når stora följarskaror på sociala medier, enligt forskarna vid Londonbaserade Institute for Strategic Dialogue, ISD. Propagandan har tilltagit i styrka inför presidentvalet den 5 november. "Utländska aktörer skapar inte de här situationerna. De häller bensin på brasor som redan finns," säger Melanie Smith vid ISD. En stor del av desinformationen riktas mot Biden och Harris. Omni 241026. Regeringen ger 110 miljoner till Ukraina. Regeringen skickar 110 miljoner kronor i humanitärt stöd till Ukraina. Stödet ska användas för att möta "ökade behov inför vintern", enligt ett pressmeddelande. "Ryssland siktar in sig på civil infrastruktur och har slagit ut stora delar av värme- och elförsörjningen i Ukraina. Det får såklart allvarliga konsekvenser ju kallare det blir," säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M). Pengarna ska bland annat delas ut till Röda korset för insatser för civilbefolkningen. Organisationen får 50 av de 110 miljoner kronorna. FN:s olika grenar får också pengar. Omni 241026. Georgiska väljare blir skrämda med ryskt krig. Om den georgiska oppositionen vinner valet kommer det utlösa ett krig med Ryssland. Det hävdar det styrande georgiska partiet Georgisk dröm, rapporterar BBC. På stora anslagstavlor över hela landet har budskapet hamrats fram: "Nej till krig! Välj freden." Budskapet har visat sig gå hem utanför de stora städerna. "Jag gillar inte Georgisk dröm men jag hatar oppositionen och det kommer åtminstone bli fred," säger en 41-årig kvinna i Tbilisi till BBC:s utsända. Georgisk dröms valkampanj har fått kritik för att använda sig av rysk desinformation och att väljare skrämts och fått sina id-kort konfiskerade. Ryssland attackerade Georgien 2008 och ockuperar fortfarande 20 procent av landet.
Omni 241026. JD Vance: Trump vill att Nato ska vara starkt. Donald Trump har inga planer på att lämna Nato, uppger hans vicepresidentkandidat JD Vance i NBC:s "Meet the press" på söndagen. "Donald Trump vill att Nato ska vara starkt. Han vill vara kvar i Nato. Men han vill också att Natoländerna faktiskt bär sin del av försvarsbördan," säger Vance. Vance pekade specifikt ut Tyskland som ett land som behöver satsa mer på försvaret, och hävdade att Nato i nuläget "i praktiken består av USA, Storbritannien och några länder till". Omni 241027. Republikansk senator går emot Trump - lovar fortsatt stöd till Ukraina. Oron är stor i många europeiska länder för att USA:s stöd till Ukraina kommer att delvis eller helt försvinna om Trump blir president. Men den republikanske senatorn Jim Risch hävdar att USA kommer att fortsätta bistå Ukraina även med Trump vid makten. Donald Trump har vid flera tillfällen signalerat att han vill minska det amerikanska stödet till Ukraina. Vicepresidentkandidaten JD Vance röstade emot det senaste stora stödpaketet och har tydligt uttryckt att han inte heller vill skicka mer pengar till kriget i Ukraina. Men när SVT Agenda intervjuar senatorn Jim Risch, Republikanernas ledare i senatens utrikesutskott och nära allierad med Donald Trump, lovar han fortsatt stöd till Ukraina. "Jag tror att stödet kommer att se mer eller mindre ut som idag," säger Jim Risch.I veckan besökte senator Jim Risch Sverige, Finland, och Estland inför presidentvalet. I en exklusiv intervju med SVT:s Agenda tonade han ner Trumps uttalanden om att minska stödet till Ukraina och betonade att det i USA är kongressen som tar beslut angående ekonomiska stödpaket. När det senaste stora stödpaket till Ukraina på 60 miljarder dollar röstades igenom i kongressen splittrade frågan republikanerna. I representanthuset röstade en knapp majoritet av republikanerna nej till stödet. I senaten röstade en tredjedel nej. Trots det menar senator Jim Risch att hjälpen till Ukraina har ett brett stöd inom republikanerna. "Det en stor majoritet som stödjer Ukraina, de personer som har en annan syn på frågan är väldigt få," enligt Jim Risch. svt 241027. Flera skadade i attacker mot ukrainska Charkiv. Under natten mot måndag har Ryssland utfört flera flyganfall mot Charkivregionen, rapporterar Reuters. Två personer skadades efter attacker mot bostadshus i storstaden Charkiv, enligt borgmästaren Ihor Terekhov. Samtidigt uppger guvernören att ytterligare fyra personer skadats i nattens angrepp mot regionen. Ryssland använde guidade flygbomber. Polis utreder angreppen som krigsbrott. Omni 241028. Pentagon: Nordkorea har skickat 10 000 soldater. Nordkorea har skickat 10 000 soldater för att tränas i Ryssland och som kommer att strida i Ukraina inom ett par veckor, uppger Pentagons talesperson Sabrina Singh på måndagen enligt AP. Sabrina Singh säger att soldaterna har rört sig närmare den ukrainska gränsen, skriver AP. Sydkoreas underrättelsetjänst har tidigare uppgett att Nordkorea planerar att skicka mellan 10 000 och 12 000 soldater fram till december. (svt 241028.) Baltikum sätter press på Europa - "Nästa aggressionsvåg kan slå mot nya grannar." I Litauen har socialdemokraterna vunnit parlamentsvalet och har inlett samtal om att bilda en regeringskoalition. Trots maktskiftet väntas Litauen fortsätta sin omfattande försvarsbudget, som uppgår till 3,2 procent av BNP, ett viktigt steg för Nato:s säkerhetsprioriteringar i regionen. Med anledning av det senaste valet höjde Litauens tidigare president, Dalia Grybauskaite, rösten i en intervju med Euronews. Hon varnar för ett fredsavtal som skulle tillåta Ryssland att behålla områden i Ukraina - en eftergift som skulle stärka Rysslands position. "Om vi i väst och Nato tillåter Ukraina att göra denna typ av kompromisser, betyder det att väst har misslyckats med att stå emot terroriststaten vid våra gränser," varnar Grybauskaite. En sådan överenskommelse, menar hon, kan ge Putin tiden han behöver för att förbereda nya attacker, och det är inte bara de baltiska staterna som står i riskzonen. "Nästa omgång av aggression kan riktas mot Moldavien eller Georgien," fortsätter Grybauskaite. Grybauskaite beskriver Putin som en fara för hela Europa så länge han sitter vid makten. "Putins Ryssland i dag är en farlig granne," säger hon och påpekar att han befinner sig i ett krigsliknande sinnestillstånd utan återvändo. Litauen och dess grannar i Baltikum har svarat på det växande hotet genom att stärka sina försvar längs gränserna. Detta initiativ ses som en del av Nato:s långsiktiga strategi för att skydda regionen mot rysk expansion. Den nyvalda regeringen planerar att hålla kursen, och försvarsbudgeten förväntas ligga kvar på 3,2 procent av BNP. msn 241028. Expert: Israels anfall dåligt för Iran - och Ryssland. Israels flyganfall mot Iran i helgen slog inte bara ut viktig utrustning för Iran utan visade även brister i ryska försvarssystem, rapporterar Wall Street Journal. Enligt tidningens amerikanska och israeliska källor förstördes tre av Irans Rysslandtillverkade luftvärnssystem S-300. I Ukraina har Ukraina även lyckats slå ut det mer avancerade systemet S-400. Båda systemen används av länder allierade till Ryssland. Ian Storey vid tankesmedjan ISEAS-Yusof Ishak Institute i Singapore beskriver det som en "pr-katastrof" för rysk försvarsindustri. "Rysslands traditionella kunder har tappat tron på landets försvarsindustri och letar nya leverantörer." Iran har spelat ner effekterna av det israeliska anfallet och sagt att merparten av robotarna sköts ner. Ryssland har lyckats förstöra ett Patriot-system, den amerikanska motsvarigheten. Omni 241028. AWS har beslagtagit ryska hackares domäner. Amazon Web Services (AWS) har i ett blogginlägg meddelat att företaget har beslagtagit ett antal domäner som uppges ha använts av den ryska hackergruppen APT29. Domänerna har bland annat använts för att efterlikna AWS, och på så sätt komma över inloggningsuppgifter som tillhör både företag och myndigheter. APT29 - en grupp som även är känd under namnet Midnight Blizzard - uppges ha kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten SVR. Har använts för nätfiskekampanjer mot både företag och myndigheter. Omni 241028. Ryska styrkor uppges ha intagit by nära Pokrovsk. Ryska trupper har tagit kontroll över byn Tsukuryne i östra Ukraina. Det uppger det ryska försvarsdepartementet enligt den statliga nyhetsbyrån RIA, skriver Reuters. Byn ligger söder om Pokrovsk, en viktig försörjningsled för de ukrainska trupperna som Ryssland närmat sig de senaste månaderna. Ukraina har ännu inte bekräftat uppgifterna. På måndagen uppger det ukrainska luftförsvaret att de har förstört 66 av 100 ryska attackdrönare som skickats av Ryssland under natten. 24 av de 100 drönarna uppger Kyiv att de inte vet vart de tagit vägen men ett flertal av drönarna ska ha attackerat civil infrastruktur, rapporterar Reuters. Tsukuryne ligger i Pokrovsk-distriktet i Donetskregionen. 100 ryska drönare skickades mot Ukraina under natten. Omni 241028. Nato: Nordkoreaner i Kursk tecken på Putins desperation. Natos generalsekreterare Mark Rutte bekräftar att nordkoreanska soldater skickats till Ryssland och att nordkoreanska trupper skickats till ryska Kursk-regionen, rapporterar Reuters. Enligt Rutte är detta en "signifikant eskalering" av Rysslands krig i Ukraina. "Att nordkoreanska trupper satts in i Kursk är också ett tecken på Putins växande desperation," säger Natochefen, enligt AFP. Han kallar det också ett hot mot både den europeisk-atlantiska säkerheten och säkerheten i Stilla havsregionen. "Det underminerar freden på Koreahalvön och ger bränsle åt det ryska kriget mot Ukraina." Nato har nyligen underrättats om uppgifterna från Sydkoreas underrättelsetjänst. Rutte: "Tecken på Putins desperation." "Det ger bränsle åt det ryska kriget mot Ukraina." Nordkoreanska soldater har inte stridit sedan 1953. Omni 241028. Indonesien och Ryssland övar till havs. Indonesiens och Rysslands respektive flottor ska hålla en gemensam övning för första gången. Övningen kommer att äga rum inom kort, i början av november. Indonesien har formellt en neutral hållning i utrikespolitiken och säger sig inte vilja ta ställning i de pågående storkrigen i världen. Det sydostasiatiska landets nye president Prabowo Subianto säger sig dock vilja ha en mer framträdande position än sina föregångare. I juli besökte han Moskva och träffade den ryske presidenten Vladimir Putin. Flottövningen kommer att genomföras i Javasjön, nära en flottbas i Surabaya. Ryssland skickar bland annat tre korvetter och ett tankfartyg. "Det handlar om att förstärka våra två flottors förmågor och potential," säger Rysslands ambassadör i Indonesien, Sergej Toltjenov. msn 241029. Kommentar: Dåliga nyheter att även Indonesien allierar sig med Ryssland. Kroatien kommer att överföra 30 M-84-stridsvagnar och 30 M-80-stridsfordon till Ukraina. Kroatiens försvarsminister, Ivan Anusic, meddelade att landet kommer att överföra 30 M-84-stridsvagnar och 30 infanteristridsfordon av modellen M-80 till Ukraina. Leveransen, som är en del av ett "ringbytesavtal" med Tyskland, kan äga rum innan året är slut. I utbyte kommer Tyskland att tillhandahålla medel som gör det möjligt för Kroatien att köpa upp till 50 avancerade Leopard 2A8-stridsvagnar. Förutom stridsvagnar och stridsfordon kommer Kroatien även att skicka reservdelar och ammunition som stöd till de ukrainska väpnade styrkorna. Denna överföring kommer att räcka för att fullt utrusta två ukrainska bataljoner: en pansarbataljon och en mekaniserad bataljon. Kroatien är för närvarande utrustat med jugoslaviska M-84-stridsvagnar i M-84A4 - "Snajper" (Sniper) -versionen, som har ett uppgraderat eldkontrollsystem, stabilisator och lasermätare, men saknar dynamiskt skydd. Nu uppgraderar Kroatien sitt arsenal med Leopard 2A8-stridsvagnar. Infanteristridsfordonet M-80A, som också ingår i överföringen, är utrustat med en 20 mm automatkanon och har tidigare levererats till de ukrainska väpnade styrkorna. Dessa donationer från Kroatien förväntas bidra avsevärt till att stärka de ukrainska styrkorna på slagfältet genom att dra nytta av både moderniseringen av det kroatiska försvaret och Tysklands militära stöd. msn 241029. Stubb till Xi: Putin går inte att lita på. Det var ett av budskapen från Finlands president Alexander Stubb till Kinas Xi Jinping i Peking. Rysslands krig i Ukraina var i fokus för de tre timmar långa samtalen när presidenterna träffades i Folkets stora hall vid Himmelska fridens torg. Stubb har tidigare sagt att Xi kan få slut på kriget med ett enda samtal till Putin. Xi tog nu själv upp och kommenterade frågan, berättar Stubb på en presskonferens. "Han sade att det kan stämma, men att det är nog inte fullt så enkelt," sade Stubb med hänvisning till Xi. Stubb säger sig också ha lyft det faktum att Rysslands anfallskrig i Ukraina utgör en direkt säkerhetsrisk för Finland. "Allt stöd för Rysslands anfallskrig och särskilt leveranser av materiel med dubbla användningsområden påverkar vår säkerhet," sade han. Med det avses materiel som kan användas både till militära och civila syften. Även uppgifter om att nordkoreanska soldater sänts till Ryssland, togs upp. Enligt Stubb kunde Xi varken bekräfta eller dementera uppgifterna. Stubb tog också upp frågan om att utöka FN:s säkerhetsråd, något som Xi försiktigt öppnar för enligt honom. Stubb har tidigare föreslagit att rådet bör utökas med representanter för Afrika, Asien och Latinamerika, samt att vetorätten för de permanenta medlemmarna ska avskaffas. msn 241029. "Putins strandtomt" på Åland beslagtas i finsk räd. Finländska myndigheter har inlett en större insats för att konfiskera rysk egendom - bland annat några egendomar på Åland som kommit att kallas "Putins strandtomt". Det skriver Helsingin Sanomat. Det har länge spekulerats att den ryske presidenten låtit bygga ett sommarresidens i Saltvik på ön, vilket dock inte har bevisats. Ryska staten står däremot som ägare till denna tomt samt tre andra fastigheter på Åland. Myndigheterna vill också beslagta flera fastigheter i Helsingfors. Den ryska staten äger flera fastigheter och mark i Finland. Fastigheterna och marken tvångsinlöstes från Tyskland när fortsättningskriget avslutades 1944. Omni 241029. Flera döda i ryska attacker mot Charkiv. Minst fyra personer har dött i ryska attacker mot ett bostadsområde i ukrainska Charkiv, uppger borgmästaren Ihor Terechov enligt AFP. Två hus har förstörts och flera har skadats efter luftangreppen. Även huvudstaden Kyiv utsattes för attacker under natten till tisdag, där två personer skadats efter att en nedskjuten drönare slog ned i ett bostadshus som fattade eld. 20 bostadshus förstörda. Charkiv attackerades även under måndagen. Charkiv har utsatts för återkommande ryska luftangrepp. Omn 241029. "10 000 nordkoreaner kan sättas in kommande veckor." Nordkorea har skickat omkring 10 000 soldater till Ryssland som just nu tränas för att "de kommande veckorna" sättas in i kriget mot Ukraina. Det säger Pentagons pressekreterare Sabrina Singh, enligt AP. "Om vi ser nordkoreanska trupper röra sig mot frontlinjerna, då är de stridande part. Det är ett övervägande som Nordkorea måste göra," sa Singh. Hon underströk att det inte finns några begränsningar för Ukrainas användning av amerikanska vapen mot de nordkoreanska styrkorna. Med anledning av händelseutvecklingen ska USA:s försvarsminister Lloyd Austin och utrikesminister Antony Blinken träffa sina sydkoreanska motsvarigheter senare i veckan i Washington DC. Joe Biden kallar utvecklingen "farlig, väldigt farlig". Sydkoreas president varnar för ett globalt hot. Omni 241029. Klart: EU:s Kinatullar införs på torsdag. Nu står det klart att EU kommer införa sina importtullar på kinesiska elfordon från och med torsdag. Draget kommer efter att Peking och Bryssel misslyckats med att nå en lösning på handelskonflikten, menar EU:s talesperson Olof Gill. Det rapporterar TT. EU:s motivering för tullarna är att Kinas subventioner leder till konkurrensfördelar för landets biltillverkare gentemot dess europeiska motparter. Tullarna röstades igenom redan i början av oktober, men Kinas handelsdepartement uppgav att man ville förhandla saken vidare. EU-kommissionen: Antalet Kinatillverkade elbilar har ökat kraftigt.
Omni 241029. Antalet dollarmiljardärer i Kina rasar. På tre år har antalet kinesiska dollarmiljardärer minskat med över 36 procent, skriver FT med hänvisning till en undersökning. Bland orsakerna anges stränga regeringsåtgärder, en svag ekonomi samt inhemska börsfall. Dessutom har Kinas fastighetskris och boprisfall "decimerat den gamla eliten med rika fastighetsutvecklare", skriver tidningen. Yngre e-handels- och teknikentreprenörer tar sig in på listan. Kinas ekonomiska nedgång ser ännu värre ut i vissa provinser. Omni 241029. Analyser: Kreml kan inte spendera såhär för evigt. Få experter hade kunnat förutse hur den globala krigföringen förändrats på senare år, skriver Mara Karlin i en analys för Foreign Affairs som främst fokuserar på den ryska invasionen av Ukraina. Hon skriver att världens försvarsindustrier ställt om och att det inte längre bara är USA som ser värdet i att både stötta allierade och bygga upp sin egen industri. Det gör även Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea, skriver hon. Karlin menar att den ryska försvarsindustrin återupplivats och anser att röster om dess "död" varit överdrivna. Agathe Demarais skriver dock i Foreign Policy att den ryska ekonomin är sargad och att försvarssatsningarna inte kan pågå i all evighet. Rubeln har tappat en tredjedel av sitt värde mot dollarn, ryska företag har svårt att anställa och styrräntan har gradvis höjts till 21 procent, skriver hon, Demarais skriver att den ukrainska underrättelsetjänstens chef sagt att Ryssland av ekonomiska skäl kommer vilja tvinga fram ett slut på kriget nästa år, och tillägger: "Den analysen är kanske inte så långt från sanningen - och kan vara nödvändig att ha i åtanke när uppmaningarna till förhandlingar mellan Kiyv och Moskva blir starkare för varje dag." Omni 241029. Ukrainska källor: Tvivlar på att de kan skyttegravskrig. Omkring 3 000 nordkoreanska soldater befinner sig i baracker cirka fem mil från Ukrainas gräns i väntan på att skickas in på den ryska sidan i kriget, uppger ukrainska källor för Financial Times. Majoriteten bedöms vara av lägre rang och från ukrainskt håll tror man att nordkoreanerna kommer fungera som kanonmat för Ryssland. En av källorna ifrågasätter stridsförmågan och säger att den utbildning de fått är begränsad. "Har de varit i skyttegravskrig tidigare?" Jag tvivlar. Den Seoul-baserade försvarsexperten Yang Uk säger att han, om han vore ett ryskt befäl, hade använt Nordkoreas soldater för defensiva uppdrag. Expert: Språket ett problem - enklare att samordna defensiva uppdrag.
Omni 241029. Putin leder personligen kärnvapenövningar - en varning till Nato. Den 29 oktober ledde Rysslands president Vladimir Putin strategiska avskräckningsövningar, som inkluderade avfyring av ballistiska och kryssningsmissiler, och skickade därmed en tydlig signal till USA och Nato-allierade involverade i konflikten i Ukraina. Enligt Alexander Bartosh, medlem av Rysslands militärvetenskapsakademi, utgör dessa övningar en tydlig varning till västvärlden om vad Ryssland ser som ökande hot från Nato, rapporterar URA. "Vi kommer att praktiskt öva kärnvapenanvändning genom missilavfyringar för att säkerställa säkerheten och samtidigt understryka att kärnvapen är en sista utväg," sa Putin vid övningarnas början. Han lyfte också fram Rysslands kärnvapentriad - en kombination av markbaserade missiler, ubåtsbaserade missiler och strategiska bombflygplan - som en "trovärdig garant för Rysslands suveränitet och global stabilitet." Som svar på ökande globala spänningar och upplevda yttre hot betonade Putin behovet av en modern, stridsbered strategisk styrka, men förnekade att detta är ett steg mot en ny kapprustning. Bartosh förklarar att övningen också understryker Rysslands beredskap att bemöta provokationer från Nato. Experten betonade dessutom att Putin ser Nato:s leverans av långdistansvapen till Ukraina - särskilt om de används mot ryska mål - som en potentiell direkt aggression, vilket kan resultera i motattacker mot Nato-anläggningar. De senaste ryska kärnvapenövningarna visar att 94 % av landets strategiska vapen nu är moderniserade, med högre precision, snabbare avfyringsberedskap och förbättrad förmåga att övervinna missilförsvarssystem. Putin meddelade också att Rysslands strategiska missilstyrkor kommer att fortsätta uppgraderas med nästa generations stationära och mobila missilsystem, utformade för snabb utplacering och ökad effektivitet. msn 2410230. Ryssland kräver Google på 20 kvintiljarder dollar. En rysk domstol hävdar att Google måste betala en extremt hög bötessumma på 20 kvintiljarder dollar. Det skriver flera medier med hänvisning till ryska kanalen RBC. I siffror innebär det 20 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 dollar. Bötesbeloppet grundar sig enligt kanalen på att Google stängt av flera ryska tv-kanaler på Youtube, varav flest efter Rysslands invasion av Ukraina. Ryssland ska ha dubblerat den ursprungliga summan varje vecka från 2020. Summan är större än alla världens pengar: BNP globalt räknas till cirka 100 000 miljarder dollar enligt Världsbanken, enligt TT. Googles intäkter i tredje kvartalet var 88,2 miljarder dollar. Började med att kanalerna Tsargrad TV and RIA FAN stämde Google 2020. Omni 241030. Sveriges ambassadör i Ungern kallas upp efter kritik. Ungern kallar upp Sveriges ambassadör i Budapest efter att statsminister Ulf Kristersson (M) kritiserat Ungerns premiärminister Viktor Orbáns uttalande om valet i Georgien, rapporterar Reuters. Den ungerske ledaren beskriver valet i Georgien som "fritt och demokratiskt", trots omfattande rapporter om att valfusk förekommer. Kristersson sa till TT på tisdagen att Orbán inte talar för Europas övriga länder. "Han talar inte för Europas länder, han talar inte för Sverige, han talar möjligen för Ryssland, men han talar inte för oss andra," sa Kristersson. Det ryskvänliga partiet Georgisk dröm anklagas av såväl oppositionen som utländska observatörer för att ha fuskat i helgens val. Orbán är en av få i väst som står bakom valresultatet.
Omni 241030. Kommentar: Mycket korrekt uttalande av Ulf Kristersson. Kinesisk polis slår ner på halloween-utklädnader. Den kinesiska polisen vidtar åtgärder för att stoppa halloween-firanden, rapporterar Washington Post. Det finns inga formella restriktioner men polisen ska ha kontrollerat utklädda personer och patrullerat gatorna i Shanghai där stora evenemang anordnades i fjol. En barägare vittnar om att myndigheterna beordrat personalen att inte anordna några fester eller släppa in utklädda gäster. Orsaken är oklar men tidningen konstaterar att det kinesiska styret under president Xi Jinping förhållit sig kritiskt till "västerländska värderingar" eftersom man tror att det kan urholka unga kinesers lojalitet till kommunistpartiet. Har inte firats i landet historiskt men invånare i storstäder har på senare år börjat klä ut sig - ibland med subtil regimkritik. Omni 241030. Tre döda och många skadade i rysk bombräd mot Charkiv. Tre personer, varav två pojkar, har dödats och 35 personer har skadats efter att ett flerfamiljshus bombats i Charkiv i nordöstra Ukraina i går kväll, skriver AFP. Det rör sig om en flygbomb som träffat ett nio våningar högt flerfamiljshus. Den första till sjätte våningen uppges vara helt förstörda. En tolvårig pojke, liksom en mans död, hade tidigare bekräftats. Men under räddningsarbetet hittades kvarlevorna av en 15-åring i rasmassorna. "Fienden valde återigen kvällstid för terrorn, när människor är hemma med familjer," säger regionens guvernör Oleh Synehubov. Zelensky ber väst att skicka mer resurser. Inte sällan har bostadsområden i staden attackerats med så kallade glidbomber som fälls av ryska flygplan. Glidbomberna är utrustade med vingar och kan därför glida relativt långt efter att de släppts från ryskt territorium. Charkiv är Ukrainas näst största stad och ligger omkring tre mil från ryska gränsen. Ukrainas president fördömer attacken och vädjar återigen till partnerländer. Omni 241031. Här är generalöversten som för Kims talan i Ryssland. Den nordkoreanske generalöversten Kim Yong Bok pekas ut som överbefälhavare för de nordkoreanska styrkor som skickats som förstärkning till Rysslands krig mot Ukraina. Det rapporterar Kyodo News och flera andra medier. Kim Yong Bok betraktas som en nära rådgivare till Nordkoreas diktator Kim Jong Un och uppges ha varit i Ryssland sedan åtminstone den 24 oktober. Hans närvaro ska ha bekräftats av en sydkoreansk delegation på Natomötet i Bryssel fyra dagar senare. Sajten 38 North skriver att det är oklart om Kim Yong Bok ska leda styrkorna i fält. Mer troligt är att han ska koordinera samarbetet mellan Pyongyang och den ryska militärparten. Nordkoreaexperten Michael Madden säger till AFP att Kim Yong Bok befinner sig i Ryssland som en direkt representant för Kim Jong Un och agerar som "ställföreträdande beslutsfattare". Ses som en av Kim Jong Uns främsta rådgivare för specialstyrkor och infanteri. Toppmilitären har deltagit vid övningar. 12 000 nordkoreanska soldater uppges ha skickats till Ryssland. Ukraina pekar ut Kim Yong Bok och två andra nordkoreanska generaler. Sofiia Syngaivska: Visar att Nordkorea har en ovanlig hierarki. Omni 241031. Ryssland jagar civila med drönare på Chersons gator. Ukrainske Serhij Dobrovolsky stod hemma i sin trädgård i Cherson, rökte en cigarett och småpratade med en granne. Plötsligt hördes ett surrande och en drönare släppte en granat. "Han dog innan ambulansen hann fram," säger hans fru Angela till BBC. Serhij är inte ensam om sitt öde. Enligt myndigheterna har det skett en snabb ökning av antalet civila som dödats på samma sätt i staden. Sedan 1 juli handlar det om 30 personer. Enligt BBC tyder trovärdiga vittnesmål och bevis på att Ryssland medvetet använder drönare mot civila, vilket är ett krigsbrott. Ryssland har inte kommenterat uppgifterna. Kristina Synia arbetar på ett hjälpcenter i staden och säger att hon är orolig. "Det känns som att du alltid är jagad, som om någon alltid betraktar dig och kan släppa bomber när som helst." Olena i Cherson berättar hur hon var nära att träffas. Ryssarna befinner sig precis på andra sidan floden. I vissa fall har äldre och barn drabbats . Omni 241031. Svensk satellitteknik del av ryska skugghandeln. Satellitantenner som tillverkats av ett dotterbolag till svenska Kebni har exporterats till Ryssland via Turkiet, rapporterar Dagens Arbete. Det trots EU:s sanktioner efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Satelliterna tillverkas för civila ändamål men kan ändå användas militärt. "Även om de används civilt ska de inte exporteras till Ryssland," säger riskanalytikern Erlend Bollman Bjørtvedt till SR Ekot. Kebni nekar till leveranserna och uppger att de upphörde 2021. Bolaget har fattat beslut om att lägga ner dotterbolaget. De svenska satelliterna är en del av skugghandeln som matar den ryska krigsmaskinen. Expert anser att upplägget är klassiskt om man vill runda sanktioner. Produkter har levererats vid tio tillfällen mellan 2022 och 2024. Omni 241031. Rysk militärtopp gripen - anklagas för korruption. Ytterligare en högt uppsatt militär i Ryssland har gripits misstänkt för korruption, rapporterar Newsweek. Generalen Aleksander Ogloblin som tidigare varit chef för militärens kommunikationsenhet anklagas för att ha tagit emot mutor på motsvarande över en miljon kronor. Redan 2022 dömdes han för förskingring men släpptes efter att han vittnat mot en tidigare överordnad. Det senaste gripandet tolkas som en del av Kremls ambitioner att bli av med personer som anställdes av ex-försvarsministern Sergej Sjojgu. Sjojgu sparkades i våras och det är oklart vad han gör i dag. Sjojgu kritiserades för Rysslands misslyckanden i Ukraina. Omni 241031. Uppgifter: USA vill få Kina att stoppa Nordkorea. USA har vänt sig till Kina i hopp om att få landet att påverka Kim Jong-Un angående Nordkoreas roll i Ukraina, uppger amerikanska källor för New York Times. Frågan har lyfts av bland andra vice utrikesminister Kurt Campbell i samtal med kinesiska diplomater de senaste dagarna. Parallellt ska Antony Blinken ha talat med en högt uppsatt ukrainsk tjänstemän om möjliga konsekvenser för nordkoreansk del. Vita husets mål är att Kim Jong-Un ska övertygas om att stoppa Nordkoreas inblandning eller åtminstone begränsa den. Enligt tidningen är det mycket ovanligt att USA vänder sig till Kina på det här sättet. USA:s bedömning är dock att Kina ogillar samarbetet mellan Nordkorea, en av landets viktigaste allierade, och Ryssland. Enligt Vita huset befinner sig omkring 8 000 nordkoreanska soldater i den ryska regionen Kursk på gränsen till Ukraina. USA: Kina vill inte att ett europeiskt krig påverkar asiatiska säkerhetsfrågor. Totalt 10 000 nordkoreaner uppges vara på plats i Ryssland. Omni 241031. Nordkorea: Stöttar Ryssland tills de vinner kriget. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Nordkoreas utrikesminister Choe Son-Hui har träffat varandra i Moskva för att diskutera det militära samarbetet mellan länderna, skriver flera medier. "Mycket nära band har etablerats mellan militärerna och specialtjänsterna i de två länderna, "säger Lavrov. Choe Son-Hui anklagade USA och Sydkorea för att planera en kärnvapenattack mot Nordkorea, skriver Reuters. Detta utan att ge några bevis för att stödja sitt påstående. Hon varnade också för att situationen på den koreanska halvön kan bli "explosiv" när som helst. Nordkorea, som nyligen skickat tusentals soldater till kriget i Ukraina, kommer att fortsätta att stödja Ryssland tills de vinner kriget, enligt Son-Hui. Nordkorea: Ryssland kommer att vinna kriget. Lavrov: Möjligt att lösa viktiga säkerhetsmål i Ryssland och Nordkorea. Omni 241101. Kriget i veckan: Zelenskyj tydligt frustrerad på USA. Ryssarna rör sig fortare framåt i Ukraina än vad de gjort på länge. Erövringarna i oktober utgör en dryg femtedel av landets totala erövringar under året, enligt ukrainska Deepstatemap. Samtidigt är den ukrainska regeringens irritation med Nato och USA tydlig. Hemlig information om att Ukraina bett USA om långdistansroboten Tomahawk har läckt till amerikansk media och fick Zelenskyj i veckan att ifrågasätta om det ens går att hålla konfidentiella samtal med sin partner. Den ukrainske presidenten har samtidigt uttryckt frustration över att USA inte levererat mer än 10 procent av det stora stödpaket på 60 miljarder dollar som godkändes av kongressen i våras. "Om du ger ditt ord så måste du hålla det," sa Zelenskyj och tillade att Ukrainas militär räknat med att få stödet och planerat sin verksamhet därefter. Zelenskyj är också tydlig med vad han tycker om Nato och Sydkoreas ännu uteblivna svar på att Nordkorea skickat trupper till Ryssland. "Putin är som en minröjare. Han ser vad som händer om han använder trupperna. Om inget händer, och enligt mig så ser vi i nuläget en fullkomlig avsaknad av svar, noll, så kommer vi att se att fler nordkoreanska soldater skickas till vår mark," sa han i dagarna. svt 241102. Kommentar: Mycket illa att USA levererat bara 10 procent av stödpaketet. Maia Sandu utropas som segrare i Moldaviens val. Det var under söndagskvällen jämnt mellan Maia Sandu och Aleksandr Stoianoglo. Vid 23.45 utropades hon som vinnare av nyhetsbyråerna. "De många moldaver som hoppas och drömmer om en framtid i den europeiska familjen pustar ut efter valrysaren." Tidigt såg utmanaren och den pro-ryska kandidaten Aleksandr Stoianoglo ut att gå mot vinst med 80 procent av rösterna räknade. "De pro-ryska krafterna som med hot, lögner och mutor försökt besegra henne har förlorat den här gången," säger Christofer Wendick, SVT:s Europakorrespondent. När 92 procent var räknade var det istället sittande president Maia Sandu som stod som ledande kandidat. "Marginalerna är verkligen minimala, men EU-vänliga sittande presidenten Maia Sandu har dem på sin sida den här kvällen och natten när rösterna i presidentvalet räknas. Liksom hon hade i folkomröstningen om EU för två veckor sen," säger Christofer Wendick. Strax innan midnatt svensk tid utropades Maia Sandu till vinnare i valet och får fortsätta i rollen som landets president. "Moldavien, ni är vinnare!" sa hon efter vinsten, rapporterar Ziarul de Garda. Maia Sandu ses som den mer EU-vänliga kandidaten i valet. Aleksandr Stoianoglo ses istället som ett mer pro-ryskt alternativ. För två veckor sedan röstade moldaverna med knapp majoritet för ett medlemskap i EU. Parallellt med folkomröstningen hölls presidentval där Europavänliga Maia Sandu fick störst stöd med 42 procent. I och med att Sandu inte nådde över de 50 procent som krävs blev det en andra valomgång. Marcel Ciolacu, premiärminister i Rumänien, och Polens premiärminister Donald Tusk var de första ledarna att gratulera Maia Sandu till vinsten. "Låt oss hoppas att denna trend kommer fortsätta kommande dagar och månader i andra länder också" skrev Tusk, enligt Ziarul de Garda. svt 241103. Rysslands första fredskrav till Ukraina avslöjade. Radio Liberty skriver att de kommit över det fredsförslag som Kreml gav Ukraina den 7 mars 2022 under samtalen i Belarus efter invasionen. I utbyte mot fred krävde ryssarna bland annat att Ukrainas militär skulle försvagas till 50 000 soldater, en kraftig minskning för den idag miljonstarka armén. Ukraina skulle även lova att inte producera, innehava eller köpa långdistansvapen. Vidare skulle Ukraina erkänna de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansks självständighet samt betala för återuppbyggandet av områdenas infrastruktur, trots att territorierna tillhör Ukraina. Krav lades också fram på att alla sanktioner mot Ryssland skulle hävas. (svt 241104.) Kommentar: Önsketänkande. Kanada sätter ned foten - ryska hot möts av stenhård varning. Kanada har direkt varnat Ryssland att man inte kommer att tolerera aktiviteter som hotar landets säkerhet, rapporterar CBC News. Tim Warmington, talesperson för Kanadas ministerium för offentlig säkerhet, uppger att regeringen är djupt bekymrad över de ökande ryska aktiviteterna, som innefattar cyberattacker, desinformation och sabotage. "Den kanadensiska regeringen är medveten om och djupt oroad över eskaleringen av ryska handlingar, från cyberattacker och desinformationsoperationer till sabotage. Kanada har direkt framfört dessa farhågor till representanter för Ryssland och tydligt betonat att alla hot mot kanadensisk säkerhet är oacceptabla," sade Warmington. Även om det inte finns något omedelbart hot mot kanadensare, framhöll Warmington att kanadensiska säkerhets- och brottsbekämpande myndigheter arbetar nära tillsammans med allierade för att hantera situationen. I juli rapporterade Wall Street Journal att Ryssland organiserade explosioner vid DHL:s logistikcenter i Leipzig, Tyskland, och Birmingham, Storbritannien. Dessa incidenter var del av en större operation med avsikt att sätta eld på last- och passagerarflygplan på väg mot USA och Kanada. Dagens.se 241106. Xi Jinping gratulerar Trump och förespråkar fredliga relationer mellan USA och Kina. Enligt Kinas utrikesministerium ringde Xi personligen till Trump för att uttrycka sina gratulationer. "Historien har visat att Kina och USA tjänar på samarbete och förlorar på konfrontation. En stabil, sund och hållbar relation mellan Kina och USA ligger i båda ländernas gemensamma intresse och motsvarar förväntningarna från det internationella samfundet," förklarade Xi, enligt en korrespondent från Ukrinform. Xi uttryckte sin optimism om att de båda nationerna ska fortsätta att upprätthålla principerna om ömsesidig respekt, fredlig samexistens och samarbetsvilja som gynnar båda parter. "Vi ser fram emot att ytterligare stärka dialogen och kommunikationen med Washington, att hantera våra olikheter ansvarsfullt och att hitta sätt att utöka samarbetet för både våra länder och världens bästa," tillade Xi. Kinas utrikesministerium meddelade även att vice president Han Zheng kontaktade USA:s tillträdande vicepresident J.D. Vance för att gratulera honom till valresultatet. msn 241107. Kommentar: Positivt så långt. Putin däremot gratulerade inte. Putin: "Vi är redo att prata med Trump." Rysslands president Vladimir Putin gratulerar Donald Trump efter dennes valvinst, skriver Reuters. Putin säger även att han är redo att prata med Donald Trump och att alla idéer som kan avsluta "den ukrainska krisen" är värda uppmärksamhet, rapporterar Reuters. "Jag tror att vi kommer prata", säger Donald Trump enligt Reuters. Donald Trump har lovat att avsluta kriget i Ukraina och överväger enligt uppgifter frysta frontlinjer i kriget, en demilitariserad zon och att Ukraina under en tid släpper planerna att gå med i Nato. Planen skulle kunna innebära att Ryssland får behålla omkring 20 procent av Ukrainas territorium. (svt 241107.) Kommentar: Trumps plan är att Ukraina kapitulerar. "Trump-vinsten kommer kräva mer pengar till försvaret." Trumps valvinst i USA kommer kräva ökade satsningar på det svenska försvaret. Orsakerna är tre -och i videon förklarar SVT:s säkerhetsreporter John Granlund varför. Men trots det allvarliga läget väntas strid om varje krona. I december väntas riksdagen ta beslut om ett nytt försvarsbeslut som ska peka ut framtiden för Sveriges försvar. Men risken finns att beslutet är föråldrat redan innan det klubbats igenom.Med Donald Trump i Vita huset ökar behoven av ett starkare försvar och det kan tvinga riksdagens partier att samlas för förnyade beslut redan i början av nästa år, med målet att vara klara till Nato-toppmötet i juni. Överläggningarna kan tänkas ske inom ramen för försvarsberedningen eller som förhandlingar direkt mellan partierna. Politisk kohandel väntas Diskussionen handlar framförallt om att satsningarna i försvarsbeslutet kan behöva tidigareläggas, och att det kan krävas ännu mer pengar i det nya läget där varken USA eller den europeiska stormakten Tyskland, som genomlider regeringskris, framstår som fullt pålitliga. Samtidigt väntas utökade försvarsanslag kräva politisk kohandel. Dels mellan partierna där Centerpartiet och Sverigedemokraterna redan varit ute och krävt ökade anslag. Dels mellan departementen, där försvarsdepartementet brukar vilja spendera och där finansdepartementet brukar vilja hålla igen. Det som står klart är att klockan tickar, och att köerna för att köpa in vapensystem ökar när alla nu vill rusta på samma gång. För Sveriges del kommer det att handla om att köpa in vad man får tag i, snarare än att välja fritt. svt 241108. Se video, bra beskrivning av säkerhetsläget. Putin varnar: Taiwan spelar ett farligt spel - Kina och Ryssland stärker banden. Rysslands president Vladimir Putin bekräftade att Kina är en allierad och uttryckte starkt stöd för Pekings anspråk på Taiwan. Han betonade att inget land behöver frukta ett närmare samarbete mellan Kina och Ryssland. Trots att Ryssland och Kina inte har en formell militär allians har deras partnerskap stärkts avsevärt. I början av 2022 undertecknade Putin och Kinas president Xi Jinping ett "obegränsat" partnerskapsavtal, bara veckor innan Rysslands invasion av Ukraina. I maj i år fördjupade de ytterligare sitt "omfattande strategiska partnerskap för en ny era", enligt Digi24. Under sitt tal vid Valdajdiskussionsklubben i Sotji uttalade Putin att Kina inte bedriver en aggressiv regional politik. Istället hävdade han att Taiwan försöker provocera fram en "Ukraina-liknande" kris i Asien för att få stöd från utlandet. Kina gör anspråk på Taiwan, en självstyrande demokrati, och spänningarna har ökat i och med att Peking regelbundet genomför militära övningar nära ön. "Officiellt erkänner alla att Taiwan är en del av Kina," sade Putin, "men i verkligheten agerar Taiwan i en helt annan riktning och provocerar fram en upptrappning." Putin betonade Rysslands stöd för Kina och sa: "Vi anser att Kinas politik är helt rimlig. Kina är vår allierade, och vi har ett omfattande samarbete inom handel och säkerhet." Som svar kritiserade Taiwans utrikesdepartement både Ryssland och Kina: "Putinregimen har inlett ett aggressivt krig mot Ukraina, vilket har orsakat stort lidande för det ukrainska folket och lett till internationell fördömelse." Taiwan anklagade Ryssland och Kina för att undergräva den internationella ordningen och utgöra ett allvarligt hot mot global fred. Putin tonade ned oron över gemensamma militärövningar mellan Ryssland och Kina och jämförde dem med USA:s och Japans övningar: "Dessa övningar hotar ingen," sade han. "Deras syfte är att säkerställa vår säkerhet." Kinas militära övningar runt Taiwan har blivit alltmer frekventa och sammanfaller ofta med händelser som väcker Pekings vrede. I augusti 2022 inledde Kina en veckolång militärövning nära Taiwan efter ett besök av USA:s dåvarande talman Nancy Pelosi. msn 241108. Kommentar: Putin förvränger verkligheten. Estlands ambassadörs hus i Kyiv träffat i rysk attack. En rysk drönare träffade på torsdagsmorgonen ett hyreshus i Kyiv där Estlands ambassadör i Ukraina, Annely Kolk, bor. Det rapporterar estländska Eesti Rahvusringhääling. Både ambassadören och lägenheten klarade sig utan skador. Estlands utrikesminister Margus Tsahkna skriver i ett inlägg på X att det var tur att Kolk inte skadades. "Ingen är säker i Ukraina förrän Ryssland avslutar kriget. Ukraina behöver mer luftförsvar för att försvara sina invånare. Vi får inte vänja oss vid detta," skriver han. Enligt Annely Kolk ska attacken pågått i åtta timmar. Attacken orsakade en brand på 33:e våningen i hyreshuset. Annely Kolk och hennes partner tillbringade tiden i ett skyddsrum. Omni 241108. Trumps rådgivare: "Krim är förlorat." Ukraina bör ge upp försöken att återta den ryssannekterade Krimhalvön, säger Donald Trumps rådgivare Bryan Lanza till BBC. "Om president Zelenskyj kommer och säger att 'vi bara kan få fred om vi får tillbaka Krim', då är han inte seriös. Krim är förlorat," säger han. Han säger också att Trumpadministrationen kommer fokusera på att uppnå fred i Ukraina, snarare än att hjälpa Ukraina återta territorium. (svt 241109.) Undviker mobilisering - Putin lockar soldater från Afrika med löften om medborgarskap. Vladimir Putin riktar blicken mot centrala Afrika, där ekonomiska erbjudanden och löften om ryskt medborgarskap ska locka soldater till kriget i Ukraina. Enligt Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, är detta ännu ett försök från Rysslands sida att undvika att kalla in fler ryska medborgare, skriver TV4 Nyheter. Uppgifter från Ukrainas säkerhetstjänst, som nu sprids via Storbritanniens försvarsministerium, pekar på att Ryssland aktivt försöker rekrytera soldater från länder som Rwanda, Burundi, Kongo och Uganda. De erbjuds ryska pass för sig själva och sina familjer samt ekonomiska ersättningar för att gå med i striderna. Elfving påpekar att detta inte är Rysslands första försök att rekrytera utländska soldater - tidigare har rekryteringsförsök gjorts i både Syrien och Nordkorea, även om dessa insatser har haft begränsad framgång. "Jag ser detta som ännu ett försök att få personal till de ryska väpnade styrkorna. Men frågan är vilka volymer det rör sig om och vilken kvalitet den rekryterade personalen håller," säger Elfving. Han betonar att det återstår att se om dessa soldater har någon militär erfarenhet eller om rekryteringen främst lockar personer med liten koppling till stridserfarenhet. Bakgrunden till denna rekryteringsstrategi är Rysslands vilja att undvika en ny mobilisering av sina egna medborgare. Erfarenheterna från den senaste mobiliseringen i september 2022 har gjort den ryska ledningen försiktig. Många ryska medborgare lämnade landet för att undvika att bli inkallade, och mobiliseringen mötte motstånd på grund av problem i systemet. "Det är tydligt att Ryssland vill undvika en ny mobilisering, och därför höjer de nu den ekonomiska ersättningen till de som väljer att kontraktsanställas. "Man erbjuder en engångssumma vid anslutning samt höga månadslöner," förklarar Elfving. Han menar att Ryssland sannolikt kommer fortsätta att locka till sig soldater med ekonomiska incitament snarare än att riskera inhemska protester genom ytterligare.
msn 241110. Kreml avfärdar uppgifter om hemligt telefonsamtal mellan Trump och Putin. Rapporter om ett telefonsamtal mellan USA:s nyvalde president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin har skapat rubriker den senaste veckan. Enligt Washington Post, som först rapporterade om händelsen, ska samtalet ha ägt rum i torsdags. Tidningen hävdar att Trump uppmanade Putin att inte eskalera konflikten i Ukraina. Även Reuters rapporterade att samtalet skulle ha ägt rum. Men på måndagen gick Kreml ut och dementerade dessa uppgifter. Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdade påståendena och beskrev dem som "ren fiktion". Han betonade att inga sådana samtal har ägt rum mellan de två ledarna, enligt SVT. "Det är helt enkelt osanna påståenden", kommenterade Peskov när han pressades på detaljer. Enligt honom finns det för närvarande inga konkreta planer för ett telefonsamtal mellan Putin och Trump. Uppgifterna om det påstådda samtalet har skapat stor osäkerhet kring relationen mellan USA och Ryssland, särskilt med tanke på Trumps tidigare uttalanden om att han vill förbättra relationerna med Moskva. Kremls förnekande kommer efter att både amerikanska och internationella medier rapporterat om samtalet, vilket lett till spekulationer om en potentiell omorientering av USA:s politik gentemot Ryssland.Trots de motsägande rapporterna har inget officiellt uttalande kommit från Trumps team, vilket ytterligare bidrar till förvirringen kring vad som faktiskt ägt rum.
msn 241111. Putin till afrikanska länder: "Får vårt totala stöd." Vid en sammankomst i ryska Sotji i helgen erbjöd Vladimir Putin de afrikanska länderna Rysslands "totala stöd", skriver flera medier. Putin var själv inte närvarande på konferensen men hans tal lästes upp av utrikesminister Sergej Lavrov. "Vårt land kommer att fortsätta ge våra afrikanska vänner totalt stöd inom olika sektorer," sa Putin i det upplästa talet. Områden som nämndes var bland annat kampen mot terrorism och extremism, skriver BBC. Efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Ryssland isolerats av väst, vilket fått landet att vända sig mer mot den afrikanska kontinenten, skriver AFP. Putins tal ses som ett sätt att försöka knyta nya samarbeten och konferensen som en möjlighet att marknadsföra Rysslands vision om en "multipolär värld". Ryssland var en stor aktör i Afrika under Sovjettiden. Flera afrikanska länder har kapat banden med tidigare allierade i väst. Ryska bolag har stora intressen i bland annat gruvnäringen i flera afrikanska länder. Målet med mötet var att utöka samarbetet mellan parterna.
Omni 241111. Ukraina: Rekordmånga ryska soldater dör eller skadas. I går förlorade Ryssland rekordmånga soldater - nästan 2 000. Det rapporterar The Telegraph med hänvisning till ukrainska försvaret. De höga förlusttalen är de dubbla per dag jämfört med i somras och kommer i samband med att Ryssland försöker återta territorium vid den östra fronten samt i Kurskregionen, inför att Donald Trump tillträder som president. I förrgår var de ryska förlusterna strax över 1 700, vilket var det ditintills högsta antalet döda eller skadade under en dag. Anastasiia Blyshchyk, talesperson vid Ukrainas 47 mekaniserade brigad, säger att situationen är under kontroll och att de ryska trupperna har "mörka dagar". Ryska militärbloggare menar att Ryssland nu har en chans att gå till offensiv i Kurskregionen då de ukrainska truppernas Natomateriel inte klarar av de leriga förhållandena. 81 bepansrade fordon ska har förstörts i går. Över 700 000 ryska soldater uppges ha skadats eller dödats sedan februari 2022. Omni 241113. "Det är förrädarens blick vi tittar in i." I ett fängelse i södra Ukraina sitter medborgare som hjälpt Ryssland i kriget. SVT:s Ukrainakorrespondent Bengt Norborg har besökt de fängslade. "Jag gav dem koordinater eller positioner i Ukraina," säger den före detta ukrainska sergeanten Sergej. I Rysslands angreppskrig mot Ukraina måste det angripna landet inte bara försvara sig mot de anfallande styrkorna - utan även mot kollaboratörerna inifrån. "Nej, jag ångrar inget. Och nej, jag hade inte gjort något annorlunda," säger den fängslade ukrainaren Oleg. "Som jag ser det kan mina handlingar ha räddat liv," menar den fängslade studenten Vladimir. Säkerhetschefen på fängelset, Andrij, tror att endast tre till fem procent ångrar sitt förräderi. Bengt Norborg får samma intryck. "Jag påminner om krigsbrotten, om mördandet, våldtäkterna, barnen som kidnappats och de civila målen - säger att vi var bland de första inne i Butja och såg vad ryssarna hade gjort. Men inget gör något intryck. De anser sig veta bättre." svt 241113. Blinken om Nordkoreas intåg i kriget: "Kräver svar." Natochefen Mark Rutte varnar för att Nordkoreas intåg i det ryska invasionskriget mot Ukraina utgör ett hot även för USA, skriver TT. Uttalandet kommer i samband med att den amerikanska utrikesministern Antony Blinken träffar Natoländernas ambassadörer i Bryssel. Det faktum att det nu finns nordkoreanska soldater på plats för att hjälpa Ryssland i striderna "kräver och kommer att få ett beslutsamt svar", säger Blinken vid mötet. Ryssland får betala genom att sprida tekniska kunskaper till Nordkorea. Omni 241213. Spionkälla: Ukraina dödade rysk militär med bilbomb. En högt uppsatt rysk militär har under morgonen dödats i en bilbombsattack. Ukraina tar på sig dådet, rapporterar AFP med hänvisning till en källa inom en ukrainska säkerhetstjänsten. Offret uppges vara en officer från den ryska Svartahavsflottan. Dådet, som skedde i Sevastopol på ryskockuperade Krym och har bekräftats av Moskva, är en av flera attacker mot ryska militärer och offentliga personer i ockuperade ukrainska områden samt i Ryssland. "Som ett resultat av explosionen sprängdes den ryske kaptenens ben av och han dog av blodförlust," skriver källan till nyhetsbyrån. Uppgiftslämnaren beskriver mannen som en "krigsförbrytare" med särskilt ansvar för kryssningsrobotar som avfyrats från Svarta havet mot civila mål i Ukraina. En "improviserad sprängladdning" ska ha använts. Händelsen utreds enligt Ryssland som en terrorattack. Sprängladdningen ska ha placerats i anslutning till förarsätet. Omni 241113. Belarusier gripen i Polen - misstänkt för sabotage. Polska säkerhetstjänsten, ABW, har gripit en man från Belarus som försökte sätta eld på en byggnad i hamnstaden Gdansk, rapporterar AFP. Gripandet skedde den 6 november och mannen misstänks ha kopplingar till en sabotagegrupp som arbetar på uppdrag av främmande makt. De senaste månaderna har flera personer från olika länder gripits i Polen misstänkta för sabotage och spionage för Rysslands räkning. Det framgår inte om mannen har kopplingar till Ryssland. "Föremål som sannolikt kommer att användas i andra sabotageaktioner beslagtogs," skriver säkerhetstjänsten i ett uttalande. Polen har tidigare varnat Ryssland - bland annat genom att stänga ryska konsulatet i Poznan. Polen: Sannolikt att Ryssland ligger bakom explosioner i depåer i Europa. Ryssland planerar sabotaget i både Polen och de baltiska länderna. Polen har tidigare stoppat ryska sabotageoperationer. Omni 241113. Ukraina: Rekordmånga ryska soldater dör eller skadas. I går förlorade Ryssland rekordmånga soldater - nästan 2 000. Det rapporterar The Telegraph med hänvisning till ukrainska försvaret. De höga förlusttalen är de dubbla per dag jämfört med i somras och kommer i samband med att Ryssland försöker återta territorium vid den östra fronten samt i Kurskregionen, inför att Donald Trump tillträder som president.I förrgår var de ryska förlusterna strax över 1 700, vilket var det ditintills högsta antalet döda eller skadade under en dag. Anastasiia Blyshchyk, talesperson vid Ukrainas 47 mekaniserade brigad, säger att situationen är under kontroll och att de ryska trupperna har "mörka dagar". Ryska militärbloggare menar att Ryssland nu har en chans att gå till offensiv i Kurskregionen då de ukrainska truppernas Natomateriel inte klarar av de leriga förhållandena. 81 bepansrade fordon ska har förstörts i går. Över 700 000 ryska soldater uppges ha skadats eller dödats sedan februari 2022. Omni 241113. Uppgifter: Republikansk talman vill inte ge mer pengar till Ukraina. USA:s talman Mike Johnson uppges bakom stängda dörrar i dag ha sagt att USA inte kommer skicka mer pengar till Ukraina, enligt källor till amerikanska medier. Johnson ska ha pressats av Georgiasenatorn Marjorie Taylor Greene under mötet och då lovat att det är slut med stöd till Ukraina. Efter mötet visade republikanerna upp en enad fasad. Innan mötet hade Trump talat och sagt att man kommer ha två bra år så länge ledamöterna håller sams. Trump gav även sitt stöd till Johnson som fortsatt talman. Johnson sa tidigare i höstas att han "hoppas och tror" att det inte kommer att behövas mer stöd till Ukraina eftersom Trump kommer se till att kriget får ett slut. "Jag tror att han kommer att ringa Putin och säga att det räcker nu," sa Johnson då. Omni 241113. Ryssland attackerar Kyiv med drönare och robotar. Ryssland har attackerat den ukrainska huvudstaden Kyiv med en kombination av drönare och robotar för första gången på över två månader, skriver AP. Luftförsvaret lyckades skjuta ned flera ballistiska robotar, kryssningsrobotar och ett tiotal drönare. Rester efter robotarna slog ned och orsakade en brand i ett varuhus och en man skadades i stadens nordöstra utkant. Under natten har även Zaporizjzja blivit utsatt för ryska angrepp. Enligt lokala myndigheter skadades infrastruktur när bomber föll över staden. Första attacken av det här slaget mot Kyiv på 73 dagar. Omni 241114. Ukraina hävdar att de stoppat rysk offensiv i Kupjansk. Den ukrainska militären säger att de har full kontroll över staden Kupjansk i nordöstra Ukraina och att deras trupper lyckats stoppa en rysk offensiv, rapporterar Reuters. Uttalandet kommer efter att Ryssland först hävdat att deras styrkor fått fäste i stadens utkanter, vilket snabbt tillbakavisades. Nyhetsbyrån har inte kunnat verifiera uppgifterna från oberoende källor. Kupjansk ockuperades av ryska styrkor strax efter att invasionskriget inleddes 2022, men återtogs av Ukraina några månader senare. Innan krigsstarten bodde över 20 000 människor i staden. Ökad rysk militär närvaro i området. Den ryska offensiven fortsätter. Omni 241114. Sverige köper luftvärnsrobotar för fem miljarder. Sverige satsar fem miljarder kronor på robotar tillhörande det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. "En erfarenhet från kriget i Ukraina är att Ryssland använder både kryssningsrobotar och ballistiska robotar för att angripa civila och militära mål. Därför är det viktigt att vi bygger upp ett starkare luftförsvar," säger försvarsminister Pål Jonson (M).Affären sker tillsammans med flera andra Natoländer som delar på totalt 1 000 robotar för ett värde på 60 miljarder kronor. Försvarsmakten använder redan själva systemet, i Sverige kallat "Luftvärnssystem 103", men vill nu bunkra upp med ammunition. Detta för att om kriget kommer kunna skjuta ner fler inkommande projektiler. "Vi får en större uthållighet i vårt luftförsvar," säger Pål Jonson. Produktionen av robotarna kommer att ske i Europa - positivt, enligt honom. "Det stärker den försvarsindustriella basen i Europa och det skapar en högre tillgänglighet för robotsystemet." svt 241115. Kommentar: Fienden heter Putin. Protest i utbrytarregion mot nytt avtal med Ryssland. Protester har brutit ut vid parlamentet i utbrytarrepubliken Abchazien i Georgien, rapporterar Reuters. Demonstranter ska bland annat ha kört in en lastbil i entrén som leder till parlamentsområdet. Bakgrunden till protesterna är ett investeringsavtal som slöts i oktober med Ryssland, ett av fåtalet länder som betraktar Abchazien som självständigt. Avtalet var tänkt att röstas igenom på fredagen men omröstningen har tills vidare ställts in. Georgien och den allra största delen av omvärlden ser Abchazien som georgiskt territorium. Oppositionella politiker motsätter sig överenskommelsen. Uppgifter om att demonstranter tagit kontroll över byggnaden. Omni 241115. Ryssland slutar leverera gas till Österrike i helgen. Den statliga ryska energijätten Gazprom stoppar sina gasleveranser till Österrike på lördag morgon. Det uppger det österrikiska energibolaget OMV, enligt Reuters. OMV uppger dock att man säkrat leveranser från andra håll och att man har tillräckliga reserver för att klara vintern. Österrike köper 80 procent av sin fossilgas från Ryssland och analytiker på Eurointelligence bedömer att stoppet kommer att förvärra energikrisen i landet som befinner sig i recession, skriver nyhetsbyrån. Österrike ett av få länder i Europa som är beroende av rysk gas. Österrike: Gasnätet inte längre är beroende av ryska leveranser. Omni 241115. Kim Jong-Un beordrar massproduktion av drönare. Nordkoreas diktator Kim Jong-Un har beordrat en "massproduktion" av attackdrönare, rapporterar den statliga nyhetsbyrån KCNA enligt Reuters. Detta efter att han inspekterat en testskjutning av så kallade patrullrobotar, som designats för att kunna attackera både land- och sjömål. "Han underströk behovet av att utveckla ett system för serietillverkning och snarast möjligt påbörja fullskalig massproduktion," skriver KCNA. Pyongyang presenterade sina attackdrönare för första gången i augusti, och experter sa att kapaciteten kan tillskrivas landets allians med Ryssland. Drönarna har nämligen konstaterats vara lika israeliska och ryska motsvarigheter. Nordkorea kan ha fått tillgång till teknologin via Ryssland som fått den av Iran som stulit den från Israel. Nordkorea har under det ryska anfallskriget mot Ukraina levererat betydande mängder med vapen till Ryssland. På senare tid har Nordkorea även skickat soldater till ryska gränsregionen Kursk. Omni 241115. Massiv attack mot Odesa - en död och tio skadade. En 35-årig kvinna har dött och tio personer har skadats i en omfattande rysk attack mot den ukrainska hamnstaden Odesa i natt, skriver AFP. Två av de skadade ska vara barn. Flerfamiljshus, bilar, en kyrka och en utbildningslokal skadades i attackerna. Dessutom slogs värmeförsörjningen ut för över 40 000 människor sedan en viktig värmeledning skadats på flera ställen. Ett stort räddningsarbete pågår och vårdinrättningar får värme med hjälp av generatorer under tiden värmeledningen repareras. Kvinnan som dog sov i närheten av ett fönster under attacken. Stadens borgmästare skriver själv om händelsen. Ukrainska soldater kämpar med nattliga drönarattacker: "Vi är utmattade." Omni 241115. Slutresultat klart i fuskanklagat val i Georgien. Georgiens styrande parti Georgisk dröm vann valet den 26 oktober, hävdar landets valmyndighet som på lördagen offentliggör det slutgiltiga valresultatet. Partiet Georgisk dröm, som anklagats för att vara alltmer vänligt inställda till Ryssland, vann enligt de slutgiltiga siffrorna med 53,9 procent av rösterna mot 37,8 för en oppositionsallians. Bland annat USA och europeiska länder har krävt att misstänkta oegentligheter i samband med valet ska utredas efter anklagelser om fusk och rysk inblandning. Demonstranter i Georgien har sedan valet krävt ett nytt val under internationell övervakning och en utredning om de påstådda oegentligheterna. svt 241116. Prästen Serhij utsattes för ryssarnas sexuella tortyr. Det sexuella våldet har blivit ett utbrett inslag i Rysslands krigsföring mot Ukraina. Och både soldater och civilia faller offer. SVT:s team på plats har träffat några av dem som utsatts. Hör vittnesmålen. Ingen går säker - alla är potentiella offer för det utbredda sexuella våld som ryssarna använder mot både soldater och civila. Allt fler män träder fram och vittnar om övergreppen som de flesta inte vill tala om. Inte förrän nu. Prästen i Cherson är en av dem. "De tog av mig kalsongerna." En person viskar: vet du vem jag är?, berättar han för SVT:s team som är på plats i Cherson. Enligt prästen förnedrades han under gränslösa former - samtidigt som han fruktade för sitt liv. Han berättar hur han vred sig och gjorde ifrån sig ljud utan att kunna säga någonting. "Och då tar de en batong och försöker köra in den i mitt anus. Skriver du på pappren om att samarbeta nu? Självklart!" skriker jag hela tiden.
svt 241116. Zelenskyj: Kriget kan ta slut fortare med Trump. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är säker på att kriget kommer att ta slut snabbare med Donald Trump som president. Det säger han i en intervju med det ukrainska public service-bolaget Suspilne, enligt BBC. Zelenskyj och Trump hade ett "konstruktivt utbyte" under telefonsamtalet efter att Trumps segrat i USA:s presidentval, enligt den ukrainske ledaren. Trump ska inte heller ha sagt något som stred mot Ukrainas ståndpunkt. "Det står klart att kriget kommer att sluta tidigare med politik från det team som nu kommer att leda Vita huset. Det här är deras tillvägagångssätt, deras löfte till sina medborgare," säger Zelenskyj. Han säger även att amerikanska lagar gör att han inte får träffa Trump förrän efter hans installation. Enligt Zelenskyj måste Ukraina göra allt för att kriget ska ta slut under nästa år. Omni 241116. Moskvas plan: Lura Ukraina med stor svärm fejkdrönare. Ryssland har en ny drönarstrategi för att förvirra Ukraina och få dem att "slösa" på resurser, rapporterar AP. Samtidigt som de skickar högteknologiska mycket destruktiva vakuumbomber skickar de också en stor svärm billiga skumattrapper. Syftet är att skumattrapperna . drönare fyllda med trasor och skumgummi - ska förväxlas med de riktiga vapnen. "Tanken var att göra drönare som skapar ovisshet hos fienden. Så att han inte vet vad som är ett dödligt vapen eller vad som är mer eller mindre en skumleksak," säger en person med insyn i planen till AP. Samtidigt har Ryssland ökat tillverkningen av vakuumbomberna, även kallade termobariska vapen, som något förenklat har en inledande sprängladdning och en efterföljande tryckvåg som antänds. Vapnet är "extra effektivt" i slutna utrymmen och har möjlighet att förstöra massiva byggnader. Ryssland har även börjat använda ukrainska sim-kort som gör det svårare för Ukraina att urskilja och störa drönarna. Ukraina: "För oss är det bara en punkt på radarn, den har fart, riktning och höjd." Planen inleddes 2022 och kallas "Operation False Target". Omni 241116. Ryssland slutar leverera gas till Österrike i dag. Ryssland slutar leverera gas till Österrike från och med i dag, rapporterar Reuters. Beskedet kom från Moskva i fredags. Leveranserna har gått via Ukraina, som meddelat att man inte kommer att förlänga avtalet med ryska statliga Gazprom efter årsskiftet. Att leveranserna upphör var väntat, säger Österrikes förbundskansler Karl Nehammer. Han lovar att "inga hem kommer vara kalla i vinter" då man har tillräckliga gaslager. Nu är det bara Ungern och Slovakien som importerar betydande mängder gas från Ryssland. Gazprom och österrikiska energibolaget OMV har varit i en kontraksdispyt. I onsdags dömde en skiljedomstol till OMV:s fördel i rättslig tvist - Gazprom fick nota på 230 miljoner euro. Omni 241116. Ukrainas kontroll i Kursk har nästan halverats. Ryssland har återtagit nära 50 procent av det territorium i den ryska regionen Kursk som Ukraina erövrade under sensommaren, rapporterar Financial Times med hänvisning till militära analytiker. I nuläget kontrollerar Ukraina 600 kvadratkilometer i Kursk. Det har beskrivits som ett förhandlingskort inför framtida fredssamtal men enligt FT kan det bli tufft för Ukraina att slå tillbaka de ryska anfallen. Nordkorea bidrar inte bara med tusentals soldater till den ryska offensiven utan också militär utrustning. Enligt ukrainska underrättelser har nordkoreanska långdistansraketer och artillerisystem skickats till Kursk. Nya vapenleveranser ses som ytterligare ett steg i det rysk-nordkoreanska samarbetet. Rysk Kurskoffensiv består av 50 000 soldater. Omni 241116. Xi lovar att samarbeta med Trump i möte med Biden. Kinas president Xi Jinping lovar att samarbeta med den tillträdande presidenten Donald Trump. Det var hans budskap när han träffade sin amerikanske motsvarighet Joe Biden på ett möte i Peru, skriver Reuters. Parterna träffades i ungefär två timmar och pratade om allt från cyberbrott till handel, Taiwan, Sydkinesiska havet och Ryssland. "Kinas mål om en stabil, god och hållbar relation mellan Kina och USA förblir oförändrat" efter att Trump installerats, sa Xi. Men han erkände också att det funnits "upp- och nedgångar" i ländernas relation. "Kina är redo att samarbeta med den nya amerikanska administrationen för att upprätthålla kommunikation, utöka samarbetet och hantera skillnader." Biden höll med om att de två ledarna inte alltid varit överens, men sa att de haft "direkta" och "öppna" diskussioner. Vita huset ser ökade risker för konflikt mellan parterna under övergångsperioden. Donald Trump har sedan tidigare utlovat tullar på 60 procent gentemot Kina. De pratade även om oron över att utveckla AI-teknik inom militären. Xi är redo för en "smidig övergång". Biden fördömer Nordkoreas soldater i Ukraina. Biden manar Xi om Nordkorea. Omni 241116. Nordkorea skickar raketer och artilleri till Kursk. Nordkorea har skickat långdistansraketer och artillerisystem till Ryssland, skriver Financial Times med hänvisning till uppgifter från den ukrainska underrättelsetjänsten. Dessa har placerats i ryska Kurskregionen för att användas mot ukrainska styrkor. Det handlar om omkring 50 artillerienheter, eller haubitsar, och omkring 20 raketsystem som kan skjuta många raketer samtidigt. Nordkoreas engagemang i kriget blir allt djupare, enligt Michael Kofman som är knuten till Carnegie Endowment for International Peace. Det har gått från att leverera stora mängder ammunition och vapen till att bli en part i kriget och det kan hjälpa Ryssland att återta Kurskregionen. Förra året levererade Nordkorea miljontals artillerigranater till Ryssland och i år har landet skickat uppemot 12 000 soldater. Bilder på haubitsarna på godsvagnar har cirkulerat i sociala medier. Omni 241117. "Butjas häxor" försvarar staden efter massakern. Tidigare var det en komplicerad process för kvinnor i Ukraina att ta värvning. Rysslands invasionskrig har ändrat på det, något som märks inte minst i Butja utanför Kyiv där enheten "Butjas häxor" patrullerar på nätterna, skriver SvD. Efter massakern 2022 försvann många män till fronten och i dag försvarar "häxorna" staden. Enheten består av 110 deltidssoldater, 90 kvinnor och 20 män, vars uppgift bland annat är att skjuta ner de ryska drönarna som faller i princip konstant. Att vara en del av "Butjas häxor" har förändrat känslan av kriget, säger 51-åriga Valentyna som var veterinär innan kriget men nu blivit en slags ledare för gruppen. "Nu är det vi som jagar den där ondskan i luften, och inte tvärtom." Nästan direkt efter invasionen hamnade Butja i centrum för striderna. När förorten befriades av ukrainska styrkor chockades omvärlden av bilderna som spreds på massgravar och beskjutna människor. Omni 241117. Stor rysk attack mot Kiev. Söndagsmorgonens ryska angrepp mot Ukraina var det största på flera månader och fick grannen Polen att höja sin beredskap. SR:s Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti har besökt ett samhälle utanför Odessa där flera hus längs en gata har totalförstörts. "Det många upprepar är att de hoppas det här får ett slut," säger hon. Omkring 120 robotar och 90 drönare avfyrades mot Ukraina tidigt på söndag morgon. Enligt Ukraina var målet framförallt landets kraftverk och energiförsörjning. Ukrainas luftvärn lyckades förstöra över 140 luftangrepp, skriver president Volodymyr Zelenskyj på X. Det har kommit fåtal rapporter om döda. I Odessa i södra Ukraina, där vatten- och elförsörjning slogs ut, ska två personer ha mist livet. Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti har träffat boende i Usatove, ett samhälle utanför staden, där flera hus har totalförstörts. "Delar av en robot ligger i en trädgård och människor är helt uppgivna. Som tur var skadades ingen i attacken. Flera sa att de var oerhört tacksamma att de gömde sig i skyddsrum där de tillbringade flera timmar tillsammans med sina barn och husdjur. Under förmiddagen var räddningspersonal på plats med brandkår och polis för att undersöka vad som hade hänt och vad för typ av vapen Ryssland hade använt. Lubna El-Shanti säger att de boende i Usatove vill att kriget tar slut. "De är väldigt ledsna, de är skräckslagna, många av dem är i panik. Det många upprepar är att de hoppas det här får ett slut, att de inte orkar. De vill att kriget ska vara över och de hoppas att Ryssland ska få sona för detta." Som ett svar på de ryska attackerna har Polen höjt beredskapen och aktiverat "alla tillgängliga styrkor", däribland stridsflyg, skriver Polens militära ledning på X. svt 241117. Omfattande ryska attacker mot Ukraina - 120 robotar och 90 drönare avfyrades. Ryssland genomförde under morgonen en storskalig robot- och drönarattack mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent. Flyglarm gick vid 06-tiden i hela landet. Explosioner rapporterades från huvudstaden Kyiv samt städer som bland annat Dnipro, Odesa och Zaporizjzja. Enligt det ukrainska flygvapnet har robotar avfyrats mot Ukraina från Svarta havet och platser inne i Ryssland och dessutom har ett antal strategiska bombplan lyft från flera flygbaser i Ryssland under natten. President Volodymyr Zelenskyj uppger att det rörde sig om 120 robotar och 90 drönare. Det är en av Rysslands största robot- och drönarattacker, enligt Ukrainas utrikesminister. Stora delar av elnätet slogs ut. I Mykolajiv har två personer dött och sex skadats i attackerna, två av de skadade är barn. SR:s korrespondent i Ukraina, Lubna El-Shanti, beskriver hur tusentals sökt skydd i tunnelbanan i Kyiv. "Man ser skärrade människor, föräldrar med barnvagnar, äldre, ungdomar som nu tillbringar tid där i väntan på att attacken ska vara över," säger hon till Ekot.
Omni 241117. Kriget i Ukraina har orsakat 4,5 gånger Sveriges utsläpp. Det har snart gått tre år sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Nya siffror som SVT låtit ta fram visar att kriget, efter 32 månader, har lett till 200 miljoner ton extra i utsläpp av växthusgaser. Det är mer än vad Sverige släpper ut på 4,5 år. SVT har besökt Ukrainas värst drabbade nationalpark och bland annat undersökt satellitbilder som visar på klimateffekterna. Se bilderna. svt 241117. Putin sänker stödet för skadade soldater. Ryssland har beslutat att drastiskt sänka ersättningen för soldater skadade på slagfältet, något som kan vara en signal om ekonomiska svårigheter. "Ekonomiska incitament har varit nyckeln i den ryska militärens rekryteringskampanj [...] Att man tar bort det tyder på att systemet håller på att bli ekonomiskt ohållbart för Kreml," skriver tankesmedjan ISW. Aleksandr Golts, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, varnar i DN för att det kommer påverka striderna. "Det är uppenbart att detta beslut kommer få en extremt negativ inverkan på moralen hos de ryska trupperna," säger han till DN. Dekretet som president Vladimir Putin skrivit under innebär att engångsutbetalningen på över 300 000 kronor endast kommer att ges till de som drabbats av allvarliga eller livshotande skador, som ryggradsskador, hjärnskador eller amputeringar. Tidigare kunde alla ansöka om ersättningen. Proryska bloggare är negativa till förändringen. Soldater med lindrigare skador kan ansöka om en lägre ersättningsgrad. ISW: Betydande utmaningar för ekonomin 2025. Omni 241117. Ryska soldater tar med sig våldet hem: "Hyllas." Minst 242 ryssar har dödats av soldater som återvänt hem från fronten i Ukraina, skriver BBC och hänvisar till uppskattningar som den oberoende nyhetssajten Verstka gjort. Ytterligare minst 227 människor har skadats svårt. BBC skriver om Irina som attackerades av en man på väg hem från en utekväll i sin hemstad Artiom, sydöstra Ryssland. "Jag är en krigsveteran, jag ska döda dig," ropade mannen innan han sparkade henne och slog henne med sin krycka. Liksom många tusen andra hade mannen släppts ur fängelse för att strida i Ukraina. När polis kom till platsen och insåg att mannen stridit i Ukraina konstaterade de krasst att han inte kunde straffas. Våldsdåden har påverkat det ryska samhället i grunden, säger sociologen Igor Eidman. "Människor som har begått fruktansvärda brott - mördare, våldtäksmän, kannibaler och pedofiler - slipper inte bara undan straff, de hyllas också som hjältar," säger Eidman. Rysk statsmedia refererar till veteranerna som "hjältar" och Putin har beskrivit dem som "den nya eliten". Omni 241117. Kommentar: Putin har skapat ett mycket rått samhälle. Varningen: Nordkorea kan skicka 100 000 soldater. Om samarbetet mellan Ryssland och Nordkorea fördjupas kan så många som 100 000 nordkoreanska soldater sättas in i Ukrainakriget. Den bedömningen gör en del länder inom G20-samarbetet, enligt Bloombergs källor. Flera länder, däribland Tyskland, väntas lyfta frågan under G20-mötet i Brasilien som inleds på måndagen. Källorna betonar att det är ett av flera potentiella scenarion och att ett så omfattande deltagande från Nordkorea inte lär ske i närtid. Om det skulle bli aktuellt lär det ske i omgångar, enligt källorna. Nordkorea har redan skickat drygt 10 000 soldater för att strida i den ryska regionen Kursk som delvis erövrats av Ukraina. Omni 241117. Scholz försvarar samtalet med Putin: "Var viktigt." Tysklands förbundskansler Olaf Scholz försvarar sig mot kritiken som riktats mot honom efter telefonsamtalet med den ryske presidenten Vladimir Putin, skriver Reuters. Bland andra Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Polens premiärminister Donald Tusk har varit kritiska men Scholz menar att det var rätt att hålla samtalet. "Det var viktigt att säga till honom (Putin) att han inte kan räkna med att Tysklands, Europas och många andra länders stöd för Ukraina kommer att försvagas." Fredagens samtal mellan Scholz och Putin var det första mellan parterna på två år. Zelenskyj: Putin har väntat på att isoleringen ska brytas. Har beskrivits som en rysk propagandavinst.
Omni 241117. Källor: Ukraina får grönt ljus att använda USA:s robotar mot mål långt in i Ryssland. Vita huset tillåter Ukraina att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål på rysk mark, uppger källor för New York Times och Reuters. Enligt NYT:s källor väntas robotar av typen ATACMS inledningsvis användas i den ryska regionen Kursk som delvis erövrats av Ukraina. En attack med sådana robotar kan ske redan kommande dagar. President Joe Biden ska ha ändrat inställning efter att Nordkorea skickat soldater att strida på den ryska sidan. Källorna uppger att målet med förändringen främst är att avskräcka Nordkorea från att skicka fler soldater. Frågan har varit mycket känslig. Sker två månader innan Donald Trump tillträder.
Omni 241117. Kristersson: "Absolut inte" en eskalering av kriget. Att Ukraina enligt uppgift fått ja från USA att använda långdistansrobotar mot mål långt inne i Ryssland är "absolut inte" en eskalering av kriget. Det säger statsminister Ulf Kristersson (M) till TT. "Ukraina försvarar sig mot Ryssland och har all rätt att försvara sig, helt i enlighet med all internationell rätt," säger Kristersson. Inte heller överbefälhavare Michael Claesson tycker att uppgifterna ska tolkas som en eskalering. Han menar att Ryssland "naturligtvis" hävdar att det är så, men att det snarare handlar om en utjämning av förutsättningarna. Uppgifterna om USA:s ja är fortfarande obekräftade. Kreml i första uttalande: USA kastar bensin på elden. Omni 241218. Kommentar: Det var Kreml som tände elden. Kim uppmanar arméchefer att förbereda sig för krig. I ett tal på en stor armékonferens nyligen uppmanade Nordkoreas diktator Kim Jong-Un sin armé att göra sig redo att slåss i ett fullskaligt krig. Kim beskrev konflikten med Sydkorea som världens farligaste oroshärd, skriver Deutsche Welle. Han kritiserade också USA för sitt nära samarbete med Sydkorea och Japan, vilket han beskrev som ett "asiatiskt Nato". Talet hölls inför tusentals arméchefer, skriver oberoende NK News. Kim kommenterade inte att Nordkorea skickat över 10 000 soldater för att understödja Rysslands krig mot Ukraina. Däremot sa han att USA:s fortsatta stöd till Ukraina ökar risken för ett tredje världskrig, skriver AFP. Han uppmanade också till en "obegränsad" utbyggnad av kärnvapenprogrammet. Kim anklagade USA för att hjälpa Ukraina på slagfältet. Experter räds att Nordkorea ska få avancerad teknik av Ryssland. Omni 241118. 1 000 krigsdagar - nu får fler lämna skyttegravarna. På tisdag har kriget i Ukraina pågått i 1 000 dagar, vilket uppmärksammas av flera medier. Många trodde att Kyiv skulle falla på några dagar, men Ukraina har stretat emot tappert, skriver AP. På senare tid har Ryssland gjort små men stadiga framsteg. Kreml betalar i människoliv, men vinner några meter varje dag, säger en expert. Båda sidorna försöker nu byta ut människor mot robotar, skriver Reuters. Sju sakkunniga säger att automatisering kommer att bli huvudfokus under det kommande året. Robotar och drönare väntas alltså bli ännu viktigare, med färre soldater i skyttegravarna. "Ukrainas försvarsindustri är just nu den mest innovativa sektorn i världen," säger den ukrainska parlamentsledamoten Halyna Yantjenko. Inför den tusende krigsdagen demonstrerades det i Italien, Portugal, Finland och Tjeckien i helgen, skriver Euronews. "Det måste bli en rättvis fred. Vi kan inte förlåta allt som Putin har gjort under alla de här åren," säger ukrainaren Maria Melesjko som bor i Italien. Mycket kommer nu att avgöras av hur USA och Donald Trump agerar. Reuters beskriver det som ett "robotkrig". Ropen i Helsingfors: "Seger för Ukraina, fred för Europa, fängelse för Putin!." Omni 241118. Baku kan bli mellanhand för ryska gasleveranser. Rysk gas kan komma att strömma in i Europa nästa år trots att dagens avtal mellan Ukraina och Ryssland, som innebär att gasen når Europa via Ukraina, löper ut vid årsskiftet. Det rapporterar The Telegraph. Under klimattoppmötet COP29 i Baku diskuteras en lösning som går ut på att värdlandet Azerbajdzjan agerar en sorts mellanhand, där gas från den ryska jätten Gazprom klassas som azerbajdzjansk. Samma volymer azerbajdzjansk gas skulle då klassas som rysk. Genom förslaget skulle europeiska företag kunna sluta avtal om rysk gas utan att förhandla med Ryssland. Azerbajdzjan är ett stort gasland men saknar infrastrukturen för att leverera till Europa. Den brittiska tidningen skriver att förslaget är ett av flera som övervägs. Dagens avtal innebär att Moskva betalar Kyiv nästan 9 miljarder kronor årligen. Omni 241118. Robotattack mot Odesa - minst åtta personer dödade. Minst åtta personer har dödats i en rysk robotattack i Odesa i Ukraina. Ytterligare 18 är skadade, uppger guvernören Oleg Kiper på Telegram. "Ett barn finns bland de skadade. Fyra personer är allvarligt skadade," skriver han. Robotattacken uppges ha riktats mot civil infrastruktur. "Ryska mördare döljer inte längre sina avsikter," säger president Zelenskyjs nära medarbetare Andrij Jermak, enligt Meduza. Omkring en miljon människor bor i Odesa, som ligger vid Svarta havet i södra Ukraina.
Oleg Kiper på Telegram. Har varit återkommande attacker mot Odesa under kriget. Ukrinform beskriver det som en kraftfull explosion. Lokala medier publicerar filmer som visar kroppar på gatan.
Omni 241118. Borrell: Kinas roll allt större i kriget i Ukraina. EU oroas av rapporter om att Kina, Iran och Nordkorea skickar vapen till Ryssland. Det säger EU:s utrikeschef Josep Borrell enligt Reuters. "Kinas roll i kriget i Ukraina blir allt större," säger Borrell på måndagen. Det finns övertygande bevis för att Kina producerar "dödligt bistånd" åt Ryssland, uppger tre EU-diplomater för Frankfurter Allgemeine Zeitung. Det ska röra sig om attackdrönare som används i Ukraina. Underrättelsekällor har tidigare uppgett för Reuters att Ryssland har vapenfabriker i Kina. Landets regering förnekar kännedom om saken. Efter USA:s beslut om att låta Ukraina använda långdistansvapen inne i Ryssland uttryckte Josep Borrell hopp om att de europeiska länderna ska göra detsamma, enligt The Guardian. "Varje gång vi har fattat beslut för att hjälpa Ukraina har det varit för sent," säger han. Ryssland skulle inte kunna fortsätta kriget utan stödet från Iran, Kina och Ryssland, enligt Borrell Omni 241118. Ryskvänliga EU-länder ryter ifrån mot USA:s vapen. EU:s mer ryskvänliga länder har på måndagen gått ut och kritiserat USA efter att flera medier publicerat uppgifter om att Vita huset låter Ukraina attackera Ryssland med amerikanska vapen. Ungerske utrikesministern Peter Szijjarto skriver på Facebook att det här är en "desperat attack på den nya verkligheten från de som vill ha krig". "Krafterna som är för ett krig verkar inte ens rygga tillbaka från det värsta, alltså att expandera kriget i Ukraina till resten av världen," skriver han enligt BBC. Inte heller Slovakiens ledare Robert Fico välkomnar uppgifterna. Han säger i ett uttalande att USA:s beslut grusar förhoppningarna om att kriget i Ukraina ska kunna lösas vid förhandlingsbordet, rapporterar Reuters. Szijjartos uttalande kommer inför EU:s utrikesministermöte. Fico säger att målet är att förstöra förhandlingsmöjligheterna. Kina, som anklagas för att skicka vapen till Ryssland, kritiserar beslutet. Omni 241218. Finland och Tyskland misstänker sabotage: "Vår europeiska säkerhet hotas." Finland och Tyskland utreder sabotage efter att en datakabel mellan de båda länderna skadats på måndagen, rapporterar AFP. "Vår europeiska säkerhet hotas inte bara av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, utan också av hybridkrigföring av illvilliga aktörer," skriver de båda länderna i ett gemensamt uttalande. Experter uppger för flera medier att den typ av skador som finns på kabeln inte sker spontant. Enligt Finlands utrikesminister Elina Valtonen skulle ett eventuellt sabotage kunna aktivera Natos artikel fem om försvarsgarantier mellan medlemsländerna. "Det är alltså inte så att enbart ett militärt anfall tas på allvar. Vi tar allt det här på allvar," säger hon till Yle. I söndags morse skadades en datakabel mellan Litauen och Sverige. Även svenska myndigheter utreder händelsen, uppger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) för SVT. Alla fibrer inne i kabeln är helt av - datatrafiken går via andra kablar. Datakabeln passerar nära de två förstörda Nordstream-kablarna. Finland säkrar all kritisk infrastruktur. Den skadade undervattenskabeln passerar genom svensk ekonomisk zon. Carl-Oskar Bohlin (M): "Regeringen följer mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget utvecklingen mycket noga." Omni 241118. Analys: Kreml mullrar men eskaleringen är redan här. Att Ukraina uppges få grönt ljus att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål i Ryssland förändrar inte situationen avsevärt, skriver flera kommentatorer i sina analyser. CNN:s Nick Paton Walsh skriver att Ukraina inte har tillräckligt med amerikanska robotar för att ändra förutsättningarna på slagfältet och att Ukraina redan tar sig långt in i Ryssland med egentillverkade drönare. Ändå svarar Kreml med ett mullrande om hårda svar och eskalering. Men Paton Walsh skriver att Rysslands militära förmåga är så pass skadad att man inte vill riskera ett fullskaligt krig med väst. Det som då återstår är hybridkrigföring, och den är redan högst pågående skriver The Guardians Dan Sabbagh. "Med allt från mordplaner på västerländska vapenhandlare till mordbräder i Storbritannien," skriver han. SVT:s säkerhetsreporter John Granlund säger att de aktuella fallen med de förstörda undervattenskablarna i Östersjön "påminner väldigt mycket" om hybridangrepp. Han vill inte peka ut någon misstänkt aktör. "Men om det är en avsiktig handling står det helt klart att det är en betydande höjning av konfliktsituationen på Östersjön." Nick Paton Walsh: Bidens gröna ljus höjer insatserna för Trump. Dan Sabbagh: Långdistansrobotarna kommer sannolikt inte förändra så mycket. Omni 241118. 1 000 dagar av krig - Kyiv vill förhandla 2025. På tisdagen har det gått 1 000 dagar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, skriver Reuters. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa i helgen till ukrainsk radio att han vill förhandla fram en fred under 2025. "Vi måste göra allt vi kan för att få ett slut på kriget under nästa år," sa han enligt AFP. Innan samtalen kan inledas vill han att Ryssland ska vara redo att lämna över ockuperat territorium, något som Kreml hittills har vägrat. Men flera medier som uppmärksammar att det har gått 1 000 krigsdagar skriver att Donald Trumps intåg i Vita huset sannolikt kommer att få en effekt på sidornas förhandlingsvilja, hur den kommer märkas är ännu oklart.
Omni 241119. Ledare: Västs tveksamhet gynnar Vladimir Putin. Att Rysslands invasionskrig har pågått i tusen dagar är ett av ämnena på onsdagens ledarsidor. Att Ukraina nu får använda amerikanska långdistansrobotar mot mål i Ryssland är ett välkommet besked från väst – men kom för sent, skriver Henrik Westman på DI. Han menar att det är avgörande att stödet inte sviktar vid detta skede. "Låt tveksamheten kring användningen av långdistanrobotarna bli en läxa. Senfärdigheten gynnar bara Putin," skriver han. DN är inne på samma spår. Stödet har varit starkt men den konkreta hjälpen otillräcklig, och retoriken svajar. "Om 1 000 dagar till kan ryska trupper samlas vid gränsen till något annat europeiskt land," skriver DN. I SvD skriver gästskribenten Nils Bildt att väst måste snabba på vapenleveranser, överföra frysta ryska tillgångar till Ukraina och förstå att det inte finns några andra europeiska militära hot än det från Ryssland. "Våra mål är desamma som Ukrainas: att få bort Putin, få Ukraina som medlem i EU och Nato och säkra en varaktig fred," skriver han. Omni 241119. 24 timmar i krigets Ukraina: "Nu finns ingenting kvar." 1 000 dagar. Så länge sedan var det Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. I AP:s reportage "24 timmar i Ukraina" görs nedslag på flera platser i landet. I Zaporizjzja blev kontrasterna stora när Natalia Panasenkos hem träffades av en rysk bomb. Explosionen slungade iväg en dörr över henne och förstörde blommorna hon fått på sin 63-årsdag. "Huset var fullt av människor och blommor. Människor som firade mig ... och nu finns ingenting." Den 11 november var en typisk dag i Ukraina. Den inleddes med två ryska bombningar - en mot Panasenkos lägenhet och en i staden Mykolajv där sex personer dödades. Bland annat en kvinna och hennes tre barn. Bara timmar senare träffades ett flerfamiljshus i Kryvyj Rih av en robot. AP följer även kirurgen Vladyslava Friz som behandlar en patient som skadats i en minexplosion. Yulia Ponomarenko har fött två barn sedan kriget inleddes 24 februari 2022, och barnens pappa befinner sig vid krigsfronten. "Det här barnet är väldigt efterlängtat, väldigt önskat. Vi har nu en till prinsessa," säger hon. AP har träffat flera personer en helt vanlig dag i krigets Ukraina. Tusen dagar av krig i Ukraina: "Bara en del av det ryska problemet." Ilska i Odessa: "På grund av Ryssland har vi ingenting kvar." Se tusen dagar av krig i grafik. Omni 241219. Putin har skrivit under nya kärnvapendoktrinen. Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under en ny kärnvapendoktrin som innebär att landet tar sig rätten att använda kärnvapen som svar på en större attack - oavsett varifrån den kommer, skriver AFP. Det innebär att Ryssland ser alla attacker med konventionella vapen som utförs av en icke-kärnvapenstat med hjälp av en nation med kärnvapenkapacitet som en gemensam attack. Det innebär att man anser att båda länderna är en angripande part. Kärnvapendoktrinen presenterades tidigare i höst men skrivs under i dag, 1 000 dagar efter att kriget inleddes. Vladimir Putin skriver under doktrinen i dag. Beslutet kommer dagar efter uppgifter om att USA gett klartecken om att Ukraina får slå mot mål långt inne i Ryssland. Ryssland presenterade doktrinen tidigare i höst. Omni 241219. Källa: Ukrainsk attack med långdistansrobot mot ryskt mål - första någonsin. Ukraina har attackerat mål inne i Ryssland med en amerikansk långdistansrobot för första gången, uppger källor för RBC-Ukraina enligt Bloomberg. Attacken ska ha skett mot en rysk gränsregion och träffat en militär anläggning i Brjansk-regionen, enligt en källa inom försvarsmakten. En ATACMS, som är en amerikansk taktisk ballistisk robot, ska ha använts. Detta efter att USA:s president Joe Biden tidigare i veckan uppges ha gett klartecken för Ukraina att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål långt inne i Ryssland. En källa inom Ukrainas militär citeras. Bland annat nordkoreanska granater ska ha förvarats på platsen. Kremls talesperson Dmitrij Peskov: Vi följer utvecklingen noga.
Omni 241219. Polen: EU redo att steppa upp Ukrainastöd efter USA. De större EU-länderna är redo att ge militärt och finansiellt stöd till Ukraina om USA minskar sitt stöd. Det säger Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski enligt AFP. "Jag tror att det här är första gången ... som de fem största länderna i EU gemensamt stiger fram med stöd för europeiska försvarsobligationer. Det är en stor sak," säger han. Detta efter att han samtalat med sina motsvarigheter i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien. EU:s utrikesministrar har haft ett möte om Ukraina i dag. Polen har de senaste veckorna tagit flera initiativ för att stärka den europeiska enigheten kring fortsatt stöd till Ukraina .a href="https://omni.se/polen-eu-redo-att-steppa-upp-ukrainastod-efter-usa/a/1Mx6GK">Omni 241119. Förundersökning om sabotage efter kabelbrott i Östersjön. Danska flottan skuggade ett kinesiskt fartyg på sin väg ut från Östersjön - efter att flera undervattenskablar förstörts.
Enligt SVT:s uppgifter betraktas fartyget som intressant av myndigheter i flera länder som arbetar med fallet. Nu inleder polisen förundersökning om sabotage med anledning av kabelbrotten i Östersjön. Det kinesiska fartyget var på väg från en rysk oljehamn när det passerade de aktuella fiberkablarna. SVT:s granskning av öppet tillgänglig satellitdata visar att fartyget var i närheten av platserna för de två kabelbrotten under samma tidpunkter som internetförbindelserna bröts. Samtliga händelser inträffade i svensk ekonomisk zon inom loppet av 20 timmar. "En svensk-litauisk internetkabel förstördes 5 mil ut i havet från Gotland strax innan 09.00 i söndags morse, svensk tid, enligt uppgifter till SVT. En finsk-tysk internetkabel förstördes i går morse strax efter 03.00 svensk tid, öster om Ölands sydspets, enligt det finländska ägarbolaget Cinia." Den svensk-litauiska kabeln ägs av bolaget Arelion där chefen Mattias Fridström uppger att det är frågan om ett totalt kabelbrott. "Vi upptäckte det omedelbart när det hände, i samma sekund som det sker går ett larm i vårt system," säger han. Arelion står i kontakt med flera svenska myndigheter och har upprättat en polisanmälan. Polisen har inlett en förundersökning med brottsrubricering sabotage. Undersökningen hanteras av nationella operativa avdelningen, Noa. Sedan incidenterna inträffade har militära fartyg från Nato-länder följt det kinesiska fartygets färd bort från Östersjön. Utifrån öppet tillgänglig data är det framför allt danska marinen som skött övervakningen. "Försvaret har ingen kommentar rörande det kinesiska fartyget. Generellt kan det sägas att Försvaret rutinmässigt följer fartyg som seglar genom danska farvatten," säger Henrik Hall Mortensen, pressrådgivare på den danska försvarsstaben. Enligt SVT:s uppgifter intresserar sig även svenska myndigheter för det aktuella kinesiska fartyget, men på måndagseftermiddagen ville fortfarande ingen myndighetsaktör uttala sig. Från finskt håll har Centralkriminalpolisen gått ut med att händelsen utreds men deras svenska motsvarighet vill inte bekräfta huruvida även de utreder händelserna i svensk ekonomisk zon. "Det vi kan säga i nuläget är att vi känner till ärendena, lägesföljer och samverkar med berörda myndigheter," uppger Karin Styrenius på polisens nationella operativa avdelning i en mejlkommentar.
svt 241119. Punkt för punkt: Rysslands nya kärnvapendoktrin. Ribban har sänkts för när Ryssland kan komma att överväga att utföra en kärnvapenattack. Detta i och med landets nya kärnvapendoktrin som undertecknades av Putin på tisdagen. Kort efter att uppgifterna kom om att USA gett Ukraina tillstånd att använda amerikanska långdistansvapen mot Ryssland undertecknade president Vladimir Putin landets nya kärnvapendoktrin. Att förändringar var på gång meddelades dock redan i september. Dokumentet, som definierar när landet kan tänkas överväga att utföra en kärnvapenattack, är en utökad variant av den tidigare versionen från 2020. Tidigare kunde en kärnvapenattack övervägas om Ryssland eller dess allierade utsätts för en sådan, eller om Rysslands "själva existens" hotas av en aggression med konventionella vapen. Texten har nu förändrats till att omfatta en attack mot Ryssland och/eller Belarus med konventionella vapen som anses utgöra ett "kritiskt hot" mot ländernas suveränitet eller territoriella integritet. Ett svar med kärnvapen kan nu även övervägas om militära formationer och/eller anläggningar utanför Ryssland först attackeras med massförstörelsevapen. En punkt har dessutom lagts till som gör ett kärnvapensvar möjligt om en signifikant samling fientliga luftburna vapen eller flygplan korsar gränsen till Ryssland. Ytterligare en förändring i den ryska kärnvapendoktrinen berör mot vem en eventuell kärnvapenattack kan riktas. Från och med nu kan en aggression mot den ryska federationen och/eller mot dess allierade från en enskild stat i en militär koalition anses som en aggression från koalitionen som helhet. En aggression från en stat som inte besitter kärnvapen, men i vilken en kärnvapenmakt är direkt eller indirekt inblandad, kommer att anses som en mellan länderna gemensam attack mot Ryssland, står det i doktrinen. Sedan invasionen av Ukraina inleddes har Ryssland dragit tillbaka sin ratificering av CTBT, ett internationellt avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen. Landet har sedan dess utfört kärnvapentester och motiverat dem med "nya yttre hot".Kreml har även sagt att man inte är intresserade av att underteckna ett nytt START-avtal tillsammans med USA när det löper ut 2026. I avtalet, som först upprättades 2011, kom länderna överens om att begränsa antalet utplacerade kärnvapen till ett specifikt antal. svt 241120. KIM JONG UN Explodes With Rage - His Soldiers Are OBLITERATED. North Korean supreame leader Kim Jong Un has made a deal with the devil. You tube 241120 14:57. Bidens nya drag - godkänner personminor i Ukraina. Joe Biden ger grönt ljus för Ukraina att använda så kallade personminor i striderna mot Ryssland, skriver Washington Post och hänvisar till källor. Vapnen är kontroversiella och 160 länder i världen har förbjudit minorna, dock inte USA och Ryssland. Enligt tidningens uppgifter har minorna getts till Ukraina med villkoret att de inte ska placeras i tätbefolkade områden. Minorna ska också förstöra sig själva eller sluta fungera efter en viss tid, i syfte att minska faran för civila. "När de används tillsammans med annat krigsmateriel som vi redan tillhandahåller Ukraina är avsikten att de ska bidra till ett mer effektivt försvar," säger en tjänsteman. Ukraina har länge bett om minorna - men Biden har tvekat. USA förväntar sig att minorna används på ukrainsk mark. Beskedet kommer dagar efter USA gett grönt ljus för långdistansrobotar mot mål i Ryssland. Omni 241220. Zelenskyj tror att Trump kan avsluta kriget i Ukraina: "Han är starkare än Putin." Om inte Ukraina får vapen och krigsmateriel av USA kommer landet att förlora kriget mot Ryssland. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med Fox News. "Vi kommer att kämpa. Vi har vår produktion, men det är inte tillräckligt för att segra. Och jag tror inte att det är tillräckligt för att överleva," säger den ukrainske ledaren. Den tillträdande presidenten Donald Trump har varit skeptisk till de stora vapenleveranser och stödpaket som USA skickat till Ukraina. Han har även lovat att avsluta kriget snabbt, något som Zelenskyj tror är möjligt. "Han är mycket starkare än Putin. Han är starkare. USA är starkare," säger han. Zelenskyj: "Inte enkelt - men Trump kan avsluta kriget." Trump har inte gett några detaljer kring hur kriget kan avslutas. Zelenskyj: Enighet mellan USA och Ukraina är det viktigaste. Omni 241120. SVR-chefen: De länder som skickar vapen ska straffas. Ryssland kommer att hämnas på Natoländer som godkänner att Ukraina använder långdistansvapen mot ryskt territorium. Det säger Sergej Narysjkin, chef för den ryska underrättelsetjänsten SVR, i en intervju enligt Reuters. Länder som stöttar Ukraina "kommer inte att förbli ostraffade", säger han. Narysjkin säger också att Putins nya kärnvapendoktrin, som bland annat ger Ryssland rätt att använda kärnvapen vid en större attack, innebär att det "i praktiken är omöjligt" att besegra Ryssland. Han påstår att Putins beslut "begränsar manöverutrymmet" för USA och EU. På tisdagen använde Ukraina långdistansvapen för att anfalla Ryssland - för första gången Omni 241120. Kommentar: Ryssland anser sig ha rätt att skicka långdistansvapen mot Ukraina, men Ukraina ska inte ha den rätten mot Ryssland. Ryssland har hela tiden skickar robotar från sitt eget territorium. Men Ukraina ska straffas om de skickar robotar mot ryskt territorium. Vad liknar det? För övrigt anfaller Ryssland civila mål men Ukraina i första hand militära mål. Putins gåvor till Kim: Lejon, björnar - och 40 änder. Rysslands president Vladimir Putin har gett en mängd djur till Nordkorea som ett tecken på vänskap länderna emellan. Det rapporterar AFP. "Ett afrikanskt lejon, två brunbjörnar, två tama jakar, fem kakaduor, 25 fasaner av olika arter och 40 mandarinänder har skickats från Moskvas zoo till Pyongyangs zoo", heter det i ett uttalande på Telegram. Putin har tidigare gett sin nordkoreanske motsvarighet Kim Jong Un 24 hästar. Den ryske presidenten har i sin tur fått ett par hundar, enligt AFP. Länderna har sedan den ryska invasionen av Ukraina stärkt sina politiska och militära band. Länderna undertecknade en försvarspakt tidigare i år. Varningen: Nordkorea kan skicka 100 000 soldater. Nato bekräftar: Nordkoreanska soldater strider för Ryssland. Omni 241120. Försvarsministern: Krigen tar på USA:s vapenlager. Att Joe Biden och hans administration skickat vapen till både Ukraina och Israel har inneburit påfrestningar på USA:s vapenlager. Det säger landets försvarsminister Lloyd Austin enligt CNN. Samtidigt understryker han att många jobb har skapats till följd av att allierade fått vapen och krigsmateriel. "Vi tar saker som vi har i våra lager och tillhandahåller dem till länder i nöd, och det har funnits stora behov, och sen ersätter vi dessa föremål med nya och bättre," säger han enligt kanalen. Austin: Biden har arbetat med att utvidga vår kapacitet. Försvarsministern i intervju med NBC News: Putin har använt sig flitigt av kärnvapenhot. Omni 241220. Kreml: Putin inte villig att "frysa" frontlinjerna. Ryssland kan inte tänka sig att frysa Ukrainakonflikten längs med de nuvarande frontlinjerna i regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja. Det säger talespersonen Dmitrij Peskov enligt Moscow Times. "(Putin) har upprepade gånger sagt att inget alternativ där konflikten fryses kommer fungera för oss. Det är viktigt att vi uppnår några mål." Detta efter att fem högt uppsatta Kremlkällor uppgett för Reuters att Putin är redo att samtala om en fredslösning med Donald Trump, och att han är öppen för att ge upp anspråket på de delar av de fyra regionerna som Ryssland ännu inte ockuperar. Putin kräver att Ukraina ger upp alla Natoambitioner. Ryssland har i nuläget övertaget på fronten. Omni 241120. Storm Shadow avfyrad mot Ryssland för första gången. Ukraina har för första gången avfyrat brittiska Storm Shadow-robotar mot mål i Ryssland, enligt Bloomberg och The Guardian. Storbritannien har inte utåt bekräftat att man gett Ukraina tillåtelse att använda långdistansroboten i Ryssland. Efter att USA i veckan gav grönt ljus till användning av systemet ATACMS har dock premiärministern Keir Starmer bland annat sagt att Kyiv måste ges "starkast möjliga position" i kriget. Det framgår inte vilka mål det gäller. Starmer vill inte kommentera uppgifterna, enligt Reuters. Rapporterades på onsdagen. USA gav grönt ljus efter månader av press från Kyiv. Starmer: Kyiv måste få vad de behöver för att segra. Omni 241120. Expert: Fronten i östra Ukraina kan kollapsa. Det finns risk att den ukrainska östfronten "faktiskt kan kollapsa" om de ryska avancemangen fortsätter i nuvarande takt. Det säger Marina Miron, försvarsanalytiker vid brittiska Kings College, till BBC. Enligt data från tankesmedjan ISW har Ryssland tagit sex gånger så mycket mark i Ukraina under 2024 som under hela 2023, och dess styrkor närmar sig nu flera viktiga logistiska knutpunkter i Donbas. Samtidigt tar ryssarna tillbaka allt mer mark i ukrainskockuperade Kursk. Den ukrainska offensiven var ett utfall av "taktisk briljans", men har nu blivit en "strategisk katastrof", enligt Miron. "Idén var att skaffa sig en politisk hållhake i förhandlingar och avleda ryska trupper från Donbas. Nu ser vi i stället att ukrainska styrkor binds upp där." Några av Ukrainas mest erfarna enheter strider i Kursk Omni 241120. Nordkoreansk doldis leder trupperna i Ryssland. Den nordkoreanska generalen Kim Yong-Bok har hållit en låg profil som befälhavare för arméns specialförband. Nu bekräftar Sydkorea och Ukraina att han skickats att leda de nordkoreanska trupperna i Ryssland, rapporterar Wall Street Journal. Hans undanskymda roll i offentligheten har berott på att hans specialförband - världens största i sitt slag, med 200 000 soldater - skulle utföra hemliga uppdrag i händelse av krig på Koreahalvön. Det säger Jeon Kyung-Joo vid sydkoreanska Korea Institute for Defense Analyses. Kim Yong-Boks nya uppdrag är en signal till Ryssland om att Nordkorea inte skickar vem som helst, och att man planerar en långvarig insats, enligt Jeon Kyung-Joo. "Bakom gardinerna har han helt klart visat sig pålitlig." Väntas inte själv skickas i strid. Har befälet över minst 10 000 soldater. Omni 241120. USA: Ny rysk taktik bakom beslut att skicka minor. USA:s beslut att skicka kontroversiella personminor till Ukraina togs med anledning av att Ryssland ändrat sin taktik på slagfältet, uppger landets försvarsminister Lloyd Austin enligt AFP. Han menar att Ryssland nu använder sig mer av infanterisoldater som strider till fots och att Ukraina har ett behov av materiel som "kan hjälpa till att bromsa" den ryska framfarten. Joe Bidens administration har fram tills nu varit negativt inställd till att skicka minor till kriget. Beslutet fattades bara dagar efter att Ukraina fått grönt ljus att använda amerikanska långdistansvapen för att attackera mål på rysk mark. Varken USA eller Ryssland har förbjudit minorna. USA har kritiserats för leveransen. Omni 241120. Ryska försvarsutgifterna ökar - pensioner dras ner. Den ryska duman godkände på torsdagen 2025 till 2027 års budget, rapporterar Moscow Times. 2025 kommer en tredjedel av de offentliga utgifterna - 32,5 procent - läggas på militären. Det är den högsta siffran sedan Sovjettiden. Budgetposten har ökat från 17 procent 2022 till 29,5 procent i år. För första gången sänks också budgeten för pensioner och andra sociala utgifter med 16 procent. Dessa besparingar går till försvarsutgifterna. Den militära budgeten kommer att uppgå till 6,2 procent av BNP - att jämföra med afrikanska militärdiktaturer som Sydsudan. Inkluderat polisutgifter växer siffran till 40 procent. Utgifterna är större än dem på utbildning, vård och sociala utgifter sammanlagda. Omni 241121. Interkontinental robot avfyrad mot Ukraina. Ryssland avfyrade under torsdagsmorgonen en interkontinental robot (ICBM) från regionen Astrachan. Det uppger Ukrainas flygvapen på Telegram. Det är första gången denna typ av robotar, med räckvidd på tusentals kilometer, använts i kriget, skriver nyhetsbyrån Reuters. ICBM är byggd för att bära kärnvapen, men kan även bära konventionella vapen. Vid samma tillfälle skickades även hypersoniska robotar av typen Kh-47M2 Kinzhal från regionen Tambov samt kryssningsmissiler av typen Kh-101 från Volgograd, skriver flygvapnet. Det är oklart vilka skador som uppstått. Från Dnipro i östra Ukraina rapporteras skador på en industrifastighet samt strömavbrott. (svt 241121.) Zelenskyj: Upptrappning - världen måste reagera. Den ballistiska robotattacken på Ukraina är ett slutgiltigt bevis på att Ryssland inte vill ha fred. Det säger Ukrainas president Zelenskyj i ett klipp på Telegram enligt AFP. "Det här är en uppenbar och allvarlig upptrappning av krigets omfattning och brutalitet." Han kritiserar också omvärlden för brist på starka reaktioner. Endast med styrka kan Ryssland tvingas till sann fred, enligt Zelenskyj. Budskapet kommer efter att Putin bekräftat att Ryssland avfyrat en ny typ av ballistisk medeldistansrobot mot ukrainska Dnipro. Varnar för att andra länder kan drabbas. Omni 241121. Kreml avfärdar kabelanklagelser: Skrattretande. Ryska makthögkvarteret Kreml avfärdar anklagelser om att Ryssland skulle ha saboterat datakablar i Östersjön. "Det är ganska absurt att utan grund fortsätta att anklaga Ryssland för allting. Det är skrattretande i kontexten av uteblivna reaktioner på ukrainska sabotageaktiviteter i Östersjön," säger talespersonen Dmitrij Peskov. Två datakablar i Östersjön, en mellan Finland och Tyskland och en mellan Sverige och Litauen, har på kort tid gått av eller skadats. Myndigheter i Sverige och flera av de andra länderna misstänker sabotage och har inlett utredningar. msn 241121, Kommentar: Kaptenen på fartyget är ryss och fartyget kommer från en rysk hamn. Nordkoreas militära närvaro i Ukraina växer - toppgeneral tar rodret. Enligt uppgifter från Wall Street Journal har Nordkorea skickat överstelöjtnant Kim Yong Bok för att leda 11 000 nordkoreanska soldater som strider tillsammans med ryska styrkor i Ukraina. Kim Yong Bok, som tidigare varit en nära medarbetare till Nordkoreas ledare Kim Jong Un, har hållit en låg profil. Han har tidigare haft befälet över en specialstyrka bestående av 200 000 soldater och har nu fått uppdraget att integrera Nordkoreas trupper med Rysslands militära enheter. Högt uppsatt nordkoreansk general skadad i Ukraina. En högt uppsatt nordkoreansk general har skadats i en ukrainsk attack i ryska Kursk, uppger en västerländsk källa för Wall Street Journal. Det är första gången källor i väst bekräftar att en nordkoreansk befälhavare skadats i striderna i den delvis ukrainskockuperade regionen. Det framgår inte hur generalen skadades. Pyongyang har inte kommenterat uppgifterna. Över 10 000 nordkoreanska soldater deltar på Rysslands sida i striderna i Kursk. USA har tidigare sagt att nordkoreanska soldater i området är "lovligt byte". Soldaterna bär ryska uniformer och rysk utrustning. Omni 241121. Kreml: Varnade USA före avfyrandet av roboten. Ryssland varnade USA 30 minuter innan den nya robottypen avfyrades mot Ukraina, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till statliga ryska Tass enligt AFP. "Den ryska sidan varnade amerikanerna om avfyrningen av 'Oresjnik' via en automatiserad kommunikationslinje för kärnvapennedtrappning. Putin uppgav tidigare att Ryssland avfyrat en ny typ av ballistisk medeldistansrobot, kallad 'Oresjnik', mot Dnipro i Ukraina. Den var inte kärnvapenbestyckad. Uppgifterna om varningen har inte bekräftats av USA. Vita huset meddelar dock på torsdagskvällen att man inte ser några skäl att uppdatera sin egen kärnvapendoktrin efter att Ryssland i veckan uppdaterade sin.Kreml: Roboten flyger i överljudsfart. Vita huset: Ryska retoriken oansvarig. Putin: Svarar symmetriskt på alla eskaleringars. Roboten avfyrades från Astrachan - 100 mil från målet.
Omni 241121. Ukrainas tidigare ÖB: Tredje världskriget i gång. Tredje världskriget har börjat. Det var budskapet från Valerij Zaluzjnyj, Ukrainas tidigare ÖB och nu ambassadör i Storbritannien, under en prisceremoni för ukrainare anordnad av tidningen Ukrainska Pravda. "År 2024 möter Ukraina inte längre Ryssland. Soldater från Nordkorea står på Ukrainas tröskel. Iranska "Shahed-drönare dödar civila öppet och helt skamlöst," sa han enligt Politico. Han tillade att det fortfarande var möjligt att begränsa kriget till Ukraina, men att landets partners "inte tycks vilja förstå det". Uttalandena ligger i linje med Zaluzjnyjs tidigare dystra utlåtanden om kriget. För ett år sedan blev han föremål för president Zelenskyjs ilska efter att i en krönika i The Economist skrev att kriget gått in i ett stillestånd liknande första världskriget. Zaluzjnyj sparkades i februari. Omni 241121. Rysk ambassadör: Nu är Storbritannien inblandat. Storbritannien är nu "direkt inblandat" i Ukrainakriget efter att Ukraina avfyrat brittiska Storm Shadow-robotar mot ryska mål. Det säger Andrej Kelin, Rysslands ambassadör i Storbritannien, till Sky News. "Storbritannien är absolut inblandat, för de här avfyrningarna kan inte göras utan Nato-personal, även brittisk." Ambassadören viftade bort frågan om huruvida Nordkorea också är inblandat eftersom dess styrkor strider på Rysslands sida, och påstår att "legosoldater" från väst strider i Ukraina. Storbritannien har inte officiellt bekräftat att Ukraina getts tillstånd att använda dess Storm Shadow-robotar mot ryska mål. Enligt brittiska medier har London gett tillstånd till avfyrningen. Lägger inte fram några bevis för påståenden om utländska legosoldater. Första gången Storm Shadow avfyras mot Ryssland. Omni 241121. Kritik mot Trumps spionchef: "En lättnad för Moskva." Tulsi Gabbard, som Donald Trump har utsett till sin spionchef, möter skarp kritik för sina uttalanden om Ryssland, rapporterar ABC News. Gabbard har bland annat sagt att "legitima säkerhetshot" låg bakom den ryska invasionen av Ukraina och spridit en konspirationsteori om att USA har labb för biologiska vapen i Ukraina. Hon har också fått smeknamnet "Rysslands flickvän" i statligt kontrollerad rysk tv. "Ska vi verkligen ge henne alla hemligheter från USA:s militära underrättelsetjänster när hon tydligt har varit i Putins ficka," frågar sig demokraten Elizabeth Warren. Den uttalade Trumpkritikern, som tidigare var hans nationelle säkerhetsrådgivare, John Bolton har liknande kritik mot henne. "Tanken på att hon kan få posten är en lättnad för Moskva och Peking," säger han. Om Gabbard får rollen blir hon högsta chefen för USA:s 18 underrättelsemyndigheter. Hon har också sagt att det ska vara lagligt att läcka hemlig information. Gabbard har tidigare varit demokrat men bytte parti 2022. Omni 241121. Uppgifter: Kreml ska presentera plan på uppdelat Ukraina för Trump. Det ryska försvarsdepartementet har ritat upp en militärpolitisk plan som sträcker sig fram till år 2045, och inkluderar en skiss över ett uppdelat Ukraina. Det uppger underrättelsekällor för Kyiv Post och Interfax-Ukraina. Enligt källorna ska Kreml presentera planen för Donald Trumps administration, genom mellanhänder, när han tillträtt i januari. Planen går ut på att regionerna Krym, Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk, som i dag helt eller delvis ockuperas av Ryssland, ska räknas som ryskt territorium. Centrala Ukraina ska enligt planen bli vad Kreml kallar en "prorysk statlig enhet", med en ryskvänlig regering och rysk militär närvaro. Västra Ukraina ska bli "omstridda territorier", vars öde ska avgöras i förhandlingar mellan Ryssland, Polen, Ungern och Rumänien, enligt källorna. Omni 241222. Se kartan!!! Fullständigt surrealistiskt! Inte ens Trump kan vara så dum än att ta detta som ett skämt. Men naturligtvis helt enligt Putins världssyn. Kremlin’s 2045 Plan to Divide Ukraine and Reshape Global Power Revealed. Sydkorea: Ryssland har gett luftvärn till Nordkorea. Ryssland har gett materiel och luftvärnsrobotar till Nordkorea. Det säger Shin Won-Sik, sydkoreanska presidentens högste rådgivare i nationella säkerhetsfrågor, i en tv-intervju enligt nyhetsbyrån Yonhap. "Vi har uppgifter om att Ryssland har tillhandahållit materiel och luftvärnsrobotar för att stärka Pyongyangs luftvärnssystem, som är en svag punkt för Nordkorea." Uppgifterna om att Ryssland stärker Nordkoreas luftvärnssystem sker som ett utbyte mot de tusentals nordkoreanska soldater som skickats till Ryssland för att delta i kriget i Ukraina. Uppger också att det troligen funnits ekonomiskt stöd i olika former. Omni 241122. Ryssland presenterar Mach 10-missil - tio gånger ljudets hastighet. Ryssland har utvecklat en ny experimentell ballistisk missil som ska kunna färdas i Mach 10, vilket motsvarar tio gånger ljudets hastighet eller cirka 3 km per sekund. President Vladimir Putin beskrev vapnet som en del av landets satsning på avancerade vapensystem och betonade dess hastighet som en nyckelfaktor, skriver BBC. Missilens hastighet är avgörande eftersom den minskar tiden för ett försvar att reagera. Ju snabbare en missil når sitt mål, desto svårare blir det att stoppa den med luftförsvarssystem som exempelvis Patriot. Den nya missilen följer en ballistisk bana - en bågformad rörelse genom atmosfären - där den accelererar under nedstigningen. Den ökade kinetiska energin gör det möjligt för missilen att utföra manövrer för att undvika avlyssning, något som gör den ännu svårare att stoppa. Hypersoniska vapen som färdas över Mach 5 har länge varit en utmaning för försvarssystem, och Rysslands påstådda Mach 10-missil höjer insatserna ytterligare. Enligt USA:s försvarstjänstemän, som kommenterat nyheten till BBC, har Ukraina och dess partners redan informerats om det nya hotet.
msn 241122. Ryskt skifte: En majoritet vill ha förhandlingar. För första gången sedan krigets början vill en majoritet av ryssar att fredsförhandlingar med Ukraina ska inledas omedelbart. Det visar en mätning av opinionsinstitutet Russian Field enligt Moscow Times. Enligt novembermätningen är antalet som vill inleda förhandlingar 53 procent, medan 36 procent vill att kriget ska fortsätta. De första två månaderna efter invasionen noterades det högsta stödet för fortsatt krig: 54 procent. Sedan dess har andelen fallit stadigt. 40 procent av de svarande är oroliga för att kriget utgör en fara för dem personligen, en ökning med fyra procentenheter jämfört med förra sommaren. Drönarattacker skrämmer ryssarna mest. Omni 241122. ISW: Putins vapenskrammel är mest retoriskt. Vladimir Putin bevisar gång på gång att hans vapenskrammel och hot om eskalering mest är retorik, skriver tankesmedjan ISW i sin dagliga lägesrapport. Kremls senaste hot har handlat om att väst tillåter Ukraina att slå mot ryskt territorium med västerländska vapen. Ukraina har dock redan attackerat det ockuperade Krym - som Ryssland olagligt definierar som rysk mark - med ATACMS- och Storm Shadow-robotar sedan april 2023. Putin har hotat med hämnd om väst förser Ukraina med än det ena, än det andra - raketartilleri, stridsvagnar, stridsflyg, tillåtelse att använda långdistansvapen mot ryska mål - och varje gång har linjerna flyttats fram, skriver ISW. "Kremls applicering av sin ’röda linjer’-retorik har varit grovt osammanhängande, vilket överlag underminerar det ryska eskaleringsnarrativet." Omni 241122. Medvedevs vändning: "Vill inte ha kärnvapenkrig." Under kriget har Rysslands expresident Dmitrij Medvedev, vice ordförande i säkerhetsrådet, varit en av de mest hökaktiga rösterna i Kreml och kommit med en rad färgstarka hot mot väst. I en ny intervju med tv-kanalen Al Arabiya tonar han ner sin retorik betydligt, och säger att Ryssland inte vill starta kärnvapenkrig, skriver Moscow Times. "Vi vill verkligen inte att det någonsin ska inträffa. Det finns inga galningar i den ryska ledningen," säger han. Tidigare har Medvedev bland annat utropat tredje världskriget, hotat med "civilisationens slut" och kärnvapenattacker mot Washington, Paris och London. Enligt oberoende Verstkas källor inom Kreml har många av Medvedevs grövsta Telegraminlägg skrivits under alkoholpåverkan. Andrej Kelin, Rysslands ambassadör i Storbritannien, har tidigare understrukit att Medvedevs uttalanden inte speglar Kremls hållning. Medvedev: Vi ser kärnvapen som en sista utväg. I veckan antog Ryssland en ny kärnvapendoktrin - sänker tröskeln. Omni 241122. Ukraina: Ryska armén har 580 000 man i landet. De ryska markstyrkorna i Ukraina och Kurskregionen består i dagsläget av 580 000 soldater, uppger den ukrainske underrättelsechefen Vadym Skibitskyj för Interfax Ukraina. Han går dock inte in på hur stora styrkor från det ryska flygvapnet och flottan som deltar i striderna i landet. President Zelenskyj hävdade som jämförelse i januari att Ukraina då hade en närmare en miljon stark militär. Vladimir Putin sa ungefär samtidigt att Ryssland då hade 617 000 soldater på plats i Ukraina. Inget av påståendena har verifierats av oberoende aktörer. (svt 241122.) Total censur införs på Putins årliga frågestund. Under Vladimir Putins årliga presskonferens och frågestund i december kommer total censur råda för att undvika pinsamheter. Det rapporterar oberoende Verstka enligt Moscow Times. "Det blir strikt moderering av frågorna från journalister och på skärmen" (där medborgare kan ställa frågor via sms, reds anm). Denna gång kommer frågorna "tunnas ut" för att försäkra att inget illojalt släpps fram, säger en källa till tidningen. Även tidigare har innehållet varit hårt regisserat, men nu råder totalt förbud mot obekväma ämnen. I stället ges företräde till frågor från militären. Omni 241222. Uppgifter: Nordkoreaner på plats i Mariupol. Nordkoreanska tekniska rådgivare har anlänt till ryskockuperade Mariupol i sydöstra Ukraina, uppger en ukrainsk säkerhetskälla för CNN. Det är de första uppgifterna om nordkoreaner på ukrainskt territorium - hittills har de stridit i den delvis ukrainskockuperade ryska Kurskregionen. Syftet med deras närvaro i Mariupol är oklart, enligt källan, som tillägger att de bär ryska uniformer. Enligt källan huseras nordkoreanerna separat, med egen inkvartering, mat, musik och film. Två ukrainska militärkällor uppger också för CNN att nordkoreanska styrkor setts i Charkivregionen. Deltar inte i striderna på östfronten. Omni 241122. Brittisk officer: Redo att strida mot ryssar i kväll. Storbritanniens armé är redo att gå i strid mot Ryssland omedelbart om Putin skulle invadera ytterligare ett östeuropeiskt land. Det säger generallöjtnant Rob Magowan, biträdande chef för försvarsstaben, enligt CNN. "Om den brittiska armén ombads strida i kväll, så skulle vi strida i kväll. Och ingen i detta rum ska tro något annat än att vi skulle möta ryssarna," sa han inför parlamentets försvarsutskott på torsdagen. Uttalandet kom efter Rysslands ballistiska robotanfall. Omni 241122. Ukraina har tappat nära hälften av marken i Kursk. Ukraina tappar stadigt mark i den ryska regionen Kursk. Det område som armén kontrollerar har nästan halverats i storlek, uppger en källa inom armén för AFP. "Det största territoriet vi kontrollerade var 1 376 kvadratkilometer. Nu är det runt 800 kvadratkilometer. Källan tillägger att Ukraina kommer stanna i regionen "så länge det är lämpligt". Överraskningsoffensiven i Kursk inleddes den 6 augusti. Sedan dess har nordkoreanska styrkor anlänt för att hjälpa den ryska armén återta området. Kursk ligger intill den ukrainska gränsen. Samtidigt fortsätter Ryssland rycka fram i Kurachove i Donetsk, Omni 241122. Putin avskriver skulder för nya soldatrekryter. Vladimir Putin skrev på lördagen under en ny lag för att locka soldater till Ukrainakriget. Alla nya rekryter kan nu få skulder på upp till motsvarande 106 000 kronor avskrivna om de tecknar armékontrakt, rapporterar Reuters. Det är det senaste i en lång rad ekonomiska incitament som Kreml infört i syfte att bemanna armén med frivilliga utan att behöva ta till en ny, djupt impopulär mobilisering. Engångsutbetalningarna till nya soldater har gång på gång höjts, liksom lönerna och förmånerna för deras familjer. Ryssarnas skulder har stigit avsevärt under kriget. Samtidigt har Putin begränsat ersättningarna för skadade soldater. Soldatpengar förändrar fattiga sibiriska städer. Omni 241123. Västlig teknik i robotar som skjuts mot Ukraina. Ryssland har i år avfyrat runt 60 nordkoreanska KN-23-robotar mot ukrainska mål. Dessa innehåller västerländska komponenter, trots sanktionerna mot Nordkorea, rapporterar CNN. CNN:s utsända har guidats runt på ett lager där ukrainska utredare förvarar och granskar resterna efter robotarna. "Alla komponenter som styr robotarna och får dem att flyga är utländska [...] det enda koreanska är metallen, som snabbt rostar," säger militäranalytikern Andrij Kultjytskyj. Exakt hur komponenterna tar sig till Nordkorea är oklart, men alla tecken tyder på att Kina agerar mellanhand, enligt experter CNN pratat med. De flesta delarna kommer från USA. Även schweiziska, nederländska och brittiska delar hittades i en robot. Omni 241123. Ukraina ska börja bygga egna ballistiska robotar. Ukraina håller på att utveckla egna ballistiska robotar för att kunna slå till långt inne på ryskt territorium, rapporterar Wall Street Journal. Detaljerna hålls hemliga, men ukrainska företrädare har antytt att de snart kan sättas in i strid. Ett test utfördes i augusti. "Ni kommer få höra om ett storskaligt robotprogram i slutet av året eller nästa år," sa försvarsminister Rustem Umerov vid tillfället. Det huvudsakliga problemet är pengar. Ballistiska robotar, som vanligtvis flyger upp i atmosfären för att sedan dyka ner mot sitt mål i enorm hastighet, kräver dyra värmetåliga material. I dagsläget har ett tiotal länder tillräckliga kunskaper och möjligheter för att tillverka ballistiska robotar, däribland USA och Ryssland. Kyiv lär förbli beroende av västerländska vapen i flera år framöver. USA anser att Ukraina bör fokusera på attackdrönare Omni 241123. Expert: Ryska roboten inte så ny som de hävdar. Vladimir Putin har stolt hyllat Rysslands nya ballistiska robot "Oresjnik" (ryska för "hassel", reds anm) efter att den först avfyrades mot ukrainska Dnipro i torsdags. I själva verket är den sannolikt inte så ny och teknologiskt banbrytande som Ryssland låter påskina, enligt Kyiv Independent. "Jag skulle bli extremt chockad om det här robotsystemet har mer än tio procent nya delar," säger Fabian Hoffmann, försvarsforskare vid Universitetet i Oslo. Han tror i stället att ryssarna plockat isär roboten RS-26 "Rubezj", som först tillverkades 2011, och satt ihop den igen med några uppgraderingar. Man bör inte överreagera - Kreml försöker sannolikt skrämmas med sina uttalanden, och den nya roboten lär inte bli en "game changer" i konflikten, tillägger Hoffmann. Hoffmann: Självklart kallar Putin den "hypersonisk" - men alla ballistiska robotar är det. Putin: Ska avfyra roboten fler gånger - även under stridsförhållanden. Nato och Ukraina håller krissamtal efter attacken. Omni 241123. BBC: En miljon fat olja från Ryssland till Nordkorea. BBC har tagit del av satellitbilder som visar att Nordkoreanska oljetankrar har besökt ryska oljeterminaler 43 gånger sedan mars. Bilderna visar att fartygen kommer dit tomma och lämnar fulla, skriver BBC. Totalt rör det sig enligt beräkningar om över en miljon fat olja som tros vara betalning för Nordkoreas militära stöd till Ryssland, säger experter och Storbritanniens utrikesminister till BBC. Runt 12 000 nordkoreanska soldater sägs befinna sig i ryska Kursk. Utöver soldater har Nordkorea försett Ryssland med artillerigranater och artillerisystem. (svt 241123.) Putin: Massproducerar nya roboten. Ukraina anfölls under torsdagen av en ny robot som Ryssland enligt Putin kommer att massproducera och fortsätta använda, rapporterar Reuters. Roboten uppnådde vid ett tillfälle en hastighet 3 773 meter i sekunden, enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst. "Vi kommer att fortsätta testa hypersoniska ballistiska robotar," säger Putin under fredagen, enligt Reuters. "Idag finns det inget motmedel eller sätt att stoppa en sådan missil i världen," fortsätter Putin. Den ryska presidenten påstår att detta inte är en utveckling av gammal sovjetisk teknologi utan ett helt nytt vapen. "Ingen annan har ett vapen som detta." Roboten ska ha avfyrats från ryska Astrachan och det ska därifrån ha tagit den 15 minuter att nå sitt mål. (svt 241123.) Nya ryska drönarattacker mot Ukraina i natt. Under natten sköt det ukrainska luftförsvaret ner 50 av 73 ryska drönare som riktades mot olika delar av landet, rapporterar Reuters. Enligt den ukrainska försvarsmakten ska tio av drönarna haft Kyiv som måltavla. Vittnen berättar att höga smällar hördes över den ukrainska huvudstaden. I ett uttalande säger president Volodymyr Zelenskyj att över 1 200 bomber och drönare avfyrats från Ryssland den senaste veckan. Han vädjar på nytt om hjälp från omvärlden för att stärka landets försvar. "Att stärka skyddet i vårt luftrum är helt avgörande," skriver han. Presidenten: Ryssland försöker döda oss och sprida skräck. Omni 241124. Brittisk minister varnar för ryska cyberangrepp. Ryska cyberattacker utgör ett stort hot för både Nato och Storbritannien. Det varnar den brittiske ministern Pat McFadden för. Under måndagen ska han delta på en Natokonferens om cybersäkerhet och i delar av hans tal som redan publicerats framgår det att han ska varna för att Storbritannien ligger i riskzonen. McFadden, som bland annat har ansvar för säkerhetsfrågor, menar att ryska angrepp på brittiska företag och infrastruktur kan innebära att miljoner drabbas av strömavbrott i landet. Ryssland är "exceptionellt aggressivt", enligt ministern. Den ryske presidenten Vladimir Putin är kapabel till att genomföra en "destabiliserande och försvagande" operation mot Storbritannien, menar McFadden. Ministern: Ryssland kommer inte att tveka på att angripa Storbritannien. Varnar för att Putin vill försvaga stater som stödjer Ukraina. Omni 241024.Kommentar: Putin är grovt kriminell. USA: Rysk-nordkoreanska banden gör Kina oroligt. Kina oroas av Rysslands och Nordkoreas allt tätare band och samarbete. Det säger USA:s biträdande utrikesminister Kurt Campbell enligt The Guardian. I samtal mellan Washington och Peking har den amerikanska sidan ofta kommit med information om Nordkoreas förehavanden som kineserna inte känt till, enligt Campbell. "(Kina) är oroade att rysk uppmuntran kan leda Nordkorea till handlingar eller militära ageranden som inte är i Kinas intresse," säger han. Den kinesiska tystnaden kring Rysslands och Nordkoreas samarbete är "förbluffande", enligt CIA:s tidigare assisterande Asienchef Dennis Wilder. Inte ett ord om det har publicerats i kinesisk press, vilket speglar hur obekvämt ämnet är för Kina, säger han. Även inom Japans UD misstänker man att Kina ogillar att Nordkorea skickat trupper till Ryssland. Wilder: "Hur ska Kina förklara att deras lydstat nu strider i Ukraina?" Omni 241124. Trumps rådgivare kritisk mot minor till Ukraina. Joe Bidens beslut att ge personminor till Ukraina har förvandlat kriget till ett "skyttegravskrig som liknar första världskriget". Det säger Mike Waltz, som Donald Trump nominerat till ny nationell säkerhetsrådgivare, enligt The Hill. Trump är "extremt oroad" över eskaleringen i kriget, fortsätter han. "Vi behöver återställa avskräckning, återställa fred och föregå den här eskaleringsstegen i stället för att svara på den." Waltz är känd som hökaktig vad gäller utrikespolitik, skriver AFP. Han har kritiserat Ryssland, men liksom Trump även motsatt sig ökat stöd till Ukraina. Ryssland har redan använt landminor i Ukraina. Waltz: Behöver avsluta detta på ett ansvarigt sätt. Omni 241224. Rysk general avskedad för falska krigsrapporter. Den ryske generalöversten Gennadij Anasjkin, befälhavare för det södra militärdistriktet, har avskedats för falska rapporter om krigsläget i östra Ukraina. Det rapporterar ryska militärbloggare och medier enligt CNN. Anasjkin ska ha ljugit om att Ryssland intagit flera byar. Enligt tankesmedjan ISW råder utbredd irritation bland de populära, Kremlvänliga militärbloggarna över den ryska militära kulturen att överdriva krigsframgångar för sina överordnade. Anasjkins avskedande uppges ha hyllats. Det ryska försvarsdepartementet bekräftar att Anasjkin förflyttats, men hävdar att det var en "planerad rotation". Militärbloggaren Rybar: "Vissa byar har blivit synonyma med lögner och orättfärdiga förluster." Ett led i nye försvarsministern Andrej Belousovs försök att rensa ut dåliga befälhavare. Omni 241224. Britt stred för Ukraina - tillfångatagen av Ryssland. En brittisk man som stridit för Ukraina har tillfångatagits av Ryssland, rapporterar The Telegraph. I videoklipp som sprids av proryska konton ses mannen berätta att han är en tidigare menig inom den brittiska armén som anslöt till Ukrainas främlingslegion efter den ryska invasionen 2022. "Jag hade precis förlorat mitt jobb. Pappa satt i fängelse. Jag såg det på tv. Det var en dålig idé," säger mannen. Mannen kan ha tvingats uttala sig under tvång - i videon tycks hans händer vara bundna. Enligt The Telegraph uppger det brittiska utrikesdepartementet att man känner till fallet och är i kontakt med mannens familj. Ska ha gripits i Kurskregionen. Tidigare brittiska krigsfångar: Vi torterades i Ryssland. Omni 241124. Nordkoreanska missiler mot Ukraina: Västs komponenter gör attackerna möjliga. Under 2024 har Ryssland avfyrat omkring 60 nordkoreanska KN-23-missiler mot Ukraina, vilket motsvarar en tredjedel av de 194 ballistiska missiler som använts hittills i år, skriver CNN. Speciellt under augusti och september skedde en markant ökning av dessa attacker, där missilerna orsakat minst 28 dödsfall och skadat 213 personer. Trots sin nordkoreanska ursprung har missilerna en avgörande svaghet: deras funktionalitet är beroende av avancerade västerländska elektronikkomponenter. "All elektronik som styr missilerna är utländsk. Det finns ingenting koreanskt i det," säger Andriy Kulchytskyi, chef för Ukrainas militära forskningslaboratorium. Enligt en rapport från Ukrainas oberoende antikorruptionskommission (NAKO) är delar av KN-23 och KN-24-missiler producerade av företag i USA, Nederländerna och Storbritannien. Vissa komponenter är så färska som från 2023, vilket tyder på en snabb leveranskanal till Nordkorea. Rapporter visar att komponenterna ofta passerar genom Kina innan de hamnar i Nordkorea. "De sista kända innehavarna är kinesiska företag, vilket tyder på att komponenterna omdirigeras via mellanhänder," säger Damien Spleeters från Conflict Armament Research (CAR). Trots att inga bevis pekar på att västerländska tillverkare medvetet levererat till Nordkorea, väcker bristen på kontroll över distributionskedjan oro. Ukrainska tjänstemän och västerländska experter pekar på svaga sanktioner och otillräcklig övervakning av distributörer som en central orsak till problemet. "Om tillverkare hölls ansvariga för de komponenter som hittats i ryska missiler skulle de tvingas skärpa sin kontroll," säger Vladyslav Vlasiuk, Ukrainas kommissionär för sanktionspolitik. En rapport från USA:s senat kritiserade tidigare i år amerikanska tillverkare för att inte tillräckligt granska sina distributörer, trots att resurser och kunskap finns. Distributörer i USA och Kanada har identifierats som huvudaktörer i spridningen av komponenterna. För att motverka att västerländska komponenter används i ryska och nordkoreanska vapen krävs starkare internationell samverkan och bättre övervakning av distributionskedjorna. Ukrainska myndigheter hoppas att en skärpt politik under den nya Trump-administrationen kan bidra till att stänga dessa kanaler. msn 241124. Putin planerar cyberkrig mot väst: Kritisk infrastruktur i fara. Målen inkluderar företag och kritisk infrastruktur, vilket kan leda till omfattande skador som strömavbrott för miljontals människor, rapporterar TV4 Nyheterna. Enligt brittiska medier har Ryssland redan utfört flera cyberattacker mot Natoländer. Minst nio attacker har riktats mot kritisk infrastruktur, där proryska hackargrupper kopplade till Kreml misstänks ligga bakom. Dessa grupper agerar som "inofficiella hacktivister" och får fortsätta så länge de följer Vladimir Putins intressen. De senaste veckorna har flera cyberattacker riktats mot brittiska kommuner, däribland Middlesbrough och Portsmouth, med kopplingar till proryska hackare. Vid Natos Cyberförsvarskonferens i London väntas Storbritanniens säkerhetsminister Pat McFadden särskilt varna för Rysslands "enhet 29155". Denna grupp, kopplad till den ryska underrättelsetjänsten GRU, anklagas för cyberattacker och sabotage mot västländer. Gruppen är tidigare känd för förgiftningen av den ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter i Salisbury 2018. msn 241124. Jemeniter tvingas till fronten - under vapenhot. Den ryska försvarsmakten har sedan i juli tvångsrekryterat hundratals legosoldater från Jemen för att kriga i Ukraina, rapporterar tidningen Financial Times. En stor grupp ska ha placerats ut i september och många av dem ska nu vara döda. Jemenitiska legosoldater i Ukraina uppger för tidningen att de utlovats ryskt medborgarskap och höga löner för jobb inom säkerhet och industri i Ryssland. Rekryteringen ska ha gjorts med hjälp av ett bolag med kopplingar till den Iranstödda Huthirörelsen i Jemen. När de sedan anlänt till Ryssland ska de under vapenhot ha tvingats skriva på kontrakt, på ryska, för värvning i den ryska armén. Financial Times har tagit del av kontrakt som skrivits på av de jemenitiska soldaterna, som sedan mot sin vilja skickats till frontlinjen i Ukrainakriget. Kontrakten visar att ett bolag med bas i Oman, grundat av Abdulwali Abdo Hassan al-Jabri - en framträdande Huthipolitiker - är avtalspart. En källa säger till tidningen att många av de jemeniter som sattes in vid frontlinjer i Ukraina i september nu ska vara döda. Det ska enligt Financial Times även finnas legosoldater från Nepal och Indien på den ryska sidan i kriget mot Ukraina, samt omkring 12 000 soldater från Nordkorea, som ska användas mot ukrainska styrkor i den ryska provinsen Kursk. msn 241124. Putins drag: Kriga - få skulder avskrivna. Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under en lag som tillåter människor som ställer upp på att strida i Ukraina att skriva av obetalda skulder värda motsvarande omkring en miljon kronor, meddelar det ryska styret. Det nya lagförslaget kommer samtidigt som Ryssland försöker hitta nya sätt att rekrytera stridande i det storskaliga kriget som snart har pågått i tre år. De som skriver på ett kontrakt på ett år för att strida i Ukraina efter den 1 december kommer enligt den nya lagstiftningen att slippa sina skulder. Det gäller även för den person den stridande är gift med. Parlamentet godkände lagen tidigare i november. Ryssland har extremt höga räntor för lån och många ryssar har nästan inga pengar sparade. msn 241124. Ukraina vill att Ryssland betalar - för brott mot miljön. Rysslands krig i Ukraina förstör inte bara bostäder och berövar människor livet. Det förstör också miljön i landet. Det här tolereras inte av Ukraina, som är det första landet i historien att räkna ut vad miljöförstörelsen kostar, samtidigt som kriget pågår. "Någon måste ta ansvar för detta," säger miljöinspektören Roman Halaitata. Summan för den ryska invasionens miljöförstörelse uppgår hittills till motsvarande 712 miljarder kronor, enligt den ukrainska regeringen. Bara i Odessaregionen pågår just nu över 200 brottsutredningar kopplade till kriget. "– Vårt uppdrag är att se till att varje krigsbrott blir dokumenterat och utrett för att allt kan tas upp på internationell nivå så att aggressionsmakten kan ställas till svars," säger Volodymyr Fransevitj, miljöåklagare i Odessa. Han arbetar vid den särskilda enhet inom Åklagarmyndigheten som utreder miljökrigsbrott. Enheten förlitar sig i sin tur på den dokumentation som miljöinspektörer som Roman Halaitata och Jurij Djatjenko samlar in. De tar vattenprover i Svarta havet längs Odessas kust, och mäter föroreningar i marken. Föroreningarna i Svarta havet kommer av missilattacker mot fartyg och hamnar i Odessa, men det handlar också om följderna av sprängningen av Kachovkadammen i juni 2023. Allt material som samlas in testas på Miljöinspektionens laboratorier och registreras därefter i en nationell databas som skapats till följd av kriget. Till sist landar det hos enheten vid Åklagarmyndigheten för utredning. Inspektörernas arbete kan ta vid så snart räddningsarbetet är avslutat på en plats där en missil slagit ned. Med tanke på att Ryssland använder sig av "double tap", att de ofta skickar en andra missil en stund efter att den första slagit ner för att orsaka maximal skada, är uppdraget riskfyllt. "Jo, det har hänt att flyglarmet har gått medan vi arbetar och att vi precis hunnit köra iväg ett hundratal meter innan nästa missil slagit ner," säger Jurij Djatjenko. Tror ni att Ryssland kommer att betala för det här? "Vi hoppas det, eftersom någon måste ta ansvar för det," säger Roman Halaitata. I klippet: Följ med miljöinspektörerna när de samlar bevis i Odessa. svt 241124. Hundratals huthier lurade att strida i Ukraina. Ryssland har lurat hundratals huthier från Jemen att strida i Ukraina, rapporterar Financial Times. Flera män uppger för tidningen att de lovades högavlönade jobb och ryskt medborgarskap, men när de anlände till Ryssland blev de i stället skickade till fronten. Männen rekryterades via ett Omanregistrerat bolag tillhörande den framstående Huthipolitikern Abdulwali Abdo Hassan al-Jabri, som enligt papprena sysslar med guidade turer och handel med medicinsk utrustning. Rekryteringen visar på de allt närmare banden mellan Ryssland och huthierna, skriver FT. Enligt USA:s Jemensändebud har parterna frekventa kontakter om bland annat vapenhandel. Maged Almadhaji vid tankesmedjan Sana’a Center for Strategic Studies säger att Ryssland intresserar sig för alla grupper i Mellanöstern som är fientliga mot USA. En man vittnar om att han anlände till Moskva med 200 andra. Rekryteringen började i somras. Omni 241224. Erdogan till Putin: Vi borde samarbeta mer. På söndagen höll Turkiets president Erdogan telefonsamtal med Rysslands president Putin, rapporterar AFP. "President Erdogan klargjorde att han avser att öka samarbetet mellan Turkiet och Ryssland på flera områden, särskilt ökade handelsvolymer," skriver hans stab i ett uttalande. Turkiet har fördömt Rysslands invasion, men har hållit sig neutralt och undvikit sanktioner mot Ryssland. Detta rättfärdigar Erdogan med det turkiska beroendet av rysk olja och gas. Oklart vilka övriga samarbetsområden presidenten syftar på. USA har infört sanktioner mot turkiska företag som säljer till Ryssland. Omni 241124. Expert: Allt pekar på det kinesiska fartyget. Det kinesiska fartyget Yi Peng 3 ligger högst sannolikt bakom de skadade kablarna i Östersjön, bedömer den danska säkerhetsanalytikern Jacob Kaarsbo. Själva mönstret känner vi igen sedan tidigare. Yi Peng 3, som under fredagen fortsatt ligger ankrat i Kattegatt i danskt vatten, är enligt svensk polis intressant för utredningen om ett misstänkt sabotage mot kablarna. "Allt pekar på det kinesiska fartyget. Det har sänkt hastigheten från 6,9 till 3,4 knop runt de förstörda kablarna och var i rysk hamn innan det seglade ut i Östersjön," säger Kaarsbo, tidigare chefsanalytiker på det danska försvarets underrättelsetjänst. Mönstret är inget nytt. För ett år sedan upptäcktes en läcka på gasledningen Balticconnector som går mellan Finland och Estland. Finsk polis pekade ut det kinesiskflaggade fartyget Newnew Polar Bear som ansvarigt. Fartyget var på väg från Kaliningrad till Sankt Petersburg när läckan tros ha uppstått. Men Kinas roll som stat är högst oklar i båda fallen, understryker Kaarsbo. "Jag tror att Ryssland har hyrt fartyg och besättning. Jag har svårt att se att Kina skulle söka en konfrontation och aktivt delta i ett hybridkrig. Jag tror inte att de har planerat sabotagen utan snarare sett mellan fingrarna. I kriget mellan Ukraina och Ryssland har de haft en mer accepterande roll och lutat sig tillbaka." Yi Peng 3 övervakas sedan i tisdags av den danska flottan. Danska myndigheter har inte svarat på varför det ligger stilla i Kattegatt med det danska försvaret som sällskap. Kaarsbo tror att de överväger en ombordstigning. "Danmark är en sjöfartsnation och man vill inte riskera att kränka något fartyg och gå emot havsrätten." Själv menar han att danska myndigheter borde gå till botten med misstankarna. "Om vi inte går ombord på fartyg som är misstänkta så kommer Ryssland, kineserna, eller vem det nu än är som ligger bakom det här att kunna fortsätta och gömma sig bakom havsrätten." msn 241124. Ryska matpriser skenar: "Värre och värre varje dag." Den ryska matprisinflationen fortsätter att ticka uppåt. Enligt CNBC har priset på smör nu stigit 30 procent på ett år, medan potatis har blivit 74 procent dyrare under samma period. I oktober steg den ryska inflationen till 8,5 procent i årstakt, vilket nyligen tvingade centralbanken att höja räntan ytterligare till 21 procent. Trots räntan syns få tecken på att prisökningstakten bromsar in och bland livsmedlen ser den tvärtom ut att fortsätta öka framöver. "Kostnaden för vanlig mat har rusat de senaste tre åren. Det blir bara värre och värre dag för dag, särskilt i år," säger Moskvabon Stanislav till CNBC. Men trots den uppenbara kopplingen till kriget i Ukraina, vågar få invånare öppet rikta kritik mot Vladimir Putins styre av rädsla för sin egen säkerhet. Livsmedelspriserna utgör nu den största motorn för Rysslands skenande inflation. Inflationen ligger långt över målet på 4 procent. Omni 241125. Storbritannien slår mot Rysslands skuggflotta. Storbritanniens utrikesminister David Lammy presenterar i dag vad som beskrivs som landets hittills största sanktionspaket för att motverka den ryska skuggflottan, skriver Reuters. "Vi är fast beslutna att slå mot dessa fartyg, som tidigare kringgått europeiska och brittiska sanktioner," säger han till nyhetsbyrån. Rysslands skuggflotta består av äldre, oförsäkrade och ofta fallfärdiga oljefartyg som undviker sanktioner genom att transporteras under falskt flagg. Enligt brittiska myndigheter beräknas de ha transporterat rysk olja för miljardtals pund bara under förra året. Sanktioner mot flera ryska försäkringsbolag. De undermåliga fartygen i "skuggflottan" har redan legat bakom flera läckor. Omni 241125. Vann första omgången: "Folket ropar efter fred." Det blir extremhögerns proryska kandidat Calin Georgescu och centerkandidaten Elena Lasconi som gör upp i den andra och avgörande omgången i det rumänska presidentvalet. Det rapporterar AFP. Georgescu har bland annat kampanjat för ett stopp på stöd från Rumänien till Ukraina. "I dag har det rumänska folket höjt sina röster för fred. Och de ropade väldigt högt, extremt högt," sa han sent på natten mot måndag. Gerogescus kraftiga framgång i valet på söndagen förutsågs inte av vallokalsundersökningar och beskrivs av flera medier som en överraskning. Socialdemokraternas kandidat förespåddes vinna - avgår efter fiaskot. Första gången på 35 år som Socialdemokraterna inte har en kandidat. Expert: Centern och extremhögern har vind i seglen.
Omni 241125. Svensk i Kursk: Nordkorea sätts mot Ukrainas bästa. Svenske Christopher Forsbäck strider för Ukraina i den ryska regionen Kursk, där hårda strider pågår mot både ryska och nordkoreanska soldater. Han säger till TV4 att de nordkoreanska soldaterna tycks sakna den kompetens som krävs, och att de ställs mot "det absolut bästa som Ukraina har". "Tyvärr, men i våra ögon så är de bara hitskickade för att dö." Enligt Wall Street Journal har de ukrainska soldaterna förberetts med nordkoreanska ordböcker om de skulle möta dem i strid. Forsbäck säger att de nordkoreaner man sett i Kursk inte har uppträtt i "egna större formationer" utan som delar av ryska förband. Expert: Nordkoreanska soldater kanske observerar för kommande grupper. Omni 241125. Ukraina hoppas vinna Trumps gunst med kritisk mineral. Ukrainska politiker filar på nya strategier för att få USA:s nyvalde president Donald Trump på sin sida, skriver Washington Post. En möjlighet är att locka med lukrativa affärsavtal då Ukraina sitter på Europas största underjordiska lager för naturgas och har stora tillgångar på den kritiska mineralen litium. Totalt har landet tillräckligt med litium för att producera 15 miljoner elbilsbatterier, enligt Volodymyr Vasiuk, den ukrainska regeringens rådgivare i ekonomiska frågor. "Kontroll av litium är kontrollen av den framtida ekonomin," säger han. Men i slutändan är det inte bara pengar utan också president Zelenskyj som kommer att avgöra Trumps inställning till Ukraina, enligt bedömare. "Mycket faller på Zelenskyj axlar. Vid det här laget är jag inte säker på att någon annan person eller personlighet kan göra vad som krävs förutom honom," säger Scott Cullinane, chef på den USA-baserad ideella organisationen Razom. En del ukrainska tjänstemän uttrycker försiktig optimism om att Trump kan agera snabbare och mer beslutsamt än Joe Biden. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har gratulerat Trump till segern (6 november). Omni 241125. Expert: Det ser illa ut om fartyget sätter full fart. Situationen med det kinesiska fartyget Yi Peng 3 riskerar att orsaka en diplomatisk kris, säger Andreas Bøje Forsby, Kinakännare vid Danmarks institut för internationella studier, enligt DR. Enligt uppgifter pågår diplomatiska förhandlingar om att få gå ombord på fartyget som befinner sig i dansk ekonomisk zon. Fartyget misstänks ha varit inblandat i två kabelbrott i Östersjön. Danmark och Sverige är måna om att utreda vad som hänt, säger han. "Då ser det riktigt illa ut om kineserna sätter full fart och lämnar svenska och danska myndigheter med ouppklarade frågor." Kina bekräftar diplomatiska förhandlingar om att få gå ombord på fartyget. Fartyget har följts dygnet runt senaste dagarna.
Expert tror att Ryssland hyrt fartyg och besättning.
Omni 241125. EU vill stoppa Kina från att göra drönare åt Ryssland. EU-kommissionen vill se nya sanktioner mot kinesiska företag som hjälper ryska företag att utveckla drönare, som sedan används i kriget mot Ukraina, rapporterar Bloomberg. Kommissionen överväger även att införa ytterligare restriktioner mot oljetankfartyg - för att begränsa att Ryssland kringgår befintliga restriktioner. Kina har velat framstå som neutrala i kriget i Ukraina, och kritiserat västs sanktioner. I somras rapporterades att kinesiska och ryska företag utvecklar attackdrönare som liknar den iranska modell Ryssland använder i Ukraina. EU vill ha sanktioner mot kinesiska vapentillverkare. Zelenskyj: Ukraina har beskjutits med nästan 500 iranska drönare på en vecka. Omni 241126. "Inte aktuellt att skicka brittisk trupp till Ukraina." Det är inte aktuellt för Storbritannien att skicka trupper till Ukraina. Det säger utrikesministern David Lammy till La Repubblica. Franska Le Monde rapporterade i går, med hänvisning till källor, att Frankrike och Storbritannien "inte utesluter" att skicka soldater och privata försvarsföretag till Ukraina. "Vi är mycket tydliga med att vi står redo och fortsätter att stödja ukrainarna, särskilt genom utbildning. Samtidigt har det länge varit vår ståndpunkt att vi inte skickar brittiska trupper till konfliktområdet," säger Lammy. Omni 241126. Ryska budskapet när rubeln faller: "Mycket gynnsamt." Den ryska rubeln försvagas mot bland annat den amerikanska dollarn och är nu på lägsta nivå sedan kriget utbröt i början av 2022, skriver Reuters. Rysslands finansminister Anton Siluanov kommenterar sällan växelkursen men säger i en kommentar att den svaga rubeln väger upp för centralbankens höga referensränta. "I dag är växelkursen mycket, mycket gynnsam för exportörer," säger han och tillägger att den är viktigare än räntan som för en månad sedan höjdes till 21 procent. Saanktionerna mot Gazprombank bidrog till rubelfallet. Omni 241126. Ukraina: Rekordstort antal ryska drönare i natt. 188 drönare skickades från Ryssland mot Ukraina i natt. Ukrainska flygvapnet uppger att det är ett rekordstort antal i en enskild attack, rapporterar AFP. Totalt drabbades 17 av Ukrainas 24 regioner i nattens anfall. Enligt ukrainska flygvapnet sköts de flesta ner av luftvärn. Det finns inga rapporter om dödsoffer men bostadshus och infrastruktur fick skador. Flyglarmet i Kyiv ljöd över sju timmar i natt. Ryssland har utsatt civila i Ukraina för allt mer massivt bombardemang sedan i somras i ett försök att trötta ut befolkningen. Det finns nu en oro inför vintern att elnätet inte ska klara av kylan samtidigt som det utsätts för attacker av Ryssland. Enligt Ryssland sköt man ner 39 ukrainska drönare. Ukrainsk drönare slog till mot rysk oljedepå 29 mil från gränsen. Omni 241126. Data visar: Ryssland gör rekordstora erövringar. Den ryska militären har under hösten rört sig snabbt framåt vid stora delar av fronten och pressar i dagsläget ukrainarna bakåt. Bara den senaste veckan erövrade ryssarna omkring 235 kvadratkilometer i Ukraina - den mest framgångsrika veckan för dem under hela 2024, skriver oberoende ryska Agentstvo med hänvisning till data från den ukrainska analysgruppen Deepstatemap. Gruppens data visade nyligen att erövringarna i oktober utgjorde 20 procent av Rysslands totala framsteg under året. Men enligt Agentstvo har den ryska militären under november redan överträffat det tidigare rekordartade resultatet. (svt 241126.) Rysk desertör: Kärnvapnen var redo första dagen. Anställda vid åtminstone en rysk kärnvapenbas gick upp i högsta beredskap under den första dagen av invasionen i Ukraina. Det säger en rysk desertör, vars bakgrund bekräftats med hjälp av dokument, i en intervju med BBC. Desertören Anton, som inte längre befinner sig i Ryssland, säger att man "i teorin" hade kunnat utföra en kärnvapenattack. "Vi hade övningar hela tiden. Vår reaktionstid var två minuter." Efter ungefär två till tre veckor frångick man den högsta beredskapsnivån. Anton utreds för brott i Ryssland, enligt egen utsago eftersom att han vägrat ge underordnade utbildning i vilken civila pekades ut som legitima mål. Desertörens version är i linje med vad Kreml sagt officiellt. Framgår inte vilket land han befinner sig i. Omni 241126. Economist: 100 000 ukrainska soldater kan ha dött. Mellan 60 000 och 100 000 ukrainska soldater kan ha stupat sedan invasionen 2022, skriver The Economist som gjort en uppskattning baserad på en rad olika källor. Tidningens beräkningar vilar på läckta underrättelsedokument, uppgiftslämnare, forskare och för allmänheten tillgängliga källor. Enligt dem kan så många som 400 000 ukrainska soldater dessutom ha skadats så allvarligt att de inte kan återvända till fronten. I september sa källor till The Wall Street Journal att 80 000 ukrainska soldater dödats. President Zelenskyj tillbakavisade uppgifterna och sa att det verkliga antalet är "mycket lägre". (svt 241127.) Ryska duman klubbar nya krigspengar. Statsduman i Moskva ger klartecken för ytterligare en skjuts till Rysslands redan upptrissade krigsekonomi. I den budget som Kreml har föreslagit för nästa år höjs det militära anslaget med närmare 30 procent, efter att det redan skett stora ökningar under 2023 och 2024. Att parlamentets underhus ger grönt ljus för detta är att betrakta som en ren formalitet. Det handlar om 13,5 biljoner ryska rubel, motsvarande ungefär 1,3 biljoner svenska kronor (1,3 miljoner miljoner). Det är mer än vad den ryska staten avser att lägga sammanlagt på vård, sociala åtaganden och utbildning. Rysslands omställning till en krigsekonomi under den pågående invasionen av Ukraina, med väldiga statliga investeringar, hålls som avgörande för den ryska ekonomins livskraft. Men oberoende analytiker bedömer också att det är kortsiktig stimulans. Till de rent militära budgetanslagen kommer ytterligare medel, då en del militärt kopplade utgifter faller under andra kategorier, som gränssäkerhet, eller i regionala budgetar. President Vladimir Putin ska i ett sista steg skriva under budgetlagstiftningen. msn 241127. Efter skarpa kritiken: VW lämnar Xinjiang i Kina. Tyska biljätten Volkswagen kommer att sälja sin andel i den delägda fabriken i kinesiska Xinjiang, meddelar man på onsdagen. Investerare har länge riktat skarp kritik mot fordonstillverkaren eftersom man inte helt kunnat utesluta att det förekommer övergrepp mot mänskliga rättigheter i fabriken, skriver Bloomberg. I en intern utredning som publicerades i fjol fann Volkswagen inga tecken på tvångsarbete i fabriken, men underströk samtidigt att det var svårt att samla in oberoende information i landet. Både andelen i fabriken och en testbana kommer att säljas vidare till kinesiska bolag. Peking har under lång tid anklagats för att utnyttja uigurer och andra muslimska minoriteter i tvångsarbete i provinsen Xinjiang. Volkswagens försäljningssiffror haltar i Kina. Fabriken i Urumqi öppnade 2013 och har fått mycket kritik. Peking har anklagats för att utnyttja uigurer i Kina. Omni 241127. Polen vill se gemensam patrullering av Östersjön. Polen föreslår en ny gemensam marin patrullering av Nato-länderna i Östersjön, rapporterar Bloomberg. "Ett samarbete mellan länder runt Östersjön som har samma känsla av hot från Ryssland," säger landets premiärminister Donald Tusk i anslutning till det pågående nordisk-baltiska mötet på Harpsund. Tidigare i november förstördes undervattenskablar i Östersjön och myndigheterna utreder sabotage. Misstankarna riktas mot Ryssland som tros ha genomfört sabotaget via ett kinesiskt fartyg, skriver TT. Det kinesiska fartyget Yi Peng 3 var i närheten av undervattenskablarna. Finns liknande samarbete inom Nato för flygpatrullering runt Östersjön. Omni 241127. Kristersson: Vi har en granne i nöd - vi måste hjälpa. Ledarna för de nordisk-baltiska länderna, och Polens Donald Tusk, har under dagens toppmöte på Harpsund enats om att utöka stödet till Ukraina. Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) vid en pressträff. Bland annat kommer länderna investera i ukrainsk vapenindustri för att tillgängliggöra mer ammunition till landet. "Vi har en granne i nöd och vi måste hjälpa den. Våra länder är de största bidragsgivarna per bnp till Ukraina," säger Kristersson och lovar att stödet ska öka ytterligare. Ledarna från Sverige, Danmark, Finland, Norge, Estland, Lettland och Polen deltar i toppmötet. Omni 241127. Georgescu efter protester: "Jag vill inte lämna Nato." Vinnaren i den första rundan i presidentvalet i Rumänien, ytterhögerpolitikern Calin Georgescu, tycks backa från en del ställningstaganden inför den avgörande andra omgången. Det skriver Reuters. I en video på Facebook säger den 62-åriga Nato-kritikern att han inte vill lämna vare sig militäralliansen eller EU. Han säger dock att han står fast vid att Rumänien inte ska "böja sig". "Vi borde göra allt som ligger i vårt nationella intresse." Georgescu har efterfrågat samarbete med Ryssland och kampanjat för minskat stöd till Ukraina. Den överraskande segern i den första valomgången fick människor i huvudstaden Bukarest att gå ut på gatorna och protestera mot det man menade är en prorysk politik. Omni 241127. Kommentar: Georgescu böjer sig för Putin eftersom han kampanjar för minskat stöd till Ukraina. Uppgift: Tredje ministern i rad utreds av Xi Jinping. Ännu en kinesisk försvarsminister Dong Jun utreds för korruption, enligt Financial Times amerikanska källor. Det gör honom i så fall till den tredje försvarsministern i rad att misstänkas. Enligt källorna är misstankarna mot Dong Jun del av en större utredning mot landets armé, som beordrats av president Xi Jinping. Företrädaren Li Shangfu tvingades lämna jobbet bara sju månader efter att han tillträtt. Li efterträdde Wei Fenghe, som även han utretts för korruption, dock efter att han lämnat rollen.
Sedan 2023 har minst nio generaler och sju chefer inom försvarsindustrin petats. Källorna berättar inte i detalj vad anklagelserna handlar om.
Omni 241127. Ryssarna pressar sig framåt - står nu nära Velyka Novosilka. Ryssarna rör sig snabbare framåt än vad de gjort på länge. Den ukrainska militären är hårt pressad vid fronten, från Kupjansk i norr till Velyka Novosilka i syd. Men trots detta finns det inga tecken på ett större ryskt genombrott, enligt Joakim Paasikivi. "Båda arméerna slåss på gränsen av sin förmåga," säger han. Det har varit en blodig höst vid fronten i östra Ukraina. Listan över orter som fallit i ryssarnas händer är lång och våldsamma strider pågår vid en rad viktiga städer. Deras framsteg i oktober utgjorde ungefär en femtedel av de totala erövringarna under hela året - en rekordmånad som redan överskuggas av framryckningarna nu i november," skriver oberoende ryska Agentstvo som tittat på data från den ukrainska analysgruppen Deepstatemap. Bara den senaste veckan tog ryssarna omkring 235 kvadratkilometer i Ukraina, den mest framgångsrika veckan territoriemässigt för invasionsstyrkorna under hela 2024, enligt dem. "Den ryska modellen är att man helt raserar de här städerna. Och ukrainarna, när det inte finns något kvar att försvara, då får man backa. För Ryssland är det en fungerande modell," säger Joakim Paasikivi, fd. överstelöjtnant. Kort efter Vuhledars fall i början av oktober varnade det brittiska försvarsdepartementet för att ryssarnas sikte var ställt på Velyka Novosilka några mil därifrån, en ort som spelade en viktig roll under Ukrainas sommaroffensiv 2023. Det visade sig stämma. Ryssarna har sedan dess rört sig mot staden och står nu vid dess utkanter. ISW skriver att framryckningarna i området tydligt visar att situationen vid fronten inte är att betrakta som ett dödläge. Analysen står i kontrast till läget förra hösten, då den dåvarande ukrainske försvarschefen beskrev kriget som ett sådant. Mycket tyder på att de ryska framgångarna på slagfältet kommit till ett högt pris. Den 15 november skrev BBC och ryska Mediazona, som utifrån öppna källor räknat på Rysslands förluster, att antalet bekräftade döda ryska soldater under september, oktober och november stigit i den högsta takten sedan invasionen 2022. De har kunnat bekräfta att närmare 80 000 ryska soldater dödats totalt, men skriver att deras beräkningar tyder på att det i själva verket kan röra sig om uppemot 197 000. Enligt The Economist, som gjort en uppskattning utifrån öppna och hemliga källor, kan mellan 60 000 och 100 000 ukrainska soldater ha dött. I september sa källor till The Wall Street Journal att 80 000 ukrainska soldater dödats. President Zelenskyj tillbakavisade uppgifterna och sa att det verkliga antalet är "mycket lägre". svt 241127. Besked från det nordiskt-baltiska mötet: Ökat stöd till Ukraina. De baltiska och nordiska länderna tillsammans med Polen kommer att öka sitt stöd till Ukraina, meddelar länderna i ett gemensamt uttalande. Regeringscheferna för de olika länderna är på Harpsund där de tas emot av statsminister Ulf Kristersson (M). "Besluten vi tar inom de kommande månaderna kommer att eka i generationer framöver," säger statsministern under dagens pressträff. Länderna har kommit överens om att öka stödet till Ukraina inom de kommande månaderna, både inom Ukrainas försvarsindustri och att göra mer ammunition tillgänglig för Ukraina. "Vi har kommit överens om att investera direkt i Ukrainas försvarsindustri och ge dem vad de behöver," säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen på pressträffen från Harpsund. "Om vi vill ha ett fritt Europa måste vi ge Ukraina vad man behöver på slagfältet. Och vi måste göra det utan några självpåtagna röda linjer och restriktioner," fortsätter hon. Polens premiärminister Donald Tusk fick även en fråga om Europa har möjlighet att ge tillräckligt med stöd till Ukraina om USA:s tillträdande president Donald Trump skulle besluta att dra ner på det amerikanska stödet. Tusk sade då att Europa behöver vara beredda på att ersätta åtminstone en del av det, men att det ska ses som en chans att också stärka Europas säkerhet. "Faktumet är att ingen kommer att ersätta Europa i dess viktigaste åtagande: Vår säkerhet. För ärligt talat pratar vi inte bara om Ukraina och Ryssland. Nu pratar vi om vår säkerhet," säger Tusk. I det gemensamma uttalande som länderna står bakom framgår det också att de ser Ryssland som det "mest betydande och direkta hotet mot vår säkerhet långsiktigt", samt att de stöder Ukrainas segerplan. Segerplanen innebär bland annat att Ukraina ska bli inbjudna till Nato och även få lov att avfyra långdistansrobotar mot mål inne i Ryssland, vilket de nyligen fått godkänt från USA att göra. På mötet har Donald Tusk även lyft sin vilja att en "sjöpolis" inrättas på Östersjön för att öka säkerheten. "Jag är väldigt glad att mina kollegor fann det intressant," säger Tusk under pressträffen. Det polska förslaget kommer kort efter att två undervattenskablar förstörts i Östersjön strax efter att det kinesiska fartyget Yi Peng 3 hade passerat området. "Idén att ha en mer effektiv kontroll över vårt hav är att förhindra den här typen av hot. Jag är inte här för att bedöma vem som är ansvarig," svarar Donald Tusk på en fråga från Danmarks Radio. svt 241127. Tidspress gör att miljarder i vapenstöd kan landa på Trumps bord: "Är omöjligt." USA kommer inte hinna skicka allt det militära stöd till Ukraina som godkänts av kongressen innan Donald Trump blir president i januari, uppger källor för Wall Street Journal. Det godkända stödet uppgår till omkring 70 miljarder kronor men det finns en gräns för hur mycket vapen som kan skickas på en och samma gång utan att det påverkar USA:s egna militära förmåga för mycket. Fram till 20 januari skulle USA behöva skicka vapen till ett värde av omkring 1,2 miljarder kronor varje dag och det funkar inte logistiskt, säger en anonym källa. "Det är omöjligt." Pengarna skulle kunna användas efter att Trump tillträtt, men tidningens källor befarar att han vill använda stödet som ett påtryckningsmedel för att få Ukraina att förhandla om fred. Källa: Vi skickar lättfraktad ammunition och artilleri - annat kan ta flera månader. Omni 241127. Putin: Attacken svar på användandet av Atacms. Vladimir Putin säger att man avfyrat 90 robotar och 100 drönare mot Ukraina. Och att detta ska ses som ett svar på användandet av bland annat Atacms-robotar mot Ryssland. Enligt honom ska endast militära mål "och dess stödfunktioner" träffats. Men hur attacken samtidigt kan ha lett till att över en miljon ukrainare nu är utan ström kommenterar han inte. Ryssland har sedan invasionen systematiskt attackerat landets infrastruktur, särskilt på vintern då påverkan på civila blir som störst, alltså långt innan Ukraina fick lov att avfyra Atacms mot landet. Putin säger även att man "väljer mål" som kan komma att inkludera "beslutsfattande organ i Kiev". (svt 241128).
Svenska ambassaden i Moskva utsatt för färgattack. Under torsdagmorgonen kastade tre personer färg på fasaden och sprejmålade glasrutor. Rysk polis ingrep snabbt och förde bort gärningsmännen. Motivet för vandaliseringen är oklart, men nyhetssajten Lenta.ru skriver att det enligt preliminära uppgifter var en protest mot att Sverige ska skicka mer vapen till Ukraina. SVT har sökt Utrikesdepartementet för en kommentar. (svt 241128.) Domstol: Rumänska resultatet ska räknas om. Efter det sensationella valresultatet i Rumänien ska rösterna räknas om. Det har landets konstitutionsdomstol kommit fram till, enligt medier i Bukarest. Enligt opinionsmätningarna skulle den socialdemokratiske premiärministern Marcel Ciolacu och ytterhögerns George Simion ta topplatserna i presidentvalet. Men det visade sig vara helt fel. En annan ytterhögerkandidat, den pro-ryske professorn Calin Georgescu, blev störst med nästan 23 procent av rösterna. Och den andra platsen i en avgörande andra omgång gick till liberala Elena Lasconi, borgmästare i småstaden Campulung, med drygt 19 procent. Resultatet var dock mycket jämnt och har ifrågasatts. Även kraven på omräkning är dock kontroversiella, och kallas av en del försök att omintetgöra resultatet. msn 241128. USA: Ukraina behöver fler soldater - ta in 18-åringar. Den amerikanska Bidenadministrationen uppmanar Ukraina att sänka åldern för mobilisering från 25 till 18 år, uppger en tjänsteman för Reuters. Han menar att ukrainarna inte mobiliserar tillräckligt med soldater för att kompensera förlusterna på slagfältet. "Ryssarna gör framsteg i öster och börjar trycka tillbaka de ukrainska trupperna i Kursk. Mobilisering och mer soldater skulle kunna göra en avgörande skillnad," säger tjänstemannen. I april skrev president Volodymyr Zelenskyj på en ny lag som sänkte mobiliseringsåldern från 27 till 25 år, vilket ökade möjligheterna att få in fler civila till försvaret. Omni 241128. ÖB om omvärlden: "Inte en tågkrasch - men måste tänka det värsta." Överbefälhavare Michael Claesson säger i en längre intervju med Dagens Industri att det är viktigt att inte glömma att Ryssland inte bara ligger i krig med Ukraina, utan också med det kollektiva väst. Han säger att Putin inte är ensam utan att aktörer som Nordkorea, Iran och Kina förhåller sig till situationen på ett sätt som "inte nödvändigtvis gynnar oss". Putins mål är enligt honom att splittra väst, EU och Nato och att Moskva har flera metoder för att uppnå sina mål, som till exempel hybridkrigföring. Han säger att han tyvärr inte har många "hoppfulla ord att komma med". "Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta." Beskriver svenska upprustningen som en kamp mot klockan. Omni 241128. Roman blev utan ström: "Varje vinter blir tuffare." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vädjar till landets allierade om att skicka mer luftvärn efter nattens omfattande ryska attacker mot Ukrainas elnät, rapporterar AP. Invånare som talat med CNN vittnar om att flyglarmen ljöd tidigt under fredagsmorgonen och att attackerna lämnat dem utan ström i timmar. "Vi förstår alla att varje vinter blir allt tuffare," säger Roman Turij, boende i staden Ivano-Frankivsk i västra Ukraina. Flera ukrainska städer attackerades med omkring 200 robotar och drönare. Energiministern säger att attacker skedde över hela landet. Zelenskyj: Luftvärn ska rädda liv - inte ligga på lager. Putin beskriver det som ett svar på ukrainskt beskjutning med västerländska robotar. Omni 241128. Kommentar: Enligt Putin har alltså Ryssland rätt att anfalla Ukraina med långdistansrotar och robotar från Iran och Nordkorea men Ukraina har inte rätt att försvara sig med robotar från väst. Johnson: Britter bör bevaka fredslösning i Ukraina. Storbritannien borde skicka fredsbevarande trupper till Ukraina för att vakta landets gränser när det väl finns ett avtal om vapenvila, säger Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson till The Telegraph. Han säger att brittiska trupper inte bör skickas för att strida mot Ryssland men som del av en fredsbevarande insats där flera europeiska länder deltar. "Jag kan inte se att en sådan operation sker utan britterna." Omni 241128. Putin: Rubel-raset är ingen anledning till panik. Den ryska rubeln har den senaste veckan backat till sin lägsta nivå mot dollarn sedan Ryssland invaderade Ukraina, det rapporterar flera medier. "Situationen är under kontroll. Det finns absolut ingen anledning till panik," säger president Vladimir Putin till reportrar i Astana, Kazakstans huvudstad. Han menar att försvagningen hänger ihop med säsongsmässiga orsaker. I onsdags tvingades landets centralbank att kliva in för att stärka valutan, skriver CNBC. En dollar kostar cirka 114 rubel. Ryssland anföll Ukraina i slutet av februari 2022.
Omni 241128. Kines- och ryssplan nära Sydkorea. Fem kinesiska och sex ryska militärflygplan har passerat nära Sydkorea utan att ge sig till känna på förhand, enligt den sydkoreanska militären, rapporterar nyhetsbyrån Yonhap. Planen uppges ha flugit genom det sydkoreanska luftvärnets så kallade identifikationszon (Adiz), som är ett ensidigt utropat bevakningsområde som sträcker sig utanför ett lands territorium och luftrum. Rysslands försvarsminister Andrej Belousov är just nu på besök i Nordkorea, enligt ryska medier.
svt 241129. Kommentar: En gemensam provokation av två likasinnade terroriststater. Zelenskyj öppnar för vapenvila - mot Natobeskydd. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj öppnar i en intervju med Sky News för möjligheten att man kan acceptera en överenskommelse om vapenvila i utbyte mot Natobeskydd, utan att landet omedelbart får kontroll över alla delar av landet som Ryssland nu ockuperar. Villkoret är att Natoinbjudan tar hänsyn till Ukrainas internationellt erkända gränser, enligt Zelenskyj. "Om vi vill sätta stopp för den intensivare fasen av kriget bör vi placera de ukrainska territorierna som vi kontrollerar under Natos paraply," säger han. Därefter kan Ukraina på diplomatisk väg förhandla om ett återbördande av de ryskockuperade delarna, enligt Zelenskyj. Omni 241129. Kommentar: Det här lär inte Putin gå med på. Putin om Trump: Intelligent, erfaren och kapabel. Vladimir Putin tycker att USA:s tillträdande president Donald Trump är en smart och rutinerad politiker som är kapabel att hitta "lösningar". Det säger den ryske presidenten under ett besök i Kazakstan på torsdagen, rapporterar CNN. "Så vitt jag kan föreställa mig är den nyvalde presidenten en intelligent och redan ganska erfaren person," sa Putin. Putin passade samtidigt på att kritisera Joe Biden för att ha skapat "ytterligare svårigheter" inför Trumps återtåg, eftersom Biden gett Ukraina tillstånd att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål i Ryssland. Putin: Jag tror Trump hittar en lösning. Samtidigt hotar Putin Kyiv med nya Oresjnik-roboten. Omni 241129. Kommentar: Putin lever på hot och smicker. Tyvärr är det väl så att Trump går på smicker-betet och ställer sig på Putins önskemål, när det är Putin som är problemet. "Kinesiska skurkföretag har en gräddfil till svenskarna." Fack och arbetsgivare är överens: Kinesiska e-handelsplattformar har en gräddfil till svenska konsumenter. I en debattartikel i GP skriver Svensk Handels vd Sofia Larsen och Handelsanställdas förbunds ordförande Linda Palmetzhofer att detta måste upphöra. Enligt skribenterna har "ultra-fast-fashionbolag" som Temu och Shein ertappats med farliga teknikprylar, gifter i klädesplagg och barnarbete. Trots det shoppas deras varor av hundratusentals svenskar. Samtidigt följer bolag i EU en ambitiös lagstiftning för att göra handeln mer hållbar. Det gör att Shein och Temu konkurrerar på helt andra villkor i ett "riggat" system som säljer ut svenska jobb och företag, skriver Larsen och Palmetzhofer. "Svenska regeringen måste agera kraftfullt - både här hemma och i EU - för att stänga igen gräddfilen för kinesiska skurkföretag." "Black Friday gör det tydligt att gräddfilen för kinesiska skurkföretag måste stängas." Omni 241129. Över 100 drönare i attack mot Ukraina - åtta skadade. Ryssland har anfallit Ukraina med 132 drönare under natten till fredag, uppger det ukrainska flygvapnet för Reuters. 88 drönare sköts ner, men åtta personer och flera bostadshus skadades i attackerna mot huvudstaden Kyiv och den södra hamnstaden Odesa. Angreppet kommer dagen efter den ryska attacken mot Ukrainas elnät, där över en miljon människor lämnades utan ström. Ryssland har skalat upp sina nattliga drönarräder, samtidigt som de fortsätter att göra framryckningar längs frontlinjen i öst. 41 drönare "förlorades". Omni 241129. Fyra av tio ryssar är för kärnvapenattack i Ukraina. Rekordmånga 39 procent av ryssar stöder en kärnvapenattack mot Ukraina, visar en opinionsmätning av oberoende Levada Center enligt Moscow Times. Denna andel har stadigt stigit under krigets gång. I juli var den 34 procent, och 29 procent i april 2023. Alexey Levinson, forskningschef på Levada Center, kallar resultaten alarmerande. Han tror att ökningen beror på den ryska regimens upprepade propaganda om kärnvapen. "Det leder gradvis till en ökning av andelen som ser det som acceptabelt, och rentav moraliskt rättfärdigat." I statlig propaganda framställs kärnvapen som ett snabbt sätt att få slut på kriget med en maktdemonstration. Putin godkände nyligen en ny kärnvapendoktrin. Omni 241129. Kommentar: Vi går mot ett tredje världskrig men troligen inte inom detta decennium. Ukraina ber Natoländer om en inbjudan nästa vecka. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha uppmanar i ett brev sina motsvarigheter i Natoländerna att bjuda in landet till alliansen vid nästa veckas toppmöte i Bryssel, rapporterar Reuters. Enligt brevet förstår Ukrainas regering att ett medlemskap inte är aktuellt förrän kriget är över, men Sybiha skriver att en inbjudan skulle visa Putin att han inte kan hindra Ukraina från att gå med i Nato. "I och med insikten om att ett ukrainskt Natomedlemskap är oundvikligt kommer Ryssland förlora ett av sina huvudsakliga argument för att fortsätta detta orättfärdiga krig." På fredagen öppnade president Zelenskyj för första gången för en vapenvila utan att Ryssland ger tillbaka den ockuperade marken, på villkor att Ukraina bjuds in till Nato. Sybiha: "En inbjudan ska inte ses som en eskalering." Zelenskyj gav beskedet i en intervju med Sky News. Presidenten: "De delar av Ukraina som vi kontrollerar måste in under Natos paraply." Omni 241129. MI6-chef: Har aldrig sett världen så farlig som nu. Ryssland bedriver en "häpnadsväckande hänsynslös" sabotagekampanj mot Ukrainas allierade i väst, och europeiska underrättelsetjänster jobbar oupphörligt för att stävja konsekvenserna. Det säger Richard Moore, chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI6, enligt flera medier. "Under mina 37 år inom underrättelsearbete har jag aldrig sett världen i ett farligare läge, säger han enligt Sky News. Uttalandena gjordes under ett tal tillsammans med Moores franske motsvarighet Nicolas Lerner, som tillägger att "hela Europas kollektiva säkerhet står på spel". Om Ryssland tillåts kuva Ukraina och göra landet till en lydstat kommer Putin inte att stanna vid det, enligt Moore. Han varnar också Donald Trump för en rysk seger och tillägger att det skulle stärka Kina, Nordkorea och Iran. Moore: Rysslands aktiviteter och retorik är farliga och bortom oansvariga. Lyfte också Gazakriget och Irans kärnvapenambitioner. Enligt MI6-chefen har ryska underrättelsetjänster blivit "ganska vilda". Omni 241129. Analyser: Putin lär ta emot beskedet med glädje. Vladimir Putin lär vara lycklig i kväll efter att Zelenskyj för första gången öppnat för en vapenvila utan att Ryssland ger upp kontrollen över de ockuperade territorierna. Det skriver Ivor Bennett för Sky News. Putin kommer att se det som en psykologisk seger, och det blir perfekt material för Kremls propagandamaskin - Moskva kommer att utnyttja detta till max, fortsätter han. "Efter att ha varit låsta i ett flera månader långt dödläge kring hur kriget ska sluta verkar (Putins) motståndare ha blinkat först." Enligt SVT:s korrespondent Elin Jönsson befinner sig kriget i en intensiv fas, där både Ukraina och Ryssland försöker sätta ramarna för eventuella förhandlingar när Trump blir president i USA. Därför vill Ukraina nu visa att man är beredd att förhandla, säger hon. "Det här är ett sätt att visa att man kan tänka sig att gå vidare i det här steget, att försöka hitta en kompromiss men samtidigt behålla initiativet." Ivor Bennett: Zelenskyj verkar ha blinkat först, och Putin kommer göra det mesta av det. Omni 241129. Tårgas mot demonstranter i Georgien efter EU-besked. Stora demonstrationer bröt ut i Georgiens huvudstad Tbilisi på torsdagen. Det efter att Georgiens premiärminister Irakli Kobachidze sagt att landet inte kommer återuppta de pausade samtalen om ett EU-medlemskap förrän om fyra år. Enligt TT använde polisen tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna som vill att Georgien ska närma sig EU. Enligt landets myndigheter har 43 demonstranter gripits. Georgien styrs sedan 2012 av Rysslandsvänliga Georgisk dröm. Partiet vann även valet förra månaden men resultatet har ifrågasatts. Kritiker anklagar Georgisk dröm för att vilja ta landet längre från EU. De få opinionsmätningar som gjorts visar att en majoritet vill gå med i EU.
Omni 241129. Demonstranter i Georgien blockerar väg till landets största hamn. Demonstranter i Georgien har blockerat en väg till landets största hamn vid Svarta havet. Över 40 personer har varit i behov av vård efter att demonstranter och kravallpolis drabbade samman för den tredje natten i rad. Demonstranter blockerar under söndagen en väg till en hamnen i staden Pori, rapporterar Reuters med hänvisning till lokal media. Det är oklart hur omfattande blockaden är. Hamnen hanterar 80 procent av landet sjötrafik med containers. Protesterna, som är inne på den tredje dagen, tog fart efter att Georgiens nya regering meddelade att de inte kommer att återuppta diskussioner för att ansluta till EU. Under natten mot söndag samlades flera tusen demonstranter utanför parlamentet i Georgiens huvudstad Tbilisi. Demonstranter avfyrade fyrverkerier och kastade stenar. I parlamentet bröt en mindre brand ut, samtidigt restes barrikader på huvudgatan i Tbilisi. Kravallpolisen svarade med vattenkanoner, tårgas och gummikulor. 44 personer, varav 27 demonstranter, 16 poliser och en journalist behövde sjukhusvård efter nattens protester, enligt landets inrikesdepartement. Över 100 personer har gripits efter de två första dagarna av demonstrationer.
Omni 241201. Ukraina: Minst fyra dödade i attack. Fyra personer har dödats i en rysk robotattack mot byn Tsarychanka i Dnipro-regionen, säger Ukrainas president Zelenskyj på X. Han skriver att räddningstjänsten är på väg med flera enheter. Ryssland har också attackerat Chersonregionen under dagen och minst fyra personer har skadats i anfallen, skriver Zelenskyj. (svt 241130.) Kim Jong-Un: "Direkt militär inblandning" av Väst. Det ryske försvarsministern Andrej Belousov har besökt Nordkorea och diktatorn Kim Jong-Un. Under mötet sa Kim Jong-Un att Västländers beslut om att låta långdistansvapen nå mål inne i Ryssland är en "direkt militär inblandning i konflikten". Det rapporterar den nordkoreanska statliga nyhetsbyrån KCNA, enligt TT. Ryssland och Norkorea har stärkt sitt militära samarbete efter den ryska invasionen av Ukraina. Hong Min, senioranalytiker vid Koreas institut för återförening, i Sydkorea, säger till AFP om den ryske försvarsministern: "Han är inriktad på att säkra tillgång på vapen och militär utrustning på lång sikt, att komma undan sanktioner och se till återuppbyggnad efter krig." (svt 241130.) USA skickar radarsystem och F-16-delar till Taiwan. USA:s utrikesdepartement har godkänt en försäljning av radarsystem och reservdelar till F-16-stridsplan till Taiwan, skriver internationella nyhetsbyråer. Försäljningen är värd 320 miljoner dollar och enligt Taiwans utrikesdepartement kan köpet gå igenom inom en månad. "Taiwan och USA kommer att fortsätta stärka sitt säkerhetspartnerskap och arbeta tillsammans för att upprätthålla fred och stabilitet," står det i ett uttalande. Det amerikanska godkännandet kommer samtidigt som Taiwans president Lai Ching-te ger sig ut på en politisk turné bland Stillahavsöarna. Två av stoppen görs på Guam och Hawaii. Taiwan: Kommer att hjälpa till att "bygga upp en trovärdig försvarsstyrka". Källor: Kina kan genomföra nya militärövningar som svar på presidentens resa. Kina ser Taiwan som en del av landet - uppmanar andra länder att klippa diplomatiska band. Omni 241130. Taiwans president i USA - väcker vrede i Kina. Taiwans president Lai Ching-te har landat på Hawaii, det första stoppet på en politisk turné i Stillahavsområdet, rapporterar AFP. Han möttes bland annat av guvernören Josh Green och fick den traditionella blomsterkransen lei hängd runt halsen. Den två dagar långa mellanlandningen på amerikansk mark, och ett kommande besök på det amerikanska territoriet Guam, har väckt kraftig vrede i Kina. Kinas utrikesdepartement "motsätter sig kraftfullt alla former av officiella interaktioner med Kinas Taiwanregion" och lovar att "beslutsamt krossa" alla självständighetsanspråk. Lai: Denna resa är början på en ny era av värderingsgrundad demokrati. Ska också besöka Marshallöarna, Tuvalu och Palau. På fredagen godkände USA ett förslag om försäljning av stridsflyg och radarsystem till Taiwan. Omni 241130. Strömmen hotad vid kärnkraftverket Zaporizjzja. Kärnkraftverket Zaporizjzja är taget ur bruk och området ockuperas av Ryssland. För att säkerhetssystemen ska fungera är anläggningen, Europas största i sitt slag, beroende av el utifrån. Men under fredagskvällen attackerades anläggningen på nytt, skriver Ukrainas Energidepartement på Telegram. Energidepartementet uppger att kärnkraftverket nu bara får ström från en nödvändig kabel. Ukraina arbetar nu med att få igång strömförsörjningen helt igen. "Säkerheten i Europas största kärnkraftverk kan bara garanteras om Ukraina återfår kontrollen över anläggningen", säger energiministern Herman Halusjtjenko. (svt 241130.) Kommentar: Ryssland bryr sig inte om man åstadkommer en kärnkatastrof i området. MI6: Har avslöjat "häpnadsväckande" rysk sabotagekampanj. Den brittiska underrättelsetjänsten MI6 har avslöjat en rysk sabotagekampanj. Det meddelar chefen för enheten, Sir Richard Moore. "Vi har nyligen avslöjat en svindlande hänsynslös kampanj av ryskt sabotage," säger han. Secret intelligence service, mer känt som MI6, är Storbritanniens underrättelsetjänst för inhämtning av information i utlandet. Vanligtvis en enhet som arbetar mer med inhämtning än publicering, och vars existens inte ens erkändes av den brittiska staten förrän 1994. Men under fredagen höll enhetens chef, Sir Richard Moore, ett gemensamt tal tillsammans med sin franska motpart Nicolas Lerner - inför diplomater och underrättelsechefer från flera europeiska länder. Moore meddelade då att man i närtid upptäckt vad han beskriver som en rysk sabotagekampanj i Europa. "Vi har nyligen avslöjat en häpnadsväckande vårdslös kampanj av ryskt sabotage i Europa. Samtidigt som Putin och hans anhängare tar till kärnvapenhot för att sprida rädsla om konsekvenserna av att hjälpa Ukraina," säger Richard Moore och fortsätter: "Sådana aktiviteter och retorik är farliga och bortom ansvarslösa." Moore gav inga detaljer kring den så kallade sabotagekampanjen, men uppmanade sina europeiska kollegor till fortsatt stöd för Ukraina. "Priset för att stötta Ukraina är välkänt, men priset för att inte göra det är oändligt mycket högre." Se talet i videoklippet. svt 241201. Många ukrainska soldater har deserterat i år. Ukrainska åklagare har under 2024 hanterat omkring 60 000 fall av soldater som deserterat, rapporterar Financial Times. Antalet soldater som övergav sina positioner under perioden januari till oktober är högre än både 2022 och 2023. Tidningen pekar ut ett specifikt fall i oktober där hundratals ukrainska soldater som tjänstgjorde i den 123:e brigaden utan tillåtelse lämnade staden Vuhledar. "De sa att det skulle finnas 150 stridsvagnar. Det fanns bara 20... och ingenting som täckte oss," säger en missnöjd anonym officerare från brigaden. Män som kallats in till striderna är förbjudna från att lämna Ukraina. Att desertera eller överge sin position kan leda till 12 års fängelse. Belyser Ukrainas problem med att hitta soldater till fronlinjen. Militärexperten: "Problemet är kritiskt." Ryssland har gjort stora framsteg på slagfältet under 2024. Omni 241201. Ryssland lär Kina hur man duckar västs sanktioner. Kina studerar noggrant hur Ryssland bär sig åt för att runda sanktionerna från väst, uppger källor för Wall Street Journal. Det görs i förberedelse för om man själv skulle råka ut för dem, i synnerhet vid en invasion av Taiwan. Kinesiska tjänstemän reser regelbundet till Moskva för möten med den ryska centralbanken, finansdepartementet och andra aktörer som jobbar med att ducka sanktionerna. Den ryska ekonomin har varit förvånansvärt motståndskraftig under de nästan tre åren med sanktioner, men nyligen har rubeln sjunkit till sin lägsta nivå sedan krigsstarten efter nya USA-sanktioner mot banksektorn. En myndighetsgemensam kinesisk grupp har satts ihop för Rysslandsresorna. Sanktionerna mot viktiga Gazprombank har varit en ekonomisk smäll. Omni 241201. EU-vänliga partier går mot majoritet i Rumänien. Socialdemokratiska SPD ser ut att bli största parti i det rumänska parlamentsvalet med 26 procent av rösterna, visar de första vallokalsundersökningarna enligt AFP. Ytterhögerpartierna går dock framåt och samlar tillsammans 30 procent av rösterna. Högernationalistiska AUR ser ut att bli näst största parti med 19 procent. Trots detta ser parlamentets EU-, Nato- och Ukrainavänliga partier ut att få majoritet, enligt Euronews. Sent på eftermiddagen låg valdeltagandet på 42 procent, vilket anses vara högt för Rumänien, enligt TT. Den EU-skeptiska oppositionen stärks. Söndagens val gällde alla 330 platser i underhuset och 136 i överhuset. Omni 241201. Historisk ökning av militärbudgeten. Rysslands president Vladimir Putin har undertecknat ett budgetförslag för 2025 som innebär en rekordstor satsning på försvarssektorn. Enligt regeringens hemsida kommer 13,5 biljoner rubel, motsvarande ca 1667 miljarder kronor, att avsättas för försvaret - vilket utgör 32,5 procent av den totala budgeten, skriver Free Press. Den nya budgeten innebär en kraftig höjning från årets 28,3 procent av statens resurser som tilldelas försvaret. Federationsrådet, det ryska parlamentets överhus, godkände förslaget snabbt, vilket banade väg för Putins signatur. Beslutet att avsätta rekordbelopp till försvarssektorn sker mot bakgrund av det pågående kriget i Ukraina - den största konflikten i Europa sedan andra världskriget. Kriget, som inleddes i februari 2022, har krävt enorma resurser från båda sidor och inneburit omfattande investeringar i både personal och utrustning. Medan Ukraina får betydande ekonomiskt och militärt stöd från väst, hävdar ryska källor att deras styrkor är större och bättre utrustade. De senaste månaderna har ryska trupper gradvis pressat tillbaka ukrainska styrkor i de östra delarna av landet, vilket ytterligare har ökat behovet av militära resurser. Med en så stor andel av budgeten avsatt för försvaret signalerar Ryssland en fortsatt prioritering av sin militära kapacitet. Detta understryker den långvariga och kostsamma konflikten som påverkar både Rysslands och Ukrainas ekonomiska framtid. Samtidigt väcker det ökade militära fokuset frågor om de långsiktiga konsekvenserna för Rysslands övriga samhällssektorer och ekonomi. msn 241201. Kommentar: Putin/Ryssland kommer att fortsätta kriga under många år framåt, ända fram tills tredje världskriget. AI-drönare och obemannade fordon ska hjälpa Ukraina. Ukraina är i behov av tiotusentals obemannade markfordon nästa år för att stå emot den ryska offensiven. Det säger Ukrainas vice premiärminister Mychajlo Fedorov i en intervju med Reuters. Han syftar på mindre fordon som kan föra ammunition och förnödenheter till soldaterna på slagfältet. Sådana fordon används redan längs fronten och i Ukraina finns flera utbildningscenter med fokus på just obemannade fordon. "Ett exempel på hur teknologin förändrar skyttegravskrigföringen i Ukraina," skriver nyhetsbyrån. Fedorov berättar också att Ukraina satsar stort på artificiell intelligens kopplat till attackdrönare. Försvaret har använt dussintals olika AI-system för drönare som riktats mot ryska styrkor. Ukraina har köpt och fått 1,3 miljoner drönare i år. Under natten har minst 20 ryska drönare haft Kyiv som måltavla. Omni 241202. Scholz besöker Kyiv - lovar mer stöd till Ukraina. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz är på plats i Ukraina. I ett uttalande på sociala medier skriver den tyske ledaren att han tagit tåget "genom ett land som har försvarat sig mot det ryska anfallskriget i över 1 000 dagar". Samtidigt lovar han att Tyskland ska ge ytterligare ett stödpaket värt 650 miljoner euro till Ukraina. Stödpaketet ska levereras innan årsskiftet, enligt Scholz. "Tyskland kommer att förbli Ukrainas starkaste medhjälpare i Europa", skriver Scholz. Besöket genomförs tre veckor efter att Scholz pratat i telefon med Vladimir Putin, något som kritiserats av den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. Scholz och Zelenskyj ska träffa varandra. Omni 241202. Kreml höll seminarium om Ukraina och 2026-valet. Förra veckan anordnade Kreml ett fyra dagar långt seminarium för politiker där kriget i Ukraina och parlamentsvalet i Ryssland 2026 diskuterades, rapporterar ryska oberoende medier. På mötet deltog guvernörer och andra högt uppsatta politiker. En av punkterna som lyftes var målen med valet om två år, uppger källor för tidningen Vedomosti. Den så kallade "55/55-formeln" innebär att målsättningen är minst 55 procents valdeltagande och att Putins parti Enade Ryssland får minst 55 procent av rösterna. Målen, som sätts upp inför varje ryskt val, är högre än 2021. Då användes formeln "45/45". När det gäller striderna i Ukraina diskuterades bland annat Kremls segernarrativ och hur politiker kan bilda opinion om soldater som återvänder från kriget. Hela Putins inrikespolitiska krets ska ha deltagit. Seminariet hölls mellan 27 och 30 november. Politikerna fick förklarat för sig vad som förväntas av dem i valet. Omni 241202. Georgisk oppositionsledare gripen vid protester. Georgisk polis har gripit Zurab Japaridze, en av ledarna för landets största oppositionsallians Koalition för förändring, rapporterar Reuters. De senaste dagarna har det varit stora demonstrationer i Georgiens huvudstad Tbilisi mot att regeringen valt att pausa samtalen om ett EU-medlemskap. Japaridze greps i samband med att han lämnade en sådan demonstration. Det är oklart om han kommer att åtalas för något.
Omni 241202. Zelenskyj: Trump ser över vår segerplan i detta nu. USA:s president Donald Trump och hans stab är väl medvetna om var Ukraina står i frågan om fredsavtal med Ryssland. Det säger Volodymyr Zelenskyj i en intervju med den japanska nyhetsbyrån Kyodo. Den ukrainske presidenten säger att Trump har fått ta del av hans så kallade segerplan. "De studerar planen och de ska återkomma," säger han i intervjun. Zelenskyj understryker samtidigt att Ukraina inte kommer att kapitulera. "Det är ett faktum och jag tror att han förstår det," säger han. Zelenskyj: Måste hitta diplomatiska vägar för att återta territorium. Förväntar sig "mer detaljerade" samtal med Trump och hans stab. Ukrainas president: Vill jobba direkt med Trump och är öppen för hans idéer. Zelenskyj villig att ge upp mark mot Natoinbjudan. Omni 241202. Socialdemokratiska SPD blir störst i Rumänien. Nu har 99,7 procent av rösterna i Rumäniens parlamentsval räknats och det står klart att socialdemokratiska SPD blir största parti, skriver Reuters. De får drygt 22 procent av rösterna och valresultatet innebär sannolikt att en EU- och Natovänlig mittenkoalition kommer att få makten i landet. "Vi vill ha en koalition som kommer att fortsätta Rumäniens europeiska kurs," säger partiets viceledare Victor Negrescu till tv-kanalen Stirile Pro. Högernationalistiska AUR blir näst största parti med cirka 18 procent av rösterna. Det är fortfarande oklart vem som får bilda regering. Det påverkas främst av vem som vinner det pågående presidentvalet eftersom det är presidenten som utser premiärminister.
Mitten- och vänsterpartier ser ut att ha stått emot extremhögerns framfart. Ytterhögerpartierna fick tillsammans ihop omkring 30 procent av rösterna.
Omni 241202. Litauen sparkar ut tre kinesiska diplomater. Tre av Kinas diplomater i Litauen måste lämna landet, skriver TT. Beskedet kommer i ett läge där det kinesiska fartyget Yi Peng 3 misstänks för inblandning i sabotage mot två undervattenskablar i Östersjön - varav en går mellan Sverige och Litauen. Varken Litauen eller Kina nämner kabelbrotten i beslutet till att diplomaterna måste lämna. På kinesiska UD:s hemsida står det att diplomaterna förklarats persona non grata "utan någon anledning". Enligt Litauen kan fler kinesiska diplomater behöva lämna landet. Kina kallar agerandet för "provokativt". Omni 241202. Största framgångarna för Ryssland sedan mars 2022. Under november gjorde den ryska armén sina största landvinningar i Ukraina på en månad sedan mars 2022, omedelbart efter invasionen. Det visar AFP:s analys av data från tankesmedjan Institute for the study of war (ISW). Ryssarna intog totalt 725 kvadratkilometer ukrainskt territorium i november, i synnerhet kring staden Pokrovsk i Donetsk. I jämförelse intogs 610 kvadratkilometer i oktober. Omni 241202. Studie: Resistent bakterie i Ukraina "extra farlig". I en ny studie har svenska forskare upptäckt att resistenta bakterier som sprids i krigets Ukraina är extremt sjukdomsframkallande. Det rapportera SR Ekot. De svenska forskarna har samarbetat med biologer i Ukraina och analyserat prover från 141 krigsskadade personer. I en tidigare studie upptäckte man att bakterierna är resistenta. Forskarna trodde att de skulle tappa en del av sin farlighet. Det visade sig vara tvärtom. "Bakterien Klebsiella pneumoniae som är resistent mot alla antibiotika är dessutom extra aggressiv och farlig," säger professor Kristian Riesbeck, som lett studien i ett pressmeddelande från Lunds universitet. Riesbeck säger att detta förvånade forskarna och är ett oroande tecken för framtiden. Omni 241202. Norge skickar F-35 och soldater till Polen. Norge skickar runt 100 soldater, NASAMS-luftvärn och ett antal F-35-stridsflyg till Rzeszów i Polen. Det meddelar försvarsminister Bjørn Arild Gram i ett pressmeddelande från regeringen. Rzeszów är den viktigaste knutpunkten för hjälpleveranser till Ukraina, och Norges uppgift blir att skydda luftrummet, enligt ministern. "På det här sättet bidrar Norge till att försäkra att hjälpen till Ukraina når fram till sin destination, så att Ukraina kan fortsätta sin frihetskamp," skriver Gram. Soldaterna ska arbeta med säkerhet kring flygplatsen. Omni 241202. Scholz i Kyiv efter kritik - underströk sitt stöd. På måndagen besökte Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Kyiv för första gången på över två år, bara veckor efter hans kritiserade telefonsamtal med Vladimir Putin. I ett inlägg på X efteråt var hans budskap till Putin: "Vi är redo för det långa loppet. Vårt stöd till Ukraina vacklar inte. Vi står med det ukrainska folket - så länge det krävs." Zelenskyj har kritiserat Scholz och Putins samtal, och pekat på att det kan leda till att Putins diplomatiska isolering bryts, skriver AP. Scholz försvarar sig med att han i samtalet underströk sitt stöd till Ukraina. En stötesten mellan ledarna är också Tysklands ovilja att ge Ukraina långdistansrobotar av typen Taurus, vilket Scholz motiverar med att han inte vill dra in Nato i kriget. Zelenskyj tackade Scholz och det tyska folket för stödet i ett videoklipp efter mötet. Lovade Zelenskyj ett nytt stödpaket. Scholz: Ryssland får inte införa dikterad fred. Omni 241202. Dystert läge i Kursk: "Vi måste vänta in Trump." Flera ukrainska soldater i den ryska Kurskregionen målar samstämmigt upp en mörk bild av läget i samtal med BBC. Nästan fyra månader efter offensiven återtar ryssarna stadigt mark, samtidigt som de ukrainska soldaterna har svårt att förstå exakt vad de gör där. En av soldaterna, Pavlo, vittnar om total utmattning och om hur nya enheter med krigströtta, medelålders soldater skickas direkt från andra krigszoner utan vila. Ordern de fått är att hålla ut tills Donald Trump är tillbaka i Vita huset i slutet av januari, säger han. "Vårt huvuduppdrag är att hålla mesta möjliga territorium tills Trump tillträtt och förhandlingar börjat, för att utväxla det mot något senare. Ingen vet vad." Soldat: "Vi kan inte se målet - det här är inte vårt land." Klamrar sig fast vid territoriet för att ha en hållhake i förhandlingar. Samtidigt har ryssarna gjort sina största framsteg i östra Ukraina. Omni 241202. Dubbla kabelbrott på internetledningar i Finland. Två nya kabelbrott har upptäckts på internetledningar mellan Sverige och Finland. Det rapporterar flera medier. De trasiga kablarna upptäcktes i natt på land i Finland, vid Esbo och Vichtis väster om Helsingfors. Enligt Post- och telestyrelsen, PTS, har två fiberkablar skadats. "Utifrån de uppgifter vi har håller man nu på att reparera felen," säger Peter Ekstedt vid PTS till TV4 Nyheterna. Försvarsminister Pål Jonsson: Ser allvarligt på de här uppgifterna. 6000 hushåll i Finland var utan internet i går kväll. Regeringskansliet, MSB och Försvarsmakten har informerats. Omni 241203. Norge: Vi måste se till att Ukraina inte angrips igen. Natos åtaganden i Ukraina kommer inte att ta slut för att en vapenvila med Ryssland uppnås. Det säger Norges utrikesminister Espen Barth Eide, enligt nyhetsbyrån NTB. "När en vapenvila är på plats, och det sker ju förr eller senare, så måste vi se till att Ukraina inte blir utsatt för nya angrepp," säger han. "Exakt vad det betyder" är enligt Barth Eide en diskussion som nu måste föras inom Nato. Utrikesministrar från Natos medlemländer, däribland Sveriges Maria Malmer Stenergard (M) möts i Bryssel i dag för samtal om bland annat Ukrainas framtid. Barth Eide: Krävs mer än en formell Natoinbjudan. Norge närmar sig tre procent av budgeten till militären - Trump vill att fler följer efter. Omni 241203. Ukraina: Medlemskap i Nato är enda riktiga garantin. Ett medlemskap i försvarsalliansen Nato är den "enda riktiga garantin" för Ukrainas säkerhet mot Rysslands aggressioner. Det uppger landets utrikesdepartement i ett uttalande inför att Natoländernas utrikesministrar samlas i Bryssel i dag, skriver AFP. "Vi är övertygade om att den enda verkliga säkerhetsgarantin för Ukraina, samt ett avskräckande medel mot ytterligare rysk aggression mot Ukraina och andra stater, är Ukrainas fulla medlemskap i Nato," står det i uttalandet. Samtidigt rapporterar Reuters att Natoländerna troligtvis kommer försöka undvika frågan om ett ukrainskt medlemskap under mötet som pågår tisdag-onsdag. Ukraina har länge sagt att de vill ha en inbjudan till Nato. Nato har sagt att Ukraina kommer bjudas in - men inte när. Natodiplomat: "Kommer ta veckor och månader att nå konsensus." Zelenskyj villig att ge upp mark mot Natoinbjudan.
Omni 241203. Kommentar: Det var segt för Sverige att bli Natomedlem och ännu mycket mycket segare blir det för Ukraina. Omöjligt med en inbjudan så länge Putin-vänlige Viktor Orbán med flera regerar i sina länder. Putin kommer aldrig att gå med på en sådan fred. Kina förbjuder export av flera grundämnen. Kina förbjuder export till USA av produkter relaterade till grundämnena gallium, germanium och antimon, skriver Reuters. Beslutet kommer dagen efter USA:s senaste exportbegränsning av chip till Kina. " [USA] har missbrukat exportkontrollåtgärder och orimligt begränsat vissa produkters export till Kina," säger en talesperson för Kinas handelsdepartement i en kommentar Bloomberg tagit del av. Gallium används bland annat inom försvars- och rymdutrusting. Exportreglerna gäller bara för USA. Gallium och germanium sattes förra året under strängare statlig tillsyn. Omni 241203. Kommentar: Handelskriget har börjat. Utrikesminister på Nato-möte: "Farliga tider." Ryssland är involverat i många av de krig som pågår i världen just nu, sade Storbritanniens utrikesminister David Lammy på dagens Nato-möte. "Det är farliga tider. När vi blickar ut över världen, från kriget här på vår kontinent till Mellanöstern med Irans påtagliga inblandning till den växande konflikten i Sudan och till sist det som händer i Syrien. Det finns ett land som är involverat i allt, och det är Ryssland," sade David Lammy. Han uppmanade Natoländerna att på allvar ta itu med sina investeringar i försvaret. (svt 241204.) Oppositionsledare i Georgien gripen och misshandlad. Oppositionsledaren Nika Gvaramia har misshandlats och gripits av polis i samband med en räd mot partiets partikansli i Georgiens huvudstad Tbilisi, rapporterar partiet på plattformen X. En video som lagts upp på X visar hur en medvetslös man släpas nedför en trappa och ut till en bil. Enligt inlägget är mannen Nika Gvaramia, ledare för oppositionspartiet Coalition 4 Change samt journalist och grundare till tv-bolaget Mtavari Channel. Andra bilder på georgiska medier visar hur andra medlemmar i partiet släpas iväg av polis vid samma tillslag. Tillslag ska även ha gjorts mot oppositionspartiet Strong Georgia. Georgien har skakats av omfattande och våldsamma protester sedan i fredags, då det nya styrande partiet Georgisk dröm meddelade att förhandlingarna om EU-medlemskap avbryts. Aktivisterna har även krävt att höstens val tas om. Valresultatet den 26 oktober är omdiskuterat och har varken erkänts av oppositionen eller EU-parlamentet. Premiärminister Irakli Kobachidzes har sagt att politiska motståndare som deltar i protesterna ska straffas. "Oppositionspolitiker som orkestrerat de senaste dagarnas våld samtidigt som de gömt sig på sina kontor kommer inte att komma undan," sade han på en presskonferens på tisdagen. svt 241204. Kommentar: Georgisk dröm utövar ett laglöst mardrömsstyre med Putin som förebild.. Ryska källor: Robotattack var del i propagandashow. Kreml, ryska militären och säkerhetstjänsten samverkade för att utföra en propagandashow i samband med en robotattack mot Dnipro i november. Det säger flera källor med insyn till Moscow Times. Syftet med kampanjen var att skrämma väst från att använda långdistansrobotar mot Ryssland och bestod av flera led. Det huvudsakliga var själva attacken med en så kallad Oreshnik-robot. En senare del var när Putin hyllade den "nya" roboten och hävdade och liknande den vid ett kärnvapen. Man spred även material på sociala medier. Men attacken var ett spel för galleriet och det finns knappt några Oreshnik-robotar, uppger en ingenjör inom militären. Attacken mot Ukraina var den första gången den användes och det kommer ta mycket lång tid innan Ryssland kan börja massproducera dem, bland annat på grund av byråkrati. Kremltoppen Alexej Gromov avbröt pressträff med högtalarsamtal något man var extra nöjd med. Omni 241204. Natochefen: Ryssland stöttar Nordkoreas kärnkraft. Ryssland stöttar Nordkoreas kärnenergiprogram i utbyte mot de soldater som strider mot Ukraina, säger Natochefen Mark Rutte, enligt AFP. Teknik som berör kärnkraft och robotteknik "flödar in i Nordkorea", enligt Rutte. "Den här utvecklingen kan destabilisera Koreahalvön och till och med hota USA." Nordkorea tros för närvarande ha runt 50 kärnvapen, och förmåga att producera mellan fem och tio nya varje år. Rutte har påtalat riskerna med en allians mellan Ryssland och Nordkorea flera gånger. Omni 241204. Journalister larmar om riktat våld i Georgien. På sex dagar har fler än 70 fall av våld mot journalister rapporterats i Georgien. Reportrar och fotografer ska ha misshandlats av polis när de bevakat protesterna i landet. "Vi misstänker att våld riktas specifikt mot journalister," säger Lia Tjachunasjvili, ordförande för Georgiens oberoende journalistförbund. En vecka har gått sedan regeringspartiet Georgisk dröm och landets premiärminister Irakli Kobachidze tillkännagav att förhandlingarna om EU-medlemskap ska pausas till år 2028. Sedan dess har demonstrationer hållits i flera städer. Polisen har använt tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna. "Vi ser att polisen går särskilt hårt åt oberoende journalister, våldet mot dem är värre," säger Lia Tjachunasjvili ordförande för Georgiens oberoende journalistförbund, Georgian Charter of Journalistic Ethics. På sex dagar har förbundet sammanställt över 70 incidenter av polisvåld mot journalister.När protesterna bröt ut den 28 november jobbade Aleksandre Kesjelasjvili, fotograf på onlineplattformen Publika. Han berättar att han misshandlades av polisen. "De drog mig bakåt och slog med med knytnävar i ansiktet. Jag sa att jag var journalist och de svarade, 'ja, du är journalist' och så fortsatte de att slå." Aleksandre Kesjelasjvili säger att han föll till marken och förlorade medvetandet en kort stund. "När jag öppnade ögonen igen sparkade de mig i ansiktet. Min näsa var bruten. Jag greps och togs in på förhör i två timmar innan jag tillslut fick åka till sjukhus och opereras, säger han. Lia Tjachunasjvili säger att alla oberoende georgiska medier i praktiken nu är kriminaliserade sedan införandet av den så kallade ryska lagen - som förbjuder verksamheter som får minst 20 procent av sina inkomster från utlandet. "Vi räknar med att de kommer att börja göra tillslag mot våra redaktioner efter årsskiftet. För att förstå vad som händer kan vi titta på utvecklingen i Ryssland och Belarus. Samma sak kommer att hända i Georgien, men det kommer att gå snabbare här. Det finns redan förlagor att kopiera," säger hon. svt 241205. Kommentar: Det ser illa ut för Georgien. Experten: Putins viktigaste mål i de forna sovjetstaterna. Västerut eller österut? Det är en dominerande konflikt i flera länder i Rysslands närhet. "Utvecklingen i de forna sovjetstaterna är viktigt för Ryssland av både politiska, historiska och ideologiska skäl," säger Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Ryssland strävar mot att öka inflytandet i sina grannländer för att kunna upprätthålla bilden av sig själva som stormakt, både mot den egna befolkningen och den övriga världen, säger Hugo von Essen i SVT:s Morgonstudion. Den största och viktigast frågan är utvecklingen i Ukraina. "Rysslands mål är att kontrollera Ukrainas framtid. Det handlar inte om territorium utan om att Ukraina inte får välja sin egen framtid och bli ett europeiskt land." Uppgifter: Ryskt fartyg sköt nödraket mot tysk helikopter. Ett ryskt militärfartyg avfyrade förra veckan signalammunition mot en tysk militärhelikopter i Östersjön, enligt Der Spiegels uppgifter. Den tyska helikoptern ska ha varit ute på rutinuppdrag när någon typ av nödbloss avfyrades. Incidenten uppges ha skett strax utanför Bornholm där den tyska helikoptern inspekterade två ryska fartyg, varav det ena var militärt. Avståndet mellan den tyska helikoptern och de ryska fartygen ska ha varit så stort att det inte innebar någon omedelbar fara. Från tyskt håll betraktas det som en provokation. En talesperson för den tyska utrikesministern Annalena Baerbock ville vid en pressträff på onsdagen inte bekräfta uppgifterna. Helikoptern ska ha lyft från ett tyskt fartyg. Uppgift: Det andra fartyget kan vara en del av Putins så kallade skuggflotta. Baerbock ska ha berättat om incidenten i samband med ett Natomöte. Omni 241205. Putins släkting försa sig om saknade soldater i Ukraina. Ryssland har inte avslöjat några siffror om hur många soldater som stupat i kriget mot Ukraina, men nu kan en högt uppsatt regeringsfigur ha råkat försäga sig, rapporterar Reuters. Biträdande försvarsminister Anna Tsiviljova, som dessutom är kusinbarn till president Vladimir Putin, hörs på ett inspelat möte i statsduman säga att 48 000 anhöriga skickat in dna-prover för att deras saknade släktingar ska kunna identifieras. Hon får direkt mothugg från en annan mötesdeltagare, försvarsutskottets ordförande Andrej Kartapolov. "Jag vill vänligen be er att inte offentliggöra dessa siffror om saknade personer. Det är särskilt begränsad hemlig information. När vi sammanställer de slutgiltiga dokumenten så vill vi inte att de här siffrorna ska flyta omkring." Enligt Tsiviljova talade hon inte om antalet stupade, utan om hur många anhöriga som hört av sig. Klippet har plockats ned från dumans hemsida. Enligt oberoende ryska Mediazona och BBC har minst 79 800 soldater stupat, men siffran tros vara väsentligt högre. Omni 241205 Kommentar: Sanningen kryper oftast fram till slut. Unik krigsbrottsrättegång startar i Finland. Voislav Torden, tidigare Jan Petrovskij och kommendör i den Wagnerkopplade Rusichgruppen, står inför rätta i Helsingfors. Han är misstänkt för fem krigsbrott i östra Ukraina 2014-2015. Bland annat ska han ha deltagit i ett bakhåll och dödat 22 ukrainska soldater. Torden ska även ha låtit en underordnad rista in gruppens symbol i ansiktet på en sårad ukrainsk soldat, skriver Yle. Åklagaren kräver livstid medan försvaret nekar till anklagelserna. Det är första gången krigsbrott begångna i Ukraina prövas i Finland, där Torden greps sommaren 2023. Åklagarens bevisning: Videomaterial. Rättegången pågår till slutet av januari. Pappan till en av de döda: "Ondskan måste bestraffas." Voislav Torden var klädd i grönt. Omni 241205. Kina exporterar fler hybridbilar - rundar tullar. De kinesiska biltillverkarna har ökat sin export av hybridbilar till Europa, rapporterar Reuters. Import av plug-in-hybrider omfattas inte av EU:s nya höga tullar på elbilar, påpekar Murtuza Ali som är analytiker vid Counterpoint Research. Han spår att importen kommer att öka med mer än 20 procent nästa år. Under juli till oktober importerades 65 800 kinesiska hybridbilar till Europa, tre gånger så många som samma period i fjol. EU införde i oktober tullar på upp till 45,3 procent på kinesiska elbilar. Hybridbilarnas andel av importen från Kina steg till 18 procent under tredje kvartalet. Omni 241205. Ukraina avfärdar press från USA - sänker inte mobiliseringsåldern. Ukraina kommer inte att sänka mobiliseringsåldern från dagens 25 år till 18 år - trots uppmaningar från Vita huset. Det uppger en högt uppsatt tjänsteman för AFP. USA har satt press på Ukraina att sänka åldersgränsen för när det är tillåtet att ta värvning, för att snabbare kunna öka sina styrkor i försvaret mot Ryssland. Kyiv upprepar i stället att behovet av fler och mer avancerade vapen från väst är det primära. "Armén måste vara teknologiskt utvecklad och ha tillräckligt med vapen. Vi kan inte kompensera bristen på vapen eller deras räckvidd med de här killarnas unga ålder," säger en anonym tjänsteman till nyhetsbyrån. Den ukrainska mobiliseringsåldern sänktes från 27 till 25 år tidigare i år. Omkring en miljon ukrainare strider för närvarande för landet - men räknar med att behöva rusta 160 000 fler soldater. Omni 241205. Rumänsk domstol river upp resultatet i presidentvalet. Högsta domstolen i Rumänien river upp resultatet i den första omgången av presidentvalet, rapporterar flera nyhetsbyråer.
Beskedet kommer några dagar efter att hemligstämplad information om en misstänkt rysk påverkanskampanj offentliggjorts. Ytterhögerkandidaten Calin Georgescu fick 22 procent av rösterna i den första rundan. Det trots att han bara samlat några få procentenheter i opinionsmätningarna inför valet. Georgescu har efterfrågat samarbete med Ryssland och kampanjat för minskat stöd till Ukraina, vilket lett till stora demonstrationer i huvudstaden Bukarest. Valprocessen måste nu göras om för att säkerställa att det utförs på ett säkert och lagligt sätt, skriver domstolen i ett uttalande. Tusentals på konton på Tiktok och Telegram användes för att främja Georgescus kampanj. Den andra valomgången skulle hållas på söndag. Georgescu skulle möta liberala Elena Lasconi i andra omgången.
Omni 241206. Zelenskyj: "Vi kan bara nå verklig fred genom strid." Volodymyr Zelenskyj går till verbal attack mot Vladimir Putin efter att två ryska luftanfall skördat minst elva civila ukrainska dödsoffer under fredagen, rapporterar AFP. Putin har inget intresse av verklig fred, skriver Zelenskyj på Telegram, utan vill bara kunna inta vilket land som helst med våld. Ukrainas enda möjliga svar är militärt, skriver han: "Vi kan bara nå verklig fred genom strid." Uttalandena kommer inför ett eventuellt möte mellan Zelenskyj och USA:s tillträdande president Donald Trump i Frankrike på lördagen. Trumps Ukrainasändebud anser att konflikten bör frysas vid nuvarande frontlinjer, att en demilitariserad zon införs, och att kommande amerikansk hjälp ska villkoras med att Ukraina förhandlar med Ryssland, enligt CNN. Nio döda och 17 skadade i fredagens attack mot Zaporizjzja. Ytterligare två döda i Kryvyi Rih. Drönarattack mot Krim - Putins bro avstängd. Ukrainsk regeringskälla: Kan bli fler möten i Paris. Ukrainasändebudet Kellogg skyller kriget på Bidenadministrationens "katastrofala politik".
Omni 241206. Tusentals nordkoreaner hålls borta från direkt strid. Tusentals nordkoreanska soldater har placerats ut vid observationsposter och vägspärrar i ryska Kursk i stället för att sättas in i direkt strid. Det uppger Ukrainas nationella motståndscenter enligt Kyiv Independent. De nordkoreanska soldaterna uppges möjliggöra för Kreml att skicka fler ryska soldater till fronten. Moskva och Pyongyang har ett avtal om strategiskt partnerskap som går ut på att respektive sida ska undsätta den andra i händelse av ett väpnat angrepp. Nordkorea har skickat 10 000-12 000 soldater till Ryssland. Omni 241206. Putin tar bort krav på gasbetalning via rysk bank. Vladimir Putin har slopat kravet att utländska köpare måste betala för rysk gas i rubel och via Gazprombank, skriver Bloomberg. Beslutet kommer efter att banken belagts med amerikanska sanktioner i november. Kravet infördes 2022 som en del av Rysslands ekonomiska motåtgärder mot "ovänligt" sinnade länder. Sanktionerna mot Gazprombank motiveras med att banken använts för att finansiera ryska krigsinsatser i Ukraina. Flera länder, inklusive Ungern, har tidigare bett om undantag för att undvika sanktionsbrott. Det nya dekretet skrevs under av Putin på torsdagen. Gazprombank var sista stora ryska banken för gasbetalningar. Omni 241206. Lavrov till Carlson: Kan ta till "alla medel". Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har intervjuats av det tidigare Fox News-ankaret Tucker Carlson. Han säger att Väst måste förstå att Ryssland är redo att ta till "alla medel" i kriget, rapporterar AFP. "De måste förstå att vi skulle vara beredda att använda alla medel för att inte tillåta dem att lyckas med vad de kallar ett strategiskt nederlag för Ryssland." Lavrov hävdade att det inte var Ryssland som startade kriget, utan att det är Ukraina som bedrivit ett krig mot sitt eget folk i Donbass, som Ryssland ville avsluta. Carlson, som kampanjade med Trump i valrörelsen, har tidigare intervjuat Vladimir Putin i Moskva. (svt 241206.) Kommentar: Vilken lögn av Lavrov! Kan ingen förklara för Herr Lavrov att han ljuger! Men det värsta är förstås att han tror att han inte ljuger så indoktrinerad som han är av sin egen och Putins förvrängda världsbild. ISW: Så långt pressade sig ryssarna i november. Den ryska militären rörde sig framåt ungefär 28 kvadratkilometer om dagen under november månad i Ukraina och den ryska Kurskregionen, bedömer ISW som utgått ifrån geolokaliserade bilder från fronten. Totalt tog de kontroll över 839 km², ett område ungefär lika stort som Karlshamns kommun. Ryssarna har under hösten rört sig snabbare framåt än vad de gjort på länge. Erövringarna bara i oktober stod för ungefär en femtedel av landets totala landvinningar i år - framsteg som kommit till ett högt pris i människoliv. (svt 241206.) 16-årig flicka riskerar livstids fängelse för spioneri åt Ryssland. msn 241206. Putin vill placera hypersonisk robot i Belarus. President Vladimir Putin öppnar för att Rysslands nya hypersoniska robot, med kärnvapenkapacitet, ska utplaceras i Belarus. Utspelet kom vid ett möte på fredagen i Belarus med landets ledare Aleksandr Lukasjenko. De två skrev samtidigt på en säkerhetspakt där Moskva garanterar stöd till Belarus. I säkerhetsgarantin ingår Moskvas nya kärnvapendoktrin och möjligheten att avfyra kärnvapen från belarusiskt territorium. Rysslands nya hypersoniska robot, som beräknas ha en hastighet tio gånger ljudets hastighet, har en räckvidd på 550 mil. I Ukraina, där kriget med Ryssland genomsyrar vardagslivet, har fall som detta blivit alarmerande vanliga. Den här veckan greps en 16-årig flicka i Tjernihiv av Ukrainas säkerhetstjänst (SBU), misstänkt för att ha spionerat för rysk militär underrättelsetjänst. Enligt anklagelserna ska flickan ha kartlagt och dokumenterat strategiska platser i och runt staden, inklusive luftvärnssystem och radarstationer, rapporterar WP. Hon ska ha använt en kamera för att fotografera och sammanställt rapporter med detaljerade observationer. Informationen skickades därefter via en anonym chattplattform till en kontakt med kopplingar till GRU, Rysslands militära underrättelsetjänst. Utredarna hävdar att insamlingen av information syftade till att förbereda regionen för ett framtida luftangrepp. Flickan har nu åtalats för landsförräderi och riskerar livstids fängelse om hon fälls. Fallet är dock inte unikt. Bara under torsdagen grep ukrainska myndigheter ytterligare fem personer misstänkta för att arbeta åt rysk underrättelsetjänst. De gripna, som enligt myndigheterna består av återfallsförbrytare och arbetslösa medborgare, ska ha rekryterats via Telegram-kanaler. Deras uppdrag ska ha inkluderat försök att förstöra två militära fordon och en administrativ byggnad med hjälp av brandbomber. Ryska underrättelsetjänster påstås rikta in sig på sårbara individer, ofta genom att erbjuda ekonomiska incitament för att utföra högriskoperationer. msn 241206. Kommentar: Putin förbereder sig för ett tredje världskrig och Lukasjenko är hans lydige medhjälpare. Vem som helst (även Putin och Lukasjenko) borde begripa att ingen är vinnare om man börjar skicka hypersoniska kärnvapenrobotar. Rysk varning: Ett krig med USA skulle innebära kärnvapen. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov varnar för att USA:s roll i kriget i Ukraina riskerar att eskalera konflikten och bädda för en katastrof. I en intervju med Tucker Carlson säger Lavrov att ett ryskt krig mot USA oundvikligen skulle innebära användning av kärnvapen, skriver Expressen. I intervjun, som publicerades natten till fredag svensk tid, fick Lavrov frågan om Ryssland och USA befinner sig i krig. "Det skulle jag inte säga. Det är inte vad vi vill i alla fall. Vi vill ha en normal relation med USA, ett fantastiskt land," säger Lavrov. Han beskriver situationen i Ukraina som ett "hybridkrig" och hävdar att Ukrainas framgångar på slagfältet inte hade varit möjliga utan amerikansk inblandning. "Det är farligt, och vi vill inte att situationen eskalerar," betonar han. Lavrov uttrycker oro över diskussioner i väst om möjligheten att använda kärnvapen i konflikten. "Att tro att det finns röda linjer som Ryssland inte skulle korsa är ett allvarligt misstag," säger han. Han nämner Rysslands nya robot Oresjnik som en signal till Nato och väst om att Ryssland är berett att försvara sina intressen med "alla medel". "Att förse Ukraina med långdistansvapen är att bädda för en katastrof," varnar Lavrov. Lavrov kallade USA:s tillträdande president Donald Trump för "en väldigt stark person som vill uppnå resultat". På frågan om krigets ansvar lägger Lavrov skulden på Ukraina och hävdar att Rysslands invasion syftade till att "avsluta kriget". "Det var inte vi som startade kriget," säger han. Lavrov avslutar intervjun med att kritisera västs agerande och varnar för de globala konsekvenserna av ett eskalerande krig. "Att tala om begränsad användning av kärnvapen är ett väldigt farligt spel. Det är att bädda för en katastrof, och det vill vi inte," säger han. Intervjun understryker de ökade spänningarna mellan Ryssland och väst och väcker nya frågor om hur konflikten i Ukraina kan påverka världens säkerhet i framtiden. svt 241206. Kommentar: Tucker Carlson är den mesigaste journalist man kan tänka sig. Han låter sig utnyttjas av Ryssland. Premiärministern: "Den liberala fascismen måste besegras fullständigt." Georgiens premiärminister Irakli Kobakhidze trappar upp den hotfulla retoriken mot de proeuropeiska protesterna i landet. Han gratulerar säkerhetsstyrkorna till att ha "neutraliserat demonstranternas våldskapacitet", rapporterar AFP. "Vi har vunnit en viktig strid mot den liberala fascismen. Men kriget är inte över. Den liberala fascismen i Georgien måste besegras fullständigt," sa han på en presskonferens på fredagen. Frankrike, Tyskland och Polen fördömer vad de kallar oproportionerligt våld mot oppositionen, skriver ländernas utrikesministrar i ett uttalande. Den 19-årige aktivisten Zviad Tsetskhladze var en av de demonstranter som häktades på fredagskvällen, anklagad för att ha "organiserat, lett och deltagit i kollektiva våldshandlingar". Enligt AFP sa han till domaren: "Vi utövar en form av motstånd som syftar till att upprätthålla rättstaten, försvara demokratin och försvara varje individs rättigheter." Tidigare i veckan gjorde maskerade poliser razzior på oppositionens partikanslier och grep oppositionsledare. Människorättsorganisationen Amnesty skriver i en rapport att polisvåldet i vissa fall kan likställas med tortyr. Oppositionen hävdar valfusk i valet den 26 oktober - Högsta domstolen nekar prövningstillstånd. Omni 241207. Kommentar: Facisterna i Georgien har uttalat sig. Folkets vilja till demokrati måste besegras. Svenska pansarfordon strider inne i Ryssland. Stridsvagn 122 och Stridsfordon 90, Sveriges tyngsta pansarfordon, används sedan två månader tillbaka för strider inne i Ryssland. Det rapporterar Svenska Dagbladet som i två dagar besökt Ukrainas så kallade "svenskbrigad" som brukar svenskt materiel. Flera av dess soldater har också utbildats av den svenska Försvarsmakten. Fordonen ska bland annat ha använts vid uppdrag i Kurskregionen och nu förbereder sig brigaden på nya strider i den ryska regionen. Utländska fordon är ett prioriterat mål för Ryssland. Sverige har skänkt ett 50-tal stridsfordon till Ukraina. Omni 241207. Nytt miljardstöd till Ukraina - vill hinna före Trump. USA:s försvarsminister Lloyd Austin meddelade på lördagen ett nytt militärt stöd till Ukraina på 988 miljoner dollar, motsvarande 10,8 miljarder kronor. Beskedet är ett försök att förmedla så mycket stöd som möjligt till Ukraina innan Donald Trump tillträder i januari, skriver nyhetsbyrån AP. I en kommentar konstaterar Austin att stafettpinne snart lämnas över. "Jag hoppas att de bygger vidare på den styrka vi har skapat under de senaste fyra åren." Stödpaketet rör drönare, ammunition för vapensystemet Himars och reservdelar till stridsvagnar, bepansrade fordon och artillerisystem. Austin, som gjorde ett av sina sista tal som Joe Bidens försvarsminister, menar att det är troligt att Ukraina hade fallit utan stödet från USA. "Tillsammans har vi hjälpt Ukraina att överleva en fullskalig attack från Europas största militärmakt," sa Austin. Ukraina står inför en intensifierad offensiv från Ryssland. Produkterna beställs från försvarsindustrin och plockas inte från försvarets lager. Oklart vad som sker när Trump tar över. Omni 241207. Trump om Assads fall: Ryssland tappade intresse för Syrien. Bashar al-Assads regim föll på grund av att Ryssland inte längre var beredda att stötta presidenten, skriver USA:s tillträdande president Donald Trump på sin egna plattform Truth Social. "De tappade intresse för Syrien på grund av Ukraina, där uppemot 600 000 ryska soldater skadats eller dödats, i ett krig som aldrig borde ha startats," heter det i inlägget. Samtidigt manar Trump till omedelbar vapenvila i Ukraina och vill att fredsförhandlingarna inleds direkt: "Jag känner Vladimir väl. Det här är hans tid att agera. Kina kan hjälpa till. Världen väntar!" Trump: För många familjer har lidit av kriget.
Omni 241208. Ryska köttkvarnen: 50 man för varje kvadratkilometer. "Vi ser att Ryssland fortsatt nöter sig fram i Ukraina. Men till enorma kostnader." Det säger en anonym tjänsteman till BBC om de brittiska uppskattningarna att Ryssland den senaste tiden förlorat i genomsnitt över 1 500 soldater per dag. Den 28 november beräknas över 2 000 man ha dödats eller skadats, den högst siffran för en enskild dag hittills.Enligt Washingtonbaserade Institute for the Study of War (ISW) har totalt över 125 000 soldater förlorats under de ryska höstoffensiverna. Det innebär att Moskva offrar mer än 50 soldater för varje erövrad kvadratkilometer.
Omni 241208. Dokument utifrån: Putin och västvärlden. Viktor Janukovytj förrådde Ukraina när han inte stod inte upp för Ukrainas frihet och samarbete med EU utan valde att underordna sig Vladimir Putin, som sörjer Sovjetunionens fall och vill återerövra territorier. Putin svarade Storbritanniens premiärminister David Cameron att Krim historiskt varit ryskt och därför var deras territorium. "Det här är min bakgård, håll er borta." Säger sedan offentligt: "All har en gräns. När det gäller Ukraina har våra västliga parnter gått över den. En hoptryckt fjäder kommer att hoppa tillbaka. Det måste man komma ihåg." Putin lider av bitterhet på grund av Ryssland nedgång och förnedring efter Sovjetunionens kollaps och har blivit en aggresiv historierevisionist. Putin ljuger rakt upp och ner om det störtade Boeing 777 i östra Ukraina. Putin rakt upp och ner om de ryska soldaterna i östra Ukraina. Ryssland uppfyllde inte en enda punki i MInskavtalet. Putin sa en gång: "Varför försvarar ni Ukraina? Ukraina har skapats av CIA och EU-kommissionen." Och fick tilll svar av Eyropeiska kommissions ordförande Jean-Claude Juncker: "Om EU-kommissionen har skapat Ukraina borde jag känna till det." Lögnen är en del av Vladimir Putins diplomati. svt 2024. Donald Trump: Kan lämna om Natoländerna inte betalar. Den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trump säger att han "absolut" skulle överväga att ta USA ut ur Nato om de allierade inte behandlar dem rättvist. "De måste betala sina räkningar," säger han till NBC:s program Meet the press. Trump varnade redan under sin förra mandatperiod för att det amerikanska stödet till försvarsalliansen skulle dras tillbaka om andra länder inte uppfyllde sina åtaganden. Under årets valkampanj har han hotat att lämna Nato. Hans krav är att samtliga medlemsländer i Nato åtminstone måste uppfylla kravet om att spendera två procent av sitt BNP på försvaret. På senare tid har allt fler medlemsländer börjat uppfylla det kravet. Pratar också om en rad andra förändringar han vill göra tidigt under sin mandatperiod. Trump: Vi måste bli rättvist behandlade. Allt fler Nato-länder lever upp till tvåprocentsmålet. Omni 241208. Kommentar: Om USA lämnar Nato, vilken önskedröm för Putin. Trump om minskat stöd: "Antagligen, visst." Donald Trump säger till NBC att Ukraina borde förbereda sig för ett minskat militärt stöd från USA efter att han tillträtt som president. "Antagligen, visst," svarade han på kanalens fråga. Trump uttryckte förskräckelse över hur "städer tömts och jämnats med marken" och att hundratusentals dödats, men betonade återigen att den ryska invasionen inte hade skett om han var president. Trump har varit tydlig med att han med påtryckningar vill tvinga Ryssland och Ukraina till ett fredsavtal. Varierande uppgifter har kommit kring vad för slags lösning hans administration tänker sig, men Trump har själv inte kommit med ett tydligt besked. (svt 241208.) Kommentar: Ett minskat stöd till Ukraina betyder ett ökat stöd till Putin! Det är den bistra verkligheten. Kina skickar fartyg till Taiwan - höjer beredskapen. Taiwan höjer sin beredskapsnivå efter att Kina återigen ökat sin militära närvaro runt ön, rapporterar nyhetsbyråerna. Bland annat ska Kina ha infört begränsningar i luftrummet runt Taiwan, samt skickat runt 90 krigs- och kustbevakningsfartyg till områden utanför ön. Taiwans försvarsdepartement skriver på plattformen X att man initierat stridberedskapsövningar som svar på Kinas agerande. Förra veckan reste Taiwans president Lai Ching-te bland annat till USA, vilket väckte vrede i Kina som anser att Taiwan är kinesiskt. Det har spekulerats i om den militära närvaron är ett svar på presidentens resa. Taiwan lever under konstant hot om en kinesisk invasion. Lai gjorde två stopp på amerikansk mark förra veckan.
Omni 241209. Shein-fabriken i Kina: Vi får max 4,50 kronor per plagg. DN har besökt förorten Panyu i södra Kina som fått smeknamnet "Shein village" på grund av snabbmodejättens dominans i textilfabrikerna. Arbetare jobbar från morgon till midnatt med högst ett par lediga dagar per månad och mammor arbetar vid symaskinerna med sina små barn sovandes bredvid. Inkomsten är ofta ackordbaserad och gör att lönen blir högre ju snabbare man jobbar. Men när fabrikerna tar uppdrag från Shein tjänar de knappt några pengar, säger de till tidningen. "Som mest får vi tre yuan (4,50 kronor) per plagg från dem. Därför använder vi sämre kvalitet när vi producerar för dem," säger en arbetsledare vid namn Sun. Shein tillbakavisar anklagelserna och skriver i en kommentar till Omni Ekonomi att man arbetar för att säkerställa en "säker och rättvis" behandling av anställda. Fabrikerna: Shein pressar priset och gör små beställningar. Omni 241209. Saab tar order från USA:s flygvapen värd 525 miljoner. Saab har fått en order från BAE Systems på ett flertal Giraffe 4A radarsystem, enligt ett pressmeddelande. Kontraktet är värt runt 525 miljoner kronor. Radarsystemet ska användas av det amerikanska flygvapnet i Europa. "Vi är väldigt glada över att det amerikanska flygvapnet väljer Giraffe 4A för att förstärka sin förmåga till långräckviddig radarövervakning i Europa," säger Carl-Johan Bergholm som är chef för Saabs område Surveillance. Aktien backade i linje med övriga europeiska försvarsbolag på måndagen, efter rapporter om ett lyckat samtal mellan Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump om Rysslands krig i Ukraina i går. Ingen större börsrörelse direkt efter nyheten. Leveranser kommer att inledas under 2027.
Omni 241209. Syrisk rebellflagga hissad vid ambassaden i Moskva. Den syriska oppositionsflaggan har hissats vid Syriens ambassadbyggnad i Moskva, rapporterar AFP och Reuters. Tv-bilder visar hur flaggan hissas medan snöflingorna faller och människor skanderar "Syrien tillhör alla syrier". Oppositionsflaggan skiljer sig åt på två tydliga sätt från landets officiella flagga: den har tre stjärnor i stället för två och grön färg ersätter flaggans röda del. Bashar al-Assad uppges ha flytt till Moskva efter att hans långvariga styre brakat samman i helgen, men han har ännu inte gjort något framträdande eller synts till. Ryssland har länge varit en av Assads viktigaste allierade. Assads familj har styrt landet i sex decennier. En AFP-journalist såg när flaggan hissades. Omni 241209. Ryssland beviljar Bashar al-Assad politisk asyl. Ryssland har gett politisk asyl till Syriens avsatta diktator Bashar al-Assad. Det uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, rapporterar Reuters. Enligt Peskov togs beslutet av Vladimir Putin personligen. Samtidigt vill Kreml inte bekräfta om Assad befinner sig i landet, skriver AP. Peskov säger också att det inte finns några inplanerade möten mellan Putin och Assad. På söndagen kom ryska uppgifter om att Assad flytt till Moskva efter att jihadistledda rebeller intagit den syriska huvudstaden Damaskus. Peskov: Det var Putins beslut. Ryssland är allierad med Assad-regimen. Ska diskutera status för ryska baser med framtida syriskt styre, enligt Peskov.
Omni 241209. Ambassadör om ryska krigsbrott: "Sagor." Rysslands nya Sverigeambassadör Sergej Beljajev förnekar i en intervju i P1 Morgon i Sveriges Radio att Ryssland har begått krigsbrott i Ukraina. Väldokumenterade händelser som massakern i Butja, bombningen av civila i Mariupol och bortförandet av ukrainska barn kallar han för "sagor". Sergej Beljajev blev utnämnd till ny ambassadör i Sverige i oktober. Hans föregångare Viktor Tatarintsev pekade ut Sverige som ett legitimt militärt mål, men Beljajev är mer försiktig. "Om Nato ser Ryssland som sitt främsta hot och en potentiell fiende, då måste våra militärer se på Nato och dess medlemsländer på samma sätt," säger han. (svt 241210.) Zelenskyj: Putin är endast rädd för Donald Trump. Den enda Rysslands president Vladimir Putin är rädd för är Donald Trump. Det menar Volodymyr Zelenskyj i ett nytt uttalande. "Jag sa till president Trump att Putin bara fruktar honom, och kanske Kina. Det är sanningen - endast beslutsamhet kan få ett rättvist slut på kriget och säkra varaktig fred," skriver han på X. Den ukrainske presidenten hyllar både USA och Europa och uppger också att de båda måste stå enade. Zelenskyj: Tacksam för Trumps inställning. Presidenterna i USA och Ukraina träffades i Paris i helgen. Omni 241210. Bloomberg: Europa förlorar kampen om batterierna. Europas försök att utmana Kina och bygga upp en industri för att bli självförsörjande på batterier ser ut att misslyckas, skriver Bloomberg. Det senaste - och största - bakslaget är Northvolts rekonstruktion i USA. Enligt nyhetsbyråns kartläggning har 12 av de 16 planerade batterifabrikerna i Europa nu skjutits upp eller avblåsts helt. Men för de asiatiska utmanarna går det desto bättre. 10 av de 13 planerade Asienägda batteriprojekten i Europa avlöper enligt plan. Problemen i den inhemska batteritillverkningen riskerar att smitta av sig till fordonssektorn, varnar före detta Aston Martin-toppen Andy Palmer. "Utan en robust värdekedja så kan elbilstillverkare tvingas flytta produktionen utanför Europa, vilket leder till stängda fabriker och massvis av förlorade jobb." "Det är svårt att bygga batterier - de flesta lyckade i sektorn har gjort det i decennier."
Omni 241210. Ryska dilemmat efter rubelraset: "En panikåtgärd." Fallande rubelskurs och stigande inflation pressar den ryska centralbanken som väntas höja räntan till 23 procent under nästa veckas möte, skriver Reuters. "En panikåtgärd," säger ekonomen Sergej Aleksasjenko till Ekot. Vidare säger han till radion att konventionell penningpolitik inte fungerar då inflationen främst drivs upp av sanktionerna. Nyligen skapade det statliga bolaget Rostecs vd Sergei Chemezov rubriker när han öppet sa att den höga räntan riskerar att bli "dödsstöten" för den ryska ekonomin, vilket bland annat Ekot rapporterat. Under hösten har det blivit allt tydligare att ett missnöje finns. Räntan kan höjas till 25 procent. Omni 241210. Ryssland: Godta Vladimir Putins krav och få fred. Den som tror att Ryssland kommer kompromissa gällande Ukraina har "ett kort minne" eller bristande kunskap, säger Maria Zacharova, talesperson för utrikesdepartementet, enligt Reuters. Efter en fråga rörande Donald Trumps krav på vapenvila och fredssamtal svarade hon att Ryssland ännu inte tagit del av något tillfredsställande fredsförslag från Trumps sida. En implementering av Putins kravlista kan dock ge fred, enligt henne.
Putin har sagt att Kreml fortsatt vill uppnå alla mål med invasionen av Ukraina. Ryssland vill bland annat att ukrainarna ger dem regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja samt ger upp planerna på Natomedlemskap. (svt 241211.) Bulgarien hotar att strypa rysk gas till Europa. Bulgarien hotar att strypa flödet av rysk gas i ledningen Turkstream, vars europeiska förgrening löper genom landet till Serbien och Ungern. Det rapporterar Bloomberg. Anledningen är att ryska statliga Gazprom inte längre kan betala sin bulgariska motsvarighet Bulgartransgaz sedan USA infört nya sanktioner mot den ryska gasjättens bank. "Bulgartransgaz kommer att fullfölja sina kontraktsskyldigheter och tillåter inte att naturgas släpps igenom om inte tjänsten betalas för," säger energiminister Vladimir Malinov. Han tillägger att en lösning måste på plats innan de amerikanska sanktionerna införs till fullo den 20 december. Ledningen ger Serbien och Ungern 18 miljarder kubikmeter gas årligen Omni 241211. Saab-chefen: Produktion i Ukraina aktuell om ett år. Det kan ta upp till ett år innan Saab startar produktion på plats i Ukraina. Det säger koncernchef Micael Johansson, enligt Ekot. "Vi är i den processen att vi också skulle vilja etablera oss i Ukraina och samarbeta med ukrainska företag," säger han. Det finns flera områden som kan vara av intresse, enligt Saab-chefen. Det handlar bland annat om produktion, censorverksamhet och att använda Ukrainas drönarförmåga. Däremot är produktion av Jas-plan ett politiskt beslut, påpekar han. Omni 241211. Trump: Ska prioritera att lösa kriget i Ukraina. När Donald Trump tillträder som USA:s president den 20 januari kommer han prioritera att lösa kriget i Ukraina. Det säger han i en intervju med franska Paris Match. Trump säger att Mellanöstern visserligen också är ett stort fokus, men: "Jag tror att Mellanöstern inte är lika svår som Ukrainas situation med Ryssland." Den blivande presidenten upprepade också sin uppmaning till Washington om att inte lägga sig i i Syrien. Enligt Trump kommer Syrien "ta hand om sig självt". Trump har tidigare sagt att han kan få slut på kriget i Ukraina inom 24 timmar. Intervjun med Trump gjordes i helgen, men släpptes i dag. Trump: "Vi är inte inblandade i Syrien." Omni 241211. Orbán har pratat med Putin om Ukraina. Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Rysslands president Vladimir Putin har diskuterat situationen i Ukraina över telefon, uppger Kreml, skriver AFP. Enligt Kreml ska den ungerske ledaren ha "uttryckt intresse för att bidra till att hitta en diplomatisk lösning på krisen" i Ukraina. "Det var ett grundligt utbyte av åsikter om ukrainska frågor", skriver Kreml i ett uttalande. Orbán står nära Putin och har vägrat att skicka militärt stöd till Ukraina. I juli besökte han på eget bevåg Moskva, bara dagar efter att Ungern tillträtt som ordförandeland i EU, vilket upprörde premiärministerns kollegor inom unionen. Telefonsamtalet ska ha skett på Orbáns initiativ. Orbán träffade USA:s blivande president Donald Trump i Mar-a-Lago tidigare i veckan. Omni 241211. EU satsar miljarder på att bevaka ryska gränsen. EU satsar 170 miljoner euro på stärkt gränsbevakning mot Ryssland, skriver TT. Finland, Norge, Polen och de baltiska länderna får dela på pengarna, motsvarande ungefär två miljarder svenska kronor, som framförallt ska användas till elektronisk gränsövervakningsutrustning. Dagens paket är den första som läggs fram av den nya EU-kommissionen. "Europa måste stå enat gentemot hybridhoten," säger Henna Virkkunen, EU-kommissionär för teknologisk självständighet, säkerhet och demokrati. Kan vara en fingervisning om kommissionens inriktning, enligt TT. Omni 241211. EU överens om sanktioner - Kina väntas drabbas. EU:s medlemsländer har enats om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland - det femtonde i raden sedan kriget i Ukraina bröt ut. Ministerrådets ordförandeland Ungern skriver på X att ännu fler personer och företag som på olika sätt bidrar till Rysslands militära och tekniska upprustning adderas på tidigare sanktionslistor. Det gör också ett 40-tal fartyg som bedöms ha hjälpt Ryssland att kringgå sanktioner mot landets oljehandel. För första gången väntas enskilda kinesiska företrädare drabbas av sanktioner i form av frysta tillgångar och visumförbud till EU, skriver TT. Det finns för närvarande 2 200 individer och företag på sanktionslistorna. Formellt väntas sanktionsbeslutet tas när EU-ländernas utrikesministrar möts i Bryssel på måndag. Omni 241211. Ryska styrkorna närmar sig Pokrovsk: "Hårda strider." Ryska styrkor är endast tre kilometer från den strategiskt viktiga ukrainska staden Pokrovsk i Donetsk, rapporterar Reuters. Under onsdagen meddelade den ukrainska militären att Ryssland tagit eller förstört flera nya positioner i området. Strider utanför Pokrovsk har pågått i flera månader. Om staden skulle falla innebär det det största militära bakslaget på flera månader, enligt Reuters. Pokrovsk är bland annat ett viktigt logistikcentrum för de ukrainska soldaterna. Överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj besökte nyligen regionen och säger i ett uttalande att det ukrainska försvaret måste stärkas där. "Striderna är exceptionellt hårda," skriver han på Facebook. Finns också viktiga gruvor i Pokrovsk. Ryska styrkor avancerar i en takt som inte skådats sedan de första månaderna av kriget. Generalstaben: "Situationen på slagfältet förblir spänd." Rysk attack mot Zaporizjzja i natt - flera döda. Omni 241212. Kadyrov: Ukrainsk drönare nedskjuten i Tjetjenien. En polisbarrack i Tjetjenien har attackerats av ukrainska drönare under natten till torsdag, rapporterar AFP och hänvisar till uppgifter från den regionala ledningen. Enligt Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov sköts en drönare ner över byggnaden i Groznyj och orsakade lättare skador. I förra veckan uppgav Kadyrov att en polisbyggnad skadats av drönare, det är dock oklart om det är samma byggnad, skriver Reuters. Kyiv har inte kommenterat händelsen eller tagit på sig ansvaret för attacken. Fyra vakter ska ha skadats, men inte allvarligt. Kadyrov har lagt upp en video som visar skadorna på byggnaden. Omni 241212. Ryskt oljebolag skriver avtal med indiskt bolag. Rysslands statliga oljebolag Rosneft har skrivit under ett tioårigt leveransavtal med det privata, indiska bolaget Reliance om att leverera 500 000 fat olja per dag, uppger flera källor för Reuters. Avtalet ska enligt nyhetsbyrån vara värt omkring 140 miljarder kronor per år och är den hittills största energiaffären mellan de två länderna. Indien har inga sanktioner mot Ryssland. Prissättning och volymer ska ses över årligen, uppger källor för Reuters. Rosneft investerade 20 miljarder dollar i Indien. Omni 241212. Kreml: Orbán föreslog "julfred" i Ukraina - vi sa ja. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har föreslagit en "julfred" i striderna mellan Ryssland och Ukraina, rapporterar AFP. Enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov innehöll förslaget vapenvila och ett större fångutbyte, som Ryssland var positivt till. Enligt Peskov skickades förslaget vidare till Ukraina, som dock omedelbart tackade nej. Ryssland inledde kriget med sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Ukraina har ännu inte kommenterat förslaget offentligt. Orbán beskrivs som en av Putins närmsta allierade i Europa. Ska ha lagt fram förslaget i ett telefonsamtal med Putin. Omni 241212. Natochefen: "Faran rör sig emot oss i full fart." Natochefen Mark Rutte anser att försvarsalliansen måste "turboladda" försvarsutgifterna för att möta hotet från Ryssland och förebygga "nästa stora krig", rapporterar Reuters. Enligt honom räcker inte längre överenskommelsen om att varje medlemsland ska lägga två procent av BNP på försvaret. "Vi är inte redo för vad som kommer emot oss om fyra-fem år. Faran rör sig mot oss i full fart," säger Rutte under ett tal i Bryssel på torsdagen. Rutte: Ryssland förbereder sig på en långtgående konfrontation med Ukraina och med oss. "Vi är inte redo." Omni 241212. Uppgifter: Rysk kolonn på väg mot Zaporizjzja. En kolonn med ryska militärfordon rör sig norrut över Krymhalvön, visar en kartläggning av den ukrainska motståndsrörelsen Atesj enligt Kyiv Independent. Enligt rörelsen är slutdestinationen sannolikt den ockuperade regionen Zaporizjzja, där en upptrappning av en pågående rysk offensiv förbereds. "All information vi samlat in har redan förts vidare som planerat. Vi vet var och hur vi ska stoppa denna utrustning från att nå fastlandet i Ukraina," uppger Atesj på Telegram. I en tidigare intervju men Kyiv Independent varnade en chef vid Ukrainas säkerhets- och försvarsråd för att Ryssland kommer utöka sin offensiv i Zaporizjzja och Cherson för att förbättra sitt förhandlingsläge. Atesh: Kolonnen inkluderar stridsvagnar, amfibiska pansarskyttefordon, trupptransportfordon. Ukrainas militär har uppgett att 130 000 ryska soldater kan komma att kastas in i striderna i den södra regionen. Omni 241212. Ryska positionen oförändrad. Samtalen sker samtidigt som den tillträdande presidenten Trump fortfarande inte berättat hur han tänker att fred ska uppnås. Han verkar överväga flera olika lösningar, inklusive en frysning av frontlinjen. Men Rysslands position har inte ruckats. Landet har ännu inte tagit del av något tillfredsställande fredsförslag från Trumps sida, säger Maria Zacharova vid det ryska utrikesdepartementet, enligt Reuters. Den som tror att Ryssland kommer kompromissa gällande Ukraina har "ett kort minne", sa hon på onsdagen och tillade att en implementering av Putins kravlista är vad som kan ge fred. svt 241213. Kommentar: Med andra ord, endast fred på Rysslands villkor. Ryssland i storskalig attack mot Ukrainas elnät. Ryssland har inlett en storskalig attack mot Ukrainas elnät, uppger landets energiminister Herman Galusjtjenko på Facebook. Enligt Reuters ljuder flyglarm över hela landet på fredagsmorgonen. "Återigen utsätts Ukrainas energiförsörjning för ett hårt slag. Energiarbetare vidtar alla nödvändiga åtgärder för att minimera konsekvenserna," skriver Galusjtjenko. Människor i Ukraina uppmanas söka sig till skyddsrum så länge attacken pågår. Skadornas omfattning är ännu oklara.
Omni 241213. Kinas utrikesminister "bekymrad" över Syrien. Kinas utrikesminister Wang Yi är "djupt bekymrad" över situationen i Syrien. Det uppger han under ett möte i Peking med sin egyptiska motsvarighet, enligt AFP. Kina hade en god relation med Syriens avsatte diktator Bashar al-Assad, och varnar nu för att "terrorister och extremister kan utnyttja kaoset". Wang Yi förtydligar dock också att Mellanösterns framtid i första hand är en fråga för Mellanösterns länder, medan det internationella samfundet bör fokusera på att ”reflektera och lära sig” av situationen. Omni 241213. Analytiker: Handelskrig skadar Kina mer än USA. Kina kommer att försöka förhandla med USA för att undvika ett handelskrig, säger flera analytiker till Reuters. "Vi måste se detta som ett öppningsbud i vad som sannolikt i slutändan kommer att förvandlas till en förhandling," säger HSBC:s ekonom Fred Neumann till nyhetsbyrån. Oxfordforskaren George Magnus säger att Kina är bättre rustade för handelskrig än senast när Donald Trump var president. Samtidigt är landet fortsatt beroende av högteknologisk utrustning från USA. Kina dominerar numera elbilssektorn och har mindre behov av USA:s flygplan. Kina utreder Nvidia och förbjuder export av sällsynta metaller - efter Trumps tullhot.
Omni 241213. Rysk robotchef hittad död - Ukraina uppges ligga bakom. Den ryske robotingenjören Mikhail Sjatskyj har hittats död i ett skogsparti i Moskvaförorten Kotelniki, skriver Moskow Times. Sjatskyj arbetade för ett statligt militärt företag med att utveckla navigeringssystem för drönare och uppdatera kryssningsrobotar som använts i kriget i Ukraina. Enligt källor till flera ukrainska nyhetskanaler sköts Sjatskyj till döds som en del av en specialoperation av den ukrainska säkerhetstjänsten. "Alla som är inblandade i att utveckla den ryska militärindustrin och därmed stödjer den ryska aggressionen mot Ukraina är ett legitimt mål för försvarsstyrkorna," säger en källa till journalistnätverket Hromadske. Mikhail Sjatskyj ska ha ansvarat för uppgraderingen av roboten Ch-59 till den modernare och dödligare varianten Kh-69. Hromadske har pratat med källor inom den ukrainska säkerhetstjänstnen. Mordplatsen ligger ungefär tio minuters promenad från Sjatskyjs bostad Omni 241213. Zelenskyj: Nordkoreanska soldater strider i Kursk. Ryssland har börjat använda "ett betydande antal" nordkoreanska soldater för att utföra angrepp mot ukrainska styrkor i den ryska gränsregionen Kursk. Det uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt Reuters. "Vi har information som tyder på att de kan användas även vid andra delar av frontlinjen," tillägger han. Kyiv har uppskattat att 11 000 nordkoreaner skickats till Kursk sedan oktober. Ryssland har varken bekräftat eller förnekat detta. Zelenskyj: Nordkoreanerna ingår i flera ryska enheter men slåss för tillfället enbart i den ryska gränsregionen Kursk. Ukrainas kontroll över områden i Kursk har minskat sedan markoffensiven i augusti. Omni 241214. Pastor för Pingstförsamlingen i Moskva frihetsberövad. Den 18 oktober arresterades pastorn för Moskvas Pingstförsamling "Kyrkan för Herrens förvandling", Nikolaj Nikolajevitj Romanjuk. Gripandet åtföljdes av en grundlig husrannsakan, som genomfördes på ett mycket oförskämt sätt med anklagelser om "samarbete med västerländska specialtjänster". Hela familjen upplevde händelsen svårt sårande. Tyvärr är sådana här husrannsakningar och arresteringar i det moderna Ryssland både förutsägbara och väntade. En av de viktigaste anklagelserna mot pastor Romaniuk är att han uttryckt sitt missnöje med det kriminella och brutala krig som Ryska federationen bedriver på ukrainskt territorium. Människor som strävar efter rättvisa och ärlighet i Ryssland (troende och icke-troende) lider stort i dessa tider - och många kommer att lida även framöver - speciellt de människor som konsekvent grundar sitt liv på bibliska sanningar och kristna värderingar. Inte ens hans fru tilläts närvara vid rättegången. Under förhandlingarna fick pastor Nikolai en sjukdomattack. Ambulans tillkallades. Konsekvenserna av attacken kan vara följder av hans tidigare upplevelser i häktet före rättegången. Arresteringstiden har förlängts till den 16 februari 2025. RL 241214. Utrikesministern: "Oroande trend avseende mänskliga rättigheter i Ryssland." Urfolksorganisationer är fortsatt stämplade som extremistiska i Ryssland. Deras situation har nu även lyfts i svenska riksdagen. "Regeringen ser allvarligt på rapporterna," skriver utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i ett svar på en skriftlig fråga. Beslutet fattades av det ryska justitiedepartementet under sommaren. 55 urfolksorganisationer, som arbetar för mänskliga rättigheter, sattes upp på listan över terrorister och extremister. Ryssland stämplar dem nu på samma sätt som bland annat al-Qaida och väpnade nazistiska rörelser. Det har fått rädslan att växa bland samer och andra urfolk i landet. Och sedan SVT Sápmi rapporterade om det i augusti har debatten börjat föras även i Sverige. Riksdagsledamoten Olle Thorell (S) hänvisar till SVT Sápmis rapportering i en skriftlig fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). "Socialdemokraterna tar starkt avstånd från dessa åtgärder och står solidariska med urfolken i Ryssland. Att stämpla urfolk som extremister utgör ett brott mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter, inklusive FN:s deklaration om urfolks rättigheter," skriver han och frågar vad regeringen gör för att markera Sveriges avståndstagande. Utrikesministern konstaterar att regeringen ser det här som en mycket oroande trend i Ryssland. "Regeringen ser allvarligt på rapporterna om de försämrade förutsättningarna för civilsamhällets organisationer att verka i Ryssland, vilket ingår i en mycket oroande trend avseende mänskliga rättigheter i landet," skriver hon. Hon konstaterar att Sverige stödjer FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Ryssland. Dennes mandat förlängdes i oktober i en resolution där bland annat just frågan om urfolksorganisationernas extremiststämpling underströks. Hon betonar att Sverige också stödjer flera andra forum för urfolk samt bidrar med stöd till Samerådet. svt 241214. Två ryska tankfartyg i sjönöd utanför Krim. En person har dött sedan två ryska tankfartyg lastade med olja har hamnat i sjönöd i Kertjsundet i Svarta havet, enligt rysk rapportering.
Minst ett av fartygen tycks ha kapsejsat och det larmas om ett stort oljeutsläpp. I bilder som publiceras av ryska medier ses ett fartyg ha kapsejsat så att endast fören sticker upp bland höga och oljiga vågor. Detta rapporteras ske mindre än en landmil från kusten. Kertjsundet ligger mellan den annekterade Krimhalvön och Ryssland, och skiljer norra Svarta havet från bihavet Azovska sjön. Det ena fartyget heter Volgoneft 212 och det andra Volgoneft 239. Båda är drygt 130 meter långa och de två besättningarna uppges bestå av totalt 29 personer. Enligt de ryska uppgifterna har många besättningsmedlemmar blivit undsatta, bland annat med helikopter. Båda fartygen rapporteras ha tagit skada. Volgoneft 212 har gått på grund och Volgoneft 239 är på drift i sjögång. "Det är känt att det finns oljeprodukter ombord på (det skadade) fartyget, uppgifter om utsläppet håller på att utredas," meddelar Rysslands federala beredskapsmyndighet via sociala medier. Enligt uppgift i bland annat dagstidningen Kommersant handlar det om tusentals ton olja. Det finns i ett första skede inget som tyder på att nödsituationen har med det pågående kriget att göra. I de första svårbedömda rapporterna från ryska myndigheter och statsstyrda medier nämns dåligt väder och handhavandefel från besättningens sida som sannolika orsaker.
svt 241215. Kinas nya laserdrönare kan skära genom metall. En kinesisk forskare som går under smeknamnet "galne Li" har utvecklat en drönare med en laser som är så kraftfull att den kan skära i metall. Det rapporterar South China Morning Post. Enligt tidningen har man tidigare trott att det är omöjligt att få en så kraftfull laser att fungera från en flygduglig drönare. Drönaren ska främst ha militära användningsområden. Laserstrålen ska bland annat kunna användas för att blända fiendesoldater på långt avstånd. Vissa problem återstår dock: bland annat att vibrationerna från drönaren gör det svårt att rikta laserstrålen exakt, skriver Ndtv. Lasern är stark nog att förånga underhudsfettet om den träffar huden. Uppges kunna slå ut hela grupper med beväpnade fiendesoldater. Presenterades i forskningstidskriften Acta Armamentarii. Omni 241215. Falska it-medarbetare drog in miljard till Nordkorea. 14 nordkoreanska medborgare har åtalats i USA för en plan där de med hjälp av falska identiteter har lyckats skaffa tusentals personer jobb som it-medarbetare. Lönerna har därefter använts för att finansiera det nordkoreanska vapenprogrammet. Det rapporterar Computer Sweden. De it-anställda ska även ha stulit mängder av känslig information som sedan använts i utpressningssyfte. It-arbetarna ska ha dragit in motsvarande närmare en miljard kronor. FBI uppger att de flesta av personerna som åtalats sannolikt befinner sig i Nordkorea, och nu erbjuds ekonomisk ersättning till den som kan komma med information som leder till att personerna grips. 14 personer har nu åtalats i USA. Lönerna användes för att finansiera det nordkoreanska vapenprogrammet. Omni 241215. Kommentarer: En skurkstat känns igen på sina skurkmetoder. Uppgifter: Ryssland intar två byar i Donetsk. Ryssland säger sig ha tagit över två ukrainska byar i Donetsk, rapporterar Reuters. Nyhetsbyrån framhåller dock att de inte kunnat verifiera påståendena. Det ryska försvarsdepartementet påstår också att de förstört fyra robotförsvarssystem av typen "Patriot". Ukraina har ännu inte kommenterat uppgifterna. Omni 241215. Soldaten: "Alla förstår att Pokrovsk kommer falla." Ukraina har svårt att få stopp på den ryska offensiv som riktas mot den ukrainska staden Pokrovsk, rapporterar Kyiv Independent. "Alla har redan accepterat att ryska trupper kommer att ta sig in i Pokrovsk," skriver en ukrainsk soldat på Telegram, enligt tidningen. Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskij säger att striderna är "extremt hårda". "De ryska angriparna kastar fram allt de har för att försöka bryta igenom våra truppers försvar." Pokrovsk beskrivs som en avgörande knytpunkt i regionen. Omni 241215. Diplomater evakuerade från ryska flygbasen i Syrien. Diplomater från Ryssland, Belarus och Nordkorea har evakuerats från Syrien, uppger det ryska utrikesdepartementet enligt Reuters. Det ryska flygvapnet ska ha evakuerat ett okänt antal diplomater via flygbasen i Khmeimim. "Arbetet på den ryska ambassaden i Damaskus fortsätter", enligt departementet. Rysslands framtid i landet är oklar efter president Bashar al-Assads fall förra helgen. Satellitbilder visade i helgen att stora transportplan landat på flygbasen vilket tolkats som ett tecken på att Ryssland kan vara på väg att lämna landet. Enligt syriska källor kommer den ryska närvaron på basen dock fortsätta. Omni 241215. Ukraina: 30 nordkoreaner dödade eller skadade. Minst 30 nordkoreanska soldater har dödats eller skadats i den ryska Kurskregionen i helgen, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst enligt Moscow Times. Underrättelsetjänsten hävdar att Nordkorea har drabbats av "betydande förluster" i flera olika byar. Men styrkorna som elimineras ersätts snabbt av nya stridande från Nordkorea, enligt Ukraina. I helgen uppgav president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har börjat sätta in nordkoreanska soldater för att försöka trycka Ukraina ut ur landet. Omni 241216. EU utökar sanktionerna mot Rysslands skuggflotta. EU utökar sitt sanktionspaket mot Ryssland och lägger bland annat till 52 fartyg i skuggflottan. Även flera kinesiska aktörer beläggs med reseförbud och får tillgångar frysta efter att ha levererat teknologi till ryska armén. "Steget till fullständiga sanktioner är en viktig signal till kineserna att vi tar detta på största allvar," säger en diplomat till Reuters. Kina pekas ut som vanligaste vägen för Ryssland att importera teknologi. De undermåliga fartygen i "skuggflottan" har redan legat bakom flera läckor. Omni 241216. Paasikivi om ryska siffrorna: "Inte trovärdiga." Rysslands försvarsminister hävdar för ryska medier att Ukraina förlorat en miljon soldater sedan 2022 - en extremt hög siffra. Som jämförelse uppgav president Zelenskyj nyligen att 43 000 ukrainska soldater dödats och att 370 000 skadats. Ukraina hävdar samtidigt att Ryssland förlorat 760 000 soldater. "De ryska siffrorna är generellt inte särskilt trovärdiga," säger Joakim Paasikivi, fd. överstelöjtnant. "Den här typen av uppgifter, en brandsläckare av lögner som det kallas, behöver inte vara trovärdiga. De behöver bara vara annat än det som kommer från Ukraina och väst - för då går det att ifrågasätta allting." (svt 241216.) Trump: Det kommer ta 100 år att bygga upp Ukraina.Donald Trump, som om en dryg månad tar över posten som USA:s president, förfasas av dödstalen under den ryska invasionen av Ukraina. "Människor dödas i en aldrig tidigare beskådad takt," säger han på en presskonferens enligt Sky News. Precis som många gånger förr hävdar han en stor del av skulden ligger på Joe Biden och hans administration. Trump säger att det inte var några krig när han lämnade Vita huset och att världen nu "står i lågor". Han hävdar också återigen att Putin inte hade invaderat Ukraina om han var president. "Nu är alla de här människorna döda och flera städer är förstörda. Det kommer ta 100 år att bygga upp och det kommer inte bli som det en gång var," säger han. Hävdar att Putin bestämde sig för invasionen efter att ha sett USA:s tillbakadragande ur Afghanistan. Säger också att Zelenskyj bör ta fram vilkor för en vapenvila inför Trumps återkomst. Pratade om en rad andra ämnen - bland annat hyllade han poliovaccinet. Omni 241216. Kommentar: Krigen kommer inte att ta slut bara för att Trump blir president. Ukrainskt befäl: Oklart om nordkoreanerna är omedvetna - eller offras. Nordkorea har enligt den ukrainska militära underrättelsetjänsten "lidit betydande förluster" i den ukrainskockuperade ryska regionen Kursk i helgen, rapporterar Washington Post. Ukrainska soldater uppger att de snabbt insåg att det inte var ryssar som anföll baserat på sättet trupperna rörde sig. De ryska soldaterna rör sig vanligtvis i mindre grupper och söker skydd längs trädlinjer, men de nordkoreanska rörde sig öppet och i stora grupper. "Jag vet inte om de inte förstår vad som händer eller om ryssarna avsiktligen skickar in dem på det viset," säger ett ukrainskt drönarbefäl med smeknamnet Boxaren. Minst 30 nordkoreanska soldater har antingen dödats eller skadats men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att Ryssland försöker dölja de nordkoreanska förlusterna. Ukraina: Stupade soldater ersätts snabbt.
Omni 241217. Officer: Ryssarna drar åt skruvarna i Kursk. Ryssarna åtnjuter ett kraftigt övertag gällande antalet soldater, stridsfordon och mängden artilleri jämfört med de ukrainska styrkorna i Kurskregionen, säger en ukrainsk major till The Economist. Ryssarna trycker på hårt och alla ukrainska enheter där har gått på defensiven för att försvara de områden som de fortfarande kontrollerar. Av det 1 250 kvadratkilometer stora territorium som Ukraina snabbt tog kontroll över i augusti återstår nu endast hälften. Ryssland har under hösten samlat stora styrkor, däribland nordkoreanska soldater, med målet att pressa ukrainarna tillbaka över gränsen. Se video. svt 241217. Putins skuggflotta släpper ut olja över hela världen. Gamla och dåligt underhållna ryska fartyg orsakar oljeutsläpp över hela världen, enligt en granskning från Politico och journalistnätverket Source Material. Analyser av satellitbilder avslöjar minst nio fall där den ryska skuggflottan släppt ut olja i haven sedan 2021. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) säger till Politico att fartygen utgör ett hot mot marina miljöer. "De här incidenterna illustrerar det." Vatten kring Thailand, Vietnam, Mexiko är exempel på platser där utsläpp har skett.
Omni 241017. Storbritannien: 3 600 ryska stridsvagnar utslagna. Den ryska militären har förlorat över 3 600 stridsvagnar och närmare 8 000 stridsfordon sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022, skriver det brittiska försvarsdepartementet på X. "Detta har lett till att man förlitar sig på utdaterad och dåligt underhållen sovjetisk utrustning", skriver de. Den ukrainska militären gör samtidigt gällande att de förstört över 9 500 ryska stridsvagnar och närmare 20 000 stridsfordon, alltså avsevärt högre siffror. Britternas presenterade siffror rörande antalet stupade och skadade ryska soldater har dock under krigets gång legat nära Ukrainas egna uppgifter. (svt 241218.) 1,2 miljoner frågor till Putins årliga presskonferens. Fler än 1,2 miljoner frågor har strömmat in till den ryske presidenten Vladimir Putin inför hans maratonlånga årliga nyhetskonferens. Det uppger rysk statlig tv enligt Sky News. Putin tar årligen emot frågor från journalister och ryska medborgare på en presskonferens som brukar pågå i flera timmar. Även några få internationella medier brukar vara inbjudna. De 1,2 miljoner frågorna ska komma från allmänheten och enligt de statligt kontrollerade tv-kanalerna handlar de flesta av dem om bostäder, sociala skyddsnät för soldater och mediciner. Årets presskonferens kommer att inledas på torsdag förmiddag. Förra årets presskonferens pågick i fyra timmar. Sist skröt han om framgångar i Ukraina och hotade väst. Omni 241217. SBU: Rullat upp stort ryskt spionnätverk. Tolv personer som misstänks ha spionerat för Rysslands räkning har gripits av Ukrainas säkerhetstjänst (SBU), skriver de på Telegram. De ska med olika metoder ha försökt att lokalisera de platser där stridsflyg av typen F-16 är stationerade i landet, enligt myndigheten, som beskriver nätverket som landsomfattande. Flera av dem ska vara deserterade soldater som under sin tid på flykt ska ha rekryterats av Ryssland. Samtliga riskerar långa fängelsestraff för landsförräderi. (svt 241218.) Rysk toppgeneral dödad i explosion i centrala Moskva. Två personer från den ryska militären har dödats i en explosion i Moskva. Det uppger Telegramkanalen Baza, som har nära kopplingar till rysk säkerhetstjänst, rapporterar Reuters. En av de döda uppges vara generalen Igor Kirillov, som har varit högste chef för landets radiologiska, kemiska och biologiska försvar sedan 2017. Även hans vicegeneral har dödats, enligt medieuppgifter i Ryssland. Enligt källuppgifter ska ett explosivt föremål ha detonerat vid en parkerad elsparkcykel utanför ett bostadshus, men det finns i övrigt få uppgifter om hur händelsen har gått till. En polisutredning pågår, enligt ryska statliga medier. Händelsen inträffade cirka sju kilometer från Kreml.
Storbritannien gick fram med sanktioner mot honom i höstas. Sprängladdningen krossade glas i huset från första till fjärde våningen och förstörde entrédörren. Skedde vid vägen Ryazansky Prospekt. Fönster och dörrar skadades i explosionen. Forensiska experter undersöker platsen.
Omni 241217. Frankrike: Kreml manipulerar influerare i Europa. Frankrikes har bevis på att Ryssland försöker manipulera influerare i flera europeiska länder, säger utrikesminister Jean-Noël Barrot enligt Reuters. "Utredningar pågår och vi uppmanar innehållsskapare och deras följare att vara ytterst vaksamma på dessa hot mot vår offentliga debatt," säger Barrot. En underrättelsekälla uppger för Le Monde att fler än 2 000 europeiska influerare kontaktats av personer som står Kreml nära, som försökt få dem att sprida proryska narrativ. Ett tjugotal, varav nio är fransmän, ska ha gått med på att göra det. I höstas anklagade det amerikanska justitiedepartementet ryska statliga medier för att ha betalat stora summor pengar till konservativa poddare och youtubers. Omni 241218. Tyskt försvarspaket på 230 miljarder klubbat. Tyskland godkänner ett rekordstort försvarsanslag värt 20 miljarder euro, motsvarande 230 miljarder svenska kronor. Försvarspaketet som inkluderar bland annat fyra u-båtar och ett krigsfartyg välkomnas av landets försvarsminister Boris Pistorius, skriver TT. Det tyska finansdepartementet uppger samtidigt att landets militärexporter ökat till 13,2 miljarder euro i år. Av dessa har nästan två tredjedelar gått till Ukraina. Luftvärnet kommer också förstärkas. Omni 241218. Risk för rysk truppökning nära Sverige vid fred. Finland varnar för att hundratusentals ryska soldater kan flyttas till gränsen mot landet om det blir fred eller en frusen konflikt i Ukraina, rapporterar DN. I dagsläget har över 80 procent av soldaterna och utrustningen i gränsområdet flyttats till Ukraina. Vid en frusen konflikt kommer det mycket riktigt att bli fler ryska förband i Sveriges närområde - men frågan är vad det skulle innebära, säger tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving. "Har Ryssland för avsikt att genomföra någonting offensivt i Östersjöområdet mot Finland eller de baltiska staterna? Där ligger väl de baltiska staterna närmast till hands." Elfving: Trumps fredslösning till nackdel för Sverige. Stubb: "Ryssland kommer att fortsätta med sin upprustning." Omni 241218. Zelenskyj: Har inte styrkan att vinna tillbaka Krym. Ukrainas försvar kommer inte kunna driva tillbaka de ryska ockupationsstyrkorna från Krymhalvön och de ockuperade delarna i östra Ukraina. Det säger president Volodymyr Zelenskyj till Le Parisien. "Vi kan inte överge våra territorier. Den ukrainska konstitutionen förbjuder oss från att göra det. Men de här områdena kontrolleras av Ryssland och vi har inte styrkan att vinna tillbaka dem," säger han. "Vi kan bara förlita oss på diplomatiskt tryck från det internationella samfundet för att tvinga Putin till förhandlingsbordet," fortsätter han. Zelenskyj sa i november att han är redo att frysa frontlinjerna i utbyte mot vapenvila och en väg in i Nato. Planen är att områdena som kontrolleras av Ryssland ska vinnas tillbaka på diplomatisk väg i efterhand. Zelenskyj: En flod av dåliga nyheter har strömmat från fronterna sedan i somras. Omni 241219. Ryskt oljeraffinaderi står i lågor efter drönarattack. Ukraina genomförde i natt en stor drönarattack mot Ryssland, vilket ledde till att ett oljeraffinaderi i Rostovregionen fattade eld. Enligt den ryske guvernören Juri Sljusar ska Ukraina ha avfyrat minst 30 drönare och tre robotar mot regionen, skriver Kyiv Independent. Det ryska försvarsdepartementet uppger att totalt 84 ukrainska drönare sköts ner över ryskt territorium under natten. Ukraina har inte kommenterat de ryska uppgifterna om attacken. Omni 241219. Kristersson: Fred måste ske på Ukrainas villkor. På väg in till dagens EU-toppmöte i Bryssel understryker statsminister Ulf Kristersson (M) att en eventuell fred måste ske på Ukrainas villkor, rapporterar TT. Samtidigt konstaterar flera EU-ledare att mer vapen och stöd till landet är den bästa vägen dit. "Ukraina måste komma i en ännu starkare position innan förhandlingar kan starta," säger Kristersson. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj deltar också under mötet som inbjuden gäst. Omni 241219. Expert: Nordkorea kan ta fram robotar på kort tid. Nordkorea har accelererat sin produktionstakt av vapen till Rysslands krig i Ukraina och kan ta fram ballistiska robotar på bara några månader. Den bedömningen presenterade en expertgrupp inför FN:s säkerhetsråd i går, enligt AP. Rester av fyra nordkoreanska robotar som hittats i Ukraina undersöktes i juli och augusti, berättade Jonah Leff som leder forskningsgruppen. En av dem hade en märkning som indikerade att den producerats under 2024. "Det är det första offentliga beviset på att robotar producerats i Nordkorea och sedan använts i Ukraina inom loppet av några månader, sa Leff. Nordkoreas diktator Kim Jong-Un har lovat att stödja Rysslands krig. Enligt Ukraina har ryska styrkor avfyrat minst 60 nordkoreanska ballistiska robotar. Leff: Nordkorea accelererar produktionen av vapen till Ryssland. Omni 241219. Ryssland: Ukraina attackerar med västerländska robotar. Ukraina har enligt ryska försvarsdepartementet attackerat den ryska regionen Rostov med sex USA-tillverkade ATACMS-robotar och fyra brittiska Storm Shadow-robotar. Det rapporterar Reuters. Departementet uppger att man sköt ner alla amerikanska robotar, men att en av de brittiska slog ner. Det framkommer inte om roboten orsakade någon skada. Ukraina har inte kommenterat uppgifterna. Ryssland uppger vidare att attackerna kommer få ett svar. Attackerna ska ha skett under dagen. Ryssland: Attackerna kommer inte förbli obesvarade. Omni 241219. Putin håller sin årliga hårt kontrollerade pressträff. Rysslands president Vladimir Putin håller just nu sin årliga presskonferens. Det är en hårt regisserad tillställning utan verklig möjlighet att ställa kritiska frågor. Det var märkbart redan från start att ekonomin är det som många ryssar oroar sig för. Putin vet om det och inledde med att tala om inflation och stigande priser, skriver BBC. Presidenten erbjöd i vanlig ordning lugnande ord, trots västs sanktioner och de enorma krigsutgifterna. "Situationen är på det hela taget normal och stabil," sa presidenten. Presskonferensen sänds av statskontrollerade tv-stationer i alla Rysslands elva tidszoner. Använder pressträffen för att stärka sin auktoritet.
Omni 241219.
Anfall mot Kyiv - invånare uppmanas söka skydd. Ryssland har genomfört ett robotanfall mot Kyiv på fredagsmorgonen, rapporterar Kyiv Independent. Flera explosioner ska ha hörts i huvudstaden. En ballistisk robot har avfyrats i riktning mot Kyiv från norr, skriver TT. Flera kryssningsrobotar har också observerats i luftrummet, enligt militären. Invånare uppmanas att söka skydd och stanna där. Kyiv har under natten även utsatts för drönarattacker. Uppgifter om att minst två personer skadats. Flygvapnet varnar för omfattande attacker.
Omni 241220. Var ombord på kinesiska fartyget: "Betydelsefulla iakttagelser." Under torsdagen steg flera länders myndigheter ombord på det kinesiska fartyget som utreds för misstänkt sabotage av två undervattenskablar i Östersjön - från svensk sida deltog Polisen och Statens haverikommission. "Jag tror att vi kommer få en tydligare uppfattning om vad det är som har inträffat," säger Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör på Haverikommissionen. Det var en stor delegation av myndighetspersoner från Kina, Sverige, Tyskland, Finland och Danmark som i torsdags gick ombord på fartyget Yi Peng 3 i Kattegatt. Eftersom fartyget ligger på internationellt vatten mellan Sverige och Danmark var undersökningen ledd av Kina som bjudit in de andra länderna att närvara. Statens Haverikommission är ändå nöjda över vad de fick göra. Läs allt hos
svt 241220. Satellitbilder avslöjar Rysslands förödande militära förluster i Ukraina. Det pågående kriget i Ukraina har resulterat i stora förluster för både Ryssland och Ukraina. Satellitbilder från det brittiska försvarsministeriet avslöjar omfattningen av Rysslands militära förluster. Bilderna visar att Ryssland har förlorat tusentals stridsvagnar och pansarfordon under konflikten, vilket har tvingat landet att förlita sig på föråldrad utrustning. De satellitbilder som dokumenterar lagringsanläggningar för stridsvagnar i Ryssland, från krigets början fram till idag, illustrerar tydligt de omfattande förluster som den ryska militären har lidit. Sedan invasionen inleddes i februari 2022 har Ryssland, enligt brittisk underrättelsetjänst, förlorat över 3 600 stridsvagnar och nära 8 000 pansarfordon. Dessa förluster överstiger hela Rysslands stridsvagnsarsenal från före kriget. För att kompensera för dessa förluster har Ryssland tvingats ta fram gamla sovjettida stridsvagnar, många av dem i dåligt skick och påverkade av väder och bristande underhåll. Det brittiska försvarsministeriet bekräftar att dessa äldre fordon hämtats från lager och förberetts för strid, trots avsaknad av modernisering och begränsad funktionalitet. Utöver materiella förluster har Ryssland drabbats av omfattande förluster av militär personal. Enligt rapporter dödades över 2 000 ryska soldater under en enda dag, vilket markerar en av krigets dödligaste dagar. Det brittiska försvarsministeriet uppskattar att cirka 1 500 ryska soldater skadas eller dödas dagligen. USA:s försvarsminister har uppgett att Ryssland hittills förlorat uppemot 700 000 soldater i konflikten. Även Ukraina har lidit stora förluster, men landets militära kapacitet har upprätthållits tack vare omfattande västligt stöd. Bland annat har Storbritannien levererat moderna stridsvagnar, som Challenger 2, vilka spelat en avgörande roll i striderna runt Kursk och Belgorod. För att möta sina stora förluster har Ryssland intensifierat produktionen av militära fordon och använt sina försvarsfabriker för att återanvända befintlig utrustning. Dessutom har Ryssland fått stöd från Nordkorea i form av cirka 10 000 soldater som strider tillsammans med ryska styrkor. msn 241220. Stor it-attack mot Ukrainas statliga register. Ryssland har genomfört en massiv it-attack mot Ukrainas statliga register. Det skriver Ukrainas vice premiärminister Olha Stefanisjyna i ett inlägg på Facebook, rapporterar Reuters. Stefanisjyna kallar attacken för "den största på senare tid" mot landets statliga register. Hon skriver att ryssarnas mål är att "störa landets kritiskt viktiga infrastruktur". Registren innehåller viktig information om ukrainska medborgare, som till exempel fastighetsägande och äktenskap. Attacken resulterade i en tillfällig nedstängning av tjänsterna. Enligt Stefanisjyna kommer det ta ett par veckor att återställa systemen helt. Omni 241220. Zelenskyj om Trump: "Vill ha honom på vår sida." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är mån om att ha en bra relation till USA:s tillträdande president Donald Trump. "Jag vill väldigt gärna ha honom på vår sida, det är viktigt för mig," sa Zelenskyj till reportrar efter att EU:s toppmöte i Bryssel avslutats på torsdagen, skriver TT. Zelenskyj säger att både USA och EU behövs för att stoppa Rysslands aggressioner mot Ukraina. Han upprepade sina önskemål om att gå med i Nato. Toppmötet resulterade bland annat i en uppmaning till EU:s medlemsländer att omedelbart öka det militära stödet till Ukraina, skriver Kyiv Independent. Ulf Kristersson (M) om Zelenskyj: "Han var bekymrad, inte minst inför vintern." Trump har lovat att få slut på kriget snabbt - vilket skapar oro om att det ska ske på Rysslands villkor. Europeiska rådets ordförande: "Ska nå en rättvis fred på Ukrainas villkor." Omni 241220. Rysslands skräll: Lämnar räntan oförändrad. Ryska centralbanken lämnar oväntat räntan oförändrad på 21 procent. Väntat enligt Trading Economics konsensusprognos var en höjning med 200 punkter till 23 procent. Räntan är på rekordnivå sedan höjningen till 21 procent i oktober. Efter chockhöjningen till 20 procent direkt efter den fullskaliga invasionen i Ukraina har Rysslands centralbank stegvis sänkt räntan till som lägst 7,5 procent, men under förra sommaren påbörjades en ny räntehöjning till nuvarande rekordnivåer. Centralbankschefen får stöd från Ryyslands rikaste man: "Ha tålamod." Enligt officiella siffror så ligger inflationen på 8,9 procent. Ryske bankchefen: Ryssland är världens mest sanktionerade land - givetvis påverkar det ekonomin.
Omni 241220. Kursks guvernör: Kommer inte betala återuppbyggnad. Den ryska staten kommer inte att bekosta återuppbyggnaden av förstörda bostäder i gränsregionen Kursk. Det uppger den tillförordnade guvernören Aleksandr Chinsjtein enligt Moscow Times. I ett möte med invånarna säger guvernören att det inte finns budgetutrymme för att bygga upp privatbostäder med tanke på hur många skolor, sjukhus, vägar och verksamheter som förstörts i striderna med den ukrainska armén. Inte minst behövs pengarna till det pågående kriget, fortsätter han. "Vi måste befria territoriet. Och, förlåt, men varje granat kostar pengar. Allt tas från budgeten." Guvernören: "Det är inte för att vi inte vill." Tryckte på att staten också måste betala pensioner. Omni 241220. Nattliga attacker mot både Ryssland och Ukraina. Ryssland och Ukraina anklagar varandra för att ha utfört dödliga attacker under fredagen och natten mot lördagen. Den ukrainska militären uppger att Ryssland riktat anfall mot både Kyiv och Charkiv det senaste dygnet. I huvudstaden ska minst en person ha dött när en robot slog ner på fredagen. Under natten skadades åtta personer, däribland en tolvåring, i ryska drönarattacker mot Charkiv, skriver TT. I ryska Kursk-regionen dödades minst fem personer i ett ukrainskt robotanfall. Bilder och filmer från platsen visar brinnande bilar och byggnader som delvis förstörts. Nio våningar högt flerfamiljshus skadades i Charkiv. Ryska guvernören: En skola skadades i attack mot Kursk. Omni 241221. Tredje krigsvintern i Ukraina - Paasikivi: "Tidspress." Joakim Paasikivi tror att Ryssland känner tidspress inför eventuella fredsförhandlingar efter årsskiftet. I november genomförde de också dubbelt så många drönarattacker mot Ukraina jämfört med i september. "Här tror jag att man från rysk sida försöker slå ut så mycket man kan inför vintern," säger Joakim Paasikivi. Den här vintern, när kriget i Ukraina snart har pågått i tre år, beskriver tidigare överstelöjtnanten Joakim Paasikivi läget vid fronten som i princip stillastående från rysk sida. "Man maler sig framåt och det finns inga stora pansarframstötar eller någonting sådant utan man kastar in folk. Små grupper försöker ta sig runt, skjuter med artilleri och när de stupat skickar man fram nya." Samtidigt sker stora attacker mot städerna och civila mål. I november genomförde Ryssland över 2 500 drönarattacker mot Ukraina. I september var siffran ungefär 1 100, enligt siffror från Ukrainas luftförsvar som Kyiv Independent sammanställt. "Här tror jag att man från rysk sida försöker slå ut så mycket man kan inför vintern. För det är ju då man får de här följdeffekterna. Är det kallt, ja då fryser människor, men också system. Vattenledningar fryser, avlopp fryser och det går sönder." Förra veckan skedde en storskalig attack i Ukraina, främst inriktad på landets energiinfrastruktur. Ryssland satsar nu mycket på att slå ut kraftverken, enligt Joakim Paasikivi, vilket kan leda elavbrott under vintern. Hur mycket ukrainarna får lida beror mycket på hur kallt det blir framöver. "Ryssland har satsat väldigt mycket på att slå ut elförsörjningen och skapa riktigt besvärliga förhållanden i Ukraina. Joakim Paasikivi tror att Ryssland nu känner en tidspress inför eventuella fredsförhandlingar när Donald Trump tillträder som president den 20 januari. Trots att den ryska ekonomin är i botten och utvecklingen är stillastående vid fronten vill Ryssland då kunna ge en bild av att de förhandlar ur en styrkeposition, menar han. "Om man får den bilden att fastna, framförallt i USA, då tror man från rysk sida, tror jag och flera andra, att man ska kunna pressa fram en fredslösning som blir dålig för ukrainarna. Alltså en rysk framgång. Då skulle man kunna presentera det som en seger, slicka såren och bygga upp på nytt." svt 241221. Åldrande ukrainsk armé ett dilemma för Zelenskyj. Den tilltagande soldatbristen i Ukraina ställer president Zelenskyj inför dilemmat om huruvida mobiliseringsåldern ska sänkas trots den pågående demografiska krisen. Det rapporterar The Guardian. En soldat vittnar om de växande problemen med att hitta stridsdugliga soldater för att stå emot Rysslands blodiga utnötningskrig på fronten, och om hur medelåldern i armén därför stiger. "Nyligen tog vi emot 90 personer, men bara 24 av dem var redo att inta sina positioner. Resten var gamla, sjuka eller alkoholiserade." I dagsläget är mobiliseringsåldern 25, och Zelenskyj har mött press från bland annat USA om att sänka den till 18. Omni 241221. Ukraina: Ryssland försöker korsa Dnepr varje dag. Ryska styrkor gör flera dagliga försök att korsa floden Dnepr i området kring Cherson. Det säger Vladyslav Volosjyn, befälhavare för Ukrainas styrkor i söder, enligt Ukrinform. I dagsläget kontrollerar Ukraina den norra sidan, där huvudorten ligger, och Ryssland den södra. Enligt Volosjyn försöker ryssarna ständigt flytta fram sina positioner och vapensystem på öarna i floden. "Det är ett försök att upprätta ett brohuvud på den norra sidan [...] och sätta maximal press för att kunna bomba Cherson och andra bosättningar." Omni 241221. "Vi ska fortsätta slå mot Ryssland - med egna vapen." Ukraina kommer att fortsätta sina attacker mot militär infrastruktur i Ryssland, säger president Zelenskyj i sitt dagliga tal enligt Ukrainska Pravda. Attackerna kommer i allt högre grad att utföras med drönare och robotar som tillverkats i Ukraina, tillägger han. "Detta försvar är fullkomligt rättvist. Jag tackar var och en i hela världen som stödjer Ukraina i detta." Ukraina har som mål att öka den inhemska tillverkningen av drönare och robotar. I ett tal förra månaden sa Zelenskyj att 30 000 långdistansdrönare och 3 000 robotar ska tillverkas under 2025, enligt Kyiv Independent. Omni 241221. Fler ukrainska krigsfångar avrättas av Ryssland. Ryska styrkor har avrättat 147 ukrainska krigsfångar under kriget, enligt den ukrainska åklagarmyndigheten. 127 av dem dödades under 2024. "Den uppåtgående trenden är väldigt tydlig," säger Yuri Belousonov, chef på krigsavdelningen på åklagarmyndigheten till BBC. Kanalen har granskat påstådda avrättningar i kriget och rapporterar att lite talar för att Ryssland formellt undersöker uppgifterna. De lyfter uttalanden från Vladimir Putin som hävdat att Ryssland alltid behandlar ukrainska krigsfångar enligt internationell lag. Belousonov: Tar uppgifter om ukrainska avrättningar på stort allvar. Omni 241222. Ryssland: Brand i oljedepå efter drönarattack. Under natten utbröt en brand i en oljedepå i ryska Orjol efter att Ukraina attackerat regionen med drönare, enligt guvernören Andrej Klytjkov. Flera explosioner ska ha hörts i staden och på sociala medier sprids filmer och bilder som påstås visa en stor explosion. Omfattningen av skadorna är ännu inte klarlagda, enligt Kyiv Independent. Guvernören uppger att det inte finns några uppgifter om att någon ska ha dött eller skadats. Samma anläggning stod i lågor förra veckan, skriver TT. Ukraina har många gånger riktat attacker mot rysk infrastruktur. Räddningstjänsten arbetar med att släcka branden. Även förra veckan pekade Ryssland på Ukraina efter brand i depån. Omni 241222. Kina varnar USA efter nytt militärt stöd till Taiwan. Den kinesiska regeringen är mycket upprörda över att Joe Biden godkänt att 571 miljoner dollar går till att hjälpa Taiwan militärt. USA har även tillkännagivit att en vapenförsäljning till Taiwan värd nästan 300 miljoner dollar godkänts. Kinas utrikesdepartement varnar USA för att "leka med elden" i ett uttalande som publicerades på söndagen. Kina, som ser Taiwan som en del av landets territorium, anklagar USA för att beväpna Taiwan och att landets beslut "undergräver fred och stabilitet i Taiwansundet". Taiwan välkomnar vapenaffären: "Bidrar till vårt försvar." Kina: Allvarlig kränkning av Kinas suveränitet. Den kinesiska militären har ständig närvaro runt Taiwan. Omni 241222. Paasikivi: Kriget i Ukraina kan ta slut om ett år. Kriget i Ukraina kan ta slut inom det närmaste året. Det säger militärexperten och före detta överstelöjtnant Joakim Paasikivi till P4 Extra. "Jag tror att det finns goda möjligheter att det är slut mot slutet av 2025 eller början av 2026." Paasikivi säger att kriget innebär ett "race mot avgrunden" för både Ukraina och Ryssland, ekonomiskt och industriellt. Vem som går vinnande ur kriget beror helt på om väst fortsätter att stödja Ukraina eller inte, menar han. Paasikivi: Ukraina är en sideshow i Rysslands krig. Omni 241222. Ukraina: Nordkoreanerna är dåligt stridstränade. De nordkoreanska soldater som strider med den ryska armén är dåligt tränade och använder omoderna taktiker. Den bilden ger ukrainska militäranalytiker som tyska Tagesspiegel pratat med. Enligt en av dem, Oleksij Hetman, brukar ryssarna försöka lokalisera ukrainska positioner i små grupper. Nordkoreanerna marscherar i stället i långa led, säger han. "De springer fram i tiotal, nästan rakt till slakt. Förmodligen har ingen gett dem ordentlig träning." Ryssarna sätter inget värde på nordkoreanska liv, utan skickar in dem i köttkvarnen ungefär som med Wagnergruppens legosoldater i striden om Bachmut i fjol, säger en ukrainsk soldat. Nordkoreanerna används som lockbete för ukrainska drönare. Sydkorea: Minst 100 av dem har dödats. Omni 241222. Kristersson: Vi kan inte ha USA som försvarsgarant. Europa måste satsa mer på försvaret och inte förlita sig på USA. Det sa statsminister Ulf Kristersson (M) under ett europeiskt toppmöte i finska Lappland enligt TT. "Det bästa sättet att berika den viktiga transatlantiska länken är att visa att vi tar vårt eget försvar på allvar." I fredags rapporterade Financial Times att Donald Trump kommer att kräva att Natoländernas försvarsutgiftsmål höjs från två till fem procent av BNP. Kristersson vill inte kommentera siffran, men säger att det är "uppenbart" att europeiska länder både individuellt och kollektivt måste spendera mer på försvaret.Greklands premiärminister: Tvåprocentsmålet är sannolikt historia. Omni 241222. Fico besökte Putin - ende EU-ledaren sedan Orbán. Slovakiens populistiske premiärminister Robert Fico besökte Vladimir Putin i Moskva på söndagen, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AP. Han är den ende EU-ledaren att besöka Kreml sedan invasionen förutom Ungerns Viktor Orbán, som åkte dit i somras. Fico kom på ett "arbetsbesök" och samtalade på tu man hand med Putin, enligt Peskov, som tillägger att samtalen handlade om "det internationella läget" och ryska gasleveranser. Den slovakiske premiärministern är en utpräglad motståndare till det europeiska stödet till Ukraina, och när han valdes i fjol var hans kampanjlöfte att "inte skicka en enda kula till". Omni 241222. Pensionärer sätter eld på byggnader i Ryssland. I Ryssland har en våg av försök till anlagda bränder skett under de senaste dagarna. Dåden riktas mot banker, köpcentrum, postkontor och regeringsbyggnader och utförs av ryska pensionärer. Sedan i fredags har det rapporterats om ett 20-tal fall där framför allt ryska pensionärer försökt utlösa små sprängladdningar eller avfyra fyrverkerier mot byggnader, främst i S:t Petersburg och Moskva, enligt den statliga nyhetsbyrån TASS och den oberoende sajten Fontanka. Pensionärerna ska ha rekryterats av bedragare på internet i utbyte mot pengar. Ryssland pekar ut Ukraina bakom rekryteringen, enligt TASS. Under själva dåden försöker även gärningspersonen filma sina dåd, enligt bilder från övervakningskameror. Bilder från en attack visade en förstörd bankomat och utblåsta fönster i närheten, medan bilder från en annan attack visade en utbränd polisbil. Rysslands säkerhetstjänst FSB har tidigare varnat för att ukrainska bedragare, som utger sig för att vara säkerhetsagenter, har ringt äldre medborgare och bett dem utföra brandattentat i utbyte mot pengar. msn 241222. Sydkorea: Var tionde soldat från Nordkorea har dödats eller skadats i kriget. Mer än var tionde nordkorean som skickats till kriget i Ukraina har dödats eller skadats, enligt en bedömning från Sydkoreas militär som gått igenom underrättelseuppgifter. Det skriver TT och hänvisar till sydkoreanska medier. Totalt handlar det om cirka 1 100 soldater av de uppskattat 11 000 som skickats till ryska Kursk-regionen. Enligt den nya sydkoreanska bedömningen uppges också Nordkorea planera att skicka ytterligare trupper och leverera så kallade självmordsdrönare.
Omni 241223. Satellitbilder: Nordkoreas leveranser till Putin ökar. Nya satellitbilder visar hur Nordkorea skickar allt mer ammunition till Ryssland och kraftigt utökar sin vapenproduktion på hemmaplan, rapporterar Wall Street Journal. Den fabrik i östra Nordkorea som tillverkar de robotar som Ryssland skickar mot Ukraina tycks utvecklas snabbt. En ny byggnad har satts upp för att försöka dölja hur fabriken lastar robotar, enligt satellitfirman SI Analytics. Dessutom uppges 200 fabriker i Nordkorea arbeta på full kapacitet för att förse Ryssland med mer vapen och ammunition. I utbyte får Nordkorea olja och stora summor pengar. Enligt sydkoreanska uppgifter har Ryssland även skickat tekniker och luftförsvarssystem. Samtidigt skriver sydkoreanska Yonhap att underrättelseuppgifter från Sydkoreas militär pekar på att Nordkorea gör sig redo att skicka ännu fler soldater, samt kamikazedrönare, till Ryssland. Enligt Ukraina är nu nästan var tredje robot som avfyras från Ryssland nordkoreansk.
Omni 241223. Kina om Filippinernas nya robotsystem: "Farligt." Den filippinska militären bekräftar att man kommer att köpa det amerikanska robotsystemet Typhon, rapporterar AFP. Systemet har tidigare använts av Filippinerna, bland annat i gemensamma militärövningar med USA, vilket Kina menar har förvärrat spänningarna i Sydkinesiska havet. Kina menar att köpet av robotsystemet ökar risken för en kapprustning och säger i ett uttalande att det "initierar geopolitisk konfrontation". "Införande av systemet är ett provocerande och farligt drag," säger det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Mao Ning på måndagen. Kina: "Extremt oansvarigt." Kina varnar för "kapprustning". Kina gör anspråk på stora delar av Sydkinesiska havet. Omni 241223. Ryska energisatsningen: Kärnkraft i Kina och Iran. Ryssland bygger fler än tio kärnkraftverk utomlands och hoppas kunna tjäna pengar på det växande energibehovet, skriver Financial Times som talat med president Vladimir Putins utsände Boris Titov. Byggprojekt pågår i länder som Bangladesh, Kina, Egypten, Indien, Iran och Turkiet och trots sanktioner mot olje- och gassektorn stärker Ryssland sin roll som global leverantör av kärnenergi och hoppas bli "en av de största byggarna av nya kärnkraftverk i världen". Regeringar i väst har försökt trycka tillbaka ambitionerna - bland annat förbjuder USA import av ryskt anrikat uran sedan i maj i år. Också EU:s nya energikommissionär Dan Jørgensen har sagt att han vill undersöka hela försörjningskedjan för kärnkraft för att nå målet att vara fri från rysk bränsleimport 2027. Putins utsände: "Vi behöver mycket energi." Ryssland har konstant attackerat Ukrainas elnät under kriget - riktar sig mot elöverföringsanläggningar kopplade till kärnkraftverk. Omni 241223. Natoledaren: Zelenskyjs Scholz-kritik är orättvis. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj går för hårt åt den tyske förbundskanslern Olaf Scholz. Det menar Natochefen Mark Rutte som i en intervju med den tyska nyhetsbyrån dpa säger att han talat om saken med Zelenskyj. "Jag har sagt till Zelenskyj flera gånger: 'Sluta kritisera Olaf Scholz'. För jag tycker inte att det är rättvist." Natochefen hänvisade till Zelenskyjs kritik mot att Tyskland inte levererat robottypen Taurus. Rutte säger att han anser att Ukraina bör få roboten, men hyllar också Tyskland som en av de största bidragsgivarna till Ukraina. Rutte: Bör få använda roboten utan restriktioner - men beslutet är inte mitt. Zelenskyj gick till hård kritik mot Scholz efter att förbundskanslern talat i telefon med Vladimir Putin. Omni 241223. Expert: Kan ha flyttat militärmateriel från Syrien. Det ryska fartyg som sjönk i Medelhavet på tisdagen kan ha fraktat rysk militärutrustning från Syrien, rapporterar Moscow Times. Hi Sutton, expert på marintrafik och öppen data, säger till tidningen att fartyget tidigare fraktat förnödenheter till ryska trupper stationerade i Syrien och nu "troligen" deltog i avvecklingen av den ryska marinbasen i syriska Tartus. Ryssland hade flera militärbaser i Syrien innan al-Assadregimen föll tidigare i vinter. Deras framtid är fortfarande oklar. Ryssland etablerade sina militärbaser i samband med att man gick in i inbördeskriget 2015. 14 av 16 besättningsmän ska ha räddats och förts till Cartagena. En explosion i maskinrummet ska ha orsakat olyckan, enligt ryska utrikesdepartementet. Omni 241224. Källor: Kina planerar nya rekordstora stimulanser. Kina planerar att ta in motsvarande över 4 500 miljarder kronor i särskilda statsobligationer nästa år, rapporterar Reuters med hänvisning till källor. Det är en rekordsumma och skulle innebära en tredubbling från årets obligationsförsäljning. "Det är mer än vi väntat oss och visar regeringens villighet att säkra tillväxten," säger Michelle Lam, Kinaekonom på Société Générale, till Bloomberg. Intäkterna ska användas för att subventionera konsumtion, investeringar i nyckelteknologier, avancerad tillverkningsindustri och för att kapitalisera statliga banker, enligt nyhetsbyrån. Kinas ekonomi har präglats av låg konsumtion, fortsatt stagnerad fastighetsmarknad och skuldsatta regioner. Kinas särskilda statsobligationer används för specifika syften - till exempel pandemirelaterade utgifter - och räknas inte till budgeten. Räntan på kinesiska tioåringen lägsta på över 20 år. Omni 241224. Amerikan döms till 15 år för spionage i Ryssland. En rysk domstol dömer en amerikansk medborgare till 15 års fängelse för spionage, rapporterar AFP. Mannen har tidigare dömts för mutbrott och ska avtjäna straffet på en "strikt straffkoloni", enligt domstolen. Enligt CBS News har USA tidigare krävt att flera medborgare som dömts i Ryssland friges, och att domarna mot dem är felaktiga. Något sådant uttalande har man dock inte gjort om den man som dömdes i dag. Den dömde har både ryskt och amerikanskt medborgarskap. Mannen har tidigare medgett mutor till en högt upsatt tjänsteman. Omni 241224. Drönarattacker över Ukraina och Ryssland i natt. Ryssland avfyrade 60 drönare mot en rad ukrainska regioner under natten mot tisdag, uppger ukrainska myndigheter på meddelandeappen Telegram enligt Reuters. 36 av drönarna uppges ha skjutits ner av ukrainskt luftvärn och 23 slagits ut av störningsutrustning. En drönare uppges fortfarande vara i luften. Samtidigt rapporterar Kyiv Independent att även Ukraina skickat drönare till den ryska staden Millerovo i Rostov under natten. I det anfallet förstördes åtta drönare och ytterligare fyra stördes ut, uppger stadens ställföreträdande guvernör Juri Sljusar. Det finns inga uppgifter om skadade, rapporterar Kyiv Independent. Senast förra veckan uppges ett oljeraffinaderi i staden ha fattat eld till följd av ett ukrainskt drönarangrepp. Ryssland har genomför drönarattacker mot Ukraina nästan dagligen i hopp om att trötta ut det ukrainska luftförsvaret. Videor på sociala medier uppges visa flertalet stora explosioner i Millerevo. Omni 241224. How Vladimir Putin Secretly Travels: World’s Richest President. Step into the mysterious and luxurious world of Putin, often called the World’s Richest President. This video uncovers how he travels secrecy, using state-of-the-art cars, opulent yachts, and aircraft. Explore the lifestyle of this powerful leader, blending extreme security with billionaire luxury. Don’t miss this exclusive look into the life of Russia’s enigmatic figure in this Putin documentary. You tube 21:37 241224. "Massiv" rysk attack mot Ukrainas infrastruktur. Ryssland attackerar den ukrainska storstaden Charkiv och flera andra städer på juldagsmorgonen, däribland Dnipro, Krementjug och Kryvyj Rih. Det rapporterar Kyiv Independent. I Charkiv har åtminstone sju explosioner inträffat och minst sex personer har skadats, uppger lokalpolitiker på Telegram. "Charkiv är under massiv robotbeskjutning," skriver borgmästaren Ihor Teretjov. På Facebook uppger Ukrainas energiminister Herman Halusjtjenko att de "massiva" attackerna riktas mot landets energisektor. "Så snart säkerhetsläget tillåts kommer kraftbolagen att specificera skadorna," skriver han. Landets största privata energibolag DTEK informerar om stora materiella skador efter nattens anfall, som man beskriver som "en massterroristattack". Charkiv är bland de hårdast drabbade städerna. Nödstopp av elnätet har genomförts i flera regioner- Omni 241225. Zelenskyjs julhälsning: Vill se julstjärnor, inte robotar. I ett tal önskar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj alla invånare en god jul, trots omständigheterna. I jultalet säger Zelenskyj att Rysslands "mening med livet" verkar vara att orsaka död och lidande. Allt ukrainarna behöver är att få leva fridfullt i sitt eget land, fortsätter han. "Att få se solen, vår himmel och i den en julstjärna, inte iranska Shaheds och ryska robotar." Han ber också en bön för alla på slagfältet, för ukrainare på flykt och för dem som har förlorat livet när de försvarat Ukraina. "Men ändå, trots alla svårigheter som fienden har orsakat, har de misslyckats med att ta eller förstöra det som betyder mest: våra hjärtan, ljuset inom oss, vår tro på godhet och barmhärtighet, och mänskligheten som lever i var och en av oss." Det är den andra gången som Ukraina firar jul den 24 december.
Omni 241225. Putin har ringt presidenten: "Känner djupt med offren." Vladimir Putin har uttryckt sina sympatier med Azerbajdzjans president Ilham Aliyev i ett telefonsamtal efter att ett azeriskt flygplan störtat i Kazakstan. Det uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, enligt Reuters. Ilham Aliyev befann sig i St Petersburg för ett möte, men tvingades omedelbart lämna staden efter kraschen. "Vi känner djupt med dem som förlorade sina anhöriga och vänner i denna flygkrasch och önskar en snabb återhämtning till alla som lyckades överleva." Ett 70-tal personer befann sig ombord och minst 28 människor uppges ha överlevt. Planet skulle ha landat i Ryssland. En talesperson för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia säger att preliminär information tyder på att piloten valt att omdirigera till Aktau i Kazakstan efter en fågelkollision, enligt AP. Det rör sig om ett Embraer-plan. Stora GPS-störningar före kraschen - tidigare har Ryssland beskyllts. Det är okänt varför planet kraschade.
Omni 241225. Kommentar: Putin känner ingenting för offren i Ukraina. Rysk ägare misstänker terror efter fartygsexplosion. På tisdagen inträffade en explosion på ett ryskt fraktfartyg i Medelhavet, vilket ledde till att fartyget sjönk. Nu uppger fartygets ägarbolag, som är direkt kopplat till ryska försvarsdepartementet, att det utsatts för en terroristattack, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyrån RIA. På tisdagen inträffade en explosion på det ryska fraktfartyget Ursa Major mellan Spanien och Algeriet. Två besättningsmän saknas fortfarande efter insatsen där 14 personer kunde räddas och föras till Spanien. I ett uttalande på onsdagen uppger fartygets ryska ägarbolag Oboronlogistika, som är direkt underställt ryska försvarsdepartementet, att fartyget ska ha utsatts för en terroristattack. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyrån RIA . Enligt uppgifter som publicerades på tisdagen ska olyckan, enligt vittnen på fartyget, utlösts av en explosion i maskinrummet på Ursa Major. Data från söktjänster som följer sjötrafik uppger att fartyget lämnade Sankt Petersburg 11 december och beräknades ankomma slutmålet Vladivostok i slutet av januari. Den senaste positionen från fartyget som då befann sig mellan Spanien och Algeriet noterades vid 23-tiden på måndagskvällen. Enligt Reuters uppger spanska sjöräddningen att ett nödanrop från fartyget fångades upp på måndagen, vilket ledde till att en räddningsinsats med helikopter och fartyg genomfördes. Sjöräddningen uppger också att ett ryskt krigsfartyg senare anslöt för att leda räddningsinsatsen. Fraktfartyget Ursa Major var sedan tidigare under sanktioner från USA för dess ägarbolags koppling till Rysslands militär och frakter kopplat till kriget i Ukraina, rapporterar BBC. Även ägarbolaget Oboronlogistika är satt under sanktioner från USA, EU och Storbritannien.
svt 241225. Finland utreder ny bruten elförbindelse i Östersjön. Elkabeln Estlink 2 mellan Finland och Estland har drabbats av ett avbrott och finska myndigheter utreder händelsen, skriver den finske statsministern Petteri Orpo på X. Förbindelsen bröts vid 12.30-tiden på onsdagseftermiddagen, rapporterar Helsingin Sanomat och hänvisar till nätoperatören Fingrid. Estlink 2 beskrivs som en viktig förbindelse för elöverföringen mellan Finland och Baltikum. "Än så länge finns det ingen information om problemet ligger i elkabeln eller transformatorstationen. Om ett par timmar är vi klokare," säger Fingrids kontrollrumschef Arto Pahkin till tidningen. I november skadades två undervattenskablar i Östersjön efter ett misstänkt sabotage. En av dem låg mellan Sverige och Litauen. I det fallet finns misstankar mot det kinesiska fartyget Yi Peng 3. Kabeln är 170 kilometer lång. Bortfallet av förbindelsen påverkar inte Finlands elförsörjning.
Omni 241225.
Omni 241225. Kreml: Förhindrat flera försök att döda ryska toppar. Den ryska säkerhetstjänsten FSB uppger att man förhindrat försök som Ukrainas säkerhetstjänst planerat mot högt uppsatta ryska officerare och deras familjer, rapporterar Reuters. Planen var att de skulle genomföras med bomber förklädda som powerbanks eller dokumentmappar. "Fyra ryska medborgare som var inblandade i förberedelserna av dessa attacker har gripits," säger FSB. Ukraina har ännu inte kommenterat händelsen. Den 17 december detonerade en bomb utanför general Igor Kirillovs hem. En källa från Ukrainas säkerhetstjänst bekräftar för nyhetsbyrån att man låg bakom attacken. Rysk medborgare rekryterades till den ukrainska underättelsetjänsten. Omni 241226. Svenskarnas starka stöd till Ukraina sticker ut i väst. I ett västeuropeiskt perspektiv sticker svenskarna ut för sitt starka stöd till Ukraina. Det visar en ny opinionsmätning från Yougov som har genomförts i sju länder, rapporterar The Guardian. 50 procent av svenskarna anser att Ukraina ska stöttas militärt tills att de vinner kriget, medan 24 procent tycker att Ukraina ska uppmuntras till fredsförhandlingar. I alla andra länder – Danmark, Storbritannien, Tyskland, Spanien, Frankrike och Italien - anser en lägre andel att stödet ska fortsätta så länge som det krävs. Närmast är Danmark på 40 procent. Sverige toppar även listan när invånarna frågas om det egna landets stöd till Ukraina borde minska eller öka. 29 procent av svenskarna anser att stödet borde öka (högst av alla länder), medan 15 procent anser att det borde minska (lägst av alla). Samtidigt visar mätningen att intresset av att stå vid Ukrainas sida "till de vinner" har minskat avsevärt i alla länder, medan stödet för en framförhandlad lösning har ökat i samtliga. Kritiskt läge för Ukraina med tanke på att Trump snart tillträder. Omni 241226. Putin: Inget nytt gasavtal med Ukraina. Ett femårigt avtal om att skeppa gas till Europa genom Ukraina löper ut vid årsskiftet och kommer inte att förnyas. Det beskedet gav Vladimir Putin i en tv-sänd presskonferens på torsdagen, enligt Reuters. "Det finns inget avtal och det är omöjligt att nå i mål på 3-4 dagar," säger presidenten och lägger skulden på Ukraina. Rysslands export av fossilgas till Europa har rasat sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Under 2023 skeppades 15 miljarder kubikmeter gas till regionen, blott 8 procent av de volymer som syntes på toppen under 2018 och 2019. I dagsläget exporterar Ryssland gas genom sin transsibiriska ledning via Ukraina till Slovakien, Tjeckien och Österrike. Putin upprepade besked om att Ryssland kan exportera gas via pipeline i Polen. Omni 241226. Ryssland utesluter inte nya kärnvapentester. Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov utesluter inte att landet kan komma att genomföra nya kärnvapentester. I en intervju med ryska Kommersant anklagar han USA och tillträdande presidenten Donald Trump för att vara fientligt inställda till Ryssland. Ryabkov säger att det inte finns några undantag när det kommer till ryska åtgärder för att "säkerställa säkerheten". 2020 rapporterade Washington Post att Trump och hans administration förde samtal om kärnvapentester. Sedan Sovjetunionens fall har landet inte testat kärnvapen. Senast USA genomförde ett kärnvapentest var 1992. Omni 241227. Drönare flög i Natolandet Rumäniens luftrum. Sent på torsdagskvällen flög vad som tros vara en drönare in i Rumäniens luftrum, upp till sex kilometer in i landet. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från landets försvarsdepartement. Befolkningen i staden Tulcea uppmanades ta skydd och landets försvarsmakt förberedde stridsflygplanen innan det lilla flygande objektet försvann från radarn. Händelsen har inte påverkat rumänskt territorium, enligt militären. Natolandet och EU-medlemmen Rumänien har flera gånger haft ryska drönarfragment på sitt territorium. Ryska drönare har tidigare upptäckts i rumänskt luftrum. Drönaren upptäcktes vid 19.04 lokal tid och försvann vid 19.09. Varningen till befolkningen drogs tillbaka snabbt. Omni 241227. Nordkoreansk soldat död - togs tillfånga av Ukraina. En skadad soldat från Nordkorea som stred för Ryssland tillfångatogs av ukrainska styrkor, uppgav den sydkoreanska underrättelsetjänsten NIS under fredagen. Senare på morgonen meddelade NIS att han dött av sina skador. Det var första gången som en nordkoreansk soldat tillfångatogs sedan landet skickade tusentals soldater till Ryssland för att strida. Både Ukraina och Sydkorea uppger att tusentals nordkoreanska soldater dödats eller skadats i Ryssland. Sydkoreas underrättelsetjänst informerades av en annan underrättelsetjänst. Soldaten dog av sina skador. Omni 241227. Putin: Slovakien vill vara värd för fredssamtal. Slovakiens premiärminister Robert Fico har föreslagit för Vladimir Putin att fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina kan anordnas i landet, rapporterar Reuters. Den slovakiske ledaren, som är en uttalad motståndare till EU:s militära stöd till Ukraina, besökte nyligen Ryssland. I ett uttalande påstår Putin att Kreml kan tänka sig fredssamtal där. "Vi är inte emot, om det skulle bli så. Varför inte? Slovakien har intagit en neutral position," säger Putin enligt nyhetsbyrån. Den ryske presidenten har tidigare sagt att Ryssland vill se förhandlingar, men betonat att landet kommer att nå alla sina mål i Ukraina. Zelenskyj har flera gånger kritiserat Slovakien.
Omni 241227. Zelenskyj: Ukraina skickar mat till Syrien. Ukraina har för första gången skickat livsmedel till Syrien, meddelar president Volodymyr Zelenskyj. Ukraina, som exporterar bland annat vete och majs till länder i Mellanöstern, skickar vetemjöl som ska kunna nå runt 167 000 personer de kommande veckorna. "Vi önskar Syrien och dess befolkning trygghet, stabilitet och återhämtning," skriver han på X. Efter att Bashar al-Assad, nära allierad med Ryssland, störtats har Ukraina öppnat för att återställa relationen till Syrien. Den ukrainska exporten av spannmål och oljeväxter påverkades kraftigt av den ryska invasionen, men i dag transporteras stora mängder från hamnen Odesa. Omni 241227. Massiva nordkoreanska förluster i ryska Kursk. Över tusen nordkoreanska soldater som strider för Ryssland har dödats eller skadats i den ryska regionen Kursk bara den senaste veckan. Det uppger Vita husets talesperson John Kirby enligt Reuters. Siffran är betydligt högre än tidigare underrättelsebaserade uppskattningar från USA. "Det är uppenbart att ryska och nordkoreanska befälhavare ser de här soldaterna som förbrukningsvaror och skickar ut dem på hopplösa anfall mot Ukrainas försvar," säger Kirby. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav i veckan att över 3 000 nordkoreanska soldater har dödats eller skadats i Kursk, medan sydkoreanska beräkningar säger att det rör sig om 1 100 - var tionde nordkoreansk soldat som tros ha skickats till fronten, enligt TT. Omni 241227. USA riktar sanktioner mot georgisk maktspelare. USA utfärdar sanktioner mot Georgiens före detta premiärminister, miljardären Bidzina Ivanisjvili. Syftet är att hindra honom från att "underminera landets demokratiska framtid till förmån för Ryssland", rapporterar AFP. Alla hans tillgångar i USA blockeras. Ivanishvili grundade partiet Georgisk dröm som vann det ifrågasatta parlamentsvalet i oktober. I dag har han inget politiskt ämbete, men anses utöva makt bakom kulisserna. "Vi fördömer starkt Georgisk dröms handlande under Ivanisjvilis ledarskap, inklusive den pågående våldsamma repressionen mot medborgare, demonstranter, journalister, människorättsaktivister och oppositionella," säger USA:s utrikesminister Antony Blinken enligt Georgia Today. Har "eroderat de demokratiska institutionerna", enligt Blinken. Förra månaden frös Georgisk dröm sina samtal för EU-medlemskap till år 2028. Ryssland ockuperar mer än en femtedel av Georgiens territorium. Omni 241227. USA-källor: Ukraina kan snart köras ut ur Kursk. Ukraina riskerar att förlora all den mark man intagit i ryska Kursk inom några månader, uppger amerikanska tjänstemän för Bloomberg. Hittills har man tappat hälften av den mark man intog efter offensiven i augusti. När ryska styrkor - med stöd av nordkoreaner - nu trappat upp motoffensiven riskerar de ukrainska soldaterna att tvingas till reträtt i vår för att inte riskera att omringas, enligt källorna. Detta skulle innebära att Kyiv förlorar ett potentiellt viktigt förhandlingskort i försöken att få tillbaka den mark Ryssland ockuperar i östra och södra Ukraina. Ukraina har inte kommenterat uppgifterna. Armén har brist på soldater och framtiden för USA:s hjälp är osäker. Omni 241227. Ficos nyårshot mot Ukraina: Kan stoppa elen. Slovakiens premiärminister Robert Fico hotar med att införa "ömsesidiga åtgärder" mot Ukraina om rysk gas till Slovakien stoppas. I ett uttalande på sociala medier säger han att en motåtgärd skulle kunna vara att stoppa elförsörjning till Ukraina efter nyårsskiftet. Uttalandet kommer bara några dagar innan ett gasavtal mellan Ukraina och Ryssland går ut. Regeringen i Kyiv har vägrat förnya avtalet samtidigt som Slovakien värnar om att bevara leveranserna via Ukraina. Om inte rysk gas levereras genom Ukraina kommer det att få konsekvenser för EU, menar Fico. Fico besökte nyligen Moskva för att träffa Putin.
Omni 241228. Kommentar: Fico är inte neutral utan står på Putins sida. Ledare: "Så kan den ryska skuggflottan stoppas." Kabelbrotten i Östersjön står i fokus på lördagens ledarsidor. Dagens Nyheter skriver att det inte är någon vågad gissning att anta att de senaste månadernas fall inte är några misstag - eller att Moskva lurar någonstans i bakgrunden. "Det ryska hybridkriget mot väst är väl belagt. Det handlar om att sprida desinformation, men också om fysisk skadegörelse. Inte minst i form av attacker mot kritisk infrastruktur", skriver ledarsidan. Sydsvenskan skriver att Östersjön behöver en utökad Natonärvaro för att stärka försvaret mot misstänkt rysk hybridkrigföring. "Med god samarbetsförmåga i Europa kan den ryska skuggflottan stoppas från att skapa mer och ännu värre förstörelse, antingen den sker genom förutsebara olyckor eller med illasinnad avsikt," skriver tidningen.
Omni 241228. Hundratals hemliga häkten har byggts över hela Kina. Kina har byggt eller byggt ut över 200 specialiserade häkten över hela landet som bland annat används för att förhöra människor som är misstänkta för korruption. CNN har gjort en stor granskning som visar att president Xi Jinping de senaste åren "institutionaliserat" tillslag mot illojala och oliktänkande. I de nya häktena kan fångar hållas kvar i upp till sex månader utan att träffa varken advokater eller familjemedlemmar. En advokat som företrätt flera korruptionsanklagade personer uppger att många vittnar om övergrepp, hot och framtvingade erkännanden. "De flesta ger efter för pressen och plågorna," säger den anonyme advokaten. De nya häktena används inte bara för partimedlemmar utan alla med "offentlig makt." Omni 241228. FSB: Ukraina försökte döda officer med bomb i Moskva. Den ryska underrättelsetjänsten FSB uppger att de förhindrat ett lönnmord på en högt uppsatt rysk officer samt en prorysk militärbloggare, rapporterar Reuters. FSB anklagar Ukraina och menar att en rysk medborgare haft kontakt med en person inom det ukrainska försvarets underrättelsetjänst, GUR. Den ryske medborgaren ska ha fått instruktioner om att hämta en bomb gömd i en bärbar högtalare på ett gömställe i Moskva. FSB har varken namngivit officeren eller bloggaren och Ukraina har inte kommenterat uttalandet. Tidigare i december dödades den ryske generalen Igor Kirillov av Ukrainas underrättelsetjänst. Ukraina har sagt att mord på rysk mark är legitima på grund av Rysslands krigföring. FSB-agenter genomförde spaningsverksamhet. Omni 241228. Storbritannien: Ryssland har bytt taktik i Ukraina. Ryssland har enligt det brittiska försvarsdepartementet bytt taktik i sina flygräder mot Ukraina. "Sedan augusti 2024 är det troligt att Ryssland har valt att ta tid för att bygga upp sina vapenlager mellan angreppen och sedan genomföra större, men färre attacker," skriver myndigheten i ett inlägg på X. Tidigare genomförde Ryssland mindre och mer frekventa attacker. Försvarsdepartementet skriver att Ryssland fortfarande har kapaciteten att genomföra sådana attacker snabbt och utan förvarning. Omni 241228. Presidenten snubblande nära seger i första rundan. Med så gott som alla röster räknade i det kroatiska presidentvalet är sittande presidenten Zoran Milanovic den tydliga vinnaren med 49,2 procent av rösterna. Främste utmanaren Dragan Primorac samlar bara 19,4 procent, skriver AFP. Resultatet innebär att Milanovic inte lyckas vinna valet redan i första rundan. För att lyckas med det hade han behövt mer än 50 procent av väljarstödet. Milanovic tillhör det socialdemokratiska oppositionspartiet men kallas ibland för "Kroatiens Trump", då han för en populistisk och nationalistisk politik.
Omni 241229. Kraftig ökning av åtal mot ryska krigsvägrare i år. 2024 väckte ryska militärdomstolar dubbelt så många åtal mot krigsvägrare som i fjol: 10 308 jämfört med 5 571. Detta enligt siffror som oberoende exilryska Mediazona samlat in. Sedan den fullskaliga invasionen inleddes har nästan 16 000 åtal väckts. Det absolut vanligaste är olovlig frånvaro - 14 182 fall, där 12 460 resulterade i fällande domar. Övriga åtal gäller desertering och ordervägran. Upp till tio års fängelse finns i straffskalan, men många soldater får i stället villkorlig dom så att de kan skickas tillbaka till fronten. I juli delades rekordmånga 900 domar ut.
Omni 241228. Ryssland varnar Danmark för F-16-leveranser till Ukraina. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov riktar skarp kritik mot Danmark och dess beslut att leverera F-16-stridsflygplan till Ukraina. I ett nytt uttalande varnar han för att Ryssland kommer att vidta "lämpliga åtgärder" som svar på Danmarks militära stöd. I en intervju med den ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novosti beskriver Lavrov Danmark som en av de främsta bidragsgivarna till Ukrainas militära kapacitet. Han pekar på landets leveranser av vapen och deltagande i utbildningen av ukrainska soldater. Det skriver danska BT. "Danmark och dess allierade provocerar fram en eskalering av konflikten genom att ge massivt militärt stöd till de ukrainska nazisterna," säger Lavrov och hänvisar till rysk propaganda som beskriver den ukrainska regeringen på detta sätt. Lavrov menar att alla västerländska vapen som levereras till Ukraina är "legitima mål" och hävdar att de förstörs effektivt av den ryska militären. Danmark har hittills levererat åtta av de totalt 19 F-16-stridsflygplan som landet har lovat Ukraina. De första fyra anlände i augusti och ytterligare fyra i december. Danmark spelar en nyckelroll i utbildningen av ukrainska piloter som ska lära sig flyga F-16. Tillsammans med Nederländerna leder Danmark den internationella träningskoalitionen. Utbildningen startade på Flyvestation Skrydstrup i sensommaren 2023. Lavrov specificerade inte vilka "militära och tekniska åtgärder" Ryssland kan tänkas vidta som svar på Danmarks stöd. Men uttalandet understryker de ökade spänningarna mellan Ryssland och väst, där Danmark blivit en central aktör i det militära stödet till Ukraina. Medan Ryssland fortsätter sina hot om eskalering, står Danmark fast vid sitt stöd för Ukraina, både genom leveranser av vapen och utbildning av sina soldater. msn 241229. Demonstranter samlas i Tbilisi inför presidentskiftet. Tusentals demonstranter har samlats utanför parlamentsbyggnaden i Georgiens huvudstad Tbilisi i väntan på ett tal av president Salome Zurabishvili, inför att den omtvistade tillträdande presidenten Mikheil Kavelashvili ska sväras in, rapporterar AFP. Nyhetsbyråns reporter vittnar om att demonstranter viftar med EU-flaggor och skanderar "Georgien". Kavelashvili och hans ytterhögerparti Georgisk dröm har anklagats för att ha riggat presidentvalet i oktober. Den sittande presidenten Salome Zurabishvili har sagt att hon inte kommer att kliva åt sidan, utan har i stället krävt att presidentvalet görs om. Demonstranter har kantat gatorna över hela landet under stor del av året, där motståndare till Georgisk dröm anklagat partiet för att driva Tbilisi närmare Moskva än EU. Salome Zurabishvili har uppmanat anhängare att samlas utanför parlamentsbyggnaden.
Demonstrant: Är här med hela min familj för att vrida vårt lilla land ur klorna på det ryska imperiet. Zurabishvili har blivit en frontfigur i kampen för demokrati och Georgiens ambitioner att komma närmare EU.
Omni 241229. Natotopp: Måste vara redo för större hybridattack. Det finns en risk för att Ryssland genomför större hybridattacker mot väst och Nato måste då veta hur alliansen ska svara. Det säger Natotoppen James Appathurai i en intervju med Sky News. Appathurai, som jobbar med hybrid- och cyberfrågor, säger att antalet misstänkta ryska hybridattacker har nått nivåer som hade varit oacceptabla för fem år sedan. Trots att Ryssland nekat till anklagelserna har väst pekat ut landet som ansvarigt för flera sabotage, cyberattacker och mord. James Appathurai varnar för att kommande hybridattacker riskerar att bli större och dödligare. "Då vill vi inte vara i en situation där vi inte har tänkt igenom vad vi gör härnäst," säger han. Natotoppen räknar till närmare 100 hybridattacker sedan den ryska invasionen 2022. Omni 241229. Ryska medier blockerade på Telegram i Sverige. Ryska statsmedier har blockerats på Telegram i flera europeiska länder, rapporterar danska TV2. Även i Sverige möts den som försöker besöka mediernas Telegramkanaler av ett felmeddelande. Enligt meddelandet kan kanalerna inte visas eftersom de bryter mot lokala lagar. Mediernas hemsidor går fortfarande att nå som vanligt. Bland de ryska medier som stoppats finns nyhetsbyrån Ria, tv-kanalerna Rossija 1, Pervyj Kanal och NTV samt tidningarna Izvestija och Rossijskaja Gazeta. Enligt The Guardian finns en liknande blockering även i Frankrike, Belgien, Polen, Grekland och Italien. Moskva har kallat händelsen censur och lovar att svara. Oklart exakt när blockeringen trätt i kraft Varken EU eller Telegram har kommenterat. Omni 241230. Rundar sanktioner och smugglar lyxbilar till Ryssland. Trots EU:s sanktioner mot Ryssland fortsätter smugglare att importera lyxbilar från Europa, skriver Financial Times. Åtminstone fem ryska företag erbjuder smuggling av bilar, som nu sker via längre och dyrare rutter, bland annat genom Turkiet och Georgien - något en anonym säljare bekräftar. FT har bland annat spårat en svart Mercedes-Benz S350 som såldes i januari 2024 till ett hyttföretag från Kirgizistan av den tyska bilhandlaren Kessler & Haag. I mars registrerade ett taxibolag i Moskva fordonet. "Vi har en köpare, en betalare, en exportör, han har exportdokument. Vad ska vi göra mer?" säger Artur Kessler, en representant för Kessler & Haag, till FT. 2022 införde EU ett fjärde sanktionspaket mot Ryssland, förbjöd export av vissa lyxvaror till Ryssland och skärpte restriktionerna i juli från Belarus. Smugglar fortfarande via Belarus men i mindre utsträckning. Smugglar även lyxväskor. Omni 241230. Ukraina: Har tagit emot 450 miljarder i stöd 2024. Ukraina har tagit emot över 41 miljarder dollar i internationellt stöd under 2024, säger landets finansminister Serhii Marchenko enligt Kyiv Independent. "Detta gjorde det möjligt för oss att fullständigt finansiera pensioner, löner för skol- och sjukvårdsanställda samt hela det sociala-humanitära systemet." 41 miljarder dollar motsvarar över 450 miljarder svenska kronor. Pengarna har också möjliggjort stora försvarsutgifter för Ukraina. Ministerns uttalande via Ukrainas statliga nyhetsbyrå. Marchenko uppgav tidigare i vinter att Ukrainas resurser räcker till mitten av 2025. Omni 241230. Hundratals släppta i ukrainsk-rysk fångutväxling. Drygt 300 krigsfångar har släppts i en ukrainsk-rysk fångutväxling, rapporterar BBC. Det är resultatet av förhandlingar som letts av Förenade arabemiraten, uppger ryska försvarsdepartementet. Enligt Zelenskyj inkluderar de 189 ukrainare som återvänt hem, soldater som försvarat stålverket Azovstal i Mariupol samt kärnkraftverket i Chernobyl. Även civila finns bland de släppta. "Vi arbetar för att befria alla från ryskt fångenskap. Det här är vårt mål. Vi glömmer inte någon," skriver den ukrainske presidenten på X. Frun till en av de släppta: "Så många känslor." Omni 241230. Ukrainska soldater vägrar ge sig: "Fredsavtal är bara en tillfällig lösning." Ryssarna anfaller nu staden Kurachove i östra Donetskregionen från tre olika riktningar, skriver BBC. På plats kämpar den ukrainska enheten Den svarta flocken som består av frivilliga som rekryterats till Ukrainas armé. Efter tre år av krig försöker de förbereda sig mentalt på många år till vid frontlinjen. "Förhandlingar skulle bara stoppa kriget tillfälligt. Kriget skulle återvända om ett eller två år. Jag är redo att fortsätta strida. Att bli dödad är bara en yrkesrisk," säger kocken Serhij. Enheten tillbringar varannan vecka vid fronten och varannan med att vila och träna. På ett iskallt vinterfält övar de på rutinerna för att avfyra sina granatkastare. Konstnären Davyd medger motvilligt att det just nu verkar som att Ukraina kommer att förlora slaget. "Om man inte försöker kommer man med säkerhet att förlora. Åtminstone kommer jag att dö medan jag försöker vinna," säger han. "Trump kan antingen vara väldigt bra eller väldigt dålig för Ukraina." Omni 241230. Expert om kabelbrotten: Sverige handlingsförlamat. Kabelbrotten i Östersjön visar på Finlands och Sveriges olika krishanteringskulturer - Finland visar beslutsamhet, medan Sverige framstår som handlingsförlamat. Det säger Tormod Heier, professor i militär strategi och operationer vid försvarshögskolan i Oslo, till TT. Finland bordade fartyget Eagle S dagen efter kabelbrottet, medan svenska myndigheter tog en månad på sig att gå ombord på Yi Peng 3 - utan att polisen nämnde det vid namn, fortsätter han. Där Finland inger respekt och talar maktens språk - det enda Ryssland förstår - har Sverige i stället en tendens att undvika konfrontation, säger Heier. "Sverige gömmer sig bakom liberala rättsprinciper där saker måste undersökas grundligt. Det är en annan form av krishantering där det går mycket långsammare." Omni 241230. USA: Kina har hackat finansdepartementet. Kina anklagas för att ha orkestrerat en cyberattack mot USA:s finansdepartement tidigare i december, rapporterar AP. Enligt en talesperson på departementet kom statsfinansierade kinesiska hackare åt flera arbetsstationer samt ett antal icke hemliga dokument. Angriparna använde cybersäkerhetstjänsten Beyond Trust för att fjärrstyra departementets datorer och komma åt dokumenten. Det finns inget som talar för att hackarna fortfarande har tillgång till departementets system. Departementet ger inga detaljer om innehållet i de hackade dokumenten. Omni 241230. Uppgifter: Ukrainsk drönare orsakade brand i Ryssland. En ukrainsk drönarattack har orsakat en brand vid en oljedepå i västra Ryssland, uppger regionen Smolensk guvernör Vasilij Anokhin enligt AFP. Enligt honom kunde det ryska luftförsvaret skjuta ned stora delar av drönarangreppet. Enligt ryska försvarsministeriet avfyrade Ukraina minst 68 drönare mot Ryssland under natten mot tisdag. Tio av dessa ska ha förstörts över Smolensk. Ukraina, som sällan kommenterar attacker mot Ryssland, har inte uttalat sig. Ukraina riktar återkommande attacker mot ryska gränsregioner. Omni 241231. Kim Jong-Un önskar Putin gott nytt år - och seger. Den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-Un har skickat en nyårshälsning till Vladimir Putin och det ryska folket, rapporterar Reuters och hänvisar till statligt kontrollerade medier i Nordkorea. Diktatorn hoppas att 2025 ska bjuda på nya bilaterala förbindelser mellan länderna som utökat sitt samarbete i år. Kim Jong-Un uppger att han vill se att Ryssland uppnår "en stor seger" i kriget. Han nämner inte Ukraina specifikt men skriver att han hoppas att den ryska armén "besegrar nynazismen". Nordkorea har i år skickat soldater till Ryssland för att strida mot Ukraina. Kim Jong-Un till Putin: "Käraste vän." 2025 kan bli året då Nordkorea tar första stegen mot turism. Diktatorn vill stärka banden till Ryssland ytterligare. Omni 241231. Svaret från Kina: "Vi har inte undanhållit något." Kina har redan delat med sig av information om covid-19 och smittans ursprung. Det svaret ger utrikesdepartementets talesperson Mao Ning Världshälsoorganisationen WHO som krävt fler svar om utbrottet i Wuhan, enligt AFP. "Utan att undanhålla något delade vi med oss av vår erfarenhet av förebyggande, kontroll och behandling," säger hon och understryker att det var "ett enormt bidrag" till pandemibekämpningen i världen. I dag, den 31 december, är det fem år sedan covid-19 började spridas i den kinesiska staden Wuhan. WHO har upprepade gånger kritiserat kinesiska myndigheter för bristande transparens och samarbete. Hypotesen är att viruset överfördes från djur till människa. WHO vill ha data för att bättre förstå var covid-19 kommer ifrån. USA och andra länder i väst har anklagat Kina för att undanhålla information. Forskare menar att det är "ställt bortom allt tvivel" att smittan spreds från djur. Teorin om att en labbläcka ligger bakom, som först avfärdades som en konspirationsteori, har stöttats av vissa forskare. Omni 241231. Hemliga dokument: Ryssland rustade för krig i öst. Hemliga filer från 2013 och 2014 visar att Ryssland och landets militär förberedde sig på flera olika scenarier i ett potentiellt krig med Japan och Sydkorea, rapporterar Financial Times. Tidningen har fått åtkomst till 29 hemliga ryska militärfiler som bland annat innehåller information om hur ryska styrkor utbildades inför ett potentiellt krig vid landets östra flank. De ses fortfarande som relevanta för rysk strategi, enligt FT. I planerna finns omkring 160 mål, både militära och civila, som Ryssland skulle kunna attackera. 13 kraftverk, varav ett kärnkraftverk, fanns med över måltavlor i Japan. Rysslands östra flank pekas ut som sårbart i ett potentiellt krig med USA och dess allierade. Asien har blivit centralt för Putins strategi att fullfölja krigföringen i Ukraina. Omni 241231. Inga pengar till fångar som ansluter till försvaret. Ryska fångar som ansluter till militären kommer inte längre att få betalt, rapporterar ryska Kommersant. Putins regering har ändrat lagen som tidigare innebar att fängelsedömda ryssar kunde få en engångsbetalning om de anslöt till armén för att strida mot Ukraina. Den ryske premiärministern Michail Misjustin skrev under lagändringen tidigare i veckan och den kommer att träda i kraft efter nyårsskiftet. Sedan 2023 har fångar möjlighet att slippa fängelse genom att tjänstgöra i försvarsmakten. De nya ändringarna träder i kraft imorgon. Benådade fångar som strider i Ukraina begår nya brott när de återvänder till Ryssland. Tiotusentals fångar har släppts för att strida i Ukraina. Omni 241231. Ryssland tog 4 000 kvadratkilometer från Ukraina 2024. (En större yta än Gotland.) Ryssland avancerade nästan 4 000 kvadratkilometer in i Ukraina under 2024. Det rapporterar AFP som gjort beräkningen med hjälp av data från Institute for the study of war, ISW. Större delen av framgångarna gjordes under hösten, men takten har därefter åter trappats ned i december. Trots det är takten fortfarande fyra gånger så hög som vid samma period förra året. Samtidigt kontrollerar Ukraina fortfarande 482 kvadratkilometer av ryska Kursk. Omni 241231. Rysslands gasleveranser till Europa stoppas. I dag är sista dagen som rysk gas levereras till Europa via Ukraina. Imorgon, den 1 januari, löper gasavtalet mellan Ryssland och Ukraina ut efter fem år. Det stoppade gasflödet är en förlust för Ryssland som en gång i tiden hade stor makt över den europeiska gasmarknaden, skriver nyhetsbyrån Reuters. De få återstående länder som är beroende av rysk gas, exempelvis Slovakien och Österrike, har ordnat med alternativa leveranser. Marknadspåverkan lär bli liten, men skiftet har en stor geopolitisk betydelse, skriver nyhetsbyrån. Gazprom gick med förlust 2023 - första gången sedan 1999. Österrike, Ungern och Slovakien är fortfarande beroende av rysk gas. Norge, USA och Qatar har blivit populära gasleverantörer i Europa efter ryska invasionen. Slovakien och Ukraina har bråkat om gasavtalet.
Omni 241231. Putin nyårstalar: "Allt kommer att bli bra." President Vladimir Putin tycker att ryssarna ska vara stolta över vad landet åstadkommit under 2000-talet. "Nu, vid tröskeln till ett nytt år, tänker vi på framtiden. Vi är säkra på att allt kommer att bli bra. Vi kommer bara att gå framåt," säger Putin under sitt nyårstal på tisdagen enligt Reuters. I dag är det exakt 25 år sedan Putin tog över makten efter Boris Jeltsin, som avgick på nyårsafton 1999. I samband med detta uppmanade Jeltsin sin efterträdare att "ta hand om Ryssland", vilket den ryske sittande presidenten menar att han lyckats bra med. "Jag har inte bara tagit hand om, utan jag anser att vi har tagit ett steg tillbaka från avgrundens rand," sa Putin i samband med en presskonferens tidigare i december enligt Washington Post. Putin: "Jag har gjort allt för att Ryssland ska kunna vara en oberoende och självständig stat." Den ryske presidenten hyllade också de ryska soldaterna som strider i kriget i Ukraina.
Omni 241231. Zelenskyj beslutsam: "Må 2025 bli Ukrainas år." Nästa år (2025) kommer Ukraina att behöva kämpa för att stärka sin position både militärt och inför eventuella fredssamtal, konstaterar president Zelenskyj i sitt nyårstal. "Må 2025 bli Ukrainas år," säger han. I ett inlägg på X skriver Zelenskyj samtidigt att 2024 har varit en seger i sig eftersom Ukraina fortfarande är självständigt. "Vi ukrainare vet vad det innebär att kämpa för varje dag och varje år av frihet," skriver han. De hoppfulla tongångarna till trots har Ukraina haft ett tufft år på slagfältet, och fortsatt förlora mark till de framryckande ryska trupperna i nordöstra Charkiv och östra Donetsk, skriver Kyiv Independent. Omni 250101. Ryssland har vridit av gaskranen till Europa. Ryssland har stoppat leveranserna av gas till Europa via Ukraina, uppger det statliga gasbolaget Gazprom enligt Reuters. Kranarna ska ha stängts av vid 6.00 på onsdagsmorgonen, svensk tid. "Gazprom berövas den tekniska och juridiska förmågan att leverera gas genom Ukraina," skriver bolaget på Telegram. Ett femårigt avtal som lät Ryssland exportera sin gas via ledningar i Ukraina löpte ut vid årsskiftet. Ryssland kan fortfarande exportera gas via ledningar på Svarta havets botten. Gazprom menar att det är Ukrainas fel att avtalet inte förnyats. Avtalet löpte ut utan att förnyas.
Omni 250101. Drönare avbröt nyår i Kyiv: "Till skyddsrummen." Ryssland attackerade Ukrainas huvudstad Kyiv med drönare under nyårsnatten, uppger stadens guvernör Vitalij Klytjko på Telegram. "Luftförsvarsstyrkorna är aktiverade. Ta er till skyddsrummen!" skriver Klytjko. Minst en person ska ha dödats i attacken och ytterligare sex skadats. "Även på nyår bryr sig Ryssland bara om att skada Ukraina," skriver president Vladimir Zelenskyj på Telegram. Ryssland har inte kommenterat attacken. Militären uppger att man skjutit ned 63 av 111 drönare. Omni 250101. Analys: Putin har satsat allt - nu ställs det på prov. Bakom Vladimir Putins fasad döljer sig bräcklighet, skriver Moscow Times i en osignerad analys som summerar den ryske presidentens senaste år. Den exilryska tydningen anser att Putin hade ett tufft 2024 trots vissa landvinningar i Ukraina. Kreml pressades av en terrorattack i Moskva, al-Assadregimens fall i Syrien, och den ukrainska invasionen i Kursk. 2025 blir ett test för Kreml, skriver CNN:s Nathan Hodge som särskilt syftar på Donald Trumps comeback i Vita huset. Putin må ha högt självförtroende offentligt men där bakom finns osäkerhet, skriver han. Hodge tror att det kan finnas en oro i Ryssland över att Trump sagt sig vilja se ett slut på kriget mycket snabbt, i en tid då Ryssland ställt om till krigsekonomi och närmat sig Nordkorea och Iran. "Putin har satsat allt på kriget i Ukraina." Alina Poljakova skriver i Foreign Affairs att Putin framstår som ovillig att kompromissa, men att Donald Trump skulle kunna ändra på det. Hon tror att USA kan utnyttja den pressade ryska ekonomin och tvinga landet till förhandlingar genom mer omfattande sanktioner, inte bara mot Kreml utan också länder som handlar med Moskva. "Bara genom maximalt tryck kan den nya administrationen vända dagens malande utmattningskrig till en stabil fred." Omni 250101. Över 1 700 deserterar från en enda brigad - växande problem för Ukraina. Mer än en av tre ukrainska soldater från en brigad som utbildats av Frankrike misstänks ha deserterat, rapporterar TT. Av gruppen med 4 500 soldater har minst 1 700 flytt utan att gå ut i strid. 50 har rymt under utbildningen i Frankrike. Desertering är ett växande problem för den ukrainska armén, och pekas ut som en viktig orsak bakom flera stora förluster. Över 100 000 soldater har åtalats för brottet sedan krigsstarten i februari 2022, skriver Newsweek. De gömmer sig för att slippa bli inkallade: "De skickar dig bara för att dö." 60 000 åtalades för att ha deserterat mellan januari och oktober i fjol - dubbelt så många som 2022 och 2023 sammanlagt. Många deserterar genom att inte komma tillbaka från sina sjukskrivningar. Kan dömas till mellan fem och 12 års fängelse. Omni 250102. Misstänkt förgiftning av Assad i Moskva - rykten om Putins inblandning växer. I december 2024 tvingades Bashar al-Assad, Syriens tidigare diktator, fly sitt hemland efter en blixtoffensiv ledd av rebellgruppen Hayat Tahrir al-Sham. Evakuerad av ryska underrättelseagenter beviljades han och hans familj asyl i Moskva. Men den tillvaro i exil som på ytan verkade trygg har nu skakats av en misstänkt förgiftning, enligt den ryska Telegram-kanalen General SVR. Två dagar innan nyårsafton ska Assad ha insjuknat med andningssvårigheter och kraftig hosta. Tester ska ha visat spår av en giftig substans, rapporterar General SVR enligt som påstår sig bestå av tidigare och nuvarande ryska underrättelsemedlemmar. Ryska myndigheter beordrade att Assad skulle behandlas i hemmet, och hans tillstånd uppges nu vara stabilt. En undersökning har inletts, men ännu saknas konkreta svar på hur giftet nådde honom. Spekulationer om motiv och ansvar har blossat upp. På sociala medier har säkerhetsexperten James Landis frågat om Rysslands president Vladimir Putin kan ligga bakom. "Assad är en börda som orsakat otaliga problem för Putin," skrev han på plattformen X. Även internationella medier som The Sun och Economic Times har rapporterat om de mystiska omständigheterna. Assad lever nu under rysk säkerhetsövervakning, där experter förutspår ett tillbakadraget liv utan politiska ambitioner. Trots detta tros han fortfarande ha tillgång till sin förmögenhet, värderad till över tio miljarder kronor. msn 250103. Expert: Krigströtthet talar för vapenstillestånd i år. Det finns flera faktorer som talar för ett vapenstillestånd i Ukraina i år, enligt två experter DN talat med. Båda sidor saknar en politisk vilja att genomföra ytterligare en mobilisering och dessutom tycks både Ukraina och Ryssland vara krigströtta. "På rysk sida ser man också att ekonomin går trögt och att inflationen ökar ganska kraftigt, det skulle kunna vara ett incitament för att vilja nå ett eldupphör," säger överstelöjtnant Johan Huovinen som är lärare på Försvarshögskolan. Enligt Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert på FOI, beror utvecklingen bland annat på vad Ukraina får för hjälp och på vad landet är villigt att ge upp, eftersom Ryssland känner att man har "vind i seglen". Houvinen: Mycket beror på vad Ukraina får för säkerhetsgarantier. Omni 250104. "Centralafrikanska republiken - Rysslands favoritland i Afrika." Centralafrikanska republiken är ett mönsterland för Ryssland på den afrikanska kontinenten. Stabilitet i utbyte mot guld har varit ledordet för ryssarna som genom Wagnergruppen har säkrat presidenten Touadéras makt och belönats med gruvrättigheter. Nu expanderar det ryska Afrikaprojektet till fler länder. Den 12 november i år anlände 200 ryska "militära instruktörer" i det västafrikanska landet Ekvatorialguinea. Några månader tidigare, den 10 april, skedde samma sak i Niger. I Nigers grannländer Mali och Burkina Faso hade Ryssland sedan tidigare etablerat en militär närvaro. Allt pekar mot samma sak - Ryssland ökar sin närvaro på kontinenten. Men det är Centralafrikanska republiken som är det ryska mönsterlandet i Afrika. Sedan slutet av 2017 har Wagnergruppen, numera Africa Corps, alltmer börjat fungera som en parallellstat. Gruppen har haft vittgående friheter att bryta guld, som man kunnat exportera utan besvärlig inblandning av myndigheter. När Wagnerbossen Jevgenij Prigozjin och flera andra prominenta inom Wagnergruppen dog förra året, i ett förmodat nedskjutet plan, spekulerades det i hur den ryska närvaron i Afrika skulle påverkas. I Centralafrikanska republiken har ledningen i landet sett Prigozjin som en hjälte. I början av december i år avtäcktes en staty av honom i huvudstaden Bangui. Intill står hans högra hand Dmitru Utkin, som också dog i samma plan. Men Prigozjins död ledde inte till någon rysk kollaps. Istället nylanserades Wagner under nytt namn, Africa Corps, och underställdes den ryska regeringen. En hel del andra personaländringar har genomförts och visst har Ukraina svalt en del manskap, men ambitionerna och metoderna finns kvar. Ambitionerna är att tränga ut Väst, särskilt Frankrike, från afrikanska länder och metoderna är erbjuda odemokratiska ledare sitt fulla stöd.
svt 250104. Ryssland: Vi sköt ner Atacms-robotar. Ett stort ukrainskt anfall med drönare och de omtalade Atacms-robotarna har stoppats av ryskt luftvärn, hävdar Rysslands försvar. "Luftförsvarssystemen sköt ned åtta Atacms-robotar och 72 drönare", meddelar militären enligt regimtrogna nyhetsbyråer. Det framgår inte om anfallet orsakade några skador. msn 250104. Små drönare har skapat en kilometerbred "dödszon". I början av kriget i Ukraina sprang soldater fortfarande runt med maskingevär vid fronten, säger soldaten Denys till The Guardian. Men användningen av så kallade FPV-drönare, first person view, har förändrat det och i stället skapat en flera kilometer bred "dödszon" längs frontlinjen. De små drönarna kan färdas i 60 kilometer i timmen och är effektiva även i mörker tack vare värmekameror. Soldaten Dima visar The Guardian ett klipp på hur en drönare svävar i luften innan piloten hittar rätt vinkel att skjuta ifrån. Explosionen följs av ett vitt ljus innan klippet bryts. "Som att vara prickskytt," säger han. Enligt drönarexperten Samuel Bendett, på organisationen Center for Naval Analyses, har drönarna gått från att vara en nyhet 2022 till att i dag utgöra en pusselbit i hela krigstaktiken. "Förmågan att attackera har demokratiserats till ett läge där ingen plats på slagfältet längre är säker," säger han. Omni 250104. Zelenskyj: Har slagit ut en hel bataljon i Kursk. Nästan en hel bataljon av nordkoreanska och ryska soldater har dödats eller skadats i strider i den ryska regionen Kursk under fredagen och lördagen. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sin dagliga uppdatering, enligt Reuters. Bataljonen ska ha utgjorts av ryska fallskärmjägare och nordkoreanska marktrupper. Han säger att det rör sig om ett "betydande antal", utan att utveckla närmare. Nyhetsbyrån skriver att bataljoner kan vara olika stora men att det vanligtvis handlar om flera hundra soldater. Omni 250104, (Antalet soldater i en bataljon varierar mellan 400 och 1 200 man.) Tecken på att ryssarna har bytt taktik - stridsvagnar slås ut i en "ohållbar" takt. Ryssland förlorar stridsvagnar och bepansrade fordon i Ukraina i en takt som "sannolikt blir ohållbart på längre sikt", skriver ISW i en ny uppdatering. "Särskilt eftersom Ryssland fortsätter att använda sig av sina lager från sovjettiden." Förlusttakten ökade avsevärt 2024, jämfört med krigets första två år. Detta berodde delvis på Rysslands offensiva insatser i Donetsk i somras. Förlusterna tycks ha lett till att ryssarna har bytt taktik på slagfältet, fortsätter ISW. Ukrainska soldater vittnar om att bepansrade fordon nu mest används som understöd till soldaterna. Andra uppger att Ryssland oftare använder elsparkcyklar, motorcyklar och fyrhjulingar under anfall. "Ryska styrkor har rapporterats använda färre bepansrade fordon i anfall i de mest aktiva områdena av frontlinjen de senaste veckorna, "möjligen för att bevara dessa fordon eftersom sovjetiska lager sinar". Ukraina hävdar att hela 1 730 ryska soldater dödats eller skadats på ett dygn. Totalt har nästan 800 000 soldater slagits ut, enligt Ukraina. Omni 250105. Ukraina uppges ha påbörjat ny offensiv i Kursk. Ukraina har påbörjat en ny offensiv i ryska Kurskregionen, uppger Rysslands försvarsdepartement enligt Reuters. Enligt departementet har de ryska styrkorna slagit ner på attackerna, men stora ryska militärbloggare antyder att anfallet har överraskat ryssarna. Kanalen Operativnye Svodki (Operational Reports) skriver att Ukraina ser ut att ha ett stort antal soldater på väg till regionen. Enligt uppgifterna ska striderna i nuläget vara koncentrerade runt byn Bolsjoje Soldatskoje. Reuters har inte kunnat verifiera uppgifterna. Volodymyr Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak skriver kryptiskt på Telegram på söndagsmorgonen: "Kursk-regionen, goda nyheter. Ryssland får vad man förtjänar." Ukrainas motoffensiv i Kursk överraskade ryssarna i augusti.
Omni 250105. Kina vill "tvätta" bilden av Xinjiang via turistbyråer. Kinesiska myndigheter bjuder in västerländska turistbyråer till Xinjiang i syfte att försköna bilden av regionen för utländska turister, rapporterar brittiska The Times. Enligt tidningen handlar det om hundratals byråer. Regionen hamnade i världens blickfång en bit in på 2010-talet efter att det kinesiska styret upprättat "omskolningsläger" dit människor ur den etniska minoriteten uigurer tvingats. En av researrangörerna säger att de bjöds in att se heliga muslimska platser och att det finns en stor mångfald, och att "västerländsk propaganda" ger fel bild. Enligt internationella observatörer har tusentals heliga platser förstörts eller skadats, och en expert säger att resorna följer en noggrant planerad rutt. Kinakännare: Bara en liten del av regionen visas upp. Kina har anklagats för brott mot mänskligheten genom att förtrycka uigurerna (2022).
Omni 250105. "Jag och Trump ska enas - sedan pratar vi med Putin." Volodymyr Zelenskyj ser Donald Trumps återkomst till Vita huset som en viktig nyckel till en vapenvila med Ryssland. Det säger han i en tre timmar lång intervju med poddaren Lex Fridman. "Trump och jag kommer att enas om att erbjuda starka säkerhetsgarantier, tillsammans med Europa. Sen kommer vi prata med ryssarna," säger han och fortsätter: "Vi och Trump kommer först, och Europa kommer stå bakom Ukrainas position." Han får också frågan om vad Kyiv behöver för att gå med på en vapenvila. Han svarar att det minsta som krävs är säkerhetsgarantier för de områden som inte är ockuperade av Ryssland. "Utan det kommer Putin att återvända." Omni 250106. Kablarna mellan Finland och Estland reparerade. De två kablar mellan Finland och Estland som skadades i ett misstänkt sabotage på juldagen är nu reparerade, rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning till den finska operatören Elisa. Enligt operatören gjorde dåligt väder att det tog längre tid än förväntat att reparera de två kablarna. Det misstänkta sabotaget påverkade inte bolagets service, varken i Finland eller i Estland. Enligt polisen misstänks fartyget Eagle S ha släpat sitt ankare efter sig för att skada kablarna. En elöverföringskabel som också skadades har ännu inte reparerats. Fartyget tros ha släpat ankaret i tiotals kilometer. Fartyget Eagle S tros tillhöra den ryska skuggflottan. Bilder på fartyget visar skador på skrovet. Omni 250106. Uppgifter: Svenskt specialfartyg ska ha hittat Eagle S ankare. Under julhelgen skadades kabeln Estlink 2. Fartyget Eagle S misstänks ha saboterat kablarna med hjälp av ett ankare - som fartyget saknade när det beslagtogs. Nu ska det svenska specialfartyget Belos ha hittat ankaret, enligt uppgifter till Yle. Svenska fartyget Belos ska ha varit i finska viken för att bistå finska myndigheter i deras utredningsarbete. Under en sökinsats på söndagen ska det ha hittat ett ankare som tillhör fartyget Eagle S, rapporterar Yle. Fartyget, som misstänks ligga bakom kabelbrotten, har sedan sabotaget varit beslagtaget av finsk polis. Däremot har besättningen behövt stanna ombord ifall vädret tilltar eftersom fartyget saknar ett ankare. Den finska polisen misstänker att det var med hjälp av det saknade ankaret och ankarkedjan som Estlink 2 skars av. Ankaret lyftes upp av det svenska fartyget på söndagskvällen. Ankaret är nu i finska myndigheters ägo och kommer nu att utredas vidare. Polisen misstänker åtta besättningsmedlemmar på Eagle S för olika brott kopplade till sabotaget. svt 250107. Hyllningen i Kursk: Fienden ger allt när de ser CV90. Ukrainska soldater som Expressen har träffat vid fronten i Kursk hyllar det svenska stridsfordonet CV90. Serhij Dibrov är pressofficer i 21:a mekaniserade brigaden och beskriver fordonet som "det bästa vi har", och säger att det har blivit ett av ryssarnas mest prioriterade mål. "Så fort de ser en CV90 i fält kastar de in allt de har för slå ut den. Fordonet är en mycket seriös förstärkning av vårt infanteri," säger han. Fordonet används främst för att leverera soldater, ammunition och mat till fronten, samt evakuera dem som skadats. Men CV90, som av svenska Försvarsmakten kallas Stridsfordon 90, används också som eldunderstöd till infanteriet. Dibrov: Det enda man kan önska är att vi hade fler av dem. Ytterligare 40 stridsfordon 90 skickas till Ukraina. Omni 250106. Indonesien går med i Brics som tionde medlemsland. Indonesien, världens fjärde folkrikaste land, har blivit den mellanstatliga samarbetsorganisationen Brics tionde medlemsland. Det meddelar ordförandelandet Brasilien enligt Reuters. Landet, med en befolkning på 277 miljoner, hade tidigare uttryckt en önskan om att gå med för att stärka den så kallade globala söderns intressen. "Indonesien och de andra medlemmarna delar stödet för en reform av den globala styrningen," skriver Brasiliens regering. Brics bildades 2009 av Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, och året därpå anslöt sig även Sydafrika. Sedan dess har Förenade arabemiraten, Iran, Egypten, Etiopien och nu även Indonesien tillkommit. Organisationen ses alltmer som en "motvikt till väst", skriver AFP. 2023 bestämde sig Brics för att expandera. Länderna vill utmana dollarns ställning i världsekonomin. Omni 250106. Ukraina: Stora problem med fransktränad brigad. Den ukrainska armén har upplevt stora problem i den 155:e mekaniserade brigaden, med smeknamnet "Anne av Kyiv", som utbildats i Frankrike. Det uppger markstyrkornas befälhavare Mychajlo Drapatyi vid en pressträff enligt Kyiv Independent. "Det här är naturligtvis en negativ lektion, en negativ upplevelse, men det borde omsättas i någon slags förebyggande handling," säger han. Uttalandet följer på en ukrainsk mediegranskning som avslöjat att brigaden har lidit stora förluster och att många soldater övergett den på grund av dåligt ledarskap. Brigaden var tänkt som ett pilotprojekt för att träna tungt beväpnade ukrainska soldater i väst. Brist på utrustning uppges vara ett av skälen. Utbildades i nio veckor. Omni 250106. Zelenskyj: 15 000 dödade i offensiven i Kursk. 15 000 ryska soldater har dödats under Ukrainas fem månader långa offensiv i Kursk, och ytterligare 23 000 har skadats. Det säger president Zelenskyj i sitt dagliga tal enligt Reuters. Han tillägger att de ukrainska styrkorna nu upprättat en buffertzon i Kursk efter den förnyade offensiv som inleddes på söndagen. Detta hindrar Ryssland från att omfördela militärresurser från området till fronten i Ukraina, enligt presidenten. Bilder som geolokaliserats av tankesmedjan ISW visar att ukrainska styrkor avancerat i området kring byn Berdin, och Kremlvänliga militärbloggare vittnar också om ukrainska framsteg på andra håll. Förlustsiffrorna har inte bekräftats av oberoende källor. Den ukrainska militären har varit fåordig kring den senaste offensiven. Omni 250107. Analytiker: Illa för Pokrovsk om grannbyn har fallit. I går hävdade Ryssland att man tagit kontroll över byn Kurachove i Donetskregionen, medan Ukraina uppger att striderna fortfarande pågår. I vanliga fall erkänner dock Ukraina förluster först några dagar efter att Ryssland utropar segrar, enligt AP. Om Kurachove faktiskt har fallit är det dåliga nyheter för närliggande staden Pokrovsk, säger analytikern Roman Pohorily till BBC. Det skulle öppna för ryska attacker från ytterligare en riktning i och med att Kurachove och Pokrovsk binds samman med vägar. Kyiv Independent skriver att civila nu tvingas till ett svårt beslut: att stanna i krigszonen eller fly och börja om sina liv. 72-åriga Svitlana ska ingenstans. Hon och hennes make har bott i området i 50 år. "Vi gifte oss här, våra barn växte upp och döptes här. Vad är poängen med att lämna?" Ukraina har förlorat en del mark i östra Ukraina under de senaste månaderna. Kurachove är i sig en viktig by för Ukraina. Oro för den nya ryska bombtypen: "De är hemska." Omni 250107. Putin ger befälhavare kors med sina initialer. Vladimir Putin har beordrat att korssmycken på halskedjor med hans initialer ingraverade ska delas ut till ryska befälhavare i Ukraina, rapporterar oberoende Moscow Times. Under en mässa i julas fick den rysk-ortodoxa kyrkans ledare patriark Kirill i uppgift av presidenten att välsigna smyckena. "Jag tror att våra kamrater kommer hedras av att få ta emot dessa trossymboler," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Skedde i Kristus Frälsarens katedral . Omni 250107. Kommentar: En värdelös välsignelse av en icke Jesus-troende prelat. Putin är en anti-krist. USA: Milisen RSF skyldig till folkmord i Sudan. Rapid Support Forces (RSF), milisen som strider mot landets armé i inbördeskriget i Sudan, är skyldig till folkmord. Det säger USA:s utrikesminister Antony Blinken enligt New York Times. "RSF och allierade miliser har systematiskt mördat män och pojkar, även småbarn, på etniska grunder. De har också utsatt kvinnor och flickor från vissa etniska grupper för våldtäkter och annat brutalt sexuellt våld." USA inför nu en rad sanktioner med sikte på RSF, bland annat mot ledaren Mohammed Hamdan Dagalo och sju företag i Förenade arabemiraten, RSF:s huvudsakliga utländska sponsor. Den etniska förföljelsen har skett i den västliga regionen Darfur. RSF: USA belönar dem som startade kriget. Kriget har pågått i över ett år. Omni 250107. Kommentar: RSF har kopplingar till Ryssland. Azerbajdzjan hotar Armenien: "Fasciststat." Armenien är en "fasciststat" och utgör ett hot som måste förgöras. Det säger grannlandet Azerbajdzjans president Ilham Alijev i ett uttalande, enligt Reuters. Azerbajdzjan och Armenien har utkämpat en rad krig sedan 80-talet. Så sent som 2023 återtog Azerbajdzjan kontrollen över regionen Nagorno-Karabach, något som tvingade så gott som samtliga av områdets 100 000 armeniska invånare på flykt. De två länderna har förhandlat om en formell fred under lång tid, men samtalen har enligt uppgift gått långsamt. "Kanske försöker Baku skapa legitimitet för en eskalering i regionen," säger Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan. Ihlam Alijev: "Vi har inget val." Finns inga direkta tecken - som truppförflyttningar - som tyder på en nära förestående offensiv. Omni 250108. Ryssland massutvisar efter terrorattacken. Ryssland utvisade över 80 000 migranter 2024, nästan dubbelt så många som året innan, uppger myndigheterna enligt AFP. De tuffare tagen mot migranter är ett svar på terrorattacken i Crocus City Hall i Moskva den 22 mars i fjol, då över 140 personer dödades av tadzjikiska nationalister. IS har tagit på sig ansvaret för dådet. Vilka nationaliteter som utvisades framgår inte, men de flesta migranter i Ryssland är arbetare från de tidigare sovjetrepublikerna i Centralasien. Ledamöter har föreslagit att utvisa alla som inte pratar ryska. Omni 250108. Minst 13 dödade i rysk attack mot Zaporizjzja. Minst 13 personer har dödats och 29 skadats i ett ryskt luftanfall mot ockuperade Zaporizjzja i Ukraina, rapporterar AFP. "Fienden attackerade ett bostadsområde med två precisionsstyrda flygbomber," säger guvernören Ivan Fedorov i ett klipp på sociala medier. Fedorov visar upp bilder på skadade människor som ligger på marken, täckta av bråte, och räddningspersonal som bär i väg dem på improviserade bårar. Det är ett av de dödligaste enskilda luftanfallen på flera veckor i Ukraina. Zelenskyj: Riktade avsiktligt in sig på civila. Även industrilokaler skadades. Omni 250108. Expert: Ett liknande hot har inte gjorts på 120 år. Donald Trumps Grönlandshot är "otroligt uppseendeväckande". Det säger Jan Hallenberg, statsvetare och USA-expert vid Utrikespolitiska institutet, till TT. "Det är något som i stort sett aldrig inträffat i USA:s historia, att man hotar en allierad med potentiellt militärt våld." Senast det skedde var i slutet av 1800-talet, då USA under det spansk-amerikanska kriget tog kontroll över Filippinerna, Guam och Puerto Rico, enligt Hallenberg. Trumps utspel ska främst tolkas som förhandlingsutspel och markeringar mot Ryssland och Kina, vars intressen i Arktis han ogillar, tillägger han. "Hallenberg: "Han väljer sina strider." Omni 250108. Serbien börjar röra sig bort från ryska vapen. Serbien, ett av få europeiska länder som bibehållit relationer med Ryssland efter invasionen av Ukraina, har avslutat flera kontrakt på ryska vapen. Det rapporterar oberoende Moscow Times. Ryssland har försett landet med vapen sedan Sovjettiden, men sanktionerna gör det nu så gott som omöjligt, säger försvarschefen Milan Mojsilovic till ryska Novosti. "Vi har avslutat en rad kontrakt och skjutit upp vissa i förhoppningen om att situationen vad gäller mellanstatliga relationer normaliseras på global nivå." I augusti övergav Serbien planerna på att köpa nya ryska stridsflyg, och köpte i stället tolv franska Rafale-plan. Detta kommer innebära en total omstrukturering av det serbiska flygvapnet, enlig Mojsilovic. Även storkunden Indien har börjat ställa in vapenköp. Ryska flyktingar har skapat ett "lill-Ryssland" i huvudstaden Belgrad". Omni 250108. Ukraina: 13 döda och 133 skadade efter attacken mot Zaporizjzja. 13 personer dödades och 133 skadades, varav 10 allvarligt, i den ryska attacken mot staden Zaporizjzja i Ukraina på onsdagen, enligt ukrainska myndigheter. "Detta var en direkt attack mot staden, mot vanliga människor," skriver president Volodymyr Zelenskyj på Telegram. Attacken ska ha utförts med två glidbomber under onsdagseftermiddagen och en brand som omfattade ett 800 kvadratmeter stort område uppstod efter nedslagen. Totalt skadades fyra byggnader, 27 fordon och en spårvagn. Ett stort antal människor ska ha befunnit sig på platsen vid händelsen. "Detta är varför vi inte får slösa en enda dag - vi måste pressa Moskva, tvinga Ryssland till fred. Vi måste göra allt vi kan för att skydda liv," skriver Zelenskyj. Ukrainska byar och städer utsätts dagligen för ryska drönar-, robot- och glidbombsangrepp. Tiotusentals civila har dödats och skadats i landet sedan invasionen inleddes 2022, enligt FN, och miljoner har drabbats av de systematiska angreppen mot landets energiinfrastruktur. De gånger Ryssland kommenterat attackerna har de hävdat att målen antingen har en direkt eller indirekt koppling till den ukrainska militären. svt 250109. Sverige beställer stridsvagnar för över 20 miljarder. Sverige köper in nya stridsvagnar och renoverar stridsfordon för över 20 miljarder kronor. Beställningen kommer att bli grunden för den nya armén - som ska bli dubbelt så stor. "Det här är en helt nödvändig satsning," säger försvarsminister Pål Jonson (M). Försvarets materielverk, FMV, skrev strax innan jul kontrakt med den tyska tillverkaren KNDS om 44 nya stridsvagnar av modellen Leopard 2 A8. Samtidigt beställs även modernisering av 66 av Försvarsmaktens kvarvarande stridsvagnar från 90-talet och en renovering av stridsfordon - kontraktet landar totalt på 22 miljarder kronor. "De här stridsvagnarna är bland de absolut modernaste som finns på marknaden. Det här är en stor förmågeökning för markstridskrafterna," säger Göran Mårtensson, generaldirektör på FMV. Militären: Ryssarna två kilometer från Kupjansk. Ryssarnas som sedan flera månader tillbaka pressat sig allt närmare Kupjansk i nordöstra Ukraina står nu endast två kilometer från dess utkanter, uppger en militär ukrainsk talesperson på nationell tv. Den ryska armén tog sig i början av november in i stadens norra utkanter, men slogs tillbaka. Strider har sedan dess pågått vid den näraliggande Oskilfloden som ryssarna försökt korsa. "Ryssarna försöker konstant attackera," säger talespersonen men tillägger att evakueringen av staden fortfarande löper på i långsam takt. (svt 250109.) Militären: 51 000 ryska glidbomber i kriget. Ryssland har använt 51 000 glidbomber mot Ukraina sedan invasionen inleddes 2022, varav 40 000 ska ha använts under 2024, skriver det ukrainska flygvapnet på Telegram: "Det högsta antalet offer har åsamkats ukrainska soldater och boende i frontlinjeregionerna." Bomberna har vid en rad tillfällen använts mot ukrainska städer djupare inne i landet. De har varit svåra för ukrainarna att kontra då de ofta avfyrats från ryskt luftrum bortom luftvärnets räckhåll. Användningen av vapnet ser dock ut att ha minskat. Detta efter att Ukraina i november fick grönt ljus att attackera mål, till exempel militära flygbaser, inuti Ryssland med robotar från väst. (SVT 250109.) 113 skadade efter den ryska attacken mot Zaporizjzja. Minst 13 personer har dödats och 113 skadats i ett ryskt luftanfall mot ockuperade Zaporizjzja i Ukraina, skriver AFP. Under onsdagen rapporterades cirka 60 personer ha skadats men på torsdagsmorgonen meddelade åklagare att det rör sig om över 100. "Fienden attackerade ett bostadsområde med två precisionsstyrda flygbomber," sa guvernören Ivan Fedorov i ett klipp på sociala medier under gårdagen. Fedorov visade upp bilder på skadade människor som ligger på marken, täckta av bråte, och räddningspersonal som bär i väg dem på improviserade bårar. Det är ett av de dödligaste enskilda luftanfallen på flera veckor i Ukraina. Zelenskyj: Riktade avsiktligt in sig på civila. Höghus och flerfamiljshus skadades. Även industrilokaler skadades. Omni 250109. Japan: Kinesiska hackare bakom omfattande cyberattacker. Den japanska polisen och landets nationella center för cybersäkerhet pekar nu ut hackergruppen Mirrorface som ansvariga för de omfattande cyberattacker som pågått mot såväl myndigheter som företag i landet sedan 2019. Gruppen uppges ha kopplingar till Kina. Det rapporterar AP. Det primära målet med attackerna uppges ha varit att ”stjäla information med koppling till Japans nationella säkerhet och avancerade teknologi”. Japans utrikes- och försvarsdepartement, politiker, journalister och techbolag har varit några av måltavlorna i cyberattackerna. Experter har vid flera tillfällen påpekat sårbarheter i den japanska cybersäkerheten. Omni 250109. AI-genererad Putin i ny biografisk film. En trailer för en ny engelskspråkig polsk film kallad "Putin" väcker just nu en hel del uppmärksamhet. Detta då det handlar om en film som gör anspråk på att vara en biografi om den ryske presidentens liv, där hans ansikte placerats på en skådespelares kropp med hjälp av AI. Det rapporterar brittiska The Telegraph. Det är den polske filmskaparen Patryk Vega som ligger bakom filmen. Vega har tidigare gjort sig känd primärt för filmer om kriminalitet i den undre världen. Vega säger att han ursprungligen tänkte göra en film om ryska gangsters, men att han efter den ryska invasionen av Ukraina istället ville fokusera på "Rysslands största gangster". Filmen har kostat motsvarande 168 miljoner kronor att skapa, och Vega säger till The Telegraph att skådespelaren som med hjälp av AI fått Putins huvud - Slawomir Sobala - ägnade två år åt att studera Putins kroppsspråk och manér. Metoderna som använts för att skapa filmen har skapat en del debatt. Vissa hyllar det kreativa användandet av AI, medan andra ifrågasätter greppet och de etiska implikationer det kan ha, skriver sajten Notes from Poland. Filmen kommer att släppas i 64 länder. "Publiken behöver få se den verklige Putin" säger regissören Patryk Vega. "Hur får man Vladimir Putin att göra huvudrollen i en film? Med AI." Omni 250109. USA: Nytt stödpaket på 500 miljoner dollar till Ukraina. USA:s utrikesminister Antony Blinken presenterade på torsdagen ett nytt militärt stödpaket till Ukraina värt 500 miljoner dollar, motsvarade drygt 5,5 miljarder svenska kronor, rapporterar Reuters. Beskedet kom i samband med det militära toppmötet på den amerikanska militärbasen Ramstein i Tyskland. Där lovade även EU:s utrikeschef Kaja Kallas unionens fortsatta stöd till Ukraina även om den inkommande Trumpadministrationen skulle ta ett steg tillbaka. "Jag är verkligt övertygad om att alla de andra medlemmarna, och förhoppningsvis även USA, är beredda att fortsätta med stödet till Ukraina," säger hon enligt AFP och fortsätter: "EU är också berett att ta över detta ledarskap om USA inte vill göra det." Stödet innefattar bland annat luftvärnsrobotar och utrustning till stridsflyg. Kallas: Vi borde inte spekulera i hur USA:s fortsatta stöd kommer att se ut. Omni 250109. Ryska statsmedier blöder läsare och tittare. Kremltrogna ryska medier tappade miljontals läsare och tittare under 2024, visar statistik från ryska Liveinternet enligt oberoende Moscow Times. Allra värst gick det för president Putins favorittidning, den hundraårsfirande Komsomolskaja Pravda, som tappade nästan en tredjedel av sin dagliga nättrafik från 6,5 till 4,3 miljoner läsare. Moskovskij Komsomolets tappade mer än var femte läsare. Gazeta.ru, RIA Novosti och Lenta.ru tappade 11 till 14 procent. På tv-fronten ser det likadant ut. Flaggskeppskanalen Rossija-1 har tappat en fjärdedel av sina tittare sedan invasionen inleddes och ligger nu på femte plats i tv-rankningen. Detta trots att ryska myndigheter satsar allt mer på medial propaganda. I budgeten för 2025 avsätts 137,2 miljarder rubel, motsvarande 14,88 miljarder kronor. Det är en 13-procentig ökning jämfört med 2024. Den statliga nyhetsbyrån Tass har fått en ny chef - den förra skrev för mycket om Wagnerupproret. Siffrorna redovisades av oberoende Mozjem Obytjaem. Omni 250109.Kommentar: Många har tydligen blivit fullmättade med propagandan. Trump överger målet att lösa kriget på 24 timmar. Inför sin installation har Donald Trump backat från sitt ofta upprepade påstående om att han kan få slut på Ukrainakriget inom 24 timmar, skriver Financial Times. Tidigare i veckan framhöll han en sex månaders tidsram som mer rimlig, och hans särskilda Ukrainasändebud Keith Kellogg sa på onsdagen till Fox News att målet är att stoppa det inom 100 dagar. Två europeiska tjänstemän som samtalat med Trumps team uppger att den nya administrationen inte bestämt sig för hur man ska agera, och att USA:s stöd till Ukraina därför fortsätter efter den 20 januari. "Hela teamet är besatt av styrka och att se starkt ut, så de har omvärderat sin Ukrainahållning," säger en av dem. Trumplägret uppges särskilt oroa sig för jämförelser med USA:s kaotiska utträde ur Afghanistan, något Trump gått hårt åt Joe Biden för.Omni 250109. Scholz: Fem procent av BNP är alldeles för mycket. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz motsätter sig Donald Trumps krav på att Natoländerna ska höja försvarsanslagen till fem procent av BNP. Det rapporterar AFP. Det skulle i Tysklands fall innebära runt 200 miljarder euro om året, vilket innebär att regeringen då måste skaka fram ytterligare 150 miljarder, säger Scholz. "Därför tycker jag att det är bättre att fokusera på den väg som Nato sedan länge är överens om," fortsätter han. Scholz medger: "Tyskland måste göra mer för säkerheten." Trump: "Europa betalar bara en bråkdel av vad vi betalar." Har hotat att lämna Nato om inte Europa höjer anslagen. Omni 250109. Fico: Zelenskyj behandlar Slovakien och EU elakt. Slovakiens populistiske premiärminister Robert Fico trappar upp retoriken mot Volodymyr Zelenskyj efter att Ukraina satt stopp för rysk gasexport över sitt territorium, rapporterar Euronews. Fico hotar med hämndåtgärder mot det krigshärjade grannlandet, såsom att dra in nödhjälp och blockera stöd på EU-nivå. "Vissa kanske tycker att det jag säger är elakt, men det är också elakt vad Zelenskyj gör mot oss och EU," säger han. Att Ukraina inte förnyat det femåriga kontraktet med ryska Gazprom kommer att kosta Slovakien 500 miljoner euro om året i uteblivna intäkter, säger Fico, som kallar det "sabotage" mot Slovakiens ekonomi. Fico är en utpräglad motståndare till EU:s Ukrainastöd. Hotar att kapa elstödet till Ukraina. Slovakien och Ungern har försökt övertala Zelenskyj. Omni 250109. Trump: "President Putin vill ha ett möte." Donald Trump säger att den ryske presidenten Vladimir Putin vill träffas och de håller nu på att planera in ett möte, rapporterar AFP. "President Putin vill ha ett möte. Han har sagt det öppet och vi måste få ett slut på kriget. Det är en *** röra, säger Trump. Uttalandet kommer en dryg vecka innan han svärs in som USA:s näste president. Trump har aldrig kommit med konkreta förslag för att få till en vapenvila eller fredsförhandlingar. Samtidigt har han kritiserat det stora militära stöd som USA skickat till Ukraina. Även Kreml har bekräftat att Putin är öppen för ett villkorslöst möte med Trump, skriver nyhetsbyrån. "Det som krävs är en ömsesidig och politisk vilja att lösa problem genom dialog," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Trump har hånat Ukrainas president Zelenskyj. Kreml: "Presidenten har flera gånger uttalat sin öppenhet för kontakt med internationella ledare." USA har skickat över 175 miljarder dollar i stöd till Ukraina. Omni 250110. Kommentar: Trump har aldlrig hånat Rysslands president Putin. Natofartyg ska bevaka den ryska skuggflottan. Nato kommer att skicka två fartyg till Östersjön för att delta i övervakningen av den så kallade ryska skuggflottan, rapporterar det finländska public servicebolaget Yle. "Det är inte möjligt att vakta all infrastruktur, men vi tar i bruk flera åtgärder och Natos närvaro har en lugnande inverkan," säger Finlands utrikesminister Elina Valtonen. Under hösten har det skett flera misstänkta sabotage av sjökablar i Östersjön. Senast i slutet av december när fartyget Eagle S tros ha dragit sitt ankare på havsbotten för att skada undervattenskablar mellan Finland och Estland. Vilken typ av fartyg Nato planerar att skicka ut för att övervaka Östersjön är fortfarande oklart. Omni 250110. Källor: Ryska eliten allt mer trött på Putins krig. Många politiker och högt uppsatta säkerhetstjänstemän i Ryssland är trötta på Vladimir Putins krigföring i Ukraina. Det uppger en rad källor i närheten av presidenten för den oberoende ryska sajten Meduza. Enligt källorna är många frustrerade över att vänta på att kriget ska ta slut samtidigt som de långsiktiga effekterna av västvärldens sanktioner blir allt mer kännbara. "Den främsta känslan är besvikelse. Vi förväntade oss att kriget skulle ta slut, att striderna skulle ta slut. Trötthet har varit den främsta känslan under lång tid," säger en person inom den ryska regeringen. Två personer som jobbar nära presidentadministrationen påpekar också att det saknas en plan för hur kriget ska ta slut, och en vision för hur Ryssland ska se ut efter kriget. "Du måste berätta för folk vad som ska ske i morgon, varför det är svårt nu och när saker kommer att bli lättare. Men ingen vet svaret på det," säger en av dem. Flera av källorna menar att Trumps valseger ger ett "visst hopp" om fred. Enligt ISW tyder Meduzas rapportering på att ryska tjänstemän ser att kriget innebär större förluster än vinster. Flera högt uppsatta tjänstemän uppges vara frustrerade över bristen på materiel och soldater vid fronten. Omni 250110. Källa: Ukrainsk attack mot ryskt ammunitionslager. Ukraina har attackerat en ammunitions- och drönardepå i närheten av Chaltyr i den ryska regionen Rostov, uppger en källa inom den ukrainska säkerhetstjänsten SBU för AFP. Attacken ska ha utförts med drönare och en robot av typen Neptune. Enligt källan genomfördes den av SBU och den ukrainska marinen, och syftet var att förhindra framtida ryska drönarattacker mot städer i Ukraina. Ryssland har bekräftat att en industrianläggning i närheten av Chaltyr attackerats, men inte utvecklat närmare. Ukrainsk källa: Drönarna överbelastade Rysslands luftvärn. Källan lovar fortsatta attacker mot mål i Ryssland. Omni 240110. Källor: Scholz sa nej till nytt mångmiljardpaket. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har stoppat ett föreslaget stöd till Ukraina på motsvarande över 34 miljarder kronor, enligt uppgifter till Der Spiegel. Paketet innehållandes bland annat luftvärn och artilleripjäser, föreslogs av utrikesminister Annalena Baerbock och försvarsminister Boris Pistorius från Scholz egen koalition, i samband med regeringskrisen i slutet av förra året. Scholz ska ha menat att redan beslutade stödpaket är tillräckliga. Scholz uppges hänvisa till stöd som kommer från frysta ryska tillgångar och ett paket i Tyskland värt över 40 miljarder. Ministrarna ville få till en omröstning innan nyvalet i februari Omni 250110. Nya sanktioner ska "tömma Rysslands krigskassa". USA och Storbritannien utökar sanktionerna mot Ryssland med fokus på landets viktiga energisektor. Enligt amerikanska tjänstemän kan sanktionerna kosta landet flera miljarder dollar i månaden, skriver AFP och Reuters. "Att slå mot ryska oljebolag kommer att tömma Rysslands krigskassa," säger Storbritanniens utrikesminister David Lammy, som beskriver energiintäkterna som "livsnerven i Putins krigsekonomi". Zelenskyj: Sanktionerna kommer slå hårt. Yellen: USA riktar in sig på Rysslands huvudsakliga inkomstkälla. Omni 250110. De letar soldater utomlands: "Strider för Europa." Ukrainas kontroversiella Azov-bataljon planerar att bilda en internationell bataljon, rapporterar The Guardian. När kriget i Ukraina snart går in på sitt fjärde år behöver landet all militär erfarenhet som man kan få, resonerar enhetschefen "Karl". "Vi strider för att inte låta Ryssland komma närmare Europa," säger han och menar att Polen står på tur om Ukraina faller. Bataljonen är känd för sina högerextrema rötter men är ändå en av de som har lättast att rekrytera nya soldater, trots att civilbefolkningens vilja att strida vid fronten minskat dramatiskt. Sedan flera år tillbaka är Azov en del av den reguljära armén i Ukraina, och i somras upphävde USA ett vapenförbud till bataljonen. "Mariupol förändrade mycket, säger "Karl" och syftar på att bataljonen stred in i det sista innan staden ockuperades av Ryssland 2022. Bataljonen strider nu i närheten av Toretsk i östra Ukraina. När USA lyfte vapenförbudet anklagade Ryssland landet för att "flirta med nynazister". Omni 250111. Paret bygger attackdrönare vid köksbordet: "Besatta." Att privatpersoner bygger attackdrönare hemma vid köksbordet har blivit lite av en folkrörelse i Ukraina, rapporterar TV4 Nyheterna. Kanalen har träffat två av dem, paret Vadim och Katia Ivchenko, som blivit "besatta" av sin nya hobby. Det hela började med en känsla av hopplöshet över kriget. Vad kunde de göra för att försvara sitt land? Lösningen blev att ansluta sig till de omkring 7 000 ukrainare som bygger drönare till militären. Bara i fjol lyckades paret bygga 178 attackdrönare. "Min lyckligaste dag var när ett av förbanden skickade en video på när en av våra drönare styrde rätt in i en rysk stridsvagn som helt slogs ut. Det kändes väldigt emotionellt," säger Vadim Ivchenko. Vadim Ivchenko har ännu inte kallats in till militären: "Jag tror på seger." Omni 250111. Allierade vill motverka Kinas makt i Sydostasien. Japan och Indonesien har kommit överrens om att fördjupa sitt ekonomiska och militära samarbete för att motverka Kinas maktanspråk i Sydkinesiska havet, rapporterar AP. Det eftersom USA kan komma att minska sin närvaro i området när Donald Trump svärs in för sin andra mandatperiod om drygt en vecka. Japan har också lovat att skänka två patrullbåtar till Indonesien, uppger den japanske premiärministern Shigeru Ishiba under ett besök i Jakarta, skriver AFP. Samtidigt uppmanar han USA att stärka sina band med länderna i Sydostasien. "Diplomatiska förbindelser i den här regionen är oerhört viktiga, både för Japan och USA," säger Ishiba. Japan ger lån till Indonesien för att bygga en ny hamn. Stora gas- och oljeresurser tros ligga under det Sydkinesiska havet. Länderna har även kommit överrens om att satsa på förnybar energi. Omni 250111. Källor: Danmark är öppet för att öka USA:s närvaro på Grönland. Danmark har skickat privata meddelanden till Donald Trumps tillträdande administration och uttryckt en vilja att diskutera en utökning av USA:s närvaro på Grönland för att stärka säkerheten, uppger två källor med insyn för Axios. Uppgifterna kommer efter Trumps utspel om att han inte utesluter militära påtryckningar för att ta kontroll över ön, vilket väckt starka reaktioner under den senaste veckan. Den danska statsministern Mette Frederiksen har tidigare hört av sig till Trumps team och föreslagit ett möte. Omni 250111. Uiguriska män kan utvisas till Kina - vädjar om hjälp. 43 män ur den muslimska minoritetsgruppen uigurer som suttit frihetsberövade i Thailand i över tio år befarar att de kommer deporteras till Kina. Det rapporterar AP. I ett öppet brev vädjar de till internationella organisationer och andra länder om hjälp. Männen tillhörde en grupp på över 300 uigurer som flydde Kina 2014, och sedan greps vid gränsen mellan Malaysia och Thailand. Styret i Peking anklagar männen för att vara jihadister, utan att ha presenterat några bevis, och de befarar att regeringen kommer vilja straffa dem. "Vi kanske fängslas, eller till och med förlorar våra liv," står det i brevet. Hundratusentals uigurer har tvingats till "omskolningsläger" i Kina. Har sökt asyl i Thailand och under tiden levt i svåra förhållanden. Omni 250111. Kommentar: Varför anmäler sig inga muslimska länder att ta emot sina trossyskon? (Uigurerna är en etnisk minoritet i Kina på ungefär 10 miljoner, och majoriteten av dem är troende muslimer. Uigurer i Kina sätts även i tvångsarbete på bomullsfälten. Över en halv miljon är i slavarbete i Kina, enligt ny rapport.) Orpo om ryska skuggflottan: "Man kan inte agera såhär." Finlands statsminister Petteri Orpo kommer att diskutera Rysslands så kallade skuggflotta med representanter för Förenade arabemiraten och Nya Zeeland nästa vecka, säger han i en intervju med Yle. Orpo säger att skuggflottan, som Kreml använder för att kringgå sanktioner, har fartyg som är registrerade i länderna och att han vill uppmärksamma dem om vad som sker i Östersjön. "Vi kommer att meddela dem att vi inte kan godkänna detta. Man kan inte agera så här," säger Orpo, syftandes på de misstänkta kabelbrotten. Omni 250111. Amerikanska bolag har gett Kreml miljarder: "Skamligt." Den ryska statskassan håvade in motsvarande drygt 13 miljarder kronor i vinstskatt från amerikanska företag 2023, visar siffror från Kyiv School of Economics och kampanjorganisationen B4Ukraine, enligt Newsweek. På topp 10-listan finns välkända varumärken som läskföretaget Pepsi, tobaksbolaget Philip Morris och snackstillverkaren Mondelez. Philip Morris, som sedan 2023 äger Swedish Match, är det företag som inbringat mest pengar för landet. Michael McFaul, tidigare ambassadör i Ryssland och en del av Barack Obamas administration, säger att det är skamligt att amerikanska företag fortfarande verkar i landet efter invasionen av Ukraina. En del av företagen har dragit ner på verksamheten i landet. Mondelez äger svenska Marabou. Omni 250111. Så krossade den kinesiska elbilen sina konkurrenter - och blev störst i världen. Ett handelskrig har blossat upp mellan Kina och väst - och i spetsen finns den kinesiska elbilen som blivit ett rött skynke för politiker i både USA och EU. "Stödet som den kinesiska staten har gett till sina bilföretag uppskattas till 2560 miljarder svenska kronor," säger SVT:s Asienkorrespondet Tilde Lewin. Nio, Xpeng, Li, Zeekr och BYD. Det här är kinesiska bilmärken som på bara några år haft en explosiv expansion runt om i världen. Längst fram går bilmärket BYD, Build Your Dreams, som via sitt egna fraktfartyg skeppar ur tiotusentals bilar till europeiska hamnar. Smart och framgångsrik industripolitik säger en del - marknadsvidrigt och orättvist anser andra. Den senaste tiden har EU, med sin egen haltande bilindustri, satt ner foten och nyligen klubbades kraftig höjda tullar på kinesiska elbilstillverkare igenom, framförallt på storsatsande BYD. "Globala marknader är översvämmade med billiga kinesiska elbilar," sa Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under sitt "State of the Union-tal" förra hösten. Enligt källor till CNN överväger den tillträdande presidenten Donald Trump att utlysa nationellt ekonomiskt nödläge för att få införa omfattande tullar i USA. Han har tidigare sagt att han vill ha höja tullarna på alla varor från Kina till 60 % och 20 % för resten av världen. Och i början av december kom EU och Mercosur-länderna (Brasilien, Uruguay, Argentina, Paraguay och snart Bolivia) överens om ett stort frihandelsavtal. Går avtalet i lås kan det innebära kraftigt sänkta tullar för bland annat europeiska bilar och bildelar. Frihandeln mellan EU och Mercosur väntas då bli en av de största i världen. Utöver Bidenadministrationens 100-procentiga tullar på kinesiska elbilar, diskuteras nu även ett totalförbud mot all kinesisk fordonsteknik. Anledningen ska vara säkerhetsrisker, men det finns också ekonomiska motiv. "Billiga kinesiska elbilar skulle kunna skaka om den amerikanska bilmarknaden rejält," säger SVT:s utrikesreporter Stefan Åsberg. Följ med SVT:s korrespondenter till några av handelskrigets frontlinjer runt om i världen i videon. svt 250111. Kinas export slog förväntningarna med råge. Exporten i Kina var betydligt högre än väntat i december, visar färska officiella siffror. Det rapporterar CNBC. Exporten i december lyfte 10,7 procent på årsbasis, mot de 7,3 procent som var snittprognosen i Reuters enkät. Utsikterna ser däremot dystrare ut, kommenterar forskaren Zichun Huang på Jones Lang LaSalle. "Potentiellt höjda tullar kan dämpa utvecklingen," säger han till CNBC. Även importen ökade med 1 procent på årsbasis, vilket gick emot de föregående månadernas trend med fallande import. Kinas tillväxt mätt i BNP presenteras senare i veckan. Det var näst högsta ökningen av exporten någonsin. Omni 250112. Två nordkoreanska soldater tagna som krigsfångar i Kursk. Ukraina säger sig ha tillfångatagit två nordkoreanska soldater i ryska Kurskregionen. I förhör med säkerhetstjänsten SBU uppges den ena vittna om stora nordkoreanska förluster. "Han trodde till en början att han blivit skickad på utbildning men insåg, när han kom till Ryssland, att han skickats på uppdrag," säger en källa enligt TT. "Det här är två soldater som, trots att de var sårade, överlevde, fördes till Kiev och kommunicerar med SBU:s utredare," skrev den ukrainske presidenten på Telegram där han även publicerade bilder på de tillfångatagna. De två soldaterna talar varken engelska, ukrainska eller ryska. Därför har Ukrainas säkerhetstjänst bett Sydkorea att hjälpa till med att tolka. Enligt en källa inom Sydkoreas underrättelsetjänst har en av soldaterna berättat att de tränats i Ryssland. "Han trodde till en början att han blivit skickad på utbildning men insåg, när han kom till Ryssland, att han skickats på uppdrag," uppger källan om innehåll i förhör som Ukraina hållit med soldaterna. Soldaten ska också ha sagt att nordkoreanska styrkor hade gjort stora förluster i insatserna, enligt källan. SBU har även släppt bild på en rysk militäridentitetshandling som sägs ha burits av den ena soldaten. Handlingen uppger namn på en person från delrepubliken Tuva i Ryssland. Soldaten ska ha sagt att han fick dokumentet i Ryssland förra hösten. Den andra nordkoreanska soldaten hade inga dokument på sig, enligt säkerhetstjänsten. Varken Nordkorea eller Ryssland har kommenterat uppgifterna om de tillfångatagna soldaterna. (En av soldaterna ska också ha uppgett att han inte fått "mat eller vatten fyra eller fem dagar innan han tillfångatogs".) svt 250112. "Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred," sade Ulf Kristersson under sitt inledningstal på Folk och försvar. "Vi och våra grannar utsätts för hybridattacker som inte uförs med missiler och soldater utan med datorer, pengar desinformation och hot om sabotage." Död soldats dagbok avslöjar styrkornas brutala taktik. I ett rutigt kollegieblock har den nordkoreanska soldaten skissat fram hur han och hans kamrater ska agera om en ukrainsk drönare närmar sig, skriver WSJ. En av dem - det så kallade betet - ska stå stilla för att locka till sig drönaren så att de andra soldaterna ska försöka skjuta ner den. Skissen kommer från en dagbok tillhörande en soldat som enligt Ukraina dödades på fältet den 21 december i fjol. Dagboken innehåller vardagliga detaljer om livet vid fronten, liksom hyllningar till den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un. "Även på bekostnad av mitt liv kommer jag att utföra den högsta befälhavarens order utan att tveka. Jag kommer att visa världen tapperheten och uppoffringen av Kim Jong-Uns specialstyrkor," skriver soldaten. Oberoende experter menar att anteckningarna verkar äkta, med ordval och uttryck som är vanliga i Nordkorea. Enligt USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Kirby är det tydligt att Nordkoreas soldater är "mycket indoktrinerade". Omni 250112. Zelenskyj: Nordkoreanska fångar släpps om Kim fixar fångutbyte med Ryssland. Ukraina är villigt att diskutera ett fångutbyte med Nordkorea sedan två nordkoreanska soldater tagits till fånga. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt Reuters. Zelenskyj säger att det kan ske om Nordkoreas Kim Jong-Un ledare "organiserar" ett fångutbyte som innebär att ukrainare som fängslats av Ryssland släppts. Han säger vidare att fler nordkoreaner "tveklöst" kommer bli krigsfångar. "Det är bara en tidsfråga." Omni 250112. Sydkorea: Soldater från Nord pressas att ta sina liv. Omkring 300 nordkoreanska soldater har dödats och 2 700 har skadats på slagfältet i ryska Kurskregionen, enligt sydkoreanska uppgifter. Det säger politikern Lee Seong-Kweun efter ett möte med landets underrättelsetjänst, rapporterar AFP. Han säger också att nordkoreanska soldater pressas att begå självmord snarare än att bli tillfångatagna. "Anteckningar som hittats på avlidna soldater tyder på att nordkoreanska myndigheter pressade dem att begå självmord eller självdetonera för att undvika tillfångatagande," säger Lee. En tillfångatagen soldat ska också ha ropat "General Kim Jong-Un" innan han försökte detonera en handgranat, enligt Lee. Soldaten sköts då till döds. Soldaterna uppges komma från landets elitstyrkor. Uppgifterna tyder också på att soldaterna inte velat desertera. Omni 250113. Ryssland anklagar Ukraina för attack mot sista ledning. Ryssland påstår att Ukraina har utfört en drönarattack mot gasledningen Turk Stream som löper under Svarta havet till Turkiet, rapporterar flera nyhetsbyråer. Enligt Ryssland riktade sig attacken mot en kraftstation i den ryska regionen Krasnodar. Vid årsskiftet stoppade Ukraina gastillförseln via den ledning som går igenom landet och tidigare har försett flera europeiska länder med rysk gas. Sedan dess har Ryssland bara en återstående gasledning till Europa: Turk Stream. EU-landet Ungern tar del av den gasen. Ukraina har inte kommenterat den ryska anklagelsen. Österrike och Slovakien köpte gas via den ukrainska ledningen. Enligt Ryssland blev det bara små skador. Turk Stream går från Krasnodar i Ryssland till den europeiska delen av Turkiet. Omni 250113. Ryska passfällan tvingar kubaner strida till slutet. För Jorge lät det ryska passet som en biljett från kommunistiska Kuba till ett liv i frihet och rikedom. I stället har han fastnat i ett limbo där han tvingas riskera sitt liv vid fronten - tills kriget är slut, skriver Politico. Han är bara en av tusentals utländska medborgare som skrivit på ettårskontrakt med den ryska armén i utbyte mot en saftig lön och en snabbväg till medborgarskap. Men Ryssland har inte riktigt levererat på löftet. Enligt David, också han från Kuba, blev hans kubanska id-kort konfiskerat 2023. Några veckor senare togs även hans ryska pass ifrån honom med svepskälet att det är säkrare att passera gränsen till Ukraina så. Och som rysk medborgare är han skyldig att strida vid fronten. "De använder medborgarskapet för att låsa fast oss. För mig är det utpressning," säger David. Enligt Politico är det osannolikt att männen kommer att få någon hjälp från Kuba, där de klassas som "legosoldater", något som leder till fängelsestraff i landet. Omni 250113. USA:s regering begränsar exporten av AI-chip. Bidenadministrationen har nu lagt fram detaljer om de tidigare aviserade restriktioner som ska begränsa exporten av avancerade AI-chip. Det rapporterar ABC News. Restriktionerna förhindrar bland annat att den mest avancerade AI-teknologin från USA används av kinesisk militär, och de bygger på ett globalt licensieringssystem. Det kommer fortfarande att vara möjligt för amerikanska bolag att exportera AI-chip till ett antal allierade nationer precis som tidigare (Sverige är en av dem). För export till andra länder kommer det att krävas tillstånd. Flera amerikanska techföretag - bland annat Nvidia och Oracle - har tidigare hävdat att restriktionerna riskerar att underminera amerikansk konkurrenskraft och innovationsförmåga. Återkoppling kring restriktionerna ska nu samlas in under en 120-dagarsperiod. Ska stärka den nationella säkerheten. Omni 250113. Gazprom uppges tvingas säga upp 1 600 chefer. Den ryska statliga energijätten Gazprom planerar att säga upp omkring 1 600 chefer. Det rapporterar oberoende Moscow Times som hänvisar till ett brev som en styrelsemedlem skickat till företagets vd. I brevet föreslås det att personalkostnaderna för huvudkontoret i Sankt Petersburg bör minskas med omkring 40 procent. De årliga löneomkostnaderna ligger i dag på 50 miljarder rubel, vilket motsvarar nästan 5,5 miljarder kronor. Företagets lönsamhet har påverkats kraftigt av Rysslands invasion av Ukraina. Att ett avtal om gasöverförningar från Ryssland till Europa genom Ukraina löpte ut vid årsskiftet spås förvärra energijättens ekonomiska situation. 2023 var första året sedan 1999 som Gazprom gick med förlust. 4 100 människor jobbar i dag på huvudkontoret. Omni 250113. Jordskredsseger för Kroatiens ryssvänlige president. Den sittande presidenten Zoran Milanovic har under söndagens val i Kroatien säkrat ytterligare en mandatperiod genom en jordskredsseger. Med över 90 procent av rösterna räknade står det klart. Milanovic vinner valet med 74 procent av rösterna, motståndaren Dragan Primorac får knappa 26 procent. Dragan Primorac, stöttad av konservativa HDZ som har regeringsmakten i Kroatien, fick knappt 20 procent av rösterna i den första valomgången för två veckor sedan. Han har därför ansetts ha små chanser att slå Milanovic, som med 49 procent av rösterna i den första omgången så när säkrade vinsten redan då. Zoran Milanovic har tidigare varit landets socialdemokratiske partiledare men har rört på sig politiskt och är nu skarpt kritisk till både EU och Nato. Han har även kritiserat sanktionerna mot Ryssland på grund av kriget i Ukraina. Presidenten i Kroatien har viss makt i landets utrikes- och säkerhetspolitik. Han är också befälhavare för Kroatiens väpnade styrkor. Vallokalerna stängde klockan 19 svensk tid. Då hade knappt 44 procent av den röstberättigade befolkningen tagit sig till urnorna. msn 250113. Paasikivi: Så skulle jag coacha Donald Trump. Tidigare överstelöjtnanten och militärexperten Joakim Paasikivi om hur han ser på att tillträdande amerikanska presidenten Donald Trump ska lyckas få stopp på kriget i Ukraina, trots Trumps löfte om samtal med Putin. You tube 2:05 250113. Expert: Dragkampen om Grönland får Kreml att le. Att Donald Trump har hotat att sätta militär och ekonomisk press på Danmark för att få kontroll över Grönland är i det korta perspektivet precis vad Kreml och president Vladimir Putin vill se. Det säger Charlotta Rodhe, biträdande centrumchef vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, till DN. Hon säger att hoten "skakar om" de övriga allierade i Nato, vilket skapar oro inom försvarsalliansen. "Bara pratet om det här är oroande och något som gynnar Ryssland. Jag kan tänka mig att de sitter och ler i Kreml," säger hon. På längre sikt, och om Trump faktiskt lyckas öka den amerikanska kontrollen över Grönland, är det däremot dåliga nyheter för Kreml då det skulle minska Rysslands militära övertag på Arktis. FOI-forskare: Ryssland och Kina noga följer vad USA gör. Trump blivande vicepresident har tonat ner hoten mot Danmark. Omni 250114. Ryska fraktpriser dubblerades efter sanktionerna. Fraktpriser på stora tankfartyg stiger kraftigt i spåren av USA:s senaste sanktioner mot Ryssland, skriver Reuters. Enligt S&P Globals data mer än dubblerades fraktpriserna mellan ryska Kozmino och norra Kina på måndagen. Sanktionerna som listar flera fartyg inom den ryska skuggflottan har resulterat i en brist på tankfartyg. Samtidigt menar många analytiker att tillgången på tankfartyg kan bli än mer pressad. "Vi förväntar oss att nya fartyg kommer att dras in i skuggflottan under de kommande månaderna," skriver analysfirman Kepler i en kommentar som nyhetsbyrån tagit del av. Kinesiska och indiska raffinaderier söker alternativt bränsle. Omni 250114. Säpo: Ryssland tar större risker - kan förvärras fort. Ryssland tar större risker när det gäller påverkan och sabotage mot mål i västvärlden - även i Sverige. Det säger Säpochefen Charlotte von Essen på Folk och försvar, rapporterar TT. "Det allvarliga säkerhetsläget kan komma att försämras ytterligare och det kan gå fort," säger hon. Enligt Säpochefen har det också blivit vanligare att främmande makt använder sig av kriminella gäng för att utföra dåd i Sverige, och att man nu även anlitar barn och ungdomar för att begå brotten. Terrorhotnivån ligger kvar på en fyra på en femgradig skala, men numera kommer hotet inte primärt från våldsbejakande islamism, enligt von Essen: "Vi ser tendenser mot ett mer diversifierat terrorhot." Säpochefen beslutade i dag att terrorhotnivån ska ligga kvar på en fyra. Omni 250114. Ryske utrikesministern hör Trumps ord - och gillar dem. Ukraina och Donald Trump kom upp vid flera tillfällen när Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov höll sin årliga pressträff på tisdagen, skriver Sky News. Lavrov tycker sig ana ett skifte hos Trump och hans team, där de börjar inse "verkligheten" på slagfältet. Han hänvisade till uttalanden från Trump och den tillträdande nationella säkerhetsrådgivaren Mike Waltz, som i söndags intervjuades i ABC. "Jag tror helt enkelt inte att det är realistiskt att säga att vi kommer att förvisa varje ryss från varje centimeter av ukrainsk mark," inklusive Krymhalvön. President Trump har erkänt den verkligheten, sa Walz. Lavrov upprepade att Vladimir Putin är villig att möta Trump. Men först tror den ryske ministern att Trump måste hantera inhemska angelägenheter. "Biden har lämnat många problem efter sig," sa han. Omni 250114. Stor ukrainsk robotattack - träffade ryska fabriker. Ukraina har avfyrat robotar och drönare mot fabriker och energianläggningar på flera håll i Ryssland, skriver AFP. Attackerna ska enligt en källa inom ukrainsk säkerhetstjänst ha utlöst flera bränder tiotals mil från fronten och träffat bland annat ryska militärindustriella anläggningar. Explosioner ska ha inträffat vid "kemanläggningar, oljeraffinaderier och lager", enligt källan. Ukrainas militär uppger att man träffat en rysk kemfabrik som tillverkar raketbränsle och ammunition i gränsregionen Brjansk.
Rysslands militär anklagar Kyiv för att ha använt vapen från USA och Storbritannien i attackerna och lovar att attackerna "inte ska förbli obesvarade". Ryska försvarsdepartementet hävdar att man skjutit ned sex USA-tillverkade Atacms-robotar samt brittiska roboten Storm shadow. Dessutom ska en "massiv drönarattack" skett i ryska Engels.
Omni 250114. Säpo-chefen: Måste vara på tå mot nya ryska strategier. Sverige behöver förbereda sig på att Ryssland agerar på nya sätt för att utföra sabotage och påverkansoperationer. Det säger Säpo-chefen Charlotte von Essen till Expressen. Hon säger att Sverige måste hitta vilka "plattformar" Ryssland agerar på, och att Ryssland ändrat arbetssätt efter att skaran på den ryska ambassaden krympt till följd av att identifierade underrättelseofficerare utvisats. "Vi behöver nu vara väldigt på tå." Antalet diplomater på ambassaden har nästan halverats. Enligt nordiska säkerhetstjänster är en tredjedel av personalen på landets ambassader underrättelseofficerare (2023) Omni 250114. Ukraina: "Massivt" ryskt luftanfall i morse. Ett stort antal ryska robotar avfyrades mot Ukraina under den tidiga morgonen. Explosioner ljöd i flera delar av landet, bland annat i Lvivregionen där "kritisk infrastruktur" träffades. President Zelenskyj beskriver platserna som gas- och energianläggningar. Enligt honom användes över 40 robotar och 70 drönare i angreppet. Ryssland bekräftar att de slagit mot "kritisk gas- och energiinfrastruktur". "Ytterligare en massiv rysk attack. Det är mitt i vintern och ryssarnas mål har inte förändrats: vår energisektor", skriver Zelenskyj på Telegram. Ukraina utsätts dagligen för ryska luftattacker som systematiskt riktat in sig på landets infrastruktur. (svt 250115.)< Tusk: Ryssland planerade terrordåd mot flygplan. Ryssland har haft planer på att utföra terrorattentat mot internationella flygbolag över hela världen, uppger Polens premiärminister Donald Tusk. "Jag tänker inte på in på detaljer, jag kan bara bekräfta giltigheten i farhågorna om att Ryssland planerade terrordåd i luften," säger han. Brandbomber briserade på två fraktanläggningar i somras, en i Leipzig och en i Birmingham. USA ska sedan dess ha slagit fast att dessa var en del av en rysk plan att smuggla bomber ombord på flygplan, enligt WSJ. NYT rapporterade i dagarna att Vita huset varnat Kreml för hårda motåtgärder om planerna skulle resultera i dödsoffer. Ryssland har nekat till anklagelserna. (svt 250115.) Omni 250115. Källor: Putin kommer kräva ukrainsk neutralitet. President Vladimir Putin kommer i framtida samtal med Donald Trump kräva att Ukraina avvecklar sina militära band till Nato samt blir en neutral stat med en begränsad försvarsmakt, uppger källor med insyn för Bloomberg. Källorna uppger även att Putin känner sig övertygad om att kunna få igenom att Ukraina aldrig någonsin får gå med i Nato. Dessutom så vill den ryske presidenten att de vapen Ukraina fått varken ska få användas mot Ryssland eller för att återta de områden ryssarna ockuperar. Liknande krav har tidigare lagts fram av Ryssland, som sagt sig inte vilja kompromissa. Ukraina har i sin tur mildrat sitt krav på Natomedlemskap. (svt 250115.) Zelenskyj hos Tusk i Polen - historisk konflikt lättar. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffar Polens premiärminister Donald Tusk i Warszawa under onsdagen. Polen tog vid årsskiftet över som ordförandeland i EU:s ministerråd och hoppas få övriga EU att godkänna stöd till Ukraina via EU-fonden EPF, skriver TT. Förslaget har länge blockerats av Ungern. Besöket är även ett försök att överbrygga de historiska spänningarna orsakade av massakrer under andra världskriget, rapporterar Reuters. Enligt Polen dödades nästan 100 000 polacker i regionen Volynia av ukrainska nationalister. Som hämnd dödades tusentals ukrainare. Polen har krävt fri tillgång till området, som i dag ligger i västra Ukraina, för att kunna identifiera offren. Det har Ukraina nu gått med på, vilket ses som ett genombrott i relationen. Ungern blockerar just nu även en förlängning av EU:s särskilda ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Utgrävningar planeras att inledas i april. Polen ser massakrerna i öster som ett folkmord. Massakrerna i Polen 1943-1945. Omni 250115. Expert om Putin: "Kör inte sitt eget race - har stöd". Parallellt med kriget i Ukraina har Vladimir Putins förtryck av det egna folket hårdnat - och i dag råder närmast "nolltolerans". Det säger Gudrun Persson, Rysslandsanalytiker på Försvarsmakten, till SvD i samband med Folk och försvar. Till och med en ovälkommen gillamarkering i sociala medier kan leda till ett långt fängelsestraff, fortsätter Persson. På ytan finns det därför inga tecken på något motstånd mot Putin. Samtidigt bedömer analytikern att Putins idé om att Ryssland ska vara en stormakt faktiskt har stöd bland folket. "På så sätt är Putin en produkt av Ryssland. Det är inte en man som kör sitt eget race. Han har stöd." Gudrun Persson: Ryssland förbereder befolkningen på ett långt krig. Omni 250115. Intern kritik mot Putin: 'Han förstår inte sina misstag'. Vasilij Jakemenko, grundaren av den kontroversiella ungdomsrörelsen Nasji, avslöjar i en färsk intervju att organisationen användes av Vladimir Putins regim för att störa oppositionen. Intervjun, som publicerades den 5 januari på Youtube, har rört upp starka reaktioner i Ryssland. Nasji grundades 2005 som en del av Putins parti Enade Ryssland och hade officiellt syftet att bekämpa korruption och fascism. I praktiken fungerade rörelsen dock som ett verktyg för att slå ner på oppositionella och förhindra demonstrationer. Enligt Jakemenko fick organisationen direkt finansiering från regimen för att undertrycka oppositionen och sprida lojalitet till Putin.' "Det skulle vara ett verktyg för undertryckande, lojalitet och propaganda," berättar han. Trots detta misslyckades Nasji med att stoppa de massiva demonstrationerna 2011, där oppositionsledaren Aleksej Navalnyj spelade en framträdande roll. Jakemenko avslöjar att detta nederlag ledde till att Putin lade ner rörelsen som en bestraffning, rapporterar Dagbladet. Intervjun innehåller också oväntat hårda ord mot Putin. Jakemenko menar att presidenten inte förstår sina misstag och är omgiven av rådgivare utan verklighetsförankring. "Han är beslutsam, men han förstår inte var och när han gör fel," säger Jakemenko. Trots sin kritik mot regimen ångrar Jakemenko inte sitt arbete med Nasji. Han erkänner att det var en mycket lönsam verksamhet för honom personligen och berättar att han investerade stora summor i guld. "Jag gömde undan otroliga mängder pengar i guld," säger han och beskriver sig själv som en "skurk". msn 250116. Kreml: Moskva och Kyiv har utväxlat 50 krigsfångar. Ryssland och Ukraina har utväxlat 50 krigsfångar i ett utbyte framtaget av Förenade arabemiraten. Det uppger det ryska försvarsdepartementet på Telegram, rapporterar AFP. "Som ett resultat av förhandlingsprocessen har 25 ryska militärer återvänt från territorium som kontrolleras av Kievregimen. I gengäld överlämnades 25 ukrainska militärer," skriver Rysslands försvarsminister på meddelandetjänsten. AFP beskriver det hela som ett "litet utbyte". Förenade arabemiraten uppges ha varit medlaren bakom utbytet. Omni 250115. Uppgifter: Kina vill köpa Volkswagens krisfabriker. Kinesiska aktörer är intresserade av att köpa Volkswagens stängningshotade fabriker, enligt uppgifter till Reuters. Enligt uppgifter till nyhetsbyrån ska den tyska biltillverkaren vara öppen för att sälja fabrikerna i Dresden och Osnabrück. "Målet ska vara en hållbar lösning som tar hänsyn till företagets och de anställdas intressen," säger en talesperson från Volkswagen som inte vill kommentera uppgifter om en eventuell köpare. Att köpa en fabrik skulle ge Kina inflytande i Tysklands viktiga bilindustri. Det uppblossade intresset för tyska fabriker följer på krisen i den europeiska fordonsindustrin. Omni 250116. ÖB:s råd till Trump: Gå inte med på delning av Ukraina. USA:s tillträdande president Donald Trump har varit tydlig med att han önskar se ett snabbt slut på kriget i Ukraina, där ett avtal kan sluta med att Ukraina behöver ge upp ockuperade områden. Sveriges överbefälhavare Michael Claesson ser med oro på utvecklingen. "I grunden är det en oacceptabel lösning," säger ÖB i SVT:s 30 minuter. USA:s blivande president har lovat att han ska avsluta kriget i Ukraina och hans vicepresident JD Vance har öppnat för en lösning där Ryssland får behålla de områden man ockuperar. Sverige överbefälhavare Michael Claesson säger att den typen av uppgörelse kan ses som en typ av seger av Ryssland. "Om man flagrant bryter mot FN-stadgan och utan provokation angriper ett grannland, erövrar dess territorium, kränker dess territoriella integritet och dessutom kommer undan med det. Då ser jag det som ett nästan självklart incitament för att belöna sig själv med slutsatsen att det här kan vi fortsätta med," säger ÖB i 30 Minuter. Ett fredsavtal där ockuperade landområden tillfaller Ryssland är en "i grunden oacceptabel lösning", enligt Claesson. "Även om inte alla de strategiska målen uppfylls så är det ändå en signal att hela manövern, hela det geopolitiska spelet, har tagit ett steg framåt." ÖB menar att det inte bara är Ryssland som kan vädra morgonluft vid ett eventuellt avtal där Ukraina tvingas göra avkall, utan att det skulle sätta en ny kurs för omvärlden och för vad som anses vara vägen framåt. "Det skickar signaler globalt att den världsordning som har byggts upp mödosamt efter andra världskriget, den gäller inte längre. Det kan upplevas av olika stater som som en möjlighet att ta för sig, för att vare sig världssamfundet eller någon annan förmår att stoppa, förhindra eller ingripa i den typen av konflikter." Claesson har ett tydligt budskap till USA:s president Donald Trump. "Stöd Ukraina, så länge som det behövs. Det är mitt råd till Donald Trump," fortsätt med stödet. svt 250116. Rysk politiker: "Väst förbereder sig för krig mot oss till år 2028". Alexej Zjuravljov, vice ordförande för Rysslands försvarskommitté i Statsduman, har uppmanat landets manliga befolkning att förbereda sig för en potentiell mobilisering. Enligt honom förbereder sig västländer, inklusive Nato, på att militärt utmana Ryssland senast 2028 eller 2029. I en intervju med den ryska nyhetskanalen Abzats hävdade Zjuravljov att väst kommer att vara redo för en konfrontation med Ryssland inom tre till fyra år. Han betonade behovet av att stärka Rysslands mobiliseringsreserv och förbättra värnpliktsprocessen för att förbereda landet inför vad han beskriver som en oundviklig konflikt. Europa har meddelat att de och deras allierade planerar att vara redo för en militär konfrontation med Ryssland till 2028-2029. "Vi måste förbereda vår manliga befolkning och självklart försvara fosterlandet," sade Zjuravljov enligt United24 Media. Även om Ryssland för närvarande har tillräckligt många frivilliga i sina väpnade styrkor, betonade Zjuravljov vikten av att förbereda landet för framtida hot. Han föreslog att mobiliseringsplaner bör diskuteras öppet för att säkerställa långsiktig beredskap. Zjuravljov riktade även hård kritik mot Litauens president Gitanas Nauseda, som nyligen framhöll Kaliningradregionens historiska band till Litauen. Han avfärdade dessa påståenden och hävdade att regionen "borde vara en del av Ryssland." Samtidigt varnade han Litauen för att "hålla tyst." Zjuravljov beskrev dessutom Litauens militär som "en av de svagaste i världen" och påstod att landet inte skulle klara av en konfrontation med Ryssland. Uttalandet bidrog till att ytterligare eskalera spänningarna mellan Moskva och Baltikum. Samtidigt som Zjuravljov gjorde sina uttalanden betonade Natos generalsekreterare Mark Rutte behovet av att alliansen antar ett "militärt tänkesätt" för att avskräcka potentiella hot. Vid ett möte i Bryssel underströk Rutte Natos åtagande gentemot Ukraina och deras pågående arbete för att stärka det militära försvaret hos medlemsländerna. msn 250116. Tre av Navalnyjs advokater döms till fängelse. Tre av den ryska numera avlidne oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs försvarsadvokater döms till fängelse i rysk domstol, rapporterar AP. Vadim Kobzev, Igor Sergunin och Alexei Liptsen, arresterades i oktober 2023. De döms för inblandning i extremistgrupp och får mellan tre och ett halvt till fem och ett halvt års fängelse. Gruppen i fråga är Navalnyjs nätverk, som stämplats som extremistiskt av Kreml. Fallet har allmänt setts som ett sätt att avskräcka försvarsadvokater från att ta sig an fall för oppositionen. Människorättsaktivister kallar domen i sig för ett grovt brott mot själva rättsprinciperna. "Advokater är inte medbrottslingar till sina klienter; de ger dem ett försvar, rätten till detta är inskriven i Rysslands konstitution." Aleksej Navalnyj, som dog under sin tid i fängelse tidigt förra året, kunde genom sina advokater nå ut till anhängare via sociala medier och lämna in stämningsansökningar om sin behandling som fängslad.Advokaterna anklagades bland annat för att ha gjort det möjligt för honom att fortsätta att agera som oppositionsledare bakom galler, enligt Reuters. svt 250117. Putin signs Iran nuclear deal in Moscow. Russian President Vladimir Putin and his Iranian counterpart Masoud Pezeshkian held talks in Moscow on Friday (January 17) ahead of the signing of a strategic partnership treaty involving closer defense cooperation that is likely to worry the West. Putin greeted Pezeshkian in a grand Kremlin room as they sat down at an ornate table flanked by the two countries' flags. "We will discuss all areas of our co-operation and sign a comprehensive strategic partnership agreement," Putin said. "We have been working on it for a long time and I am very pleased that this work has been completed," he said, adding it should further boost trade and economic ties. Iranian President Masoud Pezeshkian told his Russian counterpart Vladimir Putin he believed their two countries could finalize agreements on further construction work at the site of a nuclear power plant in Iran. Russia built Iran's first nuclear power plant at Bushehr that became operational in 2013 and signed a contract the following year to build two more nuclear reactors. You tube 1:31 250117. Kina når BNP-mål - Trumps tullar hotar tillväxt. Kina nådde sitt mål om en BNP-tillväxt på 5 procent 2024, enligt nya siffror från landets officiella statistikmyndighet. Samtidigt står landet inför betydande utmaningar framöver, då Donald Trumps planerade nya tullar riskerar att sätta käppar i hjulet för en fortsatt ekonomisk tillväxt, skriver Bloomberg. "Det största problemet i år kommer att vara de amerikanska tullarna," säger BNP Paribas Kina-ekonom Jacqueline Ron till nyhetsbyrån. Exporten, som är en av de viktigaste drivkrafterna för Kinas ekonomi, riskerar att påverkas negativt. Dessutom tampas landet med såväl svag efterfrågan på hemmaplan som hård konkurrens på den globala marknaden. Rong: "Den största ljusglimten i ekonomin förra året var exporten." Enkät: 8 av 10 kineser har det sämre ekonomiskt. Omni 250117. Kommentar: Inte minst exporten till Ryssland. Svenskar ger tumme ner för förhandlingslösning. Tre av fyra svenskar vill stötta Ukraina tills Ryssland drar sig tillbaka, även om det innebär att kriget pågår längre. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av TV4 Nyheterna.Störst är stödet bland 18-34-åringar och kvinnor är stöttande i något högre utsträckning än män. Stödet för en förhandlingslösning är svagare. Var fjärde svensk tycker att det ska förhandlas fram ett slut på kriget även om Ryssland fortsätter att kontrollera delar av Ukraina. Högst stöd för att stötta Ukraina har oppositionens sympatisörer, och lägst stöd finns bland Sverigedemokraternas sympatisörer. Men även inom Sverigedemokraterna är det en övervägande majoritet som vill stötta Ukraina. Omni 250117. Kommentar: Sverigedemokraterna verkar vara mest Putin-vänliga liksom sina högerextrema fränder i övriga Europa. Ryssland och Iran stärker sitt försvarssamarbete. Ryssland och Iran ingick ett omfattande 20-årigt samarbetsavtal under fredagen, rapporterar flera nyhetsbyråer. "Det är verkligen ett genombrottsdokument," sa Vladimir Putin när avtalet signerades, enligt AFP. Länderna, som redan står varandra nära, är "enade att ta relationen till en ny nivå", enligt Putin. Avtalet handlar bland annat om att stärka samarbetet på säkerhets- och försvarsområdet. Putin sa även att Ryssland överväger att bygga nya kärnkraftverk i Iran. Avtalet täcker även vetenskap, utbildning och kultur. Irans president "Vi bevittnar ett nytt kapitel av strategiska förbindelser." Ett avtal som uppges gälla i 20 år framöver. Länderna kommer delta i gemensamma militära övningar. Putin: "Diskuterar möjligheten att bygga ytterliggare enheter." Omni 250117. Kommentar: Ändetidens politiska formationer börjar ta form enligt Hesekiel kap. 38-39. Stora GPS-störningar över Gotland - i minst 60 dagar. I minst 60 dagar i följd har Gotland och delar av Öland drabbats av GPS-störningar som påverkat både flygplan och fartyg, rapporterar Expressen. Tidningen hänvisar till flygtjänsten Flightradar som noterat en kraftig ökning av störningar i delar av Östersjön. Försvarsmakten bekräftar för tidningen att de har koll på störningarna i delar av Östersjön. Alf Söderman, försvarsdirektör vid länsstyrelsen på Gotland, säger att störningarna främst drabbar flygtrafik utanför Gotland, men att sjöfarten kan påverkas lite. I torsdags fick ett Ryanair-flyg från Storbritannien avbryta landning i Litauen på grund av störningar. Ryska Kaliningrad har tidigare pekats ut som ansvarigt för störningar över Östersjön. Söderman: "Inte första gången." Misstänks vara en del av Rysslands hybridkrigföring. Omni 250117. Kommentar: Det korrupta Ryssland forsätter sina trakasserier mot sina grannar. Det döljer sig i hypade kinesiska appen Rednotes användaravtal. Det kan vara ett fåtal flämtande andetag kvar tills Tiktok förbjuds i USA, och redan nu pågår en digital massflykt till Rednote - också det en kinesisk app. Men vad är det man accepterar man när man klickar "godkänn" i Rednotes helt kinesiskspråkiga användaravtal? USA:s högsta domstol gav under fredagen grönt ljus till en lag som kan innebära ett förbud mot Tiktok i USA. Samtidigt har en mängd användare flytt till den kinesiska appen Rednote, även känd som Xiaohongshu. Enligt Reuters rör det sig om miljoner nya västerländska användare på kort tid. Rednote är till stor del på kinesiska och är inte särskilt anpassad till en västpublik, och detta gäller även dess användaravtal och sekretesspolicy - som det nu sprids påståenden och rykten om - inte minst på Tiktok. Vad händer med ens användardata, och kräver avtalet att man stödjer det socialistiska systemet? SVT har gått igenom användaravtalet med hjälp av Asienkorrespondent Tilde Lewin - så vår genomgång av vad som finns där i videon . svt 250118. Flera döda i rysk attack mot centrala Kyiv. Flera personer har dödats i en rysk attack mot de centrala delarna av Ukrainas huvudstad Kyiv, rapporterar flera medier. Reuters rapporterar om minst tre döda medan Kyiv Independent har uppgifter om fyra döda och tre skadade. Attacken skedde i en del av staden där det finns universitet, flera restauranger och barer. Stadens borgmästare Vitalij Klytjko uppger att entrén till en tunnelbanestation samt flera fönster till ett flerfamiljshus krossades i attacken. Tunnelbanestationen Lukianivska är stängd. Bråte från attacken föll även ner i en annan stadsdel. Omni 250118. Svensk Natoinsats inledd i Lettland: "Historisk dag." På lördagsmorgonen anlände runt 550 svenska soldater i Lettlands huvudstad Riga, för att ingå i Natos multinationella brigad och förstärka gränsen mot Ryssland. Det rapporterar flera medier. Det är Sveriges första markinsats som Natoallierad. "Det är en historisk dag, en historisk händelse," säger Lettlands försvarsminister Andris Spruds, till TT. Den svenska bataljonen ska vara på plats i Lettland i sex månader framöver. Därefter tar dansk militär över, innan det är Sveriges tur igen. Generalmajor Jette Albinus säger till SVT Nyheter att insatsen betyder mycket. "Rent militärt är svenskarna riktigt duktiga och professionella," säger hon. Förutom soldater har den svenska bataljonen med sig bland annat stridsfordon. Den svenska bataljonen anlände med fartyg på lördagsmorgonen. Bataljonen kommer från Södra skånska regementet, P7. Ska ingå i en brigad där 14 Natoländer finns representerade. Omni 250118. Källor: Troligen inget ryskt sabotage bakom kabelbrott. Den senaste tidens kabelbrott i Östersjön är sannolikt en följd av olyckor snarare än ryskt sabotage. Det säger flera amerikanska och europeiska underrättelsekällor som Washington Post har pratat med. Enligt källorna har utredningarna som upprättats efter incidenterna inte funnit några bevis på att de fartyg som misstänks ligga bakom skadorna handlat avsiktligt eller agerat på uppdrag av Kreml. Istället tyder hemligstämplad underrättelseinformation och avlyssnad kommunikation på att det rör sig om olyckor som orsakats av oerfarna besättningsmedlemmar och dåligt underhåll, enligt källorna. Källorna har avböjt att ge några ytterligare detaljer om utredningen och vill vara anonyma med tanke på det känsliga läget.
Pmni 250119. Kommentar: Otroligt. "Blir mer osäkert för Ukraina - men något kan göras." Att Donald Trump nu åter tar plats i Vita huset är ett av flera hot mot Ukrainas frihet. Det skriver Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, i en debattartikel i Dagens Nyheter. Med Trump som president är framtiden för det amerikanska stödet till Ukraina mer ovisst. Samtidigt ökar den politiska osäkerheten i frågan även i många EU-länder. Becker skriver att det finns ett sätt att hjäpa Ukraina som inte skulle belasta europeiska statsfinanser, att de ryska tillgångar som frusits nu skickas till Ukraina: "Det positiva signalvärdet kunde vara att auktoritära stater inser hur dyrt det blir om de attackerar fredliga länder, och därför avstår från dessa aggressioner," skriver han. Omni 250119. Tre ukrainska officerare gripna för "passivitet". Tre högt uppsatta ukrainska officerare har gripits och anklagas nu för "passivitet" som lett till att Ryssland kunnat ta kontroll över delar av Charkiv under fjolårets offensiv, skriver AFP. Två av de gripna är generaler, uppger åklagaren i ett uttalande. Den tredje är överste och misstänks även för att ha "övergett slagfältet" utan tillåtelse. Officerarnas vårdslöshet har lett till att Ukraina förlorat vapen, territorium och militär personal, enligt åklagaren. Ryssland lyckades skapa en buffertzon under offensiven i maj förra året. Brist på handling ledde till att Ryssland lyckades inta delar av nordöstra Ukraina. Omni 250120. Så blev Putin en diktator: Putins plan för diktatur. Hur Vladimir Putin implementerade sin plan för att kontrollera varje aspekt av det ryska samhället. Trump vill att Putin ingår i avtal om Ukraina. Donald Trump ska inom kort prata med den ryske presidenten Vladimir Putin om kriget i Ukraina, rapporterar AFP. "Han bör ingå ett avtal. Jag anser att han ödelägger Ryssland genom att inte ingå en överenskommelse. Jag tror att Ryssland kommer att få stora problem," sa Trump i Ovala rummet i Vita huset efter måndagens presidentinstallation. Samtidigt tillägger Trump att han kommer bra överrens med Putin och att den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj sannolikt vill ha ett fredsavtal.
Putin säger sig vara öppen för samtal kring ett fredsavtal, skriver TT. "Jag vill betona att målet inte bör vara en kort vapenvila, utan en varaktig fred baserad på respekt för alla människors legitima intressen," säger den ryske presidenten i rysk statlig tv. Trump säger att den ryska ekonomin drabbats hårt av kriget. Trump om Putin: "Han kan inte vara glad, det går inte så bra för honom."
Omni 250121. Huawei vill utmana Nvidia på marknaden för AI-chip i Kina. Huawei jobbar intensivt på att skaffa sig en större marknadsandel i Kina när det handlar om AI-chip. Det rapporterar Financial Times, som skriver att Huawei därmed framför allt utmanar Nvidia som är störst på området idag. Det är framför allt Huaweis AI-processorer som går under namnet Ascend som anses kunna vara ett bra alternativ till Nvidias produkter när det handlar om så kallad "inferenceträning" av stora språkmodeller. Sajten Huawei Central skriver att Huawei också får hjälp av den kinesiska regeringen på området. Myndigheterna har till exempel instruerat lokala bolag att välja Huaweis AI-chip framför Nvidias. Nvidia är till följd av de amerikanska exportrestriktionerna förhindrade att tillhandahålla sina mest avancerade AI-chip i Kina, men många företag i Kina förlitar sig däremot på Nvidas mycket effektiva grafikkort när det handlar om AI. Den kinesiska regeringen stöttar Huaweis ambitioner på området. Ses av många som den mest seriösa utmanaren till Nvidia i landet. Vill ta marknadsandelar när det handlar om chip för AI-träning. Omni 250121. Zelenskyj: Kommer Trump ens att bry sig om Europa? Många länder undrar hur deras relation med USA blir med Donald Trump i Vita huset. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett tal vid Världsekonomiskt forum i schweiziska Davos, uppger CNN. Medan USA är en oumbärlig partner för Europa är det inte säkert att beroendet är ömsesidigt, resonerar han. "Kommer president Trump ens att bry sig om Europa?" frågar sig Zelenskyj. Presidenten undrar också om Trump anser att Nato är nödvändigt och hävdar att den nya administrationen prioriterar Mellanöstern före Europa, skriver AFP. Zelenskyj efterlyser "en enad europeisk säkerhets- och försvarspolitik" där alla Europas länder spenderar så mycket som krävs för att garantera freden. Zelenskyj: Trump har signalerat att han prioriterar Mellanöstern och Asien. Omni 250121. Analyser: Zelenskyjs nya front är en charmoffensiv mot Donald Trump. Ukraina har öppnat en ny front i kampen mot Ryssland, och den fronten är en charmoffensiv mot Donald Trump, skriver CNN:s Sophia Tanno och Maria Kostenko i en analyserande text. Förutom att han återkommande beskriver Trump som ”stark” har president Volodymyr Zelensky också lockat med att låta stridshärdade ukrainska trupper tjänstgöra på amerikanska militärbaser efter krigsslutet och förmånliga handelsavtal gällande ukrainska mineralfyndigheter. "Men även om det är en vanlig taktik att försöka smickra Trump gör hans opålitlighet att det finns få garantier för att det verkligen ska fungera," skriver Tanno och Kostenko. Trump har varit tydlig med att han vill se ett slut på kriget i Ukraina, men mindre meddelsam om hur exakt det ska gå till. I en analyserande text i Reuters konstaterar David Brunnstrom, Michael Martina och Daphne Psaledakis att situationen för Trumps unika diplomatiska strategi också har förändrats kraftigt sedan sist han var president. Sist försökte Trump bli vän med Ryssland och Nordkorea samtidigt som han pressade Kina och Iran, men sedan dess har de fyra länderna stärkt sina band till varandra. "Den här gången har han en ny utmaning: en mer enad grupp av USA-fiender som kommit varandra allt närmre sedan den ryska invasionen av Ukraina 2022." Sophia Tanno och Maria Kostenko: Trump tror faktiskt att han kan ha en god relation med Putin. Brunnstrom, Martina, Psaledakis: En "ohelig allians" försvagar USA. Shane Goldmacher: Trump har aldrig tidigare varit så här mäktig - frågan är hur länge det håller. Omni 250122. b>Kommentar: Den "goda relationen" försöker Putin utnyttja. Kinesiska Deepseek utmanar Open AI:s resonerande modell. Kinesiska Deepseek har släppt en AI-modell kallad Deepseek-R1, som ska prestera lika bra som Open AI:s motsvarighet o1 i tester med flera etablerade mätverktyg. Det rapporterar Techcrunch. Deepseek-R1 uppges även vara snäppet vassare än Open AI:s o1 när det handlar om programmering. AI-modellen finns nu tillgänglig via utvecklarplattformen Hugging Face och kan användas utan restriktioner. Det bör påpekas att Deepseek-R1 lyder under kinesisk lag och att den därför är censurerad. Kan användas kommersiellt utan begränsningar. Omni 250122. Källor: Inga bevis för att sjökablar kapades avsiktligt. Centralkriminalpolisen i Finland har hittills inte hittat några bevis för att tankfartyget Eagle S avsiktligen genomfört kabelbrotten. Det uppger fem källor som är insatta i utredningen för Helsingin Sanomat. Dessutom bekräftar en källa inom statsförvaltningen, med insyn i ärendet, uppgiften för Hufvudstadsbladet. Eftersom man ännu inte kunnat bevisa något uppsåt med händelsen - där Eagle S kapade en rad viktiga sjökablar i Östersjön - kommer den med stor sannolikhet bedömas som en olycka, skriver tidningen enligt TT. Polisen undersöker bland annat fartygets datorer och besättningens telefoner för att utreda om någon i besättningen orsakat kabelbrottet. Centralkriminalpolisens förundersökning fortsätter. Händelsen inträffade på juldagen. Tidigare i veckan rapporterade Washington Post att säkerhetstjänster inte hittat några bevis för sabotage. Omni 250122. Kommentar: Allting går inte att dokumentera, som muntliga samtal. Zelenskyj: 200 000 soldater krävs för fredsavtal. Minst 200 000 allierade soldater kommer behövas för att upprätthålla ett eventuellt fredsavtal i Ukraina i framtiden, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Det skriver TT med hänvisning till The Guardian. Donald Trump, USA:s nytillträdde president, har lovat att snabbt få slut på Ukrainakriget, men Zelenskyj betonar att alla typer av avtal om vapenvila är beroende av garantier från väst. Den ukrainske presidenten talar under Världsekonomiskt forum i Davos, Schweiz på tisdagen och uppmanar ledare i Europa att inte fundera över vad Donald Trump kommer att göra utan att i stället vidta åtgärder för att försvara sin egen världsdel. "Europa måste etablera sig som en stark, global aktör, som en oumbärlig aktör," säger den ukrainske presidenten. Zelenskyj: "Låt oss inte glömma att det inte finns något hav som skiljer europeiska länder från Ryssland." Siffran 200 000 fredsbevarande soldater beskriver han som ett minimum. Omni 250125. Kommentar: Ett önsketänkande. Brittiske ministern till Putin om misstänkt spionskepp: "Vi ser dig." Ett brittiskt stridsfartyg har skuggat ett ryskt spionfartyg som passerat genom landets territorialvatten. Det säger försvarsminister John Healey till parlamentet på onsdagen, rapporterar AFP. Det var andra gången som samma fartyg spårades sedan i november. Haley vände sig direkt till Rysslands president i sitt anförande. "Jag vill att även president Putin hör det här budskapet: Vi ser dig, vi vet vad du gör och vi kommer inte att tveka att vidta kraftfulla åtgärder för att skydda vårt land," sa han. Enligt försvarets uppgifter låg fartyget still över "kritisk undervattensinfrastruktur" innan det styrde vidare ut i Nordsjön, skriver Sky News. Brittiska stridsfartyg har spårat flera ryska misstänkta spionfartyg under de senaste månaderna. Omni 250122. Trumps ultimatum till Putin: Avtal nu eller tariffer. Donald Trump hotar Vladimir Putin med tariffer och utökade sanktioner om han inte sluter ett avtal med Ukraina "nu", rapporterar Reuters. "Jag vill inte skada Ryssland. Jag älskar det ryska folket", inleder Trump ett långt inlägg i sitt sociala medium Truth Social. Han fortsätter: "Om vi inte sluter ett avtal, och det snart, har jag inget annat val än att lägga höga skatter, tariffer och sanktioner på allt som säljs av Ryssland till USA och andra länder." Trump specificerar inte vilka "andra länder" han avser. Omni 250122. Kommentar: Trump specificerar inte heller hur avtalet ska se ut. Vapenräd över hela Ukraina: Beslagtagna trofévapen. Ukrainska myndigheter har genomfört runt 1 000 razzior mot illegal vapenhandel över hela Ukraina, rapporterar AFP. Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av landet har spridningen av vapen lett till en oro hos myndigheter att smuggling föregått. "Målet är att stänga ner försäljning och förvaring och dessutom beslagta ’trofévapen’ som tagits från ryska soldater," skriver ukrainska polisen i ett inlägg på sociala medier. De personer i ledande roller bakom vapensmugglingen kan få upp mot sju års fängelse. Ukrainska myndigheter han genomfört liknande räder tidigare. Omni 250123. Slovakiens ledare ville utlysa undantagstillstånd - stoppas av sin koalition. EU-landet Slovakiens premiärminister Robert Fico vill utlysa undantagstillstånd och förbjuda de stora demonstrationerna som planeras till fredagen, rapporterar Reuters. Hans koalitionspartner säger dock nej, så tiotusentals väntas gå ut på gatorna i över 20 städer runtom i landet, skriver slovakiska Dennik. "Det här är ett försök att organisera en kupp i Slovakien," säger Robert Fico enligt Reuters. Demonstrationerna riktar sig mot Ficos närmande till Putins Ryssland. Premiärministern hävdar att utlänningar är med och organiserar protesterna för att destabilisera landet, med hänvisning till underrättelseuppgifter. Oppositionen menar att Fico försöker avleda uppmärksamheten från landets verkliga problem. Fico talar öppet om att hans regering riskerar falla. Presidenten Peter Pellegrini håller med om Ficos beskrivning men tycker inte det behövs något undantagstillstånd. Omni 250125. Yngre rekryter ska lösa Ukrainas soldatbrist. Ukraina ska börja rekrytera soldater mellan 18 och 25 år, rapporterar AP. Bakgrunden är brist på soldater i landets försvar mot Rysslands fullskaliga invasion. Unga ska lockas att ta värvning med bland annat ekonomiska fördelar och garanterad utbildning. Framöver är det möjligt att även värnpliktsåldern sänks från 25 år, uppger biträdande chefen för presidentkansliet Pavlo Palisa. "Landets försvar är varje medborgares plikt och skyldighet," säger han. Så sent som i december avfärdade president Volodymyr Zelenskyj uppmaningar från USA om att sänka mobiliseringsåldern från dagens 25 år, enligt AFP. Omni 250123. Trump: "Vill träffa Putin och få slut på kriget." Donald Trump vill se att Ryssland minskar sin kärnvapenkapacitet som en del av en fredsförhandling i Ukraina. Det säger han under ett samtal på världsekonomiskt forum i Davos på onsdagen. "Nu skulle jag verkligen vilja träffa Putin snart och få ett slut på det där kriget," säger han. Enligt Donald Trump förde han samtal om minskade kärnvapenarsenaler med Putin redan 2020. Trump säger också att han har talat med Kinas president Xi Jinping om möjligheterna att få till fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. Oklart om Trump syftar på en ensidig eller en global nedtrappning av kärnvapnen.
Omni 250123. Ryssland: 121 drönare avfyrades mot flera regioner. Över 100 ukrainska drönare avfyrades mot Moskva och närliggande områden under natten, uppger Rysslands försvarsdepartement enligt Reuters. Totalt drabbades 13 regioner. Bland annat har ett oljeraffinaderi och ett kraftverk i staden Ryazan söder om Moskva attackerats. Det resulterade i att två bränder bröt ut, rapporterar Meduza. I flera inlägg mellan 23-tiden på torsdagen och midnatt skrev huvudstadens borgmästare Sergej Sobjanin om nedskjutna drönare i förorter i en halvcirkel runt Moskva: Kolomna, Ramenskij, Podolsk, Troitsk och Sjtjolkovo. Den ryska statliga nyhetsbyrån Ria skriver att tillfälliga restriktioner införts på två av de fyra Moskvaflygplatserna, Domodedovo och Zjukovsky. Det finns inga uppgifter om personskador, enligt Meduza. Inga uppgifter om personskador. Omni 250124. Tre döda efter drönarattack mot Kyivvregionen. Tre personer har dött efter en drönarattack mot Kyivs region i Ukraina, uppger lokala myndigheter enligt Reuters. Landets inrikesdepartement uppger att två män och en kvinna dödats i attacken och att flera byggnader skadats. Kreml nekar att man inriktat sig på civila. Under natten mot fredag avfyrade Ukraina över 100 drönare mot Ryssland, enligt Kreml. I samband med att kriget snart går in i sitt fjärde år har Ryssland eskalerat sitt krig i luften, enligt Reuters. Nu skickas runt ett dussintal drönare varje natt mot Ukraina, enligt nyhetsbyrån. Ukraina: Ryssland avfyrade 7 000 drönare 2024. Omni 250124. Nordkorea planerar att skicka fler trupper till kriget. Trots omfattande förluster förbereder sig Nordkorea på att skicka ytterligare trupper för att stötta Ryssland i kriget i Ukraina. Det uppger den sydkoreanska militären, enligt nyhetsbyrån Yonhap. Det var i höstas som nordkoreanska militärer skickades till Kursk för att slå tillbaka ukrainarnas motoffensiv i den ryska regionen. Sedan dess har det rapporterats om stora förluster för nordkoreanerna, något experter bland annat har förklarat med ålderdomliga stridstekniker. New York Times rapporterade tidigare i veckan, med hänvisning till amerikanska källor, att nordkoreanska förstärkningar kan anlända till området inom två månader. I en rapport som delats med journalister gör Sydkoreas generalstabschef bedömningen att Nordkorea dessutom fortsätter sina förberedelser för att provskjuta en interkontinental robot som kan nå så långt som till USA, skriver AP. Sydkoreansk säkerhetstjänst bedömer att runt 3 000 nordkoreaner dödats eller skadats i Ryssland. De nordkoreanska soldaterna beskrivs som disciplinerade - men utan erfarenhet. Omni 250124. BBC: 90 000 ryssar har bekräftats döda i Ukraina. 90 019 ryska soldater har bekräftats döda sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för snart tre år sedan. Det visar en granskning av BBC Russian service och Mediazona. Fler än hälften av de döda hade ingen koppling till ryska försvarsmakten eller nationalgardet i början av kriget. 17 procent av de döda var dömda fångar som skickades till fronten. Medelåldern av de som dog under 2024 var 36 år - vilket är högre än under krigets två första år. Kreml har varit konsekvent i att inte deklarera hur omfattande deras förluster varit i kriget. Granskningen är byggd på öppen data, dödsannonser och inlägg i sociala medier. Men experter uppger för BBC att den verkliga dödssiffran, baserad på deras granskning, kan vara så hög som mellan 138 500 och 200 000 döda. Ukrainsk underrättelse menar att Rysslands totala förluster kan vara mellan 600 000 och 700 000 personer. Meduza: 120 000 döda i kriget (5 juli 2024). Omni 250124. Trump ska tala med Kim Jong-Un: "En smart kille." Donald Trump ska höra av sig till Nordkoreas diktator Kim Jong-Un för att inleda nya samtal, meddelade den nytillträdda president i en intervju med Fox News i natt. "Han gillade mig och jag kom överens med honom. Han är inte en religiös fanatiker. Han råkar vara en smart kille," sa Trump. Senast Trump var president blev han historisk genom att besöka Nordkorea och träffa Kim. Men den här gången kan det bli svårare, skriver New York Times. Nordkorea har byggt ut sitt robotprogram och är dessutom stärkt av ett närmare samarbete med Ryssland. Enligt tidningen finns det nu en oro i Sydkorea över att Trump skulle kunna sluta ett avtal om att häva restriktioner, i utbyte mot att Nordkorea slutar med sina tester med långdistansrobotar - men utan att ge upp alla sina kärnvapen. Trump under valrörelsen: "Det är trevligt att komma överens med någon som har många kärnvapen." Trump om Volodymyr Zelenskyj: "Ingen ängel." Omni 250124. Kommentar: Har Kim Jong-Un blivit en ängel i Trumps ögon? Kim skyller misslyckandet vid det förra toppmötet i februari 2019 på USA, och ifrågasätter om Washington över huvud taget är intresserat av att förbättra relationen till Pyongyang. För att träffa då Trump igen krävde han att den amerikanske presidenten kommer med "rätt attityd" och "ömsesidigt acceptabla villkor". Idag har Kim en annan vän, Vladimir Putin. Lärare avslöjar Putins propagandakrig i ny film. Den ryska gymnasieläraren Pavel "Pasha" Talankin träder fram i dokumentären "Mr. Nobody Against Putin", som skildrar hur patriotisk propaganda har förändrat skolorna i Ryssland sedan invasionen av Ukraina. I en intervju med Variety säger den danska regissören David Borenstein att idén till filmen föddes när ett webbföretag bad människor svara på hur "den särskilda militära operationen", det vill säga Ukraina-invasionen, påverkat deras arbete. "Pasha reagerade på det [...] och pratade om hur hans jobb hade vänts upp och ner, hur han har förvandlats till propagandist och hur hans skola, nästan till synes över en natt, förvandlades till något som han inte kände igen längre," säger han. David Borenstein fick tag på svaret och sedan dess har de kommunicerat via krypteringsverktyg. "Pasha" är även medregissör till filmen, som har premiär på Sundance Film Festival och även visas på Göteborgs filmfestival. Medproducenter är bland annat Nordisk Film & TV Fond och SVT. Omni 250124. Putin: "Ukrainakrisen" hade gått att undvika. Vladimir Putin säger att "Ukrainakrisen" hade gått att undvika om Donald Trump var president 2022, rapporterar flera medier. Den ryske presidenten har under fredagen kommenterat Trumps utspel om att kriget aldrig hade brutit ut om han styrde USA då. Putin kommenterade också den amerikanske presidentens uttalanden om att Ryssland måste sluta ett avtal med Ukraina nu. Den ryske presidenten hävdar att Kreml är redo att förhandla och samarbeta med Trump, men anklagar Volodymyr Zelenskyj för att sätta käppar i hjulet för samtal. Vladimir Putin passade också på att att hylla Trump genom att kalla honom en "smart" och "pragmatisk" person. Putin har tidigare påstått att Ryssland vill förhandla, men har ställt flera hårda krav på Ukraina. Putin: "Vi är redo för förhandlingar med Ukraina." Ryssland hävdar att man är öppet för dialog med Donald Trump om energipriser. Hävdar att sänkta oljepriser vore dåligt för både USA och Ryssland. Nyligen hotade Trump med att införa skatter och tullar om inte Ryssland sluter avtal med Ukraina. Omni 250124. Kommentar: En efterhandskonstruktion av Putin. Putin vill ställa in sig med Trump för att få honom att Ukraina ska göra eftergifter till Ryssland. Expert: "Krisen kan komma om två månader eller ett år." Den ryska exporten ser ut att ha minskat för andra året på raken under 2024, enligt de officiella siffrorna från ryska centralbanken. Östekonomiska institutets chef Torbjörn Becker säger till Dagens Nyheter att sanktionerna biter men att högre oljepriser kompenserar för bortfallet. Ekonomin är dock tveklöst ansträngd, fortsätter han. "Krisen kan komma om två månader eller först om ett år," säger Becker. "Ryssland har fortfarande tillgång till besparingar." Omni 250124. Zelenskyj: "Hoppas Ukraina deltar i fredssamtalen." Ukraina måste få vara med i samtalen om fred i landet. Det säger landets president Volodymyr Zelenskyj på lördagen, enligt Reuters. "Jag hoppas verkligen att Ukraina kommer att delta," säger han och betonar att även USA bör vara en del av fredssamtalen. Under gårdagen sa Vladimir Putin att han är redo att förhandla med USA:s nye president Donald Trump om Ukraina. Zelenskyj tror att Trump kan få ett slut på striderna, men bara om Ukraina får vara med i fredssamtalen. "Annars kommer det inte att fungera. Ryssland vill inte avsluta kriget, men Ukraina vill det." Ukrainske presidenten: Finns ännu inget ramverk för fredssamtalen. Zelenskyj har under lördagen träffat Moldaviens president Maia Sandu. USA-stödet till Ukraina fortsätter, enligt Volodymyr Zelenskyj. Ficos besked efter stora protesterna: Avgår inte. I Slovakien har tiotusentals människor tagit sig ut på gatorna för att visa sitt missnöje med landets premiärminister Robert Fico, rapporterar flera medier. På fredagen samlades omkring 60 000 människor i huvudstaden Bratislava i vad som beskrivs som de största demonstrationerna i landet sedan 2023. Många kräver Robert Ficos avgång efter att han och hans regering kritiserat EU och Nato och i stället närmat sig Ryssland. I december åkte Fico till Moskva för att träffa Rysslands president Vladimir Putin. Premiärministern själv gav svar på tal i en radiointervju tidigare i dag. "Regeringen kan bara ändras när det är val," säger han. Omkring 100 000 människor har deltagit i protester i hela landet. Fico: Kommer inte avgå. Polisen har bevakat demonstrationerna. Premiärministern: Många som protesterar är ukrainare. Omni 250125. Kommentar: Fico försöker skylla demonstrationerna på ukrainarna. Nytt skenval - Lukasjenko ska förlänga 30-årigt styre. I dag hålls ytterligare ett skenval i Belarus, skriver franska Le Monde. Diktatorn Aleksandr Lukasjenko har styrt landet i 30 år och kommer att fortsätta göra det, trots hans fyra motståndare i valet (som alla stödjer regimen). Alla hans riktiga politiska rivaler har fängslats eller flytt. "Det finns ingen tvekan om valutgången", skriver tidningen. Vallokalerna öppnade 06.00 svensk tid. Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja har uppmanat väljarna att skriva "Mot alla" på sina valsedlar. Den här gången har hon dock avrått från protester eftersom hon oroar sig för styrets svar mot folket som demonstrerar. Men det är inte omöjligt att det blir Lukasjenkos sista mandatperiod, skriver USA-finansierade Radio Free Europe. 70-åringen omgärdas av rykten om sin försämrade hälsa och han har själv talat om behovet av ett generationsskifte. I förra valet pressades Lukasjenko av en stark opposition - slogs ner kraftfullt. När han vinner blir det hans sjunde mandatperiod. I Minsk är det nästan ingen reklam för valet över huvud taget. Har spekulerats i att Lukasjenkos yngste son, som bara är 20, kan ta över. Belarus är hälften så stort som Sverige med en befolkning på drygt 9 miljoner.
Omni 250126. Lukasjenko firar sitt starkaste valresultat hittills i Belarus. Belarus har genomfört sitt första presidentval under en reviderad konstitution, som gör det möjligt för Alexander Lukasjenko att sitta kvar vid makten fram till åtminstone 2035. Med nästan 87 procent av rösterna enligt officiella resultat säkrade han ännu en mandatperiod som landets ledare. Statliga medier rapporterade ett valdeltagande på 85,7 procent, vilket gör detta till Lukasjenkos starkaste valresultat hittills. Hans närmaste konkurrent, ledaren för det kommunistiska partiet, fick endast drygt 3 procent av rösterna. Som förväntat möttes valet av skarp kritik från det internationella samfundet. Europeiska unionen vägrade erkänna valet, precis som man gjorde 2020 då protester bröt ut efter anklagelser om valfusk. EU:s utrikeschef Kaja Kallas fördömde valet och kallade det "varken fritt eller rättvist." Hon beskrev Lukasjenkos långvariga maktinnehav som en skenprocess. Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski kritiserade också de officiella resultaten och uttryckte oro för hur de som inte röstat på Lukasjenko kommer att behandlas. Lukasjenko avfärdade kritiken från västvärlden och betonade att han inte bryr sig om europeiska ledares åsikter. Många västländer har sedan valet 2020 ansett hans presidentskap vara illegitimt, då han ställdes mot oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja. De omfattande protester som följde slogs ned med våld, med stöd från Ryssland för att säkra Lukasjenkos grepp om makten, enligt Ziare. Enligt officiella siffror har Lukasjenko genom åren konsekvent vunnit val med stora marginaler. Tidigare resultat har varierat mellan 77 och 84 procent av rösterna, vilket gör årets val till hans mest övertygande seger hittills. Som jämförelse vann Rysslands president Vladimir Putin sitt omval 2024 med 88,48 procent av rösterna.
msn 250127.Kommentar: Påhitta valresultat. Han har lärt av Putin hur man gör. Undervattenskabel mellan Sverige och Lettland skadad. En undervattenskabel mellan Gotland och den lettiska staden Ventspils skadades på söndagsmorgonen, skriver lettiska public service-bolaget LSM. Den skadade delen av kabeln, som tillhör Lettlands statliga radio- och tv-central, ligger i svensk ekonomisk zon. Kabeloperatören misstänker att skadan beror på yttre påverkan, men då kabeln ligger på 50 meters djup kommer en definitiv orsak inte kunna fastställas förrän reparationsarbetet inleds. LSM skriver att utredningen kring omständigheterna fortsätter. Incidenten är den senaste i raden av skadade kablar i Östersjön. I början av januari meddelade Nato att alliansen kommer inleda ett nytt uppdrag för att skydda undervattenskablar i området. Lettlands premiärminister har kallat till möte med ansvariga ministrar. Handlar om en fiberkabel.
Omni 250126. Ukrainska soldater vittnar: Nordkoreaner spränger sig själva hellre än tillfångatas. De nordkoreanska soldater som strider för Rysslands räkning i Ukraina beter sig som att de är hjärntvättade. Det berättar flera ukrainska soldater för Sky News. Ett exempel från de ukrainska vittnesmålen är att nordkoreanerna fortsätter att pressa på framåt, trots att de blir tungt beskjutna - vilket ofta resulterar i skadade och döda. Ett annat exempel är att nordkoreanerna tycks vägra att tillfångatas vid liv, och i stället spränger sig själva till döds. En ukrainsk befälhavare säger till sajten att han till och med hört en nordkoreansk soldat skrika "För Kim Jong-Un" innan han sprängde sig själv med hjälp av en granat. Vittnesmålen är inte de första om nordkoreanernas stridsteknik, som har beskrivits som ålderdomlig. I mitten på januari kom uppgifter från Sydkoreas säkerhetstjänst om att nordkoreanska soldater pressas till självmord, hellre än att tillfångatas. Befälhavaren säger att nordkoreanerna tycks ha dragit sig tillbaka i Kursk. Omni 250127. EU förlänger sanktioner mot Ryssland. EU förlänger sanktionerna mot Ryssland med ytterligare sex månader efter att Ungern lagt ner sitt veto i utbyte mot garantier som säkrar landets energisäkerhet. Det skriver Reuters. "Europa levererar. Det här kommer fortsätta beröva Moskva inkomster för att finansiera kriget," skriver EU:s utrikeschef Kaja Kallas i ett inlägg på sociala medier. Tjänstemän från flera EU-länder hade varnat för "enorma konsekvenser" om man inte inte skulle lyckas komma överens om en förlängning innan utsatt deadline den 31 januari. Enligt TT avstod Ungern sitt veto mot löftet att EU-kommissionen ska fortsätta diskussioner med Ukraina och leveranser av rysk gas och olja till Europa. En konsekvens hade varit att frysta ryska tillgångar återigen blev tillgängliga. Ukraina har sagt att de inte längre vill tillåta leverans av rysk gas och olja genom landet. Omni 250127. Kommentar: Hur kan frysningen av de ryska tillgångarna sitta så löst så att ett Putin-vänligt EU-land kan sabotera frysningarna och Ryssland kan få tillgång till tillgångarna igen? Kreml: Finns ingen dialog med Trump och hans stab. Varken Donald Trump eller någon i hans administration har tagit kontakt med Kreml angående ett möte med Vladimir Putin. Det säger Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov till ryska statliga medier under måndagen, enligt AFP. Donald Trump har under lång tid lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina. Han har också öppnat för att träffa Putin inom kort för att hitta en lösning. "Den dialog vi har med Washington genomförs genom ambassaderna," säger han. Även Putin har påstått att han är redo för dialog med Trump. Omni 250127. Kommentar: Putin sitter på nålar och väntar på att Trump ska höra av sig... Ny rysk skolbok: Ryssland "tvingades" anfalla Ukraina. I en ny rysk skolbok som presenterades i Moskva på måndagen står det att Ryssland "tvingades" attackera Ukraina, rapporterar Reuters. I boken liknas även den nuvarande krigföringen i grannlandet vid striderna mellan Sovjetunionen och Tyskland under andra världskriget. Boken ska användas för elever som är 15 år och äldre. Upprepade anklagelser om att Nato och Ukraina ligger bakom kriget står nerskrivna. Försvarsalliansen och Ukraina har avfärdat sådana påståenden som propaganda. Ryska militärhistorikern: "Kriget var oundvikligt." Omni 250127.Kommentar: Historieförfalskning. Oro bland hjälporganisationer efter indraget USA-stöd. USA:s utrikesminister Marco Rubio har tillfälligt stoppat majoriteten av landets bistånd i tre månader. Ukraina är ett av de länder som kan påverkas hårt av strypta resurser. Ukrainska hjälporganisationer är helt beroende av bistånd från länder som USA. De är nu oroliga att behöva lägga ner sin verksamhet, rapporterar Kyiv Independent. De ideella organisationerna har ett brett uppdrag. Det kan handla om stöd till veteraner och sjukvårdsinrättningar, men flera föreningar arbetar också med kultur och journalistik. "Om vi förlorar allt ekonomiskt stöd från USA, kommer vi inte överleva 90 dagar," säger Dmytro Tishchenko, som driver lokala nyhetssajten Cukr. (svt 250128.) Ryssland förbereder beslag av västerländska tillgångar som svar på frysta fonder. Sedan kriget i Ukraina började har USA och dess allierade infört hårda sanktioner mot Ryssland, inklusive frysning av cirka 300 miljarder dollar i ryska tillgångar som hålls i internationella finansinstitutioner. Syftet med dessa åtgärder är att försvaga Rysslands möjligheter att finansiera sina militära operationer. Ryska lagstiftare föreslår en lag som skulle ge regeringen rätt att konfiskera egendom och finansiella tillgångar från västländer som anses vara "fientliga". Enligt tidningen Izvestia kan detta lagförslag förvärra relationerna mellan Moskva och västvärlden ytterligare. Förslaget innebär att västerländska tillgångar inom Rysslands gränser skulle kunna överföras till statlig ägo. Processen skulle enligt Ziare övervakas av en rysk skiljedomstol, med rekommendationer från den ryska kommissionen för utländska investeringar. Lagen framställs som en motåtgärd mot vad Moskva uppfattar som olagliga beslag av ryska tillgångar av västländer. Sedan 2022 har västerländska sanktioner kraftigt begränsat Rysslands tillgång till sina utländska kapitalreserver. USA och flera europeiska länder har fryst ryska statliga reserver, blockerat transaktioner med den ryska centralbanken och infört omfattande restriktioner mot ryska statliga institutioner. Dessa åtgärder har avsevärt minskat Rysslands finansiella handlingsutrymme. Som ett svar på dessa sanktioner har ukrainska tjänstemän upprepade gånger krävt att de frysta ryska tillgångarna ska användas för att finansiera militär hjälp och återuppbyggnadsinsatser. President Volodymyr Zelensky har föreslagit att de 300 miljarder dollar som är frysta ska användas för att köpa vapen från USA, vilket skulle gynna den amerikanska försvarsindustrin. Det ryska lagförslaget har enligt uppgifter fått stöd från flera centrala regeringsorgan, inklusive justitieministeriet, centralbanken och finansdepartementet. Om det godkänns kommer det att ge den ryska staten rätt att beslagta västerländska fastigheter, finansiella tillgångar och företagsinvesteringar inom Ryssland. Juridiska experter varnar för att detta kan eskalera de ekonomiska spänningarna och leda till ytterligare sanktioner från västvärlden. msn 250128. Putin: Kan tala med Ukraina - inte med Zelenskyj. Ryssland kan ingå i någon form av fredsförhandlingar med Ukraina - men inte med landets president Volodymyr Zelenskyj. Det säger den ryske presidenten Vladimir Putin i statlig tv på tisdagen, enligt Reuters. Putin hävdar att Zelenskyj inte är legitim president därför att hans mandat gick ut i maj 2024. Landet har inte kunnat hålla val på grund av den ryska invasionen, och Zelenskyj förväntas behålla ämbetet tills kriget är över, enligt Le Monde. Den ryske ledaren föreslår att det ukrainska parlamentets talman ska sköta förhandlingarna, men säger att det "inte verkar finnas någon vilja". Påstår att det saknas förhandlingsvilja hos Ukraina. Hävdar att Ukraina inte skulle kunna fortsätta kriget utan utländskt stöd: "Kulorna tar slut." Konstitutionen förbjuder val under det pågående krigstillståndet.
Omni 250128. Valerij, 35, håller sig undan kriget: "Hellre det än att dö." Ukrainsk polis jagar män som håller sig undan militärtjänstgöring, samtidigt som uppemot 150 000 förundersökningar mot desertörer inletts, skriver BBC. Aftonbladet har pratat med en av vapenvägrarna, 35-årige Valerij. Bara dagar innan den ryska invasionen 2022 lämnade han Ukraina för att jobba utomlands. Men han anser inte att han svikit landet. "Nej, jag ser mig inte som en desertör. Den som kan och vill kriga kan få åka," säger han till tidningen. Valerij har inga planer på att återvända så länge kriget pågår, med rädsla för att skickas till fronten. Han har nu hållit sig undan kriget i snart tre år och arbetar i dag som byggnadsarbetare i Tjeckien. "Hellre det än att dö, så att din hustru bara har ett fotografi kvar," säger han. Valerijs fru och två barn bor kvar i Ukraina. Runt en tiondel av alla aktiva soldater utreds för desertering. Allt fler ryska soldater deserterar: "Flyr undan döden." Omni 250128. Kommentar: Klokt. Nato: Mordplaner mot vd:n var sabotage. Nato bekräftar att hot om mordplaner på flera industrichefer, bland andra vd:n för den tyska vapentillverkaren Rheinmetall, är en del av flera sabotage som riktats mot Natoallierade. Det rapporterar Reuters. Uppgifterna kommer från Natotoppen, James Appathurai, i samband med att han talade till EU-parlamentet under tisdagen. Det har tidigare rapporterats om hoten om mordplaner mot Rheinmetalls vd Armin Papperger, men det har inte bekräftats förrän nu. James Appathurai bekräftade också att ytterligare sabotage ägt rum, som "urspårning av tåg, mordbränder, attacker mot politikers egendom och planer på att mörda industriledare". I somras rapporterade Financial Times att Ryssland planerade flera attentat i Europa. De skrev även då att Säpo utreder urspårningar av tåg vid Malmbanan. Flera industrichefer var måltavlor. USA och Tyskland kullkastade ryska mordplaner. Ryssland planerade flera anfall mot Europa. Omni 250128. OCCUPIED UKRAINE: Masked, armed men in third raid on church's worship meetings. Armed, masked men broke up worship meetings of a Council of Churches Baptist church in Russian-occupied Melitopol three times between October 2023 and November 2024. They checked members' passports and church literature. Police questioned the church's Pastor Dmitry Malakhov, insisting he led a religious service without informing the authorities and conducted illegal missionary activity. On 18 December, a court closed one case because of the statute of limitations, issued a warning in another and set the third for 21 January. Russian-controlled courts continue to hear "illegal missionary activity" cases Forum 18 250128. KYRGYZSTAN: Repressive new Religion Law in force from 1 February. In defiance of international human rights obligations, the new Religion Law signed by President Sadyr Japarov on 21 January bans religious communities that do not have 500 adult citizen members, and bans unregistered religious activity and places of worship and sharing faith in public. State censorship of all religious materials continues. The Amending Law - which takes effect in early February - increases Violations Code fines. "The new Law does not make anything better or easier for us to practice our faith, but makes it more difficult," a Protestant laments. Forum 18 250128. Kommentar: Antikristlig president. Frånsett att Antikrist även skulle förbjuda de som har fler än 500 medlemmar. Nalle Puh och nobelpris känsligt för Deep Seek. Den kinesiska AI-utmanaren Deep Seek ignorerar frågor om bland annat Nalle Puh, protester i Hongkong och nobelpristagare, skriver norska VG. På tidningens direkta fråga om Nalle Puh någonsin jämförts med någon världsledare svarar chatbotten att den vill byta ämne. Även när tidningen frågar om det finns någon kinesisk nobelpristagare vill chatbotten byta ämne efter att den först skrivit ett stycke om fredspristagaren Liu Xiaobo. "Alla kinesiska företag är skyldiga att både utbyta information och samarbeta med kinesisk underrättelsetjänst," säger norska försvarets forskningsinstituts rådgivare Eskil Sivertsen till tidningen. Eskil Sivertsen varnar: Kina kan använda AI för global informationskontroll. Förföljelsen av kristan i Kina. Är det värre i Kind idag? "Det upplever jag. De har övervakning överallt och trycket har ökat mot även de officiellt godkända Tresjälv-kyrkorna - de måste alltmer anpassa sig efter statens regelverk, säger Sofia Dernaánd (Open Doors). Peter Paulsson (Open Doors) talar omhur säkerhetspolisen idag ansvarar för det religiösa regelverket som infördes 2018 och arbetet med att implementera dessa skärpta lagar pågick mellan 2018 och 2024. "Idag kan man glömma att husförsamlingarna ska kunna träffas i större sammanhang. De kunde tidigare träffas på hotell eller i hyrda lokaler och vara flera hundra, upp till tusen personer. Det går inte idag, nu träffas man i det fördolda. Präster och ledare i Tresjälvkyrkan sätts kontinuerligt på ideologisk träning. Man kollar innehållet i predikningar, barn under 18 år får inte undervisas i kristen tro. Och så vidare... (Hemmets Vän 250116.) Ryssland har skickat en delegation till Syrien. Ryssland har skickat en delegation till Syrien, rapporterar den statskontrollerade nyhetsbyrån TASS enligt Reuters. Det är den första som skickats till landet sedan den Rysslandsallierade diktatorn Bashar al-Assads fall i december. Delegationen väntas samtala med landets nya styre, uppger syriska källor för Reuters.
Ryssland stöttade al-Assad och evakuerade honom från landet när rebellstyrkorna intog huvudstaden Damaskus. Nu hoppas Kreml att de får ha kvar sina militära baser i landet, skriver nyhetsbyrån. Toppar från ryska utrikesdepartementet ingår i delegationen. Ryska fartyg har synts segla mot Kremls bas på Syriens kust.
Omni 250128. Ryssland: Kärnkraftverk måltavla i drönarattack. Ryssland uppger att de skjutit ned fler än 100 ukrainska drönare i över elva regioner i natt, rapporterar flera internationella nyhetsbyråer. Flera av drönarna skadade byggnader. En person ska ha skadats, enligt Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov. "Totalt 104 obemannade ukrainska drönare gensköts och förstördes av luftvärnssystem i går kväll," skriver Rysslands försvarsdepartement på Telegram. Rysk media och myndigheter uppger att kärnkraftsverket Smolensk var en av måltavlorna i nattens attack. De uppgifterna har inte bekräftats på annat håll. Kraftverket har inte skadats och fungerar som vanligt, enligt ryska statsmediet RIA. Ukrainsk militär uppger å sin sida att Ryssland genomförde en liknande drönarattack under natten. Odessas guvernör uppger att hamninfrastruktur var måltavla i attacken och att flera byggnader skadades, rapporterar AFP. Nattliga drönarattacker är vanligt förekommande mellan de två länderna. Båda sidor nekar att de riktar in sig på civila. Omni 250129. Svenska vapen från andra världskriget i krigsfronten. Äldre svenska vapen används vid Ukrainas front i kriget mot Ryssland, skriver SVT Nyheter. Förutom de nya moderna krigsmaterialet har Sverige också skickat bland annat vapen som tillverkades under andra världskriget. "De är otroligt funktionsdugliga vapen," säger major Roger Djupsjö. Under andra världskriget fanns en tanke om att även soldater med kort utbildning snabbt ska kunna använda vapnen trots att man är trött och rädd. Enligt Andreas Ohlsson, vapenintendent på Armémuseum, är det anledningen till att de äldre vapnen är populära. Sverige har gett Ukraina militärt stöd till ett värde av ungefär 48,4 miljarder kronor. Omni 250129. Nu börjar ormens år - dags att ömsa dålig energi. Nu går vi in i ormens år. Den 29 januari markerar nämligen det kinesiska nyåret, en högt uppskattad tradition i Kina och Asien, skriver CNN. Nu har festligheterna tagit fart runt om på kontinenten. Under 15 dagar firas det nya året i den så kallade vårfestivalen. Ormens år kommer med viktig symbolik. Det handlar om förnyelse, att likt en orm ömsa skinn och göra sig av med dålig energi, skriver NBC. "Det handlar om att släppa egot, släppa taget om det förflutna, släppa taget om ilska, släppa taget om förlorad kärlek," säger professorn Jonathan Lee till kanalen. Personer födda 1941, 1953, 1965, 1977, 1989, 2001, 2013 och 2025 är födda i ormens år. Det förknippas med intelligens, uthållighet och kärlek. Det kinesiska nyåret infaller i samband med nymånen under perioden 21 januari till 20 februari i den gregorianska kalendern. Omni 250129. Kommentar: "Den gamle ormen" har fortfarande Kina i sitt grepp. Nordkoreanska vapen till Ryssland - designad för att jämna Seoul med marken. Nordkorea förbereder att skicka över 100 artillerisystem till frontlinjen i kriget, rapporterar The Telegraph. Vapensystemet, som heter 170mm M1989 Koksan howitzers, var designade för att kunna "jämna Seoul med marken", skriver tidningen. Ukrainas underrättelsechef, Kyrylo Budano, uppger att maktsätet i Pyongyang vill dubblera mängden artilleripjäser som levereras till kriget i Ukraina. Vapensystemet är bland de i världen som kan avfyra ammunition på längst avstånd och har förekommit i nordkoreanska militärparader sedan 1989. Ukrainska officeraren: Nordkorea har tidigare skickat vapenpjäsen. Nordkoreanska vapen flödar in i Ryssland. Nordkorea vill skicka fler trupper till kriget i Ukraina. Omni 250129. Rysk drönarattack mot Ukraina - minst fyra döda. Flera personer har skadats i en rysk drönarattack i norra Ukraina i natt, uppger landets statliga räddningstjänst, enligt TT. Ett höghus med tio våningar drabbades av attacken i staden Sumy. Minst nio personer har skadats och minst fyra personer har dött, rapporterar AP. Fler än 100 personer evakuerades från huset. Ryssland avfyrade 80 drönare. Minst nio skadade. Omni 250130. Kommentar: Ryssland dödar civila nästan varje dag. Det är mord och statsterrorism. Högste ansvarig är Vladimir Putin. Tre äldre par dödade i rysk drönarattack i Sumy. En rysk drönarattack har dödat tre äldre par i Sumy i östra Ukraina. Det uppger landets åklagarmyndighet enligt AFP. De sex dödade personerna ska ha varit mellan 61 och 74 år gamla och bott i ett bostadshus som träffades under en av nattens attacker. Enligt tidigare uppgifter ska också ett barn vara skadat. Detta är en fruktansvärd tragedi, ett fruktansvärt ryskt brott. Det är väldigt viktigt att världen inte slutar sätta press på Ryssland för denna terror, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på Telegram. Bilder från platsen som släppts av ukrainska myndigheter visar ett bostadshus med ett stort hål i fasaden och räddningstjänstpersonal som gräver i rasmassorna. Enligt Zelenksyj träffades bostadshuset av en drönare av typen Shahed. Omni 250130. M23 om rörelsens mål: "Ta makten och leda landet." Rebellrörelsen M23:s mål är att störta Kongo-Kinshasas regering och ta över styret. Det säger Corneille Nangaa, en av rörelsens politiska ledare, till AP. "Vi vill gå till Kinshasa, ta makten och leda landet." Efter att ha intagit staden Goma i östra Kongo-Kinshasa tidigare i veckan har rebellerna nu börjat avancera söderut. De befinner sig dock fortfarande drygt 1 500 kilometer från huvudstaden Kinshasa. En talesperson för FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger till AFP att man är "djupt oroade" av uppgifterna om M23:s framryckningar. M23: Vi planerar att ta makten i Kongo. Kongo-Kinshasas president uppmanar unga att ta värvning. FN bedömer uppgifterna om avancemanget som trovärdiga. Omni 250130. Källor: EU överväger att återgå till rysk gas - för fred. EU diskuterar att återgå till rysk gasimport för att förhandla fred mellan Ukraina och Ryssland, enligt källor till Financial Times. "Det finns press från vissa stora medlemsländer på energipriserna och det här är ett sätt att få ner dem, naturligtvis," säger en källa till tidningen. Kritiker till förslaget menar på att ett återupptagande av gasimporten skulle öka Rysslands intäkter. En källa till tidningen kallar förslaget för "galenskap". Retar upp Brysseltjänstemän och diplomater från vissa östeuropeiska länder. Debatten om gasimporten har också skapat oro bland vissa amerikanska LNG-exportörer. Omni 250130. Sverige ska upphandla vapentillverkning till Ukraina. Sverige kommer att börja producera krigsmateriel specifik för att skänka till Ukraina, det säger försvarsminister Pål Jonson (M) under en presskonferens i dag. Tidigare har Sverige framförallt skänkt materiel som redan fanns i försvarsmaktens lager. "Vi går från donation till produktion," säger Jonson. Enligt regeringen ska materiel för sex miljarder kronor upphandlas av den svenska och europeiska försvarsmakten. I stödpaketet, som är det största någonsin, ingår satsningar på 13,5 miljarder totalt. I paketen ingår också bland annat pengar till utbildning av ukrainska soldater. Omni 250130. Kommentar: Sverige planerar inte för ett snabbt slut på kriget. Zelenskyj tackar Sverige: "Ovärderlig förstärkning." Volodymyr Zelenskyj tackar statsminister Ulf Kristersson, svenska regeringen och svenska folket för det nya rekordstora stödpaketet till Ukraina. På X skriver den ukrainske presidenten att stödet på 13,5 miljarder kronor bidrar avsevärt till att stärka landets försvarsförmåga. "Förstärkningen av vår långdistanskapacitet och investeringarna i vapenproduktion i Ukraina är ovärderliga," skriver Zelenskyj. Det nya paketet innebär att den svenska försvarsindustrin ska börja producera krigsmateriel som ska levereras direkt till Ukraina. Tidigare har Sverige i huvudsak donerat krigsmateriel från Försvarsmaktens lager. I paketet ingår också donerat materiel för drygt tre miljarder från Försvarsmakten. Stödpaketet är det 18:e i ordningen sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Omni 250130. Nato: Ryssland planerade att mörda försvarstoppar. Ryssland planerade att mörda Armin Papperger, vd för den tyska försvarskoncernen Rheinmetall, bekräftar Nato för Dagbladet. Enligt biträdande Natochefen James Appathurai hade den ryska sabotagekampanjen omfattande planer på att spåra ur tåg, anstifta bränder, attackera politikers egendom och hota med attentat mot europeiska industritoppar. "Papperger var en av dem, men det fanns också andra måltavlor," säger han. USA varnade snabbt Tyskland om mordplanerna när de fick uppgifter om dem, rapporterade CNN i somras. Det är dock först nu som Nato bekräftar uppgifterna. Rheinmetall tillverkar artillerigranater och stridsvagnen Leopard som levereras till Ukraina. Ryssland avfärdade uppgifterna som falska. Omni 250131. Ukraina: Nordkoreanerna har lämnat Kursk. De nordkoreanska trupperna som uppges ha stridit på Rysslands sida tycks ha dragit sig tillbaka från Kursk. Det uppger en talesperson för Ukrainas militär för AFP. "De senaste tre veckorna har vi inte sett någon aktivitet eller varit i några sammandrabbningar med nordkoreanerna. Därför antar vi att de har dragits tillbaka på grund av de svåra förluster vi tillfogade dem." Samtidigt uppger Ryssland att man har intagit ytterligare en by på vägen mot Pokrovsk, något som inte har kunnat bekräftas av oberoende källor. Omni 250131. Flyglarm över hela Ukraina - tre döda i ryska attacker. Flyglarm ljuder över hela Ukraina tidigt på lördagsmorgonen, rapporterar nyhetsbyråer. Enligt myndigheterna har tre personer hittills konstaterats döda i ryska attacker under morgonen, en person i Charkiv eller två personer i Poltava. I regionerna Mykolajev och Cherson, liksom i Sumy och Poltava, varnar det ukrainska flygvapnet för robotattacker. Man varnar samtidigt för ryska drönare över regionerna Charkiv, Sumy, Poltava, Chernihiv och Zhytomyr. En drönarattack under natten mot lördag orsakade stora skador på hem och företagslokaler i Zaporizjzja. Minst sju personer skadades i en robotattack mot staden Odesa under fredagskvällen. Omni 250201. Ung kvinna gripen - påstås ha planerat terrordåd i Kyiv. Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) har gripit en 22-årig kvinna, anklagad för att vara en rysk agent. Enligt säkerhetstjänsten planerade kvinnan "en storskalig terroristattack på en av de centrala, trånga gatorna i Kyiv". Mer precist skulle kvinnan placera sprängämnen nära säkerhetstjänstens högkvarter, enligt SBU, som menar att den stora mängden sprängämnen skulle riskera många civilas liv. När kvinnan greps under ett tillslag i huvudstaden ska hon ha haft den hemmagjorda sprängladdningen i sitt hem. Enligt SBU är kvinnan en "narkoman från Lviv" som rekryterades av ryska medborgare via Telegram, i en önskan att tjäna snabba pengar. Nu riskerar hon livstids fängelse. SBU har dock sedan tidigare flyttat från den tilltänkta byggnaden. Sprängladdningen motsvarade 7 kilo TNT - skulle ha blivit en kraftig explosion. De ryska kontakterna uppges ha fixat en lägenhet i Kyiv åt henne. Omni 250201. Zelenskyj: Farligt att USA talar med Ryssland utan oss. Att USA och Ryssland inlett samtal om ett fredsavtal med Ukraina - utan Ukraina - är farligt. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med AP. "De kan ha sin egen relation, men att prata om Ukraina utan oss - det är farligt för alla, säger han. Donald Trump uppgav på fredagen att tjänstemän från Ryssland och USA "redan pratar" om hur man ska få slut på kriget. Den amerikanska presidenten tycks dock inte ha fört några personliga samtal med vare sig Zelenskyj eller Putin. Trumps sändebud: Ukraina måste hålla nyval efter fredsavtal. Omni 250201. Oppoisitionsledare i Georgien gripna - blockerade väg. Georgisk polis har gripit två av landets främsta oppositionsledare under en protest mot det styrande partiet Georgisk dröm på söndagen. Det rapporterar AFP. Nika Melia, ledare för EU-vänliga Akhali, och Gigi Ugulava, Tbilisis före detta borgmästare, ska ha förts bort i samband med att tusentals demonstranter försökt blockera en väg utanför huvudstaden. Oppositionen anklagar Georgisk dröm för valfusk, och för att föra landet närmare Ryssland. AFP:s reporter ska ha sett gripandet med egna ögon. Oppositionen har organiserat återkommande demonstrationer sedan valet. Omni 250202. Kommentar: Putin-metoder. Misstankar om sabotage efter kabelbrottet avskrivna - beslagtagna fartyget Vezhen släpps. Åklagare har under måndagen beslutat att häva beslaget av fartyget Vezhen, som anses ha orsakat kabelbrottet mellan Gotland och Lettland i slutet av januari. Under förundersökningen har det konstaterats att det inte rör sig om sabotage - utan snarare om olyckliga omständigheter och brister. Det var natten till söndag den 26 januari som det upptäcktes skador på en kommunikationskabel mellan Gotland och Lettland. Det bulgariska fartyget Vezhen beslagtogs och bordades av nationella insatsstyrkan, samtidigt som en förundersökning om grovt sabotage inleddes. Men nu avskrivs de misstankarna, skriver åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande. "Utredningen visar nu tydligt att det inte rör sig om ett sabotage. Det är fastställt att en kombination av väderläget samt brister i utrustning och sjömanskap bidrog till kabelbrottet. Förundersökningen har varit systematisk och noggrann för att kunna klarlägga händelsen," säger senior åklagare Mats Ljungqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål, i pressmeddelandet. Förundersökningen fortsätter för att utreda huruvida andra brott har begåtts under händelsen. Samtidigt hävs beslaget av fartyget, som nu kan lämna Karlskrona där det legat för ankar sedan händelsen. "Med hjälp av förhör, beslag som har gjorts och analyserats samt brottsplatsundersökningar som har genomförts kan vi med säkerhet säga att det inte rör sig om ett sabotage. Samtidigt har vi kunnat konstatera att det är det fartyget som tagits i beslag som har orsakat kabelbrottet," säger Mats Ljungqvist. svt 250203. Ukraina: Putins påstående om Zelenskyj är helt absurt. Rysslands president Vladimir Putin anser att Volodymyr Zelenskyj är "illegitim" som president och därför inte har rätten att skriva under några dokument i potentiella framtida fredsförhandlingar. "Absurt," svarar Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiga i ett inlägg på X. Under tiden som Putin har varit president har Ukraina röstat fram tre olika presidenter i demokratiska val, skriver Sybiga. Samtidigt har Putin krossat fria medier, anordnat skenval samt mördat och fängslat politiska motståndare, fortsätter han. "Putins uttalanden är lögner avsedda att vilseleda utländska ledare och opinionen. Bara dårar litar på dem," skriver han. Zelenskyjs mandat som president gick ut i maj 2024, men Ukraina har inte kunnat hålla val på grund av den fullskaliga ryska invasionen. Tankesmedjan ISW har noterat Putins försök att sprida ett falskt narrativ om Zelenskyj. Putins uttalande gjordes den 28 januari. Omni 250203. Ryssland: Massivt drönarangrepp i natt. Ukraina har genomfört ett drönarangrepp mot flera energifaciliteter i Ryssland i natt, rapporterar Reuters. En brand bröt ut på oljeraffinaderiet i Volgograd och flera flyg har ställts in på flygplatser i landet till följd av attackerna. "Flygvapnet och försvarsdepartementet motverkade ett enormt drönarangrepp i Volgograd-regionen i natt," skriver guvernören Andrej Botjarov på Telegram. Rysslands försvarsdepartement uppger att man skjutit ner 70 drönare över Ryssland. Det finns inga uppgifter om skadade. Flera drönare sköts ned i Volgograd. Omni 250203. Professor: Rysk krigsmaskin lider långsam, smärtsam död. Stigande räntor, skralare kassa, en fastbiten inflation och färre investeringar. Mycket tyder på att den ryska krigsmaskinen börjar tappa kraft, skriver The Telegraph. Inflationen på nära 10 procent verkar vara svår att pressa ur systemet, särskilt efter att centralbanken i princip verkar ha tvingats av Vladimir Putin att hålla räntan oförändrad i december. Benjamin Hilgenstock, senior professor i ekonomi vid Kyivs handelshögskola, säger att Ryssland går igenom en "långsam död". Inte nödvändigtvis för att statskassan töms, utan för att fler tecken visar att myndigheter måste ta till oortodoxa metoder för att hålla ekonomin flytande. Men eftersom kriget finansieras i rubel kan pengarna alltid flöda in - till en högre kostnad. "Putin kan inte få slut på pengar, men ju längre tiden går desto mer smärtsamt kommer det bli att driva kriget," säger han till tidningen. "Man kan bara trycka pengar till kriget - men det är en dålig idé." Allt fler förmögna ryssar tar hem sitt kapital från Europa. (För att investera i ryska fastigheter.) Omni 250203. Uppgifter: Kina förbereder sig för att förhandla med USA. Peking håller på att förbereda ett motbud till USA för att förhindra att Donald Trump ökar handelstullarna. Ett tydligt tecken på att landet är villigt att få igång förhandlingarna, rapporterar Wall Street Journal. Enligt källorna är Kinas första drag att förnya ett gammalt löfte: Att inte devalvera yuanen för att stärka sina exportörer. Dessutom kan man föreslå att öka investeringarna i USA och att hantera Tiktok som en kommersiell fråga, vilket öppnar för en amerikansk ägare i USA. Tullarna på 10 procent som Trump införde mot Kina i helgen är mildare än väntat och betydligt lägre än de på 25 procent som kommer att införas mot Kanada och Mexiko. Medan grannländerna lovat egna tullar mot USA, har Kinas reaktion hittills varit mer lågmäld. Kina ser tullarna som ett sätt för USA att sätta press på Peking. Omni 250203. Prorysk militärledare dödad i bombdåd i Moskva. Armen Sarkisyan, en prorysk paramilitär ledare, dödades i den stora explosion som drabbade ett lyxigt lägenhetskomplex i nordvästra Moskva tidigare under måndagen, rapporterar flera medier. The Guardian skriver att en bomb exploderade när Sarkisyan gick in i lobbyn tillsammans med sina livvakter. Ryska statliga medier skriver att Sarkisyan var president för boxningsförbundet i Donetsk. Han var också med och grundade en paramilitär grupp som strider mot Ukraina. Den paramilitära ledaren har länge stöttat proryska styrkor i Ukraina. Sarkisyan har varit efterlyst i Ukraina, enligt Moscow Times. Sky News rapporterar att han ofta beskrivs som en "maffiaboss". Sarkisyan fördes till sjukhus men hans liv gick inte att rädda. Enligt ryska statliga medier var dådet "noggrant planerat". Explosionen inträffade i lobbyn. Ryska myndigheter utreder brott. Omni 250203. Natochefen: Trump har rätt - måste göras mer i norr. Donald Trump har rätt i att Nato måste göra mer i norr, säger alliansens generalsekreterare Mark Rutte enligt TT. Medlemsländerna behöver öka försvarsutgifterna och försvarsproduktionen, och spendera "betydligt" mer än två procent av BNP, fortsätter han. "Det handlar inte bara om Grönland, utan också Island, Norge, Finland, Sverige, Kanada och till och med USA självt." Rutte vill inte recensera Trumps utspel om att ta kontroll över Grönland, utan säger att Nato har "väldigt bra diskussioner" med Danmark och alla medlemsländer. Rutte: Vi kommer arbeta tillsammans. Grönland planerar att förbjuda utländska donationer till politiska partier efter Trumps hot. Tyskland: Femprocentsmål är orealistiskt . Omni 250203. Trump: Vi vill ha Ukrainas sällsynta jordartsmetaller. Donald Trump vill att Ukraina ska ge USA sällsynta jordartsmetaller i utbyte mot fortsatt amerikanskt stöd, säger han enligt AFP. "Vi vill sluta ett avtal med Ukraina som innebär att de kommer att säkra det vi ger dem med sina sällsynta jordartsmetaller och andra saker," säger Trump. Ukraina har stora fyndigheter sällsynta jordartsmetaller, som bland annat är en viktig komponent i elektroniktillverkning. USA har varit Ukrainas största bidragsgivare under kriget. Trumps kommenterar kom under en presskonferens i Ovala rummet. Omni 250203. Ryssland lanserar egen version av Eurovision. Ryssland ska återuppliva den internationella musiktävlingen Intervision Song Contest i år, enligt en färsk presidentorder från Putin, rapporterar AFP. Tävlingen hölls på 60- och 70-talet i Sovjetunionen, med deltagare från östblocket. Redan 2014, när den österrikiska dragartisten Conchita Wurst vann Eurovision, aviserade Ryssland planer på att återuppta den. Enligt Kreml står ett 20-tal länder redo att delta, däribland samtliga medlemmar i BRICS och de tidigare Sovjetstaternas samarbetsorganisation CIS. Tävlingen syftar till att lyfta fram "riktig musik" i stället för "falska värderingar som är främmande för varje normal person", uppger den ryska senatorn Lilija Gumerova, och riktar en särskild känga mot Wurst. Ryssland bannlystes från Eurovision efter invasionen av Ukraina. Omni 250203. FN: Ökning av ryska avrättningar i Ukraina. I en ny rapport larmar FN:s människorättsorgan, OHCHR, om en ökning av ryska avrättningar av ukrainska soldater som tillfångatagits. Enligt OHCHR har de sedan slutet av augusti 2024 kunnat dokumentera 79 sådana avrättningar i 24 separata fall. Enligt Danielle Bell, chef för OHCHR insatsen i Ukraina är utvecklingen kopplad till en skarpare retorik i Ryssland om hantering av ukrainska fångar. "Alla anklagelser om avrättningar och uttalanden som stöder sådana handlingar måste utredas grundligt", säger Danielle Bell i en kommentar. Under samma period har organisationen även dokumenterat en avrättning av en tillfångatagen rysk soldat av ukrainska styrkor. (svt 250204.) Zelenskyj: Redo att föra direkta samtal med Putin. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är redo att föra direkta samtal med Vladimir Putin för att få slut på kriget. Det säger han i en intervju med den brittiske journalisten Piers Morgan, enligt AFP. "Om det är det enda sättet att uppnå fred för Ukrainas invånare och inte förlora fler människor kommer vi absolut att göra det." Ukraina är redo att styra in på det "diplomatiska spåret", säger presidenten, men tillägger att även andra europeiska länder måste finnas med vid förhandlingsbordet. Omni 250204. Zelenskyj: Krävs fyra parter för fredssamtal. Volodymyr Zelenskyj är redo för direktsamtal med Rysslands president Vladimir Putin för att få ett slut på kriget, som snart pågått i tre år. Det säger den ukrainske presidenten själv i en intervju med den brittiske journalisten Piers Morgan. "Om det är det enda möjliga upplägget att skapa fred för det ukrainska folket och inte förlora människor, då är det det vi ska satsa på," säger Zelenskyj i intervjun enligt Reuters. Han tillägger dock att förhandlingarna i så fall kommer att ske med fyra deltagare, dock utan att specificiera närmare vilka de övriga två skulle vara. Nyhetsbyrån noterar dock att Piers Morgan tidigare under samtalet spekulerat kring både EU och USA som potentiella förhandlingsparter. Putin uppgav förra veckan att Moskva kommer att samtala med Ukraina, men uteslöt då att tala direkt med Zelenskyj, skriver AFP. Omni 250205. Ryssland förvisar Le Mondes Moskva-korrespondent. Ryssland har dragit tillbaka pressackrediteringen för Le Mondes Moskva-korrespondent, Benjamin Quénelle. Det är första gången sedan 1957 som Le Monde därmed står utan Rysslandskorrespondent, säger chefredaktören Jérôme Fenoglio i en intervju med den egna tidningen. Ryska UD:s talesperson Maria Zacharova säger att beslutet att förvisa den franske korrespondenten är en hämnd efter att Frankrike nekat visum för en rysk journalist. Franska myndigheter nekade visumansökan efter misstankar om att "journalisten" i själva verket arbetade för Rysslands underrättelsetjänst Omni 250206. Kreml: Möte mellan Trump och Putin nära. Förberedelserna inför det väntade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin är "långt framskridna", uppger statliga nyhetsbyrån RIA enligt Reuters. Mötet kan äga rum snart - i antingen februari eller mars. Det säger chefen för ryska dumans inrikeskommitté, Leonid Slutsky. I slutet av januari meddelade Trump att han vill ha ett möte med Putin för att framför allt diskutera kriget och att Ryssland ska ingå avtal med Ukraina. Omni 250206. Ryssland: Ukraina har inlett ny offensiv i Kursk. Ukraina har inlett en ny motoffensiv i de västra delarna av den ryska regionen Kursk, det uppger Rysslands försvarsdepartement enligt Reuters. Departement uppger att soldater och militärfordon startade flera vågor av attacker men slogs tillbaka av ryska styrkor, enligt Kreml. Reuters skriver att Ukrainas grepp om Kursk minskat signifikant sedan de inledde sin offensiv i den ryska regionen den 6 augusti i somras. Moscow Times rapporterar att Ukraina tillfångatagit runt 1 000 soldater i regionen sedan deras offensiv inleddes. Reuters kan inte bekräfta uppgifterna. Ukraina: Fångarna bidrar till "utbytesfonden". Omni 250206. USA bojkottar G20: "Sydafrika gör dåliga saker." USA kommer att skippa G20-toppmötet i Sydafrika i februari, rapporterar AFP. Anledningen är Sydafrikas ”anti-amerikanska” agenda, enligt USA:s utrikesminister Marco Rubio. På X skriver Rubio att Sydafrika gör "väldigt dåliga saker". "Expropriera privat egendom. Använda G20 för att främja ’solidaritet, jämlikhet och hållbarhet’," är exempel som han nämner. Sydafrika har den senaste tiden genomfört reformer för att rätta till ojämlikheter som orsakades under apartheid-eran, något Trump tidigare rasat över, skriver AFP. Omni 250206. Ryssar kan förbjudas att köpa finska fastigheter. Finlands regering har gått vidare med sin plan på att förbjuda ryska medborgare att köpa fastigheter i landet. På torsdagen lades ett lagförslag fram i riksdagen, rapporterar Bloomberg. Förslaget gäller alla länder som bedriver aggressionskrig och kan hota den nationella säkerheten, men försvarsminister Antti Häkkänen är tydlig med att det är Ryssland som avses. "Vi kan inte acceptera att man försöker rubba Finland genom att missbruka fastighetsegendom," säger han enligt Hufvudstadsbladet. Häkkänen: Kan utnyttjas i fientligt syfte. Lagen vill också komma åt eventuella bulvaner. I fjol beslagtogs flera ryska fastigheter i Finland (2024). Omni 250206. Ryskt-azerbajdzjanskt bråk eskalerar efter kraschen. Azerbajdzjans utrikesdepartement stängde på torsdagen ner ett ryskt kulturcentrum i huvudstaden Baku, rapporterar AFP. Det sker i ljuset av den tilltagande konflikten mellan länderna efter den dödliga Azerbaijan Airlines-flygkraschen i Kazakstan på juldagen, då 38 personer dog. Enligt Azerbajdzjans regering sköts planet av misstag ner av ryskt luftvärn. En kazakisk utredning slog i tisdags fast att planet troligtvis träffades av "externa objekt", och bilder från undersökningen visar att flygplanskroppen var full av hål. Azerbajdzjans president Ilham Aliyev har krävt en ursäkt av Ryssland och anklagat dem för att försöka dölja sin inblandning. Kreml har beklagat händelsen utan att uttryckligen ta på sig ansvaret för den. Centret lärde ut rysk kultur och språk. Skador på stjärtpartiet och vänster vinge och motor. Putin: En tragisk händelse (2024). Omni 250206. Kyrkoledare i Ukraina uttrycker chock när USA stänger biståndsprogram. UKRAINSKA kyrkorepresentanter har uttryckt chock över stängningen av biståndsprogram från USA, som tillkännagavs på måndagen när Ryssland fortsatte med sin treåriga invasion. "Denna internationella hjälp har gjort det möjligt för Ukraina att försvara sig; så det här draget är ofattbart," sa chefen för den romersk-katolska Caritas-organisationen i Charkiv, p. Wojciech Stasiewicz. "Det har varit viktigt för att vi ska kunna nå de mest behövande människorna, som utgör de flesta offren i detta krig, inklusive de som har förlorat sina hem, och deras män och fäder vid fronten. Om detta beslut går igenom kommer det att få enormt skadliga konsekvenser." Fr Stasiewicz talade när amerikanska tjänstemän bekräftade att den amerikanska byrån för internationell utveckling (USAID), som grundades 1961, hade stängts med omedelbar verkan, vilket avbröt sin budget på 40 miljarder dollar, tillsammans med 10 000 jobb. Han berättade för Church Times att ingen varning hade givits för det plötsliga upphörandet av USAID, vars stöd, med stöd av FN:s högkommissariat för flyktingar, hade varit avgörande för livräddande hjälp från Caritas till byar och bosättningar nära den 930 mil långa frontlinjen. Vädjanden om återupptagande av biståndet kom från kyrkoledare i USA, som uppmanade kristna att kontakta sina valda representanter. "Nya administrationer granskar vanligtvis pågående program mot sina politiska mål", sade den amerikanska konferensen för katolska biskopar i ett gemensamt uttalande med katolska hjälptjänster. "Men att upphöra med nästan allt humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd under den tiden kommer att få verkliga konsekvenser för mänskligt liv och värdighet och USA:s nationella intressen." På sin nu avstängda webbplats sa USAID att dess stöd till Ukraina, som hittills uppgår till 37,6 miljarder dollar, har visat sig vara "viktigt" för dess "ekonomiska och demokratiska framtid" och "euro-atlantiska integration". Den sade att den amerikanska regeringen "fortsätter engagerad i det ukrainska folket när de fortsätter att försvara sig från Putins angrepp", och att autokrater över hela världen "övervakar om USA, dess allierade och partners kan upprätthålla en sådan beslutsamhet". I ett tal på måndagen sa dock president Trump att USAID styrdes av "radikala vänstergalningar", som höll på att komma undan med "enormt bedrägeri". Rädslan för en orättvis fred har vuxit i Ukraina sedan president Trumps vallöfte att avsluta kriget genom samtal med president Putin, och kommer sannolikt att förstärkas av USAID:s stängning. I en vädjan förra veckan sa ukrainska kyrkoledare i USA att de räknade med att Trumps presidentskap skulle "markera ett rättvist slut på det ryska globala hotet" och hålla Moskva "ansvarigt för många krigsförbrytelser, folkmordet på ukrainare och brott mot mänskligheten". Church Times 250206. Ukraina: Nordkoreanska robotar mer träffsäkra. De nordkoreanska ballistiska robotar som Ryssland avfyrar mot Ukraina har blivit betydligt mer träffsäkra. Det uppger två ukrainska säkerhetskällor för Reuters efter en analys av 20 attacker de senaste veckorna. Förra året brukade robotarna slå ner mellan en och tre kilometer från det avsedda målet, men de senaste månaderna har det minskat till 50 till 100 meter. "I takt med att de tillverkar robotar och får feedback från kunderna, alltså den ryska armén, får de mer och mer erfarenhet av att tillverka pålitliga robotar," säger den sydkoreanske militärexperten Yang Uk. Detta innebär också ett ökat hot mot Nordkoreas fiender som Sydkorea, Japan och USA, och kan göra väpnade grupper i instabila länder mer intresserade av att köpa nordkoreanska vapen, tillägger han. Nordkoreas militära program har utvecklats snabbt de senaste åren. Ukraina: Nordkoreanerna har dragit sig tillbaka från fronten i Kursk efter tunga förluster. Omni 250206. Baltikum klipper sista banden med Ryssland på lördag. De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen bryter på lördag anslutningen till det ryska elnätet för att ansluta sig till EU:s elnät. Samtidigt förbereder länderna sig för eventuella cyberattacker under helgen. "Ryssland kan försöka utnyttja denna period för att skapa osäkerhet," säger Gert Auväärt på Estlands cybersäkerhetscenter till CNBC.
Omni 250207. Ukraina vill hjälpa civila att fly från Kursk. Ukraina är redo att öppna en så kallad humanitär korridor för att låta hundratals civila i ryska Kurskregionen fly längre in i Ryssland. Det uppger president Volodymyr Zelenskyjs kansli enligt AFP. Över 1 500 civila bor fortfarande i de områden som drabbades av Ukrainas överraskande offensiv i augusti. Men någon begäran om en humanitär korridor har inte kommit från rysk sida, och Kyiv anklagar nu Moskva för "likgiltighet" inför sina invånare. Sedan tidigare har ryssar krävt att mer görs för de som fastnat på andra sidan frontlinjen. Moskva uppgav i går att man gör "allt" som går, men kommenterade inte förslaget om en humanitär korridor. Ryssland har återtagit en del mark, men Ukraina ockuperar fortfarande bosättningar nära staden Sudzja Omni 250207. Källor: Kim och Putin ska tillverka nya drönare. Nordkorea kommer troligen att börja massproducera nya typer av drönare tillsammans med Ryssland, uppger flera källor för japanska NHK. Enligt en överenskommelse länderna emellan ska Nordkorea få teknisk hjälp av Ryssland för att utveckla drönare för massproduktion. Avtalet uppges vara i gengäld för de nordkoreanska styrkorna som stridit för Ryssland i Ukraina. Samtidigt uppger källorna att Ryssland ska vara motsträvigt till att stötta Nordkorea i dess utveckling av kärnvapen, av rädsla för att komplicera relationerna med omvärlden. I slutet av januari bedömde Ukrainas militär att nordkoreanska soldater som stridit i Kursk retirerat från slagfältet. I fjol kommer Ryssland och Nordkorea överens om ett tätare militärt samarbete. Omni 250208. Ukraina bekräftar: Ny offensiv inledd i ryska Kursk. Ukraina bekräftar att en ny offensiv inletts i den ryska regionen Kursk, rapporterar AP. Enligt president Volodymyr Zelenskyj har Ryssland återigen placerat ut nordkoreanska soldater tillsammans med sina trupper vid frontlinjen i området. Ett "signifikant antal" fiendestyrkor har utraderats, hävdar Zelenskyj utan att specificera antalet. Rysslands försvarsdepartement uppgav tidigare i veckan att Ukraina inlett offensiven. Ukrainarna har behållit kontrollen över vissa områden i regionen sedan den första anfallet mot regionen inleddes för drygt ett halvår sedan. Zelenskyj: Ryssland har än en gång placerat ut nordkoreanska soldater vid sidan av sina egna styrkor. Ryssland har lyckats återta en del mark från Ukraina i Kurskområdet. Omni 250108. Kim Jong Un lovar fortsatt satsning på kärnvapen. Nordkoreas ledare Kim Jong Un är fast beslutad att fortsätta utveckla kärnvapen. Det säger han i ett uttalande till statsmedier, enligt Reuters. Donald Trump uppgav tidigare i veckan att USA kommer att återuppta diplomatiska relationer med Nordkorea. Uttalandet kom i samband med ett möte med Japans premiärminister Shigeru Ishiba, som ska ha varnat Trump för Nordkoreas kärnvapenambitioner. Kim Jong Un lovar också att fortsätta stötta Ryssland. Trump kallade Ishibia "stilig" efter deras möte. USA och Japan har tidigare sett Nordkorea som en gemensam fiende. Omni 250209. Trump: Jag har pratat med Vladimir Putin i telefon. USA:s president Donald Trump har pratat i telefon med Rysslands Vladimir Putin för att försöka förhandla fram ett slut på kriget i Ukraina. Det uppger han i en intervju med New York Post ombord på Air Force One. På frågan om hur många gånger de båda ledarna talats vid svarar Trump "det borde jag inte säga". Han tillägger att han uppfattar det som att Putin "bryr sig" om antalet människor som dödas i kriget. "Han vill att människor ska sluta dö. Alla dessa döda människor. Unga, unga, vackra människor. De är som dina barn, två miljoner - och av ingen anledning," säger Trump. I intervjun fortsätter Trump att hävda att kriget i Ukraina aldrig skett om han hade varit president i USA 2022. Tidigare i veckan uppgav Donald Trump att han "troligtvis" ska träffa Ukrainas Volodymyr Zelenskyj den kommande veckan. Trump: "Jag har alltid haft en god relation till Putin." Omni 250209. Kommentar: Så god att Trump är beredd på att förråda Ukraina och Europa? Barents observer förbjuds i Ryssland - efter att ha vunnit i Europadomstolen. Nättidningen The Barents observer förbjuds nu i Ryssland och ryska medborgare som har kontakt med tidningen riskerar upp till sex års fängelse. The Barents observer är baserade i Nordnorge men bevakar hela Barentsregionen, där även Norrbotten ingår. Deras bevakning av norra Ryssland har blivit allt svårare de senaste åren. 2019 blockerade ryska myndigheter tidningens hemsida i landet efter att de publicerat en artikel från Arjeplogsnytt om homosexuelle Dan Eriksson från Arvidsjaur. Barents observer tog hela saken till domstol och i torsdags dömde Europadomstolen till tidningens fördel - dagen efter förbjöds den av Ryssland. "Vi visste inte att vår journalistik hade så stor påverkan," säger Thomas Nilsen, redaktör på The Barents observer. Tidningen har av ryska myndigheter blivit klassad som "oönskad organisation". Bland annat menar myndigheterna att tidningen har en tydlig anti-rysk inriktning, bidrar till protestkänsla bland befolkningen och använder sig av ryska medborgare som tidigare stämplats som utländska agenter eller extremister. Enligt Thomas Nilsen gör det här att alla ryska medborgare som nu har kontakt med tidningen riskerar upp till sex års fängelse. "Vi kommer inte längre använda oss av kontakter inne i Ryssland." Trots allt kommer tidningen att fortsätta bevaka norra Ryssland. "Det gör det svårare, men vi kommer att nyttja andra kanaler," säger Thomas Nilsen. svt 250209. Källor: Europa överväger gå hårdare åt skuggflottan. Flera länder i Europa överväger att gå hårdare åt den ryska skuggflottan, och beslagta fler av de fartyg som Ryssland använder för att kringgå sanktioner. Det uppger två EU-diplomater och två europeiska regeringstjänstemän för Politico. Parallellt med de "hemliga samtalen" pågår även planer på att utarbeta nya gemensamma lagar. Ett av förslagen ska vara att länder börjar anklaga de oljefyllda fartygen för piratverksamhet, eller att hänvisa till miljölagstiftning för att kunna beslagta dem. Ett tredje alternativ som diskuteras är enligt källorna att införa lagar som gör det möjligt för enskilda länder att ingripa längre ut till havs. I det fallet är man dock samtidigt bakbunden av internationell sjörätt. "Vi kan inte spärra av hela havet, men vi kan kontrollera en större del. Det finns många möjligheter, säger Estlands utrikesminister Margus Tsahkna. Enligt källorna sker diskussionerna "i kulisserna". Både EU, USA och fler västländer har infört allt tyngre sanktioner mot Ryssland under de nästan tre år som kriget i Ukraina pågått. Omni 250210. Tonåringarna bär Ukrainas framtid på sina axlar: "Kan inte sitta och se på." På internatskolan Ivan Bohun i Kyiv tränar hundratals tonåringar för att bli Ukrainas yngsta soldater, skriver The Guardian i ett reportage. Kadetterna ägnar två år innan 18-årsdagen åt att studera akademiska ämnen och lära sig att strida - allt under hot om ryska flygangrepp. Sedan Rysslands fullskaliga invasion har ansökningarna till skolan ökat enormt. I dag är antalet sökande fyra gånger högre jämfört med 2021. Efter slutexamen ansluter 90 procent av tonåringarna till armén eller läser vidare på militära universitet. 16-årige Yevhen berättar för The Guardian att han drömt om att gå på skolan sedan han var barn. Trots att internatskolan anses vara ett militärt mål för Ryssland, och trots att 66 kadetter redan förlorat livet sedan 2022, är han inte avskräckt. "Jag tänker inte sitta och titta på allt hemifrån," säger Yevhen. Flyglarmen tjuter över Kyiv i princip varje natt - kadetterna har då två minuter på sig att springa till bombskydd. Omni 250210. EU-parlamentariker: Ryska pengar riskerar tinas upp. De ryska tillgångar som frysts av EU riskerar att tinas upp och återföras till Moskva. Det skriver sex EU-parlamentariker från olika länder på SvD Debatt. Frysningen gäller sex månader åt gången, och varje gång krävs ett nytt beslut i Europeiska rådet. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har flera gånger hotat med att att lägga in sitt veto. "Ingenting hindrar Viktor Orbán att upprepa sitt hot om veto i juli," skriver debattörerna. De anser att EU bör förlänga sanktionstiden till 36 månader, och därefter börja arbeta för att kunna ge de ryska pengarna till Ukraina. "Att miljarderna används till Ukrainas försvar och återuppbyggnad sänder också en skarp signal till andra stater som överväger att begå liknande brott i framtiden, att det kommer att mötas av ett väldigt högt pris." Omni 250210. Kommentar: Viktor Orbán är det stora problemet. Han kan stjälpa hela lasset, det vill säga frysningen och ge pengarna till sin vän Putin. Ukraina bryr han sig inte om. Ukrainska bedragarnas ryska pengar går till försvaret. Ukraina har länge varit ett land som flera organiserade telefonbedragare är verksamma i, rapporterar SVT Nyheter. Men sedan Rysslands fullskaliga invasion har flera av dem riktat fokus från EU och USA, för att i stället bedra ryssar. Kanalen har träffat två bedragare som uppger att de blåser ryssar på pengar och sedan skickar pengarna till Ukrainas armé. "Vi gör det för att de dödar vårt folk. De dödar spädbarn, vuxna, våra nära och kära," säger 23-åriga "Alice" som jobbar på ett av landets hundratals kriminella telefoncenter. Omni 240210. Stort robotlarm i Ukraina efter attacker mot elnätet. Flyglarmet ljuder i Ukraina sedan Ryssland inlett en robotattack under morgonen. Enligt ukrainska myndigheter är attacken riktad mot gasinfrastruktur. "Energisektorn fortsätter att vara under attack," säger energiminister Herman Halusjtjenko. För att minimera skadorna har ett nödstopp av elnätet införts i flera regioner. Under natten har även Ukraina genomfört attacker mot industribyggnader i Saratov, i södra Ryssland, och enligt landet har bland annat oljeraffinaderi träffats. Ukraina har infört restriktioner med anledning av attacken. Explosioner har bland annat hörts i Poltavla i centrala Ukraina. Omni 250211. Trump om Ukraina: "Kanske tillhör Ryssland en dag." USA:s president Donald Trump vädrade i en intervju med Fox News idén om att Ukraina "kanske är ryskt en dag", skriver AFP. Detta inför att hans vicepresident JD Vance förbereder sig för att möta Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj senare i veckan. "De kanske sluter ett avtal, eller så gör de inte det. De kanske tillhör Ryssland en dag, eller så tillhör de kanske inte Ryssland en dag," sa Trump. Han betonade också vikten av att få någonting tillbaka för allt stöd USA gett till Ukraina och föreslog Kyivs naturresurser, såsom sällsynta mineraler, i utbyte. "Vi kommer att ha alla dessa pengar där, och jag säger att jag vill ha tillbaka dem."
Omni 250211. Kommentar: Egoisten Donald Trump har uttalat sig igen. Trump förhandlar inte för Ukraina. Uppgifter: Vill få med Natoländer i fredsplaner. Keith Kellogg, Donald Trumps särskilda sändebud för Ukraina och Ryssland, förbereder alternativ för att få slut på kriget och vill "koordinera" med tjänstemän från alla Natoländer. Det rapporterar sajten Semafor med hänvisning till källor. Trump har uppgett att han talat med Rysslands president Vladimir Putin i telefon om kriget, något Kreml varken bekräftat eller dementerat. Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov berömde på måndagen enligt Reuters Trump för intresset att prata med Ryssland om kriget men varnar för att försök att ställa ultimatum kommer att misslyckas. Han säger även att Putins krav måste uppfyllas om det ska kunna bli fred. (svt 250211.) Kommentar: Mycket troligt att Trump kommer att förespråka en orättvis fred som gynnar Putin och missgynnar Ukraina. USA:s biståndspaus hotar krigsbrottsutredningar. Trumpadministrationens 90-dagars paus av USA:s internationella bistånd kan påverka utredningar av misstänkta ryska krigsbrott. Detta enligt källor till Reuters. Ukraina har startat över 140 000 krigsförbrytelse-ärenden sedan Rysslands invasion i februari 2022. Flera USA-stödda projekt med syfte att bland annat utreda och dokumentera krigsförbrytelser har fått sin finansiering indragen, enligt källorna. Det juridiska stödet till Ukraina ska också ha påverkats. Nära 40 experter från Georgetown's International Criminal Justice Initiative, som hjälpt ukrainska åklagare, ska enligt källorna ha slutat arbeta. Ryssland förnekar konsekvent krigsbrott. (svt 250211.) 200 artilleripjäser till Ryssland från Nordkorea. Nordkorea har levererat 200 långdistansartilleripjäser till Ryssland, uppger Sydkoreas försvarsdepartement enligt AFP. Enligt landet har Moskva fått "omkring 11 000 soldater, robotar, 200 stycken långdistansartilleripjäser och en betydande mängd ammunition". Dessutom skulle Nordkorea kunna ge ytterligare "soldater, vapen och ammunition", varnar landet. Varken Moskva eller Pyongyang har bekräftat några uppgifter om nordkoreanska styrkor. Omni 250211. Amerikansk fånge släpps i utväxling med Ryssland. Den amerikanska medborgaren Marc Fogel, som suttit fängslad i Ryssland, kommer att släppas. Det uppger Trumpadministrationen i ett uttalande, enligt AFP. Enligt Reuters ska Donald Trumps sändebud Steve Witkoff ha förhandlat fram en utväxling, och vara på väg hem till USA tillsammans med Fogel. Det är ännu oklart vad Ryssland ska ha fått i utbyte. Marc Foegel greps 2021 när han försökte ta sig in i Ryssland med en mindre mängd marijuana. Han dömdes året därpå till 14 års fängelse. Witkoff och Foegel uppges befinna sig på ett flygplan tillsammans.
Omni 250211. Kommentar: Skumt. Kreml dissar Zelenskyjs förslag: "Omöjligt." Kreml ger inte mycket för Volodymyr Zelenskyjs förslag om att byta mark i den ockuperade regionen Kursk i Ryssland mot ukrainska områden. Enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger till reportrar att något sådant är "omöjligt". "Ryssland har aldrig och kommer aldrig diskutera frågan om att byta bort sitt territorium," säger han enligt nyhetsbyrån AFP. Zelenskyj presenterade sitt förslag i en intervju med The Guardian under gårdagen. "Vi kommer byta ett territorium mot ett annat," sa han då. Kreml kommer inte gå med på att diskutera utbyte av territorium. Peskov: Ryssland kommer att köra ut ukrainska styrkor från Kursk. Zelenskyj hoppas att ett utbyte är möjligt i eventuella fredsförhandlingar. Omni 250212. Kommentar: Ukraina behöver USA:s hjälp för att köra ut ryska styrkor från Ukraina. Men Trump verkar inte vilja ge någon sådan hjälp. Han är nöjd med ett fredsavtal på Rysslands villkor. Larm: Då kan Ryssland vara redo för storkrig. En vapenvila i Ukraina kan ge Ryssland utrymme att öka sin militära närvaro i Sveriges närområde enligt Must, den militära underrättelse- och säkerhetstjänstens årsrapport. Danmarks underrättelsetjänst gör en liknande bedömning och varnar för att ett fryst läge i Ukrainakriget kan göra Ryssland redo för storkrig i Europa inom en femårsperiod. "När kriget upphör eller fryser fast kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och öka sin militära kapacitet för att utgöra ett direkt hot mot NATO", står det i bedömningen. Att Ryssland skulle kunna föra krig i Ukraina och mot ett eller flera NATO-länder samtidigt anser de är osannolikt. (svt 250211.) Rysk robotattack mot Kyiv i natt - minst en död. Under natten har Ryssland attackerat den ukrainska huvudstaden Kyiv med robotar, rapporterar Reuters. Minst en person har dött och flera har skadats. Enligt ukrainska tjänstemän brinner det på flera platser i staden till följd av attacken. Borgmästaren Vitalij Klitjko uppger att ett litet barn finns bland de skadade. Räddningstjänsten arbetar i minst fyra olika distrikt i huvudstaden. Flyglarmen ljöd vid 02.30-tiden. Omni 250212. Kinesiska kranar i hamnar i Los Angeles oroar USA. Det lokala hamnarbetarförbundet i Los Angeles slår larm om att de stora hamnarna i Long Beach utgör ett säkerhetshot, rapporterar CBS News. Hamnkomplexet är ett av de största i världen och tog emot 40 procent av USA:s import 2024. Alla fraktcontainrar som når hamnen hanteras av höga kranar som i många fall är automatiserade. Gary Herrera, ordförande för fackföreningen, varnar för risken att kranarna hackas. " Du skulle inte ens behöva gå i krig för att förstöra vår ekonomi," säger han. Oron handlar bland annat om att 80 procent av de höga kranarna i amerikanska hamnar tillverkats av ett statligt kinesiskt företag, ZPMC. Sådana kranar kan övervakas och fjärrstyras från Kina, enligt en kongressutredning. Det kinesiska företaget har förnekat anklagelserna. Cybersäkerhetsexpert: "Jag får rysningar när jag pratar om det här."
Omni 250212. Orbán träffade AFD-ledaren: "Tysklands framtid." Ungerns premiärminister Viktor Orbán har besök av det tyska ytterhögerpartiet AFD:s ledare Alice Weidel. I ett uttalande på sociala medier skriver han att de båda träffats i Budapest. "I dag träffade jag Tysklands framtid," står det i uttalandet. Den ungerska regeringen uppger att Orbán och Weidel bland annat pratade om "den europeiska migrationskrisen". Det är första gången den ungerska premiärministern välkomnar en AFD-ledare till landet. Orbán och Weidel står nära varandra politiskt - bland annat när det kommer till relationen till Ryssland. AFD ligger tvåa i opinionsundersökningarna inför tyska valet. Omni 250212. Kommentar: Två europeiska femtekollonnare som träffades i Budapest. Kreml dissar Zelenskyjs förslag: "Omöjlig." Kreml ger inte mycket för Volodymyr Zelenskyjs förslag om att byta mark i den ockuperade regionen Kursk i Ryssland mot ukrainska områden. Enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger till reportrar att något sådant är "omöjligt". "Ryssland har aldrig och kommer aldrig diskutera frågan om att byta bort sitt territorium," säger han enligt nyhetsbyrån AFP. Zelenskyj presenterade sitt förslag i en intervju med The Guardian under gårdagen. "Vi kommer byta ett territorium mot ett annat," sa han då. Kreml kommer inte gå med på att diskutera utbyte av territorium. Peskov: Ryssland kommer att köra ut ukrainska styrkor från Kursk. Zelenskyj hoppas att ett utbyte är möjligt i eventuella fredsförhandlingar. Omni 250212. Ukrainsk säkerhetschef var rysk spion - greps i dag. Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har i dag gripit en av sina egna medarbetare som misstänks ha spionerat för Rysslands räkning. I ett uttalande på Telegram skriver SBU att det handlar om chefen med ansvar för arbetet mot terrorism. SBU-chefen Vasyl Maljuk ska själv ha gripit den misstänkta spionen. Säkerhetstjänsten namnger inte chefen, men uppger att de upptäckt att han deltagit i minst 14 "olagliga aktiviteter". "Det här var en mycket komplicerad utredning och en efterföljande långdragen operation," säger Maljuk i ett uttalande. Omni 250212. Hegseth: Orealistiskt att återställa Ukrainas gränser. En återgång till Ukrainas gränser före 2014 är inte realistiskt, säger USA:s nye försvarsminister Pete Hegseth, enligt fler nyhetsbyråer. Hegseth är på plats i Bryssel för samtal med flera europeiska ledare, däribland Storbritanniens försvarsminister John Healey. Försvarsministern säger också att USA inte längre kommer att acceptera "obalansen" i relationen mellan alliansens medlemmar. Hegseth säger att Natos europeiska medlemsländer måste ta mer ansvar för säkerheten på kontinenten. Länder i Europa måste stå för "den absoluta majoriteten" av framtida stöd till Ukraina, menar han. Ukrainas förhoppning om att gå med i Nato skjuts också ner av försvarsministern. Hegseth säger också att ett Natomedlemskap inte lär vara en del av fredsförhandlingarna. Ett ukrainskt medlemskap i Nato kommer inte vara en del av fredsförhandlingarna, menar Hegseth.
Ett slut på kriget i Ukraina är "högsta prioritet", enligt försvarsministern. Hegseth: USA fokuserar på att säkra de egna gränserna.
Omni 250212. ISW: Ryssland kan planera falsk flagg-operation med fartygssprängning. Kreml kan ha planer på att iscensätta en falsk flagg-operation i Östersjön, skriver tankesmedjan ISW i sin dagliga lägesrapport. På tisdagen hävdade den ryska underrättelsetjänsten SVR att den ukrainska motsvarigheten GUR, tillsammans med västerländska allierade, planerar att spränga ett fartyg i Östersjön. Syftet skulle vara att skapa en förevändning för att blockera ryskt tillträde till Östersjön och därmed provocera fram en direkt väpnad konflikt mellan Nato och Ryssland, hävdar ryssarna. SVR påstår också att Ukraina planerar att mörda oppositionella ryssar utomlands och skylla på Ryssland i syfte att underminera fredsförhandlingar. Dessa uttalanden från SVR kan indikera att Ryssland i själva verket planerar att utföra dessa dåd och skylla dem på Ukraina, enligt ISW. Omni 250212. Kommentar: Det är så Ryssland gör för att försöka ha ryggen fri. USA släpper kryptoskurk i utbyte mot Marc Fogel. USA kommer att släppa den ryske kryptobrottslingen Aleksandr Vinnik i utbyte mot den amerikanske läraren Marc Fogel. Det uppger amerikanska myndighetskällor för flera medier. Vinnik drev kryptobörsen BTC-e, som var en av de största i sitt slag och omsatte miljardbelopp. I maj 2024, efter att ha utlämnats till USA från Grekland, erkände han sig skyldig till penningtvättsbrott. Enligt USA var BTC-e "en av de huvudsakliga sätten för världens it-brottslingar att överföra, tvätta och förvara inkomsterna från sina brottsliga aktiviteter". Kreml har bekräftat att en rysk medborgare ingår i utväxlingen - men har inte namngett. Omni 250212. Kommentar: En skurkstat vill naturligtvis hjälpa och ta hem sina skurkar. Ekonomer: EU måste satsa på Ukraina - för framtiden. Västvärlden har utlovat hundratals miljarder kronor i stöd till Ukraina, men för närvarande lägger Ryssland mer pengar på invasionen än vad omvärlden tillsammans lägger på försvaret. Det skriver fyra ekonomiforskare på DN Debatt. Tillsammans med de nordisk-baltiska länderna är Sverige bland dem som ger mest stöd till Ukraina sett till andel av BNP. Debattörerna skriver att Sverige därför bör verka för att övriga EU-länder ska öka sina bidrag till Ukraina, särskilt när stödet från USA ser ut att vackla. "Om vi sviker Ukraina nu riskerar vi att få betala ett ännu högre pris i framtiden," skriver de. Ekonomer: "Omvärldens stöd till trots - Ryssland satsar mer på kriget."
Omni 250212. Zelenskyj: Mineralavtal kan bli klart i veckan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hoppas kunna nå ett avtal om mineraler med USA under säkerhetskonferensen i München senare i veckan, säger han enligt Reuters. Han uppger att USA presenterade ett utkast till ett avtal på onsdagen, och att han haft "produktiva samtal" med den amerikanske finansministern Scott Bessent. Beskedet kommer dagen efter att Donald Trump krävde Ukraina på sällsynta jordartsmetaller till ett värde av 500 miljarder dollar i utbyte mot fortsatt stöd. "Vi måste få någonting. Vi kan inte fortsätta betala de här pengarna," sa presidenten enligt Politico. Zelenskyj: Diskuterade inte naturresurser från ockuperade områden. Bessent: Avtalet kan bli en säkerhetsgarant för Ukraina när kriget är över. Ukraina har stora mineralresurser. Trump: De har i princip gått med på det. Omni 250212. USA och Ryssland inleder förhandlingar om Ukraina. USA och Ryssland inleder förhandlingar om Ukrainakriget. Det skriver Donald Trump på Truth Social efter att ha hållit telefonsamtal med Vladimir Putin. Trump har utsett utrikesminister Marco Rubio, CIA-chefen John Ratcliffe, den nationella säkerhetsrådgivaren Michael Waltz och det särskilda Ukrainasändebudet Steve Witkoff till att leda USA:s delegation. Presidenten, som beskriver sitt samtal med Putin som "långt och produktivt", säger att han i nästa skede ska ringa Ukrainas president Zelenskyj. "Miljontals människor har dött i ett krig som aldrig hade inletts om jag hade varit president, men det skedde, så nu måste det få ett slut. Inga fler liv ska gå till spillo!" skriver Trump. Han tillägger att han och Putin kommit överens om att besöka varandras länder. Inga datum har satts.
Omni 250212. Zelenskyj: Vi får inte följa Putins plan. I en kommentar efter sitt telefonsamtal med Trump understryker Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina inte kommer att acceptera något avtal som slutits mellan USA och Ryssland, utan att Ukraina får vara med och delta. "Nu är det viktigt att allting inte går enligt Putins plan. Han kommer att göra allting för att det här ska bli bilaterala förhandlingar mellan dem och USA," säger Zelenskyj enligt Reuters. Zelenskyj uppgav också att han inte hade diskuterat Natomedlemskap med Trump, men säger att han är medveten om att USA inte vill att Ukraina blir medlem. Så sent som i oktober uttalade samtliga G7-länder, inklusive USA, att Ukrainas framtida medlemskap i Nato var "oundvikligt". (svt 250213.) Uppgifter: Skadade ryssar får vård i Nordkorea. Flera hundra ryska soldater som skadats under kriget i Ukraina har förts till Nordkorea för vård. Det uppger den ryska ambassadören i Nordkorea, Alexander Matsegora, enligt Kyiv Independent, som i sin tur hänvisar till ryska tidningen Rossiyskaya Gazeta. Enligt Matsegora erbjuds vården "helt gratis på de bästa sjukhusen i landet". Militäranalytiker Jörgen Elfving säger till SvD att han inte kan bedöma hur troligt det är att uppgifterna stämmer, men att de samtidigt är förvånande. "Jag tror inte att den nordkoreanska sjukvården håller särskilt hög standard, den kan till och med vara sämre än den ryska vården," säger han. Matsegora: Barn till dödade soldater får åka till Nordkorea på semester. Elfving: Kan vara ett tecken på att rysk vård är hårt ansatt. Omni 250213. Jonson går emot USA: Inte uteslutet att Ukraina blir Natomedlem. Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) säger att Ukrainas framtid är i Nato om de lever upp till kraven, rapporterar Reuters. Hans uttalande kommer dagen efter att USA:s nye försvarsminister Pete Hegseth sagt att ett ukrainskt medlemskap i Nato inte blir en del av fredsförhandlingarna. Enligt Jonson finns det en överenskommelse från USA som säger att Ukrainas framtid är i Nato. I en intervju med TT säger kommenterar han också gårdagens samtal mellan Donald Trump och Vladimir Putin. Europeiska allierade måste få ingå i fredssamtal om Ukraina, menar försvarsministern. Ett ukrainskt medlemskap är kvar på bordet. Försvarsministern: En överenskommelse från Washington säger att Ukrainas framtid är i Nato. Hegseth: Europa måste stå för säkerhetsgarantier för Ukraina. USA:s försvarsminister: Vi är inte längre "primärt fokuserade" på europeisk säkerhet. Frankrikes utrikesminister vill att Ukraina ska vara med i Nato. Kommentar: Att Ukraina ska gå med i Nato kommer aldrig att accepteras av Ryssland, knappast heller av Nato-medlemmar som Ungern, Turkiet och nu senat USA som med Trump som president inte bryr sig om vad Biden tidigare sagt eller lovat. Medvedev: Det är omöjligt att besegra Ryssland. Rysslands expresident Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i säkerhetsrådet, hyllar samtalet mellan Donald Trump och Vladimir Putin. I ett uttalande på sociala medier skriver han att samtalet är "mycket viktigt". Enligt Medvedev visar samtalet att det är omöjligt att besegra Ryssland. Han går till hård attack mot tidigare administrationer och kallar bland annat Joe Biden för "senil". "Det är omöjligt att få oss på fall. Ju snarare våra motståndare inser detta desto bättre är det," skriver han.
Medvedev: "Det finns inte och kan inte finnas ett land som ensamt härskar över planeten."
Omni 250213. Kommentar: Trump har gett Putin och den ryska regeringen nytt styrkt självkänsla och självförtroende. Hegseths löfte: USA förblir medlem i Nato. USA förblir medlem i Nato. Det löftet ger landets nye försvarsminister Pete Hegseth inför dagens möte med resten av alliansens försvarsministrar. "Amerikaner är en aktiv del av den här alliansen, precis som vi har varit och kommer att fortsätta vara," säger han enligt BBC. Hegseth pratade på en presskonferens tillsammans med generalsekreterare Mark Rutte. "Världen är en säkrare plats och friare plats när Nato är starkt," säger försvarsministern. Hegseth betonade på nytt att medlemsländerna behöver investera mer pengar på försvaret. Den ryska krigföringen i Ukraina måste vara "en väckarklocka", säger han. USA:s försvarsminister: Europa är ansvarigt för att stoppa den ryska krigsmaskinen. Hegseth ser fram emot en "ärlig diskussion" om vilka Nato är och hur det ska bli fred i Europa. "Hela världen och USA är investerad i och intresserad av fred."
Omni 250213. Kommentar: Risken är hög att USA förhandlar fram en falsk fred, en skenfred. Indien förbereder "tullgåvor" till Trump. Indiens premiärminister Narendra Modi har förberett flera "gåvor" till USA:s president Donald Trump inför dagens möte i Vita huset, enligt uppgifter till Reuters. Enligt källor till nyhetsbyrån så har premiärministern förberett bland annat tullättnader och löften om ökad handel av flytande naturgas och stridsfordon. Världsledarna hade en bra relation under Donald Trumps senaste mandatperiod men presidenten har senare kallat Indien för en "mycket stor missbrukare". Samtidigt slår Trumps ståltullar hårt mot Indien. Det är områden som Trumps team anser att Indien behöver göra förbättringar. Indiens höga tullar är ett hinder för import, säger Vita husets Hassett. Omni 250213. Sudan låter Ryssland öppna flottbas vid Röda havet. Sudan kommer att låta Ryssland öppna en flottbas i Röda havet, rapporterar BBC. Den sudanesiska utrikesministern Ali Youssef meddelade på onsdagen att ett avtal mellan länderna har undertecknats. Basen ska ligga vid kuststaden Port Sudan. Redan under diktatorn Omar al-Bashirs tid som Sudans ledare diskuterade länderna planer på att öppna en flottbas. Ett avtal skrevs under 2020 men sedan inbördeskriget i landet bröt ut 2023 har planerna blivit hängande i luften. Röda havet har stor strategisk betydelse och sedan tidigare har USA, Kina och Frankrike flottbaser i regionen. Ryssland har inte kommenterat. Youssef: Vi är helt eniga. Omni 250213. Ukrainas försvarsminister: "Vi kommer att leverera." Ukraina är starkt och kapabelt. Det var budskapet som den ukrainske försvarsministern Rustem Umerov skickade när han mötte pressen i Bryssel inför dagens möte med Natos försvarsministrar. "Vi ser att alla allierade stöttar oss och att USA är med oss," säger han och tackar alla som stöttar Ukraina. Även Mark Rutte pratade tillsammans med Umerov. Generalsekreteraren betonade på nytt att alliansens allierade måste ge mer militärt stöd till Ukraina. "Vi måste se till att Vladimir Putin aldrig mer försöker ta en enda kvadratkilometer av Ukraina i framtiden," säger han. Umerovs uttalande kommer efter att USA:s försvarsminister sagt att Europa måste ta ansvar för kontinentens säkerhet. Omni 250213. Kallas kritiserar USA: Eftergifter misslyckas alltid. Europa kommer att ställa sig på Ukrainas sida om landet motsätter sig en fredsuppgörelse som USA och Ryssland förhandlar fram. Det säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas enligt flera nyhetsbyråer. "Varje uppgörelse bakom vår rygg kommer att misslyckas," säger Kallas. Hon kritiserar även USA för att ha gett efter för ryska krav redan innan förhandlingarna inletts. "Det är tydligt att eftergifter alltid misslyckas." Under onsdagen meddelade USA:s president Donald Trump att USA och Ryssland inom kort avser att börja förhandla om ett fredsavtal. Kallas: Ukraina och Europa måste vara del av förhandling. Uttalande kom i samband med ett Natomöte. Omni 250213. Ekots korrespondent: Ukraina kan demilitariseras. Uppgifterna om att Ryssland och USA ska förhandla om en fred i Ukraina har tagits emot med stor glädje i Ryssland, säger Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren. Hon säger att uppgörelsen mellan USA och Ryssland inte bara kommer att innebära att Ryssland får behålla de ockuperade områdena i östra Ukraina samt Krymhalvön. Landet kommer också att kräva att Ukraina demilitariseras och att de säkerhetsgarantier Ryssland begärde före invasionen av Ukraina skrivs in i ett avtal. "Det kommer att påverka många europeiska länder och det är många som är oroade av det här läget. Det är något historiskt som har hänt med den här uppgörelsen," säger Persson Löfgren. Arkady Moshes, programdirektör vid finska UI, säger till TT att resultaten av de kommande förhandlingarna är svåra att förutspå. "När Trump inser att Ryssland inte kommer att göra eftergifter kommer han behöva påtryckningsmetoder, och vart det tar vägen vet vi inte. Så läget är helt oförutsägbart," säger han. Persson Löfgren: Bara militärbloggare är kritiska. Expert: Trumps fredsutspel en "rökridå". Forskare: "Nato fungerar inte - så illa är det." Europa kräver plats vid förhandlingsbordet. Omni 250213. Kommentar: Trump spelar poker om Ukraina med Putin med hög insats. Vem har det bästa pokerfejset? Ser ut att vara PUTIN. Zelenskyj: Godtar inget avtal som ingås utan oss. Ukraina kommer inte att godta några avtal om kriget som ingås utan landets delaktighet. Det säger president Zelenskyj enligt flera medier, och tillägger att han varit tydlig med sina allierade om detta. "Det viktigaste är att allt inte går enligt Putins plan, han gör allt han kan för att förhandlingarna ska bli bilaterala." Uttalandet kommer efter Donald Trumps besked om att USA och Ryssland inleder förhandlingar om kriget. Vidare säger Zelenskyj att det "inte var så trevligt" att Trump pratade med Putin först, men att han tror att Ukraina är USA:s prioritering, skriver AFP. Trump ville hålla samtal med båda presidenter samtidigt, tillägger Zelenskyj, och säger att han först vill komma överens med Trump om hur Putin ska stoppas innan det blir aktuellt att prata med Kreml. Zelenskyj: Europa måste ha en plats vid förhandlingsbordet.
Omni 250213. USA:s försvarsminister: "Make Nato great again." Donald Trumps nye försvarsminister Pete Hegseth hade ett tydligt budskap i sitt första Nato-tal i Bryssel på torsdagen: det är dags att "make Nato great again". Hegseth säger att han fått ett tydligt mandat från Trump: att åstadkomma fred genom styrka och avskräckning, genom att bygga upp militären och sätta USA först. USA slår vakt om Nato, men om alliansen ska bestå i framtiden måste de europeiska länderna göra mycket mer för kontinentens försvar, säger han enligt Sky News. Värderingar är viktiga, och man kan prata hur mycket man vill om dem, säger Hegseth och fortsätter: "Men man kan inte skjuta med värderingar, flaggor eller starka tal. Det finns inget som kan ersätta råstyrka." Ministern tillägger att hans budskap om att Ukraina inte kan förvänta sig de ockuperade områdena tillbaka inte ska tolkas som eftergifter till Ryssland, utan som en realistisk bedömning av läget på marken. Hegseth: Ingen kommer få exakt vad de vill. Varnar för att behandla USA som "Uncle Sucker". Omni 250213. Kommentar: Helt osmart att i förväg gå ut och berätta att Ukraina inte kan förvänta sig de ockuperade områdena tillbaka och inte heller kunna bli medlem i Nato. De är ju att i förväg visa spelkorten för Putin. Vad mer finns det att förhandla om? Bara små detaljer. Rapport: 376 000 ryssar handikappade i kriget. I slutet av 2024 hade 376 000 ryska soldater blivit handikappade i Ukrainakriget. Det uppskattar den internationella tankesmedjan International Institute for Strategic Studies (IISS) i sin årliga rapport, skriver Moscow Times. Enligt IISS beräkningar har totalt 172 000 ryssar dödats, och 611 000 skadats, i kriget. Av de svårt skadade har varannan tvingats amputera minst en lem, uppgav en rysk myndighetskälla för New York Times i fjol. Enligt de senaste officiella siffrorna från den ryska statistikmyndigheten Rosstat ökade antalet handikappade ryssar med 108 000 år 2023. Den senare statistiken har inte publicerats. I slutet av samma år redogjorde även Aleksej Vovtjenko, biträdande chef på det ryska arbetsmarknadsdepartementet, för det höga antalet amputationer bland de krigsskadade. Vovtjenko: "Det är verkligen ett problem - det är så många." Omni 250213. USA: Ukrainas delaktighet i samtal kan avgöra stödet.USA:s försvarsminister Pete Hegseth antyder att det fortsatta Ukrainastödet kan komma att bero på i vilken utsträckning Ukraina deltar i de förhandlingar med Ryssland som Trump inlett, skriver CNN. "Vi har levererat det stöd som öronmärkts. Man kan nog säga att framtida stöd, antingen mer eller mindre, också kan bli en del av förhandlingarna," säger han. Vidare säger ministern att Trump föredrar en relation med Ukraina som bygger på gemensamma investeringar snarare än gemensamma värderingar. Hegseth: Trump ska avgöra vad den bästa moroten och piskan är. Omni 250213. Kommentar: Det är precis vad vi kan förvänta oss av Trump i fortsättningen. Moroten och piskan. "Går ni inte med på vad jag har förhandlat fram så drar vi in vårt fortsatta stöd både militärt och humanitärt." Det är så Trump hela tiden tänkt sig att avsluta kriget. Jubel i Ryssland efter Trumps förhandlingsbesked. Tongångarna från ryska politiker och statsmedier var triumfatoriska på torsdagen efter Trumps samtal med Putin och beskedet om förhandlingar. Det rapporterar AP. Bland andra utrikesminister Sergej Lavrov, Kremls talesperson Dmitrij Peskov och säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev hyllar Trumps samarbetsvilja. I en opinionstext skriver den statliga nyhetsbyrån Ria att USA "äntligen skadat Zelenskyj på riktigt". "Detta betyder att devisen ’inget om Ukraina utan Ukraina’ - en helig ko för Zelenskyj, EU och den tidigare USA-administrationen - inte längre existerar". Tidningen Komsomolskaja Pravda skriver att Trump "skrivit på Zelenskyjs dödsdom" och krossat myten om Ryssland som en paria i världspolitiken. "Det är mycket eufori och känslor i Ryssland nu eftersom det ser ut som att Putin redan vunnit," säger den politiske analytikern Konstantin Kalatjev till AFP. Rysk ledamot: Slår vad om att européerna är skräckslagna. Analytiker: Putins tålamod har gett resultat. Omni 250213. Malmer Stenergard pratade Ukrainastöd med Rubio. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har på torsdagen pratat med sin nytillsatte amerikanske motsvarighet Marco Rubio, skriver hon på X. Hon skriver att USA och Sverige har många gemensamma intressen och en stark relation. "Jag upprepade att stödet till Ukraina är av högsta prioritet för den svenska regeringen. Tillsammans måste vi säkerställa en rättvis och hållbar fred i Ukraina," skriver hon. Skriver att relationen med USA är starkare nu när Sverige är med i Nato. Omni 250213. Trump: Ryssland borde släppas tillbaka in i G7. Det var ett misstag att stänga ute Ryssland ur G7 efter invasionen av Ukraina, säger Donald Trump enligt Politico. "Jag skulle älska att få tillbaka dem. Det är inte en fråga om att gilla eller ogilla Ryssland [...] Jag tror Putin skulle älska att få komma tillbaka." Den informella G7-gruppen utgörs av världens sju största industrialiserade ekonomier: USA, Storbritannien, Tyskland, Kanada, Japan, Frankrike och Italien. Även EU är medlem, men ingår inte i det roterande ordförandeskapet. Gruppen var känd som G8 före 2014, då Ryssland kastades ut efter annekteringen av Krym. Anser att Ryssland har en rättmätig plats i gruppen. Ordföranden Kanada har inte kommenterat. Trump uttryckte samma åsikt 2020. Omni 250213.Kommentar: Vad Putin gjort i Ukraina har för Trump ingen betydelse. Det viktiga är att de fortsatta handelsförbindelserna ska gynna USA. Källor: Putin vill presentera vapenvila på "viktig dag" - Trump tycks spela med. Donald Trump och Vladimir Putin planerar att tillkännage en vapenvila till påsk - som i år infaller den 20 april - eller till den 9 maj, vilket är dagen då Ryssland firar segern över Nazityskland. Det uppger Financial Times högt uppsatta ukrainska och västerländska källor. Båda datumen är symboliskt viktiga för Ryssland. Särskilt "segerdagen" är signifikant, då den i år markerar 80 år sedan de allierades seger i andra världskriget. "Putin vill ha ett avtal på en viktig dag," säger en ukrainsk källa till tidningen. Kreml bjöd på torsdagen in Trump till firandet av segerdagen i Moskva, vilket vanligtvis är en dag fylld av grandiosa militärparader och propagandafyllda tal av Putin. Att Trump har beslutat att förhandla om fred i Ukraina med Ryssland, utan något likande beslut med Kyiv, har mötts av jubel från Rysslands Putinvänner. Ryssland vill genom en vapenvila öka sitt inflytande över Europa. Flera europeiska länder är hårt kritiska till Trumps planerade förhandlingar med Putin. Omni 250214. Ukraina har inga planer på samtal med Ryssland. Ukraina har inga planer på att samtala med ryska företrädare vid säkerhetskonferensen i München, rapporterar AFP. "Den ukrainska positionen har inte förändrats. Ukraina måste först tala med USA. Europa måste vara delaktigt vad gäller allvarligt menade samtal om en riktig och varaktig fred," säger president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Dmytro Lytvyn. Uttalandet kommer efter att USA:s president Donald Trump sagt att det kommer att ske ett möte under säkerhetskonferensen, som inleds i dag, med "högt uppsatta personer" från Moskva, Kyiv och Washington. Omni 250214. Macron: Ukrainsk kapitulation är dåligt för alla. En fred i Ukraina som innebär en kapitulation skulle vara dålig för alla, även USA, menar Frankrikes president Emmanuel Macron i en intervju med Financial Times. "Den enda frågan i detta skede är om president Putin verkligen är genuint, hållbart och trovärdigt villig att gå med på en vapenvila," säger Macron. För att få ett stopp på kriget har den amerikanske presidenten Donald Trump lovat att inleda förhandlingar med Rysslands Vladimir Putin. Det har "öppnat ett fönster" för en överenskommelse, enligt Macron. Men han är samtidigt tydlig med att det är upp till Ukrainas president Zelenskyj att diskutera frågor som rör Ukrainas suveränitet. Omni 250214. Trump vill prata nedrustning med Ryssland och Kina. USA:s president Donald Trump vill se samtal om kärnvapennedrustning med Ryssland och Kina, rapporterar flera medier. När han mötte journalister i Vita huset på torsdagen beklagade han de stora summor USA och andra länder lägger på sina kärnvapenarsenaler. "Vi satsar alla massor av pengar som vi skulle kunna lägga på andra saker som förhoppningsvis skulle vara mer produktiva," sa Trump. Han sa vidare att han hoppas kunna inleda samtal när situationerna i Mellanöstern och Ukraina "löst sig", och att hans förhoppning är att USA, Ryssland och Kina ska kunna halvera sina försvarsbudgetar. Trump: Finns ingen anledning att bygga nya kärnvapen. Omni 250214. Vance: USA kan vidta både ekonomiska och militära åtgärder mot Putin. USA kan införa sanktioner och vidta militära åtgärder mot Ryssland om inte president Vladimir Putin går med på ett fredsavtal med Ukraina, enligt landets vicepresident JD Vance. I en intervju med Wall Street Journal säger han att ukrainsk självständighet kommer bli en viktig del av fredsförhandlingarna. "Jag tror att det kommer ett avtal ur det här som kommer att chocka många människor," säger han till tidningen. Den amerikanske vicepresidentens uttalande kommer två dagar efter att Trump och Putin pratat med varandra om fredssamtal. I dag ska JD Vance träffa den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj på den stora säkerhetskonferensen i München. Sedan tidigare har Trump meddelat att möten mellan Ukraina, Ryssland och USA ska äga rum i den tyska staden. Ukraina har dock aviserat att de inte tänker prata med Ryssland där. Omni 250214. Analys: Väst bugar för Putin - och belönas med mer krig. Att USA och Ryssland ser ut att göra upp om ett fredsavtal ovanför huvudet på Ukraina innebär att väst sviker löftet om att stötta Ukraina så länge det behövs, skriver DN:s Michael Winiarski i en analys. Han konstaterar att Ukraina nu "lämnas åt vargarna" medan Ryssland bjuds in i värmen. Allt pekar på att det kommer att bli en hård fred för Ukraina, samtidigt som relationen mellan Trump och Putin är illvarslande för Europa, anser han. The Telegraphs Ben Wallace, tidigare brittisk försvarsminister, skriver att väst nu bugar sig inför Putin - och kommer att belönas med mer krig. Han påpekar att USA:s nya försvarsminister Pete Hegseth själv tidigare sagt att en vapenvila i kriget bara är en chans för Ryssland att ladda om. Wallace skriver också att Trump gör en felbedömning när han tror att Kina utgör det enda hotet mot USA, inte Ryssland. "Faktum är att Ryssland utgör ett liknande, om inte större, hot, då man redan visar att man är redo att starta krig för att nå sina mål," skriver han. The Guardians Andrew Roth konstaterar att förhandlingarna för Trumps del inte handlar om att få till en rättvis fred, bara att "få det gjort", och att allt i Trumps värld har ett pris. "USA:s president bryr sig inte om vem som kontrollerar östra Ukraina så länge han kan få tillgång till jordartsmetallerna som finns där," skriver han. Ben Wallace: Sveket innebär att vi nu befinner i en mycket farlig tid. Omni 250214. Zelenskyj: Rysk drönare träffade Tjornobyl. En rysk drönare har slagit ner i det gamla ukrainska kärnkraftverket Tjornobyl, uppger Volodymyr Zelenskyj. En brand bröt ut men kunde senare släckas, enligt presidenten. Drönaren ska ha slagit ner i kärnkraftssarkofagen vid reaktor fyra. Strålningsnivåerna i och utanför den gamla reaktorn är stabila, enligt både Zelenskyj och det internationella atomenergiorganet IAEA. "Det enda land i världen som attackerar sådana platser, ockuperar kärnkraftverk och för krig utan hänsyn till konsekvenserna är Ryssland," skriver Zelenskyj. Stora skador, enligt Zelenskyj. IAEA meddelar att de är i hög beredskap efter incidenten. Ryssland och Ukraina har tidigare anklagat varandra för attacker runt kärnkraftverket Zaporizjzja.
Omni 250214. Brittiska försvaret kräver mer pengar av Starmer. Den brittiska regeringen vill inte lägga mer än 2,5 procent av BNP på försvaret, något som väcker oro bland högt uppsatta försvarschefer, skriver The Telegraph. Kritik har riktats mot att Keir Starmer och hans Labour-regering satsar för lite, uppger källor för tidningen. "Med mindre pengar måste försvaret bli mindre. Det betyder färre fartyg, färre flygplan och färre soldater," säger en källa. USA:s nye president Donald Trump kräver att Storbritannien och andra Natoländer lägger upp till fem procent av BNP på försvaret. Många brittiska försvarschefer är överens om att det krävs investeringar på flera miljarder till. Krav på att försvarsdepartementet säkrar stora summor pengar över en lång tid. Regeringen och försvarscheferna är inte överens om investeringar på försvaret. I dag lägger Storbritannien 2,3 procent på försvaret. Omni 250214. Kommentar: I en tid som denna räcker inte 2,5 procent av BNP för ett land som Storbritannien. JD Vance om fredssamtal: "Självklarhet att Europa ska vara med." Det är en självklarhet att Europa ska delta i fredsförhandlingar om Ukraina. Det säger USA:s vicepresident JD Vance under säkerhetskonferensen i München, rapporterar Reuters. Efter att Donald Trump och Vladimir Putin enats om att inleda fredsförhandlingar i onsdags har flera europeiska länder uttryckt oro för att samtalen kan komma att ske utan europeiskt deltagande. Men JD Vance svar till reportrar i Tyskland talar sitt tydliga språk. "Det är klart att de borde. Självklart," säger han. Omni 250214. Kommentar: USA:s regering har inte koll på vad olika personer i regeringen säger. Sverige lovar att stärka stödet till Ukraina. Sverige och de andra nordiska och baltiska länderna kommer att stärka sitt stöd till Ukraina ytterligare. Statsminister Ulf Kristersson har delat ett gemensamt uttalande från de nordiska och baltiska länderna. "Vi står helt och hållet bakom Ukraina. Ukraina måste kunna segra mot Rysslands anfallskrig för att säkerställa en rättvis och varaktig fred," står det i uttalandet. De understryker också att Europa och Ukraina måste få vara med i fredsförhandlingarna. Det gemensamma uttalandet gjordes under fredagen. Omni 250214. Hegseth hyllar Polen: "En föredömlig allierad." USA:s försvarsminister höll inte tillbaka med hyllningarna när han besökte Polen under fredagen. "Vi ser Polen som en föredömlig allierad på kontinenten, villigt att investera i sitt eget försvar men också i vårt gemensamma försvar och försvaret av kontinenten," säger Hegseth enligt Sky News. Samarbetet mellan Polen och USA "saknar motstycke" i Europa, menar Hegseth. Försvarsministern pratade också på nytt om att den amerikanska närvaron i Europa lär minska framöver. Hegseth är stolt över USA:s samarbete med Europa, men: "Ni kan inte anta att USA:s närvaro kommer att vara för evigt," säger han. Hegseth upprepade på nytt att Ukraina inte lär bli medlem i Nato. Försvarsministern säger att både USA och Polen strävar efter fred genom styrka. Att Polen investerar mycket pengar i försvaret gillas av Hegseth. Försvarsministern har precis som Trump pratat om att Natos medlemsländer måste betala mer. Omni 250214. Ryssland flaggar för ännu högre ränta. Den ryska styrräntan är redan rekordhög. Nu flaggar den ryska centralbanken för att den behöver höjas ytterligare för att möta den stigande inflationen. På fredagen lämnades räntan oförändrad på 21 procent, men det kan bli aktuellt med en höjning vid nästa möte. I december låg inflationstakten på 9,5 procent, enligt officiella siffror, mer än dubbelt så mycket som centralbankens mål. Och centralbanken ser inga tecken på att prisökningstakten är på väg ned. msn 250214. Zelenskyj: "Putin kan attackera Nato 2026 - bygger upp trupper i Belarus." Vid säkerhetskonferensen i München den 14 februari höjde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tonen och varnade för att Ryssland kan vara på väg att förbereda en större militär offensiv. Enligt honom samlar Moskva 100 000 till 150 000 soldater i Belarus, och han ser en risk för att trupperna kan riktas mot Polen eller de baltiska staterna. Zelenskyj baserar sina uttalanden på underrättelser och andra källor och säger att den ryske presidenten Vladimir Putin kan ha större ambitioner än enbart Ukraina. Det rapporterar Kyiv Independent. "Baserat på all information jag har tror jag att han förbereder sig för krig mot Nato-länder nästa år," sa Zelenskyj, men tillade att han inte kan vara helt säker. Han påpekade att Ryssland, precis som 2022, kan välja att avancera mot Ukraina - eller ändra kurs och attackera Polen eller Baltikum. "Gud välsigne oss, vi ska stoppa den här galningen," tillade han. Zelenskyj betonade att utan ett Nato-medlemskap måste Ukraina kunna försvara sig självt genom att bygga upp en stark militär. "Det kräver rätt vapen från Nato och ett tillräckligt stort antal ukrainska soldater," sa han. Enligt honom behöver Ukraina en armé på 1,5 miljoner soldater för att möta hotet. Idag har landet 880 000 personer i sina väpnade styrkor. Samtidigt menar USA:s försvarsminister Pete Hegseth att Ukrainas inträde i Nato inte är en "realistisk möjlighet", en hållning som även USA:s president Donald Trump delar. Zelenskyj lyfte också siffror som visar hur Ryssland fortsätter att utöka sin militära kapacitet. Ukraina har idag 110 brigader, medan Ryssland har 220 och planerar att öka till 250 under året. I jämförelse har Europa, inklusive USA:s trupper i regionen, endast 82 stridsbrigader. I en intervju med The Guardian den 12 februari varnade Zelenskyj för att Europas säkerhet är beroende av att Ukraina kan fortsätta att stå emot rysk aggression. "Europas framtid avgörs i Ukraina," sa han. Med en massiv rysk truppförstärkning på gång och osäkerhet kring Nato-stöd står Ukraina inför en avgörande period där landets försvarsförmåga och Europas säkerhet kan komma att prövas hårdare än någonsin. msn 250214. JD Vance i hårt angrepp mot Europa i tal i München. USA:s vicepresident JD Vance riktade bred kritik mot Europa i sitt tal under säkerhetskonferensen i Münchens första dag. "Hotet jag oroas mest över vad gäller Europa är inte Ryssland, Kina eller någon annan extern aktör. Det jag oroar mig för är hotet inifrån," sa Vance. Talet väntades handla om kriget i Ukraina men kom i stället att fokusera på något helt annat. "Hotet jag oroas mest över vad gäller Europa är inte Ryssland, Kina eller någon annan extern aktör. Det jag oroar mig för är hotet inifrån, att Europa backar från några av sina mest fundamentala värderingar, värderingar som man delar med USA," sa Vance under talet. SVT:s utrikesreporter Bert Sundström beskriver talet som "en sorts krigsförklaring mot Europa". "Omfattande, och kanske inte helt sammanhängande, kritik mot hela det europeiska demokratiska systemet som han menar inte fungerar," säger Bert Sundström. Vicepresidenten hävdade bland annat att europeiska ledare slår ner på yttrandefriheten och menade att de är "rädda" för sin egna väljare. "Det ser mer och mer ut som gamla, förankrade intressen, som gömmer sig bakom fula ord från Sovjettiden som felaktig information och desinformation, som helt enkelt inte gillar tanken på att någon med en alternativ synvinkel kan uttrycka en annan åsikt eller, Gud förbjude, rösta på ett annat sätt eller - ännu värre - vinna ett val," sa JD Vance i talet. Höstens val i Rumänien lyfte JD Vance som ett exempel över allt som han menar har gått fel i Europa. Man valde där att räkna om rösterna och sedermera ogiltigförklara resultatet. Något som han menar tyder på att man inte litar på befolkningen. "Han ignorerar det faktum att det stoppades för att man upptäckt grava missförhållanden som gör att man inte kan lita på resultatet," säger Bert Sundström. JD Vance valde även att lyfta domen mot Salwan Najem och mordet på Salwan Momika och hävdade att Sverige dömt en "kristen aktivist". "Jag tittar på Sverige där en kristen aktivist för två veckor sedan dömdes för koranbränningar, vilka resulterade i hans väns mord," säger Vance. Domen ska enligt Vance strida mot yttrandefriheten. I slutet av det tjugo minuter långa talet riktade Vance kritiken mot den europeiska invandringspolitiken. "Sen kom han i slutändan fram till att migrationen är det stora problemet. Och att politikerna låter miljontals invandrare komma in till Europa utan att bli kontrollerade - att det ligger bakom problemen," säger Bert Sundström.
svt 250214. Källor: Putin har satt ihop förhandlingsdelegation. Vladimir Putin har satt ihop en delegation av diplomatiska tungviktare för de kommande förhandlingarna med USA om Ukrainakriget, uppger källor med insyn för Bloomberg. Källorna nämner tre namn: Jurij Usjakov, Sergej Narysjkin och Kirill Dmitrijev. 77-årige Usjakov är Putins utrikesrådgivare med över 50 års diplomatisk erfarenhet, Narysjkin leder underrättelsetjänsten SVR och Dmitrijev är chef för den statliga investeringsfonden RDIF. Kreml har inte bekräftat uppgifterna. Den amerikanska delegationen ska ledas av utrikesminister Marco Rubio, CIA-chefen John Ratcliffe och den nationella säkerhetsrådgivaren Michael Waltz. Harvardutbildade Dmitrijev har jobbat på amerikanska storbolag. Omni 250214. Zelenskyj vill ha 110 000 fredsbevarande soldater. Ukraina beräknar att 110 000 utländska soldater skulle behöva stationeras i landet för att bevara freden vid ett avtal med Ryssland, säger president Zelenskyj enligt Sky News. "Idealiskt sett skulle våra partners som är experter till havs - Storbritannien, de nordiska länderna med flera - skydda havet. Han tillägger dock att den ukrainska militären skulle kunna skydda landet på egen hand om man ges rätt materiella förutsättningar - bland annat en stor mängd stridsflygplan och avancerat luftvärn. Presidenten vill gärna att USA deltar i fredsbevarandet. Vita huset har gett motstridiga budskap - försvarsminister Pete Hegseth utesluter amerikanska soldater i Ukraina, medan vicepresident JD Vance inte gör det. Omni 250214. Kommentar: Farligt för Europa att låsa 110 000 fredssoldater i Ukraina om Ryssland anfaller ett europeiskt land från ett annat håll. Zelenskyj och Vance möttes i München: "Bra samtal." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s vicepresident JD Vance har haft möte på säkerhetskonferensen i München. Båda männen vittnar om ”bra samtal”, skriver AFP. "Vi vill åstadkomma en varaktig, hållbar fred, inte en fred som bara leder till nya konflikter i Östeuropa om några år," säger Vance. Zelenskyj säger att han är redo att hålla samtal med Putin, men först efter att ha kommit överens om en "gemensam plan" med Donald Trump. Vance säger att USA är redo att sätta press på Ryssland, och att Europa "självklart" ska sitta med vid förhandlingsbordet. Omni 250214. Draghi: EU:s egen politik skadligare än Trumptullar. EU:s interna regleringar är betydligt mer skadliga för Europas tillväxt än "alla tullar USA kan införa", skriver den tidigare ECB-chefen Mario Draghi i en debattartikel i Financial Times. IMF uppskattar att EU:s interna barriärer motsvarar tullar på 45 procent för tillverkningsindustrin och 110 procent för tjänstesektorn. "Och när aktiviteten alltmer övergår till tjänster kommer deras totala påverkan på tillväxten bli värre," skriver Draghi. Dessutom tolererar eurozonen en betydligt lägre inhemsk efterfrågan än USA. Mellan 2009 och 2024 har USA:s regeringar pumpat in fem gånger så mycket pengar i ekonomin som EMU, skriver Mario Draghi. "För båda dessa tillkortakommanden - utbud och efterfrågan - har Europa i stort sett sig självt att skylla." I september förra året uppmanade Draghi EU i en rapport att investera 800 miljarder euro extra per år för att stärka sin konkurrenskraft mot Kina och USA. Draghi: EU:s öppenhet var en tillgång i en globaliserad värld - inte längre. Omni 250214. Vance mötte AFD-ledaren efter kängan mot Tyskland. USA:s vicepresident JD Vance höll på fredagen möte med det tyska ytterhögerpartiet AFD:s ledare Alice Weidel. De diskuterade bland annat Ukrainakriget och tysk inrikespolitik, uppger Weidels talesperson enligt CNN. Det skedde efter Vances tal på säkerhetskonferensen i München, där han anklagade Europa för bristande yttrandefrihet och kritiserade Tysklands politiska "brandvägg" - de övriga partiernas överenskommelse om att inte samarbeta med AFD. "Om ni är rädda för era egna väljare finns det inget USA kan göra för er," sa han. Vance höll också möten med Tysklands president Frank-Walter Steinmeier och kristdemokratiska CDU:s partiledare Friedrich Merz. Omni 250214. Zelenskyj: Putin vill inte avsluta kriget. Den ryske presidenten Vladimir Putin sätter sig inte vid förhandlingsbordet för att avsluta kriget. I stället vill han få till en vapenvila för att lyfta ekonomiska sanktioner och omgruppera militärt, menar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med NBC News. Samtidigt underströk han att det skulle vara "väldigt, väldigt, väldigt svårt" för landet att överleva utan militärt stöd från USA, både nu och framåt. "I alla svåra situationer har du en chans. Men vi skulle ha en liten chans att överleva utan stöd från USA," säger Zelenskyj i samband med säkerhetskonferensen i München. Omni 250215. Kina: Vi agerar resolut mot "USA:s mobbning". Kinas utrikesminister Wang Yi riktade kritik mot USA när han talade på den stora säkerhetskonferensen i München under fredagen, skriver Reuters. Kina hoppas på ett bra samarbete med USA, men understryker att landet är redo att agera resolut mot amerikanska "mobbningsmetoder".USA:s president Donald Trump har sedan tidigare infört tullar mot Kina trots att han haft ett "bra" telefonsamtal med landets president Xi Jinping. Enligt Wang Yi vill Kina inte ha någon konflikt med USA, men landet är att redo att vidta nödvändiga åtgärder om det behövs. Omni 250215. Analyser: "Kreml lyssnar till en symfoni av kaos." De många amerikanska uttalandena om fred i Ukraina spelar Kreml rakt i händerna, skriver Nick Paton Walsh i en analys i CNN. Den ryska krigföringen i Ukraina går bra samtidigt som Donald Trump och andra amerikanska ministrar kommer med olika bud kring vad som egentligen gäller för Ukraina. Det hela är "en symfoni av kaos" för Kreml. Ryssland har tydliga målsättningar med kriget som gynnas av att deras amerikanska motståndare inte vet vad de vill eller varför, menar Paton Walsh. TV4 Nyheternas Jona Källgren skriver om Zelenskyjs uttalande om att Putin just nu är den mest inflytelserika personen i Nato. "Det är svårt att tolka det som något annat än en skarp kritik mot Donald Trump," skriver Källgren. I en analys i The Telegraph skriver Roland Oliphant att Ukraina lär tvingas lämna över 20 procent av sitt land till Ryssland vid ett fredsavtal. Enligt honom lär freden inte säkras av mer än Vladimir Putins ord och en fredsstyrka där varken USA eller Nato ingår. "Det är ett slut på kriget som ingen i Ukraina ville ha, och som få tror kan hålla," skriver han. Nick Paton Walsh: Ryssland njuter av en rad motstridiga budskap från Vita huset om Ukraina. Jona Källgren: Världsläget förändras snabbt, och inte till Europas fördel. Omni 250215. NYT: Relationen mellan USA och Belarus kan tina. I onsdags flög ett anmärkningsvärt besök under radarn: Den amerikanske diplomaten Christopher W Smith korsade Belarus gräns för ett möte med diktatorn Aleksandr Lukasjenko, skriver New York Times. Där väntade tre frigivna fångar, en amerikan och två belarusier, som hämtades av Smith och hans följe. Det kan bli starten på ett amerikanskt försök att tina upp relationen med Rysslands närmaste allierade, i syfte att minska Lukasjenkos politiska förtryck och lossa hans band till Moskva, enligt tidningen. Det vore i så fall ett totalt avsteg från Bidenadministrationens linje att isolera och sätta press på Belarus med sanktioner. "Att förhandla med Belarus är ett sätt för USA att signalera till Ryssland att de borde lyssna mer på amerikanska argument," säger Piotr Krawczyk, tidigare polsk underrättelsechef som jobbat med Trump i Belarusfrågor. Västländer har i 30 år brottats med frågan om hur Lukasjenko ska hanteras. Omni 250215. USA: Europa stängs ute ur fredsförhandlingarna. De europeiska länderna kommer inte att få delta i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina, utan bara rådfrågas. Det säger Trumps Ukrainasändebud Keith Kellogg enligt The Guardian. "Det kanske skaver lite, men jag är bara ärlig," säger han. Därmed säger han emot sin vicepresident JD Vance, som bara en dag tidigare sa att Europa "självklart" ska vara inblandat i förhandlingarna, enligt AFP. Kellogg motiverar det med att för många länder deltagit i tidigare försök att få till stånd ett fredsavtal. Omni 250215. Jonson: Risk att USA tar hem trupper från Europa. Mycket tyder på att den amerikanska militära närvaron i Europa kommer att minska, och kontinentens länder måste nu ta betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Det säger försvarsminister Pål Jonson (M) till TT. Han tar också upp de motstridiga amerikanska budskapen om Ukraina. "Vi får en del olika besked beträffande frågor kopplade till Ukrainas Natomedlemskap, om européerna ska engagera sig eller inte och på vilka villkor en sådan förhandling skulle äga rum." Jonson tillägger att den svenska regeringens fokus är att skicka Ukraina ett så starkt stöd som möjligt. Omni 250215. Macron kallar europeiska ledare till krismöte. Frankrikes president Emmanuel Macron har kallat europeiska ledare till ett krismöte om Ukraina. Det uppger Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski enligt Politico. "Jag är väldigt glad att president Macron kallat våra ledare till Paris," säger Sikorski, och tillägger att han väntar sig ”väldigt seriösa” samtal om de utmaningar USA:s president Trump utgör för Europa. Enligt två EU-källor ska mötet äga rum på måndag. Vilka som deltar är oklart, men Polens premiärminister Donald Tusk är en av dem, enligt Sikorski. Omni 250215. Expert: Det här kan bli spiken i kistan för Nato. USA:s besked om att Europa utestängs från fredsförhandlingarna med Ryssland och Ukraina kan bli spiken i kistan för Nato. Det säger Iver B Neumann, direktör för det norska forskningsinstitutet Fridtjof Nansens Institutt, till VG. "Det signalerar med all önskvärd tydlighet att USA inte tar Europa på allvar som partner." På frågan om vad beskedet betyder för Europa citerar Neumann det svenska punkbandet Ebba Grön: "Vi måste beväpna oss." Om det inte tidigare var tydligt att Europa behöver en egen armé så är det tydligt nu, tillägger han. Neumann: Väldigt svag utrikespolitik. Trumps sändebud: Inget Europa i förhandlingarna. Experter: USA försöker skapa en ny världsordning. Omni 250215. Starmer: Kan inte tillåta splittringar inom Nato. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer säger i ett uttalande att Europa måste ta en större roll i försvarsalliansen Nato och samarbeta med USA för att säkra Ukrainas framtid, skriver AFP. Det efter att den amerikanske försvarsministern Pete Hegseth varnat för att de inte kommer ha militär närvaro i Europa "för evigt", och uppmanat länderna att öka sina försvarsutgifter. "Storbritannien kommer att arbeta för att säkerställa att vi håller ihop USA och Europa. Vi kan inte tillåta några splittringar i alliansen att distrahera från de yttre fiender vi möter," säger Starmer i uttalandet. Den brittiske premiärministern reser till USA i slutet av februari för ett möte med president Donald Trump, skriver BBC. Omni 250215. Statsvetare: USA är inte längre att lita på. Två svenska statsvetare som GP pratat med reagerar starkt på den amerikanske vicepresidenten JD Vance tal i München i går. "Det här visar att amerikanerna inte är att lita på framöver," säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap knuten till utrikespolitiska institutet (UI). Han kallar talet en "löjeväckande" uppvisning riktad mot Maga-publiken på hemmaplan, och tillägger att det visar hur lite Trumps administration förstår om europeisk politik. USA:s nya regering vill ändra spelreglerna i världen - från en internationell rättsordning till fokus på bilaterala överenskommelser, enligt Peter Esaiasson, statsvetarprofessor vid Göteborgs universitet. Omni 250215. Kommentar: Trump är bara intresserad av hur USA ekonomiskt kan tjäna på olika deals. "Make America great again." Sveriges regering kritisk mot USA:s förhandlingsnobb. USA bestämmer vem man förhandlar med - men om man menar allvar med att inte samtala om Ukraina utan Ukraina, eller europeisk säkerhet utan Europa, är det förpliktigande. Det säger statsminister Ulf Kristersson (M) till Ekot. "Och därför tycker jag som alla andra att det borde vara en självklarhet." Samma tongångar kommer från utrikeminister Maria Malmer Stenergard (M). Om Europa ska kunna upprätthålla freden måste man sitta med vid förhandlingsbordet, skriver hon till TT. "Det handlar om Europas framtid och säkerhet. Ingen fred får förhandlas fram utan Ukraina och ingen förhandling om vår säkerhet utan Europa." Kristersson: Mycket naturligare om EU är med vid bordet. Malmer Stenergard: "Ingen förhandling om vår säkerhet utan Europa." Omni 250215. Lavrov och Rubio i samtal - första sedan invasionen. USA:s och Rysslands utrikesministrar Marco Rubio och Sergej Lavrov höll telefonsamtal på lördagen, rapporterar flera medier. Det är första gången ländernas utrikesministrar samtalat sedan före invasionen av Ukraina. Det är ett tydligt tecken på diplomatisk normalisering och att stora steg har tagits mot att inleda förhandlingar, skriver Financial Times. I samtalet underströk Rubio Vita husets villighet att hitta en lösning på Ukrainakriget, säger amerikanska UD:s talesperson Tammy Bruce och tillägger: "Därtill diskuterade de möjligheten att samarbeta i en rad andra bilaterala frågor." Samtidigt uppger amerikanska myndighetskällor att förhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina inleds i Saudiarabien i dagarna. Inga andra europeiska länder är inbjudna. Pentagon: Lavrov och Rubio har en ömsesidig vilja att arbeta tillsammans. Rubio ska leda förhandlingsdelegationen i Saudiarabien. Omni 250215. Kommentar: Ukraina och EU göre sig inte besvär, det här fixar vi... Ni kan skriva på avtalet när det är klart. Och gör ni inte det då får det allvarliga ekonomiska konsekvser för er. AP: Europa smider tyst plan på trupper till Ukraina. Flera europeiska länder smider i tysthet planer på att skicka trupper till Ukraina för att upprätthålla ett potentiellt fredsavtal med Ryssland, rapporterar AP. Storbritannien och Frankrike leder initiativet, men detaljerna är få. De inblandade länderna vill inte ge Putin någon insyn i planerna, enligt nyhetsbyrån. Den brittiske premiärministern Keir Starmer var försiktig i sina uttalanden i torsdags. "Jag går inte in på detaljer, men om det blir fred kommer Ukraina behöva någon typ av säkerhetsgaranti och Storbritannien kommer att axla sin roll i det. Planeringen började redan för ett år sedan, men har nu växlats upp i och med att tvivlet på USA:s stöd ökat. Oron växer för att USA prioriterar annat. Starmer: Vi jobbar för att hålla ihop USA och Europa. Omni 250216. Kommentar: Trump och Putin jobbar inte föra att hålla ihop Europa. Putin har redan meddelat att han inte kommer att tillåta några Nato fredsbevarande trupper i Ukraina. Navalnaja: Meningslöst att förhandla med Putin. Det är ingen idé att förhandla med Vladimir Putin - han kommer att ljuga. Den säger Julia Navalnaja, änka till den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, enligt AFP. "Han kommer svika. Han ändrar reglerna i sista sekund och tvingar dig att spela hans spel." Det finns bara två möjliga utfall av ett avtal med Putin - om han förblir vid makten hittar han ett sätt att bryta mot det, och förlorar han makten blir avtalet meningslöst, fortsätter hon. Varningen gavs på säkerhetskonferensen i München inför de stundande förhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina i Saudiarabien. Omni 250216. Kommentar: Så sant. Med Lavrov vid bordet blir amerikanarna bortdribblade. As Georgia slides into authoritarianism, protesters vow to keep fighting Russian pivot. Two years ago, two days of protests were enough to force Georgia’s government into an embarrassing U-turn. It had tried to introduce a "foreign agents" bill - which critics likened to legislation passed by President Vladimir Putin to stifle dissent in Russia - but backed down after fierce demonstrations sparked by the bill’s first reading. "We fought it off like hell, used every instrument at our disposal," recalls Ana Tavazde, one of tens of thousands who demonstrated against the bill, which would have forced media and other organizations receiving more than 20% of their funding from abroad to register as "agents of foreign influence" or be fined. But the protesters’ victory was short-lived. The government revived the bill last year - and this time would not back down. The parliament approved it in May, despite huge opposition on the streets. After the ruling Georgian Dream party - which declared victory anew after a disputed election in October - delayed the country’s long-awaited European Union membership bid until 2028, Tavazde was one of thousands of Georgians to take to the streets once again. The government invested in water cannons, according to local media reports, and started making mass arrests. Since then, Georgia’s government has shown little sign of shifting its course, which many in the former Soviet country feel is taking the country back into the Kremlin’s orbit. And with the protest movement now approaching its third month, it is not clear what can break the stalemate. Multiple opposition politicians have been publicly beaten, some in broad daylight. Hundreds of protesters have been arrested, of whom more than 300 allege suffering beatings, torture and other ill-treatment at the hands of law enforcement, according to Amnesty International. The police’s presence at rallies has been bolstered by masked men, who do not wear uniforms displaying their department and rank. The Georgian government has not responded to CNN’s request for comment on the allegations of ill treatment of protesters and the introduction of new laws restricting the right to protest. Georgian Dream has been in control since 2012, but protesters told CNN that recent years have felt like a rapid shift toward authoritarian rule. Lincoln Mitchell, a political analyst who teaches in Columbia University’s political science department and is a former adviser to Georgian Dream, agreed. "As late as February 2024, you could have said: "At the end of the day, they’re not really doing anything about democratic reforms, but they’re kind of leaving the people alone enough that they’ll win the election," he told CNN. "Today, almost a year later, you would say this has become a really nasty authoritarian regime." CNN 250215. Ny rysk enhet: Fokus på mord och sabotage. Rysslands säkerhetstjänst har skapat en särskild enhet kallad SSD som ligger bakom en rad attacker mot mål i västvärlden, rapporterar The Wall Street Journal med hänvisning till flera västerländska säkerhetskällor. Den nya och hemliga ryska enheten ska enligt källorna ha skapats 2023 som svar på västvärldens stöd till Ukrainas motstånd mot det ryska anfallskriget där. Enheten ligger bland annat bakom mordförsöket på en vd för den tyska vapentillverkaren Rheinmetall och avslöjade planer på attentat mot transportflyg från DHL, enligt uppgifterna. SSD har tagit över en del av säkerhetstjänsten FSB:s uppdrag och ska även ha införlivat en tidigare enhet kallad 29155. Den har anklagats för att ha legat bakom förgiftningsmordet på den ryska dubbelagenten Sergej Skripal i Storbritannien 2018. Förutom mord och sabotage ska SSD ha i uppdrag att utföra cyberattacker, infiltrera västliga företag och universitet och rekrytera och träna agenter i utlandet. SSD, vars arbete leds av general Andrej Vladimirovitj Averyjanov och generallöjtnant Ivan Sergevitj Kasijanenko, driver även Senezh, ett elitprogram utvecklat för ryska specialstyrkor. msn 250215. Persson Löfgren: "Vances tal skulle kunna ha varit ett ryskt manus." USA:s vicepresident JD Vances tal på säkerhetskonferensen i München tas emot med öppna armar i Ryssland, säger Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. "Det som Vance sa skulle kunna ha varit ett ryskt manus." Det var under fredagen som JD Vance kritiserade yttrandefriheten i Europa, där han bland annat nämnde domen i Sverige mot Salwan Najem. SR 250215. Putins kovändning om Trump - från censur till hyllningar i rysk tv. Vladimir Putin har tidigare försökt tona ner Trumps popularitet i Ryssland - men nu har vinden vänt. Efter ett 90 minuter långt telefonsamtal mellan de två ledarna har rysk statlig tv istället börjat hylla den amerikanske presidenten, skriver Aftonbladet. Orsaken? Trump gör jobbet åt dem, enligt ryska kommentatorer. Putin ville stoppa Trump-hyllningar - men tvingas ändra kurs. För bara en vecka sedan kom rapporter om att Kreml oroade sig över Trumps popularitet bland ryska medborgare. Enligt den ryska nyhetstjänsten VChK-OGPU, som hänvisar till källor inom säkerhetstjänsterna, gick det ut en strikt order till rysk media: sluta lyfta fram Trumps positiva inrikespolitik. Men nu har Kreml gjort en helomvändning. Efter det senaste samtalet med Putin, där Trump bland annat uttryckte uppskattning för sin ryske motpart, har ryska medier fått en ny linje. USA:s försvarsminister: Ukraina får ge upp sina gränser. Samtalet mellan de två ledarna följdes av ett nytt besked från USA:s försvarsminister Pete Hegseth, som konstaterade att Ukrainas gränser inte kommer att återgå till läget före 2014, då Ryssland annekterade Krim. Hegseth underströk också att Ukraina bör släppa tanken på ett Nato-medlemskap - ett uttalande som togs emot med glädje i Moskva. I rysk statlig tv beskrivs utvecklingen som en seger. Yevgeny Popov, politiker och programledare för det populära programmet 60 minuter, hyllade Trumps agerande med ett skämtsamt men tydligt budskap: "Vi ville såga itu västvärlden med motorsåg, men han bestämde sig för att göra det själv," säger han i ett klipp som spridits på Newsweek. Hans gäst, Sergej Luzyanin, höll med och pekade på Trumps ovanliga stil: "Den främsta symbolen för USA:s utrikespolitik är Trumps galna, enormt långa namnteckning. Trump sågar itu hela väst. Vi får se hur framgångsrik han blir." Efter samtalet med Putin skrev Trump på sin kanal Truth Social att de "enats om att jobba tillsammans väldigt nära och besöka varandras länder". Beskedet om den plötsliga värmeutvecklingen mellan Washington och Moskva har väckt reaktioner världen över - och antyder att Putins spelplan kan ha förändrats snabbare än någon räknat med. msn 250215. Zelenskyy: 'Very difficult' for Ukraine to survive without U.S. military support. Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy said Friday that it would be “very, very, very difficult” for Ukraine to survive without U.S. military support, both now as it tries to repel Russia's invasion and in the future after the war ends. "Probably it will be very, very, very difficult. And of course, in all the difficult situations, you have a chance," Zelenskyy told NBC News' "Meet the Press" on the sidelines of the Munich Security Conference. "But we will have low chance, low chance, to survive without support of the United States. I think it’s very important, critical." "I don’t want to think about" fighting against Russia without American support, Zelenskyy told "Meet the Press" moderator Kristen Welker. "I don’t want to think that we will not be strategic partners," he added. The Ukrainian president also spoke about his concern that Ukraine would be vulnerable to another major attack by Russia in the future if the U.S. does not continue providing military support. Zelenskyy said that Russian President Vladimir Putin wants to come to the negotiating table not to end the war but to get a ceasefire deal that would lift certain international sanctions on Russia and would allow its military to regroup. "This is really what he wants. He wants pause, prepare, train, take off some sanctions, because of ceasefire and et cetera," Zelenskyy said. Zelenskyy's comments came during a fractious summit in Germany, where Vice President JD Vance criticized European leaders on a host of issues unrelated to Russia’s invasion of Ukraine, including failing to stand up for "values shared with the United States of America". German President Frank-Walter Steinmeier presented his own unvarnished view in response, saying that the Trump administration had "no regard for established rules, partnership and grown trust". The widening gulf between Europe and the United States comes at an especially delicate time for Zelenskyy and an exhausted and depleted Ukraine. While the war appears to have descended into a quagmire, Russian forces have been making slow if painful progress. Russia controls some 20% of the country, which is in dire need of weapons and soldiers. Ukraine and its supporters always knew that the incoming White House would take a vastly different tack from former President Joe Biden, who backed Ukrainian victory while sometimes not giving Kyiv all the weapons it wanted in its fight against Russia. But the words and actions of Trump and his surrogates this week have stunned and even appalled many in Europe, where it’s widely held that it is not in the West's interest to not hand Russia a win in Ukraine. Vance's speech felt like he was trying "to pick a fight with us, and we don’t want to a pick a fight with our friends," E.U. foreign policy chief Kaja Kallas said at the Munich summit. But officials and experts fear Trump risks doing just that, with the president this week appearing to prioritize Putin over Zelenskyy or European allies in any potential peace talks. Trump's administration also floated major concessions to Putin - including giveaways on Ukrainian territory and dismissing any hope that it may join NATO. Zelenskyy has kept a brave face, but has little choice to do otherwise, some observers say. He recently told The Economist that he did not believe the U.S. had a "ready plan" for peace, while remaining adamant he would reject any agreement negotiated between Washington and Moscow without his involvement. Trump "is a strong man," the Ukrainian leader said Friday during a panel discussion at the conference with U.S. senators. "And if he will choose our side, and if he will not be in the middle, I think he will pressure and he will push Putin to stop the war. He can do it." Though Trump signaled little for Ukraine in return, Vance offered some succor to Kyiv and its European neighbors, suggesting in an interview with The Wall Street Journal that Moscow could face sanctions and other penalties. "There are economic tools of leverage, there are of course military tools of leverage," Vance told the newspaper. "There are any number of formulations, of configurations, but we do care about Ukraine having sovereign independence." Europe is not just worried about Ukraine but fears what Putin might do next if he’s seen to be rewarded after his invasion there. European intelligence agencies say Russia could attack a NATO ally in the next five years if it believes the alliance has been weakened - as Trump is often accused of doing. Russia’s three-year-old invasion is the bloodiest European conflict since World War II, reviving scenes of trench warfare and tank battles that some scholars believed were consigned to history. As many as 1 million people have died, according to NATO estimates, including hundreds of thousands of both Ukrainian and Russian soldiers. The alliance believes an average of 10,000 people have been killed or injured every week in the frigid, cratered fields of eastern Ukraine. NBC News 250215. Zelensky avvisar hemliga fredsavtal. I ett tal nyligen vid säkerhetskonferensen i München gjorde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj det klart att hans land inte kommer att acceptera något fredsavtal som förhandlats fram bakom dess rygg. Indirekt tog han upp USA:s president Donald Trumps rapporterade ansträngningar för att mäkla ett slut på kriget med Ryssland, och betonade att alla avtal som görs utan Kievs direkta inblandning skulle vara illegitima och omöjliga att genomföra. Zelenskyj flyttade sitt fokus till Europa och uppmanade kontinentens ledare att ta sin säkerhet i egna händer genom att skapa en enad militär styrka och varnade för att Ukrainas väpnade styrkor ensamma inte räcker för att garantera långsiktig stabilitet. Hans kommentarer underströk den växande oron över diplomatiska manövrer som skulle kunna lämna Ukraina åt sidan, samtidigt som han belyste Europas pågående beroende av externa militära makter. Med konfliktens framtid och Europas säkerhet på spel fungerade hans tal både som en varning och en uppmaning till handling. För tillfället återstår det att se om världens ledare kommer att lyssna på hans budskap eller fortsätta med status quo. msn 250215. Trumps sändebud: Inget Europa i samtal om Ukraina. Europa kommer inte att inkluderas i de planerade fredssamtalen mellan Ryssland, Ukraina och USA. Det uppger Donald Trumps särskilde Ukrainasändebud Keith Kellogg i samtal under den pågående säkerhetskonferensen i München, enligt The Guardian. Europa kommer att "rådfrågas" men i slutändan uteslutas från samtalen, enligt Kellogg. Beskedet är motstridigt det som USA:s vicepresident JD Vance gav i München under fredagen. Då sade vicepresidenten att Europa "självklart" ska vara delaktiga i alla samtal om ett krigsslut i Ukraina. Det är efter att det framkommit att president Trump samtalat med Rysslands dito Vladimir Putin som oro väckts om att USA och Ryssland ska försöka komma överens om ett fredsavtal utan ukrainskt och europeiskt deltagande. Enligt Kellogg har tidigare försök till fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina misslyckats eftersom för många parter varit inblandade. msn 250215. Europa utestängs från Ukrainasamtal - svensk kritik. Europa kommer inte att inkluderas i de planerade fredssamtalen mellan Ryssland, Ukraina och USA, enligt USA:s särskilde Ukrainasändebud. Frankrikes president Emmanuel Macron har sammankallat europeiska ledare till ett möte på måndag - och Sveriges utrikesminister kritiserar beskedet. Europa kommer att "rådfrågas" men i slutändan uteslutas från samtalen, säger Keith Kellogg, president Donald Trumps Ukrainasändebud, under den pågående säkerhetskonferensen i München enligt The Guardian. Beskedet strider mot det som USA:s vicepresident JD Vance gav i München under fredagen. Då sade Vance att Europa "självklart" ska vara delaktigt i alla samtal om ett krigsslut i Ukraina. Det är sedan det framkommit att USA:s president Donald Trump samtalat med Rysslands dito Vladimir Putin som oro väckts om att USA och Ryssland ska försöka komma överens om ett fredsavtal utan ukrainskt och europeiskt deltagande. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver genom sin pressekreterare till TT att hon deltog i samma möte som Kellogg i München. "Om Europa ska kunna bistå med att upprätthålla freden, måste Europa ha en plats vid bordet när freden förhandlas. Det framförde jag också på mötet. Det handlar om Europas framtid och säkerhet. Ingen fred får förhandlas fram utan Ukraina och ingen förhandling om vår säkerhet utan Europa.", meddelar utrikesministern. Statsminister Ulf Kristersson talar i liknande termer. "Om man menar allvar med inga samtal om Ukraina utan Ukraina, och inga samtal om europeisk säkerhet utan Europa, då är det förpliktigande. Och därför tycker jag som alla andra att det borde vara en självklarhet, säger Kristersson till SR Ekot. Statsministern lägger också till att det ytterst är USA som bestämmer vilka som tas med till deras förhandlingsbord, och att det inte längre går att räkna med att USA tar samma ansvar för europeisk säkerhet som tidigare. Enligt Kellogg har tidigare försök till fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina misslyckats eftersom för många parter varit inblandade. Det amerikanska sändebudet riktar sig till sina "europeiska vänner" med en uppmaning om fler konkreta förslag och ökade försvarsanslag, snarare än klagomål kring delaktighet vid förhandlingsbordet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnade i sitt anförande i München tidigare under konferensen för att Europa troligtvis skulle exkluderas från förhandlingarna, och uppmanade Europa att träda fram mer och bilda en europeisk armé. Macron har sammankallat europeiska ledare till ett möte i Paris på måndag, uppger Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski på X. msn 250215. Google censurerar på Kinas och Rysslands begäran. Google har samarbetat med auktoritära regimer över hela världen för att censurera oönskat innehåll, visar en granskning av The Observer. Sökjätten har bland annat tagit bort Youtube-klipp på regimkritiska protester på Rysslands och Kinas begäran, och godkänt censurförfrågningar från talibanstyrets Afghanistan. Googles egna data visar att man totalt godkänt 5,6 miljoner förfrågningar från stater om att ta bort innehåll. Antalet förfrågningar har fördubblats de senaste fem åren. Har samarbetat med 150 länder sedan 2011. Google har klassat USA som "känsligt land" - som Ryssland och Kina. Omni 250215. Zelenskyj avfärdar mineralavtal. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar att han stoppat en överenskommelse som skulle gett USA tillgång till naturresurser i Ukraina då USA inte levererat "säkerhetsgarantier". "Jag tillät inte ministrar att skriva under överenskommelsen för den är inte klar. Enligt min åsikt skyddar den inte oss," säger Zelenskyj på plats i München. Han tillägger att han tycker att överenskommelsen borde "kopplas till säkerhetsgarantier" och att "jag inte ser den här kopplingen i dokumentet än. Det borde vara tydligt, det är viktigt". Den amerikanske presidenten Donald Trump, som länge har varit kritisk mot USA:s stora militära stöd till Ukraina, har tidigare sagt sig vilja få tillgång till ukrainska mineraler och gas i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier till Kiev.
msn 250216.
Omni 250215. USA:s sex frågor till Europa. USA vill veta: USA:s tidigare Nato-ambassadör om München: "Ett geopolitiskt skifte." Helgens säkerhetskonferens i München har beskrivits som en kalldusch för ledare runt om i Europa och väcker frågan om USA nu har lämnat den långa alliansen. "Jag tror att Europa redan står ensamt," säger Ivo Daalder, chef för Chicago Council on Global Affairs och USA:s tidigare ambassadör i Nato under Obamas administration till SVT:s Agenda. Ivo Daalder menar att helgens utspel speglar ett större skifte i den världsordning som rått sedan andra världskriget. "Det är ett geopolitiskt skifte, den tid då USA upprätthöll en regelbaserad ordning och skapade den, dog i januari 2025 när Donald Trump blev president," säger Daalder. När USA:s försvarsminister Pete Hegseth mötte Nato-ländernas försvarsministrar på fredagen varnade han Europa för att USA inte längre kommer ansvara för Europas försvar. Något som Daalder menar visar på att USA redan lämnat Europa. "Jag tror att Europa redan står ensamt, USA:s försvarsminister sa till sina kollegor i Nato att Europa behöver ta hand om Europas försvar. Så på det viset, för första gången sedan 1941, tror inte USA att Europas säkerhet är avgörande för USA:s säkerhet." Precis som Zelenskyj menar Daalder att det nu är dags för Europa att stå på egna ben. "Europa behöver bli en stark spelare, Europa behöver politisk styrka, de behöver ekonomisk styrka och de borde ha militär styrka till att ta hand om sina egna intressen," säger Daalder. Han menar även att europeiska ledare måste bli tuffare i samtal med USA. "Jag tror att det finns en idé att om de är snälla eller köper gas eller hittar sätt att förbättra de ekonomiska relationerna så kommer Donald Trump på något vis bestämma sig för att han vill bli en god allierad. Donald Trump tror inte på allianser, han har aldrig trott på allianser," säger Daalder. Nästa vecka inleds samtal mellan USA och Ryssland i Saudiarabien. Enligt källor till BBC kommer inte Ukraina delta i samtalen. "Det kommer inte leda till fred, det kommer inte bli ett slut på kriget. Det finns inte en värld där USA och Ryssland själva kan besluta att kriget i Ukraina, där ukrainare strider, kommer upphöra. Det kan inte bli ett slut på kriget om inte Ukraina är en del av förhandlingarna," säger Daalder. Under lördagen meddelade USA:s särskilda sändebud till Ukraina och Ryssland Keith Kellogg att Europa kommer stängas ute. "Eftersom Ukraina vill ha säkerhetsgarantier och USA inte är beredda att ge dem måste Europa vara en del av det. Så utan Ukraina, utan Europa, finns det ingen fred, säger Ivo Daalder. svt 250216. Europas ledare i krismöte om USA och Ukraina. Sedan USA och Ryssland påbörjat samtal för att nå en uppgörelse i Ukrainakriget håller Europas ledare krismöten, skriver TT. De europeiska länderna har lämnats utanför förhandlingarna som inleds i Saudiarabien nästa vecka. Frankrikes president Emmanuel Macron har kallat till ett toppmöte i Paris redan i morgon, vilket Natochefen Mark Rutte meddelat att han ska delta i. Samtidigt väntas EU:s utrikeschef Kaja Kallas träffa unionens utrikesministrar som är på plats vid säkerhetskonferensen i München för att diskutera de senaste kontakterna med USA och Ukraina. "Vi befinner oss i ett avgörande ögonblick för Ukrainas och Europas framtid," skriver EU:s utrikestalesperson Anouar El Anouni på X. Omni 250216. Zelenskyj: "En riktig fred är fortfarande möjlig." I nästa vecka väntas de USA-ledda förhandlingarna gällande det ryska anfallskriget mot Ukraina inledas i Saudiarabien, skriver flera medier. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har börjat arbeta med Donald Trumps team och "kan redan nu se att framgång kan uppnås", skriver han på X. "Våra team arbetar grundligt och i detalj med ett särskilt avtal mellan våra länder - ett avtal som säkerligen kommer att stärka både USA och Ukraina." Samtidigt tillägger han att Putin kommer fortsätta sina försök att splittra världen och förlänga kriget, men att "en riktig fred är fortfarande möjlig". Zelenskyj: Vi har börjat jobba med Trumps team. Omni 250216. Kommentar: Zekenskyj är överoptimistisk. Polens utrikesminister: Det blir ingen europeisk armé. Det blir ingen gemensam europeisk armé. Det slår Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski fast i en intervju med TVP. Det är ett svar på Volodymyr Zelenskyjs uttalande om att det borde finnas en europeisk armé för att skydda kontinenten från Ryssland. "Det kommer inte att hända," säger Sikorski. Utrikesministern betonar samtidigt att Polen vill se att EU utökar sin försvarsförmåga. Sikorski: Trump ägnar sig åt "personlig diplomati". Utrikesministern utesluter också polska styrkor i Ukraina. Omni 250216. Kommentar: Antikrist kommer att fixa en europeisk armé men han är inte på tapeten ännu. Nato torde troligen braka samman innan dess. Ryska talmannen: Krisen i Europa är tydlig efter "hysterin i München". EU är inkompetenta och förstår inte vad som händer i världen. De hårda orden kommer från Vjatjeslav Volodin, talman i det ryska parlamentets underhus. I ett långt inlägg på Telegram med rubriken "hysteri i München" går han till attack mot flera europeiska ledare efter säkerhetskonferensen i Tyskland. Volodin anklagar Europa för att "försöka hålla fast vid makten med alla möjliga metoder". "Det ser väldigt patetiskt och (ser) inte övertygande ut," skriver han. Volodin skriver om JD Vance tal där den amerikanske vicepresidenten kritiserade Europa. Enligt den ryske talmannen var Vance bedömning av kontinenten "objektiv". "Deltagarna på konferensen var inte redo att höra sanningen om sig själva." Volodin: "Förändringen är oundviklig." Omni 250116. Kommentar: Vi ser resultatet, Trump spelar Putin i händerna tillsammans med de höger-reaktionära krafterna. Expert: Risk att USA lägger skulden på Europa. Att USA och Ryssland ska fredsförhandla om Ukraina utan Europa får väldigt stora konsekvenser, enligt krigsvetaren Oscar Jonsson. Enligt USA är det upp till Europa att se till att en långvarig fred i Ukraina bevaras vid ett eventuellt fredsavtal. Sannolikheten för att europeiska styrkor ska kunna säkerställa att ett sådant avtal följs blir mindre om europeiska ledare inte ens får sitta med vid förhandlingarna, säger han till TT. Dessutom kan USA och Ryssland enas om något som är helt omöjligt att genomföra i praktiken. "Då kan Trump-administrationen säga att ’vi uppfyllde vårt mål, stoppade kriget på 100 dagar’, och om det inte håller är det Europa som får skulden för att man gjorde ’för lite’, säger Jonsson. Omni 250116. Kommentar: Exakt. Nattliga ryska attacker mot Mykolajiv och Kyiv. Ryssland har riktat nya anfall mot Ukraina under natten. I Mykolajiv i södra Ukraina skadades flera flerfamiljshus och butiker när ryska drönare slog ner. En byggnad började brinna till följd av angreppet, enligt guvernören Vitalij Kim. Minst en person uppges ha skadats. Flera hus skadades också i huvudstadsregionen. Reuters rapporterar att omfattningen av den nattliga attacken ännu inte är helt klarlagd. Ryssland har inte kommenterat attackerna. Staden Sumy i norra Ukraina har drabbats av många ryska attacker det senaste dygnet. Omni 250216. Kreml: Trump får komma till Ryssland när han vill. De stundande fredsförhandlingarna mellan USA och Ryssland är en signal om att länderna kan lösa problem via dialog. Det säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov under söndagen, rapporterar Reuters. Peskov säger också att den amerikanske presidenten Donald Trump är välkommen till Ryssland "när han vill". Samtidigt som Peskov pratar om "dialog" varnar den ukrainska militären för att Ryssland i helgen har utökat sina attacker mot de östra delarna av landet. Hårda strider pågår runt den strategiskt viktiga staden Pokrovsk som Ryssland försöker ta kontroll över. Under natten mot söndagen avfyrade Ryssland 143 drönare mot Ukraina, enligt militären. Peskov: Trump är välkommen när som helst. Ukrainska militären: 261 olika strider de senaste 24 timmarna. Omni 250216. Kommentar: Putin har vittring på att ockupera mer ukrainskt land nu innan en så kallad vapenvila träder i kraft och ett fredsavtal görs med USA. "Största skräcken är inte Musk eller Trump - utan handfallenheten de möts av." Donald Trumps rivstart väcker frågor och oro i stora delar av Europa. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson skriver att den "destruktiva kraften" i den nytillträdde presidentens projekt förändrar hela samhällets spelplan: "Svaret nu kan inte bara vara att plågat beklaga det som sker. I stället behövs en motoffensiv [...] Min största skräck idag är egentligen inte Elon Musk eller Donald Trump utan den handfallenhet deras attacker möts med," skriver hon. På Facebook reagerar förre Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M) över debattörer - "mest troll på nätet, ska sägas, men även med öppna signaturer" - som ställer sig bakom Trumpanknutna argument om att Europa skulle vara ett hot mot yttrandefriheten. "När de sluter upp bakom en politik som hotar Europa och som bortser från skillnaden mellan rysk diktatur och ukrainsk demokrati, och relativiserar den som inleder ett krig, är det inte friheten och demokratin de stödjer. Det är dess motsats," skriver han. Gunnar Hökmark: Föreställningen om att Ryssland eller Kina är ett mindre hot mot Europa än dess egna demokratiskt valda regeringar bygger på en förvriden demokratisyn. Omni 250116. Pål Jonsons oro: "Skäl vara skeptisk till Putin." Försvarsminister Pål Jonson (M) oroas av uppgifterna om att USA vill hålla Europa borta från fredsförhandlingarna med Vladimir Putin. Det säger han till SR:s "Godmorgon världen". Ministern anser att det "verkligen finns skäl att förhålla sig skeptisk" till Rysslands vilja att förhandla och att ett starkt Ukraina och ett sammanhållet EU är förutsättningar för att nå ett så bra resultat som möjligt under förhandlingarna. "Annars är risken att det blir en dålig överenskommelse som stärker Ryssland och försvagar Ukraina och att vi då ser en liknande situation om ett år," säger han. Jonson: Skäl att vara skeptisk till Putins vilja att förhandla. Omni 250216. Analyser: Att Trump väljer Putin före sina allierade är ingen chock. Nu vet Natos medlemmar att det inte längre går att förlita sig på USA. Det skriver Sam Kiley i en analys på The Independent. Att Donald Trump närmat sig Vladimir Putin för att prata fred utan Ukraina och Europa borde inte ha kommit som en chock för någon, menar han. Trump är och har varit en "Putin-groupie" som verkar vilja gynna den ryske presidenten mer än sina allierade, enligt Kiley. Varningstecknen har bland annat funnits i Trumps många inlägg på sociala medier och i hans löften om att snabbt avsluta kriget i Ukraina. Att fredsförhandlingar om Ukraina genomförs utan europeiskt deltagande är inte bra, menar TV4 Nyheternas Rolf Porseryd. "Det här är ju den djupaste kris som USA och Europa har varit med om sedan andra världskriget," säger han till den egna kanalen. Den förändrade relationen mellan USA och Europa blev väldigt tydlig när vicepresident JD Vance ställde sig på scenen på säkerhetskonferensen i München och riktade skarp kritik mot det ena europeiska landet efter det andra. "Föreställ dig att europeisk ledare skulle komma till USA och lära upp amerikaner om vapen eller valfrågor. Det skulle aldrig hända," säger Mark Stone i Sky News-podden Trump 100. Sam Kiley: USA:s attack mot Europa innebär ett obehagligt uppvaknande för ledarna på kontinenten. Rolf Porseryd: Trump släpper ut dimridåer - vi får se var det landar. Omni 250216. Kommentar: Vi vet redan var det landar. Expert: Europa har snoozat bort varningsklockorna. Europeiska ledare har inte på allvar insett att de måste ta mer ansvar för sin egen säkerhet, menar den brittiske Rysslandsexperten Keir Giles. När nu USA tydligt tar ett steg tillbaka från kontinenten ringer varningsklockorna. "Varningsklockarna har ljudit så många gånger tidigare, och europeiska ledare har tryckt på snooze-knappen," säger han i Financial Times-podden Swamp Notes. Han menar att det inte är Donald Trumps fel att Europa har "visat så lite intresse av att försvara sig självt". Precis som flera europeiska ledare pekat på de senaste dagarna trycker Keir Giles på att det europeiska försvaret måste stärkas för att möta hotet från Ryssland. Rysslandsexperten: Putin är i en position där han kan få ut ännu mer av USA. Omni 250216. Kommentar: Europa har i alla år litat på USA men det går inte längre med Trump som president. Ukraina: Gruvby nära Pokrovsk har återtagits. Ukraina hävdar att man återtagit en gruvby nära nyckelstaden Pokrovsk, rapporterar AFP. "Ett antal motattacker från ukrainska styrkor har resulterat i viss framgång. Vi kan redan prata om befrielsen av byn Pishchane," säger Viktor Tregubov, talesperson för ukrainska styrkorna, i ukrainska tv. Pishchane har varit under rysk kontroll sedan en dryg månad tillbaka. Samtidigt har Pokrovsk varit fokus för Rysslands stridande förband i flera månader, då staden fungerat som ett logistiskt centrum för den ukrainska militären. I förra veckan sa president Zelenskyj att den militära situationen kring Pokrovsk "förbättrats" men lämnade inga ytterligare detaljer. Byn Pishchane är hem för en gruva som tillhör Ukrainas främsta ståltillverkare Metinvest. Om Pokrovsk blir omringad eller faller ökar Rysslands möjligheter att attackera från flera riktningar. Omni 250216. Andersson: Kristersson måste ställa tydliga krav på USA. Statsminister Ulf Kristersson (M) måste ställa tydliga krav på att EU ska bjudas in till de USA-ledda fredsförhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland. Det säger S-ledaren Magdalena Andersson till TT. Hon anser inte att Kristersson har varit tillräckligt bestämd på den fronten. "Ukraina måste naturligtvis ha fullt deltagande i alla eventuella fredsförhandlingar. Men det är också så att Europas säkerhet inte kan avgöras utan att EU sitter vid bordet," säger Andersson. Kravet kommer inför det europeiska krismötet i Paris då USA:s besked att Europa inte får sitta med vid förhandlingsbordet ska diskuteras. Kristersson har tidigare sagt att det borde vara en självklarhet att Europa får en plats i förhandlingsbordet. Försvarsminister Jonson : Skäl att vara skeptisk till Putins vilja att förhandla. Utrikesminister Malmer Stenergard: "Europa måste ha en plats vid bordet." Omni 250216. Ryssar köade för att hedra Navalnyj på dödsdagen. Ett stort antal ryssar besökte oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs grav i Moskva för att lägga ner blommor på söndagen, årsdagen för hans död, rapporterar exilryska medier. Bilder på Telegram visar en hundratals meter lång kö till graven. När Navalnyjs föräldrar Ljudmila Ivanovna och Anatolij Ivanovitj anlände bröt applåder ut i folkmassan, och många ropade "tack för vår son!" skriver Meduza. Besökarna tar en risk - myndighetsföreträdare fanns på plats och fotograferade deras ansikten, enligt oberoende Sotavision. Även oppositionspolitikern Ilja Jasjins föräldrar var på plats. Navalnyjs änka: "Vi kämpar för ett fritt, fredligt och vackert Ryssland." Omni 250216. USA:s utrikesminister: Ukraina kommer vara med i de "riktiga förhandlingarna". USA:s utrikesminister Marco Rubio tonar ner förväntningarna på fredsförhandlingarna i Saudiarabien, och säger att det "inte blir lätt" att få till ett avtal. Det skriver AFP. "Inget är klart än [...] En fredsprocess är inget som avhandlas på ett möte," säger han. Den amerikanska delegationen reser till Saudiarabien i kväll, men det finns fortfarande inga tecken på att Ukraina bjudits in till förhandlingarna. I går nekade Zelenskyj till att så är fallet. "Jag vet inte vad det handlar om [...] Det verkar inte som ett seriöst samtal," sa han på säkerhetskonferensen i München enligt Politico. Rubio tillägger att Ukraina kommer vara inblandat när de "riktiga förhandlingarna" börjar. Man ska aldrig lita på någon i geopolitiken - de kommande dagarna och veckorna kommer att visa om Putin är seriös eller inte, är ministerns budskap. Omni 250116. Uppgifter: Nato tycker att Ukraina slösar dyra vapen. Nato har kommit på kant med Ukraina gällande stridstekniker, uppger brittiska säkerhetskällor för The Sunday Telegraph. Enligt källorna används dyra precisionsvapen, såsom pansarvärnsroboten NLAW - med en prislapp på motsvarande 270 000 kronor, enligt gammaldags sovjetiska tekniker. En brittisk soldat som tränat ukrainska soldater uppger att den ukrainska armén förbundit sig att visa videoklipp på korrekt användning av vapnen, men att klippen visar hur de avfyrar fem eller sex NLAW mot ryssarna på samma gång, i stället för riktade precisionsattacker. Ryssland tillverkar billiga vapen för massattacker i större utsträckning än vad Nato kan matcha. Nato producerar i stället mindre mängder högteknologiska vapen, avsedda att användas i mer precisa, blandade stridstekniker. Källor: Har inte funnits nog med tid att lära ukrainarna Natotekniker. Omni 250216. Kommentar: Inte bra. Expert: Nästa väckarklocka för EU kan bli bomblarm. Den viktigaste frågan Europa nu ställer sig är om man kan lita på USA eller inte. Det säger säkerhetsexperten och den tidigare tyska försvarspolitikern Nico Lange till Wall Street Journal. Uttalandet kommer efter helgens säkerhetskonferens i München där USA meddelat att Europa portas från fredsförhandlingarna med Ryssland. Enligt Nico Lange är situationen allvarlig. "Efter tio år av väckarklockor kanske nästa larm för européerna blir sirenen som varnar för luftangrepp," säger han till tidningen. Macron har kallat EU-ledare till krismöte i Paris. Omni 250216. Analys: Ukraina famlar för att tolka USA:s budskap. Kyiv famlar för att få rätsida på de blandade budskapen från USA, skriver James Waterhouse för BBC. Vita huset uteslöt först soldater i Ukraina, och öppnade sedan för "militär press" på Ryssland. Man manade Europa att ta en mer aktiv roll och portade dem sedan från förhandlingsbordet, och tvärvände i frågan om att bjuda in Ukraina till Saudiarabien. "För Ukraina har det blivit en kaotisk start på den process som ska forma deras framtid," skriver Waterhouse. Trump ställer inte bara Europa offside, skriver DN:s Michael Winiarski och fortsätter: "Ingen har kunnat svara på i vilken mån och på vilket sätt Trump låter Ukraina få vara med och diskutera sin framtid." Efter att ha sammansvetsats av tre års krig tycks Nato nu stå inför ett epokskifte, skriver David E Sanger och Steven Erlanger i New York Times: "Trumpadministrationen har gjort klart att man kommer rikta sitt fokus åt andra håll: Asien, Latinamerika, Arktis och alla platser där Trump tror att USA kan få viktiga mineralrättigheter." Michael Winiarski: Trump ställer Europa offside när Ukrainas framtid avgörs. David E Sanger och Steven Erlanger: Trumps team lämnar bakom sig en allians i kris. Omni 250216. Kommentar: Stämningen är på topp i Moskva. Krisen i väst har åstadkommits av Trump. Storbritannien redo att skicka trupper till Ukraina. Storbritannien är redo att skicka soldater till Ukraina för att upprätthålla ett fredsavtal, skriver premiärminister Keir Starmer i The Telegraph. "Att potentiellt riskera att britter kommer till skada är ett enormt ansvar - men vi måste vara redo att dra vårt strå till stacken för Europa." Det är första gången en brittisk premiärminister uttryckligen öppnar för att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina. Beskedet kommer dagen före det europeiska krismötet i Frankrike. Omni 250216. Expert: "Trump har ingen aning om var det här kommer att sluta." Innan förhandlingarna med Ryssland ens börjat har Donald Trump klargjort att Ukraina varken kan räkna med Natomedlemskap eller att få sina gränser tillbaka, och öppnat för att släppa in Ryssland i G7 igen. Därmed har han redan spelat bort många av sina kort, säger Rysslandskännaren Malcolm Dixelius till Aftonbladet. Det är oklart hur Trump egentligen tänker, enligt Dixelius - han vill visa handlingskraft, och kanske också försvaga Rysslands och Kinas band. "Trump kanske får sin deal, men han har ingen aning om var det här kommer att sluta." Putin och hans utrikesminister Lavrov är "listiga" och kommer att utnyttja övertaget på marken i Ukraina till max, säger Dixelius. Kreml kommer absolut inte att hålla en fredsuppgörelse - väst har utan resultat försökt tämja Ryssland i förhandlingar i 50 år, fortsätter han. Dixelius: Det är också usel tajming med tanke på att Ryssland är illa ute ekonomiskt. Omni 250217. USA: Ukraina ska delta i ett "andra förhandlingsspår". Samtal mellan USA och Ryssland om kriget i Ukraina ska inledas på tisdag, uppger flera källor för CNN. Men Ukraina har inte fått någon inbjudan - i stället diskuteras ett "andra förhandlingsspår" där Kyiv kommer att delta. Enligt USA:s Ukrainasändebud Keith Kellogg kommer det "andra förhandlingsspåret" att ske i den ukrainska huvudstaden denna vecka. USA:s president Donald Trump sa i går att Ukraina kommer att vara en del av förhandlingarna, men preciserade inte hur detta skulle gå till. Omni 250217. Kommentar: Nya uppgifter? Trovärdiga? Zelenskyj: Putin planerar att invadera ett Natoland. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar i en intervju med NBC News för att Ryssland förbereder för en invasion av ett Natoland så tidigt som i sommar. Ukraina uppges ha underrättelseuppgifter kring en rysk militärövning i Belarus, som enligt Zelenskyj är det land Ryssland planerar att anfalla ifrån. I farozonen ligger Polen eller Litauen, enligt presidenten. "Jag vet inte när, men det kommer att ske," säger han och tillägger att de misstänker att Vladimir Putin "vill kriga mot Nato". Med anledning av detta menar Zelenskyj att det är av största vikt att Nato står enat mot Ryssland. Zelenskyj: Kan inte svara på hur stor del av Europa som Putin vill erövra. Omni 250217. Kommentar: Putin vill erövra hela Europa om han hade den makten. Kyivbon: Förhandlingarna kan utlösa nytt världskrig. I veckan väntas USA och Ryssland mötas för att försöka inleda samtalen om Ukraina - men utan Ukraina. I det svårt krigsdrabbade landet är oron stor över vad som nu väntar. Kyivbon Valerij Semenij säger till AP att han tror att fredsförhandlingarna kan komma att utlösa ett tredje världskrig. "Vi är redan i krig, men stackars Europa. Jag tror att det här innebär ännu ett steg närmare ett världskrig," säger han till nyhetsbyrån enligt TV4 Nyheterna. I Södertälje bor ukrainska Natalija Tverdivska som även hon är mycket orolig över Donald Trumps framtida fredsplan för Ukraina. Alla i landet vill ha fred, men att USA och Ryssland ska bestämma över Ukrainas framtid är helt oacceptabelt, säger hon i SR:s Studio Ett. "Jag upplever Trump som väldigt oförutsägbar, och där finns det ingen trygghet." Omni 250217. Regeringen utesluter inte fredstrupper till Ukraina. Regeringen utesluter inte att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i P1 morgon. I går meddelade Storbritanniens premiärminister Keir Starmer att man är redo att skicka soldater till Ukraina för att upprätthålla ett fredsavtal. Nu meddelar utrikesministern att regeringen inte utesluter att göra det samma. "Först måste vi förhandla fram en rättvis och hållbar fred [...] När vi har en sådan fred måste vi säkerställa att den kan upprätthållas och då utesluter vi ingenting," säger Malmer Stenergard till kanalen. Malmer Stenergard: Freden måste vara hållbar. Omni 250217. Analyser: USA-utspelen visar på en ny världsordning. En ny världsordning håller på att växa fram - där USA plötsligt verkar angeläget om att bli vän med Ryssland och börja dra tillbaka sina styrkor från Europa, konstaterar Sky News europakorrespondent Adam Parsons i en analys. Det finns åtminstone tre tecken på att så är fallet: Donald Trump exkluderar Europa från fredsförhandlingar om Ukraina, utspelen om både Grönland och Gaza tyder på hans koloniala tänk samt JD Vances uppläxning av Europa. Nu gäller det för de europeiska ledarna att tänka snabbt, skriver Parsons. "Eftersom det finns få tecken på att Trumps virvelvind kommer blåsa över." I New York Times skriver David Sanger och Steven Erlanger att Europa åtminstone kan känna sig säkra på en sak: De träder in i en ny värld där det är svårare att vara beroende av USA. I stället kommer USA att rikta sitt fokus någon annanstans: Asien, Latinamerika och Arktis. "Där Trump tror att USA kan få viktiga mineralrättigheter," skriver de. SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi säger till den egna kanalen att det numera "står klart att eran där Europa och USA står extremt nära varandra är över". Omni 250217. "USA lever på annan planet med Trump vid makten." Årets säkerhetskonferens i München, där USA:s vicepresident JD Vance bland annat gick till hårt angrepp mot både Tyskland och EU, var "i viss mening en europeisk mardröm". Det säger konferensens avgående ordförande Christoph Heusgen till Spiegel. "Det finns anledning att frukta att vår gemensamma värdegrund inte längre är så gemensam," säger han till tidningen om relationen med USA. Samtidigt anser han att det också var saker som blev tydliga under konferensen. "Den visade att USA, under ledning av Donald Trump, lever på en annan planet." Omni 250217. Moskva: Putin och Trump vill få slut på spänd relation. Vladimir Putin och Donald Trump vill få ett slut på spänningarna som belastat de amerikansk-ryska relationerna sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Det säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov enligt AFP. Beslutet kom i ett samtal mellan Putin och Trump förra veckan i vilket de kom överens om nödvändigheten att "lämna de helt onormala relationerna bakom sig". "Presidenterna enades om att dialogen måste återupptas," säger han. Kremlin uppger även att de släpper en amerikansk medborgare som suttit fängslad i landet inför samtalen. Samtidigt bekräftar Washington att delegationer från USA och Ryssland ska mötas i Saudiarabien i morgon. Omni 250217. Kommentar: Är betalningen för detta att godkänna Rysslands annekteringar av Ukraina? Kristersson: Ett avtal måste stödjas av Ukraina. Sverige är inte med vid de europeiska ledarnas krismöte i Paris om fredsförhandlingarna kring Ukraina. I stället kommer Danmark representera de nordiska och baltiska länderna. Men statsminister Ulf Kristersson (M) är tydlig med att regeringen inte vill se att någon överrenskommelse fattas utan Ukrainas godkännande. "Vi står starka i vårt stöd till Ukraina. Vi vet att det både handlar om Ukrainas frihet och om vår gemensamma säkerhet," skriver Kristersson på X och fortsätter: "En överenskommelse måste stödjas av Ukraina och vara uthållig och långsiktig för att avskräcka Ryssland från ytterligare aggression." Europa har tidigare fått kalla handen från Donald Trump om att delta i de USA-ledda förhandlingarna med Ryssland, vilket ledde till att Frankrikes president kallade till Parismötet. Kristersson: "Inga diskussioner ska föras om Ukraina utan Ukraina." Omni 250217. Ukraina: Visste ingenting om USA:s och Rysslands möte. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj reser från Abu Dhabi till Saudiarabien på onsdag men resan har ingenting att göra med fredssamtalen mellan USA och Ryssland. Det säger Zelenskyj enligt The Guardian. Han upprepar att Ukraina inte tänker acceptera en överenskommelse som sluts utan ukrainsk inblandning, och bekräftar att Kyiv inte utgör en part i samtalen. "Vi visste ingenting om det." Zelenskyj befinner sig i Abu Dhabi för handelssamtal. Omni 250217. Kommentar: USA förhandlar över huvudet på Ukraina. Förslag om fredstrupper i Ukraina irriterar Scholz: "Är högst opassande." Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kallar diskussionerna om att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina för "högst opassande". I samband med krismötet i Paris på måndagen säger han sig vara "lite irriterad" över sådana förslag, skriver AFP. Han menar att tidpunkten är fel eftersom kriget pågår och betonar vikten av fortsatt europeiskt stöd. "Ukraina kan lita på oss," säger han enligt Le Figaro. Scholz: Fel tidpunkt och fel ämne Omni 250217. Källor: Danmark rustar upp med mångmiljardfond. Danmarks regering planerar att upprätta en särskild försvarsfond som ska möjliggöra militära inköp för motsvarande cirka 75 miljarder svenska kronor, uppger källor för DR. Hälften av pengarna planeras att användas 2025 och hälften under nästa år. Bakgrunden till upprustningen är bland annat oron för ett försvagat Natosamarbete. I en hotbedömning presenterad förra veckan varnar den danska myndigheten FE för att Ryssland rustat upp militärt för ett potentiellt krig mot ett eller flera Natoländer. Analysen: Ryssland mer villigt att använda militärt våld om andra länder är försvagade eller splittrade. Omni 250217. Starmer: Endast USA kan garantera fred i Ukraina. En amerikansk säkerhetsgaranti är den enda vägen till fred eftersom bara en sådan "kan avskräcka Ryssland från att attackera Ukraina igen", säger brittiska premiärministern Keir Starmer utan att precisera hur en sådan garanti kan se ut. Starmer säger att mer än bara Ukrainas framtid nu står på spel, rapporterar Sky News. "Det här är ett ögonblick för vår kontinents kollektiva säkerhet som bara kommer en gång per generation." Enligt Starmer måste Europa spela sin roll och att han är beredd att skicka brittiska fredsbevarande styrkor om det blir ett fredsavtal. "Så jag kommer att åka till Washington nästa vecka för att träffa president Trump och diskutera vad vi ser som de viktigaste delarna i en varaktig fred," säger Starmer. Omni 250217. Kommentar: Trump vill överlåta Europas säkerhetsgarantier till Europa och dit hör Ukraina. Zelenskyj: USA försöker blidka Vladimir Putin. USA kommer med budskap som är "väldigt fördelaktiga" för Vladimir Putin eftersom man vill blidka den ryske presidenten, säger Ukrainas Volodymyr Zelenskyj enligt AFP. Han påpekar att Trump sagt sig vilja nå en lösning som innebär ett slut på kriget mycket snabbt. "Men det de är ute efter - 'bara en vapenvila' - är inte en seger, säger Zelenskyj i intervjun som gjordes i helgen. Zelenskyj avfärdar tanken på att Ukraina ska ge upp territorium och säger att en ukrainsk seger hänger på amerikanskt stöd. Zelenskyj menar att Europas försvarsförmåga är för svag. Omni 250217. Kommentar: Zelenskyj har rätt i det han säger. Källor: Kina kan använda Tesla som en bricka i tullkriget. Kinesiska myndigheter överväger att använda Tesla som ett trumfkort i handelskriget mot USA, uppger källor för Financial Times. Elbilstillverkaren hade fått indikationer på att man skulle få tillstånd att testa sitt självkörande system i Kina under det andra kvartalet i år. Men nu ska Tesla ha fått beskedet att det inte finns någon bestämd tidsram för ett godkännande. Enligt tidningens källor beror förseningen främst på att Tesla som ägs av Trumps nära medarbetare Elon Musk ses som en bricka i förhandlingarna med USA. Teslas tyska depåbevis vände ner efter nyheten, skriver Barron’s. Källa: Krävs ett stor genombrott i förhandlingarna för att ge Tesla tillståndet. Omni 251017. Kommentar: Helt rätt av Kina. Linde befarar att USA tar samma väg som Ryssland: "Det är väldigt allvarligt." USA tycks gå i samma riktning som Ryssland när det gäller synen på världsordningen, säger Sveriges före detta utrikesminister Ann Linde (S) till SvD. Hon menar att USA går emot grundläggande principer när den amerikanske försvarsministern Pete Hegseth talar om att Ukraina inte kan få tillbaka sitt territorium eller bli medlem i Nato. Det skulle belöna Putins aggression och om USA närmar sig den ryska synen på världsordningen kan det få stor betydelse för små och medelstora länder som Sverige, menar Linde. "Det är väldigt allvarligt." Linde: Rimligt att Europa är med och diskuterar fredsuppgörelse. Omni 250217. Kommentar: Trump vill inte ha med Europa för att han har en annan syn på fredsuppgörelsen. Expert: Mycket tyder på att Trump och Putin är överens. Flera uttalanden från Donald Trump och Vladimir Putin den senaste tiden tyder på att det redan finns ett avtal dem emellan, säger försvarsforskaren Anders Romarheim till Dagbladet. Som exempel framhåller han uttalandena om att ett ukrainskt Nato-medlemskap är uteslutet, att varken USA eller Nato ska ha fredsbevarande styrkor på plats i Ukraina och att Europa inte får delta i förhandlingarna. I stället menar han att syftet med samtalen mellan USA:s utrikesminister Marco Rubio och hans dito Sergej Lavrov är att se till att Ukrainas Volodymyr Zelenskyj går med på deras avtal. Men Palle Ydstebø på norska krigshögskolan säger till NRK att han inte tror att USA kommer kunna övertyga Ryssland om en vapenvila. Han tror snarare att USA måste hota Ryssland med vapenhjälp till Ukraina innan Putin ger sig. Expert: All information som läcker inför förhandlingarna är till rysk fördel. Experter som NRK pratat med tror inte att detta samtal kommer att leda till en vapenvila. Enligt Magdalena Andersson (S) riskerar förhandlingarna att leda till nya krig längre fram.
Omni 250218. De förhandlar för USA och Ryssland. Den amerikanska delegationen leds av utrikesminister Marco Rubio, känd för att hålla en tuff linje i utrikesfrågor. Bredvid honom Mike Waltz, nationell säkerhetsrådgivare, och Steve Witkoff, USA:s Mellanöstern-sändebud, miljardär och Donald Trumps golfkompis. För Rysslands räkning förhandlar Sergej Lavrov, utrikesminister sedan 20 år, och den före detta ryska ambassadören i USA Jurij Usjakov. Värd för förhandlingarna är Saudiarabien. Landet representeras vid bordet av utrikesministern och prinsen Faisal bin Farhan Al-Saud samt den nationella säkerhetsrådgivaren Musaed bin Mohammed al-Aiban. (svt 250218.) Ryssland friger amerikan innan samtalen med USA. Ryssland släpper den 28-årige amerikan Kalob Byers Wayne som greps den 7 februari på en flygplats i Moskva efter att han anklagats för innehav av en liten mängd marijuana, skriver New York Times. Enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov kan det hela ses som en välvillig gest inför dagens samtal mellan USA och Ryssland i Saudiarabien. Samtalen kommer att handla om att upprätta relationen mellan länderna, och om Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Peskov: "Vissa händelser kan ses i detta sammanhang." 28-åringen greps på Vnukovo-flygplatsen i Moskva. Omni 250218. Macron i samtal med Trump och Zelenskyj. Franska presidenten Emmanuel Macron har talat med både Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj, rapporterar TT. Samtalen ägde rum efter det blixtinkallade mötet för europeiska ledare i Paris. "Vi strävar efter en stark och varaktig fred i Ukraina. För att uppnå detta måste Ryssland avsluta sin aggression," skrev Macron på X efter samtalet med Trump.Zelenskyj skriver själv att en bräcklig vapenvila bara skulle tjäna Ryssland. "Säkerhetsgarantier måste vara robusta och pålitliga", skriver han på X. Omni 250218. Kommentar: Kärnfrågan är fortfarande, ska Ukraina tvingas kapitulera elle inte? En orättvis fred eller en rättvis? Tysk försvarstopp: "Europa sitter vid barnbordet." Europa sitter vid barnbordet inför samtalet om Ukrainas framtid på grund av årtionden av underinvesteringar i försvaret, säger Armin Papperger som är vd för den tyska försvarskoncernen Rheinmetall, till Financial Times. Han anser att Europa har sig självt att skylla för att ha hamnat utanför den amerikanska presidenten Donald Trumps förhandlingar för att avsluta kriget i Ukraina. "Om du inte investerar, om du inte är stark, hanterar de dig som ett barn," säger han enligt tidningen. Trump har satt hårt tryck på Nato-medlemmar att öka sina försvarsutgifter Omni 250218. Ledare: Låt München vara en väckarklocka. Tongångarna från USA och det stundande samtalet mellan Putin och Trump borde vara en väckarklocka för Europa. Det konstaterar nästan alla stora ledarsidor i dag. Dagens Nyheters ledarredaktion skriver att marken skakar. Krismöten råder och den amerikanska presidenten vill bara ha en ”deal”. De frågar sig vad Europa behöver göra för att undvika en dålig fred och vara redo för ett ryskt anfall. "Säkerhetspolitik kan inte bygga på förhoppningar och önskedrömmar. Allt pekar på att vi är mitt i ett epokskifte," skriver man. Hos Expressens ledarredaktion är tongångarna dem samma. Att Trump redan gett Ryssland flera segrar utan motprestation visar att det är upp till Europa att stoppa den "nya imperialismen", skriver de. "Alla förhandlingar om Ukraina utan Ukraina saknar legitimitet. Europa måste göra klart att man inte kommer att bidra med fredsbevarande trupper." För Dagens Industris Frida Wallnor är det tydligt att Europas ledare är i chock efter det amerikanska beskedet: USA tänker inte garantera kontinentens säkerhet. Nu måste Europa agera för att ge Ukraina fred och kontinenten egna säkerhetspolitiska ben. "Men i slutändan kommer det också att behövas folk, soldater", skriver de. Omni 250218. Jonson: Fredstrupper måste vägas mot upprustning. Regeringen kommer att behöva investera mycket i det svenska försvaret i en lång tid framöver. Det är försvarsminister Pål Jonsons (M) prognos, säger han i TV4:s Nyhetsmorgon. "Den utmaning som vi har är försvarsindustrins leveranstakt. Nu ska vi både rusta upp det nationella försvaret, samtidigt som vi också ska kunna stötta Ukraina," säger han. Han återupprepar även det utrikesminister Maria Malmer Stenergard sa i går, att Sverige inte utesluter att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina. Men att det måste "vägas mot upprustning på hemmaplan". Pål Jonson om fredstrupperna: Inte obegränsat med resurser Omni 250218. Trumps krav på mineraler i Ukraina skapar "panik" i Kiev. USA:s president Donald Trump har krävt sällsynta jordartsmetaller till ett värde av 500 miljarder dollar för fortsatt stöd till Ukraina. Men dokument som tidningen The Telegraph tagit del av visar att Trumpadministrationens krav är betydligt mer omfattande. "Ett kolonialt avtal som USA vill påtvinga Ukraina," skriver Carl Bildt på X. Det var i förra veckan som Donald Trump, i en intervju med Fox News, sa att han vill ha sällsynta jordartsmetaller i utbyte mot fortsatt ekonomiskt stöd. "Och det har de i princip gått med på," sa han. Men enligt The Telegraph som tagit del av avtalförslaget omfattar det förutom mineraltillgångar även olje- och gasresurser, hamnar och annan infrastruktur. Dessutom vill man ha hälften av alla intäkter från Ukrainas mineralutvinning och förköpsrätt på alla framtida mineralexportlicenser. Enligt tidningen utgör kraven en större del av Ukrainas BNP än vad Versaillesfreden innebar för Tyskland efter första världskriget, vilket ska ha skapat "oro och panik" i Kiev. På X skriver Sveriges tidigare utrikesminister Carl Bildt att USA, utan att erbjuda någon specifik hjälp, föreslår enorma resursöverföringar från Ukraina till USA och att avtalet visar på en "flagrant exploatering". USA:s krav kommer bara dagar innan treårsdagen för Rysslands invasion av Ukraina. Samtidigt pågår i dagarna samtal mellan USA och Ryssland i Saudiarabien, där den centrala frågan är hur kriget ska avslutas. Ukrainas stora naturresurser i form av bland annat kol, gas, olja och sällsynta jordartsmetaller beskrivs av många som en möjlig framtida räddning för att återuppbygga landet. Men dessa är till stor del outnyttjade. Så sent som 2021 ingick Europeiska unionen och Ukraina ett strategiskt partnerskap för att locka investerare till landet. Bara månader senare inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina och planerna undergrävdes. Utkastet ska ha hamnat på president Volodymyr Zelenskyjs bord för en vecka sedan.
svt 250218.
Omni 250218. Kommentar: Maffiametoder av Trump för att utnyttja den svage. Lavrov: USA börjar förstå oss bättre. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger vid en pressträff att samtalen mellan USA och Ryssland gett resultat och att man nu förstår varandras positioner bättre, skriver Reuters. Det ska finns enligt honom "ett intresse" för att undanröja de hinder som han menar finns för diplomatiska relationer. Med detta menar han sanktionerna mot Ryssland samt de ryska tillgångar som konfiskerats utomlands som en följd av invasionen. Lavrov säger även att närvaron av trupper från Natoländer i Ukraina inte kan accepteras. Detta även om de placeras ut under annan flagg, till exempel EU:s. Uttalandet kommer i ljuset av samtalen om en europeisk fredsbevarande insats. (svt 250218.) Kinesiska hamnar trotsar förbud för ryska skuggflottan. Vissa privatägda terminaler i kinesiska Shandong, Yangshan och Huizhou har tagit emot svartlistade ryska oljefartyg, skriver Bloomberg och Reuters. Bland annat ska det svartlistade oljefartyget Si He levererat 744 000 fat rysk olja så sent som för en vecka sedan, enligt plattformen Kpler. Den statligt ägda Shandong-hamnen har sedan januari förbjudit leveranser från fartygen. Något som har öppnat upp efterfrågan för de mindre, privatägda terminalerna, skriver Bloomberg. Kinas inköp av råolja från Ryssland och Iran utgjorde en fjärdedel av dess totala import 2024. Nyare terminaler tar emot oljesändningar från Iran och Ryssland. Omni 250218. Kreml: Putin redo att tala med Zelenskyj "om det behövs". Rysslands president Vladimir Putin är redo att tala med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj "om det behövs", uppger Kreml efter mötet mellan USA och Ryssland i Saudiarabien. "Men den rättsliga grunden för avtalen behöver diskuteras med tanke på att Zelenskyjs legitimitet kan ifrågasättas," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Samtidigt uppger Kreml att Ukraina har "rätt" att gå med i EU, men inte i Nato eftersom det handlar om säkerhetsfrågor och militära allianser. "Här har vi en annan inställning som är välkänd." Ryssland har vid flera tillfällen hävdat att Zelenskyj inte är legitim president eftersom hans mandat gick ut i maj 2024 och landet inte kunnat hålla val på grund av kriget. Moskva väntar sig "framsteg" på de ekonomiska samtalen inom 2-3 månader. Omni 250218. USA och Ryssland överens om att "utse team för att avsluta kriget i Ukraina". Tisdagens samtal mellan Rysslands och USA:s delegationer i Saudiarabien har avslutats, meddelar Kreml-rådgivaren Yuri Ushakov strax efter klockan 13. Samtalet ska ha pågått i 4,5 timme. "Det gick bra. Det var ett allvarligt samtal om alla frågor," säger Ushakov i ett uttalande enligt Reuters. Han tillägger att man kommit överens om att ländernas förhandlare ska börja diskutera Ukraina. Det bekräftas från amerikanskt håll. "Marco Rubio och Sergej Lavrov har kommit överens om att utse delegationer på hög nivå för att ta fram en väg för att avsluta Rysslands krig i Ukraina så snart som möjligt," säger talespersonen för USA:s utrikesdepartement enligt Reuters. I en intervju med tyska ARD säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att USA verkar vilja gå Ryssland till mötes - och att resultatet av samtalen mellan länderna bara blir en fryst konflikt. "De vill mötas snabbt och få en snabb seger. Men det de är ute efter - 'bara en vapenvila' - är inte en seger." Omni 250218. Källor: Ryssland vill tvinga fram nyval i Ukraina. Ryssland kan försöka tvinga Ukraina att hålla nyval som en del i fredsavtalet, uppger flera diplomatkällor för Fox News. Enligt källorna tror både USA och Ryssland att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle ha små chanser att vinna ett sådant val. "Putin bedömer chansen att välja en marionettledare som ganska hög och är också övertygad om att alla andra kandidater än Ukrainas nuvarande president skulle vara mer flexibel och redo för förhandlingar och eftergifter," säger en av källorna. Zelenskyj har vid upprepade tillfällen sagt att Ukraina aldrig kommer att acceptera fredsvillkor som förhandlas fram utan Ukraina. USA:s utrikesminister Marco Rubio säger efter dagens möte med Ryssland att enda förutsättningen för kriget i Ukraina att ta slut är att man når fram till ett avtal som alla parter står bakom. "För att få ett slut på vilken konflikt som helst måste alla sidor göra eftergifter," säger Rubio efter mötet med Ryssland enligt The Guardian. Zelenskyj ska ha vädjat till Trump om att inte lita på Putin. Omni 250218. Lavrov: Oacceptabelt med Natosoldater oavsett flagg. Ryssland har i dagens samtal med USA framfört att det vore oacceptabelt med trupper från Natoländer på ukrainsk mark som en del av en fredsöverenskommelse, säger utrikesminister Sergej Lavrov till AFP. Lavrov säger att det inte spelar någon roll om fredsbevarande trupper är på plats under Nato-flagg, EU-flagg eller sina egna nationsflaggor. "Det är oacceptabelt för oss, förstås." Enligt Lavrov ska Trumpadministrationen ha uttryckt intresse för att lyfta sanktioner som införts mot Ryssland sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022. I samband med ett möte med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger Ukrainas Volodymyr Zelenskyj att inga samtal bör hållas bakom ryggen på Ukraina. Omni 250218. Kommentar: Se där, thr first obstacle, inga fredsbevarande Nato-soldater som Trump vill ha i Ukraina. Topprådgivare i Ukraina sågar mötet: "Ett forum för ultimatum." Det rysk-amerikanska mötet i Saudiarabien är ett forum för Kremls ultimatum, anser president Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak enligt The Guardian. Podoljak skriver på X att Ryssland attackerade ukrainska städer med 176 drönare på måndagskvällen, och strax efter att tisdagens samtal i Saudiarabien avslutats ljöd flyglarmen på nytt i huvudstaden Kyiv . Att Ryssland talar om fred samtidigt som de dödar ukrainare är absurt, menar rådgivaren. "Är detta Rysslands uppenbara och demonstrativa ’förhandlingsposition?’", skriver han. Omni 250218. Underrättelsekällor i väst: Putin ointresserad av fred - tror han kan ta full kontroll. Underrättelseuppgifter tyder på att Vladimir Putin inte gett upp hoppet om att ta full kontroll över hela Ukraina, uppger västerländska underrättelsekällor för NBC News. "Just nu har vi noll underrättelser om att Putin är intresserad av ett riktigt fredsavtal," säger en av källorna. Källor i väst tror att den ryske presidenten kan gå med på ett fredsavtal men att Putins ambition är att återuppbygga den ryska militären. Han uppges fundera över flera scenarion och tror att han på sikt kan ta kontroll över hela grannlandet. Uppgifterna kommer samma dag som delegationer från USA och Ryssland träffats i Saudiarabien. Källa: Inte intresserad av ett riktigt fredsavtal. Ukraina menar att USA blidkar Vladimir Putin. Omni 250218. Kommentar: Donald Trump har gett Putin nytt hopp. Analyser: Trump har inte glömt Zelenskyjs vägran. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov är inte känd för några större känsloyttringar och hans uttalande om att dagens rysk-amerikanska samtal i Saudiarabien "inte var misslyckade" kan tolkas som att Kreml är ganska nöjda. Det skriver Sky News Ivor Bennett i en analys. Bennett skriver att Ryssland lär glädjas åt Washingtons tal om geopolitiskt samarbete och att läget är det omvända för Ukraina. "I normala fall handlar förhandling om att ge och ta, men just nu känner Ukraina utan tvekan att det är USA som ger och Ryssland som bara tar." CNN:s Stephen Collinson skriver att Donald Trump visat få tecken på att han sätter Ukrainas intressen främst, och att Putin redan tycks ha uppnått flera mål innan presidenterna ens träffats. Collinson pekar på att Ryssland inte längre är utstött och att Trumps administration uteslutit ukrainskt medlemskap i Nato. GP:s Britt-Marie Mattsson tror inte att Trump har glömt hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inte gick honom till mötes 2019, när han krävde information om Hunter Bidens uppdrag i det ukrainska energibolaget Burisma. Hon ser det som en tänkbar förklaring till att Ukraina inte bjudits in till samtalen. "Trump har inte gjort någon hemlighet av att han tänker ge sig på alla som han uppfattar har motarbetat honom." Ivor Bennett: Washingtons respekt för Ryssland kommer räcka långt i Moskva. Stephen Collinson: Trumps brådska lämnar Ukraina och Europa i panik. Britt-Marie Mattsson: Zelenskyjs vägran är varken glömd eller förlåten. Omni 250218. Kommentar: Där har vi alltså anledningen till varför Trump beter sig så illa mot Zelenskyj. Expert: Affärsperspektiv styr - inte värderingar. Om det visar sig stämma att Vita huset kräver kontroll över Ukrainas kritiska mineraler, olje- och gasresurser samt hamnar är det i linje med Trumpadministrationens inställning till överenskommelser. Det säger Jonas Tallberg, professor i politisk vetenskap, till Svenska Dagbladet. "Det bygger på närmanden av resurser och ekonomiska fördelar snarare än en värderingsgemenskap. Affärsperspektivet styr." Enligt det dokument som The Telegraph tagit del av uppges avtalet vara mer belastande för Ukraina än Tysklands krigsskadestånd efter första världskriget. Förslaget tros vara författat av privata jurister. Avtalet är daterat till 7 februari. Trump: Vi borde få 500 miljarder dollar från ädelmineraler för hur vi stöttat Ukraina. Omni 250218. Kommentar: Zelenskyj bör aldrig skriva på det här avtalet. Det är utpressning för all framtid. Extas på rysk tv: "Trump kör en motorsåg genom väst." Propagandisterna på den ryska stats-tv:n är överlyckliga över de senaste dagarnas "otroliga" och "fantastiska" händelser, skriver medieanalytikern Julia Davis i en text för tankesmedjan Cepa. Donald Trump gör precis vad Ryssland alltid har hoppats på när han "kör en motorsåg rakt igenom väst", säger Evgenij Popov, en av de ryska programledarna. Välkända Vladimir Solovjov beskriver vicepresidenten JD Vances tal som ett slag i ansiktet på Europa, men Solovjov tillägger också att Vance bara sa vad Ryssland har sagt i åratal, noterar Davis. I Solovjovs program fastslås att Natos artikel fem är historia och att USA inte längre kommer att skydda Europa. Slutsatsen är därför att Europa bör hotas med kärnvapen. "Det är bäst att ni räknar hur många kärnvapen som behövs för att radera er från världshistorien för alltid," säger Solovjov. Trump överträffar nu propagandisterna högt ställda förväntningar: "USA gör Rysslands jobb." Högt uppsatt tjänsteman i Kyiv: "Föder Putins aptit." Omni 250218. Kommentar: Det är konsekvensen av Trumps nuvarande politik mot Europa och Ukraina. Uppgifter: USA ställer sig bakom ryskt krav om nyval. USA har godkänt ett ryskt krav om att hålla nyval i Ukraina innan ett slutgiltigt fredsavtal tecknas, enligt The Telegraphs uppgifter. Uppgifterna kommer efter mötet mellan den amerikanska och den ryska delegationen i Saudiarabien på tisdagen. Tidigare under dagen rapporterade Fox News, baserat på källor, att nyval i Ukraina är ett ryskt krav. The Telegraph skriver att det förslag som diskuterats i Saudiarabien går ut på att en vapenvila inleds i en första fas, följt av presidentval i Ukraina och senare undertecknandet av ett slutgiltigt fredsavtal. Enligt uppgifterna ska USA också ha lovat att inte skicka några egna fredsbevarande trupper till ukrainskt territorium. Omni 250218. Kommentar: En vapenvila med nuvarande gränser där trupperna strider, nyval och sedan ett så kallat slutgiltigt fredsavtal som påtvingas Ukraina och där alla sanktioner avslutas mot Ryssland. Sedan kommer Trump att skryta över hur duktig han var på att mäkla fred mellan Ryssland och Ukraina! Inga Nato-länder får skicka soldater för att bevaka gränserna. En fred som inte kommer att vara värd bläcket på papperet. Ryska veteraner körde över USA:s nybörjare: "Blodbad." På USA:s sida av bordet satt tre män som gör sin första månad på jobbet. På Rysslands sida satt utrikesminister Sergej Lavrov med över 20 år i rollen och Juri Usjakov som har 50 års erfarenhet av diplomati. Reuters tecknar upp bilden av en rysk överkörning under de fyra och en halv timme långa samtalen i Saudiarabien. Rysslands krav ska ha hårdnat under pågående möte, skriver nyhetsbyrån. Efter mötet nämnde sedan inte ryssarna några som helst eftergifter som de gjort. Deras amerikanska motparter påstod inte heller att de fått Ryssland att backa på någon punkt, konstaterar Reuters. Historikern Timothy Snyder noterar att USA:s delegation inte har några särskilda kunskaper om Ukraina och Ryssland, saknar relevanta språkkunskaper och i stort sett saknar erfarenhet av internationella förhandlingar på hög nivå. "Detsamma gäller inte ryssarna, för att uttrycka sig milt. Det ser ut som ett blodbad, och det med vilje," skriver Snyder på X. Lavrov om fredsbevarande styrkor från Nato-länder: "Självklart är det oacceptabelt för oss." Rubio: Överens om mekanismer som ska hantera "irritationer" i relationen mellan USA och Ryssland. Eliasson om Lavrov: En oerhört skicklig och nästan fruktad diplomat. Omni 250218. Kommentar: USA gör ett fruktansvärt dåligt jobb. Trump antyder att Ukraina kunde ha förhindrat krig, flyttar skulden i samtalen mellan USA och Ryssland. I en ny vändning har president Donald Trump antytt att Ukraina självt kunde ha undvikit krig med Ryssland om det hade gjort ett avtal tidigare, i stället för att lämnas utanför de senaste fredssamtalen mellan USA och Ryssland. I ett tal från Mar-a-Lago uttryckte han besvikelse över Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att ha klagat på att hans land uteslutits och hävdade att förhandlingar borde ha ägt rum långt före invasionen. Trump antydde också ett potentiellt möte med Rysslands president Vladimir Putin före månadens slut, ett drag som har gjort europeiska ledare alltmer oroliga över hans diplomatiska strategi. Samtidigt slog Zelenskyj, under press att hålla val mitt i krigslagar, tillbaka mot påståenden om minskande stöd och insisterade på att Ukraina förblir enat i sin kamp mot Ryssland. Oron växer för att Trumps ansträngningar att mäkla fred kan komma till priset av att ge för mycket till Moskva, trots att han insisterar på att hans enda mål är att få ett slut på kriget. För närvarande återstår det att se hur dessa förhandlingar kommer att omforma maktbalansen i Europa.
msn 250219. Källor: Putin hoppas på ukrainsk marionettledare. Ett ramverk för fortsatta Ukrainaförhandlingar har presenterats i Saudiarabien, enligt källor till amerikanska Fox news. I det ska bland annat finnas krav på att Ukraina går till nyval. Förslaget kommer från USA:s president Donald Trump, säger han själv under en pressträff i Florida. Under en pressträff i sitt Floridaresidens Mar-a-Lago uppger Donald Trump på tisdagseftermiddagen lokal tid att förslaget om ett ukrainskt presidentval "kom från mig". "Du skulle aldrig startat det, du hade kunnat nått en överenskommelse," sade Trump vid en pressträff och beskyllde, utan grund, president Volodymyr Zelenskyj för det ryska anfallskriget. Trump påstod vidare grundlöst att Zelenskyj har mycket låga förtroendesiffror, fyra procent. 52 procent av ukrainarna litade på Zelenskyj i december, enligt den senaste undersökningen av Kyiv International Institute of Sociology, rapporterar Financial Times. Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022, på order av den ryske presidenten Vladimir Putin. Trumps utspel kommer sedan toppdiplomater från Ryssland och USA träffats för ett första möte i Saudiarabien, dit Ukraina inte var inbjudna att delta. Både USA och Ryssland anser att Zelenskyj har låg chans att vinna ett omval, enligt flera diplomatiska källor till Fox News. I en rapport från mötet i Saudiarabien uppger källorna att Rysslands president Vladimir Putin "bedömer sannolikheten för att en marionettpresident väljs som ganska hög".Den ryske presidenten är också övertygad om att en annan kandidat än Zelenskyj kommer att vara "mer flexibel och redo för förhandlingar och eftergifter", enligt rapporten. Zelenskyj har sagt att man aldrig kommer att acceptera fredsvillkor som förhandlats fram utan ukrainsk närvaro. Ryssland har sedan en tid tillbaka ifrågasatt den ukrainske presidenten med hänvisning till det faktum att hans formella mandatperiod har löpt ut. Ukraina har inte hållit ett presidentval under Rysslands pågående invasion och ockupation, då det råder krigslagar. Kiev har befarat att ett val i detta läge skulle äventyra den ukrainska sammanhållningen och öppna för destabiliserande ryska påverkanskampanjer, rapporterar Politico. Ihor Zjovkva, biträdande chef för det ukrainska presidentämbetet, meddelade dock i Bryssel i måndags att man inte fått några påtryckningar från USA om att hålla val. "Inte i ett enda möte eller telefonsamtal har det här kravet framförts. Ukrainas åsikt är väldigt enkel och i enlighet med lagen: så länge vi har krigslagar så kan vi inte hålla val. När krigslagarna inte längre gäller behövs sedan en viss övergångstid." msn 250219. Trump kräver val i Ukraina - kan bana väg för ryskt inflytande. Donald Trump kräver att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj håller val innan en fredsuppgörelse kan nås - en begäran som väcker farhågor om att Ryssland kan använda processen för att få bort Zelenskyj och installera en mer Moskva-vänlig ledare. Läcka visar Trumps plan för kontroll över Ukraina. Kontroll över hamnar, infrastruktur, olja och gas - och eftergifter som överstiger bnp-andelen Tyskland fick punga ut med efter första världskriget. Ett läckt dokument som sägs avslöja Donald Trumps vidsträckta planer för Ukraina uppges skapa panik i Kiev. "Betala oss först - sedan kan ni ge era barn mat." Så sammanfattar en källa med insyn Washingtons utgångspunkt i förhandlingarna med Kiev, enligt The Telegraph som läst ett läckt utkast. Under sitt besök i New York i september erbjöd president Volodymyr Zelenskyj själv USA en del av Ukrainas mineraler, i utbyte mot fortsatta amerikanska vapenleveranser och säkerhetsgarantier. Men det läckta utkastet, enligt The Telegraph daterat den 7 februari, tyder på att USA har siktet inställt på så gott som hela kakan. Trumps planer för Ukraina sträcker sig långt bortom landets mineraltillgångar, visar det hemligstämplade dokumentet. Utöver mineraler och jordartsmetaller nämns olja och gas, hamnar och "annan infrastruktur, enligt överenskommelse". Kontraktet innebär i praktiken en amerikansk ekonomisk kolonisation av Ukraina - för all framtid, skriver The Telegraph. Bland annat ska USA ta 50 procent av Ukrainas intäkter från resursutvinning, liksom 50 procent av alla nya resurslicenser och avtal som Ukraina i framtiden tecknar med andra parter. Washington ska ha suverän och nästintill total kontroll över Ukrainas råvaru- och resursekonomi, enligt utkastet. USA och Ukraina ska bilda en investeringsfond för att säkra att "hotfulla parter i konflikten inte drar fördel av Ukrainas rekonstruktion". I praktiken handlar det om skadestånd för Ukraina som är större än den andel av bnp som Tyskland tvingades till i och med Versaillesfördraget efter första världskriget. Det är en eftergift som Kiev enligt bedömare absolut inte har råd med. En obesvarad fråga är också varför den angripna parten är den som tvingas betala. Utkastet uppges ha skapat bestörtning och panik i Kiev. Zelenskyj sitter i en rävsax, skriver brittiska The Telegraph - klämd mellan fortsatt rysk militär aggression och amerikansk ekonomisk aggression. msn 250219. Zelenskyj: Trump lever i en bubbla. Donald Trump lever i en desinformationsbubbla, säger Volodymyr Zelenskyj. Den ukrainske presidenten tycks fortsatt ha folket på sin sida och varnar för ett Ryssland som "styrs av mytomaner". USA:s president ifrågasatte Zelenskyj på tisdagen, efter att USA och Ryssland hållit ett möte på hög nivå och lovat att återknyta diplomatiska band. Han påstod då också att Ukrainas president bara stöds av några få procent av den ukrainska befolkningen, vilket inte är sant. Opinionsmätningar har länge visat ett stort stöd för Zelenskyj som Ukrainas ledare i krigstid, även om det har naggats något i kanten något ju länge kriget har lidit och ju mer pressat landet har blivit. I en mätning som offentliggjordes på onsdagen uppger 57 procent att de har förtroende för presidenten. "Så om någon vill ersätta mig här och nu så kommer det inte att gå," säger Zelenskyj, som säger att Trumps siffror kommer från den ryska propagandan. "Tyvärr så lever president Trump, med all respekt för honom som ledare för en nation som vi har stor respekt för, i denna desinformationsbubbla." I samband med det rysk-amerikanska mötet har USA:s representanter konsekvent använt ordet "konflikt" om det som pågår. Det är kort och gott Vladimir Putins krig mot Ukraina, invänder Volodymyr Zelenskyj. "Det (ordet konflikt) mjukar upp det," säger han. Tidigare på onsdagen drog Volodymyr Zelenskyj uppmärksamhet till en rysk attack mot storstaden Odessa som skedde i nära anslutning i tid till det rysk-amerikanska mötet. I ett inlägg i sociala medier påpekade han att Ryssland förnekar attacker som just den. "Vi måste komma ihåg att Rysslands styrs av mytomaner, och de går inte att lita på. De måste bli pressade till fred", stod det i inlägget. USA:s president Donald Trumps särskilda Ukrainasändebud Keith Kellogg har landat i Ukraina. På plats i Kiev säger han att USA inser att Ukraina kommer att behöva garantier för sin framtida säkerhet. "Det står väldigt klart för oss, vikten av den här nationens suveränitet och liksom nationens självständighet," säger Kellogg efter ankomsten. Han tillägger att han kommer att förmedla det han får med sig från Kiev till president Trump och utrikesminister Marco Rubio, för att "se till att göra det här på rätt sätt". msn 250219. Busch om Trumps påstående om Ukraina: "Fullkomligt hårresande." Trumps påstående om att Ukraina startade kriget mot Ryssland har väckt reaktioner världen över. "Fullkomligt hårresande," säger KD-ledaren och Sveriges vice statsminister Ebba Busch till SVT Nyheter när hon får frågan om påståendet på onsdagen. Kort efter att samtalen mellan Ryssland och USA avslutats, påstår USA:s president Donald Trump att Ukraina startade kriget och kringgick att det i själva verket var Ryssland som invaderade Ukraina 2022. "Fullkomligt hårresande och Sveriges stöd till Ukraina det rör sig inte, nu stormar det i omvärlden men Sverige står stadigt," säger Ebba Busch. En betydligt hårdare kommentar på Trumps utspel än vad statsminister Ulf Kristersson levererade tidigare under dagen. "Det allra viktigaste är att hjälpa Ukraina. Ju starkare Ukraina står inför eventuella fredsförhandlingar desto bättre är det för Ukraina och desto bättre är det också för andra europeiska länders säkerhet," sa Ulf Kristersson till SVT Nyheter tidigare under onsdagen. Helgens säkerhetskonferens i München bjöd på flera utspel från den amerikanska administrationen i Vita huset. Helgen inleddes med ett tal från USA:s vicepresident JD Vance där han gick till hårt angrepp mot Europa och menade att det egentliga hotet kom inifrån och inte från Ryssland. "Jag tycker att det var ett oförskämt tal, det är europeiska ledares sak att lösa Europas problem," säger Busch. Hon menar att talet riskerar att skada den långa relationen mellan Europa och USA. "Det var uppenbart att JD Vance tal hade syfte att skapa splittring, det var oförskämt," fortsätter KD-ledaren. Busch ord skiljer sig markant från Tidö-kollegan och SD-ledaren Jimmie Åkesson som under söndagen beskrev talet som "otroligt befriande". "Det var otroligt befriande att höra en person med den auktoritet som USA:s vicepresident har läxa upp den europeiska politiska eliten," sa Jimmie Åkesson i söndagens Agenda. "De fick höra ett antal sanningar som jag menar att de behövt höra under väldigt lång tid." svt 250219. Kommentar: Bra sagt. Carl Bildt om Trumps utspel: "En vilde i Vita huset." Trumps uppseendeväckande och felaktiga uttalanden om Ukraina har väckt reaktioner världen över. Carl Bildt, styrelseledamot i tankesmedjan European Council of Foreign Relations och tidigare moderat statsminister, menar att utspelen kan vara farliga. "Det han säger är felaktigt, det är förvridet och det är farligt," säger Carl Bildt i Aktuellt. Att Ukraina startade kriget och att Zelenskyj är en diktator är två av USA:s president Donald Trumps utspel det senaste dygnet. "Vi måste nog inse att vi har en vilde i Vita huset, han kan säga vad som helst," säger Bildt. Carl Bildt menar att Trumps uttalanden både skapar osäkerhet kring vad som sker inom den amerikanska politiken, men även internationella motreaktioner mot USA som han menar inte borde ligga i landets intressen. "Det han säger är felaktigt, det är förvridet och det är farligt," säger Carl Bildt. Utspelen har liknats vid rysk propaganda och kom kort efter det första mötet mellan Ryssland och USA i Saudiarabien. Rysslands president Vladimir Putin och hans ryska kumpaner har länge beskyllt Ukraina för att vara den drivande kraften i kriget och påstått att administrationen i Kiev är nazister. "Putin hade inte kunnat säga det bättre. Jag tror att de jublar i Kreml över det här," säger Bildt. Bildt menar att det är osannolikt att utspelen grundar sig i uppgifter från den amerikanska säkerhetstjänsten, han tror istället att det rör sig om rysk propaganda direkt från Kreml. "Min tes är att det där sa Putin till honom," säger Bildt. Under veckans tre första dagar har två krismöten om den rådande situationen i Ukraina och hotet från Ryssland ägt rum med europeiska ledare på Frankrikes president Emmanuel Macrons begäran. Under en pressträff efter mötet säger statsminister Ulf Kristersson att Trumps uttalanden är felaktiga, men att man bör ha is i magen. Liknande reaktioner har kommit från flera andra europeiska ledare. "Det är starka ord från europeiska ledare när man säger att den amerikanska presidenten far med osanning," säger Carl Bildt och fortsätter. "Vi är inne i en period som är omvälvande för den transatlantiska relationen och då gäller det som Ulf Kristersson sa, lite is i magen."
svt 250219. Källor: EU-länder planerar miljardpaket till Ukraina. I skuggan av de rysk-amerikanska samtalen om Ukrainakriget förbereder EU-länder ett nytt stödpaket på motsvarande minst 67 miljarder kronor, rapporterar Politico baserat på källor. Stödpaketet väntas bli ett av de största från EU-länderna sedan den fullskaliga ryska invasionen inleddes för tre år sedan. Enligt källorna kan summan stiga till över 110 miljarder, när det blir tydligare vilken typ av materiel länderna kan avvara eller hur mycket pengar de kan skicka. Stödet kan komma att tillkännages inför att flera EU-kommissionärer besöker Kyiv nästa vecka, skriver Politico. Ungern väntas säga nej och därför tros stödet komma från en koalition och inte ett samlat EU. Omni 250219. Analyser: Läget kunde inte bli värre - då talade Trump. Det såg ut som att läget inte kunde bli värre för Ukraina - då talade USA:s Donald Trump och anklagade Ukraina för att ha startat kriget, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. Dessutom framhöll han ett av Vladimir Putins viktigaste budskap: Att det är dags för ett val i Ukraina. Nu sköljer en våg av rädsla över Europa för att Trump kommer att få igenom ett avtal som gynnar hans vänner i Kreml, skriver Collinson. "Trumps attack på Zelenskyj (...) var ett tydligt tecken på hur den nya amerikanska administrationen har vänt Washingtons hållning från att stödja invasionens offer till att nu belöna angriparen." Peter Baker skriver i en analys i New York Times att det låter som att det Trump och hans team gått med på är en önskelista från Kreml, men vad Ryssland fått ge upp är ingenting som tydliggjorts. Inte heller har Trump klargjort hur man säkerställer att Putin är att lita på, skriver han. Trumps uttalanden kom inte från ett manus, utan som svar på reportrarnas frågor, det innebär att "de återspeglar hur han ser på situationen och ger också en föraning om de kommande månaderna". Sky News Deborah Haynes konstaterar att det endast är en valuta som tycks vara värdefull i Vita huset - makt. "Och både Kyiv och dess europeiska vänner ser alla för svaga ut," skriver hon. Stephen Collinson: Trump levererar ytterligare ett slag mot Ukraina och en fördel för Putin. Peter Baker: Trumps svängning mot Putins Ryssland omkullkastar generationer av USA:s politik. Jeremy Bowen: Finns inga tecken på att Trump får till en snabb fred i Ukraina. Deborah Haynes: Donald Trumps diplomatiska färdriktning ser inte lovande ut för Ukraina. Julian Borger: Ukraina och Europa tvingas sitta vid sidan medan USA och Ryssland vässar sina slaktknivar. Omni 250219. Kommentar: Trump levererar sina mål. Går det inte att komma åt den starke får man slå på den svage. Stenergard om Rysslands valkrav: "En fälla." Utrikesminister Maria Malmer Stenergard kommenterar nu Rysslands krav på att ett nyval ska utlysas i Ukraina som en del av ett fredsavtal. "Putin vill inte ha val i Ukraina för att han värnar den ukrainska demokratin. Han vill ha val för att försvaga Ukraina under rådande undantagstillstånd," säger hon till SVT Nyheter. Vidare kallar hon det för en "fälla" man inte får gå i. Hon säger att det är Ryssland som startat kriget och att det är de som kan avsluta det när som helst. Uttalandet kommer dagen efter mötet mellan USA:s och Rysslands utrikesministrar där en framtida fred i Ukraina diskuterades. Enligt uppgifter till Telegraph står USA bakom ryska kravet på ett nyval i landet. Utrikesministern: "Den fällan får man inte gå i. Det är Ryssland som har startat det här genom att anfalla Ukraina." Omni 250219. Mitt i krisen - EU överens om nya sanktioner mot Putin. EU-ländernas ambassadörer är överens om ytterligare ett sanktionspaket mot Ryssland, skriver Reuters. Det är det 16:e sanktionspaketet som riktas mot landet efter den storskaliga invasionen av Ukraina. I sanktionspaketet ingår bland annat importförbud för ryskt aluminium, åtgärder mot fler fartyg i skuggflottan samt sanktioner mot ytterligare hamnar, flygplatser, banker och mediebolag. Det är det 16:e sanktionspaketet som riktas mot landet sedan den storskaliga invasionen 2022. Sanktionspaketet kommer formellt godkännas av EU:s utrikesministrar på måndag. På måndag är det årsdagen för invasionen av Ukraina. Omni 250219. Kreml bekräftar: Putin och Trump kan mötas i februari. Rysslands president Vladimir Putin och USA:s Donald Trump kan mötas redan i februari, uppger Kreml enligt den statliga nyhetsbyrån Interfax. Men mötet kommer att ta lite tid att förbereda, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters. Enligt Peskov var samtalen som hölls mellan USA och Ryssland i går ett "viktigt steg" mot att uppnå en överenskommelse om kriget i Ukraina. I går uppgav även Trump att de två ledarna sannolikt kommer att träffas innan månaden är över. Kreml: Men relationen mellan de två länderna måste först återupplivas innan de kan återställas. Trump på pressträffen: "Besviken på Ukraina." Omni 250219. Kommentar: Det betyder att Trump kapitulerar för Putins krav och är besviken på att Zelenskyj inte ställer in sig i ledet och godtar vad han får. Zelenskyj: Trump är fångad i desinformationsbubbla. Donald Trump är fångad i en "desinformationsbubbla" säger president Volodymyr Zelenskyj dagen efter att Trump anklagat Ukraina för att ha startat kriget 2022. "Jag önskar att Trumps team hade mer fakta om Ukraina," säger Zelenskyj enligt Reuters. Han säger vidare att USA:s krav om återbetalning av 500 miljarder dollar i mineraler är ett oseriöst förslag och att han inte "kommer att sälja sitt land". På sociala medier kallar Zelenskyj Rysslands ledning för "patologiska lögnare" efter nya drönarattacker i natt. Attackerna skedde trots att Ryssland i går hade samtal med USA i Saudiarabien. "Vi får aldrig glömma att Ryssland styrs av patologiska lögnare - de kan inte litas på och måste utsättas för press. För fredens skull." Omni 250219. Kommentar: Bra sagt av Zelenskyj. C vill höja stödet till Ukraina - en procent av BNP. Centerpartiet vill tredubbla det svenska militära stödet till Ukraina, rapporterar TV4 Nyheterna. "Detta är ett av de största utskottsinitiativen som någonsin lagts. Centerpartiet vill att höjningen sker nu, utan fördröjning," skriver partiet i en kommentar till TV4. De kommer att lägga initiativ i finansutskottet under morgondagen. Enligt förslaget ska en procent av Sveriges BNP, motsvarande 75 miljarder kronor, gå till Ukraina. Vidare skriver man att Sverige måste kraftigt öka sitt stöd "här och nu". Vill att stödet tredubblas. Fler öppnar för soldater i Ukraina: "Bra alternativ." Regeringen utesluter inte att skicka fredstrupper till Ukraina. Omni 250219. Kommentar: Lavrov har sagt att han uteslute fredstruppet till Ukraina. Trump tiger om detta. Kristersson: "Inte övertygad om att Ryssland vill ha fredsförhandling." Frågan om att hålla val ligger hos Ukraina - inte hos USA eller Ryssland, säger statsminister Ulf Kristersson (M) vid en pressträff. Han fick frågor om Trumps utspel från i natt, där den amerikanske presidenten beskyllde Zelenskyj för att ha startat kriget i Ukraina. "Inte övertygad om att Ryssland vill ha fredsförhandling," säger han till TV4. På onsdagsförmiddagen mötte statsminister Ulf Kristersson ett samlat pressuppbåd inför det stundande krismötet i Paris om situationen i Ukraina och Europas säkerhet. "Att maximera stödet till Ukraina omedelbart, det är det allra viktigaste och att vara Ukrainas röst gentemot resten av världen," säger Kristersson till TT. Omni 250219. Ny mätning: Zelenskyjs stöd ligger på 57 procent. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj får 57 procents stöd i en ny mätning från Kyiv International Institute of Sociology, publicerad timmar efter att Donald Trump påstod att stödet för presidenten ligger på några få procent. Det skriver AFP. 1 000 ukrainare har tillfrågats i telefonundersökningen, som visar att stödet för Zelenskyj ökat med fem procentenheter sedan den senaste mätningen genomfördes i december 2024. I mars 2022, kort efter den fullskaliga ryska invasionen, låg Zelenskyjs stöd på 90 procent. Institutet konstaterar i februari 2025 att presidenten "behåller en ganska hög nivå av förtroende". Trump hävdade på tisdagen att stödet för Zelenskyj ligger på 4 procent. Omni 250219. Experter: Trumps uttalanden är livsfarliga för Ukraina. USA:s president Donald Trumps uttalanden om Ukraina är illavarslande för Europa och direkt livsfarliga för Ukraina, enligt flera experter som Dagbladet pratat med. "Vi ser att Rysslands propaganda och narrativ nu upprepas av Trump, i något mildare former. Förhandlingarna går lätt när man ser på konflikterna på liknande sätt och har gemensamma intressen," säger försvarsforskaren Anders Romarheim till tidningen. "Ukraina befinner sig i livsfarligt territorium." Rysslandsforskaren Iver Neumann menar att man måste fråga sig varför Trump för vidare det ryska narrativet när det inte överensstämmer med vad som faktiskt hände. USA-experten och professorn Hilmar Mjelde förklarar det med att Trump "helt enkelt bara gillar Putin". Iver Neumann: "Det är överraskande hur nära det Trump säger ligger den officiella ryska historien." Omni 250219. Vladimir Putin berömmer USA:s "opartiskhet". Vladimir Putin anser att det amerikanska teamet som förhandlat med Ryssland om ett slut på kriget i Ukraina har agerat "opartiskt och utan fördomar". Det säger han till ryska statliga medier enligt AFP och Reuters. "Jag har underrättats om samtalen. Jag värderar dem högt, de har gett resultat," säger Putin. Att Ryssland och USA har mötts för förhandlingar, utan att varken Ukraina eller Europa deltar, har mötts av hård kritik från länderna som står utanför samtalen. Att Donald Trump efter samtalen tvärt emot verkligheten har beskyllt Ukraina för att ha startat kriget har också kritiserats hårt. Putin säger även att han gärna vill träffa Trump. "Men jag kan inte säga när ett möte med Trump eventuellt kan ske," säger han. Putin talade från en drönarfabrik i Sankt Petersburg. Omni 250219. Rysk upprustning gör att Danmark satsar 75 miljarder på försvaret: "Köp, köp, köp." Danmarks regering satsar ytterligare motsvarande 75 miljarder svenska kronor på försvaret under 2025 och 2026, meddelar statsminister Mette Frederiksen på en pressträff. "Köp, köp, köp," lyder hennes uppmaning till landets försvarschef. Satsningen är ett svar på rysk upprustning. Frederiksen säger att pengarna ska gå till nytt materiel, att det är ett sätt att undgå krig, och att upprustningen behöver ske snabbt. I och med Frederiksens besked bekräftas medieuppgifter från tidigare i veckan. Omni 250219. Fransk kritik mot Trump: "Vi förstår inte logiken." Donald Trumps felaktiga påstående att Ukraina startade kriget med Ryssland skapar huvudbry i Frankrike. Sophie Primas, regeringens talesperson, säger att Trumpadministrationen de senaste dagarna gjort en rad utspel utan att rådfråga sina allierade i Europa. "Vi förstår inte logiken särskilt bra," säger hon enligt Sky News. Primas säger också att Europas försvarsförmåga testas under den amerikanske presidentens nya administration. Omni 250219. Trump kallar Volodymyr Zelenskyj för diktator: "Har gjort ett uselt jobb." Donald Trump kallar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för en "diktator" som vägrar att hålla val. I ett inlägg på sin egen plattform Truth Social och på X skriver Trump att Zelenskyj gjort ett "uselt" jobb, och att han måste agera snabbt: "Annars kommer han inte att ha ett land kvar," skriver den amerikanske presidenten. Trump kritiserar Joe Biden för att "aldrig ha försökt" få ett slut på kriget och menar att Europa misslyckats med sådana försök. Han hävdar återigen att Volodymyr Zelenskyj har lågt inhemskt stöd trots att en ny mätning ger honom 57 procents stöd. Den ukrainska befolkningen valde Zelenskyj till president 2019. Landet har inte hållit val i och med att krigslagar infördes när Rysslands invasion inleddes. Omni 250219. Norsk expert: Hallucinerar - sprider propagandan som en tränad papegoja. Donald Trumps påstående om att Volodymyr Zelensjyj är en diktator är alarmerande, enligt experter som norska Dagbladet talat med. "Problemet är att den amerikanske presidenten upprepar Putins propaganda som en tränad papegoja," säger Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant. Han kallar det för "hallucinationer" och menar att det är något som Europa måste hantera. I ett inlägg på Truth Social och X skriver Trump att Zelenskyj är en diktator som vägrar att hålla val. Zelenskyj valdes till president 2019 och skulle ha hållit val 2024, men krigslagar som införts till följd av den ryska invasionen satte stopp för det. Omni 250219. Ukrainske ministern: Ingen kan tvinga oss att ge upp. Bara minuter efter att Trump gått till attack mot Zelenskyj och kallat honom för en diktator skriver Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha att ingen kan tvinga Ukraina att ge upp. "Vi kommer att försvara vår rätt att existera," skriver han på X. Donald Trumps påstående är "djupt orimligt", säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt VG. "Han är en folkvald president," säger statsministern. Ukrainarna valde Zelenskyj till president 2019. På grund av krigslagar som infördes när Ryssland invaderade blev det inget val 2024. Omni 250219. Kristersson: "Satsningarna bra - men inte tillräckliga." Flera europeiska Natoländer uppfyller inte kravet på att satsa minst 2 procent av BNP på sina egna försvar. Sverige uppfyller kravet, men de nuvarande satsningarna måste utökas ytterligare. Det säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff. Han säger att Europa måste stötta Ukraina och samtidigt rusta upp försvaret med en "dramatisk hastighet". Enligt regeringens nuvarande satsningar landar de svenska försvarssatsningarna på 2,6 procent av BNP. "Det står sig bra internationellt, men kommer vara långt ifrån tillräckligt om vi ser framför oss ett Europa som mycket, mycket mer ska försvaras av europeiska Natoländer," säger han. Kristersson: Ukraina måste definiera villkoren för freden. Omni 250219. Tysk regeringsilska efter Trumps inlägg: "Absurt." Den tyska regeringen reagerar starkt efter att den amerikanske presidenten Donald Trump anklagat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att vara en diktator. Påståendet är helt felaktigt, säger förbundskansler Olaf Scholz till Der Spiegel. "Det är helt enkelt fel och farligt att förneka Zelenskyjs demokratiska legitimitet." Hans utrikesminister Annalena Baerbock uttalar sig i liknande ordalag. I en intervju med ZDF kallar hon Trumps inlägg för "fullständigt absurt". "Om du ser på den verkliga världen och inte bara skickar iväg en tweet, då vet du vilka i Europa som tvingas leva under en diktaturs villkor: människor i Ryssland och Belarus." Zelenskyj valdes till president av den ukrainska befolkningen 2019. Krigslagarna som infördes när Ryssland invaderade innebar att det inte blev något presidentval 2024. Scholz: Är Ukraina som försvarar sig mot rysk aggression. Expert: Han sprider rysk propaganda. Omni 250219. Analys: Jag har hört det förut - från antivästliga röster i rysk propaganda. USA:s retorik om Ukraina sammanfaller med Rysslands på ett extraordinärt sätt, skriver BBC:s Vitalij Sjevtjenko i en analys efter att Donald Trump kallat Volodymyr Zelenskyj för en diktator. "Jag har hört dessa synpunkter i flera år - från de mest antivästliga kommentatorerna i rysk stats-tv." Sjevtjenko skriver att Kreml uppenbarligen är nöjda med utvecklingen och att Ryssland vet att det som skett senaste dagarna saknar motstycke i historien. Financial Times Max Seddon skriver på X att Putin inte kunde ha föreställt sig att Donald Trump skulle hamna i den ryska presidentens knä "så hårt och så snabbt" som han gjort den senaste veckan. Trump är ute efter kortsiktiga segrar, enligt Sky News USA-korrespondent Mark Stone. Han vill åt det som, enligt Trump, är mest gynnsamt för USA. "Dessa kortsiktiga vinster leder för tillfället honom till ett förhandlingsbord med bara Ryssland på andra sidan." Vitalij Sjevtjenko: Jag har hört det förut i rysk statlig tv. Mark Stone: Trumps ord har försämrat relationen mellan USA och Ukraina på några få dagar. Ukrainas krigslagar omöjliggör presidentval. Volodymyr Zelenskyj är demokratiskt vald. Omni 250219. Expert: Ingen lär vara sugen på att återvända till Ryssland. Internationella företag lämnade Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. Östekonomiska Institutets chef Torbjörn Becker säger till EFN, angående utsikterna efter ett eventuell fredsavtal, att det skulle dröja innan de fick för sig att återvända. "Ryssland måste bygga upp förtroendet för sin ekonomi och sitt rättssystem innan utländska investeringar kommer tillbaka," säger han avslutningsvis. Becker: "Man vill inte vara beroende av Ryssland." Omni 250219. Zelenskyj: Viktigt med konstruktivt möte med USA. Efter att Donald Trump kallat Volodymyr Zelenskyj för en diktator säger den ukrainske presidenten att det är viktigt att morgondagens möte med Trumps Ukrainasändebud Keith Kellogg är konstruktivt, rapporterar Reuters. "Vi står stadigt på våra egna fötter. Jag räknar med enighet och mod från Ukraina, enighet från Europa och med pragmatism från USA," säger han i sin nattliga videouppdatering. Trump har det senaste dygnet eldat på Ukrainas och EU:s ilska genom att felaktigt säga att det var Ukraina som inledde kriget 2022 och att Zelenskyj är en diktator som vägrar hålla val. På grund av Ukrainas krigslagar hölls inte val förra året som planerat. Å andra sidan har de ryska valresultaten i årtionden underkänts av oberoende experter. Omni 250219. Trumps partikollegor: Fel - Ryssland startade kriget. En rad republikanska senatorer vänder sig emot Donald Trumps påståenden om att Ukraina startade kriget med Ryssland och att Volodymyr Zelenskyj är en diktator. Flera politiker som CNN talat med, däribland majoritetsledaren John Thune, säger att det tveklöst var Ryssland som startade det. Lindsey Graham från South Carolina lägger delvis skulden på Barack Obama och Joe Biden, men menar att Vladimir Putin bär ansvaret. Eric Schmitt från Missouri tolkar det som att "mästerförhandlaren" Trump försöker få till ett fredsavtal, precis som han lovat väljarna. "Jag tänker inte gå in på taktiken. President Trump kommer kunna leverera det." Zelenskyj valdes av den ukrainska befolkningen 2019. Valet 2024 uteblev i och med krigslagarna som infördes när Vladimir Putin inledde den fullskaliga invasionen. CNN har talat med ett tiotal republikanska senatorer. Omni 250220. Vance varnar Zelenskyj: Tala inte illa om Trump. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har fått "dåliga råd" om hur han ska handskas med Donald Trump och hans administration. Det säger den amerikanske vicepresidenten JD Vance till den brittiska tabloiden Daily Mail. Efter att Donald Trump felaktigt hävdat att Ukraina startade kriget med Ryssland sa Zelenskyj på onsdagen att Trump är "fångad i en desinformationsbubbla". "Att tro att Zelenskyj skulle kunna ändra presidentens inställning genom att tala illa om honom i offentliga medier... alla som känner presidenten kan intyga att det är ett gräsligt sätt att hantera den här administrationen," säger Vance. Vance: I tre år har Zelenskyj fått höra att han inte kan göra fel. Omni 250220. Kommentar: Det är Trump som talar illa om Zelenskyj. Men den kritiken ska inte få ifrågasättas, enligt Vance. USA-experten: Putin har nog en hållhake på Trump. USA-experten Jan Hallenberg tror att Vladimir Putin har en hållhake på Donald Trump, säger han till Expressen. De senaste dagarna har den amerikanska presidenten gjort flera iögonfallande uttalanden. Bland annat att det var Ukraina som startade kriget, vilket inte stämmer. Han hävdar också att Ukrainas president Zelenskyj bara har stöd av fyra procent av befolkningen - även det falskt. Dessutom kallade han Zelenskyj för diktator på sociala medier. Jan Hallengren misstänker att uttalanden beror på att Putin har någon hållhake på Trump, och att han "inte sett något som talar emot det". "Jag har försökt förstå amerikanska presidenter i 40 år - och jag kan inte förstå det här på något annat vis," säger han till Expressen. En delförklaring kan vara att Trump inte gillar Zelenskyj. Omni 250220. "Ryssland har bra kort på handen i förhandlingarna." Ryssland har bra kort på handen i förhandlingarna om kriget i Ukraina, säger USA:s president Donald Trump till BBC på flygplanet Air Force One. "Jag tror att ryssarna vill se ett slut på kriget - Men jag tror att de har ganska bra kort på handen, eftersom de har tagit mycket territorium. De har korten." På frågan om han verkligen litar på att Ryssland vill ha fred svarar han: "Det gör jag." Uttalandet kommer efter att USA och Ryssland haft samtal på hög nivå om bland annat kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bjöds inte in till samtalen. Trump har sagt flera kritiska saker om Zelenskyj men inte om Putin. Omni 250220. Kommentar: Trump räknar inte med att det går att backa Putin men att det är Zelenskyj som måste backa, därför gör han som han gör. Det vill säga: Ukraina måste kapitulera. Ryska hackare lurar Signal-användare med QR-koder. Hackare med koppling till Ryssland har börjat försöka lura meddelandetjänsten Signals användare med falska QR-koder. Det går Googles cybersäkerhetsdivision Google Threat Intelligence Group nu ut och varnar för. Det handlar inte om någon sårbarhet i appen, utan om så kallad social manipulation. Länkningsfunktionen i Signal gör det möjligt att koppla ett Signal-konto till flera olika enheter, till exempel en dator eller en surfplatta, något som sker via QR-koder som Signal skickar ut. De koder som de ryska hackarna nu börjat skicka ut är maskerade som säkerhetsuppdateringar och gruppinbjudningar. Vissa QR-koder påstås dessutom röra specialapplikationer som används av den ukrainska militären, uppger Google Threat Intelligence Group. Men i själva verket är det länkningskoder som ger hackarna tillgång till offrens telefoner. Även om det är den ryska invasionen av Ukraina som sannolikt är den drivande kraften bakom hackarnas önskan att kringgå Signals kryptering, så menar Google Threat Intelligence Group att den taktik och de metoder som de ryska hackarna använder sig av sannolikt kommer att bli allt vanligare rent generellt. Signal uppger att arbetet med uppdateringar som ska ge ett bättre skydd mot den här typen av attacker pågår för fullt. Använder falska QR-koder som länkar offrens enheter med hackarnas enheter. Signal jobbar på uppdateringar som ska ge ett bättre skydd. Omni 250220. Expert: Trump beter sig som en kränkt femåring. Donald Trumps utspel om att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är en diktator är direkt skadligt för Ukraina - och undergräver också Nato eftersom det sår tvivel om USA:s vilja att backa vänner och allierade. Det säger den norska forskaren och statsvetaren Iver Neumann till NTB. "Jag tror att det här är början på slutet för Nato," säger han. USA-experten Jan Arild Snoen konstaterar att Trumps uttalanden helt saknar förankring i verkligheten. Han menar att det är helt i sin ordning att nyvalet i Ukraina skjutits upp till följd av kriget. Britterna gjorde samma sak under andra världskriget - och Winston Churchill var ingen diktator, säger Snoen. "Trump beter sig som en kränkt femåring. Karakteriseringen är ett svar på att Zelenskyj sade att Trump befinner sig i en bubbla av rysk desinformation. Snoen tror att Nato kommer att fortsätta existera på pappret men att det finns anledning att ifrågasätta USA:s säkerhetsgarantier. Omni 250220. Kommentar: Och det är farligt för nästa land som Ryssland slår till mot. Om Putin tror att han kan vinna något på ett nytt krig då kommer han att iscensätta det. 86 procent av Japans bolag: Trump är dålig för affärerna. 86 procent av de japanska bolagen anser att USA:s president Donald Trump är skadlig för affärsklimatet, enligt en enkät från Reuters. Det är en ökning från decembers 73 procent. Framförallt riskerna för högre tullavgifter lyfts fram som en problem bland de svarande, men flera bolag är även oroade för en ökad handelsfriktion mellan USA och Kina. Omni 250220. Trump hävdar att team i Kyiv behandlas "ohövligt". USA:s president Donald Trump fortsätter sina utspel om Ukraina och landets president Volodymyr Zelenskyj. Nu hävdar Trump att finansminister Scott Bessent behandlades ohövligt när han förra veckan besökte Kyiv för att träffa Zelenskyj, skriver AFP. Bessent var på plats för att diskutera USA:s förslag om att Ukraina ska förse landet med sällsynta jordartsmetaller i utbyte mot fortsatt amerikanskt stöd. "Scott Bessent åkte dit och blev ganska illa behandlad, för i princip sa de bara "nej" till honom. Och Zelenskyj sov och var otillgänglig för att möta honom, säger Trump. Enligt Trump tillbringade Bessent många timmar på tåget i syfte att få avtalet signerat. Men ministern fick lämna Kyiv med ett blankt dokument. Omni 250220. Kommentar: Vilken parodi: Självklart att han fick nej med det huvdlösa avtalet. Ledare: En dålig fred leder till ett storskaligt krig. Fortfarande har den säkerhetspolitiska oron ett starkt grepp om ledarsidorna. Dagens Nyheters ledarredaktion räds av att Donald Trump nu omfamnar Putins syn på världen. Och Sveriges idé om att "ha is i magen" tror de är fel inställning. Det kallar de ett recept för att varningar ska bli verklighet: "Att en dålig fred och amerikansk reträtt från Europa leder till ett nytt storskaligt ryskt krig om fem år." Även Sydsvenskans ledarredaktion studsar på att Trumps återger rysk retorik. De skriver att en rimlig president borde påminna om att det är Ryssland som är aggressorn. "Men Donald Trump väljer en annan väg; att be Ukraina att foga sig och låta Ryssland diktera landets framtid. Det är en skam," fortsätter de. SvD:s Mattias Svensson konstaterar att USA inte längre är ett land att lita på. Den som i dag vill stödja frihet, rätt och säkerhet är tvungen att vara en Europavän, skriver han. "Själv gör jag det med både sorg och reservationer mot mycket av vad EU gör. Framför allt med en stor saknad efter det USA som varit ett frihetligt ideal," skriver han. Omni 250220. "Trump är som en skicklig skräddare - vill exploatera svagheter och styrkor." Donald Trumps strategi mot Volodymyr Zelenskyj är genomtänkt och har ett syfte - att få den ukrainska presidenten att kapitulera. Det säger Lars-Johan Åge, professor i förhandling och medling, till SVT Nyheter. Enligt honom ser Trump förhandlingarna med Ryssland som en fastighetsaffär som han vill stänga så snabbt som möjligt. Han menar att Trump har tre nyckelstrategier när han förhandlar. En av dem är att identifiera motpartens svagheter. "Trump är som en skicklig skräddare. Han går in och tar dina mått, men det är inte längden han är intresserad av - utan dina svagheter och styrkor. Och de vill han sedan exploatera." Enligt Åge använder sig Trump också av "hävstänger" för att öka avståndet mellan olika motparter. Han tenderar också att ge sin motpart två alternativ. Omni 250220. Kommentar: Två alternativ: Gör som jag säger då är vi vänner. Gör du inte som jag säger då är vi ovänner. Expert: Därför attackerar Donald Trump president Volodymyr Zelenskyj. Donald Trumps uttalanden om Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är en genomtänkt strategi. Det menar Lars-Johan Åge, professor i förhandling och medling. "Han vill att Zelenskyj ska kapitulera." Förhandlingsexperten och professorn Lars-Johan Åge tror att Donald Trump ser förhandlingen med Ryssland som en fastighetsaffär. "Han vill kunna stänga den här 'affären' så snabbt som möjligt inför mötet med Putin," säger Lars-Johan Åge. Åge tror att Trumps strategi handlar om att underminera Zelenskyj inför eventuella fredsförhandlingar. USA ska bland annat ha gått med på Rysslands krav på att val ska hållas i Ukraina, enligt uppgifter till The Telegraph. Presidentval ska hållas vart femte år men på grund av kriget har det inte gått att genomföra. "Han vill försvaga Zelenskyj så mycket som möjligt så att han går med på kraven." Den senaste veckan har Donald Trump gjort en rad utspel om Ukraina och Volodymyr Zelenskyj. Han har kallat den ukrainske ledaren för en diktator och påstod felaktigt att Ukraina startade kriget med Ryssland. Orden om Zelenskyj har mötts av hård kritik från omvärlden. Uttalandena kommer samtidigt som Ryssland och USA är i pågående förhandling om Ukraina. I veckan har delegationer från länderna träffats i Saudiarabien för att påbörja samtalen. I slutet av februari ska presidenterna träffas, har Trump sagt till Reuters. Ukraina har inte varit en del av förhandlingarna. Lars-Johan Åge har identifierat Trumps tre nyckelstrategier när det kommer till förhandling. "Trump är som en skicklig skräddare. Men han vill inte ta reda på dina mått. Han vill ta reda på dina svagheter och styrkor, för att sedan exploatera dem," säger han. "Trump vet att Zelenskyj är beroende av hans militära stöd." Trumps första tid i Vita huset har präglats av oväntade och kontroversiella uttalanden. Han har bland annat sagt att han vill att USA ska äga både Grönland och Gaza. Lars-Johan Åge har studerat Donald Trumps förhandlingsteknik under flera års tid. Han menar att den amerikanske presidenten präglas mycket av sin bakgrund som fastighetsmagnat och affärsman. "Man måste komma ihåg att Trump blivit upplärd i förhandling i Manhattans fastighetsvärld," säger Åge och fortsätter: "Använder man samma strategier i världspolitiken blir riskerna alldeles för höga." svt 250220. EU: Ukraina är en demokrati - det är inte Ryssland. Ukraina är en demokrati, Vladimir Putins Ryssland är inte det. Det säger EU:s talesperson Stefan de Keersmaecker enligt AFP. Uttalandet kommer efter Donald Trumps utspel om att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är en diktator. Den amerikanske presidenten har mött kritik från flera håll för sitt uttalande och anklagats för att föra vidare det ryska narrativet. Omni 250220. Ukrainas ambassadör: Europa måste ta ledarrollen. För att få Ryssland att sätta sig i seriösa fredsförhandlingar måste Europa öka pressen på landet. Det säger Ukrainas ambassadör i Sverige, Andrij Plachotnjuk, till TT. "Europa måste lära sig att tala maktens språk och på det sättet vara förmögen att tala mer oberoende på världsarenan." Plachotnjuk säger vidare att det är dags att ta initativet och "anlägga en trygg och säker ståndpunkt" på den internationella arenan. Uttalandet kommer med anledning av att riksdagen i dag uppmärksammar treårsdagen av Rysslands storskaliga invasion som är på måndag den 24 februari. Omni 250220. Ukrainsk minister: Handlar om västvärldens överlevnad. Förhandlingarna om kriget i Ukraina handlar ytterst om västvärldens överlevnad så som vi känner den. Det säger den ukrainske kulturministern Mykola Tochytskyj i en intervju med tyska Taz. Bara med USA och Europa vid sin sida har man en chans att vinna kriget mot Ryssland och Vladimir Putin, fortsätter han. Sedan Rysslands annektering av Krym 2014 har Ukrainas mantra varit detsamma: "Inga förhandlingar om Ukraina utan Ukraina". Det är viktigare än någonsin nu, säger Tochytskyj. "Genom hela Ukrainas historia, både modern och äldre, har överenskommelser slutits utan vår medverkan. Detta får inte hända igen. Vi vill ha fred. Men inte på bekostnad av vår territoriella suveränitet." Omni 250220. Trumprådgivare: Kyiv måste sluta kritisera och skriva på. Kyivs agerande mot USA är oacceptabelt och frustrerande, säger Vita husets nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz till Fox News. Han säger att USA har erbjudit Ukraina ett avtal som skulle ge landet den "bästa möjliga säkerhetsgarantin och låta landets ekonomi blomstra över tid". Han syftar på det avtal USA har lagt fram, vilket skulle ge USA rätt till Ukrainas sällsynta jordartsmetaller i utbyte mot militärt stöd. Ukraina har inte gått med på avtalet och president Volodymyr Zelenskyj har hamnat i ett ordkrig med sin amerikanske motsvarighet Donald Trump. USA:s vicepresident JD Vance har varnat Zelenskyj för att tala illa om Trump, något säkerhetsrådgivaren också gör. "De måste tona ner sin kritik, rannsaka sig själva och skriva på avtalet," säger Waltz. Omni 250220. Uppgift: USA vill stoppa formulering där Ryssland kallas för angriparen. Vita huset sätter sig på tvären mot övriga G7-länder och vill i ett kommande uttalande inte beskriva Ryssland som den angripande parten i kriget mot Ukraina, enligt Financial Times källor. Det handlar om en specifik skrivelse där USA vänder sig emot frasen "rysk aggression". Varje år sedan den fullskaliga invasionen inleddes har G7-länderna gjort ett gemensamt uttalande med sådana formuleringar, på årsdagen 24 februari. "Amerikanerna blockerar den formuleringen, men vi arbetar på det och hoppas fortfarande på en överenskommelse." Uppgifterna kommer efter att Donald Trump i veckan felaktigt påstått att Ukraina startade kriget. Omni 250220. Rutte: Kommer krävas betydligt mer än 3 procent. Natos medlämsländer kommer behöva spendera "betydligt mer än 3 procent av BNP" på sina egna försvar. Det säger försvarsalliansens generalsekreterare Mark Rutte enligt Reuters. Enligt Natos nuvarande regler måste varje medlemsland spendera minst 2 procent av BNP på sitt egna försvar. USA:s president Donald Trump har länge varit hårt kritisk till den siffran och menat att medlemsländerna förlitar sig på USA:s höga försvarsbudget för beskydd. Det mesta tyder på att nivån kommer höjas under sommarens toppmöte i Haag. Med regeringens kommande satsningar landar den svenska försvarsbudgeten på 2,6 procent av BNP. Rutte säger också att Ukraina behöver "robusta" säkerhetsgarantier i framtiden. Trump har tidigare krävt att länderna ska spendera 5 procent av BNP. Omni 250220. Förhandling om Ukraina ger rysk valuta tydligt lyft. Den ryska rubeln har ökat till den högsta nivån mot den amerikanska dollarn på sex månader, skriver AFP. Sedan Trumps tillträde i Vita huset har valutan ökat med 14 procent, efter ett ras till följd av Joe Bidens sanktioner mot den ryska oljesektorn. Enligt analytiker som AFP och Bloomberg talat med beror det på den senaste utvecklingen kring Ukrainakriget, i synnerhet det rysk-amerikanska mötet i Saudiarabien i veckan. På tisdagen motsvarande en dollar drygt 88 rubel, men Oleg Kuzmin vid Renaissance Capital tror att rubeln kan försvagas igen om samtalen inte leder till några verkliga genombrott. Ryska börsen har ökat med 17 procent sedan årsskiftet. Även Trumps hårda utspel mot bedöms vara en faktor. Omni 250220. Källor: Stor intern oro på UD efter Trumps utspel. Regeringen manar till "is i magen" efter Donald Trumps senaste kritiserade uttalanden om Ukraina. Men enligt Aftonbladets källor har man internt på utrikesdepartementet inte alls det, utan där är oron kring utvecklingen stor. En källa säger att man känner sig tagna på sängen och att det finns en känsla av att USA har svikit Ukraina och Europa. "Internt frågar man sig om USA är att lita på. Kommer Trump att sälja ut Ukraina och kommer vi att kunna lita på USA i andra sammanhang? Kommer han att inta en position som är närmare Ryssland än EU? Det är en stor nervositet, säger en annan källa." Källa: USA under Trump ser inte längre europeisk och transatlantisk säkerhet som prioriterad. Omni 250220. Kommentar: Det är den verklige Trump vi nu ser. Analyser: Europa chockas - borde ha varit förberett. Trumps uttalanden där han skuldbelägger Ukraina för kriget kommer inte från ingenstans, skriver The Guardians Robert Tait i en analys. Han tror att Trump kan ha orsakat sina egna missuppfattningar genom att omge sig med personer som gjort utspel till Rysslands glädje. Förra året kallades Ukrainas Volodymyr Zelenskyj för "skamlig" av vicepresident JD Vance, och den tidigare rådgivaren Steve Bannon har sagt att han inte bryr sig om vad som sker med Ukraina. Redan 2022 föreslog Trumps nya högra hand, Elon Musk, att Ukraina bör ge upp annekterade Krymhalvön och på senare tid har Tesla-ägaren gått till personligt angrepp mot Zelenskyj. CNN:s Rob Picheta förvånas över hur europeiska ledare tycks ha chockats av USA:s förändrade inställning under Trump. I månader har Trumps inre krets visat upp en likgiltighet för Ukrainas suveränitet, skriver han. Experter menar att någon i Europa nu behöver ta på sig ledartröjan, och nämner Frankrikes Emmanuel Macron och Storbritanniens Keir Starmer som troliga kandidater. "Men Europa är inte känt för sin enighet om försvaret," skriver Picheta och påpekar att en rad europeiska ledare redan har inrikespolitisk huvudvärk. Robert Tait: Trumps vilda attack mot Zelenskyj är formad av prorysk klick. Torbjörn Nilsson: En ny världsordning tar form i realtid. Omni 250220. Kommentar: Varningstecknen har funnits under mycket lång tid.
|
.svg){kind=link}
