!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 3.2//EN"> Situationen i Ryssland - antisemitism, fascism och en maktfullkomlig president.

Situationen i Ryssland/Ukraina och Kina år 2022
(Uppgifterna sammanställda av Bertil Lundberg. Senaste informationen i slutet på sidorna.)
Notiser om Ryssland år 1998
Notiser om Ryssland år 1999
Notiser om Ryssland år 2000
Notiser om Ryssland och Kina år 2001
Notiser om Ryssland och Kina år 2002
Notiser om Ryssland och Kina år 2003
Notiser om Ryssland och Kina år 2004
Notiser om Ryssland och Kina år 2005
Notiser om Ryssland och Kina år 2006
Notiser om Ryssland och Kina år 2007
Notiser om Ryssland och Kina år 2008
Notiser om Ryssland och Kina år 2009
Notiser om Ryssland och Kina år 2010
Notiser om Ryssland och Kina år 2011
Notiser om Ryssland och Kina år 2012
Notiser om Ryssland och Kina år 2013
Notiser om Ryssland och Kina år 2014
Notiser om Ryssland och Kina år 2015
Notiser om Ryssland och Kina år 2016
Notiser om Ryssland och Kina år 2017
Notiser om Ryssland och Kina år 2018
Notiser om Ryssland och Kina år 2019
Notiser om Ryssland och Kina år 2020
Notiser om Ryssland och Kina år 2021


Mänskliga rättigheter i Kina: Chinese Voices for Justice.

Forum 18 Latest News.

EU vs Disinfo. Visar de värsta lögnerna som sprids av ryska medier och regimen i Kreml. EUvsDiSiNFO.
Disinfo Database.
Rysslands statsfinansierade nyhetskanaler Russia Today (RT) och Sputnik är ökända för att vara de officiella galjonsfigurerna i Kremls internationella desinformationskampanjer. RT har ett nätverk av åtta TV-kanaler på sex språk, med över en miljard visningar på You Tube, medan Sputnik har "nyhetswebbplatser" på 30 språk. En objektiv källa för information är The Moscow Times. Samma är förhållandet för statskontrollerade nyhetskanaler från Kina. Där rekommenderas den svenska sajten InBeijing.se



Ukrainsk soldat dödad - dagar efter ledarnas samtal. En ukrainsk soldat har dödats i strider med proryska separatister, uppger Ukrainas militär enligt nyhetsbyrån AFP. Det finns inga uppgifter om hur soldaten dödades. Beskedet om den ukrainska förlusten kommer bara dagar efter att USA:s president Joe Biden och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin talat i telefon med varandra om situationen i Ukraina. Omni 220101.

Navalnyjs anhängare under press: "Att vara aktiv har blivit farligt." I veckan har flera personer som tidigare arbetade för den nu fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj gripits. Bland dem finns Ksenija Fadejeva, tidigare ledare för Navalnyjs stab i Tomsk, som bland annat anklagas för att ha skapat en extremistisk organisation. "Tyvärr är stora delar av den verkliga ryska oppositionen under stark press. Att vara det minsta aktiv har blivit farligt", säger Andrej Fatejev, som också arbetade för Navalnyjs stab i Tomsk. Nu har han av säkerhetsskäl lämnat Ryssland. SR 220102.

Netflix måste visa statliga tv-kanaler i Ryssland. Streamingjätten Netflix måste göra en rad förändringar på den ryska marknaden, till följd av nya lagar för audiovisuella tjänster i landet. Det rapporterar Engadget. Lagarna kräver att samtliga streamingtjänster med mer än 100 000 daliga användare måste etablera ett ryskt bolag och visa statliga tv-kanaler som en del av sitt utbud. Netflix får inte heller främja eller framhålla extremism, något som många kritiker menar är en regel som har använts för att tysta regimkritiker i landet. Faller under samma regelverk som flera andra "audiovisuella tjänster" med över 100 000 dagliga användare. Google och Apple har tidigare tvingats plocka bort innehåll relaterat till Aleksej Navalnyj. Omni 220102.

Populär tidning i Hongkong stänger av säkerhetsskäl. Nättidningen Citizen News i Hongkong meddelar under söndagen att de kommer stänga ner sin verksamhet, rapporterar Reuters. "När vi ställs inför en kris måste vi garantera våra anställdas säkerhet och mående," säger tidningen i ett uttalande. Citizen News är en av Hongkongs mest populära oberoende nyhetskällor. När andra tidningar har tvingats stänga i Hongkong har Citizen News anställt många av deras journalister, enligt AFP. Beskedet kommer dagar efter att personer med kopplingar till nyhetssajten Stand News i Hongkong åtalats för "upproriska publiceringar". Omni 220102. Kommentar: Diktaturens bojor tar över Hongkong och världen kan bara titta på.
Tre tidningar har stängt i Hongkong: "Möter tornados". De oberoende och pro-demokratiska tidningarna Apple Daily, och Stand News i Hongkong tvingades lägga ner sina verksamheter under 2021. Under söndagen meddelade även nyhetssajten Citizen News att de stänger ner, enligt AP. Citizen News säger i ett uttalande att det är på grund av säkerhetsläget för medier i Hongkong som de tvingas till nedstämningarna. "Vi har alltid älskat det här landet, men för närvarande är vi hjälplösa eftersom vi inte bara möter vind och regn, utan tornados och enorma vågor," säger Citizen News i ett uttalande. Hongkongs ledare Carrie Lam försvarade förra veckans razzia på Stand News och sa då att "hetsa människor inte kan tolereras under sken av nyhetsrapportering". Omni 220102. Kommentar: Bulldozern bakom tornadon heter Xi Jinping eller om man så vill Nallen Puh som kinesiska medier som Sina Weibo kallade honom, som närmast kan beskrivas som ett kinesiskt Twitter, innan censuren det vill säga (Storebror själv) slog till.

Två tjänstemän avsatta i nedstängda Xi’an i Kina. Två högt uppsatta tjänstemän har avsatts i den nordliga kinesiska staden Xi’an. Lokala myndigheter uppger att det görs för att "stärka det förebyggande arbetet och kontrollen över epidemin", rapporterar AFP. De 13 miljoner invånarna har i tolv dagar levt under strikt nedstängning, i linje med Kinas nolltoleransstrategi, och får enbart lämna hemmet för att testa sig. På måndagen rapporterades 90 nya smittofall, en nedgång från gårdagens 122. Sedan den 9 december har över 1 600 fall rapporterats i staden. På nyårsafton rapporterade BBC att invånare i Xi’an larmat på sociala medier om att de inte har tillräckligt med mat och grundläggande förnödenheter. Då de inte får gå ut och handla levereras varor hem till dem av regeringen. Tiotals tjänstemän har straffats för otillräckliga åtgärder. Ilska och frustration växer bland stadens invånare. Omni 220103.
"Snart finns inga kritiska röster kvar i Hongkong." Pressfriheten i Hongkong är på väg att utrotas, konstaterar DN:s Karin Björklund i en analys, efter beskedet om att nyhetssajten Citizen News nu upphör med sin verksamhet. Det är den tredje oberoende publikationen att lägga ner sedan den nya säkerhetslagen infördes i somras. Hon skriver att det står allt mer klart att Peking inte tänker hålla sitt löfte om att Hongkong ska få behålla sina friheter. "Om utvecklingen fortsätter finns det snart inga kritiska röster kvar i Hongkong," skriver Björklund. Även New York Times Austin Ramzy skriver att stängningen väcker allt djupare oro över vad som liknar en kollaps av Hongkongs tidigare robusta medielandskap som han beskriver som ett av Asiens friaste. "Den senaste stängningen är det sista kapitlet i Hongkongs oberoende mediers borttynande", skriver han. Marianne Björklund: Pressfriheten i Hongkong är på väg att utrotas. Omni 220103.

Johanna Melén, Kiev: Ett år i Ryssland: År 2021 avslutades med att Viktor Sjenderovitj fördes upp på det ryska justitieministeriets lista över "utländska agenter". Viktor Sjenderovitj, en av upphovspersonerna bakom det legendariska satirprogrammet Kukly, "Dockorna", på den en gång så frispråkiga tv-kanalen NTV. Jag uppmärksammade för mig själv utnämningen av Viktor Sjenderovitj som utländsk agent med att titta på ett av de sista dockprogrammen som sändes, ett par år in i 2000-talet och i Vladimir Putins första period som Rysslands president. Där satt han, Jeltsins efterträdare, utmejslad till full igenkänning i lera, och förhörde sig om hur opinionen låg till. Den kunde inte ha varit bättre. Ett övernaturligt 130-procentigt stöd. 30 procent av ryssarna gav nämligen Vladimir Putin sitt dubbla förtroende. Satir över president Putin i rikskänd tv är sedan mycket länge en otänkbarhet. Och Viktor Sjenderovitj är för länge sedan förpassad till den sortens ryska medier som når tillräckligt få för att inte utgöra något direkt hot mot sittande makt. På årets näst sista dag, samtidigt med Viktor Sjenderovitj, fördes även den mångårigt landsflyktige galleristen Marat Gelman upp på listan över utländska agenter, liksom Nadezjda Tolokonnikova från aktivistkollektivet Pussy Riot. Det tycks numer som om vem som helst kan bli utländsk agent i Ryssland. Det verkar inte krävas mycket mer än att någon dristar sig till att öppet kritisera rådande ordning och landets politiska och ekonomiska elit. År 2021. Året som började med att den nästan till döds förgiftade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj med sitt dödsförakt återvände hem till Ryssland för att där gripas direkt på flygplatsen, dömas till fängelse och väl bakom galler klassas som extremist. 2021. Året då det till och från talades om att Kreml en gång för alla slutat att ens låtsas som om man styr landet enligt demokratins principer. Själv befinner jag mig i Kiev, huvudstaden i Ukraina. 2021 var också året då Rysslands president Vladimir Putin konstaterade att ukrainarna inte utgör ett eget folk eftersom de är ett och samma med det ryska folket. Oskiljaktiga. Vladimir Putin verkar med åren få allt svårare att smälta det faktum att ukrainarna valt en annan väg. SR 220103.

Kina kväver religionsfriheten på internet. Från och med den 1 mars kommer det krävas licens för att få sprida religiös information via internet i Kina. Tillståndet kan dessutom bara tilldelas aktörer inom de statskontrollerade religiösa organisationerna, och gäller enbart deras egna sajter och forum. I mitten av december rapporterade Världen idag att det kinesiska kommunistpartiet haft en nationell konferens om religiöst arbete, för första gången på fem år. Under konferensen förklarade Kinas president, Xi Jinping, att landet måste "insistera på att förena de religiöst troende massorna runt partiet och regeringen", och nämnde specifikt att kontrollen av spridning av religiös information via internet skulle stärkas. Hur denna ökade kontroll ska gå till har nu offentliggjorts i ett dokument från de kinesiska myndigheterna, rubricerat "Administrativa åtgärder för religiösa informationstjänster på internet", rapporterar religionsfrihetsmagasinet Bitter Winter. Enligt dokumentet kommer det, från och med den 1 mars 2022, att krävas ett speciellt tillstånd för att sprida olika typer av religiös information eller religiöst material på internet. Internettjänster som innefattas i sammanhanget är sajter, forum, bloggar, mikrobloggar, offentliga konton, verktyg för snabbmeddelanden, appar och webbsändningar. När det gäller vilken typ av information och material som avses ges som exempel religiösa doktriner, religiösa regler, religiös kunskap och "religion i form av texter, bilder, ljud och video". Ytterligare en begränsning består i att endast församlingar eller organisationer som tillhör de fem stora statskontrollerade religionsorganisationerna i Kina kommer att kunna få det nya tillståndet, där det även finns ett krav på att den ansvarige, som ansöker om tillståndet, måste vara både kinesisk medborgare och bofast i Kina. För den som ändå lyckas få tillstånd listas dessutom en rad restriktioner för den religiösa information och det religiösa material de då får sprida. Till exempel får den inte "underminera det socialistiska systemet" eller "förmå minderåriga att tro på religion", och informationen får endast spridas via egna sajter, forum och appar. Även länkning till religionsrelaterat innehåll måste hålla sig inom ramarna. Världen idag 220103.Kommentar: Det socialistiska systemet får inte undermineras av det religiösa systemet, men det socialistiska systemet får underminera det religiösa systemet.

Ryssland: Hoppas löftet leder till lättade spänningar. Ryssland hoppas att dagens överenskommelse mellan fem tunga kärnvapenmakter om att arbeta för att förhindra spridning av kärnvapen ska minska spänningarna i världen, rapporterar AFP. Kremls talesperson Dimitri Peskov säger dock att Ryssland fortsatt anser att ett möte mellan världens ledande kärnvapenmakter är nödvändigt. Förutom Ryssland står USA, Kina, Storbritannien och Frankrike bakom överenskommelsen som presenterades på måndagen. Ryssland: I dagens besvärliga läge hoppas vi att spänningarna kan minska. Kina säger att överenskommelsen ökar det ömsesidiga förtroendet. Länderna skriver i ett uttalande att ett kärnvapenkrig aldrig får bryta ut. Ländernas gemensamma uttalande. Omni 220103.

USA upprepar Ukrainastöd: Kommer att agera resolut. USA upprepar sitt stöd till Ukraina och kommer att agera resolut om Ryssland skulle invadera landet. Det sa den amerikanske presidenten Joe Biden i ett samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på söndagen, enligt AFP. "President Biden gjorde klart att USA och dess allierade och samarbetspartners kommer att reagera med bestämdhet om Ryssland ytterligare invaderar Ukraina," säger Vita husets pressekreterare Jen Psaki. Volodymyr Zelenskyj skriver på Twitter att samtalet visade vilken bra relation USA och Ukraina har. "Vi uppskattar det orubbliga stödet," skriver han enligt TT. Omni 220103.
USA: "Enorma sanktioner" kan förhindra invasion. Det är "mycket sannolikt" att Ryssland kommer att invadera Ukraina och det enda som kan avskräcka dem är enorma sanktioner. Det sa ordföranden för USA:s underrättelseutskott, demokraten Adam Schiff, under söndagen, rapporterar The Guardian. Han sa också att han tror att en invasion skulle kunna slå tillbaka mot Ryssland, eftersom det skulle kunna leda till att fler länder ansluter sig till Nato. Under söndagen meddelade också Vita huset att president Joe Biden under ett samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gjort klart att USA kommer att "agera resolut" vid en eventuell invasion. Schiff: En invasion kommer att föra Nato närmare Ryssland. Omni 220103.
Blinken i samtal med Nato-medlemmar i öst. USA:s utrikesminister Antony Blinken har under måndagen diskuterat den ryska mobiliseringen vid gränsen mot Ukraina med de så kallade B9-länderna, alltså de östeuropeiska Natomedlemmarna, skriver Reuters. Under mötet underströk Blinken att USA i nära samarbete med sina europeiska partners kommer att arbeta för nedtrappning och dialog, säger amerikanska UD i ett uttalande. Under dagen meddelade också EU att utrikeschef Josep Borrell inom kort kommer att besöka fronten i Ukraina, skriver AFP. I helgen ska även representanter för USA och Ryssland träffas i Genève för att diskutera situationen. Omni 220103. Kommentar: Bucharest Nine (B9) is a group of nine countries - Bulgaria, the Czech Republic, Estonia, Hungary, Latvia, Lithuania, Poland, Romania, and Slovakia which have established a platform for political consultation and cooperation within NATO.
30 Nato members 2022: Albania, Belgium, Bulgaria, Canada, Croatia, Czech Republic, Denmark, Estonia, France, Germany, Greece, Hungary, Iceland, Italy, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Montenegro, Netherlands, North Macedonia, Norway, Poland, Portugal, Romania, Slovakia, Slovenia, Spain, Turkey, United Kingdom and United States.
The most recent member state to be added to NATO was North Macedonia on 27 March 2020. NATO currently recognizes Bosnia and Herzegovina, Georgia, and Ukraine as aspiring members.
At the June 2021 Brussels Summit, NATO leaders reiterated the decision taken at the 2008 Bucharest Summit that Ukraine would become a member of the Alliance with the Membership Action Plan (MAP) as an integral part of the process and Ukraine's right to determine its own future and foreign policy, of course without outside interference. NATO Secretary General Jens Stoltenberg also stressed that Russia will not be able to veto Ukraine's accession to NATO, as we will not return to the era of spheres of interest, when large countries decide what smaller ones should do.
Speaking of countries that Russia has legally binding agreements of mutual defense with, first and foremost these are members of the Collective Security Treaty Organization (CSTO), an intergovernmental alliance created in 1992 that now unites six post-Soviet states: Russia, Armenia, Belarus, Kazakhstan, Kyrgyzstan, and Tajikistan. Also Syria and China. India can be called another potential ally. Russia tries to put India in a trilateral alliance with China while it needs an alliance against China. So the relations in this triangle are quite complicated. After all, all the states are pursuing their own interests first.
Today, China has only one formal ally - North Korea, with whom it shares a mutual defense treaty. But it has dozens of official partnerships with states around the world.
Russia 'very likely' to invade Ukraine, says top US official. It is "very likely" that Russia will invade Ukraine and it can only be stopped by "enormous sanctions", Adam Schiff, the chair of the US House intelligence committee said on Sunday, The Guardian reports. "I think that it would require enormous sanctions on Russia to deter what appears to be a very likely Russian invasion of Ukraine again," Schiff said. "And I think our allies need to be solidly on board with it. Russia needs to understand we are united in this." US intelligence findings, published December in the Washington Post, estimate Russia could start a military offensive in Ukraine in a matter of months. The findings say Russia could begin the offensive "as soon as early 2022" with 100 battalion tactical groups, which is twice the scale of forces Russia built up in the region last spring. Officials told CNN that the current levels of equipment stationed in the area could supply frontline forces for seven to 10 days and other support units for as long as a month. Tensions between the United States, the EU and Russia are spiking since Russia amassed 100,000 troops on the Ukrainian border. But the situation might be worsening fast. The comments of Schiff came just before US president Joe Biden had a call with Ukraine's president Volodymyr Zelenskiy. Biden told Zelenskiy that the US and its allies will "respond decisively" if Russia further invades Ukraine, according to a statement from the White House. euobserver 220103.

Hongkongaktivist får ny dom - uppmanade till ljuständning. Demokratiaktivisten Chow Hang-Tung från Hongkong har dömts till 15 månaders fängelse för att ha uppmanat folk att tända ljus till minne av massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989, rapporterar AFP. Den 36-åriga advokaten och tidigare ledaren för Hong Kong Alliance, som organiserade årliga minnesceremonier i staden innan de upplöstes, avtjänar redan ett straff på tolv månader. "Budskapet denna dom sänder är att det är brottsligt att tända ett ljus, att ord är brottsliga," sa hon i rätten. Hongkong var tidigare den enda platsen i Kina där massceremonier till minne av massakern tilläts. Omni 220104.

Boende i Mariupol: "Vi väntar hela tiden på nya raketer." Allt intensivare försök görs nu för att hindra en militär upptrappning vid den rysk-ukrainska gränsen. På fredag hålls ett extrainsatt Natomöte och i början av nästa vecka möts representanter för Ryssland och USA i Genève. I den ukrainska staden Mariupol, några mil från ryska gränsen och mycket nära de separatistkontrollerade områdena i östra Ukraina, är kriget redan en del av vardagen, rapporterar vår korrespondent. På marknaden i den östra utkanten av Mariupol säljer Aleksandra Nikolajevna plasthinkar, sopborstar och råttfällor i trä. Här befann hon sig också den januaridag för sju år sedan då Sovjettillverkade gradraketer regnade ner över marknaden och gatorna i närheten. 27 människor dog. Raketerna avfyrades från det separatistkontrollerade område som ligger bara någon mil bort. Hos Aleksandra Nikolajevna finns en ständig rädsla för att något liknande ska hända igen. "Vi väntar hela tiden på det. Fast det enda vi behöver är fred." Om kvällarna och nätterna hörs regelbundet ljudet från det lågintensiva krig som pågår mellan den ukrainska militären och de ryskstödda separatisterna. Från officiellt ryskt håll säger man att Ryssland inte har något med de striderna att göra, att det är en intern ukrainsk angelägenhet. Men åt det skrattar Aleksandra Nikolajevna hjärtligt. "De kan ju försöka berätta sagor för oss. Men med alla de vapen de har. Det är inte möjligt utan rysk hjälp." Hon följer tv-nyheterna om den senaste tidens ökade militära närvaro på den ryska sidan av gränsen. Det som fått västvärldens ledare att varna för en möjlig militär offensiv, in i Ukraina. Aleksandra Nikolajevna utesluter ingenting. "Putin, den ryske presidenten, behöver en landväg till Krim, den ukrainska halvön som annekterades av Ryssland 2014. Och vägen dit går via oss i Mariupol. Det förstår vi mycket väl," säger hon. SR 220105.

Protesterna fortsätter i Kazakstan - trots att regeringen avgått. Demonstrationerna fortsätter i Kazakstan - trots att regeringen har avgått och återkallat sitt beslut om att kraftigt höja priset på fordonsgasen i landet. I sitt tal till nationen sa Kazhakstans president Kassym-Jomart Tokayev att han har tagit över som chef för landets säkerhetsråd och att han ska agera så hårt som möjligt på oroligheterna. Protesterna är de största mot den auktoritära ledningen i Kazakstan på flera decennier. Hundratals människor har gripits och runt hundra poliser ska ha skadats i tumultet, enligt presidenten. SR 220105.
Kazakstan stänger av nätet - lovar "tuffa åtgärder". De våldsamma protesterna i Kazakstan kommer att besvaras med tuffast möjliga åtgärder. Det säger landets president Kasym-Zjomart Tokajev i ett uttalande, enligt flera medier. "Det här är en fråga om vårt lands säkerhet. Jag är övertygad om att jag har folket på min sida", säger han och kallar protesterna "en svart period" i landets historia. Enligt AFP har landet släckt internet och mobiltelefonnätet i ett försök att kuva protesterna, som började med ett missnöje med de höga gaspriserna. Trots att gaspriserna sänkts fortsätter demonstranterna att visa sitt missnöje. Omni 220105.
Undantagstillstånd har införts i Kazakstan. I Kazakstan har undantagstillstånd införts i hela landet: Det rapporterar ryska nyhetsbyråer och hänvisar till uppgifter från den statliga televisionen. Utegångsförbud gäller nu från klockan elva på kvällen till sju på morgonen. Protesterna fortsätter runt om i landet, trots att regeringen har avgått och tagit tillbaka sitt beslut om kraftigt höjda priser på fordonsgas. SR 220105.
Personal fick fly när flygterminal stormades. Personal på Kazakstans största flygplats i staden Almaty tvingades fly efter att demonstranter tog sig in i en av terminalerna, rapporterar BBC. Enligt regeringen har minst åtta medlemmar ur säkerhetsstyrkorna dödats, och ytterligare ett antal har skadats. I hela landet har nu undantagstillstånd utlysts. Presidenten Kasym-Zjomart Tokajev har nu vänt sig till den Moskva-ledda säkerhetsalliansen CSTO för assistans mot vad han kallar för "terrorister". "I dag har jag bett ledarna i CSTO-länderna att hjälpa Kazakstan att övervinna detta hot från terrorister," sägere han enligt AFP. Omni 220105.
Analyser: "Putin såg nog på med intresse - men ilskan riktas mot ex-presidenten". Fattigdom, sociala orättvisor och korruption. Det är vad flera experter pekar ut som orsaker bakom protesterna i Kazakstan. Kate Mallinson, vid tankesmedjan Chatham House i London, säger till BBC att regeringen misslyckats med att modernisera landet. Shaun Walker, som är The Guardians korrespondent för Öst- och Centraleuropa, lyfter fram den roll som den tidigare presidenten, Nursultan Nazarbajev, spelat. När han drog sig tillbaka, efter tre decennier vid makten, utsåg han sin egen handplockade efterträdare. Kanske skulle det kunnat vara ett sätt för åldrande autokrater i regionen att kunna dra sig tillbaka utan att riskera vedergällning. "Vladimir Putin och andra såg utan tvekan på med intresse." Men, fortsätter Walker, utvecklingen de senaste dagarna visar att det kanske är andra slutsatser som ska dras. Mycket av ilskan är riktad mot Nazarbajev själv. Olga Ivshina är journalist vid BBC Russian. Hon skriver att analytiker hon talat med lyfter fram att regeringen uppenbarligen underskattat hur upprörd befolkningen var, och att i ett land där befolkningen inte kan göra sin vilja hörd via valsedeln så måste de ta till gatorna. Omni 220105.
Flera dödade och skadade i demonstrationer i Kazakstan. I Kazakstans största stad Almaty uppger polisen att ett tiotal personer dödats när de försökt inta officiella byggnader. Sedan i går råder undantagstillstånd i hela Kazakstan, Centralasiens största och rikaste land, internet ligger nere, liksom banksystemet. Oroligheterna i Kazakstan är de värsta sedan självständigheten och innebär också att epoken Nursultan Nazarbajev, med titeln "Nationens ledare", är över. SR 220106.
Demonstranter dödade - ryska trupper har kallats in. Kazakisk polis dödade under natten ett "dussintal" demonstranter som försökte storma olika administrativa byggnader i landets största stad Almaty. Totalt ska över 1 000 demonstranter hittills ha skadats under protesterna. Av dem har 400 behövt sjukhusvård och 62 har hamnat på intensivvårdsavdelning, uppger polisen enligt AFP. På torsdagsmorgonen fortsatte protesterna för tredje dagen i rad. Vittnen säger till Reuters att ett hundratal människor var ute på gatorna och att skott har hörts i staden. BBC skriver att Kazakstans regering har begärt hjälp från den Moskvaledda militäralliansen CSTO, som har lovat att hjälpa till att stabilisera situationen. De första trupperna skickades på torsdagsmorgonen. Kazakstan har länge setts som en av Centralasiens mest stabila länder. Men vreden, som startade efter höjda bränslepriser, har lett till landets värsta kris på flera decennier. Demonstranter ska bland annat ha försökt att ta sig in i polisbyggnaden. Uppgifter om antalet skadade kommer från statskontrollerade medier. Videoklipp har visat våld mot demonstranter. Även flera poliser har dödats under protesterna. Omni 220106.
Dödssiffran stiger efter våldsamma protesterna. Dussintals demonstranter och flera poliser har dött under de oroliga bränsleprotesterna i Kazakstan, rapporterar flera medier. Enligt ett uttalande från inrikesdepartementet har minst 18 poliser dött och över 700 skadats. Det rapporterar AFP med hänvisning till ryska nyhetsbyråer. Enligt uttalandet har också över 2 000 personer gripits efter protesterna. Under torsdagen har ryska trupper anlänt till landets största stad Almaty för att hjälpa till att stabilisera situationen. Samtidigt har skottlossning hörts runt om i staden, enligt Reuters. Enligt lokala myndigheter är situationen fortsatt orolig i Almaty. Flera myndighetsbyggnader och bilar uppges stå i brand. Omni 220106.
Analyser: En geopolitisk mardröm för Vladimir Putin. De oroliga protesterna i Kazakstan kommer extremt olägligt för Rysslands president Vladimir Putin, konstaterar flera analytiker. Enligt DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski kan situationen i kombination med den eskalerande krisen i Ukraina bli en "geopolitisk mardröm" för Putin. "I bästa fall blir den en distraktion för Kreml. I värsta fall ett tvåfrontskrig." I CNN målas ett liknande scenario upp. Analytikern Paul Stronski på tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace förutspår att Moskva kommer att använda både offentliga kanaler och privata kontakter med kazakisk elit för att försöka undertrycka protesterna. Samtidigt kommer protesterna inte som en överraskning, enligt Stronski. Regeringens upprepade - och ouppfyllda - löften om en bättre ekonomisk framtid har gjort landet till en tryckkokare av missnöje, säger han. "Det här är en regering som är väldigt frånkopplad från verkligheten. Det är ett land där det inte finns några institutioner att protestera genom; den enda vägen är att ta till gatan. Omni 220106.
26 demonstranter dödade i Kazakstan. Kazakstans regering uttalar sig nu om den senaste veckans regeringsfientliga protester, enligt landets inrikesminister har 26 demonstranter, som han beskriver som beväpnade kriminella, dödats. Kazakstans president säger att "den konstitutionella ordningen i landet i huvudsak har återställts". Sen nyårshelgen har protesterna mot höga bränslepriser lett till oroligheter, sammandrabbningar och upplopp. SR 220107.
Kazakiska styrkor har fått grönt ljus att skjuta skarpt mot demonstranter. Kazakstans president säger att han godkänt att kazakiska säkerhetsstyrkor skjuter skarpt mot de demonstranter, som han beskriver som terrorister. Det rapporterar flera medier. I ett tv-sänt tal till nationen uppger presidenten Kasym-Zjomart Tokajev också att det inte ska bli några förhandligar med demonstranter. Han tackade den ryske presidenten Vladimir Putin för att ha skickat dit trupper (omkring 2500 soldater), rapporterar AFP. SR 220107.
Presidenten efter våldet: Ordningen är återställd. Ordningen är i princip återställd i alla Kazakstans regioner. Det säger landets president Kasym-Zjomart Tokajev på fredagen efter flera dagars oroligheter, enligt internationella nyhetsbyråer. "Lokala myndigheter har kontroll på situationen," säger han. Tokajev tillägger också att "terrorister fortfarande använder vapen och skadar människors ägodelar". Protesterna i landet började som en kritik mot höjda bränslepriser, men övergick snart till bredare protester mot hela det politiska styret. Nyhetsbyrån AP beskriver protesterna som de värsta sedan Kazakstan blev självständigt 1991. Sedan dess har samma parti styrt landet.
Militären får grönt ljus att avfyra skott utan varning. Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev ger landets militär och polis grönt ljus att "skjuta utan varning" mot demonstranterna i landet. Detta samtidigt som protesterna pågår, skriver AP. "De som inte ger upp kommer att elimineras," säger Tokajev i ett tv-sänt tal. Tokajev hävdar att "20 000 banditer" ligger bakom oron i landets största stad Almaty. Han har också sagt att det handlar om utlandstränade "terrorister", utan att presentera några bevis för det påståendet. Andra länders uppmaningar om att samtala med demonstranterna har han inte mycket för: "Vilken typ av förhandlingar kan man ha med kriminella, med mördare? säger han. Protesterna inleddes som en kritik mot höjda bränslepriser, men har övergått till att handla om ett bredare politiskt missnöje mot landets styre. Omni 220107. Kommentar: Den som inte gillar landets totalitära regim och politik sedan 30 år tillbaks är en bandit och terrorist.
Xi Jinping hyllar Tokajev: "Du visar ansvar". Kazakstans presidents Kasym-Zjomart Tokajev beslut om att ge säkerhetsstyrkor grönt ljus att skjuta skarpt mot demonstranterna i landet hyllas av Kinas president Xi Jinping, rapporterar Al Jazeera. "Du vidtog kraftfulla åtgärder med beslutsamhet vid kritiska ögonblick och lugnade snabbt ner situationen. Du visade ansvar och pliktkänsla och är väldigt ansvarstagande för ditt land och ditt folk," säger Xi i ett uttalande till Tokajev. Omni 220107. Kommentar: Två dikatorer med samma hårda nypor.

Taiwan miljardstöttar Litauen efter press från Peking. Taiwan upprättar en fond på 200 miljoner dollar, motsvarande 1,8 miljarder kronor, för investeringar i Litauen. Pengarna ska bland annat gå till företag verksamma inom laser- och halvledarteknik, rapporterar Bloomberg. Planen är också att skicka ett team för att "utvärdera Litauens ambitioner att utveckla en halvledarindustri", uppger Eric Huang, chef för det taiwanesiska kontoret i Vilnius. Bakgrunden är att Litauen har lidit förluster sedan baltstaten tillät Taiwan att öppna ett handelsrepresentationskontor i landet, vilket lett till ekonomiska påtryckningar från Kina. Peking har bland annat återkallat sin ambassadör från Litauen, men förnekar att man blockerar landets export. Omni 220106.

Ann Linde reser till USA för att diskutera Ryssland. Utrikesminister Ann Linde (S) reser till USA i dag för att träffa bland andra den vice utrikesministern Wendy Sherman och för att diskutera Rysslands agerande kring Ukraina. Det skriver utrikesdepartementet i ett pressmeddelande. "USA är en mycket viktig partner. Vårt nära samarbete bilateralt och genom EU är nödvändigt både för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen och stabiliteten i vårt närområde", säger Linde i pressmeddelandet. Omni 220105.
Linde om USA-besöket: "Måste vara väldigt tydliga". Utrikesminister Ann Linde (S) har rest till Washington för att diskutera det spända läget mellan Ryssland och Ukraina. Under mötet med vice utrikesminister Wendy Sherman ska hon bland annat framföra Sveriges ståndpunkt inför nästa veckas förhandlingar i Genève mellan Ryssland och USA, Nato och OSSE. "Sverige och Finland är ju oerhört berörda av de förslag som Ryssland har kommit med och därför måste vi vara väldigt tydliga med USA hur vi ser på det," säger Linde till TT. Ryssland har bland annat krävt att Ukraina ska nekas medlemskap i Nato samt att militäralliansen inte ska genomföra några insatser i Östeuropa. Omni 220106.
ÖB: Svensk grund raseras om ryska krav blir verklighet. Rysslands krav på att varken Sverige, Finland eller framför allt Ukraina får ansluta sig till Nato skulle "rasera för den svenska säkerhetspolitiken" om de blir verklighet. Det säger överbefälhavare Micael Bydén till DN. "Det är så vår säkerhetspolitiska lösning är gjord: vi ska bygga säkerhet tillsammans med andra," säger han. Ett annat av Rysslands krav är att USA stängs ute från Östersjön samt att Nato slutar genomföra övningar i Rysslands grannländer. ÖB: Ryska kravet raserar grunden för svenska försvaret. Omni 220106.
Rysk gas ger kallt krig. Vladimir Putins gaskrig får Europas elpriser att skena. Strax före jul låg priset på naturgas cirka sju gånger högre i pris jämfört med i december 2020, med skenande el- och bensinpriser som följd. Bakgrunden är konflikten kring Nord Stream 2, gasledningen mellan Ryssland och Tyskland, som skapar politiska, militära och ekonomiska spänningar i hela Europa. Inblick 220107.
Bydén: Ett väldigt ansträngt och allvarligt läge. Det allt mer spända säkerhetspolitiska läget är svårbedömt och Sverige är förberett på flera olika alternativ. Det säger överbefälhavare Micael Bydén i SVT:s Morgonstudion. "Ryssland har tydligt visat att man är beredd att använda även sina militära maktmedel för att nå sina politiska och övergripande mål. Det har man gjort 2008, man har gjort det 2014. Vad utfallet blir nu, det är lika svårt att säga i dag som då," säger Bydén. Överbefälhavaren gick i går ut i Dagens Nyheter och sa att Rysslands krav om att Nato stoppar övningar och samarbete med länder som Sverige skulle "rasera" grunden för den svenska säkerhetspolitiken. "Det gäller att vara vaksam på olika typer av utfall. Det är ett väldigt ansträngt och allvarligt läge." Omni 220107.
Andersson vill "fördjupa" partnerskapet med Nato. Statsminister Magdalena Andersson samtalade med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på fredagen. Samtalet handlade om Rysslands militära uppbyggnad vid Ukrainas gräns. "Tack Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för vårt samtal om vikten av att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen och fördjupa partnerskapet mellan Sverige och Nato", skriver Andersson på Twitter. Även Stoltenberg skrev om samtalet på sociala medier. "Sverige är en uppskattad Natopartner och vi stödjer alla länders rätt att själva välja sina säkerhetsarrangemang", skriver han. Omni 220107.
Hultqvist om ryska kraven: "Inte förhandlingsbart". De ryska kraven på ny säkerhetsordning i Europa är oacceptabla, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT. Bland annat vill Ryssland inte att nya länder, så som Ukraina, Sverige och Finland, ska få ansluta sig till Nato, något ministern rasar mot. "Vi ser det inte som förhandlingsbart. Sverige är suveränt som stat och vi väljer vilka vi samarbetar med," säger han. Tidigare under fredagen diskuterade statsminister Magdalena Andersson (S) det spända läget med Stoltenberg. De senaste månaderna har Ryssland samlat soldater vid gränsen mot Ukraina, och Stoltenberg säger att faran för väpnad konflikt är verklig. Nästa vecka ska Ryssland i tre separata möten träffa representanter från USA, Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Omni 220107.
Nato: Risken för konflikt i Europa är verklig. Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg säger på en presskonferens att Rysslands agerande mot Ukraina underminerar Europas säkerhet. "Det finns en risk för en ny väpnad konflikt i Europa," säger Stoltenberg. Han säger också att Rysslands aktivitet vid Ukrainas gräns inte ser ut att minska, trots internationella uppmaningar. Han säger även Nato är redo att göra vad som krävs för att skydda sina medlemsländer, men påtalar vikten av dialog med Ryssland. "Men vi kommer inte att kompromissa med principen att varje land måste få bestämma sin egen utrikespolitiska väg och fatta sina egna beslut," säger Stoltenberg. Natos alla medlemsländer har under dagen haft ett extrainkallat möte om utvecklingen mellan Ryssland och Ukraina. Mötet skedde inför nästa veckas säkerhetsmöte i Moskva. Stoltenberg säger också att Ukraina har rätt att försvara sig. Omni 220107.
Stoltenberg om Ryssland: Risken för konflikt är verklig. Nato-ländernas utrikesministrar hade möte idag i Bryssel, för att diskutera den ryska upptrappningen på gränsen till Ukraina och även de krav som Ryssland ställt på Nato. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppgav på en presskonferens efteråt att han ser positivt på att Ryssland nu är redo för dialog. Ämnena på den lista med krav som Ryssland ställt är dock inte självklara att ta upp för diskussion. Men vissa frågor, exempelvis ett förslag om vapenkontroll som Ryssland lagt fram, kan vara något som Nato är öppet för att föra samtal kring, berättar Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén. SR 220107.
Linde i USA: Upp till oss om vi vill gå med i Nato. USA kommer inte att göra upp med Ryssland om europeisk säkerhet över huvudet på Sverige och de andra länderna i Europa. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT. "Vi har en väldigt likartad syn. USA är också väldigt angelägna om att inte göra upp om sådant som påverkar europeisk och svensk säkerhet över huvudet på oss," säger hon. Under fredagen har hon diskuterat frågan med USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman i Washington D.C. Till amerikanska Foreign Policy säger Linde att det inte är "upp till Ryssland att avgöra om Sverige får gå med i Nato". Omni 220107.

USA: Nord Stream 2 måste stoppas vid rysk attack. Om de soldater som Ryssland samlat vid gränsen till Ukraina går till attack så borde Tyskland stoppa gasledningen Nord Stream 2. Det säger USA:s utrikesminister Antony Blinken, rapporterar AFP. "Ur vår synpunkt är det väldigt svårt att se gas strömma genom den ledningen, att den ska tas i drift," om Ryssland återupptar sin aggression. Samtidigt lovar EU:s utrikeschef Josep Borell att Ukraina har EU:s fulla stöd. All militär agression mot Ukraina kommer att få svåra och obehagliga konskvenser till ett högt pris, säger han på ett besök i landet. "Och vi samordnar oss med USA, med Nato och med andra likasinnade för att arbeta för en nedtrappning." Blinken: Inga framsteg så länge Ryssland håller ett vapen mot Ukrainas huvud. Omni 220105.

Kina: Vi lurar inte in Afrika i någon skuldfälla. Kina slår ifrån sig anklagelser om att de skulle lura afrikanska länder i en skuldfälla. Det är bara ett "narrativ" från motståndare till fattigdomsbekämpning, sa landets utrikesminister Wang Yi under ett besök i Kenya på torsdagen, enligt nyhetsbyråer. Kinas omfattande lån till afrikanska nationer ger "ömsesidig nytta" och är inte en strategi för att få politiskt erkännande, sa han till reportrar. "Det där är spekulationer från några som har bakomliggande motiv," sa Wang enligt AFP. Wang: Om det finns någon fälla så handlar den om fattigdom och underutveckling. Eritrea anslöt sig till Kinas nya sidenväg i november.
Tidigare artiklar: Ekonom: Afrika riskerar hamna i skuldfälla till Kina (27 augusti). Kina är den största vinnaren på afrikanska frihandelsavtalet (19 augusti). Kinas närvaro i Afrika är geopolitiskt spel (11 augusti). Afrikanska länder ställer sig bakom Kina i frågor om mänskliga rättigheter (2 maj). Omni 220106.

7-Eleven kallade Taiwan ett land - bötfälls av Kina. Den japanska butikskedjan 7-Eleven, som ägs av Seven & I Holding och har butiker i bland annat Peking, bötfälls av Kina. Detta efter att bolaget pekat ut Taiwan som en självständig stat på en karta på sin webbplats, skriver Nikkei Asia. Böterna uppgår till 150 000 yuan, motsvarande 215 000 kronor, och utdöms av den lokala myndigheten i Peking. Moderbolaget Seven & I "tar händelsen på allvar och ska se till att förhindra att felet upprepas", uppger företagets talesman. Flera andra bolag - däribland Gap och Daimler - har också anpassat sig i Kina när det gäller benämningen av Taiwan, som Peking betraktar som en del av sitt territorium. Företagets talesperson: Vi accepterar varningen och böterna. Omni 220107. Kommentar: Utpressning.

Kambodjas premiärminister besöker juntan i Myanmar - får kritik. Motståndare till militärjuntan menar att Kambodjas premiärminister Hun Sens besök i Myanmar riskerar att ge juntan internationell legitimitet. I april förra året accepterade juntan en plan från ASEAN där man gick med på en rad åtgärder som skulle kunna leda till en fredlig lösning av konflikten. Sedan dess har generalerna gång på gång sagt att de fem punkter man enades om inte går att uppfylla. ASEAN-landet Thailands tidigare utrikesminister Kasit Piromya tror att Hun Sens besök kan skada omvärldens förtroende för ASEAN och skapa splittring mellan medlemsländerna. SR 220107. Kommentar: Två diktaturländer som bekräftar varandras styre.

USA: Svårt att få Ryssland att lämna när de bjudits in. USA:s utrikesminister Antony Blinken ifrågasätter Kazakstans beslut att be Ryssland om militär hjälp för att hantera de våldsamheter som pågår i landet, rapporterar BBC. "När Ryssland väl är i ditt hus är det ibland mycket svårt att få dem att lämna," säger han under en pressträff. Blinken säger också att han tror att den kazakiska regeringen på egen hand har kapacitet att handskas med demonstrationerna på ett sätt som både respekterar demonstranterna och upprätthåller ett lugn. Det är oklart hur många ryssledda soldater som hittills har skickats till Kazakstan. Enligt BBC ska den eurasiska militäralliansen CSTO totalt närvara med omkring 2 500 soldater. Omni 220108.
Ryssland: "Blinken försökte skämta - var tölpaktigt". Ryssland sågar den amerikanska utrikesministern Antony Blinkens kommentar om att Kazakstan riskerar lång rysk militär närvaro efter att man bett landet om hjälp i samband med de pågående oroligheterna. "Antony Blinken försökte dra ett kul skämt i dag om de tragiska händelserna i Kazakstan", skriver det ryska utrikesdepartementet på Facebook, och fortsätter: "Ett tölpaktigt försök." Under en presskonferens på fredagen sa Blinken att det ibland är "mycket svårt" att få Ryssland att lämna när de "väl är i ditt hus". Rysslands president Vladimir Putin och hans kazakiske motsvarighet Kasym-Zjomart Tokajev har i dag suttit i ett längre telefonsamtal för att diskutera den senaste tidens oroligheter, enligt AFP. Enligt den ryska regeringen utbytte de två ledarna tankar och åsikter om hur ordningen i landet ska kunna återupprättas. Omni 220108.

Kommentar: Georgien 2008. Krim 2014. Östra Ukraina 2014. Och Transnistrien som förblir en tickande bomb som Putin kan komma att använda sig av.

Kazakstan griper tidigare säkerhetschef för förräderi. Karim Masimov, tidigare chef för Kazakstans säkerhetstjänst KNB, har gripits och anklagas för högförräderi, rapporterar AFP. Enligt KNB greps Masimov i torsdags. Det är oklart vad det är som ligger till grund för anklagelserna. Karim Masimov har varit en tungviktare på den politiska scenen i Kazakstan i flera år. För bara några dagar sedan fick han sparken från säkerhetstjänsten efter att protester utbrutit i landet. Oroligheterna började under nyårshelgen, först som protester mot höjda energipriser men demonstranterna har sedan riktat in sig mot det auktoritära styret. Över 40 personer uppges ha dödats i protesterna. Enligt det ryska försvarsdepartementet har ryska soldater från en Moskvaledd regional säkerhetsstyrka anlänt till Kazakstan. Omni 220108. Kommentar: Motsatte sig Karim Masimov Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev hårdföra linje mot demonstranterna?

Turkmenistanske diktatorn: "Släck porten till helvetet". I Turkmenistan har en naturgaskrater brunnit i 50 år. Nu beordrar landets diktator Gurbanguly Berdymuchammedov att branden som brukar kallas "Porten till helvetet" ska släckas, rapporterar AFP. Branden startade 1971 när en sovjetisk oljeborrning gick fel och giftig metangas riskerade att spridas från kratern. För att förhindra det valde arbetarna att tända eld på gasen, och den branden brinner än i dag. "Vi förlorar värdefulla naturresurser för vilka vi skulle kunna göra betydande vinster som kan användas till att förbättra livet för vårt folk," säger Berdymuchammedov. Landet har vid flera tidigare tillfällen försökt att släcka branden, men försöken har varit förgäves. Kratern har en omkrets på 70 meter och ett djup på 20 meter är en populär turistattraktion. Oljeborrarna trodde att branden skulle pågå i några veckor. Omni 220108.

Medier: Rysslands roll i oroliga Kazakstan blir alltmer aktiv. I Kazakstan är det fortsatt spänt, trots att president Tokajev hävdar att läget är mer eller mindre under kontroll. Samtidigt är det tydligt hur Ryssland nu tar en alltmer aktiv roll i händelseutvecklingen. Aleksej Venediktov, chefredaktör för den ryska radiostationen Echo Moskvy, beskriver en slags ny "Putindoktrin" där man från rysk sida är redo att precis som under Sovjettiden gå in i närområdet för att återställa ordningen, om den hotas. SR 220108.
164 döda i Kazakstan - betydligt fler än tidigare rapporterat. Det har precis kommit uppgifter om att under våldsamheterna i Kazakstan i veckan så har 164 människor dödats. Det är betydligt fler än det som tidigare rapporterats. Landets president uppger att cirka 5800 människor gripits under oroligheterna. Från omvärlden har en rad reaktioner kommit med oro över våldsamheterna och presidentens order om att skjuta skarpt mot demonstranter utan förvarning. SR 220109.
Expert: Kazakstans agerande stärker Rysslands dominans. Rysslands maktställning i Centralasien kan ha stärkts av händelseutvecklingen i Kazakstan. Det säger Johan Engvall, Ryssland- och Eurasienforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till SVT Nyheter. Den politiska ledningen i Kazakstan fick hjälp att slå ner protesterna av den ryskledda försvarsalliansen CSTO. Enligt Engvall har det aldrig tidigare hänt att CSTO satts in i ett land för att användas mot den egna befolkningen. "Det här sätter ett prejudikat. Om man utmanas av protester så har det tidigare gått att använda sig av CSTO för att hålla sig kvar vid makten. På ett sätt stärks Rysslands säkerhetsdominans." Expert: Unikt att CSTO används mot egna befolkningen. Omni 220109.
Över 5 000 har gripits under protesterna i Kazakstan. Fler än 5 000 personer har hittills gripits i samband med oroligheterna i Kazakstan. Det uppger landets myndigheter, enligt AFP. Enligt inrikesministeriet rör det sig om 5 135 personer som knyts till 125 olika brottsutredningar. Det var höjda bränslepriser som var den utlösande faktorn till protesterna. Men senare har demonstranterna riktat sin vrede mot landets auktoritära regering, och protesterna har i flera fall urartat. Hittills uppges över 40 personer ha dödats i samband med oroligheterna. Bland dem finns både poliser och demonstranter. Enligt AFP:s korrespondent är det under söndagen relativt lugnt i landets största stad Almaty. Omni 220109.
USA: Kazakstan måste sluta skjuta demonstranter. USA:s utrikesminister Anthony Blinken säger att situationen i Kazakstan är oroande och att president Kasym-Zjomart Tokajevs order om att skjuta demonstranter måste dras tillbaka. "Ordern om att skjuta för att döda, i den mån den existerar, är fel och bör upphävas," säger Blinken till ABC News. Fler än 160 människor har dödats i oroligheterna i landet och 5 800 människor har gripits. "Vi har varit tydliga med att vi förväntar oss att den kazakiska regeringen ska hantera demonstranter på ett sätt som respekterar deras rättigheter, samtidigt som att våldet upphör," säger Blinken. Omni 220109.

Ryssland: "Vi ger inte efter - är besvikna på USA". Ryssland kommer inte att göra några eftergifter i samband med de samtal om säkerhetsläget i Europa som ska hållas i Genève på måndag. Det meddelar det ryska utrikesdepartementet enligt AFP. Samtalen mellan ryska och amerikanska representanter ska hållas mot bakgrund av Rysslands militära mobilisering vid gränsen mot Ukraina. "Vi är besvikna på de signaler som kommit från Washington, och även från Bryssel, de senaste dagarna," säger Sergei Ryabkov, vice utrikesminister i Ryssland, till ryska nyhetsbyråer. USA har vid upprepade tillfällen den senaste tiden varnat Ryssland för att inleda en offensiv mot Ukraina. Man har bland annat hotat med "enorma sanktioner". Ryabkov: Eftergifter är helt uteslutet. Omni 220109.
Blinken: Putin kan välja på dialog eller konfrontation. USA:s utrikesminister Anthony Blinken säger till CNN att det är upp till Ryssland att välja mellan dialog och konfrontation. "Det finns en väg för dialog och diplomati för att lösa våra olikheter och undvika konfrontation," säger han och forsätter: "Den andra vägen är konfrontation som medför stora konsekvenser för Ryssland om de forsätter sina aggressioner mot Ukraina. Vi kommer att testa vilken väg president Putin är redo att ta." Uttalandet kommer inför måndagens säkerhetssamtal i Genève. Samtalen kommer att hållas mellan ryska och amerikanska representanter mot bakgrund av Rysslands militära mobilisering vid gränsen mot Ukraina. Omni 220109.

KD: Svenskt medlemskap i Nato är garanten för fred. Svenska gränser och intressen hotas av ett militärt angrepp och för att avskräcka Ryssland från ett sådant krävs ett svenskt medlemskap i Nato. Det skriver KD:s Ebba Busch och Mikael Oscarsson på DN:s debattsida. KD-topparna uttrycker oro över Rysslands mobilisering vid den ukrainska gränsen, och skriver att Sverige måste ta dagens säkerhetspolitiska risker på "stort allvar". Nato-medlemskap är den främsta garanten för fred och säkerhet i vårt närområde, skriver Busch och Oscarsson. "Ett svenskt medlemskap medför att vi fullt ut kan planera, synkronisera och öva tillsammans med våra grannar." Omni 220109.
Frågan om Natomedlemskap aktualiseras, men Peter Hultqvist är skeptisk. Rysslands agerande vid gränsen till Ukraina har lett till att frågan om ett svensk medlemskap i Nato har aktualiserats. M och KD påpekar att de vill se ett medlemskap, men regeringen är skeptisk. "Det vi gör är vårt eget val och bygger på beslut i Sveriges riksdag. Så ska det förbli," säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Läs mer i Världen idag 220110.

Stoltenberg: Nato är redo för väpnad konflikt i Europa. Nato hoppas på det bästa men förbereder sig på det värsta. Det säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg till Financial Times inför dagens samtal mellan USA, Nato och Ryssland i Genève. Stormaktsmötet sker efter flera månaders upptrappning vid gränsen till Ukraina, dit Ryssland har skickat tiotusentals soldater. Inför samtalen har Ryssland skickat en kravlista som flera västländer har viftat bort som i stora delar orimlig. Stoltenberg säger till tidningen att Nato är "redo för väpnad konflikt i Europa" om förhandlingarna misslyckas. "Jag känner till Rysslands historia. I århundraden har man haft konflikter med sina grannar. Men man har ett alternativ: samarbete med Nato," säger han. Omni 220110.

Foi: Ryssland lägger pistol på förhandlingsbordet. I dag kommer Ryssland till Genève och lägger en pistol på förhandlingsbordet. Liknelsen gavs av Rysslandskännaren Johan Norberg vid Totalförsvarets forskningsinstitut (Foi) i en intervju med TT i lördags, och upprepas i dag av Foi:s forskningsledare Mike Winnerstig i P1-morgon. "De har trappat upp situationen dramatiskt militärt och satt ungefär 100 000 soldater runt den ukrainska gränser - och sen säger de till väst att det är Ryssland som behöver säkerhetsgarantier och skydd. Det är en egendomlig attityd," säger Winnerstig. Det ryska agerandet bygger på av att Ukraina är en del av den ryska självbilden och identiteten, och i viss mån ses som deras territorium, säger han. Omni 220110.

Hultqvist: Hela europeiska säkerhetsordningen hotas. I dag inleds Folk och försvars rikskonferens, och i sitt öppningstal fokuserar försvarsminister Peter Hultqvist (S) på Ryssland och situationen kring Ukraina. Han lyfter fram att alla FN-länder förbundit sig att följa organisationens stadga, som förbjuder våld och hot om våld, väpnade angrepp och och annekteringar. "Hela den europeiska säkerhetsordningen ifrågasätts och hotas av Rysslands agerande. Som permanent medlem av FN:s säkerhetsråd borde Ryssland känna ett särskilt ansvar för att upprätthålla FN:s principer. Den ryska utvecklingen har varit sammanhängande, från kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim till dagens "militära griptång" runt Ukraina," säger Hultqvist. "Det kan inte vara så att den som är mest hänsynslös och hotar med våld ska hålla i taktpinnen." Omni 220110.
Expert: Ryssland förbereder sig för långvarig konflikt. Ryssland förbereder sig på en långvarig konflikt med väst. Det bedömer Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "Vi bevittnar nu den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen på mycket, mycket länge," säger hon under Folk och Försvars rikskonferens, enligt TT. Persson hävdar att konflikten redan har börjat för Ryssland, som anser sig vara omringade av EU och Nato. Ryssland ser dock ett fönster att agera just nu. De anser att EU är splittrat om migration, Merkel är på väg bort och Macron är upptagen med att bli omvald. Väst får inte låta sig skrämmas av Rysslands agerande och måste ha en konsekvent linje mot Ryssland, påtalar Persson. Persson menar att både Sverige och Finland har fått känna på Rysslands hårdare tonläge. Claesson säger att en situation på havet eller i luften skulle kunna göra att Sverige dras in i konflikten. Omni 220110.

Analyser: Putins fönster att agera på väg att stängas. Ukraina och Nato är inte det stora hotet mot Vladimir Putin. De verkligt farliga fienderna finns på hemmaplan, skriver Financial Times Gideon Rachman i en analys med anledning av dagens storpolitiska samtal i Genève. Förgiftningen av Aleksej Navalnyj, och de stora protesterna till stöd för oppositionspolitikern, visar att Putins stora problem finns inom landets gränser. Dessutom skulle en ny offensiv mot Ukraina förvärra Rysslands säkerhet på lång sikt, tillägger Rachman. "Om kriget blev långvarigt skulle antalet ryska dödsoffer bli stort. Det skulle dränera ekonomin och förvärra landets isolation." Ryssland har ett intresse av att snabba på processen, medan västländerna vill sakta ner den. Det skriver New York Times David Sanger i en analys. Putins fönster att verkställa hoten är på väg att stängas. "Hans styrkor kan bara genomföra en storskalig invasion under vintern, när marken är frusen nog att bära stridsvagnar och pansarbandvagnar över gränsen. I april infaller lersäsongen", skriver han. Gideon Rachman: En seger i Ukraina skulle vara en kortvarig glädje för Putin. David Sanger: Putin vet att han har kort om tid. Omni 220110.
Amerikansk källa: Leran gör att Putin inte kan invadera. USA varnar för att Ryssland inom kort kan föra militärhelikoptrar till gränsen mot Ukraina. Enligt USA finns det redan i dag omkring 100 000 soldater nära gränsen, skriver New York Times. Samtidigt säger en amerikansk källa till tidningen att det ryska fönstret för en invasion är begränsat. Eftersom det är lättare att föra tunga fordon och material in i landet när marken är frusen, måste detta ske innan tjällossningen på våren skapar en lervälling. Men eftersom marken inte har frusit som vanligt i januari kan sådana eventuella planer behöva vänta till februari, enligt källan. Uppgiftslämnaren säger också att Bidenadministrationen av den anledningen samarbetar nära med meteorologer. Det har hittills varit en relativt mild vinter i området. Omni 220111.

Regeringen kommer inte åka till vinter-OS i Peking. Sveriges regering kommer inte att åka till OS i Peking säger idrottsminister Anders Ygeman (S) till TT. Skälet han anger är coronasituationen. "Det är inte en diplomatisk bojkott. Vi för fram den kritik vi har mot Kina, som är välkänd, inom de diplomatiska och politiska kanaler som vi har," säger Ygeman. Flera länder med USA i spetsen har valt att genomföra en diplomatisk bojkott av de olympiska spelen i Peking som en markering mot Kinas brott mot mänskliga rättigheter. Regeringen var inte heller på plats under sommarens OS i Tokyo. Omni 220110. Kommentar: Rimligt.

Ukraina: Kan inte förhandla förrän Ryssland backar. Förhandlingar om de ryska kraven på säkerhetsgarantier från Nato kan inte inledas förrän Ryssland dragit tillbaka sina styrkor från gränsen mot Ukraina. Det sa Ukrainas biträdande utrikesminister Olha Stefanishyna på en presskonferens på måndagen, rapporterar Politico. "Förhandlingarna måste inledas med ett ryskt tillbakadragande," sa hon. Med på presskonferensen var också Nato-chefen Jens Stoltenberg. Han tonade ner förhoppningen om att veckans olika möten kommer att lösa krisen. I stället sa han att han hoppas att mötena kan leda till fortsatt dialog och nya möten. Han höll också hoppet uppe om en diplomatisk lösning. "Jag har förhandlat med Ryssland förr som norsk statsminister. Jag vet att det går att komma överens med Ryssland," sa Stoltenberg. Stoltenberg: Hoppas att vi kan enas om en väg framåt. Omni 220110.

Försvaret: Kan inte utesluta ryska krigshandlingar. Den svenska försvarsmakten utesluter inte ryska krigshandlingar mot Sverige. Det säger general Michael Claesson som är insatschef på försvarsmakten till Aftonbladet. "Det är en utomordentligt allvarlig situation," säger han. Den militära beredskapen är höjd sedan i julas, och den kommer försätta att vara förhöjd. Claesson säger att försvaret har en god lägesbild för Sveriges närområde och att de följer utvecklingen i både Ukraina, Kazakstan och "de så kallade förhandlingarna som Ryssland har tvingat fram". Den höjda beredskapen gör att en rad åtgärder kan bli aktuella. Claesson nämner bland annat att det kan bli aktuellt att flyta marina resurser från väst- till östkusten. Claesson säger att en situation på havet eller i luften skulle kunna göra att Sverige dras in i konflikten. Omni 220110.
Hultqvist: Rysslands krav är fullständigt otänkbara. Sverige följer samtalen mellan Ryssland och USA noga, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) i SVT:s "Aktuellt". Ryssland kräver att de ska få vetorätt över vilka länder som ska gå med i Nato, något som skulle kunna påverka Sverige. "Det är helt otänkbart att den demokratiska delen av Europa ska leva under en skugga från Moskva. Vi måste gå ihop och tillsammans stå emot mot Rysslands krav," säger Hultqvist. Om Ryssland inte får igenom sina krav hotar de med "militärtekniska åtgärder". Hultqvist vill inte utesluta att sådana åtgärder inte kommer påverka Sverige men konstaterar att "den ryska griptången sitter kring Ukraina". Omni 220110.
Expert: "Inget talar för att USA skickar soldater". Det är i praktiken ingenting som talar för att USA, eller något annat Natoland, skulle slå tillbaka militärt mot ett ryskt anfall mot Ukraina. Det skriver Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet på SvD Debatt. Han hävdar detta eftersom att Ukraina själva inte är med i Nato vilket innebär att försvarsalliansen inte har någon skyldighet att försvara dem. "Att ett krigstrött USA skulle sända tiotusentals soldater till Europa för att utkämpa ett krig för ett icke-Natoland förefaller uteslutet", skriver han. Han lägger till att det här innebär att varken ett storkrig, eller kärnvapenkrig är särskilt troligt. Men att en rysk invasion av Ukraina allvarligt skulle försämra säkerhetsläget i Europa. Jan Hallenberg är forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet. Omni 220110.

Tonläget mildare efter Rysslands och USA:s möte. Det spända läget kring Ukraina var i fokus när USA:s och Rysslands vice utrikesministrar hade ett möte under måndagskvällen. Från båda sidor låter det nu som att läget inte är helt låst, och inte heller lika spänt som tidigare, enligt Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. "Den ryske utrikesministern säger nu att inga ultimatum är ställda, utan detta är bara sätt att diskutera - det är ett mildare tonläge nu". SR 220110.
Ryssland: Vill inte trappa upp - öppna för fler samtal. Måndagens samtal mellan USA och Ryssland i Genève har varit "komplexa och professionella". Det säger den biträdande ryska utrikesministern Sergej Rjabkov på en presskonferens, rapporterar Sky News. Han säger också USA framförde sitt missnöje med den ryska mobiliseringen vid gränsen mot Ukraina och att de ryska förslagen till säkerhetsgarantier övervägts noga av USA. Enligt Rjabkov har Ryssland heller ingen önskan att trappa upp situationen ytterligare och att man, utifrån resultatet av veckans olika möten, är öppna för fortsatt dialog. "Det finns ingen anledning att befara ett eskalerande scenario," sa Rjabkov enligt New York Times. USA:s biträdande utrikesminister Wendy Sherman säger Ryssland uppgett att landet inte tänker invadera Ukraina och att mobiliseringen vid gränsen handlar om en "rutinmässig manöver". Hon kallar också dagens samtal "raka och uppriktiga" och hon säger att även USA är öppna för nya samtal, men att USA också gjort klart att de ryska kraven är oacceptabla. Hon vill dock inte kalla dagens möte för en förhandling. "Det var en diskussion för att förstå varandra bättre," säger Sherman. Omni 220110.
Analyser: Tvetydiga ryska besked efter första mötet. Måndagens möte mellan Ryssland och USA gav inga svar på om utvecklingen vid gränsen mot Ukraina går mot militär konfrontation eller minskade spänningar, skriver DN:s Michael Winiarski i en analys. Han påpekar att den ryske vice utrikesministern Sergej Rjabkov var tvetydig när han först sa att Ryssland inte tänker invadera Ukraina, för att "i nästa andetag" förklara att "om samtalen med USA misslyckas kommer Rysslands svar bli ’av militär-teknisk natur’". Möjligen kommer situationen att klarna mer senare under veckan då fler möten mellan Ryssland och väst väntar, skriver Winiarski. SVT:s Bert Sundström säger att Ryssland just nu känner sig så starka att man vågar ställa krav på Nato. "Det kommer knappast att gå men bara det att man tvingat USA och Nato till samtal är en jättelik framgång för president Putin," säger han i Aktuellt. Sundström säger också att det är "helt otänkbart" att Ryssland skulle få vetorätt över om exempelvis Sverige ska få bli medlem i Nato, vilket landets krav innebär. Samtidigt är hans bedömning att risken för en militär konfrontation är "ganska liten". "Men det här läget är verkligen obehagligt," säger Sundström. Michael Winiarski: Inget närmade mellan Ryssland och USA. Omni 220110.
Expert: Putin kan redan klassas som en segrare. Både Ryssland och väst hoppas förmodligen komma ur veckans olika möten i Genève med en "ansiktsräddande" utväg där man kan hävda att man vunnit fördelar. Det säger Jussi Hanhimäki, professor i internationella relationer med fokus på Nato vid Graduate Institute i Genève, till SvD. "Men Vladimir Putin kan redan klassas som en sorts segrare. Han har stärkt sin image som tuffing och tyrann med mobiliseringen av trupper vid Ukrainas gräns - vilket nu har lett fram till krissamtal och förhandlingar," säger han. Han säger att Nato egentligen hade kunnat avfärda de ryska kraven rakt av, men givet det spända läget ville man ändå ge samtalen en chans. Så länge samtalen pågår lär ingen attack ske, enligt Hanhimäki. Hanhimäki: Upptrappningen kan vara ett sätt att leda bort fokus bort från problem på hemmaplan. Samtalen pågick under åtta timmar. Ryssland: Washington bör inte underskatta riskerna för konfrontation. Omni 220110.

Kazakstan har fått en ny premiärminister. Kazakstan har fått en ny premiärminister, Alikhan Smailov. Den förre premiärministern och regeringen avgick under förra veckans våldsamma protester mot höjda gaspriser. Landets president Kassym-Jomart Tokayev meddelade också att de utländska soldater från bland annat Ryssland som bistått den auktoritära regimen kommer att lämna landet de kommande dagarna. Minst 9 000 personer har gripits under protesterna, enligt landets inrikesdepartement. SR 220111.
Kazakstans president: Ryska soldater börjar lämna. Om två dagar kommer de ryska trupperna att börja lämna Kazakstan, uppger president Kasym-Zjomart Tokajev enligt AFP. Utträdet väntas ta max tio dagar. "De fredsbevarande truppernas huvuduppdrag har slutförts framgångsrikt", säger han, med syfte på den ryskledda militäralliansen FKS. Under tisdagen uppgav Tokajev att "ordningen är på väg att återställas" efter de våldsamma protesterna. Minst 164 personer har dött i samband med de oroligheter som blossat upp i Kazakstan den senaste veckan. Över 5 000 personer har gripits av polis i samband med protesterna. Tokajev: "Om två dagar börjar ett gradvis utträde". Omni 220111.
Analyser: Maktkamp kan dölja sig i protesterna. I grova drag tycks förra veckans våldsamma protester i Kazakstan har utgjorts av "vanliga missnöjda människor med befogad ilska och högst rimliga krav", skriver SVT:s Carl Fridh Kleeberg i en analys. Men protesterna tycks också ha påverkats av en maktkamp där personer nära den tidigare presidenten Nazarbajev verkar ha försökts stärka sina aktier gentemot nuvarande presidenten Tokajev, skriver han. Den teorin anser han stärks av det faktum att de ryskledda styrkorna från alliansen ODKB (även kallad CSTO) redan tycks vara på väg att lämna landet. "Att insatsen var så begränsad talar för att dess syfte var symboliskt stöd för Tokajev snarare än en insats mot påstådda ’terrorister’", skriver han. Sky News Diana Magnay är inne på samma linje och skriver att "rasande politiska förändringar sker bakom kulisserna". Hon påpekar att Tokajev nyligen sparkat flera höga underrättelseofficerare och dessutom petat företrädaren Nazarbajev från det mäktiga säkerhetsrådet. "Rykten gör gällande att protesterna kapades av krafter som har för avsikt att ta makten från Tokajev", skriver hon. Omni 220111.
Kazakstans president med sällsynt kritik mot mentorn. Efter förra veckans våldsamma protester riktar Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev sällsynt kritik mot sin företrädare och mentor, landsfadern Nursultan Nazarbajev, skriver AFP. I ett anförande till landets parlamentariker sa Tokajev att Nazarbajevs styre skapade "ett lager människor som även med internationella mått är rika". "Det har blivit dags att betala tillbaka till Kazakstans folk," sa Tokajev och tillade att "mycket lönsamma företag" kommer att ombes betala mer till en statlig fond. 81-årige Nazarbajev styrde Kazakstan från självständigheten 1990 till 2019 då han handplockade Tokajev som sin efterträdare. Nazarbajev har fortfarande titeln "Nationens ledare". Omni 220111.

ÖB: Sverige är i en allvarlig säkerhetssituation. Sverige befinner sig i en "allvarlig säkerhetssituation", det sade överbefälhavare Micael Bydén på rikskonferensen Folk och Försvar idag. Situationen på gränsen till Ukraina har gjort att saker och ting ställts på sin spets. Enligt ÖB kan ett konventionellt militärt angrepp inte uteslutas av Ryssland och Sverige står redan nu under attack när det kommer till bland annat cyberangrepp. SR 220111.
ÖB: Svenska försvaret saknar ammunition vid krig. Försvaret saknar ammunition, vapen och utrustning för att kunna försvara Sverige långsiktigt i ett eventuellt krig. Det säger överbefälhavare Micael Bydén till DN. "Det har ju varit uppenbart i flera år att vi inte är på den nivå vad gäller uthållighet, som vi borde ha. Man måste komma ihåg att det här tar tid," säger han. Det nu gällande försvarsbeslutet gäller till 2025 och upprustningen ska vara avslutad 2030. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill inte svara på frågor om hur beredskapsfrågor hanteras. Mikael Oscarsson, Kristdemokraternas försvarspolitiker, säger att försvaret har "uppenbara brister". Omni 220111.
ÖB: Sverige angrips varje dag - skadar vårt samhälle. I ett tal på Folk och Försvars rikskonferens säger Sveriges överbefälhavare Micael Bydén att Sverige befinner sig i en "allvarlig säkerhetssituation", rapporterar TT. "Sverige angrips varje dag med medel som skadar vårt samhälle nu och på sikt. Vi är inte i en militär konflikt på och om Sveriges territorium, men vi är en i konflikt om värden vi vill ska bestå och intressen vi fortsatt vill ska skötas demokratiskt." I dag manövrerar vi i en värld av maktkamp, spioneri och cyberangrepp, säger Bydén, och tillägger att situationen nu ställts på sin spets av situationen kring Ukraina. ÖB: "Det får inte bli det nya normala". Försvaret: Utesluter inte ryska krigshandlingar. Omni 220111.
Hårda ord mot Ryssland: "Vill tillbaka till kalla kriget". Hotet från Ryssland togs upp i flera av de inledande anförandena i årets första partiledardebatt i riksdagen. "Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar. I Sverige bestämmer vi själva över vår utrikes- och säkerhetspolitik," säger statsminister Magdalena Andersson (S). Enligt Ulf Kristersson (M) vill Ryssland tillbaka till kalla krigets uppdelning av världen. "Det är enkelt uttryckt fullständigt uteslutet," säger han. Även Liberalernas Johan Pehrson drar en parallell till kalla kriget, som enligt honom "tagit steget från historieboken tillbaka till dagens verklighet". "Ryssland förbereder för en långsiktig konflikt med sina demokratiska grannar." Omni 220112.

Ukraina kallar till nytt möte med Ryssland: "Vi är redo". Ukraina kallar in till ett nytt toppmöte med Ryssland, Frankrike och Tyskland med målsättningen att avsluta kriget i landet. Det säger presidenten Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande som AFP har tagit del av. "Vi är redo att fatta de nödvändiga besluten," säger Zelenskyj, utan att specificera vilka beslut det handlar om. Ukraina har återkommande krävt att samtalen mellan Zelenskyj och Putin återupptas, men Moskva har hittills svarat på förfrågan med tystnad. År 2019 möttes de båda ledarna under ett samtal som leddes av Frankrikes Emmanuel Macron, där också Tysklands Angela Merkel deltog. Oron nära Ukrainas gräns har ökat de senaste månaderna. Amerikansk källa: Leran gör att Putin inte kan invadera. Ryssland: Ingen överdrift att säga att sanningens ögonblick är här. USA efter första mötesdagen: Inget genombrott med Ryssland Omni 220111.
Ukraina: Ryssland har inget inflytande över Natofrågan. Ryssland har inget inflytande över om Ukraina ska gå med i Nato eller inte. Det underströk den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba på tisdagen i samband med de pågående samtalen mellan Ryssland och väst i Genève, rapporterar AFP. "Den samlade västvärlden kommer inte att ge Ryssland några legala garantier om alliansens utvidgning österut, det vore en strategisk förlust," säger Kuleba. Under veckan arrangeras en rad möten där de ryska kraven på "säkerhetsgarantier" från Nato ska diskuteras. Under måndagen möttes USA och Ryssland och under onsdagen kommer samtal ske mellan Ryssland och Nato. Ryssland har sagt att veckans samtal fått en positiv start men att inga resultat nåtts. Omni 220111.
USA: För tidigt att säga om Ryssland menar allvar. Det är ännu för tidigt att säga om Ryssland menar allvar när det gäller att försöka lösa spänningarna vid gränsen till Ukraina på diplomatiskt väg. Det säger Vita husets pressekreterare Jen Psaki enligt AFP. Enligt Psaki återstår det att se om Ryssland är redo att förhandla seriöst - isåfall är även USA det - eller om ryssarna vill använda de pågående samtalen som en förevändning för att visa att diplomati inte fungerade. "Det finns en rad frågor som utgör en diplomatisk väg framåt men i slutändan är det upp till ryssarna att visa om de menar allvar eller inte," säger Psaki. Under onsdagen väntar möte mellan Ryssland och Nato. Omni 220111.

IEA-chefens känga: Ryssland bakom stigande gaspriser. Ryssland använder gasleveranserna för att utöva politiskt press på Europa. Det säger Fatih Birol, chef för internationella energibyrån IEA, under en pressträff skriver norska NTB. Ryssland skulle kunna öka leveranserna med minst en tredjedel, men landet håller medvetet ner spotförsäljningen trots det höga priset på naturgas. "Det är en stark press på Europas gasmarknad nu på grund av hur Ryssland beter sig," säger Birol. Enligt honom beror det till största del på den statliga ryska jätten Gazprom, skriver Bloomberg. Enligt Birol står ryska leveranserna i stark kontrast till de norska. Ryska gasleveranser minskade med 25 procent i fjärde kvartalet 2021. Omni 220112.

Finland om Natomedlemskap: "Håller dörren öppen". I Finland har debatten om landet ska gå med i Nato blossat upp på nytt i ljuset av krisen i Ukraina och Rysslands krav på säkerhetsgarantier från Nato. Utrikesminister Pekka Haavisto säger till Ekot att Finland håller dörren öppen för att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen men att det inte är aktuellt just nu. Till skillnad från Sverige har Finland en uttalad Nato-option som ger landet möjlighet att ansöka om Natomedlemskap, något som president Sauli Niinistö lyfte fram i sitt nyårstal. SR 220112.

Stoltenberg: Ryssland kan inte styra vem som går med i Nato. Det var svåra samtal när Nato och Ryssland träffades för första gången på flera år i ett försök att minska spänningarna vid Ukrainas gräns. Nato vill diskutera vapenkontroll men säger blankt nej till ryska krav om att lämna Östeuropa och sätta stopp för nytt medlemskap - vare sig det rör Ukraina, Finland eller Sverige. "Det är ett svenskt och finskt beslut och bara deras beslut", säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg till Ekot och andra nordiska journalister. SR 220113.
Ryssland framförde officiellt sina krav på Nato, bland annat om att inte längre ta in några nya medlemmar i militäralliansen. Svaret blev det väntade. "Vi kommer inte att slå igen dörren till Natos öppna dörr-policy," sade USA:s biträdande utrikesminister Wendy Sherman efter mötet. Det ryska kravet är främst inriktat mot att hindra Ukraina från att gå med i Nato. Men det är inget för Moskva att fundera på, anser Nato-länderna. "Naturligtvis kan inte Ryssland lägga in något veto mot att Ukraina blir Nato-medlem eller inte. I slutändan är det endast Ukraina och Nato-medlemmarna som beslutar om medlemskap," fastslog Jens Stoltenberg. Nato-chefen svarade med emfas när ryska journalister på presskonferensen ifrågasatte Nato-stödet till Ukraina. "Hela idén att Ukraina skulle utgöra ett hot mot Ryssland är att sätta allt upp och ned. Det är Ryssland som har angripit Ukraina," betonade Stoltenberg på sin presskonferens. USA:s biträdande utrikesminister var lika skarp i tonen. "Nato har aldrig utvidgats genom våld eller påtryckningar. Det är länders egna val att komma till Nato och söka medlemskap. Det är Ryssland som har orsakat den här krisen och det är upp till Ryssland att trappa ned," sade Wendy Sherman.
Natos utvidgningar: Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.
Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit:
1952: Grekland och Turkiet.
1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).
1982: Spanien.
1999: Polen, Tjeckien och Ungern.
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.
2009: Albanien och Kroatien.
2017: Montenegro.
2020: Nordmakedonien.
Omni 220112.

Ryssland: Är fundamentalt oense på flera punkter. Dagens samtal mellan Ryssland och Nato var "uppriktiga", men parterna är fundamentalt oense på flera punkter. Det säger den biträdande ryske utrikesminister Alexander Grushko, enligt AFP. "Det var hjärta till hjärta," säger Grushko. Han säger också att Nato och Ryssland "saknar gemensam agenda" och att en fortsatt försämrad relation kan leda till "högt oförutsägbara och allvarliga konsekvenser för Europas säkerhet". Samtidigt säger han att Ryssland kan komma att öppna sin Nato-mission, som stängdes förra året, om Nato byter kurs. "Jag utesluter inte att vår diplomatiska närvaro här kan återställas," säger han. Omni 220112.

Estland litar på Natos försvarsgarantier och uppmanar Kreml att överväga om Ryssland verkligen är på rätt väg. De baltiska länderna är nöjda med dagens möte mellan Natos medlemsländer och Ryssland. Mest glädjande var att Nato uttryckte att truppnärvaron i Baltikum kan öka. Natoländerna sa också tydligt att de har rätt att hjälpa Ukraina att försvara sig. "Nato är i princip enat om att Ryssland måste trappa ned och flytta bort sina trupper från gränsområdena mot Ukraina. Ryssland måste också dra bort sina trupper från ukrainskt, georgiskt och moldaviskt territorium." Det här sa Estlands Natoambassadör Jüri Luik åt det estniska rundradiobolaget ERR en stund efter dagens diskussioner mellan Natos medlemsländer och Ryssland. Enligt Luik var både Nato och han själv tydliga om organisationens grundprinciper i sina uttalanden på dagens möte. "De här principerna är tydliga och otvetydiga. Det är ju klart att Ryssland inte kan hålla sina trupper kvar runt Ukraina på obestämd tid. President Vladimir Putin måste snart ta ett klart och radikalt beslut - en militär konflikt eller fredliga diplomatiska diskussioner." Estland, Lettland och Litauen hör till de medlemsländer som är mest positivt inställda till att till exempel Ukraina eller Finland kan antas som medlemmar i försvarsalliansen så småningom. Läs mer i yle 220112.

Moskva efter Natomötet: Vi lyckades ruska om alliansen. Enligt den ryska delegationen kunde man äntligen göra sin röst hörd i Natos högkvarter. Moskva förväntar sig nu ett skriftligt svar innan diskussionerna kan fortsätta. "Mötet var absolut nödvändigt," sa Rysslands vice utrikesminister Aleksandr Grusjko på onsdagskvällens presskonferens. Det skedde ett visst uppvaknande hos Nato-medlemmarna tack vare vårt öppna och ärliga samtal. "Det gick nog upp för alliansen att vi anser att det säkerhetspolitiska läget i Europa håller på att bli ohållbart," fortsatte han. Grusjko betonade att Ryssland inte längre litar på Nato. Moskva ser alliansen som en aggressiv aktör som för med sig krig och förstörelse. "Vi presenterade för Nato möjliga konsekvenser är ifall läget försämras ytterligare," sa Grusjko. "Natos expansion försämrar vår säkerhet allvarligt och skapar oacceptabla risker, risker som vi kommer att motverka," betonade han. Läs mer i yle 220112.

Ökad militär aktivitet på Gotland: "Patruller ute på gator och andra platser". Med anledning av det uppskruvade tonläget mellan Ryssland och Nato och Rysslands mobilisering av trupper vid Ukrainas gräns så ökar nu Försvarsmakten sin synliga verksamhet på Gotland. Försvaret kallar det en "beredskapsanpassning". "Från och med idag kommer vi ha patruller som är ute och som kommer synas på gator och vissa platser, bland annat i Visby", säger Tomas Ängshammar, kommunikationschef vid Gotlands regemente P18. SR 220113.
Upptrappning på Gotland efter Rysslands Natobråk. Försvarsmakten ökar sin synliga verksamhet på Gotland på grund av det spända läget mellan Ryssland och Nato, rapporterar P4 Gotland och SVT Nyheter. Bland annat ska Gotlands regementes bevakningspluton patrullera Visby flygplats och hamnen i staden. "Vi ser en tilltagande aktivitet i Sveriges närområde," säger Tomas Ängshammar, kommunikationschef vid Gotlands regemente P18, till SVT. Han säger vidare att flygplatsen och öns hamnar är av stor betydelse för samhället på Gotland och att det är viktigt att visa både gotlänningarna och andra länder att Sverige har ett aktivt försvar. Försvarsmakten bedömer att det är låg risk för att Sverige ska angripas. Omni 220113.

Expert: Ukraina kan inte räkna med militär hjälp. I händelse av en väpnad konflikt kan Ukraina inte räkna med trupper från Nato eller USA. Det säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, i SVT:s Aktuellt. "Ukraina är inte med i Nato. Försvarsgarantin gäller bara de 30 medlemmarna. Presidenten i USA har gjort klart att man inte kommer skicka amerikanska trupper." Hallenberg tror inte att det är sannolikt att en väpnad konflikt uppstår, åtminstone inte i stor skala. Omni 220113.

Kreml: Sanktioner mot Putin är att gå över gränsen. Hotet från amerikanska senatsledamöter om att införa sanktioner mot Vladimir Putin själv om Ryssland invaderar Ukraina tas inte väl emot av Kreml, rapporterar TT. "Att införa sanktioner mot en statschef är att gå över en gräns, och är jämförbart med att helt kapa banden," säger talespersonen Dmitrij Peskov vid en pressträff. Hotet yttrades av demokrater i senaten i onsdags, och riktades även mot ryska banker. Omni 220113. Kommentar: Det är väl Putin som kapar banden i fall han invanderar Ukraina!!!

Ryssland: Veckans samtal med väst är misslyckade. Veckans samtal mellan Ryssland och väst har i stort varit "misslyckade" säger Kremls talesperson Dimitrij Peskov enligt AP. Han säger att det har funnits "positiva tendenser", men att Ryssland vill se konkreta resultat. Biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov säger till ryska medier att han inte anser att det finns skäl att hålla nya samtal de närmaste dagarna, rapporterar AFP. Enligt Rjabkov saknar USA och de övriga Nato-länderna "flexibilitet när det gäller viktiga frågor". Rjabkov säger också att han inte utesluter att Ryssland kan komma att mobilisera militärt på Kuba och i Venezuela om spänningarna ökar ytterligare, skriver AP. På Twitter skriver Rysslands ambassadör i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Aleksandr Luksasjevitj, att landet kan komma att "behöva vidta nödvändiga åtgärder" om "konstruktiva svar" på de ryska förslagen uteblir. Omni 220113.

OSSE: Fortsatt dialog om Ukrainakrisen nödvändig. Fortsatt dialog är "nödvändigt" för att trappa ner spänningarna vid den Ukrainska gränsen. Det säger Helga Schmidt, generalsekreterare för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) efter dagens möte där Ukrainakrisen diskuterades. "Det är av högsta vikt att vi hittar en väg där vi genom diplomati kan trappa ner och börja bygga tillit, transparens och samarbete," sa Schmidt. Polens utrikesminister och OSSE:s nuvarande ordförande Zbigniew Rau säger att situationen utgör en stor utmaning för organisationen. "Risken för krig i OSSE:s område förefaller vara större nu än på 30 år," säger han. Den ryske OSSE-ambassadören Alexandr Lukasjevitj säger han betraktar dagens möte som "till mycket stora delar en besvikelse", och att han hade hoppats på djupare och mer sakliga diskussioner. Han säger att han kommer att rapportera tillbaka till president Vladimir Putin som sedan kommer fatta beslut om nästa steg. Samtliga 57 OSSE-länder deltog i mötet. Omni 220113.

USA redo för diplomati - och att försvara allierade. USA är redo att försöka hitta en diplomatisk lösning på spänningarna vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina. Men landet är också redo att försvara sina allierade, beroende på vilken väg Ryssland väljer. Det säger nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan på torsdagen, enligt AFP. Han säger också att amerikanska underrättelseuppgifter gör gällande att Ryssland ännu inte bestämt sig för om landet ska invadera Ukraina eller inte. "Så som läget är just nu har Ryssland möjlighet att komma till förhandlingsbordet," säger Sullivan. Sullivan: Redo att svara robust vid alla former av aggressioner. Omni 220113.

Hultqvist och EU dömer ut ryska krav som oacceptabla. De krav som Ryssland lagt fram som bland annat innebär att Nato inte ska ta in några nya medlemsländer är ”i alla stycken” oacceptabla. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SR efter dagens möte med EU:s försvars- och utrikesministrar. Hultqvist menar att det råder enighet inom EU, och säger att kraven inte är förhandlingsbara. "Det handlar om respekt för nationernas rätt att fatta sina egna beslut i Europa," säger han till Ekot. Samlades för att bland annat diskutera den ryska mobiliseringen vid gränsen till Ukraina. Omni 220113.

Yan Lianke: Kan skriva vad jag vill, ingen ger ändå ut mina böcker. Sveriges Radio har fått en exklusiv intervju med den kinesiske författaren Yan Lianke, en av de som återkommande tippas få Nobelpriset i litteratur. Den ofta samhällskritiske författaren berättar att det har blivit allt svårare att få sina böcker publicerade i hemlandet Kina. "Det är väldigt svårt för mig att bli publicerad, men jag har upplevt en frihet i det också - en frihet att skriva vad jag vill för det är ändå ingen som ger ut mina böcker," säger han. SR 220114.

Cyberattack mot Ukraina - invånare uppmanas att "förvänta sig det värsta". Den ukrainska regeringen uppger att en stor cyberattack riktats mot deras hemsidor, skriver AFP. I ett meddelande som publicerats på flera departements hemsidor på ryska, ukrainska och polska står det bland annat "Ukrainare! All information om dig har blivit offentlig, var rädd och förvänta dig det värsta." Meddelandet hänvisar också till ultranationalistiska organisationer och ukrainska regioner. Det ukrainska utrikesdepartementet uppger att man arbetar på att återställa systemen, och att polisen har inlett en utredning. "Jag har länge sagt att Moskva kommer använda ickemilitära metoder för att eskalera. Det är så här det börjar", skriver Ukrainaanalytikern Ariana Gic på Twitter. Ingen har tagit på sig ansvaret för attacken.
Hela meddelandet. "Ukrainare! Alla dina personuppgifter har laddats upp till det offentliga nätverket. Alla data på datorn är förstörda och kan inte återställas. All information om dig har blivit offentlig, var rädd och förvänta dig det värsta. Detta är för ditt förflutna, din nutid och din framtid. För Volynien, för Ukrainska upprorsarmén, för Galizien, för Polesien och för historiska länder." Riktades bland annat mot utrikesdepartementet. Omni 220114.
Ann Linde om attacken: Exakt vad vi har varnat för. Cyberattacker av den typ som den ukrainska regeringen utsattes för i morse är "exakt vad vi har varnat för och är rädda för", säger utrikesminister Ann Linde (S) enligt TT. "Naturligtvis måste vi reda ut vem som är ansvarig för attacken. Det är också något som ökar spänningarna," säger hon till journalister på väg in till EU:s utrikesministermöte i franska Brest. Före detta utrikesminister Carl Bildt kommenterar attacken på Twitter. "Det är fortfarande för tidigt för att känna till ursprunget, men det ser inte ut som en av de här privata hackerattackerna", skriver han. Omni 220114.
Hultqvist: Inte förvånande om det var Ryssland. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) blir inte förvånad om Ryssland visar sig ligga bakom morgonens cyberattack mot den ukrainska regeringen, säger han till TT. Hultqvist sätter attacken i direkt samband med det rådande säkerhetspolitiska läget och säger att den är karaktäristisk för "hybridscenarier". "Man försöker på olika sätt bidra till att störa ett helt samhälle, underminera och försvaga de samhälleliga funktionerna och skapa ett misstroende bland befolkningar mot centrala myndigheter och regeringar." På fredagseftermiddagen möts EU-länderna i ett blixtinkallat krismöte med anledning av attacken. Hultqvist: "De arbetar med att underminera Ukraina. EU:s utrikeschef: "Ni kan föreställa er vilka som gjort detta". Säkerhetstjänsten: Inga personliga data har läckt. Omni 220114.
Nato och Ukraina fördjupar cybersäkerhetssamarbete. Nato och Ukraina kommer att fördjupa sitt samarbete kring cybersäkerhet efter dagens hackerattack mot ukrainska regeringssajter. Det uppger militäralliansens ordförande Jens Stoltenberg, enligt AFP. Under de kommande dagarna kommer Nato och Ukraina att underteckna ett avtal om ett mer omfattande samarbete som bland annat innebär att Ukraina får tillgång till Natos informationsplattform om skadlig programvara, säger Stoltenberg. "Nato kommer fortsätta att vara ett starkt stöd till Ukraina, både politiskt och praktiskt," säger han. Natoanknutna experter bistår ukrainska regeringen. Misstankarna riktas mot Ryssland. Omni 220114.
Ukraina: 99,9 procent säkra på att Ryssland låg bakom. Chefen för Ukrainas säkerhetsråd är övertygad om att det var Ryssland som låg bakom fredagens cyberangrepp mot ukrainska regeringssajter. Till Sky News säger Oleksiy Danilov att han är "99,9 procent säker". " "Vi kan spåra deras signaturer. Det här är gjort av ryska specialister," säger han. Omni 22014.
Ukraina: Alla bevis efter it-attacken pekar mot Ryssland. Flera ukrainska regerings- och myndighetssajter släcktes ned i en storskalig it-attack i veckan. Nu säger sig Ukraina ha bevis för att det är Ryssland som ligger bakom dådet: ”Alla bevis pekar mot att Ryssland ligger bakom it-attacken”, skriver Ukrainas digitaliseringsdepartement i ett uttalande. Samtidigt menar Microsoft att dådet kan ha varit en slags avledningsmanöver för att maskera en värre plan. Många myndighetssajter i Ukraina slogs i torsdags ut. Den som försökte nå webbplatserna möttes av hotfulla budskap på ukrainska, polska och ryska. Med tanke på den pågående konflikten med Ryssland riktas misstankarna dit - något som Ukraina nu säger sig kunna bekräta. "Moskva fortsätter att föra ett hybridkrig", skriver landets departementet i ett uttalande där de pekar ut nationen. Enligt datajätten Microsoft kan it-attacken dessutom ha varit ett slags avledningsmanöver: Samtidigt som världen fokuserade på hotfulla budskap på de hackade sajterna planterade gärningsmännen destruktiv mjukvara i statens datorer.
Det är Microsofts underrättelseavdelning MSTIC som kommit fram till att de stängda sajterna och hoten i själva verket dolde en ännu värre plan. Under attacken infekterades många ukrainska datorer med skadlig programvara, så kallad malware. Den var enligt MSTIC till och med maskerad som ransomware, alltså ett utpressningsprogram. Poängen med ransomware är att få offret att betala lösen för att låsa upp en kapad dator. Men i det här fallet innehåller den skadliga mjukvaran ingen upplåsningsfunktion. När mjukvaran väl aktiveras är all data därmed ohjälpligt borta, enligt MSTIC. "Syftet är att förstöra, att göra de utsatta maskinerna oanvändbara snarare än att få lösen", skriver Microsoft. Företaget kan inte bedöma hur många datorer och nätverk som drabbats av attacken, men säger sig nu arbeta hårt med metoder för att minimera följderna. svt 220116.

Finland vill gå med i Nato. "Så är det", svarade USA:s utrikesminister när han fick frågan om Finland vill gå med i Nato - diskussionen om försvarsalliansen går het. USA:s utrikesminister Antony Blinken kommenterade ett eventuellt finländskt Natomedlemskap i en intervju. Enligt hans uppfattning vill Finland och åtminstone ett annat land gå med i Nato. Debatten kring Nato har bubblat upp på senaste och den kommer med säkerhet ta ytterligare fart efter Antony "Tony" Blinkens intervju. En journalist vid MSNBC ställde följande fråga: "Vi har hört att Finland och kanske ett annat land vill gå med i Nato nu?" "Så är det," svarade Blinken. Han kommenterade vidare att dörren till Nato alltid är öppen om länderna som vill gå med uppfyller försvarsalliansens kriterier. "Om länder vill gå med i Nato så är det deras suveräna rättighet att bestämma att de vill bli medlemmar. Om de uppfyller kriterierna och om Natos medlemmar håller med, så är dörren öppen." "Det här är något som Ryssland försöker få oss att backa från. Vi kommer inte att göra det." Hela intervjun, som också fokuserade på det försämrade säkerhetsläget i Europa, läget i Afghanistan och relationen mellan USA och Ryssland, har transkriberats av USA:s utrikesministerium och hittas här. yle 220114.
Haavisto: Finlands säkerhetspolitik är oförändrad. Finland har inga planer för närvarande att gå med i Nato, sa utrikesminister Pekka Haavisto i dag vid en pressträff i anslutning till EU:s utrikesministermöte i Frankrike. Haavisto sa att Finland för närvarande inte diskuterar en anslutning till militäralliansen Nato. yle 220114.
Lavrov: Svenska linjen bidrar till stabilitet. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov lyfter i ett utspel fram Sveriges och Finlands säkerhetspolitiska linje som positiv för Europa, efter en vecka av samtal mellan Ryssland och västmakterna om Ukrainakonflikten. "Vi ser de här ländernas neutralitetspolitik som ett stort bidrag till den europeiska säkerhetsordningen och för stabiliteten på den europeiska kontinenten," säger Sergej Lavrov vid en presskonferens i Moskva, enligt ryska nyhetsbyrån Interfax. Den ryske utrikesministern antyder även, i andra ordalag och utan att utveckla påståendet närmare, att varken Sverige eller Finland kommer att ansluta sig till försvarsalliansen Nato. Lavrov använder begreppet "neutralitetspolitik", det är dock inte längre hållningen i svensk utrikespolitik. Den svenska säkerhetspolitiken bygger på alliansfrihet och samarbete med andra länder. Syftet är att öka stabilitet och säkerhet. svt 220114.

Lavrov: Ryssland väntar inte på ett avtal i all evighet. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov satte ny press på Nato och USA i ett tv-sänt tal på fredagen. Ryssland kommer inte att vänta "i all evighet" på ett avtal med Nato, och eventuella framsteg ligger nu i USA:s händer, var budskapet. "Vi väntar på svar från våra kollegor. Jag vill understryka att vi behöver lagligt bindande garantier eftersom politiska åtaganden som gjordes under 1990-talet inte respekterades av våra västerländska partners," sa han enligt Bloomberg. Lavrov säger att Kreml är övertygade om att det går att nå en lösning om kompromissviljan finns, men tillägger samtidigt att "vi förbereder oss fortsatt för alla möjliga händelseutvecklingar". En veckas samtal har hittills inte gett några framsteg. Omni 220114.
Forskare om Ryssland: Då diplomatin misslyckas kan Ryssland anfalla Ukraina. Yle har bett forskarna Kristi Raik och Øystein Solvang bedöma hur allvarligt det ryska hotet att anfalla Ukraina är, mot bakgrund av den senaste veckans resultatlösa säkerhetspolitiska förhandlingar i Europa. Solvang konstaterar att den ryska mobiliseringen vid Ukrainas gräns tyder på att man förbereder anfall. "Det är möjligt att Ryssland redan bestämt sig för att anfalla och använder förhandlingarna som ett svepskäl." Det är, enligt Solvang, ändå mer troligt att Rysslands avsikt är att sätta press på USA och Nato, och då hänger ett beslut att anfalla ihop med hur förhandlingarna går vidare. Under den närmaste tiden kommer västländernas, Natos och EU:s enighet och beredskap att avvärja den ryska aggressionen att testas många gånger, säger Raik. Solvang förutspår att Ryssland kommer att fortsätta att bevaka sina intressen med våld. "Det spända läget vid Ukrainas gräns visar än en gång att Kreml är redo att använda militära medel för att nå sina mål." yle 220114.

Tortyr i ryska fängelser. Utsmugglat videomaterial har avslöjat systematisk tortyr i ryska fängelser, inte sällan av sexuell karaktär. Enligt ryska människorättsförsvarare används tortyr bland annat i syfte att värva agenter och angivare bland de intagna. Och nu föreslås ny lagstiftning för att stoppa tortyren. Hör Johanna Meléns reportage. SR 220114.

Källa: Ryssland förbereder falsk flagg-operation för att få ursäkt att invadera. USA har fått uppgifter om att Ryssland förbereder en operation under falsk flagg i syfte att få en förevändning att starta krig i Ukraina, rapporterar CNN. Enligt tv-kanalens källor ska Ryssland ha instruerat en grupp agenter om att utföra en attack mot Rysslands egna proxystyrkor i östra Ukraina. Syftet ska vara att skapa en förevändning för en storoffensiv i Ukraina. Även det ukrainska försvarsdepartementet uppgav på fredagen att man fått uppgifter om att Ryssland förbereder en attack i syfte att skylla den på Ukraina. Agenterna ska vara specialiserade på strid i bebyggelse och sprängmedel. USA överväger stöd till den ukrainska militären om Putin invaderar. Omni 220114. CNN 220114. svt 220114.
Analytiker: Ryska fartyg i Östersjön "tydlig signal". Rysslands marin har den senaste månaden ökat antalet landstigningsfartyg aktiva i Östersjön från ett till sex fartyg, rapporterar Dagens Nyheter. I december fanns ett ryskt fartyg av typen Ropucha i Östersjön, under julhelgen meddelade Försvarsmakten att man dokumenterat och kontrollerat två fartyg som löpt in i Östersjön och enligt DN har ytterligare tre landstigningsfartyg kommit in denna vecka. Jonas Kjellén som är analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) säger att det är "en tydlig signal". "Det har med det större omvärldsläget att göra: samtalen Nato-Ryssland och upptrappningen kring Ukraina," säger han till DN. Det innebär att sex landstigningsfartyg opererar i Östersjön öster om Sverige, vilket ses som ovanligt många för årstiden. Fartygstypen Ropucha kan rymma ett kompani på mellan 150 och 200 soldater. Omni 220114.
Sex ryska militära fartyg i Östersjön oroar försvaret. Den senaste månaden har Rysslands Östersjömarin utökats från ett enda landstigningsfartyg till sex. Ökningen av dessa offensiva fartyg kopplas till det allt större krigshotet kring Ukraina och har lett till en anpassning av Sveriges militära beredskap, bland annat på Gotland. "På tämligen kort tid har Ryssland gått från ett till sex operativa landstigningsfartyg i Östersjön vilket är betydelsefullt. Det är en tydlig signal," säger analytikern Jonas Kjellén vid Totalförsvarets forskningsinstitut Foi till DN. Läs mer i DN 220114.
Experten om krigsfartygen i Östersjön: "En del av rysk signalering". I går seglade tre ryska landstigningsfartyg in i Östersjön och Ryssland har nu totalt sex liknande fartyg i området. Enligt Jonas Kjellén, som är militärforskare på Försvarets forskningsinstitut har de ryska fartygens rörelser sannolikt att göra med Rysslands upptrappade militära aktiviteter i Ukraina. "Jag kan inte dra någon annan slutsats än att det här är en del av signaleringen från rysk sida", säger han. SR 220114.
USA: En invasion av Ukraina kan börja mellan nu och februari. Både Vita huset och USA:s försvarshögkvarter Pentagon bekräftar att man fått underrättelseuppgifter om att Ryssland planerar en attack under falsk flagg i östra Ukraina. Pentagons talesperson John Kirby säger att uppgifterna är väldigt "trovärdiga" och Vita husets pressekreterare Jen Psaki säger att en rysk invasion, om den blir av, kan inledas mellan mitten av januari och mitten av februari, enligt Bloomberg. Uppgifterna avfärdas av Kreml. "Än så länge finns det inga bevis och ingen grund för dessa påståenden," säger den ryska regeringens talesperson Dmitrij Peskov. Omni 220114.
SVT:s korrespondent: Skulle kunna ske attack om två-tre veckor. USA misstänker att Ryssland kan komma att fabricera attacker mot rysk militär för att få en ursäkt att anfalla Ukraina. "Jag tror tyvärr att det är ganska sannolikt," säger SVT:s korrespondent i Ryssland, Bert Sundström. Rysslands agerande just nu kan tolkas som att landet har återhämtat sig från krisen på 1990-talet och nu känner sig starkt. "Man ser Nato och EU som såpass svaga att Nato kan tvingas till någon form av reträtt," säger Bert Sundström. Samtidigt är det svårt att säga vad som faktiskt är sant och hur trolig en attack är. "Om det skulle ske tror jag att det blir om två-tre veckor, då det är gynnsamt för militären då," säger Bert Sundström. svt 220115.

Stödet för Natomedlemskap ökar i Ukraina. I Ukraina har stödet för ett Natomedlemskap ökat sedan den ryska annekteringen av Krim för åtta år sedan och enligt två nya opinionsmätningar säger i dag över 50 procent ja till ett medlemskap. Ukraina har sedan 2008 ett löfte om ett framtida medlemskap men först krävs omfattande reformer och det pågående kriget i östra Ukraina är ett stort hinder på vägen. Mest positiva till Nato är invånarna i västra Ukraina. SR 220115.

Försvaret om Gotland: Vore tjänstefel att passivt se på. På fredagskvällen landade ett militärt transportflygplan på Visby flygplats med soldater och materiel. Under natten kom ytterligare förstärkning med färjan från Nynäshamn. De militära resurserna tillhör det svenska försvarets operativa beredskapsstyrka och bakgrunden till förflyttningen är bland annat ett tilltagande rysk militär aktivitet i Östersjön. "Det handlar om ordinarie verksamhet och inte någon höjd beredskap eller förhöjd hotbild". säger försvarsmaktens pressekreterare Therese Fagerstedt. SR 220115.
Ytterligare en färja med soldater och utrustning har anlänt till Visby. Ytterligare en Gotlandsfärja anlände strax före halv tre under lördagen till Visby, fylld med soldater och militär utrustning. Enligt ögonvittnen i hamnen rullade stora mängder stridsfordon och annan tung utrustning av färjan, som kom från Oskarshamn. Sent underfredagskvällen anlände en första färja med soldater och utrustning och tidigare landade även ett transportplan med soldater och utrustning från Norrbottens regemente på Visby flygplats. SR 220115.
Forskaren: Man visar Ryssland att man inte kan tas med överraskning. Försvarsmakten har skickat en insatsstyrka till Gotland. Orsaken är det försämrade omvärldsläget, säger Therese Fagerstedt som är pressekreterare på Försvarsmakten. Svenska operativa beredskapsstyrkan, som är en insatsstyrka, består av ett hundratal militärer från Norrbottens regemente I19 som arbetar tillsammans med andra enheter. Gotland har en strategiskt läge och hela Östersjöregionens rörelser till havs och i luften kan kontrolleras därifrån. Men försvarsmakten har även förstärkt sina insatser på andra platser i landet, säger Therese Fagerstedt: "Vi är synliga på några platser och inte synliga på andra, men finns över hela landet " Säkerhetsläget i Sveriges närområde varit allvarligt under en längre tid. Bland annat har flera ryska landstigningsfartyg observerats i Östersjön. Det här behöver inte betyda ett ökat hot, men avviker från normalbilden, enligt Försvarsmakten. Magnus Christansson är forskare i strategi vid Försvarshögskolan och säger så här om den svenska försvarsmaktens aktiviteter nu: "Det betyder att man visar för Ryssland att man den här gången inte kommer att tas med överraskning utan att man anpassar sig efter det nuvarande läget," säger Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan. SR 220115. Kommentar: Ändå för små resurser.

Försvarsministern avfärdar oppositionens krav om Nato. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) avfärdar oppositionens krav på en Nato-option, där regeringen uttalar att Sverige kan gå med i försvarsalliansen Nato, om vi önskar. För ett år sedan röstade en majoritet i riksdagen bestående av M, SD, C, KD och L för att regeringen ska göra det. "Regeringen har ingen ambition att förändra svensk säkerhetspolitisk hållning", säger Hultqvist i Ekots lördagsintervju. SR 220115.
"Motsägelsefullt" - oppositionen kritisk till försvarsministerns Natouttalande. Försvarsminister Peter Hultqvists uttalande i Ekots lördagsintervju, om förhållandet till Nato, får kritik från oppositionshåll. Peter Hultqvist avfärdar att regeringen uttalar en så kallad Nato-option. Detta trots att en majoritet i Sveriges riksdag har krävt just detta. "Jag tycker att det är motsägelsefullt att regeringen säger att det är väldigt känsligt att införa en Nato-option i Sveriges säkerhetspolitiska linje. Ändå hävdar man att det inte skulle vara kontroversiellt att kraftigt fördjupa vårt internationella försvarssamarbete. Det hänger inte ihop", säger Pål Jonson, Moderaternas försvarspolitiska talesperson. SR 220115.

Peking bekräftar första fallet av omikronviruset. Med tre veckor kvar till OS bekräftar Peking sitt första fall av omikronvarianten av coronaviruset, skriver Bloomberg. Fall av varianten rapporterades tidigare under lördagen i staden Zhuhai och provinsen Guangdong. Enligt kinesiska myndigheter påverkas ännu inte planerna för OS. Spelen pågår 2.20 februari. Förutom pandemin pressas Kina även av diplomatisk bojkott. SOK har sagt att "all smitta inte går att undvika". Omni 220115. Kommentar: Kina kommer inte att kunna stoppa Omikron.

Carl Fridh Kleberg: "Piskan avskräcker knappast Putin - nu kommer morötterna." Tongångarna är hårda efter veckans samtal om Ukraina och säkerhetsläget i Europa. Västländer varnar Ryssland för konsekvenserna av en ny storoffensiv men tvingas också överväga eftergifter. Frågan är om en kompromiss ens är möjlig. När Ryssland och Natoländer träffades i Bryssel för samtal var förväntningarna låga, för att inte säga obefintliga. På pappret var ryske biträdande utrikesministern Aleksandr Grusjko i Bryssel för att lägga fram Rysslands kravlista, de så kallade säkerhetsgarantier som Ryssland presenterade strax innan jul. Bland punkterna finns krav om stopp för nya Natomedlemmar och tillbakadragande av Natostyrkor från Central- och Östeuropa. Den akuta situationen kretsar kring Ukraina, som trots detta har lite att säga till om. Ryssland vill hindra Ukraina från att närma sig Nato och EU, men också något större: En ny säkerhetsordning där Ryssland tillåts kontrollera en egen intressesfär.
Ouppnåeliga krav. Kremls julklappsönskelista är diger men Moskva vet förstås också att kraven är helt oacceptabla för Natosidan. De två mest uppenbara skälen att lägga fram denna ouppnåeliga lista är:
1. Ryssland ställer krav man vet kommer avvisas för att kunna hävda att man utan framgång försökt sig på diplomati när man går vidare med mer hårdhänta metoder.
2. Kraven är visserligen vad Ryssland vill ha, men inte vad Ryssland tror sig kunna få. Som förhandlingsstrategi gör man klokt i att börja med skyhöga krav och sedan kompromissa.
3. En kombination av båda.
Västländer befinner sig just nu i en mycket känslig balansgång när man på diplomatisk väg försöker desarmera läget. Många bedömare tvivlar fortfarande på en rysk storoffensiv mot Ukraina. Men det potentiella priset för en chansning - att Ryssland helt enkelt bluffar - är skrämmande högt. Särskilt högt för Ukraina, förstås. Sannolikheten att Nato ingriper direkt med väpnade styrkor för att hjälpa Ukraina vid en rysk offensiv är enligt experter så liten att man kan tala om den som obefintlig. Även det vet Ryssland mycket väl. De verktyg västländer har för att påverka Rysslands agerande är därför avskräckande åtgärder och eftergifter, piskor och morötter.
Några aktuella avskräckande åtgärder är kända:
Att skära av ryska banker från internationella finanssystem.
Skärpta ekonomiska sanktioner mot ryska makthavare - kanske president Putin själv. Eventuellt åtgärder mot företag involverade i gasledningen Nord Stream 2.
Ett embargo på amerikansktillverkad teknologi.
Stöd till Ukraina och ukrainska styrkor i form av vapen och utrustning för att kunna försvara sig bättre.
Stärkt militär Natonärvaro i medlemsländer nära Ryssland.
Problemet är bara det att de ovanstående enligt bedömare inte räcker för att avskräcka Ryssland. Därför börjar nu västländer också plocka fram morötterna. Eftergifter till Ryssland må skava, men någon form av kompromiss blir alltmer sannolik i hopp om nedtrappning. Ryssland kommer inte att få de "säkerhetsgarantier" man kräver, men det finns några ömsesidiga steg Nato tycks villigt att erbjuda.
Ökad transparens vid militärövningar.
Nedrustning i någon form, bland annat begränsningar för antalet utplacerade robotar.
Bättre kommunikation, civilt och militärt.
Ryssland har blankt avvisat detta och framhåller att det inte ens finns något att gå vidare med förrän västländer lägger fram något skriftligt och svarar på ryska krav. Dörren är än så länge inte helt stängd, men det är just nu oklart om någon överenskommelse är möjlig. Förhandlingar kommer att kräva kompromissvilja men det finns också gränser för vad vardera sida kan acceptera. Den för diplomaterna bistra sanningen är att det - när det kommer till kritan - finns en gräns för hur mycket omvärlden kan påverka Rysslands agerande. Än så länge är bedömningen att man ska försöka. Frågan är hur länge. svt 220115.

Analys: Veckans samtal var ultimatum under pistolhot. Ryssland var aldrig intresserat av att veckans förhandlingar med USA, Nato och OSSE skulle leda till några resultat. Det skriver den tyske statsvetaren och Rysslandsexperten Stefan Meister i en rad inlägg på Twitter. Vad Ryssland egentligen är ute efter är eskalering, konstaterar Meister som beskriver den ryska ansatsen som "ultimatum under pistolhot". Därtill, skriver han, underminerar president Vladimir Putin den nytillträdda tyska regeringen och vill enbart diskutera frågor om geopolitik med Washington, vilket försvagar Tysklands position som tung spelare i Europa. Oscar Jonsson, forskare i rysk krigföring och tidigare vikarierande chef för tankesmedjan Frivärld, skriver i en lång Twitter-tråd att mycket nu pekar på en rysk invasion av Ukraina, något som skulle få stora konsekvenser för svensk säkerhetspolitik. Även han menar att Ryssland velat ge en illusion av förhandling. För Ryssland, som enligt Jonsson vill säkerställa permanent inflytande i Ukraina och omförhandla säkerhetsordningen, är tiden att agera bättre nu än om fem år. Skälen till det, menar han, är energikrisen, att väst är splittrat och att Joe Biden ses som "svag+ointresserad". Omni 220115.

Alltmer spänt läge vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina. id den ryska staden Voronezh vid gränsen till Ukraina står pansarvagnarna tätt. På flera platser längs den ukrainska gränsen tränar nu rysk militär för fullt och man tros nu ha omkring hundra tusen soldater längs gränsen. Under fredagen kom rapporter om att Ryssland planerade en sabotageoperation under falsk flagg i Ukraina som ska rättfärdiga en invasion. Något som Pentagons talesperson John Kirby bekräftade under en presskonferens på fredagen. "Vi har sett det förut från Ryssland. När den inte finns en riktig kris som passar deras behov, så skapar de en ny." svt 220115.

Farhågan inom Nato: Ett ryskt anfall på flera fronter. Hoppet inom Nato om att Vladimir Putin kan stoppas från att invadera Ukraina falnar, uppger källor med insyn för Der Spiegel. Enligt uppgiftslämnare sprider sig nu oron i högkvarteret i Bryssel om att ryska styrkor ska använda sin ökade militära närvaro i Medelhavet, Nordatlanten och Arktis för att angripa på bred front, och att även Natos medlemsländer kan drabbas. Enligt källorna är massiva desinformationskampanjer och cyberattacker också att vänta. Inga konkreta uppgifter tyder i nuläget på att en attack förbereds men Nato har beredskap för att möta aggressioner militärt eller digitalt, uppger källorna. En frustrerad Putin som inte får igenom sina krav på Nato kan gå vidare med den ryska utvidgningen av inflytande på andra sätt. Det skriver New York Times med hänvisning till antydningar från ryska rådgivare på sidlinjen till veckans toppmöten. Enligt tidningen förekom det antydningar - som aldrig helt uttalades – om att kärnvapen kan komma att förflyttas, kanske närmare USA:s kust. Det skulle innebära att varningen vid en kärnvapenattack skulle minskas till så lite som fem minuter, ett hot som ger eko från Kubakrisen 1962. Omni 220116.

Ryska legosoldater stöttar militärjuntan i Mali. I fredags var det stora demonstrationer i Mali mot de hårda sanktioner som den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas infört mot landet. Men protesterna riktade sig också mot Frankrike som har trupp på plats mot islamistiska terrorgrupper. Nu finns också ryska Wagnergruppen i Mali vilket försatt FN, som har en stor styrka på plats, i ett osäkert läge. Många frågar sig varför soldater från omvärlden ska riskera livet för en militärjunta som har stöd av en rysk säkerhetsstyrka. Wagnergruppen har figurerar på andra håll i Afrika i länder som Sudan, Madagaskar och Centralafrikanska republiken. Kritiker menar att gruppen inriktat sig på sköra länder med stora naturtillgångar. SR 220116.
Detta vet vi om ryska legosoldaterna i Wagnergruppen. Den så kallade Wagnergruppen, en rysk grupp legosoldater har etablerat sig i flera afrikanska länder. Ekots utrikesreporter Trygve Ulriksen Skogseth säger att man inte ska låta sig luras av det intetsägande namnet. "Själva namnet får det att låta som någon sorts företag. Men det är snarare en beteckning vi använder för att beskriva olika grupper ryska legosoldater som har används på olika håll i runt om i världen de senaste åtta åren, till exempel i Afrika, men också i invasionen av Ukraina 2014, och i Syrien för att stötta Bashar al-Assads armé." SR 220116.
Legosoldater - Wagnergruppen. svt 220409 video 0:17.
Varför anlitar Putin Wagnergruppen? För att det är extremt effektiva och extremt brutala. De var på plats och ledde de fruktansvärda grymheterna i Butja. svt 220409 video 0:35.
RIM - Ryska imperiska rörelsen. svt 220409 video 0:27.

Ett år sedan Navalnyj återvände till Ryssland efter förgiftningsförsöket. Idag är det ett år sedan oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj kom tillbaka till Ryssland efter att ha överlevt ett förgiftningsförsök. Han greps och har suttit fängslad sen dess, under året har hans organisation tvingats stänga och hans medarbetare lämnat landet. Nu har också hans två närmaste medarbetare satts upp som terrorister på en lista och är efterlysta. SR 220117.

Insatschef: Ryska fartyg är på väg ut ur Östersjön. Flera ryska landstigningsfartyg som befunnit sig i Östersjön under förra veckan är på väg därifrån. Det säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson till P1-morgon. "De har också gett sig av i västlig-nordvästlig riktning igen, och är på väg ut ur Östersjön med bedömt olika typer av last," säger Claesson. Enligt Claesson är det inte märkligt i sig att ryska fartyg rör sig in och ut ur Östersjön. Hur dagens besked påverkar Försvarsmaktens aktioner i Sverige är oklart. "Det faktum vi förhåller oss till är när normalbilden förändras och det gjordes vid det här tillfället. Då agerar vi på bland annat det. Men det är naturligtvis inte bara den här typen av rörelser utan hela den samlade bilden ligger till grund för den typen av beslut som jag i det här läget har fattat," säger Michael Claesson.

Melén: Valår nalkas i Ryssland - då behövs ett hot från utlandet. Ryssland har mobiliserat uppemot 100 000 soldater vid gränsen mot Ukraina och landet har krävt skriftliga garantier av USA att försvarsalliansen Nato inte utvidgas österut. Enligt Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén handlar det mycket om rysk inrikespolitik, och att peka på ett hot i utlandet är ett gammalt manér som Putin tagit till tidigare för att samla ryska folket. För omvärlden vill Ryssland genom de här hotelserna tvinga väst till att förhandla. Johanna Melén tror att det i stor grad handlar om ett utnötningskrig där Ryssland ändå tror att väst kommer gå dem till mötes - men: "Det finns också en risk att något går fel, överstyr och det blir skarpt läge - vi har ju sett att den ryska presidenten blivit allt mer oförutsägbar." SR 220117.

Lavrov: det kan inte finnas någon plan B för den ukrainska regimen. Chefen för det ryska utrikesministeriet, Sergej Lavrov, sa att det inte kan finnas någon plan B för den ukrainska regimen, förutom genomförandet av Minsk-avtalen. "Det kan inte finnas någon plan B för den ukrainska regimen, det finns bara Minsk-avtal", sa Lavrov vid en presskonferens efter samtal med den kroatiske utrikesministern. Han noterade att Kiev är skyldig att noggrant genomföra Minsk-avtalen. RT sände presskonferensen live. I november sa Aleksey Arestovich, frilansrådgivare till chefen för Ukrainas presidents kontor, pressekreterare för den ukrainska delegationen i den trilaterala kontaktgruppen för Donbass, Oleksiy Arestovich, att de ukrainska myndigheterna tillsammans med utländska partners hade utvecklat en plan för en storskalig försvarsoperation och en "motoffensiv i vissa områden" vid en konfrontation med Ryssland. RT 220117.
Ett nytt avtal, Minsk II, slöts i februari 2015. Då tog Tysklands och Frankrikes ledare aktiv del i uppgörelsen, tänkt att bland annat ge utbrytarområdena i öster lokalt självstyre och rätt att arrangera val inom ramen för en reviderad ukrainsk författning. Ukrainska staten skulle få kontroll över gränsen mot Ryssland. Inte en enda punkt i avtalen har hittills uppfyllts och över 13 000 människor har dödats i kriget. I anslutning till avtalet påtalade Amnest International att flera krigsbrott hade begåtts på respektive sida av konflikten.
Detta skrevs in i avtalet i Minsk i september 2014:
Trygga ett omedelbart ömsesidigt eldupphör.
Säkra OSSE:s möjlighet att genomföra övervakning och kontroll av eldupphöret.
Decentralisera makten enligt den ukrainska lagen om självstyre i regionerna Donetsk och Luhansk, enligt lagen om särskild status.
Trygga en stadigvarande övervakning av den rysk-ukrainska gränsen och säkra OSSE :s möjligheter att kontrollera säkerheten i gränszonerna i Ukraina och Ryssland.
Omedelbart befria alla fångar och olagligt gripna personer.
Anta en lag om otillåten förföljelse eller straffande av personer som var inblandade i händelser som inträffade i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina.
Fortsätta en inkluderande nationell dialog.
Vidta åtgärder för att förbättra den humanitära situationen i Donbass-området.
Möjliggöra förtida val i enlighet med den ukrainska lagen om självstyre i regionerna Donetsk och Luhansk.
Föra ut olagliga väpnade grupper, krigsmateriel, krigare och legosoldater från Ukrainas territorium.
Anta ett program för ekonomisk tillväxt och återupprättande av Donbass-områdets livskraft.
Garantera personlig säkerhet för dem som deltar i konsultationer.
Wikipedia.

Inrikespolitisk röra väntar Ukraina mitt under krisen. Under måndagen återvänder Ukrainas ex-president Petro Porosjenko till landet för att ställas inför rätta för landsförräderi. Ukraina riskerar därmed att kastas in i en inrikespolitiskt rörig tid samtidigt som spekulationerna om en rysk offensiv blir allt intensivare. Porosjenko anklagas för att under 2014 och 2015 ha köpt stora mängder kol från gruvor som kontrolleras av ryskstödda separatister i östra Ukraina. I ett videomeddelande som publicerats på Facebook säger Porosjenko att han kommer hem för att "hjälpa sitt land mot ryska aggressionshandlingar". Porosjenko har befunnit sig i Polen. Omni 220117.
Porosjenko: Vi är här för att försvara och ena landet. Tusentals anhängare mötte Ukrainas ex-president Petro Porosjenko när han landade på flygplatsen i Kiev på måndagen. Porosjenko, som ska ställas inför rätta för högförräderi, anklagade sin efterträdare Volodymyr Zelenskyj för att ha förrått landet. Han lovade sina supportrar att hjälpa Ukraina att möta "det växande hotet om rysk invasion". "Vi är här för att ena och försvara Ukraina," sa affärsmannen när han höll tal till åskådarna, enligt AFP. Petro Porosjenko anklagas för att ha hjälpt till att finansiera ryskstödda separatister, något han själv nekar till. Omni 220117.

Ny undersökning: Svenskarna allt mer Nato-vänliga. 35 procent av de tillfrågade i en ny Sifo-undersökning beställd av TV4 Nyheterna anser att Sverige bör gå med i Nato. 33 procent svarar nej, och 31 procent är tveksamma. I jämförelse var 48 procent negativt inställda när Sifo ställde samma fråga i en telefonundersökning år 2018. Av undersökningen framgår också att två tredjedelar av de svarande tycker att Sverige ska hålla öppet för att gå med i Nato på sikt om det säkerhetspolitiska läget försämras. Frågan om medlemskap har aktualiserats i och med Rysslands uttalanden. Expert: Sverige har inget snabbspår in till Nato. Omni 220117.

Drönarärendet övertaget av Säpo - förhöjd hotbild. De drönare som flög över tre svenska kärnkraftverk i helgen tycks ha varit delar av en samordnad operation. Nu har flera säkerhetsobjekt satts under särskild bevakning och Säpo har tagit över ärendet, enligt uppgifter till Aftonbladet. Polisen uppges nu ha höjt hotbilden mot kärnkraftverken. "Anläggningarna vidtar åtgärder enligt rutin vid förhöjd hotbild," säger Emil Jorpes, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten. Dagen efter flygningarna siktades en annan drönare över regeringskvarteren och slottet i Stockholm - denna ska ha varit av militär typ, erfar Aftonbladet. Omni 220117.
Nya drönarflygningar utreds av polis i Norrbotten. Polis i Norrbotten utreder två nya misstänkt olagliga drönarflygningar, rapporterar Aftonbladet. De ska ha inträffat över Kiruna flygplats i torsdags och Luleå flygplats i fredags. "Det är någon som har sett drönare och anmält det till polisen. Det här handlar om flygplatser där det är förbud mot den här typen av flygningar," säger polisens kommunikatör Urban Isberg. Händelsena utreds som brott mot luftfartslagen. Under måndagen tog Säpo över utredningen av helgens drönarflygningar över svenska kärnkraftsverk och slottskvarteren i Stockholm, och polisen har höjt hotbilden mot flera skyddsobjekt, enligt Aftonbladet. Omni 220117.
Polisen bekräftar drönare vid Forsmarks kärnkraftverk. Polisen bekräftar att minst en drönare har flugit över kärnkraftverket i Forsmark under måndagseftermiddagen, enligt TT. "Polispersonal har sett det här från marken och gör bedömningen att "ja, det är en drönare"," säger polisens presstalesperson Jonas Eronen. Larmet om drönaren kom vid 16.30 och blev då det fjärde larmet om en drönare vid svenska kärnkraftverk på kort tid. I fredags siktades drönare vid kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Polisen har haft en stor insats i Forsmark under måndagen och har bland annat sökt i området med helikopter. Ingen har gripits i samband med händelsen. Eronen säger att det var ett "jättearbete" som sattes igång då drönare kan styras från långa avstånd. Omni 220117.
Expert: "Syftet kan vara att se hur Sverige reagerar". Det är både allvarligt och ovanligt med drönarflygningar över kärnkraftverk, säger Martin Hagström på Totalförsvarets forskningsinstitut till Dagens Nyheter. Han tror att det var en drönare som vägde tiotals kilo som flög över Forsmarks kärnkraftverk i fredags, men vem som styrde den vill han inte spekulera kring. "Oavsett vem som har kört drönaren kan det vara ett sätt att skapa uppmärksamhet, testa systemet och se om drönarna upptäcks. Att se hur Sverige agerar och om man tar det på stort allvar." Hagström säger att han aldrig varit med om drönarflygningar över tre kärnkraftverk under så kort tid. Omni 220117.
Förhöjd hotbild efter drönarflygningar - Säpo utreder: "Svart militär vingdrönare". Aftonbladet You tube 2:36 220117. Kommentar: Vem äger en svart militär vingdrönare?
Försvarsmakten rustar för att oskadliggöra drönare. De kan utgöra ett hot mot flygtrafiken, kan filma skyddsobjekt och dessutom byggas om till rena vapen. Idag finns nästan en halv miljon drönare i Sverige, vilket gör att det blivit viktigt för Försvarsmakten att kunna skydda sig mot otillåten användning. Försvarsmakten 211220. Kommentar: Men än verkar inte Försvarsmakten inte ha någon koll på de viktigaste försvarsobjekten i Sverige!
Stor drönare siktad vid helikopterbas i december. En stor drönare sågs ovanför Sjöfartsverkets helikopterbas på Norrtälje flygplats i december, rapporterar SVT Nyheter. "Det har inte hänt tidigare att vi observerat en drönare av den här storleken. Om den hade kolliderat med en av våra helikoptrar hade det varit allvarligt," säger flygchefen Carl-Johan Malmberg. Besättning på flygplatsen uppger att de först misstog drönaren för en helikopter. Enligt observationerna hovrade drönaren på 50 till 75 meters höjd och lyste med en strålkastare mot flygplatsen innan den försvann. Inget flygförbud råder över Norrtälje flygplats, så en eventuell drönarflygning är inget lagbrott. Enligt Malmberg är det dock inte "särskilt omdömesgillt". "Rörde sig på låg höjd över flygplatsen i någon minut." Omni 220118.
Försvarsmakten vill ta ner drönare. Enligt Försvarsmakten är det bara polisen och Säpo som utreder flygningarna. Men problemet med drönare har ökat, enligt presskommunikatören Jonas Olsson. "Det har vi sett under ett tag. När vi är iväg och övar, flyttar enheter, övar med våra fartyg eller våra markförband uppträder ibland drönare i samband med det här. Därför håller vi också på att kolla på en förmåga hur vi kan ta ner de här på olika sätt," säger han. Aftonbladet 220117.
Nya larm i Stockholm och vid Forsmark - uppgifter om fyra stora vingdrönare. Polisen är på plats vid kärnkraftverket i Forsmark sedan 17-tiden efter att en eventuell drönarobservation har gjorts, skriver Expressen. Polisen kan i nuläget inte bekräfta om det flugit en drönare över kraftverket. Aftonbladet rapporterar att flera drönarobservationer har anmälts i Stockholm under tisdagen. Enligt tidningens uppgifter ska det handla om fyra stora vingdrönare. "Det är ett flertal anmälningar, jag kan inte säga exakt hur många. Vi arbetar nu med att sammanställa dessa ärenden för att utreda om det finns ett samband mellan iakttagelserna," säger Anders Bryngelsson. Enligt tidningens uppgifter ska flygtrafiken vid Bromma flygplats ha dirigerats om under tisdagskvällen på grund av drönarna. Enligt Expressens uppgifter söker polisen med en helikopter vid Forsmarks kärnkraftverk. Drönarlarm har kommit från Nacka, centrala Stockholm och från Kaknästornet under tisdagen. Omni 220118.
Åklagare: Främmande makt tros inte ha legat bakom drönarflygningar. Ingenting tyder på att främmande makt låg bakom drönarflygningarna över svenska kärnkraftverk i januari, säger åklagare Hans Ihrman vid Riksenheten för säkerhetsmål. Misstänkta drönare observerades över bland annat kärnkraftverket i Forsmark. Tidigare har polisen sagt att det inte finns bevis för att främmande makt legat bakom flera andra misstänkta flygningar över skyddsobjekt. SR 220204.

"Är inte bara Ukraina som står på spel - även Europa." Ukraina står ensamt om Ryssland skulle bestämma sig för att inleda en ny offensiv mot landet. Det säger Ukrainas vice premiärminister Olha Stefanischyna i en intervju med Der Spiegel. "Vi gör oss inga illusioner [...] ingen utländsk soldat kommer att slåss för Ukraina mot Ryssland," säger hon. På sikt vill Stefanischyna se konkreta steg mot ett ukrainskt Nato-medlemskap, även om hon inser att frågan är politiskt känslig. "Kremls aggressiva strävanden kommer att öka. Det är inte bara Ukraina som står på spel. Om Ukriana misslyckas så misslyckas Europa." "Ryssland kommer att fortsätta att flytta sina röda linjer." Omni 220117.

Xi: Vi måste överge kalla kriget-mentaliteten. Kinas president Xi Jinping uppmanar världens länder att överge "kalla kriget-mentaliteten" och i stället eftersträva fredligt samarbete och "win-win-lösningar". Uttalandet gjordes i samband med den digitala konferensen Världsekonomiskt forum i Davos, skriver CNBC. Xi konstaterade att världen i dag är långt ifrån "lugn" och att retorik som väcker hat och fördomar finns i överflöd. "Historien har gång på gång visat att konfrontation inte löser problem. Det leder bara till katastrofala konsekvenser," sa presidenten. Enligt CNBC har Kinas och USA:s olika syner på Taiwan pekats ut som den största geopolitiska risken i Asien i år. Ekonom varnar för att spänningarna mellan USA och Kina närmar sig högsta nivån sedan 1970-talet. Omni 220117.

I ryska tv-kanalen Rossija 24 visas svenska stridsvagnar på Gotland som exempel på hur väst krigshetsar mot Ryssland. (!!!) SR 220118.

Analyser: Putin får kanske aldrig ett bättre läge. Natoalliansen är för stor och provokativ för sitt eget bästa. Det skriver historieprofessorn Michael Kimmage i Foreign Affairs. Han drar slutsatsen att det är dags att säga stopp för nya medlemmar, vilket skulle leda till att konflikten med Ryssland är över. "Att avsluta expansionen skulle egentligen vara att försvara alliansen, med de fördelar som större begränsningar och tydlighet ger", skriver han. I en analytisk text i Financial Times konstateras att oavsett vad Kreml har för plan nu kan det vara det bästa läge den ryske presidenten Vladimir Putin får för att avsluta de infekterade konflikterna med Ukraina och Nato. Tidigt 00-tal, när han nyligen kommit till makten, uttryckte han åsikter om att Ryssland skulle närma sig väst. Men när Nato började ta in forna Sovjetstater som medlemmar började Putin se alliansen som en ”västerländsk rökridå” för att hålla Ryssland under kontroll, med hjälp av Ukraina. Michael Kimmage: Dags för Nato att stänga dörren. Omni 220117.

Källor: Ryssland har tömt Kiev-ambassaden i januari. Ryssland har steg för steg tömt sin ambassad i Ukrainas huvudstad Kiev på personal, rapporterar New York Times. Källor uppger för tidningen att omkring 50 personer, inklusive anhöriga till ambassadpersonal, har bussats ut ur landet i januari. Även personal på två av Rysslands konsulat har uppmanats att lämna Ukraina. Det är oklart hur man ska tolka draget att ta hem personal. Tidningen har talat med ukrainska och amerikanska källor som säger att det kan vara ett tecken på att Ryssland planerar att snart gå in i Ukraina. Men man tillägger att det också kan röra sig om ett spel från Vladimir Putins sida. Omni 220118.

Kina skyller omikronfall i Peking på utländsk post. Kinas postmyndighet uppmanar sina anställda att desinficera samtliga brev och paket som kommer in till landet, rapporterar AFP. Skälet är att myndigheter hävdar att Pekings första omikronfall, som konstaterades häromdagen, kom via ett paket från Kanada. Landet har stränga åtgärder för att trycka ner smittan, och är särskilt på tårna inför OS i Peking som startar om mindre än en månad. Myndigheter i Kanada avfärdar dock de kinesiska påståendena. Risken för att smittas genom kontakt med post är "extremt låg", skriver landets hälsodepartement enligt CBC. "Jag tycker att Kinas agerande är häpnadsväckande," säger Kanadas hälsominister Jean-Yves Duclos. Kina överväger ett stopp för alla internationella postförsändelser. Omni 220118.

Per Ewert: Det ryska krigshotet är värt att ta på allvar. Europa står för första gången på länge inför omedelbart krigshot. De senaste dagarna har Sverige växlat upp med en ökad militär närvaro på Gotland. Ön är visserligen inte den omedelbara måltavlan just nu, men valet att ytterligare befästa Östersjöns största ö är ändå ett sätt att visa fysiskt motstånd mot Rysslands orimliga krav på att Sverige och Finland inte får gå med i försvars­alliansen Nato. Om något, kan Rysslands agerande tvärtom komma att bli en anledning för våra länder att närma sig Nato. Läs mer i Världen idag 220118.

Bildt: Inte haft ett så allvarligt läge sedan 60-talet. Säkerhetsläget i Europa är det allvarligaste sedan början på 1960-talet, enligt tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt. I SVT:s Morgonstudion säger han att en eventuell rysk invasion av Ukraina skulle vara "fullständigt vansinne" och påverka landets anseende och ekonomiska möjligheter under en lång tid framöver. "En sådan stor invasion skulle bli en blodig, bråkig och besvärlig affär för att uttrycka saken diplomatiskt." Bildt: "Vi har en rysk ledare som plötsligt vill välta betydande delar av den europeiska säkerhetsordningen över ända." Omni 220118.

Ryssland skickar trupper till Belarus för övningar. Ryssland har börjat flytta trupper till Belarus, som gränsar till Ukraina, för gemensamma militärövningar. Draget spär sannolikt på rädslan i väst för att Moskva förbereder en invasion av Ukraina, skriver The Guardian. Sådana planer förnekas dock av ryska regeringen. Vissa experter tror att Ryssland kan komma att skicka trupper genom Belarus vid en eventuell invasion av Ukraina, andra menar att Belarus skulle spela en mindre roll vid ett eventuellt angrepp. Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko står bakom den ryska upprustningen och har bekräftat att gemensamma övningar med Ryssland ska ske. Belarus förhöll sig tidigare neutralt i Ukrainakonflikten men har de senaste åren rört sig närmare Ryssland. De ryska trupperna har börjat anlända - men hur många de är har varken Ryssland eller Belarus svarat på. Militärövningarna planeras i februari. De gemensamma övningarna, kallade "Allied Deermination-2022", kommer att äga rum 10-20 februari, med ryska trupper på plats i Vitryssland senast den 9 februari, sa vice försvarsminister Alexander Fomin vid en briefing på tisdagen för militärattachéer i Moskva. Ryssland planerar att skicka 12 avancerade Su-35-stridsflygplan och två divisioner av S-400 luftvärnssystem för att testa sina luftförsvar som en del av dess defensiva union med Vitryssland, rapporterade Tass-nyhetstjänsten, med hänvisning till Fomin. Omni 220118.

Analys: Putin ser igenom västvärldens tomma retorik. Ryssland ser att man har ett historiskt bra läge att gå in i Ukraina och västvärlden är svagare än på länge. Det är två förklaringar till upprustningen vid gränsen, skriver journalisten David Patrikarakos i en analys på sajten Unherd. Det höga oljepriset innebär att ryssarna har fyllda skattkistor och varken USA eller Tyskland vågar sätta gasledningen Nord Stream 2 på spel. "Europa suger in rysk gas som en knarkare suger på sin pipa. Hur många missbrukare kan införa sanktioner mot sin langare?" skriver han. Patrikarakos påminner om att Ryssland begick sin olagliga annektering av Krim utan några större konsekvenser och att Belarus tvingade ner ett europeiskt flygplan och grep en dissident förra året. "Samtidigt sitter väst och pratar utan att göra särskilt mycket." Även Financial Times noterar att Ryssland har byggt upp en buffert mot sanktioner från väst genom att göra sig mindre beroende av dollarn och utländska investerare. "Samtidigt har EU inte vant sig av vid rysk gas, vilket innebär att alla restriktioner mot Rysslands energiexport skulle slå tillbaka mot de själva." Omni 220118.

Försvarsmakten: Ryska fartyg har lämnat Östersjön. Samtliga landstigningsfartyg från Rysslands norra marin som varit i Östersjön de senaste dagarna har nu lämnat, rapporterar DN. "Alla sex har lämnat via Stora Bält och nu strävar de norrut via Kattegatt. Var de ska och vad de ska göra får man nästan fråga dem om," säger Jonas Olsson på Försvarsmakten. Förra veckan förstärkte Försvarsmakten närvaron på Gotland på grund av de ryska fartygen samt det försämrade säkerhetsläget i Europa. Fartygen har färdats i grupper om tre. Omnii 220118.

ÖB om ryska anklagelserna: Jag tar det inte ens seriöst. Överbefälhavare Micael Bydén tar inte gårdagens ryska utspel om att Sverige och Estland genom provokationer på Östersjön bär ansvaret för det upptrissade säkerhetsläget i Europa. "Jag tar det inte ens seriöst - Kreml säger en massa saker," säger han i SVT:s Aktuellt. Han tillägger att Försvarsmakten inte utesluter några händelseutvecklingar och är beredda att agera om det skulle behövas. Omni 220118.

Kina varnar OS-idrottare: Prata inte om politik. Utländska idrottare riskerar att bestraffas om de uttalar sig om politik under OS i Peking. Det säger Yang Shu, som är en del av organisationskommittén, enligt Washington Post. "Alla beteenden eller uttalanden som är emot den olympiska andan, särskilt emot Kinas lagar och regleringar kan komma att bestraffas," säger han. Internationella olympiska kommitténs stadgar förbjuder politiska protester under spelen. Kina tycks dock gå ett steg längre och förbjuda politiska ”uttalanden”, noterar tidningen. Omni 220119.

Vapen från Saab kan komma att användas i Ukraina. En pansarvärnsrobot som utvecklats av svenska Saab kan komma att användas av Ukraina i ett eventuellt krig mot Ryssland, rapporterar Times och Expressen. Robot 57 har utvecklats av Saab i samarbete med Storbritannien. Det ska enligt uppgifter ha varit en last med Robot 57-vapen som britterna skickade i ett fraktplan i början av veckan. Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna så här: "Jag kan konstatera att det är medieuppgifter som pekar ut en av våra produkter," säger han till Expressen. Vapnet används i självförsvarssyfte och kallas "den ultimata tankdödaren". Vapnet användes mot talibanerna i Afghanistan. Omni 220119.

Blinken uppmanar Putin att välja en "fredlig väg". Det är upp till Vladimir Putin att bestämma hur situationen vid gränsen till Ukraina utvecklar sig. Det sa USA:s utrikesminister Antony Blinken under sitt besök i Kiev på onsdagen. "Jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta att ta den fredliga och diplomatiska vägen, men det är till syvende och sist hans beslut," sa Blinken enligt AFP. Den amerikanske utrikesministern ska träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov på fredag, vilket ses som ett positivt tecken. "Det visar att chansen för en diplomatisk lösning fortfarande finns," säger en amerikansk källa till Washington Post. Det är oklart vem som föreslog mötet mellan Lavrov och Blinken. Blinken sa också att en rysk invasion kan komma med väldigt kort varsel. Moskva insisterar på att man inte planerar invasion. Förra veckans samtal blev fruktlösa. Omni 220119.

Ryska landstigningsfartyg har ankrat i Kattegatt. Tre ryska landstigningsfartyg har ankrat i Kattegatt, uppger Försvarsmakten för TT. De tillhör Rysslands norra marin och ingår i den grupp på sex fartyg som lämnade Östersjön i tisdags. Förklaringen kan vara väderleken - SMHI har utfärdat en varning för kulingvindar i Kattegatt från onsdagskvällen. "Vi fortsätter att följa dem. Vi har ett bra samarbete med våra grannländer och andra partners," säger Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten. Fler fartyg än normalt i området. Oklart vart fartygen är på väg. Omni 220119.
Ryska fartygen har lämnat Kattegatt för färd västerut. De tre ryska landstigningsfartyg som lämnade Östersjön i förra veckan ankrade i Kattegatt mellan Danmark och den svenska västkusten i onsdags. Men i går fortsatte de färden västerut, skriver GP. "Allting tyder på att de nu lämnar," säger Försvarsmaktens pressekreterare Jonas Olsson. På fredagen fanns fler bepansrade stridsfordon och soldater på plats i Göteborgs hamn. Av strategiska skäl vill Olsson inte svara på om stridsfordonen kommer att stanna i Göteborg, utan han nöjer sig med att konstatera att förstärkningar sker på flera håll. "Men det jag kan säga är att Göteborgs hamn är ett viktigt område." Omni 220122.

Ukraina: Ryssland har nu 127 000 soldater vid gränsen. Den ryska militära upprustningen vid gränsen mot Ukraina är nu ”nästan fullständig”. Det uppger det ukrainska försvarsdepartementet i en rapport som delats med CNN. Marktrupperna vid gränsen utgörs nu av 106 000 soldater, enligt rapporten. "Sammanräknat med de marina och luftburna trupperna är det totala antalet över 127 000 soldater", skriver departementet. I rapporten anklagas Ryssland för att "försöka splittra och försvaga EU och Nato". Omni 220119.

Kina bröt mer kol än någonsin under 2021. Kina producerade mer kol än någonsin tidigare förra året, skriver CNN Business. Jämfört med 2020 så ökade produktionen med 4,7 procent. Dessutom importerade landet den största mängden kol sedan 2013 för att hålla igång kraftverken under energikrisen. Enligt CNN Business har kolpriserna fortsatt stiga i år på förväntningar om att Kina kommer att behöva ännu mer fossilt bränsle som drivmedel till den ekonomiska återhämtningen. I september 2020 deklarerade president Xi Jinping att Kina ska bli koldioxidneutralt till 2060, och under första halvan av 2021 stängdes hundratals kulgruvor igen. Men under höstens energikris trappades produktionen upp rejält. Omni 220119.

Toppdiplomaten: Inga planer på amerikanska soldater i Ukraina. Om Ryssland invaderar Ukraina kommer USA att svara på ett storskaligt sätt, bekräftar Pamela Tremont, biträdande amerikansk Sverigeambassadör till Sveriges Radio. Men i nuläget finns det inga planer på att skicka Amerikanska marktrupper för att försvara Ukraina. "Vi vill att Ukraina ska kunna försvara sig själva, inte gå i krig med Ryssland", säger den biträdande amerikanska Sverigeambassadören till Studio Ett. SR 220119.

Biden: Invasion av Ukraina vore "katastrof" för Ryssland. Ryssland skulle få betala ett saftigt pris för en invasion av Ukraina, både ekonomiskt och mänskligt, säger USA:s president Joe Biden vid en pressträff. "Det blir en katastrof för Ryssland," säger han enligt AFP, och tillägger att även om Ryssland skulle gå segrande ur konflikten kommer de lida "tunga förluster". Biden säger att han inte tror att Putin vill ha ett fullskaligt krig, men att han vill ”testa Nato och USA”. Han tror att den ryske presidenten kommer att ”gå in” i Ukraina på något sätt, skriver Bloomberg. "Jag tror inte han är säker på vad han ska göra, men jag gissar att han kommer gå in. Han måste göra någonting." Presskonferensen är Bidens första enskilda i Vita huset sedan mars 2021, och sker dagen före årsdagen för hans invigning. "De kommer att hållas ansvariga om de invaderar." Den ryska ekonomin skulle skadas allvarligt, enligt Biden. Omni 220120.

Estlands ÖB: Troligt att Ryssland anfaller Ukraina Estlands överbefälhavare Martin Herem tror att Ryssland snart kommer att inleda en militär offensiv mot Ukraina. "Ukraina behöver bara existera för att reta Ryssland", säger Herem. I går enades den estniska regeringen också om att öka försvarsbudgeten med 380 miljoner euro. SR 210120.

.

Journalister uppmanas lämna telefonen hemma under OS. Journalister som ska bevaka de olympiska spelen i Peking rekommenderas att ta med nya oanvända telefoner och datorer som de sedan lämnar kvar i landet när OS är över - så kallade "burners". Det rapporterar Washington Post. Uppmaningen kommer från organisationen Committee to Project Journalists (CPJ). Anledningen bakom uppmaningen är att det finns en rädsla att Kina ska installera spionprogram på journalisternas enheter. "Anta att ditt hotellrum är övervakat", skriver CPJ. Inför OS har den kinesiska regeringen lovat att behandla alla reportrar enligt Internationella olympiska kommitténs regler. Trots löftet är många skeptiska, enligt Washington Post. USA Todays kolumnist säger att övervakningen kan komma förtäckt som covidkontroll. CPJ:s riktlinjer för journalister under spelen. Omni 220120.

USA: Ryssland försöker ta över Ukrainas regering inifrån. Den ryska underrättelsetjänsten försöker rekrytera nuvarande och tidigare regeringsföreträdare i Ukraina, i syfte att ta över regeringen inifrån och göra den samarbetsvillig inför en eventuell rysk ockupation. Anklagelserna kommer från USA:s finansdepartement, rapporterar The Guardian. Finansdepartementet har riktat sanktioner mot två ukrainska parlamentsledamöter och två tidigare högt uppsatta tjänstemän som de anser är delaktiga i konspirationen. De två parlamentsledamöterna, Taras Kozak och Oleg Volosjin, tillhör det proryska parti som leds av Viktor Medvedtjuk, som står åtalad för högförräderi och har suttit i husarrest sedan maj i fjol. En av de utpekade männen kallar anklagelserna "märkliga". Omni 220120.

Biden: "Alla ryska intåg i Ukraina ses som en invasion." USA ser alla typer av ryska truppförflyttningar över den ukrainska gränsen som en invasion, sade president Joe Biden på torsdagen enligt AFP. Han sade sig också ha varit "fullkomligt tydlig" mot Vladimir Putin i frågan. Under gårdagens presskonferens i Vita huset orsakade Biden viss förvirring genom att antyda att ett "mindre intrång" från Rysslands håll inte skulle mötas med lika stark respons från USA. Biden: "Blir en kraftig och samordnad ekonomisk respons." Finns inga missförstånd, enligt Biden. Omni 220120.

USA åtalar fyra belarusier för flygkapning. En federal domstol i New York åtalar fyra belarusiska statstjänstemän för flygkapning efter att ett Ryanair-plan på genomflygning tvingats nödlanda i huvudstaden Minsk i fjol, rapporterar AFP. Planet dirigerades om efter att kontrolltornet i Minsk kontaktat besättningen med ett falskt meddelande om ett bombhot. På flygplatsen greps den belarusiske dissidenten Roman Protasevitj, som befann sig ombord. Passagerare från flera länder - inklusive USA, vilket är anledningen till åtalet - utsattes för en "extremt farlig" situation, enligt FBI. USA har inget utlämningsavtal med Belarus, och de åtalade kan förmodligen bara utlämnas om de skulle gripas i ett USA-allierat land. Brottet ger minst 20 års fängelse. Ett stridsflygplan eskorterade passagerarplanet till flygplatsen. Flög från Aten med Vilnius som destination. Omni 220121. SR 220121.

Navalnyj kritiserar Putin och väst från fängelset. I en brevintervju med tidningen Time kritiserar den ryske fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj västs förhållningssätt till Putin. Han menar att USA borde nonchalera de ryska kraven. Att ordna diplomatiska möten är att gå i Putins fälla, enligt Navalnyj. Samtidigt släpper hans antikorruptionsfond i exil ännu en video med hundratals foton inifrån det spektakulärt påkostade så kallade Putins palats. SR 220121.
Navalnyj: Väst går i Putins fälla - som en rädd pojke. Gång på gång faller västvärlden i Vladimir Putins fällor. Det skriver Aleksej Navalnyj i en brevkorrespondens med tidskriften Time. Den fängslade ryska oppositionsledaren anser att Putin presenterar "vansinniga och skrattretande" krav - till exempel att den ryske presidenten och USA:s Joe Biden ska sätta sig ner och "bestämma Europas öde som om det var 1944" - men att västvärlden ändå låter sig luras gång på gång. "I stället för att ignorera detta nonsens accepterar USA Putins agenda och springer och arrangerar ett gäng möten. Precis som en rädd skolpojke som blir mobbad av ett äldre barn", skriver Navalnyj. Navalnyj: Det Putin verkligen fruktar är att själv tvingas bort från makten. Rysslandskännare: Det ryska agerandet på världsscenen är intimt sammankopplat med läget på hemmaplan. Samtidigt släpper Navalnyjs antikorruptionsfond en video med hundratals foton från Putins påkostade palats. Omni 220121.

Blinken och Lavrovs möte kallas givande - men ingen lösning nådde. Idag har USA:s utrikesminister Anthony Blinken och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov träffats i Geneve. Mötet beskrevs som konstruktivt av båda parter, men ingen lösning på konflikten nåddes. Blinken sa att en rysk invasion kommer att innebära hårda ekonomiska sanktioner mot Ryssland, och att Nato kommer förstärka sin militära närvaro i Östeuropa. Ryssland har tidigare bland annat krävt att Nato ska minska sin militära närvaro i östra Europa, för att Ryssland ska dra tillbaka de cirka 100 000 soldater som nu grupperats runt om Ukrainas gränser. SR 220121.
Maria Persson Löfgren: Detta är Blinken och Lavrov överens om. I Genève har USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans ryska motpart Sergej Lavrov träffats och pratat om det upptrappade säkerhetsläget vid Ukrainas gräns. Nu är samtalen avslutade - och de båda utrikesministrarna har hållit varsin presskonferens. "Det båda parter är överens om är att de ska träffas igen efter att USA svarar i skrift på Rysslands frågor och krav. Alltså om säkerhetsavtal från Europa där bland annat Georgien och Ukraina inte ska få gå med i Nato och där Natotrupper inte ska få finnas i Bulgarien och Rumänien", säger Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. SR 220121.

Många frågor om hur länge Kinas nolltolerans håller. Allt fler experter börjar fråga sig hur länge den kinesiska nolltoleransen mot spridning av covid-19 är hållbar, rapporterar New York Times. Blixtbesked från smittspårande myndigheter tvingar kineser att övernatta på kontoret, hemma hos blinddejter – och i ett fall fick ett 40-tal shoppare tillbringa natten i en klädbutik efter att ett fall spårats dit. För Peking blir det allt dyrare och svårare att upprätthålla linjen, säger Lynette H Ong, professor i statsvetenskap vid universitetet i Toronto. "Kostnaderna stiger så mycket att de börjar lägga skulden på lokala myndigheter, men även på utlänningar - det är aldrig centralregeringens fel." 20 miljoner personer i tre städer befann sig under total lockdown förra veckan. Experter spår än mer drastiska åtgärder under vinter-OS. Strategin försvagas för varje omikronfall. Omni 220121.

Ryska centralbanken föreslår förbud mot krypto. Rysslands centralbank föreslår förbud mot betalning och utvinning av kryptovalutor på ryskt territorium, skriver Reuters. Centralbanken menar att krypto hotar den finansiella stabiliteten och möjligheten för Ryssland att bedriva självständig penningpolitik, men hänvisar också till att medborgare kan fara illa till följd av spekulation. Diskussioner om att krypto kan användas till penningtvätt och terrorfinansiering har skett i många år, enligt nyhetsbyrån. Landet kommer trea på listan över mest biconmining, efter USA och Kazakstan. Omni 220121.

Kritik efter Bidens ord om "mindre intrång": "Ger Putin grönt ljus att gå in." Joe Bidens uttalande om att det är oklart hur västvärlden skulle svara på ett ”mindre intrång” från Ryssland i Ukraina har lett till kritik från Kiev. "Det här ger Putin grönt ljus att gå in i Ukraina som han vill. Kiev är chockat," säger en regeringskälla till CNN. Utrikesminister Dmytro Kuleba säger till Wall Street Journal att man inte kan vara "halvaggressiv" när man talar om eventuella ryska intrång. "Vi kan inte ge Putin minsta chans att leka med kvasiaggression eller mindre intrångsinsatser." President Volodymyr Zelenskyj skriver på Twitter att det inte finns några "mindre intrång" - precis som att det inte finns "mindre förluster av människoliv och mindre sorg över att förlora nära och kära". Joe Biden klargjorde senare att USA ser alla typer av ryska truppförflyttningar över den ukrainska gränsen som en invasion. Kiev: Alla uttalande som antyder svagare respons är uppmuntrande för Putin. Efter Bidens första uttalande kom ett förtydligande från Vita huset. Vicepresident Kamala Harris insisterar: USA kommer att svara aggressivt. Omni 220121.

Källa: EU har tagit fram lista med sanktioner. EU-kommissionen har tagit fram en preliminär lista över sanktioner som kan användas om Ryssland går till angrepp mot Ukraina, rapporterar Direkt. De potentiella sanktionerna uppges nu diskuteras mellan kommissionen och medlemsländerna. Vilka sanktioner på listan som kan bli aktuella ska stå i proportion till det ryska angreppet. "Om det sker en allvarlig utveckling kommer EU:s reaktion att bli mycket snabb och tydlig. Det handlar om dagar," säger en EU-källa till nyhetsbyrån. Källa: Varje aggressiv handling kommer att mötas med ett svar. Omni 220121.

Lavrov: Hysteri - Ryssland har inga planer på attack. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov avfärdar västvärldens reaktion på Rysslands mobilisering vid Ukrainas gräns som "hysteri" och säger att Ryssland inte har några planer på att attackera sitt grannland. Det skriver Bloomberg efter Lavrovs presskonferens om mötet med USA:s utrikesminister Antony Blinken i Genève. Lavrov säger även att USA har lovat ett skriftligt svar på Rysslands "säkerhetsförslag" under nästa vecka. På sin egen presskonferens bekräftade sedan Blinken att USA ska skicka skriftliga "idéer" till Ryssland under kommande vecka, skriver AFP. Ryssland vill att Nato ska garantera att försvarsalliansen inte stärker sin närvaro i östra Europa - krav som Nato har avfärdat som helt orealistiska. Sergej Lavrov: "Vi enades om att skriftliga svar på alla våra krav ska skickas nästa vecka." Lavrov: "Blinken höll med om att vi måste ha en förnuftig dialog. Jag hoppas att känslorna ska dämpas." Blinken: "Vi förväntade oss inga större genombrott." Omni 220121.

Analys: Samtalen med USA en delseger för Ryssland. Att USA:s utrikesminister Antony Blinken offentligt talar om att beakta Rysslands intressen är en delseger för Kreml, skriver DN:s Anna-Lena Laurén i en analys. Även om dagens Ukrainasamtal mellan utrikesministrarna inte mynnade ut i något konkret är det ett resultat för Kreml att USA nu funderar över eftergifter för att lugna ned situationen, enligt Laurén. "Målet har aldrig varit skriftliga garantier på att Ukraina inte tas med i Nato - Putin vet att det är en omöjlighet. Men Ryssland vill ha en roll globalt, vilket lyckades", skriver hon. CNN:s Stephen Collinson skriver i en analys att det just nu pågår "eskalerande psykologisk krigföring" mellan Ryssland och USA som närmar sig punkten då en fredlig lösning blir omöjlig. "Joe Biden är låst i en kraftmätning med Vladimir Putin, som tagit Ukraina som gisslan för att tvinga USA att omförhandla de överenskommelser som avslutade kalla kriget. Ingen av dem blinkar," skriver han. En upptrappning riskerar, förutom att skada USA:s globala anseende, även att drabba vanliga amerikaner till exempel genom energikriser, enligt Collinson. Stephen Collinson: Varken Biden eller Putin har råd att förlora sin Ukraina-kraftmätning. Omni 220121.

Expert: Organisation eller stat troligen bakom drönare. En organisation eller stat ligger troligen bakom de drönare som observerats på flera platser i Sverige den senaste tiden. Det säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, till Aftonbladet. Motivet är sannolikt att skrämmas, säger han. I veckan meddelades att ett 20-tal drönarobservationer utreds av myndigheter. Enligt Aftonbladets uppgifter flögs flera drönare in mot Stockholms innerstad i tisdags kväll. Två drönare sågs sedan vid bland annat Kaknästornet, som är ett skyddsobjekt. Innan dess hade drönare flugit över Bergs oljehamn, som ägs av Cirkle K, i Nacka. "Drönaren cirklade runt oljecisternerna och oljedepån och det tog man på stort allvar eftersom det är en så känslig plats om något skulle hända," säger en källa. Omni 220121.

Ukraina anklagar Ryssland för falska bombhot. Ukraina uppger på fredagen att landet utsatts för en rad falska bombhot de senaste dagarna, rapporterar TT. De beskyller Ryssland för att ligga bakom. "Det uppenbara målet för angriparlandets specialstyrkor är att sätta ytterligare press på Ukraina, att ge upphov till oro och panik i samhället", skriver den ukrainska säkerhetstjänsten i ett uttalande. Ukraina har tidigare anklagat Ryssland för att ligga bakom den storskaliga cyberattacken mot ukrainska myndigheter förra veckan. Omni 220121.

Baltiska länder går samman - kommer stötta Ukraina militärt. Nato-medlemmarna Estland, Lettland och Litauen kommer att förse Ukraina med USA-tillverkade pansarvärnsrobotar och pansarskydd. "De baltiska staterna kommer att fortsätta stödja Ukraina inte bara diplomatiskt och politiskt, utan också bidra till att stärka landets försvarsförmåga” skriver de tre länderna i ett gemensamt uttalande." Martin Hurt, forskare på det internationella centret för försvarsstudier i Tallinn säger att man följer situationen i Ukraina med viss oro: "Den är oroväckande. Och det är svårt att se något trendbrott, så vi kan förvänta oss att det kommer bli värre och värre". SR 220121.
Estland tillåts inte skicka tyska vapen till Ukraina. Tyskland nekar Estland tillstånd att skicka sina tysktillverkade vapen till Ukraina, rapporterar Wall Street Journal. Till skillnad från USA, Storbritannien, Polen och andra Natoländer har Tyskland valt att inte exportera dödliga vapen direkt till Ukraina. Nu hindrar de även indirekt en Natoallierad från att göra det. Tyskland hänvisar till att landet länge haft en policy att inte skicka vapen till områden där läget är spänt. "Principen är alltid densamma, oavsett om vapnen kommer direkt från Tyskland eller från tredje part," säger en talesperson för den tyska regeringen. Omni 220121.

Linde: Ryska kraven allvarliga för Sveriges säkerhet. Utrikesminister Ann Linde (S) ser ingen större risk för ett militärt angrepp mot Sverige i närtid, skriver DN. Men hon konstaterar att det finns en reell risk för ett ryskt angrepp mot Ukraina och att kraven som Ryssland framfört "är allvarligt för vår säkerhet". "En begränsning för vem man får öva med och hur komplexa övningarna får vara, eller hur nära den ryska gränsen de får genomföras, skulle påverka oss negativt," säger hon. Ryssland vill bland annat stoppa Sverige, och andra länder, från att samverka med eller gå med i Nato. Nästa vecka åker Linde och hennes finländske kollega Pekka Haavisto till Bryssel för att träffa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och dela sina synpunkter på kravlistan. Linde: Rysslands agerande har försatt oss i den här situationen. Omni 220121.

Nato nobbar krav på utträde ur Rumänien och Bulgarien. Nato går inte med på det ryska kravet att dra ut sina trupper från Rumänien och Bulgarien, rapporterar AFP. "Vi kommer inte att frånsäga oss möjligheten att skydda och försvara varandra, vilket inkluderar truppnärvaron i alliansens östliga del," säger talespersonen Oana Lungescu. Detta skulle enligt Lungescu skapa "första och andra klassens Natomedlemmar". Kravet framfördes av det ryska utrikesdepartementet på fredagen som en del av de "säkerhetsgarantier" Ryssland vill ha, skriver Reuters. Lungescu: "Det kan vi inte acceptera." Kravet gäller alla trupper, vapen och annan militär utrustning. Omni 220121.

Storbritannien: Putin måste dra sig tillbaka från Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin måste dra tillbaka sina trupper från den ukrainska gränsen innan han begår ett "massivt strategiskt misstag". Det säger Storbritanniens utrikesminister Liz Truss på en pressträff i Sydney, enligt brittiska medier. Hon varnar för att ett ryskt intrång "bara skulle leda till stort elände och förlorade liv", precis som under Afghansk-sovjetiska kriget och Tjetjenienkrigen. "Kreml har inte lärt sig av historien. De drömmer om att återskapa Sovjetunionen, eller ett sorts större Ryssland." Liz Truss: Vi är beredda att ta till väldigt kraftfulla sanktioner. Liz Truss: Tillsammans med våra allierade kommer vi fortsätta att stå enade med Ukraina. Omni 220121.

Nato trappar upp i Östersjön - halva flottan på plats. Nato utökar sin närvaro i Östersjön med anledning av det spända säkerhetsläget. På fredagen rörde sig halva militäralliansens flotta i området, rapporterar Aftonbladet. I söndags uppgav Nato att örlogsfartyget HNLMS Rotterdam stationerats i Östersjön. På fredagen anslöt även fregatten HDMS Peter Willemoes, som tillhör samma snabbinsatsstyrka. Sedan tidigare finns minröjningsfartyg från Tyskland, Lettland och Litauen i området. Fartygen finns på plats för att "förbättra den marina översikten och ytterligare stärka samarbetet", skriver Nato i ett pressutskick. Snabbinsatsstyrkan och minröjningsstyrkan är två av de fyra som Natos flotta har att tillgå. Samtidigt skickar Ryssland luftvärnsmissiler till ukrainska gränsen. Nato nobbar krav på utträde ur Rumänien och Bulgarien. Omni 220121.

Bildt: En unikt farlig och unikt allvarlig situation. Vladimir Putin har med sig pistolen till förhandlingsbordet när han förhandlar. Det säger den tidigare moderata statsministern och utrikesministern Carl Bildt i TV4:s Nyhetsmorgon. Han konstaterar att de ryska soldaterna radar upp sig vid Ukrainas gräns samtidigt som diskussionerna med väst pågår. Samtidigt har Ryssland med sig "rakt igenom orimliga och rakt igenom omöjliga" krav till förhandlingsbordet, som krav på att det västliga samarbetet måste begränsas kraftigt. "Det är en unikt farlig och unikt allvarlig situation." Bildt säger att risken för krig nu är "klart högre" än vid något annat tillfälle han kan erinra sig. Omni 220122.

90 ton militärt stöd från USA har anlänt till Kiev. 90 ton amerikanskt militärt stöd anlände till Ukraina på fredagskvällen. Det är den första av flera transporter och en del av ett nyligen beslutat "säkerhetspaket" på 200 miljoner dollar från USA. Bland annat innehöll försändelsen ammunition, skriver BBC. USA:s ambassad i Kiev skriver i ett uttalande att transporten visar att det finns ett starkt amerikanskt stöd för Ukrainas rätt att försvara sig mot ryska aggressioner. Washington beslutade om stödet i december. Ukrainas försvarsminister tackar USA för stödet. Omni 220122.

Konflikten stärker Kinas och Rysslands handelsband. Den spända situationen mellan väst och Moskva efter den ryska upptrappningen kring Ukraina har fört Ryssland och Kina närmare varandra, skriver Nikkei Asia. Enligt nya siffror från Kinas tullmyndighet ökade handeln mellan länderna med 35,8 procent förra året till rekordnivån 146,9 miljarder dollar, motsvarande 1 350 miljarder kronor. Ryssland har inte släppt officiella siffror, men bekräftade nyligen att nivån väntades ligga över 140 miljarder dollar. Analytiker tror att banden mellan Kina och Ryssland kommer att stärkas ytterligare i spåren av Ukrainakonflikten. Enligt Artyom Lukin, professor i internationella relationer, har Putin "sannolikt fått garantier från Xi" om att Kina kommer att hjälpa Ryssland vid en konflikt. Handeln mellan länderna har ökat 167 procent sedan 2010. Omni 220122.

USA uppmanar familjer till anställda att evakuera. USA har uppmanat familjer till anställda vid landets ambassad i Kiev att inleda evakueringarna från Ukraina redan på måndag, uppger en källa för Fox News. USA:s utrikesdepartementet väntas även uppmana amerikanska medborgare att lämna Ukraina med kommersiella flyg "medan dessa fortfarande är tillgängliga", enligt källan. Ryska stridsflygplan har anlänt till Belarus, norr om Ukraina. Omni 220122.
USA beordrar anhöriga till ambassadpersonal i Ukraina att lämna. USA:s utrikesdepartement beordrar nu anhöriga till amerikansk personal vid USA:s ambassad i Kiev att lämna Ukraina, även icke-nödvändig personal erbjuds att lämna landet. Utrikesdepartementet betonar att åtgärden inte innebär en evakuering av ambassaden, utan att den kommer att fortsätta att hålla öppet. Efter USA:s besked har även Storbritannien meddelat att man tar hem ambassadpersonal. SR 220124.

Tyskland i dubbelt bråk med Ukraina - marinchef sa att Putin förtjänar respekt. Flera incidenter skakar relationen mellan Ukraina och Tyskland. Tyskland förser inte Ukraina med vapen och stoppar genom en klausul även Estland från att skicka tysktillverkade vapen till landet, något som Wall Street Journal rapporterade i går. På Twitter skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att den tyska linjen innebär en uppmuntran till Rysslands president Vladimir Putin att genomföra en ny attack mot landet. Enligt ett separat uttalande ser Ukraina med djup besvikelse på den tyska oviljan att bidra med militärt stöd. Samtidigt har Tysklands marinchef Kay-Achim Schönbach hamnat i blåsväder. I en video som fått stor spridning i tyska medier säger Schönbach att Putin förtjänar respekt och att Kiev aldrig kan återta det av Ryssland annekterade Krim. Enligt AFP har Ukraina kallat upp Tysklands ambassadör för att understryka det oacceptabla med marinchefens uttalande. Schönbach skriver att han gav uttryck för personliga uppfattningar. Tyska försvaret har tagit avstånd från Schönbachs uttalande. Schönbach fällde kommentarerna under ett besök i Indien. Omni 220122.
Tysklands marinchef får avgå efter utspel om Krim. Tysklands marinchef Kay-Achim Schönbach avgår efter flera skandalomsusade uttalande om Ukraina och Ryssland. Under ett anförande hos en tankesmedja i Indien sa Schönbach att Rysslands president Vladimir Putin vill ha respekt - "och förmodligen förtjänar det". Han sa också att Ukraina inte kan återta Krim. "Krimhalvön är borta. Den kommer aldrig tillbaka - det är ett faktum", sa Schönbach i talet som publicerades på Youtube. Uttalandet strider mot EU:s och USA:s linje som är att Moskvas annektering av Krim 2014 är oacceptabel och måste upphöra. Schönbach skriver på Twitter att uttalandet var ett misstag och att han gav uttryck för personliga uppfattningar. Der Spiegels reporter delar videon där uttalandena görs. Omni 220122.

EU-topp bekräftar: Vill köpa naturgas på annat håll. EU:s energikommissionär Kadri Simson bekräftar att unionen undersöker möjligheten att köpa naturgas från andra länder på grund av minskade ryska leveranser och ökade geopolitiska spänningar, skriver Bloomberg. Bland annat ska EU diskutera frågan med USA i början av februari. Efter vinterns elprischock analyserar EU-kommissionen olika scenarion för att säkerställa att de nationella planerna håller måttet. EU vill också koordinera lagring av naturgas på ett effektivare sätt och undersöker möjligheterna att reformera unionens energimarknad, skriver Bloomberg. "Den enda långsiktigt hållbara lösningen på vårt beroende av fossila bränslen och därmed volatila energipriser är att genomföra en grön omställning," säger Simson. Energipriserna i Europa steg i vinter till rekordnivåer. Omni 220122.

"Sverige och Finland bör ha förband i varandras länder." Sverige och Finland bör fördjupa försvarssamarbetet på ett sätt som innebär att de båda länderna permanent har personal och förband i varandras länder. Det skriver den tidigare försvarsministern Björn von Sydow (S) och Finlands tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam på SvD Debatt. Ett samarbete i fysisk form vore ett naturligt steg i och med den ryska mobiliseringen vid gränsen till Ukraina, anser von Sydow och Enestam, som nämner en rad exempel på regementen och brigader i de båda länderna som skulle kunna samarbeta. Sverige och Finland har allt att vinna på ett sådant samarbete, och det bäddar för "säkerheten och stabiliteten i vår del av världen", skriver de. Omni 220122.

Storbritannien: Ryssland vill tillsätta ryssvänlig ledare i Ukraina. Storbritannien påstår att man innehar information om att Moskva nu undersöker möjligheten att tillsätta en ryss-vänlig ledare i Ukraina. Britterna vill inte närmare kommentera var eller hur man fått informationen. Ryssland svarar i ett uttalande att uppgifterna inte stämmer och uppmanar Storbritannien att sluta sprida nonsens, rapporterar AFP.
Den ukrainske politikern Yevhen Muraiev pekas ut som en potentiell kandidat i vad som New York Times beskriver som ett "högst ovanligt" uttalande från London. I uttalandet skriver det brittiska utrikesdepartementet att det finns information om att rysk underrättelsetjänst har kontakt med en rad ukrainska ex-politiker, varav fyra nämns vid namn. I det ukrainska parlamentsvalet 2019 ledde Murayev den rikstäckande listan för ett parti som vann 3,23 % av rösterna och därmed inte kom över valbarriären på 5 %, vilket höll Murayev utanför parlamentet. Han hävdar att annekteringen av Krim av Ryska federationen erkänns av världen och att annekteringen är gynnsam för Ukrainas regering. Murayev är en av författarna till idén att amerikanska militärrelaterade företag som Greystone och Blackwater deltog i befrielsen av Mariupol. Omni 220122.

Ryssland: Vi vill inte ha Nato i Rumänien och Bulgarien. Ryssland: Vi vill inte ha Nato i Rumänien och Bulgarien Ryssland söker tillbakadragande av Natos styrkor och vapen från Rumänien och Bulgarien som en del av dess omfattande säkerhetskrav från den USA-ledda alliansen. Rumänien och Bulgarien kritiserade Rysslands krav att avlägsna allianstrupper från båda länderna som oacceptabelt. You tube 220123. 9:18.

Rysk mobilisering i Belarus - kan möjliggöra Kievattack. En stor rysk militärstyrka har anlänt till Belarus - något som kan möjliggöra ett ryskt angrepp på Ukrainas huvudstad Kiev, varnar experter enligt The Guardian. "Det som oroar oss är helhetsbilden. Det är ansamlingen av 100 000 soldater längs Ukrainas gränser i kombination med att styrkor flyttats in i Belarus under helgen," säger en källa på amerikanska UD. Från Belarus gräns mot Ukraina är det som närmast drygt åtta mil till Kiev. "Det är klart att om man tänker gå in och avsätta nuvarande regim och tillsätta någon form av marionettregering, då är det naturligtvis enklare att komma från Belarus. Det är ju mycket närmare," säger den militärstrategiske experten Stefan Ring till SvD. Styrkan i Belarus innefattar spetsnaztrupper, kortdistansmissiler och luftvärnsbatterier. Officiellt reser ryska trupper till Belarus för att delta i en gemensam militärövning. Omni 220123.

Blinken: Om en rysk soldat går in blir svaret hårt. Om en enda rysk soldat skulle gå in i Ukraina "på ett aggressivt sätt" skulle det besvaras hårt. Det säger USA:s utrikesminister Antony Blinken till CNN. "Det skulle utlösa ett snabbt, kraftigt och enat svar från USA och Europa," säger han utan att specificera om svaret skulle vara militärt eller inte. Blinken säger också att USA har varit ledande i att sätta ihop ett internationellt sanktionspaket som skulle innebära "enorma konsekvenser" om Ryssland skulle genomföra ytterligare aggressioner. "Syftet med sanktionerna är att avskräcka. Om vi inför dem nu förlorar vi det verktyget," säger Blinken. Omni 220123.

Ledare: Problemet med Bildt är att han sällan haft rätt. Moderaterna borde göra upp med arvet efter den tidigare utrikesministern Carl Bildt, tycker GP:s Naomi Abramowicz. "Problemet med Bildt är inte att han då och då har fel - det kan hända den bästa - utan att han väldigt sällan har haft rätt", skriver hon på tidningens ledarsida. Som exempel nämner Abramowicz att Bildt varit förespråkare för ett turkiskt EU-medlemskap, trots att politisk förföljelse är vanligt förkommande i landet. Han har också "kuttrat duvlikt" med diktaturer som Kina och Iran, skriver hon. Apropå utrikespolitik så har Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg träffat Estlands president Alar Karis för att prata säkerhetspolitik. Karis är inte lika förvånad som andra ledare i Europa över att situationen har eskalerat och påpekar att det är viktigt att lyssna "väldigt uppmärksamt" på vad som kommer från Kreml. "Putin varnade för ganska länge sedan att han tänker annektera Krim, men ingen trodde på det då. Men nu är det en realitet," säger han. Omni 220124. Kommentar: Bildts Israelfientliga attityd kan väl ingen ha missat. Också ansvarig för Sverges nedrustning av försvaret.

Nato skickar fler flygplan och fartyg till Östeuropa. Nato skickar ytterligare stridsflygplan och fartyg till länder i östra Europa efter den ryska aggressionen vid Ukrainas gräns. Det uppger försvarsalliansen i ett pressmeddelande. "Nato kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda och försvara alla allierade," säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg i pressmeddelandet. "Vi kommer alltid att reagera på varje försämring av vår säkerhetsmiljö," fortsätter han. Förstärkningen görs i Litauen, Bulgarien och Rumänien. I pressmeddelandet skriver Nato också att USA överväger att stärka sin militära närvaro i området. Omni 220124.

39 kinesiska plan flög igenom Taiwans luftrum. Taiwans försvarsdepartement uppger att 39 kinesiska plan flög över det taiwanesiska luftrummet på söndagen. Det är det största antalet sedan i oktober, skriver Hongkongbaserade South China Morning Post. Enligt The Guardian har kinesiska plan passerat Taiwan allt oftare under senare år. Under en fyradagarsperiod i oktober passerade 150 flygplan över Taiwan i samband med ett kinesiskt högtidsfirande. 34 av 39 plan var stridsflygplan. Sker dagen efter USA:s och Japans gemensamma militärövning. Övningen genomfördes öster om Taiwan. Det är ännu oklart varför Kina genomförde detta. Omni 220124.

Stoltenberg: Förstärkt närvaro på Gotland viktigt. Det är viktigt för säkerheten kring Östersjön att Sverige har utökat den militära närvaron på Gotland. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg på en presskonferens med utrikesminister Ann Linde (S) och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto. Militäralliansen har just nu fem fartyg i Östersjön och har dessutom utökat styrkorna i östra Europa, något som Stoltenberg menar är befogat efter kraven från Ryssland. Danmark, Spanien, Nederländerna och Frankrike bidrar med fartyg och flyg. "Det är defensivt. Nato hotar inte Ryssland. Det är proportionerligt," säger han enligt Expressen. Ann Linde beskriver det spända läget mellan Ryssland och Ukraina som "mycket allvarligt". Omni 220124.

Johanna Melén, Moskva: Om Putin och ett trapphus i Leningrad. En människa som känner sig trängd, inträngd, omgärdad intar gärna försvarsposition. Det har Vladimir Putin gjort sedan han blev president, för 22 år sedan, och alltmer intensivt. Det började med hotet från vad som sades vara tjetjenska terrorister och så inleddes kriget i delrepubliken Tjetjenien. Sedan var det hotet från de frispråkiga tv-kanalerna som kritiserade och häcklade makten hej vilt och därför togs de över av Kremllojala ägare. Därefter har det fortsatt på samma sätt med yttre och inre hot som måste avvärjas, tillintetgöras. Därför sitter Rysslands mest framträdande oppositionspolitiker Aleksej Navalnyj i fängelse. Därför har en organisation som Memorial som tar fram sanningen om människorättsbrott, historiska och nutida, likviderats och därför klassas en lång rad kritiskt rapporterande medier som utländska agenter. Och det är därför som rysk militär nu mobiliserar vid grannlandet Ukrainas gräns. Eftersom Vladimir Putin känner sig trängd, och sviken, av den västliga försvarsalliansen Nato, av det som i Ryssland brukar kallas för "det kollektiva väst" och av ett grannland, en forna Sovjetrepublik, Ukraina, som valt att vända sig västerut snarare än österut i sin strävan in i framtiden. Om hoten, som Vladimir Putin ser dem, verkligen finns där, eller inte, spelar ingen roll. För vi kan nog utgå från att han själv är och har blivit alltmer övertygad om att de är på riktigt. Frågan omvärlden nu måste hantera är hur mycket hänsyn den ska visa den ryske presidentens upplevda känsla av att vara inträngd i ett hörn. Ett svårt val eftersom bristande hänsyn i värsta fall kan leda till krig. SR 220125.

20 ryska fartyg i ny krigsövning i Östersjön. 20 ryska örlogsfartyg och stödenheter har lämnat Kaliningrad för övningar i Östersjön. "Inom övningen kommer taktiska grupper av minsvepare, små antiubåtsfartyg och robotbåtar att delta", uppger ryska försvaret, enligt statliga ryska nyhetsbyrån RIA Novosti. De ryska fartygen lämnade på måndagen marinbasen i Baltijsk vid Östersjökusten i den ryska exklaven Kaliningrad. Övningen är del av en planerad större rysk marinövning som också genomförs i Medelhavet, nordöstra Atlanten och Stilla havet, uppger ryska försvaret. Bland de ryska fartygen finns flera korvetter och stödfartyg från ryska Östersjöflottan. Ombord finns även en antiterrorstyrka som uppges ha för avsikt att öva till sjöss, enligt ett uttalande från ryska försvaret. Det svenska försvaret bekräftar för DN att Ryssland tidigare uppgett att övningarna skulle komma att ske. Expressen 220124.

Peskov kommenterade Kadyrovs uttalande om Ukraina. Pressekreterare för Rysslands president Dmitrij Peskov kommenterade orden från Tjetjeniens chef Ramzan Kadyrov, som sa att han, i den ryska presidentens ställe, "skulle ha tagit Ukraina för länge sedan." "Jag vill påminna dig om att chefen för den ryska staten formulerar grunden för Ryska federationens utrikespolitik. Och till vår universella glädje är chefen för den ryska staten, som inkluderar Tjetjenien som subjekt, Vladimir Vladimirovich Putin, sade Peskov. Tidigare har Kadyrov sagt att USA använder Ukraina för att placera ut en militärbas på dess territorium, och om han var i den ryska presidenten Vladimir Putins ställe, "skulle jag ha tagit Ukraina för länge sedan." I december förra året uttryckte Tjetjeniens chef åsikten att om den ukrainske presidenten Vladimir Zelenskij fortsätter att föra en antirysk politik så kommer Ukraina att behöva annekteras till Ryssland. Enligt Kadyrov är västländer intresserade av att öppna militärbaser i Ukraina och på så sätt diktera sina villkor till Ryssland. Senare kallade Kadyrov sin personliga åsikt uttalandet om "Ukrainas anslutning." RT 220125.

Tor överklagar beslut om blockering i Ryssland. Anonymiseringstjänsten Tor överklagar nu den ryska kommunikationsmyndigheten Roskomnadzors blockering av tjänsten i landet. Det rapporterar Zdnet. Överklagandet sker tillsammans med den digitala rättighetsgruppen Roskomsvoboda, som hävdar att blockeringen strider mot landets konstitutionella rättigheter. Det var i början av december förra året som Roskomnadzor valde att blockera Tor med hänvisning till att tjänsten ger tillgång till olagligt innehåll. Tor blockerades i Ryssland i början av december förra året. Överklagandet görs tillsammans med den digitala rättighetsgruppen Roskomsvoboda. Omni 220125.

Ryssland sätter fängslade Navalnyj på terrorlista. Ryssland klassar den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som terrorist. På tisdagen har landet lagt till Navalnyj och nio av hans kollegor på listan över "terrorister och extremister", skriver AFP. Sedan tidigare har flera andra nära medarbetare till honom placerats på samma lista. Nyhetsbyrån konstaterar att den ryska regeringen fortsätter att trycka ner oppositionen. Navalnyj dömdes nyligen till fängelse för att ha brutit mot reglerna för ett tidigare villkorligt straff. Oppositionspolitikern dök inte upp till den obligatoriska kontrollen - för att han samtidigt låg i koma efter att ha förgiftats med nervgiftet novitjok. Ryssland har pekats ut för attacken. Hamnar därmed på samma lista som talibanerna och IS. Omni 220125.

Ukraina: Har stoppat attack från Moskva-stöttad grupp. Ukraina hävdar att man har stoppat en Moskva-stöttad grupp som förberedde "en serie väpnade angrepp". Målet med de tilltänkta attackerna ska ha varit att destabilisera landet, skriver AFP. Enligt Ukrainas säkerhetstjänst SBU skulle attackerna ske i gränsregionerna. SBU uppger att planen koordinerades av Ryssland. Samtidigt skriver nyhetsbyrån AP att ukrainska ledare försöker lugna sina invånare. På måndagen sa presidenten Volodymyr Zelenskyj att läget var under kontroll och att det inte finns någon anledning till panik. Omni 220125.

Källa: USA står redo med sanktioner mot Ryssland. USA står redo att införa sanktioner och exportkontroller mot viktiga sektorer i den ryska ekonomin ifall president Vladimir Putin invaderar Ukraina. Det rapporterar Wall Street Journal. "Kontrollerna vi överväger tillsammans med våra allierade skulle slå rätt hårt mot Putins strategiska ambitioner för att industrialisera sin ekonomi, säger en företrädare från Vita huset som menar att sanktionerna skulle slå mot AI, kvantdatorer eller försvar." Enligt USA skulle exportkontrollerna vara "potenta", skriver tidningen. Sanktionerna kan bland annat slå mot den ryska valutan och ryska marknaden. Omni 220125.

Irländska fiskare ska stoppa rysk militärövning. Irländska fiskare planerar att med hjälp av sina båtar "fredligt störa" en rysk militärövning nästa månad, rapporterar RTÉ. Övningen kommer att genomföras på internationellt vatten söder om Cork, men fiskarna hävdar att insatsen kommer att störa det marina livet samt viktiga fiskemöjligheter. "Det handlar om försörjningen för fiskare och deras familjer längs hela kusten här", säger Patrick Murphy på en lokal fiskeorganisation. Det finns dessutom en oro över att undervattenkablar skadas i samband med övningen, rapporterar The Irish Times. Enligt Rysslands ambassadör Yuri Filatov kommer endast tre till fyra fartyg att delta i övningen. Ryska ambassaden säger i ett uttalande att det vore "hänsynslöst och oansvarigt" att störa övningen. Enligt Murphy finns stora mängder blåvitling i området där ryska övningen ska hållas. Ryssland väntas genomföra övningar runt hela världen. Omni 220125. RTE 220125. Kommentar: Ryssland har absolut ingenting att göra vid vatten utanför Irland. Det är hänsynslöst och oansvarigt att störa fiskare och fiskarna i de vattnen.
Irländska fiskare fick rysk militärövning flyttad. Den ryska flottan flyttar en planerad militärövning i Irlands exklusiva ekonomiska zon efter påtryckningar från lokala fiskare, rapporterar Sky News. Irländska fiskeorganisationer hade varnat för att upp till 60 trålare skulle fortsätta fiska som vanligt i de aktuella vattnen, i en fredlig protest mot övningen. På lördagskvällen meddelade den ryske ambassadören i Irland, Jurij Filatov, att man hörsammat protesterna. "Som ett svar på förfrågningarna från den irländska regeringen och The Irish South and West Fish Producer's Organisation har Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu, som en välvillig gest, beslutat att flytta den ryska flottans övning," säger ambassadören. Fiskeorganisationerna välkomnar det "lyhörda beslutet". Irländske försvarsministern uppmanade Ryssland i brev. Omni 220129.

Analyser: I rysk tv är det Nato som förbereder attack. Samtidigt som västvärlden oroas för att Ryssland ännu en gång går in i Ukraina ges en annan bild i ryska statliga medier, skriver DN:s och Hufvudstadsbladets Anna-Lena Laurén. Hon konstaterar i en analys att Kremls propagandamaskineri gör allt för att förlöjliga Europa och USA, bland annat genom att svartmåla kvinnliga ledare samt sprida påståenden om att Sverige och Finland pressas att gå med i Nato. "Det handlar om att ge bilden av att Kreml gör allt för att hitta gemensamma lösningar med ett Europa och USA som inte vet vad de vill", skriver hon. CNN:s Jill Dougherty skriver att de militära styrkor som ryska tv-tittare får se bilder av är Natos. "I landets alternativa medielandskap är det Natostyrkor som genomför en noggrant planerad insats: Omringa Ryssland, störta Putin och ta kontroll över de ryska energitillgångarna", skriver hon. Anna-Lena Laurén: Den ryska statliga propagandan fokuserar på att göra narr av väst. Jill Dougherty: Väst befarar attack - det är inte vad ryssarna får se på tv. Omni 220125.

Tyskland ger 5 000 hjälmar till Ukraina: "Ett skämt". Tyskland vägrar att skicka vapen till Ukraina inför en möjlig ny rysk invasion - i stället erbjuder man 5 000 hjälmar. Enligt tyska försvarsministern Christine Lambrecht skulle bidraget skicka en tydlig signal att Tyskland står bakom Ukraina om det säkerhetspolitiska läget försämras. Hon säger själv enligt Reuters att ukrainska ambassaden i ett brev bett specifikt om just hjälmar, men enligt Ukrainas ambassadör i Berlin behövs framför allt vapen. Borgmästaren i Ukrainas huvudstad Kiev, Vitalij Klytjko, säger till tyska tidningen Bild att hjälmerbjudandet gjorde honom "mållös" då han menar att Tyskland inte förstår allvaret. "5 000 hjälmar är ett absolut skämt, vad skickar Tyskland nästa gång? Kuddar?" Flera andra västländer har skickat vapen till Ukraina, rapporterar Reuters. Bland annat kommer Nato-landet Tjeckien att skicka 4 000 artillerigranater. Ukraina hade bett om 100 000 hjälmar och skyddsväster: Droppe i havet. Vitalij Klytjko säger att de ryska styrkorna är tungt beväpnade. Omni 220126.

US Navy wants to get crashed stealth fighter back -- before China can. The United States Navy is trying to retrieve its most advanced fighter jet from the depths of the South China Sea, an extremely complex operation that analysts say will be closely monitored by Beijing. The F-35C, a single-engine stealth fighter and the newest jet in the US Navy fleet, crash-landed on the aircraft carrier USS Carl Vinson during routine operations on Monday, the Navy said. The $100 million warplane impacted the flight deck of the 100,000-ton aircraft carrier and then fell into the sea as its pilot ejected, Navy officials said. The pilot and six sailors aboard the Vinson were injured. An F-35C prepares to launch off the flight deck of the USS Carl Vinson while a second prepares to launch off the flight deck of the aircraft carrier USS Abraham Lincoln on Jan. 22, 2022, in the Philippine Sea. While damage to the Vinson was only superficial, and it and the carrier's air wing have resumed normal operations, the Navy faces the daunting task of attempting to pull the F-35 off the ocean floor in some of the most contested waters on the planet. The Navy is giving scant details on its recovery plans for the F-35C, the first of which only became operational in 2019. CNN 220126.

Nato svarar Ryssland: Ruckar inte på våra principer. Nato och USA har lämnat över skriftliga svar till Ryssland om de krav som landet har ställt - att alliansen inte tar in nya medlemmar och drar tillbaka trupp från Östeuropa. I mångt och mycket är det skriftliga dokumentet ett stor nej till de ryska kraven. "Vi har gjort tydligt att vi inte kompromissar kring våra principer, alla länder har rätt att välja sin egen väg", säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. SR 220126.
Rysk analytiker: Putin missbedömde läget. Igår kväll lämnade USA och Nato över sina skriftliga svar på de säkerhetskrav som Ryssland tidigare ställt men betonade att Ukrainas rätt att välja sin väg framåt inte är förhandlingsbar. Samtidigt enades företrädare för Ryssland och Ukraina om att vapenvilan i östra Ukraina måste upprätthållas. Enligt den ryske analytikern Dmitrij Oresjkin står konflikten och väger just nu, mellan reträtt och eskalering. President Putin missbedömde läget, enligt analytikern, och trodde att väst skulle låta sig skrämmas. SR 220127.
Ukrainas utrikesminister: Fortsatt dialog är goda nyheter. Att mötet mellan Ukraina och Ryssland i Paris igår inte resulterade i något konkret innebär både dåliga och bra nyheter, enligt Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba: "För oss är ett beslut om fortsatt dialog goda nyheter". Den ukrainska utrikesministerns är på besök i Köpenhamn, efter att hans danska kollega Jeppe Kofod nyligen besökte fronten i östra Ukraina och idag lovade ytterligare stöd till Ukraina på över 700 miljoner kronor. "Framtiden för säkerheten för hela Europa avgörs i Ukraina just nu", sa Dmytro Kuleba. SR 220127.
Ryssland ger kalla handen till Natos skriftliga svar. Det brev som militäralliansen Nato lämnade över till Ryssland under onsdagen tas inte emot väl av den ryska ledningen, rapporterar flera medier. Ryssland har tidigare lämnat över en lista med krav till USA och Nato, bland annat att Ukraina förvägras Natomedlemskap. Detta krav har avfärdats på förhand, men USA uttryckte i går att man i brevet lagt fram en diplomatisk väg ur krisen. "Det går inte att säga att man var beredda att lyssna på några av våra synpunkter," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Financial Times. Utrikesminister Sergej Lavrov är också pessimistisk. "Det finns utrymme för att inleda riktiga samtal, men bara i mindre frågor. Det var ingen positiv reaktion när det gäller huvudfrågan," säger han och syftar på Natos potentiella expansion österut. Ryssland vill dock få mer tid att analysera frågan. USA är villiga att diskutera upprustning och trupplaceringar. Omni 220127.

Polen bygger snabbt upp en metallbarriär mot Belarus. Den polska muren är avsedd att blockera migranter så att de inte kan ta sig in på EU:s territorium. Polen vill vara redo för eventuella nya provokativa handlingar från Belarus sida. Och Polen vill inte ta emot stora mängder migranter. Enligt den polska högerregeringen kommer metallmuren att tjäna hela EU:s intressen. Den 5,5 meter höga metallväggen med taggtråd överst sträcker sig mer än 180 kilometer längs gränsen. Kameror och elektroniska larmsystem ska ingå i bygget. Två byggföretag uppges dygnet runt arbeta med projektet som ska vara färdigt i juni. I fjol började också Litauen bygga en mur vid sin gräns mot Belarus. yle 220127.

EU ger sig in i bråket mellan Litauen och Kina. Kina har infört ekonomiska restriktioner mot Litauen sedan landet stärkt sina diplomatiska band till Taiwan. Nu svarar EU-kommissionen med process mot Kina inom Världshandelsorganisationen WTO. "Kina använder tvingande åtgärder för att stoppa handel med Litauen, vi anser att det bryter mot de internationella handelsreglerna", säger den ansvariga kommissionären Valdis Dombrovskis. SR 220127.

USA: Nord Stream 2 stoppas om Ryssland invaderar. Gasledningen Nord Stream 2 kommer inte att tas i bruk om Ryssland invaderar Ukraina. Det säger Ned Price, talesperson på det amerikanska utrikesdepartementet, i en intervju med NPR. Nord Stream 2 går mellan Ryssland och Tyskland och byggdes färdigt i somras. Tyskland har hittills varit ovilligt att blanda in gasledningsprojektet i Ukrainadebatten, men har efter press från omvärlden öppnat för att diskutera frågan. "Jag vill vara tydlig: Om Ryssland invaderar Ukraina kommer Nord Stream 2 att stoppas, på det ena eller andra sättet. Jag tänker inte gå in på detaljer men vi kommer att samarbeta med Tyskland för att se till att projektet inte går vidare," säger Price. Price: Tyskland har förhandlingsutrymme eftersom gasen inte har börjat flöda. Nord Stream 2 innebär en fördubbling av Rysslands gasexport till Tyskland. Omni 220127.

Expert: Ryssland kan göra vad de vill i luftrummet. Den ryska militären har genomgått en betydande modernisering och uppgradering de senaste åren, skriver både New York Times och Washington Post. Förändringen har skett snabbt och är markant, även om man jämför med 2014 då annekteringen av Krim skedde. Samtidigt är den ukrainska armén utbildad för skyttegravskrig och markstrid - medan luftförsvaret är gammalt och sårbart. Den amerikanske generalen Ben Hodges säger till Washington Post att ukrainska trupper kan försöka matcha ryssarna på marken men att "luften är en annan historia". Den uppfattningen delas av den oberoende ryske analytikern Kirill Michailov. "Ryssland kommer att kunna kontrollera luftrummet och göra mer eller mindre vad man vill. Omni 220127.

Europa hotar med sanktioner om Kreml beordrar attack. Storbritannien och EU förbereder sanktioner mot ryska gasprojekt ifall Ryssland beslutar om en ukrainsk invasion, rapporterar Financial Times och hänvisar till källor med insyn. Åtgärderna är framtagna med amerikanskt stöd och kommer utgöra en del av ett bredare paket av potentiella ekonomiska konsekvenser. "Det skulle skada Ryssland genom att gå efter en sektor de verkligen bryr sig om," säger James Waddell på Energy Aspects till FT. 40 procent av europeisk import av gas kommer från Ryssland. Omni 220127.

Biden till Ukraina: USA redo att svara på invasion. USA är redo att svara resolut om Ryssland angriper Ukraina. Det försäkrade USA:s president Joe Biden i ett telefonsamtal med sin ukrainske kollega Volodymyr Zelenskyj, skriver AFP. Under samtalet underströk Biden att USA står bakom Ukrainas rätt till ”suveränitet och territoriell integritet” och att man från amerikanskt håll ser över hur man kan hjälpa Ukraina ekonomiskt. Biden bemötte också Ukrainas kritik mot att USA har kallat hem viss personal från ambassaden i Kiev. Enligt Biden är ambassaden fortsatt "öppen och i full funktion". Enligt uppgifter till CNN ska dock den ukrainska sidan ha varit missnöjd med samtalet. Detta eftersom Biden sagt att det är sannolikt med en invasion i närtid, möjligen redan i februari, vilket Ukraina inte håller med om. Zelenskyj ska istället ha sagt att hotet från Ryssland är allvarligt men mindre konkret. Omni 220128.

Lettland sågar Tyskland: "Omoraliskt och hycklande". Tysklands undfallande hållning till Ryssland och Kina är skadlig för relationerna mellan Europas länder. Det säger den lettiske försvarsministern Artis Pabriks till Financial Times och sågar Tysklands agerande i Ukrainafrågan. Pabriks är bland annat kritisk till att Tyskland stoppat Estland från att skicka artilleripjäser till Ukraina för att landet ska kunna försvara sig mot ett eventuellt ryskt angrepp. Han tar också upp att tyska företag hotat att bojkotta Litauen för att den litauiska regeringen godkänt en taiwanesisk beskickning med ordet Taiwan i namnet - till Kinas förtret. "Hur agerar de när det handlar om Litauen, Ryssland och Kina? Det är omoraliskt och hycklande. Det driver in en kil mellan väst- och östeuropeiska länder," säger han. Tyskland kan stoppa Estlands vapenleverans eftersom det var deras vapen från början. Omni 220128.

Förre presidenten Dmitrij Medvedev försöker lugna stämningarna: "Ryssland vill inte ha krig men nog säkerhetsgarantier". I Ryssland pågår som bäst en livlig debatt om Natos svar på Moskvas säkerhetspolitiska krav. Till och med landets före detta president Dmitrij Medvedev tog skeden från munnen i en sällsynt intervju där han försökte lugna stämningarna. "Ett krig vill ingen ha, ingen strävar efter ett krig och allt måste göras för att undvika krig, särskilt ett som skulle beröra Ryssland och Nato." Det säger Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev som i går trädde fram inför ryska journalister i ett försök att dämpa Rysslands aggressiva krigsretorik. Medvedev som numera är vice-ordförande i landets säkerhetsråd, anser att fortsatta förhandlingar om Rysslands krav på säkerhetsgarantier är det enda sättet att också lösa konflikten om östra Ukraina. Samtidigt medgav Medvedev att det svar som Nato gav “komplicerar situationen”. Alliansens budskap var att man vägrar kompromissa om länders rättighet att själva bestämma vem de allierar sig med. På frågan om hur Ryssland kommer att agera nu, gavs inget klart svar. "Sådana planer diskuteras aldrig i offentligheten och alla beslut fattas av president Putin," sa Medvedev. Trots att Medvedev efterlyser förhandlingar förkastar han möjligheten att diskutera direkt med Ukrainas president. "Direkta kontakter med ledningen i Kiev är inte aktuellt eftersom det är meningslöst att prata med politiker som ljuger," menade Medvedev. "Dessutom fattar de beslut som riktar sig mot en del av den egna befolkningen," fortsatte han. Presidentens parti Enade Ryssland vädjade i onsdags till Putin om att Ryssland ska börja leverera vapen till de självutnämnda republikerna i östra Ukraina, Donetsk och Lugansk. "Vi kan inte lämna över människorna i östra Ukraina till Kievregimens godtycke," sa gruppordförande Vladimir Vasiljev. De är i behov av militärteknik för att stävja en aggression från Kievs sida. yle 220128.

Lavrov: Om det är upp till Ryssland blir det inget krig. Ryssland vill inte ha krig i Ukraina. Det var budskapet från den ryske utrikesministern Sergej Lavrov när han intervjuades i radio på fredagen, skriver Reuters. "Om det är upp till Ryssland så blir det inget krig. Vi vill inte ha krig. Men vi kommer inte heller låta våra intressen bli avfärdade på ett oförskämt sätt," sa Lavrov. Enligt Reuters är det ett av de mest försonliga uttalandena från ryskt håll på lång tid. Så sent som i natt varnade USA:s president Joe Biden för att en rysk invasion kan ske i februari. Lavrov: USA:s svar på våra krav var bättre än Natos. Omni 220128.
Putin till Macron: Väst har ignorerat Rysslands oro. Den ryske presidenten Vladimir Putin sa att väst "ignorerar Rysslands oro över Natos utvidgning", i ett telefonsamtal med Frankrikes Emmanuel Macron under fredagen. Det framgår av en utskrift från samtalet, skriver AFP. Putin sa också att han noga kommer att studera de svar som USA och Nato lämnat på de ryska säkerhetskraven och därefter bestämma hur han kommer att gå vidare. Vidare sa han att det är viktigt att ukrainska myndigheter upprättar "direkt dialog" med de separatistiska grupperna i de krigshärjade provinserna i östra Ukraina. De två presidenterna ska ha pratat länge. Omni 220128.

USA:s ambassadör: Som att tala fred med någon som lagt en pistol på bordet. Moskva, Kiev och Washington kommer med nya utspel om krisen i Ukraina. I en intervju med rysk radio säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland inte vill ha krig - men att man inte tillåter att Rysslands intressen ignoreras. "Den amerikanska Moskvaambassadören hävdar att det finns risk för ett omedelbart anfall eftersom det är så stora mängder trupper som samlats kring Ukraina. Han säger att det är som att tala fred med någon som lagt en pistol på bordet", säger Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. SR 220128.

Ryssland hotar bryta relationerna med USA om det nya amerikanska sanktionspaketet blir verklighet. Moskva skärpte retoriken mot väst på fredagen och hotade med att bryta relationerna med USA om USA inför nya sanktioner. Utrikesminister Sergej Lavrov sa att de nya sanktioner som USA förbereder mot Ryssland skulle innebära att relationerna mellan USA och Ryssland bryts. Lavrov hänvisade speciellt till hotet om att utesluta Ryssland från det internationella betalningsförmedlingssystemet Swift. Både USA, EU och Nato har hotat med sällsynt hårda sanktioner ifall Ryssland invaderar Ukraina. Ryssland har upprepade gånger förnekat att landet planerar en invasion. "Det här sanktionspaketet inklusive avstängning från de västkontrollerade finansiella ekonomiska systemen skulle innebära att relationerna bryts," sa Lavrov. Utrikesministern försäkrade samtidigt att Ryssland inte viker från sina krav på säkerhetsgarantier. "Det finns inget utrymme för kompromisser," sa Lavrov till ryska radiostationer på fredagen. Ryssland vill ha garantier för att Ukraina aldrig blir Natomedlem och att utländska Natotrupper ska dras bort från Natoländerna Rumänien och Bulgarien. De ryska kraven har kategoriskt avvisats av Nato, som anser att alla länder ska få bestämma om sina säkerhetsarrangemang på egen hand. Både Nato och USA gav skriftliga svar på de ryska kraven på onsdagen. Lavrov sa då att president Vladimir Putin nu ska bestämma vad Ryssland gör härnäst. Putin hade på fredagen ett telefonsamtal med Frankrikes president Emmanuel Macron. Enligt Moskva upprepade Putin den ryska ståndpunkten att de västliga svaren inte beaktat de ryska säkerhetskraven. Lavrov sa på fredagen att det var skillnad på det amerikanska svaret och Natos svar - till amerikanernas fördel. "Det amerikanska svaret är nästan ett modellexempel på diplomatisk anständighet jämfört med Natos svar. Jag skämdes nästan lite å författarnas vägnar då jag läste Natosvaret," sa Lavrov enligt nyhetsbyrån Tass. Ett nytt möte mellan de ryska och amerikanska utrikesministrarna väntas äga rum inom de närmaste veckorna, enligt ryska medier. yle 220128.

Kazakstans president tar över styret av maktpartiet. Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev har valts till ny ledare för det styrande partiet Nur Otan, rapporterar AFP. Tokajev tar därmed över som partiordförande efter sin mentor och företrädare som president, Nursultan Nazarbajev, som styrde landet mellan 1990 och 2019. Tokajev riktade nyligen sällsynt kritik mot Nazarbajev, och påtalade de orättvisor som han menar vuxit fram i landet under företrädarens styre. I samband med partikongressen tonade han dock ner kritiken och sa att Nazarbajev gjort mycket för att göra landet starkt. Kazakstan skakades nyligen av stora protester. Enligt vissa bedömare handlade protesterna till viss del om en maktkamp mellan anhängare till Tokajev respektive Nazarbajev. Omni 220128.

Russia Sees Record Population Decline As Excess Deaths Hit 1M. Russia experienced its largest population decline in 2021 since the end of the Soviet Union. of 2021, as the country also reported its sharpest annual fall in population since the fall of the Soviet Union. Pushed down by record numbers of coronavirus fatalities and an already aging population, Russia's natural population declined by more than one million people during 2021 alone, the Rosstat statistics agency reported Friday. It also said that more than 215,000 Russians died of all causes in December 2021 - 42% more than in the same month of 2019, before the outbreak of the coronavirus - and that some 662,000 people had succumbed to the disease since March 2020. That number is more than twice what has been reported by the government’s taskforce, which uses a different methodology and is reported daily by state media. Independent demographers have repeatedly accused Russia of undercounting deaths associated with the coronavirus and downplaying the severity of the disease. The revelation that the country’s population shrank faster in 2021 than in any of the previous 30 years has only added fuel to those charges. Russia has now recorded at least 995,000 excess deaths since March 2020. The Moscow Times 220128.

Biden lovar hjälpa EU med naturgas vid rysk invasion. USA lovar att leverera naturgas till EU vid leveranschocker som kan uppstå exempelvis om Ryssland invaderar Ukraina. Det skriver USA:s president Joe Biden och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett gemensamt uttalande. Som medier rapporterat tidigare uppger de att EU och USA samarbetar med regeringar världen över för leveranser av mer flytande naturgas, LNG. Toppolitikerna uppmanar samtidigt energiproducenter att samarbeta för en stabilare energimarknad med god tillgång, ett arbete "som redan har inletts". Omni 220128.

USA: Ryssland förvarar blod och vårdmateriel vid gränsen. Ryssland har utrustat sina trupper vid den ukrainska gränsen med blodförråd och sjukvårdsmateriel, uppger tre amerikanska militära källor för Reuters. Uppgifterna är en stark indikator på att Ryssland förbereder sig för våldsamma sammandrabbningar, enligt experter. "Det är ingen garanti för ett anfall, men man anfaller inte utan att ha det till hands," säger den pensionerade amerikanske generallöjtnanten Ben Hodges. Varken Kreml, Pentagon eller Vita huset har offentligt kommenterat uppgifterna. USA:s president och utrikesminister förutspår aggressionshandlingar. Omni 220128.

Kina till USA: Kan bli en militär konflikt om Taiwan. Det finns risk för militär konflikt mellan Kina och USA om Taiwan "fortsätter på vägen mot självständighet, uppmuntrade av USA". Det sa Kinas USA-ambassadör Qin Gang, i ett ovanligt konkret hot, till amerikanska NPR på fredagen. Taiwan utgör den största tvistefrågan mellan de två länderna, enligt ambassadören, och de taiwanesiska strävandena efter att upprätthålla självständighet "kommer sannolikt att leda till att USA och Kina, de två stora länderna, hamnar i militär konflikt". Från kinesiskt håll brukar det i allmänhet talas i mer svepande och indirekta termer, såsom att USA "leker med elden", enligt experter. Qin Gang: "Idéer om att förändra Kina är alltid en illusion". Omni 220128.

Johnson reser till Ukraina - "Ryssland måste backa". Boris Johnson kommer att besöka Ukraina nästa vecka, rapporterar AFP. Den brittiske premiärministern kommer även i ett telefonsamtal med Vladimir Putin att uppmana Ryssland att "backa" och agera diplomatiskt. "Premiärministern är fast besluten om att trappa upp de diplomatiska insatserna och de avskräckande åtgärderna för att undvika blodspillan i Europa," säger en talesperson för Downing Street. Johnsons stab ger inga närmare besked om när besöket och samtalet ska äga rum. Storbritannien väntas tillkännage tuffare sanktioner mot Ryssland. Omni 220128.

Estlands statsminister: Putin förstår bara styrka. Rysslands krav på att Nato drar sig tillbaka till den utbredning alliansen hade före 1997 sätter Estlands framtid på spel. Det säger den estniska statministern Kaja Kallas i en intervju med The Guardian. Hon är också kritisk till gasledningen Nord Stream 2 som hon anser är ett geopolitiskt projekt snarare än ett kommersiellt och som gör EU alltför beroende av Ryssland. Kallas, som länge kritiserat det hon anser är en för undfallande europeisk linje mot Ryssland, säger också att hon vill se ökad amerikansk närvaro i Estland och att europeiska länder bör leverera vapen till Ukraina. Enligt Kallas handlar den nuvarande krisen samtidigt om mycket mer än bara Ukraina. "Putin förstår bara styrka, och Rysslands mål har alltid varit att splittra väst, EU och Nato," säger hon. Omni 220129.

Huawei stämmer svenska staten efter 5G-upphandlingen. Huawei drar Sverige inför rätta efter att det kinesiska telekombolaget stängts ute från den svenska 5G-utbyggnaden av Post- och telestyrelsen (PTS), rapporterar SVT Nyheter. Nu offentliggörs ett dokument som visar att det den 21 januari registrerades en begäran om skiljeförfarande av den internationella skiljedomstolen ICSID. Skadeståndskravet uppgår till minst 5,2 miljarder kronor, vilket Huawei menar är de initiala förlusterna för perioden 2021-2025 och en bråkdel av det bolaget går miste om på grund av svenska statens agerande. "Att stämma Sverige på det här viset, med den här typen av jättehöga skadeståndskrav, är ett sätt att avskräcka andra länder som också står inför huruvida de ska inkludera Huawei i sin 5G-utbyggnad," säger Rikard Allvin, expert på handelsfrågor till SVT. "Skulle Sverige förlora så är det skattebetalarna som kommer att få stå för det här." Post- och Telestyrelsen (PTS) med bistånd från bland annat Säpo beslöt hösten 2020 att utestänga Huawei av säkerhetsskäl. Omni 220129. Kommentar: Säkerhtesskäl är giltigt skäl.

Kina: USA betalar sina idrottare för att störa OS. Statliga kinesiska medier hävdar att USA betalar sina idrottare för att "störa" de olympiska spelen i Peking som drar i gång nästa vecka, rapporterar AFP. Enligt tidningen China Daily som hänvisar till "insatta källor" ska de amerikanska deltagarna uppmanas att spela passivt, att vägra delta i vissa tävlingar och att uttrycka missnöje med Kina. Uppgifterna dementerades omgående av USA:s ambassad i Peking, som menar att det handlar om ett försök att avleda uppmärksamhet från Kinas brott mot mänskliga rättigheter. "Vi förväntar oss att Kina ser till att våra och andras aktiva är säkra och kan tävla i Peking och att man respekterar deras mänskliga rättigheter och grundläggande frihet", skriver en talesperson för USA:s ambassad i ett mejl till AFP. Den kinesiska utrikesministern har i ett telefonsamtal bett USA att "sluta störa spelen". USA är ett av de länder som bojkottar spelen politiskt. Omni 220129.
Expert: Huawei får svårt att vinna mot Sverige. Huaweis chanser att få rätt mot svenska staten är inte särskilt goda. Det anser advokaten Therese Isaksson på Westerberg & Partners, enligt SvD Näringsliv. Hon har lång erfarenhet av internationella skiljedomar och bedömer att Post- och telestyrelsen har stöd i svensk lag för sitt beslut att porta Huawei från den svenska 5G-upphandlingen. Det beror på att stater anses ha manöverutrymme när det gäller att lagstifta om frågor som rör dess upplevda säkerhetsrisker. Och då "brukar skiljedomstolar vara ganska återhållsamma", säger hon till tidningen. Oddsen talar emot Huaweis miljardkrav på Sverige. Omni 220202.

Johnson erbjuder Nato "stor militär utplacering". Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kommer att erbjuda Nato en en "storskalig" brittisk militär utplacering som svar på "ryska fientligheter" mot Ukraina, rapporterar brittiska medier. Erbjudandet, som ska framföras officiellt till Nato nästa vecka, kan innebära att den brittiska militära närvaron i Östeuropa - ungefär 1 150 soldater i dagsläget - fördubblas, uppger Johnson i ett uttalande. Storbritannien står även redo att bistå med vapen, stridsfartyg och stridsflygplan. "Detta skulle skicka ett tydligt budskap till Kreml: vi kommer inte att tolerera deras destabiliserande handlingar, och vi kommer alltid stå vid våra Natoallierades sida," säger premiärministern. Johnson: "Om Putin väljer blodspillan blir det en tragedi för Europa." Omni 220129.

Nederländskt universitet betalar tillbaka kinesiska forskningspengar. Ett av Nederländernas största universitet stoppar ett forskningscenter för mänskliga rättigheter efter avslöjande om att alla forskningspengarna kommit från Kina, vilket anses hota universitetets akademiska oberoende. Forskare vid centret har upprepade gånger framfört stöd för den kinesiska statens tolkning av mänskliga rättigheter. Universitetet har beslutat att betala tillbaka miljoner i forskningsstöd som kommit från Kina. SR 220130.

Litauens president i intervju med Svenska Yle: Ryssland kontrollerar Belarus militärt. Ryssland har nu tagit full militär kontroll över Belarus, säger Litauens president Gitanas Nauseda till Svenska Yle. Enligt Nauseda kan de ryska trupper som har samlats vid gränsen mellan Belarus och Ukraina stanna väldigt länge. "Belarus är inte mer självständigt militärt." Mycket tydligare kan en president inte uttrycka sig än Litauens president Gitanas Nauseda gör när jag träffar honom på Presidentpalatset i Vilnius. "Lyssna på vad Aleksandr Lukasjenko säger. Belarusiska trupper är beredda att delta i eventuella ryska angrepp mot grannländer." Lukasjenko är Belarus auktoritära ledare och de facto president. För Litauen, och för Polen, är det här en säkerhetsmässig katastrof, ett mardrömsscenario som spelas upp när allas blickar riktas mot Ukraina. "Litauen är nu sandwiched, inklämt mellan det hårt militariserade Kaliningrad och ett Belarus som vi inte ska ha några illusioner om. En rysk provins, betonar Nauseda. Det ryska administrativa området Kaliningrad är Europas mest militariserade område. Enligt Nauseda finns där 25 000 soldater, en siffra som är svår att kontrollera. Men där finns utrustning för större trupper än så och ett okänt antal kortdistansrobotar. Kaliningrads gräns mot södra och västra Litauen är 275 kilometer lång. På andra sidan, längs med Litauens östgräns, ligger alltså Belarus. Den gränsen är 680 kilometer. Från Vilnius är det 30 kilometer till gränsen. Avståndet från Kaliningrad till Belarus är som minst 65 kilometer genom den så kallade Suwalkikorridoren. Det är gränsområdet mellan Litauen och Polen och Suwalki en stad i norra Polen.
Litauens president Nauseda: Om Ukraina blir en demokratisk framgångssaga kommer folk i Ryssland att se det. Det här är antagligen något Vladimir Putin vill förhindra. yle 220130.

Stoltenberg: Inga planer på Nato-soldater till Ukraina. Nato har inga planer på att skicka soldater till Ukraina även om Ryssland invaderar landet. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg i en intervju med BBC. Istället kommer militäralliansen fokusera på att bistå med utrustning. "Det är skillnad på att vara Natomedlem och att vara en stark och högt uppskattad samarbetspartner. Det är inget tvivel om det," säger Stoltenberg. Samtidigt understryker Natochefen vikten av fortsatt dialog. "Jag tror att alla håller med om att det föreligger ett verkligt hot, men vi måste fortsatt upprätthålla en balanserad hållning," säger Stoltenberg. Han säger också att det är Ukrainas önskan att Nato sänder ett tydligt budskap till Ryssland att konsekvenserna blir tuffa om landet agerar militärt men att det viktigaste är att arbeta för att förhindra en väpnad konflikt. Stoltenberg: Skillnad att vara Natomedlem och samarbetspartner. Omni 220130.

Lavrov: Ryssland vill ha respektfull relation till USA. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov går nu ut och säger att landet vill ha "ömsesidigt respektfulla" relationer till USA, rapporterar AFP. Samtidigt understryker han att man inte vill ha en situation där Rysslands "säkerhet kränks varje dag". Uttalandet kommer kort efter det att Storbritannien gått ut och meddelat att man förbereder nya sanktioner mot Moskva. Lavrov upprepar också det ryska budskapet om att Nato "fortsätter att expandera österut" och nu är väldigt nära Ukraina. Han säger även att Ryssland inte utgör något hot mot Ukraina. Omni 220130.

Ukraina uppmanar Ryssland: Dra tillbaka trupperna. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba uppmanar Kreml att dra tillbaka de ryska trupperna och fortsätta dialogen med väst om de vill deeskalera det spända läget, rapporterar AFP. "Om Ryssland menar allvar när de säger att de inte vill ha ett nytt krig måste de engagera sig diplomatiskt och dra tillbaka de militära styrkor som samlats längs Ukrainas gräns och i de ockuperade områdena", skriver han på Twitter. Kuleba tillägger att diplomati är enda vägen framåt. Omni 220130.

Hultqvist om medlemskap i Nato: "Är där vi ska vara". De borgerliga partierna är alla för att Sverige ska gå med i Nato. S, MP, V och SD är emot ett medlemskap i försvarsalliansen. M:s försvarspolitiska talesperson Pål Strömberg säger i SVT:s Agenda att Sverige i dag stödjer Nato men utan några säkerhetsgarantier. "Vi kan hoppas, önska och tro att Nato skulle hjälpa oss. Men vi har inga garantier för det," säger han. V:s försvarspolitiska talesperson, Hanna Gunnarsson, tycker att Sverige är för nära Nato och SD:s Per Söderberg vill se en försvarsallians med Finland. Försvarsminister Peter Hultqvist slår ifrån sig kritiken. "Vi är precis där vi ska vara. Att förändra ett lands grundläggande säkerhetspolitiska förhållningssätt är ett stort beslut," säger han och menar att bland annat Finland skulle påverkas negativt. Omni 220130. Kommentar: Det är för sent att gå med i Nato när fienden är på väg att inta Sverige.

Säkerhetsexperten: Rysk invasion av Ukraina är sannolik. En rysk invasion av Ukraina är "ett sannolikt scenario", säger Anna Wieslander, nordeuropachef på den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Flera amerikanska medier har under helgen rapporterat om att rysk militär flyttat blod och annan medicinsk utrustning närmare den ukrainska gränsen, och i fredags sa USA:s försvarsminister Lloyd Austin att Rysslands mobilisering nu nått en nivå där Putin har en rad militära möjligheter, däribland ett militärt angrepp. Ryssland förhandlar också om en ny säkerhetsordning, anser Anna Wieslander. Förslagen om utökade säkerhetsgarantier är "så pass långtgående att de skulle ändra hela den ordning och de regler som vi haft stater emellan sedan det kalla krigets slut", säger hon. SR 220130.

China Bans Kids from Attending Church, Threatens Parents Who Break Law: Watchdog . The eyes of the world may be on Beijing for the 2022 Winter Olympics, but the head of a religious liberty watchdog says China's persecution of Christians is nevertheless escalating. "It is getting worse," David Curry, president and CEO of Open Doors, told Christian Headlines. China was No. 17 on this year's 2022 World Watch List, which ranks the countries of the world according to the danger level for Christians. The report said Christians "are facing increased pressure from the Chinese authorities," due partially to the "most oppressive and sophisticated" surveillance system in the world. Chinese Communist Party Chairman Xi Jinping "knows that he cannot stamp out" the nation's Christians, Curry said. There are an estimated 96 million Christians in China, the report says. "And so he is slowly strangling Christian faith, and he's doing it with high-tech surveillance. They watch, and they track everybody in what they're doing - through facial recognition and other things. Imagine if the IRS owned every camera in every restaurant on every street in America. We would be very concerned that the IRS has that. China has that plus other means of surveilling, and so they have the ability to track and to score behavior." Christians in China must attend government-approved churches that face heavy regulations, such as the editing of sermons. Because of that, many Christians attend illegal underground churches. Curry summarized the surveillance strategy like this: "[These two citizens] are going to church too often. Therefore, they're not good communists. Therefore, they should lose their job. They can't fly - they're on a no-fly list." "And all they did was go to Bible study. That's happening right now in China," he said. Chinese law does not allow children "under the age of 18 to attend church," Curry said. "So parents either have to disciple them themselves or sneak them into some sort of Bible study," Curry said. "What happens, in this case, is that the kids may not be let into the college of their choice if they attend Bible study, they may not get jobs, the parents may lose their job. So there's repercussions for this sort of thing." The pandemic has given the government an excuse to persecute. Although all churches closed during the pandemic, "some churches were forced to remain closed once restrictions began to lift, and were quietly phased out," the report said. "Christian leaders are generally the main target of government surveillance, and a very small number have been abducted," the report said. "Converts from a Muslim or Buddhist background from minority ethnic groups arguably face the most severe violations of religious freedom, because they are persecuted, not only by the authorities, but also by their families and communities." Christian Headlines 220131.

Myanmars junta terroriserar systematisk befolkningen. En lokal människorättsorganisation i delstaten Karen i östra Myanmar varnar för att året som gått sen militärkuppen riskerar att bli ett av de blodigaste i landets historia. Förödelsen är nära total i flera byar där militären den senaste tiden allt mer inriktat sig på att förstöra viktiga byggnader som skolor och sjukvårdskliniker. "Oskyldiga invånare i byar dödas och skadas, militären dödar till och med tamboskap för att göra så mycket skada som möjligt" berättar Saw Nanda Hsue vid Karen Human Rights Group. SR 220131.
FN: Brott mot mänskligheten kan ha begåtts i Myanmar, Mer än tusen personer kan ha dödats i Myanmar under omständigheter som utgör brott mot mänskligheten och krigsbrott sedan militärjuntan tog makten, uppger FN-utredare enligt AFP. Militären avsatte den folkvalda ledaren Aung San Suu Kyi den 1 februari i fjol, och har sedan dess brutalt nedkämpat all opposition. "Säkerhetstjänsten har frihetsberövat tusentals civila och enligt trovärdiga källor ägnat sig åt utomrättsliga gripanden, tortyr, sexuellt våld och även mord", säger en FN-talesperson. Utredarna: "Kommer göra allt för att väcka åtal." Fler än 1 300 civila har dödats och 11 000 gripits, enligt lokal organisation. Omni 220131.
FN: Hjälp för 7,6 miljarder kronor behövs i Myanmar. Myanmar är i behov av humanitär hjälp för motsvarande 7,6 miljarder kronor, ett år efter militärkuppen. Det bedömer FN, enligt TT. Summan som FN begär är mer än dubbelt så stor som i fjol. "Den ekonomiska och politiska krisen 2021, i kombination med den förödande effekten av covid-19, har tvingat halva befolkningen in i fattigdom," säger Jens Lærke, talesperson vid FN:s samordnande hjälporgan Ocha. Av landets 54 miljoner invånare lever 25 miljoner i fattigdom och 14,4 miljoner behöver humanitär hjälp, enligt FN:s uppskattning. FN begär rekordsumma för hjälp till Myanmar. Omni 220202.

Nato överväger mer personal i Östeuropa - Bulgarien tvekar. Nato överväger att förstärka sin närvaro i medlemsländer i östra Europa som ett svar på Rysslands militära hot mot Ukraina. Rumänien har sagt sig vara berett att ta emot Nato-personal, men grannlandet Bulgarien är desto mer tveksamt. "Bulgarien har alltid varit ambivalent när det handlar om att ta en stark ställning gentemot Ryssland", säger Elena Poptodorova, mångårig bulgarisk diplomat. Från Ryssland finns ett krav att all Nato-personal försvinner från Bulgarien och Rumänien, som är medlemmar i försvarsalliansen sedan 2004. SR 220131.

Allt svårare för utländska journalister i Kina. På fredag tänds den olympiska lågan inför vinter-OS i Peking och journalister från hela världen har åkt till Kina för att bevaka spelen. Men enligt föreningen för utländska korrespondenter i Kina, blir det allt svårare att bevaka Kina för utländska journalister. Enligt en rapport, blir hot om rättsliga åtgärder mot utländska journalister allt vanligare i ett försöka tysta ned kritisk rapportering. SR 220131.

USA nära uppgörelse om "alla sanktioners moder". USA:s senat är ytterst nära att nå en uppgörelse om långtgående sanktioner mot Ryssland. Det säger demokraten Bob Menendez och republikanen James Risch, majoritetsledare respektive minoritetsledare i senatens utrikespolitiska utskott, i CNN:s State of the Union. "Det bygger på lagstiftning som [...] jag har kallat alla sanktioners moder. [...] Det här är sanktioner som går längre än några av dem vi har vidtagit tidigare, säger Menendez och nämner bland annat ”massiva sanktioner” mot de största ryska bankerna. Han säger vidare att en uppgörelse om sanktioner sannolikt kommer att vara färdig under veckan. Menendez: Jag skulle beskriva det som att vi är precis vid mållinjen. Menendez: Putin kommer inte att sluta om han tror att väst inte kommer att svara. Många av sanktionerna kan träda i kraft omedelbart som straff för tidigare ryska aktioner. Omni 220131.
USA redo med sanktioner: Kan inte använda sina fruar. USA och dess allierade har sammanställt en lista över ryska makthavare som kommer att straffas med ekonomiska sanktioner om Ryssland invaderar Ukraina, uppger en högt uppsatt amerikansk källa för Reuters. Enligt källan rör det sig om personer som antingen befinner sig i Putins innersta krets, och har direkt påverkan på rysk utrikespolitik, eller som på annat sätt är inblandade i "Kremls destabiliserande beteende". Sanktionerna kommer även att drabba makthavarnas familjemedlemmar. "Putins kumpaner kommer inte längre att kunna använda sina fruar eller andra familjemedlemmar för att undkomma sanktioner," säger källan. Joe Biden utesluter inte att även rikta sanktioner direkt mot Putin. "De och deras familjemedlemmar kommer inte längre kunna placera sina pengar i väst och gå på elituniversitet." USA:s och Rysslands utrikesministrar ska tala på telefon i morgon. Omni 220131.
Ryssland: Tänker inte backa för amerikanska hot. Moskva kommer inte att backa för några amerikanska hot om sanktioner. Det uppger Rysslands ambassad i Washington inför ett telefonsamtal mellan amerikanska och ryska diplomater, rapporterar AFP. Ambassaden skriver på Facebook att det är "Washington, inte Moskva, som skapar spänningarna". Ambassaden: Vi kommer inte att lyssna på hoten om amerikanska sanktioner. Omni 220201.

Flera tidigare toppolitiker i EU på Putins lönelista. Flera tidigare västerländska ledare står med på Kremls lönelista, rapporterar SvD. Det handlar bland annat om Frankrikes tidigare premiärminister François Fillon, som har uppdrag för gas- och bensinproducenten Sibur och statliga oljekoncernen Zaroubejneft, Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder som är ordförande för svartlistade energibolaget Rosneft, flera tidigare österrikiska toppolitiker samt två tidigare finska statsministrar. "Arbetet som utförs för ryska energibolag av dessa toppolitiker utgör politisk korruption", skrev den polske parlamentarikern Witold Waszczykowski nyligen i en uppmaning till EU att sätta stopp för expolitikers möjlighet att jobba för Ryssland. Han anser att nuvarande och framtida ledare annars kan uppmuntras att driva Putinvänlig politik. Fillon tog jobbet för Sibur efter att tiotusentals ryska soldater posterats vid gränsen mot Ukraina. Omni 220131.

Kravet på Kinas ambassadör: Släpp Gui Minhai fri. Tvinga inte förläggaren Gui Minhai att spendera ytterligare ett kinesiskt nyår i fängelse - påskynda i stället processen att få honom fri. Det kräver 21 svenska publicister, bland andra Robert Aschberg och Lisa Irenius, i ett öppet brev till Kinas nye ambassadör i Sverige, Cui Aimin. I brevet, som publiceras i flera dagstidningar, skriver de undertecknade att de hoppas att Aimin ska hantera yttrandefriheten på ett annorlunda sätt än hans företrädare gjorde. Vidare skriver de att fängslandet av Gui Minhai har berört många i Sverige och att samtliga svenska partier och dagstidningar kräver att han friges. Kravbrevet har plockats upp av nyhetsbyrån AFP, som skriver att Kina insisterar på att frågan rör landets inre angelägenheter. Påskynda Gui Minhais frihet - öppet brev till Kinas nye ambassadör Cui Aimin. Gui Minhai dömdes till tio års fängelse efter anklagelser om att han försett utländsk makt med underrättelser. Debattörerna: Dömdes till fängelse på mycket lösa grunder. Omni 220131.

Den ryska flottan håller anti-ubåtsövningar i Norska havet. Fartyg från Rysslands norra flotta har genomfört anti-ubåtsövningar i Norska havet, sade det ryska försvarsministeriet på måndagen, en del av en bredare marinövning mitt i ett motstånd med USA och Nato. Ryska militära rörelser övervakas noga av väst i en tid då en truppuppbyggnad nära dess gräns mot Ukraina har väckt rädsla för en konflikt. Moskva har förnekat att de planerar att inleda en attack mot Ukraina. Ministeriet sa i ett uttalande att en rysk missilkryssare och en fregatt med hjälp av en specialutrustad helikopter övade på olika sätt att lokalisera ubåtar under övningarna. Ryssland genomför övningar som involverar mer än 140 fartyg från alla dess flottor i Atlanten och Stilla havet samt norra, Okhotsk och Medelhavet. Reuters 220131.

Rysk medborgare gripen för drönarflygning över Drottningholm. En rysk medborgare har gripits misstänkt för att ha flugit med drönare över Drottningholms slott, enligt uppgifter till Aftonbladet. Säpo har informerats om ärendet. "Den gripne är misstänkt för brott mot skyddslagen," säger Anna Westberg på polisen i region Stockholm. Händelsen skedde på söndagen. Polisen larmades vid 13-tiden på söndagen. Mannen uppges vara i 40-årsåldern. Omni 220131.
Vän till den gripne: "Hade absolut inga dåliga avsikter". Den ryske man som greps efter drönarflygningen över Drottningholms slott uppgav i polisförhör att han trodde att han följde det svenska regelverket, rapporterar Expressen. Tidningen har pratat med hans vän som också var med vid tillfället. Han säger att han är bestört över gripandet och den stora uppståndelsen kring fallet. "Vi hade absolut inga dåliga avsikter. Jag var upptagen med att undersöka vår trasiga husbil och under tiden flög min kamrat med sin drönare eftersom vi inte visste att det var förbjudet," säger han. Den ryske medborgaren anhölls initialt men den 31 januari hävde åklagaren beslutet. Mellan 15 och 26 januari utreddes flygningarna inom ramen för en så kallad nationell särskild händelse. Omni 220202.

Danmark redo att skicka militär hjälp till Ukraina. Danmark är redo att bistå Ukraina med militär utrustning om Ryssland invaderar landet, säger statsminister Mette Frederiksen vid en presskonferens enligt DR. "Det korta svaret är ja," säger Frederiksen när hon får frågan. Enligt försvarsminister Trine Bramsen kan det exempelvis röra sig om hjälp med cybersäkerhet. Det pågår däremot i nuläget inga diskussioner om att skicka danska soldater, enligt statsministern. Omni 220131.

Storbritannien redo införa storskaliga sanktioner mot Ryssland. Storbritannien är redo att införa storskaliga sanktioner mot Ryssland för att stoppa landets militära hot mot Ukraina, meddelar utrikesministern Liz Truss. Sanktionerna, som ska träda i kraft nästa vecka, riktas mot de som ger strategiskt eller ekonomiskt stöd till ryska regimen, enligt utrikesministern. Även USA planerar att införa sanktioner mot Ryssland och besked väntas komma senare i veckan. SR 220131.

Rysslands kritik mot unikt öppet FN-möte: "Piskar upp mer hysteri". FN:s säkerhetsråd tog i dag för första gången upp det spända läget kring Ukraina. Mötet kom till efter en begäran från USA. Både Kina och Ryssland opponerade sig mot att mötet var öppet och ville inte att det skulle hållas, men röstades ner av de andra medlemmarna. Det var överlag hårda ordalag mellan USA och Ryssland under mötet. Den ryske FN-ambassadören Vassilij Nebensia anklagade USA för att föra megafondiplomati och menade att det öppna mötet skulle piska upp ännu mer onödig hysteri. SR 220131. yle 220131.

Ryska krav till OSSE-länder - Finland: "Helt annan syn". Finland har tagit emot skriftliga krav från Ryssland om säkerhetsgarantier från OSSE-länderna, säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto enligt Reuters. Enligt nyhetsbyrån mottogs kraven under tisdagen och Finland förbereder just nu sitt svar. Haavisto säger att kraven bygger på Rysslands tankar om att västländerna ökat sin egen säkerhet på bekostnad av Ryssland. "Uppenbarligen har väst en helt annan syn på detta," säger han. Enligt Yle har Rysslands begäran skickats till alla OSSE-länder. Omni 220201.
Osse - (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa/Organization for Security and Co-operation in Europe) har som syfte att förebygga krig mellan de europeiska staterna, främja ekonomiskt samarbete samt slå vakt om de mänskliga rättigheterna, demokratins spelregler och rättsstatens principer i medlemsländerna. Medlemmar: alla länder i Europa (utom Kosovo) samt USA, Kanada, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan och Mongoliet. Generalsekreterare sedan 2020 är Helga Maria Schmid från Tyskland. Hemsida. Utrikesminister Lavrov vill ha svar av ett sextiotal länder. Enligt Haavisto är det en mycket bra fråga varför alla OSSE-länder fått brevet, och inte bara organisationens ledning. "Tankten är att diskutera ärendet med OSSE:s ordförandeland Polen och utreda möjligheten till ett koordinerat svar," sa Haavisto då han mötte pressen i riksdagshuset. Haavisto ville inte spekulera kring frågan om ifall Ryssland försöker spräcka organisationens gemensamma linje genom att skicka ut skilda brev till alla. "Jag anser att det skulle vara bra med åtminstone ett koordinerat EU-svar, sa han. Förkortningen OSSE står för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Organisationen har 57 medlemsländer bestående av alla stater i Europa, de tidigare sovjetrepublikerna i Kaukasien, Centralasien, Mongoliet samt USA och Kanada. yle 220201.
Kommentar: Ryssland försöker slå in kilar och så splittring i EU och OSSE - nu är enighet guld värd. Om läget inte vore så allvarligt skulle det nästan vara komiskt att Ryssland, som har grupperat väldigt stor militär styrka runt Ukraina och inne i Belarus, nu kräver säkerhetsgarantier av omvärlden. Ryssland vill synbarligen nu understryka att landet inte bara tänker på Ukraina då man talar om att Nato närmar sig Rysslands gränser på ett aggressivt sätt. Alla nya konstellationer som gäller alliansfrihet eller allianstillhörighet ska nu granskas. Det här gäller i högsta grad Finland och Sverige. I sitt brev ber utrikesminister Lavrov, enligt uppgifter i ryska medier, om svar på vilka länder som överväger att ansluta sig till Nato, och han vill också ha motiveringar till varför de i så fall tänker så. Det är något helt bakvänt i sådana frågor, särskilt då Lavrov samtidigt hänvisar till OSSE-principen om att varje land har rätt att själv bestämma hur man allierar sig och sköter sin försvarspolitik.
Ryskt brev till Sverige kräver säkerhetsgarantier: "Vi analyserar det". Sverige har tillsammans med de andra medlemsländerna i Osse, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, fått brev från det ryska utrikesministeriet. Landets utrikesminister Sergej Lavrov vill ha "åsikter kring sin princip om att inget land borde få utöka sin egen säkerhet på andra länders bekostnad". Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) bekräftar att Sverige fått ett brev - men vill inte säga något om innehållet. Läs brevet här. SR 220201.
Kritik mot ryska brevet: Kunde lika gärna undertecknas av Don Corleone. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kräver i ett brev till Sveriges utrikesminister Ann Linde ett snabbt svar på om Sverige står fast vid principen om att inte stärka sin egen säkerhet på bekostnad av andra. Bakgrunden är Rysslands krav på att försvarsalliansen Nato inte får utvidgas. Hans Wallmark, moderat vice ordförande i riksdagens utrikesutskott, reagerar starkt på brevet. SR 220202.
Linde: "Inget brev du svarar på inom fem minuter". Utrikesminister Ann Linde (S) har ännu inte svarat på det brev från ryske utrikesministern Sergej Lavrov med krav om ett besked om Sveriges säkerhetspolitiska position. "Det är inget man svarar på inom fem minuter, Det analyseras just nu och tillsammans kommer vi att återkomma med ett svar," säger hon vid en pressträff. Under onsdagen har hon och försvarsminister Peter Hultqvist (S) träffat Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och försvarsminister Antti Kaikkonen i Stockholm. Hultqvist säger att det finns planer på gemensamma besök på övningar, något han menar är en "viktig signal i det läget som vi befinner oss i". Han tillägger att man under mötet diskuterat hur det säkerhetspolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland kan utvecklas. Omni 220202.

Putins tystnad. Det är också mycket intressant att president Vladimir Putin så länge har varit tyst i den säkerhetspolitiska diskussionen. Han har inte uttalat sig om säkerhetspolitik sedan december. Putins tystnad kan kännas illavarslande, men den kan också bero på att den högsta ryska statsledningen ännu inte har fattat något beslut om hur man vill gå vidare. Putins presstalesman Dmitrij Peskov sa på tisdagen till nyhetsbyrån Ria Novosti att presidenten säger något om det svar USA tidigare gav på en förfrågan från Ryssland "då han anser att det är nödvändigt". Medan presidenten tiger och följer läget arbetar den ryska propagandamaskinen för full maskin och högljudda politiker och mediepersoner utmålar omvärlden som hotfull, oenig och ovillig till samarbete. Frågan är förstås om det verkligen finns tillräcklig sammanhållning i väst. Nu är det upp till bevis och ingen behöver tveka, Ryssland kommer att lägga in nya ansträngningar där det syns tecken på missämja. Det kan landet göra på olika sätt: bland annat genom energipolitik, propagandakampanjer och militärt hot. yle 220201.
Putin bryter tystnad efter en månad: "Vi ignoreras". USA och dess allierade har ignorerat de ryska säkerhetskraven. Det säger Rysslands president Vladimir Putin i en första kommentar till det spända säkerhetsläget på över en månad, rapporterar AP. Enligt AFP säger den ryske presidenten att man "noga analyserar" de skriftliga svar man fått från USA och Nato, men att han ändå anser det tydligt att den "ryska oron" ignorerats. Samtidigt som Putin uttalade sig i frågan har USA:s utrikesminister Antony Blinken talat med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov under dagen. Då hotade Blinken återigen med "allvarliga konsekvenser" för Ryssland, och uppmanade landet att dra tillbaka trupperna från gränsen till Ukraina. Omni 220201.

Putins första kommentar om Ukraina: Blir inte lätt att lösa. Tisdagen blev ytterligare en dag med nya intensiva samtal på toppnivå kring Ukrainakrisen. På en presskonferens i eftermiddag uttalade sig president Putin för första gången i år om det spända läget vid gränsen. Vi ser inte ett genuint erkännande av våra tre huvudsakliga krav: att förhindra Natos utvidgande, avbryta vapenplacering nära ryska gränser och återförandet av Natoblockets militära anläggningar till deras positioner från 1997, sa Putin efter ett möte med Ungerns president tidigare idag. USA:s utrikesminister Antony Blinken uppmanade återigen Ryssland att dra tillbaka trupperna från Ukrainas gräns i sitt möte med ryska utrikesministern Sergej Lavrov . SR 220201.

USA skickar fler soldater till Europa. USA skickar fler soldater till Europa, i skuggan av Ukrainakrisen, rapporterar amerikanska medier. Enligt tidningen Wall Street Journal ska trupperna placeras i Polen, Tyskland och Rumänien. 2.000 av soldaterna skickas från USA. Samtidigt flyttas 1.000 amerikanska soldater med bas i Tyskland till Rumänien de närmaste dagarna. SR 220202.

Kristersson: Övertygad om att Sverige går med i Nato. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson kommer att uttala en svensk Nato-option om han skulle bli statsminister efter valet i höst. Det säger han till Expressen. Enligt tidningen skulle Kristersson ha en riksdagsmajoritet i ryggen för sin linje eftersom SD, som är emot att Sverige går med i Nato, på senare tid har ställt sig bakom en option om att ansluta sig till försvarsalliansen. "Sverige kommer gå med i Nato. Det är jag helt övertygad om. Socialdemokraterna kommer att svänga om Nato. Det är jag helt övertygad om. När det här sker kan jag inte svara på," säger Kristersson till tidningen. En Nato-option innebär att Sverige skulle deklarera att ett medlemskap är en möjlighet. Omni 220202.

Civila vapentränar för att försvara Ukraina: "Putin borde vara rädd för oss". Civila i Ukraina stridstränar för att vara redo om Ryssland anfaller. Det rapporterar flera internationella medier direkt från gränsområdet. I nyhetsbyrån AP:s inslag lyfter man fram tre olika sätt som de civila förbereder sig: högerextrema Azovbataljonen skjuter med skarpa vapen vid gränsen, en grupp kvinnor deltar i en vapenkurs i landets näst största stad och en grupp äldre kvinnor tillverkar kamouflagenät som ska skickas till fronten. "Min uppgift, medan jag fortfarande lever, är att göra allt för armén och för landet," säger nättillverkaren Ludmila Prodan. Även medier som BBC, The Independent, CNN och Wall Street Journal har i dagarna rapporterat om hur de civila gör sig redo för krig, trots att Ukrainas president har uppmanat till lugn. Den 46-årige arkitekten Denys Semyroh-Orlyk, som själv tränar för att försvara landet, säger till WSJ att ukrainarna aldrig kommer att ge upp. "Så jag tror att det är Putin som borde vara rädd för oss." Omni 220202.

Hultqvist i Deutsche Welle: "Redo att försvara Sverige". Att Ryssland har placerat ut 100 000 soldater runt Ukraina har en "verklig påverkan på den sammanlagda säkerhetssituationen", och får även effekter för Sverige, enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S). "Vi är redo att försvara Sverige, och därför håller vi också på med det vi håller på med på Gotland," säger han till det tyska radio- och tv-nätverket Deutsche Welle som har besökt Gotland. Hultqvist säger också att det inte är nödvändigt för Sverige att gå med i Nato, trots den nuvarande situationen. Han menar att landet ändå har försvarsavtal med ett 20-tal länder, inklusive USA. Omni 220202.

Dystert för oppositionen ett år efter Navalnyjs dom. Det har gått precis ett år sedan den ledande ryske oppositionskritikern Aleksej Navalnyj dömdes till fängelse - och det har varit ett blytungt år för landets regimkritiker. Det skriver AP. En lång rad aktivister, journalister och människorättskämpar har gripits eller terrorstämplats under året. Enligt Navalnyjs tidigare medarbetare Irina Fatjanova har den politiska oppositionen i Ryssland nästan helt försvunnit. Den politiska analytikern Abbas Galljamov säger att gripanden mer användes som komplement till valfusk och propaganda tidigare. "Situationen förändrades drastiskt förra året," säger Galljamov. AP listar profilerna i oppositionen som har gripits. Omni 220202.

USA uppges vilja stoppa Bolsonaros besök hos Putin. USA har riktat en vädjan till Brasiliens president Jair Bolsonaro att ställa in ett planerat besök hos Rysslands president Vladimir Putin, uppger en källa med insyn för Reuters. De diplomatiska påtryckningarna rapporterades först av tidningen Folha de S.Paulo. Reuters skriver att det tycks röra sig om en samordnad global ansträngning från USA:s sida att isolera Ryssland till följd av Ukrainakonflikten. USA befarar enligt uppgifterna att Bolsonaros resa skulle stärka Putins ställning och sända ett budskap om att Brasilien stödjer Kremls agerande i Östeuropa. "Det är inte ett bra tillfälle att resa," säger källan. Varken Vita huset eller Brasiliens utrikesdepartement har kommenterat uppgifterna. Omni 220202.

Johnson: Sanktioner om en enda rysk tå korsar gränsen. En serie sanktioner och "andra åtgärder" mot Ryssland blir verklighet vid samma ögonblick som den första ryska tån korsar Ukrainas gräns. Det sa den brittiske premiärminister Boris Johnson på en pressträff på tisdagseftermiddagen, ihop med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. På pressträffen anklagade Johnson den ryske presidenten Vladimir Putin för att "hålla ett vapen mot Ukrainas huvud". Efter pressträffen publicerade Johnson och Zelenskyj ett gemensamt uttalande. "Varje ytterligare ryskt intrång i Ukraina skulle vara ett massivt strategiskt misstag", skriver de. Omni 220202.

Analys: Har gömt pengarna bättre än en Bond-skurk. Storskaliga sanktioner kan bli kostsamma för Ryssland, men hoten från USA om att det kan bli aktuellt med sanktioner riktade direkt mot president Putin kan bli svåra att göra verkliga. Det skriver Anthony Faiola i en analys i Washington Post. Att USA inför sanktioner mot en sittande president är ovanligt även om det har hänt förr, och i ett första steg skulle de behöva veta var Putins tillgångar finns, skriver han. "Och Putin har gömt sin rikedom bättre än en James Bond-skurk." CNN:s Nathan Hodge skriver om Putins kommentarer om säkerhetsläget som gjordes under tisdagen. Där upprepade han till största del sitt tidigare "manus" och inte mycket pekar på en vändning kring det spända läget. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver att Tyskland, i egenskap av Europas mäktigaste, borde vara det land som uppträder hårdast mot Ryssland. Men med sitt historiska arv efter andra världskriget - och med dagens handel med Ryssland - skulle de förlora på sanktioner. Samtidigt kommer hälften av Tysklands gas från Ryssland, skriver Hansson. "Det skapar ett beroende som inte gör det lika enkelt att ställa upp på stenhårda sanktioner." Omni 220202.

Daniel Färm: Dags att Putin lyssnar på våra krav. Ryssland har skickat ett brev med krav på "säkerhetsgarantier" till Sverige och andra europeiska länder. Budskapet är avslöjande - både vad gäller Rysslands brist på självinsikt och i synen på andra länders självbestämmande. Brevet kan med fördel läggas i UD:s inkorg "ad acta" (diplomatspråk för sådant som man inte behöver fästa så stor vikt vid). Däremot ska givetvis Sverige ställa tydliga krav på Ryssland. Putin agerar som mobbaren på skolgården, som sedan högljutt undrar över varför ingen vill vara kompis med honom. Det är dags att sluta upp med det beteendet. Vi behöver tala klarspråk med den ryska ledningen:
1. Släpp 1900-talstänket. Sluta betrakta andra länder som brickor i ert geopolitiska spel eller som en del i Rysslands "intressesfär".
2. Sluta hota andra länder militärt. Respektera Ukrainas territoriella integritet och självständighet, och erkänn att Ukraina inte är eller ska vara en del av Ryssland.
3. Dra er tillbaka. Återkalla alla trupper från de ockuperade områdena Krim, Donetsk och Luhansk i östra Ukraina - och betala skadestånd till Ukraina för detta brott mot internationell rätt och människorna i dessa delar av Ukraina. Gör samma sak i de ockuperade delarna av Georgien: lämna Abchasien och Sydossetien!
4. Respektera andra. Försök inte att tala om för Sverige, Finland, Ukraina eller några andra länder vilka vi ska samarbeta med eller vilka organisationer vi ska vara medlemmar i eller ej. Vi avgör själva våra säkerhetspolitiska vägval.
5. Låt andra vara. Sluta med olika påverkansoperationer för att påverka de demokratiska processerna i Sverige och andra västländer. Sluta med hybridkrig. Ställ den ryska militära legosoldatgruppen Wagnergruppen inför rätta, och sluta anlita dem i olika krig och konflikter runt om i världen.
6. Våga vara demokrater. Börja respektera mänskliga och demokratiska fri- och rättigheter i Ryssland och andra länder. Utlys verkligt fria och öppna val i Ryssland. Frige Aleksej Navalnyj och andra politiska fångar, och avbryt omedelbart all förföljelse av politiskt oliktänkande eller attacker på fria och oberoende medier.
7. Satsa på samarbete - inte konflikt. Acceptera och erkänn den europeiska säkerhetsordningen. Sluta betrakta försvarsalliansen Nato som en aggressiv militärorganisation. Påbörja en skarp och ambitiös nedrustning av både konventionella vapen och kärnvapen.
8. Var en god granne. Påbörja en dialog med Sverige och andra demokratiska stater i Europa om gemensam säkerhet, samt utökat civilt samarbete och utbyte.
Det är naturligtvis inte jag som talar för Sveriges räkning. Det däremot vår utrikesminister Ann Linde. Med bravur. Putin & Lavrov gör klokt i att lyssna på henne! (Daniel Färm är politisk redaktör för Aktuellt i Politiken.) Akktuellt i politiken 220203. Kommentar: "Ryssland ska betala krigsskadestånd." Bra och viktig synpunkt. Ryssland är ansvarigt för all den förödelse som Ukraina drabbats av. Alla de ryska pengar som nu fryses i alla världens banker borde kunna bli en grundplåt på skadeståndet till Ukraina.

Pressad militärjunta i Mali spelar högt. Malis militärjunta har på kort tid sparkat ut danska elitsoldater och den franske ambassadören i landet. De omfattande sanktionerna mot landet har bara stärkt stödet för juntan. På kort sikt har militärledningen folkets stöd och uppbackning från Ryssland i form av Wagnergruppen som finns i landet sedan nyår. På lång sikt riskerar juntans agerande att få europeiska länder att avveckla sitt militära stöd som finns där för att bekämpa islamistiska terrorgrupper som hotar landet. SR 220203.
EU svartlistar kuppmakare efter brutna löften om val. EU inför sanktioner mot fem personer i Malis militärjunta, inklusive övergångspremiärministern Choguel Maïga. Det rapporterar AFP. Dessutom svartlistas flera högt uppsatta militärer i övergångspresidenten Assimi Goïtas innersta cirkel, som deltog i statskuppen och fängslandet av tidigare presidenten Ibrahim Boubacar Keïta. Beslutet uppges vara en reaktion på att juntan skjutit fram det allmänna valet från februari i år till 2025. Sanktionerna innebär reseförbud och frysta tillgångar. Juntan hade lovat att hålla val 25 februari. Kupperna inträffade i augusti 2020 och i maj 2021. Enligt EU är alla fem skyldiga till att hota fred och säkerheten i Mali. Omni 220204.

Rysslands kravlista - argument baserade på Istanbulfördraget. I det ryska brevet till Sverige baserar utrikesminister Sergej Lavrov sina argument på Istanbulfördraget 1999. Det skrevs under efter ett toppmöte inom OSSE, den europeiska samarbets- och säkerhetsorganisationen. Men det Ryssland då förband sig har landet sedan dess brutit mot och själva avtalet står i strid med de säkerhetskrav Ryssland nu ställer.
Det är det så kallade Istanbulfördraget från 1999, som alla länder i den Europeiska samarbets och säkerhetsorganisationen OSSE, skrev under. Medlemsstaterna är 57 europeiska och nordamerikanska stater, som genom olika avtal ska garantera säkerhet och samarbete i Europa. Det handlar både om militär säkerhet och att sända valövervakare till medlemsstaternas olika val. I brevet från den ryske utrikesministern hänvisas till Istanbulfördraget, som de 57 skrev under då. Toppmötets slutdokument på 259 sidor har en rad detaljer om hur stor andel militär makt olika länder ska få ha och om de har övningar finns begränsningar och krav på att i förväg lämna uppgifter om antalet soldater och militärt materiel.
Men där finns också ett separat avtal mellan Georgien och Ryssland där Ryssland lovar utrymma militärbaser i Georgien senast 2001. Det handlar bland annat om en bas i Abchazien, ett omstritt utbrytarområde i Georgiens västra del. Basen är kvar och området har pseudo integrerats i Ryssland genom att dela ut ryska pass. Ryssland förband sig också att stänga sina baser i moldaviska Transnistrien 2002, vilket inte heller har skett. Istället har Ryssland erkänt både Abchazien och georgiska Sydossetien, som separata stater. Ryska pass har delats ut precis som i ukrainska utbrytarområdena Donetsk och Luhansk, som idag både har ryska medborgare och använder ryska rubel. Det som dessutom är paradoxalt med det ryska brevet är att utrikesminister Lavrov hänvisar till ett fördrag, som tydligt understryker alla staters rätt till att sluta vilka allianser de vill, dvs just det som Ryssland just nu vill förhindra i sina förslag till en ny säkerhetsordning. SR 220203.

VW planerar fabrik i Kina - totalt en miljon bilar per år. Volkswagen presenterar planer på att bygga en till fabrik i Kina som kan producera 300 000 bilar med produktionsstart 2023. Det uppger vd:n Ralf Brandstaetter för Nikkei Asia.Den tyska biljättens expansion i Kina innebär att de har en kapacitet att producera totalt en miljon bilar per år i landet, 20 procent av Volkswagens totala produktion. Planer finns även på att locka kinesiska bilköpare menar vd:n. "Vi tittar på tekniker för kinesiska bilförare som elektriska bilar med självkörande funktioner," säger Brandstaetter till Nikkei Asia. Elektriska bilar upplevde en boom i Kina under 2021. Fabriken ska ligga i Anhui-provinsen. Omni 220202. Kommentar: Kina kan med nuvarande ledare inte vara ett säkert land att investera i.

Kritiken mot att Kina får arrangera OS växer. Omfattande kritik riktas mot att Internationella olympiska kommittén (IOK) låter Kina arrangera OS. Fler än 240 ideella organisationer världen över har nu gått samman för att lyfta Kinas brott mon mänskliga rättigheter. IOK avvisar dock kritiken med att det inte är deras ansvar att säga hur länder ska bete sig. Att vinter-OS hålls i Peking skickar en signal till världen att Xi Jinpings regering är normal, anser Renee Xia, chef för Chinese Human Rights Defenders. Bedömare tror att kritiken möjligen kommer att leda till att IOK gör andra bedömningar vid framtida val av OS-arrangörer. Läs mer i Världen idag 220203.

Ryssland om USA:s rörelser: "Destruktivt steg". Ryssland kallar USA:s beslut att placera 3 000 soldater i Polen, Tyskland och Rumänien för ett "destruktivt steg", skriver flera medier. Den biträdande ryske utrikesministern Aleksandr Grusjko säger att Joe Bidens agerande kommer att "öka den militära spänningen" och göra det svårare att lösa Ukrainakonflikten, enligt The Guardian. Pentagons talesperson John Kirby har sagt att förflyttningarna ska öka försvarsförmågan hos allierade stater i konfliktens närområde. Enligt Kirby har president Vladimir Putin bara de senaste 24 timmarna trappat upp militärt i flera områden av västra Ryssland och Belarus, samt i Medelhavet och Nordatlanten. "Han visar inga tecken av att vara intresserad av - eller villig till - en nedtrappning," sa Kirby i går. Omni 220203.

Erdogan Kievbesök - vill medla i Ukrainakrisen. Resan till Ukraina för Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sker med hopp om att få agera medlare i krisen med Ryssland. Få länder har goda relationer med både Ukraina och Ryssland, så på så sätt kanske Turkiet kan bidra med något, säger Turkietkännaren Paul Levin. Ett frihandelsavtal som varit på gång i tio år ska slutas mellan Turkiet och Ukraina under president Erdogans besök under torsdagen. Men Erdogans resa till Kiev, där han träffar president Volodymyr Zelenskyj, handlar om mer än så. Turkiet, som står närmare Ryssland än andra Natoländer, vill gärna agera medlare i krisen som uppstått sedan Ryssland mobiliserat stora mängder soldater vid Ukrainas gräns under vintern och ställt långtgående krav på Natos agerande. "På pappret har Ryssland och Turkiet nästan fientliga relationer, och står på olika sidor i flera krig och konflikter," säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. "Men faktum är att trots detta, eller kanske just på grund av Turkiet visat sig vara en militär aktör att räkna med, så har de hyfsat goda relationer ändå." Relationen mellan Erdogan och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin brukar beskrivas som mycket personlig. De är nästan jämnåriga (Putin är 69 år, Erdogan 67) och har varit auktoritära ledare över sina respektive länder under stora delar av 2000-talet. "Erdogan har mer gemensamt med Putin är till exempel USA:s president Joe Biden eller Frankrikes Emmanuel Macron," påpekar Levin. Den turkiska relationen till Ryssland har däremot försämrats något av att Turkiet sedan 2019 sålt drönare till Ukraina, som använt dem i kriget mot ryskstödda separatister i landets östra delar. Erdogan har vid flera tillfällen också uttryckt sig negativt gentemot hotet av en rysk storinvasion av Ukraina. Efter mötet med Zelenskyj sade Erdogan att Turkiet är redo att göra sin del för att lösa krisen mellan sina grannländer, som beskrivs som "vänskapliga", men lägger också till att Turkiet "fortsätter stötta Ukrainas, inklusive Krims, suveränitet och territoriella integritet", enligt AFP. Samtidigt är Turkiets relation till andra Natoländer ansträngd, inte minst sedan Turkiet i fjol köpte vapen av Ryssland. Genom att öppna för medling hoppas Erdogan visa Nato att Turkiet har något att tillföra, enligt Levin. Den turkiske presidenten, som ligger pyrt till i opinionsmätningarna inför det val som enligt plan ska hållas nästa år, har också andra motiv bakom medlingserbjudandet. En upptrappad konflikt i närområdet skulle kunna driva upp energipriserna ännu mer i det redan ekonomiskt sargade Turkiet, som importerar rysk gas. Och om västmakterna vill införa fler sanktioner mot Ryssland tvingas Erdogan ta ett svårt beslut. Efter att Ryssland annekterade ukrainska Krimhalvön 2014, i strid med internationell rätt, valde Turkiet till skillnad från andra Natoländer att inte införa sanktioner mot Ryssland, vilket väckte USA:s ilska. "Erdogan har ett intresse av att situationen inte förvärras, det skulle inte vara bra för honom," säger Levin. Men medan Ukraina visat sig positivt inställd till turkisk medling har Rysslands svar uteblivit. "Ryssland vill nog först uttömma samtalsmöjligheterna med USA och andra Natoländer, som jag tror prioriteras över Turkiet," säger Levin. msn 220204.

Nato: 30 000 ryska soldater till Belarus senaste dagarna. Ryssland har gjort en kraftig militär upptrappning i Belarus de senaste dagarna. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff, enligt Reuters. Omkring 30 000 soldater uppges ha skickats till Belarus. "Det är den största ryska utplaceringen sedan kalla kriget," säger Stoltenberg. Det handlar bland annat om Spetsnaz-specialförband, SU-35-jaktflygplan och Iskander-robotar och luftvärnsrobotsystem. Stoltenberg säger också att Nato överväger att sätta in ytterligare styrkor i försvarsalliansens sydöstra område. Belarus president Aleksandr Lukasjenko har tidigare meddelat att landet ska hålla gemensamma militärövningar med Ryssland nära gränsen till Ukraina i februari. Stoltenberg: "Kombineras med Rysslands årliga kärnvapenövning". Nato har satt sin insatsstyrka i beredskap. Omni 220203.

Rysk ilska mot tyskt beslut att förbjuda RT. Tyskland stoppar det ryska statskontrollerade tv-bolaget RT:s tyskspråkiga kanal från att sända i landet, enligt flera medier. Beskedet möts av kritik från Ryssland. "Vi har nu inget annat val än att börja implementera repressalier mot tyska medier ackrediterade i Ryssland", skriver ryska utrikesdepartementet i ett uttalande. Enligt Tysklands regleringsmyndighet för radio och tv saknar RT det sändningstillstånd som europeisk lagstiftning kräver. Enligt Ryssland är det en "inskränkning av yttrandefriheten". I december blockerades tyskspråkiga RT av satellitoperatören Eutelsat - på tysk begäran. Kanalen lutar sig mot att den har en serbiskt sändningslicens. Har varit stormigt mellan Tyskland och RT de senaste månaderna. Omni 220203.
Kremls svar: Stänger DW och drar in ackrediteringar. Tyska public service-kanalen Deutsche Welles kontor i Ryssland kommer att stängas, rapporterar AFP. Dessutom kommer de anställdas ackrediteringar att dras in. Beskedet kommer efter att Tyskland stoppat ryska statskontrollerade RT:s tyskspråkiga tv-kanal från att sända i landet. Enligt ett uttalande från det ryska utrikesdepartementet har man inlett en process för att klassificera DW som "en utländsk agent". Enligt tyska regleringsmyndigheten för radio och tv saknar RT ett giltigt tillstånd enligt europeisk lagstiftning. Omni 220203.
Ryssland släcker tysk mediekanal . Ryssland stoppar det tyska mediebolaget Deutsche Welle (DW) från att sända i landet. En absurd reaktion från den ryska regeringen, säger DW-chefen Peter Limbourg. Det tyska statliga bolaget förklaras vara "utländsk agent", dess Moskvakontor stängs och samtliga journalister får sina arbetstillstånd indragna, uppger det ryska utrikesdepartementet. "Absurt", säger DW:s chef Peter Limbourg om beslutet i bolagets egna tv-kanal. "De ryska åtgärderna går inte att ta förstå och är en total överreaktion," säger han och lägger till att beslutet bara kommer att få kanalen att öka sin bevakning. "Även om vi till slut tvingas stänga kommer det inte att påverka rapporteringen negativt, tvärtom kommer vi att öka den betydligt." Den ryska åtgärden är ett svar på att Tyskland i onsdags stoppade ryska statskontrollerade RT:s tyskspråkiga tv-kanal RT DE från att sända i landet eftersom den "saknar nödvändiga sändningstillstånd". Kanalen har hänvisat till ett serbiskt sändningstillstånd som man anser ska gälla även i Tyskland, vilket avvisas och från tysk sida heter det att beslutet om DW "inte åp något sätt" kan liknas vid RT DE:s stopp. "Jag vädjar till Ryssland att inte utnyttja RT:s licensproblem i politiska syften," säger kulturminister Claudia Roth. Det tyska beslutet följde på flera månaders spänningar mellan Tyskland och Ryssland kopplat till RT:s tyska verksamhet. I september blockerade Youtube två tyskspråkiga RT-kanaler med hänvisning till desinformation kopplad till covid-19. MSN 220203.

Experter: Ryskt hybridkrig mer aggressivt. Att Ryssland däremot redan påbörjat en offensiv i hybridkriget gentemot Ukraina är flera experter överens om, även om det kan vara svårt att peka ut en aktör bakom vissa händelser. "Själva vagheten i hybridbegreppet är kärnan - det gör det möjligt för en aktör att förneka sin inblandning," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. I slutet av förra året inleddes den pågående offensiven. "Man har intensifierat aktiviteten och den har ändrat karaktär. Det militära elementet har kommit starkare in i bilden, vi ser mer av det och det har blivit obekvämare: militären vid Ukrainas gräns, trupperna i Belarus och att Ryssland planerar väldigt många militärövningar på flera håll just nu. Just taktiken har blivit mer aggressiv - man syns mer just nu," säger Hanna Smith. Andra exempel ses inne i Ukraina: en stor hackerattack den 14 januari släckte ned flera av den ukrainska regeringens sajter, och ett hotfullt budskap framfördes. En grupp personer som planerat ett stort upplopp har gripits av ukrainsk polis. Brittisk underrättelsetjänst har också sagt sig ha information om att Moskva överväger möjligheten att genomföra en kupp och installera en prorysk ledare i Ukraina. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har för svenska kollegan Ann Linde berättat om hur skolor, sjukhus och andra institutioner i Ukraina sedan den 1 januari utsatts för omkring 10 000 bombhot och hot om minor. Hot som tvingat verksamheter att avbrytas, och väckt oro hos befolkningen. "Det är en hybridhot-aktivitet och hör definitivt till bilden," säger Hanna Smith. Mediepropaganda i Ryssland, som vänder på den bild av krisen som ges i väst, ingår också i den ryska offensiven. Att Ryssland fortsätter hybridkriget år efter år kan verka obegripligt i väst, påpekar Hanna Smith: "Men ur rysk synvinkel känner de sig sårbara. Deras identitet är att vara en stormakt, som man respekterar och är rädd för. Det är en av anledningarna till varför vi är där vi är. Så länge de har ett auktoritärt system kommer det att fortsätta." msn 220204.

USA: Kreml planerar video som ska visa falsk attack. Amerikanska underrättelseuppgifter tyder på att styret i Kreml har planer på att producera en propagandavideo som visar en falsk attack mot Ryssland. Det uppger källor för flera amerikanska medier. Redan i januari uppgav Vita huset att man hade underrättelseuppgifter om att Ryssland planerar en attack under falsk flagg. Då sa man att en sådan isåfall skulle ske i östra Ukraina. En tjänsteman som CNN talat med säger att propagandavideon skulle visa en attack antingen på rysk mark eller mot ryskspråkiga personer. "Om videon släpps kan den ge Putin den gnista han behöver för att inleda och rättfärdiga militära operationer mot Ukraina." Enligt Washington Posts källor ska Vita huset släppa bevis på att Ryssland planerar en falsk attack för att rättfärdiga en invasion. Samtidigt skriver Reuters, med hänvisning till en tjänsteman, att en video är ett av flera alternativ som Kreml överväger för att få en ursäkt att invadera Ukraina. USA tror att Kreml har rekryterat skådespelare för att skapa videon. "Vi vet inte definitivt att det här är vägen Ryssland kommer att ta." Omni 220203.
Ryssland överväger att filma in en fejkvideo för att rättfärdiga en invasion av Ukraina, enligt USA:s försvarsministerium Pentagon. "Vi har uppgifter om att Ryssland förmodligen vill hitta på ett svepskäl för att inleda ett angrepp," säger Pentagons talesperson John Kirby enligt nyhetsbyrån AFP. Flera amerikanska medier, till exempel tidningarna New York Times och Washington Post, tv-kanalen CNN samt nyhetsbyrån Reuters, rapporterar om samma sak. Ryssland har dementerat uppgifterna. Det är inte första gången som information om en rysk "invasion" av Ukraina sprids i USA, men hittills har ingenting skett, enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov som uttalade sig till nyhetsbyrån Tass. Enligt amerikanska underrättelsetjänster är Ryssland redo att att filma in en iscensatt propagandavideo som visar upp till exempel följderna av en explosion eller påstådd utrustning från Ukrainska trupper samt skådespelare som föreställer sörjande rysktalande personer. För några veckor sedan publicerade USA:s utrikesministerium en lista över olika former av desinformation om Ukraina och Ukrainakonflikten som Ryssland använder.
USA offentliggör underrättelseinformation för att få Ryssland att backa. Enligt källor till New York Times vill amerikanska myndigheter inte säga hur de fått tag på uppgifterna eftersom det kunde äventyra källorna man använt sig av. "En falsk flaggoperation, någon form av påhittad kris som svepskäl för en invasion, det vore som taget ur Rysslands regelbok," säger Kirby i en intervju för Fox News på torsdagen. Genom att offentliggöra informationen hoppas USA kunna pressa Ryssland att backa från sina planer. Ryssland har mobiliserat över 100 000 soldater i närheten av gränsen till Ukraina under de senaste veckorna. Vita huset säger sig inte ha vetskap om Rysslands president Vladimir Putin fattat beslut om en invasion, men har upprepade gånger hänvisat till avancerade ryska förberedelser av ett eventuellt angrepp. yle 220204.

Nato-toppen Stoltenberg blir centralbankschef. Natochefen Jens Stoltenberg tar över som chef för norska centralbanken när hans förordnande går ut senare i år. Regeringen utsåg Stoltenberg under fredagen. Han var en av två toppkandidater till positionen. Den andra var vice centralbankchef Ida Wolden Bache. "Jag har stor respekt för den viktiga roll som Norges bank spelar i det norska samhället," säger Stoltenberg på videolänk från Bryssel. "Jag sökte jobbet för att jag vill hjälpa till med att lösa bankens samhällsuppdrag," fortsätter han. Stoltenberg har tidigare varit statsminister i Norge och varit generalsekreterare i Nato sedan 2014. Utnämningen till den nya posten kommer samtidigt som Nato spelar en viktig roll i krisen som uppstått mellan Ryssland och väst, i och med upptrappningen längs Ukrainas gräns. 62-årige Stoltenberg har dock sagt att han inte kommer att tillträda som centralbankchef förrän hans mandat som Natochef löper ut i oktober. msn 220204.

Ryssland provocerar Storbritannien: Här eskorteras ryska flygplanet bort: "Nära område av intresse". msn 220204.

Inför kongressen: V-distrikt kräver nej till Nato i valplattformen. Ett nej till Nato och ett skrotat värdlandsavtal måste finnas med i Vänsterpartiets valplattform. Det kräver flera distrikt inför kongressen som inleds under fredagen. "Jag tycker att det borde finnas med, för det här kommer inte att vara något som vi kompromissar med. Men det är väl ännu viktigare nu, med ett ganska oroligt läge, ganska nära inpå Sverige", säger Nina Berggård som är distriktsordförande i Norrbotten. Men enligt biträdande partisekreterare Hanna Gedin får allt inte plats i en valplattform och partiets Nato-motstånd är välkänt. SR 220204. Kommentar: Putin står på extremhögerns sida. Vänsterpartiet står på Putins sida.
Värdlandsavtalet eller värdlandstödsavtalet är den informella benämningen på det samförståndsavtal (engelska: Memorandum of Understanding) om värdlandsstöd som undertecknades mellan Sverige och Nato den 4 september 2014. En majoritet i riksdagen godkände avtalet i maj 2016. Avtalet innebär i korthet att Sverige lättare ska kunna stödja och ta emot stöd från Nato vid en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Det innebär också att det blir enklare för Sverige att stå som värdland för ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, exempelvis internationella övningar. Nato har för närvarande ingått drygt 25 liknande samförståndsavtal om värdlandsstöd med andra medlems- och partnerländer. Avtalet om värdlandsstöd kommer att innebära att Sverige lättare kan stödja och ta emot stöd från Nato vid en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Avtalet tydliggör Sveriges roll som värdland i samband med övningar eller annan militär aktivitet på svenskt territorium, vilket innebär att det blir enklare för Sverige att stå som värdland för ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, såsom internationella övningar. Nato kan vid en inbjudan ges tillgång till svenska militära baser, som kan användas för operativt eller logistiskt stöd till alliansens styrkor i deras militära operationer. Avtalet bygger på frivillighet mellan parterna och blir endast tillämpligt i de fall Sverige som värdland bjuder in Nato att genomföra verksamhet i Sverige. Avtalet ger inte på någon punkt Nato eller något Nato-land rätten att utan tillstånd utnyttja svenskt territorium: detta måste alltid ske på den svenska regeringens inbjudan. Källa: Wikipedia.
Regeringen öppnar för att förstärka försvaret i vår. Regeringen kallar in försvarsberedningen och satsar på ett första möte i nästa vecka. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger till TT att syftet är att diskutera om försvaret ska få mer resurser redan i vårbudgeten. Med tanke på det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närhet är det bra att se över landets militära förmåga, menar försvarsministern. "Det vore bra om vi ändå relativt snabbt kunde göra saker som skulle innebära förstärkningar av svensk försvarsmakt," säger Hultqvist som samtidigt menar att den nuvarande försvarsöverenskommelsen är bra. Omni 220204.

Samarbete med Kina allt viktigare för Ryssland. I samband med OS-invigningen möts under fredagen Rysslands president Vladimir Putin och Kinas ledare Xi Jinping i Peking för ett toppmöte. För rysk del har samarbetet med Kina blivit allt viktigare när relationen med västvärlden är på en bottennivå. I samband med den nyväckta konflikten mellan Ryssland och väst har kinesiska företrädare tydligt ställt sig på rysk sida. Nyligen kallade Kinas utrikesminister Rysslands krav om säkerhetsgarantier från USA och Nato för "legitima" och att Rysslands oro bör tas på allvar. SR 220204.
Putin och Xi träffas i Peking: "Håller varandra om ryggen". Kinas president Xi Jinping och Rysslands dito Vladimir Putin träffas för första gången på två år under fredagen. Träffen sker i Peking inför invigningen av OS, skriver internationella medier. Mötet kommer i en tid då relationen mellan Ryssland och väst är spänd, noterar BBC. Samtidigt har Kina och Ryssland mycket nära band. För några år sedan kallade Xi den ryske president för sin allra bästa vän och nyligen uttryckte Kina stöd för Ryssland i konflikten med Nato och Ukraina. "De håller varandra om ryggen," säger Rysslandskännaren Annette Bohr vid tankesmedjan Chatham House, och fortsätter: "De behöver inte oroa sig för eventuell kritik mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Och de är mycket viktiga ekonomiska partners. Omni 220204.
Putin har landat i Peking - kallar relationen för värdig. Rysslands band med Kina har aldrig varit starkare. Det säger presidenten Vladimir Putin i ett tv-sänt uttalande inför dagens OS-invigning, i samband med att han träffar Kinas president Xi Jinping. "Ett exempel på en värdig relation," säger Putin enligt AFP. Det är 38:e gången som de båda ledarna träffas. Putin landade i Peking på fredagsmorgonen, vilket enligt nyhetsbyrån gör honom till den mest profilerade ledaren vid mästerskapet. Al Jazeera listar de drygt 20 världsledarna som besöker Kina under OS. Det handlar bland annat om presidenterna för Egypten, Serbien, Kazakstan och Argentina samt Saudiarabiens prins Mohammed bin Salman. Dessutom närvarar FN:s generalsekreterare António Guterres och WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus vid öppningsceremonin. Xi har inte lämnat Kina sedan januari 2020. Omni 220204.
Xi backar upp Putins krav på stopp för Natoexpansion. Kina ställer sig tydligt på Rysslands sida i den allt mer spända konflikten med Nato och västvärlden. Det står klart efter Vladimir Putins och Xi Jinpings möte i Peking i dag. I ett långt gemensamt uttalande gjorde Kina klart att man ställer sig bakom det ryska kravet på ett stopp för fler länder i Nato. Man riktade också kritik mot "vissa länders försök att tvinga på andra länder sina demokratiska måttstockar", enligt Financial Times. De båda länderna meddelade också att ryska Gazprom och CNPC, som är ett av Kinas statliga energibolag, har kommit överens om att öppna en ny gasledning som ska kunna leverera 10 miljarder kubikmeter gas per år. Omni 220204.
Putins och Xis dokument: Motsätter sig "all vidare utveckling av Nato". XI Jinping har också fått med sig från Ryssland att man ser Taiwan som kinesiskt. Man ser också försvarsalliansen mellan USA, Australien och Nya Zeeland som mycket negativ, så att man visar varandra ett starkt stöd. SR 220204.

Nya attacker - hackare siktar på viktig infrastruktur. Flera oljeterminaler i Europa, bland annat i Tyskland och Belgien har drabbats av cyberattacker den här veckan. Enligt Europol följer detta ett mönster som man har sett tidigare - att hackare riktar in sig på kritisk och sårbar infrastruktur. Den senaste tiden har attackerna ökat mot hälso- och energisektorn som båda är hårt pressade. SR 220205. Kommentar: Ryssland som står bakom?

ÖB Micael Bydén om säkerhetsläget. Hur ser ÖB Micael Bydén på säkerhetsläget i Europa och hotbilden mot Sverige? Och hur agerar Försvarsmakten om Ryssland trappar upp kriget mot Ukraina? Lördagsintervjun i Sveriges Radio - 35 min. SR 220205.

Pentagon: Kärnvapenövning kan vara varning till Nato. Amerikansk militär och säkerhetstjänst befarar att Ryssland planerar att genomföra en kärnvapenövning inom kort, rapporterar Financial Times. Budskapet menar man är en varning till Nato att inte ingripa om den ryske presidenten Vladimir Putin beslutar att genomföra en ny invasion av Ukraina. Försvarschefen Mark Milley och underrättelsechefen Avril Haines har enligt en rådgivare i kongressen informerat politiker i representanthuset om oron. Enligt uppgifterna planerar Kreml övningar i mitten av februari i stället för på hösten då övningarna brukar hållas. Omni 220205.

Journalist lämnar Ryssland efter videohot från Tjetjeniens ledare. I Ryssland tar sig delrepubliken Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov allt större friheter. Efter direkta hot mot enskilda medier har en rysk journalist tvingats lämna landet, samtidigt som en tjetjensk parlamentsledamot hotat med att "skära halsen" av tjetjenska regimkritiker. Ramzan Kadyrov har sedan länge haft fria händer att göra som han vill i delrepubliken, så länge han garanterar att inget nytt krig blossar upp, som på 1990-talet. I början av veckan publicerade den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov en video på sociala medier där han krävde att åtal ska väckas mot bland annat journalisten Jelena Milasjina, mot tidningen där hon arbetar, Novaja Gazeta, mot internettv-kanalen Dozjd. Ramzan Kadyrov jämställde dem med terrorister. I torsdags blev det känt att Jelena Milasjina lämnat Ryssland, för sin säkerhets skull. Dozjd och Novaja Gazeta hör till de ryska medier som ingående rapporterat om hur Zarema Musajeva, hustru till en före detta tjetjensk domare, kidnappades från sitt hem i Nizjnij Novogorod – och fördes till Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Där har hon häktats, misstänkt för våld mot ordningsmakten. I själva verket, menar ryska människorättsförsvarare och journalister som följt fallet, är det Zarema Musajevas söner man vill åt. Abubakar Jangulbaev, tidigare jurist för kommittén mot tortyr och hans bror Ibragim som gjort sig känd för sin kritik mot regimen i Tjetjenien. Båda befinner sig i exil. I ett inlägg på Instagram hotade nyligen Adam Delimchanov, parlamentsledamot från Tjetjenien för maktpartiet Enade Ryssland, familjen med blodshämnd och sa att de ska få halsarna avskurna. I onsdags hölls en demonstration i Groznyj där fotografier på familjemedlemmarna stampades sönder och brändes. Från den ryska ledningens sida har man varit försiktig i sina uttalanden och var sena med att bekräfta att ett möte faktiskt ägt rum under veckan mellan president Vladimir Putin och den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov. Möjligen anser man i Kreml att Kadyrov har gått för långt i sin självsvåldighet samtidigt som man saknar medel för att stoppa honom. Ramzan Kadyrov har sedan länge haft fria händer att göra som han vill i delrepubliken - så länge han garanterar att inget nytt krig blossar upp, som på 90-talet. SR 220205.

Hackerattack mot Murdochs mediejätte - Kina pekas ut. Rupert Murdochs mediejätte News Corp har utsatts för en hackerattack. Händelsen inträffade 20 januari och utredare misstänker att kinesiska hackare ligger bakom, skriver amerikanska medier. News Corp, som äger amerikanska Wall Street Journal och New York Post samt brittiska The Times och The Sun, säger att en utredning pågår för att få reda på omfattningen. Utredningen leds av konsultfirman Mandiant, som säger att man misstänker att attacken skedde från Kina. Talesperson för den kinesiska ambassaden i Washington, Liu Pengyu, skriver i ett mejl till New York Times att han inte känner till några detaljer. Han hoppas på en professionell utredning "snarare än att göra anklagelser baserade på spekulationer". Företaget uppger att ett fåtal medarbetare påverkats. Nyhetsredaktioner är viktiga mål för underrättelsetjänster över hela världen. Frostiga relationen mellan USA och Kina påverkar journalister på flera sätt. Nyhetsverksamheterna blev inte störda av attacken. Omni 220205.

USA: Ryssland skulle kunna ta över Kiev på två dagar. Ryssland har kommit långt i förberedelserna för en fullskalig markinvasion av Ukraina, men det är fortfarande oklart hur Vladimir Putin tänker agera. Det är bedömningen som flera amerikanska underrättelsetjänster gör. Underrättelserna gör gällande att Ryssland har 83 bataljoner, med omkring 750 soldater i varje, stationerade nära gränsen. Det är 23 fler än för bara två veckor sedan, skriver Washington Post. I de amerikanska rapporterna görs bedömningen att Ryssland skulle kunna ta över Ukrainas huvudstad Kiev på bara två dagar. Ett sådant scenario skulle kunna innebära att upp till 50 000 civila dödas och att fem miljoner ukrainare drivs på flykt. Omni 220206.
One possibility is that Putin may delay until after the Olympics conclude Feb. 20, in order not to upset China by overshadowing the games and threaten Chinese financial assistance in response to U.S. sanctions. A Russian invasion of Ukraine could "embarrass Beijing", because "it suggests that China is willing to tolerate or tacitly support Russia’s efforts to coerce Ukraine," Daniel Kritenbrink, the top U.S. diplomat for East Asia, told reporters Friday. Russian Foreign Ministry Spokesperson Maria Zakharova said that undercutting the Beijing games was one of the reasons the United States and its partners were now spreading what she said was false information. The Washington Post 220205.

Ukraina: Diplomatisk lösning mer trolig än eskalering. Det är troligare att krisen mellan Ukraina och Ryssland löser sig genom diplomati än genom en militär upptrappning. Det uppger den ukrainska presidentens rådgivare Mykhailo Podolyak i ett uttalande enligt AFP. "En ärlig uppskattning av situationen tyder på att chansen att hitta en diplomatisk lösning för nedtrappning fortfarande är avsevärt högre än hotet om ytterligare upptrappning," säger han. Han säger också att Ryssland har gjort rutinmässiga och stora militära manövrar i närheten av Ukraina sedan förra våren. Något han säger att de gör för att "skapa en konstant och massiv psykologisk press". "För vår underrättelsetjänst och våra väpnade styrkor kommer denna ryska aktivitet absolut inte som någon överraskning," säger Podolyak. Omni 220206.

Det finns snart en övervakningskamera för varannan invånare i Kina - och polisen övergår till Robocop-teknologi. Kina är världens mest övervakade land och beräknas ha över hälften av antalet övervakningskameror i världen. De olympiska vinterspelen i Peking överskuggas av olika protester i världen och bojkotter på grund av Kinas övergrepp mot oliktänkare och minoriteter som de muslimska uigurerna. Förföljelserna möjliggörs av världens mest avancerade system för teknisk övervakning av medborgarna. De flesta kineser använder de inhemska apparna Wechat och Weibo för olika former av kommunikation och betalningar. Västliga appar som Facebook, Whatsapp och Twitter är blockerade av statens internet-brandmur mot omvärlden. Wechat och Weibo är enligt kinesisk lag skyldiga att förse statens övervakningssystem med data om användarna. Därmed får övervakaren i princip möjlighet att i realtid följa med vad medborgarna gör och var de rör sig. Det här kombineras med en världsledande teknologi för ansiktsigenkänning via övervakningskameror. Antalet övervakningskameror har ökat dramatiskt under coronapandemin - officiellt för att förhindra smittspridning - och beräknas vara cirka 600 miljoner, enligt västliga uppskattningar. Det skulle innebära en kamera på varannan vuxen invånare i genomsnitt. Sedan ett par år har också de kinesiska poliserna försetts med smarta hjälmar som har kameror med ansiktsigenkänning som är direktuppkopplade till en central databas med personuppgifter. Redan för fyra år sedan skröt det kinesiska kommunistpartiets officiella språkrör Folkets Dagblad på Twitter med att övervakningskamerorna med ansiktsigenkänning kan scanna alla Kinas 1,4 miljarder invånare på en sekund. Det centrala övervakningssystemet kallas Skynet . ett namn som i väst främst associeras med det onda datasystem med artificiell intelligens som är mänsklighetens fiende och nemesis i de dystopiska Terminatorfilmerna. Påståendet i Folkets Dagblad låter överdrivet, men det är inte så viktigt om det stämmer eller inte, anser den tyska Kinakännaren Kai Strittmatter. "Det har egentligen ingen betydelse om det är sant eller inte så länge folk tror på det," sa han till amerikanska NPR. Enligt Strittmatter försöker kommunistpartiet delegera kontrollen. Då kineserna tror att man inte kan undvika den teknologiska övervakningen, behövs det inte längre en polis på hörnet. "Man blir sin egen polis." yle 220206.

"Kiev kan intas på 48 timmar" - USA varnar för vad ett ryskt anfall mot Ukraina kunde innebära, men utan några bevis. Ryssland har nu 70 procent av de resurser vid Ukrainas gränser som krävs för att erövra hela landet, enligt underrättelsekällor i USA. Amerikanerna tror att huvudstaden Kiev skulle intas inom 48 timmar om Ryssland beslutar att inleda ett fullskaligt krig. Amerikanska underrättelsekällor varnar för att Ryssland snart har tillräckligt med resurser för att inta hela Ukraina. Bland andra New York Times och tv-kanalen CNN citerar underrättelsekällor som har hörts i kongressen. Enligt dem har Ryssland placerat över 100 000 soldater vid Ukrainas gränser. Det innebär att Ryssland nu har 70 procent av de resurser vid Ukrainas gränser, som ryssarna själva räknar med att det behövs för att erövra hela landet, enligt amerikanerna. Om Ryssland beslutar att inleda ett fullskaligt krig skulle huvudstaden Kiev intas inom 48 timmar. Ett sådant krig skulle genast kräva mellan 25 000 till 50 000 civila dödsoffer och upp till 25 000 soldater i Ukraina skulle dödas. Ryssland skulle sannolikt förlora mellan 3 000 och 10 000 soldater. New York Times hänvisar också till andra västerländska underrättelserapporter som tror att Ryssland nog kan inta Ukraina relativt snabbt, men att det kan visa sig omöjligt att kontrollera hela landet.
Ingen invasion förrän efter OS. Det ryska anfallet skulle också leda till att ytterligare fem miljoner ukrainare hade flytt västerut, främst till grannlandet Polen. Underrättelsekällorna understryker att de inte har någon information om huruvida Rysslands president Vladimir Putin har fattat ett slutligt beslut om att inleda ett krig mot Ukraina. Satellitbilder av truppkoncentrationer och annan information tyder i varje fall på att Putin har laddat upp militärt på ett sätt som man inte har sett i Europa sedan andra världskriget. Om Putin faktiskt beslutar att invadera Ukraina, skulle det sannolikt inte ske förrän mot slutet av februari, tror USA. Vid den tidpunkten skulle marken ha fryst igen vilket gör det lättare att förflytta fordon och krigsmateriel. Då skulle också vinter-OS vara över och ett krig skulle inte irritera Putins bundsförvant, Kinas president Xi Jinping. I mitten av februari kan Ryssland redan ha 150 000 soldater vid Ukrainas gränser, spekulerar amerikanerna. Ryssland avvisar USA:s uppgifter som galenskaper, som läggs fram utan bevis. Den biträdande FN-ambassadören Dmitri Poljanski avfärdade de amerikanska uppgifterna på söndag som ren skrämseltaktik. "Galenskaperna och den onödiga skrämselpropagandan fortsätter. Vad tycker ni om vi skulle säga att USA kan inta London på en vecka och att 300 000 civila skulle dö?" undrar Poljanski. "Det här skulle grunda sig på våra underrättelsekällor som vi inte skulle avslöja. Skulle amerikaner och britter anse att det här känns rätt," undrar Poljanski vidare. yle 220206.

Kanadafödd i Kinas lag fick inte prata engelska. Kinas OS-målvakt Zhou Jiaying, som är född i kanadensiska Vancouver, sa vid intervjuer i mixade zonen att hon inte tillåts att prata engelska. Reuters skriver att när 26-åringen skulle svara på frågor efter 2-1-segern mot Japan var det på knagglig kinesiska. Men då en reporter ville ställa några frågor på engelska var svaret nej. Hennes tolk erbjöd sig då att försöka tolka. När hon bodde i Kanada var hennes namn Kimberly Newell. Hennes mamma är från Kina. Omni 220206.

Jimmie Åkesson: Folkomrösta om medlemskap i Nato. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson säger till DN att han inte vill att Sverige ska gå med i Nato. Men han är öppen för att hålla en folkomröstning om frågan. Experter har nyligen varnat för att en sådan omröstning skulle kunna utsättas för omfattande rysk påverkan. Det är enligt Åkesson ett "horribelt" resonemang. "I förlängningen skulle det innebära att vi inte kan ha några val över huvud taget, för att främmande makt kan påverka. Det är verkligen att spela Putin i händerna," säger han till tidningen. Omni 220206.
DN Debatt. "Folkomröstning om Nato kan bli farligt för Sverige". Olof Ruin, professor emeritus i statsvetenskap: Det höjs återigen röster kring en folkomröstning om Natomedlemskap. Men i ett internationellt spänt läge är det fel väg att gå och kan få mycket allvarliga konsekvenser. Ryssland kommer inte bara att se på medan Sverige mobiliserar till omröstning. Läs mer i DN 220129.

Kina investerar miljarder i Mellanöstern. Kina ökar sina investeringar och projekt i Mellanöstern och regionen har nu störst kinesiska investeringar i världen, visar en ny rapport från Fudanuniversitet i Shanghai som Financial Times skriver om. De största investeringarna sker i Irak där Kina förra året satsade över tio miljarder dollar i infrastrukturprojekt och nybyggen, bland annat i skolor, kraftanläggningar, oljefält och flygplatser. Analytiker menar att Kina nu cementerar sin ställning i Mellanöstern samtidigt som USA blivit allt mer passiv i området efter att Joe Biden blev president. SR 220206.

USA varnar Kina för att ställa sig bakom en invasion. USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan varnar för att även Kina kan drabbas av repressalier om landet ställer sig bakom en rysk invasion av Ukraina, skriver Politico. Varningen kommer sedan Kina och Ryssland i ett gemensamt uttalande nyligen hyllade relationen mellan länderna. I uttalandet står bland annat att "vänskapen mellan länderna saknar gränser" och att det inte finns några områden där samarbeten är uteslutna. I en intervju med Fox News påpekar dock Sullivan att Ukraina inte nämns specifikt i uttalandet. "Det tyder på att Kina inte är så sugna på att heja på Ryssland när det gäller Ukraina," säger han. Omni 220207.

Rysk bas tömd - artilleri och stridsvagnar flyttas mot gränsen: "En ny fas". En rysk militärbas nära gränsen mot Ukraina, där bland annat stridsvagnar, artilleri och annan militär utrustning förvarats, har i stort sett tömts de senaste dagarna, rapporterar CNN. Satellitbilder visar enligt kanalen att utrustningen i stället har flyttats och placerats ut mycket närmare gränsen. Under slutet av förra året ska bland annat 700 stridsvagnar ha stationerats på basen, som ligger sydöst om staden Smolensk. Runt 1 000 soldater tros ha befunnit sig där i slutet av november. Konrad Muzyka, expert hos analysfirman Rochan Consulting, beskriver förflyttningen som en viktig förändring av de ryska positionerna. "Vi går in i en ny fas i mobiliseringen," säger han. Omni 220207.

USA: Högt uppsatta ryssar tvekar om Ukrainainvasion. Amerikansk underrättelsetjänst har snappat upp ryska kommunikationer som tyder på att högt uppsatta ryska militära ledare tvivlar på Kremls omdöme vad gäller en eventuell invasion av Ukraina, enligt flera underrättelsekällor till CNN. Farhågorna är att Putin och Kreml missbedömer hur komplicerad och kostsam en sådan operation skulle bli. De militära ledarna i fråga har också klagat på att deras planer avslöjats och offentliggjorts av västländer, enligt källorna. "Vi ser tydligt att vissa personer inom det ryska försvaret inte riktigt förstår vad handlingsplanen är," säger en av dem. Omni 220207.

Nya satellitbilder visar avancerade ryska militära utplaceringar i Vitryssland. Nya satellitbilder som släppts av ett USA-baserat teknikföretag verkar visa att Rysslands militär har avancerade utplaceringar på flera platser i Vitryssland, ett drag som troligen kommer att bekymra Ukraina och Nato med rädsla för att Kreml planerar ett intrång i ukrainskt territorium. Utplaceringarna är sannolikt kopplade till gemensamma övningar mellan ryska och vitryska styrkor som ska börja på torsdag. Andra fotografier visar dock läger som etableras nära gränsen till Ukraina, hundratals miles från där övningarna äger rum. Ryssland har upprepade gånger förnekat att de planerar att attackera Ukraina, trots Moskvas massiva truppuppbyggnad i regionen. Kreml tros ha samlat 70 % av den militära personalen och de vapen vid Ukrainas gränser som Ryssland skulle behöva för en fullskalig invasion, enligt två amerikanska tjänstemän som är bekanta med Washingtons senaste underrättelseuppskattningar. Det är dock oklart hur lång tid det skulle ta ryska styrkor att öka ytterligare, eller om de skulle behöva full kapacitet för att invadera. Bilderna från Maxar - tagna i lördags - stämmer överens med nyligen publicerade videor på sociala medier som visar ryska styrkor som rör sig genom Vitryssland och skapar fältläger inom 20 miles från den ukrainska gränsen. En del av bilderna visar Vitrysslands flygfält Luninets, där ryska stridsflygplan har placerats ut inför övningarna, kallat Union Resolve 2022. Fotografier visar ryska S-400 luftförsvarssystem och Su-25 attackflygplan på flygfältet. Det ryska försvarsministeriet släppte en video på lördagen av planens ankomst till Luninets. En av S-400-bataljonerna har rest från Khabarovsk i ryska Fjärran Östern, en resa på mer än 5 600 miles (9 000 kilometer), enligt Zvezda, en publikation från det ryska försvarsministeriet. Andra fotografier från Maxar visar ryska styrkor som etablerar sig på ett visst avstånd från där övningarna planeras -- bland annat i Rechitsa, en vitryska stad cirka 170 miles (270 kilometer) öster om Luninets nära där gränserna till Ryssland, Vitryssland och Ukraina möts. Styrkan som samlats där inkluderar stridsvagnar, haubitsar och infanteristridsfordon. Läs mer på CNN 220206.

Ryssland påskyndar förflyttningen av militär hårdvara mot Ukraina, visar satellitbilder. Nya satellitbilder som CNN tagit fram visar att en stor bas som höll ryska stridsvagnar, artilleri och andra rustningar nära den ukrainska gränsen i stort sett har tömts, med utrustningen som tydligen har flyttats mycket närmare gränsen de senaste dagarna. Basen är i Yelnya, sydost om staden Smolensk och cirka 160 miles från den ukrainska gränsen. Stora mängder vapen flyttades dit sent under 2021 - inklusive cirka 700 stridsvagnar, infanteristridsfordon och ballistiska missiluppskjutare. Mycket av den utrustningen är nu borta, enligt radarsatellitbilder som togs den 6 februari. Molntäcke hade förhindrat fotografiska bilder av platsen i flera dagar tidigare. Bilderna visar spåren av avgående fordon. Stephen Wood, chef för satellitbildsföretaget Maxar, sa till CNN: "Det verkar för mig som att en stor del av fordonen [stridsvagnar, självgående artilleri och andra stödfordon] har avvikit från den nordöstra fordonsparken; ytterligare pansarfordon har avgått från den mer centrala fordonsparken." Läs mer på CNN 220227.

Amerikanska underrättelser indikerar att ryska officerare har tvekat om en fullskalig Ukraina-invasion. Avlyssnade kommunikationer som USA erhållit har avslöjat att vissa ryska tjänstemän har oroat sig för att en storskalig invasion av Ukraina skulle bli dyrare och svårare än vad Rysslands president Vladimir Putin och andra Kreml-ledare inser, enligt fyra personer som är bekanta med underrättelsetjänsten. Tre av källorna sa att dessa tjänstemän inkluderar underrättelsetjänst och militärer. Tjänstemännen har också klagat över att deras planer har upptäckts och avslöjats offentligt av västerländska nationer, sade två av källorna med hänvisning till den avlyssnade kommunikationen. Det finns inga bevis för att dessa tjänstemän är emot den övergripande planen, eller skulle göra uppror mot Putins order, sa två av källorna. En annan källa som är bekant med den amerikanska underrättelsetjänsten noterade att Ryssland har en professionell militär som skulle förväntas effektivt utföra Putins order. Ändå tror rysk försvarspersonal att det kommer att bli svårt, sa en hög europeisk tjänsteman. "I de bedömningar vi ser är det tydligt att vissa personer på den [ryska] försvarssidan inte riktigt förstår vad spelplanen är," sa tjänstemannen. Tjänstemannen tillade att bedömningarna tyder på att försvarspersonalen tycker "det är en mycket svår spelplan att stå upp för." En annan av källorna som är bekanta med underrättelsetjänsten sa att hur den ryska planeringen har utvecklats och expanderat under de senaste två månaderna tyder på att oron har hörts av höga ryska tjänstemän. Tjänstemän berättade för CNN på lördagen att Putin nu har samlat 70 % av den militära personalen och de vapen vid Ukrainas gränser som han skulle behöva för en fullskalig invasion av landet. Vissa bedömningar tyder på att han kanske planerar att försöka ta Ukrainas huvudstad Kiev, sa de, och staden kan falla inom 48 timmar efter en storskalig land- och luftinvasion. En annan möjlighet, sa tjänstemännen, är att Putin beslutar sig för en mångsidig operation, som skickar in styrkor från flera håll över Ukraina för att snabbt bryta den ukrainska militärens förmåga att slåss som en sammanhållen styrka - en klassisk rysk militärstrategi. Trots det har många av förberedelserna varit uppenbara och lättare att upptäcka. Ryssland har fortsatt att bygga upp sina styrkor nära Ukrainas gränser, inklusive mer avancerade utplaceringar i Vitryssland och Krim, enligt satellitbilder tagna av Maxar Technologies och lämnade till CNN. Nya bostäder och personalläger har vuxit upp de senaste två veckorna, visar bilderna. Och USA har sett indikationer på att Ryssland hade börjat bygga försörjningsledningar som medicinska enheter och bränsle som skulle kunna upprätthålla en utdragen konflikt om Moskva skulle välja att invadera, har tjänstemän tidigare sagt till CNN. "Med tanke på vilken typ av styrkor som är uppställda ... om de släpptes lös mot Ukraina, skulle det vara betydande, mycket betydelsefullt, och det skulle resultera i en betydande mängd offer," sade ordföranden för de gemensamma stabscheferna Mark Milley till reportrar förra veckan. Läs mer på CNN 220207.

Tyskland och Storbritannien stärker militära närvaron. Tyskland skickar upp till 350 ytterligare soldater till Litauen för att stärka Natos östra flank, uppger försvarsminister Christine Lambrecht enligt AFP. Truppförflyttningen kommer att ske inom de närmaste dagarna och innebär en ”tydlig signal till våra allierade om vår beslutsamhet”, enligt ministern. Sedan tidigare är 500 tyska Natosoldater utplacerade i Litauen. Samtidigt meddelar den brittiske försvarsministern Ben Wallace att man skickar 350 ytterligare soldater till den polska gränsen för att stärka upp de 100 som redan är på plats, rapporterar AFP. Omni 220207.

EU:s utrikeschef: Farligaste tiden sedan kalla kriget. Europa genomlever just nu "den säkerhetsmässigt farligaste perioden sedan kalla kriget" i och med Ukrainakonflikten, enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Man samlar inte 140 000 soldater vid gränsen för en tebjudning." Uttalandet gavs vid en gemensam pressträff med USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington DC på måndagen. Borrell underströk samtidigt att en diplomatisk lösning på konflikten fortfarande är möjlig. På frågan om huruvida USA:s varningar om en nära förestående rysk invasion av Ukraina är alarmistiska svarade Antony Blinken: "Det är inte alarmism. Det är rena fakta." Omni 220207.

En inspektion av Rysslands-Vitryssland unionens stats insatsstyrka pågår för närvarande i Vitryssland. Inspektionen kommer att avslutas med Union Resolve 2022 gemensamma övningar som kommer att genomföras den 10-20 februari på republikens territorium. (Tass 220207). Kommentar: Övningen (eller uppbyggnaden för krig?) avslutas samma dag som OS avslutas. Vad händer den 21 februari?

Ryssland undersöker den stängda rättighetsgruppens Memorial för 'nazistisk rehabilitering'. Ryska utredare har inlett en brottsutredning av den nedmonterade medborgarrättsgruppen Memorial angående "rehabilitering av nazismen", rapporterade RBC:s nyhetswebbplats i lördags. Rysslands veterangrupp lämnade in klagomålet på tröskeln till Högsta domstolens beslut i december att stänga Memorial, vilket ökar medvetenheten om sovjettidens förtryck, över dess vägran att stämpla sig själv som en "utländsk agent" i sitt publicerade material. Veterangruppen hade bett myndigheterna att utreda Memorial för att "förneka, dölja och förfalska nazistiska medbrottslingar genom att minnas dem som offer för politiskt förtryck", enligt ett uttalande i januari på Memorials webbplats. Den hävdar att 19 offer för sovjetiskt förtryck i Memorials databas med mer än 3 miljoner namn var nazistiska kollaboratörer. Memorial sa i sitt uttalande i januari att åklagare hade använt veterangruppens "ogrundade anklagelser" i rätten dagen efter för att argumentera för att den stängdes. "Åklagaren och de självutnämnda "experterna" letar inte efter sanningen utan efter kompromat, sa Memorial. Minneschef Yan Rachinsky berättade för RBC att polisen hade kallat honom för förhör i slutet av förra veckan. "Vi kommer att samordna tiden för mitt besök i början av veckan," sa Rachinsky. "Rehabilitering av nazismen" är straffbart med fängelse i upp till fem år enligt rysk lag. The Moscow Times 220207.

Vad säger ryska statliga medier om Ukraina? | 7 februari. Ryska statliga medier rapporterade om landets nuvarande spänningar med Nato och USA om Ukraina och kommenterade konfliktens skildring av utländska medier. tatskontrollerad TV och tidningar rapporterade båda om Ukrainas förberedelser för militära operationer och uttryckte oro över Rysslands säkerhet.
Statlig tv: "Vesti Nedeli", ett veckovis nyhets- och analysprogram, ägnade nästan hela sin två timmar långa sändning åt konflikten mellan Ryssland och det "kollektiva västerlandet". Ankaret Dmitrij Kiselyov började med att kritisera Natos svar på Rysslands säkerhetskrav innan han påstod Kievs förestående invasion av de separatistkontrollerade regionerna i östra Ukraina. Showen kretsade mestadels kring frågor om diplomati med fokus på löften som påstås ha getts och brutits av Nato och Ukraina sedan U.S.S.R. Kiselyovs fall hävdade att hela ukrainska krisen har konstruerats av Natos ledare för att hota Ryssland. Showen ekade kommentarer från Rysslands president Vladimir Putin, som hävdade att om Ukraina går med i Nato kan det kännas tillräckligt starkt för att ta Krim från Ryssland med våld, vilket kan leda till krig mellan Ryssland och Nato. "Ryssland behöver inte en värld utan Ryssland i sig. I så fall kommer inte bara Amerika att förvandlas till radioaktivt damm, utan även Europa, säger Kiselyov. Rossia 1:s populära program "Evening with Vladimir Solovyov" såg programledaren Solovyov och hans gäster diskutera en debatt mellan USA:s utrikesdepartements talesman Ned Price och AP-reportern Matt Lee, samt Bloombergs rubrik "Russia Invades Ukraine" som den av misstag publicerade. "Och förresten, kära ukrainska vänner, lugna ner dig, ingen kommer att attackera dig överhuvudtaget," sa Solovyov. The Moscow Times 220207.

Biden pratar med Scholz om sanktioner mot Ryssland. Om Ryssland invaderar Ukraina innebär det slutet för gasledningen Nordstream 2. Det lovade USAs president Joe Biden efter ett möte med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Washington igår. Samtidigt ville de två Nato- länderna visa upp en enad front efter att Scholz kritiserats för att vara osynlig under den pågående krisen. SR 220208. Omni 220208.

"Macron och Putin helt överens om sina olika verklighetsuppfattningar." Frankrikes president Macron mötte Rysslands president Putin igår. Macron uppgav för pressen efteråt att han fått ett löfte av Putin att denne inte skulle eskalera konflikten militärt - men detta tillbakavisades sedan av Kreml. Nu har Macron rest vidare till Ukraina för ett möte med landets president Volodymyr Zelenskyj. SR 220208.
Putin: Macrons förslag kan innebära framsteg. Vladimir Putin ser en möjlighet till framsteg i Ukrainakonflikten med de förslag Emmanuel Macron lagt fram, rapporterar AFP. "Flera av hans idéer och förslag (...) är en möjlig grund för vidare steg," säger Putin, och tillägger att Ryssland kommer "göra allt för att hitta kompromisser" med väst. Uttalandet kom vid en gemensam presskonferens efter mer än fem timmars samtal med den franske presidenten. "Det har varit ett mycket omfattande och betydande utbyte (av åsikter)," säger Macron enligt TT. Han föreslog också vissa "konkreta säkerhetsgarantier" i samtalet med Putin. Det inledande samtalet i Kreml, med de båda ledarna på var sin sida av ett långt mötesbord, präglades av en hövlig ton, enligt Politico. "Jag är väldigt glad över att träffa dig, käre Emmanuel," sade Putin. Omni 220207.
Källor i natt: Putin har gått med på vissa eftergifter. Rysslands president Vladimir Putin har gjort eftergifter som tyder på att han är beredd att trappa ner konflikten om Ukraina. Det uppgav källor nära den franske presidenten Emmanuel Macron för Financial Times efter gårdagens möte. Enligt källorna har Putin gått med på att inte inleda några nya "militära initiativ". Han sägs också vara villig att dra tillbaka tusentals soldater från Belarus när de planerade övningarna är färdiga senare i februari. Det är oklart vilka löften Putin har fått i gengäld. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att man är villig att fortsätta dialogen om de franska förslagen men tillägger att framför allt USA måste gå med på dem. "Det är för tidigt att säga något annat än det." Omni 220208.
Macrons förslag till Putin: En Finlandisering av Ukraina. Ett av de förslag som den franske presidenten Emmanuel Macron avsåg att lägga fram under mötet med Rysslands Vladimir Putin handlade om en "Finlandisering" av Ukraina. Det sa Macron själv inför mötet, skriver New York Times. Termen anspelar på hur Finland agerade i förhållande till Sovjet under kalla kriget, då landet behöll sin självständighet genom att upprätthålla en strikt neutralitet. En Finlandisering av Ukraina skulle enligt tidningen bland annat innebära att Ukraina inte kan bli medlem i Nato. På sin presskonferens efter mötet pratade inte Macron om det specifika förslaget. Han var dock tydlig med att han trodde att den ryska oron skulle kunna stillas utan att väst behövde backa från sina nyckelprinciper. Han sa också att både väst och Ryssland behöver lämna tidigare trauman bakom sig. "Ryssland är Europa. Den som tror på Europa måste kunna arbeta med Ryssland," sa Macron. Omni 220208.
Expert: Enade västfronten kan ha påverkat Putin. Den enade västliga fronten och hoten om sanktioner kan ha påverkat Vladimir Putin, säger Katarina Engberg, säkerhetsanalytiker kopplad till Utrikespolitiska institutets Rysslandsprogram, i SVT:s Morgonstudion. Men att Putin efter mötet med Frankrikes Emmanuel Macron tycks vara öppen för fortsatta diplomatiska försök att lösa krisen i Ukraina kan också handla om att Ryssland vill vinna tid för ytterligare krigsförberedelser, enligt Engberg. För att nå en diplomatisk lösning tror Engberg att det krävs någon form av överenskommelse som ger Ryssland en känsla av säkerhet utan att dörren till ett ukrainskt Nato-medlemskap formellt stängs. "Putin sa själv att bara för att en dörr står öppen behöver man inte gå igenom den," påpekar Engberg. Omni 220208.
Zelenskyj vill se handling - och hoppas på toppmöte. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att han "i en nära framtid" hoppas kunna stå värd för ett toppmöte mellan honom själv och ledarna för Ryssland, Tyskland och Frankrike. Det sa han efter tisdagens möte med Frankrikes president Emmanuel Macron, rapporterar AFP. Han säger också att han vill se konkreta åtgärder från Ryssland som visar att landet är redo att trappa ner situationen. "Jag litar inte riktigt på ord, jag tror att varje politiker kan vara transparent genom att ta konkreta steg," sa Zelenskyj enligt Reuters. Samtidigt säger Macron att det kan ta flera månader att lösa krisen. Men han säger också att den ryske presidenten Putin sagt att Ryssland inte kommer trappa upp konflikten ytterligare. Omni 220208.
Macron optimistisk efter mötet med Ukrainas president. Frankrikes president är optimistisk om att det finns en öppning för nya förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina. Förhandlingar kan, enligt Macron, undanröja risken för ett storskaligt krig. I Ukraina finns dock en stor skepsis till att fortsätta med det så kallade Minskavtalet, som bland annat innebär att utbrytarna i Luhansk och Donetsk får en form av självständighet inom Ukraina. Eftersom de två så kallade folkrepublikerna smygryssificerats med ryska pass, rysk rubel och ryskt skolsystem finns oron att detta blir ett hot mot Ukrainas suveränitet. SR 220208.
Ann Linde: Varje dag Ukraina slipper ytterligare attack är viktig. Sveriges utrikesminister Ann Linde har i London träffat bland andra den brittiska försvarsministern för att diskutera situationen i Ukraina. Utrikesministern trycker på vikten av samarbete, exempelvis kring vilka sanktioner som kan komma att behövas mot Ryssland. "Vi får inte vara naiva, och måste vara förberedda med snabba svar som vi gör i enighet för att det ska vara mest effektivt mot Ryssland", säger utrikesministern. SR 220208.
Analyser: Macron tar rollen som Europas medlare. I och med mötet med Vladimir Putin i Moskva tar Emmanuel Macron på sig rollen som Europas medlare, skriver DN:s Erik de la Reguera i en analys. Inte bara för att säkra freden - den franske presidenten vill ha en "ny europeisk säkerhetsordning" och minska beroendet av USA. Macron vill också visa handlingskraft inför väljarna på hemmaplan, två månader före presidentvalet, enligt de la Reguera. "Franska presidenter har allt sedan general Charles de Gaulles dagar strävat efter att inta en oberoende position i världspolitiken". Macrons mycket specifika klassning av Ryssland som ett europeiskt land – och hans prat om nya säkerhetsgarantier - kan få varningsklockor att ringa inom Nato, skriver Patrick Wintour i en analys i The Guardian. "(De specifika talespunkterna) undanhölls från omvärlden, men det hindrade inte Macron från att antyda skiften i Natos attityd som vissa medlemmar inte tycker ska genomföras som svar på militära hot."
Putins formulering väcker förvirring: "Älskling". En formulering som Vladimir Putin använde i en kommentar på Ukrainakrisen har väckt förvirring och spekulationer, rapporterar TT. "Gilla det eller inte, älskling, du får stå ut med det," lyder den ungefärliga översättningen av frasen, som rimmar på ryska. Kommentaren fälldes ihop med en uppmaning till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om att implementera den fredsplan som framförhandlades i Belarus 2015, och som skulle innebära ryskt inflytande över ukrainsk utrikespolitik, skriver New York Times. Verbet Putin använde är kvinnoförnedrande och legitimerar våldtäkt, enligt vissa bedömare, medan andra påstår att det är hämtat från en gammal rysk ramsa. "Det går självklart inte att argumentera mot en del av vad Rysslands president säger. För Ukraina är verkligen vackert och älskvärt," kontrar Zelenskyj. Omni 220208.
Putin om Ukraina: Stå ut med det, älskling. Oavsett om du gillar det eller inte får du tolerera det, "älskling". Det sade Rysslands president Vladimir Putin när han kommenterade krisen i Ukraina. Uttalandet väcker både uppståndelse, förvirring och spekulationer. "Gilla det eller inte, älskling, du får stå ut med det, sade Putin," i ungefärlig översättning, under en gemensam pressträff med Frankrikes president Emmanuel Macron efter deras långa möte i måndags. Frasen rimmar på ryska och sägs ha sina rötter i traditionella - men inte helt salongsfähiga - uttryck. På nätet anser vissa att Putin legitimerar våldtäkt, medan andra menar att det snarare rör sig om en gammal fras man använder för att tillrättavisa barn. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tar uttalandet med ro. "Det går självklart inte att argumentera mot en del av vad Rysslands president säger. För Ukraina är verkligen vackert och älskvärt," säger Zelenskyj på presskonferensen efter sitt möte med Macron på tisdagen. "Men han sade också att Ukraina är 'mitt', och det tycker jag nog är en överdrift." Kremls talesperson Dmitrij Peskov tvingades under en pressträff på tisdagen svara på frågor om vad presidentens ord, i förhållande till Ukraina, egentligen betydde. "Presidenten menade att när en stat har åtagit sig vissa skyldigheter, och en ledare har skrivit under dem, så måste dessa skyldigheter följas," säger Peskov, enligt ryska nyhetsbyrån Interfax. Det är inte första gången som Putin gör kontroversiella uttalanden. Han har exempelvis sagt att om Ryssland verkligen hade velat döda regimkritikern Aleksej Navalnyj hade landet kunnat "avsluta jobbet". Omni 220208.
Folklore eller inte, anmärkningen blottade Putins bulliga inställning till Ukraina, som presidenten har gjort klart att han inte ser som ett riktigt land. Och det var också en påminnelse om en ton av obotfärdigt kvinnohat i både Putins politik och hans offentliga kommentarer. CNN 220208.
Macron vägrade covidtest - ville inte ge Kreml dna. Frankrikes president Emmanuel Macron vägrade låta sig testas för covid-19 i Moskva inför mötet med Vladimir Putin – för att undvika att hans dna hamnade i ryska händer, uppger källor i hans stab för Reuters. "Vi visste mycket väl att det skulle innebära noll handslag och det där långa bordet, men vi kunde inte acceptera att de lägger vantarna på presidentens dna," säger en av dem. Macron ställdes inför två val - pcr-test eller strikt social distansering. Han valde det senare, och testade sig i stället i Frankrike före avfärd. Kreml har inte kommenterat uppgifterna. Ledarna satt på var sin sida av ett fyra meter långt bord. Omni 220210.

Navalnyjs fängelsestraff kan förlängas med tio år. En rysk domstol ska nästa vecka börja arbeta med ett nytt åtal mot den fängslade ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj, rapporterar AFP. Skulle Navalnyj fällas kan hans straff komma att förlängas med tio år. Han anklagas bland annat för att ha förskingrat motsvarande 4,1 miljoner euro som hans organisation fått i donationer när Navalnyj återhämtat sig efter att ha blivit förgiftad hösten 2020. Navalnyj sitter just nu i en straffkoloni utanför Moskva. I samband med att han fängslades klassades hans organisation också som "extremistisk" och stängdes ner. Domen mot honom har kritiserats hårt från en rad människorättsorganisationer för att vara politiskt motiverad. Navalnyj kommer inte att vara på plats under rättegången. Omni 220208.

Sex ryska fartyg på väg mot Svarta havet för övning. Sex ryska militärfartyg är på väg till Svarta havet för att delta i en övning, rapporterar Reuters. Enligt ryska marinen har övningen varit planerad sedan länge. Enligt Turkiet kommer de sex fartygen att passera genom Bosporen under tisdagen och onsdagen. Natolandet Turkiet som delar gräns till havs med både Ukraina och Ryssland har rätt att stänga sundet för ryska fartyg om Ryssland skulle angripa Ukraina militärt. Ryssland meddelade förra månaden att landet avser att arrangera en rad stora övningar till havs, som ska involvera landets samtliga flottor. Omni 220208.
Dansk militär beredskap höjs som svar på konflikten. Danmarks regering höjer landets militära beredskap på grund av den "oacceptabla ryska militära pressen på Ukraina", rapporterar DR. Enligt försvarsminister Morten Bødskov placeras 700 soldater ut i Slagelse, och två F16-stridsflygplan på Bornholm. "Det finns inga aktuella hot mot Danmark just nu, men det är en nödvändig förutsättning i förhållande till den situation vi befinner oss i," säger han. Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap, uppger för den danska nyhetsbyrån Ritzau att något liknande inte hänt sedan Kalla krigets slut, rapporterar Ekot. Bødskov: "Det är en allvarligt situation, vi får inte vara naiva." Beredda att ingå i eventuell Nato-insasts inom fem dagar. Omni 220208.
Expert: Ryssland inmålat i hörn - blir svårt att backa. Det låsta läget i Ukrainakrisen tycks möjligen ha ljusnat något efter den franske presidenten Emmanuel Macrons besök i Ryssland och Ukraina. Men Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet (UI) säger till TT att det är osannolikt med en snabb diplomatisk lösning som innebär att de ryska styrkorna dras tillbaka från gränsområdet. Han menar att Ryssland på ett sätt målat in sig i ett hörn med sin massiva mobilisering. "Det är svårt att bara pysa ut den ballongen. Det behövs någonting för att kliva ned, eller dra tillbaka, eller ens bara frysa nu när läget har trummats upp så mycket," säger han. I stället tror han att situationen nu kan stabiliseras i ett nytt normalläge med stor rysk närvaro vid gränsen. Omni 220209.

Nu svarar Sverige på ryska kravbrevet - går ihop med andra EU-länder. Väst vill prata med Ryssland men vill inte rucka på rådande säkerhetsordning. Det är kontentan i de brev som ska överlämnas till Ryssland senare i veckan enligt källor som Ekot pratat med. Det är svar på de brev som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skickade till Sverige, Finland och andra medlemmar i säkerhetsorganisationen OSSE. EU och Nato har nu enats om ett samordnat skriftligt svar på Rysslands senaste begäran. De sista detaljerna i svarsbreven har precis blivit klara enligt källor som Ekot varit i kontakt med och de ska överlämnas till Ryssland den här veckan. Det är svar på de brev som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skickade till Sverige, Finland och andra medlemmar i OSSE - organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Lavrov frågade i det brevet hur Sverige och andra länder ställer sig till en tidigare uppgörelse som sa att inget land ska stärka sin säkerhet på ett annat lands bekostnad vilket Ryssland menar att Nato gör när man tagit in Östeuropeiska länder som nya medlemmar i alliansen. Det är inte en syn som Väst delar - man menar att Nato inte alls utgör ett hot mot Ryssland och att alliansens utvidgning österut inte har skett på Rysslands bekostnad säkerhetsmässigt. I svaren som snart överlämnas till Ryssland manar EU och Nato till fortsatt dialog. Dels mellan Nato och Ryssland men framförallt inom OSSE, då den organisationen omfattar hela Europa. Från Natos och EUs sida har man tidigare sagt att man kan diskutera saker som vapenkontroll och ökad insyn i militärövningar. Även om man avvisat Rysslands krav på en ny säkerhetsordning som skulle innebär stoppa för nya medlemmar i försvarsalliansen och att man skulle dra tillbaka Natotrupper från Östländer. Som tidigare manar man även till nedtrappning och att Ryssland ska dra tillbaka sina trupper från Ukrainas gränser - där man samlat över 100 000 man, dels i Ryssland men även i Belarus. De här svaren följer efter flera dagas diskussioner inom och mellan EU och Nato. Det har varit viktigt att se till att inget land skickar separat svar på Lavrovs brev utan att man från västs sida visar enad front gentemot Ryssland. SR 220209.
EU går emot Ryssland - lämnar ett gemensamt svar. EU-länderna kommer inte att gå Ryssland till mötes och lämna individuella svar på de ryska kraven på säkerhetsgarantier, rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor. I stället kommer EU:s utrikeschef Josep Borrell lämna ett samlat svar för hela unionens räkning. Borrells svar ska ha tagits fram i tätt samarbete med Nato och kommer att likna det svar som försvarsalliansen kommer att lämna. Enligt ett utkast som Bloomberg har läst väntas Borrell meddela att EU tillsammans med sina partners "är redo för fortsatt dialog med Ryssland för att hitta sätt att stärka säkerheten för alla parter". Ryssland skickade i förra veckan individuella brev till en rad länder där de ombads redogöra för sin syn på de ryska förslagen till säkerhetsgarantier och svara individuellt. Även USA och Kanada har kontaktats av Ryssland. I brevet säger EU-länderna också att de är fortsatt mycket oroade över situationen. Omni 220209.
Ann Linde om ryska brevet: "Principfast svar från EU". EU lämnade i dag sitt svar på det brev Ryssland skickade till ett stort antal västländer för drygt en vecka sedan. Enligt Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är budskapet att principerna i folkrätten och de överenskommelser som gjordes efter Berlinmurens fall ska värnas. Att varje land har rätt att välja sin egen väg i säkerhetspolitiken, som till exempel att gå med i en försvarsorganisation. Ryssland hade velat ha ett svar från var och ett av länderna, men det blev ett gemensamt svar. "Det är viktigt att visa att vi är eniga", säger Ann Linde. SR 220210.

Många européer tror på rysk invasion av Ukraina i år. En majoritet av européerna anser att det är sannolikt att Ryssland kommer att invadera Ukraina under 2022, visar en undersökning från tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR), som The Guardian rapporterar om. 60 procent anser också att Nato bör bistå Ukraina vid en invasion. ECFR:s chef Mark Leonard säger att resultatet tyder på ett "geopolitiskt uppvaknande" i Europa. Han säger att trots att EU har målats ut som splittrat kring hur situationen ska hanteras så är dess invånare eniga. "De är är eniga om att Vladimir Putin kan agera militärt och att EU och dess partner Nato bör rycka ut och hjälpa Ukraina, säger han. Rapportförfattarna skriver att deras slutsats är att européer inte längre tar freden för given. "De bedömer att deras värld befinner sig i ett förkrigsläge snarare än ett efterkrigsläge", står det i rapporten. Studien är genomförd i sju länder. Polen är det enda land där en majoritet anser att det egna landet bör försvara Ukraina. Omni 220209.

Ukraina: Diplomatin har effekt - men fortsatt spänt. Den senaste tidens diplomatiska ansträngningar från europeiskt håll har haft positiv effekt för att på sikt trappa ner krisen vid ukrainska gränsen - men situationen är fortsatt mycket spänd. Det säger den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba. "Hur det europeiska samfundet hanterar krisen kommer att avgöra framtiden för säkerheten i Europa och dess länder," säger Kuleba. Han säger också att han vill att Ryssland bör beläggas med sanktioner eftersom han anser att landet brutit mot Minskavtalet som slöts efter den ryska annekteringen av Krim 2014. Ukraina har länge försökt spela ner risken för krig. Kreml säger att det finns "positiva och mindre positiva signaler". Omni 220109.

Rysk general till attack mot Putin: Provocerar fram krig. Ordföranden för Allryska officersförbundet, pensionerade generalöverste Leonid Ivasjov, går i ett öppet brev till hård attack mot Vladimir Putin, för dennes agerande i samband med Ukrainakrisen, skriver Expressen. "Vi, Rysslands officerare, kräver att Ryska federationens president avstår från den kriminella politiken som provocerar fram ett krig", skriver Ivasjov i brevet som publicerats på förbundets hemsida. Han skriver vidare att Putins "försök att tvinga fram kärlek till Ryska federationen" är meningslöst och farligt och att ett eventuellt krig skulle kosta tiotusentals liv. Han kräver också att Putin avgår. Svenska Rysslandskännaren Martin Kragh säger att brevet är "intressant" men att åsikterna inte ska tolkas som en allmän strömning inom den ryska försvarsmakten. 78-årige Ivasjov är känd som sovjetnostalgisk nationalist och Natomotståndare. Ivasjov: Ett krig gör ryssar och ukrainare till eviga dödsfiender. Omni 220209. Läs hela artikeln i Expressen 220209.

Amerikanska spioner börjar tröttna på Bidens läckor. Under Ukrainakonflikten har president Joe Bidens administration varit ovanligt frikostig med underrättelseläckor om Rysslands militära förehavanden - en strategi som börjar irritera allt fler personer inom underrättelsetjänsten, rapporterar Politico. "Hur många gånger måste de varna om att någonting är nära förestående?" frågar sig en källa. Administrationen försvarar taktiken med att läckorna är noga avvägda och bara utgör en liten del av den information som finns, och att syftet är att slå hål på ryska lögner som kan eskalera läget. "Vi tror att det bästa motgiftet mot desinformation är information," säger utrikesminister Antony Blinken. Enligt vissa bedömare kan alarmismen också handla om att kompensera för tidigare strategiska underreaktioner, såsom Afghanistan och annekteringen av Krim. Strategin har också stöd hos många. Omni 220209.

Brittiska utrikesministern Liz Truss besöker Moskva. Den brittiska utrikesministern Liz Truss reste till Moskva på onsdagen för att medla i Ukrainakonflikten - det första besöket av sitt slag på över fyra år, rapporterar AP. "Ryssland har ett val här. Vi uppmanar dem bestämt att engagera sig, deeskalera och välja diplomatins väg," sade hon innan avresan. Under det två dagar långa besöket kommer hon bland annat att samtala med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov. Uppmanar Ryssland att respektera internationella avtal. Truss: "Ryssland bör inte känna någon tvekan om kraften i vår respons." Omni 220209.

Ukraina: Ryska trupper inte förberedda för offensiv. De ryska trupperna vid Ukrainas gräns tycks inte vara redo för ett fullskaligt anfall, och deras närvaro syftar främst till "utpressning och politiska påtryckningar", säger Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Malyar enligt AFP. "Vi ser en anhopning av soldater och militär utrustning, men i dagsläget förbereder de sig inte för anfall. Vi ser inte heller att de upprättar den infrastruktur som krävs för en snabb eskalering." Malyar understryker dock att hotet fortfarande är ytterst verkligt. USA har tidigare sagt att Ryssland tycks ha samlat 70 procent av de militära resurser som krävs för en fullskalig invasion. Malyar: "Prat om ett nära förestående krig är överilat." Omni 220209.

"Investerare underskattar Putin och Ukraina." Oljepriset kommer "säkerligen" att nå över 120 dollar per fat och den globala ekonomin kommer att bli ”radikalt förändrad” om Ryssland bestämmer sig för att invadera Ukraina. Det säger Independent Strategys strateg David Roche till CNBC. Enligt Roche är osäkerheten om vad Ryssland kommer göra härnäst elefanten i rummet. Han tror också att allt för många investerare underskattar den effekt en invasion kan ha på ekonomin. "Min bästa gissning är att investerare behandlar Putin som bakgrundsmusik, vilket jag tror Putin själv inte skulle hålla med om," säger Roche till programmet "Squawk Box Europe". USA har redan varnat för stora ryska sanktioner om Ukraina invaderas . Omni 220209.
USA: Ryssland fyller på med fler soldater vid gränsen. Ryssland har ökat sin militära närvaro vid den ukrainska gränsen och antalet ryska soldater fortsätter att öka, säger Pentagons talesperson John Kirby enligt AFP och Financial Times. Kirby säger att upprustningen fortsatt under det senaste dygnet, men han vill inte tala om någon specifik siffra annat än att det rör sig om fler än 100 000 soldater. "Och siffran fortsätter att växa." Han säger också att de amerikanska soldater som placerats i Polen kan komma att evakuera amerikanska medborgare som flyr Ukraina i händelse av en invasion. Omni 220210.

Danmark utökar militärt samarbete med USA. Danmark ska utöka sitt militära samarbete med USA. Det sa Danmarks statsminister Mette Frederiksen vid en pressträff i dag. "Hur det rent konkret kan komma att se ut vet vi inte ännu, men det kan innebära amerikanska soldater och militär utrustning på dansk mark", säger hon. Enligt Frederiksen inleds nu konkreta förhandlingar som kan leda till att amerikanska soldater och amerikansk militär utrustning placeras på dansk mark. SR 220210.
"Danmarks och USA:s samarbete sänder en tydlig signal till Ryssland." Det är ingen slump att Danmark och USA meddelar att de utökar sitt försvarssamarbete just nu, menar Jan Hallenberg som är säkerhetspolitisk expert vid Utrikespolitiska Institutet. Enligt statsminister Mette Fredriksen har de här förhandlingarna inte inletts på grund av krisen i Ukraina, men Jan Hallenberg har en annan uppfattning. Han menar att USA i och med det utökade samarbetet får ett fotfäste i Östersjön på ett annat sätt än tidigare. SR 220211.

Minskavtalet - viktig roll i händelserna i Ukraina. När samtal nu åter förs mellan Ryssland och Ukraina för att få ett slut på kriget i östra Ukraina är ett av de vanligaste begreppen som hörs "Minskavtalet". Men vad är det egentligen för avtal man talar om - och vad innebär det? Hör korrespondenten Johanna Melén berätta och förklara vad avtalet har för betydelse i dagens läge. SR 220210.
Oro i Ukraina att Minskavtalet ger Ryssland kontroll över landet. Samtidigt som toppmötena avlöser varandra för att förhindra ett nytt krig i Ukraina har samtalen mellan Ryssland och Ukraina återupptagits för att få till en lösning på det krig som redan pågår där. Till grund för samtalen finns det så kallade Minskavtalet som skrevs under för sju år sedan - då striderna var som värst. I dag säger ukrainska ledare att avtalet, om det fullföljs, skulle innebära en katastrof för landet medan ryska ledare trycker på för att det ska implementeras. SR 220211.
Minskavtalet
Minskavtalet är två avtal som skulle skapa förutsättningarna för en fredlig lösning av kriget i Donbass. Det så kallade Minsk I blev underskrivit av representanter för Ukraina, Ryssland, Folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Lugansk den 5 september 2014 i Vitrysslands huvudstad Minsk där den vitryske ledaren Aleksandr Lukasjenko var värd för mötet. Det så kallade Minskavtalet från 2015 eller Minsk II förhandlades fram av Tyskland och Frankrike och undertecknades i februari 2015 av Ryssland och Ukraina innebar att tungt artilleri skulle dras tillbaka från fronten och att östra Ukraina skulle få ett större självstyre. Representanter för Folkrepublikerna Donetsk och Lugansk deltog inte i Minsk II-förhandlingerna. Inte en enda punkt i avtalen har hittills uppfyllts och över 13 000 människor har dödats i kriget. I anslutning till avtalet påtalade Amnesty International att flera krigsbrott hade begåtts på respektive sida av konflikten.
Detta skrevs in i avtalet i Minsk i september 2014
Trygga ett omedelbart ömsesidigt eldupphör.
Säkra OSSE:s möjlighet att genomföra övervakning och kontroll av eldupphöret.
Decentralisera makten enligt den ukrainska lagen om självstyre i regionerna Donetsk och Luhansk, enligt lagen om särskild status.
Trygga en stadigvarande övervakning av den rysk-ukrainska gränsen och säkra OSSE :s möjligheter att kontrollera säkerheten i gränszonerna i Ukraina och Ryssland.
Omedelbart befria alla fångar och olagligt gripna personer.
Anta en lag om otillåten förföljelse eller straffande av personer som var inblandade i händelser som inträffade i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina.
Fortsätta en inkluderande nationell dialog.
Vidta åtgärder för att förbättra den humanitära situationen i Donbass-området.
Möjliggöra förtida val i enlighet med den ukrainska lagen om självstyre i regionerna Donetsk och Luhansk.
Föra ut olagliga väpnade grupper, krigsmateriel, krigare och legosoldater från Ukrainas territorium.
Anta ett program för ekonomisk tillväxt och återupprättande av Donbass-områdets livskraft.
Garantera personlig säkerhet för dem som deltar i konsultationer. (Wikipedia).
Analyser: Fredsavtalet från Minsk blev ryskt vapen. Västvärldens ledares frenetiska kamp att förhindra en ny rysk invasion av Ukraina inkluderar hopp om att Vladimir Putin ska börja följa Minskavtalet från 2015. David Herszenhorn skriver i Politico att Frankrikes Emmanuel Macron i torsdags hävdade att "det är enda vägen framåt", vilket även USA:s Joe Biden och Tysklands Olaf Scholtz uttryckt. Men enligt Herszenhorn tolkas fredsavtalet om den förra invasionen i Ukraina så olika att det enligt många snarare blir ett ryskt vapen. Bland annat hävdar Kreml att överenskommelsen innebär att politiskt självstyre i ockuperade Donetsk och Luhansk skulle ge Ryssland inflytande över nationella beslut, medan Kiev menar att avtalet endast skulle ge visst lokalt självstyre. Sky News Alex Rossi konstaterar att Putins intentioner är oklara, men hans mål är tydligt: Att i varje fall delvis återupprätta Sovjetunionens glans. "För honom var unionens kollaps en geopolitisk tragedi, som han verkar sugen på att rätta till", skriver Rossi och tillägger att Putin styr sitt land som en modern tsar. Omni 220211.

Rysk-belarusiska övningen oroar: "Ett farligt ögonblick för Europas säkerhet". Den gemensamma militärövning som ryska och belarusiska styrkor nu har inlett innebär "ett farligt ögonblick för europeisk säkerhet". Det säger Natochefen Jens Stoltenberg under en pressträff på torsdagen, skriver flera medier. "Vi följer noga den ryska mobiliseringen i Belarus, som är den största sedan kalla kriget," säger Stoltenberg. Övningen oroar även europeiska ledare. Den brittiska premiärministern Boris Johnson säger att situationen just nu är "den farligaste hittills", skriver The Guardian. "Jag vill kalla de närmaste dagarna den värsta säkerhetskrisen i Europa på årtionden," säger Johnson, som befinner sig i Bryssel för möte med Stoltenberg. Också från franskt håll uttrycks oro över övningen: "Det är en väldigt våldsam gest som oroar oss," säger utrikesminister Jean-Yves Le Drian till radiokanalen France Inter, enligt TT. Omni 220211.

Rysk övning även i Svarta havet. Parallellt med den pågående rysk-belarusiska militärövningen i Belarus, norr om den ukrainska gränsen, har även en rysk militärövning inletts i Svarta havet. Ukrainas försvarsdepartement anklagar sin ryska motpart för att blockera delar av Svarta havet och hota säkerhetsläget där. Enligt det ryska försvaret är syftet med övningen att kontrollera flottans förmåga att försvara ryska nationella intressen i världshaven samt att motstå militära hot mot Ryssland. SR 220211.

USA:s utrikesdepartement: Lämna omedelbart Ukraina. USA:s utrikesdepartement uppmanar nu alla amerikaner som befinner sig i Ukraina att omedelbart lämna landet. Motiveringen är främst de ökade hoten på grund av den ryska militära upptrappningen i området, men även spridningen av covid-smitta nämns. SR 220211. NBC News 220210.
USA utesluter inte en rysk invasion under vinter-OS. USA:s utrikesminister Antony Blinken utesluter inte en rysk invasion av Ukraina under pågående vinter-OS, rapporterar AFP. Enligt Blinken har Ryssland förstärkt med ännu fler trupper vid den ukrainska gränsen. "En invasion kan påbörjas när som helst," säger han. På torsdagskvällen varnade USA:s president Joe Biden för att "saker snabbt kan gå översty" i Ukraina och uppmanade återigen amerikanska medborgare att lämna landet omedelbart. Omni 220211.

Rysslands hot mot EU: Vill inte prata längre. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gillar inte alls det svar han fått från EU om säkerhetsordningen i Europa och han hotar nu med att avbryta dialogen. Anledningen är att Lavrov fått ett enda kollektivt svar från EU och inte enskilda svar från samtliga medlemsländer på de brev han skickat. EU manar i sin tur den ryska utrikesministern att faktiskt läsa brevet och inte bråka om vem som skickat det. SR 220211.

EU-topp: Gazprom stryper gasleveranser till Europa. Rysslands statliga energijätte Gazprom har strypt gasleveranser till Europa. Det uppger EU-kommissionens vice chefstalesperson Dana Spinant på fredagen, rapporterar Direkt. Bolaget verkar inte tillämpa kommersiell logik, utan gör ett politiskt val när man vrider åt gaskranen, lägger hon till. "Trots att gaspriserna skjuter i höjden i Europa har Gazprom inte ökat leveranserna, vilket vore normalt agerande av ett företag," säger hon. Omni 220211.

Källor: Putin har redan fattat beslut - uppgifter att anfall mot Kiev väntar. Bidenadministrationen befarar att Rysslands president Vladimir Putin redan fattat beslut att inleda en ny rysk invasion av Ukraina nästa vecka. The Guardian rapporterar att källor uppgett att president Joe Biden sagt detta i videosamtal med Nato- och EU-ledare. Vita husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan menar dock enligt Bloomberg att man inte tror att Putin fattat ett slutgiltigt beslut än, men att det väntas inom kort. Sullivan säger vid en pressbriefing att USA:s bedömning är att den "fullskaliga invasionen" kommer att inledas med "bombningar från luften och cyberkrigföring" samt ett möjligt anfall mot Kiev. Samtidigt har de ryska landstigningsfartyg som för ett par veckor sedan befann sig i Östersjön kommit fram till Svarta havet, som är Ukrainas viktigaste exportrutt. Flera länder har inlett en evakuering av sina medborgare. Omni 220211.
USA: Ryssland kan anfalla nästa vecka. USA förväntar sig att Ryssland kommer invadera Ukraina nästa vecka. Det uppger flera källor inom den amerikanska försvarsmakten för amerikanska medier. Vita huset befarar en "fullskalig invasion". "Amerikanska tjänstemän förväntar sig en fruktansvärt blodig kampanj som börjar med två dagars bombningar från luften och cyberkrigsföring, följt av en invasion, med en regimändring som troligt mål", skriver PBS-journalisten Nick Schifrin på Twitter. Nick Schifrin skriver att flera källor uppgett att Putin nu fattat ett slutgiltigt beslut om att invadera Ukraina, vilket meddelats den ryska militären. "USA förväntar sig att invasionen börjar nästa vecka", skriver han på Twitter. Enligt källorna ska Ryssland planera att flygbomba grannlandet i två dagar och sedan göra en fullskalig invasion. Joe Bidens säkerhetsrådgivare Jake Sullivan uppger i ett uttalande att Ryssland kan invadera "vilken dag som helst" till och med samtidigt som de olympiska spelen pågår, skriver CNBC. USA gör bedömningen att det handlar om en "fullskalig invasion" - dock har inga bevis presenterats. De ryska landstigningsfartyg som tidigare i år befann sig i Östersjön har nu anlänt till Svarta havet - Ukrainas viktigaste exportrutt. Expressen 220211.

Allt fler lämnar Ukraina: "Nära fryspunkten". Det lettiska utrikesdepartementet säger att Rysslands närvaro vid Ukrainas gräns utgör ett allvarligt säkerhetshot - därför uppmanas landets medborgare att lämna Ukraina. Även Storbritannien har nu uppmanat sina medborgare att lämna landet, samtidigt som de beslutat att ta hem sina trupper som skickats till Ukraina för militärövningar. Rysslands försvarsminister säger att relationen till Storbritannien är nära fryspunkten. SR 220211.

Källor: Putin har redan fattat beslut - uppgifter att anfall mot Kiev väntar. Bidenadministrationen befarar att Rysslands president Vladimir Putin redan fattat beslut att inleda en ny rysk invasion av Ukraina nästa vecka. The Guardian rapporterar att källor uppgett att president Joe Biden sagt detta i videosamtal med Nato- och EU-ledare. Vita husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan menar dock enligt Bloomberg att man inte tror att Putin fattat ett slutgiltigt beslut än, men att det väntas inom kort. Sullivan säger vid en pressbriefing att USA:s bedömning är att den "fullskaliga invasionen" kommer att inledas med "bombningar från luften och cyberkrigföring" samt ett möjligt anfall mot Kiev. Samtidigt har de ryska landstigningsfartyg som för ett par veckor sedan befann sig i Östersjön kommit fram till Svarta havet, som är Ukrainas viktigaste exportrutt. Flera länder har inlett en evakuering av sina medborgare. Omni 220211.

USA: Ryssland kan invadera Ukraina när som helst. USA varnar nu för att Ryssland kan komma att invadera Ukraina när som helst. Nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan säger på en pressträff att farhågorna om en möjlig invasion har stärkts och uppmanar alla amerikaner att lämna Ukraina inom 24 till 48 timmar. Rysslands utrikesdepartement säger i ett uttalande under fredagskvällen att väst med hjälp av västliga medier sprider lögner om att landet skulle vara på väg att invadera Ukraina. SR 220211.

Efter USA:s varning - lovar igen "orubbligt stöd". Den amerikanske utrikesministern Antony Blinken har i ett telefonsamtal med sin ukrainske kollega Dmytro Kuleba på nytt understrukit USA:s stöd för landet. Det rapporterar AFP. Blinken ska bland annat ha sagt att "alla ryska angrepp mot Ukraina kommer att få skyndsamma, hårda och enade konsekvenser". I går inskärpte USA allvaret i situationen och uppmanade, liksom flera andra länder, sina invånare att lämna landet. Enligt USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan kan Ryssland inleda ett militärt anfall mot Ukraina nästa vecka. Han sa samtidigt att det är okänt om Vladimir Putin fattat ett slutligt beslut om en invasion. Omni 220212.

Ryska medier: 30 fartyg i militärövning nära Krim. Fler än 30 fartyg från Rysslands Svartahavsflotta har inlett militärövningar nära annekterade Krimhalvön, skriver Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Ria. Landets militära rörelser följs av väst som befarar en storoffensiv mot Ukraina i närtid. I går kommenterade Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid Försvarshögskolan, den ryska amfibiestyrkan i Svarta havet i en intervju med DN. Han pekade på att de landstigningsfartyg som tidigare befann sig i Östersjön har nått fram och att tidpunkten är intressant. "Det vi vet och kan utgå ifrån är att ordern har gått till de ryska väpnade styrkorna att sätta alla nödvändiga bitar på plats för att genomföra en militär operation." På fredagen meddelade USA att Ryssland kan inleda en attack redan i veckan som kommer.Fartygen ska ha lämnat Sevastopol och Novorossiisk "i enlighet med planen för militärövningen". Satellitbilder visar hur Ukraina omringas på tre sidor. Omni 220212.

Bilderna visar: Så pressas Ukraina på tre fronter. Satellitbilder som släpptes i torsdags tycks visa ytterligare rysk militär upptrappning på tre fronter runt Ukraina, skriver Military Times och Newsweek. Bland annat syns fler än 550 tält och hundratals fordon på ett flygfält nära Oktyabrskoye, Krimhalvöns näst största stad. Därtill har militärfordon och helikoptrar observerats nära Gomel i Belarus, drygt två mil från Ukrainas gräns. The Economist har gått igenom bilderna som togs av Maxar Technologies i onsdags och torsdags och skriver att Ukraina sammantaget är inringat i norr, öster och söder. Det ger Kreml flera möjligheter, enligt tidningen. Ett alternativ är att bryta in i Donbass i östra Ukraina och stötta de proryska separatisterna. Ett annat är att genomföra ett anfall längs Ukrainas södra kust med attacker mot ukrainska styrkor i området – eller till och med en offensiv mot huvudstaden Kiev. USA har uppmanat alla sina medborgare att lämna Ukraina inom 48 timmar. "Vi är i ett fönster där en invasion kan inledas när som helst," sa USA:s utrikesminister Antony Blinken i går. Omni 220212.

USA beordrar evakuering av ambassaden i Kiev - ryskt hån om "hysteri". USA:s utrikesdepartement beordrar evakuering av de flesta anställda vid ambassaden i Kiev. Det bekräftades vid lunchtid på lördagen. Tidigare under morgonen uppgav AP att majoriteten av de knappt 200 amerikanska anställda kommer att lämna landet eller omplaceras till Ukrainas västligaste del, nära gränsen till Polen. Det senare för att USA ska upprätthålla diplomatisk närvaro i landet. Många experter har tidigare bedömt att en invasion är osannolik medan OS fortfarande pågår, men i går sa USA:s nationella säkerhetsrådigvare Jake Sullivan att en storoffensiv kan inledas redan i veckan. "Vi kan inte peka ut en exakt dag eller en exakt timma, men det är en väldigt, väldigt tydlig möjlighet." Ukraina gick också under fredagen ut och sa att landet nu nästan är helt omringat av fientliga styrkor. Ryssland avfärdar farhågorna om en nära förestående invasion, skriver New York Times. Utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova skriver på Telegram att Vita huset ger uttryck för "hysteri". Omni 220212.

UD-beskedet: Svenskar i Ukraina kallas hem. USA gör sig redo för en rysk invasion av Ukraina nästa vecka - vilket Ryssland kallar ren desinformation. Nu meddelar utrikesdepartementet att svenskar i Ukraina bör lämna landet. "Jag ser med stor oro på den senaste tidens utveckling.", skriver utrikesminister Ann Linde i en kommentar. Den amerikanska regeringen tror att en rysk invasion av Ukraina kan vara nära förestående, meddelade Vita huset på fredagen. Joe Bidens säkerhetsrådgivare Jake Sullivan uppmanade alla amerikaner att lämna Ukraina inom 48 timmar. Han beskrev hur Ryssland skulle kunna anfalla Ukraina redan under medan OS fortfarande pågår. Ryssland tillbakavisar uppgifterna om en invasion och menar att det handlar om desinformation.

Ryska diplomater kallas hem - Ukraina uppmanar till lugn. Även Ryssland meddelar nu att man kallar hem diplomater från Ukraina, skriver AFP. Den officiella motiveringen är att Ryssland befarar "provokationer" från Kiev eller Ukrainas allierade. USA meddelade på lördagen att personal vid landets ambassad i Kiev evakueras. Beskedet kom bara timmar efter det amerikanska larmet om att Ryssland kan komma att inleda en offensiv mot Ukraina inom några dagar. Ukrainas utrikesdepartement har manat den egna befolkningen till lugn och att undvika handlingar som "orsakar panik". Omni 220212. Kommentar: Sover den ukrainska ledningen?

Expressen 220212.

UD uppmanar alla svenskar att lämna Ukraina. UD uppmanar alla svenskar att lämna Ukraina, enligt ett pressmeddelande. Dessutom avråder departementet från alla resor till Ukraina. "Var och en arrangerar själv sin utresa. Ett kraftigt försämrat säkerhetsläge kan komma att begränsa ambassadens möjligheter att ge konsulärt stöd", skriver UD i ett pressmeddelande. Departementet uppskattar att omkring 200-300 svenskar befinner sig i Ukraina. USA skärpte i går tonläget och varnade för att Ryssland kan inleda en invasion redan i veckan. Flera andra länder har uppmanat sina medborgare att lämna landet, däribland USA, Storbritannien, Norge, Finland och Danmark. Omni 220212.

Ann Linde om situationen i Ukraina: Allvarligt läge. Utrikesministern: Nu finns det indikationer på att något eventuellt kommer att hända. Svenskar uppmanas nu att lämna Ukraina till följd av det spända säkerhetsläget. Det finns 200-300 svenskar i Ukraina, en av dem är Anders Östlund som bott i Kiev sedan 2009: "Det är inte så enkelt att flytta". SR 220212. Omni 220212.

Svenska soldater ska få likadana uniformer som Norges, Danmarks och Finlands. Svenska soldater får lika uniformer som sina danska, finska och norska kollegor. År 2024 kommer de att vara identiskt klädda. Varje nation kommer fortsatt att ha sina nationella mönster på kläderna. Uniformerna i sex lager är gjorda att passa både till kvinnor och män med undantag för underkläderna. "Man kommer inte att förväxla soldater från de olika nationerna, även om uniformerna är identiska, eftersom nationella mönster särskiljer uniformerna", försäkrar Jennifer Skjäl Lundgren på Försvarets materielverk. SR 220212.

Pentagon: USA drar tillbaka nästan alla kvarvarande soldater från Ukraina. USA drar tillbaka nästan alla sina återstående soldater från Ukraina, meddelade Pentagon i lördags, när spänningarna ökar över en möjlig rysk invasion av östra... AFP 220212.

Militäranalytikerns varning: Vi kan snart vara i krig. Idag ska USA:s president Joe Biden igen tala med Rysslands president Vladimir Putin i telefon. Det sker samtidigt som tiotalet västländer uppmanat sina medborgare att lämna Ukraina. I Moskva varnar den oberoende militäranalytikern Pavel Felgenhauer för ett ryskt amerikanskt krig. "Det är en mycket farlig situation vi kan vara i krig snart och ni bör förbereda er, det kan hända snart", säger han. SR 220212.

Lavrov: Propaganda - USA vill sabotera fredsavtal. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kallar de amerikanska underrättelseuppgifterna om att en rysk invasion av Ukraina är nära för en propagandakampanj mot Moskva, rapporterar Bloomberg. Han menar att USA:s mål är att uppmuntra den ukrainska regeringen att "sabotera" Minskavtalet. Anklagelserna mot USA framfördes i ett telefonsamtal med den amerikanske utrikesministern Antony Blinken under lördagen. I eftermiddag kommer Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden att i telefon diskutera det säkerhetspolitiska läget i Ukraina. Omni 220212.

Expert: Ryska möjligheten att invadera har ökat. Rysslands möjlighet att invadera Ukraina har ökat i och med den upptrappade militära mobiliseringen. Det säger Rysslandskännaren Johan Norberg till TT. "Hela den ryska militära kroppen har rätat på ryggraden, ställt sig upp och pumpat upp musklerna runt Ukraina," säger Norberg, som är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Däremot menar han att det fortsatt är oklart om mobiliseringen är en del av förhandlingsspelet. Omni 220212.

Ryssland har omringat Ukraina på tre sidor. Här kan en invasion inledas. Ryssland har samlat mer än 100 000 soldater nära Ukrainas gräns under de senaste veckorna, enligt amerikanska uppskattningar, vilket ökar farhågor från västerländska och ukrainska underrättelsetjänstemän att en invasion kan vara nära förestående. Medan frenetiska diplomatiska ansträngningar görs för att avvärja krig, varnar analytiker för att Rysslands militär utgör ett omedelbart hot mot Ukraina. Men om en invasion skulle inträffa är det inte klart var den skulle börja. Ryssland har skapat tryckpunkter på tre sidor av Ukraina - på Krim i söder, på den ryska sidan av de två ländernas gräns och i Vitryssland i norr. Här är de tre fronter som Ukraina och västvärlden bevakar, och de senaste ryska rörelserna som upptäckts i var och en. Ryssland och Vitryssland påbörjade 10 dagars gemensamma militärövningar på torsdagen, vars storlek och tidpunkt har väckt rädsla i väst. Moskvas utplacering i Vitryssland tros vara den största där sedan det kalla kriget, med "förväntade 30 000 stridstrupper, Spetsnaz specialoperationsstyrkor, stridsflygplan inklusive SU-35, Iskander dubbelkapabla missiler och S-400 luftvärnssystem." Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa den 3 februari. Det är också den största övningen som de vitryska väpnade styrkorna har genomfört någon gång på året, enligt Center for Strategic and International Studies (CSIS). Rysslands försvarsministerium hävdade att syftet med övningarna, kallade "Allied Resolve-2022", inkluderade att avvärja "extern aggression". Vissa fruktar att uppbyggnaden pekar på en rysk plan att sikta in sig mot Kiev från norr. En europeisk diplomat sa till CNN tidigare denna månad att sammanslagning av styrkor är ett "stort, stort bekymmer", och noterade att detta skulle vara den saknade biten som Moskva skulle behöva för att starta en snabb attack mot den ukrainska huvudstaden. De gemensamma övningarna skulle också ge täckning för en flankerande rörelse genom Vitryssland och in i norra Ukraina, varnar CSIS. Och satellitbilder som släppts av Maxar verkar visa att Rysslands militär har avancerade utplaceringar på flera platser i Vitryssland. Utplaceringarna är sannolikt kopplade till de gemensamma övningarna, men andra fotografier visar läger som etableras nära gränsen till Ukraina, hundratals mil från där övningarna äger rum. CNN 220212.

Beklagar svensk hållning: "Ursäkta språket, vi skiter i västs sanktioner". Ryska ambassadören om Gotlandsinsatsen: Löjeväckande. Ryssland kan inte längre acceptera att Sverige går med i Nato. Det bekräftar Rysslands Sverigeambassadör i en exklusiv intervju med Aftonbladet. "De som vill bli nya medlemmar i Nato måste upphöra med de avsikterna. Det är en överskridande principfråga," säger ambassadör Viktor Tatarintsev. Den ryska inställningen innebär i princip, om Sverige rättar sig efter kravet, att det svenska självbestämmandet sätts ur spel. Tatarintsev förklarar den ändrade ryska inställningen. "Om inte USA och Nato provocerat och spetsat till situationen hade vi inte haft något emot om Sverige gått med i Nato. Vi skulle ha respekterat ett sådant svenskt beslut. Men nu har säkerhetssituationen i den här delen av Europa förändrats drastiskt. Utvidgningen av Nato är det största hotet mot Ryssland." Därför har Ryssland bland annat krävt att Sverige och Finland inte ska få bli medlemmar i Nato. Men har inte Sverige rätt att själva bestämma om vi ska gå med i Nato? "Vi säger det inte till Sverige. Vi säger det till Nato och USA. Det här är ingen bilateral fråga mellan bara Ryssland och Sverige. Det är en principiell övergripande fråga." Tatarintsev vill dock inte kommentera på vilket sätt ett svenskt medlemskap i Nato skulle hota Rysslands säkerhet. "Jag vill inte spekulera om det. Jag ser inga avsikter från svensk sida att gå med i Nato i närtid." Däremot beklagar han Sveriges mycket nära samarbete med Nato. "För att skapa förtroende och tillit, för att trygga säkerheten, krävs att man har goda kontakter med båda sidor. Att inte ha militära kontakter med Ryssland är inte bra för Sverige." Som exempel tar Tatarintsev de sex ryska landstigningsfartyg som i januari gick in i Östersjön och väckte stor uppmärksamhet just på grund av det spända läget. "Om Sverige haft kontakt med rysk militär hade Stockholm kunnat ringa och fråga vad fartygen gjorde där. Då hade de fått veta att det handlade om en del av en normal teknisk besiktning. Då hade oron aldrig behövt uppstå. Då hade Sverige inte behövt skicka trupper från Boden till Gotland."
Ryssland har rätt att placera sina trupper var som helst på ryskt territorium men skulle det inte bidra till minskad spänning om Ryssland förklarade varför trupperna är där? "Vi behöver inte ge några som helst förklaringar om vad vi gör i området. Trupperna befinner sig dessutom 15-20 mil från Ukrainas gräns. Samtidigt har vi gång på gång sagt att vi inte har några planer på att anfalla Ukraina. Det borde räcka." Aftonbladet 220212. Kommentar: En ren lögn att trupperna befinner sig 15-20 mil från Ukrainas gräns.

Macron: Går inte att ha en ärlig dialog när spänningarna stiger. Frankrikes president Emmanuel Macron har pratat med Rysslands president Vladimir Putin i telefon under dagen. Samtalet, som varande i en och en halv timma, kretsade kring situationen i Ukraina. I samtalet framförde den franske presidenten att det inte går att ha en "ärlig dialog" när spänningarna kring Ukrainas gräns stiger. Macron kommer också att prata med USA:s president Joe Biden, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under lördagen. SR 220212.
Putin och Biden i telefon: Redo för "andra scenarier". Under det drygt en timme långa telefonsamtalet varnade USA:s president Joe Biden sin ryska motsvarighet Vladimir Putin att Ryssland får betala "ett högt pris" vid en invasion av Ukraina. Det framgår av ett uttalande från Vita huset. USA varnar även för "utbrett mänskligt lidande" vid rysk invasion och säger sig vara redo för "andra scenarier" än diplomati. Enligt en amerikansk tjänsteman gjorde samtalet ingen större skillnad i Putins inställning, rapporterar flera medier. Omni 220212.
Biden varnar Putin för "mycket svåra konsekvenser". USA:s president Joe Biden varnade i ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin återigen för mycket svåra konsekvenser om Ryssland invaderar Ukraina. Ryssland har kallat varningarna om en invasion för en hysteri. Men enligt amerikanska tjänstemän kvarstår hotet. SR 220212.

Analyser: Putin vet att USA inte kommer gå in militärt. Trots att många europeiska länder uppmanar sina invånare att lämna Ukraina är Kiev inte en stad i kris. Det skriver BBC:s Paul Adams i en analys. Men även om den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj manar till lugn är det ett faktum att de militära övningarna pågår på den belarusiska sidan av gränsen. "Moskva säger att man inte har några planer på invasion. Men det är mycket ryssarna kan åstadkomma utan att behöva sätta sin fot i Ukraina", skriver Adams. Anna-Lena Laurén skriver i DN att de diplomatiska samtalen med Ryssland under lördagen inte gett något nytt. Putin rubbas inte det minsta av USA:s hot om "beslutsamt svar" vid en invasion. "Putin vet att USA inte går in militärt. Han verkar fortfarande vänta på att Biden ska ge efter för trycket och backa åtminstone på någon punkt", skriver hon. Omni 220212.

Bolsonaro reser till Moskva: "Tidpunkten är usel". På tisdag landar Brasiliens president Jair Bolsonaro i Moskva för att träffa president Vladimir Putin. "Tidpunkten är usel," säger Guilherme Casaroes, politisk analytiker i Brasilien, till AFP. "Vi vet inte vad som kommer att hända. Saker bli allt mer intensiva vid (Ukrainas) gräns." Resan sker mitt i ett mycket upptrappat säkerhetsläge där USA har varnat för att en rysk invasion av Ukraina kan ske när som helst. Enligt uppgifter i tyska Der Spiegel har amerikansk militär och underrättelsetjänsten CIA information som tyder på att en attack kan ske på onsdag. Vita huset har dock sagt att man inte med säkerhet kan säga om Putin fattat ett beslut om en offensiv. Omni 220213.

Riskfyllda strategin: Ge Kreml stora skälvan - men Ukraina tvekar om linjen. USA har försökt störa Rysslands planer på en invasion av Ukraina genom att avslöja ovanligt mycket underrättelseinformation. Utöver att vinna tid för diplomati så är målet också att göra det svårare för Vladimir Putin att motivera en invasion med hjälp av lögner och att underminera den ryske presidentens ställning på den globala arenan. Det uppger källor för New York Times. Motsvarande öppenhet har inte setts sedan Kubakrisen 1962, säger flera bedömare till tidningen. "Jag tror att det ger Kreml och (de ryska) säkerhetstjänsterna stora skälvan. Och, än viktigare, det ger Putin färre möjligheter och tvingar honom att tänka två gånger," säger Beth Sanner som tidigare arbetade med att ge Donald Trump säkerhetsuppdateringar. Samtidigt pekar hon på att strategin inte är riskfri. Om Ryssland listar ut källorna till uppgifterna kan Kreml plötsligt byta fot och tillfälligt förvirra eller förblinda USA - precis när viktig information kan vara som mest avgörande. Ukraina har uttryckt obehag kring USA:s öppenhet, skriver Financial Times. President Volodymyr Zelenskyj sa i går att "för mycket information" om en eventuell rysk invasion skapar onödig rädsla. Omni 220213.

Tyst i Moskva om risken för krig: "Ingen tar upp det". Både brittiska och amerikanska regeringarna befarar att Ryssland kan invadera Ukraina i veckan, men i ryska huvudstaden Moskva diskuteras frågan sällan, enligt 33-åriga Alexandra Turtjenkova. Hon säger till The Telegraph att hon fick reda på upptrappningen när hon såg ett inlägg på Facebook. "När jag tänker efter har ingen jag pratat med nyligen tagit upp det," säger hon. I Kiev försöker många leva livet som vanligt. Expressen träffade Julia Shevsjuk och hennes dotter Emilia vid en lekplats i norra delen av huvudstaden. "Det bästa kanske vore att lämna staden. Men jag har inte gjort några förberedelser - det är väl något psykologiskt," säger hon och tillägger att "rädslan börja sprida sig". Omni 220213.
Få Moskvabor vill prata om risken för krig med grannlandet, Ukrainas president ska tala med USA:s Joe Biden idag. En invasion kan börja vilken dag som helst, enligt USA. Men i Moskva vill få prata om risken för ett krig med grannlandet. "Jag hoppas på det bättre, att kriget inte kommer, men det är svårt att veta hur det blir", säger 21-årige Danil, som är säker på vem som bär skulden om kriget kommer. "Putin! Det är farligt att säga så, men jag anser det och det hörs väl bara i Sverige". SR 220213.

Linde utesluter inte lösning - är "inte överoptimistisk". Det är inte uteslutet att Ukrainakrisen når en diplomatisk lösning, men utrikesminister Ann Linde (S) är ”inte överoptimistisk”. Det säger hon i SVT:s Agenda på söndagskvällen. På frågan om vad Linde ser för möjligheter kring att Ryssland och president Vladimir Putin ska släppa sina krav lyfter hon den enighet som EU visat under krisen, och hoten mot Ryssland om kraftfulla sanktioner. "Då har man ändå fortfarande möjligheten att välja en diplomatisk lösning, och det hoppas jag att man gör." Om Ryssland skulle backa har krisen troligen ändå lett till en ökad misstro mot Ryssland från EU:s sida, enligt Linde. Hon lyfter också vikten av att Minskavtalet som slöts efter Krimannekteringen 2014 följs. Omni 210213.

"Ryssland kan missbedöma motståndet från Ukraina." Om Ryssland genomför en ny invasion av Ukraina kan motståndet i Ukraina bli svårare än vad president Vladimir Putin uppskattat. Det säger säkerhetspolitiska experterna Fredrik Löjdquist och Jan Hallenberg i SVT:s Agenda. "Dels militärt motstånd, men Ukraina kommer inte låta sig kuvas varken politiskt, mentalt eller kulturellt," säger Löjdquist, som är chef vid Centrum för Östeuropastudier. Han ser en risk att Putin sätter igång något som tar vägen "någon helt annanstans än vad han avsåg". Hallenberg, expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik, säger att om Ryssland inleder flyganfall slår det hårt mot Ukrainas militär, men han tror också att Kreml underskattar hur motståndet skulle bli. "Blir det så finns risken att det kommer att kosta mer inrikespolitiskt i Ryssland än vad Putin föreställt sig," säger Hallenberg. Omni 220213.

Ukrainska olympiska kommittén uppmanar till fred. Skeletonåkaren Vladyslav Heraskevytj från Ukraina höll häromdagen upp en skylt som lydde "No war in Ukraine" efter sitt åk. Spänningarna mellan Ryssland och Ukraina och hotet om en invasion i Ukraina gör vardagen under OS speciell för ukrainska aktiva. Heraskevytj riskerade bestraffning för fredsskylten enligt IOK:s regel 50 (som förbjuder politiska budskap under tävling eller medaljceremonier) men IOK väljer att fria och nu står hela ukrainska olympiska bakom fredsuppmaningen. SR 220213.

President Niinistö i New York Times: "Putins inställning har förändrats, finns knappast någon återvändo till läget innan detta". Vladimir Putins sinnelag har förändrats. Han tänker antagligen att han måste gripa chansen nu. Det säger president Sauli Niinistö om sin ryske kollega i en intervju med The New York Times. Sauli Niinistö säger i intervjun att han inte är speciellt hoppfull angående möjligheten att nå en fredlig lösning på konflikten. Niinistö säger sig ha märkt av en förändring hos Putin när de två samtalade senast förra månaden. "Hans sinnesstämning, hans beslutsfattande, hans beslutsamhet - det finns en tydlig förändring här." Niinistö tror enligt NYT att Putin nu upplever att han måste gripa chansen och att det är svårt att tänka sig en återvändo till läget som det var innan. I intervjun tar man också upp Finlands eventuella medlemskap i Nato. Niinistö drar sig till minnes en diskussion med Putin där den ryske presidenten sa att en vänlig granne skulle förvandlas till "fiendens soldat" ifall den anslöt sig till Nato. Finlands president säger ändå att man håller hårt fast vid sin rätt att själv bestämma om man ansöker om medlemskap eller inte. "Det har jag också sagt till Putin, mycket tydligt." yle 220213.

Moldavien: Ryssland kan inte hindra oss från att gå med i EU. Moldaviens president Maia Sandu sa att Moldavien strävar efter att gå med i Europeiska unionen, och denna före detta sovjetrepublik har sagt till Ryssland att detta är dess val. Hennes kommentarer var hennes tydligaste offentliga kommentarer om Moldaviens pro-västerländska kurs. Sedan Moldavien vann självständighet från Sovjetunionen 1991 har pro-ryska och pro-EU-politiker tävlat om kontroll. Cirka 400 000 människor bor i Transnistrien (Pridnestrovian Moldaviska republiken), och majoriteten identifierar sig som ryssar. Sedan 2002 har Moskva utfärdat pass till invånarna, en åtgärd som har retat upp Ukraina och Moldavien. Transnistrien har sina egna säkerhetstjänster, regering, valuta och gränskontroll. Tiraspol, den deklarerade huvudstadaden, är beroende av Kreml för gas- och pensionssubventioner, men trots detta erkänner Ryssland, tillsammans med alla medlemmar i FN, inte sitt anspråk på självständighet. Republiken Prednestrovien Moldavien erkänns endast av de självförklarade republikerna Sydossetien och Abchazien. Sedan 2002 har mer än 200 000 människor från Trans-Dniester fått ett ryskt pass, ett drag som ständigt har irriterat Moldavien. Ryssland har gjort liknande saker med befolkningen i andra vänliga skurkrepubliker, inklusive Abchazien, Sydossetien och de två separatistiska enklaverna i östra Ukraina (och Krim). Transnistriens de facto president är Vadim Krasnoselsky. You tube 8:28 220213.

Expert: "USA:s taktik är att Ryssland inte ska kunna överraska." Rysslandskännaren Anders Åslund, tidigare knuten till tankesmedjan Atlantic Council, menar att USA nu oupphörligt varnar för en rysk invasion av Ukraina för att Ryssland inte ska kunna säga att Ukraina provocerade fram en attack. "Det som normalt brukar ske är att Kreml inte gör det som förväntas, så att den ryska ledningen sedan kan säga till omvärlden, - 'ni hade fel!'", säger Anders Åslund till Studio Ett. SR 220214.

Kritiken mot OS i Kina: Ska inte ge den möjligheten till diktaturer. Nils van der Poel har landat i Sverige efter två OS-guld i Peking. Nu kritiserar han beslutet att låta OS arrangeras i Kina. "OS är ett väldigt starkt verktyg för att måla upp en fin bild av ett land och har historiskt gjorts på ett väldigt framgångsrikt sätt av fruktansvärda stater som har begått väldigt grova övergrepp mot mänskliga rättigheter. Jag tycker inte man ska ge den möjligheten till diktaturer", säger han till Radiosporten. SR 220214. Omni 220214.

Zelenskyjs roll i krisen - "Vill visa att Ukraina inte viker sig". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gick till val på att få slut på det åtta år långa kriget i landet. Nu har han begärt att få prata direkt med ryska presidenten Vladimir Putin om den hotande invasionen. Detta vet vi om honom - hör Ekots korrespondent Maria Persson Löfgren. SR 220214. Kommentar: Helt osannolikt att han får något samtal med Putin. Putin negligerar alltid dem han inte gillar och anser sig ha makt över.

Maria Persson Löfgren, Moskva: Rysktalande radion som tagit strid med censuren. Radio Swedens ryska sändningar hade en stor skara anhängare här, det visar inte minst alla brev som kom till Moskvakorrekontoret genom åren. Idag är det många som tycker det borde sändas på ryska igen från Sveriges radio och jag håller med. Inte minst det som hänt Deutsche Welle här, vars signatur komponerats av Beethoven visar behovet. Den tyska kanalen har fått sändningsförbud, som straff för att ryska RT stoppats i Tyskland. Men RT stoppades för att de sände med ett serbiskt sändningstillstånd, i strid med tyska regler. För många ryssar, som vill hitta alternativ finns amerikanskfinansierade Radio Svoboda med säte i Prag, sändningar på 27 språk i 23 länder. Radiokanalen har tagit strid med ryska censuren, som krävt av en rad medier att de ska ta bort allt material från de undersökningar Navalnyjs journalister gjort genom åren. Allt som avslöjat elitens lyxvillor och hyckleri, de fördömer Europa, men köper gärna palats där och placerar sina barn på universitet i väst. När ryska Moskvas Echo, nät-tv-kanalen Dozd och oberoende tidningen Novaja Gazeta nu tar bort allt material om Navalnyjs undersökningar har Radio Svoboda sagt nej. Återstår att se vad som blir konsekvensen. SR 220214.

USA uppges förbereda för att ta hem all personal - Ukraina ber om krismöte. USA gör sig redo att ta hem samtlig personal från Ukrainas huvudstad Kiev inom 24 till 48 timmar, uppger källor för CBS News. Den amerikanska ambassaden väntas inom kort sluta behandla konsulära ärenden. Krigshotet från Ryssland har gjort att USA redan har kallat hem alla som inte är nödvändiga för att fortsätta verksamheten. Men inom kort kan alltså all amerikansk personal uppmanas att lämna landet. Uppgifterna har inte bekräftats. Under söndagen uppgav Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att han kommer att be Ryssland om ett möte inom de kommande 48 timmarna. Detta eftersom landet inte besvarat Ukrainas frågor om förklaringen till den stora truppansamlingen vid gränsen. Omni 220114.

ÖB om Ukrainakrisen: Vi utesluter ingenting. I dag har överbefälhavaren Micael Bydén träffat statsminister Magdalena Andersson för att informera henne om det aktuella säkerhetsläget. Bydén säger att alla kapaciteter nu finns kring den Ukrainska gränsen för en militär operation, en intervention eller invasion och att inget utesluts. "Det är viktigt att vi är enade och talar med samma röst från Europeiska unionen och Nato att ytterligare rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser för Ryssland", säger Magdalena Andersson. SR 220214.

Lavrovs råd till Putin: Ge inte upp samtalen med väst. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov vill fortsätta utforska en diplomatisk lösning på spänningarna vid Ukraina. Det framförde han i ett möte med Vladimir Putin på måndagen enligt Reuters. "Jag föreslår att vi fortsätter vårt diplomatiska arbete," sa Lavrov. Enligt Lavrov har USA lagt fram konkreta förslag på hur risken för militär konfrontation ska kunna minskas. Han uttryckte dock missnöje med Natos och EU:s svar på de ryska kraven. "Som chef för utrikesdepartementet måste jag säga att det finns alltid en chans att komma överens," sa Lavrov. Omni 220214.

Källa: Putins krets blir bara mindre och mindre. Vad rör sig i huvudet på Vladimir Putin? Det är frågan som hela världen ställer sig när det ryska krigshotet mot Ukraina blir allt mer överhängande. Financial Times har talat med flera källor som anser att Putin har förändrats den senaste tiden. "Han har blivit mycket hårdare sedan 2014. Han är besatt av tanken på att omforma det som skett de senaste 30 åren. Det här är en Putin som inte längre tror på väst ... han vill bli fruktad av väst," säger en fransk underrättelsekälla. Enligt en tidigare medarbetare i Kreml har Putins krets av rådgivare blivit allt mindre de senaste åren. Han förlitar sig nu bara på råd från en liten betrodd grupp, där bland annat underrättelsechefen Sergej Narysjkin och FSB-chefen Aleksander Bortnikov ingår. "Hans grupp av rådgivare blir mindre och det påverkar hans tänkande. Han brukade se på problem i 360 grader, nu ser han dem i 60 grader," säger källan. Omni 220206.

Ryske försvarsministern: Flera övningar avslutade. Den ryske försvarsminister Sergej Sjojgu har informerat Vladimir Putin att några av militärövningarna nära Ukrainas gräns har avslutats, rapporterar Reuters. Andra kommer att avslutas inom kort, enligt Sjojgu. Det är dock oklart vilka övningar som avslutats. Bland annat har ryska trupper övat i Belarus och vid egna gränsen mot Ukraina. AFP skriver att detta kan vara ett tecken på deeskalering. Både USA:s och Storbritanniens regeringar har varnat för att Ryssland kan komma att inleda ännu en invasion av Ukraina i veckan, något Kreml konstant förnekat. Omni 220214.

Ukrainsk diplomat backar: Kiev släpper inte Natomålet. Ukrainas ambassadör i Storbritannien, Vadym Prystaiko, backar från det tidigare uttalandet om att Ukraina kan släppa försöken att gå med i Nato för att undvika ett krig med Ryssland, rapporterar Politico. Han säger att det var ett "missförstånd" och att kommentaren togs ur sin kontext. Det var i en BBC-intervju under söndagen som Prystaiko fick frågan om Ukraina är redo att vara "flexibla" kring målet att gå med i militäralliansen och svarade: "Det skulle vi kunna vara. Särskilt om vi blir hotade, utpressade och tvingade till det." Ukraina fick 2008 ett löfte om att landet i framtiden ska få möjlighet att gå med i Nato. Omni 220214.

Ryska hackare bakom de flesta ransomwareattacker. Blockkedjeanalysfirman Chainalysis har genomfört en granskning som man hävdar visar att inte mindre än 74 procent av alla pengar som kommer från ransomwareattacker går till hackare med koppling till Ryssland. Det rapporterar BBC. Chainalysis har tittat på hur pengarna rört sig till och från digitala plånböcker som tillhör kända hackergrupper genom att titta på allmänt tillgänglig transaktionsdata. Chainalysis menar att det framgår tydligt vilka hackergrupper som är ryska av flera skäl. Dels skriver de ofta ransomwarekoden så att den inte drabbar offer vars datorer finns i Ryssland, dels är de aktiva på rysktalande forum. Det bör poängteras att Chainalysis enbart har tittat på pengaflödet och att vissa av hackergrupperna hyr ut sina tjänster till andra. Omni 220214.

USA:s underrättelsetjänst indikerar att Ryssland "tydligt utvecklar sin förmåga att invadera". Flera trådar av underrättelsetjänst, inklusive rysk kommunikation, indikerar att ryska styrkor som omger Ukraina "uppenbarligen utvecklar sin förmåga att invadera", när som helst, enligt en högre tjänsteman i administrationen. "De gör sig mer redo." Dessa underrättelser har fått USA att dra slutsatsen av en rysk attack, inklusive ett angrepp på huvudstaden Kiev kan börja utan förvarning, sade tjänstemannen. Det finns nu uppskattningsvis 130 000 eller fler rysk militär vid gränsen till Ukraina, enligt två källor som är bekanta med de senaste bedömningarna. USA karakteriserar ännu inte de ryska dragen som "slutliga förberedelser" eftersom Putin fortfarande har tid att beordra ett stopp för alla militära åtgärder som tjänstemannen sa. Natos försvarsministrar träffas i Bryssel på onsdag och torsdag och just nu kan USA inte utesluta Rysslands militära insatser under den ministerkonferensen, sa tjänstemannen. Försvarsminister Lloyd Austin förväntas delta i mötet personligen. CNN 220214.

Ryskt artilleri i skottläge - USA stänger ambassad. USA flyttar ambassaden från Kiev till Lviv i västra Ukraina, uppger utrikesminister Antony Blinken. I samband med detta uppmanas personal förstöra nätverksutrustning och telefonsystem, rapporterar WSJ. Enligt amerikanska underrättelseuppgifter CBS tagit del av har Ryssland ställt långdistansvapen och raketavfyrare i skottläge mot Ukraina. Samtidigt skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på Facebook att han informerats att Ryssland planerar en attack på onsdag. Omni 220214.

Polsk minister: Nytt kapitel i västvärldens historia. En väpnad militär konflikt i Europa är inte längre ett osannolikt scenario, det är ett verkligt alternativ. Det skriver Polens premiärminister Mateusz Morawiecki på SvD Debatt. Han skriver att väst länge har velat tro att 2000-talet skulle vara fritt från sådana konflikter i Europa. Men Rysslands agerande i både Georgien och Ukraina är enligt honom tecken för att "ett nytt kapitel öppnar sig i västvärldens historia". Han vill se solidaritet och samarbete över hela kontinenten för att svara på hoten. "I dessa avgörande tider behöver vi ett verkligt ledarskap som undanröjer det nuvarande hotet och för Europa tillbaka på en väg som leder till säkerhet och utveckling", avslutar Morawiecki. Omni 220214.

Världen på helspänn efter dubbla signaler från Moskva - Zelenskyj ångrar varning. Hotet om en rysk offensiv mot Ukraina fortsätter att hänga över världen, och under måndagen vidtog Moskva åtgärder som både ökade och minskade hoppet om en diplomatisk lösning. Utrikesminister Sergej Lavrov rådde president Putin, i ett hårt regisserat och inspelat samtal, att fortsätta samtalen med väst. Och under kvällen uppgav både Joe Biden och Boris Johnson att det diplomatiska ”fönstret” ännu inte är stängt. Ungefär samtidigt kom uppgifter att Ryssland ställt artilleri i skottläge mot Ukraina. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj skrev dessutom i ett uttalande att han fått varningar om att 16 februari blir invasionsdatumet, något som fick världens börser att skaka till. Zelenskyj tog senare tillbaka uttalandet och sa att han ironiserat över ryktesfloran på internet, skriver Financial Times. Omni 220215.

Tyskland: Rysslands ansvar att trappa ner konflikten. Tyskland uppmanar Ryssland att dra tillbaka trupperna vid den ukrainska gränsen. Uttalandet kommer inför mötet mellan förbundskansler Olaf Scholz och den ryske presidenten Vladimir Putin i Moskva på tisdagen, rapporterar AFP. "Situationen är mycket farlig och kan eskalera vilket ögonblick som helst. Ansvaret för nedtrappning ligger helt klart hos Ryssland, och det är upp till Moskva att dra tillbaka sina trupper," säger den tyska utrikesministern Annalena Baerbock. Scholz kommer till Moskva efter att under måndagen ha besökt Ukrainas huvudstad Kiev. "Vi är redo för mycket långtgående och effektiva sanktioner (mot Ryssland) tillsammans med våra allierade, sa han då enligt Reuters. Omni 220215.

Storbritannien: Kan komma "falskt flagg"-anfall. En rysk invasion av Ukraina kan ske "mycket, mycket snabbt" och komma i form av en så kallad "falsk flagg"-operation, säger Storbritanniens utrikesminister Liz Truss enligt Sky News. Ryssland kan komma att "falskt hävda att de blivit provocerade som en förevändning för att invadera", säger hon. Vidare säger ministern att hon tror att en potentiell invasion kan omfatta även andra östeuropeiska länder. "President Putin har även ifrågasatt varför andra länder i Östeuropa är Natomedlemmar," säger hon. Omni 220215.

Ryssland drar tillbaka vissa trupper. Ryska medier uppger i dag att en del av de ryska trupper som funnits nära den ukrainska gränsen börjat återvända till sin militärbaser. Uppgifterna kommer från en talesperson för det ryska utrikesdepartementet. "Enheter från de södra och västra militärdistrikten, som har fullföljt sitt uppdrag, har redan börjat lasta för transport och kommer att börja förflyttning till sina garnisoner", säger en talesperson för försvarsdepartementet. SR 220215.
Ryssland: Vissa trupper lämnar gränsområdet i dag. En del av de ryska trupper som varit stationerade nära den ukrainska gränsen dras tillbaka till sina militärbaser. Det uppger en talesperson för utrikesdepartementet enligt ryska nyhetsbyråer. "Enheter i det södra och västra militärdistriktet, som färdigställt sina uppgifter, har redan börjat lasta räls- och vägtransporter och kommer i dag börja röra sig tillbaka till sina garnisoner", lyder uttalandet. Kreml bekräftar uppgifterna, men understryker att Ryssland kommer fortsätta att flytta trupper runt i landet som de behagar. "Vi har alltid sagt att efter att militärövningarna är över (...) ska trupperna återvända till sina permanenta baser. Det är inget nytt, det här är den vanliga processen, säger talespersonen Dmitrij Peskov enligt AFP. Nyheterna ger upphov till optimism på börsmarknaderna och sjunkande gaspriser, enligt Bloomberg. Omni 220215.

Linde: Vi har ännu inte sett någon tillbakadragning. Sverige har ännu inte sett någon tillbakadragning av ryska trupper från Ukrainas gränsområde. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) när hon möter journalister efter ett möte i försvarsutskottet på tisdagsförmiddagen. "Med det sagt så välkomnar vi självklart om det är så att Ryssland har valt att deeskalera och fortsätta på diplomatspåret," säger hon. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) fyller i: "Det måste ske saker på marken. Vi har sett alldeles för lite av detta i nuläget. Vi vill se betydligt mer för att veta att det finns en ny rysk linje." Ryssland sa under tisdagsmorgonen att man börjar dra tillbaka vissa soldater från gränsen, vilket fick världens börser att ta ett glädjeskutt. Omni 220215.

Duman vill erkänna Ukraina-regioner som stater - kan äventyra fredsavtal. Den ryska duman har röstat ja till att be president Vladimir Putin erkänna de ryssbackade östukrainska regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga stater, rapporterar AFP. Detta kan enligt analytiker betyda att Ryssland kan rättfärdiga en invasion med behovet av att skydda den ryska befolkningen i de "nybildade staterna", skriver den självständiga ryska tidningen Moscow Times. Ryska separatister har stridit mot den ukrainska armén i områdena sedan 2014. Om Ryssland erkänner dem som självständiga stater kan det innebära slutet för 2015 års Minskavtal, som syftar till att säkra freden i östra Ukraina - vilket gör att flera analytiker tvekar till huruvida Putin är villig att ta steget. Talmannen: "Våra medborgare i Donbass behöver hjälp och stöd." Kan innebära slutet på fredsavtalet. Experter ser det som ett möjligt steg inför en invasion. Kreml avfärdar farhågor om invasion som "absurda och hysteriska". Omni 220215.
Analyser: Erkänns stater kan Ryssland gå in och "skydda". Att det ryska parlamentet, duman, vill att Ryssland erkänner de östukrainska regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga stater skulle fördjupa konflikten. Det konstaterar Ekots Maria Persson Löfgren. "Om Putin skriver under bryter man mot det så kallade Minskavtalet", säger hon. Under tisdagen sa Vladimir Putin att det som pågår i Donbass, ett område i östra Ukraina med många ryskspråkiga där strider pågått sedan 2014, är folkmord. Det lyfter SvD:s Tomas Lundin i en analys, där han konstaterar att ett sådant beslut skulle öppna för Ryssland att gå in militärt för att ”skydda” de nya republikerna. Det Kiev fruktar mest är dock en överenskommelse på Moskvas villkor, därför tror Lundin att den politiska ledningen i Kiev kommer gå med på förhandlingar med Ryssland utan att lova för mycket. Omni 220215.

Ukraina: Vi och väst har hindrat vidare eskalering. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba säger på tisdagen att Ukrainas och västländernas diplomatiska insatser har avstyrt en rysk invasion, enligt AFP. "Vi och våra allierade har lyckats förebygga att Ryssland eskalerar konflikten vidare. Det är redan mitten på februari, och ni ser att diplomatin fortsätter fungera," säger ministern till reportrar i Kiev. Beskedet kommer samtidigt som Ryssland meddelar att en del av deras trupper vid gränsen dras tillbaka, vilket direkt resulterade i optimism på börsmarknaderna och sänkta gaspriser. Samtidigt understryker Kuleba att läget fortfarande är spänt i gränsområdet, och att Ryssland måste dra tillbaka även resterande styrkor. Omni 220215.

"Försiktigt positiv - men vi ser ingen nedtrappning än." Natochefen Jens Stoltenberg är "försiktig optimistisk" kring rapporterna om att Ryssland drar tillbaka trupper från den ukrainska gränsen och att landet kan tänka sig en diplomatisk lösning. Men på en pressträff betonar Stoltenberg samtidigt att Nato ännu inte har sett någon militär nedtrappning från Rysslands sida. "Allt finns nu på plats för en ny attack. Men Ryssland har fortfarande tid att backa från fronten, sluta förbereda sig på krig och börja arbeta för en fredlig lösning," säger han. Tidigare under dagen uppgav Ryssland att vissa trupper har börjat lämna Ukrainas gränsområde. Omni 220215.

MSB: Risk för it-attacker och slutsålda varor vid krig. Ett krig i Ukraina skulle kunna leda till en ökad risk för cyberattacker mot Sverige och samhällsviktiga varor skulle kunna ta slut då omfattande sanktioner troligtvis skulle införas. Det uppger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för DN. "Även om attackerna inte riktar sig direkt mot Sverige kan de ändå påverka oss, om de exempelvis drabbar globala it-tjänster som svenska myndigheter använder sig av," säger Camilla Asp, överdirektör på MSB. Migrationsverket uppger för tidningen att de inte har lagt en plan för en eventuell flyktingvåg, men uppger att de har tillsatt en arbetsgrupp som följer utvecklingen. Omni 220215.

Scholz vägrade covidtest i Kreml inför samtal. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz vägrade covidtestas av Kreml-personal inför samtalet med president Vladimir Putin, utan tog i stället ett som tillhandahölls av en läkare från tyska ambassaden, uppger en källa för AFP. Samma sak gjorde den franske presidenten Emmanuel Macron när han besökte Ryssland förra veckan - enligt källor i hans stab för att undvika att ryssarna "lägger vantarna på presidentens dna". Samtalen mellan Scholz och Putin inleddes vid lunchtid på tisdagen. "Tyvärr kommer vi att ägna en stor del av tiden åt frågor kring situationen i Europa och säkerheten," inklusive Ukraina, sade Putin vid inledningen enligt TT. Omni 220215.

Putin öppnar för samtal: Vill inte ha krig i Europa. Ryska presidenten Vladimir Putin är redo att på ett konstruktivt sätt samtala med Nato och USA för att förbättra förtroendet, rapporterar AP. Han säger också att han "självklart inte vill ha krig" i Europa, men att väst har avvisat Moskvas krav att hålla Ukraina och andra tidigare Sovjet-länder utanför Nato. Samtidigt säger tyske förbundskanslern Olaf Scholz, på plats i Moskva, att ett långsiktig säkerhetsläge i Europa endast är möjligt "med Ryssland". Under mötet uppges Scholz ha sagt att uppbyggnaden av trupper ses som ett hot och behovet av nedtrappning "är akut". Omni 220215.

Putin: Ryssland redo att tala med USA och Nato. Rysslands president Vladimir Putin är redo att diskutera förtroendeskapande åtgärder med USA och Nato, säger han efter att ha träffat Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Moskva. Scholz ser det som ett ”gott tecken” att Ryssland meddelat att delar av landets styrkor nära Ukraina börjar återvända till sina permanenta baser. Ryssland kan inleda samtal om begränsningar när det gäller utplacering av mellandistansrobotar i Europa, om transparens kring övningar och andra förtroendeskapande åtgärder, enligt Vladimir Putin. "Vi är redo att arbeta mer tillsammans. Vi är redo att ta förhandlingsspåret," säger han vid en presskonferens efter mötet med Olaf Scholz. Han framhåller dock behovet av att väst lyssnar på Ryssland krav, bland annat att Nato inte ska utvidgas ytterligare. En varaktig fred är bara möjlig att nå med Ryssland, säger Scholz. "Att vi nu hör att vissa soldater dras tillbaka är i alla fall ett gott tecken," säger han efter samtalet. "Vi får hoppas att det blir fler." Han håller med Rysslands bedömning att det inte är för sent att med diplomati undvika krig. "Jag håller uttryckligen med om att de diplomatiska alternativen är långt ifrån uttömda." Scholz träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på måndagen och underströk sedan att diplomati och dialog är den enda vägen ur den pågående krisen. Han beskrev vidare den ryska upprustningen kring Ukraina som oförståelig. Inför Scholz och Putins möte uppmanade Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock Ryssland att dra tillbaka trupperna. Å ena sidan har Tyskland och Ryssland flera diplomatiska trätor i närtid som har försurat relationerna. Å andra sidan har de knutit en del starka ekonomiska band. Tysklands allierade sätter framför allt frågetecken vid ett växande tyskt beroende av rysk naturgas. Volodomyr Zelenskyj påpekade detta för Olaf Scholz och beskrev det som att Ryssland använder den nya gasledningen Nord Stream 2 som ett geopolitiskt vapen. Amerikanska och ukrainska uppgifter gör gällande att Ryssland har förstärkt sin närvaro i områden runt Ukraina under helgen. Det har förekommit uppgifter om att en offensiv skulle kunna ske på onsdag. Ryssland tillbakavisar alla sådana uppgifter. Vid ett välregisserat och tv-sänt möte mellan president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov på måndagen tycktes de två öppna för fortsatta samtal. Omni 220215.

Cyberattacker mot banker och försvaret i Ukraina. Ukrainas försvarsdepartements hemsidor och två banker i landet är utsatta för cyberattacker. Det uppger Ukrainas center för strategisk kommunikation som inte utesluter rysk inbladning, enligt AFP. "Det är inte uteslutet att angriparen använder små smutsiga trick eftersom deras aggressiva planer inte fungerar i stor skala," säger myndigheten i ett uttalande. Bankerna som just nu ligger nere är Oschadbank och PrivatBank som är två av landets största banker, enligt Reuters. Försvarets sajt visade tidigare ett felmeddelande om att den "genomgår ett tekniskt underhåll". Omni 220215.
Ukraina: Cyberattacken den största någonsin mot oss. Cyberattacken som drabbade Ukrainas försvarsdepartement och två av landets största banker under tisdagen är den största cyberattacken som Ukraina har utsatts för. Det säger landets digitalminister, Mykhailo Fedorov, enligt Bloomberg. "Attacken saknar motstycke. Den var förberedd i god tid och huvudmålet var att destabilisera och skapa panik och kaos i vårt land," säger han. Utöver bankerna och försvarsdepartementet utsattes tjänsten Dia, en statlig tjänst som bland annat tillhandahåller digitala covidpass. Viktor Zhora, som är chef för landets cyberförsvar, vill inte pekat ut vem som misstänks ligga bakom attacken men säger att det handlar om "ett land". Hemsidorna ska ha utsatts för så kallade överlastningsattacker. Ryssland har förnekat att de var inblandade i attacken. Under attacken kunde inte bankkunder komma åt sina konton. Omni 220216.

"USA gjorde misstag 2014 - ny strategi kan ha fungerat". Att USA de senaste dagarna läckt underrättelseinformation kring Ryssland och Ukraina är en del av landets nya säkerhetspolitiska strategi, som verkar ha fungerat. Det säger Jan Hallenberg, USA-expert och forskningsledare vid UI, i Aktuellt. "USA agerar som de gör för att de anser att 2014 var ett misstag. De hade mängder av underrättelseinformation om att ryssarna skulle göra något i Ukraina och på Krim, men det var mycket lite som gick ut publikt", säger han. Hallenberg menar att om Ryssland drar tillbaka trupperna kommer USA hävda att en av orsakerna till det är uppgifterna från amerikanskt håll. Omni 220215.

Kinesiskt bolag tar över säkerhetskoll på Arlanda. Ett bolag med nära kopplingar till Kinas militär har vunnit en upphandling om att ta över säkerhetskontroller på Arlanda flygplats, rapporterar Aftonbladet. Företaget Nutech har svartlistats i USA på grund av kopplingarna till militären och Kinas kommunistparti. Nu ska man leverera granskningsutrustning till Arlandas terminal 5 med start i maj 2023. Det statliga flygplatsbolaget Swedavia uppger att Nutech hade det bästa budet sett till pris och kvalitet. Chefen för entreprenadinköp säger att han utgår ifrån att det har gjorts en säkerhetsbedömning. Expert: Vi vet att Kina använder övervakningssystem för att dammsuga västvärlden på information. Bolaget levererar utrustning till flera europeiska flygplatser. Omni 220215.
Expert: Svartlistningen borde vara en varningsklocka. Det borde vara en "varningsklocka" att det kinesiska företaget Nutech har svartlistats av USA. Det säger Lars Nicander, seniorrådgivare på Förvarshögskolan, till Aftonbladet i samband med att företaget vunnit upphandlingen av säkerhetssystemet på Arlanda. "Vi vet ju att kinesiska staten använder övervakningssystem för att dammsuga västvärlden på information och personuppgifter och ofta handlar det om bakdörrar i systemen som läcker känslig information tillbaka till Kina," säger han. Han säger också att kontrakt och upphandlingar som involverar företag som Nutech kräver noggranna säkerhetsanalyser av både anbudsgivaren och de aktuella systemen. Omni 220215.
Moderaterna: Uppgifter om Arlanda en säkerhetsskandal. Att ett kinesiskt bolag med kopplingar till kommunistpartiet får leverera säkerhetsutrustning till Arlanda flygplats leder till kritik från flera håll, skriver Aftonbladet. Centerpartiet kallade under tisdagen näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) till riksdagen för att svara på frågor. Och Moderaterna anser att regeringen inte tar säkerhetsfrågor på allvar. "Jag tycker absolut att det är en säkerhetsskandal att det här kan ske i Sverige i dag," säger M:s trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus till tidningen. Omni 220216.
Svartlistat Kinaföretag ska stå för säkerhet på Arlanda. Ett kinesiskt företag med anknytning till Kinas regim och militär ska stå för säkerhetskontrollsutrustning på Arlanda. Kritiker menar att detta är bekymmersamt. "Vi vet ju att kinesiska staten använder övervakningssystem för att dammsuga västvärlden på information," säger Lars Nicander, seniorrådgivare på Förvarshögskolan, till Aftonbladet. Kinesiska bolaget Nuctech, som är tillverkare av screening-utrustning, har skrivit på ett avtal med Swedavia som innebär att bolaget ska ansvara för delar av säkerhetskontrollen på Arlanda. "De vann för att de lämnade bästa anbudet, kommenterar Annika Balazs, strategisk upphandlingschef på Swedavia, i en intervju med Aftonbladet. Swedavia driver och utvecklar det nationella basutbudet av flygplatser i Sverige. Kritiker oroar sig för att Swedavias samarbete med det kinesiska bolaget kan leda till att Kina, via bolaget, kan få tillgång till känslig information. Nyhetsbyrån AP uppger att företaget har nära band till det kinesiska kommunistpartiet och landets militär. Nuctech, som är svartlistade i USA, är en aktör på marknaden i 26 EU-länder. Bland annat handlar det om uppdrag i europeiska hamnar och på europeiska flygplatser, uppger AP. Nuctech uppges ha lagt sig 30-50 procent under konkurrenternas bud vid upphandlingar, något som sägs vara möjligt på grund av stöd från kinesiska staten. "Nuctech kommer in med bud som inget annat företag kan matcha. Det är inget normalt företag," säger Didi Kirsten Tatlow, en av författarna till boken China’s Quest for Foreign Technology, till AP. Världen idag 220216.
Transportstyrelsen ska granska Swedavia-upphandling. Transportyrelsen ska granska om upphandlingen av säkerhetsutrustning till Arlanda som kinesiska boalget Nuctech har vunnit bryter mot svensk säkerhetslag eller inte. Det bekräftar Gunnar Ljungberg, luftfartsdirektör på transportsyrelsen, för P1-morgon. USA har svartlistat bolaget, men Swedavia som driver Arlanda menar att det inte betyder att just den utrustningen som ska till Arlanda har några säkerhetsproblem. SR 220217.

Alla partier utom SD vill se akut stöd till Ukraina. EU har röstat ja till ett akut finansiellt stöd till Ukraina. Pengarna är öronmärkta för att stärka landets motståndskraft gentemot Ryssland. Alla svenska parlamentariker röstade för stödet, förutom Sverigedemokraternas tre parlamentariker som la ner sina röster, rapporterar Aftonbladet. "Vi menar att det inte är svenska skattebetalares uppgift att kontinuerligt finansiera statsbudgeten i andra länder," säger EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD) till tidningen. Han hävdar att paketet skulle gå till Ukrainas "i grunden misskötta och korrupta ekonomi". Omni 220215.
Anders Ygeman: Är SD Putins svenska vänner? Att Sverigedemokraternas tre EU-parlamentariker valde att lägga ner sina röster i dagens omröstning om ett stödpaket till Ukraina rör upp känslor bland deras politiska motståndare. I ett inlägg på Facebook frågar sig Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) om SD är "Putins svenska vänner". "Sverigedemokraterna behöver göra upp med sin historia. Men deras pro-ryska agerande i nutid är minst sagt problematiskt", skriver han. Även Centerpartiets ledare Annie Lööf är kritisk. "Ytterligare ett beslut där SD agerar proryskt", skriver hon på Twitter och konstaterar att SD annars vill "hjälpa på plats" inom migrationspolitiken. SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers skriver på Twitter att partiet är för militärt stöd till Ukraina, men mot att ge blanka checkar. Omni 220215.

Linde: Vi bestämmer vilka vi samarbetar med. Ett väpnat angrepp mot Sverige går inte att utesluta. Med det konstaterandet inledde utrikesminister Ann Linde (S) sin utrikesdeklaration inför riksdagens utrikespolitiska debatt. Hon säger att Sverige kommer att agera i händelse av ett angrepp mot ett annat EU-land eller nordiskt land. "Och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas." Utrikesministern upprepade också tidigare slutsatser om att ett svenskt Natomedlemskap inte är aktuellt och att Ryssland att inte ska tillåtas diktera andra länders säkerhetspolitiska vägval genom hot och våld. "Det är vi som bestämmer med vilka vi samarbetar och hur detta samarbete ser ut. I fredstid, i kris och i krig. Omni 220216.

Biden: Rysk truppreträtt har inte kunnat verifieras. Återkallandet av ryska militära trupper vid den ukrainska gränsen har ännu inte verifierats. Det säger USA:s president Joe Biden i ett tal från Vita huset. "Vi är redo att med hjälp av diplomati gentemot Ryssland och tillsammans med våra allierade förbättra stabiliteten och säkerheten i Europa som helhet. Och vi är redo att svara med bestämdhet på en rysk attack på Ukraina," säger Biden. USA står också redo att sätta in kraftfulla sanktioner om eller så fort Ryssland attackerar Ukraina. Biden upprepade tidigare uttalande om att gasledningen Nord Stream 2 kommer att stoppas om Ryssland går in i Ukraina. En eventuell invasion kommer också slå hårt mot den amerikanska ekonomin, varnade Biden. "Att försvara frihet och demokrati kostar [...] och jag kommer inte låtsas att det kommer bli smärtfritt. Det kan leda till högre energipriser," säger Biden. Omni 220215.
Ryssland: Militärövningar på Krimhalvön avslutas. Ryssland har tillkännagett att landets militär avslutar övningar på den annekterade Krimhalvön, rapporterar AFP. "Enheter i det södra militära distriktet, som är färdiga med sitt deltagande i taktiska övningar, återvänder till sin permanenta bas", uppger försvarsdepartementet i ett uttalande. Enligt Reuters har departementet publicerat ett videoklipp som uppges visa hur trupper och militärfordon lämnar området. Uppgifterna har inte verifierats av utomstående parter, enligt TT. Omni 220216.

Rekordstor rysk övning i Barents hav. Den ryska övningen kommer pågå den 16-19 februari och är den största övningen i Barents hav sedan kalla kriget. Övningen följer internationella regler även om den rör sig in på stora delar av den norska ekonomiska zonen. "Det här är en rysk styrkedemonstration som görs samtidigt som Ryssland står på gränsen till Ukraina" säger Norges försvarsminister Odd Roger Enoksen. SR 220216.
Ryssland inleder stor övning utanför Norges kust. I dag inleder Ryssland en stor militärövning i Barents hav, nära Norges kust. Det varningsområde som utfärdats med anledning av övningen är det största sedan kalla kriget, enligt norska försvarsmaktens talesperson Elisabeth Eikeland. Den ryska övningen kommer att pågå fram till den 19 februari och inkluderar 20 fartyg från Rysslands nordflotta samt ett tiotal flygplan, skriver TT. "Det här är en rysk styrkedemonstration som görs samtidigt som Ryssland står på gränsen till Ukraina," säger Norges försvarsminister Odd Roger Enoksen under en presskonferens enligt SR Ekot. Omni 220216. TT/Omni 220216.

Bolsonaro senast i raden att besöka Moskva. Brasiliens president Jair Bolsonaro träffar Vladimir Putin under sin första officiella resa till Moskva på onsdagen, rapporterar AFP. Han har viftat bort uppmaningar från USA, Brasiliens traditionella allierade, att ställa in besöket med tanke på säkerhetsläget. Bolsonaro har motiverat mötet med att det i huvudsak kommer handla om handel. Enligt Kreml ska presidenterna diskutera "förstärkning av det rysk-brasilianska strategiska partnerskapet" och "utbyta synvinklar på nyckelproblemen i den internationella agendan". De brasilianska utrikes- och försvarsministrarna kommer också att hålla möten med sina respektive ryska kollegor. Omni 220216.

Natochefen: Ryssland tycks stärka truppnärvaron. Ryssland tycks, trots sina påståenden om motsatsen, stärka den militära närvaron vid Ukrainas gräns. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg inför ett möte med militäralliansens försvarsministrar, rapporterar AFP. "Vi har hört antydningar från Moskva om att de är beredda att fortsätta de diplomatiska ansträngningarna, men hittills har vi inte sett någon nedtrappning på marken. Tvärtom verkar det som att Ryssland fortsätter den militära upptrappningen," säger han. Det verkar som att Ryssland fortsätter trappa upp militärt, vi ser ökat antal trupper och att fler trupper är på väg, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. I dagarna har Kreml aviserat flera tillbakadragningar av trupper, bland annat från Krimhalvön, efter avslutade militärövningar. Omni 220216. SR 220216.
NATO to bolster forces due to Russia threat. General Secretary Jens Stoltenberg stressed the organisation wanted to resolve the conflict with Moscow through diplomacy. But he said more NATO units could be deployed in the future. You tube 220116. 7:24.

Zelenskyj: Inte rädd men ser inget tillbakadragande. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet inte har sett några bevis under onsdagen för att de ryska trupperna drar sig tillbaka från landets gräns. I ett tv-sänt tal säger han att han inte ser någon förändring, enligt AFP. "Vi är inte rädda för prognosen, vi är inte rädda för någon eller någon fiende. Vi kommer att försvara oss, säger han," enligt Al Jazeera. Ryssland har tidigare i veckan sagt att de har börjat dra tillbaka sina trupper från den Ukrainska gränsen. Varken Nato, USA eller EU har dock sett några bevis för detta. Omni 220216.

Stigande oljepriser fyller på Rysslands statskassa. Oljepriset rusar till följd av oroligheterna i Ukraina och uppgången innebär ett rejält tillskott i statskassan för Ryssland som är en av världens största exportörer av olja, skriver SvD. Råvaruanalytikern på Handelsbanken, Christian Kopfer, ser inte att Ryssland och Opec har någon anledning att hålla priset lågt. "Men man är rädd för att amerikanska skifferproducenter byter fot och drastiskt ökar produktionen. Skulle priset gå över 100 dollar kliar det nog rejält i fingrarna hos jänkarna," säger han till tidningen. Omni 220216.

Estland: Begränsad attack trolig - följder på Östersjön. Ryssland forsätter flytta soldater till Ukrainas gräns och kommer troligtvis genomföra en "begränsad" attack mot landet. Det säger Estlands underrättelsetjänst i ett uttalande enligt den estniska public service-kanalen ERR. Attacken skulle bestå av en artilleribeskjutning och en ockupation av vad som beskrivs som "nyckelterräng". Underrättelsetjänsten skriver vidare att länderna kring Östersjön skulle möta ett ökat militärt tryck från Ryssland vid en sådan situation. "Andra västländer måste förbereda sig för ett allt mer ihållande militärt tryck från Ryssland", skriver de. Estlands underrättelsetjänst: Ryssland är på krigsstigen. Tror inte att attackerna kommer drabba större städer. Boris Johnson säger att de har sett ”mycket svaga bevis” på att Ryssland drar sig tillbaka. Omni 220216.
Estlands underrättelsetjänst: Ryssland är på krigsfoten. Rysslands väpnade styrkor är redo att inleda en fullskalig militär operation mot Ukraina från och med andra halvan av denna månad, och om Ryssland når sina mål där kan det politiska och militära trycket på de baltiska staterna öka, säger Utrikes underrättelsetjänst (Välisluureamet). Den utländska underrättelsetjänsten rapporterar om situationen i sin årsbok, som publicerades på tisdagen, att: "När militär beredskap har uppnåtts krävs bara ett politiskt beslut för att inleda operationen." Detta skulle sätta press på de baltiska staterna och resten av Europa. "Om Ryssland väljer krig kommer nivån av militärt hot över Europa att stiga. Även om krig i Ukraina inte skulle utgöra ett omedelbart militärt hot mot Estland eller Nato, kan Rysslands politiska och militära tryck på de baltiska staterna öka på lång sikt om Ryssland skulle uppnå diplomatisk och/eller militär framgång i Ukrainafrågan. "Andra västländer måste förbereda sig för ett allt mer ihållande militärt tryck från Ryssland - direkta krigshot har blivit en integrerad del av Putins och Rysslands utrikespolitik under det senaste året", tillade den utländska underrättelsetjänsten. Från hösten förra året och framåt mobiliserade Ryssland 150 000 personal vid sina gränser mot Ukraina, hämtade från hela federationen och från alla 12 arméer, vilket gjorde uppbyggnaden till den största i sitt slag under de senaste 30 åren, enligt Foreign Intelligence Service. Underrättelsetjänsten i det landet har listor över mål i Ukraina som kan hämma militära och civila operationer där, inklusive dess energiförsörjning, medan Ryssland har liknande listor för andra europeiska länder. Den senaste tidens utplacering av 20 000 soldater såväl som missilsystem till Vitryssland, skenbart för en militärövning, är också en del av trycket på Ukraina och Europa, säger den utländska underrättelsetjänsten, och skulle minska förberedelsetiderna för Natos svar på alla bredare attack i Östersjöområdet. ERR News 220216.

Rysk varning om soldater på Bornholm. Rysslands ambassadör i Köpenhamn varnar Danmark för att låta andra Natoländer placera soldater på Bornholm. "Om Danmark tillåter ett sådant steg - om det kommer främmande trupper till Bornholm - så blir Ryssland tvunget att värdera vilka implikationer det får för relationen mellan Ryssland och Danmark," säger ambassadören Vladimir V Barbin i en intervju med tidningen Berlingske. Danmark och USA, som är allierade inom Nato, meddelade förra veckan att ländernas försvarssamarbete skulle fördjupas. Den danske försvarsministern Morten Bødskov har fått frågan om detta kan innebära att amerikanska soldater placeras på Bornholm, men inte gett något entydigt svar. I en intervju i helgen sade han ungefär att det kan ske "vid behov". Bornholm, sydost om Skåne, ligger strategiskt viktigt vid inloppet till Östersjön. (svt 220216.)

Ukrainas försvarsdepartement leder bort internettrafik. På tisdagskvällen utsattes flera ukrainska institutioner, bland annat banker och myndigheter, för så kallade överbelastningsattacker. Det medförde att flera sajter låg nere under kvällen. Ukrainas försvarsdepartements sajt drabbades av cyberattacken och man har nu lett om trafiken till sajten via servrar i USA för att kunna lösa problemen som uppstått. Departementet uppger att attacken var av en omfattning man inte sett tidigare och att hackarna lyckats hitta sårbarheter. Det är fortfarande oklart vem som ligger bakom attacken, men enligt llya Vityuk som är ansvarig för landets cybersäkerhetsdepartembent (SBU) står Kreml troligtvis bakom den. Kreml förnekar delaktighet i cyberattackerna. (svt 220216.)

Ryssland: Nato bör inte acceptera Ukraina som medlem. Det ryska kravet om att Nato inte ska ta in Ukraina som medlem i alliansen står fast, meddelar landets OSSE-delegation enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Ria. Ryssland har tidigare framfört kravet i samtalen med USA och Nato. Man har också ställt krav på att Nato inte ska expandera österut. USA och Nato har vidhållit att Ukraina har rätt att bestämma om man ska ansluta till Nato eller inte. (svt 220216.)

USA: Ryssland har inte alls dragit tillbaka styrkor. I USA hävdar en högt uppsatt källa inom Bidenadminstrationen att Rysslands påståenden om att landet börjat dra tillbaka militär från gränsen mot Ukraina inte stämmer. Tvärtom ska 7000 fler soldater ha flyttats till gränsen de senaste dagarna. Enligt Västs uppskattningar ska Ryssland ha runt 150 000 soldater i gränsområdena runt Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån AP. SR 220217.

Ryska människorättsgruppen Memorial utreds efter nya brottsanklagelser. "Memorial vågar kritisera staten och det är det som är farligt och det är därför jag tror makten förföljer memorial", säger Alexandra Polivanova, styrelsemedlem för Internationella Memorial. Den välkända ryska människorättsorganisationen internationella Memorial, tvingades i december att upplösas efter ett beslut från landets högsta domstol. Nu kommer nästa bakslag, de misstänks av staten för att "rehabilitera nazister". Kan ge fem års fängelse. Men än så länge fortsätter aktivisterna sitt arbete i väntan på en överklagan till ryska högsta domstolen och ett klagomål hos EU-domstolen. Staten har stämplat dem som en utländsk agent. SR 220216. Kommentar: Ja, det är farligt att kritisera makten och Putin, då blir man utländsk agent.

Rapport: Systematiska kränkningar i Vietnam. I Vietnam kränker myndigheterna rutinmässigt medborgarnas rättigheter, enligt en rapport från Human Rights Watch. Det handlar om övervakning, ogrundade arresteringar, begränsad rörelsefrihet och misshandel av aktivister, dissidenter och människorättsförsvarare. Bland de som övervakas finns ett stort antal landaktivister som kämpar för att få tillbaka den mark som myndigheterna har lagt beslag på, områden som vid flera tillfällen har erbjudits till utländska företag som etablerar sig i landet. Human Rights Watch uppmanar nu svenska företag och investerare att vara uppmärksamma så att man inte bidrar till förtrycket av befolkningen. SR 220217.

Tichanovskaja orolig över ryska närvaron i Belarus. Den ryska militära närvaron i Belarus oroar den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja. I en intervju med Sveriges Radio säger hon att Rysslands gemensamma militära övningar med Belarus riskerar att eskalera det redan spända läget. "Återigen använder man Ukraina och Belarus för sina egna behov och utsätter oss och våra länder för och risker, det är ofattbart", säger hon. Nyligen har de baltiska länderna vänt sig till OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och krävt att Belarus ska redogöra för den militära övningen, något som är praxis, men varken Belarus eller Ryssland har gett några besked. SR 220217.

Biden och Scholz kräver ryska steg mot deeskalering. USA:s president Joe Biden och den tyske förbundskanslern Olaf Scholz kräver att Moskva måste ta stora steg mot en deeskalering vid den ukrainska gränsen. Det säger Scholz i ett uttalande efter ett samtal med den amerikanske presidenten, enligt flera medier. "Risken för ett ytterligare militärt angrepp från Ryssland mot Ukraina är fortfarande hög, yttersta försiktighet krävs," säger han i uttalandet. Under samtalet berättade Scholz vad han och Rysslands president Vladimir Putin pratade om i tisdags. Både Biden och Scholz välkomnade Putins uttalanden om att de diplomatiska ansträngningarna bör fortsätta. Omni 220217.

USA anklagar Ryssland för lögn om återtåg - tusentals soldater har tillkommit. Rysslands påstående om att man dragit tillbaka militära styrkor är falska, uppger amerikanska myndigheter för flera medier. I själva verket har det de senaste dagarna tillkommit 7 000 ryska soldater till gränsområdet, hävdar man. Under tisdagen uppgav den ryska regeringen att styrkor från landets västra och södra militärdistrikt börjat bege sig hemåt. Och på onsdagen sa man att tåg med militär utrustning lämnat Krimhalvön efter övningar. "Tyvärr är det en skillnad mellan vad Ryssland säger och vad Ryssland gör," säger USA:s utrikesminister Antony Blinken i en intervju med ABC News, enligt NPR. Omni 220217.

Analyser: Putin skapar ett underlag för invasion. Samtidigt som Vladimir Putin utåt sett signalerar förhandlingsvilja skapar han ett underlag för en invasion av östra Ukraina, skriver CNN:s Nathan Hodge i en analys. Som exempel lyfter han att Putin under presskonferensen med den tyske förbundskanslern Olaf Scholz påstod att ett "folkmord" pågår i Donbassregionen. "Putin har flera gånger hävdat att etniska ryssars och ryskspråkigas rättigheter kränks i Ukraina, och sagt att det är Rysslands rättighet att ingripa militärt för att skydda dem." Putin ser inte Ukraina som ett eget land utan som en del av Ryssland, och anser att "antiryska" åsikter i landet är ett resultat av västerländsk inblandning, skriver Maria Popova och Oksana Sjevel i en analys i Foreign Affairs. Han kan dock inte vrida tillbaka klockan och utradera den ukrainska nationella identiteten, skriver de. "Diplomatin borde fokusera på att få Ryssland att inse att deras långsiktiga intressen främjas av att forma en relation till ett självständigt, Europaorienterat Ukraina." Omni 220217.

Stoltenberg: Det är aldrig för sent att trappa ner. Ryssland kan genomföra en fullskalig attack mot Ukraina med mycket liten förvarning. Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg i samband med alliansens försvarsministermöte under torsdagen, skriver TT. "Men det är aldrig för sent att trappa ner," påpekar han. Stoltenberg säger också att oavsett vad Moskva säger så syns dock ännu inga tecken på något ryskt tillbakadragande, snarare tvärt om. Natochefen säger också att Ukrainakrisen gör att Natos samarbete med EU och partnerländer som Sverige och Finland är viktigare än någonsin. Omni 220217.

USA: Har bevis för nära förestående invasion. USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield säger att landet har bevis för att en rysk invasion av Ukraina kan ske i närtid. "Bevisläget på marken visar att Ryssland rör sig mot en nära förestående invasion. Det här är ett avgörande ögonblick", säger hon till reportrar enligt NBC:s Vita huset-korrespondent Peter Alexander. Enligt den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin fyller Ryssland på blodförråd, flyttar trupper närmare gränserna och flyger in fler stridsflygplan, rapporterar Reuters. Utrikesministern Antony Blinken har ändrat sina planer i sista sekund för att tala inför FN:s säkerhetsråd. Omni 220217.

Uppgifter: Rysslands militära närvaro har ökat längs med ukrainska gränsen. Den ryska militära närvaron har ökat längs den ukrainska gränsen under de senaste dagarna. Det skriver Reuters med hänvisning till uttalanden från flera västländer. Detta trots att Ryssland under de senaste dagarna hävdat att flera soldater har dragit sig tillbaka från gränsområdena. Från Estland kommer uppgifter om att ryska stridsgrupper har avancerat framåt inför en trolig attack med syftet att ockupera "nyckelterräng", skriver Reuters. Enligt Storbritanniens försvarsunderrättelsechef har fler ryska bepansrade fordon, helikoptrar och fältsjukhus upptäckts. Och från en anonym källa inom Biden-administrationen kommer uppgifter om att ytterligare runt 7 000 ryska soldater blivit utplacerade längs Ukrainas gräns de senaste dagarna. "Alla indikationer tyder på att de erbjuder samtal och gör anspråk på att deeskalera, samtidigt som de mobiliserar för krig," sa källan, enligt CNN. Tidigare i veckan meddelade den amerikanske presidenten Joe Biden att antalet ryska soldater vid gränsen nu överstiger 150 000. (svt 220217).

Larm om beskjutning i östra Ukraina. Rysslands statligt kontrollerade medier gör gällande att ukrainska styrkor beskjutit separatister i östra Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Ukrainska styrkor har enligt nyhetsbyrån Ria skjutit med kulsprutor och granatkastare mot ryskstödda separatister i Luhansk. Beskjutningen sägs ha riktats mot åtminstone fyra orter, vid klockan halv fyra svensk tid. Ukrainska myndigheter förnekar att deras styrkor attackerat mål i östra Ukraina, rapporterar Reuters. Enligt dem var det tvärtom rebellstyrkor som attackerade ukrainska ställningar. Skott ska ha träffat en förskola, men utan att någon skadats. Uppgifterna om attacker bekräftas av OSCE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, som bevakar läget i östra Ukraina, skriver Reuters. Enligt organisationen gör uppgifter från båda sidor gällande att beskjutning skett. Liknande händelser har inträffat många gånger under åren, men sker nu i ljuset av den ryska upptrappningen vid gränsen samt oron för krig. Nyhetsbyrån Ria är en av Rysslands stora nyhetsbyråer som står under statlig kontroll och i regel förhåller sig till den ryska regeringens syn på saker och ting. (SVT/TT 220217)
Ukraina fördömer påstådd artillerield mot förskola. Ukraina hävdar att proryska separatister i Donbassregionen under torsdagen avfyrat artilleripjäser, varav en träffat en förskola - något presidenten Volodymyr Zelenskyj kallar "en stor provokation", rapporterar Reuters. "Det är viktigt att diplomater och Osse (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, reds anm) stannar kvar, deras övervakning är en ytterligare avskräckande faktor", skriver han på Twitter. Ryssland och Ukraina har under torsdagen utbytt anklagelser om att ukrainsk militär respektive proryska separatister avfyrat artillerield i gränsregionen. Att eldgivning förekommit bekräftas av Osse och flera vittnen, men det är oklart vem som ligger bakom. Storbritanniens utrikesminister Liz Truss tar rygg på Zelenskyj och anklagar Kreml för att "fabricera underlag för invasion". Omni 220217.
Boris Johnson says kindergarten attack in Ukraine is Russian ‘false flag’ operation. Boris Johnson has said an attack on a kindergarten in Ukraine was a "false flag operation" by Russia which has been designed to "discredit" the Ukrainians. The prime minister said the picture was "grim" and warned that Moscow could launch more such operations in the coming days as a pretext for an invasion into the UK’s eastern European ally. "We fear very much that that is a thing we will see more of over the next few days," Mr Johnson told reporters.He said: "A kindergarten was shelled in what we are taking to be - well, we know - was a false flag operation designed to discredit the Ukrainians, designed to create a pretext, a spurious provocation for Russian action." Ukraine’s president Volodymyr Zelenskiy said on Thursday that pro-Russian forces had shelled a kindergarten in Donbass what he called a "big provocation". The Ukrainian military said no children were harmed, but there are reports that up to three adults suffered concussions. Kiev has accused the Russia-backed Luhansk People’s Republic (LPR) rebels of being behind the attack. Pro-Russia separatists claimed there had been an increase in Ukrainian shelling, describing it as a "large-scale provocation" and that they had then returned fire. But the Kyiv government disputed the claim, saying separatists had shelled its forces but they did not fire back. yahoo! 220217.

Storbritannien avslutar övningar i Ukraina. De brittiska styrkor som deltagit i övningar i Ukraina har lämnat landet, uppger Storbritanniens försvarsminister, skriver Reuters. Ett mindre antal soldater kommer att hålla sig kvar i Ukraina med uppdraget att skydda landets ambassadör. "Utöver det så har all träningsaktivitet med ukrainarna avslutats och vi har varit väldigt tydliga med att inga brittiska trupper kommer att delta i någon form av konflikt i Ukraina." säger försvarsministern. Storbritannien har tidigare skickat både vapen och träningspersonal till Ukraina. (svt 220217).

Ryssland kastar ut USA:s biträdande ambassadör. Ryssland utvisar USA:s biträdande ambassadör Bartle Gorman ur landet, rapporterar flera nyhetsbyråer. Uppgiften bekräftas av amerikanska myndigheter, skriver AFP. En talesperson för det amerikanska försvarsdepartementet uppger att Washington överväger sitt motdrag, skriver Reuters. Kreml har inte gett någon förklaring till beslutet. Omni 220217.
Ryssland utvisar amerikansk diplomat. Bart Gorman, USA:s viceambassadör i Moskva utvisats från Ryssland, skriver den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån RIA och hänvisar till uppgifter från den amerikanska ambassaden. Beskedet bekräftas av USA:s utrikesdepartement. Någon anledning till beslutet att tvinga bort diplomaten Bart Gorman ges inte i RIA:s rapportering, skriver BBC. Gorman är expert på säkerhetsfrågor och har en bred erfarenhet från flera oroshärdar där USA och amerikanska styrkor har varit delaktiga. (SVT 220217).

Biden: Kan bli invasion i dagarna - ryskt hot om "militärtekniska åtgärder". Joe Biden säger att hotet om en rysk invasion av Ukraina är "mycket stort", enligt Reuters. Enligt Biden har USA "alla indikationer på att de är beredda att gå in i Ukraina". Han specificerar att en attack kan ske "under de kommande dagarna", enligt AFP. Det ryska utrikesdepartementet uppger att de inte har några planer på ett anfall, enligt AFP. Samtidigt indikerar de att de "kan tvingas till militärtekniska åtgärder" om inte USA tillmötesgår deras säkerhetskrav. "Vi insisterar på att alla amerikanska trupper dras tillbaka från Centraleuropa, Östeuropa och Baltikum", skriver de i ett uttalande. Omni 220217.

Zelenskyj: Vi behöver inga utländska trupper i Ukraina. President Volodymyr Zelenskyj säger att Ukraina inte har något behov av utländska trupper i landet. Han varnar för att det skulle kunna förvärra situationen vid landets östra gräns, rapporterar AFP. "Vi ber inte om det. Annars skulle hela världen destabiliseras," säger han till den Ukrainska sajten RBK enligt AFP. Omni 220217.

Russland: Vil svare med militær-tekniske virkemidler. Russland sier de vil svare med «militærtekniske virkemidler» fordi USA ikke har tatt hensyn til kravene deres, skriver Reuters. Russlands president Vladimir Putin snakket først om denne typen svar i desember. Da sa han at dette blant annet kan innebære utplassering av tropper og missiler, og elektronisk krigføring. (nrk 220217).

Det hvite hus advarer mot falske rapporter. Det hvite hus tror en russisk invasjon kan skje når som helst, melder Reuters. Det hvite hus advarer også mot flere falske rapporter fra statlige nyhetskanaler i Russland de neste dagene, skriver nyhetsbyrået. (nrk 220217).

Stoltenberg: Vi är beredda att prata med Ryssland när som helst. Ryssland har kapacitet att invadera Ukraina med liten eller ingen förvarning, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en exklusiv intervju med SVT. Men det är fortfarande möjligt att hitta en lösning. Det som krävs är att det finns en vilja från ryskt håll, säger Jens Stoltenberg. "Nato har skickat ett brev till Ryssland med konkreta förslag på områden där vi kan samtala vapenkontroll, öppenhet och tillitskapande åtgärder. Vi är beredda att sitta ned med dem när som helst." För Ukraina betyder enbart hotet om invasion att landet blöder ekonomiskt. Investerar flyr landet och det blir svårt att låna pengar.Kan det vara så att det är detta som är kriget? Att Putin tvingar Ukraina på knä utan att avlossa ett enda vapen? "Det är viktigt att vara öppen med den militära uppbyggnad som har skett de senaste månaderna. (svt 220217).

Stoltenberg: Vi förbereder oss på det värsta. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger till NRK att försvarsalliansen just nu förbereder sig på det värsta möjliga scenariot i Europa. "Tanken på ett storkrig i Europa är så brutal och fruktansvärd att vi alla måste förplikta oss att jobba mot det," säger han. Han understryker att diplomati och samtal är den enda vägen att lösa konflikten, men säger att Nato har varit tvungen att stärka sin beredskap i Europa på grund av den rådande situationen. "Vi är oroade över att Ryssland försöker iscensätta en ursäkt för en väpnad attack mot Ukraina," säger Stoltenberg. Omni 220217.

USA ber Russland være tydelige på at de ikke planlegger invasjon. USA ber Russland komme med en erklæring om at de ikke har hensikter om å invadere Ukraina, sier USAs utenriksminister Anthony Blinken. Han legger til at han har bedt utenriksminster Sergej Lavrov om et møte i Europa neste uke. Blinken talte torsdag i FNs sikkerhetsråd. Der advarte han mot at russiske styrker forbereder et angrep på Ukraina i løpet av «de kommende dagene». Blinken sa også at Russland planlegger å fremprovosere et angrep på nabolandet, og at dette kan komme i form av et ekte eller falsk angrep med kjemiske våpen, melder Reuters. (nrk 220217).

Ryssland anklagar Ukraina för att bryta mot eldupphör. Ryssland anklagar Ukraina för att vid flera tillfällen ha brutit mot eldupphöret i Minsk-avtalet, rapporter AFP. Samtidigt kallar Ryssland anklagelserna om att landet är redo att invadera Ukraina för "grundlösa". "Försöken att lägga skulden på Ryssland är meningslösa och saknar grund. Det är ett försök att styra skulden från Ukraina," säger Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Versjinin till FN:s säkerhetsråd. Han hävdar att Ukraina är ansvariga för "tusentals offer" i Donbass-regionen. Samtidigt hävdar Nato, Storbritannien och USA att Ryssland försöker hitta ursäkter för att invadera Ukraina. Versjinin vill inte svara på de anklagelserna. Omni 220217.

Analys: Larmet har gått länge - risk att få lyssnar. USA:s utrikesminister Antony Blinken varnade i dag FN:s säkerhetsråd om att en rysk invasion är nära förestående och att Ryssland kan iscensätta en terrorattack på rysk mark som skulle ge dem anledning att gå in i Ukraina. DN:s Karin Eriksson frågar i en analys sig om det var någon som lyssnade på honom. Hon hävdar att flera höga företrädare för Bidenadministrationen i veckor talat om en rysk attack. "Om larmet går hela tiden finns risken att allt färre lyssnar", skriver Eriksson. CNN:s Stephen Collisson skriver i sin analys att USA under torsdagen har ökat sin informationskrigsföring mot Ryssland. Han skriver att Vita huset försöker slå tillbaka mot den ryska desinformationen och samtidigt hålla världen på helspänn kring situationen i Ukraina i väntan på Putins nästa drag. Krisen har visat omvärlden att Ryssland är en stormakt, enligt Collisson, som tror att Putin kommer dra ut på situationen. Omni 220217.

USA:s uppmaning till Ryssland: Lova att det inte blir en invasion. USA:s utrikesminister Antony Blinken varnar återigen för att Ryssland kan komma att iscensätta en attack för att rättfärdiga en invasion av Ukraina och uppmanar nu Ryssland att lova världen att det inte blir nån invasion. "Säg det, och visa sen att ni menar allvar genom att hämta hem de militära styrkorna nära gränsen mot Ukraina", sa Blinken. Ryssarna hävdar att militär har börjat lämna området, medan USA och andra västländer påstår att det motsatta sker. SR 220217.

Professor: Putin skulle ha kuggat i historia. Den ryske presidentens växande historieintresse är omvittnat, men hans sätt att se på historien kritiseras av historiker. "Putin är närmast besatt om hur illa Ryssland blivit behandlat och hur det nu är hans - Putins - uppgift att ställa allt tillrätta", säger professorn i historia, Sergej Radtjenko vid John Hopkinsuniversitetet. Enligt samma historiker handlar presidentens långa historieutläggningar om att driva en tes som rättfärdigar en viss sak och inte om historiska bedömningar. SR 220217.

Tyskland: Moskva äventyrar den europeiska freden. Rysslands äventyrande av den europeiska freden påminner om något från kalla kriget. Det säger Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock inför en årlig säkerhetskonferens i München. Konferensen, som förväntas domineras av krisen i Ukraina, kommer att pågå i tre dagar. Bland deltagarna återfinns USA:s vicepresident Kamala Harris, FN:s generalsekreterare António Guterres, EU-kommissionens chef Ursula von der Leyen och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Ryssland har tackat nej till att delta. Omni 220218.

Ukraina: 60 brott mot eldupphöret senaste dygnet. Ukraina har registrerat 60 fall av brott mot eldupphöret av proryska separatister det senaste dygnet, uppger landets militär enligt Reuters. En person har skadats enligt militären. Under torsdagen utbytte Ryssland och Ukraina anklagelser om att ukrainsk militär respektive proryska separatister avfyrat artillerield i gränsregionen. Osse (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, reds anm) bekräftar att eldgivning förekommit, men det är oklart vem som är ansvarig. Enligt ryska statliga Interfax har Ryssland rapporterat 29 brott mot eldupphör från Ukraina det senaste dygnet. Ryssland hävdar återigen att de dragit tillbaka militärfordon från ukrainska gränsen. Omni 220218.

Ukrainas försvarsminister: Låg risk för upptrappning. Både USA och Nato har varnat för att en rysk invasion kan vara annalkande, men Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov bedömer att risken för en storskalig upptrappning är låg. Det rapporterar Reuters. Samtidigt meddelar Ryssland att man kommer att genomföra militärövningar under lördagen. Som en del av övningen kommer ballistiska robotar att avfyras, skriver Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Interfax. Omni 220218.

Polen kan köpa amerikanska stridsvagnar för miljarder. Joe Bidens administration har godkänt en potentiell försäljning av försvarsmateriel till Polen för motsvarande nästan 56 miljarder kronor. Det rapporterar CNN. Bland annat rör det sig om 250 stridsvagnar, enligt AFP. "Denna föreslagna affär kommer förbättra Polens förmåga att möta nuvarande och framtida hot genom att bidra till en trovärdig styrka som är kapabel att avskräcka motståndare och delta i Natooperationer", heter det i ett uttalande från administrationen. USA:s försvarsminister Lloyd Austin, som är på genomresa i Europa för att diskutera det spända säkerhetsläget, befinner sig för närvarande i Polen. Omni 220218.

USA: Ryssland har 190 000 soldater i gränsområdet. Den ryska truppnärvaron vid den ukrainska gränsen uppgår nu sannolikt till 190 000 soldater, uppger USA:s OSSE-ambassadör (Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa, reds anm) enligt Reuters. "Vi bedömer att Ryssland förmodligen samlat mellan 169 000 och 190 000 soldater i och intill Ukraina, jämfört med runt 100 000 den 30 januari, säger ambassadören Michael Carpenter vid ett OSSE-möte under säkerhetskonferensen i München. Han tillägger att det som sker är "den största militära mobiliseringen i Europa sedan andra världskriget". Omni 220218.

Ryska kärnvapenövningar i helgen - "vanlig rutin". På lördagen kommer Ryssland att utföra kärnvapenövningar under president Putins överinseende, uppger det ryska försvarsdepartementet enligt Reuters. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att övningarna är en del av "vanliga övningsrutiner" och förnekar att det skulle vara tal om någon upptrappning. Den belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko säger att han kommer att överse militärövningar tillsammans med Putin under lördagen, men specificerar inte vilka, skriver Reuters. Omni 220218.
Rysk kärnvapenövning under spänd konflikt. Ryssland planerar en stor kärnvapenövning i helgen, meddelar det ryska försvarsdepartementet. Separatistledaren Denis Pusjilin meddelar att civila ska evakueras till Ryssland med anledning av de ökade spänningarna. Rysslands militärövning kommer att ske på lördag under överseende av president Vladimir Putin. Den involverar "strategiska styrkor" och ska vara planerad sedan tidigare, enligt försvarsdepartementet som meddelar att ballistiska robotar och kryssningsrobotar ska användas. Ryssland har en av världens största kärnvapenarsenaler. "Just nu ser vi en försämrad situation" (i östra Ukraina), säger Vladimir Putin vid en presskonferens i Moskva. Han upprepar att de övningar som pågått nära Ukrainas gränser de senaste veckorna inte är ett hot. "Dessa övningar är bara försvarsmässiga och hotar ingen." Läs mer i Omni 220218.

Ja till mer militärt stöd från EU till Ukraina - V röstade nej. Trots att den svenska regeringen inte vill exportera vapen till Ukraina så har alla svenska partier i EU-parlamentet - utom Vänsterpartiet - ställt sig bakom krav på att EU ska öka sitt militära bistånd till landet. De socialdemokratiska ledamöterna menar att det inte går emot regeringens linje eftersom ordet vapen inte finns med i texten. Samtidigt ville en majoritet av de svenska ledamöterna i EU-parlamentet gå ännu längre. SR 220218.
Litauens premiärminister: Fel att inte ge vapen till Ukraina. Litauens premiärminister Ingrida Simonyte tycker att EU bör göra mer för Ukraina. "Om Ryssland går in i Ukraina så borde demokratiska länder införa sanktioner mot landet, men vi kan göra mer, t.ex. det vi redan har gjort, skickat både expertis och vapen till Ukraina", säger hon. Vidare säger Simonyte att det är upp till varje land att besluta om man vill skicka vapen till Ukraina, men i det här fallet var det fel att säga nej, menar hon. SR 220218.
Vädjar på toppmötet: Ompröva beslutet att inte skicka vapen till Ukraina. I München har den årliga konferensen som samlar globala beslutsfattare inom säkerhets- och utrikesområdet inletts. Det är femtioåttonde året i rad som konferens går av stapeln, men i år utan den part som många av samtalen kommer att handla om - Ryssland. Hur närvarande situationen i Ukraina är blev tydligt, när huvudstaden Kievs borgmästare Vitalij Klytjko reste sig ur publiken redan under öppningsdiskussionen. "Utan ert stöd kommer vi inte överleva", sa Kievs borgmästare, och bad Tyskland ompröva sitt beslut att inte skicka vapen till Ukraina. SR 220218.
Oenighet om svensk vapenexport till Ukraina. Moderaterna upprepade sitt krav på svensk export av defensiva vapen till Ukraina, under dagens EU-sammanträde. Det strider inte mot svensk lag, anser M. Utrikesminister Ann Linde hänvisar till att det är IPS, Inspektionen för strategiska produkter, som tillämpar de svenska reglerna för vapenexport. Det fanns brett stöd i EU-nämnden för en uppmaning till regeringen om att aktivt arbeta för mer EU- stöd till Ukraina. SR 220218.

Ukrainske Oleg: Det var beskjutningar längs hela frontlinjen. USA:s utrikesminister Anthony Blinken varnade igår återigen för en möjlig nära förestående rysk attack mot Ukraina, något som genast tillbakavisades från rysk sida. Samtidigt, i Ukraina, växer oron efter gårdagens ovanligt hårda beskjutning från separatistkontrollerat område, från Stanytsia Luhanska till Mariupol. "Det var länge sedan vi såg något liknande", säger Oleg Karpenko på organisationen "Kom tillbaka levande", i Kiev. SR 220218.
600 brott mot vapenvilan i östra Ukraina - på ett dygn (torsdagsdygnet). OSSE rapporterar om en stor ökning av antalet brott mot vapenvilan i östra Ukraina. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa räknade uppemot 600 överträdelser under torsdagen. Hör Ekots utrikesreporter Trygve Ulriksen Skogseth om den senaste utvecklingen. SR 220218.

Separatister: Lämna Ukraina - ta er till Ryssland. Ryskstödda separatister i östra Ukraina uppmanar invånare i utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk att evakuera sina hem och ta sig till Ryssland, rapporterar Reuters. På sociala medier uppger Denis Pusjilin, ledare för den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk, att Ryssland har gått med på att ge logi åt dem som kommer in i landet. Han uppmanar kvinnor, barn och äldre att lämna Ukraina först. Samma budskap kommer från den självutnämnda Folkrepubliken Luhansk. Miljontals civila tros bo i de separatistkontrollerade regionerna. De flesta är rysktalande och många har ryskt medborgarskap. Omni 220218.
Invånarna i Donbassregionen uppmanas lämna sina hem. Ryskstödda separatister i utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina uppmanar nu invånarna att evakuera sina hem och ta sig till Ryssland, det rapporterar Reuters. Ryska källor talar enligt Reuters om att det handlar om hundratusentals personer, men det finns inga oberoende bekräftelser av uppgifterna. Samtidigt rapporterar den ryska nyhetsbyrån RIA att den ryske presidenten Putin gett order om att mat, medicin och husrum ska ställas i ordning för dom som lämnar Donbassregionen. SR 220218.
Putin förbereder för att ta emot östukrainare. Vladimir Putin har beordrat den ryska regeringen att erbjuda pengar, mat och husrum åt alla som lämnar utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina och tar sig till Ryssland, rapporterar Reuters. En minister med ansvar för nödsituationer har skickats till gränsregionen för att förbereda mottagandet av "flyktingar från Donbass", uppger Kreml. "Presidenten har instruerat ministern att hastigt flyga till regionen och skapa förutsättningar för att inhysa människor och förse dem med varma mål mat, sjukvård och annat nödvändigt", heter det i ett uttalande. Under fredagen har de självutnämnda ledarna för Folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Luhansk uppmanat invånare att bege sig till Ryssland. "Separatisterna varnar för ett nära förestående anfall av ukrainsk militär, vilket militären kraftfullt förnekar. Bilder som publicerats uppges visa barn som samlas ihop för evakuering, enligt BBC. Omni 220218.
Invånarna i Donbassregionen uppmanas lämna sina hem. Ryskstödda separatister i utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina uppmanar nu invånarna att evakuera sina hem och ta sig till Ryssland, det rapporterar Reuters. Ryska källor talar enligt Reuters om att det handlar om hundratusentals personer, men det finns inga oberoende bekräftelser av uppgifterna. Samtidigt rapporterar den ryska nyhetsbyrån RIA att den ryske presidenten Putin gett order om att mat, medicin och husrum ska ställas i ordning för dom som lämnar Donbassregionen. SR 220218.
Uppgifter om evakueringar i östra Ukraina. Från ledarna för de ryskledda så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina har det under fredagen kommit uttalanden om att evakuering av civila till Ryssland håller på att organiseras. Beskedet från Donetsk kom först och det rapporteras därifrån att invånare ska börja bussas till Ryssland under kvällen. Uttalandena kommer efter de senaste dagarnas rapportering i Rysslands statligt kontrollerade medier som gör gällande att ukrainska styrkor har beskjutit separatister i östra Ukraina. Ukrainska myndigheter förnekade på torsdagen att deras styrkor attackerat mål i östra Ukraina. Enligt dem var det tvärtom rebellstyrkor som attackerade ukrainska ställningar. I ryska medier ges uttalandena om evakuering stort utrymme och är förstanyhet i flera medier. "Det här slås upp som att det är en attack från Ukraina som pågår i separatistområdena och att ledarna i folkrepublikerna har beslutat att framförallt kvinnor, barn och äldre ska börja evakueras till Ryssland," säger SVT:s korrespondent Bert Sundström på plats i Kiev. "Men att det skulle pågå en militär ukrainsk aktion mot de här områdena är helt osannolikt. Det den ryska befolkningen matas med är att Ukraina hotar och bombar de här områdena. Det finns ingen annan som verifierar de uppgifterna och det är en del i desinformationen," säger Bert Sundström. Det har i veckan rapporterats om strider längs konfliktens frontlinjer och den ukrainska armén har hävdat att granater som avfyrades från separatistkontrollerat område träffade en förskola i går. Ryska medier rapporterar att Rysslands president Vladimir Putin gett i uppdrag till civilförsvarsministern Aleksandr Chupriyan att flyga till Rostovregionen och att se till att organisera skydd för människor som kommer över gränsen från folkrepublikerna i Ukraina. (svt 220118).
Videoklipp med evakueringsbesked filmades redan i onsdags: "Del av planerad kampanj". Metadata från två videoklipp som publicerades på fredagen där ledarna för de ryskledda så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina gav besked om evakuering av civila från östra Ukraina till Ryssland har visat sig vara filmade redan för två dagar sedan. Det har nyhetsbyrån AP fått bekräftat. Evakueringarna har slagits upp stort i ryska medier och Putin har gett besked om att människor som evakueras ska få skydd i Ryssland. "Allt tyder på att vad vi ser nu är en del av en planerad kampanj. Man talar också om att evakuera 700 000 invånare och det är också något man kan sätta frågetecken kring," säger Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier, i SVT:s Aktuellt. (svt 220118).
Separatister i Ukraina utlyser allmän mobilisering. Ledaren för separatisterna i utbrytarregionen Donetsk i östra Ukraina har utlyst en allmän mobilisering till följd av det upptrappade läget mellan Ryssland och Ukraina, rapporterar AFP. "Jag uppmanar alla medborgare som ingår i frivillighetsstyrkan att infinna sig vid det militära värnpliktskontoret," säger ledaren Denis Pusjilin i ett videosänt uttalande. Separatisterna i Donetsk och Luhansk meddelade i går att de inlett en evakuering av civila till Ryssland, och hävdade att den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj planerar ett angrepp mot de två Moskvakontrollerade regionerna. Omni 220219.

Ryssland trappar upp ordkriget: Anklagar Ukraina för etnisk rensning. De verbala attackerna mot Kiev ökar från Moskva, som anklagar Ukraina för att systematiskt bryta mot mänskliga rättigheter för ryskspråkiga i öster. I utbrytarområdena har ledarna sagt att civila ska evakueras, men videobilder på människor på bussar visade sig vara från en annan dag. Kiev har skickat meddelanden till Donetskbor att hålla sig inne för att undvika avsiktliga provokationer från utbrytarnas ledare som sen ska skyllas på Kiev. SR 220218.

Putin fruktar demokratin. I grunden handlar det om rädsla, att den anti-demokratiskt ryske ledaren Vladimir Putin och hans regim inte kan uthärda tanken på - och för dem personligen risken med - att ha en grannstat och brödrafolk som är demokratiskt. Och som kan bli ekonomiskt, socialt och välfärdsmässigt mer framgångsrikt än Ryssland. En förebild. En sådan utveckling av Ukraina, tillsammans med Frankrike Europas största land till ytan efter Ryssland och med dryga 40 miljoner invånare, skulle helt enkelt underminera det Putin-ledda ryska rättslösa politiska systemet. Världen idag 220218.

Efter rykten om rysk "falsk flagg" - attack mot Ukraina - hör Ekots expert. Flera av NATO-ländernas ledare hävdar att Ryssland planerar en "falsk flagg" - attack mot Ukraina där man skapar en bild för att kunna svara. USA har gått så långt som att peka ut konkreta datum för när detta kan tänkas ske. Hör Ekots expert Trygve Ulriksen Skogseth bland annat förklara vad en "falsk flagg"-attack är, i spelaren ovan. SR 220218.

Putin uppmanar Ukraina att förhandla direkt med utbrytarna i Donbass. Vladimir Putin har idag tagit emot Belarus Aleksandr Lukasjenko i Moskva och vid mötet uppmanat Ukraina att förhandla med utbrytarna i Donbass. Den ryska militära mobiliseringen vid Ukraina är fortfarande ett stort hot, enligt flera västländer, men det avfärdas från Moskva. Även Moskvabor tvivlar på om de ryska trupperna verkligen lämnat Ukrainaområdet och undrar vad presidenten har för plan egentligen. SR 220218.

Ryssland trappar upp ordkriget: Anklagar Ukraina för etnisk rensning. De verbala attackerna mot Kiev ökar från Moskva, som anklagar Ukraina för att systematiskt bryta mot mänskliga rättigheter för ryskspråkiga i öster. I utbrytarområdena har ledarna sagt att civila ska evakueras, men videobilder på människor på bussar visade sig vara från en annan dag.Kiev har skickat meddelanden till Donetskbor att hålla sig inne för att undvika avsiktliga provokationer från utbrytarnas ledare som sen ska skyllas på Kiev. SR 220218.

Biden: Putin har bestämt sig för att invadera Ukraina. USA:s president Biden säger nu att han är övertygad om att Rysslands president Putin har bestämt sig för att invadera Ukraina de kommande dagarna, eller nästa vecka. "Vi har anledning att tro att Putin har bestämt sig", sa Biden i ett tal på fredagskvällen. Men Biden säger samtidigt att det finns en chans till en diplomatisk lösning på krisen fram tills det att en invasion faktiskt sker. SR 220219.
Biden: Ryssland anfaller inom dagar eller veckor - Kiev kommer vara målet. Ryssland har för avsikt att anfalla Ukraina inom "den kommande veckan eller de kommande dagarna" uppger USA:s president Joe Biden enligt AP. Han tillägger att han har anledning att tro att ryssarna kommer rikta in sig på huvudstaden Kiev. "Jag är övertygad. Putin har fattat beslutet," säger han. Det amerikanska försvarsdepartementet bedömer att 40 till 50 procent av de ryska styrkorna står redo att gå till anfall, enligt en företrädare. Omni 220218.
Stoltenberg: Ryssland kan nu invadera utan varning. Den pågående upprustningen i Europa saknar motstycke på den här sidan kalla kriget, säger Natochefen Jens Stoltenberg enligt AFP. Den ryska truppnärvaron är långt större än vad som krävs för vanliga militärövningar, och landet har nu kapacitet att invadera utan varning, säger han till den tyska tv-kanalen ZDF. "Det råder inga tvivel om att vi nu har den största militära koncentrationen i Europa sedan slutet på kalla kriget." Omni 220218.
Nya satellitbilder visar truppförflyttningar nära Ukraina. Sent på fredagen kom uppgifter om ryska truppförflyttningar och militäraktivitet på flera platser i Belarus, Krimhalvön samt i västra Ryssland nära Ukrainska gränsen, rapporterar Reuters. Uppgifterna kommer efter nya satellitbilder från USA-baserade Maxar Technologies, ett satellitanalysföretag som följt Rysslands uppbygnad av militärastyrkor i flera veckor. Bilderna visar förflyttningar av bland annat helikoptrar och stridsvagnar på flera platser nära gränsen. I nordvästra Belarus har minst 50 helikoptrar placerats och på ryska Millerovo flygfält, 26 mil från den Ukrainska gränsen, befinner sig stridstrupper, pansarvagnar och stridsvaganr. (svt 220219.)

USA och Storbritannien: Ryssland bakom cyberattack. Den ryska säkerhetstjänsten GRU låg bakom den cyberattack som tidigare i veckan riktades mot två ukrainska banker och försvarsdepartementet, hävdar Storbritannien och USA. "Regeringen tillskriver i dag ddos-attacken mot den ukrainska banksektorn den 15 och 16 februari GRU", uppger det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande enligt AFP. "Vi har teknisk information som kopplas till GRU, då känd GRU-infrastruktur sågs överföra stora mängder kommunikation till Ukrainabaserade ip-adresser och domäner," säger Anne Neuberger, biträdande nationell cybersäkerhetsrådgivare i USA, enligt CNN. Omni 220218.
Ryssland: Anklagelser om cyberattacken saknar grund. Ryssland kallar anklagelserna om att landet ligger bakom cyberattacken mot Ukraina för "grundlösa", rapporterar Reuters. "Ryssland har ingenting att göra med de nämnda händelserna och har i princip aldrig genomfört och genomför inte några ’skadliga’ operationer i cyberrymden", skriver den ryska ambassaden i USA på Twitter. USA och Storbritannien hävdar att den ryska säkerhetstjänsten GRU ligger bakom cyberattacken som riktades mot två ukrainska banker samt försvarsdepartementet tidigare i veckan. Omni 220219.

Putin ger grönt ljus åt övning med ballistiska robotar. Den ryske presidenten Vladimir Putin har gett klartecken åt en strategisk kärnvapenövning som involverar uppskjutningar av ballistiska robotar, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA. När nyhetsbyrån frågar Kremls talesperson Dimitrij Peskov om övningarna har inletts svarar han kort och gott "Ja". Uppskjutningarna sker under uppsikt av president Vladimir Putin, som dessutom har bjudit in sin allierade belarusiska motsvarighet Aleksandr Lukasjenko att närvara. Omni 220219.

Ukraina trotsar råd från USA - deltar i konferens. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar att han tänker flyga till München för att delta i den årliga säkerhetskonferensen som planerat. USA har rekommenderat Zelenskyj att stanna hemma eftersom man bedömer att en rysk invasion kan vara nära förestående. Bidenadministrationen har varnat för att Ryssland kan utnyttja situationen och falskt hävda att presidenten har flytt landet. Den ukrainska regeringen skriver dock i ett uttalande att situationen är "under full kontroll". Samtidigt bekräftar Kreml att det kommer äga rum ett telefonmöte mellan den ryske ledaren Vladimir Putin och Frankrikes president Emmanuel Macron på söndagen, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån TASS. Omni 220219.

Stoltenberg: Vill Kreml ha mindre Nato får de mer Nato. Rysslands agerande upptar världsledarna under den årliga säkerhetskonferensen i München. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att konflikten med Ukraina skulle kunna "omforma hela världsordningen" och framhåller att EU är beredda att vidta åtgärder som får svåra konsekvenser för den ryska ekonomin, rapporterar Reuters. "Det kan kosta Ryssland en välmående framtid," säger hon. Om Rysslands avsikt med hotet mot Ukraina är att driva bort Nato så kommer det att få motsatt effekt, varnar samtidigt Natochefen Jens Stoltenberg. "Om Kremls mål är att ha mindre Nato vid sina gränser kommer de bara att få mer Nato," säger han under mötet enligt AFP. Omni 220219.

Nato stänger kontor i Kiev - "säkerheten för anställda har hög prioritet". Försvarsalliansen Nato stänger tillfälligt sitt kontor i Ukrainas huvudstad Kiev, rapporterar norska VG. Personalen har istället flyttats till staden Lviv i västra Ukraina och till Bryssel, det skriver en talesperson för Nato i ett mejl till tidningen. I mejlet står det att Nato vidtar nödvändiga försiktighetsåtgärder och att säkerheten för de anställda har hög prioritet, enligt VG. SR 220219.

Xi visar lojalitet - men inte troligt med militärt stöd. Kina fortsätter att uttala sympatier för Ryssland. På den årliga säkerhetskonferensen i München säger landets utrikesminister Wang Yi att Rysslands ”befogade farhågor” kring säkerhetspolitiska frågor behöver respekteras. "Ukraina borde var en bro mellan öst och väst, inte en frontlinje," säger Wang Yi enligt AFP. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa i förmiddags att Kina för första gången gör gemensam sak med Moskva för att förhindra att nya medlemmar tas upp i Nato, såsom Ukraina men också Sverige och Finland. Det rapporterar SR Ekot. Under OS i Peking visade Kinas president Xi Jinping upp en enad front med Vladimir Putin. Det är däremot mycket osannolikt att Kina skulle ge sig in militärt i Ukrainakonflikten, skriver Reuters. "Kina förväntar sig inte att Ryssland hjälper militärt i händelse av krig om Taiwan, och Ryssland väntar sig inte att Kina ger militär hjälp i Ukraina, inte heller behöver man sådan hjälp," säger den Singaporebaserade forskaren Li Mingjiang. Omni 220219.

Ukraina: Legosoldater har anlänt för provokationer. Ukrainas militär uppger att legosoldater har anlänt till separatistkontrollerade områden i östra Ukraina, skriver Reuters. Enligt militären är avsikten att utföra provokationer i samarbete med ryska underrättelsetjänster. Ukraina har tidigare anklagat Ryssland för att planera provokationer för att på så vis motivera ett angrepp. Ett flertal uppgifter om beskjutning och explosioner har rapporterats under fredagen och lördagen, något som tyder på att operationer under falsk flagg är igång, skriver Politico. De senaste dagarna har båda sidorna utbytt anklagelser om eldgivning nära gränsen. På lördag eftermiddag kom nya uppgifter från Ryssland om att ett bostadshus träffats i Rostovregionen. Ukraina har förnekat påståenden om aggressioner och Sky News skriver att många experter tror att Ryssland håller på att trappa upp sin desinformationskampanj. Omni 220219.

Ryssland genomför test av kärnvapenbärande missiler. Ryssland genomför tester av sina senaste kryssningsrobotar, robotar som kan bära kärnvapen. Under tiden pågår intensiva diplomatiska försök för att undvika ett utvidgat krig i Ukraina. Men beskjutningen fortsätter och senast är det Tyskland som ber sina medborgare att omgående lämna Ukraina för en attack kan komma när som helst. SR 220219.
Putin och Lukasjenko följde ryska kärnvapenövningen. Ryssland har släppt bilder som visar hur president Vladimir Putin och Belarus president Aleksandr Lukasjenko följde dagens stora ryska kärnvapenövning. Enligt Kreml avfyrades två ballistiska robotar, skriver Al Jazeera. En från en plats i nordvästra Ryssland och en från en ubåt i Barents hav. Målen var belägna tusentals kilometer österut, på Kamtjatkahalvön. USA:s försvarsminister Lloyd Austin har sagt att övningarna väcker oro bland försvarsledare världen över och att det finns risker för ryska "olyckor eller misstag", enligt Reuters. USA:s president Joe Biden kommenterade övningen i sitt tal på fredagen och sa att han inte tror att Ryssland kommer angripa Kiev med kärnvapen. Flera bedömare pekar däremot på att testet är ett ryskt försök att pressa Nato i frågan om säkerhetsgarantier. Putin har tidigare sagt att övningen är "försvarsmässig" och "inte hotar någon". Omni 220219.

Linde varnar för falsk flagg-operation vid evakueringar. Evakueringarna från utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina till Ryssland oroar. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) kort efter att hon deltagit vid ett panelsamtal med sin ukrainska motsvarighet Dmytro Kuleba vid säkerhetskonferensen i München, skriver TT. Linde menar att evakueringarna oroar eftersom det från ryskt håll skulle kunna genomföras en operation under falsk flagg. "Det vill säga att någonting händer någon av bussarna och att man då tar det som en förevändning för att göra något militärt." Utrikesministern vill inte spekulera i om ett avslutat vinter-OS leder till en ökad krigsrisk, men säger att den allmänna bedömningen är att läget är ”väldigt spänt”, och att någonting kan hända i princip "när som helst". Linde: Nu är det upp till Ryssland vilken väg man väljer. Omni 220219.

Applåder under Zelenskys tal: "Sluta stryk Ryssland medhårs". De europeiska politikerkollegorna ställde sig upp och applåderade när Ukrainas president Volodymyr Zelensky intog podiet på den internationella säkerhetskonferensen i tyska München idag. Presidenten tackade för stödet men betonade att västvärlden bör sluta stryka Ryssland medhårs och är skyldigt Ukraina svar om landets utsikter att gå med i NATO. " Finns det medlemmar som inte vill ha med Ukraina så säg det rakt ut," sa presidenten. SR 220219.

USA hotar med sanktioner "utan motstycke" vid en invasion. Väst kommer att införa ekonomiska sanktioner "utan motstycke" mot Ryssland om president Putin ger order om attack. Det sa USA:s vicepresident Kamala Harris vid Münchenkonferensen på lördagen, rapporterar Financial Times. "Införandet av dessa övergripande och samordnade åtgärder kommer att orsaka stor skada för dem som kommer att hållas ansvariga," sa hon. Harris hävdade också i likhet med andra världsledare att Moskva fabricerar förevändningar för att attackera Ukraina och sprider "desinformation, lögner och propaganda". Omni 220219.

Tyskland fruktar rysk hämnd med strypt gasförsörjning. Tyskland befarar att Ryssland hämnas mot nya västerländska sanktioner genom att strypa tillgången till naturgas, skriver Financial Times. Inte ens under kalla kriget uppstod någonsin en situation där politiska spänningar skadade samarbetet kring energiförsörjningen, säger den tyske finansministern Christian Lindner till tidningen. "Men saker och ting kan bli annorlunda nu," tillägger han. Omni 220219.

1 500 brott mot vapenvilan - ukrainsk minister och reportrar nära granatattack. Fler än 1 500 överträdelser av vapenvilan skedde i östra Ukraina under fredagsdygnet. Det uppger observatörer från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Siffran är den högsta för en dag hittills i år, skriver AFP. 591 attacker ska ha skett i Donetsk och 975 i Luhansk, två regioner som delvis kontrolleras av Rysslandsstödda separatister. De kraftigaste striderna pågår i nordvästra Luhansk, omkring 20 kilometer från den regeringskontrollerade staden Severodonetsk. Ukrainas inrikesminister Denys Monastyrskyj hamnade mitt i oroligheterna när han under lördagen besökte ett område vid den östra frontlinjen. Tillsammans med en grupp journalister fick han söka skydd, då en granatattack inträffade alldeles i närheten. Flera medier har publicerat filmklipp från händelsen, däribland AFP och Radio Free Europe. Enligt Ukraina har två soldater dödats under lördagen. På lördagskvällen meddelade också Nato att man flyttar personal från Kiev till Lviv, i västra Ukraina, och till Bryssel. Omni 220219.
Nära 2000 brott mot vapenvilan på en dag. Under senaste dygnet har över 2000 brott mot vapenvilan registrerats av det Europeiska säkerhetsorganet OSSE. Det är framförallt explosioner, som registrerats av kameror. OSSE:s övervakare är begränsade särskilt i utbrytarområdena Luhansk och Donetsk. De släpps helt enkelt inte in. Men flertalet av de registrerade explosionerna har varit på regeringskontrollerad sida under helgen. SR 220219.

SVT:s korrespondent: Invasion närmast oundviklig. Putin har målat in sig i ett hörn och måste därför agera, vilket gör en invasion av Ukraina “närmast oundviklig”, menar SVT:s korrespondent Bert Sundström som är i Kiev. Även i Moskva befaras en militär upptrappning. "Det blir allt mer uppenbart att man förbereder Rysslands invånare på krig," säger SVT:s reporter Elin Jönsson som befinner sig i Rysslands huvudstad. Risken för att det blir krig är mycket stor, enligt SVT:s korrespondent Bert Sundström. "Det är verkligen en känsla här i Ukraina att man måste stärka försvaret och vara beredda. Alla tror att något kommer att hända," säger han kvällens Rapport. Korrespondenten påpekar dock att man inte vet om Rysslands president Vladimir Putin och Kreml har fattat något beslut om en invasion. Men bland annat truppsamlingarna kring Ukrainas gränser gör att Putin måste visa sin hemmapublik att han agerar, menar Bert Sundström. "En liten invasion någonstans är närmast oundviklig," säger Bert Sundström. "Ryssland kommer att hitta på någonting." Ett ryskt militärt angrepp mot Ukraina kan ske inom några dagar, enligt Sundström. "Ryssland försöker desperat att hitta någon sorts anledning till att angripa Ukraina i - som det kommer att heta - självförsvar. Men hela tanken är befängd. Det är bara Ryssland som attackerar, hotar och rustar upp. Det finns inget hot mot Ryssland från Ukraina eller Nato, men Ryssland kommer att hitta på någonting som ger ett skäl att börja ett militärt angrepp mot Ukraina - kanske på tisdag, skulle jag gissa.
Gråtande människor i rysk media. Det blir allt mer uppenbart att man förbereder Rysslands invånare på krig," säger SVT:s reporter Elin Jönsson som är i Rysslands huvudstad Moskva. I Ryssland beskrivs läget i de ryskstödda utbrytarområdena Luhansk och Donetsk som en humanitär katastrof, förklarar Jönsson. Ryska medier visar bilder på gråtande människor som lämnar sina hem och evakueras till Ryssland. Det rapporteras även om att den ukrainska armén beskjuter civila mål i området och planerar att genomföra olika terrordåd. "Man har även gripit och förhört en spion som berättar om en förestående invasion, och det visar då att man tycker att man måste gå in och försvara de ryska medborgarna i det här området," säger Elin Jönsson. svt 220219.

Zelensky uppmanar Putin att mötas. Återigen föreslår Ukrainas president Volodymyr Zelensky ett diplomatiskt möte med Ryssland. Under säkerhetskonferensen i München på lördagen uppmanade han Vladimir Putin att träffa honom för att söka en lösning på krisen, rapporterar nyhetsbyrån AP. "Jag vet inte vad Rysslands president vill, så jag föreslår ett möte", sa Zelensky och tillade att Ryssland kunde välja platsen för samtalen. "Ukraina kommer att fortsätta att endast följa den diplomatiska vägen för en fredlig uppgörelse." Det kom inget omedelbart svar från Kreml, och har sedan dess varit fortsatt locket på. På konferensen, där fler än 100 ministrar och 30 stats- och regeringschefer deltar men inga representanter från Ryssland, sa Volodymyr Zelensky enligt The Guardian att han anser att sanktioner mot Ryssland bör offentliggöras före och inte efter en eventuell invasion av Ukraina. "Det behövs åtgärder. Det här handlar inte om krig i Ukraina, det handlar om krig i Europa." (svt 220220.)

Johnson: Kan bli det största kriget i Europa sedan 1945. Underrättelseuppgifter tyder på att Ryssland planerar för något som skulle kunna bli det största kriget i Europa sedan andra världskriget, säger Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en intervju med BBC. Enligt Johnson handlar det inte bara om en attack mot östra Ukraina, utan även från Belarus med planer på att omringa huvudstaden Kiev. Han säger att det i nuläget inte finns någonting som tyder på att en attack från Ryssland inte skulle vara nära förestående. "Människor måste förstå den stora kostnaden i människoliv, som det kan kan medföra." Omni 220220.

Ryska hotet får Biden att sammankalla säkerhetsrådet. President Joe Biden har sammankallat USA:s nationella säkerhetsråd under söndagen med anledning av det ryska hotet mot Ukraina. Det meddelar Vita huset, enligt flera medier. I fredags skärpte USA det allvarliga tonläget ytterligare. Det var första gången som Biden sa sig vara "övertygad" om att Vladimir Putin har fattat ett beslut om att invadera Ukraina och att underrättelseinformation ligger till grund för det antagandet. Diplomatiska ansträngningar för att avvärja en attack pågår på flera håll. Enligt AFP kommer Frankrikes president Emmanuel Macron att ringa Putin under söndagen. Omni 220220. Kommentar: FN:s säkerhetsråd borde också inkallas. Enligt stadgan har säkerhetsrådet bland annat till uppgift att utreda hot och brott mot freden, upprätthålla freden i världen, ge rekommendationer hur oroligheter bäst dämpas m.m.

Expert: Kärnvapenövningar signalerar "det är allvar". De ryska kärnvapenövningarna i helgen kan ses som en kraftig signal om att "det här är på allvar". Det säger Rysslandsexperten Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till SR:s "Godmorgon, världen!" Hon pekar på att övningarna normal sett hålls senare under året. På frågan om huruvida det finns någon ljusglimt i det upptrappade säkerhetsläget kring Ukraina, svarar Persson att det fortfarande pågår samtal vilket är bra. "Men frågan är om det räcker med tanke på styrkeansamlingen." DN skriver att många läsare hör av sig och undrar varför inte FN agerar i den pågående krisen. Folkrättsexperten Ove Brings svar på det är att vetorätten gör att Ryssland skulle stoppa alla eventuella resolutioner. Enligt Bring kan man möjligen tänka sig att EU beslutar om fredsbevarande närvaro i Ukraina, men det är enligt honom "tämligen orealistiskt". "Många EU-stater vill inte ha soldater i Ukraina nära ryska styrkor. Det är för farligt helt enkelt." Omni 220220.

Statsvetare: Vanliga ryssar drabbas hårt vid sanktioner. Om Ryssland invaderar Ukraina kan EU och USA införa kraftfulla sanktioner mot framför allt den ryska finans- och energisektorn. Moskvabon Olga Krupenina säger till SVT Nyheter att hon är orolig för att vanligt folk kan hamna i kläm. Hon är less på att de statliga tv-kanalerna uppmanar befolkningen att ta sanktionerna med ro. "En liter mjölk som ena dagen kostade 50 rubel, kostade nästa dag 60 rubel," säger hon. SVT har även talat med ryska statsvetaren Dmitrij Oresjkin som säger att den ryska ekonomin redan är i dåligt skick och att vanligt folk är de som i första hand kommer att drabbas hårt vid ett konkret beslut om sanktioner. Det behöver inte bli katastrofala följder, men "svåra tider" väntar, menar Oresjkin. "På tv säger de inte ett ljud om prisökningar." Omni 220220.

Rysk-belarusiska övningar förlängs bortom deadline: "Luktar krutrök i Europa". Rysslands och Belarus gemensamma militärövningar, som hålls i Belarus, skulle ha avslutats i dag. I stället meddelar Belarus försvarsdepartement att övningarna ska fortsätta. Orsaken som anges är ökad militär aktivitet i gränsområden och en "eskalering" i östra Ukraina. Övningarna inleddes 10 februari och Nato har uppskattat att Ryssland har 30 000 soldater i Belarus. För fyra dagar sedan sa Belarus att "inte en enda" rysk soldat kommer att stanna kvar när övningarna avslutas. I en intervju med den statliga nyhetsbyrån Belta, som refereras av Financial Times, skyller Belarus försvarsminister Viktor Khrenin det spända läget på Natos stöd för Ukraina. "Det finns en slutsats, och det är att det luktar krutrök i Europa." Även om många bedömare har varit skeptiska till att Ryssland verkligen skulle lämna Belarus så är beskedet ett bakslag för de diplomatiska ansträngningarna, skriver AFP. Moskva tros ha placerat uppåt 190 000 soldater runt Ukrainas gränser. Uttalandet redogör inte för hur de ryska styrkorna i Belarus berörs. Zelenskyj har sagt att Ukraina inte kommer svara på provokationer. Fortsatt upptrappning trots ryskt löfte om tillbakadragande. Europeiska ledare försöker få Putin att avstå från en attack. Invånare i Belarus om ryska soldaterna: "Dricker mycket och säljer sitt bränsle". Omni 220220.

Vittnesuppgifter om nya explosioner i Donetsk. Flertalet explosioner har hörts under söndagen i centrala delar av den separatistkontrollerade staden Donetsk, uppger ett vittne för Reuters. En högtalare i området ska ha bett medborgarna att vara vaksamma. Ursprunget till explosionerna är oklart. Oroligheterna och våldet har under de senaste dagarna ökat i östra Ukraina. Över 1 500 till 2 000 överträdelser mot vapenvilan har rapporterats bara under en enskild dag. Från ukrainskt håll kommer också uppgifter om att två soldater dödats i stridigheter med rysstödda separatister. (svt 220220.) Kommentar: Vem skulle stå bakom sådana explosioner? Ryssarna själva för att få befolkningen att fly när de inte vill göra det frivilligt?

NY Times: Putins hot har försvagat Kiev ekonomiskt. Hotet om rysk invasion har försvagat Ukrainas ekonomi, rapporterar New York Times. Timofiy Mylovanov, chef för Kievs School of Economics och tidigare minister säger att hans institution bedömer att den pågående krisen kostat Ukraina "flera miljarder dollar". Ett krig eller en långvarig kris skulle bara förvärra läget, säger han. "Du får antingen en invasion eller så lider din ekonomi." Flera internationella flygbolag har slutat flyga till Ukraina. Ryska flottans övningar i Svarta havet har exponerat svagheter i Ukrainas viktigaste hamnar och den kommersiella frakten till landet. I näringslivet pågår en kampanj för att få entreprenörer och företagsledare att inte lämna landet. Även bostadsmarknaden befinner sig i ett limbo. "När man talar om lägenheter på mellanprisnivå och uppåt så är de flesta affärerna satta på paus eftersom vi helt enkelt inte är säkra på vad som händer i morgon," säger fastighetsmäklaren Pavlo Kaliuk till NYT. Utöver detta har Ukraina utsatts för massiva cyberattacker: "De vill att bankpersonalen börjar fly". Omni 220220.

SAS pausar alla flygningar över Ukrainas luftrum. Flygbolaget SAS slutar tillfälligt att flyga över Ukrainas luftrum på grund av det försämrade säkerhetsläget. "Vi har en veckoflygning till Kiev från Oslo på tisdagar som vi nu pausar med anledning av säkerhetsläget," säger Freja Annamatz, presschef vid SAS Sverige, till TT. Beslutet gäller fram till den 27 februari. Inga avgångar från Sverige påverkas. Flygningar från Köpenhamn till bland annat Shanghai och Peking kommer att få förändrade rutter. Omni 220220.

Ödesmättade 105 minuter - Macron och Putin i samtal. Frankrikes president Emmanuel Macron har talat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin i dag. Samtalet var 105 minuter långt. Paris har kallat det för "ett sista försök" att avvärja en stor konflikt i Ukraina. Efter samtalet med Putin ska Macron ha ringt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Zelenskyj har föreslagit ett möte med Putin, men det har mötts av tystnad från Kreml. Samtidigt fortsätter Ryssland att förneka att man kommer inleda en storoffensiv mot Ukraina. I en intervju med ryska tv-kanalen Rossija-1 avfärdar talespersonen Dmitrij Peskov farhågorna och påstår att Ryssland aldrig har angripit någon. "Och ett land som upplevt så många krig är också den sista nationen i Europa som vill uttala ordet "krig"," sa Peskov. Omni 220220.

"Försöker med diplomati tills stridsvagnarna rullar." USA:s utrikesminister Antony Blinken säger i en intervju med CNN att Rysslands plan för en invasion av Ukraina fortgår. Enligt Blinken är president Joe Biden beredd att prata med Rysslands president Vladimir Putin "när som helst, hur som helst", om det kan förhindra krig. "Vi tror att Putin har fattat beslutet men fram tills dess att stridsvagnarna faktiskt rullar och flygplanen kommer, så ska vi använda varje minut för att se om diplomati kan hindra Putin från att fortsätta på den här vägen." Att Belarus och Ryssland meddelat att de gemensamma militärövningarna fortsätter i Belarus, trots att de skulle ha avslutats i dag, är något som oroar Blinken. Han menar att det är ännu ett tecken på att Ryssland förbereder sig på invasion. Omni 220220.

Putin och Macron har talat om intensifierad diplomati - möte med OSSE i morgon. Rysslands president Vladimir Putin och Frankrikes president Emmanuel Macron har under söndagen haft ett telefonsamtal om Ukrainakrisen. Båda parterna har efter samtalet släppt uttalanden. Enligt Frankrikes uttalande har Putin gått med på att arbeta för ett eldupphör i östra Ukraina. Macron och Putin uppges ha enats om möten mellan Ukraina, Ryssland och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) under morgondagen. Kreml skriver i sitt uttalande att "presidenterna tror att det är viktigt att intensifiera försöken att hitta en lösning med hjälp av diplomati". Samtidigt uttrycker Ryssland på nytt att Nato behöver ge svar på de säkerhetsgarantier som Moskva krävde från väst i december. Enligt uppgifter i ryska medier ska också utrikesministern Sergej Lavrov tala i telefon med Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian på måndagen. Putin anklagar Kiev för eskalering men säger att diplomatin bör intensifieras. Ryssland fortsätter att hävda att ingen invasion planeras. Omni 220220.

Oppositionen: Ryssland hot mot Belarus självständighet. Ryska styrkor i Belarus är ett hot mot landets självständighet. Det säger den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som sedan sommaren 2020 lever i exil i Litauen. Uttalandet görs efter att Belarus och Ryssland under söndagen meddelat att den pågående gemensamma militärövningen i Belarus förlängs, trots att den skulle ha avslutats i helgen. Efter att Emmanuel Macron och Vladimir Putin talat i telefon uppgav Frankrike att den ryske presidenten upprepat att ryska soldater ska lämna Belarus när övningen är över. Belarusiska oppositionen: "Ett brott mot vår konstitution och internationell rätt". Övningarna har skapat oro i väst. Omni 220220.

Professorn: Information har blivit viktigare än vapen. Stridsvagnarna vid den ukrainska gränsen kan inte både stå kvar samtidigt som de flyttats tillbaka. När två sidor säger tvärt emot varandra kan det vara svårt att kontrollera vem som har rätt och att hänga med i nyhetsbevakningen. En noga uträknad militär strategi, menar professorn och journalistikforskaren Gunnar Nygren. "Man brukar säga att krigets första offer är sanningen. Information har blivit mycket viktigare än militära medel, det ser vi väldigt tydligt från bägge sidor i dag." (svt 220220.)

Macrons stab: Putin och Macron överens om fredlig lösning. Under söndagen fortsatte de diplomatiska försöken att nå en lösning på Ukrainakrisen. Frankrikes president Manuel Macron och Rysslands president Vladimir Putin har under dagen talat med varandra i telefon. Ledarna uppges, enligt nyhetsbyrån AFP, vara överens om att försöka hitta en fredlig lösning på krisen, enligt den franske presidenten Macrons stab. I dag meddelade även Belarus att den gemensamma övningen med Ryssland i Belarus kommer att fortsätta och att ryska styrkor kommer vara kvar i landet. I Lviv, i västra Ukraina, dit många diplomater nu flyttar ser man med oro på utvecklingen. "De utländska diplomaterna verkar ha panik som flyttar hit, antingen så vet de något som inte vi vet eller så flyttar de hit, bara för att," säger Mykola i Lviv, så långt från Ryssland man kan komma i Ukraina, bara några mil från gränsen till Polen och EU. "Vi hoppas ju fortfarande, men är också beredda på att försvara oss," säger Mykola. Liksom Mykola pratar nästan alla här ukrainska och är stolta över sin ukrainska identitet, men det som händer på gränsen till Ryssland, oroligheterna, kriget, känns ändå nära, säger Mykolas vän Ekaterina. Hela hennes familj bor i Dnipro, i östra delen av landet. "Vi är alla väldigt oroliga för vad som kommer hända," säger hon. Flera ambassader, bland andra USA:s och Storbritanniens, har valt att flytta sina kontor från Kiev till Lviv, även Nato har tagit hit en del av sin personal och Sverige har kallat hem flera diplomater från Kiev. Det samtidigt som belarusiska försvarsministern i dag meddelade att militärövningen i landet, som skulle avslutas i dag kommer fortsätta. Nato uppskattar att 30 000 ryska soldater deltar i övningen i Belarus, inte långt från huvudstaden Kiev. Samtidigt befinner sig runt 150 000 ryska soldater nära gränsen i östra Ukraina. Varken Ekaterina eller Mykola tänker lämna landet. "Vi har rengjort våra vapen och är redo att strida." SR 220220.

Europeiska rådet: Finns en gräns för EU:s fredsinviter. "EU inte kan fortsätta att i all oändlighet rikta fredstrevare i riktning Ryssland", säger Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Under den pågående säkerhetskonferensen i München frågade sig Charles Michel om Kreml är intresserat av dialog. Det ryska agerandet har lett till att EU-ländernas och dess allierade står mer enade än på flera år, sa rådsordföranden. SR 220220.

Expert: Inget pekar på en positiv utveckling. De diplomatiska ansträngningarna för att undvika en rysk invasion i Ukraina fortskred under söndagen. Men något budskap som dämpade krigsoron kom aldrig. "Det finns egentligen ingenting som pekar på en positiv utveckling," säger Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare vid Försvarshögskolan. Den ryske presidenten Vladimir Putins mål är att säkra ett inflytande över Ukraina, ändra den europeiska säkerhetsordningen genom att spänna de militära musklerna och att visa sig mäktig för hemmaopinionen.
Krigshandlingar nära. Oscar Jonsson är övertygad om att Ryssland kommer att iscensätta händelser som ska motivera ett anfall. "Det pågår för fullt och rimmar med deras modus operandi 2014 när man till exempel framgångsrikt iscensatte en stormning av parlamentet i Krim och uppror i östra Ukraina." Han tolkar hemkallandet av svensk ambassadpersonal som att Sverige bedömer att kriget närmar sig. "Ett ganska troligt scenario är en omringning av Kiev, och då är det inte säkert att det går att ta sig ut över huvud taget." Även Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, bedömer läget som mycket hotfullt. "Det är en del i den ryska militära strategin är att använda sig av överraskning. Det kan jag säga säkert är att vi kommer att bli överraskade," säger hon till Dagens industri. (svt 220220.)
Experter: "Ingenting pekar åt en positiv utveckling". Den ryske presidenten Vladimir Putin vill säkra ett långsiktigt inflytande i Ukraina, få till en ändring i den europeiska säkerhetsordningen och cementera bilden av Ryssland som en stormakt. Det säger Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare vid Försvarshögskolan, som tycker att en rysk invasion ser allt mer trolig ut. "Det finns egentligen ingenting som pekar åt en positiv utveckling", säger han till TT. Även Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, delar den bilden. "Det är en del i den ryska militära strategin är att använda sig av överraskning. Det kan jag säga säkert är att vi kommer att bli överraskade," säger hon till Dagens industri. Omni 220220.

USA varnar för rysk attack mot flera ukrainska städer. USA har under söndagskvällen varnat sina allierade för att Ryssland skulle kunna attackera flera ukrainska städer, utöver huvudstaden Kiev vid en invasion. Det uppger flera källor till Bloomberg. Bland städerna som pekas ut finns Odessa, Kherson och Kharkiv. En attack från flera håll skulle enligt uppgifterna stänga in Ukraina. Vid en sådan attack befaras de civila dödsfallen att bli väldigt många. Enligt CBS News källor har USA mottagit underrättelseinformation om att ryska befälhavare fått order om att fortsätta planera en invasion av Ukraina. Enligt uppgifterna skulle en rysk invasion backas upp av luftstöd och cyberattacker. Enligt uppgifterna håller de ryska befälhavarna på att ta fram specifika planer för en invasion. Enligt uppgifterna skulle en rysk invasion backas upp av luftstöd och cyberattacker. Enligt uppgifterna håller de ryska befälhavarna på att ta fram specifika planer för en invasion. Omni 220220.

USA varnar för attacker i Moskva och Sankt Petersburg. USA:s ambassad i Moskva har under söndagskvällen utfärdat en varning till alla amerikaner som befinner sig i Ryssland och uppmanar dem att ha en evakueringsplan redo, rapporterar Reuters. "Det har kommit hot om attacker mot gallerior, tåg- och tunnelbanestationer och andra publika platser i större städer som Moskva och Sankt Petersburg", uppger ambassaden. Hotet tillsammans med situationen vid den ukrainska gränsen gör att amerikanerna uppmanas att se över sina säkerhetsplaner. De meddelar också att de inte kan förlita sig på USA:s regering vid en eventuell evakuering. Omni 220220.

Satellitbilder visar att rysk militär rör sig nära gränsen. Risken för ett utvidgat krig i Ukraina är fortfarande stor. Nya amerikanska satellitbilder visar ny närvaro av rysk trupp nära Ukrainas gränser. USA varnar också sina medborgare i Ryssland att vara redo att lämna landet. "Något kommer att hända, det här är "första svalan", Putin kommer inte ge sig för han når sitt mål," säger Mykola, brandman i byn Vrybovka i ukrainska kontrollerat område till den ukrainska radiokanalen Donbass reali. Byn ligger nära fronten och har de senaste dagarna utsatts för hård beskjutning i de rekordmånga brotten mot vapenvilan. Korrespondenten från Donbass reali talar också med soldater från ett pansarförband. Stridsvagnsbrigadens chef Sergei tror inte på någon invasion av Ryssland. "Jag tror inte att Ryssland kommer att attackera, för det är olämpligt för dem. Attacker ger en finanskris. Det kommer att vara många offer. Detta har sagts i åtta år. Vi tror inte längre att de kommer att göra någonting, mer än att det skapar panik nu," säger han. Men nya amerikanska satellitbilder visar oroande förflyttningar av rysk militär nära Ukrainas gräns. Det och att utbrytarområdena bussat ut flera tusen kvinnor och barn, samtidigt som män inte släpps ut för de ska mobilisera är allt tecken på en upptrappning eller en del av det pågående hybridkriget. Nya diplomatiska försök ska göras idag, men samtidigt har USA manat sina medborgare i Ryssland att bereda sig på en evakuering för att det finns risk för attacker mot offentliga platser i Moskva och Sankt Petersburg. Ryska UD:s talesperson reagerar ilsket på den amerikanska varningen och undrar varför USA inte varnat Moskva om sådana attacker. SR 220221.

Ukrainas armé: Separatister i "falsk flagg"-attacker. Den ukrainska armén anklagar ryskstödda separatister i östra Ukraina för tung eldgivning mot staden Luhansk under söndagskvällen, från och mot områden som separatisterna själva kontrollerar. Det rapporterar CNN. Eldgivningen uppges ha inletts vid 20-tiden svensk tid och enligt Ukrainas armé rör det sig om ett försök från separatisterna att kunna anklaga Ukraina för att trappa upp det redan spända säkerhetsläget. Samtidigt uppger en källa för CBS News att ryska befälhavare fått order om att ta fram specifika planer för hur en invasion av Ukraina skulle gå till rent militärt - men att ordern fortfarande kan ändras av Vladimir Putin. Omni 220221.

Biden går med på toppmöte - om ingen invasion sker. Joe Biden går med på ett toppmöte med Vladimir Putin - förutsatt att Ryssland inte invaderar Ukraina. Det uppgav Vita huset natten mot måndag, svensk tid, enligt amerikanska medier. USA är redo att söka diplomatiska lösningar "fram till det ögonblick en invasion inleds", skriver Vita husets presstalesperson Jen Psaki i ett utskick. "Utrikesministrarna Blinken och Lavrov ska mötas i Europa nästa vecka, förutsatt att Ryssland inte går vidare med militära handlingar. President Biden har principiellt accepterat ett möte med president Putin efteråt, återigen, om en invasion inte skett." Mötet sker på initiativ av Frankrikes president Emmanuel Macron, som pratade med Putin två gånger under söndagen. Omni 220221.
Kremls svar: Inga konkreta planer på ett möte med USA.Det finns ännu inga konkreta planer på ett toppmöte mellan USA:s och Rysslands presidenter. Det säger Kreml enligt internationella nyhetsbyråer. "Det är för tidigt att prata om några konkreta planer på att organisera någon sorts möte," säger talespersonen Dmitrij Peskov. Omni 220221.

Lukasjenkos makthunger har gjort honom till Putins främsta jasägare. En gång höll han Ryssland på avstånd. Nu är han en foglig Putin-satrap. Under 28 år har Aleksandr Lukasjenko lyckats behålla greppet om makten i Belarus genom att skickligt spela västvärlden och Ryssland mot varandra. Men det spelet är nu över. Omni 220221.

V kräver svar om kinesiska intressen i svenska bolag. Vänsterpartiet kräver att regeringen redogör för det svenska säkerhetsarbetet kring Kinas involvering i svenska bolag, och kallar nu till en utfrågning i utrikesutskottet. Det rapporterar GP. Bakgrunden är bland annat tidningens egen granskning om hur Volvo-delägaren Geely samäger ett 80-tal bolag med den kinesiska staten. Kinas intressen i svenska företag innebär en risk för övervakning och kontroll av människor, säger Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson. "Vi ska inte låta kineserna få för mycket insyn. I längden hoppas jag på ett ökat statligt åtagande och att vi inte är naiva i vår syn gentemot Kina," säger han. Svenneling: Finns risker både för enskilda och på strukturell nivå. Omni 220221.

Ryssland: 60 000 personer har flytt Ukraina. 60 000 flyktingar har tagit sig in i Ryssland från östra Ukraina sedan i fredags, uppger Rysslands krisministerium på måndagen. Propagandakriget kring händelseutvecklingen i östra Ukraina fortsätter att intensifieras. I fredags meddelade ledarna för de ryskledda så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk att man inleder massevakueringar av civila till Ryssland. Evakueringarna har motiveras med att en invasion från Ukraina är nära förestående. SVT:s reporter Elin Jönsson befinner sig i ett av evakueringslägren på den ryska sidan där man hittills tagit emot 139 personer. Där finns främst äldre, kvinnor och barn som korsat gränsen till Ryssland med tåg och buss. "De berättar att de själv inte sett så mycket strider utan mest uppmanats att lämna sina hem och byar och åka därifrån på grund av krigshotet, säger hon. "De vill inte tro på ett större krig utan hoppas att det här kommer lugna ner sig." Ukrainska myndigheter har konsekvent förnekat att deras styrkor attackerar civila mål i östra Ukraina och menar att det tvärtom är rebellstyrkor som angriper ukrainska posteringar. Man har varnat för att de ryskstödda separatisterna iscensätter incidenter med syfte att ge Moskva en anledning att invadera. I söndags uppgav Ukrainas militär att separatister i Luhansk beskjutit sin egna huvudstad med tungt artilleri i syfte att beskylla Ukraina. Ukraina uppger att fler än 100 bostäder har förstörts i beskjutningar från separatiststyrkor. Separatistsidan hävdar i sin tur att ukrainska styrkor ligger bakom angreppen. svt 220221. svt 220221.

USA: Ryssland har sammanställt en ukrainsk dödslista. USA kommer med nya underrättelseuppgifter om att Ryssland fortsätter förberedelserna för en fullskalig invasion, enligt bland annat Pentagon. Samtidigt är det oklart om det kommer att bli ett möte mellan Vladimir Putin och Joe Biden, vilket Frankrikes president Emmanuel Macron tidigare aviserat efter att ha pratat med bägge ledarna. "Ukrainarna har ingen tilltro till Putin", säger utrikeskorrespondent Lubna el-Shanti som befinner sig i Lviv. SR 220221.
USA: Ryssland har en lista över ukrainare man vill döda, USA hävdar att Ryssland har en lista över ukrainare som man vill döda eller skicka till läger i samband med en invasion av landet. Varningen läggs fram i ett brev till FN:s människorättschef Michelle Bachelet, enligt flera amerikanska medier. Enligt brevet planerar Ryssland även att rikta sig mot ryska och belarusiska dissidenter som befinner sig i landet, skriver NBC. Underrättelseinformationen beskrivs som "trovärdig" av amerikanerna. "Vi har också trovärdig information om att ryska styrkor sannolikt kommer att använda dödliga åtgärder för att skingra fredliga protester eller på annat sätt motverka fredliga motståndsinsatser från civilbefolkningen", skriver USA i brevet. Moskva nekar alltjämt till att landet planerar en invasion av Ukraina. Omni 220221.

Källor: Ryska befälhavare har fått order om anfall. Ryssland och Belarus fortsätter sina gemensamma militärövningar. svt 220221.

Ukraina förnekar påstående om projektil: "Fake news". Den ryska säkerhetstjänsten FSB anklagar Ukraina för att ha förstört en gränsstation i Rostov i västra Ryssland. Men Ukraina förnekar påståendet med emfas. "Fake news", hävdar landet. "Vi kan inte hindra dem att producera de här falska nyheterna, men vi betonar alltid att vi inte skjuter mot civil infrastruktur, eller in i något territorium i Rostov-regionen," säger den ukrainska militärens talesperson Pavlo Kovaltjuk.Enligt uttalandet från ryska FSB ska en projektil från Ukraina ha förstört gränsstationen, som ligger 150 meter in på den ryska sidan. I uttalandet uppger man att inga personer skadades. På söndagen hävdade den ukrainska armén i stället att ryskstödda separatister i östra Ukraina skjuter mot områden som de själva kontrollerar. Anledningen är att man sedan ska kunna peka ut Ukraina för att trappa upp det spända säkerhetsläget, enligt armén. Omni 220221.
Forskare: Påstående om döda bör tas med nypa salt. Ryssland letar ursäkt för att inleda en offensiv - därför bör påståendet om att fem ukrainska "sabotörer" dödats tas med en nypa salt. Det säger den säkerhetspolitiske experten Jan Hallenberg till TT. "Rysslands president Vladimir Putin säger att det pågår folkmord mot rysktalande ukrainare i Donbassområdet vilket är en fullständigt grotesk överdrift," säger han. Uppgifterna kommer från ryska nyhetsbyråer och dementeras av Ukraina. Enligt Hallenberg är det i stort sett omöjligt att på grund av det pågående propagandakriget att bedöma sanningshalten i uppgifterna. Omni 220221.

Expert: Ryssland letar efter orsak till krig. Påståendet om ukrainska sabotörer på rysk mark ska tas med en stor nypa salt eftersom Ryssland letar efter en förevändning till att inleda en offensiv, uppger den säkerhetspolitiske experten Jan Hallenberg. "Ryssarna behöver den här ursäkten." Ryssland påstår att fem ukrainska "sabotörer" har dödats i eldstrider vid orten Mitjakinskaja på den ryska sidan om gränsen, och att ukrainsk militär har beskjutit en rysk gränsstation i samma område. Ukraina tillbakavisar anklagelserna som "falska nyheter". Regeringarna i Washington och Kiev har återkommande varnat för att Ryssland ska iscensätta liknande attacker.
"Grotesk överdrift". Jan Hallenberg, säkerhetspolitisk expert på Utrikespolitiska institutet, säger att det är i det närmaste omöjligt att bedöma sanningshalten i uppgifterna eftersom det pågår ett propagandakrig. Däremot tror han att det sannolikt handlar om så kallade falsk flagg-operationer, i det här fallet ryska attacker under ukrainsk flagg i syfte att ge Ryssland ursäkter till att öka det militära trycket på Ukraina. "Jag har tidigare sagt att jag tror att ryssarna letar efter casus belli, alltså en anledning till krig. Rysslands president Vladimir Putin säger att det pågår folkmord mot rysktalande ukrainare i Donbassområdet vilket är en fullständigt grotesk överdrift. Det är sannolikt att det kommer ytterligare påståenden som är synnerligen dubiösa," säger han. Jan Hallenberg säger att de ryska påståendena i sig är oroande eftersom de kan vara början på militära åtgärder från rysk sida. "Just mot bakgrund av det osäkra och spända läget tycker jag att alla rapporter som kan tolkas som falsk flagg-operationer är väldigt oroande. Ju fler de blir, desto mer orolig blir jag för att ryssarna ska ta till ytterligare militära åtgärder och genomföra någon form av invasion," säger Hallenberg. Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger att man måste gå tillbaka till medeltiden för att hitta exempel på militära operationer utan ett rättfärdigande - påhittat eller inte. "En falsk flaggoperation är en krigsförevändning. Det är en operation man sätter in för att få en orsak till att genomföra en operation som man har planerat i alla fall," säger han.
Historiska exempel. En polsk attack mot en tysk radiostation inför inmarschen i Polen 1939, Finlands artilleribeskjutning av en sovjetisk gränspostering i Mainila samma år, intermezzot mellan nordvietnamesiska torpedbåtar och den amerikanska flottan i Tonkinbukten utanför Vietnam 1964 - krigshistorien är fylld av påhittade angrepp, säger Christiansson. "De behövs eftersom även diktaturer vill ha orsaker. Man vill kunna visa för befolkningen eller omvärlden att man har attackerats eller att man har rätt att genomföra militäroperationen. Ett modernt exempel är också det amerikanska "maskineriet" för att rättfärdiga Irak-invasionen 2003, säger han. TT: Finns det några ryska exempel sedan Sovjetunionens fall? "I Georgien (2008) lyckades man provocera fram en georgisk framstöt, som användes som hänvisning till angreppet mot Georgien. Där var det att man försökte lura in georgierna för att kunna genomföra en operation man faktiskt hade planerat i förväg" säger Christiansson. Han tror att Ryssland vid en eventuell attack på Ukraina kommer att använda sig av flera mindre händelser i stället för en stor. "Det är i så fall många bäckar små." Omni 220221.

Tv-sänt möte visar bisarrt skådespel. Under måndagen träffade den ryske presidenten Vladimir Putin sitt nationella säkerhetsråd, där han sa att man behöver överväga att erkänna separatistområden i Ukraina. Mötet tv-sändes, vilket visar på ett "bisarrt skådespel, som kan avgöra vår kontinents säkerhet". Det säger TV4:s Johan Fredriksson. "De låtsas som att det vore ett möte på riktigt. Han vill ge sken av att han sitter där och lyssnar på vad de här ministrarna har att komma med." Omni 220221.

Ukrainas svar på Putins möte: Vill att FN:s säkerhetsråd samlas. Nu har Ukrainas ledare reagerat på Rysslands eventuella erkännande av Donetsk och Luhansk i östra Ukraina, som Putin diskuterat med det ryska säkerhetsrådet under dagen. Landets utrikesminister, Dmytro Kuleba, har meddelat att han omedelbart vill att FN:s säkerhetsråd samlas för att diskutera Ukrainas säkerhet. "Man är inte jätteförvånade över att det händer just nu", säger korrespondent Lubna El-Shanti på plats i Lviv i västra Ukraina. SR 220221.

Persson Löfgren: Ukraina utmålas som en misslyckad stat i rysk tv. "Allt är Ukrainas fel och deras regering utmålas som en junta i den ryska statliga televisionen", säger Maria Persson Löfgren, utrikeskorrespondent i Ryssland. Man talar om att Ukraina utför en etnisk rensning mot ryskspråkiga i de så kallade utbrytarområdena och att all beskjutning kommer från ukrainskt håll, istället för att de skulle komma från utbrytarområdena. "Idag visar man samma bilder från de självutropade folkrepublikerna i rysk tv som man visade när striderna var som värst under 2014 - och påstår att de är från nu". SR 220221.

Nära ett avgörande för utbrytarrepubliker i Ukraina. Hör Karlis Neretnieks, fd rektor Försvarshögskolan, och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, och Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. SR 220221. Kommentar: Intressant analys över situationen.

Putin överväger ryskt erkännande av regioner i östra Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har under eftermiddagen haft ett tv-sänt möte i det ryska säkerhetsrådet. Mötet fokuserade på ett eventuellt ryskt erkännande av de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. "Att man gör det just nu är för att visa någon slags handlingskraft i läget som råder, och visa det ryska folket att man går in och försvarar ryska medborgare och står upp mot väst", säger Rysslandskorrespondent Johanna Melén. SR 220221.

Vad skulle ett erkännande av utbrytarrepublikerna i Ukraina betyda? Nu under kvällen ska Rysslands president Vladimir Putin ge besked om huruvida Ryssland kommer att erkänna utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga. Det sa Putin under ett möte som hölls i ryska säkerhetsrådet tidigare idag. Hör Karlis Neretnieks, generalmajor, fd rektor Försvarshögskolan, och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Hör också Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. 700 000 har fått ryska pass. 1,5 miljoner ukainare har redan lämnat Donetsk och Luhansk och flytt till Ukraina. SR 220221.

Kreml: Ryssland kommer erkänna utbrytarregioner. Ryssland kommer att erkänna utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater. Det uppger Kreml enligt AFP. Putin kommer att skriva under ordern "inom kort", enligt uttalandet. Beskedet kommer i samband med att Putin ska hålla tal till nationen. Han uppges ha meddelat Tysklands Olaf Schulz och Frankrikes Emmanuel Macron beslutet under ett telefonsamtal. Svenska utrikesministern Ann Linde sa till TT tidigare under måndagen att ett erkännande av Donetsk och Luhansk vore ett "brott mot folkrätten". EU har sagt att sanktioner kommer införas om Ryssland annekterar regionerna. Utrikeschefen Josep Borrell har sagt att vid ett erkännande lägger han sanktionerna på bordet för ministrarna att besluta om dem, skriver Reuters. Omni 220221.

Ryssland erkänner utbrytarområden i Ukraina. Vladimir Putin erkänner utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i Ukraina som självständiga. Han gjorde det efter att ha hållit ett tv-tal i nästan en timme. "Människorna som bor i östra Ukraina vill behålla sin ryska identitet och tala ryska," sa den ryska presidenten i talet. Tidigare under måndagen bad ledarna för de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina i ett samordnat uttalande Putin att erkänna de två områdenas självständighet. Detta gjorde också den ryska presidenten efter att ha hållit ett långt tal. Han skrev under dokument om just detta. Putins tv-tal till nationen inleddes med långa historiska utläggningar om Ukraina och landets relation till Ryssland och forna Sovjetunionen. "Ukraina är en del av vår egen historia, sa den ryska presidenten och kallade östra Ukraina för "gammal rysk mark"." Han beskrev hur Ukraina historiskt varit en del av Ryssland och hur landet de senaste åren närmat sig USA, NATO och väst. Han påstod också att NATO nu kontrollerar den ukrainska militären och att hotet mot Ryssland ökat. "Vapen från väst har strömmat in i Ukraina," sa Putin. Han varnade också för att Ukraina kan komma att utveckla kärnvapen, med "rysk teknologi". Enligt Kreml har Vladimir Putin informerat sina franska och tyska motparter Emmanuel Macron och Olaf Scholz om beslutet att erkänna utbrytarområdena. De uttryckte "besvikelse", enligt Kreml. EU:s utrikeschef Josep Borrell sa under måndagskvällen att han vid ett erkännande kommer att föreslå sanktioner. Aftonbladet 220221.

SVT:s korrespondent: Ryskt erkännande dödar fredsförhandlingar. Ryssland erkänner i den närmaste framtiden rebellområdena Luhansk och Donetsk i Ukraina som självständiga. Då dödsförklarar man alla fredsförhandlingar som pågått sedan 2015, säger SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström. Ryssland erkänner nu rebellområdena Luhansk och Donetsk i Ukraina som självständiga. Beskedet kom från president Putin i ett tv-sänt tal. Han sade också att östra Ukraina är "historisk rysk mark". Bert Sundström, på plats i Kiev, menar att ett ryskt erkännande kan innebära två saker - bland annat att fredsförhandlingarna går i stöpen. Men det kan också innebära att det inte blir ett fullskaligt krig. "Om Ryssland erkänner de här som självständiga är det svårt att se varför Ryssland ska gå in med armén för att ockupera vidare delar av Ukraina." svt 220221.

Scholz: Ett ensidigt brott mot Minskavtalet. Ett ryskt erkännande av Donetsk och Luhansk som självständiga stater innebär ett "ensidigt brott" mot Minskavtalet från 2015, säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz enligt Reuters. Scholz fördömer kvällens besked från Kreml, enligt ett uttalande från hans stab, och uppmanar Putin att dra tillbaka sina trupper från Ukrainas gräns och trappa ner det spända läget. Förbundskanslern kommer att samråda med Ukrainas och Frankrikes presidenter om beskedet, enligt uttalandet. Omni 220221.

Rysslandsexpert: Putin stärker grepp om Ukraina. Putin stärker greppet om östra Ukraina genom att erkänna Donetsk och Luhansk som självständiga stater. Det säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT. "Ryssland kan, om man vill, upprätta bilaterala avtal med Donetsk och Luhansk. Man har till exempel möjlighet att upprätta en rysk militärbas i områdena," säger hon. Men Vandil Pallin tillägger att det inte behöver betyda att områdena annekteras av Ryssland. Omni 220221.

Putin till angrepp mot Ukraina i timslångt tal. Putin har skrivit under dokumenten som erkänner utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk självständiga. Han signerade papprena i direktsänd tv, efter att han hållit ett tv-sänt tal där han gick till angrepp mot Ukraina. Putin påstod bland annat att Ukraina inte har "någon historia av att vara självständig stat". Presidenten gick dessutom hårt åt Nato, som han menar har ignorerat Rysslands säkerhetskrav. Omni 220221.

Ryska "fredsbevarande styrkor" beordras till Donetsk och Luhansk. Rysslands president Putin har beordrat rysk militär att genomföra en så kallad fredsbevarande insats i Donetsk och Luhansk i Ukraina. Det framgår av ett dekret som publicerades sent på måndagskvällen, svensk tid. Enligt dokumentet handlar det om en fredsbevarande operation. De två regionerna i östra Ukraina erkändes tidigare på måndagen av Ryssland som självständiga stater. SR 220221.

von der Leyen: EU inför sanktioner mot Ryssland. EU inför sanktioner mot Ryssland efter erkännandet av utbrytarrepubliker i östra Ukraina. Det uppger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel i ett uttalande. von der Leyen säger att det ryska beslutet strider mot folkrätten och Minskavtalet. Den svenska utrikesminister Ann Linde (S) fördömer Putins beslut. "Ett klart brott mot internationell lag och Minskavtalet", skriver Linde på Twitter. Omni 220221.

Experten: Ryssland bryter mot folkrätten. Ryssland bryter mot folkrätten när dom erkänner regionerna Luhansk och Donetsk som självständiga stater, det menar folkrättsprofessorn Mark Klamberg. Det har pågått stridigheter i områdena i flera år nu och Ryssland anser att regionerna inte ska ses som delar av ett annat land och att man därmed inte bryter mot folkrätten. Men det argumentet håller inte enligt Klamberg och truppförflyttningarna ska därför ses som en aggression och invasion. De aktuella områdena är en del av Ukraina och flyttat dit egna trupper. Det finns inget stöd i de faktiska omständigheterna för att folken i dessa regioner har varit förtryckta av Ukraina, vilket har varit ett argument för att utropa självständighet. Det är krig, krig är en fortsättning med militära medel och det är det som man gjort genom invasionen. SR 220222.

Sverige fördömer Rysslands agerande - EU fattar beslut om sanktioner. Rysslands beslut att erkänna utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina väcker starka reaktioner. Sverige fördömer Rysslands agerande, det säger statsminister Magdalena Andersson. Hon utlovar kostsamma sanktioner från EU mot Ryssland. I eftermiddag ska EU:s utrikesministrar hålla ett extrainsatt möte i Paris för att besluta om nya sanktioner mot Ryssland. SR 220222.
Tidigare på måndagen skrev president Joe Biden under en order som förbjuder handel och investeringar mellan amerikaner och utbrytarregionerna.
USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield kallade Putins omnämning av de trupper som skickats in i Ukraina som "fredsbevarande" för "nonsens". "Vi vet vad de verkligen är," sade hon. När den ryske FN-ambassadören Vasilij Nebenzya kom till tals efter en timme avfärdade han de tidigare uttalandena som "direkta verbala attacker" och klargjorde att de kommer gå obesvarade.
Putin har skrivit på avtal med separatistledare - får bygga militärbaser. Vladimir Putin har skrivit på avtal med separatistledarna i Donetsk och Luhansk som ger Ryssland rätt att upprätta militärbaser i områdena, rapporterar Reuters. De två identiska "vänskapsavtalen" har skickats in av Putin för ratificering av det ryska parlamentet. I det 31 punkter långa avtalet förbinder sig parterna att försvara varandra och signera separata avtal om militärt samarbete och erkännande av varandras gränser. Vidare ska Ryssland och regionerna enligt avtalet "integrera sina ekonomier" med varandras. Omni 220222. Kommentar: Fredsbevarande militärbaser? Som på Krim?

FN:s generalsekreterare: En kränkning av Ukrainas suveränitet och territorium. FN:s generalsekreterare António Guterres anser att det ryska agerandet kränker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och oförenligt med FN:s stadgar, säger han i ett uttalande återgivet av talespersonen Stéphane Dujarric. "Generalsekreteraren är mycket bekymrad över det ryska beslutet vad gäller Donetsk och Luhansk. Han efterlyser en fredlig lösning i enlighet med Minskavtalet," säger Dujarric. Omni 220222.

USA: "Rysslands drag är förutsägbart och skamligt". USA:s utrikesminister Antony Blinken riktar hård kritik mot Vladimir Putins agerande under gårdagskvällen. På Twitter fördömer Blinken Rysslands utropande av separatistområdena Donetsk och Luhansk som självständiga. Blinken kallar Rysslands agerande "förutsägbart" och "skamligt". Han skriver vidare att USA står vid Ukrainas sida och att han förnyat det löftet i ett telefonsamtal med sin dito i Ukraina, Dmytro Kuleba, under natten. Omni 220222.

Johanna Melén, Rysslandskorrespondent: Om lugnet i Kiev och maratonmöten i Kreml. Det blev inget anfall natten den 16 februari. Istället blev det, igår, ett direktsänt maratonmöte i det ryska säkerhetsrådet, under ledning av ordförande, president Vladimir Putin. De skulle diskutera frågan om att erkänna de ukrainska så kallade folkrepublikerna Donetsks och Luhansks vädjan om att få bli erkända som självständiga. "Jag kom hit med ett vitt papper", sa Putin. För att inför mitt eget beslut höra er åsikt. Fast när Sergej Narysjkin, chefen för utlandsunderrättelsetjänsten, tog till orda blev det ändå fel. "Tala ur skägget karl", sa Putin, ska de erkännas eller inte? Ja, stammade Narysjkin, "jag anser att DNR och LNR bör uppgå i Ryska federationen." Är du dum i huvudet, sa inte Putin, men hans tonläge antydde att det var vad han tänkte. "Vi talar om att erkänna deras självständighet." Den arme Narysjkin upprepade lydigt. Några timmar senare framträdde Vladimir Putin i rysk tv igen och höll ett timslångt tal där betraktaren efter en stund nästan började tro att den ryske presidenten skulle meddela att han tänkte inta hela Ukraina för att rädda människorna där från den bedrägliga, fientliga plats på jorden som landet, enligt Putin, förvandlats till. Istället kunde man nästan andas ut när det bara slutade med att Rysslands president beslutade erkänna utbrytarregionerna i östra Ukraina som självständiga stater. Var det här allt? Är det över nu? Frågar sig världen och svaret är att ingen vet. Hans ilska och aggression mot Ukraina kom fram på ett väldigt obehagligt sätt i det här talaet där han pratade extremt nedlåtande om Ukraina som en misslyckad stad med misslyckade ledare, nazister som styr där och helt under kontroll av USA. Hans världsbild kom verkligen fram på ett sätt som kanske blev en ögonöppnare för många även om den varit känd tidigare men inte på det här sättet. SR 220222. SR 220222.

Lavrov: "Vi är fortfarande redo att förhandla". Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov säger sig fortfarande vara villig att förhandla med sin amerikanske motpart Antony Blinken, rapporterar AFP. "Även i de svåraste ögonblicken säger vi: vi är redo för förhandlingar," säger utrikesministerns talesperson Maria Zakharova i ett uttalande på Youtube. Zakharova tillägger att "vi föredrar alltid diplomati". Omni 220222. Kommentar: Vad finns att förhandla om? Ryssland har tagit lagen i egna händer.
Kina uppmanar till dialog och återhållsamhet. Kinas FN-ambassadör Zhang Jun har vid säkerhetsrådets möte uppmanat till återhållsamhet och att alla berörda parter undviker ageranden som kan leda till en upptrappning av situationen i Ukraina. Utrikesministeriet hade vid lunchtid kinesisk tid inte gjort något uttalande, men utrikesministern Wang Yi har tidigare sagt att Kina stödjer en återgång till det så kallade Minsk-avtalet från 2015. Börserna i Östasien har reagerat negativt på utvecklingen i Ukraina. I Tokyo, Hongkong, Shanghai, Seoul och Taipei har börserna fallit med mellan 1-3 procent fram till lunchtid, lokal tid. SR 220222.

"Putin har försatt världen i ett nytt, farligt läge." Flera svenska toppolitiker fördömer Vladimir Putins erkännande av utbrytarregionerna i östra Ukraina. Läs mer hos Omni 220222.

Erdogan: Ryska erkännandet är "oacceptabelt". Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anser att det ryska beslutet att erkänna Donetsk och Luhansk är "oacceptabelt", rapporterar AFP. "Vi uppmanar parterna att agera med sunt förnuft och i enlighet med internationell lag," säger Erdogan, som befinner sig på besök i Senegal. Turkiet har goda relationer med både Ryssland och Ukraina, och Erdogan har tidigare försökt bjuda in ländernas ledare till toppmöte i landet för att lätta på spänningarna. Omni 220222.

USA fördömer Rysslands "fredsbevarande styrkor". USA:s FN-ambassadör fördömer nu Rysslands beslut på måndagskvällen att skicka vad man kallar för fredsbevarande styrkor till två utbrytarregioner i östra Ukraina. FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield kallar det för nonsens och menar att Rysslands erkännande av dom båda regionerna som självständiga stater är ett uppenbart försök från Rysslands sida att gå in längre i Ukraina. FN:s säkerhetsråd extrainkallades i all hast efter det ryska erkännandet på måndagen. SR 220222.

Kommentar: Tidigare har Putin sagt att det här är en intern ukrainsk konflikt, nu har plötsligt Ukraina ingenting mer med utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Putin ser inte på Ukraina som ett riktigt land.

FN-ambassadör: "Putin testar det internationella systemet". USA och dess allierade riktade skarp kritik mot Rysslands erkännande av de två utbrytarregionerna i östra Ukraina under ett extrainsatt möte i FN:s säkerhetsråd. Från USA:s sida svarade man på beskedet från Ryssland genom att snabbt införa begränsade ekonomiska sanktioner mot bland annat handel och investeringar i utbrytarregionerna. Under tisdagen ska USA ge besked om ytterligare sanktioner. SR 220222.

Ukraina: Två soldater dödade och tolv skadade av separatister. Den ukrainska armén uppger att två av dess soldater dödats och tolv skadats av separatisternas eldgivning i östra Ukraina det senaste dygnet, rapporterar Reuters. Enligt ett inlägg på arméns Facebook-sida ska separatisterna ha avfyrat artillerield vid 84 tillfällen mot 40 bosättningar i gränsregionen. Det skulle innebära det blodigaste dygnet hittills i regionen i år om siffran stämmer. Ukraina anklagar Ryssland för att provocera fram våldet. Omni 220222.

Ukrainas president Zelenskyj: "Vi tänker inte ge bort någonting". I ett tv-sänt, tal sent i natt, manade den ukrainske presidenten Zelenskyj till lugn men sa samtidigt att Rysslands agerande är en kränkning mot landets integritet. "Vi är inte rädda för någon, vi står inte i skuld till någon och vi tänker inte ge bort någonting", sa han. I Lviv, i västra Ukraina, långt från den ryska gränsen, säger Marianna Gladysh, forskare i internationella relationer, att Rysslands agerande visar på att Putin inte längre vill ha en diplomatisk lösning. SR 220222.
Zelenskyj: Vi överväger att bryta alla diplomatiska förbindelser med Ryssland. Ukraina kan komma att bryta alla diplomatiska förbindelser med Ryssland efter erkännandet av Donetsk och Luhansk, säger president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen enligt Reuters. Vid en presskonferens tillsammans med den estniske presidenten Alar Karis säger Zelenskyj att han fått begäran av sitt utrikesdepartement, och överväger den. Han manar också Ukrainas allierade till tuffa sanktioner och åtgärder, inklusive att stänga av gasledningen Nord Stream 2. Zelenskyj tonar ner hotet om storskalig väpnad konflikt, men säger att han är beredd att införa krigslagar om det sker. Omni 220222.

Andersson fördömer ryska agerandet: "Hotar freden i Ukraina och hela regionen". Rysslands agerande hotar fred och säkerhet i Ukraina och hela regionen – och ansvaret ligger helt på den ryska politiska ledningen. Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff om det säkerhetspolitiska läget, och kallar aggressionerna mot Ukraina för ett tydligt brott mot folkrätten. "Sverige fördömer kraftfullt Rysslands agerande. Efter åtta år av konflikt är de humanitära behoven redan stora på grund av Rysslands agerande, och de hotar att bli ännu större nu," säger statsministern. Regeringen bedömer att det ryska erkännandet av områdena Donetsk och Luhansk i Ukraina som självständiga ytterligare försämrar säkerhetsläget i Sverige. Magdalena Andersson beskriver läget som allvarligt. "Självklart finns risk för olika former av destabiliserande verksamhet," säger hon. Omni 220222.

Estlands president: Måste ge Ukraina konkret stöd. Från de baltiska länderna kommer det nu kraftiga reaktioner på Rysslands besked att erkänna utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk. I dag besöker Estlands president Alar Karis Kiev och på en pressträff med sin kollega Volodymyr Zelenskij, sa Karis att han vill se ett stort sanktionspaket riktat mot Ryssland. "Det minsta vi kan göra är att ge mer konkret stöd till Ukraina, det som Estland redan gjort och gör", sa han på pressträffen. SR 220222.

"Sanktioner avskräcker inte Putin." Under förmiddagen har Rysslands underhus, duman, ratificerat beslutet om att erkänna utbrytarregionerna Donetskt och Luhansk i östra Ukraina. Beslutet har väckt starka reaktioner och prat om eventuella sanktioner mot Ryssland. "Jag tror inte att sanktioner i sig avskräcker Putin, det är något man räknar med och anpassar sin ekonomi efter". SR 220222.

EU föreslår sanktioner mot ryska banker. EU har presenterat ett första förslag på sanktioner mot Ryssland, vilket EU:s utrikesministrar skata ställning till på ett extrainsatt möte som börjar kl 16.00. Det handlar bland annat om åtgärder mot ryska banker som finansierar den ryska militären, ett förbud mot handel med utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk samt sanktioner mot ett stort antal individer, bland dem politiker och militära befälhavare. Det meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel i ett gemensamt uttalande i dag. SR 220222.

Boris Johnson: Vi inför snart en "första störtflod" av sanktioner. Storbritannien kommer snart att lansera en "första störtflod" av sanktioner mot Ryssland, säger premiärminister Boris Johnson enligt Sky News. Enligt Johnson har nu Vladimir Putin siktet inställt på en "fullskalig invasion" av Ukraina. Sanktionerna kommer inte bara gälla Donetsk och Luhansk, utan också rikta in sig på Ryssland och ryska ekonomiska intressen "så hårt vi bara kan", säger premiärministern. "Tvivla inte på att om ryska företag hindras från att ta in kapital på brittiska marknader, om vi blottlägger fasaden av ryskt ägandeskap av företag och fastigheter, så kommer det att börja göra ont." Johnson: Övertydligt att han kränkt Ukrainas suveränitet. Omni 220222.

Ukraina: Vi kommer få utstå smärta, rädsla och förtvivlan. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba uppmanar landets allierade i väst att införa "tuffa sanktioner" mot Ryssland efter Vladimir Putins erkännande av Luhansk och Donetsk, rapporterar AFP. "Ryssland försöker provocera Ukraina. I stället visar vi klokhet och uthållighet för att förhindra en väpnad konflikt," säger han. Landets försvarsminister Oleksii Reznikov anklagar samtidigt Kreml för att försöka "återuppliva Sovjetunionen". I ett uttalande till den ukrainska armén på försvarsdepartementets hemsida säger han: "Det kommer bli svårigheter. Det kommer bli förluster. Vi kommer få utstå smärta, rädsla och förtvivlan. Reznikov lovar samtidigt "självklart seger". Omni 220222.

Tyskland markerar mot Ryssland - stoppar Nordstream 2. Den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 stoppas tills vidare, meddelar Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Bakgrunden är utvecklingen i Ukraina-konflikten. Gasledningen är cirka 250 mil lång och är delvis lagd i den svensk-ekonomiska zonen i Östersjön. Bakom projektet står i första hand det ryska statskontrollerade energiföretaget Gazprom, men flera europeiska bolag har gjort investeringar. SR 220222.
Tyskland stoppar Nord Stream 2 efter Putins aggressioner. Tyskland pausar den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 efter Rysslands aggressioner i Ukraina. Det innebär att regeringen river upp Angela Merkels beslut från oktober, skriver flera tyska medier. "Putin bryter mot ett antal internationella överenskommelser. Sådana handlingar får inte ske utan konsekvenser," säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz enligt tyska Focus. Enligt Der Spiegels uppgifter har näringsministern Robert Habeck redan instruerat den ansvariga myndigheten att dra tillbaka det positiva certifikatet, vilket innebar att projektet fick grönt ljus från första början. Utan certifikatet kommer inte den kontroversiella gasledningen att kunna tas i bruk, enligt Scholz.Gasledningen, som i princip löper parallellt med den existerande Nord Stream-ledningen, har varit omdiskuterad sedan projektets början. Målsättningen var att den skulle hjälpa Ryssland att bidra med extra naturgas till Tyskland och andra europeiska länder, skriver Zeit. Omni 220222.
Dadgostar: Välkommet att Nord Stream 2 stoppas. När Tysklands förbundskansler Olaf Scholz gav besked om att den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 stoppas var det flera svenska politiker som välkomnade beslutet. "Europas beroende av Putins gasleveranser skadar möjligheterna att agera kraftfullt mot Ryssland", skriver Nooshi Dadgostar (V) på Twitter. Även Lorentz Tovatt (MP), Rickard Nordin (C) och Per Bolund (MP) ser positivt på aktionen. "Dags att stoppa import av rysk olja och uran också", skriver Bolund på Twitter. Rickard Nordin: Säkerhetspolitiskt vansinne att köpa rysk energi. Nooshi Dadgostar: Välkommet beslut. Lorentz Tovatt: Befria oss från ryskt energiberoende! Per Bolund: Mer beroende av rysk gas är det sista Europa behöver. Omni 220222.

Putins tal till nationen obehagligt och oroväckande. Värre och värre dag för dag. Om det någonsin har funnits ett realistiskt hopp om en fredlig lösning på den så kallade konflikten mellan Ryssland och Ukraina släcktes det av Vladimir Putins tal till den ryska nationen på måndagskvällen. Hans formuleringar visade med all önskvärd tydlighet att det inte handlar om det ordet "konflikt" signalerar, en kamp mellan någorlunda jämbördiga motståndare, utan om ett pågående och eskalerande övergrepp från rysk sida på en grannstat med betydligt mindre resurser. Likheterna med Nazitysklands attack mot Polen i september 1939 är både slående och obehagliga. Men de är inte hundraprocentiga. Den gången blev följden ett förödande världskrig eftersom västmakterna fått nog av den eftergiftspolitik som inte visat sig leda till Chamberlains utlovade "peace in our time". Nu är sannolikheten stor att Ukraina kommer att uppleva sig sviket av sina vänner i väst. Nato har tydligt signalerat att det inte blir fråga om att svara med vapenmakt mot Ryssland. Det som återstår utöver tydliga markeringar är kännbara och samordnade ekonomiska sanktioner som får det att svida i skinnet på de ryska makthavarna. De måste sättas i verket omedelbart så att Putin inte får för sig att Rysslands erkännande av de två utbrytarregionerna är acceptabelt. Hans formuleringar i talet om att Ukraina aldrig på riktigt varit en egen nation pekar på att de så kallade fredsbevarande styrkorna som sänts till Luhansk och Donetsk bara är början. Det är bra att Tyskland beslutat att lägga gasledningen Nordstream 2 på is, liksom de åtgärder som Storbritannien vidtagit. Räkna med att det kommer mer i närtid när EU:s ledare har överlagt och satt ner foten. Dagen 220222.

Ryssland: Även områden som kontrolleras av Ukraina omfattas av erkännandet. Det ryska erkännandet av regionerna Luhansk och Donetsk som självständiga omfattar även de delar som ukrainska styrkor kontrollerar, enligt ett uttalande från Ryssland. Det rapporterar AP. Uttalandet kommer dagen efter att Ryssland meddelat att man erkänner regionerna som självständiga - däremot har Ryssland inte förrän nu definierat vilka gränser som avses. Nyhetsbyrån skriver att beskedet stärker västs farhågor om att en fullskalig invasion av Ukraina är nära förestående. Under kriget i östra Ukraina som har pågått sedan 2014 har ukrainska styrkor återtagit kontroll över stora delar av båda regionerna. Financial Times Moskvabyråchef Max Seddon skriver på Twitter att ryska erkännanden av separatisternas territoriella anspråk innebär en ökad krigsrisk. Kreml: Erkänner rebellregionernas självständighet med de gränser som existerade 2014. Putin har beordrat trupper till östra Ukraina efter erkännandet. Omni 220222.
Bedömare om Putins vägval: "Upplösa Ukrainas existens". Bara en tredjedel av Donetsk och Luhansk kontrolleras av de ryskstödda separatisterna. Men det ryska erkännandet av självständighet avser hela regionerna, meddelade Kreml i dag. "Det finns ingen anledning för Moskva att gå in bara i separatistiska områden [...] Enligt Putins logik behöver han ta en signifikant del av Ukraina, säger Rysslandsexperten Tatiana Stanovaya, grundare av analysfirman R. Politik, till Financial Times. Stanovaya menar att det inte finns något annat alternativ för Putin än att attackera Kiev. "Målet är att upplösa Ukrainas existens i dess nuvarande form. Inget Ukraina, inga problem." Även Natia Seskuria vid tankesmedjan Royal United Services Institute skriver att Putins mål är att upphäva Ukrainas självständighet och genomdriva ett regimskifte. "Falska påståenden om militärt tillbakadragande följt av erkännandet av utbrytarregioner är en beprövad strategi från Kremls sida", skriver hon. Även bedömare som inte tror på ett fullskaligt krig oroas av Putins besked, skriver Al Jazeera. "Jag har aldrig trott på det stora kriget och det gör jag fortfarande inte. Men det finns skäl att vara nervös," säger den Kievbaserade analytikern Mikhail Pogrebisnkij. Omni 220222.

USA: Rysslands agerande i Ukraina är en invasion. Vita huset använder nu ordet "invasion" för att beskriva Rysslands agerande mot Ukraina. Det banar väg för hårda sanktioner mot Moskva, skriver AP. "Vi tror att det här är början på en invasion, Rysslands senaste invasion," säger Vita husets säkerhetsrådgivare Jon Finer i en intervju med CNN. Enligt AP fanns inledningsvis en tvekan att använda ordet. Politiska ledare från väst har undvikit att använda ordet invasion om det senaste dygnets händelseutveckling. President Joe Biden kommer att hålla en pressträff klockan 20 svensk tid. Under måndagskvällen meddelade ryske presidenten Vladimir Putin att han beslutat att erkänna de separatistkontrollerade områdena Luhansk och Donetsk som självständiga. Kort därpå uppgav vittnen att ryska trupper gick in i regionerna. Omni 220222.

EU skickar cyberexperter för att stötta Ukraina. EU står redo att aktivera den Litauenutvecklade gruppen Cyber Rapid Response Team för att hjälpa Ukraina vid händelse av dataintrång. Det skriver den litauiska biträdande försvarsministern Margiris Abukevicius på Twitter. Totalt skickar sex EU-länder experter på cybersäkerhet till Ukraina, skriver Reuters. Förra veckan utsattes flera ukrainska banker och flera myndighetssajter för en attack, som Storbritannien och USA hävdar att ryska militära hackare låg bakom. Detta förnekas av Kreml. Omni 220222.

Putin får skicka trupper till utlandet - Nato: Farligaste läget på en generation. Nato blixtinkallade under tisdagen till möte med anledning av krisen i Ukraina, rapporterar AFP. Ett ukrainskt sändebud har deltagit i mötet. På en pressträff säger Nato-chefen Jens Stoltenberg att militäralliansen fördömer Rysslands agerande. "Det är den farligaste situationen på en generation," säger han. Kort före pressträffen rapporterade AFP att Putin har begärt tillstånd av parlamentets överhus att skicka trupper utomlands. Hans förfrågan uppges ha godkänts. Stoltenberg tillägger att varje indikation tyder på att Ryssland fortsätter att planera en fullskalig invasion av Ukraina. Under måndagskvällen meddelade den ryske presidenten Vladimir Putin att han erkänner separatistregionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som självständiga. Omni 220222.

Hultqvist: Viktig markering med övningarna i Östersjön. Det brittiskledda försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF), där Sverige ingår, kommer att genomföra militärövningar i norra Europa. Det skriver Reuters. Bland annat ska en övning hållas i Östersjön för att "demonstrera JEF-nationernas rörelsefrihet". Till SVT säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) att övningen ska ske inom kort och att det handlar om "friheten att navigera" i området. "Det är en väldigt viktig markering men vi har också planerat fler övningar framöver." Förutom Sverige ingår även Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen och Nederländerna i samarbetet. Omni 220222.

EU enat om sanktioner mot Ryssland: "Det kommer göra mycket ont". EU är överens om ett sanktionspaket mot Ryssland efter att landet erkänt Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga. "Det här kommer att göra ont i Ryssland och det kommer att göra mycket ont," säger EU:s utrikeschef Josep Borrell på en presskonferens efter ett extrainsatt utrikesministermöte i Paris på tisdagseftermiddagen. Borrell säger också att Putins agerande är "en tydlig upptrappning av Rysslands aggressivitet mot Ukraina". Sanktionerna ska bland annat riktas mot ryska politiker som stöttat beslutet att erkänna regionerna i östra Ukraina. I grova drag presenterades sanktionsplanerna redan på förhand i ett uttalande från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel. Omni 220222.

Biden meddelar sanktioner: "Tror Putin är beredd att gå längre -hoppas jag har fel". Joe Biden kommer att införa sanktioner mot Ryssland efter erkännandet av separatiststyrda regioner i östra Ukraina. Bland annat kommer sanktionerna att skära av Ryssland från finansiering från väst, samt slå hårt mot den ryska "eliten", säger han. "På grund av deras ageranden jobbar vi med Tyskland för att stoppa Nord Stream 2," säger han. Biden säger också att USA kommer assistera Ukraina militärt. "Jag tror att Ryssland och Putin är beredda att gå ännu längre, men hoppas att jag har fel," säger han. Biden kallar Putins tal "vrickat", men säger att det fortfarande finns chans att undvika "värsta möjliga scenario". "Vi är öppna för diplomati, om det är seriöst," avslutar Biden. Omni 220222.

FOI-forskare: "Stoppade gasledningen värst för Ryssland." Sanktionerna mot Ryssland som EU och USA nu inför kommer inte att ha en avgörande betydelse för president Putins fortsatta planer i ukrainakrisen, det tror Jan Hallenberg som är forskningsledare på Utrikespolitiska institutet. "Det som påverkar Putin mest är nog att Tyskland stoppat gasledningen Nord Stream 2", säger Hallenberg till Ekot. En möjlig ytterligare sanktion mot Ryssland som USA kan sätta in är att begränsa landets möjligheter att köpa halvledare, menar Hallenberg. SR 220222.

Analyser: Putins lilla cirkel oroas inte över ekonomin. Västvärldens ledare svarar med sanktioner, men de kommer inte att påverka den ryske presidenten Vladimir Putin. Det skriver Matt Peterson i Barron’s. Som bevis på detta lyfter han att väst riktat skarpa sanktioner sedan kriget i östra Ukraina startade 2014 - trots detta har Putin fortsatt. Enligt Peterson har den ryske ledarens innersta cirkel blivit allt mindre och består nu av tre-fyra män med bakgrund inom underrättelsetjänsten. "De oroar sig inte för de ekonomiska konsekvenserna", skriver han och lyfter att det mest effektiva skulle kunna vara att blockera ryska energiexporten. Även Sky News Ian King är inne på samma linje. Boris Johnsons beslut att straffa fem mindre ryska banker och tre rika affärsmän, som USA dessutom redan riktat sanktioner mot, kommer göra minimal skillnad för den ryska ekonomin och Putin. Enligt King hade det varit betydligt mer effektivt att rikta sanktioner mot stora Sberbank, som hanterar stor del av de ryska lönerna och pensioner.Michael Winiarski: Ännu tydligare att Putins mål är att svälja Ukraina. I sitt tal till nationen betonade Putin att existensen av Ukraina är ett historiskt misstag som måste rättas till. Malin Ekman: Putins retorik jämförs med Hitlers. Sarah Rainsford: Putins mörka tal skriver om Ukrainas historia. Omni 220222.

Expert: Överraskning borta - men Putin har initiativet. Rysslands militära förutsättningar har förändrats i och med att man erkänner att man befinner sig i regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina, från att tidigare ha nekat även om "alla visste att det var så". Det säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Aktuellt. Därmed blir det enklare för Ryssland att använda till exempel flyg- och marinstridskrafter än vad man haft hittills. Norberg beskriver det som att Ryssland har större frihet att agera och säger att det är viktigt att inte glömma att Ryssland har trupper i Belarus och längs med den ryskukrainska gränsen. "Ryssland har nu möjlighet att agera geografiskt från flera olika håll i Ukraina. Man har förlorat överraskningsmomentet, men har initiativet." Omni 220222.

Bert Sundström: Illavarslande signaler om att Ryssland ska ta större delar av Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin ser inte Ukraina som ett land överhuvudtaget och försöker att skriva om historien. Samtidigt kommer illavarslande signaler om att rysk militär är beredd att invadera ännu större delar av Ukraina. Att Rysslands president nu har erkänt de så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk som självständiga stater betyder egentligen bara att Ryssland fortsätter att bestämma över de här två små områdena på samma sätt som tidigare. Fast nu kan Ryssland hävda att ledarna där formellt kan be om militärt bistånd för att skydda sig från ett påhittat hot från Ukraina. En stor del av invånarna har nu fått ryskt medborgarskap och Ryssland anser sig ha rätt att agera militärt för att hjälpa dem. Ledaren för "Folkrepubliken Donetsk", Denis Pusjilin, hävdar att det ryska erkännandet också omfattar hela de ukrainska länen Donetsk och Luhansk. De områdena är långt större än "folkrepublikerna" och står under den ukrainska demokratiska regeringens kontroll. Det är en minst sagt udda tanke. Men kanske är det en illavarslande signal om att rysk militär är beredd att invadera ännu större delar av Ukraina. President Putins tal under måndagen visar att han inte ser Ukraina som ett land överhuvudtaget. Inte Belarus heller. Putin försöker helt enkelt skriva om historien. Och det kan nog fungera för i alla fall en del av den ryska befolkningen. De flesta av oss andra vet att det han påstår inte är korrekt. Grunden för Putins försök att skriva om historien verkar vara att få Ryssland att framstå som en sorts civilisationens vagga. Lite av samma tanke finns om de andra territorier som Ryssland ockuperar, eller i alla fall i praktiken kontrollerar.
Transnistrien som rysk militär och maffia kontrollerar sedan många år är en del av Moldavien.
Abchazien sedan många år och sedan Sydossetien. Båda i Georgien men helt styrda av Ryssland.
Krim ockuperade Ryssland 2014 och krigen i östra Ukraina drogs också igång av Ryssland.
Att varken Ukraina, Moldavien eller Georgien ska få ansluta sig till EU eller Nato är uppenbarligen syftet. Jag har inte släppts in i "folkrepublikerna" i östra Ukraina på fyra år. Så jag kan inte nu på ett bra sätt bedöma vad folk känner där. Men att livet är påvert där är solklart. De rysktalande i Ukraina som bor nära "kontaktlinjen" som jag har talat talat med de senaste två månaderna säger att de verkligen är glada över att bo i ett demokratiskt (bristfälligt) Ukraina och slippa eländet som folk på andra sidan lever i. svt 220222.

Ryssland avslöjar själv sin lögn. Rysslands militära förutsättningar har förändrats i och med att man erkänner att man befinner sig i regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina, från att tidigare ha nekat även om "alla visste att det var så". Det säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Aktuellt. Omni 220222.

Sverige följer EU-linje - har kallat upp ambassadören. Svenska utrikesdepartementet har kallat upp Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev, skriver utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter. Detta för att fördöma det ryska erkännandet av regionerna i östra Ukraina. Linde skriver att det sker "i nära samordning" med andra EU-länder som under tisdagen kallar upp sina ryska ambassadörer. Under eftermiddagen meddelade EU att man inför sanktioner mot bland annat ryska politiker som stöttar Vladimir Putins erkännande. Även USA och Joe Biden har meddelat sanktioner som man menar slår hårt mot Ryssland. Omni 220222.

Ministrar nekar Lavrov möten: "Ingen mening - Ryssland avvisar diplomati". Amerikanska utrikesministern Antony Blinken ställer in ett möte med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov, rapporterar AFP. Blinken säger att det inte finns någon mening att träffa Lavrov just nu efter att "en invasion har inletts". "Ryssland har klart och tydligt avvisat diplomati," säger den amerikanske utrikesministern. Enligt NYT vill Blinken dock att USA ska fortsätta med de diplomatiska samtalen. Tidigare under tisdagen meddelade även Jean-Yves Le Drian, Frankrikes utrikesminister, att han kommer att ställa in ett möte med Lavrov. "Det blir ett nej," sa Le Drian som svar på frågan om det sedan tidigare planerade mötet på fredag kommer att hållas. Detta trots att EU:s utrikeschef Josep Borrell sagt att de diplomatiska samtalen ska fortsätta efter att Putin erkänt regioner i östra Ukraina som självständiga. Omni 220222.
Vita huset: "Absolut inga planer på toppmöte." Det finns "absolut inga planer" på ett toppmöte mellan Joe Biden och Vladimir Putin, säger Vita husets presstalesperson Jen Psaki vid en pressträff enligt en utskrift på Vita husets hemsida. Det skulle krävas bevis på nedtrappning för att det skulle bli aktuellt, enligt Psaki. "Vi kommer aldrig helt stänga dörren till diplomati. Diplomatin kan inte segra om inte Ryssland byter kurs." Även utrikesminister Antony Blinken har ställt in ett planerat med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov. Omni 220223.

Analyser: Putin fick vargen att se ut som hunsad hund. Det möte med Rysslands säkerhetsråd som Vladimir Putin höll före det att han erkände regionerna i östra Ukraina har hamnat i omvärldens blickfång. Särskilt en sekvens, där spionagechefen Sergej Narysjkin ställs framför Putin, har blivit föremål för analys. DN:s Erik Ohlsson beskriver sekvensen där en stammande Narysjkin svarar på Putins frågar som en "grym teater" och skriver att Putin inte tycks ha några problem med att ses som "en lynnig diktator som håller sina närmaste män på halster". Narysjkin är en erkänd hårding, skriver Ohlsson, och "framför hundratals miljoner tv-tittare förvandlas vargen Narysjkin till en hunsad hund". Max Seddon i Financial Times beskriver ett "skådespel" där presidentens närmaste allierade såg "skräckslagna ut". Han konstaterar att Narysjkin "ödmjukt" tvingades rätta sig efter Putin, som vid två tillfällen bad spionagechefen tala klarspråk om Ryssland bör erkänna regionerna. The Guardians Shaun Walker lyfter frågetecken kring om mötet verkligen var direktsänt som Kreml ville få det att framstå som, eftersom det inte skedde något större åsiktsutbyte - även om Putin försökte få det att framstå så. Erik Ohlsson: Putins möte visar han inte har något emot att framstå som en lynnig diktator. Shaun Walker: Putins absurda och arga skådespel innebär vändpunkt. Max Seddon: Putin fick de svar han ville ha. Omni 220223.

Efterlyser tuffa sanktioner mot Ryssland omedelbart. Slå hårt mot Rysslands ekonomi - och gör det direkt. Det var budskapet från Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba när han talade under en presskonferens tillsammans med USA:s dito Antony Blinken i natt. "Världen måste svara med hela sin ekonomiska kraft för att straffa Ryssland för de brott man redan har begått, och innan de brott man planerar att begå," säger Kuleba enligt CNN. Utrikesministern kommenterade också Moskvas erkännande av hela Donetsk och Luhansk som självständiga. Han kallade det för "galenskap" och sa att Ukraina aldrig kommer att acceptera det. Putins besked - kan ha gett sig själv rätten att invadera mer av Ukraina. Omni 220223.
Ledare: Sätt hårt mot hårt, motbevisa Putin denna gång. Rysslands agerande och den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa är fortsatt i fokus på flera av dagens ledarsidor. I SvD skriver Olof Ehrenkrona att det är viktigt att komma ihåg att kriget är Putins, inte det ryska folkets. Västvärldens svar på det ryska agerandet kommer inte att vara militära hot. Den största kostnaden för Putin blir i stället Rysslands isolering i världsekonomin. Hans ambition att få omvärlden att underkasta sig "ett syndikat av kleptokrater och lönnmördare" kommer aldrig att lyckas, menar Ehrenkrona "Om detta kan Vladimir Putin vara alldeles säker." Expressens ledarsida skriver att priset för Rysslands tidigare aggressioner varit för lågt. Om inte landets ledare behärskar sig bör västvärlden gå vidare med hårdare, mer uthålliga sanktioner, skriver tidningen, som att stänga landet ute från det internationella banksystemet och plocka ner ryska företag från utländska börser. "Vladimir Putin har bettat på att västvärlden är allt för svag, splittrad och beroende av rysk energi för att verkligen sätta hårt mot hårt. Låt oss motbevisa honom denna gång." Omni 220223.

Så påverkar omvärldens sanktioner svensk ekonomi. Handeln med Ryssland står för cirka en procent av svensk export och viserade sanktioner mot ryska banker och individer får därför en väldigt liten effekt på svensk ekonomi, enligt SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. Dock kan Tysklands beslut att pausa godkännandet av den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 kan få en viss inverkan på energipriserna. "Kan bidra till att energipriserna i Europa förblir höga längre", säger Jens Magnusson. SR 220223.

Oron för rysk attack växer i östra Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har gjort klart att de av honom nu erkända utbrytarregionerna i östra Ukraina också innefattar de delar av området som i dag står under ukrainsk kontroll och där ingår Mariupol. I kuststaden Mariupol, alldeles inpå utbrytarregionen Donetsk, växer nu oron för ett anfall. "Det är klart att det väcker oro. Men vi drabbas inte av panik. Det skulle bara spela Putin i händerna", säger Kateryna Suchomlynova i Mariupol till Ekot. SR 220223.

Putin: Rysslands intressen är inte förhandlingsbara. Vladimir Putin säger sig fortfarande vara öppen för att söka "diplomatiska lösningar" på Ukrainakonflikten, rapporterar BBC. Samtidigt understryker presidenten att Rysslands intressen "inte är förhandlingsbara". I ett tv-sänt tal på fäderneslandsförsvararens dag, en rysk högtid, säger sig Putin att han är öppen för "ärlig dialog". Han passar samtidigt på att hylla de ryska väpnade styrkorna. Omni 220223. Kommentar: En total lögn att Putin är öppen för diplomatiska lösningar.

Satellitbilder: Stora ryska trupper runt Ukrainas gränser. Beskjutningen har fortsatt vara intensiv mot de ukrainskkontrollerade delarna av Donetsk och Luhansk län i östra Ukraina. Gas, vatten och värme har slagits ut. Invånarna i stridsområdet är medvetna om att Moskva räknar också deras byar som en del av det som de nu erkänt som självständiga så kallade republiker. Runt Ukrainas gränser finns fortfarande stora ryska truppansamlingar visar nya satellitbilder från västra Ryssland och södra Belarus. SR 220223.

USA skickar materiel och trupper närmare Ukraina. USA skickar fler stridsflygplan till länder i östra Europa, till Polen och till de baltiska staterna. Dessutom ska ytterligare soldater bege sig till området. Det uppger en person på försvarsdepartement för New York Times. Det handlar om omgrupperingar av det materiel och de trupper som redan befinner sig i Europa, bland annat i Tyskland och Grekland. Omstruktureringen görs efter vad USA:s president Joe Biden beskriver som en rysk invasion. Men Bidenadministrationen har sedan tidigare sagt att man inte avser att skicka några trupper in i Ukraina. Omni 220223.

Turkiet fördömer ryska erkännandet av utbrytarrepubliker. Turkiets president Erdogan fördömer det ryska erkännandet av två utbrytarrepubliker i östra Ukraina. Samtidigt som Turkiet är allierad med Ukraina och bland annat säljer vapen till landet har president Erdogan också nära band till Rysslands president Putin. För Turkiet gäller nu en diplomatisk balansakt när man ska stödja Ukraina utan att reta upp Ryssland för mycket, då de ryska relationerna är viktiga för Turkiets ekonomi genom bland annat energi, handel och turism. SR 220223.

Uppmanar medborgare att lämna Ryssland - kallar in reservsoldater. Ukrainas regering uppmanar sina medborgare att omedelbart lämna Ryssland, rapporterar AFP. Som anledning anges att de ryska aggressionerna kan leda till en "betydande minskning av möjligheten till konsulär hjälp". Under onsdagskvällen meddelade president Volodymyr Zelenskyj att alla arméns reservsoldater mellan 18 och 60 år kallas in till värnplikt. För närvarande utesluter han dock en storskalig militär mobilisering, enligt Reuters. "Vi måste öka den ukrainska arméns beredskap på alla möjliga förändringar," säger presidenten. Omni 220223.

Kina anklagar USA för att "skapa panik" om Ukraina. Kina anklagar på onsdagen USA för att "höja spänningarna" och "skapa panik" kring Ukrainakonflikten genom att införa sanktioner och skicka vapen till Ukraina, rapporterar AFP. "Att slänga bränsle på elden och samtidigt skylla på andra är ett oansvarigt och omoraliskt beteende," säger Hua Chunying, talesperson för utrikesdepartementet. På frågan om huruvida Kina överväger sanktioner mot Ryssland svarar Hua att Peking tror att sanktioner "aldrig varit ett fundamentalt och effektivt sätt att lösa problem". Omni 220223. Kommentar: Och vad säger Kina om Putin faktiskt anfaller Ukraina? Det var USA:s fel?

Japan inför sanktioner mot Ryssland och regionerna. Japan går samma väg som EU, USA och Storbritannien och inför sanktioner mot Ryssland och separatisterna i Ukraina, rapporterar AFP. Landet fördömer de ryska handlingarna "som kränker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet i strid med internationell rätt". "Utifrån utgångspunkten att hantera den här frågan i samarbete med det internationella samfundet har Japan beslutat att införa sanktioner," säger premiärminister Fumio Kishida. Sanktionerna innefattar ett förbud mot emitterande av, och handel med, ryska statsobligationer i Japan. Visumförbud, handelsförbud och frysta tillgångar är bland de åtgärder som riktas mot personer med koppling till "de två så kallade republikerna". Omni 220223.

Liz Truss: Sannolikt med attack på Kiev - nya sanktioner på väg. Det är "högst sannolikt" att Ryssland kommer attackera Ukrainas huvudstad Kiev inom ramen för en "fullskalig invasion", säger Storbritanniens utrikesminister Liz Truss enligt Sky News. Storbritannien kommer i dagarna lansera ett nytt, betydligt hårdare sanktionspaket mot Ryssland. "Vi kommer gå längre. Vi kommer att begränsa rysk tillgång till brittiska marknader. Vi kommer förhindra att den ryska staten skuldsätter sig hos den brittiska regeringen," säger Truss. De nya sanktionerna kommer att riktas mot en betydligt längre lista av ryska oligarker än de tidigare, enligt källorna. Spekulationer om Putins verklighetskontakt - har han blivit tokig? Omni 220223.

Tyske näringsministern: Vi klarar oss utan rysk gas. De tyska energibehoven kan mötas utan rysk gas, säger den tyske näringsministern Robert Habeck enligt AFP. Eftersom Ryssland är landets största leverantör lär priserna gå upp - men det kan kompenseras av andra leverantörer och satsningar på förnybara energikällor, säger han. På tisdagen meddelade den tyske förbundskanslern Olaf Scholz att man stoppar den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 på grund av de ryska aggressionerna mot Ukraina. Om den färdigställts hade rysk gas utgjort 70 procent av den tyska gasimporten. Tyskland importerar i nuläget över hälften av sin gas från Ryssland Omni 220223.

Nationellt nödläge godkänns av Ukrainas parlament. Ukrainas parlament godkänner säkerhetsrådets förslag att utlysa 30 dagars nationellt nödläge på grund av de ryska aggressionerna, rapporterar flera medier. Bland annat innebär det ökade säkerhets- och fordonskontroller i landet, uppgav rådssekreteraren Oleksij Danilov tidigare under onsdagen. Det blir inte heller tillåtet med folksamlingar eller strejker och myndigheter får möjlighet att införa utegångsförbud. Enligt Ekots korrespondent kommer utländska medborgare att få svårare att röra sig i gränsområdena. Ukraina gör sig redo för en eventuell rysk invasion. Omni 220223.

Johnson lovar att skicka fler vapen till Ukraina. Storbritannien kommer inom kort att förse Ukraina med fler vapen till följd av Rysslands ”hotfulla beteende”. Det säger premiärminister Boris Johnson under en frågestund i det brittiska parlamentet, skriver brittiska medier. Under frågestunden krävde också många ledamöter ett större sanktionspaket mot Ryssland. Labourledaren Keir Starmer betonade visserligen att det är viktigt med enighet, men lyfte samtidigt behovet av ett större tryck mot Putin. "Parlamentet ska inte tveka kring omfattningen på paketet som presenterades i går, för jag tror inte riktigt att människor förstår att vi redan ligger i täten," svarade Johnson då. Storbritannien kommer att skicka olika sorters vapen Omni 220223.

Ukrainas parlament: Civila ska få rätt att bära vapen. På grund av "hot och fara för det ukrainska folket" ska civila få bära vapen i Ukraina. Det är lagförslaget som röstades igenom i det ukrainska parlamentet under onsdagen, som även ger invånarna rätt att agera i självförsvar, rapporterar Reuters. Tidigare under onsdagen godkände det ukrainska säkerhetsrådet ett förslag om att utlysa nationellt nödläge. Förslaget, som måste godkännas av parlamentet, skulle gälla i 30 dagar. I Luhansk och Donetsk har nödläge varit utlyst sedan 2014, enligt Reuters. Omni 220223.

Persson Löfgren: Kritiker börjar uppfatta Putin som närmast galen. Ukraina har infört ett undantagstillstånd som bland annat kommer att begränsa trafiken vid gränserna till Ryssland. Under förmiddagen har Rysslands president Vladimir Putin hållit ett tv-sänt tal där han har sagt att landet har de mest lovande vapensystemen i världen och kan "försvara sig mot allting". På sociala medier och i oberoende medier i Ryssland börjar det dock komma kritik mot den egna presidenten, säger Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. "Man ifrågasätter att Putin erkänt utbrytarna och står på gränsen till ett utvidgat krig - man uppfattar det som att han närmast har blivit galen". SR 220223.

Polisen går upp i stabsläge under Ukrainakrisen. Svenska polisen har gått upp i stabsläge och en nationell särskild händelse har utlysts. Detta med anledning av det spända säkerhetsläget mellan Ukraina och Ryssland, skriver Aftonbladet. Enligt uppgifter till tidningen har polisen blivit uppmanade att ha fulltankade bilar, men en sån uppmaning har inte skickats ut nationellt, säger polisen till TT. Beslutet om stabsläge innebär att polisen kan kalla in extra resurser eller ha dem i beredskap. SR 220223.

UD flyttar delar av ambassaden från Kiev. Svenska utrikesdepartementet har beslutat att tillfälligt flytta delar av den svenska ambassadens verksamhet i Ukraina till Lviv, i den västra delen av landet. I Ukraina ligger flera myndighetssajter nere, däribland utrikesdepartementets och säkerhetstjänstens. Under den senaste tiden har Ukraina utsatts för flera cyberattacker som Ukraina anklagar Ryssland för. EU kallar ledarna för de 27 medlemsländerna till ett krismöte om det spända säkerhetsläget mellan Ukraina och Ryssland, mötet ska hållas i Bryssel imorgon kväll. SR 220223.

Direktrapport från fronten i östra Ukraina. Krisen i Ukraina fortsätter och har intensifierats sedan Ryssland erkände de östliga regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga stater. Journalisten Antti Kuronen har sedan länge bevakat Ukraina, och befann sig senast under tisdagen vid frontlinjen i landets östra delar, där han talat med både soldater och lokalbor. Hör Antti Kuronen, Yles korrespondent, berätta om vad han sett. Ryssland använder förbjudna vapen enligt Minskavtalet. Ukrainanska soldater har fått order om att inte besvara skjutandet från ryska sidan. Tidigare besvarade man elden med samma ammunition som de blev beskjutna med. SR 220223.

Ukraina larmar om nya attacker mot hemsidor. Ukrainas digitaliseringsminister Mychailo Fedorov säger att flera av regeringens hemsidor har överbelastats i en cyberattack, rapporterar Reuters. Det finns även uppgifter om att banker drabbats. Tidigare i veckan uppgav ukrainska myndigheter att man sett varningar på nätet om att hackare förberedde attacker efter en omfattande cyberattack. Landets president Volodymyr Zelenskyj kräver omvärldens stöd. Omni 220223.

Lööf: Dags för Sverige att gå med i Nato. Det ryska angreppet mot Ukraina har gjort ett svenskt medlemskap i Nato akut. Det säger Annie Lööf (C) i SVT:s "30 minuter". "Vi ska inte vara en buffertzon mellan ett aggressivt Ryssland och andra västliga demokratier," säger partiledaren. Hon får stöd av M, KD och L, som tycker att alliansen är en garant för fred och säkerhet i västvärlden. S är för deltagande i operationer som organiseras av Nato, men vill inte att Sverige går med. V och MP motsätter sig medlemskap, och SD vill inte att det genomförs utan en folkomröstning. Omni 220223.

EU straffar 351 politiker som stöttade Putins erkännande. EU:s första sanktioner mot Ryssland beslutades formellt under onsdagseftermiddagen, rapporterar AP. Förutom individuella sanktioner mot samtliga 351 ledamöter av parlamentet duman som röstade för ett erkännande av Donetsk och Luhansk straffas regeringstjänstemän och företag. Sanktionerna innebär i stort reseförbud och frysta tillgångar utomlands. Fler åtgärder planeras inom kort. Enligt ett utkast som Politico tagit del av EU står redo att införa sanktioner mot ryske försvarsministern Sergej Sjojgu. Omni 220223.

USA inför sanktioner mot Nord Stream-bolag. USA:s president Joe Biden har gett order om att införa sanktioner mot Nord Stream 2 AG, bolaget som bygger gasledningen genom Östersjön. I ett skriftligt uttalande säger han att även personer med koppling till företaget kommer att straffas. Tidigare i veckan meddelade tyske förbundskanslern Olaf Scholz att man stoppar den kontroversiella ledningen. Omni 220223.

Johnsons hårdhandskar kan hota Londons ryska ställning. De sanktioner som Storbritannien presenterade i går kan komma att hota Londons ställning som ryska elitens andra hem, skriver Wall Street Journal. I decennier har Rysslands allra rikaste älskat London - också kallat "Moscow-on-Thames" - genom att köpa upp fastigheter i dyra områden och utnyttja stadens ställning som finanscentrum. I gårdagens sanktioner straffades inte bara banker utan också tre kända oligarker med kopplingar till Vladimir Putin. Enligt Thomas Mayne, expert på korruption vid tankesmedjan Chatham House, behöver dock Storbritannien vidga sanktionerna till omkring 100 personer och deras familjer för att de ska ha avsedd effekt. "Sen är det oklart vilket tryck det sätter på Putin," kanske inget, säger han till tidningen. Omni 220223.

Kreml: Separatistledare ber Putin om militärt stöd. Separatistledarna i Luhansk och Donetsk ber formellt Ryssland om militärt stöd mot den ukrainska armén. Det rapporterar nyhetsbyråer med hänvisning till Kreml. Uttalandet kommer kort efter att ukrainska parlamentet godkänt ett 30 dagars undantagstillstånd för hela landet förutom de två regionerna, där det är nödläge sedan 2014. Ryske presidenten Vladimir Putin erkände Luhansk och Donetsk som självständiga under ett timslångt tal i måndags. Samtidigt har Ryssland börjat evakuera sina diplomater från Ukraina. Putins talesperson Dmitrij Peskov säger att presidenten mottagit förfrågan via brev. Självutropade ledaren i Donetsk uppmanar Ukraina att ge upp området. Omni 220223.

Ambassadörer: Medlemskap i Nato är ett givet svar. Ryssland försöker stöpa om säkerhetsordningen i Europa, och det kommer påverka Sverige. Ett svenskt Nato-medlemskap är nu det enda rimliga vägvalet då det bäst tjänar Sveriges nationella intressen. Det skriver flera ambassadörer och experter i SvD Debatt. "Ordningen som regeringen är så rädd att rubba är redan rubbad", skriver debattörerna. Utöver det vill ambassadörerna att Sverige bistår Ukraina med militär utrustning, och gör det möjligt för Ukraina att köpa försvarsmateriel av Sverige. "Stöd till Ukraina är inte välgörenhet och gester. Det är bidrag till Europas och världens säkerhet." Omni 220223.

Ukraina: Nära 200 000 ryska soldater vid gränsen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ryssland nu har närmare 200 000 soldater vid gränsen till landet, rapporterar AFP. Zelenskyj säger också att Ryssland har godkänt en offensiv mot Ukraina. Zelenskyj ska under kvällen ha försökt ringa till Rysslands president Vladimir Putin för att diskutera detta. Putin svarade däremot inte på Zelenskyjs samtal. Under onsdagskvällen har också Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba krävt att FN:s säkerhetsråd ska ha ett blixtinkallat möte, rapporterar Reuters. Detta efter att separatistledarna i Donetsk och Luhansk begärt militärt stöd från Kreml tidigare under kvällen. Omni 220224.

Biden fördömer offensiven i Ukraina - varnar för död och katastrofalt lidande. USA:s president Joe Biden fördömer Rysslands besked att man skickar in soldater i östra Ukraina och säger att "världen kommer att hålla Ryssland ansvarigt" för attacken. Bara minuter efter det ryska beskedet publicerade Biden ett uttalande på Vita husets hemsida, där han varnar för ett "katastrofalt" lidande och många förlorade människoliv. "Hela världens böner är med folket i Ukraina i kväll när de utsätts för en oprovocerad och omotiverad attack av ryska militärstyrkor", säger Biden. Presidenten lovar ett kraftfullt svar mot Ryssland och i ett tal till nationen senare under dagen kommer han att meddela ytterligare sanktioner. Natochefen Jens Stoltenberg fördömer också Ryssland i ett uttalande. Även han varnar för en stor risk för mänskligt lidande. Omni 220224.

*** 2022-02-24 Ryssland anfaller Ukraina på alla fronter ***

Carl Fridh Kleberg på tågresa i Ukraina: Min mobiltelefon kastade sitt blåaktiga sken över den nedsläckta kupén. På skärmen stod det att läsa en enda rad. En nyhetsnotis som löd: "Rysslands president Vladimir Putin har utlyst en 'militär specialoperation' för att 'demilitarisera' och 'denazifiera' Ukraina."(Som i själva verket var ett vidrigt krig.) svt 220524.
Hur startade invasionen? svt 220304 video 0:23.

Putin varning i rysk tv kl 04:00 svensk tid till alla som försöker stoppa honom: Följderna kommer att bli sådana att ni aldrig sett något liknande. You tube 220224. 1:16.
Putin: "Den som försöker lägga sig i eller hotar vårt land och vårt folk ska veta - att Rysslands svar kommer att bli omedelbart och leda till konsekvenser - som ni aldrig tidigare har upplevt." TV 4 220224.
Rysslands Vladimir Putin: "Jag bestämde mig för att genomföra en speciell militär operation. Dess mål är att skydda människor som under de senaste åtta åren har utsatts för övergrepp och folkmord från Kievregimen. Vi uppmanar er att omedelbart lägga ner vapen och gå hem. Jag kommer att förklara. Alla militärer från den ukrainska armén som följer detta krav kan fritt lämna området för militära aktioner och återvända till sina familjer. Den som skulle försöka stoppa oss och dessutom skapa hot mot vårt land, vårt folk, borde veta att Rysslands svar kommer att vara omedelbart och leda er till sådana konsekvenser som ni aldrig har mött i er historia. Vi är redo för varje situation som uppstår. Alla nödvändiga beslut i detta avseende har fattats. Jag hoppas att jag kommer att höras."
Ukrainas Volodymyr Zelensky: "Kära ukrainare, i morse tillkännagav Rysslands president Putin en speciell militär operation i Donbas. Ryssland genomförde attacker mot vår militära infrastruktur, mot våra gränsvakter. Explosioner hördes i många städer i Ukraina. Vi införde krigslagar i hela landet. Jag hade ett samtal med president Biden... USA börjar samla internationellt stöd. Idag behöver vi var och en av er, var och en av er att vara lugna. Om möjligt, stanna hemma, tack. Vi arbetar. armén arbetar. Hela säkerhets- och försvarssektorn i Ukraina fungerar. Få inte panik. Vi är starka. Vi är redo för allt och vi kommer att besegra alla eftersom vi är Ukraina. Ära till Ukraina."
President Biden: "President Putin har valt ett överlagt krig som kommer att medföra en katastrofal förlust av liv och mänskligt lidande. Ryssland är ensamt ansvarigt för döden och förstörelsen denna attack kommer att medföra, och USA och dess allierade och partners kommer att svara i en enat och beslutsamt sätt. Världen kommer att hålla Ryssland ansvarigt. Jag kommer att träffa mina G7-motsvarigheter på morgonen och sedan tala med det amerikanska folket för att tillkännage de ytterligare konsekvenser som USA och våra allierade och partners kommer att påtvinga Ryssland för denna onödiga handling av aggression mot Ukraina och global fred och säkerhet. Vi kommer också att samordna med våra NATO-allierade för att säkerställa en stark, enad reaktion som avskräcker all aggression mot alliansen."
Seeking Alpha.

Ryssland tillkännager attacker mot ukrainsk infrastruktur med högprecisionsvapen mot militära infrastrukturer, luftförsvarsanläggningar, militära flygfält och flyg. Ryssland inleder en militär insats i Ukraina. Det beskedet gav landets president Vladimir Putin i ett tv-sänt tal i natt. "Det pågår en militär aktion, det är ställt utom allt tvivel", säger vår korrespondent i Moskva, Maria Persson Löfgren. Ryssland måste enligt Putin agera mot ett folkmord mot miljoner människor. Man ska dessutom avmilitarisera ovh avnazificera Ukraina som samtidigt inte sägs ha någon riktig makthavarare utan de sitter där med dekorativa valförfaranden. SR 220224.

Ryssland anfaller Ukraina - Vladimir Putin varnar omvärlden för att ingripa. Ryssland inleder en militär insats i östra Ukraina. Det meddelade den ryska presidenten Vladimir Putin i ett tv-sänt tal vid 04-tiden på torsdagen. Putin beskriver offensiven som "en särskild militär insats" och uppmanar ukrainska soldater att omedelbart lägga ned sina vapen. "Till alla som skulle kunna tänka sig att ingripa utifrån: Om ni gör det kommer det att möta konsekvenser som är större än de ni har mött i historien. Alla relevanta beslut har fattats. Jag hoppas att ni hör mig," säger Putin i talet. Efter beskedet hördes flera explosioner i bland annat Kiev, Odessa, Mariupol och i Donbass-området. Flera korrespondenter rapporterar om höga smällar i städerna. Putins besked fördöms av FN, EU, USA och en lång rad andra länder. Nato lovar att försvara sina allierade. Det vet vi om invasionen:
* Vid 04-tiden på torsdagsmorgonen meddelade den ryske presidenten Vladimir Putin att Ryssland genomför en "särskild militär insats" i Ukraina.
* Bara minuter efter beskedet larmade Ukraina om explosioner i flera städer. Larmen kommer bland annat från Kiev, Kharkiv, Odessa, Kramatorsk och Mariupol. Enligt Ukrainas statliga krismyndighet har explosioner inträffat i åtminstone tio regioner, främst i östra och södra delarna av landet.
* Flyglarmet har gått i Kiev.
* Vid 11-tiden kom uppgifter från Ukrainas regeringen om att minst 40 soldater och tio civila dött och tio personer skadats i invasionen. Enligt CNN:s uppgifter är över 100 personer dödade eller skadade.
* Strax före 08.30 uppgav ukrainsk gränspolis att ryska marktrupper går in i landet.
Joe Biden säger att världen kommer att svara på ett hårt sätt. Putin hävdar att planen "inte inkluderar ockupering av ukrainskt territorium". Beskedet kommer samtidigt som FN:s säkerhetsråd håller ytterligare ett krismöte Omni 220223.

Expert: "Finns ingen återvändo." Ryssland har inlett vad som beskrivs som en storskalig militär invasion av Ukraina. "Det här är det värsta scenariot man kunde föreställa sig," säger Martin Kragh, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Tidigt på torsdagen meddelade Rysslands president Vladimir Putin att invasionen av Ukraina inletts. Flyg och kryssningsrobotar har slagit mot bland annat flygplatser, militära depåer och sambandscentraler. Ukrainas inrikesdepartement uppger att flera människor har dött och hundratals skadats i bombningarna som skett över hela landet. Ryska marktrupper ska ha tagit sig in i Ukraina via flera gränsövergångar. Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, beskriver invasionen som en fullskalig militär aggression djupt in på ukrainskt område. "Man går väsentligt djupare än de två län, Donetsk och Luhansk, som man för två dagar sedan gjorde anspråk på. Det kan enbart beskrivas som den största militära aggressionen på europeiskt territorium sedan andra världskriget," säger han. "Ukrainas president har infört undantagstillstånd och militären kommer att mobilisera för att repellera den ryska aggressionen. Hundratals, kanske tusentals, människor kommer att dö - allt på grund av en mans vanföreställningar."
TT: Hur ska man tolka det här beslutet från Putins sida? "Det här är en person som drivs av djupa ideologiska föreställningar, som dessvärre enbart kan beskrivas som vanföreställningar. Han föreställer sig att han ska restaurera någon typ av storryskt imperium eller militärmakt. Han säger sig legitimera sin aggression med hänvisning till att han ska 'avmilitarisera' och 'avnazifiera' Ukraina, ett land vars president är jude.
TT: Är du förvånad över invasionens omfattning? "Vi som följer regionen har givetvis hela tiden tänkt att det finns olika scenarier, inklusive detta. Men vad vi nu har klart för oss är att Putins retorik som han utvecklat under ett antal år, där han beskriver världen i svartvita termer, att Ryssland är hotat och att omvärlden befolkas av fascister, är retorik som han verkligen övertygat sig själv om."
TT: Vad innebär det här? "Att han har korsat Rubicon. Bortom den här gränsen finns det ingen återvändo. Putin har förändrat Ryssland och relationen mellan Ryssland och Ukraina för all överskådlig framtid. Ryssland kommer att isoleras internationellt, sanktionerna kommer att eskaleras och den ryska ekonomin kommer givetvis att gå in i en mycket djup kris."(Fotnot: Rubicon är en italiensk flod som romerska trupper aldrig fick passera. Julius Caesar ledde trots det sina styrkor över floden och inledde därmed det inbördeskrig som gjorde honom till kejsare.)
TT: Vill Putin svälja hela Ukraina? "Vi vet ännu inte vilka mål han har satt för sin militära operation, men det är alldeles uppenbart att han inte avser att stanna vid de två enklaver han redan ockuperat sedan 2014." Enligt Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, är det tydligt att Ryssland har för avsikt att ta politisk kontroll över Ukraina. "Man har fört krig i Ukraina i åtta år, men landet rör sig trots det västerut. Ryssland vill ta kontroll, men behöver inte nödvändigtvis äga territorier vilket kan bli väldigt kostsamt. Jag tror att det räcker att man har ett avgörande inflytande," säger han.
TT: Har Ukraina något att sätta emot rent militärt? "Ukraina har främst markstridskrafter. Ryssland har större markstridskrafter och en större militär verktygslåda som även inkluderar flyg- och marinstridskrafter. Samtidigt var det likadant i Tjetjenien och Afghanistan, men det hjälpte ändå inte. Det avgörande, tror jag, är den ukrainska motståndsviljan."
TT: Har omvärlden varit naiv som trott att man ska kunna avstyra det här? "Ryssland har sedan 2008 märkt att väst i praktiken ser mellan fingrarna på användningen av militära medel. Man har tagit en bit av Georgien, man tog Krim och Donbass - och nu fortsätter man. Väst har kunnat strunta i hårda militära medel i 30 år, men vi måste börja räkna med att det här kommer att påverka oss mer direkt." SvD 220224.

FN och EU reagerar starkt: "För mänsklighetens skull - ta hem dina trupper". FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar Ryssland att avsluta aggressionerna mot Ukraina. I ett tal efter nattens krismöte i FN:s säkerhetsråd säger FN-chefen att konflikten måste avslutas här och nu. "President Putin, för mänsklighetens skulle: För dina trupper tillbaka till Ryssland," sa Guterres. "För mänsklighetens skull: Påbörja inte det som kan vara Europas värsta krig sedan början av århundradet," fortsatte han. Även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommenterar offensiven. "I den här mörka tiden är våra tankar med Ukraina och de oskyldiga kvinnorna, männen och barnen", twittrar hon. Putin gav besked om en miltär insats i Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Ukrainas utrikesminister beskriver det som att en fullskalig invasion har påbörjats. Omni 220224.

"Vi är starka, vi är redo för allt, vi kommer att vinna." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar Ukrainas befolkning att inte få panik. Uttalandet kommer efter ett samtal med USA:s president Joe Biden, till följd av Rysslands besked. "Vi är starka, vi är redo för allt, vi kommer att vinna," säger Zelenskyj. Rysslands president Vladimir Putin meddelade tidigt på torsdagsmorgonen att en "särskilt militär insats" inleds i Ukraina. En lång rad världsledare har redan fördömt offensiven. Explosioner har hörts i flera städer i Ukraina under morgonen. Enligt uppgifter till CNN har över 100 personer dött eller skadats. Den ryske presidenten skyller allt på Ukraina. Putin hävdar att planen "inte inkluderar ockupering av ukrainskt territorium". Omni 220224. Kommentar: Risigt läge för Volodymyr Zelenskyj.

Uppgifter: Minst 100 döda eller skadade i anfallet. Minst 100 personer har dödats eller skadats under morgonens ryska anfall på Ukraina, rapporterar CNN enligt Expressen. Från städer över hela Ukraina kommer rapporter om explosioner, enligt AFP. Ryssland. Landets utrikesminister Dmytro Kuleba säger att Ukraina är utsatt för en "fullskalig" invasion. President Volodymyr Zelenskyj har infört krigslagar i landet.
Det vet vi om invasionen.
* Vid 04-tiden på torsdagsmorgonen meddelade den ryske presidenten Vladimir Putin att Ryssland genomför en "särskild militär insats" i Ukraina.
* Bara minuter efter beskedet larmade Ukraina om explosioner i flera städer. Larmen kommer bland annat från Kiev, Kharkiv, Odessa, Kramatorsk och Mariupol. Enligt Ukrainas statliga krismyndighet har explosioner inträffat i åtminstone tio regioner, främst i östra och södra delarna av landet.
* Flyglarmet har gått i Kiev.
* Minst sju personer har dött och nio personer har skadats i landet, enligt officiella siffror från Ukraina vid 08-tiden. Enligt CNN:s uppgifter är över 100 personer dödade eller skadade.
* Strax före 08.30 uppgav ukrainsk gränspolis att ryska marktrupper går in i landet.
Omni 220224.

Europeiska ledare: En hemsk dag för Ukraina - en mörk dag för Europa. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kallar det ryska angreppet "ett flagrant brott mot internationell rätt", rapporterar Reuters. "Det är en hemsk dag för Ukraina och en mörk dag för Europa," säger han. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson skriver på Twitter att han pratat med Ukrainas president Zelenskyj för att diskutera nästa steg. "President Putin har valt en väg av blodspillan och ödeläggelse genom denna oprovocerade attack på Ukraina." Frankrikes president Emmanuel Macron fördömer Rysslands beslut att "kriga mot Ukraina", enligt AFP. Omni 220224.

Nato: Kommer göra allt för att försvara våra allierade - vi står bakom Ukraina. Nato kommer att göra allt i sin makt för att försvara alla sina allierade. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande efter att Ryssland meddelat att en militär insats påbörjas i Ukraina. "Vi står bakom Ukraina i denna hemska tid," säger Stoltenberg. Han säger också att Natos medlemsländer kommer att träffas för att diskutera den senaste utvecklingen, som han beskriver som ett brott mot internationell lag och ett allvarligt hot mot säkerhetsläget i regionen. "Jag fördömer starkt Rysslands hänsynslösa och oprovocerade attack mot Ukraina, som sätter otaliga civila liv på spel. Återigen, trots våra upprepade varningar och outtröttliga ansträngnngar för diplomati, har Ryssland valt aggressionens väg mot ett självständigt och fritt land," säger Stoltenberg. Omni 220224.

Explosioner i tio ukrainska regioner - flyglarm i Kiev. Explosioner har inträffat i tio ukrainska regioner, rapporterar New York Times med hänvisning till Ukrainas statliga krismyndighet. Det handlar främst om delar av östra och södra Ukraina, däribland landets huvudstad Kiev. Explosionerna startade kort efter Vladimir Putins besked om en militär insats i Ukraina. Det kommer även uppgifter om flyglarm i Kiev, rapporterar AFP. Minst 100 personer ska ha dött eller skadats i offensiven, enligt CNN:s uppgifter. Omni 220224.

Kievbo: "Hör dånande explosioner och flygsirener - vi är väldigt rädda". Olga Ramanova från Kiev är skräckslagen och har inte sovit en blund på hela natten. Hon hör dånande explosioner inte långt bort, berättar hon för SvD. "Några vänner till mig söker desperat efter bilar för att fly så snabbt de kan nu i gryningen." Vissa försöker lämna Kiev, medan andra gör som hon och hukar i sina lägenheter, berättar Ramanova. Taras Semenuik, en annan Kievbo SvD pratat med, säger att hans familj nu ska fly staden. "Min hustru och vår sjuårige son kommer nu att köra. Men jag stannar." Omni 220224.

Ukrainas FN-ambassadör höll känslosamt tal till ryska kollegan under krismötet. Ukrainas FN-ambassadör Sergiy Kyslytsya höll ett emotionellt tal under FN:s extrainsatta krismöte i natt - där han vände sig direkt till den ryska ambassadören. Det skriver New York Times i sin direktrapport. Kyslytsya höll upp sin telefon och frågade sin ryska kollega om han vill se talet där Vladimir Putin meddelade att ryska soldater går in i Ukraina. "Ska jag spela upp videon där din president förklarar krig?" sa Kyslytsya. Den ryska ambassadören svarade: "Det här kallas inte ett krig - det här kallas en särskild militär insats i Donbass." Omni 220224.

Andersson fördömer ryska invasionen: "En attack på Europas säkerhetsordning". Statsminister Magdalena Andersson (S) fördömer den ryska invasionen av Ukraina. På Twitter skriver hon: "Sverige fördömer å det kraftfullaste Rysslands pågående invasion av Ukraina. Rysslands agerande är även en attack på den europeiska säkerhetsordningen. Det kommer bemötas av enigt och robust svar i solidaritet med Ukraina. Ryssland är ensamt ansvariga för detta mänskliga lidande." Invasionen fördöms även av utrikesminister Ann Linde (S). Hon skriver på Twitter att svenska medborgare i Ukraina uppmanas till "maximal säkerhet". Omni 220224.

Ukraina: "Vi har skjutit ned fem ryska stridsflygplan" - Ryssland nekar. Fem ryska stridsflygplan och en helikopter har skjutits ned i östra Ukraina, rapporterar ukrainsk militär enligt AFP. Ryssland förnekar uppgifterna, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Ria enligt Reuters. I stället hävdar det ryska försvarsdepartementet att det ukrainska luftförsvaret ”neutraliserats”, rapporterar nyhetsbyrån Tass enligt BNO News. Det ukrainska luftrummet har stängt för all civil flygtrafik, och flyglarm ljuder i bland annat Kiev och Lviv. Även Ryssland har stängt sitt luftrum i gränsområdet. Omni 220224.

Ukraina inför krigslagar i landet: "Fredliga städer är under attack". Ryssland har påbörjat en fullskalig invasion av Ukraina. Det skriver den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba på Twitter. "Fredliga ukrainska städer är under attack. Detta är ett anfallskrig. Ukraina kommer att försvara sig och kommer att vinna. Världen kan och måste stoppa Putin. Det är dags att agera nu", twittrar han. Parlamentet har godkänt president Volodymyr Zelenskyjs begäran att införa krigslagar i landet, enligt Reuters. Efter Vladimir Putins besked att Ryssland påbörjar en militärinsats i Ukraina har det kommit uppgifter om explosioner från flera olika städer i landet. Omni 220224.

Bert Sundström i Kiev: Putin rättfärdigar sitt anfall på Ukraina med en massa trams om "hot från Ukraina". Några hot från Ukraina mot Ryssland finns inte. Det här är en pågåede invasion. Ett krig som Putin, utan egentlig skälig motivation, har startat. svt 220224.

Kina manar till lugn - men vägrar kalla det invasion. Kina manar på torsdagen de inblandade parterna i Ukrainakrisen till lugn - men vill inte använda ordet invasion för att beskriva Rysslands anfall, rapporterar Reuters. Kommentarerna gavs av utrikesdepartementets talesperson Hua Chunying i en daglig pressbriefing. Omni 220224.

Moskvabörsen.

Zelenskyj beordrar armén att skjuta för att döda: "Orsaka maximala förluster". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar sin armé att "orsaka maximala förluster", uppger arméns högste befälhavare enligt AFP. Försvarsminister Oleksii Reznikov säger att "alla som är redo och kan hålla ett vapen" får delta i försvarsinsatsen, enligt Reuters. Den ukrainska armén strider hårt mot "massiv rysk artilleribombning av infrastruktur", uppger en rådgivare i president Zelenskyjs stab. Enligt armén har nu ryska marktrupper gått in i landet. Gränspolisen larmar om anfall i flera olika gränsområden, och videoklipp i internationella medier visar kolonner av militära fordon som rör sig in i landet vid olika gränsposteringar. Omni 220224.

Navalnyj: Människorna som startade det här kriget är gangsters och tjuvar. Samtidigt som Ryssland invaderar Ukraina befinner sig den fängslade oppositionskritikern Aleksej Navalnyj i rysk domstol. I sitt framträdande uppmanar han Vladimir Putin att avsluta kriget. Det skriver The Telegraphs Moskvakorrespondent Nataliya Vasilyeva på Twitter. "Människorna som startade detta krig är gangsters och tjuvar," säger Navalnyj. I den pågående rättsliga processen mot regimkritikern riskerar han att få sitt straff förlängt med tio år. Omni 220224.

Gråt och blodspillan i Ukraina - människor sörjer döda och flyr sina hem. I staden Tjuhuiv i östra Ukraina sörjer en man i 30-årsåldern på torsdagsmorgonen vid sin fars kropp i ett utbränt bilvrak efter en rysk missilattack, rapporterar AFP. "Jag sa åt honom att lämna," säger mannen. En fyra-fem meter bred krater uppstod mellan två svårt skadade lägenhetsbyggnader efter attacken. 67-årige Sergej försöker ställa ett Ikeabord för sitt krossade fönster. "Jag kommer stanna här, min dotter är i Kiev och det är samma sak där," säger han till AFP. Medan svarta rökpelare syns från ett närbeläget flygfält står tonåriga Anastasia med sin katt i famnen och ser sin rullstolsburne farfar lastas in i en minibuss. "Vi hade aldrig kunnat förvänta oss det här," säger hon. Omni 220224.

Analyser: Ett katastrofalt felbeslut av Putinregimen - galenskapen är fullkomlig. Det verkar som att Rysslands plan hela tiden var att invadera Ukraina. Det skriver BBC:s korrespondent Steve Rosenberg i en snabbanalys av läget. Han konstaterar att ingen kan veta vad som kommer att hända i framtiden. "Men det som händer i dag är verkligen en vattendelare. Det är ett tecken på att Putin har bestämt sig för att ignorera västvärlden och gå vidare med sina planer", skriver han. Ett katastrofalt felbeslut av Putin, anser DN:s Anna-Lena Laurén. Hon menar att det här på sikt kommer att bli slutet för Putinregimen, eftersom kriget saknar folkets stöd och inte kommer ge några resultat. "Galenskapen är fullkomlig", skriver hon. Vid 06-tiden konstaterade Sky News korrespondent i Kiev, Deborah Haynes, att det fanns många frågetecken om vad som hände, men att hon hörde flera explosioner. Hon konstaterade också att Ukrainas maktelit och militär sitter i Kiev. "För att en attack på ett annat land ska vara framgångsrikt är det alltid ett nyckelmål att försöka försvåra för oppositionen att slå tillbaka." Omni 220224.

Statsministern varnar för lidande: "Nytt och mörkt kapitel i Europas historia". I dag inleddes ett "nytt och mörkt kapitel i Europas historia", säger statsminister Magdalena Andersson (S) under torsdagens pressträff med anledning av den militära invasionen i Ukraina. "Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig." Hon säger att Ukrainas territoriella integritet och suveränitet måste respekteras. Under dagen kommer statsministern att prata med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att uttrycka sitt fulla stöd. "Avslutningsvis vill jag vända mig till svenska folket. Vi vet att många undrar och funderar vad det innebär för oss. Att ett land i vårt direkta närområde kränker folkrätten och europeiska säkerhetsordningen får konsekvenser även för Sverige," säger hon och fortsätter: "Regeringen följer utvecklingen mycket noga och kommer att fatta de politiska beslut som krävs. (...) Samordningen i regeringskansliets krisorganisation är aktiverad och alla beordrade myndigheter arbetar under högtryck." Hon vill också uppmana till stor vaksamhet vad gäller försök till desinformation. Omni 220224.
Linde: Allvarligaste läget sedan andra världskriget. Ett fegt angrepp och ett allvarligt folkrättsbrott. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) om Rysslands invasion av Ukraina. "Vi står inför det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget," säger Linde på en pressträff. Regeringen står i kontakt med svenskar som befinner sig i Ukraina och som finns med på den så kallade svensklistan. Utrikesministern säger att det pågår ett ”intensivt” arbete med det konsulära arbetet. Hon säger också att sanktionerna mot Ryssland kommer att bli mycket kännbara. Samtidigt påminner hon om att nästan 15 000 människor har dödats sedan den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014. "Mina tankar går till det ukrainska folket," säger Linde. Omni 220224.
Hultqvist: Ett hot också mot Sveriges suveränitet. Det vi ser nu är ett offensivt ryskt anfallskrig mot Ukraina, säger Försvarsminister Peter Hultqvist (S) under torsdagens pressträff. "Det ryska agerandet är ett hot mot den europeiska säkerhetsordningen och därmed även mot Sveriges intressen och suveränitet." Försvarsmakten vidtar nödvändiga beredskapsanpassningar. "Övningsverksamhet är planerad med andra länder, exempelvis en övning med Joint Expeditionary Force med Danmark och Storbritannien i nära framtid," säger han och tillägger: "Vi är beredda att agera enskilt och tillsammans med andra om våra intressen hotas." Omni 220224.

Ukraina bryter diplomatiska förbindelser med Ryssland. Ukraina har brutit alla diplomatiska förbindelser med Ryssland efter invasionen, meddelar president Volodymyr Zelenskyj i ett filmat uttalande enligt AFP. Det är första gången det sker under Ukrainas självständighet efter Sovjetunionens kollaps 1991. Samtidigt uppger den ryska armén att Moskvabackade ryska separatistkrigare avancerar sina positioner i landet. Ryssland uppger dock att ukrainska civila "inte har något att frukta". Omni 220224.

Undantagstillstånd införs i Litauen efter invasionen. Litauen inför undantagstillstånd som svar på den ryska invasionen av Ukraina, meddelar president Gitanas Nauseda enligt AFP. "Även om det inte finns något direkt hot mot Litauens stabilitet måste vi bedöma situationen på rätt sätt och agera ansvarsfullt och solidariskt," säger han enligt public service-bolaget LRT. Omni 220224.

Experter: Europas säkerhet i fara om frontlinjen flyttas. Följderna för Europas säkerhet skulle bli omvälvande om invasionen leder till att Ukraina upphör att existera som stat. Det skriver DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski i en snabbanalys av läget. Med Rysslands armé framme vid Ukrainas västgräns skulle Europa befinna sig i en helt ny geopolitisk situation, skriver han och fortsätter: "Den nya frontlinjen mellan Ryssland och Nato förflyttas därmed mer än 100 mil västerut, där ryska stridskrafter och missiler kan stationeras intill Europas hjärta." Europas säkerhet nämns även av Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, i en intervju med Ekot. "Det är ett nytt kapitel i europeisk historia som nu skrivs." Hon lyfter att Putin under nattens tal hotade med att använda kärnvapen om andra nationer skulle lägga sig i. Omni 220224.

Många ukrainare har dödats under dagen - även civila. Omkring 40 soldater och tio civila har dött i Ukraina under morgonens strider, säger en talesperson för Ukrainas regering till AFP. Sedan uttalandet har ytterligare tiotals dödsfall rapporterats. Under morgonen sa även den ukrainska militären att de har dödat 50 ryska soldater, där sex ryska plan har skjutits ner, rapporterar The Telegraph. Enligt utrikesminister Dmytro Kuleba pågår en fullskalig rysk offensiv från många olika riktningar. Strax före 08.30 uppgav ukrainsk gränspolis att ryska marktrupper går in i landet, enligt AFP. Enligt ett uttalande från den ukrainska gränspolisen anfaller ryska trupper från både Ryssland, den annekterade Krimhalvön och från Belarus med understöd av belarusiska styrkor. Åtminstone två byar uppges ha intagits. Attacker mot gränspatruller och posteringar vid gränsen pågår med artilleri, tunga vapen och handeldvapen i ett flertal regioner, enligt gränspolisen. Omni 220224.

Ukraina pekar ut Belarus - men Lukasjenko förnekar. Uppgifterna går isär kring Belarus eventuella inblandning i den ryska invasionen av Ukraina. Den ukrainska gränsmyndigheten uppger att den ryska armén attackerade Ukraina från Belarus - och dessutom med stöd från landet, enligt AP. Men den belarusiska ledaren Aleksandr Lukasjenko hävdar att hans trupper inte har medverkat i den ryska militärinsatsen. Samtidigt medger Lukasjenko att ryska trupper som befann sig i Belarus "högst troligt" deltog i invasionen, skriver Reuters. Minsk uppger att Vladimir Putin ringde den belarusiska presidenten vid 03-tiden svensk tid, för att informera om den stundande attacken. Enligt Reuters, som hänvisar till en statligt kontrollerad nyhetsbyrå, vill Lukasjenko att Ryssland och Ukraina träffas i Minsk för att samtala om utvecklingen. Omni 220224.

Största Moskvaraset hittills - 2 000 miljarder borta. Morgonens nära halvering av Moskvabörsen är det största raset någonsin på den ryska marknaden, enligt Bloomberg. Vid 10.00 var Moex-indexet ner 45 procent och indexet i dollar, RTS, var ner 50 procent. Det betyder att motsvarande nästan 2 000 miljarder kronor i börsvärde raderats. Även rubeln faller kraftigt. Valutastrategen Piotr Matys på Intouch Capital Markets säger till nyhetsbyrån att hastigheten och magnituden av rubelförsvagningen är livsviktig att hålla koll på och att valutainterventionen centralbanken aviserat är den första försvarslinjen. Den andra försvarslinjen vore en nödhöjning av räntan, precis som vid den senaste rubelkrisen 2014. Strax efter 10.30 har Moex återhämtat sig något och är ner knappt 27 procent. Även ryska obligationer faller. Omni 220224. Moskvabörsen.
Ryska valutan når ny botten. Rubeln är i fritt fall och når rekordlåga nivåer efter Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar Reuters. Mot dollarn är rubeln 8 procent svagare och mot euron tappar den 6,3 procent. Den ryska tioårsräntan går åt motsatt håll och rusar 10,9 procent till sin högsta nivå sedan 2016. "Mäklare säger i princip att om du vill köpa så kan vi ge dig ett pris, men om du säljer, glöm det," säger en analytiker på en stor kapitalförvaltare till Financial Times. Omni 220224. Följ rubeln här.

24 döda i nya raketattacker - "andra våg" av anfall pågår. Minst 18 personer - åtta män och tio kvinnor - har dödats i en raketattack mot en militärbas nära hamnstaden Odessa i södra Ukraina. Det rapporterar flera nyhetsbyråer med hänvisning till uttalanden från lokala myndigheter. I staden Brovary nära huvudstaden Kiev har minst sex personer dödats i en annan attack. Enligt ukrainska myndigheter pågår det en "andra våg" av raketattacker. Den första kom under tidig morgon efter Putins tv-sända tal, och riktades mot militära byggnader på flera håll i landet. Enligt en Reuterskorrespondent ses svart rök stiga nära underrättelsetjänstens högkvarter i Kiev. Omni 220224.

Nato kallar in länderna till krismöte: "Freden på vår kontinent har krossats". Nato aktiverar nu sin försvarsplan - och kallar in medlemsländerna till ett extrainsatt möte i morgon. Även Sverige och Finland har bjudits in till mötet. Det säger militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en pressträff efter den ryska invasionen av Ukraina. "Freden på vår kontinent har krossats," säger Stoltenberg i början av pressträffen. "Detta är en avsiktlig, kallblodig, sedan länge planerad invasion," fortsätter han. Stoltenberg konstaterar att Nato har stärkt sin beredskap i Europa under den senaste tiden. Såväl stridsflygplan som fartyg och soldater står redo, säger han. Omni 220224.

20 procent av ryska gasen till Europa går via Ukraina. En femtedel av den rysk-importerade gasen till Europa går via Ukraina. Det rapporterar Bloomberg som kallar landet för "världens brödkorg" för deras stora produktion av spannmål. Ukraina levererar flera produkter till Europa, förutom, majs, vete och korn står landet för 10 procent av kontinentens stålimport. Vilket innebär att produktionsavbrott skulle strama åt den redan ansträngda marknaden, enligt Bloomberg. Ukrainas enorma transportnät för gas designades under Sovjet-tiden för att transportera bränsle från de sibiriska fälten. Omni 220224.

Vattenfall ifrågasätter importen av ryskt uran. Statliga Vattenfall stoppar alla planerade inköpt av ryskt bränsle till kärnkraftverk, enligt TT. Ett avtal om leverans av kärnbränsle till Ringhals var tecknat med ryska statliga Rosatom. Leveransen var planerad ett till två år fram i tiden, men stoppas nu. "Vi vill inte framstå som tondöva," säger den statliga energijättens pressekreterare Markus Fischer till Dagens ETC. Inga leveranser från Ryssland till Vattenfalls kärnkraftverk kommer att ske tills vidare. Invasionen kan sätta stopp för ryskt uran till Sverige. Omni 220224.

Svenska stridsflyg skyddar gränserna - bombplan från USA övar i västra Dalarna. Stridsladdade Gripen-plan har satts in för att försvara Sveriges gränser, uppger Försvarsmakten för DN. De senaste timmarna har försvaret höjt den svenska beredskapen, och Gripen-planen är försedda med vapen som kan skjuta ner andra plan. "Det gör vi när vi anser att det behövs," säger Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten, till DN. Samtidigt genomför ett amerikanskt bombflyg övningar i Älvdalen i Dalarna, enligt källor till tidningen. Det amerikanska flyget genomför simulerade anfall mot mål på marken. Sverige har bjudit in till, och leder, militärövningen. Efter övningarna lämnar USA-planen svenskt luftrum. Försvaret sätter in stridsflyg längs gränserna. Omni 220224.

Värre sanktioner väntar - betalsystem hårdast väg. Västvärlden förbereder tuffare sanktioner efter Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar internationella medier. En av de allvarligaste åtgärderna som diskuteras är att utesluta Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift, rapporterar Washington Post. Men något sådant kommer inte ske, säger EU-källor till Reuters. Det skulle betyda långtgående konsekvenser för Europa då europeiska långivare kommer få svårt att få tillbaka sina pengar. Ett annat alternativ är att blockera ryska banker från en så kallad clearing av dollarn mot den amerikanske centralbanken Federal Reserve, skriver AFP. I praktiken måste banker ha tillgång till det för att kunna handla med dollar. En tredje väg, enligt Dagens Næringsliv, är att stoppa export av viktig teknologi till landet. "Man hoppas att sanktionerna ska påverka situationen, men risken är att det dröjer innan sanktionerna får effekt, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth till DI TV. Omni 220224.

Ukraina vädjar om att få evakuera kvinnor och barn. Ukraina vill att Ryssland ska tillåta en "grön korridor" för att evakuera kvinnor och barn från de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till den statliga nyhetsbyrån Interfax. Ukrainas vice statsminister Iryna Vereshchuk uppmanar Ukrainas internationella partners till att försöka påverka Ryssland till att tillåta korridoren. "Det här är ett krig. Men kvinnor och barn borde tillåtas att lämna sina hem som beskjuts", säger hon till Interfax. Minst ett hundratal människor är skadade eller döda i Ukraina Omni 220224.

"Diktator" och "Hitler" - EU:s ledare sågar Putin. Europas ledare går en efter en ut och fördömer Rysslands president Vladimir Putins agerande, där många hårda ord förekommer. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson höll ett tal under torsdagen där han kritiserar Putin och kallar honom för diktator, rapporterar The Guardian. "Jag tror inte att den ryska diktatorn kommer att lyckas dämpa ukrainarnas patriotism", sa Johnson. Den ukrainska ledaren Volodymyr Zelenskyj drog jämförelser mellan Putin och Hitler i ett tv-sänt tal på torsdagen, rapporterar CNN. I talet sade Zelenskyj att Ryssland har attackerat Ukraina på ett "lurigt sätt" och agerat ungefär som Hitler gjorde under andra världskriget. Omni 220224.

Protester mot kriget i Ryssland - minst 27 gripna. I Ryssland har över 27 personer som deltagit i demonstrationer mot invasionen av Ukraina har gripits, rapporterar AFP. Ryska myndigheter har gått ut och varnat för att delta i liknande protester. "Man bör vara medveten om de negativa juridiska konsekvenserna av dessa handlingar", säger Utredningskommittén, en myndighet som utreder större brott, i ett uttalande. Det ryska inrikesdepartementet säger att de kommer vidta "alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa den allmänna ordningen". Omni 220224.

Forskare: Ukrainska journalister kan bli förföljda. Ukrainska journalister och kulturarbetare kommer att bli ett prioriterat mål för Ryssland om landet ockuperar stora delar av Ukraina. Det säger Roman Horbyk, ukrainsk medieforskare vid Södertörns högskola, till DN. Horbyk, som för närvarande befinner sig i Kiev, gör bedömningen att fria medier kommer att sluta existera i Ukraina om Ryssland tar kontroll över stora delar av landet och att alla kulturutövare "som tar politisk ställning" kan riskera att bli ryska måltavlor. "De kanske kommer att bli tillfångatagna, isoleras och sedan även dödas," säger han till tidningen. Expert i Kiev: Journalister och kulturarbetare kommer bli offer för förföljelse. Omni 220224.

USA: Ryssland planerar att avsätta Ukrainas regering. Ryssland planerar att avsätta den ukrainska regeringen och tillsätta en ny regering som är mer Moskva-vänlig. Det uppger amerikanska försvarskällor till AFP. "De har avsikt att i princip halshugga regeringen och installera sina egna styrmedel," säger tjänstemannen. Flera amerikanska krigsexperter uppger för Bloomberg att Ryssland försöker besegra den ukrainska militären så snabbt som möjligt. Detta genom raketattacker riktade mot flygbaser och flygfält och massiv kampanj på marken i Ukraina. Omni 220224.

Just nu: Strider i närheten av Tjernobyl - Ryssland har erövrat flygbas. En rysk offensiv med sikte på Kiev har inletts. Trupper har tagit sig in i huvudstadsregionen, uppger gränspolisen enligt AFP. Ryssland säger sig ha förstört 74 militära mål i Ukraina. Av dessa uppges 11 vara flygfält. Den ukrainska polisen uppger att Ryssland har utfört över 200 attacker i landet under dagen, enligt Reuters. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skriver på Twitter att strider även pågår i närheten av den nedlagda kärnkraftsreaktorn i Tjernobyl. Han skriver också att han har rapporterat detta till Sveriges statsminister Magdalena Andersson. Även ett sjukhus i Donetsk ska ha attackerats av ryska trupper enligt Ukraina. Där uppges fyra personer ha dött. Det har även pågått kraftiga strider mellan ryska och ukrainska trupper vid flygbasen Gostomel nordväst om Kiev. Strax efter 17.00 uppger Volodymyr Zelenskyj att flygplatsen har erövrats av ryska trupper och att ukrainska soldater nu har fått order att återta den. Omni 220224.

Andersson: Har informerat Zelenskyj om svenskt stöd. Statsminister Magdalena Andersson har samtalat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj över telefon. I samtalet framförde hon att presidenten och Ukraina har "Sveriges regering och hela svenska folkets stöd", skriver hon på Facebook. "Vi arbetar intensivt för att EU ska vidta nya kraftfulla sanktioner mot Ryssland och ytterliga stödja Ukraina", skriver Andersson. Tidigare under torsdagen skrev Zelenskyj på Twitter att han kontaktat den svenska statsministern om strider i Tjernobyl. Omni 220224.

Amerikanska källor: Kiev kan falla inom 96 timmar. Ukrainas huvudstad Kiev kan komma att falla inom 96 timmar. Därefter kommer Ukrainas militära motståndskraft i princip vara neutraliserad. Det uppger tre amerikanska myndighetskällor för Newsweek. Källorna uppger att den ryska planen är att omringa Kiev och därefter tvinga de ukrainska trupperna att ge upp eller så kommer de att "förgöras". Om de ryska trupperna lyckas erövra Kiev tror de att resten av landet kommer att falla inom en vecka. En källa nära den ukrainske presidenten tror att 96 timmar är en trolig tidsram. Källan tror dock inte att den ukrainska regeringen kommer att falla. Omni 220224.

Indien och Kina vill inte riskera ryska relationer. Både Ryssland och Ukraina har Kina som största exportland. Men den ryska exporten är värd flera miljarder mer och består till stor del av olja och gas, avgörande råvaror för Kina till skillnad från Ukrainas livsmedel. Det säger BBC:s Asienkorrespondent Mariko Oi. Hittills har Kina ställt sig utanför konflikten och har ännu inte benämnt det ryska intåget i Ukraina som en "invasion", skriver Nikkei Asia. Även Indien har valt att vara påfallande försiktiga, noggranna med sina uttalanden för att behålla en god kontakt med Ryssland - varifrån de importerar stora mängder vapen. "Indien vill inte överge Ryssland vid den här tidpunkten och äventyra deras relation," säger Harsh Pant, ansvarig för strategistuider vid Observer Research Foundation, till tidningen. Enligt Pant är det av yttersta vikt för Indien att inte stöta sig med varken Ryssland eller Väst. Omni 220224.

Tvivel bakom USA-sanktioner: "Börjar bli slött verktyg". Trots att USA tillbringat månader med att diskutera, utforma och sen införa en rad sanktioner mot Ryssland för att förhindra en ukrainsk invasion - var det få av Bidens medhjälpare som trodde att strategin skulle fungera. Det rapporterar Bloomberg. Även inför de nya, tyngre åtgärder som väntas presenteras i dag finns det tvivel. Det uppger över ett dussin personer med insyn för nyhetsbyrån. Enligt många som Bloomberg talat med är möjligheterna att faktiskt stoppa Putin begränsade när Biden redan tidigt uppgett att USA inte kommer gå in militärt i Ukraina. "Att använda sig av sanktioner börjar bli ett slött verktyg," säger Stephen Biegun, tidigare biträdande utrikesminister under Donald Trump. Omni 220224. Kommentar: Med länder som Kina , Indien, Brasilien m fl som fortsätter handla med Ryssland som vanligt så blir det slött.

Nya brittiska sanktioner - stänger ute ryska banker. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har presenterat vad han kallar "det största paketet med sanktioner som Ryssland någonsin sett", skriver The Guardian. Bland annat kommer flygbolaget Aeroflot att stoppas i Storbritannien, och Ryssland kommer att stängas ute ur det brittiska banksystemet. Man kommer även att frysa den ryska banken VBT:s alla tillgångar. Mängden pengar som ryssar får ha i brittiska bankkonton kommer att begränsas. Sanktionerna kommer även att gälla Belarus. Omni 220224.

Över 1 700 gripna i Ryssland i protest mot invasionen. I Ryssland har över 1 700 personer som deltagit i demonstrationer mot invasionen av Ukraina gripits, rapporterar AFP med hänvisning till oberoende organisationen OVD-Info. Över 330 av dem har frihetsberövats i huvudstaden Moskva där runt 2 000 samlats för att protestera. Bilder på sociala medier och från nyhetsbyråer visar hur hundratals samlats för att demonstrera i huvudstaden. I ett klipp skriker de "nej till krig". Ryska myndigheter har gått ut och varnat för att delta i liknande protester. "Man bör vara medveten om de negativa juridiska konsekvenserna av dessa handlingar", säger Utredningskommittén, en myndighet som utreder större brott, i ett uttalande. Det ryska inrikesdepartementet säger att de kommer vidta "alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa den allmänna ordningen". Omni 220224.

Källa: Kan svara med it-attack - flera alternativ för Biden. Ett av sätten som USA kan besvara den ryska invasionen av Ukraina på är genom att genomföra en eller flera it-attacker. Ett antal olika alternativ - från mindre till omfattande angrepp - har presenterats för president Joe Biden, uppger fyra underrättelsekällor för NBC News. Något beslut i frågan ska ännu inte ha tagits. Bland de mer dramatiska finns möjligheten att störa Rysslands internetuppkoppling, att stänga ner elnätet eller att ingripa mot järnvägen. "Det går att göra allt från att få tåg att sakta ner till att få dem att spåra ur," säger en källa till tv-kanalen. En av källorna menar att den amerikanska regeringen är kluven i frågan - med ett läger som räds en upptrappning och ett annat som står bakom en storskalig it-attack. Experter menar att USA har byggt upp en kapacitet på området de senaste åren. "Det ger oss alternativ vi inte hade tidigare," säger James Lewis på Center for Strategic and International Studies. Omni 220224.

Biden fördömer invasion: "Varnat i veckor - sker precis som vi förutspådde". I ett tal till nationen fördömer USA:s president Joe Biden den ryska invasionen av Ukraina. Enligt honom har den förlöpt som man väntat sig. "I veckor har vi varnat för det här, och nu sker precis det som vi förutspådde," säger han. "Putin vill återinföra det forna Sovjetunionen." Amerikanska styrkor kommer inte att strida i Ukraina, men "varje tum" av Nato-länders territorium ska försvaras, uppger presidenten. I sitt tal presenterar han nya sanktioner, bland annat på export till Ryssland. Fyra ryska banker kommer att få alla sina tillgångar i USA frysta. "Putin valde kriget. Nu ska han och hans land möta konsekvenserna, säger Biden. "Vi ska stoppa dem från att använda dollar, euro, pund och yen." I nuläget är det inte aktuellt att rikta sanktioner mot banksystemet Swift, men enligt Biden kan det bli aktuellt senare. Presidenten har inga planer på att prata med sin ryska motpart. På frågan om varför inga personliga sanktioner införs mot Putin avböjde han att kommentera. Biden tillägger att Putin vill återuppbygga Sovjetunionen. "Putins aggression kommer att kosta Ryssland dyrt", säger Biden. Omni 220224.
Biden: "Putin vill återinföra det forna Sovjetunionen." Samtidigt som USA just nu utvärderar Rysslands upptrappade aggressioner mot Ukraina, höll USA:s president Joe Biden tal till nationen. Han presenterade bland annat USA:s aktuella sanktioner, samt vad som planeras längre fram. "Putins aggression kommer att stå Ryssland dyrt," konstaterade Biden. "Putin har planerat den här attacken i flera månader," sade president Biden vid inledningen. Han trycker på att Rysslands president Vladimir Putin är den som startat kriget. Biden förklarade att USA:s sanktioner syftar till att maximera långsiktig påverkan på Ryssland, men minimera påverkan på Europa. "Vi har i dag sanktionerat ryska banker, som sammanlagt tusen miljarder amerikanska dollar i tillgångar." Biden fick flera frågor om varför USA inte ville utesluta Ryssland ur banksystemet Swift, och varför inga sanktioner direkt mot Putin infördes: "För det första: sanktionerna vi inför ger samma, eller större, konsekvenser än att utesluta Ryssland ur Swift. För det andra så är det inte den vägen resten av Europa vill ta." Han tillägger att man planerar att stoppa mer än hälften av Rysslands högteknologiska importer. Tillsammans med allierade länder kommer USA nu att planera nästa steg i kampen mot Ryssland. "Putins aggression kommer att stå Ryssland dyrt," konstaterade Biden. Har ni underskattat Putin? "Jag har inte underskattat honom. Han har större ambitioner med Ukraina. Putin vill återinföra det forna Sovjetunionen," tillägger han. svt 220224.

Underrättelsekälla: Kyiv kan falla i natt - luftförsvar "i princip eliminerat". Kyiv kan erövras av de ryska styrkorna redan i natt, det uppger en högt uppsatt västerländsk underrättelsetjänsteman för Bloomberg. Enligt källan har Ukrainas luftförsvar "i princip eliminerats" samtidigt som de ryska trupperna närmar sig den ukrainska huvudstaden från floden Dnipros båda sidor. Flera källor har under dagen uppgett att Putins plan är att ta över huvudstaden Kyiv och sedan ersätta regeringen med Moskva-vänliga ledare. Omni 220224.

"Europas beroende av rysk energi verklig orospunkt." Grunden för dagens ryska ekonomi är energiindustrin, vilken bland annat finansierar dess militär. Att Europa är djupt beroende av den ryska gasen och oljan är ett stort problem för att sätta press på Putin. Det skriver Kenneth Griffin och Niall Ferguson i en analys för Wall Street Journal. Men att minska den ryska energiexponeringen kräver stora ekonomiska och politiska insatser, främst kräver det att Tyskland ändrar sina energivanor, skriver de vidare. De stigande priserna på gas och olja kan också komma att bli en käpp i hjulet för Europas hushålls ekonomiska situation. Kontinentens beroende av det ryska utbudet är ”en verklig orospunkt”, skriver Financial Times under sin signatur Lex. "Europa är därför i frontlinjen på fler än ett sätt." Omni 220224.

EU överens om "massiva" sanktioner mot Ryssland. EU-ledarna har kommit överens om nya "massiva" sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna ska främst slå mot finans-, energi- och transportsektorerna, rapporterar Reuters. Enligt utrikesminister Ann Linde kommer sanktionerna att vara de hårdaste och skarpaste någonsin, och också rikta sig mot flera ryska oligarker. "De ska inte kunna leva lyxliv i Europa," säger hon till TV4. Sanktionerna omfattar även export, och flera ryska personer svartlistas, säger ledarna i ett uttalande. Tidigare under kvällen har även Storbritannien och USA presenterat nya sanktioner. Det råder vissa delade åsikter bland EU-medlemmarna om exakt hur långt man ska gå med sanktioner, skriver Reuters. De länder som kan drabbas hårdast ekonomiskt uppges vara mer försiktiga. Toppmötet pågår fortfarande i Bryssel. Omni 220224.

Ann Linde: Omfattningen av invasionen är oväntad. Dagen som gått är en av de mörkaste dagarna på flera årtionden för Europa. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) i TV4. Trots att "man inte uteslutit någonting" är hon förvånad över att Ryssland gått in så massivt i Ukraina - och att attacken sker från flera håll. "Att det blev så här omfattande omedelbart måste jag säga var oväntat," upprepar hon i SVT:s Aktuellt. Hon reagerar bland annat på att Ryssland gått in via Belarus och att Putin därmed ljugit om syftet med militärövningen där. "Sedan spelar han teater med världens ledare och ger intrycket att man skulle kunna få en diplomatisk lösning - när det troligen varit i planeringen länge. Omni 220224. Kommentar: Nu är det ingen hemlighet längre hur oberäknelig Putin är. Att ljuga har satts i system i Ryssland genom den propaganda som statliga medier bedriver.

100 000 har flytt sina hem - tunnelbanan ett skyddsrum. Omkring 100 000 människor har under torsdagen tvingats att lämna sina hem i Ukraina. Det uppger FN:s flyktingorgan enligt AFP. En av de som har försökt fly Ukraina utan att lyckas är stockholmaren "Aisha" som nu befinner sig i en bunker i Kyiv. "Jag är jättebedövad. Jag vet inte ens hur jag ska känna. Jag försöker bara hålla mig säker," säger hon till P4 Stockholm. Många har under torsdagen valt att sova i landets tunnelbanesystem i rädslan för ryska nattliga bombräder. "Det är svårt att tro att det faktiskt är vår granne som gör det här. Vi har aldrig trott att de kan komma och faktiskt bara ta vårt land och säga åt oss vad vi ska göra," säger en kvinna i som sökt skydd i Charkivs tunnelbanesystem till CNN. Krigets verklighet har lamslagit ukrainarna Omni 220224.

Ryska aktivisten: "Jag vill be ukrainare om förlåtelse." Medan allt fler människor i Ukraina flyr Rysslands aggressiva attacker mot bland annat huvudstaden Kiev, skriver civilia ryssar under namninsamlingar och startar nätkampanjer där man kräver att Kreml stoppar våldet. En av de som motsätter sig den ryska regimens våldsamma handlingar är ryska oppositionsaktivisten Tatyana Usmanova från Moskva, rapporterar nyhetsbyrån AP. "Av någon anledning vaknade jag vid klockan 05.30 och bestämde mig för att uppdatera Twitter. Jag trodde först att jag drömde och gick till och med runt i rummet och rörde vid saker för att vara säker på att det var på riktigt," skrev Usmanova i ett inlägg på Facebook. Hon kallar attacken för en skam som för alltid kommer att hänga över det ryska folket. "Det kommer att resultera i ett enormt trauma för hela nationen, som vi kommer att behöva tillbringa åratal med att hantera," skrev hon. En mängd inlägg som liknar Tatyana Usmanovas har strömmat in under dagen. Röster som fördömer Moskvas mest aggressiva handlingar sedan den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979. "Den allmäna opinionen är i chock, folk är i chock," sade den ryske politiska analytikern Abbas Gallyamov till AP tidigare i dag. En namninsamling, startad av den kända människorättsförespråkaren Lev Ponomavyov, registrerade över 150 000 underskrifter inom några timmar efter att den startades. Vid dagens slut hade sammanlagt 289 000 underskrifter kommit in. Under dagen har flera protester brutit ut i flera ryska städer, och uppmaningar att samlas till en demonstration i centrala Moskva och Sankt Petersburg gick runt på sociala medier redan imorse. "Jag vet att många av er just nu känner desperation, hjälplöshet och skam över Vladimir Putins attack mot den vänliga nationen Ukraina. Men jag uppmanar er att inte misströsta," sade människorättsaktivisten Marina Litvinovich i ett videouttalande på Facebook och uppmanade ryssarna att protestera i sina städer under torsdagskvällen. Rysslands myndigheter har snabbt agerat mot de kritiska rösterna. Marina Litvinovich greps utanför sin bostad kort efter att hon publicerade protestuppmaningen. Rättighetsgruppen OVD-Info som spårar politiska gripanden, rapporterade runt 22.15-tiden på torsdagen att 1 745 personer i 53 ryska städer har gripits efter att ha protesterat mot invasionen, varav minst 957 av dem i Moskva. Ryska myndigheter utfärdade en varning på torsdagseftermiddagen där de påminde ryssarna om att otillåtna protester är emot lagen. svt 220224.

Vladimir Putins uppväxt - från retad som barn till maktgalen president. Vladimir Putin är idag Rysslands president, men spolar man tillbaka bandet hade han en fattig uppväxt i sovjetiska Leningrad. Han var en odåga och slarver, enligt hans mamma, och retades av de andra barnen. Rysslands president Vladimir Putin föddes 7 oktober år 1952 i Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg. Idag är han en av världens mäktigaste, och mest fruktade, personer. Det här är vad man vet om den ryska presidentens barndom. Putin föddes in i en arbetarklassfamilj, med en pappa som var krigsveteran och fabriksarbetare. Som Vladimir Spiridonovich Putin och Maria Shelomovas enda barn växte Putin upp i en lägenhet med två andra familjer, vilket var typiskt för den tiden i Sovjetunionen. Familjen Putin bodde högst upp, på femte våningen och ibland läckte det in. Vatten och ved fick man bära upp i bostäderna. Hans lärare Vera Gurevitj har berättat att Putin växte upp utan varmvatten och utan möjlighet till dusch eller badkar. I boken "First Person: An Astonishingly Frank Self-Portrait", som publicerades 2000, uppger Putin: "Det fanns horder av råttor i entrén. Mina vänner och jag brukade jaga dem med pinnar" och fortsätter: "En gång såg jag en stor råtta som jag jagade ner för korridoren och in i ett hörn. Plötsligt kastade den sig på mig. Jag blev överraskad och rädd. Nu jagade råttan mig." Råttan gav Putin en lärdom. "Alla borde förstå detta: Det lönar sig aldrig att jaga in någon i ett hörn." Under andra världskriget ska Putins pappa, Vladimir, ha varit på fältet och stridit medan hans mamma, Maria, nästan dog av svält. I samma bok berättar Putin: "En gång svimmade min mamma av hunger. Folk trodde hon hade dött, och la ut henne med de andra liken. Men som tur var vaknade mamma och började jämra sig." Volodja, det ryska diminutivet för Vladimir, var liten för sin ålder, något som gjorde att han ofta blev retad och mobbad av de andra barnen i grannskapet, enligt Masha Gessens biografi "Mannen utan ansikte". "Pojkarna kastade tegelstenar och övade sig i vem som var mest träffsäker i att spotta. Volodja var den minsta i sällskapet. Redan när han var 11-12 år gammal hängde han i ett gäng med 16-17-åringar. Han kunde slåss mot vem som helst om han blev utmanad. Liten och tanig var han, men han visste hur man ger igen," berättar Putins klassföreståndare Vera Gurevitj för Rossija 24. Fram till sjätte klass hade Putin dåliga betyg, och mamma Maria kallade honom en odåga och en slarver. Något som förändrades när han började med kampsport. Putin har svart bälte i Judo, och 2015 sa den ryska presidenten: "För 50 år sedan, på Leningrads gator, lärde jag mig att en strid är oundviklig om du måste slå det första slaget". Det sägs att Putins föräldrar ska ha haft två äldre barn innan sonen Vladimir föddes. Sonen Albert avled som spädbarn, och Viktor placerades på barnhem och dog sedan i difteri. Vladimir Putin ska då ha varit något slags "mirakelbarn" som blev till senare i livet för föräldrarna. Som tonåring älskade Putin spionböcker- och tv-serier. När han fortfarande gick i skolan ska han ha kontaktat den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB och frågat hur han kunde gå med, enligt journalisten Ben Judahs bok "Fragile Empire: How Russia Fell in and Out of Love with Vladimir Putin". Svaret var avvisande och Putin fick rådet att skaffa sig en universitetsexamen. Till slut kom han in på Leningrads statliga universitet. Nyheter24 220225.

Putins "avnazifiering" av Ukraina är en lögn för att legitimera krig. Vladimir Putin har haft en rad olika ursäkter för att legitimera sitt expansionskrig i Ukraina. Ett av dem är att anklaga Ukraina för att ha ett nazistiskt styre som utsätter ryssar för ett folkmord. Påståendena är absurda och saknar förankring i verkligheten. Expo har pratat med forskaren Per Anders Rudling och kan konstatera att Putin följer en tradition från Kreml att peka ut sina motståndare som fascister. Det är nog få som tar Vladimir Putins ord på allvar, om att Ryssland, som under gårdagen grep sina egna medborgare i tusentals för att de protesterade mot det olagliga kriget, skulle vara en bastion mot fascism och nazism och för frihet. Inte desto mindre förklarade han när han invaderade grannlandet att han skulle stoppa ett folkmord på ryssar och avnazifiera Ukraina. Putins anklagelser har inbyggda motsättningar. "Här är en despot som startar ett aggressionskrig och skapar ett casus belli (anledningen till krigsförklaringen, reds.anm) så enkelt är det. Argumenten han anför är motsägelsefulla. Å ena sidan är ukrainarna inget riktigt folk utan en social konstruktion och Ukraina är i själva verket ryskt land som Lenin gav bort. Ukrainare är enligt Putin ryssar. Å andra sidan anklagas de för att begå ett folkmord mot ryssar. Det leder ju till följdfrågan; om det är ett folkmord som ukrainare begår mot ryssar så borde dessa utgöra ett annat folk - om de inte begår ett folkmord på sig själva, säger Per Anders Rudling, historiker på Lunds universitet. Ukraina är till skillnad från Ryssland och dess allierade Belarus en demokrati. Landets högerextrema grupper, som sågs under Maidanprotesterna i 2014 där de spelade en viktig roll, lyckades inte kapitalisera på uppmärksamheten. Det högerextrema Svoboda fick visserligen inledningsvis viktiga positioner i den första interimsregeringen. Men i valet samma år åkte högerextremisterna ut ur parlamentet när de inte lyckades ta sig förbi valspärren på fem procent. "Det finns någon enstaka Svoboda-medlem i dag i deras parlament som valts genom enmansvalkretsar, och någon från det radikala partiet. Men de är mycket marginella," säger Rudling. "Presidenten Volodymyr Zelenskyj valdes med 73 procent av rösterna, och det är på en plattform som är helt oideologisk. Han har en svag agenda som lutar åt att han vill med i Nato och bekämpa korruptionen. Det är det han säger i princip. Finns inte tillstymmelse till nazism i hans plattform. Han är dessutom själv rysktalande och av judisk börd. Det finns dock problem i Ukraina kopplad till en historierevisionism kring andra världskriget. "De har historiska hjältar och symboler från framför allt 1930 och 40-talet från organisationer och personer som begick massmord på polacker och judar och den historien har de inte hanterat. Zelenskyjs föregångare Porosjenko stödde en revisionistisk historieskrivning som legitimerade extremhögern. Paradoxen är att rehabiliteringen av extremhögern bedrivits av politiker som varit demokrater och västvänliga. Att det skulle legitimera Putins krig är löjeväckande och trovärdigheten kring Kremls antifascism är minst sagt låg. Krig efter krig har Kreml försökt legitimera med att de står upp mot fascismen. Något som är nytt i Putins retorik är att han talar om nazism. Det gjordes inte av ledare i kommunistiska Sovjet. Anledningen var nationalsocialismen innehåller begreppt socialism. "Under sovjettiden pratade man om Hitlerfascister. Nationalsocialism som begrepp låg för nära dem själva. Putin har inget behov att legitimera socialismen så därför kan han använda termen nazist," säger Per Anders Rudling. "Ordet fascism används väldigt brett i Ryssland. Sovjetregimen menade att Berlinmuren var en 'antifascistisk skyddsvall' mot väst. När Sovjet invaderade Tjeckoslovakien 1968 så var det igen under förevändningen att skydda sig mot fascismen. När de invaderade Ungern var det också en antifascistisk motreaktion. Detta går tillbaka till före andra världskriget. Det finns en tradition av att sätta fasciststämpeln på allt som de inte gillar, fortsätter han. Putin talar inte enbart för en publik i omvärlden utan även till sin egen befolkning. Propagandan i Ryssland har i åratal byggt på att visa upp Vladimir Putin som den stora ledaren som bekämpar fascismen. Att kriget mot Ukraina skulle vara en antifascistisk handling är förstås en ren propagandalögn. EXPO 220225.

Ryssland hotar stänga ner estnisk public service-sajt. Ryssland uppges ha hotat att stänga ner den estniska public service-kanalen Eesti Rahvusringhäälings (ERR) hemsida i Ryssland. Det rapporterar ERR. Den ryska tekniska tillsynsmyndigheten, Roskomnadzor, har per brev meddelat att ERR måste ta bort sin rapportring om att Ryssland lanserat en fullskalig invasion mot Ukraina. Om kravet inte följs hotar myndigheten att stänga ner kanalens ryska hemsida. Omni 220225.

Den rysk-ortodoxa kyrkan ger sin välsignelse till kriget. De flesta ortodoxa kyrkoledare fördömer Rysslands agerande - men inte den ryska. Den rysk-ortodoxe patriarken heter Kirill. Dagen 220225.

Moskvabörsen stod för femte största kollapsen i historien. Moskvabörsens MOEX-index rasade 33 procent på torsdagen - vilket är historiens femte största börskrasch, enligt Bloombergs sammanställning. Bland de tyngre komponenterna i indexet som bidrog till kollapsen finns Gazprom, Lukoil, Nornickel och Sberbank. Den kraftiga reaktionen antyder att marknaden inte räknat med att Vladimir Putin skulle genomföra en invasion, menar Barclays aktiestrateg Emmanuel Cau. "Det är just nu svårt att se vad som kan få marknaden att stabilisera sig," säger han till Financial Times. Den ryska aktiemarknaden är just nu billigast i världen med ett p/e-tal under 3. Tidernas största dagliga börsfall:
Argentina, januari 1990: -53,1%
Kazakhstan, juli 2002: -38,5%
Argentina, augusti 2019: -37,9%
Mongoliet, oktober 2014: -35,3%
Ryssland, februari 2022: -33,3%
Hongkong, oktober 1987: -33,3%
Brasilien, oktober 1991: -33,3%
Omni 220225.

Raka vägen till Kyiv - därför strider Ryssland om Tjornobyl. Anledningen till de intensiva striderna om området kring kärnkraftverket Tjornobyl, som fortfarande är radioaktivt efter olyckan 1986, är det geografiska läget. Det skriver Reuters. Tjornobyl ligger nämligen på den kortaste sträckan mellan Belarus, som stödjer den ryska invasionen, och ukrainska huvudstaden Kyiv. "Det var helt enkelt den snabbaste vägen från A till B," säger James Acton på tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace. Under torsdagskvällen meddelade ukrainska myndigheter att ryska styrkor tagit kontroll över området. Enligt uppgifter togs anställda som gisslan. Omni 220225.

Zelenskyj: "Fienden markerar mig som mål nummer ett". Rysk militär uppges ha tagit sig in i ukrainska huvudstaden Kyiv - med president Volodymyr Zelenskyj i sikte. Det sa presidenten i ett Facebook-sänt tal under fredagsnatten. "Enligt vår information har fienden markerat mig som mål nummer ett, min familj som mål nummer två. De vill krossa Ukraina politiskt genom att krossa statsöverhuvudet," säger Zelenskyj enligt CNN. Han kallade dem "ryska sabotörer". Under natten mot fredagen kom rapporter om att ryska trupper närmar sig huvudstaden Kyiv. Omni 220225.

Macron i samtal med Putin: "Han har valt krig". Frankrikes president Emmanuel Macron har pratat med den ryske presidenten Vladimir Putin, rapporterar Politico. Enligt Macron genomförde han samtalet på begäran av Volodymyr Zelenskyj och bad Putin att stoppa sina trupper och kontakta den ukrainske presidenten. Han beskriver samtalet som "uppriktigt, direkt och snabbt avklarat". "Det gav inga resultat (...) Den ryske presidenten har valt krig." Kreml säger att Putin har gett en "uttömmande" förklaring till Macron om orsakerna bakom Rysslands agerande i Ukraina. Macron: Det är mitt ansvar att ta sådana initiativ när de efterfrågas av Ukraina. Putin har upprepade gånger vägrat att samarbeta med Zelenskyj direkt. Zelenskyj lovar att stanna i den ukainska huvudstaden. Omni 220225.

Putins tid vid makten - vägen till invasionen av Ukraina. Vladimir Putin har sett fem amerikanska presidenter under sin egen presidentperiod. Efter ändringar i konstitutionen kan han, likt en tsar, sitta på livstid eller i alla fall till 84 års ålder, idag är han 69. När Putin tillträdde som Rysslands president i maj 2000 var det många som reagerade på hans bakgrund inom KGB, dåvarande Sovjetunionens underrättelsetjänst. Hur var det egentligen ställt med den nya presidentens inställning till demokrati och mänskliga rättigheter? Efter drygt sju år vid makten började Putin uttrycka en mer aggressiv utrikespolitik, och året efter invaderade han grannlandet Georgien som börjat närma sig väst och Nato. Hör mer om Putins bakgrund och hans förändring av Ryssland i videoklippet. svt 220225.

Anders Mellbourn: Därför vill Putin förstöra sitt broderfolk. Vladimir Putin är med rätta rädd och hotad. Det finns en förfärlig logik i hans motiv att vilja utplåna Ukraina som självständig stat och fungerande politiskt system. Dels har Putin rätt i att omvärlden sedan länge vill ha bort honom som rysk ledare. Även om det självklart inte funnits något militärt hot, är det lika självklart att det i alla försök från väst att bygga samarbeten och samhörighet med Ryssland, är ett annat Ryssland än det Putin står för som vi vill ha att göra med. En öppnare och mer demokratisk ordning i Europa förutsätter ett annat ledarskap i Ryssland. Dels har Putin rätt i att ett hyggligt demokratiskt, ekonomiskt och socialt fungerande självständigt Ukraina är ett hot mot hans egen och hans regims inre legitimitet. Det skulle visa på en alternativ modell till Kremls auktoritära styre för ett till betydande del ryskspråkigt land. Kiev åberopas i Moskva som Rysslands historiska ursprung. Att Kiev idag på nytt skulle vara en förebild och förebud för möjligheter i hela Ryssland är förvisso en fara för Putin personligen. Därför försöker han nu med krig i full skala krossa Ukraina i dess helhet. De märkliga turerna kring rebellområdena i östra Ukraina var en skenmanöver. Genom att snabbt försöka inta huvudstaden och få bort den politiska ledningen, vill han etablera en ny verklighet. Och kanske ser han samtidigt en möjlighet att ytterligare skadskjuta president Biden i USA. För ett halvår sedan föll Kabul efter en katastrofal västlig reträtt. Nu står Kiev i tur utan att väst förmår göra något. Här finns en lockelse för en kallhamrad maktspelare från St Petersburg. Men inte minst den klassiska ryska litteraturen visar att den som satsar allt på ett kort vid dekadensens spelbord lätt förlorar allt. För varje dag som Putin och hans trupper är fast i ett blodigt krig, växer frågorna varför han förgör det broderfolk som han vill återförena sig med. Bland det första som föll för den ryska våldsmakten var det kärnexplosionsförstörda Tjernobyl. Det finns något surrealistiskt skrämmande apokalyptiskt med ett krigsföretag som börjar med att vinna kontroll över dödsriket. Sändaren 220225.

Andersson: När Zelenskyj lade på visste vi inte om vi kommer ses igen. Natten mot fredagen avslutades EU-toppmötet i Bryssel, där bland annat beslut fattades om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland. Statsminister Magdalena Andersson (S) beskriver stämningen som ödesmättad, rapporterar DN. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog en kort stund i mötet via videolänk för att prata om läget i Ukraina. Enligt Andersson såg han såg ut att sitta i någon typ av bunker. "När vi sa hejdå visste vi alla att det inte är självklart att vi någonsin kommer att ses igen." Omni 220225.
Zelenskyj: "Jag är måltavlan." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger sig ha fått information om att "sabotörer" har tagit sig in i huvudstaden Kiev. Han säger också att han är den främsta måltavlan. Ukraina vaknar upp till en ny dag av strider, sedan den ryska invasionen inleddes under torsdagen. I landets huvudstad Kiev och den näst största staden Charkiv sökte invånare skydd i tunnelbanan under jord. I Kiev rapporterar flera journalister att explosioner har hörts och Ukrainas inrikesdepartement säger att Kiev har utsatts för robotanfall. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger sig ha fått information om att "sabotörer" har tagit sig in i huvudstaden Kiev. I talet som ligger på hans Facebooksida säger han att han är deras främsta måltavla. "De vill krossa Ukraina politiskt genom att krossa statsöverhuvudet. Vi har lämnats ensamma för att försvara vårt land. Vem är redo att kämpa vid vår sida. Jag ser ingen," säger han, enligt CNN. Volodymyr Zelenskyj med på toppmötet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var med på länk på det extrainsatta EU-toppmötet i Bryssel. "När vi sa hej då visste vi alla att det inte är självklart att vi någonsin kommer att ses igen," sa Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) efter mötet. svt 220225.

FN röstar om fördömande av Ryssland - Nato kallar till toppmöte. FN:s säkerhetsråd ska under fredagen rösta om en resolution om att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och kräva ett ryskt tillbakadragande, rapporterar Reuters. Ryssland, som för närvarande är i ordförande i rådet, bekräftar att en omröstning ska hållas vid klockan 21, svensk tid, skriver TT. Resolutionen har ingen chans att antas i rådet eftersom Ryssland har vetorätt, men ses ändå som en markering för att visa hur isolerat Ryssland är. Vita huset meddelar samtidigt att president Joe Biden ska samla stats- och regeringschefer från flera Natoländer för ett "extrainsatt virtuellt toppmöte", i syfte att diskutera säkerhetssituationen i och runt Ukraina, rapporterar AP. Omni 220225.

"Ryssarna skjuter mot militärer och civila" enligt presidenten. Ryssland återupptog raketbeskjutningen i Ukraina vid 04-tiden natten mot fredag, säger president Volodymyr Zelenskyj i ett tv-sänt tal enligt Reuters. Han uppger att ryssarna skjuter mot både militära och civila mål. Samtidigt hävdar han att de ryska trupperna "hindras från att avancera i de flesta riktningar". Zelenskyj efterlyser också fler sanktioner och säger att de som redan införts "inte övertygat Ryssland". Omni 220225.

Naiv Macron och paranoid Putin - så misslyckades diplomatin i Ukraina. Västvärldens misslyckande med att stoppa Ryssland från att invadera Ukraina berodde delvis på Frankrikes president Emmanuel Macrons naiva inställning under de diplomatiska förhandl... Omni 220225.

Ukraina: "Ryssland planerar att inta Kyiv med stridsvagnar - vi är redo". Rysslands strategiska plan är att inta Kyiv med pansarvagnar, säger en rådgivare i den ukrainska regeringen på fredagsmorgonen enligt Reuters. Enligt regeringen är försvarsstyrkorna utrustade med pansarvärnsrobotar från allierade länder och redo för ett ryskt anfall. Rådgivaren säger att fredagen blir "den svåraste dagen" för Ukraina. Den ställföreträdande försvarsministern Oleksandr Polisjtjuk uppger att armén under morgonen försvarar sina positioner på fyra fronter, trots att de är numerärt underlägsna. Han säger att ryska styrkor kan nå områden precis utanför Kyiv under fredagen. Omni 220225.

Även den säkraste regionen har beskjutits: "Gud vare med oss". Lviv i västra Ukraina har setts som en av de säkraste regionerna i Ukraina, men även här har militäranläggningarna beskjutits av ryska styrkor, rapporterar SR Ekot. "Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att Ryssland skulle angripa fredliga regioner i Ukraina," säger pensionären Leonid till SR. Leonid är en av flera hundra volontärer i regionen som nu hjälper till att stötta de ukrainska styrkorna. Han kör ut förnödenheter till militären. "Vi ska strida till slutet, gud vare med oss och Ukraina." Omni 220225.

Analyser: Det är EU som betalar för Putins krig. Vem är det egentligen som betalar för Vladimir Putins stridsvagnar och jetplan? frågar sig bland andra Politicos Cornelius Hirsch i en analys - och svarar sedan själv på frågan: "Samma EU-länder som uppmanar honom att stoppa sitt angrepp mot Ukraina." Det är en "galen paradox" att EU inte lyckats komma överens om en åtgärd mot det internationella betalningssystemet Swift, skriver han, då många länder använder det för att genomföra gasbetalningar till Moskva. Att skära ner på de ryska gasinköpen skulle pressa upp priserna, vilket länderna inte är beredda att gå med på, enligt Hirsch. The Guardians Larry Elliott påpekar att den ryske presidenten har några egna sanktionskort i rockärmen som han kan bli frestad att använda. Förutom att Ryssland står för 40 procent av EU:s olja och kol samt 20 procent av gasen är landet världens största exportör av gödningsmedel och palladium. Det sistnämnda är en avgörande komponent för bilindustrin eftersom det behövs för att tillverka katalysatorer, skriver Elliott. Omni 220225.

Storbritannien: 450 ryssar dödade - armén misslyckades under dag ett. Ryssland misslyckades med sina militära mål under den första dagen av strider, uppger Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace för Sky News. Brittiska underrättelser tyder på att Ryssland förlorat fler än 450 soldater och "ligger efter den tänkta tidsplanen", enligt Wallace. Han tillägger att de ukrainska trupperna bjudit mer motstånd än vad den ryska armén räknade med. Putins mål är att ta hela Ukraina - och har så varit under en lång tid, enligt Wallace. "Jag tror verkligen han har blivit helt nipprig. Ingen person vid sitt sunda förnuft skulle göra vad vi ser på våra tv-skärmar i dag."Wallace: "Putin har planerat invasionen i över ett år". Peter Hultqvist i Morgonstudion: "Siffran jag hört är 800 döda ryssar." Omni 220225.

Förstörda hus efter nattens raketangrepp mot Kyiv. Minst ett lägenhetskomplex i Kyiv har bekräftats förstört efter nattens ryska raketangrepp mot staden, rapporterar BBC. Stadens borgmästare Vitalij Klytjko säger att minst tre personer har skadats av raketattackerna. På fredagsmorgonen skrev Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter att Kyiv drabbats av fruktansvärda raketangrepp - "de värsta sedan Nazitysklands anfall 1941". Under natten sköts flera luftfarkoster ner över Kyiv, bland annat vad som tros vara ett ryskt flygplan, rapporterar Reuters. Farkosten ska ha kraschat in i ett bostadshus. Dessutom ska ett ukrainskt stridflygplan ha skjutits ner, rapporterar CNN. Bilder från städer runt om i landet visar byggnader som skadats i granatattacker. Vittnen uppger för AFP att explosionerna kunde höras över hela staden. Enligt Ukrainas militär riktades attacken mot områden med civila. Buzzfeeds korrespondent har publicerat bilder på det brinnande bostadshuset på Twitter. Omni 220225.

Ukrainsk soldat till ryskt krigsfartyg före döden: "Dra åt helvete". Under natten mot fredag dödade den ryska flottan alla ukrainska soldater på ön Zmijinyj, även kallad Ormön, i Svarta havet. Det bekräftar president Volodymyr Zelenskyj enligt Politico. En läckt ljudfil har avslöjat de sista kommunikationerna mellan det ryska krigsfartyget och ukrainarna på ön. "Jag föreslår att ni lägger ner vapnen och ger upp, annars kommer ni bombas, löd det från det ryska fartyget." "Jaha, det var det... ska jag be dem dra åt helvete?" hörs en manlig ukrainsk soldat säga. "Ja, bara utifall att," svarar en kvinnlig soldat. "Krigsfartyg, dra åt helvete." President Zelenskyj har meddelat att soldaterna ska utses till ukrainska hjältar. Zelenskyj: "Alla försvarare dog, men de gav inte upp." Omni 220225.
Eventuellt är de inte döda. Efteråt sade president Volodymyr Zelenskyj att alla soldater på ön "dött som hjältar" - men i ett Facebookinlägg skriver nu gränspolisen att de har "starka skäl" att tro att de alla fortfarande är i livet. "Efter att ha fått information om var de möjligen befinner sig jobbar vi och armén på att lokalisera dem." (Omni 220227.)

Ryske rapparen: Jag kan inte spela när människor dör. Den ryske rapparen Oxxxymiron ställer in sina sex utsålda konserter i Moskva och Sankt Petersburg i protest mot den ryska invasionen av Ukraina, rapporterar The Independent. Rapparen, som beskrivs som en av de mest inflytelserika i Ryssland, skriver på sin Instagram att han inte kan spela samtidigt som människor i Ukraina dör. "Jag är säker på att ni förstår mig; jag kan inte underhålla er samtidigt som ryska missiler faller över Ukraina och Kyivbor tvingas gömma sig i källare och tunnelbanor", fortsätter han. Omni 220225.
Medalj till soldaten som bad fartyg dra åt helvete. Den ukrainska soldat som i början av invasionen blev känd för sitt utrop "ryska krigsfartyget, dra åt helvete" har tilldelats en tapperhetsmedalj, rapporterar The Guardian. Roman Hrybov var stationerad på ön Zmijinyj - även känd som Ormön - i Svarta havet när ryska styrkor anföll ön den 24 februari, invasionens första dag. Hrybovs berömda ord uttalades över radio till ett ryskt krigsfartyg som uppmanade soldaterna att lägga ned vapnen. Ukrainska myndigheter uppgav inledningsvis att alla 13 soldater på ön dödats i attacken. Senare framkom det att de tagits till fånga av de ryska styrkorna. Hrybov släpptes på fri fot som en del av en fångutväxling den 24 mars. Hrybov har återvänt till sin hemstad Cherkasy. Omni 220330.

EU vill stänga Ryssland ute från globala finanssystemet. EU vill klippa alla band mellan Ryssland och det globala finansiella systemet, till följd av landets invasion av Ukraina. Det uppger den franske finansministern Bruno Le Maire, skriver AFP. "Vi vill isolera Ryssland ekonomiskt... Vi vill torka ut finansieringen," säger Le Maire. I går kom EU-länderna överens om nya sanktioner mot Ryssland. De omfattade inte internationella betalningssystemet Swift, vilket Washington Post beskrivit som den hårdaste vägen att gå. Det finns inga alternativ till Swift. Omni 220225.

Uppgifter: Ukraina ber hackare om hjälp. Ukrainas regering ska enligt uppgifter från personer med insyn i saken ha bett landets hackare om hjälp med att utföra cyberspionage mot ryska trupper och skydda landets infrastruktur. Det rapporterar Reuters. Begäran om hjälp ska enligt uppgifterna ha dykt upp på diverse hackarforum i landet. De frivilliga ombeds fylla i en ansökan där de bland annat får redogöra för vilken typ av kompetens de kan erbjuda. Ukrainas försvarsdepartement har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220225.

Brittiska flygbolag portas från Rysslands luftrum. Ryssland har förbjudit brittiska flygbolag från att landa på ryska flygplatser och från att korsa deras luftrum, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från Rysslands statliga tillsynsmyndighet för civil luftfart. Beslutet är ett svar på Londons flygförbud mot det ryska flygbolaget Aeroflot, som infördes efter den ryska invasionen av Ukraina. Samtidigt går ägaren till det brittiska flygbolagen British Airways och spanska flygbolaget Ibera ut med att deras flygplan kommer att ändra sina flygrutter för att undvika ryskt luftrum, rapporterar AFP. Kort därefter gick flygbolaget Virgin Atlantic ut med samma besked, rapporterar Sky News. Omni 220225.

EU: Förbereder nya sanktioner mot Ryssland. Ett nytt sanktionspaket mot Ryssland är under "brådskande förberedelse", twittrar Europeiska rådets president Charles Michel på fredagsförmiddagen. Det framgår inte exakt vad eller vilka de nya sanktionerna ska riktas mot. Tidigare under fredagen efterlyste Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fler sanktioner, och sa att de som redan införts inte är tillräckliga för att avskräcka Kreml. Kremls talesperson Dmitry Peskov säger att Ryssland minskat sitt beroende av importer från utlandet för att skydda landet mot sanktioner, enligt Reuters. "Det kommer tveklöst bli problem, men de blir inte överkomliga." Omni 220225.

Putin vill se nya samtal i Minsk - redo att förhandla om ukrainsk neutralitet. Rysslands president Vladimir Putin är redo att skicka en delegation till Belarus huvudstad Minsk för samtal med Ukraina, meddelar Kreml enligt AFP. Enligt en rapport från den ryska nyhetsbyrån Interfax ska Putin vara redo att diskutera ett förslag från Ukrainas president Volodymyr Zlenskyj om ukrainsk neutralitet, skriver Bloomberg. Putins talesman Dmitrij Peskov säger att Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har lovat att stå värd för ett sådant möte. Tidigare i dag sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Kreml är redo för samtal med den ukrainska regeringen om armén kapitulerar. Den ryske utrikesministern säger också under presskonferensen att han inte vill att "nynazister" styr Ukraina. SVT:s utrikesreporter: "Svårt att se att Ukraina går med på Rysslands krav." Omni 220225. Kommentar: Inte seriöst av Putin.

Johansson (S): "Ryssland kan stänga gränserna." Risken för en flyktingvåg från Ukraina är stor säger EU-kommissionär Ylva Johansson (S) till SvD. Hon ser även att det finns en risk för att ryssarna stänger gränserna och hindrar människor från att fly. "Vi har sett en klar ökning av personer som söker sig till EU, framför allt till den polska gränsen," säger Johansson, som har ansvar för unionens migrations- och flyktingfrågor. Enligt henne är EU-länderna "förhållandevis väl förberedda" på att ta emot flyktingar från Ukraina. Den största risken är enligt Johansson alla internflyktingar som krisen skapar. FN: En invasion kan driva fem miljoner ukrainare på flykt. Omni 220225.

Linde bekräftar: EU fryser Putins och Lavrovs tillgångar. EU fryser tillgångar som ägs av den ryske presidenten Vladimir Putin och hans utrikesminister Sergej Lavrov, som en del av ett nytt sanktionspaket. Det bekräftar utrikesminister Ann Linde (S) för TT. Tidigare under dagen har källor uppgett att Putin och Lavrov av diplomatiska skäl inte kommer att beläggas med reseförbud. Omni 220225. Kommentar: Varför inte konfiskera tillgångarna och använda dem för de ukrainska flyktingarna?

Xi uppmanar Putin att lösa krisen med samtal: "Överge kalla kriget-mentaliteten". Kinas president Xi Jinping har i ett telefonsamtal med Vladimir Putin uppmanat den ryske presidenten att lösa krisen i Ukraina med hjälp av samtal. Det rapporterar statliga kinesiska medier, enligt AFP. Enligt rapporterna ska Xi ha sagt att "situationen i östra Ukraina har förändrats snabbt (och) Kina stöttar Ryssland och Ukraina att lösa frågan genom förhandlingar". Peking har inte fördömt Rysslands agerande och har vägrat att kalla händelserna för en "invasion". I samtalet med Putin ska Xi också ha sagt att det är viktigt att "överge kalla kriget-mentaliteten". Omni 220225. Kommentar: Vem tror att Putin skulle gå med på rättvisa förhandlingar?

Zelenskyj ber européer med stridserfarenhet att hjälpa till att försvara Europa. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar européer med stridserfarenhet att strida för Ukraina i kampen mot Ryssland, rapporterar AFP. Zelenskyjs desperata rop efter hjälp kommer samtidigt som ryska trupper har börjat ta sig in i Ukrainas huvudstad Kyiv. "Om du har stridserfarenhet i Europa och inte vill stå vid sidan och titta på politikernas obeslutsamhet, så kan du komma till vårt land och delta i att försvara Europa," säger Zelenskyj i en video. Omni 220225. Kommentar: Farligt uppdrag.

Ryska stjärnor i protest mot Putin: "Nej till krig". Flera ryska kändisar uttrycker starkt motstånd till Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar AFP. En av dem som tar ställning öppet är programledaren Ivan Urgant, som leder en kvällsshow. På Instagram har han publicerat en svart bild med texten "Rädsla och smärta - nej till krig". "Hur kan allt det här vara möjligt", frågar sig komikern Maxim Galkin på Instagram. Den topprankade schackspelaren Ian Nepomniachtchi skriver på Twitter att historien har sett många svarta torsdagar, men att gårdagen var mörkare än flesta. Omni 220225.

Ukraina: Över 1 000 ryska soldater har dödats i dag. Över 1 000 ryska soldater har dödats under fredagen, skriver Ukrainas försvarsdepartement i ett inlägg på Twitter. Under fredagens strider har ryska styrkor omringat den ukrainska staden Chernihiv, som ligger 150 kilometer norr om huvudstaden, rapporterar BBC med hänvisning till ett uttalande från Rysslands försvarsdepartement. I samma uttalande uppgav Ryssland att de "eliminerade" 200 ukrainska soldater när de beslagtog flygplatsen Hostomel nära Kyiv under torsdagen. Enligt Storbritannien har 450 ryska soldater och 194 ukrainare, varav 57 civila, dött Omni 220225.

Ryssland kräver "åtgärder" om Sverige går med i Nato. Om Finland eller Sverige ansluter sig till Nato kommer Ryssland "vidta åtgärder" mot länderna. Det meddelar det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Ria Novosti. Omni 220225.

EU-länder splittrade om rysk uteslutning från Swift. Både Frankrike, Nederländerna och Storbritannien vill att Ryssland ska uteslutas från det internationella banksystemet Swift. Det rapporterar AFP och Reuters. Frankrikes finansminister Bruno Le Maire säger att den Europeiska centralbanken ECB kommer att färdigställa en analys om konsekvenserna av en sådan uteslutning "inom de kommande timmarna". Samtidigt säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att han fört samtal med USA:s utrikesminister Antony Blinken om att försöka övertala andra europeiska länder att ställa sig bakom förslaget. Enligt Europeiska rådets förre ordförande Donald Tusk är det främst Tyskland, Ungern och Italien som har motsatt sig en sådan åtgärd. Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn säger till AP att debatten om Swift är inte inte över: "den kommer att fortsätta". Omni 220225.

Just nu: Striden om Kyiv forsätter - Ryssland uppges ha tappat momentum. Ukrainas armé uppger att trupper kämpar mot ryska styrkor i norra delen av huvudstaden samt i de närliggande områdena Dymer och Ivankiv, rapporterar AFP. "Vi ber medborgarna att informera sig. Gör molotovcocktails, neutralisera ockupanterna. Fredliga civila - var försiktiga! Lämna inte hemmet!", skriver Ukrainas försvarsdepartement på Twitter. Under fredagseftermiddagen rapporterar brittiska försvarsdepartementet att de ryska trupperna är mer än 50 kilometer från Kyivs stadskärna. De ryska trupperna ska ha mött ett hårdare motstånd än vad de väntade sig och ska ha förlorat sitt momentum, enligt amerikanska underrättelsekällor, rapporterar Reuters. Rysslands president Vladimir Putin har under dagen uppmanat ukrainska trupper att hjälpa Ryssland att störta den ukrainska regeringen i ett tv-sänt tal. Det har kommit flera rapporter om explosioner i Kyiv under fredagen och flyglarmet i staden har ljudit vid flera tillfällen, rapporterar Reuters. Realistiskt sett är det bara Putin som kan stoppa invasionen. Enligt Putin använder det ukrainska ledarskapet barn, kvinnor och äldre som mänskliga sköldar. Ryssland uppges ha förlorat momentum. Omni 220225.

Bitcoin flödar till Ukrainas styrkor efter attacken. Bitcoin-donationer flödar till den ukrainska armén efter Rysslands invasion, skriver CNBC. Organisationen Come Back Alive, som stöttar de ukrainska styrkorna, fick in 400 000 dollar i bitcoin under ett fönster på 12 timmar i går. Det visar data från Elliptic. Analysfirman uppger att donationerna är del av en större trend de senaste veckorna där kryptovärlden har slutit upp bakom Ukraina genom att skänka bitcoin till en rad olika organisationer och projekt. Ett av projekten handlar om att utveckla en app för ansiktsigenkänning, i syfte att identifiera ryska spioner. "Kryptovalutor används allt mer för att finansiera krig, med ett tyst godkännande från regeringar," säger Tom Robinson, forskningschef på Elliptic. Omni 220225.

Ryssland portas från Eurovision song contest. Ryssland kommer inte att få skicka ett bidrag till årets Eurovision song contest. Det skriver EBU på Twitter. Med tanke på "krisen i Ukraina" hade ett ryskt deltagande kunnat förstöra tävlingens rykte, skriver EBU. Finland har tidigare meddelat att de hade dragit sig ur tävlingen om Ryssland tillåtits att delta. Omni 220225.

Moskva återhämtade del av ras - steg 20 procent. Moskvabörsen återhämtade delar av det branta fallet från i går, samma dag som landet inledde en militär invasion i Ukraina. MOEX-indexet rekylerade upp 20 procent på fredagen. Under gårdagen föll Moskvabörsen som djupast 50 procent, rubeln handlades på den lägsta nivån mot dollarn någonsin. MOEX-indexet stängde på minus 33 procent. Under torsdagskvällen meddelade USA:s president Joe Biden nya sanktioner mot Ryssland, i samråd med EU och G7-länderna. De nya sanktionerna syftar till att begränsa exporten till Ryssland. En utestängning från internationella betalningssystemet Swift, vilket var på tal enligt bedömare, ingick inte i sanktionspaketet. Inte heller oljesektorn blev föremål för de senaste sanktionerna. Omni 220225.

Ilska och rädsla bland invånare när bostadshus träffas: "Jag vill inte dö". Civila i Ukrainas huvudstad Kyiv är förskräckta över att plötsligt befinna sig i ett krig där deras liv står på spel, skriver AP. Yurii Zhyhanov berättar för nyhetsbyrån att han vaknade på fredagsmorgonen av att hans mamma skrek och upptäckte att han var täckt med damm. Zhyhanovs hem är ett av de bostadshus i utkanten av Kyiv, som har beskjutits under striderna och han frågar sig upprört vad ryssarna håller på med. "Vad är det här? Om ni vill attackera militärer, attackera då militärer. Det är allt jag kan säga." I hamnstaden Mariupol träffar nyhetsbyrån en ung flicka vid namn Vlada, som säger att hon bara vill att den ryska attacken ska upphöra. "Jag vill inte dö, säger hon." BBC träffar Olena och hennes familj efter att deras bil gått sönder mitt emellan de ukrainska och ryska truppernas posteringar i utkanten av Kyiv. "De säger att vägen till vårt hem är minerad. Vi måste åka tillbaka. Det är så otäckt," säger hon. Omni 220225.

FN: Över 50 000 ukrainare har flytt landet. Över 50 000 ukrainska invånare har flytt landet under de senaste två dygnen. Det rapporterar nyhetsbyrån AFP med hänvisning till FN. De flesta har tagit sig till Polen, men även Rumänien, Ungern och Slovakien har tagit emot flyktingar, skriver Reuters. Många ukrainare fick vänta i flera timmar i minusgrader för att kunna korsa gränsen. Polska myndigheter säger att väntetiden för att ta sig över gränsen ligger på 6-12 timmar. "Det är bara kvinnor och barn som tar sig över, för det är förbjudet för män. Vi lämnar alla våra pappor och män hemma och det känns som skit," säger 30-åriga Ludmilla och bryter ut i gråt. Omni 220225.

Invasionen av Ukraina - dag 2 fredag. Ryssland inledde med marktrupper, flyg-, helikopterattacker och kryssningsrabotor sin invasion mot Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Under fredagen pågår strider i flera delar av landet och ryska styrkor uppges nu avancera för att ta över huvudstaden Kiev. President Vladimir Putin gav order om en militär invasion av Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen. Hitintills har Ryssland tagit kontroll över kärnkraftverket Tjernobyl samt ön Snake Island i Svarta havet. Strider pågick i Sumy på fredagsmorgonen och i Lviv ljöd flyglarmet. I bland annat Kiev och Charkiv har ukrainare sökt skydd i tunnelbanestationer efter angrepp mot städerna. Och under dagen har detonationer skett i bland annat i Donetsk och i Charkiv i östra Ukraina. Sent på torsdagskvällen presenterade USA nya sanktioner mot Ryssland och under natten stärkte även EU sina sanktioner, bland annat innefattar det finans-, energi- och transportsektorn. Storbritannien har sedan tidigare också infört sanktioner. Ryssland uppger på fredagen att de planerar motsanktioner. Tidigt på fredagsmorgonen startade ett robotangrepp mot Kiev. Ett ukrainskt stridsflygplan sköts ner och kraschade i ett bostadshus i centrala Kiev. Strax innan klockan 07 uppgav Ukrainas försvarsdepartement att militären sprängt en bro över floden Teteriv, cirka 50 kilometer norr om Kiev - i ett försök i att hindra ryska styrkor att ta sig mot huvudstaden. På förmiddagen rapporterades om skottlossning och att ryska soldater och stridsvagnar närmar sig Ukrainas huvudstad. Strider pågår sedan dess i Obolon i norra delarna av Kiev. Skottlossning har också rapporterats i centrala Kiev i närheten av regeringsbyggnaden. Hur många som har dödats sedan Rysslands invasion är inte fastställt. FN har fått rapporter om att 25 civila dödats, men konstaterar också att det faktiskt antalet sannolikt är större. Därutöver har många soldater dödats. Enligt UNHCR har över 100 000 hittills flytt från Ukraina, flera via gränserna till Polen, Moldavien, Slovakien, Ungern och Rumänien. Ukrainas luftrum är stängt sedan torsdagsmorgonen, även Moldavien och delar av Belarus luftrum är stängt. svt 220225.

Ryssland stängs av från Europarådet: "Tillfälligt". Alla ryska representanter stängs av från Europarådet på grund av Kremls invasion av Ukraina, meddelar organisationen enligt AFP. "En avstängning är inte en slutlig åtgärd, utan en tillfällig, som håller kanalerna för kommunikation öppna", skriver rådet i ett uttalande. Representanter för de 47 medlemsländerna var överens om att åberopa artikel åtta i stadgarna för att stänga av Ryssland. Omni 220225.

Ryssland begränsar Facebook efter anklagelser om censur. Ryssland anser att Meta, Facebooks moderbolag, censurerar ryska medier på sina plattformar och kommer därför att delvis begränsa företaget i landet. Det uppger den ryska informationsmyndigheten Roskomnadzor enligt AP. "Facebook medverkar till kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter och friheter, såväl som ryska medborgares rättigheter och friheter," säger Roskomnadzor i ett uttalande. Det är än så länge oklart hur Meta kommer begränsas, men restriktionerna kommer att införas under fredagen. Ryssland kallar åtgärden ett sätt att skydda ryska medier. Omni 220225.

Ryssland varnar för svensk Nato-anslutning. En eventuell Nato-anslutning från Sverige eller Finland skulle leda till ett allvarligt svar från Moskva. Det sa Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet under en pressträff på fredagen. "Alla Osse-länder, inklusive Finland och Sverige har godkänt principen att en stats säkerhet inte får byggas på bekostnad av andra länders säkerhet. Om Finland och Sverige ansluter sig till Nato, som ju är ett militärt block kan det få allvarliga militärpolitiska följder som kräver svarsåtgärder från vårt land," sa Zakharova. Hon beskrev vidare hur Ryssland betraktade den finska regeringens engagemang för en militär alliansfri politik som "en viktig faktor för att garantera säkerhet och stabilitet i norra Europa". Sveriges statsminister Magdalena Andersson adresserade de ryska uttalandena under en pressträff tillsammans med ÖB Micael Bydén på fredagseftermiddagen. "Jag vill vara oerhört tydlig. Det är Sverige som själva och självständigt beslutar om vår säkerhetspolitiska linje," säger Magdalena Andersson. svt 220225.

Ukraina vill ha ammunition och minröjare från Sverige. Ukraina har bett Sverige att skicka vapen och utrustning som skulle hjälpa dem i sin kamp mot de ryska invasionsstyrkorna. Överst på listan står 2 000 anti-tank-vapen av typen Robot 57, rapporterar Aftonbladet som har tagit del av Ukrainas lista. Det finns även önskemål om att Sverige bland annat ska skicka ammunition till automatvapen och granatkastare, luftvärnssystem, minröjare och ambulanser. Sveriges regering har inte gett besked om vilken hjälp som kan bli aktuell att skicka. Omni 220225. Kommentar: Typiskt Sverige att inte kunna klara av att fatta snabba beslut.

Sverigeambassadörerna i Baltikum uttrycker växande oro. Rysslands agerande i Östeuropa är inte bara en fråga för Ukraina - utan för hela Europas säkerhetsordning, skriver Sverigeambassadörerna för Estland, Lettland och Litauen på DN Debatt. "Rysslands historiska revisionism är oacceptabel. I dag är Putins blick fokuserad på Ukraina, men det finns en växande oro i hela Europa för vad som händer sedan om inte omvärlden sätter stopp för de ryska aggressionerna mot Ukraina." Ambassadörerna fördömer Putins "insinuationer om Ukrainas rätt att existera som självständigt land" och menar att det internationella samfundet nu måste stå enat med det ukrainska folket. Debattartikeln avslutas "Slava Ukraini!" Omni 220225.

USA inför sanktioner mot Putin och Lavrov. USA kommer att göra gemensam sak med EU och Storbritannien och införa sanktioner mot Rysslands president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov. Det meddelar Vita huset, enligt flera medier. Utöver att frysa de två ledarnas tillgångar väntas USA också belägga dem med reseförbud. Men åtgärderna ses främst som symbolpolitik, som inte väntas skada Putin, eftersom det är osäkert hur stor hans förmögenhet är och var han har den, skriver Bloomberg. Vita husets pressekreterare Jen Psaki: Beslutet togs efter samtal med Ursula von der Leyen. Omni 220225.
Ryska svaret: Närmar oss en punkt utan återvändo. Sanktionerna mot Rysslands president Vladimir Putin och utrikesministern Sergej Lavrov är ett tecken på västvärldens "maktlöshet". Det säger Maria Zacharova, talesperson vid det ryska utrikesdepartementet, enligt AFP. Zacharova säger också att relationen mellan Ryssland och västvärlden närmar sig en röd linje, vartefter man når "en punkt utan återvändo". Uttalandet kommer efter att USA, EU och Storbritannien alla meddelat att man kommer frysa Putins och Lavrovs tillgångar. Omni 220225.

Carl Bildt: Utvisa all rysk underrättelsepersonal. Förutom sanktioner bör EU omedelbart kalla hem alla sina ambassadörer från Moskva för konsultationer på obestämd tid. Det skriver tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M) i en debattartikel i Dagens Industri. Allt som ryska diplomatiska företrädare sagt de senaste veckorna har varit osant - antingen lögner eller ovetskap - och därför är det inte meningsfullt att tala med dem, menar Bildt. Dessutom tycker han att alla EU-länder som en "nödvändig skyddsåtgärd" bör utvisa all personal på ryska ambassader som man kan identifiera som tillhörande rysk säkerhets- eller underrättelsetjänst. Carl Bildt skriver om Ukraina i en längre text i Project Syndicate döpt "Putins kejserliga delirium". Omni 220225.

Zelenskyj: "Vi tänker inte lägga ner våra vapen." Efter att ha avböjt USA:s erbjudande om att bli evakuerad publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på lördagsmorgonen ett videoklipp från centrala Kiev. "Jag är här. Vi tänker inte lägga ner våra vapen," säger han. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade på Twitter på lördagsmorgonen att han har inlett samtal med Frankrikes president Emmanuel Macron. "Vapen och utrustning från våra partners är på väg till Ukraina. Antikrigskoalitionen fungerar", skriver han. Samtidigt har presidenten publicerat ett videoklipp som visar att han befinner sig i centrala Kiev. "Jag är här. Vi tänker inte lägga ner våra vapen," säger han i videon. Uttalandet görs efter att rykten florerat om att Ukraina ska ha gett upp och att en evakuering skulle pågå, uppger presidenten vidare. "Vi ska försvara vår stat. Därför att sanningen är våra vapen, och vår sanning är att det här är vår mark, vårat land och våra barn. Och vi ska försvara allt det," säger Zelenskyj. USA har erbjudit Zelenskyj att bli evakuerad. Han uppges ha avböjt erbjudandet, rapporterar amerikanska medier. svt 220225.
Zelenskyj: Ukrainas öde avgörs nu. Ryska styrkor närmar sig Ukrainas huvudstad och strider pågår i norra delarna av Kiev. President Volodymyr Zelenskyj uppmanar européer med stridserfarenhet att ansluta sig till striderna. Flyglarmen ljuder i Kiev och strider pågår i Obolon-området i norra delarna av huvudstaden. I ett tal vid midnatt, lokal tid, sade Zelenskyj att natten blir "svår, mycket svår". "De kommer att anfalla i natt. Fienden kommer att använda alla sina krafter på alla fronter för att bryta ner vårt försvar," sade han. "Ukrainas öde avgörs nu," fortsatte han innan han med optimism också konstaterade: "Men morgonen kommer att gry." Det är dock inte klart var uppgiften om det potentiella anfallet kommer ifrån. svt 220226.

Nils van der Poel ger bort sin guldmedalj. Bokförläggaren Gui Minhai, som sitter fängslad i Kina, får en speciell gåva. Nils van der Poel ger nämligen bort en av sina guldmedaljer från OS till Minhai. "Den kinesiska regeringen utnyttjar våra drömmar som ett politiskt vapen för att legitimera sin regim," säger van der Poel i ett pressmeddelande från människorättsorganisationen Amnesty. Läs mer hos svt 220225.

Bostadshus träffat av raket - två döda. Ett bostadshus i Kiev har träffats av en rysk raket eller robot på lördagsmorgonen. Två personer ska ha dött, enligt ukrainska myndigheter. Huset ligger på Lobanovsky Avenue, i närheten av en av huvudstadens flygplatser. Bilder visar hur byggnaden brinner och har stora skador. En stor del av det högra hörnet av fastigheten är borta och flera hem är förstörda. Strax innan 17.00 meddelade ukrainska myndigheter att två personer dött i attacken. Sex personer ska ha blivit allvarligt skadade. En bild visar hur räddningspersonal bära bort en kvinna från platsen, medan kollegor syns springa i bakgrunden. Landets utrikesminister Dmytro Kuleba är en av dem som har delat bilder på den skadade byggnaden på sociala medier. "Kiev, vår fantastiska, fridfulla stad, överlevde ytterligare en natt under attacker av ryska markstyrkor, missiler", skriver han på Twitter. "Jag kräver att världen: isolerar Ryssland helt, utvisar ambassadörer, utfärdar oljeembargo, förstör dess ekonomi. Stoppar ryska krigsförbrytare!" svt 220226.

Who is Vladimir Putin? - BBC News. Who is the Russian President, and what does he want with Ukraine? Vladimir Putin is the President of Russia, and has been the country's leader for more than 22 years. He grew up in an area which is now St Petersburg. His political career began when he and his family moved to Moscow in 1996, and he quickly became an important political figure. The BBC's Ros Atkins looks at Putin's life and his world view - and how they influence the decision he took this week. You tube 3:32 220226.

Ukrainsk kvinna drabbar samman med ryska soldater: "Ni är fascister". På flera håll i Ukraina tar invånarna till olika medel för att protestera mot Rysslands invasion. I staden Henichesk fångades en ukrainsk kvinna på film när hon konfronterade beväpnade ryska soldater under torsdagen, rapporterar BBC. "Ni är ockupanter. Ni är fascister," säger kvinnan och försöker räcka över solrosfrön till soldaterna: "Ta de här fröna så att det växer solrosor när ni dör här." I Kyiv har CNN träffat det unga paret Jaryna Arieva och Sviatoslav Fursin, som ägnade första dagen efter sitt bröllop åt att samla in gevär för att göra sig redo att försvara sitt land. "Just nu är vi här och gör allt vi kan. Så vi har mycket att göra," säger Arieva. Ukrainsk kvinna konfronterar soldater: Ni är fienden . Omni 220225.

Kina avstod från att rösta om ordval i säkerhetsrådet. FN:s säkerhetsråd debatterade sent på fredagskvällen kring formuleringen i en resolution om Ukraina, rapporterar BBC. I stället för att skriva att man "starkt fördömer" Rysslands invasion, ska utkastet till resolutionen ha ändrats till att man "starkt beklagar" invasionen. En högt uppsatt diplomat säger att förhandlingarna har att göra med att man försöker få Kina att avstå från att stötta resolutionen, snarare än att rösta emot den. Resolutionen hade ingen chans att antas i rådet, eftersom Ryssland som har vetorätt har röstat emot förslaget. Kina valde att avstå ifrån att rösta, i stället för att rösta emot förslaget. Något västländerna på förhand hoppades på då det skickar en stark signal till Kreml, skriver Sky News. Kina avstod från att rösta tillsammans Indien och Förenade arabemiraten. Omni 220225.

Här är Putins innersta krets - med tillgångar på 500 miljarder. Männen tillhör Vladimir Putins innersta krets och är tillsammans goda för omkring 500 miljarder kronor. Men de saknas på EU:s sanktionslista - trots sina nära band till den ryska presidenten. EU har infört nya sanktioner mot hundratals politiker, tjänstemän och militärer med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Men kritiker menar att sanktionerna slår fel och borde riktas mot Putins innersta krets, männen som förvaltar hans pengar. "Han är en extrem förmögen man. Troligen den rikaste i världen och han bevisat i över 20 år att han på ett djupt plan bryr sig mycket om pengar," säger den amerikanska finansmannen och visselblåsaren Bill Browder till SVT. SVT har tittat närmare på ett tiotal miljardärer som alla har nära kopplingar till Rysslands president. Tillsammans äger männen och deras familjer tillgångar för runt 500 miljarder kronor - och flera av dem finns redan på USA:s sanktionslista.
Sergej Roldugin, cellisten Han spelar cello, är dirigent och har sagt att han inte alls blev rik när Putins makt ökade likt många andra av presidentens närmaste vänner. "Jag har en lägenhet, en bil och en stuga. Jag har inga miljoner", berättade Sergej Roldugin för New York Times 2014 när USA diskuterade sanktioner mot ryssar i samband med annekteringen av Krimhalvön. Men den stora dataläckan Panama-dokumenten visade ett par år senare en annan bild. Roldugin kunde kopplas till fem hemliga bolag i skatteparadis som i sin tur alla hade kopplingar till den ryska banken Bank Rossiya, en bank som kallats "Putins plånbok". Banken grundades i samband med Sovjetunionens fall i början av 1990-talet med pengar från det sovjetiska kommunistpartiet och med hjälp av Vladimir Putin som då arbetade i Sankt Petersburg. Enligt dokument i läckan var Roldugin miljardär via aktier i Bank Rossiya. Dessutom tjänade han närmare motsvarande 100 miljoner kronor om året.
Jurij Kovaltjuk, bankiren. Största ägare i Bank Rossiya var vid det senast kända tillfället en annan av Vladimir Putins vänner: Jurij Kovaltjuk. Han har av en representant från Vita Huset beskrivits som "många ryska seniora tjänstemäns personliga bankir, inklusive Putins". Kovaltjuk äger en skidresort och stod som värd för bröllopet mellan Putins dotter och Kirill Shamalov 2013.
Kirill Sjamalov, ex-svärsonen. En tredje person är Kirill Sjamalov - som tidigare var gift med Putins yngsta dotter. Hans pappa Nikolaj Sjamalov har känt Putin länge och familjerna har semestrat ihop. Kirill har byggt en förmögenhet på aktier i det petrokemiska bolaget Sibur och blev Rysslands yngsta dollarmiljardär som 34-åring. Pappan Nikolaj Sjamalov har jobbat för Putin i olika ställningar sedan Sankt Petersburgstiden och hans företag har även byggt det som kallas "Putins palats" vid Svarta havet.
Anledningar till att sanktionerna dröjer. Flera av de så kallade oligarkerna finns redan på sanktionslistor i USA och Storbritannien. Sanktionerna handlar oftast om strikta reserestriktioner, om att frysa tillgångar och restriktioner mot att göra affärer med personerna. Det kan finnas flera anledningar till att EU ännu inte infört sanktioner mot de oligarker, enligt finansmannen Bill Browder handlar det om ett 50-tal, som är närstående Putin. Flera av dem har medborgarskap i EU-länder som Malta, Cypern och Portugal via de så kallade gyllene passen. Ett antal av oligarkerna är också storägare i bolag som är börsnoterade i bland annat London. En tredje förklaring kan vara att USA sannolikt har mer omfattande underrättelseinformation om deras finansiella kopplingar till Vladimir Putin. I de fall EU sanktionerar personer som på pappret inte verkar ha några ekonomiska relationer till den ryske presidenten finns det en risk att det uppstår en debatt kring rättssäkerhet. De tio personer som SVT granskat har tillsammans tillgångar för omkring 500 miljarder kronor. Siffrorna kommer bland annat från olika ägarandelar i börsnoterade ryska bolag och från finanstidningen Forbes sammanställningar. Samtidigt visar en genomgång att majoriteten av personerna har tillgångar och anonyma bolag i flera av de dataläckor som avslöjats senaste åren, bland annat Panama-dokumenten och Paradisläckan. Det betyder att den totala siffran kan vara betydligt större.
Roman Abramovitj. Ägare av fotbollslaget Chelsea. Rekommenderade Jeltsin att göra Putin till sin efterträdare. Storägare i stålbolaget Evraz. Äger världens näst största yacht.
Vladimir Bogdanov. Vd för gasbolaget Surgutneftegaz. Fått medalj av Putin.
Sergej Tjemezov. Vd för industrikoncernen Rostec. Blev vän med Putin i DDR på 1980-talet. Har kallats "Putins bankir".
Oleg Deripaska. Har beskrivit sig själv som en del av ryska staten. Delägare i aluminiumbolaget En+. Utreddes i USA för misstänkt penningtvätt.
Sulejman Kerimov. Storägare i ryska guldproducenten Polyus. Har fått medalj av Putin.
Jurij Kovaltjuk. Vän med Putin sedan Sankt Petersburgtiden. Kallas även han "Putins bankir".
Sergej Roldugin. Cellist. Beskrivs som Putins närmaste vän. Gudfar till Putins äldsta dotter.
Kirill Sjamalov. Har varit gift med Putins yngsta dotter. Pappan byggde Putins palats.
Andrej Skotj. Pappan Vladimir äger 30 procent av Rysslands största järngruvbolag.
Viktor Vekselberg. Nära vän till Putin. Kallas aluminiumbaron. Äger nio Fabergeägg köpta för cirka en miljard.
Källor: Forbes, The Guardian, Panama-dokumenten, Paradisläckan. svt 220226.
Putin kan vara världens näst rikaste man. Den ryska propagandamaskinen framställer president Vladimir Putin som en man utan förmögenhet. I verkligheten är det sannolikt radikalt annorlunda. Den officiella bilden av Rysslands president är en man med enkla behov. Han fiskar gädda i Sibirien, rider med bar överkropp och tränar judo på fritiden. På pappret tjänar Putin mindre än Magdalena Andersson. Den enda bostad han äger är en 77 kvadratmeter stor lägenhet. Samtidigt finns beräkningar att Putins totala förmögenhet kan uppgå till över 2 000 miljarder kronor. Det skulle göra honom till världens näst rikaste man. Enligt finansmannen Bill Browder, som länge granskat den ryska elitens tillgångar, är det mesta av Putins förmögenhet inte registrerat i hans eget namn. Bakgrunden är enligt Browder, som berättar att han fått informationen från flera trovärdiga källor, att Putin 2004 efter att Mikhail Khodorkovsky, som då var Rysslands rikaste man, dömts till tio år fängelse, krävt från Rysslands ledande oligarker att de skulle lämna 50 procent av sin förmögenhet till Putin. Annars riskerade de att precis som Khodorkovsky att hamna i en liten rättegångsbur. "Så pengarna finns hos de oligarker som ser efter dem," säger Bill Browder. Det finns flera materiella tillgångar som tydligt knyts till Putin. En är det uppmärksammade palats vid Svarta havet som ska ha kostat över tio miljarder kronor att bygga. Det har bland annat teater, casino, en bensinstation och en kyrka. Utöver det finns en lägenhet i den exklusiva strandfastigheten Monte Carlo Star i Monaco. Den köptes 2003 av Svetlana Krivonogikh, som enligt en granskning av den undersökande ryska mediasajten Proekt har haft en privat relation till Vladimir Putin. Uppgifterna blev kända i samband med den så kallade Pandoraläckan. Utöver det har journalistorganisationen OCCRP via kommunala register identifierat en palatsliknande villa i Biarritz. Villan som är värd upp till 70 miljoner kronor kopplas till Vladimir Putins före detta hustru, Ljudmila Putina. Den är skriven på en man som sannolikt är hennes nye make. Inget i Ljdumila Putinas eller hennes mans ekonomiska bakgrund pekar på att de har tillgångar som förklarar köpet. Utöver fastigheterna finns en större lustjakt som pekas ut som Vladimir Putins privata. Nyligen flyttades lustjakten Graceful från Hamburg till ryska Kaliningrad. Båten är värd runt en miljard kronor. svt 220308.

Större motstånd än väntat under krigets första dagar: "Har inte råd att köra fast". Den ryska invasionen har tappat fart och går inte som planerat - de uppgifterna sprids från västliga underrättelsetjänster. Motståndet kan ha varit mer kompakt än vad Kreml räknat med. "På kort sikt har man inte råd att köra fast," säger Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap. Från västländer kommer nu underrättelseuppgifter, som inte bekräftats, om att den ryska invasionen inte går som planerat. USA:s underrättelsetjänst hävdar att att de ryska styrkorna är frustrerade över det motstånd de möter. "Vi vet att de inte gjort de framsteg de ville, i synnerhet i norr", uppger en talesperson för Pentagon enligt nyhetsbyrån Reuters. Även den brittiska underrättelsetjänsten påstår att Rysslands framfart saktats ned, vilket man menar troligtvis beror på logistikproblem och ett starkt ukrainskt försvar. Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror att Kreml hade räknat med att komma längre under krigets första dagar. "Motståndet har, både i Kiev och på andra fronter, varit hårdare än vad man kanske hade räknat med," säger han. Ett mer utdraget förlopp kan bli kostsamt för Ryssland på flera sätt, menar han. "För Ryssland är det här en operation man hoppas kunna genomföra snabbt och med så små förluster som möjligt, och bekräfta kompetensen hos den ryska krigsmakten. Ju längre tid det tar, och ju större förluster man får, desto mer problematiskt blir det för Kreml," säger Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Samtidigt framhåller Nilsson att kriget är i ett tidigt skede. "Att man tagit större förluster och inte uppnått målsättningar ska man kanske inte dra allt för stora växlar på. Läget kan se helt annorlunda ut i morgon eller om en vecka," säger han. Från ryskt håll ges snarare bilden av att man gjort ett tillfälligt avbrott i offensiven på grund av att man försökt få till samtal med Ukraina. På lördagen uppgav man att offensiven ska återupptas och utökas. "Det är helt rationellt från den ryska sidan. Man kanske har skickat in 25-30 procent av styrkorna vid gränsen så det finns väldigt stora reserver," säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Att Ryssland stött på så starkt motstånd från det ukrainska folket kan leda till ökad våldsanvändning, speciellt om man lyckas begränsa möjligheterna att kommunicera med omvärlden. "De kan använda större vapensystem även inne i städer, vilket skulle leda till större civila förluster," säger Käihkö. svt 220226.

Ryska talmannen fick inte flyga över Sverige. Det ryska parlamentets talman Vjatjeslav Volodin hade tillstånd att flyga över Sverige samma dag som Ryssland invaderade Ukraina – men i sista stund drogs tillståndet in. Det ryska planet fick ta en stor omväg norr om svenska luftrummet, något som Washington Post var först med att rapportera. "Efter en bedömning så tog vi tillbaka tillståndet", säger Jonas Olsson, pressekreterare på Försvarsmakten. "Det stämmer", säger Jonas Olsson, pressekreterare på Försvarsmakten till Ekot. "Det var en transport av ett ryskt statsflyg som hade tillstånd och efter en bedömning tog vi tillbaka tillståndet." Vad låg till grund för bedömningen? "Vi gör kontinuerliga bedömningar vad gäller statsflyg och hur de ska få passera svenskt luftrum. Anledningen till det när vi göra våra bedömningar kan vara vilka risker det finns när någon passerar vårt luftrum," säger Jonas Olsson på Försvarsmakten. En av passagerarna på det ryska statsplanet var Vjatjeslav Volodin, talman i det ryska parlamentet statsduman sedan 2016. Han var på väg hem till Ryssland från ett besök i Nicaragua och Kuba. Även Finland ska ha nekat flyget tillstånd att passera landets luftrum enligt Washington Post. Talman Volodin anses ha spelat en aktiv roll i Rysslands erkännande av utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Han sitter också i Rysslands säkerhetsråd. Flygresan ska ha förlängts med 2,5 timme på grund av Sveriges och Finlands beslut. Vad kan det handla om för risker? "Det kan handla om att när andra statsaktörer passerar vårt luftrum så kan det inträffa händelser som gör att vi hamnar i en sits där vi måste agera," säger Jonas Olsson vid Försvarsmakten. Hur mycket spelar det roll att det var den 24 februari dvs samma dag som den ryska invasionen av Ukraina inleddes? "Som jag sa gör vi kontinuerliga bedömningar av statsflyg och i det här fallet visade bedömningen att de inte skulle passera vid den här tidpunkten och då drog vi tillbaka tillståndet," säger Jonas Olsson. Den här sortens beslut är ovanliga, uppger Försvarsmakten. SR 220226.

Ukrainsk militär: Nya ryska anfall vid flera städer. Ryska styrkor har genomfört flera koordinerade robot- och artilleriattacker mot ukrainska städer på lördagen, rapporterar Reuters med hänvisning till uppgifter från Ukrainas militär. Bland annat ska robotar från ryska stridsfartyg i Svarta havet ha avfyrats mot områden nära städerna Sumy, Poltava och Mariupil. Enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Interfax har ryska styrkor intagit staden Melitopol, där det bor 150 000 personer, skriver Reuters. Uppgiften har dock inte bekräftats från ukrainskt håll. Rysslands försvarsdepartementet uppger samtidigt att rysk militär riktat in sig på Ukrainas militära infrastruktur med hjälp av både luft- och havsbaserade attacker. "Under natten inledde ryska federationens väpnade styrkor ett anfall med långdistansvapen genom luft- och havsavfyrade kryssningsrobotar," säger talespersonen Igor Konashenkov i en tv-sänd kommentar. Omni 220226.

Facebook begränsar statliga ryska mediers aktiviteter. Facebooks moderbolag Meta har stoppat statliga ryska mediers möjligheter att marknadsföra sig och tjäna pengar på plattformen, som följd av den väpnade invasionen i Ukraina. Det skriver AFP: "Vi förbjuder nu ryska statliga medier från att annonsera eller tjäna pengar via vår plattform globalt", skriver Nathaniel Gleicher, sociala medier-jättens säkerhetschef på Twitter. Ryssland har sedan tidigare begränsat Facebooks tjänster efter att plattformen inte följt Kremls order. Facebook har vägrat plocka bort varningsflaggor för fyra regimtrogna mediekanaler. Ryssland slår tillbaka mot Facebook: "Censurerar". Twitter sätter också viss annonsering på paus. Omni 220226.

Emmanuel Macron: "Kriget kommer att bli långvarigt". Världen måste förbereda sig för ett långvarigt krig mellan Ryssland och Ukraina, sa Frankrikes president Emmanuel Macron under ett tal på lördagen, rapporterar AFP. "Kriget kommer att bli långvarigt och alla kriser som följer kommer att få långvariga konsekvenser." Han fortsatte talet med en varning om att "vi måste vara förberedda". Den franske presidenten var en av nyckelpersonerna i försöken att hindra den ryska invasionen. Han höll regelbundna samtal med Putin och försökte få till ett toppmöte mellan den ryske presidenten och USA:s president Joe Biden. Omni 220226.

Neutrala Schweiz ger med sig om ryssanktionerna. Schweiz som vidhåller politisk neutralitet har efter press från EU gått med på att införa sanktioner mot Ryssland. Det meddelar finansinspektionsmyndigheten Finma i ett uttalande, skriver TT. Sanktionerna innebär att ryska affärspersoner och oligarker inte ska kunna använda sig av Schweiz för att runda Europas sanktioner. Från i fredags klockan 18 förbjuds finansiella mellanhänder att ingå nya affärsrelationer med personerna och företagen på sanktionslistan, och de måste omedelbart rapportera in befintliga affärsrelationer. Schweiz lade på fredagen till 363 nya ryska individer och fyra företag på sin sanktionslista. Ryssar hade tillgångar för omkring 10,4 miljarder schweizerfranc i schweiziska banker 2020. Omni 220226.

Ryska medier får inte använda ordet "invasion". Medier i Ryssland får inte använda ord som "invasion" eller "angrepp" i sin rapportering om den ryska offensiven i Ukraina. Ordern kommer från en rysk tillsynsmyndighet. Myndigheten anklagar oberoende medier som tv-kanalen Dozjd och tidningen Novaja Gazeta för att sprida "otillförlitlig socialt betydelsefull osann information", skriver TT. Om man bryter mot förbudet riskerar man böter eller blockering. Mediehusen kan blockeras om de inte raderar "opålitlig information". Även en utredning angående "spridningen av otillförlitlig för allmänheten viktig information av ovanstående medier" har påbörjats. Omi 220226.
Ordet "invasion" förbjuds i ryska medier. Ryska medier får inte använda ord som "invasion" eller "angrepp" när de beskriver Rysslands agerande i Ukraina, beordrar en rysk tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndigheten för medier, Roskomnadzor, anklagar oberoende medier som tv-kanalen Dozjd och tidningen Novaja Gazeta för att sprida "otillförlitlig socialt betydelsefull osann information", vad gäller beskjutningen av ukrainska städer och civila dödsfall. Medierna uppmanas att radera redan publicerad information. Även radiokanalen Echo Moskvy hör till de anklagade medierna. Den som bryter mot förbudet eller låter bli att radera information kommer att bötfällas eller blockeras, står det i ett uttalande från Roskomnadzor. Även en utredning angående "spridningen av otillförlitlig för allmänheten viktig information av ovanstående medier" har påbörjats, heter det vidare. "Tillförlitlig" information finns i officiella ryska informationskanaler, tillägger Roskomnadzor. I Ryssland står majoriteten av medier under statens kontroll eller starka påverkan. Enligt ukrainska uppgifter har närmare 200 civila dödsoffer krävts sedan Ryssland angrep Ukraina i gryningen torsdag morgon. Ryssland har hittills inte offentliggjort några dödstal när det gäller ryska soldater. Från Kiev hävdas dock att man orsakat tunga förluster hos ryska styrkor. Ryska medborgare har varnats för att demonstrera mot landets intåg i Ukraina. Myndigheterna hänvisar till den "spända politiska situationen". Under torsdagen uppges 1 400 personer ha gripits för att ha samlats till stöd för fred i ryska städer. Omni 220226.

"Kina spelar högt spel - tvingas till diplomatisk dans." Rysslands invasion av Ukraina har tvingat in Kina i en diplomatisk dans, skriver Martin Quin Pollard och Yew Lun Tian i en analys i Reuters. Kina har vägrat att fördöma den ryska invasionen, samtidigt som landet vill undvika att förvärra relationerna med Väst. Men Kina tycks samtidigt inte stå Ryssland nära nog för att på förhand ha fått information om invasionen. Exempelvis var landet sena med att evakuera sina invånare från Ukraina och tycktes tagna på sängen av det ryska agerandet.Samtidigt har Ryssland och Kina sett till att cementera sina ekonomiska band innan invasionen, skriver Keith Bradsher och Ana Swanson i New York Times. I december köpte Kina mer olja från Ryssland än från Saudiarabien och den senaste tidens energiuppgörelser är bara en av flera signaler om starkare ekonomiskt samarbete mellan länderna. Men det är också ett högt spel, skriver Bradsher och Swansson: "Om Kina uppfattas möjliggöra rysk aggression kan det öka europeiskt stöd för sanktioner mot Kina". Omni 220226.

Ryska trupper tre mil från Kyiv - möter hårt motstånd. Den ryska huvudstyrkan kommer allt närmre Ukrainas huvudstad Kyiv och är nu omkring 30 kilometer från stadens kärna, enligt uppgifter från det brittiska försvarsdepartementet. Ukraina har stått för ett starkt motstånd mot de ryska trupperna. "De ryska förlusterna kommer sannolikt bli stora och är större än vad vi har trott och än vad Kreml har erkänt", skriver departementet. Under dagen har striderna fortsatt i Kyivs utkanter och staden har infört ett utegångsförbud som gäller fram till måndag. "Alla civila som är på gatorna under utegångsförbudet kommer att betraktas som medlemmar av fiendens sabotagegrupper", skriver staden i ett uttalande enligt AFP. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa på lördagsmorgonen att staden fortfarande var under deras kontroll trots Rysslands hårda offensiv under natten. "Vi har stått emot och framgångsrikt avvärjt fiendens attacker," säger han i ett klipp som publicerats på hans sociala medier, enligt Reuters. Omni 220226.

Rysk journalist: Putin fick tuffare motstånd än väntat. Vladimir Putin har mött hårdare motstånd än han räknat med i Ukraina, säger den ryske välkände journalisten Jevgenij Kiseljov till Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Johanna Melén. "Jag tror hans generaler sagt honom att det här kommer bli en promenadseger, möjligen har de sagt honom det som de tror att Putin vill höra," säger Kiseljov. Han säger samtidigt att det är sannolikt att båda sidor överdriver motståndarens förluster. I Rysk statskontrollerad tv beskriver man den militära insatsen i Ukraina som framgångsrik. Omni 220226.

Tjetjenien ska slåss på Rysslands sida - ställer sig bakom Putins invasion. Tjetjenien, som är en delrepublik i sydvästra Ryssland, ställer sig på Rysslands sida i kriget. Presidenten Ramzan Kadyrov säger att Vladimir Putin har fattat rätt beslut om att invadera Ukraina, och hans soldater är nu på väg till Ukraina för att slåss, skriver Reuters. I ett videoklipp hävdar Kadyrov att det är enkelt att ta över städer som Charkiv och Kyiv, men att det dröjer eftersom man vill undvika alltför höga dödstal. Den tjetjenska ledaren förnekar också den ukrainska arméns uppgifter om många döda soldater på den ryska sidan. "Vi har inte ett enda dödsfall, eller några skadade - inte en enda person har ens haft en rinnig näsa, "säger Kadyrov. Det stämmer dock inte, enligt Storbritannien. Landets underrättelsetjänst säger att den ryska offensiven går långsammare än planerat och att många ryska soldater fått sätta livet till. Reuters konstaterar att Kadyrov är en mycket nära allierad till Vladimir Putin, och skriver att hans uttalande är som ett eko av Rysslands utspel.

Kina får väst att tveka om "finansiella atombomben" Swift. Anledningen till att USA och Europa väntar med att använda den "finansiella atombomben" mot Ryssland, att stänga dem ute från överföringssystemet Swift, är att det skulle kunna få landet att knyta sig närmare Kina. Det säger SEB-strategen Per Hammarlund till SvD Näringsliv. Kina har nämligen ett eget betalsystem för banker. "Ryska företag kommer då att få betalt i renminbi och kan sedan köpa varor från Kina och betala i samma valuta," säger han. Skulle man ändå välja att utestänga Ryssland skulle det slå hårt och snabbt. "En sådan utestängning skulle oerhört snabbt bli oerhört kännbar," säger Hammarlund till Realtid. Placeras Ellinor Beckett liknar systemet med ett postkontor som fungerar som en mellanhand i transaktioner. "De banker som utesluts från Swift kan helt enkelt inte göra transaktioner med utlandet, eftersom dessa vägar stängs av", skriver hon i en kommentar. Swift kontrolleras av Belgiens centralbank samt en grupp centralbankschefer från bland annat USA, Storbritannien, EU, Japan - samt Ryssland och Kina. Det skriver Bloomberg. Omni 220226.

Hårda strider vid Ukrainas näst största stad Charkiv. De mest intensiva striderna i Ukraina pågår för tillfället i Charkiv, som är landets nästa största stad. Det rapporterar Reuters. Enligt Sky News pågår strider i stora delar av landet, men nyhetskanalen skriver att de ryska trupperna framför allt befinner sig i tre områden: i södra Ukraina nära Krimhalvön, i nordväst nära gränsen till Belarus och i utkanten av Charkiv. I en text i Al Jazeera beskriver en av Charkivs invånare, Maria Avdeeva, situationen i miljonstaden. Hon berättar om en stad som nyligen vibrerade av studenter, it-firmor och kaféer, en stad som ibland beskrivs som "Ukrainas Silicon Valley" - men som nu i stället är "skräckslagen". Gatorna är tomma, explosionerna ekar längs gatorna, människor tar skydd. "Men trots det är vår moral hög och vi är fast beslutna om att försvara vårt land. I vår lokala gruppchatt delar människor med sig av skämt, sprider krisinformation och ber om hjälp. I de här hemska tiderna är det ukrainska folket mer enat än någonsin förut", skriver hon. Omni 220226.

Underrättelsekällor i väst: Ryska offensiven går trögt - starkt ukrainskt motstånd. Den ryska offensiven i Ukraina går långsammare än vad Ryssland hade räknat med, uppger Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter. "Hastigheten för den ryska framryckningen har temporärt minskat, troligen till följd av akuta logistiska svårigheter och starkt ukrainskt motstånd", skriver departementet i en uppdatering klockan 16.19 på lördagen. Både Fox News och Reuters har intervjuat en amerikansk företrädare inom försvaret, som målar upp samma bild. Enligt företrädaren har Ryssland framför allt stött på patrull i norra Ukraina. "Vi tror fortsatt, baserat på vad vi har observerat, att detta motstånd är större än vad ryssarna förväntade sig," säger tjänstemannen. Reuters konstaterar dock att amerikanen inte presenterar några bevis för sitt påstående. Tjänstemannen konstaterar att situationen snabbt kan förändrats. Omni 220226.

Anonymous tar ansvar för cyberattacker mot Ryssland. Flera ryska hemsidor har under det senaste dygnen släckts ner i vad som har misstänkts vara cyberattacker. Bland annat har Kremls och det ryska försvarsdepartementets hemsidor legat nere, rapporterar CNN. Den internationella hackergruppen Anonymous har tagit på sig ansvaret för flera av attackerna. "Anonymous försöker löpande hålla .ru-regeringens webbplatser offline och skickar information till det ryska folket så att de kan bli fria från Putins statliga censurmaskin", skriver gruppen på Twitter. Gruppen förklarade kring mot Ryssland under fredagen. Omni 220226.

Tysk tvärvändning - grönt ljus för vapen till Ukraina. Tyskland har beslutat sig för att tillåta Nederländerna att skicka tyska vapen till Ukraina. Det handlar bland annat om 400 raketgevär, vilket Politico var först med att rapportera. "Beslutet har bekräftats av kansliet, säger en talesperson för det tyska försvarsdepartementet till Reuters. Dessutom ska Tyskland skicka 1 000 pansarvärnsgevär och ytterligare 500 luftvärnsrobotar, rapporterar AFP. Beslutet är ett tydligt skifte i landets utrikespolitik. Tyskland har sedan många år valt att inte låta tyska vapen hamna i konfliktzoner. Sedan tidigare har Tyskland bland annat skickat 5 000 militära hjälmar till Ukraina, vilket har fått kritik för att vara en tandlös åtgärd. Bland annat Ukraina har kritiserat Tyskland för att de inte har velat skicka vapen, enligt Politico. Tyskland fattar beslutet mot rådande tysk lagstiftning. Olaf Scholz gav också Estland tillstånd att leverera gamla pansarskott från DDR till Ukraina enligt Bild. Deborah Haynes: En fullständigt U-sväng från Tyskland. Omni 220226.

Tyskland ställer sig bakom Swiftblockad mot Ryssland. Tysklands regering har beslutat att verka för en begränsning av Rysslands tillgång till det internationella banksystemet Swift, rapporterar AFP. "Vi arbetar för att begränsa uteslutningen så att åtgärden drabbar rätt personer", skriver utrikesminister Annalena Baerbock och ekonomiminister Robert Habeck i ett gemensamt uttalande. Tyskland och Italien har hittills varit skeptiska till att vidta åtgärden, som bedöms få omfattande konsekvenser och som av Frankrikes finansminister Bruno Le Maire har liknats med ett "finansiellt kärnvapen". "Det är kanske det allra vassaste vapen man har," säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till DI. För att få till stånd en uteslutning måste samtliga 27 EU-länder stå bakom beslutet, enligt tidningen. Tidigare under lördagen meddelade Italien att man står bakom en uteslutning. Premiärminister Mario Draghi, som tidigare var chef för Europeiska centralbanken, talade med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i telefon under lördagen. Enligt Ukrainas utrikesminister har även Frankrike gett sitt stöd. Över 11 000 finansiella institutioner världen över är anslutna till Swift. Ytterligare ett skäl att avvakta med sanktioner gällande Swift är att det skulle slå hårt också mot företag i väst. Uppgifter till Bloomberg gör samtidigt gällande att EU:s utrikesministrar kommer att hålla ett möte på söndagen för att påbörja arbetet med att stänga Ryssland ute. Omni 220226.
Det här är Swift.

"Putins bäste vän" är för sanktioner mot Ryssland. Ungerns premiärminister Viktor Orbán säger till BBC att han stödjer EU:s alla sanktioner mot Ryssland. "Nu är inte läge att vara slug, det här är en tid för att enas. Det är ett krig och vi måste få tillbaka situationen som rådde innan kriget och återställa freden," säger han till kanalen. Enligt kanalen Orbán har många gånger tidigare beskrivits som Putins bäste vän i EU. Under dagen har Orbán försäkrat EU om att Ungern inte kommer blockera några sanktioner mot Ryssland, rapporterar Reuters. Orbáns uttalande kommer i samband med att han besöker ungerns gräns till Ukraina. Omni 220226.

Över 3 000 gripna i Ryssland efter protester mot kriget. Sedan i torsdags har mer än 3 000 människor gripits i Ryssland i samband med protester mot landets invasion av Ukraina. Det rapporterar AFP med hänvisning till människorättsorganisationen OVD-Info. "Under de senaste tre dagarna har minst 3 052 människor gripits", skriver organisationen på Twitter. Under lördagen har 467 människor som visat missnöje mot invasionen gripits i 34 ryska städer. "Jag vill att Putin ska tas bort från sin post genom någon demokratisk eller juridisk process," säger en demonstrant i Moskva till BBC. Runt om i världen har protesterna varit omfattande sedan Ryssland gick in i Ukraina. Bland annat i Stockholm samlades omkring 500 människor, skriver TT. "Jag är frustrerad, arg och bär på stor smärta, säger Victoria Ivanova, 20," som deltog i demonstrationen i Stockholm. Omni 220226.

"Sättet vi stöttar Ukraina kommer att eka i historien." Sverige kan inte sitta som en åskådare till kriget i Ukraina. Det skriver Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, på DN Debatt. Han frågar sig vilket land som kommer att stötta Sverige vid en framtida kris, när vi själva inte verkar vilja stötta med annat än bistånd. "Avsaknaden av en strategi är också ett aktivt val", skriver Jonsson i debattartikeln. "Vi står inför ett storkrig i Europa och det sätt vi agerar på för att möta den ryska aggressionen och stötta Ukraina kommer att eka i historien", fortsätter han. I texten argumenterar Jonsson också för ett rejält omtag i den inhemska försvars- och säkerhetspolitiken. Oscar Jonsson. "Att inte stötta Ukraina mer är också ett aktivt val." Omni 220226.

Swift: "Kommer följa EU:s instruktioner - ryska banker stängs av i dagarna." Ett flertal ryska banker kommer stängas ute ur det internationella betalsystemet Swift "inom de kommande dagarna", uppger organisationen i ett uttalande enligt Reuters. "Vi samråder med europeiska myndigheter för att ta reda på vilka som omfattas av de nya åtgärderna och är beredda att agera enligt rättsliga direktiv." EU-kommissionen gav beskedet på lördagen. Även USA, Kanada och Storbritannien går fram med åtgärden, enligt kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Förhoppningen är att åtgärden ska bli en hård finansiell smäll för bankerna, då betalningar åt båda hållen blockeras. Målet är att isolera Ryssland från det internationella finanssystemet. "Putin gick in på en väg med målet att förstöra Ukraina. Men vad han också gör är att förstöra framtiden för sitt eget land", twittrar von der Leyen. Att stänga ute Ryssland från Swift har beskrivit som en av de allra tuffaste sanktionerna mot landet. Omni 220226.

Trump fortsätter berömma Putin: "Han är smart". USA:s tidigare president Donald Trump står fast vid, och upprepar, sitt brett kritiserade beröm av Vladimir Putin och hans strategiska agerande under invasionen av Ukraina, rapporterar Bloomberg. "Jag gillar att säga sanningen. Ja, han är smart. Problemet är inte att Putin är smart, för självklart är han smart, men det riktiga problemet är att våra ledare är dumma," säger han i ett tal till konservativa republikanska väljare. Trump har tidigare bland annat beskrivit Putins strategi som "genial" och kallat den ryske presidenten "mycket klipsk". Omni 220226. Kommentar: Ofattbart av Trump. En person som hotar med kärnvapen och håller på att lägga Ukraina i ruiner är inte klipsk. Putin är en dålig förlorare. Kanske också Trump... Trump har samtidigt kallat invasionen "en attack på mänskligheten" - lägger skulden på Biden. Svårt att veta vad Trump skulle ha sagt och gjort om han idag varit president i nuvarande situationen.

Haavisto om risken för kärnvapen: "Alla metoder är tänkbara för Ryssland". "Vi bör ha i åtanke att vi har att göra med en makt som förfogar över kärnvapen," säger utrikesminister Pekka Haavisto i en intervju för Yles morgon-tv. Senast i torsdags nämnde president Vladimir Putin de kärnvapen som landet har att tillgå i ett tal. "Ryssland är en av de mäktigaste kärnvapenstaterna (...) med klart försprång i flera högteknologiska vapen," sade Putin enligt New York Times vars reporter anser att syftet var att avskräcka väst. Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) kommenterade hotet på lördagen i Yles tv-intervju. "Det tolkas ofta som att Ryssland kan ta till alla tänkbara metoder. Då har vi naturligtvis att göra med en kärnvapenmakt. Den möjligheten bör vi ha i åtanke," sade Haavisto. "Ibland hänvisar den ryska ledningen till Kubakrisen i början av 1960-talet, då det förekom hot om kärnvapen." Hanna Smith, Rysslandsexpert och forskningschef vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot, sade tidigare till HBL att hot om kärnvapen är "skrämmande". "När Putin en gång har bestämt sig för att gå i krig så är allt möjligt. Tanken är alltid att försöka vinna. Om det ser ut som om man inte vinner eller får det som man vill ha - ja, därför har man kärnvapen. Hela situationen är allvarlig och skrämmande." HBL 220226.

Borgmästaren: Kyiv fortfarande under vår kontroll efter natten. Flera personer har dödats i strider i västra Kyiv under natten mot söndag - bland dem en sexårig pojke, uppger en läkare vid ett lokalt sjukhus för CNN. På söndagsmorgonen uppger dock borgmästaren Vitalij Klytjko att staden "helt och hållet" fortfarande kontrolleras av den ukrainska armén, enligt Bloomberg. Sent på lördagskvällen började larmet återigen att ljuda över den ukrainska huvudstaden, där utegångsförbud råder. Borgmästaren varnade då för en tuff natt och uppmanade medborgarna att ta skydd. Bilder visar bland annat hur människor sover i underjordiska garage som gjorts om till skyddsrum. Moskva har beordrat sina trupper att anfalla Kyiv "från alla håll" samtidigt som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj står fast i sitt motstånd. "Vi kommer slåss tills vi befriat vårt land," säger han i ett videoklipp enligt AFP. Lördagen beskrivs som en framgångsrik dag för den ukrainska armén. Armén uppgav på lördagen att 3 500 ryska soldater dödats eller skadats, men Ryssland har inte officiellt kommenterat siffrorna, enligt Al Jazeera. Även tonåringar har dödats i Kiev under natten. Kyivs natthimmel upplyst av explosioner Omni 220227.

Oljedepå brann under natten -varningar för dubbla miljökatastrofer. Under natten har en oljedepå brunnit i Vasylkiv strax utanför Kyiv efter att ha träffats av en rysk robot vid 01-tiden. Videoklipp som sprids på sociala medier visar en kraftig brand och en stor rökpelare. På söndagsmorgonen är det oklart om branden kunnat släckas. Illia Ponomarenko på tidningen The Kyiv Independent kallar händelsen ”en allvarlig miljökatastrof” på Twitter. Politico rapporterar att invånare i närheten uppmanats att hålla sina fönster stängda. I Charkiv, där ryska trupper sprängt en stor gasledning under natten, varnar lokala myndigheter också för en potentiell miljökatastrof, och uppmanar invånare att täcka sina fönster med vått tyg eller gasbinda. Omni 220127.

Analys: Ryssland ser ut att ha ändrat krigsstrategi. Rysslands beslut att gå in i Charkiv är ett tecken på att landet har bytt strategi, skriver BBC:s diplomatiska korrespondent Paul Adams i en snabbanalys. "Rysslands strategi hittills har varit att runda stora städer, så det här är en taktikförändring som pekar på en önskan om att inte bara sikta in sig på huvudstaden och ett regeringsskifte, utan att också ta över kontrollen av större städer." Han tillägger att den nya strategin även skulle kunna handla om att "neutralisera" städer, så att det blir svårare att kunna organisera motstånd mot Ryssland inom städerna. Oavsett strategi kvarstår Rysslands mål: att ta kontroll över Kyiv och få bort president Volodymyr Zelenskyj, skriver DN:s Michael Winiarski. "Putin (lär) inte släppa sitt mål, som är att inta Kyiv, ta kontroll över hela Ukraina, jaga bort landets regering, som enligt hans senaste tal består av ’nynazister och narkomaner’, och sätta in en egen marionettregering." Omni 220227.

Google förbjuder annonser från statlig rysk media. Techgiganten Google har meddelat att alla statligt finansierade ryska medier förbjuds att annonsera på alla deras plattformar, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från företaget. Beskedet kommer dagen efter att Ukrainas digitalminister Mykhailo Fedorov i ett Twitterinlägg bett Google att agera mot Ryssland. "Jag har bett Google sluta tillhandahålla tjänster och produkter till Ryssland, inklusive att blockera tillgång till Google Market och Google Pay", skrev han. Omni 220227.

Ukraina uppges kontrollera Charkiv efter rysk offensiv. Ukrainas militär har lyckats avvärja en rysk offensiv mot landets näst största stad Charkiv efter markstrider, säger borgmästaren Oleg Sinegubov enligt Reuters och AFP. "Charkiv kontrolleras helt och hållet av oss", skriver Sinegubov i meddelandeappen Telegram. Ryska pansarfordon hade tidigare under dagen tagit sig in i staden och skottlossning och explosioner har hörts under striderna, säger ett vittne till Reuters. Nyhetsbyrån skriver att man inte omedelbart har kunnat bekräfta Sinegubovs uppgifter om att de ukrainska soldaterna lyckats avbryta den ryska offensiven. Under natten sprängde ryska trupper en ukrainsk gasledning i staden. Omni 220227.

Ukraina: Ryssland har förlorat 4 300 soldater. Runt 4 300 ryska soldater har dött sedan Ryssland invaderade Ukraina i torsdags, skriver Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Malyar i ett inlägg på Facebook på söndagen. I inlägget tillägger hon att ryska trupper har förlorat 146 stridsvagnar, 27 flygplan och 26 helikoptrar. Siffrorna har inte kunnat bekräftas och Ryssland har inte släppt några egna siffror, rapporterar BBC. Omni 220227. Kommentar: Låter som lite uppblåsta siffror.
Ukraina: 198 personer har dödats i striderna - tre barn finns bland offren. 198 personer, däribland tre barn, har dödats i striderna i Ukraina, uppger Ukrainas hälsominister Viktor Lyashko i ett inlägg på Facebook. I inlägget, som publicerades på lördagsförmiddagen, skriver Lyashko att 1 115 människor har skadats i striderna, däribland 33 barn, enligt landets operativa data. "Ingen (läkare) har gått hem på tre dagar, och kommer inte att göra det på länge", skriver han. AFP tolkar siffrorna som att det rör sig om enbart civila dödsfall. Omni 220226.

Tidigare medarbetare till Putin: Kriget kan påskynda hans fall. Rysslands krig mot Ukraina kan påskynda Putinregimens fall, menar Marina Litvinovitj som arbetade för Vladimir Putins första presidentvalskampanj år 2000. I dag är hon en uttalad kritiker och greps i torsdags, efter att ha uppmanat till antikrigsdemonstrationer. "Maskerna är kastade, man har gått utanför alla ramar. En regim kan leva så länge som den anses laglig. När den inte gör det längre då närmar sig slutet", säger hon till Ekot. SR 220227.

Musk ger Ukraina internet - rundar ryska cyberattacker. Elon Musks satellit-baserade internettjänst Starlink ska ha aktiverats över Ukraina och hans företag SpaceX skickar fler Starlink-terminaler till landet, rapporterar flera medier. "Starlinks tjänst är nu aktiverad i Ukraina", twittrade den amerikanske miljardären under lördagen. Inlägget var ett svar på en tweet av Mykhailo Fedorov, Ukrainas vice premiärminister och minister för digital omvandling, som bad Elon Musk om hjälp. Med internettjänsten ska människor i Ukraina kunna nå internet trots ryska cyberattacker. Tillgången till internet har begränsats i Ukraina som en följd av den ryska invasionen, särskilt i landets östra och södra delar. Omni 220226.

Taiwan på helspänn efter ryska invasionen - manar till ökad militär närvaro. Taiwans president har uppmanat till ökad bevakning och militära aktiviteter som en effekt av Rysslands invasion av Ukraina, skriver TT. I likhet med Ukraina befinner sig Taiwan i skuggan av en stormakt som gör anspråk på dess territorium. För Taiwans del är det Kina man är orolig för. "Taiwan har alltid varit en omistlig del av Kinas territorium. Det är ett obestridligt historiskt och rättsligt faktum," sa en talesperson för Kinas utrikesdepartement i onsdags. Talespersonen avfärdade samtidigt jämförelserna som görs mellan kriget i Ukraina och relationen mellan Kina och Taiwan. Docent: "Det sista de kinesiska ledarna vill är att någon ska erkänna Taiwan som en suverän stat." Omni 220227.

Stora protester i Berlin mot invasionen - 100 000 deltar. I Tysklands huvudstad Berlin demonstrerar fler än 100 000 personer mot Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar Reuters. Demonstranterna hade med sig plakat med budskap som: "Stoppa kriget", "Putins sista krig" och "Vi står upp för Ukraina". I samband med demonstrationerna stoppades tåg- och tunnelbanetrafik i delar av staden. Polisen hade väntat sig 20 000 deltagare men uppskattar att ett sexsiffrigt antal personer är på plats. Omni 220227.

Slaget mot centralbanken väntas "ge eko i Moskva". EU ska "lamslå" Rysslands centralbank, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sent på lördagen när kommissionen tillsammans med Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, USA och Kanada meddelade nya sanktioner mot Ryssland, bland annat att flera banker stängs ute från internationella betalningssystemet Swift. Det nya paketet inkluderar även "restriktiva metoder som kommer hindra den ryska centralbanken från att använda sina internationella reserver i syfte att underminera effekten av sanktionerna", heter det. Ryssland har ungefär 640 miljarder dollar i reserver, skriver Bloomberg. "Snabbheten och samsynen för att vidta dessa aldrig tidigare skådade finansiella besluten kommer ge Putin viss eftertanke," säger Josh Lipsky vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council till nyhetsbyrån. "Swift var väldigt väntat men att slå mot centralbanken kommer ge eko i Moskva och bortom det," säger han. Lipsky tror inte att den ryska ekonomin kommer gå in i chock omedelbart men påpekar att det senaste draget stryper alla möjligheter att penningpolitiskt stötta upp de stora kommersiella bankerna i Ryssland. Omni 220227.

Experter: Kärnvapenhotet vittnar om rysk desperation.Kremls uttalande om att man höjer beredskapen för sitt förband med kärnvapenkapacitet ska ses som ett hot, men betyder inte att Ryssland är beredda att använda sina kärnvapen. Det skriver BBC:s Gordon Corera i en snabbkommentar. "Ryssland har världens största lager av kärnvapen, men man vet också att Nato har tillräckligt för att kunna förstöra Ryssland om de användes", skriver han. Joakim Paasikivi, som är överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, säger till SvD att Putins uttalande kan tolkas som "ett tecken på desperation och en åtgärd för att det inte går som tänkt i Ukraina just nu". Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap, menar att man bör tolka Putins ord som en signal till västländerna, snarare än till Ukraina. "Jag antar att det har med sanktionerna att göra," säger han till DN. Omni 220227.
Putin beordrar höjd beredskap för kärnvapenförband: "Ett skarpare hot än tidigare". Rysslands president Vladimir Putin har i dag beordrat höjd militär beredskap i Ryssland. Landets försvarsminister och chefen för generalstaben har fått order om att försätta ha de så kallade avskräckande styrkorna i hög beredskap. Det har tolkats som att förband med kärnvapen-kapacitet nu försätts i beredskap. Enligt Putin är orsaken att Nato gjort "aggressiva uttalanden" riktade mot Ryssland och att väst har belagt landet med hårda sanktioner. SR 220227.
Putin höjer beredskap för kärnvapenstyrkor - EU finansierar vapen till Ukraina. EU stänger luftrummet för ryskt flyg och unionen finansierar vapenleveranser till Ukraina. Det säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. I Ryssland har president Vladimir Putin höjt tonläget med ett nytt kärnvapenhot. EU stänger luftrummet för ryskt flyg. Förbudet gäller även för "oligarkers privatplan" underströk EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett framträdande i EU:s högkvarter i Bryssel. Vid hennes sida stod EU:s utrikeschef Josep Borrell, för att markera tyngden i besluten. Unionen beslutar också att finansiera vapenleveranser till Ukraina. Det är första gången som EU finansierar vapenleveranser ett land utanför unionen. Direkt efter beskedet i Bryssel meddelade Sveriges regering att man skickar bland annat 5 000 pansarskott till Ukrainas regering. EU förbjuder även det ryska statskontrollerade mediehuset RT och likaledes statsstyrda nyhetskanalen Sputnik att verka inom unionens gränser, "för att stoppa spridning av lögner", enligt von der Leyen. Beslutet kommer några timmar efter att Vladimir Putin uppgett att han beordrat förband med kärnvapenkapacitet att höja beredskapen. Den ryske presidenten meddelar att de förband som ingår i det så kallade avskräckningsförsvaret ska försättas i särskild stridsberedskap. "Länder i väst har inte bara vidtagit ovänliga åtgärder mot vårt land i den ekonomiska sfären, utan topprepresentanter för ledande Natoländer har också gjort aggressiva uttalanden gällande vårt land," sade Putin i ett tv-sänt framträdande. Vita huset och Nato reagerade på Putins nya kärnvapenuttalande. "Det här är ett mönster vi har sett från president Putin genom hela den här konflikten: att skapa hot som inte existerar, bara i syfte att rättfärdiga ytterligare aggression," säger president Joe Bidens pressekreterare Jen Psaki till tv-kanalen ABC. "Det här är farlig retorik. Det är ett agerande som är oansvarigt," säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till CNN. Från ukrainskt håll säger utrikesminister Dmytro Kuleba på en digital presskonferens att "det får inte knäcka oss". "Om Putins hot om att använda kärnvapen säger jag bara en sak: det vore en katastrof för världen." HBL 220227.
Nato och USA fördömer: Putin agerar ansvarslöst. Att Vladimir Putin har beordrat sitt kärnvapenförband att höja beredskapen är en del av ett mönster av "ryska lögner för att rättfärdiga aggressioner". Det säger Vita husets pressekreterare Jen Psaki till ABC. "Vi har sett honom göra sånt här flera gånger tidigare. Nato har aldrig hotat Ryssland och inte heller Ukraina har hotat dem. Det här är ett mönster från Vladimir Putin som vi måste stå emot," säger hon. Putin hävdar att han har beordrat sitt kärnvapenförband att höja beredskapen på grund av "aggressiva uttalanden från Nato". "Det här är en farlig retorik och ett ansvarslöst agerande," säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, till CNN. Omni 220227.
Överstelöjtnanten om kärnvapenbeskedet: "Putin är desperat". Rysslands president Vladimir Putin ska ha beordrat de ryska trupper som förfogar över landets kärnvapen att höja beredskapen, rapporterar Reuters. "De styrkor han talar om är de så kallade avskräckningsstykorna," säger den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving. Putin ska ha gett ordern till följd av de rådande sanktionerna i kombination med ett påstått upplevt ökat militärt hot från väst. "Högt uppsatta i ledande Natoländer har gjort aggressiva uttalanden om vårt land," säger Putin i ett tv-sänt tal. Enligt Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, är Putins uttalande ett tecken på desperation. Sanktionerna riskerar att slå hårt mot den ryska ekonomin. "De styrkor han talar om är de så kallade avskräckningsstyrkorna, det är den ryska kärnvapentriaden som består av ubåtar, stategiskt bombflyg och de strategiska robottrupperna," säger Jörgen Elfving. USA:s FN-ambassadör riktar hård kritik mot beslutet och säger att Ryssland eskalerar konflikten på ett oacceptabelt sätt, skriver CBS. svt 220228.

Nordkorea anklagar USA för Ukrainakrisen. Nordkorea försvarar Ryssland och anklagar USA för att vara "grundorsaken till den ukrainska krisen". Det rapporterar AFP med hänvisning till Nordkoreas första officiella uttalande sedan den ryska invasionen inleddes i torsdags. Washington har strävat efter "militär överlägsenhet utan att ta hänsyn till Rysslands legitima krav på nationell säkerhet", står det i inlägget, som laddades upp på landets utrikesdepartements hemsida på lördagen. Ryssland är tillsammans med Kina en av Nordkoreas få internationella vänner. Även Kina har tidigare anklagat USA och andra västländer för att ha spätt på Ukrainakrisen. Inlägget har signerats av en forskare vid namn Ri Ji Song, vilket gör det till ett nedtonat uttalande från Nordkorea, säger en expert till AFP. Omni 220227.

Ukrainaren gör motstånd - knäböjer framför stridsvagn. I en video som publicerats på sociala medier kan man se hur en ukrainsk medborgare försöker stoppa en rysk stridsvagn med sin egen kropp. Mannen klättrar först upp på stridsvagnen för att sedan hoppa ner framför den, och med sin kroppsvikt försöker han stoppa stridsvagnen från att fortsätta köra. När han inte lyckas går han istället ner på knä framför fordonet. Händelsen är ett av flera exempel på hur obeväpnade ukrainare har konfronterat ryska soldater sedan invasionen startade i torsdags, rapporterar The Guardian. Händelsen utspelade sig i staden Bakhmach i norra Ukraina. Omni 220227.

Kraven ökar på USA: Frys ryska oligarkers tvättade fastighetspengar. Ryska oligarker tvättar stora mängder pengar på den amerikanska fastighetsmarknaden - särskilt i New York och Florida. Nu ökar pressen på USA att agera, rapporterar DN. Enligt forskningsorganisationen National Bureau of Economic Research kan 800 till 1 000 miljarder dollar vara placerade utomlands av rika ryssar. Mer än hälften av den ryska elitens tillgångar tros ligga i utländska investeringar. "Putin och hans inre cirkel påstår att de hatar väst, men de lever och investerar internationellt", skriver Rysslandsspecialisten Faith Hillis i The Atlantic. Halvön Sunny Isles Beach norr om Miami populärt mål för rysk pengatvätt - kallas "lilla Moskva". Faith Hillis: "De shoppar i Monte Carlo och lägger till med sina lyxyachter i Barcelona." Omni 220227.

Ukrainare återvänder för att strida: "Vi ska vinna". Vid de ukrainska gränserna trängs människor för att fly landet, men det finns även personer som anländer för att ta sig in i Ukraina, rapporterar SvD. Tidningen, som under lördagen var på plats vid gränsövergången till den polska staden Medyka, rapporterar om hur de mötte ett 30-tal ukrainare som med bestämda steg kom gående mot passkontrollen. "Vi ger oss inte. Vi ska vinna mot de där ryska monstren," berättar en av männen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har bett ukrainare som befinner sig utomlands att återvända för att strida. Dessutom har presidenten bett människor av andra nationaliteter att ta sig till Ukraina för att stärka upp armén, rapporterar NBC. På söndagen uppgav han att Ukraina håller på att etablera en internationell trupp bestående av utländska volontärer, rapporterar Reuters. Omni 220227.

100 miljoner kronor i stöd ska ges till Ukraina. Sverige kommer att betala ut 100 miljoner kronor i stöd till Ukraina, meddelar biståndsminister Matilda Ernkrans (S) vid en pressträff enligt Expressen. 50 miljoner ska gå till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), 30 miljoner till FN:s landsfond för Ukraina och 20 miljoner till Röda kors-kommittén. Pengarna delas ut via biståndsmyndigheten Sida. "I morse pratade jag med Ukrainas ambassadör i Sverige om den allvarliga situationen. Jag hade ett tydligt budskap - Sverige står på Ukrainas sida och vårt bistånd är ett viktigt verktyg i den här verksamheten," säger Ernkrans. Omni 220227.

FN: Fler än 368 000 personer har flytt Ukraina. Över 368 000 personer har hittills flytt från Ukraina till grannländerna, skriver FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) på Twitter. Bara en dryg timme tidigare hade UNHCR angett siffran 200 000. "Siffran fortsätter att stiga", skriver de. Vid gränsen mot Polen, som klargjort att de tar emot alla flyktingar från Ukraina, har köer på upp till tio timmar rapporterats de senaste dagarna. Under fredagen förutspådde FN att invasionen kan tvinga upp till fyra miljoner människor på flykt. Omni 220226.

Markstrider pågår i Charkiv - guvernören: "Vi har full kontroll". Ryska trupper har på söndagen setts på gatorna i Charkiv i nordöstra Ukraina, landets näst största stad. Det skriver en rådgivare till Ukrainas inrikesminister på meddelandetjänsten Telegram enligt Reuters. Enligt AFP pågår markstrider i staden. Vid 12-tiden säger stadens guvernör att den ukrainska armén fortfarande "till fullo" kontrollerar staden. Videoklipp som publicerats av den ukrainska underrättelsetjänsten visar flera ryska militärfordon och en brinnande stridsvagn. Under natten sprängde ryska trupper en ukrainsk gasledning i staden. På bilder syns hur ett stort svampmoln lyste upp natthimlen. Omni 220226.

"Kan vara början på slutet för Putin - men konflikten kan pågå i flera år." Storbritanniens utrikesminister Liz Truss tror att kriget i Ukraina kan vara "början på slutet för Putin", säger hon i en intervju med Sky News. Hon säger också att hon är orolig för att den ryske presidenten kommer att använda sig av "osmakliga medel" i konflikten. "Men han ska vara medveten om att den Internationella brottmålsdomstolen redan ser över vad som händer i Ukraina, och det kommer att bli allvarliga konsekvenser för honom personligen och för det ryska parlamentet," säger hon. Samtidigt tror Truss att konflikten i Ukraina kan komma att pågå i flera år. Enligt underrättelser från det brittiska försvarsdepartementet fortsätter de ryska styrkorna att avancera in i Ukraina men armén möter "hårt motstånd" från den ukrainska militären. Omni 220227.

Ukraina: Ryssland har förlorat 4 300 soldater. Runt 4 300 ryska soldater har dött sedan Ryssland invaderade Ukraina i torsdags, skriver Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Malyar i ett inlägg på Facebook på söndagen. I inlägget tillägger hon att ryska trupper har förlorat 146 stridsvagnar, 27 flygplan och 26 helikoptrar. Siffrorna har inte kunnat bekräftas och Ryssland har inte släppt några egna siffror, rapporterar BBC. Omni 220227.

"Ryska specialtrupper jagar president Zelenskyj." Ryska trupper har invaderat Ukraina från flera håll och det rapporteras om hårda strider runt om i landet. Än så länge har det inte utvecklats till regelrätta gatustrider för att ta över städerna. Enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan är det oerhört svårt att slåss i bebyggelse och farligt. Ryska övermakten är stor. SR 220227.

Zelenskyj: Lukasjenko har lovat att inga trupper ska komma från Belarus. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att han har fört givande samtal med Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko, skriver Reuters. Zelenskyj uppger att han framfört att han inte vill att trupper ska föras in i Ukraina via Belarus, och att han fått en försäkran från Lukasjenko om att det inte kommer ske. Zelesksyj säger också att han inte sätter något stort hopp till förhandlingarna som ska äga rum mellan ryska och ukrainska representanter, men att han vill "låta dem försöka". "Vårt mål är att upprätthålla vår territoriella integritet," säger han. Omni 220227.
Belarus går in med trupp - vill tillåta kärnvapen och ryska förband permanent på sitt territorium. Lukasjenko kan dessutom sitta kvar som president till 2036. En folkomröstning påstås ha visat det resultatet! Belarus suveränitet som stat har upphört. SR 220228. svt 220228.

EU stänger luftrummet för ryskt flyg - och skickar vapen till Ukraina. EU stänger luftrummet för ryskt flyg, uppger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. EU skickar även vapen till Ukraina. SR 220227.

Rysk klimattopp ber Ukraina om ursäkt på FN-möte. En högt uppsatt rysk företrädare bad om ursäkt för Rysslands invadering av Ukraina under en konferens med FN:s klimatpanel (IPCC) på söndagen, enligt AFP. "Låt mig lägga fram en ursäkt på vägnar av alla ryssar som inte kunde förhindra den här konflikten," säger professor Oleg Anisimov. "Det går inte att hitta något berättigande för attacken mot Ukraina." Ursäkten var ett svar på den ukrainska klimattoppen Svitlana Krakovska som talade passionerat om sitt lands svåra belägenhet. 195 länder deltog i mötet som skedde bakom stängda dörrar. Flera deltagare och observatörer förbluffades av av hans ursäkt. "Mitt uttalande gav uttryck för min personliga åsikt och attityd, och ska inte tolkas som ett officiellt uttalande av den ryska delegationen," säger han själv till AFP. "Han vet vilka risker han tar" säger en mötesdeltagare. Anisimov uttryckte "stor beundran" för Ukrainas delegation. Omni 220227. Kommentar: Modigt!

FN: Över 13 miljoner kan tvingas lämna sina hem. Över 13 miljoner människor kan tvingas fly från sina hem på grund av Rysslands krig mot Ukraina. Det säger EU:s kommissionär för krishantering Janez Lenarcic, med hänvisning till en uppskattning från FN, enligt Reuters. Enligt FN:s uppskattningar väntas runt 7 miljoner människor fly till andra delar av Ukraina, medan runt 4 miljoner kan komma att lämna landet. "Vi bevittnar det som kan bli den största humanitära krisen på vår europeiska kontinent på många, många år," säger Lenarcic. Enligt TT överväger EU nu att för första gången aktivera det så kallade massflyktsdirektivet, som ålägger EU:s medlemsländerna att ta emot flyktingar. Hittills har över 360 000 människor flytt på grund av kriget. Omni 220227.

Satellitbilder: Kolonn med ryska stridsvagnar och soldater på väg mot Kyiv. Ett stort antal ryska marksoldater och stridsvagnar är på väg mot Kyiv, visar satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies, som Reuters skriver om. Enligt bilderna är kolonnen över 5 kilometer lång och består av hundratals militärfordon. Kolonnen uppges befinna sig runt 64 kilometer från den ukrainska huvudstaden, norr om staden Ivankiv. "Jag uppmanar kievbor att tillbringa natten i skyddsrum, för att fienden är satan. De skjuter mot oskyldiga hem och fortsätter förstöra vår infrastruktur", skriver Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko på Telegram. Tidigare under söndagen kom rapporter om att den ryska offensiven i Kyiv hade stannat av efter att man mött motstånd från ukrainsk militär och drabbats av bränslebrist. Omni 220227.

Analys: Du är inte populär när Sverige skickar pansarskott till din fiende. NBC:s chefskorrespondent Richard Engel regerar på att Sverige bland annat kommer att skicka 5 000 pansarskott till Ukraina. "Du vet att du inte är en populär ledare när Sverige skickar 5 000 pansarskott till din fiende", skriver han på Twitter. Sveriges stöd till Ukraina är historiskt. Något liknande har inte hänt sedan 1939 när Sovjetunionen invaderade Finland. Det konstaterar SVT:s Mats Knutsson som kallar det för en "unik åtgärd". Dagens Nyheters Ewa Stenberg skriver i sin analys att beslutet delvis grundar sig i att även det svenska försvaret gynnas av att Ukraina kan försvara sig mot ryssarna. Men statsminister Magdalena Andersson (S) har inte, likt sina tyska partikollegor, velat öka anslaget till det egna försvaret. Stenberg tror dock att Andersson måste ändra sig i den frågan. "Det svenska försvarsbeslutet formades inte utifrån ett krig i år i vår del av Europa, och det vet både omvärlden och oppositionen." Omni 220227.

EU-toppen: Kommer förse Ukraina med stridsflyg. EU kommer att förse Ukraina med stridsplan, uppger unionens utrikeschef Josep Borrell enligt AFP. Åtgärden kommer efter att regeringen i Kyiv har begärt hjälp mot Rysslands angrepp via både luften och på marken. "Vi kommer att tillhandahålla också stridsflygplan. Vi pratar inte bara om ammunition. Vi kommer att tillhandahålla viktigare vapen för att gå i krig," säger han vid en presskonferens på söndagskvällen. Borrell: En del EU-länder har stridsflyg som Ukraina har förmåga att använda. Omni 220227.

Över 350 civila dödade i ryska invasionen - 14 barn. Totalt 352 civila, varav 14 barn, har hittills dödats i den ryska invasionen av Ukraina, uppger landets hälsodepartement, enligt Reuters. Ytterligare 1 684 människor, varav 116 barn, har skadats i attackerna. Uppgifterna kommer samtidigt som Ukraina anmäler Ryssland till den Internationella domstolen i Haag och anklagar landet för att planera ett folkmord i Ukraina. Tidigare under söndagen erkände den ryska militären att en del ryska soldater dött och skadats i striderna i Ukraina, men sa inte hur många. Omni 220227.

EU enigt om sanktionerna: Ska ge "maximal skada". Under ett videokonferensmöte på söndagen klubbade EU:s utrikesministrar ett tredje sanktionspaket mot Ryssland, rapporterar Direkt. Det innehåller ett förbud mot transaktioner med Rysslands centralbank, uteslutning av vissa ryska banker från Swift samt att stänga EU:s luftrum för ryskt flyg. Mer än hälften av reserverna i ryska centralbanken blockeras och det ryska finanssystemet kommer att lamslås, enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Att helt koppla loss Ryssland från det internationella finanssystemet går inte att göra över en natt. Men tro mig, vi har kalibrerat åtgärden för att åsamka Ryssland maximal skada samtidigt som vi upprätthåller ett minimum av sammankoppling," säger han. Vilka bankerna är kommer att offentliggöras på måndagen. Omni 220227.
Expert om nya sanktionerna: "Stor, stor grej". EU ska "lamslå" Rysslands centralbank, uppger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Dessutom ska flera ryska banker kopplas bort från det internationella finanssystemet Swift. "Det här är en stor, stor grej," säger Alicia García-Herrero vid franska investmentbanken Natixis. EU-kommissionen, Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, Kanada och USA säger i ett gemensamt uttalande som Vita huset har publicerat att vissa ryska banker tas bort från Swift-systemet. "Det försäkrar att de här bankerna är bortkopplade från det internationella finansiella systemet och skadar deras förmåga att vara verksamma globalt", skriver länderna. Länderna och EU-kommissionen är också överens om att införa direkta åtgärder riktade mot ryska centralbankens möjligheter att använda sina internationella reserver. "Vi ska säkerställa att ett antal ryska banker kopplas bort från Swift. Det kommer att hindra dem från att fungera internationellt och blockera rysk import och export", skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter. Swift står för Society of Worldwide Interbank Financial Telecommunication och är ett system för att sända säker information mellan finansiella aktörer. "Swift är enormt, varenda transaktion går genom Swift, till och med internt i Kina," förklarar García-Herrero. Samtidigt säger hon att det inte är jordens undergång för Ryssland. Exempelvis ligger hårdare sanktioner på Venezuela och Iran. Och för till exempel en tysk gasimportör kommer det fortfarande vara möjligt att handla från Ryssland, men man tvingas att gå via mellanhänder. Det bygger alltså på förtroende. "Om du litar på din partner så går det utan Swift, men med Europa är det omöjligt. Om du frågar en bank om de kommer att göra en transaktion utan Swift kommer de att vägra, särskilt med Ryssland." Swift skriver i ett uttalande till TT att företaget är neutralt och används av 11 000 institutioner i mer än 200 länder, att beslut om sanktioner är upp till respektive lands regering och myndigheter, samt att Swift måste följa belgisk lagstiftning. Frågan om att stänga Ryssland ute från Swift väcktes redan i samband med den olagliga annekteringen av Krimhalvön 2014. Sedan dess har Ryssland utvecklat ett eget kommunikationssystem som kallas SPFS. Men eftersom få banker utanför landet har anslutit sig till systemet är det inte till särskilt stor hjälp vid kommunikation kring internationella överföringar. "De har ännu inte en lösning, men de kommer att accelerera det arbetet nu," säger García-Herrero. Hon tror att beskeden kommer att slå hårt mot både Moskvabörsen och rubeln när marknaderna öppnar på måndag. "Jag tror att Putin får försöka att avsluta sitt jobb snabbt i Ukraina, för om marknaderna öppnar med de här nyheterna är han trängd, och när en person som Putin blir trängd är det svårt att veta vad han tar för sig," säger hon. Swift står för Society of Worldwide Interbank Financial Telecommunication, och är ett system för att sända säker information mellan finansiella aktörer. Swift grundades 1973 som ett samarbete mellan 239 banker i 15 länder, men aktiverades först 1977, då över 500 aktörer från 22 länder hade kommit med. En vanlig dag kan 40 miljoner meddelanden skickas via Swift, uppger det belgiska bolaget. Mer än hälften av Rysslands finansinstitut uppges vara medlemmar i Swift. Swift används i dag av 11 000 institutioner i mer än 200 länder. Omni 220227.

Stubb: "Har aldrig sett Putin så här all over the place." Rysslands invasion går inte som förväntat, det har snarare blivit tvärt emot vad den ryske presidenten ville. Det menar Finlands tidigare stats- och finansminister Alexander Stubb som träffat Vladimir Putin flera gånger. "Jag har aldrig sett honom så här 'all over the place'." I kvällens Agenda intervjuas Finlands förre finansminister Alexander Stubb. Han har vid flera tillfällen träffat Putin, och beskriver honom som ofta väl förberedd. Nu uppfattar han den ryske presidenten som "all over the place". "Det verkar som att kriget inte går så väl som förväntat för Ryssland. Då kan Putin förstås bli desperat, och det är jag mycket orolig över." Alexander Stubb menar att Putin offrar unga soldater på ett sätt som kan slå tillbaka mot honom, och att kriget kan vara "början på slutet" för hans era som president. "Men jag vet inte hur lång tid det här slutet kommer att ta, är det en vecka? Ett år? Tio år?" säger han. Nu hoppas han att desperationen som han menar sig se hos Putin inte resulterar i till exempel hot om kärnvapenvåld. svt 220227.

Experter: Robotarna gör stor skillnad i kriget. Att Tyskland och Nederländerna förser Ukraina med totalt 700 luftvärnsrobotar av typen Stinger innebär en helt avgörande förmåga för landet. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan, enligt SvD. Stinger-robotarna var avgörande för att Ukraina skulle kunna ta tillbaka Kyivs internationella flygplats, menar han, men understryker samtidigt att de snarare kommer att fördröja och försvåra ryska operationer än vara krigsavgörande. Även Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, tror att Stinger-robotarna kan påverka kriget i stor utsträckning. "Ryssarnas ork kanske tar slut före ukrainarnas. Utgången är inte given," säger han till SvD. Omni 220227.

Så rapporteras det om invasionen i rysk media. Runt om i världen rapporteras det om invasionen i Ukraina. Hot om kärnvapenkrig, stigande dödstal och krigsfångar är några exempel på vittnesmålen från kriget. Men i rysk media är tongången annorlunda. "Det har inte varit hårda strider här," berättar en soldat som uppges vara på plats i Ukraina, i en sändning i rysk tv. svt 220227.

Ukraina: Explosioner under natten - Belarus uppges skicka soldater. Efter flera timmar av ett relativt lugn, under natten till måndag, började det komma uppgifter om explosioner och flyglarm från Ukraina vid tretiden, svensk tid. Enligt ukrainska myndigheter har det hört explosioner i huvudstaden Kiev och i den näst största staden Kharkiv. Kiev independent rapporterar även om flyglarm i staden Chernihiv i norra Ukraina. Under morgonen ska samtal mellan en delegation från den ryska regeringen och en delegation från den ukrainska regeringen. SR 220228.

Ryska krigsprotester - tusentals gripna. På söndagen samlades åter tusentals personer på gatorna i Ryssland för att protestera mot den pågående invasionen av Ukraina. Människorättssajten OVD-Info, som dokumenterar politisk förföljelse och godtyckliga frihetsberövanden, uppger att minst 2 710 personer i 52 städer greps under protester på söndagen. Protesterna mot invasionen startade i torsdags och har fortsatt dagligen. Totalt under fyra dagar ska nära 6 000 personer ha gripits. Kreml försöker tona ned protesterna och insisterar på att invasionen har brett stöd. svt 220228.

Ryska rubeln i fritt fall. De ryska marknaderna reagerar nu på de sanktioner som annonserades i helgen, från EU, USA, Japan och flera andra länder. "Ryska tillgångar är pestsmittade," säger Ekots ekonomikommentator Kristian Åström om den aktuella utvecklingen. Ryska rubeln befinner sig nu i fritt fall. SR 220228.

Invasionen av Ukraina - dag 4. Ryska styrkor har fått order om att inleda en utökad offensiv från "alla håll" i Ukraina. I Kiev lystes morgonhimlen upp av enorma explosioner, och i landets näst största stad Charkiv rasade strider. Väst har svarat med nya sanktioner mot Ryssland. Flygfält och energianläggningar attackeras av Ryssland i den nya fasen av invasionen. En oljedepå i Vasylkiv liksom en oljeledning i Charkiv i Ukraina började brinna efter att ha träffats av projektiler. Tidigt på söndagen kom också rapporter om att ryska soldater avancerat till Ukrainas näst största stad Charkiv. Gatustrider ägde rum och civila i staden uppmanades att hålla sig inomhus. Senare meddelade guvernören att ukrainska styrkor återtagit staden. "Charkiv är helt under vår kontroll", sade regionstyrets ledare Oleh Sinehubov på Telegram. Han tillade att en rensningsoperation genomförs där ryska soldater drivs ut ur staden. Under söndagen meddelade EU:s Ursula von der Leyen att en rad nya sanktioner införs mot Ryssland och Belarus. Vissa ryska banker ska uteslutas från transaktionssystemet Swift. Dessutom kommer EU att finansiera vapenleveranser till Ukraina. Hela EU:s luftrum kommer att stängas för ryska flyg, vilket även gäller ryska oligarkers privatflyg. De kommer inte att kunna landa, lyfta eller flyga över EU. De statsägda nyhetstjänsterna Russia today och Sputnik kommer att förbjudas i EU. Von der Leyen beskriver dessa som en del av Kremls "mediamaskin". EU inför även sanktioner mot Belarus handel med mineralbränsen (kol, petroleum och naturgas), tobak, trä, cement, stål och järn. Sanktioner riktas också mot de belarusier som stöttar den ryska krigsinsatsen i Ukraina. En lång rad europeiska länder har stängt eller är på väg att stänga sina respektive luftrum för rysk flygtrafik, bland annat Sverige. svt 220228.

Invasionen av Ukraina - dag 5. Trots att natten mot måndagen beskrivits som förhållandevis lugn har explosioner hörts i både Kiev, Charkiv och Tjernihiv. Det befarade angreppet mot centrala Kiev uteblev dock. "Vi ger inte upp huvudstaden. Ukraina vinner", skriver Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov. "Vi ger inte upp huvudstaden. Ukraina vinner", skrev han och publicerade en bild där han ler tillsammans med president Volodymyr Zelenskyj. Ryssland lyckades inte inta Kiev under natten mot måndagen. Vid 3-tiden uppgav Ukrainas underrättelsetjänst att explosioner hörts i huvudstaden och under morgonen har flyglarmet gått. Underrättelsetjänsten meddelade också att ett bostadshus i centrala Tjernihiv träffats av en raket under natten. Explosionen orsakade en brand som sträckte sig över flera våningsplan. Det är inte känt hur många som skadades i samband med attentatet. På måndagsmorgonen hävdes utegångsförbudet i Kiev, rapporterar kanalen. Därmed är invånarna fria att lämna sina hem eller de underjordiska skyddsrum som många tillbringat helgen i. Samtidigt tillåts livsmedelsbutiker att hålla öppet och kollektivtrafiken att rulla - om än med begränsade avgångar. Läs mer hos svt 220228.

Uppgifter: Belarus ska skicka soldater till Ukraina. Det kommer uppgifter från flera håll om att Belarus förbereder sig på att skicka soldater till Ukraina för att stödja den ryska sidan. Detta kan ske redan under måndagen, säger en amerikansk regeringsföreträdare som The Washington Post har pratat med. "Det är mycket tydligt att Minsk nu är en förlängning av Kreml," säger källan. Enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti har Belarus dessutom godkänt en ny konstitution som gör det möjligt för Ryssland att placera kärnvapen på belarusisk mark, rapporterar The Guardian. De nya reglerna har enligt Belarus centrala valkommission antagits efter en folkomröstning på söndagen där 65 procent av befolkningen röstade för grundlagsändringen, skriver RIA. Väst har dock sagt att man inte kommer att erkänna resultatet av folkomröstningen. Tidningen The Kyiv Independent har uppgifter om att belarusiska flygvapnet förbereder sig på att invadera Ukraina. Omni 220228.

Ryssland: Har fortfarande vänner kvar - se på Kina. Ryssland har fortfarande vänner i omvärlden. Det hävdar det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova i en intervju med tv-kanalen Russia-1, enligt NBC News. "Självklart! Titta på reaktionen från världens jättar. Inte de som låtsas vara stora, utan de verkliga giganterna. Alltså, särskilt Kina." I går meddelade EU att unionens luftrum stängs för ryskt flyg, den senaste reaktionen på Rysslands aggressioner i Ukraina. Omni 220228.

Rekordlåg rubel efter ytterligare sanktioner. Ryska rubeln handlades på rekordlåga nivåer mot dollarn under måndagsmorgonen. Strax innan 04.00 svensk tid gick det nästan 118 rubel på en dollar, en nära 30-procentig nedgång sedan midnatt. Det sker efter helgens nya sanktioner mot landet, skriver Bloomberg. Utöver uteslutning från betalsystemet Swift har USA och flera andra länder riktat in sig på att ryska centralbanken inte ska kunna använda sina internationella reserver. "Penningmarknaden kan uppleva svårigheter i finansieringsvillkor den här veckan till följd av den osäkra effekten av frysta tillgångar på den globala likviditeten," säger George Saravelos, analytiker på Deutsche Bank, till Bloomberg. Under fredagen fick Ryssland sitt kreditbetyg sänkt till "skräpstatus". Omni 220228.

Ryska centralbanken dubblerar räntan efter rubelraset. Ryska styrräntan höjs till 20 procent under måndagsmorgonen, från tidigare 9,5 procent. Det rapporterar flera internationella medier. Under natten rasade rubeln nästan 30 procent i värde efter helgens nya sanktioner. Utöver den kraftiga räntehöjningen har centralbanken vidtagit flera åtgärder för att stävja effekterna av sanktionerna, bland annat släppta kapitalbuffertar för att tillföra likviditet, användning av reserverna och förbud för utländska medborgare att handla valuta. Dessutom hålls aktie-, och penningmarknaderna stängda under måndagsmorgonen. Omni 220228.

Expert: Ryssland betyder inget för världsekonomin. Så länge västvärldens sanktioner mot Ryssland inte rör olje- och gasleveranserna är det svårt att se hur kriget i Ukraina ska påverka börserna. Det säger Peter Malmqvist, oberoende analytiker, till TT. "Ryssland betyder ingenting för världsekonomin förutom oljan och gasen," säger han. Att Rysslands ekonomi påverkas av sanktionerna är en sak, men det får inte så stora effekter på börserna, tror Malmqvist. Omni 220228.

Just nu: Ryssland och Ukraina möts för samtal vid Belarus gräns. Både den ryska och den ukrainska delegationen har anlänt till platsen för de stundande förhandlingarna vid gränsen mellan Ukraina och Belarus. Enligt den ryske förhandlaren Vladimir Medinskij kommer samtalen att inledas klockan 12, lokal tid, det vill säga klockan 10 svensk tid, rapporterar AFP med hänvisning till ryska medier. Medinskij säger också att Ryssland vill sluta en överenskommelse "som ligger i båda sidors intresse". Enligt Ukrainas sändebud är målet med förhandlingarna att få till en omedelbar vapenvila och tillbakadragandet av ryska trupper. Belarus utrikesdepartement uppger att de förberett en mötesplats för delegationerna. En bild som departementet publicerat i sociala medier visar ett långbord med både ukrainska och ryska flaggor. Belarus president har försäkrat att alla flygplan, helikoptrar och robotar som finns i landet kommer att förbli på marken under mötet. Mötet hålls i närheten av floden Prypjat. Omni 220228.

Ryska exportörer tvingas sälja utländsk valuta. Ryska finansdepartementet gör centralbanken sällskap och inför krisåtgärder för att rädda valutan. Departementet tvingar landets exportörer att sälja av 80 procent av sina intäkter i utländsk valuta för att stärka rubelns värde, skriver Direkt som hänvisar till ryska nyhetsbyrån Interfax. Enligt Commerzbanks strateg Ulrich Leuchtmann har ryska myndigheter inget annat val än att hindra panikförsäljnigar av ryska tillgångar. "Det är något definitivt skadligt i långa loppet, men ryska myndigheter verkar föredra det framför en mer påtaglig rubelkollaps i närtid," säger han till Bloomberg. Tidigare under måndagsmorgonen aviserade centralbanken att den chockhöjer räntan till 20 procent får 9,5 procent, den högsta räntan sedan 2003. Den ryska rubeln tappade initialt över 40 procent under måndag. EU och USA blockerar motsvarande 640 miljarder dollar av centralbankens reserver. Centralbanken inför även tillfälligt förbud att utföra transaktioner på uppdrag av utländska medborgare. Omni 220228.
Följ ruben här.

Meta har blockerat fejkkonton för desinformation. Metas cybersäkerhetsteam har plockat bort ett antal fejkkonton på Facebook och Instagram med kopplingar till Ryssland, som man hävdar har använts för desinformation riktad mot Ukraina. Det rapporterar Engadget. Meta skriver i ett blogginlägg att kontona har haft kopplingar till sajter som utger sig för att vara oberoende nyhetssajter, men som används för att sprida desinformation. Fejkkonton med koppling till kampanjen ska enligt Meta ha dykt upp även på Twitter, Youtube, Telegram och VK. I vissa fall har man använt profilbilder som sannolikt genererats med hjälp av artificiell intelligens, uppger Meta. En del i en större kampanj där man uppges ha använt sig av falska nyhetssidor. Syftet med kontona uppges ha varit att sprida desinformation och underminera Ukraina. Omni 220228.

Volvo stoppar produktion och försäljning i Ryssland. Lastbilsjätten Volvo stoppar sin produktion och försäljning i Ryssland med omedelbar verkan, säger presschefen Claes Eliasson till DI. Enligt Eliasson kommer Volvo stoppa allt material och komponentinflöde till Ryssland. På kort sikt kommer anställda på Volvo-fabriken inte påverkas, menar skriver DI. Volvo-aktien backar nära 4 procent på svag Stockholmsbörs. Omni 220228.

Tuffa strider vid hamnstad i Donetsk i natt - Ukraina höjer den ryska dödssiffran. Nya explosioner hördes i huvudstaden Kyiv och Ukrainas näst största stad Charkiv på måndagsmorgonen, rapporterar Reuters. Guvernören för den Ukrainakontrollerade delen av Donetskregionen, Pavlo Kyrylenko, säger också att hårda strider pågick i närheten av hamnstaden Mariupol under hela natten. Han ger dock inga detaljer om striderna. Enligt den ukrainska arméns senaste uppdatering på måndagsmorgonen har 5 300 ryska soldater dött i invasionen, medan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger siffran 4 500 i ett tal på förmiddagen. Armén hävdar också att den ryska offensiven har saktat ner. "Men de försöker fortfarande nå framgång i vissa områden", skriver militären i en rapport. Den ukrainska tidningen The Kyiv Independent skriver att ryska ballistiska robotar har avfyrats från Belarus mot en flygplats i staden Zjytomyr under natten. Belarus har tidigare sagt att landet inte kommer tillåta anfall från sitt territorium inför dagens möte mellan Ryssland och Ukraina. Omni 220228.

Ukraina kräver omedelbart EU-medlemskap - stöttas av grannlandet Slovakien. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver att Ukraina "omedelbart" accepteras som nytt medlemsland i EU, skriver Reuters. Kravet lade Zelenskyj fram på måndagsförmiddagen. Även premiärministern för grannlandet Slovakien, Eduard Heger, begär att Ukraina får ett snabbspår in i unionen, i en intervju med Politico. "De slåss för sig själva, de slåss för oss, de slåss för frihet. Vi måste inse att de försvarar vårt system, våra värderingar och vi måste stå vid deras sida. Så det finns ingen tid att tveka kring detta," säger han. På söndagskvällen sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Euronews att hon vill att Ukraina på sikt blir en del av unionen. "De är en av oss." Ukraina finns dock inte med på EU:s lista över kandidatländer och Ursula von der Leyen gav inga indikationer på att att processen kommer att gå snabbare än normalt. Omni 220228.

Källor: 400 legosoldater i Kyiv för att mörda Zelenskyj - varit där i över en månad. Drygt 400 ryska legosoldater har i över en månads tid verkat i Kyiv med målet att mörda Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt uppgifter till brittiska The Times. Ytterligare 23 personer ska finnas på radarn, däribland premiärministern Denys Sjmyhal och Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko. Legosoldater i den privata milisgruppen Wagnergruppen, som har mycket nära kopplingar till Vladimir Putin, ska enligt uppgifter ha flugits in till huvudstaden från Afrika för fem veckor sedan. Tidningen skriver att Kreml utlovade en stor ekonomisk bonus för slutförandet av uppdraget. De uppges nu vänta på signaler från Kreml. Ukrainas regering ska ha nåtts av uppgifterna under lördagen. Ett utegångsförbud har därefter tagits i bruk och landet uppges nu genomsöka staden efter ryska "sabotörer". Omni 220228.

Moskvabörsen är stängd - utländska ordrar stoppas. Moskvabörsen kommer att hållas stängd under hela måndagen. Det meddelar den ryska centralbanken, enligt flera medier. Beskedet kommer efter att Ryssland under helgen straffats med kraftiga sanktioner och vid valutamarknadens öppning på måndagen kollapsade rubeln som en konsekvens. Centralbanken meddelade tidigare i dag att utländska institutioner och individer tillfälligt förbjuds att placera säljordrar på Moskvabörsen, för att dämpa säljtrycket. Dagens Næringsliv skriver att Moskvabörsen väntas ge en ny uppdatering på tisdag morgon om huruvida handeln i aktier ska återupptas igen. På måndagsförmiddagen låg börsens hemsida nere av okänd anledning. Omni 220228.

FN: Fler än 500 000 personer har flytt Ukraina. Över 500 000 personer har hittills flytt från Ukraina till grannländerna, skriver FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi på Twitter. Majoriteten av människorna på flykt, 281 000, hade flytt via Polen. Det skriver AP med hänvisning till FN. Vid gränsen mot Polen, som klargjort att de tar emot alla flyktingar från Ukraina, har köer på upp till tio timmar rapporterats de senaste dagarna. Omni 220228.

Anonymous hackade flera ryska mediers hemsidor. Flera ryska medier, bland annat nyhetsbyrån TASS, låg nere under måndagen. Nätaktivisterna Anonymous har, i ett meddelande som lämnats på de hackade hemsidorna, tagit på sig hackerattacken. "Vi ber er att avsluta denna galenskap, skicka inte era söner och män till en säker död," står det i meddelandet, enligt Daily beast. Avbrottet var kort och medierna är nu tillgängliga igen. Hackerattacken skrivs under av Anonymous. Handlar om statliga medier. Omni 220228.

Protester i Belarus efter kärnvapenbesked: "Vi anses redan vara medbrottslingar." Omkring 800 demonstranter har gripits i Belarus efter att landet ändrat i konstitutionen för att möjliggöra för Ryssland att placera kärnvapen i landet. Det skriver Reuters, som beskriver de efterföljande demonstrationerna som de största på flera månader. Videoklipp som Radio Free Europe har delat visar hur människor ropar "Nej till krig". En av demonstranterna var 45-åriga Elena. "Det finns inte mycket vi kan göra nu, med all den här skräcken och fasan som vi lever med. Men jag skulle inte förlåta mig själv om jag inte försökte göra något. Vi anses redan vara medbrottslingar," säger hon till Reuters. EU:s utrikeschef Josep Borrell twittrar att Belarus nya kärnvapenbesked är "ytterst oroande". Han skriver att beslutet var orkestrerat av Aleksandr Lukasjenko och att EU fortsatt står på det belarusiska folkets sida. Omni 220228.

Sandvik pausar i Ryssland - tecknar inte nya kontrakt. Verkstadskoncernen Sandvik tar rygg på lastbilsjätten Volvo och pausar sin verksamhet i Ryssland, skriver DI. Sandvik sätter stopp för alla leveranser till Ryssland och kommer heller inte att teckna några nya kontrakt i landet, säger bolagets presschef Johannes Hellström. "Vi pausar verksamheten temporärt för att reda ut förutsättningarna och bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas framåt," säger han. Sandvik hör till de stora förlorarna på Stockholmsbörsen i måndagens handel. Aktien tappar över 6 procent och ligger i botten av OMXS30-indexet tillsammans med H&M och Ericsson som faller runt 7 procent. Sandvik har omkring 900 anställda i Ryssland. Omni 220228.

Detta har hänt: Kriget i Ukraina. Ryssland har invaderat Ukraina på order från Vladimir Putin. Rysslands president hotar med "fruktansvärda konsekvenser" om väst ingriper. Men vad föranledde egentligen Rysslands anfall? SVT Nyheter listar fem avgörande händelser.
Majdanprotesterna (2014). I november 2013 inleds en serie omfattande demonstrationer i Ukraina som senare skulle komma att bli kända som Majdanprotesterna. Demonstrationerna är en reaktion på att Ukrainas Kremlvänliga regering inte skriver på ett samarbetsavtal med EU som i praktiken skulle göra landet mindre beroende av Ryssland. Protesterna kulminerar i februari 2014 när över hundra personer skjuts ihjäl på och omkring Majdantorget i Kiev. Händelserna som tar vid därefter brukar beskrivas som en politisk jordbävning. Regeringen avgår och den sittande presidenten Viktor Janukovytj flyr landet. Senare på våren väljs den mer EU-vänlige Petro Porosjenko till ny president i Ukraina.
Annekteringen av Krim (2014). Samtidigt som Ukraina skakas av Majdanprotesterna kommer de första rapporterna om ”små gröna män” på Krimhalvön. I februari 2014 tar maskerade soldater utan nationalitetsbeteckning på uniformerna kontroll över flera viktiga byggnader och avsätter det lokala styret. Den nya regimen utlyser en folkomröstning - av västländerna utdömd som illegitim - om anslutning till Ryssland. Under sommaren 2015 meddelar Rysslands dåvarande premiärminister att Krimhalvön har blivit en fullt integrerad del av Ryssland.
Kriget i Donbass (2014). I regionen Donbass i sydöstra Ukraina leder avsättandet av Viktor Janukovytj till nya demonstrationer bland delar av befolkningen som är kritiska till Majdanprotesterna. Strider utbryter och pro-ryska separatister tar kontroll över stora områden längs gränsen mot Ryssland. I april 2014 utropas två självständiga så kallade folkrepubliker: Folkrepubliken i Donetsk och Folkrepubliken i Luhansk. De två utbrytarrepublikerna betraktas av väst som nära sammanlänkade med Ryssland och ligger i krig med Ukraina sedan 2014.
Ryska militärövningar (2021-2022). I början av 2021 intensifieras striderna i Donbass. I mars samma år kommer de första rapporterna om ryska truppförflyttningar mot den ukrainska gränsen. I april 2021 meddelar Putin att man kommer genomföra stora militärövningar längs gränsen mot Ukraina. I november samma år flaggar Ukrainas president för att 100 000 ryska soldater finns stationerade på den ryska sidan gränsen. I februari 2022 inleder Ryssland ytterligare en stor militärövning i Belarus som också har gräns mot Ukraina. Säkerhetspolitiska kravlistan (2021-2022). I december 2021 presenterar Ryssland ett antal högt ställda säkerhetspolitiska krav till USA och Nato. Man vill bland annat utesluta ytterligare Nato-utvidgning, vilket skulle innebära att Ukraina, Sverige eller andra länder inte tillåts gå med i en eventuell framtid. Ett annat krav är att Nato drar tillbaka alla vapen och soldater som är utplacerade i länder som anslöt sig till alliansen efter 1997, vilket skulle inkludera stora delar av Östeuropa, inklusive Polen, Baltikum samt länderna på Balkan. Man vill också ha löften om att Nato inte genomför insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien samt att parterna (Ryssland, USA och Nato) inte placerar kort- och medeldistansrobotar på områden som gör att man kan nå varandras territorier. USA och Nato har svarat men innehållet i svaren är inte kända i detalj. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sa dock i januari 2022 att Ryssland inte fick ett positivt svar av USA angående den ”huvudsakliga frågan” om säkerhetsgarantier.
Putin erkänner Donetsk och Luhansk (21 februari 2022). Rysslands president Vladimir Putin erkänner Donbassregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater den 21 februari 2022. Ett par timmar senare svarar EU, Storbritannien och USA med ett löfte om sanktioner - senare enas EU:s utrikesministrar om ett paket som enligt unionens utrikeschef Joseph Borrell kommer skada Ryssland rejält. Kort därefter beordrar Putin rysk militär till de proryska separatistområdena Donetsk och Luhansk.
Putin beordrar militär operation i Ukraina (24 februari 2022). President Vladimir Putin meddelar i ett tv-sänt tal att Ryssland inleder en militär insats i östra Ukraina. Han tillägger att om någon utomstående part blandar sig i kommer det "få konsekvenser som aldrig tidigare skådats i historien". I praktiken ett kärnvapenhot. nvasionen inleds tidigt på torsdagsmorgonen. I första skedet rör det sig om luftangrepp med attackflygplan och kryssningsrobotar. Rysk militär säger att de attackerat ukrainska "militära tillgångar". Kraftiga explosioner hörs från flera städer, bland annat Kiev, Odessa, Kharkiv, Mariupol och Odessa. Flyglarm ljuder över i princip hela landet. Hundratals människor har skadats i bombningarna och flera dödsoffer ska ha krävts enligt ukrainska myndigheter. Attackerna sägs komma från Belarus i norr, från Ryssland i nordväst, från ryskstödda Donetsk och Luhansk i öster samt från annekterade Krim i söder. Ryska markstyrkor ska ha sänts in från flera håll. Från bland annat den delvis separatistkontrollerade Donbassregionen rapporteras det om strider. Soldater på båda sidor har dödats enligt ukrainsk militär. svt 220222/220328.

"Kalla det inte krig" - Kreml kämpar för att behålla narrativet kring Ukraina. Attack, invasion och krig. Det är begrepp med sprängkraft i det ryska medielandskapet. Medier som använder orden, eller citerar andra källor än Kreml eller den ryska militären, riskerar att stoppas. Det rapporterade nyhetssajten Meduza i dagarna. "Det är som en film. Superstyrkor utför specialoperationer och allt är toppen," säger Tikhon Dzyadko, redaktör för oberoende tv-kanalen Dozjd, ironiskt, till Financial Times. Dozjd, som även kallas TV Rain är ett av tio mediebolag vars rapportering hotas av förbud. I intervjun säger Dzyadko att staten vill försäkra sig om att samhället inte får veta att det pågår "ett verkligt, blodigt krig" i Ukraina. Fyra av fem ryssar har statskontrollerad tv som sin primära nyhetskälla, men Nikolaj Petrov på tankesmedjan Chatham House tror att information så småningom sipprar igenom i det ryska samhället. "Informationen om vad som händer i Ukraina når fram från person till person - det går inte att stoppa," säger han till tidningen. Meduza rapporterade om att tio mediebolag riskerar att stoppas. Ryssland kämpar för att behålla kontrollen över narrativet. Ett filter över invasionen i Ukraina - framstår som en liten konflikt i öster. Omni 220228.

USA inför nya sanktioner mot ryska centralbanken. Vita huset införde på måndagen nya sanktioner mot Rysslands centralbank och landets förmögenhetsfond, rapporterar flera medier. De nya åtgärderna innebär bland annat att amerikaner förbjuds att göra transaktioner med centralbanken och att dess tillgångar i USA blir frysta. En företrädare för Vita huset säger till CNBC att draget kommer efter indikationer om att den ryska centralbanken är på väg att försöka flytta tillgångar. Talespersonen tillägger att USA:s strategi är att säkerställa att den ryska ekonomin "går bakåt" så länge som president Putin går framåt med invasionen av Ukraina. Omni 220228.

Expert om höjd rysk beredskap: "Ett drama där aktörerna har kastat manuskripten." Rysslands president Vladimir Putin har höjt kärnvapenberedskapen. Och det är inte omöjligt att Ryssland använder kärnvapen i konflikten, enligt Magnus Christiansson, universitetslektor vid Försvarshögskolan. "I det ryska tänkandet så är kärnvapen inte bara avskräckning," säger Magnus Christiansson. SR 220228.

Ryssland uppges möta hårt motstånd - kan ändra strategi: "Fler civila dödsoffer". Kriget i Ukraina fortsätter - men de ryska styrkornas framgång uppges ha uteblivit. Inga större städer har intagits och det kommer rapporter om hårt motstånd från de ukrainska militära- och frivilligförbanden. Och nu kan Ryssland byta strategi till att beskjuta städer med tungt artilleri - där lidandet för den ukrainska civilbefolkningen riskerar bli mycket stort. SR 220228.
Sten Sjöström: Ryssland förbereder eventuell upptrappning av striderna. I Ukraina fortsätter striderna runt om i landet efter den ryska invasionen. Hör vår tidigare Rysslandskorrepondent Sten Sjöström om läget på marken just. "Ukrainska styrkorna håller emot kraftfullt runt Kiev och Charkiv, möjligen kan man se att man från rysk sida börjar använda kraftfullare vapen, men har kanske hållit igen aningen på det hittills", säger Sten Sjöström. Omni 220228.

Ryssland och Ukraina möts - kravet: Lämna landet. Förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland har inletts, uppger den ukrainska presidentens rådgivare, rapporterar Reuters. Sedan tidigare har både Ryssland och Ukraina bekräftat att respektive land har en delegation på plats i den belarusiska staden Gomel, där förhandlingarna ska hållas. Inför samtalen har det ukrainska presidentämbetet skrivit att Ukraina kräver ett omedelbart eldupphör och att Ryssland drar tillbaka sina trupper. SR 220228.

Ryssland stänger luftrummet för Sverige och 35 andra länder. Ryssland stänger luftrummet för Sverige och 35 andra länder, skriver Reuters. Omni 220228.

Tillfångatagna ryska ockupanter ångrar djupt att de kom till Ukraina. You tube 5:41 220228.

Russian soldier takes the Ukrainian side. Phone call with mom. Yout tube 2:49 220228.

USA-stopp för handel med ryska centralbanken. USA förbjuder amerikanska företag och privatpersoner från att göra affärer med den ryska centralbanken, den statliga ryska investeringsfonden och ryska finansministeriet. Enligt den amerikanska finansministern Janet Yellen kommer sanktionerna att påverka de ryska finanserna avsevärt. "På det här sättet kommer vi åt den finansiering som Putin och hans innersta krets är beroende av för att möjliggöra invasionen av Ukraina", säger hon i en pressmeddelande. (TT-Bloomberg). (svt 220228).

Frankrikes president Macron ska ha pratat i telefon med Vladimir Putin under dagen, rapporterar Reuters. Macron ska under samtalet ha uppmanat den ryske presidenten att omedelbart införa en vapenvila i Ukraina. Han ska också ha krävt ett stopp för attackerna mot civila. Enligt den franska regeringen ska Putin sagt sig vara villig att diskutera frågorna. Parterna ska under samtalet ha kommit överens om att upprätthålla dialogen de kommande dagarna. I samtalet ska Putin ha sagt att en förutsättning för ett eldupphör är att Ukraina "avnazifieras" och demilitariseras. (svt 220228). Kommentar: Med de tongångarna från Putin är freden avlägsen.

Storbritannien förbjuder ryska skepp att lägga till. Under måndagen har landet beordrat sina hamnar att inte ge tillträde till någon ryskt flaggat, registrerat, ägt eller kontrollerat fartyg före att ny lagstiftning träder i kraft, rapporterar Reuters. "Sjöfartssektorn är grundläggande för internationell handel och vi måste spela vår roll för att begränsa Rysslands ekonomiska intressen och ställa den ryska regeringen till svars, sade transportministern Grant Shapps i ett brev till hela Storbritanniens hamnar. (svt 220228.)

Finland skickar vapen till Ukraina, säger Finlands premiärminister Sanna Marin. Paketet kommer att innehålla 2 500 automatgevär, 150 000 kulor, 1 500 anti-tank vapen och 70 000 matpaket, uppger landets försvarsminister Antti Kaikkonen. (svt 220228.)
Riksdagen bekräftar: Sverige skickar vapen till Ukraina. Sveriges riksdag har klubbat regeringens förslag om att skicka vapen och utrustning till Ukraina. Vänsterpartiet, som hänvisade till praxis om att inte skicka vapen till aktiva krigszoner, var det enda partiet som röstade mot. Sverige ska därmed skicka 5 000 pansarskott, 5 000 skyddsvästar, 5 000 hjälmar och 135 000 fältransoner till Ukraina. Utöver detta ska man stötta den ukrainska militären med 500 miljoner kronor. (svt 220228.)

Erdogan: Implementerar nya regler gällande havspassage. Turkiets president Tayyip Erdogan säger än en gång att Turkiet inte kan avbryta sina band med varken Ryssland eller Ukraina. Men samtidigt meddelar han att man kommer implementera nya regler vad gäller passering av sundet till Svarta havet, rapporterar Reuters. Nato-allierade Turkiet kallade på söndagen Rysslands invasion för ett "krig", vilket åberopade artiklar gällande en internationell överenskommelse från 1936, som kommer att begränsa passagen för vissa ryska fartyg från turkiska sundet. Turkiet delar sjögräns med både Ukraina och Ryssland och har initialt bra band med de båda. (svt 220228).
Turkiet aktiverar 90-årigt avtal för att blockera sunden. Turkiet stoppar krigsfartyg från att passera i sunden Dardanellerna och Bosporen. Det meddelade landet på måndagen, enligt AFP. Turkiets drag möjliggörs av Montreuxkonventionen från 1935 som ger Turkiet rätt att blockera krigsfartyg från sunden i krigstid. President Recep Tayyip Erdogan säger att Turkiet vill hindra den rysk-ukrainska "krisen" från ytterligare eskalering. Ukraina har den senaste veckan bett Turkiet att stänga passagen till Svarta havet för ryska fartyg. Al Jazeera skriver att det är oklart hur stor effekt beslutet får. Minst sex ryska krigsfartyg och ubåtar har passerat genom sundet i februari. Omni 220301.

Scania slutar leverera till Ryssland. Scania meddelar att de ska sluta leverera lastbilar och reservdelar till Ryssland. Beslutet togs förra veckan. "Vi gjorde det efter en samlad bedömning. Vi har inte kommunicerat det här tidigare - varje ord i den här konflikten riskerar att trappa upp den," säger Erik Bratthall, presschef på Scania till SVT Nyheter Södertälje. (svt 220228.)

Zelenskyj nomineras till fredspriset - av Adaktusson. Lars Adaktusson, utrikespolitisk talesperson för KD, nominerar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till Nobels fredspris, rapporterar Aftonbladet. I sitt nomineringsbrev skriver Adaktusson att Zelenskyj, genom sitt ledarskap, blivit en förebild långt utanför de egna landsgränserna. "Som ansvarsfull ledare i ett rättfärdigt militärt försvar av det egna landet bidrar Volodymyr Zelenskyj aktivt till internationell fred och säkerhet." Adaktusson: Genom sitt agerande företräder Zelenskyj hela det demokratiska Europa. Omni 220228.

Ukrainas hemsidor i Norden ligger nere - misstänkt cyberattack. På måndagseftermiddagen ligger Ukrainas ambassadhemsidor i Sverige, Norge och Danmark, rapporterar TT. Ambassaden i Stockholm går heller inte att nå per telefon. Enligt Norgeambassadören Iryna Riabtsjuk rör det sig sannolikt om ett cyberangrepp, rapporterar den norska nyhetsbyrån TNB. Samma misstanke finns i Danmark, rapporterar Ritzau. Omni 220228.

Kvarts miljon demonstrerar mot Ryssland i tyska Köln. Runt 250 000 personer i tyska Köln demonstrerar på måndagen mot Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar AFP. Den traditionella högtiden Rosenmåndagen har omvandlats till en massiv sympatiyttring för det ukrainska folket. "Invånarna i Köln hade velat fira Rosenmåndagen igen efter två år av pandemi, men i stället visar de solidaritet och står upp för fred i Ukraina", skriver regionen Nordrhein-Westfalens premiärminister Hendrik Wüst på Twitter. Även under söndagen hölls demonstrationer för Ukraina på flera håll i Europa. I den tyska huvudstaden Berlin uppgav polisen att runt 100 000 deltog. Omni 220228.

Mötet över - parterna återvänder till sina huvudstäder för överläggningar. Måndagens rysk-ukrainska fredsamtal i Belarus är över, uppger den ukrainska regeringen och ryska nyhetsbyråer. De båda parterna återvänder nu till sina respektive huvudstäder för vidare överläggningar. Det finns inga uppgifter om att några överenskommelser träffats. Enligt ryska nyhetsbyråer väntas nya samtal hållas snart - möjligen inom de kommande dagarna. Även en förhandlare på Ukrainasidan bekräftar att nya samtal kommer hållas. Enligt Ukrainas sändebud var målet med förhandlingarna att få till en omedelbar vapenvila och tillbakadragandet av ryska trupper. Den ryske förhandlaren Vladimir Medinskij säger att Ryssland vill sluta en överenskommelse "som ligger i båda sidors intresse". Omni 220228. Kommentar: Vad som händer på marken visar inte på någon fredsvilja från Rysslands sida med en lång kö av militärfordon nu på väg mot Kiev. Inte heller vad Putin sa till Macron idag: En förutsättning för ett eldupphör är att Ukraina "avnazifieras" och demilitariseras.

Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov säger att de länder som skickat vapen till Ukraina får "bära ansvaret" om vapnen används i konflikten, skriver den ryska nyhetsbyrån Interfax. Exakt vad detta betyder var inget som ministern utvecklade. (svt 220228.) Kommentar: Om Ryssland går med på eldupphör behöver vapnen inte användas.
Kriget började torsdagen den 24 februari. svt skrev då:
Rysslands president Vladimir Putin har gett order om att en militär insats ska inledas mot Ukraina. I ett tv-sänt tal uppmanar han ukrainska försvarsmakten att lägga ner sina vapen. "Ansvaret för all blodspillan kommer att ligga på de styrande i Ukraina," säger Putin. (Kommentar: Detta så att Putins trupper helt obekymrat ska kunna ta över hela Ukraina som han gjorde med Krim.) Enligt den ryske presidenten handlar det om en militär operation för att "skydda" befolkningen i de två ryskkontrollerade utbrytarregionerna i östra Ukraina. (Kommentar: I själva verket bombade Putin mål över hela Ukraina.) Detta bara timmar efter att separatisterna där bett om rysk militär hjälp mot påstådda attacker från ukrainskt håll, något som avvisas som propaganda av bland annat USA. Putin säger i talet att Ukrianska regeringen de senaste åtta åren utfört ett folkmord på invånarna i Luhansk och Donetsk och att han nu ska ska demilitarisera och "avnazifiera" Ukraina. (Kommentar: Putin har inte ändrat sig en milimeter. Han vill ha hela Ukraina och tror sig kanske få det när de större städerna kapitulerat om än de ligger i ruiner som Grozny en gång gjorde det 1995.) Vi har redan sett bostadskvarter bli förstörda i Ukraina.
Kremls varning: Länder som skickar vapen till Ukraina kommer hållas ansvariga. Länder som bidrar med dödliga vapen till Ukraina kommer att "hållas ansvariga" om vapnen används mot rysk militär i landet. Det varnar ryska utrikesdepartementet i ett uttalande, enligt Reuters. Tidigare under måndagen klubbade en nästintill enig riksdag att Sverige ska skicka bland annat 5 000 pansarskott till Ukraina. Även Norge och Finland har fattat beslut om att skicka vapen till landet. EU-minister Hans Dahlgren (S) säger till Sveriges Radio att regeringen vet att vapenhjälpen till Ukraina innebär en risk för ryska hämndaktioner men att det är värt risken. Ryssland: Åtgärder från EU kommer inte lämnas utan svar. Norge skickar 2 000 pansarskott. Omni 220228. Kommentar: Ryssland bör göras ansvariga för att de har militär i Ukraina, som dessutom är på väg att begå ett folkmord.
Linde: "Är Ryssland som kommer hållas ansvarigt." Utrikesminister Ann Linde (S) kommenterade på måndagskvällen Kremls hot om att länder som bistår Ukraina med vapen - vilket riksdagen beslutat att göra - kommer "hållas ansvariga". "Det är Ryssland som kommer att hållas ansvarigt för dess brutala och folkrättsstridiga aggression mot Ukraina," säger hon till Aftonbladet. Försvarsmakten vill inte kommentera hotet, men säger att "vaksamheten är fortsatt mycket hög". Enligt riksdagens beslut ska Sverige skicka 5 000 pansarskott, 135 000 fältransoner, 5 000 hjälmar och 5 000 kroppsskydd till Ukraina. Omni 220228.

Internationella domstolen i Haag påbörjar utredning. Under gårdagen inledde Ukraina en rättsprocess mot Ryssland vid Internationella domstolen i Haag. Nu meddelar domstolen att man påbörjar en utredning av situationen i landet. Domstolen kommer löpande att värdera bevis som inkommer under konfliktens gång. Man har sedan tidigare gjort preliminära utredningar av händelserna i Ukraina mellan 2013 och 2015. "Det finns en rimlig grund att anta att både påstådda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begåtts i Ukraina," säger utredaren Karim Khan i ett uttalande. "Jag har bett mitt team att undersöka alla möjligheter att bevara bevis." (svt 220228.)
Internationella domstolen i Haag öppnar utredning av invasionen. Den internationella brottmålsdomstolen, ICC, i nederländska Haag kommer att inleda en fullskalig utredning av möjliga krigsbrott och brott mot mänskligheten under Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar AP. "Med tanke på hur konflikten expanderat de senaste dagarna är min avsikt att utredningen ska omfatta alla påstådda brott [...] som begåtts av någon part på Ukrainas territorium", skriver utredaren Karim Khan i ett uttalande. ICC har redan gjort en preliminär utredning av det våldsamma nedkämpandet av proeuropeiska demonstrationer i Kyiv 2013–2014 samt Rysslands annektering av Krym. Den tidigare utredaren sade då att man hittat indikationer på att en mängd krigsbrott och brott mot mänskligheten har begåtts i Ukraina - men någon fullskalig utredning har inte inletts förrän nu. Utredningen ska omfatta både händelserna 2013–2014 och invasionen. Omni 220228.

Här är länderna Putin hotar - skickar vapen till Ukraina. 15 länder, bland dem Sverige, har hittills meddelat att de kommer att skicka militär utrustning till Ukraina, enligt en sammanställning gjord av Al Jazeera på måndagseftermiddagen. Sedan den gjordes har även Norge och Finland tillkommit i listan. Tolv av dessa, däribland de nordiska länderna, skickar defensiva eller offensiva vapen. Tre av länderna – Grekland, Rumänien och Spanien – skickar försvarsutrustning, till exempel skyddsvästar. På måndagen varnade det ryska utrikesdepartementet för att länder som skickar dödliga vapen till Ukraina kommer "hållas ansvariga" om vapnen används mot rysk militär i landet.
Listan över länder: USA, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Kanada, Sverige, Belgien, Portugal, Grekland, Rumänien, Spanien, Tjeckien, Norge och Finland. Omni 220228.

Putin förlorar vänner i omvärlden. Vilka är Putins vänner - och hur många står kvar vid hans sida efter invasionen av Ukraina? Enligt Inga Näslund, Rysslandsexpert på Palmecentret, är Putin ensammare än någonsin. "Jag har extremt svårt att se att något annat land skulle stötta Ryssland militärt," säger hon till SVT. Putin beskrivs som en allt mer isolerad världsledare. De som tidigare valt att stötta presidenten väljer nu att öppet fördöma presidentens invasion av Ukraina. "Det är en brokig skara som brukar räknas till Putins vänner. Men de som stöttar honom nu är nog färre än vad Putin hade räknat med," säger Inga Näslund, Rysslandsexpert på Palmecentret. Läs mer hos svt 220228.

Historisk majoritet i Finland vill att landet går med i Nato. En majoritet av Finlands invånare vill att landet går med i Nato, enligt en ny opinionsundersökning från företaget Taloustutkimus som Yle låtit göra. 53 procent svarar att det är för ett Nato-medlemskap, 28 procent är emot och 19 procent är osäkra. Experter på Taloustutkimus beskriver det som en "historisk vändpunkt" och enligt Yle är det första gången som en majoritet vill gå med i alliansen. Enligt Hufvudstadsbladet kan resultatet jämföras med en liknande undersökning i Helsingin Sanomat för drygt en månad sedan. Då svarade 28 procent att de är för att Finland går med, medan 42 procent var emot. Den nya undersökningen genomfördes mellan 23 och 25 februari, och inleddes därmed dagen före den ryska invasionen av Ukraina. 2017 var endast 19 procent för ett Nato-medlemskap. Män är för ett Nato-medlemskap i högre utsträckning än kvinnor. Omni 220228.
Finlands riksdag diskuterar Natofrågan på tisdagen. På tisdagen ska frågan om Finlands alliansfrihet tas upp i riksdagen, uppgav premiärminister Sanna Marin vid en pressträff på måndagskvällen enligt Yle. "Vi har i morgon ett parlamentariskt möte med alla riksdagspartier där vi tillsammans kommer att gå igenom situationen. Vi kommer säkert att diskutera även den här frågan." En färsk opinionsundersökning Yle låtit utföra visar att 53 procent av finländarna är för ett Natomedlemskap - en historiskt hög siffra. Sanna Marin har själv inte uttalat sin ståndpunkt i frågan, men säger att hon förstår att många ändrat åsikt. Omni 220228.

Experter: Ukraina står emot bra hittills - men Ryssland har mycket kvar att sätta in. Den ukrainska armén har stått emot den ryska invasionen "anmärkningsvärt" bra men inga analytiker, förutom möjligen de i Moskva, trodde att Ryssland skulle besegra Ukraina miltärt på fyra dagar. Det skriver Michael Kofman vid det amerikanska forskningscentret CNA i en lång tråd på Twitter. Han skriver att Ryssland verkar ha drabbats av "betydande" förluster i en invasion som fokuserat på att snabbt nå Kyiv och "tvinga fram kapitulation". Han konstaterar samtidigt att kriget är i ett tidigt skede och att en stor del av den ryska kapaciteten inte använts, särskilt sett till flygvapnet. Den militärstrategiske experten Johan Norberg vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) säger till SvD att ryssarna "inte har kommit så långt" de första tre-fyra dagarna i de områden där man trängt in. Det behöver dock inte ses som ett ryskt bakslag att Kyiv ännu inte fallit, bedömer han. Han säger att Ryssland troligen vill undvika strid i bebyggelse eftersom det är kostsamt och farligt, och att tidigare övningar visat att Kreml kan mobilisera styrkor som inget annat europeiskt land kan, i fråga om storlek. "Nu får vi se för första gången hur det funkar när någon skjuter tillbaks." Omni 220228.

Ryska diplomater utvisas av USA - ges datum att lämna. USA utvisar tolv ryska FN-diplomater som befunnit sig i New York uppmanar dem att lämna landet senast 7 mars, rapporterar flera medier. Enligt USA handlar det om tolv personer som "missbrukat sina privilegier att uppehålla sig i USA genom att delta i spionageaktiviteter" som har negativ inverkan på USA:s nationella säkerhet. Vid en pressträff kallade den ryske FN-ambassadören Vasilij Nebenzia beskedet för "dåliga nyheter", men han ville inte säga om han själv var en av de tolv. Ryssland: Är nödvändigt med bilaterala relationer mellan två stormakter. Samtidigt stänger USA ambassaden i Belarus huvudstad Minsk. De ryska FN-diplomaterna förklaras "persona non grata." USA uppmanar amerikanska medborgare i Ryssland att lämna. Omni 220301.

Oxford Union: Former MI6 Chief On the Ukraine & Russia Conflict. Sir Robert John Sawers is a British intelligence officer, diplomat and civil servant. He was Chief of the Secret Intelligence Service MI6, a position he held from November 2009 until November 2014. He was previously the British Permanent Representative to the United Nations from August 2007 to November 2009. Sawers was a key opposition figure against the UK government’s decision not to intervene to a greater degree in Syria during his tenure.
ABOUT THE OXFORD UNION SOCIETY: The Oxford Union is the world's most prestigious debating society, with an unparalleled reputation for bringing international guests and speakers to Oxford. Since 1823, the Union has been promoting debate and discussion not just in Oxford University, but across the globe. You tube 34:03 220301.

Ukraina erbjuder ryssar som ger upp amnesti och pengar. Ukraina erbjuder full amnesti och ekonomisk ersättning på fem miljoner ryska rubel, motsvarande ungefär 440 000 kronor, till ryska militärer som väljer att lägga ner sina vapen under den pågående invasionen. Det skriver landets försvarsminister Oleksij Reznikov i ett inlägg på Twitter. I inlägget riktar han sig direkt till ryska soldater med uppmaningen att inte "följa brottsliga order", och skriver att den som "fortsätter bete sig som en ockupant" inte kommer att mötas av nåd. Reznikov var en av flera i den ukrainska delegation som deltog vid måndagens fredssamtal i Belarus. Efter att mötet avslutats meddelade båda sidor att vidare överläggningar var att vänta i respektive huvudstad, och att fler samtal ska följa. Omni 220301.

Nio civila dödade i Charkiv - Zelenskyj: "Ett krigsbrott". Minst nio civila, varav tre barn, dödades och ytterligare 37 skadades i ryska attacker mot Ukrainas näst största stad Charkiv på måndagen. Det uppger stadens borgmästare enligt CNN. "Robotarna träffade bostadshus och dödade och skadade fredliga civila. Charkiv har inte upplevt sådan förödelse på väldigt länge." Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterade attackerna mot Charkiv i ett tal på måndagskvällen. "Det var helt klart ett krigsbrott." Tidigare under måndagen uppgav FN:s vice generalsekreterare för humanitära frågor, Martin Griffiths, att minst 406 civila antingen dödats eller skadats sedan den ryska invasionen inleddes. Omni 220301.

Ryssland anklagas för att ha släppt vakuumbomb. Amnesty International och Human Rights Watch anklagar Ryssland för att ha använt klusterbomber vid en attack mot en förskola i nordöstra Ukraina på måndagen, rapporterar Reuters. Enligt nyhetsbyrån uppger samtidigt Ukrainas ambassadör i USA, Oksana Markarova, att Ryssland släppt en termobarisk bomb, även kallad vakuumbomb. "De använde en vakuumbomb i dag, något som faktiskt är förbjudet enligt Genèvekonventionen," säger Markarova. Enligt Reuters är det inte bekräftat att en vakuumbomb använts, men Vita husets pressekreterare Jen Psaki säger att det är ett potentiellt krigsbrott om så är fallet. Amnesty: Klusterbomber förbjudna enligt internationell lag. Omni 220301.

I ett videotal säger Zelenskyj att Ryssland har utfört 56 raketattacker och avfyrat 113 kryssningsrobotar under invasionens första fem dagar. Enligt Zelenskyj har Ryssland begått krigsbrott. (Omni 220301.)

Shell lämnar Ryssland: "Kan inte och vill inte titta på." Shell gör nu som konkurrenterna BP och Equinor och avbryter samarbetet med sina ryska partner till följd av invasionen av Ukraina, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Den brittisk-nederländska oljejätten lämnar samtliga sina verksamheter i landet, inklusive jätteprojeketet Sachalin 2 LNG, där de äger 27,5 procent, skriver Reuters. "Vi kan inte - och vi vill inte - stå och titta på," säger koncernchefen Ben van Beurden i ett uttalande. Omni 220301.

Fordon i tredubbla rader - sex mil långa konvojen har nått utkanten av Kyiv. Den kolonn av ryska militärfordon som rör sig mot Ukrainas huvudstad Kyiv sträcker sig längre än 64 kilometer, klart mycket längre än vad som angavs under måndagskvällen. Det skriver CNN i sin direktrapportering under natten mot tisdagen. Siffrorna bygger på nya satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies, som tidigare sa att kolonnen är längre än 27 kilometer. Efter nya analyser har den siffran korrigerats. Den främre delen av kolonnen har nått utkanten av Kyiv, knappt tre mil från de centrala delarna av staden. Kolonnen är på sina håll två-tre rader bred och består av hundratals fordon, däribland stridsvagnar. Det är oklart om fordonen har sikte på Kyivs innerstad eller om de möjligen ska ansluta sig till andra ryska trupper för att omringa staden. Under söndagen visade satellitbilder från Maxar en liknande fordonskolonn, då fem kilometer lång. Omni 220301.

Judovärlden har agerat mot Vladimir Putin - har fråntagits hedersposter. (NY Times.)

Youtube blockerar ryska kanalerna RT och Sputnik. Youtube blockerar nu de ryska tv-kanalerna RT och Sputnik i Europa som ett svar på den ryska invasionen av Ukraina. Därmed följer Youtube bland annat Meta, Twitter och Tiktok som också valt att blockera kanalerna på sina respektive plattformar. Youtube genomför blockeringen omedelbart, men påpekar att det kan ta en stund för systemen att uppdateras. Omni 220301.
Tiktok begränsar inlägg från ryska statliga medier. Tiktok följer Meta och Twitters exempel och väljer nu att blockera tillgången till statliga ryska medier på sin plattform. Det rapporterar Engadget. RT och Sputnik begränsas därmed kraftigt, då deras inlägg inte längre går att se i EU. En talesperson för Tiktok uppger att begränsningen har tillkommit efter att man fört samtal med EU om saken. Omni 220301.

Ukraina: Minst 70 dödade soldater i ryskt anfall. Uppåt 70 ukrainska soldater har dödats i rysk artillerield mot staden Okhtyrka i östra Ukraina, enligt lokala uppgifter som bland annat BBC rapporterar om. Även ryska soldater har enligt uppgifterna dödats. Angreppet som ska ha inträffat på söndagen har inte bekräftats från oberoende håll. Uppgifterna om de dödade soldaterna kommer från regionledaren Dmytro Zhyvytskyj. Omni 220301.

Experter: Finns ryska kryphål i Swiftsanktionerna. Det finns kryphål för Ryssland att ta sig förbi Swift-sanktionerna, även om det är dyrt och krångligt. Det säger experter som TT har pratat med. Till att börja med omfattar uteslutningen inte ryska banker som ses som centrala för att gasleveranserna ska kunna upprätthållas, enligt Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. Dessutom kan stora företag, som ofta handlar över gränserna, upprätta egna betalningsvägar. Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, påpekar att Ryssland kan överväga att stänga av sina gaskranar, vilket skulle slå hårt mot både det egna landet och resten av världen. "Jag är bekymrad. Vi spelar med en person som är väldigt svårt att läsa," säger hon. Omni 220301.
Så kan Ryssland undvika Swift-sanktionerna. Hjälp från Kina, direktbetalningar mellan stora företag eller cash i stora väskor - nog finns det kryphål för Ryssland för att ta sig förbi Swift-sanktionerna. Men allt blir både krångligare och dyrare. Ännu är det inte klart exakt hur sanktionerna mot Ryssland via uteslutning i det globala betalningssystemet Swift kommer att fungera. Alla de ryska bankerna omfattas inte av uteslutningen, enligt det som hittills sagts från EU. Men frågan är om det finns sätt för Ryssland att krångla sig förbi Swift-sanktionen. "Det är en rätt svår fråga, även för Ryssland. Men till att börja med så gäller inte sanktionerna alla banker," säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. Det finns ett antal banker som undantagits från sanktionerna eftersom de ses som centrala för att gasleveranserna ska kunna upprätthållas, förklarar han. Stora företag, som ofta handlar över gränserna, kan också upprätta egna betalningsvägar, förklarar han. Läs mer hos Omni 220301.

Intensifierade anfall mot Cherson och Charkiv - expert: "Vi ser ett irriterat Kreml". Ryssland har under natten attackerat staden Cherson i södra Ukraina, enligt uppgifter från Ukraina. Borgmästaren Igor Kolykhajev uppger att soldater har upprättat kontroller vid infarterna till staden, skriver Sky News. "Det är svårt att säga hur situationen kommer att utveckla sig." Den Chersonbaserade journalisten Alena Panina uppger enligt BBC att staden är omringad, men att det fortfarande finns el och vatten i staden. Samtidigt har bombningen av Charkiv, Ukrainas näst största stad, intensifierats. Civila dödsfall rapporteras och det finns uppgifter om att Ryssland använt klusterbomber, något som förbjuds av många länder men inte Ukraina och Ryssland, skriver New York Times. Enligt den USA-baserade tankesmedjan "The institute for the study of war" omorganiserar sig de ryska trupperna efter "undermålig planering och utförande" av den inledande offensiven. Men Rysslandsexperten Mathieu Boulègue på tankesmedjan Chatham House säger till New York Times att det är för tidigt att räkna ut Ryssland, och att "vi nu har ett irriterat Kreml". Enligt honom inleds nu "fas två" när Ryssland går in med tung beskjutning och marktrupper, vilket man ser både i Charkiv och Mariupol. Oro för att matvaror i Cherson finns i lager i utkanten av staden. Omni 220301.

Regeringen vill se EU-sanktioner mot ryska oligarker och legosoldater. Den svenska regeringen efterlyser nya sanktioner från EU som riktats specifikt mot dem som "håller Putin om ryggen". I den gruppen ingår bland annat ryska oligarker och den så kallade Wagnergruppen, en organisation för legosoldater. "Putin och alla runt om honom är ansvariga för allt lidande," säger EU-minister Hans Dahlgren (S) vid en pressträff. Regeringen vill också göra Ryssland ännu mer isolerat genom att begränsa landet från internationella organisationer. Ett ytterligare förslag handlar om att stoppa försäljningen av så kallade "gyllene pass", som gör det möjligt för ryska oligarker att köpa sig ett medborgarskap i ett EU-land. Dahlgren ser att förutsättningarna är goda för att få med sig resten av EU:s medlemsländer på tåget. "Det ligger i linje med det vi gjort hittills men också en vässning som jag tror att de andra medlemsstaterna är beredda att vara med på," säger han. Omni 220301.

Storbritannien: Ryssland har fortsatta logistiska problem. Rysslands framryckningar mot huvudstaden Kyiv har gjort små framsteg de senaste 24 timmarna, enligt en uppdatering från Storbritanniens militära underrättelsetjänst. De begränsade framgångarna beskrivs som ett resultat av fortsatta logistiska problem för Ryssland. Uttalandet bekräftar också att de ryska anfallen har intensifierats mot städer som Charkiv och Tjernihiv. "Användning av tungt artilleri i tätbefolkade urbana områden ökar kraftigt risken för civila offer." Enligt de brittiska uppgifterna har Ryssland misslyckats med att ta kontroll över ukrainskt luftrum. Omni 220301.

Bilder visar stor explosion i Charkiv - uppgift om tio döda och 35 skadade. Minst tio människor dödades och 35 skadades i en rysk raketattack mot Frihetstorget i centrala Charkiv, Ukrainas näst största stad, under tisdagen. Det uppger Ukrainas inrikesdepartement enligt Reuters. Ett filmklipp som delas på sociala medier visar en massiv explosion vid en myndighetsbyggnad. BBC har verifierat att klippet kommer från den plats som påstås. Enligt Kyiv var motivet att döda Charkivs guvernör och medlemmar ur hans försvarsstab, skriver The Guardian. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba kräver nya internationella sanktioner mot Ryssland efter vad han kallar en ”barbarisk” attack mot Charkiv, skriver Reuters. "Putin begår i sin ilska fler krigsbrott och mördar oskyldiga civila", skriver Kuleba på sociala medier. Attacken inträffade dagen efter att den ryska beskjutningen av Charkiv intensifierats med flera civila dödsfall. Kommentar från Internet: Charkiv är en till stor del rysktalande stad nära den ryska gränsen. Borgmästaren ger sina dagliga uppdateringar om situationen på ryska. Han tycks ibland vara tårögd. Det är svårt att överskatta hur svikna människor som bor där känner sig inför detta. Omni 220301.

Mariupol strömlöst - borgmästaren: "Under konstant beskjutning." Staden Mariupol, i sydöstra Ukraina, är för närvarande strömlöst efter ryska attacker på tisdagen, rapporterar AFP. Enligt borgmästaren Vadym Boitjenko är staden under "konstant beskjutning". "Vår infrastruktur är skadad, som skolor och kollektivtrafik. Många har skadats. Kvinnor och barn dödats," säger han under en tv-sändning, enligt Reuters. Samtidigt säger Donetsks separatistledare Denis Pushilin i rysk statlig tv att hans styrkor har som mål att belägra staden innan dagens slut. "Dagens uppdrag är att omringa Mariupol," säger han. Det bor mellan 400 000-500 000 personer i Mariupol. Omni 220301.
Korridor för evakuering av civila från Mariupol - större angrepp kan vänta. Separatistiska styrkor i Donetsk säger att man har etablerat två korridorer för evakuering av civila i Mariupol. Enligt AP är det en indikation på att en större attack kan väntas. Om Ryssland intar Mariupol så skulle det betyda att man upprättar kontroll över territoriet mellan Krym och ryska fastlandet. Tidigare under tisdagen uppgav borgmästaren Vadym Boitjenko att staden var under "konstant beskjutning". Mariupol uppgavs då också vara strömlöst. "Vår infrastruktur är skadad, som skolor och kollektivtrafik. Många har skadats. Kvinnor och barn dödats, säger han under en tv-sändning," enligt Reuters. Donetsks separatistledare Denis Pushilin har sagt i rysk statlig tv att hans styrkor har som mål att belägra staden innan dagens slut. "Dagens uppdrag är att omringa Mariupol," säger han. Omni 220301.

Ryska soldatens sista meddelande hem: "Mamma, det här är så svårt." "Mamma, jag är i Ukraina. Det är ett riktigt krig här. Jag är rädd." I ett tal till FN:s generalförsamling under måndagen läste Ukrainas FN-ambassadör Sergiy Kyslytsya upp de sista meddelandena mellan en fallen rysk soldat och hans mamma. Tråden inleds med att mamman frågar hur sonen mår, varför han inte hör av sig och om han verkligen är på militärträning. Till slut svarar sonen att han inte är på Krym, utan i Ukraina, och att de bombar städer och till och med mot civila. "Vi blev tillsagda att vi skulle välkomnas här (...) De kallar oss fascister. Mamma, det här är så svårt," läser Kyslytsya ur konversationen i ett klipp som Reuters delat på Twitter. En kort stund senare ska soldaten ha varit död, enligt Kyslytsya. Omni 220301.

Experter: Är lite som att bli kastad till stenåldern. Västmakternas besked om att att flera ryska banker stängs ute från det internationella betalsystemet Swift får en väldigt stor effekt på den ryska ekonomin. Det säger Nordeas chefekonom Annika Winsth i SVT:s Ekonomibyrån. Hon får medhåll av Torbjörn Becker, som är chef för Östekonomiska institutet. "Det är lite som att bli tillbakakastad till stenåldern vad gäller att hantera internationella transaktioner," säger han. Alexandra Vacroux, chef för Rysslandsstudier vid Harvarduniversitetet, menar att president Vladimir Putin redan har tagit höjd för alla sanktioner. Hon säger att åtgärderna inte kommer stoppa honom från att försöka ta kontroll över Ukraina. Omni 220301.

Klart: Jätten Maersk ställer in leveranser till Ryssland. Den danska rederijätten A.P. Møller-Mærsk ställer in alla leveranser av containrar till och från Ryssland. Det meddelar bolaget på tisdagen efter att i går ha flaggat för att åtgärden var under övervägande. Maersk hänvisar till de sanktioner som har införts mot Ryssland, skriver Dagens Næringsliv. Bolaget kommer dock att göra undantag för leveranser av matvaror och medicin. Bolaget tillägger att man kommer fullfölja bokningar som gjorts före sanktionerna. Omni 220301.

Ukraina hävdar att soldater från Belarus är på ukrainsk mark. Soldater från Belarus befinner sig på ukrainskt territorium i Tjernihiv-regionen norr om Kyiv, uppger Ukrainas parlament på Twitter enligt norska nyhetsbyrån NTB. Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har sagt att landets styrkor inte kommer att ansluta till den ryska offensiven i Ukraina. Han har också påstått att den ryska ledningen aldrig har tagit upp frågan med honom. "Vi har inga planer på att delta i den här specialinsatsen i Ukraina i framtiden. Det finns inget behov av det," sa han tidigare i dag enligt BBC. Omni 220301.

Ryssar förbereder landsflykt: "Behöver dollar eller krypto." Oron sprider sig på Moskvas gator där människor köar vid bankomater i timtal för att kunna göra uttag i dollar, skriver Financial Times. Tidningen har pratat med flera ryska medborgare som vittnar om en stigande rädsla för att staten ska konvertera deras besparingar i dollar till rubel. "Det är inte längre ett skämt att vi kan få se bomber flygande mot oss och att vi kanske måste fly landet, vilket kräver dollar eller kryptovaluta," säger Illarion till FT. Enligt tidningen har antalet Google-sökningar på ordet "emigration" femfaldigats i Ryssland på en vecka. 29-åriga Elena är en av dem som överväger att emigrera. Hon är orolig för att 1990-talets ekonomiska kris är på väg att upprepa sig. "Det är väldigt skrämmande på alla sätt, att ekonomin kollapsar och att vi kan tvingas leva på ransoneringskort för mat som våra föräldrar och deras föräldrar gjorde." Opinionsmätningar visar att en femtedel av medborgarna i Ryssland kan tänka sig att lämna landet. Efterfrågan på bitcoin exploderar efter rubelns kollaps. Ryssar köar för kontanter: "Riskerar att ta slut." Omni 220301.

Ernkrans: Utvecklingen går i en fasansfull riktning. Händelseförloppet i Ukraina går snabbt och "i en fasansfull riktning", konstaterar biståndsminister Matilda Ernkrans (S) vid en pressträff. I går beslutade regeringen att öka det humanitära stödet till Ukraina med 500 miljoner kronor. Pengarna ska kanaliseras genom humanitära organisationer. "Det kan handla om sjukvård, mat, vatten, hygienartiklar," säger Ernkrans. Fler än 660 000 personer har nu flytt det krigsdrabbade Ukraina, uppger FN - och siffran "ökar i exponentiell takt". "I den här takten ser situationen ut att bli Europas största flyktingkris under detta århundrade," säger FN:s talesperson för flyktingar Shabia Mantoo. Omni 220301.

Stoltenberg: Nato skickar soldater till Rumänien. Nato kommer att göra allt för att försvara "varje tum av sitt territorium" och har aktiverat sin utryckningsstyrka. Det meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en pressträff i dag. Nato-soldater är nu på väg till Rumänien, berättade Stoltenberg. "Putin har krossat freden i Europa. Hans krig berör oss alla. Det ryska anfallet är totalt oacceptabelt, och det möjliggörs av Belarus," sa han. Stoltenberg påpekade samtidigt att Nato inte kommer att skicka in soldater i Ukraina. Omni 220301.

Ryssland: "Sanktioner rubbar inte oss" - Frankrike spår rysk kollaps. Sanktioner från väst kommer aldrig få Ryssland att ändra sin inställning till Ukraina. Det säger Kremls talesperson Dmitry Peskov vid en pressträff på tisdagen enligt Reuters. Han hävdar samtidigt att de sanktioner som riktats mot honom personligen "inte har någon effekt alls". Europas ledare är av en annan uppfattning. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson säger att sanktionstrycket kommer att intensifieras och fortsätta "så länge som det behövs", rapporterar BBC. "Putin har underskattat enigheten och beslutsamheten i väst och resten av världen," säger han. Den franske finansministern Bruno Le Maire säger till tv-kanalen France info att sanktionerna kommer att innebära en ekonomisk kollaps för Ryssland. Peskov säger också att det inte är aktuellt med samtal mellan Putin och Zelenskyj. Omni 220301.

90 000 svenskar sparar i stoppade pensionsfonder. Omkring 90 000 svenskar pensionssparar i någon av de fyra Rysslandsfonder som Pensionsmyndigheten stoppade på måndagen, enligt tidningen Arbetet. Pensionsspararnas kapital i fonderna uppgick till 5 miljarder kronor per den 31 januari. Fonderna det rör sig om är Swedbank Robur Rysslandsfond A, Nordea Rysslandsfond, Carnegie Rysslandsfond A och East Capital Ryssland och myndigheten utreder om det är lämpligt att ha kvar dem i premiepensionssystemet. Svenska pensionärer kan förlora pengar på den ryska invasionen. Omni 220301.
USA: Sanktionerna slår ut Rysslands monetära försvar. USA:s och EU:s senaste sanktioner mot Ryssland innebär att landets centralbank blockeras från att använda valutareserver till att skydda ekonomin, skriver WSJ. Den koordinerade åtgärden som meddelades på måndagen hindrar centralbanken från att sälja av sina tillgångar i dollar, euro eller andra utländska valutor för att stabilisera rubeln. Företrädare för Vita huset uppger att avsikten med sanktionerna är att elda på den ryska inflationen ytterligare och att slå ut landets monetära försvar. "Fästningen Ryssland kommer att avslöjas som en myt," säger en medarbetare till Joe Biden. Enligt WSJ syftar han på att Moskva under de senaste åren byggt upp en valutareserv på hisnande 630 miljarder dollar för att skydda sig mot sanktioner. Sanktionerna mot Ryssland kan leda till en finansiell kris i landet. Omni 220301.
Utländska tillgångar på 1 000 miljarder fastlåsta i Ryssland. Globala investerare ägde vid årsskiftet ryska värdepapper för motsvarande 1 436 miljarder kronor. Men de finansiella sanktionerna mot Ryssland och nedstängningen av Moskvabörsen gör det mycket svårt att få loss pengarna, skriver Financial Times. Enligt tidningen innebär utestängningen av ryska banker från betalsystemet Swift att utländska investerare sitter fast i en rävsax. Det är oklart hur de ska kunna göra en "exit" utan att bryta mot sanktionerna samtidigt som de har svårt att hitta köpare. Flera börsmäklare uppger att även om de skulle hitta köpare så finns det ingen garanti för att affären skulle gå igenom. "Det är bara så rörigt," säger en amerikansk mäklare. Omni 220301. Kommentar: Enkelt. Kvitta investeringarna mot pengar från Rysslands blockerade valutareserv.

Bojkott av Lavrovs tal i FN - diplomater lämnade rum. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrovs tal bojkottades under ett sammanträde i FN:s råd för mänskliga rättigheter. När det förinspelade videomeddelandet började rulla valde många ambassadörer och diplomater att lämna mötesrummet. Personerna samlades sedan framför en ukrainsk flagga och applåderade högljutt, skriver AFP. "Syftet är att visa att rådet står enade med Ukraina och den ukrainska befolkningen," säger den franske ambassadören Jerome Bonnafont. Bojkotten kom mindre än en timme efter att ett närliggande rum i FN:s europeiska högkvarter i Genève tömts på folk i samband ett annat videotal av Lavrov. Under sitt tal påstod den ryska utrikesministern bland annat att Ukraina har försökt skaffa egna kärnvapen. Något han beskrev som en "verklig fara" som "kräver ett svar", skriver Reuters. Ukrainsk diplomat: "Tack för denna underbara uppvisning av stöd." FN-rådet höll en tyst minut för alla personer som fallit offer för den ryska invasionen. Lavrov till USA: Flytta kärnvapnen från Europa. Omni 220301. Kommentar: Europa ska inte få ha kärnvapen. Ryssland ska ensamt ha kärnvapen.

Ryska ekonomin: "Köer till bankomaterna". Trots ett mycket folkrikt land så är Ryssland inte en ekonomisk stormakt. Därför kan de sanktioner som genomförts vara ett sätt att lamslå rysk ekonomi: "Vi vet ju ännu inte vilka banker det är som blir utestängda från Swift. Men med alla åtgärder som att frysa tillgångar utomlands och blockera den ryska centralbanken från att stödköpa rubel så är vi på god väg," säger Torbjörn Becker som är chef på östekonomiska institutet Handelshögskolan. Ryssland har en väldigt stor befolkning om man jämför med exempelvis Sverige. Men på det ekonomiska planet ser det annorlunda ut. "Ryssland är absolut inte en ekonomisk stormakt. Om vi vill jämföra med oss själva så är ryska ekonomi ungefär två och en halv gång så stor som Sverige, det är bara det att det bor 142 miljoner ryssar där och vi är tio miljoner. Så vi har fyra, fem gånger så höga inkomster som i Ryssland." Efter att Ryssland invaderat Ukraina så har en rad sanktioner satts in. Något som enligt Becker redan märks i landet. "Folk har börjat ställa sig i köer till bankerna för att försöka få ut sina pengar. Värdet på rubeln har halverats om man går tillbaka till oktober. Börsen föll som en sten, de fick till och med hålla stängt i måndags. Ryssland kommer ha en väldigt lång tid av negativ utveckling om man inte tar sig ur Ukraina och får de här sanktionerna att försvinna." Prislappen för krig är hög, på flera plan. Experter uppskattar att invasionen av Ukraina kostar Ryssland 190 miljarder svenska kronor varje dag. "Sen är det också ett stort trauma för den ryska befolkningen. Vi har kollegor borta i Ryssland som sitter och gråter när vi har möten. De är ju förtvivlade över vad deras land gör emot Ukraina." svt 220301.

Sju ryska banker på EU:s Swift-lista. De sju ryska bankerna VTB Bank, Bank Rossiya, Bank Otkritie, Novikombank, Promsvyazbank, Sovcombank och VEB.RF finns med på den lista som EU överväger att stänga av från Swift-systemet. Det skriver Bloomberg med hänvisning till ett utkast som nyhetsbyrån tagit del av. De ryska storbankerna Gazprombank och Sberbank är inte med på listan. Läs mer här. Omni 220301.

Listan över utländska företag som bojkottar Ryssland växer. Listan över globala bolag som lämnar eller kapar sina band till Ryssland växer varje timme efter invasionen av Ukraina, skriver Bloomberg. Många företag har dragit slutsatsen att fortsatt verksamhet i Ryssland skulle utgöra en alltför stor risk både rent finansiellt och för varumärket. Oljejätten BP, som är den största utländska investeraren i Ryssland, visade vägen i söndags genom att avisera att tillgångarna i landet ska säljas. Enligt Bloomberg kan beslutet leda till att bolaget behöver göra nedskrivningar på 25 miljarder dollar och kapa sin produktion av olja och gas med en tredjedel. Sektorkollegorna Shell och Equinor har därefter lämnat liknande besked och den norska oljefonden har meddelat att alla innehav i ryska tillgångar ska säljas. Fordonsjättarna Daimler, Volvo och General Motors har också pausat sina affärer i Ryssland. "Jag skulle inte bli förvånad om vi får se fler tillkännagivande längre fram om ’exits’," säger Morningstar-analytikern Allen Good. Omni 220301.

Ryssland: Kommer beskjuta säkerhetstjänst i Kyiv. Ryssland kommer att beskjuta platser i huvudstaden Kyiv som tillhör ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänster. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till uttalanden i ryska medier. Målet med attackerna är, enligt Ryssland, att förhindra ukrainska "informationsattacker". Under tisdagen pågår ryska attacker mot städer som Cherson, Charkiv och Mariupol, samtidigt som en 64 kilometer lång rysk militärkolonn rör sig mot Kyiv, enligt AFP. Omni 220301. Kommentar: Mer sanktioner mot Ryssland behövs.

Internationella förbundet för friidrott stänger av Ryssland. Det internationella friidrottsförbundet World Athletics är det senaste i raden av idrottsförbund som portar deltagare från Ryssland och Belarus, enligt ett uttalande. "Alla atleter, personal och företrädare från Ryssland och Belarus utesluts från alla World Athletics-evenemang för den överskådliga framtiden, med omedelbar verkan", skriver de. World Athletics anordnar VM i friidrott och Diamond League-tävlingarna. Omni 220301.

Ryssland har attackerat ett tv-torn i Kyiv - fem döda. Ukrainska tv-kanaler ligger nere efter en rysk attack vid ett tv-torn i huvudstaden. Det rapporterar Reuters med hänvisning till en ukrainsk myndighetsperson. Arbetet pågår för att återställa de lokala tv-kanalernas signal. Fem personer har dött i attacken, skriver AFP med hänvisning till ukrainsk räddningstjänst. Det ukrainska utrikesdepartementet fördömer attacken som de kallar "barbarisk", rapporterar Reuters. Tv-tornet ligger nära en minnesplats för förintelsen. Tidigare under tisdagen aviserade Ryssland att man skulle beskjuta mål i Kyiv för att förhindra "informationsattacker". Omni 220301.
Minnesmonument över Förintelsen skadat av rysk attack i Kiev. Monumentet Babij Jar, till minne av de tusentals judar som sköts ihjäl av tyska armén på platsen 1941, har skadats i en rysk attack. Fem personer dog i attacken som också skadade tv-tornet. "Det här används för att uppmärksamma världen på att mer står på spel", säger Kulturredaktionens Fredrik Wadström som under många år bevakat Ryssland och Ukraina. SR 220302.

Kina vill "spela en roll" i att få till vapenvila i Ukraina. Peking kallar krigsutbrottet i Ukraina för "förkastligt" och säger att Kina är villigt att "spela en roll" i att få till stånd en vapenvila, rapporterar Financial Times. Den kinesiske utrikesministern Wang Yi pratade på tisdagen i telefon med sin ukrainske motsvarighet Dmytro Kuleba. I ett uttalande efteråt skrev Peking att man är "extremt oroad över att civila kommer till skada". Enligt uttalandet respekterar Kina "alla länders territoriella integritet" - men man nämner inte hur landet ställer sig till Rysslands anspråk på Krym och Donbass. Kina har hittills vägrat fördöma Ryssland, och har i stället bland annat beskyllt USA för situationen. Kina, Indien och Förenade Arabemiraten var de enda länderna utöver Ryssland som inte skrev under FN:s resolution om ett fördömande. Ukraina är "villigt att stärka kommunikationen" med Kina, enligt Peking. Omni 220301.

USA: Stor kolonn tycks ha stannat av - går inte fort. Den långa ryska militärkolonn som uppgetts vara på väg mot Ukrainas huvudstad Kyiv har mött ukrainskt motstånd och dras med logistiska problem, och rör sig långsamt framåt mot huvudstaden norrifrån. Det säger en högt uppsatt amerikansk tjänsteman enligt NBC News direktrapport. Den anonyma tjänstemannen säger att de ryska militärrörelserna mot Kyiv tycks ha avstannat, men säger också att strategiska beslut kan vara orsaken till att kolonnen inte nått längre. "Den rör sig inte direkt snabbt." Sent på måndagen rapporterades att kolonnen, bestående av bland annat stridsfordon, sträcker sig längre än 64 kilometer. Detta baserat på satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies. Omni 220301.

Invasionen av Ukraina - dag 6. De ryska attackerna har intensifierats på den sjätte dagen sedan Ryssland invaderade Ukraina. Ukrainas näst största stad Charkiv utsattes för kraftiga raketattacker under tisdagen. Minst 10 personer uppges ha dödats och 35 skadats efter en explosion vid stadens centrala torg. Samtidigt har nya satellitbilder publicerats som visar att den konvoj med ryska militärfordon som är på väg mot huvudstaden Kiev är längre än man tidigare räknat med. Uppemot sex mil lång. Det har också kommit rapporter om fortsatta beskjutningar i andra städer, däribland Mariupol i östra Ukraina och Odessa i söder. Ryska trupper uppges även ha attackerat och omringat staden Cherson i södra Ukraina. Enligt borgmästaren har ryska soldater satt upp kontrollstationer utanför staden. Flera explosioner inträffade vid tv-tornet i centrala Kiev runt klockan 16.30. Ukrainska myndigheter beskriver det som en attack från ryska trupper. "Ryska ockupationsstyrkor sköt mot ett tv-torn i Kiev. Till följd av beskjutningen skadades hårdvara. Kanalsändningar kommer att vara tillfälligt otillgängliga.", skriver landets statliga tjänst för särskild kommunikation och informationsskydd. Fem personer dog i attacken och ytterligare fem skadades, enligt räddningstjänsten i Ukraina. Flera tv-sändningar avbröts också. svt 220301.

Internationella domstolen ska hålla Ukraina-utfrågningar. Den internationella domstolen, ICJ, i Haag säger på tisdagen att utfrågningar om den ryska invasionen kommer att hållas den 7 och 8 mars. Det rapporterar Sky News. Ukraina drar Ryssland inför domstolen med anklagelsen om att de invaderat under en falsk förevändning, nämligen att Ukraina begår folkmord på ryskspråkiga invånare i Donbassregionen. På måndagen meddelade den internationella brottmålsdomstolen, ICC, att de ska inleda en utredning om möjliga krigsbrott och brott mot mänskligheten i Ukraina. Domstolen har sagt åt Ryssland att förbereda sig på eventuella åtgärder. Omni 220301.
ICC inleder utredning om krigsbrott i Ukraina. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i nederländska Haag inleder en formell utredning om någon part gjort sig skyldig till krigsbrott i Ukraina. Detta efter en förfrågan från 39 av domstolens medlemsländer, däribland Sverige. I ett uttalande säger åklagare Karim Khan att man kommer att se över händelser från november 2013 fram till nu. Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt angripa ett annat land, däremot har alla länder rätten till självförsvar vid angrepp. Utredningen kommer bland annat att se över om någon utfört folkmord. Philippe Sands: Utred Putin och hans underhuggare i en ny krigstribunal. Omni 220203.

Vlad i Charkiv: Det är bokstavligen ett helvete. Ryska raketer har slagit ned i flera delar av Ukrainas näst största stad Charkiv. Det finns ännu inte exakta siffror på antalet döda och skadade. "Det känns tomt, jag blir rädd", säger Vlad Chuiko när han tittar på bilder på förstörelse i sin stad. Många män i Ukraina har anmält sig för att strida med militären, men Vlad Chuiko säger att det inte är något alternativ för honom. "Jag är rädd", säger han. SR 220301. Kommentar: Detta kan väl inte vara något annat än ett stort krigsbrott som Putin är ansvarig för!
När torget i Charkiv brann brast det för Marina - "Som om de bombade min själ". Mer än 20 människor har dödats och fler än 100 har skadats i nya ryska anfall på Ukrainas näst största stad Charkiv enligt ukrainska myndigheter. Bland de platser som bombats finns polishuset, stadshuset och stadens största torg, det symboliska Frihetstorget. "Jag bara grät, det var som om de bombade min själ", säger Marina i Charkiv om bombningen av torget. SR 220302.

EU förbjuder ryska RT och Sputnik att sända i unionen. De ryska, statligt kontrollerade mediehusen Russia Today (RT) och Sputnik förbjuds att sända inom EU, meddelar unionen enligt AFP. Förbudet träder i kraft på onsdagen. Även techgiganter som Apple och Google har vidtagit åtgärder för att få bort mediehusens innehåll från sina plattformar. Google har blockerat mediehusens Youtube-klipp i Europa. Apple har tagit bort nyhetsapparna från App Store. Omni 220301.

Spotify rekryterar i Moskva - duckar frågor om krig. Samtidigt som flera svenska företag väljer att pausa verksamheten i Ryssland väljer Spotify att rekrytera personal till sitt kontor i Moskva. Bolaget vill inte kommentera kriget skriver Breakit som ställt frågor till streamingbolaget sedan i söndags. Enligt rysk lag behöver företag med en halv miljon användare eller fler ha ett lokalt kontor. Nu vill de satsa på ryska poddar och rekryterar en poddchef till den ryska huvudstaden, enligt nyhetstjänsten. Spotify lanserades 2008 och tog sin tjänst till Ryssland 2020. Omni 220301.

Expert: Fruktar att tung beskjutning väntar Kyiv. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, ser oroväckande tecken i den ryska krigföringen under tisdagen. I SVT:s Aktuellt säger han att det tycks ha skett "mycket kraftig" beskjutning av raketartilleri mot Charkiv - vilket han fruktar är att vänta även i Kyiv. På en fråga om vad det militärstrategiska ryska målet är säger Paasikivi att Ryssland, om man märkt att den inledande strategin med ”quick fixes” inte fungerar, kommer gå tillbaka till en ordinarie modell som innebär tung raketartilleribeskjutning. Detta för att långsamt kämpa ner det ukrainska motståndet. "Då kommer det se ut som Groznyj under Andra Tjetjenienkriget, eller Aleppo (den syriska staden, reds anm), till slut." Hör Paasikivi cirka 8 minuter och 30 sekunder in. Omni 220301.

Apple stoppar försäljning i Ryssland efter invasionen. Apple stoppar all försäljning i Ryssland till följd av invasionen av Ukraina, bekräftar techjätten i ett uttalande enligt flera medier. "Vi är djupt oroade över den ryska invasionen av Ukraina och står bakom alla människor som lider till följd av våldet", skriver Apple i ett uttalande som publiceras av bland annat Buzzfeed. I anslutning till samtliga varor på Apples ryska sajt står det att de för tillfället inte är tillgängliga, noterar 9to5Mac. Apple som saknar fysiska butiker i Ryssland har sedan förra veckan också stoppat export till övriga försäljningskanaler i landet, enligt uttalandet. Techjätten uppger samtidigt att de vidtagit en rad andra åtgärder. Exempelvis uppges Apple Pay och andra tjänster vara begränsade. Dessutom går det inte längre att ladda ner appar från de ryska statsmedierna RT och Sputnik från App Store utanför Ryssland, enligt uttalandet. Omni 220301.

Världsbanken: 29 miljarder kronor i nödhjälp till Ukraina. Världsbanken förbereder ett nödpaket på tre miljarder dollar, motsvarande nästan 29 miljarder kronor, till Ukraina. Det uppger banken och Internationella valutafonden, IMF, i ett gemensamt pressutskick. Det första delbeloppet kommer att omfatta närmare 3,5 miljarder kronor och ska betalas ut så snabbt som möjligt. Planerna ska överlämnas till Världsbankens styrelse för godkännande i veckan. Omni 220301.

Analys: Civila kan tvingas betala för rysk sårbarhet. Det kan ta längre tid än väntat för Ryssland att omringa och angripa Kyiv men "otaliga civila" kan tvingas betala för de militära ryska misslyckanden som noterats hittills. Det skriver The Independents Kim Sengupta i en analys. Putins förhoppningar om en snabb militär seger har inte uppfyllts och de ryska styrkorna har visat sig vara anmärkningsvärt sårbara i luften, där de ska vara överlägsna, skriver Sengupta. Men saker kommer troligen förändras, skriver han, syftandes på satellitbilderna som visar en drygt 6 mil lång rysk fordonskolonn på väg mot huvudstaden. Peter Beaumont skriver i The Guardian om satellitbilderna, och att den stora kolonnen kan vara en förvarning om att ett ryskt försök till belägring är att vänta. Analytiker och underrättelsetjänster i väst tror sedan på ett försök från Kreml att installera en marionettregering i Kyiv, skriver Beaumont. Att den stora kolonnen fått agera ostört tyder enligt Beaumont på att Ukrainas flygvapen inte längre är tillräckligt intakt, och att man inte kunnat använda drönare på samma framgångsrika sätt som på andra håll i landet. Omni 220302.

Militäranalytiker om konvojen: "Kan ha logistikproblem." Den över sex mil långa konvoj som under flera dagar varit på väg mot Kiev har avtagit i takt och står nu nästan helt stilla. Exakt vad konvojens mål är eller vad anledningen till det plötsliga stoppet är är inte känt. Johan Norberg militär analytiker vid totalförsvarets forskningsinstitut FOI menar att det är en väldigt stor operation som kan vara svår att samordna. SR 220302.

Svårt för Indien och Pakistan att kritisera Ryssland. När kriget bröt ut tros ca 16 000 indiska studenter ha befunnit sig i Ukraina. En student dödades när han tillfälligt lämnat sitt skyddsrum för att gå ut och köpa mat i Charkiv. Indien har skickat 31 flygplan för att evakuera studenterna men de logistiska utmaningarna är stora. Indiens försvar är beroende av rysk utrustning. Inrikespolitiskt hörs röster att regeringen ska överge sin neutrala hållning och välja Ukrainas sida. Pakistan har genom åren stått Kina nära och fått Kinas stöd i Kashmirfrågan. Dessutom diskuteras en rysk gasinvestering i Pakistan. SR 220302.
Latinamerikanska ledarna som stöttar Putin. Venezuelas president Nicolás Maduro, Nicaraguas ledare Daniel Ortega och Kubas president Miguel Diaz-Canel stöttar Ryssland. Brasiliens president Jaír Bolsonaro har meddelat att ukrainska flyktingar kommer att kunna ansöka om humanitärt visum i Brasilien. Bolsonaro har tidigare sagt att Brasilien förhåller sig neutralt och inte kommer att välja sida i konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Han har också kritiserat sin vicepresident efter att denne fördömt Rysslands agerande. Majoriteten av länder i Latinamerika har fördömt den ryska offensiven mot Ukraina men Venezuela, Nicaragua och Kuba har uttryckt sitt stöd för Ryssland. SR 220302.

Experten om risk för krigsbrott i Ukraina: Anfallet är brottsligt. Hans Corell är folkrättsjurist med mångårig erfarenhet inom den svenska statsförvaltningen och FN. Han har bland annat lett arbetet med att upprätta folkrättstribunaler i Sierra Leone, Kambodja, Rwanda samt i före detta Jugoslavien. "Bara anfallet som sådan är brottsligt, vad som sedan hänt, det finns ingen möjlighet att så många krigshandlingar har utförts utan att man begått förbrytelser", säger Hans Corell. SR 220302.

Sjöfarten till och från Ryssland stoppas. Flera stora transportföretag har under veckan klippt banden med Ryssland och nu stoppas även stora delar av sjöfarten till och från landet. Rederier är rådvilla med vad de ska göra med den last som ska till Ryssland, ifall det skulle finnas risk att innehållet kan finnas med på de nya sanktionslistorna. Samtidigt har ryska och ukrainska sjömän fått problem när flera betalningssystem i både Ryssland och Ukraina stängts. Ryska fartyg får inte lägga till i brittiska hamnar. SR 220302.

Priset på kol, naturgas och olja stiger kraftigt. Det är kraftiga prisökningar på naturgas, kol och olja under onsdagsförmiddagen där kol och naturgas har ökat mest med över 25 procent. "Det hela havet stormar över ett brett spektrum", säger Christian Kopfer råvaruanalytiker vid Handelsbanken. Priset på nordsjöolja har också ökat under onsdagsförmiddagen och ligger stabilt på prisnivåer över 110-dollargränsen per fat. SR 220302.

Biden till oligarkerna: Ska ta era yachter och privatflyg. USA:s president Joe Biden höll i natt sitt första "State of the union"-tal, ett tal som amerikanska presidenter håller en gång per år inför kongressen. Biden inledde med att uttala sitt stöd för det ukrainska folket. Han meddelade att USA stänger luftrummet för ryska plan och sa även att USA:s justitiedepartement upprättar en grupp som ska rikta sina insatser mot "de ryska oligarkernas brott. "Vi går samman med våra europeiska allierade för att hitta och beslagta era yachter, era lyxlägenheter och era privatflyg." Biden sa också att Rysslands president Vladimir Putin har gjort en "grov felbedömning" och kommer få "betala ett högt pris". I talet lyfte Biden också inrikespolitiska frågor som ekonomin och jobben. AP beskriver talet som en balansakt. Presidenten måste förutom kriget utomlands också fokusera på det kommande mellanårsvalet, där frågor som pandemin och inflationen pressar honom. Biden: "Putin kanske har stridsvagnar runt Kyiv men han kan aldrig vinna det ukrainska folkets hjärtan." Omni 220302.
Flera ryska miljardärer tar lyxbåtar till Maldiverna. Minst fem superyachter som ägs av ryska miljardärer har flyttats till önationen Maldiverna, till följd av sanktionerna. Det rapporterar Reuters med hänvisning till spårningsdata för fartyg. Ett av fartygen är Clio, ägt av oligarken Oleg Deripaska, som ankrade utanför önationens huvudstad Male under onsdagen. Superyachten Titan, som ägs av ståltillverkaren Evrazs medgrundare Alexander Abramov, anlände 28 februari. Maldiverna har inte utlämningsavtal med USA. I sitt tal till nationen sa USA:s president Joe Biden att han kommer att ta krafttag mot de ryska oligarkerna. De flesta av lyxfartygen har legat för ankar i Mellanöstern. Omni 220302.
Abramovitj säljer Chelsea - skänker vinsten till krigsoffren. Chelseas ryske ägare Roman Abramovitj bekräftar nu att han vill sälja Chelsea. "Jag anser att det är i klubbens bästa intresse", säger Abramovitj i ett uttalande på Premier League-klubbens hemsida och berättar att vinsten från försäljningen ska tillfalla offren för kriget i Ukraina. Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att EU, USA och Storbritannien infört riktade sanktioner mot oligarker i presidenten Vladimir Putins innersta krets, genom att frysa deras tillgångar. Om Roman Abramovitj kan komma att påverkas av några sådana sanktioner är ännu inte känt. Abramovitj har varit Chelseas ägare sedan 2003. "Det är ett otroligt svårt beslut att fatta, och det gör ont att behöva lämna klubben på det här sättet", säger Abramovitj. SR 220302.

Efter förvirring: EU-länder ska inte donera stridsflyg. EU-planer på att donera begagnade stridsflyg till Ukraina med anledning av den ryska invasionen tycks ha kollapsat, efter vad Politico beskriver som ”48 förvirrande timmar” där olika parter gett olika besked om vad som varit på gång. Enligt Politico gav EU först besked om att det fanns ett avtal som innebar att medlemsländer kunde tillåta ukrainska piloter att börja flyga planen, men de aktuella länderna nekade sedan. Samtidigt hävdade en företrädare för den ukrainska regeringen att piloter från landet skickats till Polen för att hämta plan tillhörande Slovakien, Bulgarien och just Polen. Enligt Politico har diskussionerna bland annat handlat om Slovakiens flotta av MiG-29-plan - som de för närvarande ser behov av själva till dess att de nått en överenskommelse med Polen om skydd av slovakiskt luftrum. En rad europeiska länder beslutade om vapenexporter under måndagen. Polska presidenten Andrzej Duda: Vi kommer inte skicka några plan. Omni 220302.

USA stänger sitt luftrum för ryska flygplan. USA stänger sitt luftrum för ryska flygplan. Det meddelade president Joe Biden i sitt så kallade "State of the union"-tal i natt. Enligt Biden kommer detta att ytterligare isolera Ryssland och pressa den ryska ekonomin. Beskedet ligger i linje med flera andra länders beslut, däribland Kanada. Samtidigt rapporteras att Boeing, ett av världens största flygbolag, klipper banden till Ryssland. Man kommer inte längre att erbjuda tekniskt underhåll eller delar till ryska flygplan och bolagets pilotträning i Moskva stoppas. Omni 220302.

Fallskärmsjägare har attackerat Charkiv. Ryska fallskärmsjägare har attackerat ett militärsjukhus i norra Charkiv, enligt uppgifter från ukrainska militären. BBC skriver att uppgifterna inte har kunnat bekräftas. Charkiv är Ukrainas näst största stad med 1,6 miljoner invånare. President Volodymyr Zelenskyj har anklagat Moskva för "statsterrorism" efter de senaste dagarnas anfall mot Charkiv. Omni 220302.

Ukraina befarar: Belarus ger sig snart in i striderna. Ukrainas utrikesdepartement befarar att en attack från Belarus är nära förestående, skriver AFP. "Belarusiska styrkor har satts i beredskap och är koncentrerade till områden närmast Ukrainas gräns", skriver departementet i ett inlägg på Facebook. Ukrainska underrättelseuppgifter tydde under tisdagen på "signifikant aktivitet" vad gällde flygplan nära gränsen. Även fordonskonvojer med mat och ammunition har observerats. I går släpptes bilder från Belarus som visade diktatorn Aleksandr Lukasjenko framför en karta. The Hill skriver att kartan tycktes visa trupprörelser och mål i Ukraina, men även i utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien. En del av attackerna på kartan har redan skett - andra inte Robotattacker har "systematiskt" avfyrats från Belarus sedan 24 februari, enligt Ukraina. Fåtal länder står kvar vid Rysslands sida - Kina, Belarus och Nordkorea. Omni 220302.

Oberoende medier stoppas - rapporterade om "krig". Radiostationen Moskvas eko och mediebolaget Dozjd blockeras efter krav från åklagare, rapporterar SR Ekot. Moskvas eko och Dozjd är två av Rysslands största oberoende medier. Båda mediebolagen har tidigare hotats att stoppas eftersom de anses ha brutit mot kraven på hur rapporteringen om Rysslands invasion av Ukraina får ske. Enligt nyhetssajten Meduza är det bland annat ord som attack, invasion och krig som ryska medier inte får använda. Har enligt åklagaren spridit felaktiga uppgifter om Rysslands "specialoperation". Kremls propagandamaskin kämpar för att hålla greppet om medierna. Meduza rapporterade om att tio mediebolag riskerar att stoppas. Omni 220302.
Wikipedia: Media freedom in Russia.
Kallade invasionen för krig - flera oberoende ryska medier stoppas. Sajterna till två av Rysslands största oberoende medier, radiostationen Moskvas eko och internettv-kanalen Dozjd, har blockerats efter krav från riksåklagaren. Enligt åklagaren har de bland annat spridit felaktiga uppgifter om den "specialoperation" som pågår i Ukraina och som officiellt i Ryssland inte får betecknas som ett krig. Moskvas eko stängdes i kväll också av från den linjära FM-sändningen och i en kommentar säger radiostationens chefredaktör Aleksej Venediktov att beslutet är politiskt grundat och innebär censur. SR 220301.
Ryska journalisten efter statliga censuren: Jag är rädd. Under tisdagen kom beskedet att de oberoende medierna Echo Moskva och Dozjd blockerats i Ryssland. Enligt landets riksåklagare har mediekanalerna spridit information om kriget i Ukraina som "inte speglat verkligheten". "Det är ett försök att släcka den sista yttrandefriheten i Ryssland," säger Ruslan Valiev, journalist på radiokanalen Echo Moskva. Den ryska censurmyndigheten Roskomnadzor meddelade i förra veckan att man startat utredningar mot flera inhemska medier. Anledningen var att rapporteringen om kriget i Ukraina ”inte speglat verkligheten” och brutit mot den statliga censuren. Nu har regeringen vidtagit åtgärder, och bland annat blockerat Echo Moskva, där Ruslan Valiev arbetar. "Jag känner mig rädd och besviken. Jag hade misstankar om att händelseutvecklingen skulle leda till nedstängningen av alla oberoende massmedier." Enligt Valiev så har chefredaktören Aleksej Venediktov "en god och arbetsinriktad relation" med den statliga makten i Ryssland och trodde att han därmed kunde räkna med någon form av skydd. "Vi vet inte om vår radiokanal kommer kunna fortsätta existera. Kan man hitta en kompromiss eller måste vi packa våra saker och gå hem?" Valiev berättar att chefredaktören har kallat alla chefer till möte i Moskva med ägaren Gazprom-media för att ta ett slutgiltigt beslut kring radiokanalens framtid. "Detta är ett försök att släcka de sista yttrandefrihetsrättigheterna i Ryssland, med hjälp av totalt påhittade motiv." Chefredaktören Venediktov uttalar sig om situationen på radiokanalens hemsida. Han anser inte att några fel har begåtts och ämnar att överklaga beslutet om blockeringen av radiokanalen. "Med tanke på hur det rättsliga systemet har visat sig under de senaste åren så hyser jag vissa tvivel om att rättvisan kommer segra i detta fall," säger Valiev. svt 220302.
Här lämnar personalen ryska tv-kanalen - mitt i sändning. Den ryska, fristående tv-kanalen Dozhd upphörde med sina sändningar under torsdagen efter att den ryska censurmyndigheten blockerat dem. Under en emotionell sista sändning sa personalen farväl till sin publik, och tågade gemensamt ut från studion. Tidigare i veckan blockerades flera oberoende ryska medier av landets censurmyndighet Roskamnadzor. Enligt landets riksåklagare har mediekanalerna spridit information om kriget i Ukraina som "inte speglat verkligheten" och brutit mot den statliga censuren, varpå utredningar har inletts mot dem. Under torsdagen upphörde tv-kanalen Dozhd helt med sina sändningar. "Jag hoppas så att vi ska kunna återuppta sändningarna en dag. Men hur, var och i vilken form vet vi inte idag," säger Dozhds ägare och vd Natalia Sindeyeva i kanalens sista sändning. "Vi måste tillfälligt stoppa all verksamhet på grund av situationen vi befinner oss i nu. Men vi har aldrig gett upp och vi ger inte upp nu. Jag vill understryka detta: Vi har inte gett upp vår rapportering." Den ryska staten har uttalat krav på att medier i landet inte får beskriva invasionen av Ukraina som ett krig, och att all rapportering ska följa den statliga censurens riktlinjer. Under veckan har flera oberoende medier stoppats för att ha brutit mot censuren, och flera internationella aktörer som BBC och Deustche Welle har nu blockerats i landet. Under en dramatisk sista sändning stod tv-kanalens personal samlad i studion för ett avsked till sin publik. "Vi vet alla vad sanning är, och vad hycklande manipulation är. Oavsett hur bittert och mörkt läget är nu, och oavsett hur många som nu applåderar och glädjs åt att vi tvingas stänga ner - kommer sanningen vinna i slutändan," säger Tikhon Dzyadko, kanalens chefredaktör. I sändningens sista sekunder vänder sig programledaren Ekaterina Kotrikadze först till sina kollegor och säger att hon älskar dem alla, innan hon vänder sig direkt till tittarna i tårar: "Vår älskade publik, som aldrig stått likgiltiga, som följt vår rapportering under all denna tid. Till er vill jag säga tack, och förlåt oss", säger Kotrikadze. Därefter tågar personalen gemensamt ut ur studion, och sändningen upphör.
Novaja Gazeta slutar rapportera om kriget. Den ryska tidningen Novaja Gazeta kommer att ta bort artiklarna som handlar om Rysslands militära aktioner i Ukraina från sin sajt på grund av censur, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Det är tidningens grundare Dmitrij Muratov som uppger att tidningen slutar rapportera om kriget. Muratov fick i fjol Nobels fredspris för sin publicistiska gärning och Novaja Gazeta är den sista stora oberoende mediekanalen i Ryssland. Tidningen kommer dock att fortsätta rapportera om vilka konsekvenser invasionen får för Ryssland. Under fredagen antog det ryska underhuset en lag som kan ge 15 års fängelse för journalister som rapporterar "falska" nyheter om den ryska militären och kriget i Ukraina. Sedan kriget inleddes för en dryg vecka sedan har situationen för de få medier som inte är statskontrollerade blivit alltmer pressad. Tidigare i veckan blockerades flera ryska medier av landets censurmyndighet Roskamnadzor. Enligt landets riksåklagare hade mediekanalerna spridit information om kriget i Ukraina som "inte speglat verkligheten" och brutit mot den statliga censuren. Den ryska, fristående tv-kanalen Dozhd upphörde med sina sändningar under torsdagen efter att censurmyndigheten blockerat dem. Radiostationen Moskvas eko, som haft en framträdande roll i det nya medielandskap som vuxit fram i Ryssland efter Sovjetunionens fall, meddelade också att man lägger ner sin verksamhet. Även den oberoende ryska nyhetssajten Meduza uppgav att dess webbplats inte längre är tillgänglig i Ryssland. svt 220304.

Ukrainska public service sänder dygnet runt från hemlig adress. Ukrainska medier är under hård press efter att ett tv-torn attackerats i Kiev, även i den näst största staden Kharkiv, har tv-sändningar brutits på onsdagen efter en attack mot tv-tornet där. Och hotet mot ukrainska medier och kommunikation väntas öka. Public Service-bolaget Suspilne är beredda på allt. I går attackerades tv-tornet i Kiev och hotet mot ukrainska medier och kommunikation väntas öka. Public service-bolaget Suspilne är beredda på allt. "Om vi blir anfallna av raketer så är det bara skyddsrum som kan rädda oss," säger Alexandra. Efter invasionen omorganiserades hela bolaget. För att minska risken att media skulle slås ut skickades flera reportrar från Kiev ut till regionerna och Alexandra är en av dem. På en hemlig adress sänder de nyheter dygnet runt men numera finns de flesta lyssnarna och tv-tittarna i sociala medier. Appen Telegram är en av de viktigaste nyhetskällorna. "Innan kriget hade vi 16 000 följare, i dag är siffran över 200 000, och det ökar hela tiden." Genom public service-kanalen kan den ukrainska befolkningen få information dygnet runt, om flyglarm, om utvecklingen i striderna. Men trycket ökar inte bara från lyssnare och tv-tittare. På sociala medier sprids mängder av falska nyheter, som de har till uppgift att dementera. Samtidigt är Alexandra och hennes kollegor väl medvetna om att de är under hot. Under intervjun går flyglarmet och Alexandra och hennes kollegor springer ner i skyddsrum, därifrån kan man fortsätta sända, det är den enda säkerheten vi har, menar hon. På kontoret ligger täcken och kuddar i högar. Nästan alla reportrar sover på arbetsplatsen och jobbar i skift för att täcka upp för utmattade kollegor. "Ibland går vi undan i någon minut för att gråta, sen fortsätter vi att jobba," säger Alexandra. SR 220302.

Meta vidtar fler åtgärder till följd av invasionen. Techjätten Meta vidtar nu fler åtgärder som svar på den ryska invasionen av Ukraina, rapporterar Techcrunch. Meta upphör med rekommendationer av inlägg från ryska statsmedier globalt (efter att tidigare ha slutat med rekommendationer av inläggen i Europa) och lanserar dessutom krypterade direktmeddelanden via Instagram. Även rekommendationer av Facebookinlägg där användarna länkar till inlägg från ryska statsmedier upphör globalt. Blockerar nu inlägg från ryska statsmedier globalt. Ryssland har redan svarat på Facebooks åtgärder genom att begränsa tjänsten i landet. Krypterade Instagrammeddelanden rullas ut i både Ukraina och Ryssland. Omni 220302.

Företag oroliga för personal i Ryssland. Hur blir det för den svenska personalen hos företag i Ryssland då sanktionerna biter? Det finns en oro för trakasserier från Ryssland när utländska företag bommar igen, enligt Svensk-ryska handelskammaren. Heinz Sjögren, vd för Svensk-ryska handelskammaren i Sverige, ser att sanktionerna kommer att få en enorm inverkan på Ryssland. "Det blir Nordkorea 2.0, och det kommer att gå snabbt," säger han. Svenska företag i Ryssland drabbas förstås, men det är mer marginellt. De flesta har bara en liten, liten del av sin omsättning i ryska affärer, konstaterar han. "Då är det värre med de ryska företagen, och för privatpersoner som medelryssen. Det här drabbar gemene man när rubeln minskar i värde och det blir tomt på hyllorna." Just nu sitter många företag, både stora och små, och funderar över hur de ska göra med sina ryska verksamheter. Många vill helt enkelt inte vara i Ryssland efter invasionen, berättar han. Men börsbolagen måste gå ut på ett ordnat sätt och informera hela marknaden på en gång, enligt börsreglerna. Därför håller många än så länge tyst, tror han. Eller så kanske de fortfarande tvekar. TT har frågat en rad stora svenska företag, men ännu har inte alla svarat. "De oroas för trakasserier av sin svenska personal i Ryssland. Nu stängs också luftrummen, och det är svårt att ta sig ut från Ryssland. Han förklarar att Ryssland sedan tidigare haft tajt koll på utländsk personal. "De har till exempel tvingats till täta hälsokontroller, där allt från lungröntgen till syfilisprov har krävts. Det är inte för att Ryssland tror att de går omkring och sprider smitta, utan för att myndigheterna vill ha en hållhake på utlänningar." Då fabriker och andra verksamheter stoppas samtidigt som den ryska ekonomin snabbt rasar ihop så kan det bli mer otrevligheter i den vägen, befarar han. "Det kan bli våldsamt på gatorna i Ryssland," säger Heinz Sjögren. Scania, som redan förra veckan stoppade sina leveranser av bilar och reservdelar men som valde att inte kommunicera detta, vill inte prata om rädslan för personalens säkerhet. "Vi tog beslutet redan då utifrån det läge som var. Varje ord som sägs nu riskerar att bli extra bränsle i konflikten och bre på krisen. Därför valde vi att inte kommunicera det förrän nu," säger presschef Erik Bratthall på måndagen. TT: Är ni rädda för personalens säkerhet i Ryssland? "Personalens säkerhet är det viktigaste av allt för Scania. Jag vill inte gå längre än så. Det är ett otroligt dramatiskt läge," säger Erik Bratthall. Rubelras, stängd börs och chockhöjd ränta. I måndags, efter att sanktionerna presenterats, blev det kaos på den ryska finansmarknaden. Den ryska centralbanken höjde styrräntan till 20 procent, rubeln sjönk och Moskvabörsen höll stängt. Omni 220202.

"Brutala tjetjener" del av ryska skrämselpropagandan. Moskva använder sig av skräckinjagande stereotyper av brutala tjetjener för att skapa rädsla hos ukrainare. Det skriver Foreign Policy. Enligt tidningen pumpar Kremls propagandakanaler ut bilder av tjetjener som ber i skogen inför strid och soldater som tilldelas "spelkort" med foton och namn på avsedda mål. På pro-ryska kanaler på Telegram finns påståenden om att mellan 10 000 och 70 000 tjetjenska soldater är på väg till Ukraina för att ansluta till Moskvas styrkor. Foreign Policy skriver att tjetjenska soldater är närvarande men inte i den omfattning som Ryssland påstår. Jean-François Ratelle, forskare vid universitetet i Ottawa och expert på Ryssland och Kaukasus, säger att man vill få ukrainare att tro att tjetjenerna har kommit för att "plundra, våldta och mörda". Han tillägger att det "uppenbart inte stämmer". "Jag ser inga tecken på att de är redo att storma, eller användas, i Kyiv," säger Ratelle. Tjetjenerna som befinner sig i Ukraina är dock inte alla på samma sida av konflikten. I östra Ukraina har det förekommit att tjetjener strider mot andra tjetjener de senaste dagarna, skriver tidningen. Tjetjener har anlänt till flygplats norr om Kyiv och det finns två enheter på Krym. Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov har beskrivit sig som Putins "fotsoldat" - har stöttat Ryssland förr med styrkor. Rebeller från Belarus och Tjetjenien som är emot sina regeringars stöd till Ryssland har rest till Ukraina. Omni 220302.

Wizz Air skänker 100 000 biljetter till flyktingar. Ungerska lågprisbolaget Wizz Air ger bort 100 000 flygbiljetter till ukrainska flyktningar. "Vi ger bort gratis biljetter för kortdistans-flighter från Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien", skriver flygbolaget på sin hemsida. Enligt belgiska sajten Aviation24 har bolaget dessutom schemalagt större och fler plan för flygningar från grannländerna. Flygbolaget kräver giltigt ukrainskt id. Omni 220303.

Putins rådgivare efterlyser vapenvila: "Är beklämd". Mitt råd är vapenvila och att kriget avslutas. Det säger Andrej Kortunov, som ingår i Kremls panel av rådgivare, i en intervju med Sky News. Kortunov trodde aldrig att det var möjligt att Ryssland skulle invadera Ukraina. Han säger att han inte förstår Vladimir Putins logik. "Jag är väldigt beklämd, det är vi alla. Det är väldigt pinsamt. Inte bara för att vi hade fel, utan också för att alla ryssar hamnar i svåra situationer i länder i hela världen," säger han. Enligt Sky har Vladimir Putin minskat sin grupp av rådgivare på senare tid. Mer moderata och västvänliga rådgivare, som Kortunov, har stängts ute. I stället har de hårdföra generalerna fått en större plats. Kortunov har tidigare försvarat Moskvas handlingar - Sky beskriver intervjun som "extraordinär". Putin uppges ha kallat till sig näringslivstoppar: "Meningslöst möte". Flera ryska politiker har fördömt invasionen. Omni 220303.

EU föreslår utvidgat skydd för flyktingar från Ukraina. EU-kommissionen föreslår att människor som flyr från Ukraina erbjuds tillfälligt skydd inom EU med rätt till bostad, skolgång, sjukvård och arbete. "Alla som flyr Putins bomber är välkomna i Europa", skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter. Till grund för förslaget ligger det så kallade "Temporary Protection Directive" som infördes efter Jugoslaviska krigen på 90-talet, men massflyktsdirektivet har aldrig tidigare använts. Det rapporterar Politico. Förra sommaren diskuterade man om det skulle aktiveras i samband med talibanernas maktövertagande i Afghanistan. Förslaget går nu vidare till Europeiska rådet där medlemsländerna redan har uttryckt stort stöd. Frågan ska diskuteras i morgon, enligt pressmeddelandet. Omni 220303.

Attack mot tv-torn träffade minnesplats för Förintelsen - Zelenskyj: "Vill radera oss". Den ryska attacken mot tv-tornet i Kyiv under gårdagen drabbade även Babij Jar, en minnesplats för Förintelsen. Flera massavrättningar genomfördes i just det här området under andra världskriget. Vid ett tillfälle 1941 mördades fler än 30 000 ukrainska judar av nazisterna. Fem människor dog i samband med gårdagens ryska anfall. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att attacken bevisar att många ryssar saknar kunskap om Kyiv. "De vet inget om Kyiv, eller om vår historia. Men de har order om att radera ut vår historia, radera vårt land, radera oss alla," sa Zelenskyj i ett videotal. Ordförande för minnesplatsen: Symboliskt att Putin börjar attacken mot Kyiv här. Putin har sagt att Ukraina ska "av-nazifieras" - judiske Zelenskyj: "Hur skulle jag kunna vara nazist?" 33 771 judar mördas vid Babij Jar. Omni 220302.

Ryssland uppger att Cherson fallit - Charkiv bombas. Ryssland uppger att landets militär har tagit full kontroll över staden Cherson i södra Ukraina. Under förmiddagen visade bilder och videoklipp hur ryska fordon rullade längs gatorna och hur soldater patrullerade i staden, som har knappt 300 000 invånare. Intensiva attacker sker också mot Ukrainas näst största stad Charkiv. Under förmiddagen bombades såväl polishuset som universitetet. Ryska fallskärmsjägare har under morgonen attackerat ett militärsjukhus i norra delarna av staden, enligt ukrainska militären. Guvernören uppger att minst 21 personer har dött och 112 har skadats under det senaste dygnet. Striderna fortsätter även i Kyiv och dess närområde. Fyra personer uppges ha dött och flera skadades i staden Zhytomyr, strax öster om huvudstaden, i samband med luftanfall i natt. Flyglarmet har gått i Kyiv och flera andra städer under onsdagsmorgonen. Storbritanniens försvarsdepartement uppgav på tisdagskvällen att tre städer var omringade av rysk militär: Charkiv, Chersov och hamnstaden Mariupol. Enligt Ukraina har Ryssland skickat robotar på bostadsområden. Storstaden Charkiv har varit ett viktigt mål för Putin. Videoklipp visar hur civila gömmer sig i Cherson. Omni 220303.

Sorg och desperation på Kyivs tågstation: "Vill verkligen härifrån". En otröstlig man gömmer ansiktet i händerna på Kyivs tågstation. En kvinna stirrar med tom blick framför sig. Någon kastar en sista slängkyss från en kupé. Ett litet barn skrattar och vinkar, oförstående om krigets närvaro. I ett videoinslag skildrar Radio Free Europe sorgens många ansikten när människor lämnar Ukrainas huvudstad. Tusentals människor befarar att det är sista chansen att ta sig ut, skriver The Guardian. De flesta lyckas inte. Tanja Novgorodskaja, 48, har köpt biljetter till sex olika tåg men inser när hon kommer till stationen att de är värdelösa. Mödrar och barn får gå ombord först, därefter andra kvinnor, sedan gamla människor. Besluten som familjer ställs inför går på en sekund, ska farmor och farfar lämnas kvar på perrongen när barn och barnbarn får en plats? Tidningen talar med ett medelålders par som inte ens försöker ta sig ombord på det fullpackade 14.07-tåget. I stället står de några meter bakom folkmassan, med en väska, en vattendunk och sin bruna boxerhund. De är långt ner på prioriteringslistan - och allt för artiga för att ha en chans i konkurrensen. "Jag är rädd för vad som ska hända och jag vill verkligen komma härifrån," säger Yuri. När tåget rullar ut står Yuri och hans fru kvar. Många människor har inte kunnat föreställa sig att Putin var beredd att inleda kriget som nu pågår. Omni 220302.

Navalnyj: "Ryssar, gå ut och protestera mot kriget." Den ryske, fängslade oppositionskritikern Aleksej Navalnyj uppmanar sina landsmän till dagliga protester mot kriget i Ukraina. Det skriver hans talesperson på Twitter. "Aleksej Navalnyj manar folket att gå ut och protestera mot kriget varje veckodag klockan 19 och varje helgdag klockan 14. På torgen i era städer, var ni än är", skriver talespersonen Kira Yarmush på Twitter. Omni 220302.

V svänger om vapenstöd: "Viktigt att kunna ompröva". Vänsterpartiet har efter ett extra partistyrelsemöte ändrat sig och öppnar för vapenexport till Ukraina, skriver TT. På tisdagskvällen tog V:s partistyrelse beslutet att "möjliggöra ställningstaganden om extraordinära åtgärder". Partiledaren Nooshi Dadgostar skriver att angripna stater enligt folkrätten och FN-stadgan har rätt att försvara sig, och att detta har varit en bärande del av även svensk utrikes- och säkerhetspolitik. "När verkligheten förändras är det viktigt att kunna ompröva beslut. Sverige ska kunna stå enade bakom vårt stöd till Ukraina," säger hon i ett pressmeddelande. Dadgostar säger också att hon är "helt övertygad" om att partiet nu har fattat rätt beslut. Beslutet innebär att det blir möjligt för V att ge stöd till förslag om att bistå med vapen, vilket inte varit möjligt på grund av tidigare principbeslut. Vänstern var i dagarna det enda riksdagsparti som inte röstade för att Sverige ska skicka pansarskott till Ukraina. Omni 220302.
Dadgostar om vapenstödet: "Viktigt och rätt slutsats". Partiledaren Nooshi Dadgostar kommenterar nu Vänsterpartiets snabba omsvängning i frågan om vapenexport. "Jag har respekt för de som fortfarande känner tveksamhet mot att sända vapen in i en krigszon, och jag har även respekt för de som tycker att det här beslutet borde kommit enklare eller snabbare. Jag är övertygad om att vi nu landat i rätt slutsats", skriver Dadgostar på Facebook. Vänstern röstade som enda parti nej till att bistå Ukraina med vapen här om dagen, men svängde i frågan efter ett extra partistyrelsemöte på tisdagskvällen. I Facebookinlägget beskriver V-ledaren det nya beskedet som "viktigt". Omni 220302.

Sverige skickar "en stor mängd" sjukvårdsmateriel. Sverige ska leverera en stor mängd sjukvårdsmateriel till Ukraina. Det säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff. Det handlar om en miljon munskydd, 50 000 ansiktsmasker, 10 000 bandage, samt venkatetrar, droppslangar och ventilatorer. "Vi har ett överskott vi kan avvara," säger Hallengren. EU:s medlemsländer har fått förfrågningar från EU om att bidra med materiel och ha beredskap för sjukvårdsstöd med anledning av kriget. Ukrainas grannland Moldavien har redan bett om stöd via mekanismen för att kunna bistå personer som kommer över gränsen, skriver TT. Omni 220302.

Källor: Putin kallade till sig oligarker - "krav att stå på USA:s sanktionslista". Samtidigt som ryska stridsvagnar rullade in i Ukraina förra veckan samlade president Vladimir Putin landets näringslivstoppar till ett möte, skriver FT som har intervjuat flera källor med insyn. Putins budskap till affärsmännen var att han inte hade något annat val än att invadera Ukraina, och om de vill behålla sina företag gör de bäst i att inte protestera. Presidenten ska även ha riktat en varning till miljardärerna: Om ni undviker att göra affärer med företag som är på västmakternas sanktionslistor så kommer ni att straffas av lagen. "Att stå på USA:s sanktionslista brukade vara en statussymbol för patriotism. Men nu är det ett krav. Om du inte står med på listan blir du misstänkliggjord," säger en källa. Enligt uppgiftslämnarna var det tydligt under mötet att varje form av oliktänkande är en omöjlighet då Putins makt blivit närapå absolut. Källa: Oligarkerna har ingen som helst möjlighet att få Putin att tänka om. Rysk miljardär: Kriget en tragedi. Minst fem av miljardärerna vid Kreml i torsdags 24 februari - Alekperov, Mikhelson, Mordashov, Potanin och Kerimov - var bland dagens största miljardärsförlorare. Sammanlagt förlorade minst 11 ryska miljardärer 1 miljard dollar eller mer var på torsdagen. Omni 220302. Forbes 220224.

Ukrainsk tidning: Kreml vill återinsätta Janukovytj. Kreml vill återinsätta ex-presidenten Viktor Janukovytj som ledare för Ukraina, uppger källor för den ukrainska tidningen Pravda. Enligt obekräftade uppgifter befinner sig Janukovytj i Belarus huvudstad Minsk. Enligt Pravda är ett av scenarierna att Ryssland kommer att försöka utropa honom som president därifrån. Janukovytj avsattes 2014 som ett resultat av Majdanprotesterna. Svjatlana Tsichanouskajas rådgivare twittrar om uppgifterna. Kyiv Independent skriver på Twitter om Pravdas uppgifter. Omni 220302.

Nya sanktioner mot Belarus för inblandningen i kriget. EU inför nya sanktioner mot Belarus för landets inblandning i den ryska invasionen av Ukraina. Sanktionerna vänder sig både mot landets import och export. Varor som omfattas är exempelvis cement, timmer och stål, visar dokument som Bloomberg har tagit del av. Vid lunchtid på onsdagen hävdar Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba också att Belarus kommer att möta samma sanktioner som Ryssland om landets trupper går in i Ukraina, skriver Reuters. Det ukrainska utrikesdepartement befarar att en attack från Belarus kan ske i närtid. Omni 220302.

Kina: Vi kommer inte delta i sanktioner mot Ryssland. Kina motsätter sig västmakternas sanktioner mot Ryssland. Det säger en av landets myndighetschefer på onsdagen, enligt flera medier. Uttalandet kommer efter att EU i tisdags stängde ute flera ryska banker ur det internationella betalsystemet Swift. "Vi kommer inte att delta i sådana sanktioner, och vi kommer fortsätta att upprätthålla normala ekonomiska, handelsmässiga och finansiella utbyten med relevanta parter," säger Guo Shuqin, chef för Kinas finansiella tillsynsmyndighet. Han tillägger att ensidiga sanktioner saknar rättslig grund och inte brukar ge några goda resultat. Flera bedömare har tidigare spekulerat i att Kina skulle kunna ge Ryssland en räddningsplanka genom att släppa in landet i sin motsvarighet till Swift-systemet, skriver WSJ. Omni 220302.

Ukraina ber Icann stänga av ryska toppdomäner. Ukrainas vice premiärminister och digitaliseringsminister Mykhailo Fedorov vädjar nu till organisationen Icann (den oberoende organisation som administrerar adressystemet på internet) om att stänga av de toppdomäner som den ryska staten använder sig av, däribland ".ru" och ".su". Det rapporterar The Register. Fedorov vill även att dns-rotservrarna som används av Ryssland stängs av och att alla TLS/SSL-certifikat som är kopplade till domänerna återkallas. Om åtgärderna genomförs så skulle det innebära att runt fem miljoner domäner blockeras och att Rysslands förmåga att kommunicera online påverkas kraftigt, skriver Computer Sweden. Icann uppges inte ha besvarat Ukrainas förfrågan ännu. Omni 220302. Internet Corporation for Assigned Names and Numbers. Kommentar: Skulle slå hårt mot den ryska propagandan och ryssar i gemen.

Google plockar bort ryska mediers appar från Playbutiken. Google följer Apples exempel och plockar nu bort de ryska mediehusen RT:s och Sputniks appar från de europeiska versionerna av Playbutiken för Android. Google bannlyser även de båda mediehusen från Google News. Det rapporterar Techcrunch. Google har sedan tidigare plockat bort RT-appen i Ukraina på begäran av den ukrainska regeringen. Google har även sedan tidigare blockerat de båda mediehusens kanaler på Youtube. Omni 220302.

Biden's State Of The Union address: Putin must 'pay a price' for invading Ukraine, US president says The address comes almost a week after the Russian president sent troops into Ukraine, despite international condemnation. oe Biden has said the Russian president must "pay a price" for his invasion of Ukraine. Mr Biden was speaking during his State Of The Union address on Tuesday evening - almost a week after Vladimir Putin ordered his troops into Ukraine. The US president said: "Throughout our history we've learned this lesson - when dictators do not pay a price for their aggression, they cause more chaos. "They keep moving, and the costs and threats to America and the world keep rising."Video 1:56. Sky News 220302.

Ryssland hävdar kontroll över område där Europas största kärnkraftverk ligger. Ryssland uppger för internationella atomenergiorganet IAEA att landets militär har tagit kontroll över det område i Ukraina där kärnkraftverket Zaporizhye ligger, skriver Bloomberg. Samtidigt uppger ukrainska myndigheter att man fortsatt har kontroll över själva kärnkraftverket, som ligger i sydöstra Ukraina, och att man har stridsberedskap på plats. CNN rapporterar att hundratals arbetare och lokalbor blockerar vägen till Zaporizhye samtidigt som de ryska trupperna närmar sig. Under onsdagsmorgonen lades filmer upp på lokala myndigheters Facebook-sidor som visar hur en stor folkmassa och även sopbilar blockerar framkomligheten. IAEA har efter ett särskilt möte i Wien uppmanat Ryssland att låta verksamheten på kärnkraftverket fortgå utan påtryckningar, och att undvika strider som kan riskera den nukleära säkerheten. Journalisten Kasra Naji skriver att Ukraina bett Internationella atomenergiorganet om en 30 km säkerhetszon runt kärnkraftverk. Journalisten Olga Tokariuk skriver att ryska trupper försöker storma två kärnkraftverk i södra Ukraina. Omni 220302.

Brittiska kartan visar ryska soldaternas avancemang. De ryska soldaterna avancerar i Ukraina - men det går långsamt. Det visar en ny karta från det brittiska försvarsdepartement på onsdagseftermiddagen. "Den olagliga och oprovocerade invasionen av Ukraina fortsätter", twittrar departementet. Kartan visar bland annat att Ryssland har tagit över staden Cherson i södra Ukraina, vilket Ryssland också uppgav på onsdagsmorgonen. Tuffa strider pågår samtidigt i närliggande Mariupol, som ligger vid Svarta havets kust, men staden är alltjämt i ukrainska händer. Vid 14-tiden på onsdagen uppger Mariupols borgmästare att många har dött under dagen - och att vattentillförseln till staden har strypts, enligt Reuters. Kartan från Storbritannien visar också hur de ryska trupperna närmar sig storstäderna Kyiv och Charkiv från flera håll. Omni 220302.

"Fienden kommer närmare" - uppgifter om svag moral bland ryska soldater. Ryska styrkor rycker närmare Kyiv och huvudstaden är beredd att försvara sig. Det säger borgmästaren Vitalij Klytjko i ett videouttalande, enligt flera medier. "Fienden tar sina styrkor allt närmare." Utegångsförbud träder i kraft klockan 20.00 och varar till klockan 07.00 nästa morgon. Klytjko har uppmanat invånarna att hålla sig inomhus och bara lita på officiell information. Militärexperten Jack Watling säger till BBC att tidpunkten för en attack mot Kyiv är viktig. "Om ryssarna går till anfall och inte har brutit ner motståndet så kommer det att bli väldigt blodigt och deras soldater kan slås ner." Enligt Watling finns det tecken som tyder på låg moral hos de ryska trupperna. "Vi har fått uppgifter om att de skadar sin egen utrustning eftersom de inte vill strida." Samtidigt menar han att moralen kan stärkas av att de ryska trupperna går samman och att uppdraget bli tydligare, samtidigt som ukrainarnas ammunition börjar ta slut. Enligt Kyiv Independent visar en ny opinionsmätning från Rating group att 88 procent av Ukrainas befolkning tror att man kommer att vinna över Ryssland. Omni 220302.

Säpo: Ryska diplomater ett hot - var tredje är spion. Var tredje rysk diplomat är enligt Säpo i själva verket spion. Det utgör ett hot mot Sverige, säger Säpos chef Charlotte von Essen till SvD. Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt (M) har krävt att diplomaterna utvisas - ett beslut som måste fattas av politiken, säger von Essen. Men inte heller justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) vill uttala sig i frågan. "Det här är frågor som vi inte kan vara öppna med. Jag tänker inte uttala mig i någon riktning när det gäller detta förrän vi har besked," säger han till SvD. Totalt befinner sig omkring 30 ryska diplomater i Sverige. USA har utvisat tolv ryska diplomater efter anklagelser om spionage. Omni 220302.

Slopad moms på guld ska ge alternativ till utländsk valuta. Ryska duman slopar skatt på guld, enligt TT. Syftet att ta bort den 20 procentiga momsen ska vara att göra guldinvesteringar mer attraktiva än utländska valutor när rubeln faller. "Under den instabila geopolitiska situationen som nu råder är guld ett perfekt alternativ till att köpa på sig dollar," säger finansministern Anton Siluanov i en kommentar. Rubeln har tappat runt en fjärdedel av sitt värde mot dollarn sedan Ryssland invaderade Ukraina. Omni 220302.

Gazprom rasar i London - 99 procent av värdet borta. Den ryska naturgasjätten Gazprom kollapsar på Londonbörsen under onsdagen. Bolagets depåbevis är ner 93 procent för dagen och jämfört med kursen för ett år sedan har över 99 procent av värdet utplånats. Börsvärdet uppgår nu till under 250 miljoner dollar. Under 2020 omsatte Gazprom 85 miljarder dollar. En motsvarande kollaps syns för Rysslands största långivare, Sberbank, som är ner 90 procent på onsdagen. Depåbevisets värde har minskat med 99,9 procent jämfört med för ett år sedan. Omni 220302.

Ukraina tackar ja till nytt möte med Ryssland - ska hållas under onsdagen. Ukraina tackar ja till ytterligare ett möte med Ryssland på onsdagen. Det bekräftar en regeringsföreträdare för CNN efter att uppgifterna först spridits i statsägda ryska medier. "Delegationerna kommer att ha samma sammansättning," säger företrädaren. Tidigare i dag sa Ryssland att man är redo att fortsätta samtalen med Ukraina, skriver AFP. Det var då oklart om Ukraina ville delta. På tisdagen sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland måste sluta bomba Ukraina innan nya samtal kan äga rum. I måndags hölls rysk-ukrainska samtal där Ukraina krävde omedelbart eldupphör och att ryska trupper dras tillbaka. Samtalen hölls vid Belarus gräns. De avslutades utan konkreta resultat men parterna uppgav att samtalen skulle fortsätta inom några dagar. Omni 220302.

Tv: Civila blockerar rysk framfart - "ska du skjuta?" Ett flertal filmer som sprids på sociala medier visar hur obeväpnade ukrainare försöker stoppa ryska fordon. I en video som The Guardian publicerat ser man hur människor står framför en stridsvagn och sjunger nationalsången. Filmen uppges vara inspelad nära huvudstaden Kyiv. I ett annat klipp, från östra Ukraina, hoppar civila med ukrainska flaggor upp på en jeep med ryska skyltar. I ett annat klipp som The Telegraph refererar till ger en kvinna frökapslar till en soldat och säger: "Ta dessa så att solrosfrön växer när du dör här." Radio Free Europe publicerar ett klipp där en rysk soldat använder en högtalare och uppmanar lokalbor att flytta sig ur vägen. Soldaten avfyrar sitt vapen i luften varpå en man ur folkmassan ropar: "Ska du skjuta civila? Vi har inga vapen." I Melitopol konfronterade civila soldaterna och skanderade "ockupanter. En video visar hur ryska soldater skingrar en folkmassa med någon slags gas. Äldre ukrainsk man: Vem bjöd er? Jag är också rysk men jag bor här, vi har vårt eget land, har du inte egna problem i ditt land? Omni 220302.

Mariupols borgmästare: Över hundra har dödats. Hittills har 2 000 civila dödats och hundratals byggnader som sjukhus, förskolor och hem förstörts i Ukraina till följd av den ryska invasionen. Det uppger landets säkerhetstjänst under onsdagen, uppgifter som enligt nyhetsbyrån AP dock är omöjliga att verifiera. Någon total dödssiffra efter sju dagars krig går inte att peka på, eftersom varken Ryssland eller Ukraina går ut med siffror på hur många militärer som fallit. Enligt FN handlar det om 136 civila dödsfall hittills och omkring 400 skadade, samtidigt som man konstaterar att den faktiska dödssiffran lär vara betydligt högre. I ett direktsänt tal sa borgmästaren i Mariupol, Vadim Bojtjenko, att över hundra personer har dödats i staden. Omni 220302.

Rysslands siffror: 498 ryska soldater dödade i striderna. Sju dagar har gått sedan Ryssland invaderade Ukraina - och nu släpper ryska försvarsdepartementet för första gången siffror på hur många ryska soldater som dött under striderna. Enligt departementet har 498 ryska soldater dödats och 1597 skadats. SR 220302.

Ryska kristna: Ryssland, omvänd dig! Trots den allt hårdare censuren i Ryssland har 300 evageliskt kristna skrivit under ett öppet brev där man kräver att fientligheterna mot grannlandet upphör och att blodsspillan stoppas, skriver Evangelica Focus. Testen publicerade på en av de kristna mediehusets webbsida, Mirt i S:t Petersburg, den 2 mars. Nu kräver de omvändelse - både inför Gud och inför det ukrainska folket, och citerar bland annat Jeremia. Brevskrivarna riskerar fängelse i upp till 15 år. (HV 220317.)

Rysk rådgivare avgår i protest mot invasionen. Boris Lvin, högt uppsatt rysk rådgivare vid Världsbanken, lämnar sin post i protest mot Vladimir Putins invasion av Ukraina. Det enligt Financial Times som skriver att Lvin därmed är den första ryska tjänstemannen att lämna en framträdande position sedan invasionen inleddes. Lvin har arbetat vid Världsbanken i 24 år och i ett mejl till styrelsen och till sina kollegor skriver han att han måste avgå eftersom han "inte längre vill förknippas" med den ryska ledningen. Till FT säger han att hans uppoffring är liten i förhållande till vad det ukrainska folket tvingas utstå. Omni 220302.
Oligarken: Kriget måste få ett slut. I Ryssland vågar få offentliga personer uttala sig mot kriget i Ukraina, men den senaste veckan har några kritiska röster hörts. "Jag förstår inte hans, presidentens, logik just nu. Hur han rättfärdigar sina handlingar", säger Andrej Kortunov, direktör för det av presidenten tillsatta Ryska rådet för utrikesfrågor, i en intervju med Sky News. Även oligarken Oleg Deripaska har sagt att kriget måste få ett slut. Samtidigt har affärsmännen varit noga med att inte vända sin kritik direkt mot Vladimir Putin, väl medvetna om de konsekvenser det kan få. SR 220302.

Ukraina: Vi har stoppat en mordplan mot Zelenskyj. Ukraina har under tisdagen stoppat ett planerat mordförsök mot president Volodymyr Zelenskyj. Det rapporterar Axios, med hänvisning till ukrainska myndigheter. Zelenskyj har sedan den ryska invasionens början varnat för att han är en trolig måltavla för ryska attacker. Enligt ukrainska myndigheter är det den tjetjenska specialstyrkan "Kadyrovtsy" som ligger bakom, och flera medlemmar ska ha "eliminerats". Ukraina ska ha förvarnats om attacken av personer inom den ryska säkerhetstjänsten som ställer sig emot kriget. Omni 220302.

Georgien ska ansöka om EU-medlemskap "omedelbart". Georgiens styrande parti planerar att "omedelbart" ansöka om EU-medlemskap, skriver AFP. Vid en pressträff meddelade den forna sovjetstatens premiärminister Irakli Gharibasjvili att beslutet fattades under onsdagen. Han uppmanar EU att hantera ansökan skyndsamt. Tidigare i veckan krävde Ukraina att bli accepterat som medlemsland i unionen. Georgien invaderades av Ryssland 2008. Omni 220302.

Ulrika Björkstén: Unikt att en så stor kärnkraftsnation är angripen. Ryssland uppger att man tagit kontroll över flera kärnkraftverk i Ukraina, samtidigt kommer rapporter om att lokalbefolkning och personal blockerar vägen till det största kärnkraftverket. Sedan tidigare har ryska trupper också tagit kontroll över Tjernobyl. Och nu kommer reaktioner från internationella atomenergiorganet, IAEA. Ukraina har 15 kärnreaktorer som står för hälften av energiförsörjningen. Hör Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator om vad detta innebär. SR 220302.

Spotify stänger kontor i Ryssland - skrotar innehåll från RT och Sputnik. Spotify stänger sitt kontor i Ryssland på obestämd tid till följd av Rysslands invasion i Ukraina och plockar bort innehåll från ryska statsmedierna RT och Sputnik. Det uppger bolaget för DI. Spotify skriver att de har granskat flera tusen avsnitt av poddar på deras plattform sedan kriget bröt ut och har "begränsat möjligheten att hitta till podcasts som ägs och drivs av medier knutna till den ryska staten". Tidigare i veckan skrev Breakit om att strömningstjänsten duckade frågor om kriget i samband med rekryteringen av en poddchef till kontoret i Moskva. Omni 220302.

De här AI-skapade personerna sprider rysk propaganda: Så ser du att de är fejk Facebook och Twitter har tagit bort konton som spridit pro-ryska budskap riktat mot Ukraina. Ansikte utåt för kontonas budskap påstods vara ukrainska journalister på plats i Kiev. Men det rör sig egentligen om rysk desinformation och journalisterna existerar inte - utan är ansikten skapade av AI. De AI-fejkade personernas propagandabudskap gick ut på att Ukraina var en misslyckad stat, och att de inte har en chans mot Ryssland, säger Nathaniel Gleicher på Meta, som äger Facebook och Instagram, rapporterar NBC. AI-skapade ansikten kan vara förrädiskt realistiska. svt 220302.

Före och efter - så såg platserna ut innan bomberna. Totalt 2 000 civila har dödats sedan den ryska invasionen inleddes, enligt ukrainska beredskapsmyndigheten. Samtidigt förnekar Ryssland att de attackerar civila och menar att de endast slår till mot militära mål. I klippet ovan ser du bilderna från krigets Ukraina - före och efter bomberna. svt 220302.

Expert: Jag kan inte förstå hur Ryssland har resonerat. Om inte Ryssland börjar kalla in väldigt många fler reserver eller mobiliserar "alla inrikestrupper" har de inte tillräckligt stora resurser på plats i Ukraina för att "ta" städer som till exempel Charkiv. Den bedömningen gör Peter Haldén, lektor i krigsvetenskap, i Studio Ett. Ett alternativ som Ryssland har är att skära av och belägra städer, men det kräver väldigt mycket folk, säger Haldén. Han beskriver svårigheterna med krigföring i storstäder, där det finns ”jättegoda förutsättningar” att bedriva gerillakrig. "Jag kan inte förstå hur de tror att de ska ta alla de här målen. Ukraina är ett väldigt stort land, och det finns många storstäder." På en fråga om vad det egentligen innebär att en stad "fallit" säger han att striderna inte behöver vara slut även om den reguljära armén slås ut, utan att ryska styrkor ändå kan fortsätta attackeras. Omni 220302.

FN fördömer ryska invasionen av Ukraina. FNs generalförsamling fördömer den ryska invasionen i Ukraina. För en liten stund sedan röstade generalförsamlingen med övervägande majoritet för att kräva att Ryssland ska stoppa sin offensiv i Ukraina och dra tillbaka sina trupper. Röstsiffrorna blev 141 röster för, fem emot - Ryssland, Belarus. Eritrea, Nordkorea och Syrien. 35 länder däribland Kina avstod från att rösta. Kravet på Ryssland röstades igenom under de 193 medlemsländernas första extrainsatta möte sedan 1997. Generalförsamlingen "beklagar" samtidigt invasionen. Enligt TT har flera formuleringar ändrats det senaste dagarna, bland annat har "fördömer" ändrats till just "beklagar". Ukrainsk FN-ambassadör: De har kommit för att beröva Ukraina rätten att existera. Resolutionen är inte bindande men är en markering mot Ryssland. SR 220302. Omni 220302.
Analyser: Flera faktorer till Putins starka stöd i Afrika. Afrikanska länder utgjorde hälften av de 35 FN-nationer som valde att avstå att rösta i generalförsamlingen om att fördöma Putins beslut att invadera Ukraina. Enligt The Telegraphs Will Brown visar det tydligt hur viktiga banden med Moskva fortfarande är för många auktoritära styren i Afrika. Algeriet, Uganda, Burundi, Sydsudan, Mali, Moçambique, Sudan och Angola är några av länderna som la ned sina röster - och deras regeringar är enligt Brown beroende av ryska vapen och legosoldater för att bibehålla makten. En annan faktor som han menar kan påverka stödet från Afrika är att många ur eliten i exempelvis Angola och Sydafrika under kalla kriget studerade i Moskva och talar flytande ryska. Han tillägger att för många afrikanska länder är den ryska invasionen en blodig påminnelse om frigörelsen från kolonialmakterna. Africa News skriver att många afrikanska nationer under lång tid har handlat med Ryssland, och nu väntas brist på exempelvis vete och råolja. Men krisen kan även gynna länder som Algeriet, som redan nu är en av Europas viktigaste gasleverantörer. Omni 220304.
Wolfgang Hansson: Putins enda vänner är fyra tyranner. FN har visat sig vara extremt tandlöst för att få slut på kriget i Ukraina. Men en omröstning med uppmaning till Ryssland att stoppa kriget är ändå en tydlig signal om hur totalt isolerad stormakten är i världssamfundet. Putin har inga kompisar - utom fyra av världens värsta diktatorer. 141 länder röstade för resolutionen som i "starkast möjliga ordalag fördömer Rysslands aggression mot Ukraina" och kräver att Ryssland förutom att man upphör med sina krigshandlingar "omedelbart, fullständigt och utan villkor" drar tillbaka alla sina militära styrkor. 35 länder lade visserligen ner sin röst men bara fem länder röstade mot. Den klubben vill man inte tillhöra. Förutom Ryssland var det Nordkorea, Syrien, Eritrea och Belarus. Putin lever i sin egen bubbla, det Putin säger är hans världsbild.
Vänner försvinner. Anmärkningsvärt är att länder som Serbien och Ungern som i normala fall står väldigt nära Moskva valde att rösta mot kriget. Länder som Nicaragua,, Armenien, Kuba, Sudan och Zimbabwe som stödde Ryssland 2014 när man annekterade Krim lade nu ner sina röster. Liksom Kina. Utåt försöker Putin visa att han inte bryr sig men omvärldens massiva motstånd måste ändå vara en missräkning. På lite mer än en vecka har Ryssland gått från att vara en respekterad, om än fruktad, stormakt till att bli en internationell paria. Landet har i praktiken skurits av från resten av världen. Både ekonomiskt och fysiskt. Så här långt försöker Putin låtsas som att det regnar. Han sitter med sin stålblick bakom skrivbordet i Kreml och hävdar att kriget går helt enligt plan samtidigt som han inte vågar låta Moskvabörsen öppna av rädsla för att ryska företags värde ska raderas ut. Utländska företag flyr från Ryssland. Putins svar på motgångarna är att öka repressionen ännu mer. Några av de sista oberoende medierna i Ryssland valde i går att stänga sina tv-stationer och webbsajter sedan de förbjudits sända. De bröt mot förbudet att använda ord som krig och invasion för det som nu händer i Ukraina. Tillgången till utländska sajter på ryska som BBC och Deutsche Welle begränsas. Duman, det ryska parlamentet, har stiftat en ny lag som ger upp till 15 års fängelse för den som publicerar "falska nyheter" om den ryska armén. Det innebär att majoriteten av Rysslands 145 miljoner invånare som inte har tillgång till utländska medier lever i ovetskap om vad som egentligen händer. De tror på de sagor som den statliga televisionen serverar. Putin marscherar på mot undergången. Hur mycket av resten av världen kommer han att ta med sig? AB 220304.

EU-toppen om sanktionerna: Belarus får betala högt pris. EU-kommissionen bekräftade på onsdagskvällen de nya sanktionerna mot Belarus för deras militära stöd till Ryssland, vilket flera medier rapporterat om under dagen. Unionen förbjuder eller begränsar handeln med trävaror, stål, järn, cement, pottaska, mineraloljor, gummiprodukter, högteknologi, maskiner för tobakstillverkning, samt produkter med både militär och civil användning, skriver Direkt. Utökningen av förbudet motsvarar 40 procent av EU:s import från Belarus och totalt motsvarar restriktionerna nu 70 procent av EU:s import från landet. Förra året importerade EU varor till ett värde av 5,9 miljarder euro, drygt 63 miljarder kronor. "Belarus inblandning i den pågående oprovocerade och omotiverade militära aggressionen mot Ukraina kommer att ske till ett högt pris," säger EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett pressmeddelande. Restriktioner införs också mot 22 av landets högrankade militärer. 20 militärer stod på EU:s sanktionslista sedan tidigare. Beslutet fattades av medlemsländernas EU-ambassadörer. Omni 220302.

H&M pausar all försäljning i Ryssland. Klädjätten H&M pausar tillfälligt all försäljning i Ryssland till följd av den tragiska utvecklingen i Ukraina, enligt ett pressmeddelande. "Bolaget följer och utvärderar situationen löpande. Representanter för bolaget är i nära dialog med relevanta stakeholders", skriver bolaget i pressmeddelandet. Butikerna i Ukraina har sedan tidigare stängts ner. H&M-koncernen kritiserades tidigare i dag för bolagets planer på att öppna nya butiker i Moskva under veckan, rapporterade Aftonbladet och Resumé. Det nämns inget om de planerna i pressmeddelandet. H&M Foundation har också donerat till Rädda Barnen och UNCHR. Hennes & Mauritz skriver att de donerar kläder och förnödenheter till Ukraina. Butiksöppningen av Arket i Moskva skjuts upp. Omni 220302.

Cherson har fallit - första stora staden efter att kriget inleddes. Den ukrainska staden Cherson har fallit, säger stadens borgmästare enligt New York Times. Staden anses strategisk viktig, och är den första stora staden att falla sedan den ryska invasionen inleddes. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har varken velat bekräfta eller dementera att staden är under rysk kontroll. Redan under morgonen svensk tid uppgav den ryska militären att man tagit kontroll över staden. Det var dock oklart då om strider fortfarande pågick. Omni 220302.

Varför bombas inte konvojen? Troligen på grund av resursbrist. svt 220303.

Över 1 000 ukrainare har sökt asyl i Sverige. De senaste sju dagarna har 1 011 ukrainska medborgare ansökt om asyl i Sverige, meddelar Migrationsverket. 359 ansökte under onsdagen. Många av dem är personer som redan befunnit sig i Sverige. Efter den ryska invasionen har Migrationsverket beslutat att inga avvisningar och utvisningar till Ukraina genomförs. SR 220303.

Historiker från Charkiv: "Ukrainarna kommer aldrig att förlåta Ryssland för detta". Rysslands anfall mot Ukraina kommer att leda till ett bestånde brott mellan ukrainare och ryssar, tror en rysktalande ukrainsk akademiker som Svenska Yle talat med. "Det var så hemskt i går då en byggnad bredvid min mammas hus i Charkiv bombades och totalförstördes," säger arkeologen Kyrylo Myzgin vid historiska institutionen vid universitetet i Warszawa. Han, mamman och hela släkten är rysktalande ukrainare. Myzgin har bott i Polens huvudstad Warszawa i sex år, men mamman är kvar i Charkiv. Hon klarade sig oskadd från attacken Myzgin beskriver. "Men det värsta för mig är att jag inte kan evakuera min mamma från Charkiv. Jag har inga möjligheter att göra det." Ryssar och ukrainare har långa historiska och kulturella gemensamma band, men enligt Myzgin kan det nu vara slut på dem. "Det är förfärligt att en slavisk nation går i krig mot en annan slavisk nation." Den ryska propagandan säger att de ryska trupperna kommit för att "befria" de rysktalande i Ukraina. Vadå? Det är ju vi, utropar Myzgin. "Charkiv är en nästan helt rysktalande stad. Invånarna kan inte förstå vad som händer." Relationerna mellan ukrainare och ryssar kommer att förstöras totalt av det här kriget. Jag tror det här är slutet för dem." Myzgin framhåller att han under hela sitt akademiska liv odlat kontakter med kolleger och vetenskapliga institutioner i Ryssland. Nu är det slut med alla sådana kontakter, säger han. "Kan du tänka dig vad en del av mina vänner i Ryssland säger då de kontaktar mig? De säger att det här talet om krig bara är ukrainsk propaganda!" Ukrainarna kommer aldrig att förlåta Ryssland för detta. Aldrig." yle 220303.

Flygvapenchef: Rysk kränkning kan vara påverkansoperation. Fyra ryska stridsplan har kränkt svenskt luftrum - flög öster om Gotland igår. Den ryska kränkningen kan vara en del i en påverkansoperation. Kan komma att leda till förändringar av vissa delar av svensk beredskap. Det säger försvarets flygvapenchef Karl-Johan Edström. SR 220303. Mer info i SVT 220303.
Försvaret: Avsiktlig rysk kränkning med flyg. Ryskt stridsflyg har kränkt svenskt luftrum i samband med en militärövning på onsdagen, enligt Försvarsmakten. Flygvapenchef Carl-Johan Edström säger till TT att kränkningen var "en medveten handling". Kränkningen inträffade mitt på dagen i samband med att Sverige och Finland genomförde en gemensam militärövning i Östersjön. Flygvapenchefen Carl-Johan Edström konstaterar att fyra ryska stridsflygplan rörde sig "någon kilometer" in i svenskt luftrum, och att två svenska stridsflygplan skickades upp för att möta dem. "Vi såg att de närmade sig svenska territoriet på den östra sidan av Gotland, norrifrån, och då startade vi incidentberedskapsroteln. I samband med att vi var på plats kränktes vårt luftrum och territorium av de ryska flygplanen. Vi var på plats och kunde direkt konstatera att det hade gjorts och säkerställde att det inte kunde hända igen," säger Edström till TT. Han beskriver kränkningen som en medveten handling, eftersom piloter i moderna stridsflygplan "vet när man är nära en gräns" tack vare flygplanens avancerade navigationshjälpmedel. "Det var så tydligt över gränsen att det var en medveten handling skulle jag säga. Jag ser mycket allvarligt på det. Med tanke på den säkerhetspolitiska utvecklingen och allt som händer i Ukraina är det ytterst oprofessionellt och oansvarigt agerande från rysk sida att göra på det här sättet." De ryska stridsflygplanen av modell SU-27 och SU-24 fotograferades av de två svenska stridsflygplanen. Ärendet har lämnats över till utrikesdepartementet. "Jag skulle vilja säga att det här visar det som ÖB har gått ut och sagt, att vi måste förbereda oss på ett försämrat säkerhetspolitiskt läge som kommer att råda under lång tid och agera därefter, både som försvarsmakt och som samhälle," säger Edström. Omni 220302.

Ukrainas kulturfond: "Museer och teatrar utplånas." Ukrainas kulturarv får utstå hårda tider under den ryska arméns framryckningar i landet. "Mina bekanta i de krigsdrabbade områdena säger att det pågår en fullständig plundring och utplåning," säger Vladislav Berkovskij, vd för Ukrainas kulturfond. Den internationella konststiftelsen Getty har varnat för att miljontals konstverk och monument riskerar att förstöras på grund av invasionen, och kallar kriget för "en pågående kulturell katastrof". Vladislav Berkovskij är vd för Ukrainas kulturfond och har varit i kontakt med många bekanta i de krigsdrabbade områdena. "De säger att det pågår en fullständig plundring av museerna och en utplåning av teatrarna. Det går emot alla internationella konventioner om kulturarvets bevarande," säger han. Tidigare i veckan bombades ett museum i byn Ivankovo, precis utanför Kiev. Där ska också 25 verk av konstnären Maria Prymachenko ha gått förlorade i elden, enligt ukrainska utrikesdepartementet. I Charkiv bombades också ett stadshus från Stalintiden. Hade man fått lite mer tid så hade man hunnit evakuera museer, konstgallerier, arkiv och teatrar, säger Vladislav Berkovskij. Nu finns kulturen kvar på ockuperat territorium. "Det pågår en total förintelse av ukrainskt kulturarv och jag får ofta höra från den ryska sidan att ukrainsk kultur inte existerar. Endast rysk kultur får finnas på denna mark," säger han. Stoppa samarbeten med Ryssland. Ukrainas kulturminister vände sig under förra veckan till kulturvärlden och vädjade till alla om att skapa en kulturblockad mot Ryssland. Att avbryta alla kultursamarbeten, visningar av ryska filmer och stoppa sändningen av ryska tv-kanaler. "Ryssland måste uteslutas från alla internationella kulturorganisationer. Vi hoppas att Sverige stödjer vår proposition om att utesluta Ryssland ur Unesco eftersom de förstör Ukrainas kulturar," säger Vladislav Berkovskij. Han tror att det skulle kunna vara en av flera saker som skulle bidra till att Ryssland skulle välja att avsluta kriget och dra tillbaka sina styrkor. "Vi ställer inga höga krav. Det enda vi vill är att de ska lämna Ukraina." svt 220303.

Kraftiga explosioner i Kyiv i natt - Ryssland uppmanar civila att lämna staden. Flera explosioner har inträffat i Ukrainas huvudstad Kyiv under natten mot torsdag, rapporterar flera medier. Nattens explosioner beskrivs som mycket kraftiga. Skadorna är ännu okända. Samtidigt återupprepar en talesperson för det ryska försvarsdepartement, Igor Konasjenkov, att civila i Kyiv har möjlighet att lämna staden. Det är andra gången det sker sedan invasionens början, skriver BBC med hänvisning till ett uttalande i statsägd tv. "Rysk militär kommer inte att hindra civilbefolkningen," säger han. Konasjenkov uppmanar människor att röra sig i riktning mot Vasylkiv, söder om huvudstaden. Samtidigt konstaterar BBC att även Vasylkiv har utsatts för kraftiga bombningar. Omni 220303.
Putin: Den militära operationen går enligt plan. Rysslands president Vladimir Putin säger i ett tv-sänt tal att den militära operationen går enligt plan. Han hyllar de ryska soldaterna vilka beskrivs som hjältar och utlovar ekonomisk kompensation till familjer med fallna soldater. Putin riktade också en rad anklagelser mot den ukrainska armén, bland annat att man håller utländska medborgare gisslan och att man använder sig av mänskliga sköldar. Han påstår också att Ryssland öppnat humanitära korridorer för nödhjälp men att dessa blockeras av "ukrainska nationalister". Han presenterade inga konkreta bevis för anklagelserna. Putin säger också att Ryssland slåss mot yttre hot, inklusive kärnvapenhot och beskrev ukrainare och ryssar som "ett folk". (svt 220303.)

En miljon människor har flytt Ukraina på en vecka. En miljon människor har flytt Ukraina sedan kriget började för en vecka sedan, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. De flesta har flytt till Polen. "För miljontals fler, inne i Ukraina, är det dags att vapnen tystnar så att livräddande humanitär hjälp kan ges", twittrar Filippo Grandi, FN:s högkommissionär för flyktingar. BBC-journalisten Lewis Goodall skriver i tidningens direktrapportering att flyktingkrisen 2015 involverade 1,3 miljoner människor. Det innebär att kriget redan efter en vecka har medfört nästan lika många flyktingar. Samtidigt intensifieras de ryska attackerna på flera städer. Kriget har medfört en humanitär katastrof. FN planerar för att fyra miljoner ukrainare kommer att fly. Omni 220303.

Zelenskyj hävdar att 9 000 ryssar har dött: "Ukraina vill inte fyllas av ryska lik". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hävdar att 9 000 ryska soldater har dött sedan kriget började för en vecka sedan. Det säger han i en video som publicerades på Telegram under torsdagsmorgonen, enligt ABC News och Telegraph. "Ukraina vill inte fyllas av ryska lik. Säg åt era befälhavare att ni inte vill dö, åk tillbaka därifrån ni kom," säger han. Dödssiffran står i stark kontrast till den dödssiffra som Ryssland uppger. På onsdagen sa det ryska försvarsdepartementet att 498 ryska soldater har dött. ABC konstaterar att det är omöjligt att verifiera någon av siffrorna. I nattens uttalande säger Zelenskyj också att Ukraina "såg igenom fiendens planer" på en vecka - planer som han beskriver som hatiska mot hans land och hans folk. Omni 220303.

Nya sanktioner mot Belarus ska slå även mot Ryssland. Upphör med denna blodspillan och dra tillbaka de ryska trupperna. Det skriver USA:s utrikesdepartement i en lägesuppdatering om Ukraina. Under natten meddelade USA också nya sanktioner mot såväl Ryssland som Belarus, skriver CNN och Fox. Det handlar bland annat om att de restriktioner som i dag finns mot Ryssland gällande teknologi och mjukvara breddas till att även gälla Belarus. Det kommer på ett "signifikant" sätt att slå mot båda ländernas förmåga att fortsätta den militära aggressionen, enligt Vita huset. Ryska styrkor invaderade Ukraina från Belarus territorium. USA: Det här är Putins krig. USA försöker krossa Rysslands ekonomi efter invasionen. Omni 220303.

Oro för kärnkraftverken: "Får på inget sätt hotas". Den väpnade konflikten i Ukraina får "på inget sätt" riskera säkerheten kring landets kärnkraftverk. Det säger det internationella atomenergiorganet IAEA:s chef Rafael Grossi. I går påstod Ryssland att man tagit kontroll över området där Zaporizjzja, Europas största kärnkraftverk, ligger. Kärnkraftverket inhyser sex av Ukrainas 15 reaktorer, skriver The Guardian. Ukraina säger sig fortsatt ha kontroll över anläggningen. Grossi uttrycker också oro kring situationen vid Tjornobyl, platsen för den kraftiga reaktorolyckan 1986. I dag är kärnkraftverket inkapslat. Sedan Ryssland tog kontroll över kärnkraftverket efter invasionen har personalen inte fått gå hem. "Det är av största betydelse att personalen som arbetar får utföra sitt jobb säkert och effektivt och att deras välmående garanteras," säger Grossi. Lokalbor har setts blockera ryska styrkors framfart vid kärnkraftverket. Ukraina vädjar om skyddszoner kring kärnkraftverk. IAEA:s uttalande om situationen. Zaporizjzja är Europas största anläggning för kärnkraft. En reaktor av sex är igång. Omni 220303.

Trump jämför Rysslands invasion med Förintelsen. USA:s förre president Donald Trump jämför den ryska invasionen av Ukraina med Förintelsen. I en intervju med Fox News kallar han det som nu sker för en "holocaust". "De spränger byggnader med barn, med kvinnor, med yrkesverksamma proffs, med människor - föreställ dig det, med människor," säger Trump. intervjun går han till hårt angrepp mot Bidenadministrationens hantering av Ryssland och Vladimir Putin. Den förre presidenten säger att "USA styrs av dårar". "Många dör och vi tillåter att det sker. Det hade aldrig hänt, Putin hade aldrig invaderat, om jag var president." Trump: "De måste jobba fram ett avtal". Han fördömer invasionen av Ukraina. Omni 220303.

77-årig rysk kvinna en av tusentals gripna i protester. Över 7 000 demonstranter har gripits i Ryssland sedan Vladimir Putin beordrade invasionen av Ukraina för en vecka sedan. Det uppger människorättsorganisationen OVD-Info. En av dem är den 77-åriga aktivisten Jelena Osipova. Ett videoklipp som The Guardian har delat visar hur polisen i St Petersburg griper henne när hon protesterar mot kriget, samtidigt som övriga demonstranter applåderar och ropar slagord. CNN har också intervjuat flera demonstranter i Moskva, bland annat 25-åriga Arina, som konstaterar att det var Putin som valde kriget. "Vi valde inte det här", säger hon. Protesterna pågår också online, skriver France 24. Hashtaggen på Twitter på tisdagen betyder ungefär "Jag är emot det här kriget". Samtidigt har en namninsamling om att stoppa kriget, skapad av den politiska aktivisten Lev Ponomarev, fått över en miljon underskrifter. Den ryska polisen har omhändertagit barn som la blommor vid Ukrainas ambassad. CNN har träffat demonstranter: "Vi valde inte det här kriget". Omni 220303. Kommentar: Men man valde Putin.

Tyskland skickar ytterligare 2 700 luftvärnsrobotar. Tyskland ska leverera ytterligare 2 700 luftvärnsrobotar till Ukraina med anledning av den ryska invasionen, uppger en regeringskälla för AFP. Robotarna är av typen Strela och har utvecklats i forna Sovjetunionen. De har tidigare använts av den östtyska armén, enligt nyhetsbyrån. Omni 220303.

Ryska skolbarn får lektion om krigets "nödvändighet". Skolbarn över hela Ryssland ska få en lektion om "varför befrielseuppdraget i Ukraina är en nödvändighet". Det rapporterar BBC. Rysslands utbildningsdepartement har meddelat att en digital sändning hålls vid lunch i dag, lokal tid i Moskva. Eleverna kommer bland annat att få höra om "farorna som Nato utgör" för Ryssland och "varför Ryssland stod upp för att skydda civila i Donetsk och Luhansk". Enligt ett uttalande på departementets hemsida ska barnen också få lära sig att "skilja mellan sanning och lögn" i det stora informationsflödet på internet. Rysslands grepp om informationen om kriget är hårt. På torsdagsmorgonen kom beskedet att Echo of Moscow, en av Rysslands sista oberoende radiokanaler, upplöses. Sjuåriga barn greps av polis - hade lagt blommor och skrivit "nej till kriget". Omni 220303.

Lavrov säger att Ryssland ska fortsätta "till slutet". Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kom med hårda utspel mot väst på en pressträff på torsdagen. Han anklagade USA för att försöka styra Europa. "Napoleon och Hitler hade som mål att lägga hela Europa under sin kontroll, nu har USA skaffat sig kontroll över Europa," sa Lavrov. Lavrov sa att Ryssland kommer att fortsätta med militäroffensiven "fram till slutet", enligt Reuters. Han anklagade också väst för att "ha kärnvapen på hjärnan" och att Ryssland inte har några sådana tankar. Tidigare i veckan uttalade sig Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba om Lavrov och kallade honom för "vår tids Ribbentrop". Joachim von Ribbentrop var en nazistisk politiker och Tysklands utrikesminister från 1938-1945. Kuleba sa också att Lavrov har ukrainska barns "blod på sina händer". Omni 220303.

Ikea stänger ryska varuhus - ger miljoner till Ukraina. Efter kritiken stänger Ikea sin verksamhet tillfälligt i både Ryssland och Belarus, rapporterar TT. Samtidigt skänker möbeljätten motsvarande 215 miljoner kronor till dem som "tvingats på flykt till följd av konflikten i Ukraina" och motsvarande 107 miljoner kronor till UNHCR och Rädda barnen. "Det här är ett viktigt beslut, och vi har fokuserat på ett kvalitativt beslut, som har bästa möjliga påverkan för våra medarbetare. Inte på snabbhet, säger Tolga Öncü, globalt ansvarig för Ikeas detaljhandel, till TT. Bolaget uppger att 15 000 medarbetare berörs. Ikeas ryska shoppingcenter under varumärket Mega hålls däremot öppet. "Vårt fokus att ta hand om våra medarbetare." Sedan tidigare har Ikea stängt sitt enda varuhus i Ukraina. Omni 220303.
Ikea stänger varuhus i Ryssland och Belarus. Den svenska möbeljätten Ikea meddelade på torsdagen att man stänger alla varuhus i Ryssland och Belarus. Beskedet ledde bland annat till rusning i varuhuset i Moskva. Totalt 15 000 anställda väntas påverkas. Bolaget stoppar även tillfälligt all export och import till och från länderna, liksom den produktion som finns där. Även leveranserna från underleverantörer pausas. Beslutet som nu har fattats berör 15 000 medarbetare i Ryssland och Belarus. "Kriget har redan haft en enorm mänsklig påverkan. Det leder också till allvarliga störningar i leveranskedjan och handelsvillkoren. Av alla dessa skäl har företagsgrupperna beslutat att tillfälligt pausa IKEAs verksamhet i Ryssland", skriver företaget i ett pressmeddelande. I uttalandet riktas ingen direkt kritik mot Rysslands agerande, och inte heller något fördömande av invasionen. Ikea driver också shoppingcenter i Ryssland under varumärket Mega. De kommer att hålla öppet som vanligt, säger Tolga Öncü, globalt ansvarig för Ikeas detaljhandel inom Ingkagruppen, som äger Ikeavaruhus runtom i världen, till TT. Varför stänger ni inte all er verksamhet? "Vi ser till vad vi kan göra för de många människorna, som behöver mat och mediciner. Shoppingcentren kommer att hålla öppet som vanligt," säger Öncü. Ikea har 17 butiker i Ryssland, varav 14 av dessa ligger intill Mega-gallerior. Samtliga Ikeavaruhus kommer dock att stängas. Ikea har bestämt sig för att skänka 20 miljoner euro (cirka 215 miljoner kronor) till dem som ”tvingats på flykt till följd av konflikten i Ukraina” och mer till bland annat UNHCR och Rädda barnen. svt 220303.

Ökad militär aktivitet vid Gotland efter kränkningen: "Försämrat omvärldsläge". Onsdagens kränkning av Sveriges luftrum, då fyra plan passerade strax öster om Gotland, kommer att leda till ökad militär aktivitet på ön under en period. Det säger flygvapenchefen Carl-Johan Edström till P4 Gotland. Edström konstaterar att Sverige har en viktig flygbas på ön och att gotlänningarna därför kommer att få leva med ljudet av fler stridsplan över ön. "Vi ser inte något omedelbart militärt hot mot Sverige, men vi kan ju inte heller på lång sikt säga att vi inte hamnar i en situationen där vi står inför ett väpnat angrepp. Så det här försämrade omvärldsläget är något vi får leva med under lång tid," säger han. Fyra ryska stridsflygplan kränkte luftrummet öster om Gotland på onsdagen. Omni 220303.

Rysk radiostation upplöses - fria medier går mot sitt slut. Oberoende radiostationen Moskvas eko upphör efter att tidigare ha stängts av. Bakgrunden är bevakningen av kriget i Ukraina. "En majoritet av rösterna i Moskvas ekos styrelse har beslutat att likvidera radiostationen Moskvas eko och dess webbplats", säger chefredaktören Aleksej Venediktov på meddelandetjänsten Telegram. Oberoende medier utsätts för ökande repression i Ryssland. Den oberoende nyhetssajten Meduza skriver att det inom några dagar - eventuellt redan i dag - kanske inte längre finns några oberoende medier kvar i Ryssland. Omni 220303.

IAEA uppmanar Ryssland: Strid inte vid kärnkraftverk. Internationella atomenergiorganet IAEA uppmanar Ryssland att upphöra med all militär aktivitet runt kärnkraftverken i Ukraina, skriver AFP. En stor majoritet röstade för resolutionen när den behandlades av energiorganet, uppger källor för nyhetsbyrån. Bara Ryssland och Kina ska ha röstat emot. Senegal, Sydafrika, Vietnam, Pakistan och Indien avstod. IAEA:s uppmaning omfattar bland annat Tjornobyl, platsen för den kraftiga reaktorolyckan 1986. I går påstod också Ryssland sig ha tagit kontroll över området runt Zaporizjzja, Europas största kärnkraftverk. Ukraina hävdar dock att man fortsatt kontrollerar själva anläggningen. På sociala medier visade filmer under gårdagen hur lokalbor blockerar vägen som leder fram till kärnkraftverket. Ukraina har enligt Hufvudstadsbladet vädjat om skyddszoner runt kärnkraftverken. Omni 220303.

M: Utvisa de ryska spioner som är här på diplomatvisa. Efter gårdagskvällens ryska kränkning av svenskt luftrum öster om Gotland måste Sverige markera kraftigt, och utvisa ryska diplomater. Det säger M-ledaren Ulf Kristersson till SvD. "Det är totalt oacceptabelt (...) jag tycker mer precist att Sverige och andra EU-länder borde utvisa ryska underrättelseagenter som är här på diplomatvisa," säger Kristersson. I går sa Säpochefen Charlotte von Essen till tidningen att var tredje rysk diplomat i själva verket är spion, något som utgör ett hot mot Sverige. Regeringen vill inte uttala sig om de ryska diplomaterna. Totalt befinner sig drygt 30 ryska diplomater i Sverige. USA har utvisat tolv ryska diplomater efter anklagelser om spionage. Omni 220303.

Estniskt lastfartyg har sjunkit utanför Odesa. Ett estniskt lastfartyg har sjunkit utanför hamnstaden Odesa i Ukraina. Rederiet vittnar om att en explosion har inträffat och att fartyget kan ha gått på en mina. Två besättningsmän befinner sig i livbåtar och fyra saknas, skriver Reuters. Ukraina har varnat för att ryska landstigningsfartyg är på väg mot Odesa. Omni 220303.

Mariupol varnar för blockad av el, vatten och värme: "Är precis som i Leningrad". Ryska trupper försöker skapa en blockad kring hamnstaden Mariupol med målet att skärma av invånarna från vatten, värme, el och transporter. Det varnar borgmästaren Vadym Boichenko för, enligt Reuters. "De försöker skapa en blockad här, precis som i Leningrad," säger Boichenko. Han refererar till de tyska nazisternas belägring av Leningrad under andra världskriget. Belägringen pågick i över två år och ledde till att hundratusentals ryssar dog. Ryssland har omringat Mariupol i flera dagar, men har inte lyckats inta staden. Tidigare i dag varnade proryska separatiststyrkor i Donetsk för riktade attacker mot staden om inte Ukrainas militär ger upp. Omni 220303.

Putin i telefonmöte med Macron strax före samtal - hotar att utöka kravlista. Frankrikes president Emmanuel Macron har haft ett 90 minuter långt telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin, skriver AFP. Samtalet var det tredje mellan Macron och Putin sedan invasionen inleddes den 24 februari. Under samtalet sa Putin att Ryssland kompromisslöst kommer att fortsätta strida i Ukraina, mot vad han kallar "militanta väpnade nationalistgrupper". Han sa också att målen för Rysslands operation, en demilitarisering och neutral status, kommer att uppnås oavsett vilket. Den ryske presidenten sa också att alla försök från Kyivs sida att fördröja förhandlingarna kommer att resultera i att Moskva utökar sina krav, skriver Reuters. Samtalet hölls några timmar innan delegationer från Ryssland och Ukraina möts för nya samtal. Enligt uppgifter ska mötet hållas i regionen Brest i Belarus, och den ukrainska delegationen meddelade under eftermiddagen att man var på väg till mötet med helikopter. Putin sa att Ryssland kommer att uppnå sina mål i Ukraina. Omni 220303.

Konvoj rör sig knappt - men experter varnar för skifte: "Som Aleppo och Groznyj". Den många mil långa ryska militärkonvojen utanför Kyiv har gjort knappt märkbara framryckningar de senaste tre dagarna. Fronten av konvojen befinner sig fortfarande drygt tre mil från Kyivs stadskärna. Detta enligt Storbritanniens försvarsdepartements senaste uppdatering. Konvojen har försenats av ukrainskt motstånd och tekniska problem. Enligt Pentagon kan de inledande problemen för Ryssland leda till ett skifte av strategi, att man i stället fokuserar på belägring. På flera håll ringar den ryska militären in viktiga städer i Ukraina. Det kan leda till höga civila dödstal och stora skador på infrastrukturen, enligt experter och källor som USA Today har talat med. Flera befarar att Ryssland kan tänkas falla tillbaka på strategier som användes i Syrien och Tjetjenien, då städer som Aleppo och Groznyj lämnades i ruiner. AP skriver att vägarna blir allt lerigare på grund av att våren kommer. Michael Kofman, vid det amerikanska forskningscentret CNA, säger till Reuters att förutsättningarna för kolonnen norr om Kyiv försämras varje dag. "Ju längre de ryska styrkorna är stilla, desto sämre kommer deras beredskap och förmåga att vara," säger Kofman. Omni 220303.

EU fattar "historiskt beslut" om skydd för flyktingar. EU har beslutat att aktivera det så kallade massflyktsdirektiv som ger människor på flykt från Ukraina rätt till tillfälligt skydd inom EU. Det skriver inrikeskommissionär Ylva Johansson på Twitter. "EU står enat för att rädda liv", skriver hon. Det innebär bland annat att människor på flykt från Ukraina kommer att ges uppehålls- och arbetstillstånd i EU i minst ett år, med möjlighet till förlängning med ytterligare två år. Beslutet innebär inte att direktivet aktiveras direkt, utan att det finns en politisk överenskommelse. Omni 220303.

Tusentals ryska forskare protesterar i öppet brev. Tusentals ryska forskare och akademiker, boendes både i Ryssland och i utlandet, riktar i ett öppet brev till Vladimir Putin kritik mot den ryske presidentens invasion av Ukraina. Det rapporterar flera medier. Brevet har signerats av nära 7 000 personer och undertecknarna skriver att Rysslands starka rykte som "ledande matematikcentrum" nu "fullständigt utplånats". De menar att Ryssland inte kan vara en stor vetenskapsnation under de förhållanden som råder, då kollegors liv i Ukraina är i fara. Enligt AFP riskerar undertecknarna böter eller fängelse. Motreaktionerna på ryska invasionen har redan påverkat flera vetenskapliga institutioner. Vetenskapsorganisationer världen över har fördömt invasionen. Omni 220303.

Experten: Putin har missbedömt två saker. Rysslands president Vladimir Putin gjorde två missbedömningar innan han inledde den storskaliga invasionen av Ukraina, bedömer Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. För det första har han missbedömt Ukraina, och vad det är för land. "På grund av hans världsbild, och att han inte bedömer att Ukraina finns och så vidare, så trodde han nog att miljoner ukrainare skulle komma ut och välkomna de ryska soldaterna, eller i alla fall att det skulle gå mycket lättare än det gjort. För det andra missbedömde han omvärldens enighet i att försöka stoppa de ryska styrkorna - med hjälp av omfattande sanktioner och stöd för Ukraina. Trots det finns det mycket som tyder på att Putin är beredd att gå mycket långt," säger han. "Tittar man på hur Ryssland krigat under andra förhållanden, i Syrien och Tjetjenien, för 20 år sedan, så har man bedrivit den här typen av krigföring, med intensiv beskjutning och förstöring av civil och militär infrastruktur. Men man tvekar inte heller att skjuta rakt in i bostadsområden med mera." Hur stödet för kriget ser ut bland den ryska befolkningen är oklart, enligt Kragh. För även om undersökningar som genomförts i veckan visar på att en majoritet säger sig stödja kriget så är protester förenade med stor personlig risk. "Du kan hamna i fängelse, du kan förlora jobbet med mera. Så vi vet inte exakt hur opinionen verkligen ser ut, men än så länge kan Putin göra det han vill." (svt 220303.)

Drönare siktade vid flera skyddsobjekt i Örebro län. Polisen i Örebro har under onsdagskvällen observerat och dokumenterat ett flertal drönare som genomfört flygningar i anslutning till skyddsobjekt. En större polisinsats har pågått. Drönarna har synts vid ett flertal platser i länet. "Vi bedömer att det här är något annat än busstreck," säger Lars Hedelin, presstalesperson polisregion Bergslagen. På torsdagsmorgonen avslutades sökinsatsen utan att polisen fått några svar på vem som låg bakom flygningarna. Händelserna rubriceras som brott mot skyddslagen. svt 220303.

Brand vid kärnkraftverket i Ukraina efter hårda strider - ingen höjd radioaktivitet. En brand utbröt vid Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja i Enerhodar i Ukraina under natten mot fredagen. Branden startade efter hårda strider vid kraftverket och som ett resultat av ”kontinuerlig beskjutning” av ryska styrkor, enligt stadens borgmästare. Anläggningens sändning från platsen visade lågor och rök. Det var initialt oklart vilken typ av byggnad det handlade om, men det brann inte i någon reaktor och det finns inga rapporter om förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen. Klockan 05.30 uppgav Ukraina att elden inte längre sprider sig, enligt AFP. Och cirka 20 minuter senare meddelade myndigheterna att branden är släckt. BBC beskriver det som en "enorm lättnad" för alla i området - och för alla andra. Men det finns ännu inga uppgifter om att beskjutningen i området har upphört. I en tweet under natten varnade Internationella atomenergiorganet IAEA för stor fara för omvärlden om reaktorerna beskjuts. IAEA uppmanar Ryssland att upphöra med all militär aktivitet runt kärnkraftverk. Beskjutningen fördöms också av flera världsledare, däribland Joe Biden och Boris Johnson. Kärnkraftverket i fråga står för omkring 20 procent av Ukrainas elproduktion, skriver CNN. Omkring 07.30 på fredagen kom uppgifter om att Ryssland har tagit kontroll över kraftverket. Omni 220303.

Finansprofil: EU-sanktioner rundar gas- och oljeimport. Sanktionerna mot Ryssland undviker i praktiken importen av gas och olja, skriver finansprofilen Sasja Beslik i en debattartikel i DN. "Dessutom aktar man sig för att rena det globala finanssystemet från smutsiga ryska pengar, på grund av riskerna för en stor ekonomisk kris", skriver han. Beslik konstaterar dessutom att trots att Nord Stream 2 högljutt stoppades så pumpas gas fortfarande till Tyskland genom Nord Stream 1. Han menar att det nu är ett ypperligt tillfälle för Europa att göra omfattande investeringar i förnybar energi. Omni 220303.

Oligarkerna har förlorat 780 miljarder - nu väntas nya sanktioner från USA. Ryska oligarkers tillgångar uppges ha rasat i värde med cirka 80 miljarder dollar, drygt 780 miljarder kronor, de senaste veckorna - och snart kan det svida ytterligare i plånboken när även USA planerar sanktioner mot dem. Vita huset kommer inom kort bland annat införa reseförbud för de ryska miljardärerna och deras familjer, uppger källor för Financial Times. Joe Biden lovade också i sitt tal till nationen att sätta press på ryska oligarker och väntas nu införa bredare sanktioner mot dem efter att EU vidtagit liknande åtgärder i början av veckan. Enligt Bloombergs miljardärsindex har de 20 rikaste oligarkernas förmögenheter minskat med en tredjedel de senaste veckorna till följd av sanktioner och rubelns ras, skriver CNBC. Två oligarker har fått sina lyxyachter beslagtagna. Omni 220303.

USA: Ryska trupper flyttas in i Ukraina i allt större antal. USA:s försvarshögkvarter Pentagon uppskattar att 90 procent av de ryska trupper som var stationerade längs med gränsen mot Ukraina innan det att invasionen inleddes nu har flyttats in i landet. Det skriver Financial Times. Under onsdagen var den siffran 82 procent. I FT:s rapportering framgår inte hur många soldater som Pentagon uppskattar att Ryssland har i Ukraina. Veckan före invasionen uppgav en amerikansk företrädare enligt BBC att mellan 169 000 och 190 000 soldater fanns vid den rysk-ukrainska gränsen, i Belarus och på annekterade Krym, samt i områden i östra Ukraina som kontrolleras av ryskstödda separatister. Omni 220303.

Vad vill Putin? Den ukrainska regeringen ska krossas och Ukraina ska rätta in sig i ledet. svt 220304 video 0:35.

Expert: Kyiv är huvudmålet - nu väntar blodiga dagar. Ökade bombardemang och ett ökat antal civila offer. Det är två av flera saker som Oscar Jonsson, expert i rysk krigföring, noterar från den åttonde dagens strider i Ukraina. I SVT:s Aktuellt säger han att Ryssland "av allt att döma" har som huvudmål att omringa huvudstaden Kyiv för att på så vis stoppa leveranser av vapen, ammunition och försörjning. På frågan om vad som är att vänta de närmsta dagarna säger han att striderna i Kyiv-området kommer leda till många döda både bland ryska och ukrainska styrkor. "Det är jättesvårt att strida i urban miljö. Angående utvecklingen i söder, där kuststaden Mariupol omringats av ryska styrkor, säger han att de försöker skära av ukrainska styrkor från Svarta havet. Han ser det också som troligt med en rysk "kniptångsmanöver" som skär av Ukrainas trupper i stora delar av östra Ukraina. Omni 220304.

Bilder och drönarklipp visar förödelsen i krigets Ukraina. En rad internationella medier har publicerat bilder och tv-klipp som visar följderna av den ryska invasionen i Ukraina. BBC skriver att ryska robotattacker ödelagt ukrainska områden sedan invasionen inleddes, vilket illustreras med före- och efterbilder från bland annat Kyiv, Charkiv, Tjernihiv. I ett Youtube-klipp från Radio News Europe, med bilder från torsdagen, ses förödelsen filmad från luften. Klippet visar ödelagda bostadshus och förstörda fordon i Borodianka väster om huvudstaden Kyiv. Ta del av bilderna via klippet ovan eller länkarna nedan. Omni 220304.
Flygbilder av ukrainsk stad avslöjar förödelse efter rysk attack. Det kunde fortfarande ses bränder som pyr i vad som brukade vara en rad höghus på huvudgatan i Borodyanka den 3 mars. Den lilla staden 50 kilometer nordväst om den ukrainska huvudstaden Kiev utsattes för ryska flygangrepp och artilleribeskjutning föregående dag. You tube 220303.
Rapporter om ryska krigsförbrytelser i Ukraina granskas. Efter att kriget i Ukraina utbrutit ska nu USA och 44 andra länder granska rapporter som inkommit till organisationen. Det rör sig om ryska krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter i landet. Bland annat ska man undersöka om Ryssland avsiktligt genomfört attacker mot civila och civil infrastruktur, enligt nyhetsbyrån Reuters. SR 220304.

Före och efter - så såg platserna ut innan bomberna. Totalt 2 000 civila har dödats sedan den ryska invasionen inleddes, enligt ukrainska beredskapsmyndigheten. Samtidigt förnekar Ryssland att de attackerar civila och menar att de endast slår till mot militära mål. I klippet ovan ser du bilderna från krigets Ukraina – före och efter bomberna. Se bilderna och video. svt 220304.

3D-modell visar den ryska konvojens omfattning. Delar av den 64 kilometer långa militärkonvojen som har varit på väg mot Kiev har modellerats i en ny 3D-video med hjälp av satellitbilder. I klippet kan du följa dess väg från ovan och se dess omfattning. Den ryska konvojen, där militärfordon står på rad, befinner sig nu knappt 30 kilometer från Kievs centrum. I går uppgav dock USA:s försvarsdepartement att konvojen numera står stilla. "Enligt våra uppskattningar har den inte gjort några betydande framsteg de senaste 24 till 36 timmarna, säger Pentagons talesperson John Kirby. Orsaken är sannolikt att konvojen nu omgrupperar och utvärderar läget," enligt Kirby. Logistiska problem och motståndet från ukrainare kan också spela in, menar han. Tidigare har det sagts att konvojen saknar både bränsle och livsmedel. svt 220304.
Analys: Varför attackeras inte konvojen från luften? Den drygt 6 mil långa ryska militärkonvoj som uppges vara på väg mot Kyiv står i fokus för förklarande artiklar från både BBC och AP. En fråga de försöker besvara är varför inte Ukraina bara bombar de ryska fordonen. AP skriver att en konvoj av den storleken normalt sett är sårbar för ett luftangrepp, men att den kan skyddas av ryska luftförsvarssystem. Military Times skrev redan på onsdagen att konvojen har attackerats, men enligt AP handlar det främst om fordon i konvojens front vilket kan ha sinkat dess framfart. Att slå mot den från bemannade flygplan ses troligen som allt för riskabelt med hänsyn till den ryska försvarsförmågan. Liknande förklaringar går att läsa på BBC:s sajt, där de tagit hjälp av experten Richard Barrons. Ukraina har visserligen viss kapacitet att genomföra anfall från luften och har förstört andra konvojer med turkiskt tillverkade drönare. Men enligt Barrons finns inte förmåga att förstöra en konvoj av den här storleken. Han noterar också den ryska försvarsförmågan, och skriver att ett flyganfall skulle riskera att slå mot ett redan begränsat ukrainskt flygvapen. Pentagon: 90 procent av trupperna som tidigare fanns omkring Ukraina har gått in i landet. Omni 220304.

Tänker Putin ge Vitryssland tillgång till en hamn i Östersjön? Putin talade i ett telefonsamtal med den vitryska ledaren och nämner tillgång till Östersjön. Rysslands president Vladimir Putin sa att han diskuterade Vitrysslands intresse av att ha tillgång till Östersjön i ett telefonsamtal med sin vitryska motsvarighet Alexander Lukasjenko. "Just i dag pratade vi med Vitrysslands president om denna fråga. Våra vitryska vänner är intresserade av att vara närvarande i Östersjön, intresserade av att utveckla sina egna hamnanläggningar. "Du vet att jag också stöder det", sa Putin under en ceremoni för en ny rysk färja, som han genom bildöverföring deltog i. Vitryssland är ett land utan havsförbindelse, så det är oklart vilka praktiska åtgärder Putin och Ryssland kan vidta för att ge tillgång till Östersjön. Men Ryssland har en tullunion med Vitryssland och delar en lång gemensam gräns. Natos baltiska medlemmar - Estland, Lettland och Litauen - är bland dem som är mest oroade över Rysslands invasion av Ukraina. CNN 220304.
Vitrysslands president Alexander Lukasjenko har lovat att Vitryssland ska ha egna hamnar i Östersjön inom två år. "Vi kommer att ha hamnar där inom två år. Vi kommer att lasta våra laster där i våra hamnar," sa Lukasjenko genom sin presstjänst. Som svar på en fråga sa Lukasjenko att han tidigare hade diskuterat frågan med Rysslands president Vladimir Putin. "Jag diskuterade den här frågan med presidenten [på vårt] senaste [möte]. Redan före denna konflikt. Vi pratar om byggandet av hamninfrastruktur. Vi behöver våra egna hamnar. Därför bestämdes platserna snabbt. Platserna är mycket bra. Det har redan rapporterats till mig", sa den vitryska presidenten. Lukasjenko sa att han har för avsikt att åka dit och personligen se hur det går med byggandet av vitryska hamnar den kommande våren eller försommaren. Lukasjenko sa att Putin har lovat honom stöd för alla vitryska projekt på Ryska federationens territorium. "Det var före konflikten. Och nu är det bara rätt. För du ser [vad dessa] galna [människor gör] i Europa: sanktioner mot Ryssland, och vi följer med. För att förhindra Ryssland från att kringgå sanktionerna genom Vitryssland. Vad kan du säga," sa Lukasjenko. interfax 220305.
Lukasjenko förväntar sig att Ryssland bygger en hamn för Vitryssland för export av kaliumklorid. Vitrysslands president Alexander Lukasjenko förväntar sig att Ryssland bygger en ny hamn i Östersjön för export av vitrysk kaliumklorid som drabbats av västerländska sanktioner, sade han på fredagen efter att han träffat Rysslands president Vladimir Putin. De två ledarna träffades när Ryssland höll militärövningar i Vitryssland som en del av en truppuppbyggnad nära Ukraina som har föranlett västerländska varningar om en förestående rysk invasion. Moskva förnekar alla sådana planer och säger att sådana varningar är farliga. (Kommentar: Putin ljög!!!) Vitrysslands statsägda Belaruskali är världens näst största producent av grödans näringsämne kaliumklorid. Washington införde sanktioner mot det 2021 efter att Lukasjenko krossade protester efter valet 2020 och sedan svartlistade sin exportarm Belarus Potash Company (BPC). "Rysslands president gav en order, jag bad att ryssarna skulle hjälpa oss ... så att vi ... kunde bygga vår egen hamn nära St Petersburg och lasta om miljontals ton last där. Ordern gavs i min närvaro för att starta den här konstruktionen omedelbart," sa Lukasjenko. Lukasjenko indikerade att bygget skulle ta minst ett år: "Vi kommer att lasta - inom ett eller ett och ett halvt år, jag vet inte ... vi kommer att lasta dessa miljoner ton last där." Vitryssland förlitade sig tidigare på transporter av 12,5 miljoner ton kaliumklorid om året från hamnen Klaipeda i Litauen i Östersjön. Vilnius beslutade att stoppa användningen av sin järnväg för Vitrysslands export av grödans näringsämne från den 1 februari. Minsk sa tidigare denna månad att man avledde exporten till ryska hamnar, och Kreml har sagt att "frågan är på agendan".Rysslands hamnar i Östersjön har dock enligt industrikällor inte tillräckligt med ledig kapacitet för att hantera BPC:s 12,5 miljoner ton per år, och det är omöjligt att ta emot transporterna omedelbart. Vitryska representanter "förhandlar med olika (hamn)terminaler, men än så länge ser vi inte deras leveranser där. Det kommer förmodligen att ta lite tid, eftersom logistik är en komplicerad process, det tar månader, om inte år", sa en industrikälla till Reuters. En hög EU-tjänsteman sade på fredagen att blocket överväger nya sanktioner mot Vitryssland om det deltar i någon invasion av Ukraina. Diplomater sa att nya åtgärder kan syfta till att täppa till kryphål som baltiska diplomater sa att de utnyttjas av Minsk för att kringgå befintliga sanktioner. Reuters 220218.

Zelenskyj: "Ryssland vill skapa ett nytt Tjornobyl". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar Moskva för att vilja skapa en ny Tjornobylolycka, likt den som inträffade i landet 1986. I ett videouttalande säger Zelenskyj att Ryssland är en "terrorstat" som ägnar sig åt "atomterror" efter eldgivningen kring det stora kärnkraftverket Zaporizjzja i Enerhodar. "Inget annat land än Ryssland har någonsin skjutit på ett kärnkraftverk. Det här är första gången i vår historia - i mänsklighetens historia," säger han. Även landets utrikesminister Dmytro Kuleba twittrar om Zaporizjzja, som är Europas största kärnkraftverk. "Om det sprängs kommer det att bli tio gånger större än Tjornobyl. Ryssarna måste OMEDELBART upphöra med beskjutningen", skriver han. Under natten brann det vid kärnkraftverket. Det har däremot inte kommit några uppgifter om förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen, men Sky News skriver att oron kvarstår i och med att beskjutningen fortsätter. Omkring 07.30 på fredagen kom uppgifter om att Ryssland har tagit kontroll över kraftverket. Omni 220304.
Film inifrån kärnkraftverket: "Sluta skjut omedelbart". Ukrainska myndigheter har släppt en film som ger en inblick i hur det såg ut inuti kärnkraftverket Zaporizjzja när det blev attackerat av ryska styrkor under natten till fredagen. Filmen, som har verifierats av The New York Times, är inspelad i ett av kontrollrummen i kärnkraftverket, där man kan höra en varning sändas ut i högtalarna: "Sluta skjut på kärnkraftverket. Sluta skjut omedelbart! Ni äventyrar säkerheten för hela världen. De vitala delarna av Zaporizjzja riskerar att störas. Det blir omöjligt för oss att återställa det." Enligt tidningen tycks varningen vara riktad mot de ryska soldaterna utanför kärnkraftverket. The New York Times har verifierat att videon utspelar sig i det ukrainska kärnkraftverket. Kärnkraftverkets sex reaktorer ska inte ha skadats under attacken. Ukrainsk räddningspersonal säger att de hindrades från att släcka bränder på kärnkraftsområdet. Flera människor uppges ha skadats eller dött i attacken mot kärnkraftverket. Omni 220305.
Myndigheter: Ryssland har tagit kontroll över Europas största kärnkraftverk. Rysk militär har tagit kontroll över Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja i den ukrainska staden Enerhodar, uppger en regional myndighet enligt Reuters. Enligt myndigheten arbetar kraftverkets personal med att upprätthålla säkerheten. Även Ukrainas tillsynsmyndighet uppger att ryska styrkor "ockuperar" kraftverket, skriver AFP. I ett uttalande säger man också att säkerhetsprocedurerna fortlöper. Även det ryska försvarsdepartementet bekräftar att kraftverket är i rysk kontroll och att det fungerar som vanligt. Kraftverket har beskjutits under natten och en brand bröt ut i området, dock inte i någon reaktor. Branden kunde släckas vid 06-tiden och det finns inga uppgifter om förhöjda nivåer av radioaktivitet. Redan för några dagar sedan uppgav Ryssland att man kontrollerade området där kärnkraftverket ligger, men Ukraina har fram tills fredagsmorgonen haft kontroll över själva kraftverket. Enligt CNN står Zaporizjzja för cirka 20 procent av Ukrainas elproduktion. Omni 220304.
Anställda på kärnkraftverket jobbar vidare - men under rysk kontroll. Ryssland uppges ha tagit kontroll över kärnkraftverket i Zaporizjzja och enligt Ivanna Khrapko, avdelningschef på fackförbundet State Employees Union of Ukraine har flera dödats. Hon säger att de anställda som är kvar "jobbar på som vanligt", men under rysk kontroll. Khrapko har varit i kontakt med fackmedlemmar i staden Cherson, som drabbats hårt av de ryska attackerna, men också av att det sprids falsk information om att Chersonborna vill tillhöra Ryssland. "Det stämmer inte, det är ren propaganda, säger avdelningschefen. SR 220304.
Broarna som ryska styrkor vill ta kontroll över. Att slå ut energiförsörjningen i södra Ukraina var troligtvis inte den enda anledningen för ryska trupper att ta kontroll över kärnkraftverket Zaporizjzja - enligt Ekots utrikesreporter David Carlqvist är det sannolikt att Ryssland siktar på att fortsätta offensiven norrut längs floden Dneprs östra bank för att ta staden som också heter Zaporizjzja. SR 220304.

Därför är Svarta havet avgörande i kriget. I hamnstaden Mariupol vid Svarta havet rapporteras om fortsatt hårda strider och flera ryska stridsfartyg uppges ha lämnat Krim för att ta sig till staden Odessa. Just nu pågår en hård kamp om kontrollen över Ukrainas kustområden och allt fler blickar riktas mot det strategiskt viktiga Svarta havet. "För Ryssland är det helt avgörande att ta Odessa och skära av Ukraina från Svarta havet," säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Här finns alla ingredienser för en geopolitisk cocktail. Den enda in- och utfartsvägen går genom det hårt trafikerade Bosporensundet, under kontroll av Natolandet Turkiet. Längs den västra sidan finns Bulgarien och Rumänien med flera Natobaser. I norr Ukrainas hamnstäder och på östra sidan Ryssland. Och i mitten Krimhalvön, annekterat av Ryssland och hem för den gigantiska Svartahavsflottan. "Vid Svarta havet möts flera olika makter, och så har det varit under tusentals år," säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Se Hugo von Essens karta över varför kontrollen över Svarta havet är så viktig i videon ovan. svt 220304.

Efter krav på censur: Google slutar sälja ryska annonser. Efter påtryckningar från ryska myndigheter att ta bort "falsk information" om kriget på Youtube stoppar moderbolaget Alphabet all sin annonsförsäljning i Ryssland. Det skriver Reuters. Försäljningsstoppet gäller även annonser på Google och andra sajter. "Situationen utvecklas snabbt och vi fortsätter att dela information när det är lämpligt", skriver bolaget i en kommentar. Techjättens omsättning var 85,5 miljarder rubel i fjol, motsvarande 7,6 miljarder kronor till fredagens växelkurs. Omni 220304.

Airbnb upphör med all verksamhet i Ryssland. Bostadsuthyrningsbolaget Airbnb meddelar att man tillfälligt stoppar all verksamhet i Ryssland och Belarus. Beskedet kom via ett inlägg på Twitter av företagets vd Brian Chesky på torsdagen. Airbnb meddelade tidigare under veckan att man erbjuder korttidsboende för upp till 100 000 ukrainska flyktingar. Omni 220304.

Ryssland drar åt tillgången till Facebook och BBC. Facebook och flera nyhetssajter, däribland BBC, radiokanalen Radio Liberty och den oberoende sajten Meduza, är nu delvis oåtkomliga i Ryssland, rapporterar AFP. Sedan invasionen av Ukraina startade har trycket ökat på Rysslands oberoende medier. Ryska myndigheter har förbjudit medier att använda ord som krig och invasion i bevakningen av kriget. Under torsdagen blockerade Ryssland även två andra tongivande ryska medier. Tecknen på att BBC blockerades dök upp efter BBC:s beslut att sända sin världstjänst till Ukraina och delar av Ryssland. Omni 220304.
Ryssland blockerar Facebook - förnekar samtidigt attacker. Rysslands regering blockerar tillgången till Facebook i landet, rapporterar flera medier. Samtidigt förnekar den ryske presidenten Vladimir Putin attacker runt om i Ukraina. I ett telefonsamtal med den tyske förbundskanslern Olaf Scholz förnekar Putin bombattacker mot städer i Ukraina. Den ryske presidenten kallar enligt AFP rapporteringen om flygräder mot Kyiv och andra städer för "grov propaganda". Dessutom förnekar Rysslands FN-ambassadör att Europas största kärnkraftverk utsätts för granatattacker. "De påstådda flyganfallen i Kiev och andra stora städer är grova propagandaförfalskningar", säger Putin. Facebook säger att "miljontals människor blockeras från trovärdig information." Omni 220304.
Twitter blockeras i Ryssland efter Putins nya lag. Twitter blockeras i Ryssland. Det rapporterar The Guardian med hänvisning till statliga ryska medier. Tidigare under fredagen har Facebook blockerats i landet. Landets president Vladimir Putin har under kvällen skrivit på en lag som gör det olagligt att sprida "fake news" kring den ryska militären. Maxstraffet för brottet är 15 års fängelse.Lagen har tvingat flera ryska oberoende medier att stänga ner sina verksamheter och flera västerländska medier har kallat hem sina korrespondenter från Ryssland. Ryssland inför även en lag som gör det olagligt att efterfråga sanktioner mot Ryssland. Omni 220304.

Ny lag gör det straffbart att sprida "falsk" information. Det ryska underhuset duman godkänner en lag som gör det straffbart att sprida "falsk" information om landets armé, skriver den nederländska nyhetsbyrån BNO News på Twitter. "Om de falska uppgifterna leder till allvarliga konsekvenser så riskerar man 15 år i fängelse", skriver Duman i ett uttalande som Reuters har läst. Enligt BNO News blir det även olagligt att publikt "misskreditera" Rysslands användande av miltära styrkor. Den som gör det riskerar fem år i fängelse. Det blir dessutom förbjudet att uppmuntra utländska sanktioner mot Ryssland. Reuters skriver att lagändringarna tycks ge den ryska staten mycket större möjligheter att agera mot oppositionen. Omni 220304. SR220304.
Ryssland vill skärpa medielagar - 15 års fängelse för "falska" nyheter. Ryska journalister kan straffas med 15 år i fängelse om de till exempel rapporterar om hur många som dödats under invasionen av Ukraina. Det enligt en lag som antogs av det ryska underhuset under fredagen, och för att förslaget ska bli verklighet behöver det även röstas igenom av dumans överhus och skrivas in i lag av presidenten. "Om tumskruvarna dras ytterligare åt börjar dagens Ryssland likna Sovjet under Stalin", säger Nadezda Azhgikhina, ordförande för yttrandefrihetsorganisationen PEN Moskva. SR 220304. Kommentar: Med andra ord: Straffbart att sprida sann information i Ryssland!
Rysk media allt mer isolerad från väst. Rysk media blir allt mer isolerad sedan allt fler mediebolag blockeras av väst, bland annat har tidigare samarbetspartner tagit avstånd från den statskontrollerade och Putinvänliga kanalen Russia today. Frilansjournalisten Jack Werner har länge bevakat ämnet digital källkritik och menar att Ryssland verkar förlora propagandakriget. Samtidigt pekar han på att det kan vara svårt att veta var gränsen mellan att motverka propaganda och att tysta en obehaglig avsändare går. SR 220303.

Johanna Melén: Mordor och ett förskräckligt slut, Det har sagts av många kunniga bedömare i Moskva att Vladimir Putin trodde att han skulle mötas med blommor i Ukraina. Som räddaren i nöden, den som återförde folket till den ryska världen. Det borde ha funnits otaliga som kunde säga honom att det inte skulle bli så. Men det fanns ingen som sa det. För är det något som blivit uppenbart de senaste veckorna är att Rysslands president inte längre lyssnar till råd. Och de som säger honom något säger troligen bara det som de tror att han vill höra. Det går att titta många gånger på mötet som hölls med medlemmarna i det ryska säkerhetsrådet, ett par dagar innan kriget startade. Det säger väldigt mycket om det system som många trodde sig känna, men som av allt att döma är förändrat nu. Där satt undersåtarna inför chefen Putin, som han ibland kallas, i korridorerna. Natjalnik, chefen. Blev uppkallade en och en för att säga det som chefen ville höra. De var inte förberedda. De svamlade och kom av sig. Blev tillrättavisade av Putin. Beslutet att anfalla Ukraina hade med största sannolikhet redan fattats, av Vladimir Putin själv. Jag såg en kommentar i veckan om att det där orimligt avlånga bordet, vid vilket Rysslands president hållit möten den senaste tiden, var roligt för ett par veckor sedan. Men att det inte är roligt längre. I måndags satt han där igen, i ena änden av bordet, med regeringsmedlemmarna på ett stort antal armlängders avstånd. Vladimir Putin är rädd för att bli smittad, ja kanske rädd för något ännu värre än så. Det hävdas ofta, halvt på skämt, att Rysslands president bildligt eller bokstavligt talat suttit i en bunker sedan coronapandemin bröt ut. Isolerad från omvärlden och från andra människor. Det har inte varit sunt och för världen farligt. Vladimir Putin, säger hans kritiker, räds det öde som mött andra auktoritära ledare. Många gånger har han fördömt det sätt varpå Libyens och Iraks diktatorer störtades. Nu har han hamnat där själv, lika pariastämplad som de. Hur Vladimir Putin ska ta sig ur den situation han skapat är mycket svårt att begripa. En trängd och isolerad Putin är en allt farligare person. Mordor, det onda riket i Sagan om ringen, säger en rysk väninna om landet hon numera lever i. Hon och många andra ryssar är lika förskräckta som vi andra. En del går ut och demonstrerar, fast de vet att de med stor sannolikhet ska gripas. Men det stora flertalet är ändå tysta. Säger att de ingenting kan påverka. Att de hellre stänger av för att alls behöva höra och störas. Det är inte säkert att det här blir slutet heller. Men att det ryska system som byggts upp under Vladimir Putins nu över 20 år vid makten skulle få ett slut med förskräckelse, det har många varnat för. Och kanske är det början på det slutet Ryssland, Ukraina och hela världen tvingas förhålla sig till nu. svt 220304.

Rysk influerare: "Det pågår ett inbördeskrig om information" - både propaganda och fredsbudskap sprids i ryska sociala medier. Medan kriget dominerar flödet i så gott som hela västvärldens sociala medier ser det annorlunda ut i Ryssland. Det pågår en kamp om hurdant innehåll som får synlighet. För att få en bild av hur nyhetsflödet på sociala medier ser ut på ryska i Ryssland har vi tittat på vad de största profilerna delar på de populäraste ryska plattformarna. Vi har också sökt efter innehåll som handlar om kriget för att se hur man talar om det. I de traditionella medierna i Ryssland är krigscensuren så gott som total. I dag (4 mars) godkände det ryska underhuset en ny lag som kan leda till fängelse i upp till femton år för spridande av "falska nyheter". På sociala medier är innehållet ändå tills vidare inte lika kontrollerat och censurerat. Plattformarna har olika målgrupper och kriget syns i varierande grad på dem. De populäraste sociala medierna i Ryssland är Youtube, VK och Instagram. Chattappen Telegram är också populär. VK (tidigare VKontakte) är en rysk motsvarighet till Facebook och populär bland äldre användare. Läs mer i yle 220304.

Organisationer genomsöks av rysk polis: "Kan inte kontakta anställda". Rysk polis har genomsökt kontoret för en av landet mest kända människorättsorganisationer, Memorial, rapporterar AFP med hänvisning till ett uttalande av gruppen på meddelandeappen Telegram. Husrannsakningar har också genomförts på landets mest framstående hjälporganisation för migranter, Civic assistance committee. Det rapporterar AFP. "Anställda som befinner sig på kontoret har förbjudits att använda sina telefoner och går inte att kontakta", skriver gruppen i sociala medier. Rapporterna är bara två i raden av åtgärder från ryska regeringen för att kontrollera icke-statliga institutioner efter invasionen av Ukraina. Även en rad medier har stoppats, bland annat den ryska radiostationen Svoboda, brittiska BBC och tyska Deutsche Welle. I slutet av förra året stoppades Memorial verksamhet av ett ryskt domstolsbeslut. I över 30 år har Memorial kämpat för att bevara minnet av det politiska förtrycket Sovjettiden. Omni 220304. Kommentar: Och nu har en ny era börjat - det politiska förtrycket under Putintiden. Friheten som fanns i början på 1990-talet är bortblåst.

"Slut på dollar och euro i Sankt Petersburg - sanktionerna märks inte ännu." I S:t Petersburg märks inte sanktionerna av ännu och i affärerna finns det livsmedel. Däremot är det slut på dollar och euro. Det har blivit svårare ätt resa och det råder en allmän oro inför framtiden. "Livet är inte som förr och kommer förmodligen inte att bli som förr", berättar en person för Ekot som inte vill uppge sitt namn. SR 220304.

Putins miljardärer. De äger oljebolag, fotbollsklubbar och några av världens största yachter - miljardärerna som pekas ut som medlemmar i Putins närmsta krets. Men vilka är presidentens miljardärer? Är det genom sanktioner mot dem som man kommer åt Vladimir Putin? Enligt Forbes har 116 ryska miljardärer förlorat mer än 126 miljarder dollar sedan 16 februari 2022. svt Ekonomibyrån 220304 28 min. Kan ses till 221112.

Anekdot som Putin brukar berätta. Bloombergs Andreas Kluth skriver om en anekdot som Putin brukar berätta som handlar om hur han som barn jagade en råtta ner för en korridor och in i ett hörn - för att sedan bli attackerad. Varför är Putin mån om att sprida historien? "Jag är den där råttan, förutom att jag har kärnvapenklor," antyder han. "Så träng inte in mig i ett hörn", skriver Kloth. Omni 220304.

Ledare: Sverige står just nu utan hjälp från Nato. Kriget i Ukraina fortsätter att dominera på svenska ledarsidor, där bland annat Sveriges ställning till Nato återkommer. Natos och USA:s svar på krisen i Ukraina visar att Sveriges illusion om att landet skulle få hjälp i en verklig krissituation är felaktig. Det skriver gästskribenten Hans Bergström på SvD:s ledarsida. "Det torde vara helt orealistiskt i dag att USA skulle rycka ut för att militärt stå sida vid sida med länder utanför Nato, enbart i namn av ’försvar för demokratin’." Den bilden delas av Tobias Wikström, som på DI:s ledarsida ifrågasätter Magdalena Anderssons motvilja till ett svenskt Natomedlemskap. "Hotet blir inte mindre för att Sverige är alliansfritt, snarare större. Utan medlemskap finns inga säkerhetsgarantier från Nato. Med medlemskap är de bindande." Omni 220304.

Sky News korrespondent sköts: "Kriget blir värre". Sky News korrespondent, Stuart Ramsay, och hans team blev beskjutna utanför Kyiv på måndagen. Det skriver han i en krönika för den brittiska tv-kanalen. Han skriver att han träffades med ett skott i sin skottsäkra väst och att han funderade på om hans död skulle bli smärtsam. Teamet befann sig omkring 30 kilometer från centrala i Kyiv i ett område som han beskriver som lugnt. Plötsligt dök en "vanlig familjebil" upp och skott började avfyras mot deras bil. "De var proffs och skotten träffade vår bil - de missade inte", skriver han. I efterhand har ukrainare berättat att det ska ha varit ryska "spaningssabotörer" som attackerade dem. De lyckades fly från bakhållet och lämnade Kyiv dagen efter. Ramsay konstaterar att tusentals ukrainare blir attackerade och att familjer blir måltavlor på samma sätt som de blev. "Kriget blir värre för varje dag som går", skriver han. Omni 220304.

Ukraina: 47 döda i Tjernihiv efter ryska luftangrepp. Dödssiffran stiger efter attacker mot staden Tjernihiv, i norra Ukraina, enligt lokala myndigheter. På torsdagen rapporterades 33 dödsfall efter ryska luftangrepp mot både bostadshus och skolor. Nu har den siffran reviderats till 47 döda, rapporterar Reuters. Tjernihivs räddningstjänst uppger samtidigt att de tvingades avbryta räddningsarbetet under torsdagen på grund av tung beskjutning. Flera ukrainska städer befinner sig för närvarande under attack. I Ukrainas näst största stad Charkiv uppger myndigheterna att "urskillningslös beskjutning" riktats mot bostadsområden. Tjernihiv har drygt 300 000 invånare. Ryska trupper pressar också hamnstaden Mariupol hårt. Den humanitära krisen i Ukraina växer. Omni 220304.

Rysk offensiv mot hamnstaden Mykolajiv - Ukraina: Har stoppat dem. På fredagen tog sig ryska trupper in i den ukrainska hamnstaden Mykolajiv för första gången, enligt lokala myndigheter rapporterar Reuters. Samtidigt uppger en rådgivare till den ukrainska regeringen, Oleksij Arestovytj, att den ryska framryckningen har stoppats. "Vi kan känna en försiktig optimism om framtidsutsikterna för fiendens offensiv. Jag tror att det kommer att stoppas i andra områden också," säger han i ett tv-sänt uttalande. Staden ligger mellan Odesa och Cherson i södra Ukraina och har drygt en halv miljon invånare. Omni 220304.
Stora strider i Ukrainas hamnstäder - Mariupol utan el och vatten. I Ukraina fortsätter striderna i flera städer, bland annat i det viktiga hamnstäderna Mariupol och Odessa. "Det är tydligt att Ryssland vill skära av Ukraina helt från Svarta havet", säger utrikesreporter David Carlqvist. Hör han berätta om det senaste läget i landet. SR 220304.

Nato förstärker samarbetet med Sverige och Finland: "De ska delta på alla möten". Nato förstärker samarbetet med Sverige och Finland, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff efter EU:s extrainsatta utrikesministermöte i Bryssel. Enligt Stoltenberg ska informationsutbytet och koordineringen förstärkas. "Båda länderna ska nu delta vid alla möten om krisen," säger han. Under pressträffen beskriver Stoltenberg Rysslands invasion som den värsta militära aggressionen i Europa på årtionden. "Dagarna som kommer blir sannolikt värre. Med mer död och mer lidande," säger han. Stoltenberg säger att mycket står på spel, kring hela världens framtid. Han uppmanar också Ryssland att avsluta offensiven och säger att Nato inte söker ett krig med Ryssland. Under mötet närvarade de 30 Natoländernas ministrar samt Sverige, Finland och EU:s utrikeschef Josep Borrell, som var särskilt inbjudna gäster. Omni 220304.
Nato och EU. 21 länder i Europa är medlemmar i såväl EU som Nato: Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Sex EU-länder är inte med i Nato: Cypern, Finland, Irland, Malta, Sverige och Österrike. Nio Nato-länder är inte med i EU: Albanien, Island, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, Storbritannien, Turkiet och USA. (Omni).
Storbritannien lovar att stötta Sverige militärt. Om Sverige skulle utsättas för aggressiva ryska handlingar kan man räkna med brittisk hjälp. Det sa Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace under en pressträff i Köpenhamn, skriver TT. "Sverige är en del av samma familj. Vi skulle stå vid Sverige och göra allt vi kan för att hjälpa till, både militärt och på andra sätt," säger han. På pressträffen medverkade även försvarsminister Peter Hultqvist, och Danmarks försvarsminister Morten Bødskov. "En markering från Storbritanniens sida som vi är glada för," säger Hultqvist. Omni 220304.
Stoltenberg: Nato går inte in i Ukraina - skulle kunna bli storkrig. Ukrainas president Zelenskyj har vädjat om hjälp från Nato och begärt att alliansen upprättar en flygförbudszon över landet. Men Nato säger nej då det skulle kunna leda till ett storkrig i Europa mellan alliansen och Ryssland. "Det är ett plågsamt val, men ett val vi måste göra", säger Natos generalsekretera Jens Stoltenberg till nordiska journalister i Bryssel. SR 220304.

Browder: Här finns Putins miljarder. Vladimir Putins tillgångar i väst har frusits efter det ryska invasionskriget i Ukraina. Men var miljarderna finns är en väl dold hemlighet. Finansmannen Bill Browder, med ett förflutet som världsledande investerare i Ryssland, vet var han skulle börja leta. "Det är väldigt enkelt. Jag skulle börja med Credit Suisse och sedan gå till UBS, Deutsche Bank och Goldman Sachs. Det är på den nivån," säger Bill Browder. Och han tvivlar inte en sekund på att de tjänstemän på storbankerna som jobbar med den här typen av transaktioner och upplägg vet vad de håller på med. "De är fullt inblandade. De har kontakt med oligarkernas företrädare på daglig basis," säger han. För att komma åt detta bedriver Browder just nu en lobbykampanj mot G7-ländernas regeringar för att få på plats betydligt hårdare lagstiftning som tvingar fram visselblåsare. "De finansiella rådgivare som gjort de här uppläggen ute i bankerna måste ses som brottslingar om de inte avslöjar vad de vet. Vi måste skapa motiv för visselblåsare med hot om straff," säger han. På pappret tjänar Vladimir Putin ungefär som en välavlönad svensk tjänsteman, lite drygt 110 000 kronor per månad, rapporterar tidningen The New York Times. Till det kommer vad som påstås vara Putins bysantinska palats vid Svarta havet och lyxjakten Graceful - som också pekats ut som Putins. Graceful, enligt tidningen värd cirka 100 miljoner dollar, ska ha lämnat tysk hamn i riktning mot Ryssland veckorna före invasionen av Ukraina. Men i själva verket är Putin en av världens allra rikaste, enligt Browder. I klass med Elon Musk eller Jeff Bezos - minst. Browder gjorde en grov beräkning av Putins förmögenhet inför en senatutfrågning 2017 och kom då fram till att det rörde som om någonstans kring 200 miljarder dollar (cirka 1 950 miljarder kronor). Trots rubelns kollaps och att värdet på depåbevis i ryska bolag som gasbolaget Gazprom och storbanken Sberbank nästan raderats ut på Londonbörsen i veckan räknar Browder med att Putins tillgångar har vuxit de gångna fem åren. "Vi är långt norr om detta belopp nu, även om jag inte gjort något försök att räkna på det nu," säger han. TT: Hur gör du en sådan beräkning? "När Putin grep Rysslands rikaste oligark (Michail Chodorkovskij) 2003 vände sig de andra oligarkerna till honom och frågade vad de skulle göra för att inte gå samma öde till mötes. Putin svarade: 50 procent. Det har jag fått bekräftat av flera trovärdiga källor. Men detta är ju underrättelseuppgifter och går inte att bevisa. Det bygger ju på muntliga uppgörelser." Browder har därmed utgått från hälften av oligarkernas förmögenhet 2003 och lagt till lite då han räknar med att Putin dessutom har berikat sig med olika typer av stölder från den ryska staten. Med Putins miljarder inräknat tror Browder att det i dag finns kanske 1 000 miljarder dollar "smutsiga ryska pengar" ute på vift i västvärlden. "Det är investerat i bolag, projekt, fastigheter eller placerat hos fondförvaltare." Browder tror att Xi Jinping är redo att ge Putin en livlina i det trängda läget. "Kriget och sanktionerna har gjort Kina till en sista rysk långivare - helt utan moral. Xi kan då pressa den desperata Putin till att gå med på mycket fördelaktiga ekonomiska uppgörelser för Kina." Detta kan bidra till att förlänga Putins tid vid makten, enligt Browder, som bedömer sannolikheten för en palatskupp i Moskva eller folkligt ryskt uppror som mycket liten på kort sikt. "Kanske inte tio år, men det kan säkert ta två år till innan Putins styre knäcks på ett eller annat sätt." USA-födde Browder är sedan en tid brittisk medborgare, bosatt i London - som under 20 års tid haft ett stort inflöde av rysk elit, vilket gett upphov till smeknamnet "Londongrad". Rika ryssar har bland annat köpt upp rader av exklusiva fastigheter i den brittiska huvudstaden, bland annat kring Eaton Square i stadsdelen Belgravia, som i folkmun ofta kallas Röda torget. "Jag träffar inte många oligarker. Av säkerhetsskäl måste jag hålla mig borta från ryssar, då Putin vill döda mig," säger Browder. "Den enda oligark jag träffar här i London är Michail Chodorkovskij, som precis som jag gör allt för att bekämpa Putin," tillägger han.
Vem är Bill Browder? Finansmannen Bill Browder är vd och grundare av det Londonbaserade kapitalförvaltningsbolaget Hermitage Capital Management - som i början av 2000-talet var den största internationella investeraren i Ryssland. Den nu 57-årige Browder - född amerikan, men numera brittisk medborgare - portades från Ryssland 2005. Han beskrevs då som ett hot mot Rysslands säkerhet. Bill Browders revisor, advokat Sergej Magnitskij, avslöjade efter detta mångmiljardförskingring bland högt uppsatta ryska statstjänstemän. Han greps dock själv och avled 37 år gammal - enligt Browder mördad - i det ökända Butyrkafängelset i Moskva. Browder har sedan Magnitskijs död vigt sitt liv åt att hämnas sin vän och revisor. Han anklagar Vladimir Putin för att ligga bakom det misstänkta mordet. Hans arbete har bland annat fått USA, EU och Storbritannien att stifta lagar som öppnar för så kallade Magnitskijsanktioner, som kan riktas mot personer som gör sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter och korruption i andra länder. Omni 220304.

Ryska facket försvarar anfallet mot Ukraina: "Fredsskapande operation mot nazister." Rysslands fackliga centralorganisation stöder Putins krig i Ukraina och beskriver det som en rättfärdig kamp mot nazister. Världsfackets ledning diskuterar nu att utesluta det ryska facket - men dess band till Kreml har varit kända länge. Den 24 februari, samma dag som Ryssland gick till anfall, antog den dominerande fackliga centralorganisationen i Ryssland, FNPR, ett stöduttalande för Putins beslut att "avnazifiera" Ukraina. FNPR hävdar i uttalandet att Ukraina styrs av ett gäng nationalister och nazistsympatisörer. Rysslands krig kallas "fredsskapande", och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj jämställs med Hitler. Uttalandet följdes upp med en mer utförlig deklaration i liknande ordalag den 25 februari, undertecknad av FNPR:s ordförande Mikhail Shmakov. "Uttalandena är helt förskräckliga, helt fruktansvärda. Inom världsfacket, Ituc, höjs många röster för att FNPR antingen måste ändra sig eller uteslutas," säger Oscar Ernerot, chef för LO:s internationella enhet. "Jag vet att ledningen för Ituc diskuterar frågan. Jag tror inte att FNPR kommer att ändra sig. Utgången blir troligen att FNPR utesluts". Men att FNPR är minst sagt följsamt gentemot Kreml har varit uppenbart länge. Arbetet beskrev förhållandet redan 2012. Frågan är varför världsfacket, en organisation för oberoende och demokratiska fack, ändå har godtagit FNPR som medlem. "Vi har varit medvetna om FNPR:s brister. Men internationellt är fackliga organisationer sällan perfekta. De befinner sig ofta i en demokratiskt svår miljö", säger Oscar Ernerot. "FNPR representerar många miljoner medlemmar. Därmed är de en maktfaktor i världsfacket. Att utesluta dem före invasionen i Ukraina skulle ha krävt svåra avvägningar." Frank Hoffer, tysk facklig företrädare som i många år var chef vid ILO, varav några år vid ILO:s kansli i Moskva, har följt FNPR nära. "På 1990-talet trodde många att FNPR ville transformera sig till ett riktigt, självständigt fack. Och försök i den riktningen gjordes verkligen," säger Frank Hoffer, som påminner om att FNPR under en period försvarade de oberoende fackföreningar som bildades i Belarus efter landets självständighet. Men redan i samband med att Ryssland annekterade Krim 2014 gav FNPR sitt stöd till Putin, och införlivade de fack som fanns på Krim. Att det ryska facket ändå kunnat förbli medlem i Ituc beror på önsketänkande från andra länders fack om att FNPR ska utvecklas i en annan riktning, bedömer Frank Hoffer. Men också på maktpolitik. "På världsfackets senaste kongress valdes Sharan Burrow till generalsekreterare med stöd från FNPR. Utan det ryska stödet hade motkandidaten vunnit." Att regimtrogna fack som FNPR tillåts vara medlemmar är allvarligt för världsfackets trovärdighet, enligt Frank Hoffer. "Att FNPR fanns med i organisationen gjorde att världsfackets uttalanden om annekteringen av Krim 2014 blev väldigt milda, eller neutrala. Fastän det var tydligt vem som anföll vem." Enligt Frank Hoffer kommer Ituc:s ledning att diskutera en eventuell uteslutning av FNPR på måndag. "Ledningen har tre alternativ: att rösta för uteslutning, att rösta mot, eller skjuta på beslutet. De båda senare alternativen skulle skicka mycket dåliga signaler. Världsfackets trovärdighet står på spel."
FNPR. FNPR är den i särklass största fackliga centralorganisationen i Ryssland. FNPR företräder 38 nationella och 82 regionala fackförbund med sammanlagt 19,7 miljoner medlemmar, enligt organisationens hemsida. Mikhail Shmakov har varit ordförande sedan 1993. Enligt FNPR:s uttalande den 25 februari bottnar "den tragiska situationen" i Ukraina i en "statskupp" 2014, utförd av "radikala nationalister under ledning av länder i väst". Rysslands "operation" motiveras med krigshot från Ukraina, provokationer från "en rad västländer", och nödvändigheten att "försvara ryska medborgare". Det sistnämnda syftar på invånare i utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk, till vilka Ryssland har delat ut ryska pass. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vann presidentvalet 2019 med bred marginal. Zelenskyj, som har judiskt ursprung, har ryska som modersmål och genomförde valkampanjen uteslutande på ryska. Han fick flest röster i nästan samtliga valkretsar, även i de östra delarna av Ukraina där en stor del av befolkningen talar ryska. Arbetet 220304.

FN ska utreda Putins brott: "Hela världen är emot dig". "Hela världen är emot dig." Det säger Ukrainas FN-ambassadör Jevheniia Filipenko till AFP efter att FN:s råd för mänskliga rättigheter röstat för att utreda ryska övergrepp på mänskliga rättigheter under invasionen. "Budskapet till Putin är tydligt: Du är isolerad på en global nivå," säger hon efter omröstningen. Enligt Storbritanniens utrikesminister Liz Truss slutade omröstningen 32-2. Euronews skriver i sin direktrapport att Ryssland och Eritrea röstade nej. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj twittrar att han välkomnar utredningen. "Bevis kommer att samlas in och användas i internationella domstolar. Ryska krigsbrottslingar kommer att hållas ansvariga," skriver han. Omni 220304.

Ukrainska kvinnorna i kriget: "Är inte rädda för att dö". Kvinnor har varit en viktig del av det ukrainska försvaret sedan den ryska annekteringen av Krym 2014, och antalet kvinnliga rekryter har vuxit med det ryska hotet. Det rapporterar Vice. "Vi är inte rädda för att dö - vi är rädda att bli slavar," säger den ukrainska soldaten Kristina till Vice. 2021 utgjorde kvinnor knappt 23 procent av den ukrainska armén, vilket är betydligt högre än i till exempel Polen (7,5 procent), USA (16 procent) och Tyskland (12 procent). 2018 infördes en lag i Ukraina som gav kvinnor och män samma rättigheter inom militären. Omni 220304.

SD svänger - öppnar för svenskt medlemskap i Nato. Sverigedemokraterna ändrar sig i inställningen om Nato, och öppnar nu för ett svenskt medlemskap. Det säger partiets utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju. Kriget i Ukraina har förändrat situationen och den säkerhetspolitiska utvecklingen måste följas nära, menar han. "Och är det så att indikationerna stämmer - att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt medlemskap - så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu," säger han. Om partiet byter fot i frågan finns det en majoritet i riksdagen för ett Natomedlemskap. Omni 220304.

Putin varnar omvärlden: "Förvärra inte situationen". Putin varnar länder för att införa fler sanktioner mot Ryssland som skulle "förvärra situationen", rapporterar BBC med hänvisning till ett uttalande i den statligt ägda nyhetskanalen Rossyia 24.Putin ber även omvärlden att gå tillbaka till hur man tidigare har behandlat och samarbetat med Ryssland. De som vägrar samarbeta med Ryssland kommer själva att ta skada, säger han. Omni 220304. Kommentar: Putin borde fatta att det är han själv som hela tiden "förvärrar situationen".
Putin varnar grannländerna: Trappa inte upp situationen. I ett tv-sänt tal uppmanade Vladimir Putin i dag Rysslands grannländer att inte eskalera situationen i Europa, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. "Vi har inga onda avsikter när det kommer till våra grannar. Jag vill ge dem rådet att inte trappa upp situationen, och att inte införa några nya restriktioner," sade Putin när han medverkade på länk under invigningen av en ny färja. Presidenten sade vidare att han inte ser några skäl till försämrade relationer, och att Rysslands agerande ska ses som ett svar på andra länders agerande. Nato-chefen Jens Stoltenberg kommenterade inte direkt den ryske presidentens tal, men sade i ett tal under fredagen: "Det här är president Putins krig, ett krig han har valt, planerat och startat mot ett fredligt land. Vi uppmanar presidenten att villkorslöst och omgående stoppa angreppet och ta hem sina trupper." svt 220304.

USA: Attacken ett krigsbrott - FN:s säkerhetsråd kallas till extrainsatt möte. Att Ryssland i dag attackerade Europas största kärnkraftverk i den ukrainska staden Zaporizjzja är ett krigsbrott. Det skriver USA:s ambassad i Ukraina i ett uttalande på Twitter. "Putins beskjutning av Europas största kärnkraftverk gör hans skräckvälde ännu värre", skriver ambassaden i ett uttalande. På grund av attacken mot kärnkraftverket kommer FN:s säkerhetsråd att ha ett extrainsatt möte i dag klockan 17.30 svensk tid, rapporterar CNN. Det finns sex reaktorer i Zaporizjzja som producerar tillräckligt med energi för att driva fyra miljoner bostäder. Reaktorerna uppges vara oskadade och experter har inte sett någon förhöjd radioaktivitet från området, rapporterar CBS News. Enligt ukrainska utrikesdepartementet ska flera människor ha skadats eller dött i attacken mot kärnkraftverket, rapporterar BBC. Ukrainsk räddningspersonal säger att de hindrades från att släcka bränder på kärnkraftsområdet. Omni 220304.

FN: 331 civila har dött i kriget - 19 av dem är barn. 331 personer, varav 19 barn, har bekräftats döda sedan den ryska invasionen av Ukraina. Det enligt FN:s senaste siffror, skriver Reuters. Samtidigt poängterar FN att den faktiska dödssiffran sannolikt är betydligt högre. De flesta av offren har dött av explosiva vapen, som beskjutning från artilleri eller missil- och luftangrepp. Reuters: 675 civila har hittills skadats i kriget, enligt FN. Omni 220304.

Microsoft stoppar all sin försäljning i Ryssland. Microsoft väljer nu att stoppa all försäljning av sina produkter och tjänster i Ryssland. Det har den amerikanska techjättens ordförande Brad Smith meddelat i ett blogginlägg. Smith skriver att Microsoft är upprörda, ilskna och ledsna över de bilder och nyheter som kommer från kriget i Ukraina, och att man fördömer invasionen. Smith skriver även i inlägget att Microsoft kommer att ta ytterligare steg i takt med att situationen utvecklas. Omni 220304.

Japan stoppar inte rysk olja och gas: "Kan skada hushåll". Japans regering och flera lokala företag kommer inte att bryta sina kontrakt med ryska energibolag. Det trots att flera västerländska regeringar och bolag dragit sig ur sina kontrakt, skriver Wall Street Journal. Att stoppa importen av rysk olja och gas är en av de mest kraftfulla åtgärder Tokyo kan ta till för att skada den ryska ekonomin under invasionen av Ukraina. Men enligt japanska myndigheter kan ett sådant tilltag skada hushållens ekonomi och öka beroendet av Mellanöstern. "En stabil tillgång till energi är en del av nationens intresse och något vi måste skydda till varje pris," säger premiärminister Fumio Kishida, enligt tidningen. Hittills har Japan sanktionerat vissa ryska banker och gett bistånd till Ukraina. Iransk olja kan lätta på uppgången. Omni 220304.

Ukraina, Georgien och Moldavien har ansökt om att bli EU-medlemmar. Lär dröja innan Georgien och Moldavien får gå med - men ansökningar anses vara viktig signal. (Omni 220304.)

Zelenskyj har överlevt tre mordförsök - ryska agenter ska ha läckt planer till Ukraina. Sedan Ryssland invaderade Ukraina förra torsdagen har landets president Volodymyr Zelenskyj överlevt minst tre mordförsök från ryska specialförband. Det uppger källor nära den ryska gruppen legosoldater som går under namnet Wagner och en specialstyrka från Tjetjenien för The Times. Wagnergruppen uppges ha lidit förluster under mordförsöken och källan beskriver det som "kusligt" hur väl Ukraina har kunnat förutspå deras attacker. Enligt tidningen ska gruppens planer ha läckts till Ukraina av ryska agenter som är emot invasionen. Zelenskyj har själv sagt att han är Rysslands mest efterlysta person och att flera "ryska sabotagegrupper" har tagit sig till Kyiv i jakt på honom och hans familj. Zelenskyj har dock vägrat att lämna den ukrainska huvudstaden. När USA frågade om de ska ta honom från staden var hans svar enligt flera medier: "Jag behöver ammunition - inte skjuts." Omni 220304.

Journalister lämnar Ryssland efter oro för krigslagar. Flera svenska medier har beslutat sig för att lämna Ryssland efter uppgifter om att landet planerar att inför krigslagar i landet, rapporterar SR. Det gäller bland annat TV4, SVT, SR och DN:s korrespondenter. "En mörk ridå av censur och repressalier sänker sig nu över fria medier i landet, skriver SVT:s ansvariga utgivare Charlotta Friborg i ett uttalande på fredagen. Även flera utländska medier som BBC, CNN och Bloomberg har beslutat sig för att kallar hem journalister. Ryssland förnekar uppgifterna om krigslagar - kallar det hela fejk och ryktesspridning. SVT: Extremt svår situation för journalister. Omni 220304.
Situationen för ryska journalister och fria medier har länge varit extremt svår i Ryssland. I december tilldelades Dmitrij Muratov, ansvarig utgivare för en av de få självständiga tidningarna i Ryssland, Novaja Gazeta, Nobels fredspris. Sex av hans journalister har mördats för sin rapportering. Den ryska, fristående tv-kanalen Dozhd, även kallad TVRain, tvingades lägga ner sina sändningar i torsdags efter att censurmyndigheten blockerat dem. I en sista sändning sa personalen adjö till sin publik och gick tillsammans ut ur en nedsläckt studio. Även radiostationen Moskvas Eko har tvingats lägga ner och exemplen är dessvärre många fler. En rad nyhetssajter har den senaste tiden blockerats i Ryssland. Det gäller BBC, Deutsche Welle, den amerikanskfinansierade Radio Free Europe/Radio Libertys ryskspråkiga sajt och Svoboda. Även den oberoende ryska nyhetssajten Meduza uppger att deras sajt inte längre är tillgänglig i landet. Sent på fredagskvällen meddelade BBC:s vd Tim Davie det exceptionella beslutet att pausa sina Rysslandsbaserade journalisters arbete. Han skriver i ett inlägg på Twitter att "den här lagstiftningen tycks kriminalisera oberoende journalistisk verksamhet". Även amerikanska mediejättarna CNN och Bloomberg har temporärt stoppat sina journalisters arbete i Ryssland. svt 220304.

Raketuppskjutning stoppas: "Kan medvetet misstolkas". Den svenska rymdbasen Esrange Space Center i Kiruna kommun stoppar en planerad raketuppskjutning med anledning av säkerhetsläget i Europa, rapporterar SVT Norrbotten. Tanken var att TEXUS 57 skulle skjutas upp under perioden 27 februari till 9 mars. Även uppskjutningen av Rexus 29-30 har stoppats på obestämd tid. "Det skulle kunna medvetet misstolkas och användas som en förevändning att göra något mot väst," säger Lennart Poromaa, chef på Esrange Space Center. Omni 220304.

Källor: Många tunga S-namn nära att ändra sig om Nato. Tunga S-namn som tidigare varit emot ett svenskt Nato-medlemskap har börjat överväga att svänga i frågan. Det uppger flera källor för SvD. Anledningen är den ryska invasionen av Ukraina. "Jag tror att de allra flesta i vår ledning tänker ungefär likadant. Det pågår en rörelse i partiet, till och med ganska hårda Natomotståndare har fått sig en tankeställare," säger "inflytelserik" person inom partiet. Under torsdagskvällen rapporterade finländska tidningen Iltalehti att statsminister Sanna Marin och hennes socialdemokratiska parti SDP är nära att byta sida i frågan om Nato. Tidigare under fredagen meddelade Sverigedemokraterna att man är beredd att ompröva sitt motstånd till ett svenskt Nato-medlemskap. Om SD skulle ställa sig positiv till ett medlemskap skulle det ge en riksdagsmajoritet. Omni 220304. Kommentar: Putin driver Sverige och Finland mot Nato.
Tidigare ÖB: Sverige och Finland bör ansöka ihop. Sverige och Finland bör ansöka om medlemskap i Nato tillsammans, skriver den tidigare överbefälhavaren Owe Wiktorin på SvD Debatt. Då kan länderna tillsammans med militäralliansen förbereda ett militärt försvar av Skandinavien, menar han. "Gamla politiska låsningar och uppfattningar måste läggas åt sidan inför den radikalt nya situation Sverige och Europa står inför", skriver Wiktorin. Han menar att om det sker ett anfall mot de nordiska länderna skulle en gemensam försvarsplanering "höja den militära kapaciteten avsevärt jämfört med ett mer enskilt agerande". Omni 220305.

Analyser: Omöjligt sia om börsen - Sverige näst sämst. Starten på 2022 för Stockholmsbörsen var redan innan den ryska invasionen av Ukraina den sämsta någonsin. Men kriget har under den senaste veckan ökat oron och kastat en dyster skugga över de finansiella marknaderna, skriver DI:s Mikael Vilenius i en analys. I spåren av veckans händelser har den ryska börsen nästintill kollapsat - men den svenska börsens OMXSPI-index ligger på andra plats globalt. Det efter en nedgång med drygt 20 procent sedan årsskiftet. Historiskt backade börsen mellan 24 och 39 procent under Irakkriget på 00-talet och Rysslandskrisen på 90-talet. "En repris och börsen bottnar om två, tre veckor", skriver Vilenius. Men redan i vanliga fall är det ingen som vet var börsen är på väg och i det här läget är det "verkligen ingen som vet", skriver Breakits Martin Hävner. Faktorer som sämre tillväxt, inflation och högre räntor bidrar till att öka osäkerheten för alla under obestämd tid. Och det är element som alla - investerare som privatsparare - bör ta höjd för i sin planering framöver, skriver Hävner. Omni 220305.

Ryssland redo skicka 1 000 legosoldater till Ukraina - ska ge armén starkare moral. Ryssland uppges vara redo att skicka ytterligare 1 000 legosoldater till Ukraina de kommande dagarna och veckorna. Det uppger en källa i väst, enligt CNN. USA har redan information som indikerar att legosoldater strider för den ryska sidan, men det är oklart hur många det handlar om. Den senaste tiden har det kommit rapporter om att de ryska soldaterna har plågats av låg stridsmoral. Förhoppningen med legosoldaterna är att de ska stärka Rysslands egna styrkor. CNN skriver också att Ryssland nu väntas öka intensiteten i sina angrepp mot ukrainska städer vilket befaras resultera i fler civila dödsoffer. "De kommande dagarna kommer förmodligen att vara värre, med mer död, mer lidande och mer förstörelse," sa Natochefen Jens Stoltenberg på fredagen. Omni 220305.

Så slår stängda luftrum mot flygen: "Himlens motorväg". Den globala flygkartan har ritats om radikalt sedan Putins armé invaderade Ukraina, skriver Bloomberg. USA och EU har stängt sina luftrum för ryska flygplan, medan Ryssland kontrat med att stänga luftrummet för Sverige och 35 andra länder. I vanliga fall passerar drygt 300 000 flygplan genom ryskt luftrum varje år och avgifterna har fyllt Moskvas kassa med hundratals miljoner dollar i avgifter. Men kriget i Ukraina har upphävt årtionden av nära allianser inom den kommersiella flygsektorn, konstaterar affärstidningen. Ryssarna har använt "ett otroligt kraftfullt verktyg" när landet stängde sitt luftrum, menar Elisabeth Braw, säkerhetsexpert på American Enterprise Institute. "Det är det internationella flygets motorväg. För den globala ekonomin är det helt klart en svår utveckling." Bland annat har Finnair, som är beroende av sibiriskt luftrum för långdistansresor till Seoul, Shanghai och Tokyo, gått ut med att många flygturer inte längre går ihop ekonomiskt. Ryska PJSC Aeroflot-Russian Airlines har tidigare flugit till ett femtiotal länder med plan från Airbus och Boeing. Omni 220305.

Storbritannien: Troligt med rysk offensiv mot Odesa. Ryssland tycks vara på väg att försöka ta den strategiskt viktiga hamnstaden Odesa i sydvästra Ukraina, enligt brittisk underrättelseinformation. Storbritanniens försvarsdepartement skriver på Twitter att de ryska styrkorna troligtvis kommer att avancera mot staden Mykolajiv för att sedan ta sikte på Odesa. Departementet skriver samtidigt att de ryska flyg- och artillerianfallen har minskat i intensitet det senaste dygnet. Omni 220305.

Ukraina: Över 66 000 har återvänt för att strida. Över 66 200 ukrainare har återvänt från utlandet för att försvara landet, skriver Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov på Twitter. "Det är ytterligare tolv motiverade stridsbrigader. Ukrainare, vi är oövervinnerliga." En av dem är 38-årige Oleksandr, som nyligen tog färjan från Trelleborg för att ansluta sig till den ukrainska militären. "Jag ska åka till kriget," sa han till Expressen innan han steg på färjan. Det är även många människor med andra nationaliteter som reser till Ukraina för att hjälpa armén. På lördagen rapporterade The Kiev Independents reporter Illia Ponomarenko om att en hemsida snart kommer att lanseras med information om hur man bäst går till väga. Omni 220305.

"EU hejar på avstånd - i rum uppvärmda av rysk gas." De sju ryska banker som är på väg att blockeras från Swift utgör en fjärdedel av Rysslands banksystem. Men många är kritiska till att de två storbankerna Sberbank och Gazprombank inte finns med på svarta listan, skriver TT. Ryssland kan därmed fortsätta att sälja gas, olja och råvaror till västländer, och fylla på krigskassan i Moskva. "EU hejar på den ukrainska sidan på säkert avstånd, tittar på i sina varma vardagsrum uppvärmda av rysk gas", skriver krönikören Wolfgang Münchau på sajten Eurointelligence. Omni 220305.

Ryssar flyr till Finland: "Jag kommer inte återvända." Sedan invasionens start har Finland märkt av en konstant ström av ryssar som vill ta sig in i landet, rapporterar BBC. "Jag kommer inte att återvända så länge vår fruktansvärda regering är kvar. Det är så, så sorgligt," säger en ung kvinna. Flera berättar för BBC att de lämnar landet av rädsla för att uppgifterna om att Ryssland är på väg att införa krigslagar stämmer. Då ryska flyg har portats från det europeiska luftrummet anländer de flesta med tåg eller bil, vilket har gjort att tågbiljettpriserna skenar. Om krigslagar införs kommer Putin ha möjlighet att göra vad han vill utan att behöva oroa sig för några protester på gatorna. Det är även många med andra nationaliteter som har tagit tåg till Finland från Ryssland för att sedan kunna flyga hem. Omni 220305.

Kreml: Väst beter sig som banditer - Ryssland kommer att svara. Väst beter sig som banditer med sina sanktioner och Moskva kommer att svara. Det säger Kremls talesperson Dmitry Peskov i en intervju på lördagen, rapporterar flera medier. Han specificerar inte vad för slags svar det handlar om, men säger att det kommer att ligga i linje med ryska intressen. Han tar även upp att Europa och USA inte är tillräckligt stora för att kunna isolera Ryssland från omvärlden. "Det finns många andra länder i världen." Kremls talesperson menar att väst håller på med ekonomisk brottslighet mot Ryssland. I torsdags meddelade USA och Storbritannien att man inför personliga sanktioner mot en rad mäktiga ryssar - däribland Peskov. Omni 220305.

Uppgifter: Sverige vill se ännu tätare Natosamarbete. Sverige och Finland kan komma att inleda ett ännu närmare samarbete med Nato, enligt uppgifter till den finska tidningen Iltalehti. Uppgifterna gör gällande att USA, Finland och Sverige har inlett en process om att de nordiska länderna ska få status som viktig allierad utanför Nato. Om Finland och Sverige skulle få sådan status skulle det i praktiken innebära att länderna får möjlighet att köpa toppmoderna vapen från USA, skriver Expressen. Men skyddet enligt Natos artikel 5 ingår inte. I fredags besökte Finlands president Sauli Niinistö president Joe Biden i USA för att, enligt Iltalehti, föra diskussioner om ett djupare Natosamarbete. Statsminister Magdalena Andersson deltog vid mötet via telefon. Under lördagen är Andersson och försvarsminister Peter Hultqvist på plats i Helsingfors. Japan, Sydkorea, Israel och Australien har status som viktig allierad utanför Nato. Samarbete skulle sända en signal till Ryssland att väst inte tillåter att Sverige och Finland hotas. Finland och Ryssland delar en cirka 130 mil lång gräns. Omni 220305.

Peking till techsektorn: Vi vill främja riskkapital. Kinas kommunistparti försöker lugna investerare om att riskkapital fortfarande spelar en viktig roll i landets techsektor, efter fjolårets skärpta tag mot bolagsjättar som Alibaba och Tencent. Det rapporterar Bloomberg. "Vi kommer att främja utvecklingen av riskkapital," säger premiärminister Li Keqiang på lördagen vid öppnandet av Kinas nationella folkkongress. Han lägger till att "nya finansiella produkter och tjänster" kommer att utvecklas för att stödja forskning och utveckling. Förra årets regulatoriska tillslag i Kina raderade ut omkring 1 500 miljarder dollar i marknadsvärde. Kina lugnar riskkapitalister efter skärpa tag i techsektorn. Xi Jinping är fast besluten att förhindra att tillväxten halkar efter för mycket i år. Största ökningen i försvarsbudgeten på tre år. Omni 220305.

Rysk beskjutning efter vapenvilan - Röda korset: Ingen evakuering i dag. Evakueringen från den ukrainska hamnstaden Mariupol slutade i kaos efter att Ryssland brutit mot den tillfälliga vapenvilan i området, rapporterar Bloomberg. Ukraina och Ryssland meddelade tidigt på lördagen att man hade kommit överens om ett tillfälligt eldupphör och att upprätta en humanitär korridor för att göra det möjligt för civila att lämna staden. Senare uppgav Ukraina att Ryssland inte höll vapenvilan fullt och under dagen har det kommit rapporter om fortsatt rysk beskjutning. Bloomberg skriver att ungefär 215 000 kvinnor, barn och äldre väntas vilja fly från staden. "Den pågående beskjutningen gör det omöjligt att öppna humanitära korridorer för att på ett säkert sätt kunna evakuera civila och leverera läkemedel och mat", skriver det ukrainska utrikesministeriet i ett uttalande. Röda korset meddelade på lördagseftermiddagen att evakueringen inte kommer gå att genomföra under dagen. Omni 220305.
Experter: Eldupphöret var en del av "rysk strategi". Överenskommelsen om den humanitära korridoren för att evakuera civila handlar i grund och botten om en "cynisk rysk strategi i informationskriget". Det säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, till TV4 Nyheterna. "För Putin och Ryssland handlar det inte om att faktiskt rädda civila, utan att visa att man inte attackerar civila," säger han. Tidigare i veckan kom Ryssland och Ukraina överens om tillfällig vapenvila för att evakuera civila från krigsdrabbade områden. Enligt Ukraina bröt Ryssland det utlovade eldupphöret i staden Mariupol kort efter att det införts. Oscar Jonsson, forskare i rysk krigsföring, skriver på Twitter att väst behöver förbereda sig på att eldupphör egentligen innebär att Ryssland "kraftsamlar för att gå till angrepp igen". "Det ryska angreppet tappar momentum på håll", skriver Jonsson. Brittiska försvarsdepartementet skriver i ett uttalande att enligt underrättelseuppgifter var vapenvilan en rysk "avledningsmanöver". Meningen var att 200 000 civila skulle kunna lämna krigsområden. Ukraina: Beskjutningen gör att vi inte kan evakuera. Mariupol har en av Ukrainas största hamnar. Omni 220305.

Bostadshus i Kiev i spillror efter raketattacker. En dryg vecka har gått sen Ryssland invaderade Ukraina. Under fredagen hörs detonationer från granatattacker var tionde minut i Kiev. Runt om i ukrainska städer syns nu bostadshus som förstörts i striderna. Utanför Ukrainas huvudstad Kiev har den milslånga ryska militärkonvojen stått still i flera dagar. Invasionen verkar ha bytt taktik och flyganfallen har i stället blivit mer frekventa. Flyglarmen ljuder frekvent och ljudet av detonationer hörs över hela staden. I Kievförorten Hatne slog ett luftangrepp till under natten. På fredagsmorgonen meddelar den ukrainska riksåklagaren att en person dött i anfallet. Enligt FN är drygt en miljon ukrainare på flykt undan kriget. Många av dem är nu utan hem att återvända till. Se förödelsen i Ukraina i videon. svt 220304.

Putin: Krigsförklaring att införa flygförbud i Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin säger i ett tv-sänt tal att de västerländska sanktionerna är nära besläktade med en krigsförklaring men att vi "tack och lov inte är där än", rapporterar flera medier. Han säger också att Ryssland skulle likställa ett införande av en flygförbudszon över Ukraina med en krigshandling. "Vi skulle anse det som ett deltagande i en väpnad konflikt om ett land skulle röra sig i den riktingen," säger Putin. Talet hölls i samband med att Putin träffade flygvärdinnor på det ryska flygbolaget Aeroflot. Han meddelade även att det enda landet som Ryssland kommer flyga till är Belarus. Putin säger att han vill "avväpna" och få bort nazisterna från Ukraina. Omni 220305.

Stor demonstration till stöd för Ryssland i Serbien. Tusentals människor i Serbien deltog på fredagen i en demonstration till stöd för Ryssland, rapporterar BBC och Reuters. "Ryssland försvarar mänskligheten, befolkningen och det ortodoxa (...) Det här är en kamp mellan det goda och det onda. Och vi vet, prisa gudarna, att moderlandet Ryssland kommer att vinna," säger en äldre man till BBC. "Vi är här för att stötta (...) våra ryska bröder och för att protestera mot de sanktioner som (den serbiska) regeringen har infört mot Belarus," säger en annan man till tv-kanalen. Serbien försöker balansera ett samarbete med Nato med sina historiska och politiska kopplingar till Ryssland. För många serber är minnena av hur Nato bombade platser i Serbien under kriget på Balkan under 90-talet fortfarande färska. Natos attacker i Serbien fördömdes av Ryssland. Under demonstrationen viftades det med ryska flaggor och Serbiens och Rysslands nationalsånger spelades. Omni 220305.

Stora protester i ockuperad stad: "Cherson är Ukraina." Det pågår stora protester i den ukrainska staden Cherson mot den pågående ryska ockupationen. Videoklipp, som flera medier publicerat, visar hur hundratals personer tågar genom staden med ukrainska flaggor och sjunger nationalsången. Enligt BBC rör det sig om drygt 2 000 demonstranter. "Cherson är Ukraina" och "åk hem Ryssland", ekar det från folkmassan. Ett annat klipp visar hur ryska soldater skjuter skott upp i luften för att skingra folkmassorna, men utan framgång. Det var i onsdags som rysk militär intog staden, som anses vara strategiskt viktig då den har en hamn vid Svarta havet. Invånaren: Det är en marsch för frihet. Många människor samlades också i Chersons hamn. Invånare i Cherson vittnar om nya, strängare regler efter den ryska militären tagit kontrollen över staden. Omni 220305.

Litauen fasar inför Putins nästa drag - ryskstyrd belarusisk armé oroar mest. Nato- och EU-medlemmen Litauen fasar för risken att bli Putins nästa mål, skriver SvD som besökt den sydligaste Baltstaten. Framför allt är det "den kompletta integrationen av Belarus i rysk militär strategi" som oroar Litauens försvarsdepartement. Enligt tjänstemannen Vaidotas Urbelis är det en utveckling som skett gradvist, bland annat genom att Ryssland och Belarus haft gemensamma militärövningar. Landets tidigare försvarsminister och Natoambassadör Linas Linkevicius menar att han redan 2008 såg tecken på den invasion som nu skett, när Putin vid ett möte med Nato sa att Ukraina inte var en legitim stat. "Få av oss trodde att han sa så för att han menade det. Ingen kunde tro det 2008. Det tog 14 år innan någon i väst skulle lyssna på vad han sa om Ukraina, säger Linkevicius. Landet gränsar till både Belarus och den ryska enklaven Kaliningrad. Tyskland, USA och Nederländerna förstärker den militära närvaron i Litauen. Omni 220305.

Transnistrien vill bryta sig loss från Moldavien. Den självutropade staten Transnistrien begär att erkännas självständiga från Moldavien, skriver republikens utrikesdepartement i ett uttalande. De menar att det är ett geopolitiskt beslut av Moldavien att ansöka om ett medlemskap i EU. Något som de menar förändrar relationen mellan Moldavien och Transnistrien så mycket att de helt vill bryta sig loss. Utrikesdepartementet uppmanar det internationella samfundet att erkänna "en verklighet som funnits i över 30 år" - att Transnistrien är en självständig stat. Majoriteten av den transnistristiska befolkningen anser sig vara ryssar. Omni 220305.

Freds- och konfliktexperten: Ökad risk för kärnvapenattack. Hotet om kärnvapen från rysk sida har blivit alltmer påtagligt, även om risken enligt Dan Smith, chef för SIPRI, Stockholm International Peace Research Institute, fortfarande är låg. Enligt honom är det främst det som betraktas som små kärnvapen som skulle kunna bli aktuellt. "Det handlar om vapen liknande de som användes i Hiroshima och Nagasaki," säger han. Vladimir Putin har beordrat militärens förband med kärnvapenkapacitet att höja beredskapen. Hur ser risken för att kärnvapen kan användas i kriget? "Hade du frågat mig för tio dagar sedan hade jag sagt att det inte finns någon anledning till oro, men nu har så mycket hänt. Jag tror det är svårare att vara säker nu," säger Dan Smith på SIPRI. svt 220305.

Putin: Krigsförklaring att införa flygförbud i Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin säger i ett tv-sänt tal att de västerländska sanktionerna är nära besläktade med en krigsförklaring men att vi ”tack och lov inte är där än”, rapporterar flera medier. Han säger också att Ryssland skulle likställa ett införande av en flygförbudszon över Ukraina med en krigshandling. "Vi skulle anse det som ett deltagande i en väpnad konflikt om ett land skulle röra sig i den riktingen," säger Putin. Talet hölls i samband med att Putin träffade flygvärdinnor på det ryska flygbolaget Aeroflot. Han meddelade även att det enda landet som Ryssland kommer flyga till är Belarus. Omni 220305.

Blinken och Kuleba möttes: Vinner, men vad blir priset? USA:s utrikesminister Antony Blinken och Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba träffades under lördagen vid gränsen mellan Polen och Ukraina, rapporterar Reuters. De båda ministrarna ska ha gått en promenad på varsin sida om en målad linje som markerar gränsen mellan länderna. "Hela världen står med Ukraina, precis som jag står här med min vän och min kollega," säger Blinken. Kuleba sa att de västerländska vapenleveranserna hjälper i kampen mot Ryssland och att västerländska luftvärnsrobotarna sköt ner tre ryska helikoptrar under lördagen. "Ukraina kommer att vinna detta kriget oavsett vad, folket krigar för sitt land. Frågan är vad det kommer att kosta, "säger Kuleba och tillägger att priset kommer bli lägre om väst fortsätter skicka vapen. Blinken har under dagen träffat ukrainska flyktingar. Omni 220305.

"Min stad (Charkiv) blir bombad - men mamma (i Moskva) tror inte på mig." Oleksandra, 25, bor den i ukrainska staden Charkiv och söker skydd i badrummet när de ryska robotarna briserar i staden. Men när hon ringer till sin mamma, som bor i Moskva, möts hon av oförståelse. "Min stad blir bombad men mamma tror mig inte," säger hon till BBC. "Även om de oroar sig för mig, så säger de fortfarande att det förmodligen bara sker av misstag, att den ryska armén aldrig skulle skjuta på civila, att det är ukrainare som har ihjäl sin egen befolkning." Sedan kriget i Ukraina startade förra torsdagen har Kreml begränsat utländska medier. Under fredagen införde president Putin en lag som gör det olagligt att sprida "falska" nyheter om kriget, i samband med det stängdes både Twitter och Facebook av i landet. "De hjärntvättar människor. Och människor tror på det," säger Oleksandra. Omni 220305.

Förödelse i Ukraina: "Staden Borodijanka finns inte längre". Från Ukraina sprids nu bilder på städer som är mer eller mindre totalförstörda efter tio dagar av ryskt bombande. Borodijanka, som ligger utanför Kyiv, är en av städerna som drabbats hårt. "Borodijanka finns inte längre. Det är nästan helt förstört. Stadskärnan är bara hemsk och staden är under kontroll av ryska trupper," säger Oleksiy Kuleba, chef för Kyivs statsförvaltning, enligt CNN. The Guardian har publicerat drönarbilder från staden. Där det en gång stod stora bostadshus finns nu bara bråte och skelett av byggnader kvar. En robot träffade ett bostadshus i staden under torsdagen - då uppgavs att människor fortfarande kunde vara kvar i bråtet. tv Även Bila Tserkva, sydväst om Ukraina, uppges vara delvis förstörd. Omni 220305.

UNHCR: Miljontals flyktingar kan bli fast i Ukraina. FN:s flyktingorgan, UNHCR, räknar i dagsläget med att cirka fyra miljoner ukrainare kommer att lämna landet om striderna fortsätter. Men upp emot sju miljoner människor kan komma att vara på flykt i sitt eget land. "Människor sitter fast i de värst drabbade områdena som Mariupol.", säger Åsa Tillberg Widell, generalsekreterare på Sverige för UNHCR. SR 220305.

Israels premiärminister reste till Ryssland - träffade Putin. Israels premiärminister Naftali Bennett har nu träffat president Vladimir Putin i Ryssland. Bennett är en av de första ledarna som besökt Putin sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes, och Israel står på god fot diplomatiskt med båda länderna. Efter mötet pratade Bennett med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj - innan han fortsatte till Berlin. Bennett har visat ett stöd för Ukraina och fördömt Rysslands attack. SR 220305.
Israel efter samtal: Små utsikter till lösning. Israels premiärminister Naftali Bennett säger i dag efter sitt möte med Rysslands president Vladimir Putin att utsikterna för att hitta en lösning på kriget i Ukraina är väldigt små men att Israel är berett att agera som nån form av medlare. "Då man inte är ett Natoland så kanske man kan agera medlare som andra västländer inte kan", säger Maria Persson Löfgren, Ekot Rysslandskorrespondent. Israel har starka kontakter med både Ukraina och Ryssland genom handel med Ukraina och då många i Israel kommer från Ryssland. SR 220306. Kommentar: Putin ser bara två möjligheter: Att Ukraina kapitulerar eller att Ryssland tar över Ukraina med våld.

Efter ekonomiska sanktionerna - uppgång för kryptovalutor i Ryssland. Användandet av kryptovalutor i Ryssland och Ukraina har ökat i samband med invasionen av Ukraina. Det digitala systemet har blivit ett sätt att flytta värde över nationsgränser i kristider. Trots oroliga röster är riskerna för att Ryssland ska missbruka systemet relativt liten, enligt ekonomijournalisten Gunnar Harrius. "Jag tror inte bitcoin kommer bli det system som Ryssland använder för att runda sanktionerna." Det var under invasionens tredje dag som Ukraina gick ut på Twitter och bad om ekonomiskt bistånd - både i traditionell valuta och i kryptovaluta. På en vecka fick landet in kryptodonationer till värde av 50 miljoner dollar. Man planerar nu att ge ut digitala konstverk i form av NFT:er för att ytterligare samla in pengar till sitt försvar. Att fler vänder sig till kryptosystemen i kristider kan enligt Gunnar Harrius, ekonomijournalist som driver podden "Dom kallar oss krypto", bero på att valutan inte är bunden till en bank eller nationsgränser. "Det är ett sätt att ta med dig värde över landsgränser, du kan ta ut det i princip var som helst där du har tillgång till uppkoppling till internet, säger Gunnar Harrius. Ett sätt att undvika sanktioner? Samtidigt som systemet kan innebära fördelar för ukrainare som befinner sig på flykt finns en oro att det ska utnyttjas av Ryssland för att kringgå ekonomiska sanktioner. Ett scenario som Gunnar Harrius inte anser särskilt troligt. "De här blockkedjorna skulle rimligtvis inte klara den oerhörda mängd pengar som skulle strömma in i de här systemen för att kunna klara att hantera ett lands ekonomiska export- och importpolitik," säger han. Dessutom menar han att kryptovalutor är mer spårbara än vad många tror. För att köpa och sälja exempelvis bitcoin behöver användaren koppla till ett vanligt bankkort. "Bitcoin är extremt spårbart. Alla transaktioner är offentliga och myndigheter har blivit väldigt bra på att spåra eventuellt illegala transaktioner. Det är inte anonymt - i den fasen fungerar sanktioner som vanligt. Relativ uppgång." Trots en ökad användning av kryptovalutor i Ryssland och Ukraina i samband med kriget är det fortfarande en relativt liten del av ländernas befolkning som använder sig av digitala valutor. "Det är inte så att varenda ryss eller ukrainare har gått och köpt krypto nu, men det är betydligt mer än för några månader sen och betydligt mer än vad det var för ett år sedan." svt 220305.

Professor: "Av Putins retorik kan man konstatera att han lever i en fantasivärld".(Kommentar: Eller att han lever kvar i den gamla sovjettiden och vill återupprätta det väldet.) Barbara Lönnqvist som är professor emerita i ryska språket och litteraturen har tidigare talat om att det ryska språket under sovjettiden var "ockuperat" av en ideologi men språket i dagens Ryssland är inte mycket bättre. "Den mentala förvirring som sovjettidens språk skapade hos människor, den har nu gått över i en ny mental förvirring." Att språket är viktigt förstod Putin direkt. Lönnqvist påpekar att då Putin kom till makten satte han genast igång med att ta över tv-stationer i Ryssland. "Det var fråga om att få makt över språket, därför tog man över tv. Tv-stationerna är det mest centrala vad gäller det språk som går ut över hela landet. 1990-talet var en kaotisk tid i Ryssland och många människor var villrådiga inför det som hände och då var det viktigt hur tv-kanalerna framställde saker och ting. På 1990-talet hade det ändå uppstått en frihet i rysk media vilket för många människor blev än mer förvirrande. Den sovjetiska mediepropagandan var ändå mycket fast och förutsägbar men nu tvingades människor att välja vad de skulle tro på av det som sades och visades. När tv under Putins 20 år vid makten blivit allt mer förenklad och endimensionell har vissa människor funnit ett stöd i den, i synnerhet som de känner igen vissa kodord, sådana som Rysslands "storhet", väst är "våra fiender", det vill säga mycket av retoriken från kalla krigets dagar," påpekar Lönnqvist. "Putin har inte själv skapat den retorik som han nu använder, den har bara ytterligare förstärkts. Han vill se sig själv som en återupprättare av Sovjetunionen och segern ska uppnås genom krig. Han lever i en fantasivärld, hans språk är kvar i det förgångna. Hur kan han tala om att Ukraina är fullt av nazister, att landet ska denazifieras och så har hans armé just bombat Babij Jar, ett minnesmärke över vad de verkliga nazisterna gjorde i Ukraina under andra världskriget. Idag är kontrollen över media stenhård i Ryssland, de kritiska rösterna i tv eller radio har tystats och även kontrollen på sociala medier har hårdnat." Att orden är viktiga har också blivit tydligt då man följt hur de styrande i Ryssland talat om kriget som en "specialoperation" istället för att säga "krig". I krigstid är ett sådant språk ändå inget nytt. "I Finska vinterkriget kallades i sovjetiska historieböcker för "den finska kampanjen", men vad var det för en kampanj? Jo, en kampanj att göra Finland kommunistiskt." Lönnqvist menar också att det språk som Putin och männen i hans närmaste krets använder har förändrats sedan början av 2000-talet. "Om till exempel utrikesminister Lavrov tidigare talade mer som en man som umgås med diplomater så talar han nu som en kvartersbuse. Putin och männen kring honom talar, allt efter sin härskare, gatans språk med inslag från språket hos kriminella. Men det är Putins eget språk från bakgatorna i Leningrad där han växte upp. De som under åren opponerat sig mot Putin har antingen mördats, kastats i fängelse eller flytt landet. Idag blir folk fängslade ifall de protesterar mot kriget men ändå förekommer det protester och många inom kulturbranschen och även vetenskapsmän har publicerat fördömanden." Men enligt Lönnqvist har de väldigt liten betydelse just nu. "Det skrivs olika petitioner av kulturpersoner och bland vetenskapsmän om att "vi är emot kriget", men vem är inte emot krig? Det här kriget kommer att avgöras, som så många andra krig, på slagfältet. Följande steg är när kretsen kring Putin ska våga göra sig av med honom, få honom att avgå. Det är de som nu måste avgöra. För nu finns inte längre tid för ett folkets uppror. yle 220306.

Putin vill trygga vattentillförseln till Krim - Mariupol viktig för landförbindelsen till Krim. Ryssland ockuperade Krimhalvön år 2014, men för att få Krim att fungera behövs både vattenförsörjning och en landrutt från Ryssland till halvön. Den nya offensiven har redan gett Kreml vattnet. Kanalen från floden Dnepr till Krim har öppnats igen, meddelade en talesman för det ryska försvarsministeriet torsdagen den 24 februari, samma dag som storanfallet mot Ukraina hade inletts. I Finland låter en kanal kanske oviktig, men för Ryssland var det en viktig sak. Innan det ryska krigsmaskineriet ockuperade Krim fick invånarna på Krimhalvön hela 85 procent av sitt sötvatten via kanalen. Efter ockupationen stängde ukrainarna kanalen med betong. Kanalen hade byggts under Sovjettiden för att föra vatten från Dnepr till Krim, som lider av vattenbrist. Året innan ockupationen odlades 130 000 hektar jord på Krim, medan siffran fyra år senare hade sjunkit till 14 000. Det blev helt enkelt dyrt för Ryssland att underhålla halvön. En markförbindelse till Krim skulle göra det mycket enklare för Kreml att flytta både människor och förnödenheter till och från Krim. För närvarande har Ryssland bara en bro till halvön, vid Kertjsundet som skiljer Svarta havet från Azovska sjön. Om Ryssland får kontroll över Ukrainas östra Svartahavskust blir Azovska sjön ett ryskt innanhav. Vid Azovska sjön har Ukraina har två viktiga hamnar: Berdjansk, med cirka 120 000 invånare före kriget, och Mariupol, som hade drygt 450 000 invånare. Om man landvägen vill ta sig från Ryssland - och ryskkontrollerade Luhansk och Donetsk - till Krim ligger Mariupol alltså där vägen är som kortast. För att få sin landväg till Krim måste Kreml ta Mariupol.
Zaporizjzja ger elektricitet. Det ryska anfallet i södra Ukraina har avancerat från två håll. Eftersom Ryssland hade en ansenlig militär styrka på Krim har man därifrån kunnat anfalla åt tre håll, i de östra delarna dessutom med stöd från Donetsk. En dryg vecka efter att offensiven inleddes intog de ryska trupperna Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja norr om Krimhalvön. Kärnkraftverket ligger sydväst om en stad med samma namn vid floden Dnepr. I staden finns även Dneproges vattenkraftverk. Längre åt söder och väster fortsätter det ryska angreppet väster om Dnepr. Staden Cherson har redan fallit i ryska händer och offensiven fortsätter västerut mot hamnstaden Mykolajiv. Väster om Mykolajiv finns Odessa, Ukrainas största hamnstad med en miljon invånare före kriget och ett hinder om Vladimir Putin vill skära av Ukrainas tillgång till Svarta havet helt och hållet. yle 220306.

Analytiker: Sanktioner mot banker kunde varit hårdare. De ekonomiska sanktionerna mot Rysslands banker är inte så hårda som det i många fall utmålas. Det uppger Martin Nordh, vd på riskanalysföretaget Acuminor, för SR Ekot. Enligt honom ska man minnas att endast sju banker har sanktionerats via internationella betalningsorganet Swift - vilket är långt i från alla. "Det här kanske knappt kommer märkas särskilt mycket," säger Nordh. Han anser att de starka reaktionerna i Ryssland på sanktionerna snarare har att göra med att ryssar nu väntar sig ännu hårdare tag framöver. Sanktionerna har bland annat mötts av kritik för att de inte utestänger Gazprombank från Swift, den bank som används flitigast när EU-länder köper rysk olja och gas. Svarta listan: VTB Bank, Bank Rossiya, Bank Otkritie, Novikombank, Promsvyazbank, Sovcombank och VEB. Omni 220305.

Visa och Mastercard stoppar betalkort i Ryssland. Kortföretagen Mastercard och Visa avbryter sin verksamhet i Ryssland, rapporterar flera medier. Det kommer inte att gå att använda Mastercards betalkort som är utfärdade utomlands i ryska butiker eller uttagsautomater. Visakort utfärdade av ryska banker kommer i sin tur inte att fungera utomlands. "Vi är tvungna att agera efter Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina och de oacceptabla händelser vi tagit del av," säger Visas Al Kelly enligt Bloomberg. Ryska banken Sberbank säger dock att betalkorten Visa och Mastercard som utfärdats genom dem inte kommer påverkas av begränsningen, rapporterar Reuters. Stoppet kommer att gälla de kommande dagarna. Kremls talesperson menar att väst håller på med ekonomisk brottslighet mot Ryssland. Under lördagen blev det också känt att Paypal, Samsung och klädjätten Inditex (Zara mfl kedjor) lämnar Ryssland. Det ryska flygbolaget Aeroflot stoppar all utrikestrafik utom till Belarus. Omni 220305. svt 220306.

Analys: Återvändande ryska soldater kan störta Putin. Det går inte så bra för Ryssland i Ukraina. Det är kontentan av analyser hos BBC, Financial Times, Al Jazeera och Washington Post. BBC:s korrespondent Frank Gardner skriver att den ryska militären har underpresterat i sin offensiv. Det har fått Ryssland att återgå till en ”rå och beprövad doktrin” – nämligen att omringa städer för att sedan påbörja bombningen. Al Jazeeras Tracey German ser exakt samma utveckling. Hon känner igen taktiken från flera andra krig, och tycker att Ryssland återupprepar gamla misstag. Putin förlorar också informationskriget, slår Washington Post och Financial Times fast i sina analyser. Simon Schama i FT skriver att Putin aldrig hade kunnat räkna med att sociala medier skulle fyllas av ukrainska hjältedåd, som visar hur man står upp mot Ryssland. Samtidigt protesterar modiga ryssar på hemmaplan, skriver Schama, som tror att kriget på sikt kommer att leda till ”folkligt raseri” i Ryssland. "Desillusionerade trupper som återvände från östfronten under första världskriget hade en avgörande roll att spela i revolutionerna 1917 (...) Därför kommer den ryska erövringen av Ukraina också att bli Putins bottenlösa nederlag." Simon Schama: Putins plan misslyckas på sätt han inte kunde ana. Frank Gardner: Putin har inga planer på att backa. Omni 220206.
Rysslandsexpert: "Putin bryr sig inte det minsta om att ryssar drabbas hårt." Demonstrationerna mot kriget i flera ryska städer är ännu inget hot mot president Putin. Det säger Rysslandskännaren Stefan Hedlund som bara ser ett uppror från militären som det enda som kan stoppa Putin. "Då talar vi om ett inbördeskrig i Moskva och S:t Petersburg," säger han. Det är svårt att veta vad ryssar egentligen tycker om kriget, men de flesta är emot det tror Stefan Hedlund, senior professor i öststatsforskning vid Uppsala universitet som följt Ryssland under årtionden. "Jag tror vi kommer att få se en stark ökning av protester på gator och torg i Ryssland. De kommer att slås ner med ökande brutalitet från specialstyrkor. Det kommer säkert att bli ganska blodigt." Men att isolering och ekonomiska sanktioner nu drabbar vanliga ryssar kommer inte förändra Putins övertygelse att vinna kriget tror Stefan Hedlund. "Om det inte blir miljoner människor på gatorna kommer Putin inte att bry sig. Det man kan hoppas på då är att männen i hans närhet då börjar tycka att det börjar bli jobbigt och att de måste byta ut honom. Men hur skulle det gå till i detta system?" frågar han sig. svt 220306.

Ryska protesterna växer: "Kommer slås ner brutalt." Sedan invasionen i Ukraina inleddes 24 februari har runt 13 000 personer gripits i Ryssland i samband med demonstrationer mot kriget. Bara under söndagen frihetsberövades drygt 4 300, rapporterar flera medier med hänvisning till människorättsgruppen OVD-Info. "Jag tror vi kommer att se en stark ökning av protester på gator och torg i Ryssland, som kommer att slås ner med ökande brutalitet," säger Stefan Hedlund, senior professor i öststatsforskning, till SVT Nyheter. Bilder och filmer på sociala medier visar hur tusentals demonstranter ropade "nej till krig" och "skäms". I Jekaterinburg blev en person på marken slagen av en kravallpolis, skriver Reuters, som dock inte kunnat verifiera material som publicerats på sociala medier. "Skruvarna dras verkligen åt nu, i grund och botten ser vi nu en militär censur", säger OVD-Infos Maria Kuznetsova. Trots alla gripanden har protesterna mot kriget fortsatt nästan dagligen. De senaste större demonstrationerna med den här typen av gripanden i Ryssland var i januari 2021, när tusentals krävde att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj skulle släppas fri. Omni 220305.
Bilder: Stora protester över världen under helgen. Tiotusentals samlades för att demonstrera i städer runt om i världen under lördagen, rapporterar The Guardian. Demonstranterna, som ställde sig på gator i bland annat Asien, Mellanöstern och Sydamerika, krävde att Ryssland drar sig tillbaka från Ukraina. Se bilderna hos Omni 220306.

"Den humanitära situationen i Mariupol är katastrofal." Organisationen Läkare utan gränser beskriver situationen i ukrainska Mariupol som katastrofal efter de senaste dagarnas strider. "Det finns inget vatten, ingen el och ingen värme. Internet- och telefontjänster har stängts av. Sjukhus, stormarknader, bostadshus har fått omfattande skador, säger Laurent Ligozat, Läkare utan gränsers akutsamordnare i Lviv, i ett utskick. Samtidigt har stadens borgmästare Vadim Bojtjenko beskrivit det som att "Mariupol har upphört att existera". "Åtminstone den stad som en gång fanns," säger han enligt CNN. På lördagen gick Ryssland ut och utlovade en tillfällig vapenvila i Mariupol för att ge människor möjlighet att evakuera. Men löftet bröts och evakueringen fick ställas in. Borgmästaren: "Vi hade 50 bussar fulla med bränsle, och vi väntade bara på vapenvila och på att vägarna skulle öppna." Borgmästaren säger att det inte fanns på kartan att rädda staden - bara fokus på att få ut människor. Omni 220306.
Ny misslyckad evakuering - bara ett hundratal ska ha kunnat lämna Mariupol. Det andra försöket att evakuera den ukrainska hamnstaden Mariupol har misslyckats, rapporterar Sky News. De stridande sidorna uppges beskylla varandra för att inte ha hållit den överenskomna vapenvilan. Enligt Sky News hade de lokala myndigheterna satt upp ett mål om att evakuera fler än 200 000 invånare men bara några hundra uppges ha kunnat lämna staden. Mariupol: Runt 400 000 invånare är fast i staden. Omni 220306.

Guldpass kritiseras: "Används av oligarker och skurkar". Rika människor kan köpa så kallade "guldpass" till EU, där de genom att investera eller föra in pengar i vissa länder får ett medborgarskap eller uppehållstillstånd i gengäld. Men nu ökar kritiken mot systemet, rapporterar DN. Evin Incir (S) är en av de svenska EU-parlamentariker som jobbar med frågan och hon anser att de gyllene passen borde avskaffas. "Vi ser hur ryska oligarker och kinesiska skurkar fått tillträde till vår union på ett sätt som inte borde vara möjligt," säger hon. När Transparency International undersökte fenomenet 2019 visade det sig att bland annat Cypern sålt drygt 3 000 pass sedan 2013 och tjänat 4,8 miljarder euro på systemet. Omni 220306.

WHO:s larm: Flera attacker mot sjukhus i Ukraina. Världshälsoorganisationen, WHO, uppger att flera vårdinrättningar i Ukraina har varit föremål för attacker de senaste dagarna. Enligt organisationen handlar det om sex verifierade attacker, och WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus skriver på Twitter att man undersöker rapporter om ytterligare angrepp. "Attacker mot vårdinrättningar eller -arbetare bryter mot medicinsk neutralitet och är ett brott mot internationell humanitär rätt", skriver han. Enligt WHO har sex personer dött i attackerna. Omni 220306.

Paypal sätter all verksamhet i Ryssland på paus. Betaltjänsten Paypal meddelar att man nu sätter all sin verksamhet i Ryssland på paus till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Det rapporterar Engadget. Den ukrainske vice premiärministern Mykhailo Fedorov har delat ett brev från Paypals vd Dan Schulman på Twitter, där saken bekräftas. Schulman skriver i brevet att man fördömer Rysslands aggressiva militära aktioner i Ukraina. Kommer fortfarande att medge uttag under en period. Paypal fördömer Rysslands agerande. Omni 220306.

Ledare: Vladimir Putin en av historiens farligaste män. Flera av Sveriges tyngsta opinionsröster skriver om kriget i Ukraina i sina ledartexter på söndagsmorgon. Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg drar paralleller mellan Vladimir Putin och Adolf Hitler. Han tycker att Putin hör hemma i en fängelsecell i Haag. "Eftervärldens dom blir hård", skriver han. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski kallar Putin en av historiens allra farligaste män i sin söndagskrönika. "Den europeiska freden existerar inte mer. Så länge Putinregimen härskar i Ryssland är vi alla hotade." Men stora ord räcker inte som sköld, skriver Tove Lifvendahl i Svenska Dagbladet. Hon vill rusta upp försvaret och se ett svenskt Natomedlemskap. Hon tycker att det finns två alternativ: att sätta upp ett tillräckligt starkt motstånd eller att underkasta sig. Och tillägger sedan: "Det senare är uteslutet." Aftonbladet (obunden socialdemokratisk): Anders Lindberg: Putins anfallskrig är ett brott mot mänskligheten. Dagens Nyheter (oberoende liberal): Peter Wolodarski: Vad kommer en trängd Putin att ta sig till? Omni 220306.

USA och Polen vill förse Ukraina med sovjetiska plan. Polen och USA jobbar på att få fram sovjetiska stridsflygplan till Ukraina i landets kamp mot de ryska styrkorna, rapporterar amerikanska medier. Beskedet kommer efter att USA:s president Joe Biden suttit i samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Både republikanska och demokratiska politiker ställer sig bakom ett sådant stöd. Upplägget som man nu undersöker går ut på att Polen skulle donera sina gamla MiG-plan till Ukraina, och att polackerna sedan köper in amerikanska F-16-plan. Vita huset: Vi jobbar på saken tillsammans med Polen. Zelenskyj har uppmanat USA och Nato att bidra med flygplan. Frågan måste hanteras av den amerikanska kongressen. Ukrainas militärer är bekanta med flygplanstypen. Omni 220306.

Raabs varning: "Kriget kan pågå i flera år". Kriget kommer att hålla på i månader, om inte år, säger Storbritanniens biträdande premiärminister Dominic Raab under en intervju med Sky News. "Vårt (Storbritanniens) och våra allierades uppdrag är att säkerställa att Putin misslyckas i Ukraina och det kommer att ta lite tid. Vi pratar om månader, om inte år, och därför måste vi visa upp strategisk uthållighet." Raab tar även upp att han inte tror att det finns några strategier Putin inte skulle kunna ta till, och drar paralleller till hur Ryssland har agerat under kriget i Syrien. Omni 220306.

250 000 flyktingar till Moldavien - vädjar om hjälp. En kvarts miljon flyktingar har tagit sig över gränsen från Ukraina till grannlandet Moldavien sedan den ryska invasionen inleddes. Det säger landets president Maia Sandu, enligt nyhetsbyrån Reuters. Av dem har 120 000 stannat kvar i landet, uppger premiärminister Natalia Gavrilita. "För ett litet land som Moldavien är det här en mycket hög siffra," säger hon. Under ett möte med den amerikanske utrikesminister Antony Blinken på söndagen uppmanade Gavrilita USA att hjälpa landet att hantera situationen. Blinken svarade att Moldavien kan räkna med amerikanskt stöd och att han "beundrar generositeten och gästfriheten" hos det moldaviska folket. I Moldavien bor det 2,6 miljoner människor. Många länder i världen har slutit upp bakom Moldavien. Den svenska regeringen har meddelat att man kommer att hjälpa Moldavien med flyktingmottagandet. Omni 220306.

Analyser: Putins krig belyser västs naiva syn på världen. Kriget i Ukraina är ett bevis på västländers minskande förståelse av världen och den globala ekonomin, skriver William Bratton i en analys för Nikkei Asia. Många västerländska ledare antog att deras tonvikt på ekonomiskt välstånd delades av Putin och trodde därför att hotet om sanktioner skulle avskräcka. Men det var "ideologisk hybris" att anta att Moskvas prioriteringar stämde överens med Europa och USA. "Den senaste utvecklingen säger mer om att många i väst misslyckats att förstå Ryssland, än om Putins uppenbara misslyckande med logik", skriver Bratton. Fast det är inte bara väst som tycks ha varit naiva - även Kina kan ha lurats av Ryssland, skriver Bilahari Kausikan i en annan Nikkei-analys. Även om det finns uppgifter om att Xi Jinping bett Vladimir Putin att skjuta upp en invasion till efter vinter-OS, är det inte säkert att Peking verkligen förstod omfattningen av kriget. Det skulle förklara varför det dröjde innan kineser började evakueras från Ukraina. "Kinas ekonomi saktar in. Peking måste vara högst besvärade av oron för den globala ekonomin till följd av kriget i Europas hjärta", skriver Kausikan. William Bratton: Moskvas avsikter har varit smärtsamt tydliga under hela det senaste decenniet. Omni 220306.

Zelenskyj säger att Ryssland kommer att bomba Odesa: "Det blir ett historiskt brott". Ryska styrkor förbereder sig för att bombardera den ukrainska hamnstaden Odesa. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett tal, enligt AFP. "Det kommer att bli ett historiskt brott," säger han. Enligt The Kyiv Independent uppger presidenten att Ukraina har informerats om planerna från personer som har tillfångatagits. Odesa är Ukrainas tredje största stad med en befolkning på omkring en miljon människor. Den ligger strategiskt belägen vid Svarta havets kust och beskrivs som en nyckelstad för landets ekonomi. Experten Sidharth Kaushal säger till Sky News att omkring 70 procent av Ukrainas sjöfartshandel går genom Odesa "Att hålla den skulle ge Ryssland ett strypgrepp om den ukrainska ekonomin.. I sitt tal återupprepar Zelenskyj också kravet på att införa en flygförbudszon över Ukraina, vilket västvärlden inte har velat göra eftersom det skulle ses som en tydlig eskalering mot Ryssland. Omni 220306.

Putin: Vi backar inte förrän Ukraina slutar kriga. Rysslands "militära insats" i Ukraina kommer inte att upphöra förrän "Ukraina slutar kriga". Det säger en talesperson för den ryske presidenten Vladimir Putin enligt Sky News. Putin hoppas också att de ukrainska förhandlarna "kommer att ha en mer konstruktiv inställning" vid framtida samtal. Utspelet kommer strax efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gått ut och sagt att ryska styrkor gör sig redo för att bomba den ukrainska hamnstaden Odesa. Under söndagen har tusentals gripits i en mängd ryska städer i samband med protester mot den ryska invasionen av Ukraina. Kreml: Allt går enligt planen. Minst 8 000 demonstranter har gripits i Ryssland sedan invasionens start för elva dagar sedan, enligt OVD-Info. Omni 220306. Kommentar: Putin krigar. Ukraina försvarar sig. Putin backar inte förrän Ukraina kapitulerar och slutar att försvara sig!

Miljonstaden Dnipro uppges vara Rysslands nästa mål. Ryssland gör sig redo för att omringa Dnipro, en stad i mellersta Ukraina med omkring en miljon invånare. Det skriver Oleksij Danilov, som är chef för den nationella ukrainska säkerhetstjänsten, i ett inlägg på Facebook. "Från ukrainsk sida sker en omgruppering, förstärkning med nya reserver, och den ukrainska armén beväpnas med de senaste vapnen", skriver han. Det svåraste steget mot seger är redan taget, skriver Danilov, men tillägger att "fienden är fortfarande farlig och förbereder en andra våg av storskalig offensiv." I inlägget hävder Danilov också att Rysslands mål med offensiven i södra Ukraina är att helt avskärma landet från Svarta havet. Enligt Danilov försöker Ryssland också fortsatt att inta Kyiv. Omni 220306.

Ryssland tvingar matbutiker att begränsa sin försäljning. Rysslands regering har beslutat att ryska matbutiker ska begränsa försäljningen av basvaror, rapporterar AFP. Detta för att stoppa stora köp som hamnar på den svarta marknaden och säkra överkomliga priser. Enligt det ryska handels- och industridepartementet har flera större köp av livsmedel gjorts de senaste dagarna. Oron för att livsmedel hamnar på den svarta marknaden grundar sig på de sanktioner som omvärlden har infört mot Ryssland. Regeringen hävdar att beslutet baseras på ett förslag från branschorganisationen, som själva ska ta fram en policy. Det handlar bland annat om försäljningen av bröd, ris och ägg. Omni 220306.

Putin i samtal med Erdogan och Macron - turkiske ledaren vill se vapenvila. Rysslands president Vladimir Putin har under söndagen suttit i telefonsamtal med både den franske presidenten Emmanuel Macron och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, rapporterar Bloomberg. Putin ska ha insisterat på en "demilitarisering" av Ukraina, och han tydliggjorde också att han vill få bort den ukrainska regeringen. Erdogan ska å sin sida ha uppmanat den ryske ledaren att få till stånd ett "generellt eldupphör". Samtalet mellan Putin och Macron, som hölls på söndagseftermiddagen, ska ha pågått i 1 timme och 45 minuter. Senast de två ledarna pratade i telefon med varandra var den 3 mars. Då sa Macron att han hade en känsla av att "det värsta ligger framför oss". Omni 220306. Kommentar: Vad innebär en demilitarisering för Putin? Förvisso att Ukraina avväpnas och Ryssland skickar in "fredsstyrkor" i Ukraina för att säkra läget, så som det blev i Donetsk och Luhansk.

Defiance and disobedience are flourishing in Russian-held Ukraine. While the Ukrainian military's resistance against Russia's invasion has been well-documented, the last few days have seen growing popular defiance of Russian forces. In the south of Ukraine, especially, there have been multiple protests in areas where Russian troops have arrived. At least several hundred people gathered in the center of Kherson on Saturday to protest the Russian occupation of the Black Sea port. One video of the demonstrations showed people walking into Kherson's main square despite the occasional volley of gunfire. Where that gunfire came from is unclear, but a small detachment of Russian soldiers is seen guarding the Regional Council building. The protesters chanted "Ukrainia," and the largest cheer went up when a young man waving Ukraine's blue-and-yellow flag scrambled onto a Russian troop carrier. Read more at CNN 220306.

Franska soldater ansluter till Ukraina: "Vi vet hur man besegrar fienden." Soldater från franska främlingslegionen har på eget bevåg rest till Ukraina för att slåss med den ukrainska armén, rapporterar SvD som har träffat en av dem. Soldaten, som medverkar anonymt i intervjun, får egentligen inte strida i Ukraina. Frankrike har officiellt inga soldater i landet. "Det är för det här som jag blev soldat. För att kunna gå in och försvara människor och länder som blir angripna av dårar som Vladimir Putin," säger han till Svenska Dagbladets utsända i Lviv. Soldaten berättar att han och 14 andra legionärer sa till befälen i främlingslegionen att de enbart skulle stötta humanitärt när de bad om permission. Över 66 200 ukrainska män har återvänt från utlandet för att slåss. Omni 220306.

Regeringen uppmanar EU att bryta beroendet av rysk gas. Sveriges regering uppmanar EU att minska sitt beroende av rysk energi. På en pressträff på söndagen sa energiminister Khashayar Farmanbar (S) att det dels handlar om att unionen behöver sluta importera kärnbränsle från Ryssland, och dels om att bryta beroendet av rysk gas. "Det är ohållbart ur ett säkerhetsmässigt perspektiv men också ur ett klimatperspektiv," sa Farmanbar. Omni 220306.

USA har "mycket trovärdiga rapporter" om att Ryssland begått krigsbrott i Ukraina. Washington har fått "mycket trovärdiga rapporter" om att Ryssland ska ha begått krigsbrott under invasionen av Ukraina. Det säger USA:s utrikesminister Antony Blinken till CNN enligt AFP. "Vi har sett väldigt pålitliga rapporter om avsiktliga attacker mot civila som skulle räknas som krigsbrott," säger Blinken. Blinken säger också att USA har dokumenterat dessa misstänkta brott så att relevanta organisationer kan utreda händelserna. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, säger till kanalen att en "grundläggande utredning" kommer att behövas i frågan. Ryssland förnekar att de med avsikt har attackerat civila, enligt Reuters. Rapporterna visar att Ryssland avsiktligt har attackerat civila. Omni 220306.

Ministern: Viktigt att skilja på Kreml och regimkritiker. Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) ser inga fel med att ett flertal stora svenska kulturinstitutioner infört olika former av begränsningar för ryska kulturskapare. Kultur som inte drivs från Kreml behöver dock stöttning, säger hon till Kulturnytt i P1. Gustafsdotter säger att det är viktigt att skilja på institutioner som styrs från Putin, och fria kulturarbetare som vill motarbeta desinformation. "Och att man stöttar dem som är regimkritiker, och står upp för det fria ordet, men att vi på olika sätt inte stödjer den ryska regimen." Omni 220306.

Sista bron står ännu i västra Kyiv: "Spränger när ryssarna kommer". I Bilohorodka står västra Kyivs sista bro fortfarande under söndagen. Men sergeanten Casper och hans medbefälhavare har redan fäst sprängladdningarna på undersidan av den, skriver AFP. "När vi får order från högre ort, eller om vi ser att ryssarna kommer så spränger vi den," säger Casper, som egentligen heter något annat. Bron är Kyivs sista marklänk till de västra delarna av landet. De andra broarna har redan sprängts av de ukrainska trupperna i ett försök att hejda den ryska framfarten. Casper säger att de kommer försöka hålla bron öppen så länge som det går. Men att han är rädd att de ryska trupperna snart kommer attackera Kyiv med full kraft. "Vi kommer se till att sänka så många ryska stridsvagnar som möjligt i explosionen," säger Casper. Om Ryssland attackerar Kyiv från väst får de en direkt väg till regeringskvarteren. Ukraina har sprängt broar sedan invasionens början. Omni 220306.

Danmark ska folkomrösta om försvarsavtal med EU: "En tydlig signal till Putin." Danmarks statsminister Mette Frederiksen utlovar försvarssatsningar vid en pressträff tillsammans med en rad andra partiledare under söndagskvällen. Försvarsbudgeten ska uppgå till två procent av BNP i slutet av 2033, vilket är enligt Natos mål för alliansens medlemsländer. Frederiksen kallar det "den största investeringen i modern tid" på försvaret. Totalt handlar det om satsningar på 18 miljarder. "Det här är ett historiskt avtal för danskt försvar. Det är en milstolpe för vårt land." Danmark ska också hålla en folkomröstning den 1 juni för att ta ställning till om landet fullt ut ska delta i EU:s försvarssamarbete eller behålla sina förbehåll för samarbetet. "Vi sänder en tydlig signal till Putin att vi i den fria världen står tillsammans och är redo att kämpa för frihet och för fred," säger Venstres partiordförande. Förutom folkomröstningen gäller det alltså att höja försvarsbudgeten, från dagens 1,5 procent av bruttonationalprodukten till 2 procent 2033, vilket Nato vill, och utöver det avsätta 7 miljarder (danska) kronor de närmaste två åren för att stärka försvar, diplomati och humanitära insatser. Allt det kräver nya lagändringar, något alla närvarande partier säger ja till. Danmark har sedan 1993 fyra förbehåll i sitt EU-medlemskap. Förutom försvaret gäller det att inte delta i euro-samarbetet, unionsmedborgarskapet samt det rättsliga samarbetet, vilket bland annat innefattar asylregler. 2015 röstade danskarna nej till att ersätta ett förbehåll inom rättsområdet inom EU med en så kallad tillvalsordning. Dagens försvarsförbehåll innebär bland annat att Nato-landet Danmark tillsammans med Malta är enda EU-land som inte deltar i det europeiska försvarssamarbetet Pesco. Man deltar heller inte i de delar av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som berör försvarsområdet, gemensamma försvarsövningar eller med soldater i EU-ledda insatser i konfliktområden. Hon uppger även att Danmark inte längre ska vara beroende av rysk gas, men kunde inte på söndagen ange ett datum för när detta fullt ut ska bli verklighet, bara att det blir "så snart som möjligt". "Energipolitik är inte bara energipolitik, det har i högsta grad också blivit säkerhetspolitik." Omni 220306. Omni 220306.

Kärnkraftverket under rysk kontroll - IAEA oroade. FN:s kärnkraftsorgan IAEA säger att de är "djupt oroade" över rapporter om att kommunikationen med Europas största kärnkraftverk i ukrainska Zaporizjzja ska ha brutits av ryska styrkor, rapporterar AFP. "Tillförlitlig kommunikation mellan tillsynsmyndigheten och operatören är en kritisk del av den övergripande kärnsäkerheten," säger IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi. Ukrainska myndigheter har i dag rapporterat att kärnkraftverket drivs av ukrainska arbetare som styrs av ryska befälhavare. Under natten till fredagen attackerade ryska trupper kärnkraftverket. IAEA uppger att de har haft problem att kommunicera med kraftverket sedan dess. De ryska styrkorna ska ha stängt av kärnkraftverkets internet. Omni 220306.

Tiktok stoppar användare i Ryssland att publicera. Tiktok stoppar sina ryska användare från att publicera material. Det meddelar den kinesiska sociala medier-jätten på sin hemsida enligt Bloomberg. "Vi har inget annat val än att stänga av möjligheten att livestreama och publicera nytt innehåll på vår videotjänst medan vi ser över vilka implikationer på säkerheten den här nya lagen innebär", skriver företaget. Rysslands president Vladimir Putin skrev under fredagen under en lag som gör det olagligt att publicera ”falska” nyheter om kriget i Ukraina. Det har fått flera internationella medier att lämna landet och oberoende ryska medier har tvingats radera delar av sin bevakning. Omni 220306.

Ryska protesterna växer: "Kommer slås ner brutalt". Sedan invasionen i Ukraina inleddes 24 februari har runt 13 000 personer gripits i Ryssland i samband med demonstrationer mot kriget. Bara under söndagen frihetsberövades drygt 4 300, rapporterar flera medier med hänvisning till människorättsgruppen OVD-Info. "Jag tror vi kommer att se en stark ökning av protester på gator och torg i Ryssland, som kommer att slås ner med ökande brutalitet," säger Stefan Hedlund, senior professor i öststatsforskning, till SVT Nyheter. Bilder och filmer på sociala medier visar hur tusentals demonstranter ropade "nej till krig" och "skäms". I Jekaterinburg blev en person på marken slagen av en kravallpolis, skriver Reuters, som dock inte kunnat verifiera material som publicerats på sociala medier. "Skruvarna dras verkligen åt nu, i grund och botten ser vi nu en militär censur," säger OVD-Infos Maria Kuznetsova. Trots alla gripanden har protesterna mot kriget fortsatt nästan dagligen. De senaste större demonstrationerna med den här typen av gripanden i Ryssland var i januari 2021, när tusentals krävde att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj skulle släppas fri. Hedlund: "Putin bryr sig inte det minsta om att ryssar drabbas hårt." Omni 220306.

ÖB om hoten från Putin: "Vi var på plats - kommer vara det även nästa gång." Svenska vapenleveranserna har nått Ukraina, säger ÖB Micael Bydén i SVT:s Agenda. "Nu finns förutsättningarna för den ukrainska försvarsmakten att använda de hjälmar, kroppsskydd och pansarskott vi har skickat," säger han. Under lördagen bekräftade UD att ett ekonomiskt stöd på 500 miljoner kronor från Sverige nått Ukraina. Han säger också att Ryssland försöker få Sverige att "darra på manschetten" genom kränkningar av luftrummet. "Det gör vi inte. Vi var på plats och vi kommer att vara på plats även nästa gång, och markera att det här är svenskt territorium," säger Micael Bydén. Omni 220306.

Expert: Största utmaningen mot Putins makt hittills. Rysslands president Vladimir Putin har gjort vad han kan för att isolera sig från det som kan fälla honom: ett missnöje från eliten i Sankt Petersburg och ett missnöje från den ryska befolkningen. Det säger Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, till SVT:s Agenda. "Men det här är den största utmaningen mot Putins makt hittills," säger han. Han säger att kriget är impopulärt då det dels är en aggression mot ett "brödraland" men också att det har lett till en "total isolation av den ryska ekonomin". "Det här kommer verkligen att kännas bland folket. Vi får egentligen se vart det här tar vägen," säger han. Omni 220303.

Både Netflix och Amex pausar rysk verksamhet. Under söndagen har allt fler bolag sällat sig till de som pausar sin verksamhet i Ryssland till följd av invasionen i Ukraina, skriver Market Watch. Bland annat har betaljätten American Express och streamingjätten Netflix meddelat att de kommer att stänga ner i Ryssland. Amex betalkort kommer inte längre att fungera i vare sig Ryssland eller Belarus. Netflix kommer att pausa möjligheten att streama i Ryssland. Dessutom kommer fyra ryska produktioner att stoppas, skriver sajten. Omni 220306.

Över 2 000 från Ukraina har sökt asyl i Sverige. Sedan Rysslands invasion av Ukraina startade 24 februari har över 2 000 ukrainska medborgare sökt asyl i Sverige. Det rapporterar TT med hänvisning till Migrationsverket, som just arbetar med att ordna fram lediga platser på flyktingboenden. "Totalt 15 000 platser till har vi bestämt oss för, sedan om det räcker eller inte vet vi inte," säger Magnus Önnestig på myndigheten. Eftersom ukrainare får stanna i Sverige i 90 dagar utan visum är den egentliga siffran troligtvis betydligt högre. Dessutom har EU aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina får ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd utan att söka asyl. Flest har sökt i Stockholmsområdet, men under helgen har det även varit högt tryck i Skåne. En miljon har tagit sig från Ukraina till Polen. Omni 220306.

Experterna om utvecklingen i Ukraina. Striderna fortsätter i Ukraina. Under morgonen har det rapporterats om intensiv eldgivning i staden Mykolajiv samtidigt som det kommer rapporter om en förestående offensiv mot huvudstaden Kiev. "Man försöker nu belägra städerna," säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker på Sieps. Kriget i Ukraina är inne på sin tolfte dag och dödstalen fortsätter att stiga. Under natten har luftanfall fortsatt mot landets näst största stad Charkiv, där bland annat ett tv-torn på söndagskvällen träffades. Samtidigt rapporteras det på måndagsmorgonen om intensiv artillerield mot staden Mykolajiv i södra Ukraina. Enligt den ukrianska militären är även en större attack mot huvustaden Kiev nära förestående. "Fienden fortsätter offensiven mot Ukraina genom att fokusera på att omringa Kiev, Charkiv, Tjernihiv, Sumy och Mykolajiv," skriver generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i en uppdatering. Den ryska mobiliseringen äger rum efter att två försök att upprätthålla humanitära korridorer har misslyckats. På måndagen ska eldupphör gälla för flera ukrainska städer, enligt Ryssland. "Det börjar likna kriget i Syrien, att man går på civilbefolkningen. Man har inte nått de militära framgångarna man hade räknat med," säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker på Sieps, i Morgonstudion.
"Bryta motståndsviljan hos civilbefolkningen." Enligt Katarina Engberg är civila attacker en del av Rysslands taktik. "Jag tycker att vi ska titta på staden Mariupol som ett varnande exempel för hur det nu kommer att se ut. Realiteten är att civilbefolkningen sitter där som i Mariupol och inte har tillgång till elektricitet eller vatten. Att man opererar utan bedövning, utan elektricitet och så vidare. Det här har vi sett i Syrien förut, det är medvetet för att bryta motståndsviljan hos civilbefolkningen," säger hon. Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögksolan, menar att det mesta fortsatt pekar på att invasionen av Ukraina inte har gått som planerat för Ryssland. "Det här är verkligen det misslyckade kriget. Det är en ogenomtänkt strategisk idé som har lett till ett underskattande av ukrainarna på den operativa nivån som har lett till taktiskt kaos," säger han i Morgonstudion. De ryska framgångarna har hittills varit koncentrerade främst till landets södra delar, där de intensiva anfallen fortsätter. "De största framgångarna är sedan tidigare nere i söder och jag tror att det handlar mycket om markförhållanden," säger Magnus Christiansson. "Väldigt mycket av diskussionerna bland militärstrateger inför det här kriget har handlat om lera. Man har diskuterat markförhållandena och hur mycket man ska kunna rycka fram. Man kan se en väldigt stor skillnad på framryckningsförmågan i söder jämfört med norra delen," säger han. svt 220307.
Storbritannien: Ryssland bombar städer för att bryta ner ukrainarnas moral. Rysslands bombningar av befolkade områden i Ukraina är ett försök att bryta ner moralen, skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. I försvarsdepartementets dagliga underrättelserapport skriver de att styrkan i Ukrainas motstånd fortsätter att överraska Ryssland, som har svarat med att rikta in sig på städer som Charkiv, Chernihiv och Mariupol. Ryssland använde en liknande strategi i Syrien 2016 och Tjetjenien 1999, då den ryska militären genomförde attacker från både luften och marken. Omni 220306.

Irpins borgmästare: "En hel familj dog rakt framför mig." Under söndagen har flera ukrainska städer utsatts för konstanta ryska attacker, uppger lokalinvånare för BBC. Minst fyra personer från samma familj uppges ha dödats när de försökte fly Irpin, som ligger nära huvudstaden Kyiv, när rysk granateld träffade en bro under pågående evakuering. "En familj dog. Rakt framför ögonen på mig dog två barn och två vuxna," säger Irpins borgmästare Oleksandr Markushyn i ett uttalande enligt CNN. Bilder från nyhetsbyrån AP visar kroppar på gatorna. Enligt Ukrainas vice premiärminister Olha Stefanischyna har flera skolor, sjukhus och förskolor förstörts i en "enorm rysk operation" mot civila. Attackerna kommer enligt henne både från luften och marken. Efter elva dagar av rysk invasion har 1,5 miljoner ukrainare lämnat sitt land, de flesta till grannländerna Polen, Rumänien och Moldavien. FN uppskattar att över 360 civila dött i Ukraina till följd av den ryska invasionen. I Ukrainas näst största stad Charkiv uppges radio- och tv-sändningar slagits ut efter ryska bombattacker. Amerikanska uppgifter: Ryssland värvar syriska soldater för strider i bebyggda områden. Turkiska drönare ökar Ukrainas hopp i kriget. ISW uppger att Ryssland intensifierat flyg- och artillerianfallen mot civila mål. Omni 220307. Kommentar: Krigsbrott. Putin ansvarig.
Kung Carl XVI Gustaf på plats vid ceremoni på K3 i Karlsborg. På plats på K3 i Karlsborg lyfte kung Carl XVI Gustaf för första gången kriget i Ukraina, då kungen höll tal på regementet. "Europa befinner sig i en utomordentligt svår situation, som är svårare än på mycket länge." "Den humanitära katastrofen är ett faktum. Människor flyr sina hem, familjer splittras och oskyldiga dör," säger kung Carl XVI Gustaf. Kungen tog också upp att Sverige tillsammans med övriga EU-länder i kraftigaste ordalag har fördömt Rysslands invasion av Ukraina. "Det som nu händer har påtagliga konsekvenser även för Sverige," säger kung Carl XVI Gustaf. svt 220307.

Se svenska pansarskotten som nu används i kriget. Tusentals pansarskott, skyddsvästar, hjälmar och fältransoner har Sverige skickat för att stötta Ukraina i kriget. Vid Norrbottens pansarbataljon visar plutonchefen hur pansarskotten används i klippet ovan. Det var en nästan enhällig riksdag som röstade igenom beslutet att bistå Ukraina med material för att stå emot invasionen. Enbart Vänsterpartiet röstade mot förslaget vilket i efterhand splittrat partiet. Vid pansarbataljonen i Boden, precis som alla andra, behöver man nu avstå en del material som nu ska skickas söderut. Utöver det, av Ukraina efterfrågade pansarskottet, lyfter chefen för pansarbataljonen fram matransonerna som en viktig del. "Med vatten och stridsportioner så kan man gå ganska långt," säger Markus Kernell. Det svensktillverkade pansarskottet är byggt i lättviktsmaterial och skjuter ut en pansarbrytande granat. Upp till omkring 300 meter ska den vara relativt lätt att träffa mål med. Instruktioner för varje steg finns dessutom i listform skrivet längst med sidan. "Man kan ge det till egentligen vem som helst så kan de läsa innantill hur man ska göra och sen nyttja vapnet mot ett värdigt mål," säger plutonchefen Simon Palm. svt 220307.

Pentagon: 95 procent av de ryska styrkorna har satts in. 95 procent av de militära styrkor som Ryssland hade samlat vid gränsen mot Ukraina befinner sig nu inne i landet. Det bedömer det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon, enligt Reuters. Ryssland bedöms också ha avfyrat runt 600 robotar sedan kriget inledes. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan, säger till DN att han bedömer att uppgifterna är sannolika. Han säger att det också innebär att Ryssland nu inte har särskilt mycket styrkor kvar att sätta in. "Förbanden har sämre stridsmaterial och soldaterna sämre moral än jag trodde. Ryssarna är mycket sämre än vi hade fruktat och ukrainarna är mycket bättre," säger han. Omni 220306.

Oljepriserna rusar efter Blinkens uttalande. Ett fat brentolja kostar nära 130 dollar under tidiga måndagsmorgonen. Det är en uppgång på 18 procent. Ett fat WTI-olja till 126 dollar vilket är en uppgång på 17 procent. Under söndagen nåddes det högsta priset sedan 2008 på 139 dollar skriver Reuters. Det är USA:s uttalande om ett importstopp av rysk olja som trycker upp priset, skriver Reuters. Nyhetsbyrån menar att USA gärna ser ett koordinerat stopp tillsammans med Europa. Bank of Americas chefekonom Ethan Harris uppskattar att ett stopp för Rysslands oljefat kan skjuta priset mot 200 dollar. "Om väst kapar den ryska energiexporten kommer det att chocka den globala marknaden," säger han till Reuters. Försenade Iran-samtal trycker också upp priset. Harris: Ett sånt stopp riskerar att hämma den globala tillväxten. Omni 220307.

Svenska regionala handelsmönster med Ryssland. Svensk varuexport till Ryssland uppgår till 23 miljarder kronor. Det är 1,4 procent av Sveriges totala varuexport. Varuimporten till Sverige från Ryssland uppgår till 1,3 procent av Sveriges totala varuimport, det handlar om 21 miljarder kronor. "Sverige har en relativt begränsad handel med Ryssland men volymerna är ändå ansenliga, särskilt för vissa företag. Det är ofrånkomligt så att handelsvolymerna kommer att minska framöver på grund av sanktioner, ökad osäkerhet och påtagliga leveransproblem, säger Stefan Westerberg. Stockholms län exporterar mest till Ryssland. Stockholm är det län som har mest export till Ryssland, 5,8 miljarder kronor år 2020 motsvarande 31 procent av Sveriges totala varuexport. Örebro är det län som har störst export till Ryssland, som en andel länets totala export (5,4 procent). "Sverige har cirka 1800 företag som exporterar varor till Ryssland och som nu - på ett eller annat sätt - berörs av de sanktioner som nu genomförs mot Ryssland, 500 av dessa finns i Stockholms län," säger Stefan Westerberg. Ungefär 1400 svenska företag importerar varor från Ryssland, 400 av dem finns i Stockholms län. Stockholms Handelskammmare 220307.

Forskare: Starlink-internet riskfyllt i Ukraina. Satellitsystemet Starlink som bidrar med internet till Ukraina är inte riskfritt. Det säger Diep Nguyen, forskare inom cybersäkerhet vid University of Technology Sydney, till TT. Han menar att risken finns att ryska soldater kan plocka upp mottagningen. "Satellitinternet är sårbart för störning. Det kan störa både signalerna som skickas upp och som sänds ner," säger han till TT. Bakom Starlink står Elon Musks bolag SpaceX. Han har också varnat för att sannolikheten att bli en måltavla är stor. Musk uppmanar användare att endast använda systemet när det är nödvändigt. Musk: Det finns ett tiotal Starlink-terminaler i Ukraina. Starlink-terminalerna bör användas långt ifrån platser med många människor. Omni 220307.
Elon Musk skickar fler Starlinkterminaler till Ukraina. Elon Musks bolag Space X har redan skickat ett antal Starlinkterminaler, som kan ge internetåtkomst via satelliter, till Ukraina. Och nu är fler terminaler på gång. Det hävdar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på Twitter, där han skriver att han pratat med Elon Musk om ytterligare en sändning med terminaler. Det första partiet Starlinkterminaler skickades till Ukraina den 26 februari. Omni 220307.

Zelenskyj på kontoret i ny video: "Inte rädd längre". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj befinner sig på sitt kontor på Bakova Street i Kyiv, berättar han i en ny video. I klippet säger han att han stannar där "så länge som det behövs" och att han "inte gömmer sig", skriver Sky News. "Jag är inte rädd längre," säger han. Han säger även att Ukraina insisterar på att förhandla fram en fredlig lösning samt kritiserar Ryssland för att inte upprätta rimliga villkor för humanitära korridorer. Enligt tidigare uppgifter har presidenten rapporterats gömma sig någonstans i huvudstaden. Omni 220307.

Ledare: Hyckleri att ryska gasimporten inte stoppas. Kriget i Ukraina fortsätter att dominera på ledarsidorna. Att storföretag som H&M och Ikea stänger i Ryssland är bara att se som symbolhandlingar när Nord Stream 1, som förser både USA och EU med rysk gas, fortsätter att pumpa, skriver Aftonbladets Zina Al-Dewany. Gasen står nämligen för 40 procent av Rysslands BNP, skriver hon och kallar det ett hyckleri att oljan och gasen inte ingår i EU:s sanktionspaket. Omni 220307.

Oljeexpert: Importstopp från Ryssland kan leda till "värsta kaoset under vår livstid". Ett importstopp av rysk olja kan trycka upp priset på och skapa det "värsta kaoset" på energimarknaden under vår livstid. Det säger oljeexperten Vandana Hari, grundare av Vanda Insights till Bloomberg. "Ingenting är inprisat på grund av kriget, det är svårt att se att EU skulle förbjuda rysk olja även om USA gör det," säger hon till nyhetstjänsten. Analyshuset ICE menar att ett fat brentolja kan kosta 200 dollar i slutet av den här månaden. JP Morgan tror att vi kan se 185 dollar fatet innan året är slut. JTD Energy Services: Oljepriset kan rusa över 150 dollar fatet innan det lugnar sig. Japan diskuterar med väst om att förbjuda rysk oljeimport. Omni 220307.

Matbrist i Ukraina - landet inför exportförbud. Efter tolv dagar av krig håller lagren på att ta slut i många mataffärer i Ukraina. Landet slutar därför att exportera vissa matvaror, uppger Ukrainas regering på söndagen enligt CNN. Ukrainskt kött, råg, havre, bovete, socker, hirs och salt kommer inte längre att få säljas till andra länder. Däremot kan vete, majs, fågel, ägg och olja även i fortsättning exporteras, men då krävs ett särskilt tillstånd från landets finansdepartement. Risken för matbrist ökar i landet. Ryssland och Ukraina står för nästan en tredjedel av världens vetehandel - finns en oro för höjda livsmedelspriser. Omni 220307.

Expert: Vapenvila kan försvåra för ukrainsk militär. De planerade humanitära korridorerna i Ukraina är svåra att genomföra logistiskt och kan dessutom försvåra för den ukrainska armén. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, till SvD. Enligt Paasikivi innebär vapenvilan en paus i striderna, då arméerna kan passa på att omdisponera trupper och fylla på förråden. Något som skulle kunna gynna Ryssland mest eftersom Ukraina har en längre linje att försvara och upprätthålla. "Där är en kamp om vem som har möjlighet att fylla upp mest. Risken är ju då att det är ryssarna. Det skulle innebära att ukrainarna hamnar i ett sämre läge," säger han. Omni 220307.

Kina: Vänskapen till Ryssland "bergfast" - men erbjuder medling. Vänskapen mellan Kina och Ryssland är "bergfast" och möjligheten till framtida samarbeten mellan länderna förblir stora. Det säger Kinas utrikesminister Wang Yi på måndagen enligt Reuters och AFP. Samtidigt säger Wang Ying att Kina kommer att skicka humanitär hjälp till Ukraina och att landet är villiga att "utföra nödvändig medling". Omni 220307.

Humanitära korridorer leder till Ryssland - Ukraina: "Fullständigt omoraliskt". Rysslands utlovade humanitära korridorer för civila i Ukraina leder till Belarus och Ryssland, rapporterar Reuters med hänvisning till kartor som publicerats av ryska nyhetsbyrån RIA. Korridoren från huvudstaden Kyiv leder till Belarus medan de från Charkiv, Mariupol och Sumy leder till Ryssland och andra ukrainska städer, visar kartan. En talesperson för den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj kallar det ryska erbjudandet för "fullständigt omoraliskt". "Ukrainas medborgare har rätt att evakuera till ukrainskt territorium", skriver talespersonen i ett uttalande. Omni 220307.

Hultqvist: Uppgifter om särskild Nato-status är "spekulationer". Sverige och Finland avser att ansöka om status som "särskilt viktiga icke-medlemmar" i Nato, enligt uppgifter i finska tidningen Iltalehti i helgen. När försvarsminister Peter Hultqvist (S) gästade SVT:s "Morgonstudion" på måndagen ville han inte kommentera uppgifterna, som han kallade "spekulationer". "Vi är med i Natos partnerskap och har nu aktiverat system som ger en högre informationsgrad från Nato än tidigare," sa Hultqvist. Omni 220307.

Australien: Kriget är en "väckarklocka" för Europa. Den ryska invasionen i Ukraina är en "väckarklocka" för Europa, säger Australiens premiärminister Scott Morrison. "(Moskva) försöker störta den globala ordningen." Samtidigt sa han att Rysslands agerande bara är ett exempel på hur auktoritära länder försöker utmana rådande läge genom hot och våld, där likheter drogs till Kina, skriver BBC. Omni 220307.

Källor: Ryssland rekryterar syrier för att inta Kyiv. Ryssland rekryterar syrier för att hjälpa den ryska armén att inta Kyiv, uppger fyra amerikanska myndighetskällor för tidningen The Wall Street Journal. En amerikansk analys pekar på att Ryssland de senaste dagarna har rekryterat personer från landet med erfarenhet från strider i stadsmiljö. En av källorna uppger att några av dem redan har anlänt till Ryssland. Ryssland deltog i kriget i Syrien 2015 på diktatorn Bashar al-Assads sida. Omni 220307.

Ryssar i Sverige vittnar om hat och trakasserier. Ryssar i Sverige utsätts för hatiska och aggressiva kommenterar efter invasionen av Ukraina, rapporterar SvD. "I media låter det som att hela Ryssland ligger bakom attacken," säger Elena, som driver en rysk restaurang i Stockholm. Hon säger också att det framför allt är svenskar som ligger bakom påhoppen, medan kunder med ukrainsk bakgrund fortsatt att besöka caféet. Lioudmila Siegel, ordförande för Ryska riksförbundet i Sverige, berättar att hon har fått ta emot hotfulla telefonsamtal. Hon säger också att barn med ryska föräldrar utsatts för trakasserier och mobbning. Elenas café har fördömt invasionen. Omni 220307.

Judoförbundet bryter med Putin - petas permanent. Vladimir Putin blir permanent av med titeln som hedersordförande för det internationella judoförbundet (IJF). Det rapporterar flera medier. Efter att Ryssland invaderat Ukraina blev presidenten först avstängd från positionen, men detta görs nu alltså om till en regelrätt petning. Även oligarken Arkady Rotenberg, tidigare sparringpartner till Putin, blir av med sin position i förbundets exekutiva kommitté. Putins judointresse är väl dokumenterat. Han har svart bälte och har gett ut boken "Lär dig judo med Vladimir Putin". Putin har beskrivit sitt intresse för kampsport som "seriöst". Rysslands president säger sig särskilt uppskatta filosofin, kulturen, relationen med motståndaren och reglerna för strid. I samband med avstängningen angavs invasionen av Ukraina som orsak. Omni 220307.

Litauens president: Putin kommer inte stanna vid Ukraina. Rysslands ledare Vladimir Putin kommer ”inte stanna vid Ukraina”, varnar Litauens president Gitanas Nauseda i ett samtal med USA:s utrikesminister Antony Blinken. Enligt honom skulle ett misslyckande att stoppa Rysslands invasion leda till en global konflikt och därför måste omvärlden vidta alla medel, skriver Reuters. "Jag menar vidta alla medel om vi vill undvika ett tredje världskrig. Det är upp till oss," säger Nauseda. Omni 220307.

Ukraina ska ha återtagit stad i öst - strider i Kyiv. Ukrainska styrkor ska ha återtagit kontrollen över staden Tjuhuiv (Chuhuiv) i östra delen av landet. Det rapporterar Reuters med hänvisning till en rådgivare till Ukrainas president. Samtidigt rapporterar CNN om kraftiga strider på flera platser i närheten av Kyiv. Flera källor uppger att striderna pågår i fyra distrikt, samtidigt som civila flyr. Under dagen har borgmästaren i staden Hostomel dödats. Enligt ett inlägg på stadens Facebooksida skedde detta när han arbetat med att dela ut mat och mediciner. Ukraina uppger också att kuststaden Olvia har attackerats. Omni 220307.

Sverige sätts upp på rysk lista över ovänliga länder. Ryssland har ställt samman en lista över "ovänliga länder" som bland annat inkluderar Sverige och samtliga andra EU-länder , USA, Ukraina, Japan, Norge och Storbritannien. Det rapporterar Reuters. Alla affärer med företag och individer från "ovänliga länder" måste nu först godkännas av en regeringskommission. Länderna sätts upp på listan eftersom de anses ha "agerat ovänligt" mot Ryssland, skriver nyhetsbyrån. Ryssland meddelar samtidigt att skulder till länderna på listan kommer att återbetalas i rubel, skriver AFP. Listan är resultat av ett presidentbeslut från 5 mars. Omni 220307.

Ryska utspelet: Vi stoppar offensiven om Ukraina går med på krav. Ryssland hävdar att de är beredda att stoppa invasionen av Ukraina med omedelbar verkan om landet går med på Kremls krav, rapporterar Reuters. I utspelet kräver Moskva att Ukraina ändrar sin konstitution så att det slås fast att landet är neutralt, samt att Ukraina erkänner Krym som ryskt territorium och utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk som självständiga områden. "Vi har sagt till dem att allt detta kan vara över på ett ögonblick," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Peskov hävdar, trots att Ryssland invaderar Ukraina på bred front i flera regioner, att de inte gör några ytterligare territoriella anspråk på Ukraina och att de endast vill "demilitarisera landet". Samtidigt som det ryska utspelet kommer fortsätter den ryska offensiven på flera håll i Ukraina. Bland annat uppger räddningstjänsten att minst 13 civila dödats i ett ryskt flyganfall på en brödfabrik strax väster om Kyiv. Omni 220307.

Oligarkernas yachter svåra att hitta - spårlöst borta. Flera av de svartlistade ryska oligarkernas lustyachter har försvunnit från radarn sedan sanktionerna infördes. Det rapporterar AP. Nyhetsbyrån har gjort en sammanställning av oligarkernas innehav av lyxbåtar och konstaterar att det handlar om åtminstone 56 lyxfartyg, med ett sammanlagt värde av 5,4 miljarder dollar, omkring 53 miljarder kronor. En lyxkryssare som antas tillhöra Putin personligen avseglade från Tyskland i februari och ligger nu för ankar Kaliningrad, bortom EU:s sanktioner. I några fall är det svårt att slå fast ägarbilden, i andra har farkosterna sökt hamn på platser där sanktionerna inte gäller, som Maldiverna eller Seychellerna. I andra fall har de försvunnit från radarn och har troligen gått i hamn någonstans vid Svarta havet. Ett drygt dussin oligarkyachter tros ha klarat sig undan sanktionerna. Omni 220307.

Rysk stålmagnat: "En tragedi som är svår att rättfärdiga." Vladimir Lisin, en av Rysslands rikaste män och styrelseordförande i ståljätten NLMK, skriver i ett brev till sina anställda att de förlorade liven i Ukraina är "en tragedi som är svår att rättfärdiga" och efterlyser en diplomatisk lösning, rapporterar Reuters. Enligt Bloombergs miljardärsindex var Lisin i april 2021 den tredje rikaste mannen i Ryssland. NLMK är en av Rysslands fyra största stålproducenter och står för över en femtedel av landets totala stålproduktion. Omni 220307. Kommentar: Då har man nog inte räknat in Putin som torde vara den rikaste.

Romer som flyr Ukraina vittnar om diskriminering. Romer i Ukraina vittnar om diskriminering under flykten från den ryska invasionen. Många saknar dokumentation och andra har förlorat sin under kriget, skriver Al Jazeera. "Om en bomb faller på ditt hus och du hör stridsvagnseld, vad plockar du med dig, dina barn eller din dokumentation," frågar Christina, som tagit sig till en idrottshall i Moldavien. Flera beskriver hur deras familjer delats upp och blivit utspridda, eller haft svårt att ta del av de flyktingboenden som öppnats upp. Omkring 400 000 romer beräknas ha bott i Ukraina när invasionen påbörjades. Jagades iväg av beväpnade ukrainska soldater, Romska aktivister hjälper till med flykten. Human Rights Watch har varnat för förföljelse av romer i Ukraina. Omni 220307.

Kärnkraften i fara - IAEA vill sluta säkerhetsavtal. Kriget i Ukraina har lett en risk för en kärnkraftsolycka "som saknar motstycke". Det säger Rafael Grossi, generaldirektören på FN:s kärnkraftsorgan IAEA, enligt AFP. "Driften är säker just nu, men det finns väldigt många frågor om förmågan att upprätthålla en säker drift under en längre tid utan ett stöd från oss," säger han. Sedan Ryssland invaderade Ukraina förra torsdagen har det varit strider i kärnkraftstäderna Tjornobyl och Zaporizjzja. Strider som dessa får inte förekomma enligt Grossi som nu erbjuder sig nu att förhandla fram en överenskommelse om kärnkraftsäkerhet med de båda länderna. "Vi måste komma överens om ett tydligt ramverk för vad som måste göras," säger Grossi, som hoppas kunna påbörja förhandlingarna under måndagseftermiddagen. IAEA hoppas kunna sluta ett avtal inom några timmar. Omni 220307.

Ukraina: 13 civila döda i flyganfall på brödfabrik. Minst 13 personer har dött i ett ryskt flyganfall på en brödfabrik i staden Makariv ett par mil väster om Kyiv, uppger lokal räddningstjänst enligt Sky News. Fem personer kunde räddas, enligt räddningstjänsten, som uppger att runt 30 personer ska ha befunnit sig i fabriken innan attacken. Under måndagseftermiddagen pågår diskussioner mellan ukrainska och ryska delegationer om humanitära korridorer för flyktingar. Omni 220307.

Scholz vill inte se importstopp av rysk olja och gas. Tyska förbundskanslern Olaf Scholz meddelar att han inte vill se ett europeiskt förbud mot import av rysk olja och gas. I stället vill han se mer "hållbara" påtryckningar mot Moskva, som inte drabbar tyskar. Det rapporterar Financial Times. "För närvarande kan Europas tillgång till energi för uppvärmning, transport, el och industri inte säkras på något annat sätt", sa Scholz i ett uttalande på måndagen. Hälften av Tysklands gas och kol kommer från Ryssland. 35 procent av oljeförbrukningen kommer i dagsläget från Ryssland. Omni 220307.
Johnson om ryskt importstopp: "På bordet". Enligt Storbritanniens premiärminister Boris Johnson är en bojkott av rysk olja och gas i allra högsta grad "på bordet". På en presskonferens under måndagen sa han att USA:s utrikesminister Antony Blinken hade helt rätt i att det pågår diskussioner om ett snabbt importstopp, enligt The Guardian. Vi ska arbeta tillsammans och försäkra oss om att vi har allt vi behöver", sa Johnson, som därmed går emot tyska kollegan Olaf Scholz som menar att Europa inte har tillräckligt med alternativ till rysk energi. "Vi måste se över hur vi kan gå ifrån ryskt beroende så snabbt som möjligt." Flera europeiska länder har också diskuterat att införa ett stopp på oljeimporter från Ryssland. Omni 220307.
Ryska varningen: Katastrofala konsekvenser om oljan stoppas - 300 dollar fatet. Sanktioner mot rysk olja kommer att ge "katastrofala" konsekvenser. Det säger ryske vicepresidenten Aleksandr Novak på måndagen eftersom flera länder i väst överväger att införa importstopp på ryska råvaran, skriver AFP. Enligt Novak skulle ett sådant beslut vara förödande för den globala marknaden och prisstegringarna skulle också bli oförutsägbara. Ministern hävdar att priser runt "300 dollar per fat om inte mer" är troligt. Han uppger också att det är omöjligt att snabbt ersätta den ryska oljan på den europeiska marknaden. "Det kommer att ta över ett år och kommer att bli mycket dyrare för de europeiska konsumenterna," säger Novak i ett tv-sänt tal. 35 procent av tyska oljeförbrukningen kommer i dagsläget från Ryssland. Omni 220307.
Ryssland hotar: Kan stoppa gasen genom Nord Stream 1. Ryssland har hotat att stänga av gasen genom ledningen Nord Stream 1 som svar på sanktionerna som införts mot landet. Det i ett drag som ytterligare kan spä på den volatila marknaden, skriver Bloomberg. Enligt ryske vicepresidenten, och tidigare energiminister, Aleksandr Novak har Ryssland rätt att införa sanktioner som "speglar" de som väst infört mot den ryska ekonomin, säger han i ett tv-sänt tal. "Än så länge har vi inte beslutat att göra det. Ingen kommer att dra nytta av det," säger han vidare skriver AFP. Som mest under dagen var Europas gaspriser upp nära 80 procent. Omni 220307.

Ryska investeringar i Sverige ska kartläggas. Det spända säkerhetsläget gör att regeringen vidtar ytterligare åtgärder. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska nu kartlägga ryska investeringar och ekonomiska intressen i Sverige. Beskedet kommer på en pressträff med utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S). "Syftet är att säkerställa en total tillämpning av sanktionssystemet och att rättsvårdande myndigheter kan få information för vidare åtgärder. De företag som berörs ska också kunna uppmärksammas på sanktionsregimen," säger Anna Hallberg. Handelsministern säger också att Sveriges direkta ekonomiska sårbarhet är begränsad, men att landet kommer att påverkas indirekt av Rysslands invasion av Ukraina. "Vi ser redan turbulenta kapitalmarknader, högre energipriser, högre livsmedelspriser och lägre tillväxt i omvärlden. Allt detta kommer att påverka Sverige." Hallberg påpekar att det finns cirka 500 svenska företag, varav ett 20-tal storföretag, med verksamhet i Ryssland. "I stort sett samtliga stora svenska företag, och även många medelstora, har aviserat att man lämnar den ryska marknaden, eller att man stoppar sin export till landet, säger hon. Hallberg berättar att Kommerskollegium har fått i uppgift att informera och i detalj förklara sanktionerna för företagen. "Varje företag måste identifiera eventuellt rysk koppling till leveranser, varor och affärer. Man behöver se över sina betalningsflöden." Dessutom ska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kartlägga ryska investeringar och ekonomiska intressen i Sverige, tillägger hon. svt 220307.

Expert: Natoansökan kan ta lång tid och medföra risker. En Natoansökan kan ta 12-15 månader att godkännas, och kan innebära en ökad risk under tiden som den behandlas. Det säger Håkan Edström, universitetslektor på Försvarshögskolan, till TT. "Man blir sårbar med tanke på de hot som Ryssland har uttryckt," säger han. Under tiden från att en ansökan lämnas in och att ett medlemskap godkänns omfattas man inte av Natos säkerhetsgarantier. Även Jacob Westerberg, universitetslektor på Försvarshögskolan, lyfter just handläggningstiden som en faktor. "Då utmanar man Rysslands försök att skrämma länder från att försöka bli medlem," säger han till DN. Finland, Sverige och USA har haft möten om utökat samarbete. Kommentar: 12-15 månader är absolut för lång väntetid. Det borde istället vara 3 dagar så att man inte inbjuder till en rysk invasion.

USA: Ryssland har satt in nästan alla sina förberedda trupper i Ukraina. Vladimir Putin har nu skickat in nästan 100 procent av de styrkor på mer än 150 000 soldater som samlades vid den ukrainska gränsen under upptakten till invasionen, uppger en högt uppsatt källa vid USA:s försvarsdepartement enligt Reuters. "Det är vår bästa uppskattning just nu," säger källan. Enligt försvarsdepartementet har Ryssland avfyrat runt 600 robotar i Ukraina. Länderna uppges båda ha förlorat stridsflygplan och utrustning, men har "en majoritet av luftvärnssystemen" intakta, skriver Washington Post. Den kolonn av militärfordon som i flera dygn färdats mot huvudstaden Kyiv "förblir avstannad", enligt källan. "Det verkar inte ske några större rörelser längs med de ryska linjerna." Omni 220307.

Ukrainska kirurger räddar ryska soldater: "Känns fel". Vitalij, som arbetar som kirurg i Kyiv, berättar för Buzzfeed att han knappt lämnat sjukhuset på 12 dagar. Bland de han opererat på finns tre soldater i ukrainska uniformer, men som inte talade ett ord ukrainska. Det visade sig snabbt att det var ryssar i stulna uniformer. "Jag tycker såklart att vi ska hjälpa dem, men ibland känns det hemskt. Det känns som att jag gör någonting fel," säger Vitalij. Samtidigt menar han att det är hans plikt som läkare att ta hand om dem, och att han rättfärdigar det med att de ryska soldaterna kan användas i utväxlingar för att få hem ukrainska. Utgav sig för att vara från Kyiv - talade ryska med Moskvabrytning. Omni 220307.

Ukraina: Infrastruktur för 100 miljarder har förstörts. Kostnaden för de skador som Ryssland sedan invasionen orsakat på ukrainsk infrastruktur uppgår till motsvarande över 100 miljarder kronor, uppger Ukrainas infrastrukturminister Oleksandr Kubrakov enligt Reuters. Siffran är den som gällde på söndagen, sade ministern i ett tv-sänt uttalande på måndagen. "Majoriteten av de skadade strukturerna kommer att repareras inom ett år, i de svåraste fallen två år." Omni 220307.

Fallskärmssoldat i Irpin: Vet inte om vi klarar detta. I orten Irpin i de nordvästra utkanterna av Kyiv har ukrainska trupper under måndagen drabbat samman med ryska trupper. Den ukrainske fallskärmssoldaten Stas, som egentligen heter något annat, säger till AFP att de har mött starkt motstånd. "Det är en enorm kolonn. Omkring 200 män, 50 lättbepansrade fordon och flera stridvagnar. Vi har försökt få ut dem ur staden, men jag vet inte om vi kommer att lyckas," säger han. Oleksij Cherikalov, som har tagit ledigt från striderna en dag för att evakuera sin familj från Irpin, säger att ryska prickskyttar har skjutit mot dem hela dagen. "Det är en i den blå byggnaden där borta, säger han till nyhetsbyrån och tittar över sin axel." AFP har inte kunnat intervjua ryska soldater i Irpin under måndagen. Ukrainska vittnesmål från Irpin: "En familj dog framför mina ögon". Omni 220307.

Analyser: Krig utan vinnare - även om Putin förlorar. Nick Paton Walsh, som är på plats i Odesa, skriver i en analys för CNN att den ryska militärkampanjen både varit långsam och klumpig och mött ett hårt ukrainskt motstånd. "Kampanjen i södra Ukraina har varit särskilt förbryllande", skriver han och berättar om ryska trupper som verkar vara mer intresserade av att attackera civila än att avancera militärt. Liana Fix och Micahel Kimmage spekulerar kring vad som skulle hända om Ryssland faktiskt förlorar kriget i en analys för Foregin Affairs. Ett utdraget stridsförlopp, hårda sanktioner och till synes en avsaknad av en långsiktig plan gör att det här ser ut att bli ett krig som Putin inte kan vinna - även om Ryssland till synes inte kan förlora rent militärt, menar de. EU och USA får i ett läge där Putin drar sig tillbaka inte svika Ukraina, utan måste välkomna dem in i EU och Nato och hjälpa dem bygga upp sitt land igen. "Det skulle vara en uppgift av herkuliska proportioner"", skriver de. Alternativet skulle vara ett instabilt Ukraina med konstanta strider och en följande humanitär katastrof. Omni 220307.

Bokstaven som blivit en symbol för Putins anhängare. Ryssar använder "Z" för att visa sitt stöd för landets invasion av Ukraina - men vad betyder det och varför ser man den på t-shirts, bilrutor och reklamskyltar? Under de senaste veckorna har bokstaven "Z" gått från en militär markering till en symbol för stöd för Rysslands invasion av Ukraina. Redan innan kriget inleddes kunde man se den på ryska stridsfordon i Ukraina. Vissa menar att bokstaven från början är ett sätt att urskilja olika förband i den ryska armén, och från ukrainska trupper. Andra säger att den står för "za pobedy" (för seger). "Z har blivit en del av det ryska informationskriget och propagandan. På bara två veckor har den blivit en viktig central symbol för den ryska extremhögern, säger Hugo von Essen som är analytiker på Centrum för Östeuropastudier.
"Finns skäl att misstänka att det är orkestrerat från början." "Z" finns inte i det ryska kyrilliska alfabetet, och innebörden av bokstaven har ännu inte bekräftats. Trots det sprids den både i och utanför Ryssland för tillfället. Bokstaven har visats upp av bland annat en rysk gymnast, serbiska pro-ryska demonstranter och den har också visats på reklamskyltar. svt 220307.

Kriget i Ukraina - dag 12. Måndagen präglades av intensiva ryska artilleri- och flygangrepp mot ett antal Ukrainska städer, bland annat riktade mot bostadsområden. Samtidigt varnar ukrainsk militär för att fienden nu gör sig redo för att storma huvudstaden Kiev, i vars utkanter det utkämpades hårda strider mellan angripande ryska förband och ukrainska försvarsstyrkor. Under måndagsmorgonen var hamnstaden Mykolajiv i södra Ukraina under intensiv artillerield. Anfallet ska ha enligt The New York Times ha skett efter att ukrainska förband tryckt tillbaka de ryska styrkorna ut ur staden på söndagen.
Varnar för att Ryssland ska storma Kiev. Under dygnet fortsatte även intensiva attacker från luften mot Charkiv liksom mot Mariupol, Sumy och Volnovakha. I ytterligare flera städer utkämpades hårda strider. Bland annat i Irpin en halvtimmes bilfärd från Kiev, där ukrainas försvarsstyrkor sade sig ha drivit undan ryska förband. Den ukrainska militären varnar nu också för att ryska styrkor håller på att samla sina resurser för att "storma Kiev". "Fienden fortsätter offensiven mot Ukraina genom att fokusera på att omringa Kiev, Charkiv, Tjernihiv, Sumy och Mykolajiv," skriver generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i en uppdatering, enligt en översättning från TT. "Säkra korridorer" - till Ryssland. Ett eldupphör var planerat under måndagsmorgonen för att göra det möjligt att evakuera civila från flera omringade städer, bland annat Kiev, Charkiv och Mariupol. Ukrainska myndigheter avvisade dock erbjudantet, eftersom kravet från Ryssland var att alla flyktingar måste bege sig till platser i Ryssland eller ryskkontrollerade områden. På måndagen hölls även en tredje omgång samtal mellan ukrainska och ryska representanter i Belarus. Några genombrott skedde dock inte, men nya samtal ska hållas senare i veckan. Samtidigt påverkades aktie- valuta och råvarumarknaden kraftigt av det fortsatta kriget. Kurserna på Stockholmsbörsen föll kraftigt under dagen, men återhämtade sig på eftermiddagen efter uppgifter om att Ryssland och Ukrainas utrikesministrar ska träffas senare i veckan i Turkiet. Enligt en uppskattning från Pentagon har omkring 600 ryska robotar avfyrats sedan invasionen inleddes den 24 februari. Ungefär 95 procent av de ryska styrkorna som har varit samlade vid den ukrainska gränsen ska också ha satts in i offensiven och gått in i Ukraina. svt 220307.

Rysk stålmagnat: "En tragedi som är svår att rättfärdiga." Vladimir Lisin, en av Rysslands rikaste män och styrelseordförande i ståljätten NLMK, skriver i ett brev till sina anställda att de förlorade liven i Ukraina är "en tragedi som är svår att rättfärdiga" och efterlyser en diplomatisk lösning, rapporterar Reuters. Enligt Bloombergs miljardärsindex var Lisin i april 2021 den tredje rikaste mannen i Ryssland. NLMK är en av Rysslands fyra största stålproducenter och står för över en femtedel av landets totala stålproduktion. Hoppas på snar lösning på konflikten. Omni 220307.

Socialdemokraterna står fast: Nej till Nato. Socialdemokraterna står fast vid sin linje om ett nej till ett svenskt medlemskap i Nato. Det säger finansminister Mikael Damberg (S) efter partiledningens möte på måndagskvällen till Expressen. "Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras." På frågan om hur Sverige skulle agera om Finland ansluter sig till Nato svarar Damberg att varje land får fatta sina egna beslut. "Däremot har Sverige och Finland en unik relation och ett unikt samarbete," säger han enligt TT. Omni 220308. Kommentar: Sverige behöver Nato, men en anslutning till Nato får INTE ta 12-15 månader, det vore att inbjuda Ryssland till att agera.
Zelenskyj varnar: "Vi kommer först - ni kommer tvåa". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar väst för att kriget som nu pågår i Europa inte kommer att stanna vid Ukraina. "Vi kommer först. Ni kommer att komma tvåa. För ju mer detta odjur äter, ju mer, mer och mer vill han ha, säger presidenten i en intervju med ABC News och syftar på den ryske presidenten Vladimir Putin. Zelenskyj upprepar också sin uppmaning till USA och Nato om att säkra ukrainskt luftrum för att hindra ryska flygattacker. Han säger att USA:s president Joe Biden "kan göra mer" för att hjälpa landet. Presidenten har också skrivit under ett dekret där han kallar hem samtliga ukrainska soldater som deltar i FN:s fredsbevarande insatser runt om i världen, rapporterar NTB med hänvisning till ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform. USA och Nato fruktar att ett ryskt flygförbud över Ukraina kan leda till en eskalering av konflikten. Zelenskyj: När gränsen för fri- och rättigheter kränks så måste ni skydda oss. Måndagens samtal mellan Ryssland och Ukraina ledde inte till något som "signifikant förbättrar situationen". Omni 220308.

Ukraina i möte om EU-medlemskap: "Nytt läge". Ukrainas utrikesminister Dmitro Kuleba ser förbättrade utsikter för ett ukrainskt EU-medlemskap efter ett samtal med EU:s utrikeschef Josep Borrell på måndagen, rapporterar The Guardian. Situationen har förändrats och några av de länder som varit skeptiska till ett ukrainskt medlemskap har nu ändrat åsikt, enligt Kuleba. "För en vecka sedan var ett medlemskap ungefär lika långt borta som månen. Men nu är sträckan till EU ungefär densamma som mellan Kiev och Vinnitsa," säger han. På måndagen meddelade EU att de formellt kommer att bedöma ansökningarna från Ukraina, Georgien och Moldavien om att gå med i unionen. Även om beskedet bara är ett tekniskt steg, har det ett betydande symboliskt värde, skriver Politico. Omni 220308.

Världsbanken godkänner nytt stödpaket till Ukraina. Världsbankens styrelse har godkänt ett stödpaket på 489 miljoner dollar till Ukraina, rapporterar Reuters. Pengarna ska användas till att betala ut löner till vårdanställda, pensioner samt sociala insatser. 350 miljoner är lån och 139 miljoner dollar är i garantier via Nederländerna och Sverige. Dessutom tillkommer 234 miljoner i annan finansiering, vilket ger en totalsumma på 723 miljoner. Pengarna väntas nå Ukraina inom de närmsta dagarna. Världsbanken har tidigare utlovat ett nödpaket på tre miljarder dollar till landet. Omni 220308.

Analyser: Britternas löfte kan ändra synen på Nato. Det talas för lite om Sveriges militära samarbete med Storbritannien, anser SVT:s Jonas Olsson. Han skriver i en analys att den brittiska försvarsministern Ben Wallaces besked om att landet skulle göra allt de kan för att försvara Sverige vid ett militärt angrepp är "sensationellt". "Uttalandet innebär sannolikt att Sveriges politiska ledning inte kommer att ha bråttom med en eventuell Natoansökan, trots att opinionen svänger", skriver Olsson. I helgen möttes Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och hennes finska motsvarighet Sanna Marin i Helsingfors för att diskutera Natofrågan. DN:s medarbetare i Helsingfors, Philip Teir, tror att budskapet var att värma upp för att Finland kanske går med i Nato först, och därefter Sverige. "President Niinistö har besökt Joe Biden i USA, Sanna Marin besöker Estland, som gärna vill se Finland i Nato," konstaterar han i Studio DN. Socialdemokraterna står fast: Nej till Nato. Omni 220308.

Ukraina säger sig ha dödat ytterligare en rysk general. Den ryska generalen Vitalij Gerasimov har dödats under strider nära Charkiv i östra Ukraina, uppger ukrainsk militär underrättelsetjänst enligt Reuters. Enligt The Guardian har uppgifterna kunnat bekräftas av journalistnätveket Bellingcat. De har dock inte kommenterats från ryskt håll. Om de stämmer är Gerasimov den andra högt uppsatta militära ledaren att dödas under kriget i Ukraina. Gerasimov har tidigare deltagit i kriget i Tjetjenien, de ryska insatserna i Syrien och under den ryska annekteringen av Krym. Tidigare har general Andrej Sukhovetsky dött. Ukraina säger sig ha döda 11 000 ryska soldater medan Ryssland säger att siffran är runt 500. Omni 220308.

Barn bland de döda i rysk flygattack mot Sumy. Minst 21 personer har dött efter en flygattack mot staden Sumy i nordöstra Ukraina sent på måndagskvällen, uppger ukrainska myndigheter enligt The Guardian. Bland de döda finns minst två barn. "Vi kommer aldrig att förlåta detta," säger militärledaren Dmytro Zhyvytsky i ett videoklipp. Samtidigt säger sig ukrainska styrkor ha återtagit ett område i staden Mykolayiv nära Svarta havet, skriver Sky News. Ett bostadsområde i Sumy uppges ha bombats. Omni 220308.

Ukraina: Rysslands framfart har saktat in avsevärt. Rysslands offensiv fortsätter, men har saktat in avsevärt, uppger den ukrainska militären i sin dagliga rapport enligt Reuters. Under natten har landets luftförsvar framgångsrikt avvärjt robotar och luftangrepp. Enligt den ukrainska militären börjar Ryssland lägga allt större fokus på psykologisk krigsföring. Man har bland annat sett att ryska grupper skapats för att "driva propagandaarbete" i ockuperade områden för att påverka lokalbefolkningen. Omni 220308.
Brittisk minister: "Det här går inte så bra för ryssarna". Den ryska tidsplanen för invasionen av Ukraina spricker allt mer och de "urskillningslösa bombningarna av civila" visar att de ryska styrkorna blir allt mer desperata. Det säger den brittiska försvarsministern Ben Wallace i en intervju med Sky News. "Det här går inte särskilt bra för ryssarna," säger Wallace. Wallace uttalade sig också kring frågan om Polen ska hjälpa Ukraina genom att bistå med stridsflygplan. Han sa att Storbritannien kommer att stå bakom Polen oavsett hur landet väljer att göra och att han förstår att beslutet är svårt, eftersom det kan leda till hämndaktioner mot Polen från Ryssland och Belarus. "Det är ett mycket stort ansvar som vilar på den polske presidenten och försvarsministerns axlar," säger Wallace. Ministern säger att Storbritannien kommer att skydda Polen. Wallace kallar Vladimir Putin "en förbrukad kraft i världen". Omni 220308.

Folkrättsexpert: Möjligt att ställa Putin inför rätta. Det är teoretiskt möjligt att ställa den ryska presidenten Vladimir Putin inför rätta för folkrättsbrott efter invasionen av Ukraina. Det sa Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet i SVT:s Aktuellt på måndagskvällen. Förutsättningen är dock att Putin personligen kan knytas till ett folkrättsbrott, exempelvis att han bevisligen gett order om attacken mot kärnkraftverket Zaporizjzja. Dessutom påpekar Mahmoudi att Putin själv måste närvara vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag för att kunna ställas inför rätta. Det är inte sannolikt i nuläget, men kan komma att ändras om det sker ett regimskifte eller om Putin besöker ett annat land efter att ha avgått som president. Brittiske Labourledaren vill ställa Putin inför en "Nürnbergliknande rättegång". Omni 220308. svt 220308.
FN utreder krigsbrott i Ukraina - på tre fronter. När Internationella domstolen i Haag, ICJ, på måndagen inledde en rättsprocess om folkmord i Ukraina dök den ryska delegationen aldrig upp. Det är en av tre utredningar angående krigsbrott som FN driver sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina. Tre olika FN-organ har nu till uppgift att svara på frågan: Har krigsbrott begåtts under kriget i Ukraina? Det är inte helt lätt att hålla isär de tre processerna, så här följer en kort sammanfattning:
Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Domstolen har i uppgift att åtala personer för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Den utreder just nu om något sådant inträffat under kriget i Ukraina, och vem som i sådana fall är ansvarig. Domstolen åtalar alltså inte stater utan enskilda personer, till exempel soldater, befälhavare eller beslutsfattare. Rysslands president Vladimir Putin skulle teoretiskt sett kunna dömas här, men Ryssland har inte godkänt domstolen som därmed inte har domsrätt i landet. ICC kan utfärda en arresteringsorder mot personer, och även döma dem till straff likt en vanlig domstol.
Internationella domstolen i Haag, ICJ. Domstolen avgör rättstvister mellan stater, till exempel gällande konventionen om folkmord. Här utreds just nu om Ukraina bedrivit folkmord på ryssar, vilket var den anledning Ryssland uppgav när de inledde invasionen av landet. Här kan inga individer utredas, utan endast stater. Rättsprocessen, som startades av Ukraina, handlar alltså om att landet vill bevisa att de inte bedrivit folkmord. När utfrågningen inleddes med Ukrainas utläggning på måndagen dök dock Rysslands representanter aldrig upp. På tisdag är det tänkt att Ryssland ska få bemöta Ukrainas argument. Om detta sker kan Ryssland dömas till att be om ursäkt för anklagelserna. Domstolen utreder dock inte huruvida invasionen är laglig, och Ryssland kan inte tvingas att dra tillbaka sina trupper.
FN:s råd för mänskliga rättigheter, UNHRC. UNHRC (ej att förväxla med FN:s flyktingorgan UNHCR) är inte en domstol och därmed pågår ingen rättsprocess. Dock har rådet röstat för att tillsätta en undersökningskommission som ska utreda om brott mot mänskligheten begåtts under kriget i Ukraina. Rådet har ingen möjlighet att tilldöma straff eller sanktioner, men ett utlåtande från rådet kan ses som en tydlig diplomatisk markering. Det är även vanligt att en sådan utredning utgör en viktig del av en domstolsprocess i ICJ eller ICC. svt 220308.

Tidigare talskrivaren: Putin är den siste jag skulle beskriva som galen. Vladimir Putins agerande i Ukraina är inte så irrationellt som det kan se ut, det säger hans tidigare talskrivare Abbas Galjamov till Utrikesbyrån. "Om man ser det från hans vinkel är det rationellt, men han trodde aldrig att det skulle gå så här långt." Efter att Putin för två veckor sedan först erkände utbrytarrepublikerna i östra Ukraina och två dagar senare invaderade landet har hans agerande ifrågasatts av omvärlden. Den tidigare amerikanska utrikesministern Condoleezza Rice som träffat Putin flera gånger har till exempel sagt att han verkar ha blivit oberäknelig. Men Abbas Galjamov som i tre år ingick i Vladimir Putins stab av talskrivare beskriver sin tidigare chef som "extremt logisk". "Av alla de människor jag träffat i mitt liv är nog Putin den siste jag skulle beskriva som galen," säger han. I dag är Abbas Galjamov oberoende politisk analytiker och säger att Putins agerande blir mer logiskt om man ser till situationen på hemmaplan. Enligt Galjamov handlar kriget nämligen inte så mycket om Ukraina och Nato som om Putins sjunkande popularitet i Ryssland. "När ryssar tänker på inrikespolitiken är de inte längre på hans sida. För att återfå folkets intresse var han tvungen att skapa spänning. Som en drogberoende person som hela tiden behöver en större kick så behöver han skapa mer och mer spänning i konflikten. Och det funkar tyvärr. När han levererade sina krav till Nato gick hans opinionssiffror upp." Men enligt Abbas Galjamov räknade Putin inte med ett krig. "Jag tror att han ville komma så nära kriget som det gick. Han tänkte att det skulle vara över innan väst hann reagera, men han räknade inte med att Ukraina skulle göra så mycket motstånd." Han tror att Putin nu är i desperat behov av en lösning som han kan presentera som en vinst i Ryssland, innan opinionen vänder sig mot honom. "Det skulle kunna vara att Ukraina går med på att inte gå med i Nato, att man erkänner de två utbrytarrepublikerna eller någon form av lagstiftning för att skydda det ryska språket. Ryssar är villiga att se ökade spänningar, men de är inte villiga att se blod spillas och de är definitivt inte villiga att leva i fattigdom vilket är vad sanktionerna kommer att leda till." Hör mer om hur Abbas Galjamov tror Putin resonerar i klippet. svt 220308.

Putins sista strid? Vladimir Putins brutala krig i Ukraina har chockat en hel värld. Men samtidigt som den ryska presidentens maktfullkomlighet verkar som mest intakt, viskas det om sprickor i Kremls fasad. På gatorna vågar sig modiga ryssar ut för att protestera mot ett krig de inte valt. Har Putins nostalgiska dröm om att återskapa Sovjet lett honom till vägs ände? Är han galen eller strategisk - och kan någon stoppa honom? Putin använder lögnen hela tiden som ett vapen. Som KGB-agent lärde han sig att enda sättet att styra är med så mycket kontroll som möjligt. Putin har blivit mer och mer korrumperad och samlat mer och mer makt hos sig själv personligen. Putin lever i en annan värld än vår. Hans verklighet är inte vår verklighet. Det verkar som han får från sina rådgivare den information som han vill ha. Putins gäng är lojala med Putin därför att de har fått sina maktpositioner av Putin. svt utrikesbyrån 220308 video 29 min. Kan ses till 13 nov 2022.

Handel med nickel stoppas efter historiskt prisrally. London Metal Exchange har stoppat all handel med nickel för dagen efter ett historiskt prisrally som saknar motstycke, skriver Bloomberg. Nickelpriset har som mest rusat 250 procent under de senaste två dagarna och vid en kort stund var det över 100 000 dollar per ton - den högsta nivån någonsin. Enligt Bloomberg förstärktes rusningen av så kallad "short squeeze", det vill säga att många investerare hade kortat priset och snabbt tvingades stänga sina positioner. AFP skriver att Ryssland är världens tredje största producent av nickel, som bland annat används för tillverkning av rostfritt stål och elbilsbatterier. Analyiker: Många företag inom sektorn leds av oligarker nära Putin. Omni 220308.

200 000 flyktingar i Lviv - borgmästare vädjar om hjälp. Staden Lviv, i västra Ukraina, kämpar med att ge 200 000 ukrainare som flytt till staden husrum och mat, säger borgmästaren Andrij Sadovji i ett uttalande enligt CNN. "Kvinnor, barn och äldre som har gömt sig från artilleribeskjutning och bombningar har tvingats fly sina hem. Vi tar emot alla och ger mat och allt som är nödvändigt," säger han. Borgmästaren uppmanar internationella organisationer att hjälpa till med bland annat medicinsk och psykologisk hjälp samt skottsäkra västar och hjälmar. Borgmästaren: Vi behöver mobila sjukhus till barn och vuxna. 1,2 miljoner har flytt från Ukraina till Polen. Före kriget bodde 700 000 människor i staden. Omni 220308.
Ryssland: Nya humanitära korridorer från morgonen. Ryssland hävdar att de kommer att öppna humanitära korridorer för evakueringar av ett flertal ukrainska städer under tisdagen, rapporterar AFP med hänvisning till statliga ryska nyhetsbyråer. Eldupphöret föreslås inledas klockan 08 svensk tid. Städerna Kyiv, Mariupol, Sumy och Tjernihiv ska omfattas av korridorerna. Under natten meddelade Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzia att de flyende inte ska tvingas till Ryssland eller Belarus, skriver AP. Det är däremot oklart vart de ska ta vägen. "Det erbjuds också evakuering mot ukrainska städer väster om Kiev, och i slutändan bestämmer folk själva vart de vill evakueras," säger Nebenzia. Ukraina har bemött tidigare ryska förslag om humanitära korridorer till Ryssland och Belarus som "cyniska". Städerna har fått utstå kraftig rysk eldgivning de senaste dagarna. Omni 220308.
Ukraina: Ryssland planerar att manipulera rutten. Ryssland förbereder för att störa arbetet med de humanitära korridorerna, varnar Ukrainas vice premiärminister Irina Vereshchuk skriver The Guardian. Detta trots att de officiellt gått med på att upprätta korridorer för att civila ska kunna fly undan striderna. "Den ryska sidan förbereder sig för att störa arbetet med de humanitära korridorerna och manipulera vägen för att tvinga människor att gå en annan väg", varnar hon enligt Centrum för strategisk kommunikation och informationssäkerhet i Ukraina. Evakueringen av civila hade på tisdagsförmiddagen inletts i Sumy, i nordöstra Ukraina, och Irpin, utanför Kyiv. Två tidigare försök att öppna humanitära korridorer har misslyckats. Omni 220308.
Två miljoner människor har tvingats fly kriget i Ukraina. Två miljoner människor har nu tvingats på flykt efter Rysslands invasion av Ukraina, uppger FN enligt AP. Andra har blivit kvar i belägrade städer som har problem med försörjning av mat, vatten och medicin. Omkring 1,2 miljoner av de som flytt har tagit sig till Polen, skriver Reuters. Evakueringar går långsamt - en miljon barn på flykt. Omni 220308.
Uppgifter om attacker mot humanitära korridoren. Humanitära korridorer har upprättats i flera städer i Ukraina. Evakueringen av civila påbörjades i Sumy, i nordöstra Ukraina, och Irpin, utanför Kyiv, tidigt på morgonen, enligt Reuters. Vid 11-tiden meddelade Ukrainas vice premiärminister att 30 bussar var på väg till Mariupol för att hämta civila från den belägrade hamnstaden. Knappt en timme senare hävdade Ukraina att Ryssland attackerat den humanitära korridoren. "[Den ryska armén reds.anm.] låter inte barn, kvinnor och äldre lämna staden," säger försvarsdepartementet enligt AFP. Ryssland anklagar också Ukraina för att ha fortsatt skjuta trots arbetet med den humanitära korridoren. Försöket med humanitära korridorer är det tredje för att hjälpa civila undan striderna. De tidigare försöken har misslyckats. Omni 2203008.
Barn bland de döda i rysk flygattack mot Sumy. Minst 21 personer har dött efter en flygattack mot staden Sumy i nordöstra Ukraina sent på måndagskvällen, uppger ukrainska myndigheter enligt The Guardian. Bland de döda finns minst två barn. "Vi kommer aldrig att förlåta detta," säger militärledaren Dmytro Zhyvytsky i ett videoklipp. Samtidigt säger sig ukrainska styrkor ha återtagit ett område i staden Mykolayiv nära Svarta havet, skriver Sky News. Ett bostadsområde i Sumy uppges ha bombats. Omni 220308.

Zelenskyj redo att diskutera Krym och Donbass: "Redo för dialog, inte kapitulation". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är villig att diskutera den framtida statusen för Krym och Donbass-regionen. Det säger han i en intervju med ABC News. Han gör emellertid också klart att han inte tänker ge efter för de ryska kraven på självständighet för Donetsk och Luhansk samt ryskt styre på Krym. "Vi är redo för dialog, men inte för kapitulation," säger Zelenskyj. Han ber också den ryska presidenten Vladimir Putin att gå med på dialog om områdenas framtida status. "Det som behövs är att Putin börjar samtala istället för att leva i en informationsbubbla utan syre," säger Zelenskyj. Omni 220308.

Uppgift: Kina funderar på att tanka Gazprom och Rusal. Kina överväger att fylla på sina innehav i ryska företag, i bland annat energibolaget Gazprom och aluminiumproducenten Rusal. Det uppger källor för Bloomberg. Enligt källorna för Peking diskussioner med kinesiska statsägda företag om att köpa aktier i de ryska företagen som drabbats hårt av sanktionerna. Andra källor menar att samtal pågår mellan Rysslands företag och de kinesiska, skriver nyhetssidan. Omni 220308. Kommentar: Säkert smart att köpa upp stora delar av företagen nu när de är billiga och många säljer ut aktierna till reapriser och sedan handla med dem så att kurserna går upp.

Analyser: Bara Xi har möjlighet att stoppa Putin. Kina spelar en nyckelroll i Ukrainakriget, enligt analyserna. Peking står inför ett dilemma som hotar landets tillväxtmål, skriver Morgan Stanleys tidigare chefsekonom Stephen Roach på Project Syndicate. "Valet för Xi är tydligt: han kan hålla den kurs som sattes av hans avtal med Ryssland den 4 februari och för alltid vara behäftad med sanktioner (...) Eller så kan han förmedla freden som kommer att rädda världen och cementera Kinas status som stormakt ledd av en stor statsman", skriver Roach. MIT-professorn Huang Yasheng skriver att världen behöver ett land som är relativt neutralt, har kommunikation med Kreml och visst inflytande över Ryssland. "Det landet är Kina", skriver han. Omni 220308.

Brittisk varning: Ryssland kan rättfärdiga attacken med anklagelser om kärnvapen. Ryssland kan komma att anklaga Ukraina för att försöka utveckla biologiska vapen eller kärnvapen för att på sätt rättfärdiga invasionen i efterhand. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i ett uttalande. Enligt departementet har sådana anklagelser förekommit under en längre tid, men blivit allt mer intensiva sedan slutet av februari. Reuters rapporterade i helgen att ryska medier skrivit att Ukraina försökt att framställa en plutoniumbaserad "smutsig bomb", utan att presentera några bevis för påståendet. Omni 220308.
Kina "djupt oroat" - Xi manar till återhållsamhet. Den kinesiska presidenten Xi Jinping kallar kriget i Ukraina "djupt oroande" och uppmanar till "maximal återhållsamhet" för att undvika att situationen utvecklas till en storskalig humanitär kris, rapporterar AFP och Reuters. Uttalandena gjordes under ett videomöte med Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Olaf Scholz. Samtidigt uttryckte Xi oro för de globala följderna av de sanktioner som riktats mot Ryssland av bland annat EU och USA. Kina har hittills inte fördömt invasionen, men har uppmanat parterna till fortsatt dialog och landet har också erbjudit sig att medla. Kina har också meddelat att man kommer att skicka humanitär hjälp till Ukraina. Omni 220308.

Kriget i Ukraina måste bli ett uppvaknande för västvärlden. Det säger landets vice premiärminister Olga Stefanishyna till SVT:s 30 minuter. "Detta är ett avgörande ögonblick inte bara för Ukraina utan också för hela Europa och världen," säger Olga Stefanishyna som befinner sig på en hemlig plats någonstans i Ukraina. Hon har inte träffat sin familj sedan kriget bröt ut och hon tror inte heller att hon kommer att få se dem förrän kriget är över. "Men jag är inte rädd, jag tvekar inte och gör vad jag måste. Jag har ett ansvar för att varje person som dött för vår frihet och självständighet ska få upprättelse." De krav som Ryssland ställt på Ukraina för att dra tillbaka sina styrkor ger hon inte mycket för. Det handlar bland annat om att Ukraina ska lägga ner sina vapen, ändra sin konstitution för att garantera neutralitet, erkänna Krimhalvön som ryskt territorium samt erkänna utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk som självständiga och oberoende stater. Olga Stefanishyna menar att varenda kompromiss kring dessa ultimatum skulle legitimera Putin-regimen. Något man inte kan gå med på. "Jag vänder mig till alla europeiska ledare. Ibland är kompromisser inte nödvändiga." Olga Stefanishyna hoppas också att sanktionerna fortsätter. Inte bara för att sätta press på Putin och hans närmaste krets, utan också för att människor i Ryssland ska börja förstå vad som händer i deras land. "Sluta tänka på att inte irritera Putin. Han kommer inte att sluta. Förhandlingar med Putin slutar alltid med krig. Det har vi sett i Syrien, Ukraina och Georgien. Alla dessa krig föregicks av förhandlingar och en ovilja att irritera Ryssland. Det här måste förändras. Ukraina ändrar på det. Kriget kommer att ta slut när västvärlden blir mer enad och ökar pressen genom sanktioner och genom att strypa Putins och Kremls tillgång till den civiliserade världen. På frågan om hon har något hon vill säga till Vladimir Putin svara hon: "Jag vill inte prata med honom. Jag har inget att säga honom. Jag vill se honom i krigsförbrytartribunalen i Haag där han ska stå till svars för alla som dödats i det här kriget." svt 220308. 30 minuter.

Putins makt: Kan någon stoppa den ryske presidenten? Kirsty Wark får i ett samtal sällskap av Storbritanniens tidigare ambassadör i Ryssland Sir Tony Brenton och Putins tidigare rådgivare för ekonomisk politik, Andrei Illarionov: Putin i januari 2012 i den oberoende tidningen Ninja Vision i Ryssland. där han proklamerade sitt mål, och sedan de senaste 10 hade han många möjligheter att bekräfta att hans mål är att etablera full kontroll över Ukraina och som vi har lärt oss under de senaste tre månaderna utökade han sitt aptit, nu ska han etablera en kontrollsfär av inflytande över halva Europa, snälla läs noga vad han har producerat i det så kallade ultimatumet till USA i Nato i december förra året, i januari, i februari i år, där han sa att han behöver 1997 års divisionslinje i Europa med så kallad jimi latrada-demilitarisering och denaturalisering av Polen, de baltiska länderna, Bulgarien och Rumänien. Han vill etablera en återgång till den situation som Nato hade före 1997. Så herr Putins planer och mål är mycket tydliga. Denna aggression kan bara stoppas genom försvar. Det enda som kommer att stoppa Putin är militärt nederlag. BBC News 220308.

Utrikesbyrån: Putins sista strid? I studion: Stig Fredrikson, Rysslandskännare och tidigare korrespondent i forna Sovjet, Olga Lännevall, människorättsaktivist, född och uppvuxen i Ryssland, och Fredrik Wadström, fd Moskvakorrespondent på Sveriges Radio, som bott i både Moskva och Kiev. Programledare: Rebecca Randhawa svtplay 220308 28:58. Kommentar: Väl värt att lyssnas på.

"Vanliga ryssar har dåliga möjligheter att lämna landet." Flera ryssar vill lämna sitt hemland just nu, av rädsla för att kallas in till kriget, krigslagar eller ytterligare sanktioner. Men eftersom EU stängt stora delar av sitt luftrum för ryska medborgare är deras möjligheter att ta sig ut begränsade. Dessutom har flygbiljettpriserna rusat då många vill resa samtidigt som utbudet dragits åt. Av den anledning tar fler än vanligt snabbtåget från Sankt Petersburg till Helsingfors eller buss till Tampere i Finland. "Det är en väldigt stor sorg och desperation bland de som lämnar landet. De säger att de är i chock och kan inte förstå att något sådant här händer," säger Liselott Lindström, SVT:s reporter på plats i Helsingfors. I nuläget är det bara ryska och finska medborgare som får resa med snabbtåget, men det vill man ändra på från finsk sida. "Man vill se till att svenskar och andra EU-medborgare som sitter fast i Sankt Petersburg eller andra delar av Ryssland ska kunna ta dig bort med det här tåget," säger hon. Alla ryssar kan dock inte ta tåget till Finland. "Om du är en vanlig ryss som känner att du inte vill vara kvar i Ryssland och vill komma bort, så har du väldigt dåliga möjligheter att lämna landet just nu, för man behöver ett visum för att ta sig ut och turistvisum har varit ganska svåra att få på grund av pandemirestriktioner. De som kommer till Finland är sådana som har familjer, har tvingande skäl eller ett jobb någon annanstans." SVT 220308.

Ännu en chockhöjning av drivmedelspriserna. Under måndagen rusade råoljepriset på världsmarknaden sedan USA hotat med att införa oljesanktioner mot Ryssland. Ett fat Nordsjöolja kostar på tisdagsmorgonen 127 dollar, inte långt ifrån alla tiders rekord runt 140 dollar. En svagare krona gör också importen dyrare. Och nu följer ännu en höjning av drivmedelspriserna, den klart största hittills. På tisdagen höjer de ledande drivmedelsbolagen bensinpriset med 95 öre till 22:99 kronor litern - medan dieseln över en natt blir ytterligare 1:50 kronor dyrare. Efter höjningen ligger det nu på 26:97, enligt de rekommenderade priserna på bemannande stationer. svt 220308).

Italien ska fasa ut rysk gas. Italien siktar på att bli oberoende rysk gas under de närmsta åren, uppger landets energiminister Roberto Cingolani. "Det är rimligt att tro att vi kommer att vara helt oberoende inom 24 till 30 månader, säger han till det statliga TV-bolaget RAI, enligt Reuters. I dag står den ryska gasen för omkring 40 procent av landets totala import, uppger han. (svt 220308.)

Människorättsorganisationen: Ryssland kan ha begått krigsbrott. Ryssland kan ha brutit mot krigslagarna i staden Irpin i söndags. Det bedömer Human rights watch, som analyserat händelsen, rapporterar brittiska BBC. Enligt människorättsorganisationerna bombade ryska styrkor en väg som hundratals civila var på, för att fly den ryska arméns framryckning i norra Ukraina. "Den upprepade karaktären av attackerna, som enligt regeringen dödade minst åtta civila, tyder på att ryska styrkor brutit mot sina skyldigheter enligt internationell folkrätt att inte utföra urskillningslösa eller oproportionerliga attacker som skadar civila, och att de misslyckats med att vidta alla möjliga åtgärder för att undvika civila offer, säger organisationen, enligt BBC. Bombningarna ska ha pågått i flera timmar. (svt 220308.)

Finansministern: Sanktionerna mot Ryssland biter. Enligt finansminister Mikael Damberg (S) har sanktionerna redan visat effekt på Rysslands ekonomi. Bland annat så har den ryska valutan rubel försvagats med 50 procent mot dollarn sedan årsskiftet och styrräntan har fördubblats till 20 procent. Den ryska börsen har hållit stängt sedan förrförra veckan, men enligt Damberg pekar ledande indikatorer på att den kan ha tappat 90 procent av sitt värde. "Rysslands största bank Sperbank är under hård press, och dess europeiska dotterbolag har försatts i konkurs, säger Damberg på en pågående presskonferens. Största konsekvensen för svenska konsumenter är stigande priser på bränsle och energi, även om övriga Västeuropa är mer utsatt. Enligt Damberg har dock elpriserna stigit mindre i Sverige än i övriga Europa. (svt 220308.)

Magdalena Andersson: "Rysslands krig är olagligt". På tisdagseftermiddagen höll statsminister Magdalena Andersson (S) en presskonferens om säkerhetsläget. "Ryssland bedriver en alltmer brutal och urskillningslös krigsföring som drabbar civila. Rysslands krig är olagligt." Krigets lagar måste gälla. Våldet mot civila måste omedelbart upphöra, sade hon. (svt 220308.)

Hälsoministern: Över 60 sjukhus utslagna i attacker. 61 sjukhus i Ukraina är inte i drift på grund av attacker från ryska styrkor, rapporterar Reuters som citerar landets hälsominister Viktor Lyashko. Myndigheterna kan inte, enligt Lyashko, leverera medicinska förnödenheter till frontlinjesamhällen på grund av bristen på humanitära korridorer. Ukrainas försvarsminister Oleksiy Reznikov har tidigare under tisdagen sagt att ryska attacker förstört över 200 ukrainska skolor, 34 sjukhus och 1 500 bostadshus, skriver The Guardian. (svt 220308.)

Ryssar stoppas att köpa utländsk valuta. Ryska banker stoppas från och med onsdagen från att sälja utländsk valuta. Stoppet ska gälla fram till den 9 september, meddelar den ryska centralbanken. Däremot kan de ryssar som vill växla utländsk valuta till rubel göra så, säger man vidare. (svt 220308.)

Shell ber om ursäkt och slutar köpa rysk olja. Bensinbolaget Shell ber om ursäkt för att de köpte rysk olja och slutar göra affärer med Ryssland. Det rapporterar flera medier. Shell skriver i ett uttalande att de är "väl medvetna" om att de tog ett felbeslut när de köpte olja från Ryssland förra veckan. "Våra handlingar hittills har styrts av kontinuerliga diskussioner med regeringar om behovet av att särskilja samhället från ryska energiflöden", skriver de vidare. Flera oljejättar har valt att dra sig ur Ryssland till följd av invasionen i Ukraina. Omni 220308.

Ryssland: Öppet för "fredlig samexistens" med USA. Ryssland och USA bör återupprätta den relation av "fredlig samexistens" som rådde under kalla kriget. Det säger det ryska utrikesdepartementet enligt Reuters, som citerar ryska nyhetsbyrån Interfax. Departementet säger vidare att det hoppas att det ska vara möjligt att återupprätta en "ärlig och ömsesidig dialog med USA" och att hoppet om att normalisera relationen mellan länderna fortfarande lever. Omni 220308. Kommentar: Hur mycket är ett sådant uttalande värt? Efter ett sådant uttalande brukar det alltit bli värre saker som händer.

Navalnyj uppmanar ryssar att fortsätta demonstrera. Den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj uppmanar ryssar att fortsätta demonstrera mot Rysslands invasion av Ukraina, skriver AFP. Över 13 500 ryssar har gripits vid demonstrationer sedan president Vladimir Putin inledde attacken den 24 februari, enligt OVD-info som övervakar protesterna. "Antikrigsrörelsen kommer att fortsätta växa i samhället, så antikrigsprotesterna bör inte under några omständigheter stoppas," twittrar Navalnyj. Demonstrationer har pågått i flera ryska städer den senaste tiden. Omni 220308.

Ryske oligarkens megayacht står övergiven i Hamburg. Ryske oligarken Alisjer Usmanovs 156 meter långa lustjakt Dilbar - som antas vara världens tyngsta och fjärde längsta motoryacht - har övergivits av fartygets kapten och besättning i Hamburg, Tyskland. Det rapporterar Bloomberg. Eftersom sanktionerna innebär att besättningen inte kan få betalt så är alla nu permitterade. Dilbar har en 25 meter lång swimmingpool och två landningsplattformar för helikoptrar. Enligt USA:s finansdepartement är den värd motsvarande 6,0-7,5 miljarder kronor, skriver TT. Myndigheter i Hamburg har uppgett att det krävs ett federalt tyskt tillstånd för att fartyget ska få lämna hamnen. Alisjer Usmanov betraktas som Rysslands sjätte rikaste oligark med en förmögenhet på 17,8 miljarder dollar. Omni 220308. Kommentar: Konfiskera fartyget, sälj det och låt pengarna gå till humanitärt bistånd i Ukraina.

Andersson: Om Sverige skickar in en Nato-ansökan bidrar vi till destabilisering. Statsminister Magdalena Andersson (S) höll på tisdagen en pressträff efter samtal med riksdagens partiledare om situationen i Ukraina. Bland annat förnekade hon att en ansökan om Nato-medlemskap är aktuell. "Om Sverige väljer att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa." Att Ryssland nu klassat Sverige och andra EU-länder som ovänliga länder kommer kunna innebära konsekvenser för svenska investerare och företag, enligt statsministern. Vidare säger hon att Sverige förbereder sig för att ta emot ett stort antal ukrainska flyktingar, men hon understryker samtidigt att andra länder inom EU behöver ta sitt ansvar. Omni 220308.

Storbritannien planerar att fasa ut rysk olja. Storbritanniens regering planerar att fasa ut all import av rysk olja, uppger källor till Bloomberg. Därmed tar Boris Johnssons administration rygg på USA som ska införa liknande importstopp enligt andra källor. Dock kommer det brittiska förbudet inte gälla rysk gas. Huruvida EU gemensamt ska stoppa rysk energi som reaktion på Ukrainakriget eller inte återstår att se. Bland annat Tysklands förbundskansler Olaf Scholz menar att Europa inte har något annat val än att importera från Ryssland. Omni 220308.
USA förbjuder rysk olja, gas och energi: "Kan ta steget när andra inte kan." USA kommer att införa ett importförbud för rysk olja, naturgas och andra energikällor. Det säger president Joe Biden på en pressträff under tisdagen. Beslutet ska ha tagits i samråd med allierade i Europa, men Biden påpekar att USA har stor egen energiproduktion till skillnad från andra länder. "Vi kan ta det här steget medan andra inte kan göra det." Reuters skriver att USA fram till nu har undvikit att införa sanktioner direkt mot rysk gas och olja då en sådan åtgärd riskerar att leda till ännu högre energipriser. Rysk olja står för cirka 8 procent av USA:s import. Omni 220308.
Tre frågor: Därför stoppar USA importen av rysk olja. Varför stoppar USA importen av rysk olja? Vad får beslutet för konsekvenser? Hur ser förväntningarna på Europa ut? SVT:s korrespondent Stefan Åsberg förklarar. USA stoppar all import av rysk olja, flytande naturgas och kol, bekräftar president Joe Biden vid en pressträff på tisdagen. Beslutet har tagits i samråd med de europeiska allierade, men USA agerar på egen hand. "Det har under en lång tid funnits en press på president Biden på att fatta det här beslutet, både från republikaner och demokrater i kongressen. Det här är det enda som på allvar och snabbt lamslår Ryssland," säger SVT:s USA-korrespondent Stefan Åsberg. Varför kommer beslutet nu? "Jag tror att USA in i det sista har försökt att koordinera beslutet med Europa. Man har varit väldigt synkroniserade tidigare med sanktionerna och det här är de största och tuffaste sanktioner som överhuvudtaget går att rikta mot Ryssland. "Det har funnits en ambition från amerikanskt håll att få med sig framför allt Tyskland på beslutet, men nu har pressen i USA blivit så hård på den amerikanska regeringen att gå längre än vad man hittills har gjort. Därför beslutar man att vara det första land som sanktionerar import av rysk olja och gas. Vad får det för konsekvenser? "För konsumenterna innebär det att energin blir dyrare. Uppvärming, el, olja och besin. Det drabbar Europa på sikt mycket hårdare än USA. Man ska komma ihåg att i USA går merparten av oljebehovet till drivmedel, transportsektorn. Bensinpriset är oerhört centralt och känsligt. Det är ett stort beslut att fatta för en amerikansk regering." Hur ser USA:s förväntningar på Europa ut? "Att Europa följer efter. Att det kommer ett besked inom en snar framtid, trots att priset för Europa kommer att bli skyhögt. USA tror att Europa kommer att följa efter, trots att man i USA pratar om att oljepriset kan dubbleras uppemot 300 dollar fatet," säger Stefan Åsberg. svt 220308.
USA röstar för importförbud mot rysk olja och gas. USA:s representanthus har med bred majoritet röstat igenom ett importförbud för rysk olja, gas och kol, rapporter AP. För bara några dagar sedan var Bidenadministrationen högst tveksamma till förbudet, eftersom det riskerar att driva upp gaspriserna kraftigt under en tid då amerikanska hushåll redan står inför en rekordstor inflation. "Vi har diskuterat det ryska förbudet ett tag, och vi är så glada att presidenten har drivit på för det," sa representanthusets talman Nancy Pelosi inför omröstningen. Representanthuset har även godkänt ett stödpaket på 13,6 miljarder dollar till Ukraina, rapporterar Reuters. Det amerikanska biståndet ska gå till att stärka Ukrainas militär samt ge humanitär hjälp till invånarna Omni 220310. Kommentar: Att jämföra med Kinas bidrag på 7,7 miljoner kronor.

Töväder och lervälling väntas i Ukraina - kan bli problem för de ryska trupperna. Den ryska invasionen av Ukraina har dragit ut på tiden och det annalkande vårvädret kan medföra ett historiskt välkänt problem för militära styrkor i landet - lervälling på vägarna, rapporterar AFP. Rasputitsa - så kallas de perioder under vår och höst då töväder respektive stora regnmängder gör de oasfalterade vägarna leriga och svårframkomliga. Dessa förhållanden har både Napoleons och Hitlers arméer fått erfara. "Tidig vår är ett dåligt tillfälle att invadera Ukraina om de större vägarna är förstörda, vilket också definitivt ingår i den ukrainska assymetriska krigföringen", skriver professor Spencer Meredith vid US National Defence University. De kommande dagarna väntas temperaturer under nollan i Kyivområdet - men framåt helgen visar prognoserna plusgrader dagtid. Ukrainsk analytiker: "Har redan hänt flera gånger att ryska stridsvagnar kört fast." Omni 220308. Kommentar: Bara hoppas då på töväder och lervälling...

Biden: Ukraina kommer aldrig bli en seger för Putin. USA:s president Joe Biden säger på en presskonferens att den ryske presidenten Vladimir Putin verkar fast besluten om att fortsätta på sin sin "hemska väg oavsett vad det kostar". "Men en sak är säker: Ukraina kommer aldrig att bli en seger för Putin," säger Biden. Förutom att kritisera Ryssland och Putin berömde han även det ukrainska folket. "Ni har inspirerat världen med ert mod, patriotism och er beslutsamhet att leva fritt," säger han. Omni 220308.

USA: 2 000 till 4 000 ryska soldater dödade i Ukraina. Det amerikanska försvarsdepartementet uppskattar att mellan 2 000 och 4 000 ryska soldater hittills dött under invasionen, rapporterar AFP. Siffran gavs av generallöjtnant Scott Berrier vid ett sammanträde i representanthuset på måndagen. Även CIA-chefen William Burns, som deltog vid sammanträdet, uppgav samma intervall enligt Sky News. Berrier understryker dock att siffran är osäker eftersom den bygger på ett flertal källor. Den 2 mars uppgav Ryssland i ett sällsynt erkännande att man förlorat 498 soldater. Ukraina hävdar att man dödat 12 000 ryska soldater. Burns: Invasionen drivs av Putins djupa personliga övertygelse. Omni 220308.

Zelenskyj till brittiska parlamentet: Försvarar oss oavsett kostnaden. När den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i dag talade till det brittiska parlamentet jämförde han landets krig mot Ryssland med Storbritanniens strider mot Nazityskland under andra världskriget. "Ni ville inte förlora ert land när nazisterna ville ta det. Och ni kämpade för Storbritannien," säger presidenten som möttes av stående ovationer från ett fullsatt brittiskt parlament, rapporterar BBC. Under sitt tal vädjade han om utökade sanktioner mot Ryssland och uppmanade de brittiska politikerna att se till att Ukrainas luftrum är säkert. "Vi kommer fortsätta kämpa till sjöss och på land. Vi kommer inte att ge upp. Vi försvarar vårt land oavsett vad det kostar," säger han. Brittiske premiärministern Boris Johnson svarade att Storbritannien ska använda alla möjliga medel - tills Ukraina är fritt igen. Han tackade även britterna för deras stöd. Omni 220308.

Så kan försvaret rustas upp snabbt med mer resurser. Försvarsmakten kan rusta upp och stärkas relativt snabbt - om de får mer pengar. Det framgår i den redogörelse som nu lämnats in till regeringen, skriver TT. Det handlar om en upprustning utöver den redan planerade. Luftvärnsrobotar, jaktrobotar och pansarvärnsvapen pekas ut som områden där snabba åtgärder är möjliga. Utöver det lyfts granatkastarpansarbandvagnar och förstärkt pansarvärnsförmåga för att stärka försvaret av Gotland. På kort sikt vill Försvarsmakten se att lager av beredskapsvaror byggs upp, och att ytterligare personlig utrustning som uniformer och handeldvapen köps in. Manar till snabba inköpsbeslut. Omni 220308.

McDonalds stänger "tillfälligt" alla sina restauranger i Ryssland. McDonalds stänger "tillfälligt" alla sina 850 restauranger i Ryssland som ett svar på invasionen av Ukraina, skriver snabbmatsgiganten i ett pressmeddelande. "Konflikten i Ukraina och den humanitära krisen i Europa har orsakat outsägligt lidande för oskyldiga människor." Hamburgerkedjan, som har runt 62 000 anställda i Ryssland, har mött kritik och uppmaningar till bojkott för att ha fortsatt sina affärer i Ryssland efter invasionen. Företaget: "Omöjligt att säga när vi kan öppna igen." Omni 220308.

Odenberg: Utvisa alla ryska agenter från Sverige. Den ryska ambassaden i Stockholm har under flera decennier varit ett högkvarter för Moskvas spionage mot Sverige. Det hävdar Joakim von Braun och Mikael Odenberg i en debattartikel i SvD och skriver att det är hög tid att utvisa de ryska underrättelseofficerarna. Enligt dem har ambassadpersonal länge ägnat sig åt flyktingspionage, alltså att kartlägga bland annat ryssar, belarusier och ukrainare som flytt till Sverige. "En av de mest vedervärdiga formerna av underrättelseverksamhet som ett land kan genomföra." Odenberg och von Braun vill även se att det införs ett maxtak på hur många ryska diplomater som tillåts och att de förbjuds från att röra sig i centrala Stockholm. Om debattörerna: Joakim von Braun, underrättelseexpert och författare. Mikael Odenberg tidigare försvarsminister och hedersledamot Krigsvetenskapsakademin. Omni 220308. Kommentar: Bra förslag.

Över 5 000 civila evakuerade från Sumy under tisdagen. Över 5 000 civila har under tisdagen lyckats ta sig ut från staden Sumy i nordöstra Ukraina. Det säger Iryna Veresjtjuk, Ukrainas vice premiärminister, enligt Sky News.Ryssland uppgav att de skulle öppna fem humanitära korridorer i Ukraina under tisdagen. Enligt Ryssland bekräftade Ukraina bara flyktvägen ut ur Sumy. Veresjtjuk hävdar å sin sida att den humanitära korridoren i Mariupol blev beskjuten av Ryssland. "De riktade sina beskjutningar mot varor och civila," säger hon. Inte heller i Tjernihiv, Charkiv eller Kyiv ska flyktvägarna ha kunnat användas. Omni 220308.
Korridor öppen - människor har börjat lämna Sumy. Borgmästaren i staden Sumy i östra Ukraina uppger att invånare nu börjat lämna staden via den humanitära korridor som Ukraina och Ryssland enats om att upprätta under onsdagen, rapporterar Reuters. Enligt AFP innebär överenskommelsen att korridoren, som är en av flera, hålls öppen hela dagen. Även från bland annat belägrade hamnstaden Mariupol kommer människor under dagen att kunna lämna, uppger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Vereshchuk enligt Reuters. Borgmästaren: Människor lämnar Sumy i privata bilar. Korridorerna ska vara öppna mellan 09 och 21. Hittills har runt två miljoner människor tvingats på flykt efter invasionen. Ryssland ska ha lovat att inte attackera korridorerna. Omni 220309.

Enormt intresse för Lars Wilderängs krigsblogg: "Putin ljuger om allt." Spänningsförfattaren Lars Wilderängs oberoende blogg har varit en av Sveriges största inom aktuella ämnen som finans, miljö och försvar alltsedan starten 2008. Kriget i Ukraina har gett ytterligare skjuts. Från sitt hem i Marks kommun uppdaterar han ständigt nyhetsflödet. Hör Lars Wilderäng berätta om varför kriget är ett fiasko för Putin - och kritiken av stora mediers rapportering. Utanför huset är det lantligt idylliskt, med kvittrande fåglar och betande får. Men på Lars Wilderängs datorskärm visas bilder från kriget. Det han skriver om utvecklingen i Ukraina lockar allt fler. "Ja, om jag låg på 86 000 sidvisningar före kriget är det nu uppåt 600 000," konstaterar han. Så varför ska man läsa just hans blogg Cornucopia? Själv säger han att han har kontakter i både Ukraina och Ryssland samt inom Försvarsmakten som gör hans rapporter initierade. Han kontrollerar uppgifterna så långt det går, men har inga bekymmer med att vara partisk. "Jag tycker egentligen inte att man ska återge något som kommer från Kreml utan att ha med en stor brasklapp om att det är propaganda. Putin och Kreml har ju visat att man ljuger om precis allt. 'Vi ska inte anfalla Ukraina!' Nähä - vad hände?" Han medger att han själv är del av informationskriget. "Jag är inte neutral i den här konflikten. Det är mänskligt att ställa sig på Ukrainas sida." På tal om neutralitet tycker han att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato nu, medan Ryssland är upptaget på annat håll. "Ukraina är alliansfritt och neutralt. Samma sak med Georgien. Där ser man vad som händer med länder som är alliansfria. Ryssland har aldrig anfallit något Nato-land. Nato är heller inte något hot, utan en ömsesidig defensiv försvarsallians." På frågan om han inte riskerar att spä på folks rädsla i onödan med sin blogg, säger han att det är tvärtom: "Jag tycker att jag visar att Ryssland inte är ett så stort hot som en del påstår. Man har inte uppnått några mål men gjort enorma förluster - samtidigt som ukrainarna bara blir mer förbannade, starkare och mer försvarsvilliga." Lars Wilderäng ser heller ingen risk för att demonisera Ryssland. "Nej, för det här är inte det ryska folkets fel, utan Putins. Ryssarna är lurade och utsatta för enormt mycket propaganda. Det är lika stor tragik när en rysk soldat dör som när en ukrainsk soldat dör," säger han. svt 220309.

Vad händer med demonstranter som grips? Du kan få böter, bli misshandlad eller till och med fängslas. Din familj kan trakasseras. Dina föräldrar kan förlora jobbet. Du kan förlora vårdnaden om ditt barn och så vidare. svt video 0:27 220309.
Hur stor del av ryska krigsmakten är i Ukraina? Enligt uppgifter är det runt 150 000 ryska soldater i Ukraina. Totalt i Rysslands väpnade styrkor är det ca 900 000 aktiv personal och ytterligare två miljoner reservister. svt video 0;35 220309.
Finns någon baktanke med att Ryssland vill förhandla? svt video 0:54 220309.

IAEA om Tjornobyl: Arbetare inte avlösta på 13 dagar. FN:s atomenergiorgan IAEA är "djupt oroade" över situationen vid kärnkraftsdepån i ukrainska Tjornobyl. Den ukrainska tillsynsmyndigheten uppger att personalen har mat, vatten och vissa mediciner, men att de inte har fått någon avlösning sedan Ryssland övertog anläggningen för 13 dagar sedan. "Jag uppmanar styrkorna som kontrollerar anläggningen att omedelbart se till att personalen kan roteras på ett säkert sätt," säger IAEA:s chef Rafael Grossi i ett uttalande, och tillägger att situationen medför risker för atomsäkerheten. Övervakningssystemet har slutat sända data till IAEA, men organet ser inte några förhöjda strålningsnivåer. Läs uttalandet i sin helhet. Tjornobyl övertogs av Ryssland under invasionens första dag. Omni 220308.

Ukrainas första dam: Krigets första nyfödda såg betongtaket i bunkern. President Volodymyr Zelenskyjs hustru Olena Zelenska fördömer "massmordet på ukrainska civila" i ett öppet brev på Facebook. Hon skriver vidare att det för henne var omöjligt att föreställa sig att en rysk invasion faktiskt skulle äga rum, men att det ukrainska folket har visat ett imponerande motstånd. "Krigets första nyfödda såg betongtaket i källaren, tog sitt första andetag i underjordens fräna luft och möttes av ett instängt terroriserat samhälle," skriver hon. Hon tackar för stödet som visats för Ukraina och uppmanar internationella medier att fortsätta rapportera sanningen. "Om vi inte stoppar Putin som hotar att starta ett kärnvapenkrig kommer det inte att finnas en säker plats i världen för någon av oss," skriver Olena Zelenska. Hon uppmanar till att inte tro på Rysslands propaganda. Omni 220309.

CIA: Putin är arg, frustrerad och allt mer isolerad. Den ryska presidenten Vladimir Putin är arg och frustrerad över hur kriget i Ukraina har utvecklat sig och han har med tiden blivit allt mer isolerad. Det sa chefen för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, William Burns, när han frågades ut i kongressen, rapporterar AFP. Han sa också att Putin betraktar kriget som en konflikt han inte har råd att förlora, skriver CNN. "Han kommer sannolikt att höja insatsen för att försöka mala ner det ukrainska motståndet utan hänsyn till civila offer," sa Burns. Samtidigt uppger journalisten Farida Rustamova, med hänvisning till källor nära Putin, att det finns ett tyst motstånd mot kriget i Kreml. I en rapport som Aftonbladet rapporterar om skriver hon att oron kring hur presidenten hanterar kriget har ökat även om det inte märks utåt. "I verkligheten är inställningen till kriget dubbelbottnad. Många är nedslagna, rädda och gör apokalyptiska prognoser", skriver hon. Rustamova: "Många är i ett närmast paralyserat tillstånd". Enligt Burns är kriget av "stor personlig vikt" för Putin. Burns: Putin startade kriget baserat på felaktiga antaganden. Omni 220309. Kommentar: Detta är Putins krig.

Flyglarm över Kyiv - nya evakueringar från Sumy. Evakueringen via den humanitära korridoren från staden Sumy i östra Ukraina kommer att fortsätta under onsdagen, uppger lokala myndigheter enligt Reuters. Under tisdagen kunde runt 5 000 personer lämnat staden via korridoren. CNN rapporterar att Ryssland också föreslagit att korridorer under onsdagen ska upprättas från ytterligare ett antal städer. Enligt Ukrainas biträdande premiärminister har de ryska styrkorna gått med på att inte attackera korridorerna från och med klockan 09. Samtidigt rapporterar AP att flyglarm ljudit över den ukrainska huvudstaden Kyiv under onsdagsmorgonen. Invånarna har uppmanats att bege sig till skyddsrum för att undvika nya raketangrepp. Omni 220309.

Förvärrat läge i Luhansk - "Saknas basvaror och bankomaterna är tomma." I Luhansk och Donetsk i östra Ukraina har konflikten pågått ända sedan 2014 men situationen har förvärrats de senaste dagarna. "Det börjar bli farligt att stanna kvar i sin lägenhet under natten. Natten tillbringade jag i källaren, ett improviserat skyddsrum i mitt hus. Det är svårt att lämna staden eftersom det inte finns några säkra flyktvägar", säger Violetta Shemet från Norska flyktingrådet som befinner sig i staden Severodonetsk i Luhansk län. Affärerna saknar basvaror som bröd, ägg, mjölk, olja och förra veckan tömdes bankomaterna, enligt Violetta Shemet. SR 220309.

Professor: Oljeembargot slår mot Putins krigskassa. USA:s oljeembargo kommer - till skillnad från att beslagta oligarkers tillgångar - skada Ryssland ekonomiskt och påverka Putins krigskassa. Det säger Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori till Ekot. Han säger inflödet av pengar till Ryssland minskar med motsvarande miljarder kronor varje dygn. Importstoppet kommer leda till högre energipriser, men enligt Kåberger är det en uppoffring som måste göras om man "menar allvar med att använda ekonomiska styrmedel för att minska förmåga att bedriva krig i Ukraina". Samtidigt kan det gynna den gröna omställningen att fossila bränslen blir mindre lönsamma, hävdar han. Rysk olja står för cirka 8 procent av USA:s import. Omni 220309.

Forskare varnar för att underskatta Ryssland. Den ryska invasionen av Ukraina har av många experter utmålats som ett militärt misslyckande och närapå ett fiasko. Men de ryska styrkorna fortsätter att avancera och Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, varnar för att underskatta Ryssland. "Det går inte utmärkt i alla detaljer, men det har inte rysk krigföring gjort tidigare heller. Vad man har varit effektiv med är att uppnå sina politiska mål och där tar man större delar av Ukraina för varje dag som går," säger han i P1-morgon. Markus Göransson, biträdande lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger till DN att ryssarna hittills inte levt upp till bilden av den effektiva ryska militären. Men han påpekar också att Ryssland även tidigare gått segrande ur krig där man inledningsvis lidit stora motgångar. Han lyfter fram uppgifter om bristande stridsmoral hos de ryska soldaterna som det kanske största problemet. "Det är nog väldigt många soldater som känner sig desillusionerade," säger han. Omni 220309.

Brittiska uppgifter: Ukraina lyckas freda sitt luftrum. Brittiska underrättelseuppgifter gör gällande att det ukrainska luftvärnet hittills har lyckats väl med att freda landets luftrum, rapporterar Reuters. "Luftvärnet tycks haft stora framgångar mot Rysslands moderna stridsflygplan, och har förhindrat dem att ta kontroll över luftrummet", skriver det brittiska försvarsministeriet på Twitter. Enligt de brittiska uppgifterna har de ryska styrkorna inte heller lyckats nå några större framgångar i striderna strax norr om den ukrainska huvudstaden Kyiv. Enligt de brittiska uppgifterna kontrollerar inte Ryssland luftrummet alls. Omni 220309.

Anhöriga: Soldaterna visste inte att de skulle strida. Flera mödrar och andra anhöriga till ryska soldater som nu tros vara på plats i Ukraina uppger att soldater inte visste att de skulle strida, rapporterar BBC. Istället har soldaterna sagt att de skickats på övning och att de snart skulle återvända hem. Flera anhöriga berättar också att många har anslutit sig till armén för att det är det enda sättet att få en inkomst som går att leva på. "Min son reste inte till Ukraina av egen fri vilja. Överbefälhavaren skickade dit honom," säger Galina, som inte har hört av sin son på flera veckor. Just soldatmödrar har historiskt ofta utgjort en stark kritisk röst mot hur Ryssland behandlat sina soldater. En nyligen genomdriven lag gör dock att den som sprider vad regeringen klassar som "falska uppgifter" riskerar 15 års fängelse. Soldatmoder: På vems dörr ska jag knacka för att få tillbaka min son? "”Kreml använder våra söner som kanonmat." Ryskt befäl: Uppriktigt sagt lurade de oss, allt vi fick höra var påhitt. Omni 220309.

Sverige skänker ytterligare 100 miljoner till UNHCR. Sverige kommer att donera ytterligare 100 miljoner kronor till FN:s flyktingorgan UNHCR. Det meddelar biståndsminister Matilda Ernkrans (S) på en gemensam pressträff med FN:s flyktingkommissarie Filippo Grande. Enligt Ernkrans skänker Sverige totalt 888 miljoner kronor till UNHCR under 2022. "Det visar vårt engagemang för att hjälpa de människor som tvingas fly Ukraina," säger hon. Filippo Grande tackar för Sveriges "exceptionella stöd" i dag och historiskt. "Jag vill tacka det svenska folket och den svenska regeringen."

Larmet: Kaotisk flyktingsituation ökar risken för människohandel. Flera hjälporganisationer varnar nu för att den kaotiska flyktingsituationen längs Ukrainas gränser ökar risken för att flickor och kvinnor ska utsättas för människohandel. "I varje krissituation finns det människor som försöker hjälpa, men också de som drar nytta av kaoset för onda avsikter", säger Jana Tabacková, präst och polis som arbetar på den slovakiska gränsen mot Ukraina. Ukraina är ett av de största ursprungsländerna för trafficking i Europa, där flickor och kvinnor luras till underbetalda jobb eller prostitution. SR 220309.

Ryssland: Bevis för planer på attack mot Donbass. Ryssland säger sig ha kommit över dokument som visar att Ukraina i hemlighet har planerat en attack mot separatistkontrollerade områden i Donbass-regionen i östra delen av landet, rapporterar Reuters. Det ryska försvarsdepartementet har publicerat bilder på de påstådda dokumenten, som är skrivna på ukrainska, på Twitter. Ingen oberoende part har ännu kunnat bekräfta om dokumenten är äkta eller inte. Västliga underrättelsetjänster hade inför invasionen varnat för att Ryssland skulle kunna komma att använda falska påståenden om en förestående ukrainsk attack som ett svepskäl för att motivera invasionen av Ukraina, skriver VG. Vid en presskonferens på onsdagen krävde också det ryska utrikesdepartementets talesperson att USA "förklarar sig" kring ett påstått program för biologiska vapen i Ukraina, skriver Reuters. Ukraina har tidigare förnekat att ett sådant program finns och Pentagon har kalla påståendena "absurda". Dokumenten tycks innehålla planer för förberedelser inför en attack. Pentagon: "Absurd rysk desinformation." Omni 220309.

Melitopols motstånd visar ryska utmaningar: "Börjar med flaggor, sedan vapen." Utvecklingen i den numera rysskontrollerade staden Melitopol i södra Ukraina visar svårigheterna för Ryssland att gå från militärt övertagande till ockupation. Det skriver Wall Street Journal och BBC, som rapporterar om motståndet inifrån staden. På fredagen utfärdade den ryska militären ett förbud mot demonstrationer. På lördagen fyllde tusentals människor gatorna och ropade "Åk hem! Åk hem!" till de ryska soldaterna. Den 33-åriga lokalbon Julija Kovaliova säger att demonstrationerna pågår varje dag. "Vi är inte rädda att demonstrera för att vi är tillsammans." Professorn David Edelstein, som beskrivs som en expert på ockupationer, säger till WSJ att människor helt enkelt inte vill att en utländsk makt ska berätta hur invånarna ska leva sina liv. "De börjar med att vifta flaggor, och vid någon tidpunkt tar de upp vapen." Kovaliova: En man blev skjuten, men vi fortsatte ändå. Demonstrationerna viftar med flaggor och sjunger nationalsången. Omni 220309.

EU riktar nya sanktioner mot Belarus och Ryssland. EU har enats om ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus som svar på invasionen av Ukraina, rapporterar AFP. Bland annat kommer fler oligarker att sättas upp på EU:s svarta lista. Dessutom kommer reglerna när det gäller överföringar av kryptovalutor att skärpas och åtgärder kommer också att riktas mot den ryska maritima sektorn. EU meddelar också att tre belarusiska banker kommer att stängas av från det internationella banksystemet Swift. Sanktionerna ska formellt godkännas på torsdag. Omni 220309.

Polen räds hämnd om de skickar stridsplan - Kreml varnar för "farligt scenario". Eventuell hjälp med stridflyg till Ukraina måste ske via Nato, säger Polens utrikesminister Pawel Jablonski. Ukraina har enträget bett om stöd med de polska planen för att freda sitt luftrum, men Polen har tvekat av rädsla för ryska hämndåtgärder. "Det går inte att Polen, som enda Nato-land, tar risken utan att andra länder kompenserar oss eller delar bördan på något sätt," säger Jablonski enligt Reuters. Vid lunchtid på onsdagen varnar Kremls talesperson Dmitrij Peskov för att en polsk leverans kan leda till ett "farligt scenario". Peskov säger att en leverans vore "mycket oönskad", skriver AFP. USA har avböjt det polska förslaget om att ta över planen av rädsla för att det kan trappa upp konflikten ytterligare och dra in USA i kriget. Polen ville att USA skulle härbärgera MIG-29-planen på en militärbas i Tyskland för att senare kunna sätta in dem i Ukraina. Ryssland har varnat för att länder som bistår med flygplan kan betraktas som part i konflikten. Polen har 28 stycken MIG-29-plan. Omni 220309. Kommentar: Mycket oönskad av Ryssland, mycket önskad av Ukraina. Ryssland har ingenting i Ukraina att göra, allt ansvar vilar på Ryssland. Det är inte Ukraina som invaderar Ryssland. Det är Ryssland som invaderar Ukraina.
USA: "Inte hållbart" med polska MIG-plan i Tyskland. Den amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon är tveksamt till Polens förslag om att polska stridsflygplan ska ställas till amerikanskt förfogande, skriver Reuters. Polen har föreslagit att planen, av modell MIG-29, ska placeras på Ramstein-basen i Tyskland för att därefter kunna användas i eller skänkas till Ukraina. Enligt Pentagons talesperson John Kirby är planen emellertid "inte hållbar" där säkerheten för hela Nato skulle kunna äventyras om planen lyfte från en Nato-bas och därefter användes mot Ryssland i ukrainskt luftrum. Enligt Washington Post ska USA inte ha informerats om det polska förslaget i förväg. Ukraina har länge vädjat till Nato om att upprätta en flygförbudszon över Ukraina, något alliansen hittills sagt nej till. Ryssland betraktar den som hjälper Ukraina med stridsflyg som en part i konflikten. Polen erbjöd sig att ge bort 28 plan. Omni 220309.
Zelenskyj vädjar till USA och Polen: Lös flygplansfrågan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade på onsdagen USA och Polen att lösa frågan om de polska MIG-29-stridsflygplan Polen erbjudit att upplåta till USA för att användas i Ukraina. "När tar ni ett beslut? Vi är faktiskt i krig! Vi ber er bestämma er så fort som möjligt. Skicka oss plan," säger han i ett videoklipp på chattjänsten Telegram. Den polska regeringen erbjöd sig på tisdagen att flytta 28 stridsflygplan till den amerikanska flygbasen i tyska Ramstein för att där kunna disponeras av USA, med avsikt att de skulle användas i Ukraina. USA avböjde erbjudandet under natten mot onsdagen. Omni 220309.
USA säger nej till Polens plan om stridsflyg. USA säger bestämt nej till Polens erbjudande om att flytta sina stridsflyg till den amerikanska flygbasen Ramstein i Tyskland, för vidare transport till Ukraina. Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon säger att det skulle vara ett "hög risk"- initiativ som inte skulle förändra effektiviteten för det ukrainska flygvapnet på något väsentligt sätt, rapporterar AP. Enligt den amerikanska bedömningen skulle det kunna leda till att situationen trappas upp och utlöser en "betydande" rysk reaktion, säger John Kirby, talesperson för Pentagon. Polen hade erbjudit att ställa sina Mig-29-plan till USA:s förfogande, eftersom de alla är från Sovjettiden och Ukrainas piloter är utbildade att flyga dem. Det polska erbjudandet kan enligt Ryssland leda till farliga situationer. "Detta är ett mycket oönskat och potentiellt farligt scenario," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. USA har tidigare uttryckt oro för att Ryssland skulle tolka en förflyttning av stridsflyg som att USA blir en aktiv part i striderna. Omni 220309.

Rejäl Moskvasmäll väntar 90 000 pensionssparare. Omkring 90 000 svenska pensionssparare sitter fast i sina Rysslandsfonder och snittvärdet på innehaven var cirka 55 000 kronor innan Moskvabörsen stängde igen. Nu kan värdet ha nästintill utplånats, skriver TT. "Ja, kanske. Frågan är väl när de går att öppna för handel," säger Erik Fransson, chef för Pensionsmyndighetens fondtorg. Flera av de ryska aktierna är parallellnoterade på andra handelsplatser i Europa och har där rasat 90-95 procent. Omni 220309.

Ukraina stoppar export: Livsmedelsbrist kan uppstå. Ukraina stoppar exporten av spannmål, socker, salt och kött, det skriver Sky News med hänvisning till dokument från den ukrainska regeringen. Tidningen skriver att export av råg, korn, bovete och socker samt kött och salt kommer stoppas till årskiftet. Beskedet kan leda till brist på en rad livsmedel i Europa. Ukraina är världens fjärde största exportör av livsmedel enligt Politico. Hygienprodukter kommer fortfarande att exporteras från Ukraina. Ukraina levererar även många andra livsmedel till EU, inklusive 80 procent av unionens honung. Omni 220309.

Här är Putins innersta krets - med tillgångar på 500 miljarder. Männen tillhör Vladimir Putins innersta krets och är tillsammans goda för omkring 500 miljarder kronor. Men de saknas på EU:s sanktionslista - trots sina nära band till den ryska presidenten. EU har infört nya sanktioner mot hundratals politiker, tjänstemän och militärer med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Men kritiker menar att sanktionerna slår fel och borde riktas mot Putins innersta krets, männen som förvaltar hans pengar. "Han är en extremt förmögen man, troligen den rikaste i världen, och har bevisat i över 20 år att han på ett djupt plan bryr sig mycket om pengar," säger den amerikanska finansmannen och visselblåsaren Bill Browder till SVT. SVT har tittat närmare på ett tiotal miljardärer som alla har nära kopplingar till Rysslands president. Tillsammans äger männen och deras familjer tillgångar för runt 500 miljarder kronor - och flera av dem finns redan på USA:s sanktionslista.
Sergej Roldugin, cellisten. Han spelar cello, är dirigent och har sagt att han inte alls blev rik när Putins makt ökade likt många andra av presidentens närmaste vänner. "Jag har en lägenhet, en bil och en stuga. Jag har inga miljoner", berättade Sergej Roldugin för New York Times 2014 när USA diskuterade sanktioner mot ryssar i samband med annekteringen av Krimhalvön. Men den stora dataläckan Panama-dokumenten visade ett par år senare en annan bild. Roldugin kunde kopplas till fem hemliga bolag i skatteparadis som i sin tur alla hade kopplingar till den ryska banken Bank Rossiya, en bank som kallats "Putins plånbok". Banken grundades i samband med Sovjetunionens fall i början av 1990-talet med pengar från det sovjetiska kommunistpartiet och med hjälp av Vladimir Putin som då arbetade i Sankt Petersburg. Enligt dokument i läckan var Roldugin miljardär via aktier i Bank Rossiya. Dessutom tjänade han närmare motsvarande 100 miljoner kronor om året.
Jurij Kovaltjuk, bankiren. Största ägare i Bank Rossiya var vid det senast kända tillfället en annan av Vladimir Putins vänner: Jurij Kovaltjuk. Han har av en representant från Vita Huset beskrivits som "många ryska seniora tjänstemäns personliga bankir, inklusive Putins". Kovaltjuk äger en skidresort och stod som värd för bröllopet mellan Putins dotter och Kirill Shamalov 2013.
Kirill Sjamalov, ex-svärsonen. En tredje person är Kirill Sjamalov - som tidigare var gift med Putins yngsta dotter. Hans pappa Nikolaj Sjamalov har känt Putin länge och familjerna har semestrat ihop. Kirill har byggt en förmögenhet på aktier i det petrokemiska bolaget Sibur och blev Rysslands yngsta dollarmiljardär som 34-åring. Pappan Nikolaj Sjamalov har jobbat för Putin i olika ställningar sedan Sankt Petersburgstiden och hans företag har även byggt det som kallas "Putins palats" vid Svarta havet. Anledningar till att sanktionerna dröjer. Flera av de så kallade oligarkerna finns redan på sanktionslistor i USA och Storbritannien. Sanktionerna handlar oftast om strikta reserestriktioner, om att frysa tillgångar och restriktioner mot att göra affärer med personerna. Det kan finnas flera anledningar till att EU ännu inte infört sanktioner mot vissa oligarker, enligt finansmannen Bill Browder handlar det om ett 50-tal som är närstående Putin. Flera av dem har medborgarskap i EU-länder som Malta, Cypern och Portugal via de så kallade "gyllene passen". Ett antal av oligarkerna är också storägare i bolag som är börsnoterade i bland annat London. En tredje förklaring kan vara att USA sannolikt har mer omfattande underrättelseinformation om deras finansiella kopplingar till Vladimir Putin. I de fall EU riktar sanktioner mot personer som på pappret inte verkar ha några ekonomiska relationer till den ryske presidenten finns det en risk att det uppstår en debatt kring rättssäkerhet. svt 220309.

Här är de ryska oligarkerna som omsätter miljarder i Sverige. Männen nära Vladimir Putin har blivit rika på statliga naturtillgångar. Men de har också makt långt utanför Ryssland gränser. SVT har granskat de ryska miljardärerna som äger bolag i Sverige - och har hittat en rad män vars bolag omsätter miljarder. Miljardyachter rör sig mot paradisöar utan avtal med väst. Lyxfastigheter i New York och London säljs eller skrivs över på släktingar. Omvärlden jagar de ryska oligarkerna - och männen gör allt för att skydda sina tillgångar samtidigt som fler och fler hamnar på sanktionslistorna. Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) säger till SVT att Sverige ska bli så oberoende som det bara går av Ryssland. Hon har nu gett Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i uppdrag att "kartlägga ryska investeringar och ekonomiska intressen i Sverige". SVT Nyheter har granskat oligarkernas ekonomiska intressen i Sverige. Genom att kartlägga bolagsstrukturer har vi hittat en rad svenska bolag där ryska miljardärer är majoritets- eller storägare. Oleg Deripaska och Viktor Vekselberg är två av dem. Båda står på USA:s sanktionslista sedan 2018 - men inte på EU:s. De är storägare i flera svenska bolag som har fakturerat myndigheter som Försvarsmakten och Trafikverket för bland annat omfattande infrastrukturprojekt. Andra är:
Mikhail Prokhorov. Förmögenhet: 11,2 miljarder dollar (Forbes, 9 mars 2022). Efter Sovjetunionens fall tog Mikhail Prokhorov kontroll över den ryska gruvjätten Nornickel tillsammans med Vladimir Potanin - vilket blev starten på vägen till miljarderna. Mindre känt är att Prokhorov står som ägare till ett svenskt bolag med säte i Stockholm. Bolaget har ingen verksamhet i Sverige utan äger i sin tur ett spanskt företag som förvaltar oligarkens lyxvilla på Ibiza. Fastigheten ligger på en 35 000 kvadratmeter stor halvö, har en 23 meter lång infinitypool och en personalstyrka på 22 personer. Under högsäsong kan man hyra lyxkomplexet för cirka tre miljoner kronor i veckan. Stockholmsbolaget ägde tidigare ett annat spanskt bolag som dömts för skattefusk, enligt spanska medier handlade det om betalningen för en båtplats utanför Barcelona till Prokhorovs lyxyacht. Mikhail Prokhorov ställde upp i presidentvalet 2012 mot Vladimir Putin och fick runt åtta procent av rösterna. Han ägde tidigare en större post i aluminiumjätten Rusal, men sålde sin ägarandel till oligarken Viktor Vekselberg i samband med amerikanska sanktionshot 2018. Prokhorov ägde tidigare NBA-laget Brooklyn Nets men sålde 2019 sina ägarandelar till Alibabas medgrundare Joseph Tsai.
Aleksej Mordasjov. Förmögenhet: 29,1 miljarder dollar tillsammans med sin familj (Forbes, 4 juni 2021). Som storägare i den ryska ståljätten Severstal har Aleksej Mordasjov blivit en av de rikaste i Ryssland. Samma dag som invasionen av Ukraina bjöds Mordasjov in till ett omtalat möte med Vladimir Putin - och några dagar senare hamnade han på EU:s sanktionslista. Aleksej Mordasjov äger även cirka en tredjedel av den tyska resejätten Tui via ett Cypernbaserat företag - och de äger i sin tur Tui Sverige AB. Mordasjov lämnade styrelsen för resebolaget en dag efter sanktionerna. Förra veckan beslagtog italiensk polis Mordasjovs lyxyacht - den 65 meter långa "Lady M" som värderas till över en halv miljard svenska kronor. svt 220309.

Ukrainas EU-ansökan splittrar unionens ledare. EU:s ledare är splittrade kring hur man ska hantera Ukrainas medlemskapsansökan, rapporterar Reuters med hänvisning till en insatt källa. Under morgondagen väntas diskussionerna i frågorna inledas. Enligt källan är alla EU-ledare överens om behovet av ett stärkt samarbete med landet, däremot är det mer osäkert om man faktiskt kan nå konsensus gällande ett eventuellt medlemskap. Flera länder uppges redo att ge Ukraina kandidatstatus, ett första steg på den långa vägen till EU-medlemskap, skriver Bloomberg. Andra länder, exempelvis Tyskland och Nederländerna, vill först att unionen utreder huruvida Ukraina är redo för en medlemsprocess eller inte. Ukraina ansökte om EU-medlemskap i slutet av februari. Omni 220309. Kommentar: EU-medlemsskap förutsätter att Ukraina inte blir ockuperat av Ryssland.

Kina ger Ukraina humanitärt bistånd på 7,7 miljoner. Kina kommer att skicka nödhjälp till Ukraina för 790 000 dollar, motsvarande runt 7,7 miljoner kronor. Det uppgav Peking på onsdagen enligt AFP. "På Ukrainas förfrågan kommer kinesiska Röda Korset bistå med humanitär hjälp, bland annat mat och dagligvaror," säger utrikesdepartementets talesperson Zhao Lijian. Kina har hittills vägrat fördöma Rysslands invasion och har vid flera tillfällen lagt skulden för upptrappningen på USA och Nato, men Peking har uttryckt oro över de civila dödsfallen och manat till en diplomatisk lösning. Omni 220309. Kommentar: Det var en mycket liten summa.

WHO: Attackerna mot ukrainska sjukhus och ambulanser ökar. Världshälsoorganisationen, WHO, säger på tisdagen att attackerna mot sjukhus, ambulanser och andra vårdinrättningar i Ukraina har ökat snabbt de senaste dagarna, rapporterar Reuters. WHO varnar samtidigt för att landet håller på att få slut på livsnödvändig medicinsk materiel. Enligt de senaste siffrorna från FN har minst nio personer dött i 16 attacker mot hälsoinrättningar sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari i år. (svt 220308.)
Ukraina: Ryska trupper beskjuter evakueringsväg i Mariupol. En talesperson för Ukrainas utrikesminister säger i ett uttalande på tisdagen att rysk militär beskjuter en evakueringsrutt från staden Mariupol i sydöstra Ukraina, rapporterar Reuters. (svt 220307.)
Förhållandena i belägrade Mariupol allt svårare - döda kroppar på gatorna. Förhållandena för de människor som bor i ukrainska städer som är under belägring av ryska trupper blir allt sämre. I hamnstaden Mariupol som varit omringad i dagar ligger nu döda människor på gatorna, rapporterar AP. Invånarna har också börjat bryta sig in i affärer för att få mat och för att få vatten tvingas de smälta snö. Samtidigt meddelar borgmästaren i Tjernihiv nordöst om Kyiv att två tredjedelar av den staden nu är utan värme och el, rapporterar Reuters. Situationen i städerna kan dessutom komma att förvärras ytterligare med betydligt fler dödsoffer både bland soldater och civila, om Ryssland skulle gå in i städerna och inleda gatustrider, skriver AFP. "Operationer i stadsmiljö är värsta tänkbara mardröm för militära styrkor, befälhavare och politiska ledare," säger den brittiska försvarsvetaren Lance Davies. Tjernihiv: En tredjedel av staden utan värme och el. Mariupol har 430 000 invånare. Expert: Ryssarna håller tillbaka, jämfört med vad de hade kunnat göra. Bland annat från Mariupol har humanitära korridorer varit öppna under dagen. Brittiska försvarsdepartementets karta över var de ryska trupperna befinner sig. Omni 220309.
Mariupols borgmästare: Måste gräva massgravar. Den sydukrainska hamnstaden Mariupols borgmästare Serhij Orlov säger att man bekräftat 1 200 dödsfall i staden under invasionen, men att siffran sannolikt är "tre till fyra gånger högre", rapporterar Sky News. Siffran har inte bekräftats av utomstående part. "Vi kan inte ens beräkna hur många dödsfall vi har. Vi kan inte räkna hur många personer på gatorna som dödas i bombningarna," säger Orlov. Han tillägger att det nu kommer att grävas massgravar i staden för att begrava kropparna. Döda människor ligger på gatorna i staden, som varit omringad i flera dagar, rapporterar AP. Invånare har börjat bryta sig in i affärer och smälta snö för att få mat och vatten. Omni 220309.
Ukraina: Barnsjukhus har bombats i Mariupol. Ett barnsjukhus och en BB-avdelning i den belägrade staden Mariupol har förstörts i en rysk attack, uppger ukrainska myndigheter enligt Reuters. "Folk, barn, ligger under bråten. En styggelse!" skriver president Volodymyr Zelenskyj på Twitter, där han publicerat ett videoklipp som visar en svårt skadad byggnad. Lokala myndigheter i Mariupol uppger att förstörelsen är "kolossal". Det är oklart hur många som dödats och skadats i dådet, och uppgifterna har inte bekräftats av utomstående källor. Sjukhuset totalförstört, enligt myndigheterna. Ytterligare ett klipp har publicerats av en ukrainsk parlamentsledamot. Stadens borgmästare: Vi tvingas gräva massgravar. Omni 220309.

Kriget i Ukraina - dag 14. Under onsdagen riktades flera ryska attacker mot bland annat städerna Charkiv, Severodonetsk och Mariupol. I den sistnämnda bombades ett barnsjukhus under eftermiddagen, och det uppges att 17 personer skadades i samband med attacken. Ryssland anklagas också för att ha brutit mot en utlovad vapenvila. Det och en rad andra nyheter från krigets fjortonde dag som sammanfattas nedan. Vi backar bandet och börjar från morgonen, där flyglarm började ljuda i Kiev redan vid gryningen. I takt med den växande oron i inte bara huvudstaden, fortsatte evakueringen av bland annat staden Sumy i norra Ukraina genom en av de humanitära korridorerna som Ryssland föreslog under tisdagskvällen. Bruten vapenvila Den utannonserade vapenvilan som skulle gälla på flera håll i Ukraina mellan klockan 9 till 21 lokal tid bröts upprepade gånger. Först rapporterade lokala myndigheter i Chrakiv-regionen vid klockan 13 svensk tid att man stoppat evakueringen från staden Izium på grund av rysk beskjutning. Ett par timmar senare uppgav Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att ryska trupper fortsatt bomba staden Mariupol i sydöstra Ukraina. Även där var det tänkt att civila skulle evakueras i en humanitär korridor till staden Zaporizjzja. Över 400 000 personer uppges befinna sig i hamnstaden Mariupol där de, enligt Kuleba, "Nästan 3 000 nyfödda barn saknar medicin och mat," skrev Kuleba på Twitter. Ett av målen för attackerna var ett barnsjukhus i staden, där både barn och mammor vårdades, rapporterade ukrainska myndigheter. Borgmästaren i Donetsk, där Mariupol ligger, uppgav till nyhetsbyrån Reuters att 17 personer skadades i samband med attacken. Flera av de skadade är födande kvinnor, enligt borgmästaren. Ryssland fortsätter å sin sida att hävda att ukrainska styrkor ligger bakom den misslyckade vapenvilan. I ett telefonsamtal med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz framförde Vladimir Putin under kvällen att ”militanta nationalister försöker sabotera evakueringen av civila”, uppger Kreml enligt nyhetsbyrån AP. Trots attackerna har över 40 000 ukrainare under dagen lyckats evakueras från svårt krigsdrabbade städer, enligt den ukrainska förhandlaren David Arakhmia, som fört Ukrainas talan i samtalen med Ryssland. FN-chefen: Befarar ytterligare över fyra miljoner flyktingar. FN:s flyktingkommissarie Filippo Grande. befarar att över fyra miljoner människor kommer att tvingas fly Ukraina, utöver de dryga två miljoner som redan evakuerats. "Vi har inte sett en flyktingkris i Europa som tilltagit så snabbt som den här sedan andra världskriget," säger han i en intervju med SVT:s Agenda.
Andersson står fast vid Natouttalande. Statsminister Magdalena Andersson (S) höll fast vid gårdagens uttalande om att en svensk Natoansökan i nuläget skulle destabilisera Europa ytterligare. Ett uttalande som igår väckte uppmärksamhet i Finland. "Ett icke-beslut är också ett beslut med sina egna konsekvenser," sade Finlands statsminister Sanna Marin (S) efter Anderssons uttalande. Men Magdalena Andersson höll i dag fast vid sin linje. "Det är vad jag har sagt hela tiden. Min bedömning är att för svensk säkerhet är det bäst att vi i det här läget håller huvudet kallt och båda fötterna på jorden och har en långsiktig och förutsägbar säkerhetspolitisk linje," sa Andersson på en pressträff. svt 220309.

Barnsjukhus bombat i Mariupol - evakuering misslyckades på nytt. Ett sjukhus i Mariupol, där både barn och födande kvinnor vårdades, förstördes på onsdagen i ett ryskt bombanfall, enligt ukrainska myndigheter. Attacken skedde trots en överenskommelse om tillfällig vapenvila i staden. "Putin kommer hållas ansvarig för sina fruktansvärda brott", skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson på Twitter. På Telegram beskriver Mariupols stadsförvaltning förödelsen som "kolossal". Bilder från sjukhuset visar hur bilar brinner utanför den nedrivna fasaden. Inne i byggnaden syns patientrum och korridorer fyllda av bråte. Borgmästaren i regionen Donetsk, där Mariupol ligger, säger till nyhetsbyrån Reuters att 17 personer skadades i samband med attacken. Flera av dem var födande kvinnor, enligt borgmästaren. Ryska myndigheter har inte kommenterat händelsen, men har tidigare förnekat att man anfallit civila under kriget. Attacken är inte dock inte den första av sitt slag. Sedan kriget bröt ut har Världshälsoorganisationen WHO verifierat 18 attacker mot sjukvårdsanläggningar i Ukraina.
"Putin kommer hållas ansvarig." I ett inlägg på Twitter beskriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj attacken som ett ”direkt anfall”, och vädjar återigen till omvärlden om att landets luftrum ska stängas. "Stoppa dödandet! Ni har makten, men det ser ut som att ni blivit av med er medmänsklighet", skriver Zelenskyj. Bland de som reagerat starkt på händelsen finns också Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, som skriver på Twitter att Putin "kommer hållas ansvarig för sina fruktansvärda brott". Ukrainas nationella polismyndighet meddelar i sin tur att de nu samlar in bevis som ska överlämnas till Internationella brottsmålsdomstolen.
Evakuering misslyckades återigen. Förutom valet av mål väckte också tidpunkten för attacken ilska hos ukrainarna. Under onsdagen rådde nämligen ett tillfälligt eldupphör kring flera ukrainska städer, däribland Mariupol, som en del av ländernas överenskommelse om att evakuera civila. David Arakhmia, som fört Ukrainas talan under de diplomatiska samtalen med Ryssland, skriver på Facebook att 40 000 evakuerats från krigsdrabbade städer under dagen. Förhandlaren skriver samtidigt att planen var att 100 000 skulle evakueras, och att arbetet försvårats i såväl Mariupol som Kiev och Kharkiv. Ryssland fortsätter å sin sida att hävda att ukrainska styrkor ligger bakom att evakueringsförsöken misslyckats. I ett telefonsamtal med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz framförde Vladimir Putin i dag att "militanta nationalister" saboterar arbetet, uppger Kreml enligt nyhetsbyrån AP. svt 220309.
Sjukhusattacken fördöms: "Ska ställa Putin till svars för hans hemska brott". En rad internationella ledare fördömer den ryska flygattacken under onsdagen som uppges ha förstört en förlossningsavdelning i den belägrade staden Mariupol. Enligt AP, som hänvisar till ukrainska myndigheter, skadades 17 personer. The Independent skriver att både läkare och födande kvinnor finns bland de sårade. FN:s generalsekreterare António Guterres skriver på Twitter att civila tvingas betala "det högsta priset" för ett krig som de inte har något med att göra. Våldet måste upphöra och blodspillan måste få ett slut, skriver han. Boris Johnson har delat en länk från BBC om attacken och skriver att få saker är så "moraliskt förkastliga som att utsätta sårbara och försvarslösa". "Vi kommer att ställa Putin till svars för hans hemska brott." Enligt Reuters har det Ukrainska utrikesdepartementet publicerat en film som sägs visa följderna av attacken, vilken fördöms av Vita huset. Det är skrämmande att se en sådan "barbarisk användning" av militär mot civila, säger pressekreterare Jen Psaki. Omni 220309.
Nya ryska attacker mot sjukhus - 13-åring död i Sumy. Ytterligare två sjukhus har träffats av ryska flygattacker under natten i den ukrainska staden Zjytomyr, skriver Sky News. Enligt stadens borgmästare var ett av sjukhusen ett barnsjukhus, men det finns inga uppgifter om skadade eller döda. Ryska stridsflygplan har även genomfört attacker mot staden Ochtyrka, i regionen Sumy i nordöstra Ukraina, skriver BBC med hänvisning till lokala myndigheter. Både bostadsområden och en gasledning ska ha träffats. Tre personer uppges ha dött, däribland en 13-årig pojke, skriver The Guardian. "Fiendens flyg träffade bostadshus. Fem personer har räddats ur rasmassorna, två av dem barn. Även en polisstation har delvis förstörts," säger Dmytro Zhyvytsky, regionens militära ledare. Samtidigt uppger Mariupols borgmästare Vadym Bojtjenko att 1 207 civila avlidit under de första nio dagarna av den ryska belägringen av hamnstaden. Uppgiften har ännu inte verifierats av oberoende aktörer. På onsdagen bombades ett barnsjukhus i staden och minst 17 anställda skadades. Världshälsoorganisationen: 18 attacker mot medicinska anläggningar I Ukraina sedan den ryska invasionen inleddes. Mariupol saknar el, värme och vatten efter de ryska angreppen. Omni 220310.
Zelenskyj om sjukhusattacken: "Ett illdåd - stoppa morden!" Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallar den ryska flygattacken mot ett barnsjukhus i Mariupol för ett ”illdåd”. I ett inlägg på Twitter har presidenten publicerat ett video inifrån byggnaden som visar söndertrasade väggar, fönster och möbler. "Hur länge kommer omvärlden att vara en medbrottsling som ignorerar terrorn? Stäng himlen nu! Stoppa morden!" skriver presidenten på Twitter. Zelenskyj kallar även attackerna för det "slutgiltiga beviset för att det pågår ett folkmord på ukrainare", skriver CNN. Attacken kom trots den pågående vapenvilan för att tillåta flyktingar att evakuera ett antal ukrainska städer. Minst 17 personer uppges ha skadats. Mariupols stadsråd: "Byggnaden är totalförstörd." Omvärlden fördömer attacken. Polischefen: "Detta är ett krigsbrott utan motivering". Omni 220310.
Minst tre döda efter sjukhusattack - 17 skadade. Minst tre personer har dött efter den ryska flygattacken mot ett barnsjukhus i Mariupol på onsdagen, däribland ett barn, rapporterar AFP. Enligt ukrainska myndigheter har minst 17 personer skadats. Världshälsoorganisationen WHO bekräftar att det skett 18 attacker mot vårdanläggningar och ambulanser i Ukraina sedan den ryska invasionen inleddes. Attackerna har resulterat i tio dödsfall, enligt WHO, men det är oklart om siffran inkluderar de döda på sjukhuset i Mariupol. Lokala myndigheter: "Tre personer har dött, inklusive en flicka." Ytterligare två sjukhus har attackerats under natten mot torsdagen. Omvärlden fördömer sjukhusattacken: " Folkmord". Omni 220310.
Krigsexperten: Fler riktade attacker mot civila mål som sjukhus väntas. Attacker mot civila mål som sjukhus är en del av rysk strategi och kan bli vanligare ju längre kriget fortlöper. Det säger överstelöjtnant Peter Lidén i SVT:s Morgonstudion. "Vi måste inse att Ryssland har mer av värsta sort att ge." Ett barnsjukhus i den ukrainska hamnstaden Mariupol attackerades under onsdagen av ryska trupper. Enligt nyhetsbyrån Reuters skadades 17 personer varav flera ska ha varit födande kvinnor. Attacker mot civila mål som sjukhus är ett strategiskt val från rysk sida och kan bli mer förekommande när kriget utvecklas. Det säger överstelöjtnant Peter Lidén i SVT:s Morgonstudion. "Genom att agera på ett visst sätt vill man åstadkomma skräck och förtvivlan hos en tredje part, i det här fallet omvärlden. Tidigare har det varit urskiljningslöst och hänsynslöst men nu tror jag det blir mer riktat," säger han. Bombningen av sjukhuset skedde under ett tillfälligt eldupphör. Ryssland ska där med brutit mot en gemensam överenskommelse om att evakuera civila från flera ukrainska städer, däribland Mariupol. "Vi har nog underskattat att Ryssland skulle nöja sig med ett civiliserat uppträdande på något sätt ändå, vilket är väldigt naivt av oss," säger Peter Lidén. Ukrainas insatser i kriget beskrivs inte sällan som en framgångssaga, något som Peter Lidén menar kan ha påverkat vår bild av situationen. Ryssland dominerar i brutalitet men i effektivitet är det fortfarande svårt att säga. "Kriget kommer inte gå fort och inte vinnas av Ukraina utan vidare och kanske inte alls militärt. Det som kommer hända nu är någon typ av tillnyktring, vi måste inse att Ryssland har mer av värsta sort att ge, säger Peter Lidén. svt 220310.
Omvärlden fördömer sjukhusattack - Ryssland: "Var bas för nationalister". Det ryska utsagorna om det bombade barnsjukhuset i Mariupol går i sär. Kremls talesperson Dmitrij Peskov påstår att "ryska styrkor inte beskjuter civila mål" samtidigt som utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova kallar uppgifterna för "informationsterrorism", skriver Reuters. När den ryske utrikesministern Sergej Lavrov fick frågor om attacken vid torsdagens pressträff i Turkiet hävdade han att sjukhuset var en bas för "ukrainska nationalister" och att det inte fanns några patienter där vid tillfället för attacken. Enligt Ukraina dog minst tre personer och 17 skadades i attacken och bilder visar stor förödelse och hur skadade människor undsätts. Omvärlden har också reagerat på händelsen. Bland annat anklagar Spaniens och Storbritanniens premiärministrar Ryssland för krigsbrott. Ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj kallar attacken för ett "folkmord". Rysslands biträdande FN-ambassadör: "Falska nyheter - sjukhuset gjorts om till militärförläggning". Spaniens premiärminister Pedro Sanchez: "Sådana här krigsförbrytelser kan inte förbli ostraffade." Omni 220310.
EU kallar sjukhusattacken i Mariupol ett krigsbrott. EU-ledare kallar onsdagens ryska attack på ett sjukhus i Mariupol för ett krigsbrott och efterlyser en utredning, rapporterar AFP. "Mariupol är belägrat. Rysslands bombning av ett mödravårdssjukhus är ett avskyvärt krigsbrott", skriver utrikeschefen Josep Borrell på Twitter. Även EU-kommissionens ordförande Ursala von der Leyen fördömer dådet i starkaste ordalag, och kallar det "inhumant, grymt och tragiskt". "Jag är övertygad om att det här kan vara ett krigsbrott. Vi behöver en fullskalig utredning", skriver hon i en tweet. Omni 220310.

Slagsmål om mat och ved - desperat läge i Mariupol. Situationen i Mariupol blir allt mer desperat. Enligt Röda korset attackerar invånarna nu varandra för att få tag på mat, det skriver The Guardian. Samtidigt har ett 25 meter långt dike grävts på stadens kyrkogård - den sista viloplatsen för en del av stadens många dödade. Runt 70 kroppar har virats i mattor och plastsäckar och placerats i massgraven sedan den grävdes av kommunen i tisdags. Det är en bråkdel av de minst 1 200 personer som, enligt Mariupols borgmästare, dött sedan staden belägrades för nio dagar sedan. Vissa av människorna i graven har dött av naturliga orsaker, men omkring hälften bedöms av AP:s reporter ha dödats i det intensiva bombardemang som staden fått utstå. Läkare utan gränser har tidigare beskrivit läget i Mariupol som katastrofalt, det saknas såväl mat som vatten, el och värme. Flera försök till evakuering av civila har avbrutits på grund av att ryska trupper enligt Ukraina brutit mot den tillfälliga vapenvilan. Till The Guardian säger stadens borgmästare Sergej Orlov att invånarna nu lever under ”medeltida” förhållanden och tvingas laga mat över öppen eld sedan Ryssland sprängt gasledningarna. Han beskriver hur invånare slåss om vedträn och att snön är deras enda källa till vatten. Röda korsets representant Sasha Volkov, också intervjuad av The Guardian, beskriver hur alla butiker och apotek länsats sedan flera dagar tillbaka. Och att många invånare säger att de inte längre har någon mat att ge till sina barn. "Folk började attackera varandra om mat. De började slå sönder någons bil för att komma åt bensinen."
Rysslands agerande fördöms. I onsdags attackerades ett barnsjukhus i Mariupol och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj utalade sig därefter starkt och kallade det för "det slutgiltiga beviset för att det pågår ett folkmord på ukrainare". Även i resten av världen har reaktionerna varit skarpa. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson skrev på Twitter att Putin ”kommer hållas ansvarig för sina fruktansvärda brott”, medan Vita huset i en kommentar till Reuters kallar attacken för "barbarisk". Enligt Reuters hävdar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att byggnaden inte längre var ett sjukhus, utan blivit ockuperad av ukrainska "radikala styrkor". Kreml var dock mer avvaktande och sa att incidenten nu utreddes. Sedan kriget bröt ut har Världshälsoorganisationen WHO verifierat 18 attacker mot sjukvårdsanläggningar i Ukraina. svt 220310.

Kriget i Ukraina - dag 15. Den femtonde dagen sedan Ryssland invaderade Ukraina startade med att Ryssland tillämpade sju humanitära korridorer på morgonen, varav en var från krigshärjade och belägrade Mariupol. Ett barnsjukhus i staden bombades på onsdagen och i dag gav Ryssland svar på tal: ”Fake news”, säger Dmitry Polyanskiy, Rysslands sändebud i FN. Läs mer om några av dagens händelser i sammanfattningen nedan. Läs mer hos svt 220310.

Källor: Anderssons utspel förvånade styret i Finland. Statsminister Magdalena Anderssons (S) utspel under tisdagen om att en svensk ansökan till Nato skulle "destabilisera läget i Europa" ytterligare överraskade den finländska statsledningen, uppger källor för Dagens Nyheter. Andersson vill inte svara på om hon hade förankrat sitt uttalande i förväg med sina kollegor i öst. "Exakt vilka bilaterala kontakter och vad vi säger håller jag så klart för mig själv," säger hon till tidningen. Vid en pressträff på onsdagen fick Andersson flera frågor om tisdagens uttalande. Där sa hon att syftet med uttalandet inte var att låsa Finlands handlingsfrihet, och att varje land måste få välja egen säkerhetspolitisk linje. Omni 220309.
Finland: "Kanske inte rätt tid för Natoansökan". Den finska försvarsministern Antti Kaikkonen säger att det just nu "kanske inte är rätt läge att skicka in en Natoansökan", rapporterar Hufvudstadsbladet. Kommentaren kom i samband med ett besök i Washington. "Jag tror att man i Nato anser att det viktigaste nu är att hitta en lösning i Ukraina," sa Kaikkonen också. Han sa vidare att Finland och Sverige håller varandra ajour med hur man ser på eventuella Nato-ansökningar, men att länderna fattar besluten individuellt. Nato-frågan har blivit het i Finland efter uppgifter om att regeringspartiet SDP som tidigt varit emot en Nato-anslutning kan komma att svänga i frågan. Kaikkonen är i USA för att diskutera Finlands köp av amerikanska stridsflygplan. Omni 220310.

Finnair: GPS-störningar för plan nära Kaliningrad. Piloter för finländska Finnair har upptäckt störningar i sina GPS-system i samband med att de flyger nära den ryska exklaven Kaliningrad, rapporterar Reuters. Störningar har också rapporterats under flygningar nära den finsk-ryska gränsen. Det litauiska flygbolaget Transaviabaltika uppger att de tvingats ställa in 18 flygningar mellan Helsingfors och Nyslott i sydöstra Finland på grund av avsaknad av GPS-signal. Finlands premiärminister Sanna Marin uppger att man inte känner till var störningarna kommer ifrån. Finländska UD undersöker saken. Kreml har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220309.

Experter: Kamp för existens ger Ukraina stridsmoral. Flera faktorer gör att Ukraina överträffar Ryssland vad gäller stridsmoral - bland annat känslan av ett rättfärdigt syfte och president Zelenskyjs jordnära ledarskap, säger två militärexperter till SvD. "När den egna staten hotas blir kampen existentiell. Då är det enklare att motivera människor," säger David Bergman, major och lärare vid Försvarshögskolan. Vilja kan vara viktigare än vapen, enligt Johan Norberg, Rysslandsexpert och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "Det är inte alltid sidan med mest tekniskt avancerad utrustning som segrar om det finns någon som vill mer." Omni 220309.

Nya satellitbilder visar förödelsen i Mariupol. Nysläppta satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies visar förstörelsen i den belägrade hamnstaden Mariupol i södra Ukraina. På onsdagen uppgav stadens borgmästare att tusentals personer dödats, och att man tvingas gräva massgravar. Därtill har ett barnsjukhus i staden bombats, enligt Ukraina, vilket mötts av kraftiga fördömanden världen över - "förtappat" och "barbariskt" är orden Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, respektive Vita huset, använt. Döda kroppar ligger på stadens gator, enligt AP, och invånare uppges ha börjat bryta sig in i affärer för att få mat och smälta snö för att få vatten. FN: Ingen vårdinrättning ska någonsin få bli ett mål. Marken uppges ha skakat över en kilometer bort. Zelenskyj: Sjukhusbombningen är en styggelse. Omni 220309.

"Ryssland kan mala Kyiv till grus och sedan rycka fram." Om Ryssland väljer att försöka inta Kyiv militärt har de ryska styrkorna två olika alternativ. Den bedömningen gör Karlis Neretnieks, före detta rektor på Försvarshögskolan, i SVT:s Aktuellt. Ett alternativ är att slå sig fram, och mala ned staden "till grus" för att sedan rycka fram efter hand, efter att civila evakuerats. Ett annat alternativ är att låta civila bli kvar och att Ukrainas regering till slut kanske ger upp Kyiv då man bedömer att det inte är rimligt att tiotusentals civila dör, säger Neretnieks. "Jag vet inte vad de kommer att välja, men att de kommer försöka innesluta Kyiv, det är jag tämligen övertygad om." Han säger också att Rysslands strategi med att attackera Ukraina från flera håll har fungerat "påfallande dåligt", och att den ryska militären lär kraftsamla för att ta mark på färre platser. Omni 220309.

"Ryssland riskerar bli ett nytt Nordkorea." Riskpremien för ett land som invaderar ett annat måste anses som hög - men om det kommer finnas tillräcklig stor uppsida kan svenska företag ta en extrakostnad för att fortsätta ha verksamhet i Ryssland även framöver. Det säger rysk-svenska handelskammarens vd Heinz Sjögren till DN, efter att flera svenska företag pausat sin verksamhet i landet. Enligt siffror från 2019 är cirka 500 svenska företag aktiva i Ryssland, men för de flesta är exponeringen måttfull. "Med något undantag är svaret ja, svenskt näringsliv kan klara sig utan Ryssland, som riskerar att blir ett nytt Nordkorea," säger Sjögren till DN. Omni 220309.

Förenade arabemiraten vill öka produktion - oljan rasar. Oljan rasade cirka 15 procent på onsdagskvällen efter att Förenade arabemiraten meddelat att man vill öka produktionen mer än vad Opec+ tidigare enats om. Det skriver flera internationella medier. Landet kommer också att uppmana Opec att öka produktionen. "Förenade arabemiraten har varit en pålitlig och ansvarig leverantör av energi till globala marknader i över 50 år och tror att stabilitet i energimarknader är kritiskt för den globala ekonomin," säger landets USA-ambassadör Yousef Al Otaiba till CNN. Så sent som i förra veckan ställde sig gulfstaten bakom produktionsnivåerna som Opec+ då beslutade om, men under gårdagen kritiserades landet av IEA för att inte vilja stabilisera oljepriserna. Omni 220309.
Efter rekordrallyt - bränslepriserna vänder ner. Efter prisrekord på prisrekord i början av veckan vänder drivmedelspriserna ner. Dieseln sjunker med 1 krona och 65 öre till 26,57 kronor litern på bemannade stationer och bensinen sjunker med 80 öre till 22,54 kronor per liter, skriver Expressen. Under gårdagen rasade världsmarknadspriserna på olja med 13 procent efter att Förenade arabemiraten meddelat att man vill producera mer olja än Opec+ tidigare kommit överens om. Omni 220310.

Vita huset varnar för ryska kemiska vapen i Ukraina: "Måste vara på vår vakt". Vita huset varnar för att Ryssland "möjligen kan använda kemiska eller biologiska vapen" i Ukraina, rapporterar flera medier. Uttalandet kommer efter att Ryssland påstått att USA utvecklar biologiska och kemiska vapen i landet. Det ryska utrikesdepartementet har även anklagat Ukraina för samma sak. Vita husets pressekreterare Jen Psaki kallar påståendena för "befängda" och säger att det kan vara en strategi från rysk håll för att motivera att själva använda massförstörelsevapen. Hon skriver på Twitter att även Kina upprepat "dessa konspirationsteorier". "Vi borde alla vara på vår vakt", skriver Psaki. USA har i månader varnat för en rysk operation under "falsk flagg" för att skapa en förevändning för invasionen. Omni 220310.

IAEA: Förlorat kontakten med kärnkraftverket Zaporizjzja. Det internationella atomenergiorganet IAEA har tappat kontakten med det fjärrövervakningssystem som sänder från kärnkraftverket Zaporizjzja, skriver TT. "IAEA:s fjärrövervakningssystem som övervakar utrustning vid kärnkraftanläggningar runt om i världen är en viktig komponent i vårt säkerhetsarbete i Ukraina och globalt," säger IAEA:s chef Rafael Grossi i ett uttalande. Samma sak hände med det nedlagda kärnkraftverket Tjornobyl under onsdagen efter att en kraftledning skadats till följd av striderna och organisationen ser utvecklingen som oroande. Ryska styrkor tog kontroll över Zaporizjzja den 4 mars. Omni 220310.
IAEA har tappat kontakten med Zaporizjzja. Läs mer hos Omni 220310.

Uppgifter om ryska vakuumbomber i Ukraina. Ryssland har använt så kallade termobariska bomber, även kallade vakuumbomber, under kriget i Ukraina. Det skriver det brittiska utrikesdepartementet på Twitter, och uppger också att uppgifterna har bekräftats från ryskt håll. The Hill skriver emellertid att Pentagons pressekreterare John Kirby under onsdagen uppgett att USA inte sett några bevis på att vapnen använts. Termobariska bomber använder syret i den omgivande luften för att skapa en kraftigare explosion och en mer långvarig tryckvåg som håller högre temperatur än konventionella bomber. De kan därför orsaka mycket stora skador både på byggnader och människor. Omni 220310.

EU-ledarna möts i Versailles i skuggan av Ukrainakriget. Rysslands krig i Ukraina väntas av naturliga skäl dominera agendan när EU:s ledare i dag möts i Versailles i Frankrike. En av frågorna som kommer att tas upp är hur unionen ska ställa sig till Ukrainas förfrågan om att snabbanslutas till EU, skriver AFP. Enligt Euractiv, som sett ett utkast till ett slututtalande, är det dock osannolikt att EU kommer att erbjuda Ukraina ett snabbspår. Däremot väntas unionen uttrycka sitt stöd och lova att stötta landet. "Rysslands anfallskrig utgör ett fundamentalt skifte i Europas historia” står det bland annat i utkastet." En annan punkt som väntas diskuteras är Sveriges och Finlands gemensamma påpekande av innehållet i EU-fördragets solidaritetsklausul som ålägger alla andra EU-länder att ställa upp, om något annat EU-land blir angripet, skriver TT. "Jag har inte sett någon som har något emot den här solidaritetsklausulen. Jag tror att det är bra att det nämns, säger en källa i Bryssel. Omni 220310.

Moldaver öppnar sina hem för ukrainare: "En otrolig värme". Det lilla grannlandet Moldavien har tagit emot ukrainska flyktingar motsvarande tio procent av sin befolkning, rapporterar TT. Enligt Sveriges ambassadör i Moldavien, Katarina Fried, har landet välkomnat flest flyktingar under den ryska invasionen i förhållande till sin befolkningsmängd – hittills 260 000 ukrainska medborgare samt 30 000 personer med andra medborgarskap. Många har fortsatt till andra länder, men över 100 000 är kvar. Katarina Fried säger att det moldaviska folket visat stor solidaritet och öppnat upp sina hem när hjälporganisationernas resurser har sinat. "Två tredjedelar av de flyktingar som stannat kvar i Moldavien bor hemma hos vanliga människor helt enkelt. Det är en otrolig värme som moldaviska folket har visat, när de ställer upp som frivilliga, skjutsar, ger bort mat," säger hon. Moldavien är ett fattigt och litet land med 2,6 miljoner invånare. Moldavien fruktar att de kan vara Putins nästa mål. Omni 220310.

Regeringen: Två procent av BNP ska gå till försvaret - "En oerhört stor satsning". Anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP, meddelar regeringen vid en pressträff. Försvarsminister Peter Hultqvist säger att Försvarsmakten går från 60 000 befattningar till cirka 100 000. "En oerhört stor satsning. Vi går från ett rent yrkesförsvar till att bredda antagningen till försvarsmakten," säger han. Hultqvist säger att Sveriges försvarspolitiska samarbeten kommer att fördjupas, framförallt med Finland men även Nato, USA och Storbritannien. Att höja försvarsanslaget till två procent av BNP innebär en årlig kostnad på 108 miljarder kronor, skriver TT. 2021 låg försvarsbudgeten på cirka 66 miljarder kronor. Finansminister Mikael Damberg säger att satsningen är "ett långsiktigt åtagande som sträcker sig över flera mandatperioder". "Det behöver gå så snabbt som det är praktiskt möjligt. Men det måste ske under stabila och ordnade former. Det här får naturligtvis konsekvenser som mer trygghet och mer säkerhet. Men också tydliga kostnader," säger Damberg. Magdalena Andersson säger att fler unga kommer att behöva förbereda sig på att göra värnplikt. "Vi ska bygga ett folkförsvar, av svenska folket och för svenska folket," säger hon. Regeringen vill inte sätta upp en tidsram för när målet ska vara nått. Omni 220310.

Svensk bredbandsleverantör startar radiosändningar på ryska. Internetleverantören Bahnhof har tagit initiativ till nya radiosändningar på ryska från Sverige. Enligt Bahnhofs vd Jon Karlung ska redaktionen bestå av tidigare medarbetare från Sveriges Radios ryska avdelning på Radio Sweden. "Det ska vara riktig och bra journalistik", säger han. SR 220310.
Dagens Nyheter gör nyheter på ryska. Danska dagstidningen Politiken, finska Helsingin Sanomat och svenska Dagens nyheter går samman för att göra nyheter på ryska. Regimen i Ryssland har nyligen gjort det straffbart med upp till 15 års fängelse att ens benämna invasionen av Ukraina som ett krig. "Vi vill bidra till att det ska finnas fri oberoende journalistik på ryska", säger DN:s chefredaktör Peter Wolodarski. SR 220310.

Experten: "Zelenskyj tror inte på diplomatisk lösning". Förhandlingsutrymmet mellan Ryssland och Ukraina är litet, bedömer Rysslandskännaren Martin Kragh. Han tror inte att ländernas utrikesministrar kommer att kunna enas om annat än marginella frågor under dagens möte i Turkiet, som exempelvis skydd av civila. Kragh säger till SvD att Putin har "klättrat väldigt högt upp i sitt träd" samtidigt som Ukrainas president Zelenskyj är totalt ointresserad av att möta de ryska kraven. "Zelenskyjs utgångspunkt har från första början varit att han inte tror på en enkel diplomatisk lösning. Men han vill inte anklagas för att inte ha försökt." Ryssland vill bland annat påtvinga Ukraina neutralitet och se till att landet avstår från att motarbeta Rysslands intressen. Omni 220310.

Ukraina: 35 000 har evakuerats - nya försök i dag. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att nästan 35 000 människor evakuerades via de humanitära korridorer som upprättades på onsdagen, skriver Financial Times. Enligt ryska nyhetsbyrån Interfax rör det sig om 48 000 evakuerade. Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereshchuk säger att sju humanitära korridorer ska hålla öppet även på torsdagen, bland annat från den omringade hamnstaden Mariupol. Kyiv guvernören: Över 10 000 personer evakuerades från huvudstaden och dess utkanter på onsdagen. Omni 220310.

"Attacker mot civila är del av den ryska strategin". Attacker mot civila mål i Ukraina, såsom sjukhus, är en del av en rysk strategi och kan komma att bli allt vanligare ju längre kriget fortgår. Den bedömningen gjorde överstelöjtnant Peter Lidén när han gästade SVT:s Morgonstudion på torsdagen. "Genom att agera på ett visst sätt vill man åstadkomma skräck och förtvivlan hos en tredje part, i det här fallet omvärlden," säger Lidén. Han varnar också för bilden av att kriget är ett misslyckande för Ryssland och att Ukraina rent av är på väg att vinna. "Kriget kommer inte gå fort och inte vinnas av Ukraina utan vidare och kanske inte alls militärt." Ukraina: Ryssland har bytt strategi - angriper civila. Omni 220310.

Roman Abramovitj och sex andra oligarker får tillgångarna frysta. Premier League-klubben Chelseas ägare Roman Abramovitj sätts upp på Storbritanniens sanktionslista och får sina tillgångar frysta, rapporterar flera medier. Dessutom sätts ytterligare sex ryska oligarker upp på sanktionslistan, bland andra Rosneftchefen Igor Sechin, Oleg Deripaska, som tidigare rapporterats stå Putin nära, och Dimitrij Lebedev, styrelseordförande för Bank of Russia. En talesperson för Abramovitj säger till nyhetsbyrån att hon ”i nuläget” inte har några kommentarer till beskedet. Beskedet innebär att han inte har möjlighet att sälja fotbollsklubben men klubben kommer även i framöver att kunna spela matcher, säger brittiska idrottsministern Nadine Dorries till nyhetsbyrån. Boris Johnson: "Finns inga säkra hamnar för den som stött Putins ondsinta attack." De berörda oligarkerna uppges höra till Putins "inre cirkel". Omni 220310.
Abramovitj ska ha fört lyxyachten till säkert vatten. Roman Abramovitj hann flytta sin megayacht Eclipse från Karibien till internationellt vatten innan han sattes upp på Storbritanniens sanktionslista. Det skriver SvD-reportern Jani P Sallinen på Twitter och illustrerar med en kartbild baserad på uppgifter från Marine Traffic. Där syns Eclipse, som antas vara världens näst längsta lustyacht, i Sargassohavet öster om Brittiska Jungfruöarna men på väg mot okänd destination. Flera andra oligarker har försökt föra sina lyxbåtar till skyddade hamnar efter att de satts upp på sanktionslistor. Omni 220310.
Källor: Putin godkände själv Abramovitj som medlare. Rysslands president Vladimir Putin godkände personligen oligarken, och Chelseaägaren, Roman Abramovitjs roll i fredsförhandlingarna med Ukraina, uppger två personer med insyn för Financial Times. I ett tidigt skede träffade Abramovitj en högre tjänsteman från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs kontor för att inleda förhandlingarna, uppger tre personer för tidningen. Kreml har tidigare bekräftat att oligarken hade en tidig roll i förhandlingarna. Att Putin själv skulle ha godkänt Abramovitj går stick i stäv med oligarkens långvariga påståenden om att han aldrig varit en del av presidentens inre krets. Enligt Wall Street Journals källor har Zelenskyj bett USA:s president Joe Biden att inte införa några sanktioner mot Abramovitj. Omni 220325.

Sergej Lavrov: "Vi har inte attackerat Ukraina." Inga framsteg vid mötet i Turkiet: "Ryssland vill att vi ska ge upp". Dagens möte mellan den ryska utrikesministern Sergej Lavrov och Ukrainas Dmytro Kuleba i Turkiet har inte lett till några framsteg, uppger Kuleba på en presskonferens. Enligt Kuleba gick Ryssland inte med på att öppna en humanitär korridor från den belägrade staden Mariupol och han säger också att Ryssland inte är nära att gå med på vapenvila. "Ryssland vill att vi ska ge upp men det kommer vi inte göra," säger han. Kuleba säger också att han är redo för nya möten om det finns möjlighet till konkreta resultat. Lavrov säger å sin sida att det Ryssland kallar "en särskild militär operation" kommer att fortsätta och väst agerar farligt när man hjälper den ukrainska sidan med vapen och utrustning. "Vi har inte attackerat Ukraina," säger Lavrov enligt Sky News. Även Lavrov säger emellertid att han vill se nya samtal. Kuleba: Lavrov vill inte gå med på humanitära korridorer från Mariupol. Omni 220310.
Bert Sundström: Närmast en absurd teater. Ryssland har inte invaderat Ukraina, det hävdar fortfarande den ryske utrikesministern. Uttalandet kom efter att han träffat Ukrainas utrikesminister i Antalaya och lögnen får SVT:s Rysslandskorrespondent att reagera: "Det går inte att förstå nästan att han kan häva ur sig sådana felaktigheter. Alla vet att Ryssland har invaderat Ukraina, säger Bert Sundström. Dagens förhandlingar mellan Ukrainas och Ryssland utrikesministrar i Antalaya i Turkiet ledde inte till några framsteg. På en presskonferens efter mötet återupprepade också Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov lögnen om att Ryssland inte anfallit Ukraina. "Lavrovs påståenden här är ju närmast absurd teater. Det de vill förhandla om egentligen är att Ryssland vill att Ukraina ska ge upp och Ukraina vill att ryska soldater ska bort." Bert Sundström har både bevakat och bott i Ryssland under en lång tid. På frågan om det finns några tecken på att ryssarna börjar tveka inför de budskap som kommer från Kreml och Putin, svarade han: "Jag skulle säga att samhället är tudelat. Det finns många miljoner ryssar som tror helt på det Lavrov sa i dag. Sen finns det framför allt yngre och välutbildade som vet att det inte stämmer." svt 220310.

Putin: Utländska tillgångar kan tas över. Den ryska regeringen kan komma att ta över utländska företags tillgångar, säger landets president Vladimir Putin. Han uppger också att Ryssland kommer att fortsätta att exportera gas och olja, även via Ukraina. Putin säger att Ryssland kan komma att införa "extern förvaltning" av tillgångarna hos de företag som stänger sin verksamhet i Ryssland och "lämna över verksamheten till dem som är villiga att arbeta". "Vi kommer att hitta ett legitimt sätt att göra det här," säger han i ett tv-sänt, digitalt regeringsmöte, rapporterar BBC. svt 220310.

China's promotion of Russian disinformation indicates where its loyalties lie. In public statements and at international summits, Chinese officials have attempted to stake out a seemingly neutral position on the war in Ukraine, neither condemning Russian actions nor ruling out the possibility Beijing could act as a mediator in a push for peace. But while its international messaging has kept many guessing as to Beijing's true intentions, much of its domestic media coverage of Russia's invasion tells a wholly different story. There, an alternate reality is playing out for China's 1.4 billion people, one in which the invasion is nothing more than a "special military operation," according to its national broadcaster CCTV; the United States may be funding a biological weapons program in Ukraine, and Russian President Vladimir Putin is a victim standing up for a beleaguered Russia. To tell that story, major state-run news media outlets -- which dominate China's highly censored media space -- have been largely echoing Russian state media stories or information from Russian officials. Read more at CNN 220310.

Uppgifter: Kina säljer inte flygplansdelar till Ryssland. Ryska nyhetsmedier, bland annat Interfax rapporterade att Kina vägrar förse ryska flygbolag med flygplansdelar. Enligt tjänstemannen Valeri Kudinov, som har ansvar för att bibehålla rysk luftvärdighet, ska Ryssland nu försöka göra affärer med Turkiet och Indien, rapporterar Reuters. Rysslands flygsektor pressas av EU och USA:s sanktioner och den ryska utrikesministern Sergey Lavrov flaggar för att säkerheten för ryska passagerarflyg är hotad. Ett ryskt lagförslag föreslår att ryska flygbolag ska driva in leasing-avgifter i rubel. Omni 220310.

Nödhjälp stoppas av striderna i Mariupol - invånaren: "Kroppar på gatorna". Ryssland försöker medvetet förhindra evakuering av civila från Mariupol, enligt representanter för Ukrainas regering. Dessutom har en humanitär konvoj som försökt nå den belägrade staden tvingats vända om på grund av striderna, skriver Reuters. Under dagen har det även genomförts nya attacker mot bostadsområden i hamnstaden, skriver BBC med hänvisning till ett uttalande av lokala myndigheter på meddelandeappen Telegram. Invånaren Marina Levintjuk är en av dem som lyckats fly staden. Hon berättar för The New York Times att hon tidigare i veckan mottog ett obehagligt sms från lokala myndigheter med instruktioner om hur man ska bete sig om en familjemedlem dör. "Täck över kroppen, bind ihop händer och ben och lämna den utanför huset", återger Levintjuk innehållet i meddelandet. "Detta är vad som händer Mariupol nu. Det är kroppar som ligger på gatorna," säger hon. Marina Levintjuk: Det finns inget vatten, människor samlar och smälter snö. Ryssland har ännu inte lyckats ta kontroll över hamnstaden. Ukrainsk flykting: Ryssarna sköt mot civila. Minst tre personer uppges ha dött 17 skadats i en attack mot ett barnsjukhus i Mariupol på onsdagen. Omni 220310.

Ryska trupper närmar sig Kyiv - hälften av invånarna uppges ha flytt från staden. Hälften av invånarna i Ukrainas huvudstad Kyiv har nu flytt från staden, uppger Kyivs borgmästare Vitali Klitschko enligt AFP. "Kyiv har förvandlats till en fästning. Varje gata, byggnad och gränskontroll är befäst," säger han. Samtidigt rapporterar nyhetsbyrån att ryska trupper har närmat sig stadens nordöstra delar. AFP:s reportrar vittnar om hur rök stiger från byar nära staden. Ukrainska soldater berättar också om våldsamma strider om kontrollen över den största vägen in till staden. De ryska styrkorna har sedan krigets inledning försökt omringa Kyiv men har mött hårt motstånd från den ukrainska sidan. Flera mindre orter utanför staden har utsatts för kraftig beskjutning under mer än en vecka. Vitali Klitschko: Strax under två miljoner människor ha lämnat staden. Förra året var invånarantalet 3,5 miljoner. En miljon barn är på flykt i Ukraina. Bara den stora vägen söder ut från stan är nu öppen. Omni 220310.

Analys: Putin överskattade armén och underskattade kraften i sanktionerna. Två veckor in i kriget i Ukraina har det ryska angreppet orsakat stora materiella och humanitära skador - men ryssarna tycks också delvis ha kört fast, skriver DN:s Michael Winiarski i en analys. Den tröga framfarten har gjort att bilden av den starka ryska armén har krackelerat, skriver han: "Den ryska armén, som Putin skrutit om som högteknologisk och slagkraftig, har avslöjat sidor som Kreml helst skulle vilja dölja: inkompetens, förvirring och bristande logistik." Han skriver också att Putin tycks ha underskattat kraften i de sanktioner som Ryssland drabbats av och som nu håller på att slå den ryska ekonomin i spillror. I Sydsvenskan skriver Kalle Kniivilä att Rysslands invånare kommer att känna av sanktionernas effekter under flera år. Han skriver att många ryssar hittills har undvikit att kritisera kriget av rädsla för repressalier, men att det finns tecken på att allt fler är kritiska. "I alla fall i Moskva verkar allt fler inse att Vladimir Putin startade kriget som nu håller på att leda Ryssland i fördärvet. Den stora frågan är hur många motståndarna till kriget behöver vara för att de ska våga säga sin mening." Kalle Kniivilä: Alla i Ryssland kommer att drabbas hårt av krigets följder. Marcus Lindqvist: Ryssland vill komma åt järnvägsknutarna i Ukraina - Finland har samma spårvidd. Omni 220310.

Experten: Även krig har lagar - krigsförbrytelser måste få konsekvenser. Att även krig har lagar kan låta absurt, menar folkrättsprofessorn Pål Wrange. Men även i krig finns det regler på vad man får göra - och inte får göra. "Systemet är inte perfekt, men det är ändå ett framsteg att vi idag har en internationell brottmålsdomstol. Det är inte riskfritt att begå krigsförbrytelser längre," säger han. Krigets lagar är de regler som gäller i situationer av krig. De grövsta brotten mot dessa lagar betraktas enligt Genèvekonventionen som krigsförbrytelser - till exempel avsiktligt dödande av civila, tortyr, eller att man attackerar sjukvården. Både stater och ansvariga individer, som befälhavare, generaler, men även privatpersoner, kan komma att dömas för krigsförbrytelser. "Om det föreligger starka bevis för att det har skett krigsförbrytelser, då kan man använda sig av sanktioner - till exempel som nu mot Ryssland, menar Pål Wrange, professor i folkrätt på Stockholms universitet. Samtidigt har stater en skyldighet att utreda krigsbrott, oavsett var i världen de har begåtts. Framför allt om den internationella domstolen i Haag (ICJ) eller den Internationella brottsdomstolen (ICC) tar upp fallet och en stat eller enskild person åtalas. I dagsläget är 123 stater parter till brottsdomstolen ICC. På domstolens begäran kan stater bli skyldiga att överlämna dömda personer som finns på deras territorium. "Lyckas polisen gripa en misstänkt ska den antingen lagföras eller överlämnas. Men om en sak inte kommer upp i en domstol, då kan stater också själva välja att reagera - och har en skyldighet att göra det, menar han. Men på grund av snåriga omständigheter har långt ifrån alla stater kapacitet att ställa misstänkta inför rätta. "Väldigt många har åtalats och dömts, i några fall även förre detta presidenter. Men i en del fall har man inte haft möjligheten att få tag på de som är misstänkta, till exempel Sudans före detta president, Omar al-Bashir."
Stater tar inte alltid ansvar. I ett flertal fall har stater inte heller dykt upp till rättsprocesser, eller tagit ansvar när de åtalades, menar Pål Wrange. Bland annat lyfter han Rysslands agerande i Tjetjenien-krigen på på 1990-talet. Även i Syrienkriget har Ryssland anklagats för att urskillningslöst ha skjutit mot civila bostadsområden, sjukhus och skolor, men ingen har ställts till ansvar. "Systemet är inte perfekt, men det är ändå ett framsteg att vi idag har en internationell brottmålsdomstol. Det är inte riskfritt att begå krigsförbrytelser längre. Det hade vi inte för 30 år sen," säger han. svt 220310.

Uppgifter: Gerhard Schröder i Moskva för Putin-möte. Den tyske före detta förbundskanslern Gerhard Schröder befinner sig i Moskva för att träffa Vladimir Putin i syfte att medla i Ukrainakriget, uppger källor för Politico. Schröder, som var Tysklands socialdemokratiske förbundskansler mellan 1998 och 2005, arbetar för de ryska oljegiganterna Gazprom och Rosneft, som till största del ägs av den ryska staten. Under invasionen har hans motvilja att fördöma Ryssland lett till att medarbetare och affärspartners distanserat sig från honom, rapporterar DW. Företag och fotbollslag har tagit avstånd från Schröder. Omni 220310. Kommentar: Gerhard Schröder är alltså en ansvarig för Tysklands stora beroende av ryska bindningar genom olika råvaror just nu.

USA placerar luftvärn i Polen - Harris vill utreda krigsbrott. USA kommer att placera ut sitt luftvärnssystem Patriot i Polen. Det meddelade den amerikanska vicepresidenten Kamala Harris under ett besök i landet på torsdagen, rapporterar Sky News. Harris meddelade också att USA kommer att bistå Ukraina med ytterligare 50 miljoner dollar i humanitärt bistånd. Hon tackade också det polska folket för att det hittills tagit emot runt en miljon flyktingar från Ukraina sedan den ryska invasionen inleddes. "Jag har sett och läst om hur vanliga människor gjort stortartade saker och jag tackar er å det amerikanska folkets vägnar," sa Harris. Vidare sa vicepresidenten att hon vill se en internationell utredning kring om Ryssland har gjort sig skyldigt till krigsbrott under kriget. Omni 220310.

Ryska medier ska blockeras i Sverige: "Vansinnigt". Enligt ett EU-beslut ska statliga ryska Russia Today och Sputnik News blockeras inom hela unionen - men svenska internetleverantörer är splittrade i frågan, skriver DN. Post- och telestyrelsen har meddelat att de ryska medierna ska blockeras. Statligt ägda Telia blockerar redan sajterna, men leverantören Bahnhof är kritisk till förordningen. "Rent spontant skär det i kroppen när man hör att det ska införas filtrering och blockering," säger Bahnhofs vd Jon Karlung. Han menar att det ger Ryssland ett prejudikat för att göra samma sak, och att det är "vansinnigt" att tro att sanningen skulle vinna genom en kapprustning i censur. Banhof kommer därför ”absolut inte” införa några blockeringar. PTS: Det handlar inte om att gilla desinformation. Expert: Olyckligt att man blockerar innehåll från båda sidor väldigt snabbt (4 mars). Internationellt journalistförbund kritiskt till beslutet. Pressmeddelande om EU:s beslut. Omni 220310.

Så ser tillgången till internet ut i Ukraina: "Vi får inte ser bilderna där det är värst. Stora delar av Ukraina saknar möjlighet att komma åt internet. För platser som redan drabbas hårt är bristen av kommunikationsmöjligheter ytterligare ett hårt slag. "Vi får inte se de värsta bilderna eftersom de platser som drabbats värst är de som har minst tillgång till internet," säger Alp Toker, grundare av den globala nätövervakaren Netblocks. Internetåtkomsten i Ukraina har minskat med 20 procent, jämfört med dagen innan invasionen, enligt data från Netblocks. En relativt hög andel av Ukraina har alltså fortfarande internetåtkomst och i städer som Kiev och Lviv fungerar internet till stora delar problemfritt. Men på många platser börjar möjligheterna att kommunicera med omvärlden nu begränsas allt mer. "Över 500 mobilmaster har antingen skadats eller förstörts enligt ukrainska internetleverantörer," säger organisationens grundare Alp Toker. Det brittiska organisationen Netblocks följer tillgången till internet i diktaturer och i krigsområden. Deras data visar tydligt hur stora områden i sydöstra Ukraina nu tappat kontakten med internet. Det kan bero olika saker, till exempel gör ett långvarigt strömavbrott i ett stort område att internetåtkomsten försvinner. Enligt Netblocks och Alp Toker är det en medveten taktik. "Vi anser att det är medvetna attacker mot kommunikationsnätverk av ryska styrkor, något som dokumenterats vid flera tillfällen. svt 220310.

Försvaret: Ökat hot mot Sverige - flera tänkbara ryska motreaktioner. Hotet mot Sverige har ökat sedan ett par veckor tillbaka, säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson vid en pressträff. "Det finns en rad tänkbara ryska motreaktioner som kan tänkas riktas mot Sverige. I den ryska verktygslådan finns bland annat påverkansoperationer, misskreditering av viktiga personer, cyberangrepp, sabotage med mera, säger han. En av flera oroande faktorer är Belarus nära samarbete med Ryssland i invasionen. Belarus militär är just nu att betrakta som ett komplement till Rysslands, enligt Claesson. Enligt Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret på MUST, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, klassas hotet från främmande underrättelseverksamhet som högt, en fyra på en femgradig skala. Framför allt bedömer man att cyberhotet är stort. Försvarsmakten kommer framöver att ha återkommande pressträffar varje torsdag klockan 15.00. Omni 220310.

Putin: Väst beskyller oss för sina egna misstag. På torsdagen höll Vladimir Putin och flera andra ryska toppolitiker ett tv-sänt möte om läget i landet med tanke på sanktionerna, rapporterar Reuters. Putin sade bland annat att Ryssland fortsätter med sina energiexporter, inklusive genom Ukraina. Han kallade sanktionerna mot landet, såsom det amerikanska importförbudet för rysk energi, "illegitima". "Väst beskyller oss för sina egna misstag. De bedrar sina egna befolkningar." En representant för det ryska energidepartementet hävdade också att Belarus återställt elförsörjningen till kärnkraftverket Tjornobyl. Det har nu gått två veckor sedan Ryssland invaderade Ukraina. Tusentals människor har dödats, och över två miljoner ukrainare drivits på flykt, enligt FN. På hemmaplan slår Putin ned oppositionen. Tusentals antikrigsdemonstranter har gripits och flera oberoende mediehus stängts ner. Omni 220310.

Tyska ministern: Vi måste säkra fred i Bosnien. Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock säger att landet kommer att utöka sin närvaro i Bosnien. Det rapporterar AFP. "Vi måste säkerställa freden i Bosnien och kämpa måste de som äventyrar freden. Vi tänker inte låta freden hotas," sa ministern. Oron i landet har ökat under senare tid sedan bosnienserbernas ledare Milorad Dodik hotat med att bilda en egen armé och bryta sig loss ur statsbildningen. Baerbock: Tyskland kommer att vara mer närvarande på västra Balkan. Omni 220310.

Hundratusentals utan mat i Mariupol - Röda korset: Folk attackerar varandra. Situationen i den belägrade ukrainska staden Mariupol blir "allt mer dyster och desperat", uppger Sasja Volkov, chef för internationella Röda korsets delegation i landet, enligt The Guardian. Hundratusentals människor i staden har inte tillgång till mat, vatten, el, värme eller mediciner, enligt Volkov. "Folk börjar attackera varandra för mat. De förstör varandras bilar för att komma åt bränslet." Alla livsmedelsbutiker och apotek i staden är länsade sedan flera dagar tillbaka, enligt Volkov. Under torsdagen har inga civila kunnat lämna staden, säger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Vereshchuk enligt Reuters. Över 1 200 kroppar har plockats upp från gatorna, enligt borgmästaren. Invånare smälter snö för att få vatten. Ryssarna uppges blockera evakueringen. Ukraina: Ryssland har inte respekterat eldupphör. Omni 220310. Kommentar: Putin måste vara väldigt nöjd nu.

Kreml inför exportförbud - ska mildra sanktionerna. Ryssland inför nu ett exportförbud på över 200 typer av varor under resten av året för att mildra västs sanktioner, skriver BBC. Ungefär 48 länder uppges påverkas, inklusive USA och Storbritannien, när varor inom telekom, agrikultur, el- och teknikutrustning som tidigare importerats till Ryssland nu stoppas för export. Förbudet mot att exportera varor tillverkade i andra länder är "nödvändigt för att skapa stabilitet på den ryska marknaden", enligt en order undertecknad av Rysslands premiärminister Michail Misjustin, skriver kanalen. Förbudet gäller även bilar järnvägsvagnar och turbiner. Förbjuda också viss timmerexport till nationer som "begått ovänliga handlingar". Omni 220310. Kommentar: Hur många ovänliga handlingar har Rysslan begått senaste två veckorna?

Försvarsindustrin: Sverige står långt bak i vapenkön. Sverige har till skillnad från många andra västländer inte skrivit avtal som säkerställer att vi prioriteras när det gäller nya leveranser av försvarsmateriel. Utländska köpare kan därför gå före den svenska staten i kön, skriver SvD Näringsliv. Säkerhets- och försvarsföretagens branschorganisation uppger att man nu ser hur andra länder utnyttjar sina avtal till att få materiel snabbare och i större kvantitet. Den svenska försvarsindustrin vittnar dessutom om arbetskraftsbrist och ESG-regler som gör det svårt att öka produktionen. Anledningen är att underleverantörer riskerar att förlora sin hållbarhetsstämpel om de säljer för mycket till försvarsbolag. "Sverige har tills nyligen heller inte ställt samma krav på att få leveranser i händelse av kris eller krig." Omni 220310. Kommentar: Den svenska regeringen har inte hängt med när det gäller hotet från Ryssland vilket i många år har kunnat ses genom den ryska vapenindustrins upprustningar och Putin stora intresse för nya vapensystem där han varit på första parkett på samma sätt som Nordkoreas diktator.

Svenskar har donerat 620 miljoner till Ukraina. På onsdagen hade svenskarna skänkt 620 miljoner till Ukraina, uppger Charlotte Rydh, generalsekreterare för branschorganisationen Giva Sverige, för Dagens Nyheter. "Det är helt fantastiskt, jag vågar tro på att det blir en miljard." Enbart Röda korset har fått in 244 miljoner kronor från svenskar. Enligt insamlings- och kommunikationschefen Per Westberg är det en blandning av privatpersoner, stiftelser och företag som skänkt både mindre och större belopp. Charlotte Rydh märker att företag bidrar i större utsträckning än tidigare. "Det är ett skifte skulle jag säga.. Omni 220310.

Twitter plockar bort inlägg från ryska ambassaden - påstod att attack var fejk. Twitter har tagit bort flera inlägg från Rysslands ambassad i London, som felaktigt påstod att den ryska attacken på ett mödravårdssjukhus i Mariupol var fejkad, rapporterar The Guardian. Bland annat spred ambassaden den ryske utrikesministern Sergej Lavrovs påståenden om att sjukhuset inte var i bruk och användes av nazister, samt att offren på bilderna från attacken var skådespelare. Kallade gravid kvinna på bilderna "krisskådespelare". Enligt en talesperson för Twitter bröt inläggen mot plattformens regler om hatiskt och skadligt uppförande "då de förnekar våldsamma händelser". Boris Johnson fördömer ambassadens desinformation. Omni 220310.

Ukraina: Värden för nära 1 000 miljarder förstörda. Ukrainska infrastrukturtillgångar för 100 miljarder dollar, knappt 970 miljarder kronor, har förstörts under Rysslands invasion. Det uppger president Volodymyr Zelenskyjs ekonomiske rådgivare Oleg Ustenko, enligt Financial Times. Samtidigt har runt hälften av Ukrainas företag tvingats stänga verksamheten och resten att dra ner på produktionstakten på grund av invasionskriget. "Situationen är mycket värre än någon kunnat föreställa sig," säger Ustenko enligt tidningen. Han säger också att EU:s gasimporter från Ryssland förser landet med "blodspengar". Militär: Attacker mot civila är del av den ryska strategin. Omni 220310. Kommentar: Ryssland bör betala detta som skadestånd till Ukraina.

Ryssland: Reparatörer har fått tillträde till Tjornobyl. Det ryska försvarsdepartementet uppger att man gett ett ukrainskt team av reparatörer tillträde till kraftledningarna runt kärnkraftverket Tjornobyl, som intagits av ryska styrkor, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax enligt Reuters. FN:s atomorgan IAEA har sagt att kommunikationen med Tjornobyl och kärnkraftverket i Zaporizjzja i sydöstra Ukraina försämrats, och att situationen är "oroande". IAEA-chefen Rafael Grossi säger dock på torsdagskvällen att man inom några timmar kommer presentera förslag för Ryssland och Ukraina om hur säkerheten vid kärnkraftverken ska säkerställas, och att ett möte med länderna är "mycket troligt". Hävdar att de ukrainska reparatörerna fått tillgång på torsdagen. Ukrainske utrikesministern har krävt vapenvila för reparationer. Tjornobyl blev strömlöst på onsdagsmorgonen. Omni 220310.

Martin Kragh: Mariupol har blivit ett exempel för Putin. Den belägrade hamnstaden Mariupol har blivit ett exempel för president Vladimir Putin och visar vad som händer om den ryska kravlistan inte infrias. Det säger Rysslandsforskaren Martin Kragh. "Ryssland är beredda att krossa Ukraina. Det är den signalen han skickar och nu förbereder man sig för nästa stad." Situationen i Mariupol i sydöstra Ukraina blir allt mer desperat. Enligt Röda korset attackerar invånarna varandra för att få tag på mat, och enligt borgmästaren har minst 1 207 civila dött sedan staden belägrades för nio dagar sedan. "Mariupol är nu en symbol Putin vill hålla upp för hela ukrainska folket: Det här är vad som händer ifall ni inte lyssnar på mina krav," säger Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier, i SVT:s Aktuellt. Kreml har sagt att striderna skulle avslutas direkt om Ukraina går med på att: Upphöra med militära aktioner, lägga till en neutralitetsprincip i konstitutionen, erkänna Krim som ryskt och separatistrepublikerna Donetsk och Luhansk som självständiga. Samtidigt kommer Ukraina med egna krav: Man vill vara en suverän stat och få bort ryssarna från sitt territorium. "Problemet är att i Ukraina så tror man nog inte på att några löften till Ryssland är tillräckliga. Man litar inte på dem," säger Kragh och hänvisar till Rysslands annektering av Krim 2014. När det gäller en diplomatisk lösning menar Kragh att tidpunkten då Ukraina litar på Putins signatur är helt förbi. "Det kan bli så att man försöker hitta en lösning och att Ryssland drar tillbaka sin militär men än så länge ser vi motsatsen." Även Sven Hirdman, tidigare ambassadör i Ryssland, konstaterar att det ukrainska förtroendet för Ryssland inte är stort. "Om det ska bli någon uppgörelse i framtiden, eftersom Ukraina inte kommer att lita på Putin, krävs det bilaterala försäkringar och garantier från EU och andra makters sida," säger han. svt 220310.

Ryssland uppges gruppera om - väntas tappa i tempo. Ryssland koncentrerar sina militära styrkor i Ukraina till ett antal nyckelstäder med syfte att omringa dem, skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter, i en uppdatering om läget baserad på underrättelser. Detta då de ryska trupperna mött "starkt ukrainskt motstånd". Enligt inlägget leder det till att färre ryska soldater kan användas på andra håll, vilket väntas sakta ner de ryska framryckningarna i Ukraina. BBC:s uppdateringar om krigets femtonde dag rapporteras om fortsatta försök att omringa huvudstaden Kyiv, och att attackerna varit intensiva i flera områden. AFP rapporterade tidigare under torsdagen att ryska trupper rycker fram nordost om staden. Enligt BBC, som hänvisar till Institute for the Study of War (ISW), har Rysslands militära insatser väster om staden dock varit i mindre skala än väntat senaste tiden. Omni 220310.

Svenska jättar i toppen på lista över bolag som Putin kan komma att förstatliga. Svenska Volvo, H&M och Ikea hamnar på tio i topp-listan av de bolag som tjänar mest bland de företag som Ryssland kan komma att förstatliga, rapporterar DI. Enligt den ryska tidningen Izvestia finns i nuläget 59 bolag på listan där landet kan komma att beslagta konton och tillgångar och tillsätta "extern förvaltning". Torbjörn Becker, för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, anser att hotet måste tas på allvar men frågar sig vad svenska bolag skulle vara värda i rysk ägo."Från mitt perspektiv så skjuter de sig själva i foten ännu en gång," säger han till DI. Becker: Blir inte del av globala leveranskedjor om du stjäl företaget. Omni 220311.

Labb med kärnreaktor ska ha bombats: "Atomterrorism". Ukrainska myndigheter uppger att Ryssland har bombat ett forskningsinstitut i landets näst största stad Charkiv, där en experimentell kärnreaktor finns. Det skriver flera medier. I ett Facebookinlägg anklagar landets tillsynsmyndighet den ryska militären för att återigen begå "atomterrorism". "Enligt preliminära uppgifter är neutronkällan helt strömlös, det finns ytliga skador på byggnaden", skriver myndigheten i inlägget. Även tidigare har Ukraina varnat för att beskjutningar skett i närheten av byggnaden, enligt Reuters. En ukrainsk myndighet skriver om bombningarna. Finns inga uppgifter om skadade eller döda. Enligt ukrainska medier utbröt en stor brand. Flera labb inne i forskningsinstitutet uppges ha skadats. Omni 220311.
FN-krismöte efter ryska anklagelser om biovapen - Ukraina räds kemvapendåd. FN:s säkerhetsråd ska träffas på fredagen för ett nytt krismöte efter Kremls påstående att USA och Ukraina använt och skapat biologiska och kemiska vapen på ukrainskt territorium. Mötet ska hållas klockan 16.00 svensk tid, bekräftar en diplomat för AP. USA har svarat att påståendet är "skrattretande" och Vita husets talesperson Jen Psaki menar att syftet är uppenbart: Ryssland vill hitta nya anledningar till att fortsätta sin "oprovocerade och omotiverade attack" på Ukraina. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är "väldigt oroad", enligt Sky News. "För vi har gång på gång blivit varse: Om du vill veta Rysslands planer, kolla vad Ryssland anklagar andra för,"! säger han i ett tal. Politiker drar paralleller till Rysslands agerande i Syrien. Ryska påståenden om biovapen kan bädda för attack. Omni 220311.

Ytterligare två storstäder i Ukraina bombade i natt. Ytterligare två stora ukrainska städer har attackerats i natt - för första gången sedan Rysslands invasion påbörjades. Attackerna ska ha skett under tidig fredagsmorgon, skriver BBC. Det handlar om miljonstaden Dnipro, som är landets fjärde största och en viktig industristad, som ligger belägen i närheten av flera städer som har bombats under den senaste tiden. Även Lutsk i västra Ukraina har bombats. Attackerna i Lutsk ska enligt uppgifter ha riktat sig mot en flygplats och mot en fabrik. Fabriken ska vara den enda i landet som kan reparera en viss typ av stridsflygplan. Stadens borgmästare Ihor Polisjtjuk bekräftar flygplatsattacken i ett inlägg på Facebook. "Ta skydd!" skriver han. Enligt Rysslands försvarsdepartement har anfall också utförts mot flygplatsen i staden Ivano-Frankivsk, skriver AFP. Staden ligger 25 mil söder om Lutsk. Omni 220311.

Uppgifter till FN: Ryssland använder klusterbomber i Ukraina. FN uppger i dag att de har fått in, som de kallar det, tillförlitliga rapporter om att ryska styrkor har använt klusterbomber i kriget i Ukraina. Bland annat ska en klusterbomb ha använts vid en attack vid ett sjukhus i Donetskområdet redan på invasionens första dag. Fyra civila dog och 10 skadades. Klusterbomber är en typ av bomber som frigör mindre bomber när de exploderar och kan därmed orsaka stora skador. Den typen av bomb är förbjuden i större delen av Europa, enligt internationellt avtal. SR 220311.

USA stöttar Ukraina med 130 miljarder: "Historiskt". Den amerikanska kongressen har beslutat att stödja Ukraina med 13,6 miljarder dollar, närmare 130 miljarder svenska kronor. Det efter att senaten godkände stödet sent på torsdagen, mindre än två dagar efter att representanthuset röstade igenom det, rapporter flera medier. Såväl demokrater som republikaner står bakom att skicka hjälp till Ukraina. Vita husets presstalesperson Jen Psaki säger att president Joe Biden ser fram emot att godkänna beslutet och dess "historiska stöd för det ukrainska folket när de försvarar sitt land och demokrati." Omni 220311.

Konvojen har spridit ut sig utanför Kyiv - rysk offensiv förväntas ske inom kort. Nya satellitbilder tycks visa att den ryska konvojen, som tidigare var över sex mil lång, har spridit ut sig i närheten av Kyiv. Det skriver AP och CNN med hänvisning till bilder från Maxar Technologies. Konvojen ska ha skingrats och spridit ut sig i skogen och i olika städer strax utanför huvudstaden. Enligt AP har stridsvagnarna sina artilleripjäser i skjutposition. Konvojens framfart har saktat in under de senaste dagarna, men har ändå närmat sig huvudstaden. En amerikansk försvarstjänsteman säger att vissa delar av konvojen nu befinner sig så nära som 15 kilometer från Kyiv. Ilmari Käihkö, som är docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger i SVT:s Morgonstudion att en attack tycks vara nära förestående. "Kanske inte de kommande timmarna, men i dagarna," säger han. I en underrättelseuppdatering på Twitter skriver det brittiska försvarsdepartementet på fredagsmorgonen att det är troligt med en offensiv mot Kyiv under de kommande dagarna. Omni 220311.Kommentar: Kommer vi att få se Kyiv i ruiner?

Källor: Biden drar tillbaka Rysslands handelsstatus. USA:s president Joe Biden väntas på fredagen dra tillbaka Rysslands handelsstatus vilket skulle sätta ett stopp för normala handelsrelationer länderna emellan. Det uppger källor för Bloomberg. Om hotet blir verklighet öppnar det dörren för högre tullar på import av ryska varor. Draget skulle också placera Ryssland i en grupp av länder där bland andra Kuba och Nordkorea ingår. I slutändan måste den amerikanska kongressen godkänna ett tillbakadragande, men både Demokrater och Republikaner har sagt sig vilja dra tillbaka Rysslands handelsstatus. Draget skulle göra att USA kan införa högre tullar än mot andra WTO-länder. Ryssland är inte en av USA:s största handelpartners, men länderna har ett betydande handelsutbyte. live EU och G7 vill också dra tillbaka handelsstatusen. Ryssland har i dag statusen "mest gynnad nation". Omni 220311. Kommentar: Mest gynnad nation passar ju inte in på dagens läge. Ryssland passar nog i nuläget in tillsammans med Kuba och Nordkorea.

Stora leverantörer stryper rysk internettillgång. Den ryska tillgången till internet blir allt mer begränsad. Nu har nämligen två stora internetleverantörer, Cogent och Lumen Technologies, valt att stänga av tillgången till internet i Ryssland. Det rapporterar Zdnet. Bolagen beskrivs som en del av "internets ryggrad" i landet. Lumen Technologies har till exempel flera ryska teleoperatörer som kunder. Avstängningen kommer sannolikt att leda till problem även i omkringliggande länder som Kazakstan, Uzbekistan och Tadzjikistan. Omni 220311.

Ryssland: 16 000 soldater är på väg från Mellanöstern. Rysslands president Vladimir Putin ställer sig bakom planerna på att tillåta frivilliga att slåss på den ryska sidan i Ukraina. Det säger han under ett tv-sänt säkerhetsmöte, enligt internationella nyhetsbyråer. Samtidigt hävdar den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu att 16 000 frivilliga i Mellanöstern är redo att ansluta till Rysslands sida. Det ska bland annat handla om syrier. Ryssland var nära allierat med Syriens president Bashar al-Assad under kriget. Uppgifterna om förstärkningar från Mellanöstern är dock obekräftade. Under samma framträdande säger sig Putin också vara redo att lämna över robotar till de rysstödda rebellerna i områdena Luhansk och Donetsk i östra Ukraina. Omni 220311.

>Polisen skänker drönare och västar till Ukraina. Svenska polisen skänker skyddsvästar, drönare och kikare till Ukraina, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) på en pressträff. "Man har tagit fram en stor mängd med materiel och utrustning som man kan avvara, som man har haft i sina lager, och som annars hade kasserats," säger Johansson. I lördags begärde Ukrainas nationella polis hjälp via Europol. Därefter har svensk polis inventerat material man skulle kunna bidra med. Den utrustning som kommer att skänkas är 367 skyddsvästar, 94 ballistiska hjälmar, 62 kikare, 5 drönare och 3 400 skydds- och klädesplagg. Det är oklart exakt när överföringen kommer att ske, men Johansson säger att detta väntas bli "i närtid". "Vi kommer inte närmare kommunicera eller gå in på när och hur själva överföringen kommer gå till." Omni 220311.

Ukraina anklagar Ryssland för ny attack mot sjukhus. Ryssland uppges ha träffat ett sjukhus i Charkiv-området. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till områdets lokala guvernör Oneh Synegubov. "Det här är ett krigsbrott mot civila, ett folkmord på det ukrainska folket", skriver guvernören på Telegram. Omkring 330 personer ska ha befunnit sig på sjukhuset när attacken inträffade, varav flera satt i rullstol och därför hade det svårt att ta sig ut. Enligt ukrainsk räddningstjänst ska ingen ha omkommit i attacken, då patienterna befann sig i källaren. Omni 220311.

Ryssland stoppar export av bilar och flygplan hela 2022. Ryssland stoppar landets export av bilar, flygplan och drönare för resten av året, enligt den statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar Finwire. Tidigare har Market Watch rapporterat att Ryssland stoppar runt 200 olika produkter från export, bland annat jordbruksprodukter, läkemedel och telekomutrustning. Det stoppet uppgavs också gälla "tillfälligt" under hela 2022. Men energi saknades helt från listan, noterade affärssajten. Rysslands regering sa i samband med det första stoppet att är "nödvändigt för att behålla stabilitet på den ryska marknaden". Wall Street Journal uppger att Rysslands största biltillverkare Lada har stillastående produktion på grund av problem med leveranskedjan. Omni 220311.

Gazprom: Rysk naturgas går genom Ukraina som vanligt. Gazprom som ägs av ryska staten menar att naturgas flödar genom Ukraina till Europa, som den brukar göra. Det skriver TT. Enligt energijätten nåddes volymer på 109,5 miljoner kubikmeter på fredagen. Både Ryssland och Ukraina varnade tidigare i veckan för att gasledningarna kan skadas. En tredjedel av den gas som kommer från Ryssland till Europa går genom Ukraina men EU har beslutat att minska sitt beroende av gas från Ryssland som ett svar på invasionen av Ukraina, skriver nyhetstjänsten. USA har beslutat om sanktioner mot Ryssland att förbjuda import av rysk gas, olja och kol. Gazprom tappar kunder i Storbritannien. Omni 220311.

4,5 miljoner människor på flykt - men många är kvar. Hittills har 4,5 miljoner människor tvingats fly sina hem efter Rysslands invasion av Ukraina. Totalt 2,5 miljoner människor bedöms ha lämnat landet och två miljoner är internflyktingar. Det uppger FN:s flyktingkommissarie och UNHCR-chefen Filippo Grande på Twitter. Samtidigt befinner sig tiotusentals barn fortfarande i barnhem i Ukraina, något som skildras i ett tv-inslag hos BBC. Mykola Kuleba, som hjälper till i evakueringen, säger att flyglarmen och bomberna ekar längs gatorna. "Men det som är ännu värre är att barn hör det och gråter. De förstår inte vad som pågår," säger han. Euronews har intervjuat flera flyktingar, däribland 23-åriga Jelyzaveta Pulvas, som inte lyckades övertala sin farmor och mormor att lämna hemstaden Kyiv. "Jag skakade dem och sa: "Ni förstår inte att ni kommer att dö här. En robot kommer att träffa ert hus och jag kommer inte ha någon mormor eller farmor kvar, och jag älskar er. Gör inte så här mot mig". Men de sa nej, säger hon. Omni 220311.

Nya sanktioner mot ryssar som banade väg för Putin. Storbritannien inför sanktioner mot 386 ledamöter i det ryska underhuset duman. Samtliga ledamöter röstade i februari ja till att utropa regionerna Luhansk och Donetsk som självständiga, ett beslut som banade väg för Rysslands invasion av Ukraina. "Vi riktar oss mot dem som är medskyldiga till Putins illegala invasion av Ukraina och som stödjer detta barbariska krig," säger den brittiska utrikesministern Liz Truss i ett pressmeddelande. Personerna som drabbas av sanktionerna kan inte längre resa till Storbritannien, ha tillgångar i landet eller göra affärer med britter. Omröstningen gav Putin en påhittad anledning till att invadera. Putin: Sanktioner har bara gjort oss starkare historiskt sett. Omni 220311.

Linde: "Lavrov förkroppsligar härskartekniker". Under 2021 satt utrikesminister Ann Linde (S) i många, långa möten med Sergej Lavrov med målet att nå en fredlig uppgörelse om Ukraina. I en intervju med DN beskriver hon hur det är att förhandla med den ryske utrikesministern. "Han förkroppsligar härskartekniker och man måste vara påläst som för en supertenta på universitet. Han kan också stå på en presskonferens och ljuga, säger Linde som också konstaterar att det inte funnits något agg mellan henne och Lavrov. Linde konstaterar att kriget i Ukraina innebär att Sveriges tvåspårspolitik mot Ryssland - som bland annat inneburit att värna handel, klimat- och hälsosamarbete - nu har "suspenderats". Omni 220311.

"Ryska attacker men ingen offensiv i västra Ukraina." De ryska flyganfallen mot städer i västra Ukraina ska inte ses som att en framryckning är nära förestående i den delen av landet. Det säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan till Sveriges Radio. "Det kan handla om att slå mot de västliga städerna för att försvåra för Ukraina att få underhåll (...) men det finns ingen trupp i de här nya städerna," säger han. Mer i riskzonen är i stället Kyiv där Paasikivi menar att det verkar som att Ryssland kraftsamlar för en ny attack. Han tror också att Ryssland kommer att försöka slå till mot Odesa för att skära av Ukraina från svarta havet. Omni 220311.

Zelenskyj i tv-tal: "Ukraina är på väg mot seger". I ett tv-sänt tal säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att landet nu har nått en strategisk vändpunkt i kriget med Ryssland och är på väg mot seger. Han konstaterar samtidigt att det är svårt att bedöma hur lång tid kriget kommer att pågå, rapporterar Reuters. "Det är omöjligt att säga hur lång tid det kommer att ta att göra Ukraina fritt. Men jag kan säga att vi kommer att lyckas med det. Vi har redan nått en strategisk vändpunkt," säger presidenten. Rysslands president Vladimir Putin har enligt ryska statskontrollerade medier sagt att det "finns vissa positiva skiften i Ukraina-samtal". Omni 220311. Kommentar: Zelenskyj är en desperat ledare nu. Om utvecklingen fortsätter som den gör nu så går Ukraina mot ett fullständigt nederlag. Ukraina skärs av i flera delar som sedan inte kan försvara sig och stadsbefolkningar som under tiden får för det svårt att överleva som i Mariupol.

Kriget i Ukraina - dag 16. Under fredagen går kriget i Ukraina in på sin 16:e dag. Natten och morgonen har präglats av attacker mot tidigare förskonade städer och uppgifter om att den enorma ryska militärkolonnen nordväst om Kiev utgrupperar sig, vilket kan vara tecken på en närstående attack mot huvudstaden. Under fredagsmorgonen kommer rapporter om att flera städer som tidigare inte drabbats nu har attackerats av Ryssland. Det handlar om Lutsk i nordvästra Ukraina och Dnipro i sydöst, även Ivano-Frankivsk i sydväst har beskjutits. Oleg Synegubov, guvernör i Charkivregionen, uppger på Telegram att en vårdavdelning för psykiskt sjuka i närheten av staden Izyum träffats av rysk beskjutning. Enligt honom evakuerades 73 personer efter attacken. Över 300 personer ska ha befunnit sig i byggnaden vid händelsen. Den stora militärkonvoj som tidigare rapporterats nordväst om Kiev har nu skingrats och spridit ut sig, visar nya satellitbilder. En attack mot staden inom en snar framtid är därför trolig, säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap. "Kanske inte de kommande timmarna, men de kommande dagarna," säger han i Morgonstudion. Rysslands president Vladimir Putin uppmanar nu ryska myndigheter att hjälpa utländska frivilliga som vill slåss på Rysslands sida i kriget.
Borgmästare uppges ha blivit bortförd. Övervakningsbilder som delas av ukrainska myndigheter visar hur en man förs ut ut ur en myndighetsbyggnad i Melitopol av flera soldater. Enligt ukrainska myndigheter är det stadens borgmästare som förs bort av ryska styrkor - vilket skulle vara ett krigsbrott, framhåller Ukrainas utrikesdepartement. Läs mer hos svt 220311.

Ministern om ryska hotet: Vi har inget att sätta emot. Rysslands hot om att slå tillbaka mot väst genom att förstatliga internationella företags verksamheter i landet väcker oro bland svenska bolag, skriver DI. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) medger att Sverige inte skulle ha något "att sätta emot" ifall Kreml skulle göra allvar av lagförslaget. "Om de upphäver äganderätten som en följd av sanktioner, då är all möjlighet till en återgång till ett normalläge över," säger han. Thorwaldsson tillägger att sådant scenario skulle kasta oss tillbaka till Sovjettiden. Thorwaldsson: Hoppas att det bara är ett hot - måste finnas människor i Ryssland som tänker långsiktigt. Omni 220311.
Experter: Putin lär ta svenska företagen utan att betala. Rysslands hot om att förstatliga svenska företag som Volvo, H&M och Ikea i landet kan verkställas "när som helst". Det säger Martin Kragh som är biträdande chef vid Centrum för Östeuropastudier till SvD Näringsliv. Heinz Sjögren, vd för Svensk-ryska handelskammaren, säger den ryska staten kan tvinga bolagen att sälja. "Det blir ju som en försäljning under pistolhot," säger han till SvD. Men Martin Kragh menar att företagen får räkna med att övertagandet sker utan kompensation. Den bedömningen gör även Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på SEB. Syftet med att förstatliga utländska företag som pausat sin verksamhet i landet uppges bland annat vara att säkra ryska arbetstillfällen. Omni 220311.
Ryssland är skyldig västerländska banker 120 miljarder dollar. De kommer inte att få tillbaka det. Goldman Sachs och JPMorgan Chase är de första stora västerländska bankerna att ta sig ur Ryssland efter invasionen av Ukraina. Fler kommer sannolikt att följa till en kostnad av tiotals miljarder dollar. Goldman Sachs sa på torsdagen att de "avvecklar sin verksamhet i Ryssland i enlighet med regulatoriska krav och licenskrav." JPMorgan Chase, USA:s största bank, följde efter inom några timmar och sa att den "aktivt avvecklar" sin ryska verksamhet. Avgångarna följer på en kamp från västerländska banker för att räkna ihop sin exponering mot Ryssland efter att president Vladimir Putin beordrade invasionen av Ukraina, vilket utlöste straffsanktioner som täcker större delen av landets finansiella system, inklusive dess centralbank och de främsta kommersiella långivare - VTB och Sberbank. Utträdena kommer också efter en stormstegning av västerländska företag från nästan alla andra sektorer av Rysslands ekonomi, och som kreditvärderingsinstitut varnar för att ett ryskt skuldfall är nära förestående. Internationella banker är skyldiga mer än 121 miljarder dollar av ryska enheter, enligt Bank for International Settlements, som avbröt Rysslands medlemskap på torsdagen. Europeiska banker har totalt över 84 miljarder USD, med Frankrike, Italien och Österrike de mest utsatta, och amerikanska banker var skyldiga 14,7 miljarder USD. Goldman Sachs (GS) avslöjade tidigare att de hade en kreditexponering mot Ryssland på 650 miljoner dollar i december 2021. JPMorgan Chase (JPM) sa att dess nuvarande aktiviteter i Ryssland är "begränsade". Andra banker med mer att förlora kan snart följa Goldman Sachs och JPMorgan Chase ut ur Ryssland. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sa på torsdagen att den ekonomiska situationen i Ryssland är "absolut utan motstycke" och anklagade västvärlden för ett "ekonomiskt krig". Putin gav på torsdagen sitt stöd till planer på att beslagta tillgångar som lämnats kvar av västerländska företag som har avbrutit eller övergett sin verksamhet i Ryssland. Läs mer hos CNN 220311.

Totalförstörda byggnader efter flyganfall mot Dnipro. Video 0:27. svt 220311. Kommentar: Putin begår brott mot mänskligheten och står idag på samma låga nivå som Adolf Hitler gjorde under andra världskriget. Att utländska företag nu flyr Ryssland är följden av detta.
Battered city of Mairupol burying the dead in whatever they can find. The mayor of Mariupol, Ukraine, is accusing Vladimir Putin and the Russian army of genocide. The city is entering its sixth day without access to aid as a senior US defense official warns that Russian forces have now "encircled" the key Ukrainian city. This as Russia's ministry of defense falsely claims its horrific bombing of a maternity hospital there was a "completely orchestrated provocation." CNN's Phil Black has more. See video 3:04. Source: CNN 220311.

Niinistö i telefon med Putin: "Eldupphör nödvändigt". "Kriget i Ukraina påverkar opinionen i Väst kraftigt - omedelbart eldupphör är nödvändigt." Det var budskapet från Finlands president Sauli Niinistö när han under fredagen talade i telefon med Vladimir Putin, rapporterar Reuters. Samtalet uppges ha pågått i en timme. Niinistö ska också ha betonat vikten av att evakuera civila genom humanitära korridorer. Tidigare under dagen talade han även med Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj. Omni 220311.

Ryssland hotar med bannlysning av Instagram. Ryssland kan komma att bannlysa den Metaägda appen Instagram, om Meta antingen bekräftar eller vägrar kommentera att man nu tillfälligt ändrat sina regler och tillåter våldshets mot ryssar i vissa länder. Det rapporterar CNBC, som hänvisar till uppgifter från den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Ryssland har med anledning av Metas regeländring dragit igång en brottsutredning, och bolaget kan enligt chefen för dumans kommitté för informationspolicy komma att klassas som en "extremistisk organisation" i Ryssland, uppger Tass. Meta har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220311.

USA stoppar import av vodka och skaldjur från Ryssland. USA stoppar importen av ryska skaldjur, alkohol och diamanter, säger president Joe Biden i ett tal i Vita huset. Dessutom kommer USA att skärpa exporten av "lyxvaror" till Ryssland och Belarus, skriver Bloomberg. I talet meddelade presidenten att USA tillsammans med G7-länderna och EU beslutat att avsluta normala handelsrelationer med Ryssland, vilket väntas innebära högre importtaxor. "Den fria världen går samman mot Putin," säger Biden. Han säger att draget skulle innebära att handeln med Ryssland skulle jämföras med Kuba och Nordkorea. Biden behöver kongressens godkännande för att ändra Rysslands handelsstatus. Omni 220311.

"Flyktingkatastrof av en skala Europa inte upplevt sedan andra världskriget." Rysslands invasion av Ukraina innebär "en flyktingkatastrof av en skala som Europa inte upplevt sedan andra världskriget", enligt Filippo Grandi, FN:s flyktingkommissarie. I en intervju med Dagens Nyheter i samband med ett Sverigebesök säger han att han håller med statsminister Magdalena Andersson (S), som för ett par veckor sedan sa att fler länder måste ta ansvar för flyktingarna jämfört med 2015. "Då var det i hög grad Sverige och Tyskland som ställde upp som mottagare," säger Grandi till DN. Han säger också att det inte går att begära att grannlandet Polen tar emot två till tre miljoner flyktingar, utan att ansvaret måste fördelas. Omni 220311.

Ryssland hävdar 30 biolabb i Ukraina för FN: "Lögner". USA och allierade oroas över att Ryssland sprider ryktet om att man upptäckt tillverkning av kemiska vapen i Ukraina för att få en anledning att själv attackera med biologiska vapen. Det rapporterar Reuters. Under ett extrainsatt möte med FN:s säkerhetsråd under fredagen påstod Rysslands sändebud Vasily Nebenzya att man upptäckt 30 biologiska laboratorier i Ukraina, som enligt honom skulle experimentera med sjukdomar som mjältbrand, kolera och pest. Izumi Nakamitsu, chefen för FN:s kontor för nedrustning, säger till säkerhetsrådet att inget tyder på att det finns tillverkning av kemiska vapen i Ukraina. I ett uttalande anklagar Bidenadministrationen Ryssland för att använda FN:s mäktigaste organ för att sprida lögner, skriver AP. Även säkerhetsrådets medlemmar avfärdade påståendet som lögner. Omni 220311.

USA anklagar Ryssland för lögner om laboratorier. USA och allierade oroas över att Ryssland sprider ryktet om att man upptäckt tillverkning av biologiska vapen i Ukraina för att få en anledning att själv attackera med kemiska vapen. Det rapporterar Reuters. Under ett extrainsatt möte med FN:s säkerhetsråd under fredagen påstod Rysslands sändebud Vasilyj Nebenzya att man upptäckt 30 laboratorier i Ukraina, som enligt honom skulle framställa biologiska vapen som mjältbrand och kolera. Izumi Nakamitsu, chefen för FN:s kontor för nedrustning, säger till säkerhetsrådet att inget tyder på att den här typen av laboratorium finns i Ukraina. I ett uttalande anklagar Bidenadministrationen Ryssland för att använda FN:s mäktigaste organ för att sprida lögner, skriver AP. Även säkerhetsrådets medlemmar avfärdade påståendet som lögner. Vasilyj Nebenzya presenterade inga konkreta bevis för sitt påstående. Ryska påståenden om biovapen kan bädda för attack. Omni 220311.

Analyser: Kriget hotar göra bilar dyrare och smutsigare. Rysslands invasion av Ukraina riskerar inte bara att göra världens bilar dyrare utan också mindre miljövänliga, skriver Bloombergs Anjani Trivedi i en kommentar. Anledningen är att kriget lett till brist på palladium, en viktig komponent när fordonsindustrin försöker bli renare, skriver Trivedi. Men halvledarkrisen har visat att fordonstillverkarna sällan är redo för bakslag då man gjorde bilar utan viktiga chip och samtidigt höjde priserna för att pressa upp marginalerna. "Det är en skrämmande tanke hur smutsiga bilarna kan bli om den taktiken används när det kommer till palladium och katalysatorer", skriver Anjani Trivedi. Fordonsindustrins hopp om lysande post-covid-tider har fått en törn av Rysslands invasion av Ukraina, skriver Reuters Jason Hovet och Gergely Szakacs. Förutom att korka igen leveranskedjorna leder kriget också till brist på de viktiga råvarorna nickel och palladium, skriver de, och tillägger att även de stigande energikostnaderna inverkar negativt. Detta kommer inte minst att slå hårt mot länder som Tjeckien och Ungern där fordon står för cirka en fjärdedel av all industriexport, konstaterar Hovet och Szakacs. Omni 220311.

Zelenskyjs rival samlar till försvaret av huvudstaden: "Kan diskutera efter kriget". För bara ett par veckor sedan hade den ukrainske politikern och tv-kändisen Serhiy Prytula planer på att lansera ett nytt parti för att utmana president Zelenskyj. I ett reportage i Politico beskrivs hur politikern, som precis som Zelenskyj har en lång tv-bakgrund, i stället arbetar med att ordna fram förnödenheter till dem som försvarar presidenten och huvudstaden Kyiv. Prytula har kritiserat Zelenskyj för att inte ta itu med relationen till Ryssland, och för att inte ha drivit frågan om EU- och Natomedlemskap tillräckligt hårt. Han säger att han känt presidenten personligen i 20 år och att beslutet om att samla in bland annat hjälmar och sovsäckar fattades "på en minut". Politiska meningsskiljaktigheter har lagts åt sidan och Zelenskyj är landets befälhavare, säger han. "Allt annat kan vi diskutera efter kriget, men i dag måste vi jobba tillsammans." Omni 220311.

Ukraina: Belarus kan gå in med trupper närsomhelst. Ukrainska myndigheter varnar för att Belarus kan invadera inom kort, rapporterar Reuters. Dessutom anklagar landets flygvapen Ryssland för att iscensätta flyganfall från ukrainskt luftrum mot belarusiska byar nära gränsen. Bombningarna skedde samtidigt som Rysslands Vladimir Putin och Belarus Aleksandr Lukasjenko träffades i Moskva, enligt ukrainska myndigheten för strategisk kommunikation. Enligt USA:s militärhögkvarter Pentagon finns ännu inga signaler på att belarusiska styrkor är på väg in i Ukraina, rapporterar AP. Omni 220311.

Deutsche backar - stänger ryska verksamheten. Deutsche Bank vänder på klacken och tågar ut ur Ryssland efter kritik från politiker och investerare, skriver Reuters. Så sent som i går uppgav både finanschefen och vd:n att det inte var möjligt att lämna de ryska kunderna. I ett meddelande till sina medarbetare skrev vd:ns Christian Sewing att det skulle "gå emot våra värderingar". Men på fredagskvällen backade banken och uppgav att de ska hjälpa sina internationella kunder att avveckla den ryska verksamheten och att det inte kommer att bli någon ny verksamhet i landet, skriver Reuters. Flera storbanker som Goldman Sachs och JP Morgan har tidigare meddelat att de stänger i Ryssland. Omni 2220311.

Krav på sanktioner mot Lavrovs "andra familj". Brittiska regeringen utreder möjligheter att införa sanktioner mot den ryske utrikesministern Sergej Lavrovs "andra familj", som bor i Storbritannien. Det rapporterar AFP. Personerna som rapporteringen gäller är Svetlana Poljakova, som länge pekas ut som ministerns älskarinna, och hennes 26-åriga dotter Polina Kovaleva. För ett par år sedan köpte dottern en lägenhet kontant i exklusiva Londonstadsdelen Kensington för motsvarande 56 miljoner svenska kronor, skrev The Telegraph under torsdagen. Oppositionspolitikerna Chris Bryant, Labour, och Liberaldemokraternas Layla Moran är några av politikerna som krävt att de två kvinnorna sätts upp på listan. Maria Pevtjikh, rysk journalist som arbetat nära fängslade oppositionskritikern Aleksej Navalnyj, twittrar att lägenheten borde beslagtas omedelbart. Omni 220311.

Källor: Ryssland får hjälp av Kina att runda sanktioner. Den ryska oljeproducenten Surgutneftegaz har sålt olja till kinesiska köpare utan kreditbrev från bank för att kunna kringgå västs sanktioner, uppger tre olika källor för Reuters. I stället används konton där kunderna måste betala till fullo inom tre dagar efter leverans, enligt källorna. Det nya upplägget gör att Surgutneftegaz kan fortsätta sälja sin Espo blend-råolja från hamnen i östliga Kozmino till Kina. Surgutneftegaz har avböjt att kommentera uppgifterna, skriver Reuters. Omni 220311.

EU inför fjärde paket av sanktioner - riktar in sig på stål, energi och lyx. EU inför ett fjärde sanktionspaket mot Ryssland, meddelade EU-chefen Ursula von der Leyen i ett uttalande efter toppmötet i Versailles på fredagen. Sanktionerna riktar sig mot sådant som ryskt stål, järn, energiinvesteringar i Ryssland och handel i allmänhet, skriver Direkt. Dessutom förbjuds export av vissa lyxvaror till Ryssland. Tillsammans med G7-länderna ska EU också dra tillbaka Rysslands status som mest gynnad nation (MFN) under världshandelsorganisationen WTO:s regler för handel. Det innebär bland annat att EU:s tullar på ryska importvaror höjs till normaltull. EU ska samtidigt arbeta för att utesluta Ryssland ur finansiella organisationer som Världsbanken och IMF. "Vi ska se till att Ryssland inte får finansiella lån eller några andra fördelar från dessa institutioner," sa von der Leyen i ett uttalande enligt Direkt. Omni 220311.

Miljarder till Ukrainas militär från utländska givare. Privatpersoner och företag runtom i världen har skänkt motsvarande 3,5 miljarder kronor till den ukrainska militären, det uppger den ukrainska centralbanken, NBU. Ända sedan den fullskaliga ryska invasionen började för två veckor sedan har privatpersoner världen över kunnat donera pengar till den ukrainska militären genom NBU. Pengarna kommer bland annat från Sverige, USA och Finland, enligt banken. SR 220311.

Nya attacker mot Mykolajiv - sjukhus uppges ha träffats. Efter några dagar av lugn har striderna återupptagits i hamnstaden Mykolajiv. Under nattens anfall skadades bland annat ett cancersjukhus, ett shoppingcenter och bostadshus, skriver The New York Times med hänvisning till lokala myndigheter. Samtidigt fortsätter striderna i de norra delarna av Kyivs utkanter. Flyglarmet har gått i huvudstaden under natten och CNN:s team på plats vittnar om att de hört flera explosioner tidigt på lördagsmorgonen. Det är dock oklart vilken sida som ligger bakom dem. "Det avfyrades oavbrutet och hördes tunga smällar i fjärran som fortsatte i flera minuter", uppger CNN:s korrespondent Clarissa Ward. Enligt Kyivs borgmästare Vitali Klitschko har staden bara mat, mediciner och andra resurser för att klara en till två veckor. Mykolajiv ligger vid Svarta havet och ses som en potentiell inkörsport till den större hamnstaden Odessa. Oron växer för omringade Mariupol - Zelenskyj: "Ryska styrkor låter inte nödhjälp komma in i staden." Fler områden attackeras av ryska styrkor – riktat in sig även på västra Ukraina. Omni 220312.

Borgmästare uppges kidnappad - "Vägrade samarbeta med fienden." Borgmästaren i den sydöstra staden Melitopol, Ivan Fedorov, uppges ha kidnappats av ryska styrkor, rapporterar AFP med hänvisning till uppgifter från ukrainska regeringen. "En grupp på tio ockupanter har kidnappat borgmästaren i Melitopol Ivan Fedorov. Han vägrade att samarbeta med fienden", skriver parlamentet på Twitter. I en video som publicerats på sociala medier av stabschefen Kyrylo Tymosjenko syns en man med täckt huvud föras ut från en byggnad av soldater. President Volodymyr Zelenskyj kallar händelsen för "en ny nivå av terror". "Uppenbarligen är det här ett tecken på svaghet hos de invaderande," säger han enligt TT. Fedorov ska enligt Ukraina ha förts bort när han besökte stadens kriscentrum. Omni 220312.
Filmsekvens sägs visa hur borgmästaren kidnappas: "Kräver att han släpps." En video som ursprungligen publicerats av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs administration, och som återpublicerats av brittiska medier, sägs visa hur borgmästaren i staden Melitopol kidnappas av ryska styrkor. I det korta klippet syns hur ett tiotal personer, tillsynes iklädda uniformer, för bort en person utanför en byggnad. I samband med bortförandet stannar en grupp förbipasserande till. Enligt tidigare ukrainska uttalanden fördes borgmästaren Ivan Fedorov bort under fredagen. "Stadens invånare kräver att han släpps," säger president Zelenskyj. Omni 220312.
Ryska styrkor kidnappar 33-årige borgmästaren Ivan Fedorov i den ukrainska staden Melitopol. news.com.au You tube 1:31 220312.

Reparationer i gång i Tjornobyl efter strömavbrott. Ukrainska tekniker har inlett arbetet med att återställa strömmen till det nedlagda kärnkraftverket i Tjornobyl, rapporterar TT. Internationella atomenergiorganet IAEA skriver i ett uttalande att tekniker börjat reparera en sektion av den skadade kraftledningen. Ryska trupper intog kärnkraftverket tidigt under invasionen och 211 personer som arbetar på platsen befinner sig fortfarande på anläggningen "under allt svårare förhållanden", skriver IAEA. Reparationsarbetet dröjer dock vid kärnkraftverket Zaporizjzja på grund av striderna. Dessutom har underhållsarbetet ställts in. Enligt IAEA har fyra kraftledningar skador, men dieselgeneratorer för reservkraft är klara och tillgängliga för användning. På fredagen bombades ett ukrainsk kärnforskningscenter i Charkiv, men enligt institutionens chef Mykola Shulga har anläggningens laboratorium inte skadats, skriver Reuters. Ryska styrkor tog kontroll över Zaporizjzja den 4 mars. Omni 220312.

Ökad utsatthet för rysk minoritet i Litauen. Efter Rysslands invasion av Ukraina har spänningen ökat gentemot den rysktalande minoriteten i Litauen. Det är bara 32 år sedan de baltiska länderna fick sin självständighet och ärren av tidigare rysk och sovjetisk ockupation svider fortfarande. "Jag ser förändringen, det är tydligt att vid en kris vill människor hitta syndabockar", säger Mariana Iljina rysktalande som bor i Vilnius. SR 220312.

Litauen: Sverige i Nato skulle göra oss säkrare. Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis håller inte med Magdalena Andersson (S) om att en svensk medlemskapsansökan till Nato skulle öka spänningarna i regionen. Det säger han till Sveriges Radio. "Jag delar inte den bilden, det skulle göra oss säkrare och stabilisera oss. Det ger ett tydligt budskap om att vi inte ger efter för militärt hot," säger han i Ekots lördagsintervju. I intervjun välkomnar han både ett svenskt och ett finskt medlemskap i Nato. Landsbergis: Det görs redan mycket för säkerheten men att ta hand om varandra, enligt Natos artikel 5, skulle säkra regionen. M: Magdalena Andersson går Putins ärenden och undergräver Finlands diskussion om Nato. Omni 220312.

Ryssland upprepar Nato-varning mot Sverige. Om Sverige ansluter sig till Nato väntar "vedergällningsåtgärder" från Ryssland. Det säger en tjänsteman vid det ryska utrikesdepartementet, enligt ryska nyhetsbyrån Interfax. "Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut", kommenterar Sveriges utrikesminister Ann Linde (S). Ryska utrikesdepartementet återupprepar varningen om att en svensk anslutning till Nato leder till "vedergällningsåtgärder". Det skriver TT med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax. Innan invasionen av Ukraina krävde Ryssland att Nato inte skulle godkänna nya medlemsansökningar, bland annat från Sverige men även från Ukraina och Finland. Efter invasionen sa även en talesperson för det ryska utrikesdepartementet att en svensk och finsk anslutning till Nato skulle få "allvarliga militärpolitiska konsekvenser". I ett nytt uttalande från tjänstemannen Sergej Beljajev återupprepas varningen, skriver TT. "Det är uppenbart att Finlands och Sveriges anslutning till Nato, som i första hand är en militär organisation, skulle få allvarliga militära och politiska konsekvenser som kräver att man reviderar hela skalan av relationen till dessa länder och vidtar vedergällningsåtgärder," säger Sergej Beljajev till Interfax enligt TT. Han går inte närmare in på vad "vedergällningsåtgärder" syftar på. Utrikesminister Ann Linde (S) skriver i ett sms till nyhetsbyrån TT att "Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut". Omni 220312.

Ryska statsmedier blockeras av Youtube i hela världen. Youtube utvidgar sin blockering av kanaler med koppling till ryska statliga medier så att den gäller i hela världen, rapporterar Reuters. Tidigare har kanalerna endast varit avstängda i Europa. Videoplattformen tar också bort innehåll om kriget som anses "minimera eller bagatellisera väldokumenterade våldsamma händelser". Samtidigt har Kreml beslutat att stänga ner Instagram i landet från och med måndag. Den ryska myndighet för tillsyn och övervakning av kommunikation hävdar att plattformen sprider "uppmaningar om att begå våldsamma handlingar mot ryska medborgare", skriver AP. Instagramchefen Adam Mosseri skriver i ett inlägg att beslutet kommer att beröra 80 miljoner ryssar. Innehåll som spärras av Youtube inkluderar förnekande av invasionen och påståenden om att det är en fredsbevarande operation. Ryssland har tidigare blockerat tillgången till Facebook och begränsat åtkomsten till Twitter. Youtube har sedan tidigare slutat att visa reklam i Ryssland. Omni 220312.

Ledare: Europas nationalister har fått Putinproblem. Kriget i Ukraina fortsätter att dominera på svenska ledarsidor. Både Expressen och Sydsvenskans ledare fokuserar på hur högernationalister i Europa, som tidigare uttryckt beundran för den ryska presidenten, raskt tagit avstånd från samme man. Kriget har visat på Vladimir Putins inkompetens och invasionen har präglats av vidrighet men också ineffektivitet, skriver Expressens ledarredaktionen. Högerpopulisternas motståndare har fått en bättre arsenal. "De kan både varna för Putinism och slå hål på myten att västliga demokratier är ohjälpligt svaga och dekadenta." Nationalisternas förflyttning sker knappast till följd av nyvunna insikter, skriver Sydsvenskans ledarredaktion. Men när västvärlden står enade mot Putin, då har populisterna inget annat val än att stämma in. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski lyfter frågan om EU-ländernas beroende av rysk olja och gas och menar att man står inför en historisk uppgift - att "en gång för alla skära bort den ryska fossilekonomin". "Så länge Europa ställer upp med pengarna har Putin råd att fortsätta med sina illdåd", skriver Wolodarski. Omni 220312.

Instagram bannlyst i Ryssland från den 14 mars. En vecka efter att Ryssland bannlyst Facebook så har den ryska kommunikationsmyndigheten Roskomnadzor nu meddelat att även Instagram blir bannlyst från den 14 mars. Facebooks bannlysning handlade om "diskriminering av rysk media" medan bannlysningen av Instagram är följden av att Meta tillåtit våldshets mot ryssar i vissa länder. Instagramchefen Adam Mosseri konstaterar att cirka 80 miljoner ryska användare därmed kommer att vara avskurna från tjänsten från och med måndag. Metas chef för globala affärer - Nick Clegg - säger i ett uttalande att företagets policyförändring fokuserar på människors rätt att yttra sig i självförsvar mot en militär invasion. Clegg skeiver att om man inte hade ändrat sin policy så skulle man behöva plocka bort inlägg från ukrainska användare som uttrycker sin ilska över invasionen, vilket hade varit oacceptabelt." Beskedet kommer efter att Meta valt att tillåta våldshets mot ryssar i vissa länder. Metas globala chef Nick Clegg säger att man inte har något otalt med det ryska folket. Omni 220312,

Natostyrkor till Norge för övning i arktiskt klimat. Natostyrkor ska öva i arktiskt klimat bara några tiotals mil från den ryska gränsen, skriver TT. 30 000 soldater, 200 flygplan och 50 fartyg från 27 nationer väntas åka till Norge på måndag för att delta i vad som blir försvarsalliansens största övning hittills i år. Men enligt Nato är tajmingen och närheten till Ryssland bara en tillfällighet. Övningen var planerad långt innan den ryska invasionen av Ukraina, menar alliansen. Övningen pågår mellan den 14 mars och 1 april. Omni 220312.

Polska städer har svårt att ta emot fler flyktingar. Flera polska städer har börjat få svårt att hantera den stora mängden människor som flyr till landet från krigshärjade Ukraina, skriver Washington Post. Borgmästarna i huvudstaden Warszawa och den näst största staden Krakow uppger att de kämpar med att tillhandahålla husrum till ukrainska flyktingar, och uppmanar EU och FN att ingripa. "Situationen blir bara svårare och svårare för varje dag", skriver Warszawas borgmästare Rafal Trzaskowski på Twitter. Över 1,5 miljoner ukrainare har flytt till Polen hittills, och 300 000 av dem har tagit sig till huvudstaden. Krakows borgmästare: Vi har tagit emot 100 000 flyktingar. Många flyktingar har också tagit sig till Moldavien och Bulgarien. FN:s flyktingkommissarie: "Flyktingkatastrof av en skala Europa inte upplevt sedan andra världskriget." Över 200 000 flyktingar kan komma till Sverige enligt Migrationsverkets högsta scenario. Omni 220312.

Norsk it-expert skickar massmejl till ryssar om kriget. En norsk dataexpert har satt upp en hemsida som möjliggör att skicka mejl med information om vad som pågår i Ukraina till ryska medborgare, rapporterar BBC. Mejlet har hittills gått ut till över 20 miljoner ryssar med ämnesraden "Jag är inte din fiende". Enligt norrmannen är det ett sätt att runda den ryska censuren och propagandan. Han jämför det med när flygplan flög över Tyskland med flygblad om vad som pågick i kriget. "Detta är bara ett mer modernt sätt att få folk att öppna sina ögon", säger han. Det långa mejlet uppmanar ryssar att fördöma kriget och söka information från fristående källor. Omni 220312.

Ryska styrkor 2,5 mil från Kyiv - Ukraina: "Redo för strid". Flyglarm ljöd i Kyiv och andra större ukrainska städer på lördagsmorgonen. Den ryska offensiven ser ut att avancera i nordöstra Ukraina i riktning mot huvudstaden, uppger en källa på USA:s försvarsdepartement för AP. Huvuddelen av de ryska markstyrkorna befinner sig nu 25 kilometer därifrån, enligt Storbritanniens senaste underrättelserapport, rapporterar BBC. Nya satellitbilder antyder samtidigt att rysk militär skjuter mot bostadsområden i stadens utkanter, rapporterar Sky News. Bilderna från företaget Maxar Technologies visar hus i brand. Bland annat syns stor förstörelse i staden Moschun, nordväst om Kyiv, och bränder på flygplatsen Antonov International Airport. Ukrainska regeringen säger att "Kyiv är redo för strid", och enligt president Volodymyr Zelenskyj har landet nått "en strategisk vändpunkt". "Det är omöjligt att säga hur många dagar vi har på oss att befria ukrainska mark. Men vi går redan mot vårt mål, vår seger," säger han. AP:s fotografer har tagit bilder av bostadshus som beskjuts i hamnstaden Mariupol. Ukrainska regeringen: "Kyiv kommer stå emot till slutet". CNN:s team på plats i Kyiv vittnar om att de hört flera explosioner i huvudstaden. Från Odessa i söder till Sumy i norr och Zjytomyr i väster har flyglarmen hörts under natten och morgonen. Omni 220312.

Analyser: Oroande falsk, rysk bild av biologiska vapen. Ryska anklagelser om att Ukraina med hjälp av amerikansk finansiering utvecklar biologiska vapen är en del i informationskriget kring den ryska invasionen i Ukraina, skriver Ed Pilkington i en analys för The Guardian. Ryssland bygger påståendet på att Ukraina har forskningscenter, som bland annat forskar på covid, och som får amerikanskt stöd. WHO och FN har inte sett några bevis för de ryska anklagelserna. Men Pilkington skriver att Putins desinformation har en annan oroande komponent: Ukrainas forskningslaboratorier med potentiellt farliga substanser kan falla i ryska händer. Skulle Ryssland i så fall använda dem? undrar Frank Gardner, säkerhetskorrespondent, i en analys för BBC. Han pekar på tidigare rysk användning av kemvapen, som vid Salisbury-attacken 2018 och senast förgiftningen av den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Han skriver också att det inte finns bevis för att Ryssland använt sådana medel i Syrien, men att det ryska stödet förblev intakt efter anklagelser om att Bashar al-Assad genomfört dussintals kemvapenattacker. Men till sist drar Gardner ändå slutsatsen att användningen av biologiska vapen eller kemvapen skulle vara en överträdelse av en viktig röd linje, som skulle tvinga väst att agera rejält. Omni 220312.

Ukraina: Moské där 80 personer sökt skydd beskjuten. En moské i hamnstaden Mariupol har beskjutits av ryska styrkor, enligt Ukrainas utrikesdepartement. "Över 80 vuxna och barn sökte skydd där från beskjutningen, inklusive medborgare från Turkiet", skriver departementet på Twitter. Uppgifterna har inte bekräftats från annat håll. Det finns ännu inga rapporter om skadade och döda. Det rör sig om Sultan Suleiman-moskén. Ukraina har anklagat Ryssland för att vägra låta människor lämna den omringades staden Mariupol. Omni 220312.

Ryska hotet: Sanktioner kan få rymdstation att krascha. I ett uttalande skriver den ryska rymdorganisationen Roscosmos att sanktionerna mot Ryssland hotar den internationella rymdstationen ISS. AFP rapporterar att Roscosmos chef Dmitry Rogozin varnar för att den ryska delen - som håller rymdstationen i omloppsbana - kan påverkas så illa att ISS kraschar. Exakt vad han syftar på är oklart, men personal och leveranser till den ryska delen av ISS sköts av ryska Soyuz-raketer. Rogozin har framfört liknande varningar tidigare. NASA meddelade nyligen att man försöker hitta en lösning som håller ISS i sin omloppsbana utan Rysslands hjälp. För tillfället befinner sig sju astronauter på rymdstationen, fyra från NASA, två från Ryssland och en från Europa. Uppmaningen illustreras med en karta som visar ISS flygrutt och i vilka områden den skulle kunna falla ner. NASA: Samarbetet fungerar trots Ukrainakonflikten. Omni 220312.

Ryssland återupprepar varning till Sverige om Nato. Ansluter sig Sverige till Nato skulle det kunna leda till att Ryssland "vidtar vedergällningsåtgärder". Det skriver TT och hänvisar till uppgifter från ryska statligt ägda nyhetsbyrån Interfax. Den ryska nyhetsbyrån har intervjuat en högt uppsatt tjänsteman på ryska utrikesdepartementet. "Det är uppenbart att Finlands och Sveriges anslutning till Nato (...) skulle få allvarliga militära och politiska konsekvenser som kräver att man reviderar hela skalan av relationen till dessa länder, säger tjänstemannen. Även innan invasionen av Ukraina krävde Ryssland att Nato inte skulle godkänna ansökningar från länder som Ukraina, Sverige och Finland Omni 220312.
Linde (S) om ryska Nato-varningen: "Betackar oss den typen av uttalande." "Svensk säkerhetspolitik bestäms av Sverige”. Det skriver utrikesminister Ann Linde (S) i ett sms till DN apropå att Ryssland på nytt varnat Sverige för att ansöka om medlemskap i Nato. "Vi betackar oss för den typen av uttalanden. Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut", skriver hon vidare. Att ryska UD hotar med "vedergällningsåtgärder" om Sverige skulle ansluta sig till Nato är ett led i landets försök att förändra den europeiska säkerhetsordningen, säger Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan till tidningen. "De har identifierat frågan om Nato som en öm punkt i Sverige och nu trycker de på den," säger han. Omni 220312. svt 220312.

Ryskt fartyg med 50 000 ton flygbränsle i Gävle: "Kan inte stänga hamnen". En rysk oljetanker med flygbränsle har anlänt till Gävle hamn, rapporterar SVT Nyheter. Enligt SVT ägs tankern av ett rederi i Dubai som ingår i det ryska statskontrollerade rederiet Sovcomflot, som i sin tur finns med på EU:s sanktionslista. Både Sjöfartsverket och Gävle hamn krävde förskottsbetalning innan tankern kunde lägga till i Gävle. I övrigt fortsätter man precis som vanligt till dess att regeringen säger något annat, säger Sjöfartsverkets kommunikationschef Jonas Franzen. Fredrik Svanbom, vd för det kommunala bolaget Gävle hamn, poängterar att de inte har befogenhet att stänga hamnen. "Men via vår branschorganisation har vi påtalat för regeringen att vi gärna ser att de fattar ett beslut om att förvägra ryska fartyg att anlöpa svenska hamnar. Ombord på ryska oljetankern ska det finnas cirka 50 000 ton olja. Det är första gången sedan invasionen av Ukraina som Gävle hamn ställs inför en situation med ett ryskt fartyg. Omni 220312.

Döda i Irpin blir liggande - för farligt att hämta. I en park i Irpin, två mil norr om ukrainska huvudstaden Kyiv, ligger kroppen av en död äldre kvinna bredvid en halvmeter djup krater. Hon har legat där i flera dagar, men just nu är det för farligt att ta hand om de döda, skriver Expressen i ett reportage från staden. Bombningarna av kranskommunen till Kyiv har pågått hela veckan och flyktingarna fortsätter att strömma ut. Alla utan egen bil måste ta sig till en uppsamlingsplats för att ta sig ut ur staden. Dit har en pappa och hans lille son, som båda heter Micha, tagit sig och de har som många andra vitt tyg runt halsen, i hopp om att klara sig från de ryska kulorna. Även här ligger flera döda som de som flyr behöver passera. En del väljer att stanna kvar i Irpin trots de ryska attackerna. France 24:s reporter i Irpin: Hela staden gör motstånd mot Ryssland. Striderna i Irpin pågick under lördagen. Omni 220312.

Macron och Scholz krävde eldupphör i Putin-samtal. Frankrikes president Emmanuel Macron och tyske förbundskanslern Olaf Scholz har under lördagens telefonsamtal med den ryska presidenten Vladimir Putin krävt omedelbart eldupphör i Ukraina, skriver Reuters. "Konversationen är en del av pågående internationella aktioner för att få slut på kriget i Ukraina," säger en talesperson för den tyska regeringen till nyhetsbyrån. Macron och Scholz hade tidigare under dagen pratat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Enligt Zelenskyj handlade telefonmötet om att pressa Ryssland att släppa staden Melitopols kidnappade borgmästare Ivan Fedorov. Samtalet, som inleddes vid 13-tiden, ska ha pågått i 75 minuter. Macron har ringt upp den ryske presidenten nio gånger sedan mötet i Kreml den 7 februari. De tre ledarna samtalade senast i torsdags då Tyskland och Frankrike krävde ett omedelbart eldupphör i Ukraina. Enligt Zelenskyj har Ryssland skickat nya trupper till landet. Omni 220312.
Nya samtal om kriget: "Inga tecken på att invasionen upphör." Idag har nya samtal hållits mellan Frankrikes president Macron, Tysklands förbundskansler Scholz och Rysslands president Putin om kriget i Ukraina. Enligt den tyske förbundskanslerns kansli pågick mötet i 75 minuter. Macron och Sholz ska ha uppmanat Putin att avsluta belägringen av hamnstaden Mariupol, rapporterar AFP. Från Kreml kom beskedet att Putin under samtalet bland annat uppehållit sig vid vad som benämndes som Ukrainas "flagranta brott mot internationell humanitär rätt". Macrons stab sa senare att den anklagelsen från Ryssland är lögn. Putin visade inga tecken på att han kommer att upphöra med invasionen. SR 220312. Kommentar: Putin lyssnar inte längre på västvärldens ledare. Han tänker köra sitt eget race.

Ukrainsk politiker: Ryssland vill ha skenval i Cherson. Ryssland planerar enligt Ukraina att iscensätta en folkomröstning i den ukrainska hamnstaden Cherson för att utropa regionen till självständig. Det rapporterar Reuters med hänvisning till lokala administrationen. "Skapandet av en republik kommer göra vår region till ett hopplöst hål utan liv och framtid," skriver lokalpolitikern Sergej Khlan i ett inlägg på Facebook. Ryssland ockuperade den strategiska staden i början av invasionen. Sedan dess har invånarna samlats i stora protester. Ryssland har inte kommenterat påståendet. Omnoi 220312.

Experter: Kriget nytt kapitel för Europa - ny järnridå på väg att föras upp. En mörk och osäker tid väntar Europa och hur framtiden blir avgörs av hur kriget i Ukraina slutar. Det säger Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, till Sveriges Radio. "Det är ett nytt kapitel i Europas historia." Rysslandskännaren Martin Kragh talar om en extremt osäker tid, och säger att de senaste åren har visat tendenser till att en "ny järnridå är på väg att föras upp". Kragh säger att det delvis kommer likna kalla kriget, men inte fullt ut, eftersom det då var mer klart vad som var öst och väst. Gränserna för en ny järnridå är inte lika klara, men utvecklingen i Ukraina kommer att ge svaret, säger han. Omni 220312.

Experterna om Europas framtid: Ny järnridå och "formidabel osäkerhet". Kriget i Ukraina innebär att en ny järnridå är på väg att bli verklighet i Europa - där fler och fler länder rustar upp militärt. Och framtiden är extremt osäker, enligt Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier, Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut och Sten Sjöström, Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent. "Det är ett nytt kapitel i Europas historia", säger Gudrun Persson. Kriget kommer i historieböckerna att kallas för "det skamliga kriget". SR 220312.

100 000 har anslutit till frivilligstyrkorna i Ukraina: "Fullskaligt krig". Över 100 000 personer beräknas ha anslutit till de Ukrainska frivilligstyrkorna sedan Ryssland invaderade stora delar av landet för drygt två veckor sedan. Taras Ishchyk, pressofficer för den lokala frivilligstyrkan i Lviv, säger att rekryterna blixtutbildas i strid och vapenhantering och att det är akut att försvara landet. Han vädjar också om mer hjälp med bland annat vapen från omvärlden då Ukraina ligger i krig med en av världens största arméer. SR 220312.

Fortsatta ryska attacker i närheten av Kiev - strider i stadens utkanter. Uppgifter om att ryska styrkor planerar ett fullskaligt anfall mot Ukrainas huvudstad Kiev har cirkulerat sedan kriget började - även idag, lördag. Men trots hårda strider i utkanten av huvudstaden så är de centrala delarna av Kiev hårt bevakade - och inga ryska styrkor har lyckats ta sig in. Samtidigt rapporteras om fortsatta strider runt om i Ukraina och flyglarm ska ha hörts i femton regioner. SR 220312.

Tyst från Kreml om stupade soldater - kartläggning tyder på "skyhög" siffra. Mycket tyder på att den ryska dödssiffran i Ukraina "är skyhög", visar norska Aftenpostens kartläggning av begravningar i Ryssland. En av dem är 24-årige Tsyren Baldanov, som i onsdags begravdes i sin hemby söder om Irkutsk i Sibirien. Vid kistan stod hans familj och torkade tårarna, de får enligt tidningen aldrig påstå att han dog i krig utan i ett "specialuppdrag". Antalet döda är betydligt fler än de hundra namngivna döda som Aftenposten gått igenom med hjälp av lokaltidningar och sociala medier. Ryssland har inte uppdaterat den officiella dödsiffran sedan 2 mars då man uppgav att nästan 500 soldater dött. En amerikansk myndighetstjänsteman uppskattade tidigare i veckan enligt CBS att mellan 5 000 och 6 000 ryska soldater dödats under de två veckor som invasionen pågått. Han påpekar dock att det är svårt att bedöma antalet i realtid och säger att siffran även kan vara närmare 3 500. Under lördagen påstod den ukrainske presidenten Zelenskyj att runt 1 300 ukrainska soldater dött sedan invasionen för drygt två veckor sedan. Amerikanska militären uppskattar enligt CBS att mellan 2 000 och 4 000 ukrainska soldater, personer från nationalgardet och frivilliga dött. FN:s officiella siffror var under fredagen 579 civila dödsoffer i Ukraina. Enligt analytiker har Ryssland förlorat nästan tusen stridsvagnar och andra fordon. Trots stora förluster väntas ryssarna inta Kyiv inom en till två veckor. BBC har pratat med släktingar som lovats att deras anhöriga är på militärövningar. Omni 220312.

"Risk att Ukraina krossas - det krävs rättslig prövning." De nordiska ländernas fem advokatsamfund fördömer den ryska invasionen av Ukraina. I en debattartikel i SvD skriver företrädare för samfunden att den internationella brottmålsdomstolen är en viktig aktör för att de ansvariga ska ställas till svars. Ukraina är en ”ung demokrati som nu riskerar att krossas” och det räcker inte med eleganta formuleringar, skriver debattörerna. Det finns vägar att lagföra de ansvariga och det är viktigt att påminna om de överenskommelser som finns internationellt för att garantera fred, skriver samfunden. "Är det några som ska verka för rättsstatens principer i världen - så är det vi advokater." Omni 220312.

Ukraina hävdar sju döda i rysk attack mot konvoj. Ukraina anklagar Ryssland för en attack mot en evakueringskonvoj strax öster om huvudstaden Kyiv, rapporterar Reuters. Enligt ukrainska uppgifter har sju dödats, inklusive ett barn. Gruppen av kvinnor och barn, som tvingades vända tillbaka, uppges ha flytt från byn Peremoha. Nyhetsbyrån har ännu inte lyckats verifiera uppgifterna om attacken. Under lördagen flydde 13 000 människor sina hem. Evakueringen från Mariupol misslyckades dock, enligt ukrainska regeringen. Omni 220312.

Uppdaterade satellitbilder visar bostadshus som står i lågor i belägrade Mariupol. Nya satellitbilder från det amerikanska Maxar Technologies visar förstörelsen i den belägrade staden Mariupol i sydöstra Ukraina under lördagsmorgonen. Bilderna illustrerar hur det såg ut före och efter den ryska invasionen på flera platser, och en del bilder visar hur byggnader står i brand just vid fototillfället. Enligt lokala myndigheter har nästan 1 600 civila i Mariupol dödats i de ryska anfallen mot staden. Sifforna har inte verifierats, skriver Reuters. Situationen i staden har beskrivits som mycket svår - och Röda korset har varnat för att hundratusentals saknar tillgång till mat, vatten, el och mediciner. Se satellitbilderna. Omni 220312.
Zelenskyj: Brist på mod från Nato. Staden Volnovakha i sydöstra Ukraina "existerar inte längre". Det säger Pavlo Kyrylenko, guvernör i Donetsk. Enligt presidenten Volodymyr Zelenskyj har flera småstäder raderats av de ryska styrkorna. "De är bara borta," säger han vid en pressbriefing. Presidenten kritiserar också Nato för bristande mod i konflikten. Bilder visar en stad i ruiner. Bostäder, religiösa lokaler, vägar och ett sjukhus har förstörts sedan invasionen inleddes. Volnovakha ligger i Donbass i sydöstra Ukraina och belägrades tidigt under invasionen. Enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Interfax kontrolleras staden nu av separatister. På lördagen uppger Donetsk guvernör Pavlo Kyrylenko att Volnovakha inte existerar längre. Innan invasionen bodde omkring 100 000 invånare i staden. Nu är den i princip öde. Men fortfarande pågår strider. "Staden är förstörd, men strider om territorium fortsätter för att förhindra att området omringas av ryska trupper," säger Pavlo Kyrylenko till Sky News. Ilia Ponomarenko, journalist på Kiev Independent, har delat en video som visar förödelsen. "Min hemstad, Volnovakha. Den brukade vara en av städerna som utvecklades snabbast i Donbas. Ryssland har inte medfört något annat än död", skriver Ponomarenko. Under en pressbriefing på lördagen säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att flera småstäder i landet nu står öde. "Några små städer existerar bara inte längre. Och det är en tragedi. De är bara borta. Och människor är också borta. De är borta för evigt. Så vi är alla på frontlinjen. Människorna som dog där, de dog mitt ibland oss, säger Zelenskyj. Andra städer fortsätter att försöka evakuera så många civila som möjligt. Men även på lördagen har försök avbrutits av rysk eldgivning. Under kvällen uppger Ukrainas underrättelsetjänst att en evakueringskonvoj i Peremoga, nordöst om Kiev, beskjutits av ryska trupper. Sju personer dödades - inklusive ett barn, rapporterar AFP. "Efter attacken tvingade ockupanterna de kvarvarande i kolumnen att vända tillbaka till Peremoga, och släpper inte ut dem från förorten", står det i ett uttalande från underrätelsetjänsten. President Zelenskyj kritiserade också Nato under lördagens pressbriefing för att inte upprätta en så kallade "no fly zone" över Ukraina, trots påtryckningar. Han menar att alliansländerna saknar modet som kräva för att enas och hjälpa Ukraina. Presidenten tillägger att hans land är tacksamt för den hjälp de mottagit från vissa Natoländer, men att Ukraina "nu lider". Under förra fredagen möttes de 30 Natoländerna för att diskutera alliansens nästa steg i Ukraina. Budskapet är tydligt: Trots den mörka situationen i Ukraina kommer Nato inte bli direkt involverade i kriget, skriver CNN. "Vi har kommit överens om att vi inte ska ha Natos plan i ukrainskt luftrum eller Natos trupper på Ukrainas territorium", sa generalsekreterare Jens Stoltenberg på fredagen. Slutet på Rysslands invasion av Ukraina måste börja med vapenvila, konstaterar Ukrainas president. "Just nu arbetar våra diplomater på detaljer för att förhoppningsvis få till ett möte mellan ukrainska och ryska delegationen," säger Zelenskyj. "Jag vill att det här blir av, så att vi faktiskt kan, inte bara verbalt, börja processen med lösning, fred och slutet på kriget," fortsätter han. Expressen 220312.

Bilder visar stridsvagnar som skjuter på bostadshus. Filmklipp från en AP-journalist inne i belägrade Mariupol visar ryska stridsvagnar som beskjuter ett nio våningar högt bostadshus. Skott syns avfyras från marken och i nästan samma ögonblick sker en kraftig explosion i huset. Balkongerna fattar sedan eld, skriver AP. Journalisten följde också en grupp vårdpersonal på fredagen. En blev skjuten i höften av en krypskytt. Hon överlevde, men hennes tillstånd var allvarligt och försämrades på sjukhuset, skriver AP. Omni 220313.

'I don't know where to run to' cries mother after child killed in Russian shelling in Mariupol. itv 220312.

Det är vår plikt att visa krigets nakna brutalitet.I krig är bildjournalistiken extremt viktig. Utan bilder blir krigets fasor än svårare att förstå. SVT Nyheter har visat bilder på kroppar som begravs i massgravar i Mariupol, i östra Urkraina. Vi har sänt intervjuer med desperata människor som förtvivlat söker sina anhöriga i sönderbombade hus. Vi har publicerat bilder på den höggravida kvinna som bärs i väg på bår efter attacken mot ett sjukhus. Alla krig är också propagandakrig. Källkritik är avgörande, inte minst när det gäller bilder. Som journalister är vi vana att granska äkthet. Vem har skickar ut en bild och i vilket syfte? Vad kan metadata berätta om när och var en bild är tagen? Därefter är det vår skyldighet att publicera för att ge den sannast möjliga bilden av det som händer. Vi visar bilder på krigets offer. Men vi gör det så respektfullt som möjligt och i ett sammanhang som gör att man som tittare kan ta till sig bilderna och förstå. För våra tv-sändningar finns regler i radio- och tv-lagen som vi förhåller oss till. Före klockan 19.00, då risken att barn och unga tittar är större, visar vi särskild aktsamhet inför våldsamt innehåll. Vi varnar också för våldsamma och skrämmande bilder - både i tv och när vi publicerar online. Der finns bilder som är för hemska för att publicera. På sociala medier finns däremot bilder som vi eller andra seriösa medier väljer att inte publicera. För att de inte går att verifiera med tillräcklig säkerhet eller för att de är för brutala eller utlämnande. På sociala medier sprids nu många bilder på krigsfångar från kriget i Ukraina. Här finns det skäl att påminna om Genèvekonventionen. Där finns inte ett uttryckligt fotoförbud men konventionen säger att krigsfångar ska behandlas på ett humant sätt. Det är praxis bland etablerade medier att vara mycket återhållsamma med bilder på krigsfångar, eftersom situationen då fotograferingen skett ofta är mycket traumatisk. En publicering kan vara försvarbart i en situation där man kan ge en bredare kontext, men det är inte en typ av bilder som bör spridas utan mycket noga överväganden. På plats i Ukraina finns journalister som riskerar sina liv för att rapportera. De är omvärldens ögon och öron. Det finns bilder som är så hemska att vi inte kan publicera dem, åtminstone inte just nu. Men så långt det är möjligt, med bevarad hänsyn till drabbades integritet, är det vår skyldighet att visa krigets nakna brutalitet. svt 220313.
Läraren Olena och flykten från Irpin - fem bilder som skakat världen. I den strida strömmen av bilder från krigets Ukraina finns det vissa som sticker ut mer än andra. En av dem är bilden på läraren Olena, som redan första dagen blev en symbol för det ryska våldet. Bara timmar efter att Ryssland inlett sin offensiv mot Ukraina kunde Olena se sitt eget ansikte på nyhetssidor över hela världen. Hennes hus var bland de första som träffades av bombanfallen, och bilderna från platsen gav en första inblick i hur civila skulle komma att drabbas de kommande veckorna. "Jag hade tur som överlevde," sade hon till nyhetsbyrån AFP kort efter att bilden togs. Sedan dess har flera bilder från kriget kommit att bli symboler för kriget. Det handlar om allt från pappor som vinkar av sina barn till en höggravid kvinna som flyr från en söndertrasad förlossningsavdelning. SVT har samlat fem bilder som gjort avtryck på hela världen de senaste veckorna. Se dem i klippet ovan. svt 220312.

Uppgifter: Ryssland har tillsatt ny borgmästare i ockuperade Melitopol. Ryssland har tillsatt en ny borgmästare i den ockuperade staden Melitopol efter att den demokratiskt valde Ivan Fedorov kidnappats av ryska styrkor, enligt Ukraina. "Det är helt klart ett krigsbrott, säger analytikern Jakob Hedenskog. Melitopols tidigare borgmästare Ivan Fedorov ska ha tillfångatagits under fredagen. I en övervakningsfilm ses han föras bort av beväpnade män, enligt CNN. Händelsen är det första kända exemplet där en ukrainsk politisk tjänsteman gripits av ryska, eller rysk-stödda, styrkor sedan kriget började i februari. Men det är inte första gången något likande händer i Ukraina, påpekar Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet. "Det här är en upprepning av det som skedde i det ockuperade Donbass från 2014 och framåt där många civila företrädare greps, kidnappades och dödades i olika städer," säger Jakob Hedenskog. Att frihetsberöva civila företrädare i det land man för krig är ett brott mot Genèvekonventionen. Galina Daniltjenko, tidigare ledamot i stadens kommunfullmäktige för ett oppositionellt proryskt parti, presenterades på lördagen som Melitopols nya borgmästare enligt uttalanden från regionala ukrainska tjänstemän i sociala medier, rapporterar The New York Times. "Det är tydligt att hon är tillsatt av den ryska ockupationsmakten, säger Jakob Hedenskog. Att Daniltjenko presenterades som borgmästare utan någon föregående utnämning eller valprocess samt att det hände strax efter att Fedorov greps är bevis för Rysslands inblandning, menar Jakob Hedenskog. I ett tv-sänt tal, som publicerats av regionledningen i Zaporizjzja på meddelandetjänsten Telegram, uppmanar Daniltjenko Melitopols invånare att inte delta i "extremistiska aktioner". "Det är en uppmaning till kapitulation och att folk ska acceptera de ryska ockupanternas styre," säger Jakob Hedenskog. Bör man se Galina Daniltjenko som en rysk marionett? "Ja absolut. Det finns ingenting som tyder på något annat." Flera hundra personer protesterade mot tillfångatagandet av Fedorov utanför stadshuset i Melitopol i lördags.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver att Fedorov ska släppas fri och har i samtal med såväl Israels premiärminister som Frankrikes president och Tysklands förbundskansler bett om hjälp. Ytterligare en borgmästare bortförd. På söndagen uppgav Ukrainas utrikesdepartement och utrikesminister Dmytro Kuleba att rysk militär har kidnappat och fört bort även Jevhen Matvejev, borgmästare i staden Dniprorudne. svt 220313.

Natochefen varnar för kemiska vapen i Ukraina: "Vi måste vara vaksamma". Ryssland kan komma att använda kemiska vapen i Ukraina. Det varnar Natochefen Jens Stoltenberg för i en intervju med tyska tidningen Welt am Sonntag och säger samtidigt att ett sådant steg skulle utgöra ett krigsbrott. Uttalandet kommer efter att Ryssland påstått att Ukraina och USA utvecklar biologiska och kemiska vapen i landet. Absurda anklagelser, säger Stoltenberg. " Nu när dessa falska påståenden har gjorts måste vi vara vaksamma eftersom det är möjligt att Ryssland själva planerar för att använda kemiska vapen. Jens Stoltenberg: Ännu tuffare dagar väntar i Ukraina framöver. Kemiska vapen, som exempelvis nervgift, kan åstadkomma stora skador och till och med döda. Omni 220312.

Människorättsorganisation: Ryssland använder fosforgranater. Enligt en ukrainsk människorättsorganisation har Ryssland använt fosforgranater när man skjutit mot staden Popasna i den östliga Luhansk-regionen. Nyhetsbyrån Reuters har inte kunnat bekräfta att anklagelsen stämmer, och några konkreta bevis förutom bilder har organisationens talesperson Ljudmila Denisova hittills inte presenterat. Fosforgranater är inte uttryckligen förbjudna, men får bara användas för att skapa täta rökmoln för att göra det svårare för fienden se på slagfältet. Används de i bebyggelse och träffar människor blir konsekvenserna fruktansvärda. Fosforn, som brinner när den kommer i kontakt med luft, bränner sig ned i köttet med mycket svåra skador som följd. (svt 220313.)
"Krigets karaktär ändras helt vid kemiska vapen." Om Ryssland skulle börja använda kemiska vapen i Ukraina skulle krigets karaktär "helt och hållet förändras". Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Aftonbladet. Han säger att Ryssland skulle kunna använda släppa ut klor eller ammoniak i så kallade "false flag"-attacker och fortfarande skylla på Ukraina eller Nato. "Men om man använder de egna stridsgaserna sarin eller VX har man tagit steget till användning av massförstörelsevapen," säger Paasikivi. Både Nato och Polen har uttryckt oro för att Ryssland skulle kunna genomföra en attack med kemiska vapen. Paasikivi: Svårt för västvärlden att hålla sig utanför kriget om Ryssland tar steget till kemiska vapen. Jens Stoltenberg: ”Absurda påståenden” från Ryssland om vapenlaboratorier i Ukraina. Omni 220313.

Dödssiffran stiger efter anfallet - kan vara 35 döda. Ryska luftangrepp har under söndagsmorgonen träffat militärbasen International Peacekeeping and Security Center (IPSC) i närheten av Lviv samt den polska gränsen. Det rapporterar CNN och The Guardian med hänvisning till uppgifter från lokala myndigheter. Enligt regionens guvernör avfyrade Ryssland åtta robotar mot anläggningen. I den senaste uppdateringen säger guvernören att 35 personer har dött i attacken och 134 personer skadats, skriver Reuters. Enligt Sky News är anfallet mot militärbasen av stor betydelse, eftersom det kan tolkas som en varning till Nato som ofta använder basen för träning. Utländska militära instruktörer arbetar på basen, men det är ännu oklart om några var på plats under angreppet, uppger Ukrainas försvarsminister Oleks?j Reznikov enligt Reuters. Omni 220313.

Ny miljardhjälp från USA: Vapen och militär träning. USA:s president Joe Biden har godkänt ytterligare ett stödpaket till Ukraina, rapporterar Reuters. Stödet är på ett sammanlagt värde av 200 miljoner dollar, motsvarande nästan två miljarder kronor. Paketet innefattar försvarsmateriel, tjänster från det amerikanska försvarsdepartementet samt militär utbildning och träning. Redan den 26 februari, två dagar efter att den ryska invasionen inleddes, godkände Washington ett rekordstort stödpaket med militär utrustning till ett värde av 350 miljoner dollar, skriver TT. USA:s utrikeminister Antony Blinken: Ukraina visar järnvilja och stor förmåga. Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov säger på lördagen att Moskva har varnat USA för att pumpa in vapen i Ukraina och att leveranserna betraktas som "legitima mål". Omni 220313.

Ryssland värvar 23 000 legosoldater från Mellanöstern. Den ryske försvarsministern säger att 16 000 frivilliga från Mellanöstern har anmält sig för att strida med ryska styrkor i Ukraina. Många kommer från Syrien där Ryssland bistått den syriske diktatorn Bashar al Assad i inbördeskriget. Uppgifterna bekräftas av den syriske exiljournalisten Ibrahim Hamidi som avslöjat nyheten om att omkring 23 000 syriska legosoldater är beredda att ansluta sig på Rysslands sida i Ukraina. En djup ekonomisk kris i Syrien gör människor beredda att strida för Ryssland för 1000 dollar i månaden, säger Ibrahim Hamidi. SR 220311.
Major: Syriska legoknektar är "andra klassens" soldater. Ryssland ska enligt presidenten Vladimir Putin skicka in 16 000 syriska "frivilliga" i Ukrainakriget. Enligt en syrisk journalist som Ekot talat med kan legosoldaterna från landet bli ännu fler. Men det hela är en dålig idé, säger svenska majoren Roger Djupsjö som tidigare har utbildat ukrainska styrkor till Ekot. "Det är omotiverade soldater som slåss för pengar," säger han. Även om de syriska trupperna har tidigare stridserfarenhet ser han därför dem som "andra klassens soldater". De måste dessutom antagligen först utrustas och utbildas för att kunna delta i Rysslands anfall på Ukraina. Experter varnar för risker med utländska krigare i Ukraina - kan göra mer skada än nytta. Putin: Om människor vill ansluta till kriget måste vi möta dem. Omni 220313.

Flyglarm över nästan hela Ukraina - explosioner nära Lviv. Flyglarm har hörts i nästan varje del av Ukraina under söndagsmorgonen, skriver BBC i sin direktrapport och hänvisar till uppgifter från Kyiv Independent. Invånare har uppmanats att ta skydd även i städerna Lviv och Poltava, dit många människor från de värst krigsdrabbade områdena i landet flytt de senaste veckorna. Flyglarmen har hörts regelbundet i Lviv den senaste tiden, skriver BBC:s reporter på plats Hugo Bachega i direktrapporten. Men innan söndagens anfall mot en militärbas i närheten har staden varit fredad från attacker. "Förberedelserna på ett anfall var på god väg. Morgonens attack kommer säkerligen väcka oro, men kommer inte som någon överraskning", skriver Bachega. Staden Volnovakha i Donetskregionen särskilt hårt drabbat i nattens ryska attacker. Krigsanalytiker: "Det är redan illa men det kommer att bli värre". Omni 220312.

Tecken på ryskt drag - att stänga in Ukraina i öst. Ryssland försöker omringa och stänga in Ukrainas styrkor i den östra delen av landet, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste uppdatering. Före invasionen hade Ukraina betydande styrkor vid fronten mot de ryskstödda och separatistkontrollerade delarna av Donetsk och Luhansk. Försöket till instängning sker av ryska trupper som avancerar från området kring Charkiv i norr och området kring Mariupol i söder, enligt uppdateringen. Men Ryssland betalar samtidigt ett "högt pris" för avancemangen då Ukraina bjuder på hårt motstånd över hela landet, enligt de brittiska uppgifterna. Brittiska försvarsdepartementet: Trupper från Krym på väg mot Odesa försöker nu gå runt staden Mykolajiv. Militärexperten Michael Kofman: Kriget spelas ut på olika sätt i norr, söder och öst - Ryssland har mest problem i norr. Omni 220313.

Ännu ingen evakuerad från krigshärjade Mariupol. Evakueringen av civila från ukrainska städer fortsätter, men fortfarande har ingen kunnat lämna den krigshärjade hamnstaden Mariupol. Det skriver flera internationella medier. Enligt den ukrainska regeringen beror det på att ryska styrkor hindrar evakueringen från Mariupol. Staden uppges ha varit utan mat, vatten, värme och medicinsk hjälp i en veckas tid nu. Samtidigt har tung beskjutning mot staden pågått. Humanitärt stöd har försenats men väntas nå fram i eftermiddag, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar NBC News. Enligt Zelenskyj har ryska trupper inte tillåtit att mat, vatten och läkemedel skickas in till Mariupol. 13 000 ska ha blivit evakuerade från ukrainska städer under lördagen. I onsdags och torsdags uppgavs att 100 000 människor kunde evakueras genom så kallade humanitära korridorer. Barnsjukhus bombades i Mariupol. Omni 220313.

Karen Shakhnazarov, en rysk filmskapare, kritiserade Rysslands invasion i Ukraina på den statliga kanalen Russia 1. CNN You tube 6:08 220313.

Anastasias barn dog i ryskt anfall: "Vem ska ge oss våra barn tillbaka?" Anastasia Erashova sitter på golvet på ett sjukhus i den belägrade hamnstaden Mariupol. I famnen sover hennes ena barn. För nyhetsbyrån AP berättar Anastasia gråtandes om hur hennes andra barn dog i ett ryskt anfall. "Vi var instängda under jorden och två barn dog. Ingen kunde rädda dem." Anastasia berättar hur hon och barnen var hemma hos hennes bror när beskjutningen började. "Vi var alla tillsammans. Kvinnorna och barnen gick under jord och sedan träffade en granat byggnaden. Jag vet inte vart jag ska fly. Vem ska ge oss våra barn tillbaka? Vem?" Även Anastasias brorsbarn dog i attacken. Ingen har ännu evakuerats från krigshärjade Mariupol. Omni 220313.

Video visar hur ryska styrkor omringar Ukrainas huvudstad, Kiev. 25 hälsoinrättningar inklusive sjukhus har blivit utsatta för mål eller träffats. Detta är ett krigsbrott och Ryssland kommer att få betala för de brott som det utför i Ukraina. Vladidmir Putin visade ingen vilja att avsluta kriget i samtalet med Frankrikes och Tysklands ledare. Channels Television 4:15 220313.

Analyzing Russian Tanks in Ukraine: T-80 "Flying" Tank. Battle Order You tube 8:10 220313.

"Konfiskering av utländska bolag skadar Ryssland också." Om Vladimir Putin konfiskerar utländska bolag i Ryssland kommer det slå tillbaka mot den ryska ekonomin, säger experter till TT. Enligt experterna är värdet i att ta bolagen begränsat, samtidigt som ett sådant ryskt drag kommer göra att det tar många år innan utländska bolag vill investera i Ryssland igen. "Ryssland kan säkert lägga rabarber på några tillgångar som har ett värde i dag, men inte alls på samma nivå som om företagen hade varit kvar i Ryssland," säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Hammarlund, Rysslandsexpert på SEB, poängterar också att företagen knappast kommer förse butikerna med nya varor när lagren är slut. Producerande bolag kan ha ett större värde, menar han, men det är färre producerande bolag som valt att lämna Ryssland. Experterna: För vanliga ryssar kommer en rad jobb gå förlorade. Enligt CNN finns 59 bolag på Rysslands lista över bolag de kan konfiskera. "Ikeas nedstängning i Ryssland är slutet på en era." Putins agerande ses som svar på företagsflykt från landet. Omni 220313.
Here are the companies pulling back from Russia.
Rysslandsexpert: Högst sannolikt bolag konfiskeras. Att Ryssland faktiskt tar stegat att konfiskera utländska bolag i landet, bland andra Ikea och H&M är ”högst sannolikt”. Det bedömer Per Hammarlund, Rysslandsexpert på SEB till TT. "Det är en slags försvarsmekanism som dels går ut på att försöka rädda jobben och dels på att straffa de bolag som lämnar," säger han. Det är också ett sätt att undvika större priseffekter i landet, enligt Hammarlund: "Om många företag lämnar Ryssland samtidigt och vill sälja sina tillgångar så sjunker priserna kraftigt. Om staten kan hålla dem ett tag kan de sälja av mer gradvis." På den ryska listan som statliga, ryska nyhetsbyrån Tass har presentat finns amerikanska, Europeiska och japanska bolag från nästan alla ekonomins sektorer, rapporterade CNN tidigare i veckan. Förutom Ikea och H&M finns Toyota, McDonalds, Shell, Volkswagen, Apple och Microsoft bland de nära 60 företagen på listan. Omni 220313.

App som uppges hjälpa Ukrainas cyberförsvar bär på trojan. Säkerhetsforskare vid cybersäkerhetsföretaget Cisco Talos har gått ut med en varning för mjukvara som just nu sprids via kommunikationstjänsten Telegram, och uppges vara ett verktyg för att hjälpa det ukrainska cyberförsvaret. I själva verket handlar det om skadlig kod i form av en trojan som stjäl data från användarnas enheter. Programmet marknadsförs som ddos-verktyget Liberator. Det handlar om trojanen Phoenix, som har använts av cyberkriminella sedan 2019. Trojanen samlar information från de infekterade enheterna. Omni 220313.

Värsta spridningen i Kina på två år - nya lockdowns. I Kina rapporterades 3 300 nya fall av covid-19 under söndagen. Det är det högsta antalet nya fall på omkring två år. Enligt AFP rör det sig om en fördubbling jämfört med lördagen. Jilin-provinsen i nordöstra Kina stod för 78 procent av de nya fallen. Nu införs nya nedstängningar i i flera städer i nordöstra Kina och i lördags stängdes skolorna i Shanghai. Smittspridningen i Kina ökar i snabbare takt än vid något tillfälle i landet sedan utbrottet i Wuhan i pandemins början. Omfattande spridning av både delta- och omikronvarianterna. Omni 220313.

Paasikivi: Signal att slå mot bas med Nato-koppling. Morgonens ryska attack mot en militärbas strax intill gränsen till Polen har ett signalvärde. Det säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan, till DN. "Det här är ett militärt mål, men man har även vägt in signaleffekten av att slå mot en bas där Nato hållit övningar," säger han. Enligt Paasikivi är det troligt att Ryssland försöker kapa underhållsvägar in i Ukraina. Militärbasen ligger bra till för att slå ut transporter av materiel och underhåll som kommer till Ukraina via Polen. Försvarsmaktens insatschef: Tecken på att Ryssland har laddat om för en ny intensiv. Attacken skedde mindre än ett dygn efter att Ryssland varnat för att västerländska transporter till Ukraina utgör "legitima mål". Enligt Försvarsmakten befann sig svenska militärer på basen för en övning i januari. 35 personer uppges nu döda och flera skadade efter anfallet mot militärbasen. Omni 220313.
Flera svenska frivilliga på attackerade militärbasen i Lviv: "Bomberna vällde in." Jesper Söder från Trollhättan är en av flera svenska frivilliga som befann sig på militärbasen i Lviv i västra Ukraina vid den ryska attacken under söndagsmorgonen. Det rapporterar Expressen. "Det var helt kaos, bomberna bara vällde och vällde in," säger han till Ekot. Jesper Söder krigade under flera år med kurdiska YPG mot IS i Syrien. UD har inga uppgifter på att svenskar dödats eller varit på plats vid attacken. Enligt Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov arbetade utländska instruktörer på området. Nio personer uppges döda och 57 personer skadade. Militärbasen International Peacekeeping and Security Center ligger 35 kilometer från gränsen till Polen. Omni 220313.

Ukraina beskriver attacken som terror - uppmanar på nytt väst att "stänga himlen". Söndagens anfall mot en militärbas i västra Ukraina, där 35 personer hittills uppges döda, är ett terrorattentat, enligt Ukrainas försvarsminister Oleks?j Reznikov. "Detta är en ny terroristattack mot fred och säkerhet nära gränsen till EU och Nato", skriver han på Twitter. I samma tweet uppmanar Reznikov på nytt västvärlden om att införa en flygförbudszon över Ukraina: "Åtgärder måste vidtas för att stoppa detta. Stäng himlen!." Attacken skedde mindre än ett dygn efter att Ryssland varnat för att västerländska transporter till Ukraina utgör "legitima mål." Militärbasen International Peacekeeping and Security Center ligger 35 kilometer från gränsen till Polen. Nio personer uppges döda och 57 personer skadade. Omni 220313.

Utrikesministern: Ännu en borgmästare har kidnappats. Ännu en ukrainsk borgmästare har kidnappats av ryska styrkor, uppger Ukrainas utrikesminister Dmitro Kuleba på Twitter. Det rapporterar Aftonbladet. Enligt uppgifterna rör det sig om Yevhen Matveyev, borgmästare i Dniprorudne. "När inkräktarna får noll lokalt stöd så tar inkräktarna till terror. Jag uppmanar alla stater och internationella organisationer att stoppa Rysslands terror mot Ukraina och demokratin." Rysslandsexpert: Fler ukrainska städer kan stå på tur för en liknande "lösning" om de intas. Dniprorudne har 18 000 invånare, ligger i sydöstra Ukraina. Borgmästaren i Melitopol ska ha förts bort av ryska trupper efter att han inte velat samarbeta. Omni 220313.

Ryska familjer slits isär: "Jag förråder mitt land." Synen på invasionen av Ukraina skär genom generationsgränserna i Ryssland, skriver Guardian. De äldre stödjer ofta kriget, de yngre är oftare kritiska. En som tidningen talat med är Dmitri i Moskva. Han flyttade in hos sina föräldrar för att försöka berätta för dem vad som egentligen händer. Men det var lönlöst och Dmitri har nu flyttat ut igen. "Min mamma har sedan dess smsat och skrivit att jag förråder mitt land," säger han. Victoria Gogh, som nu lämnat Ryssland, var mer framgångsrik och hennes mamma har nu förstått hennes lands "förödande roll" i kriget, säger hon till Guardian. "Men nu måste jag övertyga mina äldre kusiner och farbröder. Jag har en hel lista," skämtar Victoria Gogh till tidningen. Dmitri tvivlar på om han någonsin kan sitta vid samma bord som sina föräldrar igen: "De har blivit zombifierade av statlig propaganda." Omni 220313.

Stubb: Finsk Natoansökan inom några månader. Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb är säker på att en finsk Natoansökan skickas in inom de närmaste månaderna. Det säger han i SVT:s Morgonstudion special. "Det finns helt enkelt ingen annan möjlighet än att ett land som Finland går med i Nato. (...) Det är fråga om månader innan ansökan skickas in, och det är bra," säger han. Alexander Stubb hoppas att även Sverige ansöker till Nato i närtid, trots att statsminister Magdalena Andersson (S) så sent som i veckan sa att en svensk Natoansökan ytterligare skulle destabilisera Europa. Stubb ser just nu inget slut på kriget: Jag tror att de flesta av oss känner en rationell rädsla för Ryssland. Omni 220313.

Påve Franciskus: "Stoppa massakern i Ukraina." Det finns "ingen giltig strategisk anledning" för Ryssland att bomba civila mål i Ukraina, säger påve Franciskus på söndagen enligt Reuters. Han kräver att den "oacceptabla väpnade aggressionen" måste avslutas. "I Guds namn ber jag er: Stoppa den här massakern," säger han i sitt tal. Han kallar bombningarna av barnsjukhus för "barbariska". Påven: "Städer riskerar att bli kyrkogårdar." Omni 220313.

Källor: USA rundar Moskva i Iransamtal om ryska krav står fast. USA hotar med att teckna ett nytt globalt kärnenergiavtal med Iran utan Ryssland vid bordet om landet inte drar tillbaka sina krav, uppger källor för Wall Street Journal. Den amerikanska sidan kommer inte gå med på en sanktionsfri handel mellan Iran och Ryssland, vilket den ryska sidan krävt. Det ryska kravet kom efter invasionen av Ukraina som lett till amerikanska sanktioner mot Ryssland. Den ryska sidan vill inte att de sanktionerna ska stå i vägen om USA och Iran når ett nytt internationellt avtal och sanktionerna mot Iran successivt lättas. Moskva har fått en vecka på sig att dra tillbaka kraven, annars kommer USA försöka runda Ryssland, enligt källorna. I fredags uppgavs ett avtal ha varit nära, men Rysslands krav stoppade en uppgörelse. Omni 220313.

Nya rysk-ukrainska samtal kan ske i veckan - medlare på båda sidor uppges positiva. Nya förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina kan äga rum den kommande veckan. Det skriver CNN i sin direktrapport och hänvisar till en intervju med Zelenskyjs rådgivare och förhandlare Mykhailo Podolyak hos den belarusiska, statliga ägda nyhetsbyrån Belta. Podolyak säger till nyhetsbyrån på söndagen att samtalen kan ske "i morgon, eller i övermorgon". "Det finns många förslag på bordet, bland annat om en politisk uppgörelse men viktigast av allt en militär uppgörelse. Alltså en formell vapenvila med tillbakadragande av trupper," säger han. Enligt Reuters säger medlaren från Ryssland att det kan vara möjligt att nå "gemensam ställning" snart och att det har skett "betydande framsteg" sedan de första samtalen. Omni 220313.

Polischef: "Ryssland har utfört fosforattacker." En ukrainsk polischef anklagar Ryssland för att ha utfört attacker med fosforbomber i regionen Lugansk. Det rapporterar AFP. Samma anklagelse har sedan upprepats av Ukrainas ombudskvinna för mänskliga rättigheter, skriver Reuters. Enligt internationell rätt är vita fosforbomber förbjudna att använda i tätbefolkade områden, men tillåts på öppna platser som skydd för militärtrupper. Oleksi Biloshytsky, polischef i Popasna tio mil från staden Lugansk, uppger för AFP att han är säker på att fosforbomber har använts i regionen, men nyhetsbyrån konstaterar att uppgiften inte gått att verifiera. "Det är vad nazisterna kallade en "brinnande lök". Det är vad de ryska fascisterna kastade över våra städer," säger han. Polens president Andrzej Duda har sagt till BBC att användning av kemiska vapen skulle kunna få Nato att intervenera i kriget. Ombudskvinna: Ryssland har använt fosforbomber i östra Ukraina. Duda: Massförstörelsevapen skulle vara en gamechanger. Omni 220313.
Fosforbomber.
Flaming onion.

Amerikansk journalist uppges ihjälskjuten i Irpin. Amerikanske journalisten Brent Renaud uppges ha skjutits ihjäl och hans kollega skadats av ryska styrkor i Irpin i Kyivs utkanter. Det rapporterar Reuters med hänvisning till uppgifter från polismyndigheten i huvudstaden. Inledningsvis spreds uppgifter att den döde var New York Times-medarbetare eftersom polisen lagt ut bilder på ett presskort med tidningens namn på, som NYT senare förnekade. Biträdande chefredaktör Cliff Levy skriver på Twitter att Brent visserligen jobbat för publikationen tidigare, men inte har gjort det sedan 2015. "Vi är djupt ledsna över att höra om Brent Renauds död", skriver New York Times biträdande chefredaktör Cliff Levy på Twitter. Enligt den lokala polisen öppnade ryska styrkor eld mot den bil som journalisterna färdades i. Omni 220313.

Byskola utanför Mykolaiv förstörd i rysk militärattack.En skola i byn Zelenogai, cirka 10 miles eller 16 kilometer öster om Mykolaiv, har förstörts av en rysk militärattack, sade Mykolaivs regionala administratör Vitali Kim. Video och bilder från platsen, som har geolokaliserats och deras äkthet verifierats, visar att mycket av skolan har lagts i spillror. Kim bekräftade att en skola i Mykolaiv-regionen blev träffad och lade upp videon och bilderna på nätet. "Några människor hamnade under spillrorna och vi håller på att evakuera dem", sa Kim. Brandmän och räddningstjänst ses i videon. Senare på lördagskvällen sa Kim att den militära attacken lämnade flera människor döda eller i kritiskt tillstånd. (CNN 220313.)

Analyser: Bara ryska folket kan stoppa Putins krig. Så länge inte ryssarna reser sig mot sin president Vladimir Putin och kräver ett stopp på kriget i Ukraina kommer det att fortsätta, skriver Deutche Welles Miodrag Soric. "Vladimir Putin planerar att göra Ryssland till en stormakt - oavsett vad det kostar landets befolkning eller den korrupta elit han skapade," skriver han. Tar kriget slut kommer det att innebära slutet för Putins tid vid makten, menar Soric. Han skriver att ryssarna kan visa sitt motstånd på samma sätt som det ukrainska folket visar sitt mot Ryssland. Sky News Deborah Haynes skriver att de ryska attackerna mot civila mål är ett tecken på att invasionen av Ukraina inte går som Putin har tänkt. Fortsätter det att gå dåligt kommer oron för attacker med kemiska vapen och angrepp mot nationer som försett Ukraina att växa alltmer, konstaterar hon. Miodrag Soric: Putin kommer att fortsätta kriget så länge ryssarna tillåter. Deborah Haynes: Om det fortsätter att inte gå Putins väg i Ukraina kan våldet eskalera. Paul Morland: Det kommer bli tufft ekonomiskt för ryska folket om konflikten blir långvarig. Nic Robertson: Jag har bevakat Ryssland i tre decennier - lämnar i förtvivlan. Omni 220313.

Expert: Vill undvika börsras i Moskva - kan vara omöjligt. Att Moskvabörsen håller stängt även nästa vecka beror på att myndigheterna vill undvika en kollaps - men det kan vara förgäves. Det säger SEB:s chefsanalytiker och Rysslandsexpert Per Hammarlund till TT. "De får vara väldigt innovativa om de ska lyckas avvärja ett kraftigt fall på börsen när den öppnar," säger Hammarlund till TT. Han har svårt att tro att de släpper handeln helt fri när de väl öppnar. Snarare blir det restriktioner om att man inte får köpa och sälja mer än ett visst antal aktier inom ett dygn eller en vecka, tillägger Hammarlund. Vid en börskrasch skulle bankerna förlora värdet på tillgångar. Omni 220313.

Resident of Mariupol paints grim picture of situation: "This is horror". A resident of the besieged city of Mariupol in southern Ukraine has recorded a video diary of the desperate situation in the city. The video was recorded Sunday morning on deserted streets and posted to Twitter. It also shows looted shops and people trying to cook outdoors in sub-zero temperatures. Nearly 2,200 people have been killed in the bombardment of the city. Repeated efforts to get humanitarian aid into the city have so far failed. Here is what the resident said: "The town of Mariupol, March 13. The 18th day of the war. The town is besieged.... There’s no humanitarian aid and will not be. The evacuation of peaceful people is impossible. People are in a devastating situation. Water, food are coming to an end, people are forced to break into shops, in search for necessities , including logs - it’s minus 7 right now . And here’s what we see in every shop. Russian military vehicles and also from DNR [the Russian-backed Peoples Republic of Donetsk] are not ashamed of air strikes, the town is under air strikes, and shelling from grads and mortars... There are thousands of victims among peaceful civilians" in all parts of the city! I've been on the left side, now I am in Illicha [a district of Mariupol] - It’s like a meat grinder here. We feel bitterness, desperation - this land has been soaked with this - Russians came here under a reasonable, in their view, proposition, but they sowed despair fear, bitterness - they have taken away our peace - They are killing us - That’s what’s happening - The town has no electricity for 13 days, no heating, water - And the world doesn’t know what’s happening here" "This is horror". (CNN 220313.)

Därför beskjuter Ryssland civila mål: "En medveten strategi." Utgången av kriget avgör ödet för både Ukraina som stat och den ryska ledningen. För Kreml är det avgörande att kunna presentera någon form av seger, menar krigsvetaren Niklas Nilsson. "Man är beredd att gå väldigt långt för att nå fram dit," säger han. Söndagen inleddes med flyganfall i västra Ukraina. En signal till Nato och grannländerna om att man inte ska blanda sig i kriget - och ett försök att slå mot leveranserna av vapen till Ukraina från utlandet, menar Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Samtidigt försöker Ryssland stöta fram söderifrån för att skära av de ukrainska förbanden i landets östra delar. De hårda striderna kring huvudstaden Kiev fortsätter också - och huvudstaden förblir Rysslands viktigaste anfallsmål, enligt Nilsson. Just nu pågår en rysk styrkeuppbyggnad kring staden. "Man har haft begränsade framgångar i det här så här långt. Ukraina har genomfört flera motanfall och man har fortfarande kapacitet att störa rysk logistik och tillförsel av trupper." Det är också svårt att helt omringa staden, framhåller Nilsson. "Däremot vill man stänga av de viktigaste införslederna och i så hög utsträckning som möjligt kontrollera vad som kommer in och ut ur staden." Bilder som sprids från städer som Charkiv och Mariupol visar en enorm förödelse, med hela kvarter som förstörts av rysk beskjutning. Bakom den massiva artilleribeskjutningen finns en medveten strategi. Det handlar dels om rent militära mål, menar Niklas Nilsson: Ryssland vill förbereda för framryckningar med manöverförband. "Det får katastrofala konsekvenser när det genomförs i städer," säger han. Samtidigt är det också en form av psykologisk krigsföring. "Det är en medveten strategi att attack civila mål, för att öka trycket på det ukrainska ledarskapet." Han beskriver ett krig där insatserna för Rysslands del höjts med tiden. "Om det från början fanns en rysk ambition om att kriget skulle förbättra landets strategiska läge så stängdes det fönstret redan under de inledande dagarna. För den ukrainska staten har det här redan från början varit ett existentiellt krig, men det har också i allt större omfattning blivit ett existentiellt krig för den ryska regimen." Kreml måste kunna uppvisa någon form av seger för det ryska folket, menar Nilsson. "Man är beredd att gå väldigt långt för att nå fram dit." svt 220313.

Viktig vädjan för Ukraina. Ukrainska rådet för kyrkor och religiösa organisationer
UPPROP OM NÖDVÄNDIGHETEN AV INFÖRANDET AV EN FLYGFÖRBUDSZON ÖVER UKRAINA OCH REAKTIONEN PÅ HUMANITÄRA katastrofer I UTVALDA REGIONER
Miljontals civila av olika nationaliteter och religioner som levde fredligt i Ukraina står inför en humanitär katastrof orsakad av Rysslands militära invasion, luft- och missilangrepp mot bostadsområden, matlager, sjukhus, förlossningssjukhus, skolor och andra kritiska infrastrukturanläggningar i ukrainska städer. Som ett resultat, sedan början av Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina, har minst 82 barn dödats och mer än 100 barn har skadats. Ryska trupper skadade eller förstörde mer än 200 skolor, 30 sjukhus och 1 500 bostadshus, inklusive flerbostadshus, och dessa siffror fortsätter att öka. Hundratusentals civila belägrades av ryska trupper i Kiev-regionen, Mariupol och Volnovakha i Donetsk-regionen, utan mat, vatten, medicinsk vård och andra medel för uppehälle. Minst 2187 civila har redan blivit offer för den ryska blockaden i Mariupol - de dödades som ett resultat av ständig beskjutning, inklusive under försök att evakuera genom i förväg överenskomna humanitära korridorer. Eftersom det inte finns något mer värdefullt än människoliv, uppmanar det ukrainska rådet för kyrkor och religiösa organisationer upprepade gånger världens ledare, OSSE:s medlemsländer, EU och Nato att vidta brådskande åtgärder för att införa en flygförbudszon över Ukrainas territorium eller att förse den ukrainska armén med moderna luftförsvarssystem och stridsflygplan som kan skydda ukrainska civila från regelbundna bombningar och missilangrepp från de ryska inkräktarna. Dessutom vädjar det ukrainska rådet för kyrkor och religiösa organisationer till Ryska federationens ledning, internationella organisationer, kyrkohierarker och religiösa personer från folken i Ryssland att vidta brådskande åtgärder för att organisera humanitära korridorer för evakuering av invånare i ukrainska städer och städer från områden där aktiva fientligheter fortsätter, till säkra platser efter eget val, såväl som det omedelbara utbytet av krigsfångar mellan Ryssland och Ukraina. Vi betonar än en gång att för att undvika provokationer kan evakueringen av civilbefolkningen genom humanitära korridorer utföras av civila frivilliga och ministrar från kyrkor och religiösa organisationer, antingen åtföljda av ukrainska poliser eller utan deras medverkan. Även i tider av de största omvälvningar, krig och dispyter får vi inte glömma mänskligheten och barmhärtigheten. Var och en av oss måste göra allt för att bevara mänskligt liv och upprätta fred genom förhandlingar. UCCRO 220313.

Expert: Att omringa Kyiv helt och hållet lär bli svårt. Rysslands militär har en pågående styrkeuppbyggnad runt omkring Kyiv -- men har haft begränsade framgångar i det. Det säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan, i SVT:s Agenda. Han pekar bland annat på att Ukraina kunnat genomföra flera motanfall i utkanterna av staden, och att de har haft förmåga att "störa" rysk logistik och tillförseln av ryska trupper. På en fråga om målet är att omringa Kyiv helt -- vilket vissa bedömare sett som troligt, säger han att han tror att det blir svårt för rysk del. " Det skulle krävas enormt mycket trupp och materiel för att kunna göra det, men däremot vill man stänga av de viktigaste infartsledarna och i så hög grad som möjligt ta kontroll över vad som kommer in och ut. Angående möjligheterna att försvara Kyiv säger han att det är svårt att svara hur länge det går att "hålla ut" vid en eventuell belägring, och att det bland annat beror på vilken grad av "övervåld" Ryssland är beredda att använda. CNN: Intensifierade ryska attacker omkring huvudstaden. Omni 220313.

Många ryssar i Sverige känner skuld och ilska - tyst från Putinsupportrar. Många ryskspråkiga svenskar känner ilska och skam över invasionen i Ukraina medan de som stödjer Putin inte vågar prata om det. Det visar en rundringning och ett reportage som SVT gjort i Göteborg. "Jag hade helst inte varit rysk som det är just nu," säger frisören Nathalie Schön. Hon upplever att det läggs en ”kollektiv skuld” på ryskfödda i Sverige och berättar att hennes dotter fått höra en otrevlig kommentar i skolan. Utanför ryska konsulatet i Göteborg samlas människor för att protestera mot kriget, många av dem ryssar. En av dem är Olga från Moskva, som i reportaget står med en skylt med texten "Ryssar mot kriget". Hennes dotter har svårt att sova av oro för mormodern i Ryssland. "Samtidigt som kriget rasar i Ukraina pågår ett annat i Ryssland. Ett krig om sanningen. Vänner och familjer splittras när de har olika åsikter om det ens finns något krig," säger Olga. Omni 220313.

Röda korset vädjar inför nya rysk-ukrainska samtal: "En mardröm -- tiden rinner ut". Tiden är på väg att rinna ut för de hundratusentals personer som befinner sig i den belägrade ukrainska staden Mariupol. Det varnar Röda korset enligt Axios, som hänvisar till ett uttalande från organisationen under söndagen. Läget för invånarna beskrivs som en "veckor lång mardröm" på liv och död - med ett enormt mänskligt lidande då människor står inför en "extrem eller total" brist på mat, vatten och medicin. Organisationen säger att "alla som deltar i striderna" måste gå med på och respektera en avtalad vapenvila. Under måndagen väntas ett videosamtal mellan ryska och ukrainska företrädare, vilket båda sidor bekräftat, enligt AFP. Samtalen mellan båda ländernas utrikesministrar i Turkiet i torsdags gav inte några betydande framsteg -- men båda sidor har i helgen gjort uttalanden i positiv riktning. En företrädare för den ryska förhandlingsgruppen har i statlig tv sagt sig se "betydande framsteg" sen samtalen inleddes och en av president Zelenskyjs rådgivare säger att Ryssland slutat ställa ultimat och i stället "lyssnat noggrant" på den ukrainska sidan. Omni 220313.

Ukraina använder nu Clearview AI:s teknik i kriget. Det ukrainska försvaret har börjat använda bolaget Clearview AI:s teknik för ansiktsigenkänning för att identifiera ryska angripare. Det rapporterar CNBC, som hänvisar till uppgifter från Clearview AI:s vd. I Clearviews kontroversiella arkiv med bilder som samlats in från sociala medier ingår bland annat över två miljarder bilder från det ryska sociala nätverket Vkontakte. Ukraina har fått gratis tillgång till verktyget. Används bland annat för att identifiera angripare. Clearview AI. Omni 220313.

Tjetjeniens president säger sig vara på plats i Ukraina. Ramzan Kadyrov, Moskvatrogen president i den ryska delrepubliken Tjetjenien, säger sig vara på plats i Ukraina för att möta de tjetjenska trupper som attackerar Kyiv. Uppgifterna har ännu inte bekräftats av oberoende källor. I en film han publicerat på Telegram är han iklädd militäruniform och går igenom kartor med soldater, skriver Reuters. Han uppmanar ukrainska styrkor att kapitulera "annars är det slut med er", skriver AFP. Kadyrov, som anklagats för allvarliga människorättskränkningar i Tjetjenien, har tidigare sagt att han skickat soldater till Ukraina för att hjälpa Ryssland. Kadyrov: "Häromdagen var vi cirka 20 kilometer från er Kiev-nazister och nu är vi ännu närmare". Kadyrov manar dem att kapitulera. Han uppger att filmen spelats in vid flygplatsen i Hostomel, norr om Kiev, som togs av ryska styrkor under krigets första dagar. Omni 220314. Omni 220314.

Nya attacker i Kyivs utkant - flerfamiljshus i brand. Ryska styrkor har under natten fortsatt sitt artillerianfall mot utkanterna av nordvästra Kyiv och genomfört riktade anfall mot platser öster om staden, skriver AP. Ett flerfamiljshus med nio våningar i Ukrainas huvudstad Kyiv brinner efter rysk beskjutning tidigt i morse, skriver tidningen Kyiv Independent. Minst en person har dött och flera har skadats efter attacken, skriver AFP. Tidigt på måndagsmorgonen kom rapporter om att flygplansfabriken Antonov som ligger i utkanten av Kyiv beskjuts av ryska styrkor. Ryssland har även utfört en flygattack mot ett tv-torn i närheten av Rivne, väster om Kyiv, skriver BBC och hänvisar till ukrainska medier. Tornet skadades, men viktiga funktioner ska fortfarande fungera. Omni 220314. Kommentar: Krigsbrott.

Hela byn Byshiv väster om Kiev totalförstörd: "Existerar inte längre." svt 220314 video 0:32. Kommentar: Till vilken nytta för Putin och Ryssland?

Här räddas en man ur ettt brinnande hus i Chernihiv. svt 220315 video 0:31.

Staden Volnovacha norr om Mariupol i rysk kontroll. svt 220314 video 0:44. Kommentar: Ryska trupperna spred död och förintelse efter sig. Så gör man inte om man tänker sig att befria ett område.

Ledare: Historiskt fiasko för Putin - har ingen chans. Kriget i Ukraina kommer att bli ett historiskt fiasko för Ryssland, skriver PM Nilsson på Dagens Industris ledarsida. Han beskriver landet som en "ekonomisk dvärg med en överdimensionerad krigsmakt" och tror inte att man ska överskatta lojaliteten från Kina. "På längre sikt har Ryssland ingen chans i kraftmätningen. Den avancerade vapenteknik som väst nu hjälper Ukraina med är en spegelbild av demokratiernas och de fria marknadsekonomiernas styrka", skriver han. Att Europa ska göra sig kvitt beroendet av rysk gas först 2027 är en besvikelse, anser DN. "Vill vi bygga ett mer hållbart och säkrare EU är tidpunkten nu (...) friheten har inget pris." GP:s Håkan Boström skriver att Rysslands problem har djupa rötter och inte kommer att försvinna samtidigt som Putin en gång gör det. Sanktionerna får därför inte vara ett sätt att straffa landet utan att göra det dyrt och svårt att fortsätta kriget. "Det handlar om att tvinga Putin, eller hans närmaste män, till förhandlingsbordet," skriver han. Omni 220314. Kommentar: Sanktionerna bör pågå tills den siste ryske soldaten lämnat Ukrainas territorium och Ryssland börjar betala av ett stort skadestånd för all förödelse man åstadkommit på civil infrastruktur.

Gravid kvinna död efter ryska flygattacken mot sjukhus. En gravid kvinna och hennes ofödda barn har dött efter att Ryssland flygbombat ett barnsjukhus i Mariupol förra veckan, skriver AP. Kvinnan fångades på bild när hon liggandes på en bår evakuerades från det bombade sjukhuset. När läkare försökte rädda hennes liv, och hon insåg att hennes bebis inte skulle klara sig, ska hon ha skrikit: "Döda mig nu!" Kvinnans höft och bäcken krossades i attacken varpå hennes bebis förlöstes via kejsarsnitt utan att "visa några tecken på liv". Hon avled senare. De försökte återuppliva kvinnan i 30 minuter utan resultat. Ryssland har förnekat attacken mot sjukhuset och hävdat att det är "fejkade nyheter". Omni 220314.

Ryssland om mötet: Ukrainas kompromissvilja avgörande. Förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina kommer att fortsätta i dag, måndag, uppger båda länderna enligt AFP. Samtalen, som är via video, sker enligt parterna dagligen och i dag inleds de klockan 09.30 svensk tid. Eventuella framsteg i förhandlingarna kommer att avgöras av Kyivs vilja att söka kompromisser, uppger ryska utrikesdepartementet till statliga nyhetsbyrån Ria enligt Reuters. Samtidigt twittrar BBC:s Berlinkorrespondent att Moskva planerar att skylla eventuella misslyckanden med samtalen på Kyiv. Enligt den ukrainska presidentens rådgivare Mychajlo Podoljak ska dagens samtal fokusera på att summera de preliminära resultaten, skriver han på Twitter. Omni 220314.

Svält "kan bli realitet" om krisen kommer till Sverige. Sverige saknar civila beredskapslager med livsmedel och andra nödvändiga produkter. Det rapporterar DN. I en rapport som Livsmedelsverket publicerade förra året konstaterades att i stort sett alla svenska beredskapslager avvecklades när hotbilden förändrades under 1990-talet. Coronapandemin innebar att regionerna började arbeta med att säkra tillgången på läkemedel och sjukvårdsmaterial, men vad gäller livsmedel saknas beredskap. I en rapport från Livsmedelsverket, som fått i uppdrag att stärka beredskapen, konstateras att vid en säkerhetspolitisk kris i i närområdet "kan tillgången på mat minska och svält kan bli en realitet i Sverige". "Det går ut på att man ska säkerställa försörjningen vilket ju rimligtvis betyder någon form av lagerhållning, säger Jan-Olof Olsson, handläggare inom försörjningsberedskap på MSB, till DN. Sverige saknar civila beredskapslager om krisen kommer. Omni 220312.

Ukraina vädjar om hjälp -- för att avvärja tredje världskrig. Ukraina vädjar västländerna om att förse landet med mer vapen och införa ytterligare sanktioner mot Ryssland för att förhindra att fler länder dras in i en större konflikt, säger utrikesminister Dmytro Kuleba enligt Reuters. "Till er som är rädda för att bli ’indragna i tredje världskriget’. Ukraina slår tillbaka med framgång. Vi behöver er hjälp med att slåss. Förse oss med alla nödvändiga vapen", skriver han på Twitter. Ukraina har flera gånger uppmanat sina allierade att göra mer för att hjälpa till mot den ryska invasionen. Vissa västländer är rädda för att hjälpen skulle kunna göra att fler länder, inklusive Nato-länder, dras in i kriget. Utrikesministern: "Inför mer sanktioner mot Ryssland och isolera landet till fullo." Omni 220314.

Expert: FSB-chefer i husarrest -- gav Putin fel info. Två höga chefer inom rysk säkerhetstjänst har satts i husarrest anklagade för att ha gett felaktig information till Vladimir Putin. Antalet FSB-chefer som straffas kan öka, rapporterar SR Ekot. Uppgifterna kommer från journalisten Andrej Soldatov, som bevakat rysk säkerhetstjänst sedan Putin kom till makten vid millennieskiftet. De som hittills ska ha straffats är general Sergej Beseda, chef för avdelningen för operativ information, och hans ställföreträdare. "De kommer troligen att anklagas för någon form av ekonomisk brottslighet men det handlar i själva verket om att de har försett presidenten med undermålig information," säger Soldatov till Ekot. Enligt honom byggde Putins invasionsplan på att Ukrainas maktstrukturer och institutioner skulle rasa samman efter första tillslaget och att president Zelenskyj skulle fly från sin post. Rysk expert: Ingen förser avsiktligt Putin med fel information. Det handlar om en struktur där ingen vågar säga emot. Putin uppges skylla bakslag i kriget på FSB-cheferna. Omni 220314.

Rysslands finansminister hotar betala skulder i rubel. Rysslands finansminister hotade i helgen med att landet kommer att betala sina utländska skulder i rubel i stället för i dollar, rapporterar flera medier. Det var i en intervju på söndagen som ministern, Anton Siluanov, sa att det vore "helt rättvist" eftersom västländernas sanktioner försvårar de ryska betalningarna. Moskva står inför en betalning på 117 miljoner dollar i räntor på onsdag, enligt JP Morgan, och enligt banken finns inte alternativet att betala i rubel. "Vi behöver betala för nödvändig import av mat och medicin till länder som är fientliga mot Ryssland och som begränsat vår tillgång till utländsk valuta," säger Siluanov. Finansministern sa också att landet inte kommer åt halva sin valutareserv på grund av sanktioner. Omni 220312.

Analys: Putin tycks göra allt för att eskalera kriget. Det finns bara en man som kan stoppa kriget i Ukraina: Vladimir Putin. Men den ryske presidenten tycks göra allt för att eskalera konflikten, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. Collinson nämner bland annat att Ryssland genomförde ett luftangrepp mot en militärbas i närheten av Lviv samt den polska gränsen, vilket innebär Nato-gränsen, och att Putins trupper nu befinner sig närmare Kyiv än någonsin. "[Putins plan reds.anm.] tycks nu vara en avgörande strid i Kiyv", skriver han. Enligt The Guardians försvarsredaktör Dan Sabbagh var attacken mot militärbasen utformad för att "sända ett budskap". Detta eftersom attacken kommer en dag efter att Ryssland varnat för vapenleveranser till Ukraina från Natoländer kommer att ses som "legitima mål". "Men dessa [attacker, reds.anm.] förändrar i sig inte kriget, som redan är tillräckligt dödligt", skriver han. Omni 220314.

Rysk-ukrainska paret om kriget mellan hemländerna: "Det är obegripligt." Kriget i Ukraina berör många svenskar med rötter i Ukraina och Ryssland. Paret Grigory Koshmak och Katya Sidorenko har rysk respektive ukrainsk bakgrund och båda känner lika stor förtvivlan över Ryssland invasion i Ukraina. Grigory Koshmak och Katya Sidorenko bor med sin lilla son i södra Stockholm. Grigory är ryss och uppvuxen i Sankt Petersburg. Katya är ukrainare och uppvuxen i Charkiv och Kiev. De är båda chockade och rädda för vad som nu pågår mellan deras hemländer. "Det är obegripligt att människor jag har vuxit upp med säger att de ska ta till vapen och försvara sitt land, för att mitt land invaderat deras," säger Grigory Koshmak. Hör dem berätta mer i klippet. svt 220314.

Instagram fungerar inte längre i Ryssland, skriver AFP. Sociala medier-jätten varnade under gårdagen för att tjänsten skulle stängas vid midnatt. Både Facebook och Twitter har sedan tidigare blockerats i Ryssland. Landets riksåklagare bad i förra veckan en rysk domstol att förbjuda Meta och klassa företaget, som äger Facebook och Instagram, som en extremistisk organisation. Detta efter att användare på Metas plattformar enligt en ny policy ska tillåtas att göra inlägg med hot eller hat mot ryska soldater och landets president, så länge hoten inte bedöms troliga, eller innehåller specificerade planer på mord. Den nya policyn har bekräftats av Meta för BBC. (svt 220314.)

Ryska tv-kanaler börjar sända i ockuperade Melitopol. Ryska tv-kanaler ska börja sända i regionen kring den ockuperade staden Melitopol i sydöstra Ukraina, uppger den rysktillsatta borgmästaren Galina Daniltjenko. Enligt CNN motiverar hon beslutet med att det "råder stor brist på tillförlitlig information". Daniltjenkos företrädare Ivan Fedorov ska ha förts bort av väpnade män i fredags, anklagad av Ryssland för terrorism. Daniltjenko, tidigare ledamot i stadens kommunfullmäktige för ett proryskt oppositionellt parti, utsågs därefter av ryska styrkor som tillförordnad borgmästare. (svt 220314.)

Första lyckade evakueringen från Mariupol. Drygt 160 personbilar har kunnat lämna den belägrade staden Mariupol i södra Ukraina. Det skriver stadens styre i ett inlägg på Telegram. Det är, enligt nyhetsbyrån Reuters, den första lyckade evakueringen från staden. Flera tidigare försök har avbrutits av ukrainska myndigheter efter rysk beskjutning. Även Ryssland uppger att evakueringar från Mariupol har inletts. En konvoj med förnödenheter ska dock, enligt Ukrainas vice premiärminister, vara fast utanför staden på grund av rysk beskjutning. Stadens styre ha tidigare uppgett att stadens mat- och vattenreserver är på väg att sina. (svt 220314.)

Städer nära Kyiv evakueras -- för femte dagen i rad. Städer vid krigsfronten i närheten av huvudstaden Kyiv evakueras framgångsrikt för femte dagen i rad, uppger den regionala guvernören Oleksiy Kuleba enligt Reuters. "Eldupphöret i vår region håller i sig, även om den är mycket villkorad," säger Kuleba och tillägger att enstaka explosioner hörs på avstånd. Tio humanitära korridorer ska öppnas i dag enligt en överenskommelse, uppger Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereschuk. Förutom i närheten av Kyiv ska humanitära korridorer öppnas i den östra regionen Luhansk. Omni 220314.

Analys: Kinesiska vapen kan ändra krigets skepnad. Om uppgifterna om att Ryssland bett Kina om hjälp stämmer kan Pekings svar bli avgörande för hur kriget utvecklar sig. Det skriver DN:s Marianne Björklund. Skulle Kina svara ja råder det inte längre någon tvekan om vilken sida de står på, skriver Björklund. Dessutom skulle sanktionerna mot Ryssland försvagas, och Ukraina skulle få svårare att försvara sig militärt, menar hon. Skulle Kina kunna svara ja? Det frågar sig Sky News Asienkorrespondent Tom Cheshire. "Det var inte så länge sedan som Vladimir Putin och XI Jinping talade om ett partnerskap mellan länderna som saknade gränser", skriver han. Samtidigt tror Cheshire att Kina har mycket att förlora på ett positivt svar. EU är landets största handelspartner, och Peking har uppgett att alla som skickar vapen till kriget förvärrar konflikten. "Det betyder inte att det inte kan eller kommer hända", skriver Cheshire. Omni 220314.
Kreml förnekar: Har inte bett Kina om militär hjälp. Kreml förnekar att man bett Kina om militärutrustning. På en direkt fråga svarade Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, att så inte var fallet, skriver Reuters. Enligt uppgifter från amerikanska tjänstemän har Ryssland bett Kina om leveranser av militär utrustning och ekonomiskt stöd under invasionen av Ukraina. Detta har Kina avfärdat som "amerikansk desinformation". Alla planer som Ryssland har för Ukraina kommer att uppfyllas fullt ut och inom de tidsramar som satts, uppgav Kreml vid samma tillfälle. Kreml hävdar även att man inte utesluter att ta kontroll över stora ukrainska städer. Omni 220311.

Kärnkraftverket i Tjornobyl uppges vara strömlöst. Kärnkraftverket i Tjornobyl är återigen i strömlöst, uppger operatören Ukrenergo enligt AFP. Anledningen är att en strömkabel skadats i en rysk attack, och reparatörer ska vara på väg för att åtgärda problemet. Kärnkraftverket har dieselgeneratorer som temporärt kan förse anläggningen med den elektricitet som krävs för att säkerhetssystem och nedkylning ska fungera. Även staden Slavutych, dit strömkabeln går, saknar under måndagen ström. Omni 220314.

Ukraina: Moskva är mer konstruktivt i förhandlingar. Moskvas position är mer konstruktiv nu än i tidigare samtal med Kyiv, säger Ihor Zjovkva, biträdande kontorschef för president Volodymyr Zelenskyj, till BBC. "I stället för att ge oss ett ultimatum eller dra röda streck eller be Ukraina att kapitulera, verkar de nu påbörja konstruktiva förhandlingar," säger han. Den fjärde omgången samtal ska enligt den ukrainske förhandlaren Mychajlo Podoljak att fokusera på eldupphör, tillbakadragande av trupper och säkerhetsgarantier för Ukraina. I ett videoklipp säger han att Ukrainas ståndpunkt är oförändrad när det gäller att insistera på en vapenvila innan samtal om framtida relationer kan ske. Omni 220314.

Putins allierade medger: Går långsammare än planen. Rysslands militära operation i Ukraina har inte gått så snabbt som Kreml velat. Det säger Viktor Zolotov, en av Vladimir Putins närmast allierade och chef för nationalgardet, vid en gudstjänst enligt Reuters. Han skyller den långsamma framfarten på ukrainska styrkor som gömmer sig bakom civila, vilket är en anklagelse som ryska tjänstemän upprepande gånger framfört utan bevis. "... Men vi närmar oss vårt mål steg för steg och vi kommer att segra", säger han. Det går stick i stäv med vad försvarsministern Sergej Shojgu sa till Putin om att "allt går enligt planen". Zolotov har tidigare varit Putins säkerhetschef. Omni 220314.

Tidigare utrikesminister i Ryssland vädjar om vapenvila. Den tidigare ryske utrikesminister Igor Ivanov uppmanar båda sidor i Ukrainakriget att återvända till diplomati för att minska "den dramatiskt förhöjda risken" för en kärnvapenkonflikt, skriver The Guardian. Uppmaningen kommer i ett uttalande där man kräver ett stopp av den "oförsvarliga" förlusten av civila liv. Uttalandet är även undertecknat av en grupp utrikespolitiska tungviktare som bland andra Wolfgang Ischinger, tidigare ordförande för säkerhetskonferensen i München, Sam Nunn, medordförande i Nuclear Threat Initiative, och Des Browne som är tidigare försvarsvarsminister i Storbritannien. Igor Ivanov tillträdde som utrikesminister under Boris Yeltsin 1998 och avgick 2004, fyra år in i Vladimir Putins presidentskap. Igor Ivanov har sedan han avgick som utrikesminister vidhållit sin status inom rysk utrikespolitik. Omni 220314.

Oligarkens palats ockuperat: "Stannar tills det blir fred." Fem demonstranter som protesterar mot kriget i Ukraina har under måndagsförmiddagen tagit kontroll över ett palatsliknande hus i centrala London som uppges tillhöra ryske oligarken Oleg Deripaska. Det rapporterar flera medier. Från ett fönster hänger nu en ukrainsk flagga. Samtliga ockupanter uppges ha koppling till europeiska öststater. Enligt The Guardian är tanken att stanna i fastigheten -- som enligt ockupanterna har fler rum "än man kan räkna" -- tills det blir fred. Fastigheten ligger i den exklusiva stadsdelen Belgravia, i det så kallade oligarkkvarteret i närheten av Buckingham Palace. Ockupanterna har inte velat uppge hur de kommit in utan hänvisar till "klättringsfärdigheter och ockupantmagi". Polis har borrat sig in i huset via en balkong, men ockupanterna rapporteras fortfarande ha kontroll över fastigheten. Enligt Bloomberg förhandlar de vid lunchtid med polisen om att få pizzor levererade till adressen. Ockupanterna vill göra om fastigheten till en fristad för krigsflyktingar. Ministern Michael Gove har framfört idén att låta oligarkers hem bli flyktingbostäder. Motiveringen: "Det här är fastighetsliberation, ingen vanlig ockupation." Omni 220311.

30 000 soldater deltar i stor Nato-övning i Norge. Nato inledde under måndagen stora militärövningen Cold Response 22 i Norge, rapporterar AFP. Övningen, där 30 000 soldater från Nato och partnerländer kommer att delta, var planerad redan innan den ryska invasionen av Ukraina. "Det är en försvarsövning," säger general Yngve Odlo till TV2. "Det är inte en militär operation med offensivt syfte." Runt 1 600 svenska soldater kommer att delta, enligt ett pressmeddelande från Försvarsmakten. Sverige kommer även att skicka Jas 39 Gripen. Omni 220314.

Natostödet växer i Finland -- 62 procent säger ja. Över 60 procent av finländarna är för att Finland går med i försvarsalliansen Nato, enligt en enkät som Yle gjort. Det innebär en ökning från rekordmätningen som public service-kanalen publicerade för några veckor sedan, då en majoritet för första gången var för ett medlemskap. I den senaste undersökningen säger 62 procent ja medan nej-sidan krympt till 16 procent. Drygt en av fem svarade att de inte kan säga vad de tycker. I en mätning som Helsingin Sanomat publicerade i mitten av februari, drygt en vecka före den ryska invasionen, var 43 procent av de tillfrågade för ett Nato-medlemskap. 1 378 personer över 18 år deltog i enkätundersökningen gjord av Taloustutkimus. Omni 220314.

Även EU inför sanktioner mot Roman Abramovitj. EU inför sanktioner mot den ryske oligarken och Chelsea-ägaren Roman Abramovitj. Det uppger källor för AFP. Han finns med på den utökade listan över ryska miljardärer som EU straffar eftersom de har nära koppling till Rysslands president Vladimir Putin. Abramovitj har redan straffats av Storbritannien för sin koppling till Putin, något som har hindrat fotbollsklubben Chelsea att bland annat sälja biljetter till sina matcher. Omni 220314.

Estland första Natoland att ställa sig bakom Zelenskyjs vädjan om flygförbud. Estlands parlament vill att FN ska upprätta en så kallad "no-fly zone" över Ukraina. Det skriver parlamentet i ett pressmeddelande som skrivits under av president Jüri Ratas. De menar att ett flygförbud över landet skulle minska antalet civila offer i kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har flera gånger vädjat om att ett sådant förbud borde införas. Estland blir det första Natolandet att ställa sig bakom Zelenskyjs vädjan. Estland vill också att fler sanktioner ska riktas mot Ryssland och att Ukraina ska få status som ett kandidatland av EU så snabbt som möjligt. Omni 220314.

Kupp i statlig rysk tv - visade protestskylt i sändning. I några sekunder fick ryska tv-tittare ett oväntat budskap i statskontrollerade Kanal 1. Bakom nyhetsuppläsaren dök plötsligt en kvinna upp med en skylt - där det bland annat stod "tro inte på propagandan". Händelsen inträffade under en direktsändning på måndagskvällen. En kvinna kom in i studion under en pågående nyhetssändning och höll upp en skylt bakom nyhetsuppläsaren. På skylten stod det bland annat "stoppa kriget" och "tro inte på propagandan". Efter att kvinnan synts i bild i ett par sekunder gick ett förinspelad nyhetsinslag igång. I ett klipp som kvinnan lagt ut på sociala medier säger hon att det som sker i Ukraina är ett brott. "Tyvärr har jag det senaste året arbetat på Kanal 1 och jag skäms mycket för det. Jag lär ut Kremls propaganda," säger kvinnan. Kvinnan uppges arbeta som redaktör på tv-kanalen och har häktats av polis, enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass. Den regimtrogna tv-kanalen utreder nu händelsen, enligt samma källa. Kreml har efter invasionen dragit åt tumskruvarna för landets medier. Bland annat har man förbjudit dem att kalla kriget i Ukraina för ett krig. I stället tvingas medier kalla det för en militär specialoperation. En nyinstiftad lag gör att den som rapporterar på ett sätt som "misskrediterar" den ryska militären riskerar fängelse eller dryga böter. Enligt Tass misstänks kvinnan för brott mot den nya lagen. svt 220314.

Dagens Nyheter lanserar Telegram-kanal på ryska. Dagens Nyheter har startat en ryskspråkig kanal på den krypterade kommunikationstjänsten Telegram. Redan förra veckan lanserade tidningen satsningen News in Russia, ett samarbete med danska Politiken och finska Helsingin Sanomat. "Det finns uppenbart ett stort tomrum att fylla för oberoende journalistik på ryska," sa Helsingin Sanomats chefredaktör Kaius Niemi till DN i fredags.Samtidigt har även Sveriges Radio startat en daglig nyhetspodd på ryska, som en reaktion på den nya ryska medielagarna. "Som journalister vill vi agera när informationen om ett krig hemlighålls," säger Björn Löfdahl, programdirektör för Sveriges Radio, i ett pressmeddelande. Omni 220314.

Ukrainas tidigare president: Skicka granatgeväret Carl-Gustaf. Ukrainas tidigare president Petro Porosjenko vill att omvärlden skickar mer vapen till Ukraina. Det säger han i en intervju med Aktuellt. Specifikt nämner han det svenska granatgeväret Carl-Gustaf. Porosjenko är i dag ledamot av Ukrainas parlament men sitter inte i regeringsställning. "Våra reserver är uttömda. Vi behöver fler luftvärnsvapen och vi behöver fler granatgevär mot pansarvagnar, bland annat den svenska Carl-Gustaf som är utmärkt för att stoppa ryska stridsvagnar. Jag vill tacka det svenska folket och den svenska regeringen för er hjälp," säger Petro Porosjenko till Aktuellt. Den tidigare presidenten, som för tillfället befinner sig i Kiev där han deltar i en civilförsvarsstyrka, uppmanar också västvärlden att skicka polska stridsplan. Det finns en oro för att ett sådant bistånd skulle trappa upp konflikten och leda till en direkt konfrontation mellan Nato och Ryssland och därmed ett tredje världskrig. En oro Porosjenko inte delar. "Det skulle handla om ukrainska piloter som skulle ha ukrainsk träning, vi behöver bara de polska planen. Vi behöver inte era soldater," säger han. Enligt Petro Porosjenko, som under sin tid som president träffade den ryske presidenten Vladimir Putin vid upprepade tillfällen, bör omvärlden inte lita på vad som sägs från den ryske ledaren. "Helt ärligt så anser jag att han är en galning, och det är en galning med kärnvapen. Lita inte på Putin, han förstår bara ett språk och det är rå styrka," säger han. Porosjenko var president i Ukraina mellan 2014 och 2019, då han efterträddes av Volodymyr Zelenskyj. Den 17 december i fjol åtalades han för inblandning i en härva där stora mängder kol sålts för att finansiera ryskstödda separatister i östra Ukraina under 2014-2015. Åtalspunkterna är att han gjort det möjligt att finansiera terrorism, för att ha varit med och grundat en terroristorganisation och för landsförräderi. Porosjenko har tidigare avfärdat anklagelserna mot honom med att det handlar om att hans efterträdare försöker misskreditera honom och flytta fokus från inrikespolitiska misslyckanden. I dag sitter Porosjenko inte i någon regeringsställning men är invald ledamot i det ukrainska paralmentet. I en opinionsmätning i februari 2022 fick Porosjenkos parti Europeisk solidaritet 17,1 procent, vilket gör partiet till landets näst största. svt 220314.

Skånske Semin, 24, strider i Ukraina - förlorade vänner i ryska attacken mot basen. Semin Yildiz från Simrishamn förlorade flera vänner i den ryska robotattacken mot en militärbas i Lviv i västra Ukraina. Det säger han till Sydsvenskan. "Det var en del kamrater som sprängdes i bitar där. Jag har inte hört något om svenska förluster, men jag har sett bilder därifrån. Det är total förödelse," säger 24-åringen, som på grund av säkerhetsskäl inte får berätta var i Ukraina han befinner sig. Han får inte heller berätta vad han gjort eller vad som väntar. Han är en av hundratals svenskar som rest till Ukraina som frivillig soldat. Som prickskytt är han med i koordinerade attacker mot ryska konvojer. Han säger till Ystads Allehanda att han känner "ilska och sorg" över vad han ser i vad han beskriver som ett onödigt krig. Minst 35 människor dog i attacken mot basen. Omni 220314.

Skenande matpriser drabbar världens fattigaste. Sedan militärkuppen i Sudan i oktober förra året har landet blivit av med internationella bistånd. Något som har drabbat landet, som redan var ett av det fattigaste i världen, hårt, skriver AFP. Bland annat har Sudans järnvägsarbetare inte fått betalt på två månader vilket tvingade dem i strejk under lördagen. Samtidigt har bränslepriserna i landet ökat med omkring 50 procent och kriget i Ukraina har lett till att brödpriserna i landet under söndagen ökade från motsvarande fem, till sju kronor. The Conversation rapporterar att Ryssland och Ukraina står för ungefär en fjärdedel av den globala veteexporten. Vetepriserna har redan stigit kraftigt och enligt tidningen är det världens fattigaste hushåll som drabbas hårdast. Tusentals demonstrerade mot brödpriserna och militärstyret under måndagen. Vetepriserna har ökat med nästan 30 procent sedan i början av februari. De ryska veteexporterna har stannat av sedan kriget i Ukraina inleddes. Omni 220314.
Brödpriser skjuter i höjden i Sudan - stora protester. Under dagen har människor runt om i Sudan protesterat mot militärstyret i landet och att brödpriserna har skjutit i höjden de senaste dagarna, rapporterar AFP. På söndagsmorgonen kostade en limpa motsvarande fem kronor och innan dagen var över kostade samma limpa motsvarande sju kronor. "Nej till stigande priser, nej till militärt styre," skanderade demonstranterna. De höga priserna i Sudan, som är ett av världens fattigaste länder, förklaras enligt nyhetsbyrån av höga bränslepriser och kriget mellan Ukraina och Ryssland, som är två av världens största veteproducenter. Polisen svarade med att skjuta tårgas mot demonstranterna. Omni 220314.
Guterres: "Det här slår hårdast mot de fattigaste." Kriget i Ukraina utgör en stor fara för den globala ekonomin -- speciellt för fattiga länder som "ser sin kornbod bombas". Det sa FN:s generalsekreterare António Guterres på en pressträff. 45 länder, framför allt afrikanska, importerar mer än en tredjedel av sitt vete från Ryssland och Ukraina, och för 18 länder handlar det om mer än hälften. "Allt det här slår hårdast mot de fattigaste och planterar frön till politisk instabilitet och oroligheter runt om i världen." Jemen, Kongo-Kinshasa, Burkina Faso, Libanon, Libyen, Somalia och Sudan med fler får hälften av sitt vete från Ukraina och Ryssland. Miljontals människor i låginkomstländer är beroende av den nu hotade veteskörden i Ukraina. Omni 220315.

Ryssland har bett Kina skicka mat till soldater. Ryssland har bett Kina skicka matpaket till ryska soldater i Ukraina. Det uppger två källor med insyn till CNN. Experter har tidigare sagt att Ryssland har haft problem med logistiken och att just matleveranser till trupperna har varit ett av de största problemen. USA varnade Kina under måndagen för att hjälp till Ryssland skulle mötas av konsekvenser. Enligt CNN:s källor tror Kina att leveranser av mat inte skulle göra västvärlden lika provocerade som vapenleveranser. Enligt källor till både Financial Times och CNN ska det även finnas ett visst intresse att skicka vapen och skyddsutrustning till de ryska styrkorna. Det är oklart om Kina faktiskt kommer erbjuda något stöd. Kina uppges vara intresserade av att skicka vapen till Ukraina. Omni 220315.
Rysslands lista till Kina: Robotar, drönare, fordon. Kina har signalerat en vilja att ge Ryssland militärt stöd i kriget i Ukraina, skriver amerikanska diplomater i telegram till allierade länder enligt Financial Times. Enligt två källor med insyn i telegrammen önskar Ryssland framför allt fem saker: luftvärnsrobotar, drönare, underrättelseutrustning, pansarfordon och fordon för logistik och understöd. I telegrammen, som sändes till allierade i Europa och Asien, framkom inte några tidsplaner eller vilka volymer det handlade om. Den kinesiska ambassaden i USA har tidigare sagt att man inte har någon kännedom om någon rysk förfrågan. Pentagon övervakar situationen "väldigt, väldigt noga". USA: Konsekvenser om Kina hjälper Ryssland i kriget. Källa: Medveten strategi att dela med sig av underrättelseuppgifter. Ryssland har även bett Kina skicka mat till soldater. Omni 220315.

Ryska styrkor beskjuter flyktingbussar. Ryska styrkor skjuter mot civila som försöker fly Hostomel i utkanten av Kyiv, skriver The Kyiv Independent på Twitter. De tio första bussarna ska ha kunnat lämnat staden utan problem innan ryssarna öppnade eld mot de ytterligare fyra bussarna. En kvinna ska ha dött och två män skadades i samband med attacken, skriver tidningen. Ukraina planerar att i dag öppna nio humanitära korridorer och försöka leverera humanitära förnödenheter till omringade Mariupol, uppger vice premiärminister Iryna Vereshchuk enligt Reuters. Under dagen väntas en femte omgång samtal mellan Ryssland och Ukraina. Humanitära korridorerna ska enligt planen vara öppna i tio timmar. Omni 220315.

Spanien: Vi har beslagtagit en oligarks yacht. En 85 meter lång yacht som tillhör en rysk oligark har beslagtagits i hamnen i spanska Barcelona. Det uppger landets premiärminister Pedro Sanchez, skriver AFP. Enligt El País heter yachten Valerie och knyts till ryska försvarskonglomeratet Rostecs vd Sergei Chemezov - som uppges ha nära band till president Putin. "Vi har tillfälligt immobiliserat en yacht i Barcelona som tillhör en av de viktigaste ryska oligarkerna," säger Sanchez i ett uttalande enligt AFP och tillägger att "fler beslag väntas". Yachten uppges vara värd över 1,3 miljarder kronor. Det är den första åtgärden riktad mot oligarker i Spanien. Omni 220315. Kommentar: Sälj yachten och låt pengarna gå till humanitära ändamål för Ukrainas befolkning.

Zelenskyj uppmanar ryska soldater att kapitulera. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar i en ny video de ryska soldaterna att ge upp. "På uppdrag av det ukrainska folket ger jag er en chans. Om ni överlämnar er till våra styrkor kommer vi att behandla er som människor ska behandlas: med värdighet. Inte på det sätt som ni behandlas i er armé, och på det sätt ni behandlar vårt folk. Välj. Det är inte första gången som Zelenskyj vädjar till de ryska trupperna att ge upp. Presidenten sa även att han är tacksam till de ryssar som fortsätter att bekämpa den ryska desinformationen. Han säger även att Ryssland redan förlorat 90 krigsplan. Zelenskyj säger också att kriget blivit en "mardröm” för ryssar". Omni 220315.

Hur troligt är det att Kina hjälper Ryssland? Kina vill att USA ska erkänna Kinas suveränitet över Taiwan. Kina vill inom 10 år inkorporera Taiwan även politiskt i sitt system som an gjort nu med Hongkong. Det blir troligen med militära medel. svt 0:42 220315. Kommentar: Ryssland vill att västvärlden ska erkänna Rysslands suveränitet över Ukraina.

Nära 30 miljoner i lockdown i Kina. Coronasmittan stiger i Kina och nästan 30 miljoner invånare i olika delar av landet är nu i lockdown. Spridningen av coronaviruset, som tagit fart med den smittsamma omikronvarianten, har ökat och i tisdags rapporterades 5 280 nya fall -- mer än en fördubbling sedan i måndags. Alla 24 miljoner invånare i den nordöstra provinsen Jilin sattes i karantän under måndagen. Det är första gången Kina har begränsat en hel provins sedan nedstängningarna i Wuhan och Hebei i början av pandemin. Masstestning har återinförts och sjukvårdsarbetare i skyddskläder syns åter på gatorna. Bostadsområden har stängt, människor panikhandlar och polisavspärrningar väcker minnen av situationen under pandemins början. Oron: Leveranskedjor kan störas. Även multinationella företag har stoppat viss verksamhet på grund att restriktionerna. Toyota, Volkswagen och Apple-leverantören Foxconn är bland de berörda företagen. Nedstängningarna har väckt oro för att viktiga leveranskedjor kan störas, skriver BBC. svt 220315.
Kinas utbrott blåser upp "redan uppblåsta" fraktpriser. Kinas nya covidutbrott väntas orsaka de största störningarna i tillverknings- och leveranskedjorna på två år. Det tror bedömare, enligt DI. Stora delar av Fastlandskinas finanscentrum Shanghai är nedstängda, precis som många fabriksområden och hamnar. Enligt vd:n för konsultfirman Container Xchange, Johannes Schlingmeier, kommer den minskade fraktkapaciteten blåsa upp de "redan uppblåsta" fraktpriserna ännu mer, skriver tidningen. Chen Long, medgrundare av analyshuset Plenum, skriver i en rapport som DI tagit del av att det är omöjligt rent politiskt för regeringen att ändra kurs från en nolltolerans mot smitta. Experter varnar: Nytt fraktkaos efter Kinas nedstängningar. Omni 220315.

Premiärministrar från Polen, Tjeckien, Slovenien till Kyiv. Polens, Tjeckiens och Sloveniens premiärministrar besöker Ukrainas huvudstad Kyiv i dag, rapporterar AFP. De ska enligt ett uttalande från den polska regeringen träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. "Syftet med besöket är att bekräfta hela EU:s otvetydiga stöd för Ukrainas suveränitet och oberoende och att presentera ett omfattande paket av stöd för den ukrainska staten och samhället", heter det. De tre kommer under besöket representera Europeiska rådet. De ska även träffa den ukrainske premiärministern Denis Shmyhal. Besöket kommer efter nya attacker mot Kyiv. Omni 220315.
Ukraine's rail chief reveals how EU leaders got in and out of Kyiv in 24 hours. The chairman of Ukrainian Railways has said that the Polish, Czech and Slovenian Prime Ministers, who traveled by train for a Tuesday meeting with Ukrainian President Volodymyr Zelensky in Kyiv, took a "strong step" to show support for his war-torn country, albeit a "naïve" one. "That was really important for us, even if it was naïve," Oleksandr Kamyshin told CNN Wednesday. Kamyshin, the national rail system's top executive, called the move naïve because the delegation of EU leaders announced their travel plans while they were still en route to the capital. Kyiv has been terrorized by a campaign of Russian airstrikes that have hit residential areas in recent days, including several apartment blocks -- prompting a 35-hour curfew that began Tuesday evening. Ukraine's rail system is not immune to those strikes. But Tuesday morning, Polish Prime Minister Mateusz Morawiecki announced that he, along with Slovenian Prime Minister Janez Jansa and Czech Prime Minister Petr Fiala, were heading toward Kyiv. "I was keeping their secret, but when I saw something was published online, it surprised me. I didn't understand that," Kamyshin told CNN. While en route, Morawiecki wrote in a Facebook post: "It is our duty to be where history is being made. Because it's not about us, it's about the future of our children who deserve to live in a world free from tyranny." Fiala also tweeted that the "purpose of the visit is to confirm the unequivocal support of the entire European Union for the sovereignty and independence of Ukraine." CNN 220317.
Ordföranden för Ukrainska järnvägarna ,Oleksandr Kamyshin, 37 år: Moskvas aggression har avskaffat yrkena och förvandlat den vanliga mannen till en kämpe och förvandlat honom till ett rörligt mål. Sedan den 24 februari sover han inte längre hemma. Sedan den 24 februari har han inte sett sin fru eller sina två söner. Sedan den 24 februari har han organiserat exilen av mer än två miljoner ukrainare på flykt från ryska strejker. Den planerar järnvägskonvojer av ammunition och trupptransporter. Han jonglerar med importen av livsmedelsbistånd och vad som fortfarande kan exporteras. Han är sedan den 24 februari remissen för de 23 000 kilometerna räls i hans land, när Frankrike har 28 000. Sedan krigets början har 33 ukrainska järnvägsarbetare dött.

Klockan tickar -- Ryssland rusar mot teknisk konkurs. Den ryska ekonomin är i fritt fall och snart kan en "default", en så kallad teknisk konkurs, vara ett faktum. Det rapporterar Bloomberg. På onsdag måste landet betala räntor på 117 miljoner dollar, motsvarande 1 126 miljoner kronor. Nyhetsbyrån skriver att det är ett nyckelögonblick för skuldinnehavare som redan sett värdet på sina investeringar rasa. "Detta kommer att bli en monumental default," säger Jonathan Prin, portföljförvaltare på Greylock Capital Associates, till Bloomberg. Under veckan har Ryssland förberett ett betalningsdokument i utländsk valuta och meddelat utländska banker, säger Anton Siluanov i statlig tv, skriver Reuters. Jämför situationen med Ryssland 1998. Reuters har inte fått någon bekräftelse på att en betalning är på väg. IMF: En default är inte längre osannolik. Ryssland har pengar utan att få tillgång till dem. Omni 220315.

Inga större rörelser kring Kyiv - rysk fokus på logistik. Rysslands trupper har inte gjort några större rörelser kring Ukrainas huvudstad Kyiv, skriver den brittiska tankesmedjan Institute for the Study of War i sin senaste rapport. Landet verkar främst fokusera på logistik i både Kyiv och i de södra delarna av landet. Rysk militär finns fortfarande både nordväst och nordöst om Ukraina. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin dagliga rapport att det fortsätter att komma ryska anklagelser om att Ukraina planerar att använda kemiska och biologiska vapen, vilket skulle kunna innebära att Ryssland planerar för att göra det. Omni 220315.

Rådgivare till Zelenskyj: Kriget över tidigt i maj. Kriget i Ukraina borde vara över tidigt i maj -- när Ryssland har slut på resurser för att fortsätta attackera sitt grannland, säger Oleksij Arestovitj, rådgivare till president Volodymyr Zelenskyjs stabschef, enligt Reuters. Enligt honom finns det två möjliga scenarier kommande månader: antingen nås en överenskommelse eller så lyckas Vladimir Putin rekrytera fler soldater och då nås en överenskommelse i stället i april. Arestovitj är inte själv inblandad i samtalen mellan Ukraina och Ryssland. Kriget i Ukraina startade den 24 februari. Omni 220315.

Experter: Lukasjenko rädd för att kriga - katastrof om stödet från armén sinar. Om Belarus till fullo ger sig in i kriget på Rysslands sida kan det slå tillbaka mot ledaren Aleksandr Lukasjenko på hemmaplan. Det är en anledning till att Lukasjenko tvekar, säger experter till Politico. Bara tre procent av belarusierna står bakom ett anfall mot Ukraina, enligt Ryhor Astapenia vid institutet Chatham House. Samtidigt säger han att arméns tillit är en av nycklarna till att Lukasjenko behåller makten i Belarus. En offensiv i Ukraina skulle kunna rasera stödet, vilket vore en katastrof för Lukasjenko. Valerij Sachasjtjyk, som tidigare var överstelöjtnant i den belarusiska armén, instämmer. Han säger också att Belarus armé aldrig har deltagit i något krig och därför är dåligt förberedd. "Lukasjenko är långt ifrån en dåre. Han förstår att det finns en stor risk att den belarusiska armén misslyckas." Ukrainas tidigare försvarsminister: Propaganda fungerar inte som i Ryssland. Oppositionsledaren Tichanovskaja: Ryssland har tagit kontroll över Belarus armé. Omni 220315.

Utegångsförbud i Kyiv efter nya attacker mot staden. Kyiv inför ett utegångsförbud i 35 timmar efter nattens attacker mot den ukrainska huvudstaden, meddelar borgmästaren Vitalij Klytjko enligt AFP. "Det är ett svårt och farligt läge," säger borgmästaren. Utegångsförbudet börjar gälla 20.00 i kväll. Två kraftfulla explosioner inträffade tidigt i morse i Kyiv. Minst två personer dog när ett bostadshus på 15 våningar fattade eld till följd av attacken, enligt ukrainsk räddningstjänst. Omni 220315.

Mozilla plockar bort ryska söktjänster från Firefox. Mozilla har meddelat att man nu har plockat bort tre stora ryska söktjänster från sin webbläsare Firefox. Det rapporterar Computer Sweden. Det handlar om Yandex Search, Ok.ru och Mail.ru. Yandex Search har sedan snart åtta år tillbaka varit Mozillas standardsökmotor i Ryssland (sedan 2014). Mozilla hänvisar till att det förekommit trovärdiga rapporter om sökresultat som innehåller statligt sponsrat innehåll, vilket strider mot Mozillas principer. Omni 220315.

Åklagare vill ge Navalnyj ytterligare 13 års fängelse. Ryska åklagare vill förlänga den fängslade ryske oppositionsledaren Alexej Navalnyjs fängelsestraff med 13 år. Det skriver Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Tass. Enligt Max Seddon, Moskvachef på Financial Times, skulle ett förlängt straff även innebära att han placeras i ett högsäkerhetsfängelse som sägs vara betydligt värre än det han hittills vistats i. Navalnyj avtjänar redan ett fängelsestraff på två och ett halvt år, efter att ha brutit mot anmälningsplikten för en villkorlig dom. Anledningen till att han inte infann sig var att han låg i koma i Berlin efter att ha förgiftats med nervgiftet novitjok. Åklagare menar att han gjort sig skyldig till bedrägeri. Amnesty har kallat rättegången mot Navalnyj en "skenrättegång". Aktivister fortsätter kämpa för Navalnyj. Omnii 220315. Kommentar: Ryssland är rättsvidrigt och nu även krigsvidrigt.

Stora skador på flygplatsen i miljonstaden Dnipro. Rysk militär har genom bombanfall orsakat stora skador på den största flygplatsen i Dnipro. Såväl landningsbanan som terminalbyggnaden ska ha förstörts. Det uppger guvernören Valentyn Reznichenko på tisdagsförmiddagen, enligt Reuters. Ska handla om mycket stora skador. "Det kommer att ta tid att återställa. Vi kommer att vinna!" säger han i ett uttalande på Telegram. AFP:s reporter på plats beskriver hur ett stort rökmoln stiger från flygplatsen. Flygsirener ljuder i området och flygplatsen är avspärrad av soldater. Dnipro är en av Ukrainas allra viktigaste industristäder. Det är landets fjärde största stad med en miljon invånare. Myndigheter stoppar journalister från flygplatsen. Omni 220315.

Över tre miljoner har nu flytt Ukraina -- "varje sekund blir ett barn en flykting". Över tre miljoner människor har hittills tvingats fly Ukraina, uppger FN:s migrationsorganisation IOM på tisdagsförmiddagen. "Vi är tacksamma för alla som har visat solidaritet med alla människor som har tvingats att fly", twittrar IOM. Nästan hälften av de flyende är barn. Hittills har omkring 1,4 miljoner barn lämnat landet sedan Rysslands invasion som inleddes den 24 februari, enligt James Elder, talesperson för FN:s barnorganisation Unicef. I genomsnitt har mer än 70 000 barn blivit flyktingar varje dag de senaste 20 dagarna, vilket motsvarar 55 barn varje minut. "Så nästan en per sekund," säger Elder. Han varnar för att barnen, likt alla krigsflyktingar, riskerar att utsättas för våld, sexuellt utnyttjande och människohandel. Omni 220315.
Ygeman: Var tredje invånare kan fly från Ukraina. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) gör bedömningen att uppemot tolv miljoner ukrainare kan tvingas fly kriget, vilket innebär att Migrationsverkets tidigare scenario kan vara i underkant. Regeringen behandlar nu flyktingsituationen som en kris, säger han till TT. Tolv miljoner flyktingar skulle innebära att en tredjedel av Ukrainas befolkning flyr därifrån. "Uppemot 30 procent av befolkningen, kan man tänka sig. Vad är en svensk andel då? Jag hoppas inte att vi ska komma dit," säger Ygeman. Ministern konstaterar att inflödet av flyktingar är stort och mörkertalet massivt. Ygeman hoppas att länderna närmast Ukraina: Polen, Ungern, Rumänien och Moldavien ska ta större ansvar än under flyktingkrisen 2015. Omni 220315.

Zelenskyj varnar Andersson och övriga ledare: "Vi är alla Rysslands måltavlor". I ett livesänt tal till Magdalena Andersson och övriga ledare för länderna i försvarsarbetetJoint Expeditionary Force (JEF) vädjar Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj om mer militärt stöd. Det rapporterar Reuters och Sky News. "Vi kan alla hejda den ryska krigsmaskinen och avbryta dödandet. I annat fall kan de göra detsamma med era länder," säger Zelenskyj. "Vi är alla Rysslands måltavlor, hjälp er själva genom att hjälpa oss." Storbritanniens Boris Johnson är värd för mötet. Enligt SKy News kommenterade han Zelenskyjs varning med att vi befinner oss i ett "desperat, desperat ögonblick" och att de övriga länderna "måste göra mer för att hjälpa" Ukraina. Försvarssamarbetet JEF leds av Storbritannien och har funnits sedan mitten av 2010-talet. Där ingår nu Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Storbritannien. Sverige anslöt sig i juni 2017. Bortsett från Sverige och Finland är de övriga länderna med i Nato. Samarbetet väger tungt och är inget Ryssland kan bortse från. Samtidigt ger det inga säkerhetsgarantier, men försvarsgarantier är inget som kommer att diskuteras på mötet, enligt Andersson. "Vi från JEF har ett väldigt nära militärt samarbete och kommer att diskutera hur vi ska utveckla det på allra bästa sätt i det här läget. Det är ett samarbete som är väldigt konkret och där vi snabbt kan vidta åtgärder tillsammans. Vi ska diskutera vad vi bland annat kan göra för form av övningar i närtid," säger hon. Inför mötet säger Magdalena Andersson att man är fast besluten att fortsätta att sanktionera Ryssland och stötta Ukraina. JEF är bara ett av Sveriges omkring 20 internationella försvarssamarbeten och det väger tungt, säger Håkan Edström, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. Omni 220315. Omni 220315.

Redaktör protesterade mot kriget -- riskerar fängelse. Tv-redaktören Marina Ovsyannikova som protesterade mot kriget i en nyhetssändning på statlig rysk tv riskerar nu 15 års fängelse, skriver Reuters. En domstol däremot uppger att ett straff på tio dagars fängelse är aktuellt. Hon anklagas för att ha "förtalat Rysslands väpnade styrkor" vilket skulle kunna ge upp till 15 års fängelse. "Det är huliganism," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Ovsyannikova dök mitt i sändningen upp med ett plakat med texten "stoppa kriget". Hon greps kort därefter. Det var på måndagskvällen kvinnan protesterade i sändningen. Navalnyjs talesperson: "Wow, det där är en cool tjej." Omni 220315.

FN: Tydliga tecken på krigsbrott i Myanmar. Det finns tydliga tecken på att militären i Myanmar har begått brott mot mänskligheten och krigsbrott sedan de tog makten i en militärkupp. Det skriver AFP, med hänvisning till FN. "Vi har kunnat identifiera ett mönster senaste året, som indikerar att det här är planerade, koordinerade, systematiska attacker," säger FN:s talesperson för mänskliga rättigheter Ravina Shamdasani. Det har gått drygt ett år sedan den demokratiskt valda regeringen avsattes av militären. Sedan dess har flera demonstranter dödats i protester mot det militära styret. FN har studerat situationen länge. Motståndsrörelsen leds av unga civila. Omni 220315.
Flera försökte storma presidenthuset på Sri Lanka. En stor grupp demonstranter försökte under tisdagen storma president Gotabaya Rajapaksas kontor i Sri Lankas huvudstad Colombo, rapporterar AFP. Anledningen till protesterna är att landet befinner sig i en svår finanskris, och priserna på nödvändigheter som mat och medicin har skjutit i höjden. Bland annat har bristen på utländska valutor gjort det svårt att driva import i landet, och presidenten samtalade under tisdagen med Internationella valutafonden (IMF) om hjälp. Protesterna leddes av oppositionspartiet "SJB". Har sökt ekonomisk hjälp från IMF. Oppositionen: Regeringen har förlorat all legitimitet. Omni 220315. Kommentar: Det är vad som också väntar Ryssland.

Brittiska sanktioner mot ytterligare 350 ryska mål. Den brittiska regeringen inför nya sanktioner mot ytterligare 350 ryska personer, företag och organisationer, skriver Sky News. Med på listan finns bland andra affärsmannen Andrej Melnitjenko, bankdirektören Pjotr Aven och den ryske försvarsminister Sergej Sjojgu. Storbritannien har infört nya lagar för att hantera "smutsiga pengar" i landet i ett försök att komma åt den ryska eliten. Sanktionerna kommer mindre än 24 timmar efter att den nya lagen röstades igenom. Omni 220315.

Flyktingar kommer till södra Sverige: "Är lite nervös". De flesta flyktingarna kommer till Sverige via Karlskrona, därefter via Ystad, Trelleborg och Öresundsbron. Det säger Mats Berggren som är chef för gränspolisen i region syd till TT. SVT Blekinge har besökt hamnen i Karlskrona och intervjuat flyktingar som kommer med färjan från Polen. "Jag känner mig lite nervös. Jag hoppas att allt kommer att ordna sig. Jag är väldigt glad att det är så många som vill hjälpa oss," säger 15-åriga Anzhelika Saldetskaja. Samtidigt rapporterar Göteborgs-Posten att hundratals människor köar utanför Migrationsverkets lokaler i Kållered -- och att det anländer nya flyktingar varje dag. Ukrainska släktingar förenas i Karlskrona: "Mycket längtan och oro". Hundratals flyktingar köar utanför Migrationsverket. Danmark avvisar ukrainska flyktingar vid tyska gränsen -- men inte Sverige. Flyktingar avvisas vid danska gränsen -- krav på biometriskt pass med elektroniskt chip. Omni 220315. Kommentar: Danmark måste också ta sitt ansvar.

EU placerar fler personer på sanktionslistan. Chelsea-ägaren Roman Abramovitj, Alfa Group ägarna German Khan and Alexey Kuzmichev och Yandex-vd:n Tigran Khudaverdyan har fått sina tillgångar frysta EU. Det skriver Financial Times som fått se ett utkast från EU. "Dessa sanktioner kommer ytterligare att bidra till att öka det ekonomiska trycket på Kreml och försvaga dess förmåga att finansiera sin invasion av Ukraina", skriver de. Källor till Reuters säger att EU-företag inte längre kommer att få exportera några lyxvaror värda mer än 300 euro, och bilar som kostar mer än 50 000 euro. EU offentliggör de nya sanktionerna i den officiella tidningen senare under tisdagen. Europeiska kreditvärderingsinstitut är förbjudna att betygsätta ryska företag. Tar bort möjligheten för import av ryskt stål. Omni 220315.

Ann Linde: Sanktionerna mot Ryssland har börjat bita. Utrikesminister Ann Linde (S) hoppas att den försämrade ekonomin som sanktionerna leder till ska få Rysslands befolkning att inse vad som pågår i Ukraina. Det säger hon till TT. "De ska märka att den propaganda som säger att det inte förekommer något krig inte stämmer," säger hon till TT. Under tisdagen har ett fjärde sanktionspaket klubbats i EU-parlamentet. Baserat på samtal Ann Linde haft med ukrainske kollegan Dmytro Kuleba så gör hon bedömningen att det finns en större villighet till samtal från ryska sidan. "Det beror förmodligen på kombinationen av det väldigt starka motståndet som ukrainarna visat, med stöd av EU och enskilda medlemsländer, och på sanktionerna. De har definitivt börjat bita," säger hon. Linde: Det viktigaste nu är att de fem miljarder som EU avsatt till vapeninköp kommer in i Ukraina och kan användas till motståndet. Omni 220315.

65 ryska attacker mot Charkiv -- på bara en dag. Charkiv, Ukrainas näst största stad, utsattes för 65 granatattacker enbart på måndagen, skriver CNN. Striderna pågick i tre städer i området: Izium, Balaklia och Dergatji. Totalt har 600 bostäder i staden förstörts i de ryska attackerna sedan kriget började. "Människor har förlorat sina hem. 50 skolor och ett antal medicinska institutioner, inklusive mödravårdssjukhus, bombades också i Charkiv," säger Oleh Syniehubov, chef för Charkivs regionala administration. Omni 220315.

Tusentals bilar har lyckats lämna ett Mariupol i ruiner. Omkring 2 000 bilar med civila hade vid 13-tiden på tisdagen svensk tid lyckats lämna den belägrade hamnstaden Mariupol vid Svarta havets kust. Lika många bilar stod då redo att lämna staden, skriver AFP. Det lyckade evakueringsförsöket kommer efter flera misslyckade försök. Samtidigt säger Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk att även bussar måste släppas igenom, enligt Reuters. Hon uppger att en konvoj med förnödenheter har stoppats. I ett reportage inifrån Mariupol beskriver BBC en tuff situation - med brist på läkemedel, mat och vatten. Omkring 400 000 människor är kvar i staden, och enligt lokala myndigheter har minst 2 400 civila dött. Stadskärnan beskrivs som helt oigenkännlig och människor kan knappt lämna skyddsrummen. Pastorn Serhii Kozyrkov, som lyckades fly för två veckor sedan, har varit i kontakt med en familj som befinner sig i ett skyddsrum. "Det är väldigt trångt och det finns inte tillräckligt med mat. Människor blir sjuka eftersom det är väldigt kallt och alla ligger bredvid varandra." Omni 220315.
Horrific conditions in Mariupol - Ukraine’s city under siege. New pictures from Ukraine’s besieged port city of Mariupol reveal the terrible conditions faced by its 500,000 residents. Russian forces completely surround the city and shelling has already claimed thousands of lives. People are surviving in basements and bomb shelters. Many are running out of food, water and heating supplies. BBC News You tube 2:48 220314.
Sjukhuspersonal gisslan i Mariupol: "Kan inte lämna". Dagar efter att ett förlossningssjukhus i Mariupol attackerades av Ryssland vittnar nu anställda på stadens största sjukhus om att både patienter och personal hålls gisslan på sjukhuset, rapporterar BBC. Den lokala guvernören Pavlo Kyrylenko skriver på Facebook att han har fått rapporter om att 400 människor hålls fångna på sjukhuset. "Vi kan inte lämna", skriver Kyrylenko att en anställd har sagt. Enligt ukrainska myndigheter har 2 400 människor dödats i staden sedan invasionen inleddes för drygt två veckor sedan. En människorättsgrupp anklagar Ryssland för att ha skjutit de som försökt lämna sjukhuset. Människor uppges hållas fången i sjukhusets källare. Infektioner har börjat spridas i staden. Omni 220315.

Nya varningen: Rysk plan på biologisk krigföring. Det är möjligt att Ryssland planerar att använda biologiska eller kemiska vapen i en så kallad falsk flagg-operation, varnar Storbritanniens försvarsdepartement. Detta för att kunna anklaga Ukraina för att använda den typen av vapen. "Ryska anklagelser om att Ukraina ämnar använda kemiska och biologiska vapen fortsätter att komma. Vi har inte sett några bevis som stöder dessa anklagelser", skriver försvarsdepartementet på Twitter. På måndagen hölls förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska dessa återupptas på tisdagen, skriver AFP. Ukraina kräver "fred, en omedelbar vapenvila och ett tillbakadragande av ryska trupper". Omni 220315.

Starka känslor på överfulla bårhus: "Hur kan ni göra så här mot min älskling?" Bårhus över stora delar av Ukraina kämpar för att hinna hantera kropparna från kriget. Det rapporterar Ekot från Lviv i västra Ukraina och The Telegraph från Mykolajiv vid Svarta havets kust. Under de senaste veckorna har över 100 soldater och 40 civila passerat genom bårhuset i Mykolajiv. Medarbetaren Nikolaj säger att han och hans kollegor aldrig hinner åka hem, utan "tillbringar hela sina liv" på bårhuset. Tidningen är på plats när mamman Irina, med tårarna rinnande längs kinderna, får se sin son som har stupat i kriget. "Han är 22 år gammal. Hur kan ni göra så här mot min älskling?"
Samtidigt skriver Radio Free Europe att ryska lik fyller upp belarusiska bårhus. Kropparna förs dit med tåg innan vidare färd till Ryssland. En lokalbo säger att invånarna "helt enkelt var chockade" över det stora antalet stupade soldater som kom till området. Omni 220315.

Nya explosioner i centrala Kyiv - minst fyra döda. Minst två kraftfulla explosioner har tidigt på tisdagsmorgonen hörts i de centrala delarna av Kyiv, uppger AFP:s journalister på plats. En av journalisterna ska ha sett en rökpelare stiga upp i fjärran. Ett bostadshus på 15 våningar har fattat eld och en stor räddningsinsats pågår, skriver AP. Minst fyra personer har bekräftats döda, enligt borgmästaren. Enligt uppgifter från den lokala kanalen Ukraine 24 ska robotar ha avfyrats från den belarusiska sidan, men dessa uppgifter har BBC ännu inte kunnat bekräfta. Ryska trupper har under natten intensifierat sina attacker mot den nordvästra sidan med Irpin, Hostomel och Bucha. Flyglarm har även hörts i Odesa i söder, Uman i de centrala delarna och Chmelnytskyj-regionen i väst. Omni 220315.

Ryss i Ukraina: "Ville kasta mig framför en stridsvagn". Ryssar som bor i Ukraina vittnar om ett uppochnervänt liv sedan Vladimir Putin inledde sin invasion. Det rapporterar Euronews, som har talat med fem av de 175 000 ryssar som bor i landet. Andrej Sidorkine i Kyiv vill kriga för Ukraina. Men när militären ser hans ryska pass skickas han iväg, gång på gång. "Om ryska trupper går in i Kyiv -- Gud förbjude -- vill jag möta dem med vapen i mina händer. Vissa av de intervjuade ryssarna skäms inte för sina rötter, medan andra gör det. Som Galina Jabina. Hon säger att hon knappt pratar med vänner och familj hemma i Ryssland längre, eftersom de "stoppar huvudet i sanden". Själv kände hon bottenlös ilska när bomberna började falla över Charkiv. "Jag var redo att kasta mig själv framför en stridsvagn och ta mig an den med mina bara händer. Men det fanns inga stridsvagnar, bara luftanfall." Engelskaläraren Maria Trouchnikova, som har bott i Ukraina i 20 år, säger att hon har en identitetskris. Omni 220315.

Experter oense om ryska motgången: "Bara börjat".Uppgifterna om att det går dåligt för den ryska invasionen eller Vladimir Putin kan mycket väl överdrivas av propagandaskäl eller rent önsketänkande -- i själva verket utvidgas offensiven. Det säger Johan Norberg, Rysslandskännare och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till TT. "Kriget har bara börjat." Däremot verkar det stämma att Ryssland råkat i trångmål i Ukraina, men det har inte stoppat offensiven, menar Norberg. Att överta huvudstaden Kyiv verkar fortfarande vara målet för Ryssland. Enligt Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsföring och forskare vid Försvarshögskolan, har landet tillräckligt med styrka för att omringa Kyiv. "Det är också beroende på Ukrainas förmåga till motattacker. Men omringa Kyiv kommer man nog att göra förr eller senare," säger han till SvD. Johan Norberg: "Ju längre in man kommer desto längre blir till exempel underhållsvägarna, och tempot går ned." Gunnar Hult: "När Kyiv faller, då kommer Ukraina falla." Omni 220315.

Stoltenberg: Oroliga för att Ryssland ska utföra falsk flagg-attack med kemvapen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnar för att Ryssland kan utföra en falsk flagg-attack, möjligtvis med kemiska vapen, för att därefter kunna anklaga Ukraina. Det säger han på en pressträff. Han kallar Rysslands påståenden om biologiska labb och kemiska vapen i Ukraina för "absurda" - och säger att det rör sig om ytterligare en lögn. "I flera månaders tid har vi sett igenom Rysslands långa lista av lögner. De hävdade att de inte planerade att invadera Ukraina, men de gjorde det. De hävdade att de drog tillbaka sina trupper, men de skickade ännu fler. De hävdade att de skyddade civila, men de dödar civila." Stoltenberg konstaterar också att säkerhetsläget är helt förändrat i Europa - något som ska diskuteras av militäralliansens försvarsministrar på onsdagen. Omni 220315.

Två journalister döda efter artilleriattack utanför Kyiv. Fox News fotograf Pierre Zakrzewski, 55, och den ukrainska journalisten Oleksandra Kuvshinova, 24, har dött efter en artilleriattack utanför Kyiv. Det bekräftar Fox News. "I dag är en mycket tung dag för Fox News Media och för alla journalister som riskerar sina liv för att leverera nyheter", skriver kanalens vd Suzanne Scott i ett internt meddelande. Kuvshinova var Fox News tolk och guide på plats i Ukraina. Kanalens ankare Martha MacCallum säger att de skickar sina djupaste kondoleanser till hennes familj. I attacken, som ägde rum på måndagen, skadades även Fox News korrespondent Benjamin Hall. Journalisternas bil ska ha attackerats i Horenka utanför Kyiv. Enligt Fox vårdas Benjamin Hall fortfarande på sjukhus. tv: "Han var en legend." Omni 220315.
Amerikansk fotograf och ukrainsk journalist dödade i Ukraina. Den amerikanska fotografen Pierre Zakrzewski från tv-kanalen Fox News och den ukrainska journalisten Oleksandra Kuvshinova har dött efter en attack i i Horenka utanför Kiev. Zakrzewski reste tillsammans med journalisten Benjamin Hall som också skadades under måndagen. Enligt kanalen vårdas han fortfarande på sjukhus i Ukraina. Oleksandra Kuvshinova ska ha färdats i samma fordon som Fox News team när det blev beskjutet, rapporterar BBC. Senare på tisdagen bekräftade Anton Gerashchenko, rådgivare vid Ukrainas inrikesministerium, att även Kuvshinova dödats i attacken. Hon blev 24 år. Pierre Zakrzewski arbetade som journalist och kameraman för Fox News och har tidigare rapporterat från krigsdrabbade länder som Irak, Afghanistan och Syrien. Han var baserad i London och arbetade med Rysslands invasion i Ukraina sedan kriget bröt ut. "Det är med stor sorg och tungt hjärta vi meddelar nyheterna om vår älskade kameraman Pierre Zakrzewski. Pierre dog i Horenka, utanför Kiev. Hans passion och talang som journalist saknar motstycke," skriver Fox News VD Suzanne Scott på deras hemsida. Oleksandra Kuvshinova hjälpte Fox News team på plats i Kiev: "Hon var otroligt begåvad och jobbade i veckor direkt med hela vårt team på plats, hon jobbade dygnet runt för att världen skulle få veta vad som händer i hennes land," säger Scott. svt 220315.

Sverige och Storbritannien fördjupar samarbete. Statsminister Magdalena Andersson och den brittiske premiärministern Boris Johnson är överens om fördjupat samarbete mellan länderna, skriver DN. Framför allt ska försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF) utvecklas. "Det har varit en väldig samsyn om att vi behöver göra mer för att ha skarpare sanktioner mot Ryssland, att vi behöver göra mer för att stötta Ukraina men också att vi ska samarbeta mer, säger hon. Bland annat kom de överens om att minska beroendet av ryskt kolväte samt sa att de ser fram emot gemensamma militärövningar. Statsministern vill inte svara på om hon fick några försvarsgarantier från Johnson. Johnson upprepade sin försvarsministers löfte från i början av mars om att Storbritannien kommer hjälpa Sverige militärt vid ett angrepp, enligt ett uttalande från 10 Downing Street. Andersson sa tidigare under tisdagen till TT att hon är öppen för att vidta ännu fler sanktioner mot Ryssland samt skicka ännu fler vapen till Ukraina. Omni 220315.

Ryssland svarar USA: Joe Biden inte välkommen. Ryssland svarar på USA:s sanktioner och inför nu egna sanktioner mot president Joe Biden och ett dussintal amerikanska tjänstemän genom att porta dem från att komma in i landet. Det skriver AFP. "Detta är en konsekvens av den extremt 'ryssofobiska' politik som förs av den nuvarande amerikanska administrationen," säger det ryska utrikesministeriet, i ett uttalande enligt nyhetstjänsten. Utrikesministern Anthony Blinken och försvarsministern Lloyd Austin omfattas också av förbudet. Ryssland: Vi vägrar inte att behålla officiella kontakter om de ligger i vårt nationella intresse. Omni 220315.

Presidenten: Vi kommer inte kunna gå med i Nato. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ukraina måste acceptera att de inte kommer kunna gå med i Nato, rapporterar AFP. "Vi har hört i flera år att dörren (till Nato) är öppen. Men vi har också hört att vi inte kan komma in. Det är den sanning som vi måste inse, och jag är glad att vårt folk börjar förstå det och nu räknar med sig själva och våra partners som hjälper oss, säger han. Zelenskyj säger dock enligt Reuters att Ukraina måste fördjupa sitt samarbete med andra organisationer som kan hjälpa dem. En av Rysslands största uttalande farhågor inför invasionen av Ukraina var att landets skulle gå med i försvarsalliansen. Uttalandet kom under en videokonferens med ledarna för de tio länder som ingår i försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force. Zelenskyj efterfrågar säkerhetsgarantier från andra organisationer. Ukraina har flera gånger sagt att de vill och borde få gå med i Nato. Omni 220315.

Redaktör som protesterade får böter och släpps fri. Den ryska tv-redaktören Marina Ovsyannikova har släppts på fri fot. Det rapporterar AFP. Reuters skriver, med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA, att hon fick böta motsvarande 2 700 kronor (30 000 rubel) för att ha brutit mot landets protestlagstiftning. Ovsyannikova sprang under måndagskvällen in i en sändning på den ryska statliga tv-kanalen "Channel One" med ett plakat med texten "Stoppa kriget". Enligt BBC ska böterna ha delats ut för en video hon spelade in i samband med protesten. Det är ännu oklart om hon kommer åtalas för protesten. Hon säger att hon efter gripandet förhördes utan sin advokat i 14 timmar utan advokat och att hon inte har sovit på två dagar. "Jag tog det här beslutet själv. Jag gillar inte Rysslands beslut att starta den här invasionen. Det var ett hemskt beslut," säger Ovsyannikova till BBC. Efter att ha betalat sina böter ska hon ha släppts. Ovsyannikova är född i Odesa och har en ukrainsk pappa. Kremls talesperson kallar protesten för "huliganism". Omni 220315.
Rysk tv-redaktör dömd för antikrigsprotest. Ryska tv-redaktören Marina Ovsiannikovas kupp i direktsänd rysk stats-tv har blivit viral. Hon döms nu i rysk domstol till 30 000 rubel i böter, vilket motsvarar ungefär 2 700 svenska kronor, det rapporterar Reuters. Flera medier rapporterade under måndagskvällen om att Ovsiannikova, som jobbat som redaktör på ryska statliga Kanal 1, greps av polis efter kuppen i direktsändning. Ovsiannikova dök upp bakom nyhetsuppläsaren med en protestskylt där det stod bland annat "stoppa kriget" och "tro inte på propagandan". Efter kuppen ska hon ha förts till en polisstation rapporterade bland andra The Guardian med hänvisning till människorättsgruppen Agora. Statliga nyhetsbyrån Tass uppger under tisdagsmorgonen med hänvisning till källor att den ryska utredningskommittén startat en förundersökning gällande Ovsiannikovas agerande. Hon anklagas för att ha ”förtalat” Rysslands väpnade styrkor, något som kan ge upp till 15 års fängelse. "Det är högst troligt att myndigheterna kommer att statuera exempel med henne för att hålla andra demonstrerande tysta," säger Daniil Berman, en av tv-redaktörens advokater, enligt AFP.Under tisdagen kom beskedet att rysk domstol dömer Ovsiannikova till 30 000 rubel i böter, vilket motsvarar ungefär 2 700 svenska kronor, rapporterar Reuters.
"Mitt beslut." Efter rättegången talade Ovsiannikova med pressen och sade att hon inte sovit på två dagar, att hon blivit utfrågad i 14 timmar utan advokat närvarande och utan att få möjlighet att kontakta sin familj. "Det var mitt antikrigs-beslut. Jag tog beslutet för att jag inte tycker att Ryssland borde ha startat invasionen. Det var verkligen fruktansvärt", sade hon till BBC.
Ovsiannikova: "Skäms över att jag tillåtit lögner." Under tisdagsmorgonen var det först oklart var ryska tv-redaktören Marina Ovsiannikova befann sig. Hon ska senare under dagen träffat sin advokat, twittrar den ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta. Strax efter kuppen publicerades ett klipp på sociala medier där Marina Ovsiannikova berättade om sin bakgrund och sa att hon jobbat på statliga Kanal 1 i flera år, att hennes far är ukrainare och mor ryska. "Jag har fört fram Kremls propaganda och jag skäms väldigt mycket för det nu. Jag skäms över att jag tillåtit att lögner berättats i tv, att jag tillåtit ryssar att 'zombiefieras'." säger hon i klippet.
Zelenskyj uppmanar till protester. På Twitter har många hyllat redaktören för hennes mod att protestera. I ett videouttalande på Telegram tackar Ukrainas president Volodmyr Zelenskyj Ovsiannikova. "Jag vill personligen tacka kvinnan som gick in i Kanal 1:s studio med en protestskylt mot kriget, Till er som inte är rädda att protestera, innan ert land sluter sig totalt från omvärlden och blir ett stort Nordkorea -- ni måste protestera, missa inte er chans", säger Zelenskyj. Under tisdagen kommer också rapporter om att nyhetsankaret Lilija Gildejeva, som arbetar på den statliga ryska tv-kanalen NTV, har sagt upp sig. Dagens Nyheter skriver med hänvisning till nyhetssajten Varlamov att Gildejeva rest utomlands i hemlighet för sin arbetsgivare och nu skickat in sin avskedsansökan.
Kreml: "Huliganism". Ryska regeringen fördömer kuppen, Kremls talesperson Dmitry Peskov kallar det för "huliganism" under en presskonferens på tisdagen, skriver Reuters. FN:s talesperson i människorättsfrågor Ravina Shamdasan har också kommenterat Ovsiannikova och uppmanade ryska myndigheter att inte straffa henne för att hon använder sin rättighet att uttrycka sig fritt. svt 220315. Kommentar: Många många fler behöver bli fredssträvande"huliganer" för att Putin ska förstå att han är ute i fel ärende.

USA: Ryssland står still - möter hårt motstånd. Ryssland har inte gjort några nämnvärda militära avancemang i Ukraina 20 dagar in i kriget. Det säger en högt uppsatt amerikansk försvarstjänsteman enligt BBC. Den enorma ryska kolonnen som sedan invasionens början befunnit sig utanför Kyiv befinner sig fortfarande omkring 20 kilometer från huvudstadens kärna. I markstriderna i Ukrainas näst största stad Charkiv och i Mykolajiv möter de ryska trupperna hårt motstånd och har trots flera försök inte lyckats överta städerna. Enligt Pentagons uppgifter är det i Chernihiv och Mariupol som Ryssland har haft störst framgång. Ryssland har dock kunnat utföra flyganfall mot flera andra ukrainska städer under invasionen, något som orsakat stora skador och mänskligt lidande. Både Ukraina och Ryssland ska ha använt omkring 90 procent av sin stridskraft. Omni 220315. Kommentar: Vad Ryssland åstadkommer är stora skador och mänskligt lidande.

Zelenskyj: Fredssamtalen börjar låta mer realistiska. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att fredssamtalen med Ryssland börjar låta "mer realistiska", rapporterar AP. "Men det behövs fortfarande mer tid för att besluten ska ligga i Ukrainas intresse, lägger han till. De ryska kraven för en fredslösning uppges bland annat handla om att Ukraina formellt avsäger sig alla anspråk på att gå med i Nato samt att man erkänner utbrytarområdena Donetsk och Luhansk. Zelenskyj har upprepade gånger sagt att han inser att Nato inte kommer att erbjuda ett medlemskap till Ukraina i detta läge och att han kan överväga en "neutral status" för sitt land, men att det då krävs starka säkerhetsgarantier från både väst och Ryssland. Nato tillåter inte nationer med pågående territoriella konflikter att bli medlemmar. Omni 220316.

Nya explosioner i Kyiv -- ryska helikoptrar förstörda. Flera explosioner skakade Kyiv på onsdagsmorgonen, rapporterar AFP:s och CNN:s reportrar på plats. Enligt den lokala räddningstjänsten har minst två personer skadats och två bostadshus har fått skador. BBC skriver att flyglarm ljudit i flera städer under morgonen, närmare bestämt i Kyiv, Lviv, Odesa, Dnipro och Ivano-Frankivsk. Samtidigt har minst tre ryska helikoptrar förstörts på Chersons internationella flygplats, skriver CNN. Satellitbilder från Planet Labs visar svarta rökmoln över flygplatsen. På tisdagen sattes Kyiv under utegångsförbud på grund av en "svår och farlig" situation i huvudstaden. Omni 220316.

90 procent av ukrainarna riskerar fattigdom inom ett år. Nio av tio ukrainare riskerar att hamna i fattigdom inom de närmsta 12 månaderna om kriget fortgår. Den slutsatsen drar en rapport från FN:s utvecklingsprogram UNDP, rapporterar Politico. UNDP:s preliminära beräkningar visar att en tredjedel av Ukrainas befolkning skulle hamna i fattigdom och ytterligare 60 procent står inför "en allvarlig risk" att göra det. "Även om behovet av omedelbart humanitärt bistånd till ukrainare är av yttersta vikt, blir de akuta effekterna av ett utdraget krig nu mer uppenbara," säger UNDP:s administratör Achim Steiner. Som fattig räknas den som har mindre än motsvarande drygt 52 kronor om dagen att leva på, skriver SR Ekot. Över tre miljoner människor har flytt Ukraina hittills. Ukraina tillhandahåller mer än hälften av Världslivsmedelsprogrammets fördelning av vete. Omni 220316.

Ryssar räds att tala öppet om kriget: "Kan fängslas". Informationsflödet i Ryssland är strypt och rädsla för att få böter eller gripas om man pratar om kriget i Ukraina gör att många inte vågar göra det, skriver TT. Värst är det för de som fortfarande bor kvar i Ryssland, säger Anna, som just kommit till Helsingfors efter att ha varit hemma på besök i Ryssland, till TT. "De är rädda för att dela med sig av sina åsikter eftersom de vet att de kan fängslas eller få böter. Om man har en åsikt som går emot den officiella hållningen kan det hända dåliga saker." Däremot menar Natalja, som varit och hälsat på sina föräldrar i Moskva, att fler börjat prata om kriget nu. "Själv står jag i mitten, jag är för fred och vill inte ha krig, jag önskar att de ska hitta en kompromiss och avsluta det hela," säger hon. Anna: "Facebook var mer eller mindre det enda stället där det fortfarande gick att få tag på utländsk information." Omni 220316.

Storbritannien: Ryssland kallar in förstärkning från öst efter militära förluster. Efter fortsatta militära förluster i Ukraina kallar den ryska militären in förstärkningar från hela landet, enligt den senaste underrättelserapporten från brittiska försvarsdepartementet. Enligt departementet ska Ryssland omplacera styrkor från landets östra militärdistrikt, det vill säga Stillahavsflottan och Armenien. Landet uppges också vända sig till privata stridsstyrkor, Syrien och andra legoförband. "Ryssland kommer sannolikt att försöka använda dessa styrkor för att behålla erövrade territorium och frigöra sin stridskraft för att förnya avstannade offensiva operationer", kan man läsa i rapporten. Ryssland har uppmanat soldater från Syrien och Tjetjenien att ansluta sig till kriget i Ukraina. Omni 220316.

Säpo: Tre länder utgör allvarliga hot mot Sverige. Hotbilden mot Sverige har ökat sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes. Det sa Anna Sjöberg, operativ chef på Säpo, i SVT Morgonstudion. Hotet kommer inte bara från Ryssland utan också från Iran och Kina, enligt Sjöberg. "Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot mot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till," säger hon. Hoten utgörs bland annat av risk för cyberangrepp, underrättelseinhämtning och försök att värva agenter. Det kan också handla om att sprida desinformation för att gynna den egna statens motiv, säger Sjöberg till P1 Morgon. Rysslands krig mot Ukraina har allvarligt försämrat omvärldsläget, enligt Säpo. Omni 220316.

Tågstation med tusentals ukrainska flyktingar attackerad. En tågstation i ukrainska staden Zaporizjzja, där tusentals flyktingar tar skydd efter att ha flytt hamnstaden Mariupol, har utsatts för en attack av Ryssland, uppger regionala tjänstemän enligt AFP. Raketerna landade inom tågstationens område, men ingen person ska ha skadats i attacken. "Civila har för första gången bombats i Zaporizjzja," säger den regionala guvernören Alexander Starukh. Över 3 000 bilar har anlänt till Zaporizjzja från Mariupol, skriver CNN. Många av flyktingarna är på väg till västra Ukraina, Polen eller andra grannländer. live Bland de som flytt Mariupol till staden finns nästan 800 barn. Omni 220316.

Ukraina: Motoffensiv har inletts i flera områden. Ukrainsk militär inleder en motoffensiv mot ryska styrkor "i flera operativa områden”. Det skriver den ukrainske presidentens rådgivare Mykhailo Podoliyak på Twitter, rapporterar Reuters som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna. Samtidigt har Rysslands förmåga att bedriva effektiva flyganfall bromsats in av det faktum att landet fortfarande inte har kontroll över Ukrainas luftrum, enligt Storbritanniens senaste underrättelserapport. Ukrainas förstörelse av broar har också stoppat markstyrkornas framfart och den ryska militären kämpar med att försöka manövrera i terrängen, enligt rapporten. Omni 220316.

Kreml: Ukraina borde kopiera svenska modellen. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att fredssamtalen med Ukraina är svåra men att det finns hopp om en kompromiss. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ryska medieföretaget RBC News. Enligt Lavrov är länderna nära att komma överens om flera formuleringar. Bland annat är en neutral status för Ukraina "under seriöst övervägande". Sverige och Österrike, som är militärt alliansfria, skulle kunna stå modeller för Ukraina, menar Kremls talesperson Dmitrij Peskov. "Det är ett alternativ som diskuteras nu, och skulle kunna betraktas som en kompromiss," säger han enligt AFP. Tidigare under onsdagen sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att fredssamtalen med Ryssland börjar låta "mer realistiska", men att det behövs mer tid för att besluten ska ligga i linje med ukrainska intressen. De ryska kraven för en fredslösning handlar bland annat om att Ukraina formellt avsäger sig alla anspråk på att gå med i Nato. Enligt Lavrov inkluderar kraven även demilitariseringen av Ukraina och de rysktalande invånarnas rättigheter. Omni 220316.
Ukraina avfärdar ryskt förslag -- vill inte ta efter Sverige. Ukrainska regeringen avfärdar det ryska förslaget om att anta en neutral status "likt den i Österrike eller Sverige", skriver AFP. Ukraina vill att förhandlingarna i stället ska fokusera på säkerhetsgarantier. Enligt Kreml skulle Sverige eller Österrike, som båda är militärt alliansfria, kunna stå modell för Ukrainas framtida säkerhetspolitiska status. "Det är ett alternativ som diskuteras nu, och skulle kunna betraktas som en kompromiss," säger talespersonen Dmitrij Peskov. Ryssland har även tidigare pekat på den svenska linjen som ett föredöme och definierat den som "neutralitetspolitik", skriver TT. Zelenskyjs administration: Modellen kan endast vara ”ukrainsk” och endast bygga på lagligt grundade säkerhetsgarantier. Omni 220316.

Belarus förser Tjornobyl med el -- efter strömhaveri. Det är Belarus kraftnät som förser det nedlagda kärnkraftsverket i ukrainska Tjornobyl med ström, skriver AFP. "Strömförsörjningen till kärnkraftsverket i Tjornobyl är helt återställt," säger den belarusiska energiministern i ett uttalande. Elen behövs för att kyla ner använt kärnbränsle och minska risken för radioaktiva utsläpp. Strömmen försvann under flera timmar på måndagen då ryska styrkor hade sönder en kraftledning. Omni 220316.

Tredje borgmästare ska ha kidnappats av ryska styrkor. Ytterligare en ukrainsk borgmästare har förts bort av ryska styrkor, uppger utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter. Den här gången ska det röra sig om Oleksandr Yakovlyev, borgmästare i Skadovsk vid sydkusten. Även biträdande borgmästaren är bortförd, enligt Kuleba. "Länder och internationella organisationer måste kräva att Ryssland genast släpper alla bortförda politiker", skriver han. Yakovlyev är den tredje borgmästaren som ska ha förts bort sedan invasionen inleddes. Skadovsk ligger vid havet nära Krym. Omni 220316.
Ryska styrkor ska ha släppt Melitopols borgmästare. Ryska styrkor ska ha släppt Melitopols borgmästare. Det uppger Andriy Yermak, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt Reuters. För fem dagar sedan publicerades övervakningsbilder från Melitopols stadshus där borgmästaren Ivan Fedorov leddes ut av vad som uppgavs vara ryska soldater. Efter frisläppandet har en video publicerats där Zelenskyj ringer till Fedorov och säger "jag är glad över att få höra rösten från med en levande man", rapporterar BBC. Enligt Axios ska Ukraina ha fritagit Fedorov under vad som beskrivs som en särskild insats. Fedorov säger att han kommer vara tillbaka på jobbet om en dag eller två. Omni 220316.

Professor: Förfärande pris om förhandlingssidan vinner. Två falanger håller på att växa fram bland Europas länder runt synen på hur kriget i Ukraina på sikt ska avslutas, skriver Stefan Hedlund, professor i Öststatsforskning, på Expressens debattsida. Den ena sidan vill hjälpa Ukraina att vinna kriget med hjälp av militärt stöd från väst, även om det blir kostsamt. Den andra sidan vill så fort som möjligt få till stånd ett eldupphör och därefter hitta en förhandlingslösning. Enligt Hedlund skulle förhandlingslinjen innebära att Ukraina tvingas till eftergifter, och att Ryssland då kan säga sig ha vunnit. Det skulle i sin tur innebära att landet kan attackera även andra länder. "Det pris vi alla kommer att få betala om freds- och förhandlingsfalangen går segrande ur denna kraftmätning är direkt förfärande", skriver Hedlund. Stefan Hedlund: Väst är på väg att gå rakt i Putins fälla. Omni 220316.

Kinesisk journalist tycks ha exklusiv tillgång -- inbäddad med de ryska styrkorna. Den kinesiske reportern Lu Yuhuang, som arbetar för kinesiska Phoenix TV, tycks vara den enda journalisten som fått möjlighet att rapportera från den ryska sidan av kriget i Ukraina, skriver The Guardian. Inbäddad med ryska trupper hjälper han till att sprida desinformation om kriget. Han har bland annat rapporterat den felaktiga uppgiften att ukrainska styrkor höll över 1 000 personer gisslan som mänskliga sköldar. "Det enda jag vet med säkerhet är att Ryssland inte skulle låta en utländsk journalist vara inbäddad med ryska styrkor om de inte är säkra på att den skulle porträttera Ryssland positivt," säger professor Steve Tsang, chef vid Soas China Institute, till The Guardian. Phoneix TV har inte svarat på hur det kommer sig att Lu är inbäddad med ryska styrkorna. Kinesiske reporten: "Jag är vid frontlinjen i Mariupol". Omni 220316.

Zelenskyj vädjar till USA om flygförbudszon: "Vårt lands och folks öde avgörs nu." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj möttes av långa och stående ovationer när han talade inför den amerikanska kongressen på onsdagen. "Vårt lands och vårt folks öde avgörs just nu," säger han. Zelenskyj säger att han är tacksam mot USA och president Joe Biden för det "överväldigande stödet", men upprepar sin tidigare begäran om en rysk flygförbudszon över Ukraina. "Minns 11 september 2001, när ondskan försökte ta över era städer och göra dem till slagfält," säger han och fortsätter: "Vårt land upplever nu detta varje dag, i denna stund, varje natt, i tre veckor nu." Han vill även att USA inför sanktioner mot alla ryska politiker som sitter kvar på sina poster och att amerikanska företag genast lämnar den ryska marknaden. Omni 220316.

Ryssland blockerar fler medier -- bland dem Bellingcat. Ryssland blockerar tillgången till ytterligare ett dussintal medier, skriver AFP. Både ryska och internationella medier har blockerats, bland dem det prisade journalistnätveket Bellingcat. Vladimir Putin har eskalerat sina attacker mot medierna i landet sedan invasionen av Ukraina. Ryssland har även blockerat sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram. AFP har inte kunnat komma in på flera hemsidor. Omni 220316.

Putin: Vår insats är en framgång -- västs mål om global dominans har nått sitt slut. Rysslands president Vladimir Putin säger i ett tal att deras invasion av Ukraina går helt enligt planen och kallar den för "en framgång", rapporterar AFP. "Västvärldens försök att nå global dominans har nått ett slut," säger han, enligt Reuters. Uttalandet står i kontrast till flera uppgifter om att Rysslands trupper i Ukraina i princip står still och att invasionen inte alls går enligt planen. Han säger också att västvärlden tror att Ryssland är redo att ta ett steg tillbaka. "De förstår sig inte på Ryssland," säger Putin. "För säkerheten i Ryssland var det enda alternativet den särskilda militära operationen." Han säger också att sanktionerna mot Ryssland kommer leda till svåra tider för Ryssland och han hävdar att västvärlden bara har väntat på en anledning att införa sanktioner mot dem. Sanktionerna har införts sedan Ryssland invaderade Ukraina för snart tre veckor sedan. Invasionen har drivit omkring tre miljoner ukrainare på flykt och tusentals människor har dödats. Putin säger att väst försöker straffa ryska familjer. Putin: "Vår militära insats går enligt plan, den är en succé." Han menar att väst inte ens försöker dölja att de försöker skada den ryska ekonomin. Putin: Vi kämpar för vår suveränitet och för våra barns framtid. Putin: "De flesta länder är emot sanktionerna mot Ryssland". "Väst tror att vi kommer ta ett steg tillbaka -- de förstår oss inte." Omni 220316.

Ukraina om fredsutkastet: "Det är Rysslands lista". Ukraina och Ryssland har gjort "betydande framsteg" i sina förhandlingar. Länderna har tagit fram ett utkast på 15 punkter som ska leda till ett slut på kriget. Det uppger tre källor till Financial Times. Under onsdagskvällen gick dock Mykhailo Podolyak, som är rådgivare åt Ukrainas president, ut på Twitter och meddelade att utkastet endast är vad Ryssland har föreslagit. Han skriver att den ukrainska sidan har sina egna krav. Det han kan bekräfta är att de vill ha ett eldupphör, att Ryssland ska dra sig tillbaka och att flera länder ska garantera deras säkerhet. I utkastet står det enligt FT bland annat att Ryssland drar tillbaka sina trupper om Ukraina går med på att inte gå med i Nato. Ukraina ska heller inte tillåta att Nato placerar soldater eller vapen i landet. Omni 220316.

Ryskt anfall mot Ukrainas södra stad Mykolaiv. En del av Ukraina där den ryska framryckningen på marken har gjort framsteg är i söder. De har erövrat staden Cherson och pressar sig västerut, mot nyckelhamnen Odesa vid Svarta havet. Men staden Mykovaiv står i vägen för dem och än så länge håller Ukrainas styrkor fast. BBC News You tube 3:17 220316.

Brist på glasburkar på syltfabriken i Lycksele - och i hela Europa. Syltfabriken i Lycksele är en av de största syltfabrikerna i Sverige och nu är det ont om glasburkar här, precis som överallt i Europa. I Ukraina tillverkas många glasburkar, och när kriget började fastnade de där. "Sylten kommer att plötsligt bli 10-15 procent dyrare, kanske mer", säger Jørgen Dirksen, vd på danska Good food group som äger syltfabriken i Lycksele. SR 220316.

Säpo varnar: Ökad risk för ryskt spionage. Sverige måste vara berett på en rad olika försök till påverkan från ryskt håll, bland annat att man försöker värva agenter, det säger Anna Sjöberg som är operativ chef på Säkerhetspolisen. Enligt Säkerhetspolisen finns ett brett och fördjupat hot som handlar om allt från att värva spioner och bedriva olovlig underrättelseverksamhet i Sverige till att stjäla information genom cyberangrepp. "Det gäller att vara extra uppmärksam i rådande läge", säger Sjöberg. SR 220316.

Världshälsoorganisationen, WHO, har verifierat 43 attacker mot sjukhus och vårdinrättningar i Ukraina, rapporterar BBC. "Det behöver stöd, det behöver ges de grundläggande verktygen för att rädda liv," säger Mike Ryan, verkställande direktör för WHO:s akutprogram för hälsa, enligt tv-kanalen. (220316.)

Underrättelseexperten Joakim von Braun: Putins lögner. Hela det ryska samhället bygger på lögner och förfalskningar. Det kommer inte många sanna ord ut ur Putins och Lavrovs munnar. Det är i huvudsak så att nyhetsrapporteringen i Ryssland är falsk. Ryssarna vill krossa Ukraina. Ryssland har under de senaste åren brutit mot nästan alla avtal som de har skrivit under. Varför ska vi ha 40-50 sittande ryssar i Sverige med diplomatisk immunitet som bara är här för att värva agenter? Expressen You tube 29:52 220316.

Brittisk underrättelseanalys pekar ut Rysslands svagheter. Brittiska försvarsdepartmentet listar i en ny underrättelseanalys Rysslands svagheter vid invasionen av Ukraina. Enligt rapporten, som sammanfattas i ett inlägg på försvarsdepartmentets Twitter, kämpar ryska trupper bland annat med att övervinna svårigheterna att ta sig fram i Ukrainas terräng. De invaderande styrkorna har också till stora delar förlitat sig Ukrainas vägnät samtidigt som de har uppvisat en motvilja att färdas i terräng. Det har resulterat i att förstörande av broar har blivit en nyckelfaktor för den ukrainska arméns arbetet att hindra ryska truppers avancemang. Ryssland uppges också ha fortsatta problem med att ta kontroll över lutrummet, vilket i sin tur har begränsat möjligheten att verkställa vissa anfall. Analysen visar även att Ukrainas beväpnade armé har använt en takik som har blottlagt Ryssland svagheter i sin förmåga att manövrera, vilket har resulterat i stora ryska förluster. (svt 220316.)

Lavrov: "Hopp om att nå en kompromiss". Sverige eller Österrike, två militärt alliansfria länder, skulle kunna stå modell för Ukrainas framtida säkerhetspolitiska status. Det menar Kreml i ett förhandlingsutspel under de pågående samtalen mellan Ryssland och Ukraina. "Det är ett alternativ som diskuteras nu, och skulle kunna betraktas som en kompromiss," säger Kremltalespersonen Dmitrij Peskov, enligt nyhetsbyrån AFP, skriver TT. Ryssland har även tidigare pekat på den svenska linjen som ett föredöme, och då ofta definierat den som "neutralitetspolitik" utan att nämna den så kallade solidariska säkerhetspolitiken eller det nära samarbetet mellan Sverige och försvarsalliansen Nato, uppger nyhetsbyrån vidare. Ukraina är inte intresserat av den svenska eller österrikiska modellen, meddelar presidentkansliet i Kiev, samtidigt som det så sent som i tisdags konstaterades att ett Natomedlemskap troligen ändå inte är aktuellt för Ukraina. Rysslands utrikesminsiter Sergej Lavrov säger på onsdagen att samtalen med Ukraina inte är lätta, men att det finns "visst hopp om att nå en kompromiss", rapporterar Reuters.Lavrov säger att det förs seriösa diskussioner om att Ukraina ska ges neutral status. Men också om frågor som yttrandefrihet och användandet av ryska språket, enligt Reuters. Sergej Lavrov uppger vidare att den rådande krisen är i ett "viktig skede som kommer att definera världsordningen", skriver nyhetsbyrån. (svt 220316.)

Tidigare oligarken självkritisk om Putin: "Kunde ha ansträngt mig mer." Invasionen av Ukraina är ett politiskt självmord för Vladimir Putin. Det menar den tidigare oligarken Michail Chodorkovskij som nu har lämnat Ryssland och arbetar för ett maktskifte i hemlandet. "Ryssarna börjar så smått inse att de inte krigar mot påhittade mördare och nazister, utan mot sitt ukrainska broderfolk," säger den tidigare oligarken Michail Chodorkovskij till SVT Nyheter. Chodorkovskij påstås tillhöra dem som hjälpte Putin till makten. På frågan om han under 1990-talet missbedömde Putin svarar han: "Jag kunde väl ha ansträngt mig mer, men jag var inte politiker på den tiden. Jag lät Boris Jeltsin ta hand om politiken. Han fick själv avgöra vem han skulle rekommendera som sin efterträdare. Nu inser vi allihop hur fel vi hade." Det var när Sovjetunionen försvagades i slutet av 1980-talet som en ny generation ryska makthavare klev fram. De så kallade oligarkerna var affärsmän som tjänade stora pengar på att köpa statliga industrier och oljebolag när Ryssland skulle ut på den fria marknaden. Den mest framgångsrika var Michail Chodorkovskij som i början av 1990-talet blev mångmiljardär då han köpte Rysslands största oljebolag Yukos. Han blev snart Rysslands rikaste man. Det fanns då en stark koppling mellan oligarkerna och den politiska makten, inklusive Vladimir Putin. Men när Chodorkovskij bestämde sig för att utmana Putin om makten blev det tvärstopp i relationen. År 2003 fängslades Chodorkovskij anklagad för ekonomisk brottslighet. Enligt vissa var det ett svepskäl för att kunna göra sig av med en politisk motståndare. Han satt tio år i fängelset innan han benådades och valde att lämna landet. Sedan dess driver han i exil organisationen Open Russia - som bland annat verkar för ett maktskifte i Ryssland. Hör Michail Chodorkovskij berätta om den ryska oppositionen, krigsplanerna och hans egen roll i att bana väg för Putin i klippet. svt 220316.

Experten: Västs uppfattning om ryska styrkorna har fått sig en rejäl törn. Trots flera olika ryska attacker runt om i Ukraina är den övergripande bilden att det ryska anfallet går långsamt - långsammare än vad många i väst förutsett. Framförallt bedrivs återhämtning. "Man är relativt passiv, roterar förband tillbaka till Ryssland för återhämtning och söker nya källor till personal," säger före detta överstelöjtnant Jörgen Elfving. Att det ryska anfallet går så pass sakta är något som förvånat Jörgen Elfving en aning. Den officiella bild som getts av Rysslands upprustning stämmer enligt honom inte med det som syns nu i Ukraina. "Den uppfattning vi haft i väst om de ryska styrkornas förmåga har fått sig en rejäl törn," säger han. Aktiviteten från ryskt håll handlar nu framförallt om att fylla på med ny personal och materiel. Ryssland har uppgett att det finns 16 000 frivilliga som är på väg från Syrien, men hittills har det bara kommit uppgifter om omkring 400 som anlänt till Ryssland. Däremot finns på den ryska sidan trupper från Tjetjenien redan på plats i Ukraina. Enligt Jörgen Elfving är de inte "Guds bästa barn". "Där de sätts in kan vi förvänta oss mer brutalitet och mindre respekt för krigets lagar," säger han. svt 220316.

Putin: "Vi vill inte ockupera Ukraina." Rysslands president Vladimir Putin säger än en gång i ett uttalande att man inte hade något annat val än att utföra den speciella militära operationen, som han kallar invasionen av Ukraina, för Rysslands egen säkerhet, rapporterar Reuters. "Han höjer tonläget rejält," anser SVT:s utrikesreporter Henrik Silver. Trots att Putin står fast vid att invasionen var ett måste, säger han att man inte vill ockupera Ukraina. Han fortsätter med att myndigheter i Ukrainas huvudstad Kiev beordrades dra tillbaka trupper från Donbas i början av invasionen, men att de inte lyssnade. "Vår armé hejdade Ukrainas planer att attackera Krim och Donbas," påstår Putin. Presidenten påstår även att Ukraina har utfört ett robotangrepp mot staden Donetsk i östra Ukraina och kallar attacken för "ett fegt terroristangrepp". (Kommentar: Det är lögn.) "Han iklär sig offerrollen. Det är tongångar vi inte har hört tidigare," säger SVT:s Henrik Silver. Putin säger att Ryssland kommer att uppnå alla mål med operationen. "Operationen går enligt planerna," säger Putin samtidigt som han uppmanar till förhandling. Enligt honom är det västmakternas vapenpaket som är orsaken till de fortsatta striderna och tillägger: "Hela världen får betala för västs ambitioner." (Kommentar: Putin hade räknat med att Ukraina skulle ha kapitulerat efter tre dagar.) Han påstår även att sanktioner och restriktioner som införts mot Ryssland hade tillämpats oavsett. Väst har enligt honom bara väntat på en anledning att stänga ute Ryssland.
Liknar vid antisemitism. "Västmakternas agerande kan liknas vid de antisemitiska handlingar som utövades i Tyskland på 1930-talet, säger Putin. (Kommentar: Putins angrepp på Ukraina kan liknas med med Hitlers angrepp på Polen 1939.) Därefter understryker Putin att han inte kommer låta västmakterna lyckas frysa ut Ryssland, så som han påstår att man gör: " Väst kommer endast stärka Ryssland med sina fientliga åtgärder. Deras försök att åstadkomma global dominans närmar sig sitt slut," säger han och tillägger: "De flesta länderna stödjer inte sanktionerna mot Ryssland." "Vi kommer att se en inflation och en förhöjd arbetslöshet men vi kommer att tackla dessa problem," menar president Putin och lovar stödåtgärder till barnfamiljer. Henrik Silver noterar en förändring i Putins sätt att tala om situationen: "Det är intressant hur han höjer tonläget rejält när han hänvisar till andra världskriget. Han påstår att ryssarna nu utsätts för ett slags folkmord." svt 220316.

Internationella domstolen i Haag kräver att Ryssland stoppar sina militära operationer i Ukraina. Domstolen har efter begäran från Ukraina utrett Rysslands invasion av landet och meddelar nu sin dom. Ryssland beordras stoppa alla militära insatser i Ukraina, rapporterar Reuters. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterar belsutet och säger att Ukraina vinner i målet, och uppmanar Ryssland att följa domstolens krav att stoppa invasionen. Det var för två veckor sedan som Ukraina bad Internationella domstolen i Haag att ingripa då man hävdade att Ryssland bröt mot folkmordskonventionen från 1948 genom att felaktigt anklaga Ukraina för att begå folkmord i utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i Ukraina, för att rättfärdiga den pågående invasionen. (svt 220317.)

Ryssland ute ur Europarådet -- flaggan halad. På onsdagen uteslöts Ryssland formellt ur den mellanstatliga människorättsorganisationen Europarådet efter 26 års medlemskap, rapporterar AP. Efter att beslutet klubbats halades den ryska flaggan utanför rådets högkvarter i franska Strasbourg. Ryssland meddelade på tisdagen att man kommer att lämna rådet, efter att övriga medlemmar enhälligt röstat för uteslutning. Ann Linde: "Enbart Rysslands agerande har lett till detta." Se bild. (svt 220317.)

IMF-styrelsen avstänger rysk representant. Internationella valutafonden, IMF, stänger av en rysk representant i organisationens styrelse. USA, Storbritannien och Kanada var några av flera toppmedlemmar som begärt att ryssen Aleksei Mozhin skulle tas bort från rådet. (svt 220316.)

Slovakien har preliminärt godkänt att skicka sovjetiska luftförsvarssystem till Ukraina, enligt flera källor rapporterar CNN. (svt 220316).

Oklart hur Sveriges hamnar ska hantera ryska fartyg. Branschorganisationen Sveriges hamnar väntar fortfarande på besked från regeringen om hur hamnarna ska hantera ryska fartyg som kommer med varor till svenska hamnar. Organisationen har suttit i diskussioner med infrastrukturdepartementet utan att få några klara besked, säger Marcus Dahlsten vd på Sveriges hamnar. De senaste dagarna har det kommit in fartyg till Helsingborg, Kalmar, Gävle och Göteborg. Idag kommer ett fartyg från Kaliningrad till hamnen i Norrköping och om några dagar väntas ett fartyg från Ryssland komma in i Nynäshamn. SR 220316.

Höghus i Kiev i brand efter robotattack. svt video 0:26 220316.

Biden: "Putin är en krigsförbrytare". Efter presskonferensen i Vita huset om läget i Ukraina sade USA:s president Joe Biden till reportrar att Rysslands president Vladimir Putin är "en krigsförbrytare", rapporterar Reuters. Fram tills nu har Vita huset undvikit att använda uttrycket, menar BBC. En talesman för Kreml, Dmitry Peskov svarar att Bidens karaktärisering av den ryske ledaren som krigsförbrytare var "oacceptabel och oförlåtlig retorik", uppger den ryska nyhetsbyrån Tass rapporterar Reuters. (svt 220316.)
Biden: "Jag tycker att Putin är en krigsförbrytare." USA:s president Joe Biden har under onsdagskvällen för första gången kallat Vladimir Putin för en krigsförbrytare, rapporterar Reuters. Biden ville först inte kalla honom för det men när han efter en presskonferens pratade med en reporter sa han: " Åh, jag tycker att han är en krigsförbrytare." Efter uttalandet har Vita husets talesperson, Jen Psaki, sagt att Biden "talade från hjärtat". "Vi anser att en sådan retorik är oacceptabel och oförlåtlig från en statschefs sida, vars bomber har dödat hundratusentals människor runt om i världen," säger Putins talesman Dmitry Peskov till ryska statliga medier, enligt AFP. Vita huset säger att de har en pågående rättslig process mot Ryssland. Omni 220316.

Fler mediesajter blockerade i Ryssland. Ytterligare dussintals mediesajter blockerades i Ryssland på onsdagen. Bland de nedstängda sajterna, enligt Interfax drygt 30 stycken, finns den prisbelönta undersökande sajten Bellingcat. Flera regionala ryska nyhetssidor har också listats som blockerade av tillsynsmyndigheten Roskomnadzor. Två ryskspråkiga medier baserade i Israel samt webbsidor i Ukraina och Estland uppges det heller inte gå att komma in på. Sedan kriget i Ukraina startade den 24 februari har de ryska myndigheterna förbjudit medier att beskriva det med ord som "krig", "offensiv" eller "invasion" -- endast officiell information från myndighetskällor får rapporteras. Det är ännu oklart varför de dussintal nyhetssidor som nu blockerats ligger nere, och om de har rapporterat utifrån andra källor än de officiella. Sedan kriget inleddes har bland andra brittiska BBC, tyska Deutche Welle och USA-stödda Radio Free Europe begränsats i Ryssland. Så även sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter. (TT) svt 220316.
Instagram blockerat i Ryssland - Står Youtube på tur? Samtidigt som striderna fortgår i Ukraina ökar informationskontrollen i Ryssland. Uppgifter om nya blockeringar av sociala medier och oberoende nyhetssajter i Ryssland kommer nästan dagligen. Nu har ryska Youtube-profiler börjat ta farväl av sin publik. Under natten till måndagen blockerades Instagram som har över 80 miljoner registrerade konton i Ryssland. Nu tror flera ryska Youtubers att giganten Youtube, landets mest använda medieplattform, står näst på tur. Stora ryska profiler på plattformen har nu lagt ut flera så kallade avskedvideos där de tar farväl av sina prenumeranter och följare. "Sannolikheten att ingen någonsin kommer se denna video är stor, det här kan vara slutet, säger Sobolev, en av Rysslands största Youtube-profiler, i sin avskedsvideo. Kulturnyheterna har pratat med den ryska Youtubern Lev Tatarinov, känd under namnet Levtvision, som förklarade situationen. "Det finns ingen garanti att Youtube kommer finnas kvar i Ryssland om en vecka. Många Youtube-kreatörer har börjat hänvisa till alternativa plattformar eftersom ingen vill förlora sina följare." Lev berättar att det uppstod panik under förra veckan när Youtube stoppade annonseringen på alla ryska konton. Detta ledde till att de flesta tappade sin främsta inkomstkälla och fick hitta andra sätt att tjäna pengar genom exempelvis donationer från sina tittare. Måns Jonasson är digital strateg på Internetstiftelsen och bedömer att det finns en stor risk att Ryssland blockerar Youtube i närtid. "Det verkar som att Putinregimen har bestämt att bli av med västerländska informationskanaler eftersom han ser dem som ett hot mot sitt styre." Han berör även alternativa plattformar och menar att det kommer bli svårt att för ryska Youtubers att etablera sig på andra sajter, eftersom de inte är lika utvecklade som Youtube. "Det finns andra alternativ i Ryssland, men de är väldigt små i jämförelse med Youtube. Jag är rädd att om man stänger ned plattformen så förlorar många ryssar möjligheten att ta del av information utanför Ryssland." svt 220316.

Internationella domstolen beordrar Ryssland att avbryta invasionen. Den internationella domstolen ICJ i Haag, FN:s högsta domstol, beordrar Ryssland att avbryta alla militära aktiviteter i Ukraina, rapporterar Reuters. "Den ryska federationen ska omedelbart upphöra med de militära operationer som inleddes den 24 februari på Ukrainas territorium," säger domare Joan Donoghue enligt AFP. Ukraina drog Ryssland inför domstolen med anklagelsen om att Ryssland invaderat under falsk förevändning, nämligen att Ukraina skulle ha begått folkmord på etniska ryssar och rysktalande i landet. Beskedet från domstolen var ett tillfälligt beslut fram till att en slutgiltig dom faller i ICJ, enligt TT. Domen väntas främst bli symbolisk, skriver Washington Post. Inga ryska företrädare fanns på plats under onsdagen. Ryssland anklagas för att bryta mot 1948 års folkmordskonvention. Zelenskyj: "Att ignorera ICJ kommer isolera Ryssland ytterligare." Putin har åberopat "självförsvar". Omni 220316.
Peskov avvisar FN-dom: "Kan inte ta hänsyn till den." Ryssland avvisar Internationella domstolen (ICJ) i Haags order om att omedelbart avbryta invasionen i Ukraina, rapporterar AFP. "Vi kan inte ta hänsyn till det här beslutet," säger Kremls talesperson Dmitry Peskov. Han tillägger att det krävs att Ryssland och Ukraina är överens för att beslutet ska kunna följas och att det "inte finns något samtycke i det här fallet". Ukraina drog Ryssland inför domstolen med anklagelsen om att landet invaderat under falsk förevändning, nämligen att Ukraina skulle ha begått folkmord på etniska ryssar och rysktalande i landet. Ryssland avböjde att delta i de utfrågningar som hölls i domstolen den 7 och 8 mars. Beskedet från domstolen var ett tillfälligt beslut fram till att en slutgiltig dom faller i ICJ. Omni 220317.

Nato vill utöka sin militära styrka i östra Europa. Nato vill placera "betydligt fler trupper" i alliansens östra medlemsländer. Det säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens, enligt AFP. "Vår säkerhet står inför en ny verklighet," säger han. Han upprepade också sin uppmaning om att Rysslands president Vladimir Putin genast måste avbryta invasionen av Ukraina och istället sätta sig vid förhandlingsbordet. "Men på marken ser vi inga tecken som tyder på att han vill göra det, säger Stoltenberg. Stoltenberg säger också att Nato inte kommer införa någon flygförbudszon över Ukraina, som landets president Volodymyr Zelenskyj bett om upprepade gånger. Stoltenberg understryker att Nato inte har några planer på att placera soldater i Ukraina. Omni 220316.

USA undersöker om attacker på journalister var avsiktliga. USA:s utrikesminister Antony Blinken säger till NPR att de undersöker om Ryssland avsiktligt attackerar journalister i Ukraina, rapporterar CNN. "Att avsiktligt attackera civila, journalister och andra skulle utgöra ett krigsbrott," säger han. Minst tre journalister har dödats i kriget, Pierre Zakrzewski, Oleksandra Kuvshynova och Brent Renaud -- och ytterligare två har skadats. En av journalisterna som skadats är Fox News korrespondent Benjamin Hall, en journalist som enligt Blinken ofta är med på hans resor. "Jag tycker om honom mycket. Han är en utomordentlig reporter som ställer svåra frågor oavsett var jag befinner mig," säger Blinken om Hall. Blinken säger också att sanktionerna mot Ryssland ska vara kvar tills Ukrainas suveränitet är garanterad. Blinken kallar journalisterna på plats för människor som riskerar sina liv för att visa världen sanningen. Fox News team attackerades under måndagen -- en fotograf och en tolk dog och kanalens korrespondent skadades. Omni 220316.

Teater bombad i Mariupol -- fler än 1 000 civila i byggnaden. Ryssland uppges ha bombat en teater i Mariupol där civila sökt skydd, rapporterar Reuters. Mellan 1 000 och 1 200 personer ska ha befunnit sig i byggnaden, säger stadens borgmästare till BBC. Det är ännu oklart om någon har dött i attacken. Satellitbilder tagna för två dagar sedan visar att ordet "barn" stod skrivet på marken utanför teatern. "Ännu ett fruktansvärt krigsbrott i Mariupol. Massiv rysk attack på teatern när hundratals oskyldiga civila gömde sig", skriver utrikesministern Dmytro Kuleba på Twitter. Varken Reuters eller BBC har kunnat bekräfta informationen. Ryssland har förnekat att man ligger bakom attacken. Omni 220316.

Putin lovar högre lön och pension som svar på sanktioner. Den ryska befolkningen ska få högre lön och höjda pensioner för att mildra sanktionerna från väst som slår mot landet, det lovar Vladimir Putin enligt Financial Times. Den ryska presidenten sa på ett möte under onsdagen via länk att Rysslands regering ska ge stöd till landets regioner när priser stiger och slår mot ryssarnas inkomst. "Inom en snar framtid ska vi besluta om att öka samtliga sociala förmåner," sa han enligt finanstidningen. Putin försökte lugna befolkningen genom att säga att ingen storskalig brist i landet skulle uppstå. Han instruerade även sin regering att minska fattigdom innan årets slut. Putin medgav att sanktionerna kommer tynga rysk ekonomi men att i det långa loppet bidrar det till ett självständigt Ryssland med avstånd från väst. Omni 220316. Kommentar: Propaganda. Importvaror blir dyrare. Arbetslösheten kommer att öka.

Biden: 800 miljoner dollar och drönare till Ukraina. USA:s president Joe Biden har tillkännagivit att landet skickar ytterligare 800 miljoner dollar, motsvarande runt 7,5 miljarder kronor, samt ytterligare hjälp till Ukraina. Det rapporterar amerikanska medier. Bland den militära utrustning som skickas finns drönare, luftvärnssystem, pansarskott, handeldvapen och skyddsutrustning. Inkluderar 7 000 gevär och granatkastare. "Det inkluderar 800 luftvärnssystem för att säkerställa att den ukrainska armén kan fortsätta stoppa de flygplan och helikoptrar som attackerat folket," säger Biden enligt Reuters. Runt en miljard dollar har skickats den gångna veckan. Biden till Zelenskyj: "Du är ledaren av ditt storslagna land." Omni 220316.

Över 2 500 döda i Mariupol -- vice borgmästaren varnar för att det kommer bli värre. En av de hårdast drabbade städerna under Rysslands invasion av Ukraina är Mariupol. Där säger lokala myndigheter att över 2 500 personer har dött, men att den siffran troligtvis är mycket högre, rapporterar AP. I staden jobbar Volodymyr Bykovskyj med att begrava krigets offer i massgravar. "Det enda jag vill är att det här ska vara över. De som har startat det här kriget kan dra åt ***," säger han till AP. Nyhetsbyrån skriver att deras team i Mariupol är de enda internationella journalisterna i staden. De vittnar om dagliga luftangrepp och om ett stort mänskligt lidande. Men stadens vice borgmästare, Sergei Orlov, tror att det värsta ännu inte är här. "Vi försvarar oss till vår sista kula. Men våra invånare dör av uttorkning och hunger. Jag tror att de kommande dagarna kommer föra med sig hundratals och tusentals dödsfall," säger han. Omni 220316.

Analyser: Offensiven i Kyiv tycks ha stannat av. Trots regelbundna attacker mot bostadsområden i den ukrainska huvudstaden tycks de ryska truppernas offensiv i Kyiv till största delen ha avstannat, skriver Dan Sabbagh i en analys i The Guardian. "På måndagen och tisdagen kunde de ryska invasionsstyrkorna bara uppbåda lokala anfall med några hundra soldater", skriver han, och hänvisar till analytiker som konstaterar att den ryska armén inte tycks kapabel att omringa huvudstaden. President Volodymyr Zelenskyj uppvisade i onsdagens tal inför den amerikanska kongressen en "mästerlig" förmåga att spela på andra länders patriotism och nationella trauman för att väcka sympati för Ukrainas sak, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. "Zelenskyj gjorde konflikten förståelig för de amerikaner han vill ska påverka president Biden genom att jämföra Rysslands flyganfall med 11 september-attackerna och Pearl Harbor." Omni 220316.

Ukraina: Fångväxling med nio ryssar för borgmästare. I en fångväxling på onsdagen lämnade Ukraina över nio ryska soldater i utbyte mot Melitopols tillfångatagne borgmästare Ivan Fedorov, uppger president Volodymyr Zelenskyjs talesperson i ukrainsk tv enligt AFP. De ryska soldaterna som överlämnades var födda 2002 och 2003, enligt talespersonen Darya Zarivnaya. "De är i princip barn, värnpliktiga, som enligt det ryska försvarsdepartementet inte finns i Ukraina." Efter frisläppandet har en video publicerats där Zelenskyj ringer till Fedorov och säger "jag är glad över att få höra rösten från en levande man", rapporterar BBC. Kreml har inte bekräftat uppgifterna. Fedorov säger att han kommer vara tillbaka på jobbet om en dag eller två. Fedorov kidnappades av ryska styrkor i fredags 11 mars, enligt Ukraina. Ytterligare en borgmästare kidnappades på söndagen. Omni 220316.

Ryska ordet för "barn" stod skrivet vid bombade teatern. Det ryska ordet för "barn" stod skrivet på marken vid den bombade teatern i Mariupol, rapporterar The Guardian med hänvisning till satellitbilder från Maxar Technologies. Enligt lokala myndigheter var det ett ryskt stridsplan som attackerade teatern. Ukrainas utrikesdepartement uppger i ett uttalande att "ett stort antal människor begravts i rasmassorna", men att det för närvarande är omöjligt att bedöma antalet dödsoffer på grund av den pågående beskjutningen, skriver BBC. Rysslands försvarsdepartement nekar till att ha attackerat teatern, enligt ryska nyhetsbyrån RIA. Ukrainas parlament skriver på Twitter att 1 200 civila tagit skydd i lokalen som totalförstörts. Omni 220317.
Teater har bombats i Mariupol. En teater i Mariupol, där ett tusental civila ska ha sökt skydd, bombades i går kväll i samband med vad som uppges vara ett ryskt flyganfall, enligt stadens kommunfullmäktige. Satellitbilder visar att ordet "barn" hade skrivits utanför byggnaden för att undvika attacker. Nu uppger ukrainska myndigheter att ett skyddsrum står intakt och att civila har evakuerats. I nuläget finns inga uppgifter om bekräftade dödsoffer. Stadens biträdande borgmästare Serhiy Orlov säger att mellan 1 000 och 1 200 personer befann sig i byggnaden. Antalet skadade är fortfarande okänt, men enligt beräkningar kan det handla om ett hundratal, säger han enligt BBC som själva inte kunnat verifiera informationen. "Det är människor som redan förlorat sina hem som befann sig där. 80 procent av bostadshusen i Mariupol sägs ha blivit förstörda. Men det är oklart hur många som skulle ha dödats eller skadats," säger Elin Jönsson, som är på plats i staden Tjernivtsi i västra Ukraina tillsammans med fotografen Niclas Berglund. Rysslands försvarsdepartement förnekar att man skulle ha genomfört ett flyganfall mot teatern i Mariupol, rapporterar Rysslands internationella nyhetsbyrå RIA enligt Reuters. Ännu på torsdagsmorgonen var det inte helt klarlagt vad som hänt. Men enligt ukrainska myndigheter ska ett skyddsrum i byggnaden ha stått emot bombningen och en evakuering av civilia uppges nu pågå, rapporterar BBC. "Man har inte kunnat bekräfta exakt vad som hände eftersom det är väldigt svårt att samla in uppgifter på grund av det svåra läget i staden. Det har kommit väldigt lite information från båda sidor," säger hon. Elin Jönsson tillägger att teatern ligger i en stor park, och att det tyder på att syftet faktiskt var att träffa just teatern även om det ryska försvarsdepartementet förnekar det. Satellitbilder visar att ordet ”barn” skrivits på två sidor byggnaden. "Det var väldigt mycket barn, kvinnor och äldre. På torget utanför hade man skrivit 'barn”'på ryska så att de här bombflygen inte skulle bomba den här teatern. Men det gjorde man ändå," säger Elin Jönsson. Mariupols kommunfullmäktige skriver i ett inlägg på Telegram: "Inkräktarna förstörde Dramateatern. En plats där mer än tusen människor tagit sin tillflykt. Vi kommer aldrig att förlåta detta." Enligt Elin Jönsson har Ryssland bombat kolonner med flyktingar som försökt ta sig ut ur Mariupol. svt 220317.

Franske utrikesministern: Ryssland låtsas förhandla. Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian tror inte att Ryssland har för avsikt att få till stånd en lösning på konflikten genom samtal och anklagar Kreml för att "låtsas förhandla". "Det är bara under en omständighet man kan förhandla och det är med vapenvila. Man förhandlar inte med en pistol mot huvudet," säger han i en intervju med Le Parisien. Le Drian säger han också att Frankrike kommer att anse Ryssland ansvarigt för all användning av kemiska och biologiska vapen i kriget i Ukraina. Utrikesministern säger att fler sanktioner mot Ryssland kan bli aktuellt. Omni 220317.
Kreml: Vi förhandlar med "kolossal energi" -- till skillnad från Ukraina. Ryska delegationen medverkar i fredssamtalen med Ukraina med "en kolossal energi", hävdar Kreml i ett uttalande enligt Reuters. Ryssland är mer engagerat än Ukraina som bara vill fördröja samtalen, heter det när Kreml kommenterar flera saker som varit på tapeten det senaste dygnet. Tidigare har bland annat Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian sagt att han inte tror att Ryssland har för avsikt att få till stånd en lösning på konflikten utan tycks "låtsas förhandla". Den ryska regeringen kommenterar även USA:s president Joe Bidens uttalande om att han tycker att Putin är en krigsförbrytare med att säga att Putin "är vis och åtnjuter stor respekt över hela världen". "USA har länge bombat civila och använde kärnvapen i Japan i slutet av andra världskriget, så USA:s president har ingen rätt att läxa upp Ryssland," säger Kremls talesperson Dmitirij Peskov. Omni 220317.

Stoltenberg: Ett svenskt medlemskap kan lösas snabbt. Ett svenskt Natomedlemskap är ingenting som skulle dra ut på tiden, bedömer försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg. "Jag kan ju inte säga hur lång tid det kommer att ta, men det kan gå fort om ni vill," säger han till SR Ekot. Diskussionerna på hemmaplan har bland annat handlat om att Sverige skulle vara extra sårbart under en eventuell ansökningsprocess. Men Stoltenberg tror att det går att hitta lösningar så att Sverige får ett militärt skydd även under den perioden. Stoltenberg: "Jag är säker på att vi kan hitta sätt för att hantera den situationen." Stoltenberg poängterar att Sverige och Finland redan har ett mycket nära samarbete med Nato. Omni 220317.

Finansministern: Ryssland har betalat räntan. Ryssland har lagt ordern för att betala de 117 miljoner dollar i räntebetalningar som skulle in på onsdagen. Huruvida betalningen går igenom eller inte beror på USA. Det säger ryska finansministern Anton Siluanov till RT, enligt CNN. CNN skriver vidare att en talesperson från USA:s finansdepartement säger att betalningen kommer att godkännas. Sedan tidigare har Ryssland uppgett att om USA blockerar betalningen så ska kupongbetalningen göras i rubel för att undvika den första ryska statsbankrutten på ett århundrade. Oklart om investerarna får sina pengar. Värderingsinstitutet Fitch säger att en betalning i rubel i stället för dollar betyder bankrutt. Omni 220317.
Ryska bolag har lån på 1 000 miljarder - finanskris hotar. Ryska företag och banker har utlandslån på över 105 miljarder dollar, motsvarande 990 miljarder kronor. Det är nära tre gånger så mycket som statens skulder. Om bolagen misslyckas med att betala riskerar en ny finanskris att brisera, skriver DN. SBAB:s chefsekonom Robert Boije säger att det bara är en tidsfråga innan en betalningsinställelse, en så kallad "default", inträffar. Den stora frågan är om effekterna kommer att sprida sig i det finansiella systemet, likt Lehman Brothers-kraschen 2008. "Vilka är det som drabbas i nästa led, det är det som vi inte har kunskap om," säger han. Boije: Bankerna bättre rustade för att hantera en kris idag än 2008. Omni 220317.
Källa: En långivare saknar betalning från Ryssland. Det ryska finansdepartementet uppger att de betalat 117 miljoner dollar, motsvarande över 1,1 miljarder kronor, till sin korrespondentbank Citibank i London. Det rapporterar internationella medier. Under onsdagen löpte tidsfristen ut för två lån som tagits i dollar. En källa till Reuters säger att en innehavare av obligationerna inte hade fått sin betalning. Citibank har ännu inte svarat på uppgifterna. Kreditinstitut: Vi accepterar bara betalningar i dollar. Omni 220317.

Militärstrateg: Ryssland kan tvingas dra sig tillbaka. Den ryska framryckningen går trögt enligt många bedömare. Om läget inte ändras kan Ryssland tvingas att dra sig tillbaka, tror militärstrategen Joakim Paasikivi. "Om de fortsätter att strida tio dagar till på samma sätt som nu kommer Ryssland ha stora problem med underhållet. Men om man ska fortsätta slåss i mindre skala kan man hålla på i år," säger han till SvD. Enligt experter som DN har pratat med behöver Ryssland byta ut sina utmattade trupper för att återuppta framfarten. "Förmodligen skickar de nya soldater till Kyiv och börjar en ny offensiv med färska trupper. Frågan är hur mycket reserver de har," säger Tomas Ries, docent och universitetslektor vid Försvarshögskolan. Samtidigt tror experter att de ryska trupperna kan ha för avsikt att återuppta storskaliga attacker under den kommande veckan. Enligt Tomas Ries är det stora frågetecknet är om de ryska reserverna räcker för att belägra Ukrainas stortstäder. Omni 220317,
Rapport: Minimala ryska framsteg på alla fronter. Den ryska invasionen i Ukraina har i stort sett stannat av på alla fronter, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport. Minimala ryska framsteg har gjorts på mark, hav och i luften de senaste dagarna, kan man läsa i slutsatserna som publicerats på Twitter. I en tidigare underrättelserapport varnar departementet för att Ryssland börjat använda sig av äldre vapen, när förrådet sinat. Dessa är mindre effektiva och precisa, och kommer sannolikt leda till fler civila offer, enligt rapporten. Omni 220317.

Brittiska försvaret: Rysslands framfart har i princip upphört. Rysslands framryckningar har i princip upphört, enligt ett uttalande från det brittiska försvarsdepartementet. "Det är ett ogenomtänkt krig med en operativ plan byggd på ohållbara antaganden som lett till ett taktiskt kaos," säger militärexperten Magnus Christiansson. Enligt nya underättelseuppgifter från Storbritanniens försvarsdepartement har de ryska styrkornas landvinningar i Ukraina nästan helt stannat av. Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, delar den bilden. "Det beror på att det är en illa skött invasion. Det är ett ogenomtänkt krig med en operativ plan byggd på ohållbara antaganden som lett till ett taktiskt kaos. Nu efter några veckor behöver de ryska styrkorna återhämta sig och det är det vi ser nu, en paus i kriget, säger han. Ett fortsatt starkt ukrainskt motstånd uppges enligt britterna vara en viktig orsak till att den ryska offensiven stagnerat. "Samtidigt vet vi inte hur det har gått för ukrainarna. Vad vi vet är att de har hållit emot och det var det få som trodde att de skulle kunna göra. Men vi vet inte hur deras status ser ut just nu. Ukraina själva påstår att de genomfört en full mobilisering, vilket skulle innebära att försvaret består av omkring 200 000 soldater. Det brittiska försvardepartementet framhåller att det är troligt att Ryssland har varit tvungna att använda mer vapen än planerat som en följd av att invasionen pågått så pass länge. "Som ett resultat är det troligt att Ryssland tar till äldre, mindre precisa vapen, vilka är mindre militärt effektiva och mer sannolikt resulterar i civila offer", skriver departementet i inlägget på Twitter. Christiansson är inte säker på att användningen av mindre precisa vapen beror på sinande resurser, utan snarare är en del av krigföringen. "Tittar man på hur det ryska flygvapnet opererade i Syrien så använde de nästan bara så kallade dumma bomber, sådana som inte är guidade. De har ganska dålig precision, men om syftet är att angripa civilbefolkningen så har precisionen mindre betydelse," säger han. svt 220317.

Flera länder kräver nytt krismöte i FN:s säkerhetsråd. FN:s säkerhetsråd kommer att mötas i dag efter att sex medlemsländer krävt ett sådant möte, skriver AP. Detta med anledning av den allt svårare humanitära situationen i Ukraina. "Ryssland begår krigsförbrytelser och riktar in sig på civila. Ryssland olagliga krig mot Ukraina är ett hot mot oss alla", twittrar Storbritanniens FN-representation. Över tre miljoner människor har flytt Ukraina sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari och det mänskliga lidandet för de som är kvar i landet blir värre för var dag som går. Det är Storbritannien, USA, Frankrike, Irland, Norge och Albanien som krävt mötet. Omni 220317,

53 personer uppges ha dödats senaste dygnet i Tjernihiv. Det senaste dygnet har 53 personer har dödats i staden Tjernihiv, enligt lokala myndigheter. Uppgifterna har ännu inte bekräftats. Tidigt på torsdagsmorgonen dödades minst en person och tre skadades när ett 16 våningar högt bostadshus i Kyiv träffades i en rysk robotattack, uppgav ukrainska räddningstjänsten. Attacken mot bostadshuset ska ha inträffat vid fem-tiden på torsdagsmorgonen. Även en utbildningsinstitution i staden Merefa i Charkivregionen ska ha träffats av ryska missiler under natten, skriver The Guardian med hänvisning till räddningstjänsten. Omni 220317.

144 000 PPM-konton låsta efter ryskt handelsstopp. Pensionsmyndigheten har stängt fyra Rysslandsfonder och sex Östeuropafonder för handel. Det innebär att 144 000 personers premiepensionskonton blir låsta, rapporterar SVT Nyheter. "Har man en fond som är stängd för handel så innebär det att hela portföljen är låst till dess att vi kan öppna upp de här fonderna igen," säger Erik Fransson, chef för fondtorgsavdelningen på Pensionsmyndigheten. Enligt Fransson finns det tidigare exempel på att fonder varit stängda upp till sex månader. I det här fallet skulle det kunna gå snabbare om fondbolagen bestämmer sig för att likvidera och avsluta fonderna. "Det går inte att sätta något korrekt marknadsvärde och då kan man inte heller tillåta att man handlar." Carnegie-förvaltare: Vi vet egentligen inte hur vi ska göra, för det här är så unikt och så nytt. Här är de ryska bolag som svenska fonder investerat mest i. Omni 220317.
Snittspararen i ryssfonder kan ha förlorat 50 000. Omkring 90 000 svenska pensionssparare sitter fast i sina ryssfonder. Snittvärdet var cirka 55 000 kronor innan Moskvabörsen packade ihop. Nu kan de vara i det närmaste värdelösa. "Ja, kanske. Frågan är väl när de går att öppna för handel," säger Erik Fransson, chef för Pensionsmyndighetens fondtorg. 25 februari var sista dagen för handel på Moskvabörsen där underlaget för själva Rysslandsfonderna ingår. Sedan dess har börsen i krigets spår varit stängd, men vissa av aktierna har rasat 90–95 procent på andra börser där parallellhandel förekommit. Som andel av det totala pensionssparandet, via Pensionsmyndighetens fondtorg där svenskarna har sitt premiepensionssparande, utgör ryssfonderna en väldigt blygsam andel, totalt mindre än tio miljarder i förhållande till det samlade värdet på fondtorget på cirka två tusen miljarder kronor, enligt Erik Fransson. Men ändå, det drabbar tiotusentals att deras fonder i det närmaste blivit värdelösa. Innan Moskvabörsen klappade ihop fanns cirka 90 000 svenska pensionssparare med rena Rysslandsfonder, som hade sina pengar förvaltade via Pensionsmyndighetens fondtorg. Värdet på fonderna var då sammanlagt cirka fem miljarder, vilket gör att snittspararen med ryssfonder hade omkring 55 000 kronor på sitt premiepensionskonto. Då hade värdet redan tidigare rasat ihop betydligt. I januari var värdet omkring åtta miljarder kronor sammanlagt. Och det handlar inte om att särskilt många hade hunnit sälja, enligt Erik Fransson. Ytterligare över 60 000 sparare sitter på Östeuropafonder, med ett samlat värde på drygt två miljarder kronor, där en del av de underliggande aktierna i fonderna är ryska aktier handlade på Moskvabörsen. Så även dessa har varit handelsstoppade. Det har helt enkelt inte gått att sälja vare sig de rena Rysslandsfonderna eller Östeuropafonderna. "Det är fortsatt stängt och låst. Det krävs två saker för Rysslandsfonderna, dels att börsen öppnar, och dels att det finansiella systemet tillåter det flöde som behövs för att kunna köpa och sälja för utländska placerare," säger Erik Fransson. Ryssfonder var vanliga bland svenska sparare för 10-15 år sedan, sedan dess har intresset minskat. Omni 220309.

Blockad av ryska fartyg i Stillerydshamnen: "Gör vad vi kan." På torsdagen fattade Svenska hamnarbetarförbundet beslut om att varsla om blockad mot fartyg med kopplingar till Ryssland. "Vi kommer inte att arbeta på de fartyg som berörs," säger Christian Ternström i Stillerydshamnen i Karlshamn. Den 28 mars klockan 11 träder blockaden i kraft och innefattar fartyg till och från Ryssland, fartyg med ryskt gods och ryskägda fartyg. Det beslutades på ett möte under torsdagen av Hamnarbetarförbundets ledning. Stillerydshamnen i Karlshamn är en av många i landet som kommer att blockera fartyg. "Syftet är att stödja våra kollegor i Ukraina och vi vill inte göda ryska krigsmaskinen, så de ska inte få medel att fortsätta kriget. Vi gör vad vi kan," säger Christian Ternström, som är medlem i förbundet och som arbetar i Stillerydshamnen. Blockaden kan komma att införas tidigare, men just nu finns ingen information om att några ryska fartyg kommer att anlända innan blockaden införs. svt 220317.

Rysk pensionär: Litar på våra medier - inte på internet. "Förlusten av en son, bror, far är alltid en tragedi. Men vi är stolta över att han dog för att försvara vårt folk, våra barn, vårt land." Så inleddes begravningen av en rysk befälhavare i kyrkan Alexandra and Antonin i staden Kostroma i västra Ryssland. Kreml vill att befolkningen ska tro att den ryska invasionen skett i självförsvar och att de ryska soldaterna är hjältar, skriver BBC som varit på plats i staden. Och budskapet verkar ha nått fram till många. "Ryssland måste driva på till slutet," säger pensionären Nina Ivanovna. När hon får frågan om hon tror på det som rysk statlig tv förmedlar svarar hon ja. "Varför skulle jag inte göra det? Det är internet jag inte litar på." "Varför gör du inte det?" frågar BBC:s reporter. "Jag vet inte," blir svaret. Alla stöttar inte invasionen - ryska prästen: "Hatet kommer växa eftersom vi inte kan se ett slut på situationen i Ukraina." USA: Fler än 7 000 ryska soldater har dödats sedan invasionens början. Omni 220317.

Fjärde rysk general uppges ha dödats i striderna. En fjärde rysk general har dödats i striderna, uppger Ukrainas regering enligt BBC. Enligt inrikesministern handlar det om generalen Oleg Mityaev som dödats i närheten av Mariupol. Analytiker hävdar att omkring 20 generaler leder den ryska invasionen i Ukraina, och om det stämmer har en femtedel av Rysslands generaler dött i kriget. Generalen har bland annat deltagit i kriget i Syrien. Ryssland har ännu inte bekräftat dödsfallet. Experter: Tyder på att Ukraina riktar in sig på toppen och att generalerna inte är på fel plats vid fel tillfälle. Generalen har tidigare krigat i Syrien. Omni 220317.

Zelenskyj jämför anfallet mot Mariupol med tyska belägringen av Leningrad. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj jämför Rysslands belägring av den ukrainska kuststaden Mariupol med den i Leningrad under andra världskriget, rapporterar The Guardian. Mellan 1941 och 1944 omringade tyska styrkor Leningrad, dagens Sankt Petersburg, vilket resulterade i svält och hundratusentals människors död. "Vi kommer inte att glömma någon vars liv togs av ockupanterna," säger Zelenskyj i ett inspelat tal. Presidenten säger också att det fortfarande är oklart hur många som dött och skadats i flygangreppet mot en teater i staden, där hundratals människor uppges ha sökt skydd. Zelenskyj: "Våra hjärtan är krossade av vad Ryssland gör mot vårt folk." Den ryska invasionen är inne på sin fjärde vecka. Joe Biden kallar Putin för en krigsförbrytare. Omni 220317.

Bränslepriserna sänks igen - bensinen nära 20 kronor. Drivmedelspriserna sänks för femte gången på en vecka, rapporterar Aftonbladet. Bensinpriset sjunker med 20 öre till 20,19 kronor per liter, medan dieseln kostar 23,67 kronor efter en sänkning med 65 öre. Som mest kostade dieseln 28 kronor förra veckan på bemannade stationer. Sänkningarna kommer efter att oljepriserna rasat med över 20 procent på en dryg vecka. Priser CIRCLE K. Omni 220317.

Estlands premiärminister: "Oroar mig för länder som inte är Nato-medlemmar." Estland skulle välkomna och stötta en svensk ansökan om medlemskap i Nato. Det säger den estniska premiärministern Kaja Kallas i en intervju med DN. Hon säger också att hon inte är orolig för en rysk attack mot de baltiska länderna, just för att de är skyddade av Nato-samarbetet. "Jag skulle snarare oroa mig för länder som inte är Natomedlemmar," säger Kallas. Hon säger emellertid att det inte är främst länder som Sverige och Finland hon är orolig för, utan snarare exempelvis Georgien och Moldavien. Enligt Kallas är det viktigt att Putin inte vinner kriget i Ukraina, eftersom det skulle öka hans "aptit för ännu mer". Kallas: Ser att Ryssland inte har de framgångar Putin trodde. Omni 220317.

Tidigare oligark om Putin: Begår politiskt självmord. Rysslands invasion av Ukraina är ett politiskt självmord för Vladimir Putin, säger den tidigare oligarken Michail Chodorkovskij till SVT. Han lämnade Ryssland efter att ha suttit fängslad i tio år anklagad för ekonomisk brottslighet och arbetar nu för ett maktskifte i hemlandet. "Ryssarna börjar så smått inse att de inte krigar mot påhittade mördare och nazister, utan mot sitt ukrainska broderfolk," säger han. Chodorkovskij påstås vara en av dem som hjälpte Putin till makten, och han säger själv att han kunde ha ansträngt sig mer på den tiden men att han inte var politiker utan lät Boris Jeltsin ta hand om det. Tidigare oligarken självkritisk om Putin: "Nu inser vi allihop hur fel vi hade." Omni 220317.

Så vann Ukraina slaget om kritisk stad: "Alla hjälpte till." Under två dagar i början av mars lyckades Ukraina besegra de ryska styrkorna i den strategiskt viktiga staden Voznesensk. Omni 220317.

Russians Are ‘Attacking On Too Many Fronts’ And Losses Are Growing. MSNBC You tube 3:53 220317.

Hamnarbetarförbundet blockerar ryska fartyg. Svenska hamnarbetarförbundet beslutade under förmiddagen att realisera sitt hot om blockad mot ryska fartyg, skriver DN. Det handlar om en sympatiåtgärd efter kontakt med ukrainska fackföreningar. "Helt vidrigt under rådande omständigheter att tillåta ryska fartyg i svenska hamnar," säger Erik Helgeson, vice förbundsordförande, till tidningen. Den 3 mars skickade facket ett brev till regeringen med en vädjan om att stänga av fartyg på väg till och från Ryssland i svenska hamnar. "Vi förutsätter att normala svenska konfliktregler med krav på sju vardagars varseltid för fackliga stridsåtgärder [...] kan åsidosättas, och att sympatiblockader kan inledas omedelbart", hette det i brevet. Omni 220317.

Svenska jaktprylar skickas till Ukraina - butiker töms. Svenska jaktbutiker har märkt av kraftigt ökad försäljning sedan Ryssland invaderade Ukraina, rapporterar Sydsvenskan. Butikerna har i stort sett tömts på avancerad jaktutrustning som sedan har skickats vidare till Ukraina. "Kunderna dammsuger så gott som alla jaktbutiker i Sverige på en mängd prylar, och även i Danmark och Tyskland," säger Lars Martinsson, vd för butiksskedjan Jaktia. Särskilt stor är efterfrågan på så kallade termiska mörkersikten och mörkerkikare som känner av värme. Även basal fritidsutrustning som stormkök, pannlampor och ficklampor köps upp. Omni 220317.

Gamla blir kvar i Ukraina: "Det här är mitt land." Över tre miljoner människor har flytt Ukraina sedan Ryssland inledde sitt krig mot landet för tre veckor sedan, men många som blir kvar är äldre personer, skriver Reuters. Att fly kan vara extra svårt för äldre som redan har det tufft på grund av sjukdomar eller fattigdom. Många vägrar lämna sina hem. "Gamla stannar kvar, bara med kriget som sällskap," säger 67-åriga Kravtsova som själv flytt till de västra delarna av landet. Hon tillbringade flera dagar i skräck i sin källare i staden Barvinkove, i östra Ukraina, medan bomber exploderade utanför. Nu befinner hon sig i Ternopil där hon ska bo hos sin dotter. "Om jag var yngre hade jag kanske funderat på att ta mig utomlands. Men det här är mitt land." 79-årige Boris Mosyir beskriver hur han och hans son gömde sig under kuddar i badrummet när ryssar bombade deras stad Izyum i östra Ukraina. "Jag kan inte förstå att vi överlevde," säger han. Omni 220317.

Redaktören efter tv-kuppen: "Ryska invånare är zombifierade." Tv-redaktören Marina Ovsyannikova är oroad över sin säkerhet efter protesten i rysk direktsändning -- men ångrar ingenting. I en intervju med BBC säger hon att hon ville visa väst att många ryssar är emot kriget. "Och jag ville visa ryska invånare att de är zombifierade av Kremls propaganda," säger hon. Det var under måndagskvällen som Ovsyannikova sprang in i en sändning på den ryska statliga tv-kanalen Channel One med ett plakat med texten "Stoppa kriget". Hon riskerar nu att dömas till fängelse på upp till 15 år. I en annan intervju med Reuters säger Ovsyannikova att hon hoppas att hennes uppoffring inte varit förgäves. "Jag tror på det jag gjorde, men nu förstår jag omfattningen av problemen som jag kommer att behöva hantera." Ovsyannikova säger att hon förhördes av rysk polis i 14 timmar. På skylten stod det "Nej till krig. Tro inte på propagandan. Här ljuger man för er." Omni 220317.
Redaktören om protesten i rysk tv: "Känner mig inte som en hjälte." Tidigare i veckan greps den ryska tv-redaktören Marina Ovsjannikova av polis att hon i direktsändning protesterat mot kriget i Ukraina. I en intervju med Reuters ger hon nu fler detaljer om vad som hände efter gripandet. Det var under tisdagen som Marina Ovsiannikova protesterade mot Rysslands krig i Ukraina - i ryska statliga tv-kanalen Kanal 1. Nu ger hon i en intervju med Reuters fler detaljer om vad som hände efter protesten. Till nyhetsbyrån säger hon att hon var rädd för sin egen säkerhet men att hon hoppades att protesten skulle öppna ryssars ögon för landets propaganda. "Jag känner mig absolut inte som en hjälte, jag hoppades bara att uppoffringen inte skulle vara i onödan, och att folk vaknar upp till vad som pågår," säger Ovsiannikova till Reuters. Tusentals ryssar har sedan kriget bröt ut gripits för att ha protesterat mot Rysslands invasion. Direkt efter kuppen i tv greps även Marina Ovsiannikova och förhördes i 14 timmar om bakgrunden, berättar hon. "Ingen trodde på att det var mitt beslut. De hade olika teorier, som att det handlade om en konflikt på jobbet eller att jag gjorde det på uppdrag av väst. De kunde inte tro att jag hade så många invändningar mot regeringen." svt 220317.

Kadyrov: Tjetjenska volontärer på väg till Ukraina. Tusentals tjetjenska volontärer är på väg till Ukraina för att hjälpa Ryssland. Det skriver ledaren för den ryska delrepubliken, Ramzan Kadyrov, i ett inlägg på Telegram enligt AFP. Enligt Kadyrov är det hans släkting Apty Alaudinov som leder styrkorna. "Han leder tusentals volontärer från Tjetjenien för att ta del i den militära insatsen", skriver han på det sociala nätverket. Hävdar att volontärerna ska delta i få bort nazister från Ukraina. Omni 220317.

Ukraina: Minst 21 personer dödade i attack mot skola i staden Merefa ett par mil sydväst om Charkiv. Minst 21 personer har dödats och minst 25 skadats, varav tio allvarligt, i en rysk bombning i staden Merefa . Det uppger det regionala åklagarkontoret i Charkiv enligt CNN. Attacken skedde vid 03.30 på morgonen, lokal tid, och riktades enligt åklagarkontoret mot en skola och en konstklubb. Även Sky News, som citerar Merafas borgmästare, rapporterar att det rör sig om en skola. Utomstående källor har inte kunnat bekräfta uppgifterna. Omni 220317.

Expert: Rysk "braindrain" efter Putins nya retorik. Rysslands president Vladimir Putin säger att de som kritiserar landets invasion av Ukraina är "landsförrädare". Retoriken visar enligt Kjell Engelbrekt, professor på Försvarshögskolan, att landet nu går från auktoritärt till en total diktatur. "Det är anmärkningsvärt att han nu använder ett språk som vi tidigare bara känner igen från totalitära stater," säger Engelbrekt till SvD. Som exempel på Putins nya retorik tar han upp den nya lagen som kan ge upp till 15 års fängelse för att sprida "falsk" information om kriget. Retoriken har enligt Engelbrekt fått flera människor att lämna landet. "Man kan nästan säga att det pågår en 'braindrain', där välutbildade människor nu flyr utvecklingen, säger han Engelbrekt tror dock inte att Putins makt på kort sikt är hotad. Omni 220317.

30 års fängelse för demonstrationer i Kuba. Uppemot 100 demonstranter har dömts till fängelse i Kuba efter förra årets stora demonstrationer mot regeringen, skriver Reuters. Fängelsestraffen är mellan 4 och 30 år långa. Enligt landets högsta domstol ska de ha gjort sig skyldiga till att "våldsamt bryta mot grundlagarna". Majoriteten av de dömda tycks vara fattiga kubaner från huvudstaden Havanna. Demonstrationerna, som förra året svepte över landet, beskrivs som de största sedan revolutionen 1959. Tusentals demonstrerade runtom i landet. I februari dömdes flera demonstranter till fängelsestraff. Omni 220317. Kommentar: Ett land rädd för demokrati och nära vän med Ryssland.

"De skickades till Ukraina - vi har ingen kontakt med dem." Runt 200 000 ryska soldater har skickats in för att strida i Ukraina, enligt amerikanska Pentagon. Men vad visste soldaterna om vad som väntade? SVT Nyheter har fått kontakt med en människorättsförsvarare i Ryssland. I och med landets nya censurlagar måste hon vara anonym, annars hotar upp till 15 år i fängelse. "Det är belagt med fängelsestraff. Vi kan inte förmedla information om militärer, vare sig det gäller hälsa, liv eller tjänstgöringsort, säger människorättsförsvararen "Natalya". För tre veckor sedan började de runt 200 000 ryska soldater som placerats kring Ukrainas gränser gå in i landet. "Vi vet inte vad man sade till dem. De skickades till Ukraina och vi har ingen kontakt med dem," säger "Natalya". "Om de ryska soldaterna i Ukraina vet vi bara vad ukrainarna berättar," fortsätter hon. Sedan krigets inledning har Ukrainas inrikesdepartement drivit telefonlinjen "Come Back From Ukraine Alive". Dit kan ryssar ringa för att få information om ryska soldater i Ukraina. Ljudupptagningar som CNN tagit del av och publicerat, visar dels på hur lite information som finns tillgänglig i Ryssland, dels hur lite de ryska soldaterna fått veta om vad deras insats skulle gå ut på, eller vart de skulle skickas. Telefonlinjen har hittills tagit emot tusentals samtal från oroliga anhöriga. Vissa har ringt från så avlägsna platser som Vladivostok, vid Rysslands östra gräns. Nyligen erkände det ryska försvarsdepartementet att värnpliktiga soldater deltagit i striderna i Ukraina, något som strider mot rysk lag. En dag tidigare, på internationella kvinnodagen, hade president Vladimir Putin försäkrat Rysslands mödrar om att något sådant inte förekommer i Ukraina. "Det är ett krig, en aggression och ett erövringskrig som förs i strid med Genèvekonventionen." Amerikanska Pentagon uppskattar att 2000-4000 ukrainska soldater och minst 7000 ryska soldater hittills har dött i kriget. "Hela världen stod och sov. 2014 sade vi att Ryssland måste stoppas. Det var före Donbas och efter Krim. Vi bara svalde det som hände och tänkte att det inte var så farligt. Resultatet blev det här kriget." Den ryska regimen kallar sitt krig i Ukraina för en speciell militär operation. Invasionen motiverades med lögner om folkmord på ryssar i utbrytarstaterna Donetsk och Luhansk, och att Ukraina styrs av nazistiska extremister. Den 24 februari publicerades president Vladimir Putins tal som blev startskottet för invasionen: "Jag har beslutat att genomföra en militär specialinsats. Syftet är att skydda de människor som i åtta år har utsatts för trakasserier och folkmord från den ukrainska regimens sida. Vår strävan är att demilitarisera och avnazifiera Ukraina." Kort därpå vaknade boende i Kiev och landets näst största stad Charkiv till ljudet av explosioner och flyglarm. Raketbeskjutning drabbade även en rad andra platser i landet, däribland Mauripol och Odessa. Samtidigt gick ryska markstyrkor som stått beredda vid ukrainska gränsen i månader, in i landet från flera håll. "Putin har precis inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Fredliga ukrainska städer är under beskjutning. Det här är ett anfallskrig", skrev Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter bara någon timme efter Putins tal. svt 220317.

"Det är inte Mariupol längre -- det är helvetet." Ukrainska familjer som flytt Mariupol vittnar för AFP om vad de tvingades utstå i den belägrade staden. Bland annat såg de lik liggandes längs med gatorna och tvingades sova i källare i minusgrader för att undkomma den oupphörliga ryska artilleribombningen. "När snön kom samlade vi den för att få vatten. När den inte föll kokade vi vattnet från floden," säger 58-åriga Tamara Kavunenko och tillägger: "Det är inte Mariupol längre. Det är helvetet." Enligt Ukraina har över 2 000 personer hittills dödats i staden. Bland annat har ett mödravårdssjukhus bombats. På onsdagen bombades en teater där över 1 000 civila tagit skydd. Räddningstjänsten gräver fortfarande igenom bråten, och någon dödssiffra har inte kunnat fastställas. Teatern bombades trots att ukrainarna skrivit "barn" i stora bokstäver på marken. Runt 300 000 invånare är kvar i den belägrade staden. Omni 220317.

Biden: Putin en mordisk diktator och en riktig skurk. USA:s president Joe Biden kallade under onsdagen den ryske presidenten Vladimir Putin för en krigsförbrytare och när han under torsdagen kallade till en presskonferens med anledning av Saint Patrick’s Day höll han inte tillbaka på krutet. "Putin är en mordisk diktator, en riktig skurk som för ett omoraliskt krig mot Ukrainas befolkning," säger Biden enligt CNN. På en annan presskonferens under onsdagskvällen säger USA:s utrikesminister Antony Blinken att det är ett krigsbrott att attackera civila. "Efter de senaste veckornas förstörelse har jag svårt att dra slutsatsen att ryssarna gör något annat," säger han enligt AFP. Biden berömde Irland för att der har stått upp mot Putins invasion av Ukraina. Omni 220317.

Analys: Mariupol kan skrivas in historieböckerna som Putins Srebrenica. Mariupol kan komma att skrivas in i historieböckerna som platsen där Ryssland utförde ett krigsbrott, skriver DN:s Ingmar Nevéus i en analys. Som exempel på Rysslands grymheter tar han bland annat upp bombningen av en teater i staden där över 1 000 civila gömt sig undan de ryska bombräderna. "När kriget en dag är över kan namnet Mariupol hamna på samma sorgliga lista som Srebrenica, Rwanda och de nazistiska dödslägren", avslutar Nevéus. I The Guardian skriver Dan Sabbagh att minst 2 500 människor har dött i staden och hänvisar till lokala myndigheter. Han konstaterar dock att Ryssland ännu inte har lyckats ta över Mariupol. Säkerhetsexperter är enligt honom kluvna till vad som nu kommer hända. Vissa menar att Ryssland inte ser ut att kunna erövra städer då Ukrainas försvar är oväntat ihärdigt. Andra experter menar att det bara är en tidsfråga innan fler städer faller. I en intervju i ukrainsk tv säger Donetskregionens tidigare guvernör Serhij Taruta att människor nu gör allt själva, samtidigt som granaterna faller. "Det finns ingen räddningsinsats för de som ska genomföra den finns inte längre," säger han. Mellan 1 000 och 1 200 personer tros ha befunnit sig i teatern när den attackerades. Italien har erbjudit sig att bygga upp teatern igen. Omni 220317. Kommentar: Putin: Allt går enligt plan.
Fruktansvärda scenarier i Charkiv. Den största marknaden i Europa brinner nu. You tube 1:01 220317.
Enorm marknad i lågor efter rysk luftattack - brandman ska ha dött. Ryska bomber fälldes på torsdagen över marknaden Barabashova i Charkiv, rapporterar CNN med hänvisning till lokala myndigheter. Marknaden är enligt Ukrainas utrikesdepartement en av världens största och täcker 300 000 kvadratmeter. På videofilmer syntes höga rökpelare. En brandman uppges ha dött i samband med insatsen. Bilder visar hur tjock rök stiger från marknaden. Omni 220317.

Analys: Putins tal ett steg mot totalitär diktatur. Den retorik Vladimir Putin använde i sitt senaste tal - då han slängde sig med termer som "landsförrädare", "avskum" och "självrening" - pekar på att Ryssland rör sig i totalitär riktning, skriver DN:s Michael Winiarski i en analys. "Putins ordval (...) som är direkt kopierade från Adolf Hitlers nazistiska Tyskland och Josef Stalins kommunistiska Sovjet är mer än en antydan om vilket samhälle han vill skapa." Presidentens ordval är ett tecken på att krigsförloppet inte går enligt plan, skriver CNN:s Angela Dewan. "Många observatörer ser det som ett tecken på att (Putin) kan ta en mer hämndlysten vändning på hemmaplan och nedkämpa alla tecken på oliktänkande mer kraftfullt än någonsin." Med påståenden och språkbruk som är grövre än någonsin tidigare målar Putin in sig i ett hörn, skriver SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström i en analys. "Vilken kontakt med den verkliga verkligheten som Putin har där han sitter i sin bunker och får det mesta av sin information från ja-sägare och nickedockor (...) kan man ju fråga sig." Michael Winiarski: Putins tal om "nationalförrädare" steg mot en totalitär diktatur. Ryska företrädare fortsätter förneka teaterbombningen i Mariupol. Det ukrainska motståndet sätter käppar i hjulet för Kremls invasionsplan. Omni 220317.
Bert Sundström: "När Putin talar från sin bunker är föreställningen absurd." När Rysslands president Putin sitter i sin bunker och talar till ett antal ryska potentater som är uppkopplade via tv-länk är föreställningen närmast absurd. Putin försöker övertyga sin publik, och alla ryssar som tittar på de statliga tv-kanalerna, att Ryssland står under attack från en illasinnad omvärld. Det har han gjort länge, men den här gången är hans påståenden och språkbruk grövre än tidigare. "De (väst) kommer nu att satsa på en så kallad femte kolonn, landsförrädare," säger presidenten under sändningen. Han delar sedan ut rallarsvingar mot folk som tjänar sina pengar i Ryssland, men lever utomlands och inte "kan vara utan sin gåslever och sina ostron, eller friare könsroller". "Väst försöker splittra vårt samhälle, spekulera om ryska förluster i Ukraina och att de sanktioner som införs kommer att få allvarliga konsekvenser. Och att målet är att genom femtekolonnare provocera fram en "civil konfrontation" i avsikt att förstöra Ryssland," menar Putin. Om Putin och hans kumpaner faktiskt tror på det han säger är oklart. Men att han nu målar in sig i ett allt trängre retoriskt hörn är uppenbart. Rysslands utrikesminister, Sergej Lavrov, deltar också i det spel som lär få som konsekvens att Ryssland kommer att ha få vänner och militära allierade. Att överfallet på Ukraina hittills inte har gett det resultat Kreml drömde om gör det hela än med komplicerat. Kanske är det därför Putin talar om femtekolonnare. Att propagandabilden som sprids av Kreml börjar tappa i trovärdighet, i alla fall lite. Då blir anfall bästa försvar, verkar Putin tycka. "Vi kan skilja mellan riktiga patrioter å ena sidan och avskum och förrädare å den andra, som det bara är att spotta ut, som en liten fluga som hamnat i munnen. Det här kommer bara att stärka vårt land och vår förmåga att stå emot alla utmaningar," avslutar Putin. Men vilken kontakt med den verkliga verkligheten som Putin har där han sitter i sin bunker och får det mesta av sin information från ja-sägare och nickedockor som inte vågar säga annat än det som Putin vill höra, det kan man ju fråga sig. svt 220317.
Experter: Ryssland närmar sig ett totalitärt samhälle. I takt med att kriget i Ukraina fortsätter blir tongångarna från den ryska ledningen allt hårdare. I ett tv-sänt tal kallade Vladimir Putin till exempel sina inhemska meningsmotståndare för "avskum" och "förrädare". "Den här typen av retorik, med ord som "nationalförrädare" känner vi främst igen från Europa under 30- och 40-talet när diktatorer använde dem för att beskriva sina fiender," säger Rysslandsforskaren Martin Kragh. Enligt Martin Kragh, som biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, är det uppskruvade språket från Ryssland inte förvånande. Det går i linje med landets utveckling även i det längre perspektivet, menar han. "Ryssland har under lång tid beskrivits som ett auktoritärt styre där makten är koncentrerad i Putins händer, men år för år har systemet blivit allt mer auktoritärt och nu börjar man undra om inte ord som totalitärt samhälle är en bättre beskrivning," säger han i Aktuellt. Den bilden delas av Gudrun Persson, som är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "Jag skulle säga att Ryssland med god hastighet är på väg till ett totalitärt samhälle. Vi är inte där än, men vad det här talet visar är att alla ska rätta sig in i leden. Det är ett Ryssland som sluter sig och är delvis fientligt mot sin egen befolkning," säger hon. Hör ett utdrag ur Putins tal i klippet, han säger bland annat: "Men alla folk, i synnerhet det ryska - kan skilja på sanna patrioter och avskum och förrädare - och spottar ut dem som man spottar ut ett knott som råkat flyga in i munnen." svt 220317.

‘Live in the mess that Putin has created’: a tour of Russian oligarch-linked properties in London. UK government sanctions have targeted Russian oligarchs’ investments in London property after Vladimir Putin’s invasion of Ukraine. The Guardian’s wealth correspondent, Rupert Neate, takes us on a short tour of some of the properties owned by or linked to people named in UK or EU sanctions lists. But will anyone answer the door? The Guardian You tube 5:40 220317.

Nästa stöt i Rysslands ekonomi - USA öppnar för strafftullar. Med överväldigande majoritet - 424 ja mot 8 nej - röstade USA:s representanthus för att avbryta normala handelsrelationer med Ryssland och Belarus, Det rapporterar TT. Det möjliggör enligt nyhetstjänsten för president Joe Biden att införa högre tullar och ytterligare sänka den ryska ekonomin då senaten väntas rösta med liknande resultat. Sedan tidigare har USA stoppat import av olja, alkohol och flytande naturgas från Ryssland. Torsdagen omröstning gör det dyrare att importera vissa stål-, aluminium- och plywoodprodukter. Omni 220317.

Pentagon: Kärnvapenhot mot väst är att vänta. Det kan förväntas att Vladimir Putin tar till kärnvapenhot om det ukrainska motståndet fortsätter och dränerar den ryska arméns resurser, uppger det amerikanska försvarsdepartementet enligt Bloomberg. En utdragen ockupation av delar av ukrainskt territorium kommer gradvis att reducera de ryska styrkorna och deras mer moderna vapenarsenal, säger generallöjtnant Scott Barrier vid underrättelsemyndigheten DIA. "Allt eftersom kriget och dess konsekvenser sakta försvagar Rysslands konventionella styrka kommer de förmodligen allt mer förlita sig på hotet om kärnvapen." USA: Inga tecken på att Putin är villig att avbryta invasionen. Omni 220318.

Brittisk rapport: Invasionen vacklar - ryska trupper saknar mat och bränsle. Den ryska militären fortsätter att tampas med logistiska problem i sin "vacklande invasion av Ukraina". Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste underrättelserapport. Enligt departementet har den ryska militären problem med att förse sina trupper med grundläggande nödvändigheter, som mat och bränsle, till följd av en svårmanövrerad terräng samt att de ännu inte lyckats kontrollera ukrainskt luftrum. Även Jörgen Elfving, försvarsexpert och tidigare överstelöjtnant, har noterat att det ryska militära skafferiet börjat sina, och att invasionen går trögt. "Man kommer inte fram och har inte gjort några större framsteg det senaste dygnet. Jag har intrycket av att man gör en uppladdning och återhämtning," säger han till Aftonbladet. Samtidigt kommer uppgifter om att över 320 000 ukrainska medborgare återvänt till sitt hemland hittills för att strida. Elfving: "Frågan är vilken ambitionsnivå Ryssland har." Omni 220318.

Frysning av molntjänster i Ryssland kan ge Kreml data. Kreml överväger att beslagta servrar som utländska företag lämnat kvar i Ryssland. Anledningen är en befarad it-kris till följd av techjättarnas frysning av molntjänster, enligt källor till den ryska tidningen Kommersant, skriver TT. Internetoperatören Bahnhofs vd Jon Karlung varnar för att det kan slå tillbaka på företag i väst. "Om datacentret med sina servrar finns fysiskt i Ryssland kan det bli så att ryska staten kan komma åt information som finns på servrarna." Kreml undersöker att kräva begränsning av streaming som slösar kapacitet. Omni 220318.

Amelia, 7, blev viral med sin sång - är trygg i Polen. Sjuåriga Amelias sång från skyddsrummet i Ukraina rörde vid människors hjärtan världen över. Nu är hon trygg hos sin mormor i Polen. I ett tv-inslag från BBC sjunger hon en ukrainsk folksång i stället för "Slå dig fri" från Disneyfilmen "Frozen", som hon med sin klara röst sjöng i skyddsrummet. "Hon älskar att sjunga, hon sjunger från morgon till kväll," säger mormor Vira. Amelias mamma och pappa är kvar i Ukrainas huvudstad Kyiv. På frågan om vad hon drömmer om nu svarar sjuåringen att hon vill vara tillsammans med sin mamma och pappa igen. Omni 220318.

Explosioner i Lviv - ryska anfall nära flygplatsen. Flera explosioner hördes under morgonen i staden Lviv i västra Ukraina, rapporterar internationella medier. Mediebolag som CNN och BBC har publicerat bilder som visar rökmoln. I en uppdatering på Telegram skriver Lvivs borgmästare att en robotattack har utförts mot en byggnad där flygplansreparationer utförs, nära stadens flygplats. Enligt borgmästaren har ingen skadats. Lviv har huvudsakligen varit förskonat från ryska attacker. Omni 220318.

Video från Charkiv. 0:27. svt 220318.

Schwarzenegger till Putin: "Du kan stoppa kriget." Skådespelaren och politikern Arnold Schwarzenegger vänder sig direkt till den ryska befolkningen i ett videotal. I talet berättar Schwarzenegger om sin mångåriga kärlek till det ryska folket, och säger att deras ledare nu ljuger för dem om vad som sker i Ukraina. "Det här är ett illegalt krig," säger Schwarzenegger i den nio minuter långa videon. Den tidigare Kalifornien-guvernören vänder sig också direkt till Rysslands president Vladimir Putin. "Du startade det här kriget. Du leder det här kriget. Du kan stoppa kriget." AP skriver att Schwarzenegger är mycket populär i Ryssland och, till synes, även mycket populär hos Putin. Den ryske presidentens konto på Twitter följer bara 22 andra konton, varav ett är skådespelarens. Schwarzenegger släppte ett liknande videotal när Kapitolium i USA stormades i januari förra året. Berättar om sin pappa som stred för Nazityskland: "Fysiskt och mentalt förstörd när han lämnade Leningrad." Har fått över en halv miljon visningar på Telegram - en app som fortfarande är tillgänglig i Ryssland. Schwarzenegger uppmanar ryssarna att sprida sanningen om kriget. Flera bedömare pekar på Schwarzeneggers potentiella genomslagskraft. Omni 220318.
Schwarzeneggers brandtal hyllas: "Ingen russofobi." Arnold Schwarzeneggers tal till det ryska folket har fått stor spridning på sociala medier och hyllas av ryssar som är motståndare till kriget, rapporterar BBC. På appen Telegram, som är tillgänglig i Ryssland, skriver den ryske oppositionspolitikern Lev Shlosberg att Schwarzeneggers film var gjord "med respekt till oss, det ryska folket". Enligt honom har filmikonen och politikern en unik förmåga att tala till vem som helst som en jämbördig, och vara övertygande. Den ryske journalisten Anton Orekh skriver att Schwarzeneggers tal inte innehöll någon "russofobi". "Arnold är en av få människor i världen som inte talar till ryssar som vilda orcher, utan som goda människor som har gått vilse", skriver Orekh. I videon säger Schwarzenegger att Kreml ljuger för det ryska folket om "denazifieringen", det påstådda skälet till invaderingen av Ukraina. På lördagsmorgonen hade det nio minuter långa talet, enbart på Twitter, över 30 miljoner visningar. Schwarzenegger vände sig direkt till Putin och uppmanade honom att stoppa kriget. Under ett dygn fick klippet 600 000 visningar på Telegram. Omni 220319.

Turkiet: Det här kräver Putin för fred. Rysslands president Vladimir Putin har diskuterat sina krav för fred med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, enligt BBC. Det ska bland annat handla om löften om att inte närma sig Nato, men även att man ska erkänna omstridda områden och "skydda det ryska språket". Rysslands president Vladimir Putin ska enligt BBC ha talat med sin turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdogan under torsdagen, och då avslöjat vad som skulle krävas för att han ska gå med på ett fredsavtal. Enligt en av Erdogans medarbetare kommer det att krävas att Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förhandlar direkt med varandra. Enligt rådgivaren består Putins krav av två kategorier, där kraven i den första bedöms vara relativt enkla för Ukraina att acceptera. Det handlar till exempel om att landet ska vara neutralt och inte ansöka om Natomedlemskap, något som president Volodymyr Zelenskyj redan har pratat om. I den första kategorin ingår även krav på att Ukraina ska nedrusta militärt, införa skydd för det ryska språket och att landet ska "avnazifieras", ett uttryck som har fått omvärlden att höja på ögonbrynen då Zelenskyj är jude och har släktingar som dödades i Förintelsen. Den andra kategorin kan bli en svårare förhandlingsnöt att knäcka, säger den turkiske talespersonen. Utan att gå in på detaljer säger han att det handlar om status för Krimhalvön och för Donbassregionen i östra Ukraina. Ryssland har redan sagt att man vill att Kiev erkänner Krim som en del av Ryssland samt att utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i Donbassregionen blir formellt erkända. Omni 220318.
Efteråt intervjuade det brittiska tv-bolaget Erdogans seniora rådgivare Ibrahim Kalin, en av få utvalda som fick lyssna på samtalet. Han delar in Putins krav i två kategorier: Fyra som skulle kunna accepteras av Ukraina och tre mer svårsmälta. De fyra förstnämnda är, enligt BBC:
Ukraina ska vara militärt neutralt och får inte gå med i Nato, något Zelenskyj häromdagen medgav blir omöjligt.
Ukraina nedrustas så att landet "inte utgör ett hot" mot Ryssland.
Skydd för ryska språket i Ukraina.
"Avnazifiering." Även om Zelenskyj, som är jude, provoceras djupt av Putins återkommande prat om att Ukraina måste "avnazifieras" tror Erdogans rådgivare att kravet skulle kunna sväljas. Möjligen räcker det för Ukraina att fördöma varje form av nazism och visa upp någon form av åtgärder, enligt Ibrahim Kalin.
Han är inte lika tydlig om de tre övriga kraven, men uppger att Putin krävde ett personligt möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att diskutera dem. Även Zelenskyj har tidigare uttryckt en önskan om att förhandla direkt med Putin. De tre svårare kraven ska enligt BBC bland annat handla om statusen för utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk samt om halvön Krim som annekteras av Ryssland sedan 2014. BBC uppfattar läget som att Putin kräver att Ukraina ska avstå de tre områdena och erkänna dem som ryska. AB 220318.

Ryska medier: Ryssland inför flygförbudszon i Donbass. Ryssland har upprättat en så kallad flygförbudszon över Donbass - regionerna Luhansk och Donetsk - i östra Ukraina. Det uppger den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax enligt flera internationella medier. Flygförbudszoner är en omdiskuterad fråga i kriget och Ukraina har uppmanat väst att upprätta en sådan över landet, något som USA har avfärdat eftersom man menar att det i praktiken är att betrakta som en krigsförklaring mot Ryssland. Innebörden av en flygförbudszon är att den som upprättar denna måste vara beredd att skjuta ner alla flygplan som bryter mot stoppet, skriver Sky News. Regionerna kontrolleras delvis av proryska rebeller. Flygförbudszonen i södra Ukraina har samtidigt förlängts till 26 mars enligt ryska medier. Omni 220318.

Kistorna tar slut i Charkiv - Svitlana, 72: "Putin har tappat förståndet." Kistorna har tagit slut i Ukrainas näst största stad Charkiv, skriver Washington Post i ett reportage. "Vi behöver liksäckar, eller åtminstone presenningar," säger Yurij Nikolaevich, föreståndare för bårhuset. På gården utanför bårhuset ligger högar av kroppar i gröna eller blå liksäckar, bredvid ligger andra som fallit offer för kriget, exponerade utan att ha kunnat svepas in. Trots kylan sprider sig stanken av de döda till gatan utanför. Enligt myndigheterna har minst 250 civila dödats under de ryska angreppen mot staden, men tidningen skriver att mörkertalet är stort och att ett oräkneligt antal människor ligger begravda i rasmassor. BBC:s reportageteam är också på plats i Charkiv, där de besöker det äldre paret Svetlana och Sasha vars bostadshus har bombats. De har inte träffat någon på veckor, säger de. På BBC:s fråga om vad de vill säga till Vladimir Putin, svarar 72-åriga Svitlana att hon inte har något budskap till den ryske presidenten. Det verkar som att han redan har förlorat förståndet. En vettig människa kan inte göra något som det här, bomba gamla, barn, förskolor, skolor, förskolor. Han skulle inte förstå vad jag säger. Charkiv var känt som Ukrainas intellektuella huvudstad innan kriget bröt ut. En förskola och en marknad i Charkiv några av de senaste målen enligt ukrainska myndigheter. Omni 220318.

Miljarder till Norges försvar - ökar närvaron i norr. Norges regering ber stortinget om 3,5 miljarder norska kronor extra för att kunna stärka försvaret och den civila beredskapen i år, rapporterar NRK. "Putin använder sig av hotfull retorik mot Nato och väst. Han har höjt beredskapen hos kärnvapenstyrkorna. Det bidrar till mer osäkerhet i en redan spänd situation," sa statsminister Jonas Gahr Støre när han presenterade förslaget. Enligt Gahr Støre ska den norska flottan framöver tillbringa mer tid till havs samtidigt som den militära närvaron främst i landets norra delar ska öka. Pengarna kommer också att användas till att hantera strömmen av flyktingar från Ukraina. Enligt Gahr Støre ska landet förbereda för ett scenario där 100 000 ukrainska flyktingar kommer till Norge. Støre kallar Norge "Natos ögon i norr". Omni 220318.

Uppgifter: Ryska FSB har gripit Putins toppgeneral. Den ryska säkerhetstjänsten FSB uppges ha gripit toppgeneralen Roman Gavrilov. Det säger tre källor till Bellingcat, ett nätverk för grävande journalistik. Gavrilov har tidigare arbetat inom Federala skyddstjänsten (FSO) som är president Vladimir Putins säkerhetsstyrka. Christo Grozev från Bellingcat skriver om uppgifterna på Twitter. Enligt Grozev är orsaken till gripandet okänd. "Enligt en källa greps han av FSB:s militära kontraspionagedivision på grund av att ha ’läckt militär information som lett till förluster av liv’. Två andra källor säger att det var på grund av ’slöseri med bränsle’." Att byta ut nyckelspelare i toppskiktet mitt under pågående krig kan bara betyda att Putin inser att operationen går dåligt, skriver Grozev. Ryska statliga medier rapporterar att Gavrilov har avskedats men uppgifterna om att han gripits beskrivs av en rysk politiker som falska. Gavrilov är vicechef för Rysslands nationalgarde Rosgvardia. Omni 220318.

Putin i samtal med Scholz - påstår att Ukraina förhalar med "orimliga krav". Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har talat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin. Putin ska under samtalet ha anklagat Ukraina för att förhala förhandlingarna med hjälp av "orealistiska krav", skriver AFP. Ukrainska företrädare har tidigare sagt att förhandlingarna är komplicerade, att man är öppna för samtal som kan avsluta kriget, men att landet inte tänker ge upp eller ge vika för ryska ultimatum. Scholz ska under det timslånga samtalet ha uppmanat till vapenvila och ställt krav på humanitära korridorer, enligt en talesperson för den tyska regeringen. Enligt Kreml ska Putin även tala i telefon med Frankrikes president Emmanuel Macron under fredagen, rapporterar Reuters. Frankrike har tidigare anklagat Kreml för att "låtsas förhandla" och sagt att förhandlingarna sker under pistolhot. Omni 220318.

Fifas beslut står fast - Ryssland stängs av från VM. Idrottens skiljedomstol (Cas) avslår Rysslands förfrågan om att tillfälligt häva landets avstängning från fotbollsspel, enligt nyhetsbyrån AP. Beslutet innebär att det ryska landslaget inte kommer att få spela play-off till VM i Qatar nästa månad. Radiosportens expert Rikard Henriksson kallar beslutet "närmast unikt". "Ryssland hade nog stora förhoppningar på att beslutet skulle upphävas av domstolen," säger han i Ekots livesändning. De övriga lagen i play off-gruppen, däribland Sverige, hade på förhand sagt att man vägrade möta Ryssland. Ryssland skulle ha mött Polen på torsdag. Ryssland kan även stängas av från sommarens fotbolls-EM. Omni 220318.

Polen upprepar krav på Nato-trupper i Ukraina. Polen kommer formellt att begära att Nato skickar en fredsbevarande styrka till Ukraina vid alliansens nästa möte. Det meddelade premiärminister Mateusz Morawiecki under fredagen, rapporterar flera medier. Polen har redan tidigt sagt att landet vill se en fredsbevarande styrka, men förslaget har hittills inte vunnit något stöd hos USA eller övriga Nato. Det är därmed osannolikt att förslaget kommer att bli verklighet i nuläget, skriver TT. Natochefen Jens Stoltenberg har tidigare varnat för att Natotrupper i Ukraina kan leda till ett europeiskt storkrig. Stoltenberg: Vi kommer inte att gå in med soldater på marken eller flyg i luften. Omni 220318.

Ungern 1956 - Ukraina 2022. Estimated Russian Casualties Put Ukraine War In Category Of Catastrophe. 2500 ungrare dog och 700 ryssar. Nästan 250 000 ungrare flydde landet. Det kriget var över på en vecka. I Afghanistan förlorade Ryssland 15 000 soldater över 10 år och 2 miljoner afghaner dog. Nu har Ryssland minst 7 000 döda på 3 veckor.
Ali Velshi looks at U.S. intelligence and other estimates of Russian casualties in Vladimir Putin's war on Ukraine so far, with at least half as many in three weeks as in Russia's entire catastrophic decade of fighting in Afghanistan. MSNBC 5:04 220318.

130 uppges ha räddats efter bombningen av teatern: "1 300 är kvar i källaren." 130 människor har kunnat räddas från den teater i Mariupol som bombades i onsdags. Det uppger Lyudmyla Denisova, Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, enligt Reuters. "Resten väntar på hjälp," säger hon. Siffran på antalet överlevande är den första som myndigheterna hittills har släppt, även om ett antal mediebolag har rapporterat om olika uppgifter. Fler än 1 000 människor hade sökt tillflykt i teatern när det kraftiga ryska flyganfallet skedde. "Enligt våra uppgifter är fortfarande 1 300 människor kvar i källaren, i skyddsrummet," säger Denisova. Reuters har inte oberoende kunnat bekräfta uppgifterna. Samtidigt fortsätter striderna i Mariupol. Enligt uppgifter från ryska försvarsdepartementet på fredagen pågår det strider i stadskärnan. Ukrainska utrikesdepartementet har tidigare sagt att 90 procent av staden har skadats eller förstörts och att hundratusentals människor saknar el, gas och värme. Röda korset har kallat förödelsen i staden för "apokalyptisk". FN:s Världslivsmedelsprogram varnar för att matförsörjningen är i spillror. Omni 220318.
Ingen död i teaterattacken i Mariupol - en svårt skadad. Inga personer dog i den ryska attacken mot en teater i ukrainska Mariupol, uppger lokala myndigheter enligt AFP. Däremot skadades en person svårt. Fler än 1 000 människor hade sökt tillflykt i teatern när det kraftiga ryska flyganfallet skedde på onsdagen. Tidigare på fredagseftermiddagen uppgav Lyudmyla Denisova, Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, för Reuters att 130 personer kunnat räddas från teatern. "Enligt våra uppgifter är fortfarande 1 300 människor kvar i källaren, i skyddsrummet," säger Denisova. Reuters har inte oberoende kunnat bekräfta uppgifterna. Omni 220318.

Varför får Ryssland ha kvar sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd? Därför att Ryssland har vetorätt och det gör att FN är helt bakbundet i såna här situationer. Vetorätten är inskriven i FN-stadgan. svt 220318.

Putin hyllade "specialoperation" på manifestation i Moskva. Åtta år efter att ryska styrkor annekterade Krym hölls på fredagen en stor manifestation på Luzjnikistadion i Moskva. Enligt Moskvapolisens siffror var 200 000 människor på plats, men detta kan inte bekräftas oberoende enligt BBC. Inför jublande åskådare hyllade president Vladimir Putin det han kallade för en "specialoperation" i Ukraina. Under evenemanget framförde flera artister också patriotisk musik. Det förekommer många rapporter om att åskådare har erbjudits pengar för att delta och körts med bussar till arenan, skriver journalisten Mary Ilyushina på Twitter. BBC skriver att statligt anställda enligt uppgift tvingades att delta. "De stuvade in oss i en buss och tog hit oss," angav en student utanför arenan som förklaring till varför hon var där. Flera medier rapporterar att sändningen var märklig eftersom statlig rysk tv abrupt klippte bort från Putins tal, vilket ersattes av musikaliska inslag. Hyllningsropen skallade: Leve de ryska soldaterna! Leve Ryssland! Leve president Putin! Omni 220318.
Rysslandskorrespondenten om Putins tal: "Patriotisk uppvisning". Uniformerade sångerskor på rad, pyroteknik och flaggor som viftar. Inför en fullpackad fotbollsarena höll Vladmir Putin ett tal till nationen där han bland annat hyllade de ryska soldaterna i Ukraina. "Att det finns en entusiasm, i alla fall hos delar av befolkningen, är uppenbart, säger SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström. Det är i samband med årsdagen av Rysslands annektering av Krim 2014 som Vladimir Putin höll sitt tal inför tiotusentals flaggviftande åskådare. Årsdagen har högtidlighållits tidigare, men dagen får en extra symbolisk betydelse nu när kriget i Ukraina har eskalerat, menar Bert Sundström. "Känslan i Ryssland är att det behövs en massivt patriotisk uppvisning. Ett sorts bevis för att Ryssland är starkt och står enigt i de här svåra tiderna, säger han. svt 220318.
Putins tal till nationen: "Mer enade än på länge." I ett tal under firandet av årsdagen för den ryska annekteringen av Krimhalvön hyllade president Vladimir Putin de ryska soldaterna som just nu strider i Ukraina. "Det är klart det är en symbolisk dag, men det är nog också något Putin känner behövs därför det inte går så bra i själva kriget," säger SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström. Läs och se mer på svt 220318.

Rysslandsexperten om Lavrovs tv-framträdande: "Struntprat." "Sanktionerna kommer göra oss starkare" var ryska utrikesminister Sergej Lavrovs budskap under fredagens tal. Rysslandsforskaren Martin Kragh menar att det ligger i den här typen av auktoritär natur att avvisa isoleringen som västvärldens fel snarare än en konsekvens av Putins politik. "Lavrov menar att sanktionerna kommer att göra Ryssland ekonomiskt starkare men det är struntprat. Det är klart att de inte blir ekonomiskt starkare." Ryssland kommer att klara sanktionerna och landet kommer att anpassa sin ekonomi till rådande sanktioner. Det säger utrikesminister Sergej Lavrov till statskontrollerade ryska tv-kanalen RT på fredagen. "Sanktionerna gör oss starkare," säger Lavrov, som pratade på engelska. Lavrov säger också att Ryssland inte längre har några illusioner om att man kan lita på väst. "Det är inte vi som stänger dörren till väst, det är väst som stänger dörren," säger Lavrov.
"Putins syfte är att stärka regimen, inte Ryssland som land." Rysslandsforskaren Martin Kragh menar att Putin och det ryska politiska styret tydligt har signalerat att landet kommer att isolera sig mer och mer. "Ryssland har jättestora problem. Men däremot kan regimen bli starkare temporärt," säger Martin Kragh om Lavrovs syn på sanktionerna. "Putins syfte är att stärka regimen och inte Ryssland som land. Jag tror inte att Putin tänker bortom sin egen livstid. Han funderar på hur han ska överleva politiskt. Han ser antagligen inget annat scenario än ett där han själv sitter kvar vid makten." Att Lavrov pratar engelska i intervjun anser inte Martin Kragh vara anmärkningsvärt. "Han var ju FN-ambassadör och har ju bott i New York med sin familj i flera år. Han är flytande i engelska och gör det utan problem. Det var inget märkligt med det, han har gjort det flera gånger förut." svt 220318.

Biden och Xi Jinping i samtal: "Konflikten inte i någons intresse." På fredagseftermiddagen, svensk tid, talade USA:s president Joe Biden och Kinas president Xi Jinping med varandra för första gången sedan i november. Enligt Vita Huset ska Biden under det nästan två timmar långa samtalet försökt övertyga Xi Jinping att delta i sanktionerna mot Ryssland. Enligt kinesisk statsmedia sa Xi Jinping till Biden att en konflikt som den i Ukraina inte ligger i någons intresse och att den internationella säkerheten väger tungt. Han sade även att man inte vill ha kriser som Ukrainakrisen, rapporterar Reuters. Xi Jinping pekade också på att Kina och USA bör få ländernas bilaterala relationer på rätt spår och att båda parter bör axla ett internationellt ansvar för att arbeta för världsfred. "Prio ett är nu att ha fortsatt dialog och förhandlingar, att undvika förluster av civila, undvika en humanitär kris och få ett slut på kriget så snart som möjligt," ska Xi Jinping ha sagt till Biden i samtalet, enligt kinesisk statsägd media. Enligt Vita Huset ska Biden under det nästan två timmar långa samtalet försökt övertala Xi att delta i försöken att sätta press på Ryssland i syfte att få slut på kriget. Dagens videosamtal följer ett sju timmar långt möte mellan Vita Husets nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan och hans kinesiska motpart Yang Jiechi i måndags. Under mötet ska Sullivan varnat Yang Jieche genom att säga att ett kinesiskt stöd till Ryssland kan leda till "möjliga konsekvenser". Stöd från Kina skulle kunna få stor betydelse för Ryssland i invasionen mot Ukraina. Enligt CNN skulle det kunna betyda slutet för den fördel som ukrainska armén fortfarande har i landet samt fungera som en motvikt mot de hårda sanktioner som förelagts rysk ekonomi. Kinesisk statsmedia har hitintills undvikit att beskriva invasionen som ett krig, och har istället fokuserat på förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland. De beskyller USA för att vara en del av orsaken till konflikten, enligt Reuters. Delar av det stöd som Ryssland ska ha begärt från Kina handla om matpaket till militären och ytterligare hjälpmedel för att hjälpa Ryssland i de logistiska utmaningar med invasionen som avstannat deras framsteg i Ukraina, enligt CNN. "USA:s intention med mötet är att klargöra för Kina att de kommer få stå till svars för alla handlingar de utför för att stödja den ryska aggressionen", sade USA:s utrikesminister Anthony Blinken på en pressträff på torsdagen. Kina förnekar alla planer på att hjälpa Ryssland och kallar det för desinformation. De erkänner Ukrainas suveränitet, men samtidigt menar de att Ryssland har anledning till att se över oroande säkerhetsfrågor länderna emellan. svt 220318.

Marina Ovsiannikova lämnar sitt jobb på ryska Kanal 1. Hon blev viral när hon under måndagen sprang fram med en skylt med budskapet "no war" mitt under pågående direktsändning i ryska Kanal 1. Nu lämnar tv-redaktören Marina Ovsiannikova sitt jobb på den ryska tv-kanalen Kanal 1, det rapporterar The guardian. Marina Ovsiannikova lämnar sitt jobb på den statligt ägda Kanal 1. Till franska medier bekräftade hon under torsdagen att hon lämnat in sin avskedsansökan och att "en juridisk process nu påbörjas". I ett videomeddelande som spelades in innan protesten uttrycker hon skam och ånger över att ha jobbat åt kanalen. "Under mina år på Kanal 1 har jag varit delaktig i att sprida Kremls propaganda," säger hon. För klippet har hon dömts att betala 30 000 rubel, ungefär 2 700 kronor, i böter. För själva protesten i tv riskerar hon fortfarande upp till 15 år i fängelse. Ovsiannikova menar att hon har förstört hela sin familjs liv genom handlingen, men hon säger att hon inte vill lämna Ryssland. "Vi måste sätta stopp för detta krig innan det utvecklar sig till ett kärnvapenkrig, jag hoppas att min son kommer förstå när han blir äldre." I anslutning till antikrigsprotesten blev tv-redaktören erbjuden asyl i Frankrike av landets president Emmanuel Macron, något hon tackade nej till. "Jag vill inte lämna vårt land. Jag och min son är patrioter, vi vill inte åka någonstans," säger hon till tyska tidskriften Der Spiegel. Enligt Oviannikova förberedde hon kuppen ensam men misstänker att flera av hennes kollegor sympatiserar med henne. " Många av de som jobbar inom stats-tv fattar vad som pågår och vet att de gör något fel," säger Marina Ovsiannikova. Hon säger till slut i videon: "Att nån får för sig att starta ett krig - det går ju bara inte att få in i skallen." svt 220318.

Tyskland vill ha extra G7-möte om Ryssland. Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz vill ha ännu ett möte mellan G7-länderna om Ryssland. Mötet ska hållas i Bryssel torsdagen den 24 mars, rapporterar Reuters. Det handlar om ett extra möte som tidigare inte planerats. Redan på torsdagen hade länderna, som består av sju stora ekonomier i väst plus Japan och EU, ett videomöte där man fördömde Rysslands invasion i mycket hårda ordalag och krävde ett slut på attackerna på den civila befolkningen. Det extra mötet kommer att hållas i samband med att Nato och Europiska rådet också håller möte i Bryssel, sade en talesperson för den tyska regeringen på en presskonferens i Berlin. Syftet är "att utbyta åsikter om det nuvarande läget, särkilt den situation som råder i Ukraina", sa talespersonen. USA:s president Joe Biden kommer att vara i Bryssel under organisationernas möten.
G7 = Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Japan, Kanada, USA och EU. Omni 220318.

Biden till Xi: Kinesiskt stöd skulle få konsekvenser. Fredagens samtal mellan USA:s president Joe Biden och Kinas president Xi Jinping har avslutats. Det pågick i knappt två timmar, skriver Reuters med hänvisning till Vita huset. Under samtalet ska Joe Biden ha understrukit att det skulle få konsekvenser om Kina förser Ryssland med materiellt stöd, säger Vita huset enligt Reuters. Xi Jinping vill se fortsatta förhandlingar, och att civila dödsfall undviks. Han vill också att USA och Nato ska hålla möten med Ryssland, för att lösa de faktorer som han menar ligger bakom krisen i Ukraina. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till statliga kinesiska medier. Enligt det kinesiska utrikesdepartementet ska Xi ha sagt att konflikt och konfrontation "inte ligger i någons intresse", rapporterar AP. De två presidenterna ska vara eniga om vikten av fortsatt dialog. Tog även upp frågan om Taiwan. Omni 220318.

FN: Nästan 6,5 miljoner människor på flykt i Ukraina. Nästan 6,5 miljoner människor befinner sig på flykt inom Ukrainas gränser, uppskattar FN:s flyktingorgan UNHCR. Det rapporterar AP. Många är fortfarande fast i konfliktområden, där det ofta saknas vatten och medicin, skriver UNHCR i ett pressmeddelande. Situationen i Mariupol och Sumy uppges vara särskilt svår, där bristen på nödvändigheter är kritisk. Enligt UNHCR ska mer än 3,1 miljoner människor ha flytt landet. Siffran är en uppskattning. Omni 220318.

Macron uttryckte extrem oro över läget i Mariupol. På fredagen höll Rysslands och Frankrikes presidenter Vladimir Putin och Emmanuel Macron telefonsamtal, rapporterar AFP. Macron uttryckte bland annat sin "extrema oro" över situationen i den belägrade staden Mariupol, samtidigt som Putin utan bevis anklagade Ukraina för krigsbrott. Enligt Kreml hävdade Putin i samtalet att "den ryska armén gör allt de kan för att skydda civilas liv", trots att åtminstone hundratals civila enligt bland andra FN har dödats i ryska attacker mot ukrainska bostadsområden. FN har bekräftat minst 726 civila dödsfall, varav 52 barn (Kommentar: en alldeles för låg siffra.) Omni 220318.

Västländer: Ryssland tvättar propaganda genom FN. I ett gemensamt uttalande slår flera väststater i FN:s säkerhetsråd fast att Ryssland använder rådet för att sprida desinformation och propaganda. Det rapporterar Reuters. Uttalandet gjordes på ett rådsmöte under fredagen. Mötet hölls på rysk begäran, då Ryssland återigen ville ta upp påståenden om att Ukraina utvecklar biologiska vapen. "Ryssland försöker återigen använda detta råd till att tvätta sin desinformation, sprida sin propaganda och rättfärdiga sin oprovocerade och brutala attack mot Ukraina", skriver de sex staterna i uttalandet. Bakom uttalandet står USA, Frankrike, Norge, Albanien, Irland och Storbritannien. De sex länderna: Rysslands påståenden är nonsens. Hela ländernas uttalande. Omni 220318. Rådet har femton medlemmar, varav fem permanenta som har vetorätt och kan var för sig stoppa ett beslut: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. De tio övriga väljs in på tvååriga mandatperioder. Sverige var senast medlem 2017-2018. För beslut i procedurfrågor krävs nio röster, vilka som helst. Övriga medlemmar som är invalda: Indien, Kenya, Mexiko, Brasilien, Förenade Arabemiraten, Gabon och Ghana.

LRF: Svensk matförsörjning är i akut fara. Regeringen måste agera för att trygga den svenska livsmedelsförsörjningen i skuggan av den ryska invasionen av Ukraina, skriver Palle Borgström och Anna Karin Hatt, ordförande respektive vd för Lantbrukarnas riksförbund (LRF), på SvD Debatt. Lantbrukets kostnader har dubblerats sedan invasionen och LRF:s medlemmar tvingas dagligen minska produktionen, skriver de. "På kort sikt innebär det mindre svensk mat i våra butiker och på våra bord. På längre sikt innebär det att Sveriges sårbarhet ökar och att vi blir ännu mer beroende av import." LRF vill bland annat att den stödmiljard till lantbruket som regeringen presenterade den 14 februari fördubblas. Omni 220318. Kommentar: Det borde regeringen ta till sig om man är mån om vår matförsörjning.

Svensken: Många frivilliga lämnar efter ryska attacken. Många från utlandet som frivilligt tagit sig till Ukraina för att bekämpa den ryska invasionen har rest tillbaka till sina hemländer igen, eller planerar att göra så. Det säger svenske Jesper Söder, som reste till Ukraina i början av månaden, till norska Dagbladet. Söder är en av flera som enligt egen uppgift befann sig vid den militärbas i Lviv i västra Ukraina som bombades av Ryssland förra helgen. Enligt Söder befann sig omkring 500 utlänningar vid basen och han uppskattar att en majoritet av dem bestämt sig för att lämna. "Många förväntade sig att resa ned, strida och göra något bra. Men jag tror att många inte var förberedda på att komma hit," säger han. Söder säger att norrmän som han talat med uttryckt besvikelse över att Ukraina prioriterat vapen till sina egna medborgare före utländska stridande - något han själv säger sig förstå. Söder och andra frivilliga reste till ett "safe house" på andra sidan gränsen efter attacken. Ryssland uppges ha avfyrat omkring 30 kryssningsrobotar mot basen (13 mars). Söder har tidigare stridit för den kurdiska YPG-milisen mot IS i Syrien. Omni 220318.

Förre Natochefen: Sverige bör ansöka medan Putin är upptagen med Ukraina. Sverige borde passa på att ansöka om Natomedlemskap medan Vladimir Putin har fullt upp med invasionskriget i Ukraina, säger Natos före detta generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen till DN. "Precis nu står alla fönster och dörrar öppna. Putin är upptagen på annat håll och kan inte göra något mot Finland och Sverige. Vid en senare ansökan finns det risk att Ryssland skulle protestera." Fogh Rasmussen tror inte att det finns ett akut hot mot Sverige för närvarande, men han säger att då Ryssland visat sig villigt att attackera sina grannar bör Sverige och Finland "teckna sin försäkring" redan nu. Omni 220318.

En av tre trasiga strömkablar till kärnkraftverk reparerad.Ukrainska specialister uppges ha lagat en av de trasiga strömkablarna till kärnkraftverket i Zaporizjzja. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till Interfax Ukrainabyrå. På Twitter skriver FN:s kärnkraftsorgan att alla säkerhetssystem fungerar som de ska, och att det inte finns någon säkerhetsrisk i nuläget. Tre av kraftverkets fem strömkablar skadades eller kopplades ifrån när ryska styrkor intog området 4 mars. Kraftverket i Zaporizjzja är Europas största, och strömkablarna ska vara tillbaka i drift tidigt nästa vecka, enligt planen. Kärnkraftverket ska vara återställt i början av nästa vecka. Omni 220318.

Linde: Attacker mot civila en grymhet utan dess like - Putin är en krigsförbrytare. Rysslands president Vladimir Putin är en krigsförbrytare, säger utrikesminister Ann Linde (S) i en intervju med Göteborgs-Posten. Hon nämner bland annat attackerna mot belägrade Mariupol, en stad hon själv varit i, och som nu "håller på att bombas till grus". Inte ens i krig får man göra hur som helst och attackerna mot civila visar en "grymhet utan dess like", säger hon. "Man får inte inrikta sina attacker på civila mål och civil infrastruktur som hus och broar. Det är vad ryssarna har gjort i Ukraina." Under fredagen besökte Linde amfibieregementet i Göteborg, där hon bland annat fick testa de pansarskott som skickats från Sverige till Ukraina. Linde betonar att kriget har pågått sedan 2014 och att tusentals dödats redan före den fullskaliga invasionen Omni 220318.
Film från Mariupol visar hus och shoppingcenter i ruiner. Drönarbilder publicerade av The Guardian visar den stora förstörelsen i hamnstaden Mariupol, som varit belägrad av ryska styrkor i veckor. Bilderna visar hur ett shoppingcenter och flera bostadshus närmast totalförstörts. Enligt ukrainska myndigheter har omkring 90 procent av byggnaderna i staden skadats eller förstörts, skriver Sky News. Röda korset har vid upprepade tillfällen larmat om en svår humanitär situation och fler än 350 000 befinner sig i staden utan tillgång till varken vatten eller el. Ukrainska styrkor kontrollerar alltjämt staden. Under fredagen pågick strider i dess stadskärna, enligt ryska försvarsdepartementet. Ukraina uppgav på torsdagen att fler än 2 000 personer dött i det som beskrivs som en strategiskt viktig stad för Ryssland. Omni 220318. Kommentar: Katastrof. Putin är direkt ansvarig för denna krigsförbrytelse.
Drönarbilder visar förödelsen i hamnstaden Mariupol. Den hårt ansatta hamnstaden Mariupol har varit ett strategiskt mål i den ryska offensiven. Sjukhus, bostäder och köpcentrum har attackerats. På fredagen bekräftade både Ryssland och Ukraina att strider nu pågår i stadens centrum. "Det finns ingen stadskärna kvar. Det finns inte en enda liten bit mark utan tecken på krig," säger stadens borgmästare Vadim Bojtjenko till BBC. Ukrainas försvarsdepartement uppger att ryska styrkor "förstört 90 procent av Mariupol". Nya drönarbilder filmade under fredagen bekräftar att stora delar av staden är i ruiner. "Det finns ingen el, gas eller värme i staden" skriver Ukrainas försvarsdepartement på Facebook. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj menar att rysk beskjutning förhindrar etablerandet av effektiva humanitära korridorer från Mariupol. Se drönarbilder från den sönderbombade staden i videon. svt 220918.

Zelenskyj till Ryssland: Det är dags att prata.Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj efterlyser natten mot lördag meningsfulla freds- och säkerhetssamtal med Ryssland, rapporterar Reuters. Enligt Zelenskyj är samtal det enda sättet för Ryssland att "begränsa skadeverkningarna av sina misstag". "Tiden är inne för ett möte. Det är dags att prata," säger han i ett videoinspelat tal. Omni 220319.Kommentar: Helt klart, det är dags för Putin att börja prata om vad som hänt.

EU uppges pausa nya sanktioner: "Är mitt i krigets dimma." EU väntas hålla inne på nya åtgärder mot Ryssland under veckan som kommer samtidigt som unionen förbereder ett nytt, femte, sanktionspaket, skriver Direkt. "Vi står redo att göra mer. Men vi behöver lite strategiskt tänkande också. Vi är mitt i krigets dimma," säger en EU-källa till nyhetsbyrån. Däremot väntas EU inom kort införa mindre sanktioner, som att lista fler oligarker och andra personer. På måndag träffas unionens utrikesministrar och på torsdag och fredag EU-ledarna. Omni 220319.

Xi kritiserade sanktioner under samtalet med Biden. Kinas Xi Jinping kritiserade på fredagen USA:s Joe Biden för "svepande och urskillningslösa sanktioner" mot Ryssland som bara kommer att skapa mer lidande. Det sa han enligt kinesiska uppgifter under det två timmar långa telefonsamtalet mellan de båda ledarna, skriver Financial Times. "Om de trappas upp ytterligare kan de utlösa allvarliga kriser i den globala ekonomin och handeln [...], förlama den redan försämrade världsekonomin och orsaka oåterkalleliga förluster," uppges Xi ha sagt. Han ska också ha bett Biden om en "lugn och rationell" inställning. Enligt Vita huset varnade Biden i sin tur för "konsekvenser" om Peking ger Ryssland militärt stöd "när landet utför brutala attacker mot ukrainska städer och civila", skriver tidningen. Omni 220319.
Källa: EU har bevis för att Xi överväger ryskt stöd - "Kina flörtar med ryssarna". EU:s ledare har "mycket trovärdiga bevis" för att Kina överväger att ge Ryssland militärt stöd, säger en EU-källa till Politico. Uppgifterna liknar dem som tidigare har kommit från amerikanskt håll, något som bland annat har rapporterats av Financial Times. Enligt Politico är det osäkert om de senaste uppgifterna från EU baseras på samma källor eller på unionens egna underrättelser. Det finns ingen information från källan om vilken slags militärt stöd Moskva kan ha begärt av Kina. "Det gör oss bekymrade att Kina flörtar med ryssarna," säger källan. Om Kina stöttar Ryssland med vapenleveranser kan det bli aktuellt med handelsåtgärder, skriver sajten. EU-källa: Alla EU-ledarna är mycket medvetna om vad som pågår. Källor: Ryssland har bett Kina om utrustning och stöd (15 mars). Biden har varnat Xi för konsekvenser om Kina stöttar Ryssland. Omni 220319.

IMF: Kriget en jordbävning mot världsekonomin. Kriget i Ukraina är som en kraftig jordbävning som kommer att få spridningseffekter i den globala ekonomin. Det sa IMF-chefen Kristalina Giorgieva under ett panelsamtal på fredagen, rapporterar Bloomberg. Samtidigt som tillväxten bromsar in kommer inflationen att öka. Det leder till att länder, företag och hushåll kommer att brottas med allvarligare skuldproblem, till följd av att lånen ökade under pandemins första år, fortsatte hon. Att Ryssland och Ukraina är stora spannmålsproducenter innebär att brist hotar att drabba länder långt utanför ländernas gränser. "Vi skulle få allvarliga problem som skulle slå särskilt hårt mot sårbara länder," sa Giorgieva enligt nyhetsbyrån. Giorgieva: Ju längre ryska trupper är i Ukraina desto längre tills traktorerna kan skörda. Omni 220319.

Nya satellitbilder visar: Ryssarna gräver ner sig. De ryska styrkorna gräver ner sig utanför Kyiv, skriver CNN. På flera håll nordväst om huvudstaden har jordvallar börjat konstrueras runt militärutrustningen, visar satellitbilder och analyser från Maxar Technologies. Journalisten Illia Ponomarenko, som arbetar för tidningen Kyiv Independent, skriver på Twitter att det kan tolkas som att ryssarna byter taktik och ställer in sig på ett långvarigt statiskt krig. Ponomarenko: Lycka till med att hålla ställningarna i fientlig terräng men akut resursbrist. Bilderna har tagits nära Ozera och flygbasen Antonov. Liknande tecken ses i byarna Zdvyzhivka och Berestyanka. Försvarsanalytiker menar att kontroll över förorterna kan vara helt avgörande för Ryssland. Omni 220319.

Matpriser kan tvinga in 40 miljoner i extrem fattigdom. 40 miljoner människor kan tvingas in i extrem fattigdom till följd av kriget som Ryssland har startat mot Ukraina. Detta enligt den Washington-baserade tankesmedjan Center for Global Development. Utvecklingen kan ske till följd av massiva prisökningar på mat och energi, enligt tankesmedjan som varnar för sanktioner mot rysk matproduktion. Bland länder som riskerar att drabbas hårdast finns Egypten, Indonesien, Pakistan och Bangladesh. Orsaken är att dessa i hög utsträckning förlitar sig på direktimport av spannmål från Ukraina och Ryssland, skriver Reuters. FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, Michael Fakhri, varnar för att världen riskerar en global hungerkris vid långvariga strider under odlingssäsongen. Livsmedelspriserna har stigit över tidigare toppar sedan kriget startade. FN: Mat får aldrig användas som vapen. Ökande farhågor om att bistånd till Ukraina kan ske på bekostnad av andra kriser i världen. Omni 2220319.

Ögonvittnen ska hjälpa Sverige att utreda krigsbrott. Svenska Åklagarmyndigheten tar rygg på den internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag och inleder en förundersökning om grov krigsförbrytelse i samband med kriget i Ukraina, skriver TT. I utredningen finns ingen misstänkt utpekad. Tanken är snarare att så snabbt som möjligt säkra upp de bevis från kriget som finns här i Sverige, framförallt i form av ögonvittnen. Bevisningen kan komma att användas i svenska domstolar längre fram, säger kammaråklagare Karolina Wieslander till TT. Den kan också användas för att hjälpa en domstol i ett annat land eller för att bistå ICC i Haag. Den som har vittnesuppgifter från kriget ska kontakta svensk polis. Omni 220319.

Stefan Eklund: Skrämmande likheter mellan Putin och Stalin. Att jämföra Putin och Stalin är nödvändigt för att förstå det ryska anfallskriget. Är Putin en ny Stalin? Många ställer sig frågan. Är det möjligt att jämföra en av historiens mest skoningslösa massmördare med mannen som nu utövar ett brutalt terrorkrig mot ett demokratiskt grannland? Det är det, hävdar den brittiske historikern och författaren Simon Sebag Montefiore i en intressant artikel i tidskriften The New Statesman, illustrerad med en tecknad bild där Stalins ansikte synbart sakta förvandlas till Putins. Ja, en jämförelse kanske till och med är nödvändig för att förstå vad som driver Vladimir Putin och hans aggressiva krigföring. Att Putin själv ser Stalin som ett föredöme är uppenbart. Simon Sebag Montefiore berättar hur gäster hos Putin ofta erbjuds att ta en titt i Stalins bibliotek, väl bevarat av Putin i hans egen maktboning i Kreml. Putin brukar uppmana sina gäster att ta ut en bok ur hyllan och läsa Stalins anteckningar i marginalen. Putin har också hyllat den utveckling som Sovjetunionen genomgick under Stalins välde, "från ett bondesamhälle till ett högt utvecklat industrisamhälle." Och att kritisera någon som stod som segrare efter andra världskriget är inte möjligt, anser Putin. Skillnader finns förstås. Stalin var marxist, Putin är en populist och nationalist. Men båda kan betecknas som tyranner. Putins styre efterliknar Stalins när det gäller att styra med skräck som verktyg, den högröstade patriotismen, lögnen som retoriskt vapen, det brutala krossandet av proteströrelser och den totala makten över media. Stalins massdeportationer och massavrättningar ägnar sig dock inte Putin åt. Hittills, tillägger Simon Sebag Montefiore. Demokratin har som bekant aldrig fått fäste i Ryssland. Putin själv stammar ur den säkerhetspolis som redan Lenin byggde upp för att behålla greppet om nationen. 1991 lämnade Putin sin KGB-post, besviken över Sovjetunionens kollaps. Han har kallat det sovjetiska sammanbrottet, då bland annat Ukraina blev självständigt, för "1900-talets största geopolitiska katastrof". Putin har, som egentligen alla ryska makthavare, aldrig övergett idén om nödvändigheten av en stark ledare med absolut makt, samma idé som det forna tsardömet vilade på. Gorbatjov? En kort ljusglimt i ett historiskt mörker. Och varför Ukraina? Även här finns likheter mellan Stalin och Putin. Hos Ukrainas befolkning fanns det starka protester - främst från bönder och intellektuella - mot Stalins planer att under 30-talet innesluta Ukraina i den stora sovjetiska industrialiseringen. Vilket ledde till att miljoner ukrainare deporterades eller avrättades. För Stalin, precis som för Putin, är Ukraina ryskt, av strategisk och historisk nödvändighet. Att Ukraina som en fri demokrati skulle närma sig Nato och EU är en omöjlig tanke för Putin. Därav invasionen. BT 220319.

Rysk boom för Telegram när digitala landskapet krymper. Meddelandetjänsten Telegram går starkt framåt i Ryssland, skriver AFP. Appen har gynnats av det tomrum som skapats sedan Ryssland blockerat både Facebook och Instagram i landet. Nu utgör plattformen en av de sista öppna kanalerna i Ryssland och mellan Ryssland och omvärlden, rapporterar nyhetsbyrån. Dubai-baserade Telegram gynnas också av grundarnas image utåt, skriver AFP De ryska bröderna Pavel och Nikolaj Durov lämnade Ryssland 2014. Nikolaj Durov ska ha sålt sin andel i det första sociala medier-nätverket han hade skapat, VK, i stället för att falla för pressen från myndigheterna och lämna över data till regeringen. "Telegram är en väldigt bra revanschhistoria, och vi älskar alla en bra revanschhistoria," säger Enrique Dans, professor i informationssystem vid IE Business School i Madrid. Sedan årsskiftet har appen laddats ner 150 miljoner gånger - hade en halv miljard användare 2021. Telegram och WhatsApp har duckat ryska förbud. Brasiliens högsta domstol stänger av Telegram - ses som stor i Bolsonaros läger. Omni 220319.
Telegram bannlyst i Brasilien på grund av desinformation. Brasiliens högsta domstol har beordrat Apple och Google att blockera tillgången till meddelandeappen Telegram i landet. Beskedet följer anklagelser om att Telegram inte gjort tillräckligt för att förhindra spridningen av desinformation via sin plattform. De brasilianska myndigheterna hotade även tidigare i år med att stänga av Telegram, då man inte besvarat förfrågningar om att plocka bort vilseledande politisk information. En talesperson för Google bekräftar för The Verge att man fått meddelandet från högsta domstolen, men vill inte kommentera saken närmare. Apple och Telegram har inte kommenterat saken alls ännu. Kan tvingas bort från appbutikerna inom kort. Myndigheterna vill att Telegram åtgärdar problem med desinformation och betalar böter. Omni 220319.
Telegrams grundare skyller bannlysning på mejlmiss. Telegrams grundare och vd Pavel Durov har kommenterat den brasilianska högsta domstolens beslut att bannlysa appen i landet. Enligt Durov så handlar det hela om ett missförstånd då meddelanden i ärendet skickats till fel mejladress. Istället för att använda den dedikerade e-postadressen i ärendet så hävdar Durov att de brasilianska myndigheterna använt en mejladress för "generella syften", något som han hävdar har medfört att Telegram har missat meddelandena. Durov skriver att Telegram nu har hittat meddelandena och att man försöker åtgärda de brister som påpekats. Telegram är bannlyst i Brasilien till följd av att myndigheterna anser att bolaget inte gjort tillräckligt för att stävja spridningen av politisk desinformation på plattformen. Myndigheterna uppges ha använt fel mejladress. Omni 220321.
Telegram åter tillgängligt i Brasilien. De brasilianska myndigheterna har lyft sin bannlysning av kommunikationsappen Telegram, bara två dagar efter att landets högsta domstol valde att stoppa appen i landet. Telegram har nu genomfört de förändringar som myndigheterna efterlyst när det handlar om att stoppa desinformation på plattformen. Telegrams vd Pavel Durov hävdade att bannlysningen var resultatet av en miss i kommunikationen mellan Telegram och Brasiliens högsta domstol, något som ska ha skett på grund av att fel mejladress använts. Bannlysningen varade bara två dagar. Allt gick så snabbt att bannlysningen inte hann få någon effekt. Omni 220321.

Svår indisk balansakt vid japanska statsbesöket. Japans premiärminister Fumio Kishida ska träffa Indiens premiärminister Narenda Modi i New Delhi i dag, rapporterar Reuters. Under mötet väntas Kishida understryka vikten av internationell enighet i Ukrainafrågan. Japan har infört sanktioner mot ett flertal ryska individer och personer sedan invasionen av Ukraina inleddes i februari. Landet har också tagit emot ukrainska flyktingar. Indien har inte uttryckligen fördömt den ryska invasion. Vox skriver att kriget i Ukraina innebär en svår geopolitisk balansakt för Indien, som upprätthåller sin historiska vänskap med Ryssland samtidigt som banden till USA har stärkts i takt med Kinas växande inflytande. Kishida väntas presentera en mångmiljardinvestering i Indien under besöket. Omni 220319.

Ryssland hävdar att nytt hypersoniskt vapen använts. Ryssland har använt sin nya hypersoniska Kinzjal-robot för första gången under kriget i Ukraina, uppger det ryska försvarsdepartementet. Det rapporterar Interfax enligt Reuters och AFP. Roboten har en räckvidd på 2 000 kilometer och inga nu existerande luftvärnssystem är effektiva mot vapentypen. Vapnet användes vid en attack mot en vapendepå i regionen Ivano-Frankivsk i västra Ukraina på fredagen, enligt Ryssland. Reuters skriver att de ryska uppgifterna inte har kunnat bekräftas. Enligt BBC har Ryssland aldrig tidigare uppgett att en hypersonisk robot använts i strid. Enligt Ryssland förstördes den underjordiska depån. Ryssland påstår också att en radiocentral nära Odessa har förstörts. Omni 220319.

Steg för steg: Så har Ukraina överraskat ryssarna. Den ryska invasionen av Ukraina har inte gått som Vladimir Putin tänkt sig. Trots det har Ryssland gjort flera landvinningar i södra Ukraina. I en stor interaktiv kartläggning av krigets faser hittills visar Financial Times hur Rysslands misstag och Ukrainas motstånd förändrat förutsättningarna för konflikten. Bland annat visar filmer från staden Sumy i östra Ukraina hur ryska soldater tvingas gå till fots efter att de lämnat sina fordon, sannolikt på grund av brist på bränsle och ammunition. Andra klipp visar hur Ukraina använt sig av lätt infanteri för bakhåll mot ryssarna. "Ukrainarna behöver bara ligga och vänta för att sedan slå ut fordonen," säger Thomas Bullock vid säkerhetsanalysfirman Janes. Financial Times skriver att Ryssland har haft en övertro på sin förmåga - och fallit offer för den egna propagandan - medan Ukraina har förberett sig inför en möjlig rysk attack i åratal. När Ryssland nu tvingas ändra taktik kan en blodigare fas av kriget inledas, konstaterar flera bedömare. Omni 220319.

Ryssland ändrar strategi - civila dödstalen kan öka. Ryssland försöker att skifta strategi efter att ha misslyckats med att uppnå sina initiala mål i Ukraina. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering om kriget. Nu riktar de ryska styrkorna in sig på ett utnötningskrig, enligt departementet. "Detta kommer sannolikt att innefatta urskillningslösa anfall som resulterar i ett ökat antal civila offer, förstörelse av ukrainsk infrastruktur och en intensifierad humanitär kris", skriver man i ett inlägg på Twitter. Kreml uppges också stärka greppet om medierna i Ryssland. Omni 220319.

Kanada "rättade" ryskt brev i FN - med rödpenna. Kanada stod för en ovanlig diplomatisk manöver i dagarna. Efter att Rysslands FN-ambassadör Vasily Nebenzya i ett brev sökt stöd för en resolution om hjälp till civila ukrainare, plockade Kanada fram rödpennan. "Tack för ert brev, Ryssland. Vänligen beakta våra förslag på ändringar nedan", skrev Kanadas FN-representation på Twitter och publicerade en reviderad variant av brevet. Röda pilar, överstrykningar och kommentarer fyller det tresidiga dokumentet. Några av kommentarerna? "Detta saknar all logik", "förslag på tillägg: Ni bär ansvaret för det illegala kriget" och "vi känner inte att avslutningen riktigt fångar det förakt som brevet visar för era kollegor i FN, här är ett alternativt slut". Ryssland kallar Kanadas agerande för "sandlådenivå", enligt CBC. Enligt Kanada är avsikten med tweeten att synliggöra den ryska desinformationen. Omni 220319.

Stödet för Nato-plan till Ukraina växer i USA. Allt fler amerikanska kongressledamöter vill att president Joe Biden går Ukraina till mötes och bistår landet med stridsflygplan, rapporterar The Hill. Kraven hörs främst från republikanskt håll men även flera demokrater vill att presidenten agerar och ser till att de Mig-29-plan som Polen erbjudit sig att ge till Ukraina faktiskt når landet. Samtidigt menar kritiker att de relativt gamla Mig-29-planen är omoderna och att konflikten riskerar att eskalera om Nato-länder skickar flygplan till Ukraina. Demokraten Adam Smith säger att det är en svår balansgång. "Vi vill hjälpa Ukraina på alla sätt vi kan, utan att gå i krig med Ryssland och starta ett tredje världskrig och en kärnvapenkonflikt," säger han. Demokraten Anthony Brown: Om Ukraina tror att planen kan hjälpa dem bör vi lösa det. USA har bidragit med stöd för två miljarder dollar. Omni 220319.

Oppositionen: Utvisa ryska diplomater - "utgör hot". Utvisa ryska diplomater som jobbar som spioner. Det kräver Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, rapporterar TV4 Nyheterna. "Enligt Säpo är upp till en tredjedel av de ryska diplomater som finns i Stockholm underrättelseofficerare. De utgör ett hot mot vår politiska, ekonomiska och militära säkerhet, säger Pål Jonsson, försvarspolitisk talesperson för Moderaterna. Enligt Säpo handlar det om cirka tio personer. I veckan beslutade Estland, Lettland, Litauen och Bulgarien att utvisa totalt 20 ryska diplomater. Även USA har utvisat flera ryska diplomater sedan krigsutbrottet. Omni 220319. Kommentar: Sverige borde också passa på att utvisa spionerna. Och att sätta ett maxtak på hur många "diplomater" de får ha i Sverige.

Zelenskyj tackar svenska facket för blockaden. Hamnarbetarförbundet tackades i ett tal på fredagen av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar P4 Göteborg. Zelenskyj framhöll att det svenska fackets blockad mot ryska fartyg var ett gott exempel på hur samhället kan agera på olika nivåer för att stötta Ukrainas befolkning. Han uppmuntrade andra förbund och näringsverksamheter att ta efter. Omni 220319.

Ukrainas inrikesminister: Tar åratal att röja minorna. Det kommer ta flera år att desarmera odenoterade granater och minor i Ukraina efter kriget, säger landets inrikesminister Denys Monastyrskyj till AP. Enligt Monastyrskyj kommer Ukraina att behöva internationell hjälp med minröjningen. "Vi kommer inte att kunna ta bort minorna från hela territoriet, så jag har bett våra internationella partners och kollegor från EU och USA att förbereda expertgrupper," säger han. Ukraina har placerat ut minor vid broar och flygplatser för att stoppa ryssarna. Monastyrskyj: "De ligger kvar under spillrorna och utgör ett verkligt hot." Omni 220319.

Hemlösheten ökar i Ukraina - över sex miljoner på flykt inom landet. Drygt tre miljoner ukrianare har flytt landet sedan krigets start för drygt tre veckor sedan. Samtidigt är det många som inte kan lämna landet. Just nu befinner sig över sex miljoner ukrainare på flykt inom landets gränser. Nästan var fjärde av Ukrainas 44 miljoner invånare har tvingats på flykt sedan Ryssland inledde sitt invasionskrig i landet för drygt tre veckor sedan, enligt FN. 3,2 miljoner ukrainare har flytt till angränsande EU-länder. Även inom landets gränser befinner sig miljontals människor på flykt. Enligt OCHA, FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp, är 6,5 miljoner ukrainare på flykt inom landet. Sky News rapporterar om flera hemlösa efter beskjutningar mot ett bostadshus i stadsdelen Podil i Kiev på lördagsmorgonen, där minst en person hittats död. Det är bara ett av alla bostadshus som utsatts för bombingar i landet de senaste veckorna och tvingat människor att lämna sina hem. Att fly landet är inte möjligt för alla. För många äldre blir det en svårighet utan hjälp från släktningar. Rädda Barnen larmar också om barn på barnhem och institutioner som riskeras att lämnas kvar när anhöriga flyr, särskilt utsatta är barn med funktionshinder. Många barn riskerar också att blir offer för traffickning. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR handlar det om den värsta flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Förutom de nästan tio miljonerna som befinner sig på flykt har också över tolv miljoner ukrainare fastnat i krigszoner varifrån de inte kan ta sig till följd av de stora riskerna och den omfattande förstörelsen av broar, vägar och bristande information. Se mer i klippet om senaste attackerna i Kiev, där bland annat en förskola beskjutits. svt 220319.

Storbritanniens utrikesminister Liz Truss: "Förhandlingar en rökridå - ryssarna ljuger och ljuger." Storbritanniens utrikesminister Liz Truss är "mycket skeptisk" till de pågående förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina. Det säger hon i en intervju med The Times. Ett land som menar allvar med förhandlingar bombar inte civila urskillningslöst samma dag, konstaterar hon. "Ryssarna har ljugit och ljugit och ljugit," säger Truss som menar att förhandlingarna är en "rökridå" och att Ryssland egentligen försöker vinna tid för att hinna omgruppera sina styrkor. Enligt Truss var det ett misstag att inte prioritera försvaret efter kalla kriget. Liz Truss: Vi ser inga verkliga tillbakadraganden från ryskt håll. Ministern befarar att Ryssland planerar "mer extrema" handlingar i Ukraina. Omni 220319.
Expert stämmer in i brittiskt uttalande om rysk dimridå. Ryska trupper som det gått dåligt för logistiskt och som åsamkats stora förluster i Ukraina kan använda ett eventuellt eldupphör för att omgruppera. Det tror Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring. I en intervju med TT belyser han hur Ryssland agerade på det sättet mellan det första och andra Minskavtalet, då kriget pågick i Ukrainas östra regioner. "Den gången omgrupperade Ryssland och fyllde på med vapen och ammunition för att sedan fortsätta offensiven." Under fredagen sa den brittiska utrikesministern Liz Truss att Ryssland använder förhandlingarna som ”en rökridå” för omgruppering, och att Ryssland har "ljugit och ljugit och ljugit". Omni 220319.

Ukraina anklagar FSB för att ha fört bort journalist. Åklagarkontoret i Ukraina anklagar ryska säkerhetstjänsten FSB och den ryska militären för att ha kidnappat en journalist från det ukrainska mediebolaget Hromadske, rapporterar AP. Under gårdagen skrev Hromadske att man hade förlorat kontakten med journalisten Victoria Roshchyna. Åklagarkontoret identifierar inte journalisten med namn i sitt uttalande, men skriver att bortförandet ska ha skett i tisdags, i staden Berdjansk som är en ockuperad hamnstad någon timmes bilfärd väster om Mariupol. Det är okänt var journalisten befinner sig och en utredning har inletts, enligt åklagarkontoret. Ryssland har inte kommenterat anklagelserna. Ska ha rapporterat från oroligheterna i östra och södra Ukraina. Hromadske twittrar om den försvunna medarbetaren. Tidigare kollega: Ingen kontakt med henne på sex dagar nu. Omni 220319.

"Stoppad veteexport kan skapa oro i Mellanöstern." Kriget i Ukraina leder till verkligt stora utmaningar utanför Europa, skriver ekonomen och skribenten Jonas A Eriksson i en analyserande text i Affärsvärlden. Han skriver att delar av Mellanöstern är helt beroende av exporten från Europas kornbodar. Egypten är ett land som väntas drabbas hårt. Landet som har en befolkning med över 100 miljoner invånare har redan problem med livsmedelsförsörjningen. "Många bedömare menar att det var högre priser på bröd som var gnistan som tände brasan som utlöste Arabiska våren 2010", skriver Eriksson och pekar på att upproret inte ledde till en demokratisering i regeringen. Han ser riskerna för en ny migrationskris i Europa som kan få ett "mörkt scenario i Europa att ytterligare fördunklas". Två av världens största exportörer av vete, raps, korn och majs kommer inte kunna leverera. Europas kornbod stänger ned - bönderna stödjer exportförbud. Kinas matreserverna ligger på "historiskt höga nivåer": "Vårt vetelager kan mätta behoven i ett och ett halvt år." Omni 220319.

Tunga profiler vill se nutida Nürnbergrättegång. Gordon Brown, tidigare brittisk premiärminister och Labourledare, ställer sig bakom ett upprop om en ny internationell tribunal som kan ställa Vladimir Putin till svars för attacken mot Ukraina, skriver The Independent. Även den konservative John Major, som på 90-talet var premiärminister och ingick i Thatchers regeringar, ger stöd åt kampanjen. Det handlar om ett förslag om en tribunal som till sin form liknar Nürnbergrättegångarna, vilka hölls efter andra världskriget, skriver The Guardian. Kampanjen har sedan den lanserades via en hemsida samlat underskrifter från 740 000 människor, däribland 140 framstående personer inom juridiken, akademin och politiken. Vill att Putin ställs inför rätta tillsammans med sina underhuggare. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleb har skrivit under förslaget. Gordon Brown håller med Biden om att Putin är att betrakta som krigsbrottsling. Kampanjen: Ställ Putin inför rätta. Bakgrund Nürnbergrättegångarna. Omni 220319.

Expert: Hypersonisk robot lär inte lösa Putins problem. De hypersoniska robotar som Ryssland enligt egen uppgift har använt i Ukraina har beskrivits som ett framtida supervapen. De kan färdas minst fem gånger ljudets hastighet, manövrera i luften och bära både konventionella vapen och kärnvapenstridsspetsar, enligt TT. Om de obekräftade uppgifterna stämmer så är det första gången som Ryssland använder det avancerade vapensystemet i strid, skriver DN. Militäranalytikern Johan Norberg menar dock att det troligen inte kommer att påverka Rysslands "krigslycka". Norberg säger att han har svårt att se hur det ska lösa landets övriga problem i kriget, som logistik och stridsledning. Tyska Focus skriver att väst fortfarande har begränsad kunskap om Putins nya hypersoniska robotar. Tidningen pekar ut den mycket korta förvarningstiden som den största faran med robotarna och lyfter ett tidigare uttalande från fysikern Jürgen Altmann vid Dortmunds universitet. Altmann har varnat för att nervositeten i omvärlden - och risken för kärnvapenkrig - ökar i och med vapentekniken. Omni 220319.

Boris Johnson: Putin har panik - han fruktar en revolution. Att försöka upprätta normala relationer med Ryssland igen efter den pågående invasionen i Ukraina vore att göra "exakt samma misstag" som 2014. Det säger Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vid en partikonferens, enligt flera medier. Han säger att världen står inför ett val mellan frihet och förtryck, och att Rysslands president Putin känt sig hotad av Ukraina eftersom de har fria medier och fria val. "Jag vet att det är folkets instinkt i det här landet att välja frihet varje gång, säger Johnson. Johnson uttryckte också att Putin känner "total panik" inför en möjlig revolution i Moskva och att den ryska presidenten känt sig mer hotad för varje år som Ukraina blivit mer demokratiskt. Johnson: Putin kommer inte stanna vid Ukraina. "På grund av Putin fängslas du i 15 år för att kalla en invasion för en invasion." Omni 220319.

Putins lyxjacka kostar mer än dubbel rysk medelårslön. Vladimir Putins framträdande vid manifestationen på Luzjnikistadion i Moskva under fredagen har väckt stor uppmärksamhet - inte bara för vad han sa utan också för vad han hade på sig. Brittiska The Telegraph noterar att den ryska presidenten talade iklädd en jacka av det italienska lyxmärket Loro Piana som kostar drygt 130 000 kronor - och att jackan bars över en polotröja som kostar nästan 40 000 kronor. Den ryske presidenten var klädd som en "fondförvaltare i Gstaads skidbackar" snarare än den "galna despot" han blivit, skriver The Telegraph. Enligt Daily Mail var den ryska medelårslönen i fjol mindre än hälften av jackans värde. Aftonbladet noterar att Putins officiella lön ligger på 1,4 miljoner kronor om året - mindre än Magdalena Anderssons. Tidningen konstaterar samtidigt att Putin antas ha en enorm förmögenhet, som finansmannen Bill Browder uppskattat till över 2 000 miljarder kronor. Putin talade i omkring fem minuter på stadion. Daily Mail: Medelårslönen 2020 låg på 678 000 rubel (idag endast 59664 kr). För många ryssar motsvarar jackans värde flera årslöner.

Omni 220319.

Ikeas framtid i Ryssland på spel: "Betydande investeringar." Ryssland var ett av Ikea-grundaren Ingvar Kamprads drömprojekt. När den svenske entreprenören fyllde 90 år hyllades han av ryske ambassadören Viktor Tatarintsev. Nu är Ikeas framtid i Ryssland - en jättemarknad med alla nödvändiga råvaror - osäker, skriver DN. Jens Hultman, professor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad, har forskat om Ikeas inköpsorganisation och säger att det strategiskt viktiga inte är varuhusens stängningar utan de globala försörjningskedjorna kopplade till både Ryssland och Belarus. "Ikea Industry har under senare år gjort betydande investeringar för produktion i Ryssland," säger han. Lennart Dahlgren ledde Ikeas expansion: "Ikea är verkligen älskat i Ryssland." Omni 220319.

Ukraina uppmanar Kina att "fördöma ryskt barbari". Ukraina uppmanade på lördagen Kina att göra gemensam sak med väst och fördöma "det ryska barbariet", rapporterar AFP. "Kina kan vara ett viktigt element i det globala säkerhetssystemet om de gör det rätta valet att stödja civiliserade länders koalition och fördöma ryskt barbari", skriver president Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak på Twitter. Kina vägrar fortsatt att fördöma den ryska invasionen, och i landet sprids proryska narrativ, bland annat om att "nazister" styr Ukraina. I ett telefonsamtal med Kinas president Xi Jinping på fredagen varnade USA:s president Joe Biden för "konsekvenser" om Kina stödjer Ryssland militärt. Omni 220319.

Vladislav låg i rasmassorna - ringde och kunde räddas: "Försökte skydda huvudet". Ukrainaren Vladislav hamnade under rasmassorna till en byggnad efter en rysk robotattack i Charkiv på fredagen, men kunde räddas efter att han själv ringt från därifrån han satt fast. Det enligt Sky News, som följde räddningsarbetet. Insatsen skedde samtidigt som staden var under nästan konstant rysk beskjutning, och människor grävde med sina bara händer för att rädda mannen. När han väl räddats bad han omgående om en cigarett, och på frågan om han fick panik i rasmassorna svarade Vladislav: "Inte direkt, jag försökte bara skydda mitt huvud." Vladislav hyllade också räddningsarbetarna och sa att han hade tur som kunde räddas. Sky skriver också om de ryska påståendena att man inte riktar attacker mot civila mål, och att situationen i Charkiv ger en helt annan bild. En dog och elva skadades i den ryska attacken. BBC har intervjuat mannen och en räddningsarbetare. Omni 220319.

Unicef: 1,5 miljoner barn har tvingats fly Ukraina. Runt 1,5 miljoner ukrainska barn har tvingats fly landet sedan den ryska invasionen inleddes, beräknar FN:s barnorgan Unicef enligt CNN. "Oräkneliga andra" barn har blivit internflyktingar i landet, uppger Unicef i ett pressutskick. "Kriget i Ukraina har lett till massiva flyktingströmmar, och förhållandena riskerar att leda till en betydande uppgång inom människohandel och en akut barnsäkerhetskris", säger Unicefs europeiska regionchef Afshan Khan enligt utskicket. Unicef varnar för att barn som tvingats på flykt är "extremt sårbara" och löper stor risk att separeras från sina familjer eller bli offer för människohandel. Hundratals ensamkommande barn bara i Rumänien. Omni 220319.

Drönarbilder visar förödelsen i hamnstaden Mariupol. Den hårt ansatta hamnstaden Mariupol har varit ett strategiskt mål i den ryska offensiven. Sjukhus, bostäder och köpcentrum har attackerats. På fredagen bekräftade både Ryssland och Ukraina att strider nu pågår i stadens centrum. "Det finns ingen stadskärna kvar. Det finns inte en enda liten bit mark utan tecken på krig, säger stadens borgmästare Vadim Bojtjenko till BBC. Ukrainas försvarsdepartement uppger att ryska styrkor "förstört 90 procent av Mariupol". Nya drönarbilder filmade under fredagen bekräftar att stora delar av staden är i ruiner. "Det finns ingen el, gas eller värme i staden skriver Ukrainas försvarsdepartement på Facebook. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj menar att rysk beskjutning förhindrar etablerandet av effektiva humanitära korridorer från Mariupol. svt 220318.
Strider i centrala Mariupol - stridsvagnar på gatorna. Under lördagen pågår intensiva strider i de centrala delarna av den belägrade hamnstaden Mariupol, samtidigt som räddningsarbetare desperat försöker gräva fram de personer som sitter fast i källaren under den bombade teatern, rapporterar BBC. "Det pågår strider i stadskärnan (...) det är stridsvagnar, artilleribeskjutning, alla typer av vapen avfyras i området," säger borgmästaren Vadym Bojtjenko, som bekräftar Rysslands påstående om att man "drar åt snaran" kring staden. Runt 300 000 människor befinner sig i den omringade staden utan värme och el, och med ständigt sinande förråd av mat och mediciner. Lokala myndigheter uppskattar att runt 80 procent av stadens byggnader skadats eller förstörts. Polis i staden: "Barn och äldre dör." Stadskärnan är borta, enligt borgmästaren. Drönarbilder visar förödelsen i Mariupol . Omni 220319. Kommentar: En dag blir det uppenbart vad Putin har ställt till med (även för det ryska folket).
Polisman i Mariupol vädjar om hjälp: "Vår stad har raderats från jordens yta." I ett videoklipp filmat på gatorna i den belägrade och svårt krigshärjade staden Mariupol vädjar en polisman till USA:s och Frankrikes presidenter Joe Biden och Emmanuel Macron, rapporterar AP. "Ni har lovat oss luftvärnssystem, men vad vi fått är inte riktigt det. Ni har lovat oss hjälp, ge oss den hjälpen." Barn och äldre dör i Mariupol, säger polismannen, och beskriver staden som "raderad från jordens yta". Under lördagen pågår intensiva strider i stadskärnan, och ryska stridsvagnar rullar på gatorna, enligt borgmästaren Vadym Bojtjenko. Omni 220319.
Ukraina: Mariupolbor förs till Ryssland mot sin vilja. Tusentals invånare i det belägrade och krigshärjade Mariupol har den senaste veckan förts till Ryssland mot sin vilja, uppger lokala myndigheter enligt The Guardian. Enligt myndigheterna har invånarna förts till läger där deras telefoner och id-handlingar kontrollerats, varpå de skickats vidare till avlägsna byar i Ryssland. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Mariupol har varit belägrat och utsatt för kraftig rysk beskjutning i veckor. Under lördagen uppgav borgmästaren Vadym Bojtjenko att häftiga strider pågår i stadskärnan, och att ryska stridsvagnar rullar på gatorna. Borgmästaren: Den äldre generationen känner igen vad ockupanterna nu gör Omni 220319.

Ryssland: Har avlossat hypersonisk robot. Ryssland uppger att man avfyrat ett nytt vapen, en hypersonisk robot, i västra Ukraina. Enligt Kreml träffade roboten en vapendepå utanför Lviv. Roboten ska ha avfyrats i fredags och slog ner i byn Deljatyn i Ivano-Frankivsk-regionen söder om Lviv och runt tio mil från Rumänien, enligt ryska försvarsministeriet. Roboten, som uppges vara av typen Kinzjal, ska ha förstört en stor underjordisk vapen- och ammunitionsdepå tillhörande ukrainska armén, uppger Igor Konasjenkov, talesperson för det ryska försvarsministeriet på en pressträff, rapporterar flera nyhetsbyråer. Hypersoniska robotar färdas flera gånger snabbare än ljudet och kan manövrera i luften i avancerade och oförutsägbara banor, vilket gör dem svåra att spåra och stoppa. Enligt statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Ria Novosti är det första gången den sortens robot används i striderna i Ukraina. Om uppgiften stämmer är det första gången en hypersonisk robot används i krig överhuvudtaget. Chefen för det ukrainska flygvapnet Jurij Ihnat bekräftade under lördagseftermiddagen för lokala medier att vapendepån attackerats. Men han sade sig inte ha kännedom om vad det var för slags robot som använts i attacken. "Det har skett skador, förstörelse och ammunition har detonerat. De använder alla slags robotar som de har i sin arsenal mot oss," sade han.
FOI: Viktigt mål. Även Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) säger till DN att det kan vara första gången som Ryssland använder det avancerade vapensystemet i strid. "I så fall har man ansett att målet man skjutit mot har varit tillräckligt viktigt för att sätta in de här dyrbara robotarna," säger Johan Norberg, militäranalytiker vid FOI. Det är även oklart varför Ryssland offentliggjort uppgifterna. "Jag har hur som helst svårt att tänka mig att det här ska lösa Rysslands övriga problem," säger Johan Norberg till DN. Rysslands president hotade med de nya vapnen redan år 2018 i ett uppmärksammat tal inför landets Federala församling. Putin uppgav bland annat att Ryssland utvecklade Avangard som är ett hypersoniskt interkontinentalt robotsystem, och Kinzjal som är en flygburen ballistisk robot som nu ska ha använts i kriget i Ukraina. Han nämnde även Poseidon, en ny interkontinental atomdriven kärnvapentorped och Burevestnik som är en atomdriven kryssningsrobot med kärnstridsdel. Det är tydligt att dessa vapensystem är en integrerad del av Rysslands lånsiktiga strategiutveckling, konstaterade FOI år 2019.
Hypersoniska vapen kombinerar de snabbaste ballistiska robotarnas hastighet med kryssningsrobotarnas förmåga att manövrera. Kryssningsrobotar kan anfalla på låg höjd från oväntat håll, medan de ballistiska robotarna skjuts upp och faller i ballistisk bana mot jorden. De ballistiska faller i mycket hög hastighet och banan är mer förutsägbar jämfört med kryssningsrobotar som kan styras mot målet på låg höjd. Hypersonisk hastighet innebär minst fem gånger ljudets hastighet, kallad Mach 5. Robotarna kan bära både konventionell stridsdel och kärnstridsspets. Kina, Ryssland och USA utvecklar hypersoniska vapen. Även Nordkorea hävdar att de gör det. svt 220319.

Expert: Slaget om Kyiv kan bli den största stadsstriden sedan andra världskriget. Ryska trupper omgrupperar sig just nu för en ny offensiv mot Kyiv. Slaget om huvudstaden kan bli den största och blodigaste striden i stadsmiljö som världen sett sedan andra världskriget, säger den pensionerade australiske översten David Kilcullen, expert på stadsstrider, till New York Times. "Om Ryssland verkligen, verkligen vill jämna Kyiv med marken kan de göra det. Men den politiska och ekonomiska skadan skulle bli enorm," säger han. Som jämförelse lyfter Kilcullen en av de största stadsstriderna i modern tid - det nio månader långa slaget om den IS-ockuperade irakiska staden Mosul 2016 till 2017. Mosul hade vid tillfället en befolkning på 750 000 - betydligt färre än de två miljoner människor som i dagsläget är kvar i Kyiv. Befälhavare i Kyiv: "Kapitulering kommer inte på fråga." Ryssarna vill skära av de nordliga städerna Tjernihiv och Sumy. Trafiken flödar fortfarande in och ut ur staden. Omni 220319.

Kina: Sanktionerna blir allt mer skandalösa. Västvärldens sanktioner mot Ryssland blir "allt mer skandalösa", säger Kinas biträdande utrikesminister Le Yucheng enligt Reuters. Le säger sig också förstå Kremls syn på Nato, och anser att alliansen inte bör expandera östrerut och "tränga in kärnvapenmakten Ryssland i ett hörn". Ryska medborgare berövas sina tillgångar utomlands "utan anledning", anser den kinesiske ministern. Kina vägrar fortsatt att fördöma den ryska invasionen av Ukraina, men har uttryckt oro för dess inverkan på civilbefolkningen och uppmanat till en fredlig lösning. Ukraina uppmanar Kina att "fördöma ryskt barbari". Omni 220319. Kommentar: Xi Jinping visar att han innerst inne är av samma skrot och korn som Vladimir Putin.

Tidigare FN-överste: Rysk stridsmoral tycks bedrövlig. De ryska styrkorna verkar ha en "bedrövlig" stridsmoral - men de har antalet på sin sida, säger den före detta FN-översten Bob Stewart till Sky News. Han hyllar det "fantastiska" ukrainska folket och deras militärinsats, och understryker att deras starka stridsmoral grundar sig i uppdraget att försvara sitt land. Napoleon kallade stridsmoralen för den heliga lågan. Den spelar större roll än någonting annat i försvaret. Putin har tagit sig vatten över huvudet i och med invasionen, och den ryska armén befinner sig nu i ett "farligt läge" på grund av avsaknaden av grundläggande resurser såsom bensin, enligt Stewart. Stewart: "Om de tar till kemiska vapen är det game over i städerna." Omni 220319.

Minst 40, kanske mer än 50 döda i flyganfall på bas där 200 soldater sov - siffran väntas stiga. Minst 40 ukrainska flottister dödades i ett ryskt flyganfall på en flottbas i Mykolajivpå fredagen, uppger en högt uppsatt militärkälla för New York Times. En soldat uppger för AFP att det kan röra sig om minst 50. Om siffran stämmer är det en av de dödligaste enskilda ryska attackerna hittills under invasionen. Basen uppges ha tillintetgjorts fullständigt i attacken. Räddningstjänst genomsöker ruinerna, och dödstalet väntas stiga - upp till 200 personer tros ha befunnit sig på basen vid attacken, enligt Sky News. New York Times har pratat med en anställd på ett lokalt bårhus, som inte vill uppge hur många kroppar han tagit emot. "Många. Jag säger inte hur många, men många." Finns indikationer på att dödstalet kan vara betydligt högre. Ett vittne beskriver en "enorm explosion". Skedde medan soldaterna sov. Omni 220319.

Rapport: Ukraina har slagit Ryssland i krigets första fas. Ukrainska styrkor har besegrat den första ryska militära offensiven som syftat till att inta storstäderna och störta president Zelenskyjs regering. Den slutsatsen drar den USA-baserade tankesmedjan Institute of study of war i en ny rapport. Tankesmedjan skriver att Ryssland haft "begränsade" framgångar i delar av landet, men bedömer inte att armén kommer uppnå sina mål med dagens strategier. Det rimliga agerandet från rysk sida vore att avsluta offensiven för en "operativ paus" där man bygger upp resurser för en ny offensiv - men Ryssland tycks i stället "mata in" små förstärkningar för att hålla den pågående offensiven vid liv, skriver de. Samtidigt görs bedömningen att det inte skulle innebära någon dramatisk förändring om den hårt ansatta staden Mariupol föll i ryska händer, och att kriget lär gå in i ett "blodigt dödläge" som kan pågå i månader. Amerikansk expert: Strategisk blunder från Putin. Omni 220319.

Storbritannien: Ryssland lyckas inte kontrollera luften. Ryssland har misslyckats med ett av sina främsta mål efter invasionen: att ta kontroll över det ukrainska luftrummet. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Landet förlitar sig i stället till stor del på robotar avfyrade från ryskt luftrum, enligt departementet. "Att ta kontroll över luftrummet var ett av Rysslands främsta mål för inledningen av konflikten och deras fortsatta misslyckande med att göra det har väsentligen avtrubbat deras operationella framsteg." Militära nederlag innebär "en fruktansvärd röra" för Putin. Zelenskyjs uppmaning till Moskva: Dags för meningsfulla fredsförhandlingar. Omni 220319.

Explosioner runt BBC:s team i Charkiv: "Kom hit!" Trots det numerära underläget har Ukrainas 22:a bataljon lyckats stå emot den ryska framryckningen vid Ukrainas näst största stad Charkiv, rapporterar BBC:s team på plats. Bilderna från fronten visar explosioner, förorter i ruiner och springande soldater. En rysk raket slår ner i marken. Glassplitter från flerbostadshusens fönster flyger i luften och människor springer efter skydd. Fortfarande finns hundratusentals ukrainare kvar i staden Charkiv i nordöstra Ukraina. Staden beskjuts med artilleri så gott som dagligen. Men det ukrainska försvaret fortsätter hålla emot. "Det här är en mycket viktig position. Tar de sig igenom, är de inne i Charkiv och kan köra hit ammunition och mat," säger den tidigare stridspiloten Konstantin som har avbrutit sin pension för att rycka in i försvaret. Se reportern Quentin Sommervilles och fotografen Darren Conways bilder från fronten i klippet. svt 220319.

Utrikesreportern: Därför används Azovbataljonen i den ryska propagandan. Trots att Azovbataljonen utgör en bråkdel av den ukrainska militären har den blivit otroligt viktig för den ryska propagandan. "Det är det mest effektiva sättet att svartmåla sin fiende, att beskriva dem som nazister," säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Ryssland har gett Ukrainas högerextrema Azovbataljon skulden för flera uppmärksammade attacker under kriget i Ukraina. Landets försvarsdepartement har bland annat skyllt en attack mot en teater där hundratals civila sökt skydd i Mariupol på bataljonen, och landets utrikesminister Sergej Lavrov har rättfärdigat en attack mot ett sjukhus genom att hävda att bataljonen haft en bas där. Bataljonens extremnationalistiska ideologi, med antisemitiska och nazistiska kopplingar, gör den till ett kraftfullt vapen för Ukrainas motståndare. "I grund och botten handlar det här om andra världskriget och den sovjetiska framgången mot Nazityskland, som ju är hjärtat i den moderna ryska statsnationalismen," säger Carl Fridh Kleberg, på plats i Ukraina tillsammans med fotograf Lars Lyrefelt. Hör mer om bataljonen, som hade omkring 900-2 000 man i den ukrainska militären i början av kriget, i klippet. svt 220319.
Ryssland anklagar Azovbataljonen för att ligga bakom teaterattack. Den extremnationalistiska Azovbataljonen slåss på den ukrainska sidan i kriget mot Ryssland - men har blivit ett kraftfullt vapen för motståndarsidan. Efter attacken mot teatern i Mariupol anklagade Kreml bataljonen för att själva ha sprängt byggnaden där civila sökt skydd. Azovbataljonen har sina rötter bland högernationalister och fotbollshuliganer och använder sig av nazi-anstrukna symboler. Bataljonen är en liten, men integrerad, del av det ukrainska nationalgardet och strider mot Ryssland. Rörelsen anslöt sig till den ukrainska militären efter Majdanrevolutionen 2014, och hade ungefär 900-2000 man i den ukrainska militären när kriget började. Men bataljonen, som har en extremnationalistisk ideologi, med antisemitiska och nazistiska kopplingar, orsakar även problem för Ukraina och har blivit ett kraftfullt vapen för motståndarsidan. Efter attacken mot en teater i hamnstaden Mariupol anklagade Ryssland Azovbataljonen för att själva ha sprängt byggnaden där barn sökt skydd, för att sedan kasta skulden på Ryssland. Från ukrainskt håll hävdar man att det är ryska styrkor som ligger bakom attacken. Rysslands president Vladimir Putin har även anspelat på bataljonen när han i krigets inledning sa att man attackerade Ukraina i syfte att "avnazifiera" landet. SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg menar att Azovbataljonen används i den ryska propagandan. "Det är det mest effektiva sättet att svartmåla sin fiende, att beskriva dem som nazister," säger Carl Fridh Kleberg. Se mer i klippet. svt 220319.
Kriget i Ukraina splittrar extremhögern: "Förra gången sköt de på varandra." I en video som sprids på meddelandetjänsten Telegram doppar en maskerad medlem i ukrainska Azovbataljonen ammunition i grisfett - som ett hån mot muslimska soldater från Tjetjenien. Men kriget i Ukraina splittrar extremhögern - och till skillnad från 2014 har ännu inga svenskar rest för att strida. "Det är känsligt att den nuvarande ledaren för Ukraina har en judisk bakgrund och att han så tydligt säger att han vill gå med i EU och Nato," säger Daniel Poohl, vd på Expo. Den ökända Azovbataljonen, som flera svenska nazister anslöt sig till 2014, är en av flera frivilligbataljoner som strider mot Ryssland och ingår i dag i Nationalgardet. Samtidigt har bataljonen varit en black om foten som gett Ukraina internationellt dålig PR. "Azov är bara en detalj i den ukrainska armén, men den detaljen kan effektivt användas av Putin för att måla ut hela Ukraina som ett land som präglas av högerextrema soldater. Det är naturligtvis inte sant. Men de finns där och det är ett faktum att extremhögern i allra högsta grad är en politisk faktor i Ukraina," säger Daniel Poohl, vd för stiftelsen Expo. Enligt Daniel Poohl består Azov även i dag av en stor del högerextremister. Azov-anslutna är mycket aktiva på Telegram där man bland annat försöker värva nya soldater. På Telegram sprids ett klipp på vad som verkar vara en maskerad Azovman, som doppar ammunition i grisfett. Klippet har också delats av det ukrainska Nationalgardets konto på Twitter. "Nyheten om ryska muslimska soldater från Tjetjenien sätter igång de islamofobiska tendenserna. Det är en extra kränkning och ett av många exempel på hur Azovbataljonen inte bara är ett stridande förband utan drivs av en särpräglad politisk ideologi." Klippet är en del av det intensiva propagandakriget mellan länderna och Ukrainakännaren Per Anders Rudling vid Lunds universitet påminner om att man bör vara källkritisk gällande alla klipp som sprids i samband med kriget. "Kan detta delvis också spridas av ryska källor för att framställa fienden som mer oresonlig? Men Azov har varit ett imageproblem för Ukraina." Medlemmar i Azov under 2015. Mannen till höger har en symbol som påminner om den nazistiska symbolen Varghaken. "Man enas i en fascistisk och nazistisk världsbild och krigar utifrån de premisserna", säger Daniel Poohl. Att det finns en viss beröringsskräck kring ämnet bekräftas av experter som SVT har talat med - flera vill inte uttala sig om nazism i Ukraina för att man, som Daniel Poohl uttrycker det, riskerar att spela med i Putins krigspropaganda om att Ukraina styrs av nazister. "Precis som i de flesta europeiska länder finns det en högerextrem organisering. Det är inte konstigt. Men vi ska inte spela med i den ryska lögnfabriken," säger Daniel Poohl och tillägger: "Men i ett senare tillfälle kommer vi att, på ett rimligt och balanserat sätt, behöva prata om de utmaningar som den ukrainska demokratin har."
2014 anslöt sig ett fåtal svenskar till Azov, hur ser det ut i dag? "Än så länge kan vi se att det finns ett stort internationellt intresse, men det är mycket snack och lite verkstad. Vi ser inga svenska nazister som har åkt dit än och vi ser ingen översvämmande entusiasm för att åka och kriga på Ukrainas sida." Samtidigt råder det splittring i vit makt-rörelsen - man vet helt enkelt inte vilken sida man ska välja. "Rysslands oprovocerade attack på Ukraina ställer till det i den högerextrema världen. Det här är en konflikt och fråga som under 2014 splittrade extremhögern och som ser ut att göra det även den här gången. Under den förra konflikten uppstod en helt absurd situation där det fanns högerextremister som anslöt sig till den ryska sidan och högerextremister som anslöt sig till den ukrainska sidan och som bokstavligt talat låg i varsin skyttegrav och sköt på varandra." I klippet reder historikern Per Anders Ruding ut hur det egentligen ligger till med den påstådda nazismen i Ukraina. svt 220319.

Zelenskyj: Ryska terrorn ska kommas ihåg i århundraden. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att den ryska "terrorn" mot Mariupol kommer att bli ihågkommen i århundraden. Enligt honom gör Ryssland sig skyldigt till krigsbrott. Zelenskyj säger också att den ukrainska frontlinjen är full av döda ryska soldaters kroppar, skriver Reuters. "Och ingen hämtar dessa kroppar." Samtidigt, säger presidenten, är fredssamtalen med Ryssland nödvändiga, även om dessa varken är "enkla eller trevliga". Hamnstaden Mariupol är strategiskt viktig för ryssarna eftersom kontroll över den innebär en landkorridor mellan separatistkontrollerade Donbass och Krym. Omni 220320.

Europeiskt jättestålverk ska ha förstörts i striderna. Ett av Europas största järn- och stålverk, Azovstal, ska ha skadats i striderna kring den ukrainska hamnstaden Mariupol, uppger ukrainska källor enligt AFP. "De ekonomiska förlusterna för Ukraina är enorma", skriver den ukrainska parlamentarikern Lesia Vasylenko på Twitter där hon har publicerat en film på förstörelsen. Enligt en kollega till henne, Serhij Taruta, har den ryska militären "praktiskt taget förstört industrin". Azovtals chef Enver Tskitishvili skriver via sociala medier-plattformen Telegram att hans bolag kommer att återvända till Mariupol och återuppbygga verket. Han beskriver inte omfattningen av skadorna. Azovstal ingår i Metinvest group, ett bolag som kontrolleras av Ukrainas rikaste man Rinat Akhmetov. Omni 220320.

Ukraina: Ryskt anfall mot konstskola i Mariupol. Myndigheterna i Mariupol uppger att ryska styrkor har bombat en konstskola där 400 människor sökt skydd, uppger ukrainska myndigheter enligt Reuters. Attacken ska ha skett under lördagen i Mariupol. Det finns inga siffror på skadade eller döda men kommunstyret uppger att byggnaden är förstörd och att det finns offer under rasmassorna. Reuters skriver att uppgifterna inte har kunnat bekräftas oberoende. Omni 220320. Kommentar: Så gör en desperat Putin.

Uppgift om att anställda har saboterat Belarus järnvägar. Det sprids uppgifter om att järnvägsanställda i Belarus ska ha förstört järnvägsförbindelserna mellan Belarus och Ukraina, skriver Deutsche Welle. Ukrainas järnvägschef Olexander Kamyshin ska enligt ukrainska medier ha tackat järnvägsarbetarna för det påstådda sabotaget, och sagt att all järnvägstrafik ligger nere. Franak Viacorka, rådgivare till den belarusiska exilpolitikern Svetlana Tichanovskaja, twittrar om uppgifterna och kallar järnvägsarbetarna för "hjältar". Han skriver att rysk utrustning nu inte kan transporteras med tåg till Ukraina. Sedan Ryssland inledde invasionen av Ukraina den 24 februari har soldater och materiel förts in i Ukraina via Belarus. Däremot har diktatorn Aleksandr Lukasjenko inte skickat egna soldater till Ukraina. Uppgifterna om sabotaget har inte bekräftats. Omni 220320. Kommentar: Kriget går inte på räls för Putin.

Zelenskyj stoppar partier - mogul nära Putin ute i kylan. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har beordrat att elva partier med band till Ryssland ska stängas av. Ett av de avstängda partierna är "Oppositionell plattform - för livet". Partiet har 44 av parlamentets 450 platser. TT rapporterar att det leds av den mäktige Viktor Medvedtjuk, som har nära band till Rysslands president Vladimir Putin. Putin är bland annat gudfar till Medvedtjuks dotter. Avstängningen gäller så länge krigslagar råder i Ukraina. Beskedet om att partierna stoppas gavs av Zelenskyj i ett videotal natten till söndagen. Zelenskyj: "Politikers aktiviteter som syftar till förräderi eller att splittra kommer inte att lyckas." Presidenten beordrar också att nationella tv-kanaler ska slås ihop för en "enad informationslinje". Medvedtjuk har länge stöttat separatister i östra Ukraina. Omni 220320.

Ryssland påstår sig ha använt nytt supervapen igen. Ryssland påstår sig på nytt ha använt sin nya hypersoniska Kinzjal-robot. Attacken uppges ha utförts mot en bränsledepå i södra Ukraina. Det rapporterar AFP. I går var första gången som Ryssland uppgav att roboten använts i strid, då mot ett underjordiskt vapen- och ammunitionslager söder om Lviv, som ligger i västra Ukraina. Hypersoniska robotar har beskrivits som supervapen. De färdas flera gånger snabbare än ljudet och kan manövrera i luften, vilket gör dem svåra att spåra och stoppa. Uppgifterna kommer från Rysslands försvarsdepartement. Omni 220320.

Experter: Många likheter med finska vinterkriget. Både Putin och Stalin trodde att kriget skulle vara vunnet på några veckor. Men ett överraskande enat motstånd tvingade dem att tänka om. Likheterna mellan kriget i Ukraina och det finska vinterkriget 1939-1940 är många, säger experter som TT har talat med. Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan, säger att Sovjetunionen, likt Ryssland i Ukraina, trodde att Finland skulle kunna intas på max ett par veckor - men att finländska förband tack vare större moral gång på gång lyckades besegra de invaderande styrkorna. Något som fick Sovjetunionen att ändra taktik och ”med en överväldigande massa soldater och hänsynslös artillerield” långsamt mala sig fram och krossa motståndet. Tuomas Tepora, historiker vid Tammerfors universitet, säger vidare att vinterkriget, precis som kriget i Ukraina, föregicks av långa förhandlingar där Sovjetunionen hade krävt att få byta till sig finländska områden. "Man trodde att Sovjet bluffade med sina hot. Precis som i Ukraina." Fördjupning - WSJ skildrar hur Ukraina vann slaget om kritisk stad. Tepora: Sovjetisk underrättelsetjänst målade upp en bild av ett mer splittrat Finland än vad som var fallet. Stalin beskrev invasionen som en "frihetsoperation". Omni 220320.

Belarus diktator: "Putin är i bättre form än någonsin". Belarus president Aleksandr Lukasjenko säger i en intervju med japanska tv-kanalen TBS att Vladimir Putin är "i bättre form än någonsin". "Han är en fullt kapabel och frisk person. Så väst och du borde släppa sådana dumheter," dessa påhitt. Putin är fullt kapabel. Han är i bättre form än någonsin. Diktatorn fortsätter i intervjun att stapla positiva omdömen om Putins hälsa. "Det här är en fullt vettig, frisk person, fysiskt frisk. Han är en atlet." Lukasjenkos hyllningar står i skarp kontrast till andra världsledares omdömen om Putin. USA:s president Joe Biden har kallat Putin för en "krigsbrottsling", "skurk" och "mordisk diktator". Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har sagt att Rysslands president är "irrationell" och Nederländernas premiärminister Mark Rutte har beskrivit honom som "fullkomligt paranoid". Lukasjenko säger att de båda har träffats som vänner och inte bara som ledare. Omni 220320. Kommentar: Man väljer sina vänner, men inte sina släktingar. För övrigt så kan Putin konsten att ljuga och dra fördelar av det.

Ledare: Det här är också vårt krig - måste göra allt. President Zelenskyj och hans landsmän offrar sig nu för Europas demokratier, men deras krig är också vårt krig. Det skriver DN:s chefredaktör Peter Wolodarski på ledarplats i dag. Putins frustrerade uppenbarelse signalerar svaghet, men innan presidenten mjuknar kommer han att hårdna. Om risken att gå in i Ukraina militärt är för stor måste västvärlden göra allt annat för att besegra Ryssland, menar Wolodarski. "Det ligger i vårt eget intresse. Vinner Putin i Ukraina kommer han inte stanna där." Kriget i Ukraina ser ut att bli en "enorm blunder" för Putin, skriver Aftonbladets Anders Lindberg. I förhandlingar med Ryssland borde en rysk kapitulation stå i centrum, inte ryska krav. Annars bör västvärlden göra sanktionerna mot Ryssland permanenta, frysa rysk ekonomi och fortsätta skicka militärt stöd till Ukraina, skriver Lindberg. I GP menar Adam Cwejman att politiker varit mer måna om en grön omställning än att göra sig oberoende av rysk gas, något som innebär miljontals euro till Kreml varje dag. "Tänk hur annorlunda det hade varit om Putin aldrig fick trumfkortet som hovleverantör av Europas fossila bränslen?" Omni 220320.

Nioårig pojke död i anfall mot Charkiv - spänt lugn kring Kyiv och Odesa. Hårda gatustrider rapporterades från Mariupol på lördagen. Men på andra håll i Ukraina tycks de ryska styrkorna ha använt lördagen åt att fylla på förnödenheter och reparera skadad utrustning, enligt uppgifter från Ukrainas militär. Det rapporterar BBC. Men även om de militära rörelserna på marken stannat upp runt viktiga mål som Kyiv och Odesa, har de ryska långdistansrobotarna de senaste dagarna haft förödande effekt på Ukrainas militär och infrastruktur, skriver New York Times. Tidningen skriver att attackerna påminner om de fördelar som Ryssland har tack vare överlägsna vapen. Nyhetsbyrån AP har sammanställt en lägesbild över det senaste dygnet för andra städer än Mariupol, där striderna har rasat som värst. I Charkiv, som är Ukrainas näst största stad, har minst fem civila dödats i de senaste ryska flyganfallen, däribland en nioårig pojke. I Mykolajiv i södra Ukraina fortsätter sökandet i rasmassorna efter att en förläggning som tillhörde den ukrainska marinen bombats. Det är oklart hur många militärer som fanns på plats vid tillfället men uppgifter om minst 40 döda har förekommit. På vissa håll har evakueringar skett. Enligt vice premiärminister Iryna Vereshchuk kunde 6 000 människor evakueras med hjälp av tio humanitära korridorer på lördagen, däribland drygt 4 000 från Mariupol. Omni 220320.

Satellitbilder visar raserad teater - gatustrider stoppar räddningsarbete. Nya satellitbilder från Maxar Technologies visar förödelsen efter bombningen av en teater i Mariupol där hundratals civila hade sökt skydd. Bilderna visar hur stora delar av taket kollapsat. Det går fortfarande att läsa det ryska ordet för ”barn” skrivet på marken, både på framsidan och baksidan av byggnaden. "Att teatern var tydligt markerad med ordet 'barn' när den träffades gör det mer sannolikt att anfallet mot civila som sökt skydd där var avsiktligt, och därmed ett krigsbrott, säger Oona Hathaway, professor i internationell rätt, vid Yales universitet. 130 människor har räddats efter bombningen som Ryssland utförde i onsdags. Kommunstyret i Mariupol har uppgett att en skadats och att ingen dött - men Washington Post skriver att ödet för de uppskattningsvis 1 300 människor som ska ha befunnit sig i skyddsrummet under anfallet fortsatt var oklart på lördagskvällen. Enligt ukrainska myndigheter har räddningsarbetet omöjliggjorts av gatustrider. Ryssland anklagas för att stoppa matförsörjningen i Mariupol: "Oacceptabelt i modern tid". Omni 220320.

71 föräldralösa barn körs på "farliga vägar" till Kyiv. 71 föräldralösa barn har evakuerats från ett barnhem i regionen Sumy i nordöstra Ukraina, uppger guvernören Dmytro Zhyvytsky i ett inlägg på Facebook på lördagen. Barnen evakuerades genom en humanitär korridor. Majoriteten av barnen har omfattande vårdbehov och kardiologen Boris Todurov säger i ett videoinlägg att de körs till Kyiv på "farliga vägar". Planen är att barnen sedan ska föras vidare till Lviv och att de flesta därefter ska transporteras till utlandet där det finns mottagare klara för dem. Enligt Zhyvytskyy har barnen hållits gömda under nästan två veckor i ett skyddsrum. Sumy är belägrat av ryska styrkor och under hård beskjutning. Omni 220320.

Uppgifter: 56 döda i attack mot äldreboende i Luhansk. 56 personer ska ha dött sedan en rysk stridsvagn beskjutit ett äldreboende i Kreminna i Luhansk östra Ukraina, uppger ukrainska underrättelsemyndigheten SSSCIP på Twitter. 15 personer som överlevde attacken uppges ha förts bort av ryska styrkor. Serhiy Haidai, chefen för militäradministrationen i Luhansk, skriver på Telegram att händelsen inträffade 11 mars, rapporterar den statliga ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform. Även Sky News rapporterar om uppgifterna men påpekar att de inte fått dessa bekräftade av oberoende part. Enligt Haidai går det fortfarande inte att nå fram till platsen. Omni 220320.

Sjätte rysk militärtopp uppges ha dödats i Ukraina. Ett högt uppsatt befäl inom den ryska flottan har dödats, uppger Ukraina enligt BBC. Det ska handla om Andreyj Palij som är biträdande befälhavare för Svartahavsflottan. Moskva har inte kommenterat uppgifterna. Flera ryska generaler uppges ha dödats sedan Ryssland invaderade Ukraina 24 februari. I går meddelade Kyiv att generallöjtnant Andrej Mordvichev dödats. Mordvichev är enligt BBC det hittills tyngsta namnet som dött i kriget. Enligt Ukraina dog Mordvichev i samband med strider vid ett flygfält nära Chersons flygplats på lördagen. Omni 220320.

Putins paranoia - sparkat 1 000 ur innersta kretsen. Källa med nära band till Kreml: Han är rädd för att bli förgiftad. I ett tal på fredagen sa Rysslands president Vladimir Putin att han bland annat vill "rena" ryska folket från "avskum och förrädare". Samtidigt kommer nya rapporter om att det börjar röra sig rejält i Putins innersta krets. För Daily Beast uppger en källa med nära band till Kreml att den ryske presidenten låtit sparka över 1 000 personer ur sin egna personal, bara under februari. Exp 220319.

"Var försiktig - underskatta inte ryska militären." Västvärlden bör inte gå i tidigare fälla och underskatta Rysslands politiska uthållighet och militära smärttröskel. Det skriver Markus Balázs Göransson (biträdande lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, forskar om rysk krigföring) på Expressens debattsida. Ryssland har "sannerligen inte imponerat i Ukraina", men historiskt har landets militära styrka byggt på numerär överlägsenhet snarare än skicklighet, skriver Balázs Göransson. Dessutom kan både operationsplanering och militärt ledarskap förbättras. Man bör inte heller utgå ifrån att Nato står väl förberedda inför eventuella storskaliga operationer, menar han. "Som den preussiske militärteoretikern Carl von Clausewitz sa är krig dueller. Det räcker inte att den ena parten misslyckas, utan den andra parten måste också lyckas." Omni 220320.

Tio miljoner människor på flykt - FN: "Livshotande". Tio miljoner människor, mer än var fjärde ukrainare, har nu tvingats fly från sina hem på grund av Rysslands invasion. Det meddelade UNHCR på söndagen. Över sex miljoner av de flyende har lämnat landet och övriga är internflyktingar. Av dem som har flytt från Ukraina är 1,5 miljoner barn. SVT Nyheter rapporterar att omkring tolv miljoner människor är fast i krigszoner som de inte kan fly från. Karolina Lindholm Billing på UNHCR säger att det är svårt att nå dem på grund av det urskillningslösa våldet. På fredagen lyckades en humanitär konvoj ta sig in till regionen Sumy. "Men det hade förberetts minutiöst i detalj," säger Lindholm Billing till SVT som kallar situationen för "oerhört livshotande". UNHCR uppskattade inledningsvis att upp till fyra miljoner människor skulle fly från Ukraina. Omni 220320. Kommentar: Detta på grund av Rysslands visade brutalitet mot civila. Alla som motsätter sig Putins armé är nazister och därmed lovligt byte.

Sjukhus i Belarus fylls upp av skadade ryska soldater. Under kriget i Ukraina har döda och skadade ryska soldater dykt upp i Belarus. Hur många det rör sig om är oklart men enligt Deutsche Welles källor har sjukhus börjat fyllas upp. En källa säger till DW att många saknar "armar, ben, öron och ögon". En annan att soldaterna ofta inte ätit på dagar, är desorienterade och vill ringa sina föräldrar. "Det är patienter som är födda 2003 i fattiga ryska regioner. Det är praktiskt taget barn det handlar om," säger källan. Omni 220320.

Turkiet: Överenskommelse nära på fyra viktiga punkter. Ryssland och Ukraina "har nästan nått en överenskommelse" när det gäller fyra viktiga punkter på väg mot ett möjligt fredsavtal. Det säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu till turkiska tidningen Hurriyet, rapporterar Financial Times. Enligt tidningen ska det bland annat handla om punkterna som rör ukrainsk neutralitet och en demilitarisering av Ukraina i utbyte mot säkerhetsgarantier. Turkiet har starka band till både Ryssland och Ukraina och har tagit en medlande roll i konflikten. Förra veckan möttes ländernas utrikesministrar i turkiska Antalya och Turkiet har också sagt sig vara redo att arrangera ett möte mellan presidenterna Putin och Zelenskyj, skriver AFP. Ukraina har helt uteslutit att gå med på territoriella förluster. Ryssland har anklagat Ukraina för att "förhala samtalen med ormliga krav". Omni 220320. Kommentar: Ryssland är angriparen och ska inte slingra sig med att "förhala samtalen med orimliga krav".

Redaktören: Det är Putins krig - inte ryssarnas. Marina Ovsyannikova, den ryska tv-redaktören som blev känd för sin protest mot kriget i ett direktsänt program i statlig tv, säger i en intervju med amerikanska ABC News att hon "varken kunde äta eller sova" efter att Ryssland invaderat Ukraina. "När jag pratade med mina vänner och kollegor kunde ingen tro, in i det sista, att något sådant skulle kunna hända - att det här vidriga kriget kunde äga rum." Ovsyannikova säger att kriget är Putins, inte ryssarnas. Hon fruktar för sin och sina barns säkerhet - men trots detta har hon tackat nej till Frankrikes erbjudande om asyl. "Jag är en patriot. Jag vill bo i Ryssland." Uppmanar andra ryssar att höja rösten mot kriget. Ovsyannikova: Propagandan blev bara mer och mer förvrängd. Omni 220320.
Rysk nyhetschef om tv-kuppen: Hon är en landsförrädare. Under förra veckan skapade den ryska tv-redaktören Marina Ovsjannikova rubriker över hela världen när hon sprang fram med en skylt i direktsändning på den statligt kontrollerade Kanal 1. Nu svarar kanalen med att kalla hennes kupp för landsförräderi. "No war" stod det på tv-redaktörens handskrivna skylt när hon under knappt fem sekunder sprang in i studion under Kanal 1:s direktsändning. Kort därefter greps hon av polis, och dömdes till 30 000 rubel i böter. Under måndagsmorgonen så blev det Kanal 1 nyhetschef Kirill Klejmenovs tur att dyka upp i direktsändning, när kanalen för första gången kommenterade Marina Ovsjannikovas utspel. Han kallade henne för landsförrädare för att hon bland annat varit i kontakt med brittiska ambassaden och gjort intervjuer med västerländska medier. "En känslomässig handling är en sak. Men förräderi . det är något annat, när en person sviker sitt land och alla oss som hon jobbat sida vid sida med i 20 år." Klejmenov gjorde också en referens till Bibeln och jämförde Ovsjannikova med Judas och hans förräderi mot Jesus. "Ett förräderi är alltid en persons privata val, det kan man inte hindra någon från. Men det är viktigt att benämna saker och ting på rätt sätt," säger Klejmenov. "Om den välkända akten för trettio silverpengar hade kallats för en 'impuls', då hade nog världshistorien sett annorlunda ut. "Marina Ovsjannikovas har uttalat sig till flera tidningar om aktionen, och säger att hon hoppas på att inte fängslas. Hon har erbjudits asyl i Frankrike, men har meddelat att hon avser att stanna kvar i Ryssland. Den ryska journalisten Inga Layzan har tidigare varit programledare för Kanal 1. Hon beskriver kanalen som en propagandacentral, där inte mycket har förändrats sedan hon slutade för 10 år sedan. "Fritt och kritiskt tänkande människor har sedan länge slutat se på Kanal 1 eftersom de sänder propaganda som är till för att bilda rätt opinion bland befolkningen," säger hon till SVT. Inga Layzan säger att Kanal 1 framför allt konsumeras av pensionärer som bor utanför storstäderna. Där har kanalen mycket högt förtroende och många har Kanal 1 på dygnet runt. "När du jobbar på Kanal 1 så är du under ständig kontroll och du har inget annat val än att lägga dig platt för de krav som ställs på dig," säger Layzan. "Ovsiannikovas kupp skulle vara omöjlig att genomföra för tjugo år sedan, eftersom studion bevakades av en skyddsvakt med automatvapen." svt 220321.

Syriska legoknektar rycker in på Rysslands sida. Syriska legoknektar från milisen NDF står redo att strida på Rysslands sida i Ukraina. Nu väntar de på grönt ljus från Ryssland, rapporterar Reuters. "Vi ska visa dem något de aldrig sett. Vi kommer att föra gatukrig och använda taktiker från striderna när terroristerna besegrades i Syrien," säger befälhavaren Nabil Abdallah. Vladimir Putin meddelade den 10 mars att 16 000 "utländska volontärer" kommer ansluta sig till striderna. Syrien är Rysslands närmaste allierade i Mellanöstern sedan ryssarna stridit på president Bashar al-Assads sida i Syrienkriget. Abdallah: Vi fruktar inte det här kriget. Svensk överstelöjtnant tror inte förstärkningarna får märkbar effekt. Zelenskyj: Syriska skurkar kommer för att mörda i ett främmande land. Omni 220320.

Ukrainsk underrättelse: Rysk elit planerar att avsätta eller mörda Putin. Högt uppsatta personer i den ryska eliten smider planer på att avsätta eller mörda Vladimir Putin i syfte att reparera Rysslands ekonomiska band till västvärden, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR på Facebook. "Förgiftning, plötslig sjukdom eller någon annan ’tillfällighet’ är inte uteslutet", skriver de. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Aleksandr Bortnikov, chef för den federala säkerhetstjänsten FSB, pekas av HUR ut som en möjlig efterträdare till Putin. Omni 220320.

937 ryska demonstranter gripna på söndagen. Minst 937 personer har under söndagen gripits för att ha demonstrerat mot kriget i 38 olika ryska städer, uppger den oberoende ryska människorättsorganisationen OVD-Info enligt norska NRK. Protester har bland annat ägt rum i Moskva, S:t Petersburg, Jekaterinburg, Nizjnij Novgorod och Vladivostok, skriver organisationen på Telegram. Enligt OVD-Info har över 15 000 ryska antikrigsdemonstranter gripits sedan invasionen inleddes. Omni 220320.

Olga skyddade bebisen med sin kropp när huset besköts. När bostadshuset i Kyiv besköts använde Olga sin egen kropp för att skydda sin en månad gamla bebis. Barnet klarade sig men modern fick flera skador. Det enligt ett inlägg som Ukrainas största barnsjukhus Ohmatdit lagt ut på Facebook. På bilder från sjukhuset ses Olga amma sitt barn, med maken Dmytro vid sin sida. New York Times skriver att bilderna har fått stor spridning på sociala medier i Ukraina och bland människor som flytt från landet. I inlägget berättar Dmytro om morgonen när attacken inträffade. "Jag gick ner på gården, jag såg att en granat hade träffat förskolan bredvid vårt hus. Det fanns inget tak, inga fönster eller dörrar i husen intill. Skärvor av glas flög runt oss, berättar han enligt CNN. Paret hörde ljudet av beskjutning komma närmare och närmare. Vanligtvis arbetar 2 000 personer på sjukhuset - nu är omkring 200 anställda kvar. Omni 220320.

Moskvabörsen öppnar för handel i statsobligationer. Efter att ha hållit stängt i snart en månad öppnar Moskvabörsen i morgon, men bara för handel med statsobligationer i rubel, skriver TT. Orsaken är enligt landets centralbankschef Elvira Nabiullina att man vill "förhindra överdriven volatilitet" och säkra balanserad likviditet. "Det kommer att vara en svår balansgång för myndigheterna att stabilisera marknaden och gradvis släppa den fri," säger SEB:s chefsstrateg för tillväxtmarknader Per Hammarlund till TT. Hans gissning är att aktiemarknaden öppnar i någon kapacitet den kommande veckan. För att dämpa de massiva ras som då väntas skulle myndigheterna kunna gå in och stödköpa, tillägger chefsstrategen. Strategen: Centralbanken kommer att behöva agera aktivt. 15 svenska fondmiljarder riskerar gå upp i rök. Omni 220320.

Kina: Skickar inga vapen nu - men utesluter inget. Kinas ambassadör i USA, Qin Gang, sa på söndagen att det inte finns några kinesiska planer på att skicka vapen till Ryssland – men han uteslöt inte uttryckligen att det kan bli aktuellt framöver, rapporterar AFP. I en intervju med amerikanska CBS avfärdar Qin uppgifter om att Kina förser Ryssland med militär utrustning som "desinformation". "Vad Kina gör är att skicka mat, medicin, sovsäckar och bröstmjölksersättning, inte vapen eller ammunition till någon sida." Omni 220320. Kommentar: Humanitär hjälp i mycket mycket små mängder.

Zelenskyj bad om Israels hjälp: "Dags att välja." Under söndagen har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vädjat till det israeliska parlamentet Knesset att landet ska lämna sin neutralitet bakom sig. "Ukraina valde att rädda judar för 80 år sedan. Nu är det dags för Israel att göra sitt val," säger Zelenskyj enligt AFP. Israel har varken skickat någon militär hjälp till Ukraina eller infört några sanktioner mot Ryssland. Israels premiärminister Naftali Bennett hävdar att han kan medla mellan Ryssland och Ukraina då landet är neutralt i frågan. Enligt Sky News ska Zelenskyjs videolänk ha utsatts för flera cyberattacker som haft målet att störa ut presidentens sändning till Knesset. Zelenskyj jämförde Ukrainas situation med judarnas under andra världskriget. Han berömde Israels luftvärnssystem. Omni 220320.
Israeliska analyser: Fel ton av Zelenskyj i talet. I sitt tal till det israeliska parlamentet Knesset på söndagen utmanade Volodymyr Zelenskyj landets neutralitet, skriver BBC:s Mellanösternkorrespondent Yolande Knell i en snabbanalys. "Israels premiärminister har positionerat sig som en medlare i konflikten, men tycks tveka att göra sig ovän med Ryssland." I en analys i Times of Israel beskriver David Horovitz Zelenskyjs tal som "argt, anklagande, förtvivlat och korthugget". Zelenskyj förargade många ledamöter med sina paralleller mellan Ukrainas öde och förintelsen, enligt Horovitz, som konstaterar att den ukrainske presidenten inte tycks ha något större hopp om att vinna Israels stöd. "Zelenskyj talade med tonen hos en ledare som i princip gett upp hoppet om denna potentiella allierade." Även Lahav Harkov lyfter Zelenskyjs många paralleller till förintelsen i en analys i Jerusalem Post, och anser att han "slog an fel ton" i talet. "Snarare än att mana fram handlingskraft och solidaritet hos israeliska ledare och lagstiftare hamnade hans tunga jämförelser med förintelsen (...) i fokus bland åhörarna, som kritiserade deras olämplighet, i stället för hans vädjan om vapen." Yolande Knell: Zelenskyj utmanar Israels neutralitet över invasionen. David Horovitz: "Du kan inte medla mellan gott och ont": Zelenskyj säger till Israel vad han verkligen känner. Lahav Harkov: Zelenskyj slår an fel ton för att få över Knesset på sin sida. Zelenskyj: Man kan fråga sig varför vi inte får vapen av er. Bad Israel att skicka luftvärnssystem. Israels premiärminister en av få världsledare som står i kontakt med Putin. Omni 220320.

Tyskland i avtal med Qatar: "Behöver inte rysk gas." Tyskland har ingått ett långsiktigt avtal om att köpa flytande naturgas (LNG) från Qatar för att bryta beroendet av leveranserna från Ryssland. Det uppger landets ekonomiminister Robert Habeck under ett besök i Doha på söndagen, rapporterar internationella medier. "Även om vi fortfarande kan behöva rysk gas i år, blir det inte så i framtiden," sa han enligt nyhetsbyrån DPA. Enligt Habeck lovade Qatar mer hjälp än den tyska regeringen hade väntat sig. Qatar är en av världens största exportörer av LNG. Ministern: Vill också samarbeta kring grön energi. Habeck sände också meddelande till Putin. Omni 220320.

Ukraina: 7 000 evakuerade från städer på söndagen. 7 295 civila har på söndagen evakuerats från ukrainska städer via fyra humanitära korridorer, uppger landets biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt Reuters. 3 985 av dessa evakuerades från det svårt krigshärjade och belägrade Mariupol till Zaporizjzja, enligt Veresjtjuk. Hon säger att ett 50-tal bussar kommer skickas till Mariupol på måndagen för att evakuera fler. Ryska trupper har tagit sig in i Mariupols stadskärna, och häftiga strider har pågått under helgen. På söndagen dödades bland andra en högt uppsatt rysk marinofficer i staden, vilket bekräftats av ryska myndigheter, enligt AFP. Mariupolbor flyr på fullpackade tåg: "Ingen stad längre." Barnen i Mariupol faller offer för Putins krig. Omni 220320.

Experter: Ukraina behöver väldigt mycket mer vapenstöd. Ryssland har stora lager som gör att de kan fortsätta kriget och nöta ner Ukraina, och de vapen som Ukraina fått hittills kommer inte räcka på långa vägar. Det säger Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan, i SVT:s Agenda. "För att Ukraina ska orka hänga med måste de ha hjälp, mycket hjälp," säger han. Både han och Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), vidhåller att kriget inte går som Putin hade hoppats. Persson tror dock att den bilden inte kommer fram till den ryska befolkningen. "Historiskt sett vet vi att det som påverkar den ryska befolkningen är att liksäckar kommer hem och att man inte lyckas dölja det. Då kan missnöjet växa, det är vi långt ifrån ännu," säger hon i programmet. Omni 220320. Se programmet Agenda från söndag 20 mars 21:15. 49 min. (Kan ses till 221223.)
Putins bild av verkligheten är förvrängd. Han förleds av de egna rådgivarna och är väldigt isolerad från övriga världen. Han använder inte internet, han har inte ens en smartmobil. Den enda information han får om världen får han i pappersform av sina rådgivare. Han får bara veta det de tror att han vill veta.
Miljontals ryssar är fortfarande omedvetna om vad som pågår. De har bara tagit del av statsmedier som säger att allt är som det ska. Men folk börjar märka att nåt verkligen håller på att gå snett. Hundratusentals mister sina jobb, bankkorten fungerar inte, så de vill veta vad som pågår.
Putin tjänar 720-1000 miljonder dollar om dagen på exporten av gas och olja till Europa. Det är så han har klarat sig sen centralbankens tillgångar frystes. Så man överlever på dessa exportintäkter. Men sanktioner kan ändå inte stoppa Putin.

Mariupol vägrade vika sig för ryskt ultimatum i natt: "Slåss till sista soldat." Tidsfristen har löpt ut för det krav på kapitulering i Mariupol som Ryssland ställde i går kväll, rapporterar Reuters. Ukraina avfärdade kravet redan på söndagen. "Det är inte tal om att ge upp, att lägga ner vapnen. Vi har redan informerat den ryska sidan om det," sa Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt ukrainska medier. Michail Mizintsev, chef för den ryska arméns kommandocentral, gav de ukrainska styrkorna till klockan 05 på måndagsmorgonen på sig (03 svensk tid) att svara. Han hävdade att humanitära korridorer skulle öppnas under dagen om Ukraina tillmötesgick kravet, och hotade med att tjänstemän och politiker i staden annars kommer att ställas inför militärdomstol. Ryssland ställde sitt krav skriftligen. Även Pyotr Andryushenko, rådgivare till Mariupols borgmästare, har nobbat det ryska kravet. "Vi kommer att slåss till sista soldat," sa han på söndagen enligt BBC. Mariupols kommunledning avfärdar ryssarna i ett inlägg på Facebook, rapporterar CNN. "De gav oss till morgonen att komma med vårt svar, men varför ska vi vänta så länge?" Andryushenko anklagar Ryssland för att "evakuera" invånare med tvång till Ryssland. Omni 220320. Kommentar: Putin bör ställas inför militärdomstol för sin totala förstörelse av den tidigare vackra staden Mariupol vis Svarta havet.

Ukrainian solders are dead after a missile attack on army barracks. Around 80 soldiers are believed to have died. Sky News 220322. You tube 2:37.

Explosioner i Kyiv - minst åtta uppges ha dödats. Flera explosioner har inträffat i området Podil i Kyiv på söndagskvällen, skriver stadens borgmästare Vitalij Klytjko på Twitter. Minst åtta människor har dödats, uppger myndigheterna enligt AFP. Siffran har stigit sedan söndag kväll då en uppgavs ha dödats. Ett antal byggnader, däribland ett köpcentrum, uppges ha skadats. Omni 220321.

Efter en månad på jobbet: Tjornobylpersonal byts av. Det första skiftbytet sedan krigets början har kunnat genomföras på kärnkraftsanläggningen i Tjornobyl, skriver Reuters. Omkring halva personalstyrkan har ersatts av andra anställda, uppger internationella kärnenergiorganet IAEA. Det har gått nästan en månad sedan ryska styrkor tog kontroll över det nedlagda kärnkraftverket, där den förödande kärnkraftsolyckan ägde rum 1986. IAEA har varnat för stora risker kopplade till att personalen varit tvungen att stanna kvar. "De var där alldeles för länge. Jag hoppas verkligen att återstående personal från det här skiftet också kan bytas ut snart," säger IAEA:s chef Rafael Grossi i ett uttalande. Enligt Fox News har 46 anställda fått lämna jobbet. Omni 220321.Kommentar: Hela situationen är surrealistisk.

Läckage av ammoniak efter attack mot kemisk fabrik. En kemisk fabrik i staden Novoselytsya i nordöstra Ukraina läcker ammoniak efter att den anfallits av Ryssland, rapporterar flera medier. Nu uppmanas invånare att söka skydd i källare eller lågt liggande våningsplan för att undvika exponering, då ammoniak är lättare än luft. Det skriver AFP med hänvisning till ett inlägg på Telegram från regionen Sumys guvernör Dmytro Zhyvytsky. Enligt nyhetsbyrån är omfattningen av incidenten oklar. Fabriken uppges tillverka ett antal olika gödningsmedel. Enligt guvernören väntas staden Sumy på grund av vindriktningen inte påverkas. Omni 220321.

Experternas olika scenarier: Hur slutar kriget? Varken en rysk eller en ukrainsk kapitulation är sannolik, enligt experter som DN har pratat med. Det mest troliga är i stället att kriget avslutas vid förhandlingsbordet, och då kommer styrkeförhållandet mellan länderna att bli avgörande. "Lyckas Ukrainas armé göra det uppenbart att den ryska krigsmaskinen inte är i närheten av att nå sina mål kan man förhandla ur en helt annan position. Då finns det en reell chans att Ryssland måste överge sina maximalistiska krav," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. I en analys i Foreign Policy lyfter den tidigare amerikanska diplomaten Esther Tetruashvily olika möjliga scenarier för krigets slut. Även om Ryssland lyckas med invasionen skulle ukrainarna sannolikt aldrig kapitulera helt inför en rysk marionettregim, vilket skulle resultera i ett långvarigt och brutalt uppror, skriver hon. Sanktionerna från omvärlden skulle heller inte upphöra, och ryska leveranserna av olja och gas skulle bli ett minne blott, tror Tetruashvily. "I detta scenario skulle energiproblem kunna tvinga fram splittring i Europa och urholka det europeiska intresset att döma Ryssland för krigsförbrytelser." Universitetslektorn: Tror inte att Ukraina kommer lyckas driva ut de ryska styrkorna ur landet. Omni 220321.

Nya samtal på gång - USA:s FN-ambassadör skeptisk: "Ensidiga förhandlingar". En ny omgång rysk-ukrainska samtal är preliminärt planerade till måndagen, enligt Mykhailo Podolyak, rådgivare till Ukrainas president. Enligt honom avgörs tidpunkten för dessa av vilka framsteg som sker i arbetsgrupper, skriver Bloomberg. I fredags sa Podolyak till nyhetsbyrån att samtalen kan ta flera veckor. Turkiet har påstått att Ryssland och Ukraina nästan har nått en överenskommelse på flera viktiga punkter, däribland frågan om ukrainsk neutralitet och demilitarisering i utbyte mot säkerhetsgarantier. "Det är inte lätt att förhandla när kriget pågår, eller när civila dör. Men jag vill mena att det finns momentum," sa utrikesministern Mevlut Cavusoglu enligt den regeringstrogna turkiska tidningen Hurriyet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppmanat Vladimir Putin och Ryssland till "meningsfulla" samtal som kan sätta stopp för den ryska invasionen. Men USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield säger däremot att hon tvivlar på ett genombrott, enligt The Guardian. "Förhandlingarna tycks vara ensidiga, Ryssland har inte gjort några ansträngningar i riktning mot en diplomatisk lösning," sa hon enligt The Guardian. Omni 220321.

Minfält och hårda strider utanför Kyiv - förbereder för ett "långvarigt krig". De hårda striderna fortsätter norr om Kyiv men Ryssland avancerar fortfarande inte framåt. Det uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering på Twitter. Trots det bedöms Kremls fortsatta primära mål vara att omringa staden de kommande veckorna, enligt departementet. Den Washingtonbaserade tankesmedjan Institute for the study of war skriver i sin senaste rapport att Ryssland förbereder sig för "ett långvarigt" krig i Ukraina. Under helgen har Ukrainas generalstab för första gången också uppgett att de ryska styrkorna upprättar minfält runt Kyiv. Satellitbilder visar också att ryssarna gräver ner sig och bygger jordvallar. Institute for the study of war skriver också att ryska militären rekryterat studenter från 18 års ålder från universitet i separatistkontrollerade regionerna Luhansk och Donetsk. Den proryska divisionen i Donetsk uppges till största delen bestå av "mobiliserad befolkning" i stället för tränade soldater. Omni 220321.

Flygplan har kraschat i Kina - 130 ombord. Ett passagerarplan med 133 personer ombord har kraschat i sydöstra Kina, rapporterar AFP. Enligt kinesiska medier finns det inga tecken på överlevande och flygbolaget China Eastern Airlines säger att de sörjer de passagerare och personal som omkommit djupt. Planet, som är av modellen Boeing 737-800, kraschade på landsbygden nära staden Wuzhou i regionen Guangxi och orsakade en brand i ett bergsområde, enligt det kinesiska tv-nätverket CCTV. Satellitbilder från Nasa visar en stor brand runt nedslagsplatsen, skriver AP. Planet var på väg till staden Guangzhou från Kunming. Det är oklart vad som orsakat kraschen. En räddningsoperation har inletts. Boeing 737 är ett av världens mest populära plan för kort- och medeldistansflyg. Kina har ett gott facit vad gäller flygsäkerhet på senare år. Enligt Flightradar24 rör det sig om ett sex år gammalt plan. Omni 220321.
Alla 132 ombord dog - data visar hur planet störtdök. Inga personer ombord på Boeing-planet som störtade i sydöstra Kina på måndagen överlevde, uppger kinesiska statsmedier enligt AP. Totalt 132 personer dog, fördelat på 123 passagerare och 9 anställda. Planet började förlora kontrollen efter en timme i luften. På en höjd av drygt 8 800 meter föll planet kraftigt till 2 300 meters höjd, innan det återfick kontrollen och började att stiga något. Men sedan fortsatte planet att störta, visar data från Flight Radar. Efter 96 sekunder från det första fallet förlorades kontakten med planet, som sedan kraschade i ett bergigt område med framdelen först. Enligt AP är det Kinas dödligaste flygolycka på ett decennium, medan AFP skriver att det är den dödligaste kraschen på nästan 30 år. Var ett Boeing 737-800 - inte det olycksdrabbade Boeing 737 Max. Omni 220322.
Experter förbryllade över olyckan: "Saknar motstycke:" Flygkraschen med ett Boeing 737-800-plan i södra Kina förbryllar experter och utredare söker fortfarande svar på vad som orsakade dödsolyckan, skriver Bloomberg och CNBC. Den oberoende flyganalytikern Alex Macheras säger till CNBC att kraschen, som skedde mitt under flygningen, helt enkelt saknar motstycke. "Vi pratar om den säkraste fasen av flygningen," säger han. Macheras hävdar också att Boeing 737–800 har en enastående historik när det gäller just säkerheten. Sheila Kahyaogl, flyganalytiker på Jefferies, säger att planet bara har varit inblandat i nio dödliga olyckor på 25 år. Därför ”tvivlar hon starkt” på att kraschen skulle kunna bero på ett tillverkningsfel. Utredarna söker fortfarande efter planets svarta låda som kan ge svar på vad som inträffade. 4 200 plan av modellen beräknas vara i drift världen över. Omni 220322.Kommentar: Flygplanskapare ombord?
Xi "chockad" efter kraschen - gett order om utredning. Kinas president Xi Jinping är "chockad" över nyheten om flygkraschen i den sydöstra regionen Guangxi på måndagen, rapporterar AFP. Presidenten säger i en tv-sändning i CCTV att han gett order om en omedelbar utredning av orsaken bakom kraschen. Man ska bland annat se över eventuella kopplingar till tidigare olyckor. 133 personer befann sig ombord på det olycksdrabbade planet, som är av modellen Boeing 737-800. Enligt kinesiska medier finns det inga tecken på överlevande. Kinesiska flygbolag har varit bland världens säkraste det senaste decenniet, skriver Reuters. Den senaste flygolyckan med dödsoffer skedde 2010, när ett plan som skulle landa på Yichuans flygplats kraschade på grund av dålig sikt. Presidenten vill se att "alla krafter" mobiliseras i räddningsinsatsen. Planet kraschade på landsbygden nära staden Wuzhou och orsakade en brand i ett bergsområde. Omni 220321. Kommentar: Tyvärr är president Xi Jinping ganska likgiltig för alla som dödas och riskeras att dö i Mariupol och övriga Ukraina, trots att han är den ende som verkiligen skulle kunna påverka Putin om han röt till. Han gnuggar händerna över alla handelsavtal han slöt med Ryssland strax före invasionen.

De flydde från Mariupol: "Finns ingen stad längre." Marina Galla och hennes son flydde det sönderbombade Mariupol. Den 13-årige sonen stryker sin mamma över pannan när hon gråtande berättar för nyhetsbyrån AP: "Det finns ingen stad kvar längre," säger hon. Marina och sonen har lämnat sin familj bakom sig och de anhöriga vet inte var de finns nu. Var tionde av stadens 430 000 invånare har flytt bara den senaste veckan men för många är det omöjligt. En stor del av flytingströmmen går till Lviv nära polska gränsen. Flyktingar berättar att ryska soldater försöker tvinga de flyende att ta sig till Ryssland istället. Sökte skydd mot bomberna i Kulturpalatsets källare i tre veckor. Desperata människor svälter i Mariupol. Tusentals lämnar Mariupol - sjukvårdspersonal hålls som "gisslan". Omni 220321. Kommentar: Sjukvårdspersonal kan ju behövs om ryssar blir akut skadade.
Inga humanitära korridorer för "helvetet på jorden". Det finns en överenskommelse om att öppna åtta humanitära korridorer för att evakuera civila i Ukraina i dag. Det uppger Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk, enligt Reuters. Mariupol är inte en av de belägrade städerna som omfattas, trots att det humanitära läget där är katastrofalt. 300 000 människor håller sig gömda utan el, värme eller rinnande vatten. Samtidigt blir bristen på mat och läkemedel allt större. Bilder från Mariupol visar en raserad stad, där hela områden har totalförstörts. BBC skriver att kroppar lämnas kvar på gatorna eftersom det är för farligt att hämta dem. När det lyckas läggs kropparna i massgravar. Hamnstaden beskrivs av den politikern Yaroslav Zhelezniak som "helvetet på jorden", enligt BBC. FT rapporterar om vittnesmål om att människor dödat hemlösa hundar för mat. Försöken att förse Mariupol med förnödenheter har återigen misslyckats. Omni 220321.

EU-ministrar möts om oljesanktioner - Kreml: Skulle främst skada Europa. På måndagen möts EU:s utrikes- och försvarsministrar för att diskutera införandet av ytterligare sanktioner mot Ryssland. Enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell kommer samtalen till stor del handla om sanktioner mot landets energi- och oljesektor. Kreml svarar att ett stopp mot rysk oljeexport främst skulle skada Europas länder. USA skulle däremot inte påverkas, enligt talespersonen Dmitry Peskov. Borrell kallar den pågående ryska offensiven mot hamnstaden Mariupol för ett "gigantiskt krigsbrott", skriver AFP. "Ryssland förstör Ukraina utan någon respekt för krigslagar," säger han. Irlands utrikesminister är öppen för sanktioner mot rysk oljeexport. Omni 220321.
EU enas om mer vapenstöd till Ukraina - men inga nya sanktioner mot Ryssland. EU:s utrikes- och försvarsministrar träffades idag på ett gemensamt stormöte i Bryssel. De enades om att dubbla vapenstödet till Ukraina till en miljard euro och om en nya gemensam plan för säkerhets- och utrikespolitiken. Däremot fattades inga beslut om ytterligare sanktioner mot Ryssland - vissa länder driver på för importstopp av rysk energi men Tyskland uppges hålla emot. SR 220321.

Uppgifter: Staden Odessa har beskjutits med ryska raketer. För första gången under Ukrainakriget har Ryssland beskjutit den viktiga hamnstaden Odessa med raketer. Attacken ska ha riktats mot bostadshus, enligt lokala myndigheter. Hör Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren berätta om vad detta betyder för krigets utveckling. SR 220321.

Här är de ryska makthavarnas okända tillgångar. De 35 oligarkerna och makthavarna pekas ut för att ha plundrat den ryska staten i decennier. SVT har tillsammans med cirka 25 andra medier kartlagt deras kända och dolda tillgångar - och kan avslöja lyxfastigheter och bolag som hittills varit okända. Korrupta politiker och mäktiga affärsmän har under decennier slussat tusentals miljarder ut ur Ryssland - och omvärlden riktar nu sanktioner mot många av dem efter den ryska invasionen av Ukraina. Vi ville veta var pengarna tog vägen. SVT Nyheter och Uppdrag granskning har, tillsammans med runt 25 andra medier, inlett en kartläggning av tillgångar som tillhör nyckelpersoner nära Vladimir Putin. Det handlar om fastigheter, yachter, privatplan och aktier i företag – både kända och okända tillgångar som kan fastställas genom dokumentation och andra tillförlitliga källor. I fokus för denna första publicering står en lista på 35 individer. Det är personer som pekats ut av den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och hans antikorruptionsstiftelse som "möjliggörare och förmånstagare av Kremls kleptokrati".
Oleg Deripaska. En av de utpekade är Oleg Deripaska. Han brukar kallas Putins "favoritindustrialist" och har genom sina bolag inflytande i en rad länder, däribland Sverige. SVT har i flera publiceringar granskat Deripaskas ägande i aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall och hans ägande i bolag som fakturerat svenska myndigheter på miljarder för stora infrastrukturprojekt. Oleg Deripaska står på Storbritanniens, USA:s och Australiens sanktionslistor - men inte på EU:s. Den nya kartläggningen avslöjar bland annat tre exklusiva fastigheter på italienska Sardinien, värda över 400 miljoner dollar, som ägs av Deripaska genom flera brevlådeföretag.
Roman Abramovitj. Roman Abramovitj, som är en av de mest kända oligarkerna, blev förmögen på olja och metall. Han blev ett välkänt namn i väst när han blev ägare till det brittiska fotbollslaget Chelsea under 00-talet. Efter den ryska invasionen av Ukraina har Abramovitj blivit föremål för sanktioner från både EU och Storbritannien. Kartläggningen avslöjar över 80 tillgångar. Bland annat hittills okända "HF Trust" på Cypern, där hemliga dokument visar att trusten år 2016 värderades till 893 miljoner dollar. Abramovitj är också ägare till lyxyachten Solaris som rapporteras vara värd runt 600 miljoner dollar.
Alisjer Usmanov. Alisjer Usmanov, har beskrivits som Putins "favoritoligark". Även han har gjort sig ett namn inom fotbollsvärlden som tidigare ägare i Arsenal och med kopplingar till Everton. Usmanov var en tidig investerare i Facebook och har haft stora aktieposter i Apple, Twitter och Linkedin. Såväl EU som USA och Storbritannien har riktat sanktioner mot honom. Usmanov äger två hittills okända herrgårdar utanför London genom ett syskonbarn som står som officiell köpare. svt 220321.
Explore the global assets of Russia's oligarchs and enablers. Project Russian Assest Tracker.
Ryska oligarken Oleg Deripaska bakom Sundsvallsbolag på EU:s sanktionslista. Oligarken Oleg Deripaska är storägare i flera svenska företag - däribland aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall. Nu har den ryska miljardären hamnat på EU:s sanktionslista. EU har lagt fram sitt femte sanktionspaket mot Ryssland som bland annat ska stoppa ryskt kol och ryska fartyg. Nu står det även klart vilka nya individer som får sanktioner riktade mot sig. En av dem är Oleg Deripaska - som sedan tidigare står på Storbritanniens, USA:s och Australiens sanktionslistor. SVT har i en rad publiceringar granskat hans ekonomiska intressen i Sverige. Han är bland annat största enskilda ägare i ryska Rusal som i sin tur äger aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall.
Äger vapenbolag. Som motivering till de nya sanktionerna skriver EU-rådet att Deripaska äger bolag som är viktiga leverantörer av vapen och militär utrustning till de ryska väpnade styrkorna och som använts under invasionen av Ukraina. "Därför är han ansvarig för att stödja eller genomföra åtgärder eller politik som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, eller stabiliteten eller säkerheten i Ukraina", skriver rådet.
Fakturerat svenska myndigheter. Oleg Deripaska är också storägare i den österrikiska byggkoncernen Strabag. I koncernen ingår flera svenska bolag som har fakturerat myndigheter på miljarder för stora infrastrukturprojekt - däribland Förbifart Stockholm, Citybanan i Stockholm och Marieholmstunneln i Göteborg. Strabag har tagit avstånd från den ryska storägaren och i mejl till SVT skrivit att han inte har något inflytande över den operativa verksamheten. svt 220410.

Kreml: Inte grund för möte mellan Putin och Zelenskyj. Ryssland ser ännu inte att det finns förutsättningar för ett möte mellan president Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, uppger Kreml enligt Reuters. Turkiet har erbjudit sig att stå värd för ett sådant möte. Ryssland avfärdar också eldupphör i samband med förhandlingarna, skriver nyhetsbyrån Direkt. Vilka eventuella framsteg som hittills har gjorts under fredsförhandlingarna sedan Ryssland invaderade grannlandet är oklart. USA och Nato bedömer att Putin inte har backat från några av sina ursprungliga krav, och inom väst råder stor tveksamhet till hur trovärdigt Moskvas engagemang är, rapporterar CNN. Enligt flera källor är statusen för samtalen svåra att tolka. "Ingen vet egentligen riktigt vad som pågår," säger en europeisk säkerhetskälla till CNN. Enligt källan har Ukrainas position inte förändrats. Landet kräver vapenvila, att Ryssland drar tillbaka sina trupper och säkerhetsgarantier. Enligt Ryssland saknas stora genombrott i förhandlingarna. Ryssland menar att det först krävs "signifikanta framsteg". Omni 220321. Kommentar: Putin väntar på att Ukraina ska kapitulera så att Ryssland får igenom all sina krav och kan diktera fredsvillkoren.

Ukrainsk läkare gästade Beckhams Instagramkonto. Den tidigare fotbollsstjärnan David Beckham har lånat ut sitt Instagramkonto till den ukrainska läkaren Irina som i videoinlägg berättar om den svåra situationen i Charkiv, Ukrainas näst största stad. "I dag ska jag visa er hur vi arbetar i krigstid och vilka vi blir i tider av krig," säger Irina i ett klipp. Irina delar bland annat med sig av bilder från det skyddsrum dit gravida kvinnor och nyförlösta mödrar evakuerats vid bombningarna. Irina, som bara använder sitt förnamn, säger att hon arbetar dygnet runt och att hon och övriga i personalen "förmodligen riskerar livet" men att de inte tänker på det. "Vi älskar vårt arbete," säger hon. Den tidigare Manchester United-stjärnan har varit ambassadör för Unicef sedan 2005. Syrgasgeneratorer från Unicef har använts för att behandla bebisar på intensiven. Omni 220321.

AP:s journalister "sist kvar i Mariupol" - kamouflerade sig i vårdpersonalens kläder. AP:s journalistteam i Mariupol tvingades fly hals över huvud från ett sjukhus i Mariupol. Videojournalisten Mstyslav Chernov, själv uppvuxen i Charkiv, berättar personligt om de dramatiska timmarna. Enligt Chernov var AP:s team de sista kvarvarande journalisterna i staden när de gav sig av 15 mars. Han berättar att ryssarna hade namnen på reportrarna och att de kom allt närmare. "Vi rapporterade från ett sjukhus när beväpnade män sökte igenom korridorerna. Kirurgerna gav oss sjukhuskläder att bära som kamouflage." I gryningen stormade ett tiotal ukrainska soldater in med order om att ta med sig journalisterna bort från sjukhuset. "Det kändes inte som att bli räddad. Det kändes bara som att bli flyttad från en fara till en annan. Vid det här laget fanns det ingen plats i Mariupol som var säker. Du kan dö när som helst." Flykten ut från Mariupol blir också den dramatisk. Bilen passerar 15 ryska kontroller, alla med tungt beväpnade soldater. I artikeln skildrar AP:s team också sina två veckor i staden och livet för de människor som fått sina liv slagna i spillror. "Jag har sett så mycket död att jag filmat nästan utan att ta in det", berättar Chernov. Mariupols styre nobbar ryska kravet på kapitulering. AP:s bilder från Mariupol (varning för starka bilder). Omni 220321.

FN-chefen: Klimatkatastrof hotar efter invasionen. "Världen går i sömnen mot en klimatkatastrof," sa FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i ett tal på måndagen. Klimatmålen riskeras efter kriget i Ukraina, menar han. I Parisavtalet som slöts 2015 bestämdes att länderna ska sträva efter att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Uppgången på världens olje- och gasmarknad efter den ryska invasionen och sanktionerna riktade mot Ryssland gör att länder riskerar att fastna i beroende av fossila bränslen när de ska ersätta rysk olja och gas, säger FN-chefen. Många länder kan ompröva sina strategier för energi i den nuvarande situationen, sa Guterres i det videotal han höll vid en konferens i London arrangerad av tidningen The Economist. Guterres sa att länderna ska öka sina klimatansträngningar i stället för "att ställa sig på bromsen" som en följd av kriget. "Vansinne" om världen blir besatt av olje- och gasbrist i stället för att minska globala uppvärmningen. Rika länder måste hjälpa fattigare, anser FN-chefen. EU-länder försöker få olja och gas från Qatar och Saudiarabien istället för Ryssland. Omni 220321.

Ryssland anklagas för attack mot flera civila mål i Odesa. Myndigheter i kuststaden Odesa anklagar ryska styrkor för att ha beskjutit civila mål under måndagen, rapporterar AP. Enligt kommunstyret besköts bostadshus men ingen människa uppges ha skadats. Räddningstjänst ska snabbt ha kunnat släcka bränderna som uppstod vid beskjutningen. Odesa har i huvudsak klarat sig undan strider men Ryssland har krigsfartyg utanför kusten i Svarta havet. VG skriver att ett angrepp mot Ukrainas tredje största stad kan ha stor strategisk betydelse då denna är en viktig knutpunkt för fraktfartyg. Ryssland skulle därmed kunna skaffa sig kontroll över försörjningskedjan in och ut ur Ukraina. Den tidigare arméofficeren Richard Barrons säger till BBC att Odesa är nästa logiska steg för Ryssland. Kontroll över staden skulle innebära att Ukrainas ekonomi isoleras från Svarta havet, menar han. Omni 220321.

Kuleba: Nestlé sponsrar kriget genom att stanna i Ryssland. Nestlé svarar på Ukrainas Rysslandskritik: "Rätt till mat". Livsmedelsjätten Nestlé menar att de är kvar i Ryssland eftersom att den ryska befolkningen har rätt till mat. Det säger bolaget, enligt Bloomberg, som svar på Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och president Volodymyr Zelenskyj kritiserat matjätten för att "sponsra kriget". Livsmedelsjätten försvarar sig vidare genom att hävda att de är en av få livsmedelsföretag som är kvar i Ukraina. Nestlé säger att de ibland även lyckas frakta in mat till krigsdrabbade Charkiv. Nestlé: Vi gör ingen vinst i Ryssland. Omni 220321.
Nestlé plockar bort Kitkat och Nesquik från Ryssland. Matjätten Nestlé plockar bort vissa produkter från hyllorna i Ryssland, bland annat chokladen Kitkat och flingorna Nesquik. Det skriver Bloomberg som tidigare rapporterade om att livsmedelsbolaget var kvar i landet för allas "rätt till mat". Bolaget bemötte kritiken från toppolitiker i Ukraina genom att hänvisa till att de inte gör någon vinst i Ryssland. Nestlé hävdade också att de var ett av få företag som lyckas få in mat till krigsdrabbade städer i Ukraina. "Vi fokuserar på att bidra med nödvändig mat såsom bebismat och medicinska näringsprodukter (till Ryssland)," uppger en av Nestlés talespersoner för nyhetssidan. Omni 220323.

Rusande vetepriser skapar matkaos i Mellanöstern. Invasionen av Ukraina har skapat stor osäkerhet på matmarknaden, särskilt i Mellanöstern och Nordafrika. Nu uppmanar Human Rights Watch världens regeringar att se till att situationen inte blir värre i regionen, enligt ett pressmeddelande från människorättsorganisationen. I Libanon har priset på bröd rusat med 70 procent, rapporterar Financial Times. Akademikern Fadia Hamieh vittnar om en kaosartad situation för ett land som redan innan kriget var i ekonomisk kris. Fadia Hamieh lönekuvert har minskat från 1500 till 200 dollar i månaden. "Stormarknader hamstrar basvaror och säljer dem sedan till högre priser," säger Fadia Hamieh till FT. Utöver Libanon är Ukraina den ledande leverantören av vete till Tunisien, Libyen och Syrien. Från en supermarknad i Tunisien finns skylten "ett kilo per kund". Omni 220321.

Moskvabörsen bekräftar: Handeln är igång igen. Efter en månads stängning är handeln åter igång på Moskvabörsen, än så länge bara med statsobligationer. "Rent tekniskt är allt på plats, och vi hoppas att aktiehandeln kommer igång inom en snar framtid," säger Andrei Braginsky, talesperson för Moskvabörsen, till AFP. Moskvabörsen har varit öppen sedan klockan 11.00 svensk tid. Moskvabörsen stängde den 25 februari. Rysslands centralbank behåller räntan på 20 procent. Omni 220321.

Zelenskyjs tack till Hollywoodstjärnorna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade Hollywoodstjärnorna Mila Kunis, som är född i Ukraina, och hennes man Aston Kutcher för att de samlat in motsvarande 330 miljoner svenska kronor för att hjälpa ukrainska flyktingar. I början av mars uppmanade Mila Kunis andra i filmindustrin i Hollywood att donera pengar till Ukraina. Paret Kunis-Kutcher lovade att lägga lika mycket som samlades in, upp till motsvarande 30 miljoner kronor. Men gensvaret blev betydligt större och på några veckor samlades tio gånger så mycket pengar in. "Jag är tacksam för deras stöd. Imponerad av deras envishet. De har inspirerat världen," sade presidenten ett videosamtal på söndagskvällen. Även skådespelaren Leonardo DiCaprio har donerat till Ukraina. Omni 220321.

Övervakningen av strålning i förbjudna zonen ur funktion. Systemet som övervakar strålningsnivåerna i den så kallade förbjudna zonen som omger det nedlagda kärnkraftverket i Tjornobyl är ur funktion. Det uppger bolaget Energoatom enligt Reuters. "Det finns ingen data över det nuvarande tillståndet för det radioaktiva nedfallet i zonen, vilket gör det omöjligt att agera adekvat på hot", står det i ett uttalande från Energoatom. Att systemet inte fungerar är en konsekvens av att de ryska styrkorna tagit kontroll över området och den nedlagda anläggningen, uppger bolaget. Den förbjudna zonen är ett område på 30 kilometers radie som spärrades av för människor efter olyckan 1986. Det bedöms farligt att vistas där på grund av den höga radioaktiva strålningen. Hälften av de anställda på Tjornobyl har blivit avbytta på sitt skift för första gången på nästan en månad. Omni 2220321.

Omkring 3,5 miljoner ukrainare nu har flytt från sitt land sedan sedan kriget började, visar rapporten. Av Ukrainas 44 miljoner invånare beräknas nu över 10 miljoner vara på flykt, de flesta inom landet.

Instagram och Facebook stoppas i Ryssland: "Extremister". En rysk domstol har beslutat att stoppa Instagram och Facebook i landet, och väljer att kalla moderbolaget Meta för "extremist"-organisation. Det skriver AFP. Ryssland har tidigare anklagat Meta för att tolerera "russofobi", efter att techjätten börjat tillåta hot om våld mot ryska angripare i vissa länder. WhatsApp, som också ägs av Facebook, får dock fortsätta sin verksamhet i landet. Meta anklagas för extremistaktiviteter. Omni 220321.

Kreml pekas ut - brittiska ministrarna frågades ut av bedragare i "bluffsamtal". Downing Street pekar ut den ryska staten som ansvarig för de bluffsamtal som bland annat försvarsminister Ben Wallace tog emot förra veckan, rapporterar brittiska medier. I fredags rapporterades att en person "lurat sig in" i ett videosamtal med Ben Wallace, och i samtalet utgett sig för att vara Ukrainas premiärminister Denis Shmyhal. Enligt Sky News pågick samtalet i omkring tio minuter och mannen som ringde uppges ha ansträngt sig för att få Wallace att tro att han talade med den ukrainske ministern. Mannen ska bland annat ha ställt frågor som rör Ukrainas utrikespolitik och Wallace ska då ha blivit misstänksam. Inrikesministern Priti Patel har också uppgett att hon tagit emot bluffsamtal. Omständigheterna kring samtalen är till viss del oklara och en utredning från brittiskt håll har nu inletts. Omni 220321.

Marine Le Pen tvärvänder - ska delta vid Zelenskyjs tal.Den franska politikern Marine Le Pen, partiledare för det högernationalistiska partiet Nationell samling, kommer att delta när Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar inför det franska parlamentet på onsdag. Det rapporterar France Info. Tidigare uppgav Le Pen att hennes onsdagseftermiddag sedan "lång tid" tillbaka var uppbokad med andra planer. Beskedet fick massiv kritik på hemmaplan och några timmar senare ändrade hon sig. Däremot är hon inte särskilt imponerad av Zelenskyj. "Jag tycker bara att han beter sig som en statschef. Det borde inte väcka beundran, det borde vara normalt," säger hon. Le Pens parti har länge haft starka kopplingar till Vladimir Putin, skriver Politico. Le Pen själv har sagt att hon "beundrar" Putin, och hon har också vägrat att fördöma annekteringen av Krym och förgiftningen av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Marine Le Pen har fördömt invasionen - men ifrågasatt sanktionerna. Omni 220322. Kommentar: Hon kan i princip skaka hand med Xi Jinping också. Extrema personer hittar alltid varandra.

Abramovitjs yacht framme i Turkiet - den andra nära. Den ryske oligarken Roman Abramovitjs megayacht Solaris har under måndagseftermiddagen lagt till i den turkiska turistorten Bodrum, rapporterar Reuters. Den lämnade Tivat i Montenegro 13 mars och har sedan dess rundat Kreta. En annan lyxyacht som kopplats till miljardären, Eclipse, har sedan den 3 mars lämnat Karibien och korsat Atlanten. Drygt en vecka efter att båten körde genom Gibraltar in i Medelhavet närmar sig även den Turkiet. Under måndagseftermiddagen befann den sig strax söder om grekiska ön Karpathos. EU, USA och Storbritannien har riktat personliga sanktioner mot Chelseaägaren till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Flera av de andra oligarkerna som fått sanktioner riktade mot sig har fått sina lyxyachter beslagtagna. Både Solaris och Eclipse seglar under bermudisk flagg. Abramovitj, förutom ryskt medborgarskap även har israeliskt och portugisiskt, besökte Tel Aviv förra veckan. Miljardären uppges stå nära Putin. Oligarken Igor Setjins yacht "Amore Vero" har konfiskerats nära Marseille. Omni 220321.

Ryska galenskaperna: Anfaller stort köpcentrum i Kiev som lagts i ruiner. Se video 1:09. Före och efter anfallet! Expressen 220321.

RYSSLAND: 9 861 RYSKA SOLDATER DÖDADE. Enligt Rysslands försvarsdepartement har 9 861 ryska soldater dödats och ytterligare 16 153 skadats sedan invasionen av Ukraina inleddes. Det rapporterar den ryska Kremlvänliga tidningen Komsomolskaja Pravda. Ukrainska myndigheter har angett högre dödssiffror bland de ryska trupperna, vilket försvarsdepartementet dementerar. Ukraina hade hävdat att det rörde sig om uppemot 14 700 döda ryssar. De nya siffrorna från Ryska försvarsdepartementet har inte gått att verifiera. Generellt har dödssiffror från båda sidor skilt sig åt under invasionens gång. Ukrainas myndigheter har varit mycket restriktiva med att ange dödsfall och skadade i de egna leden. (Exp 220321.)
Ryssland uppgav nästan 10 000 soldater dödade i Ukraina - siffrorna borta ur artikeln. 9 861 ryska soldater har dödats, och 16 153 har skadats, under den ryska invasionen av Ukraina. Det uppgav det ryska försvarsdepartementet enligt den ryska tidningen Komsomolskaja Pravda tidigare på måndagskvällen. Enligt tidningen gavs uppgifterna som ett gensvar på den ukrainska arméns påstående om att Ryssland hittills förlorat runt 14 700 soldater, 118 helikoptrar och 96 flygplan under invasionen. "Om det är sant är det enormt", skriver den svenske Rysslandsexperten Oscar Jonsson på Twitter. Även Wall Street Journals korrespondent Jaroslav Trofimov twittrar om uppgifterna: "Den Kremlvänliga kvällstidningen (...) uppger att försvarsdepartementet listar 9 861 dödade soldater. Fascinerande att någon publicerat den läckta siffran." Senare på måndagskvällen har siffrorna tagits bort ur artikeln, utan någon förklaring. Det enda dödstal bland ryska soldater som tidigare bekräftats av Ryssland är 498. Siffran rapporterades av landets försvarsdepartement den 2 mars, uppger Reuters med hänvisning till den statliga ryska nyhetsbyrån RIA. Komsomolskaya Pravda, the pro-Kremlin tabloid, says that according to Russian ministry of defense numbers, 9,861 Ru...https://t.co/tH9C2rDyfg . The para about deaths has now been removed. It read 'Russian Ministry of Defence denies information from Ukraine's... https://t.co/W23QScaIt5 . Omni 220321.
Kreml tyst kring "hackade" artikeln om stupade ryssar. Kremls talesperson Dmitry Peskov ville under en presskonferens på tisdagen inte kommentera uppgifterna i den ryska tidningen Komsomolskaya Pravda, som med hänvisning till ryska försvarsdepartementet hävdade att över 9 800 ryska soldater dött i Ukraina. Det är en fråga för tidningen att kommentera, sa han enligt Reuters. Siffrorna försvann snabbt ur artikeln och sajten påstod sig ha hackats. Reuters beskriver det som det andra tillfället då Putins "hårt kontrollerade" narrativ av kriget brutits i ryska medier - och nämner redaktören Marina Ovsyannikovas protest i direktsänd tv som det andra exemplet. I en analys skriver The Guardians Andrew Roth om svårigheterna med att rapportera om de ryska dödstalen, och om oklarheterna kring Komsomolskaya Pravdas publicering på måndagskvällen. Journalister har tvingats "sålla igenom" begravningsannonser i Ryssland för att få ledtrådar om hur många som faktiskt har dött, samtidigt som tjänstemän anklagat alla som rapporterar om förlusterna för desinformation, skriver han. Omni 220311.

Analyser: Biden gör det han inte fick göra under Obama. Genom att skicka vapen till Ukraina gör USA:s president Joe Biden det som han inte kunde göra då han var vicepresident under Barack Obama. Det skriver Washington Posts Ashley Parker och Ellen Nakashima i en analyserande text. När Krym annekterades 2014 ville den utrikespolitiske veteranen Biden ge ett "hårt svar", men Obamas hållning var mer försiktig när Ukraina bad om sådant stöd, skriver de. "Obama avvisade begäran, av rädsla för att dödligt bistånd till Ukraina skulle eskalera spänningarna med Ryssland." CNN:s Paul LeBlanc skriver om att Biden nyligen sa att han "tycker" att Vladimir Putin är en krigsförbrytare, och menar att den typen av uttalanden kan vara av större betydelse än vad man kan tro. LeBlanc noterar att utrikesminister Blinken uttryckte sig som att han "personligen" håller med om vad Biden sagt om Putin. Termer som ”krigsförbrytare” används ofta i vardagligt språk men det finns också en juridisk definition som slås fast i Genèvekonventionerna, skriver LeBlanc."Med andra ord, Vita huset är noggranna med att inte förekomma de internationella utredningar som gäller Rysslands invasion." Ryssland: Vår relation nära att brista efter Bidens uttalande. Omni 220321.

Gaspriset på lägsta nivån sedan början av invasionen. De europeiska gaspriserna sjönk på måndagen till de lägsta nivåerna sedan de första dagarna av invasionen av Ukraina, skriver Bloomberg. Efter den volatila handeln i början av kriget har gaspriserna stabiliserats något. Rysslands export står för 40 procent av Europas totala behov av naturgas. Ungefär en tredjedel av den volymen levereras via Ukraina. Ukrainas största statliga gasbolag NJSC Naftogaz Ukrainy uppger att de fortsätter leverera gas så länge det är "tekniskt möjligt" trots de ryska attackerna, skriver Bloomberg. Gasbolaget: Tydligt att Ryssland gör vad de kan för att inte skada gasnätet. Omni 220321.

Överlevde förintelselägren - dödades i attack i Charkiv. Den 96-årige förintelseöverlevaren Boris Romanstjenko har dödats i en explosion nära den nordöstra ukrainska staden Charkiv attackerades av Ryssland i fredags, rapporterar flera medier. Romanstjenko överlevde flera koncentrationsläger under andra världskriget och anhöriga har bekräftat hans död för stiftelsen Internationella kommittén Buchenwald-Dora: "Vi är djupt bestörta", skriver stiftelsen på Twitter. Enligt CNN överlevde Romanstjenko förintelselägren Buchenwald, Peenemünde, Dora och Bergen-Belsen.Stiftelsen: Arbetade för att nazisternas brott inte ska glömmas. Omni 220321.

Kyivs sista bar håller öppet: "Mötesplats för normalitet." Buena Vista Music Bar i Kyiv håller fortfarande öppet och har blivit ett tillhåll för människor som stannat kvar i huvudstaden trots den ryska invasionen. Det rapporterar The Guardian, som i ett tv-reportage beskriver det som Kyivs sista bar. Av reportaget att döma serveras fortfarande rätter som ”fish and chips” och hamburgare - samtidigt som staden är under ryska attacker. Ägaren Maks Leonov säger att folk samlas på baren i stället för att läsa nyheterna i ensamhet, och för att uppleva någon sorts normaltillstånd. Han säger att han frågat sig själv varför han ännu inte tagit till vapen i stället för att hålla baren öppen. "Men jag kan se ett större värde i att skapa den här platsen som en mötesplats för normalitet. Omni 220321.
Kocken stred för Sovjet: Kommer ryssen skjuter jag. Varken den ryska invasionen eller alkoholförbudet har fått den kubanska baren Buenavista att slå igen i Kyiv. "Jag frodas i den här typen av kaos," säger ägaren Max Leonov, till Rolling Stone. En vecka efter att den ryska invasionen inleddes stoppade Ukraina all alkoholförsäljning i landet. Det märks inte på Buenavista, som valt att trotsa förbudet och fortsätta som vanligt, trots att ryska soldater rör sig mot staden. Kocken Vadim Chaikovsky, som är ensam kvar i barens kök, har inte några planer på att lämna staden. "Jag var med i sovjetiska armén, så jag vet hur man slåss. Om ryssarna går in i stadskärnan tar jag upp vapen och börjar skjuta dem," säger han. Omni 220323.

Zelenskyjs rådgivare: Kan gå att nå kompromisser - men vi ger inte upp land. Den allra svåraste delen i förhandlingarna med Ryssland är de ryska kraven kopplade till regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Det säger Alexander Rodnyansky, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, till Politico. Förra veckan uppgavs att ett av de ryska kraven var att regionerna ska "erkännas", vilket Ryssland gjorde strax innan den storskaliga invasionen inleddes. Då uppgav Kreml att "fredsbevarande trupper" ska skickas till regionerna där Ukraina stridit mot ryskstödda separatister sedan 2014. "De gick in för att erövra territorium, för att ockupera vår mark," säger rådgivaren. Han säger vidare att det vore "relativt enkelt" att hitta någon sorts kompromiss vad gäller ukrainsk neutralitet men att Ukraina inte kommer att ge upp territorium. Uttrycker också oro för att Ryssland utnyttjar förhandlingarna till att inte drabbas av fler sanktioner från väst. Kreml avfärdar ukrainsk önskan om möte mellan presidenterna. Omni 220321.

Borgmästaren tillfångatogs: "Skrämmande upplevelse." Ryska soldater höll nattliga förhör i upp till fyra timmar med Melitopols borgmästare Ivan Fedorov, när han fördes bort i den ukrainska staden för drygt en vecka sedan. Det säger Fedorov själv i en intervju med TV4 Nyheterna. Borgmästaren, som sedan ska ha släppts i utbyte mot nio ryska soldater, svarar rakt "nej" på frågan om soldaterna behandlade honom illa. "Men i ett rum som låg nära mitt blev någon slagen och torterad. Det var en väldigt skrämmande upplevelse för mig. Jag förstod att de när som helst kunde komma in till mig och göra samma sak." Fedorov säger att han i dag är välbehållen och att han och kollegorna försöker göra det bästa möjliga för Melitopol. Omni 220322.

Ukrainas armé hävdar att staden Makariv tagits åter. Ukrainas armé uppger att den har återtagit den strategiskt viktiga staden Makariv från ryska styrkor efter hårda strider, skriver flera medier. Makariv ligger cirka 60 kilometer väster om huvudstaden Kyiv. Genom staden går en viktig motorväg och övertagandet försvårar för Ryssland att ringa in Kyiv från nordväst, enligt det ukrainska försvarsdepartementet. Samtidigt uppger departementet att den ryska armén till viss del har tagit över tre andra förstäder till Kyiv i området. "Tack vare de heroiska insatserna från våra försvarare restes Ukrainas flagga över Makariv, fienden trycktes tillbaka", skriver militären på Facebook enligt BBC, som inte själva har lyckats verifiera informationen. Omni 220322.

USA varnar för ryska kemiska vapen - Biden: "Putin står med ryggen mot väggen." Det är "uppenbart" att Ryssland överväger användningen av kemiska och biologiska vapen i Ukraina, enligt Joe Biden. Den amerikanske presidenten varnar också för "allvarliga" konsekvenser om så blir fallet, rapporterar amerikanska medier. "Han står med ryggen mot väggen," sa Biden under ett möte i Washington DC på måndagen och syftade på Putins pressade krigssituation i Ukraina. Kreml har tidigare anklagat både USA och Ukraina för att förvara kemiska och biologiska vapen på europeisk mark. USA har nekat till anklagelserna och upprepade gånger varnat för att Ryssland kan komma att använda falska påståenden för att motivera en egen användning av vapnen. Biden uppmanar amerikanska företag att höja sin cybersäkerhet. Omni 220322.

Källa: Ryssland betalade 66 miljoner dollar i tid. Ryssland har under måndagen lyckats genomföra en kupongbetalning på 66 miljoner dollar för ett lån som löper till 2029, det uppger en källa för Reuters. Det är andra gången som landet lyckats undvika att gå i teknisk konkurs genom att betala sina kuponger i tid. Storbanken JP Morgan tog emot betalning och ska ha kontaktat amerikanska utrikesdepartementet för hjälp, skriver nyhetstjänsten. Nästa test för Ryssland är en betalning på 102 miljoner dollar som löper ut den 28 mars. Testet därefter är en betalning på 447 miljoner dollar som löper ut den 31 mars. Omni 220322.

Ukraina: Fiendens bränsle, ammunition och mat räcker bara i ytterligare tre dagar. Ammunitionen och maten för den ryska militären på plats i Ukraina räcker "inte längre än tre dagar" till. Det skriver Ukrainas försvarsdepartement i en lägesuppdatering, där man konstaterar att "fienden" har logistiska problem. "Situationen är liknande med bränsle, som fylls på av tankbilar. Ockupanterna har inte lyckats organisera en direktförbindelse för att möta behoven hos trupperna", skriver departementet på tisdagsmorgonen. BBC, som rapporterar om uppgifterna, har inte själva lyckats verifiera påståendet. I lägesuppdateringen uppger Ukraina också att 300 ryska soldater har stupat under det senaste dygnet och att det ukrainska flygvapnet har orsakat stor skada i det ryska lägret. Samtidigt skriver man att Ryssland har blivit ännu mer aktiv i luftrummet. Vid 08-tiden på tisdagen twittrar Storbritanniens försvarsdepartement att ryska styrkor fortsatt har "begränsad framgång" i landet. Ukraina hävdar också att vissa ryska soldater har lagt ner sina vapen. Ukraina uppger att man har förstört 14 stridsvagnar. Omni 220322.

Moldavien vädjar om hjälp efter flyktingvågen: "Vi är den bräckligaste grannen." Moldavien varnar för att flyktingströmmen från Ukraina skapar stor instabilitet i landet, som är Europas fattigaste. Inget annat land har tagit emot fler flyktingar per capita sedan Rysslands invasion, skriver Financial Times. "Vi är Ukrainas enskilt bräckligaste granne. Vi behöver hjälp att hålla oss på fötterna," säger utrikesministern Nicu Popescu till tidningen, och fortsätter: "Det ligger inte i någons intresse att Moldavien inte kan upprätthålla sin nuvarande politiska och socioekonomiska stabilitet. Och riskerna är ganska stora." I går sa Popescu att Moldavien hittills har tagit emot 100 000 flyktingar, vilket motsvarar cirka fyra procent av den totala befolkningen på 2,6 miljoner invånare. Tyskland har meddelat att man kommer att anordna en givarkonferens den 5 april för att hjälpa Moldavien, skriver AFP. Moldavien är varken med i EU eller i Nato. Omni 220322.

Kyivs utkanter hårt ansatta: "Lämna så fort ni kan." Rökmoln har synts över byggnader i huvudstaden Kyiv efter nya ryska attacker under natten, skriver Sky News. Oleksiy Arestovich, rådgivare till Ukrainas regering, säger att han tror att striderna kommer att nå ett slut inom två till tre veckor och att de ryska försöken att ta kontroll över huvudstaden är ett "självmord". Borgmästaren i den ukrainska staden Boryspil, strax utanför Kyiv, uppmanar samtidigt sina invånare att lämna området "så fort som möjligt", efter att ryska trupper rört sig allt närmare. Ukrainska myndigheter hävdade tidigare under morgonen att den ryska armén till viss del har tagit över tre förstäder till Kyiv, medan Ukraina lyckats återta staden Makariv. Omni 220322.

Tyskland: Vi behöver en ny Marshallplan för Ukraina. Tysklands finansminister Christian Lindner vill se en ny internationell "Marshallplan" för att bistå Ukraina med återuppgbyggnaden när den ryska invasionen har avslutats. Det rapporterar Bloomberg. "Vi hoppas på fred snart, men när det har uppnåtts kommer vi också att vara där för att erbjuda stöd för återuppbyggnaden," sa han i tal i det tyska underhuset på tisdagen. Den ursprungliga Marshallplanen lanserades efter andra världskriget och innebar att 16 krigshärjade länder, däribland Tyskland, fick ett finansiellt stöd på 13 miljarder dollar. "Vår solidaritet med våra europeiska grannar är långsiktig och därför behöver vi en internationell Marshall-plan för Ukraina." Omni 220322. Kommentar: Bör man inte först se hur Ukraina-invasionen slutar? Vad ifall Ukraina har en rysk marionettregering? Pengarna till återuppbyggnaden ska tas från Ryssland sanktionerade medel i USA:s banker. Ryssland ska betala förstörelsen och ingen annan.

Italien vill ha Ukraina i EU: "Försvarar fred och frihet." Italien vill att Ukraina ska ingå i EU. Det sa den italienska premiärministern Mario Draghi till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, när denne pratade inför det italienska parlamentet på tisdagen. Det rapporterar den italienska tidningen Corriere della Sera. "Ukraina försvarar inte bara sig själva, utan de försvarar vår fred, vår frihet, vår säkerhet," säger Draghi. När Zelenskyj talade bad han Italien att införa tuffare sanktioner mot Ryssland, exempelvis kring oljan, och uppmanade landet att blockera tillgångar för fler ryssar. "Nästan alla ryssar åker till Italien för semestrar. Var inte en tillflykt för mördare," sa Zelenskyj. Draghi påtalade att Italien har gjort mycket för Ukraina. Rysslands arrogans krockar med Ukrainas värdighet. Zelenskyj träffade också påven: "Tack för dina böner." Omni 220322.

Aleksej Navalnyj döms till nio års fängelse. Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj döms till nio års fängelse. Han har stått åtalad bland annat för grovt bedrägeri. Åklagaren i fallet har tidigare yrkat på 13 års fängelse. Navalnyj sitter redan fängslad sedan i januari förra året. Det straffet, som är på två och ett halvt års fängelse, avtjänar han i en straffkoloni. SR 220922.

Fortsatta protester i ockuperade städer i Ukraina. I de städer, som rysk militär nu ockuperar, fortsätter demonstrationer för Ukraina och mot ockupationsmakten. I Cherson i södra Ukraina började ryska soldater skjuta mot de obeväpnade demonstranterna. Borgmästaren i Melitopol Ivan Federov hölls fängslad, men har utväxlats och är nu fri. Under fångenskapen försökte de ryska soldaterna tvinga honom att utse en ny borgmästare. Omni 220322.

Möt SVT:s säkerhetsexpert på plats i Kiev: "Vet aldrig vad vi möts av." Arbetet med att rapportera på plats mitt under brinnande krig i Ukraina kantas av våld och stor osäkerhet. Johan Eckervad, säkerhetsexpert i SVT:s team i Kiev, berättar om utmaningen i att försöka garantera säkerheten, och vilken säkerhetsutrustning han inte kan vara utan. Att vara på plats i Ukraina och rapportera om kriget är förenat med stora risker. När SVT:s reporter Carl Fridh Kleberg och fotograf Lars Lyrefelt levererar direktsändningar och reportage från Kiev finns därför ännu en viktig spelare med i teamet: säkerhetsexpert Johan Eckervad. "SVT:s reportrar åker in när andra åker ut, och är alltid på plats där det händer. Min kunskap är viktig för att göra det så säkert som möjligt att rapportera om vad som sker i världen," säger Johan Eckervad, säkerhetsspecialist på SVT. Johan Eckervad har arbetat för Försvarsmakten och bland annat jobbat i Afghanistan och Somalia. Han är van vid osäkerheten som nu präglar jobbet i Ukraina. "Svårast är att ta beslut grundat på bristfällig information. Om vi ska åka till en plats så vet vi aldrig hur det ser ut på den platsen och vad vi kommer att mötas av." Läs mer hos svt 220322.

Här återvänder de till sina bombade hem i Kiev. Boende i ett flerfamiljhus i västra Kiev som bombades i söndags har nu återvänt för att städa och laga i det som finns kvar av sina hem. "Vi har börjat städa upp lite grann, men allt är förstört," säger Natasha Chikovs. Det var sent på söndagskvällen som flera bostadshus och ett köpcentrum i Kiev träffades av rysk beskjutning. Minst åtta personer avled, enligt Reuters. Detta är den fjärde veckan som ryska trupper beskjuter Kiev, som före kriget hade nästan tre miljoner invånare. Huvudstadens borgmästare Vitalij Klytjko har nu utfärdat ett utegångsförbud från måndag kväll till onsdag morgon. Se videon på 0:54. svt 220322.

Här öppnar stridsvagnen eld mot bostadshus. svt video 220313.

En man räddas ur ett brinnande bostadshus i Chernhiiv. svt 220314.

Före och efter: Charkiv.

Svenske militärstategen: "Finns en reell möjlighet för Ukraina att vinna kriget." TV4 Nyheterna 220417 You tube 0:57.

svt 0:27. 220318.

Damage to Russian equipment raises questions about its military effectiveness. Former U.S. Army Vehicle Auditor Trent Telenko analyzes poorly maintained Russian military trucks and explains what this means for the Russian army. ABC News 220318. You tube 7:18.

Före och efter: Kiev. svt video 0:19 220318.

Före och efter: Mariupol. svt 0:20 220318.

Före och efter: Volnovacha. svt 0:31 220318.

Före och efter: Gallerian SPORT LIFE i Kiev. svt video 0:27 220322.
Russia destroys shopping centre in Ukraine capital, Kyiv. Evening Standard you tube 1:15 220321.
Före och efter: Teatern i Mariupol. svt video 0:27 220321.

Odessa förbereder sig för det som kan komma. svt video 0:25 220318.

How Russians Reacted When We Showed Them Pictures From Ukraine. Radio Free Europe 2:32 330322.

Mariupol fortsatt i ruiner. svt video 0:24 220327.

Bostadshus utanför Kiev träffade. svt video 0:30 220327.

Bostadshus i Mykolajiv efter tisdagens attack. svt video 0:21 220329.

Industristaden Charkiv hårt drabbad. svt video 0:25 220327.

Drönarbilderna visar ruinerna i östra Ukraina. svt 0:22 220329.

Ögonblicket när rysk missil träffar regeringsbyggnaden i Mykolajiv. svt video 0:35 220330.

Boende återvänder till ett ödelagt Borodjanka.

Captured Russian troops turn on Putin. Russian troops captured by Ukrainian forces have urged soldiers to denounce and rise up against Putin. news.com.au 220321. You tube 0:58.

svt video 0:25 220411.

Drönarbilder visar förstörda teatern i Mariupol. svt video 0:20 220411.

Här sprängs landminor i ett bostadsområdet i östra Charkiv. Ryssarna har slängt ut hundratals PTM-1-minor när de lämnade området. Minorna är förbjudna enligt Ottawa-fördraget, som Ryssland inte skrivit under. svt video 0:36 220413.

Stridsvagnskyrkogård i Butja. svt video 0:29 220414.

Så ser det ut i fyra ukrainska städer: Butja - Irpin - Borodjanka - Tjernihiv. svt video 1:04 220421.

Falskt klipp om Sverige får miljonspridning. "Swedish jet flying over Russina border." (U.S. Daily News). svt video 0:40 220402.

Till siste man. Vladimir Putins plan att på ett par få dagar inta Kiev har gått om intet. Istället rasar ett utdraget krig som skapat en humanitär katastrof och slagit ett land i spillror. Men det ukrainska folket vägrar lägga ner sina vapen. Vad ligger bakom den enorma kampviljan att försvara det land som Putin nu trasar sönder? Och kommer den ukrainska drömmen att bli en del av det demokratiska Europa någonsin bli verklighet? Gäster i studion: Kalle Kniivilä, Ukrainakännare och journalist på Sydsvenskan, Thomas Sedelius, professor i statsvetenskap som har koll på demokratiutvecklingen i Ukraina, och Natalya Pasichnyk, svensk-ukrainsk konsertpianist och direktör för Ukrainska institutet. Programledare: Fouad Youcefi. svt 28 min 220322.

Hon jobbar mot korruption i Ukraina: Putin är rädd för vårt arbete. Ukrainas kamp mot korruption skrämmer Vladimir Putin, det säger Daria Kaleniuk, chef för landets Centrum mot korruption, som i flera år kämpat för att få bukt med problemen i landet. "Han har makt tack vare korruption och han vill inte att ryssar ska ha en granne där det inte längre styr, säger hon till Utrikesbyrån. Ukraina har länge gjort försök att närma sig europeiska institutioner och gå med i EU, men den utbredda korruptionen i landet har fått långivare att se rött. Internationella valutafonden har krävt framsteg i frågan, men försök att instifta antikorruptionslagar har motarbetats. De senaste åren rörde sig dock antikorruptionsarbetet i landet framåt, säger Daria Kaleniuk, chef för landets Centrum mot korruption, som jobbat med att granska korruption inom ukrainska myndigheter. "Under Zelenskyjs första halvår lyckades vi åstadkomma mycket, sen gjordes det försök att motarbeta vårt arbete, men vi satte stopp för det genom att kritisera regeringen. Sedan kom det igång igen, fram och tillbaka, precis som i en vanlig demokrati. Korruptionen var ett stort hinder för internationella investeringar. Vi arbetade för att få bort det och framsteg gjordes, men Ryssland tillät oss inte att avsluta det arbetet." Daria Kaleniuk säger att Putin är rädd för Ukrainas arbete mot korruptionen. "Han har makt tack vare korruption och han vill inte att ryssar ska ha en granne där det inte längre styr. Den enda gången man blir straffad för korruption i Ryssland är om Putin bestämmer sig för att han vill bli av med någon. Kriget i Ukraina har pågått i snart en månad. Själv befinner sig Daria Kaleniuk i Polen där hon konfronterade Storbritanniens premiärminister Boris Johnson några dagar in i kriget för vad hon tyckte var en för mild behandling av ryska oligarker. Hon säger att hennes eget antikorruptionsarbete numera ligger på is och allt fokus är riktat mot att vinna kriget. "Ukrainare är inte villiga att försvara Ukraina för att vi gör framsteg inom antikorruptionsarbetet, utan för att det är vårt land och vårt hem. Ja, vi har kritiserat regering för brist på reformer, men de var på väg. Utan Ryssland hade vi kunnat göra stora framsteg, men de bestämde sig helt enkelt för att bomba oss." svt 220322.

Navalnyj döms till nio år i ryskt högsäkerhetsfängelse. Den redan fängslade ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj döms till nio års fängelse i ett ryskt högsäkerhetsfängelse. Straffet meddelades vid 13-tiden efter att domstolen tidigare under dagen funnit honom skyldig till "storskaligt bedrägeri" samt domstolstrots. Navalnyj mottog domen på plats i rättsalen iklädd en svart fängelseuniform. Enligt AFP:s journalister, som följt rättegången via videolänk, log han flera gånger när domen lästes upp. Enligt anklagelserna har Navalnyj stulit flera miljoner dollar för personligt bruk från donationer som skänkts till hans politiska organisation. Oppositionsledaren avtjänar redan ett två och ett halvt år långt straff för brott mot anmälningsplikten efter en tidigare villkorlig dom. Anledningen till att han bröt mot plikten var att han låg i koma i Berlin efter att ha förgiftats med nervgiftet novitjok. Måste också betala böter på cirka 110 000 kronor. Navalnyj nekar till anklagelserna. Omni 220322. Kommentar: Putin har stulit 200 miljarder dollar och borde då dömas till 900 år i samma fängelset.
Navalnyjs advokater gripna direkt efter rättegången. Två av den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs advokater greps direkt efter dagens rättegång för att sedan släppas, skriver flera medier. Navalnyjs advokater har tidigare meddelat att dagens fängelsedom på ytterligare nio år kommer att överklagas. Navalnyj är sedan tidigare fängslad och dömdes under tisdagen till ytterligare nio år för "storskaligt bedrägeri" och domstolstrots, anklagelser som han nekat till och sagt är politiskt motiverade. Navalnyjs medarbetare har avfärdat rättegången som ett sätt för Vladimir Putin att hålla en långvarig motståndare till presidenten borta så länge som möjligt, skriver AP. I ett inlägg publicerat på Instagram på tisdagseftermiddagen säger Navalnyj att Putin är "rädd för sanningen". Omni 220322.
Analyser: Under Putin finns inte utrymme för avvikelser. I dagens Ryssland finns det inget utrymme för några avvikande åsikter eller motstånd mot president Vladimir Putin. Det skriver BBC:s Moskvakorrespondent Caroline Davies i en analys efter dagens dom, där den redan fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj dömdes till ytterligare nio år i fängelse. För den som har följt fallet kommer domen inte som någon överraskning, skriver hon. Hans organisation har av Kreml klassats som extremister, han har förgiftats och han var redan fängslad sedan tidigare. "Nu stängs han ute från det offentliga livet i nästan ett decennium." DN:s Ingmar Nevéus tolkar domen som en varning till alla ryssar i ett land som blir alltmer auktoritärt. Åtalspunkterna om bland annat förskingring är så "uppenbart fabricerade" att det inte finns någon vits med att försöka förklara hur åklagarna kommit fram till dem, skriver han. Under Putin har de ryska domstolarna förlorat det lilla oberoende som möjligen fanns förut, menar han "Och i detta fall har domaren, Margarita Kotova, agerat på direkt order uppifrån." Ingmar Nevéus: Domen mot Navalnyj en varningssignal till alla ryssar. Navalnyj har tidigare sagt att han lika gärna kan dömas till 113 år om det är priset för att "säga vad som behöver sägas". Omni 220322.

Ukrainsk varning: Katastrof väntar i ockuperade Cherson. Omkring 300 000 invånare i den av Ryssland ockuperade ukrainska staden Cherson är på väg att få slut på mat och medicin, varnar en talesperson för den ukrainska regeringen enligt Reuters. Staden ockuperades av ryska styrkor tidigt under invasionen och Ryssland har vägrat att öppna "humanitära korridorer" för att mat och medicin ska kunna nå medborgarna, enligt talesperson Oleg Nikolenko: "Chersons 300 000 invånare står inför en humanitär katastrof." Invånare i staden har flera gånger samlats för att protestera mot de ryska styrkorna. Enligt Sky News visade filmklipp under måndagen hur ryska soldater sköt mot demonstranter. Sky skriver också att situationen i Cherson tycks börja likna den i Mariupol - som i veckor belägrats och utsatts för ryska attacker. Omni 220322.

Putin's Brutality Incurs The Hatred Of Formerly Pro-Russian Ukrainians. Richard Engel, NBC News chief foreign correspondent, reports on how not only is Vladimir Putin's invasion of Ukraine stumbling militarily, but the "hearts and minds" of Russian-speaking Ukrainians who might have supported Putin have turned on him with a passionate hatred for what he has done to their home. MSNBC 7:19 220322.

250 000 ryssar har lämnat Ryssland sedan invasionen började. Människor har flytt från Ryssland för att de fruktar politisk förföljelse, värnplikt och isolering; eftersom de fruktar att bli inlåsta i ett obekant nytt land som kusligt liknar det gamla Sovjetunionen; och för att vistas i ett land som för krig känns omoraliskt, som att vara inne i en plan som släpper bomber över människor. De har lämnat för att Ryssland de har byggt och bebott håller på att försvinna - och ju fler som lämnar desto snabbare försvinner det. MSNBC 6:59 220122.

Expert: Hypersoniska vapen ett sätt att spänna muskler. Att Ryssland hävdat att man använt den hypersoniska roboten Kinzjal under invasionen av Ukraina är en del av ett propagandakrig och visar på desperation från Rysslands sida. Det säger vapenexperten Rein Pella, lärare vid Försvarshögskolan, till Expressen. "Det är ett sätt att visa för amerikanarna att Ryssland har hypersoniska robotar." Enligt Pella kan robotarna färdas fem till sju gånger så snabbt som ljudet vilket enligt Expressen gör dem så gott som ”osänkbara”. Med tur finns det dock luftvärnsystem som kan skjuta ned dem, enligt Pella, som tror att Ryssland vill spänna sina militära muskler mot väst. Pella menar att det eventuella användandet inte ger Ryssland något praktiskt övertag i Ukraina. Den analysen gör även brittiska försvarsdepartementet. På Twitter skriver de att det är ett sätt för Ryssland att avleda uppmärksamheten från "bristen på" framgångar under invasionen. Pella: "Lite förvånande att ryssarna plockar fram det värsta de har." Omni 220322.

Bortförd ukrainsk journalist uppges nu ha blivit släppt. Den ukrainske journalisten Victoria Roshchyna som enligt hennes arbetsgivare Hromadske kidnappades av den ryska säkerhetstjänsten FSB förra veckan har släppts, rapporterar Sky News. Det ukrainska mediebolaget skriver på Twitter att det publicerats en propagandavideo från ryskt håll där hon säger att ryssarna "räddat livet på henne", och att hon ska berätta om de faktiska omständigheterna i ett senare skede. Nu är hon på väg till sin hemstad Zaporizjzja. Enligt Sky News hade Roshchyna undersökt ryska truppförflyttningar i Zaporizjzja och regionen Donetsk strax före bortförandet. Omni 220322.

Ukrainas flyg överraskar - men numerärt underlägset. Nästan en månad efter att den ryska invasionen i Ukraina inleddes är en av de största överraskningarna att den ryska militären ännu inte har luftherravälde, skriver New York Times. Enligt tidningen hade analytiker förutspått att det ukrainska flygvapnet skulle ha "förstörts eller lamslagits" mycket snabbt, men så har inte blivit fallet. Men de konstaterar samtidigt att det ryska flygvapnet är numerärt överlägset. Medan det ryska tros genomföra upp till 200 flygningar varje dag står Ukraina samtidigt för mellan fem och tio flygningar. Fördelen för Ukraina är däremot att de ryska flygen ofta flyger över territorium som Ukraina kontrollerar, och därmed kan använda sitt luftvärn ifrån. Enligt overifierade ukrainska uppgifter har landets försvar skjutit ned 97 ryska flygplan sedan invasionens start. Omni 220322.

Meriterade ryska reportern: "Kriget en röd linje för mig." Den meriterade ryska journalisten Zhanna Agalakova som tidigare i mars slutade på den ryska statliga tv-kanalen Channel One har under tisdagen gått ut och kraftigt fördömt den ryska propagandan kring invasionen i Ukraina. Enligt AFP säger hon att hon inte längre vill vara del av de "lögner" och den "manipulation" som statliga ryska medier sprider. En tårögd Agalakova sa att hon tvekat inför att tala öppet om sitt beslut men att hon inte hade något annat val. Rapporteringen kring invasionen av Ukraina beskriver hon som en "röd linje". "Jag vill att den ryska befolkningen ska höra mig och förstå vad propaganda är", säger hon vid en pressträff i Paris. Ryska Channel One fick nyligen stor uppmärksamhet efter att redaktören Marina Ovsyannikova protesterat mot kriget i en direktsändning genom att visa upp en skylt, bland annat med budskapet "NO WAR". Hon dömdes senare till böter. Omni 220322.

FN: Avsluta kriget - leder bara till fasa och lidande. FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar Ryssland att avsluta det "absurda" kriget i Ukraina, rapporterar flera medier. När han talade med reportrar på tisdagen frågade han till vilken nytta hamnstaden Mariupol belägrats och bombats. "Även om Mariupol faller, kan Ukraina inte erövras stad för stad, gata för gata, hus för hus." Striderna leder bara till "mer lidande, mer förstörelse och mer fasa", sa Guterres, som också menar att det finns "tillräckligt på bordet" för att Ukraina och Ryssland ska kunna nå framsteg i de diplomatiska förhandlingarna. Omni 220322.

Gatustrider inne i Mariupol: "Det är som en skräckfilm." Ryska soldater befinner sig nu inne i den belägrade och hårt ansatta hamnstaden Mariupol, skriver The Guardian i sin direktrapport. Enligt Washington Post har det under tisdagen kommit rapporter om att gatustrider pågår mellan ryska och ukrainska soldater i staden. Människor som flytt Mariupol beskriver läget som "en skräckfilm" med förstörda byggnader och döda kroppar på gatorna. Det skriver AFP med hänvisning till människorättsorganisationen Human Right Watch. Innan den ryska invasionen hade Mariupol i södra Ukraina omkring 430 000 invånare. Staden ses som strategiskt viktig bland annat eftersom Ryssland, om de kan ta kontroll över den, får en landbrygga mellan annekterade Krym och regionerna i östra Ukraina. Under måndagen avfärdade Ukraina ett krav från ryskt håll om att lägga ner vapnen i Mariupol. Samtidigt rapporterar The Independent, med hänvisning till Pentagon, att Ukraina "kan och vill" inleda motoffensiver för att återta områden som ockuperats av Ryssland. Tidigare under tisdagen har ukrainska armén uppgett att de återtagit staden Makariv väster om Kyiv. De uppgav samtidigt att ryska trupper tagit kontroll över andra delar kring huvudstaden. Efter att Ukraina återtagit Makariv finns också förutsättningar för de ukrainska trupperna att skära av ryska trupper som befinner sig i områden väster om Kyiv. Detta förutsatt att de också lyckas återta kontrollen över Borodyanka. Det skriver CNN. Mariupol har beskjutits av ryska styrkor i nästan tre veckor. Människor som flytt Mariupol: "Det är som en skräckfilm." USA: 10 procent av ryska stridsförmågan har förlorats. Ukrainsk minister: Vi kommer inte ge upp Mariupol. Omni 220322.

FN-chefen: Ryssland kan inte vinna kriget. FN-chefen António Guterres beskriver i dag kriget i Ukraina som omöjligt att vinna för Ryssland. Han ifrågasätter bland annat de ryska attackerna mot Mariupol som pågått i över två veckor. Även om Mariupol faller, så kan inte Ukraina erövras stad för stad, gata för gata, hus för hus, sa FNs generalsekreterare António Guterres. SR 220322.

Labb med radioaktivt avfall i Tjornobyl uppges förstört: "Hoppas att fienden skadas." Ryska soldater har totalförstört ett viktigt labb på kärnkraftverket Tjornobyl, uppger den ansvariga ukrainska myndigheten på Facebook. Labbet ska ha hanterat stora mängder radioaktivt avfall. "Laboratoriet innehöll högt aktiva prover och radionuklider som nu ligger i fiendens händer, vilket förhoppningsvis kommer att skada honom själv snarare än den civiliserade världen", skriver myndigheten. Enligt inlägget innehöll laboratoriet också mycket dyrbara instrument. Uppbyggnaden av labbet ska ha kostat sex miljoner euro, över 60 miljoner kronor. Ryska styrkor tog kontroll över kärnkraftverket kort efter invasionen och BBC konstaterar att säkerhetsläget vid kraftverket fortsatt är ett stort orosmoment. Världens värsta kärnkraftsolycka inträffade vid Tjornobyl 1986. Omni 220323.

Politico-mätning: Zelenskyj Europas mäktigaste ledare. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är Europas mäktigaste ledare. Det visar Politicos årliga lista "Politico 28", som har tagits fram av magasinets medarbetare ihop med läsarna. Politico skriver att Zelenskyj har talat inför många av världens viktigaste parlament. Hans tal och uppmaningar har spridits över världen och har lett till förändringar som fram till nyligen verkade otänkbara, som att Tyskland pausat Nord Stream 2 och börjat skicka vapen till krigszoner. Eller som att Polen och Ungern plötsligt öppnat sina gränser för flyktingar. Zelenskyjs budskap har förändrat inställningen i flera europeiska huvudstäder. En person beskriver Zelenskyj som en "strimma hopp" i Europa Omni 220322. Kommentar: Allt på grund av Putins agerande. Zelenskyj har dock handlat klokt.

Peskov om kärnvapen: Kan nyttjas vid existentiellt hot. Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov vägrar att utesluta användandet av kärnvapen. I en intervju med CNN säger Peskov upprepade gånger att Ryssland kan komma att använda kärnvapen "om det finns ett existentiellt hot mot vårt land", men inte annars. "Vi har ett koncept som beskriver vår inhemska säkerhet, som är publikt. Där kan ni läsa om hur kärnvapen ska användas om det finns ett existentiellt hot för vårt land. Då kan de användas i enlighet med vårt koncept," säger han. Bidenadministrationen följer utvecklingen löpande, men ser ännu inget behov av att agera på något sätt, enligt Pentagons presstalesperson John Kirby. Däremot kallar han Moskvas retorik kring kärnvapnen för "farlig", enligt AFP. "Det är inte så en ansvarsfull kärnvapenmakt borde agera," säger Kirby. Peskov fortsätter att hävda att Rysslands offensiv går i enlighet med planen. Ryssland har fått minimalt stöd från omvärlden efter invasionen. Ryssland: Vi har förstört alla kemiska och biologiska vapen. Några dagar efter att Putin inlett kriget beordrade han förband med kärnvapenkapacitet att höja beredskapen. Omni 220323.

Rysk ansökan inskickad gällande Ikea-kopian "Idea". Ryska patent- och registreringsverket har fått in en ansökan om "Idea - möbelfabrik" tillsammans med en logga som liknar Ikeas, rapporterar Göteborgs-Posten. "Inter Ikea Systems B.V., som ägare till de immateriella rättigheterna av Ikea-konceptet, inklusive Ikea som varumärke, är medveten om detta och ser just nu över ärendet och möjliga åtgärder", skriver Ikeas holdingbolag Ingka Group i en kommentar till tidningen. Förra veckan fick det ryska patent- och registreringsverket in en ansökan om något som var väldigt likt McDonalds. En designstudio har gjort ansökan. Ryssland har hotat med att förstatliga bolag som lämnar. Omni 220323.

Olaf Scholz: Nato kommer inte att bli en del av kriget. En flygförbudszon över Ukraina är utesluten. Det säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz under den pågående budgetdebatten i den tyska förbundsdagen, skriver flera tyska medier. "Hur svårt det än är, så kommer vi inte att ge oss: Nato kommer inte att bli en del av kriget," säger Scholz enligt tidningen Die Zeit. Enligt Süddeutsche Zeitung betonar Scholz också att Tyskland står enat med EU och Nato i den frågan. Budgetdebatten i förbundsdagen har anordnats sedan 1970-talet och är en fin tysk tradition, skriver Der Spiegel. Omni 220323.

Polen utvisar 45 diplomater - pekas ut som ryska spioner. Polen utvisar 45 ryska diplomater som har identifierats som spioner. Det uppger talespersonen Stanislaw Zaryn enligt internationella nyhetsbyråer. Den ryska ambassadören i landet har kallats upp till det polska utrikesdepartementet. Ytterligare beslut kan komma att meddelas efter mötet. I början av mars uppgav Säpo för Svenska Dagbladet att var tredje diplomat i Sverige sannolikt är en spion. Totalt finns det omkring 30 ryska diplomater i Sverige. Vissa av diplomaterna ska ha arbetat med rysk underrättelse. De ska ha ägnat sig åt verksamhet ägnad åt att skada Polen. I helgen rapporterade TV4 att flera svenskar partier - M, KD, SD och C - vill utvisa ryska diplomater. Moderaterna: "De utgör ett hot mot vår politiska, ekonomiska och militära säkerhet". Omni 220323. Kommentar: Polen gör vad svenska regeringen (S) inte verkar våga göra.
Säpo: Vi vet vilka ryska diplomater som är spioner. Risken för ryskt spionage mot Sverige har ökat efter Ryssland invasion av Ukraina. Den bedömningen gör Säpo, enligt TT. Enligt Säpos bedömning är var tredje av de runt 35 ryska diplomater som är stationerade i Sverige underrättelseofficerare. Myndigheten säger sig ha klart för sig vilka individer det handlar om, men man vill inte gå in på ifall regeringen har informerats. "Vilken diskussion vi har med regeringen är ingenting vi säger. Däremot har vi sagt väldigt tydligt att det finns ryska underrättelseofficerare under diplomatisk täckbefattning på ambassaden och att det är ett hot mot Sverige," säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säpo. Ryska spioner kan även arbeta från exempelvis företag eller via tekniska plattformar. Omni 220324. Kommentar igen: Om de är spioner ska de ut ur Sverige, omgående.

Ryssland har skickat upp raket med bokstaven "Z". Ryssland har skicka upp en rymdraket med bokstaven "Z" den ryska symbolen för kriget. Det visar videoklipp som har släppts av det ryska försvarsdepartementet, rapporterar NBC News. Ombord på raketen finns en satellit som enligt statliga ryska medier ska användas för kommunikation mellan ryska flygplan och fartyg, skriver Space.com. Sajten skriver att tisdagens uppskjutningen var den andra sedan den ryska invasionen av Ukraina påbörjades 24 februari. Omni 220323.

Belarus skickar hem flera ukrainska diplomater. Flera ukrainska diplomater ombes lämna Belarus, och det ukrainska konsulatet i Brest kommer att stängas. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till belarusiska medier. Under tisdagen anklagade den belarusiska säkerhetstjänsten åtta ukrainska diplomater för att vara spioner. Tidigare under onsdagen utvisade Polen 45 ryska diplomater, som landet identifierat som spioner. Sedan den 28 februari avråder UD från resor till Belarus. Omni 220323. Kommentar: Så gör en god vän till Putin.

Svenska observatörer blev fast i Ukraina: "Vi omringades av rysk trupp." Ett flertal svenska OSSE-observatörer blev fast i Ukraina när kriget började den 24 februari. En av dem var Johan Chytraeus, ställföreträdande chef för OSSE:s lokalkontor i staden Cherson i sydöstra Ukraina, och i SR:s podd Gräns berättar han om hur de tillbringade två veckor i den belägrade staden. "Min stad blev omringad av rysk trupp, belägrade, en bro som vi behövde för att kunna evakuera sprängdes. Vi blev avskurna när striderna tilltog," säger han. När ryska soldater intog staden beslöt högkvarteret att medarbetarna skulle evakueras via Krym och Ryssland, med hjälp av ryska försvarsmakten, eftersom striderna var för intensiva på annat håll. De lokala OSSE-observatörerna vågade inte evakuera via Ryssland så de blev kvar. Omni 220323.

Nato placerar ut fyra nya stridsgrupper runt Ukraina. Nato sätter in fyra nya stridsgrupper i länder runt Ukraina, Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien. Det berättar generalsekreteraren Jens Stoltenberg på en pressträff. Nato-länderna ska även bidra med ytterligare stöd i form av hjälp med cybersäkerhet och hjälpmedel för att hantera kemiska attacker och kärnvapen, uppger Stoltenberg. Enligt honom är det Natos plikt att se till att kriget inte eskalerar bortom Ukrainas gränser. Om Ryssland skulle använda kärnvapen skulle det få långtgående konsekvenser, säger Stoltenberg, som även uppger att Nato diskuterar Kinas roll i kriget. "Kina har hjälpt Ryssland med politiskt stöd, bland annat genom att sprida deras uppenbara lögner och desinformation." Omni 220323. Kommentar: Vad händer om Moldavien angrips?

Ukraine resists Russia despite overwhelming odds. There has been surprise at the apparent struggle Russian forces have faced since launching their attacks on Ukraine. Despite having superior fire power and troop numbers, Moscow has not so far had the anticipated success. But despite their difference in size, both militaries are suffering losses. DW News 7:21 220323.

Försvarsexperter: Sverige har inga garantier för militärt stöd. Rysslands invasion av Ukraina har satt Sveriges försvarssamarbeten i blixtbelysning. Men om Sverige skulle bli angripet är inget land skyldigt att bistå Sverige med trupper visar SVT:s genomgång. "Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd," säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Samarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Det sträcker sig även in i ett eventuellt krig och länderna har deklarerat en vilja att skicka trupper till varandra vid ett angrepp. Men någon garanti finns inte. Matti Pesu, senior forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tror dock att Finland skulle skicka trupper till Sverige vid ett eventuellt angrepp. "Det skulle vara ett stort politiskt beslut, men det bilaterala samarbetet är så djupt att det skulle vara jättesvårt att säga nej," säger han. SVT har granskat 18 av Sveriges försvarsavtal och inga garantier om hjälp i form av väpnade styrkor finns. "Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser," säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. I EU:s försvarsklausul står det visserligen att en medlemsstat ska hjälpa en angripen medlemsstat "med alla till buds stående medel" - något som Sverige och Finland nyligen påminde övriga medlemsländer om. "På något sätt skulle Sverige få hjälp," menar Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan. "Men det kan vara pengar eller vapen och inte boots on the ground i första hand." Enligt Magnus Christiansson har samarbetet med USA, med eller utan säkerhetsgarantier, ett viktigt avskräckande syfte. "Varje gång amerikanska styrkor finns i Sverige så sänder det en skarpare signal till Ryssland om vänskap mellan Sverige och USA," säger han. Tanken med Sveriges många försvarssamarbeten är enligt Magnus Christiansson den handlingsfrihet som kommer med att vara alliansfri. "Man upplever att man inte blir bunden så som man blir om man är med i försvarsallians." Om Sverige skulle stå inför en väpnad attack så måste Sverige i dagsläget i första hand lita på det egna försvaret, enligt honom. "I andra hand måste förhoppningen gå till att de här samarbetena har skapat så starka band och att Storbritannien och de andra stormakterna vid det här hypotetiska tillfället inte har andra prioriteringar att tänka på." svt 220323.

Rysk militär omgrupperar - uppges sikta in sig på Odesa. Den ryska militären håller sannolikt på att omgruppera sina trupper i Ukraina, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en uppdatering på onsdagsmorgonen. En mer storskalig offensiv väntas återupptas inom kort. Britterna uppger att militären vill stänga inne Ukrainas styrkor i de östra delarna av landet, och att trupperna avancerar från storstäderna Charkiv i nordost och Mariupol i sydost. Samtidigt är Rysslands mål att röra sig västerut mot den viktiga hamnstaden Odesa, enligt uppdateringen. Odesa är Ukrainas tredje största stad med en befolkning på omkring en miljon människor. Den ligger strategiskt belägen vid Svarta havets kust och beskrivs som en nyckelstad för Ukrainas ekonomi, eftersom en stor del av landets sjöfartshandel går genom Odesa. Omni 220323.

KD vill skicka mer vapen: "Börjar ta slut för dem". Kristdemokraterna vill att Sverige skickar mer vapen till Ukraina. Det säger partiledaren Ebba Busch till TT. "Genom att öka den ukrainska motståndskraften så pressar vi också fram en diplomatisk lösning på detta och fredsförhandlingar," säger hon. Som exempel på vapen som kan bli aktuella nämner partiet granatgeväret Carl Gustaf och luftvärnsvapen i form av robotsystem 70/90. Ukraina har tidigare presenterat en lista på vapen som efterfrågas från Sverige. Där ingår bland annat luftvärnsvapen och ytterligare pansarskott. "Som vi bedömer så kan vi avvara pansarskott, det börjar ta slut för dem," säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD. Omni 220323.
Sverige skickar mer vapen: "Viktigt att aktivt stödja." Sverige skickar ytterligare 5 000 pansarskott samt fältutrusning för minröjning, bekräftar försvarsminister Peter Hultqvist (S) för TT. Han säger att det är "oerhört viktigt" att aktivt stötta Ukraina i kriget. "Det är väldigt glädjande att de kan förhindra de ryska planerna på framgång i Ukraina. Deras kamp är ju också en kamp för den europeiska säkerhetsordningen," säger han. Sverige har hjälpt Ukraina att utbilda personal i minröjning. Riksdagens finansutskott behandlar det nya militära stödpaketet under onsdagseftermiddagen. Omni 220323. svt 220323.

Energikris i Italien - gas kan komma att ransoneras. Energikrisen som kriget i Ukraina lett till påverkar Italien extremt hårt. Hälften av landets energi kommer från gas och man importerar nära hälften av den gasen från Ryssland. Priserna skenar och gasen kan komma att ransoneras. Italien ligger efter i arbetet med förnybar energi och är mycket beroende av gas. Landet importerar 95% av sin gas och hela 42% av gasimporten kommer från Ryssland. "Vi kan komma att behöva återöppna våra kolkraftverk om det i närtiden uppstår gasbrist," sa premiärminister Mario Draghi i det italienska parlamentet nyligen. Efter två års pandemi och nedstängningar är den redan hårt ansträngda italienska ekonomin ännu mer prövad och för landets regering är det av högsta vikt att industrin och livsmedelsproduktionen inte får problem på grund av eventuell gasbrist. "Tyvärr är vi i den här akuta situationen nu eftersom vi inte investerat i grönare energi utan gjort oss totalt beroende av rysk gas," säger Sergio Andreis. Han arbetar för Kyoto club, en italiensk organisation som arbetar med just förnybar energi och vill inte tro att regeringen verkligen kommer att öppna kolkraftverken. "Talet om kolkraft och kärnkraft, det skrämmer, det vore som att gå tillbaka i tiden. Jag vill tro att den här krisen tvärtom kan innebära att vi som land äntligen satsar på hållbar energi, som mer vind- och solkraft," säger Sergio Andreis. Det är dock långsiktiga satsningar och krisen är här och nu. I värsta fall kan regeringen införa gasransonering vilket rent praktiskt i sommar skulle kunna innebära att italienska kontor och hushåll till exempel inte får använda luftkonditionering och att man i vinter måste sänka värmen på elementen. Landets alla vackra monument, som Colosseum och Sankt Peters-kyrkan i Rom, kan också komma att släckas ner. "Roms borgmästare har uttryckligen sagt att det kan bli så," säger Sergio Andreis. På fabriken 3Emme i Fabriano tillverkar man stålkonstruktioner till kök. Maskinerna går dygnet runt och kräver stora mängder energi. "Uteblir gasleveranserna måste vi stänga. Vi är mycket oroliga, priserna har dessutom ökat så mycket," säger Marco Antonelli, på fabriken. Han oroar sig också för personalen. "Vi har 30 anställda, 30 familjer som varje månad är beroende av lönen från oss. Det är väldigt svårt att få det att gå runt just nu." svt 220323.

Handel med Ukraina, Ryssland och Belarus. Ryssland var Ukrainas största handelspartner år 2009. Ryssland och forna sovjetstater (OSS) utgjorde då 39% av Ukrainas totala import och export. Tio år senare utgjorde samma grupp 17%. Ukrainas handel med Europa ökade från 35% till 49% under samma period. "I den här artikeln tittar vi på hur Ukraina, Ryssland och Belarus handel sett ut." svt 220324.

Expert: Nya oligarker kan växa fram efter västs tomrum. Om Ryssland beslagtar tillgångar från utländska företag kan en ny grupp oligarker komma fram, rapporterar Business Insider. Företagen kommer att lämna efter sig fabriker och kontor i fungerande skick. "Det finns verkligen en risk att du bara ser skapandet av en ny klass av kumpankapitalister eller oligarker," säger Hassan Malik, analytiker vid Loomis Sayles, till sajten. Rysslands ekonomiministerium har föreslagit att tillgångarna skulle kunna auktioneras ut, likt hur det var på 90-talet. Omni 220323.

Rysk politiker uppges hoppa av post och lämna landet. Det ryska klimatsändebudet Anatolij Tjubajs har hoppat av sitt uppdrag och lämnat landet. Det uppger källor till Reuters. Tjubajs anses vara en riktig veteran inom Kreml och ses som en av arkitekterna bakom den dåvarande presidenten Boris Jeltsins ekonomiska reformer och privatiseringsprogram på 90-talet. Reuters källa uppgav inte varför Tjubajs lämnar landet och när Reuters efterfrågade en kommentar per telefon la han på. Under onsdagskvällen bekräftade president Vladimir Putins talesperson bekräftar att Tjubajs sagt upp sig. "Han har lämnat sitt uppdrag på egen begäran, men om han har lämnat (Ryssland) eller inte är hans sak," sade talespersonen Dimitrij Peskov enligt TT. Han blir den högste politikern som hoppar av sedan krigets början. Omni 220323.

Scholz: Gasbojkott kan slunga Europa in i recession. Att helt och hållet stoppa rysk olja och gas från en dag till en annan skulle slunga Europa in i en recession. Det sa Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i förbundsdagen under onsdagen, enligt Financial Times. "Hundratusentals jobb riskerar att försvinna." Scholz backas upp av BDI, Tysklands motsvarighet till Svenskt Näringsliv, som menar att ett gasembargo skulle få konsekvenser som inte ens går att beräkna. Även andra experter, såsom ekonomer från Federal Reserve Bank of Dallas, varnar för en recession om gasen och oljan stryps. BDI: "EU är inte förberett för ett kortsiktigt energiembargo." "Ett gasembargo skulle skapa produktionsstörningar, jobbförluster och, i vissa fall, massiv skada på produktionsfaciliteterna." Omni 220323.

Andersson: Ryska krigsbrott måste utredas – mer hjälp till Ukraina på gång. Statsminister Magdalena Andersson (S) säger att Rysslands eventuella krigsbrott i Ukraina måste utredas. "All beskjutning av civila måste upphöra omedelbart och humanitär hjälp måste släppas in. Den ryska statsledningens brott måste utredas och ansvariga måste ställas till svars," säger hon på en presskonferens inför morgondagens EU-toppmöte i Bryssel. Hon säger också att regeringen är redo att skicka mer hjälp till Ukraina. "Vi kommer att göra mer för att möta Rysslands orättfärdiga krig," säger Andersson. Andersson: Pågår arbete med femte sanktionspaket mot Ryssland. Omni 220323.

Putin: Ovänliga länder ska betala för gas med rubel. Vladimir Putin kommer kräva att "ovänliga" länder endast betalar i rubel när de köper rysk naturgas. Det efter att flertalet västerländska länder vidtagit "illegitima" beslut att frysa ryska tillgångar, uppges den ryska presidenten sagt under ett möte på onsdagen, skriver AP. "Det är helt ologiskt att skicka våra resurser till EU och USA och få betalningen i dollar, euro eller någon annan valuta," säger Putin vidare. Enligt ekonomer som AP talat med kan det här ses som ett ryskt försök att stabilisera landets valuta, som kollapsat sedan den ryska invasionen i Ukraina. Det är oklart när den här förändringen träder i kraft. Uttalandet fick priserna på gas i Europa att stiga. Omni 220323.

Källor: Centralbankschefen ville avgå - Putin sa nej. Rysslands centralbankschef Elvira Nabiullina ville säga upp sig från sin tjänst efter invasionen av Ukraina. Men självaste Vladimir Putin sa åt henne att stanna på sin post, uppger fyra personer med insyn i diskussionerna för Bloomberg. Senast i förra veckan blev Nabiullina omvald till en ny mandatperiod på fem år och att dra sig ur tjänsten i det här skedet skulle ses som ett "svek" av presidenten - en man hon arbetat nära under de senaste två decennierna. Centralbankschefens jobb blir nu att försöka styra den ryska ekonomin genom ett krig, där hårda sanktioner försvagat både rubeln och inflödet av utländskt kapital, skriver nyhetsbyrån. Nabiullina dubblerade nyligen styrräntan efter invasionen av Ukraina. Omni 220323.

Nato: 7 000 till 15 000 stupade ryska soldater. Nato uppskattar att mellan 7 000 och 15 000 ryska soldater ska ha dött sedan landet invaderade Ukraina för snart en månad sedan. Det säger en högt uppsatt tjänsteman inom försvarsalliansen till AP. Källan säger att siffran baseras på vad ukrainska myndigheter har uppgett, de siffror som Ryssland har uppgett och uppgifter de kunnat samla in från öppna källor. Under måndagen publicerade den statliga ryska tabloiden Komsomolskaja Pravda att 9 861 ryska soldater hade dött och 16 153 skadats under invasionen, uppgiften togs dock snabbt bort. Samma dag uppgav Ukraina att 14 700 ryska soldater dödats. Omni 220323.
Oryx Blog, en webbplats med öppen källkod som spårar förluster av militär utrustning, har rapporterat att Ryssland har förlorat 1 666 fordon i Ukraina, varav mer än 800 har förstörts under konflikten. De bekräftade förstörda inkluderar 111 stridsvagnar, 74 bepansrade stridsfordon, 123 infanteristridsfordon och 312 lastbilar, fordon och jeepar. "Denna lista inkluderar bara förstörda fordon och utrustning för vilka foto- eller videobevis finns tillgängliga", skrev bloggarna. "Därför är mängden förstörd utrustning betydligt högre än vad som registrerats här." The Guaridan 2220322.

Zelenskyj: Franska företag finansierar mord på barn. När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade till det franska parlamentet under onsdagen var han kritisk till att flera franska företag fortsätter sin produktion i Ryssland. "Renault, Auchan, Leroy Merlin och andra måste sluta sponsra Rysslands krigsmaskin," säger han enligt Reuters och fortsätter: "De måste sluta finansiera morden på kvinnor och barn." Biltillverkaren Renault har under de senaste dagarna fått kritik för att de återstartat sin produktion i Moskva. Efter Zelenskyjs tal har Renault pausat sin produktion i Ryssland och att de ska utvärdera alternativen för sin majoritetsandel i den ryska biltillverkaren Avtovaz. Omni 220323.

USA anklagar Ryssland formellt för krigsbrott. USA anklagar formellt Ryssland för att ha begått krigsbrott i Ukraina, rapporterar AP. "I dag kan jag meddela att USA, baserat på de bevis vi har tillgängliga, anklagar medlemmar ur de ryska styrkorna för krigsbrott," säger utrikesminister Antony Blinken i ett uttalande. Bevisen USA har att luta sig mot kommer från både öppna källor och underrättelserapporter. Enligt Blinken har dessa källor utretts "mycket noga". "Vi är fast besluta om att kräva ansvar genom att använda alla tillgängliga medel," säger Blinken. Både Blinken och president Joe Biden har vid tidigare tillfällen kallat Putin för en krigsbrottsling och sagt att Ryssland begår krigsbrott i Ukraina. Varken USA eller Ryssland erkänner internationella brottmålsdomstolen i Haags auktoritet. Tidigare har Rysslands bombning av Mariupol beskrivits som ett krigsbrott av USA. Uttalandet kommer i samband med att Biden och Blinken ska medverka på en rad toppmöten i Bryssel i veckan. Omni 220323.

Rysk oberoende journalist död efter attack i Kyiv. Den ryska journalisten Oksana Baulina har dött efter en attack i Kyiv. Det rapporterar hennes arbetsgivare The Insider, som är en oberoende tidning som granskar den ryska staten. Baulina befann sig i en förort till Kyiv på ett uppdrag när hon skadades i en rysk granatattack och dog. Ytterligare en civil person dog och två personer skadades i attacken. The Insider skickar sina djupaste kondoleanser till hennes vänner och familj. The Insider skriver att de ska "fortsätta rapportera om Rysslands krigsbrott i Ukraina." Hon ska tidigare ha arbetat i Navalnyjs antikorruptionsgrupp. Omni 220323.

SVT sänder tysk tv under kriget i Ukraina - på engelska. SVT börjar sända tyska public service ARD:s engelskspråkiga sändningar från Deutsche Welle under dagtid i SVT2. Det är ett led i att förstärka bolagets krigsrapportering. Därför får SVT Forums sändningar göra uppehåll då man vill få en starkare kapacitet för direktsändningar, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Deutsche Welle sänds mellan klockan 10 och klockan 16 dagtid, varvat med SVT:s egna sändningar. "Det är internationellt högkvalitativ nyhetsbevakning som också skapar en naturlig kontext och flexibilitet för oss att gå in med våra egna direktsändningar," säger SVT:s mediedirektör Jan Helin i pressmeddelandet. Rapports 18-sändning har sedan kriget bröt ut haft en halvtimmes sändningstid. Detta permanentas. SVT fortsätter helgsändningarna mellan 09 och 11. Omni 220323.

Källor: Zelenskyj hoppas att Abramovitj blir medlare. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppges ha bett USA:s president Joe Biden att inte införa några sanktioner mot den ryske oligarken Roman Abramovitj. Det uppger källor för Wall Street Journal. Enligt tidningen ses Abramovitj som en potentiell mellanhand i fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina. Amerikanska utrikesdepartementets talesperson Ned Price vill inte kommentera tidningens uppgifter. "Det finns ett antal kanaler som våra ukrainska partners och deras ryska motsvarigheter kan föra dialog och diplomati," svarar han på frågan om Abramovitj varit inblandad i samtalen mellan länderna. Uppgifter gör gällande att Biden ska ha rådfrågat Zelenskyj om sanktioner mot Abramovitj. Bland annat EU och Storbritannien har infört sanktioner mot Abramovitj som bland annat äger fotbollsklubben Chelsea. Omni 220323.
Kreml: Abramovitj hade tidig roll i fredsförhandlingar. Oligarken Roman Abramovitj hade en tidig roll i fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina. Det bekräftar Putins talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters. "Han hade en roll i det tidiga skedet. Nu sker förhandlingarna mellan Rysslands och Ukrainas respektive team," säger Peskov. Uppgiften att Abramovitj deltagit i fredsförhandlingarna har förekommit tidigare men tidigare inte bekräftats av Ryssland. Omni 220324.

Rysk rusning efter socker och bovete: "Sovjet igen." På flera håll bunkrar ryssar socker och bovete - trots löften från Kreml om att det inte kommer bli någon matbrist, rapporterar flera medier. Bilder på sociala medier visar köer för att köpa basvaror som på många håll i Ryssland uppges ha börjat sina redan i början av mars. "Folk delar tips med varandra om hur man ska få tag på socker. Det här är helt galet," säger Viktor Nazarov i ryska Saratov till The Guardian. Han hävdar att han fick köpa ett paket på fem kilo efter att ha köat i en och en halv timme. Reuters har pratat med 57-åriga Svetlana, som bor i Pokrov. Hon säger att hon fick tag i tio kilo socker genom att åka till en stad tio mil bort. Elina Ribakova på Institute of International Finance säger till The Guardian att hon tror att Ryssland är "på väg mot ett Sovjetunionen igen" genom att fortsätta avskärma sig från världsekonomin. Många äldre minns hur man bunkrade basvaror i Sovjetunionen. Omni 220324.

Rapport: Ryska styrkor vid Kyiv kan snart bli omringade. Ukrainas militär har sådan framgång i motattackerna i utkanten av Kyiv att ryska trupper snart kan vara omringade i förorterna Bucha och Irpin, uppger Storbritanniens försvarsdepartement i en rapport. Samtidigt bedöms Ukraina förmodligen ha tagit tillbaka Makariv och Muschun. Framgångarna kommer sannolikt att förstöra de ryska styrkornas förmåga att omgruppera sig och återuppta offensiven mot huvudstaden, enligt försvarsdepartementet. Enligt en källa vid det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon har den ryska frontlinjen tryckts tillbaka över 30 kilometer öst om Kiyv de senaste 24 timmarna, skriver AFP. De ryska styrkorna har dessutom "intagit defensiva positioner" nordväst om staden, enligt källan. Omni 220324.

Russia Struggled to Capture a Ukrainian Town. Intercepted Radio Messages Show Why. The Times’s Visual Investigations team analyzed dozens of battlefield radio transmissions between Russian forces during an initial invasion of the town of Makariv, outside Kyiv. They reveal an army struggling with logistical problems and communication failures. The New York Times 220324 9:01.

Hemligt USA-team planerar svar - om Ryssland tar till sina kem- och kärnvapen. Ett arbetslag med flera nationella säkerhetsrådgivare i USA håller övningar där de testar olika potentiella svar om Ryssland skulle använda kemiska eller biologiska vapen samt kärnvapen, uppger flera involverade personer för New York Times. Arbetslaget - det så kallade "Tiger Team" - har skapats av Vita huset i tysthet för att förbereda sig på hur USA och dess allierade skulle kunna reagera på ryske presidenten Vladimir Putins eventuella drag. Gruppen, som träffas tre gånger i veckan, diskuterar också möjliga svar på om Moskva utökar kriget till grannländerna såsom Moldavien och Georgien. De planerar också vilken hjälp man kan erbjuda europeiska allierade som kämpar med att ta emot de miljoner människor som flyr Ukraina. De diskuterar också hur man ska göra om Vladimir Putins armé attackerar Natos område. "Tiger Team" bildades redan i oktober förra året. Omni 220323.

Uppgifter: Google News blockerat i Ryssland. Googles nyhetstjänst Google News ska enligt uppgifter från Interfax ha blockerats i Ryssland av mediemyndigheten Roskomnadzor. Roskomnadzor uppges hänvisa till att Google News "givit tillgång till flera publikationer och till material som innehåller icke autentisk information om de militära operationerna på det ukrainska territoriet". Google skriver i ett uttalande att man kan bekräfta att användare i Ryssland haft svårt att komma åt nyhetstjänsten och att det inte beror på några tekniska problem hos Google. Omni 220324.

Ras spås när Moskvabörsen öppnar - utlänningar får vänta. När Moskvabörsen planerar att slå upp portarna i morgon torsdag, efter en paus på nära en månad, kan det utlösa ett fortsatt ras. Det spår investerare och analytiker, skriver The Telegraph. Enligt Hasnain Malik, strateg på analyshuset Tellimer, kommer den högst begränsade öppningen dock inte att göra särskilt stor skillnad för utländska investerare med ryska innehav. "I alla fall om vi antar att de redan skrivit ner värdet på sina ryska innehav till noll," fortsätter han. Personer som inte är ryska medborgare får dock inte delta i handeln. Först 1 april får utländska investerare handla med ryska aktier, skriver Reuters. Enligt Barron’s väntas dock inte ett lika stort ras som spås komma framöver. Det eftersom handeln är kraftigt begränsad initialt. Under torsdagen ska Moskvabörsen börja handla i 33 bolagsaktier igen. När börsen stängde i februari var index ner över 40 procent. Ryssland har sedan februari förbjudit utländska investerare från att sälja aktier. Omni 220324.
Moskvabörsen lyfte - energijättar agerade draglok. Efter en historiskt lång nedstängning öppnade Moskvabörsen igen. Det ledande Moex-indexet stängde på plus 4,4 procent efter att ha inledningsvis rusat 10 procent. RTS-index, med aktier i dollar- tappade 9 procent. De ryska energijättarna Gazprom, Lukoil och Rosneft lyfte tvåsiffrigt. Endast 33 aktier gick att handla med och utländska investerare var blockerade från att sälja. Det var även förbjudet att blanka aktier. "Dessa två saker begränsar nedsidan för tillfället," sa Jakob Christensen, chef för internationell makro- och tillväxtmarknadsanalys på Danske Bank till Bloomberg. Handelsdagen var förkortad och stängde vid 12-tiden svensk tid. Omni 220324.
Vita huset om den ryska börsöppningen: "Charader". Moskvabörsens öppning är som en marknad i Potemkin för att skymma de verkliga effekterna av de ekonomiska sanktionerna, skriver Vita huset i ett uttalande. "Vad vi ser är en charad (....) Detta är inte en riktig marknad och inte en hållbar modell - vilket bara understryker Rysslands isolering från det globala finansiella systemet", skriver USA:s vice säkerhetsrådgivare Daleep Singh. Potemkin är en berättelse om 1700-talets Ryssland och en så kallad potemkinkuliss går ut på att dölja en bedrövlig verklighet. När Moskvabörsen öppnade rusade Moex-indexet tvåsiffrigt. Omni 220324.

Putins närmaste spårlöst borta från offentligheten. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu har inte setts till i offentligheten på nästan två veckor - trots att han ansvarar för Moskvas invasion av Ukraina, skriver Newsweek. Det är Agentstvo, en oberoende rysk tidning specialiserad på undersökande journalistik, som konstaterar att ministern plötsligt försvunnit vilket väckt spekulationer om vad som kan ha hänt. Under krigets första sexton dagar gjorde han sju offentliga framträdanden, men han har inte setts till sedan 11 mars. Senast han nämndes på Kremls hemsida var den 18 mars då det framgår att han deltagit på ett möte om invasionen med Vladimir Putins säkerhetsråd, men det finns inga bilder på honom från tillfället. Ministern ska också ha delat ut utmärkelser den 18 mars, men bilderna som användes var från ett sjukhusbesök sju dagar tidigare. En anonym tjänsteman uppger för Agentstvo att Sjojgu kan ha drabbats av hjärtproblem, men uppgifterna har inte kommenterats av Kreml. Även generalstabschefen Valerij Gerasimov ska inte ha setts till i offentligheten sedan den 11 mars. Ministern och stabschefen beskrivs som två av Putins mest lojala män. Omni 220324.

Nato-chefen: "Stort misstag" av Putin att invadera Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin begick ett "stort misstag" när han tog beslutet att invadera Ukraina, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför dagens toppmöte. "Putin underskattade ukrainska folkets styrka och soldaternas mod," säger han och tillägger att ryssarna mötte betydligt större motstånd än väntat. Så länge som Nordamerika och Europa står tillsammans är vi starkast i världen, betonar Stoltenberg och tillägger att Nato inte kommer skicka några styrkor in i Ukraina. Natochefen ska senare i dag träffa bland andra USA:s president Joe Biden. Stoltenberg pratade med journalister som samlats utanför Natos högkvarter i Bryssel. Stoltenberg om det som pågår i Ukraina: "Vår generations allvarligaste kris." Omni 220324.

"Putin nöjer sig inte med det som ligger på bordet." En månad in i kriget i Ukraina syns inget uppenbart slut på konflikten. Det anser två experter som DN har pratat med. Överstelöjtnant Joakim Paasikivis bedömer att de ryska styrkorna kört fast både i östra Ukraina och runt Kiev, och att moralen och stridsviljan hos de ryska styrkorna är låg. Oscar Jonson, forskare vid Försvarshögskolan, säger att Ryssland troligen behöver en större vinst innan de blir nöjda. Han tror inte att Vladimir Putin kommer att nöja sig med det som ligger på förhandlingsbordet just nu, alltså självständighet för Donetsk och Luhansk, att Krym blir ryskt och att Ukraina blir neutralt. " (Då) har han inte fått mer än vad han hade före kriget och hela världssamfundet mot sig," säger Oscar Jonsson. Paasikivi: Den övergripande bilden är att det går dåligt för Ryssland. Omni 220324.

Analyser: En månad har gått - men kommer bli värre. Rysslands invasion av Ukraina har på bara en månad förändrat världen - och kriget är långtifrån över, skriver NBC News Londonkorrespondent Alexander Smith i en analys. Kriget har redan omformat det geopolitiska landskapet, ökat klyftan mellan Moskva och väst och väckt en rädsla för den globala ekonomin och hungerkris, men den största förvåningen är hur invasionen militärt varit en katastrof för Ryssland. Trots det militära bakslaget finns inga tecken på att Moskva kommer att hålla tillbaka: "Deras retorik har inte förändrats - den är värre än förut", skriver Smith och citerar Hanna Shelest som är chef vid den ukrainska tankesmedjan Ukrainian Prism. Den 24 februari chockerades världen av Ryssland invaderade Ukraina. Att världen skulle förändras var alla ense om, men inte på vilket sätt, skriver The Guardians östeuropakorrespondent Shaun Walker. I Ukraina har en ny nationell identitet skapats när folket har gått samman mot kriget och med president Volodymyr Zelenskyj som ledstjärna. "Det är en lång väg att gå mot något som kan betraktas som en seger för Ukraina, men för varje dag som går tror fler ukrainare på Zelenskyj och att en seger av något slag är möjlig." Omni 220324.

FN: Mer än hälften av Ukrainas barn är på flykt. Mer än hälften av alla barn i Ukraina har tvingats på flykt en månad efter den ryska invasionen, uppger FN:s barnfond Unicef enligt AFP. Över 4,3 miljoner barn har tvingats fly från sina hem både inom och utanför landets gränser. 1,8 miljoner av dessa har tagit sig utomlands och 2,5 miljoner befinner sig fortfarande i Ukraina. Totalt bor omkring 7,5 miljoner barn i landet. Omni 220324.

Svenskar positiva till Nato - om även Finland går med. Nästan sex av tio svenskar är positiva till att gå med i Nato - om även Finland går med. Visar en Sifoundersökning som Sifo gjort åt TV4 Nyheterna. 17 procent svarar nej medan 24 procent är osäkra. Skulle Finland inte gå med vill emellertid bara fyra av tio att Sverige går med, enligt undersökningen. Det är en något lägre siffra än tidigare mätningar som gjorts efter den ryska invasionen visat. Vänsterpartister är minst positiva, om man ser till partitillhörighet. Omni 220324.

Rysk topp: Rätt att använda kärnvapen vid provokation. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om landet "provoceras av Nato", säger Dmitrij Poljanskij, Rysslands biträdande FN-ambassadör, till Sky News. "Jag tycker inte att det är rätt sak att säga. Men det är inte rätt sak att hota Ryssland, och försöka ingripa. Så när du har att göra med en kärnvapenmakt, självklart, får du räkna med alla möjliga utfall," säger han. Han sa även att han inte anser att Ryssland begår krigsbrott i Ukraina och vägrade att erkänna att Moskva är ansvarigt för förödelsen i Mariupol. USA har formellt anklagat Ryssland för att ha begått krigsbrott i Ukraina baserat på de bevis som finns tillgängliga, det meddelade landet i går. Diplomaten återupprepade de felaktiga påståendena om att Ukraina attackerar sina egna byggnader och civila. Kremls talesperson 22 mars: Ryssland skulle bara använda kärnvapen om vår "existens är hotad." Omni 220324. Kommentar: Ryssland ljuger så det ryker om det.

Generalmajor varnade för krig - fick sparken. Kriget i Ukraina tycks dra ut på tiden och samtidigt är försvarsfrågan högaktuell i Sverige. För sex år sedan varnade arméchefen Anders Brännström för att Sverige skulle kunna vara i krig om några år och följde upp med att påstå att Sverige skulle vara chanslöst vid ett krig. Det ledde till att den frispråkige generalmajoren fick sparken. "De upprustningar som man pratar om att göra nu kunde man ha gjort redan år 2016," säger han till Inblick idag. Läs mer i Inblick 220324.

Zelenskyj: "Ryssland har börjat diskutera hur man kan ockupera Gotland, er ö." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar i sitt tal inför riksdagen för att Ryssland skulle kunna agera även mot Sverige - och att landet diskuterat hur man skulle kunna ockupera Gotland, er ö. Talet inledde han med att framhålla att Ukraina och Sverige delar färger i sina flaggor: Gult och blått. "Det är frihetens färger. Därför är det inte alls ologiskt att Sverige är ett av de länder som gett Ukraina mest stöd i världen. Han talar om hur det varit en svart månad för världen som saknar motstycke sedan andra världskriget. Han ställer också en direkt fråga: "Varför gör de detta terrorangrepp på oss?" Presidenten går även in i detalj på de påstådda krigsbrott som ryska trupper gjort sig skyldiga till. Avslutningsvis ber han Sverige att vara med och bygga upp Ukraina igen efter kriget. "Ert sätt att organisera samhället kan vara till stor nytta för oss." Efter talet möttes Zelenskyj av stående ovationer i riksdagen. Zelenskyj: "Färgerna gul och blå står för frihet, värdighet och rättvisa." Inledde talet med: "Det är en ära att ha den här möjligheten att tala till er." Presidenten bad om att Ukraina ska få bli fullvärdig medlem i EU. Läs Zelenskyjs tal i sin helhet. SVT sänder talet. Omni 220324.
Ann Linde: "Det kan alla se på tv - det är krigsbrott." "Ett otroligt starkt tal", säger utrikesminister Ann Linde (S) om Volodymyr Zelenskyjs tal i riksdagen. Linde anklagar Ryssland för krigsbrott. "Bombningar av civila och civil infrastruktur är ett krigsbrott och det kan alla se på tv. Det är krigsbrott," säger hon. Linde kommenterar även att presidenten lyfte de ryska hoten mot Gotland i sitt tal. "Det säkerhetspolitiska läget har försämrats kraftigt efter invasionen och vi har gjort beredskapsanpassningar på till exempel Gotland." Den ukrainske presidenten fick stående ovationer i riksdagen efter sitt tal. Omni 220324.
Analyser: "Ville visa att fler kan drabbas av Ryssland." Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj ville framför allt visa tacksamhet när han talade inför den svenska riksdagen på torsdagen. Det säger SVT:s utrikesreporter Henrik Silver direkt efter talet. Han säger också att Zelenskyj ville visa på samhörigheten mellan länderna genom att lyfta de blågula färgerna i båda ländernas flaggor. Det som överraskade Silver var att Zelenskyj bad Sverige om hjälp att bygga upp Ukraina efter kriget. "Det var väldigt förvånande med tanke på att kriget kan pågå månader eller år. Det där har jag inte hört tidigare, att han betonar återuppbyggande så starkt," säger Silver. Ekots Fredrik Furtenbach påpekar att Zelenskyj varnade för att Ryssland kan ha intresse av att ockupera Gotland. "Det var inte nytt i sig men det var ett sätt att visa att det inte bara Ukraina som kan utsättas för rysk aggression," säger Furtenbach. Aftonbladets Lena Mellin säger att huvudbudskapet i talet var att den ryska invasionen är en attack på hela Europa. Omni 220324.
Analys: Zelenskyj ville söka mer stöd hos svenskarna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har hållit flera tal till olika länders parlament - alla anpassade efter det aktuella landet. Det som präglade talet till de svenska riksdagsledamöterna på torsdagen var att skapa stöd för Ukrainas försvar, skriver SVT:s Mats Knutsson i sin analys. Han menar att det underliggande budskapet var att kriget inte handlar enbart om Ukraina utan alla demokratiska staters rätt till självbestämmande. Dagens Nyheters Ewa Stenberg menar att svenska politiker har tre saker att lära sig av Zelenskyj som exempelvis det personliga ledarskapets betydelse. Ewa Stenberg skriver att budskapet var att kriget kanske inte stannar i Ukraina och att Putin måste stoppas. Lena Mellin i Aftonbladet tycker att talet inte var särskilt bra men förståeligt med tanke på situationen Zelenskyj och Ukraina befinner sig i, skriver hon. Men Lena Mellin är imponerad av den ukrainske presidenten "I hans framtidsscenario existerar inte en ukrainsk förlust och det visar på en beundransvärd tåga som inger respekt". I talet tog Zelenskyj upp Gotland och att det i rysk tv diskuterats att ön kan vara ett strategiskt mål. Rysslandskännaren Johan Norberg på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) säger i Aftonbladet att Zelenskyj vet att Gotlands militära säkerhet är en viktig fråga för Sverige, och att han vill trycka på knappar som berör svenskar. Omni 220324.
Zelenskyj till Nato: Moskva har släppt fosforbomber. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar i ett tal till Nato Ryssland för att släppa fosforbomber i landet, skriver flera nyhetsbyråer. "Förresten så användes fosforbomber i morse. Ryska fosforbomber. Än en gång dödades vuxna, än en gång dödades barn," säger presidenten som vädjar till Nato att bidra med militärt stöd. Fosforbomber är ett brandvapen som är förbjudet enligt ett protokoll som många länder undertecknat. Förutom Ryssland har dock bland andra USA och Israel, som inte skrivit under protokollet, använt vapnet i modern tid, skriver TT. Omni 220324.

Ukraina: Vi har sprängt ryskt landstigningsfartyg. Den stora ryska landstigningsfartyget Orsk har förstörts i Berdjansk, uppger Ukrainas flotta enligt AFP. Tidigare i veckan beskrev den ryska statliga nyhetsbyrån TASS landstigningsfartyget ankomst som en viktig händelse då den "öppnar för logistiska möjligheter i Svarta havet", skriver nyhetsbyrån. Berdjansk har varit under rysk kontroll sedan 27 februari och ses som en viktig landstigningsplats. Landstingningsfartyget ska ha varit kapabelt till att bära 1 500 ton last. I närheten ligger bland annat Melitopol och Mariupol. Ryska styrkor har avancerat i området, men den enda större stad som styrkorna kontrollerar är Cherson med 200 000 invånare. Filmer på vad som påstås vara Orsk som brinner cirkulerar på sociala medier. Ryssland har ännu inte kommenterat händelsen. Omni 220324. Kommentar: Häpnadsväckande.
Ukraina: Ryskt fartyg förstört i Berdjansk. Ukraina förstörde ett ryskt fartyg i den ockuperade hamnstaden Berdjansk under torsdagen, enligt Ukrainas försvarsdepartement. Fartyget ska ha använts för att transportera både vapen och förnödenheter till ryska förband i Mariupol. Enligt Ukrainas vice försvarsminister Hanna Malyar hade det ryska fartyget kapacitet att transportera 20 stridsvagnar, 45 pansarfordon och 400 soldater, skriver BBC. I Ukraina ses attacken som en stor och symbolisk framgång, då förtyget enligt utsago användes redan under annekteringen av Krimhalvön 2014. Explosionen och branden orsakades av ukrainska missiler, skriver The Guardian. Elden uppges ha spridit sig till två andra fartyg liksom en ammunitionsdepå och en bränsleterminal i hamnen. Berdjansk ligger mitt emellan Krimhalvön och den belägrade staden Mariupol, vilket gör staden strategiskt viktig för ryssarna. Uppgifterna om fartygsattacken har inte kommenterats av Ryssland, enligt CNN. Tidigare i veckan rapporterade ryskstödda medier att ukrainska missiler upprepade gånger riktats mot Berdjansk, men att alla missiler fångats upp av ryskt luftvärn, skriver BBC. Se det brinnande fartyget i videon. svt 220325.

Bekräftat: Stoltenberg blir kvar som Natochef. Jens Stoltenberg kommer att sitta kvar som Natochef till september 2023, rapporterar norska medier. "Nato behöver en generalsekreterare som inte på länge är på väg någon annanstans, speciellt nu," säger han och öppnar därmed för att Natouppdraget kan sträcka sig längre än ett år. Natochefens uppdrag skulle egentligen löpa ut den 1 oktober. Han var tänkt att ta över rollen som chef för Norges centralbank, men avsäger sig nu den rollen. I stället blir det Ida Wolden Bache som tar över som centralbankschef. Omni 220324.

Anonymous hotar släppa 35 000 ryska centralbanksfiler. Hackernätverket som går under namnet Anonymous säger sig ha hackat den ryska centralbanken och hotar nu med att läcka känsliga uppgifter, skriver TT. Det handlar, enligt nyhetstjänsten, om 35 000 filer som innehåller "hemliga överenskommelser". Hackarna kan offentligöra filerna inom de närmsta två dygnen. Det framgår inte i texten vad Ryssland behöver göra för att uppgifterna inte ska släppas till offentligheten. Hackernätverket hackar Nestlé och andra företag i Ryssland som inte stänger sina verksamheter i landet. Omni 220324.

Nya USA-sanktioner väntar hundratals ryssar. USA planerar att utfärda sanktioner mot cirka 400 ryssar, varav 300 är rikspolitiker eller ”eliter”. Det uppger en källa inom Bidenadministrationen till CNBC. Dessutom ska en del av ryska centralbankens guldreserv frysas. "Syftet här är att metodiskt ta bort privilegierna som Ryssland tidigare hade som deltagare i den internationella ekonomiska ordningen," säger källan till CNBC. Åtgärderna väntas presenteras under Bidens planerade tal på torsdagen. Omni 220324.

Stoltenberg: Oroas över rysk retorik om kemiska vapen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att alliansen oroar sig över Rysslands retorik kring kemiska och biologiska vapen. "Vi upplever att Ryssland försöker förbereda sig på att använda kemiska och biologiska vapen genom att anklaga Ukraina, USA och Nato-länder att göra detsamma," säger Stoltenberg på en presskonferens. "Anklagelserna mot Ukraina och Nato är naturligtvis falska."Nato har i dag beslutat att skicka 40 000 soldater till de östra delarna av Europa. De kommer även stärka Ukrainas cyberförsvar, skriver Natos ledare i ett gemensamt pressmeddelande. På land kommer vi att sätta in betydligt fler styrkor som är i högre beredskap och har mer utrustning och förnödenheter. I luften ska vi sätta in fler stridsflygplan och stärka flygvapnet," säger Stoltenberg. Omni 220324. Kommentar: Kärnvapenretoriken är ännu mer skrämmande.

Postnord stoppar all post till och från Ryssland. Postnord stoppar alla brev och postförsändelser till och från Ryssland, rapporterar SVT Nyheter. I ett pressmeddelande uppger företaget att stoppet är nödvändigt för att bolaget ska efterleva de sanktioner som EU har beslutat om. Omni 220324. svt 220324.

Abramovitjs super-yachter duckar sanktioner. Två så kallade superyachter som sägs tillhöra oligarken Roman Abramovitj ligger ankrade i Turkiet. Båtarna, som spås ha ett gemensamt värde på 1 miljard dollar, rundar därmed västs sanktioner och risken att bli beslagtagna, skriver CNBC. Abramovitj är under sanktioner från både EU och Storbritannien. Turkiet, som inte är med i EU men i Nato, har därför blivit ett eftertraktad land för oligarker att förvara tillhörigheter i. Chelsea-ägarens agerande är därmed inte olagligt, eftersom han befinner sig i territorier utanför EU, noterar kanalen. Enligt uppgifter finns dock Abramovitj inte ombord på något av yachterna . Omni 220324.

Svenska pansarvapen tagna av ryska styrkor i Ukraina. Bilder på svenska pansarvapen har publicerats i ryska propagandakanaler, efter att ryska styrkor konfiskerat dem. Det rapporterar Expressen, med hänvisning till Ukrainian weapons tracker. Enligt Rein Pella, lärare på institutionen för försvarssystem vid Försvarshögskolan, handlar det om Pansarskott 86. "Det är en del i den ryska propagandan," säger han och fortsätter: "De här två pansarskotten kommer ryssarna sannolikt att använda i nästa strid, men de har ingen avgörande betydelse." Under torsdagen har Sverige beslutat att skicka ytterligare 5 000 pansarvapen till Ukraina. Riksdagen har beslutat att skicka pansarskott till ett värde av 205 miljoner kronor. Omni 220324.

Påven skäms över västs upprustning: "Galenskap". Under torsdagen kritiserade Påve Franciskus västländernas ökade satsningar på försvaret, rapporterar Reuters. "Jag skämdes när jag läste att en grupp länder har ökat anslaget till två procent av BNP för att köpa in vapen, som ett svar på det som händer nu. Galenskap," säger han. Enligt påven är kriget i Ukraina en produkt av "den gamla maktlogiken som fortfarande dominerar så kallad geopolitik". Vapen och sanktioner är inte rätt väg att gå, menar han. Tidigare i mars meddelade statsminister Magdalena Andersson (S) att även Sverige ska öka försvarsanslaget till två procent. Omni 220324. Kommentar: Så hade nog inte påven sagt om ryssarna stått 30 km norr om Vatikanen med sina stridsvagnar. Men nu handlar om Kiev med flera städer och vad handlar det om sedan? Påven berättar sedan inte om vad som är rätt väg att gå.

Frivilliga riskerar livet för att säkra Ukrainas internet. Internet har blivit livsviktigt för att sprida information om invasionen - men Ryssland har förstört stora delar av den infrastruktur som krävs för att det ska fungera. Frivilliga riskerar nu sina liv för att reparera de kablar och ledningar som utgör det fysiska internet, skriver Vice. "Det är viktigt att låta folket få veta att det går bra för Ukraina i det här kriget," säger en talesperson för den ukrainska informationsmyndigheten SSSCIP. Omkring 2 000 specialister och hundratals frivilliga civila, eller "osynliga hjältar" som ukrainska myndigheter kallar dem, arbetar varje dag för att återställa den infrastruktur som förstörs i ryska attacker. Det innefattar även telefonledningar, som också dem är ett viktigt verktyg för att koordinera det ukrainska motståndet, skriver Wall Street Journal. Ukraina: Internetuppkopplingen är en viktig nyckel i att bekämpa Ryssland. I Mariupol kämpade reparatörer i dagar för att rädda teletornet. SSSCIP på Twitter: Telespecialister är våra osynliga hjältar. SSCIP: Telebolag går samman för att hjälpa till. Omni 220324.

En månad av krig i Ukraina - bilderna visar förödelsen. En månad har gått sedan invånarna i Ukraina vaknade upp till en fruktansvärd verklighet. Kriget har fört med sig städer i ruiner, förlorade liv och tio miljoner människor på flykt. De ukrainska städer som ligger vid frontlinjen har utsatts för omfattande beskjutning. Det har resulterat i bränder, raserade byggnader och gator fyllda av bråte och rasmassor. Bland de städer där striderna varit mest intensiva finns Cherson, Charkiv, Mariupol och Kievs förstäder. Enligt FN har hundratals bostadshus förstörts av den ryska beskjutningen. Över 900 civila miste livet under krigets första månad, enligt FN, som framhåller att den verkliga siffran troligtvis är högre. Se bilder från Kiev, Irpin och Mariupol i klippet. svt 220324.

KD, V och MP vill stänga hamnar för ryska fartyg. KD, V och MP vill att Sverige stänger hamnarna för ryska transporter omedelbart, rapporterar SVT Nyheter. Det var en av flera åtgärder som den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj vädjade om i sitt tal till riksdagen. "Det här är ett sätt att sätta press på EU och markera. Vi ska inte med ena handen hjälpa Ukraina och med andra handen se till att Putin får pengar," säger Vänsterpartiets Ulla Andersson. Utrikesminister Ann Linde (S) är positiv till åtgärden, men vill invänta ett gemensamt EU-beslut då hon menar att det inte skulle påverka Ryssland om Sverige agerade ensamt. Omni 220324.

Biden: Använder Ryssland kemiska vapen svarar Nato. Om Ryssland använder kemiska eller biologiska vapen i Ukraina kommer Nato att svara, säger USA:s president Joe Biden vid en pressträff i Bryssel. "Sättet vi skulle svara på beror på sättet de används," säger han. Vita huset har enligt New York Times uppgifter tillsatt en specialgrupp som går igenom potentiella svar om Ryssland använder kemiska eller biologiska vapen samt kärnvapen. Biden kräver även att Ryssland utesluts ur G20-gruppen, som består av betydande ekonomier samt EU. Omni 220324.

Bitcoin stiger till högsta nivån på tre veckor. Bitcoin handlades på torsdagen över 44 000 dollar för första gången på tre veckor, noterar Bloomberg. Därmed bröt kryptovalutan upp när riskaptiten åter steg, skriver nyhetsbyrån. Samtidigt kan bitcoin ha fått en skjuts av spekulationer om att Ryssland kan acceptera valutan som betalmedel. Vid 20.15-tiden handlades bitcoin strax över 44 000 dollar igen på stora kryptobörser. Terra-blockkedjan köper bitcoin som valutareserv. Omni 220324.

En månad under jord - så lever de i tunnelbanan. När Ryssland invaderade och bomberna började falla över Charkiv sökte hundratals skydd i stadens tunnelbana. En månad senare är de fortfarande där, rapporterar Reuters. "Det är inte bättre än hemma, men det går att leva här," säger Veronika Shaposhnik, som bor med sin dotter i en gulblå tunnelbanevagn långt under jorden. Många av dem som sökt skydd kommer från Charkivs norra delar, som beskjutits nästan dagligen. I tunnelbanan sover kvinnor och barn tätt intill varandra, antingen på det kalla betonggolvet eller i tågvagnar. Enda gången de lämnar tunnlarna är för att rasta djur, eller ta lite frisk luft bland rasmassorna. Under torsdagen träffades en närliggande tunnelbanestation av en robot, där flera personer omkom och många skadades. Omni 220324.

Fler EU-toppar avfärdar rubel-krav: "Ingen betalar". EU:s ledare avfärdar Rysslands krav att "ovänliga" länder ska betala för rysk olja och gas i rubler, skriver flera medier. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz hänvisar till att det finns svart på vitt i kontrakt vad som gäller. "I de flesta fall står det euro eller dollar, det är det vi utgår ifrån," säger han, enligt Reuters. Sloveniens premiärminister Janez Jansa säger att "ingen kommer att betala i rubler". Och Italiens premiärminister Mario Draghi kallade Rysslands krav för kontraktsbrott, skriver Direkt. Omni 220325.

Intern rysk kommunikation blottar stora logistikproblem. Redan i början av Rysslands invasion av Ukraina hade de ryska soldaterna problem med logistik och kommunikationen sinsemellan. Det visar inspelningar av öppen, okrypterad radiokommunikation som New York Times publicerar. Tidningen har tagit del av hundratals inspelningar där soldater redan under invasionen av Makariv den 27 februari förgäves vädjar om mer bränsle och helikopterunderstöd. Inspelningarna visar även att de ryska trupperna redan då kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott, bland annat genom att beordra ett anfall på ett bostadsområde. På vissa inspelningar hörs även ukrainare som tar sig in på de öppna radiokanalerna och hånar de ryska soldaterna. Efter att en ryss sagt att han behöver hjälp att hitta flyktvägar får han svaret: "Buran, åk hem. Det är bättre att vara en avhoppare än att bli gödsel." New York Times har länkat radiokommunikationen till rörligt material för att försäkra sig om dess autenticitet. Omni 220325.

Andersson: Viktigt med fler sanktioner från EU. Ett nytt sanktionspaket från EU mot Ryssland är på väg men inget beslut togs från medlemsländerna under nattens toppmöte. Det säger statsministern Magdalena Andersson (S) enligt TT. Den svenska statsministern var en av få som uttalade sig om sanktionerna och menar att ett femte sanktionspaket är på gång även om de inte fastställdes på mötet. "Nej, vi har inte kommit närmare, det kan jag inte säga," säger hon till nyhetstjänsten. Andersson tillägger att sanktioner mot Ryssland biter på den ryska ekonomin och det därför är viktigt att de jobbar med fler som "implementeras till fullo i alla länder". Andersson(S): Tuff tid väntar när våra befolkningar kommer att påverkas av kriget och Putin-priser på el, bensin, diesel och mat och flyktingströmmar. Hon underströk också vikten av att vi klarar av att vara eniga över tid. Omni 220325.

Rapport: Ryska framsteg i Mariupol - intagit centrum. Ryssland har gjort stadiga framsteg i Mariupol och gick under gårdagen in i den belägrade hamnstadens centrala delar, rapporterar den USA-baserade tankesmedjan The study of war enligt BBC. Enligt tankesmedjan har ukrainska myndigheter nu lämnat staden för att lättare kunna koordinera regionala militärinsatser. Ukrainas regering uppger att Ryssland på sistone har ändrat taktik och att Kreml nu är inställt på en mer utdragen fas av kriget för att minska sina förluster, rapporterar The study of war enligt TT. The study of war: Samtidigt fortsätter Ryssland att bomba Ukrainas näst största stad Charkiv. Ryska styrkor verkar ställa in sig på försvar snarare än anfall. Ukraina: Moskva tvångsdeporterar hundratusentals ukrainare till Ryssland. Omni 220325.
Ryska styrkor uppges ha tagit sig längre in i Mariupol. Ryska styrkor har trängt längre in i Mariupol än vad man tidigare befarat, skriver tankesmedjan ISW i en rapport som grundar sig på uppgifter från det ukrainska försvaret. Borgmästaren ska även ha lämnat eftersom det är för svårt att upprätthålla kontakten med omvärlden från den belägrade staden. De ryska styrkorna fortsätter att vinna mark i den belägrade hamnstaden Mariupol, enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW). Tankesmedjan skriver i sin senaste rapport att ryska styrkor har tagit kontroll över Mariupols katedral, Guds moders förböns kyrka. Katedralen ligger bara ett stenkast från den bombade teatern. Uppgiften kommer från de ukrainska försvarsstyrkorna och tyder på att de ryska trupperna trängt betydligt längre in i staden än vad som tidigare varit känt. På ISW:s karta har frontlinjen förflyttats nära två kilometer in mot stadens centrum på bara ett dygn. Borgmästaren Vadym Boycherenko uppges ha begett sig till en plats utanför Mariupol eftersom det är för svårt att upprätthålla kommunikatonerna med omvärlden inne i staden. Pavlo Kyrylenko, militärchef i den Ukrainakontrollerade delen av Donetsk län, säger enligt ISW att stadens ledning måste lämna staden för att kunna fortsätta arbeta för invånarnas räddning. På andra håll är situationen bättre för den ukrainska sidan. De ryska styrkorna har övergått till defensiv utanför Kiev och det rapporteras om strider i förstäderna Bucha och Hostomel. ISW återger rapporter om strider halvvägs mellan Mikolajiv och Kherson i södra Ukraina, vilket tyder på att den ukrainska motoffensiven fortsätter där. I öster verkar de ryska styrkorna däremot ha gjort mindre framgångar i länen Donetsk och Luhansk, bland annat i Rubizhne där hårda strider rasat i flera dagar. svt 220325.

Uppgift: Sex ryska generaler dödade i kriget. Minst sex ryska generaler har dödats i Ukraina sedan kriget inleddes, enligt nära rådgivare till Ukrainas president. Jonas Kjellén, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, har från svenskt håll granskat uppgifterna och bedömer dem som trovärdiga. "Från Rysslands sida har man inte försökt att överbevisa det här, så det kan mycket väl vara så att uppgifterna stämmer," säger han. Propagandakriget pågår för fullt på båda sidor sedan Ryssland inledde sin storoffensiv mot Ukraina torsdagen den 24 februari. Enligt FOI är det sannolikt sex generaler i markstridskrafterna och Nationalgardet som dödats, baserat på ukrainska uppgifter. "Det är svårt att vara helt säker om uppgifterna är tillfullo sanna. Det finns ett incitament från ukrainsk sida att visa på den här typen av framgångar. Men samtidigt finns det ännu inget som överbevisar uppgifterna. Det skulle vara lätt från rysk sida att överbevisa genom att visa upp dem, säger Jonas Kjellén, analytiker vid FOI. Kjellén följer de ryska väpnade styrkorna noga och bedömer att generalerna kan ha omkommit på grund av de befann sig på eller nära slagfältet - inte i djupa bunkrar. Det kan vara naturligt eftersom Ryssland har problem med moralen hos sina stridskrafter, bedömer han. "Det här ett sätt som stämmer bra överens med den kultur som finns hos de ryska väpnade styrkorna, att man som hög befälhavare kan ställa sig långt fram för att höja moralen." Det handlar även om att de dödade ryska generalerna stärker moralen hos Ukrainas stridskrafter. "Jag tror också att det är ett mål att man från ukrainsk sida är mån om att det ger en moral-boost på den egna sidan." Är det en logisk följd av strid eller är det riktade insatser mot just de här personerna? "Jag tror att det är en kombination. Det verkar som Ryssland har betydande förluster. På så vis är det en naturlig följd. Jag tror också att det är ett medvetet val från ukrainsk sida att försöka ta ut den här typen av mål för att det höjer moralen på den egna sidan också." Ryssland har ännu inte kommenterat uppgifterna. Han bedömer att Ukrainas militär har kapacitet att genomföra sådana riktade attacker med viss hjälp av andra länder. De är värdefulla mål. "Ja med det förbehållet att man möjligen får underrättelseinformation utifrån om var de här ledningskrafterna skulle kunna befinna sig eller om det finns ett 'high value target' i en kolonn. Även ryska befäl med officersbefattningar strax under general har dödats, enligt Ukraina. På onsdagen höll ryska flottan en minnesgudstjänst för kommendör Andrej Palij som var ställföreträdande chef för Rysslands Svartahavsmarin. FOI:s bedömning är att antalet dödade ryska officerare på den nivån, regementschefer, är avsevärt fler. Det är ofta mer naturligt att de är med sitt förband ut i strid. svt 220326.

Uppgifter: Ryska robotar missar i 60 procent av fallen. I 60 procent av fallen missar de ryska precisionsstyrda robotarna som används i Ukraina sitt mål, uppger tre amerikanska tjänstemän med insyn i underrättelseuppgifter för Reuters. Det skulle kunna förklara varför Ryssland ännu inte lyckats neutralisera Ukrainas flygvapen trots att de har betydligt större militär kapacitet. Tjänstemännen, som vill vara anonyma, presenterar inga bevis för uttalandet och Reuters har inte kunnat bekräfta uppgifterna. Kreml har inte heller kommenterat uppgifterna. En så hög felfrekvens kan bero på alltifrån problem med uppskjutningen till att roboten inte exploderar vid rätt tillfälle. Försvarsdepartementet: Ryssland har avfyrat över 1 100 robotar. Omni 220325.

Ex-minister: Sverige skulle behöva säkerhetsgarantier. Om Sverige vill gå med i Nato krävs det att Natoländerna under en övergångsperiod lämnar säkerhetsgarantier, säger USA:s före detta försvarsminister Leon Panetta till SR:s Ekot. Detta eftersom det kan ta flera år innan man blir en fullvärdig medlem i försvarsalliansen. "Natoländerna skulle vara tvungna att tydligt visa att man skulle svara om Ryssland skulle angripa Sverige," säger han. Enligt Panetta var Vladimir Putins beslut att invadera Ukraina "förmodligen det sämsta strategiska beslutet han tagit i sitt liv".Panetta: "Jag ser inte hur Putin kan vinna det krig han startade." Omni 220325.

Ledare: "Stilstudie i hur en aktiemarknad förstörs." I Dagens Industri skriver Henrik Westman om den ryska börsen som på nytt öppnade under torsdagen. Börsen gick till synes bra, men det berodde på omfattande stödköp och säkerhetsåtgärder. Westman skriver att den ryska ekonomin i själva verket befinner sig i fritt fall. "Det som har hänt Moskvabörsen sedan Ryssland angrep Ukraina är en stilstudie i hur en aktiemarknad förstörs", skriver han. I Aftonbladet skriver Jonna Sima om Vladimir Putins privata ekonomi. Hon skriver att han genom ett maffialiknande upplägg gjort sig till världens kanske rikaste person. "Medan det ryska folket ser en framtid lik den på Sovjettiden framför sig har Vladimir Putin byggt upp ett eget kungarike", skriver hon. Omni 220325.

Larmet: Civila förs bort och hålls som gisslan av Moskva. Civila ukrainare förs bort och hålls som gisslan i rysk-kontrollerade områden, uppger FN för BBC. FN känner i nuläget till 36 fall där civila försvunnit utan att anhöriga underrättats och enligt organisationen verkar Ryssland främst fokusera på journalister, samhällsrepresentanter och andra som varit kritiska mot invasionen. Även Ukraina anklagar den ryska ledningen för att ha tvångsförflyttat hundratusentals civila från ockuperade städer till Ryssland i syfte att pressa Kyiv att ge upp, skriver AP. Enligt Ukrainas ombudsperson, Lyudmyla Denisova, handlar det om 402 000 människor däribland 84 000 barn som förts bort mot sig vilja. Kreml har uppgett en nästan identisk siffra, men väljer i stället att kalla de omplacerade och att det handlar om personer som ville till Ryssland. Enligt Kreml handlar det om personer från de östra delarna av Ukraina som är rysktalande och har sympatier för Ryssland. Omni 220325.

Nästan 700 svenskar slåss: "Ett organiserat gerillakrig." Just nu strider 678 svenskar frivilligt i Ukraina, uppger Philip Brännvall, samordnare för de frivilliga svenskarna, för TT. Han säger att uppslutningen har varit större än förväntat. Enligt Brännvall är kriget ett "organiserat gerillakrig" där de frivilliga kompletterar det ukrainska försvaret. "Vi bygger upp små jägarförband, störgrupper eller sabotagegrupper. Det är mycket effektivare att röra sig i små förband," säger han. Han bedömer att mellan 250 och 650 ryska soldater dödats i insatser där svenskar deltagit. Däremot känner han inte till att att någon svensk dödats. Brännvall bedömer att ytterligare ett antal hundra svenskar kommer att ansluta sig. Omni 220325.

Moskvabörsen öppnar grönt - för andra dagen i rad. Moex-indexet på Moskvabörsen är oförändrat vid 08.35-tiden under sin andra handelsdag. Endast 33 aktier går att handla med och utländska investerare är blockerade från att sälja. Det är även förbjudet att blanka aktier. Under den första handeldagen lyfte Moskvabörsen 4,4 procent. Bland företagen sjunker oljebolaget Lukoil och gasjätten Gazprom med 1,3 och 3,5 procent efter gårdans tvåsiffriga uppgångar. Den ryska storbanken Sberbank tappar 1,7 procent. Flygbolaget Aeroflot rasar 9,3 procent. Centralbanken har avsatt 10 miljarder dollar till stabilisering. Omni 220325.

Ukraina återtar mark vid Kyiv - Ryssland ska ha förstört stor bränsledepå. Ukrainas styrkor gör framsteg i Kyivregionen, enligt en rapport från Storbritanniens försvarsdepartement. Landet har återtagit kontrollen över städer och försvarspositioner upp till 35 kilometer öst om Kyiv, skriver departementet i sin dagliga uppdatering. I nuläget bedömer departementet att Ryssland har problem med för långa försörjningslinjer. Samtidigt uppger Rysslands försvarsdepartement att landet förstört den största kvarvarande militära bränsledepån vid en robotattack utanför Kyiv. Vid attacken, som ska ha inträffat på torsdagskvällen, användes en kryssningsrobot från havet, uppger departementets taleperson Igor Konashenkov enligt Reuters. Nyhetsbyrån har ännu inte kunnat bekräfta uppgifterna. Den ryska attacken ska ha skett i Kalynivka i närheten av Kyiv. Omni 220325.

EU och USA i avtal - ska minska behovet av rysk gas. EU och USA är överens om ett nytt samarbete för att minska beroendet av rysk gas, rapporterar flera nyhetsbyråer. Som en del av planen ska USA och andra nationer öka exporten av flytande naturgas till Europa, uppger Vita huset. "Dessa steg kommer att öka energi- och nationell säkerhet," säger USA:s president Joe Biden vid en gemensam presskonferens med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Målet är att det nya "partnerskapet om energi" ska knyta EU och USA närmare varandra samt koppla bort behovet av Ryssland. "Det här kriget kommer att vara ett strategiskt misslyckande för Putin," säger von der Leyen. Samtidigt meddelar Tyskland att importen av energi från Ryssland ska minska kraftigt. Oljeimporten ska halveras fram till juni, och kolleveranserna ska upphöra helt till hösten. Det var USA:s president Joe Biden och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som meddelade beskedet. Samtidigt är planen att följa sedan tidigare uppsatta klimatmål. Ryssland står i nuläget för 40 procent av Europas gasbehov. USA ska tillsammans med andra länder leverera 15 miljarder kubikmeter flytande naturgas till Europa. von Der Leyen har tidigare sagt att målet var att hitta en överenskommelse för kommande två vintrar. Ledarna tog upp energifrågan redan i går kväll i ett gemensamt uttalande om följderna av Rysslands krig i Ukraina. Tysklands energiminister: "Har gjort intensiva ansträngningar för att importera mindre fossil energi från Ryssland." Omni 220325.

300 befaras döda efter bombningen mot teatern. Omkring 300 personer befaras ha dött när Ryssland i förra veckan bombade en teater i Mariupol, uppger stadshuset enligt AFP. "Från ögonvittnen framkommer information om att omkring 300 personer dog i teatern", skriver stadshuset i ett uttalande. Hundratals personer hade tagit sig till byggnaden för att söka skydd och sattelitbilder tagna två dagar innan attacken visade att ordet "barn" stod skrivet på marken utanför teatern. Tidigare har det förekommit uppgifter om att ingen dog i attacken. President Zelenskyj sa förra veckan att attacken träffat hundratals personer, framför allt kvinnor och barn. Myndigheterna i uttalande: "Det blev den sista tillflykten för hundratals oskyldiga människor." Bombningen inträffade den 16 mars. Ryssland förnekar att man attackerat teatern. Omni 220325.

Tågtrafiken mellan Finland och Ryssland stoppas. En av de sista möjligheterna att med lokaltrafik ta sig från Ryssland till Europa upphör, skriver Reuters. Detta efter att Finlands nationella tågoperatör bestämt sig för att från och med måndag ställa in all trafik mellan Helsingfors och St Petersburg. Med anledning av de sanktioner som EU riktat mot Ryssland finns ingen möjlighet att hålla igång trafiken, säger chefen Topi Simola i ett uttalande. Tågen från Ryssland till den finska huvudstaden har varit fulla med ryssar sedan invasionen av Ukraina då flygtrafiken mellan Ryssland och Europa upphört. Gränsen mellan länderna hålls däremot öppen för biltrafik. Beslutet gäller från och med den 28 mars. Sista tåget på sträckan går på söndagen. Omni 220325.

Oligark om sanktionslivet: Får vi ha städare eller chaufför? Dagen innan Europa frös transaktioner med Ryssland åkte oligarken Petr Aven runt med sin fru till olika bankomater för att ta ut så mycket kontanter som möjligt. På en natt fick han sitt liv förstört och försöker nu starta ett nytt, säger Petr Aven i en stor intervju med Financial Times. "Kommer jag att få ha en städare eller en chaufför? (...) Vi förstår inte hur vi ska överleva," säger han. Om mindre än 20 dagar kan Storbritannien utesluta Petr Aven från landet. Det kommer bli svårt att bestrida då ingen jurist, enligt Aven, vill jobba med ryssar. Aven om relationen till Putin: För att göra affärer i Ryssland måste man ha kontakt med presidenten. Startade investerargruppen Letter One. Avgick från Alfa Bank dagen efter sanktionerna. Kommentar: Varför behöver man en städare eller chaufför? Överlever man inte utan en sådan?

Salomonöarna väntas ingå säkerhetsavtal med Kina. Salomonöarna och Kina planerar ett nytt säkerhetsavtal mellan länderna. Något som har väckt oro i Australien, men som Salomonöarna försvarar med motiveringen att regeringen måste bredda sina säkerhetssamarbeten för att möta hot som landet ställs inför, rapporterar australiska ABC News. Avtalet skulle tillåta Kina att placera stridsfartyg på Salomonöarna, mindre än 200 mil från Australiens kust. Australiens premiärminister Scott Morrison säger att landet inte överraskades av utkastet. Han poängterar att Australien har ett eget säkerhetsavtal med Salomonöarna och att landet är "det första samtalet" som ögruppen ringer när en kris uppstår. "Men nu finns det andra som kanske försöker påverka och få någon form av fotfäste i regionen," säger Morrison enligt The Guardian. Salomonöarna: Regeringen har ett ansvar att skydda sitt folk. Salomonöarna säger att Australien och Kina är landets två främsta partners. Salomonöarna har ställt sig på Kinas sida i konflikten med Taiwan - något som ledde till upplopp förra året. Omni 220325.

Rysslands svar: Väst förklarar totalt krig mot oss. Ryske utrikesministern Sergej Lavrov fortsätter att vifta undan omvärldens fördömanden av invasionen av Ukraina. "Vissa europeiska politiker tycks vilja förstöra, bryta ned, förinta och strypa den ryska ekonomin," säger han vid ett framträdande under fredagen, rapporterar flera medier. Lavrovs reaktion kommer efter EU:s besked om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Utrikesministern säger att ett "äkta hybridkrig, ett totalt krig" har förklarats mot Ryssland. Utrikesministern betonar att han lånar begreppet "totalt krig" från Adolf Hitler, skriver TT. Rysk replik: "De värderingar väst predikat för oss är inte värda ett öre." Lavrov: Vi har många vänner, tänker inte låta oss bli isolerade. Omni 220325.
Putin: Väst vill avveckla rysk kultur - är som bokbål. Vladimir Putin säger att väst försöker "kancellera" - eller avveckla - rysk kultur och exemplifierar med kompositörer som Pjotr Tjajkovskij och Dmitrij Sjostakovitj. Det rapporterar Reuters. AFP skriver att den ryske presidenten jämför "attackerna mot rysk kultur" med nazisternas bokbränder. "De försöker avveckla en tusenårig nation, jag talar om den progressiva diskrimineringen av allting som har en koppling till Ryssland," sa Putin i ett tv-sänt tal under fredagen. Presidenten sa också att västs avveckling av rysk kultur är att likna vid de i nazityskland under 1930-talet. På det här sättet försöker de avveckla ryska författare och böcker. Senaste tillfället en sådan masskampanj för att förgöra oönskad litteratur genomfördes var under nazitiden. Putin fällde uttalandena vid utdelningen av ett litteraturpris Omni 220325. svt 220325. Kommentar: Väst behöver kanske denaziferas enligt Putin och Lavrov, som saknar insikt i att bojkotterna beror på deras egna beslut att invadera och förstöra Ukraina.

Ukrainska uppgifter: Ännu en rysk general har dödats. Ukraina uppger att ytterligare en hög rysk officer har dödats i strid. det rapporterar AFP. I ett bandat uttalande som nyhetsbyrån tagit del av säger en ukrainsk presidentrådgivare att landets styrkor har dödat generalen Yakov Ryazantsev, i stadsdelen Chornobayivka i Cherson. De senaste dagarna ska våldsamma strider ha förts i området. Omni 220325. Kommentar: Ryska generaler ska befinna sig i Ryssland och inte i Ukraina. Det gäller för övrigt alla ryska soldater.

Ryssland: "Första fasen" av kriget är över - fokus riktas mot östra Ukraina. Ryssland hävdar att landet klarat av den första delen av kriget i Ukraina - och att man nu kommer koncentrera sig på de östra delarna av landet och befria Donbass-området. Man utesluter inte heller att man ska gå in i de stora städerna, vilket man hittills har undvikit.Samtidigt rapporteras ukrainska styrkor gå till hårt motangrepp - och den ryska beskjutningen av städer och civila mål fortsätter. Putin tycks prioritera östra Ukraina, enligt Pentagon. Expert: "Kan vara ett första steg mot att dra sig ur." SR 220325.

Spotify kovänder: Stänger ner ryska verksamheten. Spotify kommer att stänga ner sin verksamhet i Ryssland, något som kommer ske i flera steg och väntas vara klart i början av april. Det rapporterar Expressen med hänvisning till ett pressmeddelande från streamingjätten. Tidigare har bolaget uppgett att de kommer att vara kvar i regionen eftersom det behövs för att sprida information - något som Spotify nu backar från. "Efter att noggrant ha övervägt våra alternativ utifrån de nuvarande omständigheterna har vi landat i det svåra beslutet att helt avbryta vår tjänst i Ryssland", skriver en talesperson. Anledningen uppges nu vara nya censurlagar i landet, skriver DI Digital. Aktien handlas ner nära 4 procent på Wall Street vid 16.30-tiden. Omni 220325.

Ryska armén: 1 351 av våra soldater dödade i Ukraina. Den ryska armén hävdade vid en briefing på fredagen att 1 351 ryska soldater dödats och 3 285 sårats under invasionen av Ukraina, rapporterar AFP. Det är den första officiella ryska uppgiften sedan den 2 mars, då man uppgav att 498 soldater dödats. Den 20 mars citerade dock den statligt kontrollerade ryska tabloiden Komsomolskaja Pravda uppgifter från försvarsdepartementet om att nästan 10 000 ryska soldater dödats. Den uppgiften togs snabbt bort, och tidningen sa sig ha blivit utsatt för en hackerattack. Hävdar även att över 400 000 civila "evakuerats" till Ryssland. Försvarsdepartementet: Fortsätter tills Putins mål har uppnåtts. Uppgift om över 9 000 döda låg långt ner i artikel – togs bort efter minuter. Omni 220325. Kommentar: Om kriget skulle fortsätta tills Putins mål är uppnådda, dvs, hela Ukraina är ockuperat, då har kriget bara börjat.

Guvernör: Mariupol fortsatt under ukrainsk kontroll. Den ukrainska armén kontrollerar fortfarande den belägrade och svårt krigshärjade staden Mariupol, uppger Donetskregionens guvernör Pavlo Kyrylenko enligt Sky News. Staden har utsatts för tung beskjutning i flera veckors tid, och enligt president Zelenskyj är runt 100 000 personer fast i området utan tillgång till mat och vatten. Runt 65 000 civila har kunnat fly staden för egen maskin, men försök till mer organiserade evakueringar under tillfällig vapenvila har ”mestadels misslyckas”, säger Kyrylenko. Staden är ett nyckelmål för den ryska armén. 300 personer dog i bombningen av teatern i Mariupol, uppgav myndigheter på fredagen. Säkerhetschef: Kommer inte att ge staden åt ryssarna. Omni 220325.
Expert: Mariupol faller inom den närmaste veckan. Den belägrade och krigshärjade staden Mariupol i södra Ukraina kommer att falla i ryska händer inom en vecka. Den bedömningen gör den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving i en intervju med SVT. Detta skulle öppna upp nya anfallsriktningar för de ryska trupperna, säger han. "En anfallsriktning skulle kunna vara i nordlig riktning, för att förena sig med de styrkor som anfaller i Donetsk-riktningen och i västlig riktning. Under fredagen sade guvernören i Donetskregionen, Pavlo Kyrylenko, att Mariupol fortfarande är under ukrainsk kontroll. Oleksij Danilov, ledaren för Ukrainas nationella säkerhetsråd, säger att "ingen kommer att ge upp Mariupol". Omni 220325. svt 220325.

USA: Ryssland har förlorat kontrollen över Cherson. Ryska trupper har inte längre full kontroll över staden Cherson i södra Ukraina, den första större staden som Ryssland intog under invasionen, uppger USA:s försvarsdepartement enligt New York Times. Ukrainska styrkor i staden strider ursinnigt och tar tillbaka den ryska arméns landvinningar, vilket gör att staden nu återigen klassas som "omstritt territorium", uppger en högt uppsatt Pentagon-tjänsteman för reportrar på fredagen. Det går på tvärs med uttalanden som den höge ryske arméchefen Sergej Rudskoj gjorde på fredagen om att Ryssland har "full kontroll" över Cherson. Ett ukrainskt återtagande av Cherson skulle innebära ett stort bakslag för ryssarna och deras försök att ta kontroll över den ukrainska Svartahavskusten. Omni 220325.

Förskollärare: Ryska småbarn drillas i propaganda. Ryska förskolebarn så unga som tre år drillas i "patriotiska" aktiviteter som att rita teckningar med krigsmotiv och Z-tecknet - en symbol för stöd för invasionen - och får lektioner om Vladimir Putin, uppger en förskollärare i staden Nizjnij Novgorod för Vice. Enligt förskolläraren sker det på uppmaning av myndigheterna, och lärare lyder av rädsla för löneavdrag eller avskedan. "Jag är kategoriskt emot det. Enligt både pedagogiska regler och utbildningssystemet är den här typen av militärpatriotism fullständigt olämplig för barn i den åldern." Tusentals bilder har publicerats i ryska sociala medier som visar barn som deltar i så kallade "patriotiska lektioner", enligt Washington Post. Omni 220325.

Magdalena Andersson flaggar för "Putin-priser". I samband med EU-toppmötet i Bryssel flaggade statsminister Magdalena Andersson för att bland annat bränslepriserna kommer öka som en följd av kriget i Ukraina. "Vi kommer att gå in i en tid när våra befolkningar kommer att påverkas av kriget och Putin-priser på el, bensin och diesel och mat och därtill har vi stora flyktingströmmar," säger hon till TT. EU uppger att de är på väg att lansera ett nytt sanktionspaket mot bland annat rysk olja och gas. Många länders företrädare befarar dock att den egna befolkningen skulle skadas av sådana sanktioner och paketet dröjer. "Nej, vi har inte kommit närmare, det kan jag inte säga," säger Andersson. Omni 220325.

Allt fler ryska medborgare söker asyl i Sverige. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har det ryska samhället blivit mer totalitärt och enligt TT är en effekt av det att allt fler ryska medborgare söker asyl i Sverige. De senaste fyra veckorna har 135 ryssar sökt asyl i Sverige. Under hela fjolåret inkom sammanlagt 254 asylansökningar från ryska medborgare. "Vi ser en ökning av asylsökande med ryskt medborgarskap sedan invasionen i Ukraina", skriver Migrationsverkets presskommunikatör Annica Dahlqvist i ett mejl till TT. Under samma tidsperiod har över 20 000 ukrainska medborgare flytt till Sverige. Omni 220325.

Ukrainsk minister: Vi hackar Ryssland med it-armé. Ukraina har utfört mer än 300 överbelastningsattacker mot Ryssland, uppger digitaliseringsministern Mychajlo Fedorov i en mejlintervju med DN. Detta med hjälp av en it-armé grundad av Fedorov själv, där alla som vill är välkomna att delta i cyberkriget mot ryssarna. "Från krigets första dag insåg vi att vi behövde en helt ny strategi för att möta den ryska militära aggressionen. Moderna krig kräver moderna lösningar." Den 31-årige ministern har gjort sig känd för sina digitala strategier under kriget. Bland annat har han via Twitter satt press på internationella företag med verksamhet i Ryssland, och övertalat miljardären Elon Musk att förse Ukraina med nätuppkoppling via sitt satellitföretag Starlink. Omni 220325.

JK Rowling svarar Putin efter jämförelsen: "Slaktar civila". I ett tal under fredagen jämförde ryske presidenten Vladimir Putin sanktionerna mot Ryssland med bojkotterna av ”Harry Potter-författaren JK Rowlings böcker - något som hon inte uppskattade, skriver TT. "Kritik mot västerländsk cancel-kultur görs kanske inte bäst av dem som nu slaktar civila", skriver Rowling på Twitter. JK Rowling har mött stark kritik för sina uttalanden om transpersoner, som flera hbtq-grupper menar utsätter människor för fara. I sitt tal kallade Putin det att hon "inte tillfredställer kraven på könsrättigheter". Putin menar att sanktionerna mot Ryssland och bojkotterna av Rowling är lika. Omni 220325.

Ryssland: Första fasen av kriget är över. Ryssland uppger att den första fasen av vad Kreml kallar för den militära operationen i Ukraina är avklarad. Fokus nu är att helt “befria” regionen Donbass i östra Ukraina, enligt det ryska försvarsdepartement. "Det skulle kunna vara ett tecken på att Rysslands styrkor försvagas på andra håll," säger SVT:s korrespondent Bert Sundström. En månad har gått sedan Rysslands invasion av Ukraina. Rysslands försvarsdepartement uppgav på fredagen att den första fasen av vad Kreml kallar för den militära operationen i Ukraina är avklarad. Fokus nu är att helt “befria” regionen Donbass i östra Ukraina, enligt försvarsdepartement. Försvarsdepartementet hävdar att de ryskstödda separatisterna nu kontrollerar över 90 procent av Luhanskregionen och över hälften av Donetskregionen, de båda områden som tillsammans utgör Donbass. "Stridsförmågan hos Ukrainas väpnade styrkor har avsevärt reducerats, vilket gör det möjligt att fokusera på att uppnå huvudmålet, nämligen befrielsen av Donbass", säger ryske generalen Sergej Rudskoj i ett uttalande. SVT:s korrespondent Bert Sundström kommenterade utspelet i Aktuellt: "En tolkning är att Ryssland vill koncentrera sig på östra Ukraina, för att förstärka ockupationen. Det skulle kunna vara ett tecken på att Rysslands styrkor försvagas på andra håll. En annan tolkning är att om man koncentrerar sitt flygvapen och sin artilleribeskjutning mot gränslinjen mellan Ukraina och ryskkontrollerade områden så slår man mot de mest erfarna och skickligaste förbanden i Ukrainas armé. Om man får bort de förbanden så kan det bli lättare att ge sig på resten av Ukraina," säger Bert Sundström. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, säger till Dagens Nyheter att Rysslands utspel kan vara ett sätt att testa hur ett tillbakadragande skulle tas emot av väst, och ett första steg till ett besked att Ryssland vill börja dra sig ur kriget. "Det är en provballong som man placerar för att se hur det tas emot. Till exempel vid förhandlingsbordet med Zelenskyj och den ukrainska delegationen eller hos väst," säger Paasikivi till Dagens Nyheter. svt 220325.

Analys: Väst måste vara redo för kemvapen i Ukraina. Ett allt mer pressat Ryssland, med en avstannad offensiv och sinande militära resurser, kan ta till drastiska åtgärder. Europa och USA måste vara beredda på ryska kemvapenattacker i Ukraina, skriver Michael T Osterholm och Mark Olshaker i en analys i Foregin Affairs. De lyfter fram att Putin förgiftat flera meningsmotståndare, och att Ryssland inte hindrade president Bashar al-Assad - sin allierade - från att använda saringas under Syrienkriget. "Bara för några veckor sedan tycktes tanken (på ryska kemattacker) onödigt alarmistisk. Så är inte längre fallet." Även om Ryssland mot sitt nekande sitter på kvarblivna förråd av exempelvis giftgas eller flytande nervgift är det osannolikt att de i större utsträckning använder dem i fält, skriver BBC:s säkerhetskorrespondent Frank Gardner i en analys. "I stället tror experterna att den mest sannolika risken är att ryssarna kan försöka sig på avsiktliga utsläpp av giftiga industrikemikalier, såsom kloringas, från ukrainska fabriker." Zelenskyj hävdar att Ryssland använt fosforbomber. Vita huset: Under inga omständigheter kommer USA använda kemvapen. Nato ska ge Ukraina utrustning för skydd mot kemattacker. Omni 220325.

Ytterligare rysk lag mot "falsk information" klubbad. En ny rysk lag som godkändes av Vladimir Putin på fredagen kan ge upp till 15 års fängelse för spridning av "falsk information" om ryska myndigheters arbete utomlands, rapporterar AFP. Därmed breddas den lagstiftning som infördes tidigare under månaden, som fastslog samma straffskala för att sprida "falsk information" om den ryska armén. En senior rysk lagstiftare motiverar den nya lagen med att "folk sprider falska nyheter om ryska ambassader och andra organisationer", rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax enligt Sky News. Maxstraff om lagöverträdelser "orsakat allvarliga konsekvenser". Lagen godkändes personligen av Putin. Omni 220325.

Rysktalande Kievbon Sasja: "Aldrig fått problem eller blivit förföljda." Enligt den ryske presidenten Vladimir Putin är ett av skälen till invasionen av Ukraina att "skydda" befolkningen och stoppa ett folkmord på ryssar, framförallt i östra Ukraina. Kievbon Sasja Marchuk har ryska som första språk och menar att hon aldrig upplevt några problem som rysktalande i Ukraina. "Allt som sägs om ryska är en slug lögn," menar Sasja. Sasja har sedan klippet ovan spelades in flytt från Kiev till Berlin med sin familj. svt 220325.

Zelenskyj: Vi ger inte upp något av vårt territorium. I ett videoklipp på fredagskvällen uppmanar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj återigen Ryssland att förhandla, men tillägger samtidigt att Ukraina inte kommer att ge upp någon del av landets territorium för fredens skull, rapporterar AP. Uttalandet kommer efter att den högt uppsatte ryske arméchefen Sergej Rudskoj på fredagen sagt att Ryssland nu kommer att fokusera på "huvudmålet" att "befria" Donbassregionen. Rudskojs besked har av många experter tolkats som att Ryssland kan komma att skala ner invasionen och backa från målet att inta Kyiv och andra ukrainska städer där offensiven stannat av. Omni 220326.

FN: Allt fler bevis för massgravar i Mariupol. FN får in allt fler uppgifter som stärker bilden av att det finns massgravar i den belägrade ukrainska hamnstaden Mariupol, säger Matilda Bogner, chef för FN:s avdelning för mänskliga rättigheter i Ukraina, enligt CNN och Reuters. En av massgravarna är bekräftad med "satellitinformation", enligt Bogner. Hon tillägger att det inte är säkert att alla döda i gravarna är krigsoffer, bland annat eftersom människor som dör av andra orsaker än direkta angrepp inte räknas som sådana. Enligt Matilda Bogner dör i staden många till följd av brist på mat, vatten och elektricitet. Bogners avdelning utreder påståenden om att ryska soldater dödat civila på flykt. 300 människor befaras ha dött i bombning av teater i Mariupol, enligt det ukrainska styret i staden. Omni 220326.

Macron: Vi jobbar på plan för att evakuera Mariupol. Frankrike jobbar tillsammans med Turkiet och Grekland på en "humanitär operation" för att evakuera Mariupol, den ukrainska hamnstaden som just nu är under hård attack av ryska styrkor. Det säger Frankrikes president Emmanuel Macron enligt AFP. "Jag kommer att tala med president Vladimir Putin inom de närmaste 48 till 72 timmarna för att diskutera detaljerna och säkra tillvägagångssättet." Omkring 150 000 civila tros fortfarande befinna sig i Mariupol. Enligt myndigheter i staden har över 2 000 personer i staden dött till följd av den ryska invasionen, omkring 300 av dem i en bombattack mot en teater förra veckan. Omni 220326.

Rapport: Rysslands måltavla är tätbefolkade områden. Ryssland fortsätter att ha tätbefolkade områden som måltavla, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste uppdatering. Samtidigt fortsätter landet att avfyra vapen från ryskt luftrum för att minska exponeringen av sina flyg för ukrainskt luftförsvar. Ukrainas militär uppger i sin dagliga uppdatering att Ryssland "fortsätter attackera civil och militär infrastruktur i den belägrade staden Mariupol". Dessutom har Ryssland fortsatt beskjuta huvudstaden Kyiv, i förortsområden samt inne i staden. Beväpnade styrkor i Belarus, som är allierat med Ryssland, får träning i Brest, Minsk och Grodno. Svårt bombad stad nära belarusiska gränsen fruktar att bli "nästa Mariupol". Omni 220327.

Katastrofläge i Tjernihiv, en stad norr om Kiev. Det ryska trycket mot Kiev har lättat den senaste veckan, men i Tjernihiv nära gränsen till Belarus har läget tvärtom förvärrats. Staden är i praktiken omringad och situationen är katastrofal, säger borgmästaren till ukrainsk tv. "Människor är utan vatten, utan värme, utan elektricitet...de förstår att det värsta fortfarande återstår," säger borgmästaren Vladyslav Atrosjenko enligt nyhetsbyrån Reuters. Från gränsen är det sju mil till Tjernihiv och därefter ytterligare 15 mil till Kiev. Staden har varit under konstant attack sedan kriget började, men också bundit upp ryska styrkor som inte kunnat delta i anfallet mot den ukrainska huvudstaden. I början av veckan förstördes en vägbro över floden Desna, längs vägen som använts för evakueringar och införsel av humanitär hjälp. I senare attacker skadades även en bro för fotgängare.
Hälften på flykt. Det är inte helt klart vad det betyder för kontakterna med omvärlden. Så sent som i torsdags uppgav den ukrainska generalstaben på Facebook att de ryska försöken att omringa staden misslyckats, men under fredagen sade både Atrosjenko och regionens guvernör till ukrainsk tv att staden i praktiken är omringad. Enligt Atrosjenko har artilleribeskjutning och flyganfall förstört mer än hälften av bostadshusen i stadens utkanter. Staden hade omkring 285 000 invånare innan invasionen, men mer än hälften uppges nu ha flytt. Myndigheterna i Kiev uppger att de ska försöka få till stånd en humanitär korridor för att evakuera invånare från Tjernihiv under lördagen. svt 220326.

"Tecken på att Ryssland ger upp storskalig offensiv." Mycket tyder på att Ryssland ger upp sin storskaliga offensiv i Ukraina och nöjer sig med att ta Donbass i öst. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Expressen efter Rysslands uttalande på fredagen om att den första fasen av offensiven är över och att landet nu fokuserar på "befrielsen av Donbass". Paasikivi säger att Ryssland har "misslyckats kapitalt" i ambitionerna att snabbt få ett regimskifte genom att hota eller ta huvudstaden Kyiv. "Men ur ryskt perspektiv kan man säkert hävda att man räddar ansiktet om man har Donbass och gör Azovska sjön till ett innanhav och fortfarande har kusten och en landbrygga till Krym. Till DN säger Paasikivi att fredagens ryska uttalande kan vara "en provballong" för att se hur ett tillbakadragande skulle tas emot av väst. Paasikivi: Den ryska offensiven mot Ukraina har till del varit militärt katastrofal. Enligt Paasikivi kan uttalandet vara ett första steg för att hitta en ursäkt att dra sig ur kriget. Expert: Möjligt att de förbereder den egna befolkningen på nedtrappning. Pentagon: Ryssland försöker inte avancera i Ukraina. Ryssland utesluter inte fler attacker mot städer. Omni 220326.

Flyglarm över flera städer - motattacker i Kyiv. Flyglarm har under morgonen ljudit över flera städer i Ukraina, däribland Kyiv, Tjerkasy, Kropyvnytsjyi, Zaporizjia och Dnipro, rapporterar lokala medier enligt BBC. Samtidigt uppger ukrainska armén att de fortsätter att genomföra motattacker mot de ryska trupperna i Kyivregionen, enligt generalstabens dagliga uppdatering. Ryssland fortsätter att lida av logistiska problem, delvis på grund av effekterna av internationella sanktioner, skriver staben. Staben hävdar också att Rysslands utrustning är i "dåligt tekniskt skick" och att alla dessa faktorer påverkar landets förmåga att "upprätthålla den nödvändiga stridstakten för att uppnå krigets slutgiltiga mål". Samtidigt har detta inte stoppat Ryssland från att genom attacker och flyganfall orsaka skada på de ukrainska styrkorna. Omni 220326.

WHO: Antalet attacker mot sjukhus ökar dagligen. Antalet attacker mot sjukhus, ambulanser och läkare i Ukraina ökar dagligen, uppger WHO enligt BBC. Totalt har WHO kunnat verifiera 72 separata attacker mot vårdinrättningar i landet sedan kriget bröt ut den 24 februari. I attackerna har 71 personer dött och 37 skadats. "Vårdinrättningar bör vara säkra platser för både läkare och sjuksköterskor, men också för patienter. Det här borde inte hända," säger Jarno Habicht, WHO:s representant i Ukraina, till tv-kanalen. Framför allt har attackerna riktats mot sjukhus, medicinska transporter och förråd, men WHO har också registrerat "troliga" bortföranden eller kvarhållanden av personal och patienter. Omni 220326.

Ex-presidenten: Dåraktigt att tro på sanktionspaket. Det är "dåraktigt" att tro att västländernas sanktioner mot ryska företag skulle kunna ha någon effekt på Rysslands regering, säger den tidigare presidenten Dmitrij Medvedev till den statliga nyhetsbyrån RIA. Sanktionerna kommer bara att föra det ryska samhället samman och inte orsaka något folkligt missnöje med myndigheterna, hävdar han. Väst har infört flera sanktionspaket mot Ryssland med anledning av kriget mot Ukraina, men Kreml sa så sent som i går att man kommer att fortsätta tills man uppnått målet att "demilitarisera" Ukraina. Medvedev: Företagarna har inget inflytande över hur landet styrs. Vissa av sanktionerna har riktat sig specifikt mot oligarker som tros stå president Vladimir Putin nära. Omni 220326. Kommentar: Med andra ord, det behövs starkare sanktioner.
Rysk entreprenör: Jag ser hur mitt bolag vittrar sönder. Västerländska bolag har snabbt klippt banden till Ryssland efter invasionen i Ukraina. Nu får deras ryska partners ta en hård ekonomisk smäll. Det skriver The Guardian som har talat med samarbetspartnern till ett välkänt västerländskt varumärke. "Jag har byggt min verksamhet i decennier och nu ser jag den vittra sönder. Jag har människor som är beroende av mig - inte bara min familj utan mina anställda som kommer att förlora sina inkomster, sina hälsoförsäkringar, sitt levebröd, säger bolagets grundare till tidningen. Grundaren, som valt att uttala sig anonymt, säger att hoppet lever om en återgång till det normala, att västerländska varumärken kommer att återvända till Ryssland. Om inte det händer "riskerar vi att förlora allt", säger hen. "Kunderna är inte ledsna för att de inte kan köpa sina favoritprodukter, de är rädda att förlora valmöjligheten." Omni 220326. Kommentar: Rysslands regering bryr sig inte om folket.

Putin tystar kritiska röster. Ryssar som protesterar mot kriget i Ukraina utsätts för allt tuffare behandling av polis och säkerhetstjänst. Fler än 15 000 personer uppges ha gripits och polis söker nu upp kritiska personer i deras hem, enligt Anders L Pettersson vid CRD, Civil Rights Defenders. Den fjärde mars infördes en ny lag med syfte att tysta röster kritiska mot kriget. Det har blivit förbjudet att sprida "falska" nyheter om den ryska försvarsmakten, som att Ryssland brutalt överfallit sitt grannland och att det är fullt krig med många civila och militära offer. Den som sprider sådana uppgifter riskerar upp till 15 års fängelse. Sedan lagen infördes har minst 15 000 personer gripits, enligt Civil Rights Defenders. Organisationen är i kontakt med ryska människorättsförsvarare som fortfarande vågar prata om kriget, bland de OVD-Info som stöttar många som drabbas av politisk förföljelse i Ryssland. "Det finns absolut en rädsla, men också en beslutsamhet och ett mod att fortsätta protestera," berättar Anders L Pettersson, exekutiv chef vid Civil Rights Defenders.
Lärare greps för att han inte ljög. Två händelser berör Anders L Pettersson särskilt: "Det ena är en geografilärare som vägrade följa riktlinjerna om hur man får prata om kriget. Han sparkades från sitt jobb och rektorn hotade med att hon skulle göra allt hon kan för att få honom fängslad. Läraren har tvingats lämna landet. Och det är en lärare, inte en politisk aktör. Det andra var en pappa som satte upp en flagga i fönstret, en blågul handritad flagga som han gjort tillsammans med sitt barn. Det var någon förbipasserande som såg den och senare kom polisen och grep pappan," berättar Anders L Pettersson. De flesta som grips släpps inom ett par timmar eller något dygn. Gripanden har skett på 55 olika platser i Ryssland, men den politiskt styrda rättsapparaten maler långsamt. Det är inte säkert att alla åtalas eller döms, men historien visar att ryska domstolar har långt minne." Ytterligare en rysk lag godkändes av Vladimir Putin under fredagen den 25 mars - som kan ge upp till 15 års fängelse för spridning av "falsk information" om ryska myndigheters arbete utomlands, rapporterar AFP. svt 220326.
Moskvaborna om konflikten: "Pågår fruktansvärda saker." När SVT:s Moskvakorrespondent Bert Sundström träffar människor på den ryska huvudstadens gator möts han av mycket oro. En av dem han möter är Julija, som är så orolig över vad kriget ska leda till att hon brister ut i tårar. Det har i Ryssland blivit förbjudet att sprida "falska" nyheter om den ryska försvarsmakten, som att Ryssland överfallit sitt grannland och att det pågår krig med många civila och militära offer. Den som sprider sådana uppgifter riskerar upp till 15 års fängelse. Men trots hotet om påföljder finns det ändå personer som villiga att prata. "Ingen jag talar med säger uttryckligen att de stödjer kriget, men inte heller att de är emot det," säger SVT:s Moskvakorrespondent Bert Sundström. Möt Julija och fler ryssar i klippet. svt 220326.

Analyser: Ny rysk strategi - men ambitionerna kvarstår. Det är för tidigt att säga om Ryssland har minskat omfattningen av sina ambitioner i Ukraina, men fredagens uttalande om att Moskvas fokus numera är att "befria" områdena Donetsk och Luhansk är definitivt en omsvängning, skriver BBC:s korrespondent Paul Adams i en analys. Ryssarna har mött hårdare motstånd än förutspått och kanske har man dragit slutsatsen att det är bättre att koncentrera anfallen och rikta in sig på ett mål åt gången, skriver Adams. Men det skulle förmodligen också innebära att de koncentrerar även sin eldkraft, framförallt från luften. "Om vi kommande dagar ser en fokusförflyttning till Donbass, så innebär det inte att Moskva har övergett sina större ambitioner än." Även AP skriver i en analys att den nya strategin "inte nödvändigtvis är det slutgiltiga målet utan snarare ett sätt att omgruppera från tidiga misslyckanden och använda Donbass som en ny utgångspunkt." Omni 220326.

Lavrovs styvdotter med på ny brittisk sanktionslista. Den ryska utrikesministern Sergej Lavrovs styvdotter, Polina Kovaleva, finns med på britternas senaste sanktionslista. Hon har levt lyxliv i London sedan hon var 16 år och köpte under studenttiden en lägenhet i Kensington för 4,4 miljoner pund, motsvarande nära 55 miljoner kronor. Med sina 26 år och icke officiella band till Kreml sticker hon ut på sanktionslistan som sedan kriget utökats med mer än tusen namn, skriver Financial Times. Oklara finanser och otydliga band - Kovalevas mamma är inte gift med Lavrov utan har bara pekats ut som hans partner - gör det svårt att avgöra vem som har kontakter med Putins inre cirkel, skriver tidningen. Kovaleva kopplades först samman med Lavrov i oppositionell rysk media i slutet av 2021. Familjebandet gör henne till ett potentiellt verktyg för penningtvätt, hon är en "politiskt exponerad person", men utan en officiell relation har det varit svårt för myndigheter att agera, skriver FT. Omni 220326.

"Rysslands kärnvapenskryt eldar på kapprustning." Ryssland "skryter" om sina kärnvapen - och underblåser därmed en farlig kapprustning, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett videotal inför politiker och affärsmän i Doha. "De skryter om att de med sina kärnvapen kan förstöra inte bara ett visst land utan hela planeten," säger han. Omni 220326.

Rapport: Ryska styrkor visar motvilja att gå in i städer. Ryssland fortsätter att belägra flera städer i Ukraina såsom Charkiv, Chernihiv och Mariupol, uppger brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Detta trots gårdagens besked att ryska trupper nu ska fokusera på att "befria" områdena Donetsk och Luhansk, skriver Sky News. Samtidigt visar de ryska styrkorna en motvilja att genomföra storskaliga operationer i städer och i stället fortsätter de att bomba urbana områden från luften och med artillerield, skriver departementet. "Det resulterar i många civila offer", heter det. Försvarsdepartementet bedömer att Ryssland kommer fortsätta med denna strategi för att undvika att dra på sig fler egna förluster. President Zelenskyj har sagt att Ryssland drabbats av stora förluster den senaste veckan. Omni 220326.

Ryska styrkor har gått in i stad nära Tjornobyl - borgmästare kidnappad. Ryska styrkor har tagit kontroll över staden Slavutych, där arbetare vid det stängda kärnkraftverket Tjornobyl bor, uppger Kyiv-regionens guvernör Oleksandr Pavlyuk enligt Reuters. Stadens borgmästare ska ha kidnappats av de ryska styrkorna, enligt Palyvuk. Dessutom ska ryssarna ha ockuperat ett sjukhus i staden. Reuters har ännu inte kunnat verifiera uppgifterna. Omni 220326.

Uppgifter: Ryska soldater körde över egen befälhavare. En rysk befälhavare ska ha blivit överkörd av sina egna soldater, uppger västerländska källor enligt The Guardian. Detta ska ha skett som en konsekvens av de stora förlusterna som hans brigad råkat ut för i Ukraina. Uppgifterna stämmer överens med förra veckans rapporter från en ukrainsk journalist, skriver tidningen. Enligt den ukrainske journalisten ska brigaden ha varit stationerad i Makariv, väster om Kyiv, och förlorat "omkring 50 procent av sin styrka". Enligt tidiga uppgifter ska befälhavaren ha skadats vid tillfället, men enligt källorna dog han. Enligt västländerna är det här ett tecken på att Ryssland har utmaningar med moralen Omni 220326.

WSJ: USA kan straffa bolag som förser militären med teknik. Biden-administrationen förbereder sanktioner mot ryska bolag som förser landets militär och underrättelse med teknik, upper tjänstemän till Wall Street Journal. Enligt källorna och dokument som WSJ har tagit del av så har den ryska regeringen varit väldigt beroende av västerländsk och internationell teknik för att få sin försvarsindustri att fungera. De nya sanktionerna ska vara skräddarsydda för att rikta in sig på nätverket av anskaffningsbolag som producerar och säljer varor med både ett militärt och ett civilt användningsområden. WSJ nämner Serniya Engineering, ett bolag som USA uppfattar som en nyckelspelare i att förse underrättelsetjänsten med vapen. Moskva-baserade Sertal lyfts också fram som en potentiell måltavla. Sanktionerna kan i kombination med exportrestriktioner klippa Kremls band till den viktiga chipindustrin, samt stoppa import av nödvändiga komponenter för inhemsk chiptillverkning, skriver WSJ. "När du slår mot leveranskedjorna så kan det ha ganska omedelbar effekt, säger Justine Walker som är sanktionsexpert vid Association of Certified Anti-Money Laundering Specialists. Sedan tidigare förbjudet att exportera teknik till Serinya och Sertal. Omni 220326.

Nya prövningen i värmen: Likstank av stupade ryssar. Den första vårvärmen medför nya prövningar för den krigshärjade Mykolajiv-regionen, i södra delen av Ukraina, när stanken av förruttnelse från hundratals döda ryska soldater sprider sig i staden, rapporterar CNN:s utsände. Lukten har fått guvernören Vitaly Kim att uppmana civilbefolkningen att hjälpa till att samla in kropparna och lägga dem i liksäkar. "Vi är väl inga vildar, eller hur?" säger han. Staden Mykolajiv var bland de första att attackeras när Ryssland inledde sin invasion den 24 februari. Ryska styrkor intog stadskärnan, men pressades därefter tillbaka. Guvernören vill att kropparna ska skickas tillbaka till Ryssland, men landet har inte visat något intresse för att ta emot sina döda. Enligt Ukrainas utrikesminister finns problemet med kvarlämnade kroppar inte bara i Mykolajiv. Omni 220326.

Biden: Polen tar ett stort ansvar i humanitära krisen. Polen tar ett viktig ansvar i den humanitära krisen som uppstått till följd av kriget i Ukraina, säger USA:s president Joe Biden under sitt besök i landet. Samtidigt uppmanar han den övriga världen att hjälpa till att minska bördan. Under mötet med sin polske motsvarighet Andrzej Duda sa Biden också att han ser Natos säkerhetsgarantier, som uttrycks i artikel 5, som "heliga" åtaganden. Bidens besök i Polen är det sista under hans resa i Europa. Omni 220326.

Överlevare: "Barn försvann, barn letade sina mödrar." Maria Radionova, som överlevde när teatern i Mariupol bombades i förra veckan, säger till Sky News att tumultet som uppstod när alla försökte fly förmodligen dödade fler än själva attacken. 27-åringen stod själv vid entrén till teatern när attacken inträffade och såg hur föräldrar och barn som separerats desperat försökte hitta varandra. "Folket sprang, folket skrek, ropade på sina föräldrar, barn försvann, barn letade sina mödrar. De som kunde tog iväg barnen och försökte lugna dem genom att säga att "vi ska hitta din mamma", säger hon. Omkring 300 personer befaras ha dött vid attacken som inträffade trots att det ryska ordet för "barn" stod skrivet på marken utanför teatern. Maria Radionova: "Det var allmän panik. Folk sprang, folk tryckte på." 27-åringen hade bott i teatern i tio dagar efter att ha flytt sin lägenhet med sina två hundar. Omni 220326.

Why has the letter Z become the symbol of war for Russia? Open source analysts and military experts first spotted the mysterious Z-shaped letter hand-painted on Russian tanks and military trucks massed on the Ukrainian border on 19 February, leading to widespread speculation among western experts as to what the letter meant. As Russia's invasion began, more military hardware was spotted emblazoned with Zs, as well as other letters, including O, X, A and V. The letters seen on the hardware were usually framed by squares, triangles, and other painted shapes. As a letter, Z does not exist in the Cyrillic Russian alphabet; rather, a letter resembling the figure 3 represents the "z" sound. The most popular theory used by military experts to explain the letters is that they were written according to the respective areas where the Russian troops are usually stationed, with Z potentially standing for Zapad (west). The Russian defense ministry itself has not commented on any of the theories, and instead posted on its Instagram channel that Z meant Za pobedu ("for victory") and V stood for "power of truth". The Guardian 220307.
Två tyska förbundsländer: Z-tecknet kan ge fängelse. De två förbundsländerna (tyska delstater, reds anm) Bayern och Niedersachsen har förbjudit allmän uppvisning av det Z-tecken som kommit att symbolisera stöd för den ryska invasionen, rapporterar Reuters. Överträdelser straffas med böter eller fängelse i upp till tre år. "Det är för mig helt ofattbart att detta Z-tecken används i vårt land för att uppmuntra detta brott," säger Niedersachsens inrikesminister Boris Pistorius. Tecknet, som först sågs ritat på de ryska militärfordon som rullade in i Ukraina när invasionen inleddes, har blivit utbrett i Ryssland och ses bland annat på bilar, souvenirer och mängder av bilder i sociala medier. Omni 220326.

Turkiets utrikesminister: "Oligarker välkomna hit". Under veckan har två superyachter som sägs tillhöra Chelsea-ägaren Roman Abramovitj ankrat i Turkiet. Ett lagligt drag, säger den turkiska utrikesministern Mevlüt Çavusoglu, enligt CNBC. Enligt ministern "välkomnar" han oligarkerna in till landet, både som turister och investerare, så länge som deras affärsmässiga uppdrag håller sig inom ramarna för internationell lag. "Men om de bryter mot några lagar är det en annan femma," säger Çavusoglu enligt kanalen. Omni 220326.

Undersökning: Hälften av ukrainare redo ta till vapen. Nära hälften av ukrainarna i åldern 18-55 år - 70 procent av männen och 30 procent av kvinnorna - är redo att ta till vapen för att försvara landet. Det visar en undersökning av det norska forskningsinstitutet Peace research institute of Oslo (Prio), rapporterar AFP. Med hjälp av lokala opinionsundersökare intervjuade Prio över 1 000 ukrainare mellan den 9 och 12 mars, under invasionens tredje vecka. På frågan om de är villiga att delta i direkta väpnade strider mot Ryssland eller proryska styrkor svarade 49 procent ja. En ännu större andel, 75-80 procent, sa sig vara villiga att hjälpa krigsinsatsen med ickemilitärt stöd såsom att leverera mat, information eller ammunition, eller volontärarbeta för att hjälpa krigsoffer. Institutet: Den ukrainska motståndsviljan är makalös. Omni 220326.

Mariupols borgmästare: Folk börjar dö av svält. Invånare i det belägrade och krigshärjade Mariupol börjar dö av svält och törst då förnödenheterna sinar och ingen humanitär hjälp släpps in i staden, uppger den biträdande borgmästaren Sergej Orlov för BBC. "Vissa är döende av uttorkning och brist på mat. Vissa är döende av brist på medicin och insulin. Folk får ingen läkarhjälp." Mer än 100 000 människor är fast i staden, som varit utsatt för oupphörliga ryska attacker i flera veckor. Hela kvarter har lagts i ruiner, och Orlov uppskattar att runt 70 procent av stadens sjukhus har förstörts eller skadats. Orlov: Folk letar efter alla möjligheter att överleva. Invånare i hårt ansatta Tjernihiv fruktar att staden blir "nästa Mariupol". Omni 220326.

Uppgift: Reaktor på institut i Charkiv beskjuten. En kärnreaktor på ett forskningsinstitut i Charkiv har träffats av ryskt artilleri, rapporterar den ukrainska tidningen Kyiv Independent. Tidningen hänvisar till ett uttalande från den statliga kärninspektionsmyndigheten SNRCU på Telegram. "Reaktorn är inte designad för bruk i strid. Fortsatt bombning eller artilleribeskjutning kan leda till allvarliga strålningseffekter och kontaminering av omgivningen", skriver SNRCU, som tillägger att de inte kan inspektera skadorna på grund av beskjutningen. Uppgiften har inte bekräftats av oberoende källor. Ukrainska myndigheter har tidigare i månaden anklagat Ryssland för att beskjuta institutet. Omni 220326.

Expert: Kompromiss långt bort - Putin har inte råd att förlora ansiktet. En kompromiss mellan Ryssland och Ukraina är för tillfället inte särskilt trolig. Det säger Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan, till DN. "Problemet är att president Putins krav är så långt ifrån det som Ukraina är villigt att gå med på. Putin kan heller inte ge efter eftersom det skulle se ut som ett nederlag och han har inte råd att förlora ansiktet," säger han. Ries tror inte att Ryssland skulle kunna kompromissa om annekterade Krym på grund av historien och det viktiga geografiska läget. Inte heller i Natofrågan lär Ryssland backa, enligt docenten. Däremot tror Ries att Putin skulle kunna ge upp kravet på självständighet i Donbass. Omni 220326.

FN-larmet: Global ökning av svält i Ukrainakrigets spår. Kriget har redan orsakat hunger i Ukraina, riskerar att öka hungern i Ryssland, och kan även leda till en global ökning av undernäring och svält, varnar FN. Ukraina och Ryssland, tillsammans Europas kornbod, står för 75 procent av veteimporten i Egypten och i flera andra afrikanska länder som Etiopien, Kenya och Somalia är beroendet av vete från Svartahavsregionen ännu större. "I till exempel Östafrika importeras i snitt 90 procent av vetet från Ryssland och Ukraina," säger Anne Poulsen, Nordenchef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), till TT. Ökande matpriser och brist på basvaror riskerar att leda till ökande politiska spänningar i redan instabila regioner. Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), pekar ut länder som redan är i en svår kris som de som främst drabbas, som Syrien och Libanon. "Många människor i Libanon kan redan i dag inte äta ett normalt antal mål om dagen. I Syrien är det ännu värre." Omni 220326.

"Slava Ukraini" ekade över Sergels torg i protest. Slagordet "Slava Ukraini", leve Ukraina, ekade över Sergels torg i Stockholm när uppemot tusen personer under lördagen samlades för att markera en månad av krig. Katerina Nikitina, som flydde från ukrainska huvudstaden Kyiv för två veckor sedan, säger till Expressen att hon just nu inte ser några tecken på att kriget är på väg att avta. "Jag önskar jag hade det, men det blir värre för varje dag som går," säger hon till Expressen. Sergey Prokhorov från Ryssland säger till Aftonbladet att han försökt prata med sina föräldrar, men att de är påverkade av Putins propaganda. Omni 220326.
Känslosam demonstration på Sergels torg: "Vill visa stöd". Läs mer i Aftonbladet 220326.

Ryska narrativet om krigsmålen är falskt. Den ryska arméns uttalanden om att man decimerat den ukrainska stridsförmågan nog för att kunna fokusera på "huvudmålet" att "befria" Donbass är ett rent försök att förvanska sanningen inför hemmapubliken, skriver tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) i en rapport. "Kommentarerna kan indikera att Ryssland skalat ner sina mål och nu nöjer sig med att ta kontroll över områdena Donetsk och Luhansk, men den tolkningen är sannolikt felaktig." Arméchefen Sergej Rudskojs påstående om att Ryssland alltid haft Donbass som huvudmål är falskt, lyfter ISW fram - Kremls initiala plan var att ta kontroll även över de stora städerna Kyiv, Charkiv och Odesa, och fortfarande pågår försök att omringa eller inta Kyiv och Mariupol. Omni 220326.

Ryssland bekräftar rätten att använda kärnvapen i Ukraina. Seniorpolitikern Dmitrij Medvedev säger att Moskvas kärntekniska doktrin inte kräver att fiendens stat använder sådana vapen först. Kreml väckte återigen spöket för användningen av kärnvapen i kriget med Ukraina när ryska styrkor kämpade för att hålla en nyckelstad i södra delen av landet. Dmitrij Medvedev, en före detta rysk president som är vice ordförande i landets säkerhetsråd, sa att Moskva kunde slå till mot en fiende som bara använde konventionella vapen medan Vladimir Putins försvarsminister hävdade att kärnvapen-"beredskap" var en prioritet. Kommentarerna på lördagen fick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskiy, i ett framträdande via videolänk på Qatars Doha-forum att varna för att Moskva var ett direkt hot mot världen. "Ryssland överväger att skryta om att de kan förstöra med kärnvapen, inte bara ett visst land utan hela planeten," sa Zelenskiy. Putin etablerade kärnvapenhotet i början av kriget och varnade för att västerländsk intervention skulle skörda "konsekvenser du aldrig har sett". Västerländska tjänstemän har sagt att hoten helt enkelt kan vara ett försök att avleda uppmärksamheten från Putins styrkors misslyckande att säkra en snabb ockupation av den ukrainska huvudstaden Kiev och att göra framsteg i andra nyckelområden i landet. En rådgivare till Ukrainas försvarsdepartement, Markian Lubkivskyi, hävdade på lördagen att Ryssland snart skulle förlora kontrollen över staden Cherson i söder, det första stora centrumet som fallit under Kreml sedan kriget började den 24 februari. Han sa: "Jag tror att staden idag kommer att vara helt under kontroll av ukrainska väpnade styrkor. Vi har under de senaste två dagarna avslutat operationen i Kiev-regionen så andra väpnade styrkor är nu fokuserade på den södra delen för att försöka få fria Cherson och några andra ukrainska städer." Ryssland har cirka 6 000 kärnstridsspetsar - det största lagret av kärnvapen i världen. I en intervju på lördagen sa Medvedev att Rysslands kärntekniska doktrin inte kräver att en fiendestat använder sådana vapen först. Han sa: "Vi har ett speciellt dokument om kärnvapenavskräckning. Detta dokument anger tydligt på vilka grunder Ryska federationen har rätt att använda kärnvapen. Det finns några av dem, låt mig påminna er om dem: nummer ett är situationen, när Ryssland träffas av en kärnvapenmissil. Det andra fallet är all användning av andra kärnvapen mot Ryssland eller dess allierade. "Den tredje är en attack mot en kritisk infrastruktur som kommer att ha förlamat våra kärnvapenavskräckande styrkor. Och det fjärde fallet är när en aggressionshandling begås mot Ryssland och dess allierade, som äventyrade själva landets existens, även utan användning av kärnvapen, det vill säga med användning av konventionella vapen." Medvedev tillade att det finns en "beslutsamhet att försvara vårt lands oberoende, suveränitet, att inte ge någon anledning att tvivla ens det minsta på att vi är redo att ge ett värdigt svar på varje kränkning av vårt land, på dess oberoende". Rysslands försvarsminister, Sergei Shoigu, som inte hade setts på 12 dagar innan ett kort framträdande på fredagen och ett tal till sina generaler på lördagen, talade också om det kärnvapenhot som ryms i Rysslands arsenal. I en video, uppladdad på sociala medier av det ryska försvarsministeriet, sa Shoigu att han hade diskuterat frågor relaterade till militärbudgeten och försvarsorder med finansministeriet. Han sa: "Vi fortsätter leverans av vapen och utrustning före schemat med hjälp av krediter. Prioriteringarna är högprecisionsvapen med lång räckvidd, flygplansutrustning och upprätthållande av strategiska kärnkraftsberedskap. The Guardian 220326.

Ytterligare explosioner i Lviv - minst fem skadade. Tre nya explosioner har inträffat i Lviv i västra Ukraina, uppger stadens guvernör enligt Reuters. Det sker bara några få timmar efter att två raketer slagit ner i staden och orsakat en kraftig brand i en bränsledepå. Minst fem personer skadades. "Från taket på hotellet ser vi ett gigantiskt rökmoln," sa norska TV2:s reporter Kjetil Iden på plats i Lviv efter de första explosionerna. CNN:s team på plats efter den första attacken filmade stora, brinnande bränsletankar. Omni 220326.
Borgmästare: Attacker mot Lviv var budskap till Biden. Rysslands raketbeskjutning mot Lviv i västra Ukraina, som tidigare undkommit tyngre beskjutning, berodde på att USA:s president Joe Biden befann sig i Polen, enligt borgmästaren Andriy Sadovy. "Lviv är bara 70 kilometer från den polska gränsen och världen måste förstå att hotet är väldigt väldigt allvarligt," säger han enligt BBC. Lviv utsattes för flera attacker i går kväll. Enligt lokala myndigheter avfyrades robotarna från den annekterade Krymhalvön. Enligt borgmästaren orsakade andra attacken "betydande skada på ett infrastrukturobjekt". Borgmästaren: Inga bostadsområden träffades. Omni 220327.

Biden kallar Putin "slaktare" - "Tänk inte ens tanken på att gå in på Natos mark". På lördagskvällen talade USA:s president Joe Biden i Polens huvudstad Warszawa, samtidigt som röken stiger från ukrainska Lviv vid polska gränsen efter flera raketattacker under eftermiddagen. Världen måste förbereda sig på en långvarig kamp, säger presidenten enligt AP. Han betonar att det ryska folket inte är USA:s fiender, men riktar samtidigt en skarp varning till Vladimir Putin: "Tänk inte ens tanken på att röra dig en centimeter in på Natos territorium." Under dagen har Biden även träffat ukrainska flyktingar - i samband med det kallade han Putin "en slaktare". "För guds skull, den mannen kan inte sitta kvar vid makten," säger Biden i sitt tal. Efteråt gick Vita huset ut och hävdade att Biden "inte uppmanar till regimskifte i Ryssland". Omni 220326. svt 220327.

Analyser: Allt står på spel för Putin nu. När kriget i Ukraina nu går in på sin andra månad är det stor risk att det går in i en dödligare fas. Allt står på spel för Vladimir Putin, säger Henry Hale, professor och expert på rysk politik, i en analys för CNN. Putin närmar sig 70 och frågan om hans efterträdare har dryftats i Ryssland redan innan invasionen - allt annat än seger vore för honom ett svaghetstecken, enligt Hall. "Det är inte uteslutet, sorgligt nog, att han bestämmer sig för att den enda chansen är att ta till någon typ av kärnvapenalternativ." Den ryska arméns kommentarer på fredagen om att fokusera på "huvudmålet" att "befria Donbass" är ett försök att sälja in invasionen som en succé på hemmaplan trots den undermåliga militära insatsen, skriver The Guardians Jack Watling i en analys. Watling ser inget slut på kriget i närtid - Putins syn på Kyiv som Rysslands rättmätiga territorium kommer inte att förändras, skriver han. "Kyiv kommer inte känna sig tryggt förrän Putin är borta från makten eller den ryska armén är nedbruten, och kommer därför försöka döda ryska soldater på ukrainsk mark så länge som möjligt." Omni 220326.

Sju ryska generaler uppges dödade: "Ytterst ovanligt". Ukrainas försvarsdepartement uppger att landets styrkor har dödat sju ryska generaler sedan invasionens början den 24 februari, skriver Washington Post. Några av dem ska ha träffats av prickskyttar, andra uppges ha dödats i närstrid och några i bombningar. Därtill ska flera högt uppsatta ryska befälhavare ha dödats. "Det är ytterst ovanligt," säger en västerländsk militärkälla som uppdaterade medier i ämnet och samtidigt bekräftade namnen och militär grad på de dödade. Om uppgifterna stämmer har ryska eller sovjetiska generaler inte dödats i lika hög takt sedan andra världskriget, enligt Washington Post. På grund av kommunikationsproblem har ryska generaler i hög grad tvingats operera vid fronten. Nato uppgav tidigare i veckan att uppskattningsvis 15 000 ryska soldater har dödats under fyra veckors strider. Ryska talespersoner rapporterade i fredags en betydligt lägre siffra: 1 351 döda. Tidigare i veckan skrev dock den ryska tidningen Komsomolskaja Pravda att landets försvarsdepartement rapporterat 9 861 döda soldater. Siffran togs därefter bort ur artikeln och tidningen uppgav då att den blivit hackad. Omni 220327.

Zelenskyj kräver Natovapen: "Är ni rädda för Moskva?" Ukrainas president Volydymyr Zelenskyj kräver vapen från Nato och frågar sig om västerländska länder är rädda för Moskva. Det sa han i ett videotal sent på lördagskvällen, rapporterar Reuters. En märkbart irriterad Zelenskyj sa att Ukraina bara kräver en procent av Natos flygplan och stridsvagnar. "Det är vad våra partners har, som samlar damm i deras lager," sa han enligt Reuters. "Vi har redan väntat i 31 dagar. Vem bestämmer över den europeisk-atlantiska gemenskapen? Är det fortfarande Moskva, på grund av rädsla?" Omni 220327.

Kreml: "Inte upp till Biden att bestämma vår president." Det är upp till ryska folket att välja den ryska presidenten, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters. Detta efter att USA:s president Joe Biden i ett tal i Polens huvudstad Warszawa i går sa att Vladimir Putin "inte kan sitta kvar vid makten". "Det är inte upp till Biden att bestämma," säger Peskov. Efter Bidens uttalande gick Vita huset ut och meddelade att presidenten "inte uppmanar till regimskifte i Ryssland", utan menade att "Putin inte kan tillåtas utöva sin makt över grannländer". Peskov: "Den ryske presidenten väljs av ryssar." Omni 220327. Kommentar: Då står också det ryska folket ansvariga för vad deras valda president gör. Sanktionerna får man skylla på de beslut som den ryske presidenten gjort.

Ukraina tar tillbaka byar - hårda strider i området. Ukraina har återtagit kontrollen över två byar 103 kilometer nordväst om Mariupol, uppger det regionala försvaret enligt CNN. Det är byarna Poltavka och Malynivka som ligger öster om den större staden Huliaipole som återtagits från ryska ockupanter. Satellituppgifter från Nasa visar tecken på intensiva strider i området. Uppgifterna visar att det skett dussintals explosioner i de båda byarna de senaste 14 timmarna. Omni 220327.

Zelenskyj ber Qatar: Öka energiexporten till Europa. I ett direktsänt tal vid ett möte mellan energiproducerande länder i Qatars huvudstad Doha i helgen vädjade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till länderna att öka sina olje- och gasleveranser till Europa, skriver AP. "Ni kan bidra till att stabilisera situationen i Europa", sa Zelenskyj och fortsatte: "Europas framtid är beroende av era ansträngningar." Presidenten sa vidare att kriget i Ukraina riskerar att utlösa en global matkris, vilken väntas få förödande effekter i bland annat Mellanöstern. Qatar är ett ledande producentland när det kommer till naturgas. Omni 220327.

Efter Londongrad - blickarna vänds mot franska rivieran. De ryska miljardärernas lyxkåkar i London, som i folkmun går under samlingsnamnet "Londongrad", har märkt sanktionspiskan vina. Nu vänds blickarna till den franska rivieran, där förmögna ryska magnater har köpt fastigheter i decennier, skriver Bloomberg. Den franska regeringen har tillsatt en specialstyrka för att granska alla finansiella tillgångar och säger att man redan har frusit fastighetstillgångar värda mer än en halv miljard euro. Bloomberg har listat villorna kopplade till personer på EU:s sanktionslista. På listan finns bland annat Château de la Croë, en viktoriansk lyxvilla i Roman Abramovitjs ägor och Villa Heir som ägs av miljardären Suleiman Kerimov. Den sistnämnda köptes för 127 miljoner euro, alltså motsvarande 1,3 miljarder kronor, år 2008. I det som kallas "miljardärernas bukt" har förmögna ryssar slagit ner bopålarnas sedan Sovjetunionens fall. Omni 220327.

Ukraina: Ryssland vill skapa ett Nord- och Sydkorea - vi börjar snart med gerillakrig. Ryssland har misslyckats i sitt försök att ta över hela Ukraina och vill nu klyva landet och skapa en Moskvakontrollerad region. Det säger Kyrylo Budanov, chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst, i ett nytt uttalande enligt Reuters. "Faktum är att det är ett försök att skapa ett Nord- och Sydkorea i Ukraina," säger Budanov. Han tillägger samtidigt att Ukraina snart kommer att påbörja gerillakrigföring i ryskockuperade delar av Ukraina. Underrättelsechef: Ryssland vill skapa Moskvakontrollerad region. Separatistledare i Luhansk: Tror på folkomröstning inom kort om att ansluta regionen till Ryssland. Omni 220327.
Ukraina om val i Luhansk - saknar rättsliga grunder. Separatistkontrollerade området Luhansk kan hålla en folkomröstning om att bli en del av Ryssland efter invasionen av Ukraina, säger ledaren Denis Pusjilin enligt AFP. Ledaren säger också att han är säker på att ja-sidan skulle vinna i en sådan folkomröstning. Samtidigt säger Ukraina att om det inte skulle finnas någon rättslig grund för en sådan folkomröstning. "Alla falska folkomröstningar i de tillfälligt ockuperade områdena är ogiltiga och kommer inte att ha någon juridisk giltighet," säger Oleg Nikolenko, talesperson för Ukrainas utrikesdepartement, till Reuters. Ryssland hävdade under invasionen av Ukraina att landet agerade i försvar av de separatistkontrollerade områdena Donetsk och Luhansk. Ukraina: Ryssland skulle möta ett ännu kraftfullare svar av omvärlden. Omni 220327.

Penn: Smälter mina Oscars om inte Zelenskyj bjuds in. Skådespelaren Sean Penn hotar att smälta ned sina Oscarsstatyetter om inte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bjuds in att delta via länk på nattens Oscarsgala, säger han till CNN. I intervjun säger han att han inte vet om Zelenskyj bjudits in, men att det vore en skandal om det inte gjordes. "Om det är så, då hoppas jag att alla filmmänniskor som kommer för att ha sin stora stund och fira sina filmer förstår att de skulle skina mycket starkare om de protesterade och bojkottar galan." Penn befann sig i Ukraina för att filma en dokumentär när Ryssland invaderade landet. Penn har fått Oscars för sina roller i "Mystic river" och "Milk". Skådespelaren befinner sig just nu i Polen där han är engagerad i humanitära insatser. Sean Penn: "Om det är så att han inte har fått en inbjudan kommer jag att smälta mina (statyetter) offentligt. Sean Penn: "Om Oscarsakademin och prisutdelarna aktivt valt att inte engagera sig (...) då är det beslutet det mest oanständiga i Hollywoods historia." Omni 220327.

FN: Över 10 miljoner ukrainare på flykt - nära 4 miljoner har lämnat landet. Över 3,8 miljoner människor har flytt Ukraina sedan invasionen inleddes, visar FN:s flyktingorgan UNHCR:s siffror på söndagen enligt AFP. Runt 90 procent av dessa är kvinnor eller barn. Totalt tros över 10 miljoner av landets 44 miljoner invånare ha tvingats lämna sina hem sedan Ryssland invaderade för strax över en månad sedan. Runt 6,5 är internflyktingar. Den ukrainska flyktingvågen är den största i Europa sedan andra världskriget. På torsdagen uppgav FN:s barnorgan UNICEF att över hälften av Ukrainas barn - 4,3 miljoner - har tvingats fly sina hem. Omni 220327.

Ex-Natogeneral: Påtaglig risk för rysk invasion av Baltikum. General Sir Richard Shirreff, tidigare ställföreträdande chef för Nato i Europa, bedömer att risken för krig i de baltiska länderna är påtaglig. "Putins avsikt har varit tydlig hela tiden," säger han i en exklusiv tv-intervju med SVT. SVT Nyheter möter den brittiske generalen Shirreff då han är i Sverige för att hålla ett föredrag inför Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han ger ett tydligt besked om var han anser att Kreml är på väg.
Vad är risken för krig i Baltikum? "Den är påtaglig. Putins avsikt har varit tydlig hela tiden. Han har ju sagt att den lämpligaste säkerhetsuppgörelsen för Europa är ett nytt Jalta*. Det tolkar jag som att han vill återupprätta det ryska styret i de före detta republikerna i Sovjetunionen. Och som vi vet är Estland, Lettland och Litauen före detta republiker i Sovjetunionen. Rysk minoritet" En viktig orsak, enligt generalen, är att det finns många rysktalande i både Estland och Lettland vilket ökar risken för en rysk invasion där. "Det är en fara som vi måste ta på mycket stort allvar och bekymra oss för, inte minst eftersom det finns betydande ryskspråkiga minoriteter i åtminstone två av dessa länder. Putin har också tydligt sagt att han vill återförena alla ryssar under Moder Rysslands fana." Shirreff som var en av de högsta militärerna i Nato åren 2011 till 2014, utesluter inte heller en rysk invasion av Polen. "Polen ingick i Warszawapakten och har i olika skeden varit en del av tsarriket, så vi måste betrakta Polen som ett land i riskzonen. Om man ser detta i ett bredare perspektiv, så är alla östeuropeiska länder som en gång var en del av Warszawapakten och som nu är en del av Nato, hotade. Därför måste Nato vara berett att avskräcka från alla former av attacker mot något Nato-medlemsland."
Fakta: Vid Jaltakonferensen 1945 drog Stalin, Roosevelt och Churchill upp planerna för ockupationen av Tyskland efter krigsslutet. Omkring 50 miljoner människor dog under andra världskriget. Sovjetunionen gick ur kriget som den enda verkliga stormakten i Europa med underlydande stater i ett framväxande "socialistiskt block". Territoriellt hade Sovjetunionen vuxit avsevärt genom införlivandet av östra Polen, norra Ostpreussen, Transkarpatien, Bessarabien, norra Bukovina, delar av Karelen, de baltiska staterna samt delar av ögruppen Kurilerna och ön Sachalins södra del. svt 220327.

USA: Inga tecken på ryskt ensidigt fokus på Donbass. Det finns "inte riktigt bevis" för att den ryska armén talar sanning när de säger att militäroffensiven i Ukraina kommer rikta in sig på "huvudmålet" Donetsk och Luhansk, säger USA:s Natoambassadör Julianne Smith till CNN. "Vi har dock bevis på att ryssarna misslyckats med sina ursprungliga mål. Och det var, som vi vet mycket väl, att inta Kyiv på bara några dagar." Enligt Smith omvärderar Ryssland nu offensiven, men hon säger att det är klokt att "ge det lite tid". Omni 220327.

Ukraina: Ryska enheter drar sig tillbaka till Belarus. Flera ryska enheter i Ukraina drar sig tillbaka till Belarus för att omgruppera, skriver det ukrainska försvarsdepartementet i ett Facebook-inlägg. "Dessa åtgärder genomförs för att rotera enheter som lidit stora förluster (...) fylla på livsmedel, bränsle och ammunition och organisera evakuering av skadade." Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. På lördagen, i ett tal i Polens huvudstad Warszawa, beskrev USA:s president Joe Biden den ryska militäroffensiven i Ukraina som ett "strategiskt misslyckande". Omni 220327. Kommentar: Så kommer det inte att låta i den ryska propagandan på hemmaplan.

Ryssland till medier: Lägg inte ut Zelenskyj-intervju. Den ryska tillsynsmyndigheten för medier och kommunikation, Roskomnadzor, varnar ryska medier för att publicera en intervju som gjorts med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters. I ett uttalande skriver myndigheten att "ett flertal" ryska mediehus gjort en intervju med Zelenskyj. Till synes har de gjort den gemensamt, men några detaljer om intervjun ges inte. "Roskomnadzor varnar ryska medier om nödvändigheten i att avstå från att publicera denna intervju", skriver mediehuset utan att ange något särskilt skäl. Varningen skickades ut på söndagen. Ryssar utomlands: Kreml härdar hemmapublikens åsikter. Omni 220327. Kommentar: Den innehöll säkert för mycket plågsamma sanningar.
Zelenskyj: Villig att diskutera neutralitet och hitta kompromiss om Donbass. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger sig villig att hitta en kompromiss med Ryssland om Donbassregionen, rapporterar Reuters. "Jag förstår att det är omöjligt att helt tvinga bort Ryssland från ukrainskt territorium, det skulle leda till tredje världskriget," säger han. Ukraina är villigt att diskutera frågan om neutral status för landet inom ramen för ett fredsavtal med Ryssland, men det måste i så fall innebära säkerhetsgarantier av tredje part och en folkomröstning, säger han i en intervju med ryska journalister som ryska myndigheter varnat medierna för att sända. Från måndag till onsdag håller länderna samtal i Turkiet, enligt den ukrainska delegationen. Den ryska har bekräftat att samtal ska hållas, men uppger inte plats. Omni 220327.
Zelenskyj: Abramovitj och andra ryska affärsmän erbjöd Ukraina stöd. Ukraina har fått erbjudanden om stöd från flera ryska affärsmän, däribland Chelsea-ägaren Roman Abramovitj, uppgav president Volodymyr Zelenskyj i söndagens intervju med ryska medier enligt AFP. Flera affärsmän har sagt att de vill "göra något" och "hjälpa till på något sätt", säger Zelenskyj, och tillägger att alla som stödjer Ukrainas kamp kommer ges fristad i landet. "Vissa sa sig vara redo att hjälpa till att bygga upp landet igen efter kriget." Intervjun gavs till ett flertal oberoende ryska mediehus som förbjudits att verka i Ryssland. Den ryska tillsynsmyndigheten för medier, Roskomnadzor, varnade på söndagen mediehusen för att sända den. Omni 220327.

Kyivs skolor öppnar igen - undervisning på distans. På måndagen kommer Ukrainas huvudstad Kyivs skolor att öppna igen och digital undervisning återupptas, säger borgmästaren Vitalij Klytjko enligt CNN. "Det är i dagsläget mycket viktigt för staden att leva och arbeta även under så strikta krigslagar. Ryssarna försöker skrämma oss. Det kommer inte fungera! Vi ger inte upp!", skriver Klytjko på Telegram. Klytjko: Kommer anpassas till rådande läge. Ukrainska psykologer har rekommenderat att undervisningen återupptas. Omni 220327.

Experter: Ineffektiva vapen försvårar för Ryssland. Ryssland har avfyrat drygt 1 200 robotar under invasionen i Ukraina, och allt eftersom lagren sinar kan de tvingas att gå över till mindre avancerade system, rapporterar DN. Storbritannien uppger att Ryssland främst förlitar sig på långdistansrobotar som avfyras från ryskt luftrum - 60 procent av sådana attacker misslyckas, enligt USA. Joakim Paasikivi, lärare vid Försvarshögskolan, slås av hur dålig precision de ryska avfyrningarna haft."Antingen är vapnen dåliga eller så är ryssarna klantiga när det gäller att programmera dem," säger han till DN. Sanktionerna gör det svårt för Ryssland att få tag i mikrochip till avancerade vapen, enligt Paasikivis kollega Ilmari Käihkö, docent. "Kan de inte tillverka dem blir det svårt att fortsätta kriga i samma skala." Omni 220327.

Joe Biden förnekar att han efterlyser ryskt regimskifte. Talet om att Vladimir Putin inte kan sitta kvar vid makten fortsätter att jaga Joe Biden. När USA:s president landade i Washington på söndagen fick han frågan om han efterlyser ett regimskifte i Ryssland, och svarade kort "nej", rapporterar Financial Times. Tidigare har såväl Vita huset som USA:s utrikesminister Antony Blinken tvingats utveckla vad Biden egentligen menade med sina ord om Putin. Vita huset sa strax efter talet i Warszawa att Bidens poäng var att Putin inte kan tillåtas utöva makt över sina grannländer, medan Blinken sa att Putin inte kan ges makten att föra krig i Ukraina eller någon annanstans. Under sitt tal i Jerusalem sa Blinken även att det inte finns någon amerikansk plan för att få till ett regimskifte i Ryssland. Omni 220328.

"Osannolikt att Ryssland gett upp mål att inta Kyiv." Den allt mer statiska krigföringen runt Kyiv är ett tecken på de ryska styrkornas oförmåga snarare än att Ryssland gett upp målet att inta Ukrainas huvudstad, skriver den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) i en ny rapport. "Det är högst osannolikt att Kreml har övergett sina ansträngningar att omringa Kyiv, men sannolikt kommer man inte att kunna uppbåda den stridskraft som krävs för att återuppta stora offensiva operationer inom en snar framtid." Trots att flera ryska enheter i Ukraina nyligen har dragit sig tillbaka till Belarus för att omgruppera är det osannolikt att Ryssland inom en snar framtid skulle lyckas återuppta en större offensiv runt Kyiv, skriver ISW. Ukrainska motattacker minskar Rysslands möjligheter att återuppta offensiven runt Kyiv. Omni 220328.

Krav på att utvisa påstådda fästmön - oklart var hon är. En namninsamling för att Schweiz ska utvisa Vladimir Putins påstådda älskarinna och fästmö, den tidigare gymnasten Alina Kabajeva, har samlat över 70 000 underskrifter på sajten change.org, skriver DN. I uppropet jämförs Putin med Hitler och Kabajeva med hans hustru Eva Braun. "Trots det pågående kriget fortsätter Schweiz att vara värdland åt en medbrottsling till Putins regim. Det är dags för Schweiz att gripa in, och återförena ’Eva Braun’ Kabajeva med hennes ’Führer’", skriver personerna bakom namninsamlingen. Schweiziska myndigheter säger sig inte ha hittat några tecken på att Kabajeva befinner sig i landet, men anonyma källor till nyhetsprogrammet Tagesschau i kanalen SRF säger att hon kan uppehålla sig i Schweiz under en annan identitet. Samtidigt är det klargjort att Kabajeva födde en dotter i Lugano 2015. Vem som är pappa till barnet framgår dock inte av officiella handlingar. Enligt obekräftade uppgifter har Kabajeva och Putin fyra barn tillsammans. Frågan verkar bekymra de schweiziska myndigheterna. Tryck på att frånta Alina Kabajeva hennes OS-medaljer.
I april 2008 rapporterade Moskovsky-korrespondenten att Kabaeva var förlovad med den ryske presidenten Vladimir Putin. Berättelsen förnekades och tidningen lades ner. Under de följande åren blev statusen för Kabaeva och Putins förhållande ett ämne för spekulationer, inklusive anklagelser om att de har flera barn tillsammans. I juli 2013 rapporterade Kabaeva att hon inte hade några barn. I mars 2015 rapporterades hon ha fött en dotter på VIP-sjukhuset Saint Ann i Ticino, Schweiz. 2019 ska hon ha fött tvillingsöner på Kulakovs mödravårdsklinik i Moskva. Omni 220328.

Rysk kustblockad isolerar Ukraina från sjöfartshandel. Ryssland blockerar Ukrainas Svarta havskust och isolerar därmed landet från internationell sjöfartshandel, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Samtidigt fortsätter den ryska flottan att utföra sporadiska raketattacker mot mål i olika delar av Ukraina. Men det faktum att Ukraina lyckats förstöra det ryska landningsfartyget Saratov innebär sannolikt att flottan inte kommer att vara lika benägen att utföra insatser i närheten av kusten framöver, skriver det brittiska försvarsdepartementet. Omni 220328.

Ukraina: Ryskt agerande vid Tjornobyl hot mot miljontals. Ryssland transporterar gamla och dåligt omhändertagna vapen i närheten av det ockuperade kärnkraftverket i Tjornobyl - något som i värsta fall kan leda till skador på sarkofagen runt reaktorn som skadades i kärnkraftskatastrofen 1986. Det säger Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk i ett uttalande på Telegram enligt BBC. "Rysslands oansvariga och oprofessionella agerande utgör ett allvarligt hot, inte bara mot Ukraina utan mot hundratals miljoner européer." Veresjtjuk säger även att Ryssland förhindrar brandmän att bekämpa ett antal bränder i området. Omni 220328.

Ryssland fortsätter betala Ukraina för gasledningar. Trots invasionen är gasledningarna från Ryssland till Europa genom Ukraina i full gång och Ryssland fortsätter att betala Ukraina för detta. Enligt bedömare ligger det i båda ländernas intresse, skriver TT. För Ryssland är gasen viktig ekonomiskt och militären aktar sig noga för att förstöra ledningar. Men att ledningarna är intakt gynnar också Ukraina. Enligt Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, utgör betalningarna från Ryssland en stor post i statsbudgeten. Samtidigt måste Ukraina förhålla sig till Europas beroende av rysk energi. "Ukraina vill inte säga till Europa att ’tyvärr, vi skar av er gas, men kan ni fortsätta att hjälpa oss?’," säger han till nyhetsbyrån. EU importerar 48 procent av sin gas från Ryssland. Omni 220328.

Grävande medier: Mördade Nemtsov följdes av agenter. Den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov skuggades av medlemmar ur en mordpatrull från den ryska säkerhetstjänsten FSB i tio månader innan han sköts ihjäl i Moskva 2015, enligt en stor granskning av Bellingcat, BBC och The Insider. Samma agenter ska senare ha förgiftat flera andra framstående oppositionella, bland andra Aleksej Navalnyj. Agenterna förföljde Nemtsov på alla hans resor till olika regioner i Ryssland från maj 2014 till februari 2015. Oftast anlände de till platsen några timmar eller en dag före Nemtsov. Men under Nemtsovs sista resa, från Moskva till Jaroslavl, hade agenterna plötsligt sluta följa efter honom. Bara några dagar senare mördades Nemtsov. De nya bevisen väcker frågor kring om de tjetjener som dömts för mordet agerade på uppdrag av Kreml, skriver Bellingcat. Varken polisutredningen eller rättegången gick in på varför Nemtsov mördades. Nemtsov tippades av många bli Rysslands näste president efter Boris Jeltsin. Nemtsov skuggades på 13 resor före mordet. bakgrund Mordet på Boris Nemtsov. Omni 220328.

Borgmästaren varnar för katastrof - kräver evakuering. Mariupol befinner sig på randen till en humanitär katastrof och måste evakueras helt och hållet, säger borgmästaren Vadym Bojtjenko enligt Reuters. Bojtjenko säger vidare att omkring 160 000 personer befinner sig i staden utan tillgång till elektricitet och värme. Samtidigt uppger Röda korset att hjälporganisationen fortfarande inte kan nå fram med nödhjälp till staden, rapporterar BBC. Röda korset: Enligt internationell lag ska folk tillåtas att lämna staden. Omni 220328.

Ukraina lovar utredning av filmklipp där fångar skjuts. Ukraina lovar att omedelbart utreda ett uppmärksammat filmklipp i vilket ukrainska soldater ser ut att skjuta ryska krigsfångar i knäna. Det säger Oleksij Arestovytj, högt uppsatt rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, i en intervju som publicerats på Youtube enligt CNN. "Regeringen tar detta på väldigt stort allvar och det kommer omedelbart att inledas en utredning. Vi är en europeisk armé och vi kränker inte våra fångar. Om det här visar sig vara äkta så är det ett fullständigt oacceptabelt beteende." Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj har skrivit en generell kommentar till CNN där videon inte nämns specifikt, men där han säger att Ryssland tidigare har iscensatt filmklipp för att diskreditera Ukraina. Personer som förefaller vara ukrainska soldater säger i klippet att de tillfångatagit en rysk spaningsgrupp i Olchovka. Ryssland meddelar att de också kommer att utreda klippet "där fångar behandlas med extrem grymhet av ukrainska nationalister". Omni 220328.
Experter: Kan inte avfärda krigsfångevideo som fejk. De senaste dagarna har en video, som påstås visa hur ukrainska soldater skjuter ryska krigsfångar i benen, fått stor spridning i sociala medier - och Ukraina har lovat att inleda en utredning. Granskningar av videon pekar på märkliga detaljer, men den har inte kunnat avfärdas som falsk. Det rapporterar BBC. BBC har kunnat lokalisera platsen där filmen ska ha spelats in, ett mejeri utanför Charkiv, och konstaterar med hjälp av vädret att den sannolikt spelats in 26 mars. Experter som BBC har pratat med uppger att dialekterna och kläderna i videon passar in på ukrainska soldater - även om en militärexpert ser en subtil skillnad i kamoufleringen av ett vapen. På sociala medier har många påpekat att soldaterna som skjuts inte tycks reagera så starkt, och att vapnet som avfyras verkar sakna rekyl. Militärläkare och traumakirurger uppger dock att det händer att människor inte skriker när de skjuts, och en vapenexpert säger att vapnet i fråga har en väldigt svag rekyl. Granskande youtuber påstår att soldaterna saknar förbandsbeteckningar. Omni 220330.

Mykola har flytt Mariupol: "Det är helvetet på jorden." Situationen i hamnstaden Mariupol är akut. Stora delar har jämnats med marken och det kommer rapporter om att människor svälter i den belägrade staden samtidigt som striderna fortsätter att rasa. "Det är helvetet på jorden," säger Mykola Trofymenko om läget i sin hemstad. Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war så kommer ryska styrkor inom kort att ta kontroll över staden. Mykola Trofymenko är universitetsrektor på Mariupols universitet men har till slut lämnat staden tillsammans med sin familj och befinner sig nu i Lviv i västra Ukraina. Under flykten besköts de. "Staden är totalt förstörd och bombningarna och skjutningarna pågår utan uppehåll. Du kan se dödade människor på gatorna, förstörda hus och byggnader," säger han. Det var omöjligt för mig att ha mitt barn i skyddsrum en dag till." Trofymenko kallar det Ryssland gör för ett folkmord på den ukrainska befolkningen. "Det är en tragedi att detta utspelar sig i mitten av Europa på 2000-talet. Det är ett modernt Aleppo." Hör Mykola Trofymenko i klippet. svt 220328.
De flydde från sönderbombade staden: "Mariupol är bara ruiner och lik." En livsmedelsbutik i staden Zaporizjzja, cirka tre timmar från Mariupol, har förvandlats till ett center för de människor som flytt från den belägrade hamnstaden. "När vi åkte såg vi kroppar ligga överallt, bara en del av dem hade täckts över," berättar Vika Pavlenko. Enligt borgmästaren i Mariupol står staden på randen till en humanitär katastrof och måste evakueras helt. Röda korset säger samtidigt att man inte når fram med nödhjälp. Danmarks radios korrespondetteam har besökt flyktingcentret i sydöstra Ukraina, som är första anhalt för de som lyckats fly från Mariupol. Se fyra personer berätta om situationen i Mariupol - och flykten från bomberna. svt 220328.
Familjen försöker undvika svält: "Det finns ingen mat alls." Den strategiskt viktiga hamnstaden Mariupol i södra Ukraina har den senaste månaden förvandlats till ett slagfält mellan ukrainska och ryska styrkor – och mitt i allt blir människor lidande. "Vi hade ett underbart liv här - nu har vi ingenting kvar," säger Irina, som försöker hitta mat till sin familj. På måndagen sågs några av stadens invånare komma tillbaka till vad som brukade vara deras hem i ett stort lägenhetsområde, men som efter missilattacker och strider i dag är praktiskt taget obeboeligt. "Vi lämnas hemlösa," säger Mariupolbon Irina till nyhetsbyrån Reuters. Irina har jobbat som ingenjör på en maskinbyggnadsanläggning i staden större delen av sitt liv, men sedan kriget bröt ut vet hon och hennes familj inte vart de ska ta vägen. Med två korgar potatis, en korg lök och åtta fiskar ska familjen nu laga en soppa för att mätta åtta personer i fyra dagars tid. "Det finns ingen mat alls," säger Irina. På måndagen sade Mariupols borgmästare Vadym Boichenko att alla civila invånare måste evakueras för att undvika en humanitär katastrof. Enligt borgmästaren är 160 000 människor fortfarande kvar i staden, och har levt utan värme och el i flera veckors tid. Ryssland förnekar att man ska ha haft civila mål och beskyller Ukraina för de misslyckade försöken att upprätta humanitära korridorer in och ut ur Mariupol. Hör invånarna Irina och Genaidys berättelser i klippet. svt 220329.

Andersson och Scholz på pressträff: "Ukrainas lidande fortsätter oförhindrat." Statsminister Magdalena Andersson (S) är i Berlin för att diskutera det europeiska säkerhetsläget med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, även han socialdemokrat. "Det ryska angreppskriget mot Ukraina har varit i centrum för samtalet. Dödandet, förstörelsen och Ukrainas lidande fortsätter oförhindrat. Angreppet mot Ukraina är ett brott mot folkrätten," sa Scholz på en gemensam pressträff på måndag eftermiddag. Andersson sa att Rysslands president Vladimir Putin har underskattat enigheten som Europas länder visat. "Samtidigt som Putin driver Ryssland in i isolering, stärker vi Europa, vår gemensamma säkerhet och vårt internationella samarbete." Omni 220328.

"Macron rädd för Ryssland - Johnson är mer hjälpsam." Frankrike är rädda för Ryssland, Storbritannien är mer hjälpsamma medan Tyskland går balansgång. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med The Economist där han bland annat ger sin syn på hjälpen från de europeiska stormakterna efter den ryska invasionen. Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare sagt att offensiva vapen till Ukraina, till exempel stridsvagnar, är en röd linje som Ukrainas partners inte kan passera. "Det beror på att de är rädda för Ryssland. Så enkelt är det," säger Zelenskyj. Han säger vidare att "Storbritannien definitivt är på vår sida" och att landet till skillnad från andra länder inte försöker gå balansgång. Zelenskyj: "Tyskland mer pragmatiskt än något annat land." Zelenskyj: "Storbritannien vill att Ukraina ska vinna och Ryssland förlora - de ser ingen annan väg ut ur situationen." Att Storbritannien är mer hjälpsamt beror på trycket från brittiska väljare, säger Zelenskyj. Zelenskyj: Tyskland begår ett misstag när de på grund av ekonomiska relationer med Ryssland försöker agera balanserat. Omni 220328.

Bilder tyder på brandbomb: "De har inte några skrupler." Bilder från helgens ryska bombardemang av de ukrainska städerna Avdiivka och Irpin föreställer troligtvis termitammunition - inte fosforbomber som tidigare rapporterat. Det säger experter som har analyserat bilderna, enligt Aftonbladet. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till tidningen att termitammunition är en metallblandning som brinner med extremt hög temperatur och bara används i syfte att sätta eld på det som finns under. Och eftersom termitammunition bränner igenom metall anses det värre än napalm. "Ryssarna har inte några skrupler, de använder allt de har - oavsett hur det är. Vi har sett allt utom kärn-, bio- och kemvapen, säger Paasikivi. Paasikivi: Att skjuta med brandammunition mot civila områden är alldeles särskilt ryskt. Analytiker: Tror att det rör sig om vapnet 9M22S - har använts flera gånger i Syrien. Omni 220328.

Ryska agenter tog Audemars Piguet-klockor för miljoner. Agenter från ryska säkerhetstjänsten FSB ska ha beslagtagit schweiziska lyxklockor från Audemars Piguet värda miljontals dollar. NZZ magazin beskriver det som en hämnd för att Schweiz stoppat export av lyxprodukter till Ryssland. Audemars Piguet tillhör en av de största schweiziska klocktillverkarna vid sidan av Rolex och Patek Philippe. Bolaget, som stoppade sin verksamhet i Ryssland 8 mars, ville inte kommentera det hela för Bloomberg. Det lokala dotterbolaget i Moskva blev genomsökt. Schweiziska ambassaden i Moskva vill inte kommentera enskilda ärenden. Omni 220328.

Novaja Gazeta lägger ner verksamheten tills vidare. Oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta lägger ner all aktivitet till dess att Rysslands så kallade "specialoperation" i Ukraina är över. Det meddelar tidningen i ett inlägg på Twitter. Novaja Gazeta skriver att en varning från ryska tillsynsmyndigheten för medier och kommunikation, Roskomnadzor, ligger bakom beslutet. Roskomnadzor varnade under gårdagen flera ryska medier från att publicera en intervju med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Tidningens chefredaktör Dmitrij Muratov var en av vinnarna av Nobels fredspris förra året. Omni 220328.

Ukraina hävdar att kontroll återtagits över Irpin. Ukrainska styrkor har återtagit "full kontroll" över Irpin, en förstad till Kyiv i huvudstadens norvästra utkant, uppger borgmästaren Oleksandr Markusjyn enligt Reuters. "Vi har goda nyheter i dag - Irpin har blivit befriat. Vi förstår att fler attacker på vår stad kommer och vi kommer att försvara den modigt," säger han i ett videoklipp på Telegram. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Irpin har varit en av de mest krigsdrabbade platserna i Kyivområdet sedan invasionen inleddes. Omfattande strider har ägt rum i staden. De sista invånarna evakueras efter "en månads helvete". Omni 220328.

Minst 5 000 uppges ha dött i belägrade Mariupol. Sedan den ryska invasionen inleddes har minst 5 000 personer dött i den belägrade ukrainska hamnstaden Mariupol, uppger ukrainska myndigheter. "Vi begravde runt 5 000 personer, men begravningarna stoppades för tio dagar sedan på grund av beskjutningen," säger president Zelenskyjs rådgivare Tetyana Lomakiva till AFP. Samma siffra anges av stadens borgmästare, enligt Reuters. Enligt lokala myndigheter har runt 90 procent av byggnaderna i staden skadats, och 40 procent förstörts helt. Lomakiva: Så många som 10 000 kan ha dött. Omni 220328.

Uppgifter: Storskalig cyberattack mot Ukrainas nationella telekombolag. En "kraftfull" cyberattack har riktats mot Ukrainas nationella telekomleverantör Ukrtelecom, rapporterar Forbes. Attacken beskrivs som den mest omfattande sedan den ryska invasionen inleddes. En myndighetsföreträdare bekräftar för Forbes att man utreder angreppet. Det är oklart om det rör sig om en överbelastningsattack eller en mer sofistikerad cyberattack. Ukrtelecom har på Facebook skrivit att tjänster ligger nere på grund av en "kraftfull cyberattack av fienden". Cybersäkerhetsföretaget Netblocks, som övervakar internettrafik globalt, uppger att Ukrtelecoms trafik "kollapsat till 13 procent av förkrigsnivåer". Tjänster ligger nere över hela landet. Omni 220328.

Biden om talet: Uttryckte bara min upprördhet. USA:s president Joe Biden säger att han "inte alls" oroar sig för att hans kommentarer om Putin under talet i Polen ska eskalera situationen, rapporterar Sky News. "Jag tar inte tillbaka något. Faktum är att jag bara uttryckte min upprördhet. Jag tillkännagav ingen policyändring, och det gör jag inte nu heller," säger han till reportrar i Vita huset enligt AFP. På frågan om huruvida han kan tänka sig ett möte med Putin svarar Biden att "det beror på vad han vill prata om". Bidens formulering om Putin under talet i Warszawa på lördagen - "för guds skull, den mannen kan inte sitta kvar vid makten" - har kritiserats brett och tolkats som att USA uppmanar till maktskifte i Ryssland. Biden: Jag ber inte om ursäkt för mina personliga känslor. Säger sig inte bry sig om vad Putin tycker. Omni 220328.

Ukraina: Tech-enhet bidrog till att sakta ner konvoj. Den långa konvoj av ryska militärfordon som tidigt under invasionen rörde sig mot Ukrainas huvudstad Kyiv saktades ner betydligt av ett 30-tal soldater med teknologisk utrustning de samlat ihop via crowdfunding, uppger ukrainsk militär för The Guardian. Nattetid ska de ha närmat sig konvojen genom skogen på fyrhjulingar, försedda med bland annat mörkerglasögon, värmekameror och drönare med kapacitet att släppa mindre sprängladdningar. "Den lilla enheten förstörde de två-tre fordonen längst fram, och sedan satt konvojen fast. De stannade där ytterligare ett par nätter och förstörde fler fordon," säger enhetens befälhavare till tidningen. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Ska också ha förstört ryska förråd med förnödenheter. Befälhavaren: Vi slår till nattetid, när ryssarna sover. Omni 220328.

Brittiska försvaret: 1 000 legoknektar i Ukraina. Fler än 1 000 legoknektar från den ökända Wagnergruppen har satts in i östra Ukraina, uppger det brittiska försvarsdepartementet. "På grund av svåra förluster och en i stora drag avstannad invasion har Ryssland med stor sannolikhet tvingats omlokalisera Wagnersoldater från militära operationer i Afrika och Syrien", skriver departementet på Twitter. Wagnergruppen är en privat paramilitär organisation som grundades 2014 och stred på ryskstödda separatisters sida i Donbass 2014 och 2015. De har också stridit på Rysslands och dess allierades sida i Afrika och Mellanöstern. Omni 220328.

Zelenskyj till väst: Rädsla gör er till medbrottslingar. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kritiserar västvärlden för att ha agerat alltför passivt före och under den ryska invasionen. I ett videotal sent på måndagskvällen säger han att "hårda förebyggande sanktioner" mot Ryssland hade kunnat förhindra invasionen. Zelenskyj vänder sig bland annat mot uppgifterna att ett oljeembargo mot Ryssland inte kan bli aktuellt förrän landet använder kemiska vapen i Ukraina. Senare i veckan kommer han att tala direkt till parlamenten i flera västländer och då uppmana dem att bidra med mer vapen. "Ukrainare ska inte dö bara för att någon inte kan uppbåda tillräckligt mycket mod för att räcka över nödvändiga vapen. Rädsla gör dig alltid till en medbrottsling." Zelenskyj slog handen i bordet flera gånger. Omni 220328.

"Kärnvapen bara aktuellt vid hot mot vår existens." Ryssland skulle bara använda kärnvapen vid ett "hot mot landets existens" - inte på grund av kriget i Ukraina. Det säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov i en intervju med det amerikanska public service-bolaget PBS. "Vi har säkerhetsföreskrifter som väldigt tydligt anger att vi bara kan, och kommer att, använda kärnvapen om vårt lands existens är hotad." Peskov säger samtidigt att Ryssland är oroligt för Natos utvidgning österut och varnar västvärlden att "inte tränga in oss i ett hörn". Peskov: Ingen har ens tänkt tanken att använda kärnvapen. Peskov: Vid ett hot mot vår existens kommer vi att använda kärnvapen för att eliminera det. Peskov: "Ni måste förstå Ryssland." Omni 220328.

Nya fredssamtal i dag - källor: Ryssland öppnar för ukrainskt EU-medlemskap. Dagens förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina väntas hållas i Dolmabahçepalatset i Istanbul klockan 10.30, skriver TT med hänvisning till ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform. Både den ukrainska och ryska delegationen har nu landat i Turkiet. Fyra källor med insyn i förhandlingarna uppger för Financial Times att Ryssland är beredda att låta Ukraina gå med i EU. Moskva och Kyiv väntas diskutera en vapenvila som en del av en möjlig överenskommelse som skulle innebära att Ukraina ger upp målet om Natomedlemskap i utbyte mot säkerhetsgarantier och möjligheten att gå med i EU, enligt källorna. Därtill har Ryssland enligt källorna gett upp det tidigare kravet på "avnazifiering" av Ukraina, som grundar sig i det falska påståendet från Kreml om att Ukrainas regering styrs av nazister. Ukraina och västländer har samtidigt uttryckt oro för att Putin använder förhandlingarna som en rökridå för att omgruppera de militära styrkorna inför en ny offensiv. Omni 220328.

Analys: Blir inga framsteg förrän Putin tagit Donbass. President Volodymyr Zelenskyj ser ut att erbjuda Ryssland ukrainsk neutralitet och därmed ge upp planerna på ett Natomedlemskap. Det skriver Sky News utrikesredaktör Dominic Waghorn i en analys inför fredssamtalen i Istanbul. "Zelenskyj använde sin intervju med ryska journalister för att säga till Vladimir Putin: Jag vet att du vet att du har begått ett fruktansvärt misstag, men nu erbjuder jag dig en utväg." BBC:s internationella chefskorrespondent Lyse Doucet är dock skeptisk till att det kommer att ske några framsteg i fredssamtalen - inte förrän Putin har tagit kontroll över Donbass i östra Ukraina och upprättat en landbrygga mellan Ryssland och Krymhalvön, skriver hon i en analys. "I nuläget ser det inte ut som att Putin är redo att kompromissa. SVT:s Istanbulkorrespondent Tomas Torén listar tre stridsfrågor inför förhandlingarna, bland annat huruvida Ukraina är villigt att ge upp Donbass till Ryssland. "Nu öppnar man upp den dörren på glänt och säger att man är redo att diskutera det på något vis. Men det är svårt för Ukrainas del att verkligen svälja det här kravet från Ryssland." Omni 220329.

Ukraina uppges ha framgång runt Kyiv - men ryssar hotar. Ukrainska styrkor återtar territorium och motar tillbaka ryska soldater runt Ukrainas huvudstad Kyiv, säger president Volodymyr Zelenskyj i ett videotal på måndagskvällen. Zelenskyj hyllar samtidigt de styrkor som enligt honom återtagit staden Irpin, strax nordväst om Kyiv. Uppgifterna om ukrainska framgångar runt Kyiv bekräftas av det brittiska försvarsdepartementet, som i sin senaste lägesuppdatering skriver att ryska styrkor har tvingats backa från en rad positioner i området. Departementet tillägger dock att Ryssland fortfarande utgör ett stort hot runt huvudstaden. Samtidigt fortsätter de ryska bombningarna av hamnstaden Mariupol med oförminskad styrka. Stadens centrum är dock fortfarande under ukrainsk kontroll, skriver det brittiska försvarsdepartementet. Omni 220329.

Ukraina publicerar lång lista på anställda vid ryska säkerhetstjänsten. Ukrainas militära underrättelsetjänst har lagt ut en lista med 620 personer som påstås jobba för den ryska säkerhetstjänsten FSB. Publiceringen ska ha skett efter en digital operation. "Det är ett sätt att rycka undan täcket, det försvårar agenternas verksamhet," säger Fredrik Blix, doktor i cybersäkerhet. Den långa lista som publicerades av Ukrainas militära underrättelsetjänst sent på måndagskvällen innehåller information om 620 personer som påstås jobba för FSB, en militär myndighet som ansvarar för Rysslands säkerhetstjänst och tidigare hette KGB. I anslutning till listan publiceras en bild av det tidigare ökända Lubjankafängelset i Moskva, som nu är FSB:s högkvarter. Utöver namn innehåller listan bland annat födelsedatum och födelseort, passnummer, datum för utfärdande, adresser, kortuppgifter och information om personernas fordon. Ukrainas underrättelsetjänst beskriver listan som en förteckning över "ryska FSB-tjänstemän involverade i den kriminella verksamheten i det angripande landet i Europa". Det är ännu oklart hur aktuell listan är och vilka roller inom FSB personerna har. Informationen har ännu inte verifierats, och Kreml har inte kommenterat uppgifterna. Pontus Johnson, professor med inriktning mot cybersäkerhet på Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm bedömer listan som trovärdig. "Det är inte nödvändigtvis särskilt svårt att hitta information om ryska statsanställda eftersom tillgång till offentliga databaser ofta går att köpa", skriver han i ett mejl till SVT. Fredrik Blix, doktor i cybersäkerhet vid Stockholms universitet, säger att Ukrainas underrättelsetjänst först har kommit över listan med namn och sedan kompletterat den med information från öppna källor och register i Ryssland. "Det blir en karta som Ukraina kan använda för att störa de här individerna och visa att de har ögonen på sig. Det är ett sätt att rycka undan täcket, det försvårar agenternas verksamhet men det kan också handla om att störa relationen mellan Kreml och FSB," säger han. "För att få tag på namnen har man antingen tagit sig in i ett system som innehåller informationen eller fått informationen från en läcka inom FSB. Det kan också vara ett annat lands underrättelsetjänst som har delat med sig av namnen." Fredrik Blix säger att det är ovanligt att den här typen av information offentliggörs. "Ukrainas underrättelsetjänst har troligtvis bedömt att det är mer värt att avslöja den här listan än att sitta på informationen och använda sig av den på olika sätt." svt 220329.

Lanserar Turkiet som en trygg hamn för de superrika ryssarna. Medan västvärlden jagar ryska tillgångar ser Turkiet ett tillfälle att bli en fristad för ryskt kapital. Den turkiska utrikesministern välkomnar oligarkerna och vill lansera Turkiet som en trygg hamn för de superrika ryssarnas enorma rikedomar. Det var en märkvärdig syn när en av världens dyraste lyxbåtar seglade i hamn i turkiska Marmaris i förra veckan. Superyachten Eclipse värderas till ofattbara 9,3 miljarder kronor. I europeiska hamnar hade båten med största sannolikhet konfiskerats eftersom den ägs av den berömda ryska oligarken Roman Abramovitj. Men i Turkiet fann lyxbåten däremot en trygg hamn. Turkiet har inte anslutit sig till de länder som infört sanktioner mot Abramovitj och andra oligarker i syfte att isolera Putin. President Erdogan motiverar det med att Turkiet fortsatt vill upprätthålla goda förbindelser med Ryssland. Den turkiska regeringen har visserligen varit tydlig i sitt stöd till Ukraina och fördömt den ryska invasionen. Många ukrainare prisar Turkiet för att de levererar väpnade drönare. Och kriget i Ukraina har gjort att Turkiet återigen släppts in i värmen bland många västländer, som tidigare haft en frostig relation med Ankara. Men Turkiet har samtidigt valt en annan linje gentemot Ryssland än de flesta andra Nato-länderna. Turkiet vill inte välja mellan parterna, vilket märks inte minst på inställningen till oligarkerna. "Ryska oligarker är välkomna att göra affärer i Turkiet så länge det följer internationell rätt," sa Turkiets utrikesminister i ett uppmärksammat uttalande i lördags. Istanbul har också blivit en av de mest populära destinationerna för ryssar som flyr sitt land av rädsla för det politiska klimatet. Turkiet är ett av få länder med direkta flygförbindelser till Ryssland och det krävs inget visum för ryska medborgare. Men för de ryska oligarkerna har Turkiet aldrig varit en favoritdestination tidigare. De har hellre spenderat sin tid i lyxvåningar i New York, London och Paris eller flärdfulla badorter på franska eller italienska rivieran. Men nöden har ingen lag. När oligarkerna försöker rädda det som räddas kan av tillgångar i väst ser Turkiet ett tillfälle att locka till sig kapital på vift. Strax efter att lyxbåten Eclipse seglade Abramovitj andra superyacht till turkiska Bodrum. Den något mindre Solaris är 140 meter lång. Värdet uppskattas till ungefär 5,7 miljarder kronor. Det går också rykten om att Abramovitj vill köpa den turkiska fotbollsklubben Göztepe, medan han tvingas sälja engelska klubben Chelsea. Turkiska medier är storförtjusta i nyheterna om Abramovitjs nyfunna intresse för Turkiet. Den enes död, den andres bröd. svt 220329.

Källor: Roman Abramovitj blev förgiftad i Ukraina - förlorade synen i timmar. Den ryske oligarken och Chelsea-ägaren Roman Abramovitj och två ukrainska fredsförhandlare upplevde förgiftningssymptom efter att ha besökt Kyiv för förhandlingar tidigare i mars, uppger källor för flera medier. De ska ha drabbats av röda ögon, konstant och smärtsam tårbildning samt flagnande hud på ansiktet och händerna. Deras tillstånd har förbättrats, enligt källor till Wall Street Journal. Enligt journalistnätverket Bellingcat inträffade händelsen i Kyiv natten mellan 3 och 4 mars. En källa uppger för The Guardian att Abramovitj förlorade synen i flera timmar, och vårdades i Turkiet. Även Abramovitjs talesperson bekräftar uppgifterna, enligt BBC. "Det spekuleras mycket just nu, och vi rekommenderar att enbart följa officiella källor," säger en talesperson för Ukrainas president Zelenskyj. Oklart vilka som låg bakom den möjliga förgiftningen. Omni 220328.
USA: Vår underrättelse tyder inte på förgiftning. Amerikansk underrättelse tyder på att oligarken och Chelsea-ägaren Roman Abramovitjs och de två ukrainska förhandlarnas symptom inte orsakades av förgiftning, rapporterar Reuters. "Underrättelserna pekar starkt på att de orsakades av faktorer i omgivningen, alltså inte förgiftning," säger en anonym myndighetsföreträdare till nyhetsbyrån utan att specificera närmare. Utvecklar inte vad den amerikanska underrättelsen tyder på. Bland andra Wall Street Journal, journalistnätverket Bellingcat och The Guardian har rapporterat att Abramovitj och förhandlarna uppvisade symptom på förgiftning under ett besök i Kyiv i början av mars - däribland röda, smärtande ögon och flagnande hud i ansiktet och på händerna. Uppgifterna bekräftas av Abramovitjs talesperson. Omni 220328.
Ministerns varning: Ät och drick inget. Efter uppgifterna om misstänkta förgiftningar i samband med förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland går nu den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba ut med en varning till sina landsmän runt förhandlingsbordet om att undvika mat och dryck på platsen. "Jag avråder alla som sitter i förhandlingar med Ryssland från att äta eller dricka någonting. Och undvik helst att ta på någon yta," säger Dmytro Kuleba i en ukrainsk tv-sändning. Det ska ha varit den ryske oligarken Roman Abramovitj och två ukrainska förhandlare som fått symptom som kan vara tecken på förgiftning, enligt uppgifter till flera medier. Det ska ha inträffat efter förhandlingar en dryg vecka efter invasionens början. Förhandlarna ska ha fått röda, rinnande ögon och flagnande hud. "Roman tappade synen i flera timmar", sa en person med insyn till tidningen The Guardian. Nu ska dock samtliga förhandlare ha återhämtat sig. Kreml har avfärdat uppgifterna om att den ryske oligarken Roman Abramovitj ska ha blivit förgiftad, rapporterar Reuters. Uppgifterna har inget med verkligheten att göra, enligt Kreml, som menar att historien är en del av ett "informationskrig". svt 220329.

Ikea blir "Idea" - Ryssland vill byta namn på flera företag. Listan på västerländska företag som lämnat Ryssland i protest är lång. Ryska politiker har hotat med att förstatliga bolagen som drar sig ur, men den senaste tiden har också ett nytt fenomen dykt upp. Snarlika kopior av varumärkena har lämnats in till det ryska patentverket. Bara ett par veckor efter att den svenska möbeljätten Ikea meddelat att man stänger alla varuhus i Ryssland skickades en varusmärkesansökan in till det ryska patentverket för möbelvaruhuset Idea. Även McDonald's har drabbats av samma fenomen. När den amerikanska snabbmatskedjan meddelat att man stänger sina ryska restauranger skickades en ansökan in för en kedja med namnet "Onkel Vanja". "Formellt sett kan man inte göra så här. Immaterialrätter bygger på internationella överenskommelser. Det är intressant att den blir en del av slagfältet," säger Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt näringsliv, i SVT Morgonstudion. Hon menar att situationen för de drabbade företagen "besvärlig på många olika plan". "Kortsiktigt påverkar det förstås deras möjligheter att bedriva sin verksamhet på en jättemarknad. Långsiktigt är det riktigt problematiskt hur företagen ska kunna komma tillbaka till den ryska marknaden. Hur ska företagen våga lita på att om de får behålla sina rättigheter om de kommer tillbaka?" För västerländska bolag som vill stoppa utvecklingen kan det, enligt Christina Wainikka, bli svårt. "Immaterialrätter bygger på regler. Det är lagar, paragrafer och internationella överenskommelser. Om Ryssland nu kliver av från de överenskommelserna så är det väldigt svårt för ett enskilt företag att ta det vidare, därför domstolarna där skulle inte respektera lagarna," säger hon. svt 220329.

Spänt i rymden när amerikansk astronaut åker hem med rysk farkost. Under onsdagen kommer amerikanen Mark Vande Hei återvända hem från rymdstationen ISS tillsammans med två ryska kosmonauter i en rysk Soyuz-farkost. Samarbetet på rymdstationen är ett av få kvarvarande samarbeten mellan Ryssland och västvärlden just nu. "Det här är ett långt projekt och svårt att bryta men som utvecklingen ser ut nu så är det tveksamt om man vill fortsätta samarbetet med ryssarna på stationen," säger astronauten Christer Fuglesang. Klockan 9:21 på onsdagsmorgonen lämnar en Soyuz-kapsel den ryska delen av ISS. Ombord finns de två ryska kosmonauterna Anton Shkaplerov och Pyotr Dubrov tillsammans med Nasa-astronauten Mark Vande Hei. Han har då tillbringat 355 dygn i rymden vilket är rekord för en Nasa-astronaut. Fyra timmar senare landar de på stäppen intill det ryska rymdcentret Bajkonur som ligger i Kazakstan men på mark som hyrs av Ryssland. Där väntar representanter från Nasa för att ta emot amerikanen.
Kan se kriget från rymden. Men efter att Ryssland invaderade Ukraina och en stor del av världen nu bojkottar Ryssland sticker samarbetet kring rymdstationen ut. På en liten yta arbetar nu fyra amerikanska astronauter, en tysk och fem ryssar. "Kom ihåg att besättningen flyger över Ukraina och kan titta ner och se förstörelsen, bränderna och röken. Det måste vara väldigt spänt," sa John Grunsfield som är en pensionerad Nasa-astronaut till tidskriften Nature nyligen. svt 220329.

Expert: Ryssarnas löften är ett spel för gallerierna. Många bedömare är optimistiska efter tisdagens rysk-ukrainska förhandlingar i Istanbul - men enligt Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien, handlar det om skenbara framsteg. "Det är nog mest ett spel för gallerierna. Jag ser tyvärr ingen lösning som båda parter skulle kunna vara överens om," säger han till Aftonbladet. Neretnieks betonar att Ryssland, även om de lovat att trappa ner insatserna i Kyiv och Tjernihiv, inte lovat att dra sig ur områdena eller lämna tillbaka territorier de erövrat. Neretnieks: Får Ryssland behålla områdena legitimerar man anfallskrig. Putin: "Nationalisterna" i Mariupol måste lägga ner vapnen. Omni 220329.
Experten: Ryska löftet om att backa har inte märkts. Inga Näslund, Rysslandsexpert på Palmecentret, är skeptisk till Rysslands besked om att minska den militära aktiviteten i Kiev och Tjernihiv. "Jag ger inte mycket för löftet. Det har inte märkts på bombardemanget mot Kiev under natten. Det har fallit både bomber och varit granatbeskjutning," säger Inga Näslund i SVT Morgonstudion. Ryssland lovade under tisdagen att drastiskt minska sin militära närvaro i Kiev och Tjernihiv. Men Inga Näslund, Rysslandsexpert på Palmecentret, tror att striderna kommer att fortsätta. "Ukrainarna håller på att trycka tillbaka ryssarna. By för by och hus för hus. Det är hårda strider." SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén beskriver det ryska löftet om att backa militärt som ett trevande framsteg. "Det skulle kunna innebära att det finns bättre förutsättningar för att hålla samtalen mellan Ryssland och Ukraina framöver," säger han. Löftet förmedlades under tisdagens förhandlingar i Istanbul. Många bedömare menar att det var ett ganska lägligt tillfälle för Ryssland att meddela den militära minskningen. "Offensiven gick redan dåligt. Det kan egentligen handlar om att de vill göra en slags truppförflyttning och få den andra sidan att inte gå till attack," säger Tomas Thorén. svt 220329.

Ukrainas strategi kan leda till ökad fara för civila. För att försvara sina städer mot ryska angrepp har Ukraina placerat tungt artilleri i tätbefolkade områden – något som riskerar att försätta civila i ännu större fara när deras kvarter blir ryska måltavlor, skriver Washington Post i ett reportage. "Jag är väldigt tveksam till att antyda att Ukraina är ansvarigt för civila dödsfall eftersom de försvarar sitt land mot en angripare. Men att Ukraina har tagit slagfältet till bostadsområden ökar faran för civila," säger William Schabas, professor i internationell rätt vid Middlesex University i London. Den ukrainska strategin riskerar samtidigt försvåra framtida försök att hålla Ryssland ansvarigt för möjliga krigsbrott, säger människorättsaktivister och -experter. Human Rights Watch: Underminerar anklagelser om att Ryssland medvetet attackerar civila. Omni 220329.

Efter svältvarningar: Priset på vete faller - god indisk skörd. Efter skenande vetepriser och varningar för svält till följd av kriget sjunker nu världsmarknadspriset på vete. Anledningen är ett ovanligt gott skördeläge Indien, världens näst största veteproducent, skriver Bloomberg. Tidigare har det rapporterats om matkris i Mellanöstern till följd av ryska invasionen av Ukraina, då Svartahavsområdet har kallats "världens brödbod". Exempelvis importerar Egypten 80 procent av sitt vete från de båda länderna. Även veteodlingen i Kansas har blivit bättre. Indiska regeringen har inlett samtal med Egypten och andra länder om spannmålsleveranser. Omni 220329.

Rapport: Ryssland vill fortfarande inta Kyiv. Trots Kremls påståenden om att ryska styrkor framöver kommer att koncentrera sig på östra Ukraina har Ryssland inte övergett målet att omringa och inta huvudstaden Kyiv. Det skriver den amerikanska tankesmedjan Study of war i en ny rapport. "Vi har inte observerat någon omgruppering av stridskraft från Kyiv till insatser i östra Ukraina", skriver tankesmedjan. Ukrainska styrkor har återtagit förstaden Irpin och kommer sannolikt att försöka utnyttja pågående ryska omgrupperingar för att ta tillbaka mer territorium nordväst om Kyiv de kommande dagarna, enligt Study of war. Ryssland uppges inte ha genomfört några offensiva operationer i Tjernihiv, Sumy eller Charkiv senaste dygnet . Samtidigt säger Rysslands försvarsminister att Ukrainas militära kapacitet har försvagats kraftigt. Omni 220329.

Sjojgu: Ukrainas militära kapacitet kraftigt försvagad. Ukrainas militära kapacitet har kraftigt försvagats, säger den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu i ett tv-sänt möte enligt Reuters. Han upprepar samtidigt att Ryssland har uppnått de främsta målen med den första fasen av landets militära insats i Ukraina. Sjojgu säger vidare att Ryssland kommer att svara på ett lämpligt sätt om Nato förser Ukraina med flygplan och luftvärnssystem. Omni 220329. Kommentar: Ryssland har ingen som helst rätt att angripa Ukraina.

Kreml förnekar förgiftning: "Del av informationskrig." Kreml avfärdar rapporterna om att den ryske oligarken Roman Abramovitj förgiftats under förhandlingar i Kyiv i början av mars, skriver Reuters. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att uppgifterna inte stämmer och att de är del av ett informationskrig. Han säger samtidigt att Abramovitj inte är en del av den ryska delegationen under de pågående fredssamtalen i Istanbul, men bekräftar att Abramovitj är närvarande. Det var under gårdagen som källor till flera västerländska medier uppgav att Abramovitj och två ukrainska fredsförhandlare upplevde förgiftningssymtom efter förhandlingarna i Kyiv. Sedan dess har även en amerikansk underrättelsekälla sagt att deras uppgifter pekar på att symtomen inte orsakades av förgiftning. Omni 220329. Kommentar: Vad Ryssland säger går inte att lita på.

Zelenskyj: Mariupolattacker är brott mot mänskligheten. Rysslands attacker mot den belägrade hamnstaden Mariupol är ett brott mot mänskligheten. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett tal till det danska parlamentet Folketinget, enligt AFP. "Det ryska trupper gör mot Mariupol är ett brott mot mänskligheten, som inträffar framför våra ögon i realtid," säger Zelenskyj och tillägger att omkring 100 000 personer är fast i staden. Zelenskyj säger även att Europa måste skärpa sanktionerna mot Ryssland, bland annat genom att stänga hamnar för ryska fartyg och sluta köpa rysk olja, skriver Reuters. Zelenskyj till det danska folket: Tänd ett ljus för ukrainarna i kväll. Omni 220329. Kommentar: Helt klart. Det Ryssland gör och gjort i Mariupol är ett brott mot mänskligheten. Man gör detta bara för att få en landväg mellan Krim och Ryssland.

Förhandlare: Framsteg under samtalen - bäddar för möte mellan Putin och Zelenskyj. Ukraina föreslår att landet ska anta neutral status i utbyte mot säkerhetsgarantier, säger ukrainska förhandlare till Reuters under dagens fredssamtal i Istanbul. Det skulle innebära att landet inte kommer att gå med i Nato eller låta andra länder placera militärbaser i landet. De ukrainska förslagen kan bara bli verklighet vid ett totalt eldupphör i landet. Ukraina säger vidare att det har gjorts tillräckliga framsteg under dagens samtal för att ett möte mellan Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj ska kunna äga rum. Rysslands chefsförhandlare Vladimir Medinskij säger att dagens samtal har varit konstruktiva och att han nu kommer att gå igenom de ukrainska förslagen innan han tar dem vidare till Putin. Ukraina uppger att landet är villigt att diskutera den annekterade Krymhalvöns status. Ukraina kräver ett system där andra länder ska garantera landets säkerhet. Rysslands chefsförhandlare Vladimir Medinskij: konstruktiva samtal. Omni 220329.

Ryskt förhandlingsbesked: Lovar "drastisk minskning" av militäraktiviteter i Kyiv. Ryssland kommer att "drastiskt minska" sina militära aktiviteter runt Kyiv och Tjernihiv - detta för att skapa ett ömsesidigt förtroende mellan Ryssland och Ukraina under de pågående fredssamtalen i Istanbul. Det säger biträdande försvarsminister Aleksandr Fomin till ryska medier enligt BBC, Reuters och AP. Den amerikanska tankesmedjan Study of war skrev tidigare i dag att Ryssland, trots tal om att i fortsättningen fokusera på östra Ukraina, inte har övergett målet om att omringa och inta Kyiv. Ryssland kommer att berätta mer om beslutet vid ett senare tillfälle, säger Fomin. Beskedet kan vara den första större ryska eftergiften sedan invasionen började. Omni 220329.

Sju uppges döda i attack mot myndigheter i Mykolaiv. Sju personer uppges ha dödats och minst 20 skadats i en rysk attack mot en regional myndighetsbyggnad i den ukrainska staden Mykolaiv, rapporterar BBC. "Halva byggnaden förstördes, även mitt kontor, men de flesta människor har mirakulöst kunnat räddas", skriver guvernören Vitaly Kim i ett uttalande på Telegram. President Volodymyr Zelenskyj fördömde attacken under sitt videotal inför danska Folketinget på tisdagen. "Det fanns inga militära mål i Mykolaiv. Folket i Mykolaiv utgjorde inget hot mot Ryssland. Och trots detta, som alla ukrainare, blev de mål för ryska trupper," säger han. Guvernörens kontor ligger i byggnaden. Räddningsarbetare arbetar för att få ut personer ur rasmassorna Omni 220329.

Linde skeptisk: "Vi har inte kunnat lita på Ryssland." Utrikesminister Ann Linde (S) ser med skepsis på det ryska utspelet om att man ska minska landets militära aktivitet i Kyiv och Tjernihiv i Ukraina. Om det inte följs upp på marken är det ingenting värt, säger hon till TT. Linde ser visserligen positiva signaler från ryskt håll, men säger att tidigare utspel om nedtrappningar varit "tomt prat". "Tyvärr har vi inte kunnat lita på Ryssland hittills." Lindes tolkning efter dagens rysk-ukrainska samtal är att sanktionerna från väst "biter" på Ryssland, men hon säger också att det är för tidigt att säga att det som kommunicerats är ett första steg mot fred. Omni 220329.

USA och Storbritannien: Ser redan tecken på rysk nedtrappning i Kyiv. Amerikansk underrättelsetjänst ser redan att ryska trupper rör sig bort från områdena runt Ukrainas huvudstad Kyiv, vilket Ryssland lovat efter dagens förhandlingar, uppger två högt uppsatta källor för CNN. Underrättelserna tyder på att Kreml nu genomför ett "storskaligt" strategiskt skifte i offensiven. De trupper som nu lämnar huvudstaden kommer att röra sig till landets södra och östra delar, där de militära insatserna nu fokuseras, enligt källorna. Den amerikanska bedömningen är också att de ryska styrkorna kommer att skydda trupperna som nu går till reträtt från Kyiv med flyganfall och artilleribeskjutning mot huvudstaden. Även den brittiske premiärministern Boris Johnsons talesperson säger att man från brittiskt håll sett en "reducering" av ryska anfall mot huvudstaden, enligt Sky News. Varnar för att Ryssland kan återuppta offensiven mot huvudstaden om förhållandena tillåter. Storbritannien: Vi kommer döma Putin efter hans handlingar, inte hans ord. Omni 220329.

Flera europeiska länder utvisar ryska diplomater. Ett flertal ryska diplomater utvisas från Nederländerna, Belgien och Irland, rapporterar AFP och Reuters. Nederländerna utvisar 17, Belgien 21 och Irland fyra. Enligt TT har även USA, Polen, Bulgarien, Slovakien, Estland, Lettland, Litauen och Montenegro fattat samma beslut. "Anledningen är att det finns information som visar att de berörda personerna, som har diplomatisk ackreditering, i hemlighet agerar som underrättelseofficerare" skriver det nederländska utrikesdepartementet. Även det belgiska utrikesdepartementet anklagar de berörda personerna för spioneri. Omni 220329. Kommentar: När ska försiktiga svenska regeringen våga göra samma sak?
Expert: Även Sverige bör utvisa ryska diplomater. Den svenska regeringen bör göra som en rad andra europeiska länder och utvisa ryska diplomater som av Säkerhetspolisen betraktas som spioner. Det säger underrättelseexperten Joakim von Braun till Expressen. Det skulle dels vara en markering mot Rysslands invasion av Ukraina, men också ett sätt att hindra Ryssland från att skaffa information om de svenska vapenleveranserna till Ukraina, säger han. "Det är exempel på information som Sverige vill hemlighålla." I en skriftlig kommentar uppger utrikesminister Ann Linde (S) att regeringen inte utesluter åtgärder när det gäller "eventuella framtida utvisningar". Under måndagen utvisade Nederländerna och Belgien totalt 38 diplomater som man anklagar för spioneri. Uttrycker också oro för svenska medborgare kan värvas som spioner. Säpo har uppskattat att var tredje rysk diplomat jobbar under "diplomatisk täckmantel". Även Irland och Tjeckien har utvisat ambassadpersonal. Omni 220330.

Ryssland understryker: Ingen vapenvila i Kyiv. Den ryska nedtrappningen runt Kyiv och Tjernihiv som utlovades efter dagens rysk-ukrainska samtal i Istanbul innebär ingen total vapenvila i områdena, uppger president Putins rådgivare Vladimir Medinskij enligt CNN. Till den ryska statliga tv-kanalen RT säger Medinskij att det första steget man kommit överens om med Ukraina "gäller en gradvis militär nedtrappning i (städerna)", och att "vi förstår att det finns folk i Kyiv som behöver fatta beslut, därför vill vi inte utsätta staden för onödig risk". Både USA och Storbritannien har sagt att man sett tecken på militär nedtrappning i Kyivområdet under onsdagen, men ministrar i båda länderna har också antagit en avvaktande hållning till de ryska löftena. Uttalar sig i rysk tv efter dagens förhandlingar. Blinken: USA tvivlar fortfarande på Rysslands allvar. Omni 220329.

Biden: Vi får se om Ryssland infriar löftena. USA:s president Joe Biden intar en avvaktande hållning till de ryska löftena om att trappa ner de militära insatserna i Kyiv och Tjernihiv, rapporterar AFP. "Vi får se om de infriar dem. Det verkar råda konsensus om att helt enkelt se vad de har att erbjuda,"! säger han till reportrar efter ett telefonsamtal med de brittiska, tyska, franska och italienska ledarna. Amerikansk underrättelse tyder på att ryska trupper nu lämnar Kyiv och att den ryska armén står inför ett "storskaligt strategiskt skifte", enligt CNN, men flera politiska toppar är skeptiska. Enligt utrikesminister Antony Blinken har man inte sett "tecken på riktig seriositet" från Ryssland, rapporterar Reuters. Blinken: Den ryska brutaliteten mot Ukraina fortsätter i detta nu. Omni 220329.

Zelenskyj: Vi litar bara på konkreta resultat. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger efter tisdagens förhandlingar att signalerna från Ryssland kan tolkas som positiva, men att de inte "dränker ljudet av explosionerna från ryskt artilleri". I ett videoinspelat tal på kvällen säger Zelenskyj att Kyiv inte ser någon anledning att lita på vissa ryska representanters ord, och att Ukraina bara kan lita på konkreta resultat av förhandlingarna. Trots det ryska beskedet har situationen i Ukraina inte blivit lättare, och landet kommer inte att minska sina försvarsinsatser, tillägger han. Uttalanden kommer efter Rysslands löften om att trappa ner i Kyiv och Tjernihiv. Pentagon: Ryssland flyttar om trupper - de drar inte tillbaka dem. Omni 220329.

Ukraina: Ryska löftet är bara ett försök att vilseleda. Ryska trupper fortsätter att dra sig tillbaka från Kyiv och Tjernihiv men rörelsen är sannolikt bara en rotation av enskilda enheter som syftar till att "vilseleda det militära ledarskapet" i Ukraina. Det skriver Ukrainas militär i sin senaste underrättelserapport, rapporterar The Guardian. "Enligt vissa indikationer håller den ryska fienden på att omgruppera enheter för att fokusera sina huvudsakliga ansträngningar på öst", kan man läsa i rapporten. Det ryska löftet om att trappa ner runt huvudstaden kom efter tisdagens förhandlingar mellan länderna. Även USA har noterat att ryska trupper rört sig bort från området men har också varnat för att det bara handlar om en omgruppering för att genomföra en större offensiv i en annan del av landet. Ryssland: Tillbakadragandet av trupper innebär inte vapenvila. USA varnar för att Ryssland kan återuppta offensiven mot huvudstaden om förhållandena tillåter. Omni 220330.

Satellitbilder visar ödelagda kvarter i Mariupol - Maria lyckades fly: "Har haft tur." Hela stadskvarter i centrala Mariupol har totalförstörts i den ryska offensiven, visar nya satellitbilder från Maxar Technologies. Bland annat har nästan alla tak i området runt den bombade teatern i hamnstaden förstörts eller saknas helt. En av dem som lyckats fly staden är Maria Kutnyakova. Hon berättar för CNN att flera av hennes familjemedlemmar befann sig i teatern när attacken inträffade, men överlevde. "Min mamma befann sig i teatern och fick en hel vägg över sig," säger hon och forsätter: "Jag har haft tur. Jag har mina ben och armar i behåll, vad mer behöver jag." Omkring 300 personer befaras ha dött när Ryssland bombade en teater i Mariupol i mitten av mars. Omni 220330.

Polen vill som första EU-land förbjuda ryskt kol. Polen vill införa ett förbud mot ryskt kol som en ytterligare energisanktion mot Ryssland efter invasionen av Ukraina, skriver AFP. Den polska regeringens talesman Piotr Müller säger att det också finns planer på ett lagförslag att frysa tillgångar för företag och privatpersoner som stöder Ryssland. "Vi kan inte längre vänta på EU:s svar gällande detta," säger han till nyhetsbyrån. Polen har sedan tidigare bett om hårdare sanktioner mot Ryssland, exempelvis ett totalt förbud för bränsleimport. USA har slutat importera rysk olja och gas - EU som får cirka 40 procent av sin gas från Ryssland fortsätter. Omni 220330.

USA:s varning: Amerikaner har gripits i Ryssland. Det amerikanska utrikesdepartementet upprepar sin tidigare reseavrådan för Ryssland och Ukraina och varnar för att amerikanska medborgare kan råka illa ut i länderna, rapportar AFP. "Det finns fortsatta rapporter om att amerikanska medborgare pekats ut och gripits av den ryska militären i Ukraina eller när de evakuerats genom Ryssland, Belarus eller ryssockuperade områden", skriver departementet och uppmanar samtidigt alla som befinner sig i länderna att lämna omedelbart. USA:s ambassad: Vi har begränsade möjligheter att hjälpa amerikanska medborgare. Den amerikanska basketspelaren Brittney Griner greps i början av mars utanför Moskva efter anklagelser om narkotikainnehav. Omni 220330.

Rysk hotellägare i Serbien välkomnar ukrainare: "Känner skam." Den ryske hotellägaren Mikhail Golubtsov erbjuder majoriteten av rummen på sitt hotell i Serbien till ukrainare som flyr kriget. Han säger till Reuters att han känner skam och chock över den ryska invasionen. "Under en tid kunde jag inte ens prata ryska (...) Det enda jag kan göra är att försöka hjälpa ukrainarna så gott jag kan." Mikhail Golubtsov lämnade sitt hemland 2014, som en protest mot Rysslands annektering av Krym. Nästan fyra miljoner personer har nu flytt Ukraina enligt FN. Omni 220330.

Efter stora förluster: Ryska enheter har tvingats dra sig tillbaka till Belarus. Ryska styrkor har lidit stora förluster och tvingats dra sig tillbaka till Belarus för att omgruppera, uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering om Ukraina. Departementet bedömer samtidigt att Ryssland kommer att fortsätta på linjen med tung beskjutning och robotattacker för att kompensera för bristande framgångar på marken. På tisdagen lovade Ryssland att trappa ner den militära närvaron kring Kyiv och Tjernihiv "drastiskt" men både Ukraina och USA har uttryckt misstro och varnar för att de tillbakadraganden som syns kan vara avsedda att vilseleda eller ge tid för omgruppering. Omni 220330.

Fortsatta strider runt Kyiv trots löfte om nedtrappning. Trots att Ryssland lovat att dra tillbaka trupper från Kyiv har striderna fortsatt i huvudstadens utkanter under natten, rapporterar flera medier. BBC:s reportrar på plats vittnar om explosioner och skottlossning på morgonen. Enligt lokala myndigheter har natten dock varit ”relativt lugn” och striderna har inte tagit sig in i staden, skriver Reuters. Samtidigt har ett bostadsområde i staden Lysytjansk i den separatistkontrollerade regionen Luhansk utsatts för artilleribeskjutning och flera bostadshus har förstörts, enligt guvernören Serhiy Gaidai. Dödssiffran stiger också efter attacken mot en myndighetsbyggnad i hamnstaden Mykolajiv på tisdagen. Hittills har 12 personer bekräftats döda och 33 är skadade enligt landets räddningstjänst, skriver TT. Även staden Tjernihiv har utsatts för attacker under natten enligt regionens guvernör. Guvernören i Lysytjansk: Många byggnader har kollapsat. Angreppet mot myndighetsbyggnaden skedde samtidigt som fredssamtalen pågick. Ryssland lovade i samband med samtalen att "drastiskt" skala ner sin militära aktivitet runt Kyiv och staden Tjernihiv. Omni 220330.

Nya satellitbilder visar förödelsen i Mariupol. Stigande rök och hela stadsdelar som totalförstörts. Nya satellitbilder visar på enorm förödelse i Mariupol i sydöstra Ukraina. Bilderna från företaget Maxar visar också på hundratals människor som köar utanför en mataffär. Enligt FN har sannolikt tusentals civila dödats i Mariupol under den månad som staden beskjutits. Det säger Matilda Bogner, chef för FN:s humanitära insats i Ukraina. Stadens borgmästare Vadym Boichenko uppger att 90 procent av stadens byggnader skadats av beskjutningen och 40 procent helt förstörts. Nästan alla försök med humanitära korridorer har misslyckats i staden. EU:s kontor i Mariupol tillhör de byggnader som beskjutits i staden. "I dag har EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina (EUAM) tagit emot trovärdig information om att lokaler tillhörande dess kontor i Mariupol nyligen träffats av rysk beskjutning," säger Josep Borrell till Politico. Se satellitbilderna över staden i videon. svt 220330.

IAEA-chef till Ukraina för att förebygga "farlig olycka". Det internationella atomenergiorganet IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi har rest till Ukraina för att träffa landets regering och säkerställa säkerheten på landets kärnkraftverk. "Vi måste agera nu för att hjälpa till att förebygga en farlig kärnkraftsolycka", skriver Grossi på Twitter. IAEA planerar en leverans av "brådskande tekniskt stöd" för att förbättra säkerhetsläget på kärnkraftverken. Det innebär bland annat att organets experter skickas till prioriterade anläggningar samt leveranser av utrustning som övervakningsteknik och nödutrustning. Omni 220330.
Ukraina: Risk att ammunition exploderar vid Tjornobyl. Ukraina kräver att ryska styrkor drar sig tillbaka från kärnkraftverket i Tjornobyl eftersom det finns en risk att ammunition exploderar vid den nedlagda anläggningen, rapporterar Reuters. Landets biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk uppmanar FN:s säkerhetsråd att omedelbart vidta åtgärder för att "demilitarisera den förbjudna zonen runt kärnkraftverket". "Upprätta ett särskilt FN-uppdrag för att eliminera risken för att en kärnkraftskatastrof upprepas", säger hon i ett uttalande. Omni 220330.

Tyskland tar steg mot ransonering av gas. Tyskland aktiverar en krisplan för att säkerställa naturgastillgången i landet. Därmed har ett första steg mot ransonering tagits, rapporterar flera medier. Ett kristeam ska tillsättas och både lagring och import av gas ska övervakas. Näringsministern Robert Habeck påpekade i ett uttalande att rysk gas fortfarande flödar in i Tyskland. Beslutet kommer efter att Ryssland krävt betalning för sin gas i rubel, något som tyska finansministern kallat "utpressning". Priset på naturgas på Europabörserna stiger kraftigt på beslutet. Habeck: Gaslagren är säkrade, de är 25 procent fulla. Omni 220330.

FN: Över fyra miljoner personer har flytt Ukraina. Över fyra miljoner människor har nu flytt Ukraina undan kriget, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Drygt 2,3 miljoner av dem har tagit sig till Polen, skriver AFP. Totalt tros över tio miljoner av landets 44 miljoner invånare ha tvingats lämna sina hem, men majoriteten befinner sig fortfarande inom landets gränser. Enligt Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk bad ukrainska företrädare Ryssland om att få upprätta 97 humanitära korridorer från särskilt krigsdrabbade städer under tisdagens fredssamtal, rapporterar Reuters. Ännu har Ryssland inte accepterat förfrågan.

Delegationer har rest hem - Kreml: "Inga genombrott". De ukrainska och ryska delegationerna har lämnat Istanbul efter fredsamtalen på tisdagen och återvänt hem för överläggningar, rapporterar TT med hänvisning till turkiska utrikesdepartementet. Efter mer positiva tongångar på tisdagen tonar Kreml nu ner hoppet om att nå en lösning. "Vi kan inte säga att det har skett något allt för lovande eller några genombrott," säger talespersonen Dmitrij Peskov till reportrar enligt AFP. Den ukrainska delegationen är något mer positiv. Förhandlaren Mikhail Podolyak kallar samtalen för "konstruktiva", och säger att ett eventuellt fredsavtal kräver en ukrainsk folkomröstning, och att Ryssland drar tillbaka sina trupper. Ukraina öppnade under mötet för att landet ska anta neutral status i utbyte mot säkerhetsgarantier från Ryssland och ett totalt eldupphör. Den ryska delegationens ledare Vladimir Medinskij kallade samtalen för "konstruktiva" och sa att förslaget ska överläggas med president Vladimir Putin. Peskov: "Det är mycket jobb kvar att göra." Medinskij: Moskva återkommer med svar efter överläggningar med Putin. Från turkiskt håll beskrevs tisdagens samtal som de mest framgångsrika hittills mellan ländernas delegationer. Omni 220330,

Lavrov på besök i Kina - spår ny världsordning. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov är på besök i Tunxi i östra Kina för ett möte med sin kinesiske motsvarighet Wang Yi. I ett uttalande som publicerats på ryska utrikesdepartementets hemsida säger Lavrov bland annat att Kina och Ryssland, tillsammans med andra likasinnade, är på väg mot en "multipolär, rättvis och demokratisk världsordning". "Vi går igenom ett allvarligt skede vad gäller internationella relationer. Jag är övertygad om det kommer leda till att situationen blir mycket tydligare", kan man läsa i uttalandet. Kina har ännu inte fördömt den ryska invasionen av Ukraina. Omni 220330.

Uppgift om att Röda korset har beskjutits - Putin: Mariupol måste kapitulera. En Röda Korset-anläggning i den belägrade hamnstaden Mariupol har träffats av ryska flygattacker, uppger ukrainska myndigheter enligt AFP. Det är oklart om några personer har kommit till skada och vilka skador byggnaden har fått. Uppgifterna har heller inte bekräftats från annat håll. Under ett telefonsamtal med den franske presidenten på tisdagen klargjorde Rysslands president Vladimir Putin att beskjutningen av Mariupol kommer att upphöra först när ukrainska trupper kapitulerar, skriver BBC. Den Washingtonbaserade tankesmedjan Institute for the Study of War spår samtidigt att ryska styrkor sannolikt kommer att ta kontroll över staden inom några dagar. "Den ryska framryckningen i Mariupol fortsätter att vinna mark", skriver ISW. Omni 220330.

Ukraina: Ryssland placerar ut minor i svarta havet. Ukraina anklagar Ryssland för att placera ut minor i Svarta havet, och turkiska och rumänska dykare har behövt desarmera flera av dem. Det skriver Reuters. Svarta havet utgör en viktig handelsrutt för spannmål och olja, och används utöver Ukraina och Ryssland av Bulgarien, Rumänien, Georgien och Turkiet. Det ukrainska utrikesdepartementet säger att minorna utgör ett hot för såväl människor som för handeln. Ryssland tog kontroll över handelsrutten när de inledde sin invasion den 24 februari. Sedan två veckor tillbaka dominerar Ryssland svarta havets norra kust. Omni 220330.

Kremls svar: Våra exporter ska betalas i rubel. Alla stora exporter från Ryssland, inklusive gas och olja kan prissättas i rubel. Det uppger Kreml som svar på sanktioner från väst, enligt Reuters. Tidigare har Putin sagt att rysk gas ska betalas med rubel, nu utökar Ryssland listan för exporter som ska prissättas i rubel. Vyacheslav Volodin, Dumans överhuvud, menar enligt nyhetsbyrån att "det skulle vara fördelaktigt" om även gödningsmedel, spannmål, matolja, olja, kol, metaller, timmer och så vidare betalades med rubel. Rysslands ekonomi är på väg mot sin värsta kris sedan Sovjets fall 1991. Gastvist kan leda till ransonering i Europa. Omni 220330.
Putin: Rysk gas ska betalas via rubel-konton från i morgon. Om länder vill köpa gas från Ryssland behöver de skapa ett konto på den ryska banken Gazprombank med start i morgon, fredag. Det sa Vladimir Putin på torsdagen, enligt flera internationella medier. Utländska köpare behöver göra en överföring i utländsk valuta till ett så kallat "K-konto" på Gazprombank. Banken kan då köpa rubel åt gasköparen, genom att överföra den ryska valutan till "K-kontot", skriver Reuters. Den ryska presidenten säger att "ovänliga" länder behöver starta dessa konton från och med imorgon om de vill handla gas, skriver AFP. Omni 220331.
Putin kräver rubel för rysk gas - Frankrike och Tyskland vägrar. Ryssland kommer avbryta alla gaskontrakt om köparna i fientligt sinnade länder inte betalar i rubel, säger president Vladimir Putin i ett tv-sänt tal enligt nyhetsbyrån Bloomberg. "För att köpa rysk gas måste de öppna rubelkonton i ryska banker. Det är från dessa konton som gasen kommer att betalas från och med den 1 april. Om sådana betalningar inte görs kommer vi betrakta det som att kunden inte har fullgjort sina skyldigheter," sa Putin. Både Tyskland och Frankrike sa under torsdagen att de inte kommer att gå med på betalning i rubel. "Kontrakten är i euro, måste betalas i euro och kommer att betalas i euro," sa Frankrikes finansminister Bruno Le Maire under en gemensam pressträff med Tysklands finansminister Robert Habeck. Habeck sa enligt CNN att de är redo för alla typer av scenario, inklusive att Ryssland stryper gastillgången. Le Maire sa att Frankrike förbereder sig för ett eventuellt stopp. Om de nya kraven följs kommer Ryssland fortsätta leverera naturgas enligt avtalade volymer och priser, enligt Putin. (svt 220331,)
Kreml backar: Kommer inte strypa gasen i dag. Ryssland kommer inte att stänga av den ryska gasen till Europa i dag. Det uppger Kremls talesperson Dmitry Peskov, skriver Reuters. Enligt nyhetsbyrån kan det ryska kravet på att betala för naturgasen i rubel i stället börja påverka betalningar först i mitten av april. Peskov uppger vidare att Ryssland kan komma att slopa kravet helt men att det för närvarande är "att föredra och mest tillförlitligt med rubel för oss". Omni 220401.

Biden och Zelenskyj pratade om utökat stöd till Ukraina. Under ett telefonsamtal på onsdagen diskuterade USA:s president Joe Biden och Ukrainas Volodomyr Zelenskyj utökade resurser till den ukrainska militären. Det uppger Vita huset i ett uttalande, enligt AFP. "Ledarna diskuterade... fortsatta insatser av USA med allierade och partners för att identifiera utökade resurser för att hjälpa den ukrainska militären försvara sitt land", står det i uttalandet. Biden ska även ha meddelat Zelenskyj att USA kommer bistå den ukrainska regeringen med 500 miljoner dollar i direkt stöd. Tidigare under dagen talade Zelenskyj inför det norska Stortinget, och vädjade om stöd i form av vapen och energi. Samtalen ägde rum över telefon. Omni 220330.

Kadyrov: Medinskij har fel - Putin kommer fortsätta. Ryssland kommer inte att trappa ned i Ukraina, och det var fel av den ryske förhandlaren Vladimir Medinskij att påstå det. Det säger Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov under onsdagen i en video som publicerats på Telegram, rapporterar Reuters. I videon uppger Kadyrov att Putin inte skulle avbryta vad han påbörjat i Ukraina. Tidigare i veckan uppgav den ryska militären att Ryssland skulle skala ned sina styrkor runt Kyiv och Tjernihiv, något som Medinskij senare förtydligade inte handlade om ett eldupphör. Ryska medier har tidigare rapporterat att Kadyrov rest till Mariupol för att höja moralen hos de ryska trupperna, enligt AFP. Under tisdagen var han dock tillbaka i Tjetjenien. Omni 220330.

Liten stad är mitt i striden: "Som att bo i en skräckfilm." I den lilla staden Huliaipole, nordväst om Mariupol, börjar det smälla strax innan midnatt. Här finns varken el eller vatten, och telemasterna har tagits ur bruk, skriver New York Times. "Det är som att leva i en skräckfilm," säger 64-åriga Ludmila Ivchenko. Staden, där det innan den ryska invasionen bodde omkring 13 000 människor, är strategiskt belägen mellan Donetsk, Mariupol och Zaporizjzja, och väntas bli viktig om ryska trupper rör sig österut. I dag bor endast omkring 2 000 människor kvar, och Huliaipole har hamnat mitt i striden mellan det ukrainska och det ryska artilleriet. "Vi kan fortfarande inte förstå att det här har hänt oss. Vi tror att vi kommer gå ut i morgon och att allt kommer vara som förr," säger 61-åriga Tetiana Plysenko, inifrån sitt skyddsrum. "Men det finns ingen väg tillbaka," säger hon. Omni 220330.
Ukrainsk kvinna (Natalia Mykolaivna) sköts av ryska soldater vid frontlinjen. BBC 220330.
Mother of Russian soldier: Ukraine war is a 'bloodbath'. DW 220329.

Vita huset: Putin vilseledd av sina rådgivare. Rysslands president Vladimir Putin har enligt USA blivit felinformerad av sina rådgivare om den ryska militärens arbete i Ukraina. "Vi har information om att Putin kände sig vilseledd av den ryska militären," säger Kate Bedingfield, kommunikationschef vid Vita Huset. Samtidigt menar Storbritannien att det finns ryska soldater som har vägrat att lyda order under kriget. Rysslands invasion av Ukraina har stoppats upp på flera fronter av hårt motstånd från ukrainska styrkor som vägrar överlåta städer och regioner i första taget. Vita huset uppger nu att man tagit del av underrättelseinformation som pekar på att Putin känt sig vilseledd av den ryska militären, vilket har resulterat i ihållande spänningar mellan Putin och hans militära ledning. "Vi tror att Putin blir felinformerad av sina rådgivare om hur dåligt den ryska militären presterar och hur den ryska ekonomin lamslås av sanktioner eftersom hans seniorrådgivare är för rädda för att berätta sanningen för honom," sade Kate Bedingfield, kommunikationschef vid Vita Huset under en presskonferens på onsdagen enligt Reuters. Kommunikationschefen tillägger att man går ut med informationen nu för att visa att "det här har varit en strategisk blunder för Ryssland". Kreml har ännu inte kommenterat påståendena på torsdagsmorgonen. Samtidigt menar Storbritannien att Ukraina under kriget har lyckats med att bekämpa Rysslands propaganda. Det säger Jeremy Fleming, chef för brittiska elektroniska signalspaningsmyndigheten. "Vi har sett ryska soldater, med brist på vapen och moral, vägra att utföra order, sabotera sin egen utrustning och till och med av misstag skjuta ned sina egna flyg," sade han vid ett tal på ett universitet i Canberra, Australien. Enligt Reuters, som har läst Flemings tal, sade också att Vladimir Putin har missbedömt både Ukrainas motstånd och sina egna styrkors förmåga. "Vi tror att Putins rådgivare är rädda för att berätta sanningen för honom," sade Fleming i talet. (svt 220331.)
Uppgifter: Putin kan ha fått felaktig information. Rysslands president Vladimir Putin kan ha fått felaktig information om den militära situationen i Ukraina av sina rådgivare. Det framgår av amerikanska underrättelseuppgifter, rapporterar flera medier. Uppgifterna stöttar tidigare rapporter om en växande klyfta mellan Putin och den ryska försvarsmakten. Enligt USA:s utrikesminister Antony Blinken visar detta på en "akilleshäl" i det autokratiska systemet, skriver New York Times. "I dessa system finns inga människor som berättar sanningen för dem med makt, eller som har möjligheten att göra det, säger han. Kate Bedingfield, kommunikationsansvarig i Vita huset, säger att USA misstänker att Putins rådgivare medvetet ger honom felaktig information för att de är rädda, rapporterar AP. Putin ska inte ha känt till att värnpliktiga skickats till fronten. Underrättelseuppgifter: Presidenten är omringad av ja-sägare. Det har tidigare rapporterats om klyftor mellan Putin och hans ministrar. USA: "Tydligt haveri i informationsflödet." Omni 220330.

Analyser: Kriget inte över - men tillfällig Kyivseger. Kriget i Ukraina kommer inte att vara över bara för att de ryska trupperna drar sig tillbaka från Kyiv. Det skriver Aftonbladets Wolfgang Hansson i en analys. Han menar att det kan vara ett drag för att få de ukrainska trupperna att sänka garden, eller så planerar Ryssland att koncentrera styrkorna till östra Ukraina för att fokusera på att inta provinserna Luhansk och Donetsk i sin helhet. "Bara om Putin är övertygad om att hans stridvagnar kört fast för gott finns fred i sikte", skriver Hansson. The Guardians Dan Sabbagh skriver att striderna norr om den ukrainska huvudstaden utarmat stridskraften hos de ryska soldaterna, något han kallar en tillfällig seger för Ukraina. "En belägring av Kyiv, en mardröm för hundratusentals, har avvärjts av ett kraftfullt försvar som lyckats stoppa och förstöra för ryska trupper som inte lyckades få huvudstaden att falla", menar Sabbagh och lyfter att Ryssland fortfarande kan bomba staden på avstånd. Wolfgang Hansson: Putin försöker köpa tid - kriget är långtifrån över. Chernihiv-ledare: "Ryska löftet var en ren lögn." Omni 220331.

Ryska trupper uppges ha låg moral: "Saboterar för sig själva - vägrar följa order." De ryska soldaterna i Ukraina har låg moral. Det säger Jeremy Fleming, chef för brittiska elektroniska signalspaningsmyndigheten GCHQ, i ett tal i Australien, enligt flera medier. "Vi har sett ryska soldater, med brist på vapen och moral, vägra att utföra order, sabotera sin egen utrustning och till och med av misstag skjuta ned sina egna flyg." Brittiska uppgifter tyder också på att Vladimir Putin kraftigt missbedömde situationen. Underrättelsechefen instämmer också i det budskap som kom från USA under onsdagskvällen, att Putins rådgivare är rädda att säga sanningen till honom. "Men vad som pågår och omfattningen av felbedömningarna måste ändå vara kristallklara för regimen," säger Fleming. Omni 220331.

Hur skrives det om att Ryssland utestängts från internationell sport? svt video 0:29 220331.

Støre till Putin: Uppåt var femte rysk soldat kan vara död. Under torsdagen så pratade Norges statsminister Jonas Gahr i telefon med den ryske presidenten. Enligt VG så ska Støre då ha sagt till Putin att Ryssland kan ha förlorat mellan 10 - 20 procent av alla soldater. "En del av det jag ville med det här samtalet var att referera till något av det vi vet och ser, civilt lidande i form av förlustsiffror. Även på den ryska sidan," säger Støre till den norska tidningen. På frågan om hur den ryske presidenten reagerade på uttalandet svarade han: "Det lyssnades på men kommenterades inte. Han betonade att det finns offer i krig." För en dryg vecka sedan, den 23 mars, så uppskattade Nato antalet döda ryska soldater till 7 000 - 15 000. (svt 220331.)
Norske ledaren ringde upp Putin: "Helt klart olika syn." Norges statsminister Jonas Gahr Støre har suttit i telefonsamtal med den ryske presidenten Vladimir Putin på torsdagen, rapporterar norska medier. Gahr Støre hade "väldigt nyktra förväntningar" på det timslånga mötet, men säger att det är viktigt att Norge får förmedla sin syn på kriget. "Ingenting ska vara oprövat i den situation vi befinner oss i. Lidandet måste upphöra", skrev han i ett pressmeddelande inför mötet. Vid en pressträff efter samtalet berättar Gahr Støre att han gjorde det klart för den ryske presidenten att Norge fördömer det som händer i Ukraina och att det är krigsförbrytelser. Han säger att Putin lyssnade på hans argument och svarade sakligt. "Det var ett städat samtal med tydliga budskap från båda håll. Vi har helt klart olika uppfattningar om det här kriget," säger han. Samtalet skedde på Norges initiativ. Gahr Støre ”underströk särskilt” att civilbefolkningen i Mariupol måste få tillgång till humanitär hjälp. Omni 220331.

45 bussar till Mariupol - Ryssland lovar eldupphör. Rysslands försvarsdepartement har utlyst ett lokalt eldupphör i och runt den belägrade hamnstaden Mariupol på torsdagen, rapporterar AFP. Humanitära korridorer till den närliggande staden Zaporizjzja ska upprättas från klockan 09, svensk tid, för att civila ska kunna lämna det hårt krigsdrabbade området. 45 ukrainska bussar har skickats till hamnstaden för att transportera invånare bort från området, skriver Reuters med hänvisning till Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk. Beskedet om eldupphöret kommer efter ett förslag från Kyiv om att öppna fyra humanitära korridorer mellan städerna. Enligt franska myndigheter lovade den ryske presidenten Vladimir Putin att överväga en plan för att evakuera civila från Mariupol under ett telefonsamtal med franske presidenten Emmanuel Macron på tisdagen. Ryssland har bett Ukraina att garantera den "villkorslösa respekten" för vapenvilan genom en skriftlig bekräftelse. Röda korset bekräftar att Ryssland gått med på att öppna en humanitär korridor enligt Veresjtjuk. Under telefonmötet sa Putin även att beskjutningen mot Mariupol kommer upphöra först när de ukrainska trupperna kapitulerar. Omni 220331.

Vädjan till Salomonöarna: Tänk om kring Kinapakt. Mikronesiens federerade stater vädjar till Salomonöarna att tänka om kring en kontroversiell säkerhetspakt med Kina, skriver AFP. President David Panuelo uttrycker i ett brev till Salomonöarna stark oro över att Stilla havet ska bli ett slagfält för en framtida konfrontation mellan supermakterna. Enligt ett läckt utkast gör pakten att Salomonöarna kan be Kina att skicka militär för att upprätthålla social ordning och skydda liv och egendom i landet. Manasseh Sogavare, Salomonöarnas premiärminister, har tidigare avfärdat kritik mot den militära pakten och sagt att det är "en förolämpning" och att man är kapabla att sköta sina egna affärer. Enligt Reuters befarar även Australien, Nya Zeeland och USA att pakten kan försämra den regionala säkerheten. På torsdagsmorgonen kom beskedet att pakten har undertecknats. Panuelo tror att fokus kan bli krig i stället för den viktiga kampen mot klimatförändringarna. Australien: "Förändrar kalkylen." Att utkastet har läckt väcker ilska hos Salomonöarnas president. Omni 220331.
Klart: Salomonöarna ingår säkerhetspakt med Kina. Salomonöarna har slutit ett långtgående säkerhetsavtal med Kina, skriver AFP. Västvärlden befarar att pakten kan ge Kina ett första militärt fotfäste i Stilla havet. Enligt ett utkast som läckte på internet förra veckan innebär avtalet att Salomonöarna kan be Kina att skicka poliser och väpnade styrkor till landet för att upprätthålla social ordning. Kina ska också kunna använda Salomonöarna som logistisk knutpunkt för fartyg. Australien och Nya Zeeland befarar att avtalet ska underminera säkerhet och stabilitet i Stilla havsregionen. Avtalet bekräftas i ett uttalande från premiärministerkontoret i Honiara. Salomonöarna har sagt att man inte har några avsikter att be Kina att bygga militärbaser. Omni 220331.

Zelenskyj: Står inför vändpunkt - behöver vapen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landets försvar står inför en "svår vändpunkt" och att militären behöver mer vapen, rapporterar AP. I sitt senaste videosända tal riktade sig Zelenskyj direkt till USA:s president Joe Biden. Han tackade för de 500 miljoner dollar i nödhjälp som USA utlovade till Ukraina på onsdagen men bad samtidigt återigen om mer militär hjälp. "Om vi verkligen kämpar för frihet och för att försvara demokratin tillsammans, då har vi rätt att kräva hjälp i denna svåra vändpunkt," sa han utan att vidare specificera vad vändpunkten innebär. Presidenten sa också att ryska trupper har siktat in sig på Donbassregionen i östra Ukraina och att landet "är redo för detta", skriver CNN. Selenskyj: Vi behöver stridsvagnar, flygplan och artilleri. Vita huset: Arbetar dygnet runt för att uppfylla de viktigaste förfrågningarna från Ukraina utan att riskera en eskalering. Ryska attacker har fortsatt mot Kyiv trots löfte om tillbakadragande efter tisdagens fredsamtal. Omni 220331.
Fortsatta attacker mot Kyiv och Tjernihiv - Rapport: Inga tecken på minskade strider. Attackerna och beskjutningen mot staden Tjernihiv i norra Ukraina har fortsatt trots ryska löften om att dra tillbaka trupper från området. Det uppger det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Ett begränsat antal ryska enheter har lämnat sina positioner runt huvudstaden Kyiv men striderna fortgår även där. "Hårda strider kommer sannolikt att äga rum i stadens förorter under de kommande dagarna", skriver departementet. Storbritannien: Ukraina har fortfarande kontroll över Mariupol, ett nyckelmål för ryska styrkor. Omni 220331.

Indien köper kraftigt rabatterad rysk olja. Ryssland säljer olja till Indien med kraftiga rabatter, enligt källor till Bloomberg. Priset uppges vara 35 dollar lägre än priset per fat som rådde före kriget. Kontrakten för Ural-oljan ska vara utfärdade i rubel och rupees, vilket ska göra det mer attraktivt för Indien som slipper betala i dollar eller euro. Jämfört med andra länder har Indien haft en mjukare inställning till Ryssland och har inte explicit fördömt invasionen av Ukraina, trots press från omvärlden. Betalningarna ska ske via ryska Swift-motsvarigheten SPFS. Analytiker varnar: Oljan faller på Kinas nedstängningar. Omni 220331.

Tvåsiffrigt BNP-fall väntas för Ryssland och Ukraina. Ukrainas och Rysslands ekonomier kommer att krympa med 20 respektive 10 procent i år. Det tror Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling som beskriver kriget som "den största utbudschocken på 50 år", enligt AFP. Prognosen baseras på antagandet om en vapenvila inom några månader. I det scenariot väntas Ukrainas BNP rekylera med 23 procent nästa år, medan Ryssland väntas få nolltillväxt 2023 till följd av sanktionerna. Innan kriget väntades båda länderna ha en tillväxt på runt 3 procent. 30 procent av ukrainska företag är nedstängda. Risk för ett betydligt värre scenario för ryssarna om EU inför energiembargo. Omni 220331.
Prognos: BNP-ras för Ukraina på 20 procent. Det krigshärjade Ukrainas ekonomi kommer att krympa med 20 procent i år, enligt en prognos från Europeiska banken för återuppbyggnad och utvecklining (EBRD). Men då måste det bli eldupphör inom ett par månader. Skulle striderna öka eller exporten av gas och andra råvaror från Ryssland upphöra kan det bli betydligt värre, enligt EBRD:s ekonomer. Striderna mellan ryska och ukrainska styrkor pågår just nu i områden som normalt står för 60 procent av Ukrainas BNP och omkring var tredje företag har stängt ned verksamheten. Elkonsumtionen i landet har minskat till 60 procent av normalläget, innan ryska styrkor inledde sitt invasionskrig i Ukraina den 24 februari. Om det blir ett slut på striderna om ett par månader räknar EBRD med en rejäl återhämtning 2023, med en tillväxt på 23 procent. I måndags presenterade Ukrainas regering en beräkning av hur kriget har drabbat landet ekonomiskt, som visar att de direkta ekonomiska förlusterna av förstörelse i kombination med förluster av handel och minskad ekonomisk aktivitet ligger på motsvarande 5 200 miljarder kronor. För den ryska ekonomin räknar EBRD med att BNP i år faller med 10 procent för att sedan stagnera 2023. Även här finns risk för ett betydligt värre scenario för ryssarna, om EU skulle ansluta sig till USA:s embargo mot rysk olja och gas. Utgifterna i svenska statens budget för år 2022 uppgår till 1 136,7 miljarder kronor. Omni 220331.

Ryska hyllor gapar tomma: "Kunder bråkar om socker." Ryssarna börjar känna av effekterna av västs sanktioner, som bland annat drivit upp priser och lett till en sinande tillgång på vissa matvaror. En del ryska mataffärer har nu infört begränsningar för hur mycket deras kunder får köpa av vissa varor, rapporterar CNN. En video som nyhetskanalen publicerat visar hur tumult bryter ut inne i en matbutik i Moskva. Kvinnan som filmar säger att det pågår "ett bråk om socker" medan butikspersonalen ropar åt kunderna att lugna sig och sluta skrika. Priset på socker har gått upp 37 procent jämfört med förra året, och priset på exempelvis bananer och tomater har ökat med hela 50 procent. Ekonomen: Ungefär hälften av Rysslands utrikeshandeln har upphört. Inflationen i Ryssland når över 14,5 procent - den högsta sedan slutet av 2015. Även andra europeiska länder påverkas av sanktionerna. Omni 220331.

Razzia mot Gazproms tyska kontor - kartellmisstankar. EU:s konkurrensmyndighet genomförde en razzia mot Gazproms tyska kontor under onsdagen enligt källor till Reuters. Misstankar mot det ryska gasbolaget ska ha funnits redan innan invasionen av Ukraina. I januari ifrågasatte EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager flera bolag varför utbudet av naturgas var så lågt och menade att bland annat Gazprom uppvisade ett "sällsynt beteende". Information om räden publiceras i ett pressmeddelande från Europeiska kommissionen, men utan bolagsnamn. Varken företrädare för EU eller Gazprom vill kommentera saken för Reuters. Gazprom och Kreml har flera gånger förnekat att man strypt utbudet. Koncernen står för 20 procent av gasförsörjningen i Tyskland. Putin lättar på rubelkrav - naturgaspriserna sjunker. Omni 220331.

Expert: Vapenvila kan syfta till att ta över Mariupol. Att tillåta humanitära korridorer ut från Mariupol kan vara ett sätt för ryska styrkor att ta kontroll över staden. Det säger Jonas Kjellén, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till SR Ekot. "Det finns ukrainska motståndsfickor kvar i staden och genom att tömma staden på civilbefolkningen så får de ryska förbanden lättare att få ut dem med hårdare medel," säger han. Ekots utrikesreporter David Carlqvist tror inte att det kommer dröja länge innan den belägrade hamnstaden faller. "I så fall kan Ryssland frigöra många styrkor som är bundna i och omkring Mariupol," påpekar han. Omni 220331.

Nya sanktioner mot Putins "skamlösa propagandister". Storbritannien gör ytterligare 14 tillägg till sin ryska sanktionslista. Det handlar framför allt om ryska medieorganisationer och personer med koppling till ryska statliga medier. Cheferna för de statsägda medierna Russia Today, Sputnik och Gazprom Media placeras alla på listan. "Putins krig mot Ukraina är baserat på en strid ström av lögner (...) Sanktionerna drabbar de skamlösa propagandister som sprider Putins falska nyheter," säger utrikesministern Liz Truss i ett uttalande. Dessutom införs sanktioner mot "Mariupols slaktare" Michail Mizintsev, generalen som anklagas för att skoningslöst skjuta mot bostadsområden i staden. De tre cheferna heter Aleksandr Zharov, Anton Anisimov och Aleksej Nikolov. Omni 220331.

Zelenskyj läxade upp diplomater i natt: "Leta andra jobb." Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj kallar hem landets ambassadörer i Georgien och Marocko. Det rapporterar TT. I sitt nattliga videotal säger Zelenskyj att regeringen är mindre nöjd med stödet från dessa länder under brinnande krig och tycks klandra de ukrainska sändebuden för detta. "Med all respekt, men om det inte blir några vapen, sanktioner eller restriktioner för ryska företag, så kan ni vara vänliga och se er om efter andra jobb," säger presidenten och tillägger: "Jag väntar på konkreta resultat av våra representanters arbete i Latinamerika, Mellanöstern, Sydostasien och Afrika. Uppmaningen gäller också militärattachéer vid Ukrainas ambassader världen över, enligt presidenten. Det diplomatiska arbetet beskrivs som en av Ukrainas "viktigaste fronter" i kriget. Omni 220331.

Stoltenberg: Räkna med fler attacker och mer lidande. Moskva har upprepade gånger ljugit om sina intentioner med kriget i Ukraina. Därför kan Ryssland bara dömas utefter sina handlingar, inte efter sina ord. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff. "Enligt våra underrättelseuppgifter drar sig inte ryska trupper tillbaka, utan omgrupperar," säger Stoltenberg på en pressträff. Han säger att ryssarna behåller pressen på Kyiv och andra städer. "Så vi kan räkna med ytterligare offensiv, vilket medför ännu mer lidande." Häromdagen lovade Ryssland att "drastiskt minska" attackerna mot Kyiv och andra städer, ett utspel som gav förhoppningar, men som också snabbt mötte stor skepsis. Omni 220331.

Rysslands svar: USA förstår inte vad som händer i Kreml. Talespersonen för den ryska regeringen, Dmitrij Peskov, kommenterar de amerikanska underrättelserapporterna som bland annat pekat på att Ryssland kraftigt felbedömt situationen i Ukraina. Det skriver BBC-korrespondenten Jenny Hill på Twitter. "De förstår helt enkelt inte vad som händer i Kreml, de förstår inte president Putin, de förstår inte hur beslut fattas och de förstår inte vårt arbetssätt," säger Peskov. Han menar att det är oroande "eftersom sådana totala missförstånd leder till felbeslut som får dåliga konsekvenser". På onsdagen pekade amerikanska underrättelseuppgifter på att Putin kan ha fått felaktig information om den militära situationen i Ukraina. USA misstänker att rådgivare medvetet har gett honom felaktig information för att de är rädda. Även brittiska underrättelseuppgifter som kom på torsdagen målar upp en liknande bild. Omni 220331.

Oberoende institut: Stödet för Putin ökar bland ryssar. Stödet för Vladimir Putin ökar bland Rysslands invånare, enligt en undersökning från det oberoende ryska opinionsinstitutet Levada Center, rapporterar AFP. 83 procent av ryssarna uppger att de står bakom presidentens agerande. I början av februari låg den siffran på 71 procent. Även den ryska regeringen och premiärminister Michail Misjustin stiger i popularitet, enligt undersökningen. Kreml har drivit en hårdför kampanj för att rättfärdiga sin militära operation och bland annat hävdat att de vill "avnazifiera Ukraina". Ryska medier är dessutom nästan uteslutande statligt kontrollerade och förmedlar därav Kremls narrativ.Sedan kriget bröt ut i slutet av februari har ryska regeringen bland annat gjort det brottsligt att publicera "falsk" information om offensiven och förbjudit populära sociala nätverk som Facebook, Instagram och Twitter. Levada Center: 15 procent är kritiska till Putins agerande. Omni 220331.

Must: Spänningar i Europa kommer bli bestående. Ryssland har underskattat Ukrainas motståndskraft samt västs enighet. Det säger Daniel Olsson, ställföreträdande chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. "Invasionen av Ukraina visar att Ryssland är beredda att ta mycket stora risker för att uppnå politiska mål," säger han. Olsson säger även att Must bedömer att de allvarliga spänningarna i Europa kommer att bli bestående. "Säkerhetsläget i Europa går alltså i en riktning som påminner om den som var rådande före 1989," säger han. Enligt Olsson är den mest grundläggande slutsatsen att det säkerhetspolitiska läget är förändrat och försämrat. Omni 220331.

Uppgifter: Ryska soldater strålningssjuka i Tjornobyl. Flera ryska soldater som varit stationerade vid kärnkraftverket i Tjornobyl kan ha blivit strålningssjuka. Det rapporterar den ukrainska nyhetssajten Pravda, med hänvisning till belarusiska medier. "Har ni grävt tillräckligt många diken i röda skogen? Lev nu med det i resten av era korta liv", skriver Tjornobylexperten Yaroslav Yemelianenko på Twitter. Under onsdagen uppgav amerikanska myndighetskällor till AFP att de ryska trupperna kring Tjornobyl tycktes dra sig tillbaka. Huruvida det gäller samtliga soldater i området är dock oklart. Belarusiska medier: Många ryska soldater har transporterarts till ett sjukhus för strålsjuka i Belarus. Omni 220331.
Ryska trupperna drar sig ur Tjornobyl - efter paniken. Ryska trupper har lämnat det stängda kärnkraftverket Tjorbobyl efter en flera veckors lång ockupering, uppger tjänstemän i Kyiv enligt flera medier. Med sig tog de ryska styrkorna flera ukrainska soldater som hållits gisslan sedan 24 februari. Uppgifterna om att de ryska styrkorna lämnat platsen bekräftas av Energoatom, organet som övervakar Ukrainas kärnkraftverk, som menar att de ryska soldaterna tagit sig till den belarusiska gränsen. "Informationen om befästningar och skyttegravar som de ryska soldaterna byggt i Röda skogen, den värst kontaminerade platsen i hela den förbjudna zonen, är korrekta", skriver organet. Därför är det enligt Energoatom inte konstigt att ryssarna utsattes för stora doser strålning. Soldaterna ska ha "drabbats av panik vid det första tecknet på illamående" vilket "dök upp väldigt snabbt" och därefter ska de ha förberett sig för att lämna platsen. Energoatom: "Effekten blev att ett upplopp nästan bröt ut bland trupperna." Ryssland ska i ett brev lämna över kontrollen för Tjornobyl till Ukraina Det är oklart hur många ukrainska soldater som ryssarna tagit gisslan. Omni 220401.

Pressträff: Försvarsmaktens lägesuppdatering, 31 mars 2022. Daniel Olsson. Must: Invasionen av Ukraina visar att den ryska statsledningen är beredd att ta mycket stora risker, både militärt och politiskt, för att uppnå sina mål. Större risker än man tidigare tagit. Ryssland har sannolikt gjort en strategisk felbedömning med invasionen av Ukraina. Vi kan inte utesluta att den kan följas av fler felbedömningar. You tube 28:39 Försvarsmakten 220331.

Lettland förbjuder symboler som ger stöd till invasionen. Lettlands parlament har under torsdagen röstat för ett förbud av symbolen "Z", som kommit att förknippas med den ryska invasionen av Ukraina, om symbolen används för att rättfärdiga invasionen. Det skriver AFP. Både privatpersoner och företag som bryter mot förbudet kan tvingas betala böter. För personer som använder symbolen motsvarar bötessumman nästan 4 300 kronor och för företag är summan i stället drygt 35 000 kronor. Förbudet ska även gälla andra symboler som används för samma syfte, som "V", som liksom "Z" har synts markerat på ryska militärfordon i Ukraina och blivit symboler för invasionen. Omni 220331.

Striderna i Ukraina flyttar österut mot Mariupol. Flera av de större striderna mellan ukrainska och ryska soldater i Ukraina håller på att flytta österut mot Mariupol. Det säger en talesperson för den ukrainska inrikesministern, enligt Reuters. Den belägrade hamnstaden Mariupol har setts som strategiskt viktig, och har beskjutits kraftigt sedan invasionen inleddes. Tidigare under torsdagen skrev det brittiska försvarsdepartementet att de inte sett några tecken på minskade strider i varken Kyiv eller Tjernihiv, trots tidigare ryska löften om nedtrappning. Expert: Utlovade korridorer från Mariupol kan förbereda för övertagande av Mariupol. Omni 220331.

Vitalij Klytjko: En ära att ge sitt liv för sitt land. Kyivs borgmästare och före detta proffsboxaren Vitalij Klytjko uppmanar ryska soldater att ”försvinna iväg”, och menar att det är en stor ära att ge sitt liv för att försvara sitt land. Det rapporterar Sky News. "Ukraina är ett fredligt land, vi har aldrig varit aggressiva mot någon," säger Klytjko. Läget är dock annorlunda nu, och Ukraina måste försvara "vår framtid, och våra barns framtid", säger han. Att den ryska armén skulle vara "den starkaste i världen", säger han är en myt som den ukrainska armén krossat. Klytjko menar att de ryska soldaterna är svagare, eftersom de slåss för pengar. "Ukrainska soldater, ukrainska medborgare, slåss för våra barns framtid," säger han. Omni 220331.

Kremls svar: Fler EU-toppar inte välkomna till Ryssland. Kreml förbjuder fler EU-toppar och nästan alla Europaparlamentariker att åka in i Ryssland, säger landets utrikesdepartement, enligt TT. Sedan tidigare finns sanktioner i form av inreseförbud mot USA:s president Joe Biden och Kanadas premiärminister Justin Trudeau tillsammans med flera toppolitiker i USA, skriver nyhetsbyrån. Omni 220331. Kommentar: Vilka Europaparlamentariker är välkomna?

Svenska vapensikten gick till Vladimir Putins skyddsstyrka. Rysslands säkerhetstjänst FSB och president Putins skyddsstyrka FSO har under flera år köpt svensktillverkade vapensikten via ett ryskt företag, skriver Expressen som hänvisar till dokument. Enligt tidningen rör det sig om fler än 1 000 sikten från företaget Aimpoint. När siktena förts till Ryssland har det angetts att de ska användas för jakt, och vd:n Lennart Ljungfelt säger att man "över tid" förstått att de sedan hamnat i "någonting" som de inte vill hjälpa till med. Enligt Expressen står bolaget som avsändare för en export i december 2020, vilket vd:n beskriver som "den sista interaktionen" med Ryssland. Sedan Krymhalvön annekterades 2014 är det förbjudet att för svensk del sälja produkter till Ryssland som kan användas för militärt. Enligt Inspektionen för strategiska produkter är siktena vanligtvis inte att betrakta som krigsmateriel - men tillstånd krävs om siktena kan komma att användas med krigsmateriel. Företaget med huvudkontor i Malmö uppfann tekniken med rödpunktsikten. Expressen har i en rad artiklar avslöjat att svensk teknik används av den ryska krigsindustrin. Omni 220331. Kommentar: Väldigt slapp kontroll av svenska myndigheter.
Förvaltare om exporten till Ryssland: "Allvarligt". Att svensk teknik från industrijättar som bland annat SKF, Atlas Copco och Sandvik används i rysk krigsindustri är allvarligt, säger Coelis förvaltare Arne Lundberg till DI tv efter Expressens avslöjande. Han påpekar samtidigt att det utgör "en väldigt marginell del" av bolagens totala försäljning. "Men man måste ha ordning och reda, så det här kommer nog fingranskas nu," säger han.Tidningens analytiker Agnetha Jönsson säger i samma sändning att man kan dra paralleller till finländska Wärtsilä som svartlistades av Sjunde AP-fonden efter att en liten del av verksamheten sålt propellrar som kunde användas i amerikanska ubåtar. Omni 220331.

"Inte säkert att företagen vill tillbaka till Ryssland." Inte ens med ett regimskifte i Ryssland är det säkert att svenska företag vill investera där igen. Det säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke till DN. "En del har nog bestämt sig för att dra sig ur helt," säger han till tidningen. Det enda positiva han kan se i tragedin är att flyktingarna kan bli en resurs för svenska företag. Där gäller det att myndigheterna snabbt kartlägger vilken kunskap flyktingarna har, tillägger Jacke. Omni 220331.

Pentagon: Oklart om ryska konvojen fortfarande finns. Det är oklart om den omtalade ryska konvojen i Ukraina fortfarande existerar. Det uppger Pentagon, rapporterar Reuters. "De uppnådde aldrig riktigt sitt uppdrag," säger John Kirby, talesperson för Pentagon. Den tidigare sex mil långa konvojen har blivit en symbol för Rysslands haltande offensiv i Ukraina, och redan tidigt i mars kom rapporter om att den hade mycket svårt att ta sig fram. Den ukrainska militären har tidigare uppgett att en mindre styrka på ett 30-tal soldater ensamma lyckats sakta ned konvojen genom att förstöra fordonen längst fram. Enligt Pentagon har konvojen misslyckats med sitt uppdrag. Stoppades av en liten grupp soldater på fyrhjulingar. Tidigare i mars uppgav en amerikansk talesperson att konvojen saknade mat och bränsle. Omni 220331.

Söder: Misstänker att spion fanns på attackerade basen. Svensken Jesper Söder som stridit på den ukrainska sidan mot den ryska invasionen är hemma i Sverige igen. I TV4:s "Efter fem" berättar han om läget vid den militärbas i västra Ukraina som attackerades tidigare i mars, och där han enligt egen utsago befann sig med andra frivilliga svenskar. Han säger att det dagarna före den ryska attacken misstänktes att en spion befann sig på den aktuella basen. Misstankarna ska ha uttryckts av en överste och person kunde senare gripas, enligt Söder, som säger att skadan då redan var skedd. "Alla missiler, alla bomber, träffade sitt mål. De till och med träffade vårt vapenförråd som under Sovjets tid inte ens fanns där. De kan omöjligt ha vetat att vi hade förråd från vapenleveranser som kommit från bland annat väst." Omni 220331.

Förödelse i Mariupol: "Hela sjukhuset var täckt i blod." Få städer i Ukraina har drabbats så hårt av den ryska invasionen som den belägrade hamnstaden Mariupol. "Folkmord", kallar stadens borgmästare det för enligt Washington Post. Mariupolbon Galyna Morohovska, som flytt till Zaporizjzja, befann sig på övervåningen på det vandrarhem som hon driver i utkanten av Mariupol, när det jämnades med marken. Hon beskriver hur hennes svärson drog ut henne ur rasmassorna, och tog henne till sjukhuset i Mariupol - där fönstren var trasiga och "allt var täckt i blod". "Det är som när det är massa flugor som du försöker smälla. Vi är flugorna, och ryssarna försöker döda oss en efter en, säger Morohovska. Två dagar senare hämtade de Morohovskas barnbarn, som inte vågat lämna det sönderbombade vandrarhememts källare, och reste mot Zaporizjzja. "Mariupol är inte detsamma längre. Jag vet inte när staden någonsin kommer se ljuset igen," säger hon. Omni 220331.

Zelenskyjs drag: "Förrädare" i säkerhetstjänsten sparkas. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har avskedat två personer på ledande positioner ur landets säkerhetstjänst, och anklagat dem för att vara "förrädare". Det sa han i ett videoinspelat tal på torsdagen, enligt Reuters. Nyhetsbyrån skriver att det rör sig om chefen för intern säkerhet och chefen för säkerhetstjänstens verksamhet i Cherson. Utan att gå in på några specifika detaljer sa Zelenskyj att de brutit mot löftet att försvara Ukraina. "Jag har inte tid att ta itu med alla förrädare, men så småningom kommer de alla att straffas." Reuters beskriver det som ett "sällsynt tecken" på interna ukrainska stridigheter. Angående läget på marken beskriver Zelenskyj läget i Donbass som "extremt tufft". Zelenskyj: Fred är mer värdefullt än rysk gas Omni 230401.

Zelenskyj: Ryska reträtten ur Ukraina bara krigstaktik. Det ryska tillbakadragandet från vissa delar av landet är en krigstaktik, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Även om det är uppmuntrande att se ryska soldater lämna landet, så måste ukrainarna vara beredda på nya attacker, säger han. "Vi vet att de drar sig bort från de områden där vi attackerar dem för att fokusera på andra, mycket viktiga områden. Där det kan bli svårt för oss." Presidenten varnar för att ryssarna planerar "kraftfulla attacker" i landets södra delar, inklusive belägrade Mariupol. I sitt tal talar han även om ryssarna som "monster". Zelenskyj hävdar att det ukrainska försvaret befinner sig vid en vändpunkt. Presidenten: "Där det kan bli svårt för oss." Omni 2220401.

Ryssland omplacerar sina trupper från Georgien. Ryssland omplacerar styrkor från Georgien för att förstärka i Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste uppdatering om kriget. Det ska röra sig om mellan 1 200 och 2 000 soldater som förflyttas. Enligt departementet är förflyttningarna en indikation på de stora och oväntade förluster som Ryssland drabbats av under invasionen. Omni 220401.

The story of an elite Russian unit's war in Ukraine. Russia’s 331st Guards Parachute Regiment is considered "the best of the best", but BBC Newsnight has been tracing the casualties as the unit battles through Ukraine. The regiment's commanding officer - Col Sergei Sukharev - died in mid-March. His chief of staff and numerous other officers have also fallen. The regiment previously served in the Balkans, Chechnya and the 2014 Russia invasion in the Donbas. Tracking the unit through Ukraine, Newsnight’s diplomatic and defence editor Mark Urban looks at the outpouring of grief and anger from Russia in response to the devastating losses. What went wrong for the once-elite regiment? And what does its fate tell us about Russia's invasion of Ukraine? BBC You tube 220401 9:13.

Rysk guvernör: Ukrainska helikoptrar har bombat oljedepå. Det brinner på en oljedepå i ryska staden Belgorod. Enligt regionens guvernör Vyachelav Gladkov har branden orsakats av att ukrainska militärhelikoptrar bombat depån. Belgorod ligger nära Charkiv i östra Ukraina. Omni 220401.
Kreml om påstådda attacken: Gynnar inte förhandlingarna. Attacken mot en oljedepå i ryska Belgorod gynnar inte fredsförhandlingarna, säger Kremls talesperson Dmitirj Peskov enligt Reuters. Uttalandet kommer efter att Ryssland hävdat att ukrainska militärhelikoptrar bombat oljedepån. Ukrainas utrikesminister vet ännu inte om Ukraina var involverat i attacken eftersom han "inte har militär information", säger han till Reuters. Det är första gången som Ryssland anklagar Ukraina för att ha genomfört ett luftangrepp mot rysk mark sedan invasionen. Ukrainas utrikesminister: Vet inte om vi ligger bakom. Fredsförhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland fortsätter under dagen. Ukrainas medlare har tidigare sagt att han känner sig positiv inför dagen. Omni 220401.
Ukraina: Vi låg inte bakom attacken på ryska oljedepån. Ukraina förnekar att de ligger bakom helikopterattacken mot oljedepån i ryska Belgorod, rapporterar Reuters. "Av någon anledning säger de (Ryssland red. anm.) att vi gjorde det. Men enligt vår information stämmer det inte överens med verkligheten," säger Oleksij Danilov, sekreterare i Ukrainas säkerhetsråd till ukrainsk tv. Tidigare under dagen har Ukrainas försvarsminister varken kunnat bekräfta eller förneka Rysslands påståenden om att det var Ukraina som låg bakom attacken. Ryssland anklagade under fredagsmorgonen Ukraina för att ligga bakom attacken. Det var första gången sedan invasionen inleddes som Ryssland anklagade Ukraina för en attack på rysk mark. Omni 220401.
Analyser: Påstådd attack kräver "enastående mod". Om de ryska uppgifterna om att Ukraina slagit till mot en oljedepå i Ryssland stämmer finns det anledning att ifrågasätta hur väl fungerande den ryska militärmakten är. Det menar SVT:s korrespondent i Ryssland Bert Sundström. "Om de (uppgifterna, red. anm.) stämmer är det ett tecken på att Ukraina är på någon sorts frammarsch också i norra Ukraina. Om de lyckas med det här så betyder det också att det ryska luftförsvaret inte alls är så starkt," säger han. Är det så att Ukraina ligger bakom attacken, som de själva har förnekat, är det en aktion som krävt "enastående mod och finslipad flygfärdighet". Det skriver BBC:s försvarskorrespondent Jonathan Beale. Beale menar dock inte att en ukrainsk attack skulle förändra hela kriget, men det skulle kunna bättra på stridmoralen hos de ukrainska trupperna tror han. Omni 220401.
Zelenskyj: Ryssland avfyrar robotar på samma plats. I en intervju med Fox News fick Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj frågan om landet ligger bakom fredagens attack mot en rysk oljedepå. "Jag diskuterar tyvärr inte några av de ordrar jag ger som landets ledare. Det är saker som jag bara delar med militären," säger han och fortsätter: "Ni måste förstå att i det området du nämnt har de placerat sitt avfyrningssystem och avfyrade robotar själva." Ukraina gick på fredagen ut och förnekade de ryska anklagelserna. Zelenskyj: Det är inte professionellt att prata om vad som händer i något annat land när det pågår ett krig i Ukraina. Omni 220401.
Video shows helicopters attacking fuel depot inside Russia (Belgorod). You tube 5:20 CNN 220401.
Russia accuses Ukraine of helicopter strike in Russian territory. You tub 8:28 CNN 220401.

Oron längs Natos östra flank. Rysslands anfall på Ukraina har väckt oron hos många för sin egen och sitt lands säkerhet. I östra Europa, särskilt i länderna med gräns mot Ryssland, upplevs hotet särskilt starkt och det finns en påtaglig fruktan att "stå näst på tur"Polen är ett av de länder som varnat längst och mest högljutt för Putins ambitioner. Där menar säkerhetsexperter att övriga Europa fortfarande inte vill inse vidden av det ryska hotet och en del polacker har konkreta planer för om kriget kommer, som 22-årige Bartosz Korba i Warszawa. SR 220401.

Rejäl comeback för rubeln: "Bör tas med nypa salt". Den ryska rubeln stärktes mot dollarn för nionde dagen i rad på torsdagen och har nu hämtat igen nästan hela det ras på 33 procent som skedde efter invasionen av Ukraina, skriver Reuters. Nyhetsbyrån konstaterar dock att återhämtningen i viss mån är artificiell då Moskva har infört kapitalkontroll och bland annat förbjudit köp av dollar och euro. "Valutaförstärkningen bör tas med en nypa salt. Den är bräcklig och mer driven av tekniska faktorer än en verklig ekonomisk förbättring," säger Guillaume Tresca, strateg på Generali Insurance Asset Management, till Bloomberg. Omni 220401.

Ukraina: Ryska soldater stoppade bussar med mat. Ryska trupper har beslagtagit flera bussar med förnödenheter som var på väg mot belägrade hamnstaden Mariupol. Det säger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk i ett uttalande i appen Telegram. Hon säger att tolv av de ukrainska bussarna med mat och medicin stoppades vid ryska vägspärrar. Totalt skickades 45 bussar för att hjälpa till att transportera civila ut ur staden. Ryssland har sagt att man kommer att öppna en humanitär korridor från Mariupol under fredagen för att evakuera staden. Hittills har tiotusentals personer flytt. Det är oklart om bussarna fortfarande är beslagtagna. Enligt Veresjtjuk hamnade 14 ton förnödenheter i ryssarnas händer. Omni 220401.

USA:s nya sanktioner riktas mot rysk teknik. Under torsdagen införde USA nya sanktioner mot Ryssland. Den gången var målet tekniksektorn, skriver Reuters. "Vi kommer fortsätta att rikta in oss på Putins krigsmaskin med sanktioner från varenda vinkel," sa finansministern Janet Yellen i ett uttalande. Sanktioner infördes mot ett trettiotal personer och företag, bland annat Rysslands största chiptillverkare Joint Stock Company Mikron. Två av företagen anklagas för att vara en del av ett nätverk som kringgår sanktioner. Omni 220401.

Rysslandpositivism tycks stärka presidentens stöd i Serbien. Serbiens president Aleksandar Vucic väntas förlänga sin nästan tio år långa period som ledare med ytterligare fem år när landet går till val på söndag, visar de senaste opinionsmätningarna enligt AP. Vucic har värnat om nära band till Ryssland och vägrat införa sanktioner mot Moskva efter invasionen av Ukraina, men kriget tycks bara ha stärkt presidentens dominans i politiken enligt oppositionspartierna. Strax efter invasionen ändrade Vucic slogan till "Fred. Stabilitet. Vuci." i sin kampanj. "Kriget har avlett uppmärksamheten från det som händer i Serbien och, med medialt stöd, gjort det möjligt för Vucic att skylla på krisen för allt som är fel i Serbien," säger Dragan Djilas, som är ledare för den största oppositionskoalitionen United Serbia. Dragan Djilas: "Människor är rädda, och det är bra för sittande ledare eftersom människor tänker 'att vi inte ska ändra på någonting nu'." Omni 220401.
"Många serber har hjärtat i Ryssland men hjärnan i EU." Många serbiska väljare är splittrade inför framtiden och känner att hjärtat tillhör Ryssland medan hjärnan Europa. Det säger den säkerhetspolitiske experten Stefan Vladisaljev till SVT Nyheter inför söndagens val. "Känslorna bland serberna är motstridiga. De finns de som jämför den ryska invasionen av Ukraina med Natos intervention i Jugoslavien 1999, säger han. Den sittande president Aleksandar Vucic har tidigare lyckats med utmaningen att balansera mellan viljan att gå med i EU och upprätthålla goda relationer med Ryssland. Efter invasionen ökar kraven på honom att välja sida, något som Vladisaljev tror kommer att bli nödvändigt. Många serber ser Putin som en beskyddare. Vucic är favorittippad. Ser ut att bli rysare för Vucics parti i huvudstaden Belgrad. Europas största litiumgruva har hamnat i den politiska stormen. Omni 220402.

Analyser: Kina pressas inför toppmöte - riskerar konflikt med både EU och Ryssland. Kina är pressat inför fredagens digitala toppmöte med EU, konstaterar SVT:s korrespondent Ulrika Bergsten. "Man är jätteberoende av handel med EU och ser Europa som en möjlig vän när man inte har en bra relation med USA. Men man behöver också Rysslands säkerhetspolitiska stöd, säger hon och tillägger att Kina går balansgång på en "lite slak lina." Enligt Bergsten är målet för EU att få Kina att erkänna ryska arméns övergrepp i Ukraina. CNN:s Jessie Yeung skriver att Lavrov under sina besök i Kina och Indien får en möjlighet att utvärdera Rysslands relation till de båda länderna. Båda länderna har vägrat att fördöma den ryska invasionen - men frågan är enligt Yeung vilket pris de kommer vara beredda att betala för att stå på Putins sida. Ulrika Bergsten: EU vill att Kina öppet erkänner att de ser att det här händer. Omni 220401.

Utbrända bilar och döda på E40 - Kyiv städar upp efter en månads strider. Vid motorvägen E40 mellan byarna Mria och Myla kan BBC:s korrespondent Jeremy Bowen räkna till 13 kroppar på en knappt 200 meter lång sträcka. Han är på plats timmar efter att ukrainska armén återtagit området i utkanterna av Kyiv. Vid en utbränd bil finns kvarlevorna efter gifta paret Maksim och Ksjena Iowenko. De dödades den 7 mars i en rysk attack som filmades av en ukrainsk drönare. Kroppar och fordon har tänts på efter attacken, troligtvis i syfte att dölja bevis för vad de ryska trupperna gjort, skriver BBC. Kvar finns också minst en rysk stridsvagn. En ukrainsk soldat bläddrar igenom en plånbok som innehåller ryska id-handlingar, rubler och belarusiska mynt. Majoriteten av de döda på motorvägen är ännu inte identifierade. Europol ska skicka hjälp till Ukraina. Omni 220401.

Kartläggning: Putin har ofta cancerläkare med sig. Spekulationer huruvida Vladimir Putin, 69, är eller har varit sjuk har återigen tagit fart efter att de undersökande sajterna Proekt och Meduza under fredagen publicerat nya uppgifter. Kreml vägrar lämna ut uppgifter om den ryske presidentens hälsa, så i stället har sajterna kartlagt den medicinska personal som följt med på hans resor. Påfallande ofta har han haft med sig Evgeny Selivanov, expert på sköldkörtelcancer. Läkaren har rest till Putin 36 gånger och tillbringat totalt 166 dagar med honom under fyra år. Kartläggningen visar även att Putin för fem år sedan hade med sig runt fem läkare, medan han de senaste åren haft i snitt nio med sig. Uppgifterna i artiklarna har inte gått att verifiera. Under fredagen kallade Putins talesperson Dmitrij Peskov påståenden om att presidenten har eller haft cancer för "fiktion och lögner". Putin uppges även haft med sig neurologer och andra specialister. Putin uppges även vara intresserad av alternativ medicin. Omni 220401.

Ukraina: Omkring 17 700 ryska soldater dödade i kriget. Omkring 17 700 soldater, 1 751 pansarfordon och 143 stridsflyg. Det bedömer Ukraina att Ryssland har förlorat sedan invasionen inleddes, skriver ukrainska utrikesdepartementet på Twitter. Tidigare under fredagen uppgav Ukraina att de ryska styrkorna runt huvudstaden Kyiv blivit tillbakatryckta, rapporterar Reuters. Striderna pågår dock fortfarande, och Nato-chefen Jens Stoltenberg har varnat för att de ryska trupperna inte retirerar, utan omgrupperar. Bland de områden som Ryssland uppges ha förlorat återfinns byn Hostomel, som ligger vid en viktig flygplats. Omni 220401.

Ryska värnpliktiga: "Vill inte delta i stridsaktioner." Mitt under den pågående invasionen i Ukraina inleder Ryssland på fredagen den årliga uttagningen till landets militärtjänst. Vissa unga ryssar förbereder sig för att "försvara sitt land", medan andra planerar att försöka undvika värnplikten. Det skriver AFP. "Jag vill inte delta i några stridsaktioner, men om jag måste kommer jag göra det," säger en 18-åring i Sankt Petersburg. President Vladimir Putin har tidigare sagt att inga värnpliktiga kommer att skickas för att strida, men en talesperson för armén har senare sagt att flera värnpliktiga hamnat där av misstag. "Jag ska inte åka någonstans, jag kommer försöka hålla mig undan," säger en annan 18-åring. Varje vår och höst kallar Ryssland in män mellan 18 och 27 år för att tjänstgöra i ett år. Rädsla bland Rysslands unga när värvningen sker i krigstid. 134 500 värnpliktiga ska kallas in. Omni 220401.

Abramovitj uppges äga fem yachter - värda 9 miljarder. Chelsea-ägaren Roman Abramovitj äger eller har kopplingar till fem yachter som värderas till runt 1 miljard dollar, motsvarande 9,4 miljarder kronor. Det visar en kartläggning som Financial Times gjort. Tidigare har oligarken uppgetts äga superyachterna Solaris och Eclipse. Men kartläggningen visar också att Abramovitj äger två yachter till, just nu ankrade vid Antigua. Myndigheter på önationen var ovetandes om vem som ägde yachterna, något som visar hur svårt det kan bli för Storbritannien och EU att tvinga igenom sina sanktioner, skriver tidningen. Enligt FT kan Abramovitj också vara ägare till en femte yacht. Det trots uppgifter om att den tillfallit hans exfru när de skilde sig. Omni 220401.

Fem veckor av krig - bilder visar vardagen i Kyiv. Omni 220401.

FN: Det räcker inte med att minska koldioxidutsläppen. Det räcker inte med att minska koldioxidutsläppen för att rädda planeten från de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. För att de ska undvikas måste nu koldioxid sugas ut ur atmosfären och begravas. Det förväntas stå i en stor rapport från FN:s klimatpanel IPCC som släpps på måndag, enligt AFP. För att målen i Parisavtalet ska uppnås måste utsläppen minska med mellan sex och sju procent per år fram till 2030. För att sätta en sådan utsläppsminskning i perspektiv skriver AFP att utsläppen minskade med 5,6 procent under pandemin 2020. De projekt som i dag finns för att ta ut koldioxid i luften ligger i dag långt efter de nivåer som krävs. Omni 220401. Kommentar: Vladimir Putin har förstört alla koldioxidplaner.

USA stoppar robottest - vill inte trappa upp spänningar med Ryssland. USA har ställt in ett test av den interkontinentala ballistiska roboten Minuteman III då de inte vill spä på spänningarna kring kärnvapen med Ryssland. Det uppger flygvapnet för Reuters. Robotexperten Jeffrey Lewis säger att ett sånt här test kan vara värdefullt, men att det inte behöver vara en stor grej att missa. "Flygvapnet tror på beredskapen hos strategiska styrkorna i USA, säger flygvapnets talesperson Ann Stefanek till Reuters. Tidigare har USA meddelat att de skulle flytta fram testet. Testet stoppas för att undvika ryska feltolkningar. Omni 220402.

Zelenskyj: Ryska styrkor drar sig tillbaka i norra Ukraina. Rysslands styrkor fortsätter att dra sig tillbaka från de norra delarna av Ukraina, säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Det går ”långsamt men är märkbart”, säger han och varnar för att ryssarna lämnar minerad mark efter sig. "Det är fortfarande omöjligt att återvända till livet som det var tidigare. Även i områdena som vi kommer tillbaka till efter striderna. Ni måste vänta. Vänta på att vårt land ska rensas. Vänta på att ni kan vara säkra på att nya explosioner är omöjliga," säger han. Samtidigt varnar Zelenskyj för att Ryssland förbereder nya attacker i östra Ukraina, i Donbass-regionen samt Charkiv. "Hårda strider väntar. Vi kan inte tänka att vi redan klarat alla tester." Zelenskyj: Ryssland skapar en total katastrof - med minor. Omni 220402.

Satellitbilder visar rysk reträtt från viktig flygplats. Rysslands styrkor som varit stationerade vid Antonov-flygplatsen, 28 kilometer nordväst om Kyiv, har plötsligt försvunnit, visar satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies enligt CNN. En tjänsteman vid USA:s försvarsdepartement har tidigare uppgett för CNN att trupperna tros ha lämnat platsen, vilket stämmer överens med satellitbilderna. Det är oklart vart trupperna tagit vägen, men Ryssland har tidigare hävdat att man planerar att trappa ner den militära närvaron runt Kyiv. Övertagandet av Antonov-flygplatsen var Rysslands första stora seger när kriget startade den 24 februari. Trupperna som var stationerade vid Antonov-flygplatsen kom från Belarus – det är oklart om de återvänt dit. Omni 220402.

Ukraina: 3 000 lyckades i går lämna Mariupol. Under fredagen lyckades totalt 3 071 personer fly den belägrade hamnstaden Mariupol, rapporterar AFP med hänvisning till ett uttalande från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på sociala medier. Tidigare under fredagskvällen sa Internationella rödakorskommittén (ICRC) att den planerade evakueringen hade misslyckats. Runt 100 000 människor befinner sig fortfarande i Mariupol. ICRC kommer att försöka evakuera fler invånare under lördagen, rapporterar The Washington Post. Människorna ska enligt presidenten ha evakuerats med hjälp av bussar och privata bilar. Zelenskyj: "I dag (fredag) fungerade humanitära korridorer i tre regioner: Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja." Omni 220402.

Experter: Rysk ekonomi pressad, men ingen bankrutt. Den ryska ekonomin är i "fruktansvärt dåligt skick", men landet kommer att undvika en statsbankrutt, säger experter till SvD. Jacob Kirkegaard, ekonom på Peterson Institute for International Economics, säger att Rysslands utlandsskulder är så "extremt låga" att de inte utgör en risk för en statsbankrutt. Experterna pekar också på att EU minskat sin import av rysk råolja men att rysk export av gas i stället har ökat. "Nettoeffekten är att den ryska regeringen i dag tjänar mer pengar på olja och gas än för tre till fyra månader sedan," säger Iikka Korhonen, forskningschef på den finländska centralbankens Institute for Emerging Economies. Experterna är ändå eniga om att västvärldens sanktioner är kännbara för både den ryska staten och ryska hushåll. Omni 220402.

USA ger ytterligare 300 miljoner i säkerhetsbistånd.USA ger Ukraina ytterligare 300 miljoner dollar i "säkerhetsbistånd" för att säkra landets försvarsförmåga, meddelar Pentagon. Paketet inkluderar bland annat självmordsdrönare, anti-drönarsystem, pansarfordon och ammunition. "Beslutet understryker USA:s orubbliga engagemang för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet till stöd för dess hjältemodiga kamp för att slå tillbaka mot Ryssland," säger Pentagons talesperson John Kirby i ett uttalande.Det nya paketet innebär att USA nu gett över 2,3 miljarder dollar sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari. På onsdagen diskuterade USA:s president Joe Biden och Ukrainas dito Volodymyr Zelenskyj ”ytterligare kapacitet” till ukrainska militären. Det nya paketet kommer efter att Ukraina vädjat om mer avancerade vapen från USA och EU. Omni 220402.

Ryska robotattacker mot två städer under morgonen. De ukrainska städerna Poltava och Krementjuk träffades av ryska robotar på lördagsmorgonen, rapporterar Reuters som hänvisar till ett uttalande från chefen för Poltava-regionen, Dimitrij Lunin. Fyra robotar ska enligt Lunin ha träffat två infrastrukturanläggningar i Poltava och tre flygplan ska ha attackerat industribyggnader i Krementjuk. Det har inte kommit några uppgifter om skadade personer. Omni 220402.

Sanktionerna kan hota Rysslands försvarsindustri. Omvärldens sanktioner mot Ryssland kan påverka det ryska försvarets möjligheter att tillverka nya delar till marinen, armén och flygvapnet. Det säger Tomas Malmlöf, forskare på avdelningen för försvarsanalys vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till SvD. För att tillverka nya delar till försvaret används avancerade verktygsmaskiner. Dessa importerar Ryssland främst från väst, vilket gör att sanktionerna kan komma att strypa Rysslands tillgång till nya verktygsmaskiner. "Nu riskerar man (Ryssland) tillverkningen av sina egna vapensystem. Eller så försöker man få in verktygsmaskiner från andra länder som Kina, men som inte håller samma kvalitet. Då riskerar man i stället att vapensystemen blir sämre," säger Malmlöf. Omni 220401.

Röda korset återvänder till Mariupol - vill evakuera. Röda korset återvänder till Mariupol för att försöka evakuera de 160 000 människor som fortfarande är fast i staden, rapporterar BBC. Under gårdagen hade organisationen planerat att skicka 54 bussar och ett flertal bilar till staden för att evakuera människor, men tvingades överge planen efter att de inte fick säkerhetsgarantier för konvojen. Samtidigt uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att drygt 3 000 människor lyckades fly Mariupol under fredagen, rapporterar AFP. Omni 220402.

"Propagandamaskinen gick sönder - väst var på tå." Rysslands propagandaapparat har misslyckats - eller "gått sönder" - i samband med invasionen av Ukraina. Det säger Mikael Tofvesson på Myndigheten för psykologiskt försvar till TT. Han konstaterar att det i stort sett bara är gentemot den ryska befolkningen som Kreml lyckats att få ut sina budskap. I övriga världen anser han att försöken att skapa förvirring, motsättningar och felaktiga uppfattningar kring kriget i huvudsak har misslyckats. Tofvesson öppnar för att Rysslands mångåriga påverkansoperationer kan ha varit kontraproduktiva, eftersom västländerna nu är på tårna mer än någonsin. Han exemplifierar med att inlägg om rysk överlägsenhet under kriget mötts av en stor mängd kommentarer som bevisar motsatsen. "Den ryska påverkansapparaten lyckades inte stå emot ett motagerande helt enkelt. På något sätt har den brutits i hela sin hantering," säger Mikael Tofvesson. Experten: 2014 var omvärlden inte beredd. Nu satt vi i startblocken och Ryssland gick miste om överraskningseffekten. Experter: Ryssland trappar upp cyberkriget i Ukraina. Omni 220402.

Ukraina: Snabb reträtt från Kyiv tyder på ny taktik. Ryska styrkor gör en "snabb reträtt" från Kyiv med omnejd samt Tjernihiv i norra Ukraina, uppger den ukrainske rådgivaren Mykhailo Podolyak enligt AFP. "Med ryssarnas snabba reträtt från Kyiv- och Tjernihiv-regionerna... är det helt klart att Ryssland prioriterar en annan taktik: koncentrerar sig på öst och syd," säger han. President Volodymyr Zelenskyj sa i sitt nattliga tal att ryska styrkor fortsätter att dra sig tillbaka från de norra delarna, men att det går "långsamt men är märkbart". Omni 220402.

Ukrainsk journalist hittad död - försvann 13 mars. Den ukrainske journalisten Maks Levin har hittats död nära huvudstaden Kyiv efter att ha varit försvunnen i över två veckor. Det rapporterar AFP med hänvisning till ett uttalande av presidentrådgivaren Andriy Yermak. "Han försvann i konfliktområdet den 13 mars i Kyiv-regionen. Hans kropp hittades nära byn Guta Mezhygirska den 1 april", skriver Yermark på den sociala plattformen Telegram. Omni 220402.

Ukrainska drönarpiloten: "Vi ser hur de springer i panik." De är Ukrainas ögon på marken. De rör sig i små enheter och har kunnat slå ut både stridsvagnar och transporter med ammunition och förnödenheter med sina flygande vapen. Den franska tv-kanalen FR24 har intervjuat en man som är befäl över en grupp drönarpiloter i Ukraina. "Vi arbetar dygnet runt, observerar fienden och slår fast exakt var den befinner sig. Sedan slår vi till. Ibland kan de höra oss, eftersom vissa drönare går att känna igen på ljudet. Då brukar de rusa iväg i panik, men alla överlever inte." En drönare är en obemannad flygfarkost som finns i flera olika storlekar. Vissa kan utrustas med vapen, andra används för spaning och för att informera artilleriet om exakt var de ryska styrkorna befinner sig och ge eldledning. Användningen av drönare har blivit en viktig del av Ukrainas försvar mot den ryska invasionen. Det finns flera exempel på hur små, lättrörliga förband utrustade med drönare ska ha lyckats bromsa offensiven. Enligt The Guardian var det en grupp på blott 30 specialtränade soldater och drönarpiloter som fick den ökända ryska jättekonvojen att köra fast. Utrustade med sikten för mörkerseende, prickskyttegevär, fjärrstyrda minor och inte minst egenkonstruerade drönare kapabla att släppa bomber på upp till 1,5 kilo lade ukrainarna sig i bakhåll längs vägen mot Kiev. De lyckades förstöra stridsvagnarna längst fram i den milslånga konvojen så att fordonen bakom tvingades stanna. Därefter attackerade ukrainarna transportbilarna lastade med bränsle och ammunition för att sedan retirera genom skogen på fyrhjulingar. Uppgifterna kommer från ukrainsk sida och är inte bekräftade av oberoende källor. Gruppen ska ha rekryterats från en enhet som kallas "Aerozvidka" och som är specialiserad på krigföring och spaning med drönare. Aerozvidka startades för åtta år sedan av frivilliga IT-specialister och ingenjörer. Nu har gruppen, som delvis finansieras via crowdfunding, utvecklats till en avgörande faktor i förvaret av Ukraina. svt 220402.
Här är vapnet som kan ha förändrat krigets utfall. Ryssland har modernare och bättre stridsvagnar än Ukraina. Att slå ut ryska stridsvagnar har därför blivit betydelsefullt för att hejda invasionen. Ett av de mest kända vapnen är den amerikanska pansarvärnsroboten "Javelin". I pro-ukrainska kretsar på nätet har den rentav blivit en symbol för landets motstånd. Den amerikanska roboten "Javelin", som kan slå ut de allra flesta ryska stridsvagnar, är effektiv. Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant som följer krigets utveckling noga, berättar att det finns en uppgift om att man för en tid sedan avfyrat 112 Javelin. "Av dem hade 100 haft verkan i målet. Så det är ett ganska gott betyg," konstaterar han. Men den kostar. Varje robot inklusive ett skott och avfyrningsanordning kostar 178 000 dollar, enligt uppgifter från Pentagon. Det motsvarar över 1,6 miljoner svenska kronor. Varje nytt skott kostar 78 000 dollar. Samtidigt har även drönare spelat en stor roll, enligt Jörgen Elfving. Både de turkiska drönarna Bayraktar och mindre, obeväpnade, drönare. Det finns ännu inga rapporter om att de svenska pansarskotten har kommit till användning. De kan slå ut lastbilar eller fordon med lätt bepansring. Mot stridsvagnar är det svårare. "Det kan gå, om man har tur, och träffar på rätt ställe." I videon: Så fungerar de viktigaste vapnen i Ukrainakriget. svt 220402.

Moldavien - Putins nästa mål? Många befarar att Moldavien kan bli Putins nästa mål, utbrytarregionen Transnistrien på gränsen mot Ukraina är redan idag under rysk kontroll. Landet, som är Europas fattigaste, har tagit emot 350 000 ukrainska flyktingar. Hör Katarina Fried, Sveriges ambassadör i Moldavien, om hur människor i landet ser på flyktingsituationen i landet och hotet från Ryssland. (8:22) SR 220401.
Kyiv varnar för att Ryssland omgrupperar till Moldavien. Ryska trupper samlas i Moldaviens autonoma region Transnistrien, nära den ukrainska hamnstaden Odesa, för att mobilisera en möjlig attack från ny front. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till uppgifter från den ukrainska militären. "Vi har märkt en omgruppering av ryska trupper och divisioner (...) som visar på en beredskap för en attack och möjliga militära angrepp mot Ukraina", skrev den ukrainska militären under lördagen i sin dagliga uppdatering om kriget. Både Moldavien och myndigheterna i Transnistrien förnekar uppgifterna. Omni 220402.

Den ukrainska flaggan har hissats över Tjornobyl. Den ukrainska flaggan har nu hissats vid kärnkraftverket i Tjornobyl, som Ukraina återtog kontrollen på för några dagar sedan. Det rapporterar CNN med hänvisning till ett uttalande från det statliga företaget Energoatom, som övervakar kärnkraftverket. "I dag, den 2 april klockan 11.00, hissades den ukrainska flaggan över Tjornobyls kärnkraftverk medan nationalsången spelades", skriver Energoatom på den sociala plattformen Telegram. Ryssland tog kontroll över Tjornobyl i början av invasionen, men valde att lämna området i torsdags. Omni 220402.

Ukraina gör sig redo för tunga strider i öst och syd. Ukraina förbereder sig för tunga strider mot Ryssland i de östra och södra regionerna av Ukraina, säger presidentens rådgivare Oleksij Arestovytj i ett nationellt tal under lördagen, rapporterar flera medier. "Låt oss inte luras - hårda strider väntas i syd, i Mariupol, i östra Ukraina," sa han. Enligt rådgivaren har ukrainska trupper runt Kyiv återtagit mer än 30 städer och byar i området. Omni 220402.

Litauen stoppar rysk gas - uppmanar resten av EU att göra samma sak. Litauen stoppar rysk gas som svar på Rysslands "utpressning av Europa", meddelar landets energidepartement i ett pressmeddelande. Energiministern Dainius Kreivys säger enligt LRT att beslutet är en vändpunkt och att man är det första EU-land som får gasleveranser från ryska energijätten Gazprom att fatta detta beslut. "Det är resultatet av en långsiktig energipolitik," säger han. President Nauseda uppmanar resten av EU att göra samma sak. "Om vi kan så kan Europa", skriver han på Twitter. Vid behov kan Litauen få gas via grannländerna Lettland och Polen. Den 2 april hade 0 MWh överförts enligt systemet som registrerar gasöverföringen från Belarus. Omni 220402.

Borgmästare i Bucha: 280 döda begravda i massgravar. De förstörda gatorna i Bucha utanför Kyiv är "fulla med döda", säger borgmästaren Anatoly Fedoruk till AFP. "Vi har redan begravt 280 personer i massgravar," säger han. Bucha återtogs nyligen av Ukraina och tidigare under dagen har AFP:s reporter sett kropparna efter ett tjugotal män i civila kläder som hittats på en och samma gata i staden. Enligt borgmästaren har alla blivit skjutna i bakhuvudet. Minst en av de skjutna uppges vara bakbunden. Omni 220402.

Ukrainsk minister: Hela Kyivregionen har befriats. Ukrainska styrkor har tagit kontrollen över regionen Kyiv skriver biträdande försvarsminister Hanna Maliar i ett inlägg på Facebook. "Irpin, Bucha, Hostomel och hela Kyivregionen har befriats", skriver hon. Under lördagen har den ukrainska militären gått in i Bucha, ett par mil väster om Kyiv. Flera medier på plats rapporterar om stor förödelse med förstörda byggnader och många döda på gatorna. Vittnen berättar att människor oprovocerat dödades av ryska styrkor. Ukrainska regeringens rapport: Ryska styrkor har använt barn som mänskliga sköldar i Bucha. De flesta av Irpins 70 000 invånare har lämnat den nu förstörda staden. Omni 220402.

Zelenskyj: Ryska minor på döda, utrustning och i hem. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att rysk militär lämnat kvar minor i bostäder, på kvarlämnad utrustning och döda kroppar, skriver The Guardian. Han nämner den återtagna staden Brovary som ett exempel. "Det finns många snubbeltrådar och många andra faror," säger presidenten i ett tal till nationen. För att undvika att soldater skadas har Ukraina lyft bort döda från gator med hjälp av kablar. De senaste dagarna har ryska trupper lämnat regionerna Kyiv och Chernihiv. Många civila väntas vilja återvända till sina hem i orter som Irpin och Butja. Presidenten varnar även för granater som inte löst ut, samt minor som Ukraina tidigare placerat ut för att stoppa ryska trupper. Brovary ligger öster om Kyiv. Vittne uppger att folk på promenad blev ihjälskjutna av ryska soldater: Bang. Invånare varnas också för fortsatta ryska attacker på distans. Omni 220403.

Ukraina: Ryssland har gett besked om viktiga punkter - presidenterna kan mötas. Ryssland har "verbalt" gått med på viktiga förslag från den ukrainska sidan i fredsförhandlingarna, skriver AFP. Enligt David Arakhamia, förhandlare i den ukrainska delegationen, finns en möjlighet att ett möte mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Vladimir Putin kan ske i Turkiet. I nuläget förbereder man "det sista steget" inför ett sådant möte, säger han. "Ryssland har gett officiella svar till alla ståndpunkter, vilket är att de accepterar (Ukrainas) ståndpunkter, förutom den om Krymhalvön" (som Ryssland annekterade 2014 reds. anm.). Det finns ingen officiell bekräftelse på det länderna kommit överens om, men den ryska sidan ska ha gett ett "verbalt" besked. Beskedet kom efter att Ukraina sagt att landet återtagit kontrollen över hela Kyiv-regionen. Förhandlaren: Länderna är överens om en folkomröstning kring en neutral status för Ukraina. Arakhamia: "Vår uppgift nu är att snabbt förbereda det sista steget - att förbereda för ett möjligt möte mellan presidenterna." Omni 220403.
Ryssland: Inget fredsavtal redo för något toppmöte. Det har inte gjorts tillräckliga framsteg i fredsförhandlingarna för ett möte mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Vladimir Putin. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från den ryske chefsförhandlaren Vladimir Medinkij. "Det finns inget utkast till ett fredsavtal mellan länderna som är redo för något toppmöte", skriver han på den sociala plattformen Telegram och tillägger: "Jag upprepar igen och igen: Rysslands inställning till Krym och Donbass är oförändrad." Ryssland: Fredsamtalen har inte kommit tillräckligt långt för ett ledarmöte. Omni 220403.

Ukraina: Återtagen kontroll över hela Kiev-regionen. Ukraina har åter tagit kontrollen över hela Kiev-regionen, hävdar landets vice försvarsminister Hanna Malyar under lördagen. Samtidigt kommer rapporter om massgravar med runt 300 kroppar utanför huvudstaden. Tidigare i veckan uppgav Ryssland att minska sin militära närvaro i Kiev och Tjernihiv drastiskt. Den ukrainska presidentens rådgivare, Okeksiy Arestovych, säger att de ukrainska trupperna nu tagit tillbaka över 30 städer och byar sedan det ryska tillbakadragandet. "I norra delen av landet har inkräktarna lämnat - långsamt men märkbart. I vissa delar har de sparkats ut efter strid, i andra delar har de övergett sin position själva," säger president Volodymyr Zelenskyj i en video som släpptes på lördagen och citeras av Reuters. Presidenten anklagar också ryssarna för att ha minerat allt - även de döda. Men de anklagelserna har inte bemötts av Rysslands försvarsminister, enligt Reuters. Samtidigt kommer rapporter från Kreml om att ett av målen med den "militära operationen" varit att frita Donetsk och Luhansk och återgå till de gränser som fanns 2014, enligt Reuters.
Massgrav i Butja. Efter återtagandet kommer rapporter om stor förödelse och många döda - bland annat i förorten Butja utanför Kiev. Ett område som drabbats hårt av striderna. I staden ska massgravar med omkring 300 döda hittats under lördagen. Bilder från nyhetsbyrån Reuters visar stora gravar fyllda med sand där kroppsdelar sticker upp. Tidigare under dagen hittades 20 kroppar liggandes på en gata i staden. "De sköts alla, dödades av kulor i nacken," säger den lokala borgmästaren Anatolyj Fedoruk till nyhetsbyrån AFP. Han säger att många av offren bar vita armbindlar för att visa att de var obeväpnade. Enligt borgmästaren hade de försökt ta sig över en flod för att fly. svt 220403. Se video 1:23.

Marianna tros ha förts bort - syns i Kremlvänlig media. Gravida Marianna blev en symbol för våldet när bilden på henne utanför det bombade sjukhuset i Mariupol spreds över hela världen - nu tros hon ha förts bort till Ryssland eller en separatistkontrollerad del av Donetsk, skriver Sky News. I en video som publicerats av en Kremlvänlig mediekanal påstår Marianna felaktigt att sjukhuset inte utsatts för en luftattack, och att ukrainska soldater använde sig av lokalerna. Christo Grozev, undersökande journalist i det grävande journalistnätveket Bellingcat, twittrar om videon som just nu sprids av Kremlvänliga konton. "Kreml: ’Vi bombade förlossningssjukhuset för att det var ett rekryteringscenter för Azov. Men vi bombade det inte, det gjorde ukrainare. Dessutom fanns inga gravida kvinnor, bara skådespelare. Men här är den gravida kvinna", skriver han. Ryssland hävdade felaktigt att attacken mot sjukhuset iscensatt och att Marianna var en skådespelare. Omni 220403.

Flera explosioner har skakat Odesa under morgonen. En serie explosioner hördes i Ukrainas södra hamnstad Odesa tidigt på söndagen, rapporterar AFP och Reuters. Explosionerna är ett resultat av robotattacker och det finns rapporter om bränder i vissa områden, rapporterar Reuters med hänvisning till ett inlägg av hamnstadens kommunfullmäktige. En av stadens "kritiska infrastrukturanläggningar" ska ha träffats av attackerna, enligt en talesperson för regionen. Omni 220403.
SVT:s utsända vaknade till explosionerna i Odesa. Tidigt på söndagsmorgonen vaknade SVT:s reporter Bengt Norborg och fotograf Emil Larsson till explosioner i Odesa. "Man hörde tunga, dova smällar. Tittade man ut genom fönstret såg jag ljusskenet lysa upp över himlen. Det var ganska många smällar. Jag räknade det till fyra rökpelare som vällde upp," säger Norborg i Morgonstudion. Ryssland har tagit på sig attackerna och säger sig ha förstört ett oljeraffinaderi och tre bränslelager, rapporterar BBC. Enligt Ukraina lyckades man skjuta ner några av robotarna, men flera träffade sina mål som ska ha varit en eller flera bränsledepåer. Omni 220403.

Ett av världens största flygplan har förstörts i kriget. Ett av världens största flygplan förstördes i striderna vid flygplatsen Antonov, som ryska trupper ockuperade i början av kriget och som Ukraina nyligen återtog kontrollen över. Det rapporterar flera medier. "Ryssarna kunde inte bygga något liknande, så de förstörde den", sa Irpins borgmästare på lördagen enligt Sky News. Flygplanet Antonov AN-225, som kallades Mriya (dröm), designades på 80-talet i Ukraina, som då var en del av Sovjetunionen. 1988 flög den för första gången, rapporterar Sky News. Flygplanet var en gång världens största flygplan - uppskattas kosta 3 miljarder dollar att återskapa. Omni 220403.

Över 200 demonstranter greps i Ryssland. Över 200 personer greps av polis under demonstrationer i 17 ryska städer på lördagen, rapporterar AFP med hänvisning till uppgifter från Människorättsorganisationen OVD-Info. Enligt nyhetsbyråns reportrar på plats fördes även människor som stod bredvid protesterna bort av kravallpolis. "Alla aktiva har gripits vid tidigare protester," säger 30-årige Sergej Gorelov i Sankt Petersburg, som berättar för AFP att han tog sig till en demonstration för att "kika och visa stöd om nödvändigt". Över 15 000 människor har gripits i ryska demonstrationer sedan invasionens start, enligt OVD-Info. Omni 220403.

Krigsfångarnas vittnesmål: "Slog mig i ansiktet." Ukrainska fångarna släpptes fria - "Tvingades skrika ’ära till Ryssland’". Se video 0:50. Exp 220403.

Bortförd borgmästare om ryssarna: Dåligt förberedda. Melitopols borgmästare Ivan Fedorov satt fängslad i fem dagar efter att ha förts bort av ryska soldater. I en intervju med franska BMF TV berättar han om hur ryssarna som förde bort honom framstod som dåligt förberedda, skriver TT. Under fångenskapen förhördes han av fem militärer, och borgmästaren berättar hur förvånad han blev över hur lite kunskap de hade om Melitopol och Ukraina. Han ska bland annat ha fått frågor om hur stadens budget är utformad och vilka som är opinionsbildare. "Och de sade att de ville befria staden från nazister. Jag sade att under de 30 år som jag har bott i den här staden har jag aldrig sett en enda nazist," säger han. "Sedan sade de att de ville försvara det ryska språket. Jag sade att 95 procent redan pratar ryska i staden Melitopol och ingen hindrar dem, så det finns inget problem." Borgmästaren släpptes efter en fångutväxling mot nio ryska soldater. Fedorov berättar att han numera mår okej men att 29 andra folkvalda fortfarande finns i ryssarnas förvar. Omni 220403.

USA: Ryssland bytte taktik för att fira en seger 9 maj. Ryssland har skiftat fokus från Kyiv till östra Ukraina för att kunna fira en seger i början av maj, rapporterar CNN med hänvisning till flera amerikanska tjänstemän inom USA:s underrättelsetjänst. Enligt en av tjänstemännen tros Rysslands president Vladimir Putin ha siktat in sig på den 9 maj, vilket är en röd dag i Ryssland där landet uppmärksammar nazisternas kapitulation i andra världskriget. Tjänstemannen uppger för CNN att Putin vill kunna fira en seger av något slag under denna dag och att chansen att lyckas är störst i östra Ukraina. USA: Ryska styrkor har inte kunnat behålla kontrollen över många av de områden de har tagit - sätter en press på Putin. Även Ukraina har pekat på 9 maj: "Vill ha en segerparad för det här kriget." Den 9 maj kallas "Segerdagen".

Röda korset återvänder till Mariupol: "Farligt". Röda korset är på väg till krigsdrabbade Mariupol i södra Ukraina för att hjälpa människor att fly staden, rapporterar Sky News. En talesperson för organisationen säger att "situationen på marken är farlig och kan förändras snabbt". Röda korset har gjort dagliga evakueringsförsök. Under gårdagen lyckades de evakuera runt 700 personer, men i fredags fick de vända för att situationen bedömdes för farlig. Över 100 000 människor är fortfarande fast i staden. Omni 220403.

Ukraina: Våra barn används som mänskliga sköldar. Ryssland har anklagats av Ukraina för att använda ukrainska barn som "mänskliga sköldar", rapporterar The Guardian. Ukrainska myndigheter har fått in ett dussin rapporter från vittnen som berättar hur ryska soldater har placerat barn på sina pansarfordon för att skydda sig i städer som Sumy, Kyiv, Chernihiv och Zaporizjzja. "Varje fall kommer att ges till den nationella brottmålsdomstolen och ockupanterna kommer att ställas inför rätta för varje krigsbrott de begår," säger en talesperson för Ukrainas försvarsdepartement. Ukraina: Minst 412 barn har skadats under kriget, varav 158 barn har avlidit. Ryssland lämnar efter sig kroppar av stympade barn. Unicef har registrerat över 100 fall där ett barn har dött i kriget och ytterligare 134 skadade barn. Omni 220403.

Sanktionsrisk får utländska investerare att fly Kina. Utländska kapital strömmar ut ur Kina som en följd av den ryska invasionen i Ukraina, rapporterar SvD. Bara under den tredje veckan i mars fördes tre miljarder amerikanska dollar ut ur landet, skriver tidningen med hänvisning till analysfirman Emerging portfolio fund research. Enligt Chen Zhiwu, professor i ekonomi vid Hong Kong university, är skälet Kinas vacklande inställning till Ukrainakriget. "Det har fått många utländska företag och investerare att omvärdera sina investeringar i Kina," säger Chen till SvD. Kina vägrar kalla Rysslands agerande för en "invasion", men har inte heller tydligt tagit ställning för Putin. Oviljan att ta ställning kan göra att Kina kan komma att omfattas av sanktioner. Omni 220403.

EU-chef utlovar sanktioner "efter grymheterna i Kyiv". Europeiska rådets president Charles Michel fördömer ”grymheterna” som de ryska styrkorna utfört i Kyivregionen, skriver han på Twitter och utlovar nya sanktioner samt stöd från EU. "Jag är chockad över bilderna på grymheter begångna av Rysslands armé i den befriade Kyivregionen", skriver han och tillägger att EU assisterar Ukraina att samla nödvändiga bevis. I samband med att Ukraina återtog kontrollen över Kyivregionen har det dykt upp bevis på att ryska soldater kan ha mördat civila. I Butja utanför Kyiv har nästan 300 döda civila hittats. Omni 220403.

Ur arkivet: Från planekonomi till oreglerad marknadsekonomi. Efter decennier av kapprustning mot USA och väst, kollapsade Sovjetunionen efter nära 70 års existens. Ur askan växte dagens Ryssland fram: Från planekonomi och perestrojka till oreglerad marknadsekonomi. Nu, sanktioner utan tidigare motstycke och ett allt mer isolerat Ryssland. Är konsekvenserna av Putins krig ett land mot ekonomisk kollaps? Se Ekonomibyrån backa bandet. svt 220403.Kommentar: Perestrojkan är död.

Exiled Russian oligarch Mikhail Khodorkovsky discusses President Vladimir Putin's mindset and what his remaining options are in the war against Ukraine. Putin has been a criminal all of his life. Putin har rört sig med kriminella under hela sitt liv. CNN You tube 220403 10:58.

Human Rights Watch anklagar Ryssland för krigsbrott. Human Rights Watch har dokumenterat flera fall då ryska militära styrkor begått krigsbrott mot civila i ockuperade områden i Chernihiv, Charkiv och Kyiv-regionerna i Ukraina. Det skriver organisationen i en ny rapport. "(Det handlar om) avsiktlig grymhet och våld mot civila i Ukraina", skriver Hugh Williamson, Europa- och Centralasienchef för Human Rights Watch. Krigsbrotten inkluderar bland annat ett fall av upprepad våldtäkt och två fall av direkta avrättningar. De som utfört dessa övergrepp är ansvariga för krigsförbrytelser, menar organisationen. Uttalandet kommer en dag efter att döda civila hittades ligga utspridda på gatorna i Ukrainska staden Bucha. Soldater har också varit inblandade i att plundra civil egendom, inklusive mat, kläder och ved, skriver Human Rights Watch. Omni 220403.
Flera länder fördömer ryskt agerande: "Krigsbrott". Makthavare i flera länder, däribland Tyskland och Storbritannien, har gått ut och fördömt de ryska attackerna mot civila i Butja, rapporterar AFP och Reuters. "Detta fruktansvärda krigsbrott kan inte gå obesvarat," sa Tysklands vicekansler Robert Habeck till den tyska tidningen Bild under söndagen. Medier på plats i den lilla staden Butja utanför huvudstaden Kiyv rapporterade på lördagen att det ligger ett stort antal döda på gatorna. Enligt stadens borgmästare har man redan begravt nästan 300 i massgravar. Storbritanniens utrikesminister Liz Truss anser att anklagelserna om ryska attacker mot civila i staden måste utredas som krigsförbrytelse. Hon tillägger att landet fullt ut skulle stödja alla sådana åtgärder från Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Ryssland har tidigare förnekat att de har riktat in sig på civila och avvisat anklagelser om krigsförbrytelser. Tyskland vill se fler sanktioner mot Ryssland efter händelsen i Bucha. Även EU-kommissionens ledare har gått ut och sagt att händelserna i Bucha behöver undersökas: "Förövare av krigsförbrytelser kommer att ställas till svar." AP-journalister berättar hur de själva har sett minst nio personer i civila kläder, varav två hade sina händer bundna i ryggen, på gatorna i Busha. Omni 220403.
Stoltenberg: Grymheter vi inte sett på årtionden i Europa. Natochefen Jens Stoltenberg fördömer Rysslands brutalitet i ukrainska staden Butja. Efter att orten utanför huvudstaden Kyiv återtogs av Ukraina har ett stort antal döda hittats på gatorna. Minst ett tjugotal personer har hittats skjutna i nacken, flera av dem uppges vara bakbundna. "Det är en grymhet mot civila som vi inte sett på årtionden i Europa," säger han till CNN:s program State of the Union. Borgmästaren i staden uppger att man lagt hundratals döda i massgravar. Under nästan fem veckor pågick nästintill konstanta strider i Butja. Ryssland hävdar att kropparna på bilderna egentligen är skådespelare. EU-ledare fördömer Ryssland agerande. Omni 220403.
Brutala bilder från Butja visar hur civila avrättats. Bilderna på dödade människor i civila kläder på gatorna i Butja som kablas ut över världen är ett slag i magen, säger USA:s utrikesminister Antony Blinken till CNN. "Det här är verkligheten av vad som pågår varje dag så länge Rysslands grymheter mot Ukraina fortsätter," säger han. En lokal tjänsteman uppger för AFP under söndagen att 57 kroppar begravts i en massgrav i utkanten av staden. Nyhetsbyråns team på plats i Butja vittnar om ett tiotal döda som låg synliga eller delvis begravda i en lång grop. Under lördagen sa stadens borgmästare att 280 personer begravts i en massgrav. AP:s bilder visar att flera av de döda är bakbundna. Ryssland har svarat med att bilderna från Butja "är fabricerade av Ukraina". Åklagare: 410 döda har hittats i området runt Kyiv. President Zelenskyj anklagar Ryssland för folkmord. Många av de döda bar vitt tyg för att visa de var obeväpnade. Omni 220403.
Andersson: Butja påminner om de mörkaste scenerna från Europas historia. Statsminister Magdalena Andersson (S) skriver på Twitter att bilderna från den återtagna ukrainska staden Butja, där gatorna kantas av avrättade civila, är fruktansvärda. "Fruktansvärda bilder av förstörelse och rapporter om avrättade civila i Butja, Ukraina, i spåren av de ryska angreppen. Påminner om de mörkaste scenerna från Europas historia", skriver hon. Hon skriver vidare att Sverige kommer bistå den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) utredning om ryska krigsbrott med både ekonomsikt stöd och personal. Omni 220403.
Folkrättsexpert: Värsta formen av krigsförbrytelser. Att ryska soldater begått krigsförbrytelser mot civila i ukrainska staden Butja råder det ingen tvekan om. Det säger Ove Bring till SVT. "Det är absolut krigsförbrytelser. Det är den värsta formen av krigsförbrytelser, därför att den sker medvetet mot civila personer som inte tar del i striderna överhuvudtaget och borde vara skyddade enligt folkrätten," säger han. Ukrainas chefsåklagare Irjna Venediktova har under söndagen uppgett att 410 kroppar hittills omhändertagits i Kyivområdet på platser som ockuperats av ryska armén. Omni 220403. svt 220406.
Analyser: Våldet i Butja visar hur Ryssland krigar. De hemska bilderna från ukrainska staden Butja är ett av många exempel på ryska militärens historia av brutalt våld mot civila. Det skriver DN:s Michael Winiarski, som minns hur han rapporterade från ett sargat Groznyj i Tjetjenien i mars 1995. "Officiellt kallades det ’rensning från banditgrupper’. I verkligheten handlade det om ett urskillningslöst dödande av oskyldiga civila", skriver han. Då dömdes ingen för krigsbrott - nu finns det anledning att tro att anklagelserna från Ukraina kommer utredas grundligt, menar Winiarski. Även författaren Max Boot lyfter att det som skett i Butja inte är ett undantag. "Det är hur Putins styrkor stred i Tjetjenien och Syrien, och innan dess hur sovjetiska trupper krigade i Afghanistan och i Centraleuropa under andra världskriget. De begår krigsbrott och terror tills befolkningen kapitulerar", skriver Boot i The Washington Post. Han tillägger att det inte funkat hittills i Ukraina. Michael Winiarski: Bilderna på de döda visar vad Putins krig går ut på. Max Boot: Grymheterna i Butja är ingen avvikelse - det är så Ryssland krigar. Boffey: Putin verkar ha följt samma strategi som tidigare. Omni 220403.
Zelenskyj: Ryska soldater är "mördare och torterare". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallar de ryska styrkorna för "mördare", "torterare" och "våldtäktsmän" efter att hundratals civila ukrainare hittats döda på gatorna i städerna runt huvudstaden Kyiv. Han lovade också att utreda och väcka åtal för alla "Rysslands brott i Ukraina". "Hundratals människor har dödats. Torterade, avrättade civila. Kroppar på gatorna," säger han i sitt nattliga tal och tillägger att de som gjort det här "inte förtjänar annat än död för vad de gjort". Zelenskyj riktade sig även till mammorna till de ryska soldaterna: "Även om ni uppfostrade tjuvar, hur blev de också slaktare?" Lokala myndigheter har sagt att de tvingats gräva massgravar för att hantera alla kropparna. Han anklagade också de ryska ledarna för det som skett. Ryssland genomför intensiva flygattacker mot staden. Omni 220404. Experten: Även krig har lagar - krigsförbrytelser måste få konsekvenser. Att även krig har lagar kan låta absurt, menar folkrättsprofessorn Pål Wrange. Men även i krig finns det regler på vad man får göra - och inte får göra. "Systemet är inte perfekt, men det är ändå ett framsteg att vi idag har en internationell brottmålsdomstol. Det är inte riskfritt att begå krigsförbrytelser längre," säger han. Krigets lagar är de regler som gäller i situationer av krig. De grövsta brotten mot dessa lagar betraktas enligt Genèvekonventionen som krigsförbrytelser - till exempel avsiktligt dödande av civila, tortyr, eller att man attackerar sjukvården. Både stater och ansvariga individer, som befälhavare, generaler, men även privatpersoner, kan komma att dömas för krigsförbrytelser. "Om det föreligger starka bevis för att det har skett krigsförbrytelser, då kan man använda sig av sanktioner - till exempel som nu mot Ryssland," menar Pål Wrange, professor i folkrätt på Stockholms universitet. Samtidigt har stater en skyldighet att utreda krigsbrott, oavsett var i världen de har begåtts. Framför allt om den internationella domstolen i Haag (ICJ) eller den Internationella brottsdomstolen (ICC) tar upp fallet och en stat eller enskild person åtalas.
Resmöjligheterna begränsas för åtalade. I dagsläget är 123 stater parter till brottsdomstolen ICC. På domstolens begäran kan stater bli skyldiga att överlämna dömda personer som finns på deras territorium. "Lyckas polisen gripa en misstänkt ska den antingen lagföras eller överlämnas. Men om en sak inte kommer upp i en domstol, då kan stater också själva välja att reagera - och har en skyldighet att göra det," menar han. Men på grund av snåriga omständigheter har långt ifrån alla stater kapacitet att ställa misstänkta inför rätta. "Väldigt många har åtalats och dömts, i några fall även förre detta presidenter. Men i en del fall har man inte haft möjligheten att få tag på de som är misstänkta, till exempel Sudans före detta president, Omar al-Bashir."
Stater tar inte alltid ansvar. I ett flertal fall har stater inte heller dykt upp till rättsprocesser, eller tagit ansvar när de åtalades, menar Pål Wrange. Bland annat lyfter han Rysslands agerande i Tjetjenien-krigen på på 1990-talet. Även i Syrienkriget har Ryssland anklagats för att urskillningslöst ha skjutit mot civila bostadsområden, sjukhus och skolor, men ingen har ställts till ansvar. "Systemet är inte perfekt, men det är ändå ett framsteg att vi idag har en internationell brottmålsdomstol. Det är inte riskfritt att begå krigsförbrytelser längre. Det hade vi inte för 30 år sen," säger han. svt 220403.

Ukraina: Återtagit kontroll över "spökstaden" Prypjat. Ukraina har tagit tillbaka staden Prypjat vid Tjornobyl, uppger den ukrainska militärledningen på Facebook och Twitter. Militärledningen skriver även att ett landområde längs gränsen mot Belarus återigen kontrolleras av ukrainska styrkor. Under lördagen återtog ukrainska styrkor kontrollen över kärnkraftverket i Tjornobyl. Prypjat hade 50 000 invånare innan den övergavs efter Tjernobylkatastrofen 1986 och började kallas för en spökstad. Omni 220403.

"Ryska affärer inte bara affärer - alltid geopolitik." Som första EU-land meddelade Litauen i går att de stoppar all import av rysk gas. Nu hoppas premiärminister Ingrida Simonyte att fler länder ska ta efter, säger hon till DI. Hon uppger att Litauen haft dåliga erfarenheter med ryska Gazprom och redan i slutet av 00-talet beslutade landet att försöka minska sitt beroende av jätten. "Man kan inte utgå från att affärer bara är affärer när det gäller Ryssland. Det kommer alltid att handla om geopolitik," säger Simonyte till tidningen. Omni 220403.

Nya attacker mot Ukrainas kust - ryska fartyg uppges blockera viktiga hamnar. Ryssland har under söndagen genomfört flera robotattacker mot viktiga hamnstäder i södra Ukraina, rapporterar flera medier. Enligt uppgifter från brittiska försvarsdepartementet blockerar ryska flottan kusten, vilket hindrar Ukraina från att ta emot leveranser sjövägen. Minst en person har dött och 14 skadats efter attacker mot Mykolaiv. Det säger guvernören Vitaliy Kim på Telegram. Han uppger även att det finns "döda och skadade" i Otjakiv, en mindre ort vid Svarta havet. Under morgonen utsattes strategiskt viktiga hamnstaden Odesa i södra Ukraina för flera raketattacker. Enligt Igor Konasjenkov, talesperson för det ryska försvarsdepartementet, har man attackerat ett oljeraffinaderi och tre bränsleförråd från stridsflyg och militärfartyg. Bilder från Odesa visar tjocka rökmoln och lågor. Omni 220403.

Rapport: Mariupol huvudmål för den ryska invasionen. Hårda strider fortsätter att rasa i den belägrade hamnstaden Mariupol - och staden fortsätter att vara ett huvudmål för Ryssland, enligt en underrättelserapport från Storbritanniens försvarsdepartement. "Mariupol är nästan med all säkerhet ett huvudmål för den ryska invasionen, eftersom det skulle säkra en landkorridor från Ryssland till ockuperade Krym", skriver departementet i sin dagliga rapport. Trots de hårda striderna fortsätter de ukrainska styrkorna att bjuda på motstånd och Ukraina har ännu kontroll över de centrala delarna av staden. Omni 220404.
Expert: "Skolboksexempel på hur krigsbrott ser ut." Rysslands agerande i Ukraina "är ett skolboksexempel på hur krigsbrott ser ut", säger Michael Newton, tidigare senior rådgivare till USA:s krigsbrottsutredare, till BBC. Han framhåller att han hittills noterat bland annat att civila avsiktligt används som mål, urskillningslös beskjutning och svält hos civilbefolkningen. Newton förkastar även Rysslands svar om att bilderna på kropparna som hittats på gatorna i Butja och Iprin är iscensatta och menar att "bevisen är obestridliga". Anklagelser om krigsbrott kan tas upp av Internationella brottmålsdomstolen i Haag, men enligt experter som New York Times talat med är det en lång väg till en fällande dom. "Det vore förmodligen svårt att bevisa i domstol. Omständigheterna är okända. Vem avrättade dem? Vem band deras händer? Det kräver en väldigt svår och detaljerad utredning," säger David Scheffer som är expert på internationell rätt. Krigsvetare: "De försöker täcka över något som inte går att täcka över." Överstelöjtnanten: Ryssland har mördat civila och lämnat sina egna döda. Omni 220404.
Ryssland begär FN-möte efter anklagelserna om Butja. Ryssland har begärt ett extrainsatt möte i FN:s säkerhetsråd med anledning av anklagelserna om att allvarliga krigsbrott begåtts i Butja utanför Ukrainas huvudstad Kyiv, skriver AFP. Ukrainas och världens ledare har reagerat starkt på de fruktansvärda bilder på ihjälskjutna civila som kantar gatorna efter Rysslands reträtt. Men anklagelserna om krigsbrott tillbakavisas av Ryssland som hävdar att bilderna är iscensatta. FN har ännu inte offentliggjort om ett extrainsatt möte i säkerhetsrådet kommer att hållas i dag, skriver nyhetsbyrån. Foton, videofilmer och vittnesmål från invånare berättar om förödande förstörelse. HRW har meddelat att man har dokumenterat möjliga krigsbrott utförda av ryska soldater i städerna Tjernihiv, Charkiv och Kiev. Omni 220404.
Ryssland om bilderna från Butja: Har beställts av USA. Bilderna på de civila som lämnats döda på gatorna i ukrainska staden Butja, utanför Kyiv, har "beställts av USA", hävdar det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova enligt Reuters. Enligt Ryssland har USA gjort beställnigen för att smutskasta och förstöra Moskvas rykte. "Vilka är mästare på provokation? Självklart USA och Nato," säger hon i en intervju med statlig tv. Maria Zakharova har inte lämnat några bevis för att det hon säger stämmer, däremot är experter över hela världen överens om att bilderna bevisar att Ryssland begått krigsbrott. Flera världsledare chockades av bilderna på de dödade civila som ligger utspridda längs gatorna efter de ryska styrkornas reträtt och anklagar Ryssland för krigsbrott. Ryssland hävdar felaktigt att bilderna är iscensatta. Omni 220404.
Macron: Nya sanktioner efter det som hände i Butja. Frankrikes president Emmanuel Macron vill införa nya sanktioner mot Moskva efter anklagelser om att Ryssland begått krigsbrott i Ukraina, skriver AFP. Macron vill att sanktionerna ska vara riktade mot kol och olja. "Det finns mycket tydliga indikationer på krigsbrott. Det är mer eller mindre etablerat att den ryska armén är ansvarig" (för dödandet av civila i Butja reds. anm.), säger Macron. Ryssland förnekar att landets armé är ansvarig för dödandet av civila i Butja, utanför Kyiv, efter att flera världsledare hävdat att krigsbrott begåtts. Macron: "Det som hände i Butja kräver ytterligare sanktioner och mycket tydligare åtgärder." Omni 220404.
Polen och Spanien: Ryssland har begått folkmord. Polens premiärminister Mateusz Morawiecki fördömer Rysslands agerande i ukrainska staden Butja, utanför Kyiv, som "folkmord" och begär en internationell utredning av händelsen, skriver AFP. Samtidigt säger Spaniens premiärminister Pedro Sánchez att han ser tecken på ett möjligt "folkmord" i Ukraina. "Vi kommer att göra allt för att se till att de som begått dessa krigsbrott inte förblir ostraffade," säger han enligt nyhetsbyrån. Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallade i en intervju med CBS "Face the nation" Rysslands agerande för ett folkmord. Ryssland förnekar att landets armé är ansvarig för dödandet av civila i Butja efter att flera världsledare och experter hävdat att krigsbrott begåtts. Omni 220404.
Kreml: Fakta och kronologi stämmer inte överens. Kreml avvisar alla anklagelser om att de ryska styrkorna ska ha dödat civila i ukrainska Butja, utanför Kyiv, och hävdar att bilderna på de civila dödsoffren är "fejkade", skriver AFP. Kremls talesperson Dmitrij Peskov hävdar att faktan och kronologin över det som inträffade i Butja inte stämmer överens med Ukrainas version. Därför vädjar han till världsledarna att inte dra förhastade slutsatser om vad som inträffat, skriver Reuters. Samtidigt kallar utrikesminister Sergej Lavrov i en intervju med statliga nyhetsbyrån Tass anklagelserna för "ett falskt angrepp" då han menar att bilderna är iscensatta av väst och Ukraina. Ryssland har begärt ett extrainsatt möte i FN:s säkerhetsråd. Detta efter att flera världsledare anklagat landet för att begå krigsbrott efter att hundratals döda civila legat utspridda på gatorna efter Rysslands reträtt. Spaniens och Polens premiärministrar säger att Ryssland begått "folkmord". Kreml: Vi avvisar bestämt anklagelserna. Dmitrij Peskov uttalar sig om anklagelserna när han pratade med journalister på måndagsförmiddagen. Omni 220404.
Analyser: Ryska krigsbrotten kommer inte vara de sista. De begångna krigsbrotten i Ukraina var oundvikliga - och de kommer inte vara de sista, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. Kanske kan bilderna som visade döda civila på gatorna i ukrainska Butja bli en vändpunkt, skriver han. Men det enda tänkbara sättet att rädda ukrainarna är om västs styrkor ingriper eller om Vladimir Putin plötsligt bestämmer sig för att sätta stopp. "Inget av det är troligt", skriver Collinson och framhåller att väst inte vill kriga med kärnvapenmakten och att Putin aldrig tidigare värnat om civila. Det som hänt civila i Butja borde inte komma som en chock, skriver Washington Posts Clara Ferreira Marques i en analys. Taktiken har använts av Ryssland förut och det kommer hända igen - om inte Europa, USA och andra allierade nationer sätter stopp. Det kommer att kosta, skriver hon och tillägger att vi måste sluta köpa rysk olja och gas även om det också skulle bli tufft för framför allt Europa som är beroende av den. "Men det går att göra, höga priser dämpar efterfrågan och ett krig i Europa är inte heller kostnadsfritt." Omni 220404.

Rapport: Energipriser dubblar Rysslands bytesbalans. Rysslands överskott i bytesbalansen verkar växa till mellan 200-240 miljarder dollar, trots sanktioner från väst, förra året låg överskottet på 120 miljarder dollar. Det uppger ekonomer på Internationella finansinstitutet (IIF) i en rapport som TT tagit del av. Det är främst stigande energipriser som är förklaringen till de ökade intäkterna för Ryssland. Olja och naturgas står vanligtvis för cirka hälften av landets exportintäkter, skriver TT. "Med dagens sanktioner oförändrade verkar ett omfattande inflöde av hårdvaluta till Ryssland kunna fortsätta," säger IIF-ekonomen Robin Brooks, enligt nyhetsbyrån. Ett flertal ekonomer är trots tillfälliga lyft i statskassan överens om att Ryssland är på väg in i en recession. Goldman Sachs: Rysk BNP mellan minus 10 och minis 20 procent i år. Omni 220404.

Ukrainas militär: Ryssland mobiliserar 60 000 soldater. Ryssland har påbörjat en "dold mobilisering" av 60 000 soldater för att ersätta de soldater man förlorat i Ukraina, uppger Ukrainas militär i en rapport. Samtidigt skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en ny underrättelserapport att ryska styrkor fortsätter konsolidera och omorganisera när de skiftar fokus mot Donbassregionen i östra Ukraina. Bland annat har den ökända ryska Wagnergruppen med legosoldater flyttats till regionen med flertalet andra ryska trupper, skriver departementet. Enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, är Wagnergruppen att se som den militära underrättelsetjänsten GRU:s specialförband, skriver TT. Wagnergruppen är ett privatägt militärt företag bestående av legosoldater. Ukrainas rapport: Under de senaste 24 timmarna har vi hindrat sju attacker i Donetsk och Luhansk. Omni 220404.

Ryska styrkor grävde i Tjornobyl - kan ha tagit med sig kontaminerad jord. Den ryska militären grävde skyttegravar i Tjornobyls värst kontaminerade områden - och nu finns det en risk att de spridit de radioaktiva partiklarna i Ukraina, Belarus och Ryssland, uppger ukrainska tjänstemän för Sky News. Trots riskerna har ryska soldater grävt jordvallar till och med i Röda skogen som är den värsta platsen i hela förbjudna zonen, enligt tjänstemännen. "De grävde skyttegravar på många olika platser," säger Yavney Kramarenko till tv-kanalen. Dessutom uppger personalen vid det stängda kärnkraftverket att de sett omkring 10 000 ryska fordon lämna Ukraina genom Tjornobyl, och nu oroas de för att fordonen spridit radioaktiva partiklar från jorden till andra platser. Omni 220404.

Viktor Orbán mot klar seger i ungerska valet. Med 71 procent av rösterna räknade ser det ut som att Viktor Orbáns regeringskoalition Fidesz-KDNP i Ungern vinner 134 av de 199 mandaten i parlamentet. Det rapporterar Politico. "En seger så stor att man kanske kan se den från månen och med säkerhet från Bryssel," säger den sittande premiärministern enligt AFP i ett tal. Det innebär att den konservative politikern kommer att leda landet i sin fjärde mandatperiod. Inför valet hade flera partier gått samman för att slå ut Prbán, men oppositionsledaren Péter Márki-Zay ser ut att missa att ta en plats i parlamentet. Orbáns regering har fördömt ryska invasionen - men premiärministern motsätter sig att stoppa rysk energi. Omni 220404.
Orbán kritisk mot Zelenskyj efter segern: Motståndare. I samband med att den ungerske premiärministern Viktor Orbán utropade seger i valet passade han också på att kritisera den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskjy, skriver BBC. "Vi har aldrig haft så många motståndare. Byråkraterna i Bryssel, mainstream-medier och den ukrainske presidenten," sa Orbán. Zelenskyj har tidigare kritiserat Ungern för att landet inte har gått med på att leverera vapen till Ukraina. Den normalt ryskvänlige Orbán har emellertid fördömt den ryska invasionen och Ungern har också tagit emot runt en halv miljon ukrainska flyktingar. Orbán har haft makten i tolv år. Omni 220404.
Putin gratulerar Orbán - hoppas på "stärkta band". Den ryska presidenten Vladimir Putin har gratulerat Viktor Orbán till segern i det ungerska presidentvalet, rapporterar AFP. I ett uttalande säger Kreml att man hoppas att banden och partnerskapet mellan länderna ska kunna stärkas ytterligare trots "den besvärliga internationella situationen". Orbán har varit en av de ledare i omvärlden som har haft den mjukaste linjen mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Han har visserligen ställt sig bakom de övriga EU-ledarna i stödet för Kyiv men på hemmaplan har han varit mer Ukrainakritisk i sin retorik. Han har också vägrat att låta vapen till Ukraina passera genom ungerskt territorium. Omni 220404.

Shein kan värderas högre än H&M och Zara - tillsammans. Den kinesiska e-handelsjätten för kläder Shein söker en värdering på 100 miljarder dollar, motsvarande, 936 miljarder kronor. Det skriver Bloomberg och konstaterar att det är mer än vad Zara (Inditex) och H&M är värt tillsammans. Shein har inga fysiska butiker och säljer cirka 6 000 produkter dagligen. Nu skriver Bloomberg att e-handelsjätten förbereder en kapitalrunda där General Atlantic ska vara intresserade. Skulle Shein lyckas med investeringsrundan skulle de bli den tredje högst värderade start-upen efter Tiktok-ägaren Bytedance och Elon Musks Space X. Shein vil inte kommentera några planer för en börsnotering. Omni 220404.

Tyskland öppnar för strypt gasimport från Ryssland. EU måste börja diskutera att stoppa importen av rysk gas som svar på de krigsbrott som Ryssland anklagas för att ha begått i staden Butja nära Kyiv. Det säger den tyska försvarsministern Christine Lambrecht i en intervju med ARD, rapporterar Sky News. "Sådana brott får inte ske obesvarade," säger Lambrecht. Uttalandet markerar ett skifte i den tyska linjen. Tidigare har regeringen varit emot att införa importstopp eftersom detta bedöms kunna slå hårt mot den egna ekonomin. EU har under måndagsmorgonen meddelat att nya sanktioner mot Ryssland kommer att diskuteras "omgående". Omni 220404.
Tysk minister: Inte möjligt att kapa ryska gasen än. Det är ännu inte möjligt för EU att strypa importen av rysk gas. Det säger tyska finansministern Christian Lindner, skriver AFP. Det eftersom en sådan sanktion skulle skada mer än bara Ryssland. "Vi måste kapa alla ekonomiska band till Ryssland, men just nu är det inte möjligt att strypa gastillförseln. Vi behöver lite tid, säger ministern vidare." Omni 220404.

Svenskar inbjudna som "experter" vid ryska val. Minst nio svenskar har sedan 2017 rest till Ryssland för att agera "oberoende experter" vid val i landet, rapporterar DN. Personerna har oftast blivit inbjudna av ryska myndigheter och nästan samtliga har i ryska medier uttalat sig positivt om Rysslands valsystem. Flera av de svenska observatörerna säger att de har blivit bjudna på bland annat boende, resa och drinkar. Bland de svenska observatörerna märks Erik Almqvist, tidigare sverigedemokratisk riksdagsman, och Magnus Stenlund, programledare på Swebbtv som av stiftelsen Expo har beskrivits som "högerextrem och konspirationistisk". "De används för att försöka lura det internationella samfundet och förvirra riktiga valobservatörer. Det är ett sätt för auktoritära stater att få sina odemokratiska val att se äkta ut även inför den egna befolkningen, säger den ukrainska forskaren Anton Sjechovtsov på Centre for democratic integrity. På grund av begränsningar från regimen fanns inga OSSE-observatörer på plats under valet 2021 - däremot flera av de svenska experterna. Omni 220404. Kommentar: Putins nyttiga idioter.

Borgmästare och hennes familj hittade döda i grop. Ukrainska staden Motyzhyns borgmästare, Olga Sukhenko, ska ha dödats tillsammans med sin familj, skriver AP. Borgmästaren och hennes make och deras son ska enligt en lokal invånare ha blivit skjutna och sedan slängda i en grop. Familjen rapporterades ha kidnappats av ryska soldater den 23 mars och förts iväg i en okänd riktning. Men nu har de hittats i en grop tillsammans med en fjärde oidentifierad man. SVT:s utsände Bengt Norborg har publicerat en bild från platsen på Twitter. Skogspartiet där familjen hittades låg bakom tre hus där ryska soldater ska ha övernattat, berättar lokala invånare för AP. Omni 220404.

USA: Ryssland bör uteslutas ur FN:s människorättsråd. USA vill att Ryssland utesluts ur FN:s människorättsråd efter anklagelser om att ryska styrkor dödat civila i ukrainska staden Butja, skriver Reuters. Enligt landets FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield har Ryssland begått grova och systematiska brott mot mänskliga rättigheter. "Rysslands delaktighet i människorättsrådet är en fars, och det är fel, därför tycker vi att det är dags att FN:s generalförsamling röstar för att utesluta dem." Det krävs två tredjedelars majoritet i generalförsamlingen på 193 medlemmar för att Ryssland ska kunna uteslutas. Linda Thomas-Greenfield: "Bilderna från Butja och förstörelsen runt om i Ukraina kräver av oss att vi nu lever upp till våra ord." 140 länder röstade i början av mars tillsammans med USA för en resolution från generalförsamlingen att fördöma Rysslands invasion. Omni 220404.

Chodorkovskij till ryssar: Kalla Putin krigsförbrytare. Den tidigare oligarken och Kremlkritikern Michail Chodorkovskij uppmanar ryska miljardärer och politiker som flytt landet att officiellt fördöma president Vladimir Putins krig i Ukraina som brottsligt, skriver Independent. "Du borde säga att Putin är en krigsförbrytare och att det han gör är ett brott, att kriget mot Ukraina är ett brott. Säg detta, och då förstår vi att Putin inte kontrollerar dig," säger han till tidningen. Chodorkovskij var Rysslands rikaste man innan han greps 2003 och fängslades i tio år medan hans oljeföretag togs över av ryska staten. Sedan 2013 har han levt i exil. Omni 220404.

De överlevde flygräden mot Mariupols teater: "Min dotter har inte pratat sedan dess." Omkring 300 dödades när teatern i Mariupol bombades av ryska styrkor i mitten av mars. Det är den dödligaste attacken hittills mot civila under Rysslands invasion av Ukraina. Viktoria Dubovitskiy och hennes familj överlevde attacken. "Det enda jag tänkte var snälla gud, låt oss bara överleva det här. Jag gör vad som helst. Jag slungades mot en vägg, flickan var täckt med sten. Pojkarna skrek. Flickan var tyst. Det enda jag tänkte: låt henne vara utan armar, utan ben, bara hon överlever. Jag försökte känna efter henne men kände bara sten." Viktoria Dubovitskiy berättar om de förödande bomberna som klöv teaterbyggnaden på mitten. Ögonblicket efteråt när allt var mörkt. Hon var täckt av betongdamm. Ögon, näsan, munnen och halsen - överallt grått betongdamm. Från huvudet blod. "Efter några minuter hörde jag henne ropa mamochka, mamma, och då förstod jag att hon levde. Allt bara vreds om i min kropp. Men hon har inte pratat sedan dess. Pojken tittade på mig och sa mamma, är det här bomberna, kommer vi dö nu?" Bombningen är den dödligaste hittills mot civila under den ryska invasionen. Av de 1 300 personer som tagit skydd i teatern med hopp om att få evakueras dödades 300, i en civil byggnad tydligt märkt med ordet BARN. "Det enda jag tänkte var snälla gud, låt oss bara överleva det här. Jag gör vad som helst. Jag kommer vara världens bästa mamma, jag kommer aldrig lämna dem, bara de överlever, bara de överlever," säger Viktoria Dubovitskiy. 80 procent av Mariupol finns inte längre. Förstört av bomber och oupphörlig artillerield. Viktoria Dubovitskiy berättar att döda ligger kvar i sina hus, andra har begravts i trädgårdar eller parker. Hon vet inte längre vilka av hennes vänner som lever. I Mariupol gör krigets raseri ingen skillnad på soldat eller civil. Döden har blivit vardag. SR 220404.

Borgmästare: 90 procent av Mariupol förstört. Mariupol i sydöstra Ukraina har varit hårt bombat sedan Ryssland inledde sin invasion. Nu säger stadens borgmästare, Vadym Bojtjenko, att nästa hela staden är förstörd, rapporterar AFP. "De sorgliga nyheterna är att 90 procent av infrastrukturen i staden är förstörd och 40 procent kommer inte gå att återställa," säger han på en presskonferens. Ukraina har vid flera tillfällen försökt evakuera invånare från staden. Bojtjenko säger att omkring 130 000 människor fortfarande är fast i Mariupol. Ukraina uppger att Ryssland stoppar bussar till staden. Omni 220404.
Nya bilder visar förödelsen i bombade teatern i Mariupol. Ny bilder från nyhetsbyrån AP visar förödelsen inne i den teater i staden Mariupol i Ukraina som bombades av Ryssland i mars. På bilderna syns brända väggar och förstörd inredning. SVT har också publicerat rörliga bilder. Enligt ukrainska uppgifter hade runt 1 200 personer tagit skydd i teatern när den bombades. Runt 300 av dem ska ha dödats. Attacken skedde trots att ordet ”barn” stod skrivet på marken utanför teatern. Omni 220405.

Fem torterade kroppar hittade i källare i Butja. Fem kroppar har hittats i källaren till ett semesterläger för barn i den återtagna staden Butja utanför Kyiv, rapporterar Sky News. Ukrainska militären uppger att de fem männen hade torterats och avrättats av ryska styrkor. Bilder visar att fyra av dem hade sina händer bakbundna när de avrättades. Sergej Matiyk, som arbetar med att hitta och begrava kropparna i Butja, säger till kanalen att omkring 300 lik har hittats i staden. Omkring 30 procent av dessa är enligt honom kvinnor och barn. En av kropparna har skjutits fem gånger i magen. Omni 220404.
Biden vill ställa Putin inför rätta: "Han är brutal". USA:s president Joe Biden vill ställa Rysslands president Vladimir Putin inför rätta för krigsbrott, rapporterar AP. "Ni kommer ihåg att jag kritiserades för att jag kallade honom en krigsbrottsling. Nu har ni sett vad som har hänt i Butja, han är en krigsbrottsling," säger Joe Biden enligt Sky News och forsätter: "Den killen är brutal." Han säger också att han tycker att Putin måste hållas ansvarig för Butja och att USA överväger nya sanktioner. Bidens kommentarer kommer efter att han sett bilderna från Butja. Han säger också att de ska fortsätta förse Ukraina med vapen. USA och Nato är fortsatt oroliga direkt konflikt med Ryssland. Omni 220404.
Zelenskyj på plats i Butja: Det här är ett folkmord. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har under måndagen besökt Butja, där minst 300 civila kroppar har hittats sedan ryska styrkor drog sig tillbaka från staden. "Detta är folkmord, och det kommer att betraktas som folkmord av resten av världen," säger han enligt TT. Han riktar sin ilska mot ledarna i Moskva, men också till omvärlden som han menar inte har gjort nog för att stoppa Rysslands invasion av Ukraina. Flera världsledare har sedan bilderna från Butja började kablas ut från nyhetsbyråerna sagt att Ryssland har begått krigsbrott i staden. Polens och Spaniens premiärministrar har kallat det för ett folkmord. Ursula von der Leyen säger att EU ska bistå med personal som ska undersöka vad som har hänt i Butja. Zelenskyj säger att det är väldigt viktigt att journalister är på plats i staden Omni 220404.
Kuleba: Skräcken i Butja är bara toppen av ett isberg. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba kräver nya hårda sanktioner och säger att vi kan förvänta oss att se fler krigsbrott från Ryssland, rapporterar Reuters. "Skräcken vi har sett i Butja är bara toppen av isberget av brott som den ryska armén har begått," säger Kuleba på en presskonferens tillsammans med sin brittiska motsvarighet Liz Truss. Kuleba säger att det inte längre räcker med "halvmesyrer" gentemot Ryssland. "Jag kräver de hårdast möjliga sanktionerna innan den här veckan är slut. Det här är en vädjan från offren av våldtäkterna och morden. Om du tvivlar på att införa sanktioner, åk till Butja," säger han. Kuleba säger att de utreder möjliga krigsbrott i Butja. Liz Truss säger att gärningsmännen måste ställas inför rätta. Omni 220404.
Galina från Butja: De sköt min man i tinningen. Galina, en kvinna bosatt i den ukrainska staden Butja, berättar i SVT:s Aktuellt om när ryssarna kom till deras hem. Hon, hennes man och hennes pappa sträckte upp händerna och sa att de var civila. "Ser ni inte att vi är ryssar?" sa de. "Vi har kommit för att befria er." Därefter pressade ryssarna dem på information om var "nazisterna" befann sig. När huset började brinna sprang Galinas man ut för att släcka. "De tog ut honom hit till hörnet, han fick stå på knä och de sköt honom i tinningen." Global vrede över massakern i Butja. Ryssarna lämnade lik i massgravar och på gatorna. Omni 220404.
SVT återvänder till Butja och intervjuar överlevare. Affärinnehavaren Daniel Sedov har väntat i fyra dagar på att de döda kroppar som ligger vid ingången till hans butik ska tas bort. Men ingen kommer. "De dödade människor som försökte gömma sig," berättar han för SVT:s team på plats i ukrainska Butja. Efter avslöjandena om grymheter i Butja utanför Kiev är SVT:s team på plats i staden. Det är en liten idyllisk förort som är förvandlad till en kyrkogård, berättar SVT:s utrikesreporter Bengt Norborg och fotograf Emil Larsson. De beskriver hur människor nu kommer fram från sina gömställen för att få mat och andra nödvändigheter. Daniel Sedov är en av dem som överlevt. Han berättar om ryska militärens grymheter mot civila i staden. "De hann inte springa undan och därför ligger två döda kroppar där," säger han och pekar. Vem sköt dem? "Ryska soldater." Bilderna från staden Butja har skakat en hel värld. SVT:s utsända besökte på måndagen tillsammans med andra utländska journalister den plats där hundratals civila mördats under den ryska ockupationen. " Människor med bakbundna händer som blivit skjutna i huvudet och nedgrävda i gropar. Och alla man möter här i Butja har en historia - de har själva sett saker och förlorat nära och kära - de har varit med om det värsta och berättar om det, sade SVT:s utrikesreporter Bengt Norborg på måndagen. svt 220405.
Fasansfulla scener mötte SVT:s utsända i Butja. Bilderna från staden Butja skakar en hel värld. SVT:s utsända i krigets Ukraina besökte i dag den plats där hundratals civila mördats under den ryska ockupationen. Bengt Norborg och Emil Larsson har med egna ögon sett och dokumenterat ohyggligheterna. "Människor med bakbundna händer som blivit skjutna i huvudet och nedgrävda i gropar. Och alla man möter här i Butja har en historia - de har själva sett saker och förlorat nära och kära - de har varit med om det värsta och berättar om det," säger SVT:s utrikesreporter Bengt Norborg. Tillsammans med flera andra internationella nyhetsmedier har han och fotograf Emil Larsson i dag kunnat följa med den ukrainska polismyndigheten till den nyligen återerövrade staden Butja. På plats har de i efterhand kunnat bevittna och dokumentera några av fasorna som utspelades där under veckorna av rysk ockupation. I en grop i ett skogsparti några hundra meter från sitt hus ligger borgmästaren i byn Motyzhyn nedgrävd. Enligt ukrainska myndigheter blev hon mördad tillsammans med sin make och sin son, troligtvis för att de vägrat samarbeta med ockupanterna. I en brunn vid sidan av vägen har kroppen av ytterligare en skjuten man blivit dumpad och i källaren till ett stenhus i stadsparken chockas SVT:s team av att hitta fem mördade män. Deras kroppar bär spår av svår tortyr. Inne i villabebyggelsen i Butja träffar SVT:s utsända Galina utanför resterna av hennes nedbrända hus. Hon berättar om hur de ryska soldaterna kom hem till dem och påstod sig vara befriare. Därefter frågade de om var nazisterna fanns. "När vi inte kunde ge några svar sade de att allt var vårat fel och att de måste döda oss. Vårt hus började brinna, och när min man gick ut för att släcka grep de honom, tog av honom tröjan och tvingade ned honom på knä. Sedan sköt de honom i tinningen." Både de ryska soldaterna och makens kropp är numera borta. Men hans t-shirt ligger kvar bland bråten på marken. Se videos - uppenbara krigsbrott.svt 220404.
Ryssland förnekar civila offer i Butja. Ryssland förnekar alla anklagelser om att civila dödats i staden Butja, det menar en talesperson för Kreml. Ryssland säger istället att det är osanna uppgifter och har nu begärt att FN:s säkerhetsråd kallas in för att avslöja vad landets representanter kallar för en "Ukrainsk provokation" i Butja. Uttalandet från Kreml kommer efter att det i helgen rapporterats om massgravar med hundratals civila ukrainare i området kring Ukrainas huvudstad Kiev. SR 220404.
Bilder motbevisar Rysslands förklaring - kroppar har legat i veckor. Ryssland hävdar att bilderna på döda från Bujta är fejkade och att situationen i själva verket är iscensatt av Ukraina. Men satellitbilder från Maxar Technologies visar att de flesta av kropparna låg på gatorna den 19 mars, över två veckor innan Ukraina uppges ha återtagit staden, rapporterar New York Times. Journalister som var i Butja vittnar om att flera av kropparna befunnit sig i ett långtgånget stadie av förruttnelse, vilket tyder på att kropparna legat där en längre tid. New York Times har gjort en närmare analys av bilder som visar att vissa av kropparna verkar ha legat på stadens gator i över tre veckor. Omni 220404.
Satellitbilderna visar: Döda kroppar i Butja har legat på gatan i flera veckor. Kreml har förnekat all rysk inblandning i morden på civila i ukrainska Butja. Nu visar bilder från satellitföretaget Maxar Technologies hur flera av de döda kropparna legat på gatan sedan -1 mars - flera veckor innan de ryska styrkorna lämnade staden. Bilderna av döda kroppar i Butja har väckt omvärldens avsky. Minst 300 civila uppges ha hittats döda i staden som fram till förra veckan kontrollerades av ryska styrkor. Flera har hittats med bakbundna händer och skotthål i bakhuvudet. Kreml förnekar all inblandning och hävdar att de kropparna i själva verket placerats ut på gatorna efter att ryska trupper lämnat staden omkring den 30 mars. Rena lögner, enligt SVT:s Moskvakorrespondent Bert Sundström. Nu visar en granskning av New York Times att flera av de döda kan ha legat på gatorna i flera veckor, långt innan de ryska soldaterna lämnade staden. Tidningen har publicerat bilder från satellitföretaget Maxar Technologies som visar hur döda kroppar ligger spridda över gatan Yablonska så tidigt som den 11 mars. Bilderna har i sin tur jämförts med bildmaterial från en lokal politiker, som filmat döda kroppar utmed gatan den 1 april. Elva av kropparna som filmats den 1 april förekommer också på satellitbilderna från den 11 mars, visar granskningen. svt 220405.
Är inte krig i sig brottsligt? Ett regelverk framtaget i FN-stadgan säger att anfallskrig är förbjudet. svt 220405 video 0:32.
Är det krigsbrott att bomba ett sjukhus? Krigets lagar har flera viktiga principet. Den viktigaste är distinktionsprincipen. Den säger att man bara får använda militära attacker mot militära mål, alltså soldater, tanks och så vidare. Man får inte rikta det mot civila. I reglerna har man även sagt att det finns ett skydd för sjukhus, skolor och kulturella och historiska byggnader. svt 220405 video 0:27.
Går det att peka ut vilka soldater som har mördat civila? svt 220405 Video 0:40.
Ukraina släpper lista med ryska krigsförbrytare - satellitbilder motbevisar Ryssland. Ryssland hävdar att alla döda civila som hittats i Butja, en förort till Kiev, lades dit efter att de ryska styrkorna lämnat platsen, men det motbevisas av en granskning som New York Times har gjort. USAs president Joe Biden vill nu se hårdare sanktioner mot Ryssland efter de brutala bilderna på döda i Butja. Samtidigt släpper Ukraina en lista med 2 000 namn på vad man påstår är ryssar som har begått krigsbrott. SR 220405.
Zelenskyj: Antalet offer kan vara högre i andra städer. Det kan finnas ännu fler civila offer på andra orter än vad det finns i Butja, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Presidenten besökte på måndagen Butja, utanför Kyiv, där civila begravts i massgravar och kroppar lämnats kvar på gatorna efter Rysslands reträtt. Hittills har omkring 300 civila offer hittats i staden, men enligt presidenten kan siffran komma att stiga. "Och det här är bara en stad. Ett av många ukrainska samhällen som den ryska militären har lyckats inta," säger han. "Det finns redan information om att antalet offer kan vara ännu högre i Borodjanka" (nordväst om Butja reds. anm.) och några andra befriade städer. Zelenskyj kommer med anledning av de senaste händelserna att tala i FN:s säkerhetsråd i dag. Zelenskyj hävdar att krigsbrott begåtts även i Tjernihiv- och Sumy-regionerna. Omni 220405.
Ukraina släpper lista med namn på "krigsförbrytare". Ukrainsk underrättelsetjänst har publicerat en lista på vad man hävdar är ryska soldater som begått krigsbrott i Butja, skriver BBC. Listan, som publicerades på försvarsdepartementets hemsida, innehåller namn, födelsedatum, passnummer och tjänstegrad på omkring 2 000 militärer. "Kom ihåg! Alla krigsförbrytare kommer att ställas till svars för brott som har begåtts mot den ukrainska civilbefolkningen", går att läsa i anslutning till listan. EU har sedan tidigare meddelat att unionen står redo att skicka utredare för att bistå med arbetet att kartlägga krigsbrott. Regeringskälla: Brittiska regionen överväger att vidta åtgärder som riktar in sig på befälhavare, majorer och överstar. EU-utredarna kommer i sådana fall att arbeta tillsammans med den ukrainska riksåklagaren. Omni 220405.
Vittnen i Butja om skräcken - "aldrig sett män gråta så". Efter skräckrapporterna i Butja försöker nu människor som överlevde de fasansfulla veckorna under belägring att återgå till livet, men många har inga hem att återvända till. Aljona säger att hon upplevt skräcken men att hon i alla fall är lyckligt lottad som lever. Sveriges Radios korrespondenter har träffat henne. "De låste in männen i en källare. Satte en flaska för dörren och sa att dörren var minerad, "säger Aljona. "I en annan källare satt vi och hörde hur de försökte komma ut. En man tog mod till sig och bestämde sig för att riskera att ta bort flaskan. Den psykologiska terrorn. Det var bara en flaska. Du kan inte ens föreställa dig när männen kom ut. De grät hejdlöst, jag har aldrig sett män gråta så," berättar Aljona om 36 dagars mörker, helvete. De ryska soldaterna tog inte hänsyn till någon. När folk sov i en portuppgång stormade de in, med vapen, de brydde sig inte att det fanns barn. De bröt sig in i lägenheter, tog allt i deras väg, vår mat, våra saker. "Det var en ung kille som tittade på oss och sa ursäkta att vi gör så här. Han var ung." Skräcken, varje sekund handlade om att överleva. Ingenstans att fly. På gatorna låg döda som hade försökt. En stor del av stadens kärna ligger i ruiner, krigsrester överallt. Anatolij Vasiljevitj är en av dem som ansvarar för minröjning i fram tills nyligen belägrade Butja. "Vi hittar fortfarande döda människor. I bilar, på vägarna, de som de kastade ut ur bilarna, försökte täcka för med bildäck, med deras väskor. Kroppar som har legat där i flera dagar," säger han. SR 220405.
FN: Allt tyder på att civila blivit måltavlor i Butja. Enligt FN pekar allt på att civila har attackerats och dödats i Butja utanför Kyiv, rapporterar AFP. I ett uttalande säger Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) att bilderna från Butja är extremt besvärande, samtidigt som man understryker att attacker mot civila bryter mot internationell lag. Talespersonen Liz Throssell säger att det tycks handla om att civila blivit direkta måltavlor och dödats. "Man skulle kunna hävda att det sker i en militär kontext, exempelvis att en byggnad träffats. Men det är svårt att se den militära kontexten när en människa ligger på marken med en kula i huvudet," säger Throssell. Hon påpekar dock också att OHCHR själva inte har personal på plats i Butja. Omni 220405.
Förödelsen i Butja - det här vet vi. De senaste dagarna har bilder från staden Butja chockat omvärlden. Döda kroppar ligger på gatorna - vissa med bakbundna händer, massgravar har grävts upp och hus ligger i ruiner. Den 27 februari intog ryska trupper staden Butja, som ligger några mil från Kiev. Efter hårda strider med ukrainsk militär under en månads tid drog de ryska trupperna sig tillbaka. Ryssland motiverade tillbakadragandet med att målet för centrala Ukraina uppnåtts. På söndagen kunde journalister för första gången sedan striderna bröt ut ta sig in i den tidigare belägrade staden och vittna om förödelsen. Civila låg skjutna på gatorna - vissa med bakbundna händer, familjer hittades skjutna i bilar och torterade personer har hittats i källarutrymmen. Flera av de dödade har enligt vittnesskildringar skjutits på nära håll under flykt. Flera massgravar har hittats, bland annat en 14 meter lång grav som grävts upp. Enligt Butjas borgmästare Anatolij Fedoruk rör det sig om totalt 280 människor i massgravarna. Något exakt antal har inte bekräftats. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har minst 300 civila dödats i Butja. Under ett besök i staden på måndagen konstaterar han: "Detta är folkmord, och det kommer att betraktas som folkmord av resten av världen."
Ryssland förnekar inblandning. Kreml förnekar all inblandning och hävdar att kropparna placerats ut på gatorna efter att ryska trupper lämnat staden omkring den 30 mars. Rysslands utrikesminister kallar massakern för en "iscensatt provokation". Men satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies visar att flera av de döda kropparna låg på gatorna redan den 11 mars. Satellitbilderna har därefter också jämförts med bilder från lokala politiker som filmat samma kroppar den 1 april. Ukrainsk underrättelsetjänst har publicerat en lista med 2 000 namn, födelsedatum, passnummer och tjänstegrad som påstås begått krigsbrotten mot ukrainare i Butja.
Starka reaktioner. Omvärldens makthavare har reagerat med bestörtning på bilderna från Butja. Europeiska rådets ordförande Charles Michel var först ut att fördöma Rysslands agerande i Butja och kallade det för en massaker. Frankrikes president Emmanuel Macron har konstaterat att Ryssland måste ställas till svars. USA:s president Joe Biden har meddelat att han vill ställa Rysslands president Vladimir Putin inför rätta för krigsbrott. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har meddelat att EU är redo att skicka krigsbrottsutredare till Ukraina. Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) har kommenterat bilderna som: "Fullständigt förfärligt. De här bilderna visar på en grymhet som saknar motstycke." Flera länder har också beslutat att utvisa ryska diplomater, bland annat Frankrike, Tyskland och Danmark. På tisdagen tog även Sverige beslut om att tre ryska diplomater kommer att utvisas. svt 220405.

Nej till att byta namn på gata vid rysk ambassad. Namnberedningen i Stockholms stad säger nej till att byta namn på Gjörwellsgatan, där den ryska ambassaden ligger, till något med Ukrainakoppling. Det rapporterar TV4. Olle Zetterberg, namnberedningens ordförande, motiverar beslutet med att man bör vara försiktig när man byter namn på gator. "Man ska ha väldigt goda skäl för det, och det kanske ska vara problem med det gatunamn som finns." Frågan har varit aktuell på flera håll i Europa. I den litauiska huvudstaden Vilnius har man bytt om gatan där den ryska ambassaden ligger till "Det fria Ukrainas hjältar", rapporterar TT. Frågan har tagits upp på politisk nivå. Namnberedningen har fått in många synpunkter både för och emot. Beslutet togs vid ett sammanträde på måndagen. Omni 220404.

Oligarkens yacht beslagtagen i Spanien - order från USA. De spanska myndigheter som beslagtog en yacht tillhörande oligarken Viktor Vekselberg tidigare i dag agerade på en amerikansk order. Det uppger USA:s justitiedepartementet, rapporterar Reuters. Vekselberg uppges ha nära band till president Vladimir Putin och är chef för ryska konglomeratet Renova, verksamt inom bland annat gruvnäring, skriver AP. Oligarken är inte under sanktioner från EU men däremot från USA där han också är misstänkt för möjliga skattebrott och försök att dölja sitt ägarskap till yachten Tango. Yachten uppges bland annat bryta mot USA:s sanktionsregler. Yachten låg ankrad vid en hamn i spanska Mallorca. Omni 220404.

Presidenten: Nord Stream 2 ett misstag - blev varnade. Det var ett misstag att hålla fast vid Nord Stream 2-projektet så länge. Det säger tyska presidenten Frank-Walter Steinmeier (SPD), enligt flera medier. "Det är tydligt att det var ett misstag. Vi höll fast vid broar som Ryssland inte längre tror på och blev varnade av våra partners," säger han enligt Politico. Steinmeier uppger vidare att han inte trodde att Ryssland skulle riskera komplett ekonomisk, politisk och moralisk ruinering. Men att han hade "fel, som många andra", skriver sajten. I flera år fick Tyskland kritik, bland annat från USA, för gasledningsprojektet och vilka signaler det sände Ryssland efter att de annekterat Krym 2014. En av projektets påhejare var tidigare förbundskansler Angela Merkel. Det är första gången Steinmeier benämner projektet som "misstag". Scholz har sagt att exportbesluten fattats till följd av en "ny verklighet". Omni 220404.

Tyskland och Frankrike utvisar 75 ryska diplomater. Tyskland kastar ut 40 spioner - Frankrike 35 vars aktivitet "går emot franska säkerhetsintressen". Tyskland har under måndagen utvisat ett stort antal ryska diplomater från landet i vad utrikesminister Annalena Baerbock kallade ett svar på den "otroliga brutalitet" som Kreml har släppt lös i Ukraina, rapporterar AFP. "Bilderna från Butja visar på en otrolig brutalitet från den ryska ledningen och de som följer deras propaganda med en gränslös vilja att utrota," säger hon. Baerbock tillade att hon befarar att se liknande bilder från andra ukrainska städer som Ryssland har ockuperat. Diplomaterna förklaras vara persona non grata. Omni 220404.
Linde: Tittar på frågan om diplomater - viktigt för oss att vara kvar i Moskva. Bilderna och rösterna som strömmar ut från ukrainska Butja vittnar om "en grymhet som saknar motstycke", säger utrikesminister Ann Linde (S) i SVT:s Aktuellt. "Det är fullständigt förfärligt. Tyvärr är det så att på det här sättet Ryssland tidigare har bedrivit krig, i Syrien och i Tjetjenien." Under dagen har Frankrike och Tyskland tagit beslut om att utvisa sammanlagt 75 ryska diplomater. Ann Linde ger inget liknande besked på måndagen. Det är viktigt att ha kvar personal på Sveriges ambassad i Moskva för att behålla kontakten med frivilligorganisationer och opposition, säger Linde. "När vi gör något får det direkta konsekvenser. Men vi tittar så klart på det." Omni 220404.

Priset på kol rusar - når högsta nivån sedan 2008. Priset på kol i USA har stigit över 100 dollar per ton, den högsta nivån sedan 2008. Det efter att kriget i Ukraina och brist på energikällor globalt ökat efterfrågan på fossila bränslen, skriver Bloomberg. Uppgifterna kommer samtidigt som FN:s klimatpanel IPCC under dagen släppt en ny rapport som slår fast att kolet måste fasas ut för att utsläppen ska toppa senast 2025. Under den senaste veckan har priserna på kol från Appalacherna stigit med 9 procent . Omni 220404.

Rapporter om sexuellt våld av ryska soldater i Ukraina. Omfattningen av sexuella övergrepp utförda av ryska soldater i Ukraina befaras vara stor, rapporterar The Guardian. Allt fler ukrainska kvinnor och flickor träder fram och berättar för människorättsorganisationer, polisen och media om grymheter de utsatts för under invasionen. "Vi har haft flera samtal till vår jourtelefon från kvinnor och flickor som sökt hjälp, men i de flesta fall har det varit omöjligt att hjälpa dem fysiskt. Vi har inte kunnat nå dem på grund av striderna," säger Kateryna Cherepakha på La Strada Ukraine, en välgörenhetsorganisation som bland annat stödjer överlevande av sexuella övergrepp. Humans Rights Watch anklagade under söndagen Ryssland för krigsbrott i Ukraina. De skriver att de mottagit anklagelser om sexuellt våld från ryska trupper. Omni 220404.

Vita huset: Nästa fas i kriget kan vara i månader. Kriget i Ukraina kommer att gå in i en ny fas när Ryssland byter fokus från Kyiv till de södra och östra delarna av landet - och förmodligen skickar tiotusentals soldater, säger Jake Sullivan, USA:s president Joe Bidens säkerhetsrådgivare, enligt Reuters. "Nästa fas kan bli månader eller längre," säger han. Enligt Vita huset är Rysslands mål sannolikt att "omringa och överväldiga" de ukrainska styrkorna i regionen. Sedan kan landet använda vilken taktisk framgång som helst för att propagera för att militären gjort framsteg för att försöka dölja sitt tidigare militära misslyckande," menar Sullivan. Vladimir Putins invasion av Ukraina är Europas blodigaste sedan andra världskriget. Vita huset varnar för att krigets nästa fas kan bli smutsigare. Omni 220405.

Ukraina varnar: Ryssland förbereder stor attack i öst. Ryssland förbereder en storskalig attack i Luhansk i östra Ukraina, varnar den lokala guvernören Sergiy Gaiday enligt AFP. I ett inlägg på Telegram uppger han att Ryssland för in personal, utrustning och bränsle i regionen. "Vad vi förstår förbereder de för ett storskaligt genombrott," säger Gaiday. Han uppmanade också invånarna att lämna sin hem och uppgav att tusen personer hade evakuerats redan under måndagen. "Snälla, vänta inte på att era hem bombas," säger han. En källa inom det amerikanska utrikesdepartementet uppger att Ryssland nu dragit tillbaka två tredjedelar av de styrkor som tidigare befann sig runt Kyiv. Styrkorna befinner sig nu i Belarus där de tros förbereda sig för insatser på andra håll i Ukraina. Gaiday uppmanar människor att evakuera utan att tveka. Enligt ukrainska uppgifter vill Ryssland ta över Kharkiv. Vita huset varnar för att krigets nästa fas kan bli smutsigare. Omni 220405.

Uppgifter: Rysslands senaste betalning stoppad av USA. USA:s finansdepartement har stoppat Rysslands senaste kuponginbetalning som löper ut idag. Det uppger flera källor med insyn till Reuters. En företrädare för det amerikanska finansdepartementet säger att USA inte kommer ta emot dollarskulder från ryska regeringens konton i amerikanska finansinstitut. "Ryssland måste välja mellan att dränera kvarvarande värdefulla dollarreserver eller nya intäkter som kommer in, eller default," säger företrädaren till Reuters. Skulle Ryssland missa att betala någon av de kommande obligationsbetalningarna innebär det betalningsinställelse. Källan: Ryssland har nu 30 dagar på dig att genomföra betalningen. Omni 220404.

Brödfabrikerna bombades - "Som om vi skulle svältas ut." Flyktingar från Mykolajivområdet i södra Ukraina där hårda strider pågår vittnar om riktade ryska attacker mot civila mål, som skolor, daghem, sjukhus och industrier. Livsmedelsfabriken där Alexandr Jabolonskij arbetade, som tillverkade tomatpasta, förstördes och alla växthus också. "De slår mot vår livsmedelsproduktion för att vi ska hungra. Men bröder kommer vi aldrig mer vara, även om vi pratar ryska", säger han till vår korrespondent. När Raisa Jabolonskaja går ut i sin systers trädgård i Odesaregionen värker det i själen, längtan efter det vackra hon själv planterat, pingst och påskliljor, krokus och pärlhyacinter. Allt hon tvingats lämna i huset i Mykolajivområdet för att undkomma ständigt bombardemang. Området kring Mykolajiv är bördigt och här finns många av ukrainas livsmedelsfabriker. Men där har hårda strider rasat då det gränsar mot Chersonområdet, som Ryssland kontrollerar. Raisas son Aleksander arbetar på Inagro, som tillverkar tomatpasta. Men nu ligger växthusen och fabriken i spillror. Precis som en rad andra fabriker, som där släktingen Anna Garelova arbetade: "Industrier och fabriker har förstörts, nästan alla, jag arbetade på Ellika, som tillverkade drycker. En stridsvagn sköt sönder den de förstadagarna" fyller Aleksander i. "Som om vi skulle svältas ut", säger Anna. Alla brödfabriker bombades sönder. Och Raisa fyller i: det är folkmord. Efter att ha suttit dagar och nätter i källaren bestämde de sig att fly till sin släkting Tanja i en by i närheten av Odesa. Hittills lugnare, men de sista dagarna har oron för att kriget sprids ökat. "Jag förstår att de speciellt slår mot vår livsmedelsproduktion, för att vi ska hungra. Men bröder kommer vi aldrig mer vara, även om vi pratar ryska. De har attackerat områden, som fram till kriget var de mest lojala, men nu har allt ändrats," säger Aleksandr. SR 220405.

Nya bilder visar förödelsen i bombade teatern i Mariupol. Ny bilder från nyhetsbyrån AP visar förödelsen inne i den teater i staden Mariupol i Ukraina som bombades av Ryssland i mars. På bilderna syns brända väggar och förstörd inredning. SVT har också publicerat rörliga bilder. Enligt ukrainska uppgifter hade runt 1 200 personer tagit skydd i teatern när den bombades. Runt 300 av dem ska ha dödats. Attacken skedde trots att ordet "barn" stod skrivet på marken utanför teatern. Omni 2220405.
Teatern i Mariupol: Nya bilder visar förödelsen inifrån. Nya bilder visar förödelsen inne i den bombade teatern i Mariupol. Bland annat syns raserade väggar och brända möbler. Även nya drönarbilder fångar en stad som har beskrivits som "helvetet på jorden". De första bilderna inifrån den bombade teatern i Mariupol visar stor förstörelse. Enligt ukrainska myndigheter befann sig 1200 personer i teatern när den bombades. Samma källa uppger att över 300 personer ska ha mist livet i attacken. Även i övriga delar av Mariupol ser man utbredd förstörelse som har fångats på drönarbilder. Mariupol har beskrivits som "helvetet på jorden" av människor som har lyckats fly staden. svt 220404.

VPN-företag erbjuder krypterat internet till ryssar - gratis. Ryssarna använder VPN-tjänster som aldrig förr - som ett sätt att kringå censuren. Samtidigt försöker regimen täppa till kryphålen för yttrandefriheten, men VPN-leverantörerna erbjuder nu tekniken gratis till ryska användare. I och med Rysslands invasion av Ukraina ströps den redan kraftigt kringskurna yttrandefriheten i landet. De ryssar som vill ha oberoende information om kriget har fått använda sig så kallade VPN-tjänster för att kringgå den ryska censuren. När man startar en VPN-app på datorn eller mobilen så går surfandet via en digital tunnel och krypteras. Det anonymiserar användares plats och identitet. Mellan den 24 februari - då invasionen inleddes - och den åttonde mars hade de tio populäraste VPN-apparna i Googles och Apples ryska nätbutiker laddades ned nästan sex miljoner gånger. I mitten av mars blockerade den ryska censurmyndigheten Roskomnadzor över 20 VPN-appar, och tidningen Forbes rapporterade nyligen att Ryssland ska ha tvingat Google att ta bort adresser till webbplatser med VPN-tjänster. "Det är i princip omöjligt att helt begränsa åtkomsten till VPN-tjänster. Så länge ett land har en anslutning till internet som vanliga medborgare kommer åt så kommer det alltid gå att skapa sådana här VPN-tunnlar," säger Måns Jonasson, digital strateg på internetstiftelsen. Däremot kan man göra det mycket svårare att använda tekniken. "Om man inte hittar en VPN-tjänst eller inte vet hur man ska installera en så blir det mycket svårare för mindre tekniskt kunniga personer att använda sig av dem. Då lyckas man relativt enkelt begränsa fri information," säger Måns Jonasson. Försöken att täppa till kryphålen för yttrandefriheten har också mött motstånd. Den ryskspråkiga mediekanalen Radio Liberty rapporterade förra veckan att de tre stora VPN-tjänsterna Amnezia VPN, Proton och Highload VPN kommer att erbjuda kostnadsfri tillgång till bland annat sociala medier, BBC och Euronews för användare i Ryssland. Ryssland har redan tidigare tagit steg mot att isolera landets internet. En lag som godkändes av det ryska parlamentet 2019 gav censurmyndigheten större möjlighet att blockera sajter och har av många setts som ett försök att skapa ett internet efter sluten kinesisk modell. "Om det här fortsätter tror jag att Ryssland kommer att bli som Kina och andra totalitära stater. Där är de enda som har tillgång till fritt internet de som vågar motsätta sig statens censur," säger Måns Jonasson. "De som med ganska stor risk för sitt eget liv vågar skaffa sig VPN-tjänster trots att staten förbjudit det. I Kina till exempel, använder sig ju dissidenter av olika typer av VPN-tjänster för att komma ut på internet och få ut information, men det är förenat med stora risker." svt 220405.

Experten om ryska importen: Sverige och Europa har skaffat sig ett ganska stort dilemma. Sverige importerar inte särskilt mycket olja och gas från Ryssland, men är indirekt beroende av landets energi. Skulle Ryssland sluta exportera energi till Europa skulle det därför få konsekvenser även här, bedömer flera experter som SVT Nyheter har talat med. Kriget i Ukraina har gjort att Europas beroende av rysk gas och olja diskuteras allt mer. Om Ryssland skulle sluta leverera gas och olja till Europa eller om EU skulle bojkotta rysk energi så kommer det att få flera konsekvenser enligt Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken. "Det blir sannolikt högre priser och det kan bli tal om ransonering i de fall då man inte kan hitta nya leverantörer," säger han. På oljesidan finns det flera leverantörer som man kan vända sig till i stället för de man har i dag, även om de är dyrare på grund av bland annat längre transporter. Men gasen är svårare att byta ut i en handvändning. "Det är betydligt mer komplext för Europa att byta leverantör av gas än det är att byta leverantör av olja. Gas är en produkt som är komplicerad att transportera. Man behöver tillgång till pipelines, som tar tid att bygga och är kostsamma, eller infrastruktur för att kyla ner gasen och göra den flytande. Under de senaste åren har flera EU-länder blivit allt mer beroende av den ryska energin och inom unionen importeras rysk olja och gas för en miljard euro om dagen. "Sverige och Europa har skaffat sig ett ganska stort dilemma," säger Kopfer. För även om det svenska beroendet av rysk energi är lågt så finns ett indirekt beroende då andra EU-länders energiproduktion är beroende av den. "Och det smittar ju av sig in i Norden eftersom det finns energitransmission mellan Norden och den centrala delen av Europa, framför allt. André Månberger, forskare inom miljö- och energisystemanalys och biträdande universitetslektor vid Lunds universitet, håller med. "Vi har ett indirekt beroende av Ryssland. Vi är inte direkt beroende av Ryssland som exportör utan av en fungerande marknad för oljan som vi sedan importerar från," säger han. Av den anledningen skulle inte heller en svensk bojkott av rysk energi få någon särskild effekt, bedömer han. "Det skulle ha en väldigt liten påverkan, om vi ensidigt lägger en bojkott på Ryssland. För att bojkotter ska vara verksamma så krävs det att exporten från landet minskar, och så stor spelare är inte Sverige." svt 220405.

Tidigare ÖB: Rysk strategi har misslyckats totalt. Att Ryssland nu drar sig tillbaka från Kyiv-området för att i stället fokusera på östra Ukraina visar att kriget inte gått som den ryska ledningen tänkt sig, säger Sveriges tidigare ÖB Johan Hederstedt i SVT:s Morgonstudion. "Ryssland trodde att det här skulle gå snabbt. Man ville direkt försöka överta hela Ukraina och misslyckades totalt med det," säger Hederstedt. Han säger att försöket att ta hela Ukraina på en gång gjorde att Ryssland misslyckades med att följa sin vanliga doktrin, att snabbt slå mot den politiska och militära ledningen samt mot medier. "Det blev helt fel," säger Hederstedt. Omni 220405.

Brittiska uppgifter: Ukraina vinner viktig mark i norr. Ukrainska styrkor har återtagit viktiga områden i landets norra delar, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering på Twitter. Ryska styrkor ska också ha tvingats dra sig tillbaka från bland annat Tjernihiv. Enligt departementet kan strider i mindre skala komma att fortgå i området även framöver men väntas avta i takt med att de ryska styrkorna retirerar. Dessutom bedömer departementet att de ryska styrkor som nu lämnar området kommer att behöva omfattande förstärkningar innan de åter kan sättas in i kriget. Omni 220405.

Zelenskyj: Fredssamtal en utmaning - men enda vägen. Fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina skulle just nu innebära "en stor utmaning", men samtidigt finns inget annat val än att försöka. Det säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i en intervju i ukrainsk tv, rapporterar Reuters. Han säger också att det kanske inte kommer att ske något möte mellan honom själv och Rysslands Vladimir Putin. Dessutom säger han att Ukraina kommer att leta efter utpekade ryska krigsbrottslingar men att åklagare i andra länder sedan kommer att få driva målen. Omni 220405.

Offensiv i öster - "Ryssland kommer troligen försöka ta Slovjansk". Mycket pekar på att Ryssland förbereder att inta staden Slovjansk som räknas som en viktig stad i östra Ukraina. Vid Slovjansk finns många av Ukrainas bästa förband som Ryssland sannolikt vill försöka stänga in. "Slaget om Slovjansk kommer troligen bli ett av de större och avgörande slagen i det här kriget hittills ", säger Ekots utrikesreporter David Carlqvist. SR 220405.
Natochefen: Moskva har inte gett upp i Ukraina - ny offensiv i öst är att vänta. Det ukrainska motståndet har tvingat Ryssland att ändra sina planer, men Moskva har inte gett upp sina ambitioner i Ukraina. Det säger Natochefen Jens Stoltenberg på en presskonferens på tisdagseftermiddagen. Tvärt om tror han att en ny offensiv i Ukrainas östra delar är att vänta de kommande veckorna. Han säger vidare att Nato-länderna är fast beslutna att även fortsättningsvis bistå Ukraina med vapen och utrustning, bland annat luftvärn. Han säger också att Nato är redo att göra mer för att skydda andra länder och nämner Georgien och Bosnien-Herzegovina. Stoltenberg gick också in på de bilder på döda och torterade människor som spridits från den ukrainska staden Butja. "Det är en outhärdlig brutalitet som Europa inte skådat på flera årtionden," säger Stoltenberg. Han säger också att mord på civila är krigsbrott och att det som skett i Butja måste utredas samt att ansvariga måste ställas till svars. Natochefen säger att Ryssland väntas försöka ta kontroll över hela Donbass. Enligt Stoltenberg vill Ryssland skapa en landbrygga till annekterade Krym. Omni 220405.

Danmark kastar ut 15 ryska diplomater: Skyddar landet. Danmark kastar ut 15 ryska diplomater ur landet, rapporterar TV2. Beskedet lämnade utrikesminister Jeppe Kofod på tisdagen, dagen efter att Frankrike och Tyskland meddelat att även de länderna utvisar ryska diplomater. Kofod kallar beslutet historiskt. Han säger att det är konstaterat att personerna har bedrivit spionage. "Vi gör det här för att skydda vårt lands trygget och säkerhet. Vi vill inte ha ryskt spionage i Danmark," säger han. Diplomaterna har fått två veckor på sig att lämna landet. Strax efter Danmarks besked meddelade även Italien att 30 ryska diplomater ska lämna landet, skriver Reuters. Enligt ministern är det konstaterat att personerna har spionerat. Omni 220405.
Ann Linde: Sverige utvisar tre ryska diplomater. Sverige utvisar tre ryska diplomater, meddelar utrikesminister Ann Linde (S) på en pressträff. Orsaken är att de enligt Linde har bedrivit illegal underrättelseverksamhet i Sverige. Säpo har tidigare rapporterat att ett tiotal ryska diplomater ägnar sig åt illegal underrättelseverksamhet i Sverige. Ann Linde vill inte gå in på hur UD har resonerat när man valt ut just de tre diplomater som nu ska utvisas. Det är inte en lätt sak att utvisa diplomater. Det får alltid konsekvenser. Även för vår egen ambassad. Vi måste hela tiden väga våra egna intressen, men det utesluter inte att vi kan komma att utvisa fler. Ett tiotal EU-länder har sedan Rysslands invasion utvisat rysk personal på ambassader och konsulat. Linde säger att diplomaterna brutit mot Wienkonventionen. Omni 220405.Kommentar: Alla spioner måste utvisas som andra länder gör.
M och KD: För snålt att bara utvisa tre diplomater. Att Sverige väljer att utvisa tre ryska diplomater är inte en tillräckligt kraftfull markering. Det anser M och KD, rapporterar TT. M:s utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark påpekar att Säpo sagt att var tredje rysk diplomat är spion. "Då hade det varit rimligt att ta hela den tredjedelen. Det har förekommit en siffra om ett tiotal personer," säger Wallmark. Flera andra länder har tidigare beslutat att utvisa betydligt fler diplomater än Sverige. Exempelvis meddelade Danmark på tisdagen att 15 personer utvisas. "Då framstår tre som onödigt snålt när alla nu agerar kraftfullt," säger Wallmark. KD: Oförståeligt agerande, både för svenska folket och för omvärlden. Agrell: "Sticker i ögonen att de är så få". Ett tiotal EU-länder har sedan Rysslands invasion utvisat rysk personal på ambassader och konsulat. Den svenska Säkerhetspolisen bedömer att var tredje rysk diplomat i Sverige egentligen är underrättelseofficerare. Hur många personer det rör sig om vill inte Säpo avslöja, men enligt utrikesdepartementet befinner sig totalt runt 35 ryska diplomater i Sverige, vilket innebär att det kan handla om ett tiotal. Linde bedömer att även dessa personer bedriver illegal verksamhet i Sverige och inte följer Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Italien gav nyligen besked om att utvisa 30 personer från ambassaden i Rom. Under måndagen fattade Tyskland och Frankrike liknande beslut och förklarade 40 respektive 35 diplomater "persona non grata" - icke önskvärda. "Jag utesluter inte att det kommer fler men den här gången är det tre stycken som förklaras 'persona non grata'," säger Linde. Även Nederländerna, Belgien, Irland, Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien, Slovakien och Polen har utvisat ryska diplomater. Omni 220405. Omni 220405.
Expert: Antalet utvisade är för få - det sticker i ögonen. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, stämmer in i kritiken från M och KD om att antalet utvisade ryska diplomater är för få. Till TT säger han att "det sticker i ögonen" att Sverige utvisar tre medan Danmark utvisar 15. "Det återspeglar inte storleken på den ryska underrättelseverksamheten i respektive land, utan att Danmark stänger ner den medan Sverige skickar en signal om ogillande," säger han. Agrell anser att den svenska regeringens beslut skickar en signal till både EU och Ryssland om att man inte förstår hur allvarligt läget är, och säger att rysk underrättelseverksamhet utgör "ett säkerhetshot i alla länder där den bedrivs". Omni 220405.

"Ryssland kan falla in i landets längsta lågkonjunktur." Den privata sektorn i Ryssland såg den kraftigaste nedgången i aktivitet under mars, sedan corona-nedstängningen 2020. Det framgår av uppgifter från S&P Global, skriver Bloomberg. Sammansatt PMI-index föll till 37,7, jämfört med februaris 50,8. Både service- och tillverkningsbolag rapporterade stora nedgångar, enligt analysfirman. Bloombergs ekonomer skriver att den ryska ekonomin kan falla in i den "längsta lågkonjunkturen i landets moderna historia" till följd av sanktionerna från väst. Bloomberg: Rysslands centralbank höjde styrräntan till 20 procent och införde kapitalkontroll för att hejda rubelns fall. Omni 220405.
Rysslands oligarker har förlorat 263 miljarder dollar. Vladimir Putins anfallskrig mot Ukraina har gjort stora avtryck på Forbes årliga lista över världens dollarmiljardärer. 83 ryska medborgare kvalar in på listan för 2022, jämfört med 117 förra året. Samtidigt har de ryska miljardärernas samlade förmögenheter minskat med 263 miljarder till 320 miljarder dollar. "Krig, sanktioner och en försvagad rubel har orsakat förödelse för landets rikaste människors förmögenheter", skriver Forbes. Stålmagnaten Vladimir Lisin är Rysslands rikaste person men har blivit 7,8 miljarder dollar, eller 30 procent, fattigare jämfört med förra året. Den förre Chelsea-ägaren Roman Abramovitj har sett mer än halva sin förmögenhet, 7,6 miljarder dollar, gå upp i rök. Så mycket pengar har de ryska oligarkerna förlorat. Omni 220405.

Tysk polis har stängt ned marknadsplats på darknet. Tysk polis har stängt ned servrarna för den ryska handelsplatsen Hydra Market på darknet. Det rapporterar sajten Hacker News. Handelsplatsen har bland annat använts för drogförsäljning och pengatvätt. Polisen har även beslagtagit 541 bitcoin till ett värde på motsvarande 235 miljoner kronor. Nedstängningen sker efter en lång tid av utredningsarbete kring operatörerna och administratörerna bakom marknadsplatsen, skriver sajten Bleeping Computer. Bitcoin till ett värde av 235 miljoner beslagtogs i samband med nedstängningen. Det är oklart om polisen har gripit någon. Omni 220405. Kommentar: Darknet är en ständig katt- och råttalek mellan säljare, köpare och polis, därför borde hela darknet stängas ner.

Källor: EU planerar att förbjuda import av ryskt kol. EU planerar att förbjuda kolimport från Ryssland som ett svar på de rapporterade krigsbrotten i Butja. Det uppger källor med insyn för WSJ och Bloomberg. Förutom förbudet för ryskt kol planeras även ytterligare sanktioner, som innefattar att förbjuda ny maskinexport till Ryssland samt att begränsa ryska lastbilar och fartyg från att komma in i unionen, skriver de internationella medierna. Tidpunkten och detaljer för förbudet diskuteras fortfarande, enligt källorna. För att sanktionen ska genomföras behöver alla 27 medlemsländer enas. Tyskland och Ungern motsätter sig från att sanktionerna ska omfatta all rysk import av energi. Omni 220405.
Nya EU-sanktioner slår mot den ryska kolexporten. EU-kommissionen föreslår nya sanktioner som bland annat innebär ett importförbud av ryskt kol värt fyra miljarder euro om året. Det meddelar kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, enligt AP. Även importen av trä, cement, skaldjur och alkohol beläggs med förbud, enligt förslaget. Dessutom vill EU-kommissionen att ryska fartyg inte, utom i undantagsfall, ska få lägga till i europeiska hamnar. Sanktionerna blir de första som riktar sig mot den ryska energisektorn. Förslaget väntas röstas igenom i parlamentet . Omni 220405.

Svenska åklagare utreder krigsbrott i Ukraina - med syfte att samla bevis till ICC. Den svenska åklagarmyndigheten har inlett en förundersökning om grov krigsförbrytelse med anledning av kriget i Ukraina, skriver DN. "Syftet är att samla bevismaterial till den internationella brottmålsdomstolen i Haag," säger kammaråklagare Karolina Wieslander. Enligt kammaråklagaren är syftet inte att utredningen ska leda till åtal. Det handlar snarare om att säkra bevisning för att kunna bistå andra länder och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) med förundersökningar som kan leda till åtal. På frågan om vem som kan anmäla ett krigsbrott svarar kammaråklagaren att "vem som helst kan göra det". Kammaråklagare: "Det vi är intresserade av i nuläget är direkta ögonvittnen, vilket vi är övertygade om finns." Omni 220405.

Väst väntas lägga fram bevis för krigsbrott inför FN. Under ett möte i FN:s säkerhetsråd under tisdagseftermiddagen väntas Storbritannien, Frankrike och USA lägga fram bevis för vad bland annat den amerikanske presidenten kallat krigsbrott, som Ryssland ska ha begått i Ukraina. Det skriver New York Times i sin direktrapport. Tidningen skriver att det dock är mycket osannolikt att säkerhetsrådet kommer att kunna enas om några åtgärder, eftersom Ryssland har veto. Under mötet kommer även den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj att tala till säkerhetsrådets medlemmar. Han väntas då bland annat vädja om nya ännu hårdare sanktioner mot Ryssland. Drygt 400 civila tros ha dödats i staden Butja. Omni 220405.

Första samtalen mellan Kyiv och Peking på över en månad. Ukrainas och Kinas utrikesministrar, Dmytro Kuleba respektive Wang Yi, har talats vid för första gången på över en månad, skriver Reuters. Samtalet, som kom på begäran av Ukraina, är det första kända samtalet mellan två så högt uppsatta representanter för länderna på flera veckor. Wang Yi ska under samtalet ha sagt att Kinas grundläggande inställning är att förespråka fredssamtal. "Kriget kommer att ta slut någon dag, och nyckeln är att lära sig från denna smärtsamma erfarenhet för att upprätthålla varaktig säkerhet i Europa", skriver kinesiska utrikesdepartementet. Kina, som står nära Ryssland, har ännu inte fördömt invasionen av Ukraina. Omni 220405.

Sverige, Norge och Finland stärker försvarssamarbete. Det säkerhetspolitiska samarbetet mellan Sverige, Norge och Finland ska stärkas. Det meddelade Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Norges Jonas Gahr Støre under en gemensam pressträff i Stockholm på tisdagen. "Rysslands attack på Ukraina påverkar oss. Vi har beslutat att fördjupa det gemensamma försvarssamarbetet och kommer ha säkerhetspolitiska överläggningar i sommar ihop med Finlands president och statsminister," säger Andersson. Jonas Gahr Støre säger att det finns "ett före och ett efter den 24 februari" och att Europa efter den ryska invasionen befinner sig i ett mer osäkert säkerhetspolitiskt läge. "Detta kan bli en konflikt som varar länge, en ny frusen konflikt i Europa," säger han. Omni 220405.

Allt fler åker till Ukraina för att kriga - vissa länder sticker ut. Allt fler från andra länder vill åka till Ukraina för att delta på deras sida i kriget, säger norska Damien Magrou, talesperson för den internationella legionen i Ukraina. Damien Magrou vill inte säga hur många som anslutit sig till legionen, som startades i och med Rysslands invasion av Ukraina, men enligt The New York Times har Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba tidigare sagt att det rör sig om mer än 20 000 människor från 52 länder men de uppgifterna har inte bekräftats. Utöver den svåra humanitära situationen så menar Damien Magrou att Ukrainas största utmaning just nu är bristen på flygvapen. SR 220405.

Flera ryska diplomater anses vara icke önskvärda av EU. EU har under tisdagen förklarat en grupp ryska diplomater som icke önskvärda och har påbörjat processen att utvisa dem från Belgien, skriver AFP. "Jag har beslutat att förklara ett antal ryska tjänstemän som 'persona non grata', säger EU:s representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell. Han förklarar att diplomaterna permanent kommer förbjudas att delta i unionens arbete och de kommer fråntas sin diplomatiska status. Hur många ryska diplomater som omfattas framgår inte. Omni 220405.

Zelenskyj till FN: Ryssland är inte bättre än IS. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade under tisdagen inför FN:s säkerhetsråd. Han inledde sitt tal med att mycket detaljerat berätta om de grymheter som ryska trupper har begått i Butja. "De är ingen skillnad mellan de (ryska trupperna) och Islamska staten," säger han och tillägger att Ryssland har begått de värsta krigsbrotten sedan andra världskriget. Han frågar säkerhetsrådet var säkerheten de ska erbjuda finns. "Var är freden?" frågar han. "Vi har att göra med en stat som har förvandlat sitt veto i säkerhetsrådet till en rätt att döda," säger han. Zelenskyj uppmanar FN att omforma säkerhetsrådet och ta bort Rysslands vetorätt. Omni 220405.

HRW: Malis armé har med rysk hjälp avrättat 300 civila. Omkring 300 civila uppges ha dödats av Malis armé och ryska legosoldater i Mali, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW). Det rapporterar The Guardian. Ögonvittnen och lokala ledare i staden Moura vittnar om hur män grupperades ihop och avrättades under en anti-jihadistinsats i området. Enligt HRW är det "den värsta grymheten i Mali på ett decennium". "Övergrepp utförda av islamistiska grupper ursäktar inte militärens avsiktliga slakt av människor i förvar," säger Corinne Dufka, HRW:s ansvariga i området. HRW: Ansvaret ligger hos den maliska regeringen. Händelsen ska ha pågått under fyra dagar. Omni 220405.

Kina kallar bilderna från Butja: "Väldigt oroande." Kinas sändebud till FN:s säkerhetsråd, Zhang Jun, säger att man måste gå till botten med vad de ryska styrkorna har gjort i Butja. "Attacker på civila är oacceptabla och ska inte förekomma. Bilderna från Butja är väldigt oroande," säger han under mötet enligt Reuters. Kina har sedan Ryssland invaderade Ukraina för snart fem veckor sedan varit noga med att hålla sig neutrala i konflikten. Zhang Jun säger dock att han tycker att nya sanktioner mot Ryssland är fel väg att gå då han anser att det inte skulle lösa konflikten och att andra länder riskerar att drabbas. Jun säger att alla anklagelser måste baseras på fakta. Omni 220405. Kommentar: Fakta på fakta radas upp just nu.

Navalnyj: På rysk tv anklagar man Nato för Butja. På den ryska statliga tv-kanalen "Kanal ett" läggs skulden för scenerna i Butja på både "ukrainska nazister" och på Nato. Det skriver den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj i en tråd på Twitter. "Nato har förberett provokationen i Butja under lång tid och på högsta nivå. Detta bekräftas också av det faktum att president Biden kallade Putin en ’slaktare’ för inte så länge sedan", skriver han att programledaren hävdar i sändning. Satellitbilder från Maxar Technologies som bland annat New York Times har publicerat visar dock att kroppar låg på Butjas gator veckor innan de ryska styrkorna lämnade staden. Flera vittnesuppgifter från staden säger också att det var ryska soldater som utförde grymheterna. Omni 220405.

USA inför nya sanktioner: "Rysk ekonomisk isolering." USA planerar att presentera nya sanktioner mot Ryssland tillsammans med EU och G7-länderna i morgon onsdag, rapporterar CNN. Åtgärderna kommer att "ge betydande kostnader till Ryssland och knuffa landet närmare ekonomisk, finansiell och teknisk isolering", säger en talesperson. Bland annat kommer sanktionerna innebära ett totalstopp för alla nya investeringar i Ryssland, öka embargon mot finansiella institutioner och statliga bolag och rikta sig mot ryska statstjänstemän och deras familjer. Sanktionerna är ett svar på de krigsbrott som USA anser att Ryssland begått i ukrainska Butja. Under dagen har USA infört sanktioner mot darknetsajten Hydra och kryptobörsen Garantex. Omni 220405.

Aida Hadzialic, oppositionsregionråd (S) i Stockholm, född i Bosnien: "Putin måste ställas till svars - så fort det bara går." Arbetet för att döma Rysslands president Vladimir Putin i internationella brottsmålsdomstolen måste ske så snabbt det bara är möjligt. Det skriver Aida Hadzialic, oppositionsregionråd i Stockholm, på DN Debatt. Den Bosnienfödda S-politikern drar paralleller till kriget på 90-talet då hon själv tvingades fly med sin familj. Samma misstag som följde då får inte upprepas nu, för då kommer skulden ”vila tungt över hela Europa”, skriver hon. Trots att Slobodan Milosevic åtalades för etnisk rensning och folkmord hann han aldrig ställas till svars vid internationella krigsförbrytartribunalen i Haag innan han avled, konstaterar hon. "Bosniens sak borde varit världens, men det blev den aldrig. Om minnet ska vara vårt demokratiska självförsvar måste nu Ukrainas sak ses som vår." Omni 220405.

Daniel i Butja: De sköt dem som försökte springa undan. Daniel Sedov har nu i fyra dagar väntat på att någon ska ta bort kropparna från entrén till hans butik i Butja, berättar han för SVT. "De hann inte springa undan och nu ligger två kroppar där," säger han och pekar mot butikens ingång innan han forsätter: "Det var civila som försökte springa iväg och hamnade i skottlinjen." På frågan vem som dödade dem är han bestämd och svarar: ryska soldater. Precis som många andra journalister vittnar SVT:s team på plats om att de sett ihjälskjutna människor med händerna bakbundna. Omni 220405.

Ryska konspirationsteorier sprids på statlig kinesisk tv. På den kinesiska statliga tv-kanalen CGTN är det inte Rysslands fel att det sedan snart fem veckor tillbaka pågår ett krig i Ukraina - utan det är Natos fel, rapporterar TV4 som tagit del av kanalens sändningar. "Kinas propaganda om kriget ligger väldigt nära Rysslands position. Och Kina för ut den här propagandan internationellt, inte bara till den egna befolkningen," säger Björn Jerdén från Utrikespolitiska institutet. Kanalen har en rysk korrespondent på plats i Ukraina, som inbäddad med de ryska styrkorna, skildrar kriget genom att bland annat sprida konspirationsteorier. "Så länge kriget pågår tycks det som att strategin är att se till att värna ett nära förhållande med Ryssland. Det skadar Kinas relation med väst, men det är värt det," enligt kinesiska ledare, säger Björn Jerdén. Även den kinesiska tv-kanalen Phoenix TV tycks ha haft en reporter inbäddad med Rysslands styrkor. Ankare på Phoenix TV: Butja var iscensatt. Omni 220405.

Svaret på Butja: 100 utvisade diplomater och sanktioner - men inget energistopp. Under tisdagen har Sverige, Danmark, Italien, Spanien, Estland och Rumänien följt Tysklands, Frankrikes, Polens och Slovakiens exempel från måndagen och utvisat ryska diplomater som ett svar på grymheterna i Butja, rapporterar Financial Times. När artikeln skrevs hade över 90 diplomater i veckan fått beskedet att de kommer utvisas, sedan dess har även Portugal meddelat att tio anställda på den ryska ambassaden i Lissabon måste lämna landet. EU har föreslagit nya sanktioner mot Ryssland, som bland innefattar ett importstopp av ryskt kol och ett stopp av ryska investeringar. Vita huset har signalerat att de och G7-länderna kommer införa liknande sanktioner. BBC skriver att det fortfarande inte har kommit något besked om att de ryska olje- och gaskranarna ska strypas. Något som innebär att Ryssland forsätter få stora summor pengar från unionens medlemsstater. Totalt har över 300 ryska diplomater utvisats sedan invasionen inleddes. Omni 220405.

HRW: Malis armé har med rysk hjälp avrättat 300 civila. Omkring 300 civila uppges ha dödats av Malis armé och ryska legosoldater i Mali, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW). Det rapporterar The Guardian. Ögonvittnen och lokala ledare i staden Moura vittnar om hur män grupperades ihop och avrättades under en anti-jihadistinsats i området. Enligt HRW är det "den värsta grymheten i Mali på ett decennium". "Övergrepp utförda av islamistiska grupper ursäktar inte militärens avsiktliga slakt av människor i förvar," säger Corinne Dufka, HRW:s ansvariga i området. HRW: Ansvaret ligger hos den maliska regeringen. Händelsen ska ha pågått under fyra dagar. Svälten i Mali den värsta på ett decennium. Omni 220405.
Militärjuntan i Mali stoppar franska tv-kanaler. Den styrande militärjuntan i Mali stoppar de franska radio- och tv-bolagen RFI och France 24 från att visas i landet. De två bolagen har rapporterat om att landets styrkor begått övergrepp på civila, berättar AFP. I Mali är franska det officiella språket och de två mediebolagen var bland de populäraste i landet. För en dryg månad sedan stängdes både RFI (Radio France Internationale) och France 24 av tillfälligt. Men nu har beslutet blivit permanent, meddelar juntan. RFI:s och France 24:s ägarbolag, statliga France Médias Monde, är mycket kritiskt till juntans beslut. Juntan anklagade mediebolagen för falska nyheter (27 april). Beslutet är en eskalering av krisen mellan Mali och tidigare kolonialmakten Frankrike. Omni 220428.

Johnson talade till ryssar på ryska: "Förtjänar fakta." Storbritanniens premiärminister Boris Johnson uppmanar Rysslands befolkning att inte lita på de ryska myndigheternas uppgifter om kriget och att söka sanningen på andra håll. Det säger han i ett videotal där han vänder sig direkt till det ryska folket. "Det ryska folket förtjänar sanningen, ni förtjänar fakta," säger Johnson på ryska innan han övergår till engelska för att berätta om övergrepp som ryska styrkor begått i Ukraina, bland annat i staden Butja. Johnson uppmanar alla ryssar att via en så kallad VPN-anslutning söka efter oberoende information på nätet. "Er president anklagas för krigsbrott. Men jag vägrar tro att han agerar i ert namn," säger Johnson avslutningsvis på ryska. Johnson: Titta vad som görs i ert namn. Johnson: Historien kommer att minnas dem som tittade bort. "Er president vet att ni inte skulle stödja kriget om ni såg vad som hände." Omni 220406.

Ukraina: Vi utreder 5 000 misstänkta ryska krigsbrott. Omkring 5 000 misstänkta ryska krigsbrott är just nu under utredning i Ukraina. Det säger Ukrainas chefsåklagare Iryna Venediktova under en pressträff på tisdagen enligt Kyiv Independent. "Även i en sådan här grym situation är krigsbrott de första brotten som måste utredas, följt av brott mot mänskligheten och folkmord," säger hon enligt tidningen. På Twitter skriver hon vidare att åklagare bland annat utreder tortyr, mord och brännande av civilas kroppar i Butja. Utöver Ukraina utreder nio andra länder krigsbrott i Ukraina, bland annat Sverige, enligt Venediktova. Omni 220406.

Indien vänder: Fördömer dödandet av civila i Butja. Efter att tidigare ha avstått från att kritisera Rysslands invasion av Ukraina fördömde Indien på tisdagen dödandet av civila i Butja, skriver Reuters. "De senaste uppgifterna om dödade civila är djupt bekymrande. Vi fördömer detta otvetydigt och stödjer uppmaningarna om en oberoende utredning," säger TS Tirumurti, Indiens permanenta representant i FN, under ett möte i organisationens säkerhetsråd på tisdagen. När FN:s säkerhetsråd strax efter den ryska invasionen röstade om en resolution för att fördöma Rysslands agerande la Indien, tillsammans med Kina och Förenade Arabemiraten, ner sin röst. Sedan dess har landet ökat sin import av olja från Ryssland, som dessutom är landets främsta vapenexportör, skriver The Guardian. Även i FN:s generalförsamling och FN:s människorättsråd har Indien tidigare avstått från att fördöma Rysslands agerande. Omni 220406.

Doktor i psykologi: Viktigt att bilder från Butja sprids. De otäcka bilderna som sprids från den ukrainska staden Butja kan vara jobbiga att titta på, men fyller en viktig funktion. Det anser flera experter som TT har pratat med. Eftersom bilder är svårare att värja sig mot än text hjälper de omvärlden att förstå vad som pågår i kriget. David Bergman, officer och doktor i psykologi, säger att bilderna på döda kroppar och förtvivlade människor även kan påverka beslutsfattare. "Vi ska aldrig glömma att våra politiska ledare och militära chefer ju också är människor och hur de tar till sig och kan knyta an till vad som händer är avgörande för hur de fattar beslut." Omni 220406.

Brittisk rapport: Allt värre läge i Mariupol - Ryssland vill pressa staden att ge upp. Den belägrade hamnstaden Mariupol forsätter att vara mål för ryska flygattacker och situationen för invånarna blir allt värre, enligt Storbritanniens senaste underrättelserapport. Majoriteten av de 160 000 personer som fortfarande är kvar i staden saknar el, värme, vatten samt mediciner och har inga möjligheter att kommunicera med omvärlden. "Ryska styrkor har förhindrat humanitär hjälp att få tillträde, troligen för att pressa försvararna till att ge upp", kan man läsa i rapporten. På onsdagen görs nya försök att evakuera civila från staden med hjälp av humanitära korridorer. Omni 220406.

Expert: "Ryska armén ett arv från kalla kriget - stridsvagnar föråldrade." Att ryska styrkor misslyckats med att belägra huvudstaden Kyiv på samma sätt som man gjort i hamnstaden Mariupol beror på flera faktorer, enligt militärexperter som DN har pratat med. Bland annat har Ryssland inte lyckats uppnå ett luftherravälde och pansarförbanden har haft svårt att hantera striderna i stadsbebyggelse. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger att den ryska armén till stor del är ett arv från kalla kriget och uppbyggd för en annan typ av krigföring. Enligt honom är de ryska stridsvagnarna varken tillräckligt moderna eller tillräckligt många. "De byggde sin armé för att slåss med Nato på slätterna i Tyskland i framryckning mot Engelska kanalen, sedan har man uppenbarligen inte lyckats anpassa det," säger han. Militärhistorikern Frederick Kagan från Institute for the Study of War säger till AP att han inte känner till något annat exempel på en militärmakt motsvarande Rysslands som invaderat ett land och misslyckats så totalt. "Det är häpnadsväckande," säger han. Paasikivi: Bristen på understöd, både från marken och luften, har gjort de ryska styrkorna sårbara. De ryska styrkorna har för närvarande flyttat fokus från huvudstaden och riktat in sig på öst. Omni220406.

Varning till danskt bolag: Rubel - annars ingen gas. Antingen betalar det danska energibolaget Örsted för gasen från Ryssland i rubel eller så blir det ingen gas. Det kravet riktar den ryska ambassadören Vladimir Barbin till energibolaget, enligt Børsen. Barbin menar enligt tidningen att det är "omöjligt" för Europa att ersätta den årliga importen på 150 miljarder kubikmeter från Ryssland. "Bristande efterlevnad av nya betalningsprocedurer kommer leda till att leveranser av rysk gas stoppas", skriver ambassadören till Børsen. Putin säger att "ovänliga länder" ska betala i rubel. Örsted har ett löpande avtal med Gazprom om 2 miljarder kubikmeter gas. Omni 220406.

Rapport: Kriget bidrar till värsta krisen på årtionden. Tolv hjälporganisationer skriver i en ny rapport att Västafrika står inför sin värsta kris på flera årtionden och att rikare länder nu måste erbjuda hjälp och "bevisa att liv i Afrika inte är mindre värda än de i Europa". Annars befarar de att en humanitär katastrof kan stå för dörren, rapporterar TT. Ett ökat antal konflikter, torka, översvämningar, covid-19 och Ukrainakriget bidrar till att krisen blir allt mer alarmerande i flera länder i området. Burkina Faso, Niger, Tchad, Mali och Nigeria riskerar att bli särskilt drabbade. Ukrainakriget innebär dubbla smällar för länderna. Ukraina stod för upp till en tredjedel av veteimporten samtidigt som kriget inneburit att flera länder har skurit ner sitt bistånd. "Ukraina får helt rätt nivå av solidaritet och omsorg men den nivån borde vara standard för alla svar på alla kriser, överallt," säger Moumouni Kinda på hjälporganisationen Alima. Organisationer varnar för humanitär kris i västra Afrika. Enligt Beräkningar från FN kan 6,3 miljoner barn yngre än fem år att bli akut undernärda. Omni 220406.

Luhansk uppmanar invånare att fly "medan det är säkert". Myndigheterna i Luhansk i östra Ukraina hoppas kunna öppna fem humanitära korridorer under onsdagen och uppmanar sina invånare att lämna staden "medan det är säkert", rapporterar Reuters. Enligt Ukraina håller ryska trupper på att omgruppera sig för en ny offensiv i Donbassregionen, där Luhansk ingår. "Vi kommer att transportera alla ut ur staden om Ryssland släpper fram oss till uppsamlingsplatserna. Men som vi har sett tidigare så håller de inte alltid vapenvilan," säger guvernören Serhiy Gaidai. Enligt Gaidai har tågräls i regionen förstörts under veckan vilket försvårar evakueringen. En bränsledepå i östra Ukraina uppges ha förstörts i ett ryskt luftangrepp under natten mot onsdagen, enligt militären i regionen Dnipropetrovsk. Gaidai till invånarna: "Ta den här möjligheten." Ukraina varnar: Ryssland förbereder stor attack i öst. Vita huset varnar för att krigets nästa fas kan bli smutsigare. Omni 220406.

Intel stänger ned all verksamhet i Ryssland. Den amerikanska chippjätten Intel har meddelat att man stänger ned all sin verksamhet i Ryssland tillsvidare, till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Det rapporterar Techcrunch. Beskedet kommer efter att Intel redan tidigare upphört med leveranser till kunder i Ryssland och Belarus. Stoppet omfattar samtliga av Intels verksamheter i landet och berör bland annat 1 200 anställda i Ryssland. Beskedet följer liknande beslut av andra techjättar. Omni 220406.

Yellen: Kriget får enorma konsekvenser för u-länder. Kriget i Ukraina får enorma konsekvenser för världsekonomin, framförallt för mindre utvecklade länder. Det säger USA:s finansminister Janet Yellen i ett förskrivet tal, enligt NY Times. Yellen menar enligt tidningen att sanktioner till följd av den ryska invasionen kommer rubba flödet av livsmedel och energi i hela världen. Hennes lösning är att i framtiden inte göra sig beroende av ett land, genom att sprida investeringar. "Det är absolut nödvändigt att diversifiera energikällor och leverantörer," säger finansministern, enligt Ny Times. Talet kommer att hållas inför en kommitté i representanthuset på onsdagen. Yellen: Vi ser hur sårbart det är att förlita sig på en enda bränslekälla. Omni 220406.

Ryskt angrepp ger latinamerikanskt eko från kalla kriget. Analys. I flera latinamerikanska länder uttrycks sympatier för Vladimir Putin och Rysslands angrepp på Ukraina. Flera av kontinentens "starka män" ser likheter mellan sig själva och den ryske ledaren. Och en rad länders regeringar reagerar med en logik som känns igen från det kalla krigets motstånd mot allt som är amerikanskt, skriver journalisten och Latinamerikakännaren Lars Palmgren.
Brasilien: Samtidigt som USA varnade för att Ryssland just var på väg att invadera Ukraina åkte Brasiliens president Jair Bolsonaro till Moskva. Därmed blev Bolsonaros redan dåliga relation med USA än sämre. Med Donald Trump hade Bolsonaro bästa tänkbara förhållande och han drog sig i det längsta för att alls erkänna Joe Bidens seger. Men när han motvilligt gjorde det förväntade han något slags motsvarande gest från Biden - helst en inbjudan till Vita huset eller åtminstone ett telefonsamtal. Han fick varken det ena eller andra, däremot en invitation från Vladimir Putin. Det blev ett kärvänligt besök. "Vi två enas av vår tro på Gud, fäderneslandet, familjen och friheten," sade Bolsonaro till sin ryske värd när de skiljdes. "Brasilien står på Rysslands sida," lovade han. Knappt hade Bolsonaro landat i Brasilien förrän de ryska stridsvagnarna körde in i Ukraina. Men det som bekymrade Bolsonaro var inte attacken mot Ukraina utan att västvärldens sanktioner mot Ryssland skulle drabba dess export av den konstgödsel som Brasilien är beroende av. Brasilien röstade visserligen, tio dagar senare, för FN-resolutionen som fördömde invasionen, men när Bolsonaros vicepresident uttalade sig i samma kritiska ordalag som resolutionen fick han en offentlig åthutning av Bolsonaro som slog fast att den enda som hade rätt att uttala sig i utrikespolitiska frågor var han själv. Och enligt Jair Bolsonaro är Brasilien neutralt - men han gör ingenting för att dölja att hans sympatier ligger hos Putin.
Mexico: I samma grupp ingår Andrés Manuel López Obrador, Amlo kallad, som, trots att Mexiko också röstade för den fördömande resolutionen i FN:s generalförsamling, klargjort att också hans land står neutralt i konflikten mellan Ryssland och Ukraina och heller inte kommer att delta i några sanktioner mot Putin. Nyligen, när kriget redan pågått ett par veckor, bildade mexikanska parlamentariker som ingår i Amlos regeringskoalition en vänskapsgrupp med Ryssland som uttryckte öppet och förutsättningslöst stöd till Putin. Ett initiativ som många upplevde som en provokation, men som bemöttes med en gillande nick av Amlo. Eftersom USA av historiska skäl uppfattas som den stora fienden framför allt inom vänstern i Latinamerika, leder Bidens kritik av Putin till ett motsvarande stöd till den ryske ledaren. Och att Putin talar om "avnazifiering" upplevs inom stora delar av den historiska vänstern på kontinenten som en bekräftelse på att Putin, alldeles oavsett den konkreta politik han för, ändå skulle vara något slags progressiv vänster.
Argentina: Argentinas president Alberto Fernández besökte Putin strax före Bolsonaro med budskapet att Ryssland borde öka sin närvaro i Latinamerika som en motvikt till USA och Kina. Han erbjöd Argentina som en inkörsport till kontinenten. Lite väl överväldigande ord som han förmodligen ångrat. Argentina röstade också för FN-resolutionen och Fernández själv har sedan dess flera gånger markerat en hård kritik mot invasionen. Ett problem för honom är att hans vicepresident Cristina Fernández de Kirchner har en långvarig och varm relation med Putin och har vägrat att kritisera honom för kriget. Hon tillhörde också, under sin tid som president, de få statsöverhuvuden som gav sitt stöd till Rysslands annektering av Krim 2014.
Kuba och Nicaragua: Både Kuba och Nicaragua lade ner sina röster när generalförsamlingen behandlade den resolution som fördömde invasionen. De har också uppmanat till förhandlingar för att få slut på kriget. Men för både Kuba och Nicaragua präglas relationen till Ryssland av kalla kriget, då båda länderna ekonomiskt bars upp av Sovjetunionen. Kuba mer än Nicaragua, men sovjetblockets fall innebar kris i båda länderna och en känsla av att ha blivit svikna. Putin har allt sedan han kom till makten arbetat på att läka såren. Stora skulder från sovjettiden har avskrivits, nya gemensamma projekt har satts i gång och ryska turister har strömmat in. Även om de ekonomiska relationerna med USA, Kina och EU är betydligt viktigare än den med Ryssland för båda länderna, har Putin lyckats erövra politiskt inflytande i funktion av ett slags kvarvarande eko från förr som också tar sig militära uttryck. Nicaragua köpte till exempel nyligen 50 stridsvagnar av Ryssland som ingen riktigt förstår vad de ska användas till förutom att motivera närvaron av ryska militära rådgivare.
Venezuela: Venezuela fick inte rösta i generalförsamlingen på grund av sina stora skulder till FN. Men hade man tillåtits är det troligt att man hade röstat mot resolutionen tillsammans med Ryssland, Belarus, Syrien, Nordkorea, och Eritrea. Nicolás Maduros regering tillhör Putins mest entusiastiska anhängare och i den officiella venezuelanska pressen verkar det vara Ukraina som har invaderat Ryssland, inte tvärtom. Venezuela har köpt omfattande vapensystem från Ryssland, alltifrån jaktplan och stridsvagnar till luftvärn och artilleri. När den förre presidenten Hugo Chávez levde skrev han ett avtal med Putin om att bygga en fabrik för att tillverka det klassiska automatvapnet AK-47 i Venezuela. Att fabriken ännu inte är färdig är mer ett uttryck för det allmänna kaoset i Venezuela än för bristande vilja. Det har också gjorts gemensamma militärövningar och det finns sedan gammalt en kontingent ryska militärer i Venezuela, framför allt underhålls- och utbildningspersonal för de ryska vapensystemen, men inte bara. I samband med en rundresa som talmannen vid det ryska parlamentet duman gjorde i Nicaragua, Venezuela och Kuba strax före invasionen talades till och med om möjligheten att etablera ryska militärbaser.
Bolivia: Bolivia lade ner sin röst i generalförsamlingen och president Luis Arce har uppmanat till förhandlingar. Men den förre presidenten Evo Morales, som fortfarande har stort inflytande, driver en intensiv kampanj för Putin och skyller kriget på Nato och USA, som han beskriver som mänsklighetens fiender. När Evo Morales var president skrev han och Putin också under flera samarbetsavtal om att utveckla litiumproduktionen och jordbruket i Bolivia. Men också för att Ryssland skulle bygga ett kärnkraftverk i El Alto, på 4 000 meters höjd strax ovanför huvudstaden La Paz.
Liknande projekt har genomförts i andra länder. I Argentina, Venezuela, Nicaragua och Kuba finns flera ryska anläggningar för astronomi, avlyssning och satellitövervakning som många misstänker i själva verket är förklädda spioncentraler. Just nu strävar Jair Bolsonaro efter att Ryssland ska hjälpa till att äntligen sjösätta Brasiliens gamla projekt med atomdrivna ubåtar, som stoppats av olika restriktioner från USA:s sida som undanhållit det nödvändiga teknologiska kunnandet. Där USA går ut, går Ryssland in. Det vill säga om inte Kina redan har gjort det. Det var i alla fall tanken innan kriget bröt ut. Lite uppseendeväckande är det att den latinamerikanske ledare som snabbast och mest konsekvent fördömde invasionen i Ukraina var den nyvalde presidenten i Chile Gabriel Boric. Ett ställningstagande som stärker intrycket att han verkligen kan komma att bidra till framväxten av en ny vänster i Latinamerika, en vänster som inte sitter fast i det kalla krigets logik. Utrikesmagasinet 220406.

Enorm förödelse i Borodjanka - döda bär spår av tortyr. Läget i den lilla staden Borodjanka, nordväst om Kyiv, tros vara värre än i Butja, där hundratals civila dödats. Stadens tillförordnade borgmästare bedömer att över 200 invånare har dödats och tillägger att många fortfarande saknas efter en omfattande attack mot ett bostadsområde, skriver The New York Times. Borodjanka ligger i anslutning till en strategiskt viktig väg som leder till huvudstaden och var en av de första städerna att träffas av ryska flyganfall. CNN:s utsända på plats vittnar om att döda personer ligger på gatorna, en del med skador som tyder på tortyr. "Vi samlar ihop människor som skjutits av ryssarna. Civila som blivit torterade. Vi har jobbat i två dagar," säger 45-åriga Hennadiy Avramenko till nyhetskanalen. BBC:s Jeremy Bowen säger att förödelsen i staden är den värsta han sett hittills under kriget. Han har bland annat besökt bostadsområdet där fyra lägenhetshus rämnats till marken av ryska luftangrepp. Enligt den lokala polisen kan hundratals personer ligga begravda i rasmassorna. CNN skriver bland annat om en bakbunden man som hittats med stora blåmärken på sitt ben och en skottskada i huvudet. Jeremy Bowen: Attacken mot lägenhetshusen är den värsta i staden. New York Times reporter: Ryska styrkor har dragit sig tillbaka men ärren de lämnat efter sig är chockerande. Ukraina: Dödssiffran i Borodjanka är troligen högre än i Butja. The Guardian har träffat boende i det attackerade bostadsområdet i Borodjanka. 81-årige Oleg till GP: "Alla som bodde i det huset är döda." Omni 220406.
Tecken på tortyr i Butjas grannstad Borodjanka. Från staden Butja har bilder på döda civila kablats ut världen över. Nu kommer rapporter om att civila i Butjas grannstad, Borodjanka, gått samma öde till mötes. Enligt CNN, som besökt Borodjanka, ligger livlösa, torterade kroppar på stadens gator. På en bild, som CNN publicerat, syns en man ligga livlös med bakbundna händer, en påse över huvudet och neddragna byxor. Han har stora blåmärken på benen och en skottskada i huvudet. Intill kroppen ligger en tomhylsa. "Han blev avrättad, skjuten i huvudet," sade en ukrainsk polis till CNN. Mannen hade inget personbevis på sig, men enligt myndigheter på plats pekar det mesta mot att han var civil.
"Vi tror att över 200 människor har dött." Borodjanka ockuperades av ryska trupper 28 februari, men togs tillbaka av ukrainska trupper 1 april sedan rysk militär dragit sig tillbaka. Staden, som ligger i anslutning till en strategisk viktig väg till Kiev, var en av de första städerna att bombas av ryska flyganfall. Bilder från staden, som bland andra CNN och The New York Times publicerat, vittnar om lägenhetshus som rasat samman och stora sprickor som bildats i byggnader längs stadens huvudgata. "Vi tror att över 200 människor har dött, men det är ett antagande," sade Georgii Yerko, Borodjankas tillförordnade borgmästare till The New York Times.
Zelenskyj har varnat om Borodjanka. På måndagen mötte Zelenskjy pressen i Butja. Enligt Ukrainas president hittades 300 livlösa kroppar i staden - vissa med bakbundna händer, andra begravda i massgravar. "Detta är folkmord, och det kommer att betraktas som folkmord av resten av världen," konstaterade Zelenskyj. Samtidigt varnade han för att grymheterna i Butja troligtvis inte är de sista, och inte heller de värsta, vi kommer att bevittna i krigets Ukraina. Då pekade han bland andra städer ut Bordjanka. Myndigheterna i Kiev har också anklagat ryska trupper för att ha dödat och torterat en familj i byn Motyzjyn, väst om Kiev, enligt BBC. Kanalen rapporterar också att minst tre döda och torterade kroppar påträffats i staden Konotop i Sumy-regionen. Ryssland förnekar att ha dödat civila, och menar på att de livlösa kropparna är iscensatta av Ukraina. svt 220406.
Borodjanka-bon Tatiana hörde skrik från rasmassorna. I Borodjanka, nordöst om huvudstaden Kiev, är förödelsen stor. Bland ruiner ligger människor begravda. Borodjanka-bon Tatiana blev vittne till ryssarnas illdåd. "De sköt utan förvarning," berättar hon för SVT:s utstända. När SVT:s utsända är på plats i Borodjanka gräver räddningspersonal bland rasmassor. Staden är i stort sett tömd på folk, men Tatiana är en av få som är kvar och är levande. Hon berättar att hon hörde sina grannar från rasmassorna. "Det var frukansvärt! Deras skrik!" Säger hon. När ryska soldater gick in i staden vädjade hon till dem att gräva fram de begravda. "Försvinn, annars hamnar du också där", sa de, berättar hon. Se förödelsen i Borodjanka . svt 220406.

Från arkivet: Uppmärksammade krigsbrottsdomar genom tiderna. Rättsinstanser världen över utreder nu misstankar om krigsbrott efter Rysslands invasion av Ukraina. Om de går hela vägen till dom är det i så fall inte första gången ett krig slutar med långa fängelsestraff för högt uppsatta ledare. Historiens kanske mest välkända krigsbrottsutredning är Nürnbergrättegångarna som inleddes efter andra världskrigets slut 1945. Förfarandet omnämns ofta som en föregångare till det system som etablerats för att utreda krigsbrott i dag, med FN och Internationella brottsdomstolen i Haag (ICC) som främsta instans. Alla rättegångar om krigsbrott utspelar sig dock inte i ICC. Krigsbrottslingar har även straffats här i Sverige – och så sent som förra året kom en tysk dom som kastade nytt ljus på terrorsekten IS framfart i Irak. Hör mer och se bilder från de uppmärksammade rättegångarna i klippet. svt 220406. Kommentar: Det är nog många i världen som skulle vilja se Putin dömd. Problemet är bara, ingen vågar gripa honom.
Svensk polis utreder krigsbrott i Ukraina. Ryska styrkor pekas ut som ansvariga för dödandet av civila i ukrainska Butja - men att klarlägga vem som faktiskt ska ställas till svars kan dröja flera år. Det menar Patricia Rakic Arle vid den svenska polisens krigsbrottsenhet. "Det är ett jättestort pussel som ska läggas," säger hon. Åtta män, flera avklädda på överkroppen, ligger livlösa på en innergård i ukrainska Butja. Runt dem plastpåsar med bråte och tömda juicepaket. Två har bakbundna händer, nästan alla saknar skor.
Ett blottat bakhuvud visar spår av torkat blod. Bilden på männen är en av tusentals som nu sprids från ukrainska Butja - och som enligt flera experter utgör bevis för regelrätta avrättningar på ukrainska civila.
Kreml förnekar inblandning. Enligt Ukraina har minst 300 civila dödats av ryska styrkor i staden, varav minst 50 fallit offer för så kallade utomrättsliga avrättningar. Även FN menar att allt tyder på att civila i Butja blivit direkta måltavlor för ryska trupper. Anklagelserna tillbakavisas av Kreml, som förnekar all kännedom om krigsbrotten. Istället hävdar man att kropparna placerats ut på gatorna efter att ryska styrkor lämnat staden - uppgifter som pekas ut som rena lögner.
Komplicerat arbete. Att utifrån bilder avgöra exakt vad som hänt i Butja är svårt, menar Patricia Rakic Arle, chef för den svenska polisens krigsbrottsgrupp. "Det som försvårar utredningar just nu är att det fortfarande pågår ett krig. De som finns på plats är observatörer och militärer, men de kan inte bedriva några utredningar eller tekniska undersökningar," säger hon. Hon har arbetat med krigsbrott i över tio år och deltagit vid utredningar av folkmordet i Rwanda och på Balkan. Nu leder hon den arbetsgrupp som ska bistå i krigsbrottsutredningar om kriget i Ukraina. "I ett första skede kommer vi att intervjua de vittnen som kommer till Sverige. Generellt sett vill vi också gärna åka till brottsplatsen, men det är inte alltid det går," säger hon.
Kan tvingas gräva upp massgravar. För att fastställa de dödas identiteter och dödsorsaker i Ukraina krävs enorma arbetsinsatser, som kan ta år att få till. "Man kan till exempel bli tvungen att gräva upp massgravar för att undersöka kropparna och fastställa hur de dödats. Sedan är nästa steg att avgöra vem som är ansvarig för morden, eller vem som gett ordern. Det är ett jättestort pussel som ska läggas." Kan vi vara säkra på att det är civila ukrainare på bilderna? "Det är omöjligt att säga i det här skedet. Det kan vi bara veta om det finns vittnen på plats som kan identifiera personerna. En bild i sig kan inte fastställa vad som hänt." Omni 220406.

Hårdför säkerhetschef antas förbereda maktdrag. Hongkongs säkerhetschef John Lee lämnar sin post med omedelbar verkan. Inom kort väntas han i stället meddela sin avsikt att kandidera till att bli Carrie Lams efterträdare som stadens ledare, rapporterar flera nyhetsbyråer. 64-årige John Lee beskrivs ha skött sina tidigare arbetsuppgifter med hårda nypor och hade bland annat tillsyn över Hongkongpolisens nedslag på de stora demokratiprotesterna för tre år sedan. I juni 2021 utsågs han till chefssekreterare. Sedan dess räknas han i regel som Hongkongs näst tyngsta makthavare efter Carrie Lam. Enligt tidningen South China Morning Post, som ägs av det kinesiska teknikkonglomeratet Alibaba, kommer John Lee att vara den enda kandidat som får stöd av den kinesiska regeringen. Hongkongs ledare väljs av en Pekingvänlig valkommitté på 1 500 ledamöter. Den nya ledaren väljs den 8 maj. Omni 220406.

Gazproms webbsida hackad - publicerade Kreml-kritik. Ett Kreml-kritiskt meddelande publicerades på gasjätten Gazproms hemsida på onsdagen. Enligt Reuters var det en förmodad hackerattack och webbsidan släcktes ner kort därefter. Gazproms vd Alexei Miller som har en nära relation med Vladimir Putin uppmanade förra månaden sina 500 000 anställda att enas med Putin och "bevara Rysslands storhet", skriver nyhetsbyrån. Vid 11-tiden ligger webbsidan fortfarande nere. I februari hackades statliga nyhetsbyrån Tass - besökarna nåddes av uppmaning till Moskva om att stoppa kriget. Omni 220406.

Kinesisk storsatsning på olja för ökad energisäkerhet. De tre största statliga energibolagen i Kina, Petro China, Sinopec och CNOOC får sina högsta årsbudgetar sedan 2014. Beijing vill öka den inhemska produktionen, skriver Nikkei Asia och tillägger att de tillsammans får motsvarande 803 miljarder kronor. Pengarna innebär enligt tidningen en ökning med 6,3 procent från 2021 och ska gå till anläggningar och till att öka energisäkerheten för Kina. De tre bolagen visade snabbt att de mottagit beskedet från Beijing. Ett internt mål om att producera 200 miljoner råolja i år har satts upp av nationella energimyndigheten. Omni 220406. Kommentar: Kina litar alltså inte på ryska leveranser av olja.

Ilya Ponomarev: The former Russian lawmaker was the only member of the Douma to vote against the annexation of Crimea back in 2014 and now lives in #Ukraine. You tube 11:34 220406.

Zjirinovskij död - kallades "rysk politiks narr." "Ultranationalistiske" politikern Vladimir Zjirinovskij, som deltagit i samtliga ryska presidentval sedan 1991, är död efter "allvarlig och långvarig" sjukdom. Det rapporterar flera nyhetsbyråer. Tidigare i år ska han ha insjuknat i covid-19, enligt den statliga nyhetsbyrån Tass. Zjirinovskij, som blev 75 år, var mångårig ledare för det ärkenationalistiska partiet Liberaldemokraterna. Sedan 1990-talet var han känd för västfientliga och populistiska utspel och har beskrivits som den ryska politikens "narr". Inför valet 2018 lovade han hårda tag mot rika oligarker: "Det är omöjligt att göra i en demokrati. Därför kommer jag att införa en brutal diktatur," sa han i en valdebatt. Dödsfallet bekräftas av ryska duman. Bland utspelen: Erövra Alaska från USA, expandera ryska gränsen till Indiska oceanen. Rysk extremhögers mörke showman. Beskrivs som en nyckelfigur i landets postsovjetiska historia. Omni 220406.

Norska beskedet - utvisar tre ryska diplomater. Norge utvisar tre diplomater vid ryska ambassaden i Oslo. Det skriver norska Utenriksdepartementet i ett pressmeddelande. "De har bedrivit verksamhet som är oförenlig med deras diplomatiska status," säger utrikesminister Anniken Huitfeldt i pressmeddelandet. Under tisdagen kom beskedet att Sverige utvisar tre ryska diplomater med motiveringen att de bedrivit illegal underrättelseverksamhet i Sverige. Samtidigt meddelade Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Norges Jonas Gahr Støre under en gemensam pressträff att det säkerhetspolitiska samarbetet mellan Sverige, Norge och Finland ska stärkas. Omni 220406.

USA ökar militärt stöd - bidrar med ytterligare 100 miljoner dollar. USA bidrar med ytterligare 100 miljoner dollar i militärt stöd till Ukraina. "Världen har chockats av grymheterna som ryska styrkor utfört i Butja och på andra håll i Ukraina," säger USA:s utrikesminister Antony Blinken i ett skriftligt uttalande. Idag väntas USA också tillsammans med EU och G7-länderna presentera nya sanktioner mot bland annat ryska finansiella institut, regeringsföreträdare och deras familjer och mot statsägda företag. SR 220406.

Film visar ryska stölder - plundrade smycken och tvättmaskiner skickas hem. Ryska soldater uppges ha fångats på film när de slår in och postar personliga tillhörigheter från plundrade ukrainska hem, rapporterar The Times. En läckt video från en övervakningskamera, som släppts av belarusiska aktivister, visar hur ett dussintal ryska soldater köar för att skicka hem stulna tv-apparater, tvättmaskiner och smycken från ett ryskt postkontor i den belarusiska staden Mazyr. Det har kommit flera rapporter om plundring under kriget. Ukrainska underrättelsetjänsten har bland annat uppgett att man avlyssnat samtal där ryska soldater berättar för sina fruar att de plockat på sig tillhörigheter från bostäder för att kunna betala av familjens bolån. Enligt Ukrainas utrikesdepartement har ryska soldater öppnat en marknad i belarusiska staden Naroulia för att sälja sakerna, skriver Business Insider. Alla män är tydligt identifierbara på videofilmerna, som inte verifierats från oberoende källa. Departementets talesperson: Ukraina kommer aldrig glömma plundingen av vanligt folk. Hundratals bilar har stulits från Kyivs förorter, enligt utrikesdepartementet. Omni 220406.
Ryska soldater skickar föremål som stulits i Ukraina till Ryska federationen via SDEK. Mozyr, Vitryssland. You tube 3:18:52 220403.
Maria Persson Löfgren: Stöldgods och familjesvek. Njuter Ljuba i nya fåtöljen framför nya platt-tvn, i sitt nyfärgade hår och sina nylackade naglar i färgerna rött blått och vitt? Vet Ljuba att makens 450 kilos paket skickat från Belarus inte är resultat av en extra bonus för insatsen i den, som det påstås officiellt, planenliga specialoperationen för att rensa upp Ukraina. Vet hon att allt är stöldgods från ryska arméns plundringar i städer de nu lämnat? Tänker Jana i Rubtsovsk i Altai att det nya tältet och elskotern kommer från makens plundring i butiker i småstäder i Ukraina, skulle hon ta på sig underkläderna han skickat då om hon visste det? Jo nog vet de både Ljuba och Jana att några soldatlöner inte räcker för att skicka tonvis med paket till familjen hemma. De vet att det är krigsbyten, men det låtsas de inte om. Så går det till överallt ändå, tänker de i sin normala lika goda kålsuparteori. Och det är ju inget krig. Som när Sergejs brorsa i Moskva låtsas som om Sergej ljuger eller drar en historia när han försöker berätta om raketbeskjutningen av hans hus utanför Mykolajiv, om skolan som förvandlats till en tegelstenshög och nöjesparken där pariserhjulet välts på ända och en rysk raket fortfarande syns nedborrad i marken. Det är fejknews säger brorsan och sen och är det inte det så är det era egna ukrainska radikala, som skjuter på er. Rysk militär gör inte sånt. Vår militär är vår stolthet. Eller ta Ludmillas kusin i Novosibirsk, som avbryter telefonsamtalet för att hon vägrar höra Ludmillas historia om hur hela familjen flydde i bilen längs en livsfarlig väg, som minerats, hur bilen före dem körde på en mina och den 14 årige sonen i familjen såg sin mamma brännas till döds och själv vara den ende som lyckades ta sig ur bilen och överleva med en svårt skadad arm och sida. Skådespelare tänker kusinen i Novosibirsk, allt är bara påhitt från de där nationalisterna, vi måste deukrainisera dem. Vi måste rädda våra rysktalande bröder. Zombies säger Aleksander i Odessa om sina släktingar, en bror i St Petersburg, vänner över hela Ryssland och kollegor han arbetat med i många år inom förpackningsindustrin. De går inte att prata med längre, de är orker, de är rascister - vi säger inte ryssar längre vi kallar dem rascister - ryska fascister. Besvikelsen över egna familjemedlemmars misstro - som hade du överlevt Auschwitz - Srebrenica - Babin Yar - Halabja - eller någon annan av historiens massakrer - men hemma hos din egen familj är det ingen som tror dig eller på att det alls varit nån massaker. SR 220406.

Efter skolor attackerats i Ukraina: "Framtiden rycks undan". Omkring 870 utbildningsanläggningar är skadade eller är helt förstörda, enligt Ukrainas utbildnings- och vetenskapsministerium. "Vi vet att det är svårt att hämta tillbaka utbildning", säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige. Mer än två miljoner barn har hittills flytt från kriget i Ukraina, enligt Rädda Barnen. SR 220406.

Norsk mediekoncern skänker tryckerier till Novaja Gazeta. Den norska koncernen Amedia överlåter kontrollen över sina fyra tryckerier i Ryssland till den oberoende tidningen Novaja Gazeta, rapporterar norska tidningen Journalisten. "Med det vi bevittnar att myndigheterna i Ryssland gör mot Ukraina så är det omöjligt för Amedia att fortsätta driften av tryckeriverksamheten i landet," säger koncernchefen Anders Møller Opdahl, i ett pressmeddelande. Novaja Gazetas grundare och redaktör Dmitrij Muratov fick Nobels fredspris förra året för sin publicistiska gärning. Han är tacksam för tryckerierna. "Vi i Novaja Gazeta tar emot den här fantastiska resursen med stor tacksamhet. Det här kommer att stötta nyhetsförmedlingen, och överskottet kommer också att gå till det. Oberoende medier är motgiftet mot krig," säger Muratov. Amedia drar sig samtidigt ur all tryckerverksamhet i Ryssland. Bolaget äger över 50 lokaltidningar i Norge och är delägare i den svenska mediekoncernen Mittmedia. Dmitrij Muratov har tidigare meddelat att Novaja Gazeta slutat rapportera om kriget i Ukraina på grund av de ryska censurlagarna. Rysskand har infört en lag som kan ge 15 års fängelse för journalister som rapporterar "falska nyheter" om den ryska militären och kriget i Ukraina. Sedan en dryg månad tillbaka har flera ryska medier blockerats av landets censurmyndighet Roskamnadzor. Enligt landets riksåklagare hade mediekanalerna spridit information om kriget i Ukraina som "inte speglat verkligheten". svt 220406.

Moskva: "Iscensatta bilder" för att svartmåla Ryssland. Ryssland anklagar återigen Ukraina för att iscensätta bilder på döda civila för att svartmåla Moskva, skriver AFP. Det ryska försvarsdepartementet påstår att ukrainsk militär spelat in fejkade videofilmer som visar""fredliga civila som påstås mördas av ryska styrkor". Försvarsdepartementet har inte kunnat ge några bevis för påståendena. Anklagelsen kommer efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj krävt nya sanktioner mot Moskva efter att hundratals civila hittats döda på gatorna i Butja. Flera världsledare har anklagat Ryssland för att begå krigsbrott efter händelserna i Butja och enligt Polens samt Spaniens premiärministrar handlar det om ett "folkmord". Hundratals kroppar, vissa med händerna bakbundna, hittades i Butja efter Rysslands reträtt. Omni 220405.
Ryssland slår ifrån sig anklagelser om krigsbrott i Butja - trots bevisen. Den ryska representanten i FN:s säkerhetsråd, Vasily Nebenzya, säger att det inte finns några ögonvittnen som har kunnat bekräfta att ryska styrkor har begått grymheter i Butja, rapporterar AFP. Uttalandet kommer i FN:s säkerhetsråd efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talat. Nebenzya upprepade även påståendet om att Ukraina skulle ha iscensatt situationen efter att Ryssland lämnat staden. Den ryske representantens uttalande går helt emot de bevis som i dag finns. Bland annat de satellitbilder från Maxar, som bland annat BBC och NYT publicerat, som visar kroppar på Butjas gator två veckor innan Ryssland drog sig tillbaka. Det finns även flera ögonvittnen som har berättat för flera medier om misstänkta krigsbrott som de ryska trupperna begått i staden där minst 300 civila har hittats döda. Ryssland: Inga ögonvittnen har bekräftat grymheter. Ryssland säger att bilderna verkar vara fejkade. New York Times har jämfört satellitbilder och funnit att kroppar har legat på Butjas gator i veckor. Satellitbilder motbevisar Rysslands teorier. Vittne i Butja: "De var barbariska." Hanna Herega bevittnade hur civila mördades. Torterade kroppar hittade i Butja. Omni 220405.
Ryska UD beskriver rapporter om Butja som lögner och provokationer. Officiellt i Ryssland tillbakavisar man alla anklagelser om krigsbrott i Ukraina. Istället går personer i ledande ställning till motangrepp och anklagar väst för provokationer i syfte att svartmåla Ryssland. "De här människorna har ljugit i så många år att lögnen blivit en naturlig del av hur Ryssland styrs", säger Andrej Kolesnikov, politisk analytiker vid tankesmedjan Carngie i Moskva, till Ekot. SR 220406.

Falska ryska påståenden fortsätter spridas på Twitter. Falska ryska påståenden sprids fortfarande på en rad sociala plattformar av ryska myndighetskonton, rapporterar SVT. Kontona finns bland annat på Twitter, där det sprids påståenden om att "USA har biovapenlabb i Ukraina", att "Ryssland inte bombar civila mål" och att "vanliga ukrainare flyr från nazisternas våld". "Det här är bara ett sätt för Ryssland att föra ut sin lögnaktiga propaganda," säger SVT:s Moskvakorrespondent Bert Sundström. Många konton har mycket hög publiceringstakt, och ett antal påståenden återupprepas gång på gång. Omni 220402.
Här är tre falska ryska påståenden - som återkommer gång på gång. Efter invasionen av Ukraina ströps konton kopplade till ryska RT och Sputnik på en rad plattformar. Anledningen var att de kontrolleras av den ryska staten, och ses som propagandakanaler för Kreml. Men en månad senare lever och frodas fortfarande en stor mängd ryska ambassader och myndighetskonton på sociala medier och fortsätter att pumpa ut Kremls budskap. "Man försöker övertyga iallafall en liten del av befolkningen som finns utanför Ryssland att det här är ett krig som Ryssland för för att försvara sig mot ett aggressivt Ukraina. Det har ingenting med verkligheten att göra," säger SVT:s Moskvakorrespondent Bert Sundström om de ryska kontona på sociala medier. Många konton har mycket hög publiceringstakt, och ett antal påståenden återkommer och återupprepas, gång på gång på gång. I videon går vi igenom tre av de absolut vanligaste ryska påståenden - och så förklarar Bert Sundström hur det egentligen ligger till. svt 220402.
Gravida Marianna från Mariupol: Ryska propaganda-maskineriet i fem steg. Minns ni Marianna? Bilder på den gravida kvinnan, blodig, mitt bland rykande ruiner och kaos, fick global spridning - och tuggades upp av Kremls propagandamaskineri. Gravida Marianna från Mariupol har av Ryssland anklagats för en lång rad olika saker. Från helt vanligt gravid kvinna, till fejk, sminkad skådespelare, till offer för en händelse som helt enkelt inte hade ägt rum, beroende på den ryska propagandans olika behov. Marianna födde sitt barn. Sen blev det ganska tyst. Nu har historien tagit ännu en vändning. I en ny intervju, som bland annat spridits av olika ryska konton på sociala medier, ger hon sin bild av vad som hände den där dagen i Mariupol. Men under vilka omständigheter intervjun är gjord är oklart. Det förekommer vissa uppgifter om att kvinnan blivit bortförd till Ryssland och att intervjun är manipulerad, enligt uppgifter i sociala medier som The Guardian hänvisar till. Samtidigt finns andra uppgifter om att kvinnan är kvar i Mariupol. Se videon för en genomgång av turerna kring Marianna - och hur hon nu används av det ryska propagandamaskineriet. svt 220406.
Så låter den ryska propagandan om Butja. Bilderna av de mördade civila i ukrainska Butja har väckt chock och anstöt världen över. Men i rysk stats-tv är man övertygad om att det är Ukraina själva som utfört dödandet. "De använde det till sin filminspelning," säger en reporter på ryska Rossiya-1. Propaganda är ett vanligt förekommande vapen i krigföring, och kriget i Ukraina är inget undantag. Rysk desinformation sprids i statliga tv-kanaler och på sociala medier. "Många ryssar tar den här extraordinära propagandan på allvar," säger David Crouch som är universitetslektor i journalistik och tidigare korrespondent i Ryssland och Ukraina. Men det är inte bara den ryska befolkningen som kan påverkas. I väst kan rysk desinformation ha som mål att väcka generellt tvivel och misstro hos mottagaren, säger Orla Vigsö, professor i media- och kommunikationsvetenskap. Se klippen från rysk stats-tv i inslaget. svt 220406.

Maria från Ryssland söker asyl i Sverige - tar avstånd från kriget. Sedan kriget i Ukraina startade har antalet asylsökande från Ryssland ökat markant. Maria Krasova jobbade i en nu förbjuden människorättsorganisation men har tillsammans med sina två barn tagit sig till Timrå eftersom hon inte längre kan protestera mot kriget hemma i Ryssland. Maria Krasova kommer från Moskva men när vi träffar henne bor hon med sina två barn i en stugby i Timrå tillsammans med flyktingar från Ukraina, hon kände sig tvingad att lämna Ryssland för att kunna fortsätta att ta avstånd från kriget. Nu söker hon asyl i Sverige.
Kan inte vara kvar i Ryssland. "Enda sättet att på ett säkert sätt säga att vi inte stödjer kriget är att vara någon annanstans än i Ryssland," säger hon. Maria Krasova är advokat och var engagerad i människorättsorganisationen Memorial som stängdes av av högsta domstolen i Ryssland i slutet av förra året.
Niodubbling av asylsökande ryssa.r Enligt Migrationsverkets siffror har det skett en niodubbling av antalet asylsökande från Ryssland sedan kriget i Ukraina startade, jämfört med samma period de senaste åren. 264 ryssar har sökt asyl och ryska medborgare är, efter människor från Ukraina, den största gruppen asylsökande just nu.
Oroande utveckling. Mattias Ågren är doktor i slaviska språk och rysslandskännare. Han har följt utvecklingen i Ryssland under lång tid och tycker att det är oroande att engagerade ryssar nu lämnar landet. Hör hur Mattias Ågren ser på läget i Ryssland i videoklippet. svt 220406.

USA inför sanktioner mot Putins döttrar. USA ska införa sanktioner mot Putins två vuxna döttrar, på grund av kriget i Ukraina. Det rapporterar flera nyhetsbyråer. Dessutom inför USA också fullständiga sanktioner mot de ryska bankerna Sberbank och Alfa Bank. Alla nya amerikanska investeringar i Ryssland är nu också förbjudna. SR 220406.
Att införa sanktioner mot döttrarna är dock mest symboliskt. Omni 220405.

Militäranalytikern: Ryska trupper är väldigt stridströtta. De ryska trupperna fortsätter anfallen mot den hårt ansatta hamnstaden Mariupol. En månad av krig utan avgörande förstärkning har dock satt sina spår. De ryska trupperna har tagit en "hel del stryk" och är "väldigt stridströtta", enligt militäranalytikern Johan Norberg. "Det kommer att ta ett tag innan man kan sätta dem i strid i östra Ukraina," säger han i SVT:s Morgonstudion. Efter att Ukraina återtagit tidigare ryskkontrollerade områden kring huvudstaden Kiev riktar Rysslands invasionsstyrkor sina attacker mot regionen Donbass i öst och längs med kustområdet vid Svarta havet och Azovvska sjön. Johan Norberg, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, menar att det troligen är samma trupper som befann sig utanför Kiev som nu kommer att flyttas österut till Donbass. "Men det tar lite tid. Det tar också tid att återkonstruera förbanden när de har fått stryk. De ska fyllas på luckor efter stupade och sårade. Man ska försöka få ihop det igen, och man ska också lösa sina problem med logistik och ledning." Även om Ukraina hållit hårt i information om egna förluster kan man utgå från att också deras trupper har fått en hel stryk, tillägger Johan Norberg. "De har å andra sida en starkare vilja och moral. De vet varför de slåss och har visat det hela tiden. Plus att de får en del stöd och den effekten kanske vi märker över tid." svt 220406.

Storbritannien: Fortsatt beskjutning mot Mariupol. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin dagliga underrättelserapport att ryska trupper fortsätter anfallen mot hamnstaden Mariupol i södra Ukraina. Den belägrade staden, som i över 40 dagar har varit hårt utsatt för bombningar, har enligt brittisk militär utsatts för nya flyganfall och militära attacker, enligt analysen. Försvarsdepartementet skriver också att den humanitära katastrofen i Mariupol försvårats. Merparten av de omkring 160 000 invånare som fortsatt befinner sig i staden uppges vara utan ström, värme, vatten och mediciner. svt 220406.

Sveriges nota för ryska gasen - minst 670 miljoner förra året. Regeringen tonar ner Sveriges betydelse i frågan om import från Ryssland - och har flera gånger uppgett missvisande uppgifter. SVT:s kartläggning visar att Sverige har importerat rysk naturgas för minst 1,3 miljarder kronor de senaste åren. Läs mer hos svt 220406.

Fasansfulla scener mötte SVT:s utsända i Butja. Bilderna från staden Butja skakar en hel värld. SVT:s utsända i krigets Ukraina besökte i dag den plats där hundratals civila mördats under den ryska ockupationen. Bengt Norborg och Emil Larsson har med egna ögon sett och dokumenterat ohyggligheterna. "Människor med bakbundna händer som blivit skjutna i huvudet och nedgrävda i gropar. Och alla man möter här i Butja har en historia - de har själva sett saker och förlorat nära och kära - de har varit med om det värsta och berättar om det," säger SVT:s utrikesreporter Bengt Norborg. Tillsammans med flera andra internationella nyhetsmedier har han och fotograf Emil Larsson i dag kunnat följa med den ukrainska polismyndigheten till den nyligen återerövrade staden Butja. På plats har de i efterhand kunnat bevittna och dokumentera några av fasorna som utspelades där under veckorna av rysk ockupation. I en grop i ett skogsparti några hundra meter från sitt hus ligger borgmästaren i byn Motyzhyn nedgrävd. Enligt ukrainska myndigheter blev hon mördad tillsammans med sin make och sin son, troligtvis för att de vägrat samarbeta med ockupanterna.
Spår av tortyr. I en brunn vid sidan av vägen har kroppen av ytterligare en skjuten man blivit dumpad och i källaren till ett stenhus i stadsparken chockas SVT:s team av att hitta fem mördade män. Deras kroppar bär spår av svår tortyr. Inne i villabebyggelsen i Butja träffar SVT:s utsända Galina utanför resterna av hennes nedbrända hus. Hon berättar om hur de ryska soldaterna kom hem till dem och påstod sig vara befriare. Därefter frågade de om var nazisterna fanns. "När vi inte kunde ge några svar sade de att allt var vårat fel och att de måste döda oss. Vårt hus började brinna, och när min man gick ut för att släcka grep de honom, tog av honom tröjan och tvingade ned honom på knä. Sedan sköt de honom i tinningen." Både de ryska soldaterna och makens kropp är numera borta. Men hans t-shirt ligger kvar bland bråten på marken. svt 220404.
Människorättsorganisationen: Ryska styrkor har begått flera krigsbrott. På gator i helt vanliga bostadsområden ligger döda människor på marken. När de ryska styrkorna nu dragit sig tillbaka från Butja kommer bilder och vittnesmål om vad som har skett i staden, 30 kilometer nordväst om Kiev. Samtidigt anklagar Human Rights Watch Ryssland för en rad krigsbrott i flera områden. Kroppar ligger på gator, längs motorvägen mellan Kiev och Zjytomyr. Andra sticker upp i massgravar som har fyllts med sand. Läs mer hos svt 220406. Se förfärlig video längst ner.

Aljona om skräckfyllda veckor i Butja: "Varje sekund handlade om överlevnad." Invånarna i Butja försöker återgå till sina liv efter den blodiga ryska ockupationen av staden. SR:s korrespondenter på plats har pratat med Aljona som överlevde de 36 skräckfyllda dagarna. Hon berättar att ryska soldater bröt sig in i lägenheter för att stjäla mat och tillhörigheter och stormade trappuppgångar där barn låg och sov. "Varje sekund handlade om att överleva och det fanns ingenstans att fly. På gatorna låg döda som hade försökt," säger hon. Omni 220406. svt 220406.

Desinformation för att dölja krigsförbrytelser: Ryssland ljuger om grymheter i Bucha. Bilderna av kroppar strödda över Buchas gator, dödade i stil med avrättning, visar Putins Rysslands sanna ansikte. Dessa bilder talar mer än ord om karaktären och syftena med Rysslands krig mot Ukraina. Ändå talar de pro-Kreml-medierna som stöds av ryska diplomatiska konton på sociala medier, i ett försök att distrahera och fördunkla fakta om krigsförbrytelser. En ukrainsk provokation, ett upplägg för att släppa lös tredje världskriget, en koordinerad attack från västerländska medier, en distraktion från "amerikanska biologiska laboratorier" i Ukraina, en brittisk komplott - förklarad av den EU-sanktionerade propagandisten Vladimir Solovyov med likheten mellan namnet Bucha och det engelska ordet "butcher" - ursäkterna från pro-Kremlin media är lika sjuka som de är repetitiva. (Och de har avslöjats i stor utsträckning, se till exempel: BBC, Bellingcat, Insider, MediaZona, NYT och andra). Kreml försöker ockupera informationsutrymmet genom att översvämma det med motstridiga "förklaringar" av händelserna. Målet är inte bara att avleda skulden för just detta illdåd mot fredliga civila, utan också att förebyggande forma berättelser för att motverka och misskreditera alla bevis eller utredningar om ryska krigsförbrytelser i Ukraina. Den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån RIA Novosti arbetar hårt för att klara denna uppgift redan och hävdar att Ukraina förbereder en "provokation" i Cherson, som involverar civila dödsfall... Denna taktik att översvämma och förebyggande ockupera informationsutrymmet kommer direkt ur Kremls desinformationshandbok och tillämpades före, till exempel i efterdyningarna av Rysslands nedskjutning av flight MH17. Databasen EUvsDisinfo innehåller hundratals exempel på pro-Kremlin-desinformationspåståenden som bland annat hävdar att dödandet av civila ombord på MH17, likt dödandet av civila i Bucha, var en provokation och ett upplägg för att rama in Ryssland, som involverade falska döda kroppar. (jämför anspråken 2014 (och nu. Ryska diplomatiska konton på sociala medier används för desinformation Till skillnad från 2014 har översvämningen av det internationella informationsutrymmet blivit mer komplicerat för Kreml, särskilt efter att EU sanktionerat RT och Sputnik. Samtidigt har ryska diplomatiska konton på sociala medier spelat en framträdande roll i Kremls kommunikationsstrategi relaterad till invasionen av Ukraina. I synnerhet Twitter-konton för Rysslands diplomatiska beskickningar som agerar i ett samordnat nätverk har försökt misskreditera rapporteringen från oberoende medier från Ukraina och förstärka desinformationsberättelser som motiverar invasionen. Nu förstärker nätverket av ryska diplomatiska Twitter-konton lögner om Bucha-morden, länkar till en nyligen skapad webbplats som sprider desinformation bakom fasaden av faktakontroll. Ryska diplomater på Twitter deltar också aktivt i att forma berättelsen om global "Russofobi". Påståenden om att världen är orättvis och fientlig mot Ryssland och ryssar har varit kärnan i pro-Kremlin desinformationsberättelser i åratal, och fortsätter att medvetet uppmuntras i krigssammanhang. På sociala medier har detta tagit formen av kampanjen "Sluta hata ryssar", som distribueras av ryska diplomatiska konton och framställer ryssar som förföljda på grund av deras nationalitet (sedan början av mars nämndes en relaterad hashtag mer än 24 000 gånger på Twitter).
Den 5 april meddelade Twitter att de "inte kommer att lyfta fram eller rekommendera statliga konton som tillhör stater som begränsar tillgången till gratis information och är engagerade i väpnade mellanstatliga konflikter".
Stödsystem för krigsmaskinen. Samtidigt som ryska diplomater försöker framställa Ryssland som ett offer för sin egen aggression mot Ukraina – en ansträngning som sannolikt kommer att intensifieras mitt i uppmaningar till stöd för utredningen av ryska krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten - pro-Kremlinkunniga kartlägger en väg framåt. För att stärka den notoriskt dåliga moralen hos de invaderande ryska styrkorna (och kanske distrahera dem från plundring) , publicerade den ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti en lång artikel under rubriken "Vad Ryssland borde göra med Ukraina". Texten uppmanar bland annat till massförtryck av den ukrainska befolkningen och ett förbud mot själva namnet "Ukraina". Du kan hitta en mer detaljerad analys här. EU vs DiSiNFO 220407.
Kolumn i rysk statsmedia ger strategi för massmord. I en kolumn publicerad av den statliga ryska nyhetsbyrån RIA den 4 april lägger den ryske politiske strategen Timofej Sergejtsev fram en strategi för hur Ukraina, enligt det ryska narrativet, ska "avnazifieras". I texten utmålas Ukraina och majoriteten av dess befolkning som obotliga nazister - "ett större hot mot Ryssland än Nazityskland". Enligt Sergejtsev måste alla ukrainska politiker och varje invånare som tagit till vapen mördas, och alla civila som stött regeringen genomlida krigets fasor. Därefter ska landet delas upp i en ryssvänlig östhalva och en västlig halva som enbart tillåts existera under ständigt hot om ryskt angrepp, enligt Sergejtsev. Texten har i veckan fått stor uppmärksamhet på sociala medier. "Budskapet är att Ryssland är beredd att skapa ett apokalyptiskt scenario för att krossa den ukrainska nationen," säger Östeuropaanalytikern Andreas Umland till Aftonbladet. Omni 220406.
Analytiker om kolumn: "Kan vara förberedelse för mer omfattande massakrer." Ryske politiska strategen Timofej Sergejtsevs text som publicerades av statliga RIA Novosti tidigare i april speglar troligtvis Kremls åsikter. Det säger Andreas Umland, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, till Aftonbladet. Han menar att den ryska retoriken om ett ”fasciststyrt” Ukraina trappats upp stegvis. "Om man ska ta den här texten på allvar ser den ut som en förberedelse för ännu mer omfattande massakrer och folkmord," säger han. Umland tillägger att texten kan ha som syfte att skrämma Ukraina och omvärlden genom att visa att inget kommer stoppa Ryssland. Omni 220409.
Rysk ledarskribent vill ha massavrättningar: Utplåna allt ukrainskt. En kuslig ledartext från en officiell rysk nyhetsbyrå förespråkar massavrättningar och tvångsarbete.
Allt "ukrainskt" ska utplånas. "Det här ser ut som en förberedelse för ännu mer omfattande massakrer och folkmord," säger analytikern Andreas Umland vid Centrum för Östeuropastudier.
På tisdagen talade den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj inför FN:s generalförsamling. Han visade bilder på förstörda städer. " Ryssland begår de värsta krigsbrotten i vår tid sedan andra världskriget. Ryska trupper förstör medvetet ukrainska städer, förvandlar dem till aska med sitt artilleri och attacker från luften. De blockerar städer, orsakar massvält och skjuter civila på vägarna som försöker fly fientligt territorium." Men kanske är det vi hittills sett bara början. En lång ledartext som publicerades av statliga RIA Novosti, en av Rysslands tre stora nyhetsbyråer, på söndagen har skakat även erfarna Rysslandskännare. Texten - som har rubriken "Vad ska Ryssland göra med Ukraina?" och som finns översatt till engelska - förespråkar motsatsen till nedtrappning. Bilderna på avrättade civila i staden Butja bör tvärtom bara vara en försmak av vad som väntar, enligt skribenten Timofey Sergejtsev. Allt ukrainskt, som språk eller kultur, stämplas grundlöst och direkt lögnaktigt som "nazistiskt".
Och allt "nazistiskt" ska utplånas. Något som bara kan ske genom att Ryssland tar total kontroll över Ukraina, med alla till buds stående medel.
Avrätta politiker. Det ukrainska motståndet förklaras med att en majoritet av folket kan ha dragits in i det "nazistiska" styrets politik. Skribenten lägger ut en plan för hur Ukraina ska kunna krossas. Ryssland måste se till så att alla som varit en del av det invaderade landets militär eller demokratisk valda politiska styre antingen avrättas eller sätts i tvångsarbete och utsätts för "omskolning", enligt skribenten.
"Kremls åsikter." Det ukrainska språket ska förbjudas. Och landet Ukraina ska med möjligt undantag för en mindre del i väst slukas upp av Ryssland. Skribenten förutser en rysk ockupation som ska vara i årtionden. Andreas Umland, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, påpekar att skribenten visserligen inte är en del av Putins inre krets men att det samtidigt finns skäl att tro att han uttrycker Kremls åsikter.
"Plan för folkmord." "Allt som publiceras i ryska statliga nyhetsbyråer sker med regimens goda öra. Det faktum att den här texten publicerades av en av Kremls megafoner är kanske det som är mest oroande." Andreas Umland reagerade särskilt starkt på textens uppmaningar till våld mot allt ukrainskt. "Retoriken om att väststödda fascister styr i Ukraina och att landet behöver "denazifieras" har vi sett varje vecka i rysk tv under de senaste åtta åren, men den har stegvis trappats upp. Om man ska ta den här texten på allvar ser den ut som en förberedelse för ännu mer omfattande massakrer och folkmord.
Kan vilja skrämmas. Invasionen beskrivs som ett krig som Ryssland inte har råd att förlora. Enligt Umland kan syftet vara att skrämma Ukraina och omvärlden. "Budskapet är att Ryssland är beredd att skapa ett apokalyptiskt scenario för att krossa den ukrainska nationen. Att de hatar ukrainare så mycket och att ingen ska stoppa dem." Hur omfattande är det här hatet i verkligheten? "Det är svårt att säga. Banden mellan ryssar och ukrainare är enormt starka, genom familjer och giftermål. Men många ryssar har köpt propagandan om fascism."
"Mycket obehagligt." En av dem som reagerat på texten är Sveriges tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt (M). I ett mejl till Aftonbladet kallar han den "mycket obehaglig". "Hur ska man bedöma den? Svårt att veta, men de är ju noggranna med vad de publicerar där och varje antydan som kritiserar den förda politiken är självfallet otänkbar." AB 220409.

Attacker mot Luhansk och Charkiv - tio höghus i brand. Attackerna fortsätter i flera delar av Ukraina. Under natten har ryska trupper genomfört totalt 27 attacker mot bostadsområden i staden Charkiv, skriver Sky News med hänvisning till lokala myndigheter. Samtidigt uppger myndigheterna i Mykolajiv att minst 55 personer skadats i ryska angrepp på onsdagen. I den östra staden Luhansk har tio höghus brunnit efter rysk beskjutning, men det har ännu inte kommit några uppgifter om döda eller skadade, skriver CNN. Luhansks guvernör har tidigare sagt att han om "några dagar" förväntar sig en fullskalig offensiv i regionen och uppmanat civila att lämna området omgående. Brittisk rapport: Allt värre läge i Mariupol - Ryssland vill pressa staden att ge upp. BBC:s Jeremy Bowen: Förödelsen i Borodjanka är den värsta han sett hittills under kriget. Omni 220406.
Kyiv till invånarna i östra Ukraina: Evakuera nu - eller riskera döden. Den ukrainska regeringen uppmanar invånarna i de östra regionerna att evakuera omedelbart för att inte riskera att dödas, rapporterar AFP. "Guvernörerna i regionerna Charkiv, Donetsk och Luhansk uppmanar befolkningen att lämna territoriet och gör allt för att säkerställa att evakueringarna sker på ett ordnat sätt", skriver biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk på Telegram. Veresjtjuk tillägger att regeringen inte kommer kunna hjälpa regionernas invånare i händelse av ett ryskt anfall. Donbassregionen är nu den ryska arméns prioritet, enligt Kreml. Städer och byar i östra Ukraina har bombats under onsdagen. Veresjtjuk: Lämnar ni inte blir ni snart beskjutna. Omni 220406.

EU har köpt rysk olja och gas för 35 miljarder euro sedan kriget började. Sedan krigsutbrottet den 24 februari har EU köpt rysk olja och gas för 35 miljarder euro, drygt 360 miljarder kronor, enligt unionens utrikeschef Josep Borrell. Det rapporterar AFP. "Jämför det med den miljard som vi har gett till Ukraina i vapen," säger han. I dag väntas unionen tillsammans med USA och G7-länderna presentera nya sanktioner mot Ryssland. Både Europeiska rådets ordförande Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen konstaterar att EU kommer att behöva vidta åtgärder mot import av rysk olja och gas. Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev: Kommer att bekämpa alla försök att beslagta rysk egendom utomlands rättsligt. Den nederländska regeringen har tagit 14 ryska lyxjakter i beslag. Omni 220406.

Morrison: "Satsningen sker för att skapa fred." Australiens, USA:s och Storbritanniens utveckling av hypersoniska robotar är ett försök att nå fred och stabilitet i Stillahavsregionen. Det säger Australiens premiärminister Scott Morrison till Reuters. Tillfrågad om han förväntar sig att Kina ska invadera Taiwan inom det kommande decenniet och om Australien kan förväntas delta i krig så svarade premiärministern att det just är för att undvika sådana scenarion som försvarssatsningarna genomförs. "Vi gör det här för att skapa balans och strategisk säkerhet i regionen," säger Morrison. Morrison: Vi vill skapa en fredlig och stabil miljö. Hypersoniska robotar rör sig i mycket hög fart och kan manövrera i luften, vilket gör dem svårare att spåra och stoppa än andra robotar. Hypersonisk hastighet innebär minst fem gånger ljudets hastighet, Mach 5. Robotarna kan bära både konventionella vapen och kärnstridsspetsar. De länder som uppgett att man har utvecklat robottypen är Kina, Ryssland, USA och Nordkorea. Omni 220406.

"Ingen står Nato närmare än Sverige och Finland." Vid en eventuell Natoansökan skulle Sverige och Finland inte behöva oroa sig för säkerheten under ansökningstiden. Det säger försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg inför onsdagens utrikesministermöte, rapporterar TT. Han slår fast att inga "andra länder är närmare Nato än Sverige och Finland". I händelse av ansökan räknar Stoltenberg med att kunna ge någon form av säkerhetsgarantier innan inför ett inträde. "Jag är säker på att vi kan hitta sätt att lösa den eventuella oro de kan ha, (...) Det hjälper inte om jag börjar spekulera offentligt om hur vi kommer att göra det, men jag är säker på att om de söker så kan vi sätta oss ner och lösa den frågan," säger Stoltenberg. Stoltenberg: Jag förväntar mig att alla medlemsländer kommer att välkomna dem. Omni 220406.

Finland beslagtar rysk konst värd 431 miljoner kronor. Tre försändelser med konst på väg till Ryssland, till ett värde av omkring 431 miljoner kronor, har stoppats av den finska tullen. Det rapporterar AFP. Konsten, som lånats ut från ryska gallerier till museer i Italien och Japan, misstänkts ha skickats via Finland i ett försök att runda sanktionerna på väg tillbaka till bland annat Sankt Petersburg. Tio personer misstänks ha försökt bryta mot EU:s sanktioner kring exporten av lyxvaror, och konsten kommer att placeras i ett lager tills vidare. Vissa av konstobjekten beskrivs som "ovärderliga". Stoppades vid gränsövergången i Vaalimaa. Omni 220406.

Orbán i samtal med Putin - uppmanar till vapenvila. Ungerns nyomvalde premiärminister Viktor Orbán pratade på onsdagen i telefon med Vladimir Putin och uppmanade den ryske presidenten till vapenvila, rapporterar AFP. Putins svar var "positivt, men med förbehåll" uppger Orbán, utan att specificera närmare. Tillfrågad om massakern på civila i Butja svarade Orbán att man måste undersöka alla sådana rapporter, men tillägger att "vi lever i en era av massiv manipulering där vi inte kan vara säkra på att vi kan lita på våra ögon." Innan kriget var Orbán en av de EU-ledare som stod närmast Putin, men han har fördömt invasionen och liksom resten av EU-länderna har Ungern satts upp på Rysslands lista över "ovänliga länder". Har bjudit in Putin, Macron, Scholz och Zelenskyj till Budapest. Orbán inleder sin fjärde mandatperiod efter söndagens valvinst. Omni 220406.

USA-sanktioner mot banker och Putins döttrar. USA har infört en rad nya sanktioner mot Ryssland i ljuset av de växande anklagelserna om krigsbrott i Ukraina, rapporterar Reuters. Bland annat införs fulla sanktioner mot storbankerna Sberbank och Alfabank samt mot familjemedlemmar till Vladimir Putin och utrikesministern Sergej Lavrov, inklusive Putins två vuxna döttrar. Amerikaner förbjuds också att göra nya investeringar i Ryssland. Det nya sanktionspaketet kan "tvinga ryssarna tillbaka till en levnadsstandard liknande Sovjet på 1980-talet", hävdar en högt uppsatt amerikansk myndighetsföreträdare. Sberbank är Rysslands och Östeuropas största bank. Sanktioner riktas också mot medlemmar av det ryska säkerhetsrådet. Omni 220406.

Marknaden visar på 99 procents risk för rysk default. Kostnaden för att försäkra ryska statsobligationer rusar till rekordnivåer efter att landets finansdepartement betalat av en del dollarobligationer med rubler, skriver Bloomberg. Kostnaden indikerar nu rekordhöga 99 procents risk för inställda betalningar före årsskiftet, enligt nyhetsbyrån. Ryssland uppger att de tvingades skicka betalningar i rubler till National Settlement Depository efter att utländska banker bland annat avvisat betalningar som förföll under måndagen. Inget av värdepapprena tillät betalning i rubler och nu ökar investerarnas oro för att landet riskerar så kallad default, skriver nyhetsbyrån. Investerare lusläser nu kontrakten när en default verkar rycka närmare. Gäller även en obligation som förfaller 2042. Omni 220406.

Informationsutbyte med Ryssland stoppas av regeringen. Ryssland stängs av från Sveriges automatiska informationsutbyte om finansiella konton, meddelar regeringen i ett pressmeddelande. I dag utbyts informationen genom den globala standarden Common Reporting Standard (CRS) och Ryssland tas bort från listan över länder som Sverige lämnar uppgifter till. Finansminister Mikael Damberg (S) säger att det inte finns några garantier för hur information som lämnas till Ryssland kan användas sedan Kreml klassat Sverige som "ovänligt". Belarus deltar inte i informationsutbytet. Omni 220406.

Flygbilder visar förödelsen i Borodjanka. Nya flygbilder publicerade av Ukrainas försvarsdepartement visar den omfattande förstörelse som drabbat den lilla staden Borodjanka nordväst om Kyiv. "För bara 42 dagar sedan bodde 13 000 människor i denna by. De ryska ockupanterna kom hit med död och förstörelse", skriver departementet på Twitter. Läget i Borodjanka tros vara värre än i Butja, där vittnesmål om den ryska arméns övergrepp och mord på civila spridits över världen de senaste dagarna. Borodjankas tillförordnade borgmästare bedömer att över 200 invånare har dödats och tillägger att många fortfarande saknas. Lokal polis uppger att hundratals kan ligga döda i ruinerna, enligt BBC. Polis i staden: Kan ligga hundratals döda i ruinerna. Ukrainska myndigheter samlar bevis på ryska övergrepp. Massakern fruktas vara värre än den i Butja. Omni 220406.

USA: Alla ryska styrkor har lämnat Kyivområdet. De ryska styrkorna har nu helt och hållet dragit sig tillbaka från den ukrainska huvudstaden Kyiv och dess omgivningar, och tros nu omgruppera för en storskalig offensiv i landets östra delar. Det uppger en amerikansk myndighetskälla enligt Sky News. "Vår bedömning är att ryssarna har lämnat," säger källan. Nato fruktar att den väntade ryska offensiven i Ukrainas östra delar kan bli "hemsk" och "barbarisk", rapporterar BBC. Försvarsalliansen tror att Vladimir Putins mål är att kunna visa upp någon typ av seger för folket lagom till den 9 maj, när landet firar Segerdagen till minne av Nazitysklands kapitulation. Lokala myndigheter i Kyiv bedömer att det fortfarande finns risk för anfall med långdistansrobotar. Stoltenberg: Kriget kan pågå i månader eller år. Omni 220406.

Ryska inflationen rusar till högsta nivån på sju år. Den ryska inflationen låg på 10 procent under det första kvartalet i år, uppger landets statistikbyrå enligt Bloomberg. Ökningen i årstakt per den 1 april låg på 16,7 procent, uppger finansdepartementet. Det är den största ökningen i Ryssland sedan i mars 2015, noterar Reuters. Konsumentpriserna steg nästan 1 procent bara under veckan som avslutades den 1 april, vilket var lägre än de 1,16 procent under den föregående veckan. Sockerpriserna steg med 5,1 procent under den senaste veckan, medan priset på lök steg 8 procent, skriver Bloomberg. Panikköp skapade stor efterfrågan i början av månaden. Veckan före låg inflationen på 15,6 procent i årstakt. Omni 220406.

Biden: Ryssland har begått "storskaliga krigsbrott". USA:s president Joe Biden kallar de ryska övergreppen och morden på civila i staden Butja för "storskaliga krigsbrott", rapporterar AFP. "Ni har säkert sett bilderna: kroppar lämnade längs gatorna när ryssarna drog sig tillbaka, vissa skjutna i huvudet med bakbundna händer," sa presidenten i ett tal vid ett fackligt evenemang. Ryssland har redan misslyckats med sitt initiala krigsmål i och med reträtten från Kyiv, enligt Biden. Talet hölls på onsdagen. Biden: Vi kommer fortsätta höja de ekonomiska kostnaderna för Putin. Omni 220406.

Källor: Kinesiska raffinaderier vågar inte köpa mer rysk olja. Statliga kinesiska oljeraffinaderier kommer att upprätthålla existerande kontrakt på ryska oljeleveranser men undvika att teckna nya, uppger flera källor för Reuters. Trots kraftiga rabatter på den ryska oljan kommer de i stället att följa Pekings uppmaning att gå försiktigt fram i kölvattnet av de västliga sanktionerna mot Ryssland. Sinopec, CNOOC, Petrochina och Sinochem har alla valt att stå vid sidlinjen under upphandlingen av majkonktrakten av rysk olja, erfar nyhetsbyrån. "Cheferna är försiktiga då deras handlingar kan ses som representativa för Kinas regering och ingen av dem vill bli utpekade som köpare av rysk olja," säger en källa. Källor: Vill inte öppet stödja Moskva. USA: Sanktionerna visar Xi kostnaden av att stödja Putin. Kina storsatsar för att öka inhemsk oljeproduktion. Omni 220406.

Analys: Natoländerna passerar tyst över vapengräns. I och med att Natoländerna fortsätter att öka vapenleveranserna till Ukraina passerar man i tystnad "enbart till försvar"-gränsen som sattes under invasionens inledning. Det skriver Dan Sabbagh, försvarsredaktör på The Guardian. Sabbagh menar att "frågan kvarstår om den gradvisa eskaleringen av vapenleveranser kan undgå rysk hämnd och vända striderna" till Ukrainas fördel, samtidigt som han tycker att Moskva tycks vilja föra ett mer traditionellt krig. Dominic Waghorn, utrikesredaktör på Sky News, skriver att västländerna hittills har misslyckats med att avskräcka Putin i Ukraina. Han nämner bland annat den politiska motviljan mot att sluta köpa rysk gas som en viktig faktor, vilket han beskriver som att "finansiera en diktator". Kan Europa hitta modet och enigheten för att ändra riktning? Inte ännu verkar det som", avslutar Waghorn. Dominic Waghorn: Naiviteten har stärkt gangsteroligarken Putin. Dan Sabbagh: Kriget i Ukraina går nu in i en ny fas. Omni 220406.

Borgmästare: Över 5 000 civila dödade i Mariupol. Över 5 000 civila, varav 210 barn, har dödats i det belägrade Mariupol sedan den ryska invasionen inleddes. Det uppger borgmästaren Vadym Boitjenko enligt AP. Boitjenko uppgav på onsdagen att de ryska styrkorna bland annat bombat sjukhus, och att 50 personer brändes till döds i en av dessa attacker. Vidare säger han att över 90 procent av stadens infrastruktur skadats under den mer än månadslånga belägringen. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Den strategiskt belägna staden är mycket svårt krigshärjad. Konvoj med civila från Mariupol nådde Zaporizjzja på onsdagen. Omni 220406.

Ukrainska kvinnor kontaktas av "skumma" brittiska män. Flera ukrainska kvinnor på flykt från kriget vittnar om skumma meddelanden och trakasserier från brittiska män, som utnyttjar Storbritanniens kritiserade system för flyktingmottagande. Det rapporterar Vice. "Flera män har kallat mig hora, och sagt vidriga saker om mina bilder," säger en kvinna till The Times. Det brittiska mottagningssystemet, som av kritiker kallats "Tinder för sexhandel", kräver att en brittisk person eller organisation sponsrar en för att man ska beviljas asyl i landet. Det har lett till att många ukrainare på flykt lägger upp bilder på sig själva i Facebookgrupper i hopp om att någon ska hjälpa dem, vilken flyktingorganisationer menar medför stora risker. Omni 220406. Kommentar: Fullständigt horribelt system.

Zelenskyj: Demokratier måste säga nej till rysk olja. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar den demokratiska världen att avstå från rysk olja, rapporterar Reuters. "Tvekan inför att komma överens om ett oljeembargo kostar ukrainska liv," säger presidenten i ett videoinspelat tal sent på onsdagskvällen. Zelenskyj vill också att ryska banker helt och hållet utestängs från det internationella finanssystemet. Västs senaste sanktioner mot Ryssland "ser spektakulära ut" men är inte tillräckliga, enligt presidenten. Sedan krigsutbrottet den 24 februari har EU köpt rysk olja och gas för 35 miljarder euro, drygt 360 miljarder kronor, uppgav unionens utrikeschef Josep Borrell tidigare på onsdagen enligt AFP. Zelenskyj: Hur många fler måste dö innan ni hittar er beslutsamhet? Omni 220407.

USA: Ukraina kan absolut vinna - ser bevis varje dag. Det amerikanska försvarsdepartementet Pentagon bedömer att Ukraina "absolut" kan vinna kriget mot Ryssland, rapporterar Reuters. Detta trots att USA vid flera tillfällen nyligen talat om risken för en utdragen konflikt. "Självklart kan de vinna det här. Beviset för det ser vi varje dag - de kan absolut vinna," säger talespersonen John Kirby på en pressträff på onsdagskvällen. Uttalandet kommer efter att USA:s utrikesminister Antony Blinken tidigare på onsdagen upprepat att landet fortsatt kommer att stödja Ukrainas kamp för att försvara sig mot den ryska invasionen. Ukrainska soldater går utbildning i USA för att lära sig dödligt drönarsystem. Omni 220407.

Ukraina: Mer än 400 saknas i Hostomel utanför Kyiv. Mer än 400 personer saknas i Hostomel, precis norr om Butja utanför Kyiv, efter att ryska styrkor ockuperat staden i 35 dagar. Det säger Ljudmyla Denisova, Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, enligt Reuters och Sky News. Enligt hennes talar vittnesuppgifter för att flera av dem dödats. Denisova säger vidare ryska styrkor just nu ägnar sig åt "massterror" och plundring i ockuperade områden i södra Ukraina, bland annat i Melitopol och Cherson. Ryska styrkor ockuperade Hostomel kort efter att Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari. Lyudmyla Denisova säger att ryska styrkor försöker slå ut Ukrainas jordbruk, bland annat genom att minera åkrar. Samtidigt töms städer i östra Ukraina efter oro för nya ryska angrepp. Omni 220407.
Mer än 400 människor saknas i staden Hostomel nära Kiev, säger Ukraina - när Ryssland lanserar en kampanj för "mass terror" i söder Hundratals människor i staden Hostomel saknas efter en 35 dagar lång ockupation av ryska styrkor, har Ukrainas människorättsombudsman sagt. Ombudsmannen Lyudmyla Denisova sa att hon hade fått höra av vittnen att några av de saknade hade dödats, även om hon inte sa hur många. Denisova sa att ryska trupper genomför en kampanj av "mass terror" och plundring i de ockuperade områdena i södra Ukraina. Hon påstod att "plundring av medborgare i stor skala" i Melitopol och kidnappningar i Cherson, "utöver den humanitära katastrofen som skapats av ockupanterna." Hon beskrev också en kampanj för att beslagta Ukrainas jordbruksindustri. "Rasisterna gör sitt bästa för att fullständigt störa skördarna i de ockuperade områdena - de minerar åkrar, söker igenom lager med jordbruksmaskiner och stjäl det." sky news 220407.

NYT: Soldater ser ut att döda ryska krigsfångar i video. Ukrainska soldater ser ut att skjuta ihjäl ryska krigsfångar i en video som publicerades på Telegram i måndags och som verifierats av New York Times. Videon kommer från byn Dmytrivka, en dryg mil sydväst om Butja, och förefaller ha filmats efter ett ukrainskt angrepp på en rysk militärkolonn när ryska styrkor drog sig tillbaka från mindre städer utanför Kyiv runt den 30 mars, skriver tidningen. "Han lever fortfarande. Filma de här marodörerna. [...] Han flämtar fortfarande," säger en man i klippet innan en rysk soldat skjuts upprepade gånger. Runt den skjutne soldaten ligger minst tre andra döda ryska soldater. "Det här är inte ens människor," säger en ukrainsk soldat i videon medan han går förbi förstörda fordon som varit en del av kolonnen. Omni 220407.

Zelenskyj: Demokratier måste säga nej till rysk olja. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar den demokratiska världen att avstå från rysk olja, rapporterar Reuters. "Tvekan inför att komma överens om ett oljeembargo kostar ukrainska liv," säger presidenten i ett videoinspelat tal sent på onsdagskvällen. Zelenskyj vill också att ryska banker helt och hållet utestängs från det internationella finanssystemet. Västs senaste sanktioner mot Ryssland "ser spektakulära ut" men är inte tillräckliga, enligt presidenten. Sedan krigsutbrottet den 24 februari har EU köpt rysk olja och gas för 35 miljarder euro, drygt 360 miljarder kronor, uppgav unionens utrikeschef Josep Borrell tidigare på onsdagen enligt AFP. Omni 220407.

Guvernören i Luhansk: Alla våra sjukhus har attackerats. Situationen i Luhansk i östra Ukraina kommer att bli värre än i den belägrade hamnstaden Mariupol, spår regionens guvernör Serhij Haidai. Han fruktar att en rysk offensiv mot området bara är dagar bort och har uppmanat alla invånare att lämna området. "Ryska trupper bryr sig inte om människoliv. De förstör allt som kommer i deras väg," säger han till Sky News och fortsätter: "Vi har inte ett enda sjukhus som inte har blivit attackerat." Sedan de ryska trupperna drog sig tillbaka utanför huvudstaden Kyiv förra veckan har offensiven fokuserats allt mer mot de östra och södra delarna av landet. Reuters har besökt staden Dergatji, drygt tre mil från Charkiv, dit Röda korsets evakueringsbussar anlänt för att transportera invånare till Polen. "Jag vill inte åka. Jag lämnar allt bakom mig. Men jag har inget val," säger invånaren Iryna. Donbasregionen är nu den ryska arméns prioritet, enligt Kreml. Omni 220407.

USA i informationskrig med Ryssland: "Måste inte vara helt säkra underrättelser." USA bedriver en ny typ av informationskrig för att försätta Vladimir Putin ur balans, säger amerikanska myndighetskällor till NBC News. Strategin går ut på att betydligt mer frikostigt än tidigare offentliggöra underrättelseuppgifter, även i fall där de inte är hundraprocentigt verifierade. Tre myndighetskällor säger till exempel att det inte finns några bevis för att Ryssland fört in kemiska vapen i Ukraina. Enligt dem gick USA ändå ut med informationen för att avskräcka Putin från att använda dem. "Det måste inte vara helt säkra underrättelser. Det är viktigare att komma ut med budskapet före dem, särskilt Putin, innan de gör något," säger en av källorna. Enligt bedömare har strategin varit framgångsrik: "Har helt klart tagit udden av Kremls desinformationsapparat." Amerikanska underrättelsetjänster har varit tvungna att avsätta mer personal för att källor inte ska röjas. USA kan även komma att publicera detaljerade uppgifter om ryska krigsbrott: "Inte ens den här ryska regimen är immun mot global skam." Tidigare har USA gått ut med underrättelseuppgifter om Rysslands invasionsplan. Omni 220407.

Ukrainas uppmaning till Nato: "Vapen, vapen, vapen." Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba uppmanar Natos medlemsländer att lägga alla sina tveksamheter åt sidan och förse Ukraina med det landet behöver för att försvara sig mot Ryssland. "Min agenda är väldigt enkel. Den innehåller bara tre punkter: vapen, vapen och vapen," säger han till journalister utanför Natos högkvarter i Bryssel på torsdagen enligt AFP. Under onsdagen och torsdagen möts Natos utrikesministrar för att diskuterar hur stödet till Ukraina ska se ut framöver. Även Sverige och Finland deltar samt flera partners i Stillahavsområdet och Asien så som Japan och Australien. Enligt Natos generalsekreteraren Jens Stoltenberg är försvarsalliansen fast besluten att ge ytterligare stöd till Ukraina, inklusive militär utrustning. Han säger att det inte finns någonting som tyder på att Vladimir Putin ändrat sin ambition att kontrollera hela Ukraina. "Vi måste stödja Ukraina, upprätthålla våra sanktioner och stärka vårt försvar." Jens Stoltenberg: "Våldet mot civila är en olidlig brutalitet som Europa inte har bevittnat på många decennier." Omni 220407.

Drönarbilder visar ryska skyttegravar i kraftigt radioaktivt område. Ukrainska myndigheter har släppt nya drönarfilmer som visar övergivna ryska skyttegravar och spår efter stridsvagnar i det radioaktiva området Röda skogen nära kärnkraftverket i Tjornobyl, rapporterar CNN. Röda skogen uppskattas vara det mest förorenade området i hela Tjornobyl och får bara tillträdas av personer med ett särskilt tillstånd. Enligt Ukraina har de ryska soldaterna inte burit någon skyddsutrustning och tros därmed ha exponerats för kraftig strålning. Kraftverket har ockuperats av ryska trupper sedan början av kriget men för en vecka sedan lämnade soldaterna området och driften återupptogs av Ukraina. Det är oklart varför de ryska soldaterna befunnit sig på platsen. Drönarfilmerna har verifierats. Omni 220407.

Bildt: Lavrov har tröttnat på att vara Kremls bandhund. Har den ryske utrikesministern Sergej Lavrov tröttnat på sitt uppdrag? Det är uppgifter som nått flera högt uppsatta politiker som Expressen har pratat med. Tidigare utrikesministern Carl Bildt säger att han hört att Lavrov ledsnat på att vara "Kremls bandhund", och enligt Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb har det ryktas "ganska mycket om" att han ville avgå för en tid sedan, men inte fick lov. Sergej Lavrov har varit Rysslands utrikesminister sedan 2004. Förra svenska utrikesministern Margot Wallström beskriver honom som en "slipad politisk räv" som både är trevlig och generös men samtidigt jobbig att ha att göra med. "Han blir på gott humör när han fått några drinkar. Då visar han ibland en hjärtlig sida, men när det kommer till hans dagordning är han hänsynslös," säger hon till tidningen. Carl Bildt om Sergej Lavrov: "Kunnig, snabb och erfaren som få, men samtidigt extremt cynisk." Omni 220407.

Shell får miljardsmäll när de lämnar Ryssland. Oljebolaget Shell kommer göra nedskrivningar på 4-5 miljarder dollar, till följd av att de lämnar Ryssland. Det säger det London-baserade företaget, enligt Bloomberg. Shell uppger att trots de stigande priserna på olja och gas har den ryska invasionen lett till historiska förändringar på energimarknaden, som är svåra att anpassa sig efter. Den "oöverträffade volatiliteten i råvarupriser" påverkar kassaflödet, skriver bolaget. Shell: Resultaten från det första kvartalet lär vara högre än kommande kvartal. Tidigt i mars köpte Shell rysk olja men slutade sedan efter kritik från omvärlden. Omni 220407.

Norge skickar 40 000 liter mjölk till Ukraina. Den norska mejerijätten Tine skickar 40 000 liter mjölk till Ukraina på begäran av den ukrainska ambassaden, rapporterar norska medier. Ingrid Wilberg Arnesen, pressansvarig på Tine, säger att det är nödvändigt att ukrainska mjölkproducenter får hjälp att försörja sitt eget folk. "Bönder hjälper bönder," säger hon till NRK. Transporten sköts av Ukraina och den första leveransen kommer att ske redan på torsdagskvällen. Omni 220407.

Ge oligarkernas pengar till Ukrainafond. Terrorforskaren Magnus Ranstorp skriver på SvD:s ledarsida att alla tillgångar som västländer har beslagtagit av ryska oligarker bör gå till en fond för Ukrainas återuppbyggnad - och att nästa steg för EU är att öka trycket rejält på länder som motsätter sig sanktioner. Omni 220407.

Linde: Öppna för sanktioner mot all rysk fossilenergi. EU:s femte sanktionspaket mot Ryssland som bland annat innefattar ett importförbud av ryskt kol väntas väntas få klartecken i dag. Det säger utrikesministern Ann Linde (S) och öppnar för fler sanktioner, enligt TT. "Från svensk sida ser vi gärna att all fossil energi från Ryssland utsätts för sanktioner, både kol, olja och gas," säger hon till nyhetstjänsten. Ett importförbud mot ryskt kol kommer att skjutas upp till mitten av augusti, uppger källor för Reuters. Det innebär en månad senare än det som nu föreslås av EU och enligt källorna är det främst Tyskland som vill skjuta upp det. Omni 220407.

Rykte: Oppo på väg att ta fram eget mobilchipp. Den kinesiska elektroniktillverkaren Oppo - som också är en av världens största smartphonetillverkare - har en egen systemkrets för mobiltelefoner på gång. Det hävdar åtminstone källor med insyn i företagets verksamhet, uppger sajten XDA Developers. Chippet uppges vara tillverkat i en 6-nanometersprocess och ska vara redo att lanseras nästa år. Oppo uppges även ha ett mer avancerat chipp med bland annat 5G-stöd på gång till 2024. Egenproducerade systemkretsar skulle göra Oppo mindre beroende av leverantörer som Mediatek och Qualcomm. Oppo har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220407.

Ukraina anklagar Ungern för att hjälpa Ryssland: "Förstör EU:s enighet." Ukraina anklagar sin granne Ungern för att hjälpa Ryssland i kriget samt ”förstöra enigheten inom EU”, rapporterar AFP. "Tydligen gick Budapest vidare till nästa steg efter valet - att hjälpa Putin att fortsätta sin aggression mot Ukraina", skriver det ukrainska utrikesdepartementet i ett uttalande. Ungerns nyligen omvalde premiärminister Viktor Orban förkunnade på onsdagen att han precis som de andra EU-länderna skuldbelägger Kreml för kriget. Han upprepade dock samtidigt att Ungern inte kommer att skicka några vapen till Ukraina och dessutom har för avsikt att blockera alla försöka att införa sanktioner mot rysk olja och gas. Uttalandet kommer efter ett telefonsamtal mellan Orban och Putin. Orban: President Zelenskyj har en dålig vana att säga åt alla andra vad de ska göra. Zelenskyj: Orban måste välja mellan Ryssland och resten av världen. Orban om telefonsamtalet: "Uppmanade Putin till omedelbart eldupphör." Omni 220407. Kommentar: Orban säger åt Putin vad han ska göra, men han lyssnar inte! Putin är stendöv!

USA höll hypersnabbt test hemligt: "Minska risken." Enligt det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon har tester med hypersoniska robotar redan genomförts, rapporterar flera medier. Utvecklingen av vapnen kommer att fortsätta inom ramen för säkerhetspakten Aukus, som ingåtts med Storbritannien och Australien. Enligt CNN ägde testet rum i mitten av mars, men hölls hemligt för att minska risken för ytterligare spänningar i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Zhao Lijian vid det kinesiska utrikesdepartementet säger enligt South China Morning Post att Aukusländernas planer "riskerar att intensifiera kapprustningen i Asien och Stilla havsregionen". Kina tros leda kampen. Omni 220307.

Kreml: Vapenleveranser skadar utsikterna för fred. Kreml säger att USA:s beslut att fortsätta skicka vapen och annan militär utrustning till Ukraina förmodligen kommer skada utsikterna att nå en fredlig lösning, rapporterar Reuters. "Att pumpa in vapen i Ukraina kommer inte att bidra till framgångsrika rysk-ukrainska samtal," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov under en presskonferens på torsdagen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppmanar samtidigt försvarsalliansens medlemsländer att skicka ännu fler vapen till Ukraina. Omni 220407. Kommentar: Självklart kommer mera vapen att försvåra Rysslands möjligheter till ockupation av hela Ukraina.
Stoltenberg: Ukraina ska få ett brett utbud av vapen. Natos medlemsländer är överens om ytterligare hjälp till Ukraina och kommer att skicka ett "brett utbud" av vapen och utrustning till landet, säger generalsekreteraren Jens Stoltenberg enligt Reuters.Bland annat ska USA skicka en ny, avancerad typ av pansarvärnsdrönare, och Tjeckien ska skicka stridsvagnar och pansarskyttefordon, enligt BBC. Alliansens utrikesministrar har sammanträtt i Bryssel i dagarna. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba vädjade om hjälp inför den väntade ryska offensiven i Donbas, som ministern hävdar "kommer påminna om andra världskriget" i omfattning. Nato ska även hjälpa andra medlemsländer att stärka försvaret. Storbritannien skickar 6 000 robotar. Ukraina: Skicka oss vapen innan det är för sent. Omni 220407.

15-åriga Alena vloggade från Mariupol: "Kan spela in en skräckfilm här." 15-åriga Alena har fört en videodagbok under de första veckorna av den ryska belägringen av Mariupol, innan hennes familj till slut lyckades fly staden. I klippen, som The Guardian publicerat, ger Alena en rundtur i familjens lägenhet, som är täckt av glassplitter från de trasiga fönsterrutorna. På andra sidan vägen stiger svart rök från ett bostadshus. "Man kan spela in en skräckfilm här. Det där blodet är pappas," säger hon och vinklar kameran mot det blodfläckade golvet. Alena berättar vidare att familjen ofta väcks tidigt på morgonen av explosioner och att de tvingas sova på madrasser i korridoren för att hålla sig borta från fönstren. Alenas familj och grannar smälte snö på gården för att dricka. Vittnesmål från flyktingar: "På natten drömmer jag om Mariupol, som det var förut." Ryssland har strypt el, vatten och kommunikationen i hamnstaden. Frivilliga riskerar liv för att leverera förnödenheter till belägrade Mariupol. Zelenskyj: Ryska terrorn ska kommas ihåg i århundraden. Omni 220407.

Rubelns kollaps inhämtad - pekas ut som pr-seger för Putin: Sanktioner tandlösa. Den ryska rubeln är nu tillbaka på samma nivåer som före invasionen av Ukraina, rapporterar Bloomberg. Den snabba återhämtningen beskrivs som en stor seger för president Vladimir Putin, då rubelns kurs mot dollarn är den viktigaste ekonomiska indikatorn för många ryssar. "För politikerna är det ett bra pr-verktyg att kunna säga att sanktioner inte har någon påverkan. Och det kommer hjälpa till att begränsa inflationseffekten," säger Guillaume Tresca, strateg på Generali Insurance. Även om återhämtningen till viss del kan förklaras av den kapitalkontroll som Moskva har infört, så står det också klart att västs sanktioner är tandlösa så länge man fortsätter att köpa rysk olja och gas, skriver nyhetsbyrån. Rysslands energiexport beräknas uppgå till 321 miljarder dollar i år, vilket är drygt en tredjedel mer än förra året. Wells Fargos strateg Brendan McKenna säger att Rysslands handelsöverskott utgör ett viktigt stöd för rubeln. Uppgången har skett under de lägsta handelsvolymerna på över ett decennium. Omni 220407.

Meta: Hackare tog över ukrainska militärers konton. Meta hävdar i en färsk säkerhetsrapport att en hackergrupp med kopplingar till Belarus tidigare lyckats ta över Facebookkonton tillhörande ukrainska militärer. Från de kapade kontona har man därefter publicerat klipp där man uppmanat den ukrainska armén att ge upp. Meta skriver att man senare lyckades blockera klippen från att få ytterligare spridning. Gruppen bakom kampanjen ska enligt Meta ha försökt ta över "ett dussintal" konton, men bara lyckats i några få fall. Hackergruppen är känd under namnet UNC1151 och har kopplats till den belarusiska regeringen av cybersäkerhetsbolaget Mandiant. Omni 220407.

Ryssland kräver 755 miljoner - blev av med VM. Ryska volleybollförbundet vill kompenseras med motsvarande 755 miljoner kronor för att ha blivit fråntaget VM för herrar. Det rapporterar TT. Summan ska motsvara vad det ryska förbundet anser sig ha kunnat tjäna på värdskapet. "Vi är redo för rättegångsprocessen, vi har lämnat över de relevanta dokumenten," säger Jaremenko till ryska nyhetsbyrån Tass, enligt sajten Inside the Games. Turneringen skulle ha arrangerats på tio platser i Ryssland mellan 26 augusti och 11 september. Omni 220407.

Ryssland anklagar Ukraina för ändrade fredskrav. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov anklagar de ukrainska förhandlarna för att göra avsteg från överenskommelser som träffades vid samtalen i Istanbul den 29 mars, rapporterar AFP. Enligt Lavrov presenterade Ukraina på onsdagen ett utkast till ett avtal som "frångår några av de viktigaste punkterna från mötet i Istanbul". Bland annat påstås Ukraina vid mötet ha sagt att framtida säkerhetsgarantier för landet inte ska gälla Krym - något som inte stod i onsdagens utkast, enligt Lavrov. Den ukrainske förhandlaren Mychajlo Podoljak avfärdar påståendena. Lavrov deltar inte i förhandlingarna, och uttalandena är därför "rent propagandistiska" och syftar till att avleda uppmärksamhet från massakern i Butja, enligt Podoljak. Omni 220407.

Kuleba: Donbas kommer likna andra världskriget. Slaget om Donbas i östra Ukraina kommer att påminna om andra världskriget, med storskaliga truppförflyttningar och tusentals stridsvagnar, stridsflyg och pansarfordon, säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba enligt Reuters. Massakern i Butja är "bara toppen på isberget", enligt ministern. "Antingen hjälper ni oss nu, inom dagar och inte veckor, eller så är hjälpen för sen och många människor kommer dö," säger han till journalister i Bryssel. Kuleba befinner sig i Bryssel för att delta i Natos utrikesministermöte. Tidigare under torsdagen sa han att hans agenda vid mötet består av tre punkter: "vapen, vapen och vapen", rapporterar AFP. Efterlyser snabb hjälp från Nato. Kuleba: Vårt erbjudande är rättvist - ni ger oss vapen, vi offrar våra liv för att begränsa kriget till Ukraina. Omni 220407.

Uppgifter: Finland gör sig redo för Nato-ansökan. Enligt källor till finska Iltalehti förbereder Finland just nu en ansökan till Nato, och ett beslut väntas kunna fattas tidigt i maj. Det utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet TP-Utva uppges förbereda en ansökan genom en så kallad tilläggsregistrering. Därefter kan TP-Utva tillsammans med premiärminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö lämna in en ansökan, skriver Aftonbladet. I det kortfattade tillägget framgår att statsledningen beslutat om att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen. Enligt utrikesminister Pekka Haavisto har Nato erbjudit FInland säkerhetsstöd under ansökningsperioden. Iltalehtis uppgifter talar för ett beslut under de två första veckorna i maj. Starkt stöd för Nato i finska riksdagen. Omni 220407.

EU-toppen: Ska diskutera oljeembargo nästa vecka. EU kommer att diskutera embargo mot rysk olja på måndag nästa vecka, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell till Financial Times. I det femte sanktionspaketet som ska diskuteras på torsdagskvällen finns kol med - men inte olja, säger Borell men tillägger: "Förr eller senare ' jag hoppas på förr - kommer det att hända.'" På torsdagen sa EU-parlamentet ja till en bojkott av rysk olja, naturgas, kol och kärnbränsle i en ickebindande omröstning. I går uppgav Josep Borrell att EU sedan invasionen den 24 februari hade köpt rysk olja och gas för 35 miljarder euro, drygt 360 miljarder kronor. EU säger symboliskt ja till rysk energibojkott. Omni 220407.

Rysk radiotrafik från Butja uppsnappad: "Pratade om mord på ett vardagligt sätt". Tysk underrättelsetjänst har snappat upp ryska soldaters radiotrafik från staden Butja utanför Kyiv, där en massaker på civila utfördes, rapporterar AFP. Bland annat uppges de ryska soldaterna prata om hur de sköt civila på cyklar. Minst tre döda cyklister sågs av AFP:s journalister på plats i staden. Soldaterna diskuterade morden "som om de bara diskuterade sina vardagsliv", enligt den tyska tidningen Der Spiegel. Ryssarna beskriver också hur de förhörde ukrainska soldater och civila för att sedan skjuta ihjäl dem, enligt Washington Post. Den tyska regeringen har satellitbilder som visar att flera av de offer som hittades på stadens gator legat där "åtminstone sedan den 10 mars". Talesperson: "Pålitliga bevis för att ryska styrkor befann sig i området mellan 7 och 30 mars." Radiotrafiken tyder på att legoknektar från Wagnergruppen attackerat civila. Radiokommunikationen fångades upp av säkerhetstjänsten BND. Omni 220407.

Civila utanför Kyiv: Vi användes som ryska sköldar. Flera ukrainska civila norr om Kyiv berättar om hur ryska soldater hämtade dem från deras hem, radade upp dem vid en lokal skola och använde dem som mänskliga sköldar. Det rapporterar BBC. Byn Obuchovtji ligger omkring 100 kilometer från Kyiv, och ockuperades tidigt under invasionen. Ordet "människor" skrevs på flera av husen för att soldater inte skulle skada dem, men istället blev de magneter för ryska trupper. "Ryssarna är fascister, vandaler. Det var kaos, barn och människor grät. Jag vill inte prata om ryssarna. De är inte människor," säger 60-årige Ivan till BBC. Bogdan i Ukraina: Ryska soldater tvingade mig att begrava civila de dödat. Tidigare under dagen uppgav Ukraina att man utreder omkring 5 000 krigsbrott. Ryssland fortsätter förneka massakern i Butja. Omni 220407.

Kreml medger "betydande" förluster i Ukraina. Kremls talesperson Dmitrij Peskov erkänner att Ryssland lidit "betydande" militära förluster i Ukraina. Detta i en intervju med brittiska Sky News. Peskov säger att förlusterna är "en tragedi för oss", men specificerar inte hur stora de är. Den senaste ryska siffran gavs i slutet av mars. Då angavs att 1 351 soldater dödats och 3 825 skadats. Andra uppskattningar av det ryska dödstalet är betydligt högre. Vid olika tillfällen har Ukraina uppskattat att det rör sig om 15 000 döda, USA 7 000, och Tyskland 10 000. Peskov tillfrågades också om hur han ser på de svenska och finska funderingarna på Natomedlemskap. Han svarade att Ryssland då måste "ombalansera situationen". "Då måste vi göra vår västra flank mer sofistikerad för att värna vår säkerhet." Tyskland uppskattar att minst 10 000 ryska soldater dödats. Omni 220407.

Proryska separatister: 5 000 dödade i Mariupol. Den "nye borgmästaren" i Mariupol, som tillsatts av proryska separatister, uppger på torsdagen att runt 5 000 civila dödats i Mariupol efter över en månads belägring av ryska styrkor. Det rapporterar Reuters. "Runt 60 till 70 procent av bostäderna har blivit helt eller delvis förstörda," säger Konstantin Ivasjtjenko, som utnämnts till borgmästare av Denis Pusjilin, ledare för den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk. Även stadens regeringstrogne borgmästare Vadym Bojtjenko uppgav samma siffra på onsdagen, och tillade att hundratals av dem är barn. Båda sidor uppger att den humanitära situationen i staden är "katastrofal". Ivasjtjenko: 250 000 människor har lämnat staden. Minst 210 dödade barn, enligt Bojtjenko. Omni 220407.

Nobelpristagare attackerad - dränkt i rödfärg på tåg. Den ryske Nobelpristagaren Dmitrij Muratov, chefredaktör för den oberoende tidningen Novaja Gazeta, har attackerats med rödfärg på ett tåg i Ryssland. Det skriver tidningen på Twitter. Bilder som de publicerat visar Muratov och hans tågkupé dränkta i färg. Gärningspersonerna ska ha skrikit "det här är för våra grabbar", enligt tidningen. Muratov vann Nobels fredspris 2021. Priset motiverades med hans "insatser för att bevara yttrandefriheten, vilket är en förutsättning för demokrati och varaktig fred". Novaja Gazeta lade ner verksamheten den 28 mars efter flera varningar från ryska myndigheter, skriver The Guardian. Detta efter att Muratov och flera oberoende ryska journalister intervjuat Ukrainas president Zelenskyj. Omni 220407.

"Läget i Borodjanka mycket värre än i Butja." Förödelsen som ryska trupper lämnat efter sig i den lilla staden Borodjanka utanför Kyiv är "mycket värre" än den i Butja, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga videoinspelade tal. "De har börjat söka igenom ruinerna i Borodjanka. Där finns ännu fler offer för de ryska ockupanterna," säger han. Bilderna och vittnesmålen från Butja har mötts av bestörtning över hela världen och blivit en symbol för de ryska övergreppen och morden på civila i Ukraina, samt resulterat i hårdare sanktioner mot Ryssland från omvärlden. I Borodjanka fruktas hundratals liggas begravda i ruinerna. Bara under två lägenhetsbyggnader hittades 26 kroppar på torsdagen, enligt lokala myndigheter. Vittnen: Ryssarna stoppade folk från att gräva fram kropparna. Omni 220407.

Karta: Så har kriget slagit mot olika delar av Ukraina. Kriget i Ukraina har pågått i sex veckor. Flera städer har drabbats hårt av missiler. Invånare har isolerats utan leveranser av mat och andra förnödenheter. Bilder på civila lik och massgravar kablas ut från Kievregionen. Mariupol är en av de städer som drabbats värst av anfallskriget. Staden har varit omringad i flera veckor, men Ukraina uppges ha kontroll över de centrala delarna. Runt 90 procent av staden är förstörd, enligt borgmästaren. Från Kievregionen sprids bilder på döda civila. Ett antal massgravar har hittats i området. Ryssland nekar till anklagelserna om folkmord, men satellitbilder pekar på att ryska trupper skjutit ihjäl civila. Cirka 70 procent av Tjernihiv har förstörs i strider, enligt stadens borgmästaren. Dess invånare har varit isolerade utan mat och andra förnödenheter i veckor. Landets näst största stad Charkiv har varit hårt ansatt sedan kriget började och drabbas fortfarande av anfall, med uppemot 50 missiler dagligen. svt 220407.

Se svenska pansarskotten som nu används i kriget. Tusentals pansarskott, skyddsvästar, hjälmar och fältransoner har Sverige skickat för att stötta Ukraina i kriget. Vid Norrbottens pansarbataljon visar plutonchefen hur pansarskotten används i klippet ovan. Det var en nästan enhällig riksdag som röstade igenom beslutet att bistå Ukraina med material för att stå emot invasionen. Enbart Vänsterpartiet röstade mot förslaget vilket i efterhand splittrat partiet. Vid pansarbataljonen i Boden, precis som alla andra, behöver man nu avstå en del material som nu ska skickas söderut. Utöver det, av Ukraina efterfrågade pansarskottet, lyfter chefen för pansarbataljonen fram matransonerna som en viktig del. "Med vatten och stridsportioner så kan man gå ganska långt," säger Markus Kernell. Det svensktillverkade pansarskottet är byggt i lättviktsmaterial och skjuter ut en pansarbrytande granat. Upp till omkring 300 meter ska den vara relativt lätt att träffa mål med. Instruktioner för varje steg finns dessutom i listform skrivet längst med sidan. "Man kan ge det till egentligen vem som helst så kan de läsa innantill hur man ska göra och sen nyttja vapnet mot ett värdigt mål," säger plutonchefen Simon Palm. svt 220407.

Ryssland utesluts från FN:s människorättsråd. Ryssland utesluts från FN:s råd för mänskliga rättigheter, det beslutade FN:s generalförsamling i dag. 93 länder röstade för uteslutningen, 24 röstade emot och 58 avstod från att rösta. Anledningen är de krigsbrott och folkmord som landet anklagats för under Rysslands invasion i Ukraina. "Det är ju ett förvånansvärt starkt uttalande mot Ryssland" säger Olof Skoog är EU:s FN-sändebud, som själv var på plats i generalförsamlingen i dag. Röstade emot uteslutning gjorde Algeriet, Belarus, Bolivia, Burundi, Centralafrikanska republiken, Kina, Kongo, Kuba, Nordkorea, Eritrea, Etiopien, Gabon, Iran, Kazakstan, Kirgistan, Laos, Mali, Nicaragua, Ryssland, Syrien, Tajikistan, Usbekistan, Vietman och Zimbabwe. Avstod från att rösta gjorde Angola, Bahrain, Bangadesh, Barbados, Belize, Bhutan, Botswana, Brasilien, Brunei, Kap Verde, Kambodja, Kamerun, Egypten, El Salvador, Eswatini, Gambia, Ghana, Guinea-Bissau, Guyana, Indien, Indonesien, Irak, Jordanien, Kenya, Kuwait, Lesotho, Madagaskar, Malaysia, Maldiverna, Mexico, Mongoliet, Mozambique, Namibia, Nepal, Niger, Nigeria, Oman, Pakistan, Qatar, Saint Kitts-Nevis, Saint Vicente, Saudiarabien, Senegal, Singapore, Sydafrika, Sydsudan, Sri Lanka, Sudan, Surinam, Thailand, Togo, Trinidad-Tobago, Tunisien, Uganda, Förenade Arabemiraten, Tanzania och Jemen. Länder som inte deltog i röstningen: Afghanistan, Armenien, Azerbaijan, Benin, Burkina Faso, Djibouti, EkvarorialGuinea, Guinea, Libanon, Mauritanien, Marocko, Rwanda, Sao Tome-Principe, Salomonöarna, Somalia, Turkmenistan, Venezuela och Zambia. Övriga röstade JA. SR 220407. UN News 220407. UN News Twitter 220407.
Ryssland utesluts från FN:s människorättsråd. FN:s generalförsamling röstade under torsdagseftermiddagen för att Ryssland ska uteslutas från FN:s råd för mänskliga rättigheter, rapporterar Reuters. 93 länder röstade för, 24 mot och 58 la ned sina röster. Kravet från USA på en omröstning om huruvida Ryssland skulle stängas av från människorättsrådet kom efter att hundratals döda kroppar av civila påträffades i staden Butja under söndagen. "Rysslands närvaro i människorättsrådet är en fars," sade USA:s FN-sändebud Linda Thomas-Greenfield i måndags. För att ett beslut skulle fattas krävdes att minst två tredjedelar - av de som röstade - skulle rösta för att utesluta Ryssland. 93 länder röstade för, 24 mot och 58 la ned sina röster. Rysslands representant Gennadij Kuzmin kallade omröstningen för "ett försök av USA av bevara sina dominanta position och totala kontroll". Ord mot ord inför omröstningen. Under torsdagen innan omröstningen tog vid uppmanade Ukrainas FN-ambassadör Sergiy Kyslytsya medlemmar att stödja förslaget, skriver CNN. "Vi måste vidta åtgärder i dag för att rädda rådet från att sjunka," sade Kyslytsya. Ryssland svarade kort därefter med att fördöma förslaget. "Idag är inte tiden eller platsen för teaterspel," sade Rysslands FN:s ambassadör Gennadij Kuzmin och tillade: "Resolutionsförslaget som vi behandlar i dag har inget samband med den faktiska människorättssituationen på plats." Han fortsatte med att hänvisa till händelserna i Butja som uppgjorda.
Sällskap med Libyen. Människorättsrådets 47 länder väljs in av generalförsamlingen för treårsperioder. Ryssland är inne på det andra av sina tre år i rådet, men enligt en resolution från 2006 är det möjligt att utesluta länder som "begår grova och systematiska övergrepp mot mänskliga rättigheter". Ryssland blir det andra landet att uteslutas av människorättsrådet, i sällskap med Libyen som 2011 uteslöts till följd av diktatorn Muammar Gaddafis hårda nedslagning av demonstranter. svt 220407.

Drone video team turns the tables on hiding Russian vehicle. Drones also expose russia's targeting of civilians. You tube 5:10 CNN 220407.

Kongressen klubbar förbud mot import av rysk energi. USA:s kongress röstade på torsdagskvällen igenom ett förbud mot import av rysk olja, gas och kol, rapporterar CNBC. Tidigare under torsdagen röstade senaten igenom lagen med siffrorna 100–0, innan representanthuset godkände den med siffrorna 413-9, skriver kanalen. Nu sänds lagen till president Joe Biden för ratificering. Redan förra månaden utfärdade Biden en presidentorder om att förbjuda rysk energi som svar på invasionen av Ukraina. Nu har även kongressen ställt sig bakom presidentens beslut. Omni 220408.

Zelenskyj: Läget i Borodjanka är värre än i Butja. Ukrainas president Zelenskyj varnar för att läget i staden Borodjanka utanför Kiev är betydligt värre än i Butja, där bilder på döda kroppar på gatorna lett till starka reaktioner runtom i världen. Enligt ukrainska myndigheter har man hittat 26 kroppar i rasmassorna där två flerfamiljshus en gång stod, rapporterar Reuters. Världshälso-organisationen säger att man nu bekräftat över hundra attacker mot vårdinrättningar under kriget i Ukraina och ett 70-tal människor dödats i attackerna. Ryssland medger nu att man förlorat ett stort antal soldater i kriget. I en intervju med brittiska Sky News säger president Putins talesperson Dmitrij Peskov att man haft betydande förluster och beskriver det som en tragedi. SR 220408.
"Läget i Borodjanka mycket värre än i Butja." Förödelsen som ryska trupper lämnat efter sig i den lilla staden Borodjanka utanför Kyiv är "mycket värre" än den i Butja, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga videoinspelade tal. "De har börjat söka igenom ruinerna i Borodjanka. Där finns ännu fler offer för de ryska ockupanterna," säger han. Bilderna och vittnesmålen från Butja har mötts av bestörtning över hela världen och blivit en symbol för de ryska övergreppen och morden på civila i Ukraina, samt resulterat i hårdare sanktioner mot Ryssland från omvärlden. I Borodjanka fruktas hundratals liggas begravda i ruinerna. Bara under två lägenhetsbyggnader hittades 26 kroppar på torsdagen, enligt lokala myndigheter. Omni 220408.

WHO: 100 attacker mot sjukvården i Ukraina. Världshälsoorganisationen WHO har dokumenterat 100 attacker mot sjukvården i Ukraina, enligt ett pressmeddelande. 89 av angreppen har riktats mot vårdinrättningar och 13 mot transporter, exempelvis ambulanser. "Vi är upprörda över att attackerna mot vården fortsätter. Det är ett brott mot internationell humanitär rätt," säger WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus. I dagarna väckte ett videklipp från staden Mykolajiv i Ukraina uppmärksamhet. Klippet uppges visa hur en ambulans beskjuts. Enligt BBC hade ambulansen kunnat skänkas efter en brittisk insamling. "Många människor hade bidragit till ambulansen [...] Det här var något som var till hjälp (för ukrainare), att den angreps är nedslående," säger läkaren Mateo Szmidt som arbetat med att få ambulansen på plats. Omni 220408.

Microsoft har avvärjt ryska cyberattacker mot Ukraina. Microsoft uppger att man har lyckats avvärja flera cyberattacker mot ukrainska mål som koordinerats av den ryska hackergruppen APT28 (även känd under namnen Fancy Bear och Strontium). Flera domäner som använts som infrastruktur för attackerna har tagits ned. Domänerna har även använts vid attacker mot institutioner i USA och EU. Microsoft skriver i ett uttalande att de ryska cyberattackerna mot Ukraina har fortsatt eskalera sedan invasionen inleddes. Har tagit ned ett antal domäner som man nu har kontroll över. Microsoft samarbetar med den ukrainska regeringen och flera organisationer i landet när det handlar om skydd mot cyberattacker. Omni 220408.

Före detta KGB-officer: Början på slutet för Putin. Kriget i Ukraina är början på slutet för Vladimir Putins tid vid makten. Det säger den tidigare dumaledamoten och KGB-officeren Gennadij Gudkov till SR Ekot. Dessförinnan står världen inför ett hot som aldrig förr, menar han. "Hitler eller Stalin hade inga atombomber men nu har vi en ledare, besatt av att behålla sin makt, med stora mängder kärnvapen." Gudkov, som talar med Ekot från Bulgarien, tjänstgjorde inom underrättelsetjänsten KGB på 80-talet och är i dag är uttalad kritiker av den ryske presidenten. Tidigare KGB-officer varnar för att Putin kan använda kärnvapen i utpressningssyfte. Putins tidigare rådgivare Gleb Pavlovsky, som sedan 2011 kritiserat Putins presidentskap, säger till Radio Free Europe att världen har underskattat ledarens "maniska besatthet" av Ukraina. Ju längre kriget pågår desto större är risken för att konflikten eskalerar till ett konventionellt krig mellan Ryssland och väst, med Nato, enligt Pavlovsky. "Jag tror inte längre att det är otänkbart eller omöjligt." Pavlovsky: Vi har underskattat omfattningen av den ryska regeringens förfallAftonbladet. Omni 220408.
Tidigare KGB-officer: Om Putin inte stoppas kommer han att hota med kärnvapen. Kriget i Ukraina är början på slutet för Vladimir Putins tid vid makten. Det säger den före detta dumaledamoten och KGB-officeraren Gennadij Gudkov till Ekot. I drygt tio år satt han i det ryska parlamentets underhus duman men är i dag en frispråkig kritiker av den ryska makten och president Vladimir Putin. Om inte Putin stoppas nu, säger Gennadij Gudkov, kommer han använda hot om kärnvapen, i utpressningssyfte. Lyssna på hela intervjun! Omni 220408.

Brittisk rapport: Ryssland har lämnat norra Ukraina helt. Ryska styrkor har nu helt lämnat norra Ukraina och dragit sig tillbaka till Belarus och Ryssland, uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesrapport. En del av dessa enheter väntas förflyttas till östra Ukraina för att strida i Donbas. Förberedelser inför att en sådan förflyttning ska bli möjlig väntas i flera fall ta minst en vecka, enligt departementet. Enligt ukrainska uppgifter förbereder Ryssland en stor offensiv i östra Ukraina och tung beskjutning rapporteras från Donbasregionen, rapporterar CNN. Omni 220408.

EU på plats i Kiev - lovar nya miljarder till vapen. EU ska lägga ytterligare 500 miljoner euro till fonden som finansierar köp och leveranser av vapen till Ukraina - totalt uppgår stödet nu till 1,5 miljarder. Beskedet kom i samband med att EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och utrikeschefen Josep Borrell träffar president Zelenskyj på plats i Kiev. Samtidigt publiceras i dag EU:s senaste sanktioner mot Ryssland som bland annat riktas mot president Putins två döttrar. SR 220408.

Raketattacker och tung beskjutning i östra Ukraina. Raketattacker och tung beskjutning rapporteras från östra Ukraina under natten till fredagen, enligt BBC. Ukraina har sagt sig se en rysk förstärkning i öster och enligt inrikesdepartementet kan situationen i Donbasregionen bli mycket allvarlig. Enligt Washingtonbaserade tankesmedjan ISW kan ryska framryckningar runt Charkiv vara förberedelser för en offensiv med staden Slovjansk i Donetsk som nästa mål. Civila i Luhansk har uppmanats att evakuera till säkrare regioner, något som försvåras väsentligt av att delar av en järnväg förstördes på torsdagen. Järnvägen uppgavs senare ha reparerats och tågen börjat rulla. Samtidigt fortsätter läget i belägrade Mariupol att vara svårt. Ryssland hävdar att dess styrkor har tagit kontroll över de centrala delarna av staden men Ukraina uppges fortfarande kontrollera den strategiskt viktiga hamnen. Enligt myndigheterna har alla sjukhus i Luhansk förstörts. Ukrainska ledare befarar ännu värre övergrepp den kommande tiden. Omni 220408.

USA bekräftar: Ger Ukraina underrättelser om Donbas. USA förser Ukrainas militär med underrättelseinformation för att stötta i kampen mot Ryssland i Donbasregionen. Det bekräftade USA:s försvarsminister Lloyd Austin under en kommittéutfrågning i kongressen i går, enligt AFP. Enligt CNN är det första gången som en amerikansk företrädare öppet bekräftar att USA hjälper Ukraina i de separatistkontrollerade östra delarna. En försvarskälla säger till CNN att en del av informationen förmedlas "närmast i realtid". Vita huset bekräftade förra månaden att USA har skickat en "signifikant mängd" uppgifter till Ukraina. Austin tror att Ukrainas väg till seger är lång och svår. Omni 220408.

EU förbjuder import av ryskt kol från och med augusti och bannlyser ryska fartyg. Det står klart efter att ett femte sanktionspaket införts mot Ryssland, enligt ett pressmeddelande. Utöver kolförbudet förbjuds fartyg under rysk flagg att komma till unionens hamnar. EU-kommissionens utrikeschef, Josep Borrell, menar att detta är ett viktigt svar efter de rapporterade krigsbrotten i Butja. "Syftet med dessa sanktioner är att stoppa de ryska truppernas hänsynslösa, omänskliga, och aggressiva beteende," säger han. Borrell tillägger att budskapet till Kreml är att "deras illegala aggression" kommer med ett dyrt pris. Sanktionspaket innefattar också ett förbud mot lastbilsgods från Ryssland och Belarus. Fartygen med humanitär hjälp och annan rysk energi undantages. Omni 220408.

Ryssland sänker räntan efter rubelns återhämtning. Den ryska centralbanken levererade en överraskande räntesänkning på fredagen, när styrräntan justerades ner från 20 till 17 procent, enligt flera medier. Centralbanken gjorde samtidigt ett duvaktigt uttalande om att ytterligare sänkningar kan genomföras vid kommande möten om de ekonomiska förhållandena tillåter det. Bloomberg noterar att räntesänkningen kommer efter att rubeln inhämtat hela krigstappet på 40 procent. Den ryska centralbanken skriver att riskerna för den finansiella stabiliteten kvarstår, men att inflationen inte längre accelererar lika snabbt som under veckorna direkt efter invasionen. Kapitalkontroll och fortsatt energiexport har stöttat rubeln. Omni 220408.
Analys: Rubelns comeback är bara ena sidan av myntet. Även om den ryska rubeln officiellt har återhämtat raset som utlöstes av invasionen är växlingskursen i vardagen många gånger helt annorlunda, skriver Reuters Nick Macfie i en analys. Kreml och statliga medier har i återhämtningen sett bevis för att Rysslands ekonomi står emot västs sanktioner bra. Men även om valutan nu står i 72 rubel mot en dollar mot drygt 121 efter invasionen kommer den som försöker växla till sig dollar i praktiken att upptäcka att kursen är "avsevärt sämre", skriver Macfie. Dessutom medför den officiella växelkursen risker då det blir mindre lönsamt att exportera råvaror om betalningen blir i rubel, som på hemmaplan lider av svårartad inflation, resonerar han. "Det kan sätta press på de redan krisdrabbade budgeten i en tid då Ryssland är avstängt från globala kapitalmarknader och har höjt utlåningsräntorna kraftig", skriver Macfie. Omni 220408.

Attack mot regeringssajter när Zelenskyj talar i Finland: "Ingen tillfällighet." Flera regeringssajter i Finland utsattes för en överbelastningsattack under fredagen, rapporterar Svenska Yle. Både försvarsdepartementets och utrikesdepartementets hemsidor låg nere under en period, men i en uppdatering vid 15.25 skriver Yle att överbelastningsattacken är över. Försvarsdepartementets kommunikationschef säger att det är oklart vem eller vilka som ligger bakom, och att det ska utredas. Enligt Yle ska försvarsdepartementet under fredagen ha meddelat att ett ryskt statligt plan misstänks ha kränkt Finlands luftrum utanför Borgå. Detta samma dag som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar inför parlamentet. Att en överbelastningsattack och en misstänkt kränkning sker just i dag är ingen tillfällighet, säger utrikesminister Pekka Haavisto. Enligt Hufvudstadsbladet var det ett statligt ryskt plan av typen IL-96-300 som misstänks ha kränkt luftrummet. Omni 220408.

Ann Linde vid ukrainska gränsen: "En otrolig vrede." Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) besökte under fredagen ett flyktingcenter vid den ukrainska gränsen, som del av en OSSE-delegation. "Man kan inte annat än att känna en otrolig vrede mot det som Ryssland gör mot Ukraina och Ukrainas befolkning," säger Ann Linde till TT. Resan inleddes med ett besök på ett flyktingcenter i polska Korczowa, en halvmil från gränsen till Ukraina, där även Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var med. "Flyktingarna som dödades i Kramatorsk i dag kunde ha varit här om ett par dagar, men de dödades av ryska armén," säger Dmytro Kuleba. Omni 220408.

EU lanserar plattform för att dumpa ryska gasen. EU har lanserat ett samarbete för gemensamma inköp av naturgas och flytande naturgas från andra leverantörer än Ryssland, skriver Reuters. Den nyinrättade gruppen som möttes i går ska koordinera förhandlingarna med stora gasleverantörer och se till att de medlemsländer som vill delta får sina behov mötta. I går uppgav Finland och Estland att de kommer att installera en fysisk plattform för flytande naturgas på vattnet i Finska viken för att reducera sitt beroende av rysk gas. Ryssland står i dag för 40 procent av EU:s gasförsörjning. EU ska bli helt oberoende av Rysslands fossila bränslen till 2027. Lanserades efter förfrågan av Grekland och Spanien. Omni 220408.

Zelenskyjs tal i Grekland väckte kritik: "Nazister ska inte få uttala sig." När den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj under torsdagen talade inför det grekiska parlamentet inkluderande han ett videomeddelande från en medlem ur den högerextrema Azovbataljonen - något som möttes av stor kritik i Grekland, skriver Reuters. Det grekiska vänsterpartiet Syrizas partiledare Alexis Tsipras kallade det för en "provokation". "Solidaritet med det ukrainska folket är givet. Men nazister kan inte få uttala sig i parlamentet", skriver han på Twitter. Senare under torsdagen uppgav en talesperson för den grekiska regeringen att meddelandet var "ett misstag och opassande". Azovmedlemmen identifierade sig som "etnisk grek". Omni 220408. Kommentar: Det var en groda av Zelenskyj.

Minst 50 dödade efter attack mot järnvägsstation i Kramatorsk. Minst 50 personer ska ha dött i fredagsmorgonens två raketattacker mot en järnvägsstation i Kramatorsk i Ukraina, varav 5 barn. Det uppger ukrainska myndigheter under fredagseftermiddagen. Två ryska raketer ska ha träffat järnvägsstationen i Kramatorsk i östra Ukraina på fredagsmorgonen enligt Ukrainas statliga järnvägsbolag. Exakt hur många som dödats och skadats är inte fastställt. Det statliga järnvägsbolaget uppgav inledningsvis att mer än 30 personer dödats och över hundra skadats. "De visste väl vart de siktade och vad de ville: de ville ta så många fredliga människor som möjligt," skriver Pavlo Kyrylenko, guvernör i Donetsk, på Telegram. Han skriver under fredagskvällen att han anser att attackerna utgör ett brott mot mänskligheten, men att evakueringen av civila från området kommer att fortsätta.
Ryskt förnekande. Ryssland förnekar att deras styrkor utfört attacken. "Alla uttalanden från företrädare för den nationalistiska regimen i Kiev om 'raketattacken' som påstås ha utförts av Ryssland den 8 april vid järnvägsstationen i staden Kramatorsk är en provokation och är absolut osanna," skriver det ryska försvarsdepartementet i ett uttalande enligt ryska statskontrollerade nyhetsbyrån RIA.
Evakuering av civila. Stationen används för att evakuera civila från krigsdrabbade områden. SVT:s team var på plats vid järnvägsstationen för ett par veckor sedan, redan då började de första evakueringarna av flyktingar. "Oron var väldigt stor just i det här området. Evakueringarna har fortsatt och just tågstationen i Kramatorsk är en av nyckelpunkterna för transport av människor och förstås varor och andra saker, säger utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. svt 220408.
Svenske Sebastian befann sig vid Kramatorsk tågstation. Sebastian Lindström, 37, kom till tågstationen i Kramatorsk bara tio minuter efter den dödliga raketattacken. Han såg hur döda och skadade bars bort på bårar. "Min kollega såg mellan 25-30 brända kroppar," berättar han för Aftonbladet. Vraket invid den bombade järnvägsstationen ska vara efter en rysk Tochka-U raket. Den var märkt "för barnen" - skrivet på ryska. AB 220408.
EU fördömer angrepp - borgmästare: Äldre, kvinnor och barn som försökte fly. EU fördömer angreppet mot en tågstation i Kramatorsk i östra Ukraina. Det säger EU:s utrikeschef Josep Borrell enligt AFP. Enligt ukrainska uppgifter har minst 39 människor dödats och 89 skadats i samband med att två raketer träffat tågstationen. Stadens borgmästare Oleksander Honcharenko säger att omkring 4 000 människor, huvudsakligen gamla, kvinnor och barn befann sig på tågstationen vid attacken. Människor ska ha försökt evakuera till säkrare områden. Ryssland förnekar att man ligger bakom attacken, som beskrivs som en av de dödligaste sedan invasionen av Ukraina inleddes i februari. Många av de skadade beskrivs vara svårt skadade. AFP:s journalist på plats beskriver sjöar av blod och utspridda resväskor. Omni 220408.
Ex-försvarschefen: "Man träffar det man siktar på." Enligt den tidigare norske försvarschefen Sverre Diesen var det inget misstag att järnvägsstationen i Kramatorsk träffades i den brutala attacken. "Här finns det ingen möjlighet att säga att man försökt träffa något annat," säger han till NRK. Han menar att typen av raket som användes är väldigt träffsäker, trots sin långa räckvidd. "Siktar man på en järnvägsstation, så träffar man en järnvägsstation," säger Diesen.Om det visar sig att Ryssland ligger bakom attacken kommer det göra Nato-länderna mer villiga att bidra med ännu mer vapen till Ukraina, menar Diesen. Omni 220408.
Uppgifter om minst 50 döda i attack mot tågstation - användes för evakuering. En tågstation i Kramatorsk i östra Ukraina har utsatts för en rysk raketattack, uppger Donetsks guvernör. Initialt förekom uppgifter om att minst 30 människor har dödats och över 100 skadats, uppger det statliga järnvägsbolaget enligt Reuters. Dödssiffran justerades senare under fredagen uppåt till minst 50, varav fem uppges vara barn. Det skriver Reuters med hänvisning till guvernören i området. Tågstationen användes för evakueringar från krigsdrabbade områden och enligt guvernören befann sig tusentals människor där när attacken inträffade. Ukrainska myndigheter har uppmanat civila i östra Ukraina att lämna skyddsrummen och försöka ta sig till säkrare områden eftersom de ryska styrkorna väntas trappa upp anfallen. Omni 220408.
Frankrike: "Attacken är ett brott mot mänskligheten." Attacken mot en järnvägsstation i Kramatorsk i Ukraina var "ett brott mot mänskligheten". Det säger Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian, enligt AFP. "De träffade en station där det finns flyktingar, civila, så detta kan ses som ett brott mot mänskligheten," säger han. Vidare säger Drian att attacken, i vilken minst 50 personer omkom, "självklart" måste hanteras av den internationella brottsmålsdomstolen ICC. "Dessa brott kan inte förbli ostraffade," säger han. Senare under fredagen uppgav USA att man misstänker att Ryssland utfört attacken med kortdistansrobotar. "Vi köper inte ryssarnas förnekande," säger Vita huset i ett uttalande enligt Reuters. Drian: Kriget kommer hålla på så länge Putin inte uppnår sina mål. Järnvägsstationen var full med tusentals flyktingar. Omni 220408.
Expert: "Att bomba civila ska skrämma Ukraina att ge upp." Bombningen av tågstationen i Kramatorsk är en del av den ryska strategin nu, säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap till Aktuellt. "Det är terrorbombningar som visar att man inte bryr sig om civila liv det minsta längre," säger han. I kvällens Aktuellt beskriver Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan hur bombningar av tågstationer som den i Kramatorsk på fredagen har blivit en del av Rysslands strategi. "Förklaringen till varför man gör det är tudelad. Dels är tågstationer viktiga strategiska mål, dels är det nu en del av strategin att bomba civila. Det handlar om terrorbombningar, för att skrämma Ukraina att ge upp," säger han. Ryssland har bombat flera tågstationer under invasionen av Ukraina, under fredagen träffade två missiler tågstationen i Kramatorsk i Donbassregionen, en plats där tusentals civila samlats i försöken att undkomma de strider som väntas i området den närmaste tiden. Minst 50 personer dödades vid attacken, däribland 5 barn. Närmare 100 personer uppges ha skadats. Se en längre bit av intervjun i klippet. svt 220409.
Nastja, 17, överlevde: "En mardröm, allt brann." Blodiga resväskor, barnvagnar och gosedjur. Bilderna från tågstationen i Kramatorsk i östra Ukraina vittnar om stor förödelse efter gårdagens raketattack där fler än 50 människor dödades. En man söker efter stationschefen för att fråga efter sin mamma. Han kan se mammans väska i en hög av resväskor i biljetthallen men får inte kontakt med henne. "Jag försöker ringa men hon svarar inte," säger han enligt Sky News. 17-åriga Nastja väntade på tåget till Kyiv när attacken inträffade. Hon har ett bandage runt huvudet och sår på armarna. "Jag kommer ihåg att det var en hög smäll och att något slog ner, granater eller raketer. Alla slogs till marken. En mardröm, allt började brinna, alla hade panik." Ryssland har nekat till att ha utfört attacken och hävdar att man inte använder sig av den aktuella robottypen Tochka-U, men att Ukraina däremot gör det. Flera bedömare på sociala medier har dock pekat på att det finns belägg för att den ryska militären i själva verket gör det, enligt BBC. Enligt Ukraina befann sig uppemot 4 000 civila på stationen för att evakueras. Omni 220409.

Uppgifter: Utvisad norsk nazist strider för Ryssland. Norska NRK har gått igenom flera bilder som påstås föreställa den ryska legosoldatsgruppen "Rusich" som strider i östra Ukraina. Bland bilderna, som publicerats i en rysk propagandakanal på Telegram, återfinns den norska nazisten Yan Petrovskiy, som utvisades ur landet 2016. NRK har varit i kontakt med Petrovskiy, som varken vill bekräfta eller dementera att han deltar, men han har tidigare sagt att han är en del av milisen, som enligt norska Minerva tidigare stridit för separatisterna i Luhansk. Den norsk-ryske medborgaren flyttade till Norge som tonåring, och utvisades då han ansågs utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Nazismens roll i den ryska invasionen har varit omdebatterad. Vladimir Putin har hävdat att invasionen är ett försök att "avnazifiera" Ukraina. Samtidigt har den högerextrema Azovbataljonen stridit tillsammans med den ukrainska armén. Syns på bild som ska vara tagen i östra Ukraina. Enligt Minerva ska Petrovskiy ha tagit över rollen som befälhavare i gruppen. Gruppen har tidigare rapporterats röra sig mot Charkiv. Historiker: Putins utspel om nynazister förvränger historien. Allan Ripp: Ukrainas nazistproblem är på riktigt, även om Putins "avnazifierings"-utspel inte är det. Omni 220408.

EU tar rygg på USA - inför sanktioner mot döttrarna. Även EU inför sanktioner mot Vladimir Putins två vuxna döttrar, skriver TT. Katerina Tichonova och Maria Vorontsova finns sedan i onsdags redan på USA:s sanktionslista. Bland drygt 200 nya namn på unionens sanktionslista finns även storbanken Sberbanks chef och en lång rad oligarker. Totalt har EU nu infört sanktioner mot cirka 700 personer sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari, skriver nyhetsbyrån. Det blir samtidigt förbjudet att ta med sig EU-ländernas valutor - inklusive svenska kronor - till Ryssland. Fredagens sanktionspaket - EU:s femte - innehöll exempelvis också importförbud för ryskt kol samt förbud för ryska fartyg att angöra unionens hamnar. Omni 220408.

Ryske patriarkens "farligaste tal" - förnekade ukrainska folket. Kirill försvarade kriget och förnekade att det finns ett ukrainskt folk. (Dagen 220408.)
Fredrik Wenell: Antikristlig predikan från patriarken Kirill. Fredrik Wenell: Modigt motstånd från rysk-ortodoxa präster inger hopp. Moskvapatriarken KirilI fortsätter sin antikristliga väg. Predikan från den 3 april är rakt motsatt allt vad Jesus Kristus står för. Kirill sa visserligen att folket måste bli starkt genom att låta kärleken fylla deras inre, vilket inte alls låter antikristligt, men budskapet är försåtligt. Kärlekens kraft är enligt honom till för att ge styrka så att ryssarna motiveras att sluta upp kring Putins invasionskrig. Med bibelord motiverar han ett fortsatt slaktande av civila, utplånandet av hela städer och bombandet av sjukhus. Det är i sanning antikristligt. Kirill anknyter till den grövsta formen av religiöst motiverat våld vilket har stora likheter med hur Osama bin Laden använde religionen. Båda menar att västs värderingar måste utplånas så att de inte korrumperar den egna religionen och befolkningen. Kirill påstår i sin predikan att många av världens länder står under starkt negativt inflytande som hotar Ryssland och därför är Putins insats nödvändig. Folket måste därför uppfyllas av kärlekens kraft så att det blir starkt, men den kraften är inte den som Jesus förkunnade. Ännu en gång anknyter Kirill till att "ingen är större än den som lägger ner sina liv för sina vänner" och låter det anspela på de soldater som dör i kriget, vilket är långt ifrån bibeltextens mening. Nu är det inte vanliga ryssars krig utan Putins och uppenbarligen också Kirills. Som kyrkans överhuvud använder han sin maktposition för att etablera och understödja den värsta sortens nationalism. Domen kommer med stor säkerhet bli hård. Nu är det enkelt att sitta i trygga Sverige och tycka om hur kristna i Ryssland borde agera. Därför är ortodoxa präster som Ioann Burdin värda all respekt som inte låter sig tystas inför patriarkens utnyttjande av Bibeln och den ortodoxa traditionen. Burdin säger att han inte kan vara tyst, då vore han inte längre präst. Enligt honom är det ett inbördeskrig där Putin krigar mot ett folk som han är kallad att betjäna. Kyrkan är viktigare än nationen och det är därför en tragedi av stora mått när Putin och Kirill använder kyrkan för att utplåna människor. Det gäller givetvis också de ukrainska präster som hittills fördömt kriget och tidigt uppmanade till försoning och omedelbar vapenvila. Den modige prästen Burdin är inte ensam. Den rysk-ortodoxa kyrkan i såväl Lettland som Litauen har gjort officiella uttalanden mot kriget. De har sett igenom Putins propaganda och reagerar som varje kristen borde agera, vare sig man är ortodox, katolik, protestant eller baptist, med avsky. Det bästa kyrkorna nu kan göra är att fortsätta stödja alla goda krafter i Ryssland som står upp mot en överhet som gått långt utöver sina befogenheter. Det självklara stödet från kyrkan i övriga världen är givetvis bön och att med öppna armar ta emot människor som flyr från såväl Putins totalitära regim som förödelsens Ukraina. Självklart ska vi be om att Gud ger Zelenskyj vishet men också att Putin omvänder sig och inser sin skuld för att ha orsakat tusentals oskyldiga människors och soldaters liv. Dagen 220413.
EU-parlamentet fördömer rysk-ortodoxe patriarken. Lovordar modet hos tre hundra präster i den rysk-ortodoxa kyrkan som tar avstånd från Rysslands krigföring i Ukraina. EU-parlamentet fördömer den rysk-ortodoxe patriarken Kirill för dennes roll i att stödja Rysslands invasion av Ukraina. Den rysk ortodoxe patriarken Kirills nära band till president Putin är omvittnat. Det senaste beviset för patriarkens uppbackning av Rysslands invasion av Ukraina kom när han i en predikan förnekade existensen av ett ukrainskt folk och en ukrainsk nation. För detta har han fått stark kritik från både politiska och kristna ledare. Nu tar EU-parlamentet bladet från munnen och kritiserar i skarpa ordalag Kirills uttalanden. I en resolution fördöms den ryska upptrappningen av krigföringen i Ukraina: "Vi fördömer den roll patriarken Kirill, överhuvud för den rysk-ortodoxa kyrkan, spelar genom att ge teologisk legitimitet åt Rysslands aggression mot Ukraina", heter det i resolutionen från EU-parlamentets ledamöter. EU-parlamentet lovordar samtidigt modet hos de 300 präster i den rysk-ortodoxa kyrkan som i ett öppet brev fördömt aggressionen. Prästerna uttrycker där sin stora sorg över det lidande som det ukrainska folket drabbats av och uppmanar Ryssland att sluta sin krigföring. Och prästerna i den ukrainska-ortodoxa kyrkan, som tillhör Moskva-patriarkatet, kräver i ett inlägg på Facebook att Kirill ställs inför rätta för sitt omdömeslösa agerande. De menar att patriarken "begått krigsbrott" och sammanfattar på vilket sätt i två huvudpunkter: "1. Kirill förespråkar doktrinen om ´det ryska världsherraväldet´. Detta går inte ihop med den ortodoxa läran och måste fördömas som en irrlära." "2. Genom att ge sin välsignelse till kriget mot Ukraina och ge sitt stöd till den ryska aggressionen har Kirill gjort sig skyldig till brott mot moraliska principer." Prästerna avslutar sitt inlägg med att uttrycka en förhoppning om att utgången av en sådan rättegången "blir rättvis", rapporterar European Times. Dagen 230414.
Ortodoxa i Ukraina vill få bort Putinvänlig patriark. Många präster är rasande - 320 har skrivit under upprop mot Kirill. Kirills stöd för det ryska anfallskriget mot Ukraina har fått ukrainska rysk-ortodoxa att reagera starkt. Ett upprop cirkulerar nu där präster vill dra den Putinvänlige patriarken inför kyrklig domstol. Ilskan är stor bland de präster som tillhör den del av den ukrainska ortodoxa kyrkan som lyder under Moskva-patriarkatet. 320 präster har skrivit under ett upprop som kräver att Kirills krigsstöd granskas. Om han fälls i domstolen, vill de ortodoxa prästerna se att han avlägsnas från sitt ämbete som Moskva-patriarkatets överhuvud, skriver tidningen Crux. Uppropet publicerades den 10 april på sociala medier av Andriy Pinchuk, kyrkoherde i Dnepropetrovk, och responsen blev stor. I Ukraina finns sedan 2018 en ortodox nationell ukrainsk kyrka, med bas i centrala och västra Ukraina. Den lyder under patriark Bartholomeus i Konstantinopel. Men det finns också rysk-ortodoxa som lyder under Moskvapatriarkatet, det vill säga patriark Kirill. Cirka 15 procent av ukrainarna tillhör denna rysk-ortodoxa gren av kyrkan. I flera tal och predikningar har Kirill visat sitt stöd för Rysslands anfallskrig mot grannlandet Ukraina. I en predikan riktad särskilt till den ryska armén anslöt sig Kirill nyligen till Putins historieskrivning, och sa att det inte finns något ukrainskt folk eller någon ukrainsk nation - de är en del av "det heliga Ryssland". De ukrainska prästerna håller inte med. "Trots att patriark Kirill under lång tid (bland annat när han besökt Ukraina) i sina officiella uttalanden sagt att han anser att de ortodoxa i Ukraina är en del hans flock, välsignar han i dag den fysiska ödeläggelse av denna flock som genomförs av de ryska trupperna," skriver prästerna i uppropet. De betonar att Kirills uttalanden om kriget går emot kyrkans lära. "Hans ståndpunkter motsvarar inte kristen morallära, och inte heller kyrkans normativa dokument," konstaterar prästerna och åberopar skrivelser som kyrkan har om att den inte kan stödja eller samarbeta med staten när det gäller inbördeskrig eller externa anfallskrig. Prästerna beklagar att Kirill inte lyssnat när deras ukrainske metropolit, Onufriy av Kiev, vädjat till Kirill om att inte stödja utan i stället fördöma kriget. Om domstolen, som består av ett råd av östliga ortodoxa patriarker, kommer fram till att Kirill brutit mot läran vill de ukrainska prästerna att han snarast fråntas sitt ämbete. Minst femton av den rysk-ortodoxa kyrkans stift har nu också slutat be för Kirill i sina gudstjänster. Frågan om patriark Kirills ställningstaganden och Moskva-patriarkatets plats i Kyrkornas världsråd (WCC) har debatterats flitigt under de senaste veckorna. När WCC samlas i juni kommer just frågan om Moskva-patriarkatets eventuella uteslutning ur WCC att vara en av de hetaste debattfrågorna, tror WCC-ledaren Ioan Sauca, själv präst i Rumäniens ortodoxa kyrka. "Som många andra lider jag, särskilt eftersom jag är ortodox präst," säger han. Ioan Sauca betonar att det från WCC:s sida har gjorts flera försök att tala med Kirill. Samtidigt, menar Sauca, har WCC en tradition där dialog och samtal står i centrum, och att utesluta och demonisera inte alltid är rätt väg att gå. Dagen 220417.
Ukraina kastar ut rysk-ortodoxa kyrkan - patriark Kirill vädjar om hjälp. Ukraina beordrar det ryskledda Moskvapatriarkatet att lämna världsarvet Petjerskaklostret i Kiev. Nu vädjar den Putinlojala patriarken Kirill till andra kyrkoledare att ingripa. DN 230311.

Kreml stoppar Amnesty: "Gör något rätt när de vill täppa till käften på oss." Ryska justitiedepartementet tvingar en rad organisationer, bland annat Human Rights Watch och Amnesty, att stänga sina kontor och avsluta verksamheten i landet. Det rapporterar AFP. Human Rights Watch har funnits i Ryssland i 30 år och Amnesty nästan lika länge, sedan 1993. Enligt Ryssland har organisationerna begått "överträdelser av den ryska lagstiftningen". Rachel Denber vid Human Rights Watch är övertygad om att det gäller rapporteringen kring den ryska invasionen i Ukraina, och säger att det redan på förhand stod klart att Kreml inte "har någon användning" av fakta när det gäller civilas skydd i Ukraina. "Det här är bara ytterligare ett litet bevis på det." I ett uttalande på Amnestys hemsida säger generalsekreteraren Agnès Callamard att deras verksamhet stoppas eftersom de säger sanningen, och att de måste göra någonting rätt när Kreml "försöker täppa till käften" på dem. Totalt rör det sig om 15 organisationer vars verksamhet nu tvingas upphöra. Finns nu på listan över "icke önskvärda" internationella organisationer. Omni 220408.
Ryssland stänger människorättskontor. Sammanlagt 15 frivilligorganisationer och tankesmedjor med kontor i Ryssland stängs av och tvingas upphöra med sin verksamhet i landet. Bland de avstängda återfinns exempelvis människorättsorganisationerna Human Rights Watch (HRW) och Amnesty international. HRW har haft verksamhet i Ryssland i 30 år, och Amnesty öppnade sitt ryska kontor 1993. Beskedet kom från det ryska justitiedepartementet på fredagen. Även tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace, som har sitt huvudkontor i USA, tvingas packa ihop och lämna Ryssland. Samtliga 15 har tagits bort från det ryska registret av internationella organisationer och utländska frivilligorganisationer "på grund av överträdelser av den gällande ryska lagstiftningen", skriver justitiedepartementet i ett uttalande. Rachel Denber, som är biträdande chef för HRW:s Europa- och Asienenhet, säger i en kommentar att det knappast råder något tvivel om att beskedet är ett svar på organisationernas rapportering om det ryska anfallskriget mot Ukraina. "Den ryska regeringen hade redan gjort det väldigt tydligt att den inte har användning av fakta angående skyddet av civila i Ukraina. Det här är bara ytterligare ett litet bevis på det," säger hon i ett uttalande. Tidigare under fredagen stod det klart att också den brittiska tankesmedjan Chatham House förts upp på svarta listan över "icke önskvärda" internationella organisationer. I fallet med Chatham House, vars formella namn är Kungliga institutet för internationella frågor, sägs att den internationellt respekterade organisationen inte är önskvärd i Ryssland, eftersom den är ett "hot mot den nationella säkerheten". Omni 220408.

Analyser: Xi behöver stark Putin för att själv överleva. Kinas ledare Xi Jinping behöver en Vladimir Putin som sitter kvar vid makten - annars kan han själv dras med i fallet, skriver Nikkei Asias Katsuji Nakazawa i en analys. När Xi senare i år söker stöd för ytterligare en mandatperiod vore ett "mardsrömsscenario" för honom om Putin misslyckas. Det skulle kunna sprida intrycket att auktoritära ledare som suttit för länge vid makten tenderar att fatta felaktiga beslut, skriver Nakazawa. "Även om Xi vinner omvalet den här gången, kan ett ryskt misslyckande i Ukraina i det närmaste säkerställa att han inte blir kvar efter nästa nationella kongress 2027", skriver han. The Hills Richard Holwill skriver att varken EU eller USA har lyckats övertyga Kina om att ta avstånd från Ryssland. Han konstaterar att Kina har hög kapacitet för produktion men är i behov av råvaror - något som finns på nära håll i östra Ryssland. Utsikterna att få tillgång till dessa "måste vara en frestelse för Peking", skriver Holwill. Omni 220408.

"Risk att propaganda rättfärdigar värre brutalitet." Att Kreml erkänner att ryska trupper lidit "betydande" förluster i Ukraina kan signalera att Kreml är villigt att "möta verkligheten" kring vilket pris landet tvingas betala för invasionen, skriver Sky News Deborah Haynes i en analys. Uttalandet gjordes av talespersonen Dmitrij Peskov i en intervju där Haynes samtidigt noterar att Kreml fortsatt håller fast vid "grundlösa förnekelser" om dödandet av civila i Butja, trots de bevis och vittnesmål som finns. Kreml har en lång historia av att använda lögner för att så tvivel om vad som faktiskt sker, och "blodbadet i Butja" kan inte slätas över, skriver hon. Financial Times lyfter den ryska robotattacken mot en tågstation i Kramatorsk under fredagen då minst 50 personer miste livet. Förvirring, förnekelse och "ren fiktion" följde sedan från Kreml och statlig rysk media när det först hävdades att attacker utförts mot järnvägsstationer eftersom det där fanns militära mål, för att sedan anklaga Ukraina när omfattningen av antalet döda civila blev känd. Om inte väst lyckas bekämpa propagandan och förmedla sanningen till det ryska folket riskerar lögnerna att rättfärdiga "allt värre grymheter", skriver FT. Omni 220409.

EU fryser 300 miljarder för Belarus och Ryssland. EU fryser tillgångar till ett värde av omkring 30 miljarder euro, motsvarande 300 miljarder kronor för svartlistade ryska och belarusiska personer och företag, rapporterar AFP. Tillgångarna omfattar båtar, helikoptrar, bostäder och konstverk. Tidigare har dessutom affärer till ett värde av nästan 200 miljarder euro stoppats, enligt nyhetsbyrån. Uppgifterna kommer från arbetsgruppen "Freeze and seize" som är ett samarbete mellan EU- och G7-länderna. Omni 220409.

Så samlar Human Rights Watch bevis på misstänkta krigsbrott. Bilderna och vittnesmålen om brutala övergrepp i krigets Ukraina har väckt avsky. Men uppgifterna ifrågasätts samtidigt från ryskt håll. Människorättsorganisationen HRW bedriver under pågående krig ett intensivt arbete för att säkra bevis på misstänkta krigsbrott. Läs mer hos svt 220409.

Ryska soldater "gjorde vad de ville" i Tjernobyl. Ryska soldater grävde skyttevärn i Tjernobyls förbjudna zon och tillbringade veckor i den radioaktiva skogen. "De kom och gjorde vad de ville," säger säkerhetschefen Valeriyj Simyonov till The New York Times. Ryska styrkor ockuperade området kring Tjernobyls kärnkraftverk tidigt under invasionen av Ukraina, i sitt försök att nå huvudstaden Kiev. Under flera veckor grävde ryssarna skyttevärn och bunkrar och rullade runt med bulldozrar och stridsvagnar. "Vi sade åt dem att inte göra det, att det var farligt, men de ignorerade oss," säger Valeriyj Simyonov, säkerhetsansvarig för Tjernobyls kärnkraftsområde, till The New York Times. Den förbjudna zonen, som beskrivs som en av världens mest förorenade platser, är den avspärrade platsen där strålningen efter kärnkraftsolyckan 1986 är som starkast. Framför allt finns de radioaktiva partiklarna i jorden, som riskerar att virvla upp om man vistas där. Men oro för säkerheten verkar ha fått stå tillbaka när ryska befälhavare planerade anfallet mot Kiev. Enligt CNN, som också fått besöka området, märks det förhöjda strålningsnivåer även vid de lokaler i själva kärnkraftverket där ryska soldater bott, sedan de gått i den så kallade röda skogen och fört med sig radioaktiva partiklar på sina kängor. "Det är galet, faktiskt. Jag har ingen aning om varför de gjorde det, men vi kan se att de gick in där, kom tillbaka hit och att radioaktivitetsnivån ökade," säger Ukrainas energiminister German Galusjtjenko till tv-kanalen. När de ryskorna styrkorna retirerade ska de ha placerat ut personminor och sprängt en bro i den förbjudna zonen, enligt The New York Times. Det internationella atomenergiorganet IAEA meddelar att man ska "så snart som möjligt" skicka personal till Tjernobyl för att mäta strålningshalten och leverera säkerhetsutrustning, och återställa de uppkopplade övervakningssystemen på platsen. Det finns inga bekräftade rapporter om att ryska soldater ska ha skadats av strålning i Tjernobylområdet, men strålning ökar exempelvis cancerrisken, vilket kan framträda långt in i framtiden. svt 220409.

Deras bilder avslöjar grymheten i krigets Ukraina: "Det är hårda fakta." Världen har skakats av bilder på mördade civila i Ukraina efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka. Satellitbilder från företaget Maxar, som finns i Linköping, har kunnat visa krigets grymhet - och ryska lögner. Läs mer hos svt 220409.

Storbritannien skickar pansarfordon till Ukraina. Storbritannien skickar fler vapen till Ukraina, däribland för första gången pansarfordon. Det rapporterar Sky News. Även luftvärnsrobotar och materiel som hjälmar kroppsskydd och mörkerglasögon ingår i paketet, som har ett värde på 100 miljoner pund, motsvarande 1,2 miljarder kronor. Omni 220409.

Zelenskyj: Piloter har haft kartor med civila mål. Ukraina har bevis på att Ryssland begått krigsbrott sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett klipp från CBS News 60 Minutes. Enligt Zelenskyj har säkerhetstjänsten fångat upp kommunikation där ryska soldater pratar med sina föräldrar om "vad de har stulit och vilka de har fört bort". Han säger att det också finns inspelningar där ryska krigsfångar erkänner mord. "Det finns piloter i fängelse som haft kartor med civila mål att bomba. Utredningar görs också av kvarlevor från döda," säger Zelenskyj. På frågan om Rysslands president Vladimir Putin bör ställas inför rätta säger Zelenskyj att alla som utfärdat en order eller följt en order är skyldiga, och att Putin är en av dem. Hela intervjun sänds på söndagen. Omni 220409.

Ukrainas "it-armé" slår tillbaka med cyberattacker. Ukrainas framstående it-sektor har mobiliserat sig i kriget för att slå tillbaka mot den ryska attacken, rapporterar DN. Ukrainare med it-kompetens genomför DDoS-attacker, överbelastningsattacker, och samordnar cyberinsatser. En av dem som engagerar sig är Artem Yarmosh som säger till tidningen att de är bättre än ryssarna på området, men medger att Ryssland ibland lyckas hacka deras webbsidor. Ukrainas digitaliseringsminister Mychajlo Fedorov välkomnar internationella it-specialister att delta. "Vi är helt öppna, alla kan bli en av våra cybersoldater," säger han. Ukrainas it-sektor sysselsätter närmare 300 000 personer, och exporterade tjänster till ett värde av över 60 miljarder kronor under förra året. Omni 220409.

Ledare: Europa kan inte finansiera en massaker. Europas och Sveriges vägval i fråga om den ryska gasen lyfts i dag på både DN:s och DI:s ledarsidor. De två alternativ som EU står inför är båda mycket farliga, skriver DN:s Amanda Sokolnicki. Att sluta köpa rysk gas kan dra undan mattan för flera av Europas största ekonomier, något som i sin tur kan få skrämmande politiska konsekvenser. Hur skulle en recession påverka beslutsamheten, sammanhållningen och väljarna i Europa? Men att fortsätta finansiera Putins massaker vore moraliskt förkastligt, skriver Sokolnicki. "I praktiken kan det här bli det svåraste beslut Europa fattat på lång tid. Ändå måste det ske." I DI konstaterar Henrik Westman att sanktionerna mot Ryssland biter. Livlinan stavas gas och olja, men att tvärt avbryta importen skulle försvåra EU:s möjlighet att sätta press på Ryssland, menar Westman. "Även i det ekonomiska kriget mot Ryssland måste perspektivet vara långsiktigt." Omni 220409.

37 länder stoppar techexport till rysk krigsindustri. USA, Schweiz, Norge, Island och Lichtenstein följer efter en rad andra länder i att begränsa Rysslands tillgång till teknologi, rapporterar Bloomberg. Med de nya länderna har listan 37 länder, däribland EU och Storbritannien. Framförallt handlar det om tech-produkter som Ryssland kan använda i sin krigsindustri, i flygplan eller på fartyg. Att så många länder, med olika export till Ryssland, har anslutit sig är för att man vill hindra att Ryssland hittar nya säljare när gamla stänger dörren. USA har också stoppat import av rysk gas, olja och kol. Omni 220409.

Ingenjör på Tjornobyl: "Stal ryssarnas bränsle för att förhindra katastrof." När Ryssland invaderade Ukraina i februari tog man snabbt kontroll över det stängda kärnkraftverket i Tjernobyl. I dag är det tillbaka i Ukrainas händer. Nu berättar anställda om rädslan. "Vi var tvungna att hela tiden förhandla, och försöka att inte förolämpa dem så att vår personal skulle få sköta anläggningen," säger ingenjören Valeriy Semonov till BBC. Under ett tre dagar långt strömavbrott kämpade han med att hitta bränsle som skulle hålla igång generatorn. Bland annat stal han en del från ryssarna. "Om vi hade förlorat strömmen så kunde resultatet ha blivit katastrofalt," säger Oleksandr Lobada, expert på strålsäkerhet på Tjornobyl. "Radioaktivt material kunde ha frigjorts. Jag fruktade inte för mitt liv. Jag var rädd för vad som skulle ske om jag inte övervakade anläggningen. Jag var rädd att det skulle innebära en katastrof för mänskligheten." Enligt New York Times försökte de anställda varna ryssarna för riskerna med strålning i området. "Vi sa att här i 'Zonen' kan man inte gå till vissa ställen. De struntade i oss," säger Natasha Siloshenko, kock på anläggningens kafeteria. Efter att de ryska styrkorna lämnat området har drönarbilder visat att de grävt gångar och bunkrar strax utanför staden. Skogen har brunnit och de ryska soldaterna tros ha exponerats för radioaktiv rök. Området bakom anläggningen kallas för "Röda skogen" och är ett av de mest radioaktiva platserna på jorden. Journalister har släppts in till Tjornobyl för första gången sedan Ryssland lämnade. Omni 220409.

USA tror att Ryssland vill ta in 60 000 nya soldater. USA har indikationer på att Ryssland försöker rekrytera uppåt 60 000 soldater för att mobilisera i östra Ukraina. Det uppger en amerikansk försvarstjänsteman enligt CNN. Om landet lyckas med det och vilken träning soldaterna i så fall skulle få är oklart. Tjänstemannen vill inte uppge någon siffra på hur många ryska soldater som kan ha dödats sedan Ryssland inledde invasionen i februari. Däremot säger denne att den sammanvägda bedömningen är att Ryssland har kvar 85 procent av den tillgängliga stridskraften som man hade från början. Ska rekryteras bland värnpliktiga och reservister. USA tvivlar på att Ryssland lyckas lösa sina logistikproblem. Omni 220409.

Guvernören i Luhansk: Fler måste evakueras - ryssarna kraftsamlar för en offensiv. Fler måste evakueras från Luhansk i östra Ukraina snarast möjligt. Det säger regionens guvernör Serhij Gaidai, skriver Reuters. Enligt honom är fortfarande 30 procent av invånarna kvar i området. "De (Ryssland) kraftsamlar för en offensiv och vi ser att antalet beskjutningar har ökat," säger Gaidai. Storbritanniens senaste underrättelserapport pekar på att den ryska offensiven fortsätter att fokusera på östra och södra delarna av landet och att flygattackerna sannolikt kommer att öka i områdena. USA har samtidigt fått indikationer på att Ryssland försöker rekrytera uppåt 60 000 soldater för att mobilisera i östra Ukraina. Omni 220409.

Youtube stänger av ryska parlamentet - möts av ilska. Youtube har blockerat "Duma TV" som sänder från Rysslands parlament, rapporterar Reuters. Åtgärden väckte genast ilska och de ryska beslutsfattarna hotar med vedergällning. "Spara innehåll, flytta det till ryska plattformar. Och skynda er" skriver ryska utrikesministerns talesperson Maria Zakharova på Telegram, enligt Reuters. Youtube menar att Duma TV har brutit mot regler och villkor. Ryssland har krävt att kanalen åter görs tillgänglig. Ryska talmannen: USA har monopol på spridning av information - det kan vi inte tolerera. Omni 220409.

Ukraina släpper ljudklipp med ryska truppers samtal: "Döda allihop." Ljudupptagningar som CNN publicerar tyder på att ryska soldater fått kallblodiga uppmaningar från sina överordnade om att döda civila. I en inspelning hörs en soldat säga att han sett en bil, men inte varit säker på om den var civil eller militär. "Men två personer som steg ut från en dunge hade civila kläder på sig," tillägger soldaten. "Döda allihopa", svarar befälhavaren och höjer rösten. "Uppfattat. Men hela den här byn är civil," säger den första soldaten i ljudklippet. "Om det är civila, så mörda allihop!" säger befälhavaren. Ljudklippet har släppts av den ukrainska säkerhetstjänsten. Det har inte verifierats av oberoende part, och det är inte säkerställt var soldaterna befann sig när inspelningen gjordes, skriver TT. I ett annat klipp hörs en rysk soldat berätta för en kvinna om en våldtäkt mot en 16-åring. Omni 220409.

Kolumn i rysk nyhetsbyrå ger strategi för massmord. I en kolumn publicerad av den statliga ryska nyhetsbyrån RIA den 4 april lägger den ryske politiske strategen Timofej Sergejtsev fram en strategi för hur Ukraina, enligt det ryska narrativet, ska "avnazifieras". I texten utmålas Ukraina och majoriteten av dess befolkning som obotliga nazister - "ett större hot mot Ryssland än Nazityskland". Ennligt Sergejtsev måste alla ukrainska politiker och varje invånare som tagit till vapen mördas, och alla civila som stött regeringen genomlida krigets fasor. Därefter ska landet delas upp i en ryssvänlig östhalva och en västlig halva som enbart tillåts existera under ständigt hot om ryskt angrepp, enligt Sergejtsev. Texten har i veckan fått stor uppmärksamhet på sociala medier. "Budskapet är att Ryssland är beredd att skapa ett apokalyptiskt scenario för att krossa den ukrainska nationen," säger Östeuropaanalytikern Andreas Umland till Aftonbladet. Läs en engelsk översättning av texten via länken. Analytiker om texten: Ser ut som en förberedelse för ännu mer omfattande massakrer och folkmord Omni 220409.
Analytiker om kolumn: "Kan vara förberedelse för mer omfattande massakrer." Ryske politiska strategen Timofej Sergejtsevs text som publicerades av statliga RIA Novosti tidigare i april speglar troligtvis Kremls åsikter. Det säger Andreas Umland, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, till Aftonbladet. Han menar att den ryska retoriken om ett "fasciststyrt" Ukraina trappats upp stegvis. "Om man ska ta den här texten på allvar ser den ut som en förberedelse för ännu mer omfattande massakrer och folkmord," säger han. Umland tillägger att texten kan ha som syfte att skrämma Ukraina och omvärlden genom att visa att inget kommer stoppa Ryssland. Omni 220409.

Johnson bekräftar 120 pansarfordon till Ukraina - hyllas av Zelenskyj i Kyiv. Storbritannien skickar 120 pansarfordon och robotar för att slå ut fartyg som en del av utökat militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Det bekräftades i samband med att premiärminister Boris Johnson träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kyiv. "Andra västerländska demokratiska länder borde följa Storbritanniens exempel," säger Zelenskyj efter mötet. Tidigare under lördagen har även Österrikes förbundskansler Karl Nehammer besökt Zelenskyj. Under fredagen lovade Johnson att skicka ytterligare hjälmar, mörkersiktesutrustning och skyddsvästar. Johnson lovar även motsvarande 4,7 miljarder kronor genom Världsbanken. Omni 220409.

Tullen har stoppat 256 sändningar till Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland har fått svenska tullärenden till landet att rasa med över 90 procent, skriver DN. Enligt generaltulldirektör Charlotte Svensson har man hittills stoppat 256 förbjudna sändningar till landet. De flesta innehåller varor som kan användas både civilt och militärt, så kallade PDA-varor. "Vi tar allt från av skruvar och muttrar till raketbränsle," säger generaltulldirektören. Värdet av de stoppade sändningarna uppgår till 26,3 miljoner kronor. Enligt Charlotte Svensson pågår Tullverkets arbete med underrättelsetjänst och varukontroller "alla tider på dygnet, varje dag i veckan", skriver DN. Omni 220409.

Läkare från Mariupol: "Så många döda att vi la deras kroppar utomhus i säckar." Det sönderbombade sjukhuset i Mariupol saknade el, vatten och mat - men skadade patienter fortsatte att läggas in. Många dog. Brittiska The Times har pratat med läkaren Anna som tillsammans med sina kollegor fortsatte att arbeta trots att bomberna föll. "Vi hade så många kroppar att vi la dem utomhus i säckar. Det värsta var när anhöriga kom för att söka efter sina kära, då fick de öppna allihop," säger hon. Anna säger också att det hon såg skulle "inte de mest perversa hjärnorna kunna föreställa sig". Även ukrainska tidningen Kyiv Independent har pratat med flera som flytt Mariupol. Anastasiia Kiseliova gömde sig tillsammans med sina tre barn och andra familjemedlemmar i källaren under sitt hus i en vecka. "Skolor, lägenheter, privata hus - de fällde bomber överallt," säger hon. Både Anna och Anastasiia Kiselio har lyckats fly till Lviv i västra Ukraina. Enligt lokala myndigheter har över 5 000 dödats i Mariupol. Mariia Ruban-Vaskevitj: På en månad gjorde de vårt liv till en skräckfilm. Omni 220409.Kommentar: Inget annat än ett folkmord på upprdrag av Putin.

Fondjätten: Kriget stoppar globaliseringen. Kriget i Ukraina har fått flera att dödförklara globaliseringen när länder och företag ökar sin självförsörjning. För svenska företag har importproblemen ökat drastiskt den senaste tiden, vilket fått många att öka sin lagerhållning eller flytta hem produktion för att undvika problem med brutna leveranskedjor. "Effekterna av kriget är ganska akuta just nu. Men det här är inte en avglobalisering, det handlar om att sprida ut sårbarheterna, säger Svenskt Näringslivs chef för internationella frågor Anna Stellinger i Ekonomibyrån. Sanktionerna mot Ryssland och de brutna relationer som kriget i Ukraina inneburit kan markera slutet för den globaliseringsvåg vi upplevt de senaste trettio åren. Det skriver Larry Fink, vd för världens största fondförvaltare BlackRock i ett brev till sina aktieägare. Met Fink är inte den förste att dödförklara globaliseringen: Tidningen The Economist använder sedan 2019 begreppet "slowbalization" för att beskriva framtiden för global handel. I september samma år deklarerade USA:s dåvarande president Donald Trump inför FN:s generalförsamling "Framtiden tillhör inte globalister". Några månader senare blev Brexit verklighet. Kort därefter stängde pandemin ner världen och världshandeln gick på grund. När krig nu brutit ut i Europa kommer bolag och länder att se över sitt beroende av andra länder, enligt Larry Fink, som varnar för att kriget kommer omforma ekonomin och driva upp inflationen när företag drar sig tillbaka från sina globala leveranskedjor.
Importproblem ökar drastiskt. Svenska företag har märkt av importstörningar under hela pandemin. Men sedan kriget bröt ut har problemen ökat dramatiskt, enligt Svenskt Näringslivs Anna Stellinger. Det rör sig bland annat om brist på varor, leveransförseningar och stigande priser. "Effekterna av kriget är ganska akuta just nu. Det påverkar många sektioner väldigt brett. Även om kriget skulle ta slut idag så blir effekterna kännbara under lång tid framöver," säger hon i Ekonomibyrån. För att mildra framtida importsvårigheter ökar över hälften av företagen sin lagerhållning, enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv. Tolv procent av företagen flyttar produktion eller inköp till Europa, och var tionde företag flyttar produktion eller inköp till Sverige. Många väljer också att använda sig av fler aktörer och leverantörer på fler ställen i världen. Svårigheterna som företagen upplever kan innebära att globaliseringen tappar fart, men att den skulle vara död håller SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist inte med om: "Ryktet om globaliseringens död är kraftigt överdrivet. Jag ser snarare en normalisering av den väldigt starka globalisering vi sett de senaste 20 åren," säger han i Ekonomibyrån. svt 220409.

Våldsbejakande Wagnergruppen och andra högerextremistiska grupperingar står bakom Putin. svt 0:27 220409.
Putin anlitar Wagnergruppen för att de är extremt effektiva och extremt brutala. Var på plats och ledde de fruktansvärda grymheter som vi har sett och bevittnat i Butja. svt 0:35 220409.
Den ryska imperialistiska motståndsrörelsen RIM. svt 0:27 220409.
Putins legosoldater - Wagnergruppen. svt 220409.
Ryska styrkor lämnar stor förstörelse efter sig i norra Ukraina. CNN går in i övergivna ryska rävhål. You tube 9:59. CNN 220409.

Dessa ryssar i Georgien vänder sig mot Putin och brände en bild av honom. You tube 3:55 CNN 220409.

Kritiska ryssar flyr till Serbien - möts av Putinanhängare. Serbiens kopplingar till Ryssland har gjort Belgrad till en attraktiv destination för ryssar som fått nog av Putinregimen och söker sig utomlands. Men landet är delat inför Rysslands agerande. Framför statyn av en ridande prins Mihailo på republikens torg i Belgrad står Peter Nikitin och förbereder dagens manifestation mot kriget i Ukraina. Han ställer fram olika flaggor på montern, intill varandra står en ukrainsk, en serbisk och en rysk flagga. Själv är han ursprungligen från Ryssland men har bott i Belgrad i sex år. "Det är en stor, växande grupp ryssar här i Belgrad och av dem jag känner finns det inte en enda som inte är 100 procent för Ukraina och 200 procent mot det här kriget. Vi har alla familjer och vänner där, hela vår civilisation kommer från Kiev och därför kan vi inte vara tysta. Vi måste visa vårt stöd för Ukraina," säger Peter Nikitin. Ryssland en viktig partner. Bland serberna är det, enligt säkerhetsexperten Stefan Vladisaljev, ungefär en lika stor del som är för Rysslands krig i Ukraina som emot kriget, samtidigt visade en opinionsundersökning nyligen att omkring 95 procent av de tillfrågade serberna ser Ryssland som en allierad eller viktig partner. "Det finns en gemensamhet i kultur, religion och viktiga samarbeten kring energifrågor och lojaliteten från Ryssland i Kosovofrågan, som påverkar serbernas bild av Ryssland," säger Stefan Vladisaljev, säkerhetsexpert med inriktning på Östeuropa och Kina. Men det finns också en stor grupp pro-ryska ultranationalister i Serbien som arrangerat stödmanifestationer för Putin och hans krig i Ukraina, bland dem märks Putins retorik om ett motstånd mot, vad de kallar, den ukrainska nazismen och förtrycket av ryssar.
Putin-anhängare skapar otrygghet. Peter Nikitin berättar att de nästan alltid möter serbiska Putin-anhängare när de manifesterar mot kriget i Ukraina och räknar med att de dyker upp även den här dagen. "De skriker eller kastar saker på oss," säger Peter Nikitin. Att stödet för Putin-regimen och hans krig i Ukraina är stort bland vissa av de pro-ryska serberna är tydligt och skapar osäkerhet bland de nyanlända ryssar som kommit till Serbien de senaste månaden för att undkomma Putinregimen. Något som fått dem att söka stöd hos varandra i hur de ska hantera det ovälkomna stödet från de serber som stödjer Putins Ryssland. svt 220409.

Därför fördömer inte Sydafrika Rysslands attacker. Sydafrika har inte fördömt Rysslands invasion av Ukraina. Många ställer sig frågande till varför. "Man måste ta hänsyn till historien," säger SVT:s Afrikakorrespondent Johan Ripås. Ungefär hälften av de afrikanska länderna har inte fördömt Rysslands invasion av Ukraina, därbland Eritrea, Sudan och Sydafrika. Flera av ledarna i Sydafrikanska ANC har utbildats i det gamla Sovjetunionens anda - vilket kan komplicera relationen till Ryssland, enligt SVT:s Afrikakorrespondent. "Sovjet har genom historien gett den sydafrikanska ledningen i ANC mycket stöd," säger Johan Ripås i Morgonstudion. Han berättar även att landet vill profilera sig som neutralt med tanke på den enorma handeln som Sydafrika har med väst. Däremot finns det en falang inom ANC som tar en stark ställning för Ryssland, säger Johan Ripås.
Sydafrika är ju ett Brics-land, ett samarbete mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Det är ett mini-EU eller vad vi ska kalla det. Men handeln är liten med Ryssland, men enorm med Nato-länderna. Det finns en falang inom ANC som är väldigt hårt på Rysslands sida, den f.d. presidenten Jacob Zumas falang. svt 220410.

SVT:s fotograf tillbaka från Butja: "Gråt i kroppen." Bilderna på hundratals civila dödsoffer i Butja skakade världen. SVT:s utrikesteam Bengt Norborg och Emil Larsson, som med egna ögon bevittnade scenerna, är tillbaka i Sverige. "Det finns en massa gråt i kroppen," säger Emil Larsson i SVT:s Morgonstudion special. När ryska trupper drog sig tillbaka från Kiev-området i förra veckan kunde världens medier, däribland SVT, kabla ut skakande bilder på hundratals mördade civila i förstaden Butja. Läs mer hos svt 220410. och se videor.

Analys: Slaget om Donbas lär bli någonting helt annat. Slaget om den ukrainska regionen Donbas, där en storskalig rysk offensiv väntas, kommer att skilja sig mycket från de framryckningar som ryska trupper tidigare stod för kring Kyiv. Det skriver The Guardians Jack Watling i en analys. Strider kommer till stor del utspelas på landsbygd snarare än i urbana områden, något som ukrainska trupper kommer behöva "manövrera", skriver han, och konstaterar att utmaningar är att vänta även för Ryssland. Samtidigt som det rapporterats om bristande moral i den ryska armén är de ukrainska trupperna i öst bland landets mest välmotiverade, skriver han. Även Washington Posts Liz Sly och Dan Lamothe skriver att Ukraina står inför utmaningar när strider väntas i mer öppen terräng. Bland annat blir det svårare att genomföra gerillaoperationer, vilket man tidigare gjort i skogsområden. Med hänvisning till analytiker skriver de att kommande strider kan avgöras av huruvida Ryssland lärt sig av tidigare misstag eller ej, bland annat när det gäller de logistiska problemen. Att Ryssland lämnat de norra delarna av Ukraina beskrivs som en "förödmjukande reträtt" som vittnar om ryssarnas bristande förmåga. Omni 220410.

Soldater och civila i tredje kända fångutväxlingen. Tolv ukrainska soldater och 14 civila har kunnat återvända hem efter en fångutväxling med Ryssland, uppger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt AFP. Fångutväxlingen är den tredje i ordningen efter att Ryssland inledde ett fullskaligt krig mot Ukraina i februari. Av personerna som har frigivits var nio kvinnor. Veresjtjuk uppgav inte hur många ryssar som ingått i överenskommelsen, men Moskva uppgav i går att 14 ryska sjömän som befunnit sig ombord på ett fartyg i Mariupol sedan 24 februari har fått komma hem. Omni 220410.

Skräckspår efter ryssar i norr: Massgravar, minering och mänskliga sköldar. Områden som ryska styrkor lämnat i norra Ukraina bär spår av massgravar, minering av infrastruktur och oproportionerliga attacker mot icke-stridande. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. Enligt departementet har ryska soldater även använt gisslan som mänskliga sköldar. Ryssland fortsätter också att använda sig av improviserade sprängladdningar för att skada, bryta ner moralen hos motståndet och begränsa den ukrainska rörelsefriheten, skriver man. Samtidigt utförs attacker mot infrastruktur där risken är stor för att civila ska komma till skada. Ett anfall i veckan mot en tank med salpetersyra i staden Rubizhne i östra Ukraina nämns. Tidigare i helgen rapporterade New York Times att en ny typ av mina, PTM-1S, upptäckts av bybor i Charkivregionen. De gröna rören, stora som en literstor läskbehållare, kan innehålla upp till ett tjugotal minor som exploderar i intervaller. "De här vapnen kombinerar de värsta egenskaperna av klusterammunition och landminor," säger Brian Castner, vapenforskare för Amnesty International, till tidningen. Detta är det första kända fallet av att vapnet används i kriget, uppger bombtekniker i Charkiv enligt New York Times. En mina fanns på Sergijs gård: "Tur att min dotter inte lekte där den dagen." Omni 220410.

Ryssland mobiliserar i öst: "Kommer bli en hård strid." Ukraina förbereder sig för att en "hård strid" väntar när ryska styrkor mobiliserar i östra Ukraina. Det sa president Volodymyr Zelenskyj i sitt tal i natt, enligt Sky News. "Det här kommer att bli en hård strid, vi har tillförsikt till vår seger. Vi är redo att samtidigt strida och söka diplomatiska lösningar för att få slut på det här kriget," sa Zelenskyj. Myndigheterna har uppmanat civila att lämna områdena i öster omedelbart. Enligt militära bedömare i väst har Ryssland tagit kontroll över ett territorium som sträcker sig från Charkiv, Ukrainas näst största stad, till Cherson i söder, rapporterar AP. I en intervju med nyhetsbyrån säger Zelenskyj att freden inte kommer att uppnås i närtid. Han uttrycker frustration över att stödet från omvärlden är otillräckligt för att förändra utgången av kriget. Omni 220410.
Satellitbilder tycks visa rysk konvoj på väg till Donbas. Nya satellitbilder visar vad som ser ut som en rysk militärkonvoj på väg till Donbasregionen i östra Ukraina, rapporterar Sky News. Enligt CNN är konvojen 13 kilometer lång och transporterar artilleri. Bilden är tagen i staden Velkyi Burluk den 8 april. Staden ligger öster om Charkiv, nära gränsen till Ryssland. En stor rysk offensiv förväntas i östra Ukaina efter att Ryssland dragit sig tillbaka från de norra delarna. Omni 220410.

Berlusconi: "Har känt Putin i 20 år - ledsen och besviken." Italiens tidigare premiärminister Silvio Berlusconi säger att han blivit "besviken och ledsen" av Rysslands president Vladimir Putins agerande, skriver flera medier. "Jag har känt honom i 20 år och han har alltid framstått som en demokrat och en fredlig man för mig," sa 85-åringen på ett partimöte för högerpartiet Forza Italia i Rom. Berlusconi hade en nära relation till Putin under sin tid vid makten. Bland annat har Putin besökt Berlusconi i dennes lyxbostad på Sardinien. Berlusconi tackade även ja till att besöka Krym 2015, ett år efter Rysslands annektering. Berlusconi har tidigare inte kritiserat Putin men i sitt tal hänvisade han till massakern på civila i Butja och anklagade Ryssland för krigsbrott. Berlusconi satt vid makten tre gånger mellan 1994 och 2011. "Ryssland kan inte förneka sin skuld." Säger att han varken "kan eller vill" dölja sin besvikelse. Omni 220410. Kommentar: Putin har duperat många statsledare genom åren.. Putins auktoritära maktambitioner har varit synliga i många år. Inte minst genom de lagar som stiftats och hans nedtryckning av all politisk opposition i sitt eget land.

Ryska värnpliktiga kan bli "kanonmat" vid fronten. Ryssland uppges försöka rekrytera nya värnpliktiga och reservister för sin offensiv i öster men det finns frågetecken, enligt tankesmedjan ISW. Den nya omgången reservister är äldre, vilket betyder att de saknar färska erfarenheter av strid och sannolikt besitter en lägre grad av militära färdigheter. Förmodligen kommer de att bidra till ryska framgångar i förhållandevis liten utsträckning, enligt den Washingtonbaserade tankesmedjan. Det skulle i praktiken ta veckor eller månader innan reservisterna kan vara redo att ingå i stridande enheter. De värnpliktiga, som nu får grundläggande träning, har en ännu längre resa att göra. Om de sätts in vid fronten de kommande månaderna lär de "helt enkelt bli kanonmat", skriver ISW. Ryssland kan vänta sig att få nytta av de omkring 200 000 reservister och värnpliktiga som nu mobiliseras först till sensommaren eller hösten, enligt tankesmedjan. Enligt en lägesbild från Storbritanniens försvarsdepartement på söndagsmorgonen vill Ryssland bland annat täcka upp för växande förluster med rekryteringar från den autonoma moldaviska regionen Transnistrien. Omni 220410.
20-årig rysk soldat: "Mamma, jag är i helvetet och vet inte om jag kommer hem." Han kom hem inte hem levande. "Mom, this is hell, I don't know if I'll come back home," Nikita Avrov, a 20-year-old Russian soldier, wrote in a text message to his mother on February 14 as he and more than 150,000 other troops massed along Russia's border with Ukraine in the lead-up to Moscow's invasion. That was the last time that Anastasia Avrova, his mother, heard from her son until she was told on April 2 by local authorities that Nikita was killed along with the rest of his tank crew at the end of March near Izyum, the scene of intense fighting in eastern Ukraine. A contract soldier originally from Luga, a city near St. Petersburg, Nikita's death notice is one of many now filtering down through Russia as news about the harsh reality of Moscow's six-week war in Ukraine begins to hit regular families. "Nothing is adding up in my head," Avrova told RFE/RL's North.Realities, who says that she was told to expect the arrival of her son's body within the next few days. Read more in RadioFreeEurope 220409.

Nato ska stärka upp i öst mot framtida aggressioner. Nato planerar för en fullskalig militärstyrka vid försvarsalliansens östflank för att möta framtida ryska aggressioner. Det bekräftar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för The Sunday Telegraph. Enligt Stoltenberg befinner sig Nato mitt i en "fundamental transformation" som kommer att spegla "de långsiktiga konsekvenserna" av Vladimir Putins handlingar. I dag har Nato en mindre närvaro men The Sunday Telegraph skriver att denna ska ersättas med en styrka som är tillräckligt stor för att slå tillbaka mot ett invasionsförsök mot medlemsstater som Estland och Lettland. "Oavsett när och hur kriget i Ukraina slutar, så har kriget redan fått långsiktiga konsekvenser för vår säkerhet. Nato måste anpassa sig till den nya verkligenheten. Och det är vad vi gör nu." Omni 220410.

Invånare uppmanas fly med nio tåg som lämnar Luhansk. Det ska finnas nio tåg som invånare i Luhansk kan ta under söndagen för att lämna regionen. Det skriver guvernören Serhiy Gaidai på Telegram, enligt Reuters. Enligt guvernören har en skola och ett lägenhetshus beskjutits i regionen under söndagen. "Lyckligtvis inga offer", skriver Gaidai. Samtidigt fortsätter flykten från Kramatorsk i Donetsk där en blodig attack utfördes mot en tågstation med civila i fredags. Invånare har uppmanats att evakuera och borgmästaren Oleksander Honcharenko väntar sig att bara 50 000-60 000 av stadens ursprungliga 220 000 invånare kommer att stanna kvar. En fjärdedel av Ukrainas befolkning på 44 miljoner har flytt. Utegångsförbud i Odesa - skulle ha firat befrielsen från nazisternas ockupation i helgen. Fedorov kidnappades av ryssarna - tror inte på fredsförhandlingar: "Butja har utplånats, varför ska vi gå med på halvmesyrer?" Georgien ser med oro på kriget - kan landet bli Rysslands nästa mål? Omni 220410.

Röda korset: Misslyckats att nå Mariupol i fem dagar. Röda korset har under fem dagar försökt nå fram till den belägrade staden Mariupol men misslyckats. Det säger Pascal Hundt, som leder organisationens arbete i Ukraina, till Sky News. Under det sista försöket tvingades hjälparbetarna vända 20 kilometer från hamnstaden. I stället kunde flyende samlas upp längs vägen och eskorteras, ihop med en privat bilkonvoj och under Röda korsets flagga, till staden Zaporizjzja. Fler liknande operationer kommer att behöva ske de kommande dagarna och Hundt säger att man är i kontakt med ryska och ukrainska myndigheter för att bekräfta överenskommelser om en säker passage. Han säger också att fredagens attack mot en tågstation i Kramatorsk i Donetsk har förvärrat säkerhetsläget. Enligt honom vågar många människor inte ta tåget utan försöker ta sig bort från frontlinjen med bil. 1 000 människor kunde ta sig till Zaporizjzja med Röda korsets konvoj. Säkerhetsläget runt Mariupol är mycket svårt. Omni 220410.

Ukraina förbjuder all rysk import: "Väst kan följa." Ukraina förbjöd all rysk import på söndagen, rapporterar Reuters. Ryssland var en av Ukrainas viktigaste handelspartners innan kriget och den ukrainska importen låg på runt 6 miljarder dollar. Handeln mellan länderna har dock varit obefintlig sedan Ryssland invaderade 24 februari, men söndagens beslut gör stoppet av rysk import till lag. "Vårt steg kan vara ett exempel att följa för våra allierade i väst och inspirera dem att stärka sanktioner mot Ryssland, inklusive mot rysk energi och ryska banker", skrev finansministern Julia Svyrydenko på Facebook på söndagen. Omni 220410.

Tiotusentals återvänder dagligen till Ukraina. Ungefär 30 000 människor flyr från Ukraina dagligen. Samtidigt återvänder drygt 20 000 ukrainare per dag in till västra Ukraina, genom att bland annat ta tåg från just Polen. Totalt har drygt en halv miljon ukrainare återvänt, enligt inrikesministeriet. Men alla korsar inte gränsen tillbaka för att stanna. Kriget rasar ännu och samma dag som Rita, Karina och Yeva kliver på Odessatåget, sker en attack mot tågstationen Kramatorsk som skördar minst 50 liv, varav fem barn. "Jag har inga ord för att beskriva det. Det är ytterligare eskalation av våldsamheter, av kriget och av dödsfall som hade kunnat undvikas," säger Yaroslav Braslavets som är på väg tillbaka till Khmelnytskyi. svt 220410.

Militärkonvoj rör sig söderut genom östra Ukraina. Satellitbilder visar nu en flera kilometer lång militärkonvoj som rör sig söderut genom östra Ukraina. En förhöjd konfliktnivå kan förväntas i de östra delarna av landet i takt med att Ryssland omgrupperar, enligt Rysslandsexperten Martin Kragh. Bilderna som samlats in och analyserats av Maxar Technologies visar en militärkonvoj som enligt internationella medier sägs vara rysk. De uppges också visa lastbilar som drar artilleri efter sig. Den ukrainska bedömningen är att Ryssland nu avser fokusera sin offensiv mot östra delarna kring Donbas, menar Martin Kragh, som är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid UI. "Det är ju två viktiga städer där, Mariupol och Charkiv, som står i huvudfokus. Så vad vi kan förvänta oss är förhöjd konfliktnivå i den här delen av Ukraina, där en stor del av de ukrainska styrkorna redan är på plats. Vad det betyder är att konflikten också kan intensifieras på det militära slagfältet med allt vad det innebär.
Bedöms ha svårt att samla stridsfärdig styrka. På kort sikt väntas dock inte några stora förändringar på slagfälten, enligt den USA-baserade oberoende tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW). I stället bedöms att Ryssland kommer att ha svårt att samla en stor och stridsfärdig styrka i östra Ukraina de kommande månaderna. "Ryssland kommer antagligen att fortsätta att kasta in svårt skadade och delvis rekonstruerade enheter styckevis in i offensiva insatser som kommer att göra begränsade vinningar till stora kostnader", skriver ISW i sin senaste uppdatering om kriget. ISW tror att de ryska styrkorna kommer omringa eller slita ned de ukrainska styrkorna i Donetsk och Luhansk, den så kallade Donbass-regionen. Men "det är minst lika troligt att de här ryska offensiverna kommer att kulminera innan de uppnår sina mål, som liknande ryska insatser har gjort." Konvojerna visar förflyttningar. Att Ryssland omgrupperar kan möjligtvis betyda en förhoppning om framsteg och politisk vinst att visa upp i Ryssland den 9 maj, som är den stora segerdagen i rysk tradition, enligt Martin Kragh. Kan man säga något om strategin bakom sådana här konvojer? "När Ryssland omgrupperar måste de också rimligtvis flytta trupper och materiel och så vidare. Så konvojerna är helt enkelt de förflyttningarna vi ser. Men, den stora frågan är möjligtvis hur mycket ytterligare förstärkningar som kan mobiliseras inifrån Ryssland och hur mycket de kan tillskjuta. Det kommer väl avgöra möjligtvis hur stor den här offensiven kommer bli. svt 220410.

Ukraina: Flygplats i Dnipro helt förstörd i ryskt anfall. Flygplatsen i Dnipro, Ukrainas fjärde största stad, har förstörts helt i ett ryskt anfall, uppger lokala myndigheter, enligt AFP. "Det finns ingenting kvar," säger Valentin Reznitjenko, talesperson för stadens militära administration. Både flygplatsen och infrastrukturen runt omkring uppges ha bombats. Även Luhansk har utsatts för anfall, skriver Reuters. Omni 22010.
Dnipros flygplats totalförstörd av ryska robotar. Massiva ryska robotangrepp under natten mot Ukrainas fjärde största stad Dnipro totalförstörde bland annat stadens flygplats, tillsammans med högkvarteret för den ukrainska Dnieprbataljonen, som många utländska frivilliga soldater anslutit sig till. Ryssland har även genomfört luftangrepp mot andra mål i östra Ukraina inför en sannolikt stundande rysk storoffensiv där. Nato har samtidigt sagt att försvarsalliansen nu kommer att ha en permanent förstärkt militär närvaro i Östeuropa, och fokusera på att alliansens medlemsländer lägger minst två procent av BNP på sina försvar. SR 220410.

Ryssland ökar reservfond med gas- och oljeintäkter. Den ryska regeringen meddelar att man ökat landets reservfond med 273 miljarder rubler, drygt 30 miljarder svenska kronor, för att säkerställa stabilitet trots västs sanktioner. Det rapporterar Reuters. Pengarna är huvudsakligen olje- och gasintäkter. Under årets första kvartal steg energipriserna kraftigt på grund av pandemin och den ryska invasionen. Ryssland står för ungefär 40 procent av EU:s konsumtion av gas, vilket enligt IEA ger Ryssland runt 3 800 miljoner svenska kronor om dagen. Intäkterna från oljan värderas ännu högre. Omni 220410.

Kuleba anklagar Ryssland för långvarig propaganda: "Butja hände inte på en dag." Den ryska politiska eliten och statliga medier har under många år spridit hat och avhumaniserande propaganda om ukrainare, vilket möjliggjort invasionen. Det skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter. "Butja hände inte på en dag," skriver han. Ministern uppmanar forskare att studera vad som ledde till att så många civila dödades i staden utanför Kyiv. Bilderna där döda ligger på gator och i byggnader i Butja har chockat omvärlden. Omni 220410.

Minst 1 200 döda hittade i området runt Kyiv. Minst två civila har hittats döda nära en bensinmack i byn Buzova väster om Kyiv, uppger en ukrainsk tjänsteman för Reuters. Rapporten är den senaste om nedgrävda offer som har kommit efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka från områdena runt huvudstaden. Taras Didytsj, en lokal ledare, sa i en tv-sändning tidigare under söndagen att en grav med tiotals döda hade upptäckts i närheten av en bensinmack, enligt nyhetsbyrån. "Precis nu när vi pratar så gräver vi ut två kroppar från dödade bybor [...] Det finns andra personer som vi inte kan hitta." Reuters har inte kunnat bekräfta de nya uppgifterna. Tidigare har det rapporterats om hundratals döda i Butja utanför Kyiv och bilderna därifrån har lett till internationella fördömanden. Under söndagen dagen sa Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova till Sky News att totalt 1 200 kroppar hittills hittats i huvudstadsregionen. I Borodjanka, nordväst om Kyiv, väntar sig räddningsarbetare att hitta många offer i rasmassor där byggnader har förstörts. 77-åriga Maria Vaselenko säger till AP att hennes dotters och svärsons kroppar har legat under de raserade byggnaderna i 36 dagar eftersom de ryska soldaterna inte tillåtit invånare att söka efter nära och kära. "Ryssarna sköt. Och en del människor ville komma och hjälpa, men då sköt de dem. De satte sprängladdningar under döda människor," säger hon. Omni 220410.

Kyivbor återvänder - trots borgmästarens varning. I veckan har långa köer ringlat in mot Kyiv när många invånare väljer att återvända hem efter att ryska trupper dragit sig tillbaka. SVT har träffat Karina och hennes femåriga dotter Yeva vid en tågstation i Przemysl i Polen. "Mitt hem är där och min man är där. Vi har nyligen gift oss och jag är gravid. Jag vill verkligen föda mitt barn i Ukraina, därför åker jag tillbaka," säger Karina innan de kliver på ett fullbokat tåg mot Ukraina. Detta trots att Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko uppmanat invånarna som flytt att avvakta tills situationen stabiliserats ytterligare. Bilförare tillbringade timmar i köer för att ta sig tillbaka till Kyiv. Invånarna återvänder till krigshärjade Irpin: "Allt kan vara minerat." Omni 220410.

Expert: Fattiga länder förlorare på vetekrisen. Det är inte bristen på vete som är problemet i spåren av kriget i Ukraina - snarare att priset skjuter i höjden och hindrar fattiga länder att köpa spannmålet. Det säger Shon Ferguson, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, till TT. "Många länder i Afrika och Mellanöstern måste nu hitta andra leverantörer och till exempel FN:s livsmedelsprogram kan bara köpa två tredjedelar så mycket spannmål på grund av de högre priserna," säger Ferguson. Han beskriver situationen som en "perfekt storm" där priserna var höga redan före krigets utbrott i form av stigande energipriser och högkonjunktur efter pandemin. Att vetet inte längre kan fraktas på fartyg från ukrainska hamnar har också spätt på priset då man måste använda järnväg via Rumänien och Polen, skriver TT. Omni 220410.
Fattiga länder stora förlorare på matkrisen. Bonden i Brasilien, trebarnsmamman i Kairo och de mest utsatta invånarna i Afghanistan. Alla påverkas de när Ukrainakriget nu är på väg att skapa en global livsmedelskris. I gigantiska silos förvaras Ukrainas spannmål - egentligen redo för att skeppas ut till världsmarknaden via bland annat Odessas hamn. Rysslands krig mot Ukraina gör att man nu i stället får försöka hitta alternativa vägar, bland annat med järnväg via Rumänien och Polen vilket är en logistisk mardröm, förutom att det är långsamt blir det dessutom extremt mycket dyrare. "Tittar man på den globala produktionen av vete står Ukraina och Ryssland för bara omkring tolv procent men samtidigt en så pass stor del av veteexporten. Det finns många länder i världen som producerar men inte är lika stora exportörer," säger Shon Ferguson, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet och även knuten till Institutet för näringslivsforskning. I rena siffror har länderna de senaste fem åren stått för ungefär en tredjedel av världens totalexport av vete, 17 procent av all majsexport och 75 procent gällande solrosolja, en viktig ingrediens i matlagning i stora delar av världen. Det handlar dock inte främst om att det nu blir en brist på vete. Shon Ferguson pekar på att bedömningar från bland annat USA:s jordbruksverk gör att det handlar om ett produktionstapp på en procent avseende en global produktion på 700 miljoner ton vete årligen. "Många talar om att det blir brist på vete men det är snarare priset som är problemet, något som gör att många fattiga länder inte kommer att ha råd att köpa spannmål," säger han. Ferguson beskriver nu situationen som en ”perfekt storm” där priserna var höga redan före krigets utbrott i form av stigande energipriser och högkonjunktur efter pandemin. Konsekvenserna slår också olika hårt världen över. Fattiga länder som Armenien, Eritrea och Mongoliet som importerar i princip all sin vete från Ryssland/Ukraina får nu konkurrera med exempelvis Kina på världsmarknaden, en kamp där man är i extremt underläge. "Många länder i Afrika och Mellanöstern måste nu hitta andra leverantörer och till exempel FN:s livsmedelsprogram kan bara köpa två tredjedelar så mycket spannmål på grund av de högre priserna. Det är jätteproblematiskt." I redan hårt drabbade Afghanistan har till exempel olika hjälporganisationer nu varnat för en humanitär katastrof när hälften - 23 miljoner - av befolkningen bedöms att inte ha tillräckligt med mat för dagen. I Tunisien finns farhågor om att landet är nära en ekonomisk kollaps och Sudan liksom Marocko har stora demonstrationer genomförts som effekt av stigande priser. "De är de allra fattigaste som inte har råd med högre priser. För många, till exempel i Afrika, är vete en viktig del av kosten och man kommer inte att få i sig lika mycket näring," påpekar Ferguson. I Egypten steg inflationen till 12,1 procent i mars, enligt officiella siffror. Det är en ökning med drygt 2 procentenheter jämfört med i februari och 7,3 procentenheter jämfört med mars i fjol. Egyptens ekonomi är särskilt ansträngd av prisökningen i krigets kölvatten, då landet importerar mest vete av alla länder i världen. Enligt Världsbanken lever en tredjedel av Egyptens befolkning i fattigdom och ytterligare en tredjedel ligger i riskzonen för att göra det. Ingen vet hur länge kriget kan pågå, de närmaste månaderna är dock kritiska och FN varnade så sent som i fredags för de högsta matpriserna någonsin. Detta då organisationens prisindex lyfte 12,6 procent i mars jämfört med februari till högsta nivån sedan man inledde bevakningen 1990. Det är en konsekvens av att bland annat 20-30 procent av Ukrainas jordbruksmark inte kan utnyttjas när det nu är dags för vårsådd av framförallt majs och och solrosfrön. Det handlar dock inte om enbart spannmål utan även andra livsmedel som till exempel kött som resultat av en lång rad konsekvenser. Priset på konstgödsel har stigit som effekt av sanktionerna mot Ryssland, en av världens största konstgödselproducenter. Det i sin tur gör det tuffare för till exempel lantbrukare i Brasilien som odlar sojabönor som används som födoämne vid boskapsproduktion. Hur det kommer att sluta är det ingen som vet, självklart heller inte Shon Ferguson. Han konstaterar dock att situationen är väldigt speciell: "Vi har inte sett något i den här skalan tidigare. Även under kalla kriget så köpte vi spannmål från Ryssland liksom olja och gas." Över 70 procent av Ukraina består av jordbruksland. Landet har därför tidigare kallats för Europas kornbod, men förser även Mellanöstern, Afrika och Asien med främst vete, majs och solrosolja. Den största delen av veteexporten går till Egypten. De ukrainska svartjordarna hör till världens bördigaste. Trots att Ukraina är så bördigt drabbades landet av en svältkatastrof 1932, "holodomor". Landet var då en del av Sovjetunionen och miljoner ukrainare svalt ihjäl till följd av missväxt samt en hård kollektiviseringspolitik från Josef Stalins sida. Efter Ukrainas självständighet har holodomor blivit ett viktigt inslag i landets historieskrivning. En pågående diskussion är om den ska klassas som ett folkmord eller inte. Omni 220410.

Professor: Ingen tvekan om finskt Natomedlemskap. Det råder ingen tvekan om att Finland kommer gå med i Nato, säger Henrik Meinander, historieprofessor vid Helsingfors universitet, till SVT. "Vad gör man när ens granne agerar på det här sättet? Det är inte acceptabelt och då måste man också vara beredd att fatta beslut." Att Finland lutar åt Natomedlemskap beror på erfarenheterna från andra världskriget, enligt Meinander. 63 procent av den finländska befolkningen är för ett medlemskap, enligt en färsk opinionsmätning. Meinander: Finlands försvarsvilja är skyhög. Sanna Marin: "Ingen ger samma säkerhetsgarantier som Nato." Finland rör sig snabbt mot Natobeslut. Omni 220410.
S-källor: Partiet har redan tagit fram en Nato-tidsplan. S har redan tagit fram en tidsplan för när en Nato-ansökan kan skickas in, uppger tre källor inifrån partiet för DN. Enligt DN:s källor ska ett beslut fattas under ett extrainsatt möte med partistyrelsen den 24 maj. Sedan kan Sverige och Finland gemensamt lämna in en ansökan under Natos toppmöte i Madrid den 29-30 juni, vilket även SvD erfar. Just nu pågår det även interna diskussioner om möjligheten att i likhet med Danmark och Norge begära undantag i medlemskapet, berättar källor för DN. Grannländerna har varken kärnvapen eller fasta utländska baser i landet. Utrikesministern avfärdar skriverierna om Anderssons ställningstagande som "rykten". Omni 220410.

USA: Ny rysk befälhavare ökänd för våld mot civila. Generalen Aleksandr Dvornikov, som enligt flera säkerhetskällor är ny befälhavare för den ryska invasionen i Ukraina, är ökänd för att utsätta civila för våld. Det rapporterar NBC News. Enligt den pensionerade amerikanske amiralen James Stavridis kallas Dvornikov "Syriens slaktare" efter att han lett de ryska styrkorna under inbördeskriget där. "Utnämningen av den här generalen tyder på att Vladimir Putins intention är att fortsätta den här konflikten i månader, kanske år," säger han. Vita husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan säger till CNN att Dvornikov var inblandad i omfattande flyganfall mot rebelledda områden, där även civila fanns, i Aleppo. "Vi kan förvänta oss mer av detta även i Ukraina," säger Sullivan. Sullivan säger att en ny general inte kan radera Rysslands "strategiska misslyckande" i kriget. Dvornikov var befälhavare över de ryska trupperna i Syrien 2015 och 2016. Putin väntas utropa seger - oavsett resultat. Omni 220410.

Världsbanken: Ukrainas ekonomi kommer krympa med 45 procent i år. Den ukrainska ekonomin kommer att krympa med över 45 procent under 2022, enligt en ny prognos släppt av Världsbanken på söndagen. Det rapporterar AFP. Rysslands ekonomi väntas samtidigt krympa med 11,2 procent, enligt samma prognos. Hela regionen lider av krigets ekonomiska konsekvenser, enligt Världsbanken, som förutspår att Ukrainas, Moldaviens och Belarus ekonomier sammantaget kommer krympa med över 30 procent. Även centralasiatiska länder väntas drabbas ekonomiskt. Över hälften av Ukrainas verksamheter är stängda, enligt Världsbanken. Lågkonjuktur väntas i sanktionstyngt Ryssland. Omni 220410.

Uppgifter: Stora explosioner i Charkiv och Mykolajiv. Ett flertal kraftiga explosioner har inträffat i Charkiv i nordöstra Ukraina och Mykolajiv i de södra delarna på söndagskvällen, uppger lokala medier enligt Reuters. I ett videoklipp upplagt av Iuliia Mendel, tidigare rådgivare till president Zelenskyj, på Twitter syns ett kraftigt ljussken lysa upp himlen i Mykolajiv. "För närvarande är en vakt skadad", säger guvernören Vitalij Kim enligt tidningen Kyiv Independent. Omni 220410.

Invånarna återvänder till krigshärjade Irpin: "Allt kan vara minerat". Alexander är en av många som nu återvänder till staden Irpin, strax utanför huvudstaden Kiev, för att titta till sitt förstörda hem. Ytterdörren är sönderbruten och lägenheten i en stor röra. "Allt kan vara minerat" säger Alexander. Men Ekots utsända träffar även människor som aldrig lämnade staden. "Jag har tre tanter kvar. Hur skulle jag kunna lämna" säger en man som inte uppger sitt namn. Våra korrespondenter Lubna El-Shanti och Johan-Mathias Sommarström har besökt Irpin och träffat de som återvänder - och de som stannade kvar. SR 220410.

Storbritannien: Allt fler bevis för ryska krigsbrott. Det brittiska försvarsdepartementet uppger att allt fler bevis för att Ryssland begått krigsbrott i Ukraina uppdagas, rapporterar Sky News. "Det innefattar uppgifter om en hastigt grävd grav med döda ukrainska civila nära Burzova", skriver departementet på Twitter. Därtill fortsätter uppgifter komma om att ryska soldater begår sexuella övergrepp, enligt departementet. Tio civila dödades och elva skadades i attacker i Charkivområdet på söndagen, uppger guvernören enligt AFP. Bevisen upptäcks där de ryska trupperna dragit sig tillbaka. Guvernör: Tio civila dödade i ryska anfall på söndagen. Invånare i Butja: De tvingade ned min brorson på knä och sköt honom. Omni 220411.

Ukraina förbereder sig för större rysk offensiv i öst. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar i sitt nattliga tal för att kommande vecka kommer vara avgörande – precis som alla veckor under kriget. "Ryska styrkor kommer att röra sig mot till och med större insatser i östra delarna av vårt land. De kan komma att använda ännu fler robotar mot oss, eller ännu fler bomber. Men vi förbereder oss för deras agerande," säger han. Samtidigt återupprepar presidenten sin vädjan om ett totalt embargo mot import av rysk olja och gas, vilka han kallade källorna till Rysslands "självförtroende och straffrihet". Omni 220411.

Mötet i Moskva över: "Var inget vänskapligt samtal." Mötet mellan Österrikes förbundskansler Karl Nehammer och ryske presidenten Vladimir Putin varade i 90 minuter, rapporterar Kronen Zeitung. "Det var inte ett vänskapligt möte. Samtalet med Putin var väldigt direkt, öppet och hårt," säger Nehammer i ett uttalande som Reuters tagit del av. Enligt tidningens uppgifter skakade de båda politiska ledarna inte hand. Det togs inte heller några officiella fotografier vid besöket av oro för propaganda, enligt tidningen. Nehammer är den första EU-ledare att besöka Moskva sedan invasionen av Ukraina inleddes. Nehammer tillägger att målet med resan var att hjälpa till att få ett slut på kriget. Kanslern: Mitt viktigaste budskap till Putin var att detta krig måste få ett slut och att i ett krig finns det bara förlorare. Omni 230411.
Nehammer: Putin tror att han vinner kriget i Ukraina. Putin "är inne i sin egen krigslogik" och tror att Ryssland är på väg att vinna kriget i Ukraina, säger Österrikes förbundskansler Karl Nehammer i en intervju med amerikanska NBC News. Enligt Nehammer, som tidigare i veckan blev den förste EU-ledaren att besöka Moskva sedan invasionen inleddes, är Putin övertygad om att kriget är nödvändigt för Rysslands säkerhet. "Han litar inte på det internationella samfundet och beskyller Ukraina för folkmord i Donbasregionen." Nehammer: Jag är inte särskilt optimistisk efter vårt samtal. Omni 220417.

Ukrainare återvänder till Kiev: "Tåg från Polen fullsatta." I takt med att allt fler ukrainare återvänder till Kiev har restauranger öppnat och vissa till och med börjat serverera alkohol igen. Samtidigt hörs dagligen explosioner i det pågående minröjningsarbetet medan det kvällstid råder fortsatt utegångsförbud. "Sakta börjar det bli lite vanligt och normalt," säger SVT:s reporter Gilda Hamidi-Nia som befinner i Kiev. Tusentals människor som tidigare flytt Kiev har nu börjat återvända efter att ryska styrkor lämnat huvudstaden. "Det märktes främst med tågen vi tog att vi inte är de enda på väg hit. Det tåg vi tog från Polen var till exempel fullsatt," säger SVT:s reporter Gilda Hamidi-Nia som tillsammans med fotograf Johannes Tolfv är på plats i Kiev. Enligt de senaste siffrorna återvände 27 000 ukrainare i lördags. "Sedan är det så klart fler som lämnar. Men man märker nu att det börjar bli en ström av ukrainare som återvänder till Ukraina," säger Gilda Hamidi-Nia.
Restauranger har öppnat. Samtidigt som vägspärrar kvarstår och stridsvagnshinder fortsatt är uppsatta har staden börjat fyllas med liv. "Det är inte en helt avslappnad stämning här. Vi har också fått höra att man dagtid kommer få höra smällar men att det är arbetet som pågår att röja undan minor och annan oexploderad ammunition. Men sakta börjar det bli lite vanligt och normalt," säger Gilda Hamidi-Nia. "Restaurangerna har börjat öppna och det är till och med så att man har börjat servera alkohol. Samtidigt stänger allt vid 19-tiden och det är utegångsförbud på kvällarna. Så helt normalt är det inte ännu. Gatorna är väldigt tomma och det är inte så mycket människor ute," säger hon vidare. svt 220411.
Kadyrov: Ryska styrkorna kommer ta kontroll över Kyiv. Ryssland kommer inte bara att inleda en offensiv mot den belägrade hamnstaden Mariupol, utan även mot Kyiv och andra ukrainska städer, säger Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov på sin Telegramkanal enligt Reuters. "Luhansk och Donetsk kommer att befrias till fullo i första hand ... och sedan Kyiv och alla andra städer," säger Kadyrov. Kadyrov, som ofta beskriver sig själv som den ryske presidenten Vladimir Putins "fotsoldat", säger även att det inte råder någon tvekan om Kyiv. "Jag försäkrar er: det kommer inte backas ett enda steg." Ukraina tog förra veckan tillbaka kontrollen över Kyivområdet. USA och EU har återupprepade gånger anklagat Kadyrov för att bryta mot mänskliga rättigheter vilket han förnekar. Kadyrov är nära allierad med Putin. Omni 220411.

Dokument avslöjar: Så försöker oligarken bakom Tui runda EU-sanktionerna. Tui, ett av Sveriges mest populära reseföretag, har fått över 70 miljoner kronor i coronastöd. Samtidigt är moderbolagets största ägare oligarken Aleksej Mordasjov. SVT:s kartläggning visar att den ryska miljardären står bakom centrala medier i den ryska krigspropagandan - och i hemlighet har slussat stora summor pengar till konton som misstänks tillhöra Putin själv. Stålbaronen Aleksej Mordasjov utsågs till Rysslands rikaste person av tidningen Forbes förra året. Han har ägarintressen i banker, medier, kolindustrin och kontrollerar den ryska ståljätten Severstal - som har levererat järnmalm till SSAB. Stålbolaget är en viktig leverantör till den ryska vapenindustrin, bland annat för produktion av bepansrade fordon, ubåtar och stridsfartyg. Aleksej Mordasjov har också tagit en maktposition i resebranschen där han som största enskilda ägare i Tui belönades med en styrelsepost i den tyska moderkoncernen. Men den ryska invasionen av Ukraina förändrade allt. Den 28 februari hamnade Mordasjov på EU:s sanktionslista på grund av sina nära band till ryska makthavare som pekats ut som ansvariga för invasionen av Ukraina. Samma dag inleddes ett avancerat trixande med Tui:s aktier.
Hemliga brevlådeföretag. Uppdrag granskning och SVT Nyheter har, i samarbete med journalistnätverket ICIJ, kartlagt Mordasjovs hemliga affärer. Dokument, från bland annat Pandoraläckan, avslöjar hur oligarken haft minst 65 brevlådeföretag i skatteparadis, vars affärsidé är att dölja ägande och transaktioner. Dokumenten visar också att PwC, världens näst största revisionsbyrå, har stått vid oligarkens sida sedan tidigt 00-tal och hjälpt honom att skapa och hantera de hemliga bolagen. PwC har inte svarat på våra frågor som skickats genom ICIJ. När Mordasjov hamnade på sanktionslistan lämnade han Tui:s styrelse som en del av krishanteringen. Det meddelades också att han sålt majoriteten av sina aktier i resekoncernen till bolaget Ondero Limited. Initialt sa Tui att man inte visste vem den nya ägaren var. Men dokument i Pandoraläckan avslöjar att bolaget som tog över aktierna kontrolleras av mamman till Mordasjovs barn - Marina Mordasjova. Tyska myndigheter utreder nu de misstänkta aktietransaktionerna.
70 miljoner i coronastöd. Pandemin slog hårt mot resebranschen och Tui Sverige, som tidigare hette Fritidsresor, fick över 70 miljoner kronor i olika coronastöd. "De skattepengar Tui Sverige AB mottagit har framför allt gått till löner åt svenska medarbetare och för att rädda svenska arbetstillfällen", skriver Tui i en kommentar till SVT. Resebolaget klarade sig bättre under pandemin tack vare det skattefinansierade stödet. Men bolagets största ägare är kontroversiell. Förutom Mordasjovs officiella kopplingar till den ryska regimen har oligarken genom sitt nätverk av brevlådeföretag genomfört mycket känsliga transaktioner. I hemliga dokument från Panamaläckan avslöjades att motsvarande hundratals miljoner kronor slussats till konton som pekas ut som Putins privata. Enligt Tui kan Mordasjov inte dra några ekonomiska fördelar av sina aktier i resekoncernen. "Dessa aktier är 'frysta'. Detta är i linje med syftet med EU:s sanktioner", skriver Tui. svt 220411.

Putins förre chefsekonom: Oljeembargo stoppar kriget. Ett embargo mot ryska olje- och gasexporter skulle sannolikt leda till att kriget i Ukraina avslutas på en månad eller två. Det säger Vladimir Putins tidigare chefsekonom Andrej Illarionov, som avgick i protest 2005 och som i dag bor i USA. "Det är ett av de mycket effektiva instrumenten som västländerna fortfarande har kvar," säger han i en intervju med BBC. EU-länder pumpar in enorma summor pengar i den ryska statskassan, eftersom 40 procent av EU:s gas och 27 procent av oljan kommer från Ryssland. Andrej Illarionov tycker inte att Ryssland hittills har tagit andra länders hot om att minska energiimporten på allvar. Omni 220411.

Tyska försvarsministern: Vi kan inte skicka fler vapen.Tyskland har inte förmåga att leverera fler vapen till Ukraina, säger den tyska försvarsministern Christine Lambrecht till tidningen Augsburger Allgemeine. Hon anser att Tyskland måste behålla sina vapen för att säkerställa den nationella säkerheten. "Självklart måste vi stödja Ukraina i dess modiga kamp. Men när det kommer till vapen från våra lager måste jag ärligt säga att vi nu har nått en gräns." Lambrecht säger att framtida leveranser i sådana fall får ske direkt via försvarsindustrin. Deutsche Welle skriver att oppositionen har krävt utökade leveranser och att regeringen pressas både i och utanför landet på fler och snabbare vapenleveranser. Men förbundskansler Olaf Scholz har hittills slagit ifrån sig kritiken. Omni 220411.

Ryssland: Robotsystem som skänkts av Europa förstört. Ryssland hävdar att man har förstört ett luftvärnsrobotsystem i Ukraina, ett så kallat S-300 som ska försvara mot inkommande robotar. Uppgiften kommer från ryska försvarsdepartementet, men varken BBC eller Sky News har självständigt lyckats verifiera informationen. Enligt departementet förvarades S-300-systemet i en hangar i utkanten av Dnipro och attacken ska ha skett på söndagen. Vidare uppger Kreml att systemet har skänkts till Ukraina av ett annat europeiskt land, men säger inte vilket. Slovakien har donerat ett sådant system till Ukraina, men det systemet har inte förstörts, uppger Slovakiens premiärminister Eduard Heger på Twitter. Han kallar det för rysk propaganda och skriver att det är en bluff, och uppger att detta har bekräftats av Ukraina. Slovakien: Det tycks handla om ryska lögner. Omni 220411.

Paasikivi: "Allt tyder på rysk offensiv i Donbas." Allt tyder på att Ryssland förbereder sig på en offensiv i Donbas-regionen, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, till SR Ekot. Enligt Paasikivi tycks de ryska styrkorna försöka bilda en halvcirkel från Charkiv till Cherson. "Från Charkiv vill man gå söderut, från Donetsk vill man gå norrut för att skära av de ukrainska förband som finns öster om det i en ficka. Sen kommer man fortsätta försöka ta Mariupol och förstärka där man kan," säger han och tillägger att ukrainarna kommer hålla emot men att det blir svårt. Men Paasikivi tror inte att de ryska styrkorna, som redan är hårt sargade, kommer att ha förmåga att fortsätta från Donbas till övriga Ukraina. Paasikivi: "De kommer nog anfalla, men ukrainarna kan nog hålla emot. Men det blir svårt." Kriget i Ukraina är nu inne på sin sjunde vecka och enligt FN har 4,5 miljon ukrainare flytt landet. Omni 220411. Kommentar: Och det blir rått och hemskt med den ryska "förstöra så mycket civila byggnader som möjligt-taktiken som det går".

Hackare uppges attackera Ryssland med modifierad ransomware. Hackergruppen NB65 har inlett attacker mot ryska organisationer med hjälp av en modifierad variant av ransomwarekoden Conti, vars källkod nyligen läckte ut. Det uppger sajten Bleeping Computer. NB65 påstås bland annat ha attackerat statlig rysk tv och den ryska rymdmyndigheten Roscosmos. "Vi övervakar noggrant. Er president skulle inte ha begått krigsbrott. Om ni letar efter någon att skylla på när det gäller er nuvarande situation så är det Vladimir Putin” skriver NB65 i ett meddelande till de organisationer man attackerat," uppger Bleeping Computer. Omni 220411.

Zelenskyj: Tiotusentals har dödats bara i Mariupol. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bedömer att "tiotusentals" ukrainare har dödats bara i Mariupol. Uttalandet gjordes inför det sydkoreanska parlamentet på måndagen, skriver Reuters, som inte kan verifiera siffrans korrekthet. "Mariupol har förstörts, det är tiotusentals döda, men trots det avslutar Ryssland inte sin offensiv." The Guardian listar flera andra av Zelenskyjs uttalanden i Sydkorea, bland annat att 300 sjukhus har förstörts, att tiotusentals ryska soldater gör sig redo för nästa offensiv och att Ukraina behöver mer hjälp för att överleva kriget. På måndagen ska nio humanitära korridorer öppnas i sydöstra Ukraina, bland annat från Mariupol, skriver BBC. Zelenskyj talade via länk från Ukraina. Omni 220411.

Hela staden mobiliserades mot ryska invasionen. I den strategiska staden Voznesensk fick borgmästaren hela staden på fötter när de ryska förbanden var på väg att ta över. "Vi sprängde broarna för att hindra dem att avancera, för att sabotera deras planer," säger Jevgenij Velitjko. Borgmästaren stod upp mot inkräktarna och mobiliserade hela staden. "Alla människor ställde upp, oavsett bakgrund. Några hjälpte till att muddra floden, andra fyllde sandsäckar till skydd för soldaterna i armén," säger han. Se mer i klippet. svt 220411.
Staden vann över Ryssland: "De mötte ett helt folk." De ryska bataljonerna tog sig allt närmare den ukrainska staden Voznesensk tidigt under invasionen. Då valde borgmästaren Jevgenij Velitjko att spränga stadens broar och mobilisera de 35 000 invånarna. "Alla människor ställde upp, oavsett bakgrund. Några hjälpte till att muddra floden, andra fyllde sandsäckar till skydd för soldaterna i armén," säger borgmästaren till SVT. Han berättar att de lyckades stoppa flera av de ryska bataljonerna och att bara en av dem nådde staden. När de ryska styrkorna nådde Voznesensk var invånarna väl förberedda och de vann slaget och lyckades trycka tillbaka de invaderade trupperna. Deras vinst har enligt SVT kommit att bli ett exempel på hur Ukraina lyckas både försvara sig, men också vinna mark mot Ryssland. "Fienden förväntade sig spritt motstånd men ställdes mot ett helt folk," säger Velitjko. Velitjko: "Vi sprängde broarna och saboterade deras planer." "Det är svårt att förklara hur vi gjorde det", säger en av soldaterna som deltog. Omni 220411.

Krav på att undanta rysk gödsel från sanktionerna. Det kommer krav från stora jordbruksländer, som Brasilien och Argentina, om att undanta den ryska gödseln från sanktionerna mot Ryssland för att öka matproduktionen. Cirka hälften av all konstgödsel i världen produceras av Ryssland och Belarus, som står under västs sanktioner. Om kriget blir långvarigt kommer ryska gödningsmedel att undantas från sanktionerna, tror brasilianska experter som Ekot talat med. SR 220411.

Kraftiga explosioner i Charkiv - ryskt storoffensiv befaras. Från Ukraina kommer det rapporter om kraftiga explosioner i staden Charkiv. Det rapporterar Reuters och hänvisar till lokala medier. Enligt AFP uppgav guvernören i regionen på söndag kväll att tio civila dödats och elva skadats i olika attacker i helgen mot byar runt Charkiv i östra Ukraina - där man befarar att Ryssland håller på att förbereda en storoffensiv. Det finns även rapporter om explosioner i staden Mykolajiv i södra Ukraina. SR 220411.

Ericsson avbryter all verksamhet i Ryssland. Telekomföretaget Ericsson avbryter all verksamhet i Ryssland, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Orsaken är kriget mot Ukraina och sanktionerna. Stoppet beräknas kosta Ericsson upp till 900 miljoner kronor, under det första kvartalet. Inga personalkostnader är medräknade i den summan. SR 220411.

Chippbristen fortsätter plåga bilindustrin. Fordonsjättarna BMW och Volkswagen ser mörkt på den globala halvledarbristen, och förväntar sig inte att tillgången på chipp kommer att vara tillräcklig förrän tidigast 2024. Det rapporterar Reuters. Volkswagens finanschef Arno Antlitz säger till Reuters att man förväntar sig att tillgången på halvledare kommer att vara på 2019 års nivåer under nästa år, men att det är långt ifrån tillräckligt för att möta den efterfrågan som finns. BMW:s vd Oliver Zipse kommer i en annan intervju med en liknande prognos, och säger att det kommer att fortsätta råda brist på halvledare under hela 2023. Omni 220411.

Proryska demonstranter skapade ilska i Tyskland. Proryska demonstranter protesterade i flera tyska storstäder i helgen, bland annat i Frankfurt, Hannover och Stuttgart. Det skriver Deutsche Welle och Euronews. Demonstrationerna vände sig officiellt mot diskriminering av rysktalande i Tyskland till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Men många tolkade i stället demonstrationerna som stöd för kriget. Mängder av ryska flaggor användes och bilder visar hur åtminstone vissa av demonstranterna bar Putintröjor. Flera motdemonstrationer hölls och polisen var på plats. Förra helgen skedde en liknande demonstration i Berlin. "För Guds skull, hur kan ni tillåta en sådan skamlig konvoj mitt i Berlin?" sa Ukrainas ambassadör i Tyskland, Andrij Melnyk, till Berlins borgmästare. I Tyskland bor 1,2 miljoner människor med ryskt ursprung.Polisen i Stuttgart förbjöd "V" och "Z", som har blivit symboler för kriget. Demonstrant: Jag är för fred - rysktalande barn blir slagna i skolan. 383 hatbrott mot ryssar har noterats i Tyskland sedan invasionens inleddes. Omni 220411.

Därför känner sig Ryssland hotade av Nato. Hur kommer det sig att Ryssland känner sig hotade av Nato? Eva Hagström Frisell är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. "Ryssland anser sig vara en stormakt som vill ha kontroll över länderna i närområdet och de ska inte få göra egna säkerhetspolitiska vägval, för då hotat Rysslands inflytande helt enkelt." SR 220411.

Ukraina förbereder sig för "sista strid" om Mariupol - ammunitionen nästan slut. Ukrainska styrkor förbereder sig för en "sista strid" om den omringade hamnstaden Mariupol. Det uppger armén enligt AFP. "I dag blir förmodligen den sista striden eftersom ammunitionen håller på att ta slut", skriver armén på Facebook och fortsätter: "Det innebär döden för vissa av oss och fångenskap för övriga." Ryska soldater har omringat Mariupol i flera veckor, men de ukrainska soldaterna har ännu inte förlorat greppet om de centrala delarna av staden. Tidigare på måndagen sa president Volodymyr Zelenskyj att "tiotusentals" ukrainare befaras ha dött i staden. Samtidigt skriver Ukrainas armé i en uppdatering att 19 500 ryska soldater har dött sedan invasionen påbörjades. Armén uppger att den är omringad av ryska soldater. Reuters har inte lyckats bekräfta Zelenskyjs siffra om tiotusentals döda. Omni 220411.

Kreml varnar Sverige och Finland att gå med i Nato. Ryssland varnar återigen Sverige och Finland för att gå med i Nato, skriver BBC. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att militäralliansen är ett "verktyg inriktat på konfrontation". "Det är inte en sådan allians som säkerställer fred och stabilitet, och ytterligare expansion kommer inte att medföra utökad säkerhet till Europa," säger Peskov. Ryssland har även tidigare motsatt sig Natoansökningar från de nordiska grannarna. Om länderna går med i Nato ökar antalet medlemsländer från 30 till 32. Trots hoten har både Finland och Sverige närmat sig Nato. Nato-företrädare: Diskussionen om Sverige och Finland i Nato har blivit extremt seriös. Amerikansk diplomat: Sverige och Finland blickar mot Nato - enorm strategisk blunder av Putin. S startar intern debatt om säkerhetspolitiken och Nato. Omni 220411. Kommentar: På grund av hoten har både Finland och Sverige närmat sig Nato.

Journalist som kritiserade kriget anställs i Tyskland. Den tyska tidningen Welt anställer Marina Ovsyannikova, den ryska journalisten som höll upp ett plakat i rysk tv där hon vände sig emot kriget. Det uppger tidningen i ett uttalande. Ovsyannikova ska arbeta som frilansjournalist från Ryssland och Ukraina. I en första text för Welt, som publicerades på måndagen, skriver hon att hennes liv har förändrats sedan protestaktionen. "Mitt liv är uppdelat i ett före och ett efter. Moraliska principer blev till slut viktigare än välbefinnande, sinnesfrid och ett ordnat liv. Kriget i Ukraina var en vändpunkt och tystnad var inte längre ett alternativ", skriver hon. Hon kommer att skriva för tidningen och delta i tv-sändningar. Omni 220411.

Text i Dagens ETC sågas: "Rysk regimpropaganda." Dagens ETC och ledarskribenten Kajsa Ekis Ekman får hård kritik efter en text om Kyiv Independent. I en ledartext hävdar hon att den ukrainska tidningen har nazistkopplingar eftersom dess försvarsreporter Illia Ponomarenko varit inbäddad med Azovbataljonen. "Nazikopplingarna är dock inte det enda som är speciellt med Kyiv Independent", skriver Ekis Ekman, som också kritiserar att Kanadas regering varit med och betalat tidningens grundande, samt att flera av dess anställda gjort betald praktik i USA. Expressens Hynek Pallas vänder sig emot båda delarna av Ekis Ekmans problematisering, och beskriver i stället texten som en "unken attack" på ukrainska journalister. Flera andra skribenter reagerar på Twitter. Författaren Jens Liljestrand ber Dagens ETC att sluta mejla om pengar, som han hellre donerar till Kyiv Independent. DN:s ledarskribent Isobel Hadley-Kamptz tvivlar på om hon vill fortsätta prenumerera på tidningen. Och Eskilstuna-Kurirens politiska redaktör Alex Voronov kallar texten för "rysk regimpropaganda" när man misskrediterar "den mest respekterade engelskspråkiga ukrainska publikationen". Även forskaren Martin Kragh, som är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier, är upprörd. "Nytt lågvattenmärke i svensk debatt. Påståendet att USA styr över ukrainsk journalistik är en konspirationsteori och en förolämpning." Kajsa Ekis Ekman: Varför accepteras Kyiv Independents nazistkopplingar? Hynek Pallas: Unken attack på ukrainska journalister av Ekis Ekman. Omni 220411.

Ukraina anklagar Gunvor: "Finansierar krigsbrott." Den ukrainska regeringen har uppmanat fyra av världens största energihandlare att sluta handla med rysk olja. Bland de bolagen som pekas ut för "att hjälpa Ryssland med blodspengar" finns bland annat svenskägda Gunvor, skriver Financial Times. "De är i en cykel där de finansierar krigsbrott och folkmord på den ukrainska befolkningen", uppges Oleg Ustenko, ekonomisk rådgivare till president Volodymyr Zelenskyj, skrivit i ett brev till bolagen. Gunvor uppger för tidningen att de är rättsligt förpliktigade att uppfylla redan ingångna avtal men lägger till att "inga nya affärer görs". Även Vitol, Glencore och Trafigura pekas ut i brevet från Ustenko . Omni 220411.

Opec till EU: Inte möjligt att ersätta ryska oljan. Opec ansvarar för att balansera oljemarknaden och borde öka leveransen av olja för att dämpa de stigande priserna och tillgodose det ökade behovet. Det säger EU till oljeorganisationen på ett möte under måndagen, rapporterar Reuters. Opec svarar att en bojkott av rysk olja skulle kunna överstiga ett tapp på 7 miljoner fat per dag, något de omöjligt har kapacitet att ersätta. Ett olje-embargo kan sporra den "värsta chocken" för tillförsel av olja någonsin. Det menar organisationens generalsekreterare Mohammad Barkindo, i ett tal som nyhetsbyrån tagit del av. Opec säger till EU att nuvarande och framtida sanktioner kommer med stora risker. Mohammad Barkindo: Dessa kriser har förvärrats och bildat en väldigt volatil marknad. Omni 220411.
Biden till Indien: Inte i ert intresse att köpa rysk olja. Det ligger inte i Indiens intresse att importera mer olja från Ryssland. Det uppges USA:s president Joe Biden ha sagt i ett möte med Indiens premiärminister Narendra Modi, rapporterar Reuters. Videosamtalet beskrivs av Vita huset som "varmt och produktivt", trots att Biden inte direkt ställt några krav på Modi. Indien håller ännu en neutral ställning kring kriget i Ukraina och har inte fördömt ryska invasionen, skriver AFP. "Indien kommer att göra sina egna val." Omni 220411.
Browder: Hur länge ska väst finansiera Putins krig? Om väst vill stoppa Vladimir Putin måste vi sluta köpa olja och gas från Ryssland. Det säger finansmannen och människorättsaktivisten Bill Browder i en intervju med DN. Browder som utvisades från Ryssland 2005 ifrågasätter hur länge väst ska låta Putin hållas. "Om vi inte köpte rysk olja och gas skulle pengarna ta slut väldigt snabbt och han skulle inte kunna fortsätta kriget," säger han till tidningen. Browder: Jag är förvånad över att Sverige inte redan är medlem i Nato. Omni 220412. Kommentar: Västländerna befinner sig i en återvändsgränd. Ett systemfel tar tid rätta till. Merkel var en kraftig länk i det systemfelet. Merkel Defends Russian Gas Pipeline Deal Without More US Sanctions.

Mötet i Moskva över: "Var inget vänskapligt samtal." Mötet mellan Österrikes förbundskansler Karl Nehammer och ryske presidenten Vladimir Putin varade i 90 minuter, rapporterar Kronen Zeitung. "Det var inte ett vänskapligt möte. Samtalet med Putin var väldigt direkt, öppet och hårt", säger Nehammer i ett uttalande som Reuters tagit del av. Enligt tidningens uppgifter skakade de båda politiska ledarna inte hand. Det togs inte heller några officiella fotografier vid besöket av oro för propaganda, enligt tidningen. Nehammer är den första EU-ledare att besöka Moskva sedan invasionen av Ukraina inleddes. Nehammer tillägger att målet med resan var att hjälpa till att få ett slut på kriget. Kanslern: Mitt viktigaste budskap till Putin var att detta krig måste få ett slut och att i ett krig finns det bara förlorare. Kritik mot Nehammer: "Vilken hybris från den österrikiska förbundskanslerns sida." Omni 220411.

Separatistledaren: Vi har kontroll över Mariupols hamn. Ryskstödda separatister påstår att de har tagit kontroll över hamnen i den strategiskt viktiga staden Mariupol i östra Ukraina. Det säger separatisternas ledare Denis Pusjilin i ett tv-sänt tal enligt AFP. Nyhetsbyrån har inte kunnat bekräfta uppgifterna. Ryska styrkor har belägrat staden i över en månad. Mariupols borgmästare säger till AP att över 10 000 civila dött i staden, men att han befarar att dödssiffran kan vara dubbelt så hög. Mariupol har flera maskin- och metallfabriker och enligt Pusjilin ska de ukrainska styrkorna ha koncentrerat sitt försvar kring dessa. Moskva har enligt AFP gjort östra delen av landet till sitt främsta mål. "Nu kommer insatsen att intensifieras," säger Pusjilin. Omni 220411.
Forskare: Ser riktigt illa ut för Mariupol - trupper utan mat och vatten. Ukrainska hamnstaden Mariupol kommer att falla inom kort. Det säger Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap, i Aktuellt. "Den här gången ser det riktigt illa ut. Det finns få ukrainska styrkor kvar och de har varit utan mat och vatten i en månad," säger han. Tidigare under måndagen uppgav separatistledaren Denis Pusjilin i ett tv-sänt tal enligt AFP att man har tagit kontroll över Mariupols hamn. Omni 220411.
Mariupol är kvar i Ukrainas händer: "Är en krigarstad". Experter har i flera veckors tid räknat med att Mariupol ska falla, men några tappra ukrainare fortsätter att hålla staden. Det rapporterar The Telegraph i ett långt reportage. "Det här är inte en martyrstad. Det är en krigarstad," säger Syatoslav Palamar, en kapten inom Azovbataljonen som strider i staden, från en bunker på måndagen. "Så länge som vi är här fortsätter Mariupol att vara ukrainskt," fortsätter han. I går uppgav den ukrainska armén på Facebook att måndagen sannolikt skulle innebära den "sista striden" i staden, eftersom ammunitionen var på väg att ta slut. Men senare uppgav en rådgivare till Mariupols borgmästare att Facebooksidan var hackad och inlägget falskt. I reportaget beskrivs Mariupol som en nyckelstad för hela östra Ukrainas framtid. Frågan är nu om soldaterna kan fortsätta att stå emot den ryska anstormningen. Mariupol är omringat – men finns uppgifter om hemliga vägar in i staden. Rysslands tydliga mål är att ta över Mariupol. Omni 220412.

Frankrike utvisar sex ryska diplomater: "Spionnätverk". Frankrike utvisar sex ryska diplomater som landets inrikessäkerhetstjänst DGSI menar egentligen arbetar för den ryska säkerhetstjänsten, rapporterar Le Figaro. Enligt ett uttalande från utrikesdepartementet har en lång utredning avslöjat spioneriet. Inrikesministern Gérald Darmanin hyllar den franska insatsen. "Grattis till DGSI-agenterna som avslöjade ett nätverk av ryska hemliga agenter som arbetade mot våra intressen," twittrar han. Frankrike har tidigare meddelat att 35 ryska diplomater utvisas. Omni 220411.

Analyser: Slutar slaget om Ukraina som vinterkriget? Hur kriget i Ukraina kommer att sluta är just nu långt ifrån uppenbart, skriver The Guardians Dan Sabbagh i en analys. Båda sidor har lidit stora förluster och även om Kyiv försvarades framgångsrikt har Ukraina inte lyckats pressa tillbaka ryska trupper från södra och östra delarna av landet. "Frågan för Ukrainas allierade i väst är om man ska skicka mer vapen så att Kyiv kan vända slaget på land", skriver Sabbagh. Expressens Mats Larsson ser likheter mellan finska vinterkriget och invasionen av Ukraina. Putin trodde som Stalin att invasionen skulle ta en vecka men mötte mer motstånd än förväntat. Men trots framgångarna förlorade Finland områden som Karelen, Petsamo (Rysslands Petjenga) och kustremsan upp mot Barents hav. "Frågan är om historien ska rimma även denna gång", skriver Larsson. Dan Sabbagh: Svårare att se ett slut på kriget i och med nya fasen. Mats Larsson: Har Putin lärt sig läxan från finska vinterkriget? Carl Johan von Seth: Vad är priset för att stoppa Putins blodsbränslen? Omni 220411. Områden som Finland förlorade 1944.

Ukraina: 15 000 personer försvunna. I Ukraina har myndigheterna nu en lista på över 15 000 försvunna personer - i framförallt områden som kontrolleras av ryska militären. De flesta på listan över försvunna är kända ukrainare, som motsatt sig kriget och den ryska ockupationen. I de befriade städerna runt Kiev vittnar grannar och vänner om ryska soldater, som sökte efter kända volontärer, journalister och speciellt de lokala politikerna, som borgmästare och kommunledamöter. SR 220411.
Ukraina: Ryssland har fört 121 000 barn ut ur landet. Ukrainas FN-ambassadör Sergij Kyslytsya hävdar att Ryssland har fört över 121 000 barn ut ur Ukraina. Enligt Kyslytsya har Ryssland förberett en lag för att förenkla adoptioner av barnen, även barn som har familjemedlemmar vid liv, skriver BBC och Sky News. De flesta barnen har tagits från den belägrade staden Mariupol, för vidare färd till den ryska staden Taganrok, enligt honom. Unicefs nödprogramschef Manuel Fontaine säger att det ännu inte finns några bevis för sådana påståenden, men att Unicef ska undersöka saken. Unicef uppger att 4,8 miljoner barn hittills lämnat sina hem. Omni 220412.

Zelenskyj: Ryssland kan komma att använda kemiska vapen. Ryssland kan komma att använda kemiska vapen i Ukraina. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga videotal, rapporterar Reuters. Zelenskyj sa inget om att sådana vapen redan har använts under invasionen. Tidigare på måndagen hävdade Azovbataljonen via sin Telegramkanal att de ryska styrkorna hade använt ett "okänt giftigt ämne" mot i den belägrade staden Mariupol. Dessa uppgifter har inte kunnat bekräftas. Omni 220412.
Storbritannien utreder anklagelser om kemvapen. Storbritannien utreder anklagelser om att ryska styrkor ska ha använt kemvapen i den belägrade hamnstaden Mariupol, skriver AFP. Detta efter att ukrainska försvarare hävdade på måndagskvällen att ryska styrkor med hjälp av drönare satt in kemiska vapen mot ukrainska styrkor tidigare under dagen. Offer uppger att de drabbats av andningssvårigheter och spasmer. "All användning av sådana vapen skulle vara en oansvarig eskalering i den här konflikten och vi kommer ställa Putin och hans regim till svars", skriver utrikesminister Liz Truss på Twitter. Även Australien arbetar med att verifiera uppgifterna, och utrikesminister Marise Payne säger sig vara djupt oroad över dem. Australiens utrikesminister: "Om de bekräftas kommer det att vara ett ytterligare grovt brott mot internationell rätt." Enligt tankesmedjan ISW kom uppgifterna samma dag som en talesperson för separatiststyrkorna sagt att ryska kemstyrkor skulle "röka ut" ukrainska försvaret. Omni 220412.

Pentagon: Lång konvoj mot Donbas - inleder en ny fas. Ryssland skickar hundratals militärfordon till Donbasregionen i ett steg att förbereda sig för en ny fas i kriget. Det bekräftar det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon enligt New York Times. Bekräftelsen kommer efter satellitbilderna som visade hur en stor rysk konvoj passerade staden Velykyi Burluk, öster om Charkiv. Enligt Pentagon ska konvojen vara flera kilometer lång och bestå av hundratals militärfordon som transporterar soldater samt artilleri till östra Ukraina. "Det är tydliga bevis för att ryssarna vill rikta in sina tillgångar på Donbasregionen," säger Pentagonkällan. Zelenskyj uppmanar civila att fly regionen. Talesperson för Ukrainas försvarsdepartement: "Vi förutspår att aktiva strider kommer att inledas i dessa områden inom den närmaste tiden." Ryska målet: "Dubbla eller till och med tredubbla" antalet ryska soldater i Donbas. Omni 220412.

Expert: Tre städer i öst som avgör krigets utveckling. Det finns tre platser i östra Ukraina som kan vara avgörande för hur kriget utvecklas, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SVT Nyheter. Det handlar om Izjum, Kramatorsk och Mariupol. Ett övertagande av Izjum skulle innebära att vägen blir öppen i sydostlig riktning. Kramatorsk beskrivs som en knutpunkt, vid ett övertagande av en knutpunkt får man möjlighet att välja anfallsriktning därefter. Lyckas ryska styrkorna överta hamnstaden Mariupol skapar det bättre möjligheter för ett angrepp i nordlig riktning, menar Elfving. Huruvida Ukraina kan lyckas stå emot de ryska attackerna är beroende av flera faktorer. "Dels hur de ukrainska förbanden ser ut just nu, hur tillförseln av ytterligare krigsmateriel från väst ser ut och på hur de ryska angreppet ser ut," säger han till SVT. Omni 220412.

Ministern ber om miljarder: "Befinner oss i nöd." Ukrainas finansminister Sergij Marchenko har bett väst om flera miljarder dollar i stöd för att täcka det underskott som uppstått efter ryska invasionen. Det rapporterar Financial Times. Enligt landet beräknas underskottet uppgå till mellan 5-7 miljarder dollar per månad i april och maj. Enligt Marchenko befinner sig Ukraina i stor "finansiell nöd". "Om ni vill att vi ska kunna fortsätta utkämpa det här kriget, hjälp oss då," säger han enligt tidningen. Underskottet i statskassan uppgick till 2,7 miljarder dollar i mars. Omni 220412.

Två tredjedelar av Ukrainas barn har flytt bomberna. Nästan två tredjedelar av alla barn i Ukraina har flytt sina hem sedan kriget inleddes den 24 februari. Det uppger Unicef, skriver flera medier i sina direktrapporteringar. Totalt har 4,8 av landets 7,5 miljoner barn flytt sina hem. Två miljoner av dem har tagit sig till andra länder, säger Unicefs nödprogramschef Manuel Fontaine enligt Euronews. "De har tvingats lämna allt bakom sig - sina hem, sina skolor och ofta sina familjemedlemmar." FN bekräftar också att 142 barn hittills har dött under kriget, även om det faktiska numret förmodligen är betydligt högre. Omni 220412.

Tre frågor om kemisk krigsföring. Omvärlden varnar om kemiska stridsmedel eller andra massförstörelsevapen i Ukraina. Men vad innebär egentligen ett kemiskt vapen? Och vad kan deras användning få för konsekvenser när de används i krig? Uppgifter om att ryska styrkor använt kemiska vapen i den belägrade staden Mariupol spreds under måndagen. Både Storbritannien och Australien utreder anklagelserna. Internationella krigslagar förbjuder all användning av kemikalier i krig om kemikalien används utifrån sin giftverkan. Den konventionen har 193 länder i världen skrivit på, däribland Ryssland. Det påpekar experten Rikard Norlin från Totalförsvarets forskningsinstitut. "Ett kemiskt vapen är ett som genom sin giftverkan dödar eller skadar människor, till skillnad från ett konventionellt vapen som dödar genom sprängkraft eller via projektiler." Han menar att kemiska vapen kan användas i allt från småskaliga varianter där man ger sig på enskilda individer, till större vapenslag där man kan använda artellerigranater. "Kemiska vapen räknas till massförstöreslsevapen. Sätter man in dem i stor skala får det enorm förödelse och det drabbar urskillningslöst både civila och militära." Experten Rikard Norlin från Totalförsvarets forskningsinstitut svarar på tre frågor om kemvapen i klippet. svt 220412.

Expert: Tre viktiga platser vid en offensiv i östra Ukraina. De ryska styrkorna har lämnat norra Ukraina men några mil utanför Charkiv syns en rysk konvoj. Enligt flera bedömare väntas snart en ny offensiv i östra Ukraina. Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, tror att striderna där kan bli avgörande för krigets fortsättning. "Ur ukrainsk synpunkt finns det risk att förbanden kan bli avskurna i östra Ukraina. I sådana fall är det ett militärt nederlag. Lyckas de å andra sidan hålla stånd, kan det bli en avgörande framgång," säger Jörgen Elfving. Ytterligare leveranser av krigsmateriel från väst är också viktigt för det ukrainska motståndet, tillägger han. Men frågan är hur pass redo de ryska styrkorna är för en utökad offensiv i öst. "De har begränsade resurser, för merparten av de ryska förbanden är under återhämtning och omorganisation," säger han och fortsätter: "Har man från rysk sida någon anfallskraft efter de tidigare striderna eller blir det några halvhjärtade insatser?" I klippet hör du Jörgen Elfving berätta om tre strategiskt viktiga platser i östra Ukraina.. svt 220412.

Iranska smugglare uppges föra vapen till Ryssland: "Anti-USA gör oss lyckliga." Iranska smuggelnätverk hjälper Ryssland i kriget genom att föra tung ammunition, uppskjutningssystem och luftvärnsrobotsystem från Irak. Det uppger flera personer med insyn för The Guardian. Ryssland får därmed hjälp av Iran, sin allierade i Syrienkriget, efter sanktionerna mot landet. The Guardian beskriver det som ett dramatiskt skifte i kriget. Amerikanska soldater har befunnit sig i Irak sedan 2003 och tränat upp dess armé, vilket gör att landet är överfullt med vapen. Många vapen har på senare år lagligen hamnat i händerna på Iranbackade militanta grupper, som har stridit mot terrorgruppen IS, men som samtidigt är starka motståndare till USA. Dessa grupper är kända för sina brutala metoder och har med tiden fått stor makt i Irak. En av grupperna är Hashd al-Shaabi, en paraplyorganisation som samlar flera miliser och som kontrollerar stora delar av gränsområdet mot Iran. "Vi bryr oss inte vart de tunga vapnen går. Allt som är anti-USA gör oss lyckliga," säger en källa i organisationen. Expert: Om Putinregimen destabiliseras får det stor påverkan på Iran. Omni 220412.

Taiwans militär ger ut bok med råd för kinesisk invasion. Taiwans militär har publicerat en handbok för civila inför en eventuell kinesisk invasion, rapporterar AFP. I den 28 sidor långa handboken finns bland annat information om skyddsrum och bunkring av förnödenheter. Kinas kommunistparti har svurit att en dag ta kontroll över Taiwan, med våld om nödvändigt. Det är ett hot som ökat dels på grund av president Xi Jinping, som ses som Kinas mest auktoritära ledare på länge, men också under den ryska invasionen av Ukraina. Förra veckan sa den regimkritiske kinesiske konstnären Ai Weiwei att den kinesiska regeringen noga följer utvecklingen i Ukraina, för att se hur omvärlden svarar på en sådan invasion. Enligt AFP är handboken delvis inspirerad av den svenska motsvarigheten, "Om krisen eller kriget kommer". Till skillnad från Filippinerna och Japan har man inget officiellt samarbete med USA. Omni 220412.

Expert: Ryssland kan kriga länge trots sanktionerna. Trots västvärldens omfattande sanktioner kommer Ryssland att kunna bedriva ett långvarigt krig i Ukraina, säger experter och ekonomer till Reuters. Orsaken är att den ryska staten tjänar pengar på stigande priser på bland annat olja och gas. Pengar som i sin tur försörjer den ryska armén. Johan Norberg, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, säger till nyhetsbyrån att sanktionerna inte kommer att ha någon effekt på kriget på kort sikt eftersom att den ryska militären krigar med "stridsvagnar de redan byggt och soldater de redan tränat". Världsbanken har uppskattat att sanktionerna kommer krympa Rysslands ekonomi med över 11 procent i år men att intäkterna från energiexporten ökar. USA uppskattar att ryska armén har tappat ungefär 15-20 procent av sin stridskapacitet. Omni 220412.

Hyllar kriget trots larm om kemvapen och våldtäkter. Vladimir Putin fortsätter att ha en helt egen syn på sitt dödliga krig i Ukraina. Under ett tal i östra Ryssland, där han träffar Belarus president Aleksandr Lukasjenko, säger Putin att landet kommer att uppnå sina "ädla" mål i Ukraina. The Independent noterar att uttalandet kommer samtidigt som larm om kemvapenattacker i Mariupol, samt rapporter om att ryska soldater använder våldtäkter som vapen. Presidenten fortsätter också att hävda, i enlighet med regimens grundlösa propaganda, att Ryssland krigar för att hjälpa personer i landet. "Å ena sidan hjälper vi och räddar människor och å andra sidan vidtar vi helt enkelt åtgärder för att säkerställa Rysslands säkerhet (...) Vi hade inget val. Det var rätt beslut." Miljontals människor har tvingats fly och tusentals människor har dött sedan invasionen inleddes 24 februari. Omni 220412.
Lukasjenko hotar att hålla inne med gödslet: "Går fort innan världen är hungrig." Till följd av de omfattande sanktionerna mot Ryssland och Belarus kommer länderna att förstärka sina band ytterligare. Det säger den ryske presidenten Vladimir Putin vid ett framträdande i östra Ryssland, där han i dag träffar den belarusiska presidenten Aleksandr Lukasjenko. Putin säger också att den ryska ekonomin kommer att anpassa sig till sanktionerna, skriver Reuters. Men han varnar samtidigt för att länder som inför sanktioner "själva får känna på konsekvenserna" om situationen förvärras. När Lukasjenko tar vid säger han att det kommer "gå fort innan världen är hungrig" utan gödsel, för utan gödsel blir det ingen skörd. Cirka hälften av all världens konstgödsel tillverkas i Ryssland och Belarus, rapporterade Ekot i går. Omni 220412.
Putin: Fredsförhandlingar har nått en återvändsgränd. Rysslands president Vladimir Putin säger att förhandlingarna om en vapenvila och eventuell fred med Ukraina har nått en återvändsgränd, rapporterar Bloomberg. "Vi kommer att uppnå alla våra utsatta mål och minimera våra förluster. Vi kommer att agera rytmiskt och lugnt enligt den ursprungliga planen som generalstaben har föreslagit," säger Putin i sitt tv-sända tal enligt AFP. Bloomberg noterar att det inte har kommit några uppdateringar från fredsförhandlingarna mellan länderna sedan Ukraina och stora delar av västvärlden anklagade Ryssland för att ha begått krigsbrott i den ukrainska staden Butja. Hittills har 403 civila hittats döda i Butja sedan de ryska styrkorna drog sig tillbaka, uppger stadens borgmästare till AFP. Putin kommenterade för första gången Butja under sitt tal, och avfärdade hela situationen som "fejkad". Detta trots att satellitbilder och ögonvittnen från platsen tyder på det motsatta. Putin: Vår ekonomi utstår ett blixtkrig från väst. Putin hävdar att Ukraina är inkonsekventa i fredssamtalen. Putin likställde anklagelserna om krigsbrott i Butja med anklagelserna om att al-Assad använde kemvapen i Syrien. Omni 220412.
Kyiv: Förhandlingarna med Ryssland är extremt svåra. Kyiv säger att de pågående förhandlingarna med Ryssland är "extremt svåra", rapporterar AFP. "Den ryska sidan håller fast vid sin traditionella taktik om att sätta offentlig press på samtalen genom uttalanden", skriver den ukrainske presidentens talesperson Mykhailo Podolyak i en kommentar. Kommentaren kommer efter att Rysslands president Vladimir Putin sagt att samtalen har nått en återvändsgränd och anklagat Ukraina för att ändra sig i nyckelfrågor. Mykhailo Podolyak: Förhandlingarna är extremt svåra. Omni 220412.

Putin kallar bilderna på döda i Butja för "fejk". Han kallar bilderna på de döda i Butja för "fejk". I ett tv-sänt tal kommenterade Rysslands president Vladimir Putin på tisdagen för första gången bilderna på dödade människor i Butja. Samtidigt kommer allt fler uppgifter om systematiska våldtäkter och rena avrättningar. Vladimir Putin anklagade väst för att ha planterat bevis på krigsbrott tidigare, till exempel under kriget i Syrien. "Det är samma slags bluff i Butja," hävdade han utan att presentera några bevis för påståendet. Kommentaren lämnades nästan två veckor efter att ryska trupper avbröt sin ockupation av områden runt huvudstaden Kiev, och kommer samtidigt som fler och fler uppgifter och vittnesmål lämnas om misstänkta krigsbrott begångna av ryska soldater.
"Kvinnor och barn har våldtagits systematiskt." 25 flickor och kvinnor uppges ha hållits fångna och våldtagits upprepade gånger av ryska styrkor under ockupationen av Butja utanför Kiev. Nio av dem är nu gravida, säger Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, till BBC. "Ryska soldater sa att de skulle våldta dem till den punkten att de aldrig ville ha sex med någon man igen," säger Lyudmyla Denisova. New York Times rapporterar också om flera fall av våldtäkter, bland annat ett fall där en ensam kvinna misstänks ha hållits fången som sexslav av soldaterna. Kvinnan hittades skjuten i huvudet i en källare, med bara en päls på kroppen, ingenting mer. Enligt ombudsmannen har systematiska våldtäkter begåtts av ryska soldater, och använts både som ett vapen och för att hämnas.
En rad utredningar om krigsbrott pågår. Ryska styrkor avbröt ockupationen av området runt Kiev i slutet av mars efter uppenbara svårigheter att forcera och efter att ha lidit stora militära förluster. Ukraina och flera andra länder, däribland Sverige, utreder redan misstänkta krigsbrott i Butja och andra städer i Ukraina. Många regeringsföreträdare har fördömt våldet mot civila och krävt att de ansvariga ställs till svars. Ryska myndigheter har tidigare tillbakavisat anklagelserna och hävdat att Ukraina vill försvåra fredssamtalen. På tisdagen uppgav borgmästaren i Butja att 403 kroppar efter människor som misstänks ha blivit dödade av ryska trupper har återfunnits hittills, och att man förväntar sig att hitta fler. svt 220412.
Massiv utredning pågår i Butja - SVT på plats efter massakern. Efter att hundratals civila hittades döda i den ukrainska staden Butja för en dryg vecka sedan pågår nu en massiv utredning för att gå till botten med vad som hänt. "Vi dokumenterar krigsbrott av alla slag. Mord, tortyr, sexuella övergrepp, bombning av civil infrastruktur," säger den ukrainska åklagaren Iryna Venediktova till SVT. När SVT:s team i Ukraina besökte Butja på tisdagen möttes de av uppradade liksäckar. Lokala myndigheter uppger att man hittills hittat över 400 döda. Innan de begravs ska de noggrant dokumenteras som del av utredningen om misstänkta krigsbrott. "Alla åklagare, utredare och experter i Ukraina kommer göra allt de kan," säger Venediktova. Bilderna från staden började spridas först efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka i slutet av mars. Civila syntes då ligga skjutna på gatorna - vissa med bakbundna händer. Familjer hittades skjutna i bilar, medan torterade personer hittades i källarutrymmen. Ryssland nekar till inblandning. Kreml har å sin sida förnekat all inblandning och hävdat att kropparna som syntes placerats ut av Ukraina. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har tidigare kallat händelsen för en "iscensatt provokation". svt 220412.
Så låter den ryska propagandan om Butja. Bilderna av de mördade civila i ukrainska Butja har väckt chock och anstöt världen över. Men i rysk stats-tv är man övertygad om att det är Ukraina själva som utfört dödandet. "De använde det till sin filminspelning," säger en reporter på ryska Rossiya-1. Propaganda är ett vanligt förekommande vapen i krigföring, och kriget i Ukraina är inget undantag. Rysk desinformation sprids i statliga tv-kanaler och på sociala medier. "Många ryssar tar den här extraordinära propagandan på allvar," säger David Crouch som är universitetslektor i journalistik och tidigare korrespondent i Ryssland och Ukraina. Men det är inte bara den ryska befolkningen som kan påverkas. I väst kan rysk desinformation ha som mål att väcka generellt tvivel och misstro hos mottagaren, säger Orla Vigsö, professor i media- och kommunikationsvetenskap. Se klippen från rysk stats-tv i inslaget. svt 220406.
Det här är förbandet som Ukraina pekar ut för Butja. Ukrainas underrättelsetjänst har pekat ut 2 000 personer som anklagas för krigsförbrytelser mot civila i Butja. Många tillhör den 64:e motoriserade skyttebrigaden, ett förband med bas i Sibiren. Bilderna på civila dödsoffer i Butja, flera med bakbundna händer och kroppar som har tecken på tortyr, har skakat om världen.Ukrainas underrättelsetjänst pekade under tisdagen ut ryska soldater som de menar är skyldiga till krigsförbrytelser. På listan finns militärer som tillhör den 64:e motoriserade skyttebrigaden i ryska armén. Det är det förband som ockuperade Butja fram till 31 mars då Ukraina återtog kontrollen över staden utanför Kiev. Förbandet är vanligtvis baserat i Chabarovsk i Sibiren, allra längst österut i Ryssland.
Välsignades av präst. Inform Napalm, en ukrainsk nyhetssida som använder open source-data, avslöjade nyligen identiteten på överstelöjtnanten i 64:e motoriserade skyttebrigaden. Nyhetsmedier har gett Azatbek Omurbekov öknamnet "slaktaren i Butja. 2014 belönades han av försvarsminister Bulgakov för sin insats i det ryska försvaret. Strax innan han placerades i Ukraina välsignades han av en ortodox präst, rapporterar The Times. "Historien visar att vi utkämpar de flesta strider med våra själar," ska Omurbekov sagt efter ceremonin, enligt tidningen. Enligt det ryska försvardepartementet omgrupperade bataljonen 30 mars och befinner sig nu i Belarus. Underrättelseinformation tyder dock på att förbandet är på väg till Belgorod i västra Ryssland för att omgruppera sig och återvända till andra platser i Ukraina, rapporterar bland andra Newsweek. Internationella brottmålsdomstolen, ICC är en av de enheter som nu utreder om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten har begåtts i Ukraina. De har möjlighet att åtala enskilda personer för krigsbrott. svt 220406.
2 000 ryska "krigsförbrytare" namnges. Ukrainsk underrättelsetjänst har publicerat en lista på personer som påstås vara ryssar och har begått krigsbrott mot ukrainare i Butja, rapporterar BBC. Namn, födelsedatum, passnummer och tjänstegrad på ungefär 2 000 ryska militärer har publicerats på Ukrainas försvarsdepartements hemsida. På försvarsdepartementets hemsida står även: "Kom ihåg! Alla krigsförbrytare kommer att ställas till svars för brott som har begåtts mot den ukrainska civilbefolkningen." svt 220405.
Ukraina: Sex civila hittade ihjälskjutna i en källare. Sex civila har hittats ihjälskjutna i en källare i Brovary i utkanten av huvudstaden Kyiv. Det uppger ukrainska åklagare enligt AFP. Personerna ska ha hittats under en inspektion av en privat bostad. Fyndet spär på anklagelserna om ryska krigsförbrytelser ytterligare, konstaterar nyhetsbyrån. Samtidigt skriver The Guardian att uppgifterna inte har kunnat verifieras. När den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj talade inför det litauiska parlamentet tidigare på tisdagen tog han upp det uppmärksammade larmet från staden Butja, där civila hittades bakbundna och dödade. Zelenskyj sa att ryska soldater beter sig likadant i alla städer de går in i. Ukraina slår fast att Ryssland utfört handlingarna. Kreml har slagit ifrån sig anklagelserna om Butja. Omni 220412.

Svenska hushåll har rysk gas - tas in via Danmark. Ett nittiotal industrianläggningar och över 27 000 hushåll i västra Sverige fortsätter att använda delvis rysk gas som transporterats in genom Danmark. Det rapporterar DN. Totalt förbrukas omkring 10 TWh naturgas i Sverige om året, varav allt importeras. Men hur mycket av den som kommer från Ryssland är omöjligt att säga, uppger Rebecka Bergholtz, marknadsanalytiker på Energimyndigheten. " (Det) eftersom all gas från olika länder blandas innan den når Sverige," säger hon till tidningen. Bland bolagen som använder gasen finns Perstorp och raffinaderierna Preem och St1. SSAB köper in rysk naturgas: "Målsättning att minska". Omni 220412.

Blinken: Moskva kan komma att använda kemvapen. USA:s utrikesminister Antony Blinken säger att han inte kan bekräfta att Ryssland har använt kemvapen i Ukraina, men att de har uppgifter om att de kan komma att göra det, rapporterar AFP. "Vi har trovärdiga uppgifter om att Ryssland kan komma att använda sig utav tårgas blandat med kemiska ämnen som orsakar starkare symptom," säger han på en presskonferens. Han säger att USA tittar noga på frågan. "Det här är ett stort bekymmer och en oro som vi har haft redan innan Ryssland påbörjade sina aggressioner," säger han. Enligt deras uppgifter är det i Mariupol som Ryssland kan komma att använda kemvapen. Omni 220412.
Zelenskyj: "Kan inte säga med säkerhet att kemiska vapen använts." Det går inte att med hundra procents säkerhet säga att ryska styrkor använt kemiska vapen i Mariupol, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Detta eftersom det inte går att göra en ordentlig utredning när hamnstaden fortfarande är belägrad. Däremot uppmanar Zelenskyj världsledarna att hålla ögonen öppna eftersom det finns indikationer på att Ryssland kan använda kemiska vapen. "Omvärlden måste agera nu. Agera förebyggande. För efter användningen av massförstörelsevapen kommer alla åtgärder inte förändra någonting och det kommer bara att se ut som en förnedring för den demokratiska världen. Omni 220413.
Paasikivi: Kemvapen skulle tvinga västvärlden att agera. Om Ryssland börjar använda kemiska vapen skulle karaktären på kriget ändras och västvärlden tvingas att agera. Det säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, till SVT Nyheter. "Det skulle knappast gå att fortsätta som man gjort från rysk sida, utan jag tror att det skulle eskalera. Västmakterna skulle inte tillåta det och grymheten på marken skulle bli ännu värre. Tidigare har USA:s president Joe Biden beskrivit kemiska vapen som en röd linje för Nato, dock utan att precisera hur militäralliansen skulle reagera. Enligt Paasikivi är det inte uteslutet att ryska separatiststyrkor redan använt kemvapen i mindre skala. Zelenskyj: Vi kan inte säga med säkerhet att kemiska vapen använts. Rapporter om att kemiska vapen använts i Mariupol har ännu inte kunnat styrkas. Omni 220413.

Hackerattack mot ukrainskt energibolag avvärjd. Säkerhetsforskare från Microsoft och cybersäkerhetsfirman Eset har tillsammans med ukrainska myndigheter lyckats avvärja en cyberattack mot ett stort ukrainsk energibolag. Det rapporterar The Record. Cyberattacken kopplas till hackergruppen Sandworm (även känd som APT28 och Fancy Bear), som kontrolleras av den ryska regeringen, skriver sajten Silicon Angle. Hackarna använde sig bland annat av den skadliga koden Industroyer2, som även användes för att attackera ukrainsk infrastruktur 2015. Omni 220513.

Zelenskyj: Putins nära vän gripen under specialinsats. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har under tisdagen publicerat ett foto på den ukrainske oligarken Viktor Medvedtjuk, rapporterar Reuters. På bilden sitter Medvedtjuk i handbojor iförd en ukrainsk militäruniform och enligt Zelenskyj ska ukrainska specialstyrkor tillfångatagit oligarken i en särskild insats. Ukrainas säkerhetstjänst skriver på Twitter att Medvedtjuk ska ha burit uniformen som en förklädnad, men att bojor nu väntar honom. Medvedtjuk har sedan förra året varit misstänkt för förräderi. I februari flydde Medvedtjuk från sin husarrest och han har varit en jagad man sedan dess. Rysslands president Vladimir Putin och Viktor Medvedtjuk är nära vänner. Den ryske presidenten är gudfar till oligarkens yngste dotter. Putin är gudfar till Medvedtjuks barn och de tittar ofta på F1 tillsammans. Medvedtjuk är utpekad som Kremls förlängda arm i Ukraina. Omni 220412.
Zelenskyj vill byta Putins vän mot ukrainska fångar. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj erbjuder Ryssland att byta den fängslade ukrainske oligarken Viktor Medvedtjuk mot fängslade ukrainare, rapporterar AFP. "Jag föreslår att vi byter er kille mot våra killar och tjejer," säger Zelenskyj i en video på sociala medier. Tidigare under tisdagen meddelade Zelenskyj att de tillfångatagit Medvedtjuk, som är god vän med den ryske presidenten Vladimir Putin och anklagad för att vara en förrädare. Det är oklart vilka fångar som Zelenskyj vill få frisläppta i utbytet. Omni 220413.
Kreml: Medvedtjuk är en utländsk medborgare. Kreml säger att den fängslade ukrainske oligarken Viktor Medvedtjuk är en "ukrainsk medborgare och utländsk politiker" utan särskilda kontakter med Ryssland, enligt Reuters. Uttalandet kommer efter att Ukrainas president Zelenskyj föreslagit att byta ut Medvedtjuk, som greps i Ukraina på tisdagen, mot ukrainska krigsfångar i Ryssland. Den proryske Medvedtjuk är god vän med Vladimir Putin, som är gudfar till en av dennes döttrar. I Ukraina anklagas han för att vara en förrädare. Kremls svar kom på onsdagseftermiddagen. 67-åringen satt i husarrest men rymde efter invasionen. Omni 220413.
Kyiv: Ryska agenter väntade på Medvedtjuk i Transnistrien. När Ukraina grep mångmiljardären, oligarken och Putins vän Viktor Medvedtjuk under tisdagen var han på väg att fly landet. Det uppger Ivan Bakanov, chef på Ukrainas underrättelsetjänst SBU, enligt Reuters. Enligt Bakanov väntade ryska FSB-agenter på Medvedtjuk i den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien men SBU lyckades avbryta flykten. Viktor Medvedtjuk har beskrivits som den ryske presidenten Vladimir Putins närmaste allierade i Ukraina. Han är misstänkt för förräderi och var satt i husarrest men flydde i samband med Rysslands invasion, och har varit en jagad man sedan dess. Omni 220413.

Biden anklagar Putin för att begå folkmord: "Tydligare". USA:s president Joe Biden anklagade i natt Ryssland för att begå folkmord i Ukraina. "Jag kallar det ett folkmord eftersom det blir tydligare och tydligare att Putin försöker utplåna även tanken på att vara ukrainare," säger han enligt CNN. Enligt presidenten är det upp till advokater att avgöra om Rysslands agerande möter den internationella standarden för vad som kan kännetecknas som ett folkmord, men att det enligt honom "sannerligen ser ut att vara det". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj twittrade kort därefter om Bidens uttalande och skrev: "Att benämna saker vid dess rätta namn är grundläggande i kampen mot ondska". Zelenskyj om Biden: "Det är ord från en sann ledare." Omni 220513.
Kreml: Oacceptabelt av Biden att säga folkmord. Kreml fördömer den amerikanske presidenten Joe Bidens uttalande där han liknar Rysslands metoder i Ukraina med ett folkmord, rapporterar AFP. "Vi är kategoriskt oeniga och anser att alla försök att förvränga sanningen är oacceptabla, särskilt på det här sättet och från USA:s president," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Bidens uttalande kom under tisdagen och det var första gången som någon ur hans administration valde att använda ordet folkmord för att beskriva situationen i Ukraina. Omni 220413.
Macron: Ska vara försiktig med att tala om folkmord. Den franske presidenten Emanuel Macron delar inte Joe Bidens bild av att Ryssland har begått folkmord i Ukraina. "Jag skulle vara försiktig med sådana termer eftersom de här två folken (Ryssland och Ukraina) är bröder," säger han i en intervju med France 2, enligt TT. Den amerikanska presidentens uttalande om att det pågår ett folkmord har däremot välkomnats av Ukrainas Volodymyr Zelenskyj. "Att kalla saker för deras riktiga namn är grundläggande för att stå upp mot ondska", skrev han på Twitter efter uttalandet. Le Pen säger att hon vill se ett närmande mellan Nato och Ryssland. Omni 220413.
Zelenskyj: Smärtsamt att Macron inte säger folkmord. President Volodymyr Zelenskyj kritiserar Frankrikes president Emmanuel Macron för att han vägrade kalla Rysslands agerande i Ukraina för ett "folkmord" och för att han refererade till ryssar som "bröder", skriver AFP. "Sådana saker är mycket smärtsamma för oss, så jag kommer definitivt göra mitt bästa för att diskutera saken med honom," säger Zelenskyj. Både Frankrikes och Tysklands ledare ville inte nämna ordet folkmord i sammanhanget efter att USA:s president Joe Biden gjort det. Länderna varnade för att ett upptrappat ordkrig inte skulle bidra till att kriget avslutas. Omni 220414.

Ukraina: Över 700 döda i Butja och utanför Kyiv. Över 720 personer har dött i Butja och andra förstäder till den ukrainska huvudstaden Kyiv, uppger landets inrikesdepartement enligt Sky News. Dessutom saknas fortfarande över 200 personer. Hittills har 403 kroppar hittats i Butja sedan Rysslands reträtt, uppger borgmästaren Anatoliyj Fedoruk. Men enligt honom kan siffran stiga när minröjare finkammat området. Den dödade borgmästaren i Gostomel nordväst om Kyiv, där ett av de tidiga slagen i området stod den 7 mars, har grävts fram och fått en riktig begravning, skriver AFP. Omni 220413.

Borgmästaren: Finns bevis för att kroppar förs bort. Omkring 21 000 personer beräknas ha dödats i Mariupol sedan ryska styrkor belägrade den ukrainska hamnstaden strax efter invasionen. Det säger borgmästare Vadim Bojtjenko, som dock tillägger att det är svårt att precisera det exakta antalet, rapporterar The Guardian. I ukrainsk tv säger Bojtjenko att det finns bevis för att ryska styrkor har fört bort kroppar från stadens gator. "Vi vet att det finns så kallade koncentrationsplatser där de gömmer kroppar och att de planerar att förstöra bevisen för tortyren de har genomfört i Mariupol. Vi kallar det folkmord, vi kallar det krigsbrott." Bojtjenko: Vi vet, och det finns bevis för det, att kroppar försvinner från gatorna. Omni 220413.

Litauens president besöker Kyiv för att visa stöd. På onsdagen beger sig Litauens president Gitanas Nauseda till Kyiv, rapporterar Sky News. Besöket görs för att skicka "ett starkt budskap om politiskt stöd". "Litauen kommer fortsätta stödja Ukrainas kamp för sin suveränitet och frihet", skriver presidenten på Twitter. Sedan de ryska trupperna drog sig tillbaka från Kyiv har västerländska ledare nu börjat besöka staden igen. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson gick tillsammans med president Zelenskyj på huvudstadens gator på lördagen. Även Polens president Andrzej Duda besöker landet. Tysklands president Steinmeier: Kyiv ville inte att jag kommer. Omni 220413.
Ukraina: Nej till presidenten - vill ha Scholz. GP 220413.
Litauens president: Brutal förgörelse i Borodjanka. Litauens president, Gitanas Nauseda, är under tisdagen på plats i Borodjanka i Kyiv-regionen och skriver på Twitter att Rysslands invasion av Ukraina är en "medveten, målinriktad och extremt brutal förgörelse av den ukrainska nationen. "Krigets fasor som Ukraina har genomlidit kan inte ha utförts av människor. De varelser som har gjort detta förtjänar inte namnet, skriver han. Han skriver vidare att Rysslands "brutala krigsbrott" inte kommer gå ostraffade. Han är på plats i krigets Ukraina tillsammans med presidenterna för Polen, Estland och Lettland. Omni 220413.

Ukraina: Inga humanitära korridorer på onsdagen. Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk anklagar Ryssland för att ha brutit mot vapenvilan och blockerat bussar som evakuerar civila. Därför kan inga humanitära korridorer öppnas på onsdagen, säger hon enligt Reuters. Veresjstjuk tillägger att myndigheterna arbetar för att korridorerna ska kunna öppnas igen så snart som möjligt. Samtidigt meddelar borgmästaren i den belägrade staden Mariupol att över 100 000 invånare fortfarande väntar på att evakueras från staden, rapporterar Sky News. Omni 220413.

Så överlevde Natalia attacken på sitt hem. 63-åriga Natalia Titova är en av alla de som fått sin hem förstört under kriget i Ukraina. När attackerna mot hennes kvarter rasade som värst kunde hon och hennes familj överleva genom att gömma sig i källaren. "Bomberna träffade vårt hus," säger Natalia Titova. "Jag, min man, mina barn och min svärdotter var alla i källaren. Vi sprang ut ur källaren och började springa i olika riktningar. Samtidigt sköt de på våra grannars hus." Natalia bor i staden Bobrovytsia utanför Kiev. Staden har drabbats hårt av kriget och de invånare som fortfarande är kvar är beroende av volontärer som levererar mat till staden. I Natalias kvarter är nu alla husen förstörda. Se Natalias historia i videon. svt 220413.

Ryssland kallar Ann Lindes uttalanden "dumma". Utrikesminister Ann Lindes (S) uttalanden om att det finns ett ryskt hot mot Sverige och Finland är ”dumma” och utgör provocerande propaganda, uppger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova enligt Aftonbladet. I den ryska statliga radiokanalen Sputnik hävdar Zakharova att uttalandena inte är "baserade på fakta". "De representerar inte folkets intressen i dessa länder, utan tjänar Natos intressen, som leds av USA." Omni 220413.
S kallar partistyrelsen till avgörande möte om Nato. Den 24 maj ska Socialdemokraternas partistyrelse samlas för ett avgörande möte om Natofrågan, enligt uppgifter till Aftonbladet. "Det återstår att se om det är då ett beslut tas men det är klart att mycket kommer att stå på spel då," säger en centralt placerad källa i partiet till tidningen. I nuläget pågår ett arbete i partiledningen och distriktsstyrelser som går ut på att ena partiet, enligt uppgifterna. Deadline för det interna arbetet är satt till 23 maj då de 26 partidistriktens ordföranden ska samlas i Stockholm. Partiet lovade tidigare i veckan ett besked om en eventuell ansökan om Natomedlemskap "skyndsamt". Mötet den 24 maj är satt till fem timmar. Socialdemokraterna hävdar också att det krävs kvalificerad majoritet, det vill säga 75 procent av rösterna i riksdagen, för ett svenskt Nato-medlemskap. Omni 220413.
Finsk slutsats: Nato ökar stabiliteten runt Östersjön. Att Sverige och Finland går med i Nato skulle leda till ökad stabilitet i Östersjöregionen - men samtidig kan spänningarna öka under själva ansökningsprocessen. Det är några av slutsatserna i den finska regeringens nya säkerhetsrapport, skriver TT. Rapporten konstaterar också att Nato är den enda organisationen för kollektivt försvar inom en överskådlig framtid och i den efterfrågas också ett nära samarbete mellan Finland och Sverige under ansökningsprocessen. Rapporten ska fungera som underlag för en diskussion i den finländska riksdagen innan beslut om en eventuell Nato-ansökan fattas senare i vår. Rapporten förutspår ökade spänningar vid gränsen under ansökningsprocessen. Finlands statsminister: Får inte låta rädslan påverka. Finska säkerhetsanalysen: Svenskt samarbete skulle underlätta. Experter: Rapporten öppnar för finländsk Natoansökan. Ann Linde: Finländskt Natobeslut väger tungt för Sverige. Uppgifter: Finland har inte fått säkerhetsgarantier från USA eller Nato. Omni 220413.

Ryssland påstår att 1 000 ukrainare tillfångatagits. Rysslands utrikesdepartement hävdar att över 1 000 ukrainska marinsoldater tillfångatagits i den belägrade staden Mariupol, rapporterar AFP. "1 026 ukrainska soldater i den 36:e marinkårsbrigaden lade villigt ner sina vapen och gav upp", skriver departementet. Detta ska enligt de ryska uppgifterna ha skett vid järn- och stålverket Illich i staden. Oleksandr Motuzyanyk, talesperson för det ukrainska försvarsdepartementet, uppger att han "inte har någon information" om huruvida det skett eller inte, enligt Reuters. 167 officerare bland de tillfångatagna, enligt Ryssland. Rysk tv har sänt bilder som påstås visa soldaterna. Omni 220413.
Expert: Mariupol faller inom timmar snarare än dagar. Den belägrade ukrainska staden Mariupol ser ut att falla inom "timmar snarare än dagar" säger Michael Clarke, professor i försvarsstudier vid King’s College i London, till Sky News. Ryssarna har intagit staden Izium och strävar nu efter att samla sina styrkor genom att röra sig söderut från Izium och norrut från Mariupol, enligt Clarke. "Om de kan besegra ukrainarna i Mariupol kan de nog avsätta hälften av sina styrkor där, 6 000 till 8 000, för att ta sig norrut i denna stora offensiv." På måndagen uppgav soldater i den ukrainska 36:e marinkårsbrigaden - Mariupols sista försvarare - att de håller på att få slut på ammunition och väntar sig att dödas eller fångas inom kort, enligt The Guardian. Ryssland hävdar på onsdagen att brigaden gett upp och lagt ner vapnen, vilket inte bekräftats av Ukraina.
Nya ryska drönarfilmer visar förödelsen i Mariupol. Den ukrainska staden Mariupol i de östra delarna av landet har sedan krigets början varit kraftigt bombarderad av Ryssland. Få journalister har varit i staden under kriget, men nu har Rysslands försvarsdepartement släppt drönarfilmer som visar förödelsen. Filmerna släpps i samband med att Ryssland hävdar att den sista ukrainska bataljonen i staden har gett upp, vilket i praktiken skulle innebära att Mariupol är under rysk kontroll, rapporterar Reuters. Ukraina har ännu inte bekräftat eller förnekat det ryska uttalandet. BBC, som har publicerat de ryska filmerna, skriver att stadens borgmästare säger att 21 000 civila har dödats i Mariupol sedan invasionen inleddes. Ytterligare 100 000 människor väntar på att evakueras från staden som en gång hade 450 000 invånare. Omni 220413.
OSSE: Dåd mot sjukhus i Mariupol var krigsbrott. En ny expertrapport av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) slår fast att den ryska bombningen av ett sjukhus i Mariupol den 9 mars var ett krigsbrott, rapporterar Reuters. Enligt rapporten finns det bevis för att ryska trupper på ett "utbrett och systematiskt" sätt attackerat ukrainska sjukvårdsinrättningar. 52 inrättningar uppges ha bombats fram till och med den 22 mars. Experterna har också dokumenterat 24 fall av utomrättsliga gripanden och kidnappningar av lokala myndighetsföreträdare, samt av 21 journalister och civilrättsaktivister. OSSE-expert: En katalog av omänsklighet - bevis för våldtäkter, avrättningar och forcerade deporteringar. Rapporten täcker perioden 24 februari till 1 april. Anställd: De sa att de som lämnade sjukhuset skulle skjutas. Omni 220413.
Stålverkens labyrinter en "fästning" för motståndet. För första gången sedan invasionens början har Ryssland beskjutit hamnstaden Mariupol med långdistansvapen. Det uppger Oleksandr Motuzyanyk, talesperson för Ukrainas försvarsdepartement, enligt internationella medier. Bedömare har pekat på att staden är nära att falla men enligt Motuzyanyk pågår det fortfarande gatustrider runt det stora järn- och stålverket Illich, samt i hamnområdet. Reuters rapporterar att det andra stålverket i Mariupol, Azovstal, har blivit ett fäste för motståndet mot ryssarna. Bland masugnar, järnvägsspår och ett myller av byggnader är det svårt att hitta de ukrainska styrkorna, säger den Kyivbaserade militäranalytikern Oleh Zhdanov till nyhetsbyrån. En rysk befälhavare för separatisterna uppgav tidigare i veckan för rysk stats-tv att 80 procent av Mariupols hamn har intagits men att fabriken är "en fästning i staden". Metinvest, som äger båda stålverken, säger i ett uttalande att det är omöjligt att säga hur stora skadorna på anläggningarna är, och att produktion under ryskt styre är uteslutet. Omni 220415.

Le Pen vill se närmande mellan Nato och Ryssland. Den högerpopulistiska franska presidentkandidaten Marine Le Pen säger att hon vill att Frankrike lämnar Natos kommandostruktur, rapporterar AFP. Däremot vill hon inte att Frankrike helt lämnar alliansen eller artikel fem som slår fast Nato-ländernas ömsesidiga försvarsgarantier. Le Pen säger också att hon vill se ett "strategiskt närmande" mellan Nato och Ryssland när kriget i Ukraina är över. Le Pen tog sig, tillsammans med sittande presidenten Emmanuel Macron, till den andra omgången i det franska presidentvalet. Vem av dem som blir president avgörs 24 april. Även 1966 lämnade Frankrike kommandostrukturen. Le Pen säger också att hon inte vill att Frankrike lämnar EU. Omni 220413.

Förre ryske finansministern: Återhämtning kommer ta år. Det kommer ta minst två år för den ryska ekonomin att rekonstrueras om sanktionerna stannar vid nuvarande nivå. Det säger Rysslands förra finansminister, Alexei Kudrin, enligt AFP. Kudrin menar att Ryssland behöver ersätta många produkter som importeras. "Vi kommer att behöva bygga om i många år," uppger han för ryska nyhetsbyråer, skriver AFP. Den före detta finansministern tillägger att den ryska inflationen kan ligga på 20 procent vid slutet av 2022. Vladimir Putin säger att den ryska ekonomin har tacklat sanktionerna väl. Kudrin: Rysslands ekonomi på väg mot den största tappet sedan 1994. Ryssland: Inga planer på att göra utländska bolag ryska. Omni 220413.

Källor: Inga garantier från Nato inför finsk ansökan. Finland har inte fått några säkerhetsgarantier från USA eller Nato inför en eventuell Nato-ansökan. Det uppger källor i den svenska regeringen för Expressen. Källorna bekräftar också att de månader det tar mellan en ansökan och ett fullvärdigt medlemskap är förknippade med risker. Tidningens källor utesluter dock inte att någon form av säkerhetsgarantier skulle kunna komma längre fram under ansökningsprocessen. Det bedöms dock som osannolikt att sådana garantier i så fall skulle vara bindande. Frågan om säkerhetsgarantier har setts som viktig i den finska Natodebatten. Uppgifter: Finland har inte fått säkerhetsgarantier från USA eller Nato. En ny finsk säkerhetsrapport tyder på att landet avser att söka medlemskap. Finska statsminister har sagt att ett finsk beslut är att vänta "inom veckor". Expressens inrikespolitiske kommentator: "Finland är med raska steg på väg mot ett Natomedlemskap och Sverige är inte långt därefter." Finlands statsminister: "Jag tror att vår process kommer vara ganska snabb." Uppgifter till SvD: Magdalena Andersson vill ta Sverige in i Nato i juni. Omni 220413.
Finsk slutsats: Nato ökar stabiliteten runt Östersjön. Att Sverige och Finland går med i Nato skulle leda till ökad stabilitet i Östersjöregionen - men samtidig kan spänningarna öka under själva ansökningsprocessen. Det är några av slutsatserna i den finska regeringens nya säkerhetsrapport, skriver TT. Rapporten konstaterar också att Nato är den enda organisationen för kollektivt försvar inom en överskådlig framtid och i den efterfrågas också ett nära samarbete mellan Finland och Sverige under ansökningsprocessen. Rapporten ska fungera som underlag för en diskussion i den finländska riksdagen innan beslut om en eventuell Nato-ansökan fattas senare i vår. Rapporten förutspår ökade spänningar vid gränsen under ansökningsprocessen. Finlands statsminister: Får inte låta rädslan påverka. Finska säkerhetsanalysen: Svenskt samarbete skulle underlätta. Experter: Rapporten öppnar för finländsk Natoansökan. Ann Linde: Finländskt Natobeslut väger tungt för Sverige. Uppgifter: Finland har inte fått säkerhetsgarantier från USA eller Nato. Omni 220413.
Analyser: Svenskfinska Natodebatten diplomatisk katastrof för Moskva. Med tanke på att Vladimir Putins utrikespolitiska mål har varit att få Nato att återgå till den utbredning alliansen hade på 90-talet är det en "diplomatisk katastrof" för Moskva att Finland och Sverige ens överväger att ansluta sig. Det skriver CNN:s Luke McGee i en analys. "Att diskussionen förs och att stödet inom Nato finns visar hur enat väst står", skriver han. I Politico kallar Elisabeth Braw den finska helomvändningen i Natofrågan "inget annat än häpnadsväckande". Hon skriver att det faktum att Finland gör grovjobbet med att bryta isen ger även Sverige en unik möjlighet att smidigt ansluta sig till alliansen. "Sverige kan gå med nästan i hemlighet, utan att göra något av det besvärliga politiska arbetet", skriver hon. På hemmaplan säger Ekots politiska kommentator Tomas Ramberg att det tycks vara så att både Sverige och Finland är på väg mot medlemskap. "Chocken som kriget mot Ukraina har utsatt opinionen för har skapat ett läge där man kan göra väldigt dramatiska vägval (...) som normalt sett skulle kräva en lång demokratisk diskussion," säger han. Även DN:s Ewa Stenberg påpekar att det just nu går "hisnande fort" i Natofrågan. "En Nato-ansökan efter 200 år av alliansfrihet är ett stort beslut, det handlar ju inte om någon förening man kan gå in och ut ur när regeringar skiftar", påpekar hon. Omni 220413.
Linde: Sverige kan fatta ett annat beslut än Finland. Finlands kommande Nato–beslut påverkar Sveriges beslut, men det måste inte avgöra hur Sverige gör, säger utrikesminister Ann Linde (S) i SVT Aktuellt. "Det kan mycket väl bli så att vi fattar samma beslut, men det kan också bli så att vi fattar olika beslut. Det viktiga är att vi samarbetar." Utrikesministern avfärdar skriverierna om att Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) redan har tagit ställning i frågan. "Det kan jag bestämt dementera." Omni 220413.
Experter: Aggressiv retorik men inga attacker att vänta. Det är inte troligt att Ryssland skulle välja att attackera Sverige vid ett svenskt Nato-inträde, säger två utländska experter till SvD. "Ryssland kommer att svara på ett finländskt och svenskt medlemskap med aggressiv retorik. Men Ryssland har just nu händerna fulla i Ukraina," säger Mark Webber, professor i internationell politik vid universitet i Birmingham. Ryssland skulle förmodligen inte bemöta en svensk ansökan med mer än några eventuella kränkningar av svenskt luftrum och ett antal cyberattacker, säger Charles Kupchan, professor i internationella relationer på Georgetown-universitetet, till tidningen. Den bilden delas även av Gudrun Persson, Forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Sverige kan vänta kraftiga politiska reaktioner från Ryssland vid en ansökan, men inga militära åtgärder, säger hon till Ekot. Ryssland har på senare tid varnat Sverige för att ansluta sig till Nato. Gudrun Persson: Ryska svaret kan ske i form av militärövningar eller utplacering av vapensystem. Experten Robert Dalsjö: "Putin skulle säkert ge oss några tjuvnyp som cyberangrepp, kränkningar och hårda uttalanden." Omni 220413.
Rysk politiker: Robotar redo om Sverige går med i Nato. Om Finland och Sverige ansluter sig till Nato kommer Ryssland placera ut robotar längs gränsen mot länderna. Det säger vice ordförande för det ryska parlamentet Pyotr Tolstoy till ITV, skriver kanalens redaktör Emma Burrows på Twitter. "Om Finland ansluter till Nato kommer Ryssland att garantera sin säkerhet på ett sådant sätt att inte ens en mygga kommer vilja flyga till oss," säger han. Tolstoy säger att Ryssland även kommer att ställa robotar till gränsen mot Polen och i Kaliningrad. Omni 220413. Kommentar: Den aggresiva ryska björnen visar genast sina tänder.
Medvedev: Vidtar åtgärder runt Östersjön om Sverige och Finland går med i Nato. "Om Sverige och Finland går med i Nato innebär det ingen större skillnad för Rysslands del - bara några fler motståndare", säger det ryska säkerhetsrådets ordförande Dmitrij Medvedev enligt Reuters. Han tillägger dock att Ryssland kommer att "vidta åtgärder" i regionen, och att det i det läget "inte längre kan vara tal om ett kärnvapenfritt Östersjöområde. Balansen måste återställas." Medvedev var Rysslands president mellan 2008 och 2012 och premiärminister mellan 2012 och 2020. Kommer att vidta ospecificerade "åtgärder". Omni 220414.
Fler ryska påverkansförsök efter nya Natodiskussionen. Det har skett en viss ökning av ryska påverkansförsök kring Sveriges ställningstagande till Nato de senaste dagarna, uppger Myndigheten för psykologiskt försvar enligt Ekot. Mikael Tofvesson, operativ chef på myndigheten, säger att påverkansförsöken märks i statskontrollerade ryska medier, öppna sociala mediekonton samt i sociala mediekonton "som är ombud för främmande makt". Han betonar vikten av att vara vaksam på desinformation och att fundera över det bakomliggande syftet med hot som kan framföras mot Sverige. "Då ska vi veta att det är ett sätt att försöka påverka beslutsfattare och befolkningen, att man försöker skrämma i olika frågor." Omni 220414.
Experter: Ryska snacket om kärnvapen är "tomma hot". Ryssland kommer att intensifiera hoten mot Sverige och Finland fram till att ett beslut om Nato-medlemskap tas, säger Oscar Jonsson, expert på Ryssland och forskare vid Försvarshögskolan, till SvD. "Ryssland har allt att vinna på att skrämmas. (...) Vi kan till exempel förvänta oss kränkningar av luftrummet, cyberattacker och en hårdare retorik." Däremot tror inte Jonsson att Ryssland skulle förstärka den militära närvaron runt Östersjön eller dra in kärnvapen, något Ryssland hotade med på torsdagen enligt Reuters. Den bilden delas av Anders Westholm, professor emeritus i statskunskap vid Uppsala universitet, som säger till Expressen att det troligtvis rör sig om ”tomma hot”. Jonsson: Sverige kommer att vara som mest utsatt under tiden mellan intentionen och ett faktiskt Natomedlemskap. Westholm: "Ett tomt hot eftersom det med all sannolikhet redan finns kärnvapenbestyckade fartyg i Rysslands Östersjöflotta." Omni 220414.
Ryssland: Konsekvenser vid svensk-finsk Natoansökan. Ryssland hotar återigen Sverige och Finland med ospecificerade "konsekvenser" vid ett Natomedlemskap, rapporterar AFP. Valet är upp till de svenska och finska regeringarna, men de "måste förstå konsekvenserna för bilaterala relationer och den europeiska säkerhetsarkitekturen i stort", säger utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova. Under gårdagen sa Dmitrij Medvedev, tidigare president och numera vice ordförande i det ryska säkerhetsrådet, att "balansen måste återställas" om Sverige och Finland går med. Omni 220415.
Så pratas det om svenskt och finskt Natomedlemskap i Ryssland. Att Finland och Sverige diskuterar Natomedlemskap skapar ilska i Ryssland. Det menar Rysslandskännaren Per Enerud. "Vi ser en retorik där man formulerar det som om man är omgiven av fiender. En svensk Natoanslutning jämförs i rysk tv med Hitlers koalition mot Ryssland. Den ryska propagandan är tydlig - Ryssland är de enda som står emot nazismen i Europa, precis som det i ryska ögon var under andra världskriget. Det menar Per Enerud, Rysslandsexpert vid från Myndigheten för psykologiskt försvar och tidigare SVT-korrespondent i Moskva. "I rysk tv är EU och Nato samma sak som när Ryssland var de enda som stod enade mot Hitler. Samma retorik används nu: 'vi är omgivna av nazister'. Till och med svenska hamnarbetarförbundet i Göteborg har kallats nazister i rysk tv." Sverige i perifierin. Vad Finland väljer att göra är dock viktigare för Ryssland än den svenska Nato-diskussionen menar Per Enerud. "Sverige är fortfarande i periferin för de ryska intressena, vi är inte särskilt viktiga för Ryssland. Finland är en väldigt romantiskt föreställning för Ryssland, de är 'vårt land' tänker de." Det är naturligt för Ryssland att skruva upp hoten om hypersoniska vapen och kärnvapen i och med Natodiskussionerna i Norden menar Enerud. Dmitrij Medvedev, vice ordförande i ryska säkerhetsrådet, tidigare rysk president och premiärminister, varnade tidigare i veckan för detta och sa att Ryssland "kommer att vidta åtgärder" om Sverige och Finland går med i militäralliansen. "Det är det man har kvar, kärnvapen är till för att avskräcka och skapa en politisk situation runt dem. Att Sverige naturligtvis har rätt att fatta beslut om Nato, men att Ryssland har precis samma rätt att flytta fram sina kärnvapen där de tycker det är viktigt menar de," säger Enerud. svt 220415.

Zelenskyj: Friheten måste ha bättre vapen än tyranner. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att väst måste skicka mer vapen till Ukraina så att landet kan rädda miljontals ukrainska och europeiska liv. "Friheten måste ha bättre vapen än tyrannerna," säger han i en video publicerad på Twitter. I video listar han vapen och utrustning som han helst ser att väst skickar. På önskelistan finns stridsvagnar, luftvärnssystem, robotartillerisystem, militärflyg, pansarskott och trupptransportfordon. "Bilder från Butja och Mariupol har visat världen Rysslands mål. Vi kan bara stoppa dem genom vapen," säger Zelenskyj i videon. Omni 220413.
USA skickar stödpaket värt 7,6 miljarder till Ukraina. USA:s president Joe Biden har godkänt ett nytt stödpaket värt motsvarande 7,6 miljarder kronor till Ukraina, rapporterar AP. Paket består av militär utrusning i form av bland annat artilleri-system och helikoptrar och är tänkt att stärka Ukrainas försvar mot Rysslands aggressioner. "Stödpaketet kommer att innehålla flera av de väldigt effektiva vapensystem som vi redan har skickat men också nya system som är bättre anpassade för den bredare offensiv vi förväntar oss att Ryssland förbereder i östra Ukraina," säger Joe Biden i ett uttalande. Samtidigt har Ryssland meddelat att de kommer införa sanktioner mot 398 medlemmar i den amerikanska kongressen och 87 medlemmar i den kanadensiska senaten. Omni 220413.

Sanktioner urholkas när rysk export till Asien ökar. Kina ökade sin import av ryska varor med 26 procent i mars, på årsbasis, men även Sydkorea passar på att handla med ryssarna. Det rapporterar Nikkei Asia och skriver att även länder som fördömer invasionen urholkar sanktioner. Inflödet av utländska valutor till Ryssland stärker också rubeln. Framförallt Peking - som ser en möjlighet att minska sitt energiberoende från bland annat USA och Australien - släpper in Moskva i den globala handeln trots sanktioner, skriver tidningen. Sydkorea, som stöttar västs sanktioner, ökade sin import från Ryssland med 44 procent förra månaden. Omni 220413.

Polisen i Butja: Tar inte helg - kroppar måste hittas. Var och varannan minut ringer det i Vitalij Lobas telefon. Han är polischef i Butja och samtalen är enligt BBC resultatet av att någon har hittat en kropp som polisen måste ta hand om. Trots att det har gått två veckor sedan de ryska styrkorna lämnade Butja slutar det inte ringa i Lobas telefon. Han säger till BBC att han oftast delegerar jobben men i de grövsta fallen är det han själv som måste ta han om kropparna. "När de har blivit skjutna i huvudet och har bakbundna händer är det jag som åker," säger han till kanalen. Lobas säger att de har svårt att få resurserna att räcka till, till exempel börjar liksäckarna ta slut, men kropparna forsätter hittas. "Vi tar inga helger här. Vi forsätter arbeta tills vi har samlat in alla kroppar," säger Lobas. Under tiden BBC intervjuade Lobas fick han ett samtal om att nio kroppar hade hittats tillsammans. I tisdags hade 403 civila kroppar hittats i Butja. Omni 220413.

OPEC: Omöjligt att ersätta rysk olja. Sanktioner mot rysk olja skulle skapa den största oljebristchocken någonsin. Den varningen utfärdade de oljeproducerande länderna i OPEC efter ett möte med EU. Och mängderna rysk olja går inte att ersätta enligt OPEC som vägrar att pumpa upp mer. Samtidigt kommer idag nya tyska krav på ett oljestopp. På ett möte i Wien på måndagen försökte EU förmå oljeländerna OPEC att öka produktionen för att täcka upp för den ryska olja som kan komma att stoppas av nya sanktioner och för att pressa ner priserna. Men enligt OPEC är det inte möjligt eftersom det handlar om sju miljoner fat om dagen. "Med hänsyn till den redan förväntade efterfrågan är det nästan omöjligt att ersätta så stora volymer," sa OPEC:s generalsekreterare Mohammad Barkindo i ett tal som Reuters tagit del av. På EU:s krav att öppna oanvänd kapacitet som står still sedan pandemin för att få ner de höga priserna svarade Barkindo att priserna beror på faktorer utanför OPEC:s kontroll och att de inte vill pumpa upp mer, enligt Reuters. Tyskland splittrat. Efter en resa till Ukraina på tisdagen sa tyska ledande politiker i tre parlamentariska kommittéer att EU borde bojkotta rysk olja så snart som möjligt, tvärsemot den tyska linjen som vill avsluta importen till årsskiftet. Ordföranden i det tyska utrikesutskottet Michael Roth sa att det vore en viktig signal eftersom det skulle slå mot Ryssland största intäktskälla. "Det kan göras inom några veckor eftersom det finns andra leverantörer," hävdade Anton Hofreiter, ordförande EU-kommittén, i strid med OPEC:s uttalande.
Oljestopp kan höja priserna. Hittills gäller EU:s sanktioner bara kol från Ryssland men EU-kommissionen förbereder förslag om att inkludera även olja enligt uttalanden från flera utrikesministrar efter ett möte i Luxemburg. Men EU-länderna är splittrade och inga beslut fattades. Ett importstopp riskerar att driva upp redan höga priser. USA, Kanada, och Australien som inte är alls lika beroende av rysk olja som EU har redan stoppat importen. Enligt en bedömning på onsdagen av IEA har redan köpare frivilligt minskat efterfrågan på rysk olja med 1,5 miljoner fat/dag. Den kommer att minska ytterligare under maj till det dubbla enligt IEA. svt 220413.
Putin till Europa: Ni kan inte ersätta rysk energi. Moskva kommer utöka sin energihandel med Asien och Europa klarar sig inte utan rysk gas. Det säger Vladimir Putin, enligt Reuters. Den ryska presidenten uppger för statlig rysk tv att det är "häpnadsväckande" att de "ovänliga länderna" erkänner att de behöver Rysslands energiresurser. "Nu finns det ingen rationell ersättare (för gas) i Europa," säger Putin enligt nyhetsbyrån. Putin tillägger att det är Europas diskussioner om att kapa rysk energiimport som destabiliserar marknaden och trissar upp priserna. Putin säger att Ryssland behöver bygga en infrastruktur för att stärka energiexporten till Asien. Omni 220414.
Källor: EU skissar på embargo mot rysk olja. EU håller på att skissa upp ett förslag på ett embargo mot att importera rysk olja. Det skriver New York Times med hänvisning till flera anonyma EU-tjänstemän och diplomater. Enligt uppgifterna till tidningen håller unionen nu på att ta fram ett embargo som ska fasas in, designat för att hjälpa Tyskland och andra länder att hinna få fram andra leverantörer. Lösningen ska vara lik den som EU tidigare i april införde med kolen. Medlemsländerna kommer dock inte att diskutera frågan förrän efter söndag den 24 april, efter det franska valet avslutats. Ännu verkar dock frågan om ett embargo mot rysk gas vara olöst. Det eftersom gastillförseln är en viktig faktor för särskilt tyska ekonomin. Kolen ska fasas ut inom en period av fyra månader. Omni 220414.

Stor förödelse i Tjernihiv efter ryska belägringen. Invånarna i Tjernihiv har börjat återvända hem efter att de ryska trupperna lämnat staden. Men skadorna är mycket omfattande. "Jag tror att det kan hända igen," säger Tatiana Ponomaryova. Räddningsarbetare har börjat röja undan i det lägenhetshus i Tjernihiv som attackerades för ett par veckor sedan. Fönster och väggar är delvis helt utblåsta. Man uppskattar att minst 50 personer dött i attacken. SVT:s utsända träffar Tatiana Ponomaryova som berättar om när kriget rasade som värst. "Tryckvågen krossade alla fönster. Väldigt obehagligt," säger hon. svt 220413.

Källa: Ryssland tar in tung general från Syrienkriget. Ryssland har stuvat om i den militära ledningen av invasionen av Ukraina, uppger en anonym västerländsk källa för BBC. Enligt källan har generalen Aleksandr Dvornikov, som har lång erfarenhet av att leda militäroperationer i Syrien, tagit över kommandot. Förändringen är ett försök att centralisera och förbättra samordningen av olika ryska enheter i Ukraina, uppger källan. Att Dvornikov tillsätts just nu beskrivs vara i linje med att Ryssland vill visa upp någon slags framgång inför 9 maj som är en stor rysk helgdag. Ryssland har hittills haft svårt att uppnå sina mål i kriget. Källan: Man kan vänta sig att den övergripande styrningen och kontrollen förbättras. Omni 220409.
Vad innebär Rysslands nya general Dvornikov för kriget? Kan skapa en bättre samordning. svt 220413.

Hur kommer kriget sluta? Hugo von Essen svarar. svt video 0:43 220414.
Det talas om Serbien och Kosovo - vad har de med saken att göra? svt video 0:33 220414.
Vad kan få Ryssland att sluta kriga? Ryssland mål med kriget är politisk kontroll över Ukraina. svt video 0:29 220414.
Kan Putin bli avsatt av sina närmaste? Chans finns men den är liten. Hans närmaste har samma bakgrund som Putin. svt video 0:35 220414.
Ryssland hotar med "allvarliga konsekvenser" om vi går med i Nato - vilka? svt video 0:14 220414.

Hölls gisslan i källare i en månad - flera av dem dog. I fyra veckors tid höll ryska styrkor över 300 personer gisslan i en källare till en skola i staden Yahidne, i utkanten av Tjernihiv, skriver Ukrainas försvarsdepartement på Twitter. I ett av rummen skrev överlevarna ner namnen på de 18 personer som inte klarade sig, berättar vittnen för AP. "En äldre man dog intill mig, och sedan dog hans fru på andra sidan av mig," säger överlevaren Valentyna Saroyan. De tvingades ner under pistolhot och tvingades tillbringa tiden i källaren dag och natt. Ibland tilläts de gå ut för att göra sina behov eller för att begrava sina döda grannar i en massgrav. Vittne: "Här är en stol, och det var så här som vi satt i en månad." Personerna befann sig i källaren 4–31 mars. Omni 220414.

USA varnar för statssponsrade hack av kritisk infrastruktur. Flera hackergrupper har tagit fram nya skräddarsydda verktyg som kan användas för att attackera kritisk infrastruktur av olika slag. Det uppger flera amerikanska säkerhetstjänster (bland annat FBI och NSA) i en färsk rapport. Verktygen gör det möjligt för hackarna att leta efter, ta sig in i och kontrollera enheter i nätverken på ett sätt som ger full kontroll över dem. De amerikanska säkerhetstjänsterna uppmanar nu därför organisationer i sektorer som sysslar med kritisk infrastruktur att stärka säkerheten. Kan ge hackarna full kontroll över infrastrukturen. Kan användas för att kapa industriella enheter. Omni 220414.

Ukraina: Ryssland samlar 70 000 soldater i Donetsk. Ryssland försöker mobilisera upp till 70 000 soldater i Donetsk i östra Ukraina, hävdar det ukrainska försvarsdepartementet i ett Facebookinlägg. "Det har fastställts att den ryska armén fått i uppdrag att mobilisera 60 000 till 70 000 personer på den så kallade Folkrepubliken Donetsks territorium", skriver departementet och tillägger att detta uppnåtts "bara till 20 procent". Omni 220414.

Sverige ska bistå Ukraina med 20 000 nödboenden. Sverige ska bistå Ukraina och dess närliggande områden med nödboenden enligt ett uppdrag som tilldelats av EU, meddelar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) på en pressträff. "Den humanitära situationen i Ukraina är oerhört svår, inte bara i Ukraina men även i dess närområde," säger han enligt TT. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska fixa omkring 20 000 nödboenden, och upphandlingen ska ske inom sex månader. Omni 220414.

Vad bilder på förstörda ryska lastbilar säger om militärens kamp i Ukraina. Tänk på modern krigföring och det är troligt att bilder av soldater, stridsvagnar och missiler kommer att dyka upp. Men förmodligen viktigare än någon av dessa är något som de alla litar på: den ödmjuka lastbilen. Arméer behöver lastbilar för att transportera sina soldater till frontlinjerna, för att förse tanksen med granater och för att leverera dessa missiler. Kort sagt, varje armé som försummar sina lastbilar gör det på egen risk. Ändå verkar det vara exakt det problem som Rysslands militär står inför under sin oprovocerade invasion av Ukraina, enligt experter som analyserar slagfältsbilder när dess styrkor drar sig tillbaka från områden nära Kiev för att fokusera på Donbas. Fotografier av skadade ryska lastbilar, säger de, visar tydliga tecken på Moskvas logistiska kamp och tyder på att dess ansträngningar undergrävs av dess beroende av värnpliktiga, utbredd korruption och användning av civila fordon - för att inte tala om de enorma avstånd som är involverade i att försörja sina styrkor, eller motstå Ukrainas eget högmotiverade taktiskt skickliga motstånd. "Allt som en armé behöver för att göra sin grej kommer från en lastbil", säger Trent Telenko, en före detta kvalitetskontrollrevisor för USA:s Defense Contract Management Agency, som är bland dem som analyserar bilderna för ledtrådar om hur kriget går. "Vapnet är inte stridsvagnen, det är granaten som stridsvagnen avfyrar. Den granaten åker med en lastbil", påpekar Telenko. Mat, bränsle, medicinska förnödenheter och till och med soldaterna själva - närvaron av alla dessa vilar på logistiska försörjningsledningar som är starkt beroende av lastbilar, säger han. Och han har anledning att tro att det finns ett problem med de försörjningsledningarna. Läs mer hos CNN 220414.

Ryssland: Ukraina beskjuter rysk region. Guvernören i den ryska regionen Brjansk uppger att bostadshus i byn Klimovo beskjutits av ukrainska trupper, rapporterar Reuters. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Ukraina har inte kommenterat påståendet. Regionen gränsar till norra Ukraina, nära ukrainska städer som Tjernihiv och Sumy. Tidigare uppgav ryska myndigheter att en gränspostering i regionen beskjutits. Personer har skadats, enligt guvernören. Gränsar till norra Ukraina. Omni 220414.
Ryska byar evakueras - Kyiv anklagas för attack. Två byar i den ryska gränsregionen Belgorod har evakuerats under torsdagen. Det uppger guvernören Vjatheslav Gladkov enligt AFP. Enligt honom ska byn Spodarjushino, nära den ukrainska gränsen, ha "bombats av den ukrainska sidan". Ingen ska ha skadats i den påstådda attacken och Spodarjushino och en annan närliggande by har evakuerats som en förebyggande åtgärd. Ryssland har tidigare under dagen anklagat Ukraina för att ha attackerat den ryska regionen Brjansk. Ukraina har inte svarat på de ryska anklagelserna. Omni 220414.
Ukraina förnekar: "Moskva iscensätter terrorbrott". Ukraina förnekar Rysslands anklagelser om att de ska ha attackerat de ryska regionerna Brjansk och Belgorod oblast under torsdagen, rapporterar AFP. I ett inlägg på sociala medier skriver Ukrainas säkerhetsråd att Ryssland iscensätter terrorattacker på eget territorium för att skapa "antiukrainsk hysteri" i landet. Ryssland hävdade under torsdagsmorgonen att sex personer hade dött i en ukrainsk helikopterattack i Brjansk, som gränsar till Ukraina. Under eftermiddagen har även guvernören i Belgorod anklagat Ukraina för att ha attackerat en rysk by nära gränsen mellan länderna. Enligt Ryssland ska sju personer ha dött i en av attackerna. Omni 220414.
Ryssland: "Kommer att trappa upp attacker mot Kyiv." Ryssland kommer att trappa upp attackerna mot Kyiv "som svar på ukrainskt sabotage på rysk mark", rapporterar den statliga nyhetsbyrån Interfax. Detta efter ryska påståenden om att Ukraina utfört flera attacker i regionerna Brjansk och Belgorod, vilket Ukraina förnekar. På fredagen har flera explosioner hörts i Kyiv, enligt Reuters. Det rör sig om åtminstone tre, skriver den ukrainska parlamentsledamoten Lesia Vasylenko på Twitter. "Förmodligen är Putin förbannad på grund av sänkningen (av stridsfartyget, reds anm)." Explosionerna uppges vara de största som inträffat i huvudstadsområdet sedan Ryssland drog tillbaka sina styrkor för att fokusera på offensiven i öst. Det finns inga uppgifter om att någon kommit till skada i Kyiv. I landets östra delar har nya ryska attacker dödat fem personer, uppger ukrainska myndigheter enligt AFP. Även i syd och öst har explosioner inträffat under natten. Ryssland: Attackerna kommer öka i antal och omfattning. Omni 220415. Kommentar: Attackerna mot ryska områden verkar vara fejkade av ryssarna så att de kan angripa Kiev på nytt.

30 ukrainska fångar släppta i fjärde fångutväxling. 30 ukrainska krigsfångar har släppts i den hittills fjärde fångutväxlingen mellan Ryssland och Ukraina sedan invasionen inleddes, uppger biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt AFP. "Fem officerare och 17 soldater utväxlades. Därtill släpptes åtta civila, inklusive en kvinna," säger hon. Det är oklart vilka ryska fångar Ukraina släppte i gengäld. Tidigare har två ukrainska stridspiloter som hållits som krigsfångar i Ryssland uppgett att de tvingats spela in propagandaklipp i fångenskap, under hot om att deras kamrater inte längre skulle få sina sår bandagerade. Piloterna: Utsattes för grym behandling i fångenskap. Fångarna får komma hem på torsdagen. Omni 220414.

Kyiv: 24 förstörda sjukhus under ryska invasionen. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har 24 sjukhus i landet totalförstörts och ytterligare 324 sjukhus har skadats. Det uppger Ukrainas hälsodepartement enligt Sky News. Myndigheter i landet håller just nu på att ta fram en plan för hur vissa av sjukhusen ska kunna repareras och byggas upp igen. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) skriver i en rapport att ryska trupper på ett ”utbrett och systematiskt” sätt attackerat ukrainska sjukvårdsinrättningar. Ryssland har under invasionen hävdat att de inte avsiktligt attackerar civil infrastruktur. Under kriget har även många bostadshus förstörts i ryska attacker. OSSE-expert: En katalog av omänsklighet – bevis för våldtäkter, avrättningar och forcerade deporteringar. Omni 220414.

Zelenskyj: Ryssland för bort ukrainare till läger. Tiotusentals har dött och många ukrainare har försvunnit i Mariupol. Det säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj till BBC. "De fick nya ryska pass och fördes djupt in i Ryssland. Vissa fördes till läger och andra till städer. Ingen vet vad som har hänt med dessa människor och ingen vet hur många som har dödats," säger han om de försvunna personerna. Vidare säger han att Rysslands grymheter i Mariupol, Butja och Borodjanka har försämrat möjligheterna att kunna nå ett fredsavtal med Ryssland. "Det handlar inte om mig, utan om Ryssland. De har inte många fler chanser att prata med oss," säger han. Ukraina anklagar Ryssland för att ha fört bort 121 000 barn (11 april). Omni 220414.

Zelenskyj: Stoppa rysk olja för vår överlevnad. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj pekar ut Ungern och Tyskland som syndabockar när Europa inte stoppar den ryska oljan. Det säger han i en intervju med BBC. Zelenskyj har länge vädjat om ett energiembargo - som enligt BBC uppskattas sänka den ryska statskassan med 326 miljarder dollar i år. En del av länderna förstår att det är annorlunda tider nu, menar presidenten. "Det handlar inte längre om affärer och pengar nu handlar det om överlevnad," säger presidenten till BBC. Zelenskyj: Vi får mycket hjälp men vi behöver mer och snabbare. Omni 220414.

Ryssland förnekar ukrainsk attack mot robotkryssare - brand orsakade explosion. Rysslands viktigaste fartyg i Svarta havsflottan, robotkryssaren Moskva, har skadats allvarligt, bekräftar landets försvarsdepartement enligt statliga nyhetsbyrån Tass. Enligt departementet orsakade en brand ombord en ammunitionsexplosion och fartyget fick evakueras. Ukraina hävdar däremot att de kraftigt skadat robotkryssaren i en robotattack. Moskva var fartyget som i början av invasionen attackerade den ukrainska ön Zmijinyj - även känd som Ormön. Fartyget som byggdes under Sovjettiden togs i bruk tidigt 80-tal, enligt ryska medier. Det har ett manskap på 510 personer och har tidigare varit stationerat i Syrien. Odessas borgmästare uppgav på onsdagen att ukrainska styrkor skadat flaggskeppet i en robotattack. Enligt ryska försvarsdepartementet har hela manskapet på omkring 500 personer räddats. BBC beskriver Moskva som ryska Svarta havs-flottans fartyg. Påstås vara det mest kraftfulla krigsfartyget på Svarta havet. Ryssland: Det inträffade en brand ombord. Omni 220414.
Paasikivi: Imponerande av Ukraina om de sänkt Moskva. Det är oklart vilken sida som har skadat ryska flaggskeppet Moskva. Ukraina hävdar att de har sänkt fartyget med robotar medan Kreml uppger att skeppet har skadats i en brand. "Jag vet inte vilket av det som är värst - att ukrainarna har sänkt Moskva eller att de skadat fartyget själva på grund av inkompetens," säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan till Aftonbladet. Oavsett hur skeppet har skadats anser Paasikivi att det är en enorm förlust för Ryssland. Om Ukraina har lyckats sänka robotkryssaren är det enligt honom både anmärkningsvärt och imponerande. "Om det stämmer att Ukraina träffat fartyget med robotar, vilket jag tycker verkar vara den troligaste förklaringen, är detta det andra stora ryska fartyget som de lyckats sänka," säger han. Ingen utomstående källa har kunnat bekräfta vad som egentligen har hänt. Paasikivi säger att han i nuläget inte vet mycket om vad som faktiskt har hänt med flaggskeppet. Paasikivi säger att det är något av det största som har hänt i kriget - om kryssaren har sänkts. Omni 220414.
Ryssland: Flaggskeppet Moskva har sjunkit. Det ryska flaggskeppet Moskva som skadades och evakuerades under dagen har sjunkit i svårt väder, det uppger ryska försvarsdepartementet till ryska nyhetsbyrån RIA. Ukraina har hävdat att man träffat fartyget med två ukrainska missiler, medan Ryssland bara har hävdat att ammunition fattade eld på fartyget. Rysk militär uppgav tidigare under dagen att fartyget hade evakuerats och skulle bogseras i hamn. USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan uppger för nyhetsbyrån Reuters att USA i nuläget inte kan verifiera att fartyget träffats av en ukrainsk missil. " Vi har inte kapacitet just nu att avgöra det, men absolut, på det sättet det här har utvecklats; det är ett stort bakslag för Ryssland," säger Jake Sullivan. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm, beskriver Rysslands förlust av flaggskeppet Moskva som en prestige- och förmågeförlust. " Det är anmärkningsvärt," säger han. "Förlusten för Ryssland är inte så viktig för just kriget i Ukraina men fartyget var avsett att slå mot exempelvis hangarförtygsgrupper och skydda luftförsvar, så det här var en faktor som gjorde att man kunde operera fritt i Svarta havet, och nu är den borta," fortsätter han. Moskva är en rysk missilkryssare som togs i drift 1983 och är det ryska flaggskeppet i Svartahavsflottan. Fartyget är över 180 meter långt och 20 meter brett, har en maxhastighet på 32 knop och en betydande luftvärnsförmåga med kanon, raketer och missiler. svt 220415.
Ryssland bekräftar: Viktiga skeppet Moskva har sjunkit. Rysslands försvarsdepartement bekräftar att flaggskeppet Moskva har sjunkit i Svarta havet, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska statliga nyhetsbyrån Ria. Departementet uppger att Moskva sjönk när det bogserades i hårt väder. Anledningen till att fartyget bogserades ska enligt Ryssland ha varit att en brand bröt ut på robotkryssaren under onsdagskvällen. Ukraina hävdar å sin sida att det var deras Neptunrobotar som sänkte fartyget. Det ryska försvarsdepartementet nämner inte Ukrainas attack i sitt uttalande. Moskva är enligt många experter den ryska Svartahavsflottans viktigaste fartyg. Ryssland säger att det sjönk i en storm. Ukraina tar på sig äran för att skeppet har sjunkit. Robotkryssarens förlisning är ett stort bakslag för rysk militär. Ryssland nämner inte Ukrainas påstådda attack i sitt uttalande. Anses vara Rysslands dyraste förlust i kriget. Omni 220414.
USA: Stort ryskt bakslag att skeppet Moskva sjönk. Att den ryska Svarthavsflottans flaggskepp Moskva har sjunkit är ett stort bakslag för Ryssland. Det säger Pentagons talesperson John Kirby till CNN enligt AFP. Han säger att robotkryssaren spelade en nyckelroll i landets försök att nå dominans på Svarta havet. "Det här kommer att ha en effekt på deras kapacitet," säger Kirby. Omni 220415.
Analyser: Moskvas undergång är en enorm prestigeförlust. Oavsett hur flaggskeppet Moskva sjönk är det ett stort bakslag för Ryssland och en symbolisk seger för Ukraina. Det skriver både DN:s Europakorrespondent Ingmar Nevéus och Sky News säkerhets- och försvarsredaktör Deborah Haynes i sina analyser. "Undergången av Rysslands flaggskepp i Svarta havet är både ett militärt bakslag och en stor förlägenhet för president Vladimir Putin" - skriver Haynes. Om Ukrainas påstående att Moskva sänktes av landets egna Neptunrobotar stämmer, signalerar det en kapacitet att slå ut ytterligare ryska krigsfartyg, skriver hon vidare. Ryssland hävdar att Moskva sjönk under bogsering till hamn i hårt väder efter att en brand ombord gjort att ammunition detonerat. Ingmar Nevéus skriver att förlisningen, oavsett orsak är "en enorm prestigeförlust för Ryssland". "Antingen kommer Kyiv att kunna skryta om en avgörande framgång på slagfältet. Eller så kommer man att ännu en gång kunna peka ut den ryska militären som inkompetent." Omni 220415.
Robotfabrik i Kyiv bombad - tillverkade Neptune. Vizar-fabriken utanför Kyiv förstördes under natten mot fredag av ryska långdistansrobotar, rapporterar AFP vars reporter befinner sig på plats. "Det var fem träffar. En anställd befann sig på kontoret och kastades omkull av smällen," säger ägaren till en närbelägen verkstad. Enligt Ukrainas statliga vapentillverkare Ukroboronprom tillverkar fabriken robotar av typen Neptune - samma typ som Ukraina hävdar att de sänkte det ryska flaggskeppet Moskva med. Även Rysslands utrikesdepartement uppger att de förstört fabriken. Ryssland har på fredagen sagt att man trappar upp attackerna mot Kyiv på grund av att Ukraina utför "sabotage" på rysk mark - något Ukraina förnekar. Anfallet kommer dagen efter att det ryska fartyget sjönk. Ryssland lovar fler anfall mot huvudstadsregionen. Flera explosioner i Kyiv under fredagen. Omni 220415.
Ukraina hävdar att kapten för ryska flaggskeppet dött. Den ryska robotkryssaren Moskvas kapten Anton Kuprin dog i samband med explosionen och branden ombord i går. Det uppger Anton Herasjtsjenko rådgivare för Ukrainas inrikesdepartement, i ett inlägg på Telegram. Fartyget ska ha haft en besättning på över 500 personer och uppgifterna om vad som har hänt dem när fartyget sjönk utanför Ukrainas kust i Svarta havet är bristfälliga. Ödet för det ikoniska, nästan 40 år gamla, flaggskeppet har beskrivits som en prestigeförlust för Ryssland och en psykologisk seger för Ukraina. Det är första gången sedan 1941, under andra världskriget, som Ryssland förlorar en kryssare. I ett inlägg på Twitter hånar Ukrainas försvarsdepartement Ryssland och påpekar att sundet till Svarta havet "för närvarande är stängt" för inresor. "Den delen av er flotta som fortfarande flyter kan ännu lämna", skriver departementet. Enligt källor till CNN bedömer USA att fartyget inte hade några kärnvapen när det sjönk. Herasjtsjenko citerar en rysk oppositionspolitiker som hävdar att bara 58 personer kunnat räddas. Omni 220415.
Ukraina får stöd från väst - fartyget träffat av robotar uppger amerikansk källa. USA bedömer att det ryska flaggskeppet Moskva träffades av två ukrainska robotar, uppger en amerikansk källa för Reuters. Uppgifterna är de första från väst som ger stöd åt Ukrainas uppgifter om att fartyget sjunkit efter beskjutning. Ryssland bekräftade i går att robotkryssaren har sjunkit, men har påstått att det skett i samband med bogsering efter att en brand brutit ut ombord. Enligt källan rör det sig om robotar av typen Neptune. Enligt AFP uppger källa vid Pentagon att fartyget sjönk efter att det träffats. Omni 220415.
Rysk ceremoni för fartyget - oklart om skadade och döda. Ryssland har hållit en ceremoni för att uppmärksamma förlusten av robotkryssaren Moskva som sjönk på torsdagen. Ceremonin hölls i Sevastopol på Krymhalvön, där Svartahavsflottan har sin bas, enligt BBC. Under ceremonin sa kaptenen Sergej Gorbachev att Moskva var en symbol för makt och hopp. En präst sa att förlusten av fartyget är "en tragedi för de tiotusentals människor som tjänstgjort där i över 20 år". Ryssland har inte släppt några siffror över skadade eller döda efter att flaggskeppet sjunkit. Försvarsdepartementet har hävdat att besättningen kunde räddas av andra ryska fartyg som befann sig i närheten. Även Sevastopols borgmästare hävdar att besättningen har räddats. "Det är huvudsaken. Vi väntar på våra hjältar i Sevastopol." Ilya Ponomarev, tidigare rysk politiker som nu bor i Kyiv, påstår att bara 58 av 510 personer ombord har överlevt men det är inte känt vad han baserar uppgifterna på. Ukraina har hävdat att fartygets kapten Anton Kuprin dog i samband med händelsen. Enligt en källa inom Pentagon bedömer USA att två ukrainska robotar av typen Neptune träffade fartyget Moskva innan det sjönk. Källan säger också att det är svårt att avgöra antalet offer men att USA har observerat överlevare som plockats upp av ryska fartyg. Omni 220415.
Attacker på flera håll - fabrik i Kyiv bombad. Flera ryska attacker har utförts i olika delar av Ukraina under natten och morgonen. I Kyiv har en fabrik som tillverkar militär utrustning bombats, vilket bekräftas av Ryssland, enligt AFP. Enligt Kyiv Independent har robotattacker och artilleribeskjutning förekommit i en mängd områden på lördagen, bland dem Cherson, Charkiv, Mykolajiv, Luhansk och Donetsk. Enligt lokala myndigheter har två civila dödats och fyra skadats i Luhansk under lördagen, skriver Sky News. I Lviv har det utförts ryska flyganfall, rapporterar AP. "Evakuera medan ni fortfarande kan", skriver Luhansk-guvernören Serhiy Gaidai på sociala medier enligt Reuters. Ryssland har meddelat att de trappar upp attackerna som svar på påstått "ukrainskt sabotage" på rysk mark. Omni 220416.

"Världens största megayacht" har tagits i beslag i Hamburg. Tyska myndigheter har till slut lyckats beslagta Dilbar, den ryske oligarken Alisjer Usmanovs 156 meter långa megayacht som anses vara världens största i sitt slag, meddelar tysk polis på Twitter enligt AFP. Dilbar har legat i torrdocka i Hamburg, men på grund av oklarheter kring de formella ägarförhållandena har tullen i Tyskland de senaste veckorna stoppats från att beslagta lyxkryssaren. Något som dock har ändrats efter ”långa utredningar”, enligt tysk polis. Utredningen kom fram till att lyxkryssaren formellt ägs av Alisjer Usmanovs syster, som också omfattas av västs sanktioner. Dilbar har två helikopterplattor och den största simbassängen som byggts ombord på en lyxkryssaren. Dilbar är den senaste i en rad av ryska lyxkryssare som har beslagtagits efter invasionen av Ukraina. Alisjer Usmanov beräknas ha tillgångar på över 17 miljarder dollar. Omni 220415.

Zelenskyj efter 50 dagar: De kände inte till vårt mod. På torsdagskvällen talade Ukrainas president Zelenskyj till nationen och hyllade folket för att de härdat ut under 50 dagars invasionskrig, rapporterar Sky News. "Det är miljontals ukrainares åstadkommande, alla som den 24 februari fattade sitt livs viktigaste beslut - att strida. Zelenskyj sa att Ukraina under invasionen blivit "hjältar för hela den fria världen" och upprepade sin tro på att landet i slutändan kommer stå som segrare. Gav en pik till Ryssland om det sjunkna stridsfartyget. Zelenskyj: Ockupanterna trodde vi skulle hålla ut i fem dagar. Omni 220415.

Flyktingar vittnar om krigsbrott - polisförhör inleds. Polisen har fått in flera uppgifter om krigsbrott från personer som flytt kriget i Ukraina, rapporterar SR Ekot. 15 utredare hos polisens krigsbrottsgrupp står redo att ta emot vittnesberättelser och inom kort påbörjas arbetet med att kontakta personer som vill dela med sig av sina erfarenheter. "Ofta handlar det om att vi måste hålla förhör med väldigt många personer. Vittnen och målsägare, alltså brottsoffer, som kanske gjort iakttagelser om det här brottet på plats," säger Patricia Rakic Arle, gruppchef för utredning av krigsbrott. Yrina från Ukraina om utredningarna: "Det är viktigt för världen att se." Svenska åklagare inledde för några veckor sedan en förundersökning om grov krigsförbrytelse. Polisens gruppchef: Det kan ta lång tid innan ansvar kan utkrävas för dessa brott. Omni 220415.

Frankrike flyttar tillbaka ambassaden till Kyiv. Frankrike kommer att flytta tillbaka sin ambassad i Ukraina till Kyiv efter att de ryska styrkorna dragit sig tillbaka från huvudstaden, rapporterar Sky News. Liksom ett flertal andra västliga diplomatiska beskickningar flyttades den franska till Lviv i västra Ukraina kort efter krigsutbrottet då de ryska styrkorna närmade sig huvudstaden. Den franska ambassadflytten kommer ske ”mycket snart”, uppger den franske utrikesministern Jean-Yves Le Drian för sin ukrainske motsvarighet Dmytro Kuleba enligt Reuters. Omni 220415.

Lockdownoron i Kina sprider sig: "Kan ge högre priser." Oron för de fortsatta nedstängningarna i Kina sprider sig bland företagen, säger fraktjätten Flexport till Bloomberg. Stängda fabriker och brist på osmittad arbetskraft gör att det i dagsläget tar 115 dagar i genomsnitt för varor att nå lager i USA - upp från 50 dagar 2019. "Allt som minskar kapaciteten, om än bara litegrann, kan leda till högre priser, förseningar och fler utmaningar", säger Flexports vd Ryan Petersen. "Vad våra kunder säger är att de inte gillar förseningar men kan leva med dem." Tesla kan förlora 40 000 elbilar på grund av nedstängningarna. Omni 220415.
Oroligt när Shanghaibor tvingas bort från sina hem. Kinesisk polis har drabbat samman med invånare i Shanghai, visar videoklipp från staden enligt BBC, The Guardian och AFP. Detta efter att många Shanghaibor beordrats att lämna sina hem för att deras bostäder ska göras om till tillfälliga karantänscenter. Mångmiljonstaden har de senaste veckorna drabbats av ett större covidutbrott och med över 20 000 nya fall om dagen har myndigheterna svårt att hitta plats åt alla smittade som enligt kinesisk policy måste isoleras. Samtidigt är antalet allvarligt sjuka få, vilket har fått många att ifrågasätta stadens hårda restriktioner. På grund av myndigheternas nedstängning måste invånare beställa hem mat och vatten, vilket har lett till långa köer och brist på livsmedel i många hushåll. I sociala medier väller det in klagomål över restriktionerna och bristen på mat. Myndigheterna stängde ner Shanghai i början av april. I ett av klippen ser polisen ut att gripa flera invånare. Omni 220414.
Avancerade kinesiska plan över Sydkinesiska havet. Kina har skicka sina mest avancerade stridsflygplan, J-20, för att patrullera Sydkinesiska havet, rapporterar CNN med hänvisning till statliga kinesiska medier. Syftet är att "bättre skydda kinesiskt luftrum och maritima intressen", enligt den statsstyrda tidningen Global Times. För bara några veckor sedan uppgav USA att amerikanska F-35-plan och kinesiska J-20-plan kom i närkontakt med varandra över Sydkinesiska havet. Havet är mycket omtvistat och flera länder gör anspråk på olika delar av det. De kinesiska J-20-planen byggdes ursprungligen med motorer från Ryssland, men har nyligen uppgraderats till mer pålitliga kinesiskbyggda motorer som också ger dem större räckvidd. Enligt experter är J-20 lika avancerade som amerikanska plan. Bakgrund Chengdu J-20. Omni 220415.
Höll tyst om Xinjiang - nu är Uniqlo marknadsledande. Japanska H&M-konkurrenten Uniqlo har på tio år vuxit kraftigt i Kina och var i fjol marknadsledande med en andel på 1,4 procent, enligt Bloomberg. En av förklaringarna till tillväxten är att bolagets välgjorda och billiga basplagg visat sig svåra att kopiera samt differentierat märket från H&M och Zara, menar modeanalytikern Leng Yun. "Det hör inte till vanligheterna att se någon bära en Guccirock för 4 000 dollar ihop med en kamisoltröja för 13 dollar. Men med Uniqlo händer det," säger modeplattformen CHI Designs grundare Steven An. Men framförallt förklaras Uniqlos oväntade succé - aversionen gentemot Japan är utbredd i Kina - av bolaget politiska strategi: tystnad. När Nike och H&M öppet kritiserade arbetsförhållandena i provinsen Xinjiang, vilket fick deras försäljning att rasa, förhöll sig Uniqlo "neutralt". "Vem behöver ett varumärke som förtalar vårt land," frågar sig den 29-åriga arkitekten Jason Liang från Shanghai, en av Uniqlos kinesiska kunder. Kinesiska klädmarknaden är värd 350 miljarder dollar. Omni 220416.

Ryssland på väg mot första statskonkursen sedan 1917. I början av april genomförde Ryssland betalningar av två statsobligationer i rubel i stället för dollar, på grund av sanktionerna. Därmed kan landet betraktas vara statsbankrutt enligt den rådande definitionen, om ingen korrigering görs senast 4 maj. Det meddelar kreditvärderingsinstitutet Moody's. "Obligationskontrakten rymmer inga bestämmelser om återbetalning i någon annan valuta än dollar", skriver man. Ryssland kan därmed vara på väg mot sin första stora konkurs på den internationella obligationsmarknaden sedan ryska revolutionen 1917, skriver Reuters. 1998 ställde landet in sina betalningar men då gällde det inhemska obligationer. Omni 220415.

Borgmästare: 85 procent av kropparna har kulhål. 85 procent av kropparna som grävts upp efter massakern i Butja utanför Kyiv har kulhål i sig, vilket tyder på att de mördats avsiktligt, uppger borgmästaren Anatolij Fedoruk i tv enligt Al Jazeera. Kropparna återhämtades enligt Fedoruk både från massgravar och individuella gravar i trädgårdar, parker och på torg. En utgrävning av ytterligare en massgrav vid en kyrka tros bli klar under fredagen, säger han. Hundratals civila mördades i Butja under perioden då ryska styrkor befann sig i staden. Massakern väckte bestörtning över hela världen när den upptäcktes efter att styrkorna dragit sig tillbaka, och ledde bland annat till stärkta sanktioner mot Ryssland. Omni 220415.

Rysk diplomatisk varning när USA utökar vapenpaket. Ryssland har skickat en formell diplomatisk varning till USA där amerikanerna och Nato uppmanas att sluta förse Ukraina med vapen, skriver Washington Post som har tagit del av en kopia av meddelandet. Enligt Ryssland eldar försändelserna på konflikten och kan leda till "oförutsägbara konsekvenser". Den diplomatiska manövern gjordes samtidigt som USA:s president Joe Biden godkände ett kraftigt expanderat vapenpaket till Ukraina, till ett värde av 800 miljoner dollar. Moskva ser vapentransporter till Ukraina som legitima militära mål men har hittills inte attackerat dem - något som enligt Rysslandsexperter snart kan ändras, rapporterar tidningen. Analytiker: Frågan är om Ryssland kan attackera konvojerna och kanske Natoländer som fungerar om transitpunkter. Omni 220415.

Moscow Times ryska upplaga nedstängd av staten. Den ryskspråkiga delen av den oberoende tidningen Moscow Times har stängts ner i Ryssland på grund av sin rapportering om Ukrainakriget, skriver tidningen på sin hemsida. "Den statliga tillsynsmyndigheten för medier, Roskomnadzor, blockerade Moscow Times ryskspråkiga tjänst på order av riksåklagaren." Tidningen, som startades 1992 av en nederländsk entreprenör, uppger att skälet till nedstängningen var en enligt myndigheterna falsk artikel om ryska poliser som vägrar strida i Ukraina. Den engelskspråkiga tjänsten omfattas inte av förbudet. (www.themoscowtimes.com) Den som publicerar "falsk" information riskerar upp till 15 års fängelse. Tidningen säger att de inte formellt meddelats om beslutet. Omni 220415.

Fem miljoner människor har flytt från Rysslands krig. Kriget i Ukraina har fört med sig den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Fler än fem miljoner människor har nu lämnat landet, enligt siffror från FN. Gruppen utgörs till 90 procent av kvinnor och barn. Drygt 2,7 miljoner av dessa har flytt till Polen och över 725 000 till Rumänien. Sex av tio ukrainare har lämnat sina hem. Grafik: Statistik över flyktingsituationen. Omni 220415.

Lastbilar i kö för att lämna EU - sträcker sig över åtta mil. Milslånga lastbilsköer sträcker sig just nu mot det som är EU:s östra gräns i Polen. EU:s femte sanktionspaket förbjuder godstransporter med ryska och belarusiska fordon och det träder i kraft under lördagen, enligt Financial Times. Vid gränsövergången i Koroszczyn är kön 80 kilometer lång, säger polska transportmyndigheten ZMPD:s chef Jan Buczek till tidningen. "Det är uteslutet att alla belarusiska och ryska lastbilar kommer att hinna lämna polsk mark till i morgon," säger han. Lastbilarna har redan väntat i mellan tre och tio dagar på att få lämna. Omni 220415.
EU:s nya sanktionspaket sätter stopp för ryska och belarusiska långtradare vid gränsövergångarna. Efter midnatt släpps inte längre ryska långtradare över gränsen från Ryssland till Finland, skriver Yle. Anledningen är EU:s femte sanktionspaket som förbjuder godstransporter med ryska och belarusiska fordon: långtradare, lastbilar och skåpbilar med gods som ska förtullas. Det sannolika är att Ryssland svarar med att stoppa transporter från EU. I så fall kommer långtradartrafiken över östgränsen att helt stanna upp. Förbudet gäller också ryskflaggade handelsfartyg som inte längre efter midnatt får anlöpa hamnar i EU-länderna. HBL 220408.

Källor: Blinken tror att kriget kan fortsätta året ut. USA:s utrikesminister Antony Blinken uppges ha varnat allierade i Europa för att Rysslands krig mot Ukraina kan pågå resterande delen av 2022. Det uppger två europiska källor för CNN. Allt fler uttalanden den senaste tiden har pekat mot att väst väntar sig ett utdraget krig. I torsdags sa USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan att striderna i Ukraina sannolikt kommer att pågå "flera månader eller längre", och enligt CNN drar en del politiker i USA:s kongress i tysthet paralleller till Koreakriget som pågick i tre år. Flera källor ger bilden av att ett slut på kriget inte är i sikte inom kort. Enligt uppgifterna görs bedömningen att Putins mål ligger fast trots motgångarna. Enligt uppgifterna görs bedömningen att Putins mål ligger fast trots motgångarna. Omni 220415.

Zelenskyj varnar världen för Putins kärnvapen: "Var redo." Världen måste vara beredd på möjligheten att Rysslands president Vladimir Putin kommer att använda kärnvapen, varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med CNN. Enligt Zelenskyj saknar Putin begrepp om värdet av människoliv och kan därför sätta in såväl kemiska vapen som kärnvapen. "Vi ska inte vara rädda, men vi ska vara redo. Men det är inte en fråga enbart för Ukraina utan för hela världen." CIA-chefen Bill Burns sa i går att man noggrant följer ryska rörelser när det gäller kärnvapen, men underströk att man ännu inte sett några tecken på att Ryssland tagit några sådana steg. Han varnade samtidigt för att ta lätt på hotet från kärnvapen, med tanke på den potentiella desperationen hos Putin och det ryska styret. Omni 220415.

Google och Wikipedia dras inför rätta i Ryssland. En rysk domstol har registrerat ärenden mot Google och Wikipedia som hotas med böter för att inte ha raderat ”falsk” information om invasionen av Ukraina, skriver Interfax. Enligt den statliga ryska nyhetsbyrån har landets tillsynsmyndighet för kommunikation Roskomnadzor skickat in dokumentation av förbrytelserna till domstolen i Moskva. Domstolen uppges kunna tvinga Wikimedia att betala upp till 8 miljoner rubel, drygt 900 000 kronor, och Google att betala 12 miljoner rubel, cirka 1,4 miljoner kronor. Roskomnadzor uppgav redan i går att böter kan vänta Google om bolaget inte tar bort Youtubevideor med innehåll som Kreml anser vara olagligt, skriver Reuters. Domstolen: Har mottagit två inlagor om Wikipedia och två om Google. Domstolen: Har inte tagit bort falsk information. Omni 220415. Kommentar: Sann information är falsk information i Ryssland.

Polischef: 900 civila har hittats döda i Kyivområdet. Fler än 900 civila har hittats döda i Kyivområdet efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka, uppger regionpolischefen Andrij Nebytov enligt AP. De flesta kropparna, 350 stycken, har hittats i Butja. De absolut flesta uppges ha dött av skottskador och har hittats på gatorna eller fått temporära begravningar. "Människor avrättades helt enkelt på gatorna," säger Nebytov. Franska experter på plats för att undersöka massgravar. Allt fler kroppar hittas för varje dag som går. Omni 220415.

Varningen: Stridsvagnar kan göra väst till måltavlor. Tysklands vice förbundskansler Robert Habeck har tidigare öppnat för att skicka stridsvagnar och artilleri till Ukraina men tycks nu backa från sina uttalanden, skriver Politico. I veckan sa Habeck, som är minister från De gröna, att "allt som hjälper Ukrainas armé måste levereras snabbt". Detta efter att Kyiv uppmanat Tyskland att skicka stridsvagnar och andra tunga vapen. Vid ett kampanjmöte i Kiel i norra Tyskland slöt Habeck senare upp bakom socialdemokratiske ledaren Olaf Scholz. I en intervju med politisksajten sa Habeck att den här typen av beslut bör fattas tillsammans med Natos allierade. "Tunga vapen är synonyma med stridsvagnar och alla Natoländer har hittills uteslutit detta för att inte själva bli måltavlor." Frågan om vapen till Ukraina vållar politisk debatt i Tyskland. Politico skriver att en möjlig väg framåt för Nato vore att skicka moderna stridsvagnar till länder i Östeuropa som i sin tur kan skicka stridsvagnar från Sovjettiden till Ukraina. Då de senare är identiska med ukrainska stridsvagnar skulle underhåll och användning av dessa underlättas för Ukrainas del, samtidigt som försvarsalliansen får en militär uppgradering på östsidan. Tjeckien har skickat sovjetiska stridsvagnen T-72 och USA har sänt helikoptrar. Scholz planerar ingen resa i närtid till Ukraina - irriteras av att Steinmeier inte togs emot. Omni 220415.

Ryssland hotar trappa upp missilattacker mot Kiev. Rysslands försvarsdepartement säger nu att missilattackerna mot Kiev kommer att trappas upp. Natten mot fredag skedde de kraftigaste explosionerna i staden sedan de ryska truppernas reträtt. Enligt det ryska försvarsdepartementet är nya uppskalade attacker mot Kiev-regionen ett svar på ukrainska attacker på ryskt territorium. Moskva anklagar Ukraina för attacker i gränsregionen Brjansk som ska ha inträffat under torsdagen. Ukraina förnekar uppgifterna om luftangrepp mot regionen. Under natten mot långfredagen skakades Kiev av de intensivaste explosionerna sedan ryska trupper lämnat staden. Även städerna Cherson, Charkiv och Ivano-Frankivsk har drabbats av explosioner under natten mot fredagen.
SVT:s reporter: Konstant beredda på krig. SVT:s reporter Gilda Hamidi-Nia och fotograf Johannes Tolf befinner sig i Kiev. "Både flyglarm och smällar har blivit vardag här. I natt gick det två gånger, även om ryska trupper har dragit sig tillbaka här är människor konstant medvetna om och beredda på att kriget kan komma tillbaka," säger Gilda Hamidi-Nia. Hotet om uppskalade attacker från ryskt håll kommer bara en dag efter prestigeförlusten i att det ryska flaggskeppet Moskva har sjunkit. Ukraina hävdar att det är deras missiler som träffat fartyget, Ryssland att det ammunition fattat eld ombord och att Moskva förlist när det skulle bogseras in till land. Enligt brittisk försvarsdepartementet var Moskva viktigt ur strategisk synpunkt och tjänade som en nod för flygvapnet. svt 220415.

Putins svar till EU: 18 diplomater ska kastas ut. Ryssland utvisar 18 EU-diplomater som svar på Bryssels besked tidigare i april om att 19 ryssar kastas ut, skriver Reuters. Diplomaterna måste lämna Ryssland inom en snar framtid, uppger Rysslands utrikesdepartement enligt The Hill. EU har fördömt beskedet från Ryssland om utvisningarna. "Det saknas grund för beslutet [...] Rysslands agerande kommer ytterligare att fördjupa landets internationella isolering", står det i ett uttalande från EU. Sedan Rysslands anfallskrig inleddes i februari har europeiska länder totalt utvisat runt 200 ryska diplomater, skriver TT. Flera EU-länder har utvisat diplomater till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina. EU förklarade 19 ryska diplomater "persona non grata" den 5 april. Nordmakedonien utvisar ytterligare sex ryssar. Omni 220415.

Ryska krigssymboler förbjuds i Moldavien. Det moldaviska parlamentet har röstat igenom ett förbud mot ryska krigssymboler, inklusive bokstäverna Z och V samt Sankt Georgsbandet, rapporterar BBC. 53 parlamentsledamöter godkände lagförslaget, som innebär böter för den som framställer, distribuerar, bär eller visar upp symbolerna. Den proryska oppositionen har motsatt sig förslaget, som de anser gå emot yttrandefriheten. Godkändes av den pro-europeiska majoriteten. Oppositionen har hotat med att bryta mot lagen. Omni 220415.

Tusentals demonstrerade till stöd för Putin i Belgrad. Tusentals serber har under fredagen demonstrerat i Belgrad till stöd för Ryssland och mot Nato, rapporterar Reuters. Demonstranterna viftade med serbiska och ryska flaggor och bar bilder på den ryske presidenten Putin. "Jag är här för att stötta Ryssland och säga ett högt och tydligt nej till Belgrads skamliga beslut att rösta mot Ryssland i FN," säger demonstranten Mladen Obradociv. Serbien har de senaste veckorna röstat för FN-resolutioner som fördömer den ryska invasionen av Ukraina vid flera tillfällen. Samtidigt är landet nästan helt beroende av import av gas och olja från Ryssland och har vägrat införa sanktioner mot den ryska energisektorn. Den nyligen omvalde serbiske presidenten Aleksandar Vucic har öppnat för att köpa nya och begagnade stridsflygplan från väst, vilket tolkats som att han vill distansera sig militärt från Ryssland. Demonstranterna skanderade "Nej till Nato" och "Ryssar och serber är bröder." Demonstrationen organiserades av grupper på den politiska högerkanten. Omni 220415.

Zelenskyj: Närmare 3 000 ukrainska soldater dödade. Mellan 2 500 och 3 000 ukrainska soldater har hittills dödats, och runt 10 000 skadats, sedan Ryssland inledde invasionen. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med CNN. Någon siffra över civila dödstal kan han inte uppge, med hänvisning till att vissa områden fortsatt är belägrade. Zelenskyj kommenterar även det sjunkna ryska flaggskeppet Moskva. "Vi vet att det inte existerar längre. För oss är det ett starkt vapen mot vårt land, så att det sjunkit är ingen tragedi för oss." Påstår att närmare 20 000 ryska soldater dödats. Omni 220416.

En miljard euro i tyskt militärt bistånd till Ukraina. Tyskland kommer att ge Ukraina över en miljard euro, motsvarande över tio miljarder kronor, i bistånd. Det rapporterar The Guardian. Finansministern Christian Lindner meddelade på fredagen att landet kommer att öka biståndet inom försvarssektorn till över två miljarder euro, varav den största delen går till Ukraina. Pengarna måste i huvudsak användas till inköp av militär utrustning. Ukraina har de senaste veckorna satt press på västvärlden, inte minst Tyskland, att bidra med mer utrustning till kriget. Omni 220416.

Källor: Ukraina ber USA lista Ryssland som terrorsponsor. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har i ett telefonsamtal bett sin amerikanske motsvarighet Joe Biden att stämpla Ryssland som en statssponsor av terrorism. Det uppger källor med kännedom om samtalet för Washington Post. Att USA stämplar länder som statssponsorer av terrorism är ytterst ovanligt och en sådan åtgärd skulle få långtgående konsekvenser - till exempel ekonomiska sanktioner mot dussintals andra länder som fortsatt gör affärer med Ryssland, skriver Washington Post. "Att lägga till Ryssland på listan över statssponsorer av terrorism är den ekonomiska motsvarigheten till kärnvapen", skrev Jason Blazakis, expert på terrorismbeteckningar och tidigare anställd på USA:s utrikesdepartement, nyligen i en debattartikel med rubriken "Den ultimata sanktionen" i Los Angeles Times. I nuläget har USA stämplat fyra länder som statssponsorer av terrorism: Nordkorea, Kuba, Iran och Syrien. Biden ska inte ha avgett några löften om en sådan åtgärd under samtalet. Till och med under kalla kriget drog sig USA från att lägga till Sovjetunionen på listan. Jason Blazakis: Den ultimata sanktionen - att lista Ryssland som en statssponsor av terrorism. Omni 220416.

Alexander förlorade hela familjen i Butja - frun och barnen sköts i bilen. Alexander Chikmarev är nu ensam överlevande från sin familj efter att hans fru och två barn ska ha skjutits ihjäl av ryska pansarfordon i Butja. "De sköt mot en civil bil. De brydde sig inte om vart vi skulle eller varför," säger Alexander Chikmarev. Alexander Chikmarev och hans familj flyttade från Donetsk 2015 efter att kriget hade brutit ut där. De bosatte sig i Butja utanför Kiev där otroliga grymheter avslöjats efter det ryska tillbakadragandet för runt en vecka sedan. Familjen försökte fly undan stridigheterna i staden, men på vägen mötte de pansarfordom som sköt mot bilen. Mamma Chikmareva Margarita Olehivna och de två barnen Matej och Klim dog. Lokal polis säger till nyhetsbyrån AP att 900 kroppar har hittats runt om i Kievregionen sedan de ryska styrkornas uttåg. Omkring 95 procent av dessa ska ha skottskador. Hör Alexander Chikmarev berätta om flyktförsöket i videon. svt 220416. Kommentar: Grymt!" Helt klart krigsbrott av Ryssland.

"Severodonetsk nästan 70 procent förstört." Nästan 70 procent av staden Severodonetsk i den östliga regionen Luhansk har förstörts av ryskt artilleri, säger Oleksandr Strjuk, chef för stadens militära och civila administration, enligt den ukrainska nyhetsbyrån Interfax Ukraine. " Kvarteren kommer att kräva en fullkomlig rekonstruktion, de är obeboeliga," säger han i ukrainsk tv. Enbart 20 000 av den ursprungliga befolkningen på 135 000 personer finns kvar i staden, enligt ukrainska myndigheter. Staden uppges vara under så tung beskjutning att det är omöjligt att skaffa sig en komplett bild av förstörelsen. Omni 220416. Kommentar: Ryssarna förstår allt i sin väg. Till största delen handlar det om civila mål.

Ryssland portar Johnson från inträde i landet. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och flera andra högt uppsatta brittiska politiker portas från Ryssland, uppger Kreml på lördagen enligt AFP. Draget kommer efter att London infört ytterligare sanktioner mot flera oligarker - något det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande kallar "en politisk kampanj för att isolera Ryssland internationellt (...) och strypa den inhemska ekonomin." Beskedet gavs på lördagen. Omni 220416.

Tidigare Jeltsin-rådgivare: Tror att systemet kollapsar. Så länge Vladimir Putin sitter kvar vid makten kommer Ryssland att ta steg mot en liknande plats i världen som den Nordkorea har. Det bedömer nationalekonomen Anders Åslund, som bland annat varit Boris Jeltsins ekonomiska rådgivare, i en intervju med Affärsvärlden. Samtidigt tror han att det kommer att dröja innan Putin lämnar. "Jag tror systemet kommer kollapsa, ungefär som 1991. Men utgångsläget är värre nu än då." "Förhoppningsvis kan Ukraina få ett stort krigsskadestånd av Ryssland också." Omni 220416. Kommentar: Ryssland måste betala ett jättehögt krigsskadestånd för allt vad man utan gilting anledning har förstört av civil karaktär.

Ukrainas rikaste man: Vi ska bygga upp Mariupol igen. Mariupol har alltid varit och kommer alltid att vara en ukrainsk stad. Det skriver Ukrainas rikaste man, Rinat Akhmetov, i en mejlintervju med Reuters. Akhmetov äger stålverken Illich och Azovstal i staden och hans företag Metinvest sa på fredagen att bolaget aldrig kommer att verka under rysk ockupation. Akhmetov skriver att han tror att Ukraina kommer att vinna kriget och att det därefter kommer att krävas en motsvarighet till andra världskrigets Marshallplan för att återuppbygga landet - en återuppbyggnad som han själv lovar att hjälpa till med. "Jag litar på att vi alla kommer att återuppbygga ett fritt, europeiskt, demokratiskt och framgångsrikt Ukraina efter vår seger i det här kriget." "Min ambition är att återvända till ett ukrainskt Mariupol så att Mariupolproducerat stål kan konkurrera som tidigare." Akhmetovs förmögenhet hade i början av mars minskat från nästan 14 miljarder dollar till mindre än 6 miljarder på två veckor (10 mars). Metinvests produktion har mer än halverats sedan Rysslands invasion i februari. Omni 220416.

FN: Många som flytt har inget att återvända till. Det senaste dygnet har ytterligare 40 000 människor flytt från Ukraina uppger FN:s flyktingorgan UNHCR enligt AFP. Totalt har nu över 4,8 miljoner ukrainare lämnat landet sedan den ryska invasionen inleddes 24 februari. Även 215 000 personer av andra nationaliteter, främst studenter och gästarbetare, har lämnat landet. Totalt sett är situationen en av de snabbast växande humanitära kriserna någonsin, enligt FN:s internationella flyktingorganisation IOM. UNHCR:s representant i Ukraina, Karlolina Lindholm Billing, säger att många som flytt inte har något hem att återvända till. "Människors högsta önskan är att komma hem. Men för så många finns inget hem att återvända till eftersom det förstörts eller skadats, eller ligger i ett osäkert område," säger hon. Nära 2,75 miljoner människor har flytt till Polen. Sex av tio ukrainare har lämnat sina hem. Omni 220416.

USA-källor: Ukraina börjar få brist på ammunition. Källor inom det amerikanska försvarsdepartementet varnar för att den ukrainska militären kan vara på väg att få slut på ammunition, rapporterar CNN. USA har nyligen skickat ammunition, bland annat 40 000 artilleriskott, men mer behövs, enligt källorna. Den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin uppges dagligen vara i kontakt med allierade per telefon och han uppmanar även dem att skicka mer ammunition till Ukraina. Tidigare i veckan kallade det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon till sig cheferna för landets åtta största vapentillverkare för att diskutera hur USA kan rusta Ukraina snabbare. Omni 220416.

Zelenskyj: "Eliminering" av våra soldater i Mariupol innebär slutet för samtalen. Om de sista kvarvarande ukrainska styrkorna i belägrade Mariupol "elimineras" innebär det slutet för alla fredssamtal mellan Ukraina och Ryssland. Det säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj till den ukrainska nyhetssajten Pravda, enligt AFP. "Då uppstår ett dödläge eftersom vi varken förhandlar om våra territorier eller vårt folk," säger Zelenskyj. DN rapporterar att Petro Andrutjenko, rådgivare till Mariupols borgmästare, tidigare under lördagen på sin Telegram-kanal varnat för att de ryska styrkorna planerar att stänga Mariupol från och med måndag. Enligt Andrutjenko kommer ingen därefter att få röra sig in eller ut ur staden. Ukrainska soldater uppges de senaste dagarna ha hållit ställningarna i två stålverk i staden. Journalister från Reuters som nådde fram till ett av stålverken uppger dock att det bara finns ruiner kvar och att de inte såg några spår av försvararna. Utanför låg flera döda civila. Rådgivare varnar: Mariupol stängs och alla män samlas in. Reutersjournalisterna möttes av varningar om att området runt stålverket var minerat. Omni 220416.

Ukrainas finansminister: BNP kan halveras i år. Ukrainas BNP kan rasa med 30-50 procent i år till följd av den ryska invasionen. Det sa landets finansminister Serhij Martjenko i en tv-sänd kommentar på lördagen, rapporterar Reuters. Landet söker finansiellt stöd då regeringen tampas med minskade skatteintäkter samtidigt som man försöker avvärja den ryska offensiven, skriver Business Insider. Finansminister Martjenko planerar att besöka Washington under IMF:s och Världsbankens vårmöte nästa vecka. Där ska han möta finansministrar från G7-länderna, erfar Reuters. Omni 220416.

FN om det akuta läget i Mariupol: "Folk svälter ihjäl." Uppgifterna om situationen i den ukrainska staden Mariupol har varit begränsade sedan staden belägrades i början av den ryska invasionen. Nu varnar hjälporganisationer att läget kan förvärras och att över 100 000 civila är i desperat behov av mat, vatten och uppvärming. "Varför dödar de oss? Varför utplånar de oss?" säger en Valentina Pletnyova inifrån Mariupol. Situationen i den hårt drabbade staden Mariupol har förvärrats. FN:s livsmedelsprogram WFP flaggar nu för att invånarna kan svälta ihjäl. "Det gäller inte bara de kommande dagarna, utan de kommande veckorna och månaderna kan till och med bli mer komplicerade än det är nu," säger WFP-chefen David Beasley till AP. Han understryker att det är väldigt svårt för hjälporganisationer att nå utsatta ukrainare och att det ser ut att bli ännu svårare när kriget ändrar karaktär och striderna förflyttas österut.
Hundratusen civila saknar mat och vatten. Mariupol har varit belägrad sedan Ryssland inledde kriget i Ukraina i slutet av februari. Situationen i staden beskrivs som en mardröm med lik som inte kan tas om hand liggande på gatorna och stadsdelar som ser ut att vara jämnade med marken. Över 100 000 civila uppskattas vara i desperat behov av mat, vatten och uppvärming. Ryska styrkor som kontrollerar staden har inte släppt in hjälp, trots krav från WFP. "Vi kommer inte att ge upp människorna i Mariupol eller andra människor som vi inte kan nå. Men det är en förödande situation: människorna svälts ihjäl," säger David Beasley. svt 220415.
Ryssland: Mariupol rensat på ukrainska soldater. Det ryska försvarsdepartementet uppger att den belägrade staden Mariupol nu helt tömts på ukrainska soldater, bortsett från ett fåtal som isolerats i ett stålverk, skriver Reuters. "Enda möjligheten för dem att rädda sina liv är att lägga ner vapnen", heter det i departementets uttalande. Enligt de ryska uppgifterna ska 4 000 ukrainska soldater ha dött i Mariupol och 1 464 ska ha gett upp. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj sa tidigare under lördagen att om Ryssland "eliminerade" de sista ukrainska soldaterna i Mariupol så innebär det slutet för de trevande fredsamtal som pågår. Zelenskyj sa också att de ukrainska styrkorna bara kontrollerade en liten del av staden och slogs mot bättre utrustade ryska styrkor som var sex gånger fler, skriver New York Times. Omni 220416.

Putin blickar mot söder och öster för oljeexporten. När USA nu stoppat sin import av rysk olja och gas och EU uppges vara på gång att ta steg i samma riktning, letar Ryssland efter nya marknader, rapporterar New York Times. Enligt tidningen har president Vladimir Putin sagt att Moskva blickar mot ”lovande marknader” i syd och öst, under ett möte med representanter för landets energisektor. Putin ska ha bett om strategier för hur den ryska exportinfrastrukturen till Afrika, Latinamerika och Sydostasien kan byggas ut. Enligt bedömare är dock det enda realistiska alternativet Asien, om Ryssland vill ersätta Europa som exportmarknad. Och även det kräver utbyggnader av ledningar, järnvägar och hamnar som kommer att ta år eller rent av årtionden att färdigställa. Det krävs också politisk vilja från mottagarsidan. Hittills har länder som Indien och Kina indikerat att de är intresserade av att öka sin import av olja från Ryssland. Europa står idag för hälften av Rysslands oljeexport och tre fjärdedelar av naturgasexporten Omni 220416.

Kinesiska trålare hotar Västafrikas fiske. Omkring 90 procent av det industriella fisket i Ghana har hemligt kinesiskt ägande. Det visar en undersökning från organisationen Environmental Justice Foundation. Och organisationen varnar nu för att fisket är på väg att kollapsa på grund av de metoder som används. I Ghanas huvudstad Accras hamn trängs fiskebåtarna. Det inhemska fisket sker främst från stora kanotformade träbåtar. Isaac Norbi har fiskat sedan han var barn. "Fisket har sjunkit mycket. Det är inte alls som det var förr," säger han när SVT besöker hamnen. Kina har världens största fiskeflotta och den opererar i stora delar av världen. Exakt hur många kinesiska trålare som går utanför Västafrikas kust är okänt, men det här länge varnats för utfiskning i regionen på grund av omfattande illegalt och oreglerat fiske. Ghana har kritiserats för att inte göra tillräckligt för att stävja det illegala fisket. Korruption misstänks ligga bakom och förra året utdelade EU-kommissionen sitt andra så kallade gula kort till Ghana för bristerna. Intill hamnen i Ghana ligger stora trålare i ett inhägnat område. De bär Ghanas flagga, men enligt den London-baserade organisationen Environmental Justice Foundation som undersökt ägandet ligger hemliga kinesiska finansiärer bakom 90 procent av ägandet. "De kinesiska ägarna använder frontpersoner här i Ghana för att komma åt och fiska här," säger Charles Smith på Environmental Justice Foundation i Ghana.
Fisket riskerar att kollapsa. Det uppskattas att Ghana förlorar uppemot 14 miljoner dollar varje år i licenser på det dolda ägandet. Och Environmental Justice Foundation har tidigare avslöjat omfattande illegala metoder bland trålarna. Nu varnar man för att fisket helt kan komma att kollapsa på grund av överfiskningen. "Beståndet av mindre fisk har gått ner med 80 procent de senaste två årtiondena. Det är dessa som den inhemska fiskerinäringen lever av. Om det här fortsätter kommer fisket att kollapsa helt mycket snart," säger Charles Smith. De kinesiska representanterna ville inte låta sig intervjuas. svt 220416.

Guvernör i Luhansk: Allt klart för rysk offensiv - de väntar bara på bättre väder. Ryssland har nu all utrustning på plats för att inleda den förväntade stora offensiven i östra Ukraina, säger Serhij Hajdaj, guvernör i Luhansk-regionen, enligt Focus. Han bedömer att tiotusentals ryska soldater har samlats i området. "De väntar bara på bättre väder innan de sätter igång flera attacker samtidigt," säger Hajdaj enligt norska nyhetsbyrån NTB. Focus skriver vidare att även amerikanska bedömare tror att attacken är nära förestående. Enligt de amerikanska uppgifterna planerar Ryssland en kniptångsmanöver för att försöka skära av Donbass i öst från resten av Ukraina. Omni 220416.

Nehammer: Putin tror att han vinner kriget i Ukraina. Putin "är inne i sin egen krigslogik" och tror att Ryssland är på väg att vinna kriget i Ukraina, säger Österrikes förbundskansler Karl Nehammer i en intervju med amerikanska NBC News. Enligt Nehammer, som tidigare i veckan blev den förste EU-ledaren att besöka Moskva sedan invasionen inleddes, är Putin övertygad om att kriget är nödvändigt för Rysslands säkerhet. "Han litar inte på det internationella samfundet och beskyller Ukraina för folkmord i Donbasregionen." Nehammer: Jag är inte särskilt optimistisk efter vårt samtal. Omni 220417.

Nya explosioner i Kyiv - flyglarm i hela landet. Nya explosioner har hörts i Kyiv på söndagsmorgonen, uppger lokala medier enligt Reuters. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Det finns inga uppgifter om skadade eller döda. Under natten och morgonen har flyglarm hörts i nästan samtliga regioner i landet, och invånare har uppmanats att ta sig till skyddsrum, enligt Kyiv Independent. På lördagsmorgonen bombades en fabrik som tillverkar militär utrustning i staden. Minst en person dog och flera skadades. Attacken på fabriken utfördes med långdistansrobotar. Omni 220417.
Ryssland: Ytterligare fabrik i Kyivområdet bombad. För tredje morgonen i rad har Ryssland bombat en fabrik som tillverkar militär utrustning i Kyivområdet, rapporterar AFP. "Under natten förstörde precisionsrobotar avfyrade från luften en ammunitionsfabrik nära Brovary i Kyivregionen", skriver det ryska försvarsdepartementet på Telegram. Borgmästaren i Brovary bekräftar att staden attackerats, enligt Reuters. På lördagsmorgonen bombades en fabrik i Darnytsky-distriktet. Minst en person dog och flera skadades allvarligt, enligt borgmästaren Vitalij Klytjko. Morgonen innan bombades Vizar-fabriken, som uppges ha tillverkat robotar av den typ som ska ha sänkt det ryska flaggskeppet Moskva. Omni 220417.
Flera döda i attacker mot Charkiv - hus brinner. Minst fem personer har dödats och 13 har skadats under en rad attacker mot Charkiv i nordöstra Ukraina, rapporterar AFP med hänvisning till regionala myndigheter. Enligt nyhetsbyråns reportrar på plats har flera bostadshus börjat brinna efter attackerna. Sedan de ryska styrkorna dragit sig tillbaka från området runt Ukrainas huvudstad Kyiv har attackerna mot städer i öster istället intensifierats. Även under fredagen och lördagen dödades invånare i Charkiv i ryska attacker. Attackerna oskadade panik när människor flydde. Räddningsarbete pågår i staden. Även i staden Zolote i Luhansk ska människor ha dödats. Omni 220417.

Ryssland ger ultimatum till trupperna i Mariupol. Rysslands försvarsdepartement har gett de ukrainska styrkorna i det belägrade Mariupol ett ultimatum om att lägga ner sina vapen senast klockan 05 på söndagsmorgonen, svensk tid, rapporterar Sky News. Ultimatumet gavs av Michail Mizintsev, en av ryska arméns högsta chefer, enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Det är okänt om det hörsammats av de ukrainska styrkorna, och vad konsekvenserna blir om de inte gjort det. Tidigare på lördagen beskrev president Zelenskyj situationen i Mariupol som "extremt svår". Han varnade också för att det inte blir några fler fredssamtal med Moskva om de sista ukrainska soldaterna i staden dödas. Ryssland uppgav på lördagen att staden helt tömts på ukrainska soldater, bortsett från ett fåtal som isolerats i ett stålverk. Detta har inte bemötts av Ukraina. Striderna har intensifierats sedan ryska trupper som lämnat Kyiv anslutit sig. Ryssland påstår sig ha rensat stadskärnan på ukrainska trupper. Ger ukrainarna sju timmar på sig att lämna staden. Zelenskyj: Dödas soldaterna blir det inga fler fredssamtal. Mizintsev påstår att alla som lägger ner sina vapen garanteras överlevnad. Omni 220417.
Zelenskyj: Situationen i Mariupol "helt omänsklig". Den humanitära situationen i det belägrade Mariupol är och förblir "så svår som den kan bli", säger president Zelenskyj i sitt dagliga videotal. "Helt enkelt omänsklig," säger han, och tillägger att Ryssland "avsiktligt försöker förgöra alla som är där". Ryssland hävdade på lördagen att endast ett fåtal ukrainska soldater finns kvar i staden, isolerade på ett stålverk. Detta har inte bekräftats av Ukraina. Michail Mizintsev, en av den ryska arméns högsta befälhavare, gav de ukrainska soldaterna ett ultimatum om att lägga ner vapnen senast klockan 05 på söndagen, svensk tid. Det är okänt om det hörsammats. Omni 220417.
Inga evakueringar av civila under söndagen. Ryssland och Ukraina har inte kunnat komma överens om villkoren för evakuering av civila på söndagen och därför kommer ingen att ske, uppger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt AFP. "Vi har inte kunnat komma överens med ockupanterna om vapenvila", skriver hon på Telegram. Ukraina har bett Ryssland om möjlighet att evakuera civila och skadade soldater från det belägrade Mariupol, enligt Reuters. Omni 220417.
Ukraina avvisar det ryska ultimatumet om Mariupol. De ukrainska styrkorna kommer att fortsätta försvara det belägrade Mariupol trots Rysslands ultimatum om att lägga ner vapnen, rapporterar CNN. "Våra försvarare fortsätter att stå emot," säger borgmästarens rådgivare Petro Andriusjenko i ett klipp på sociala medier. Den ryska armén har sagt att de ukrainare som lägger ner vapnen under söndagen garanteras överlevnad. Ryssland hävdar att enbart ett fåtal ukrainska soldater är kvar i staden, isolerade i ett stålverk, vilket inte bekräftats av Ukraina. President Zelenskyj uppger att om de sista försvararna dödas blir det inga fler fredssamtal med Moskva. Enligt Ukraina pågår strider på olika platser i Mariupol. Ryssland hävdar att de tagit nästan full kontroll över staden. Ingen överenskommelse av evakuering av civila på söndagen. Omni 220417.

USA och Europa planerar lång isolering av Ryssland. USA och EU har börjat planera för en framtid där väst inte längre söker samarbete med Ryssland utan i stället aktivt försöker isolera och försvaga landet, skriver Washington Post. Inom Nato, Pentagon, EU och många länders utrikesdepartement skrivs just nu nya policydokument på en rad olika områden, till exempel försvar, ekonomi, handel och diplomati. USA:s första säkerhetsstrategi under Joe Bidens ledning väntades framför allt ha fokus på Kina men kommer med anledning av kriget sannolikt att genomgå stora förändringar innan den presenteras. Det samma gäller Natos första strategiska konceptdokument sedan 2010 - då alliansen sökte ”ett sant strategiskt partnerskap” med Ryssland - som ska presenteras i juni. Samtidigt vidtar europeiska länder en rad åtgärder för att minska sitt beroende av Ryssland, bland annat på energiområdet. "Nu har vi sett att ett ömsedigt beroende kan innebära stora risker, om ett land är hänsynslöst nog," säger en högt uppsatt europeisk källa. Motstånd mot den nya linjen i bland annat Tyskland och Frankrike. Omni 220417.

Draghi: Kan göra oss kvitt ryska gasen snabbare. EU kan bli kvitt sitt ryska gasberoende snabbare än man tidigare trott. Det säger Italiens premiärminister Mario Draghi till Corriere della Sera, rapporterar Bloomberg. "Diversifiering är möjlig och genomförbar relativt snabbt, på kortare tid än vi föreställde oss för bara en månad sedan," säger han. Uttalandet kommer efter att Draghi nått ett avtal om att öka gasimporten från Algeriet. Han tillägger att eventuella åtgärder för att spara energi kommer att bli lindriga. Såsom att sänka temperaturen i hemmen med 1-2 grader och neddragningar i liknande skala för användning av luftkonditionering. Omni 220417.

Stödet för Ryssland falnar i öst: "Är en del av Ukraina." Stödet för Ryssland har fallit kraftigt i de separatistkontrollerade delarna av östra Ukraina sedan den ryska invasionen inleddes. Den bilden ger flera personer som The Guardian har pratat med. Oleksandr Goncharenko, borgmästare i staden Kramatorsk tror att många har tänkt om när de sett den katastrofala humanitära situationen i exempelvis Mariupol. Borgmästaren i grannstaden Slovjansk, Vadym Lyakh, välkomnade de ryska styrkorna 2014 och har tidigare röstat för att utropa folkrepubliken Donetsk. Men nu har han bytt åsikt. "Det finns ingen skillnad mellan Kramatorsk, Slovjansk och Kyiv. Alltihop är Ukraina och samhällena kommer inte att acceptera att bli en del av Ryssland," säger han. Även Oleksiyj Yukov från frivilligorganisationen Svarta tulpanerna som varit verksam i området sedan 2014, vittnar om att stödet för Ryssland sjunkit kraftigt. Men ännu finns det människor som står på Rysslands sida, säger han. "De vill tro det de redan tror och de vill inte omvärdera sin bild. Propagandan har trängt igenom. Ukraina har inte gjort tillräckligt för att förhindra det under de här åtta åren," säger han. Goncharenko: Om 60 procent av invånare stödde Ryssland 2014 är siffran nu nog snarare 15 procent. Omni 220417.

Första journalisten i Butja: Platsen hade förvandlats till en särskild sorts helvete. Ett team från nyhetsbyrån AFP var de första journalisterna på plats i staden Butja utanför Kyiv. De blev de första att bevittna spåren av massakern som skett i staden och det var deras bilder och texter som sedan spreds över världen. I en längre text skriver reportern Danny Kemp själv om vad som mötte honom och hans kollegor, fotografen Ronaldo Schemidt och videojournalisten Nicolas Garcia, när de nådde Butja. Han beskriver hur de först såg tre döda kroppar på en gata, och hur de sedan fick syn på fler och fler. "Så långt vi kunde se åt båda hållen fanns fler, många fler. Lik efter lik efter lik utmed den bråtesbeströdda vägen. Den här ensamma platsen hade förvandlats till en särskild sorts helvete för invånarna i Butja", skriver han. "Vi visste inte att våra bilder och texter skulle skapa globalt ramaskri och ta kriget till en ny fas." Omni 220417.

Kuleba: "Staden Mariupol existerar inte längre." Situationen i hamnstaden Mariupol är hjärtskärande efter belägringen och de intensiva striderna, sa Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba när han intervjuades i CBS "Face the nation" på söndagen. Han beskrev situationen som att staden "inte längre existerar". "Resterna av den ukrainska armén och en stor grupp civila har i stort sett omringats av ryska styrkor. De fortsätter kämpa, men utifrån hur ryssarna beter sig i Mariupol är det som att de har för avsikt att jämna staden med marken till varje pris," sa Kuleba. Han sa också att han räknar med att de kommande veckorna kommer att innebära svåra strider i Donbass i öst där Ryssland väntas genomföra en storskalig offensiv. Han tror också att robotattackerna mot Kyiv och andra städer kommer att fortsätta. Kuleba sa också att det den senaste tiden i princip inte pågått någon diplomati mellan länderna. Enligt Ukraina har över 20 000 personer i Mariupol dödats. Det finns fortfarande stridande ukrainska soldater i Mariupol. Omni 220417.

Experten: Tre problem som den ryska armén brottas med. Samtidigt som Ryssland planerar att skala upp offensiven i östra Ukraina skickar man militär personal till den prestigefyllda segerparaden i Moskva för att ära ryssarnas seger över Nazityskland. "Förra året avsatte man 60 000 man till det här och började öva redan i mars," säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant. För två år sedan, då det var 75 år sedan Tysklands kapitulation i andra världskriget, firade Ryssland med en enorm segerparad i Moskva 9 maj. 100 000 soldater, motsvarande ungefär tio procent av den ryska väpnade styrkan, avsattes för paraden. Det beskriver tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving i SVT:s Morgonstudion. "Det läggs mycket tid på saker som inte direkt är förmågehöjande," säger han. Hör Jörgen Elfving lista andra problem som den ryska armén brottas med i klippet. svt 220417.

Italiens premiärminister: Slöseri med tid att tala med Putin. Italiens premiärminister Mario Draghi är frustrerad över samtalen med Rysslands president Vladimir Putin som han menar inte ger någonting. "Jag börjar tro att dem som säger att det är slöseri att prata med Putin har rätt," säger han till den italienska tidningen Il Corriere della Sera. Den italienska premiärministern talade med Putin i telefon den 30 mars och enligt honom var båda överens om att fortsätta hålla dialogen öppen. Kort därefter spreds bilder bilder på massakern av civila i staden Butja. "Jag har känslan att skräcken och det här blodbadet som de utsatte kvinnor och barn för står helt självständigt från de ord som sägs över telefon," säger Draghi och fortsätter: "Så här långt har Putins mål inte varit att söka fred utan att försöka förinta det ukrainska motståndet, ockupera landet och tillsätta en ryss-vänlig regim." (svt 220418).

Zelenskyj: Tänker inte ge upp öst - kan påverka hela kriget. President Volodymyr Zelenskyj varnar att en rysk offensiv i östra Ukraina med syfte att "göra slut på och förstöra" regionen Donbas är nära förestående. I en intervju med CNN upprepade presidenten att Ukraina inte kommer att ge upp området för att få ett slut på kriget. "Det är mycket viktigt för oss att inte tillåta detta, att stå på oss, eftersom denna strid kan påverka hela krigets gång," säger han. Även tankesmedjan Institute for the Study of War bedömer att en offensiv i öst är sannolik de kommande dagarna. De skriver dock att de ryska styrkorna har brist på materiel och att de främst får förstärkning i form av dåligt utbildade värnpliktiga. Ukrainska styrkor i Mariupol kommer "att slåss till slutet". Zelenskyj: Kommer inte att släppa ifrån oss Donbas frivilligt. Omni 220418.

Soldater förbereder sig för sista strid i Mariupol: "Kommer slåss till slutet." De ukrainska soldater som fortfarande är kvar i en stålfabrik i den sista kända fickan av motstånd inne i den belägrade staden Mariupol förbereder sig inför den sista striden, skriver AFP. På söndagen avfärdade styrkan ett ryskt ultimatum om kapitulation. "Staden har inte fallit. Det finns fortfarande militära styrkor kvar och de kommer att slåss till slutet," säger premiärministern Denys Sjmyhal till ABC News. Drygt 100 000 civila uppskattas fortfarande befinna sig i hamnstaden, som innan kriget hade 450 000 invånare, skriver AP. Många saknar fortsatt mat, vatten, värme och elektricitet. Omni 220418.

Luhansk spår svår vecka: "Sista chansen att fly." Invånarna i regionen Luhansk i östra Ukraina uppmanas att evakuera omedelbart, skriver BBC med hänvisning till den ukrainska nyhetsbyrån UNIAN. Chefen för Luhansks regionala administration, Sergej Gaidai, spår att nästa vecka kommer att bli svår. "Detta kan vara det sista tillfället som vi har en chans att rädda er," säger han i ett uttalande riktat till invånarna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger samtidigt att ryska trupper förbereder sig på en offensiv i östra delarna av landet, och att den sannolikt kommer att genomföras inom kort, skriver AFP. Zelenskyj: Ryska styrkor vill bokstavligen förstöra Donbas. Omni 220418.

Sju döda i attacker mot Lviv - tågstation uppges träffad. Minst sju personer har dödats och elva skadats i fem "kraftfulla" robotattacker i staden Lviv, nära den polska gränsen. Det uppger regionens guvernör enligt BBC. "Fienden vill förstöra vår nation. Vi har bara ett alternativ och det är att slåss," säger stadens borgmästare Andrij Sadovyj efter attackerna. Ukraina uppger att anfallet riktats mot civil och militär infrastruktur. På Twitter skriver den ukrainska parlamentsledamoten Lesia Vasylenko att en tågstation har träffats och publicerar en bild. Även Fox News reporter James Levinson skriver på Twitter att en tågstation har träffats. Lviv, och resten av västra Ukraina, har varit mer förskonade från attacker jämfört med andra delar av landet, och staden har tidigare betraktats som en relativt säker tillflyktsort. Omni 220418.

Rysk lärare trotsade utbildningsguide om kriget: "Historiskt felaktigt". Lärare på flera håll i Ryssland har tagit emot undervisningsguider om det pågående kriget i Ukraina, uppger flera lärare för Reuters. Dokumenten, som nyhetsbyrån har tagit del av, har markerats med symbolen från det ryska utrikesdepartementet och innehåller instruktioner i punktform. Där står bland annat att ryska soldaterna ska benämnas som hjältar, att Ukrainas regering gjort gemensam sak med personer som samarbetade med nazister under andra världskrigets, samt att västvärlden försöker skapa oenighet i det ryska samhället. Reuters har också pratat med den 38-årige läraren Andrej Sjestakov som vägrat följa instruktionerna. I stället har han berättat för sina elever på en skola i östra Sibirien varför innehållet är historiskt felaktigt. Sjestakov säger att han valt att sluta undervisa efter att han tagits in för förhör av lokal polis. Han har dock inte upplevt några rättsliga påföljder för sin undervisning. Reuters har sökt både lokal polis och det lokala utbildningskontoret men utan att få svar. Omni 220418.

Konstnärer om Le Pen: Medbrottsling till Putin. "Vi kan inte föreställa oss, i spetsen för Frankrike, en kandidat vars program fortfarande är främlingsfientligt och bakåtsträvande." Det skriver 400 franska skådespelare, konstnärer och musiker i en debattartikel till stöd för Emmanuel Macron i det franska valet. Artikelförfattarna inkluderar bland andra Juliette Binoche, Jane Birkin, Guillaume Canet, Charlotte Gainsbourg och Mélanie Thierry. De skriver att Le Pen slutit allians med totalitära och krigshetsande makter, och att det skulle få konsekvenser för hela Europa om hon valdes till president. "Vi kan inte föreställa oss hur det invaderade, bombade och massakrerade ukrainska folket skulle känna när de får reda på att vi valt en medbrottsling till Kremls ledare till att leda vårt land," skriver de. Många konstnärer hade helst sett vänsterkandidaten Melénchon som president. Debattörerna: Har inte berättat hur hon ska ta avstånd från Putin. Menar att Le Pen är så långt ifrån historisk viktiga franska figurer man kan komma. Omni 220418.

Ryssland: Vi har avfyrat hundratals robotar i natt. 16 ukrainska militärbyggnader ska ha förstörts i ryska raketattacker, menar Ryssland enligt Reuters. Det ryska försvarsdepartementet säger sig ha avfyrat hundratals robotar under natten. Det uppges främst handla om attacker i Charkiv, Zaporizjzja och Donetsk. Man säger sig även ha skjutit ner tre ukrainska stridshelikoptrar. Uppgifterna har inte bekräftats i sin helhet av Ukraina. Tidigare under måndagen dödades sex personer enligt Ukraina i en attack i Lviv, och den regionala guvernören i Lviv har uppgett att robotar även träffat flera militära faciliteter. Ukraina har anklagat Ryssland för att sikta på civila. Omni 220418.

Ukraina släpper video med oligarken Medvedtjuk - ber Putin om fångutväxling. Ukrainas säkerhetstjänst har släppt en video som visar den tillfångatagna proryska politikern Viktor Medvedtjuk, rapporterar AFP. I videon ber Medvedtjuk Rysslands president Vladimir Putin att utväxla honom mot ukrainska soldater från Mariupol som tagits till fånga. Samtidigt har två brittiska stridande, Shaun Pinner och Aiden Aslin, som tillfångatagits av ryska styrkor framträtt i rysk stats-tv, rapporterar Reuters. I sändningen ber britterna om att bli släppta i utbyte mot att Ukraina släpper Medvedtjuk, och vädjar till Storbritanniens premiärminister Boris Johnson om hjälp. Nyhetsbyrån ifrågasätter hur fritt de båda männen har haft möjlighet att uttrycka sig. De talar i filmklippet på uppmaning av en oidentifierad man. Den oidentifierade mannen syns visa britterna ett klipp på sin telefon där Medvedtjuk fru framför samma vädjan. Medvedtjuk i klippet: Jag vill be Putin och Zelenskyj att byta ut mig mot ukrainska försvarare och invånare i Mariupol. Videon med Viktor Medvedtjuk har publicerats på Facebook. Zelenskyj har tidigare uppmanat Ryssland att byta ut Medvedtjuk mot ukrainska krigsfångar. Omni 220418.

Vittnen till attacker i Lviv: "Jag skakar fortfarande." Invånaren Luba bevittnade en av attackerna mot Lviv på måndagen. Hon beskriver för Expressen hur den ryska roboten sköts in över området på låg höjd. "Några sekunder senare kom explosionerna och röken. Jag var förstenad och kunde inget göra. Jag skakar fortfarande," säger hon. 47-åriga Ljudmila Turtjak flydde från östra Ukraina till Lviv med sina två barn för att hon bedömde att det var en säkrare plats att befinna sig på. "Det finns inte längre någonstans i Ukraina där vi kan känna oss trygga," konstaterar hon för AP. BBC:s reporter på plats har pratat med 70-åriga Valya, vars bostad ligger i närheten av en av platserna där robotarna slog ner. Explosionen var så kraftig den krossade flera fönsterrutor i hennes hus. "Jag ramlade ner på golvet. Allting skakade," berättar hon. Enligt lokala myndigheter dödades minst sju personer i anfallet och elva skadades. Ukraina uppger att anfallet riktats mot civil och militär infrastruktur. Enligt regionens guvernör har en anläggning för att byta bildäck träffats i en attack. Omni 220418.

Expert: Putin ser ut att skala ned militär ambition. Trots att Rysslands militära förmåga har minskat fortsätter Kremls politiska retorik om "denazifiering" med full kraft. Det säger Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid försvarshögskolan, i SVT:s Morgonstudion. "Man har till och med höjt insatsen och pratar mer om ett krig mot Nato," säger han. Den ryska mobiliseringen nära Donetsk och Luhansk tyder på att Putin fokuserar på att skala ned de militära ambitionerna och fokusera på att inta områden Ryssland redan utropat som självständiga. Enligt Christiansson har den ryska armén troligtvis inte så många andra militära alternativ. Christiansson uppskattar att Ryssland skulle kunna samla 60 000-70 000 soldater. Invånare i Donbas uppmanas fly västerut. Joakim Paasikivi: "Ultimatum visar på att Ryssland har problem". Äldreboenden i Donbas omringade av ryska styrkor från tre håll. Amerikanskt institut: Ryssland har kontroll över Mariupol. Omni 220418.

Ukraina: Rysk storoffensiv har inletts i Donbas. President Volodymyr Zelenskyjs stab uppger att Ryssland har inlett en ny storoffensiv i Donbas i östra Ukraina, skriver Reuters. "Under morgonen, längs hela fronten vid Donetsk, Luhansk och Charkiv har rysk militär försökt att ta sig igenom vårt försvar," säger Oleksij Arestovytj, en av Zelenskyjs topprådgivare, i ett uttalande. Sent på måndagskvällen kommenterade Zelenskyj uppgifterna. "Vi kan nu bekräfta att ryska styrkor har påbörjat slaget om Donbas, vilket de har planerat under lång tid. En stor del av Rysslands armé är avdelad till offensiven, säger presidenten på meddelandetjänsten Telegram. Ryssland har även uppgett att man avfyrat flera hundra robotar mot mål i främst östra Ukraina natten mot måndagen. Uppgifterna om offensiven har inte bekräftats av oberoende källor. Enligt Arestovytj inleddes försöken under måndagsmorgonen. Ukrainska myndigheter anklagar Ryssland för att blockera evakueringsvägarna i östra Ukraina. Omni 220418.
Analys: Framgång i Donbas kan ge Ryssland momentum. Sent på måndagskvällen meddelade Ukraina att en rysk storoffensiv har inletts i Donbas i östra Ukraina, och under natten har flera sakkunniga analyserat vad det innebär. BBC:s Europaexpert Paul Kirby konstaterar att Ryssland redan har åsamkat en humanitär katastrof i öst, men misslyckats att tillfoga skador till den ukrainska militären. "Om Ryssland skulle erövra hela Donbas skulle det ge Putin någon sorts framgång från Rysslands krig. Nästa steg skulle då vara att annektera Donbas, precis som han gjorde med Krym", skriver BBC:s Europaexpert Paul Kirby i en analys. Sky News säkerhetsexpert Deborah Haynes skriver att rysk kontroll över Donbas skulle kunna ge tillbaka momentum till Ryssland, som hittills har lidit svidande nederlag. En framgång där skulle därmed ge Putin möjlighet att återigen attackera huvudstaden Kyiv, vilket fortsatt antas vara slutmålet. Men om i stället Ukraina står emot stärker det ytterligare deras förhandlingsläge i fredssamtalen, enligt Haynes. Omni 220419.

Analyser: Enligt Putin är alla motståndare nazister. Uppmärksammade högerextrema grupper i Ukraina är ett av flera argument till att Kreml fortsätter att hävda att Kyiv måste "avnazifieras". Det skriver Ingmar Nevéus i en analys i DN och lyfter bland annat Azovbataljonen på runt 900 soldater. Putin lyfter också i sin propaganda överdrivna påståenden om att ukrainska nationalister var allierade med Hitler, skriver Nevéus som konstaterar att Putin skapat en ny betydelse för ordet nazister. "Nazister är på Putinspråk kort och gott ’de som är emot Ryssland’", skriver Nevéus. Pensionerade majoren Mick Ryan skriver för australiska ABC att den mest oförutsägbara situationen är om de ryska styrkorna misslyckas även i östra Ukraina. "Det skulle kunna innebära en militär offensiv mot andra länder eller att Ryssland använder kärnvapen inne i Ukraina", skriver Ryan. Omni 220418.

Ryska militärerna i Butja får Putins hedersutmärkelse. Rysslands president Vladimir Putin har delat ut en hedersutmärkelse till den militära enhet som anklagas för massakern i Butja utanför Kyiv, skriver AFP. I ett uttalande hyllas enheten för tapperhet, orubblighet och mod. Ukrainas försvarsdepartement har anklagat samma enhet för krigsbrott i Butja. Invånare hittades ihjälskjutna på gatorna, en del med bakbundna händer. Enligt Ukraina har fler än 300 människor torterats och dödats i Butja. Bilderna från Butja har fördömts över världen men Putin har kallat dem "fejk". Omni 220419. Kommentar: Bödlarna i Butja måste åtalas för sina krigsbrott.

Borgmästaren: 40 000 civila deporterade från Mariupol. Omkring 40 000 civila från Mariupol ska ha tvingats från staden till ryska eller ryskkontrollerade regioner. Det uppger stadens borgmästare Vadym Boitjenko, som säger att uppgifterna har bekräftats med hjälp av ett personregister, enligt BBC. Anna Foster, BBC:s korrespondent i Kyiv, säger att uppgifterna har nämnts tidigare men varit svåra att verifiera. Omkring 400 000 människor bodde i Mariupol innan den ryska invasionen, och omkring 140 000 har lyckats fly från staden. Omni 220419.

Vladimir Putin: Sanktioner från väst fungerar inte. Även om priserna skenar i Ryssland har Europas sanktioner mot Ryssland misslyckats. Det säger Vladimir Putin i ett tv-sänt tal under natten, svensk tid, enligt TT. "Vi kan med tillförsikt säga att den här Rysslandspolitiken misslyckats, och den ekonomiska blixtkrigsstrategin inte visat sig vara framgångsrik," säger den ryska presidenten. Däremot medgav Putin att priserna skenar i hemlandet, och att konsumentpriserna stigit med 17,5 procent på ett år. Omni 220419.

Pentagon: Ryssland försöker lära sig av sina misstag. När kriget går in i sin andra fas med offensiven i Donbas syns tecken på att Ryssland är bättre förberett än vid den inledande invasionen för 55 dagar sedan. Det säger John Kirby, presstalesperson vid USA:s försvarsdepartement Pentagon. Bland annat har Ryssland skickat in artilleri, helikoptrar och ledningsfunktioner. "Det verkar som att ryssarna försöker lära sig av sina misstag." Det senaste dygnet har den första försändelsen av det amerikanska jättepaketet med vapen och materiel anlänt till Ukraina. Paketet som USA har beslutat om uppgår till ett värde av 800 miljoner dollar och inkluderar elva helikoptrar, 18 haubitsar och 200 pansarfordon. Ukrainska soldater kommer "de kommande dagarna" att tränas av amerikanska specialister i hur haubitsen, en 155 millimeters artilleripjäs, ska användas. Träningen sker utanför Ukraina. Omni 220419.

Norsk gasexport slår nytt rekord - passerar milstolpe. I mars exporterade Norge naturgas för 112,4 miljarder norska kronor, enligt siffror från landets statistiska centralbyrå. "Den osäkerhet som kriget i Ukraina orsakat påverkar priserna på våra viktigaste exportvaror. Särskilt priset på naturgas är nu helt makalöst," säger Jan Olav Rørhus, senior rådgivare på myndigheten. Exportsiffran innebär ett nytt rekord. Det tidigare rekordet låg på 95 miljarder kronor och uppnåddes i december 2021, skriver Dagens Næringsliv. Stabila leveranser under sommaren. Myndighet om rekordet: "Enastående." Omni 220419.

Le Pen lovar att arbeta med Kreml efter kriget. Om Marine Le Pen väljs som fransk president kommer hon att arbeta nära med den ryska regeringen för att förhindra en rysk-kinesisk allians. Det säger hon i en intervju med France Bleu. Presidentkandidaten, som tidigare kritiserats för sin vänskap med den ryske presidenten Vladimir Putin, menar att det är ”en stor fara” att Emmanuel Macron isolerar Ryssland. "Att låta världens rikaste producent av råvaror, Ryssland, och världens ledande fabrik, Kina, bli världens ledande militära makt tror jag är en stor fara," säger Le Pen. Även om hon nu tagit avstånd från den ryska invasionen i Ukraina menar hon att annekteringen av Krym 2014 var korrekt. Vill att ett fredsavtal "efter kriget" öppnar för ett ökat samarbete med Kreml. Under 2014 och 2015 tog Le Pens parti emot miljoner i rysk finansiering. Omni 220419.
Navalnyjs vädjan: Rösta på Macron i franska valet. Den fängslade Kremlkritiske politikern Alexej Navalnyj vädjar till det franska folket att rösta på Emmanuel Macron – inte på Marine Le Pen. Det skriver han på Twitter. I flera inlägg anklagar Navalnyj Le Pens parti för korruption, och för att ha starka kopplingar till Vladimir Putin. "Det här är korruption. Det här är att sälja politiskt inflytande till Putin", skriver han. Enligt Navalnyj är alla som kallar sig själva konservativa och har sympati för Putin "hycklare utan samvete". "Jag kommer heja på Frankrike, fransmännen, och Emmanuel Macron", skriver han. Omni 220420.

Ryska ultimatumet: Lägg ner vapnen före klockan 11.00. Ryskstödda separatister har inlett ett stormningsförsök av stålverket Azovstal i den belägrade hamnstaden Mariupol. Det uppger statskontrollerade ryska Ria enligt nyhetsbyrån Reuters. Uppgifterna har inte bekräftats från oberoende håll. Stålverket har pekats ut som en av de sista motståndsfickorna i Mariupol. Lokala myndigheter uppger att ett tusental civila sökt skydd där. Flera medier rapporterar att Moskva har utlyst en tidsfrist för alla som befinner sig på stålverket. Klockan 12.00 lokal tid, motsvarande klockan 11.00 svensk tid, måste motståndarna lägga ner vapnen, och uppges då få lämna oskadda. I går uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har inlett den väntade storoffensiven mot Donbasregionen i öster, vilket skulle innebära att kriget går in i en ny fas. Enligt Ukraina har ryska attacker sedan dess skett på bred front längs med försvarslinjen. Ryssland uppger att 1 260 mål i Ukraina har attackerats under natten. Omni 220419.
Ryssland ger tidsfrist till styrkor på stålverk: Lägg ner vapnen - lämna oskadda. Ryskstödda separatister har inlett ett stormningsförsök av stålverket Azovstal i den belägrade hamnstaden Mariupol. Det uppger statskontrollerade ryska Ria enligt nyhetsbyrån Reuters. Uppgifterna har inte bekräftats från oberoende håll. Stålverket har pekats ut som en av de sista motståndsfickorna i Mariupol. Lokala myndigheter uppger att ett tusental civila sökt skydd där. Flera medier rapporterade på förmiddagen att Moskva utlyste en tidsfrist för alla som befinner sig på stålverket. Klockan 12.00 lokal tid, motsvarande klockan 11.00 svensk tid, var motståndarna tvungna att lägga ner vapnen, och uppgavs då få lämna oskadda. Det är oklart vad som har hänt därefter. I går uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har inlett den väntade storoffensiven mot Donbasregionen i öster, vilket skulle innebära att kriget går in i en ny fas. Enligt Ukraina har ryska attacker sedan dess skett på bred front längs med försvarslinjen. Ryssland uppger att 1 260 mål i Ukraina har attackerats under natten. Omni 220319.

Danmark fasar ut naturgas -försvagar Putin med grön giv. Den danska regeringen meddelar under tisdagen att de tänker öka tillgången på förnybar energi och tillfälligt öka produktionen av naturgas vid Nordsjön, rapporterar internationella medier. "Vi är övertygade om att det är bättre att producera gas i Nordsjön än att köpa den från Vladimir Putin,"säger Danmarks premiärminister Mette Frederiksen, enligt Reuters. På sikt vill Danmark fasa ut sin naturgas och fyrdubbla sin produktion av sol- och vindenergi till 2030, rapporterar Bloomberg. "När vi blir "rönare"så försvagar vi även Putin," säger Mette Frederiksen. Satsar på bland annat vindkraft och solpaneler. Åtta år innan Danmark är fritt från naturgas . Omni 220419.

Lavrov: Nu inleds nästa steg i den ryska "operationen". En ny fas i den ryska invasionen har inletts. Det säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som dock kallar det en "operation", enligt Reuters. Uttalandet är i linje med vad internationella analytiker och Ukrainas militär har sagt, nämligen att slaget om östra Ukraina nu är i fokus. "En ny fas av den här operationen börjar och jag är säker på att det kommer vara en väldigt viktig tid i hela den speciella operationen," säger Lavrov i en intervju med India Today. Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov säger enligt Reuters att ryska styrkor kommer att inta stålverket i Mariupol under tisdagen. Lavrov intervjuades av India Today. Lavrov upprepade tidigare ryska uttalanden som avfärdats som propaganda. Kadyrov: Vi kommer ta över stålverket Azovstal fullständigt. Omni 220419.

Sjojgu har synts i rysk tv - efter dagar av frånvaro. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu anklagar USA och väst för att göra allt i sin makt för att kriget i Ukraina ska bli utdraget. Enligt Sjojgu visar den ökade mängden vapen att väst har för avsikt att uppmuntra Kyiv till att "slåss till sista man". Uttalandena från Sjojgu sändes i statligt kontrollerade tv-kanalen Rossiya 24. BBC skriver att det oklart om det var en direktsändning eller ett förinspelat anförande. Om uttalandet är aktuellt så är det första gången på flera dagar som ministern framträder offentligt, efter obekräftade rapporter om att han ska ha haft hälsoproblem. Ministern säger att ryska styrkor metodiskt ska "befria" Donetsk och Luhansk. Tv-sändningen påstods visa ett möte med ryska befälhavare. Omni 220419. Kommentar: Det är Ryssland som drar ut på kriget. De är inkräktare och har inget i Ukraina att göra.

Paasikivi: Förberedelse för en fullskalig offensiv. Kriget är på väg in i ett nytt skede i och med uppgifter om att Ryssland flyttat fokus mot östra Ukraina. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter. "Jag tror att det är en förberedelse för en fullskalig offensiv. Man beskjuter hela fronten, 50 mil, med artilleri," säger han. Samtidigt lyfter han uppgifter om att ukrainsk militär förbereder motattacker genom att skära av rysk logistik. Han kallar den nya fasen som ser ut att vänta en "stabilisering av läget", men påpekar att situationen för civila som är kvar i Donbas kommer att förvärras ytterligare med nya massaker. Separatisterna uppger att de är inriktade på ett snabbt övertagande. Omni 220419.

Rysk ekonomi står emot sanktioner bättre än väntat. Rysslands ekonomi har stått emot sanktionerna mot landet bättre än väntat och nu skruvar JP Morgan upp sin BNP-prognos, rapporterar Bloomberg. Den amerikanska storbanken spår ett BNP-tapp på 5 procent för det första kvartalet, att jämföra med 10 procent i den förra prognosen. "Ekonomisk tröghet har uppenbarligen förhindrat en kraftigare nedgång", skriver JP Morgan. Bloomberg konstaterar att kapitalkontroller och oljeintäkter har bidragit till att stabilisera såväl rubeln som inflationen. Mätningar visar också att de ryska hushållens framtidstro och shoppingvanor har vänt upp igen, vilket delvis kan förklaras av ökad censur och propaganda. "Våra livsstilar har inte förändrats så mycket," säger Olga, en rysk tvåbarnsmamma i staden Chabarovsk. Analytiker tror samtidigt att det värsta ligger framför ryska medborgare. Omni 220419.

Pentagon: Tusentals nya soldater från Ryssland. Ryssland har skickat ytterligare elva bataljonstridsgrupper till Ukraina, enligt amerikanska militärhögkvarteret Pentagons uppgifter. Dessa består av totalt mellan 8 000 och 11 000 soldater, skriver NY Times. Enligt nyhetsbyrån AP:s källor betyder det att Ryssland har totalt 76 bataljonstridsgrupper i södra och östra Ukraina som utgörs av 50-60 000 soldater. Dessutom görs ytterligare tiotusentals soldater redo norr om Ukraina för att delta i kriget, enligt NY Times. Frontlinjen som Ryssland uppges ha försökt att tränga igenom är 48 mil lång. Omni 220419.

Analyser: Ryssarna beredda på hårt motstånd i Donbas. Ukrainsk militär i östra delen av landet har kraftig brist på vapen och utrustning. Detta försöker Ryssland utnyttja och har därför riktat in sig på att blockera leveranser från grannländer och Nato. Det skriver BBC:s Frank Gardner i en analys. "Att återupprusta ukrainska militären är en kamp mot klockan för att de ska försvara sig", skriver han och påpekar att han tyvärr tror att kriget kommer att pågå länge. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver att Ukraina är stärkt av det lyckade försvaret av Kyiv, samtidigt som man vet att ryssarna satsa alla resurser på att inta hela Donbas. "Ryssarna är revanschsugna och mer beredda på hårt motstånd den här gången", skriver han samtidigt som han frågar sig om de ryska styrkorna är motiverade. Frank Gardner: Ryssland har enorm artilleri- och flyganfallskapacitet i östra Ukraina. Omni 220419.

USA uppmanar Serbien att ta ställning mot Putin. En delegation från amerikanska senaten uppmanar Serbiens president Aleksandar Vucic att ansluta sig till omvärldens sanktioner mot Ryssland. Det rapporterar AP. "Det är farligt om vi nu inte sänder ett enat budskap om konsekvenserna av Rysslands agerande i Ukraina," säger demokratiske senatorn Chris Murphy vid en pressträff. Nyligen har Serbien köpt in ett avancerat luftvärnssystem från Kina, trots varningar från USA att det kan förhindra landets ambition att gå med i EU. Putin har ett stort stöd i Serbien, som också är ett slaviskt land, och många serber är kritiska till Nato efter bombningarna på 1990-talet. Serbien röstade i FN för att fördöma invasionen. Rika ryssar flyr till Europa via "den serbiska bakdörren" (11 mars). Omni 220419.

Jessikka Aro granskade ryska troll - dödshotades. Jessikka Aro, anställd vid finska public service-bolaget YLE, började granska spridningen av rysk propaganda 2014 – samma år som Ryssland annekterade Krim-halvön. Nu är hon aktuell med boken "Putins troll". Jessikka Aro beskriver att hon var oförberedd på den massiva motkampanj hon mötte från Kreml-vänliga sajter när hon började undersöka ryska nättroll. Boken "Putins troll" handlar om hur hon och andra journalister samt forskare, diplomater och affärsmän, blivit måltavlor för rysk desinformation och därmed hotats, smutskastats och hängts ut. "Efter min första publicering blev jag en måltavla för ryska fejknyheter som påstod att jag var NATO-medhjälpare, en sorts 'agent'. Det är ett gammalt Sovjet-propaganda-knep. Tyvärr fungerade det," säger Jessikka Aro. Se också video. svt 220319.

Varför fokus på Donbas? svt video 0:51 220419.

Många judar lämnar Odessa: "En tragedi för hela Ukraina." Miljonstaden Odessa i södra Ukraina har en rik judisk historia och efter andra världskriget återuppbyggdes den judiska församlingen i staden. När judar nu flyr staden så ses det som ännu ett exempel på att demokratin och toleransen i Ukraina är hotad. Före andra världskriget hade hamnstaden Odessa en stor judisk befolkning. Rysslands invasion har gjort att det judiska samhälle som byggts upp i decennier efter andra världskriget nu riskerar att förstöras. Odessa har hittills under kriget inte utsatts för några stora anfall från Ryssland - men många invånare har ändå flytt staden. Tiotusentals invånare med judisk bakgrund ska hittills ha flytt. "Som judisk ledare upplever jag det som en tragedi för alla judar, inte bara i Odessa, utan i hela Ukraina," säger Avraham Wolff, chefsrabbin i Odessa. Hör Avraham Wolff i klippet om Odessas judiska historia och framtiden för staden. svt 220419.

Ryssland: 1 260 mål i Ukraina har träffats. Ryska raketer och artelleri ska ha träffat 1 260 mål i Ukraina i natt. Det meddelar det ryska försvarsministeriet, rapporterar Reuters. Drygt 13 platser i Donbas ska ha träffats. Dessutom ska ryskt luftvärn ha skjutit ner ett ukrainskt stridsplan i regionen Donetsk, enligt ministeriet. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. (svt 220419.)

Ungern stödjer inte sanktioner mot rysk gas. Ungern kommer inte att stödja några sanktioner mot rysk olja och gas, det säger landets utrikesminister Péter Szijjártó i ett utlåtande på Facebook. Det rapporterar Reuters. Uttalandet kommer efter ett möte med sin turkiska motpart i Ankara. Han säger även att leveranser av rysk gas till landet pågår obehindrat och att Ungern kommer att göra "allt" för att säkerställa landets energiförsörjning. (svt 220419.)

Kina lovar Ryssland sitt stöd - oavsett internationella relationer. Kina kommer att "fortsätta stärka strategisk samordning" med Ryssland, oavsett "hur det internationella läget förändras", det säger Kinas utrikesdepartement enligt CNN. Efter ett möte med Rysslands ambassadör lovar vice utrikesminister Le Yucheng att man kommer att säkra gemensamma intressen och "främja byggandet av en ny sorts internationella relationer", med sikte på en "gemensam framtid för mänskligheten". Under det första kvartalet på 2022 ska handeln mellan länderna ha ökat med 30 procent, enligt Le. På mötet ska de båda parterna även ha diskuterat kriget i Ukraina, men utrikesdepartementet meddelade inga detaljer i sitt utlåtande. (svt 220419.)

76 ukrainare återlämnade i fångbyte. Ryssland har lämnat över 60 soldater och 16 civila till Ukraina i ett utbyte av fångar, det säger Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt Reuters. Bland fångarna fanns tio ukrainska officerare och utbytet är enligt Ukraina det femte av sitt slag. (svt 220419.)

Ryssland utvisar ytterligare 36 europeiska diplomater. Ryssland utvisar fler diplomater. Det handlar om 21 personer från Belgien och 15 från Nederländerna. De har förklarats "persona non grata" och har två veckor på sig att lämna Ryssland. I förra veckan beslöt Ryssland att utvisa 18 medlemmar ur EU:s delegation ur landet. Agerandet är ett svar på att många västländer utvisat rysk ambassadpersonal på grund av av Rysslands invasion av Ukraina. Sammanlagt har 200 ryska diplomater utvisats från europeiska länder. Sverige har skickat hem tre ryska diplomater med hänvisning till att de brutit mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, vilket innebär att de anses arbeta som spioner under diplomatisk täckmantel. (TT/SVT 220419.)

Ukraina tillbakavisar anklagelser om attacker mot ryska byar. Ukrainsk militär förnekade anklagelser från en rysk borgmästare på tisdagen, att ukrainska styrkor hade beskjutit en rysk by nära gränsen mellan Ryssland och Ukraina. Borgmästaren Vyacheslav Gladkov i Belgorod uppgav att tre personer skadades vid den påstådda attacken, om än inte allvarligt, och mer än 30 byggnader ska också ha skadats. Liknande ryska anklagelser om attacker mot gränsbyar har förekommit de senaste vecorna, utan att kunna verifieras av oberoende källor. I ett uttalande på tisdagseftermiddagen uppger ukrainska militären att anklagelserna saknar grund, enligt Reuters. "Ukraina utkämpar ett försvarskrig på sitt eget område, och slåss uteslutande mot ryska ockupanter, inte mot civila." (svt 220419.)

Scholz: Den fred Putin ser framför sig är "oacceptabel". Tysklands förbundskansler Olaf Scholz uppgav vid en presskonferens efter ett videosamtal med ledare från allierade länder att den fred som Rysslands president Vladimir Putin föreställer sig är "oacceptabel". Han sa också att Tyskland och dess partners är överens om att Ryssland inte får vinna det här kriget. Och att man är beredd att sända mer vapen och stödja Ukraina maximalt, men inte involvera sig direkt i kriget, enligt nyhetsbyrån Reuters. Tyskland har nått gränsen för vad man kan bidra med av landets egna vapen, men för nu diskussioner med vapentillverkare om vad de kan bidra med. På frågan om han är beredd att sända tanks av märket Leopard, sa Olaf Scholz att man är överens om att skicka äldre östeuropeiska vapen som Ukraina "är vana med", enligt Reuters. (svt 220419.)

Expert: "Ryska diplomater postar tusentals inlägg med desinformation". Ryska diplomater på ambassader och konsulat i olika delar av världen använder sociala medier för att försöka avleda uppmärksamheten från misstänkta krigsbrott, och för att försöka underminera den internationella koalition som stödjer Ukraina, det säger en desinformationsexpert vid Oxford Internet institute, enligt AP. När regeringar och sociala mediejättar försöker hindra ryska statliga medier från att sprida desinformation, så agerar ryska diplomater som ett eget globalt propagandanätverk, med hundratals sociala mediekonton på varje kontinent. Marcel Schliebs har studerat mer än 300 sociala mediekonton kopplade till ryska ambassader, konsulat och diplomatiska grupper. "Varje vecka sedan början av kriget har de här diplomaterna postat tusentals inlägg, och fått över 1 miljon olika slags interaktioner på dem på Twitter," säger han. De stora techföretagen har svarat genom att lägga varningar för desinformation på inlägg från ryska diplomater, och genom att ta bort konton från rekommendationer och sökresultat. Men det är svårt att rensa i den stora mängden konton, enligt institutet. (svt 220419.

Ukraina: "Bunkerknäckare" har använts mot stålverk. Ukraina anklagar Ryssland för att ha attackerat stålverket ?Azovstal i Mariupol med bland annat djuppenetrerande bomber, som även kallas bunkerknäckare. Det rapporterar flera medier med hänvisning till en av president Zelenskyjs rådgivare. "Den här typen av bomber ska ha använts i och med att ukrainska försvararna finns inne i källarna och gångarna i stålverket," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter. Enligt stadens stadsstyrelse har över 1 000 civila tagit skydd under området, många i det tunnelsystem som finns. Paasikivi vill inte gissa på hur länge Ukraina kommer lyckas försvara "den sista motståndsfickan" i Mariupol, men säger att "det ser inte ljust ut för ukrainska försvararna". Paasikivi om bomberna: Oerhört tjockt stålrör med sprängämne som kan tränga igenom betong.Djuppenetrerande bomber kan göra stor skada även långt under marken. Ryssland ger Ukraina ultimatum: Släpp vapnen senast 14 onsdag så överlever ni. Omni 220419.

Akut vapenbrist i krigets nya fas - utlovad hjälp sen. I veckor har Volodymyr Zelenskyj och hans ministrar varnat för en rysk offensiv i östra Ukraina - och vädjat om mer vapen. När den väl inträffar råder akut vapenbrist i presidentens armé, skriver Politico. En stor del av den utlovade hjälpen har precis börjat anlända till Ukraina och mycket av den lever inte upp till de ukrainska politikernas förväntningar. Varken EU och USA har hittills velat skicka stridsflygplan och i stället har leveranserna mestadels bestått av defensiva vapen, så som effektiva luftvärnsystem. Al-Jazeera skriver att hjälpen varit viktig under krigets första fas, men att Ukraina behöver ett inflöde av offensiva vapen för att ha en chans mot den ryska offensiven i Donbas. Ukrainska försvarsministern ber än en gång om bland annat flygplan och långdistansrobotar Omni 220419.

USA: Ukraina har tagit emot stridsflyg från andra länder. Ukraina har tagit emot leveranser av stridsflyg och reservdelar till stridsflyg från andra länder. Det uppger Pentagons pressekreterare John Kirby, utan att säga från vilka länder, skriver CNN. Han underströk att USA hjälpt till med transporten men att man inte skickat "hela flygplan", skriver AFP. "Jag skulle bara säga, utan att gå in på vad andra nationer tillhandahåller, att de har fått ytterligare plattformar och delar för att kunna utöka sin flotta, sin flygplansflotta," säger Kirby. Enligt Kirby är avsikten att Ukraina ska ha fler fungerande flyg i luften, och deras armé uppges ha fler stridsflygplan tillgängliga nu jämfört med i början av april. Omni 220420.

Zelenskyj: Ryssland skickar nästan allt och alla mot oss. Nästan hela Rysslands stridsklara armé befinner sig i östra Ukraina och de ryska gränsområdena, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. "De skickar nästan allt och alla som kan bekämpa oss," säger han. Enligt presidenten märks en betydande ökning i intensiteten av ryska attacker mot Charkivområdet och Dnipropetrovskregionen. Situationen i Mariupol beskriver han som oförändrad, men under natten vädjade den ukrainska befälhavaren Serhiy Volyna, som befinner sig i stålverket Azovstal i Mariupol, om hjälp då de blivit omringade av ryska styrkor. Zelenskyj: Ryska armén skriver in sig i historieböckerna som den mest barbariska och omänskliga armén i världen. Storbritanniens försvarsdepartement: Ukraina har lyckats stå emot flera ryska attacker. Befälet inifrån Mariupol: "Det finns ungefär 500 skadade soldater här som inte får omvårdnad. Det här kan vara vårt sista meddelande. Vi kanske bara har dagar eller timmar kvar." Omni 220420.
Avlyssnad kommunikation: "Ska jämna allt med marken." Ryssland planerar att "jämna allt med marken" kring stålverket Azovstal i Mariupol, enligt vad som påstås vara avlyssnad rysk kommunikation som släppts av Ukrainas säkerhetstjänst SBU. Det skriver CNN. I inspelningen hörs en ledare för ett ryskt förband säga att "vi räknar med ryska överraskningar här". Varpå en kvinna svarar: "Vad för överraskningar?" "Sådana som väger tre ton, från himlen," säger han och tillägger att ledningen beordrat att "allt ska jämnas med marken". CNN har inte kunnat verifiera inspelningen. Under natten vädjade den ukrainska befälhavaren Serhiy Volyna, som befinner sig i stålverket tillsammans med soldater och civila, om hjälp då de blivit "fullständigt omringade" av ryska styrkor. Omni 220420.
Ny tidsfrist från Ryssland: Lägg ner vapnen och lämna. Ryssland har gett de ukrainska soldaterna som försvarar stålverket Azovstal i Mariupol en ny tidsfrist för alla som befinner sig där att lägga ner vapnen, skriver Reuters. Om motståndarna lägger ner sina vapen senast klockan 13, svensk tid, får de lämna oskadda, enligt ryska försvarsdepartementet. Men de ukrainska befälhavarna har lovat att inte kapitulera, skriver nyhetsbyrån. Den tidigare tidsfristen gällde till klockan 11, svensk tid, i går. Stålverket har pekats ut som en av de sista motståndsfickorna i Mariupol där tusentals civila sökt skydd. Omni 220420.
Ryska tidsfristen ute för försvarare i stålverket - befälhavare: "Omringade". Den ryska tidsfristen för att lägga ner vapnen har löpt ut för de ukrainska styrkorna som har förskansat sig i stålverket i Mariupol. När klockan slagit 13.00, svensk tid, fanns det inga tecken på att försvararna tänkt ge upp. Det rapporterar BBC. Omni 220420.

IAEA: Direktkontakten med Tjornobyl återupprättad. Direktkontakten mellan det nedlagda kärnkraftverket i Tjornobyl och den ukrainska tillsynsmyndigheten har återupprättats sedan ryska styrkor lämnade anläggningen, uppger Internationella atomenergiorganet (IAEA) enligt Reuters. "Detta var uppenbarligen inte en hållbar situation, och det är mycket goda nyheter att tillsynsmyndigheten nu kan kontakta anläggningen direkt när man behöver," säger IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi. Ryska styrkor kontrollerade Tjornobyl fem veckor innan reträtten den 31 mars. IAEA förlorade kontakten med kärnkraftsanläggningen den 10 mars. IAEA-experter planerar att besöka platsen senare den här månaden för viktiga bedömningar. Experter ska "utföra kärnsäkerhets-, säkerhets- och radiologiska bedömningar, leverera viktig utrustning samt reparera övervakningssystem för fjärrkontroll." Omni 220420.

Norska beslutet: Skickar luftvärnssystem till Ukraina. Norge skickar luftvärnssystem till Ukraina, meddelar landets regering i ett pressmeddelande. Det rör sig om 100 Mistral-robotar. "Konflikten i Ukraina kan bli långvarig och landet är beroende av internationellt stöd för att stå emot den ryska aggressionen," säger försvarsminister Bjørn Arild Gram. Norge har tidigare beslutat att bland annat skicka 4 000 pansarvärnsraketer, skriver VG. Vapnen har redan skickats från Norge. Vapensystemet håller på att fasas ut från norska marinen. Omni 220420.

Ukraina: Hoppas evakuera 6 000 civila från Mariupol. Ukraina och Ryssland har gjort en preliminär överenskommelse med Ryssland om en humanitär korridor för att evakuera kvinnor, barn och äldre från den belägrade hamnstaden Mariupol. Det rapporterar Reuters. Enligt Mariupols borgmästare befinner sig fortfarande 100 000 civila i staden. Förhoppningen är att kunna evakuera 6 000 av dem med 90 bussar under onsdagen. Ukraina uppger att tusentals människor har dödats i Mariupol. Befälhavare på belägrat stålverk vädjar om omvärldens hjälp. De ryska attackerna fortsätter på bred front i östra Ukraina. Omni 220420.

Familj till brittisk fånge upprörs av ryskt tv-inslag. Anhöriga till Aiden Aslin, en brittisk man som stridit på den ukrainska sidan och tillfångatagits av ryska styrkor, uttrycker oro efter att han visats upp i rysk statlig tv, skriver The Guardian. I en 45 minuter lång film som släppts online frågas Aslin ut av Graham William Phillips, en britt som tidigare har arbetat för propagandakanalen RT och som har anklagats för att ha spridit Kremls propaganda, enligt tidningen. Familjen skriver i ett uttalande att Aslin uppenbart uttalar sig under tvång, och att det är upprörande att se vilka fysiska skador han ådragit sig. De anhöriga anklagar också Ryssland för brott mot Genèvekonventionen, en internationell överenskommelse om human behandling av krigsfångar. I uttalandet dementerar familjen ryska påståenden om att Aslin skulle vara "volontär, legosoldat eller spion" och skriver att han varit en del av Ukrainas flotta i fyra år. Boris Johnsons talesperson säger att regeringen erbjuder det stöd man kan. Videon framför budskapet om en fångutväxling mot prorysk politiker. Omni 220420.
Johnson uppmanar till human behandling av fångar. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson uppmanar Ryssland att behandla krigsfångar humant, rapporterar BBC. Johnson refererade med sitt uttalande till situationen för Aiden Aslin, en brittisk man som stridit på den ukrainska sidan och tillfångatagits av ryska styrkor. Aslin har nyligen visats upp i rysk statlig tv. Hans anhöriga gick under dagen ut och betonade att han inte är legosoldat utan att han har varit bosatt i Ukraina i många år och legitimt ingått i landets flotta. Johnson sa att Storbritannien avråder från att delta i striderna i Ukraina, men sa att Aslins fall inte går att jämföra med exempel där volontärer rest för att slåss, i och med att Aslin ingått i Ukrainas militär en längre tid. Omni 220420.

Övergiven rysk militärbas avslöjar krigets fasor. Under nästan en månad utsattes staden Hostomel utanför Kiev för konstant beskjutning av ryska raketer. Dmitry Nekazakov som bor i staden berättar för CNN om hur ryska trupper kom i lågt flygande helikoptrar den 24 februari, som var krigets första dag. Han berättar om hur han tvingades sitta på marken i skyddsrummet under sitt hus i 20 dagar medan staden attackerades. De ryska missilerna och raketerna avfyrades från en gömd rysk militärbas omkring fyra kilometer utanför Hostomel som nu har övergivits av de ryska trupperna. CNN har besökt tillsammans med den ukrainska militären. "Här fattade de beslut om utplaceringar, offensivens inriktning och taktik," säger en person ur den ukrainska militären. (svt 220420.)

Farhågan: Izium kan bli nästa Butja. I staden Izium i Charkivregionen, känd som porten till Donbas och Svarta havet, pågår hårda strider då Ryssland använder den som en strategisk anhalt på väg västerut i Ukraina, rapporterar BBC. Staden uppges vara den där flesta ryska soldater befinner sig just nu. Nu finns en farhåga om att Izium kan bli nästa Butja - den stad där ryska styrkor misstänks ha begått krigsförbrytelser mot civila, både genom tortyr och avrättningar. Flera civila hann fly Izium innan ryska styrkor ockuperade staden den 1 april, men mellan 10 000 och 15 000 människor uppges finnas kvar. Människor som BBC pratat med säger att läget i Izium nästintill kan liknas vid en humanitär katastrof. Enligt chefen för Iziums militära administration, Stepan Maselsky, har de civila varit utan el, värme och vatten i över en månad. Dessutom uppger Iziums borgmästare att nästan 80 procent av stadens bostadshus förstörts och järnvägsförbindelser fördärvats. Maselsky, som tagit sig till ett ukrainskt-kontrollerat område nära Izium, säger även att all kontakt med de civila som finns kvar i staden övervakas av rysk militär. (svt 220420.)

Ryskt lagförslag förbjuder banker att dela "bankhemligheter". Den ryska duman godkände på onsdagen ett lagförslag om att förbjuda ryska banker från att dela "bankhemligheter" med utlänningar, i ännu ett försök att skydda landets finanssektor, enligt Reuters. Myndigheterna har redan tillåtit att ryska banker och företag håller viss information hemlig för att skydda sig själva och kunder från möjliga sanktioner, och centralbanken offentliggör inga finansrapporter från de ryska bankerna förrän i oktober. Nu föreslås att alla kreditinstitut förbjuds att dela information om kunder och deras transaktioner till utländska myndigheter. Enligt duman tillåts inga undantag från den nya lagen, uppger Reuters. (svt 220420.)

Japan drar tillbaka Rysslands status som "gynnad nation". Det japanska parlamentet återkallade på onsdagen Rysslands handelsstatus som "Mest gynnad nation", på grund av Rysslands invasion av Ukraina och de ryska styrkornas misstänkta krigsbrott mot civila. Beslutet innebär att Japan kan beskatta ryska importvaror hårdare, och är det senaste draget i en rad sanktioner som inkluderar ett tidigare beslut om att utvisa åtta ryska diplomater från landet. Diplomaterna lämnade Tokyo på onsdagen. Japan har också meddelat planer för hur landet ska fasa ut importen av ryskt kol. Ryssland har i sin tur svarat med att ställa in samtal om ett fredsavtal kring de japanska öar som dåvarande Sovjetunionen tog kontroll över efter andra världskriget, (svt 220420).

Ryssland skärper visumkrav för utländska journalister. Ryssland skärper kraven för visum till utländska journalister från "ovänligt sinnade" länder, säger biträdande utrikesminister Jevgenij Ivanov under ett möte i ryska duman på onsdagen, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax. "Vi kommer att skärpa - under inga omständigheter upphäva - visumkraven för journalister från ovänligt sinnade länder," säger Ivanov. Skärpningen innebär att engångsvisum kommer att införas samt att kostnaden för visumansökan kommer att öka. Enligt Ivanov är skärpningen ett svar på att EU och unionens allierade har "försvårat visumprocesser för entreprenörer och företagare från Ryska Federationen". (TT 220420).

Kritiken inifrån Kremls elit: Putins krig ses som ett "katastrofalt misstag". En liten men växande grupp inom Kremls elit ifrågasätter i tysthet Vladimir Putins krig, uppger tio källor med insyn för Bloomberg. Alla uttalar sig anonymt av rädsla för repressalier. Enligt kritikerna på insidan är invasionen ett katastrofalt misstag. Hittills ser personerna inte några tecken på att Putin kan komma att ändra kurs, eller någon möjlighet att utmana honom. Samtidigt befarar de att Putins envishet kommer att döma Ryssland till åratal av isolering med söndertrasad ekonomi som följd. Kritikerna har överraskats av kraften och hastigheten i sanktionerna. Rysk företagare vädjar till väst att stoppa "detta vansinniga krig". Omni 220420. Kommentar: Företagaren bör vända sig till Putin och inte till väst, eftersom det härär Putins krig.
Rysk näringslivspamp dömer ut det "vansinniga kriget". Den ryske affärsmannen Oleg Tinkov fördömer Rysslands krig i Ukraina, rapporterar flera medier. Kritiken är ovanligt hård för att komma från en så framträdande rysk näringslivsprofil, skriver The Guardian. På Instagram kallar han landets militär för en "skitarmé" och hävdar att 90 procent av Rysslands befolkning är emot kriget. "Jag ser inte en ENDA fördel med det här vansinniga kriget! Oskyldiga människor och soldater dör", skriver Tinkov, som själv har drabbats av västs sanktioner. Enligt Tinkov är Kremls elit "i chock" över att deras barn inte längre kommer att kunna semestra vid Medelhavet. "Affärsmän försöker rädda vad som räddas kan av sina egendomar", skriver Tinkom. Han uppmanar väst att ge Putin en utväg som innebär att den ryske presidenten kan rädda sitt ansikte. Det är inte känt om Tinkov för närvarande befinner sig i Ryssland. Affärsmannen lämnade posten som ordförande för banken Tinkoff år 2020. Kritiken inifrån Kremls elit: Putins krig ses som ett "katastrofalt misstag". De senaste militära misslyckandena polariserar ryska samhället ännu mer. Omni 220420. Kommentar: Den ryske presidentens ansikte kan inte räddas efter vad han gjort med Ukraina.

200 000 ryssar får lön av väst - oro för uppsägningsvåg. Multinationella företag fortsätter att betala löner till nära 200 000 anställda i Ryssland, visar en kartläggning av Financial Times. Enligt tidningen har en mängd västerländska företag som McDonalds och Renault åtagit sig att fortsätta löneutbetalningarna trots att verksamheterna i landet har pausats. Moskvas borgmästare Sergej Sobyanin varnade i måndags för att 200 000 medborgare i huvudstaden som är avlönade av utländska företag riskerar att förlora sina jobb. Peter Finding, jurist inom arbetsrätt på Fisher Broyles, bedömer att de utländska företagen så småningom kommer att säga upp sina inaktiva arbetsstyrkor snarare än att fortsätta betala ut löner i flera år. "Förr eller senare kommer tiotusentals människor som brukade arbeta i stora västerländska fabriker att bli arbetslösa," säger omstruktureringsexperten Laura Marie Edinger-Schons på Mannheims universitet. Omni 220420.

Legosoldater från Syrien och Libyen i krigets nya fas. Mellan 10 000 och 20 000 legosoldater från Syrien, Libyen och andra platser har satts in i den ryska offensiven mot Donbas, uppger en europeisk källa för The Guardian. Soldaterna har rekryterats av den så kallade Wagnergruppen. "Det är infanteri. De har ingen tung utrustning eller fordon," säger källan. Enligt källan har Moskva fyra mål i den nya fasen med fokus på östra Ukraina som kriget nu går in i. Det handlar om att kontrollera Donbas, att säkra en landbrygga till Krym, ta över regionen Cherson för att säkra tillgången till färskvatten för Krym, och ta över ytterligare territorium som kan användas som buffertzoner eller verktyg i förhandlingar. Flera källor säger till Foreign Policy att Ukraina, trots Rysslands stora militära resurser, har chans att stå emot offensiven, tack vare effektivt motstånd, militärt stöd från väst och den ryska militärens underprestationer hittills i kriget. "Det kommer att bli väldigt, väldigt tufft men ukrainarna är självsäkra." Syriska ex-soldater har erbjudits månadslöner på 600 dollar till 3 000 dollar. Ett första mål har uppnåtts för Ryssland i och med övertagandet av Kreminna. "För lite, för sent" - västs stöd till Ukraina en kamp mot klockan."
Kreminna är en stad i Sievierodonetsk Raion i Luhansk oblast i Ukraina. Före 2020 fungerade det som administrativt centrum för före detta Kreminna Raion. Den har en befolkning på 18 417. Staden ockuperades av ryska väpnade styrkor den 18 april 2022 under den ryska invasionen av Ukraina 2022. Omni 220420.

Indien fortsätter köpa rysk olja trots varning från USA. Indien handlar olja från Ryssland till rabatt trots varningar från USA. Statliga oljebolag i Indien ser nu över möjligheten att köpa från privata bolag för att få ett ännu lägre pris, skriver Bloomberg. Indien har sedan tidigare en affärsrelation med Ryssland som inkluderar köp av vapen. Olja från Ryssland har varit dyrt då det fraktas i mindre fartyg på långa resor, enligt nyhetssajten. Bloomberg: Oönskad rysk olja kan bli ännu billigare. Omni 220420.
Kina fördubblar import av rysk kol efter sanktionerna. Kina mer än fördubblade sin import av kol avsett för ståltillverkning från Ryssland i mars, jämfört med året före. Det rapporterar Bloomberg. Enligt nyhetsbyrån passade Kina på att utnyttja västmakternas bojkott mot Ryssland till att köpa kokskol till rabatterade priser. Kina arbetar för att öka den inhemska kolproduktionen kraftigt, men samtidigt producerar landets gruvor kol som är av låg kvalitet och därför olämpligt för stålverk. Det innebär att landets ståltillverkare fortfarande är beroende av utländska leverantörer, skriver Bloomberg. Kinas import av kokskol ökade till 1,4 miljoner ton i mars, jämfört med 590 000 ton året före. Omni 220420.

Västs vapen försvinner in i krigets dimma i Ukraina. Väst skickar en allt större mängd vapen till Ukraina men möjligheterna att spåra vapnen när de väl kommit in i landet är "så gott som noll", säger en amerikansk försvarskälla till CNN. En del av vapnen kan på lång sikt hamna i händerna på militära grupper, enligt källan. "De försvinner in i ett stort svart hål och vi har nästan ingen uppfattning (om vart de tar vägen) efter en kort tid," säger källan. I ett nytt tv-sänt tal vänder sig Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till väst och säger att kriget "redan hade varit slut" om landet hade fått de vapen som behövs. Omni 220420.

Anställda som stannade kvar på zoo har hittats döda. Två anställda vid ett zoo i Charkiv som tidigt under kriget stannade kvar för att ta hand om djuren har hittats döda, skriver Sky News. I ett pressmeddelande från Feldman Ecopark har de anställda skjutits ihjäl av ryska soldater. Det är oklart när de anställda ska ha dött, men de rapporterades saknade i mars. Parken har tidigare vädjat om stöd för att kunna evakuera djuren och sagt att det finns risk för lejon, tigrar och björnar och andra stora djur kan behöva avlivas. Enligt Sky News har evakueringar av djur kunnat genomföras. Anläggningarna har förstörts i ryska bombningar . Omni 220420.

Ryssland varnar Sverige och Finland igen: "De vet detta." Rysslands utrikesdepartement återupprepar sin varning till Sverige och Finland angående ett Natomedlemskap, skriver norska tidningen Dagbladet. "Vi har gett våra varningar, både offentligt och genom bilaterala kanaler. De vet om detta, så det är ingenting att överraskas av. De har blivit informerade om vart det skulle leda," säger talespersonen Maria Zakharov i den ryska statskontrollerade tv-kanalen Russia-24. I dag visade en ny mätning från Aftonbladet/Demoskop att 57 procent av Sveriges befolkning vill gå med i Nato, en ökning med sex procentenheter på en månad. I en färsk opinionsundersökning från Sifo/TV4 är siffran 58 procent. Zakharov preciserar inte vilka konsekvenser som avses. Omni 220420.

Ukraina: Står emot ryskt försök till avancemang. Ukraina har hittills lyckats hålla frontlinjen mot Ryssland, uppger de ukrainska myndigheterna enligt The Guardian. En presidentrådgivare säger enligt Reuters att ryska styrkor har försökt bryta igenom från staden Izium i nordöst i riktning mot närliggande Slovjansk. BBC skriver att intensiva strider pågår i Izium och att människor som lyckats fly vittnar om en mänsklig katastrof. Enligt den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW kan ryska styrkor komma att ta över en del territorium tack vare överlägsenhet i artilleri och antal. Samtidigt konstaterade tankesmedjan i går att de ryska operationerna sannolikt inte kommer att bli ”dramatiskt mer framgångsrika” än tidigare offensiv runt Kyiv. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin senaste lägesbild från morgonen att den ryska närvaron i östra Ukraina fortsätter att trappas upp och att striderna i Donbas ökar i intensitet. Ukrainsk militärexpert pekar ut Kreminna i norra Luhansk som en "svag punkt". Enligt Ukraina har ryska styrkor inte lyckats bryta sig igenom vid Slovjansk. Omni 220420.

Tyskland: Har inte pratat öppet om vapen vi skickat. Berlin har valt att inte offentligt redovisa alla vapen som man skickat till stöd för Ukraina. Det sa utrikesminister Annalena Baerbock i samband med tre dagar långt besök till de baltiska länderna, skriver Deutsche Welle. Enligt Baerbock har Tyskland levererat Stinger-robotar och andra saker som vi inte har pratat om, så att transporter kunnat utföras snabbt och säkert”. Hon sa också att den tyska regeringen inte är emot att skicka bepansrade fordon men att man för tillfället inte har kapaciteten att göra det. Frågan om vapen till Ukraina är en inrikespolitiskt het fråga i Tyskland och landet har kritiserats av Ukraina för att inte bistå med tunga vapen. Baerbock underströk att Tyskland inte blir en part i kriget genom att skicka vapen. Omni 220420.

Flera hävdar att Ryssland redan är statsbankrutt. Sedan tidigare har ratinginstitutet Moody’s hävdat att Rysslands två betalningar i rubel i stället för dollar som gjordes i början av april kan innebära statsbankrutt. Nu höjs fler röster som delar den bilden, rapporterar Bloomberg. S&P Global Ratings har bedömt att Ryssland är i "selektiv statsbankrutt". En annan aktör som övervakar finansiella kontrakt som Ryssland har ingått, Credit derivatives determinations committee, uttalade under onsdagen att ett "potentiellt misslyckande av betalningar" har skett. Rysslands finansdepartement hävdar å andra sidan att de har fullföjt sina åtaganden då de inte kan rå för att USA har blockerat betalningar i dollar. Ryssland kan fortfarande undvika statsbankrutt om betalningar kommer in i dollar innan 4 maj. Omni 220420.

Ryssland testar ny robot - kallas "Satan 2" av Nato. Ryssland uppger att man under tisdagen testat sin nya interkontinentala ballistiska robot RS-28 Sarmat, som inom Nato går under smeknamnet "Satan 2". Det rapporterar flera medier. Vapnet är känt för omvärlden sedan tidigare och kan enligt US Congressional Research Service bära minst 10 stridsspetsar, vilket skulle göra den till det största vapnet i Rysslands kärnvapenarsenal. President Vladimir Putin fanns på plats på rymdbasen Plesetsk i nordvästra Ryssland där testet uppges ha skett. I ett tv-sänt tal sa han att det är ett vapen så kraftigt att fiender som ville hota hans land skulle tänka om. Han påstod också att inget robotförsvar i världen kan stoppa det. Enligt forskaren Douglas Barrie var testet en viktig milstolpe för Ryssland efter att roboten försenats under många år. Tros kunna färdas cirka 17 702 kilometer. Pentagon hävdar att man informerats om rysslands test i förväg. Bakgrund RS-28 Sarmat. Omni 220420.

Interna S-kravet: Garantier från USA innan ansökan. Innan Sverige ansöker om ett medlemskap i Nato måste statsminister Magdalena Andersson (S) få säkerhetsgarantier från USA. Det anser riksdagsledamoten Hans Hoff (S), rapporterar Aftonbladet. "I värsta fall kan Ryssland skjuta i väg missiler mot Stockholm. Det skulle under ansökningstiden så klart bli enorma fördömanden från omvärlden men ingenting mer, för det finns inga garantier," säger han. Han hänvisar till finska uppgifter om att en ansökan skulle kunna ta mellan fyra månader och ett år. Hoff hävdar att det är en förutsättning att "USA, eller andra länder som har förmågan" ska skydda Sverige under den tiden. Ryssland har vid flera tillfällen under Natodebatten hotat både Sverige och Finland. Det senaste hotet kom under onsdagen. Hoff säger att det krävs ett officiellt uttalande från exempelvis Joe Biden. Omni 220422.

Tysk svängning i energifrågan - ska stoppa rysk olja till nyår. Tyskland har tidigare hävdat att ett importstopp av rysk energi vore alltför kostsamt. Nu svänger landet, enligt BBC. "Vi kommer halvera oljan till sommaren och den kommer vara noll i slutet av året, och sen ska gasen följa efter," säger utrikesministern Annalena Baerbock. Tyskland köper 25 procent av sin olja och 40 procent av sin gas från Ryssland. EU som helhet planerar att vara helt oberoende från rysk energi "långt innan 2030". Även Storbritannien planerar att fasa ut rysk olja till årsskiftet. Omni 220420.

Sandvik fortsätter betala ut löner i Ryssland: "Komplext". I dagens färska rapport från verkstadsjätten Sandvik framgår det att bolaget fortsätter att betala ut löner till de drygt 900 anställda i Ryssland. Men det kan ändras om sanktionerna mot landet förändras, rapporterar Ekot. I värsta fall kan Sandvik behöva stänga ner ryska verksamheten, säger vd Stefan Widing. "Det är en väldigt komplex situation med egentligen nya sanktioner varje dag. Man får fråga sig hur länge man tror det är hållbart," säger han till radion. Bolagets verksamhet i landet är pausad och anställda går hemma med lön som finansieras av pengar som Sandvik redan hade i Ryssland. Men det är ingen lösning som är hållbar på lång sikt, uppger Widing. Sandvik stoppade all sin ryska verksamhet 28 februari. 200 000 ryssar får lön av väst - oro för uppsägningsvåg. Omni 220420.

Drönarbilder från Tjernobyl: Ryska trupper grävde skyttegravar i förbjudna zonen. Ett stort antal soldater och fordon drog fram på den förorenade marken i Tjernobyls förbjudna zon i början av Rysslands invasion av Ukraina. Nu visar drönarbilder från ukrainska myndigheter hur soldaterna grävt skyttegravar och boplatser i den så kallade "Röda skogen". Läs och se mer hos svt 220420.

Finns det något land som inte vill att Sverige går med? Ungern och Turkiet skulle kunna använda den här frågan som hävstång för sina intressen. svt video 0:29 220420.

Macrons attack på Le Pen: Du är beroende av Putin. Frankrikes president Emmanuel Macron attackerade utmanaren Marine Le Pens ryska kopplingar under onsdagskvällens stora tv-sända debatt. Macron beskrev Ryssland som Le Pens personliga bank, och åsyftade ett banklån Le Pens parti tog ut från en rysk-tjeckisk bank 2015. "Du är beroende av Ryssland och Putin," säger Macron och anklagar Le Pen för att inte kunna försvara franska intressen. Le Pen avfärdade uttalandet och sa att hon är "helt fri". "Jag har varit en patriot hela mitt liv. Jag försvarar Frankrike och det franska folket, säger hon. Le Pen vill sänka priser och riva vindkraftverk. Le Pen bekräftade också att hon vill förbjuda slöjor i Frankrike – något som Macron säger skulle orsaka "inbördeskrig". Macron: Mina strategier för att hjälpa hushållens inkomster är effektivare än Le Pens . Opinionsläget är jämnare nu än inför förra valet – Manuel har 53,5 procent och Le Pen har 46,5 procent enligt den senaste undersökningen. Presidentkandidaterna hoppas att de genom debatten ska kunna övertyga väljare som fortfarande inte har tagit ett beslut Omni 220421.
Analyser: "Arrogant" Macron övertygade mer än Le Pen. Emmanuel Macron övertygade flest tittare i onsdagens tv-debatt, även om han också framstod som arrogant. Det skriver Reuters Michael Rose. Den sittande presidenten har haft svårt att inte framstå som högfärdig, och det lyckades han inte med i går kväll heller, skriver Rose. "50 procent av fransmännen tyckte att Macron framstod som arrogant, samtidigt som bara 16 procent tyckte att Le Pen gjorde det", skriver Rose, med hänvisning till en Elabe-undersökning. DN:s Erik de la Reguera skriver att det är svårt att utse någon vinnare efter debatten - och att det i sig är en seger för Marine Le Pen. Hon framstod som en relativt normal högerpolitiker, och det kan ha tilltalat en del traditionella högerväljare tror han. "Emmanuel Macron är fortsatt favorit. Men han gör nog klokt i att inte ta ut segern i förskott", skriver de la Reguera. Analys Michael Rose: Tittarna tyckte att Le Pen hade mer gemensamt med gemene man. Analys Erik de la Reguera: Le Pen var noga med att inte framstå som alltför högerradikal. Omni 220421.
Europeiska ledare vädjar: Rösta på Emmanuel Macron. "Vi behöver ett Frankrike som står upp för våra gemensamma europeiska värderingar." Det skriver Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Portugals premiärminister Antonio Costa och Spaniens president Pedro Sánchez i en debattartikel i franska tidningen Le Monde, där de uppmanar fransmännen att rösta på Emmanuel Macron i presidentvalet. "Det är valet mellan en demokratisk kandidat (...) och en högerextrem kandidat, som öppet ställer sig med de som angriper vår frihet och vår demokrati”, skriver de europeiska ledarna. I debattartikeln beskriver de hur Frankrike är en del av hjärtat i "det europeiska projektet", och hyllar landet för dess hantering av pandemin inom EU. Valet avgörs den 24 april. Omni 220421.

Ryssland ökar kontrollen av Luhansk - har 80 procent. Ryska styrkor kontrollerar nu 80 procent av Luhanskregionen, som tillsammans med Donetsk ingår i Donbas i östra Ukraina. Det uppger Serhij Hajdaj, vid den ukrainska regionala militären i Luhansk, för CNN. Enligt Hajdaj har de ryska styrkorna nu intagit staden Kreminna och hotar nu både Rubizjne och Popasnaja. Enligt videofilmer som cirkulerar på sociala medier, och som CNN kunnat verifiera, tyder mycket på att ryska styrkor även tagit kontroll över Rubizjne. Innan Ryssland startade krig mot Ukraina den 24 februari kontrollerade Kyiv 60 procent av Luhansk. Hårda strider rasar även i Donetsk, inte minst i Mariupol. I videofilmer som cirkulerar på sociala medier syns massiv förstörelse i Rubizjne. Omni 220421.

Zelenskyj: Läget mycket allvarligt i öst och syd. Situationen i östra och södra Ukraina är fortsatt mycket allvarlig, säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Ryssarna kämpar för att försöka nå åtminstone en viss seger genom sin nya storskaliga offensiv, säger han. "Åtminstone något, som de kan 'mata' sina propagandister." Presidenten säger även att Ukraina kan utveckla "maxhastighet" i att ansluta till EU. Detta efter att han under gårdagen träffade Europeiska rådets ordförande Charles Michel som var på besök i Kyiv. Zelenskyj: Det här är ett historiskt ögonblick där vi kan utveckla maxhastighet i att gå med i EU. Omni 220421.

91-åriga Vanda överlevde Förintelsen - dog i Mariupol. Förintelseöverlevaren Vanda Semyonovna Obiedkova, 91, har hittats död i den belägrade hamnstaden Mariupol, skriver Times of Israel. Hon hittades död den 4 april i en iskall källare utan något vatten. "Mamma förtjänade inte en sådan här död," säger hennes dotter Larissa till Chabad.org och berättar att hon och hennes mamma "levde som djur". För över 80 år sedan gömde sig Vanda Semyonovna Obiedkova i en källare under nazisternas ockupering av Mariupol. Hon lyckades komma undan när tyskarna kom till familjens hem och tog hennes mamma. 2022 fick 91-åringen uppleva ytterligare ett krig i sin hemstad. "Varje gång en bomb föll skakade hela byggnaden. Mamma sa att hon inte minns någonting liknande under andra världskriget," säger dottern. Hon föddes 1930 och var bara tio år när nazisterna anlände till Mariupol - hon överlevde genom att hennes icke-judiska pappa tog henne till ett sjukhus. Larissa och hennes familjemedlemmar befinner sig nu i säkerhet. Mariupols rabbin: "Vanda Semyonovna genomlevde ofattbara fasor." Omni 220421.

Underrättelse: Ryssland vill nå framgångar före 9 maj. Rysslands mål är sannolikt att åstadkomma tydliga framgångar i Ukraina inför det årliga firandet av Segerdagen den 9 maj. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin underrättelserapport på torsdagsmorgonen. "Detta kan påverka hur snabbt och kraftfullt de försöker genomföra insatser", skriver britterna. Segerdagen, som markerar Tysklands kapitulation och slutet på andra världskriget, är en viktig högtid i Ryssland. En sovjetisk segerfana hissades då i Berlin och den fanan har sedan dess blivit en viktig symbol för ryssarna. Propagandavideor som sprids online visar hur samma flagga har hissats i flera städer i Ukraina, skriver CNN. Två europeiska källor säger till den amerikanska nyhetskanalen att Ryssland känner press att åstadkomma någon sorts framgång innan firandet den 9 maj, då en militärparad rullar genom Moskva och Vladimir Putin håller tal. Omni 220421.

Nya sanktioner mot ryssar med "blod på sina händer." Storbritannien går fram med ytterligare ett sanktionspaket mot Ryssland. De 26 nya sanktionerna vänder sig mot ryska generaler samt individer och företag som stöder militären, meddelar den brittiska regeringen i ett pressmeddelande. Eller som Storbritanniens utrikesminister Liz Truss beskriver det: Sanktionerna vänder sig mot ryssar "som har blod på sina händer". "De riktar sig medvetet mot sjukhus, skolor och transportnav i och utanför Mariupol, precis som de gjorde i Tjetjenien och Syrien," säger hon i ett pressmeddelande. Sedan tidigare har britterna bland annat infört sanktioner mot Vladimir Putin och flera av hans ministrar. Liz Truss: Det moraliska fördärvet är uppenbart för alla. "Butjas slaktare", generalen Andrej Serdjukov, finns med på listan Omni 220421.

Kina kritiserar västländers sanktioner mot Ryssland. Kina återupprepar sin kritik mot sådana sanktioner som västvärlden har riktat mot Ryssland, skriver BBC. I ett tal fördömer den kinesiska presidenten XI Jinping sanktionerna och vad han kallar för en "kalla kriget-mentalitet". Däremot har Peking inte fördömt Ryssland invasion av Ukraina och handelsförbindelserna fortsätter som vanligt. Kina går därmed en balansgång. The Guardian konstaterar att Kina har varit försiktigt med att hjälpa Ryssland i kriget för att själva undvika sanktioner. I ett uttalande i kinesisk stats-tv säger Xi att Kina hoppas lösa alla konflikter på ett "fredligt sätt genom dialog mellan länder". Omni 2204221. Kommentar: Kinas politik är pro-Ryssland och stärker Putins krigsförstörelse av Ukraina. Det är inte ett "kallt krig" som pågår mellan Ryssland och Ukraina, det är samma krigsmaskineri som Hitler använde sig av i andra världskriget.

Ryssland hävdar att man tagit Mariupol - stänger in 2 000 soldater i stålverket. Ryssland hävdar att landet nu har övertagit den hårt pressade staden Mariupol. Beskedet kom från försvarsminister Sergej Sjojgu och president Vladimir Putin i ett tv-sänt möte, skriver Reuters. Samtidigt säger Sjojgu att 2 000 ukrainska soldater fortfarande befinner sig inne i stadens stålverk. Soldaterna i stålverket har länge fört ett hårt motstånd mot de ryska angriparna. Men nu hävdar försvarsministern att området är omringat och säkrat. Putin beskriver det som en framgång. Han säger också att det inte längre finns någon anledning att storma stålverket. "Det finns ingen anledning att klättra in i de här katakomberna och krypa under jorden i de här industribyggnaderna. Blockera industriområdet så att inte ens en fluga kan passera obemärkt, säger Putin. Putin hävdar att soldaterna som ger upp ska "behandlas med respekt". Omni 220421. Kommentar: Ryssland har inte behandlat några ukrainare med respekt hittills under det här anfallskriget. Uppgifter om att över 1 000 civila också befinner sig i stålverket. Räknar Putin in dessa också som soldater?
Johnson i Indien - vill att de vänder Ryssland ryggen. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson är på ett tvådagars besök i Indien för att bland annat försöka uppmuntra landet att minska sitt beroende av rysk olja och vapen, rapporterar Al Jazeera. "När autokratiska stater hotar vår fred och välstånd är det av ytterst vikt att demokratiska stater och vänner står enade," sa Johnson till reportrar innan resan. Förra veckan bad USA:s president Joe Biden Indiens ledare Narendra Modi att inte öka inköpen av rysk olja. Indiens ledning har inte kommenterat Bidens önskan, men landet har påpekat Europas beroende av den ryska oljan. Modi har uppmanat till att kriget i Ukraina upphör, men har inte gått ut och offentligt fördömt Ryssland.Resan har varit planerad sedan länge och framflyttad två gånger till följd av pandemin. Omni 220421.

Ukraina om legosoldaterna: Kommer från hela världen. Ukraina säger sig ha bevis för att soldater från Syrien och Libyen nu slåss på Rysslands sida i kriget. Oleksij Danilov, ledaren för Ukrainas nationella säkerhetsråd, visar upp fotografier för Sky News som enligt honom visar tre döda soldater från länderna. "De är många och de fortsätter att ansluta från hela världen," säger Danilov, som inte vet hur många utländska soldater som har dödats. "Vi räknar dem inte. Vi har inte tid att räkna dem. Det spelar ingen roll hur många de skickar, alla kommer att dödas." Sky har inte kunnat verifiera påståendet, men Ryssland har tidigare sagt att man avser att rekrytera 16 000 "volontärer" från Mellanöstern. Omni 220421.

Danska beskedet från Kyiv: Ger fler vapen till Ukraina. Danmark lovar att leverera fler vapen till Ukraina. Löftet kommer från den danska statsministern Mette Frederiksen på plats i Kyiv, dit hon anlände på torsdagen. "Ett av de viktigaste budskapen i dag från dansk sida är att vi tänker leverera ännu fler vapen till Ukraina, för det är det som behövs mest," säger hon enligt danska TV2. Under förmiddagen besökte statsministern Borodjanka, en förstad till Ukrainas huvudstad Kyiv. Frederiksen, som var iklädd en skottsäker väst, visades omkring av ukrainska soldater. Hon fick bland annat se ett totalförstört bostadskomplex med omkring 200 lägenheter. "Det är så fruktansvärt," säger hon. Enligt Ekstrabladets källor kommer Frederiksen att bli kvar i Kyiv hela dagen.Danmark undersöker också hur man kan hjälpa Ukraina att återbygga landet. Första nordiska ledaren som besöker Ukraina. Även Spaniens premiärminister Pedro Sánchez deltar i mötet. Omni 220421.

Tre veckor sedan ryska reträtten - så ser städerna ut nu. I början av april drog sig ryska styrkor tillbaka från flera hårt krigsdrabbade områden i norra Ukraina. Tre veckor senare pågår ett intensivt arbete för att röja upp den förödelse som striderna lämnat efter sig. "De lämnar efter sig en fullständig katastrof, sade Volodymyr Zelenskyj i ett tal den 2 april. Den ukrainske presidenten syftade på de ryska trupper som då rörde sig bort från storstäderna Kiev och Tjernihiv, och uppmanade befolkningen att röra sig varsamt i städerna. Stora mängder minor och andra explosiva varor hade lämnats kvar, menade han. Det dröjde dock inte länge förrän invånarna inledde arbetet med att röja undan förödelsen, vare sig det handlar om att reparera skadade hus eller att begrava sina anhöriga. SVT har sammanställt bilder från fyra städer som nu försöker hämta sig efter den ryska invasionen. Se bilderna i klippet från Butja - Irpin - Borodjanka - Tjernihiv. svt 220421.

Bomber faller över Charkiv: "Sker på ett rasande sätt." Ukrainas näst största stad Charkiv är under tungt bombardemang. Det säger borgmästaren Ihor Terechov enligt Reuters. "Ryssland bombar staden på ett rasande sätt," säger han i ett tv-sänt tal. Enligt Terechov befinner sig fortfarande omkring en miljon invånare i staden, medan cirka 30 procent av invånarna har lämnat. Omni 220421. Ukrainas största städer.

Storbritannien: Ryssland intensifierar offensiven. Ryska förband avancerar nu i området kring den ukrainska staden Kramatorsk i Donbas, uppger brittiska underrättelsetjänsten på torsdagmorgonen. Man har också noterat kraftigt ökad aktivitet från ryska stridflygplan över östra Ukraina - något som tolkas som att man skyddar marktrupperna under deras framryckning mot det ukrainska försvaret, skriver Reuters. Enligt brittiska bedömare i The Guardian har Ryssland är det tecken på att Ryssland inom är i färd med att intensifiera sin offensiv i Donbas med målet att nå framgång innan den 9 maj, då landet traditionellt firar segern i Andra världskriget. (svt 220421.)

Bert Sundström: Befolkningen i Donbas vill förbli ukrainare. Rysslands motivering till invasionen av Ukraina är bland annat att man vill "befria" den rysktalande delen av befolkningen i regionen Donbas. SVT:s moskvakorrespondent Bert Sundström, som rest mycket i området, menar att den ryska retoriken är falsk. "Även den rysktalande delen av befolkningen i Donbas säger att de är ukrainare och vill vara det även i fortsättningen. Undantaget är de som sökt sig till de ryskstödda utbrytarområderna längst i öster, men de är inte särskilt många," säger Bert Sundström i Morgonstudion. Han bedömer att de så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk hade fallit inom några veckor om de inte haft direkt militärt och ekonomiskt stöd från Ryssland ända sedan 2014. Han menar också att talet om att den rysktalande delen av befolkningen varit utsatt för folkmord, något som Ryssland anger som skäl till invasionen, är en ren lögn. "Det är främst riktat till tv-publiken på hemmaplan för att motivera kriget. Det finns ingenting som tyder på att de ukrainare som identifierar sig som etniska ryssar blivit utsatta på åtminstone de senaste tio åren," säger Bert Sundström. (svt 220421.)

Putin drar tillbaka order om att storma stålverket. Försvarsminister Sergej Sjojgu har informerat president Putin om att ryska förband nu tagit kontroll över hamnstaden Mariupol, som man belägrat ända sedan krigets inledning. Det skriver statliga ryska medier enligt Reuters. Sjojgu hävdar att de omkring 2 000 ukrainska soldater som förskansat sig på det gigantiska stålverket Azovstals område är fullständigt inringade och därmed utgör de inte längre något hot. Putin beskriver utvecklingen som en framgång och uppges också ha beslutat att det inte längre finns någon anledning att storma stålverket. "Det är inte nödvändigt att gå ned i dessa katakomber och kravla i underjorden under fabrikerna," säger han i en tv-sändning från Kreml. Skälet sägs vara att undvika onödiga ryska förluster. Putins nya order är i stället att blockera industriområdet så att "inte ens en fluga" kan passera obemärkt. Enligt en talesperson för den ukrainska regeringen beror Rysslands beslut att inte storma stålverket på att "de förstått att de fysiskt inte har förmågan att ta Azovstal med våld, de har haft stora förluster där. Våra soldater fortsätter att försvara sig". Talespersonen säger att delar av de ryska förband som deltagit striderna kring Azovstal nu förflyttats norrut för att delta i offensiven där. (svt 220421.)
Brittisk expert: Stålverket "militärt irrelevant" för Ryssland.Att Ryssland ger upp försöken att inta Azovstal i Mariupol är fullt begripligt, säger den brittiske generalen Richard Barrons till BBC. Enligt den tidigare överbefälhavaren är striden kring stålverket "inte längre relevant" eftersom Ryssland ändå skaffat sig full kontroll över hamnen i Mariupol och vägnätet kring staden. Att fullständigt besegra de förskansade ukrainska försvararna hade varit alltför kostsamt både i termer av resurser och människoliv, menar Barrons, och pekar på att Ryssland behöver kraftsamla för offensiven längre norrut. (svt 220421.)
Analys: Tre förklaringar till Putins nya taktik i Mariupol. Varför byter Vladimir Putin strategi i Mariupol? Det frågar sig BBC:s korrespondent Paul Adams i en analys. Tidigare på torsdagen sa Ryssland att bombningen av stålverket i staden avslutas. Nu ska man i stället omringa stålverket och de ukrainska soldaterna som befinner sig där inne. Paul Adams ser tre möjliga förklaringar till skiftet: strategiska, diplomatiska och ekonomiska. Strategiskt kan det handla om att Moskva har bråttom att omdirigera sina soldater till Donbas och diplomatiskt att Putin genom att avsluta bombningen, vilket Volodymyr Zelenskyj har krävt, kan upprätthålla viss kontakt med Ukraina. "Det kan också finnas ett ekonomiskt element. Azovstal är ett av Europas största stålverk. Även efter veckor av fruktansvärd förstörelse kan Moskva hoppas att det finns något av värde att rädda." Beskedet att soldaterna får vara kvar i stålverket innebär de facto att Mariupol inte har fallit, skriver Sky News Deborah Haynes i en analys. Samtidigt tror hon att staden så småningom kommer att falla, vilket vore Rysslands tyngsta seger hittills. Analys Paul Adams: Striderna i Mariupol kostar mycket resurser för Putin. Analys Deborah Haynes: Staden har blivit oerhört dyrköpt för ryssarna. Omni 220422.
Ukraina: Ryska styrkorna klarar inte att ta Azovstal. Rysslands beslut att omringa och blockera stålverket Azovstal i belägrade Mariupol berodde på att styrkorna inte lyckades överta den med våld, säger Ukrainas presidents rådgivare Oleksij Arestovitj enligt Reuters. "Rent fysiskt kan de inte överta Azovstal, och de har insett det, de har gjort stora förluster där. Våra försvarare fortsätter att ha kontrollen, säger han. Tidigare i dag hävdade Ryssland att man övertagit staden Mariupol och att området vid stålverket var omringat och säkrat. Rådgivaren: Kan också förklaras med att de flyttat delar av styrkorna från Mariupol till norra Ukraina. Omni 220421.
Putin ljuger hela tiden - Nya ryska angrepp mot stålverket Azovstal. Ryska styrkor har återupptagit luftangreppen mot Azovstal i Mariupol och försöker genomföra operationer för att storma det lokala järn- och stålverket, där såväl ukrainska soldater som civila befunnit sig i veckor. Det säger den ukrainska presidentrådgivaren Oleksiy Arestovych, enligt Reuters. Uppgifterna har dock inte bekräftats av oberoende källor.För två dagar sedan sa Rysslands president Vladimir Putin i ett tv-sänt uttalande att en stormning av industriområdet, den sista utposten för de ukrainska styrkorna i hamnstaden, är "opraktisk" och att "ordern dras tillbaka". Putin har också hävdat att Ryssland tagit kontroll över stål- och hamnstaden Mariupol, ett påstående som president Zelenskyj i sin tur avvisat. (svt 220423.)

Putin försöker få kontroll över kyrka i Jerusalem. Den ryske presidenten Vladimir Putin försöker få kontroll över en kyrkobyggnad i den gamla staden i Jerusalem, precis intill Jesu gravkyrka. Bakgrunden är att den så kallade Alexander Nevskij-kyrkan ägts av exilryska intressen sedan ryska revolutionen 1917. Under senare år har Putin försökt lägga beslag på kyrkan. En möjlighet uppkom när den israeliska kvinnan Naama Issachar greps i Moskva år 2019, misstänkt för knarksmuggling. Vladimir Putin benådade kvinnan. Enligt inofficiella uppgifter skedde det i utbyte mot israeliska löften om kontroll över Alexander Nevskij-kyrkan. Sedan en israelisk domstol lagt hinder ivägen för ett överförande av kyrkan till rysk kontroll har nu Putin skrivit ett brev till Israels premiärminister Naftali Bennett med begäran att processen ska påskyndas, uppger tidningen Haaretz. Avtalet slöts mellan Putin och Netanyahu. Omni 220421. Kommentar: Dåligt avtal av Netanyahu.

Ukrainsk polis: Fler döda hittade - "tecken på tortyr". Två nya gravar med sammanlagt nio personer har hittats i staden Borodjanka, enligt polisen i Kievregionen. Två kvinnor och en 15-årig flicka var bland de "civila som dödats av ryska ockupanter och en del visade tecken på tortyr", säger Andrij Nebitov, polischef i Kievregionen. "Jag vill betona att de här människorna är civila. Den ryska militären sköt medvetet civila som inte gjorde något motstånd och inte utgjorde något hot," säger Nebitov. Kropparna, som hittades i onsdags, har transporterats till bårhus i Kievregionen för att undersökas. 1 200 kroppar har hittats i Kievområdet efter att de ryska styrkorna dragit sig tillbaka för en offensiv österut, enligt ukrainska myndigheter. (svt 220421.)

Ukraina: 500 000 medborgare har tvångsdeporterats. Ukraina kommer att göra allt i dess makt för att få tillbaka varenda person som deporterats till Ryssland mot sin vilja. Det säger en medlem av president Zelenskyjs stab, enligt The Guardian. Enligt uppgifter till EU-parlamentet från en ukrainsk parlamentsledamot har Ryssland sedan invasionen inleddes fört sammanlagt minst 500 000 ukrainska medborgare till ryskt territorium. 134 000 sägs vara hemmahörande i Mariupol, och över 33 000 av dessa har deporterats med tvång, skriver Guardian. svt 220421.

Ukrainas militär släpper avlyssningar som visar rysk kommunikation med påstådd order att döda ukrainska krigsfångar. Ukrainas militära underrättelsetjänst släppte på onsdagen en påstådd kommunikationsavlyssning av ryska väpnade styrkor med hänvisning till en påstådd order att döda ukrainska krigsfångar i staden Popasna i den östra regionen Luhansk, som belastas av Rysslands förnyade attacker. "Huvudunderrättelsedirektoratet vid Ukrainas försvarsministerium fick en ljudavlyssning av ockupanternas konversation, som hänvisar till ordern att döda alla krigsfångar från Ukrainas väpnade styrkor som är i deras fångenskap i området Popasna ( Luhansk-regionen), twittrade den ukrainska militära underrättelsetjänsten på onsdagen. "Detta är ett uppenbart krigsbrott, ett brott mot internationell lag och ytterligare ett slående exempel på att den ryska militären är mördare, våldtäktsmän och plundrare", tillade den. Den påstådda avlyssnade ljudinspelningen som släpptes i onsdags tycks innehålla rösten från en okänd rysk soldat som säger: "Vad kan jag säga till dig, (svordom) för Chander, för Chander - du behåller den högsta bland dem, och låt gå til vila för alltid. Låt dem gå för evigt, svordom, så att ingen någonsin kommer att se dem igen, inklusive släktingar."
CNN kan inte garantera äktheten av inspelningen och har kontaktat det ryska försvarsministeriet för en kommentar. Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) har tidigare släppt en påstådd kommunikationsavlyssning av en rysk markenhetsbefälhavare, som sa att ryska flygplan planerade att "jämna allt till marken" runt Azovstal, stålfabriken som är en skans av ukrainska försvarare i det belägrade hamnstaden Mariupol. På torsdagen, vid ett möte med sin försvarsminister, sa Rysslands president Vladimir Putin att det inte finns något behov av att storma anläggningen, men den bör omringas och de inuti bör erbjudas en chans att kapitulera. "Blockera det här industriområdet så att en fluga inte kan ta sig igenom", sa han. SBU har också tidigare släppt ljud från påstådd avlyssnad radiotrafik som avslöjar ryska soldater som diskuterar att döda och våldta civila, vilket stärker anklagelserna om krigsförbrytelser från ryska trupper. Tysklands utländska underrättelsetjänst har också avlyssnat påstådd radiokommunikation där ryska soldater pratade om att skjuta soldater och civila i Ukraina. Militära observatörer har också noterat en tendens hos ryska trupper att använda osäker kommunikation i Ukraina. Serhii Haidai, chefen för Luhansk Regional Military Administration, berättade från en okänd plats till CNN på onsdagen, att 80 % av hans regions territorium är under rysk kontroll, och om Ukraina inte gör motstånd, "Ryssland kommer verkligen inte att sluta här och kommer att driva vidare." "Visst sprider de [ryssarna] ut sig mycket," sa han. "Vi har etablerat vårt försvar i många städer. De försöker omringa våra trupper, många otäcka affärer pågår där...men de har inte haft några framgångar hittills. Vi gör bra för att förstöra deras utrustning." Haidai fortsatte med att säga att "Vi har en mycket allvarlig situation här. Hela Luhansks territorium beskjuts. Det finns ingen säker stad... Vi förstår att den ryska regeringen kommer att gå framåt och förstöra allt i dess väg. Så det vi gör är att försöka evakuera alla så mycket som möjligt." CNN 220421.

Estland och Lettland kallar invasionen ett "folkmord". Estland och Lettland röstar igenom uttalanden som fastslår att den ryska invasionen av Ukraina är ett "folkmord", skriver Euronews. Ordföranden för utrikesutskottet i det lettiska parlamentet, Rihards Kols, säger att den högsta prioriteten just nu är att undvika "ytterligare brott mot mänskligheten". "Det enda sättet att åstadkomma det är att omedelbart och på ett radikalt sätt utöka antalet vapen till Ukraina och stoppa EU:s import av fossila energislag från Ryssland." På Twitter uppmärksammar Ukrainas försvarsdepartement besluten. "De två första länderna som officiellt erkänner detta. Internationella utredningar kring ryska krigsbrott fortsätter och nya Nürnbergrättegångar kommer att hållas", twittrar departementet. Omni 220421.

Försvarsmakten: "Sverige får räkna med fortsatta hot". Den ryska invasionen har fortsatt tydlig påverkan på säkerhetsläget i vårt närområde, säger generalmajor Jonas Wikman, ställföreträdande insatschef, under torsdagens pressträff av Försvarsmakten. "Vi kan räkna med fortsatta hot och upptrappad retorik mot Sverige." Han tar även upp att det är troligt att Ryssland kommer att vilja visa på framgång i Ukraina den 9 maj. Försvarsmakten sänder en pressträff varje torsdag för att ge en bild av utvecklingen i Ukraina och hur hotbilden mot Sverige påverkas av det säkerhetspolitiska läget i närområdet. Wikman om svenska säkerhetsläget: Risken för ett väpnat angrepp är fortsatt låg, men det kan inte uteslutas. Försvarsmakten gör bedömningen att konflikten kommer att fortsätta i månader eller år. Omni 220421.

Frostig ordstrid mellan Kyiv och Kreml om fredssamtal: Visar hur dålig kontakten är. Kreml påstår sig fortfarande vänta på Ukrainas svar efter de senaste fredssamtalen, ett dokument som president Volodymyr Zelenskyj inte säger sig känna till. Det skriver Reuters. "Jag upprepar, som jag sa i går, att våra formuleringar i den senaste versionen har lämnats över till den ukrainska delegationen," säger Kremls talesperson Dmitry Peskov. Zelenskyj sa under onsdagen i sin Telegram-kanal att han varken hört eller sett handlingarna som Peskov refererar till. Nyhetsbyrån skriver att ordstriden visar hur dåliga de diplomatiska kontakterna är mellan Ryssland och Ukraina just nu. Den ukrainska regeringen har tidigare gjort klart att man inte är intresserad av fortsatta fredssamtal så länge kriget pågår. Många experter är dessutom kritiska till att Ryssland tar samtalen på allvar. "Om man nu från rysk sida säger att man sätter i gång med en stor offensiv i Donbas, ser jag inte att det finns ett utrymme för förhandlingar över huvud taget," sa överstelöjtnant Joakim Paasikivi till TT tidigare i veckan. På dagen två månader sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen av Ukraina. Experter: Kriget kan fortsätta länge i Donbas. Ukraina vill ha nya fredssamtal för att rädda alla i Mariupol. Omni 220421.

USA skickar snabbdesignade specialdrönare till Ukraina. Pentagon har tagit fram speciella ”taktiska” drönare som man kommer att skicka till Ukraina som en del av ett nytt militärt stödpaket på 800 miljoner dollar, motsvarande cirka 8 miljarder kronor. "De har snabbutvecklats av flygvapnet efter speciella önskemål från Ukraina," säger det amerikanska försvarshögkvarterets John Kirby enligt Reuters. I övrigt är han förtegen om drönarnas funktion, men en tjänsteman inom det amerikanska försvaret uppger för Bloomberg att de är "användbara mot olika typer av mål". President Joe Biden meddelade under torsdagen även att ryska fartyg blockeras från amerikanska hamnar, vilket även flera andra länder och EU fattat beslut om. Ukraina kommer att få 121 drönare av modellen Phoenix Ghost. USA skickar även 72 artilleripjäser, 72 militärfordon och 144 000 rundor ammunition. Danmark mer än dubblerar sitt vapenbistånd till Ukraina. Omni 220421. svt 220421.

Satellitbilder visar befarade massgravar nära Mariupol: "Vill gömma sina krigsbrott." Ryska trupper har begravt hundratals civila i massgravar utanför belägrade Mariupol. Det säger stadens borgmästare Vadym Bojtjenko enligt AP. "De vill gömma sina krigsbrott," säger han. Uppgifterna får stöd av nytagna satellitbilder från Maxar, tagna över Manhush utanför Mariupol. På fotografiet taget 19 mars i år syns inga diken eller kroppar, till skillnad från det som tagits 3 april. "De kör iväg kropparna av döda invånare med lastbil och kastar dem där i diken de grävt," säger borgmästaren. Bojtjenko tillägger att kroppar "börjat försvinna" från gatorna. Omni 220421.

Ukraina: 42 byar i Donetsk föll under torsdagen. Ukraina uppger att Ryssland tagit kontroll över 42 byar i Donetskregionen under torsdagen, enligt Reuters. "Det var vad som hände i dag, det kan vara så att våra styrkor vinner tillbaka dem i morgon", säger Olena Symonenko, rådgivare till president Zelenskyjs stabschef. BBC rapporterar att ryska styrkor närmar sig Rubizhne och Popasna nära den ukrainska frontlinjen. Ukraina hävdar sig ha tagit tillbaka Maryinka, nära staden Donetsk. Omni 220421.

Zelenskyj: Ryssland planerar falsk folkomröstning i syd. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar Ryssland för att planera att "förfalska" en folkomröstning i de delvis ockuperade regionerna Cherson och Zaporizjzja i södra Ukraina. Det säger han i ett videotal på torsdagskvällen. Zelenskyj uppmanar befolkningen i regionerna att inte dela med sig av personlig information, till exempel passnummer, till ryska styrkor. "Det här handlar inte om att hjälpa er. Det här handlar om att förfalska en så kallad folkromröstning på er mark, om det kommer en order från Moskva att iscensätta en sådan föreställning. Omni 220422.

Zelenskyj: Ryssland nobbar vapenvila under påsken. Ryssland har nobbat FN:s uppmaning om en vapenvila under helgens ortodox-kristna påskfirande. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett videotal på torsdagskvällen. Det var i tisdags som FN:s generalsekretare Antonio Guterres föreslog en vapenvila under den ortodox-kristna påsken. "Påskens fyra dagar borde vara ett tillfälle att samlas kring att rädda liv och att påskynda dialogen för att få ett slut på lidandet i Ukraina," sa Guterres. Rysslands FN-ambassadör Dmitrij Poljanskij säger att uppmaningen inte var "uppriktig" och att den skulle ge ukrainska styrkor mer tid att beväpna sig, skriver The Guardian. Guterres föreslog att nödhjälp skulle släppas fram till särskilt drabbade områden under påsken. Dessutom skulle civila ges en möjlighet att fly genom humanitära korridorer under påsken, föreslog Guterres. Även religiösa grupper i Ukraina hade föreslagit en vapenvila under påsken. Omni 220422.

2 000 ukrainska soldater befinner sig i stålverket. Rysslands president Vladimir Putin utropade seger i Mariupol på torsdagen. Samtidigt tros det finnas omkring 2 000 ukrainska militärer under stålverket Azovstal. "Han (Putin) vill svälta ut de som är kvar där," säger Bert Sundström i Morgonstudion. Stålverket Azovstal som ligger i hamnstaden Mariupol beskrivs som "Ukrainas sista motståndsficka" i den strategiskt viktiga staden. Under torsdagen höll Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu ett möte där presidenten beordrar att stålverket ska omringas. "Inte en fluga ska komma ut," sa han till den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu. Under stålverket finns underjordiska tunnlar och enligt den ryske presidenten är det inte värt ta över det militärt. "Jag anser att den föreslagna stormningen av industriområdet är onödig," säger han.
Ska ha avfärdat vapenvila. När den kristna ortodoxa påskhelgen nu är här så fanns förhoppningar om en fyra dagar lång vapenvila för att få ut civila från frontlinjen. Men enligt Sky News ska Ryssland ha avfärdat ett sådant förslag. På fredagen utfärdade Mariupols borgmästare en vädjan om en total evakuering av staden. "Det är viktigt att förstå att de liv som fortfarande finns där (Mariupol) är i händerna på bara en person - Vladimir Putin. Och alla som dör här efter kommer också vara i hans händer," säger Mariupols borgmästare Vadym Boychenko i en intervju med Reuters. svt 220422.

Sju döda i brand på ryskt försvarsinstitut. Ett ryskt försvarsinstitut där forskning om vapen bedrivs började brinna kraftigt under torsdagen. Institutet ligger i staden Tver, cirka 16 mil nordväst om Moskva. Ryska statskontrollerade medier uppger att sju personer omkommit och ett 20-tal skadats. Branden bröt enligt The Guardian ut i en administrativ byggnad som tillhör ryska flygvapnets centrala forskningsinstitut, vilket lyder under försvarsdepartementet.
Kemikaliefabrik i brand. Bara timmar efteråt kom rapporter om att en av Rysslands största tillverkningsplats för kemikalier börjat brinna. De uppgifterna är ännu obekräftade, men i bilder som spridits på byggnaden, som ligger i Kinsejma cirka 40 mil nordöst om Moskva, syns en stor brand. Ingen förklaring till bränderna har ännu givits. svt 220422.

Massgravar tros ha grävts utanför Mariupol. Efter att Putin utropat staden Mariupol som ”befriad” av de ryska styrkorna, hämtas döda kroppar upp i området av rysk personal. Satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies visar vad som tros vara växande massgravar väster om staden. På satellitbilderna kan man se vad som uppges vara massgravar i orten Manhush väster om Mariupol. Raderna på fältet har blivit fler och längre under krigets gång, och enligt ukrainska myndigheter kan gravarna rymma omkring 9 000 kroppar. Enligt Mariupols borgmästare Vadym Boichenko har över 20 000 av stadens invånare omkommit sedan Rysslands invasion. Boichenko har anklagat Ryssland för att dölja sina krigsbrott genom att flytta civila döda kroppar till massgravarna, enligt AP. Under torsdagen utropade Rysslands president Putin staden som "befriad" av den ryske militären, trots att man ännu inte tagit kontroll över stålverket Azovstal, och nu hämtas döda kroppar i förstörda bostadsområden av rysk personal. svt 220422.

Experterna förbryllade: Var är ryska flygvapnet? När Ryssland inledde sin invasion av Ukraina räknade flera bedömare med att de snabbt skulle ta över och dominera luftrummet med sitt på pappret överlägsna flygvapen. Så blev det inte - och det har en stor påverkan på hur striderna på marken utspelar sig. Redan en vecka efter invasionen inleddes började bilden klarna: Ryssland kunde inte utföra luftangrepp ostört. Bilden gick tvärtemot vad amerikanska underrättelser hade förutspått - en massiv mobilisering av ryskt stridsflyg som skulle bli svår att stoppa, vilket Reuters rapporterade. "Jag tillhör dem som är förbryllade," säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. "Det första man förväntar sig i moderna krig är att anfallaren gör sitt bästa för att etablera luftherravälde.
"Verkligen anmärkningsvärt." En annan som reagerat är Edward Stringer, tidigare flygmarskalk i brittiska flygvapnet, RAF. "Åtta veckor in i detta krig visar det ryska flygvapnet fortfarande inga tecken på att driva en kampanj för att uppnå luftherravälde. Det är verkligen anmärkningsvärt" skriver han på Twitter.
Teorin: Ryska flygvapnet för dåligt. Experternas teorier om hur det har blivit så skiljer sig. Ilmari Käihkö tror det viktigaste har med det ukrainska motståndet att göra. "Överlag har vi underskattat den ukrainska försvarsförmågan. Här är det först och främst den ukrainska luftmakten och luftvärnet som spelar roll. Materialstödet från väst i form av bärbara luftvärnssystem och underrättelse har säkert bidragit till den ukrainska förmågan," säger han. "Men frågan är också om den ukrainska militären helt enkelt är bättre än den ryska. Med andra ord, trots materiellt övertag så är det ryska flygvapnet helt enkelt dåligt." Hur påverkar luftherravälde striderna på marken, hur fungerar luftvärnsrobotar och på vilket sätt har Ryssland fallerat i luften? Hör den tidigare stridspiloten Mikael Grev i klippet. svt 220422.

Flyktingar återvänder till kriget - har inte råd att var kvar. Ukraina, dit många ukrainare flytt. Staden ligger 20 mil från fronten. "Hit kommer kommer människor som evakueras från hård drabbade städerna som Luhansk, Donesk och Donbas men också Mariupol. Dnipro är den största staden i i östra Ukraina som ännu inte drabbats av direkt hårda strider," säger hon i kvällens Aktuellt, samtidigt som flyglarmet går. Industristaden Dnipro är ett tydligt mål för ryska trupper där det sedan åtta år tillbaka finns ukrainska militstyrkor stationerade. Trors riskera väljer många ukrainare att återvända till sina hembygder i östra Ukraina. Totalt rör det sig om 30 000 personer om dagen, enligt FN. "Människorna är medvetna om att kriget pågår," de återväner med risk för sina liv. Men de känner att de inte kan stanna i Europa för att de har inte råd att vara kvar, säger Elin Jönsson. (svt 220422.)

Ryssland: 396 räddades från Moskva-besättningen. En sjöman dog och 27 saknas fortfarande efter att den ryska robotkryssaren Moskvas sjönk i Svarta havet förra veckan, uppger ryska statliga medier. 396 personer i besättningen ska ha räddats, enligt ryska nyhetsbyrån RIA. "De 396 besättningsmedlemmarna evakuerades från kryssaren och fördes till Sevastopol", enligt ett uttalande från ryska försvarsministeriet. Ukrainska myndigheter uppgav att fartygets skadades efter att ha träffats av sjömålsrobotar. Ryssland har hävdat att fartyget förlist efter en brand som utlösts av ammunition ombord. Enligt tidigare uppgifter till BBC ska omkring 500 personer befunnit sig på skeppet. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm, beskrev Rysslands förlust av flaggskeppet Moskva som en prestige- och förmågeförlust. Robotkryssaren var i drift från 1983 i den ryska Svartahavsflottan. (svt 220422.)

Världsbanken: Egendom för 570 miljarder kronor har förstörts.Byggnader och infrastruktur till ett värde av omkring 60 miljarder dollar, motsvarande 570 miljarder svenska kronor, har hittills förstörts under kriget i Ukraina. Det visar en preliminär uppskattning gjord av Världsbanken, rapporterar flera medier. "Eftersom kriget fortfarande pågår kommer kostnaderna så klart att öka," säger Världsbankschefen David Malpass under en konferens på torsdagen enligt The Guardian. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som deltog på videolänk, säger att landet behöver omkring sju miljarder dollar i månaden för att täcka sina ekonomiska förluster - och "hundratals miljarder dollar för att bygga upp allt det här igen", rapporterar BBC. Omni 220422. Kommentar: Omöjligt att summan är så låg som 60 miljarder kronor. Summan är mycket mycket högre.

Ukraina: Upp till 9 000 kan ligga i massgravarna. Så många som 9 000 döda ukrainska civila kan ligga begravda i de misstänkta massgravar som satellitfotograferats utanför det belägrade Mariupol, hävdar stadens fullmäktige på Telegram enligt AP. "Kropparna fraktades dit på lastbilsflak och dumpades helt enkelt i högar," säger Piotr Andryusjtjenko, en rådgivare till stadens borgmästare Vadym Bojtjenko. Satellitbilderna är tagna av det amerikanska företaget Maxar Technologies, som hävdar att de visar över 200 massgravar i byn Manhush utanför Mariupol dit ryska soldater fraktat och begravt civila som dödats i striderna i staden. Ukraina anklagar ryssarna för att försöka dölja slakten i Mariupol. De påstådda massgravarna har grävts på en åker intill en kyrkogård. Runt 100 000 personer tros fortfarande befinna sig i staden. Omni 220422.

Soldat inifrån stålverket: Vi har döda inne i bunkrarna. Ryska styrkor har släppt bomber som orsakat "enorm förödelse" i och runtomkring stålverket Azovstal i Mariupol. Det säger kaptenen Svyatoslav Palamar från den kontroversiella Azovbataljonen i en intervju med BBC. Palamar, som befinner sig inne på stålverket, säger att i princip alla byggnader på området kring stålverket är förstörda. "De släpper tunga bomber, bunkerbomber som orsakar enorm förödelse. Vi har skadade och döda inne i bunkrarna. En del civila är fast under kollapsade byggnader." BBC har inte kunnat verifiera Palamars påståenden, men uppgifterna överensstämmer med vittnesmål inifrån stålverket tidigare i veckan. Även The Economists Oliver Carroll har talat med Svyatoslav Palamar. Svyatoslav Palamar: Så länge vi är kvar här är Mariupol fortfarande under ukrainsk kontroll. Finns inte på kartan att ge upp. Omni 220422.

"Ryssland vill undvika nya förluster vid stålverket." Rysslands beslut att omringa och blockera stålverket Azovstal i belägrade Mariupol, i stället för att anfalla det, beror sannolikt på att Ryssland vill frigöra styrkor som ska skickas till andra delar av östra Ukraina. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter i en genomgång av sina senaste underrättelserapporter. "Ett fullskaligt ryskt angrepp på stålverket skulle sannolikt medföra betydande ryska förluster, vilket ytterligare skulle minska deras totala stridskraft." Departementet skriver vidare att de ryska styrkorna fortfarande lider av tidigare förluster under kriget och att obrukbar militär utrustning nu har skickats tillbaka till Ryssland för reparation. Soldat inifrån stålverket: Vi har skadade och döda inne i bunkrarna. Departementet skriver vidare att det fortsatt pågår tungt ryskt bombardemang i Donbas. Omni 220421.

Borgmästaren vädjar om "fullskalig evakuering". Mariupols borgmästare vädjar ännu en gång om en fullskalig evakuering av den belägrade hamnstaden, skriver Reuters. "Vi behöver bara en sak: en fullskalig evakuering av befolkningen. Omkring 100 000 människor är kvar i Mariupol," säger Vadym Bojtjenko i ukrainsk riks-tv enligt nyhetsbyrån. Samtidigt meddelar Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk att det inte kommer att ske några evakueringar av civila i Ukraina under fredagen. "På grund av osäkerheten längs vägarna kommer det inte att bli några humanitära korridorer i dag, den 22 april", skriver hon på Telegram enligt AFP. Vladimir Putin hävdar att Mariupol nu kontrolleras av ryska styrkor. Veresjtjuk: Går inte att evakuera - situationen på vägarna alltför farlig. Omni 220422.

SKF lämnar Ryssland - tar nedskrivning på halv miljard. Kullagerjätten SKF har beslutat att lämna Ryssland och upphöra med all verksamhet i landet till följd av invasionen av Ukraina. I samband med det gör SKF en nedskrivning på 500 miljoner kronor i andra kvartalet, enligt ett pressmeddelande. "Vi har dragit slutsatsen att det är omöjligt för oss att fortsätta i Ryssland, eftersom grundförutsättningarna och stabiliteten för vår verksamhet inte existerar längre," säger SKF:s vid Rickard Gustafson. Totalt står försäljningen i Ryssland för cirka 2 procent av koncernens totala omsättning förra året. SKF ska nu avyttra verksamheten på ett kontrollerat sätt, heter det. SKF stoppade exporten till Ryssland när invasionen inleddes. Omni 220422.

Kusten drabbad av total trafikstockning i Shanghai. Stora delar av halvledarproduktionen har satts ur bruk på grund av de omfattande nedstängningarna i Shanghai, skriver Aftonbladet. Logistik och produktion drabbas hårt - utanför kusten råder "total trafikstockning", skriver tidningen. "I vanliga fall hade man kunnat nyttja tågtransporten via Ryssland upp till Europa. Men ingen vågar skicka något via Ryssland nu eftersom risken att varorna konfiskeras är stor," säger Peder Olausson, vd på Rotakorn Electronics som förser företag med lager av bland annat halvledare. Datacenter, mobiltelefontillverkare och fordonsindustrin lär få stora problem till följd av situationen. Brittiska företag avvaktar med beslut om investeringar i Kina. Shanghai har i praktiken låst in 25 miljoner invånare sedan början av mars. Videofilmer visar karantäncenter: Sovsäckar på solstolar och inga duschar. Omni 220422.

When Will Russians Turn On Putin? Bill Browder gives his view. Putin måste göra ett msstag som får folket emot honom. MSNBC You tube 5:11 220422.

Ryssland: Ska ta kontroll över Donbas och södra Ukraina. Ryssland planerar att ta full kontroll över Donbas och södra Ukraina som en del i den andra fasen av landets invasion av Ukraina. Det säger Rustam Minnekaev, biträdande befälhavare för Rysslands centrala militärdistrikt, till ryska nyhetsbyrån Interfax enligt Reuters och AFP. Minnekaev säger även att Ryssland planerar att upprätta en landbrygga mellan Donbas och den sedan tidigare annekterade Krymhalvön. Uttalandet är den hittills mest detaljerade beskrivningen från ryskt håll av landets mål med den andra fasen av invasionen, skriver AFP. Experter - Vad sker om Ryssland vinner i Donbas - går de mot Kyiv? Krymhalvön annekterades av Ryssland 2014. Uttalandet kommer en dag efter att Moskva hävdat att man tagit kontroll över Mariupol i södra Ukraina. Rustam Minnekaev: Kontroll över södra Ukraina kommer även ge ytterligare en väg till utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien. Omni 220422. Kommentar: Vilken blir fas 3 och fas 4?
Zelenskyj efter Rysslands utspel: "Vi är bara först i ledet - vem står på tur?" Ukraina är bara det första av flera länder som Ryssland kommer att invadera, säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga videotal sent på fredagskvällen. Detta apropå Rysslands uttalande om att målet med den andra fasen av landets invasion är att ta full kontroll över både östra och södra Ukraina, vilket skulle skapa en väg in till den ryskstödda utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien, väster om Ukraina. " Alla länder som, precis som vi, tror på livets seger över döden måste slåss med oss. Vi är bara först i ledet. Vem står på tur?" säger Zelenskyj. För att nå Transnistrien måste ryska trupper ta över hela Ukrainas kust och förflytta sig över 50 mil från Mariupol. Det ryska uttalandet gjordes av Rustam Minnekaev, tillförordnad befälhavare för Rysslands centrala militärdistrikt. Moldavien har protesterat mot det ryska uttalandet. "Moldaviens utrikesdepartement ser dessa uttalanden som ogrundade och de motsäger Rysslands ställning om vårt lands suveränitet med internationellt erkända gränser," skriver departementet. Omni 220422.

Storbritannien och Indien i nytt partnerskap om försvar. Storbritannien och Indien har ingått en ny försvarspakt, skriver AFP. Överenskommelsen meddelas i samband med den brittiske premiärministern Boris Johnsons besök i New Delhi, där han träffar sin indiske motsvarighet Narendra Modi. AP skriver att Johnson vill minska det indiska beroendet av Ryssland. I dag är Ryssland Indiens största vapenleverantör. Inga detaljer i avtalet har offentliggjorts. Avtalet omfattar enligt uppgifter land-, sjö-, luft-, rymd- och cyberförsvar. Johnson säger att de båda länderna har ett gemensamt intresse i att hålla den indo-pacifiska regionen fri. Omni 220422.

Brand på ryskt institut för försvarsforskning - sju döda. Minst sju människor har dött i samband med en kraftig eld under gårdagen på ett ryskt institut för försvarsforskning i staden Tver, nordväst om Moskva. Uppgifterna rapporteras av ryska medier enligt The Guardian. Branden ska ha brutit ut i en byggnad som tillhör det ryska flygvapnets centrala forskningsinstitut, vilket lyder under försvarsdepartementet, skriver TT. Några timmar senare kom obekräftade uppgifter om en brand på en av Rysslands största kemiska anläggningar som ligger i Kinesjma, nordost om Moskva, enligt tidningen. Ingen förklaring till bränderna har ännu givits. Människor uppges ha hoppat från fönster för att undkomma branden. Bilder på sociala medier visar tjock rök från branden i Tver. Ett 20-tal människor uppges ha skadats. Omni 220422.

"Döden och smärtan i Butja är oerhörd" - högen med bevis på krigsbrott växer. En utsänd FN-grupp har dokumenterat 50 fall av civila som dödats i Butja utanför Kyiv i Ukraina, däribland utomrättsliga avrättningar. Det rapporterar AFP. FN-gruppen besökte Butja den 9 april. Enligt FN kan Ryssland ha gjort sig skyldigt till krigsbrott. Massgravar med hundratals civila offer har rapporterats från Butja och andra städer i huvudstadsområdet efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka. Human Rights Watchs forskare har tillbringat sex dagar i Butja och människorättsorganisationens forskare Richard Weir säger att graden av "död och smärta i staden är oerhörd". Organisationen har utöver utomrättsliga avrättningar även dokumenterat tortyr och bortföranden. "Det var nästan omöjligt att gå från en gata till en annan utan att träffa någon som antingen hade bevittnat ett möjligt krigsbrott eller någon vars anhöriga var offer, eller som hade begravt en granne, en vän eller en familjemedlem nära sitt hus," säger Weir. En nioårig flicka sköts när hon sprang från ryska soldater. Enligt Human Rights Watch kan det handa om brott mot mänskligheten. FN uppmanar stridande att respektera internationella lagar. Omni 220422.

Oligarker hittade döda - mystik omgärdar fallen. De ryska oligarkerna Vladislav Avajev och Sergej Protosenja samt deras respektive familjer har i veckan hittats döda – Avajevs familj i Moskva och Protosenjas familj i Spanien, skriver flera medier. I båda fallen rapporteras oligarkerna först ha mördat sina familjemedlemmar för att sedan begå självmord, men händelserna omgärdas av flera frågetecken, skriver tyska Focus och Newsweek. I båda fallen hittades de döda efter att ytterligare ett barn enligt uppgift inte kunnat få tag på sina familjemedlemmar och då slagit larm. Men i fallet Sergej Protosenja, som hittades i katalanska Lloret de Mar, har spansk polis inte uteslutit teorin att det rör sig om ett maskerat trippelmord, skriver tidningen El Punt Avui. Enligt tidningen hittades inga blodspår på Sergej Protosenjas kropp, trots att hans fru och dotter rapporteras ha huggits ihjäl. Vidare ska strumpor ha använts för att inte lämna fingeravtryck på den yxa och kniv som använts för att mörda frun och dottern. Rysslands president Vladimir Putin ondgjorde sig nyligen över oligarker som har bosatt sig utomlands. Oklart om Avajev och Protosenja fanns på västvärldens sanktionslistor.Spanska polisens huvudteori är fortfarande att Sergej Protosenja dödade sin familj och sedan tog sitt liv. Sergej Protosenja och hans familj hittades döda i tisdags, en dag efter att Avajev och hans familj hittades. Sergej Protosenja hittades hängd, hans fru och dotter misstänks ha mördats med kniv och yxa. Protosenja var tidigare vice ordförande för gasbolaget Novatek. Avajev har tidigare haft toppositioner inom Kreml och har beskrivits som nära allierad med Putin. Omni 220422. Kommentar: Det kan man kalla för mystik. Nåt skumt är det.

Putinklipp väcker frågor: "Till synes vid dålig hälsa." Ett videoklipp som visar ett möte mellan Vladimir Putin och hans försvarsminister Sergej Sjojgu har väckt spekulationer om den ryske presidentens hälsa, rapporterar Newsweek och The Telegraph. Under mötet, som handlade om Rysslands militära strategi i Mariupol, sitter Putin nedsjunken i sin fåtölj samtidigt som han genom hela klippet håller ett fast grepp om bordet framför sig. De senaste månaderna har Putin omgärdats av intensiva cancerrykten - bland annat efter uppgifter om att han flera gånger fått besök av cancerläkare - och presidentens uppsvällda ansikte och hals har lett till spekulationer om att han behandlas med steroider, skriver The Telegraph. Även Sjojgu förefaller vara i dåligt skick, skriver nationalekonomen Anders Åslund, tidigare ekonomisk rådgivare till Boris Jeltsin, på Twitter. "Putins möte med Sjojgu i dag pekar på att båda är deprimerade och till synes vid dålig hälsa." Kreml dementerade i början av april att Putin opererats för sköldkörtelcancer. Andra menar att Putins kroppsspråk kan bero på militära nederlag i Ukraina. Brittiska författaren och före detta politikern Louise Mensch har tidigare skrivit att Putin lider av Parkinsons sjukdom. Omni 220422.

Johnson: Möjligt att kriget kan pågå till slutet av 2023. Det är "sorgligt nog en realistisk möjlighet" att kriget i Ukraina kan dra ut på tiden. Det sa Storbritanniens premiärminister Boris Johnson under ett besök i New Delhi i Indien på fredagen. Kriget kan komma att fortsätta till slutet av 2023, sa Johnson och tillade att Rysslands president Vladimir Putin har begått ett "katastrofalt misstag". Samtidigt meddelade Johnson att Storbritannien planerar att på nytt öppna sin ambassad i Ukrainas huvudstad Kyiv. Han angav däremot inte något exakt datum. Enligt Politico har fler än 16 länder återöppnat sina ambassader eller meddelat att de planerar att göra det, däribland Frankrike, Italien, Polen och Spanien. Premiärministern: Putins armé är enorm. Omni 220422.

Bank med oligark-kopplingar i konkurs i Nederländerna. Amsterdam Trade Bank, ett dotterbolag till ryska Alfa Bank, har konkursförklarats. Det uppger den nederländska centralbanken på fredagen, rapporterar Reuters. Enligt ett uttalande på centralbankens hemsida kommer insättningar på upp till 100 000 euro att täckas, som en del i landets insättningsgaranti. Uppgifter från den nederländska handelskammaren visar att en av ATB:s största ägare är oligarken Mikhail Fridman, som beräknas ha ett innehav på mellan 25–50 procent i bolaget. Amsterdam Trade Bank är inte under sanktioner, men både Alfa Bank och Fridman är sanktionerade av USA - något som enligt finanstidningen Het Financieele Dagblad skrämt många kunder. Banken har inte kommenterat uppgifterna. ATB hade 23 000 kunder i Nederländerna. Andra banker uppges ha bojkottat ATB på grund av oligarkkopplingar. Omni 220422.

Expert: Ukrainas förmåga i luften har underskattats. I samband med att Ryssland invaderade Ukraina räknade flera bedömare med att det ryska flygvapnet snabbt skulle dominera luftrummet. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, säger till SVT Nyheter att han är förbryllad över att det inte blev så. "Överlag har vi underskattat den ukrainska försvarsförmågan. Här är det först och främst den ukrainska luftmakten och luftvärnet som spelar roll," säger han. Han tror att vapenleveranser från väst har varit bidragande till Ukrainas framgångar i luften, men han tror också att det kan vara så att den Ukrainska militären är bättre än den ryska. "Med andra ord, trots materiellt övertag så är det ryska flygvapnet helt enkelt dåligt," säger han. Omni 220422.

Frankrike och Tyskland gick runt embargo - sålde vapen och utrustning till Ryssland. Frankrike och Tyskland har sålt vapen till Ryssland för totalt 273 miljoner euro, motsvarande drygt 2,8 miljarder kronor, som nu sannolikt används i kriget mot Ukraina, rapporterar The Telegraph. Vapenexporterna ska ha skett mellan 2015 och 2020. Det betyder att länderna rundade det embargo mot vapenexporter till Ryssland som infördes av EU efter Rysslands annektering av Krym-halvön 2014. I embargot fanns ett kryphål som gjorde att EU-länder kunde exportera militära varor som kunde användas till flera olika ändamål. Genom kryphålet har Tyskland bland annat exporterat bepansrade fordon och vapen. "Om det fanns några indikationer på ett militärt ändamål godkände vi inte exportlicensen," säger en talesperson för Tysklands ekonomidepartement. Frankrike exporterade sina vapen till Ryssland genom en klausul som innebar att redan påskrivna exportavtal fick löpa ut. Frankrike har inte kommenterat The Telegraphs artikel men har tidigare försvarat kryphålet. En handfull andra EU-länder exporterade vapen till Ryssland under perioden - men Frankrike och Tyskland stod för 78 procent av exporten. Frankrike har hävdat att deras vapenexporter inte är bröt mot embargot. Tyskland har även exporterat delar till militära drönare. Frankrike ska bland annat ha exporterat stridsflyg till Ryssland. Omni 220422.

Ukraina: Äntligen får vi de vapen vi har efterfrågat. Västvärlden har äntligen hörsammat Ukrainas förfrågningar om mer vapen till landets försvarsinsats mot Ryssland. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga videotal sent på fredagskvällen. Uttalandet kommer efter att USA:s president Joe Biden på torsdagen aviserat ett nytt militärt stödpaket på 800 miljoner dollar, motsvarande nästan 8 miljarder kronor, till Ukraina. "Jag är tacksam mot våra allierade som äntligen har hörsammat oss, som äntligen förser oss med precis det vi har efterfrågat. Vi vet att vi med dessa vapen kan rädda livet på hundratusentals människor. Och vi kommer att kunna visa ockupanterna att dagen då de tvingas lämna Ukraina närmar sig," säger Zelenskyj. Även Kanada har nyligen meddelat att landet skickar mer vapen till Ukraina. Omni 220422.

Ryssland: En död och flera saknas efter sänkta skeppet. Ryssland bekräftar det första dödsfallet i samband med att den stora robotkryssaren Moskva sänktes förra veckan, rapporterar AFP. Landets försvarsdepartement säger att en person dog i samband med att skeppet sjönk och att 27 personer fortfarande saknas. De övriga 396 besättningsmedlemmarna ska ha räddats. Ukraina hävdar att det var deras robotar som sänkte flaggskeppet, något som bland annat USA stödjer. Ryssland hävdar dock att en brand bröt ut ombord på kryssaren och att skeppet sjönk på grund av hårt väder. Rysslands försvarsdepartement nämner inte Ukrainas påstådda attack i sitt senaste uttalande. Uttalandet är första gången Ryssland bekräftar dödsfall i samband med att skeppet sänktes. Bilder från skeppet tyder på att det träffades i någon slags attack. href="https://omni.se/ryssland-en-dod-och-flera-saknas-efter-sankta-skeppet/a/a7QVja">Omni 220422.
Desperata anhöriga söker svar: "Det är en cynisk lögn." Familjerna till de saknade besättningsmedlemmarna på det ryska krigsfartyget Moskva har svävat i ovisshet sedan robotkryssaren förliste på Svarta havet, skriver AP i ett reportage om de anhöriga. Detta efter att Ryssland först meddelat att hela besättningen evakuerats. "Det är en lögn! Det är en flagrant och cynisk lögn!" skrev Dmitrij Shkrebets, vars värnpliktige son tjänstgjorde som kock på fartyget, i ett viralt inlägg på plattformen VK. AP har identifierat inlägg i sociala medier där anhöriga efterlyser minst 13 unga män som uppges ha varit ombord. En mamma som vill förbli anonym säger till nyhetsbyrån att hon ringde runt till en rad militära myndigheter i jakt på svar, och att hon till slut fick beskedet att hennes värnpliktige son var en av de 27 män som senare listades som saknade. "Jag blev helt hysterisk där på busshållplatsen där jag stod. Det kändes som att marken rämnade under mina fötter." Dmitrij Shkrebets: Nu ska vi försöka ta reda på hur länge någon kan vara saknad på öppet hav. Mamman började inte leta efter sin son direkt eftersom Ryssland sagt att besättningen evakuerats. Det dröjde över en vecka innan Ryssland meddelade att en person dött och ytterligare 27 saknades (22 april). Pappa till 20-åring ombord: "Tystnad. De berättar ingenting" (18 april). Ryssland har släppt klipp som påstås visa omkring 100 medlemmar ur besättningen men antalet på fartyget tros ha varit många fler (16 april). Omni 220423.

Rapport: Ryssland försöker svälta ut soldater och civila. Ryssland vill ”svälta ut de kvarvarande soldaterna och civila i stålverket Azovstal i Mariupol och kommer sannolikt inte att låta civila lämna”. Det skriver den USA-baserade tankesmedjan Institute of the study of war (ISW) i sin senaste lägesrapport på Twitter. Enligt tankesmedjan vill Ryssland i nuläget inte attackera stålverket eftersom det sannolikt skulle medföra stora förluster. Trots det kvarvarande motståndet säger sig Ryssland ha tagit kontroll över Mariupol - något som Kreml kommer att "beskriva som en stor seger" för att kompensera för avstannade eller misslyckade insatser på andra håll i Ukraina, skriver ISW. Omni 220423. Kommentar: En stor seger att lägga en stor stad i ruiner?
Satellitbilder visar möjlig massgrav vid Mariupol. Ytterligare en potentiell massgrav har upptäckts i närheten av staden Vynohradne, i närheten av Mariupol, visar nytagna satellitbilder av Maxar Technologies enligt Sky News. Bilderna visar utbyggnaden av flera långa skyttegravar som troligen skett från mitten av mars till mitten av april. Samtidigt visar nya filmer hur åtminstone 20 civila ligger döda längs en väg i Mariupol, skriver BBC som granskat videoklippen. Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal kallade i går kväll situationen i Mariupol "den största humanitära katastrofen" sedan Rysslands invasion av landet och kanske till och med århundradets värsta katastrof, skriver CNN. Ukrainas premiärminister: "Vi kommer att se de fruktansvärda grymheterna när vi befrias från ryssarna." Omni 220423.
Rapport: Hårda strider i Mariupol sinkar Ryssland. Hårda strider fortsätter att utspela sig i Mariupol, trots att Ryssland nyligen sagt sig ha tagit kontroll över hamnstaden i sydöstra Ukraina. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Striderna innebär att Rysslands insats längre norrut i östra Ukraina har sinkats, skriver departementet vidare. "Trots ökad aktivitet har ryska styrkor inte gjort några tydliga framsteg de senaste 24 timmarna då ukrainska motattacker fortsatt förhindrar deras insatser." Omni 220423.
Ukraina: Evakueringsförsök från Mariupol på lördagen. Om allt går som planerat kommer Ukraina att inleda evakueringar genom en humanitär korridor från den belägrade hamnstaden Mariupol vid lunchtid på lördagen. Det skriver landets vice premiärminister Iryna Veresjtjuk på Telegram enligt Reuters och AFP. "I dag kommer vi ännu en gång att försöka evakuera kvinnor, barn och äldre." Veresjtjuk uppmanar invånare att samlas på motorvägen vid ett köpcentrum i staden. Överlevare från Mariupol berättar: "Många familjer brändes levande." Omni 220423.
Civila ropen från Azovstal: Jag vill hem och se solen. Omkring 1 000 civila har sökt skydd i tunnlarna kring stålverket Azovstal i Mariupol. Ukraina har i dag uppgett att Ryssland tänker storma stålverket, rapporterar AP. Ett videoklipp som har publicerats från stålverket vädjar nu de civila att få lämna. "Jag vill hem och se solen," säger en pojke i videon. "Vi vill bara andas frisk luft", säger en kvinna. Det är Azovregementet , en del av det ukrainska nationalgardet med rötter i högerextrema kretsar, som har publicerat videon. Varken AFP eller AP har kunnat verifiera videon som totalt visar ett 20-tal kvinnor och barn som uppger att de befunnit sig i tunnlarna i snart två månader. Omkring 2 000 soldater uppskattas befinna sig i stålverket. Ukraina har vid upprepade tillfällen vädjat om ett eldupphör i staden. I torsdags försökte Ukraina evakuera civila från stålverket - 79 personer ska ha lyckats ta sig därifrån. Tunnlarna utgör elva kvadratkilometer. Omni 220423.
Överstelöjtnant: Putin ville vilseleda om stormningen. Under lördagen tycks Ryssland ha inlett ett försök att storma stålverket Azovstal i Mariupol där ukrainska soldater och civilia har tagit skydd. Detta trots att president Putin bara häromdagen sa att någon stormning inte skulle genomföras. Den norske överstelöjtnanten Geir Hågen Karlsen säger till Dagbladet att Putins uttalande kan ha varit ett medvetet försök att vilseleda. "Det är helt legitimt och vanligt att lura fienden i krig," säger han. Han tror också att den ryske biträdande befälhavaren Rustam Minnekaevs uttalande om att Ryssland har för avsikt att ta full kontroll över Donbas och södra Ukraina kan vara ett försök att lura Ukraina att binda upp sina trupper där. "Korridoren som den ryske generalen pratar om är en mycket omfattande militäroperation som är långt bortom var ryssarna har kapacitet för nu," säger Hågen Karlsen. Omni 220423.
Azov: Vi är redo att ge upp stålverket i Mariupol. Ukrainska styrkor är fortfarande i full kontroll över det omringade stålverket Azovstal i Mariupol. Men de är beredda att ge upp om de och civila inne i stålverket kan garanteras fri och säker passage. Det säger Svyatoslav Palamar, biträdande befälhavare för det så kallade Azovregementet, till New York Times. "Vi är beredda att lämna staden eftersom det inte finns något kvar att försvara," säger Palamar till tidningen. Palamar säger vidare att de anser sig ha slutfört sitt uppdrag men kommer att fortsätta försvaret tills de får en order om reträtt från Ukrainas militära ledning. Palamar: Om vi lämnar, lämnar vi med våra vapen. Omni 220424.
Rapport: Ryska attackerna mot stålverket fortsätter. Ryska styrkor fortsatte attackerna mot stålverket Azovstal, den sista ukrainska utposten i Mariupol, på söndagen. Det skriver det amerikanska forskningsinstitutet The Study of War på Twitter. Den ukrainske presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak framför samma uppgifter i ett Twitterinlägg tidigt på söndagen. "Platsen där våra civila och soldater befinner sig beskjuts med flygbomber och artilleri. Ryssland samlar styrkor och utrustning för ett angrepp. Vem gav ordern om att ’inte storma’?" Den sista frågan syftar på Vladimir Putins uttalande förra veckan om att stålverket inte skulle stormas utan omringas och blockeras. Omni 220425.

Kanada: "G20 fungerar inte med Ryssland vid bordet." Rysslands ställning inom den ekonomiska stormaktsklubben G20 ser ut att vara ohotad - trots Ukrainakriget och högljudda krav på att landet sparkas ut från EU, USA och Kanada, skriver Reuters. "G20 kan inte fungera effektivt med Ryssland vid bordet," säger Kanadas finansminister Chrystia Freeland. För att Ryssland ska kunna uteslutas krävs att alla medlemmar i klubben enhälligt röstar för det. Det innebär att även länder som Brasilien, Kina, Indien, Indonesien och Sydafrika måste rösta för förslaget och dessa länder har ännu inte anslutit sig till västs sanktioner mot landet. Freeland: "Du kan inte vara en tjuvjägare och en viltvårdare samtidigt." Sydafrika: "Att utesluta Ryssland skulle bara isolera landet och göra det ännu svårare att uppnå konstruktiva samarbeten." Omni 220420.

Ryssland: "Satan 2" redo för användning senast i höst. Rysslands nya interkontinentala ballistiska robot RS-28 Sarmat ska vara redo för användning senast i höst – något som skulle möjliggöra en kärnvapenattack på USA, skriver Reuters med hänvisning till ett tv-uttalande av Dimitrij Rogozin, chef för den ryska rymdbyrån Roscosmos. RS-28 Sarmat, som av Nato kallas "Satan 2", testades för första gången i onsdags och enligt västerländska experter kommer det att krävas fler provskjutningar innan det nya vapnet kan tas i bruk, skriver nyhetsbyrån. Västvärldens oro för ett kärnvapenkrig har ökat sedan Rysslands president Vladimir Putin strax efter invasionen av Ukraina hotade med ”konsekvenser som saknar historiskt motstycke” om andra länder försöker lägga sig i konflikten. Putin: Framgångsrikt test av RS-28 Sarmat (21 april). Omni 220423.

Le Pens parti betalar skuld till svartlistat ryskt bolag. Den franska presidentkandidaten Marine Le Pens högernationalistiska parti, Nationell samling, har börjat betala tillbaka en jätteskuld till ryska försvarsföretaget Aviazapchast. Detta trots att företaget - som levererar stridsflygplan och komponenter till länder i Mellanöstern, Afrika och Asien - finns med på USA:s sanktionslista, skriver The Wall Street Journal och hänvisar till källor. Totalt handlar det om ungefär 1,3 miljoner euro per år som ska betalas till 2028, visar dokument som tidningen tagit del av. Le Pen försvarade Rysslands annektering av Krym 2014 och kritiserade EU:s sanktioner, men hon har fördömt den ryska invasionen av Ukraina i år och säger sig stödja sanktionerna som riktats mot landet. Försvarsföretagets betalningskrav härrör från ett stort lån på 9,4 miljoner euro som Nationell samling fick 2016 från en rysk-tjeckisk bank. Banken gick i konkurs, varpå lånet togs över av det ryska företaget. Avslöjandet kommer inför att det franska folket går till val i morgon för att välja antingen Le Pen eller Emmanuel Macron till presidentposten kommande fem år. Omni 220423.
Le Pens parti betalar svartlistat ryskt bolag. Den franska presidentkandidaten Marine Le Pens parti, Nationell samling, har börjat betala av på en jätteskuld till ryska försvarsföretaget Aviazapchast. Företaget finns med på USA:s sanktionslista, rapporterar tidningen The Wall Street Journal inför presidentvalet på söndag. Betalningarna sker enligt en uppgörelse med Aviazapchast, ett Moskvabaserat företag som levererar stridsflygplan och komponenter till länder i Mellanöstern, Afrika och Asien, rapporterar The Wall Street Journal, som hänvisar till ryska och franska regeringskällor. Amorteringar och betalningar av räntor på lånet - cirka 1,3 miljoner euro per år - ska enligt en uppgörelse mellan Nationell samling och Aviazapchast pågå till 2028, visar dokument som tidningen tagit del av. Från början skulle lånet ha vara avbetalat 2019, men betalningsfristen har förlängts, vilket gjort det möjligt för Le Pen att få loss mer pengar till sin presidentvalskampanj. Uppgifterna om Nationell samlings betalningar till det ryska bolaget rapporteras inför andra omgången i det franska presidentvalet på söndag, där Le Pen står emot den sittande franske presidenten Emmanuel Macron. Tidningen har förgäves försökt få kommentarer från Nationell samling, Le Pen och Aviazapchast om lånet. Nationalisten Le Pen försvarade den ryska annekteringen av Krim 2014 och kritiserade högljutt EU:s sanktioner mot Ryssland, men hon har fördömt den ryska invasionen av Ukraina i februari i år och säger sig stödja de sanktioner som riktats mot Ryssland med anledning av den senaste attacken. Hon har dock ifrågasatt vapenleveranser till Ukraina och hävdat att de riskerar att dra in Frankrike i en direkt konflikt med Ryssland. Enligt en sammanställning av opinionsmätningar gjord av nättidningen Politico har mittenpolitikern Macron ett försprång i opinionen inför valet, med stöd av 55 procent av de tillfrågade väljarna. Stödet är därmed betydligt lägre än i valet 2017, då Macron vann med 66 procent av rösterna. msn 220423. Kommentar: Putinvänliga Maria Le Pen som president i Frankrike hade varit ett mörker för Europa.

*** Putin made EU and Nato great again.***

Kina plockade ner video om lockdown - kritiseras. De kinesiska myndigheterna kritiseras efter att ha plockat ner en video om den stora nedstängningen av Shanghai som cirkulerade på sociala medier, skriver AFP. Videon med titeln "Voice of april" inleddes med klipp där myndigheterna meddelade att det inte skulle bli någon nedstängning följt av klippbilder från de numera tomma gatorna. "Vi har åkt till sjukhuset två gånger, men det finns ingen där att behandla oss," säger en man vars pappa blivit sjuk. Myndigheterna kämpade i timmar för att plocka ner filmen som laddades upp om och om igen. Flera användare på de sociala medieplattformarna rasar nu mot censuren och menar att klippet "bara visade fakta". Filmen är bara sex minuter lång och publicerades på både Weibo och Wechat. Solstolar och inga duschar på Shanghais karantäncenter: "Snälla, rädda min farmor" (22 april). Omni 220423.
Stängsel sätts upp framför hus i Shanghai: "Respektlöst." Två meter höga stängsel har satts upp i flera stadsdelar i Shanghai för att blockera gator och ingångar till bostäder, rapporterar Reuters. Det är den senaste i raden av strikta åtgärder för att bromsa den ökade smittspridningen i den kinesiska mångmiljonstaden, där majoriteten av invånarna inte tillåtits lämna sin hem på flera veckor. "Det här är så respektlöst mot människorna som bor i husen, att använda metallbarriärer för att omsluta dem som husdjur", skriver en invånare på den kinesiska sociala medieplattformen Weibo. En annan användare frågar sig om åtgärden inte innebär en stor brandrisk för de boende. Shanghai använder ett system där stadsdelarna delas in i tre kategorier baserat på risken för smittspridning, skriver AP. Det är i de områden där smittan är som högst som stängslen har satts upp. Det har inte kommunicerats utåt vad som fått de lokala myndigheterna att vidta den åtgärden. Många invånare har protesterat högljutt mot de strikta restriktionerna i sociala medier. Shanghai dras med landets största covidutbrott hittills under pandemin - men förhållandevis få dödsfall har registrerats. Söndagen var den dödligaste dagen hittills i Shanghai då 39 covidrelaterade dödsfall noterades. Omni 220424.

Sorg när Butjas invånare begraver sina anhöriga. I skuggan av utvecklingen kring Mariupol pågår arbetet med att identifiera och begrava döda i Butja utanför Kyiv, vilket NBC News skildrar i ett nytt reportage. Utanför stadens bårhus har Mykailyna Skoryk-Shkarivska, rådgivare till Butjas borgmästare, slagit upp ett tält där hon och en grupp frivilliga varje dag träffar mellan 20 och 30 familjer som hoppas kunna identifiera sina anhöriga och gå vidare med sina liv. Medan NBC är på plats kommer bland annat en man som letar efter ett halvdussin döda eller saknade familjemedlemmar förbi. "Det är väldigt viktigt att begrava alla på ett korrekt sätt, men vi inser samtidigt att vårt arbete är del av en viktig utredning," säger Skoryk-Shkarivska med syfte på utredningen av ryska krigsbrott. Bilar och bussar med döda kroppar anländer regelbundet till bårhuset. Enligt borgmästaren har över 400 kroppar hittats - många av dem i en och samma massgrav. FN har hittills dokumenterat 50 fall av civila som dödats i Butja. Omni 220423.

Minst fem döda efter ryskt luftangrepp på Odesa. Minst fem personer ska ha dött och 18 uppges vara skadade efter att Ryssland utfört ett luftangrepp mot den ukrainska hamnstaden Odesa. Det uppger den ukrainske presidentens stabschef enligt Reuters. Ryssland ska ha träffat en militäranläggning och två civila bostadshus med sina robotar. TV2 Norge har ett team på plats i staden och rapporterade vid 14-tiden att flyglarmet ljöd. "Vi har hört flera explosioner som troligen drabbat utkanten av staden," säger journalisten Sonja Skeistrand Sunde till kanalen. Attacken ska ha inträffat under lördagseftermiddagen. Odesa har länge förberett sig på ett ryskt anfall. Omni 220523.
Spädbarn uppges ha dött i attacken i Odesa. Videoklipp på sociala medier, som BBC har verifierat, visar hur tjock svart rök väller ut ur flerfamiljshusen som träffades i Rysslands luftangrepp mot Odesa under lördagen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs säger att åtta personer har dött och att 18 har skadats i attackerna. "En av dem var en tre månader gammal bäbis. Ryssland pratar om värderingar, men det här är bara otroligt hemskt och påminner om medletiden," säger presidenten på en presskonferens. Odesa har under krigets gång varit relativt skonat från ryska attacker. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba fördömer lördagens attack. "Rysslands enda syfte med attacken i Odesa är att sprida skräck", skriver han på Twitter och efterfrågar att Ryssland ska klassas som en terroriststat. Ryssland har inte kommenterat attacken. Omni 220423.

Överstelöjtnant Geir Hågen Karlsen: Putin ville vilseleda om stormningen. Under lördagen tycks Ryssland ha inlett ett försök att storma stålverket Azovstal i Mariupol där ukrainska soldater och civilia har tagit skydd. Detta trots att president Putin bara häromdagen sa att någon stormning inte skulle genomföras. Den norske överstelöjtnanten Geir Hågen Karlsen säger till Dagbladet att Putins uttalande kan ha varit ett medvetet försök att vilseleda. "Det är helt legitimt och vanligt att lura fienden i krig," säger han. Han tror också att den ryske biträdande befälhavaren Rustam Minnekaevs uttalande om att Ryssland har för avsikt att ta full kontroll över Donbas och södra Ukraina kan vara ett försök att lura Ukraina att binda upp sina trupper där. "Korridoren som den ryske generalen pratar om är en mycket omfattande militäroperation som är långt bortom var ryssarna har kapacitet för nu," säger Hågen Karlsen. msn 220423.

Joakim Paasikivi: Inte otroligt att Putin kommer att vilja utvidga kriget. Långvariga och lågintensiva strider i Donbas eller en ny kraftig offensiv i hela landet. Kriget i Ukraina kan nu ta två väsenskilda vägar framåt, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi i Morgonstudion. Striderna i Ukraina är just nu främst koncentrerade till Donbas-regionen i de östra delarna av landet. De ryska styrkorna utökar sin kontroll över området genom att ta över mindre orter och byar medan den ukrainska armén fokuserar insatserna på att skära av underhållsvägarna in i Donbas norrifrån, enligt Paasikivi. "Här är det lite kamp och man försöker komma innanför varandras planer," säger han. Paasikivi tror att Ryssland under de närmsta veckorna kommer att fortsätt sin offensiv i Donbas och att striderna även framledes kommer att stå runt ett antal mindre orter. "Därefter tror jag att den ryska framryckningen kommer att avstanna på grund av logistikproblem och då kommer ukrainarna, med nya vapen, att kunna gripa initiativet i större utsträckning.
Två scenarier. På längre sikt ser han två möjliga scenarier av krigets utveckling - och de skiljer sig markant från varandra. "Ett scenario är att kriget koncentreras till Donbas och att det därefter fortsätter på samma lågintensiva sätt som det gjort sedan 2014. Det andra scenariot är betydligt våldsammare och innebär en ny rysk offensiv i hela landet. Ett besked kan eventuellt komma på den så kallade segerdagen den 9 maj, enligt Paasikivi. "Jag skulle inte hålla för otroligt att Putin säger att man måste utvidga kriget." Hör Joakim Paasikivi redogöra för de olika scenarierna och vilka tecken som kan avläsas i ryska tv-sändningar i klippet. svt 220423.

Rysk centralbankschef: Sanktioner har stor inverkan. Även om rubeln står emot så verkar västs ekonomiska sanktioner mot Ryssland ha inverkan. Det uppgav ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina i ett tal inför duman, skriver Fortune. I talet, som hölls inför parlamentet den 18 april men först nu publicerats på engelska, vittnade Nabiullina om kraftiga omtag i den ryska ekonomin för att förhindra att banksystemet föll ihop. Vidare uppgav centralbankschefen att banken inte kommer att ingripa om konsumentpriserna fortsätter stiga, eftersom det är en reaktion på att leveranskedjorna anpassar sig till sanktionerna. "Sanktionerna har påverkat den finansiella sektorn, ökat efterfrågan på utländska valutor, eldat på försäljningar till brandpriser, skapat ett kapitalutflöde från banker och en ökad efterfrågan på varor," sa Nabiullina. Läs hela talet i engelsk version här. 2 400 miljarder rubel togs ut den första veckan efter ryska invasionen. Omni 220423.

Volodymyr Zelenskyj: Sverige ska bygga upp Mykolajiv efter kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att de kommer behöva mycket hjälp med att bygga upp landet när kriget är över. Ett av länderna som redan har gått med på att hjälpa till är enligt honom Sverige. "Johnson (Storbritanniens premiärminister red. anm) har lovat att hjälpa oss med Kyiv och med Sverige har vi kommit överens om att de ska ta hand om Mykolajiv och Mykolajiv-regionen," säger han. Att Sverige ska hjälpa till att bygga upp Ukraina efter kriget är en fråga som har varit aktuell under en längre tid. I samband med att Zelenskyj talade inför Sveriges riksdag för en månad sedan lovade statsminister Magdalena Andersson att Sverige skulle hjälpa Ukraina. "Det kommer vi jobba vidare med," sa hon till SvD då. Omni 220423.
UD om Zelenskyjs uttalande om återuppbyggnad: "Finns ingen överenskommelse." UD förnekar att Sverige har lovat att hjälpa till att bygga upp den ukrainska regionen Mykolajiv, något som president Zelenskyj hävdade under en presskonferens på lördagen. "Det finns i nuläget ingen sådan överenskommelse", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till SVT Nyheter. Utrikesdepartementet hävdar dock att Sverige just nu för "intensiva diskussioner" med Ukraina. "Sverige vill fortsätta ge omfattande stöd till landet och vara en aktiv part i återuppbyggnadsprocessen. Hur det ska gå till, inklusive om enskilda länder eventuellt ska bidra till stöd till enskilda områden, återkommer vi löpande till", skriver UD:s presstjänst. Omni 220424.

Ukraina hotar lämna samtal vid "låtsasfolkomröstning" i ockuperade områden. Ukraina kommer att lämna alla fredssamtal om Ryssland går vidare med planerna på att genomföra en folkomröstning i de delvis ockuperade regionerna Cherson och Zaporizjzja i södra Ukraina. Det meddelade president Volodymyr Zelenskyj under en presskonferens på lördagen, skriver flera medier. "Om de utlyser en låtsasfolkomröstning i låtsasrepublikerna kommer Ukraina inte att delta i några samtal," sa presidenten enligt The Guardian. Zelenskyj har tidigare varnat för att Ryssland har för avsikt att genomföra en riggad omröstning och han har uppmanat invånarna att inte delta. Under presskonferensen meddelade Zelenskyj även att Ukraina kommer att dra sig ur fredssamtalen också om de ukrainska styrkorna i stålverket Azovstal i Mariupol "massakreras". Han sa också att Ukrainas armé i nuläget inte kan slå tillbaka i Mariupol. Omni 220423.

Ytterligare massgrav hittad utanför Mariupol. En massgrav på 45 gånger 25 meter har hittats utanför byn Vynohradne, som ligger öster om Mariupol, rapporterar AP. Mariupols kommunalråd visade under fredagen upp satilitbilder där massgraven upptäckts. Enligt kommunalrådet kan minst tusen Mariupol-bor ligga begravda där. Tidigare i veckan visade satellitbilder från Maxar Technologies även vad som såg ut att vara mer än 200 nygrävda massgravar i staden Manhush, som ligger väster om Mariupol. Upptäckten av massgravar har lett till anklagelser om att ryssarna försöker dölja beskjutning av civila i staden. (svt 220423.)

Berättelsen om Putins stenrika oligarker. I Vladimir Putins närhet finns mäktiga oligarker med spektakulära rikedomar. Hör om männen som byggt upp enorma förmögenheter under Putins styre och vilken roll de spelar i den ryska maktapparaten. Efter Ukrainakriget har USA och en rad andra länder har riktat personliga sanktioner mot ryska oligarker och deras familjemedlemmar. Världen över publiceras foton på oligarkernas lyxyachter, privatflygplan och palats och krav höjs på att deras tillgångar ska konfiskeras. Oligarker som stöttar president Vladimir Putin har gynnats av sina band till presidenten medan de som utmanar Putins makt riskerar att straffas hårt. Den ryske miljardären Jurij Kovaltjuk är en nära vän till Rysslands president och brukar kallas "Putins personliga bankir". Kovaltjuk äger bland annat några av Rysslands mest inflytelserika TV-kanaler och anses ha stor makt över den information som förmedlas till exempel om kriget i Ukraina. Oligarken Alisjer Usmanov leder ett enormt konglomerat med företag inom gruvindustrin och telekombranschen. Han är något av en doldis men listas av EU som "en av Putins favorit-oligarker". Usmanov anses vara en av de 100 rikaste i världen och äger världens dyraste och tyngsta lyxyacht. En annan av de mest välkända oligarkerna är Roman Abramovitj som är listad som en av världens rikaste män och som gjort sig stora förmögenheter bland annat genom att ha ägt oljebolag. Abramovitj äger idag fotbollsklubben Chelsea men efter att sanktioner riktats mot honom så planerar han att sälja klubben. Under Ukrainakriget har Abramovitj deltagit vid förhandlingar mellan parterna.
Oligarker är väldigt rika människor som är väldigt nära den politiska makten. Så fort man inte gör som Putin vill kan man råka illa ut. SR 220424. 45 min.

Rapport: Ryska mönstret - mindre attacker utan nödvändiga pauser. De ryska styrkorna kommer sannolikt att skala upp sin markoffensiv de kommande dagarna. Det skriver den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW). Enligt tankesmedjans senaste analys är det troligt att Ryssland kommer att fortsätta sina attacker i östra Ukraina, med särskilt fokus på området från den sydöstra staden Izium till provinsen Zaporizjzja. "Ryssland fortsätter sitt operationsmönster: att använda mindre samlingar av enheter till spridda attacker och vägra acceptera nödvändiga pauser för att få till stånd avgörande operationer", kan man läsa i analysen. Omni 220424.

Zelenskyjs ekonomiska guru: Ni klarar er utan rysk olja. "Kan ni förstå känslan hos en ekonom när man hör att tillgångarna som förstördes den första veckan av kriget var värda 100 miljarder dollar, motsvarande hälften av vår årliga BNP?" Den frågan ställer Oleg Ustenko, ekonomisk rådgivare till Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj, i en intervju från Kyiv med brittiska The Observer. Ustenko bedömer att kriget hittills kostat 1 000 miljarder dollar och säger att nyckeln för att avsluta invasionen är att övertyga västvärlden att överge rysk olja och gas. Han är särskilt frustrerad med Tyskland, vars utrikesminister Annalena Baerbock, lovat att fasa ut rysk gas i år - en tidsplan som Ustenko kallar "oacceptabel". Han anser att Europa genom sitt energiberoende föder Putins krigsmaskin och provoceras av konsekvensanalysen av ett europeiskt gas- och oljeembargo. "Vår befolkning gömmer sig under jord i temperaturer runt 3 grader celsius och ni pratar om ett par grader kallare i era hem," säger han. Zelenskyjs rådgivare vill se ännu tuffare ekonomiska sanktioner. Omni 220424.

Storbritannien: Dålig moral och stress hindrar Ryssland. Låg moral och lite tid för att återutrusta och omorganisera styrkor från tidigare insatser hindrar sannolikt den ryska stridseffektiviteten, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering på Twitter. Departementet skriver att Ukraina har stått emot flera ryska angrepp i Donbas i östra Ukraina under veckan. Ryssland har visserligen gjort en del territoriella framsteg, men det ukrainska motståndet har orsakat betydande förluster för de ryska styrkorna, enligt Storbritannien. Uppgifterna är i linje med den senaste uppdateringen från Institute for the study of war (ISW). Den amerikanska tankesmedjan skriver bland annat Ryssland "vägrar acceptera nödvändiga operationella pauser för att möjliggöra avgörande insatser". Omni 220424.

SEB:s chefsstrateg: Omöjligt att helt knäcka Ryssland. Att helt knäcka Ryssland ekonomiskt är omöjligt. Det säger SEB:s chefsstrateg Per Hammarlund till TT. "Ryssland har en nyckelroll inom energi, metaller och mat- och gödselproduktion," säger han. "Det kommer alltid finnas stora ekonomier - som Indien och Kina - som fortsätter ha begränsad handel med landet. Hammarlund säger vidare att det finns något både populistiskt och vilseledande med idéen om att helt knäcka en ekonomi som den ryska. Venezuela och Iran hankar sig fram trots många år av omfattande sanktioner, påpekar han. Osäkert om Ryssland är så isolerat som Ukrainas allierade hoppas. Omni 220424.

Guvernör: Åtta döda efter ryska attacker i Luhansk. Åtta människor har dött och två skadats i ryska bombningar av den ukrainska regionen Luhansk i Donbas, skriver guvernören Serhij Haidai på Telegram enligt BBC. Sex av dem uppges ha dött när byarna Hirske och Zolote bombades på lördagen, medan två kvinnor ska ha dött under en attack mot Popasna för några dagar sedan. Samtidigt meddelar Ukrainas militärstab att Ryssland fortsatt attackerar det omringade stålverket Azovstal i Mariupol från luften, skriver AP. Tidigare i veckan uppgav Ryssland att landet nu fokuserar på att ta kontroll över östra och södra Ukraina. Omni 220424.

Ryska nätkampanjer försöker styra svensk Natoopinion. Den ryska staten driver påverkanskampanjer på nätet för att styra den svenska opinionen i Natofrågan, visar en granskning som säkerhetsföretaget Soufan Group gjort på uppdrag av TV4 Nyheterna. Detta sker bland annat via AI-konton, så kallade botar, i sociala medier som är programmerade att förstärka Natofientliga budskap. "Vi har identifierat botar som vi härleder till ryska botfarmar i tredje land," säger säkerhetsanalytikern Mollie Saltskog. Särskilda kampanjer riktar sig exempelvis mot grupper som invandrat till Sverige från Balkan och Mellanöstern. Saltskog: De spelar på folks känslor, de som kanske har upplevt krig. Omni 220424.

Analys: Mariupol en symbol för Rysslands misslyckande. Ryska styrkor som nu drar vidare från Mariupol "lämnar efter sig ett apokalyptiskt landskap som på många sätt symboliserar Rysslands strategiska misslyckande i Ukraina", skriver militärforskaren Jack Watling i en analys i The Guardian. Han skriver att den politiska lärdomen från Mariupol är att Putins invasion av Ukraina är en meningslös handling. "Ryssland kommer att behöva jämna Ukrainas städer med marken om de vill ockupera dem." Omni 220424.

Rapport: Befälhavare gripen efter Moskvas undergång. Ryska myndigheter har gripit befälhavaren för Rysslands Svarta havsflotta, amiralen Igor Osipov, och har startat en utredning mot flottans stabschef, viceamiralen Sergej Pintjuk. Det rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) med hänvisning till uppgifter från Ukrainas militära underrättelsetjänst. Åtgärderna antas ha vidtagits med anledning av Svarta havsflottans sjunkna flaggskepp Moskva. Enligt ukrainska underrättelseuppgifter har dessutom ett flertal andra befälhavare inom Rysslands armé avsatts från sina poster efter de ryska motgångarna i kriget. Utrensningarna väntas dock inte förbättra den ryska stridsförmågan "eftersom ersättarna sannolikt kommer att vara mindre erfarna och under intensiv press att uppnå de orimliga mål som Kreml har satt upp", skriver ISW. Ukrainska underrättelseuppgifter: Utrensningarna sker på grund av militära misslyckanden. Omni 220424.
Källor nära Putin: Han ser ingen diplomatisk lösning. Rysslands president Vladimir Putin är inte längre intresserad av att hitta en diplomatisk lösning på kriget i Ukraina. Det uppger tre källor som står nära Putin till Financial Times. "Putin tror genuint på det nonsens han hör på rysk tv och han vill vinna stort," säger en av källorna. Tidigare har Putin trott på idén om att hitta en fredlig lösning på kriget. Nu ska han enligt källorna se fredsförhandlingarna som en återvändsgränd, och är mer intresserad av att vinna så mycket territorium som möjligt. "Han har gått fram och tillbaka i frågan. Han måste hitta ett sätt att komma ut ur situationen som en vinnare," säger en källa. Putin ser sänkandet av robotkryssaren Moskva som förödmjukande. Omni 220424.
Ukraina hävdar: Två ryska generaler döda i attack. Ukraina ska ha "förstört" en rysk kommandocentral nära Cherson i södra Ukraina. Två generaler ska ha dödats och en tredje skadats allvarligt, hävdar Ukrainas underrättelsetjänst. Så många som 50 ryska officerare var på plats under attacken, säger Oleksij Arestovitj, rådgivare till Ukrainas president, i en separat intervju. Attacken skedde enligt Ukraina på fredagen och meddelades på lördagen. Men uppgifterna har fortfarande inte kunnat bekräftas nu på söndagen, påpekar bland annat nyhetsbyrån AP och CNN. Ukrainas underrättelsetjänst skriver vidare att centralen helt mot sunt förnuft var placerad nära frontlinjen. Stämmer uppgifterna kan Ukraina ha dödat uppemot nio eller tio ryska generaler hittills under invasionen. Rysslands kommunikationsproblem och toppstyrning tvingar Ryssland att skicka fram höga officerare till fronten, enligt analytiker. Omni 220424.
Rapport: Nytt ryskt förslag för att dölja antalet döda. Rysslands försvarsdepartement föreslår att ekonomisk kompensation till omkomna soldaters familjer ska hanteras av militära i stället för civila myndigheter. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Förslaget tyder sannolikt på att Ryssland vill dölja det verkliga antalet omkomna soldater, enligt departementet. I början av april uppgav Rysslands försvarsdepartement att 1 351 ryska soldater dött i kriget i Ukraina – medan Ukraina vid samma tidpunkt uppskattade antalet till 18 900. Omni 220425.

Stora bränder i Sibirien - släckningspersonal i Ukraina. Stora skogsbränder rasar just nu i Sibirien. Bränderna beskrivs av forskare som riktiga miljöbovar då de tinar permafrosten vilket släpper ut koldioxid och metan, rapporterar The Independent. Vanligtvis är den ryska militären behjälplig i hanteringen skogsbränderna i Sibirien. Men på grund av Rysslands invasion av Ukraina finns det inga soldater tillgängliga för släckningsarbetet. "Antingen kommer det att bli fler skogsbränder, eller så kommer flygplan och personal tas från fronten i väst", skriver Jessica McCarty, klimatforskare vid Miami University i Ohio till Axios. Ryska Greenpeace säger att årets skogsbränder är dubbelt så stora som förra året. Särskilt metan uppges snabba på växthuseffekten på kort sikt. Forskare tror att sommarens bränder kan bli stora, om kriget fortsätter. Omni 220424.

Järnvägsbolag: Attacker mot fem tågstationer. Fem tågstationer i västra och centrala Ukraina har beskjutits under måndagsmorgonen, skriver Oleksandr Kamysjin, chef för det statliga järnvägsbolaget, på Twitter. Enligt ukrainsk tv uppger bolaget att ett okänt antal människor skadats i attackerna, som ska ha ägt rum under omkring en timme, skriver Reuters. Tågstationer har även tidigare varit mål för attacker efter Rysslands invasion av Ukraina. I början av april dog minst 50 människor, bland dem fem barn, efter en robotattack mot en tågstation i Kramatorsk som användes för evakueringar av civila i östra Ukraina. Järnvägsbolaget undersöker situationen. 16 tåg har försenats till följd av attackerna. Omni 220425.

Storbritannien: Ryssland planerar "folkomröstning". Ryssland planerar att genomföra en iscensatt folkomröstning i den ukrainska regionen Cherson, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelseuppdatering på Twitter. Syftet uppges vara att rättfärdiga den ryska ockupationen. Cherson beskrivs som strategiskt viktigt för att Ryssland ska uppnå målet att skapa en landkorridor till annekterade Krym. I det brittiska uttalandet påpekas att Ryssland arrangerade en olaglig folkomröstning i samband med Krym-annekteringen, samt att de ryska inhemska valen på senare tid omgärdats av oegentligheter. Tidigare har även den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj varnat för att Ryssland planerar att genomföra riggade folkomröstningar i bland annat Cherson. Omni 220425.

Tyske vicekanslern: Borde ha hjälpt Ukraina tidigare. Det var ett misstag att Tyskland inte hjälpte Ukraina militärt tidigare. Det säger landets vice förbundskansler Robert Habeck, från partiet De gröna, till public service-kanalen Zweites Deutsches Fernsehen enligt BBC. "Vi borde självklart ha stöttat Ukraina militärt mycket tidigare, och jag pratar inte om dagar eller veckor, utan år," säger han. Tysklands tidigare regering under Angela Merkel har kritiserats för dess band till Ryssland, särskilt att den gjorde Tyskland beroende av rysk energi. Även nuvarande förbundskanslern Olaf Scholz, från socialdemokratiska SPD, har fått utstå kraftig kritik för sin vägran att skicka tunga vapen till Ukraina - kritik som bland annat har kommit från utrikesminister Annalena Baerbock från De gröna. Habeck medger att frågan om leverans av tunga vapen till Ukraina är känslig. Habeck säger att Tyskland nu bidrar till att Ukraina förses med tunga vapen. Omni 220425.

Rysslands krig eldar på global efterfrågan på kol. Den ryska invasionen i Ukraina har fått efterfrågan på den smutsiga energikällan kol att öka explosionsartat, skriver Bloomberg. I Europa överväger Tyskland och Italien att blåsa nytt liv i insomnade kolkraftverk. I Sydafrika ses allt fler kollastade skepp på den annars stillsamma rutten runt Godahoppsudden på väg till Europa. Inflation och hotande elbrist hade redan bäddat för det relativt biliga kolet. 2021 genererade världen mer energi från kol än någonsin förut, en ökning med 9 procent från tidigare år. Nu har Rysslands krig tryckt gasen i botten för kolmarknaden, skriver Bloomberg. "När du försöker balansera minskade koldioxidutsläpp och att säkra energitillförsel vet alla vilken som vinner, det vill säga att inte släcka lampan," säger Steve Hulton, vd för Rystad Energi i Sydney som analyserar kolmarknaden. Internationella miljöorganisationen IEA: Allt pekar på ett bredare gap mellan politiska ambitioner och verkligheten. Omni 220425.

Blinken efter mötet med Zelenskyj: Ukraina starkt - Ryssland misslyckas. Ryssland misslyckas med sina krigsmål medan Ukraina står starkt, säger USA:s utrikesminister Antony Blinken till medier vid polsk-ukrainska gränsen efter gårdagens möte med president Zelenskyj i Kyiv. "Vår strategi, med massivt stöd till Ukraina och massiv press på Ryssland [...] ger resultat, säger Blinken och tillägger att "ett självständigt Ukraina kommer att finnas kvar betydligt längre än Putin sitter vid makten". USA:s försvarsminister Lloyd Austin, som också deltog i mötet med Zelenskyj, säger att Ukraina kan vinna kriget om landet får tillgång till rätt militär utrustning. Under mötet utlovade Blinken och Austin ett militärt stödpaket värt 713 miljoner dollar, motsvarande nästan sju miljarder kronor, som ska gå till Ukraina och ytterligare 15 allierade länder som hjälper Ukraina militärt. Blinken hyllade Ukrainas "fantastiska mod och ledarskap". Omni 220425.
USA:s försvarsminister: Vi vill se försvagat Ryssland. USA arbetar för att försvaga Ryssland så att landet inte kan invadera andra länder i framtiden. Det säger den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin efter sitt och utrikesminister Antony Blinkens möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt flera nyhetsbyråer. "Vi vill att Ryssland försvagas så till den grad att landet inte kan göra den typ av saker som det har gjort vid invasionen av Ukraina." Austin sa även att USA tror att Ukraina kan vinna kriget mot Ryssland så länge landet får tillräckligt med stöd och utrustning från omvärlden. Lloyd Austin: Ryssland har redan förlorat en stor del av sin militära kapacitet. Blinken och Austin utlovade mer militärt stöd till Ukraina. USA har totalt bidragit med 3,7 miljarder dollar i militärt stöd till Ukraina sedan Rysslands invasion inleddes. James Landale: Austins kommentarer om försöken att försvaga Ryssland är förvånande. Omni 220425.

Ryssland: Stålverksattack pausas - civila får lämna. Ryssland kommer under måndagen att pausa attackerna mot stålverket Azovstal i Mariupol och låta civila lämna området. Det uppger landets försvarsdepartement enligt Reuters. Enligt departementet ska civila tillåtas att lämna i vilken riktning de vill. Ryssland uppger vidare att landet ska diskutera situationen på stålverket och i Mariupol under FN:s generalsekreterare António Guterres besök i Moskva i veckan, rapporterar ryska nyhetsbyrån Ria enligt Reuters. Mellan 300 och 1 000 personer ur Mariupols civilbefolkning beräknas befinna sig på området, skriver Sky News. Civila ska få lämna området från klockan 13 svensk tid. Ryssland: Situationen i Mariupol ska diskuteras under Guterres Moskvabesök. Ryska styrkor ska hålla sig på behörigt avstånd under evakueringen. Omni 220425.
Ukraina: Inget avtal om evakuering från stålverket. Ukraina har inte nått en överenskommelse med Ryssland om en humanitär korridor för civila som befinner sig på det omringade stålverket Azovstal i Mariupol. Det skriver Ukrainas vice premiärminister Iryna Veretjuk på Telegram enligt Reuters. "En korridor som meddelas ensidigt innebär ingen säkerhet, och är därför ingen humanitär korridor." Rysslands försvarsdepartement meddelade tidigare under måndagen att landet skulle pausa attackerna mot stålverket i dag och låta civila lämna området i vilken riktning de själva vill. Veretjuk: Viktigt att förstå att en humanitär korridor kräver en överenskommelse mellan båda parterna. Ukraina: Finns inget avtal med Ryssland. Ryssland: Civila ska få lämna området från klockan 13 svensk tid. Omni 220425. Kommentera: Katt och råtta lek. Katten är Ryssland och råttorna de civila i Azovstal.

Ryssland kastar ut 40 tyska diplomater. Ryssland utvisar 40 tyska diplomater ur landet. Beskedet gavs till den tyske ambassadören i Ryssland som kallades upp på måndagen, rapporterar Reuters. Draget kommer som ett svar på att Tyskland i början av april visade ut samma antal ryska diplomater ur landet, uppger det ryska utrikesdepartementet. Omni 220425.

Expert: Kan vara ett sätt att störa rysk försörjning. Om det är Ukraina som orsakat bränderna vid två oljedepåer i ryska Brjansk är det troligen ett sätt att störa bränsleförsörjningen till den ryska militären. Det säger militäranalytikern Rob Lee till The Guardian. Lee säger att han själv tror att det rör sig om en ukrainsk attack, baserat på att det i overifierade videoklipp "låter som att något flyger genom luften" innan en explosion hörs. Han betonar dock att det inte går att säga med säkerhet att Ukraina ligger bakom. I ett uttalande från det ryska energidepartementet tidigare på måndagen nämndes enbart en brand, men The Guardian rapporterar om två bränder. Ryssland har tidigare anklagat Ukraina för attacker i området vilket Kyiv i sin tur tillbakavisat. Omni 220425.

Svårt att verifiera förluster - skapar glapp i siffrorna. Det finns ett stort glapp mellan de ryska materiella förlusterna som uppges från ukrainsk sida och vad som faktiskt verifierats. Det skriver Aftenposten, som jämfört ukrainska siffror med en nederländsk blogg som sammanställer militära förluster genom bilder publicerade i till exempel sociala medier. Ukraina hävdar till exempel att Ryssland på ett eller annat sätt har förlorat 181 flygplan och 154 helikoptrar men bara ett fåtal av dessa har gått att verifiera. Det behöver dock inte betyda att de ukrainska siffrorna är falska, skriver den norska tidningen. Ibland saknas det bilder eftersom plan till exempel kan ha störtat över områden i Ukraina som Ryssland kontrollerar. Lars Peder Haga vid norska luftförsvarshögskolan säger att det finns exempel på att ryska plan med säkerhet skjutits ned, utan att det senare verifierats. Han betonar också att det är svårt att få korrekta uppgifter från ett område som det är farligt att vistas i. Haga säger samtidigt att höga ryska förlustsiffror stärker moralen hos Ukraina. Att Ukraina fortsatt står emot i luften har beskrivits som en överraskning. Omni 220425.

Ny brittisk leverans - lovar skicka bepansrade fordon. Storbritannien kommer att skicka ett "mindre antal" fordon utrustade med luftvärnsrobotar till Ukraina. Det meddelar den brittiska försvarsministern Ben Wallace, enligt flera medier. Utan att nämna något specifikt antal säger den brittiske ministern att den nya leveransen kommer att ge Ukraina bättre förmåga att slå mot de ryska styrkorna. Storbritannien är ett av många västländer som levererat vapen till Ukraina sedan den ryska invasionen inleddes i slutet av februari. De tidigare leveranserna från Storbritannien har bland annat bestått av luftvärnssystem. Storbritannien uppskattar att omkring 15 000 ur de ryska styrkorna dödats. Uppskattar också att 530 stridsvagnar slagits ut. The Guardian sammanställer: Det här vet vi under dag 61 av invasionen. Omni 220425.

Källor: Storbritannien och USA lovar Sverige skydd. Sverige har fått konkreta löften om skydd från bland annat Storbritannien och USA under en eventuell ansökningsprocess till Nato, uppger flera källor för Aftonbladet. Det handlar exempelvis om militär närvaro och ökade militära övningar. Enligt en källa gör regeringskansliet analysen att Sverige i praktiken kommer att hanteras som en fullvärdig Natomedlem redan kort efter en inlämnad ansökan. En annan källa uttrycker att det har funnits en irritation inom regeringen att medier rapporterar att Sverige saknat säkerhetsgarantier under en ansökningsprocess, eftersom detta riskerar att skapa splittring och osäkerhet. Nato-länder får inte formellt utlova försvarsgarantier till icke-medlemmar. Omni 220425.

Ukraina klart färre i Donbas: "Robotattacker hela tiden." Den ryska armén har uppskattningsvis 76 bataljoner på plats i Donbas-regionen som var och en består av omkring 800 man. Det skriver BBC som besökt ukrainska trupper vid fronten. Experter bedömer att de ryska styrkorna i området är omkring tre gånger så många som de ukrainska, men än så länge har Ryssland inte gjort några större militära framsteg även om de vunnit mark bland annat runt staden Izium. Efter åtta års strider i Donbas är löjtnant Denys Gordeev van vid krig men det har nu blivit "mycket tuffare" även om moralen är hög, säger han. "Det är bombattacker och robotattacker varje dag, hela tiden, varje timme." Vapenleveranser från väst beskrivs som nödvändiga för att Ukraina ska klara av att stå emot. Omni 220425.

Ukraina: Rysslands attacker syftar till att stoppa vapen. Ryssland attackerar ukrainska järnvägsförbindelser i syfte att stoppa införseln av militära leveranser från andra länder, uppger Ukrainas militärledning enligt Reuters. Enligt AP har Ryssland under måndagen riktat flera attacker långt bortom frontlinjen, bland annat mot fem järnvägsstationer i de centrala och västra delarna av landet. Enligt ukrainska företrädare har minst en person dödats. Den amerikanska ex-generalen Philip Breedloven betraktar attacker mot järnvägar som en ny strategi, och tror att det görs av "det legitima skälet" att stoppa leveranser till fronten. "Det illegitima skälet är att de vet att folk försöker lämna landet, och det är bara ytterligare en skrämseltaktik för att få dem att inte våga resa längs rälsen," säger han. Ukrainska armén: De siktar på våra järnvägar för att stoppa militärt stöd. Omni 220425.

Förlorade fru och barn: "Allt förstördes av rysk robot." Ukrainaren Yuriy Glodan förlorade både sin fru och sin tre månader gamla dotter när en rysk robot träffade ett bostadshus i staden Odesa i helgen. För BBC berättar han att han hade lämnat deras lägenhet för att handla när han först hörde om det inträffade. Yuriy berättar om parets lycka när dottern Kira föddes bara en månad innan invasionen inleddes, och säger att hela hans liv nu har förstörts av en rysk robot. "Det som sker är en sorg för min familj, för vår stad, för Ukraina. Det är en sorg för hela civilisationen. Jag hoppas att vår berättelse bidrar till att få stopp på det här kriget." "Vi var så glada när hon föddes." Omni 220425.

Butjaoffer hade metallpilar i kroppen: Extremt inhumant. Dussintals civila offer i Butja utanför Kyiv dödades av så kallade flechetter, små metallpilar som avfyras i en granat och sprids urskillningslöst över ett större område. Det uppger rättsläkare som har undersökt kroppar från stadens massgravar, skriver The Guardian. Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, säger till SVT Nyheter att flechetter anses vara en "extremt inhuman" vapenkategori och att han under 70- och 80-talet verkade för ett förbud av flechetter i krig. Men ännu finns det inget formellt förbud mot att använda vapentypen. "Däremot finns det i internationell rätt ett allmänt förbud mot vapen som skapar onödigt lidande och överflödig skada. Man skulle kunna säga att flechetter tillhör den kategorin," säger Ove Bring. Ukrainsk forensiker: Flechetter är svåra att upptäcka i kroppar eftersom de är så tunna. Ove Brng: Civila ska inte utsättas för attacker, varken av flechetter eller andra vapen. Omni 220425.
Byggnad i Butja användes som rysk bas. Ryska trupper använde en byggnad i Butja som sin bas och lämnade ett kaos efter sig. Tetiana Khodochencko drev sitt event- och cateringföretag där. "Jag har aldrig sett människor bete sig såhär," säger hon. Det ligger skräp, tomma flaskor av alkohol och matrester överallt. För varje dörr Tetiana Khodochencko öppnar, och i varje vrå hon tittar, chockas hon på nytt. "Titta här har de stått och klippt sig, och där har de kissat i en vattenbägare!" utbrister Tetiana Khodochencko.
Ett hundratal i skyddsrummet. I början av mars gömde hon sig, tillsammans med ett hundratal andra, i byggnadens källare när det plötsligt bankade på ståldörren. "Vi öppnade och jag bönföll dem att de inte skulle skjuta oss. Då svarade en soldat att vi inte skulle vara oroliga för att de inte är fascister. Men vi blev beordrade att stanna kvar i källaren," berättar Tetiana Khodochencko.
"De trodde att de hade vunnit." I fyra dagar var de kvar medan soldaterna var i byggnaden. "Vi frågade om vi kunde få koka vatten så att vi kunde förbereda mat för de yngsta. Det fick vi göra, de var snälla mot oss," säger Tetiana Khodochencko.
Slutligen fick de alla lämna källaren. "Det här var i början av kriget och de trodde att de redan hade vunnit. Det var därför de inte var så aggressiva mot oss. Hade det hänt senare hade de dödat oss alla," säger hon.
Låg avföring överallt. Byggnaden består av flera våningar och soldaterna använde platsen som sin bas tills dess att de ryska trupperna drog sig tillbaka från Kievområdet i början av april. När SVT Nyheter är på plats är det första gången som Tetiana Khodochencko ser sin arbetsplats sedan hon lämnade källaren i mars. På andra våningen, där det vanligtvis brukar vara kontor, har stora pilar målats på väggarna. Dessa leder till rum som har använts som toaletter och det ligger avföring överallt. Efter att ha inspekterat den tredje våningen får Tetiana Khodochencko slutligen nog. Men innan hon beger sig börjar hon fylla vattenflaskor och börjar vattna de uttorkade växterna. "Jag kan inte stå ut med att se dem såhär." svt 220426.

Har Ryssland haft tortyrläger utanför Charkiv? Ryssland har torterat människor i förhör. svt 220426. Video 1:01.

Blev det eldupphör utanför Azovstal? Nej. svt 220426. Video 0:47.

Guterres oroad över rapporter om krigsbrott: "Måste utredas." FN och Ryssland har olika uppfattningar om vad som nu händer i Ukraina. Det säger FN:s generalsekreterare António Guterres efter sitt möte med Rysslands utrikesminister Lavrov. "Klart är att ju snabbare vi får slut på kriget desto bättre är det för folket i både Ukraina och Ryssland," säger FN:s generalsekreterare på en pressträff som just nu pågår. Läs mer hos svt 220426.
Korrespondenten: "Militär styrka är det enda som räknas." Välvilligt tolkat kan tisdagens samtal mellan Ryssland och FN leda till "lite humanitär hjälp", men grundproblemet kvarstår, menar SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström. "Putins mål är att ta kontroll över stora delar av Ukraina," säger han i Aktuellt. Det var med en önskan om fred som FN:s generalsekreterare António Guterres besökte Moskva på tisdagen för att träffa Rysslands president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov. Möten som i bästa fall leder till humanitära korridorer för civila och eldupphör på några håll, men som mest sannolikt är ett symboliskt spel från Rysslands sida, enligt Bert Sundström. "Syftet är framför allt att visa för hemmapubliken att 'vi vill ha fred, de andra vill inte ha fred. Vi talar med FN därför att vi är fredsälskande, men vi måste försvara oss mot en illasinnad omvärld'."
Uppriktiga samtal. Guterres uttryckte en oro över Rysslands påstådda krigsbrott i Ukraina samt brott mot de mänskliga rättigheterna. "Detta kräver oberoende utredningar för att ansvar ska kunna utkrävas. Det finns ett akut behov av säkra och fungerande humanitära korridorer som respekteras av alla, för att evakuera civila och få fram nödvändig hjälp," sade Guterres inför mötet. Samtalen beskrevs av Guterres som raka och uppriktiga. Sergej Lavrov sade att Ryssland är redo att samarbeta med FN, men att kriget är USA och Natos fel.
"Lyssnar inte på någon." I vilken utsträckning bryr sig Ryssland om vad FN-chefen säger? "I själva verket lyssnar man inte på någon alls. Det är militär styrka som är det enda som räknas, tror jag i alla fall," säger Sundström. Sundström anför att ingenting av större vikt kommer att komma ut av Rysslands vilja att samarbeta med FN. "Putins mål är att ta kontroll över stora delar av Ukraina." På tisdagskvällen uppgav FN att Ryssland "i princip" gått med på att FN och Internationella Rödakorskommittén ska få genomföra evakueringar av civila från stålverket Azovstal i Mariupol. FN och Ryssland ska fortsätta diskutera frågan, står det i pressmeddelandet. På torsdag ska António Guterres träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och utrikesminister Dmytro Kuleba i Kiev. svt 220426.

Lavrov: Finns en verklig risk för tredje världskrig. Det finns en "verklig fara" för ett tredje världskrig som inte bör underskattas, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov under en intervju med statlig rysk tv, enligt flera nyhetsbyråer. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, även lärare vid Försvarshögskolan, betraktar utspelet som en del av den ryska krigsretoriken och propagandan. Uttalandet kommer nu då invasionen inte gått som Ryssland tänkt sig och man ska inte låta sig hotas eller vara rädd, men dock vara vaksam, säger Paasikivi. "Det är den yttersta skrämseln man kan komma med. Som ett hot är det fungerande. Men att utlösa det tror jag ligger avsevärt längre bort." Paasikivi: Inte första gången Lavrov diskuterar världskrig. Lavrov sa också att Nato i praktiken inlett ett krig mot Ryssland. Omni 220425.
Lavrov: Nato är i praktiken redan i krig med Ryssland. Västvärldens vapenleveranser till Ukraina innebär att Nato i praktiken redan är i krig med Ryssland. Det säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i en intervju i rysk statstelevision, enligt flera västerländska nyhetsbyråer. "Nato befinner sig i praktiken i krig med Ryssland genom en proxystat och beväpnar den proxystaten. Krig betyder krig," säger Lavrov, och tillägger att Natovapnen utgör "legitima mål" för Ryssland, enligt Reuters. I samma intervju varnade Lavrov även för att det nu finns en "verklig fara" för ett tredje världskrig. Intervjun har även publicerats på det ryska försvarsdepartementets webbplats. På tisdagen hålls ett toppmöte i Tyskland där 40 länder ska diskutera ytterligare vapenleveranser till Ukraina. Omni 220426.
Ukraina: Lavrovs hot visar bara att Ryssland förlorar. Sergej Lavrovs uttalande om att det finns en "verklig fara" för ett tredje världskrig visar bara att Ryssland insett att landet går mot förlust i Ukraina. Det skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter. "Ryssland har tappat det sista hoppet om att lyckas skrämma omvärlden från att hjälpa Ukraina. Därav talet om ’verklig’ fara för ett tredje världskrig. Det här innebär bara att Moskva vädrar förlust i Ukraina", skriver Kuleba. Omni 220426.
Vad betyder Lavrovs hot om kärnvapenkrig? svt 220426. Video 0:41.
Elin Jönsson: "Han har inte mycket mer att hota med." Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har gått ut med en varning om att det finns en "reell risk" för ett tredje världskrig. Enligt SVT:s utsända i Ukraina, Elin Jönsson, är uttalandet mer eller mindre en sista utväg. "Han tar till en väldigt hård retorik eftersom han inte har så mycket mer att hota med." I en intervju med ryska statliga medier varnar Lavrov att Ukraina riskerar att provocera fram ett tredje världskrig och att hotet om ett kärnvapenkrig "inte ska underskattas", rapporterar nyhetsbyrån AP. Enligt SVT:s utrikesreporter i Ukraina, Elin Jönsson, kan Lavrovs uppskruvade retorik ses som en sista utväg i syfte att sätta press på väst. "Det är uppenbart att Europa och USA har ett väldigt tydligt budskap, att de vill stödja Ukraina och att de ska vinna det här kriget. Lavrov har inte mycket att ta till nu, mer än en hård retorik," säger hon i Morgonstudion.
Troligt att Putin ligger bakom uttalandet. Enligt Elin Jönsson är det troligt att Rysslands president Vladimir Putin ligger bakom uttalandet. Hon menar samtidigt på att det finns en "stor splittring i den politiska eliten" i Ryssland. "Jag tror att det är Putin som ligger bakom det här uttalandet, men det är inte alls säkert att det finns stöd för det inom militären eller den politiska eliten i övrigt."
"Kriget går in i en andra fas." I och med att Ryssland skiftat fokus till östra Ukraina och Donbasregionen säger Katarina Engberg, senior rådgivare vid svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), att kriget nu går in i en andra fas, och att Lavrovs uttalande är en del av fasens inledande retorik och propaganda. "Men det kan också ses med bakgrund mot att USA:s utrikesminister (Antony Blinken) och försvarsminister (Austin Lloyd) besökte Kiev och att Nato nu levererar mer offensiva vapen till Ukraina," säger hon i Morgonstudion. Hon ser dock ingen ökad risk för att kärnvapen ska användas i kriget. "Ryssland tänker sig nog att den kraftsamling man nu gör i Donbas resulterar i att man lyckas med sina militära mål. Jag kan inte se att användningen av taktiska kärnvapen skulle kunna ändra den kalkylen ur rysk synvinkel." Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har kommenterar Lavrovs utspel på Twitter. "Ryssland tappar sitt sista hopp om att skrämma världen från att stödja Ukraina. Detta betyder bara att Moskva känner att nederlaget är nära. Därför måste världen dubblera sitt stöd till Ukraina så att vi segrar och skyddar europeisk och global säkerhet.", skriver han. svt 220426.
Kragh: "Ryssar huvudsaklig mottagare av Lavrovs budskap." Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uttalade sig under måndagen om att det finns en reell risk för ett tredje världskrig. Biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier Martin Kragh säger under kvällens Aktuellt att Lavrov inte främst riktade ett hot mot västvärlden, utan ett budskap till Rysslands befolkning. Sergej Lavrov varnade under gårdagen i en intervju i ryskstatlig tv att det finns en reell risk för att väpnade konflikter sprider sig utanför Ukraina. Han anklagade Nato för att ha inlett krig mot Ryssland genom ombudsländer som man försett med vapen. I samma veva underströk Lavrov att risken för kärnvapenkrig är en "verklig fara". "Kärnvapen är något som den ryska politiska ledningen återkommit till flera gånger de senaste åren. Man använder det mer eller mindre för att signalera någon typ av avskräckning mot omvärlden, men också för att påminna omvärlden om den förmåga som Ryssland har inom det här området," säger Martin Kragh. Han menar att det har skett en retorisk förskjutning från Rysslands sida sedan invasionens start. "Det har inte gått som Ryssland förväntade sig och nu är de indragna i en mycket svår konflikt som de inte kontrollerar på det sätt de önskar, och då hittar de en ny förklaring. Och det är att man krigar med Nato," säger Martin Kragh. Vad är syftet med denna retorik? "Det här handlar om att legitimera sitt eget handlande. Det är inte primärt riktat mot en västerländsk publik utan det är den ryska befolkningen som är huvudsaklig mottagare av det här budskapet." svt 220427.
Lavrov: Ryssland inte i krig med Nato. Ryssland anser sig inte vara i krig med Nato om Ukraina eftersom en sådan utveckling skulle öka riskerna för ett kärnvapenkrig, sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov under fredagen. Enligt den ryska nyhetsbyrån RIA ska Lavrov ska också ha beskyllt Ukraina för att fredssamtalen avstannat. Enligt utrikesministern beror det på att Ukraina förändrat förhandlingspositionerna efter påtryckningar från USA och Storbritannien, rapporterar Reuters. (svt 220429.)

USA håller toppmöte med 40 länder om militärt stöd. USA:s försvarsminister Lloyd Austin leder under tisdagen ett toppmöte med över 40 deltagarländer på den amerikanska flygvapenbasen Ramstein i södra Tyskland, skriver flera medier. Den amerikanske försvarschefen Mark Milley säger enligt Washington Post att mötet handlar om att samla in mer militärt stöd till Ukraina och att "koordinera och synkronisera våra insatser". "De kommande veckorna kommer att bli väldigt viktiga [...] för utgången av striderna i södra och sydöstra Ukraina. De (Ukraina) behöver fortsatt stöd för att förbli framgångsrika på slagfältet. Och det är i princip hela syftet med det här mötet. Både Natoländer och länder utanför militäralliansen deltar. Omni 220426.

USA öppnar för straff mot Kabajeva: Ingen går säker. Vita husets pressekreterare Jen Psaki förnekade under en pressträff på måndagen att USA drar sig från att rikta sanktioner mot Vladimir Putins påstådda flickvän Alina Kabajeva av rädsla för ökade spänningar med Ryssland. Psaki säger att USA fortsätter att utvärdera sanktionerna och "sannolikt kommer att göra mer". "Ingen går säker från våra sanktioner. Vi har redan riktat sanktioner mot president Putin, men även mot hans dotter, hans närmaste kumpaner och vi fortsätter att utvärdera fler." Källor till Wall Street Journal uppgav nyligen att USA i sista stund strök Kabajeva från en sanktionslista av rädsla för att det skulle uppfattas som ett för personligt slag mot den ryska presidenten och på så vis ytterligare eskalera spänningarna. Omni 220426.

Ukraina: Ryska styrkor har intagit Chersons stadshus. Ryska ockupationsstyrkor har intagit stadshuset i Cherson. Det uppger stadens ukrainske borgmästare Ihor Kolychajev på Facebook, enligt den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform. Cherson har varit ockuperat av Ryssland ända sedan den 2 mars, men stadens styre har fortsatt varit ukrainskt. Enligt borgmästaren har Ryssland tagit hand om nycklarna till byggnaden och satt dit sin egen säkerhetspersonal. När Kolychajev lämnade stadshuset var den ukrainska flaggan fortfarande hissad på taket, uppger han. Omni 220426.

Rapport: Hårda strider i öst - Ryssland försöker avancera. Hårda strider pågår söder om staden Izium i östra Ukraina där ryska styrkor sannolikt försöker omringa ukrainska fästen, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering. Enligt departementet uppges ryska styrkor ha tagit kontroll över staden Kreminna i området och försöker nu avancera mot städerna Slovjansk och Kramatorsk från norr och öster. Forskningsinstitutet The Study of War skriver att dessa försök till avancemang hittills har varit misslyckade. Samtidigt förbereder ukrainska styrkor ett försvar av staden Zaporizjzja längre västerut, inför en potentiell rysk attack från syd, enligt Storbritanniens uppgifter. Omni 220426.

Explosioner i Transnistrien - två radioantenner skadade. Explosioner har inträffat på tisdagsmorgonen i den ryskstödda moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien, rapporterar Reuters. Landets inrikesdepartement uppger att två radioantenner har förstörts. Sent på måndagskvällen uppgav lokala myndigheter att en byggnad som tillhör säkerhetstjänsten i Transnistrien, utsatts för granatbeskjutning. Inga människor uppges ha skadats men fönster ska ha krossats och även fasaden ska ha fått skador. Den moldaviska regeringen säger sig vara oroad över händelsen och säger att den skapar spänningar i en region man inte har kontroll över, skriver Reuters. Transnistrien med runt 470 000 invånare har sedan början av 1990-talet styrts av separatister med stöd från Moskva. Regionen gränsar till södra Ukraina. Enligt inrikesdepartementet har inga personer skadats i explosionerna. Myndigheterna tror att handhållna granatkastare har använts. Händelsen inträffade i staden Tiraspol. Det är oklart vilka som ligger bakom. Omni 220426.
Ryssland: "Anledning till oro - följer utvecklingen." Moldaviens president Maia Sandu har kallat till ett brådskande möte på tisdagen efter att två explosioner inträffat i den ryskstödda moldaviska utbrytarregionen Transnistrien, rapporterar Reuters. Det är fortfarande oklart vem som ligger bakom attackerna, som orsakade skador på två radioantenner i staden Tiraspol. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger samtidigt att det finns anledning att känna oro och att Moskva följer händelseutvecklingen noga. Ryssland har trupper placerade i Transnistrien permanent sedan Sovjetunionens fall. Regionen gränsar till sydvästra Ukraina och Kyiv har varnat för att ryska styrkor kan komma att använda området för att utföra attacker mot landet. Transnistrien har beordrat tillfälliga kontroller vid alla infarter in till regionens städer och höjt terrorhotnivån. Kriget i Ukraina har lett till en oro för att Moldavien ska bli Rysslands nästa mål. Sent på måndagen uppgav lokala myndigheter att en byggnad som tillhör säkerhetstjänsten utsatts för granatbeskjutning. Omni 220426.
Moldaviens president manar folket till lugn. Moldaviens president Maia Sandu manar befolkningen till lugn efter att flera explosioner har inträffat i den ryskstödda moldaviska utbrytarregionen Transnistrien under måndagen och tisdagen, rapporterar AFP. Samtidigt skärper hon de nationella säkerhetsåtgärderna. "Detta är ett försök att eskalera spänningarna. Vi fördömer bestämt sådana handlingar." Det är fortfarande oklart vem som ligger bakom explosionerna, men enligt presidenten har en säkerhetsanalys indikerat att "olika grupper i regionen med ett intresse av att destabilisera situationen" utförde explosionerna. Det skriver AP. Omni 220426.
USA granskar explosioner: Vet inte vad det handlar om. USA övervakar utvecklingen i den ryskstödda moldaviska utbrytarregionen Transnistrien, rapporterar Washington Post. Detta efter att flera explosioner inträffade i området under måndagen och tisdagen. Explosionerna har väckt farhågor om att Ryssland är på väg att utöka kriget utanför Ukrainas gränser, men enligt Pentagons talesperson John Kirby och USA:s försvarsminister Lloyd Austin vet landet ännu inte vem som ligger bakom explosionerna eller vad de handlade om. "Vi vill inte se någon spridning," säger Austin i ett tal i Tyskland. USA varnar för försöken att "eskalera spänningarna" - men pekar inte ut Ryssland som ansvarig för explosionerna. Frankrike gick på tisdagen ut och sa att landet backar Moldaviens territoriella integritet. Omni 220426.
Zelenskyj: Ryssland bakom explosioner i Transnistrien. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj menar att det är ryska specialstyrkor som ligger bakom de senaste dagarnas explosioner i den ryskstödda moldaviska utbrytarregionen Transnistrien. Det rapporterar BBC. USA:s försvarsminister Lloyd Austin har sagt att man övervakar utvecklingen i området, men inte vet vem eller vad som ligger bakom. Även Kreml uppger att man följer utvecklingen noga. Explosionerna har skapat stor oro i Moldavien, där Ryssland haft trupper stationerade sedan Sovjetunionens fall. Ukraina har tidigare varnat för att regionen kan komma att användas för att utföra attacker mot landet. Omni 220427.
Transnistrien: En attack från ukrainskt territorium. Myndigheterna i den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien hävdar att explosionerna i området var ett resultat av anfall från ukrainskt territorium. Det rapporterar AFP. Myndigheterna påstår sig även ha sett ukrainska drönare i området under natten. Ukraina har tidigare sagt att ryska specialstyrkor ligger bakom attackerna i området, och den amerikanska tankesmedjan Institute For The Study of War skriver att Ryssland kan använda explosionerna som en ursäkt för att öka sin militära närvaro i Transnistrien. Under onsdagen har Ryssland hävdat att man förstört ukrainska lager fyllda med vapen från EU och USA. Ryssland har haft trupper i området sedan kalla krigets slut. Enligt utbrytarregionen ska skott ha avfyrats nära ett ryskt ammunitionslager. Ammunitionslagret sägs vara "det största i Europa". Omni 220427.
Moldavier: Fått falska sms om att Ukraina ska invadera. Invånare i den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien uppger att de har fått meddelanden, som de uppfattar som falska, med varningar om att Ukraina kommer att invadera och att befolkningen ska evakuera. Det rapporterar flera medier. I ett av meddelandena, som The Telegraph har tagit del av, står det att: "Vi vill försäkra dig om att ukrainska militärstyrkor inte skadar fredliga invånare, men de som stannar i staden kommer att betraktas som medlemmar i sabotagegrupper och kommer att elimineras utan förvarning." Meddelande har varit skickade av "okänd person", vilket har gjort att det spekuleras i om meddelandena är en del av en rysk desinformationskampanj med syfte att sprida skräck i Moldavien, rapporterar Daily Mail. Budskapet i meddelandena har kännetecken för typiska ryska desinformationskampanjer. Meddelandena skulle kunna vara ett sätt för Ryssland att motivera en invadering av regionen.De senaste dagarna har det skett en rad explosioner i regionen - men ingen har tagit på sig ansvaret. Omni 220427.
Tyskland: Oklart vem som ligger bakom explosionerna. Det är svårt att säga vem som ligger bakom explosionerna i den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien. Det säger den tyska utrikesministern Annalena Baerbock på onsdagen, enligt Reuters. Samtidigt beskriver hon situationen i området som "extremt kritisk". Under onsdagen uppgav utbrytarregionens myndigheter att attackerna utförts från ukrainskt territorium, och att det skjutits mot ett ammunitionslager i området. Ukrainas vice försvarsminister Hanna Maljar menar att Ryssland kan vilja använda Transnistrien, där de haft trupper stationerade sedan Sovjetunionens fall, för att utföra attacker mot Ukraina. Omni 220427.
Paasikivi: Ryssland kan ha genomfört falska attacker. Ryssland kan mycket väl ha genomfört iscensatta attacker i den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien. Det säger överstelöjtnanten Joakim Paasikivi till SVT Nyheter. "Min känsla baserat på inte mer än den bristfälliga information som finns, är att det är mycket väl kan vara en 'false flag'-operation. Det vill säga att man genomför den själv för att skylla på Ukraina," säger han. Paasikivi säger att de uppgifter som finns om granatattacker och skottlossningar i den pro-ryska separatistregionen ännu är mycket oklara. Omni 220428.
Moldavien om explosionerna: Kan vara interna spänningar. Explosionerna i den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien skulle kunna handla om en provokation eller "resultatet av spänningar mellan vissa styrkor inom regionen". Det säger Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu under en pressträff, rapporterar The Guardian. "Vi kan inte peka ut exakt vem som bär ansvar, men vi ser att det finns vissa krafter i regionen som arbetar för att destabilisera situationen i området." Det saknas fortfarande bevis för vem som ligger bakom veckans explosioner, men flera aktörer har pekats ut från olika håll. Transnistiska myndigheter anklagar Ukraina, medan Ukraina pekar ut Ryssland som i sin tur uppger att de följer utvecklingen noga. Popesco: Moldavien står inför en "väldigt farlig ny situation".
Omni 220428. Ukrainas militär förstärker vid Transnistriens gräns. Den ukrainska militären trappar upp sin närvaro vid gränsen till den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien. Det uppger Serhij Bratjuk, talesperson för Odessas regionala militära styre, enligt CNN. "Vi har stärkt försvaret av statsgränsen mot det så kallade Transinstrien där ryska provokationer fortsätter i försök att skapa spänningar i Odessa och Odessa-regionen", skriver han på Telegram enligt TT. Under veckan har flera explosioner inträffat i den ryskstödda utbrytarrepubliken. Ukraina har anklagat Ryssland för att ha agerat under falsk flagg, som förevändning för att dra in Moldavien i kriget. Ryssland kallar explosionerna för "terrorhandlingar". Rysslands retorik kring Transnistrien påminner om den om Ukraina. Omni 220429.
Moldaviens utrikesminister orolig: "Gäller vår framtid." Moldaviens och hela Europas framtid kommer att påverkas av hur kriget i Ukraina slutar. Det säger landets utrikesminister Nicu Popescu till Sky News. Han tillägger att den ukrainska förmågan att upprätthålla det politiska systemet, nationen och motståndet är avgörande. "Vi är Ukrainas mest bräckliga granne, vi har påverkats på många sätt," säger han. Ministern ser en ökad regional oro efter veckans explosioner i ryskstödda Transnistrien. Förra veckan pekade en rysk general ut den lilla separatistregionen som en del av nästa steg i "specialoperationen". Popescu kallar den typen av uttalanden för mycket oroande. Popescu kallar attackerna i Transnistrien för "iscensatt provokation". Omni 220430.

Kroppar staplas vid bårhus: "Inte förberedda på detta." Bårhus i Kyiv-regionen har svårt att hinna med att hantera det stora antalet döda kroppar som följer av den ryska invasionen, skriver The Guardian i ett reportage. Bårhusen var enligt The Guardian på väg att nå "bristningsgränsen" redan innan de ryska trupperna drog sig tillbaka från området tidigare i april, och nu staplas kroppar i kylbilar utanför bårhusen. Oleh Tkalenko, åklagare i regionen, säger att man fram till söndagen hade hittat över 1 100 kroppar och att 35 av dessa var barn. Det rör sig om kroppar som grävts fram ur massgravar eller hittats på gatorna, enligt åklagaren. Bårhusen var inte förberedda på detta, säger en obducent som arbetar en bit utanför Kyiv. "Ingen kunde någonsin ha föreställt sig att det skulle bli såhär." Ryssland anklagas för att ha avrättat i bland annat Butja och Borodjanka. Ukrainska åklagare förbereder åtal mot ryska piloter. Rättsläkare: Civila offer i Butja dödades av flechetter. Omni 220428.

IAEA: Rysk ockupation av Tjornobyl var väldigt farlig. De ryska styrkornas fem veckor långa ockupation av kärnkraftverket Tjornobyl i norra Ukraina var "väldigt, väldigt farlig". Det sa chefen för Internationella atomenergiorganet IEAE vid ett besök under tisdagen, enligt AFP. Strålningsnivåerna höjdes vid vissa tillfällen under den ryska ockupationen men är nu åter på normal nivå, säger IAEA-chefen Rafael Grossi. Ryssland tog kontroll över platsen den 24 februari, alldeles i början av den ryska invasionen, men lämnade i slutet av mars. Ryska trupper drog sig tillbaka 31 mars. Omni 220426.

USA och Australien varnar Salomonöarna efter avtalet. USA och Australien varnar Salomonöarna för att de inte skulle acceptera en kinesisk militärbas i landet, rapporterar The Guardian och ABC Australia. Reaktionerna är en följd av att Salomonöarna nyligen uppgav att de har skrivit ett avtal med Kina som gör det möjligt för Kina att skicka dit militär personal. "Vi ska inte ha kinesiska flottbaser i dörröppningen till vår region," säger Australiens premiärminister Scott Morrison i ett tal på söndagen, utan att precisera hur landet skulle svara om en militärbas blir verklighet. Inte heller USA vill svara på vilka reaktioner önationen kan förvänta sig, men något form av svar skulle det bli, säger Daniel Kritenbrink, som är högt uppsatt amerikansk tjänsteman i Stilla havet, enligt The Guardian. Salomonöarnas president har sagt att någon kinesisk militärbas på ön inte är aktuellt. Kritenbrink vägrar svara på om USA kan komma att svara militärt. USA har länge haft en viss kontroll över Salomonöarna och Nya Zeeland och Australien har sett landet som deras "bakgård". Omni 220426. Kommentar: En möjligt plats där ett tredje världskrig skulle kunna börja, men, men, Putin är fortfarande en högre riskfaktor.

Brittiska regeringen: "15 000 ryska soldater har dött." 15 000 ryska soldater har hittills dött under konflikten i Ukraina, enligt brittiska bedömningar. Det berättade försvarsminister Ben Wallace vid ett tal i parlamentet på måndagen, skriver brittiska medier. Förlusterna är redan dubbelt så höga som USA:s i Afghanistan och i Irak tillsammans. Wallace berättade också för de församlade ledamöterna att den ryska militären förlorat mer än 2 000 pansarvagnar och andra pansarfordon samt drygt 60 helikoptrar och stridsflygplan och därutöver tvingats bevittna sänkningen av sitt flaggskepp i Svarta havet: kryssaren "Moskva". Enligt Ben Wallace är nivån på de ryska styrkornas stridsinsatser "bedrövlig": "När jag ser de ryska arméernas höga dödstal tycker jag som tidigare soldat att det är vanhedrande. Dessa unga män har förråtts av sina ledare," sade försvarsministern i parlamentet. Putin har satt in 65 procent av sina styrkor i Ukraina. Förlusterna är hemliga i Ryssland. Wallace höll tal i parlamentet. Omni 220426.

Storbritannien: "Legitimt" med attacker i Ryssland. Ukrainska styrkor uppges den senaste tiden ha legat bakom flera attacker mot logistiska mål som olje- och vapendepåer i Ryssland. Nu meddelar Storbritannien att landet ställer sig bakom sådana angrepp, rapporterar brittiska medier. James Heappey, minister för Storbritanniens väpnade styrkor, säger i Times Radio att det är "helt legitimt" för Ukraina att identifiera mål i Ryssland för att störa den ryska invasionen. Heappey säger vidare att det "inte nödvändigtvis är ett problem" om dessa attacker sker med vapen som har donerats av Storbritannien. Ryssland har nyligen anklagat Ukraina för att attackera mål i de ryska regionerna Belgorod, Brjansk och Kursk som alla gränsar till Ukraina. Heappey: Om inte de ryska logistiskkedjorna störs skulle de bidra till ännu fler döda i Ukraina. Krigsvetaren Ilmari Käihkö: Min uppfattning att Ukraina låg bakom attack mot oljedepå i Belgorod i början av april. Ukraina tros ha legat bakom flera attacker mot logistiska mål i Ryssland den senaste tiden. Omni 220426.

Tyskland bekräftar: Skickar luftvärnssystem till Ukraina. Tyskland kommer att skicka luftvärnssystemet Gepard till Ukraina. Det meddelar den tyska försvarsminister Christine Lambrecht under tisdagens toppmöte om militärt stöd till det krigsdrabbade landet på en amerikansk flygbas i södra Tyskland, skriver AFP. Der Spiegel, som tillsammans med Süddeutsche Zeitung hade avslöjat den tyska vapenleveransen på förhand, skriver att Lambrecht med beskedet vill mildra kritiken mot Tysklands tidigare ovilja att skicka vapen till Ukraina och betona att landets regering nu har svängt i frågan. Gepard är en tyskutvecklad luftvärnskanonvagn monterad på chassit från stridsvagnen Leopard 1. Lambrecht säger att Tyskland ska inventera sina vapenlager och se om landet kan avvara mer vapen. Gepard används inte längre av den tyska armén. Systemet kan även användas för att attackera mål på marken. Toppmötet hålls på den amerikanska flygbasen Ramstein i södra Tyskland. Omni 220426.

Ryssland utvisar fyra svenska diplomater - Ann Linde: "Omotiverat." Ryssland utvisar fyra svenska diplomater, skriver utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter. Det görs som ett svar på att Sverige den 5 april utvisat tre ryska diplomater, uppger det ryska utrikesdepartementet enligt AFP. Enligt departementet framfördes "starka protester" mot utvisningen av ryska diplomater och Sveriges "militära stöd till Kyivregimen" till den svenska ambassadören. Ryssland anklagar också grundlöst Sverige för att "dölja ukrainska nationalisters brott mot civila i Donbass". Linde kallar det ryska draget för "omotiverat och oproportionerligt". "Genom att utvisa västerländska diplomater spär Ryssland på sin internationella isolering", skriver ministern, och tillägger att Sverige kommer svara "på lämpligt sätt". Omni 220426.

FT: Putin felinformerad - förbereder lång konflikt för att ta hela Ukraina. Trots att ryska styrkor tvingats att dra sig tillbaka från Kyiv förblir Vladimir Putins mål med invasionen desamma - däribland att göra Ukraina till en rysk lydstat. Det uppger källor till Financial Times som är inblandade i att försöka nå ett fredsavtal mellan Moskva och Kyiv. Putin är sannolikt inställd på en utdragen konflikt som inte skulle ta slut när målet om full kontroll över Donbas eventuellt uppnås. Enligt källorna vill den ryske presidenten ta kontroll över hela Ukrainas svartahavskust för att skapa en plattform för ytterligare attacker i landet. Den oberoende militäranalytikern Pavel Luzin säger att Putin inte får korrekt information om händelserna på slagfältet. "Det är en otrolig hierarki. När en lägre rankad analytiker skriver en rapport om vad som verkligen händer går den genom tio chefer och när den når toppen ser allt ut att gå jättebra." Ryske befälhavaren Rustam Minnekaev sa nyligen att Ryssland ska ta kontroll över Donbas och södra Ukraina. Forskningsinstitutet The Study of War: Enligt Minnekaev ger kontroll över södra Ukraina ytterligare en väg till Transnistrien. Omni 220426.

Austin: Putin kunde inte ha föreställt sig detta stöd. Världen har slutit upp i stödet till Ukraina på ett sätt som Rysslands Vladimir Putin inte hade kunnat föreställa sig. Det säger USA:s försvarsminister Lloyd Austin vid det USA-ledda försvarstoppmötet vid flygvapenbasen Ramstein i Tyskland, skriver Washington Post. Försvarsministern säger vidare att det motstånd som Ukraina visat upp under den ryska invasionen ”inspirerat den fria världen”. Lloyds uttalanden kommer sedan USA bland flera länder utlovat utökat militärt stöd till Ukraina. Över 40 länder deltar vid toppmötet, bland annat representanter från Israel och Qatar, som dock inte fanns med på den officiella deltagarlistan, skriver WP. Omni 220426.

Expert: Kreml spelar bort att det var de som anföll. Ryske utrikesministern Sergej Lavrovs utspel om att Nato i praktiken redan är i krig med Ryssland i och med västländers vapenleveranser till Ukraina är ett exempel på rysk propaganda. Det säger Johan Norberg, Rysslandskännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till DN. Att vapenleveranser sker är objektiv fakta, men det är fakta som Kreml sedan rycker ur sin kontext, säger Norberg till DN. "Man börjar vända på kausaliteten och spela bort att det var Ryssland som anföll Ukraina." Han säger också att Rysslands tal om kärnvapen har en avskräckande effekt, men bedömer att Ryssland inte kommer använda kärnvapen då det skulle få stora konsekvenser globalt. Han tror att kärnvapenretoriken hör samman med att invasionen inte går som Kreml önskat. Omni 220426.

Bedömningen: Utmattade ryska trupper klarar stora offensiver i ett par veckor. De ryska trupperna i Ukraina är rejält utmattade och kan klara av stora offensiva operationer i ett par veckor till. Den bedömningen gör Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring, i SR:s Studio Ett. "Samtidigt tror jag absolut att konflikten kan pågå mer eller mindre lågintensivt väldigt länge. Det var ju krig i åtta år i östra Ukraina innan den här invasionen började." Han säger att i princip all anställd personal, omkring 90 procent, skickats till Ukraina. Om värnpliktiga reservister skulle kallas in innebär det att Ryssland också skulle erkänna att landet är i krig, och inte bara genomför den "specialoperation" som Kreml valt att kalla invasionen, enligt Jonsson. Omni 220426.

Källor: USA-stöd gjorde att Ukraina kunde skjuta ner plan med ryska soldater. Att Ryssland ännu inte lyckats uppnå luftherravälde under striderna i Ukraina, vilket beskrivits som en överraskning, beror bland annat på att Ukraina nästan dagligen flyttar luftvärn med hjälp av amerikanska underrättelser. Det skriver NBC, baserat på samtal med icke namngivna amerikanska tjänstemän. Enligt NBC ska den amerikanska underrättelsehjälpen även ha lett till att Ukraina tidigt under invasionen lyckades skjuta ner ett ryskt flygplan som transporterade hundratals soldater. Det amerikanska stödet, där ukrainska styrkor bland annat fått koordinater på var ryska trupper befinner sig, beskrivs som en "massiv och aldrig tidigare skådad" underrättelseoperation med ett land som inte är med i Nato. Nedskjutningen av det ryska flygplanet bedöms ha begränsat Rysslands möjligheter att skicka trupp och utrustning till områden runt Kyiv. Ryssland kunde sedan ta kontroll över flygplatsen Hostomel, men inte till den grad att de kunde skicka dit utrustning i någon större skala. Är sedan tidigare känt att USA ger Ukraina underrättelser (8 april). Omni 220426.

USA: Ser inga tecken på att Putin faktiskt vill förhandla. USA har inte sett några tecken på att Rysslands president Vladimir Putin på allvar är redo för några meningsfulla förhandlingar gällande Ukraina, säger den amerikanske utrikesministern Antony Blinken enligt AFP. Vid en utfrågning i kongressen sa han också att den ryska invasionen aldrig har handlat om huruvida Ukraina eventuellt skulle kunna bli Natomedlem, utan om att Vladimir Putin anser att Ukraina inte har rätt till suveränitet. Vid ett möte med FN:s generalsekreterare António Guterres tidigare på tisdagen sa Putin att Ryssland inte "avvisar" några samtal med Ukraina. Omni 220426.

Ryssland: Har kontroll över hela regionen Cherson. Ryska trupper hävdar att de har tagit kontroll över hela Cherson-regionen i södra Ukraina, skriver Reuters med hänvisning till den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax. Det har ännu inte bekräftats från oberoende håll, rapporterar Sky News. De skriver också att ryska trupper, om uppgifterna om Cherson stämmer, kan länka samman de ockuperade områdena i Donetsk och Luhansk med den sedan 2014 annekterade Krymhalvön. Nyligen uppgav den ukrainske borgmästaren Ihor Kolychajev att ryska styrkor intagit stadshuset i staden Cherson, som ockuperades i början av mars. Stadens borgmästare vägrar samarbeta med Ryssland. Det brittiska försvarsdepartementet varnade på måndagen för att Ryssland planerar att genomföra en iscensatt folkomröstning i regionen Cherson. Påstås även ha intagit delar av Zaporizjzja och Mykolajov Omni 220426.

USA vill sälja ryska yachter och skicka pengarna till Ukraina. USA:s justitiedepartement kommer att be kongressen om mandat att beslagta ännu fler ryska tillgångar, uppger justitieminister Merrick Garland enligt Bloomberg. De konfiskerade yachterna, herrgårdarna och jetplanen ska sedan säljas som ett svar på Rysslands invasion av Ukraina. Den nya lag Garland vill få igenom kommer att göra det lättare att beslagta rika ryssars tillgångar och använda en del av pengarna från försäljningen till direkt stöd till Ukraina, sa Garland inför senaten på tisdagen enligt Bloomberg. Garland: Väntar mig att Vita huset kommer med förfrågan inom dagar. Omni 220426.

‘Best predictor’ Donald Trump warns of nuclear war if leaders are ‘not smart’. The Russia-Ukraine catastrophe is in a way already a world war and if leaders are not “smart” it will result in a nuclear battle, former US President Donald Trump says as the "best predictor of things ever". Mr Trump said his message for Russia’s Vladimir Putin would be to tell him his action are a "shame" while spruiking a change of diplomatic tactics. "They’re dealing with him incorrectly, I think what they’re saying - it’s almost like they’re speaking with fear," Mr Trump said. "Our leaders are not smart. If they’re not smart, you’re going to end up in a nuclear war - this is just the beginning. We have one weapon alone that would destroy everything." Mr Trump told Sky News Australia host Piers Morgan when he was president and Mr Putin spoke of potentially invading Ukraine, he said he "threatened him like he has never been threatened before". He stopped short of confirming that threat involved nuclear weapons. He also spoke of his confrontation with Kim Jong Un during his tenure in office, recounting his threat about the existence of a red “nuclear button” on his desk. Sky News You tube 3:31 220426.

FN: Putin "i princip" med på evakuering av stålverket. Rysslands president Vladimir Putin har "i princip" gått med på att låta civila lämna det belägrade stålverket i Mariupol i östra Ukraina. Det säger FN i ett uttalande efter generalsekreteraren António Guterres möte med Putin, skriver flera medier. "Uppföljningsdiskussioner kommer att föras med FN:s kontor för samordning av humanitära frågor och det ryska försvarsministeriet", sa FN:s talesman Stephane Dujarric i uttalandet. Tidigare under tisdagen sa Putin till Turkiets president Tayyip Recep Erdogan att det inte pågår några strider i Mariupol och att Kyiv borde ta ansvar för de människor som befinner sig på stålverket, skriver Reuters. Ukraina har tidigare vädjat till FN att hitta en väg att på ett säkert sätt evakuera de civila som befinner sig i stålverket. Evakueringen ska organiseras av FN och Internationella rödakorskommittén. Guterres ska träffa Ukrainas president på torsdag. Ukraina uppskattar att runt tusen civila finns i stålverket. Under mötet med Guterres sa Putin att han fortsatt hoppas på en diplomatisk lösning. Omni 220426.

Mariupols borgmästare: Stålverket åter under attack. Petro Andryushchenko, talesperson för Mariupols borgmästare, uppger att stålverket Azovstal i den belägrade hamnstaden åter är under attack av ryska styrkor, rapporterar Reuters. Beskedet kommer samtidigt som förhandlingar pågår om en tillfällig eldupphör och evakuering av civilia från platsen. Enligt Andryushchenko har inga överrenskommelser gjorts om evakueringsförsök från staden. (svt 220427.)
Borgmästare: Nya ryska attacker mot stålverket. Stålverket i Mariupol där både ukrainska soldater och civila befinner sig är återigen under rysk attack. Det uppger en talesperson för stadens borgmästare, enligt Reuters. Under tisdagen uppgav FN:s generalsekreterare António Guterres att Vladimir Putin "i princip" gått med på att låta civila lämna det belägrade stålverket, men enligt borgmästaren hade inga sådana överenskommelser gjorts under onsdagen. Soldaterna i stålverket har uppgetts vara det sista försvaret kvar i staden. Stålverket har tunnlar som sträcker sig 24 kilometer. Storbritanniens försvarsdepartement skriver att bomberna som används i Mariupol kan orsaka civila dödsfall. Omni 220427. Kommentar: Putin ljuger hela tiden oavsett vem han pratar med.

Putin hör bara vad han vill höra.

Eva i Sankt Petersburg protesterar mot kriget: "Vi är många." Ryska Eva Ivanova i Sankt Petersburg protesterar mot kriget i Ukraina, trots att det innebär risker för henne. "Jag vill att människor i andra länder ska förstå att det finns ryssar som inte tycker att det som sker är rätt, vi är många och vi är inte rädda," säger hon i SVT:s Morgonstudion. 18-åriga Eva Ivanova har blivit gripen vid flera av de protester mot kriget i Ukraina som hon medverkat vid. Första gången blev hon kvarhållen i strax över ett dygn på polisstationen, nästa gång två dagar. "Det var hemskt, de skriker åt en och skrattar åt en. De vill få en att känna att man är värd mindre än ingenting," säger Eva. Hon tror att många av de som protesterar tänker sig för om de blivit gripna två gånger, sker det fler gånger än så finns risk för fängelsestraff. "Många är också rädda för att förlora sina jobb eller slängas ut från universitetet, det är ett riktigt problem." Hör Eva berätta mer i klippet. svt 220426.
Kragh: "Ryssar huvudsaklig mottagare av Lavrovs budskap." Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uttalade sig under måndagen om att det finns en reell risk för ett tredje världskrig. Biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier Martin Kragh säger under kvällens Aktuellt att Lavrov inte främst riktade ett hot mot västvärlden, utan ett budskap till Rysslands befolkning. Sergej Lavrov varnade under gårdagen i en intervju i ryskstatlig tv att det finns en reell risk för att väpnade konflikter sprider sig utanför Ukraina. Han anklagade Nato för att ha inlett krig mot Ryssland genom ombudsländer som man försett med vapen. I samma veva underströk Lavrov att risken för kärnvapenkrig är en "verklig fara". "Kärnvapen är något som den ryska politiska ledningen återkommit till flera gånger de senaste åren. Man använder det mer eller mindre för att signalera någon typ av avskräckning mot omvärlden, men också för att påminna omvärlden om den förmåga som Ryssland har inom det här området," säger Martin Kragh. Han menar att det har skett en retorisk förskjutning från Rysslands sida sedan invasionens start. "Det har inte gått som Ryssland förväntade sig och nu är de indragna i en mycket svår konflikt som de inte kontrollerar på det sätt de önskar, och då hittar de en ny förklaring. Och det är att man krigar med Nato," säger Martin Kragh. Vad är syftet med denna retorik? "Det här handlar om att legitimera sitt eget handlande. Det är inte primärt riktat mot en västerländsk publik utan det är den ryska befolkningen som är huvudsaklig mottagare av det här budskapet." svt 220427.

Här rivs sovjetiska monumentet i Kiev. Ukrainska myndigheter river nu ett monument i Kiev föreställande en ukrainsk och rysk arbetare, det rapporterar Reuters. Den 8 meter höga statyn under monumentet Folkets vänskapsbåge i Kiev revs under tisdagen. Titan- och bronsskulpturen upprättades 1982 för att fira Sovjetunionens 60-årsjubileum och har symboliserat vänskapen mellan Ryssland och Ukraina. Men nu plockas den 40 år gamla statyn ned som ett svar på Rysslands invasion av landet, enligt stadens borgmästare. Men vänskapssymbolen är inte den enda att få uppleva rivningskulan. I staden Ternopil - som ligger i västra Ukraina - har en staty som porträtterar den ryska författaren och nationalskalden Aleksandr Pusjkin demolerats. Det var tidigare i april som stadens myndigheter valde att plocka ned monumentet efter att det dränkts i röd färg och prytts av anti-krigsbudskap. svt 220427.

FN-beslut ställer krav på länder med vetorätt. FN:s generalförsamling har antagit en resolution som ställer krav på säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar att rättfärdiga användningen av sin vetorätt. "Resolutionen är till för att öka transparensen och ansvaret vid användningen av vetorätten i säkerhetsrådet," säger Sveriges FN-ambassadör Anna Karin Eneström till SVT. Godkännandet av resolutionen - som började utvecklas för över två år sedan - möttes av applåder i kammaren. Enligt resolutionen ska generalförsamlingen samlas till möte inom tio dagar efter att ett veto lagts. Vetolandet behöver då ge en motivering till beslutet och andra länder får chans att ställa frågor. Det innebär inte att vetot kan stoppas. "Åtgärden syftar till att öka transparensen och ansvaret vid användningen av vetorätten i säkerhetsrådet men också för att stärka generalförsamlingen," förklarar Anna Karin Eneström som i slutet av 2019 blev Sveriges permanenta representant i FN. Hon understryker att resolutionen, som antogs med konsensus, har ett brett och starkt stöd av medlemsländerna, däribland tre permanenta vetorättsinnehavare: USA, Storbritannien och Frankrike. "Detta är ett steg i arbetet att försöka begränsa vetot," säger Eneström och tillägger att Sveriges långsiktiga inställning till vetorätten är att den bör överges. FNs generalförsamling har fördömt kriget i Ukraina men Ryssland stoppade säkerhetsrådets agerande. Att Ryssland enligt Eneström användesin vetorätt är en starkt bidragandeanledningarna till att FN agerade och antog resolutionen nu. "Ukrainakriget är det mest allvarliga som har hänt under FN:s historia," säger FN-ambassadör. Hör biträdande chef för Sipri Joakim Vaverka om FN:s roll i världspolitiken i klippet. svt 220427.

Explosion i ryska Belgorod - vapenlager står i lågor. Flera explosioner ska under natten ha hörts utanför den ryska staden Belgorod, som ligger nära den ukrainska gränsen. Ett vapenlager brinner i staden, säger guvernören Vyacheslav Gladkov till Reuters. Enligt Gladgov har inga civila skadats. Ukraina uppges ha legat bakom flera attacker mot logistiska mål som olje- och vapendepåer i Ryssland under den senaste tiden. Provinsen Belgorod gränsar till de krigsdrabbade regionerna Luhansk, Sumy och Charkiv. Branden ska ha brutit ut nära byn Staraya Nelidovka. Gladkov uppger att han vaknade av en hög smäll vid 03.35. Ligger cirka fyra mil från den ukrainska gränsen. Omni 220427.

Drönarvideo visar ryska styrkor vid lik i Butja. Flera drönarvideor som CNN har tagit del av visar ryska styrkor i närheten av dödade civila på gatorna i Butja, utanför Kiev, under styrkornas ockupation av staden i mars. CNN har kontrollerat och bekräftat filmernas äkthet, som är de första rörliga bevisen på att de döda låg på gatorna när de ryska styrkorna var där. De rörliga bilderna togs av en drönare den 12 och 13 mars. När drönaren flyger över staden den 13 mars syns ett ryskt militärfordon vid en korsning. En bit ned på gatan har CNN identifierat tre döda kroppar, som är samma kroppar som syns i en video från den 1 april, då de ryska styrkorna hade lämnat staden. Kropparna syns även på satellitbilder tagna av Maxar Technologies den 18 mars. På en video från den 12 mars syns flera ryska soldater runt ett militärfordon som står parkerad utanför ett hus bara en bit bort på samma gata som kropparna ligger vid. CNN har bett det ryska försvarsdepartementet om en kommentar, men hade under natten svensk tid inte fått något svar. Ryssland förnekar att landets soldater har dödat civila i Butja och har hävdat att de filmer och satellitbilder som hittills har släppts har varit iscensatta av Ukraina. FN misstänker att krigsbrott har begåtts av ryska styrkor i Butja och EU har startat en utredning. Även Internationella brottmålsdomstolen (ICC) kommer att ansluta sig till krigsbrottsutredningen. (svt 220427.)

Ukraina river symbol för vänskap med Ryssland. Ukraina har rivit ett monument i Kyiv som symboliserar vänskapen mellan de ukrainska och ryska folken, skriver Reuters. Monumentet restes 1982 för att fira Sovjetunionens 60-årsjubileum, och föreställer en ukrainsk och en rysk arbetare. "Jag är övertygad om att ett sådant här monument har en helt annan betydelse nu," säger Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko. Klytjko säger också att bågen över monumentet ska byta namn från "Folkens vänskapsbåge" och har föreslagit "Ukrainska folkets frihetsbåge" som nytt namn. Rivningen möttes med jubel av åskådare. Klytjko säger också att 460 gator i staden ska få nya namn. Omni 220427.
Vänskapsmonument från Sovjettiden tas ner i Kyiv.
Delar av det sovjetiska monumentet "Folkets vänskapsbåge" i Kyiv har rivits, rapporterar flera medier. Monumentet har varit en symbol för vänskapen mellan Ryssland och Ukraina. Stadens borgmästare Vitalij Klytjko säger att Rysslands invasion visar den verkliga innebörden av vänskapen. "Förstörelse av ukrainska städer, dödandet av tusentals fredliga människor. Ett sådant monument har en helt annan betydelse nu," säger han enligt Reuters. Nyhetsbyrån skriver att arbetare inledde dekonstruktionen med att ta bort ett av två bronshuvuden på monumentet, och att det föll i marken med en ihålig klang. Enligt Klytjko ska själva bågen i monumentet stå kvar men döpas om till "Det ukrainska folkets frihetsbåge". Omni 220427.

Nytt ryskt Natohot mot Finland - kan stänga kanal. Den ryska statsduman överväger att säga upp arrendet av Saimaa-kanalen om Finland går med i Nato, uppger Yle och citerar den ryska statsägada tidningen Izvestija. Den drygt fyra mil långa kanalen, som förbinder sjön Saimaa i Finland med Östersjön, går både genom Finland och Ryssland och Finland hyr den ryska delen till 2062. Kanalen är i vanliga fall en av Finlands viktigaste transportleder för framförallt för pappers- och träprodukter. Men efter krigsutbrottet i Ukraina har trafiken avstannat och transporterna går andra vägar för tillfället. "Avtal som gjorts i goda tider, och är förnuftiga i den meningen, kan ses över när relationerna försämras. Det vore naturligt, kommenterade Dmitrij Novikov, vice ordförande i dumans utskott för internationella frågor, till Izvestija. Iltalehti: Statsduman hotar säga upp avtal om Finland söker Natomedlemskap. Omni 220427.

Rysk attack mot bro kan slå mot spannmålsexport. Ryssland har attackerat en strategiskt viktig bro i Odesa, vilket kan försvåra exporten av vete ytterligare. Det rapporterar Reuters. Bron, som kopplar samman regionen Odesa med resten av Ukraina, har setts som ett viktigt alternativ för exporten av spannmål då hamnarna vid Svarta havet satts ur spel av den ryska invasionen. Ukraina är en stor producent av spannmål, och flera länder i Afrika och Mellanöstern är beroende av landets export. USA:s finansminister Janet Yellen har varnat för att matbristen kan orsaka social oro och politiskt kaos. Två robotar ska ha träffat bron. Lantbrukare i Zaporizjzja bär skottsäkra västar för att exporten ska fortsätta. Yanet Jellen: Människor på varje kontinent påverkas. Matpriserna har ökat kraftigt i flera afrikanska länder. Omni 220427.

Ryska sanktioner mot 287 i brittiska parlamentet. Det ryska utrikesdepartementet inför sanktioner mot 287 medlemmar av det brittiska underhuset, rapporterar Reuters och citerar ryska nyhetsbyrån Interfax. Det handlar om inreseförbud och personliga restriktioner. "Som svar på det beslut som togs av den brittiska regeringen den 11 mars att lägga till 386 deputerade från statsduman till en sanktionslista, i ett ömsesidigt drag, sätts personliga restriktioner på 287 ledamöter av underhuset", skriver ministeriet i ett pressmeddelande enligt Reuters. Det brittiska underhuset har totalt 650 medlemmar. Omni 220427.
Johnson: Att innefattas av ryska sanktioner är en ära. Under onsdagen har Ryssland infört sanktioner mot 287 brittiska politiker - något som premiärminister Boris Johnson menar att de utpekade ska vara stolta över. Det rapporterar flera brittiska medier. De ryska sanktionerna är enligt det ryska utrikesdepartementet ett svar på "russofobisk hysteri", och innebär bland annat att personerna i fråga inte får resa in i Ryssland. Flera av de politiker som innefattas sitter inte längre kvar i det brittiska underhuset. De politiker som är med på den ryska listan ska se det som ett tecken på att de gör något rätt, menar Boris Johnson. Totalt har det brittiska underhuset 650 medlemmar. Kommer som svar på brittiska sanktioner mot 386 anställda vid ryska staten. Representanten Mark Harper: "Ryssland hatar verkligen när man påpekar deras krigsbrott." Omni 220427.

Putin: Har stått emot västs sanktioner - kommer svara. Rysslands rubel, bankssystem, transportsektor och landets ekonomi har i stort klarat av sanktionerna från väst. Det säger landets president Vladimir Putin till lagstiftare, enligt Reuters. Den ryska presidenten utlovade i samma tal även ett svar på försöken att isolera Ryssland. Vid ett basscenario förväntar sig Rysslands finansdepartement ett tapp för BNP på 8,8 procent under 2022 och backa med 12,4 procent i ett mer "konservativt scenario". Det framgår av ett dokument som Reuters tagit del av och tyder på att sanktionerna tynger ekonomin, skriver nyhetsbyrån. Reuters: Sanktioner tar ut sin rätt. Omni 220427.

Ukrainsk befälhavare: Över 600 i stålverket är skadade. Över 600 skadade personer - både ukrainska soldater och civila - befinner sig i det belägrade stålverket Azovstal i hamnstaden Mariupol. Det uppger en ukrainsk befälhavare i en video som publicerats på Facebook, skriver The Guardian. Det framgår inte vilken typ av skador det rör sig om, eller hur fördelningen mellan skadade civila och skadade ukrainska soldater ser ut. Befälhavaren säger också att det saknas mediciner och att de skadade inte har någon möjlighet att få vård, att de lever under "ohälsosamma förhållanden", och att vatten och mat är på väg att ta slut. Under tisdagen uppgav FN att generalsekreteraren António
Guterres och Vladimir Putin har diskuterat evakuering av civila från stålverket - något som Putin "i princip" ska ha gått med på. Det enligt ett FN-uttalande. Omni 220427.

Analys: Strider har brutit ut vid en osynlig frontlinje. De ryska attackerna mot ukrainsk infrastruktur i de västra delarna av landet syftar troligen till att hindra vapenleveranser från att nå fronten, men också att stoppa spannmålsexporten som bidrar till att finansiera det ukrainska motståndet. Det skriver The Guardians Emma Graham-Harrison och Vera Mironava i en analyserande text. Ryssland har bland annat attackerat järnvägsförbindelser, och Graham-Harrison och Mironava bedömer att det är en typ av attacker som har intensifierats senaste tiden. "Medan stridsvagnar och trupper skjuter mot varandra i Donbas står Ukraina inför ytterligare en strid vid en osynlig frontlinje." För BBC kommenterar underrättelseexperten Forbes Mckenzie ryska påståenden om att man under onsdagen förstört en depå med vapen som levererats från väst - i ett område som han menar är av stort intresse från Ryssland. Om nu Ryssland har lyckats slå ut "västerländsk förmåga" är det något som kan stärka moralen hos de ryska trupperna som deltar i invasionen, bedömer han. Omni 220427.

Irpins invånare återvänder - möter rysk försåtsminering. Dolda sprängladdningar och plundrade hus. Det är vad de ryska trupperna lämnade efter sig vid reträtten från byar och städer kring Kyiv, områden som ryska trupper tidigare kontrollerat. Det skriver NBC News i ett reportage från Irpin väster om huvudstaden. NBC beskriver hur invånarna tvingas städa undan bråte i en till stora delar förstörd stad. Många som tidigare flytt har återvänt men för många kan det ändå dröja flera månader innan deras hem går att bo i igen. 73-åriga Sezhiy Klymach säger att det är tufft att se förstörelsen som följt striderna. "Jag hoppas att många kommer tillbaka för att återuppbygga den." Invånarna i Irpin saknar fortfarande elektricitet. Omni 220427.

Freed captive explains why Russians are taking civilians. Som handelsvara för att byta ut civila ukrainare mot ryska infångade soldater. CNN 220427 10:33.

Ryssarna kom för att befria Ukraina men ukrainarna ville inte bli befriade.

Ukraina har fortsatt kontroll över sitt luftrum. Trots att Ryssland sägs vinna viss mark i öst behåller Ukraina kontrollen över sitt luftrum. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Myndigheten bedömer att Ryssland har misslyckats med att rå på det ukrainska flygvapnet och luftvärnet. Rysslands fokus uppges ligga på att stötta de invaderande marktrupperna i östra och södra Ukraina. Förvarsdepartementet tror att majoriteten av de ryska luftattackerna mot Mariupol görs med raketer som inte går att styra, vilket ökar risken för att civila träffas. Omni 220427.
Storbritannien: Ukraina har återtagit majoritet av luftrummet. Ukraina har återtagit kontrollen över en majoritet av luftrummet i landet. Det uppger Storbritanniens försvardepartement på ondsagen och hänvisar till sin senaste underrättelserapport, rapporterar CNN. Enligt rapporten är Rysslands luftaktivitet primärt fokuserad till södra och östra Ukraina för att understödja sina egna marktrupper i regionerna. Samtidigt fortsätter Rysslands attacker mot infrastruktur och ukrainska militära tillgångar i hela landet. "Rysslands tillgång till norra och västra Ukraina är ytterst begränsad", uppges det vidare. (svt 220427.)

Drönarjätte stoppar försäljning i Ryssland och Ukraina. Den kinesiska drönarjätten DJI har tillfälligt upphört med all försäljning och affärsverksamhet i både Ryssland och Ukraina. En talesperson för DJI uppger att det handlar om principer, och poängterar att man inte vill se företagets produkter användas i strider och åsamka skada. Beskedet kommer en månad efter att Ukraina bett DJI sluta sälja sina produkter i Ryssland. Vill inte att produkterna används i strider. Omni 220427.

Tre områden i fokus i kriget - hör Paasikivi om utvecklingen. Veckans beskjutningar mot byggnader i utbrytarrepubliken Transnistrien har väckt oro för ökade spänningar utanför Ukrainas gränser. Överstelöjtnanten Joakim Paasikivi tror att det kan röra sig om iscensatta attacker som ett led i Rysslands propagandakrig. "Min känsla baserat på den bristfälliga information som finns, är att det mycket väl kan vara en 'false flag'-operation." Transnistrien är en autonom region i Moldavien med strax under en halv miljon invånare. Regionen utropade sin självständighet 1990 och har sedan dess styrts av separatister med stöd från Moskva. Den senaste tiden har även Odessa hamnat i fokus efter intensifierade robotattacker, och i området kring Kramatorsk och Izjum flyttar ryska trupper fram sina positioner. Få en överblick över områdena och händelseutvecklingen i videon. svt 220427.

Ukraina: Ryska styrkor rycker framåt i öst. Ukraina uppger att flera byar i de östra delarna av landet har ockuperats av ryska styrkor. Därtill ska en rad explosioner ha hörts under natten i den ryska provinsen Belgorod vid den ukrainska gränsen vid Charkiv, rapporterar brittiska medier. Det ryska försvarsdepartementet uppger att ryska styrkor har trängt undan den ukrainska armén från Velyka Komysjuvacha, Zavody och flera andra byar i Donetskregionen. Ukraina bekräftar de ryska styrkornas framryckningar i öst, uppger nyhetsbyrån AFP. På onsdagen uppger det ryska försvarsdepartementet även att ett stort lager med vapen som västmakter försett Ukraina med, har förstörts. Uppgifterna har inte bekräftats av Ukraina och det uppges inte vilken typ av vapen det handlar om, rapporterar AFP. Ett ammunitionslager uppges stå i brand i Ryssland, skriver Belgorods guvernör Vyatjeslav Gladkov på meddelandetjänsten Telegram. Han beskriver att han vaknade av vad som lät som en hög explosion runt halv fyra på morgonen och att ingen av stadens räddningsmyndigheter hittills har hittat orsaken till explosionerna, rapporterar The Guardian. "Enligt den preliminära informationen är det ett ammunitionslager som brinner. Inga bostadshus har skadats. Inga civila har dödats eller skadats", skriver Gladkov. (svt 220427.)

Regnväder uppges hämma rysk offensiv - fortsätter förstärka i östra Ukraina. Den ryska armén fortsätter att förstärka sina styrkor i och omkring Donbas i östra Ukraina och gör "mindre framsteg", skriver BBC som hänvisar till icke namngivna västerländska tjänstemän. Men de ryska trupperna lider samtidigt förluster och har svårt att slå ut det ukrainska motståndet vid värdefulla militära mål, enligt en källa. Ryssarna uppges också ha fortsatta logistiska problem och hämmas av kraftigt regn. Det specificeras dock inte varför regnet innebär problem för Ryssland. Enligt AFP skriver Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov på Facebook att "extremt tuffa veckor" väntar landet i och med den ryska truppuppbyggnaden. Den närmsta tiden kan avgöra Ukrainas framtid, skriver han. Tidigare under onsdagen rapporterade BBC att det ukrainska försvaret i öst än så länge står emot, men att ryska styrkor avancerat kring staden Izyum. Ukraina medger att Ryssland har gjort vissa framsteg och kontrollerar en rad byar i Donbas. Källa: "Ryssar gillar inte att strida i regn." Omni 220427.

Putin hotar: Vi kommer att reagera snabbt vid inblandning i Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin varnar alla länder som försöker lägga sig i Ukraina-konflikten att konsekvenser väntar, rapporterar Reuters under onsdagen. Han understryker under ett tal till lagstiftare i Sankt Petersburg att alla beslut om hur Moskva skulle reagera vid en sådan situation redan har tagits. "Om någon har för avsikt att ingripa i de pågående händelserna (i Ukraina) utifrån och skapar oacceptabla strategiska hot mot oss, ska de veta att vårt svar på dessa handlingar kommer att komma snabbt, blixtsnabbt." sade Putin under sitt uttalande. Putin upprepade även att man anklagar västvärlden för att ha drivit på Ukraina att skapa konflikt med Ryssland. (svt 220427.)

Microsoft avslöjar ryska cyberattacker mot Ukraina. Hackare från Rysslands regering har utfört flera cyberattacker mot Ukraina som verkade stödja Moskvas militära attacker och digitala propagandakampanjer, uppgav Microsoft i en rapport på onsdagen enligt Reuters. De anmälda intrången - varav några aldrig tidigare har avslöjats - tyder på att hackning har spelat en större roll i konflikten än vad man tidigare trott. Det digitala angreppet, som enligt Microsoft startade ett år före Rysslands invasion den 24 februari, kan ha lagt grunden för olika militära uppdrag i det krigshärjade territoriet, menar forskare. Mellan den 23 februari och den 8 april i år observerade man totalt 37 ryska förstörande cyberattacker innifrån Ukraina. Samt har minst sex olika Kreml-kopplade hackergrupper genomfört närmare 240 cyberoperationer mot ukrainska mål, enligt Microsoft skriver CNN. (svt 220427.)

Ukraina: Sjukhus attackerat i Severodonetsk. En rysk attack orsakade "betydande" skador på ett regionalt sjukhus i den östra ukrainska staden Severodonetsk under onsdagen, visar en video som släppts av Luhansks regionala administration. CNN har geolokaliserat och verifierat videons äkthet. Videon börjar med scener av utblåsta fönster i ett sjukhustrapphus. När personen som tar videon klättrar upp för trappan, ses mer skräp och skador, inklusive en dörr som blåsts av dess gångjärn. Serhiy Hayday, chef för Luhansks regionala militärförvaltning, uppger att en kvinna dödades i attacken. CNN kunde inte självständigt verifiera dödsfallet. Hayday anklagar även Ryssland för att ha vetat om att sjukhuset inte var tomt och att det fanns patienter med olika tillstånd som behandlades där. Ryssland har ännu inte kommenterat händelsen. (svt 220427.)

Oro för "folkomröstning" i Cherson: "Helt ockuperade." Invånare från Cherson i södra Ukraina flyr av oro för att ryska styrkor ska genomföra en iscensatt folkomröstning - något som Ukraina har varnat för. Det skriver CNN som i ett reportage talat med flera som lämnat den ockuperade staden. En anonym kvinna berättar att hon ville fly med sina två söner och sin dotter så snabbt det bara gick inför en eventuell "folkomröstning". Detta då hon befarar att följden skulle kunna bli att män mellan 18 och 60 år kallas in för att strida. "Vi är helt ockuperade. Det finns ingen mat, inga pengar. De kommer att genomföra en folkomröstning och ta våra barn." Under tisdagen påstod det ryska försvarsdepartementet att deras styrkor nu kontrollerar hela regionen Cherson - något som dock inte bekräftats av oberoende part. Omni 220427.

Rysslands president Vladimir Putin hotar med "vapen som ingen annan kan skryta med" i Ukraina. Om någon blandar sig i det som händer i Ukraina blir vårt svar blixtsnabbt, sa Rysslands president Vladimir Putin i ett tal i Sankt Petersburg. "Vi har vapen som ingen annan kan skryta med, och vi kommer inte att skryta med dem utan använda dem. Det vill jag att alla ska veta," sa president Vladimir Putin i sitt tal. Han hävdade att utländska krafter använder Ukraina för att bekämpa Ryssland. Han talade också om att Ryssland klarar sig bra utan alla de fientligt sinnade länder som nu försöker lägga sig i landets politik. "De kan sköta sina egna problem, sa Putin och tillade att Ryssland inte har behov av att finnas med i sådana internationella organisationer som bara finns till för att försvaga Ryssland. De som motsätter sig Ryssland behöver inte ett självständigt och stort land som vårt, och de inbillar sig att vi bara genom vår existens utgör ett hot mot dem," sa Putin. Putin sa att västvärlden nu har gjort sitt stöd för russofobi och nynazism till ett geopolitiskt vapen. "Ryssland kommer att fullfölja alla sina mål med den militära specialoperationen. Målet för den är att trygga säkerheten i Donbass-området, det ryska Krim och hela Ryssland," sa president Putin. Tidigare har han talat om att målet med det som Ryssland kallar en militär specialoperation är att förgöra de ukrainska nazisterna som enligt rysk retorik leder landet. Putin lovade också att Ryssland snart ska visa upp vilka utländska legosoldater som strider i Ukraina. Och då talade han förstås inte om legosoldater i rysk tjänst, utan sådana som krigar på Ukrainas sida. Utom de hårda orden mot omvärlden kom presidenten med sina traditionella löften till den ryska befolkningen och lovade nya understöd till pensionärer och barnfamiljer. Han sa också att omvärldens försök att försämra den ryska ekonomin har misslyckats. Västvärlden målas upp som en fiende som attackerar Ryssland. Putin talade i Tauriska palatset i Sankt Petersburg inför lagstiftningsrådet, ett statligt organ som samlar ledarna för de regionala lagstiftningsorganen som underlyder det ryska federationsrådet och statsduman. Tidigare under dagen hölls ett sammanträde där man diskuterade regionernas ekonomi. På plats fanns representanter för alla ryska subjekt (administrativa enheter), och också federationsrådets ordförande Valentina Matvienko och dumans talman Vjatjeslav Volodin. Matvienko talade on dagens läge i Ryssland och hävdade att landet är utsatt för en attack från västvärlden. "De vill totalt blockera Ryssland, bromsa vår ekonomi och förhindra oss att försvara vårt lands säkerhet." Talman Volodin talade om hur utländska företag har lämnat Ryssland och sa att det i själva verket är bra. "Vi kan för en billig penning ta över företagen och med hjälp av dem skapa en aldrig tidigare sedd ekonomisk tillväxt i vårt land." Den 27 april firas i Ryssland som "parlamentarismens dag". Landet är inte någon parlamentarisk republik, utan en federation som leds av presidenten. Det betyder att det inte är parlamentet som utser ministrar utan det gör presidenten. Regeringen ska ha presidentens, inte parlamentets, förtroende. Dumans talman Vjatjeslav Volodin uttalade sig om parlamentarismen och sa att flerpartisystem är till skada. "Då det finns många partier törstar de alla efter makt och glömmer statens bästa." Enligt Volodin arbetar alla partier i det ryska parlamentet i samförstånd och är enligt hans åsikt därför framgångsrika. Den ryska federationen består av 85 subjekt, alltså administrativa enheter. De styrs i hög grad från Moskva och har bara begränsade rättigheter att själva fatta beslut om sin ekonomi. Den största delen, oftast över 70 procent, av de skattepengar som subjekten samlar in skickas till Moskva och distribueras därifrån åter till regionerna. yle 220427.

Analys: Gasen ett av Putins sista kort - kan slå tillbaka. Det ryska beskedet om att strypa gasen till Polen och Bulgarien är en "dramatisk eskalering" i Kremls försök att försvaga den enighet som Ukrainas allierade visat genom bland annat vapenleveranser, skriver NBC:s Yuliya Talmazan i en analys. Det europeiska beroendet av energi från Ryssland är ett av de sista korten som Putin har kvar att spela ut för att slå tillbaka mot sanktionerna, och beskedet kommer i en tid då nya vapenleveranser utlovats, skriver Talmazan. Hon noterar också att Kreml sagt att ett tredje världskrig inte kan uteslutas och att Ryssland hotat att slå militärt mot västs vapenleveranser.
"Uppenbarligen kände Putin att det inte var nog." Medan europeiska ledare har lovat att göra sig oberoende av gasleveranserna lär det dröja innan ekonomier som Tyskland och Italien helt kan förlita sig på andra källor, bedömer The Guardians Rob Davies. Just Bulgarien och Polen har Putin valt med omsorg, skriver han. Som exempel nämns att Polen är ett av länderna som ställt upp mest bakom Ukraina både politiskt och militärt. DN:s Sigrid Melchior skriver att det ryska agerandet på kort sikt leder till högre priser i Europa, men att det också slår tillbaka mot Kreml. Detta då EU-regeringar som varit för ett importstopp av rysk gas nu "stärkts i sin uppfattning". Omni 220427.
Hur ser importen av naturgas från Ryssland till EU ut? svt 220427 video 0:48.
EU-ledarnas reaktion mot ryska gasbeskedet: "Försök till utpressning." "Försökt till utpressning." Så beskriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen Rysslands besked om att stoppa gasexporten till Polen och Bulgarien. Samtidigt hotar Ryssland med att fler EU-länder kan stå på tur. EU ska koordinera ett gemensamt svar mot Ryssland efter beslutet om de stoppade gasleveranserna, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Hon utlovar samtidigt ett sjätte sanktionspaket. "Att den ryska ledningen skulle använda gasmarknaden som ett politiskt vapen var väntat. Det är oacceptabelt och det visar än en gång på hur opålitligt Ryssland är som gasleverantör," säger hon i ett officiellt uttalande. Hittills har Polen och Bulgarien stoppats från att handla rysk gas. Den ryska energijätten Gazprom hotade på onsdagen med att strypa gastillförseln till fler europeiska länder om handeln inte sker i ryska valutan rubel. "Vi kommer att göra allt för att Gazproms beslut ska få minsta möjliga påverkan på europeiska konsumenter," säger von der Leyen. Polens regering anklagar Gazprom för kontraktsbrott och sade att landet ska vidta rättsliga åtgärder mot gasleverantören. Premiärminister Mateusz Morawiecki säger att Ryssland försöker ”utpressa” landet. Han ser åtgärden som en hämnd för nya sanktioner som Warszawa infört mot Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån AP. Även Bulgarien anklagar ryska regeringen för utpressning och avtalsbrott. Premiärminister Kiril Petkov säger att landet kommer att svara genom att se över samtliga avtal med Gazprom, inkluderat de som gäller så kallade transitavtal för rysk gas som levereras till Serbien och Ungern. Både Polen och Bulgarien är viktiga transitländer för vidare export av rysk gas. Gazprom har varnat för att man kommer att välja andra transportvägar om de på något sätt olovligen påverkar leveranserna. Tyskland, som är kraftigt beroende av rysk gas, ser ännu inget som tyder på att Gazprom skulle stoppa leveranserna till landet. Det uppger landets finansminister Christian Lindner, enligt Reuters. Slovakien, som importerar 85 procent av sin gas från Ryssland, uppger via finansminister Richard Sulik att landet inte riskerar stängas ute från den ryska gasmarknaden, enligt Reuters. Ryssland står för 40 procent av gasmarknaden i Europa. Gazproms besked fick gaspriset att skjuta i höjden på onsdagen, enligt Bloomberg. svt 220427.
Gazpromchefen: Bank används som valutaväxlare för gasköp. Den tidigare Gazpromchefen, som lämnat Ryssland och nu krigar för Ukriana, konstaterar att Gazprombank används som en valutaväxlare för europeiska länder när de köper gas. "Det krångliga systemet kan vara upplagt för att banken inte ska kunna drabbas av sanktioner," säger Igor Volobuyev till tidningen Liga. President Vladimir Putin kräver att länder ska betala gas i rubel - annars stryper han gasen. Ett hot som förverkligades på onsdagen när gasen till Bulgarien och Polen ströps. Nu berättar Igor Volobuyev, både ryss och ukrainare, tidigare presschef på Gazprom och vicepresident för Gazprombank, om bankens upplägg för gasköp. "Pengarna överförs till ett speciellt konto hos Gazprombank i den valuta som anges i avtalet. Sedan köper Gazprombank rubel för valutan genom Moskvabörsen, därefter förs de tillbaka till köparens konto där gasköparen överför rubeln till dotterbolaget Gazprom export," berättar han och menar att Gazprombank behövs som en valutaväxlare när europeiska länder köper gas. Igor Volobuyev hävdar att det krångliga systemet kan vara upplagt för att banken inte ska drabbas av sanktioner, så som avstängning av det internationella betalsystemet Swift. "Gazprombank kommer att vara en av de sista som stängs av. Det kommer inte att göras så länge rysk gas fortsätter levereras till Europa," säger Volobuyev. Läs mer hos svti 220427.
Grannsamverkan när ryska gaskontrakt blev värdelösa. Genom att vrida av gaskranen för vissa EU-länder i dag försöker Ryssland slå in en kil mellan de som fortsatt får och de som blir utan. Ryssland har nu bevisat för de europeiska huvudstäderna att man inte bara är en hotfull granne utan också en opålitlig leverantör. Men listiga samarbeten mellan EU-länder växer fram för att övervinna splittring om rysk energi. De var kanske de sista kubikmetrarna rysk gas. Men för polackerna var det ändå bara en tidsfråga innan de själva skulle vrida av kranen. Landet har använt våren för att fylla på sina lager och hitta nya leverantörer som kan ersätta ett bortfall på runt hälften av all gas som landet gör av med. En ny gasledning till Norge ska öppnas före årsskiftet samtidigt som alltmer flytande naturgas från USA lossas i Swinoujscies hamn. Polen insåg mycket tidigare än grannlandet Tyskland vilket riskfullt beroende av rysk gas man stod i. Medan den tyska regeringen lät en ny rysk-tysk gasledning byggas i Östersjön, började Polen bygga sig samman med norska gasfält – under det att man ondgjorde sig över de naiva tyskarna. Nu kan Polen istället hjälpa Tyskland att minska sitt energiberoende av Ryssland. Inte när det gäller gasen - för där är Tyskland ännu inte redo. Men tack vare Polen kan Tyskland stänga av den ryska oljan. Tyskland säger att man kan sluta köpa rysk olja inom bara några dagar - alltså stänga oljerören från Ryssland. Genom en deal med Polen kan råolja till raffinaderier i östra Tyskland istället börja lossas i polska hamnstaden Gdansk. Detta är bra nyheter för den polska regeringen som envist försökt driva igenom ett EU-embargo mot rysk olja, under hårt motstånd från Tyskland. Så istället för en kil har faktiskt en bro mellan dem byggts. Också i Bulgarien är de ryska gasrören strypta från och med idag. Landet är i ännu högre grad än Polen beroende av rysk gas, och har inte kunnat lagra lika mycket. Men trots det svåra läget har den ryska kilen inte fått fäste här heller. För även Bulgarien hade tänkt stänga av den ryska gasen vid årsskiftet, och har redan börjat importera från Azerbajdzjan. Omedelbart sträckte EU-grannen Grekland idag ut handen och lovade hjälpa Bulgarien med gas. Rysslands gas må vara billigast på EU-marknaden. Men det verkliga värdet på den har sjunkit idag efter att de skrivna gaskontrakten visat sig vara värdelösa. Och hittills ser det ut som att EU-länderna tillsammans stått pall för det ryska stress-testet. Se även video. svt 220427.
Ungern går med på ryska gaskravet: "Det är inte kul." Ungern har gått med på Rysslands rubelkrav för att få köpa gas. Det medger Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto. Kraven innebär att kunder måste öppna två konton hos Gazprombank, ett för utländska valuta och ett för rubel. Betalningen sker i dollar eller euro, som banken sedan växlar in till rubelkontot, skriver TT. Enligt Szijjarto får Ungern 85 procent av sina gasleveranser från Ryssland, och kommer att fortsätta vara beroende i flera år framöver. "Det är inte kul, vi har inte valt den här situationen, "säger han till CNN. Omni 220427.
Analytiker: Gasläget i Europa är "panikartat". Rysslands beslut att strypa gasen till Polen och Bulgarien sprider oro, och nu måste Europa säkra en ny försörjningskälla före vintern. Det säger experter som Aftonbladet har pratat med. "Det är lite panikartat," säger råvaruanalytikern Christian Kopfer. Ett ryskt gasstopp skulle kunna leda till problem även i Sverige, framförallt i landets sydvästra delar. Där står naturgasen för 20 procents av den totala energitillförseln, att jämföra med 2,7 procent över hela landet. Enligt Kopfer kan det leda till kraftigt höjda elpriser - och i ett extremt läge ett större avbrott. "Det inträffar i princip aldrig, men i ett extremscenario kan det bli så," säger Kopfer. Kopfer: Går inte att ersätta gasen på så kort tid. Omni 220428.
Finland vägrar Rysslands gaskrav: "Tydlig hållning." Finland kommer inte vika sig för det ryska kravet om att betala gas från landet i rubel, säger den finländska Europaministern Tytti Tuppurainen enligt Reuters. Hon säger att landets hållning är tydlig, och att man förespråkar hårda sanktioner mot Ryssland, även sådana som kan komma att innefatta gas. I veckan beslutade ryska Gazprom att strypa gasen till Bulgarien och Polen eftersom dessa inte gått med på Putins krav om att de länder som Ryssland klassar som "ovänliga" ska betala i rubel. Ungern har medgett att de gått med på kravet. Ungern uppger att det beror det på landets infrastruktur. Sveriges energiminister: Beklagar Ungerns beslut. Länder tvingas öppna två konton - ett för utländsk valuta och ett för rubel - och Gazprombank växlar sedan in betalningen till rubelkontot. Omni 220428.
Uppgifter: Tyskland är redo att sluta köpa rysk olja. Tyskland är redo att sluta köpa rysk olja, vilket banar väg för ett europeiskt förbud mot import av rysk olja, uppger tyska myndighetskällor för Wall Street Journal. Tyskland har varit en av huvudmotståndarna till att införa embargo som sanktion mot Ryssland för invasionen av Ukraina. Berlin har tidigare varit en av de främst motståndarna mot sanktioner mot rysk olja. Tyskland, världens största importör av rysk gas, säger att man kommer fortsätta att betala sin gas i dollar eller euro. Omni 220428.

Höga temperaturer riskerar ta kål på Indiens veteskörd. Den kraftiga värmeböljan som har härjat i Indien sedan mars är inte bara en risk för landets befolkning, den skadar även landets veteskörd, skriver NBC News. Bonden Devendra Singh Chauhan berättar för nyhetskanalen att hans veteskörd har minskat med 60 procent jämfört med normala skördar. "I mars, när den ideala temperaturen skulle stiga gradvis, såg vi hur den plötsligt hoppade från 32 till 40 grader," säger han och tillägger att sådana "orimliga vädermönster" drabbar bönderna hårt. Enligt experter kan den skadade veteskörden drabba länder som försöker kompensera för den minskade importen från Ukraina. Indien upplevde den varmaste mars någonsin i år - sedan mätningarna startade för 122 år sedan. Omni 220427.
Upp 6:5-6 När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje varelsen säga: "Kom!" Och jag såg, och se: en svart häst, och han som satt på den hade en våg i sin hand. Och jag hörde liksom en röst mitt bland de fyra varelserna: "Ett mått vete för en denar och tre mått korn för en denar, men oljan och vinet får du inte skada." En denar var en dagslön. Matt. 20:1-16.

UN Secretary General António Guterres reveals what he told Putin in meeting. CNN You tube 6:34 220427.

FN organiserar evakuering efter nya avtalet med Putin. FN håller på att organisera evakueringen av det belägrade stålverket Azovstal i Mariupol efter en överenskommelse mellan generalsekreteraren António Guterres och Rysslands president Vladimir Putin. Det rapporterar AP. Enligt FN:s talesperson Farhan Haq håller man på att tolka principavtalet till en praktisk plan att agera efter samt mobiliserar erfaren personal från hela världen. "I slutändan är det enda vi vill att få till en vapenvila som respekteras så att vi kan flytta människor på ett säkert sätt," säger han. Haq tillägger att det ännu inte är klart när en evakuering kan genomföras. Omni 220428.

Microsoft har upptäckt 237 cyberattacker mot Ukraina. Den amerikanska teknikjätten Microsoft har upptäckt 237 cyberattacker mot Ukraina sedan den ryska invasionen inleddes. Det skriver bolaget i en rapport, enligt TT. Attackerna ska ha kommit från minst sex olika länder som står nära Ryssland, och det rör sig främst om försök att störa myndigheters och företags verksamhet. Desinformation har också skickats ut - exempelvis via mejl - direkt riktad mot civila. Enligt Microsoft tycks attackerna vara koordinerade med den militära verksamheten, och teknikjätten tror att de kommer att de kommer att eskalera i takt även fortsättningsvis. Handlar om att minska förtroendet för det ukrainska styret. Beskrivs som en typ av hybridkrig. Omni 220428.

Putin: Alla som ingriper i Ukraina kan vänta sig svar. Alla länder som försöker ingripa i kriget i Ukraina kommer att möta ett "blixtsnabbt" ryskt svar. Det säger den ryske presidenten Vladimir Putin enligt BBC. " Vi har alla verktygen ingen annan kan skryta med... vi kommer använda dem om det är nödvändigt," säger han. Den senaste tiden har Ukrainas allierade ökat sina vapenleveranser, och Storbritanniens utrikesminister Liz Truss menar att de måste fortsätta öka. "Det här är en tid för agerande, inte för försiktighet," säger hon enligt Sky News. Liz Truss: Kyiv måste få vad de behöver för att få ut Ryssland. USA har svurit att se till att Ryssland förlorar i Ukraina. Omni 220428.

Ryska militärdelfiner skyddar flottbas på Krim. Den ryska flottan använder tränade delfiner för att skydda sin flottbas i Sevastopol på Krimhalvön i Svarta havet. Det uppger United States Naval Institute, som granskat satellitbilder från basen. Delfinernas uppgift bedöms vara att hindra eventuella ukrainska grodmän från att sabotera stridsfartyg som ankrat på basen. Militärdelfinerna är bara några av de djur som Ryssland använder för att skydda sin flotta. I Norra ishavet har både sälar och utrotningshotade vitvalar tagits i bruk av landets väpnade styrkor. Omni 220428.

Svenske politikern i Butja: "Krävs ansvarsutkrävande." Anders Österberg (S) är den förste svenske riksdagspolitikern att besöka Ukraina sedan att Ryssland dragit sig tillbaka från vissa områden. I Butja, Iprin och Borodjanka vittnade överlevare om hur deras anhöriga blivit brutalt dödade, berättar Österberg för TT. En man hade hittat sin mamma ihjälbränd och sin dotter så chockskadad att hon inte kunde prata. En kvinna som födde tvillingar i februari berättade för politikern om sin man som sköts i huvudet när han gick för att handla blöjor. "Det måste ske ett ansvarsutkrävande, det blir tydligt när man träffar offren," säger han. Väl hemma kommer Anders Österberg lämna en rapport från Ukraina. Anders Österberg: "Berättelserna om den ryska brutaliteten chockar mest." Omni 220428.
Tio ryska soldater utreds för krigsbrott i Butja. Ukrainska åklagare har för första gången inlett utredningar mot ryska soldater som misstänks för krigsbrott under den pågående invasionen, skriver Wall Street Journal. Enligt tidningen rör det sig om tio soldater tillhörande en brigad som befann sig i Butja utanför huvudstaden Kyiv, när Butja var ockuperat tidigare under invasionen. De misstänks bland annat ha kidnappat civila invånare och försökt pressa dem på information genom våld. "De misstänkta kommer att förklaras efterlysta så att de kan häktas och ställas inför rätta", skriver den ukrainska åklagarmyndigheten enligt AFP. Butja hamnade i världens blickfång i början av april sedan brutala bilder visat hur civila låg döda på gatorna. Var en av flera ryska enheter som deltog i ockupationen av förstaden. Uppges bland annat ha försökt få information om var ukrainska trupper befann sig. Ukraina: "Vissa torterades helt utan anledning." Omni 220428.

Tvångsutvisad vittnar om förnedrande rysk tortyr. Volodymyr Khropun, frivillig vid Röda korset, beskriver hur han torterades med både elpistol och vapen efter att han tvångsutvisats till Ryssland när han arbetade i Ukraina. Det berättar han för BBC. "Vi blev slagna med vapen, slagna och sparkade. De satte på mig ögonbindel och tejpade ihop mina händer. De använde elpistoler och ställde frågor om militären," säger Khropun. Efter att han hållits fängslad en vecka i Ukraina transporterades han och andra ukrainare till Belarus. Där fick de nya id-bevis, och tortyren fortsatte. "De förnedrade oss [...] Vi behandlades som djur," säger Khropun. Därefter fördes han till Ryssland, där han hölls fången i två veckor, innan han flögs till Krym och fick återvända till Ukraina som en del av ett fångutbyte. Nu vill han nå ut med sin berättelse för att visa andra vad som pågår. BBC har pratat med flera personer vars nära och kära tillfångatagits av ryska soldater. Mariupolbon Natalias är orolig att hennes son ska bli "hjärntvättad". Ukraina har tidigare hävdat att så många som 500 000 tvångsutvisats till Ryssland. Omni 220428.

Storbritannien: Fortsatt ryskt hot i Svarta havet. Omkring 20 ryska stridsfartyg befinner sig fortfarande i Svarta havet, däribland flera ubåtar. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Eftersom Bosporen fortfarande håller stängt för icke-turkiska skepp har Ryssland inte kunnat ersätta robotkryssaren Moskva. Trots de "pinsamma" förluster Ryssland lidit har de fortfarande kapacitet att beskjuta ukrainska mål, skriver försvarsdepartementet. Omni 220428.

Ryssland kopplar greppet om Cherson - flera explosioner under natten. Under natten har en rad explosioner skett i den belägrade ukrainska staden Cherson, där ukrainare de senaste dagarna protesterat mot den ryska ockupationsmakten. Det skriver TT. Enligt uppgifter från både ukrainskt och ryskt håll ska explosionerna ha skett vid ett tv-torn, och ryska tv-sändningar ska ha slagits ut tillfälligt. De senaste veckorna har Ukraina varnat för att Ryssland försöker skapa ytterligare en utbrytarrepublik genom en iscensatt folkomröstning. Enligt ryska statsmedier kommer den ryska rubeln att börja användas som valuta på söndag, och rysk-tv uppges sändas från staden. Lokalinvånare har hållit flera demonstrationer i staden. Sky News har publicerat en video från gårdagens demonstration. Demonstranterna skingrades med tårgas, enligt ukrainska myndigheter. Boende i Cherson: Ryssland vill skapa "Folkrepubliken Cherson." Omni 220428.

Ukraina: Har rätt att attackera ryska militära mål. "Ukraina har rätt att försvara sig på alla sätt, inklusive attacker mot mördarnas lager och baser." Det skriver den ukrainske presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak på Twitter. Det kan avse direkta attacker på ryskt territorium, skriver AFP. "Världen erkänner den här rätten", skriver han. Storbritanniens biträdande försvarsminister James Heappey har tidigare sagt att ukrainska attacker på ryskt territorium skulle vara motiverade. Det brittiska uttalandet togs inte emot väl av Ryssland, som i sin tur hotade med att "slå till mot ledarna i Kyiv". Podoljak är en av Zelenskyjs närmsta rådgivare. Omni 220428.

Weibo straffar "dåligt beteende" med att visa IP-adress. Den kinesiska sociala plattformen Weibo har gått ut med att man kommer att börja straffa ”dåligt beteende” på plattformen med att avslöja IP-adressen bakom inlägg som bryter mot policyn. Varningen har diskuterats flitigt bland användarna. Många uppger att de inte längre känner sig anonyma på plattformen, medan andra välkomnar det hela till följd av spridningen av desinformation om covid-19, skriver sajten NDTV. Weibo har över 570 miljoner månatliga aktiva användare. Det går inte att välja bort exponeringen av IP-adressen. Tester inleddes redan i mars, med hänvisning till att det spreds desinformation om den ryska invasionen av Ukraina på plattformen. Omni 220428.

Ryska attacker mot Kyiv under FN-toppens besök. Kyiv har under torsdagskvällen utsatts för rysk robotbeskjutning, enligt Reuters. AFP noterar att det sker samtidigt som FN:s generalsekreterare António Guterres är på besök i huvudstaden. Enligt nyhetsbyrån är det första gången som Kyiv attackeras sedan mitten av april och beskjutningen ska ha riktats mot västra delar av stadskärnan. Enligt borgmästaren Vitalij Klytjko har tre personer skadats. Guterres har under dagen besökt områden i utkanten av Kyiv som tidigare var ockuperade av ryska styrkor. En medhjälpare till Guterres uppger att de befinner sig i säkerhet, skriver AFP. Ska röra sig om två attacker centralt i huvudstaden. En av robotarna uppges ha träffat ett bostadshus. Är första gången Guterres besöker Kyiv sedan invasionen inleddes. Sker två dagar efter att Guterres träffat Putin i Moskva. Omni 220428.
Raketerna träffade Artems hem i Kyiv: "Hann bara tänka på att rädda mitt liv." Explosioner, brinnande byggnader och krossat glas. Så såg det det ut i Kyiv när Ryssland under torsdagskvällen utförde flera raketattacker mot den ukrainska huvudstaden. SvD har pratat med Kyivbon Artem Tjaus, vars hem förstörts av explosionerna. "Vid den första satt jag vid mitt skrivbord. Sedan la jag mig under skrivbordet för att skydda mig," säger han, och fortsätter: "Jag hade ingen tid att förstå vad som hände. Jag hann bara tänka på att rädda mitt eget liv, och sedan andras." Minst sex personer uppges ha skadats i attackerna. Attackerna skedde samtidigt som FN-chefen António Guterres besökte staden. FN har fördömt attackerna. Omni 220429.
FN-chefen: Vi misslyckades att förhindra Ukrainakriget. FN:s generalsekreterare António Guterres medger att FN:s säkerhetsråd misslyckats med att förhindra och avsluta kriget i Ukraina. Det säger han under sitt besök i den ukrainska huvudstaden Kyiv. "Det är en källa till stor besvikelse, frustration och ilska," säger Guterres. Under FN-chefens besök utförde Ryssland robotattacker mot huvudstaden. Enligt president Volodymyr Zelenskyj visar det hur Ryssland ser på globala institutioner. "Och därför krävs ett lämpligt, kraftfullt svar," säger Zelenskyj i sitt nattliga tal. FN:s säkerhetsråd har i uppgift att säkra den globala freden och har kritiserats för att misslyckas med att förhindra kriget. Zelenskyj: Ryssland ville förödmjuka FN. Omni 220429.

Belarusiska järnvägsattacker sinkar ryska styrkor. Belarusiska hackare och enskilda järnvägsarbetare har försvårat för ryska trupper under kriget i Ukraina. Genom att slå ut signalsystem och bränna ner elskåp försenar man ryska styrkor på väg till fronten. "Man vill försvåra för Ryssland att använda Belarus som en förlängning av eget territorium," säger Jakob Hedenskog, analytiker på Utrikespolitiska institutet. Attackerna mot Belarus järnvägsnät började "nästan omedelbart" efter invasionen i slutet av februari, säger Jakob Hedenskog. "Den första var en cyberattack mot det belarusiska järnvägsbolaget som genomfördes tre dagar efter att kriget utbröt. Sedan dess har det fortsatt." Cyberattackerna utförs av en grupp hackare, mestadels i exil, som kallar sig för "cyberpartisanerna". Signalsystemen har utsatts, och även biljettbokningen vilket har lett till stora förseningar och köbildning på stationer runtom i landet. Utöver hackerattackerna har enskilda järnvägsarbetare i Belarus utfört mindre attacker lokalt. "Det innebär en stor risk för de personerna. Många har gripits och inrikesministeriet klassar attackerna som terroristbrott vilket kan innebära mycket långa fängelsestraff," säger Jakob Hedenskog. Enligt Franak Viacorka, medarbetare i den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskajas stab, så har järnvägsattackerna i allra högsta grad påverkat ryska styrkor. "Vi anser att Ryssland inte intog Kiev på grund av vad vi gjort. De var inte lika trygga i Belarus som de först trott" skriver han på Twitter. Jakob Hedenskog är inne på samma linje: "Det kan ha bidragit till att Ryssland ändrade sina mål och koncentrerar sig kring östra Ukraina," säger han. Hör vilka som utför järnvägsattackerna, och varför, i klippet. svt 220528.

Time: Rysk trupp försökte storma högkvarteret i Kyiv två gånger första dagen. Ryska soldater gjorde två försök att storma den ukrainska regeringens högkvarter i Kyiv under invasionens första dag. Det skriver Time som under två veckor i april följt president Volodymyr Zelenskyj och hans innersta krets. Enligt Time ska den ukrainska militären i invasionens tidiga skede ha informerat presidenten om att ryska trupper med fallskärm landat i Kyiv med syfte att antingen döda eller tillfångata honom. De ska ha bekämpats av ukrainska soldater på gatorna. Presidentens stabschef beskriver händelserna som något de tidigare "bara sett på film". Under den andra dagen av invasionen publicerade Zelenskyj ett videoklipp när han promenerade på gatorna tillsammans flera regeringsföreträdare, samtidigt som strider pågick i närheten, enligt Time. "Man är en symbol. Man måste agera som en statschef måste göra," säger presidenten. Ukraina har tidigare sagt att man stoppat flera försök att mörda Zelensky. Omni 220428.

Kanadas parlament: Folkmord i Ukraina. Kanadensiska lagstiftare röstade under onsdagen enhälligt ja till att kalla Rysslands attacker i Ukraina för ett "folkmord". Flera parlamentsledamöter uppgav i samband med omröstningen dessutom att man anser att det finns gott om bevis för att Ryssland utfört "systematiska och massiva krigsbrott mot mänskligheten". svt 220428.

Skenande kostnader för kriget. Hittills har kriget i Ukraina kostat 600 miljarder dollar, motsvarande 5 900 miljarder kronor, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Det är som jämförelse mer än hela Sveriges BNP för 2020, enligt SCB. (svt 220428.)

Stoltenberg: Kriget kan pågå i år - vi måste vara förberedda. Kriget i Ukraina kan dra ut på tiden i "månader och år", säger Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg, i ett tal i Brussel. Han påtalade också att Nato är redo att ge sitt stöd till Ukraina i flera om år om det behövs. Stödet skulle inkludera att hjälpa Ukraina att uppgradera från gamla sovjettidens vapen till modern västerländsk militärutrustning. "Vi måste vara förberedda på lång sikt... Möjligheten finns absolut att detta krig kommer att dra ut på tiden och pågå i månader och år", sa Stoltenberg, rapporterar BCC. Tidigare i veckan samlades 40 nationer i Tyskland för att diskutera fler vapenleveranser till Ukraina. (svt 220428).

Ryssland kan anfalla från havet. Den ryska Svartahavsflotta kan fortfarande anfalla ukrainska mål och kustmål, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga underrättelserapport. Detta trots förlusten av bland annat flaggskeppet Moskva - som Ukraina hävdar besköts av ukrainska robotar. Försvarsdepartementet skriver att cirka 20 ryska marina fartyg, inklusive ubåtar, finns kvar i Svarta havets operationszon. I rapporten framkommer också att sundet i Bosporen förblir stängt för alla icke-turkiska krigsfartyg, vilket gör att Ryssland inte kan ersätta sin förlorade kryssare Moskva i Svarta havet. (svt 220428.)

Scholz försvarar beslut att inte skicka tunga vapen: Får inte bli kärnvapenkrig. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har fått utstå kraftig kritik både på hemmaplan och utomlands för sin vägran att skicka tunga vapen till Ukraina. I en intervju med Der Spiegel försvarar han beslutet med motiveringen att det skulle kunna leda till ett kärnvapenkrig. "Jag sa väldigt tidigt att vi måste göra allt vi kan för att undvika en direkt militär konfrontation mellan Nato och en supermakt som Ryssland, en kärnvapenmakt," säger Scholz och tillägger att han även i fortsättningen kommer att sträva efter att "förhindra en eskalering som kan leda till ett tredje världskrig". Förbundskanslern säger vidare att "konsekvenserna av ett misstag skulle bli dramatiska" och att han därför inte låter sig styras av opinionssiffror eller högljudd kritik. Omni 220423.
Tyskland beslutar om tunga vapenleveranser till Ukraina. Tysklands parlament godkände på torsdagen med en övervägande majoritet ett förslag om att stödja Ukraina med vapenleveranser för att hjälpa landet att försvara sig mot Rysslands attacker, rapporterar Reuters. "Utöver den breda ekonomiska isolationen och frikopplingen av Ryssland från de internationella marknaderna är det viktigaste och mest effektiva medlen att stoppa den ryska invasionen att intensifiera och snabba på leveransen av effektiva vapen och komplexa system, däribland tunga vapen", står det i förslaget som nu har klubbats igenom av samtliga tre partier i den styranade koalitionen. (svt 220428.)

Vad skulle vi behöva bidra med under fredstid? Att bidra med luftövervakning och rotera trupp i Baltikum särskilt under fredstid. Baltikum saknar eget flygvapen. svt 220428.

Ukraina kan få oligarkernas tillgångar. USA:s president Joe Biden föreslår att ryska oligarkers beslagtagna tillgångar ska kunna omfördelas för att stärka och återuppbygga Ukraina. Presidenten begär också 33 miljarder dollar i ytterligare stöd till landet. Biden vill att kongressen genom en lagändring ska låta USA:s regering sälja tillgångar som tagits i beslag från oligarker som belagts med sanktioner. Syftet är att kompensera Ukraina för "skador som orsakats av rysk aggression", enligt ett uttalande från Vita huset. Åtgärden är en del av ett större förslagspaket med målet att öka de ekonomiska konsekvenserna för Ryssland. Biden ska presentera förslaget i ett uttalande senare under torsdagen. Då kommer han också att be kongressen om ytterligare pengar till Ukraina. Det handlar om totalt 33 miljarder dollar, inklusive 20 miljarder till vapen, uppger regeringskällor för AP och AFP. Det motsvarar cirka 325 miljarder kronor. De nya stödet ska bekosta USA:s bistånd till Ukraina till och med oktober. Enligt Vita huset har EU-länderna i dagsläget fryst ryska tillgångar till ett värde av över 30 miljarder dollar, däribland sju miljarder från oligarker i form av yachter, konst, fastigheter, helikoptrar och annan lyx. USA har i sin tur beslagtagit tillgångar till ett värde av en miljard dollar och fryst hundratals miljoner dollar på amerikanska bankkonton tillhörande ryssar. Bidens nya giv innehåller också förslag som ska hjälpa myndigheterna att bättre driva igenom sanktionerna mot personer med kopplingar till Kreml. Bland annat föreslås preskriptionstiden för penningtvättsbrott öka från fem till tio år och definitionen av utpressning vidgas. (svt 220429).

Guterres: FN:s säkerhetsråd har misslyckats. Säkerhetsrådet lyckades inte göra det som krävdes för att "förhindra och stoppa" det ryska invasionskriget i Ukraina, säger FN:s generalsekreterare António Guterres under sitt besök i Kiev. Efter de senaste dagarnas möten med Vladimir Putin konstaterar han att kriget inte kommer att få ett slut genom samtal - utan endast när Ryssland bestämmer sig för det. Guterres uppmanar också Ryssland att samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i utredningar av misstänkta krigsbrott. "Men när vi talar om krig så får vi inte glömma att kriget självt är det värsta brottet." Vad gäller FN:s säkerhetsråd konstaterar Guterres att man misslyckats med sitt uppdrag i relation till det ryska invasionskriget. "Låt mig vara väldigt tydlig. Säkerhetsrådet misslyckades med att göra allt i sin makt för att förhindra och stoppa det här kriget. Och det ger anledning att känna stor besvikelse, frustration och ilska," säger han på en gemensam pressträff tillsammans med Zelenskyj, enligt AFP. (svt 220428.)

Ryssland stoppar gas till Polen och Bulgarien - vill ha betalt i ryska rubel. Det ryska energibolaget Gazprom stoppar från och med onsdag sina gasleveranser till Polen, uppger polska gasbolaget PGNIG enligt flera medier. Gazprom uppmanar också Polen att betala sina gasskulder i ryska rubel. Moskva har tidigare hotat att stänga av gasleveranserna till länder som inte går med på att betala i rubel. Europa har motsatt sig detta eftersom det anses kringgå sanktionerna mot Ryssland och på ett oacceptabelt vis stärka Rysslands position, skriver TT. Enligt Polens regering har landet förberett sig för att gasleveranserna från Ryssland kan upphöra och landet säger sig ha tillräckliga lager. Senare under kvällen rapporterade det bulgariska bolaget Bulgargaz att även de fått besked om att leveranserna från Ryssland stoppas, skriver Reuters. Landets energiminister säger att man har tagit steg mot att säkra alternativa leveranser. Omni 220426.
Gazprom stänger kranen för Polen och Bulgarien. Den ryska energijätten Gazprom bekräftar att de har strypt gastillförseln för Bulgarien och Polen, och påstår att man saknar betalningar från länderna i rubel. Det rapporterar Reuters. Bulgariens energiminister menar att landet visst har betalat för gasleveranser för april, och att stoppet bryter mot kontraktet. Storbritanniens vice premiärminister Dominic Raab säger att Gazproms agerande ytterligare bidrar till Rysslands status som en "ekonomisk paria". Efter beskedet steg priset på europeisk gas med 24 procent. Omni 220427.
Ungern accepterar Rysslands gaskrav. Ungerns utrikesminister, Peter Szijjarto, bekräftar för CNN att landet har gått med på Rysslands krav för att få köpa gas. "85 procent av våra gasleveranser kommer från Ryssland, och 65 procent av vår oljeleveranser kommer från Ryssland. Varför? För att det här avgörs av infrastruktur. Det är inte kul, vi har inte valt den här situationen," säger Szijjarto. Det finns, enligt honom, inte några alternativa källor eller vägar som gör det möjligt för Ungern att sluta importera rysk energi under de närmaste åren. Beslutet innebär att landet kommer att använda det system som Moskva infört för att betala för olja och gas. Kunder måste därmed öppna två konton hos Gazprombank, ett för utländsk valuta och ett för rubel. Betalningen sker i dollar eller euro, som sedan via banken växlas in till rubelkontot. Flera andra länder uppges också använda betalningssystemet. Ett dokument från EU-kommissionen förra veckan visar att det "verkar möjligt" att följa de nya ryska reglerna utan att komma i konflikt med EU-lagstiftningen, skriver CNN. (svt 220426.)
Polens president: Kommer vidta juridiska åtgärder. Polens president Andrzej Duda säger på onsdagen att juridiska åtgärder kommer att vidtas till följd av Rysslands gasstopp till Polen och Bulgarien. "Enkelt uttryckt har lagliga principier brutits och kränkts", säger han under ett besök i Tjeckiens huvudstad Prag, rapporterar Reuters. "Lämpliga juridiska åtgärder kommer att vidtas och det kommer att bli en lämplig ekonomisk kompensation från Gazprom för att ha brutit villkoren i avtalet", säger Duda vidare.svt 220427.)
Ryssland: Kan strypa gasen till fler "ovänliga" länder. Den ryska energijätten Gazprom kan komma att strypa gastillförseln till fler länder som Ryssland bedömer vara "ovänliga". Det skriver det ryska parlamentets talman Vjatjeslav Volodin på Telegram, enligt Reuters. Enligt Volodin gjorde Gazprom rätt som ströp gasen till Polen och Bulgarien, och borde göra likadant med fler länder. Under onsdagsmorgonen steg de europeiska gaspriserna med 24 procent till följd av stoppet. Bulgariens premiärminister Kiril Petkov uppger att landet ser över alla kontrakt med Gazprom. Uttalandet gjorde i Volodins Telegramkanal. Ukraina har anklagat Ryssland för utpressning i samband med gasstoppet. Omni 220427.
EU fördömer ryska gasstoppet: "Utpressning". Gazproms besked om gasstopp till Polen och Bulgarien är "ännu ett ryskt försök att utpressa oss med gas". Det skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter. "Vi är förberedda på det här scenariot. Vi förbereder vårt gemensamma EU-svar", skriver hon. De drabbade länderna ska räkna med EU:s "fulla stöd", och arbetet för att hitta alternativa flöden pågår redan, enligt von der Leyen. Polen väntas styra om sin gasledning via Östersjön och Danmark. Omni 220427.
Tyskland: Oljeembargo har blivit hanterbart för oss. Tyskland är "väldigt, väldigt nära" att stå självständiga från den ryska oljan. Det säger den tyske vicekanslern Robert Habeck på en pressträff i Polen på tisdagskvällen, enligt Euractiv. Under 2021 stod den ryska oljan för 35 procent av Tysklands oljekonsumtion. Nu är samma siffra 12 procent, skriver Politico. Den återstående importen går till raffinaderiet Schwedt i östra Tyskland, som ägs av ett ryskt bolag, vilket Habeck beskriver som det "sista uppdraget" att lösa. "Jag kan redan nu säga att ett oljeembargo har blivit hanterbart för Tyskland." Samtidigt medger Habeck att det inte kommer att gå lika fort att bli kvitt beroendet på rysk naturgas. Den ryska gasen utgjorde 55 procent av mixen förra året och nu ligger siffran på 40 procent. Habeck: Flera veckors hårt jobb för att minska oljeberoendet. Han hoppas att Schwedt ska lösa sig inom några dagar. Det är en mycket stramare tidtabell än tidigare kommunicerat. Omni 220427.
Gaspriserna skjuter i höjden efter ryska gasstoppet. Priserna på gas i Europa stiger med 24 procent på onsdagsmorgonen efter att ryska Gazprom bekräftat att de stoppar alla leveranser av gas till Polen och Bulgarien, skriver Bloomberg. Enligt nyhetsbyrån är priserna nu på den högsta nivån sedan 1 april. Anledningen till de strypta leveranserna är att Polen och Bulgarien inte betalar för gasen i rubel, vilket Ryssland krävt. Enligt TT har stoppet lett till rädsla för att fler europeiska länder står på tur att få sina gasleveranser avstängda, däribland Tyskland, vilket i sin tur pressar upp gaspriserna. Enligt Sveriges Radios Ekonomiekot kan de svenska elpriserna även komma att påverkas. Omni 220427.
Polen hotar Ryssland med påföljder efter gasstoppet. Polen kommer att göra allt i sin makt för att Ryssland ska tvingas till "avtalsmässiga påföljder", säger premiärminister Mateusz Morawiecki enligt Reuters. Detta efter beskedet att den ryska energijätten Gazprom stryper gastillförseln till Polen och Bulgarien. Kreml säger att det beror på att Polen och Bulgarien har vägrat betala i rubel, men enligt Polen är det ryska agerandet olagligt då det bryter mot vad som avtalats länderna emellan. Nyhetsbyrån AP skriver om flera möjliga effekter av beskedet. Bulgarien och Polen kan tvingas ransonera gas och det kan slå mot ekonomier som redan drabbats av stigande priser, samtidigt som Ryssland kan tappa "välbehövliga inkomster" som finansierar invasionen av Ukraina. Omni 220427.
Ungern köper gas i rubel - bryter mot EU:s sanktioner. Ungern kommer gå Moskva till mötes för att kunna fortsätta köpa rysk gas, säger utrikesministern Péter Szijjártó till CNN. "85 procent av våra gasleveranser kommer från Ryssland, och 65 procent av vår oljeleveranser kommer från Ryssland. Varför? För att det här avgörs av infrastruktur. Det är inte kul, vi har inte valt den här situationen," säger Szijjártó. Enligt Szijjártó kommer Ungern att vara beroende av ryska leveranser i flera år framöver. Företag som öppnar ett konto för rubel i Gazoprombank för att betala gasen bryter mot sanktionerna som införts av EU, enligt Bloombergs källor inom unionen. Då kontona skulle involvera den ryska centralbanken som står under sanktioner. Att köpa gas i annan valuta än rubel bryter däremot inte mot sanktionerna. Energiminister Khashayar Farmanbar (S) beklagar beslutet. "Jag vill vara tydlig, jag beklagar beslutet," säger energiminister Farmanbar om beslutet och fortsätter: "Det är i princip varenda hus som värms upp. De har satt sig i en sådan situation där de är oerhört beroende av rysk gas och då vidtar de den här åtgärden. Mitt önskemål är naturligtvis att EU har så lite utbyte med Ryssland som möjligt," säger Khashayar Farmanbar. EU-varningen kommer under torsdagen, efter att flera regeringar och företag efterfrågat förtydligande om hur de ska tolka ryske president Vladimir Putins krav om att gasen ska betalas i rysk valuta. Kravet på betalning i rubel kom 1 april för att den ryska valutan inte ska falla och Ryssland stoppade gasleveranser till Polen och Bulgarien i onsdags, fram tills att kravet har uppfyllts. Länderna har kallat åtgärden för "utpressning" men lovar att beslutet inte kommer att få någon omedelbar konsekvens. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att EU kommer att svara Ryssland "omedelbart, enigt och koordinerat" och att Polen och Bulgarien nu får gas av andra EU-länder. Bulgariens premiärminister Kiril Petkov som besöker Irpin i Kievs utkanter, där Ryssland anklagas för allvarliga krigsbrott, säger att Bulgarien har alternativ till rysk gas. "Om vi klarar av det borde alla i Europa klara det," säger Petkov under sitt besök på torsdagen, rapporterar AFP. (svt 220428.)
Trots sanktioner - Rysslands intäkter från export har ökat. Rysslands intäkter från fossilexport har ökat sedan invasionen av Ukraina, enligt en ny rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, skriver NRK. Sedan kriget bröt ut den 24 februari har Ryssland tjänat 63 miljarder euro på fossilexport, enligt rapporten. Förra året fick Ryssland i genomsnitt 12 miljarder euro i fossilintäkter i månaden.Den största importören är Tyskland. Andra viktiga kunder för Ryssland är Italien, Kina, Nederländerna, Turkiet och Frankrike. Gas står för den största delen av den ryska fossilexporten. Efter Rysslands invasion av Ukraina införde ett antal länder åtgärder för att minska energiimporten från Ryssland. En effekt av åtgärderna är högre energipriser. Därför har Ryssland fått in mer intäkter. "Exporten och volymen har sjunkit med 10 procent, medan priserna har stigit med 15 procent. I den meningen har Ryssland kommit bättre ur det, säger Sindre Knutsson, gasanalytiker på Rystad Energy till NRK. (svt 220428.)
Tyskland försvarar köp av rysk gas - är beroende av importen. Tyskland var den största köparen av rysk energi under krigets två första månader och spenderade cirka 9,1 miljarder euro på leveranser av fossila bränslen, skriver BBC. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har nu försvarat landets köp och säger att "det är en utmaning att många europeiska länder, inklusive Tyskland, är beroende av import av fossila resurser från Ryssland". Scholz konstaterar också att regering siktar på att stoppa importen av ryskt kol och olja i år, men det kommer att ta längre tid att klara sig utan gasen. Kritiker har anklagat Tyskland för att inte vidta tillräckligt kraftfulla åtgärder mot Ryssland, då de är beroende av den ryska gasen. När han får frågan om han är orolig för att Ryssland kan sluta transportera gas till Tyskland, svarar Scholz att "alla avbrott skulle få konsekvenser för den ekonomiska situationen". (svt 220428.)
EU varnar europeiska köpare av rysk gas. Italien har meddelat att de snart kommer sluta köpa rysk gas, Ungern har accepterat kravet att köpa gas för rubel och gasdistributörer i Tyskland och Österrike försöker hitta sätt att gå runt EU:s sanktioner för att gå Putins krav till mötes. Sedan 1 april kräver president Vladimir Putin att deras gas ska betalas i rubel av "ovänliga länder". Men sedan EU:s sanktioner som infördes den 8 april får medlemsländerna inte köper rysk gas i rubel då det i sin tur involverar den ryska centralbanken som är måltavla för sanktioner. På onsdagen ströp Ryssland gasen till Polen och Bulgarien då de inte betalat i rubel. Polen har konstaterat till BBC att de klarar sig utan rysk gas och har andra alternativ, Bulgarien å sin sida menar att Ryssland har begått kontraktsbrott då de redan har betalat för gasen - men tillägger också att de letar efter alternativ. Ungern meddelade på torsdagen att de går med på Putins krav då de, enligt utrikesminister Péter Szijjártó, inte klarar sig utan deras gas - och kommer inte göra på flera år. "85 procent av våra gasleveranser kommer från Ryssland, och 65 procent av vår oljeleveranser kommer från Ryssland. Varför? För att det här avgörs av infrastruktur. Det är inte kul, vi har inte valt den här situationen," säger Szijjártó.
Tyskland och Österrike går runt sanktioner. Den österrikiska energikoncernen OMV förbereder sig enligt Financial Times för att öppna rubelkonton på Gazprombank i Schweiz. Den tyska energikoncernen Uniper säger att de kommer fortsätta att köpa rysk gas, men i euro, rapporterar CNN. "Uniper för samtal med sin avtalspartner om de konkreta betalningssätten och är också i nära samordning med den tyska regeringen", sade företaget i ett uttalande. Tyskland var den största köparen av rysk energi under krigets två första månader, skriver BBC. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz försvarar landets gasköp. "Det är en utmaning att många europeiska länder, inklusive Tyskland, är beroende av import av fossila resurser från Ryssland," säger han.
Italien: "Självständigt inom 18 månader." Italien har sagt att de arbetar på att helt sluta köpa rysk gas, landets minister för ekologisk omställning Roberto Cingolani menar att början på ett oberoende kommer vara om 18 månader. "Vi måste stoppa gasleveranserna från Ryssland av etiska skäl," sade minister Roberto Cingolani till tidningen La Stampa efter att han varit i Angola och Kongo för att leta efter nya energiavtal för att minska sitt beroende av Ryssland, som står för cirka 45 procent av Italiens gasförsörjning. "Europas beroende av rysk gas har varit ett stort geopolitiskt misstag de senaste 20 åren, säger han till tidningen. Men tills Italien hittar energi från annat håll kommer även de att öppna konto i Gazprombank," enligt Financial Time.
EU: "Ett brott mot sanktioner." EU har varnat europeiska köpare för att acceptera Kremls krav. "Att följa kravet är ett brott mot sanktioner," sade EU-kommissionens chefstalesman Eric Mamer i ett uttalande på torsdagen. Varningen, som är tydligare än tidigare sanktions-riktlinjer från Bryssel, kommer på torsdagen efter att flera europeiska företag indikerat att de kommer godta det ryska kravet. Det handlar om att öppna rubel- och eurokonton hos Gazprombank i Ryssland. Enligt nuvarande betalningssystem betalade de flesta europeiska företag i euro till Gazprombanks Luxemburg-baserade konton. Enligt riktlinjerna så kan företag betala i euro, men EU accepterar inte att företag är skyldiga att öppna ett andra konto i rubel och att betalningen är slutförd först när betalningen omvandlas till rubel, rapporterar Financial Times. svt 220428.

Hunden Patron har sniffat upp över 150 minor i Tjernihiv. Klädd i en liten skyddsväst har den två årige Jack Russeln Patron lyckats sniffa upp över 150 minor i staden Tjernihiv i Ukraina. Trots att han väger mindre än minorna han letar upp så har en viktig roll. "När han hittar en får han en belöning, som en bit ost," säger Michailo Ilijev, desarmeringsexpert. I Tjernihiv har rysk militär planterar mängder av minor. Experter i landet försöker nu hitta och desarmera minorna. Ett arbete som beräknas ta upp emot två år. Till sin hjälp har de Patron som har lärt sig identifiera lukten av krut. När han känner doften springer han snabbt fram till sin kollega för att signalera. "Han förstår att han ska leta efter nedgrävda stridsvagnsminor," säger Michailo Ilijev, desarmeringsexpert. svt 220429.

Ukraina förstärker vid Moldaviengräns. Ukrainas militär trappar upp närvaron vid gränsen till den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien, säger en talesperson på Telegram, enligt CNN. "Vi har stärkt försvaret av statsgränsen mot det så kallade Transinstrien där ryska provokationer fortsätter i försök att skapa spänningar i Odessa och Odessa-regionen," säger Serhij Bratjuk, talesperson för Odessas regionala militära styre. (svt 220429.)

Hårda strider i östra Ukraina. Hårda strider pågår runt Lysytjansk och Severodonetsk i östra Ukraina, uppger det brittiska försvarsdepartementet, enligt BBC. Rysslands strategiska fokus är fortfarande att ta kontroll över regionerna Donetsk och Luhansk, upprepar departementet. Moskvas mål är att säkra kontrollen över området, där ryska styrkor har stöttat rebellledare sedan 2014, skriver kanalen. (svt 220429.)

Ryssland avfyrade robotar från ubåt. Ryssland har avfyrat kryssningsrobotar mot militära mål i Ukraina från en ubåt i Svarta havet, uppger landets försvarsdepartement enligt Reuters. (svt 220429.)

Norge stoppar ryska varutransporter. Norges regering följer EU och stänger gränsen för ryska varutransporter och hamnarna för ryska fartyg, med undantag för fiskefartyg, rapporterar NRK. På fredagsförmiddagen stängs gränsen mellan Norge och Ryssland i Finnmark. (svt 220429.)

Jixian Wang: Den kinesiska vloggaren som sänder kriget i Ukraina. Tidigare i år flyttade den kinesiska programmeraren Jixian Wang till den ukrainska hamnstaden Odesa för arbete. Månader senare invaderade Ryssland landet. Wang upptäckte att hemma fick hans vänner och familj höra en annan version av vad som hände i Ukraina, av kinesiska statliga medier. Han bestämde sig för att börja göra videor som belyser verkligheten i hans situation och publicerade dem på kinesiska sociala medier i hopp om att nå sina landsmän. Sedan dess har han blivit kraftigt censurerad och kortvarigt avskuren från kontakt med sin familj där hemma. Men Wang säger till BBC att han är fast besluten att fortsätta. Video 4:54. BBC 220429.

De skulle ta evakueringståget - då slog robotarna ner. Tusentals människor väntade på att evakueras från Kramatorsk när järnvägsstationen attackerades den 8 april. Två ryska robotar träffade stationen och minst 50 personer miste livet, enligt ukrainska myndigheter. "Krig är krig men att skjuta på fredliga invånare när de försöker evakuera sig, det är inte mänskligt," säger Stanislav som överlevde attacken. Stanislav och Jevhenij vårdas nu på ett sjukhus i Dnipro, 20 mil från striderna. Deras skador är omfattande och kommer att ta tid att läka, men de hade tur som klarade sig. svt 220429. Video 2:02.

Ryssland bekräftar attack mot Kiev under FN-chefens besök. Ryssland bekräftar nu att Kiev attackerades med så kallade precisionsrobotar i samband med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres möt med Volodmyr Zelenskyj på torsdagen. Under torsdagskvällen kunde svart rök ses bolma upp över Kiev. Minst tio personer skadades i attacken som var den första mot den ukrainska huvudstaden sedan ryska styrkor drog sig tillbaka från området i mitten av april. "Jag hörde ljudet av två raketer och två explosioner. Det hördes ett ljud som lät som ett flygplan, sedan hördes två explosioner med tre till fyra sekunders mellanrum," säger den 34-åriga Kievbon Oleksandr Stroganov till AFP. Enligt det ryska försvarsdepartementet ska långdistansrobotar med god precisionförmåga använts. Bombningarna inleddes bara en timme efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framträtt på en pressträff tillsammans med Guterres. Enligt räddningstjänsten ska minst tio personer ha skadats när de ryska robotarna träffade ett bostadshus i Shevchenkovsky-distriktet i centrala Kiev. Något som även bekräftades av stadens borgmästare Vitali Klitschko. svt 220423.
Zelenskyj: Putin förödmjukar FN. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj beskriver torsdagens raketattack mot Kiev som ett försök att förödmjuka FN. Attacken inträffade bara en timme efter att FN:s generalsekreterare António Guterres besökte staden. En journalist som arbetade på USA-backade Radio liberty dog till följd av attacken. "Detta säger mycket om Rysslands verkliga inställning till globala institutioner, om det ryska ledarskapets försök att förödmjuka FN och allt som organisationen representerar", sade Zelenskyj sent på torsdagen i sitt nattliga videotal till nationen. Även Kievs borgmästare Vitali Klitschko var kritisk och uppgav att raketattacken var Putins sätt att ge FN-toppen António Guterres långfingret. svt 220429.
Bildt: Kan tolkas som attack mot Guterres fredsinsatser. Rysslands raketattack mot Kyiv under FN-chefen António Guterres besök "går att tolkas som en mycket avsiktlig attack mot António Guterres fredsinsatser", skriver tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt på Twitter. "Innan detta fick han tydligt kalla handen i Moskva", skriver han. Rysslands agerande har även kritiserats av EU och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som menar att det "krävs ett lämpligt, kraftfullt svar". Omni 220429.
Ann Linde: "En attack på FN och internationell rätt." Sverige och Finland kallar Rysslands raketattack mot Kyiv under FN-chefen António Guterres besök i huvudstaden en attack på hela Europa. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) och Finlands dito Pekka Haavisto på en gemensam pressträff. "Attacken i Kyiv var en attack mot internationell rätt och FN," säger Linde. Parterna har under dagen diskuterat det säkerhetspolitiska läget - och vikten av att fortsatt hålla en nära kontakt. Omni 220429.
Radio Liberty-journalist död i attacken mot Kyiv. Journalisten Vera Gyrych, som jobbade för Radio Liberty, även känt som Radio Free Europe, dödades i gårdagens ryska attack mot Kyiv. Det uppger nyhetsorganisationen enligt AFP. Attacken mot Kyiv skedde när FN-chefen António Guterres var på besök i staden, och har fördömts av flera världsledare. Enligt Radio Liberty befann sig Gyrych i sitt hem i huvudstaden när det träffades av en robot. Hon beskrivs som en "glad och vänlig person" och "ett riktigt proffs" av sin arbetsgivare. Radio Liberty finansieras av den amerikanska staten, och publicerar nyheter i områden där fria medier är begränsade. Kollegan: "En underbar person har lämnat oss". Omni 220429. Kommentar: Putin är inte en underbar person.

SVT:s reporter om evakueringen: "Alla bara grät ombord på tåget." Från Pakrovsk, precis vid fronten i östra Ukraina, går tåget västerut med de mest utsatta människorna som ännu inte lyckats fly. "Det är volontärer som åker in i byarna som beskjuts och plockar ut människor. Det kan vara ålderdomshem eller hem för de med funktionsnedsättning," berättar SVT:s reporter Elin Jönsson. SVT:s team med reporter Elin Jönsson och fotograf Nicklas Berglund hoppade på evakueringståget i den östra staden Dnipro och reste västerut tillsammans med de som nu lämnat sina hem. "Alla bara grät ombord." Staden Pakrovsk beskrivs som den sista Ukrainska utposten i Donbas dit tågen fortfarande går till och från och dit många flyr till för att lämna området. Men det är inte helt riskfritt. Flera attacker har riktats mot både tågstationer och tåg. "Det är såklart att det här påverkar många, men de flesta är så härdade och för dem känns det bara tryggt att vara på väg därifrån," säger Elin Jönsson. Hör mer om tågresan i videon. svt 220429.

Ukraina: Ryssland vägrar släppa ut skadade soldater. Skadade ukrainska soldater får inte lämna det belägrade stålverket i Mariupol, eftersom Ryssland vill ta dem till fånga. Det säger den lokala guvernören Pavlo Kyrolenko under torsdagen till Reuters. Hundratals soldater och flera civila befinner sig i stålverket, som varit under rysk beskjutning i flera veckor. Kreml har uppgett att civila tillåts att lämna byggnaden om soldaterna lägger ned sina vapen. "De vill använda tillfället för att gripa Mariupols försvarare [...] därför går den ryska sidan inte med på några evakueringsplaner gällande skadade soldater, säger Kyrolenko på en pressträff. FN-chefen: Gör allt för att undvika "apokalyps" i Mariupol. Omni 220429.

Park vid ryska ambassaden blir Fria Ukrainas plats. En del av Mariebergsparken på Kungsholmen i Stockholm, nära ryska ambassaden, byter namn. Stockholms stadsbyggnadsnämnd har bestämt att parkdelen får namnet Fria Ukrainas plats, rapporterar P4 Stockholm. Finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M), högsta politiker i Stockholms kommun, skriver på Facebook att bytet av namn sker i solidaritet med det ukrainska folket och är en viktig markering mot den ryska regimens agerande. Anna König Jerlmyr (M), säger även i TV4 att hon hoppas att de som finns på ambassaden "blir irriterade". "Det är det som är syftet med att göra den här namnförändringen," säger hon. Namnbyte på del av park i stället för gata. Kommunens gör namnbytet efter ilska mot övervåldet. Omni 220429.

Kuleba: "Vi knackade - men Natodörren öppnades inte". Världen är skyldig Ukraina säkerhet, och Ukraina vill att länder specificerar vilka garantier de är redo att ge. Det skriver den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba på Twitter. "Ukraina gav upp sina kärnvapen för världsfredens skull. Vi har knackat på Natos dörr, men den öppnades aldrig. Säkerhetsvakuum har lett till den ryska aggressionen", skriver han. Tidigare i veckan varnade president Vladimir Putin för "blixtsnabbt svar" om Nato ingriper i Ukraina. Under onsdagen uppgav Ryssland att man förstört flera västerländska vapenlager i Ukraina. Omni 220429.

Norge stänger för ryska fartyg och godstransporter. Norge stänger gränsen för ryska fartyg och godstransporter, rapporterar norska medier. Undantag görs för fiskebåtar som även fortsatt får lägga till i norska hamnar. Svalbard undantas helt från reglerna, då det är ett område där flera länder, däribland Ryssland, enligt avtal har rätt att verka. Norges utrikesminister väntar sig inga ryska reaktioner. Fiskeministern: Fiskesamarbetet i Barents hav är viktigt för Norge. Ryska lastbilschaufförer skyndar sig över gränsen. Omni 220429.

Lukasjenko försvarar kriget - medger att det "går trögt". Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko försvarar Rysslands krig mot Ukraina i en intervju med AP. Enligt Lukasjenko var Ryssland tvunget att agera efter att Ukraina uppträtt ”provokativt”. Han medger dock att den ryska insatsen inte gått så smidigt som han själv hade trott. "Jag är inte tillräckligt insatt i detta problem för att säga huruvida det går enligt plan, som Ryssland säger, eller så som jag upplever det. Jag vill understryka en gång till att jag tycker att den här operationen gått trögt," säger Lukasjenko. Han säger också att det vore oacceptabelt om kärnvapen används i Ukraina. Dels eftersom landet ligger så nära Belarus men också ”eftersom det kan kasta vårt jordklot ut ur vår omloppsbana, till vem vet var." Lukasjenko kallar, till skillnad från Ryssland, det som sker för ett "krig". Lukasjenko tar själv åt sig äran för att det pågår vissa samtal mellan parterna. Expert: Lukasjenko är fast i Putins "björnkram". Omni 220429.

Analys: Den ryska attacken mot Kyiv visar Putins förakt mot världsledarna. Att Ryssland utförde raketattacker mot Kyiv när FN-chefen António Guterres besökte staden visar på det förakt som Vladimir Putin har mot världsledarna. Det skriver BBC:s Jenny Hill i en analys. "Putin vet att han, genom att attackera Kyiv under generalsekreterarens besök, skickar ett kraftfullt meddelande till de internationella aktörerna", skriver Hill. Hon menar att Putin vill att världsledarna ska veta att han "gör som han vill", och att ingen, enligt honom, kan stoppa honom. Reuters riktar blicken österut i en analys, och skriver att de ryska motgångarna i Ukraina kan bli tuffa lektioner för Kina, som säkerligen noga studerar västs reaktioner på invasionen, med en eventuell invasion av Taiwan i åtanke. "Det ryska misslyckandet att snabbt krossa de ukrainska trupperna har blivit ett hett ämne i Kina - och väckt frågor om hur Kinas obeprövade styrkor skulle klara sig i en liknande situation", skriver Greg Torode, Martin Quin Pollard och Yew Lun Tian i en analys. Omni 220429.

Förste amerikanske soldaten dödad i strid i Ukraina. Den före detta amerikanske marinsoldaten Willy Joseph Cancel, 22, har dödats i strid i Ukraina. Det uppger hans släktingar till AP. Han blir det förste amerikanen som dödats i strider under Rysslands invasion av Ukraina. Till CNN säger Cancels mamma att han arbetade för ett privat militärt säkerhetsföretag. Som ett svar på händelsen har Pentagons talesperson John Kirby gått ut med en varning till amerikanska medborgare. "Vi fortsätter uppmana amerikanska medborgare att inte resa till Ukraina. Det är en aktiv krigszon och inte en plats att resa till," säger han till CNN enligt AFP. "Han åkte dit för att han ville hjälpa människor", säger Cancels fru. Cancel ska ha varit i Ukraina sedan 12-13 mars. Kirby skickade sina kondoleanser till Cancels anhöriga. Omni 220429.

Ukraina: 23 000 ryska soldater har dödats i kriget. Ukrainas försvarsdepartement hävdar att Ryssland har lidit stora militära förluster sedan invasionen inleddes, rapporterar BBC. Bland annat uppges 23 000 ryska soldater ha dödats under kriget. Utöver de dödade soldaterna uppger även Ukraina att de har förstört 986 stridvagnar, 2 418 bepansrade stridsfordon, 435 artillerisystem, 189 militärflyg, 155 helikoptrar och åtta skepp. Den ukrainske presidentens rådgivare, Oleksiy Arestovych, uppger att Ukraina just nu lider stora förluster i östra Ukraina. "Men Rysslands förluster är mycket, mycket, större. Deras förluster är kolossala," säger han enligt Reuters. BBC har inte kunnat bekräfta Ukrainas påståenden. Ryssland har inte kommenterat den senaste siffran man har tidigare erkänt "betydande förluster". Omni 220429.

Ryssland kovänder: Betalar försenade skulder i dollar. Ryssland verkar med nöd och näppe ha undgått att hamna på ekonomiskt obestånd på fredagen efter att landet hävdat att de gjort två försenade inbetalningar på dollarobligationer. Ryssland har tidigare hotat med att betala skulderna i rubel, något som stoppats av väst. Det trots att ryska centralbanken tidigare varnat för en "kolossal osäkerhet" i ekonomin, rapporterar Financial Times. Enligt landets finansminister har betalningarna på sammanlagt 649 miljoner dollar skickats till Citigroup, banken som är ansvarig för att föra pengarna vidare. "Finansdepartementet har resurserna och från en ekonomisk vinkel kan det inte bli tal om någon betalningsinställelse," säger centralbankschef Elvira Nabiullina men lägger till att Ryssland har svårigheter med betalningar. Omni 220429.

Olena Zelenska: "Ryssland vill förgöra alla ukrainare." Den ukrainske presidentens fru och landets första dam, Olena Zelenska, säger till den polska tidningen Rzeczpospolita att Ryssland genomför ett folkmord i Ukraina. "Utifrån vad de ryska trupperna gör i Ukraina måste man dra slutsatsen att ryssarna helt försöker förgöra alla ukrainare," säger hon. Om sin man säger hon att hela världen nu har sett vem han egentligen är. "Kriget har inte förändrat honom. Ni måste förstå att han alltid har varit så här. Han är en man man kan lita på. En man som aldrig kommer misslyckas och som håller ut till slutet," säger hon. När Olena vaknade den 24 februari sa hennes man: "Det har börjat." Zelenska säger att Rysslands ord inte överensstämmer med verkligheten. Omni 220429.

Zelenskyj: 900 civila i ny massgrav utanför Kyiv. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att en ny massgrav har hittats i Kyiv-regionen. Det rapporterar BBC med hänvisning till polska medier. 900 civila ska vara begravda i den nyfunna graven och Zelenskyj anklagar Ryssland för att med hjälp av mobila krematorier försöka dölja sina spår. "Ingen vet hur många som har dött totalt. Det kommer att få konsekvenser och det kommer att utredas," säger han. Zelenskyj lämnar inga ytterligare detaljer om massgraven. Ryssland förnekar de ukrainska anklagelserna. Ukraina har tidigare anklagat Ryssland för att döda hundratals civila i Butja, Borodjanka och Irpin. Zelenskyj säger att fredssamtalen med Ryssland är nära att kollapsa. Omni 220429.

Biden uppges vilja eskalera Rysslands "braindrain". Experter har sedan början av Rysslands invasion av Ukraina pratat om att det pågår en så kallad braindrain i Ryssland, alltså att de mest välutbildade personerna flyr från landet. Nu tycks den amerikanske presidenten Joe Biden vilja eskalera den utvecklingen. Det uppger källor för Bloomberg. Enligt tidningen har Bidens administration tagit fram en plan för hur det ska bli lättare för de mest välutbildade ryssarna att få visum i USA. En talesperson i USA:s säkerhetsråd bekräftade att det har talats om att det här skulle skada Rysslands teknologiska och ekonomiska utveckling på lång sikt, samtidigt som det gagnar USA. Särskilt intressant för USA ska det enligt uppgifterna vara att locka till sig ryssar med erfarenhet av att jobba med bland annat rymdteknik, cybersäkerhet, avancerad tillverkning och kärnteknik. Ryssar som har doktorerat eller som har en masterutbildning i vissa ämnen ska inte behöva ha en amerikansk arbetsgivare för att få ett visum, enligt uppgifterna. Omkring 200 000 människor har flytt från Ryssland. Omni 220430.

Lavrov: Natoländer måste sluta ge vapen till Ukraina. Natoländer måste sluta skicka vapen till Ukraina och ensidigt stötta Kyiv om de vill uppnå fred. Det säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i en ovanlig intervju med en kinesisk statsägd mediekanal, rapporterar The Guardian. Även Rysslands utrikesdepartement har publicerat intervjun. Sedan Rysslands invasion har Ukraina fått massivt stöd från omvärlden. Lavrov beskriver det som att vapen skickas till Ukraina i en "oändlig ström". "Allt detta görs under förevändningen att 'bekämpa invasionen' men i själva verket avser USA och EU att bekämpa Ryssland 'till den sista ukrainaren', och de är absolut likgiltiga inför Ukrainas öde," säger Lavrov. Uttalandet görs samtidigt som Ryssland fortsätter att attackera ukrainska städer. I veckan bombades huvudstaden Kyiv samtidigt som FN:s generalsekreterare António Guterres befann sig i staden. Lavrov fortsätter också att hävda att allt går enligt plan för Ryssland på marken, men medger att fredsförhandlingarna går dåligt. Intervjun gjorde med statsägda Xinhua News. Lavrov hävdar också att över en miljon ukrainare flytt till Ryssland. "Natoländerna gör allt för att förhindra att operationen avslutas." Omni 220430. Kommentar: Lavrov vill inte avsluta kriget förrän den siste ukrainaren har blivit "ryss".
Pentagon: Ryssland är flera dagar efter sin tidsplan. Ryssland ligger "flera dagar" efter sina utsatta mål i Donbas-regionen i östra Ukraina. Det säger en Pentagon-företrädare, rapporterar Politico. Den ryska militären försöker omringa de ukrainska trupperna i området från nord, syd och öst. "De ville ha kommit mycket längre i omringningen. Nu är de inte i närheten av att förbinda norr med söder," säger den amerikanska företrädaren, som önskar vara anonym. Pentagon-tjänstemannen medger att Ryssland har en fördel jämfört med tidigare under invasionen eftersom Donbas är ett mindre och mer öppet område. Samtidigt sinkas de ryska trupperna av vårens regn och lera. New York Times konstaterar att Donbas-insatsen är helt central för Ryssland. Målet är att bryta ut stora delar av södra och östra Ukraina, från Odesa och Mariupol i söder till Charkiv i norr. Personen uppger att Ukraina försvarar sig tappert. Experter instämmer med bilden av att den ryska offensiven går trögt. De ryska trupperna tycks bara ha gjort små framsteg. Omni 220430.

Pehrson: Rysslands agerande i Ukraina är ett folkmord. Rysslands agerande i Ukraina är ett folkmord, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson i Ekots Lördagsintervju. "Det har nått en nivå som är ett rent slaktande av civila människor och man saknar all respekt för krigets lagar," säger han och tillägger att ryssarna "krossar det ukrainska folket och deras stat". L har ännu inte lagt någon motion, men vill skicka mer vapen, stoppa olja- och gasimport samt på andra sätt stödja det ukrainska folket, säger partiledaren. Johan Pehrson: "Jag tycker man kan beteckna det som ett folkmord." Omni 220430.
Butjaöverlevare vittnar: De sköt mot allt som rörde sig. Överlevande från Butja kämpar med minnena från veckorna då den lilla förstaden till Kyiv blev krigsplats, rapporterar AFP. "Det första de gjorde var att utplacera sig och skjuta mot allt som rörde sig, alla som närmade sig. De sköt till och med mot statyer," säger stadens polischef Vitalyj Lloba. Vitalij Zjyvotovskyj berättar hur ryska soldater tog över hans hem och förde dit tillfångatagna ukrainare med vita påsar över huvudet. AFP, vars team var bland de första att 2 april rapportera om grymheterna i Butja, har samlat in ett stort antal vittnesmål. TT skriver att uppgifterna i intervjuerna noga faktagranskats, bland annat för att motsäga ryska regimens påståenden om att medierapporteringen från staden är fejkad. AFP var först att rapportera om tjugo döda på gatan Jablunska. Ukraina söker efter de tio ryska soldater som misstänks för krigsbrott i Butja. Ukrainska myndigheter har publicerat bilder på de efterlysta soldaterna. Massgrav upptäcktes vid en kyrka i Butja. Omni 220430.
Death on Bucha's Yablunska Street: who were the victims? Det var bilder som chockade världen. När ett AFP-team gick in i den ukrainska staden Bucha efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka, hittade de en mardrömsscen: kroppar strödda längs stadens Yablunska Street, civila sköts till synes på måfå. Sedan dess har AFP återvänt vid flera tillfällen till Bucha för att fastställa offrens identiteter, spåra deras dödsattester och intervjua dussintals vittnen och släktingar i ett försök att få ihop deras sista ögonblick. Resultatet av den utredningen berättar historien om flera offer och överlevande som fruktar att de kommer att behöva leva med traumat av vad de bevittnat i flera år framöver. You tube 220429 9:07.
Ukraina inleder sökande efter tio utpekade soldater. Ukrainska myndigheter söker efter de tio ryska soldater som anklagas för krigsbrott i Butja, rapporterar BBC. Enligt åklagaren misstänks de förutom för ett antal mord även för att ha tagit civila som gisslan, misshandlat dem och för att ha plundrat bostäder. Hundratals döda har hittats i staden. Soldaterna uppges tillhöra det 64:e motoriserade infanteriförbandet, som uppges vara tillbaka i Ukraina efter att ha tilldelats en särskild hedersutmärkelse av Putin. Stephen Wilkinson, expert på internationell humanitär rätt hos biståndsorganisationen Diakonia i Sverige, säger att om dessa tio personer finns på ukrainsk mark är det inte orimligt att de kan ställas inför rätta. "Inhemsk domstol är oftast den bästa och snabbaste vägen," säger han. Ukraina har publicerat namnen på de tio soldaterna. Ukrainska myndigheter har publicerat bilder på de efterlysta soldaterna. Omni 220430.

Rysslands problem uppges fortsätta: "Soldaterna lider sannolikt av låg moral." Ryssland står fortsatt inför stora utmaningar i Ukraina, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering på lördagsmorgonen. Ryska trupper har tvingats omgruppera efter misslyckade offensivförsök i nordöstra Ukraina. "Många av dessa enheter lider sannolikt av försvagad moral", står det i underrättelserapporten. Samtidigt kvarstår bristerna i den taktiska samordningen. Kompetensbrist och inkonsekvent stöd från luften leder till att Ryssland inte kan utnyttja sina trupper till fullo. Ryssland försöker omringa ett område i östra Ukraina genom att angripa det från syd, nord och öst. Omni 220430.

Azov-soldaternas fruar: Rädda våra män också. Lyckas FN genomföra en evakuering av civila vid det belägrade stålverket i Mariupol borde den omfatta även ukrainsk militär. Vädjan kommer från två kvinnor som är gifta med medlemmar av Azovbataljonen. "Vi måste göra detta nu, för människor dör varje sekund," säger Kateryna Prokopenko, gift med Azovkommendören Denys Prokopenko, till AP i Rom. Hon uppmanar därför omvärlden att genomföra en evakuering likt den som Storbritannien genomförde i franska Dunkerque (Dunkirk på engelska) 1940 under andra världskriget. Uppskattningsvis 2 000 ukrainska soldater och 1 000 civila uppskattas befinna sig på stålverkets område. Prokopenko uppger att runt 600 är skadade. Stålverket är sista fästet i den viktiga ukrainska hamnstaden. Omni 220430.
Omkring 1 000 är kvar i stålverket . allt svårare. 20 civila har fått lämna det belägrade stålverket Azovstal i Mariupol - men omkring 1 000 personer är fortfarande kvar, skriver Sky News. Läget för de civila och soldater som befinner sig under stålverket - som beskrivs som hamnstadens sista utpost - blir allt svårare. Enligt vittnesuppgifter finns det bara mat att tillgå en gång per dag och fyra personer får dela på 1,5 liter vatten om dagen. Det förekommer också uppgifter om svårt skadade personer: soldater med svåra sår, kallbrand och amputerade kroppsdelar. Tidigare har borgmästaren i Mariupol sagt att de som befinner sig i Azovstal svävar mellan liv och död, skriver BBC. Borgmästaren säger att vissa har befunnit sig i stålverket sedan invasionen inleddes. Omni 220501.

Kyiv: Lämna bilen hemma - militären behöver bränslet. Kyivs lokala myndigheter vädjar till sina invånare att inte köra sina privata fordon - för att spara bränsle till militären. Det rapporterar New York Times. Kyivborna uppmanas i stället att använda sig av kollektivtrafiken, som sakta kommit igång igen efter att de ryska soldaterna dragit sig ur huvudstadens förorter. Under fredagskvällen talade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om att bränslepriserna stigit kraftigt runtom i landet, och lovade att regeringen skulle inrätta ett ”bränsletillförselsystem” för att lindra problemet. Omni 220430.

Ryssland drar sig ur internationella rymdstationen. Den internationella rymdstationen ISS blir ett medlemsland kortare när Ryssland nu har bestämt sig för att dra sig ur. Det meddelar Dmitrij Rogozin, chef för ryska rymdprogrammet Roskosmos, enligt TT. Rogozin varnade redan i början av april för att västs sanktioner mot Ryssland kunde äventyra samarbetet på ISS, som varit en sällsynt plats där det invaderande landet arbetat tillsammans med USA - även under invasionen. "Beslutet har redan tagits men vi är inte skyldiga att prata om det offentligt," säger Rogozin i rysk tv, enligt de statliga nyhetsbyråerna Tass och Ria Novosti. Ett års varsel gäller innan kosmonauterna lämnar. Omni 220430.

Läraren övar på att röja minor: "Stor efterfrågan". Att röja minor är inget som den ukrainska engelskläraren Anastasija Mintjukova trodde att hon någonsin skulle behöva göra – men nu befinner hon sig i Kosovo för att lära sig göra just det. "Det finns en enorm efterfrågan efter folk som kan röja minor, för kriget kommer snart vara slut," säger hon till AP. Tillsammans med fem andra ukrainska kvinnor deltar hon i ett 18 dagar långt träningsläger i staden Peja, där kurserna hålls av den tidigare jugoslaviske officeren Artur Tigani. Han har tidigare lett minröjningsarbete i bland annat Kosovo, Sri Lanka och Uganda, och även hållit utbildningar i Syrien och Irak. "Vi planerar även att åka till Ukraina snart och hålla kurser där," säger Tigani. Mintjukova: Hela Ukraina är i fara just nu. Human Rights Watch har varnat för att Ryssland använder sig av landminor i Ukraina. När ryssarna lämnat upptäckte att flera bönder att deras åkrar var fulla av minor. Omni 220430.

Oro i väst när Serbien visar upp kinesiska robotar. Under lördagen visade Serbien upp ett nytt kinesiskt robotsystem, något som får västländer att oroa sig för freden i Balkanregionen. Det rapporterar AP. Leveransen av HQ-22-systemet uppges vara den största kinesiska vapenleveransen till Europa hittills. USA har tidigare varnat Serbien för att köpa in just HQ-22, och sagt att landets upprustning måste ske i linje med standarden bland västländerna, om Serbien ska kunna gå med i EU och andra allianser. Serbien har sedan 90-talet köpt vapen från både Kina och Ryssland, även om man officiellt ansöker om EU-medlemskap. "Vi kommer inte längre låta oss vara en slagpåse för någon annan, sa den serbiske presidenten Aleksandar Vucic, i samband med att vapensystemet visades upp. Under 90-talet stred Serbien mot grannen Kosovo, vars självständighet man ännu inte erkänner. Det finns en oro för att Ryssland kan använda Serbien för att flytta uppmärksamhet från invasionen i Ukraina. FN har vädjat om mer dialog mellan Kosovo och Serbien. Omni 220430.

Ukraina: Ryssland har stulit tonvis med spannmål. Ryska militärstyrkor har stulit "flera hundratusen ton" spannmål från de ukrainska områden som ockuperas. Det uppger Ukrainas biträdande jordbruksminister på lördagen, skriver Reuters. I en TV-sändning utryckte Taras Vysotskij också oro för att lejonparten av de 1,5 miljoner ton spannmål som finns i ockuperade områden också kan stjälas. Enligt honom kan stölderna påverka tillgången på mat globalt. Jordbruksminister Mykola Solskij menar att stölderna ökat de senaste två veckorna. "Jag hör det personligen från siloägare i ockuperade områden. Det här är rena rån och det händer överallt i övertagna regioner," säger ministern enligt nyhetsbyrån. Varningen: Kan påverka skörden som snart står inför dörren. Omni 220430. Kommentar: Ryssland är ute för att förgöra hela Ukraina.
Ryssland stal tusentals år gammalt guld i Melitopol. Ryssland har stulit en samling dyrbart skytiskt guld från ett museum i Melitopol, skriver New York Times. Det över 2 300 år gamla guldet var museets mest värdefulla samling och totalt handlar det om 198 guldartefakter. En man i vit labbrock, med ryska beväpnade soldater bakom sig, använde specialhandskar och långa pincetter för att plocka upp guldartefakterna. Föremål som personal på museet gömt i kartonger i en källare under inledningen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. "Orcherna har tagit vårt skytiska guld," säger Melitopols borgmästare Ivan Fyodorov. Orcher är en nedsättande term som ukrainare brukar använda för att beskriva soldater i Rysslands armé. Ryssland fick tag på 198 guldartefakter i form av bland annat tallrikar, gamla vapen, mynt och medaljer. Chefen: "Vi gömde allt, men på något sätt hittade de det." Omni 220501.

Odesas guvernör: Vår flygplats har attackerats. En rysk robot har förstört landningsbanan på Odesas flygplats. Det säger den regionala guvernören Maxim Marchenko på sitt Telegram-konto enligt AFP. Enligt honom avfyrades roboten från Krym-halvön. "Tack och lov finns det inga skadade eller dödsoffer," säger Marchenko i en video. BBC skriver att tre höga explosioner ska ha hörts under eftermiddagen och att bilder på sociala medier visar hur rök sprider sig mot horisonten. Kommersiella flyg har varit förbjuda i Ukraina sedan 24 februari. Omni 220430.

Ryssland hävdar att de dödat 200 soldater under lördagen. Ryssland hävdar att de under lördagen har attackerat 17 ukrainska militäranläggningar och att de har dödat 200 ukrainska soldater. Det uppger landets försvarsdepartement enligt Reuters. Departementet uppger också att de har förstört en kommandocentral och ett ukrainskt lager som används för att lagra robotar och artilleri. Under fredagen erkände den ukrainske presidentens rådgivare, Oleksiy Arestovych, att de lidit stora militära förluster den senaste tiden – men hävdade att Rysslands förluster är större. "Rysslands förluster är mycket, mycket, större. Deras förluster är kolossala," sa han enligt Reuters. Reuters har inte kunnat bekräfta de båda sidornas påståenden. Omni 220430.
Zelenskyj: Vi kommer bygga upp - men aldrig glömma. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar under lördagskvällen att Ryssland har förstört landningsbanan på flygplatsen i Odesa, rapporterar Reuters. "Vi kommer såklart att bygga upp den igen. Men Odesa kommer aldrig glömma vad Ryssland har gjort," säger presidenten i sitt nattliga tv-sända tal. Odesa är en strategiskt viktig hamnstad i södra Ukraina. Det är också en populär turiststad i fredstider. Stadens borgmästare, Gennadiy Trukhanov, skriver på Facebook att landningsbanan officiellt öppnades i juni förra året och tog tio år att designa och bygga. "Tack vare landningsbanan förväntade vi oss ett enormt inflöde av turister från världens alla hörn, istället fick vi en luftattack", skriver Trukhanov enligt nyhetsbyrån. Trukhanov tillägger att Odesa inte är en stad som ger upp vid svårigheter och att ännu fler turister kommer komma till staden efter kriget. Ingen skadades i attacken. Omni 220430.

Putin planerar delta på G20-möte på Bali. Rysslands president Vladimir Putin har bjudits in till årets G20-möte och har enligt Indonesiens president tackat ja. Något som gör det problematiskt för USA:s president som tidigare deklarerat att han vill att Ryssland utesluts från G20. "Indonesien vill ena G20. Låt inte det bli en splittring. Fred och stabilitet är nycklarna till återhämtning och utveckling av världsekonomin," sade Indonesiens president Joko Widodo när han bekräftade att Putin tackat ja. Widodo har även bjudit in Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. svt 220430.

Pentagon: Brutalitet av det mest depraverde slaget. Pentagons talesperson John Kirby riktade under fredagen hård kritik mot Rysslands president Vladimir Putin. "Det är brutalitet av det kallaste och mest depraverade slaget," sade Kirby om den ryska invasionen och fortsatte: "Jag tror inte att vi fullt ut insåg till vilken grad han skulle använda denna typ av våld och grymhet på oskyldiga människor, på icke-kombatanter, på civila." (svt 220430.)

Zelenskyj: Ryssland försöker förgöra Donbass. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagade Ryssland för att försöka förstöra Donbass och dess invånare i sitt nattliga tal på fredagen. "De ständiga brutala bombningarna, de ständiga ryska attackerna mot infrastruktur och bostadsområden visar att Ryssland vill tömma detta territorium på alla invånare. Därför är försvaret av vårt land, försvaret av vårt folk, bokstavligen en kamp för livet", sade Zelensyj. Han konstaterade att städer och byar i Donbass bara kommer att överleva om Ukraina förblir stående. "Om de ryska inkräktarna kan förverkliga sina planer ens delvis, så har de tillräckligt med artilleri och flygplan för att förvandla hela Donbass till ruiner. Som de gjorde med Mariupol." Han berättade att Mariupol, som en gång var en av de mest utvecklade städerna i regionen nu var ett "ryskt koncentrationsläger bland ruiner." I Charkiv är situationen "brutal," fortsatte han, men tillade att ukrainska trupper haft vissa taktiska framgångar, utan att berätta närmare om vad det innebär. Räddningsarbetare går fortfarande igenom spillrorna i Kiev efter torsdagens raketangrepp där Vira Hyrychs dödades. Zelenskyj uttryckte sina kondoleanser till hennes familj och sade att hon var den 23:e journalisten som dödades i kriget. (svt 220430).

Lavrov: Sluta skicka vapen om ni vill ha fred. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att någon diplomatisk lösning på Ukrainakriget inte är möjlig så länge USA och Nato förser landet med vapen. Han hävdar också att ett stort antal människor har bett om att evakueras till Ryssland och att man redan har tagit emot över en miljon. Sergej Lavrov säger att om USA och Nato verkligen vill att situationen i Ukraina, som i Ryssland inte beskrivs som ett krig utan som en "specialoperation", ska lösas så bör de sluta skicka vapen dit. "Genom att offentligt uttrycka stöd för Kievregimen gör Natoländerna allt för att förhindra att operationen avslutas genom politiska överenskommelser," säger Lavrov. Lavrov hävdar, enligt Reuters, att över en miljon människor har evakuerats från Ukraina till Ryssland sedan den 24 februari, då den ryska invasionen inleddes. Uppgifterna kommer i ett uttalande som offentliggjorts tidigt på lördagen. Bland dessa uppges det finnas omkring 120 000 personer som inte är ukrainska medborgare, liksom människor från ryskstödda separatistområden i Dontesk och Luhansk. Enligt FN har över 11 miljoner ukrainare tvingats lämna sina hem sedan krigsstarten och nära hälften av dem har flytt till andra länder. Lavrov hävdar att 2,8 miljoner människor har bett om att bli evakuerade till Ryssland, medan Ukraina menar att Moskva med tvång har fört tusentals dit. Försök att föra människor ut ur de värst krigsdrabbade delarna av landet, exempelvis hamnstaden Mariupol, har misslyckats trots upprepade försök och båda sidor skyller misslyckandena på varandra. (svt 220430.) Se även svt 220430.

Pentagon: Ryssland ligger efter i sin tidsplan. Ryssland ligger flera dagar efter sin tidsplan för att uppnå uppsatta mål i Donbas-regionen i östra Ukraina. Det uppger företrädare inom det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon enligt Politico. Orsaken ska vara logistikproblem och ukrainskt motstånd. Enligt en anonym Pentagon-företrädare är Rysslands mål att attackera ukrainska styrkor i Donbas från norr, öster och söder om Mariupol, men enligt uppgifterna misslyckas man på alla fronter. "De skulle vilja vara mycket längre framskridna i omringningen av de ukrainska trupperna, nu är de inte i närheten av att länka samman norr och söder," säger uppgiftslämnaren till tidningen. (svt 220430.)

Paasikivi: Ukraina kan få övertaget. Det går långsamt men framåt för ryssarna, men Ukraina kan ta initiativet. Så beskriver överstelöjtnant Joakim Paasikivi krigets utveckling i SVT:s Morgonstudion. "Jag tror att ryssarnas anfallskraft kommer att brytas och då kommer ukrainarna få initiativet. Ukrainarna får tillförsel och ryssarna har det som de har," säger han. Han tror att detta kan leda till att Ukraina slår tillbaka lokalt och att detta kan utvecklas till en situation likt den norr om Kiev. En stor del av krigsaktiviteten fokuseras nu i närheten av Izium och söderut mot Mariupol. Paasikivi menar att Ryssland var tvungna att fokusera på offensiven i östra Ukraina eftersom man misslyckats med att få Ukraina att ge sig eller att ta hela landet. "Nu är man på plan tre: att rädda det man kan och kanske utropa en ny folkrepublik i Cherson," säger han. Men Paasikivi tror inte att detta är ett område som Ukraina skulle vara villiga att ge upp. "Jag tror inte att detta är ett alternativ som Ukraina skulle välja att acceptera, en utökad rysk ockupation när man ser att man kan få framgång och har hela västvärldens stöd. Ryssland är hårt trängda av sanktionerna, långsiktigt har Ukraina större stöd än vad Ryssland har." (svt 220430.)

Moldaviens president: Europas öde hänger på hur det går i kriget. Moldaviens framtid och hela Europas öde hänger på hur kriget i Ukraina slutar, säger landets president Nicu Popescu i en intervju med Sky News. "Framtiden för hela kontinenten hänger på motståndskraften inom Ukrainas politiska system," säger han till tv-kanalen. I förra veckan skedde explosioner i ryskstödda separatistregionen Transnistrien vilket har ökat de geopolitiska spänningarna i Moldavien, säger Popescu. (svt 220430.)

Ryssland: Vi kommer att lämna rymdstationen. Ryssland har beslutat sig för att dra sig ur den internationella rymdstationen ISS. Det uppger Dmitrij Rogozin, chef för rymdprogrammet Roskosmos, för statliga medier och skyller på de sanktioner som riktas mot Ryssland på grund av invasionen av Ukraina. "Beslutet har redan tagits men vi är inte skyldiga att prata om det offentligt," säger Rogozin i rysk tv, enligt de statliga nyhetsbyråerna Tass och Ria Novosti. "I enlighet med våra skyldigheter kommer vi att med ett års varsel informera våra partner om att vi slutar att arbeta på ISS." Rogozin har tidigare hotat med att västs sanktioner kan äventyra framtiden för ISS. I en tid av ökade spänningar har rymdstationen varit ett sällsynt område för fortsatt samarbete mellan Ryssland och USA och dess allierade - men det ser nu alltså ut att ändras. (svt 220430.)

Allt svårare situation för människor inne i Charkiv.Charkiv i östra Ukraina har under kriget bombats hårt. Beskjutningen fortsätter - och för invånarna som ännu är kvar inne i staden blir situationen allt svårare. När det finns tillfälle samlas grannar på gatan för att laga mat över öppen eld. I en förort till Charkiv som regelbundet blir beskjuten berättar Vladislav, ukrainsk soldat, att de ryska attackerna växlar mellan artilleri-, raket- och stridsvagnsattacker. "Här finns inget annat än bostadshus, skolor och förskolor," sade Vladislav till nyhestbyrån AP på fredagen. I ett uppehåll i beskjutningen samlas invånarna på gatorna utanför flervåningshusen för att laga mat över öppen eld. Många invånare har stannat kvar i staden - trots att vatten, el och annan infrastruktur saknas. Den ryska offensiven i östra Ukraina fortsätter och i landets näst största stad Charkiv har runt en femtedel av stadens bostadshus har förstörts så pass mycket att det inte kommer gå att återställa husen, enligt staden borgmästare Ihor Terekhov. Minst en person har natten till lördag dött i nya räder mot Charkiv. Ytterligare fem personer ska ha skadats. Även om staden är hårt ansatt har Ukraina enligt president Volodymyr Zelenskkyj gjort "taktiska framsteg" i området, och staden är fortsatt under ukrainsk kontroll. "Situationen i Charkiv är svår. Men vår militär och vår underrättelsetjänst har gjort viktiga taktiska framsteg," säger president Volodymyr Zelenskkyj i sitt senaste tal. svt 220430.)

Ryskt militärflygplan har kränkt svenskt luftrum. På fredagskvällen kränkte ett ryskt flygplan svenskt luftrum söder om Blekinge. Svenska jaktplan följde händelsen och fotograferade planet, enligt ett pressmeddelande från Försvarsmakten. "Jag tycker det är oansvarigt och oprofessionellt," säger Carl-Johan Edström, flygvapenchef. "Planet befann sig öster om Bornholm och flög därefter mot svenskt territorium. Under en kortare period kränkte planet svenskt luftrum för att sedan lämna området. Svensk incidentberedskap följde hela förloppet och fotograferade händelse", skriver Försvarsmakten. Det ryska militära propellerplanet är av typen AN-30. svt 220430.
Militärexperten: "Vi får vara beredda på det här framöver." Ett ryskt militärflygplan kränkte under fredagskvällen svenskt luftrum under en kort period. Det är något vi kommer att få vänja oss vid tror tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving. "Min uppfattning är nog att vi får vara bereda på den här typen av agerande från ryska sida framöver, både i luften och möjligen också till sjöss." Det är inte första gången som ryska flygplan kränker svenskt luftrum sedan Rysslands invasion av Ukraina. Senast i början av mars tog sig fyra ryska krigsplan in på svenskt territorium öster om Gotland. Den här gången skedde kränkningen söder om Blekinge. "Det här är något som vi har förväntat oss skulle kunna hända det vill säga att man från rysk sida vill visa musklerna med anledning av att vi nu närmar oss Nato mer och mer," säger Jörgen Elfving. svt 220430.

Ryska trollfabriker försöker rekrytera nya sympatisörer. Ryssland använder trollfabriker för att sprida desinformation om kriget i Ukraina på sociala medier, varnar Storbritannien enligt brittiska medier. Trollfabrikerna sprider ut kampanjer med skräddarsydda budskap för att manipulera den internationella opinionen om den ryska invasionen, öka stödet för den och rekrytera nya sympatisörer. Fabrikerna riktar framför allt in sig på politiker i ett flertal länder som till exempel Storbritannien, Sydafrika och Indien, skriver Reuters. "Vi kan inte tillåta att Kreml och dess skumma trollfabriker invaderar våra sociala meder med lögner om Putins illegala krig, säger utrikesminister Liz Truss i ett uttalande. Liz Truss: "Regeringen har varnat internationella partner och fortsätter att jobba med allierade för att underminera Rysslands operationer." Anställda på trollfabriken publicerar omkring 200 kommentarer per dag på sociala medier som Instagram och Youtube. Omni 220501.

Ryska rubel ska användas i Cherson - invånare vägrar. Den ryska rubeln kommer från och med i dag att användas som valuta i staden Cherson, enligt den av ryska styrkor tillsatta nya lednigen i staden. Det rapporterar BBC. Däremot kan det bli svårt att genomföra då det enda banksystemet som för tillfället fungerar i regionen är ukrainskt, menar stadens ukrainske borgmästare Ihor Kolychajev. "Om de försöker införa rubel här skulle vi kastas tillbaka till 1992 - innan Ukraina fick sin självständighet," säger han. Staden har varit ockuperad i 60 dagar, men många invånare försöker visa motstånd bland annat genom att växla in sina rubel mot hryvnia. Omni 220501,

Nancy Pelosi i Kyiv: "Finns här tills kampen är över." USA:s representanthus talman Nancy Pelosi har besökt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kyiv, visar ett videoklipp som den sistnämnda lagt upp på Facebook. "Vi besöker er för att tacka för er kamp för frihet ... Er kamp är en kamp för alla. Så vårt åtagande är att finnas här för er tills kampen är över," säger Pelosi till Zelenskyj i klippet. Zelenskyj tackar USA för landets starka stöd i striderna mot Ryssland. Mötet inträffade på söndagen. Zelenskyj: "Tack för att du hjälper till att skydda vår stats suveränitet och territoriella integritet." Pelosi är den högst uppsatta amerikanska ledaren som besöker Ukraina sedan kriget inleddes den 24 februari. USA:s utrikesminister Antony Blinken: Amerikanska diplomater planerar att återvända till Ukraina så fort som möjligt. Omni 220501.
Bidens pik till Putin: "I USA får du skämta om mig." När programledaren och komikern Trevor Noah drev med USA:s president under årets korrespondentmiddag i Vita huset passade Joe Biden på att pika Vladimir Putin, skriver Reuters. "Sedan du tillträdde har allt pekat uppåt. Bränslet har gått upp, hyrorna har gått upp, maten har gått upp," sa Trevor varpå presidenten svarade: "Trevor, den goda nyheten är att du får göra narr av USA:s president. Till skillnad från i Moskva där du riskerar att hamna i fängelse." Korrespondentmiddagen, då gräddan av journalistkåren bjuds in till presidenten, var den första att hållas på sex år. Presidenten pratade även om kriget i Ukraina och vikten av pressfrihet. Omni 220501.

Västföretag kvar i Ryssland: "Viktig marknad för lyx." Trots flertalet sanktioner från väst är 194 företag kvar i Ryssland, bland annat lyxföretag som det italienska modehuset Giorgio Armani. Det visar en sammanställning som SvD tagit del av. Torbjörn Becker, chef för det Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, säger att det inte finns några sanktioner mot den verksamhet som bland annat Armani, Lacoste och Hard Rock Café bedriver. "Många företag som har lämnat, har i princip gjort det för att de är rädda om sitt varumärke i resten av världen," säger han till tidningen. Becker tillägger att Ryssland är en väldigt viktig marknad för lyxkonsumtionsvaror. Omni 220501.
Ryssland kan beslagta "ovänliga" länders tillgångar. Om västländerna för över frysta oligarktillgångar till Ukraina bör Ryssland svara med att beslagta ”ovänliga länders” tillgångar. Det säger den ryska Dumans ordförande Vjatjeslav Volodin enligt Reuters. Volodins utspel är ett svar på att USA:s president Joe Biden tidigare föreslagit att den ryska elitens tilgångar kunde placeras i ukrainska händer - något som den ryska politikern liknar vid stöld. "Konfiskera deras tillgångar", skriver Volodin på Telegram. Omni 220501.

Storbritannien: Ryskt styre i Cherson stärker kontrollen över Krim. Sedan Ryssland tog kontrollen i den ukrainska staden Cherson i början av mars har man upprättat ett ryskt lokalt styre, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste underrättelseuppdatering. Det ryska styret har infört rubel som valuta och uppger att det nu är "omöjligt" att återgå till ett ukrainskt styre. Uttalandena från det ryska styret i Cherson är en indikation på att Ryssland har som avsikt att utföra starkt politisk och ekonomisk påverkan i staden över lång tid, skriver det brittiska försvarsdepartementet. "En bestående rysk kontroll över Cherson och transportvägarna till och från staden kommer öka Rysslands möjlighet att upprätthålla sitt avancemang norrut och västerut samt stärka den ryska kontrollen över Krim", skriver man. (svt 220501.)
Chersonbor vägrar rysk valuta. Från och med i dag ska den ryska rubeln användas som valuta i staden Cherson, enligt de ryskstödda styrkor som uppges styra staden. Men enligt stadens ukrainske borgmästare Ihor Kolychajev kan det bli svårt att genomföra då det enda banksystem som för tillfället fungerar i regionen är ukrainskt, rapporterar BBC. "Om de försöker införa rubel här skulle vi kastas tillbaka till 1992 - innan Ukraina fick sin självständighet," säger han. Trots att de varit ockuperade i 60 dagar försöker många invånare hitta små sätt att visa motstånd - som att växla rubel till Ukrainas valuta, hryvnia. "För tillfället finns det fortfarande växlingskontor i staden. Om jag får betalt i rubel tror jag att jag bara går och växlar in det mot hryvnia, det tror jag att andra också kommer att göra. Det är bara en liten protestaktion," säger Olha, som inte vill uppge sitt efternamn, till BBC. (svt 220501.)

Putin is a 'different person right now,' former Russian Prime Minister from 2000-2004 Mikhail Kasyanov says. He is the leader of People's Freedom Party fo Russia. He tells that Putin is now just a real KGB agent. He doesn't pretend anymore to be a democratically devoted person, he is real KGB agent and walks this way. His world view is distorted. CBC News You tube 8:48 220501.

Omfattande Armenienprotester om Nagorno-Karabach. Omfattande demonstrationer genomfördes i Armeniens huvudstad Jerevan på söndagen i en varning mot regimen om att ge efter om utbrytarrepubliken Nagorno-Karabach. Oppositionspartier anklagar premiärminister Nikol Pasjinjan för eftergifter gentemot grannen - och ärkefienden - Azerbajdzjan. Pasjinjan sade nyligen i parlamentet att "det internationella samfundet uppmanar Armenien att minska landets krav på Karabach". Efter uttalandet kräver oppositionen hans avgång. Armenien och Azerbajdzjan är i konflikt om området sedan 1990-talet, vilket också lett till flera väpnade konflikter om regionen. Senast, i ett sex veckor långt krig 2020, stupade och dödades omkring 6 500 personer innan Ryssland medlade fram en vapenvila. I uppgörelsen fick Armenien bland annat avstå vissa områden. Men den pyrande konflikten pågår, med politiska utspel i Jerevan och i Baku och med väpnade skärmytslingar i området. svt 220501.

Bert Sundström: Kriget kommer att fortsätta länge. Den 9 maj firas i Ryssland segern över nazisterna under andra världskriget. Det pekas ut som ett viktigt datum för president Putin att presentera framgångar i kriget i Ukraina. "Men jag tror att kriget kommer att pågå länge," säger SVT:s korrespondent Bert Sundström i Morgonstudion. Den så kallade segerdagen firas i Ryssland den 9 maj - det blir bland annat stora militärparader över hela Ryssland och president Vladimir Putin kommer att hålla tal. "Då måste Putin kunna presentera för det ryska folket att målen med det man kallar för 'militäroperationen' i stor sett är uppnådda. Men personligen tror jag kriget kommer att fortsätta länge, säger SVT:s korrespondent Bert Sundström i Morgonstudion. Han menar att de ryska styrkornas avancemang nu gör att Ryssland troligen är på väg att få kontroll över ett område i östra och södra Ukraina som man kommer att försöka behålla - och att nästa steg är att ta kontroll över hela kuststräckan från Azovska sjön mot Moldavien. "Ryssland kommer säkerligen inte att börja backa utan kommer att fortsätta med en militär offensiv på alla fronter som nu är aktuella, från norr, från öster, från söder, så det här kommer att fortsätta bli värre," säger Bert Sundström om vad som är att räkna med närmast i kriget. svt 220501.

Uppgifter: Ryssland förbereder Transnistrien för krig med Ukraina. Uppgifterna om befarade falska ryska attacker i utbrytarregionen Transnistrien har åter satt fokus på att Moldavien skulle kunna vara Rysslands nästa måltavla i kriget. "Om Ryssland skulle erkänna Transnistriens självständighet är det en direkt krigsförklaring mot Moldavien," säger analytikern Jakob Hedenskog. Ryssland håller på att förbereda den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien för krig med Ukraina. Det enligt obekräftade uppgifter från Ukrainas underrättelsetjänst, som landets regering berättade om i ett pressmeddelande på söndagen. Redan i inledningen av Rysslands invasion av Ukraina kom uppgifter om att Transnistrien skulle kunna användas som förevändning av Putin för att dra in Moldavien i kriget. I Transnistrien finns sedan länge ryska styrkor på plats. "Skulle ryska styrkor i Transnistrien anfalla Ukraina från väster så är det oundvikligt att Moldavien dras in i konflikten eftersom Transnistrien är en del av Moldavien," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. SVT har tidigare rapporterat om rädslan bland invånare vid Moldaviens gräns mot Ukraina för att det som har drabbat grannlandet också kan drabba dem. Transnistrien har nu på nytt hamnat i fokus efter att tre attacker nyligen skett i regionen. Flera experter har pekat på att det kan handla om iscensatta attacker som ett led i Rysslands propagandakrig för att skapa en anledning att invadera Moldavien. Samtidigt har senast i helgen Ryssland attackerat mål i Odessa, nära gränsen mot Moldavien. Jakob Hedenskog konstaterar att attackerna tvingar Ukraina att fokusera på fler fronter än östra Ukraina och att det kan vara ett av Rysslands mål. Han pekar på att Rysslands fortsatta plan för kriget kan vara att avskärma Ukraina helt från Svarta havet och därmed ta Odessa som gränsar till Moldavien. "I så fall är man framme vid Transnistriens gräns, och konflikten skulle komma mycket närmare Moldavien. Då är det i princip oundvikligt att Transnistrien och därmed Moldavien blir indraget i kriget," säger Jakob Hedenskog. Han liknar Transnistrien vid de proryska separatistområdena Luhansk och Donetsk i östra Ukraina - som Ryssland erkände som självständiga stater bara dagar innan invasionen av Ukraina i februari. "Om Ryssland skulle erkänna Transnistriens självständighet är det en direkt krigsförklaring mot Moldavien eftersom Moldavien med stöd av internationell rätt hävdar att Transnistrien är en del av Moldavien," säger Jakob Hedenskog. Se videos.
Transnistrien.
På samma sätt som i regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina har proryska separatister i Transnistrien utropat en egen republik. I Transnistrien skedde det 1990, när Sovjetunionen började falla samman.
Befolkningen i Transnistrien består till stor del av etniska ryssar och ukrainare och separatisterna var rädda för att Moldavien skulle gå samman med Rumänien, eftersom resten av befolkningen talar rumänska. Separatisterna utkämpade ett kort krig med Moldavien som tog slut 1992.
En stor andel av befolkningen i Transnistrien har rumänska pass och är rumänska medborgare.
Ingen nation har erkänt Transnistrien som en egen stat, men den fungerar i praktiken som en sådan och har egen valuta, polis och gränsstationer.
Transnistrien styrs av en direktvald president och ett parlament med 43 platser.
Efter Rysslands erövring av Krim från Ukraina våren 2014 vädjade talmannen i Transnistriens parlament att Kreml skulle annektera även Transnistrien. Ryssland har dock inte erkänt Transnistriens självständighet, som man har gjort med de så kallade utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina samt Sydossetien och Abchazien i Georgien.
Transnistrien har strax under en halv miljon invånare.
svt 220501.
Många flyr Transnistrien: "Kan komma fler attacker." Förra veckans attacker mot myndighetsbyggnader i den ryskstödda moldaviska utbrytarregionen Transnistrien gör att många nu väljer att lämna regionen, skriver The Guardian. Många invånare befarar att Transnistrien kan vara Rysslands nästa mål efter Ukraina. "Det skulle kunna bli fler attacker och det är inte så kul att stanna kvar och se vad som träffas," säger journalisten Pasha som flytt till Moldaviens huvudstad Chisinau. Han hoppas kunna återvända hem, men berättar att många vänner och släktingar redan lämnat landet helt. Det är inte klarlagt vem som låg bakom attackerna. Omni 220502.

Zelenskyj: Runt 100 civila har fått lämna stålverket. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har en första grupp med runt 100 civila ukrainare fått lämna stålverket Azovstal i Mariupol under söndagen. Enligt honom är det FN som tillsammans med Ukraina som genomför räddningsinsatsen. "I morgon möter vi dem i Zaporizjzja", skriver presidenten på Twitter och tillägger att de arbetar med att få ut fler människor från stålverket. Under lördagen uppgav en av av soldaterna i stålverket att en grupp på 20 personer, kvinnor och barn, hade tillåtits lämna, enligt BBC. "Vi får ut civila genom rasmassorna med rep - det är äldre, kvinnor och barn", skriver soldaten på Telegram. Omkring 1 000 civila uppskattas befinna sig i stålverket som är den sista platsen i Mariupol som fortfarande är under Ukrainsk kontroll. Omni 220501.
Borgmästare: Helvetet finns och ligger i Mariupol. Vadym Boychenko, som är borgmästare i Mariupol, säger till BBC att minst 20 000 människor har dött i staden sedan invasionens början. "Invånarna som har lämnat staden säger att helvetet existerar - och ligger i Mariupol," säger han. Staden som ligger i östra Ukraina hade innan kriget omkring 450 000 invånare. Tidigt under invasionen omringade ryska styrkor staden och stängde av vatten, vägar, elektricitet och kommunikationer. BBC skriver att gata efter gata har bombats och att staden nu påminner om ett medeltida slagfält i ruiner. Staden är strategiskt viktig då Ryssland skulle ges en landväg till Krym-halvön om de får kontroll över Mariupol. Omni 220501.
Evakuerade Natalia: Jag var hysterisk när det skakade. Omkring 100 civila kunde under söndagen evakueras från stålverket Azovstal i Mariupol. En av de som fick se solen för första gången på länge var 37-åriga Natalia Usmanova. Till Reuters berättar hon om sin rädsla för att stålverkets tunnelsystem, som de civila söker skydd i, skulle falla in under Rysslands bombningar. "När bunkern började skaka var jag hysterisk," säger hon. Hon säger att hon kommer minnas bristen på syre och den rädsla som gripit tag om de människor som levt i bunkern. "Ni kommer aldrig kunna förstå vad vi har gått igenom, det var terror," säger hon. När Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari valde många av invånarna i Mariupol att söka skydd i tunnlarna kring Azovstal. 67 dagar senare är omkring 1 000 civila fortfarande fast i stålverket som den senaste tiden dagligen har bombats av Ryssland. På bussresan skämtade Natalia om att hon inte längre behöver gå på toaletten med en fackla i handen. Zelenskyj skriver att Ukraina tillsamman med FN har räddat omkring 100 civila från stålverket. Omni 220501.
Zelenskyj hyllade vapenvila - nu uppges Ryssland attackera stålverket igen. I sitt nattliga tal hyllade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj insatserna bakom befriandet av de omkring 100 civila från stålverket Azovstal i Mariupol, rapporterar Sky News. "Efter flera veckor av förhandlingar och efter flera försök, möten, samtal och förslag: äntligen," säger han. Kort efter att talet publicerades hävdade den ukrainske befälhavaren Denis Schlega att bomberna har börjat falla över stålverket igen. "Ockupanterna började skjuta mot Azovstal så fort evakueringen av några ukrainare var klar," säger han till ukrainsk tv enligt CNN. Det är ännu oklart om den nya beskjutningen kommer att äventyra nästa steg av evakueringen, som ska äga rum på måndag. Ukrainas vice premiärminister, Iryna Vereshchuk: "Hundratals civila förblir blockerade i Azovstal." Omni 220501. Kommentar: Ryssarna är "sjuka".
Förhinder för måndagens evakuering från Mariupol. Den planerade fortsatta evakueringen av civila från Mariupol på måndagen har försenats efter att bussarna stött på okända hinder, rapporterar Reuters. Både Mariupols stadsfullmäktige och en medarbetare i borgmästarens stab uppgav först att bussarna lämnat staden, men gick därefter ut och sa att de ännu inte nått uppsamlingsplatsen. Det hundratal civila som evakuerades från stålverket Azovstal under söndagen väntas nå den regeringskontrollerade staden Zaporizjzja under måndagen. "Det finns en känsla av stor lättnad här. Ett antal familjer väntar på sina nära och kära," säger Sky News reporter Alex Rossi på plats i staden. Omni 220502.

Gazproms export minskar till Europa, ökar till Kina. Ryska jätten Gazproms gasleveranser till Västeuropa har minskat markant, men samtidigt har exporten till Kina ökat. Det skriver TT. Ökade möjligheter att köpa in flytande naturgas från andra länder samt sanktionsbeslut från EU gjorde att bolagets exporter minskade till de lägsta nivåerna på tre månader i april. I snitt exporterades 387 miljoner kubikmeter gas varje dag till länder utanför forna Sovjet - en nedgång med 22 procent jämfört med mars, skriver Bloomberg. Samtidigt har leveranserna till Kina ökat med 60 procent under årets första fyra månader på årsbasis, uppger bolaget. Enligt Gazprom har Polen köpt rysk gas omvänt genom Tyskland. Gazprom: Vi levererar fortsatt gas till Europa genom Ukraina. Gazproms vinst på 280 miljarder kronor för 2021 var den högsta någonsin. Rekordvinsten är mindre än vad analytikerna hade räknat med . Omni 220501.
Tyskland vänder: Kan fasa ut rysk olja inom några månader. Det är realistiskt att Tyskland ska kunna fasa ut den ryska oljan till sent i sommar. Det uppger landets ekonomiminister Robert Habeck i ett uttalande på söndagen, skriver AP. Enligt honom har Tyskland minskat importen av rysk olja till 12 procent, kolen till 8 procent och gasen till 35 procent. Det efter att ha utstått skarp kritik från bland annat Ukraina att minska sitt ryska energiberoende. Habeck uppger att alla steg som landet nu tar är kännbara både för ekonomin och konsumenterna. "Men de är nödvändiga om vi inte längre vill låta oss utnyttjas av Ryssland," säger ministern. Samtidigt har Jörg Kukies, en av rikskansler Olaf Scholz närmaste rådgivare, uppgett att Tyskland ställer sig bakom att EU inför ett ryskt oljeembargo som fasas in, skriver Financial Times. Enligt honom behöver landet nu "några månader på sig" att ställa om. "Vi vill sluta köpa in rysk olja, men vi behöver lite tid för att försäkra oss om att vi kan få andra leveranser," säger Kukies till tidningen. Vid tiden för invasionen importerades nära hälften av all gas i Tyskland från Ryssland. Tyskland har tidigare uppgett att de kan fasa ut oljan till årsskiftet. Omni 220501.

Ukrainsk åklagare: Utreder över 9 000 krigsbrott. Ukrainas chefsåklagare Iryna Venediktova säger att de just nu utreder 9 158 fall av krigsbrott som ryska soldater anklagas för att ha begått, rapporterar CNN. "Tyvärr har vi skäl att öppna nya utredningar varje dag. Civila dödas, bombningar, barn och civila förs mot sin vilja till de ockuperade territorierna och så vidare," säger hon. Hon säger att de har kunnat identifiera flera misstänkta krigsbrottslingar, men att många offer har varit omöjliga att identifiera och att de har fått samla in offers dna. Experter från Frankrike och Slovakien är behjälpliga i arbetet. Det kan bli svårt att åtala Ryssland för krigsbrott. Omni 220501.

Källor: Rysk militärtopp på plats vid fronten - undkom attack med nöd och näppe. Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov besökte i förra veckan frontlinjen i östra Ukraina i ett försök att återuppliva offensiven där, rapporterar New York Times och hänvisar till ukrainska och amerikanska källor. Gerasimov ska enligt uppgifter med nöd och näppe ha klarat sig undan en ukrainsk attack mot en skola som används som en militärbas i ryskkontrollerade staden Izium. Omkring 200 soldater, varav en general, dödades i attacken. Den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War skriver i sin dagliga uppdatering att ukrainska styrkor "genomförde sannolikt en raketartilleriattack mot en rysk kommandopost i Izium den 30 april efter att ryska stabschefen Valerij Gerasimov lämnat, men att en annan general dog". Omni 220502.
Ukraina: Två ryska båtar sänkta på måndagen. En ukrainsk Bayraktar-drönare sänkte på måndagen två ryska patrullbåtar i Svarta havet, uppger den ukrainska arméns överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj enligt Reuters. "Två ryska båtar i Raptor-klassen förstördes i gryningen nära ön Zmijnyj (även känd som Ormön, reds anm)", skriver Zaluzjnyj på Telegram. Uppgifterna har inte bekräftats av ryska eller oberoende källor. Raptor är en klass av snabbgående patrullbåtar som har stora likheter med den svenska Stridsbåt 90. Båtarna har en besättning om tre man och plats för upp till 20 soldater ombord. Ukrainska militären släppte videobilder. Omni 220502.

Apple stäms för nedstängning av Apple Pay i Ryssland. En rysk advokatbyrå har stämt Apple för att den amerikanska techjätten valt att stänga ned betaltjänsten Apple Pay i Ryssland, till följd av invasionen av Ukraina. Det rapporterar svenska Macworld. Advokatbyrån vill att Apple dels börjar tillhandahålla tjänsten i Ryssland igen, dels betalar ett skadestånd på motsvarande drygt 12 miljoner kronor för den "moraliska skada" man uppges ha åsamkat ryska medborgare. Apple slutade erbjuda sina produkter och tjänster i Ryssland efter den ryska invasionen av Ukraina "Advokatfirman lär med största sannolikhet inte lyckas vinna det här ärendet." Omni 220502.

Storbritannien: Över en fjärdedel av ryska styrkorna i Ukraina stridsodugliga. Mer än en fjärdedel av de ryska styrkorna i Ukraina har sannolikt decimerats till den grad att de nu är stridsodugliga, skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Enligt departementet satte Ryssland in 120 bataljoner i början av invasionen - runt 65 procent av landets markstridstrupper. Några av de mest specialiserade elitenheterna, såsom den luftburna VDV-styrkan, tros ha lidit bland de största förlusterna. "Det kommer förmodligen ta åratal för Ryssland att bygga upp dessa styrkor igen." Omni 220502.

"Spannmålsblockad kan ge matkris i Europa." Tiotals miljoner ton ukrainskt spannmål kan gå förlorat på grund av den ryska blockaden av Ukrainas hamnar i Svarta havet, säger president Zelenskyj till australiska 60 Minutes enligt Reuters. Detta kan enligt presidenten leda till en matkris som påverkar Europa, Asien och Afrika. "Ryssland släpper varken in eller ut fartyg, de kontrollerar Svarta havet." Ukraina är en storskalig exportör av spannmål och andra livsmedel. De senaste tre åren har Ryssland och Ukraina tillsammans stått för 30 procent av den globala veteexporten och 20 procent av den globala majsexporten," enligt FN:s livsmedelsprogram. Zelenskyj: Ryssland vill fullkomligt blockera vår ekonomi. FN: Fyra och en halv miljoner ton spannmål fast i ukrainska hamnar. Ukraina anklagar ryska trupper för att ha stulit hundratusentals ton spannmål. Omni 220502.
Ukraina: Raketer har träffat viktig bro utanför Odesa. Den strategiskt viktiga bron Zatoka, som går över floden Dniestr i närheten av den ukrainska hamnstaden Odesa, har träffats av ryska robotar, uppger lokala tjänstemän enligt Reuters. Det är tredje gången bron ska ha utsatts för ryska attacker. Bron utgör den enda väg- och järnvägslänken från Odesa-regionen och övriga Ukraina. Vid tidigare attacker mot bron har Reuters rapporterat om att exporten av vete kan försvåras om bron blir obrukbar. Den första attacken mot bron skedde den 26 april följt av ett till robotanfall dagen efter. Omni 220502.

Danmark öppnar ambassaden i Kyiv - först i Norden. Danmark blev på måndagen det första nordiska landet att åter öppna sin ambassad i Kyiv, rapporterar danska medier. Detta meddelades av utrikesminister Jeppe Kofod under ett överraskningsbesök i staden. "Det är en mycket stark symbol för danskt stöd till Ukraina och det ukrainska folket att vi i dag åter öppnar dörrarna till den danska ambassaden," säger Kofod i ett uttalande enligt DR. Ambassaden kommer inledningsvis att verka med begränsad personalstyrka, men gradvis återgå till full bemanning. Kofod: Våra diplomater har outtröttligt arbetat med att främja de dansk-ukrainska förbindelserna. Ambassaden har varit stängt sedan den 24 februari. Danmarks militära stöd till Ukraina uppgår till en miljard danska kronor. Omni 220502.
Ann Linde: Sveriges ambassad i Kyiv öppnar igen. Sverige öppnar sin ambassad i Kyiv igen på onsdag. Det uppger utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter. "Sverige kommer fortsätta stå vid Ukrainas sida och är glada att svenska ambassaden i Ukrainas diplomatiska närvaro kommer att vara tillbaka där den hör hemma", skriver hon. Ambassaden flyttade sin verksamhet ut ur Ukraina i samband med Rysslands invasion av landet. Omni 220502.
Svenske ambassadören tillbaka i Kyiv: "Ukrainarna är överlevare." Ett existentiellt krig om överlevnad. Så beskriver Sveriges ambassadör i Ukraina, Tobias Thyberg, den ryska invasionen av landet. Thyberg är tillbaka i huvudstaden Kyiv efter att ha lämnat landet i början av kriget. Hans uppgift är bland annat att upprätthålla dialogen med ukrainska regeringen och ge stöd åt svenskar som befinner sig i landet. "När jag är i Kyiv känner jag att jag är bland människor som har rätten på sin sida. Att på något litet sätt kunna bidra till Sveriges ansträngning att stödja Ukraina känns bra," säger han till TT. Thyberg beskriver ukrainarna som ett "otroligt segt, tufft och kapabelt folk". "De är överlevare," säger han. Just nu finns bara tre utsända svenskar, säkerhetspersonal och runt fem lokalanställda på ambassaden. Omni 220506.

Japan och Thailand sluter avtal om militärsamarbete. Japan och Thailand har enats om ett nytt försvarssamarbete, rapporterar Reuters. Överenskommelsen innebär bland annat att Japan ska leverera försvarsteknologi och -hårdvara till Thailand som har en av regionens största arméer. Avtalet presenterades under den japanske premiärministern Fumio Kishidas besök i Thailand. Under besöket tackade Kishida också för att Thailand, som ett av nio länder i Sydostasien, ställt sig bakom en FN-resolution som fördömer Rysslands invasion av Ukraina. Kishida är på resa i tre sydostasiatiska länder. Länderna ska också "uppgradera sina ekonomiska relationer". Även situationen i Myanmar stod på agendan. Omni 220502.

Kärnkraftsbygget i Pyhäjoki stoppas - finska ägare säger upp avtal med rysk leverantör. Bolaget Fennovoima har sagt upp avtalet med Rosatoms dotterbolag RAOS Projects. Detta meddelades under måndagsförmiddagen. Det innebär att kärnkraftsbygget i Pyhäjoki - 15 mil från Skellefteå, stoppas. Det blir inget kärnkraftverk på andra sidan Kvarken. Detta sedan bolaget Fenovoima sagt upp sitt avtal med Rosatoms dotterbolag RAOS Projects. Orsaken uppges vara betydande förseningar samt att den ryska invasionen i Ukraina ökat riskerna med kärnkraftsprojektet i Pyhäjoki, meddelar Fennovoima i ett pressmeddelande. Projektet har även mött motstånd genom statsminister Marins uttalande om att Finland ska skynda på att frigöra sig från ryskt energiberoende och den finska näringsministern Mika Lintiläs uttalande om att han inte kommer att bevilja bygglov för det planerade kärnkraftverket, detta enligt tidigare rapporter från Yle. Kan handla om skadestånd på tiotals miljarder euro. Det är ännu oklart om projektets finländska eller ryska parter kan komma att kräva ersättningar för att projektet avbryts. Om det blir frågan om skadestånd kan det handla om tiotals miljarder euro, då det eventuellt inte bara handlar om det planerings- och byggarbete som har genomförts, utan även den uteblivna energi som ett obyggt kraftverk inte producerar under kommande decennier. svt 220502. Kommentar: Hur mycket skadestånd betalar Ryssland för allt man förstör och förstörtt i Ukraina? Eftersom inget bygglov finns så bör intet skadestånd heller utbetalas. Man kan inte heller betala skadestånd till tjuvar och banditer. Se nästa artikel.
Lokala myndigheter: 2000 konstverk har stulits i Mariupol. Över 2000 konstverk har stulits från Mariupol, uppger lokala myndigheterna i staden. Det handlar om tavlor, skulpturer och ikoner som enligt uppgift har stulits från tre museer i staden av den ryska krigsmakten. Konsten som uppges vara stulen har förts från Mariupol till Donetsk. Bland annat rör det sig om tavlor av landskapsmålaren Archip Kuindzji och den ryske romantikern Ivan Ajvazovsky, rapporterar the Guardian. Enligt en medlem i stadens kommunfullmäktige, Petro Andriusjenko, ska tre originalverk av Kuindzji ha tagits från tre lokala museer, inklusive Kuindzji-museet som skadades i ett ryskt luftangrepp 21 mars. Händelserna har polisanmälts och myndigheterna kommer också att skicka en begäran till Interpol med hopp om att kunna få hjälp. I helgen kom också uppgifter om att ryska soldater ska ha stulit en samling med värdefulla guldföremål från det historiska museet i Melitopol. Det handlar om kulturskatter som är över 2300 år gamla och som härstammar från det skytiska riket. Konstorganisationen Getty varnade i början av kriget för att miljontals objekt riskerade att förstöras eller stjälas. Om uppgifterna stämmer är det den första rapporten om masstöld av konstföremål under kriget. Att avsiktligt förstöra kulturarv betraktas som ett krigsbrott enligt internationell rätt. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har nyligen anklagat ryska trupper för massplundring, sedan ryska trupper uppges ha fångats på film när de slår in plundrade föremål i papp och skickar tillbaka dem till Ryssland. Det ukrainska folket har sedan krigets utbrott sökt skydda sitt kulturarv, genom att bland annat bygga skyddsvallar. Flera stora museer i landet har också flyttat konst till hemliga platser. Hittills har flera kulturföremål och kulturellt betydelsefulla platser förstörts, bland annat ett museum i Ivankiv, som har samlingar med ukrainsk folkkonst. Enligt Unesco ska 50 ukrainska historiska byggnader ha skadats allvarligt sedan krigets början. svt 220502.

Natalia: "Jag var för rädd för att ta mig ut och andas." När ryska styrkor närmade sig Mariupol tog Natalia Usmanova skydd i stålverket Azovstal. Som anställd visste hon att anläggningen var byggd för att klara ett angrepp. Men när attackerna startade började hon tvivla. "Jag var fruktansvärt rädd att bunkern inte skulle klara trycket, när den började skaka blev jag hysterisk," säger hon till Reuters. Läs mer hos svt 220502.

När Anya återvände hem hade ryssarna gjort hennes hem till en svinstia. I flera veckor ockuperade ryska soldater Anyas hus. När nederlaget var ett faktum dumpade de tomma spritflaskor, gammal mat, slitna kläder och minor överallt. Nu har Anya lämnat gömstället under kyrkan - och återvänt till svinstian som är hennes forna hem. Läs mer i AB 220502.
Ryssland anfaller stålverk där ukrainare gömmer sig. Ryska styrkor anfaller stålverket Azovstal i hamnstaden Mariupol där hundratals människor söker skydd, rapporterar flera medier. Uppgifterna kom först av den ryska armén, som till ryska nyhetsbyråer uppgav att de hade inlett ett anfall med artilleri och flyg efter att ukrainare tagit sig ut och tagit upp vapen, rapporterar Reuters. Det bekräftades senare från en biträdande befälhavare till det ukrainska Azovregementet, rapporterar TT. Under söndagen evakuerades omkring 100 personer från stålverket, men enligt en tjänsteman ska 200 människor fortfarande vara instängda i industrianläggningen, rapporterar BBC. Ovan jord har stålverket sedan tidigare bombats till betongrester. Omni 220503.
Oksana evakuerades: "Kan inte tro att jag är ute." Jag kan knappt tro att jag är ute och kan se himlen, säger ukrainaren Oksana till Expressens reportrar på plats när hon anländer till Zaporizjzja på tisdagen. Oksana var en av de 69 personer som evakuerades med bussar från stålverket Azovstal i Mariupol i söndags, efter att ha varit instängd under två månader. "Vi hade mat, men mot slutet började den ta slut." Hon berättar vidare att de inte fick gå ut från källaren under stålverket en enda gång, så barnen sysselsatte sig med att hitta på lekar. Katarina som också evakuerades: Vi bombades från morgon till natt. Totalt anlände 127 personer med bussarna - 58 plockades upp på vägen. Hundratals söker fortfarande skydd i stålverket. Omni 220503.

Mysteriet kring de döda oligarkerna - så kan Putin vara inblandad. Flera rika ryska oligarker rapporteras ha hittats döda sedan årets start, efter vad som utreds som självmord. Men enligt experter är det sannolikt ingen slump, och det kan röra sig om att de som ifrågasätter Putin och Kreml straffas. Under årets första månader har ett flertal medlemmar av Rysslands toppskikt hittats döda, under vad många bedömer vara märkliga omständigheter. Den ryska oligarken Sergej Protosenja har tidigare haft ett toppjobb vid Novatek, och hittades häromveckan hängd i trädgården i en semestervilla i Spanien. Hans fru och dotter hittades inne i huset yxmördade. Vladislav Avajev, tidigare vice VD för Gazprombank, hittades död i sin lyxlägenhet i Moskva tillsammans med sin gravida fru och 13-åriga dotter. Alla var ihjälskjutna. Och den här listan bara fortsätter. Även Vasily Malnikov, Mikhail Watford, Alexander Tyulyakov och Leonid Schulman har hittats avlidna. Här kan du läsa mer om de döda oligarkerna. Alla har hittats döda i samband med krigets start, och alla påstås ha tagit sina liv. Men är det bara en slump, eller inte? Det här är vad experterna tror. I SVT:programmet "Ekonomibyrån" diskuteras de uppmärksammade och mystiska dödsfallen, och huruvida det är en slump eller inte. "Nej, det är svårt att se att det här skulle vara en slump, med tanke på hur kort tid det varit och hur många det är. Det är svårt att spekulera exakt vad det här beror på, vad de har gjort, varför har man eliminerat just de här?", säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för östeuropastudier, och fortsätter: "Det kan vara att de på något sätt, indirekt eller direkt, har ifrågasatt den politiska riktningen, ifrågasatt kriget, eller om det här var rätt beslut av Putin. Det kan också vara att antingen Putin och hans närmaste krets, eller någon del av säkerhetstjänsten försöker konsolidera sin makt och att det här en en del av en intern maktkamp mellan säkerhetseliten och den ekonomiska eliten." Nyligen rapporterades även oligarken Roman Abramovich blivit förgiftad, vilket väcker frågor kring huruvida det här kan vara ett sätt för Putin att tysta kritiker. Teorin om de döda oligarkerna: "En form av utrensning". Maria Persson Löfgren, utrikesreporter på Sverige Radio, förklarar i "Ekonomibyrån" att hon nyligen har diskuterat fallet kring Vladislav Avajev med en person inom Gazprombank, som ställer sig kritisk till den påstådda dödsorsaken. Enligt Persson Löfgren är han övertygad om att det är "en form av utrensning" som pågår. " Vi ska inte göra misstaget att se det som att det finns en ekonomisk elit med någon egen maktbas. Makten är Putin och säkerhetstjänsten, det är de som bestämmer. Så den här ekonomiska eliten, de måste foga sig, de har inget eget maktkapital. Och fogar de sig inte så får de antingen lämna landet, eller också så får de föra en tynande tillvaro," säger Maria Persson Löfgren. De ryska oligarkernas död är bevis på att Vladimir Putin desperat försöker hålla fast vid makten och få tillbaka kontrollen, enligt experten Nico Hines. "Det tyder på att Putin är orolig," säger han till France 24 och fortsätter: "Han försöker få kontroll över de inflytelserika människorna i Moskva, och det tyder på att det viskas och ryktas om människor som potentiellt kan försöka stoppa Putin." Även Hines menar att det inte rör sig om någon slump att de ryska oligarkerna hittats döda. "Min teori är att de flesta av dessa förmodligen är mord av personer i FSB. Men jag vet inte om det skulle varit direkta order från Kreml." Nyheter24 220502.

Uppgifter: Hemligt dokument avslöjar Putins plan för ny stat. Ett dokument som kopplas till toppskiktet inom Vladmir Putins parti avslöjar planer på att bilda en ny stat, kallad "Södra Rus", i de delarna i södra Ukraina som ockuperas av ryska styrkor. Detta enligt RFE/RL som ska ha kommit över dokumentet. En textfil som avslöjas av Radio Free Europe/Radio Liberty, daterad från 16 april, rapporteras föreslå att en ny stat ska utropas i de områden i Ukraina som har ockuperats av ryska styrkor - "Södra Rus". Exakt vilka som områden som skulle ingå specificeras inte i dokumentet, men Radio Free Europe kopplar det till färska uppgifter om att Ryssland har planer på riggade folkomröstningar i både Donbass och Cherson-regionen. Detta likt vad som skedde före den ryska annekteringen av Krim 2014, då en iscensatt folkomröstning hölls. Dokumentet har titeln "Manifestet för den södra ryska folksamlingen", och tidigare uttalande från Vladimir Putin angående att Ukraina inte är en legitim stat och att regeringen tagits över av "nazister" och "banditer" upprepas. "Som svar på på terror och totalitära påbud av den före detta ukrainska statens ideologi för nazism och Bandera tar vi, i form av Södra ryska folkförsamlingen, makten i egna händer och upprättar den nya staten Södra Rus", har Radio Free Europe översatt att det står i dokumentet. Rus, även känt som Kievrus eller Kievriket, var en löst sammansatt medeltida stat med Kiev som centrum, en föregångare till det moderna Ukraina och Ryssland. Dokumentet där staten "Södra Rus" presenteras uppges vara en word-fil där man kan se kopplingar till Roman Romanov i metadatan. Roman Romanov är en högt uppsatt företrädare för Putins parti Enade Ryssland, och uppges ha antingen skrivit eller varit inblandad i texten när den togs fram. Myndighetskällor som Radio Europe har pratat med menar att förslaget även har skickats till den rika ryska affärsmannen Konstantin Malofeev, som ska ha bidragit finansiellt till de ryska separatisterna i Donbass i flera års tid. Nyheter24 220502.
Ryskt politiskt dokument antyder planer på att bilda ny stat i södra Ukraina. Ett dokument författat på toppnivå inom Rysslands styrande parti avslöjar planer på att bilda en ny stat, kallad Södra Rus, i de ryskockuperade delarna av södra Ukraina. Det rapporterar RFE/RL, som kommit över det. Metadata i Word-dokumentet, daterat till den 16 april, tyder på att det författats av - eller under överinseende av - Roman Romanov, en högt uppsatt företrädare för Putins parti Enade Ryssland. Det specificerar inte exakt vilka territorier som är tänkta att ingå i det så kallade Södra Rus. Rus, även känt som Kievrus eller Kievriket, var en löst sammansatt medeltida stat med Kyiv som centrum - en föregångare till det moderna Ukraina och Ryssland. Även oligarken Konstantin Malofejev uppges vara inblandad i författandet av dokumentet. Ryssland planerar riggade folkomröstningar i områdena, enligt uppgifter. Omni 220502.

Hur reagerar Ryssland? Är Nancy Pelosi nazist? svt 220502 video 0:30.

Israel kräver ursäkt för Lavrovs Hitler-jämförelse. Israel kommer att kräva en ursäkt från Kreml efter att Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov jämfört Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler, rapporterar The Washington Post. Zelenskyj är jude och har släktingar i tidigare generationer som dödades i Förintelsen. När Lavrov intervjuades av den italienska tv-kanalen Mediaset fick han frågor om hur Ryssland trots det kan påstå att Ukraina styrs av nazister, rapporterar TT. "Hitler hade också judiskt blod, så det betyder ingenting," svarade Lavrov. Israels utrikesminister Yair Lapid har kallat uttalandet "oförlåtligt och skandalöst och fruktansvärt historiskt fel". "Den lägsta nivån av rasism mot judar är att beskylla judar själva för antisemitism," sade Lapid. (svt 220502.)
Vrede i Israel efter Lavrovs Hitler-jämförelser. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har orsakat utbredd ilska med de jämförelser mellan Ukrainas president Zelenskyj och Hitler han gjorde i en italiensk intervju, rapporterar Sky News. Enligt det grundlösa narrativ Ryssland använder för att rättfärdiga invasionen styrs Ukraina av nazister. När Lavrov konfronterades med det faktum att Zelenskyj är jude svarade han: "Vad spelar det för roll? Det motsäger inte de nazistiska elementen i Ukraina. Jag tror att Hitler också hade judiskt blod." Han påstod också att "kloka judar" länge sagt att "judarna själva är de största antisemiterna", enligt Reuters. Uttalandena väcker vrede i Israel, vars utrikesminister Yair Lapid kallar Lavrovs uttalanden "oförlåtliga, skandalösa och ett horribelt historiskt fel". "Judarna mördade inte sig själva under förintelsen. Den lägsta nivån av rasism mot judar är att beskylla dem själva för antisemitism." Israel: Ryske ambassadören ska kallas upp för "mycket tufft samtal". Kräver en ursäkt från Ryssland. Bland de hårdaste israeliska uttalandena sedan invasionen inleddes. Kuleba: Visar att Ryssland är fyllt av hat gentemot andra länder. Biträdande utrikesministern: Ett nytt lågvattenmärke för antisemitismen. Kommunikationsministern: En totalt motbevisad konspirationsteori. Omni 220502.
Ryske överrabbin: Lavrov bör be judarna om ursäkt. De ryska judarnas högste religiöse ledare, överrabbin Berel Lazar, kallar utrikesminister Sergej Lavrovs uttalanden om Hitler "chockerande", rapporterar The Guardian. "Jag anser mig inte berättigad att ge råd till ledaren för rysk diplomati - men det vore trevligt om han bad judarna om ursäkt och helt enkelt erkände att han hade fel." Lavrov har väckt stor vrede bland judar med sina uttalanden om att "Hitler förmodligen hade judiskt blod" och att Israel "stöder den nynazistiska regimen i Kyiv". Omni 220504.
Putin ber om ursäkt för Rysslands Hitler-jämförelse. Rysslands president Vladimir Putin har bett Israels premiärminister Naftali Bennett om ursäkt för utrikesminister Lavrovs nazistanklagelser, rapporterar Haaretz. Israel har tidigare krävt en ursäkt från den ryska regeringen efter uttalandet från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, där Lavrov i en intervju sa att "Hitler också hade judiskt blod". Bennet har accepterat Putins ursäkt. Ursäkten gjordes under ett samtal mellan ledarna. Omni 220505.

Polen redo hjälpa Tyskland att släppa rysk energi. Polen erbjuder Tyskland hjälp med att frigöra sig från rysk energi genom att upplåta sitt raffinaderi i Gdansk, säger landets klimatminister Anna Moskwa. Det rapporterar Reuters. "Vi är redo att stödja Tysklands ambitioner att avrussifieras," säger hon i ett uttalande under måndagen. Moskwa uppmanar också EU att slå fast ett datum då alla medlemsländer måste sluta importera rysk olja. Polen kan importera LNG från Litauen för att ersätta den ryska gasen. Omni 220502.

Källor: Japan och USA i nytt halvledarsamarbete. Japan och USA fördjupar samarbetet kring utvecklingen av halvledare, som ett led i att ta upp konkurrensen mot Kina. Enligt källor till Nikkei Asia kommer chipsamarbete diskuteras när Japans handelsminister Koichi Haguida besöker Washington under veckan. Bland annat ska länderna arbeta fram ett ramverk för att hindra "teknikläckor" till Kina. I början av 90-talet stod Japan för hälften av världens halvledare, men i och med Taiwans framfart på området är de japanska marknadsandelen nu endast 10 procent. Både USA och Japan sägs oroa sig för sitt beroende av Taiwan. Europeisk chipjätte varnar för brist i 24 månader. Omni 220502.

Ingen hann fly när ryssarna kom till byn: "Jätterädda." När ryska styrkor invaderade den lilla byn Bohdanivka tio mil utanför Kyiv den 8 mars hann ingen fly, berättar invånare i ett reportage av Studio Ett i SR. "De (barnen) var jätterädda när ryska soldater kom och knackade på dörren en dag," säger tvåbarnsmamman Tanja. De unga soldaterna letade efter hennes man, men rörde ingen i familjen. Däremot berättar Tanja om en annan familj i byn, där soldaterna dödade pappan och våldtog mamman framför hennes barn, vilket flera invånare berättar om för radiokanalen." Mycket av staden är totaltförstört - minerade områden gör det svårt att röja upp. Över 3 100 civil har dött i Ukraina sedan invasionens start, uppger FN. Invånare i förorterna till Kyiv: "Vad har vi gjort mot Putin för att bli slaktade på det här sättet?" Omni 220502.

Zelenskyj: Jag har utsatts för tio mordförsök i kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han har utsatts för tio mordförsök sedan den ryska invasionens start. Det säger han i en lång intervju med den australienska tv-kanalen Channel 9, rapporterar The Independent. "Tio mordförsök betyder att det bara finns tio personer som är villiga att få mig dödad." Zelenskyj tillägger att andra ukrainare befinner sig i en långt mycket värre situation där människor torteras och döda kroppar hittas i brunnar. "Med tanke på allt detta är inte min situation så hemsk." Omni 220502.

Ukraina: 15-årig pojke död efter nya attacker i Odesa. Hamnstaden Odesa i sydvästra Ukraina träffades av robotattacker på måndagskvällen, rapporterar flera medier. Ett bostadshus där fem personer befann sig förstördes i attacken, skriver SVT Nyheter och hänvisar till stadens officiella Telegram-konto. En 15-årig pojke ska ha dött och en flicka vårdas på sjukhus. Angreppet ska ha orsakat flera dödsfall och skador, skriver stadens guvernör Maksym Marchenko i den sociala plattformen Telgram, utan att uppge några siffror. Det rapporterar AP. Omni 220502.

OSSE: Ryssland planerar annektering i östra Ukraina. Ryssland planerar inom kort att annektera de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk. Det uppger OSSE:s USA-ambassadör Michael Carpenter, enligt AFP. "Enligt våra rapporter kommer Ryssland att hålla folkomröstningar i mitten av maj," säger han och tillägger att rapporterna anses vara mycket pålitliga. Några dagar före Rysslands invasion av Ukraina meddelade Vladimir Putin att han erkänner regionerna som självständiga. "Skenfolkomröstningar som dessa kommer inte att anses vara legitima, detsamma gäller andra försök att annektera ytterligare ukrainska territorium," säger Carpenter. USA tror också att Ryssland kommer göra något liknande i Cherson-regionen. Omni 220502.

Ny rysk kampanj - pekar ut Sverige som nazistiskt. På ryska busshållplatser pekas Astrid Lindgren ut som nazist. "Vi är mot nazism, de är det inte" står det på affischen. UD uppger att de känner till kampanjen i Ryssland. I sociala medier sprids nu bilder på busshållplatser i Ryssland. Vid hållplatserna har reklamblad som satts upp med buskapet att kända svenskar är nazister. "Vi är emot nazism, de är det inte" står det högst upp på reklambladet. Bland annat målas Ingvar Kamprad, Ingmar Bergman och Astrid Lindgren upp som nazister. Det finns även bilder på ett reklamblad där Sveriges tidigare kung Gustaf V målas ut som nazist. AB 220503.
Ledare: Lögnerna om Astrid kan inte dölja Putins fascism. Lögnerna om Astrid kan inte dölja Putins fascism. Putin naziststämplar gärna - nu även Sverige och Astrid Lindgren. Samtidigt visar hans regim upp allt mer tydliga fascistiska drag. Så kom turen till Sverige, då: Vi är nazistanstrukna, enligt Putins regim. Det signaleras med propagandaaffischer i Moskva, där bland annat Astrid Lindgren, Ingmar Bergman och Ingvar Kamprad utpekas som nazister. En typiskt rysk kampanj, konstaterade säkerhetsexperten Patrik Oksanen på Twitter: "Ryssland gör nu Astrid Lindgren till nazist, vilket är skrattretande för alla som läst hennes dagbok. Klassisk rysk propaganda, några uns av sanning av perioder i Kamprads och Bergmans liv, och så en rålögn." Detta är inget att förvånas över. Vladimir Putin vill demonisera det alltmer Nato-beredda Sverige. Och skrämmas; förevändningen för att invadera Ukraina sades ju främst vara att landet måste "avnazifieras". Nazist är det fulaste ordet i Kremls propaganda-ordbok. Fascist är en annan favorit. Den repressiva, mordiska Putinregimen visar i själva verket upp allt tydligare fascistiska drag. Den karisma som Hitler och Mussolini hade, äger Vladimir Putin visserligen inte. Men han har försökt att bygga en maskulin, barbröstad personkult och restaurerat kulten kring den mer ljusstarke Stalin. Putins retorik är hypernationalistisk och imperialistisk. Det ryska folket beskrivs som utvalt och ukrainare som mer än underlägsna - de existerar inte. Den slakt som ryska styrkor ägnar sig åt i Ukraina bär drag av folkutrotning. Vladimir Putins brutalitet och förakt för svaghet är inga nyheter. Men när han i mars började tala om att "rena" det ryska samhället från "avskum och förrädare" passerades en ny gräns. Och nu lånar han fascismens (centrala) estetik: Det Z som har blivit en symbol för den ryska invasionen påminner om hakkorset. Exp 220503. Omni 220503.
Ryssland: Israel stöder nynazister. När Rysslands utrikesminister i måndags drog paralleller mellan Volodymyr Zelenskyj och Adolf Hitler reagerade Israel med ilska. Ryssland, som riktar nazistanklagelser åt många håll, står fast vid att Israel således stöder "nynazister" i Ukraina. "Vi har noterat utrikesminister Yair Lapids anti-historiska uttalanden, som i stora delar förklarar den nuvarande regeringens beslut att stödja den nynazistiska regimen i Kiev", skriver Rysslands utrikesdepartement i ett uttalande på tisdagen, enligt AFP. Historiskt finns det "tragiska exempel på samarbeten mellan judar och nazister" och Zelenskyjs judiska bakgrund "är ingen garanti för skydd mot den nynazism som är på framfart" i Ukraina, fortsätter det. (svt 220503.)
Expert: Affischkampanj om Sverige kopplad till Nato. Att svenskar utmålas som nazister i rysk propaganda hänger ihop med processen kring ett eventuellt Natomedlemskap, säger Rysslandskännaren Patrik Oksanen till Expressen. "Den ryska kampanjen att måla ut grannländer som nazistiska är gammal, den går tillbaka till flera år före händelserna 2014. Även användandet av utländska historiska figurer i propaganda är en beprövad rysk taktik," säger Östeuropaanalytikern Hugo von Essen. Det görs också i försöken att utmåla Ukraina som nazister. "Det finns lite olika ukrainska historiska figurer som man använder sig av," säger han. På tisdagen rapporterade flera medier om en reklamkampanj i Moskva där kända svenska profiler som Astrid Lindgren och Ingmar Bergman utmålas som nazister på affischer på busshållplatser. Analytiker: "De har valt dem som är mest kända och omtyckta." Omni 220503.
Andersson: Oacceptabelt att peka ut Lindgren som nazist. På affischer i Rysslands huvudstad Moskva målas en rad kända svenskar ut som nazister, däribland Astrid Lindgren och Ingmar Bergman. Att agera på ett sånt sätt är "naturligtvis helt oacceptabelt" enligt statsminister Magdalena Andersson (S). "Men det är viktigt att säga redan nu i den diskussion som vi har i Sverige att vi kan vara mål för påverkansoperationer från främmande makt," säger hon på en presskonferens enligt Expressen. Hon lägger också till att det är viktigt att alla svenskar, och inte minst den svenska journalistkåren, känner till att det finns en risk att främmande makt kommer försöka påverka debattklimatet i Sverige. Omni 220503.
Expert: Affischkampanj inte riktad mot Sverige. Att kända svenskar utmålas för att vara nazister är inte riktat mot Sverige, säger Rysslandsexperten Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet, till SVT Nyheter. "Allt detta är för den interna ryska publiken. Man har piskat upp en stämning där av att de är förföljda, omringade och att alla vill åt dem. Man struntar fullständigt i omvärlden." Samtidigt talar placeringen av affischerna, där det står budskap som "Vi är emot nazister, det är inte de", för att avsändarna också vill nå fram till Sverige, säger Maria Engqvist, expert på rysk inrikespolitik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till SvD. "Kampanjen är författad på ryska vilket tyder på att den främst vänder sig till en rysk publik, samtidigt sätts den upp utanför svenska ambassaden." Gerner: Vi ska inte ta det här på allavar - inget hot mot Sverige. Engqvist: Ryssland vill elda på bilden av att Sverige stod på nazisternas sida under andra världskriget. Omni 220503.
Korrespondenten om ryska affischer: Fått väldigt lite uppmärksamhet i Moskva. De ryska affischer som porträtterar kända svenskar som nazister har fått mycket liten uppmärksamhet i Moskva, enligt SVT:s korrespondent Bert Sundström. Han har varken sett någon affisch under sina rundturer i huvudstaden eller noterat att de skapat en inhemsk debatt. Syftet med affischerna är i stället att få spridning i social medier och skapa debatt i Sverige, tror Sundström. "Ryssland vill göra klart för Sverige att man kommer se på dem som en nazistisk bundsförvant och att det gör att Sverige kommer bestraffas på något sätt. Sedan är det kanske mer munväder än något reellt," säger han i SVT:s Morgonstudion. Omni 220504.
Han tror att affischerna kan ha designats med syftet att få spridning via social medier och skapa debatt i Sverige. "Ryssland vill göra klart för Sverige att man kommer se på dem som en nazistisk bundsförvant och att det gör att Sverige kommer bestraffas på något sätt. Sedan är det kanske mer munväder än något reelt." Bakom affischerna står organisationen "Vår seger". Men enligt Bert Sundström är det otvetydigt att det är Kreml som står bakom kampanjen. Organisationen bör snarare betraktas som någon slags front. "Jag tvivlar på att den ens finns. Det här är en kampanj som orkestrerats från Kreml. Man har kanske skapat en liten organisation som heter så där. Men utan godkännande från Kreml skulle de där affischerna aldrig satts upp," säger han. svt 220504.

Konvoj med evakuerade civila från Mariupol i rörelse. Evakueringskonvojen från Mariupol rullar återigen, uppger stadens borgmästare Vadym Bojtjenko i ukrainsk tv enligt CNN. Bland de civila i konvojen finns många ur den första gruppen som evakuerades från stålverket Azovstal på söndagen. "Den rör sig nu i riktning mot Zaporizjzja. Evakueringen pågår fortfarande, så vi ger mycket begränsad information," säger Bojtjenko. Borgmästaren uttrycker inte mycket optimism vad gäller de civila som finns kvar i stålverket. De ryska attackerna fortsätter med både artilleri och luftanfall, säger han. Omni 220503.
Evakuerade från stålverket anländer till Zaporizjzja. Bussarna med de ukrainare som evakuerades från stålverket Azovstal i Mariupol i söndags har nu anlänt till Zaporizjzja, som är under ukrainsk kontroll. Det säger en representant från FN, rapporterar Expressen som är på plats. Av de omkring 100 som evakuerades under söndagen var det 69 personer som valde att åka med bussarna. Resterande ville stanna kvar i Mariupol, enligt FN-representanten. "Man måste komma ihåg att den första tanken hos många av dem som lyckades ta sig ut från stålverket var rädslan för hur anhöriga har det," säger FN-representanten till journalister utanför bussarna. Med på bussarna fanns även fler ukrainare som bussarna lyckades plocka upp på vägen. Totalt anlände 156 personer med bussarna. Omni 220503.

Scholz vägrar Ukrainabesök - oppositionsledare åker. Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz har klargjort att han inte kommer besöka Ukraina efter att Kyiv tackat nej till ett besök från den tyske presidenten Frank-Walter Steinmeier, rapporterar AP. "Det funkar inte att ett land ger så mycket militärt och finansiellt stöd (...) och att du då säger att presidenten inte kan komma," säger Scholz till tysk tv. Ukrainas Tysklandsambassadör Andrij Melnyk svarar med att kalla Scholz vägran "inte särskilt statsmannamässig". Den tyske oppositionsledaren Friedrich Merz visar däremot på Twitter upp sig i en tågkupé på väg till Kyiv för att möta ukrainska politiker. Presidenten, som har en ceremoniell roll, har kritiserats för sina tidigare kopplingar till Ryssland och stöd för Nord Stream 2. Ukraina uppgav att de hellre vill att Scholz kommer för att kunna föra praktiska diskussioner om vapenleveranser. Ukrainas ambassadör: Det här är inget dagis. Omni 220503.

Rysslands sanktionssvar: Straffåtgärder mot väst. Ryssland inför exportförbud av produkter mot utvalda företag och personer genom nya sanktioner mot väst som har signerats av Vladimir Putin. Det rapporterar Reuters. Sanktionerna från Ryssland innebär också att ryska företag och medborgare inte tillåts göra affärer med aktörer som är svartlistade. Ett tidigare krav från den ryska presidenten har varit att "ovänliga länder" ska betala för gas och olja i den inhemska valutan rubel. Omni 220503.

Johnson i tal till Ukraina: Ni kommer att vinna kriget. Kriget i Ukraina är en kamp mellan det onda och det goda, där Ukraina kommer att segra. Det sa Storbritanniens premiärminister Boris Johnson när han talade inför det ukrainska parlamentet på videolänk under tisdagen, rapporterar Sky News. "Era barn och barnbarn kommer säga att ukrainare lärde världen att en angripares brutala kraft inte har någon betydelse mot den moraliska kraften hos ett folk som är fast beslutet att vara fritt." Johnson meddelade även att landet kommer att bidra med ytterligare militärt stöd till ett värde av 3,7 miljarder kronor till Ukraina. Stödet innefattar ett radarsystem, drönare, GPS-störningsutrustning och tusentals glasögon med inbyggt mörkerseende. Första gången en europeisk ledare talar inför det ukrainska parlamentet sedan invasionens start. Omni 220503.

Ukraina: 10 döda efter rysk attack mot koksfabrik. Minst tio personer har dött och 15 skadats efter en rysk attack mot en koksfabrik i staden Avdiivka i regionen Donetsk, skriver regionens guvernör Pavlo Kyrylenko i ett inlägg på den sociala plattformen Telegram, rapporterar flera medier. "Ryssarna visste exakt var de siktade", skriver han och uppger att attacken startade när arbetare stod vid busshållplatser utanför fabriken efter sina skift. Avdiivka i östra Ukraina ligger i frontlinjen av kriget i Ukraina, där attackerna har intensifierats under den senaste tiden, rapporterar AFP. Totalt 21 personer har dött i attacker mot Donetsk under tisdagen, enligt guvernören. Koks är ett bränsle med hög kolhalt och är en viktig industriprodukt, som främst används vid järnmalmssmältning. Guvernören varnar för att dödstalet kan stiga. Ukrainska parlamentet har tidigare sagt att det varit konstant beskjutning mot andra delar av Donetsk. Omni 220503.

Stora demonstationer i Armenien - 206 gripna. I Armenien har 206 personer gripits efter regeringskritiska demonstrationer, rapporterar AFP. Demonstranterna är missnöjda med hur premiärminister Nikol Pasjinian har hanterat gränskonflikten med Azerbajdzjan och kräver att han avgår. Enligt landets inrikesdepartement har gripandet skett i flera olika städer. Oppositionen har under de senaste dagarna riktat hård kritik mot Pasjinian och anklagat honom för att vara redo att låta Azerbajdzjan få kontroll över hela den omtvistade gränsregionen Nagorno-Karabach. Länderna ha tvistat om Nagorno-Karabach sedan 90-talet. Kritiken kommer efter ett uttalande Pasjinian gjort i parlamentet. Omni 220503.

Så ser Kina på Nato. Nato har trasat sönder Europa och Nato skapar onödiga konflikter i Stilla Havs-regionen. De anser också att Natos utvidgning österut var onödigt aggresiv. svt 220503 video 0:46.
Turkiet. Det framförs åsikter om att Turkiet ska ställa krav på Sverige för att inte blockera en anslutning t.ex. om Sveriges stöd till det kurdiska självstyret i Syrien som Ankara irriterar sig på. svt 220503 video 0:28.

Så hjälps Estland av ett svenskt Nato-medlemskap. Om Sverige och Finland går med i Nato skulle Östersjön i praktiken bli ett Nato-innanhav, vilket skulle stärka säkerheten för de baltiska länderna som gränsar till Ryssland. "Det skulle göra livet mycket svårare för de ryska militärplanerarna," säger Kusti Salm, den högsta tjänstemannen på Estlands försvarsdepartement till SVT. De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen som alla är Nato-medlemmar och gränsar till Ryssland är troligtvis de som skulle tjäna mest på att Sverige och Finland gick med i försvarsalliansen. Estlands huvudstad Tallinn ligger bara omkring 20 mil från den ryska gränsen och i landet finns en internationell Natostyrka under brittisk ledning på omkring 1 200 man placerad. "Det finns ett tydligt militärt hot, det känner vi alla, situationen har inte varit så här dålig på 30 år," säger Kusti Salm som är statssekreterare vid Estlands försvarsdepartement till SVT. Han vill nu att Nato dubblar eller tripplar antalet soldater i den internationella styrkan för att avskräcka Ryssland. Samtidigt noterar han att de ryska styrkor som brukar vara placerade nära den estniska gränsen och vars normala jobb är att ”planera en invasion av Baltikum” nu slåss i Ukraina i närheten av Charkiv. Hur skulle ett svenskt Natomedlemskap påverka Estland? "Det skulle göra oss väldigt glada och vara goda nyheter. För Natos säkerhet, vilket också betyder estländsk säkerhet och säkerhet kring Östersjön, så skulle det vara ett positivt steg." Kusti Salm menar att Estland aldrig har varit säkrare än nu eftersom nivån på försvarsinvesteringar, antalet soldater och mängden ammunition aldrig varit högre än nu. "Vi är som tryggast men samtidigt har vi den sämsta säkerhetspolitiska situationen under detta sekel," säger han. På vilket sätt skulle Sverige kunna hjälpa Estland om vi blev medlemmar? "Framför allt handlar det om gemensamma operationer på Östersjön. Vilka skepp rör sig och vilka rör sig inte? Vi kan dela den militära bilden både till sjöss och i luften och om man har den här medvetenheten så kan man börja agera. Estland har inga egna stridsflygplan, istället bevakas baltiskt luftrum av andra Natoländer enligt ett roterande system. Sverige och Finland har båda starka flygvapen och skulle kunna bidra till säkerheten. "Varje medlemsstat måste bidra så att vi kan se till att Natos säkerhetsparaply täcker oss alla," säger Kusti Salm, och fortsätter: "Det enda sättet att avskräcka Ryssland från att inte attackera är att utstråla att vi är redo från den första centimetern och från den första sekunden. svt 220503.

Gazprom-höjdare flydde Ryssland: "Putin borde hängas." Gazprom-toppen Igor Volobuev flydde från Ryssland dagarna efter invasionen. Nu är han i Ukraina och vill ta värvning för att strida mot sina landsmän. "Putin borde ställas inför rätta och hängas," säger han. Läs mer i AB 220503.

Fler ryska banker kan stängas av från Swift. EU är på väg att stänga av fler ryska banker från det internationella betalningsnätverket Swift. Det säger EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Fler ryska banker kommer att lämna Swift," säger Borrell under ett besök i Panama. En sjätte omgång västsanktioner mot Ryssland på lite drygt två månader är på väg. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade häromveckan att EU har diskuterat att hindra de allra största ryska bankerna, inklusive Sberbank, från att använda kommunikationssystemet Swift. (svt 220503.)
Så fungerar Swift-systemet. Det har kallats för den nukleära lösningen - att stänga av Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift. Men risken finns att det slår tillbaka på västländerna själva. Swift-systemet binder samman över 11 000 banker i 200 länder och territorier. Det övervakas av tio riks- och centralbanker och möjliggör transaktioner på enorma summor dagligen. Att utesluta Ryssland ur Swift skulle kunna påverka landet så hårt så att de backar ut från anfallskriget mot Ukraina, menar förespråkarna. Det eftersom Ryssland bland annat skulle få problem att ta betalt för olje- och gasförsäljning till utlandet, vilket är en av landets stora inkomstkällor. Men att utesluta Ryssland skulle troligtvis också drabba västerländska aktörer - bland annat kreditgivare som lånat ut pengar till ryska banker. Det skulle troligtvis också drabba dem som vill köpa rysk olja och gas, exempelvis Tyskland. Hör SVT:s reporter förklara hur Swift-systemet fungerar i klippet. svt 220225.
EU vill utesluta fler ryska banker från Swift - föreslår stopp för rysk olja. EU föreslår att fler stora ryska banker, däribland Rysslands största långivare Sberbank, utesluts ur det globala betalningsnätverket Swift. Det bekräftar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett tal på onsdagen, rapporterar Reuters. von der Leyen säger också att EU föreslår ett importförbud mot rysk olja. "Vi kommer att fasa ut rysk råolja inom sex månader och raffinerade produkter till slutet av året," säger hon inför EU-parlamentet. Enligt von der Leyen kommer importstoppet att innebära ett totalt förbud mot rysk olja. EU:s medlemsländer ska mötas i dag för att diskutera, och eventuellt godkänna, sanktionspaketet, skriver Bloomberg. von der Leyen: "Vi måste helt enkelt jobba på det." Enligt källor ska Ungern och Slovakien få längre tid på sig. von der Leyen: "I dag föreslår vi att all rysk olja ska förbjudas från Europa." Ryska oljan ska fasas ut gradvis. "Vi vill maximera trycket på Ryssland." Omni 220504.

Indien ratar sanktioner och köper mer rysk olja. Ryssland har mötts av fördömanden och hårda sanktioner efter invasionen av Ukraina. Men Indien vägrar välja sida i kriget och har istället passat på att fynda. Landet har kraftigt ökat importen av rysk olja - till reapris. I början av mars röstade FN:s generalförsamling om en resolution med krav på att Ryssland ska dra sig tillbaka från Ukraina. En överväldigande majoritet av världens länder röstade för. Indien avstod från att rösta. Bakom beslutet döljer sig en storpolitisk balansgång. När EU nu går mot att fasa ut rysk olja gör Indien tvärtom och ökar importen av råolja från Ryssland. Två månader efter invasionen av Ukraina hade landet importerat lika mycket rysk olja som under hela 2021, skriver Reuters. Högt oljepris och lägre intresse för rysk olja har gjort att indiska raffinaderier kunnat handla till reapriser. "Vi vill skydda kunderna från prischocker så mycket vi kan, men vi måste också skydda våra vinster... så vi köper rysk olja," säger en företrädare för ett raffinaderi till Reuters. President Modi har uttryckt oro för situationen i Ukraina – men har hittills inte fördömt den illegala invasionen. Några sanktioner mot Ryssland har det inte heller blivit. AB 220503.

Ryska styrkor stormar Azovstal. Efter en natt med hård beskjutning mot stålverket i Mariupol försöker ryska soldater nu storma det. Det uppger flera ukrainska medier, däribland Kyiv Independent. Ryska Ria skriver att man skjuter mot ukrainska soldater vid stålverket. Rias reporter på plats rapporterar att artillerield kan höras från stålverket och att rök stiger från platsen. AFP skriver att även ryska flygplan också deltar i anfallet. Under nattens attacker dödades två civila kvinnor som gömt sig i Azovstal, skriver ukrainska Pravda. Tidigare har det rapporterats att omkring 1 000 civila gömmer sig i stålverkets tunnlar. För bara några dagar sedan gjordes försök att evakuera dem från stålverket. Det är nu oklart hur många som fortfarande befinner sig i stålverket. På måndagskvällen rapporterade Reuters att det ska röra sig om ett hundratal civila. "ag hoppas att det kan bli ytterligare en runda av evakueringar så att de civila som är kvar under verket kan ta sig ut. Vi pratar om 20 barn och hundra civila, kvinnor och äldre människor. Det är vad vi räknat in," säger Azovbataljonens ställföreträdande befälhavare Sviatoslav Palamar till Reuters. Stålverket har beskrivits som det sista ukrainska fästet i Mariupol. Enligt tidigare uppgifter ska omkring 2 000 soldater befinna sig i Azovstal, utöver de civila som gömmer sig där. AB 220503.
Överlevare om skräcken inifrån Azovstal: "Trodde hjärtat skulle stanna." Natalia Usmanova, 37, kände en fruktansvärd rädsla när ryssarna bombade Azovstal. Hon överlevde - men lämnar Mariupol med fasansfulla minnen. "När bunkern började skaka blev jag hysterisk," säger hon till Reuters. Läs mer i AB 220503.
Tatyana är kvar i Mariupol: "Vi har inget tak, inga fönster." Bilder inifrån den belägrade staden Mariupol visar tjock rök som stiger upp från stålverket Azovstal. Beskjutningen har återupptagits. Tatyana är en av invånarna som är kvar i ukrainska hamnstaden. "Jag vet inte vart jag ska ta vägen," säger hon till Reuters reporter. Flertal civila har nyligen evakuerats från stålverket. Nya evakueringar av civila väntas under tisdagen. Mariupol hade före kriget 400 000 invånare. Så många som 100 000 invånare tros kunna vara kvar. "På morgonen när du går upp gråter du. På kvällen gråter du," berättar 64-åriga Tatyana Bushlanova. Hon bor kvar i den belägrade staden Mariupol. Hon vet inte vart hon annars skulle ta vägen. Se video och de förödande bilderna inifrån staden. svt 220503.
Minst 200 civila kvar i stålverket. Trots FN:s och Röda korsets försök att evakuera människor från det sönderbombade stålverket Azovstal i Mariupol befinner sig frotfarande minst 200 civila i skyddsrummen under anläggningen, därav flera barn. Det uppger stadens borgmästare enligt Reuters. Förhoppningen är att kunna fortsätta evakueringen under tisdagen, men enligt de ukrainska förvararna pågår det ryska bombardemanget mot anläggningen mer eller mindre konstant. En första grupp evakuerade har dock anlänt till Zaporizjzja efter att ha färdats över 20 mil på vägar som längs långa sträckor bombats sönder till grus. Totalt finns 100 000 civila kvar i staden som nyligen intogs av ryska styrkor efter närmare två månaders belägring och hårda strider. (svt 220503.)

Bedömare: Ryssland kan förbereda formell krigsförklaring. Om Rysslands invasionförsök fortsätter att fallera kan president Putin planera att officiellt förklara krig mot Ukraina. Den bedömningen gör flera västliga bedömare, enligt CNN. Genom att utöka den pågående "specialoperationen" till ett fullskaligt krig får Ryssland lagliga möjligheter att mobilisera sina militära reserver och även sina värpliktsförband för att ytterligare öka kraften i anfallet mot Ukraina. Enligt bedömare skulle en officiell krigsförklaring innan firandet av "Segerdagen" den 9 maj kunna stärka det folkliga stödet på hemmaplan i Ryssland. (svt 220503.)

USA: Ryska framsteg ojämna, gradvisa och minimala. Ryska styrkor i Donbass-regionen i östra Ukraina lider av bristfällig ledning och kontroll, låg moral samt problem med logistiken, uppger en högt uppsatt tjänsteman inom USA:s försvarsdepartement i ett uttalande. "Vi fortsätter att se minimala, i bästa fall, framsteg av ryssarna i Donbass. De gör inte de framsteg som de planerat att göra och de framstegen som görs är ojämna och gradvisa", skriver tjänstemannen. Enligt departementet fortsätter ryska styrkor att ta kontroll över mindre byar för att sedan dra sig tillbaka så att Ukraina återtar kontrollen igen. Ukrainska styrkor fortsätter att ha kontroll över Charkiv. Omni 220503.
Leveranser till Ukraina pressar USA:s vapenlager. De omfattande amerikanska vapenleveranserna till Ukraina väcker nu frågor i USA om hur landet ska kunna hålla sina egna reservlager påfyllda, rapporterar AP. USA har bland annat levererat 7 000 Javelin-pansarvärnsrobotar - runt en tredjedel av reservlagret - samt ungefär en fjärdedel av sina bärbara Stinger-luftvärnsrobotar. "Kan detta vara ett problem? Det korta svaret är ja," säger Mark Cancian, senior rådgivare vid försvarstankesmedjan Center for Strategic and International Studies. Plan lastade med vapen lyfter nästan dagligen från USA till Ukraina. Omni 220503.
Storbritannien: Ryska armén nu betydligt svagare. Rysslands militär har försvagats betydligt som ett resultat av invasionen av Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering om kriget. "Återhämtningen kommer att försvåras av sanktionerna. Detta kommer få en bestående påverkan på Rysslands förmåga att använda konventionell militär kraft." Trots att den ryska försvarsbudgeten fördubblades mellan 2005 och 2018, och att stora investeringar i mer avancerad militärteknik gjorts, har Ryssland inte lyckats dominera Ukraina, skriver departementet. Omni 220503.

Ryssland: Över en miljon ukrainare förda till Ryssland - 12 000 senaste dygnet. Närmare 12 000 ukrainare, varav 1 847 barn, har det senaste dygnet förts till Ryssland från Ukraina utan ukrainska myndigheters medgivande, uppger det ryska försvarsdepartementet enligt Sky News. Förflyttningarna ska ha skett från regionerna Donetsk och Luhansk. Enligt Ryssland sker "evakueringarna" frivilligt, medan Ukraina hävdar att det handlar om tvångsdeporteringar. Enligt Moskva har 1,1 miljoner ukrainare "evakuerats" till Ryssland sedan invasionen inleddes. Nästan 200 000 av dessa är barn. Förs i väg från de delar av Ukraina som Ryssland erkänt som självständiga. Uppgifterna återges av den statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Ukrainske Volodymyr fördes till Ryssland: "Blev fastbunden, slagen och sparkad." Omni 220503.
Ryssland: Mer än en miljon ukrainare i landet. Sedan "specialoperationen" inleddes har över 1 miljon ukrainare, däribland nära 200 000 barn, tagits till ryskt territorium, det uppger talespersoner på Rysslands försvarsdepartement, enligt statliga nyhetsbyrån Tass. Det rapporterar AP. Förflyttningen av ukrainska medborgare ska ha skett utan medverkan från Ukrainska myndigheter, och enligt talespersoner handlar det om människor som "evakuerats från de farliga regionerna", det vill säga Luhansk och Donetsk. Det finns inga uppgifter om vilka förhållanden de lever under. Tidigare har Ukrainas president Zelenskyj sagt att minst en halv miljon ukrainska medborgare förts till Ryssland mot deras vilja. (svt 220503.)
Ryssland: 1847 barn bland tusentals som evakuerats från Ukraina till Ryssland. Mer än 11 500 personer ska ha transporterats från Ukraina till Ryssland på måndagen, det meddelar Rysslands försvarsdepartement. Av dem ska 1847 vara barn och transporteringen ska enligt landet ha skett utan medgivande, eller med hjälp av ukrainska myndigheter, det rapporterar Reuters. Enligt Ryssland ska människorna ha blivit evakuerade av fri vilja, medan Ukraina menar att Ryssland har deporterat dem med våld, och att det är någonting de gjort med tusentals sedans krigets start i februari. 200 000 barn och 1,1 miljoner människor ska enligt Ryssland ha blivit evakuerade från Ukraina till Ryssland sedan den 24 februari, enligt ryska myndigheter. (svt 220503.)
FN: 5,5 miljoner har flytt Ukraina. 5,5 miljoner människor har flytt från Ukraina, enligt FN. Organisationen beräknar att minst 3 153 personer har omkommit sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari, men varnar för att dödsiffran är betydligt högre än så. (svt 220502.)

USA: Rysk annektering av Donbas inom kort. Ryssland planerar att inom kort annektera de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk som president Putin redan erkänt som självständiga. Det uppger den eruopeiska säkerhetsorganisationen OSSE:s USA-ambassadör Michael Carpenter, enligt nyhetsbyrån AFP. Uppgifterna bedöms som mycket pålitliga. Enligt Carpenter planerar Kreml att hålla något slags folkomröstning i frågan i mitten av maj. Ryssland annekterade ukrainska Krim 2014 på liknande vis och betraktar den numera som en del av sitt eget territorium. Enligt OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, handlar det om sken-folkomröstningar som inte kommer anses vara legitima. Eventuellt kan även regionen Cherson längre västerut omfattas av rysk annektering med följande folkomröstning. För någon vecka sedan infördes rubeln som officiell valuta i den ryskockuperade regionen, där även internettrafiken styrts om till ryskt nät för att öka möjligheterna till censur och övervakning. (svt 220503.)

CNN reporter explains what Putin's war declaration would mean. CNN You tube 220503 6:14.

Journalistgruppen BAJ prisas: "Glöm inte Belarus." Den belarusiska journalistorganisationen BAJ prisas av Reportrar utan gränser för sin kamp för press- och yttrandefrihet, skriver TT. "Priset betyder mycket för oss. Det är ett erkännande av vårt arbete," säger förgrundsgestalten Aleh Aheyeu och tillägger att det är viktigt att omvärlden uppmärksammar det som sker i Belarus. "De journalister som fortfarande är kvar i landet visar prov på ett stort mod." Belarus association of journalists har tvingats stänga ned av regimen, men trots det fortsätter arbetet på distans från länder som Litauen och Polen. Organisationen har de senaste två åren registrerat omkring 1 000 fall av misshandel, godtyckliga gripanden, frihetsberövanden och åtal mot journalister i Belarus. Omkring 300 oberoende journalister har tvingats lämna Belarus från augusti 2020 till och med oktober 2021, enligt BAJ. Omni 220503.

Zelenskyj om ryska Hitler-jämförelsen: Finner inga ord. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kritiserar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov för ryssens utspel om att "Hitler kan ha haft judiskt blod". "Jag finner inga ord," säger Zelenskyj i sitt nattliga tal. Enligt presidenten har Ryssland glömt alla lärdomar från andra världskriget, om landet "överhuvudtaget drog några lärdomar". Det var i en italiensk intervju som Lavrov konfronterades med att Zelenskyj är jude varpå utrikesministern svarade: "Vad spelar det för roll? Det motsäger inte de nazistiska elementen i Ukraina. Jag tror att Hitler också hade judiskt blod." Trots att Zelenskyj själv är jude har Ryssland återkommande sagt att målet är att "avnazifiera" Ukraina. Omni 220503.

UPPGIFTER: Diktatorn är cancersjuk - ska opereras. En källa i Ryssland uppger att den ryska diktatorn Vladimir Putin ska genomgå cancerkirurgi och kommer tillfälligt att lämna ifrån sig makten. Mannen som uppges ta över är Nikolaj Platonovitj Patrusjev, en rysk armégeneral och före detta chef för den ryska federala säkerhetstjänsten (FSB). Påståendet kommer från en video som publicerats av den "mystiska" ryska Telegram-kanalen "General SVR". Videon publicerades på lördagen. Drivs av före detta general. Kanalen, som även finns på Youtube, påstås drivas av en före detta generallöjtnant för den ryska underrättelsetjänsten. Han är även känd under pseudonymen "Viktor Mikhailovich". Mikhailovich uppger i videon att Putin har beordrats att genomgå en operation av sina läkare. Ingreppet kommer göra diktatorn oförmögen att leda landet under en tid. Då förväntas Nikolaj Patrusjev träda in som tillfällig ställföreträdare.
Nikolaj Platonovitj Patrusjev. Patrusjev är född och uppvuxen i St. Petersburg (dåvarande Leningrad). Samma stad som Vladimir Putin växte upp i. Han var chef för Rysslands federala säkerhetstjänst (FSB) mellan 1999 och 2008. Hans företrädare var ingen mindre än Vladimir Putin. Han har tjänstgjort under både Boris Jeltsins, Vladimir Putins och Dmitrij Medvedevs tid vid makten.
Rykte om sköldkörtelcancer. Ryktena om att Vladimir Putin är cancersjuk har figurerat en längre tid. I början av april publicerade oberoende ryska Proekt Media en stor granskning av diktatorns hälsosituation. I rapporten konstaterades det att cancerläkaren Jevgenij Selinavov spenderat över 150 dagar tillsammans med Putin de senaste fyra åren. Selinavovs specialområde är sköldkörtelcancer, vilket flera spekulationer har antytt att Putin drabbats av. 2020 besökte Putin ett medicinskt forskningscenter i Ryssland, där han informerades om ett nytt läkemedel som kan användas vid återhämtning efter sköldkörtelcancer. Diktatorn ska ha visat ett stort intresse för det nya läkemedlet, erfar Proekt Media. Efter ett filmklipp där Putin diskuterade säkerhetsfrågor med försvarsministern Sergej Sjojgu tog spekulationerna om diktatorns hälsa återigen fart. I videoklippet ses Putin greppa tag i bordskanten för att sedan sjunka ner i stolen. Diktatorns högra ben skakar även ständigt under samtalet. MO 220503.

Två ställverk har förstörts efter explosioner i Lviv. Staden Lviv i västra Ukraina har utsatts för minst tre explosioner under tisdagskvällen, uppger BBC:s reportrar på plats. Explosionerna har bekräftats av stadens borgmästare Andrij Sadovyj, som på Twitter skriver att attackerna har resulterat i strömavbrott och två förstörda ställverk. Det finns inga uppgifter om några skadade. Flera andra städer har utsatts för explosioner under tisdagen, skriver DN och hänvisar till ett Twitter-inlägg från den ukrainska nyhetssajten Hromadske. Finns även uppgifter om ryska attacker mot staden Vinnytsia och Dolina. Bilder visar stora rökmoln i Lviv. Omni 220503.

Google: Fler it-attacker i Östeuropa efter invasionen. Statsstödda hackare från Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea har de senaste veckorna trappat upp sin attacker mot mål i Östeuropa. Det uppger Google i sin senaste rapport om cyberhot, rapporterar The Hill. Attackerna riktar sig bland annat mot telekom- och energisektorerna. Enligt rapporten har hackarna använt kriget i Ukraina som lockbetet för att få måltavlorna att öppna mejl och klicka på länkar med skadligt innehåll. Uppgifterna i rapporten ligger i linje med en rapport från Microsoft nyligen, som konstaterade att sex ryska hackargrupper genomfört över 200 attacker mot Ukraina på kort tid. Omni 220503.

Putins hemliga son föddes på lyxklinik i Schweiz. För sju år sedan föddes Vladimir Putins hemliga son i en VIP-svit på den exklusiva kliniken Sant'Anna i kantonen Ticino vid Luganosjön i sydöstra Schweiz. En schweizisk gynekolog med ryska rötter - som Putin känner personligen från sin tid i S:t Petersburg - hjälpte presidentens älskarinna Alina Kabajeva, 39, avslöjar den schweiziska tidningen Sonntagszeitung. "Alinas relation med Putin existerade. Deras barn - två söner - är Putins barn," säger en källa till tidningen. Exp 220504.

Källor: Kinesiska raffinaderier köper rysk olja. Kinas privatägda raffinaderier har i hemlighet köpt rysk olja till rabattpriser. Det när västerländska bolag stoppar köpen och EU förbereder ett embargo, rapporterar Financial Times. Enligt en anställd på ett raffinaderi i Shandong ska bolaget inte ha rapporterat köpen officiellt - det för att undvika granskning och amerikanska sanktioner. Dessutom ska privata aktörer ha tagit över en del av inköpen från statliga bolag eftersom de ska representera Peking och mestadels har tackat nej till nya kontrakt. Omni 220504.

Ryssland väntas bojkotta möte med FN:s säkerhetsråd. Ryssland väntas bojkotta ett möte med FN:s säkerhetsråd och EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) på onsdagen. Det är ett sällsynt drag och ytterligare ett tecken på en försämrad relation mellan Moskva och FN, skriver AFP. Enligt en rysk diplomatisk källa som pratat med nyhetsbyrån är Moskvas beslut kopplat till läget i Ukraina. Ryssland, som är en av fem permanenta medlemmar i säkerhetsrådet, har stängts av från flera FN-organ sedan kriget startade, bland annat rådet för mänskliga rättigheter. Omni 220504.

"Betydande" motoffensiv mot ryska styrkor i Charkiv. Ukrainska styrkor har lanserat en "betydande" motoffensiv i Charkiv och trängt tillbaka de ryska styrkorna drygt 40 kilometer öster om staden, enligt Institute for the Study of War. Denna motoffensiv kan "ge förutsättningar för en bredare operation för att driva tillbaka ryssarna från de flesta av deras positioneringar runt staden", skriver institutet. Omni 220504.

AP:s granskning visar: 600 kan ha dött i teaterattacken. Mer än 600 personer ska ha dödats när en teater i Mariupol bombades i mitten av mars, skriver nyhetsbyrån AP som gjort en egen granskning av händelsen. Ukrainas offentliga siffra är hälften så hög. I artikeln skildrar vittnen den blodiga händelsen. Bombningen av teatern blev en världsnyhet och det var länge osäkert vad som hade hänt. Enligt Mariupols borgmästare befann sig över 1 000 personer i byggnaden när den attackerades. Ukrainska myndigheter har påstått att omkring 300 personer miste livet i attacken. Ansvaret för dådet har lagts på Ryssland, som förnekat inblandning. Nu, mer än en månad efter händelsen, har nyhetsbyrån AP publicerat en egen granskning av vad som faktiskt hände, med vittnesmål från 23 överlevande, bilder och information om byggnaden i sig. Hur de gick till väga går att läsa här. I artikeln konstateras att åtminstone 600 personer dog i och utanför teatern, men med brasklappen att det är omöjligt att i dagsläget avgöra exakt hur många som dött. En av dem som AP pratat med är Oksana Syomina som ska ha befunnit sig i byggnaden tillsammans med sin man när den träffades. Hon beskriver ett fullständigt kaos, damm och blod. Kroppar låg överallt - vuxna och barn. Anhöriga stapplade omkring och försökte hitta sina nära och kära. "Alla dessa människor ligger fortfarande under rasmassorna. Ingen har grävt upp dem. Det är en stor massgrav," säger hon till nyhetsbyrån. Flera vittnen berättar för AP att trängseln på teatern var stor. Många som försökte ta sig ut krossades. 36-årige Dmitriy Yurin var en av dem som tog sig till platsen för att hjälpa till. Tryckvågen efter attacken kastade honom till marken, men han reste sig och började gräva fram människor ur byggnaden. "Jag tittade på mina armar, de var täckta av blod upp till armbågarna. Jag var i chock," säger han. Innan teatern träffades hade den fungerat som ett centralt skyddsrum för befolkningen i området. Teaterns anställda hade därför skrivit "barn" i stora vita bokstäver på marken både framför och bakom byggnaden för att förhindra attacker. Mariupol, härjat av våldsamma strider, var och är fortfarande till stora delar utan vatten och elektricitet. I teatern fanns dock detta, varför många sökte sig dit, inte bara för förnödenheter utan också för information. "Vi blev omedelbart erbjudna en kopp te. Du måste förstå, vi hade knappt druckit eller ätit på sex dagar, alla var så glada över det varma teet, berättar Galina Kutnyakova, som kom till teatern strax innan attacken. svt 220504.
Ryska anfallen fortsätter mot Azovstal: "Helvetet på jorden." De ryska anfallen mot stålverket Azovstal i Mariupol fortsätter med oförändrad intensitet, uppger Ukrainas militär i ett uttalande. Samtidigt som robot- och drönarattacker pågår "non-stop" utspelar sig blodiga strider inne på anläggningen, enligt rapporter på plats. "Mariuopol har blivit helvetet på jorden," säger Petro Andriusjtjenko, rådgivare till stadens borgmästare. Den ryska offensiven mot Azovstal, där både militär och civilia befinner sig, uppges ha fortsatt in på torsdagsmorgonen. Enligt ett uttalande från Ukrainas militär har Ryssland satt in flyganfall för att understödja attacken. "Den ryska ockupationsmakten fokuserar sina ansträngningar till att blockera och försöka slå ut våra enheter i Azovstal-området", uppger Ukrainas väpnade styrkor. Under natten har stålverket utsatts för konstanta bombningar, uppger Petro Andriusjtjenko, rådgivare till stadens borgmästare. "Det pågår bombningar och övergrepp 'non-stop' även nattetid, men då med drönare. Vid vissa platser har fienden redan tagit sig igenom stängslet till anläggningen, säger han enligt CNN. De närliggande bostadsområdena uppges ha evakuerats plötsligt och utan förvarning. Hundratals tros fortfarande vara kvar. Och ytterligare cirka 30 barn väntar på att bli räddade ur stålverket, som under onsdagen uppgavs vara under ukrainsk kontroll de ryska attackerna till trots. "De sista elva kvadratkilometerna av frihet i Mariupol har förvandlats till ett helvete," säger Petro Andriusjtjenko. Azovregementets befälhavare Denys Prokopenko, som befinner sig inne i stålverket, säger enligt CNN att "tunga, blodiga strider" utspelar sig inne i anläggningen efter att de ryska trupperna har flyttat fram positionerna. Han betonar samtidigt att försvarsarbetet pågår. Under onsdagen genomfördes enligt Ukrainas president Volodmyr Zelenskyj en evakuering av 344 civilia från Mariupolområdet. Ryssland har utlovat ett eldupphör för fortsatt evakuering av civila från anläggningen mellan klockan 07-17 till och med lördag. svt 220504.

Storbritannien: 22 ryska bataljoner nära Izium. Ryssland har mobiliserat 22 bataljoner nära staden Izium, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Dessa styrkor kommer med stor sannolikhet försöka inta städerna Kramatorsk och Severodonetsk i syfte att ta kontroll över norra Donbassregionen, enligt departementet. Omni 220504.

Minst 21 dödade på ett dygn i Donetskregionen. Minst 21 personer dödades och minst 27 personer skadades i ryska attacker i Donetsk under tisdagsdygnet, uppger regionens guvernör Pavlo Kyrylenko enligt Sky News. Bland annat dödades tio personer i en attack mot en koksfabrik i staden Avdiivka. Dödssiffran är den högsta på ett dygn i regionen sedan attacken mot tågstationen i Kramatorsk den 8 april, då 59 personer dödades. Omni 220504.

Lukasjenko inleder plötsliga stora militärövningar efter samtal med Putin. På onsdagen inledde den belarusiska armén plötsliga och storskaliga militärövningar, skriver Reuters med hänvisning till ett uttalande från landets försvarsdepartement. "Stridsberedskapstestet kommer att innefatta ett större antal militärfordon, vilket kan sakta ner trafiken på allmänna vägar", heter det i ett uttalande. Ingen särskild anledning till militärövningarna ges, men departementet påstår att de inte utgör något hot mot grannländerna eller det europeiska samfundet i allmänhet. Den belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko pratade under tisdagen i telefon med Vladimir Putin och diskuterade situationen i Ukraina. Ukrainsk gränspolis uppger att angrepp från belarusiska styrkor inte kan uteslutas, och att man stärkt närvaron vid gränsen. Delar av de ryska invasionsstyrkorna utgick från Belarus. Omni 220504.

EU lovar ökat militärt stöd till Moldavien. Europeiska rådets ordförande Charles Michel utlovar en "betydlig ökning" av militärt stöd till Moldavien, rapporterar AFP. "EU står i full solidaritet med er, med Moldavien, det är vår europeiska plikt att hjälpa och stötta ert land," säger Michel vid en presskonferens tillsammans med den moldaviska presidenten Maia Sandu. Flera attacker utfördes förra veckan i den ryskstödda moldaviska utbrytarregionen Transnistrien. Många fruktar nu att Ryssland kan komma att rikta in sig på regionen och att striderna i Ukraina sprider sig dit. Omni 220504.

Ryssland portar japanske premiärministern. Ryssland portar 63 japaner från inträde i landet med hänvisning till deras "oacceptabla retorik" mot Moskva, rapporterar Reuters. På listan finns flera av Japans högst uppsatta politiker - bland dem premiärminister Fumio Kishida, utrikesminister Yoshimasa Hayashi och försvarsminister Nobuo Kishi. Även journalister och professorer finns bland dem som nu nekas inträde i Ryssland på obestämd tid. Länderna ligger även i konflikt om ögruppen Kurilerna. Omni 220504.

Kreml: Nonsens att vi skulle utropa krig den 9 maj. Ryssland kommer inte att förklara fullskaligt krig mot Ukraina på Segerdagen den 9 maj, vilket flera västerländska politiker och bedömare spekulerat i, hävdar Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters. "Det finns inte en chans. Det är nonsens." Putins plan för den 9 maj uppges vara att hålla tal och bevittna en militärparad på Röda torget i Moskva. Bland andra Storbritanniens försvarsminister och flera västerländska underrättelsekällor till CNN har uttryckt farhågor om att Putin ska komma med en krigsförklaring och kalla in ryska reservister. Omni 220504.

Zelenskyjs rådgivare om oljestoppet: "Äntligen handling". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs ekonomiske rådgivare Oleg Ustenko kommenterar EU:s förslag om att införa ett förbud mot import av rysk olja med ett "äntligen". "Äntligen ser vi handling," säger han enligt Financial Times. Ustenko säger att ukrainare ”tittat på” när EU fortsatt underblåsa den ryska krigsmaskinen genom att köpa ryska fossila bränslen för motsvarande 1 miljard euro varje dag. Han tillägger att enorma mängder rysk olja och gas fortfarande handlas runt om i världen. Zelenskyj sa på tisdagen att ryska banker måste kastas ut från det globala finansiella systemet. Omni 220504.

Borgmästare: Tunga strider vid stålverket - har tappat kontakt med soldaterna. På onsdagseftermiddagen pågår tunga strider vid stålverket Azovstal i belägrade Mariupol, där hundratals ukrainska civila och soldater befinner sig, uppger borgmästaren Vadym Bojtjenko enligt Reuters. Bojtjenko säger att man förlorat kontakten med de ukrainska soldaterna i stålverket. Tidigare under onsdagen förnekade Kremls talesperson Dmitrij Peskov att ryska trupper inlett en offensiv mot Azovstal, enligt AFP. Omni 220504.
Ryska styrkor har tagit sig in i stålverket Azovstal. Ryska styrkor har tagit sig in i stålverket Azovstal i Mariupol, rapporterar Sky News med hänvisning till en ukrainsk journalist. Strider ska pågå i anläggningen och enligt journalisten använder de ryska styrkorna "alla vapen de har att tillgå". Hundratals ukrainska civila och soldater befinner sig fortfarande i stålverket, uppgav stadens borgmästare Vadym Bojtjenko tidigare under onsdagen, enligt Reuters. Enligt borgmästaren har de förlorat kontakten med de ukrainska soldaterna i anläggningen. Kremls talesperson Dmitrij Peskov har tidigare under dagen förnekat att ryska trupper inlett en offensiv mot Azovstal, enligt AFP. Fler än 30 barn är kvar i stålverket, enligt borgmästaren. Omni 220504.
Ukraina: Vi har kontakt med våra styrkor i stålverket. Ukrainas regering har fortfarande kontakt med de ukrainska soldaterna i stålverket Azovstal i Mariupol. Det uppger den ukrainske politikern David Arakhamia till Radio Free Europe enligt Reuters. Tidigare under onsdagen uppgav stadens borgmästare att de hade förlorat kontakten. "Stormningsförsöken mot stålverket är nu inne på sin andra dag. Ryska styrkor är redan inne i Azovstals område," säger Arakhamia. Stålverket ska fortfarande vara under ukrainsk kontroll enligt landets utrikesminister Dmytro Kuleba, rapporterar BBC. Det är det enda område i hamnstaden Mariupol som ryska styrkor inte har tagit kontroll över. Omni 220504.
Ryssland öppnar för fler evakueringar från Azovstal. Ryssland öppnar för att åter låta civila lämna stålverket Azovstal i Mariupol via humanitära korridorer, skriver Reuters. Beskedet kommer efter en dag med hårda strider i området. De humanitära korridorerna ska genomföras från klockan 07.00 till 17.00 svensk tid på torsdag, fredag och lördag. I söndags evakuerades omkring 100 personer från stålverket, men hundratals ukrainska civila och soldater befinner sig fortfarande där. Ukrainas utrikesminister: Ryssland utför dagliga attacker mot stålverket . Omni 220504.
Zelenskyj: Ytterligare 344 evakuerade från Mariupol. Ytterligare 344 personer har evakuerats från den belägrade hamnstaden Mariupol på onsdagen enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, skriver AFP. Det framgår inte om civila som sitter fast i det attackerade stålverket Azovstal finns med bland dessa. I sitt nattliga tal sa Zelenskyj dock att det pågår förhandlingar för att rädda fler människor från stålverket. Ryssland har öppnat för att låta civila lämna området genom humanitära korridorer som man hävdar ska hållas öppna mellan klockan 07 och 17, svensk tid, på torsdag, fredag och lördag. Omni 220505.
Stålverk beskjuts oavbrutet: "Helvetet på jorden." De ryska attackerna mot stålverket Azovstal i Mariupol har fortsatt oavbrutet under natten mot torsdag, säger Petro Andriusjtjenko, rådgivare till stadens borgmästare, till CNN. "Om det finns ett helvete på jorden just nu är det i Azovstal." Boende nära stålverket har hastigt tvingats evakuera på eget bevåg, säger Andriusjtjenko, och tillägger att "de sista elva kvadratkilometrarna av frihet i Mariupol har förvandlats till ett helvete". Under onsdagen tog sig ryska soldater för första gången in i stålverket. Attackerna fortsatte även nattetid. Ryssland hävdar att en vapenvila ska inledas vid stålverket på torsdagen. Omni 220505.
Zelenskyj: Civila kommer få lyftas ut med händerna. Ukraina är redo att återigen börja evakuera civila från det hårt bombade stålverket Azovstal i Mariupol, säger president Zelenskyj enligt Sky News. Han säger att det kommer ta tid att lyfta ut personer från de underjordiska källarna och skyddsrummen. "Under rådande förhållanden kan vi inte använda maskiner för att rensa bort bråten. Allt måste göras för hand." Ryssland har hävdat att de kommer att inleda en vapenvila vid stålverket under torsdagen. En rådgivare till Mariupols borgmästare uppger att Azovstal bombas oupphörligt och kallar det "helvetet på jorden". Häftiga strider pågår runt och i stålverket. Omni 220505.

Slovakien kommer begära undantag från EU:s oljeblockad. Stoppad oljeimport är en av byggstenarna i EU:s sjätte sanktionspaket riktat mot Ryssland på grund av dess invasion av Ukraina. Men Slovakien vill ha undantag från embargot, säger landets ekonomiminister på tisdagen enligt Reuters, samma dag som besluten ska fattas. Enligt tidigare uttalanden från EU ska Slovakien och Ungern, som båda är starkt beroende av import av olja från Ryssland, ha möjlighet att få undantag från embargot. (svt 220503.)

Putin har undertecknat ryska mot-sanktioner. Ryssland besvarar nu omvärldens ekonomiska sanktioner med ett antal mot-sanktioner riktade mot Väst. Direktiven ska enligt Kreml ha signerats av president Putin personligen, rapporterar Reuters. De ryska svarsåtgärderna består bland annat av exportstopp för råmaterial och vissa produkter samt förbud att göra affärer med vissa främmande individer och företag. Dessutom ger de ryska företag rätt att bryta ingångna avtal utan att fullfölja sina åtaganden. Beslutet har fattats som vedergällning för "ovänliga åtgärder som ett antal främmande stater och internationella organisationer" riktat mot ryska intressen. Dokumentet ger dock enligt Reuters inga detaljer av vilka länder och organisationer som åsyftas, men ger Ryssland tio dagar på sig att upprätta en lista. (svt 220503.)
Bulgarien vill ha undantag från ryskt oljeembargo. Bulgarien kommer att ansöka om att undantas från EU:s förslag om att förbjuda all import av rysk olja till medlemsländerna. Det säger Bulgariens vice premiärminister Assen Vassilev enligt Reuters. Vassilev säger att Bulgarien "tekniskt sett" kan klara sig utan rysk olja men att ett importstopp kommer att driva upp drivmedelspriserna signifikant. "Så om EU-kommissionen överväger undantag, skulle vi vilja utnyttja ett sådant undantag," säger han. Slovakien vill i sin tur ha en tre år lång övergångsperiod för att kunna fasa ut den ryska oljan, skriver nyhetsbyrån. Det var tidigare på onsdagen som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade förslaget om att stoppa all import av rysk olja till slutet av året. Omni 220504.
Ungern: Kan inte rösta för förslaget i nuvarande form. Den ungerska regeringen uppger att man inte kan rösta för EU:s förslag om importförbud för rysk olja ”i dess nuvarande form”, rapporterar Reuters. Det finns ingen garanti för Ungerns energiförsörjning i förslaget, skriver regeringens presstjänst i ett uttalande till AFP. "Vi ser ingen plan eller garanti för hur en transition ens kan genomföras baserat på det nuvarande förslaget." Enligt källor till Reuters innefattar förslaget att Ungern och Slovakien, som båda är mycket beroende av rysk olja, ska få förlängd tidsfrist till slutet av 2023. 65 procent av Ungerns olja och 85 procent av naturgasen kommer från Ryssland. Omni 220504.
Ungern kommer använda veto för att stoppa EU-förslag. Ungern kommer att använda sitt veto för att stoppa EU:s förslag om att förbjuda importen av rysk olja, säger regeringens talesperson Zoltán Kovács till BBC. "De (EU) vet att deras förslag är emot Ungerns intressen (...) Om vi gör det (inför ett förbud) kommer vi att fullständigt förstöra den ungerska ekonomin." För att förslaget, som presenterades under onsdagen, ska gå igenom måste det godkännas av alla 27 EU-medlemsstater. Omni 220504.

Ryska legosoldater uppges ligga bakom massakrer. Ryska legosoldater ur den så kallade Wagnergrupper i Mali har varit inblandade i minst nio operationer där över 450 personer har dödats mellan januari och mitten av april i år. Det visar dokument från Malis armé som The Guardian läst. Operationerna har genomförts tillsammans med soldater från Mali. Den klart mest dödliga händelsen var en fyra dagar lång massaker i byn Moura där mellan 350 och 380 personer dödades. Legosoldater ur den privata Wagnergruppen är för närvarande verksamma i minst tolv afrikanska länder och har återkommande anklagats för övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter. Enligt Malis militärjunta är Wagnersodlaterna i landet för att leda utbildning. Över 36 000 personer har flytt till Niger från bland anant Mali i år. Malis militärstyre har brutit det militära samarbetet med Frankrike. Omni 220504.
Juntan stoppar franska militärinsatser i Mali. Malis militärjunta uppger att Frankrike inte längre har "legala skäl" att genomföra militära operationer i landet, skriver AFP. Detta sedan juntan häromdagen bröt det militära samarbetsavtalet med Frankrike. Frankrike har haft tusentals soldater i Mali för att hjälpa landet att bekämpa våldsamma jihadistgrupper. Mali var tidigare en fransk koloni och även efter självständigheten har länderna haft ett nära samarbete. Detta förändrades dock när militären tog makten i augusti 2020. Spänningarna mellan länderna har ökat ytterligare sedan Mali slutit avtal med den kontroversiella ryska privatarmén Wagnergruppen. I februari meddelade Frankrike att landet drar tillbaka sina militära styrkor från Mali. Juntan meddelade tidigare i veckan att en rad avtal med Frankrike bryts. Omni 220504.

Rysk militärhelikopter kränkte Finlands luftrum. En rysk militärhelikopter har under onsdagen kränkt finländskt luftrum, skriver AFP. Enligt Finlands försvarsdepartementet handlar det om en helikopter av Mi-17 som befann sig mellan fyra och fem kilometer in på finskt område. Försvarsminister Antti Kaikkonen säger att det inte går att utesluta att händelsen har ett samband med en internationell militärövning som pågår i Finland med deltagare från Storbritannien, USA, Lettland och Estland, skriver TT. Det är andra gången sedan den ryska invasionen av Ukraina som Ryssland kränker det finländska luftrummet. Även svenskt luftrum kränktes i mars och april när ryska plan befann sig nära Gotland respektive Bornholm. Experter har varnat för ökade ryska kränkningar när Sverige och Finland närmar sig Nato. Kränkningen skedde nära Parikkala vid gränsen mot Ryssland. Omni 220504.
Varför är det så självklart att Sverige måste följa Finland? Vi skulle annars vara ensamma och svaga. svt 220503 video 0:38.

Lula: Putin och Zelenskyj är lika skyldiga till kriget. Den brasilianske presidentkandidaten och vänsterpolitikern Lula da Silva anser att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Rysslands Vladimir Putin är "lika skyldiga" till kriget i Ukraina. Det säger han i en intervju med The Times. Lula säger att Zelenskyj borde gett efter för Rysslands krav på att Ukraina inte skulle röra sig mot ett Natomedlemskap och istället förhandlat med Putin för att undvika en konflikt. Lula riktar också kritik mot USA:s president Joe Biden. "Biden kunde ha tagit ett flyg till Moskva och pratat med Putin. Det är den inställningen man väntar sig av en ledare," säger han. Lula utmanar Jair Bolsonaro i höstens val. Lula anser att väst borde gjort mer för att förhindra kriget- Omni 220504. Kommentar: Horribelt uttalande av Lula. Med den logiken är alla krig möjliga.

Fortum gör reklam för sin gröna el - tjänar miljarder på rysk gas. Fortum är Sveriges och Nordens största elhandelsbolag. För sina 2,5 miljoner kunder i Norden marknadsför sig företaget som grönt och fossilfritt. Samtidigt visar SVT:s kartläggning att majoriteten av den finska koncernens intäkter kommer från fossila verksamheter i Ryssland. "Alltid 100% fossilfritt" och "Bara genom att vara elkund hos oss bidrar du till en mer hållbar framtid". Det är några av de gröna budskap som möter en på energijätten Fortums hemsida. I Sverige stämmer detta till viss del - men SVT:s granskning visar även en annan bild av koncernens verksamhet. Det finska statsägda företaget Fortum handlade förra året med gas värt cirka 600 miljarder kronor genom dotterbolaget Uniper - vilket är mer än hälften av Fortumkoncernenstotala intäkter. Majoriteten av gasen var från Ryssland. I ett pressmeddelande skriver Fortum själva att man tjänade 5,2 miljarder på koncernens ryska verksamheter - men då ingår inte den ryska gasen. Hur mycket företaget egentligen tjänar i Ryssland vill Fortum inte offentliggöra. "Det är missvisande och oärligt att marknadsföra sig som grön och fossilfri när företagets portfölj till 60 procent är fossil," menar Lina Bertling Tjernberg, ingenjör och professor i elkraftnät på KTH. Majoritetsägare i kol- och gasbolag Avgörande för Fortums affärer var när de klev in som ägare i tyska Uniper 2018 och sedan blev majoritetsägare två år senare. Det är genom Uniper som Fortum köpte på sig sina fossila verksamheter. Genom att granska Fortums investerarrapporter och årsredovisningar kan vi se att hela 60 procent av energijättens elproduktion under år 2021 kom från rysk och europeisk gas och kol. Dessutom är Fortums värmeproduktion i Europa och Ryssland till cirka 90 procent fossil. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Fortum och dotterbolaget Uniper fått kritik för att de fortsatt sin verksamhet i Ryssland. Uniper är bland annat ett av de bolag som fortsatt att köpa rysk gas. För att kunna möta Putins krav, och samtidigt inte bryta mot EU:s sanktioner, har de öppnat konton i ryska Gazprombank. "Det är klart att om man är kund hos Fortum så bidrar man till deras vinster och därmed deras möjlighet att göra investeringar i Ryssland. Indirekt kan man bidra till Rysslands ekonomi," säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH. Fortum Sveriges kommunikationschef Per-Oscar Hedman anser att det är missvisande att klumpa ihop Fortum och Uniper. "Uniper är ju ett noterat bolag på tyska börsen som vi är majoritetsaktieägare av. Så rent juridiskt måste jag ju skilja på dem," säger han. Per-Oscar Hedman menar att Fortum är drivande i den svenska klimatomställningen. "Vi driver också på för att all vår europeiska verksamhet ska klara 'netto noll'-mål till 2035. På tisdagen, efter SVT:s intervju, meddelade Fortum i ett pressmeddelande att koncernen tar en smäll på motsvarande 23 miljarder kronor på grund av neddragningarna av verksamheten i Ryssland. Det motsvarar cirka 40 procent av deras tillgångar i Ryssland. svt 220504.

von der Leyen om oljestoppet: "Kommer inte bli lätt." Att förbjuda importen av rysk olja till EU kommer inte att bli lätt, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett tal till EU-parlamentet. Orsaken är att en del medlemsstater är "mycket beroende av rysk olja". von der Leyen säger att det nya sanktionspaketet, som ska diskuteras och godkännas av EU:s medlemsländer innan det träder i kraft, innebär ett ”totalt förbud” mot rysk olja. Utfasningen måste göras på ett ordnat sätt för att minimera effekterna på de globala marknaderna. "Vi maximerar pressen på Ryssland samtidigt som vi minimerar förlusterna för oss och våra partners runt om i världen," säger von der Leyen och tillägger att "Putin måste betala ett högt pris" för sina aggressioner i Ukraina. Omni 220504.
Karta: Så mycket olja kommer från Ryssland till Europa. Om den ryska oljekranen stängs av förlorar Europa en fjärdedel av sin oljeimport. Samtidigt som Europa ser sig om efter andra alternativ är risken stor att de redan dyra drivmedelspriserna blir ännu dyrare. "Den globala marknaden på olja är stram i nuläget. Det finns inte ett så stort utbud," säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten.Oljeimporten är i dag mycket viktig för EU:s transportsektor som står för ungefär 60 procent av oljeanvändningen. Även inom industrin är oljetillgången viktig. "Det är inte lätt att byta ut ryska oljan men det är teoretiskt möjligt. Men det kommer krävas en otrolig ansträngning," säger Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan (KTH). Den svenska importen av rysk olja är liten, cirka 8 procent under 2021. Sverige tar även all oljeleverans via fartyg, vilket gör Sverige flexibla i valet av producent. Men andra länder kommer ha det tuffare att strypa den ryska oljan. "Vissa europeiska länder som kommer ha det väldigt svårt att sluta köpa rysk olja. Man är beroende av ryska oljeleveranser via landvägen och har inte möjlighet till havsburen olja," säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten. Rysk olja från Kina? Om EU:s embargo går igenom väntas motaktioner från Ryssland på bland annat naturgasleveranserna. Samtidigt kommer de ryska oljeleveranserna till Kina och resten av Asien att växa i betydelse och kan skapa ovanliga problem. "Hur ska europeiska köpare kunna säkerställa att man inte köper rysk olja fast från ett tredje land iställe?" Sådana frågor kommer bli väldigt intressanta, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten. 24,7 procent från Ryssland. 8,9 procent från Kazakstan. 9,1 procent från Norge. 8,4 procent från USA. 8.3 procent från Libyen. 6,8 procent från Nigeria. Resterande 33 procent kommer från en mängd olika oljeproducerande länder framförallt i Mellanöstern. Sverige importerar 73 procent av vår olja från Norge medan rysk olja bara står för 8 procent. För Europa som helhet blir det dock problem som kommer att slå på priserna även i Sverige. svt 220505.
Orbán: Sanktionerna "en atombomb" mot vår ekonomi. Ungern kommer inte ställa sig bakom EU:s nya sanktionspaket mot Ryssland. Premiärminister Viktor Orbán säger att EU-kommissionens nuvarande förslag, som bland annat innehåller ett importförbud mot rysk olja, innebär en "atombomb" för den ungerska ekonomin, rapporterar Reuters. Många betraktar det ungerska motståndet som en produkt av den dåliga relationen till unionen och den goda relationen till Rysslands Vladimir Putin, skriver Financial Times. Men den ungerska utrikesministern Péter Szijjártó säger att beskedet inte handlar om en brist på politisk vilja. "Ungerns energiförsörjning är säkrad för tillfället, men detta sanktionspaket skulle fullständigt förstöra den säkerheten," säger han. Orbán säger att han är redo att förhandla om EU lägger fram ett nytt förslag som rimmar bättre med landets intressen. Szijjártó: Det är den helt enkelt den geografiska och infrastrukturella verkligheten. Omni 220506.
Ledare: Dra ner på elen för att frysa ute Putin. De fortsatta sanktionerna drabbar inte bara Ryssland utan även Europa, skriver Aftonbladets Ingvar Persson. "Elpriserna i södra Sverige lär stiga, Ungern jagar kryphål och för länder som Tyskland och Italien skulle ett stopp för rysk gas skapa stora problem." Persson understryker att konsekvenserna för Ryssland, som håller på att förlora sin viktigaste marknad, kommer bli ännu större. DN:s ledarsida skriver att likt under pandemin måste privatpersoner nu bidra till att minska beroendet av rysk gas – genom att dra ner energianvändningen. Ledarsidan tycker att det behövs en liknande kampanj som den efter oljekrisen på 1970-talet: "Som tydligt beskriver vad vi alla kan göra för att minska stödet till Ryssland och på så sätt hjälpa Ukraina." Det skulle få betydande konsekvenser om EU:s 200 miljoner hushåll följde detta, skriver tidningen. Omni 220506.
Källa: EU ändrar oljestoppet - ska ge Ungern mer tid. EU-kommissionen kommer att modifiera på sitt förslag om att förbjuda importen av rysk olja genom att förlänga tidsfristen med tre månader, uppger en källa för Reuters. Även Bloomberg rapporterar att EU ska se över sanktionsförslaget för att ge Ungern och Slovakien mer tid att ställa om sin energiförsörjning. Enligt förslaget till det sjätte sanktionspaketet mot Ryssland, som presenterades i onsdags, vill EU fasa ut rysk råolja inom sex månader och raffinerade produkter till slutet av året. För att det sjätte sanktionspaketet ska bli verklighet måste alla 27 EU-länder godkänna det. Ungern har sagt att de inte kan ställa sig bakom sanktionspaketet på grund av att landet är så pass beroende av rysk olja. Uppgifter: Tjeckien, Ungern och Slovakien kan få ett extra år på sig. Omni 220506.

Kristian Gerner: Kriget kan komma att eskalera 9 maj. Den för Ryssland symboliska dagen 9 maj kan innebära att kriget i Ukraina eskalerar ytterligare. President Putin kan komma att deklarera fullskaligt krig och överge retoriken kring en "särskild militäroperation", menar experten i rysk politik Kristian Gerner. Den 9 maj, känd som "Segerdagen" i Ryssland, uppmärksammar nazisternas nederlag vid slutet av andra världskriget 1945. Den firas vanligtvis med en militärparad som ryska ledare observerar uppifrån Lenins mausoleum på Röda torget i Moskva. Flera västerländska analytiker och militära tjänstemän misstänker att Putin kan komma att utnyttja den symboliska betydelsen och propagandavärdet av 9 maj för att tillkännage antingen en seger i kriget mot Ukraina, eller en kraftig upptrappning av aggressionen. "Det som nu spekuleras kring är att Ryssland möjligen tänker: Nu ska vi fullfölja segern över Nazityskland 1945 med att besegra 'Naziukraina' 2022," säger professor Kristian Gerner. Ryssland har hittills refererat till invasionen av Ukraina som en "särskild militärinsats", men många menar att Moskva den 9 maj kommer att kalla det för ett "krig" för första gången. "Jag tror att Putin kommer att försöka gå vidare från sin 'särskilda militärinsats'. Han har lagt grunden för att kunna säga "titta, det här är nu ett krig mot nazister, och vad jag behöver nu är mer folk", sa Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace till LBC Radio förra veckan. Att Ryssland skulle ha för särskild avsikt att avsluta kriget innan den 9 maj är 'struntprat' enligt den ryska regeringens talesperson Dmitrij Peskov, rapporterar Reuters under onsdagen. Även landets utrikesminister Sergej Lavrov dementerade misstankarna tidigare i veckan: "Vår militär kommer inte att anpassa sina handlingar till något datum, inklusive Segerdagen." Men enligt Kristian Gerner kan man inte lita på den ryska ledningens ord. "Det har sedan den 24 februari utförts flera överraskningar av Ryssland. Vi har haft svårt både i USA och Europa att förstå, med vårt sätt att se på verkligheten. Därför är det egentligen omöjligt att förutsäga vad Ryssland kommer att ta sig till härnäst," säger han. svt 220505.

Zelenskyj bjuder in Scholz och Steinmeier till Kyiv. Ukrainas president Zelenskyj bjuder in Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och president Frank-Walter Steinmeier till Kyiv, rapporterar AFP. Beskedet kommer efter att Ukraina i mitten av april tackat nej till ett besök av Steinmeier, som har en i huvudsak ceremoniell roll och kritiserats för sin tidigare vänskapliga inställning till Putin och stöd för Nord Stream 2. Kyiv anförde då att man hellre ville ha besök av Scholz för att kunna föra praktiska diskussioner om bland annat vapenleveranser. Så sent som på tisdagen klargjorde Scholz att han inte har för avsikt att besöka Ukraina på grund av att presidenten nobbades. "Det funkar inte att ett land ger så mycket militärt och finansiellt stöd (...) och att du då säger att presidenten inte kan komma," sa han till tysk tv. Omni 220505.

Ukrainska styrkor rycker fram - närmar sig viktiga ryska försörjningsleder. Ukrainska styrkor har återtagit kontrollen över en by i regionen Charkiv i nordöstra Ukraina vilket gör att de nu bara befinner sig drygt två mil från den ryska gränsen. Det skriver CNN, som hänvisar till en video på Telegram som tv-kanalen lyckats geolokalisera och verifiera. Enligt CNN har Ukraina lyckats återta kontrollen över flera byar i en motoffensiv de senaste veckorna, i ett område som beskrivs som viktigt för den ryska offensiven. Framryckningarna uppges innebära att Ukrainas trupper kommer allt närmare försörjningsleder som går mellan den ryska gränsen och Rysslands trupper i Donetsk och Luhansk, samt till den ockuperade staden Izium. De största striderna sker i just Donetsk och Luhansk. Omni 220505.

Källor: USA hjälper Ukraina att döda ryska generaler. Enligt Ukraina har tolv ryska generaler dödats hittills under kriget, vilket är en siffra som förvånat militäranalytiker. Flera högt uppsatta amerikanska tjänstemän uppger nu för The New York Times att det är USA:s underrättelser om ryska trupper som har gjort det möjligt för ukrainsk militär att spåra och döda ryska generaler. Enligt källorna är uppgifterna en del av Biden-administrationens hemligstämplade plan för att tillhandahålla information om den ryska offensiven i realtid till Ukraina. De amerikanska underrättelserna inkluderar bland annat förväntade ryska trupprörelser och detaljer om den ryska militärens mobila högkvarter, enligt uppgift till tidningen. Därtill har den ukrainska militären använt sig av avlyssning av ryska soldater för att hämta in information. Pentagons talesperson: USA förser Ukraina med information och underrättelser som de kan använda för att försvara sig själva. USA har skickat så kallade cyberstyrkor till Litauen för att hjälpa landet att försvara sig mot cyberhot. Hur många av generalerna som dödats till följd av den amerikanska hjälpen avslöjar inte källorna. Omni 220505.
Källor: USA hjälpte Ukraina att identifiera flaggskeppet. Underrättelseuppgifter från USA hjälpte Ukraina att avfyra robotar mot det ryska flaggskeppet "Moskva" som sjönk i Svarta havet i mitten av april, uppger anonyma amerikanska tjänstemän enligt NBC. Enligt källorna ska Ukraina ha bett USA om hjälp kring ett fartyg söder om Odesa, och USA ska sedan ha identifierat det som det ryska flaggskeppet och bekräftat dess position. USA ska ha inte varit med och fattat beslut om att beskjuta det, och inte heller haft kännedom om de ukrainska avsikterna. Ukraina har tidigare uppgett att "Moskva" sjönk till följd av robotbeskjutning, medan den ryska versionen varit att fartyget sjönk efter en brand ombord. Omni 220505.
Expert: "Förödmjukande" för Putin om USA hjälpt Ukraina att döda generaler. Om USA hjälper Ukraina att slå ut ryska militärresurser är det förödmjukande - men påverkar troligtvis inte säkerhetsläget. Det säger Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till SVT Nyheter. "Inte nog med att ukrainare dödar generaler, utan att Ukraina får hjälp av ett Natoland att döda generaler," säger han. Tidigare i veckan publicerade tv-kanalen NBC uppgifter om att USA hjälpt Ukraina med information för att sänka det ryska flaggfartyget Moskva i mitten av april, vilket Pentagon förnekat. Enligt Dalsjö brukar inte stormakter "öppet vidgå" sin inblandning i den här typen av händelser. Dalsjö: Visar att det inte bara är krig mot Ukraina utan även Nato. Pentagons John Kirby: Vi gav inte Ukraina specifik information om Moskva. Omni 220507.

Ryssland: Militär övar robotangrepp med kärnkapacitet. Ryska styrkor har simulerat angrepp med robotar som kan förses med kärnladdning under en militärövning i Kaliningrad på onsdagen. Det uppger Rysslands försvarsdepartement rapporterar AFP. Över hundra militärer ska ha deltagit i övningen med den mobila ballistiska kortdistansroboten Iskander. Genom simulerade "elektroniska uppskjutningar" riktade soldaterna in sig på mål som skulle föreställa flygfält, skyddad infrastruktur och militära mål. Stridsförbanden övade också på "insatser under förhållanden med strålning och kemisk kontaminering", enligt ett uttalande från departementet. Ryssland satte sina kärnvapenstyrkor i hög beredskap kort efter att den ryska invasionen av Ukraina inleddes. Den ryska enklaven Kaliningrad ligger mellan Polen och Litauen. Omni 220505.

Magdalena Andersson leder Ukrainakonferens i Polen. I dag arrangeras en givarkonferens för humanitärt bistånd till Ukraina i den polska huvudstaden Warszawa. Det är statsminister Magdalena Andersson (S) som tillsammans med Polens premiärminister Mateusz Morawiecki leder konferensen. Flera europeiska ledare, EU-toppar samt representanter från FN och Världsbanken kommer att delta, för att bland annat diskutera hur man kan få till mångåriga insatser för det ukrainska samhället och dess funktioner. Att det är just Polen och Sverige som står för värdskapet grundar sig i att länderna har drivit på för det så kallade Östliga partnerskapet, skriver TT. Det går ut på att EU ska stödja länder som Georgien, Ukraina och Moldavien både ekonomiskt och på andra sätt. Svenska biståndsministern: Syftet är att fylla på FN:s kassa för humanitärt bistånd till det ukrainska folket. Omni 220505.

Japan om inreseförbudet: Fullkomligt oacceptabelt. Japans premiärminister Fumio Kishida kallar det ryska inreseförbudet för honom och 62 andra högt uppsatta japaner "fullkomligt oacceptabelt", rapporterar The Guardian. Han säger att den ryska invasionen är ett klart brott mot internationell rätt och mördandet av oskyldiga civila ett krigsbrott. "Det är den ryska sidan som tagit till militära handlingar och (...) är helt och hållet ansvarig för de japansk-ryska relationernas sammanbrott. Landets handels- och energiminister Koichi Hagiuda säger samtidigt att det på grund av Japans begränsade resurser blir svårt att "omedelbart följa" EU:s föreslagna importförbud för rysk olja, enligt Reuters. Omni 220505.

Uppgifter: Känd ukrainsk krigsreporter dödad. Den 36-årige ukrainske krigsreportern Oleksandr Makhov har dödats av ryskt artilleri i staden Izium, rapporterar Sky News. Makhov arbetade tidigare för tv-kanalen Telekanal Dom, men gick med i armén efter invasionen. I ett Facebook-inlägg dagar före sin död avslöjade han att han skulle gifta sig. Han visade bilder på sin blodiga arm och sa att hans skador skulle läka före bröllopet. "Han var en av de bästa ukrainska krigsreportrarna", skriver den ukrainska frilansjournalisten Olga Tokariuk på Twitter. Makhov stred för Ukraina i Donbassregionen. Omni 220505.

Storbritannien: Övningarna i Belarus lär användas för att distrahera Ukraina. De stora militärövningarna i Belarus kommer sannolikt användas av Ryssland för att blåsa upp hotet vid den norra gränsen och därmed driva bort ukrainska trupper från Donbas, skriver det brittiska försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Övningarna är inte ovanliga i sig själva eftersom den belarusiska armén normalt avslutar sina vinterövningar i maj, skriver departementet, som inte bedömer att de utgör något särskilt hot. På onsdagen inledde den belarusiske diktatorn Lukasjenko plötsliga och omfattande övningar efter att dagen innan ha pratat i telefon med Vladimir Putin. Belarus insisterar på att övningarna inte utgör något hot mot de europeiska grannländerna. Omni 220505.

Zelenskyj lanserar global crowdfunding-plattform. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lanserat en global nätplattform för donationer till Ukraina, uppger han i ett Twitterinlägg. Plattformen, kallad United24, samlar in pengar till försvar och minröjning, sjukvård och återbyggnad via den ukrainska centralbanken. "Du kan göra en donation med ett klick från alla länder. Andra projekt och program kommer att lanseras snart", skriver Zelenskyj. Omni 220505.

Centralafrikansk minister slår larm om statsfinanserna. Ekonomin i Centralafrikanska republiken är mycket oroande, säger landets ekonomiminister i ett uttalande som Africanews tagit del av. Landet har starka förbindelser med Ryssland, vilket gjorde att den gamla kolonialmakten Frankrike förra året frös sitt bistånd, vilket försämrat situationen i det krigshärjade landet. Ryska Wagner-gruppen sägs verka i landet. Tusentals människor har dött i kriget i Centralafrikanska republiken. Omni 220505.

Tunga Natoländer ska ha gett Finland säkerhetsgarantier. Finland har fått säkerhetsgarantier av USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike i samband med en eventuell Natoansökan. Det framgick under en träff med tjänstemän från försvarsministeriet och de politiska journalisternas förening, skriver Svenska Yle. Tjänstemännen ville dock inte precisera exakt hur garantierna ser ut. Vad som däremot framgick var att anslutningsprocessen kan gå fort när ansökningen väl är inlämnat. Den inledande förhandlingsprocessen skulle kunna vara över på bara ett par dagar. Därefter väntar en ratificeringsprocess där varje enskilt land ska godkänna ansökan, vilket väntas ta ett antal månader. Under ansökningsprocessen är hybridattacker och luftrumskränkningar att vänta. Ann Linde har sagt att Sverige har fått "försäkringar", inte garantier. Omni 220505.

Konferens samlade in över 60 miljarder till Ukraina. Tisdagens givarkonferens för humanitärt bistånd till Ukraina samlade in över 60 miljarder kronor, rapporterar flera medier. "Det är en succé, över förväntan," säger statsminister Magdalena Andersson (S), som ledde tillställningen tillsammans med Polens premiärminister Mateusz Morawiecki. Pengarna samlades in från ett antal länder runt om i världen, där Sverige bidrog med 230 miljoner kronor, rapporterar TT med hänvisning till regeringen. Det svenska bidraget ska vara en del av den halva miljard i humanitärt stöd som regeringen presenterade i mitten av mars. Ukrainas president tackade för stödet via videolänk: "Vår kontinent står enad." Omni 220505.

Svensk expert: Offensiven i öst ser ut att ha kört fast. De ryska styrkorna tycks ha svårt att avancera i striderna i östra Ukraina. Den bedömningen gör Markus Göransson, docent vid försvarshögskolan, i en intervju med Svenska Dagbladet. Han pekar bland annat på att det ukrainska motståndet är "stabilt" även i de områden där den ryska armén fokuserar sina trupper. "Den ryska frontlinjen är stabil, men den förändras inte lika fort som den gjorde under tidigare faser av kriget." Göransson säger vidare att det kan finnas skillnader i vilka intentioner president Putin har och vad militärledningen ser som realistiska mål, vilket kan vara en anledningen till att den ryska krigföringen inte visat "starkare beslutsamhet". Stämmer in i den bild som USA-baserade ISW har av utvecklingen i östra Ukraina. Ryssland: 600 ukrainska soldater har dödats under natten till torsdag. Ukraina: Pågående strider vid stålverket i Mariupol - trots löften om tillfällig vapenvila. Omni 220505.
ISW: Ukraina har avstyrt rysk offensiv i östra delarna. Varken Ryssland eller Ukraina har gjort några betydande militära framsteg det senaste dygnet. Det skriver den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) i sin senaste lägesuppdatering. Den ukrainska motoffensiven i landets näst största stad Charkiv har satt käppar i hjulet för de ryska framryckningarna, enligt tankesmedjan, och Ryssland har inte lyckats ta kontroll över några nya områden i de östra delarna av landet. "Ryska styrkor kan tvingas besluta om de ska förstärka sina positioner nära Charkiv eller riskera att förlora sina positioner inom artilleriets räckvidd från staden", skriver ISW. Det brittiska försvarsdepartementet bedömer samtidigt i sin senaste rapport att Ryssland för närvarande har sitt fokus inställt på stålverket i Mariupol, där de sista ukrainska styrkorna i staden befinner sig. Anledningen är att Putin hoppas kunna inta staden innan den ryska Segerdagen 9 maj, enligt departementet. Omni 220506.

Lukasjenko försvarar kriget - medger att det "går trögt". Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko försvarar Rysslands krig mot Ukraina i en intervju med AP. Enligt Lukasjenko var Ryssland tvunget att agera efter att Ukraina uppträtt "provokativt". Han medger dock att den ryska insatsen inte gått så smidigt som han själv hade trott. "Jag är inte tillräckligt insatt i detta problem för att säga huruvida det går enligt plan, som Ryssland säger, eller så som jag upplever det. Jag vill understryka en gång till att jag tycker att den här operationen gått trögt," säger Lukasjenko. Han säger också att det vore oacceptabelt om kärnvapen används i Ukraina. Dels eftersom landet ligger så nära Belarus men också "eftersom det kan kasta vårt jordklot ut ur vår omloppsbana, till vem vet var". Lukasjenko kallar, till skillnad från Ryssland, det som sker för ett "krig". Lukasjenko tar själv åt sig äran för att det pågår vissa samtal mellan parterna. Expert: Lukasjenko är fast i Putins "björnkram". Omni 220505.
Expert: Belarus har inte råd att gå emot Ryssland. Belarus försvarande av Rysslands krig mot Ukraina grundar sig i att landet är beroende av Ryssland för sin överlevnad, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, till Svenska Dagbladet. "Om Ryssland har någon allierad så är det Belarus. De är väldigt integrerade både ekonomiskt och militärt." Det var i en intervju med AP som Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko tidigare i dag försvarade Ryssland genom att säga att Ryssland var tvungna att agera efter att Ukraina uppträtt "provokativt". Hedenskog: Ryssland skulle kunna komma att flytta kärnvapen till Belarus som en markering mot Nato. Omni 220505.

Ryska oligarkens hårda kritik mot Putin: "En gisslansituation." Sedan den ryske oligarken Oleg Tinkov i en intervju fördömde både Vladimir Putin och Rysslands invasion av Ukraina har han förlorat sina tillgångar och hotats till livet. Grundaren av Tinkoff bank har gjort sig ovän med Vladimir Putin. Oleg Tinkov, den 54 år gamla ryska bankägaren och oligarken, riktade nämligen stark kritik mot Rysslands invasion av Ukraina. Han kallade det bland annat för "ett vansinnigt krig" och sade att "90 procent av alla ryssar var emot Kremls massaker". Hans uttalande måste ha upprört Putin, vars administration kontaktade bland andra Tinkov och hotade honom att sälja sin 35-procentiga ägarandel till den Kremlvänliga miljardären Vladimir Potanin, som under 1990-talet verkade som första vice premiärminister i Ryska federationen. "Jag kunde inte diskutera priset. Det var som en gisslansituation - du tar vad du erbjuds. Jag kunde inte förhandla," sade Tinkov till New York Times. Oleg Tinkov menar att konsekvenserna av hans uttalande har satt skräck i den ryska eliten, som inte vågar vända sig emot Putin. Tinkovs förmögenhet värderades innan kriget bröt ut till 89 miljarder kronor, och många oligarker oroar sig för att deras livsstil och plånbok ska påverkas om man ställer sig emot den ryska presidenten, menar Tinkov. Han fortsätter med att säga att Ryssland som land inte längre finns kvar, och uttrycker stor oro för den Putin-ledda regimens fortsatta järngrepp om makten. "De håller med mig, men de är rädda allihop. Jag förstod att Putinregimen var dålig. Men jag hade förstås ingen aning om att det skulle leda till såna här katastrofala följder. Så länge Putin lever kommer ingenting att förändras," säger han till New York Times. msn 220506.

Utkastade Swebbtv sänder konspirationer i svensk kanal. Kontroversiella Swebbtv raderades 2020 från Youtube efter flera regelbrott. Nu sänder man istället via Öppna kanalen och når på så sätt 1,5 miljoner hushåll i Sverige, rapporterar DN. Tidningen skriver att man regelbundet spridit konspirationsteorier om kriget i Ukraina som överensstämmer med Putins propaganda. Daniel Vergara på stiftelsen Expo, beskriver innehållet som "kärnan av Kremls talepunkter" om kriget. Lars-Erik Nyman, ordförande för Öppna kanalen i Stockholm, hänvisar till yttrandefriheten. "Jag tycker inte Swebbtv har tagit ställning för Ryssland, men vissa företrädare verkar visa en viss förståelse för att Kreml känner sig 'inringat'," säger han till DN. Swebbtv har sedan tidigare haft kopplingar till Ryssland, bland annat var programledaren Magnus Stenlund valobservatör i duma- och kommunvalet 2021. Omni 220506.

Felicia Ferreira: Ryska retoriken är som hämtad från Goebbels propagandamaskineri. "Det började redan 2011. En tydlig vändpunkt för många i Ryssland var när Putin aviserade att han skulle bli president en tredje gång. Det var en deprimerande dag och vi visste att det skulle komma att bli värre." Den ryske journalisten Ivan Kolpakov, numera i exil i Lettland och chefredaktör för sajten Meduza.io, är på besök på Norsk redaktörförenings medieledardag i Bergen. I en berättelse från scenen men också i mitt samtal med honom efteråt blir det om än mer tydligt hur utstuderat Rysslands propaganda- och maktmaskineri fungerar. Under Putins 16 år vid makten har medieägare sakta men säkert bytts ut och redaktörer för oberoende medier har oförklarligt fått sparken. Efter de massiva demonstrationerna under åren 2011-2013 insåg Putin att internet blivit ett allt större hot mot kontrollen och allt fler rättsprocesser iscensattes mot aktivister och demonstranter. Sedan följde annekteringen av Krimhalvön 2014 och attackerna mot delar av ukrainska Donbass och sedan dess är den oberoende mediemarknaden i Ryssland i princip utplånad i kriget om narrativen. Ivan Kolpakov lever numera i landsflykt och är en av många som utnämnts till den ryska statens fiende och riskerar nu fängelse om han återvänder. Begreppen "statens fiende" och "utländska agenter" är vanliga epitet på meningsmotståndare som för en privatperson inte bara ger risk för juridiska påföljder, men också bidrar till misstänksamhet från andra runt omkring. Att bli märkt som "utländsk agent" signalerar att man inte bara är fiende till ryska staten utan också till folket. Enligt rysk lag gäller nu bland annat att om du medverkar i en intervju i oberoende medier så räknas du som medförfattare till artikeln. Då kan du snabbt komma att betecknas som "utländsk agent". Retoriken som används i kampanjerna mot människor är som direkt hämtade från Goebbels propagandamaskineri på 1930-talet. På frågan om Ivan Kolpakov tror att det går att överkomma propagandan och om han tror att lägesbilden kan normaliseras, svarar han att varje krigsbrott som utförs är en återvändsgränd. Men små, små ljusglimtar gällande läget för oberoende journalistisk finns. "Det finns ingen väg tillbaka. Men de senaste två åren har nya medier uppstått som vet hur det är att arbeta i komplicerade situationer. Nya små institutioner har uppstått. Meduza är en av dem." På meduza.io/en kan den som vill läsa oberoende nyheter om Ryssland på engelska. Nyheterna finns också på ryska och når många människor i Ryssland. Sajten finansieras i dag huvudsakligen via bidrag och så kallad crowdfunding. Överallt där den oberoende journalistiken i världen är i fara, behöver frågan om yttrande- och pressfrihet aktualiseras. Vi vet av både historia och nutid vad avsaknaden av oberoende press leder till. Dagen 220506.

Ukraina: Nästan 500 har evakuerats från Mariupol. Nästan 500 civila har förts bort från den belägrade hamnstaden Mariupol under FN:s evakueringsinsats. Siffran kommer från den ukrainska regeringen och inkluderar civila som transporterats från det bombade stålverket Azovstal, rapporterar AFP. Ryssland har utlyst ett tre dagar långt eldupphör i området för att möjliggöra evakueringen men enligt Ukraina har attackerna ändå fortsatt mot stålverket. Insatsen väntas trots detta fortsätta under fredagen. Hundratals civila och militär befinner sig fortfarande i stålverket. Sjukvårdare i stålverket: "Folk dör i mina armar." Omni 220506.
Mariupol städas inför ryska Segerdagen - ukrainska vägskyltar byts ut. Ryskstödda separatister från Donetsk uppger att de tagit ner vägskyltar som stavar den belägrade hamnstaden Mariupol på ukrainskt eller engelskt vis, och bytt ut dem mot ryska skyltar, skriver AFP. Det lokala självutnämnda styret i regionen har publicerat filmer som visar hur personer i brandgula västar bär bort de ukrainska skyltarna. "Arbetet med att ändra vägskyltar i befriat territorium kommer att fortsätta", kan man läsa i ett uttalande. Enligt en rapport från den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) är det sannolikt att Ryssland har som mål att kunna hävda full kontroll över Mariupol på Segerdagen den 9 maj. Emma Burrows, journalist vid ITV News, har delat en film från nyhetsbyrån AP som visar hur människor städar på gator och broar i den bombade hamnstaden samt sätter upp ryska flaggor. Donetsks separatistledare: Ryssland har kommit tillbaka för att stanna förevigt. Omni 220506.
Ukraina "hoppas på mirakel" i Azovstals labyrinter. Fler civila har evakuerats från tunnlarna under det belägrade stålverket Azovstal i Mariupol. Det rapporterar nyhetsbyrån AP. "Vi har lyckats föra ut nästan ytterligare 500 civila från Mariupol och Azovstal," skriver president Zelenskyjs stabschef Andrej Yermak på meddelandeappen Telegram. Nyhetsbyrån skriver att det är okänt om antalet innefattar civila som tidigare räddats inom ramen för den FN-ledda evakueringen. Samtidigt gömmer sig omkring 2 000 ukrainska soldater i de labyrintliknande tunnlar och bunkrar som är belägna under den stora anläggningen. Målet är att förhindra att Ryssland helt ska ta kontrollen över hamnstaden. Ryska trupper angriper även stålverket från luften. Hustrun till en av de ukrainska befälen säger, efter att ha talat med sin man i telefon, att styrkorna inte planerar att ge upp. "De hoppas på ett mirakel," säger Kateryna Prokopenko till AP. Omni 220506.
Brittisk uppgift: Strider om stålverk hämmar Ryssland. Striderna om det belägrade stålverket Azovstal i hamnstaden Mariupol sker till ett högt pris för Ryssland när det gäller personal, utrustning och ammunition. Det skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesuppdatering. Precis som den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War gör departementet bedömningen att förnyade försök från Ryssland att ta kontroll över stålverket kan kopplas till den ryska Segerdagen 9 maj. Detta då Putin vill kunna visa upp någon sorts framgång ur ryskt perspektiv. Britterna bedömer också att ryssarnas ambitioner att rycka fram vid striderna i södra Donbas-regionen hämmas så länge det ukrainska motståndet vid stålverket står pall. Omni 220506.
Familjen vittnar om misär i stålverket: "Sköt vår hund." Familjen Tsybultjenko visste att Mariupols enda riktiga bunker fanns under stålverket så när ryska bomberna började falla i slutet av februari bestämde de sig för att söka skydd där i ett par dagar. Det blev 60 dagar. "Vi tog inte ens med tandborstar," säger Elina Tsybultjenko, som innan kriget arbetade på verket, till nyhetsbyrån AP. Det enda de fick med sig var id-handlingar, två hundar och en fruktkorg. Hon berättar att de delade sin bunker med 56 andra och överlevde tack vare att dela på konserver, kex, gröt och annan proviant som soldater gett dem. Maten räckte inte till deras gamla cockerspaniel, efter att ha beslutat att den måste avlivas bad de en soldat om sömnpiller till den. Han svarade "jag skjuter den", berättar familjen. Nu har de tillsammans med många andra som gömt sig i stålverkets tunnelsystem evakuerats till närliggande staden Zaporizhzhia. De utförde sina behov i plastpåsar när bombningarna var så intensiva att de inte vågade tömma hinkarna som användes som toalett. Brittiska utrikesdepartementet: Ryssland vill ha seger " kvarvarande soldater stör segerplaner". Omni 220506.
Desperata ropet på hjälp inifrån Azovstal. Desperata ropet på hjälp inifrån Azovstal. Trots det ryska löftet - hårda strider pågår fortfarande vid stålverket Azovstal. Nu kommer desperata vädjan om hjälp inifrån det enorma komplexet. "Vi måste få internationell hjälp omedelbart. Människor dör varje timme, varje sekund," säger Azovregementets befälhavares hustru Kateryna Prokopenko. Efter två dagar då ryska styrkor lyckats ta sig in i Azovstals enorma, underjordiska komplex av bunkrar och tunnlar, med hårda, blodiga strider som följd, utlovade Ryssland eld upphör under tre dagar, med start på torsdagsmorgonen. Detta för att ge de hundratals civila inne i tunnlarna en chans att fly. Men, enligt ukrainska uppgifter, blev det likt många gånger tidigare ingenting av det. På torsdagseftermiddagen försökte ryska styrkor fortfarande ta kontroll över stålverket, meddelade Svjatoslav Palamar, kapten i Azovregementet, via sociala medier. "Våldsamma, blodiga strider pågår," sa han i ett klipp på Telegram och vädjade till Ryssland om att avbryta attackerna så att skadade och civila ska kunna evakueras. Han vädjade också till omvärlden att pressa Ryssland att följa någon slags etiska normer. "Det är tredje dagen som fienden bryter igenom och tar sig in på Azovstals territorium. Försvararna av Mariupol har slagits ensamma mot övermäktiga fiendestyrkor i 71 dagar nu." En vädjan kommer från en läkare inne på verket, som riktar sig direkt till Turkiets president Erdogan. I ett klipp delat och översatt av journalisten Iuliia Mendel säger läkaren: "Människor dör, en del av kulor, en del av hunger. De skadade av brist på läkemedel, av hemska förhållanden. Vi har inte tid, jag vet inte om morgondagen kommer. Vi bombas konstant, från luft, hav och land. Jag ber dig, hjälp oss att evakuera alla människor, inklusive soldaterna, från Azovstal, för att stoppa mardrömmen. 263 kilometer från dig, dödar de människor som bara skyddar sitt land, kvinnor och barn. Vi attackerade ingen." Samtidigt som de hårda striderna fortsätter förbereder FN för ett nytt evakueringsförsök. En ny fordonskolonn har skickats mot Azovstal för att evakuera civila, enligt FN:s chef för humanitära frågor Martin Griffiths. Kolonnen beräknas vara framme på fredagsmorgonen. Exp 220506.
Rysk politiker: Vi stannar i södra Ukraina "för evigt". Ryssland tänker stanna i södra Ukraina "för evigt". Det sa den ryske parlamentarikern Andrej Turtjak under ett besök i den ryskkontrollerade staden Cherson i södra Ukraina, rapporterar AFP. "Det borde inte finnas något tvivel om detta. Vi kommer inte att återgå till det som varit," säger han enligt ett uttalande från ryska regeringen. Cherson var den första större staden som ryska styrkor intog efter att invasionen inleddes den 24 februari. Sedan dess har det pågått stora protester i staden mot ockupationen. Omni 220507. Kommentar: Chersonborna vill förvisso inte detta. Sanktionerna bör fortgå tills siste ryske soldat lämnat Ukraina.
Klipp inifrån ryskt läger påstås visa fängslade ukrainare. Videoklipp som släppts av Mariupols borgmästarkontor påstås visa ryska så kallade filtreringsläger dit tillfångtagna ukrainare förts, rapporterar The Washington Post. Klippen ska ha filmats inifrån en skola i byn Bezimenne utanför Mariupol. Bland annat syns människor sova på bord, och sjuka och skadade personer har samlats i avskilda klassrum utan varken vård eller mediciner. De lokala myndigheterna i Mariupol skriver i appen Telegram att ryska soldater ofta hotar fångarna med tortyr och avrättningar. Washington Post har inte kunnat verifiera uppgifterna, men satellitbilder från slutet av mars visade bygget av tillfälliga läger i Bezimenne, bara några kvarter norr om skolan. Borgmästarkontoret säger att människorna på skolan förbjudits att ta med sig tillhörigheter och id-handlingar. Evakuerade från byn Bezimenne berättar för nyhetsbyrån AP att de pressats av ryska soldater att "byta sida". Omni 220507.
Ingen hjälp i sikte för soldater i Azovstal: "Gör motstånd ända till slutet." Grupper av civila har evakuerats från stålverket Azovstal i Mariupol under de senaste dagarna. Men för de ukrainska soldater som befinner sig i de underjordiska korridorerna finns ännu ingen hjälp att få. Befälhavaren Denis Shlega är en av dem. Han berättar för CNN att han inte har träffat sin familj på flera veckor. "Vi vill såklart återgå till våra normala liv men vår prioritet är att få ut civila och skadade," säger han. Shlega vill inte spekulera i hur många "timmar, dagar eller veckor" som de sista ukrainska styrkorna kommer kunna stå emot de ryska angreppen. "Men jag kan intyga att vi kommer att göra motstånd ända till slutet," säger han. Omni 220507.
Ukraina: Alla kvinnor, barn och äldre är nu evakuerade från belägrade stålverket. Alla barn, kvinnor och äldre som befunnit sig i det belägrade stålverket Azovstal i Mariupol har evakuerats, uppger Ukraina enligt AFP. Nyhetsbyrån hänvisar till ett uttalande som landets vice premiärminister Iryna Veretjuk gjort i sociala medier. Tidigare i veckan uppgavs att 200 civila fortfarande befann sig i stålverket, skriver BBC. Hur många som evakuerats totalt framgår inte i nuläget. Stålverket är den sista ukrainska motståndsfickan i hamnstaden, som varit belägrad sedan inledningen av den ryska invasionen. Omni 220507.
Zelenskyj vill få ut soldater: "Extremt svårt, men viktigt." Volodymyr Zelenskyjs regering arbetar på att få ut sina soldater från det belägrade stålverket Azovstal i Mariupol i en andra evakueringsfas. Det säger presidenten sent på fredagskvällen svensk tid, enligt CNN. I en sådan andra fas skulle skadade, sjukvårdspersonal och soldaterna, som han beskriver som ”hjältar”, ingå. "Det är här extremt svårt, men det är viktigt." Han hoppas på en diplomatisk lösning men säger att en överenskommelse bygger på att det inte förekommer några lögner. Under lördagskvällen svensk tid meddelades Ukrainas vice premiärminister att alla kvinnor, barn och äldre nu har blivit evakuerade. Omni 220508.
Slutstrid väntas i Mariupols stålverk: "Befälhavare har sagt farväl till sina fruar." Efter flera dagar av evakueringar är det nu bara män och ukrainska soldater kvar i stålverket Azovstal i Mariupol. Den ryska vapenvilan har löpt ut och den stundande Segerdagen gör att det finns en rädsla för att attackerna mot området ska intensifieras på söndagen, skriver AFP. Militärläkaren Jevgenia Tytarenko, vars make och kollegor fortfarande är fast i stålverket, säger att hoppet om att få ut soldaterna levande krymper för var dag som går. "Befälhavare har redan sagt farväl till sina fruar. En av dem skickade ett meddelande till sin fru: "Gråt inte. Vi kommer i alla fall hem - levande eller döda." Tytarenko berättar också att det finns många skadade kvar i stålverket utan tillgång till varken mediciner eller tillräckligt med mat och vatten. Många har också dött och kroppar som håller på att ruttna har packats in i plastpåsar, säger hon. Omni 220508.
De sista civila har lämnat stålverket: "Allt skakade." De allra sista civila som befunnit sig i stålverket Azovstal anlände på söndagskvällen till den närliggande staden Zaporizjzja, skriver AP som träffat dem. De vittnar om konstant beskjutning, matbrist, mögel överallt och hur man använt handsprit som bränsle vid matlagning. 69-åriga Ljubov Andropova befann sig i stålverket sedan den 10 mars. "Det var hemskt i bunkrarna. Vatten rann ner från taken. Det var mögel överallt. Vi var oroliga för barnen, för deras lungor." Hon berättar även om konstant beskjutning och om rädslan för att bunkern skulle kollapsa. "Allt skakade, vi gick inte ut." Omni 220509.

USA beslagtar mystisk lyxyacht utanför Fiji. I Stilla havet vid Fiji har en yacht med okänd ägare befunnit sig - fram tills nu. USA har beslagtagit den 106 meter långa båten och menar att den tillhör oligarken Suleiman Kerimov, enligt domstolshandlingar. "Det finns inget gömställe för tillgångar från kriminella som möjliggör den ryska regimen," säger USA:s justitieminister Merrick Garland i pressmeddelandet. Yachten Amadea har en landningsplats för helikopter, tio meter lång pool, jacuzzi, hälsoavdelning, en biograf och ett handmålat piano, skriver Handelsblatt. Värdet på båten är beräknad till runt 300 miljoner dollar, nästan 3 miljarder kronor. Yachten befinner sig i Lautoka i Fiji. Karimov nekar intervju. Oklart när yachten lämnar Fiji. "Ett riktigt drömskepp." Omni 220506. Se bilder på yachten här.
Lyxyacht konfiskerad i Italien - uppges ha Putin-koppling. Italien har konfiskerat ett fartyg som uppges ha kopplingar till Rysslands president Vladimir Putin. På en lista över fartygets besättning finns flera personer som är anställda vid presidentens skyddsvakt. Italien beslagtog på fredagen en superyacht som uppges ha kopplingar till Rysslands president Vladimir Putin. Det jättelika fartyget, Scheherazade, ligger för ankar i Toscana fullt färdig för seglats och är enligt Financial Times värt cirka 700 miljoner dollar. Fartyget Scheherazade ägs formellt av det företaget Bielor Asset Ltd som är registrerat på Marshall-öarna. Men Italiens regering berättade på fredagskvällen att den utfärdat ett dekret för att tillgången ska frysas i avvaktan på ett beslut om att dess verkliga ägare ska inkluderas på kommissionens lista över ryska oligarker. Enligt den italienska ekobrottsmyndigheten finns det bevis på "betydande ekonomiska och affärsmässiga kopplingar mellan den verkliga ägaren av Scheherazade med framstående delar av den ryska regeringen och andra individer som är föremål för EU-sanktioner". Många är övertygade att det i själva verket är president Vladimir Putin som är den verklige ägaren. DI 220507.

Amiral Makarov i lågor. Det ryska krigsfartyget Amiral Makarov brinner efter att ha träffats av en ukrainsk robot. Det rapporterar flera internationella medier med hänvisning till uppgifter från ukrainska myndigheter. Amiral Makrov är en fregatt i den ryska Svarta havsflottan med Sevastopol som hemmahamn. Om uppgifterna att hon träffats av en ukrainsk robot stämmer är Amiral Makarov det senaste i raden av krigsfartyg som Ryssland förlorat i Svarta havet. Enligt flera medier, däribland Newsweek, uppger den ukrainske parlamentsledamoten Oleksij Gontjarenko att fartyget träffats av en robot och fattat eld i närheten av Ormön i Svarta havet. Kremls talesperson Dmitry Peskov uppger enligt den ryska nyhetsbyrån Ria Novosti att Ryssland inte har någon information om en sådan attack. Exp 220506.

Tv-kanalen Dozjd: Inga chanser att starta upp i Ryssland igen. Kriget i Ukraina blev dödsdomen för den oberoende mediekanalen Dozjd som länge stod på barrikaderna i kampen för fria medier. En vecka efter Rysslands intåg i grannlandet höll man en sista sändning. Nu ekar Dozjds lokaler tomma på obestämd tid. I en exklusiv intervju med Kulturnyheterna berättar Dozjds generaldirektör och grundare Natalia Sindejeva om vad hon kände den dagen och om den nuvarande situationen. "Jag kunde inte förstå att jag tog beslutet att stoppa kanalens verksamhet efter alla motgångar som vi stött på under de senaste åren. Det var ett mycket svårt beslut. " Natalia Sindejeva befinner sig i nuläget utomlands och är osäker om när de återigen kan återuppta arbetet. "Det finns inga chanser att starta upp vår verksamhet i Ryssland just nu. Vi kan tydligt se att människor är rädda att tala fritt, folk blir förföljda och gripna." När den så kallade specialoperationen startade insåg man direkt att krigscensur skulle införas. Detta krig är byggt på lögner och propaganda och statskontrollerade medierna använder sig av Goebbels metoder. "Vi vill starta upp redaktioner utomlands där det finns ett utbrett ryskt community. Vi vill göra det i exempelvis Armenien, Georgien och Lettland för att förena dem som är på vår sida och delar våra värderingar." Vladimir Romenskij som var chefredaktör samma dag då man stoppade arbetet sa i ett inspirerande tal att det är bättre att retirera nu för att komma tillbaka och segra. svt 220506.

Ryska styrkor lämnar Mariupol - nya evakueringar väntar. De flesta ryska styrkor som har befunnit sig vid den ukrainska hamnstaden Mariupol har lämnat området och begett sig norrut i Donbassregionen, enligt USA:s försvarshögkvarter. Under fredagen väntas nya evakueringar, men attackerna mot stålverket Azovstal rapporteras fortsätta. Kvar i sargade och sönderskjutna Mariupol finns runt 2 000 ryska soldater, vilket motsvarar ungefär två bataljonstaktiska grupper, enligt USA. De befinner sig runt stålverket Azovstal, där de sista ukrainska soldaterna i staden har tagit sin tillflykt. En markoffensiv i området fortsätter, trots Rysslands president Vladimir Putins tidigare order om att stålverket skulle isoleras och inte stormas, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste underrättelseanalys. "De förnyade försöken att säkra Azovstal och helt inta Mariupol är troligtvis kopplat till kommande segerdagen den 9 maj och Putins vilja att nå en symbolisk framgång i Ukraina" står det i rapporten. Nästan 500 civila har evakuerats ur staden och stålverket i veckan, enligt ukrainska presidentämbetet. En ny fordonskolonn organiserad av FN och Internationella rödakorskommittén hoppas komma fram på fredagsmorgonen för att evakuera de omkring 200 civila som, enligt Mariupols borgmästare, gömmer sig i tunnlarna under stålverket. "Vi måste fortsätta att göra allt vi kan för att få ut människor från detta helvete," säger FN:s generalsekreterare António Guterres. Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk, säger till nyhetsbyrån AFP att evakueringarna under fredagen kommer att fokusera på de som är fast i stålverket. Unicef: Eldupphör brakar samman. Ryssland lovade att styrkorna vid stålverket skulle pausa striderna i tre dagar, mellan klockan 07–17, från och med i torsdags, men uppgifterna om eldupphöret efterlevdes gick under gårdagen isär. "Vi har haft så många ensidiga eldupphör som brakat samman och det slutar alltid med civila offer. Vi behöver flera evakueringar," säger James Elder, talesperson för Unicef, till SVT:s Morgonstudion på fredagen. svt 220506.

Raketpanik i Ryssland - generaler beskyller varandra. Rysslands raketer och robotar är på väg att ta slut, enligt det brittiska försvaret. Pressade generaler skyller bakslaget på varandra. "Man kommer att leta syndabockar," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Efter månader av hårda strider börjar de ryska resurserna att sina, enligt den brittiske amiralen Sir Tony Radkin. Bristen på robotar, raketer och andra vapen har satt Vladimir Putin i en logistisk knipa, säger han till Daily Mail. "Han har ett potentiellt problem. För det utdragna kriget och takten resurser förbrukas är helt annorlunda än vad han trodde den 24 februari. Vi pratar om en stor påverkan på deras väpnade styrkor där 25 procent slagits ut. Antingen genom att de dödats eller genom skadorna på deras taktiska bataljoner." Tecknen på att det ryska artilleriet börjat tryta har synts under lång tid, enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi. "För en månad sedan använde ryssarna äldre Tochka-U-robotar och det började spekuleras i att man kanske inte hade så många "Iskander" och "Kalibr" kvar," säger han. "De borde få ont om dem på sikt för det är osannolikt att de kommer att kunna tillverka några nya." Hur kommer det att påverka deras förmåga? "Då kommer Ryssland att få svårt att bekämpa kritisk infrastruktur. De behöver precisionsvapen med lång räckvidd för att hindra att Ukraina får in västliga vapen. Det kan bli problematiskt för ryssarna på sikt." Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace sa under sitt Finlandsbesök att de ryska generalerna kommer få skulden för bakslagen och att de beskyller varandra av rädsla för att bli bortrensade. "Jag är övertygad om att man kommer att jaga syndabockar. Om det blir ett utbrett missnöje inom de väpnade styrkorna eller generalstaben finns det skäl att göra en utrensning. Problemet i diktaturer är vilka som ska bära skulden. Det är inte alltid de skyldiga utan ibland är det de som är mest hotfulla," säger Paasikivi. "Jag tror att man dels kommer utkräva ansvar för bristande professionalitet men också av politiska skäl då det uppenbart inte går så bra. Den stora offensiven blev inte så stor, de kryper fram." AB 220506.

Uppgifter: Myndigheter förbjuds använda utländska datorer i Kina. Den kinesiska regeringen ska enligt uppgifter från källor med insyn i saken ha beordrat myndigheter och statliga företag i landet att byta ut samtliga utländska datorer och operativsystem mot inhemska alternativ. Det rapporterar Bloomberg. Skiftet ska vara klart inom två års tid, enligt källorna. Om uppgifterna stämmer så är åtgärden en av de mest aggressiva som den kinesiska regeringen vidtagit hittills när det handlar om att ersätta utländsk teknik. Kan få enorma effekter för många stora datortillverkare. Det kan handla om uppåt 50 miljoner datorer. Det här beslutet kommer sannolikt att drabba försäljningen av teknikjättar, inklusive HP Inc., Dell Technologies Inc, Microsoft Corp., och Apple Inc. Omni 220506.

Ukrainsk psykolog vittnar om ryska gruppvåldtäkter: "De täcker över ansiktet." Hittills har en ukrainsk hjälptelefonlinje fått in rapporter om 600 offer för sexuellt våld som kopplas till den ryska invasionen, enligt psykologen Oleksandra Kvitko. Hon säger till finska Yle att många som ringer in beskriver ett liknande mönster: Ryska soldater som våldtar i grupp med övertäckta ansikten. "Psykologiskt är det skrämmande. Om man inte kan identifiera gärningsmannen, blir alla män fiender och våldtäktsmän," säger hon. Enligt Kvitko, som uppger att hon har hand om 94 fall, anmäls våldtäkterna av framför allt kvinnor och barn, men även av män som utsatts för sexuellt våld. Yle har träffat två tonårsflickor i Ivankiv, som ockuperades av ryska trupper. De berättar om att två bekanta, ett syskonpar, som våldtagits. Enligt Kvitko sker våldtäkter ofta inför offrens familj. Oleksandra Kvitko är dotter till Ukrainas kommissionär för mänskliga rättigheter, som initierade telefonlinjen. Omni 220506.

Ukraina får nytt stödpaket - USA ska skicka mer vapen. USA kommer att skicka ytterligare militärt stöd till Ukraina, bekräftar president Joe Biden i ett uttalande som Vita huset publicerat. Det nya stödpaketet består av radar, artilleriammunition och "annan utrustning". Någon summa anges inte, men en myndighetskälla säger till Reuters att det rör sig om ett stödpaket till ett värde av 150 miljoner dollar, motsvarande 1,5 miljarder kronor. President Biden uppmanar samtidigt kongressen att godkänna det stödpaket på 33 miljarder dollar fram till september som han föreslagit. Biden: Föreslagna stödet skulle stärka Ukraina både i strider och vid förhandlingar. Omni 220506.

Ryssland släpper igenom säkerhetsrådets skrivelse - kallar kriget för "dispyt". FN:s säkerhetsråd, där även Ryssland ingår, har för första gången sedan kriget startade antagit en gemensam skrivelse. Dock helt utan ord som "krig", "konflikt" eller "invasion". Ordet "dispyt" finns dock med i en passage. "Säkerhetsrådet uttrycker djup oro angående upprätthållandet av fred och säkerhet i Ukraina", skriver säkerhetsrådet i uttalandet. Texten är skriven av Norge och Mexiko och antogs på fredagen. Eftersom Ryssland kan lägga in sitt veto mot alla kritiska uttalanden har säkerhetsrådet varit helt bakbundet under kriget. En diplomat som vill vara anonym säger till AFP att Ryssland till slut gick med på att anta texten eftersom "alla bra grejer är borta". Omni 220507.

Källa: EU vill se sanktioner mot påstådd Putin-flickvän. Vladimir Putins påstådda flickvän Alina Kabajeva är inkluderad i EU:s nya förslag om ett sjätte sanktionspaket mot Ryssland, uppger flera diplomatkällor för CNN. Enligt källorna är diskussionerna om vilka namn som ska stå på listan i full gång och det är därför fortfarande oklart om Kabajeva kommer att finnas med i slutändan. Den tidigare olympiska gymnasten misstänks spela en central roll i att gömma den ryske presidentens privata förmögenhet internationellt, och har tillbringat flera längre perioder i Schweiz. Enligt uppgifter till Wall Street Journal lade USA till Kabajeva på sin sanktionslista i april men strök sedan hennes namn i sista stund. Även den ryska ortodoxa kyrkans ledare patriark Kirill är med på sanktionslistan. Enligt USA är Alina Kabajeva mor till flera av Putins barn. Alina Kabajeva är 38 år och har vunnit ett OS-guld. Omni 220507.

Rapport: Viktiga ryska enheter sargade - svårt att bygga upp på nytt. Konflikten i Ukraina har dränerat Rysslands "mest kapabla enheter och förmågor", enligt det brittiska försvarsdepartementets senaste uppdatering. Det kommer att ta tid och innebära stora kostnader för landet att bygga upp sina väpnade styrkor på nytt, skriver departementet. "Det blir särskilt utmanande att ersätta modern och avancerad utrustning på grund av sanktionerna som begränsar Rysslands tillgång till mikroelektroniska komponenter." Minst en T-90M, som beskrivs som Rysslands mest avancerade stridsvagn, har förstörts i attacker, enligt rapporten. Landet uppskattas ha omkring 100 stridsvagnar av det slaget, men det är oklart hur många som finns i Ukraina. Omni 220507.
Rapport: Brist på ledarskap förklarar militära förluster. Rysk militär har problem med leda och kontrollera sina styrkor i Ukraina, enligt brittiska försvarsdepartementets senaste underrättelserapport. En brist på ledarskapserfarenhet i de ryska leden har resulterat i att många högre befälhavare har skickats ut till slagfältet. Detta är en förklaring till de "oproportionerligt stora förlusterna" av högt uppsatta militära ledare under Ukrainakriget, skriver departementet och spår att problemen sannolikt kommer att bestå. Oni 220508. Kommentar: Ryssland har slösat sitt krut på civila byggnader och inte militära anläggningar.

Nordkorea fördömer en möjlig svensk Natoansökan. Om Sverige och Finland går med i Nato skulle det rubba den militära balansen vid Baltikum, och förvärra situationen med Ryssland. Det menar Nordkoreas utrikesdepartement, enligt Yonhap. "Detta bevisar att USA och Väst använder situationen i Ukraina som ett gyllene tillfälle att minska Rysslands strategiska utrymme", skriver myndigheten på sin hemsida. Nordkorea fördömer en potentiell ansökan, och menar att det är amerikanska politiska motiv som ligger bakom - och att det enbart kommer provocera fram kraftigare ryska reaktioner. Diktaturen Nordkorea är en av få vänner som Ryssland har kvar i världen. I april uppgav statliga nordkoreanska medier att ländernas relation var "starkare än någonsin", enligt Korea Herald. Nordkorea och Ryssland uppger sig ha ett starkt globalt samarbete. Omni 220507.

200 hem brinner i Sibirien - minst fem döda. Flera kraftiga bränder härjar i södra Sibirien, och omkring 200 hem står i lågor. Det uppger lokala myndigheter enligt AFP. Minst fem personer har dött, och och ett nödläge har utlysts i området där omkring 300 brandmän och 90 brandbilar arbetar för att släcka bränderna. "Att släcka (bränderna) kompliceras av meteorologiska förhållanden - kraftiga vindar fläktar på lågorna och hindrar dem från att släckas." Forskare har tidigare varnat för att årets brandsäsong kan förvärras av kriget i Ukraina, skriver Axios. Bränderna kan dessutom förvärras av att militären, som vanligtvis deltar i släckningsarbetet, är upptagna med invasionen av Ukraina, skriver Independent. Sibirien har drabbats av flera kraftiga bränder senaste åren. Bränderna i Sibirien har en kraftig klimatpåverkan. "Zombiebränder" blir kvar under marken och återuppstår till våren . Omni 220507.

Många ryssar flyr landet: "Putin måste ställas inför rätta och hängas." Över 3,8 miljoner ryssar lämnade landet under årets första tre månader för jobb, turism eller privata skäl. Det visar siffror från den ryska säkerhetstjänsten FSB, enligt den oberoende tidningen Moscow Times. Det är oklart hur många som har återvänt, men mer detaljerad statistik tyder på att många forna Sovjetstater fick ett rejält tillflöde. Tidigare i veckan kom också uppgifter om att FSB-agenter uppmanar släktingar till flyende ryssar att övertyga dem att vända hem. En av dem som har flytt är Igor Volobuyev, som tidigare var en högt uppsatt chef för den statsägda gasjätten Gazprom och storbanken Gazprombank. Nu har han tagit sig till sitt hemland Ukraina för att slåss på ukrainarnas sida, som ett sätt att betala tillbaka för alla års tjänstgöring för den ryska staten. Han vill ha rättvisa. "Putin måste ställas inför rätta och hängas. Men bara i enlighet med lagen," sa han till brittiska The Telegraph tidigare i veckan. Estland såg en rejäl ökning av ryssar - från 29 364 till 125 426. De som flyr är kritiska mot kriget eller rädda för krigslagar. Ryssland riskerar en så kallad "braindrain" när många utbildade flyr. Omni 220507.

Transnistrien: Nya attacker vid gränsen till Ukraina. Det lokala styret i Transnistrien hävdar att den ryskstödda utbrytarregionen utsatts för drönarattacker under natten mot lördagen, rapporterar Reuters. Attackerna uppges ha inträffat nära den ukrainska gränsen och bilder som publicerats av regionstyret visar kratrar i marken. Under de gångna veckorna har det kommit flera rapporter om explosioner i den moldaviska utbrytarrepubliken. Ukraina har upprepade gånger nekat till inblandning och sagt att de misstänker att Rysslands arrangerat attackerna under falsk flagg. Något som Moskva i sin tur förnekar. Transnistrien: Kan inte säga om Ukraina ligger bakom attackerna. Omni 220507.

"Troligt Ryssland förr eller senare blir statsbankrutt." I slutet av förra veckan lyckades Ryssland med nöd och näppe undkomma statsbankrutt då man i sista stund betalade sina försenade statsskulder i dollar. Men faran är långt ifrån över för den ryska ekonomin och en förmodad statsbankrutt är fortfarande inprisad, skriver Bloomberg. Orsaken är att västvärlden trappar upp sina sanktioner mot Ryssland, vilka bland annat försvårat betalningar i dollar. Elena Daly, grundare av rådgivningsfirman EM Conseil, säger till nyhetsbyrån att Ryssland "förr eller senare" förmodligen blir statsbankrutt. Natalia Gurushina, tillväxtmarknadsekonom, menar att huruvida Ryssland klarar sig från statsbankrutt eller inte beror på landets vilja att betala sina skulder. "Men geopolitiska och politiska avgöranden, liksom situationen på marken, är precis lika viktiga," säger hon enligt Bloomberg. Nästa betalning ska in 24 juni. Omni 220507.

ISW: Ukraina lär snart ha kontroll runt Charkiv. Ukraina når just nu framgångar i striderna om Charkiv, rapporterar flera medier. Enligt uppgifter till SVT:s team har en av de ukrainska plutonerna sedan i torsdags rört sig två mil och återintagit flera byar. "Vi får också höra att ryska styrkor retirerar och spränger broar efter sig. Det tyder på att de vill försena ukrainarnas framfart," säger SVT:s Bengt Norborg. Enligt amerikanska tankesmedjan ISW kan ukrainska styrkor snart ha återtagit den strategiskt viktiga staden, rapporterar BBC. Även Expressens Mattias Carlsson är på plats i Charkiv. Han berättar att förödelsen i staden är omfattande, men säger att ryska soldater inte varit inne i staden och skjutit civila, så som i exempelvis Butja. SVT i Charkiv: Överraskande framgångar för Ukraina. Ingen vet hur många som dött i Charkiv. Omni 220507.
Ryssar uppges förstöra broar runt Charkiv - expert: "Kan vara tecken på reträtt." Den ukrainska motoffensiven i östra Ukraina har motat tillbaka ryska styrkor från Charkiv, skriver New York Times. Ukrainsk militär uppger att tre broar nordöst om staden har förstörts av ryska styrkor. Det är ett tecken på att ryssarna inte har några planer på att ta sig tillbaka till området i närtid, enligt en anonym ukriansk militärledare som tidningen pratat med. "Slaget är inte över men just nu så är det vi som dominerar," säger han. Den amerikanske militärhistorikern Frederick Kagan säger att agerandet följer samma mönster som när ryska soldater drog sig tillbaka från Tjernihiv, norr om huvudstaden Kyiv, för drygt en månad sedan. "Det kan vara en indikator på en order om reträtt, och att de försökte sätta upp en försvarslinje," säger han. Omni 220508.

CIA-chefen: "Putin tror inte han har råd att förlora." Ryske presidenten Vladimir Putin tror inte att han har "råd" att förlora kriget i Ukraina - därför vågar han inte avsluta det. Det säger William Burns, chef för det amerikanska underrättelseorganet CIA, vid en konferens anordnad av Financial Times under lördagen. "Jag bedömer att han är övertygad att om han ökar sina ansträngningar ännu mer så kommer han att nå framgång," säger Burns enligt AFP. Han säger också att CIA inte i nuläget ser några faktiska bevis för att Putin planerar att göra allvar av hoten att använda kärnvapen. Burns understryker att CIA är på tårna. CIA-chefen: Ryssland har mött stort motstånd sedan anfallskriget inleddes. Omni 220507.

Gazprom: Köp vår gas utan att bryta mot sanktioner. Den ryska energijätten Gazprom vill fortsätta att sälja sin gas till Europa och försöker övertyga kunderna om att det är möjligt utan att bryta mot sanktionerna mot Ryssland. Det skriver bolaget i ett brev till sina kunder som Bloomberg tagit del av. I brevet skriver Gazprom att en ny ordning tagits fram av Kreml den 4 maj som ska "förtydliga processen" med betalning i rubel. Betalningar i den ryska valutan för gasen ska inte växlas genom den ryska centralbanken utan via en annan myndighet, Russia National Clearing Center. Energijätten garanterar transparens av pengaflödena och att ingen "tredje part" är involverad i betalningarna, enligt Bloomberg. Enligt EU-kommisionen är det ett sanktionsbrott att betala för gasen i rubel som Ryssland kräver. Omni 220508.

Rysk ilska över Stockholms Ukrainapark. Stockholms stads beslut att döpa om en del av parken intill ryska ambassaden till Fria Ukrainas plats har väckt irritation i Moskva. Helt väntat, enligt finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M). "Det demoniska modet som har gripit Europa för att visa solidaritet med Kievregimen blir mer och mer pretentiöst", säger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova i ett uttalande riktat till Stockholms stadshus. Reaktionen kommer en vecka efter det att Stockholms stadsbyggnadsnämnd beslutat att en del av Mariebergsparken intill ryska ambassaden döps om i solidaritet med det ukrainska folket. "Jag tolkar uttalandet som att de (den ryska politiska ledningen) blir provocerade av Stockholms stöd till det ukrainska folkets frihetskamp och kritiken mot den ryska regimen. Det har nu uppenbart fått motreaktioner, vilket vi hade väntat oss. Vi vill ju att vår kritik ska nå fram, inte bara till den ryska regimen utan också till det ryska folket," säger Anna König Jerlmyr till TT. Enligt henne kan inte något få Stockholms stad att dra tillbaka beslutet om namnbyte. "Nej, tvärtom. Vi är mer än någonsin övertygade om att detta behövs. Det finns också ett brett stöd för namnändringen, säger hon.Jag kan konstatera att hon fokuserar på händelser för 300 år sedan medan vi fokuserar på händelser för tre timmar sedan," säger Anna König Jerlmyr. Den ryska talespersonen Maria Zakharova säger i uttalandet att Moskva skulle kunna döpa om områden nära den svenska beskickningen, med koppling till exempelvis slaget i Poltava. (svt 220507.) Omni 220507.

Så har Sverige hjälpt Ukraina med minröjning. Före kriget tränades ukrainsk personal i röjning av minor och ammunition i småländska Eksjö. Samarbetet mellan länderna har pågått sedan 2018, men när kriget kom lades det snabbt på is. "Så fort det är möjligt har vi för avsikt att göra en återstart," säger överstelöjtnant Carl-Axel Blomdahl. Sverige har också hjälpt Ukraina att ta fram regelverk för hur minröjning ska gå till i landet, samt med förberedelser för att upprätta två centrum för utbildning inom området i Ukraina. Ukrainska myndigheter bedömer att nästan halva landet kan behöva röjas från minor och oexploderad ammunition efter kriget. Insatsen kan ta flera år och kommer att kräva internationell hjälp. "Det är en oerhört tidskrävande process om man ska rensa så stora delar av ett land," säger Carl-Axel Blomdahl, som också är ställföreträdande chef på Swedec, totalförsvarets kompetenscentrum för min- och ammunitionsröjning. Arbetet kompliceras ytterligare av att många strider skett i anslutning till eller inne i de största städerna. "Det här gör att det blir svårt med återflyttningar nu när det finns den här typen och mängden av oexploderad ammunition som måste hanteras för att det normala livet ska komma igång för människor i Ukraina." Oexploderad ammunition är ammunition som har skjutits ut men inte detonerat. Den kan förbli farlig långt efteråt. Utöver fara för liv innebär problemet också ett hot mot livsmedelsproduktionen, eftersom ryska soldater har gjort om åkrar till minfält. Ukraina står tillsammans med Ryssland för en fjärdedel av världens totala export av vete. Enligt Ukrainas jordbruksdepartement är nu en dryg tredjedel av landets odlade mark ockuperad eller osäker, rapporterar amerikanska NPR. svt 220507.

SVT i Charkiv: Överraskande framgångar för Ukraina. Ukrainska styrkor når nya framgångar i Charkiv - och det går överraskande fort. Det berättar SVT:s utsände Bengt Norborg, som befinner sig i staden tillsammans med fotograf Emil Larsson. En av plutonerna som låg vid fronten i torsdags har nu rört sig omkring 20 kilometer norrut och erövrat två, tre byar, enligt uppgifter till SVT:s team. "Vi får också höra att ryska styrkor retirerar och spränger broar efter sig. Det tyder på att de vill försena ukrainarnas framfart," säger Bengt Norborg i Morgonstudion. Ryssarna tycks nu fokusera all sin kraft på att erövra Donbass, men även där rapporteras om problem för de ryska styrkorna. Samtidigt väntas nya militära leveranser till Ukraina. "När de allra tyngsta leveranserna av artilleri kommer blir det nog väldigt kärvt för de ryska styrkorna att ta sig framåt," säger Bengt Norborg. svt 220507.

Försvarsexperten om amerikanska underrättelserna: "Förödmjukande". Vid minst två tillfällen under det pågående kriget ska USA ha bistått Ukraina med underrättelser som hjälp till att slå ut ryska militärresurser. Det rapporterar amerikanska medier och hänvisar till högt uppsatta underrättelsekällor. Enligt Robert Dalsjö vid FOI finns det ingenting i nuläget som tyder på att det skulle påverka en rysk upptrappning. "Det vore för riskfyllt, de har fullt upp i Ukraina," säger han till SVT Nyheter. New York Times publicerade på torsdagen uppgifter om att USA har hjälpt Ukraina med underrättelser som lett till att ryska generaler har kunnat dödas. Kort efteråt kunde tv-kanalen NBC berätta, med hänvisning till försvarsskällor, att USA även har hjälpt Ukraina att identifiera det ryska flaggskeppet Moskvas position, varpå Ukraina kunde avfyra robotar som ska ha sänkt fartyget. Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror att informationen kan provocera Ryssland till viss del men menar samtidigt att den inte kommer att ha någon direkt påverkan på säkerhetsläget. "Det här kan göra att ryssarna blir lite mer förbannade eftersom det är förödmjukande för dem. Inte nog med att ukrainare dödar generaler, utan att Ukraina får hjälp av ett Natoland att döda generaler," säger Robert Dalsjö. "Samtidigt stämmer det här med den bild som Putin och Kreml har gett av kriget väldigt länge, nämligen att det inte bara är ett krig mot Ukraina utan även mot Nato," säger han. Enligt Robert Dalsjö skulle händelserna kunna ingå som en av flera förevändningar för Ryssland att utvidga kriget. Däremot är förfarandet att bistå invaderade länder med underrättelser ett vanligt förfarande, likställt med att skicka vapen, menar han. "Det är inte bristen på förevändningar som gör att de avstår att från att utvidga kriget att omfatta även Nato. Det är självbevarelsedrift. Det vore för riskfyllt, de har fullt upp i Ukraina," säger han. Om försvarsläckorna har varit avsiktliga eller oavsiktliga är ännu okänt. Pentagons talesperson John Kirby har dementerat uppgifterna och kallat New York Times publicering för "oansvarig". Samtidigt står Ryssland fast vid att robotkryssaren sjönk i Svarta havet den 14:e april till följd av en brand ombord. "I sådana här sammanhang brukar stormakterna inte öppet vidgå att man har gjort något som har rört till det för den andra parten för att denne inte ska förlora ansiktet," säger Robert Dalsjö. "Däremot kommer det att leda till en åthutning i de strukturer i USA som hanterar informationen i USA. De har inte meddelarfrihet så det kan vara så att de letar efter läckan." svt 220507.

SVT:s utsända tillbaka i Butja: "Det går knappt att känna igen sig." SVT:s reporter Bengt Norborg och fotograf Emil Larsson befinner sig i Butja utanför Kiev, på en plats där skrot samlats efter att man städat upp i delar av staden. Provisoriska broar i området är asfalterade och noga målade med linjer. "Det är helt otroligt hur ukrainarna tar tag i att rensa upp och återuppbygga direkt när de har möjlighet, säger Bengt Norborg, som medverkar i Morgonstudions specialsändning om kriget. Hör SVT:s team rapportera direkt från Butja i klippet . svt 220508.

Skola i Belogorivka i ruiner - 60-tal personer befaras ha dött. Enorma mängder bråte är det enda som återstår av den skola som under lördagen bombades i byn Belogorivka i Luhanskregionen. Skolans källare ska ha använts som skyddsrum och omkring 60 personer befaras ligga döda under rasmassorna. Arbetet med att hitta kropparna i rasmassorna fortsätter under söndagen, minst två har hittats döda. Av de 90-tal personer som sökt skydd i skolans källare har ett 30-tal klarat sig med livet i behåll efter att byggnaden bombades under sen lördagkväll, resten befaras vara döda. Det uppger guvernören i regionen i ett uttalande på Telegram. Efter att ett annat skyddsrum i området förstörts hade många sökt skydd i just skolan. "Nästan hela byn hade sökt skydd, alla som inte har evakuerat," säger guvernören Serhei Hajdaj enligt CNN. Se förödelsen efter bomben i klippet . svt 220508. Kommentar: Butja - Belogorivka. Putins styrkor fortsätter förödelsen på andra ställen i Ukraina.

Pekings man vald till Hongkongs nya ledare. Den före detta säkerhetschefen John Lee valdes, som väntat, till Hongkongs högste ledare på söndagen. Han var den ende kandidaten som tilläts av det kinesiska kommunistpartiet - och vann med drygt 99 procent av rösterna. EU fördömer det odemokratiska valet. Lee kommer att ersätta Carrie Lam som har varit Hongkongs chefsminister sedan 2017. Han gick till val med sloganen: "Tillsammans öppnar vi ett nytt kapitel i Hongkong" och utlovade bland annat en omstart för stadens ekonomi. 64-årige John Lee var alltså ensam kandidat och fick 99 procent, eller 1 416 av totalt 1 461 röster, av den Pekingvänliga valkommitté som väljer ledare. Sedan 2020 har Kina kontrollen över valsystemet i det tidigare i hög grad självstyrande Hongkong. Endast personer som är lojala med kommunistpartiet får ha politiska ämbeten. Enligt en opinionsundersökning i mars hade 24 procent av befolkningen i Hongkong förtroende för Lee. 12 procent uppgav att de hade förtroende för företrädaren Carrie Lam. Under valdagen bevakades vallokalen av cirka 7 000 poliser, rapporterar lokala medier. Tre personer ur ett pro-demokratiska parti protesterade utanför vallokalerna och ropade slagord som "Makten åt folket" och "Fri rösträtt". "Vi vet att vår protest inte kommer att ha någon effekt men vi vill inte att Hongkong ska vara helt utan röst", säger Vanessa Chan, en av demonstranterna. Polisen genomsökte demonstranternas tillhörigheter men ingen greps. EU fördömer Kinas tillsättning av John Lee, genom utrikeschef Josep Borrell. Unionen "beklagar" ett sådant övertramp mot -demokratiska principer och den politiska mångfalden", meddelar Borrell i ett formellt uttalande. Han beskriver det som ännu ett tydligt avsteg från principen om "Ett land, två system" som ska gälla mellan Kina och Hongkong enligt överlämningsavtalet från 1997. Carrie Lam gratulerade under söndagen den nya ledaren och försäkrade att hon kommer att ge det stöd som krävs för att skiftet ska gå så smidigt som möjligt. John Lee tar över ledarskapet den 1 juli. Lee är känd för att ha haft ansvar för Hongkongpolisens nedslag på de stora demokratiprotesterna för tre år sedan. Han beskrivs som en man som gjort en klassresa från arbetarklassen till Hongkongs toppskikt. svt 220508. Kommentar: En folkets förrädare väljs som ny ledare. Omni 220508.
EU-chef: Valet bryter mot demokratiska principer.Valet av den Pekingvänliga John Lee som ledare i Hongkong "bryter mot demokratiska principer och den politiska pluralismen". Det skriver EU-kommissionens utrikeschef Josep Borrell Fontelles på Twitter. Han menar att valet av Lee är ett nytt steg mot avskaffandet av ett land, två system-principen som präglat Kinas relation till Hongkong sedan Storbritannien lämnade regionen 1997. Valet av Lee var det första sedan de stora prodemokratiska demonstrationerna 2019, och införandet av en kritiserad säkerhetslag 2020. Omni 220508.

Kadyrov hävdar kontroll över Popasna - Luhansk bekräftar. Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov hävdar att hans armé har tagit kontroll över större delen av staden Popasna i östra Ukraina, rapporterar Reuters. Kadyrov, som beskrivit sig själv som Vladimir Putins "fotsoldat", skriver på appen Telegram att stadens huvudgator och centrala distrikt "har rensats helt". Från ukrainskt håll tillbakavisade man först påståendet och sa att striderna fortsatt pågick. Senare på söndagen meddelade dock guvernören i regionen Luhansk, Serhij Haidai, att ukrainska trupper dragit sig tillbaka från staden. Kadyrov har flera gånger publicerat videofilmer av tjetjenska soldater som påstås delta i militära aktiviteter i Ukraina. Tjetjenien är en delrepublik i sydvästra Ryssland. En gång i tiden gjorde Tjetjenien motstånd mot Ryssland - nu är dess ledare Putins allierade. Omni 220508.

Slutsats efter 50 timmar av rysk tv: Aggressivt mönster. Reportrar på The New York Times har gått igenom över 50 timmar av nyhetssändningar i rysk statlig tv för att undersöka hur man rapporterar om kriget i Ukraina. Tidningen lyfter exempelvis rapporteringen av massakern i staden Butja. I de ryska nyhetssändningarna beskrivs bilderna och vittnesmålen från platsen vid upprepade tillfällen som en bluff. Ett tv-ankare påstår att det finns filmer som visar hur de livlösa kropparna rör på sig. I en annan sändning säger nyhetspresentatören att de döda bar för rena kläder för att ha legat på gatorna i flera dagar. Tidningen drar slutsatsen att syftet med sändningar inte bara är att övertyga tittarna om Kremls narrativ, utan att det även handlar om att förvirra publiken. "Detta är ett långtgående, aggressivt mönster som visar hur rysk media snedvrider händelseförlopp," säger journalisten Stuart Thompson i en intervju med CNN. Många ryssar hämtar all sin information från statlig tv. analys Brian Stelter: Därför är rysk tv-propaganda avgörande för att förstå kriget i Ukraina. Rysk tv-presentatör: Kriget mot Europa och världen kommer efter invasionen av Ukraina. Omni 220508.

Putin: "Precis som 1945 kommer segern att bli vår." Den ryske president Vladimir Putin säger att Ryssland kommer gå segrande ur kriget i Ukraina - "precis som 1945". Under ett tal för att uppmärksamma minnesdagen av andra världskrigets slut återupprepade han även sin grundlösa krigsretorik om att ukrainarna är nazister. " I dag kämpar våra soldater, som sina förfäder, sida vid sida för att befria sitt hemland från den nazistiska smutsen," säger presidenten. Putin sa också att han önskade "alla Ukrainas invånare en fredlig och rättvis framtid" (Kommentar: Vilket skämt.) Omni 220508.

Jill Biden i Ukraina - mötte Olena Zelenska i hemlighet. USA:s första dam Jill Biden har träffat sin ukrainska motsvarighet Olena Zelenska i västra Ukraina. Mötet var oannonserat, enligt Washington Post. Under söndagen har hon firat mors dag i Slovakien, nära den ukrainska gränsen. Hon reste i hemlighet med bil till staden Uzjhorod där hon träffade president Zelenskjys fru på en skola. Olena Zelenska har den senaste tiden levt gömd på okänd ort tillsammans med sina barn, rapporterar AP. Besöket beskrivs som oväntat. Uzjhorod ligger omkring tio minuter med bil från gränsen till Slovakien. Omni 220408.

Zelenskyj: Ryskt krav är att soldaterna ska tas tillfånga. I nuläget är det omöjligt att häva den ryska belägringen av Mariupol, där soldater fortsatt befinner sig i stålverket Azovstal. Det säger president Volodymyr Zelenskyj, enligt Sky News. Enligt presidenten beror det på att Ukraina inte har tillräckligt tunga vapen för att rent militärt kunna bryta belägringen. Angående de kvarvarande ukrainska trupperna i stålverket säger han att Ryssland enbart är beredda att låta ukrainska soldater lämna om de kan tas tillfånga och utgöra del av ett potentiellt fångutbyte. Soldaterna vägrar fortsatt att kapitulera . Omni 220508.

Skola bombad i Luhansk - var skyddsrum för 90 personer. En skolbyggnad i byn Bilohorivka i den ukrainska regionen Luhansk har bombats av Ryssland, uppger guvernören Serhiy Gaidai i ett inlägg på Facebook sent på lördagskvällen, enligt Reuters. Enligt guvernören ska omkring 90 personer ha befunnit sig i skolans källare, eftersom stadens skyddsrum tidigare förstörts, skriver BBC. Ett 30-tal personer ska ha evakuerats. Omni 220507.
60 personer befaras döda efter flygattack mot skola. Minst två personer har konstaterats döda efter en rysk flygattack mot en skola i byn Bilohorivka i Luhansk, men dödssiffran befaras vara betydligt högre än så enligt regionens guvernör Serhij Haidai. "Det är sannolikt att alla 60 personer som är kvar under bråtet är döda", skriver han på appen Telegram. Räddningsarbetet vid skolan pågår fortfarande för fullt och 30 personer har räddats ur rasmassorna. "Nästan hela byn gömde sig där, alla som inte hade evakuerats. Skolans källare var den enda platsen som återstod att söka skydd i, men ryssarna tog den möjligheten från dem," säger Haidai till CNN. Bilder från lokala myndigheter som CNN har publicerat visar en totalförstörd byggnad i brand. Omni 220508.
Överlevare om skolattacken: "Små stenar föll över oss." Överlevarna efter den ryska flygattacken mot en skola i byn Bilohorivka i Luhansk berättar i en intervju med CNN om skräcken de upplevde. "Jag träffades av en betongplatta - som var böjd till en boll. Sedan inträffade en till explosion, små stenar föll över oss. Mörker, säger en man som inte vill uppge sitt namn. Han berättar att han var helt vilsekommen när han kom ut ur byggnaden. Omkring 90 personer hade sökt skydd i skolan, bara 27 av dem ska ha överlevt attacken. FN:s barnfond Unicef har starkt fördömt attacken. Omni 220509.

Nytt sanktionspaket riktas mot ryska statliga kanaler. USA, EU och G7-länderna har enats om att rikta sanktioner mot ryska statligt kontrollerade tv-kanaler. Det meddelades i samband med dagens videomöte mellan G7-länderna och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar NBC. Sanktionerna riktas mot de tre största tv-kanalerna sett till antalet tittare. Som skäl nämns att kanalerna får in intäkter från utlandet, och att det är pengar som senare hamnar hos den ryska staten. Enligt New York Times riktas amerikanska sanktioner också mot omkring 2 600 ryska och belarusiska tjänstemän. USA vill även rikta nya sanktioner mot Rysslands industrisektor. Omni 220509.

Patron sniffade upp 200 minor - prisas av Zelenskyj. Ukrainas mest kända hund – som lyckats sniffa upp över 200 minor i landet - prisas av president Volodymyr Zelenskyj, skriver flera medier. Jack Russeln Patron och ägaren Michailo Ilijev tog emot utmärkelsen under ett möte mellan Zelenskyj och Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Patron skällde och viftade på svansen när han tog emot utmärkelsen. "I dag vill jag belöna de ukrainska hjältar som redan rensar vårt land från minor (...) Patron hjälper inte bara till att neutralisera minor, han lär också barn nödvändiga säkerhetsregler i områden där det finns ett minhot," säger presidenten. Patron använde nämligen kanadensisk teknik i sitt arbete. Omni 220509.

Brittisk minister: Putins öde kommer att bli som Hitlers. Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace jämför Vladimir Putin med Adolf Hitler i ett stort tal på måndagen, då Ryssland firar Segerdagen till minne av Nazitysklands fall. Det visade en utskrift av talet som spreds i brittiska medier på måndagsmorgonen. Själva talet hölls sedan vid 10-tiden. Sky News konstaterar att Wallace inte skräder orden: "Genom invasionen av Ukraina återspeglar Putin, hans inre krets och generalerna nu den fascism och tyranni som rådde för 70 år sedan, och upprepar felen från förra seklets totalitära regimer," säger Wallace och tillägger: "Deras öde måste också så småningom bli detsamma." Wallace: Alla professionella soldater borde bli förskräckta av den ryska arméns beteende. Omni 220509.

EU-topp: Konfiskera ryska tillgångar - ge till Ukraina. EU borde konfiskera Rysslands frysta valutareserv och använda pengarna för att återuppbygga Ukraina. Det säger EU:s utrikesrepresentant Josep Borell till Financial Times. Han drar paralleller till hur Bidenadministrationen tog pengar från den afghanska centralbanken och gav till 11-septemberoffer och humanitär hjälp. EU kan konfiskera brottsdömdas finansiella tillgångar, men att expropriera en stats tillgångar skulle vara ett "dramatiskt skifte", enligt tidningen. Enligt Ryssland har centralbanken fått tillgångar motsvarande 300 miljarder dollar frysta. Omni 220509. Kommentar: Äntligen någon på hög nivå som framför detta. Ryssland måste betala för sin förstörelse av Ukraina.

G7 överens om att fasa ut rysk olja - slutdatum saknas. I samband med att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffade G7 på söndagen annonserades en överenskommelse om att fasa ut rysk olja, rapporterar flera medier. Däremot sattes inget datum för när G7-länderna ska sluta importera rysk olja. I G7 finns Frankrike och Tyskland, som är viktiga länder inom EU-samarbetet och därmed i unionens arbete med sanktioner mot Ryssland. USA har redan förbjudit importen av rysk olja, gas och kol. Utöver beslutet kring oljan antog G7 sanktioner mot statliga ryska medier. G7 länderna består av Frankrike, Tyskland, Kanada, Italien, Japan, Storbritannien och USA. Gruppen inkluderade tidigare Ryssland innan annekteringen av Krimhalvön 2014. Omni 220509.

Bulgarien stödjer inte EU:s nya paket mot rysk olja. Bulgarien kommer inte att stödja EU:s nya sanktionspaket mot Ryssland - om landet inte blir undantaget det föreslagna förbudet mot import av rysk olja. Det säger vice premiärminister Assen Vassilev till Reuters. "Vår ståndpunkt är väldigt tydlig. Om vissa länder får undantag så vill vi också få det," säger Vassilev. Ungern, Slovakien och Tjeckien, som är starkt beroende av rysk olja, har bett om ett undantag från sanktionerna. På söndagen kom EU allt närmare en överenskommelse om ett nytt sanktionspaket mot Ryssland, men samtalen fortsätter i veckan för att lösa hur länder som är beroende av den ryska oljan ska kunna klara sanktionerna. Söndagens samtal avslutades utan en överenskommelse. De europeiska länderna kämpar med att komma överens. Omni 220509.

Segerdagen 9 maj. Den 9 maj högtidlighålls Nazitysklands kapitulation och slutet på andra världskriget årligen genom stora militärparader på flera håll i Ryssland. Den största paraden hålls på Röda torget i Moskva. Segerdagen infaller den 8 maj i många andra länder, men då det i Sovjetunionen redan hunnit bli den 9 maj när kapitulationen trädde i kraft så firar ryssarna den dagen. Dagen ses som ett av Rysslands viktigaste datum och är en nationell helgdag. Det är också en dag då överlevande krigsveteraner samlats och hedrats, men dessa är numera allt färre. Under senare år har 9 maj-firandet kommit att bli allt mer nationalistiskt färgat och paraden ses av många som ett ryskt styrkeprov. Årets segerdag är den 77:e. 2020 sköts firandet i Ryssland upp till den 24 juni, med anledning av pandemin. (svt 220508).

Ledare: Verkliga Segerdagen är dagen då Putin försvinner. Segerdagen, som är minnesdagen av Nazitysklands fall och en viktig högtid i Ryssland, dominerar dagens ledarsvep. DN:s ledarsida skriver att den verkliga ryska segerdagen inte är i dag, utan när despoten Putin försvinner från makten. "Den dag då ryssarna börjar återfå sina mänskliga rättigheter och landet tar ett första kliv tillbaka in i den civiliserade världen", skriver ledarsidan. Det finns inget att fira på Röda torget i dag. Men kanske kan Putin hitta på en anledning, skriver GP:s Håkan Boström. "Av två onda ting är det minst onda om Putin ljuger ihop en seger för sina egna. Det riktigt illavarslande vore om han bestämmer sig för att likt Stalin mobilisera hela den ryska befolkningen för sitt aggressionskrig." Den ryska regimen står inför en geopolitisk mardröm och Putinregimen har ingen chans att överleva, skriver DI:s PM Nilsson. Han skriver att den president som kommer att tala i dag är "svårt skadad och försvagad" - och att Putin har förlorat "hela sitt projekt". "Väst måste förbereda sig på att detta är Putins sista dagar." Omni 220509.
Putin anklagar väst: "Vi försvarar moderlandet." "Den särskilda militära operationen" - alltså Rysslands invadering av Ukraina - var behövlig och en "läglig" åtgärd, säger Rysslands president Vladimir Putin under sitt tal med anledning av firandet av segern över Nazityskland i andra världskriget. Det var "rätt beslut" av ett oberoende, starkt och suveränt land, menar han. Putin pratar även om att "väst inte lyssnade på oss", att Nato utgjorde ett hot vid Rysslands gränser och hävdar, återigen utan några som helst belägg, att väst förberedde en invasion av Ryssland. Han drar även direkta paralleller mellan Rysslands invasion av Ukraina och segern under andra världskriget. "Donbass-frivilliga och ryska styrkor strider för sitt moderland. Vi kommer aldrig att ge upp vår kärlek till moderlandet," säger han. Presidenten lovar att hjälpa familjer till döda och skadade soldater. Däremot ger han, under det elva minuter långa anförandet, inga besked om processen i Ukraina eller några besked om hur långvarigt kriget kan bli. "För Ryssland, för seger, hurra!" avslutar han. Flera experter menade inför talet att Putin formellt skulle förklara krig mot Ukraina, men något sådant hände inte under talet. Ryska flygvapnet skulle ha en uppvisning där de flög i formationen av ett Z - den ryska krigssymbolen - men det fick ställas in till följd av dåligt väder. Omni 220509.
Experter: Inga nya besked - ville rättfärdiga invasionen. Det kom inget större tillkännagivande under Vladimir Putins tal under Segerdagen som flera experter förutspått. Men i talet försökte presidenten återigen rättfärdiga Rysslands invasion av Ukraina genom att hävda att Nato och Ukraina utgjorde hot mot landets gränser, skriver BBC:s Moskvakorrespondent Will Vernon. Enligt presidenten utgjorde Nato och Ukraina "oacceptabla hot", men omvärlden fördömer Rysslands agerande som en illegal invasion. Financial Times Rysslandskorrespondent Max Seddon skriver på Twitter att talet var "måttligt vapenskramlande". "Det bestod nästan enbart av berättiganden och motiveringar som han redan har sagt", skriver han. Enligt Sky News försvarsanalytiker Lord Dannatt var det väntat att Nato skulle utmålas som en angripare. Huvudbudskapet till det ryska folket var att det här är en "viktig och nödvändig operation", säger han. "För att visa ryska folket att han är en stor ledare och att han kommer försvara deras värderingar." Omni 220509.
Putin talade på Röda torget: Väst har pressat Ryssland. Under måndagen höll Vladimir Putin tal på Röda torget i Moskva i samband med Segerdagen. Presidenten sa bland annat att den särskilda militäroperationen i Ukraina var nödvändig och att västländer, med USA i spetsen, har pressat Ryssland. Världens blickar riktades mot Vladimir Putin när han vid 09-tiden svensk tid höll tal i Moskva i samband med firandet av ryska Segerdagen. I talet sa han bland annat att den särskilda militäroperationen i Ukraina var nödvändig och det enda rätta beslutet. I sitt tal sa Putin även att väst "förberedde en invasion av vårt land inklusive Krim". Putin sa att västländer med USA i spetsen har pressat Ryssland, och att USA geopolitisk förödmjukat hela världen. Därför, hävdar Putin, var invasionen av Ukraina i själva verket ett "förebyggande" slag tillbaka mot påstådd "aggression". "Det var tvunget, lägligt och det enda rätta beslutet. Beslutet hos ett suveränt, starkt och självständigt land," sa Putin. Putin pratade också om att väst inte velat lyssna utan istället haft andra planer. "Nato vägrade att lyssna på Rysslands uppmaning om att ta fram en ny säkerhetsordning," sa presidenten enligt TT. Putin nämnde aldrig Ukraina i sitt tal, men däremot de pågående striderna i Donbas i östra Ukraina som han kopplar ihop med andra världskriget och sovjetiska uppoffringar i det kriget. "I dag försvarar ni det era fäder och förfäder slogs för," sa Putin. "De som krossade nazismen under Det stora patriotiska kriget (andra världskriget) visade prov på hjältemod i evig tid. Denna generation av segrare, som vi alltid kommer att se upp till." Att Putin inte nämner Ukraina under sitt tal säger en hel del, enligt SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. "Det säger väldigt mycket om hur Ryssland och Putin ser på konflikten och Ukrainas rätt att existera som land," säger han. "Han nämnde inte Ukraina vid namn under hela talet. Han pratade däremot om Donbas där flera har haft ryska som modersmål. Han kallar det en del av moderlandet." Enligt Carl Fridh Kleberg fortsätter Putin på samma linje som tidigare där han framhåller Ryssland som offer och att alla andra är emot dem. "Det var egentligen det som stod i centrum," säger han om presidentens tal. svt 220509.
Expert: "Målet var att kommunicera att allt går enligt plan." Piotr Wawrzeniuk, docent i militärhistoria vid Försvarshögskolan, menar att president Vladimir Putins mål med sitt segerdagstal var att kommunicera att allt går enligt plan. "Vi fortsätter och det finns ingen anledning till oro är ungefär vad han kommunicerade," säger Piotr Wawrzeniuk. Segerdagen i Ryssland - ett traditionsenligt firande av segern över Nazityskland - är en extremt viktig dag för Ryssland," enligt Piotr Wawrzeniuk. Han menar att Putin i sitt tal underströk att balansen i Europa är rubbad och att Ryssland vill ha en rättvis säkerhet när väst, med Nato i spetsen, har tagit "stora friheter i Rysslands bakgård", Ukraina. "Han (Putin) sa att operationen fortsätter och att man kommer att fortsätta slåss för de ideal och värderingar som gjorde att man segrade 1945," säger Piotr Wawrzeniuk som menar att talet innehåll paralleller mellan ukrainska försvarare och nazister. "Man har använt det här minnet av segerdagen som en ersättning för egentlig politisk- och samhällsmodernisering. Den här militäriseringen av samhället och karnevalisering av minnet med folk som klär ut sig och så vidare, när det i grunden handlar om en seger som i Sovjetunionen kostade 27 miljoner människoliv enligt officiella siffror." Bedömare har i veckor spekulerat i vad talet ska innehålla, bland annat att Putin ska planerat att förklara fullständigt krig mot Ukraina. "Talet var förvånansvärt utslätat med tanke på spekulationerna. Det innehöll inte någon tillstymmelse till att utropa en seger, eller vilket som var den största farhågan, att Putin officiellt skulle förklara krig," säger Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet. Bo Petersson tror att talet är en kompromiss mellan olika intressen i ledningen. "Jag förmodar att de läckor som förekommit om att Putin skulle använda talet för att formellt förklara krig tyder på att planerna varit långt framskridna, men ändå övergivits i slutändan." Enligt Piotr Wawrzeniuk används dagen exempelvis av Ryssland mot de baltiska länderna och Polen, där man inte firar den ryska högtiden, för att falsifiera deras uppfattning av historien. svt 220509.
Citat för citat: Så lät Vladimir Putins tal. Invasionen av Ukraina var oundviklig och rent självförsvar mot västländerna. Så lät Putins budskap när han talade på segerdagen. "Det här är vanlig retorik från den ryska makten när man utmålar sig själv som konstant offer," säger utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. "Nato-länderna ville inte lyssna på oss. I själva verket hade de helt andra planer, och det blev vi varse om. De förberedde sig för ännu en bestraffningsoperation i Donbas och på vår historiska mark, inklusive Krim," sa Vladimir Putin i sitt tal. Presidenten återupprepade sina påståenden om att Ukrainas ledning är nazister. "Han skickar en tydlig signal till det ryska folket om att Ukrainas regering representerar Rysslands största historiska fiender", säger Carl Fridh Kleberg, utrikesreporter. Se delar av Putins tal och hör Carl Fridh Klebergs analys i klippet. svt 220509. Kommentar: En bra analys.
Nedtonad segerparad i Moskva. Idag hölls den traditionsenliga segerparaden i Moskva, en parad som överskuggades av kriget i Ukraina. "Det var väldigt mycket förväntningar och spekulationer i förväg om vad som skulle ske. Och under paraden var frånvaron av stora utspel det som var det tydligaste," säger Fredrik Wadström, journalist och fd Rysslandskorrespondent på Sveriges Radio. "Segerdagen var en gång i tiden en slags möjlighet att bjuda in resten av världen och tillsammans kan vi minnas den här seger i andra världskriget. Men den har blivit mer och mer en fråga om lojalitet med den ryska regimen, Kreml, det politiska systemet och med Putin själv, säger Fredrik Wadström, journalist och fd Rysslandskorrespondent på Sveriges Radio. Över 27 miljoner sovjetiska medborgare och soldater miste livet i en av historiens mest omfattande militära konflikter känt i Ryssland som det stora fosterländska kriget. Efter fyra plågsamma år hölls en stor segerparad på Röda torget i Moskva, vars syfte var att hedra det sovjetiska folkets enorma uppoffringar och hjältedåd. svt 220509.
Ryska journalister skrev ner Putin under "Segerdagen". En protestaktion genomfördes under gårdagens firande av "Segerdagen", då två ryska journalister publicerade ett 40-tal artiklar med kritik mot kriget i Ukraina. Under det årliga firandet av "Segerdagen" till minne av Nazitysklands kapitulation, publicerade journalisterna Alexandra Mirosjnikova och Egor Poljakov Kreml-kritiska artiklar på regimtrogna tidningen Lentas webbsida. Lenta är en av Rysslands största tidningar och följer vanligtvis Kremls världsbild i sin nyhetsrapportering. I artiklarna omskrivs Vladimir Putin bland annat som en "ynklig diktator" som startat "2000-talets blodigaste krig". Sedan krigsutbrottet är det olagligt att sprida uppgifter om kriget som inte kommer från officiella ryska källor och straffet kan bli upp till 15 års fängelse. I en intervju med The Guardian erkänner Egor Poljakov att han är rädd för vad som kommer hända härnäst, men att han var medveten om vad han gjorde och vilka konsekvenserna kunde bli. "Vi kunde inte acceptera detta längre. Det här var det enda rätta vi kunde göra", säger han. Artiklarna plockades snabbt bort av den ryska censurmyndigheten Roskomnadzor, men går fortfarande att läsa genom ett verktyg för webbhistorik, som The Guardian länkar till. svt 220510. Verdens Gang 220509.Kommentar: Så modiga personer.
Antikrigsbudskap kablades ut - under militärparaden. Ryska tittare på satellit-tv möttes av antikrigsbudskap när de i själva verket ville titta på Segerparaden från Röda torget i Moskva, skriver Reuters. Tv-tittarna möttes av budskap som: "Ni har tusentals ukrainares och hundratals barns blod på era händer" och "Tv och myndigheter ljuger. Nej till krig". Detta samtidigt som bilderna från militärparaden och Vladimir Putins tal rullade. Det finns i nuläget ingen förklaring till hur budskapen dök upp. Enligt den statliga nyhetsbyrån Interfax ska antikrigsbudskapen även ha dykt upp i kabel-tv efter en hackerattack. Omni 220509.

Robotattack i Odesa - flyglarm ljuder i Kyiv. I samband med att den ryske presidenten Vladimir Putin höll sitt segerdagstal träffades Odesa av fyra Onyx-roboar. Robotarna avfyrades från den ryskkontrollerade Krymhalvön, uppger den ukrainska militären enligt Sky News. Det finns ännu inga uppgifter om att något träffats. Samtidigt har Sky News säkerhetsredaktör Debora Haynes publicerat ett videoklipp som visar hur flyglarmet ljuder i huvudstaden Kyiv. Omni 220509.

Stoltenberg uppmanar till reträtt och nya förhandlingar. På Segerdagen uppmanar Natos generalsekreterare återigen Vladimir Putin att dra sig tillbaka från Ukraina. Nu behövs fredsförhandlingar, säger Jens Stoltenberg i en intervju med tyska Die Welt. "Vi står stadigt vid Ukrainas sida och kommer att fortsätta hjälpa landet att hävda sin rätt till självförsvar," säger han. Stoltenberg varnar också för att Putin kommer att använda Segerdagen till att fortsätta "sprida lögner om Nato och västvärlden som helhet". Han avvisar bestämt de ryska anklagelserna om att Nato på något sätt har uppträtt aggressivt. Dessa anklagelser upprepade Putin i sitt tal till nationen på måndagsförmiddagen. Omni 220509.
Putin på Segerdagen: Invaderade i "förebyggande syfte". Vladimir Putin fortsätter att helt utan belägg hävda att Ryssland invaderade Ukraina i "förebyggande syfte". Under firandet av Segerdagen i Ryssland talade han på Röda torget i Moskva. "Det är nästan intressantare vad han inte sa än vad som var med i talet," säger Inga Näslund, Rysslandsexpert vid Palmecentret. Den ryska presidenten hade omvärldens blickar på sig. I samband med firandet av Segerdagen i Ryssland väntades han skicka någon form av signal gällande vilken riktning den ryska strategin i Ukraina ska ta framöver. Putin inledde sitt tal på röda torget med att ära de ryska styrkorna för segern i andra världskriget - och skiftade därefter fokus till kriget i Ukraina. "Det är samma sak nu. Ni kämpar för vårt folk i Donbass, för vårt fosterlands säkerhet," sa Rysslands president Vladimir Putin. Framför stridsfordon och paraderande soldater påstod han att Ryssland invaderade Ukraina i "förebyggande syfte". "Nato vägrade att lyssna på Rysslands uppmaning om att ta fram en ny säkerhetsordning," sa Putin. På förhand hade det spekulerats i om Putin skulle deklarera seger i Ukraina, eller framföra en regelrätt krigsförklaring - vilket skulle kunna leda till att reservister och värnpliktiga kallas in. Sedan invasionen den 24 februari har Ryssland kallat kriget för "en militär specialoperation". "Inget av det var med i talet. Det är nästan intressantare vad han inte sa, än vad som var med i talet," säger Inga Näslund, Rysslandsexpert vid Palmecentret i Expressen TV. I talet upprepade Putin samma budskap som han framfört sen kriget inleddes. "Det han säger i dag är hans vanliga lögner om att Ukraina tänkt skaffa kärnvapen, och att det förberetts ett anfall på Donbass och så vidare. Allt det där är fria fantasier i Putins huvud," säger Inga Näslund. Presidenten utlovade hjälp till familjer till döda och skadade soldater. Däremot gav han ingen fingervisning om hur utdraget kriget kan bli. "Jag fruktar att det kan hålla på ett bra tag till. Ryssland har lidit stora förluster, men det är samtidigt ett stort land. Kriget på östfronten i Ukraina påminner om första världskriget där soldater är nedgrävda i skyttegravar," säger Expressens utrikesredaktör Mats Larsson i Expressen TV. Segerdagen firas med anledning av årsdagen av Nazitysklands kapitulation i andra världskriget. Under Putins tid vid makten har dagen blivit allt mer nationalistiskt färgad, skriver TT. Exp 220509.
Analyser: Ett nedtonat tal - kan visa på ryska bristerna. President Vladimir Putin gav inte några ledtrådar om Rysslands kommande intentioner med kriget i Ukraina, skriver BBC:s Paul Adams i en analys. Han pratade inte om mobilisering, inga segerförklaringar, ingen förändring i terminologin. Det är fortfarande en ”särskild militär operation” och inte ett krig, skriver han. "Är Putin glad när alla fortsätter att gissa, eller återspeglar bristen på detaljer Rysslands motgångar på slagfältet?" SVT:s utrikeskorrespondent Bert Sundström säger i sändningen att talet på Röda torget var mer nedtonat än väntat - och förhållandevis neutralt. "Visst, han pratade om nazismen då och det som sker i Donbass. Men det var inga direkta hotelser," säger han. Enligt CNN:s Nic Robertson fanns det "lite" glimtar att läsa in om Rysslands planer för Ukraina. Bland annat ingav talet ingen känsla av att Ryssland kommer att backa. "Jag slogs av att han hänvisade till stridszonen... som Donbass, snarare än hela Ukraina." Paul Adams: Ryssland har misslyckats med sitt mål - om man tänker på hur invasionen lanserades. Omni 220509.
Experter: Mer om Nato än nazism - lättare att sälja in. Att Vladimir Putin i sitt tal tonade ned att Ryssland krigar i Ukraina för att bekämpa nazismen berodde förmodligen på att det gör det lättare att sälja in kriget på hemmaplan, säger Julie Wilhelmsen, Rysslandsexpert vid Norska utrikespolitiska institutet, till Aftenposten. Många ryssar har både familj och vänner i Ukraina och köper kanske inte därför beskrivningen av landet som nazistiskt. Däremot är det fler som känner skepsis mot Nato och väst, menar hon. "Också propaganda fungerar bättre om det finns gehör i befolkning." Martin Kragh, Rysslandsexpert på Utrikespolitiska institutet, säger till SvD att talet innebar en upprepning av den retorik han använt sig av i ett tiotal år. Kragh beskriver anförandet som "vintage Putin, kan man säga": "Putin är inställd på att kämpa ut kriget och skaffa en position som han kan sälja till det ryska folket," säger Kragh som gör bedömningen att fönstret till reträtt är stängt. Att inga internationella representanter bjudits in till högtidlighållandet är ett av flera tecken på att Putin förbereder sig på en långvarig konflikt med ett isolerat Ryssland, enligt Gudrun Persson, Rysslandsexpert vid FOI. Hon betonar hur landet förändrats sedan kriget bröt ut: "Man har i praktiken infört censur, drakoniska lagar för varje form av protest mot kriget. Det är en ständigt växande klyfta - och han skyller allt på väst."
Retorikexpert: Putin verkar tro på en parallell verklighet - "en slags Truman Show". President Vladimir Putin verkar vara i färd att skapa en parallell verklighet åt det ryska folket. Det säger retorikprofessorn Kjell Terje Ringdal till norska TV2 efter talet på Segerdagen. "Verkligheten för Putin är en slags 'Truman Show'. Han är helt inne i det tankesättet, vilket märks när han står och håller ett tal där Ryssland är ett offer. Det här var ett offertal, säger Ringdal och anspelar på långfilmen med Jim Carrey. På frågan om Putin själv tror på det han sa i talet svarar professorn att han funderat mycket över det, men att han tror att presidenten gör det. Ringdal säger att Putin är en man som själv vuxit upp i denna parallella verklighet och som gammal KGB-agent tolkat världen med speciella glasögon. Ringdal: Putin framställs som en trygg ledare. Omni 220509.

Irynas make dödades i Butja: "De har blodbesudlat segerdagen." Hon är en av de som vittnat om de fasansfulla brotten som begicks när ryska trupper intog staden Butja utanför Kiev. Iryna Abramovas make dödades av rysk militär utanför deras hus. En månad efter det hemska inträffade bor hon kvar i Butja. "Min man är begravd här. Jag har ingenstans att åka. Jag stannar hos honom," säger hon. "De tog ut honom hit till hörnet, han fick stå på knä och de sköt honom i tinningen," sa Iryna Abramova när SVT:s utsända Bengt Norborg och Emil Larsson mötte henne i april. När de nu återvänder till staden en månad senare har Iryna flyttat in i grannhuset hos sin moster. På tvättlina över de nedbrunna ruinerna hänger tröjan hennes make tvingades att ta sig innan han dödades. Hon är fast besluten att varken lämna Butja eller det hus som tillhört familjen i generationer. "Jag var lycklig här tillsammans med min man," säger hon. Den 9 maj firas Sovjetunionens seger över Nazityskland, en dag som betytt mycket för Iryna vars farfar överlevde kriget. Men nu har känslorna ändrats. "De ha har blodbesudlat segerdagen," säger Iryna. Se videos. svt 220509.

Ryska ambassadören utsatt för färgattack: "Fascist." Rysslands ambassadör i Polen, Sergej Andreev, har blivit attackerad med röd färg av aktivister i Warszawa när han skulle läga ner en krans för att uppmärksamma Segerdagen, skriver AFP. En folksamling skanderade "fascist" när de täckte honom med den röda färgen. "Beundrarna av nynazism har ännu en gång visat sin rätta sida," säger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova på Telegram och upprepar det felaktiga påståendet om att Ryssland bekämpar nynazister i Ukraina. Ryssland firar i dag Segerdagen för att uppmärksamma segern över Nazityskland under andra världskriget. Omni 220509.
Ryssland kräver ursäkt efter färgattacken i Polen. Ryssland kräver en officiell ursäkt från Polen efter att Rysslands ambassadör i landet, Sergej Andreev, blev attackerad med röd färg av aktivister i Warszawa den 9 maj, rapporterar flera medier. "Ryssland (...) kräver att säkerheten för den ryska ambassadören och alla anställda vid ryska utländska institutioner i Polen säkerställs", skriver ryska utrikesdepartement i ett uttalande. Utrikesdepartementet tillägger att Ryssland kommer att ta ett beslut om eventuella framtida repressalier "beroende på Warszawas svar på våra krav". Ambassadören attackerades när han skulle lägga ner en krans för att uppmärksamma Segerdagen. Ambassadören säger själv att han inte skadades i attacken. Omni 220511.

Källor: EU stöttar Östeuropa för att nå ett oljeembargo. EU kommer bidra för att stötta upp oljeinfrastrukturen i Östeuropa för att kunna gå vidare med ett embargo för rysk olja. Det uppger källor för Reuters. Unionen kommer att backa från det föreslagna förbudet mot EU-ägda tankfartyg att frakta rysk olja runt om i världen efter påtryckningar från Grekland, Cypern och Malta, enligt källorna. Omni 220509.

Rekordstort finskt Natostöd - 76 procent vill gå med. Stödet för att gå med i försvarsalliansen Nato är rekordstort i Finland enligt Yles senaste mätning. Stödet ökar i alla folkgrupper och totalt är nu 76 procent av finländarna för ett medlemskap i alliansen, rapporterar kanalen. I mars svarade 62 procent av finländarna att de ville gå med i alliansen och månaden dessförinnan var 53 procent för ett medlemskap. Enligt uppgifter i finsk media är 123 riksdagsledamöter för ett medlemskap, 10 är emot det och 67 ledamöter har ännu inte lämnat besked i frågan. Finland väntas ta beslut i frågan den 14 maj. Omni 220509.

Google stoppar betalappar i ryska Playbutiken. Google tillåter inte längre att ryska användare laddar ned eller uppdaterar betalappar i Playbutiken. Man har dessutom satt stopp för utvecklare som vill släppa nya betalappar eller uppdatera betalappar på den ryska marknaden. Beslutet kommer som en följd av sanktionerna mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Gratisappar går fortfarande att ladda ned, men det går inte att genomföra in-app-köp. Utvecklare kan inte heller ladda upp nya eller uppdatera befintliga betalappar. Gäller sedan den 5 maj. Omni 220509.

Ukraina: Ryssland stormar stålverket i Mariupol. Ryssland har under måndagen stormat stålverket Azovstal i Mariupol, rapporterar Reuters med hänvisning till Ukrainas försvarsdepartement. Ryssland har förklarat seger i staden, men det stora stålverket kontrolleras fortfarande av ukrainska soldater. "Fienden fortsätter blockera våra trupper i Azovstal-fabriken och stormar fabriken med hjälp av stridsvagnar och artillerield," säger försvarsdepartementets talman Oleksandr Motuzjanyk, enligt nyhetsbyrån. Omni 220509.

Michel tvingades ta skydd undan rysk robotattack. Europeiska rådets ordförande Charles Michel tvingades fly undan och ta skydd från en robotattack i dag, rapporterar AFP. Michel var på besök i Odesa för att delta i ett möte med ukrainska premiärministern Denys Shmyhal, och det var under detta mötet som regionen återigen attackerades. Under det oväntade besöket i Odesa ska ordföranden ha visats runt i hamnen, där flera ton spannmål står strandade, för att se vilken påverkan det ryska kriget har haft på den globala livsmedelstillgången. Tvingades bryta mötet. Skulle visa EU:s stöd för Ukraina. Omni 220509,

Macrons förslag: Politisk union för Ukraina in i EU. Frankrikes president Emmanuel Macron vill skapa en ny politisk grupp för att föra Ukraina närmre EU. Gruppen skulle vara mindre formell än ett medlemskap och vara för länder som står nära EU ideologiskt, rapporterar Bloomberg. Att bli medlemmar i EU skulle ta Ukraina flera år eller decennier, menar Macron. "Ukraina, med deras kamp och mod, är redan medlemmar av vårt Europa, vår familj, vår union," sa presidenten i Europaparlamentet under måndagen. Gruppen skulle också vara öppen för Storbritannien, som lämnade EU 2021, och tillgängliggöra samarbete kring politisk koordination, kollektiv säkerhet och energi. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz säger på en presskonferens att Macrons förslag är "väldigt intressant". Refererade till EU-pionjären Robert Schuman. Zelenskyj har vädjat om snabbväg in i EU. Ukraina fortsatte med EU-ansökan på ryska Segerdagen. Omni 220509.

För varje dag som Ukraina stängs ute från landets hamnar förlorar de motsvarande 1,7 miljarder kronor. Det säger landets premiärminister Denys Shmyhal, rapporterar Sky News. Exporten från Ukraina har mer än halverats sedan Ryssland invaderade landet. Enligt Shmyhal skulle 90 miljoner ton av jordbruksvaror exporterats till Europa, Asien och Afrika. En del varor har kunnat exporteras via motor- eller järnvägen, medan andra har fastnat i områden pågrund av beskjutningar eller ryska ockupationen. Efter att Europeiska rådets ordförande Charles Michel besökt Odesa under dagen, där han bland annat fick se mängden spannmål som står strandad vid Odesas hamn, sa president Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande att Rysslands blockad måste omedelbart stoppas för att undvika en global matkris. Ryska invasionen förhindrar handeln. Varor kan ha tagits av Ryssland. Zelenskyj vädjar omvärlden för att stoppa Rysslands blockad. Omni 220509.

Experter: Ryssland går mot förlust snarare än seger. De senaste dagarna har den ryska framgången i Donbas varit ojämn och samtidigt stegvis ökande, enligt Pentagons analys som BBC rapporterar om. Under perioden har Putins truppers avancemang inte varit större än "ett fåtal kilometer", uppger en amerikansk myndighetstjänsteman. Enligt analysen har Ryssland inte gjort några direkta framsteg överhuvudtaget i södra Ukraina. Storbritanniens tidigare Belarus-ambassadör Nigel Gould Davies säger enligt AP att Ryssland inte har vunnit kriget, utan snarare "håller på att förlora det". Han menar att om det inte sker ett stort ryskt genombrott inom kort kommer Ukraina att ha övertaget. "Framför allt på grund av att Ukraina får tillgång till allt större mängder västerländska avancerade vapen," säger han. Även Phillips P O’Brien, professor i militärstrategi, menar att så länge Ryssland inte förstärker trupperna ordentligt så finns inte möjligheten att utkämpa ett långvarigt krig. "Snart tickar klockan mot att ryska armén misslyckas i Ukraina," säger O’Brien. Putin gav inga besked om kriget i sitt tal. USA:s FN-ambassadör: Putin har visat att han inte har någon seger att fira. Omni 220509. Kommentar: Goda nyheter.

Analyser: Putins dilemma - kan varken lämna eller öka. Rysslands offensiv i Ukraina var "oundviklig" och självförsvar mot väst. Det var president Vladimir Putins budskap i talet på Segerdagen. Det säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg i en analys. "Det här är vanlig retorik från den ryska makten när man utmålar sig själv som konstant offer," säger han. SvD:s Therese Larsson Hultin skriver att de uteblivna framgångarna försatt Putin i ett dilemma: Trappar han ner kriget tappar han ansiktet, trappar han upp kan det kosta honom dyrt med tanke på västländernas massiva isolering av Ryssland. "Hon tror att det var därför han inte förklarade krig mot Ukraina, utan stod fast vid "specialoperation". "En rysk krigsförklaring hade krävt ett svar från västvärlden, som Putin i nuläget inte verkar vilja riskera", skriver hon. DW:s Aaron Tilton menar att Putin genom sitt tal, fullt av uppenbara lögner, förberedde det ryska folket på en långvarig konflikt. Aaron Tilton: Putin anklagade Ukraina och väst för att ha attackerat ryssland. Nic Robertson: Ingen känsla av att Ryssland kommer att backa. Omni 220509.

Rapport: Rysslands armé undervärderade Ukraina. Ryssland undervärderade det ukrainska motståndet, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste underrättelserapport. Den ryska "i bästa fall-strategin" har lett till operativa misslyckanden som förhindrade ryske presidenten Vladimir Putin från att utropa seger på Segerdagen den 9 maj, heter det i rapporten. Strategin för den ryska invasionen har troligen baserats på det felaktiga antagandet att man snabbt skulle kunna omringa områden och att Ukraina skulle bjuda på begränsat motstånd. "Denna missbedömning ledde till ohållbara förluster och en efterföljande minskning av Rysslands operativa fokus." Ryssland väntade sig att kunna invadera Ukraina snabbt till ett lågt pris - men mötte större motstånd. Omni 220510.

Biden: Putin trodde att han kunde splittra Nato och EU. USA:s president Joe Biden är orolig för att Rysslands president Vladimir Putin inte kan dra sig ur kriget i Ukraina, skriver Reuters. Biden försöker fundera ut vad han ska göra åt det, säger han. "Jag är säker på att Putin trodde att han kunde splittra Nato, att han trodde att han kunde splittra EU," säger Biden och tillägger att i stället slöt USA och många europeiska länder upp bakom Ukraina. Vita husets pressekreterare Jen Psaki kallar Putins uttalande om att Nato utgjorde ett hot mot Ryssland för "uppenbart falska och absurda". Biden kallar också Putin för "mycket beräknande". Vita huset: Putins tal var en version av revisionistisk historia. Biden ser till att vapenleveranserna till Ukraina snabbas på. Omni 220510.

Hypersoniska robotar i nya ryska attacker mot Odesa. Den ukrainska hamnstaden Odesa blev på måndagskvällen utsatt för ytterligare robotattacker, skriver CNN. Vittnen beskriver hur de hörde flera stora explosioner och hur byggnader skakade. En galleria och två hotell träffades i de ryska anfallen, men antalet skadade är fortfarande oklart. Det rör sig om tre Kinzjal-robotar, Rysslands nya hypersoniska robot, som ska ha avfyrats från ett flyg och träffat "turistinfratstruktur", säger Sergej Bratchuk som är pressansvarig i regionen. Tidigare på måndagen tvingades Europeiska rådets ordförande Charles Michel fly undan och ta skydd från en robotattack i Odesa. Det skedde flera attacker i Odesa under måndagen - samma dag som Ryssland firade segerdagen. CNN har kunnat verifiera äktheten på några videofilmer som spridits från platserna. Flera personer ska ha skadats. Omni 220510.

Ukraina: Nära 1,2 miljoner har förts till Ryssland. Det finns tecken på att ukrainare med tvång förs från hemlandet till Ryssland, uppger USA:s försvarshögkvarter Pentagon enligt AFP. Enligt Ukrainas människorättskommissionär Ljudmyla Denisova rör det sig om nära 1,2 miljoner människor, varav 200 000 barn. Pentagon kan däremot inte ge några detaljer om hur många människor det rör sig om. "Men vi har indikationer på att ukrainare mot sin vilja förs till Ryssland," säger Pentagons talesperson John Kirby. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa redan i början av april att tusentals ukrainare hade skickats till ryskt territorium. Röda korset-volontär tvångsdeporterades till Ryssland: "De använde elpistoler och frågade om information om militären." Omni 220510.

Mellanöstern kommer inte rädda Europa med mer olja. För att undvika att köpa olja från Ryssland tittar nu EU:s länder mot Mellanöstern. Men regionen kommer att ha svårt att leva upp till medlemsländernas önskemål då man brottas med problem med infrastruktur, inre konflikter och sanktioner, uppger CNN Business. Saudiarabien och Förenade arabemiraten har flera gånger nekat USA:s önskemål om att öka produktionen. Libyen har svårt att öka sin produktion på grund av landets oroligheter. Iran har sanktioner riktade mot sig efter att kärnenergiavtalet bröts. Irak har däremot sagt att man kan öka sin produktion, men bara i begränsad omfattning. "Det är inte bara att vrida på en kran. Det behövs investeringar och investeringar tar tid," säger energikorrespondenten Amena Bakr till tidningen. USA har tidigare meddelat att man ökar sin produktion men det kommer inte att räcka för att täcka Europas behov. Nigeria och Venezuela har möjlighet att öka sin kapacitet. Omni 220510.

Han förlorade allt i kriget: "Min familj, alla dog." Chersonbon Nikolaj Nokalavitj har förlorat allt i kriget - sitt hus och hela sin familj - när Ryssland bombade hemstaden, berättar han för Ekot. Barnbarnen blev 7, 9 och 11 år gamla. "Min familj, allt, alla dog. Mina barn, mina barnbarn. Alla dog, säger han och berättar att alla befann sig i huset som numera bara består av en vägg." Tårarna strömmar bakom solglasögonen när han pratar med Ekot. Nu befinner han sig i Mykolajiv där hans faster bor. Cherson var den första staden som Ryssland ockuperade. Omni 220510.<(p>

Uppgift om fler civila i stålverket - ryska attacker. Minst 100 civila är kvar i stålverket Azovstal som är under hård attack av Ryssland, uppger borgmästarens rådgivare Petro Andryushchenko för Reuters. Detta trots att det senast i går kom rapporter om att de allra sista civila hade lämnat stålverket i den belägrade hamnstaden Mariupol. "Detta minskar dock inte densiteten av attackerna från ockupanterna," säger rådgivaren. Enligt det ukrainska försvarsdepartementet befinner sig fortfarande hundratals soldater i Azovstal som fortsätter att utsättas för ryska stormningar. Attackerna ska ha återupptagits när FN-konvojen med evakuerade lämnade Donetsk - och uppges vara inriktad på broar i ett försök att stänga in soldaterna. Borgmästarens rådgivare: "Minst 100 civila är kvar i stålverket." Ukrainas försvarsdepartement: Ryssarna försökte spränga broar som används för evakueringar i ett försök att stänga in soldatern. Omni 220510.
Över 1 000 soldater kvar i stålverk - läget försämras. Över 1 000 soldater tros fortfarande befinna sig i stålverket Azovstal i den belägrade hamnstaden Mariupol, uppger Ukrainas biträdande inrikesminister Iryna Veresjtjuk för AFP. "Hundratals är skadade. Det finns personer med allvarliga skador som behöver en omedelbar evakuering. Situationen försämras för varje dag," säger hon. Tidigare i dag kom uppgifter om att minst 100 civila fortfarande befinner sig i stålverket som är under hård attack från Ryssland. Detta trots att det senast i går kom rapporter om att de allra sista civila hade lämnat Azovstal. Stålverket beskrivs som Ukrainas sista utpost i den belägrade hamnstaden. Ukraina varnar för att situationen i Azovstal blir värre och värre för varje dag. Omni 220510.
Tusentals fler dödsoffer än vad officiell statistik visar: "Mariupol är ett svart hål." Det verkliga antalet civila som har dött i kriget i Ukraina är "tusentals fler" än FN:s officiella siffra. Det medger Matilda Bogner, FN-chef för den humanitära insatsen i Ukraina, under ett pressmöte som AFP närvarade vid. I måndagens uppdatering skriver FN att 3 381 civila har dött. "Vi har arbetat med uppskattningar, men allt jag kan säga nu är att det är tusentals fler," säger Bogner och fortsätter: "Det stora svarta hålet är verkligen Mariupol där det har varit svårt för oss att få full tillgång till helt bekräftad information." Den exakta dödssiffran är okänd, men bilder från massgravar har kablats ut från den belägrade hamnstaden. Ukrainska politiker har larmat om att tiotusentals människor har dött i Mariupol. Omni 220510.
Azovs egna bilder inifrån stålverket: Osanitärt "låt våra skadade lämna". Det ukrainska Azovregementet vädjar till Ryssland om ett eldupphör vid stålverket i Mariupol, rapporterar AP. Regementet uppger att de har flera skadade soldater som behöver vård. De skriver i ett uttalande att de sårade inte längre kan anses vara stridande militärer. Regementet vittnar om osanitära förhållanden och uppger att de vårdar öppna sår med icke-sterila bandagerester, utan medicin och utan tillgång till mat. "Vi kräver att sårade militärer omedelbart evakueras till ukrainskt kontrollerade territorier där de kan få hjälp och ordentlig vård", skriver de i uttalandet. Omni 220510.
Ukraina: 44 civila kroppar hittade i rasmassor i Izyum. 44 civila har hittats döda i rasmassorna sedan ett femvåningshus i Izyum förstörts i en rysk attack, uppger Ukraina enligt BBC. Det var i mars som huset förstördes. "Det här är ytterligare ett fruktansvärt krigsbrott av den ryska militären mot den civila befolkningen," säger Oleg Sinegubov, chef för Charkivs regionala militäradministration, till tv-kanalen. BBC har ännu inte kunnat bekräfta uppgifterna. Omni 220510.

USA vill ge ytterligare 400 miljarder till Ukraina. USA:s president Joe Biden har godkänt ett nytt åtgärdspaket som innebär att landet skickar cirka 400 miljarder kronor till Ukraina, skriver AP. Åtgärdspaketet stöds av både Demokraterna och Republikanerna. Presidenten undertecknade dokumentet sent i går kväll – samma dag som Ryssland firade Segerdagen. "Detta stöd har varit kritiskt för Ukrainas framgångar på slagfältet," säger han. På onsdagsmorgonen röstades stödpaketet igenom i representanthuset. Presidenten understryker också vikten av att kongressen bifaller paketet för att undvika avbrott i de militära försändelserna. Väntas röstas igenom i kongressen. Den 19 maj kommer stödet som tidigare röstats igenom att ta slut. Skulle innebära att USA återaktiverar den så kallade lån- och uthyrningslagen som gjorde det möjligt för USA att skala upp stödet till Europa under andra världskriget. Omni 220510.
Stödpaket på 40 miljarder dollar får stöd i kongressen. USA:s representanthus har röstat igenom det stödpaket till Ukraina på runt 40 miljarder dollar som president Joe Biden har lagt fram, rapporterar flera medier. Senare i veckan väntas paketet få klartecken även av senaten. Stödpaketet kommer sedan Biden varnat för att Ukraina ”inom några dagar” kan få slut på pengar för att kunna fortsätta att strida mot den ryska invasionen. Pengarna ska bland annat gå till träning, utrustning och logistik. 900 miljoner dollar är öronmärkta för stöd till flyktingar. Inklusive det nya stödpaketet har USA hjälp Ukraina med 54 miljarder dollar. Båda partierna står bakom stödpaketet. Paketet gick igenom med röstsiffrorna 368-57. Omni 220511.
Zelenskyj hyllar USA för stödpaket på 40 miljarder dollar. Volodymyr Zelenskyj hyllar USA:s representanthus för det stödpaket på 40 miljarder dollar till Ukraina som röstades igenom på tisdagen, rapporterar The Guardian. Pengarna kommer utan omsvep att gå till vapen, ammunition och utrustning, säger presidenten. "Men inte bara det, det stödjer även utredningen av ockupanternas krigsbrott, diplomatiskt arbete, och mer." Stödpaketet, som har starkt stöd i den amerikanska kongressen, måste röstas igenom i senaten innan president Joe Biden kan skriva under. Omni 220512.

Ryska superstridsvagnen sköts av svenskt granatgevär. Ryssland har mobiliserat hundra stridsvagnar av modell T-90M. De är toppmoderna och den mest avancerade stridsvagnen i den ryska armén. Hittills har endast en förstörts i striderna i Ukraina. Då användes ett svenskt granatgevär. "Vi gräver ner oss och är redo för motattacker, säger Vsevolod Kozhemiako från det ukrainska hemvärnsförband som genomförde attacken." Den ryska stridsvagnen T-90M är Rysslands mest moderna stridsvagn i tjänst. Den beskrivs vara ”odödlig” tack vare flera avancerade försvarssystem som kan kontra det mesta som skjuts mot den. Enligt det brittiska försvarsdepartementet finns det cirka hundra sådana i hela den ryska armén, utfördelade bland Rysslands bästa enheter. Men superstridsvagnen har svagheter, särskilt om den lämnas ensam och utan stöd från andra enheter. AB 220510.

Finlands försvarsutskott vill se Natomedlemskap: "Vårt eget försvar räcker inte." Försvarsutskottet i Finland anser att ett Natomedlemskap är den bästa lösningen för landets säkerhet, rapporterar Yle. Utskottets ordförande Petteri Orpo säger att politikerna har funderat på vad som är den bästa vägen framåt för att maximera finländarnas säkerhet. "Vårt eget försvar ger en bra grund för detta, men det räcker inte längre i den rådande situationen," säger utskottets ordförande Petteri Orpo. Totalt ska tio olika parlamentsutskott kommentera Natofrågan, innan utrikesutskottet sammanställer ett färdigt betänkande. Yle konstaterar att försvarsutskottets yttrande blir mycket viktigt i den processen. Precis som i Sverige höll inte partiet till vänster med. Vänsterförbundets representant i utskottet, Markus Mustajärvi, hade skrivit ett 16 sidor långt uttalande om nackdelarna med Nato. Omni 220510.

Hökmark: Neutralitet är en myt - vi vek oss för Hitler. Sluta romantisera Sveriges så kallade neutralitetspolitik. Det skriver M-profilen Gunnar Hökmark, numera verksam vid tankesmedjan Frivärld. "Sverige klarade sig utanför andra världskriget genom att vi vek oss för Hitler. Det var inte neutralitetspolitik, utan eftergiftspolitik. Jag ska inte säga att de som fattade besluten då gjorde fel, men det var inte något uttryck för hög moral." Den som vill tillämpa neutraliteten i en samtida kontext kan tänka sig att Sverige skickar maskiner till Putin, likt Sverige sålde kullager till Hitler, enligt Hökmark. Han skriver att det varken var romantiskt eller moraliskt att stå vid sidan om, och dessutom inte gav någon säkerhet. Omni 220510.

Kyiv: Två tredjedelar av befolkningen har återvänt. Två tredjedelar av de Kyivbor som lämnat den ukrainska huvudstaden när den ryska invasionen inleddes har återvänt. Det uppger stadens borgmästare Vitalij Klytjko enligt AFP. Kriget i Ukraina har drivit miljoner människor på flykt, och enligt FN:s flyktingorgan UNHCR befinner sig mer än 8 miljoner människor på flykt inom landets gränser. Enligt en undersökning som organisationen gjort överväger nära hälften av de människorna att förflytta sig ytterligare, på grund av den humanitära krisens utbredning. Innan kriget bodde omkring 3,5 miljoner människor i huvudstaden. Invasionen inleddes 24 februari. Omni 220510.

Ryssland nobbar möte om mänskliga rättigheter. Ryssland kommer inte att delta i FN-mötet där man ska diskutera den försämrade situationen för mänskliga rättigheter till följd av den ryska invasionen i Ukraina, rapporterar Sky News. Rysslands utrikesdepartement säger att de "inte med sin närvaro kommer legitimera denna nya politiska show". "Tyvärr har våra argument och förklaringar om de verkliga målen för denna speciella militära operation och den riktiga situationen på marken ignorerats," säger Maria Zakharova, talesperson vid Rysslands utrikesdepartement. Det extraordinära specialmötet vid FN:s råd för mänskliga rättigheter hålls på begäran av fler än 50 länder. Omni 220510.

Underrättelsechef: Putins mål är att nå Transnistrien. Putin planerar att kriget i Ukraina blir långvarigt och hans mål är att förbinda Ryssland med självutnämnda regionen Transnistrien i Moldavien. Det säger amerikanska underrättelsechefen Avril Haines. "Vi bedömer att president Putin förbereder sig för en längre tids konflikt i Ukraina för att nå mål utanför Donbas," säger hon i senaten. Enligt Haines tror Putin att motståndet från väst kommer att vekna med tiden och att underrättelsetjänsten gör bedömningen att han kommer att använda kärnvapen om Ryssland ställs inför ett "existentiellt hot". Enligt Haines bedömer Putin att Ryssland har större kapacitet än vad hans rådgivare gör. Separatister utropade Transnistrien som självständigt 1990 och betraktas av Moldavien som en autonom region. Omni 220510.

Expert: Svårt att analysera Ukrainas förluster i Donbas. Det är svårt att analysera hur det går för Ukraina i Donbas eftersom det mest rapporteras om ryska förluster, inte ukrainska. Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SvD. "Av de uppgifter jag tagit del av rör det som om minst 1 000 ukrainska krigsfordon. Det är nog lågt räknat," säger Ilmari Käihkö. Inte heller Ryssland vill prata högt om förlusterna. Enligt uppgifter från amerikanska tankesmedjan har den ryska privata armén Wagnergruppen begärt mycket stora förstärkningar för att kunna fortsätta att strida i området. Käihkö påpekar att Putin tog upp "smärtsamma förluster" i sitt tal, vilket enligt honom tyder på att de ryska dödstalen är omfattande. Han säger också att Ryssland dragit tillbaka marktrupper och i stället försöker "erodera den ukrainska moralen" genom att med långdistansrobotar attackera skolor, sjukhus och hotell. Mycket oklart hur många soldater som dött på de olika sidorna. Omni 220510. Kommentar: Ryssland förstör och dödar så mycket man kan utan att den ryska befolkningen får veta vad som händer.

Sovjetnamnen raderas från Kyivs tunnelbana. Fem av Kyivs tunnelbanestationer kommer att få nya namn eftersom staden vill byta ut namnen som hängt kvar sedan Sovjettiden, rapporterar BBC. Enligt myndigheterna har 170 000 deltagit i en omröstning online för att bestämma vad de ska heta i stället. Enligt omröstningen ska stationen som tidigare hetat Leo Tolstoj-torget att kallas Vasyl Stus, som är en ukrainsk författare. Minsk-stationen bör bli Warszawa och stoppet Dnipros hjältar borde byta namn till Ukrainas hjältar. Kyivs kommunpolitiker ska nu fatta beslut om förslagen. Omni 220510. Kommentar: Bra förslag.

Demilitariserat Åland vill ha insyn i Natoprocess. Ålands landskapsregering har begärt att få ha med en representant i gruppen som skulle förhandla vid en finsk Nato-ansökan, rapporterar Ålands Radio. Det lokala styret ser inga hinder för en finsk Nato-ansökan, med kravet att Ålands specialstatus som demilitariserat bibehålls, skriver Svenska Yle. Det innebär att det inte får finnas någon militär på ögruppen i fredstid. Lantrådet Veronica Thörnroos betonade vid en presskonferens att Åland inte tar ställning till huruvida Finland bör gå med i Nato eller inte. Omni 220510.

"Människohandeln lär öka ju längre tid kriget pågår." Risken för att ukrainare blir offer för människohandel ökar ju längre tid kriget pågår, rapporterar Washington Post. Enligt organisationen La Strada International är de som flytt ensamma, utan familj eller vänner, mest utsatta eftersom de måste förlita sig på människor de inte känner. Enligt Ella Lesage, aktiv inom en polsk grupp av kvinnliga chaufförer som erbjuder flyktingar säker skjuts, luras många in i trafficking när de söker jobb eller bostad via sociala medier. Hittills har La Strada inte sett tecken på någon större systematisk människohandel till följd av kriget. Ella Lesage har hört historier om män som försökt dra in kvinnor och barn i närheten av gränsövergångar. Omni 220510.

WHO: Minst 3 000 i Ukraina har dött av brist på vård. Minst 3 000 ukrainare har dött under den ryska invasionen till följd av utebliven vård, enligt Världshälsoorganisationen WHO rapporterar Reuters. Sedan kriget inleddes 24 februari har vårdinrättningar attackerats 200 gånger, enligt FN:s hälsoorgan. Bara ett fåtal sjukhus kan bedriva sin verksamhet. "40 procent av hushållen har åtminstone en medlem i behov av kronisk behandling som de nu längre inte kan få," sa Hans Kluge, regional direktör för Europa vid WHO, i ett tal under ett möte i Köpenhamn och nämnde sjukdomar som aids och cancer. Omni 220510.

Nödropet: "300 000 barn kan svälta ihjäl" i Somalia. Världen går mot massvält i Ukrainakrigets spår. Nu varnar NRC Flyktinghjälpen för att 300 000 barn kan dö i Somalia – om hjälpen inte omedelbart når fram. "Situationen håller på att bli desperat. Det handlar om veckor," säger organisationens programchef Barnabas Asora. Antalet kritiskt hungriga i världen har dubblats på två år, som en följd av en extrem torka som i sin tur förvärrats av klimatförändringarna. Hundratals miljoner får i dag inte äta sig mätta på jorden. En redan katastrofal situation förvärras nu ytterligare av kriget i Ukraina. Fram till nu har hälften av all vete som distribueras genom FN:s livsmedelprogram kommit från Ukraina. Men som Aftonbladet rapporterat har Ryssland blockerat Ukrainas spannmålsexport. Vetepriset har tredubblats sedan krigsutbrottet i utsatta länder och väntas fortsätta att stiga. Något som ökar risken för svält. Aftonbladet når Barnabas Asora, NRC Flyktinghjälpens programchef för Somalia, över telefon. Han har just kommit tillbaka från en längre resa till några av de värst drabbade delarna av landet. Situationen är förtvivlad, berättar han. "Skalan på krisen är enorm. Odlingssäsongen är redan förstörd och boskapen dör. Situationen håller på att bli desperat." AB 220510.

Boris Johnson till Sverige för att skriva under försvarsavtal. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson besöker Sverige i morgon, enligt finländska medier. Enligt uppgifter till Aftonbladet är det för att signera ett avtal om fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete. "Det är ett avtal som gäller tillsvidare men som är en viktig signal inför eventuella ratificeringstiden," säger en källa med insyn. Svenska politiker i försvars- och utrikesutskotten har under flera säkerhetsklassade utskottsmöten under senaste dagarna tagit del av information om ett hemligt bilateralt samarbete med annat land. Inga mobiltelefoner har fått föras in på mötena och politikerna har fått en deklaration uppläst för sig om att det medföra straffansvar att yppa informationen. På tisdagseftermiddagen gick den finländska nyhetsbyrån STT ut med att Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ska besöka Sverige i morgon onsdag. nligt Aftonbladets uppgifter - från flera olika källor med insyn - handlar statsbesöket om det bilaterala samarbetet som diskuterats i riksdagen. Syftet med mötet är att underteckna ett avtal om fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete mellan Sverige och Storbritannien. Aftonbladets källor uppger att säkerhetsavtalet är kopplat till den militärt och säkerhetsmässigt osäkra period som kan följa efter att Sverige lämnat in en Nato-ansökan och innan denna ratificerats av försvarsalliansens medlemsländers olika parlament. Aftonbladet har i tidigare artiklar avslöjat att just Storbritannien utlovat konkret militärt stöd under anslutningsfasen, bland annat i form av marin närvaro. Enligt Aftonbladets uppgifter är morgondagens besök avslutande delen i att få detta arrangemang bekräftat. Aftonbladet har utan framgång sökt statsminister Magdalena Andersson för en kommentar. På tisdagseftermiddagen gick regeringen ut med ett pressmeddelande om att Magdalena Andersson tar emot Boris Johnson på Harpsund på onsdagen för överläggningar. "Under överläggningarna kommer de bland annat att diskutera den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i Europa, de bilaterala relationerna och samarbetet mellan Sverige och Storbritannien." står det i pressmeddelandet. AB 220510.
Johnson skrev under solidaritetsförklaring. En solidaritetsförklaring mellan Storbritannien och Sverige har skrivits under av statsminister Magdalena Andersson och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Det rapporterar SR Ekot. Uppgörelsen skrevs under framför ett stort pressuppbåd på baksidan av Harpsund och innebär att Storbritannien ska stödja både Sverige och Finland om något av länderna attackeras, skriver Reuters. "Vårt stöd till både Sverige och Finland är ståndaktigt och entydigt. Att skriva under solidaritetsförklaringarna är en symbol för denna eviga försäkring mellan våra länder," säger Johnson i ett tillkännagivande från den brittiska regeringen. Omni 220511.
Storbritannien och Sverige ska hjälpa varandra vid krig: "Vi sitter i samma båt." Sverige och Storbritannien ska erbjuda varandra stöd i händelse av ett krig. Det sa Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och statsminister Magdalena Andersson (S) vid en gemensam pressträff på Harpsund där de presenterade ett fördjupat försvarssamarbete, en så kallad "politisk solidaritetsförklaring". "Putin trodde att han kunde åstadkomma splittring, men resultatet blev det motsatta," sa Andersson på pressträffen. Hon tillade att de båda ländarna kommer att hjälpa varandra - "även med militär". "Vi sitter bokstavligen och bildligt i samma båt," sa Johnson med syftning på att de båda lite tidigare varit ute med roddbåt tillsammans. Johnson betonade att allt stöd utgår från att den ena parten begär detta. Enligt ett brittiskt pressmeddelande ska Finland ingå ett liknande avtal med Storbritannien. Omni 220511.
Avtal ingått mellan Finland och Storbritannien. Finland och Storbritannien har skrivit under en solidaritetsförklaring bara timmar efter att Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson skrev under i svenska Harpsund, rapporterar Svenska Yle. Avtalet skrevs under i finländske presidentens Sauli Niinistös slott. Under presskonferensen fick Niinistö frågan om hur han ser på riskerna med att gå med i Nato, varpå han svarade att hans repsons till Putin skulle vara "du orsakade det här, kolla i spegeln". Länderna har kommit överens om samarbete och ömsesidig militär assistans. "Vi bekräftar att, om ett av länderna drabbas av en katastrof eller ett angrepp, kommer Finland och Förenade kungariket på begäran av det drabbade landet att bistå varandra på många olika sätt, vilket kan inbegripa militära medel", säger ledarna i ett gemensamt uttalande. Omni 220511.

Nya vapnet i bruk i Ukraina: Drönare som själva kan fatta beslut om att döda. En ny typ av drönare används i kriget i Ukraina. De kan självständigt söka av områden och attackera bestämda mål med hjälp av artificiell intelligens. Detta är bland de första kända tillfällena som de används skarpt i strid. "Vi har inte tid att debattera, det här händer nu," säger Deborah Solomon på Svenska Freds. I slutet av mars skickade USA ett hundratal så kallade "kamikaze-drönare" till Ukraina. Det är drönare som flyger runt i ett visst område tills de hittar sitt utsedda mål. Då flyger de in i det och exploderar. Drönarna går att styra manuellt och övervaka, men det är inte nödvändigt. Den 21 april tillgännagav USA att man kommer att skicka fler, och tyngre varianter, av kamikaze-drönare. Drönarna använder artificiell intelligens, AI, för att hitta sina mål och är relativt sett lätta och billiga. "En mänsklig operatör sätter igång dem och sedan kan de på egen hand flyga, hitta mål och attackera mål på egen hand," förklarar Arash Heydarian Pashakhanlou, som forskar på artificiell intelligens och luftburna vapen på Försvarshögskolan i Stockholm. En människa behöver alltså inte godkänna attacken? "Nej, den kan flyga in i målet på egen hand, explodera och förstöra målet." Utvecklingen har gått mycket snabbt inom det här området de senaste åren. Trots det är väldigt lite känt utanför militära kretsar. "De som jobbar med det här och är aktiva känner till det men knappast några fler," konstaterar före detta överstelöjtnant Jörgen Elfving. Han han en bakgrund från underrättelseområdet och följer noga utvecklingen i Ukraina. Enligt honom kommer vi få se mer av den här typen av självständiga vapen framöver. Han tror samtidigt att debatten om det etiska och moraliska kommer att öka. Det finns enligt honom farhågor när det gäller på vilka kriterier man väljer ut mål. "Det finns problem," konstaterar han. Några som vill sätta fart på debatten är organisationen Svenska Freds. "Den här tekniska utvecklingen går jättesnabbt och lagstiftningen måste hinna med. Vi har inte tid att debattera, det här händer nu," säger Deborah Solomon på Svenska Freds. Svenska Freds vill att det säkerställs att det alltid ska finnas mänsklig kontroll av vapen. Att det ytterst handlar om mänsklig värdighet. "En maskin ska inte få bestämma över en människas liv och död." Så kallade kamikazedrönare tros ha använts under de senaste åren utan att det blivit allmänt känt. Första kända tillfället när en kamikazedrönare användes utan kontakt med en operatör kan vara Libyen i mars 2020. Det omnämns på s. 17 i en FN-rapport. Första kända tillfället när drönare användes i svärm var 2021 i en israelisk attack mot Hamas. Till skillnad från traditionella drönare som avlossar sina vapen, så är dessa drönare själva vapnet. De störtar in i målet och exploderar. Därav namnet "kamikaze-drönare!. svt 220510.

EU: Ryssland bakom cyberattack mot satellit. EU beskyller Ryssland för en destruktiv cyberattack mot satellitutrustning från företaget Viasat. Attacken fick betydande konsekvenser, inte bara i Ukraina utan även i flera EU-länder. Cyberattacken utfördes en timme innan Ryssland inledde sitt anfallskrig den 24 februari. Den slog mot kritisk satellitutrustning och syftade till att slå ut den ukrainska försvarsmaktens kommunikationskanaler och lämnade tusentals ukrainare utan internet. Dessutom drabbades flera europeiska länder av följdskador. Det finns i nuläget inga uppgifter om Sverige eller Danmark drabbades. (svt 220510.)

Få unga ryssar stödjer kriget - toppolitiker försöker påverka elever. I en hemlig inspelning från en gymnasieskola i Moskva hörs Rysslands fredsförhandlare Vladimir Medinsky försöka påverka elevernas åsikter om kriget i Ukraina. Endast 29 procent av unga i åldrarna 18-24 år stödjer kriget, siffror som oroar regimen, enligt Kirill Filimonov som forskar på ryska alternativa medier på Uppsala universitet. "Det här besöket är ju ett sätt att vända sig till den här delen av befolkningen, för att se om man kan övertyga dem", säger han och berättar att sådana här typer av besök är ovanliga och ett sätt att kartlägga ungas åsikter. Ryska propagandan: Ukraina hotade Ryssland först och västerländsk media ljuger. Västvärlden är mycket duktigare på propaganda än vad vi är. SR 220510.

Ukrainska styrkor har befriat fyra områden. Fyra områden i nordöstra Charkiv-regionen i östra Ukraina har befriats av ukrainska styrkor. Enligt de senaste uppgifterna togs Tjerkasy Tysjky, Ruski Tysjky, Rubizjne och Bayrak tillbaka från ryssarna, uppger BBC. Ryska trupper ska ha fortsatt sin intensiv mot östra Ukraina, i riktningen mot Donetsk och Slobozjanske. Medan striden om Izyum fortfarande pågår ska ryssarna fyllt på ammunition. Omni 220510.

En död i attack mot köpcentrum i viktiga Odesa. Ryssland har angripit hamnstaden Odesa vid Svarta havet i vad som bedöms vara ett försök att störa leveransen av vapen från Väst till Ukraina, skriver AP. Enligt Ukraina har bland annat en person dött och flera skadats sedan ryska raketer träffat ett köpcentrum. Odesa ligger strategiskt till och skulle staden falla under rysk kontroll skulle den utgöra en länk mellan Ryssland och både annekterade Krymhalvön och den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien. Odesa är också en viktig utskeppningshamn för ukrainskt spannmål. Omni 220511.

Kim Jong-Uns brev till Putin: "Våra band ska stärkas." Nordkoreas ledare Kim Jong-Un har gratulerat Vladimir Putin med anledning av Segerdagen. Nyhetssajten NK News rapporterar att statlig nordkoreansk media har publicerat ett brev skrivet av Kim och riktat till Putin. I brevet tar diktatorn upp sin "reservationslösa solidaritet med det ryska folkets mål att eliminera politiska och militära hot från fientliga krafter", skriver Expressen. Han skriver också att de strategiska och traditionella banden mellan de båda länderna ska "stärkas och fördjupas". Segerdagen firades i Moskva i måndags för att högtidlighålla att man besegrade Nazityskland samma datum 1945. Kim Jong-Un betonade solidariteten med Ryssland i brevet. Nordkorea stöttar den ryska invasionen och fördömer västvärlden för att man ger Ukraina stöd. Omni 220511. Kommentar: Ryssland + Nordkorea.

Kina censurerar WHO efter kritik mot lockdownpolitik. Världshälsoorganisationens (WHO) Generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus har kallat Kinas strikta nollcovid-strategi för ohållbar och sagt att det är mycket viktigt att röra sig mot en annan strategi. Kinesiska utrikesministeriets talesperson Zhao Lijian ska enligt Reuters kallat WHO-chefens kommentar för "oansvarig", men i övrigt har responsen från officiellt håll varit nedtonad. Frågan har censurerats i kinesiska sociala medier och ett inlägg från ett FN-konto på plattformen Weibo, med kommentarerna från WHO:s generaldirektör, har försvunnit. SR 220511.
Censur och ilskna utspel från Kina efter WHO:s vädjan. WHO:s uppmaning till Kina om att ge upp landets nollcovidstrategi har mötts med censurerande åtgärder. TT skriver att sökord som "Tedros" och "WHO" på mikrobloggen Twitter inte ger några resultat. I meddelandeappen Wechat går det inte att dela en artikel från ett officiellt FN-konto, enligt nyhetsbyrån. Det var på tisdagen som WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus sa att Kinas strategi inte är hållbar eftersom de ekonomiska kostnaderna överstiger det mänskliga priset. "Vi tycker inte att det här är hållbart, med tanke på hur viruset uppför sig nu och hur vi förväntar oss att läget ska utveckla sig framåt. En omsvängning är nödvändig," sa Ghebreyesus. Zhao Lijian, talesperson för Kinas utrikesdepartement, kallar WHO-utspelet för oansvarigt och uppmanar Ghebreyesus till att sätta sig in bättre i den kinesiska linjen, skriver Bloomberg. Kina uppmanar WHO att avstå från ”oansvariga” uttalanden. Omni 220514.

FN: Närmare fem miljoner har förlorat sina jobb. Nästan fem miljoner ukrainare har förlorat sina jobb ssedan den ruska invasionens start, enligt FN-organet Internationella arbetsorganisationen (ILO), rapporterar CNN. Av 4,8 miljoner människor som förlorade sina jobb är totalt 1,2 miljoner av dem flyktingar som flytt till grannländerna och 3,6 miljoner av dem är arbetslösa som fortfarande bor i Ukraina, enligt ILO-rapporten. svt 220511.

USA varnar: Förlust kan få Putin att ta till kärnvapen. Vladimir Putin kan se en krigsförlust i Ukraina som ett existentiellt hot mot Ryssland, vilket skulle kunna få honom att använda kärnvapen. Det säger den amerikanska underrättelsechefen Avril Haines, skriver The Guardian. Varningen kom i samband med att Haines informerade senaten om hot i omvärlden. Enligt Haines skulle omvärlden troligen få förvarningar om en förestående rysk kärnvapenattack. Det skulle exempelvis kunna handla om storskaliga militärövningar. "Det finns en rad saker (Putin) skulle kunna göra inom ramen för en eskalering innan han tar till kärnvapen," sa Haines. Hon sa också att Ryssland sannolikt har ställt in sig på en långvarig konflikt att kriget inte nödvändigt skulle ta slut om Ryssland erövrade Donbas-regionen i östra Ukraina. Att Ryssland främst mobiliserar i öst är troligen tillfälligt, anser Haines. Omni 220511.

Kompetens försvinner från Ryssland - kvar blir bössor. Det finns ännu inga siffror på hur många välutbildade personer som i protest lämnat Ryssland sedan krigsutbrottet. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, säger till DN att det pågår en flykt av humankapital. Framför allt rör det sig om författare, regissörer, dirigenter, musiker, journalister, konstnärer och arkitekter. Yrkesgrupper som påverkas direkt av Rysslands förtryck av det fria ordet och eget tänkande. "Ryssland förlorar förstås en massa intellektuella i dag. Kvar blir bara militärer, bössor och raketer," sa författaren Ljudmila Ulitskaja nyligen i SVT-programmet Kulturnyheterna Special. De som kan försörja sig och pratar engelska lämnar Ryssland. omni 220511.

Ukrainas nya mål: Driva ut Ryssland helt och hållet. Ukraina har uppgraderat sitt mål under kriget, säger utrikesminister Dmytro Kuleba till Financial Times. Från att tidigare haft som mål att pressa tillbaka de ryska styrkorna till de områden i öst som även tidigare har varit ockuperade, är målsättningen nu att helt driva ut de ryska styrkona från Ukraina. "Är vi starka nog militärt och lyckas vinna slaget om Donbas, vilket kommer att vara avgörande för krigets fortsatta utveckling, så kommer en seger för oss att innebära att också resterande delar av vårt territorium befrias," säger Kuleba. I sitt nattliga tal meddelade president Volodymyr Zelenskyj att ukrainska styrkor återtagit fyra byar nära staden Charkiv. Han varnade dock ukrainarna för att överskatta de egna framstegen. "Vi ska inte skapa en atmosfär där segrar tas för givna på daglig eller veckolig basis," sa Zelenskyj. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi har den ryska armén visat sig vara mycket svagare än omvärlden trodde. Hamnen i Odesa har blivit en ny rysk måltavla. Omni 220511.

Ukraina: Över 26 000 ryska soldater har dödats. Drygt 26 000 ryska soldater har dödats sedan invasionen av Ukraina inleddes 24 februari. Det uppger det ukrainska försvarsdepartementet i sin senaste uppdatering på Twitter, rapporterar BBC. Ukraina säger sig också ha slagit ut 1 187 stridsvagnar, 2 856 bepansrade fordon och 528 artillerisystem. Därtill ska 199 flygplan och 160 helikoptrar ha oskadliggjorts. BBC påpekar att uppgifterna inte är bekräftas av någon oberoende part. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi har den ryska armén visat sig vara mycket svagare än omvärlden trodde. Omni 220511.

"Putins blunder avgörande för Finland och Sverige." I en krönika i Financial Times konstaterar Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb att en ”oväntad konsekvens” av Rysslands invasion av Ukraina är att Finland och Sverige kommer att ansluta sig till Nato. Stubb betraktar ländernas Natomedlemskap som ett konstaterat faktum och skriver att förändringen av historien kommer vara känd som "Vladimir Putins utvidgning", om inte invasionen ägt rum skulle den aldrig ha blivit av. "Putins taktiska och strategiska blunder blev avgörande. Om han kan slakta sina slaviska bröder och systrar i Ukraina så finns det inget som hindrar honom från att göra detsamma på andra håll", skriver den finske ex-politikern. Omni 220511.

Polens premiärminister: Putin måste stoppas - är farligare än Hitler och Stalin. Vladimir Putins "monstruösa ideologi" påminner om tidigare totalitära ideologer i Europa och måste utrotas, skriver Polens premiärminister Mateusz Morawiecki i en opinionstext i The Telegraph. I texten jämför han Putin med Hitler och Stalin, och skriver att den ryske presidenten "tyvärr är ännu farligare". "Han har inte bara tillgång till dödligare vapen, han har också de nya medierna i sitt grepp för att sprida sin propaganda", skriver han. Morawiecki skriver vidare att Putins politik inte bara förstör det ryska samhället utan också utgör ett "dödligt hot mot Europa" och att det därför inte räcker att hjälpa Ukraina militärt. "Ryssland stannar inte vid Kyiv. Hon har begett sig på en lång marsch västerut och det är upp till oss att bestämma var vi stoppar henne", skriver han. Morawiecki: Det här är inte galenskap, det är en medveten strategi. "Enda chansen är en avputinifiering av Ryssland." Den polske premiärminstern skriver att väst underskattat hotet från Putin. Omni 220511.

Belarus förstärker militärt vid gränsen mot Ukraina. Belarus kommer att placera ut specialstyrkor vid sin gräns mot Ukraina, uppger landets försvarsdepartement på Telegram enligt DN. Generalstabschefen Viktor Gulevich uppger att Ukraina har samlat runt 20 000 soldater vid gränsen och att detta kräver ett svar från Belarusiskt håll. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror att det kan handla om en avledningsmanöver. "Man kan koppla det till det som hänt i Transnistrien där man från rysk sida försöker vilseleda Ukraina till att binda resurser för att säkerställa att inget ont händer där," säger han. Käihkö: Kan vara ett tomt hot, men det finns risker med att strunta i det. Omni 220511.

Nästan vart tredje ukrainskt jobb borta sedan invasionen. Nästan 4,8 miljoner jobb har gått förlorade sedan den ryska invasionen, bedömer FN-organet ILO enligt AFP. Det motsvarar nästan en tredjedel av alla jobb i landet. ILO drar också upp olika framtidsscenarier beroende på hur kriget utvecklas. Vi ett snabbt krigsslut är bedömningen 3,4 miljoner ukrainare ganska snabbt skulle kunna återgå i arbete. Om kriget drar upp på tiden bedöms upp till sju miljoner personer kunna bli arbetslösa. Det skulle innebära en arbetslöshet på över 43 procent. ILO berömmer Kyivs ansträngningar för att upprätthålla socialförsäkringssystemet. Omni 220511.

Ryska tidningar: "Våra soldater räddar världen." Statliga ryska tidningar fortsätter att förklara kriget med att Ryssland har trupper i Ukraina för att försöka bekämpa nazister, som enligt tidningarna stöds av västländerna. Det rapporterar BBC som har gått igenom några av alla artiklar som har skrivits om kriget sedan Ryssland firade "segerdagen" den 9 maj. "Våra soldater och officerare räddar världen från nazismen, precis som våra fäder och farfäder en gång gjorde", står det i tidningen Komsomolskaja Pravda. Tidningen skriver även att "hela Europa beväpnade Hitler, precis som de beväpnar Zelenskyj". En annan tidning förutspår Putins nästa drag: "Han tänker inte dra sig tillbaka." Omni 220511.
Rysk spionchef anklagar USA för propagandakampanj. Den ryske spionchefen Sergei Naryshkin anklagar USA för att ha drivit en antiryssland-kampanj i sociala medier. Enligt Naryshkin ska USA ha uppmanat att sprida desinformation på appen Telegram för att "avhumanisera Rysslands politiska och militära ledarskap i ögonen på det ryska folket", rapporterar Reuters. Naryshkin ska vidare ha jämfört USA med andra världskrigets nazistiska propagandamaskin. "Deras handlingar har mycket gemensamt med traditionerna under tredje rikets Propagandaministerium och deras chef Joseph Goebbels," säger Naryshkin i ett uttalande. "Uttalandet är otroligt ironiskt med tanke på Rysslands långvariga statsfinansierade försök till desinformation och propaganda," svarar en talesperson från amerikanska utrikesdepartementet. Det finns hittills inga bevis för Naryshkins anklagelser. Omni 220511. Kommentar: Ryssland har blivit upp och nervända världen.

Ryssland uppmanas att annektera ukrainska Cherson. Proryska myndigheter i den ukrainska staden Cherson sa på onsdagen att de kommer att be Ryssland annektera regionen, rapporterar AFP. Uttalandet gjordes av Kirill Stremousov, som är biträdande chef för stadens ryskinstallerade civila och militära administration. Stremousov föreslog att staden skulle låta sig annekteras utan en omröstning, men den ryska ledningen svarade enligt nyhetsbyrån att stadens invånare bör få "bestämma sitt öde". Cherson är den första stora ukrainska staden som föll efter den ryska invasionens start. Den ligger norr om Krym, som annekterades av Ryssland 2014 efter en omröstning som fördömdes av omvärlden. Uttalandet gjordes samtidigt som strider rasar i södra och östra Ukraina. Chersonbon förlorade sitt hus och sin familj när Ryssland bombade staden: "Varför kan han inte låta oss vara ifred?" Omni 220411.

Ryska flygbolaget Aeroflot stoppas från Arlanda. Regeringen avslår det ryska flygbolaget Aeroflots ansökan om att få flyga mellan Moskva och Stockholm i sommar, rapporterar TT. Sedan tidigare finns sanktioner mot Ryssland som innebär att ryska flyg inte får flyga över EU-länder. Aeroflot har trots sanktionerna sökt tillstånd att få flyga regelbundet mellan Arlanda och Moskva. "Jag förutsätter att man (det ryska flygbolaget) är beredd på att man inte kommer att få ansökan godkänd. Jag kan möjligtvis vara förvånad över att man lämnat in en ansökan," säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till TT. Omni 220511.

Zelenskyj: Kunde undgått krig med Natomedlemskap. Den ryska invasionen hade kunna undgåtts om Ukraina hade varit medlem i Nato, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under ett digitalt tal till universitetsstudenter i Paris, rapporterar BBC. "Om Ukraina hade varit en del av Nato innan kriget hade det inte blivit något krig." Ryssland har länge varit emot en expandering av Natoalliansen och har motsatt sig att Ukraina ska gå med. Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att invasionen hade kunnat undvikas om väst hade lyssnat på de ryska kraven om att sluta försöka expandera alliansen, skriver den kanadensiska nyhetssajten CBC. Ryssland har anklagat Natoalliansen för att försöka bygga upp en militär mur som angränsar till Ryssland. Omni 220511.

EU vill ge Ukraina Rysslands frysta tillgångar. Att konfiskera tillgångar är i dagsläget inte möjligt i alla EU-länder - men nu vill EU-kommissionen införa en lag som tillåter det, skriver Direkt. Bakgrunden är att unionen vill kunna konfiskera frysta ryska tillgångar och ge som krigsskadestånd till Ukraina. "Konfiskation måste baseras på en kriminell aktivitet. I vissa länder går det att kringgå sanktionerna genom att till exempel flytta ägandet till en familjemedlem," sa justitiekommissionär Didier Reynders vid en presskonferens på onsdagen. Sedan Ryssland gick in i Ukraina 2014 har EU fryst tillgångar och infört inreseförbud för drygt tusen personer, samt för 80 företag och organisationer. EU arbetar på ett lagförslag - men det kommer att ta ett tag. Konfiskerade tillgångar ska placeras i en fond för att kompensera offren i Ukraina. Omni 220511.
EU: Återuppbyggnad kostar hundratals miljarder euro. Ukraina kommer att behöva mellan 500 och 600 miljarder euro för att bygga upp landet igen efter den ryska invasionen och EU är redo att täcka en stor del av kostnaderna. Det säger EU-kommissionären Valdis Dombrovskis enligt Politico. Dombrovskis säger också att EU är på gång att lägga fram en plan där ekonomiskt stöd för att bygga upp den ukrainska infrastrukturen kopplas till strukturella reformer som Ukraina behöver genomföra för att på sikt bli medlem i unionen. Flera olika förslag på hur stödet till Ukraina ska finansieras har lagts fram, däribland att konfiskera frysta ryska tillgångar eller tvinga Ryssland att betala som en del av en fredsuppgörelse. Omni 220512.

Vatikanen och USA oroas av utvecklingen i Hongkong. Under onsdagen har den romersk-katolska kardinalen Joseph Zen gripits i Hongkong, något som oroar Vatikanen, rapporterar AFP. "Den heliga stolen har nåtts av nyheterna om kardinal Zens gripande och följer med oro situationen väldigt noga," säger de i ett uttalande. Även Kurt Campbell, samordnare för USA:s Östasien- och Stillahavsfrågor, är kritisk till gripandena. "Allt jag kan säga är att vi är allt mer oroade över utvecklingen att utrota det civila samhället i Hongkong," säger han enligt Reuters. Enligt människorättsgruppen Hong Kong Watch greps Zen tillsammans med sångaren Denise Ho, advokaten Margaret Ng och forskaren Hui Po-Keung. Zen var en stark röst i den prodemokratiska rörelsen och var tidigare landets ärkebiskop. Omni 220511.
Kardinalen Joseph Zen släppt mot borgen. Den romesk-katolska kardinalen och tidigare ärkebiskopen Joseph Zen greps under onsdagen av Hongkongs säkerhetspolis misstänkt för att ha samverkat med främmande makter, uppger AP. Enligt människorättsgruppen Hong Kong Watch greps Zen tillsammans med sångaren Denise Ho, advokaten Margaret Ng och forskaren Hui Po-Keung. Några timmar efter gripandet släpptes alla mot borgen. Gripandena tros bero på personernas koppling till en humanitär fond, som fram till 2021 erbjöd juridisk hjälp till personer som deltog i protesterna 2019. Sedan en omfattande säkerhetslag infördes i Peking år 2020 har mängder av prodemokratiska demonstranter gripits. De gripna togs till separata polisstationer. Omni 220511.

Ryssland hävdar: Ukrainsk attack på rysk by - en död. En person ska ha dött och tre skadats efter en ukrainsk beskjutning mot en rysk by i Belgorod. Det rapporterar flera medier med hänvisning till ett uttalande från guvernören Vyacheslav Gladkov. Tidigare i maj uppgav guvernören att två explosioner hade inträffat i samma område och i april anklagade Ryssland Ukraina för att ha attackerat en bränsledepå i området, vilket förnekades av Kyiv. Guvernören: Detta är den svåraste situationen regionen varit i sedan 24 februari. Belgorod ligger nära gränsen till Ukraina. Omni 220511.

Chersonbon: Flera börjar influeras av propaganda. I den ukrainska staden Cherson, som är under rysk kontroll, får invånarna bara tillgång till ryska nyheter och vissa börjar influeras av landets propaganda om kriget, säger Chersonbon Larisa Kruten till BBC. "Jag skulle karaktärisera situationen i Cherson som tyst terror." Hon har själv flytt till Odesa, men har familjen kvar i staden och berättar att ryska soldater har ”stängt vägarna in till staden” så att hennes släktingar inte kan lämna. Kruten: Förra veckan stängdes min familj ut helt från tv-, internet- och telefonuppkoppling. Omni 220511.

EU-toppen: Ryssland mest direkta hotet mot världen. Ryssland utgör efter invasionen av Ukraina det "mest direkta hotet" mot den rådande världsordningen, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen enligt AFP. Uttalandet kommer under von der Leyens besök i Japan. I uttalandet kritiserar EU-toppen det hon kallar "den barbariska invasionen men också Rysslands "oroande pakt med Kina". Under besöket har von der Leyen bland annat träffat den japanske premiärministern Fumio Kishida som även han kritiserar Ryssland i skarpa ordalag. "Rysslands invasion av Ukraina berör inte bara Europa utan skakar om själva kärnan i den internationella ordningen, inklusive Asien. Detta kan inte tolereras," säger Kishida. De båda ledarna meddelade att samarbetet mellan EU och Japan ska fördjupas. Ledarna har bland annat diskuterat säkerhetssamarbeten och sanktioner. Senare i maj reser även Joe Biden till Japan. Omni 220512.

Ryska soldater inför rätta i sin frånvaro för krigsbrott i Ukraina. Ukrainska åklagare är redo att inleda de första rättegångarna om misstänkta krigsbrott under kriget i Ukraina, skriver The Guardian. De första att åtalas är tre ryska soldater som misstänks för att ha skjutit mot och dödat civila. Dessutom åtalas en fjärde soldat som misstänks ha skjutit ihjäl en man och sedan våldtagit hans fru. Mannen har identifierats via en karakteristisk tatuering men är inte gripen. "Vi vet inte var han är men vi åtalar honom i hans frånvaro. Vi vill visa de här brottslingarna att vi kommer att hitta dem," säger statsåklagaren Iryna Venediktova. Ukrainas riksåklagarmyndighet har hittills fått in runt 10 700 anmälningar om misstänkta krigsbrott sedan kriget inleddes. Över 600 misstänkta krigsbrottslingar har identifierats. Omni 220512.

EU: Återuppbyggnad kostar hundratals miljarder euro. Ukraina kommer att behöva mellan 500 och 600 miljarder euro för att bygga upp landet igen efter den ryska invasionen och EU är redo att täcka en stor del av kostnaderna. Det säger EU-kommissionären Valdis Dombrovskis enligt Politico. Dombrovskis säger också att EU är på gång att lägga fram en plan där ekonomiskt stöd för att bygga upp den ukrainska infrastrukturen kopplas till strukturella reformer som Ukraina behöver genomföra för att på sikt bli medlem i unionen. Flera olika förslag på hur stödet till Ukraina ska finansieras har lagts fram, däribland att konfiskera frysta ryska tillgångar eller tvinga Ryssland att betala som en del av en fredsuppgörelse. Omni 220512.

Brittiska uppgifter: Ukraina tar fler byar runt Charkiv. De ukrainska styrkorna fortsätter att genomföra motattacker i området runt staden Charkiv och har återtagit ytterligare ett antal mindre samhällen och byar, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelseuppdatering på Twitter. Enligt uppgifterna har ryska omgrupperingar gjort de kvarvarande styrkorna sårbara för det rörliga och starkt motiverade soldaterna. De brittiska uppgifterna gör gällande att Ryssland troligen har dragit tillbaka styrkor från Charkiv för att istället sätta in dem längre österut. "(Tillbakadragandet) kan ses som ett indirekt bevis för Rysslands oförmåga att ta större ukrainska städer", står det i uppdateringen. Omni 220512.

Kuleba tackar Tyskland: "Har tagit en ledande roll." Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba hyllar Tysklands svar på den ryska invasionen av Ukraina under ett besök i Berlin, skriver Reuters. Enligt Kuleba har Tyskland, som inledningsvis anklagades för att agera för passivt, nu tagit en ledande roll i att hjälpa Ukraina. Kuleba lyfter bland annat att Tyskland har skickat tunga vapen till Ukraina och att landet ställt sig bakom sanktioner som slår mot Rysslands oljesektor. Under Tysklandsbesöket kommer Kuleba också träffa representanter för de övriga G7-länderna. Han har tidigare flaggat för att han kommer att lobba för ett ukrainskt EU-medlemskap och för ytterligare sanktioner mot Ryssland. Relationen mellan länderna har varit spänd. Omni 220512.

Ryssland: Har slagit ut förråd och luftvärnssystem. Ryssland säger sig ha träffat två ukrainska ammunitionsförråd i Tjernihiv-regionen i norra Ukraina, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska medier. Enligt det ryska försvarsdepartementet har landet också slagit ut ett ukrainskt luftvärnssystem och en radarstation nära Odesa i söder. Ryssland säger sig dessutom ha skjutit ner en drönare i närheten av Ormön som de ryska styrkorna tog kontroll över under krigets första dag. Uppgifterna kommer från ryska nyhetsbyråer. Omni 220512.

Medvedev: Västs stöd ökar risken för kärnvapenkrig. Att väst förser Ukraina med vapen och militär träning ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato, säger den tidigare ryske premiärministern Dmitrij Medvedev enligt Reuters. "En sådan konflikt riskerar alltid att leda till ett fullskaligt kärnvapenkrig. Det skulle vara katastrofalt för alla", skriver Medvedev, som i dag är ordförande i det ryska säkerhetsrådet, på Telegram. Uttalandet kom kort efter att Finlands president och statsminister meddelat att de vill se finländskt Natomedlemskap. Medvedev: Nato pumpar in vapen i Ukraina. Omni 220512.

Tusen döda funna runt Kyiv - FN startar utredning. Runt tusen döda kroppar har hittats i området runt Ukrainas huvudstad Kyiv, säger FN:s människorättschef Michelle Bachelet enligt Reuters. "Skalan på det olagliga dödandet, inklusive tecken på summariska avrättningar i området norr om Kyiv, är chockerande," säger Bachelet. FN:s råd för mänskliga rättigheter har under torsdagen fatta beslutet att starta en utredning av misstänka krigsbrott i området, som tillfälligt kontrollerades av Ryssland under en period i mars. Ryssland har avfärdat alla anklagelser om att civila har dödats. Omni 220512.

Kreml om Finland i Nato: "Är definitivt ett hot." Att Finland går med i Nato skulle "definitivt" utgöra ett hot mot Ryssland. Det säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov efter det gemensamma beskedet från den finska presidenten och statsministern att de vill att Finland ansöker om medlemskap, rapporterar AFP. "Natos expansion och att alliansen närmar sig våra gränser gör inte världen och vår kontinent mer stabil," säger Peskov. Han säger vidare att Finlands besked kräver "ett symmetriskt svar" men att utvecklingen framöver beror på hur nära den ryska gränsen Natos militära infrastruktur kommer. Rysslands utrikesdepartement skriver i ett uttalande att man kommer svara på Finlands besked. "Att Finland går med i Nato är en radikal förändring av landets utrikespolitik", står det i uttalandet, där Ryssland även varnar för repressalier av bland annat "militärtekniskt" slag. Beskedet från Finland kom tidigare under onsdagen. Omni 220512.

Gazprom stoppar gas till dotterbolag: "Ett vapen." Ryssland har minskat sina leveranser av naturgas till Tyskland, som en hämnd för Europas sanktioner mot landet efter invasionen av Ukraina. Det rapporterar Bloomberg. Ett av ryska Gazproms dotterbolag, som beslagtagits av Tyskland, får inte längre alla volymer som de har kontrakt för enligt ekonomiminister Robert Habeck. Han understryker dock att effekten inte är särskilt stor, och att landet kan få gas från annat håll. Habeck menar att Rysslands beslut att införa sanktioner mot Gazprom Germania visar att "konfrontationen angående energin är ett vapen". Tyskland är Rysslands största köpare av naturgas. Gaspriset stiger på osäkerhet om rysk leverans.Enligt ryska pressekreteraren Peskov uppger att det "inte längre finns någon relation" mellan bolagen. Omni 220512.

90-årig kardinal gripen av Hongkongs säkerhetspolis. Tidigare biskopen känd som framträdande demokratikämpe. Kardinalen är Joseph Zen i Hongkong. Dagen 220512.

Film uppges visa ryska krigsbrott: "De är bödlar". En övervakningsfilm som CNN kommit över tycks visa hur två ryska soldater begår uppenbara krigsbrott i Ukraina. Filmen visar hur soldaterna till synes oprovocerat skjuter två obeväpnade civila i ryggen efter att först ha samtalat med dem. En film från en annan kamera visar hur soldaterna sedan stjäl sprit och skålar med varandra. Händelsen ska ha skett i krigets inledande skede när ryska styrkor var på väg mot Kyiv. Filmen ska ha tagits av en övervakningskamera hos en bilhandel som ligger utmed den väg som ryssarna använde. "De är bödlar. Det är fruktansvärt för min far var civil, han var 68 år, en fredlig obeväpnad man," säger dottern till en av de skjutna männen. CNN har kommit över en stor mängd material från kamerorna. Liknande fall har dokumenterats på fler andra platser. Ukrainska åklagare är på gång att inleda de första krigsbrottsrättegångarna. Omni 220512.
14-åring överlevde skotten - ger hopp i utredningarna. 15-årige Jura Netjyporenko och hans pappa sköts av ryska soldater i Butja utanför Kyiv under den ryska ockupationen tidigare i vår, enligt vittnesmål till AP. Den då 14-årige pojken träffades av kulor i handen och i armbågen men överlevde, medan pappan sköts till döds. När utredningarna om krigsbrott under invasionen nu pågår sticker Juras fall ut, skriver nyhetsbyrån. Den amerikanske juridikprofessorn Ryan Goodman, tidigare jurist vid det amerikanska försvarsdepartementet, säger att åklagare kan vilja ta sig an fallet i och med att offret fortfarande är vid liv och kan vittna. "Det kan bli svårt, om inte omöjligt, för en åtalad att hävda att de på något sätt var berättigade att försöka döda ett barn. Enligt AP finns det oberoende dokumentation som visar på 21 fall av attacker där barn dödats i Ukraina, och där definitionen av krigsbrott troligen uppfylls. Omni 220512.
Första krigsbrottsrättegång väntas sätta normen. Under fredagen inleds den första rättegången om misstänkt krigsbrott under kriget i Ukraina. Den åtalade är 21-årige ryske sergeanten Vadim Shyshimarin som anklagas för att ha skjutit ihjäl en civil obeväpnad 62-årig man på cykel, skriver AP. Shyshimarin har tidigare sagt att han bara följt order. Rättegången väntas sätta normen för kommande krigsbrottsrättegångar och människorättsgruppen Center for Civil Liberties kommer att övervaka den för att säkra att Shyshimarins juridiska rättigheter respekteras. Kyiv-baserade politiska analytikern Vadim Karasev säger till AP att det är viktigt att ukrainska myndigheter kan visa att de som misstänks för krigsbrott kan ställas till svars i enlighet med internationell juridisk standard. Det misstänkta brottet begicks under kriget inledning. Shyshimarin riskerar 10-15 års fängelse. Ukrainska riksåklagaren har fått anmälningar om över 10 000 misstänkta krigsbrott. Shyshimarin sköt mannen genom ett bilfönster. Omni 220513.
Ukraina redo att åtala 41 misstänka krigsbrottslingar. Ukrainas statsåklagare Iryna Venediktova säger att hon står i begrepp att åtala ytterligare 41 ryska soldater för krigsbrott, rapporterar AP. Enligt Venediktova handlar det en rad olika brottsrubriceringar som alla faller inom ramen för krigsbrott. "Det är bombningar av civil infrastruktur, mord på civila, våldtäkter och plundring," sa hon i ukrainsk tv på fredagen. Det är oklart hur många av de misstänkta som är gripna och hur många som åtalas i sin frånvaro. Under fredagen inleddes den allra första krigsbrottsrättegången, där en 21-årig rysk soldat står åtalad för mord på en civil man. Omni 220514.

Johnson: Ingen väg tillbaka i relationen med Putin. Boris Johnson säger att han inte ser en framtid där Storbritannien och Rysslands president Vladimir Putin återgår till en mer normal relation. Det säger han i en intervju med LBC enligt Sky News. "Han har begått grova brott mot mänskliga rättigheter och internationell lag. Han är skyldig till ett helt barbariskt angrepp på ett helt oskyldigt land," säger han. Enligt honom begick Storbritannien ett misstag när de normaliserade relationen med Putin efter Rysslands annektering av Krym 2014, ett misstag Johnson inte vill upprepa. Johnson säger dock att inget är omöjligt - men att han inte ser någon möjlighet till en normaliserad relation. Johnson tror att flera länders ledare känner som honom. Intervjun gjordes under Johnson besök i Sverige och Finland. Omni 220512.

FN ska utreda krigsbrott i Ukraina efter "tio veckor av ren skräck". När FN:s råd för mänskliga rättigheter under torsdagen samlades vittnade Ukrainas biträdande utrikesminister Emine Dzhaparova om "tio veckor av ren och skär skräck", rapporterar AFP. "Tortyr och försvinnanden, sexuellt och könsbaserat våld. Listan på Rysslands brott är oändlig," säger hon. Under sitt vittnesmål visade Dzhaparova upp en bild som föreställde svarta linjer. Om bilden sa hon att den är ritad av en 11-årig pojke som våldtogs av ryska soldater framför sin mamma och nu bara kommunicerar genom att rita. Rådet fattade under torsdagen beslutet att utreda krigsbrott i Ukraina. 33 medlemsrepresentanter röstade för utredningen, tolv avstod och Kina och Eritreas representanter röstade emot det. Ryssland är sedan en månad tillbaka uteslutna ur rådet. FN:s människorättschef: Skalan på det olagliga dödandet är chockerande. Omni 220512.

Gaspriserna stiger i Europa efter ryska sanktioner. Europeiska gaspriser stiger efter att Moskva har infört sanktioner mot EU:s energibolag. På den nederländska råvarubörsen stiger priset på naturgas med 13 procent till omkring 106 euro per megawattimme under torsdagen - mer än fyrdubbla nivåerna för ett år sedan, skriver Financial Times. Ryssland införde på onsdagen sanktioner mot mer än 30 olika energibolag, som en hämnd för Europas sanktioner mot landet. Osäkerheten om rysk leverans sätter nu avtryck i marknaden. EU-kommissionen uppger att unionen "analyserar det ryska beslutet om sanktioner och dess följder på gastillgången", enligt FT. Förra året stod Ryssland för omkring 40 procent av EU:s gasbehov. Gazprom: Under dagen föll gasflödet från Ryssland till Europa med en tredjedel. Omni 220512.

Över sex miljoner har flytt från krigets Ukraina. FN:s senaste siffror visar att över sex miljoner människor har flytt från Ukraina sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari, rapporterar BBC. Siffrorna kommer från Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som också noterar att över åtta miljoner människor är på flykt inom Ukraina. Polen har tagit emot 3,3 miljoner ukrainska flyktingar. Det innebär att Polen har tagit emot flest flyktingar i världen följt av Slovakien, Ungern och Rumänien. Utöver dessa siffror anklagar Ukraina Ryssland för att deportera ukrainare till Ryssland, mot deras vilja. Totalt har 6,03 miljoner människor flytt Ukraina. Polen uppskattar att omkring hälften av de ukrainska flyktingarna kommer stanna i landet. Omni 220512.

Ryssland om Finlands besked: Kommer orsaka "allvarlig skada". Svarar med förtäckta hot. Den ryska reaktionen på dagens natobesked från Finland lät inte vänta på sig. Det var bistra tongångar från Kreml med förtäckta hot om vad ett finländskt medlemskap i försvarsalliansen kan komma att leda till. Den ryske presidentens talesperson Dimitrij Peskov ville inte visa upp sig för TV-kameror utan valde att prata om en eventuell Nato-utvidgning på telefon. "Utvidgningen av Nato och alliansens närmande till våra gränser gör inte världen och vår kontinent mer stabil och säker", säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Ryska utrikesdepartementet skriver att ett finländskt Natomedlemskap kommer att orsaka "allvarlig skada" i de två ländernas relation. tv4 220512.

Reaktionen: Värsta hotet mot Ryssland på flera år. Reaktionen: Värsta hotet mot Ryssland på flera år. Så beskriver SVT:s korrespondent Bert Sundström Rysslands reaktion efter Finlands Natobesked. Finland anklagas för att upprätta en ny "järnridå" - och Kremls talesperson, Dmitrij Peskov, kallar beslutet för ett "ovänligt steg". Efter torsdagens besked från den finska statsledningen om att man strävar efter att skicka en Natoansökan snarast möjligt har de ryska reaktionerna varit aggressiva. "Den som tjänar mest på det här är Amerika och Biden. Och det övergripande målet är en ny järnridå från Barents hav till Svarta havet, sa Olga Skabejeva, programledare i rysk statstelevision, rapporterar Daily Mail. Det ryska utrikesdepartementet menar att Ryssland kommer "tvingas ta steg för repressalier" om Finland ansluter till Nato, rapporterar den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Ria Novosti. Precis som när Ryssland tidigare har varnat Finland och Sverige för att ansluta till Nato talas det om "militärtekniska" repressalier. Enligt Bert Sundström, SVT:s korrespondent i Moskva, har Natobeskedet tagits emot som ett fientligt sådant av Ryssland. "Putins talesperson Dmitrij Peskov säger att det här är en del av en sorts antirysk kampanj. När Finland nu tänker gå med i Nato är det något som är det värsta hotet mot Ryssland på många år, säger Sundström i "Rapport". Enligt Sundström kan Finland vänta sig verbala ryska hot, där budskapet är att konfrontationsrisken mellan länderna ökar betydligt i och med besedet. Ett av de ryska svaren som Finland förbereder sig för är om Ryssland skulle stänga av sina gasleveranser till landet. Finska parlamentsledamöter menar att kranarna kan stängas av redan i morgon, fredag, rapporterar finska tidningen Iltalehti. Det skulle kunna drabba finsk industri och livsmedelsproduktion. "Förberedelser har gjorts för detta och och det är också förväntat att det kan hända," säger parlamentsledamoten Ville Tavio till Iltalehti. Ryska UD menar att Natos mål är att utvidga militäralliansen till Rysslands gränser för att skapa en "flank av militärt hot" mot landet. "Men varför Finland skulle förvandla sitt territorium till en front för militär konfrontation med den ryska federationen, medan de förlorar oberoendet i att fatta självständiga beslut, får historien döma", säger ryska UD i uttalandet, rapporterar Ria Novosti. Rysslands biträdande ambassadör till FN Dmitrij Poljanskij säger att Sverige och Finland, om de ansluter till Nato, blir en del av fienden. "Om Nato placerar styrkor i dessa områden kommer de att bli måltavlor, eller möjliga måltavlor för en attack. Precis som ryskt territorium är ett möjligt mål för de styrkor som placeras ut," säger han till Unherd. Ryska regeringshögkvarteret Kreml menar att det vore ett "existentiellt hot" mot Ryssland om Sverige och Finland ansluter till Nato. Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar Finlands beslut för ett "vänligt steg" och menar att Natos närmande till de ryska gränserna inte kommer att göra världen, och den eurasiska kontinenten, till en tryggare plats. Exp 220512.

Österrike står fast - tre av fyra säger nej till Nato. Den Natovänliga opinionssvängning som skett i Sverige och Finland under den ryska invasionen syns inte i Österrike. Tre av fyra österrikare säger fortsatt nej till Nato, rapporterar SVT Nyheter. "Jag tycker inte man bör fatta så omfattande säkerhetspolitiska beslut baserat på känslomässiga opinionsundersökningar. Sådant kan ändra sig," säger statsvetarprofessorn Heinz Gärtner. Stödet för fortsatt neutralitet har sett en svag ökning i Österrike sedan invasionen inleddes. Enligt den österrikiska tidningen The Local är endast 14 procent för ett Natomedlemskap. Omni 220512. Kommentar: Österrike har flera buffertstater till den ryska gränsen vilket Finland inte har. Finland har samma utsatta läge som Ukraina, det gör skillnad.

Ukraina: Vi har skadat ryskt skepp i Svarta havet. Ukrainas beväpnade styrkor uppger att de har skadat ett ryskt skepp i Svarta havet, rapporterar Reuters. Det ska handla om logistikskeppet Vsevolod Bobrov som uppges ha attackerats nära Ormön, och skeppet ska just nu stå i lågor. Ryssland har inte kommenterat Ukrainas påstående och Ukraina har inte lämnat några ytterligare detaljer om händelsen. Skeppet beskrivs som ett modernt militärt logistikskepp. Skeppet togs i bruk under förra året. Ukraina uppges också ha skjutit ner ryska attackhelikoptrar. Omni 220512.

FN till Putin: "Har du ett hjärta - öppna hamnarna." Chefen för FN:s Världslivsmedelsprogram, David Beasley, vädjar till den ryske presidenten Vladimir Putin att öppna Ukrainas hamnar i Svarta havet för att möjliggöra export från landet, skriver CNN. Annars finns risk för en global livsmedelskris och miljontals dödsfall. "Om du har något hjärta överhuvudtaget för resten av världen måste du öppna hamnarna, oavsett hur du känner för Ukraina," svarade Beasly när han fick frågan om vad han skulle ha sagt om han fick tala direkt till Putin. Ukraina är en av världens viktigaste exportnationer när det gäller spannmål och många länder är nästan helt beroende av exporten från Ukraina för sin livsmedelsförsörjning. Enligt Beasly måste hamnarna öppna igen inom 60 dagar om inte den jordbrukscentrerade ukrainska ekonomin helt ska kollapsa. Jordbruksprodukter står för över 40 procent av Ukrainas totala export Omni 220513.

Ryska soldater vägrar slåss: "De kan inte tvinga mig." Många ryska soldater har vägrat att delta i striderna i Ukraina - vilket de också har möjlighet till eftersom Ryssland inte formellt ligger i krig, skriver The Guardian. Tidningen har pratat med Dmitrij som stred under krigets inledning men sedan har sagt nej till att tjänstgöra i Ukraina ytterligare en gång. "Jag har inget att skämmas för. Vi är officiellt inte i krig så de kan inte tvinga mig," säger han. Tidningen har också pratat med advokaten Mikhail Benyash som säger att hundratals soldater har vänt sig till honom. Han berättar att många soldater skrämts med att de riskerar att fängslas om de vägrar delta i kriget. "Men vi förklarar att de helt enkelt kan säga nej," säger han. Dmitrij: Jag vill inte komma hem i en kista. Omni 220513.

Gripen borgmästare: "De var förbluffande okunniga." Under kriget i Ukraina har ryska styrkor regelbundet fört bort ukrainska borgmästare och andra lokala makthavare. DN har träffat en av dem, Ivan Fedorov, borgmästare i Melitopol. Han berättar hur ryska soldater tog sig in på hans kontor, trädde en påse över hans huvud, band hans händer och körde iväg med honom. Därefter fängslades han och förhördes i timtal om sina kollegor och om hur administrationen, politiken och ekonomin i staden och regionen fungerade. "De var förbluffande okunniga och visste ingenting om någonting här. De tycktes tro att allt fungerar som i Ryssland, men vi lever i helt skilda världar," säger han. Efter några dagar släpptes han i en fångutväxling. Fedorov berättar att han numera mår okej men att 29 andra folkvalda fortfarande finns i ryssarnas försvar. Omni 220513.

Bedömning: Sverige kan stärka Nato i luften och till havs. Ett finskt och svenskt Natomedlemskap skulle stärka försvarsalliansen på flera plan. De nordiska länderna har exempelvis närmare 200 toppmoderna stridsflygplan tillsammans, vilket är i nivå med stormakter som Frankrike och Storbritannien, skriver Aftonbladet. Experter som tidningen har pratat med påpekar också att den svenska flottan skulle innebära ett viktigt tillskott till Natos "ganska svaga" marina närvaro i Östersjön. "Sen är vi kunniga på den här miljön. Militärgeografiskt är vi ett stort land med en lång kust, som kan erbjuda ett operativt djup som underlättar för planerarna," säger Anna Wieslander, Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic Council. Däremot har Sverige Norge och Danmark, till skillnad från Finland, i nuläget rätt svaga markstridskrafter. Omni 220513.

Efter Ungerns protest - olja kan strykas från sanktioner. EU kan komma att skjuta sanktioner som slår mot den ryska oljeindustrin på framtiden, sedan Ungern vägrat att ställa sig bakom förslaget, rapporterar Politico. I stället övervägs en lösning där övriga delar av det sjätte sanktionspaketet införs, samtidigt som man arbetar vidare med att hitta en lösning på oljefrågan som även Ungern kan acceptera. "Det är frustrerande att vi inte kan gå vidare med det vi är eniga om. Så varför inte göra så här?" säger en EU-diplomat. Att stryka oljan från sanktionerna skulle dock innebära att att paketet blir betydligt mindre slagkraftigt. Det skulle också innebära en prestigeförlust för EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som lagt fram paketet. Att EU har svårt att enas visar hur svårt det är att komma åt den ryska oljesektorn. Ungern anser att sanktionerna skulle slå för hårt mot landet. Putin: Sanktionerna slår hårdare mot väst än mot Ryssland. Omni 220513.

Liz Truss: "Måste försäkra oss om att Putin besegras." Sanktionerna mot Ryssland bör inte hävas förrän de ryska styrkorna helt har lämnat Ukraina och fred råder, säger den brittiska utrikesministern Liz Truss enligt BBC. Hon säger också att västvärlden bör gå längre och agera snabbare när det gäller att bistå Ukraina med militärt stöd. "Putin skämmer ut sig på världsscenen. Vi måste försäkra oss om att han besegras utan att nå någon framgång, på ett sätt som förhindrar framtida aggressioner," sa Truss i samband med G7-ländernas utrikesministermöte. Truss har varit en av de företrädare för väst som har haft den hårdaste tonen mot Ryssland och hon sa redan förra månaden att de ryska styrkorna helt måste drivas ut ur Ukraina. Analytiker har varnat för att ett för skarpt tonläge kan försvåra diplomatiska lösningar. Frankrikes utrikesminister: G7-länderna står mycket starkt enade. Omni 220513. Kommentar: Lis Truss har rätt.
Brittiska sanktioner mot Putins exfru och flickvän. Storbritannien utökar sina sanktioner mot Ryssland, meddelar det brittiska utrikesdepartementet enligt AFP. De nya sanktionerna slår bland annat mot Vladimir Putins personliga nätverk, inklusive hans tidigare hustru Ludmila Ocheretnaja och hans kusiner och hans påstådda flickvän, olympiska gymnasten Alina Kabajeva. "Vi drar åt snaran runt hans innersta krets," säger den brittiska utrikesministern Liz Truss i ett uttalande. Sanktionerna riktas mot tolv personer. På listan finns också finansiella rådgivare. Truss: Vi tar sikte på hans skumma nätverk . Omni 220513.

EU: 500 miljoner euro i militärt stöd till Ukraina. EU lovar ytterligare militärt stöd till Ukraina värt 500 miljoner euro, meddelar utrikeschefen Josep Borrell enligt AFP. Det handlar bland annat om stöd i form av stridsvagnar och artilleri. Omni 220513.

Australien anklagar Kina för att spionera nära kusten. Ett kinesiskt spionfartyg har rört sig utanför Australiens västkust, nära en hemlig marinbas. Det rapporterar Sydney Morning Herald. "Intentionen är förstås att samla in information längs kustlinjen," säger Australiens försvarsminister Peter Dutton enligt AP. Dutton säger att han bedömer agerandet som "aggressivt", särskilt med tanke på hur långt söderut krigsfartyget siktats. Spänningarna mellan de båda länderna har ökat den senaste tiden efter att Salomonöarna ingått en kontroversiell säkerhetspakt med Kina. Forskare menar att fartyget agerat "ganska passivt" snarare än aggressivt. Omni 220513.

Scholz: Ryssland har ansvar för livsmedelskrisen. Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz uppmanade Rysslands Vladimir Putin att gå med på vapenvila i Ukraina "så fort som möjligt" när de båda ledarna talade med varandra under fredagen, skriver Reuters. Under samtalet lyfte Scholz också den globala livsmedelskris som riskerar att följa på kriget, skriver AFP. "Kanslern påtalade att Ryssland har ett särskilt ansvar här", skriver Scholz kansli i ett uttalande. Scholz sa att en vapenvila var nödvändig för att förbättra den humanitära situationen. Före kriget var Ukraina en av världens största spannmålsexportörer. Samtalade varade i 75 minuter. De båda har inte pratat med varandra på sex veckor. Omni 220513.

Expert: Ukraina bättre på att använda ny teknologi. En kombination av mycket gammal krigsteknologi, tillsammans med nyare sådan, har blivit ett framgångsrikt vapen för Ukraina under den pågående ryska invasionen. Det skriver NBC News. Enligt NBC använder Ukraina haubitsar och andra tunga vapen för att slå mot ryska positioner som lokaliserats genom drönare, vilket ger noggrann precision vid eldgivning. Ulrike Franke, expert på drönaranvändning i konflikter, säger att den ukrainska armén visat "större innovation" än den ryska när det gäller att använda ny teknologi. Det handlar inte bara om att ha teknologin på plats, utan också om hur den används, säger hon. "Det är det som gör ny teknologi potentiellt revolutionerande." Även Ryssland uppges ha haft god effekt genom att använda drönare i Ukraina. Omni 220513.

FN-ambassadör: Finns bevis på att barn utsatts sexuellt. Det finns bevis som styrker "trovärdiga anklagelser# om att ryska soldater utsatt barn i Ukraina för sexuellt våld, säger den brittiska FN-ambassadören Dame Barbara Woodward enligt Sky News. Hon säger vidare att det finns bevis på att Ryssland brutit mot fyra av de sex kränkningar mot barn som listades av FN:s säkerhetsråd 1999, och som syftar till att skydda barn i krig. Bland dessa överträdelser nämns anklagelserna om att hundratusentals människor tvångsdeporterats från ockuperade områden i Ukraina - däribland barn. Risken för en "förlorad generation" i spåren av den ryska invasionen är ytterst verklig, säger hon. Omni 220513.

Ryssland kapar elförsörjning till Finland. Ryssland kapar försörjningen av el till Finland på lördagen, uppger RAO Nordic, ett dotterbolag till den ryska statliga leverantören Inter RAO, enligt AFP. I ett pressmeddelande uppger RAO Nordic att det beror på att man inte kan betala för elimporter från Ryssland. "Situationen är exceptionell och sker för första gången i vår tjugoåriga handelshistoria", skriver bolaget. Fingrid, som förvaltar stamnätet i Finland, skriver i ett pressmeddelande att beskedet - som berör runt tio procent av den totala förbrukningen – inte hotar den finländska elförsörjningen. "Den import som saknas kan ersättas genom import av mer el från Sverige och delvis också genom finska produktionen," säger Reima Päivinen, ansvarig direktör för driftverksamheten. Omni 220513.

Utbrytarområde i Georgien planerar folkomröstning. Det ryskstödda utbrytarområdet Sydossetien i Georgien planerar att hålla en folkomröstning i sommar med syfte att bli en del av Ryssland, uppger separatistledaren Anatolij Bibilov enligt AFP. Enligt nyhetsbyrån är datumet satt till den 17 juli. Georgiska trupper fördrevs ur Sydossetien och Abchazien under femdagarskriget 2008 och båda områdena utropade sig därefter som självständiga med rysk uppbackning. Det har bara erkänts av Ryssland och några få allierade, enligt TT. Planer på en folkomröstning i området har av Georgien tidigare avfärdats som "oacceptabla", skriver AFP.Striderna 2008 krävde mer än 7 000 liv och tiotusentals georgier fördrevs. Anatolij Bibilov meddelade planerna i ett uttalande. Omni 220513.

Linde: Var uppmärksam på påverkansförsök - ryska regimen vill skrämmas. Påverkanskampanjer, cyberattacker och hot om giftattacker - det är exempel på taktiker Ryssland kan ta till för att skrämma den svenska befolkningen under en Natoprocess, säger utrikesminister Ann Linde (S) till Aftonbladet. "Den ryska regimen försöker få människor att bli rädda." Linde ser risken för ett ryskt militärt angrepp som liten, men hon uppmanar medborgare att förbereda sig på ryska reaktioner och vara vaksamma på sådant man upplever som påverkansförsök. Dessa syns redan i politikers sociala medier, säger utrikesministern, och tillägger att "mina medarbetare rensar förtvivlat just nu". Linde understryker att den svenska staten och Försvarsmakten har beredskap för dessa scenarier. Linde: Den perioden som är värst för oss är perioden då vi inte har bestämt oss. Vita huset: Arbetar för att klargöra Turkiets position. Biden upprepade löften om ökad säkerhet till Sverige. Omni 220513.

Rysslands inflation steg till 17,8 procent i april. Den ryska inflationen fortsatte att rusa i april. Jämfört med samma månad i fjol ökade konsumentpriserna med 17,8 procent, visar siffror från statistikbyrån Rosstat enligt flera medier. På månadsbasis saktade den däremot in till 1,6 procent i april från 7,6 procent i mars, skriver Reuters. Centralbankens inflationsmål är 4 procent, men man räknar med att den landar på 18-23 procent i år. I mars steg KPI med 16,7 procent jämfört med samma månad föregående år. Omni 220523.

Bara sten och inga invånare - men "Ormön" är ändå viktig. På den omtalade ukrainska ön Zmijinyj - mer känd som "Ormön" - finns inga bofasta invånare. Ändå har den kommit att spela stor roll både symboliskt och militärt under den ryska invasionen. Det rapporterar CNN, som noterar att ön är liten och i princip enbart utgörs av sten. Ryssland har aldrig gjort anspråk på ön varken historiskt eller geografiskt, men trots det visste Ukraina att den var av strategiskt värde för ryssarna redan innan invasionen inleddes. "Den som kontrollerar ön kan när som helst blockera civila fartygs rörelser i alla riktningar söder om Ukraina," säger underrättelsechefen Kyrylo Budanov. Ön har kommit att symbolisera det ukrainska motståndet sedan dess försvarare tidigt under invasionen uppmanade det nu förlista ryska krigsfartyget Moskva att "dra åt helvete". I en förklarande text tidigare i veckan talade BBC med en rad experter och analytiker om öns betydelse. Då lyftes även att det ryska robotsystemet S-400 skulle kunna nå Rumänien och Natos södra flank om det placerades på ön. "Det må se ut som en värdelös stenklump, men dess öde är en viktig del av Rysslands krigföring." Bara de senaste dagarna har Ukraina utfört en rad attacker mot ryska trupper på ön, bland annat via drönare. Ön har tidigare varit en del av Rumäniens territorium. Omni 220513.

Ukraina: Svåra förhandlingar om skadade i stålverket. Det pågår "mycket svåra" förhandlingar med Ryssland om att evakuera de sista ukrainska soldaterna från stålverket Azovstal i det belägrade Mariupol, uppger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt Reuters. "Resultatet kanske inte blir till allas belåtenhet, men vårt uppdrag är att evakuera alla våra grabbar. Varenda en. Levande." skriver hon i ett uttalande i sociala medier. I nuläget förhandlas det om evakueringen av 38 "mycket svårt skadade# soldater, säger Veresjtjuk enligt AFP. Pavlo Kyrylenko, chef för Donetskregionens militära administration, säger att Ryssland försöker "diktera villkoren så mycket de bara kan" och att det därför i första hand kommer bli fråga om att evakuera de svårast skadade, rapporterar CNN. Veresjtjuk: Hoppas vid gud att vi räddar dem alla. Över tusen soldater är kvar - hundratals är skadade. Omni 220513.

Ukrainsk fremgang kan true russernes forsyningslinjer: "Leverer over forventning." Ukrainernes fremgang ved Kharkiv kan være en ny fase i krigen: "Motoffensiven er et formidabelt svar fra ukrainsk side," sier Tom Røseth ved Forsvarets høyskole. Det amerikanske Instituttet for krigsstudier ISW skriver torsdag at den ukrainske motoffensiven nær russergrensen nord for Kharkiv har tvunget russiske tropper på defensiven. Kharkiv var et av de første angrepsmålene for de russiske invasjonsstyrkene som invaderte Ukraina 24. februar. Ukrainas nest største by ligger bare 30 kilometer sør for grensen. Men ukrainske styrker drev russerne tilbake i harde og blodige gatekamper og har siden beholdt kontrollen over millionbyen i nordøst - til en høy pris: Fra stillinger rundt byen har russerne bombardert Kharkiv i ti uker. Mer enn 2000 bygninger er ødelagt eller lagt i ruiner. Mange sivile er døde, hundretusener evakuert. Läs mer i VG 220512.

Separatist-topp sågar Sjojgu: Kriminellt oaktsam. Igor Girkin, en tidigare befälhavare för de proryska separatiststyrkorna i östra Ukraina, riktar hård kritik mot den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu, på grund av de svårigheter Ryssland haft under kriget i Ukraina, skriver Reuters. "Jag anklagar Sergej Sjojgu direkt för minst kriminell oaktsamhet. Jag har inte belägg för att anklaga honom för förräderi, men jag misstänker det," säger Girkin i en intervju på Telegram. Reuters skriver att uttalandet är en av de kraftfullaste markeringarna mot det ryska militära ledarskapet sedan kriget inleddes. Girkin har tidigare sagt att Ryssland kan förlora kriget om man inte byter strategi. Tidigare legosoldat: Ryssland var illa förberedda. Girkin hade en ledande roll under ockupationen 2014. Omni 220513.

Människorättsaktivist: Tiotusentals ukrainare deporterade till Ryssland. Tiotusentals ukrainare har evakuerats ofrivilligt från Ukraina till Ryssland. Det enligt en ukrainsk människorättsorganisation som har samlat in vittnesmål från drabbade. "De hade bara två val: stanna och dö, eller lämna, säger människorättsaktivisten Oleksandra Matvitjuk. Siffran är svår att verifiera, men även amerikanska Pentagon säger sig se tecken på att utvisningar sker och har skett. "Vi har indikationer på att ukrainare mot sin vilja förs till Ryssland," sa Pentagons talesperson John Kirby på måndagen. Oleksandra Matvitjuk, vid den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties, säger att hon själv har pratat med tiotals personer som evakuerats med tvång av ryska styrkor, främst från Mariupol. "De valde att överleva och åka till Ryssland," säger hon. Hon säger att hon inte vet hur många som har drabbats, men att det rör sig om tiotusentals. Hon pekar bland annat på statistik från ryska myndigheter som i början av april visade att åtminstone 18 000 ryska pass hade utfärdats till ukrainare på kort tid. De vittnen som Oleksandra Matvitjuk har pratat med skickades först till någon av de ockuperade delarna av Ukraina, som Krim och Donbas. "De blev tillsagda att Ukraina vägrar ta emot dem, att det inte fanns någon plats för dem." I Donbas genomgick de vad hon kallar en filtreringsprocess. De förhördes om släktingar i den ukrainska armén, deras telefoner beslagtogs och tittades igenom. "Vi behandlades som brottslingar, omhändertagna som Rysslands egendom. Jag upplevde att vi inte hade möjlighet att lämna," säger en person som utvisades till Ryssland i en intervju med CNN från april. Därefter skickades de som godkändes till Ryssland, så långt som till Tatarstan drygt 100 mil öster om Moskva. Att tvångsmässigt skicka ukrainare till Ryssland är strider mot folkrätten, enligt Ove Bring, professor emeritus i folkrätt. "Det är naturligtvis en allvarlig krigsförbrytelse," säger Ove Bring. "Civilbefolkningen som sådan ska skyddas inte bara från striderna utan även från att förflyttas tvångsmässigt till ett annat land," fortsätter han. Enligt Ukrainas människorättskommissionär Ljudmyla Denisova rör det sig om betydligt fler, drygt 1,2 miljoner ukrainare, som har skickats till Ryssland mot sin vilja. "Men vi kan ändå inte utesluta att det faktiskt har funnits rysktalande civilpersoner som vill komma till Ryssland," säger Bring. Kremls talesperson Dmitry Peskov har tidigare kallat rapporterna för "lögner". Omni 220512.

Dussintals civila miste livet på "dödens väg". Ryska trupper stationerade sig längs en landsväg nära Kiev för att kunna beskjuta och röva bort människor på flykt, enligt Wall Street Journal. Tidningen har analyserat filmer, bilder och uppdateringar i sociala medier från i mars när dussintals civila uppges ha dödats längs en sträcka på sju kilometer. "Så fort vi lämnat byn hamnade vi på dödens väg," säger en man till WSJ. (svt 220512.)

Georgisk utbrytarregion kan folkomrösta om att uppgå i Ryssland. Den separatisktia georgiska utbrytarregionen Sydossetien ska hålla en folkomröstning om att uppgå i Ryssland. Det uppger regionens ledare, rapporterar Reuters. Presidenten för den georgiska utbrytarregionen meddelade under fredagen att en folkomröstning om huruvida man ska uppgå i Ryssland ska hållas den 17 juli i år. Uppgifterna kommer från den ryska nyhetsbyrån Tass, skriver Reuters. Sydossetien betraktas av det internationella samfundet, däribland FN och EU som en del av Georgien. Ryssland och ytterligare ett fåtal länder som Venezuela, Nicaragua och Syrien har dock erkänt regionen som självständiga republiker. Ryssland gick i femdagarskriget 2008 in i Georgien och fördrev landets styrkor från Sydossetien och Abchazien. Därefter utropade båda områdena självständighet med rysk uppbackning. Se karta. svt 220513.

FN vädjar till Putin - "miljontals människor kommer dö". David Beasley, chef för FN:s världslivsmedelsprogram, vädjar till Rysslands president Vladimir Putin om att återöppna Ukrainas hamnar i Svarta havet innan en global katastrof inträffar. "Miljontals människor runt om i världen kommer att dö på grund av att dessa hamnar blockeras”, sade Beasley till CNN. På frågan om vad han skulle säga direkt till Putin, svarade Beasley: "Om du har något hjärta överhuvudtaget för resten av världen, oavsett hur du känner för Ukraina, måste du öppna upp dessa hamnar." Viktiga transporter från Ukrainas jordbruk, känt som världens brödkorg, har fastnat i det krigshärjade landet eftersom hamnen i Odesa och angränsande hamnar blockeras av ryska styrkor. Inom de närmsta 60 dagarna måste hamnarnas drift vara igång annars kommer Ukrainas jordbrukscentrerade ekonomi att implodera, menar David Beasley. "Om inte hamnfrågan löser sig kollapsar Ukrainas ekonomi fullständigt." (svt 220513.)

Ryska pontonbroar över viktig flod förstörda. Minst två gånger det senaste dygnet har Ukraina stoppat ryska styrkor från att ta sig över den strategiskt viktiga floden Siverskyi Donets genom att förstöra pontonbroar, skriver CNN. Satellitbilder, vars äkthet har verifierats av kanalen, visar de förstörda broarna som delvis ligger under vatten. Broarna ligger i närheten av staden Bilohorivka. Staden har av den regionala militärchefen Serhiy Haidai beskrivits som en fästning som, precis som Mariupol, håller tillbaka de ryska styrkorna, skriver SVT Nyheter i sin direktrapportering. Omni 220512.
Ukraina: 1 000 soldater dödade i motoffensiv. Under morgonen kommer uppifter om ett stort nederlag för den ryska armén vid Ukrainas östra gräns. Uppemot 1 000 ryska soldater ska ha slagits ut i en attack mot en eller två ryska bataljoner i östra Ukraina. Det uppger den ukrainska militären, enligt Sveriges Radio. De ryska trupperna ska ha beskjutits när de försökt korsa floden Donets via pontonbroar. Även The Times rapporterar om runt 1 000 dödade soldater i en och samma attack, som enligt uppgift ska ha skett under söndagen. Hårda strider har rapporterats från området senaste dagarna och ryska trupper ska ha tvingats dra sig tillbaka i samband med ukrainska motoffensiver, enligt CNN. (svt 220513.)
Uppgifter: Hel rysk bataljon utraderad i attack mot bro. Nästan en hel bataljon uppges ha raderats ut i samband med den ukrainska attack som förstörde en pontonbro över floden Donets på onsdagen, skriver The Times. Enligt tidningen kan så många som tusen soldater ha dödats och fler än 70 stridsvagnar och andra fordon ha förstörts. Bilder som Ukrainas försvarsdepartement har släppt visar hur rester av pontonbron ligger i floden. På bilderna syns också förstörda stridsfordon. Ryssland har under veckan gjort flera försök att korsa floden och enligt CNN har Ukraina vid minst tre tillfällen förstört tillfälliga broar som de ryska styrkorna byggt. Striderna vid broarna beskrivs som några av de värsta under kriget. Enligt en ukrainsk försvarskälla var ryssarnas mål att slå till mot staden Lyman. Floden Donets flyter mellan de separatistkontrollerade regionerna Charkiv och Luhansk. Tim Lister: En ringlande flod som hindrar båda sidor. Omni 220513.
Paasikivi: Den ryska förmågan är inte så lysande. Om uppgifterna att Ukraina slagit ut nästan en hel rysk bataljon i en attack mot en pontonbro är korrekta visar det att den ukrainska armén är kreativ och har god förmåga till rekognosering och analyser. Det säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, till SvD. Samtidigt anser han att uppgifterna tyder på att den ryska sidan inte förberett operationen vid Donetsfloden tillräckligt väl. Han säger att Ryssland under hela kriget varit fast i en plan och haft svårt att tänka om. Paasikivi: Inget tyder på att Ryssland gjort tillräckliga förberedelser. Striderna vid broarna beskrivs som några av de värsta under kriget. Enligt en ukrainsk försvarskälla var ryssarnas mål att slå till mot staden Lyman. Floden Donets flyter mellan de separatistkontrollerade regionerna Charkiv och Luhansk. Omni 220513.
Ukraina förbereder för en miljon stridande i "ny fas" - tror på vändpunkt i augusti. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov hoppas kunna beväpna en miljon stridande inför vad han beskriver som en ny och lång fas av kriget. Det säger han i ett inlägg på Facebook som brittiska medier hänvisar till. Han varnar för att extremt tuffa veckor väntar, och säger att sanktionerna mot Ryssland, tillsammans med utländskt stöd till Ukraina, bör skapa förutsättningar som innebär att "...Kreml slutligen kommer förlora alla möjligheter att nå framgång". I en intervju med Sky säger chefen för Ukrainas militära underrättelsestjänst, Kyrylo Budanov, att han tror att en vändpunkt kommer att nås i mitten av augusti. Han spår att de värsta striderna kommer att ha avslutats i slutet av året, och att Ukraina då kommer ha återtagit även de områden som Ryssland kontrollerade innan den storskaliga invasionen inleddes. Omni 220513.
Uppgift: Blodig broattack hör till krigets allra värsta. Allmänt tillgängliga bilder tyder på att så många som 485 ryska soldater dödades eller skadades när Ukraina förstörde en pontonbro över floden Donets tidigare i veckan. Det uppger den USA-baserade tankesmedjan ISW, skriver New York Times. Om siffrorna skulle visa sig vara korrekta innebär det att den ukrainska attacken är bland krigets hittills mest dödliga händelser, enligt tidningen. NYT skriver att satellitbilder visat hur ukrainsk artillerield slog ut en "tät koncentration" av ryska soldater och utrustning. I sammanhanget nämner NYT också att det fanns 500 sjömän ombord på det ryska flaggskeppet Moskva, som sjönk tidigare under invasionen. Enligt Ukraina, och amerikanska bedömare, skedde det efter en ukrainsk robotattack. Kreml hävdade inledningsvis att alla överlevde, men familjer till dem som befann sig ombord har sedan lämnats utan officiella svar. Omni 220515.

Ukraina uppger sig ha attackerat ryskt fartyg. Det ryska lastfaryget Vsevolod Bobrov ska ha fattat eld efter att ha attackerats av ukrainska styrkor i närheten av strategiskt viktiga Ormön. Det uppger Serhiy Bratchuk, talesperson för den regionala militären i Odessa, rapporterar Reuters. Ukrainas försvarsdepartement uppger att ett stort antal ryska soldater ska ha dödats i attacken. Det ryska försvarsdepartementet har ännu inte kommenterat de obekräftade uppgifterna. Samtidigt kommer uppgifter om att ryska befälhavare pressas att genomföra riskabla passager över floder i östra Ukraina. Enligt det brittiska försvarsdepartementet ska den ryska armén mött hårt militärt motstånd och förlorat materiel när man försökt korsa floden Donets i Luhansk-regionen. (svt 220513.)

Ryssland: Oljeraffinaderi utslaget i centrala Ukraina. Enligt Rysslands försvarsdepartementet har styrkor beskjutit ett oljeraffinaderi i industristaden Krementjuk i centrala delarna av Ukraina, rapporterar Reuters. Raffinaderiets oljeproduktions ska ha slagits ut helt. Uppgifterna har inte bekräftats från ukrainskt håll. Försvarsdepartementet meddelar också att man skjutit ner ett ukrainskt stridsflygplan av typen Su-27 i Charkivregionen. (svt 220513.)

Austin i samtal med sin ryske kollega. USA:s försvarsminister Lloyd Austin krävde under ett telefonsamtal med sin ryske kollega Sergej Sjojgu att Ryssland omedelbart förklarar eldupphör i Ukraina. Fredagens samtal var det första som de båda försvarsministrarna hållit sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes den 24 februari. Senast de talades vid var den 18 februari, sex dagar innan invasionen inleddes. (svt 220513.)

USA: Ryssland sprider desinformation genom säkerhetsrådet. USA anklagar återigen Ryssland för att använda FN:s säkerhetsråd för att sprida desinformation och konspirationsteorier om biologiska vapen i Ukraina. Den ryske FN-ambassaören Vasilij Nebenzia sade på vid mötets öppnande under fredagen att den ryska regeringen mottagit "mycket oroande bevis" för att det amerikanska försvarsdepartementet är direkt inblandat i genomförandet av "farliga biologiska projekt som ser ut som ett hemligt biologiskt militärprogram" i Ukraina. USA:s biträdande ambassadör Richard Mills beskrev de ryska påståendena om amerikansk inblandning i ett program för biologiska vapen för "kategoriskt falska och löjliga". (svt 220513.)

Erdogan: Ser inte positivt på ett svenskt medlemskap. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ser inte positivt på att låta Sverige och Finland gå med i Nato, rapporterar Reuters. "Vi har ingen positiv uppfattning. Skandinaviska länder är som ett vandrarhem för terroristorganisationer," säger han till journalister vid en pressträff i Ankara. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare sagt att både Sverige och Finland är "varmt välkomna" i försvarsalliansen, och utlovat en snabb ansökningsprocess. Som Natomedlem kan Turkiet dock lägga in sitt veto mot nya medlemmar. Erdogans besked kommer kort efter att den svenska regeringen och riksdagspartierna presenterade sin säkerhetspolitiska analys, där man drar slutsatsen att ett medlemskap i Nato skulle vara fördelaktigt för Sverige. Finland meddelade på torsdagen att de ska ansöka om att gå med i Nato. Erdogan: Vi följer utvecklingen beträffande Sverige och Finland noggrant. Omni 220513.
Erdogan: Misstag att låta Sverige gå med i Nato. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anser att det vore "ett misstag" att låta Sverige och Finland gå med i Nato, rapporterar AFP. Erdogan anser inte att det skulle vara gynnsamt för Turkiet och meddelar därför att det inte är möjligt att stödja planerna att låta länderna ansluta till försvarsalliansen, uppger Reuters. "Vi följer utvecklingen kring Sverige och Finland, men vi ser inte positivt på det," säger Erdogan och tillägger att det var ett misstag att Nato accepterade Greklands medlemskap 1952. "Vi i Turkiet vill inte upprepa samma misstag. Dessutom är skandinaviska länder gästhem för terroristorganisationer," säger han vidare. Den turkiske ledaren anklagar bland annat de skandinaviska länderna för att ge en fristad till medlemmar ur den av EU, USA och Turkiet terrorstämplade kurdiska gerillan PKK. Ett beslut om medlemskap måste godkännas enhälligt av Natos medlemsländer. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) har inte kommenterat uttalandet. Ann Linde har svarat på Erdogans uttalande: "Vi har väldigt bra och konstruktiv relation och man har inte framfört något sånt här till oss," säger hon till SVT Nyheter. svt 220513.

Putin: Har diskuterat svenskfinsk Natoanslutning med ryska säkerhetsrådet. Vladimir Putin har diskuterat Sveriges och Finlands eventuella Natoanslutningar med det ryska säkerhetsrådet, uppger Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Ria. Under torsdagen sa Kreml att man betraktade Finlands avsikt att söka medlemskap i Nato som ett hot och att Ryssland kommer att svara. Att Finland går med utgör ett hot mot Rysslands säkerhet enligt Kreml. Omni 220513.

Är det inte kontraproduktivt av Ryssland att hota Sverige? Putin kan inget annat språk. svt 2220513 video 0:30.
Nordiska reaktioner: Inte den signal som vi har fått. Recep Tayyip Erdogans skepsis mot en svensk-finsk Natoanslutning är inte i linje med vad som tidigare signalerats från den turkiske presidenten. Det säger Finlands justitieminister Anna-Maja Henriksson till Dagens Industri. Den norske statsministern Jonas Gahr Støre säger enligt Dagbladet att han förvånas över den turkiske presidentens uttalanden om att han ”inte ser positivt” på att låta Finland och Sverige gå med i alliansen. "Jag upplever att de samtal som förts inom Nato hittills har gett uttryck för att Sverige och Finland - som är nära partners till Nato - har alla kvalifikationer för att bli medlemmar. Omni 220513.
Linde: Turkiet har inte framfört detta tidigare. Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är förvånad över Turkiets besked om att man inte stöttar ett eventuellt svenskt Natomedlemskap. Hon berättar för SVT Nyheter att hon träffade sin turkiska kollega senast i förrgår. "Vi har väldigt bra och konstruktiv relation och man har inte framfört något sånt här till oss." I en intervju med Ekot påpekar utrikesministern att ratificeringsprocesser ofta innebär vissa osäkerhetsfaktorer, men att det finns en stark önskan från ”väldigt många länder” om att Sverige och Finland går med i Nato. "Jag har väldigt goda förhoppningar," säger hon. Omni 220513.
Expert: Förvånad att han går ut så här tydligt. Det är förvånande att Turkiets president Erdogan så tydligt markerar mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap – men frågan är om han är beredd att gå hela vägen, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT. "Det finns ett antal frågor där han är missnöjd. Han ser väl detta som ett tillfälle att ta upp dem, för att eventuellt kunna utverka några eftergifter." I synnerhet kurd- och PKK-frågan skaver i den turkiska regeringens relation till Sverige, enligt Levin. Han tror att svenska utvisningar av PKK-knutna personer, och generellt hårdare tag mot PKK, kan finnas på Erdogans önskelista. Levin har svårt att se att Erdogan går så långt som att lägga in ett veto – men tillägger att "man ska aldrig säga aldrig". Levin: Det är ju många som har pratat om den här risken. Omni 220513.
Analyser: Turkiet vill ha kompensation för samtycke. President Erdogans Natoutspel ska inte tolkas som en vägran att släppa in Sverige och Finland i alliansen, utan som en vilja att kompenseras generöst för att ge grönt ljus, skriver DN:s Nathan Shachar i en analys. Inte minst handlar det om USA och viljan att få köpa amerikanska stridsflygplan till det försvagade turkiska flygvapnet. Den turkiska ekonomin är dock i så uselt skick, och i behov av krediter och investeringar, att landet förmodligen vill undvika "ett utdraget gräl med sina allierade i en fråga som inte rör landets vitala intressen", skriver Shachar. Även SVT:s Turkietkorrespondent Thomas Thorén bedömer att det handlar om ett förhandlingsspel där Turkiet vill sätta press på Sverige, Finland och Natoländerna för att få eftergifter i frågor som är viktiga för landet. "Till exempel stödet till kurderna i Syrien och deras självstyre." Omni 220513.
Källor: Nato togs på sängen av Erdogans utspel. Turkiets president Erdogans besked om att landet inte ser positivt på Natomedlemskap för Sverige och Finland togs emot med förvåning inom försvarsalliansen, som var helt oförberedd, uppger flera Natokällor för norska VG. "Det var väldigt överraskande," säger en centralt placerad källa. Under de flera månader långa diskussionerna ska Turkiet inte ha gett uttryck för något motstånd – tvärtom ska medlemsländerna ha varit överens om att beslutet helt och hållet ligger i Sveriges och Finlands händer, enligt källorna. Källorna frågar sig nu om Erdogan menar allvar - eller vad han kommer kräva i utbyte. Omni 220513.
Turkiet "stänger inte dörren" för svenskt Natomedlemskap. Turkiet "stänger inte dörren" för ett svenskt och finskt Natomedlemskap, säger en rådgivare till president Recep Tayyip Erdogan till Reuters. Ett villkor för detta är att Sverige stoppar aktiviteter för det kurdiska arbetarpartiet PKK, som pekats ut som en terrororganisation av flera länder. Rådgivaren Ibrahim Kalin hävdar att PKK:s närvaro är särskilt "stark, öppen och erkänd" i Sverige. "Ett Natomedlemskap är alltid en process. Vi får se hur det går. Men det här är den första punkten som vi vill uppmärksamma våra allierade såväl som svenska myndigheter på," säger han. På fredagen sa Erdogan att han motsätter sig att Sverige och Finland går med i Nato eftersom "skandinaviska länder är som ett vandrarhem för terroristorganisationer". Omni 220514.
Analys: Erdogans problem är Sverige - inte Finland. När Turkiets president Erdogan säger sig vara emot svenskt och finskt Natomedlemskap är det specifikt Sverige han riktar in sig på, skriver Nathan Shachar i en analys i DN. I den turkiska regeringens ögon är Sverige "ett problematiskt, om inte fientligt sinnat land" som håller terrororganisationer om ryggen. "Sverige figurerar i den turkiska regimpressen som terrorstämplade PKK:s passionerade sponsor och förespråkare." Under lördagens utrikesministermöte i Berlin bör Ann Linde (S) sondera terrängen med sin turkiska motsvarighet och ta reda på hur mycket allvar som ligger bakom Turkiets utspel, säger SVT:s Europakorrespondent David Boati. "Behöver Sverige och Finland ta hänsyn till att Turkiet eventuellt sätter käppar i hjulet om man ansöker?" Omni 220514.
Linde efter mötet: Vi ska fortsätta samtala. Inga särskilda besked kommer efter kvällens möte mellan utrikesminister Ann Linde (S) och hennes turkiske motpart Mevlüt Cavusoglu under Natomötet i Berlin. "Vi har bestämt att våra respektive diplomater ska fortsätta samtalen," sade Linde efter mötet enligt DN. Av samtalen framkom att de svenska och turkiska regeringarna har olika syn på kurdiska organisationer, enligt Linde. Hon säger att man från svenskt håll var tydlig med att man ser PKK som en terrororganisation, men att åsikterna gick isär om bland annat kurder i nordöstra Syrien. Turkiet har sagt att man "inte ser positivt" på ett svenskt Natomedlemskap, med hänvisning till vad man uppfattar som Sveriges stöd till PKK. De uppger dock att de "inte stänger dörren" till att godkänna Sverige. Det framgår inte när nya samtal ska hållas. Omni 220515.
Vice Natochefen: Är trygg i att vi kan nå konsensus om Sverige och Finland. Natos biträdande chef Mircea Geoana säger att han är övertygad om att det kommer att gå att hitta en lösning där Turkiet inte blockerar eventuella medlemskapsansökningar från Sverige och Finland, rapporterar Reuters. "Jag känner mig trygg i att om dessa två länder beslutar, inom de närmaste dagarna förstår jag, att söka medlemskap i Nato då kommer vi kunna välkomna dem och hitta alla villkor för att nå konsensus," säger Geoana under den andra dagen på Natos utrikesministermöte i Berlin. Kroatiens utrikesminister Vesna Pusic säger att samtal med Turkiet "går åt rätt håll" och att hon tror på en positiv lösning. Vid samma möte säger Kanadas utrikesminister Melanie Joly att hon hoppas att att det ska gå mycket fort att ratificera ansökningar från länderna. "Jag hoppas att det kan bli klart inom veckor," säger Joly. Även Tysklands Annalena Baerbock säger att hennes land har förberett för en snabb ratificering. Geoana: Är övertygad över att länderna kommer att välkomnas. Geoana: "Nato kommer vi kunna välkomna dem och hitta alla villkor för att nå konsensus." Vice Natochefen säger också att han tror att Ukraina kan vinna kriget mot Ryssland. Utrikesminister Ann Linde: Har inte nått en lösning med Turkiet om Nato. Finlands utrikesminister Pekka Haavisto säger att han är säker på att ansökningarna kommer att godkännas. Omni 220515.
Turkiet om Linde: "Hon gör provokativa uttalanden." Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu är inte nöjd med samtalen med sin svenska motsvarighet Ann Linde, rapporterar AFP. "Den svenska utrikesministerns uttalanden är tyvärr inte konstruktiva. Hon fortsätter att uttala sig provokativt." Han hyllar Finlands "mycket respektfulla" inställning till Turkiets ståndpunkter, men tillägger att "vi ser inte samma sak i Sverige". Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa dock vid en pressträff på söndagen att Turkiet ”klargjort att de inte har för avsikt att blockera ett medlemskap”, enligt AFP. Turkiets krav är att Sverige och Finland måste "sluta stötta terror", "ge säkerhetsgarantier" och "avskaffa exportsanktioner mot Turkiet". Med "exportsanktioner" avses ett stopp för export av försvarsmateriel till Turkiet, konstaterar Reuters. Omni 220515.
Stoltenberg: Turkiet har klargjort att de inte kommer att blockera Sverige. Trots de invändningar Turkiet haft mot ett svenskt inträde i Nato bedyrar alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg att landet inte tänkt lägga in sitt veto, rapporterar TT. "Turkiet har gjort klart att deras avsikt inte är att blockera medlemskap. Jag tror att vi kommer att kunna hantera frågorna de lyft utan att fördröja processen." Stoltenbergs uttalanden gavs vid en pressträff i Berlin på söndagseftermiddagen tillsammans med den tyska utrikesministern Annalena Baerbock. Den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu har under dagen sagt sig vara missnöjd med samtalen med Ann Linde. "Den svenska utrikesministerns uttalanden är tyvärr inte konstruktiva. Hon fortsätter att uttala sig provokativt," säger han enligt Reuters. De 30 utrikesministrarna har hållit överläggningar på söndagen. Omni 220515.
Linde om turkiska ilskan: Jag blev felöversatt. Den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu utspel på söndagen om att Ann Linde uttalar sig "provokativt" bygger på en felöversättning, hävdar Ann Linde på söndagens pressträff om Natobeskedet. Enligt Linde handlar det om uttalanden hon gjorde till svenska journalister om att vissa av de kurdiska organisationer Sverige och andra Natoländer jobbar med i nordöstra Syrien enligt Turkiet är terrorister, vilket Sverige och Nato inte håller med om. "Detta översattes i turkiska medier till att jag påstår att Turkiet anser att alla kurder är terrorister. Det blev starka reaktioner." Sverige och Turkiet kommer att fortsätta hålla dialog, enligt Linde, som tror att det finns "stora chanser att vi kan lösa det här". Omni 220515.

Historiskt besked - Socialdemokraterna säger ja till svensk Natoansökan. Socialdemokraternas partistyrelse säger ja till en svensk Natoansökan, skriver partiet i ett pressmeddelande. Partiet tillägger dock att de ska "verka för att Sverige, om ansökan godkänns av Nato, uttalar unilaterala förbehåll mot utplacering av kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium." Beslutet fattades efter ett extrainsatt möte i partistyrelsen på söndagen. Enligt källor till Expressen fattades beslutet utan votering, och ingen ledamot reserverade sig. "I det läge som utvecklats är det naturligt att vi måste välja att gå med i Nato," säger försvarsminister Peter Hultqvist till DN. "I dag tog de svenska Socialdemokraterna ett historiskt beslut att säga ja till en medlemskapsansökan till Nato. Den ryska invasionen av Ukraina har försämrat säkerhetsläget för Sverige och Europa i sin helhet", skriver utrikesminister Ann Linde på Twitter. Omni 220515.

ISW: Annektering i öst kan öppna för kärnvapenhot. Ryssland har sannolikt för avsikt att annektera de ockuperade områdena i södra och östra Ukraina, skriver det amerikanska forskningsinstitutet Institute for the Study of War (ISW) i en analys. Därefter kommer president Putin troligen, direkt eller indirekt, säga att den doktrin som öppnar för att använda kärnvapen om ryskt territorium hotas gäller även för de annekterade områdena, enligt analysen. I en annan analys skriver ISW att Ukraina ser ut att ha vunnit slaget om Charkiv, landets näst största stad. "Ukrainska styrkor hindrade Ryssland från att omringa och inta Charkiv och drev sedan bort dem, på samma sätt som man gjorde med de styrkor som försökte ta Kyiv", står det i analysen. Omni 220514.

Kreml: Svaret avgörs av vad Nato placerar i Sverige. Ryssland har "inga fientliga avsikter" gentemot Finland och Sverige. Det säger den biträdande ryska utrikesministern Aleksandr Grusjko enligt Reuters som citerar statliga ryska medier. Grusjko säger också att det ryska svaret på ländernas eventuella Natoanslutning kommer att avgöras av vilken militär infrastruktur alliansen placerar ut i länderna. Han säger också att Kreml inte ser några skäl till varför Sverige och Finland skulle vilja gå med i Nato. Vidare säger han att om Nato placerar kärnvapen närmare Ryssland gränsen kommer Ryssland att vidta "adekvata åtgärder". Ministern öppnar också för upprustning i norra Ryssland. Omni 220514.
Ryssland om beskedet: Inte ett existentiellt hot. Moskva betraktar inte Sveriges och Finlands eventuella inträde i Nato som ett existentiellt hot mot Ryssland, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den ryska statliga nyhetsbyrån RIA. Peskov upprepar dock Kremls talespunkter om att "ytterligare utvidgning av alliansen inte skulle ge större säkerhet till Europa" och att Nato "har en aggressiv karaktär". Tidigare har Peskov sagt att Ryssland enbart är beredda att använda kärnvapen mot ett annat land om "det finns ett existentiellt hot mot oss", skriver DN. Omni 220515.

Ryska spannmålsstölder fördöms: "Motbjudande". Ukrainas försvarsdepartement uppger att Ryssland har stulit minst 400 000 ton spannmål sedan kriget inleddes. Detta fördöms nu av den tyske jordbruksministern Cem Özdemir, skriver AFP. "Det här är en särskilt motbjudande form av krig som Ryssland för," säger han i samband med det pågående G7-mötet. Enligt ukrainska uppgifter förs det stulna spannmålet till annekterade Krym. CNN har kunnat visa hur ett fartyg i slutet av april lämnade Krym med 30 000 ton spannmål i lasten. Fartyget avvisades från hamnar i Egypten och Libanon innan det lade till Syrien, ett land som har en nära relation med Ryssland. Krigets följder för den globala livsmedelstillgången står på agendan för G7-länderna. Ukraina: Stora affärer som kontrolleras av människor på högsta nivå. Ukrainas Jordbruksminister: Världen får betala priset. Omni 220514.
Inflation och värmebölja - Indien stoppar veteexporten. Efter att priset på vete rusat i höjden har Indien stoppat exporten av grödan. Det för att se till att råvaran räcker på hemmaplan, skriver Economic Times. Beslutet motiveras med att årets skördar väntas bli något mindre än först beräknat på grund av den värmebölja som nu råder i landet. Dessutom är inflationen hög vilket ökat livsmedelspriserna. Det indiska priset på vete har skenat efter ryska invasionen av Ukraina och sedan kriget bröt ut har den indiska exporten av råvaran ökat med 40 procent, noterar tidningen. Viss export kommer fortsatt att få grönt ljus, om den går till närliggande länder. Veteproduktionen minskar - med över fyra miljoner ton. Matproducenter i Afrika byter ut vete mot inhemska grödor. Omni 220514.

Nordiskt importstopp på rysk olja - när EU dröjer. EU har hittills inte lyckats enas om ett gemensamt embargo mot den ryska oljan. Men de nordiska länderna har i praktiken redan infört ett, rapporterar Ekot. "I samband med att Ryssland invaderade Ukraina så har våra medlemsbolag valt att stoppa den ryska importen av råolja," säger Jessica Alenius, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige. Samma trend syns också i Danmark, Norge och Finland där företagen slutat eller ska sluta importera den ryska oljan. Preem, ST1 och Nynäs har alla slutat importera rysk råolja till Sverige. Källor: EU tillåter grekiska fartyg att transportera rysk olja runtom i världen. EU vill stoppa rysk oljeexport med försäkringsförbud. Omni 220514.

Ukraina redo att åtala 41 misstänka krigsbrottslingar. Ukrainas statsåklagare Iryna Venediktova säger att hon står i begrepp att åtala ytterligare 41 ryska soldater för krigsbrott, rapporterar AP. Enligt Venediktova handlar det en rad olika brottsrubriceringar som alla faller inom ramen för krigsbrott. "Det är bombningar av civil infrastruktur, mord på civila, våldtäkter och plundring," sa hon i ukrainsk tv på fredagen. Det är oklart hur många av de misstänkta som är gripna och hur många som åtalas i sin frånvaro. Under fredagen inleddes den allra första krigsbrottsrättegången, där en 21-årig rysk soldat står åtalad för mord på en civil man. Omni 220514.

Putins tidigare minister: Har börjat inse att han förlorar. Den tidigare ryske premiärministern Michail Kasjanov säger att han tror att president Vladimir Putin har börjat vackla i sitt självförtroende när det gäller kriget i Ukraina. I en intervju med Deutsche Welle säger han att Putin kan ha vilseletts av sina generaler om i vilket skick den ryska armén var i inför invasionen. Han säger också att han tycker att Putin verkade svag och "lite nervös" när han talade i samband med firandet av Segerdagen 9 maj. (Putin) har börjat förstå att han förlorar kriget, säger Kasjanov. Kasjanov var premiärminister under Putin 2000-2004 men har sedan dess blivit en uttalad Putinkritiker och gått i exil. I intervjun säger han att den Putin han arbetade med på den tiden var en "helt annan person" än dagens Putin. Kasjanov: Jag är övertygad om att han vilseletts. Omni 220514.
Nya rykten om Putins hälsa - sägs vara svårt sjuk. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har det förekommit mycket spekulationer om president Vladimir Putins hälsa. I en intervju med Sky News säger sig nu chefen för den ukrainska underrättelsetjänsten, general Kyrylo Budanov, vara säker på att Putin lider av "cancer och andra sjukdomar". "Han är i mycket dåligt skick både psykiskt och fysiskt och han är mycket sjuk," säger Budanov. Tidigare i veckan skrev den amerikanska tidsskriften New Lines att de kommit över en inspelning där en icke namngiven oligark som uppges stå Putin nära säger att presidenten är "mycket sjuk i blodcancer" och att han opererades för detta i oktober förra året. Tidningen skriver också att ryska säkerhetstjänsten FSB skickat ut ett hemligt pm där regionala chefer uppmanades att inte tro på uppgifter om att Putin är sjuk. Enligt Christo Grozev från den undersökande sajten Bellincat ska detta snarast ha fått motsatt effekt, och gjort många inom FSB övertygade om att Putin faktiskt är sjuk. Både Sky News och New Lines påpekar dock att uppgifterna om Putins hälsa inte är verifierade och att det ligger i hans motståndares intresse att utmåla honom som sjuk. Budanov: Det har redan börjat förberedas en kupp mot Putin. Omni 220514.
Tidigare spionchef: Putin uppges vara allvarligt sjuk. Den tidigare chefen för Rysslandsavdelningen på den brittiska underrättelsetjänsten MI6, Christopher Steele, säger till Sky News att han har hört från källor "i Ryssland och på andra håll" att Vladimir Putin är "allvarligt sjuk". "Det är inte helt klart vilken sjukdom det rör sig om, om den är dödlig eller obotlig. Men jag tror att det helt klart är en del av ekvationen," säger han. Uppgifterna kommer kort efter att chefen för den ukrainska underrättelsetjänsten, Kyrylo Budanov, i en intervju sagt att Putin har cancer. Den amerikanska tidskriften New Line har i ett reportage uppgett att en icke namngiven oligark på en inspelning säger att Putin har blodcancer. Uppgifterna om Putins hälsa är dock inte bekräftade från officiellt håll. Omni 220515.

Efter mardrömmen - nu rullar tågen till Borodjanka. Den här veckan har pendeltåget mellan centrala Kyiv och förorterna Borodjanka, Butja och Irpin återigen börjat rulla, skriver The Guardian. Förorterna drabbades hårt av de ryska styrkornas framfart under krigets inledningsskede och många civila dödades i vad som tycks ha varit brutala krigsbrott. Att tågen nu åter går är ett tecken på att någon form av normalitet är på väg att återvända. Bland de första passagerarna fanns Oleksandr Pylypenko, 68, och hustrun, Galyna, 64. De Bor i Borodjanka men flydde in till centrala Kyiv när ryssarna närmade sig. Nu ska de för första gången titta till sitt hus. "Jag har hört att taket är skadat så vi ska städa upp lite," säger Oleksandr. "Vi kan inte flytta tillbaka än men de lokala myndigheterna har lovat att bygga upp Borodjanka igen till vintern, och jag hoppas att de lyckas, säger Galyna. En tillfällig järnvägsbro har byggs för att tågen ska kunna rulla. Ännu efter flera veckor hittas nya kroppar i Kyivs förorter. Omni 220514.

14-åring överlevde skotten - ger hopp i utredningarna. 15-årige Jura Netjyporenko och hans pappa sköts av ryska soldater i Butja utanför Kyiv under den ryska ockupationen tidigare i vår, enligt vittnesmål till AP. Den då 14-årige pojken träffades av kulor i handen och i armbågen men överlevde, medan pappan sköts till döds. När utredningarna om krigsbrott under invasionen nu pågår sticker Juras fall ut, skriver nyhetsbyrån. Den amerikanske juridikprofessorn Ryan Goodman, tidigare jurist vid det amerikanska försvarsdepartementet, säger att åklagare kan vilja ta sig an fallet i och med att offret fortfarande är vid liv och kan vittna. "Det kan bli svårt, om inte omöjligt, för en åtalad att hävda att de på något sätt var berättigade att försöka döda ett barn." Enligt AP finns det oberoende dokumentation som visar på 21 fall av attacker där barn dödats i Ukraina, och där definitionen av krigsbrott troligen uppfylls. Omni 220514.

Uppgifter: Ny motoffensiv har inletts i östra Ukraina. Ukrainska styrkor har inlett en motoffensiv i närheten av staden Izium i landets östra delar, som kontrolleras av ryska styrkor. Det rapporterar Reuters med hänvisning till en lokal guvernör. Nyhetsbyrån skriver att den ukrainska armén sedan tidigare har drivit ryska trupper allt längre bort från Charkiv, landets näst största stad, och att en motoffensiv kring Izium kan göra det svårare för Ryssland att omringa ukrainska trupper i området. Enligt The Guardian har ryska styrkor försökt kämpa sig söderut från Izium i just det syftet. Guvernören beskriver striderna kring Izium som de hårdaste för tillfället. Enligt AP har Izium varit under rysk kontroll sedan slutet av april. Omni 220514.

BBC: Nästan var femte ryss som dött i Ukraina är officer. BBC har genom öppna källor lyckats verifiera 2 336 dödsfall bland ryska militäranställda som stupat i Ukraina. Siffran bygger bland annat på inlägg i sociala medier, artiklar i lokala medier och samtal med soldaters anhöriga. Den brittiska kanalen har lyckats fastställa soldaternas namn, rang, och vilken enhet de tillhör. Siffran är nästan dubbelt så hög som den officiella ryska, men Ryssland har dock inte gått ut med några nya siffror sedan i mars. För drygt en månad sedan medgav Kremls talesperson Dmitrij Peskov att man lidit "betydande förluster" under invasionen. Enligt Ukraina har nästan 27 000 ryska soldater stupat men siffran har inte bekräftats av oberoende part. BBC skriver att den verkliga dödssiffran troligen är mycket högre än vad de lyckats fastställa. Däremot visar kartläggningen på vissa trender, som att nästan var femte stupad är officer. Mer än var fjärde är marinsoldat eller fallskärmsjägare. Omni 220514.

Ukrainsk uppgift: Skenval kan vara på gång i Mariupol. Kreml har planer på att hålla en "folkomröstning" i den belägrade hamnstaden Mariupol vilket kan komma att tillkännages redan under söndagen, uppger en rådgivare till stadens borgmästare enligt The Guardian. Rådgivaren bygger sitt uttalande på källuppgifter inifrån staden. Det skulle i så fall följa fredagens besked från separatistledaren i Sydossetien i Georgien, som då sa att en folkomröstning om att bli en del av Ryssland planeras till sommaren. Georgiska trupper fördrevs ur Sydossetien under femdagarskriget 2008. Såväl Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som flera västländer har varnat för att Ryssland planerar att hålla iscensatta folkomröstningar i områden som ryska trupper ockuperat. Upp emot 2 000 ukrainska soldater befinner sig fortfarande i stålverket Azovstal i hamnstaden. I Sydossetien nämns 17 juli som ett potentiellt datum (för skenvaldet där). Omni 220514.

Finlands president Sauli Niinistö om Natomedlemskapet: Viktigt med en snabb process.Vi är inte rädda för ryssarna, säger Finlands president Sauli Niinistö i en intervju med SVT Agenda. Men Finland måste nu vara vaksamt och det är därför viktigt med en snabb process för att bli medlem i Nato, enligt presidenten. På lördagen pratade han med Putin i telefon. "Diskussionen var rak och tydlig," säger Niinistö. I torsdags meddelade Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin att de stödjer ett finländskt Natomedlemskap och att ansökan bör lämnas in "utan dröjsmål". Enligt Niinistö har man diskuterat frågan i ett par månader och beslutet är inte förhastat. "Det finns ingen anledning att inte agera nu," säger Sauli Niinistö till SVT. På lördagseftermiddagen meddelade presidentens kansli att Niinistö har pratat i telefon med Putin. Niinistö ska enligt ett uttalande från det finländska presidentämbetet ha sagt till Putin att Rysslands krav i slutet av 2021, som syftade till att hindra länder från att gå med i Nato, samt Rysslands massiva invasion av Ukraina i februari 2022 ändrat säkerhetsläget för Finland. Niinistö informerade Putin om att Finland kommer att besluta om en Natoansökan de närmaste dagarna. "Diskussionen var rak och tydlig utan att vara tillspetsad. Det ansågs vara viktigt att undvika spänningar", säger Niinistö i ett pressmeddelande. Under samtalet med Finlands president Niinistö sade Vladimir Putin att ett övergivande av den finska neutraliteten vore ett misstag. Det rapporter Reuters och hänvisar till den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån RIA, som i sin tur citerar ett uttalande från Kreml. Putin ska även ha sagt att en förändring av Finlands utrikespolicy kunde påverka de bilaterala relationerna negativt. Rysslands president ska också ha framfört att det inte finns några säkerhetshot mot Finland, rapporterar Reuters vidare. svt 220514.
Klart: Finland ansöker om medlemskap i Nato - "vi såg vad Ryssland gjorde." Finland söker officiellt Natomedlemskap. Det meddelar Finlands president Sauli Niinistö på en gemensam pressträff med statsminister Sanna Marin. "Beslutet är historiskt," säger Niinistö. "Vårt beslut kommer också att stärka Europeiska unionen," säger Sanna Marin, som hoppas på att riksdagen ska godkänna beslutet. Beslutet fattas av presidenten och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. "Under dessa tider har vi hela tiden haft nära diskussion med Sverige. Man har hela tiden sagt att Finlands sak är vår. Man kan nu också säga att Sveriges sak är vår," säger presidenten. Den ryska invasionen av Ukraina var avgörande för beslutet, enligt Niinistö. "Vi såg vad de gjorde den 24 februari." En medlemskapsansökan ska behandlas i riksdagen under måndagen. När ansökan skickas in beror på hur lång tid debatten tar. Enligt uppgifter till SvD kan en gemensam ansökan för Sverige och Finland skickas in på tisdag. Ett hinder som målats upp är Turkiets invändningar, något som förvånar Niinistö, eftersom han fått ett annat besked i sina samtal med president Erdogan. "Han sa att han stod bakom vår ansökan och jag tackade honom." Niinistö anser att finländsk Nato-anslutning ökar landets säkerhet. Omni 220515.
Niinistö: Relationen till Ryssland kommer förändras. Finlands besked att ansöka om Natomedlemskap kommer att påverka landets relation till Ryssland. Det säger president Sauli Niinistö i samband med att beslutet presenteras. Under lördagen talade Niinistö i telefon med Rysslands president Vladimir Putin, ett samtal som den finske presidenten beskriver som mer nedtonat än väntat. Putin ska ha hävdat att det Finland nu väljer att göra är ett misstag, och exakt hur relationen kommer påverkas är oklart. "Men det som är säkert är att relationen till Ryssland kommer förändras," säger Niinistö. Niinistö säger dock att han inte ser militära svar från Ryssland som en realistisk risk. Omni 220515.
Rysk statlig tv: "De kommer bli räddare i Nato." I den ryska statliga tv-kanalen Rossiya 1 sägs det att Sveriges och Finlands officiella anledning till Natomedlemskap är rädsla - men att länderna "kommer uppleva ännu mer rädsla i Nato", skriver BBC:s Rysslandsredaktör Steve Rosenberg på Twitter. "När Natobaser dyker upp i Sverige och Finland kommer Ryssland inte ha något annat val än att neutralisera obalansen och det nya hotet genom att placera ut taktiska kärnvapen", heter det i rapporteringen. I Socialdemokraternas pressmeddelande om Natobeskedet står det att partiet ska verka "för att Sverige, om ansökan godkänns av Nato, uttalar unilaterala förbehåll mot utplacering av kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium". Omni 220515.
S: "Vi kan fortfarande vara en stark röst mot kärnvapen." När Socialdemokraterna på söndagen gav det historiska beskedet om stöd till en svensk Natoansökan kom det med två förbehåll - inga kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium. Statsminister Magdalena Andersson (S) tror att Sverige kan förbli en "stark röst i världen för nedrustning" trots försvarsalliansens kärnvapendoktrin, säger hon i SVT:s Agenda. "Om Sverige blir medlemmar ska vi göra samma uttalanden som Norge och Danmark har gjort, nämligen att man inte vill ha kärnvapen och fasta baser på sitt territorium." Andersson: Nära samarbete - men inga baser på svenskt territorium i fredstid. Statsministern: Beslutet har fattats efter mycket noga övervägande. Omni 220515.
Paasikivi om ryska hotet: Spel för gallerierna. I statlig tv hotar Ryssland med att placera ut taktiska kärnvapen i Östersjöregionen om Natobaser upprättas i Sverige och Finland. Ett spel för gallerierna, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Expressen. "Det förändrar i sak ingenting i de militära kapaciteter som Ryssland har i vårt närområde. Det här är bara signalering. Paasikivi säger att han skulle bli förvånad om Ryssland inte redan har placerat ut kärnvapen, och tillägger att det är något många bedömare tror. "Man har haft kapacitet för det sedan länge i Kaliningrad." Paasikivi: Det Ryssland gör nu är att försöka visa sitt missnöje. Omni 220515.
Niinistö upprätthåller kontakt med Putin: "Han är mycket frustrerad över väst." Samtalen mellan Finlands president Sauli Niinistö och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin har fortsatt trots den nya finska Natolinjen. I en intervju i SVT:s Agenda berättar Niinistö att han märkt att Putins attityd gentemot väst har skiftat över åren och att den ryske presidenten "är mycket frustrerad". "Han anser att Ryssland på något sätt sveks på 90-talet. Och när det gäller Ukraina finns där en enorm frustration. Den har utvecklats till ilska och rentav hat," säger han enligt Expressen. Niinistö berättar också att Putin motiverar sin offensiv i Donbas i östra Ukraina med att han vill säkra tillvaron för de ryssar som lever där. "Jag sa bara: 'Men nu bombar ni barn, kvinnor, människor, i Kyiv, Charkiv och Mariupol, som inte har något med Donbas att göra.'" Ryssland hävdar att Ukraina sedan 2014 bedrivit ett "folkmord" på rysktalande människor i östra Ukrainas Donbas-region. Omni 220516. Kommentar: Folkmordet i Donbas är en Putin-lögn.

Nataliya evakuerades från stålverket Azovstal: "Trodde inte vi skulle komma ut." I två månader sökte Nataliya Baeusch skydd under stålverket i Azovstal i det hårt krigsdrabbade Mariupol. Hon hade bara några minuter på sig att packa ihop sina ägodelar när ukrainska soldater en dag evakuerade henne. "Jag trodde inte vi skulle komma ut," säger hon med tårar i ögonen. Intensiva strider har pågått vid stålverket i Mariupol sedan kriget i Ukraina inleddes. Stålverket är den sista platsen i staden utom rysk kontroll och har utsatts för tunga artilleriangrepp, samtidigt som civila och soldater sökt skydd under den massiva byggnaden. Nataliya Babeush berättar för Reuters att hon hade gett upp hoppet om att komma ut levande. "Vi hade ingen information alls. Vi var helt avstängda från världen och från informationsflödet. Vi visste inte om evakuering pågick. Vi kunde bara gissa," säger hon. Nataliya Babeush evakuerades från stålverket tillsammans med några barn - hör henne berätta i videon. svt 220514.

G7 varnar Kina för att underminera sanktioner. G7-länderna kommer aldrig att erkänna gränser som Ryssland har försökt att ändra genom aggression. Det meddelade ländernas utrikesministrar gemensamt efter sitt möte på lördagen, rapporterar flera nyhetsbyråer. Länderna meddelade också att de kommer att fortsätta stötta Ukraina militärt "så länge som det är nödvändigt" och att nya sanktioner som slår mot Rysslands ekonomi och institutioner är att vänta. I uttalandet uppmanas också Kina att inte stötta Ryssland eller agera så att sanktionerna mot landet undermineras. Även Belarus uppmanas inte hjälpa Ryssland. I uttalandet uttrycks också stor oro över vilka effekter kriget i Ukraina får på den globala livsmedelstillgången. Länderna uppmanar Ryssland att se till att spannmål från Ukraina åter kommer ut på världsmarknaden. "Rysslands aggressionskrig har skapat en av de allvarligaste livsmedels- och energikriserna i modern tid som nu hotar världens mest sårbara", heter det. Representanter för länderna möts under tre dagar. "Vi är fast beslutna att öka trycket på Ryssland." Gruppen består av sju av världens största ekonomier. Länder säger också att de kommer att fasa ut rysk olja och gas. Omni 220514. Kommentar: Bra att G7 står enade i detta.

Niinistö har pratat med Putin: "Var rakt och tydligt." Finlands president Sauli Niinistö har under dagen pratat med Rysslands Vladimir Putin angående de finländska planerna på att ansöka om Natomedlemskap, rapporterar flera medier. I ett uttalande säger Niinistö att samtalet var "rakt och tydligt". "Att undgå att öka spänningarna var en viktig del av samtalet", säger Niinistö i uttalandet. Putin ska ha svarat att det vore "ett misstag" av Finland att överge sin neutralitet och att det kommer att påverka de bilaterala relationerna mellan länderna, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Ria. Han sa också att det inte föreligger något hot mot Finland. Tidigare i veckan meddelade Niinistö och statsminister Sanna Marin att de båda vill att landet ansöker. Den formella ansökan väntas skickas in den kommande veckan. De båda presidenterna talade i telefon. Niinistö påpekade att Finland stärker sin egen säkerhet genom att gå med i Nato. Niinistö informerade Putin om att Finland kommer att ansöka om medlemskap. Niinistö: Rysslands invasion har förändrat allt. Omni 220514.

Lavrov: Väst har förklarat hybridkrig mot Ryssland. Väst har förklarat ett "totalt hybridkrig" mot Ryssland, säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov vid ett tal på lördagen, enligt flera medier. I talet pekade Lavrov bland annat på de sanktioner som riktats mot Ryssland, och hans uttalanden beskrivs av Reuters som ett försök att framställa Ryssland som ett mål för aggressioner från väst, snarare än tvärtom. "Det är svårt att säga hur länge allt detta kommer att pågå, men det är tydligt att konsekvenserna kommer att kännas för alla, utan undantag," sa Lavrov. Han sa också att Ryssland inte är främmande för sanktioner och att de funnits där nästan hela tiden, "i en eller annan form". Påstod att Ryssland försökt undvika en "direkt sammandrabbning". Expert: Rysk propaganda ett medel att försöka skrämmas. Inte första gången som Lavrov hävdar att väst förklarat "hybridkrig" mot Ryssland Omni 220514. Kommentar: En del av det ryska hybridkriget mot väst. Man anklagar motparten för det man själv gör.
Regeringens hemsida låg nere - problemet okänt. Regeringens hemsida regeringen.se gick inte att nå under en dryg halvtimme på lördagskvällen. "För närvarande kan det vara svårt att nå Regeringskansliets ordinarie webbplats. Den nås därför av en enklare version med kortfattad aktuell information och kontaktuppgifter", stod det på sidan. Det är okänt vad felet berodde på. Omni 220515.

McConnell: Vi bör stå först i kön att låta Sverige gå med. Den amerikanske topprepublikanen och senatsledaren Mitch McConnell säger att Finland och Sverige vore välkomna och viktiga tillskott till Nato. Under ett besök i Stockholm säger han att länderna sannolikt skulle kunna erbjuda "betydande militära resurser" till alliansen. "Jag tycker att USA borde stå först i kön att ratificera fördraget så att båda dessa länder kan ansluta sig," säger han enligt AP. Tidigare under söndagen sa USA:s utrikesminister Antony Blinken att stödet bland nuvarande medlemsländer är "mycket starkt" för en svensk-finsk anslutning. Detta trots att Turkiet uttryckt vissa invändningar mot ett svenskt medlemskap. Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har Turkiet dock inte för avsikt att blockera en svensk ansökan. Omni 220515.
Topprepublikan besökte Zelenskyj: "Inspirerande." En delegation från de amerikanska Republikanerna, ledd av senatens minoritetsledare Mitch McConnell, besökte på lördagen Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kyiv, skriver New York Times. Besöket var inte utannonserat i förväg. I ett inlägg på Facebook skriver Zelenskyj att besöket är ”en stark signal” om att amerikanska kongressens båda partier, såväl som det amerikanska folket, stöttar Ukraina, skriver TT. McConnell skriver i ett uttalande att besöket var "inspirerande": "Vi såg med egna ögon modet, enigheten och beslutsamheten hos det ukrainska folket." Tidigare har representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi besökt Zelenskyj. Ytterligare tre senatorer var med på resan. Kongressen är just på gång att klubba igenom ett nytt stort stödpaket. Republikanen Rand Paul har tillsvidare blockerat stödpaketet. Omni 220515.
Kuleba: Mer vapen och stöd från väst på väg till Ukraina. Mer vapen och annan utrustning från väst är på väg till Ukraina. Det säger den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba efter ett möte med sin amerikanska kollega Antony Blinken i Berlin, rapporterar Reuters. På Twitter skriver Kuleba också att han och Blinken enades om ett nära samarbete för att se till att livsmedel från Ukraina kan exporteras till Afrika och Asien. G7-länderna varnade under lördagen i ett gemensamt uttalande för att miljontals människor i världen hotas av svält om jordbruksprodukter från Ukraina inte når världsmarknaden. Omni 220515.

Spåren avslöjar den ryska befälhavaren generalöverste Alexander Zhuravlyov som ansvarig för krigsbrotten och grymheterna i Charkiv, arkitekten bakom förstörelsen av byggnader och dödandet av civila. Hyllad som hjälte i Ryssland. Se video från CNN 7:10. msn 220515.

Konvoj från Mariupol framme i Zaporizjzja. En stor konvoj med människor på flykt från hamnstaden Mariupol vid Svarta havet nådde sent på lördagen fram till Zaporizjzja längre väster ut, skriver Reuters. Konvojen ska ha fått vänta i flera dagar innan ryska styrkor tillät den att lämna Mariupol. Med i konvojen fanns 27-åriga Julia Pantelejeva som berättar att hennes föräldrars hus träffades i ett flyganfall. "Jag kan inte sluta tänka på hur det hade gått för oss om vi hade stannat kvar," säger hon. Konvojen hade färdats via Berdjansk. Många äldre var med i konvojen. Nataliya Baeusch evakuerades från stålverket i Mariupol: Var helt avstängda från världen. Omni 220515.
Turkiet redo att evakuera stålverket via Svarta havet. Turkiet är villigt att genomföra en evakuering av stålverket i Mariupol via havet, säger Ibrahim Kalin, rådgivare till Turkiets president Erdogan, till Reuters. Kalin säger att han personligen har diskuterat saken med Ukrainas president Zelenskyj för ett par veckor sedan och att förslaget "finns kvar på bordet". Turkiets plan är att föra skadade soldater från stålverket på land till hamnstaden Berdjansk söder om Mariupol och därefter vidare till sjöss över Svarta havet till Istanbul. "Går det att genomföra så gör vi det gärna. Vi är redo," säger Kalin. Fortfarande tros flera hundra ukrainska soldater befinna sig i stålverket medan Ryssland har kontroll över övriga Mariupol. Kalin: Vår fartyg står redo. Varken Ryssland eller Ukraina ska ännu ha gett sitt medgivande. Omni 220515.

Brittiska uppgifter: Ryska styrkor tappar momentum. Den ryska offensiven i Donbas-regionen i östra Ukraina har tappat momentum och ligger långt efter tidsplanen, skriver det brittiska utrikesdepartementet i sin senaste underrättelseuppdatering på Twitter. "Trots inledande mindre framsteg har Ryssland misslyckats med att göra större territoriella vinster den senaste månaden", skriver man. Enligt uppdateringen har Ryssland också sannolikt förlorat en tredjedel av de markstyrkor som sattes in när invasionen inleddes i februari. De ryska styrkorna ska också ha förlorat viktig utrustning för bland annat brobyggande vilket väntas bromsa dem ytterligare, och soldaterna är utmattade och har låg stridsmoral. "Under nuvarande omständigheter är det osannolikt att Ryssland dramatiskt kan öka takten på sin framryckning de kommande 30 dagarna", heter det. Omni 220515.
ISW: Ryska militärbloggare börjar ifrågasätta kriget. Att Ukraina lyckades förstöra nästan en hel bataljon i samband med ett ryskt försök att korsa floden Siverskyi Donets har "chockat" ryska militärbloggare, skriver amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) i en rapport. Enligt rapporten anklagar bloggarna, som har hundratusentals följare, den ryska militären för att vara inkompetent och inte ta lärdom av sina misstag. Det innebär ett förändrat tonläge jämfört med tidigare då bloggarna i allmänhet har hyllat militären och dess ledarskap, skriver ISW. Bloggarna uppges också ha uttryckt oro över att den ryska propagandan gör det svårt att veta vad som egentligen sker. "Inläggen i de vällästa bloggarna kan komma att elda på ett spirande tvivel i Ryssland om landets möjligheter i kriget och om den ryska militära ledningen", skriver ISW. Omni 220515.
Militäranläggning nära Lviv förstörd i robotangrepp. En rysk robotattack har träffat en militäranläggning i Lviv-regionen i västra Ukraina, nära gränsen mot Polen, rapporterar Reuters. Regionens guvernör Maxim Kozitskyj skriver på Telegram att målet har totalförstörts. Han uppger dock att ingen person ska ha skadats. Tidigare på söndagen uppgav Ukraina att flera raketer skjutits mot Lviv-regionen från Svarta havet. Fyra robotar ska ha slagit ner. Omni 220515.
Ukraina: Ryssland samlar sig för att försvara Izium. Striderna i Donbas i östra Ukraina har sett förändrade frontlinjer under söndagen, rapporterar Reuters. Nyhetsbyrån skriver att Ryssland gjort framsteg, dock utan att gå närmare in på vart och i vilken omfattning. Det sker samtidigt som ukrainska styrkor har inlett en motoffensiv kring staden Izium, som ligger drygt tio mil sydöst om staden Charkiv, där ukrainska styrkor den senaste tiden lyckats pressa tillbaka ryska styrkor. En ukrainsk befälhavare säger att ryska styrkor troligen grupperar sig för att försvara Izium, som är under rysk kontroll, och att attacken mot Charkiv "har förstörts". Omni 220515.

Minister i Ukraina: Förödande om EU nekar oss kandidatstatus. Sedan 2014 har Ukraina implementerat 70 procent av de regler som behövs för att landet ska kunna gå med i EU, säger Olha Stefanisjyna, biträdande premiärminister i Ukraina, till TT. Hon har arbetat fram den ansökan om kandidatstatus som landet nyligen skickade in till EU. Skulle ansökan avslås vore det "förödande", eftersom det var just Ukrainas närmande till EU som gjorde att kriget i östra Ukraina bröt ut 2014. " (Det skulle innebära) att alla ukrainare som fått sätta livet till sedan 2014 - till följd av en vilja att skriva under ett associeringsavtal med EU - har dött förgäves," säger hon. Hon hoppas också att Sveriges statsminister Magdalena Andersson ska göra som flera andra världsledare och besöka Ukraina. "Personlig närvaro är en solidaritetsyttring vi verkligen uppskattar." Stefanisjyna säger att hon är överraskad över hur väl Ukraina klarat sig trots kriget. Omni 220515.

Norsk expert om Sverige: "Flygvapnet imponerar." Om Sverige skulle gå med i Nato skulle det svenska Flygvapnet vara en av stor förstärkning till luftförsvaret i norra Europa. Det säger Per Erik Solli, säkerhetsexpert vid Norges utrikespolitiska institut och tidigare norsk överste, till DN. Med drygt 90 stycken Jas 39 Gripen har Sverige det största flygvapnet i Norden, som av Solli beskrivs som "väldigt professionellt". Säkerhetsexperten menar dessutom att det är bra att Sverige använder en annan typ av stridsflyg än grannländerna, eftersom det blir svårare att hantera för eventuella angripare. "Jag trodde inte att jag skulle få uppleva det under min livstid. Det är otroligt stort för Norge," säger Per Erik Solli. Även Sveriges ubåtar är åtråvärda för Nato. Tidigare i veckan rapporterade Officerstidningen om att många svenska stridpiloter är missnöjda, och att många sökt tjänstledigt till hösten. Officersförbundet: Frågetecken kring karriärutveckling. Under söndagen väntas Socialdemokraterna lämna sitt besked om ett svenskt Natomedlemskap. Omni 220515.

Svanberg om BP:s koppling till Ryssland: Kan diskuteras. Svenske näringslivstoppen Carl-Henric Svanberg var under åtta års tid styrelseordförande i brittiska oljejätten British Petroleum - ett bolag som haft samröre med ryska staten i över tre decennier. Redan efter annekteringen av Krym 2014 diskuterade bolaget att dra sig ur Ryssland, säger Svanberg till SVT Nyheter. "Det är inte alltid så lätt att ta sig ur en position. Man kan alltid diskutera om man ska gå in, men när man sitter med den så vill man ändå försöka göra något vettigt av det," säger han till kanalen. Enligt Svanberg omprövar nu många bolag sina förhållningssätt till Ryssland. Han menar också att det fanns en förhoppning om att Ryssland skulle öppna sig mer mot väst - men att det "inte ser ut så längre". BP har gjort nedskrivningar på omkring 250 miljarder kronor i Ryssland. Omni 220515.

Ryska medier kritiserar Eurovision: "Har blivit politiskt." Efter att den ukrainska gruppen Kalush Orchestra vann Eurovision Song Contest med låten ”Stefania”, kritiserar ryska medier nu tävlingen för att vara politisk och menar att bidraget borde ha diskats, rapporterar DR. Det var med stor marginal som förhandstippade och tittarfavoriten Kalush Orchestra vann årets Eurovision Song Contest. Men efter lördagens final har flera ryska medier riktat skarp kritik mot tävlingen och arrangörerna. Anledningen är att ledsångaren Oleh Psiuk i Kalush Orchestra efter att ha framfört vinnarbidraget, ska ha uppmanat publiken att visa sitt stöd för Ukraina. "Jag ber er alla att hjälpa Mariupol i Ukraina. Hjälp Azovstal nu," sa Oleh Psiuk direkt efter lördagens vinst. Uttalandet har väckt starka reaktioner i Ryssland och flera statskontrollerade medier i landet menar att bidraget borde ha diskats av arrangörerna för sitt politiska budskap. Flera medier hävdar också att Ukraina inte var värdiga vinnare. svt 220516.
Italiensk polis stoppade pro-ryska cyberattacker. Italiensk polis stoppade flera hackerattacker från pro-ryska grupper under finalen av Eurovision Song Contest, rapporterar Reuters. Enligt polisen handlar det om attacker mot nätverksinfrastruktur under både framträdanden och röstprocessen. Hackergrupperna Killnet och Legion har pekas ut som skyldiga. Ryssland har stoppats från att delta i årets Eurovision som en följd av landets invasion av Ukraina. It-säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder påpekade för Aftonbladet inför finalen att landet har "en tendens att angripa sådant som de blivit portade från". Omni 220515.

This is what the 'Russification' of Ukraine's education system looks like in occupied areas. When masked Russian soldiers ransacked Nina's home in northeastern Ukraine at 6 a.m. one day in late April, they were not searching for weapons. Instead, they were looking for her Ukrainian textbooks. The troops held her husband and daughter at gunpoint, but the 48-year-old told CNN she knew it was her they'd come for. As a school principal, she believes they saw her as the enemy. "They were searching everywhere, even the drains and outdoor toilet," she explained. "They found schoolbooks and tutorials for Ukrainian language." Before Russian troops invaded on February 24, around 4.23 million students were enrolled in schools across the country, according to data compiled by Ukraine's Institute of Educational Analytics, a state agency. Now, millions of school-age children have been internally displaced or forced to flee abroad with their families. At least 1,570 educational institutions have been destroyed or damaged by shelling since the start of Russia's invasion, Ukraine's President Volodymyr Zelensky said in his nightly address on May 2. The president's claims have not been independently verified by CNN. Ukraine accused Russia of dropping a bomb on a school in Luhansk region on May 7 where 90 people were taking shelter. Serhiy Hayday, head of the Luhansk regional military administration, said the building was leveled in the strike. Sixty people are feared dead. Read more at CNN 220516.

ISW: Ryssland skiftar fokus i öst - vill inta region. Ryssland har sannolikt övergett sina planer på att omringa ukrainska enheter mellan städerna Donetsk och Izium i östra Ukraina. Det skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i sin senaste analys. I stället vill ryssarna lägga fokus på att inta regionen Luhansk, enligt rapporten. Regionens guvernör Serhiy Haidai har sagt att rysk militär troligtvis förstår att de inte har kapacitet att ta regionen Donetsk, men att de tror att de kan klara att nå hela Luhansk. Det är en observation som överensstämmer med ISW:s analys. "Den ryska militärledningen kommer sannolikt att prioritera slaget om Sievjerodonetsk framöver", kan man läsa. Enligt Haidai besköts bland annat ett sjukhus i staden på söndagen med nio skadade som följd, skriver CNN. Den ukrainska militären hävdar samtidigt att ryska enheter har "lidit betydande förluster" både vad gäller soldater och militärutrustning när de försökt avancera till regionerna Luhansk och Donetsk från väst. ISW: Ryssland kan komma att försöka störa ukrainska markkommunikationslinjer i östra Donetsk. Omni 220516.
Stoltenberg: "Ukraina kan vinna det här kriget." Kriget mot Ukraina "går inte som Moskva planerat". Det sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg efter att ha mött toppdiplomater i Berlin, enligt AP. "Ukraina kan vinna det här kriget," sa Stoltenberg och tillade att Nato måste fortsätta med militärt stöd till Kyiv. Ryssland har fortsatta motgångar i östra Ukraina där man inte lyckas göra några signifikanta territoriella landvinningar. Nyhetsbyrån skriver att Ryssland också har lidit "diplomatiska bakslag" i helgen i och med Sveriges och Finlands kliv i riktning mot Natomedlemskap. Enligt Storbritannien kan Ryssland ha förlorat upp till en tredjedel av stridsstyrkan. Få experter bedömde på förhand att Ryssland skulle ha så stora motgångar. Omni 220516.
Ukrainska styrkor uppges ha nått fram till rysk gräns. Ukraina har släppt en video som påstås visa hur en grupp ukrainska soldater nått fram till ryska gränsen norr om Charkiv, rapporterar CNN. Enligt Reuters hävdar Ukraina att de ryska styrkorna har tvingats tillbaka men nyhetsbyrån har inte oberoende kunnat bekräfta omständigheterna. Det är i nuläget inte känt hur många ukrainska soldater som kan ha nått fram till den ryska gränsen och exakt var. Om uppgifterna bekräftas är det ett tecken på framgång för den ukrainska motoffensiven runt landets näst största stad.Videon publiceras av guvernören Oleg Sinegubov på Telegram. Budskapet från soldaterna: "Herr president, vi lyckades." AP: Svårt att få överblick på situationen i östra Ukraina. Zelenskyj i nattens tal: Förbereder oss inför nya ryska försök till anfall. Omni 220516.
Sommarläger för barn blev rysk avrättningsplats. I en kall och fuktig källare i utkanten av skogen nära Butja i Ukraina tvingades fem män ner på knä och sköts i huvudet av ryska styrkor. Platsen har varit ett sommarläger för barn - men blev en avrättningsplats när ryska styrkor tog kontroll över området utanför huvudstaden i mars. Ett reportage från BBC skildrar jakten på mördarna och de anhörigas sökande efter svar. Ukrainska utredare dokumenterar bevisen på marken. "Vi vet inte vad Putins planer är, så vi jobbar så fort det går, om han skulle släppa en bomb och förstöra alla bevis," säger Kyivs regionpolischef Andrij Niebytov. En av männen som avrättades var Volodymyr Boichenko. Hans syster Aliona säger att hon hatar förövarna med "varenda cell i kroppen". "Jag vet att det är fel att säga så om folk, men de är inte mänskliga. Det fanns inte en fläck på männens kroppar som inte var slagen." En polis beskriver avrättningar - enligt BBC:s uppgifter sköts 650 ihjäl. Omni 220516.

Bild för bild: Projektilregnet över Azovstal. Soldaterna som är kvar i det enorma tunnelsystemet under Azovstal i Mariupol är fortsatt under hård beskjutning. En video som publicerats i sociala medier visar ett projektilregn som faller över stålverket. Pro-ryska separatister från Donetsk publicerade filmen på appen Telegram under söndagen. "Om man inte visste vad det var och i vilket syfte, skulle man kunna säga att det till och med är vackert", skriver en befälhavare för separatisterna. Rein Pella, lärare vid Försvarshögskolan, menar att det är en ganska liten och obetydande attack. Det är inte så många raketer som skjuts, och dessutom missar stora delar av ammunitionen målet, säger han. "Genom att man filmar det med drönare så är det en ganska spektakulär attack. Jag kan tänka mig att en stor del av syftet är helt enkelt propagandafilmning för ryssarna. Nyhetsbyrån Reuters har verifierat platsen som filmen visar, men inte kunnat bekräfta när den spelades in. Myndigheterna i Mariupol har sagt att det är fosforbomber som Ryssland har släppt över stålverket, men Rein Pella menar å sin sida att det är osannolikt. "Nej, det är inte fosfor. När fosfor brinner skapas en väldigt vit tjock rök," säger han. "Det vi ser på filmen är termitraketer, det vill säga brandbomber. Det är tidigare känt att ryssarna har och använder termitraketer," säger han. Internationell lag förbjuder att använda fosforbomber i tätbefolkade områden, men på öppna platser som skydd för militärtrupper är de tillåtna. Ryssland har inte kommenterat vilka specifika vapen man har använt för att attackera anläggningen. Stålverket är den enda delen av Mariupol som inte står under rysk kontroll. Denys Shlega, en ukrainsk befälhavare, säger att ryska trupper trängt in i delar av stålverket, men att det inte har fått en betydande roll ännu. Han beskriver förhållandena som i stålverket som svåra. "För tillfället har vi cirka 600 personer som är skadade. Ett 40-tal är i ett mycket allvarligt tillstånd," säger han till ukrainsk tv. svt 220516.
Ryssland: Har skjutit ner tre ukrainska stridsflygplan. Ryssland säger sig ha skjutit ner tre ukrainska stridsflygplan, skriver Reuters. Ett av dessa uppges ha skjutits ner nära ön Zmijinyj, även känd som Ormön, en strategiskt och symboliskt viktig plats i Svarta havet. De övriga planen ska ha skjutits ner i närheten av Mykolajiv respektive Charkiv. Vidare hävdar Ryssland att man har beskjutit två kommandocentraler i Charkiv, samt träffat andra mål, däribland vapendepåer. Ukraina har under måndagen sagt att ryska styrkor pressats tillbaka i Charkiv-området och att ukrainska styrkor kunnat nå hela vägen fram till ryska gränsen. Inga uppgifter har bekräftats oberoende. Omni 220516.

Ryssland: Ett misstag - får långtgående konsekvenser. Ett finländskt och svenskt Natomedlemskap vore "ett misstag" som kommer att få långtgående konsekvenser. Det säger Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax. Det rapporterar Reuters. Enligt Ryabkov kommer "den globala situationen att förändras radikalt". Han säger också att Finland och Sverige inte ska ha några illusioner om att Ryssland bara ska finna sig i beslutet. I går sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov att Moskva inte betraktar Sveriges och Finlands eventuella inträden i Nato som ett existentiellt hot mot Ryssland. Omni 220516.
Putin: Problematiskt med utvidgning av Nato. Efter Natobeskeden från Sverige och Finland säger Rysslands president Vladimir Putin på måndagen att utvidgningen av försvarsalliansen är problematisk. Putin säger enligt reuters att Ryssland inte har något problem med Sverige och Finland, men att Ryssland kommer att reagera på utbyggnad av militär infrastruktur i länderna. Putin säger också att Ryssland kommer att vara uppmärksamma på Natos planer på ökat inflytande globalt. Putins uttalanden kommer under det pågående mötet med Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen (på engelska förkortad CSTO, på ryska ODKB). CSTO är en Moskvaledd säkerhetsallians som består av sex tidigare sovjetrepubliker (Ryssland, Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan). (svt 220516.)
Uppgifter: Sverige har avvisat krav från Turkiet att utlämna medborgare. Turkiet har framfört krav på att Sverige och Finland ska utlämna totalt 33 personer med påstådda kopplingar till PKK och den så kallade Gülenrörelsen, uppkallad efter predikanten Fethullah Gülen, som president Erdogan anklagar för att ligga bakom kuppförsöket på sommaren 2016. Det rapporter Reuters med hänvisning till statlig medier i Turkiet som har det turkiska justitiedepartementet som källa. Både Sverige och Finland har avvisat majoriteten av utlämningskraven, skriver Reuters. Kraven vad gäller nio personer utvärderas dock fortfarande av Sverige och Finland enligt det statliga radio- och tv-bolaget TRT Haber, som hänvisar till turkiska UD. Det framgår inte när och i vilket sammanhang kravet ska ha framförts. (svt 220516.)
Andersson: Beslutet fattat - Sverige ansöker till Nato. Regeringen har fattat det formella beslutet om att söka medlemskap i Nato, uppger statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff tillsammans med M-ledaren Ulf Kristersson. Andersson säger att tröskeln för konflikt i vårt närområde höjs med ett svenskt medlemskap, och att man från regeringens sida meddelat Nato att man vill bli medlemsland. "Det står nu klart att det finns en bred majoritet i Sveriges riksdag för att Sverige ska gå med i Nato," säger statsministern. Hon beskriver det som ett historiskt skifte. Ulf Kristersson säger att både S och M är överens om att medlemskap i Nato ger ökad säkerhet. Ryssland kommer dock inte gilla detta, säger han. Både Finland och Sverige måste vara redo på desinformation, hot, och "fientliga insatser", enligt Kristersson. Regeringen har också fattat beslut om en proposition som ska möjliggöra för Sverige att ta emot militärt stöd från alla EU- och Natoländer. Omni 220515.
Bydén om Nato-beskedet: Korrekt beslut. Det är ett militärstrategiskt och korrekt beslut att gå med i Nato. Det säger överbefälhavare Micael Bydén på en presskonferens. Bydén säger att han rådde regeringen "tydligt" 8 april att gå med i Nato. "Det är ett stort och historiskt beslut som regeringen fattar," säger överbefälhavare Micael Bydén på Försvarsmaktens pressträff. "Försvarschefer i Natoländerna ser väldigt positivt på att Sverige kommer med. Vi kommer bidra och göra Nato starkare i ett medlemskap," säger Micael Bydén. Överbefälhavaren ser ingen risk med ett militärt angrepp från Ryssland mot Sverige och pekar på att de ryska förmågorna är bundna till Ukraina men säger att det finns en risk för olika typer av motreaktioner, som cyberattacker. Han råder folket att vara uppmärksamma och kritiska till information. "Det är viktigt att ta ett djupt andetag och inte föra information som inte är bekräftad vidare." Omni 220516.
Analyser: Östersjön Nato-insjö - upprustning väntar. I och med beskeden från Sverige och Finland blir hela Östersjön en "Nato-insjö" och blir det krig kommer ryska fartyg knappt att ta sig ut. Det skriver SvD:s Therese Larsson Hultin i en analys. Hon konstaterar att Ryssland lär svara med upprustning. "Nato är fienden och att den ryska Östersjöflottan och dess två marinbaser blir omringade är inget det tas lätt på i Moskva", skriver hon. Omni 220516.
Erdogan: Turkiet kommer inte godkänna Sverige och Finlands Natoansökningar. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kommer inte att godkänna Sveriges och Finlands ansökan om att gå med i försvarsalliansen Nato, rapporterar nyhetsbyråer. Han anklagar länderna för att inte ha tagit avstånd från terrorism samt är kritisk mot svenska vapenembargon. Han säger också att diplomater från de båda länderna inte behöver bemöda sig med att komma dit för att försöka övertyga hans ministrar att ändra sig. Parlamenten i samtliga 30 Natoländerna måste godkänna nya medlemmar. Svenska utrikesministern Ann Linde har inte kommenterat Erdogans uttalande. Erdogan: "Vi kommer inte säga ja till länder som inför sanktioner mot Turkiet." Omni 220516.
Turkiska kravet: Lämna ut 17 "PKK-medlemmar". Turkiet har bett både Finland och Sverige att lämna ut totalt 17 personer som landet menar är PKK-medlemmar. Det rapporterar den Londonbaserade nyhetssajten Middle east eye med hänvisning till det turkiska justitiedepartementet. Tidigare under måndagen rapporterade DN med hänvisning till turkiska medier att Turkiet krävt att 33 personer med kopplingar till kurdiska PKK och HDP samt islamiska Gülenrörelsen lämnats ut. I lördags diskuterade Turkiet, Finland och Sverige frågan vid mötet för Natoländernas utrikesministrar i Berlin. Då tog man upp Erdogans anklagelser om att Sverige och Finland utgör en fristad för kurdiska grupper som Turkiet anser är terrorgrupper. Turkiska justitiedepartementet uppger att man inte fått någon respons på sin begäran. Abdullah Bozkurt är en av dem som Turkiet vill se utlämnad. Omni 220516.
Analys: Erdogan lär backa - det kan krävas USA-hjälp. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan låter tuff när han säger att landet inte kommer att godkänna Sveriges och Finlands Natoansökningar men när allt kommer till kritan kommer han inte våga trotsa USA. Det spår Aftonbladets Wolfgang Hansson i en analys. Enligt BBC:s Paul Adams tycks den turkiska presidenten vara inställd på att vinna något genom sin "dyrbara röst". Ansökningarna lär troligen dominera samtalen mellan USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans turkiska motpart senare i veckan, skriver Adams, med tillägget att Washington inte lär vilja svika Finland och Sverige i "elfte timmen". SvD:s Jesper Sundén skriver att den turkiska ilskan mot Sverige har växt på senare år. Som exempel nämns hur Ann Linde (S) förespråkat ett vapenembargo mot Turkiet, efter att landet 2019 invaderat delar av nordöstra Syrien som kontrollerades av Syriens kurder. Han hänvisar till när Turkiet 2009 förhalade Natos utnämning av danske Anders Fogh Rasmussen till generalsekretare på grund av Mohammed­karikatyrerna, och sedan backade efter att Obama lovat att en av danskens ställföreträdare skulle vara turk. "Kanske kan Obamas vicepresident - nuvarande presidenten Joe Biden - göra något liknande?" Omni 220516.
Finland säger ja till Nato - skickar ansökan i kväll. Finlands riksdag säger ja till Nato med stor majoritet, rapporterar flera medier. Bara åtta ledamöter röstade nej. 188 röstade ja. "Ansökningsbrevet kommer att skickas in i kväll," säger utrikesminister Pekka Haavisto enligt Aftonbladet. Beskedet kom efter tisdagens omröstning, där riksdagen fick möjlighet att säga sitt om utrikesutskottets Natopositiva betänkande. Totalt 200 ledamöter i finska riksdagen - några var frånvarande. Omni 220517.
"Pratade med Erdogan i april - då var han positiv." Tidigare i vår lät Turkiets president Erdogan positiv till att Sverige och Finland skulle gå med i Nato. Det säger Finlands president Sauli Niinistö och hänvisar till ett telefonsamtal i början av april. "Gällande Turkiet, som jag vet att era frågor handlar om, så vill jag bara säga att jag är optimistisk och med diskussioner klarar man det problemet," säger presidenten vid en pressträff. Även statsminister Magdalena Andersson säger att man tidigare fått positiva signaler från Turkiet. Båda lyfter att man försöker få till samtal med Turkiet på så hög politisk nivå som möjligt. Omni 220517.
Analyser: Turkiet lyssnar på de stora aktörerna i Nato. USA, tillsammans med Storbritannien, kommer att spela en viktig roll i förhandlingarna om Sveriges och Finlands Natomedlemskap. Det säger SR:s Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström i en analys. "Turkiet kommer att lyssna på de stora aktörerna i Nato, samtidigt som man naturligtvis vill se sig själv som en stor aktör." Sommarström menar att "terrorretoriken" är viktig för Erdogan, som vill öka stödet på hemmaplan. Därför är kravet på att Sverige ska släppa vapenembargot samt att ett 30-tal personer ska utlämnas inte förvånande. Även Tom Kankkonen på Svenska Yle säger att det "tuffa beteendet" är typiskt för Erdogan. "Han ger ett intryck av att vara stark, men det är mer för intern konsumtion. Han är de facto inte alls stark, utan har en ekonomisk och politisk kris", säger Kankkonen och tillägger att den turkiska presidenten som så ofta tidigare försöker dra nytta av situationen. Omni 220517. Kommentar: Erdogan har ett impulsivt beteende och kan behöva en och annan morot ibland.

Putin: Sverige och Finland är inget hot mot Ryssland. svt 220517 video 0:40.

Kinas fastighetsmarknad i brantaste fallet på tolv år. Försäljningen av fastigheter i Kina minskade med nära 50 procent i april, visar färsk makrodata. Det är det brantaste fallet på minst tolv år, skriver Reuters. Den färska statistiken innehöll dessutom besvikelser på fler fronter: Bankernas utlåning nådde dessutom den lägsta nivån på nästan fem år och försäljningen i detaljhandeln tappade 11 procent i årstakt- Det var dubbelt så stor nedgång som analytikernas prognos. Även industriproduktionen överraskade på nedsidan genom att tappa 2,9 procent när analytiker hade räknat med en uppgång, om än en liten sådan. "Den alltmer bistra och komplexa internationella miljön och den större chocken från covid-19-pandemin här hemma har uppenbart överträffat förväntningarna, med ett nedåttryck på ekonomin som fortsatte att växa", uppgav statistikmyndigheten i ett uttalande, skriver Direkt. I mars tappade fastighetsförsäljningen 26,2 procent. I mars minskade detaljhandelsförsäljningen med 3,5 procent jämfört med samma period 2021. Omni 220515.

Belarus: Miljarder dollar av exportvärde blockeras. Sanktioner blockerar 16-18 miljarder dollar av Belarus årliga export till väst. Det uppges landets premiärminister Roman Golovchenko ha sagt i en intervju med Dubaibaserade tv-kanalen Al Arabiya, enligt Reuters. Intervjun återges av statliga nyhetsbyrån Belta. Hårda sanktioner riktades mot Belarus efter att landet tvingade ner ett Ryanair-plan och grep en oppositionell journalist och hans flickvän förra året. Ytterligare sanktioner har införts efter Rysslands invasion av Ukraina i februari, där Belarus har slutit upp bakom Moskva. I morgonens lägesrapport från Storbritanniens försvarsdepartement står det att president Lukasjenko balanserar mellan stödet för Rysslands krig och en önskan om att undvika direkt militär inblandning. Detta för att undvika ytterligare sanktioner. Enligt rapporten vill Belarus president också slippa hämndaktioner från Ukraina och att skapa missnöje inom den belarusiska militären. Omni 220516.

Källor: Putin involverad i beslut på brigadchefnivå. Rysslands president Vladimir Putin är personligen involverad i beslutsfattande på samma nivå som en överste eller brigadchef normalt skulle vara, uppger västerländska källor enligt The Guardian. Bland annat uppges Putin vara inblandad i strategiska överläggningar om trupprörelser i Donbas. Enligt uppgifterna samarbetar presidenten fortfarande nära med general Valerij Gerasimov, vilket står i kontrast till påståenden från Ukraina om att militärchefen fått kliva åt sidan. Motgångarna för Ryssland har tvingat Moskva att skicka generaler närmare fronten - flera uppges ha dödats. Omni 220517. Kommentar: Putins militära kompetens verkar vara dålig, kanske därför kriget går så dåligt för Ryssland, då ingen vågar säga emot Putin, även när han missbedömer saker?

ISW: Ryssland kan ha gett upp mål att ta över hela Donbas. Rysslands motgångar i Ukraina har sällan framträtt så tydligt som under gårdagen, skriver New York Times. Den senaste veckan har ryska styrkor tvingats tillbaka från förorterna i Charkiv, landets näst största stad. I en symbolisk styrkeuppvisning poserade en liten grupp ukrainska soldater vid den ryska gränsen, norr om staden. Dessutom kom trovärdiga rapporter om att nästan 500 ryska soldater dödades när Ukraina angrep en rysk pontonbro i Donbas den 8 maj. Utöver Mariupol har man inte lyckats inta någon betydande stad. Enligt den senaste rapporten från tankesmedjan ISW har Ryssland troligtvis gett upp målet om att omringa tiotusentals ukrainska soldater i Donbas och ta över hela regionen, som omfattar både Donetsk och Luhansk. I stället uppges de ryska styrkorna fokusera på att ta kontroll över enbart Luhansk. En ytterligare bedömning från ISW är att Ryssland har fått slut på stridsdugliga reservister, vilket gör att man måste inkorporera privata militära styrkor och miliser i den vanliga armén. Missbedömningar och växande isolering överskuggar de framgångar som Ryssland gör. Bilderna från Bilohorivka visar "ett ryskt fiasko". Omni 220517.
Åtta döda i attack norr om Kyiv: "Ignorera inte larm." Åtta personer har dött och tolv skadats i ett ryskt flyganfall mot byn Desna i den ukrainska regionen Tjernihiv på tisdagen. Det skriver flera medier som hänvisar till den lokala räddningstjänsten. Nyhetsbyrån AFP beskriver det som en "ovanlig" attack eftersom ryska trupper drog sig tillbaka från området för flera veckor sedan, för att i stället fokusera på striderna kring Donbas i öst. Men kriget har inte lämnat regionen, som ligger i norra Ukraina, säger regionens guvernör." Enligt AFP finns det en militärbas i staden. Desna ligger omkring sju mil norr om huvudstaden Kyiv. Omni 220517.

Kritisk bild förmedlades i statlig tv: "Extraordinärt". Samtidigt som Kreml hävdar att invasionen av Ukraina går precis enligt plan bjöds det i måndags på "ett extraordinärt stycke tv" när den ryske militäranalytikern och tidigare befälhavaren Mikhail Khodarenok gästade rysk statlig tv. Det skriver BBC:s Rysslandskorrespondent Steve Rosenberg. Analytikern gästade programmet "60 minuter", ett program som vanligtvis förmedlar Kremls bild kring "absolut allting", enligt Rosenberg. I måndagens program talade dock Khodarenok om en stark moral hos de ukrainska styrkorna, att situationen för Ryssland kommer att bli "mycket värre". Även Newsweek uppmärksammar framträdandet, och skriver att ett klipp från programmet som delats i det ryska sociala nätverket Vkontakte har setts mer än 3,8 miljoner gånger. Sajten noterar också att det inte är första gången som Khodarenok uttalar sig kritiskt kring det som Moskva kallar en "specialoperation". Redan innan invasionen avfärdade han Rysslands chanser att snabbt besegra Ukraina militärt. Han har även sagt att en allmän mobilisering inte skulle få särskilt stor effekt, med motiveringen att Ryssland har föråldrade vapen som inte kan mätas med vapen som Ukraina fått från Natoländer. Rosenberg: Kan det vara ett sätt att förbereda ryssarna på negativa nyheter? Newsweek: Ryssar förvånas över att höra att kriget i Ukraina inte går bra. Nyhetsbyrån Reuters beskriver det som ett "brutalt uppriktigt" budskap. Omni 220517.
Ryske sekreteraren: Möter svårigheter - kommer nå mål. Ytterligare en pro-rysk röst har erkänt att Ryssland står inför svårigheter i Ukraina, rapporterar BBC med hänvisning till den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax. "Trots alla våra befintliga svårigheter kommer den särskilda militära insatsen att slutföras och uppfylla alla sina mål," säger Rashid Nurgaliyev, biträdande sekreterare i Vladimir Putins säkerhetsråd. Uttalandet kom i samband med att Ryssland hade samlat en rad utländska ambassadörer för att diskutera Ukrainas påstådda nynazism och "stängda laboratorier". Under tisdagen sa den ryske militäranalytikern Mikhail Khodarenok att Ryssland är isolerade och att situationen lär bli mycket värre. Enligt BBC:s östeuropeiska expert Steve Rosenberg kan uttalanden som dessa vara ett sätt för Kreml att förbereda det ryska folket på dåliga nyheter. Omni 220518.

Slaget om Mariupol över - soldater evakueras efter veckor i stålverkets tunnlar. Över 260 ukrainska soldater som befunnit sig i det attackerade stålverket Azovstal i Mariupol har lämnat platsen under måndagen, rapporterar flera medier. Enligt Ukrainas vice försvarsminister Hanna Maljar har 53 svårt skadade soldater förts till sjukhus i den ryskkontrollerade staden Novoazovsk samt ytterligare 211 till en annan närliggande stad. De kommer senare att växlas mot ryska krigsfångar. "Jag vill understryka: Ukraina behöver sina ukrainska hjältar vid liv. Det är vår princip," säger president Volodymyr Zelenskyj i en videokommentar. I ett uttalande natten mot tisdagen uppger ukrainsk militär att de "avslutat sitt stridsuppdrag" i den belägrade hamnstaden, skriver CNN. "Mariupols försvarare är vår tids hjältar. De kommer för alltid att vara nedtecknade i historien." Under tisdagen ska de sista soldaterna evakueras från stålverket, uppger Ukraina enligt Reuters. Ukraina: Vi jobbar för att få ut alla som fortfarande är kvar i stålverket. Omni 220517.
"Bilden av mig användes för att sprida lögner om kriget." Bilden av höggravida Marianna Vyshemirsky efter ett ryskt flyganfall mot en mödravårdsklinik i Mariupol spreds över världen. Efteråt hamnade Marianna i centrum för en rysk desinformationskampanj och fick ta emot hat från båda sidorna i kriget. Det skriver BBC som har intervjuat Marianna i podcasten "War on Truth" om hur hon hamnade mitt i informationskriget. Enligt BBC har intervjun gjorts utan några förbehåll, men mediebolaget noterar att en pro-separatistisk bloggare är med Marianna. BBC har också kopplat in sitt desinformationsteam med anledning av intervjun och konstaterar att det mesta Marianna säger i intervjun går emot Rysslands falska uppgifter om attacken. Enligt BBC har Ryssland förvrängt uttalanden som Marianna tidigare gjort. Där har det bland annat framstått som att hon bekräftat ryska påståenden om att det funnits ukrainska soldater på kliniken. Omni 220517.
Ukrainska soldater förda till städer under rysk kontroll - förhandlingar om utbyten. Mycket är fortsatt oklart kring vad som ska ske med de ukrainska soldaterna efter evakueringarna från stålverket Azovstol i Mariupol. 53 svårt skadade soldater har enligt Ukrainas försvarsminister Hanna Maljar förts till sjukhus i separatistiskt kontrollerade Novoazovsk, öster om Mariupol och nära ryska gränsen. Övriga 211 soldater har evakuerats genom en humanitär korridor till Olenivka, några mil utanför staden Donetsk. Washington Post skriver att även Olenivka kopplas till Ryssland och att Moskva och Kyiv förhandlar om fångutväxlingar. Mariupols fall är ett stort bakslag för Kyiv eftersom det ger Ryssland kontroll över den viktiga landbryggan mellan annekterade Krymhalvön och ryskkontrollerade områden i östra Ukraina. Samtidigt hävdar Ukrainas militär att det utdragna försvaret i Mariupol gjort att ryska styrkor hindrats från att göra framryckningar på andra platser. Den danske militäranalytikern Steen Kjærgaard säger att segern i Mariupol är av stor militär och symbolisk betydelse. "Men den är dyrköpt," säger han till Danmarks Radio. Den komplexa evakueringen utförs med hjälp av USA och Röda korset. Ukraina säger att arbetet fortsätter med att evakuera de återstående soldaterna under dagen. Expert: Ryssland har nu kontroll över hela kustlinjen. Omni 220517.
Paasikivi: Mariupol "taget" - men det har vänt i stort. Den enda slutsatsen som kan dras gällande händelseutvecklingen i Mariupol är att Ryssland har "tagit" hamnstaden. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi i Aktuellt efter att ukrainska soldater som befunnit sig i stålverket Azovstal har evakuerats. Enligt Paasikivi har de långvariga striderna dock inneburit att ryska trupper inte kunnat sättas in på andra fronter. Dessutom kan det ur ukrainskt perspektiv ses som en propagandaseger att man inte är "militärt slagna". "De har fått order om att avsluta striderna. Men det är en rysk seger i Mariupol." Angående utvecklingen i stort säger han att det "har vänt" och han gör bedömningen att det framåt kommer gå bättre för ukrainarna än för ryssarna. Ryska trupper har till exempel inte löst logistiken, nämner han som ett av flera skäl. På tisdagskvällen skriver BBC att man från ukrainskt håll gör allt man kan för att rädda kvarvarande soldater. Om några finns kvar efter dagens evakueringar, och isåfall hur många, är oklart. Omni 220517.
Analys: Bevis på grymheter kan gå förlorade i Mariupol. När slaget om Mariupol nu tycks gå mot slutet finns farhågor om att bevisen på eventuella ryska krigsbrott kan gå förlorade för alltid. Det skriver CNN:s Joshua Berlinger i en analys. Han minns hur Mariupol var staden där Ryssland i mars bombade en teater där det enligt vittnesuppgifter fanns fler än 1 000 personer samlade, och att det var där som en förlossningsklinik utsattes i en uppmärksammad attack. I Butja och Borodjanka blev omfattningen av de påstådda krigsbrotten först kända efter att rysk trupp lämnat, skriver Berlinger. Reuters Tom Balmforth och Jonathan Landay skriver att Kreml står inför "växande utsikter till nederlag" även om man nu förbereder sig på att ta kontroll över hamnstaden fullt ut. Rysslandsforskaren Michael Kofman säger till nyhetsbyrån att en hård och "potentiellt lång kamp" väntar i Donbas. "Den ryska militären har inte gjort bra ifrån sig i offensiven, men de ger sig inte så lätt heller." Joshua Berlinger: Mariupols fall kan dölja bevis på krigsförbrytelser. Omni 220517.

Sydkorean som stridit i Ukraina riskerar fängelse. Det är olagligt för sydkoreanska medborgare att åka till Ukraina för att kriga mot Ryssland. En som trots det rest till kriget är volontärsoldaten Rhee Keun - som nu riskerar fängelse vid hemkomst, skriver Yonhap. "Jag tror att de kommer försöka gripa mig på flygplatsen, för att ha deltagit i det här kriget," säger han till New Voice of Ukraine. Rhee Keun arbetade tidigare inom den sydkoreanska flottan, och driver i dag en Youtube-kanal med militärt fokus. Han vårdas just nu på ett militärsjukhus efter att ha skadats i staden Irpin strax utanför Kiev, rapporterar Korea Times. Keun: Jag kunde inte tro mina ögon när Ryssland invaderade. Volontärsoldaten visste väldigt lite om Ukraina innan han reste dit. Omni 220517.

Hamnarbetarförbundet varslar för ny rysk blockad. Det finns fortfarande enskilda företag i Sverige som vill fortsätta handla med Ryssland, trots landets anfallskrig mot Ukraina. Det säger Hamnarbetarförbundets ordförande Martin Berg i ett pressmeddelande samtidigt som man varslar för en ny blockad av ryska fartyg. Blockaden, som i så fall blir den andra sedan invasionen inleddes, ska träda i kraft den 26 maj klockan 11 och gälla till och med 26 juni. "Vi har sett en tydlig nedåtgående trend för svensk handel med Ryssland sedan vår första blockad inleddes i mars," säger Berg och fortsätter: "[V]i känner ett ansvar att fortsätta göra vad vi kan." Omni 220517.

Macron välkomnar Sverige till Nato: "Står sida vid sida." Frankrike välkomnar Sveriges och Finlands ansökan till Nato, uppger landets president Emmanuel Macron i ett pressmeddelande. "Den som hotar eller attackerar deras självbestämmande ska veta att Frankrike står sida vid sida med Sverige och Finland." Macron skriver vidare att Frankrike är redo att öka sitt säkerhets- och försvarssamarbete med både Sverige och Finland. USA, Tyskland och Storbritannien har tidigare gått ut med liknande uttalanden och säkerhetsförsäkringar. Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt och har ett av Västeuropas starkaste konventionella försvar (enligt Dagens Nyheter). Omni 220517. Kommentar: Storbritannien är också en kärnvapenmakt!

Historiska ögonblicket: Här skriver Ann Linde under Sveriges Natoansökan. Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) har skrivit under landets Natoansökan. "Det känns stort, allvarstyngt och som att vi landat i det vi tror är bäst för Sverige," säger hon till SVT som var på plats. Den svenska ansökan kommer att lämnas in till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inom de närmaste dagarna, skriver TT. Det ska ske samtidigt som Finland lämnar in sin ansökan. Omni 220517.
Lavrov: Ingen stor skillnad med Sverige och Finland. Ett svenskt och finländskt Natomedlemskap skulle "inte göra särskilt stor skillnad", enligt Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Han hänvisar till att båda länderna länge har deltagit i Natos militära övningar. "Låt oss se hur territoriet används i praktiken i den Nordatlantiska försvarsalliansen," säger Lavrov enligt Reuters. Uttalandet gjordes strax efter att utrikesminister Ann Linde (S) skrivit under Sveriges Natoansökan. Lavrov kallade också en utvidgning av Nato för "en grov kränkning" mot den internationella säkerhetsordningen. På måndagen sa Rysslands president Vladimir Putin att Ryssland "inte har några problem" med att Finland och Sverige ansluter till Nato, eftersom det inte utgör något direkt hot. Kremls talesperson Dmitrij Peskov höjer tonläget - kallar västländers handlingar mot Ryssland för krigföring. Omni 220517. Kommentar: Ryssland talar hela tiden med kluven tunga.

Kreml: "Regelrätt stöld" att använda frysta tillgångar. Om G7-länderna och EU skulle konfiskera de frysta ryska tillgångarna så skulle det vara "regelrätt stöld". Det sa Kremls talesperson Dmitry Peskov på tisdagen, enligt Reuters. I veckan meddelande Tysklands finansminister Christian Lindner att diskussioner om att använda pengarna till att återuppbygga Ukraina pågår bland G7-länderna. Sedan tidigare har flera EU-toppar uttalat sig på liknande sätt och EU-kommissionen vill införa en lag som tillåter konfiskering av den typen. Den ryska centralbanken har reserver motsvarande 300 miljarder dollar frysta i europeiska banker. Paralleller har dragits till hur Bidenadministrationen tog av afghanska centralbankens tillgångar och gav till 11-septemberoffer. "Olagligt, skamlöst och kräver såklart ett svar." Lindner: "Vi måste acceptera rättstatsprinciper, även för ryska oligarker." Omni 220517.

Analys: Charkiv spelar roll - fönster öppnas för Ukraina. Den ukrainska framryckning som tycks ha skett kring Charkiv, där Kyivs styrkor uppges ha nått fram hela vägen till den ryska gränsen norr om staden, hade varit otänkbar för bara ett par veckor sedan. Det skriver NBC:s Julia Talmazan i en analys. Hon betonar att NBC inte lyckats få bekräftat var och när gårdagens klipp på ukrainska soldater spelats in, men att det har betydelse om det stämmer. Bland annat eftersom det i Charkiv - utöver den geografiska närheten till Ryssland - finns många etniska ryssar och rysktalande. Stefan Wolff, professor i internationell säkerhet, säger att det "verkligen säger något" om ryska styrkor inte ens är välkomnade i ett sådant område. ABC:s Mick Ryan beskriver det som moralhöjande för ukrainsk del att man tycks ha vunnit slaget om Ukrainas näst största stad. I en framåtsyftande analys skriver han att det diplomatiska, humanitära och militära stödet till Ukraina är starkt. Ryan ser en möjlig "vändpunkt" i kriget kommande veckor och säger att de kortsiktiga besluten från Ukrainas president och militärledning lär bli avgörande. "Ett strategiskt fönster öppnar sig för Ukraina." Omni 220517.

Ny rapport visar: Ökat spioneri mot Sverige. En ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, visar att spioneriet mot Sverige kommer öka. Det skriver Aftonbladet. FOI varnar för att underrättelseverksamhet från främmande makt ökat i EU-området. De flesta spioner finns i norra Europa och Baltikum, vilket gör Sverige sårbara i sitt geografiska läge. Enligt Michael Jonsson, forskare vid FOI, räknar Säpo med att en tredjedel av personalen vid ryska ambassader brukar vara underrättelseofficerare. På ambassaden i Stockholm innebär det 10-15 personer. "Ryssland, Kina och Iran utgör de största hoten och försöker främja sina intressen genom att påtvinga andra länder, däribland Sverige, sin vilja," säger Säpos presskommunikatör Karin Lutz. Säpo: Största hotet kommer från Ryssland. Omni 220517.

Analytiker: Finlands gräns och Gotland stärker Nato. Tillgången till Gotland är en av flera strategiska fördelar för Nato när ansökningarna från Sverige och Finland godkänns. Det säger analytiker som Wall Street Journal pratat med. "Svenskt och finländskt medlemskap i Nato skulle kraftigt förbättra försvaret av Östersjöregionen," säger William Alberque, strategichef på brittiska International Institute for Strategic Studies. Grafiken från WSJ visar att Finland förvisso har 130 mil gräns mot Ryssland, men att de många små sjöarna skulle göra det svårt för tunga militärfordon att ta sig fram. Enligt Alberque skulle det bland annat vara en fördel för Nato att få tillgång till ännu mer land som gränsar till Ryssland och särskilt viktiga Kolahalvön, där ryska kärnvapen förvaras. Omni 220517.

Uppgifter: Turkiet pekar ut Hultqvist som ett problem. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har från turkisk sida pekats ut som ett särskilt problem i relationen till Sverige, uppger regeringskällor för Expressen. Tidningens uppgifter gör gällande att det bland annat handlar om möten som ministern haft med personer som företräder de kurdiska styrkor som krigat mot IS i Syrien, och som av Turkiet är terrorklassade. "Man kan tycka att det inte borde vara ett problem, men det är ett problem för Turkiet att Peter Hultqvist har haft de här mötena," säger en källa. Det framgår inte vilka möten det handlar om men Expressen skriver att Hultqvist 2016 i Sverige träffade befälhavaren för den kvinnliga grenen av YPG-milisen. Hultqvist och flera andra svenskar har i en turkiskt rapport från 2019 stämplats som sympatisörer till PKK. Omni 220517.

Video avslöjar misstänkt krigsbrott i Ukraina - civila sköts i ryggen. En övervakningsfilm avslöjar hur två civila invånare kallblodigt skjuts ihjäl av ryska soldater. Videon har verifierats av CNN. "Omständigheterna behöver utredas. Men mycket i videon tyder på att åtminstone ett, eller möjligen två, krigsbrott har begåtts," säger Jann Kleffner, professor i folkrätt på Försvarshögskolan. De två ryska soldaterna samtalar först med två obeväpnade civila män vid en bilfirma utanför Kiev. När männen sedan vänder sig om avlossar soldaterna flera skott – i ryggen. De båda faller ner i marken. Övervakningsvideon, som först publicerades av CNN, uppges vara från 16 mars. Offren har identifierats. En av dem är ägare till fordonsfirman. Den andre en 68-årig vakt anställd på firman. Hans dotter har pratat med CNN. Hon klarar inte av att titta på videon, berättar hon för CNN. "De är bödlar. Det är hemskt, min far var en fredlig och obeväpnad 68-årig man," säger hon. Under tisdagen skickade Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, 42 experter till Ukraina. Teamet består till stor del av utredare och kriminaltekniker från Nederländerna. Fältinsatsen uppges vara den största som någonsin gjorts av ICC. Händelsen på bilfirman i Kiev den 16 mars kan komma att användas som bevis i en eventuell rättegång. Men det kan vara svårt att ställa någon till svars, enligt Jann Kleffner, professor i folkrätt på Försvarshögskolan. "I normala fall måste man ha personerna i sitt förvar för att kunna lagföra dem, även om det nödvändigtvis inte ett krav för att utreda själva händelsen. Vi vet inte var de här personer befinner sig. Om de befinner sig inom rysk kontroll, är det högst osannolikt att de lagförs i Ryssland." Även gärningspersonernas överordnade kan komma att hållas ansvariga. "Vi har en viktig princip inom internationell straffrätt och den humanitära rätten. Den innebär att en militär befälhavare kan bli ansvarig om brott begås av väpnade styrkor under hans eller hennes befäl. Ukrainska åklagarmyndigheten uppger att de identifierat tusentals fall av misstänkta krigsbrott. Nyligen ställdes en 21-årig krigsfånge, tillhörande en rysk pansardivision, inför rätta i Kiev efter mordet på en civil 62-åring. Rysslands försvarsdepartement har förnekat attacker mot civila mål. svt 220518.

Ryssar känner sig lurade - var plötsligt i Ukraina. Många ryssar som deltar i kriget i Ukraina känner sig dubbelt lurade, berättar juristen Aleksej Tabalov, som leder organisationen Värnpliktsskola som ger stöd åt ryska värnpliktiga och soldater, för Ekot. "Först trodde de att de deltog i en militärövning men befann sig plötsligt i Ukraina för att strida," säger han. Det finns också de som vill kriga, en del tycker att Rysslands agerande i Ukraina är rätt och en del tar värvning för pengarnas skull. Soldaterna blir lovade en månadslön på 200 000 rubel, drygt 30 000 kronor, vilket för många är en mycket hög summa. Ryska soldaterna som vägrar strida i Ukraina: "De var rosenrasande." Omni 220518.

Estlands uppmaning till väst: "Sluta ring till Putin!." Västs ledare måste sluta ringa Putin om han ska förstå att han är isolerad. Det menar Estlands premiärminister Kaja Kallas till Euractiv. "Han känner att han står i centrum för alla vill prata med honom. Men vad får vi ut av det? Jag ser inga resultat, efter alla de här samtalen så hände Butja, Irpin hände - vi ser inga tecken på nedtrappning," säger hon. I en artikel i New York Times - där premiärministern benämns som "en av Europas tuffaste röster mot Ryssland - säger Kallas att den enda personen som Putin måste tala med är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj." Det är enligt henne bara ukrainarna som kan säga om det finns förhandlingsutrymme eftersom det är de som lider. Frankrike och Tyskland har gjort ansträngningar för att hålla dialogen med Ryssland i gång. 44-åriga Kallas växte upp i forna Sovjet. Estland har sett till sin storlek skickat mest vapen och hjälp till Ukraina. Omni 220518.

Sverige och Finland lämnar in Natoansökan: "Ni bidrar till att öka vår säkerhet." Sverige och Finland har lämnat in sina Natoansökningar till generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel. "Jag välkomnar varmt Sveriges och Finlands förfrågan. Ni är våra närmaste allierade och bidrar till att öka säkerheten," säger Stoltenberg. Ansökningarna lämnas över av Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff och hans finske kollega Klaus Korhonen. Ansökningarna har tidigare undertecknats av ländernas utrikesministrar. Rösträtt får länderna först när medlemskapen blir godkännande i de 30 Natoländernas parlament - det kan ta upp till ett år. Omni 220518.

ICC skickar rekordstort team för att utreda i Ukraina. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag skickar 42 utredare till Ukraina. Teamet är det största som sänts ut sedan domstolen inrättades år 2002, skriver AFP. De utsända ska bland annat samla in vittnesmål och stötta ukrainska myndigheter för att se om krigsförbrytelser har begåtts. Kommer även att samarbeta med franska experter som redan befinner sig i Ukraina. Zelenskyj säger att ryssarna använder artilleri mot bebodda områden. Omni 220518.

Expert: Turkiet kan hålla fast vid sitt motstånd länge. Turkiet kan hålla fast vid sitt ställningstagande mot ett svenskt och finskt Natomedlemskap under lång tid, säger Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet, till SvD. "När man höjer insatserna på det här viset har man en hemmaopinion att ta ställning till (...) Till sist hamnar Turkiet i en situation där de behöver hitta en kompromiss som kan säljas som en framgång." Det stundande valet kan vara en anledning till att president Erdogan vill stå fast vid sitt uttalande om att Turkiet kommer att säga nej till ett svenskt och finskt Natomedlemskap. Det säger Svante Cornell, medgrundare till tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, som menar att det är en chans att visa sig som en stark försvarare av landet. Cornell: "Jag tror att man ska vara ödmjuk för att det här är en allvarlig situation." Turkiet vill ha Ragip Zarakolu för att släppa in Sverige i Nato: "Skrattretande och otäckt." Omni 220518.

Klockan tickar för att få loss Ukrainas veteexport. USA arbetar tätt med europeiska allierade för att ta fram alternativa transportvägar för Ukrainas spannmålsproduktion, uppger flera diplomater för CNN. Exporten är viktig för stora delar av världen, bland annat länder i Afrika och Mellanöstern, men Ryssland har blockerat de ukrainska hamnarna. Samtidigt tickar klockan. Ukraina beräknas få slut på möjligheter att lagra jordbruksprodukter inom de kommande två månaderna, enligt Världslivsmedelsprogrammet. Om inga genombrott sker så kommer det få stora konsekvenser för de ukrainska lantbrukarna, som varken kommer att ha lagerplatser eller få inkomster som kan täcka deras verksamheter. En rad möjligheter övervägs för att få ut spannmålet säkert via järnvägar, flyg eller till havs. FN-chefen Guterres väntas meddela att samtal förs med Ryssland om hur transporterna kan återupprättas. Ukrainska jordbruksgrupper uppmanar till omedelbart slut på blockaden av hamnarna. Omni 220518.

FN: Fyra dystra rekord för klimatet 2021 - "katastrof". Fyra negativa klimatrekord sattes 2021, enligt rapporten "State of the Global Climate" från FN:s meteorologiska organisation WMO. Dystra siffror noteras för koncentrationen av växthusgaser, havshöjningarna, havens temperatur och havsförsurningen. "Det globala energisystemet har gått sönder och tar oss allt närmare en klimatkatastrof," säger FN:s generalsekreterare António Guterres. Omni 220519.

Rysk förstärkning i Luhansk - kontrollerar 90 procent. Ryssland förstärker med 15 helikoptrar i Luhansk som en del av den riktade offensiven mot regionen, uppger Ukraina. Städer som Sievjerodonetsk och Lysychansk utsätts för kraftiga luftanfall och artilleribeskjutning. CNN skriver att Ryssland försöker ta sig igenom Ukrainas försvarslinjer i området för att ta kontroll över hela Luhansk. Enligt bedömningar kontrollerar ryska styrkor omkring 90 procent av regionen. Enligt Luhansks militära administration har fyra civila dödades i de senaste striderna. Omni 220518.

Ryska fiaskot vid floden - Ukraina: "Vi var redo på allt." Ett team från CNN har besökt den plats utanför staden Bilohorivka i östra Ukraina, där nästan 500 ryska soldater tros ha dödats när Ukraina attackerade ryska pontonbroar. Händelsen har beskrivits som en av de största motgångarna för Ryssland hittills. Resterna av förstörda ryska stridsvagnar ligger spridda över hela området, förbrända spiraler är vad som återstår av maskinvapen och där syns förkolnade kroppsdelar, enligt CNN. Enligt ukrainska uppgifter från platsen försökte de ryska soldaterna ta sig över floden Donets fyra gånger - och misslyckades lika många. "Varje gång ökade de sina ansträngningar, utan att förstå att vi såg allt. Vad de än gjorde, så hade vi en kontrastrategi," säger en anonym officer. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till Ekot att kriget håller på att vända till Ukrainas fördel. "Ryssarna är i en flack utförsbacke där man fortfarande kan göra taktiska vinster, men ukrainarna har övertaget." Officer: "De har en del nya grejer men det mesta är gammalt - deras taktik är utdaterad." Omni 220518.

Ryska hotet: Betala annars tar vi el från jättekraftverk. Ukraina kallar Rysslands planer på att sammankoppla kärnkraftverket i Zaporizjzja med det ryska elnätet för ett "önsketänkande", skriver BBC. Detta efter att Rysslands premiärminister har hävdat att en sammankoppling kan ske om inte Kyiv betalar för elektriciteten som kommer från kärnkraftverket. Enligt en talesperson för det statliga bolaget Energoatom skulle det ta flera år för Ryssland att koppla upp sitt elnät mot kärnkraftverket. "Det ryska uttalandet är ett önsketänkande," säger talespersonen Leonid Oliynyk. Kärnkraftverket, som är Europas största, styrs av ukrainsk personal men Ryssland har skickat dit sina egna experter för att övervaka arbetet. Normalt sett står kärnkraftverket för 20 procent av landets totala elbehov, men i nuläget är bara två av sex reaktorer i drift. Sedan i mitten av mars har Ukraina tillgång till Europas elsystem. Omni 220518.

Ryssland utvisar tiotals europeiska diplomater. Ryssland utvisar 34 franska diplomater, rapporterar internationella nyhetsbyråer. Enligt Moskva är det ett svar på att ryska diplomater har utvisats från Frankrike som en del av ett samlat agerande från EU. Även 27 anställda vid Spaniens ambassad i Moskva och landets konsulat i Sankt Petersburg har förklarats "persona non grata". Därtill har 24 italienska diplomater utvisats, bekräftar det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova, enligt AFP. De franska diplomaterna har två veckor på sig att lämna Ryssland. Frankrike fördömer beskedet. Omni 220518. Kommentar: Ryssland borde inte få ha fler diplomater i de olika EU-länderna än vad de har diplomater i Ryssland.

Googles ryska dotterbolag ansöker om konkurs. Alphabets ryska dotterbolag Google Russia har ansökt om konkurs. Till Reuters säger en talesperson för sökjätten att det är omöjligt att bedriva verksamhet i Ryssland efter att myndigheter fryst bolagets bankkonton. I samband med invasionen av Ukraina pausade Google majoriteten av sina kommersiella verksamheter i Ryssland, men gratistjänster såsom sökmotorn, Youtube och Gmail fortsatte att vara tillgängliga. Tidigare har Google utdömts böter för att inte ha tagit bort "olagligt" material från Youtube i Ryssland. Google har inte bekräftat att frysningen av tillgångarna beror på böterna. Omni 220518.

Ryska krav på dödsstraff för kapitulerade ukrainska soldaterna från stålverket. Ryssland hävdar att nästan 700 soldater i stålverket i Mariupol har lagt ner sina vapen. Det innebär enligt Ryssland att omkring 1 000 ukrainska soldater har kapitulerat sedan i måndags rapporterar Reuters. Många av soldaterna har tagits till fånga av Ryssland. Ukraina hoppas kunna byta dem mot ryska krigsfångar men tunga ryska politiker kräver att soldaterna ska avrättas. "De förtjänar inte att leva efter de monstruösa brott mot mänskligheten som de har begått och som de forsätter begå mot våra fångar," sa Leonid Slutsky, parlamentsledamot och medlem i den ryska fredsförhandlingsdelegationen, under tisdagen. Ukraina har å sin sida bara bekräftat att drygt 250 soldater har lämnat stålverket. "Staten gör sitt yttersta för att rädda sina militärer," säger den ukrainske försvarstalespersonen Oleksandr Motuzaynik på en presskonferens och tillägger att han inte vill uttala sig om detaljer. Kreml uppger dock att Putin personligen har garanterat fångarnas säkerhet. Slutskys kommentarer kom under en debatt i Rysslands parlament. Att Mariupol ser ut att falla till Ryssland anses vara en viktig seger för Putin Slutsky kallar soldaterna "icke-människor" på sin Telegramkanal. Omni 220518.

Turkiets ambassadör: Har presenterat bevis att YPG är en terrororganisation. Turkiet kommer inte ge sig i frågan om kurdiska organisationen YPG. Så länge Sverige inte bryter banden med organisationen kommer Turkiet inte ställa sig positiva till ett svenskt Natomedlemskap. Det säger Turkiets ambassadör i Sverige, Emre Yunt, i Studio Ett. "Det är väldigt viktigt för oss för YPG är PKK och PKK är en förbjuden terrororganisation i Sverige. Jag har presenterat bevis för att det är samma organisation men våra svenska partners har inte accepterat det," säger Emre Yunt. Enligt ambassadören är YPG-frågan den främsta anledningen till att Turkiet säger nej. Han tror heller inte att påtryckningar från USA:s president Joe Biden kommer göra någon skillnad, och understryker att det är viktigt att ta hänsyn till alla medlemsländers säkerhetsbehov. "Så länge det krävs," svarar Yunt på frågan om hur länge Turkiet kan säga nej. Omni 220518.

Peter Hultqvist: Vi har ett tydligt stöd från USA. Mötet med den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin handlade främst om försäkringar under övergångsperioden. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TV4. Bland annat kan det handla om fler övningsverksamheter, marin närvaro i Sveriges område och amerikanskt flygvapen kan delta i vissa övningar och operationer. Vidare säger försvarsministern att de har ambitionen att lösa konflikten med Turkiet så fort som möjligt. "Vi har ett tydligt stöd från USA. Det finns support att de är redo att driva den här frågan." USA:s president Joe Biden säger i ett uttalande att USA lovar skydd till Finland och Sverige under Nato-processen. Omni 220518.

Nytt dråpslag mot Europas turism när ryssarna uteblir. Turismen runtom i Europa drabbas hårt när de ryska besökarna uteblir. Efter två år av tomma hotellrum på grund av pandemin fortsätter krisen på grund av sanktionerna mot Ryssland. På Cypern omsätter besöksnäringen mindre än 30 procent av 2019 års nivå. Uthyrarna av bilar och bussar drabbas extra hårt. "Andra turister, som skandinaver och britter, kan inte fylla tomrummet från den ryska marknaden eftersom de har andra vanor. Skandinaver föredrar att stanna på hotellet," säger Nicos Stylianou, ordförande för staden Famagustas biluthyrarförening, till Financial Mirror. Även i Montenegro och på lyxorter i Italien och på franska Rivieran är oron stor. "Kriget i Ukraina, som primärt är en humanitär katastrof, har omintetgjort förhoppningarna om en återhämtning för turismen i Europa i sommar," säger Ana Nicholls, analytiker på The Economist Intelligence Unit, till The Telegraph. I Sverige väntas turistnäringen påverkas mindre. Tapp av rika ryssar påverkar inte Sveriges besöksnäring. Ryska besökare utgör mindre än en procent av alla turister, enligt Visit Sweden. Kris på Cypern när 800 000 ryska turister uteblir i sommar. Upp till tre miljarder kronor om året uteblir från ryska lyxturister i Italien. Lyxturistorter saknar spenderglada ryssar. Omni 220518.

Kroatiens president vill neka Sverige inträde i Nato. Kroatiens president Zoran Milanovic vill att Kroatien ska följa Turkiets linje och stoppa Sveriges och Finlands ansökningar till Nato. Det meddelade han vid en presskonferens under onsdagen, rapporterar TT. Anledningen till att Milanovic hotar med att lägga in sitt veto är att han vill få igenom politiska förändringar, som den att ändra vallagarna i Bosnien och Hercegovina. Han vill att bosnienkroater lättare ska kunna väljas till ledande positioner, och att USA, Storbritannien och Tyskland ska lägga mer press på bosniaker. Presidenten hotade redan i början av maj att lägga sitt veto vid det viktiga toppmötet i Madrid i sommar. Milanovic är mitt uppe i dispyt med landets premiärminister Andrej Plenkovic. Presidentens motiv har inget med Sverige eller Finland att göra. Omni 220518.
USA söker svar på tyngden i Erdogans vetohot i Nato - beskrivs som oförutsägbar. Amerikanska tjänstemän arbetar febrilt med att försöka avgöra allvaret i den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans hot att stänga ute Sverige och Finland i Nato. Det skriver AP. Han är enligt nyhetsbyrån känd för att vara oförutsägbar och signalerna från Ankara beskrivs som blandade. USA fokuserar därför på vad som sagts bakom stängda dörrar mellan lägre turkiska tjänstemän. Enligt Turkietkommentatorn och journalisten Barcin Yinan har det hänt tidigare att presidenten och diplomaters ord gått stick i stäv. Så sent som i söndags sa Nato-chefen Jens Stoltenberg att turkiska företrädare tydligt klargjort att man inte planerar att blockera Sverige och Finland. Omni 220518.
Utrikesministern: Sveriges politik är oacceptabel - Turkiet kräver nu handling. Det är "oacceptabelt" att länder som vill bli Natomedlemmar har exportbegränsningar på försvarsmateriel till andra länder inom alliansen och som samtidigt stödjer organisationer som hotar Turkiet. Det säger den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu efter ett möte med USA:s dito Antony Blinken i natt, enligt CNN. "Vad är anledningen? Våra bekymmer med PKK. De ser PKK som närmare sig själva än de ser oss. Är det acceptabelt?" säger Cavusoglu. Han tillägger att Turkiets oro inte bara ska hanteras med ord, utan också med handling, "inte bara av Sverige och Finland men också av övriga allierade." Omni 220519.
Biden stöttar Sverige inför dagens möte: "Historiskt." USA:s president Joe Biden uttrycker sitt stöd för de nordiska ländernas Natoansökningar inför dagens möte med Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Magdalena Andersson. "Jag står starkt bakom de historiska ansökningarna från Finland och Sverige om medlemskap i Nato", twittrar Biden. I ett uttalande på Vita husets hemsida på onsdagen skrev presidenten också att han ser fram emot att välkomna länderna till "den starkaste försvarsalliansen i historien", som "garanterar säkerheten" för en miljard människor. "Finland och Sverige är långvariga, trogna allierade till USA," skrev Biden. Omni 220519.

Ukraina: Tio civila dödade i rysk attack i Donetsk. I Donetsk-regionen har tio civila dödats i en rysk attack. Två av de dödade uppges vara barn. Det skriver regionens guvernör Pavlo Kirilenko på sociala medier, enligt Sky News. Kirilenko lämnar inga ytterligare detaljer om attacken men uppger att ytterligare sju personer har skadats i attacken. Omni 220518.

Är en liten landremsa i Moldavien Putins nästa mål? Mystiska explosioner och en rysk plan om en landbrygga. Oron för att en ryskstödd utbrytarrepublik i Moldavien som gränsar till Ukraina ska bli Putins nästa mål växer sig allt starkare. I slutet av april attackerades vapenförråd, radiomaster och säkerhetstjänstens byggnad i den ryskstödda utbrytarrepubliken Transnistrien. Ryssland pekade ut Ukraina, som i sin tur menade att det var en rysk provokation för att skapa oro och spänningar i området. I förra veckan kom det dessutom uppgifter från USA:s underrättelsechef att det finns indikationer Putin vill skapa en landbro från Ukraina till Transnistrien. "Vi bedömer att president Putin förbereder sig för en långvarig konflikt i Ukraina under vilken han fortfarande avser att uppnå mål bortom Donbass," sade underrättelsechefen Avril Haines vid en utfrågning i senatutskottet i Washington DC. Kan Rysslands krig mot Ukraina sprida sig till Transnistrien? För att verkställa planen och nå Transnistrien måste Ryssland måste göra betydande framsteg på Ukrainas södra kust, menar Stefan Wollf som är professor i internationell säkerhet vid Birmingham university. "Strategiskt vore det rimligt ur ett ryskt perspektiv. Men praktiskt är Ryssland långt ifrån att kunna göra det just nu, vi har inte sett några större militära framsteg de senaste veckorna." Samtidigt menar Stefan Wollf att Ryssland fortfarande kan skapa oro och spänning i regionen - med relativt små medel. "Jag tror att vi kommer få se ökade oroligheter. Små provokationer kan öka spänningarna, både i Ukraina men också i Moldavien som inte alls har samma militär kapacitet." I klippet får du veta mer om Transnistrien och hur utbrytarrepubliken skulle kunna bli indragen i kriget. svt 220519.

Ryssland: Över 900 soldater förda till straffkoloni. Över 900 av de ukrainska soldater som försvarade stålverket Azovstal i det belägrade Mariupol har förts till en straffkoloni på ryskkontrollerad mark, hävdar Kreml enligt The Guardian. Enligt utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova har 959 ukrainska soldater lagt ner sina vapen. 51 av dessa får sjukvård, uppger Zakharova, och de resterande har förts till en straffkoloni i staden Olenivka i Donetsk. Ukraina har inte kommenterat de senaste ryska uppgifterna, men har medgett att hundratals soldater kapitulerat. Ukraina hoppas på en fångutväxling - Ryssland vill åtala soldaterna för krigsbrott. Omni 220519.
Ryssland: Ytterligare 771 soldater har kapitulerat. Under det senaste dygnet har ytterligare 771 ukrainska soldater tagit sig ut från stålverket Azovstal i Mariupol, uppger Rysslands försvarsdepartement enligt AFP. Det innebär att över 1 700 ukrainska soldater har kapitulerat från stålverket under den här veckan, enligt ryska uppgifter. Ryssland har tidigare hävdat att de som kapitulerat har skickats till en straffkoloni på ryskkontrollerad mark, rapporterar CNN. Ett 50-tal soldater uppges däremot ha skickats till ett sjukhus, också på ryskkontrollerat område, till följd av allvarliga skador. Ryssland: Ett fåtal ukrainska soldater tros fortfarande vara kvar i stålverket. Omni 220519.
Ukraina: Evakueringen från Mariupol fortsätter. Evakueringen av de ukrainska försvararna av stålverket Azovstal fortsätter under torsdagen, uppger en ukrainsk general utan att gå in på närmare detaljer enligt Reuters. "I riktning Mariupol vidtas åtgärder för att evakuera våra hjältar," säger generalen Oleksij Gromov. Ryssland hävdar att 1 730 ukrainska soldater har lagt ner vapnen i Mariupol de senaste tre dagarna, varav 771 det senaste dygnet. Siffrorna har inte bekräftats av Ukraina, som dock vidgår att hundratals soldater har överlämnat sig till de ryska styrkorna. Enligt Ryssland får tiotals soldater sjukvård. Omni 220519.

Ukraina: Järnvägen som sprängdes - inte pansartåg. Ukraina har lyckats stoppa ett ryskt pansartåg genom att spränga en bit av järnvägen i närheten av tåget, uppger president Zelenskyjs rådgivare Oleksij Arestovytj enligt Reuters. Tidigare uppgav det ukrainska försvaret att de hade sprängt själva pansartåget, vilket rådgivaren tillbakavisar. Rysslands pansartåg är en viktig del av Rysslands offensiv då de används till att transportera krigsmaterial, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till DN. "Ryssland har till och med grupper inom militären som är utbildade för att just arbeta med dessa transporter, så kallade järnvägstrupper." Han tillägger att det är extra anmärkningsvärt att attacken ska ha skett på rysskontrollerad mark i den ukrainska staden Melitopol. Omni 220519.

Storbritannien: Höga ryska befälhavare sparkas. De senaste veckorna har ett flertal högt uppsatta militära befälhavare sparkats på grund av misslyckanden under invasionen av Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Bland annat uppges generallöjtnant Sergej Kisel, befälhavare för 1:a gardesstridsvagnsarmén, ha avskedats efter att ha misslyckats med att inta Charkiv. Viceadmiral Igor Osipov, befälhavare för den ryska Svartahavsflottan, sägs ha blivit avstängd efter att stridsfartyget Moskva sjönk. "En kultur av mörkläggningar och syndabockar är sannolikt utbredd inom den ryska militären och säkerhetssystemet," skriver departementet. Omni 220519.

Rysk soldat erkänner mord på civil ukrainare - första krigsbrottsrättegången. Den 21-årige ryske soldaten Vadim Shyshimarin har erkänt att han dödat en obeväpnad civil, rapporterar BBC. Han anklagas för att ha skjutit ihjäl en cyklande 62-årig man i byn Chupakhivka den 28 februari. Shyshimarin är den första soldaten som åtalas i en krigsbrottsrättegång i Ukraina efter Rysslands invasion. Reuters skriver att rättegången mot Shyshimarin har stort symboliskt värde för Ukraina. Soldaten riskerar livstids fängelse om han döms. Ska ha uppmanats av en annan soldat att skjuta. Omni 220518.
Ytterligare två soldater erkänner krigsbrott. Ytterligare två ryska soldater har erkänt att de begått krigsbrott under invasionen i Ukraina, rapporterar Sky News. Soldaterna, Aleksandr Bobykin och Aleksandr Ivanov, ställdes på torsdagen inför rätta i ukrainsk domstol för att ha bombat civila områden i Ukraina med Grad-robotar. På onsdagen erkände den 21-årige ryske sergeanten Vadim Shyshimarin att han skjutit ihjäl en cyklande 62-årig man i byn Tjupachivka den 28 februari. Han var den förste ryske soldaten att åtalas i en ukrainsk krigsbrottsrättegång under invasionen. 21-årige sergeanten tog fullt ansvar för mordet. Omni 220519.
Soldaten till den mördades fru: "Ber om förlåtelse." Den 21-årige ryske soldaten Vadim Shyshimarin, som anklagas för mord på en 62-årig man, vände sig under torsdagens rättegång till den mördades fru och bad om hennes förlåtelse. Det rapporterar AFP. "Jag vet att du inte kommer att kunna förlåta mig, ändå ber jag om din förlåtelse." Soldaten, som anklagas för att ha skjutit ihjäl den ukrainske mannen i byn Chupakhivka den 28 februari, erkände i onsdags att han dödat en obeväpnad civil. Omni 220519.

Hånet mot påstådda ryska laservapnet: "Wunderwaffe." Ryssland har hävdat att de använder en ny typ av laservapen som kan bränna upp en drönare på fem kilometers avstånd inom fem sekunder, rapporterar Sky News. Uppgifterna hånas nu av Ukrainas president Zelenskyj. "Ryssland försöker hitta sitt 'Wunderwaffe', vilket påstås vara laservapen. Det indikerar klart och tydligt invasionens fullkomliga misslyckande," säger han i ett videoklipp. Ryssland är rädda för att erkänna att ”katastrofala misstag” begåtts på den högsta statliga och militära nivån, enligt Zelenskyj. "Wunderwaffe" - tyska för "undervapen" - var en term som användes i nazitysk propaganda för att beskriva överlägsna supervapen som Hitlerregimen påstod sig utveckla. Ett annat vapen påstås kunna förblinda satelliter. Inga bildbevis på att vapnet existerar. Omni 220519.

Estlands regering godkänner Natoansökan: "Välkomna." Estlands regering har godkänt Finlands och Sveriges Natoansökningar, uppger Estlands premiärminister Kaja Kallas på Twitter och avslutar med orden: "Välkomna kära grannar". Estland blir därmed det tredje landet, efter Tyskland och Tjeckien, som formellt har godkänt ansökningarna, rapporterar AP. För att Sverige och Finland ska kunna bli medlemmar i försvarsalliansen måste alla 30 medlemmar godkänna ansökan. Omni 220519.

Kina förhandlar om rysk olja - stärker bandet till Moskva. Peking håller på att förhandla med Ryssland om att köpa ytterligare olja till Kinas strategiska reserv, uppger källor för Bloomberg. Källorna uppger att det ännu inte finns något beslut om volymer och något avtal ännu inte är definitivt. Om det blir ett avtal skulle det stärka ländernas band i en tid då Europa försöker fasa ut den ryska oljan, skriver nyhetsbyrån. Omni 220519.

WHO godkänner kinesiskt vaccin mot covid-19. Världshälsoorganisationen WHO nödgodkänner den kinesiska tillverkaren Cansino Biologics covid-19-vaccin Convidecia, rapporterar AFP. "Vaccinet möter WHO:s standard för skydd mot covid-19 och (...) fördelarna överväger tydligt riskerna", skriver organisationen i ett uttalande. Vaccinet blir det elfte som godkänns av WHO. Omni 220519.

Polen tänker bistå Sverige och Finland vid angrepp. Polen kommer att bistå Sverige och Finland om länderna blir angripna innan de har blivit medlemmar i Nato, lovar Polens premiärminister Mateusz Morawiecki enligt Reuters. "Jag ser antagandet av Sverige och Finland i Nato som en viktig signal för att stärka säkerheten i Europa." Tidigare har länder som USA, Tyskland, Storbritannien, Island, Danmark och Norge gett Sverige liknande "säkerhetsförsäkringar." Försäkringarna är inte bindande säkerhetsgarantier. Omni 220519.

Biden välkomnar Sverige och Finland in i Nato: "En ära att ha er här." USA:s president Joe Biden välkomnar Sverige och Finland in i Nato. Det säger han vid en pressträff utanför Vita huset efter mötet med statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö. "En stor ära att ha er här när ni påbörjar er process att gå med i Nato," säger han och kallar dagen "storslagen". Niinistö säger att han känner ett "otroligt starkt stöd" från Biden. "Jag vill understryka att Finland kommer att bli en stark Nato-allierad. Vi tar vår säkerhet på största allvar och har en av Europas starkaste försvarsmakter," säger han till Biden. Magdalena Andersson säger att Sverige och USA delar mycket, inte minst värderingar. "Kriget i Ukraina påminner om Europas mörkaste dagar. Då är det bra att stå bland nära vänner," säger hon. Efter mötet ska Andersson vidare till Kapitolium för att träffa representanthusets talman Nancy Pelosi följt av möten med ledamöter från Demokraterna och Republikanerna. Omni 220519.

Kina köper billig rysk olja i stället för iransk. Iransk export av olja till Kina har fallit kraftigt sedan den ryska invasionen av Ukraina, skriver Reuters. Anledningen uppges vara att den kinesiska regimen nu föredrar rabatterad Rysk olja. "Ingen intresserar sig för iransk olja längre eftersom den ryska är av bättre kvalitet och billigare," säger en handlare vid ett kinesiskt raffinaderi. Precis som Ryssland befinner sig Iran under sanktioner och Kina har varit en viktig marknad för landets olja. Iran och Ryssland ska även ha haft en tät dialog där ryssarna vill lära av iranierna hur man handlar med olja under sanktioner. De båda länderna ska även ha diskuterat möjligheter att starta bolag, banker och fonder tillsammans, uppger källor. Omni 220519.

Ryssland bombade ukrainsk genbank. Genbanken i den ukrainska staden Kharkiv förstördes i slutet av förra veckan av ryska styrkor, rapporterar Serhiy Avramenko, forskare vid det nationella centret för växtgenetikresurser i staden, på sin youtubekanal. Genbanken, som enligt Avramenko var en av de största, lagrade över 160 000 växtarter och hybrider från hela världen och användes av forskare för att odla fram nya varianter, men även som ett nödlager för att kunna återställa en gröda som utplplats av naturkatastrofer. I videon visar Serhiy Avramenko den förstörda byggnaden med högar av förstörda fröer utspridda på golven. "Allt blev till aska ... här finns även uråldriga varianter som var hundratals år gamla och inte längre går att återställa då vissa prover barakunde tas för vidare reproduktion från den här platsen. Vintergrödorna var redan sådda, men alla vårgrödor blev förstörda ... det finns ingen militär eller försvarsverksamhet här, bara en vetenskaplig institution. Det var ett medvetet sabotage av en veteskaplig institution, säger Avramenko i videon. (Miljömagasinet 220520.)
Russia could target Ukraine's doomsday supplies and trigger crisis for 'generations'. You tube 3:34 200529.
The invaders destroyed the National Gene Bank of Plants of Ukraine. One of the world’s largest the National Gene Bank of named after V.Ya. Yuriev National Academy of Agrarian Sciences of Ukraine, located in Kharkiv, was destroyed during the war. This was announced by the leading researcher of the institute Sergey Avramenko on his YouTube channel. Preservation and effective use of plant genetic diversity to ensure food, economic, environmental, social security and development is one of the most pressing problems of mankind. In Ukraine, these activities were initiated in the early 1900th by such prominent scientists as A.Ye. Zaikevych, P.V. Budrin, V.Ya. Yuriev, B.K. Yenken, M.I. Vavilov, M.M. Kuleshov, L.M. Delone and others. With the proclamation of Ukraine’s independence in 1992, on the initiative of the Ukrainian Academy of Agrarian Sciences, the scientific and technical program "Plant Genetic Resources" was launched. The program is aimed at creating the National Gene Bank of Plants of Ukraine. It is performed by 28 leading breeding and research institutions that form the System of Plant Genetic Resources of Ukraine. For coordination and scientific and methodological guidance of the System on the basis of the Plant Production Institute named after VYa Yuriev, the National Center for Genetic Resources of Plants of Ukraine (NCPGRU) was founded. A powerful base for working with plant genetic resources was created by including several research units of the Plant Production Institute named after VYa Yuriev as well as of Ustymivka Experimental Station of Plant Production (which was previously part of the system of the MI Vavilov All-Union Institute of Plant Production) in the NCPGRU. The bank kept more than 160 thousand varieties of plant seeds, and hybrids of agricultural crops worldwide. He also stressed that seed samples were ordered by specialists from different countries, including Russia, to carry out selection work on a particular crop that would be adapted to a specific area. The specialist added that there are those that no longer exist in Europe and the world among the destroyed samples.
On May 2, 2022, an online meeting was held with the leadership of the National Center for Genetic Resources of Plants of Ukraine, the V.Ya. Yuriev NAAS, National Coordinators of Plant Genetic Resources (PGR) of European countries: Frank Begemann (Germany), Jens Weibull (Sweden), Wieslaw Podima (Poland) and the leaders of the European Cooperative Program on Plant Genetic Resources - Lorenzo Maggioni and Imke Thormann. They praised the global importance of Ukraine’s genetic resources and the contribution of the Gene Bank of Ukraine to the European fund, expressed concern over the state of scientists and exploration and willingness to seek ways to provide technical and humanitarian support to the National Gene Bank of Plants of Ukraine. The Odessa Journal 220516.

Omfattande miljöskador i Ukraina. Det nämns sällan att kriget i Ukraina skadar människorna och naturen i stor omfattning, skriver INFOsperber.ch i en rapport (sommenseite.com/de 14/5). Giftiga gaser och sotpartiklar påverkar människans andningsorgan och förstör dricksvattnet. Kemiska partiklar och betong, asbest av nedrasade byggnader i städerna samt damm av giftiga tungmetaller när fabriker bombarderas sprids över många kilometer. Människorna som överlever måste andas in de giftiga gaserna. Lungcancer kan bli följden. Ockupationen av Tjernobyl var riskfylld. De ryska soldaterna som åkte med stridsvagnarna genom skogen virvlade runt radioaktivt damm och skadade även sig själva genom att vistas i de radioaktivt nedsmutsade skogarna i flera veckor. Ett annat sätt av radioaktiv förorening kan härledas sedan kriget började i Donbass 2014. Det var då man slutade pumpa ut de gamla kolgruvorna. 200 gruvor fylldes med vatten, gruvor som delvis hade grävts fram med nukleära sprängningar. Arsenik och kvicksilver hamnade i grundvattnet, konstaterade ukrainska myndigheter redan 2016. Ryssland och Ukraina hör till de få länderna med en nationell lagstiftning mot ekocid - massförstörelse av flora och fauna - och även förgiftning av luft och vatten straffas enligt artikel 441. På sikt kan till exempel offren som skadas av militära angrepp få kompensation. Det kom organisationen Environment Observatory (CEOBS) fram till. Gärningsmännen måste identifieras och stå för miljösaneringar, anser Rachek ´Killean från CEOBS i en analys. (Miljömagasinet 220520.)

USA godkänner stödpaket på 400 miljarder till Ukraina. Den amerikanska senaten har i dag godkänt ett stödpaket värt motsvarande nästan 400 miljarder kronor till Ukraina, rapporterar amerikanska medier. Pengarna ska gå till att stöda den ukrainska militären och till humanitärt stöd. Senatorerna visade enligt CNN en ovanligt stark enighet när förlaget röstades igenom med 86 röster för och 11 röster emot. I samband med omröstningen utsågs även Bridget Brink som landets ambassadör i Ukraina. Samtliga röster emot paketet kom från republikaner. Senatorerna som var emot förslaget har bland annat uttryckt att europeiska länder inte hjälper till nog mycket. Omni 220519.
G7-ländernas löfte: 190 miljarder till Ukraina. Länderna i G7-gruppen har nått en överenskommelse om ett stödpaket till Ukraina på 18,7 miljarder euro, motsvarande drygt 196 miljarder kronor. Det säger Tysklands finansminister Christian Lindner enligt AP. "Vi måste garantera Ukrainas förmåga att försvara sig, så vi samlar medel för att säkerställa den ukrainska regeringens likviditet," säger Lindner till Bloomberg TV. G7-länderna består av USA, Frankrike, Tyskland, Kanada, Italien, Japan och Storbritannien. Det finansministermöte som hållits nära tyska Bonn avslutas under fredagen. Omni 220520.

Ukrainas ÖB: Handlar inte längre enbart om försvar. Ukrainas högst rankade militär, överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj, har under torsdagen delat med sig av en optimistisk bild till sina motsvarigheter inom Nato, rapporterar CNN. "Nu handlar det inte bara om försvar. Vi har även utfört en rad lyckade motattacker," säger han och nämner Charkiv och Mykolajiv som två regioner där de har brutit Rysslands ockupation. Han säger även att Ukraina får betala ett högt pris för sin, och Europas, frihet och att Ryssland trots de ukrainska motgångarna forsätter att attackera dem hårt. "I genomsnitt avfyrar ryssarna 10 till 14 robotar om dagen. Det här hotar inte bara Ukraina, utan alla Natos medlemsländer," säger han. Omni 220519.

Experter: Turkiet har inget mer att förlora än ryktet. Turkiets krånglande kring Sveriges och Finlands Natoansökan väcker övriga Natoländernas vrede. Men Turkiet har inget förutom sitt rykte att förlora på taktiken att man bara flyttar på sig om man får någonting i gengäld, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet, till TT. "Och det (ryktet reds.anm.) är ändå redan ganska sönderslitet," säger hon. Turkiet är under president Recep Tayyip Erdogans styre en ständig huvudvärk för flera Natoländer. Landet har bland annat trots avrådan från USA köpt luftvärn från Ryssland, relationen till Frankrike är försämrad på grund av Frankrikes delaktighet i kriget mot IS i Syrien och den gamla konflikten mellan Grekland och Turkiet om kontroll över Egeiska havet har blossat upp igen. "Turkiet är irriterat på USA, Europa och västvärlden i allmänhet," säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Landet är en av alliansens viktigaste medlemmar bland annat eftersom landet har en viktig geostrategisk position vid Svarta havet. Omni 220520.

Pentagon: Ny rysk taktik - går efter "mindre mål". Rysslands motgångar på slagfältet har tvingat landet att byta taktik i Donbas - och börja strida i små grupper mot allt mindre mål, uppger en högt uppsatt källa inom USA:s försvarshögkvarter Pentagon för New York Times. "Och ibland håller de bara de erövrade målen en kort tid innan de ukrainska styrkorna tar tillbaka dem. De är helt enkelt mer blygsamma i vad de försöker erövra." Taktikändringen beror enligt Pentagonkällan dels på det ukrainska försvarets motståndskraft och dels på brister med ledningen, logistiken och stridsmoralen. Källan: "Att manövrera mindre styrkor i fält är en enklare väg för att nå operativa framsteg." ISW uppgav tidigare i veckan att ryssarna nu tycks ha gett upp tanken på att omringa ukrainska styrkor i Donbas och i stället siktar in sig på Luhansk. Omni 220520.

"Ryssland försöker döda så många som möjligt." Ryssland utför konstanta attacker mot Odesaregionen, städer i centrala Ukraina och Donbass är totalförstört, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Ryssland kan inte ha och har ingen militär förklaring till detta, säger han. "Detta är ett avsiktligt och kriminellt försök att döda så många ukrainare som möjligt." Samtidigt fortsätter Ukraina att avancera i striden om Charkiv, säger presidenten. Omni 220520.

1 000 bilar med evakuerade stoppade i Zaporizjzja. Ryska styrkor har hindrat över 1 000 fordon med människor på flykt från att ta sig in i den ukrainska staden Zaporizjzja, uppger Ukrainas militära administration för CNN. I bilarna finns både kvinnor och barn - och de flesta av dem har inte längre några pengar till mat och vatten, varnar administrationen. Administrationen: Företagsägare i Berdjansk tvingas köpa varor från Krym och sen skriva upp sig för en eskortkonvoj. Omni 220520.

Putins dotter tog flyget till München över 50 gånger på två år. Vladimir Putins yngsta dotter Katerina Tichonova flög till München, i södra Tyskland, över 50 gånger mellan 2017 och 2019, visar en kartläggning från både oberoende ryska Istories och tyska Der Spiegel. Det skriver The Guardian. Trots detta har presidenten sedan invasionen av Ukraina varit aggressiv mot "västvänliga ryssar" vars aptit på europeisk mat och kultur enligt honom inneburit att "deras mentalitet finns där, inte här (i Ryssland reds.anm.), med vårt folk". Tichonova har rest med flyg chartrade av ryska staten och i sällskap med anställda vid Putins egen säkerhetstjänst. Under 2020 ska även en tvåårig flicka - ett sedan tidigare okänt barnbarn till presidenten - och balettdansaren Igor Zelenskyj följt med. Enligt uppgifter är dottern tillsammans med Zelenskyj som också är pappa till hennes barn. Balettdansaren är inte släkt med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Det är oklart vart paret befinner sig i nuläget. Omni 220520.

Upp till 1 700 tros ha gett upp vid stålverket - ryska befälhavare under press. Det är troligt att upp till 1 700 ukrainska soldater har överlämnat sig vid stålverket Azovstal i Mariupol. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesrapport på Twitter. Ett okänt antal soldater uppges fortfarande befinna sig i stålverket. Efter att ha tagit kontroll över Mariupol kommer de ryska styrkorna från operationen sannolikt att användas till förstärkningar i den ryska Donbas-offensiven. Det väntas dock ta viss tid innan styrkorna är redo att sättas in, då dessa varit i Mariupol länge och har behov av bland annat förnyad utrustning. Samtidigt är ryska befälhavare under hård press att uppvisa resultat, enligt lägesbilden. Därför är det sannolikt att Ryssland kommer förflytta styrkorna snabbt, och utan den förberedelse som behövs, vilket innebär risker. Oro över att soldaterna ska ställas inför rätta som krigsförbrytare. Det finns också ryska krav på dödsstraff för fångarna från Mariupol. Omni 220520.
Soldater beordras att sluta försvara stålverket Azovstal. Den ukrainska militärledningen beordrar de sista soldaterna i stålverket Azovstal i Mariupol att ge upp sitt motstånd, rapporterar Sky News. De beordras också att ”rädda liv på soldaterna” som är kvar. Svårt skadade ukrainska soldater och civila har under dagen evakuerats från stålverket, uppger militärledningen. Stålverket har ansetts vara det sista ukrainska fästet i den belägrade hamnstaden. Soldaterna har påbörjat arbetet med att transportera döda kroppar från stålverket. Omni 220520.
Ryssland: Vi har tagit över stålverket i Mariupol. Ryska försvarsdepartementet säger sig "helt ha befriat" stålverket Azovstal i Mariupol, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska medier. Enligt den ryska myndigheten har den sista ukrainska styrkan kapitulerat vid stålverket under fredagskvällen. Om de ryska uppgifterna stämmer innebär det att den flera veckor långa kampen om stålverket nu är över. Den ukrainska militärledningen har under fredagen beordrat sina styrkor vid stålverket att lägga ner sina vapen och istället fokusera på att rädda sina medkombattanter. En sista grupp på 531 personer ska ha lämnat stålverket under fredagskvällen. Totalt uppger Ryssland att 2 439 soldater kapitulerat från stålverket. Omni 220520.
Ryssland utropar seger i Mariupol efter lång strid. Ryssland har utropat seger i den strategiskt viktiga hamnstaden Mariupol efter en månader lång strid om staden, skriver AFP. Detta efter att Ukraina beordrade de sista soldaterna att ge upp i stålverket Azovstal. På fredagskvällen uppgav den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu för president Vladimir Putin att Mariupol var "helt befriat". Detta har ännu inte kommenterats av Ukraina. Striden om stålverket har blivit symbolisk för den ukrainska militärens styrka att stå emot en numerärt överlägsen militär. Samtidigt har staden Mariupol blivit en symbol för mänskligt lidande efter att civila drabbades hårt i ryska attacker mot stålverket, en teater där civila tog skydd samt en förlossningsklinik. Omni 220521.

Nato kan hjälpa Sverige att betala av skulden till Baltikum. Vår neutralitet tjänade oss kanske väl, men den lät oss också smita undan ansvaret att hjälpa våra vänner i nöd. I årtionden svek Sverige balternas frihetskamp. Med Natomedlemskapet har vi en chans att betala tillbaka. Läs mer i DN 220520.

Experter: Ukraina har ett strategiskt övertag i kriget. Ukraina har ett strategiskt övertag i kriget, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SvD. Han menar att den ryska armén har svårt att ersätta sina förluster och att nedgången kommer att fortsätta om inget görs. Även Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, bedömer att Ukraina har ett övertag, men betonar att det är viktigt att Ukraina börjar återta ryskkontrollerade områden. "Det är möjligt att Ukraina kommer lyckas med det, men det kommer inte att bli billigt. Vi pratar inte heller om veckor, vi pratar om minst flera månader," säger han till SvD. Expert: Osäker på om Ukraina kommer kunna återta Krymhalvön. Omni 220520.

Ryssland: Ska upprätta tolv nya militärenheter - som svar på Natoansökningar. Ryssland tänker upprätta tolv nya militära enheter i de västra militärdistrikten innan året är slut, uppger försvarsminister Sergej Sjojgu vid ett möte med försvarsdepartementets högsta ledning på fredagen. Det rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax enligt Reuters. Sjojgu säger att spänningarna fortsätter att öka i och med Sveriges och Finlands ansökningar till Nato. "Situationen i den västra strategiska sektorn karaktäriseras av en ökning av militära hot längs med ryska gränser." TT skriver att Rysslands militär delar upp sin verksamhet i fem distrikt och att det västra i grova drag omfattar den europeiska delen av Ryssland. Försvarsministern säger att Ryssland vidtar lämpliga motåtgärder. Omni 220520.
Experten om Rysslands uttalande: "Ren symbolik." Att Ryssland säger att de ska inrätta tolv militära enheter i de västra delarna av landet bör ses som ”ren symbolik”. Det menar Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring. "Det kan vara en grupp på åtta personer som blir stationerade, inte något storskaligt. De är upptagna med kriget i Ukraina. Läs mer hos svt 220520.

Ryssland hävdar att man har full kontroll över Azovstal. Ryssland uppger att man har tagit full kontroll över stålverket Azovstal i Mariupol. Enligt ett uttalande från det ryska försvarsdepartementet har försvarsminister Sergei Shoigu informerat Vladimir Putin om att stålverket har blivit "helt befriat", skriver AP. De sista ukrainska försvararna - en grupp på 531 personer - uppges ha överlämnat sig själva. "De underjordiska anläggningarna där kombattanterna gömde sig, har kommit under fullständig kontroll av de ryska väpnade styrkorna", står det bland annat i uttalandet. Enligt Ryssland har totalt 2 439 ukrainska soldater kapitulerat under de senaste dagarna. Uppgifterna har ännu inte bekräftats från ukrainskt håll. (svt 220520.)

Rysslands nya drag: Låta äldre ryssar delta i kriget. Den ryska duman överväger att låta ryssar över 40 år och utländska personer över 30 år gå med i landets militär, skriver Reuters. Detta för att militären ska kunna utnyttja kompetensen hos äldre yrkesverksamma. "För användning av högprecisionsvapen, drift av vapen och militär utrustning behövs specialister. Det blir sådana först vid 40-45 årsåldern", skriver Duman på sin hemsida. Ryssland har dragits med stora motgångar i kriget mot Ukraina. "Uppenbart har ryssarna problem. Det här är det sista försöket att ta itu med bristen på män utan att skrämma sin egen befolkning, säger den pensionerade USA-generalen Ben Hodges. Ben Hodges: "Det blir svårare för Kreml att dölja sina misslyckanden i Ukraina." I nuläget kan bara ryssar mellan 18 och 40 samt utlänningar mellan 18 och 30 ingå ett kontrakt med militären. Omni 220520.

Gerhard Schröder tvingas lämna ryska oljebolaget. Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder lämnar styrelsen i det ryska statliga oljebolaget Rosneft, uppger Reuters och hänvisar till ett uttalande från bolaget. "Vi har förståelse för deras beslut och tackar dem för deras fortsatta stöd", skriver Rosneft, rapporterar Finwire. Avhoppen kommer efter att Europaparlamentet på torsdagen uttryckt att man ville svartlista Schröder om han inte lämnade sitt uppdrag. Även Schröders landskollega Matthias Warnig lämnar sitt uppdrag i styrelsen. Gerhard Schröder har även jobbat för Gazprom. Omni 220520.

Ukraina: 200 civila i skola som Ryssland attackerade. Den ryska militären har under fredagen attackerat en skola i Sievjerodonetsk i Luhanskregionen, skriver Serhij Haidai, chef för den lokala statsförvaltningen, på sociala medier enligt BBC. I skolan ska mer än 200 civila ha sökt skydd från Rysslands attacker och många av dem uppges vara barn. Haidai uppger att totalt tolv personer har dött i ryska attacker mot staden under fredagen. Tre av dem var vuxna personer i skolbyggnaden. Han uppger också att omkring 11 000 hus, varav omkring 3 000 är höghus, har förstörts i regionen sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari. Ryssland har under dagen hävdat att de är nära att överta Luhansk. Haidai uppger att de ekonomiska kostnaderna för skadorna är enorma. 12 personer döda i attacker mot 60 hus under fredagen. Omni 220520.

Konstnärer vill slösa rysk tid med busringningar. Det ryska konstnärskollektivet The Obfuscated Dreams of Scheherazade (TODS) uppmanar till att stjäla ryssars tid med hjälp av busringningar, skriver de på Twitter. TODS har med hjälp av hackare kommit över omkring 5 000 telefonnummer till ryska militärer, tjänstemän, underrättelsepersonal och politiker. Numren har lagts in på en hemsida där människor kan gå in och på ett enkelt sätt busringa till dem. "Tänk dig att du vill organisera ett brott mot mänskligheten, men att din telefon aldrig slutar ringa", skriver TODS i ett pressmeddelande. Kollektivets hemisda. Det räcker med att trycka på en knapp så når man någon av de 5 000 telefonnumren.

86 dagar i tunnelbanan: "Vi kallar oss mullvadar." Charkivs tunnelbanesystem blev många ukrainares hem när Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari, rapporterar AFP. 86 dagar senare är det fortfarande många människor som bor kvar i underjorden. "Vi kallar oss själva för mullvadar, eftersom vi bor under marken," säger Kateryna Talpa som är en av dem som inte har sett solljuset sedan de ryska styrkorna invaderade landet. Kateryna säger att det är svårt att bo där och att den fuktiga underjordiska luften har gjort många på stationen sjuka. Hon säger dock att det känns säkert på tunnelbanestationen och får medhåll från sin 72-åriga granne Gennadij. "Ingen har skadats i tunnelbanan men människor dör utanför," säger han. Mängder av människor vägrar lämna tunnelbanan. Stadens borgmästare uppmanar människor att lämna tunnelbanan. Omni 220520.

"Håll Ryssland ekonomiskt ansvarigt för all skada." I sitt dagliga tal uppmanar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj allierade länder att hålla Ryssland ekonomiskt ansvarigt för all skada invasionen åsamkat Ukraina, rapporterar The Guardian. "Varje nedbränt hus. Varje förstörd skola och sjukhus. Varje sprängt kulturhus och varje del av infrastrukturen." Zelenskyj understryker samtidigt att de två viktigaste målen i nuläget är att befria ukrainsk mark från de invaderande styrkorna, samt att ställa ryska krigsbrottslingar inför rätta. Omni 220520.

Zelenskyj: Utbildning och kultur är Rysslands fiende. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fördömer på sin Telegramkanal att Ryssland har attackerat ett kulturhus i Lozova i Charkivregionen, rapporterar BBC. "Ockupanterna pekar ut kultur, utbildning och medmänsklighet som sin fiende. Och de som anfaller sparar inte på raketer eller bomber", skriver han. Han kallar attacken för "total ondska och dumhet" i inlägget, där han också delar en video som visar när huset attackeras. Totalt ska sju personer ha skadats i attacken. En av dem var en 11-årigt barn. "Vad är det i huvudet på människor som väljer sådana mål?", frågar sig presidenten. Omni 220520.

Ryska styrkor bereder sig på motanfall - gräver ner sig. Ryska styrkor förstärker sina positioner och riktar in sig på att gräva ner sig i Charkivregionen i norr och längs den södra fronten, uppger den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War i sin senaste rapport. Det kan vara ett tecken på att Ryssland förbereder sig på ett större ukrainskt motanfall och att konflikten kan bli utdragen. Samtidigt närmar sig den ryska offensiven staden Sievjerodonetsk i Luhansk genom anfall norr, väst och söder om staden. Omni 220521.

Ryska hotet: Betala annars tar vi el från jättekraftverk. Ukraina kallar Rysslands planer på att sammankoppla kärnkraftverket i Zaporizjzja med det ryska elnätet för ett "önsketänkande", skriver BBC. Detta efter att Rysslands premiärminister har hävdat att en sammankoppling kan ske om inte Kyiv betalar för elektriciteten som kommer från kärnkraftverket. Enligt en talesperson för det statliga bolaget Energoatom skulle det ta flera år för Ryssland att koppla upp sitt elnät mot kärnkraftverket. "Det ryska uttalandet är ett önsketänkande," säger talespersonen Leonid Oliynyk. Kärnkraftverket, som är Europas största, styrs av ukrainsk personal men Ryssland har skickat dit sina egna experter för att övervaka arbetet. Normalt sett står kärnkraftverket för 20 procent av landets totala elbehov, men i nuläget är bara två av sex reaktorer i drift. Sedan i mitten av mars har Ukraina tillgång till Europas elsystem. Omni 220521.

Hundratals elever tillbaka trots spår av rysk belägring. En skola i Novyi Bykiv, i Tjernihivregionen, har öppnat efter att ryssarna dragit sig tillbaka. Omkring 100 av de 188 elever som går på skolan har nu återvänt för korta skoldagar, skriver The Guardian som besökt platsen. Plast täcker fortfarande fönstren, men annars har de flesta spåren från de ryska trupperna – som använde skolan som läger – städats undan. Men det tog tid, säger läraren Natalia Vovk som berättar om hur det var när ryssarna intog staden. "Det var en outhärdlig tid. Du gick längs gatan och såg människor du kände och som brukade vara välklädda och eleganta men var klädda i trasor, med röda ögon och såg omtumlade ut." Distansundervisning är inget alternativ då ryssarna plundrade flera hem så många lärare och elever saknar dator. Barnen är lyckliga över att vara tillbaka i skolan igen. Omni 220521.

Storbritannien: Rusta upp Moldavien till Natostandard. Storbritannien vill rusta upp Moldavien till Natostandard trots att landet inte är med i militäralliansen, så att landet kan försvara sig mot hotet från Ryssland. Det säger utrikesminister Liz Truss till The Telegraph. Truss menar att Rysslands president Vladimir Putin är fast besluten om att skapa ett "Storryssland" trots att invasionen av Ukraina misslyckades med att nå en snabb framgång. "Bara för att hans försök att överta Kyiv inte lyckades betyder inte det att han har övergett sina planer," säger hon. Storbritannien vill bland annat skicka moderna vapen till Moldavien som gränsar till Ukraina. Liz Truss: Vi vill ge Moldavien vapen så att landet kan försvara sig. Omni 220521.
Storryssland år 1867.

Zelenskyj: Bara diplomati kan avsluta Ukrainakriget. Kriget i Ukraina kan bara lösas genom diplomati, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en ukrainsk tv-kanal enligt AFP. Detta efter att förhandlingarna mellan Kyiv och Moskva nått ett dödläge. "Kriget kommer vara blodigt, det kommer att vara strider, men det kommer bara ett definitivt slut genom diplomati," säger han. Zelenskyj säger även att Ukraina vill att allt ska återgå till hur det var innan, men att Ryssland inte vill det. Presidenten säger inget mer om förhandlingarna och om att Ryssland "inte vill återgå" till hur det var före kriget. Zelenskyj: Håll Ryssland ekonomiskt ansvarigt. Omni 220521.

Analys: Zelenskyj har rätt - diplomati vägen till fred. Kriget blir blodigt och det enda som kommer föra konflikten till ett definitivt slut är diplomati, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under lördagen. Han får medhåll från BBC:s James Waterhouse. I en snabbanalys skriver han att Zelenskyj vet om att hans militär inte kommer klara av att trycka tillbaka Rysslands trupper och att presidenten måste förlita sig på ett fredsavtal för att kriget ska nå ett slut. "Men trots det ser vi inga tecken på att den ukrainska motståndskraften på något sätt har minskat" - skriver Waterhouse. Till Sky News säger säkerhetsanalytikern Michael Clarke att vi inte kommer att se några större militära avancemang de kommande veckorna. "Striderna är över i Mariupol och Ryssland har fått sin landbro från Donbas till Krym," säger han i kanalens sändning. Han understryker att det skulle krävas en enorm insats från Ukraina för att återta det här området från de ryska styrkorna, och att Ukraina istället fokuserar på att försvara Donbasregionen. Omni 220521.

Ryssland: Vi har förstört stor vapenleverans från väst. Ryssland säger sig ha förstört en stor vapenleverans skickad från väst till Ukraina, enligt landets försvarsdepartement. I leveransen ska det bland annat ha funnits långdistansrobotar och vapnen ska enligt Ryssland ha skickats från USA och europeiska länder, skriver AFP. Vapenleveransen var i närheten av Malin-stationen i Zhytomyr-regionen, väst om Kyiv, enligt departementet. Ukraina har ännu inte kommenterat uppgifterna. Det finns i nuläget inte mycket detaljer om händelsen. Det ska ha funnits bland annat Kalibr-robotar i leveransen. Omni 220521.

Borgmästaren var Kremlvän - nu har han vänt: "Putin har förstört allt." Odesas borgmästare Gennady Trukhanov har tidigare hånats för att vara en Kreml-sympatisör, men nu ilsknar han till när Rysslands president Vladimir Putin kommer på tal, skriver AFP som träffat honom. Ryssarna är på vår mark, bombar våra städer och dödar vårt folk och våra soldater, säger Trukhanov. "Det är svårt att prata om någon framtida vänskap eller relation. Jag kan inte föreställa mig det," säger han och tillägger: "Putin förstörde allt." Tusentals har dött och miljoner människor har tvingats på flykt sedan Rysslands invasion av Ukraina. Borgmästaren: "De har också utlöst en ekonomisk kollaps." Omni 220521.

Ryssland portar Blinken och Biden - totalt 963 personer. Ryssland förbjuder USA:s president Joe Biden och utrikesminister Antony Blinken att resa in i landet, rapporterar Reuters. Även CIA-chefen William Burns portas. Totalt 963 amerikaner omfattas av de ryska sanktionerna. Inreseförbudet har enbart en symbolisk effekter men utgör en del av en negativ utveckling i Rysslands relationer med USA och dess allierade sedan invasionen av Ukraina den 24 februari. Relationen mellan länderna har blivit allt sämre sedan Rysslands invasion av Ukraina. Även CIA-chefen William Burns finns med på listan. Beskedet kom efter att Joe Biden undertecknat ett nytt jättestödpaket till Ukraina. Beskedet har framför allt en symbolisk betydelse. Omni 220521.
Morgan Freeman förbjuds att resa in i Ryssland. Den 84-årige Hollywoodveteranen Morgan Freeman är en av de 963 amerikaner som belades med inreseförbud av Ryssland på lördagen, rapporterar Washington Post. Enligt det ryska utrikesdepartementet beror det på att han i ett videoklipp 2017 "anklagade Ryssland för att konspirera mot USA och uppmanade till kamp mot vårt land". Klippet i fråga var en del av en kampanj för att väcka medvetenhet om rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016. Andra namn på listan är president Joe Biden, vicepresident Kamala Harris och Facebooks vd Mark Zuckerberg. Förre presidenten Donald Trump står däremot inte med. Ett antal döda personer står också med på listan. Även 26 kanadensare har belagts med inreseförbud. Listan är en i huvudsak symbolisk åtgärd. Omni 220521.

Erdogan till Andersson: Sluta stödja terrorgrupper. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har under lördagseftermiddagen pratat i telefon med statsminister Magdalena Andersson, rapporterar AFP. Under samtalet krävde Erdogan att Sveriges "stöd till terrorgrupper" skulle upphöra och att Sveriges vapenembargo mot Turkiet måste hävas, rapporterar Reuters med hänvisning till turkiska statliga medier. Samtalet skedde i ljuset av att Erdogan har sagt att han inte tänker släppa in Sverige i Nato - ett stöd som är nödvändigt för att Sverige ska kunna gå med i försvarsalliansen. Andersson skriver på Twitter att samtalet handlade om Sveriges Nato-ansökan och att hon ser fram emot att stärka relationen till Turkiet genom "fred, säkerhet och kampen mot terrorism". Erdogan: Sveriges politiska, ekonomiska och militära stöd till terrororganisationer måste upphöra. Sverige införde ett vapenembargo mot Turkiet 2019. Omni 220521.

Zelenskyj: Ukraina behöver inget alternativ till EU. Ukraina behöver ett fullvärdigt EU-medlemskap och inget "väntrum", säger Ukrainas president Zelenskyj enligt AFP. Tidigare i maj sade Frankrikes president Emmanuel Macron att det kan ta årtionden för Ukraina att bli EU-medlemmar, och föreslog att de går med i ett slags ”europeiskt politiskt samfund” som ett förstadium, vilket väckt kritik i Ukraina. "Vi behöver inga alternativ till en ukrainsk EU-ansökan, vi behöver inte sådana kompromisser," säger Zelenskyj till reportrar i Kyiv. Zelenskyj: Det kommer bli en kompromiss mellan Europa och Ryssland. Omni 220521.
Frankrike: EU-medlemskap för Ukraina kan ta 20 år. Ett EU-medlemskap för Ukraina kan ta 15 till 20 år att uppnå, säger Frankrikes Europaminister Clement Baune till fransk radio enligt AFP. "Vi måste vara ärliga; om du säger att Ukraina kan gå med i EU om ett halvår, eller ett år eller två, då ljuger du." Baune, vars president Emmanuel Macron tidigare gjort liknande uttalanden, säger att han inte vill ge ukrainarna "några illusioner eller lögner". Frankrike har i stället föreslagit ett medlemskap i ett parallellt "europeiskt politiskt samfund" - något som avfärdas av Ukrainas president Zelenskyj. "Vi behöver inga alternativ till en ukrainsk EU-ansökan, vi behöver inte sådana kompromisser," sade han på lördagen. Frankrikes förslag ska debatteras vid ett EU-toppmöte i juni. Omni 220522.

Ukraina: Ryssland blockerar 22 miljoner ton mat. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ryssland blockerar omkring 22 miljoner ton mat som står redo för export i ukrainska hamnar, rapporterar BBC. Zelesnkyj säger också att Ryssland i hemlighet stjäl spannmål från hamnarna. "Spannmål fraktas någonstans, och vi vet var någonstans är," säger han. Rysslands FN-ambassadör Vasily Nebenzya har i dag anklagat Ukraina för att i hemlighet byta spannmål mot militärutrustning från västländer. Nebenzya presenterade inga bevis för detta. Zelenskyj säger att ryska blockaden kan brytas med militära medel. Ukraina anklagar Ryssland för att ha minerat landets hamnar. Omni 220521.

Expert: Ryska kärnvapen står troligtvis vid Östersjön. Ryssland har flera gånger antytt att de kan komma att placera kärnvapen vid Östersjöns kust om Sverige och Finland går med i Nato. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan tror redan att kärnvapnen står där, rapporterar SVT. "Om de inte har kärnvapen där så är de sämre på att planera än vad jag någonsin trott," säger han. Jonas Kjellén, analytiker vid FOI, säger till kanalen att "allt pekar på" att Ryssland har taktiska kärnvapen, alltså mindre kärnvapen med kortare räckvidd, i Kaliningrad. Mycket är dock oklart kring Rysslands placering av kärnvapen i Kaliningrad. Litauens ambassadör: Ryska kärnvapnen finns redan här. Omni 220521.

Kärnvapenhotet om Ukraina går mot Krim. Den ukrainska motoffensiven väcker frågor om Kiev skulle kunna återta Krim och Donbass. Då finns risken för att Ryssland pekar på ett "existentiellt hot". "Det skulle kunna föranleda att man anser sig ha rätt att använda kärnvapen," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid UI. Ryssland har behövt sänka sina ambitioner i Ukraina. I Nato-kretsar diskuteras just nu i stället Ukrainas fördel och vad den kan leda till, uppger en källa för CNN. En fråga som aktualiserats är om det skulle kunna vara möjligt för Ukraina att återta Krim-halvön och Donbass, enligt kanalen. Ukraina har i nuläget inga uttalade mål att med militära medel återta de områden som Ryssland tog före den 24 februari i år, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på UI. Att försöka återta Krim, som Ryssland annekterat sedan 2014, och de separatistkontrollerade delarna av Donbass, skulle också kunna betyda att Ukraina behöver använda sig av mer artilleri - som riskerar att träffa även civila byggnader och infrastruktur. "Det skulle göra att bilden av den ukrainska framryckningen delvis kommer att bli annorlunda, som att Ukraina beskjuter civila mål. Även om det är så att det är ukrainskt territorium och Ukraina har rätt att återta det," säger Jakob Hedenskog. "Man kommer också in i territorier där befolkningen är övervägande anti-ukrainsk och pro-rysk. Åtta år av rysk propaganda har satt sina spår." Krim annekterades olagligt av Ryssland 2014 och den 21 februari i år, tre dagar innan invasionen startade, erkände Ryssland de så kallade "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk som "självständiga". De är inte internationellt erkända. Ett ukrainskt försök att återta dessa områden, i synnerhet Krim, skulle kunna innebära att Ryssland betraktar det som ett "existentiellt hot" mot Ryska federationen, säger Jakob Hedenskog. "Enligt den ryska kärnvapendoktrinen anser sig Ryssland då ha rätt att använda kärnvapen för att försvara sig. Vi har ju inte varit i den situationen tidigare. Det har ju varit en rågång mellan konventionellt krig och kärnvapenkrig. Men här hamnar vi i en gråzon. Att det finns en risk att Ryssland faktiskt använder sig av taktiska kärnvapen mot ukrainska trupper. Men exakt var den gränsen går, det vet man inte, för det har inte riktigt testats." Exp 220521.

Arne Johansson: Det här kriget är vansinne och jag är absolut inte pro-rysk, tvärtom. Men lyssnade man på Putins anledning att "befria" ryssarna i Donbass så finns det väl en uns av sanning i det. En av många anledningar var väl att man efter euromaidan, som trots allt var många ukrainska nationalister som antog en lag att stoppa ryska språket och ryska sedvänjor, vilket startade både Krim och att DNR och LNR bildades. Därefter har även Ukrinarna brutit mot Minskavtalet under hela konflikten sen 2015 typ. Ukrainarna är inte guds bästa barn heller mot ryssarna i Donbass. Tycker tyvärr att västerländsk rapportering också har en släng av propaganda. Skulle gärna se en opartisk dokumentär om denna konflikt, och bakgrund.
Bert Sundström svarar: Nej, det ligger ingen sanning i den ryska propagandan. De ryskkontrollerade områdena i Donetsk och Luhansk är banditstater. Ingen lag antogs för att stoppa det ryska språket. När jag intervjuade president Porosjenko talade vi ryska. Samma när jag pratade med Zelenskyj. Det är R som konsekvent har förhindrat Minskavtalen. Det finns massor av bra dokumentärer om hur R ockuperar och förstör i östra U. Jag har intervjuat "chefen" för Donetsk, en ökänd ekonomisk brottsling. Men sedan fyra år är jag av R stoppad att komma in i folkrepublikerna. (svt 220521.)

Erdogans uppmaning till Sverige: Sluta stödja terroristgrupper. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och statsminister Magdalena Andersson (S) har pratat i telefon på lördagen. I ett uttalande efter samtalet har Erdogan bland annat sagt att Sverige måste sluta stötta terrororganisationer politiskt, finansiellt och med vapen. "Vi har pratat om Natomedlemskapet. Turkiet har alltid stöttat Natos open door-policy där man värdesätter varandras säkerhet" säger Erdogan i ett uttalande. Han säger också att Sverige måste sluta stötta terrororganisationer politiskt, finansiellt och med vapen. Erdogan ska också ha uppmanat Sverige att vapenembargot mot Turkiet ska lyftas. Magdalena Andersson kommenterar mötet i ett mejl till SVT. "Jag underströk att Sverige välkomnar möjligheten till samverkan i bekämpandet av internationell terrorism och underströk att Sverige står tydligt bakom kampen mot terrorism och terroristlistningen av PKK." Statsministern har också kommenterat mötet på Twitter. Hon skriver där bland annat att hon uppskattar dagens samtal med Turkiets president. "Vi ser fram emot att stärka våra bilaterala relationer inklusive fred, säkerhet och bekämpningen av terrorism." Att Turkiet säger nej till en svensk Natoansökan beror enligt de själva bland annat på att Sverige stödjer den kurdiska gerillan PKK, och de syriska väpnade kurderna, YPG. Anklagelser som Sverige nekar till. Under lördagen har även Finlands president haft samtal med Erdogan, det bekräftar Sauli Niinistö på Twitter. Han skriver bland annat att som Natoallierade kommer Finland och Turkiet garantera varandras säkerhet och att relationen därmed kommer växa sig starkare. Han skriver också att Finland fördömer all form av terrorism och att en nära dialog fortsätter. svt 220521.

Karta: Så ser ryska Kaliningrads krigsmakt ut. Ryska Kaliningrad, hem för den ryska Östersjöflottan, är snart helt omringat av Natoländer. Det lilla ryska landområdet inklämt mellan Litauen och Polen väntas nu förstärkas efter Sveriges och Finlands Natoansökan. Men området är sedan länge kraftigt militariserat med fartyg, flyg och missiler som når Sverige på bara några minuter. Jonas Kjellén är försvarsanalytiker vid FOI och forskar på Rysslands närvaro vid Östersjön och har analyserat var de ryska militära enheterna finns i Kaliningrad och vilken kapacitet de har. Bland annat det mobila robotsystemet Iskander, med en räckvidd på hundratals kilometer. "Det här är ett system som ofta förknippas med taktiska kärnvapen. Det når långt upp i Baltikum, större delar av Polen men även delar av Sverige." Fartyg, flyg och robotar - Se kartan över Kaliningrads militära styrkor i videon. svt 220521.
Experter: Allt pekar på att det finns kärnvapen i Kaliningrad. Med Sveriges och Finlands Natoansökan har det på olika sätt antytts från Ryssland att man kan komma att placera ut kärnvapen i Kaliningrad vid Östersjöns kust. Men mycket tyder på att det är ett spel för gallerierna, och att det redan finns kärnvapen där. "Om de inte har kärnvapen där så är de sämre på att planera än vad jag någonsin trott," säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Läs mer hos svt 220521.

1873 utbildningsinstutiioner förstörda i kriget i Ukraina. En rysk missilattack mot Lozova i Charkiv-regionen i fredags förstörde mer än tusen lägenheter och elva utbildningsinstitutioner, enligt borgmästare Serhiy Zelensky i ett videouttalande som publicerades på Telegram på lördag. "Siffrorna är chockerande: 11 utbildningsinstitutioner, inklusive fem skolor. Det finns också frågor om omfattningen av skador på ett sjukhus och en klinik. Även vårt kulturpalats förstördes helt", säger Zelensky rapporterar CNN. Sedan krigets början har över 1000 utbildningsinstutioner förstörts. "Den ryska armén förstörde 1 873 utbildningsinstitutioner. Det här är en kolossal omfattning av förluster," sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky i sitt nattliga tal på lördagen. Siffran inkluderar grundskolor, universitet, dagis och andra institut som drabbats av rysk beskjutning sedan kriget började den 2 februari. (svt 220522.)

Sundström: "Kriget kan pågå i många år framöver." Det skulle ta tre dagar att tvinga Ukraina på knä, avsätta president Zelenskyj och ersätta honom med en rysk marionett. Det var Putins plan. Men blixtkriget mot Ukraina blev ett spektakulärt fiasko. Tre dagar har blivit till tre månader. Läs mer hos svt 220522.

Zelenskyj: Situationen i Donbas är "extremt svår". Situationen i Donbas är "extremt svår", säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. De senaste dagarna har Ryssland eskalerat sina attacker mot Slovjansk och Sievjerodonets. "Inga ryska anfall, varken med robotar i Rivneregionen eller artilleri i Charkiv- eller Sumyregionen, eller med alla möjliga vapen i Donbas kommer att ge Ryssland några resultat, säger han. Det är i nuläget uteslutet med en vapenvila och Ukraina kommer inte att acceptera någon överenskommelse som innebär att Ukraina ger upp territorium, säger presidenten och hans rådgivare. Omni 220522.

Sjukvårdaren filmade fasan - nu är hon spårlöst borta. Julija Pojevskaja vårdade både ukrainska och ryska soldater och filmade sitt arbete i Mariupol med en kroppskamera - men sedan en tid tillbaka är hon försvunnen, skriver AP. I ett klipp frågan en kvinna henne: "Ska du vårda ryssarna?" "Jag kunde inte göra annat. De är krigsfångar," svarar Julija Pojevskaja. Den 15 mars lämnade hon över ett minneskort med 256 gigabyte filmer till AP som journalisterna lyckades smuggla ut genom att gömma kortet i en tampong. Dagen efter var Pojevskaja spårlöst försvunnen för att den 21 mars dyka upp i en rysk nyhetssändning där hon anklagas för att ha kopplingar till Azovbataljonen. Ukraina har försökt få henne utbytt i en fångutväxling, men Ryssland förnekar att man tagit henne till fånga. AP har inte kunnat hitta några bevis för att hon ska ha några kopplingar till Azovbataljonen. Militärsjuksköterskan smugglade ut hundratals filmer som visade skadade soldater (både ryska och ukrainska) och civila offer. Hon anklagas även för att ha försökt fly Mariupol under falsk identitet. Gömt i en tampong smugglades kamerans minneskort ut genom ryska vägspärrar. Omni 220522.

Litauen stoppar rysk olja och el: "Visar solidaritet." Månaden efter att Litauen stoppat all import av rysk gas stryper landet också importen av rysk olja och el från och med i dag söndag. Det meddelar regeringen i ett pressmeddelande. Enligt energiminister Dainus Kreivys är det ett stort steg mot energioberoende men också ett sätt att visa solidaritet med Ukraina. "Vi måste sluta att finansiera den ryska krigsmaskinen," säger han till danska Finans. Förra året köpte Litauen gas, olja och elektricitet från Ryssland för över 3 miljarder dollar. Gasen ska nu mer skeppas in. Omni 220522.

Ryska soldaten åtalas för krigsbrott: "Jag ber dig om förlåtelse." Rättegången mot den 21-åriga soldaten som åtalas för krigsbrott i Ukraina har skjutits upp till på fredag. 21-åringen har erkänt att han skjutit en 62-årig civil man och bad under torsdagen om förlåtelse till offrets änka. "Jag förstår att du inte kan förlåta mig, men jag ber dig om förlåtelse," sade han i rätten. Läs mer i svt 220519.
Åtalade soldatens mamma: Visste inte att det var krig. När 21-årige Vadim Sjisjimarin sköt ihjäl den 62-årige ukrainske mannen på cykel satt hans mamma hemma ovetandes om vad som skett, skriver den ryska undersökande sajten Meduza som intervjuat mamman. Hon visste inte att sonen befann sig i Ukraina och inte heller att det var krig i landet. Dagar efter mordet, när 21-åringen tillfångatagits av ukrainska soldater, fick hon beskedet om att sonen var en krigsfånge i Ukraina och misstänkt för att ha mördat en civil. "Jag visste inte att något sådant pågick i Ukraina. Jag håller inte på med internet och tittar inte på nyheterna. Det intresserar mig inte, de visar allt möjligt strunt," säger hon. Mamman berättar att hon flera gånger skrivit till det ryska försvarsdepartementet och vädjat om hjälp. Mamman beskriver sin äldsta son som en hjälpsam och snäll person som inte gjorde något dumt. Åklagaren vill att 21 åringen ska dömas till livstids fängelse. Omni 220522.
Vadim Sjisjimarin döms till livstids fängelse - första krigsbrottsdomen i Ukraina. Den ryska soldaten Vadim Sjisjimarin, 21, som står åtalad för krigsbrott under kriget i Ukraina, döms till livstids fängelse, meddelar domstolen enligt Reuters. Soldaten åtalades för att ha skjutit en obeväpnad 62-årig man. Sjisjimarin har under rättegången medgett att han sköt mannen och erkänt sig skyldig till krigsbrottsanklagelserna. Men han har också sagt att han följde order från sina befälhavare. Han har också sagt att han ångrar sig och har bett om ursäkt. Statsåklagaren Iryna Venediktova har tidigare sagt att hon förbereder åtal mot ytterligare 41 ryska soldater. Sjisjimarin visade inga känslor när domen förkunnades. Brottet begicks under krigets inledning. Sjisjimarin kommer från Irkutsk-regionen. Sjisjimarin sköt mannen genom ett bilfönster. Händelse skedde i byn Tjupachivka. Omni 220523.
21-åringen överklagar dom om livstids fängelse. Den ryska soldaten Vadim Sjisjimarin, 21, överklagar måndagens dom, uppger hans advokat enligt AFP. Sjisjimarin dömdes till livstids fängelse för att ha skjutit en obeväpnad man i Ukraina. Under rättegången har soldaten medgett att han sköt mannen och erkänt sig skyldig till krigsbrottsanklagelserna, men uppgett att han följde order från sina befälhavare. Omni 220523.
Professor: Rättegångarna mot ryssar kan ta flera år. Fler rättegångar är sannolikt att vänta mot ryska soldater som misstänks ha begått krigsbrott i Ukraina. Det säger Dapo Akande, professor i internationell rätt vid universitetet i Oxford, till NBC, sedan Vadim Sjisjimarin som första ryss dömts till livstids fängelse för brott under kriget. Akande säger att rättegångarna kan pågå under flera år framåt. För Ukrainas del handlar det dels om att skipa rättvisa, men också om att slå fast vad som faktiskt har skett, tror han. "De försöker skapa ett historiskt narrativ: 'Det här hände och vi vill visa för världen att det hände'," säger han. Experter anser överlag att rättegången har gått rätt till. Omni 220523.

Ukrainsk försvarslinje nära Belarus efter nya tecken. Ukrainska försvaret har upprättat en ny försvarslinje längs gränsen till Belarus, skriver The Guardian som fått ta del av Ukrainas positioner. Detta efter att det i maj har kommit tecken på en förestående attack då Belarus arméchef meddelat att man flyttat belarusiska styrkor till gränsen som ett svar på vad han beskrev som ett "sydligt hot" från Ukraina och Nato. Militärövningar har pågått i området sedan början av maj. Ryska styrkor togs sig från den belarusiska sidan till Ukraina när landet försökte överta huvudstaden Kyiv. Belarus president Aleksandr Lukasjenko har varit Rysslands närmast allierade i Ukrainakriget. Omni 220522.

Turkiet vill få död man utlämnad: "Ganska absurt." Högst upp på den lista som uppges visa vilka 33 personer Turkiet vill få utvisade för att säga ja till Svenskt medlemskap i Nato finns Mehmet Sirac Bilgin - som dog för sju år sedan. Aftonbladet och Expressen har pratat med hans son Rehber Bilgin som inte tror att det är någon slump att pappan finns med trots att han inte lever. Han tror att syftet är att skicka en signal eller ett hot och han anser att det visar att Turkiet är på väg att radikaliseras. "Det är ganska absurt. Jag skrattade åt det ett tag," säger han till Aftonbladet. Bilgin uppger att pappan var en förkämpe för kurdernas sak men att han aldrig var medlem i PKK. Listan över de 33 personerna ha spridits i en regeringstrogen turkisk kanal. Rehber Bilgin: Att han är med på listan är mer som en signal till oss barn att vi också är under uppsikt. Turkiet vill ocks ha förläggaren Ragip Zarakolu utlämnad: Skrattretande och otäckt. Omni 220522.

Guvernör: Sievjerodonetsk attackerades från fyra håll. Den strategiskt viktiga ukrainska staden Sievjerodonetsk har utsatts för attacker från ”fyra separata håll”, säger Luhanskregionens guvernör Serhiyj Haidai enligt The Guardian. "Men de (ryska styrkorna reds.anm.) trycktes tillbaka och drog sig tillbaka till sina tidigare positioner. De fortsatte dock att beskjuta bostadsområden med granatkastare och artilleri," säger han. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin dagliga uppdatering att striderna är hårda kring Sievjerodonetsk. Den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War skrev i gårdagens rapport att den ryska offensiven närmade sig Sievjerodonetsk genom anfall norr, väst och söder om staden. Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter. Borgmästaren: I fredags attackerade ryssarna en skola där över 200 personer, varav många bar, tog skydd. Presidentens kontor i uttalande: Sju hus i Sievjerodonetsk och minst 27 hus i stadens omgivning skadades. Russland: Vi har genomfört flera luftangrepp mot ukrainska styrkor i öst och syd. Omni 220522.

Experter: Toppar förbereder för tiden efter Putin. Ryska säkerhetstoppar tror att kriget i Ukraina är "förlorat" och indikerar att Vladimir Putins regim börjar nå sitt slut. Det säger Christo Grozev från den undersökande sajten Bellingcat till Radio Liberty enligt Metro. För att Ryssland ska ha en chans att vinna kriget krävs full mobilisering, och en sådan skulle göra Putin impopulär på hemmaplan. "Den informerade eliten inom säkerhetstjänsten förstår att kriget är förlorat," säger han. Enligt Grozev har en del toppar börjat förbereda för en tid utan Putin vid makten. Uppgifterna stämmer överens med det Ukrainas underrättelsechef sa förra veckan om att en politisk kupp för att avsätta Putin redan är i gång. En del toppar har börjat titta på om de kan föra sina familjer ut ur Ryssland. Grozev: Topparna som vet hur många soldater Ryssland förlorat anser att Putin förlorat sitt grepp om makten. Ukrainas underrättelsechef: En politisk kupp för att avsätta Putin är redan i rullning. Omni 220522.

Expert: Inte troligt att YPG börjar ses som terrorister. Det är inte troligt att Sverige kommer att börja betrakta kurdiska YPG som en terroristorganisation trots de turkiska påtryckningarna i samband med Natoansökan. Det säger Pinar Dinc, forskare vid centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, till Ekot. Hon påpekar att YPG inte finns på varken EU:s, USA:s eller Storbritanniens listor över terroristorganisationer. Hon säger också att YPG har relativt gott internationellt renommé inte minst för att gruppen stridit mot IS i Syrien. Hon anser inte heller att YPG kan räknas som samma organisation som PKK, även om de delar samma slutmål om ett självständigt Kurdistan. Turkiet har bland annat krävt att Sverige "klipper banden" med YPG för att få grönt ljus för Natointräde. Dinc: Turkiska staten betraktar alla som strävar efter kurdiskt självstyre som terrorister. Omni 220522.

Propagandachefen: Vi kan erövra Ukraina på timmar. Det har snart gått tre månader sedan Ryssland invaderade Ukraina. Chefen på statliga nyhetskanalen RT, Margarita Simonjan, säger att Ryssland hade kunnat erövra Ukraina på några timmar - om de hade velat. "Men vi genomför en militär specialoperation och av den anledningen inte ett krig," säger hon. Det är BBC-journalisten Francis Scarr som har översatt ett inslag med Simonjan från statlig rysk tv, där hon hävdar att man inte genomför krig på det sättet som Ryssland gör i Ukraina. Det var den ryske presidenten Vladimir Putin som personligen utsåg Simonjan till chefredaktör för RT och hon har kallats Putins propagandachef. Simonjan påstår att Ukraina håller ryssar gisslan i Ukraina. RT var tidigare Rysslands svar på CNN - nu är det en av Putins viktigaste propagandakanaler. Omni 220522.

50 syriska bombexperter uppges jobba för Ryssland. Över 50 syriska bombtekniker som är experter på att tillverka råa sprängämnen och så kallade tunnbomber uppges vara på plats i Ukraina för att strida på den ryska sidan. Det uppger europeiska underrättelsekällor för The Guardian. Underrättelseofficerare i både USA och Europa ser de syriska bombexperternas närvaro som ett tecken på att Ryssland kan förbereda sig på att använda kemiska vapen i Ukraina. Tunnbomberna som syrierna uppges vara experter på är en slags sprängladdning som byggs i oljefat som sedan släpps från helikoptrar. Under kriget i Syrien anklagades regimen flera gånger för att ha fyllt dess sprängladdningar med klor. Bombexperterna ska ha varit på plats i flera veckor. Omni 220522.

Polske presidenten på plats i Ukrainas parlament. Polens president Andrzej Duda har som förste utländske statschef i dag talat inför parlamentet i Kyiv, rapporterar Reuters. "Röster har höjts om att Ukraina borde ge vika för Putins krav. Men bara Ukraina har rätten att bestämma över sin egen framtid," sa han och möttes av stående ovationer. Vidare sa han att det vore en stor förlust för hela världen om ens en centimeter av Ukraina offrades till Ryssland, och att han välkomnar landet med öppna armar in i EU. "Jag kommer inte vila förrän Ukraina blir en fullvärdig medlem av Europeiska unionen." Duda säger att omvärlden måste kräva att Ryssland lämnar Ukraina. Besöket var oannonserat. Duda sa också att Ryssland ska stå för notan när Ukraina ska byggas upp. Omni 220522. Kommentar: Helt rätt av Duda. Ryssland ska stå för notan när Ukraina ska byggas upp. Det var Ryssland som startade kriget mot Ukraina och som krigat på ukrainskt territorium. Det finns inga ursäkter för det.
Ukraina vägrar ge upp någon del av sitt territorium. Ukraina kommer inte att gå med på ett avtal om vapenvila som innefattar att ge upp någon del av ukrainskt territorium till Ryssland, rapporterar The Guardian. "Kriget måste sluta i en fullkomlig återställning av ukrainsk territoriell integritet och suveränitet", skriver president Zelenskyjs stabschef Andrij Yermak på Twitter. Han får stöd av den polske presidenten Andrzej Duda, som under ett besök i Kyiv på söndagen uppmanade det internationella samfundet att kräva ett fullkomligt tillbakadragande av ryska styrkor från ukrainsk mark. Zelenskyj har öppnat för nya samtal med Ryssland. Omni 220523.
Zelenskyj: Mellan 50 och 100 soldater dör varje dag. Mellan 50 och 100 ukrainska soldater dör varje dag vid krigsfronten i öst, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på en presskonferens på söndagen, rapporterar TT. Zelenskyj uppgav siffran som svar på varför han anser att det är motiverat att stoppa män mellan 18 och 60 år att lämna landet. Omni 220523. Kommentar: Om man räknar med att siffran kanske ligger i underkant kan det tyda på att Ukraina förlorat bortåt 9000 soldater de första 3 månaderna.
Världsbanken: Kraftig ökning av fattigdom i Ukraina. Ukrainas BNP kan minska med 45 procent i år enligt Världsbankens preliminära bedömning. Det skriver organisationens vicepresident för regionen Europa och Centralasien, Anna Bjerde, i ett mejl till Expressen. "Andelen människor under fattigdomsstrecket kan öka till en bra bit över 50 procent nästa år, jämfört med två procent 2021." Dessutom skriver hon att 41 procent förlorat sina jobb och att det kommer ta lång tid att återställa produktiviteten i den ukrainska ekonomin, bland annat då man måste röja minor och återuppbygga infrastruktur. Ryssland tappar i strid - men kan vinna ekonomiskt: "Gigantiskt fall för Ukraina." Världsbanken: Egendom för 570 miljarder har förstörts. Finansministern: Ukrainas BNP kan rasa med 30-50 procent i år. Omni 220523.
Zelenskyj ber om mer vapen och maximala sanktioner. Ukraina behöver fler vapen och "maximala" sanktioner mot Moskva. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i ett tal vid toppmötet i Davos, skriver AFP. Presidenten uppger också att tiotusentals liv hade kunnat räddas om Ukraina fått "100 procent av sina förfrågningar" uppfyllda redan i februari. "Det här är varför Ukraina behöver alla vapen som vi frågar efter och inte bara de som vi faktiskt fått," säger Zelenskyj och tillägger att det inte borde bedrivas någon handel med Ryssland. Vidare uppmanar han till sanktioner mot ryska oljan, hårda embargon mot alla dess banker och uteslutning av it-sektorn. Dessutom menar Zelenskyj att alla utländska bolag borde lämna Ryssland. Omni 220523.

Ryska "Terminator"-förbandet sätts in i Ukraina. "Terminator" - det är vad den ryska stridsfordonet som ska försvara landets övriga stridsvagnar kallas. Nu ska Ryssland ha satt in sitt "Terminator"-förband i Ukraina. Det uppger det brittiska försvarsdepartementet. Förbandet består av max tio BMP-T, som stridsfordonet egentligen heter, som ska ha satts in i Sievjerodonetsk i östra Ukraina där de mest intensiva striderna just nu pågår. "Det är inte troligt att stridsfordonen kommer att ha en större inverkan på striderna", skriver försvarsdepartementet. BMP-T är tungt bestyckad och anpassad för strider i stadsmiljö. Omni 220522.

Rysslands hot: Närmar oss en kärnvapenkatastrof. Den ryske parlamentsledamoten Jurij Sjvijtkin säger att Ryssland försöker göra allt de kan för att undvika en kärnvapenkatastrof. "Men till vår stora sorg kan de möjliga anslutningarna av Finland och Sverige till Nato, och det faktum att Natoblocket kommer närmare våra gränser, till slut föra oss ett steg närmare en kärnvapenkatastrof," säger han. Uttalandet kommer i en intervju med Al Jazeera som BBC-journalisten Francis Scarr har översatt. Uttalandet om Sverige kommer efter ett resonemang om att Ryssland skulle kunna "förgöra" Storbritannien på ett par minuter med hjälp av sin interkontinentala robot med smeknamnet "Satan 2". Sjvijtkin säger att han inte strävar efter att attackera Storbritannien, Finland eller Sverige. Rysk tv visade simulering över attack på Storbritannien och Irland (3 maj). Omni 220522. Kommentar: Bara Ryssland håller på med sådan simuleringar i sina sändningar.

Afrika splittrat kring Putin när matpriserna skenar. Rysslands invasion av Ukraina har lett till skenande mat- och bränslepriser, något som har drabbat flera afrikanska ekonomier hårt, skriver AFP. Men trots de skenande priserna är kontinenten splittrad kring Putin. När FN röstade om de skulle underteckna en resolution där Rysslands invasion skulle fördömas lade hälften av de afrikanska länderna la ner sina röster. Den senegalesiske presidenten och ordföranden för Afrikanska unionen, Macky Sall, säger dock inför sitt kommande möte med Vladimir Putin att han fördömer Rysslands invasion, även om han samtidigt säger att Afrika inte vill välja sida i konflikten. "Vi arbetar för en nedtrappning, vapenvila och för dialog," säger Sall enligt Reuters. Sall meddelade resan under en gemensam presskonferens med Tysklands förbundskansler. Salls möte ska ske inom de kommande veckorna. Omni 220522.

Erdogans chefsrådgivare: Mycket stor oenighet. Det kan gå för Sverige och Turkiet att lösa Natofrågan inom några månader - men det är upp till Sverige, säger president Erdogans chefsrådgivare Ilnur Cevik i SVT:s Agenda. Om lördagens samtal mellan Magdalena Andersson och Erdogan säger han att de "enades om att de är oeniga". "Turkiet vill ha PKK-terrorister utlämnade, men Sverige säger att man har en rättslig process och inte kan göra det så snabbt. Det är ett problem." Enligt Cevik finns det "mycket stor oenighet" mellan länderna i frågan om YPG. Turkiet ser YPG som en avknoppning av PKK, vilket Sverige inte håller med om, säger han. Omni 220522.
Tidigare Natochef: Erdogan håller Nato som gisslan. Erdogans Natoutspel handlar egentligen inte om Sverige och Finland - det primärt riktat till hans väljarbas hemma, säger Stefanie Babst, tidigare chef för Natos offentliga diplomati, till SVT:s Agenda. "Han har ett val framför sig och Turkiets ekonomi är ganska usel. Han vill visa prov på ledarskap och att han är en ledargestalt." Babst är "ganska hoppfull" om en lösning mellan Sverige och Turkiet - men de kommande veckorna blir fyllda av kris och diplomatisk turbulens, säger hon. Hon tror att Turkiet kan nöja sig med ett hårdare tonläge från Natos håll mot det landet uppfattar som terrorhot, och understryker att medlemsländerna måste göra klart för Erdogan att han håller Sverige, Finland och hela alliansen som gisslan för att uppnå inrikespolitiska mål. Omni 220522.
Turkisk expert: Erdogan kan vilja invänta svenskt val. Det kan dröja flera månader innan den turkiska regeringen accepterar en svensk Natoansökan. Det säger den turkiske professorn Huseyin Bagci till Ekot. Det är inte omöjligt att landet kommer att avvakta till efter höstens val för att försäkra sig om hur kommande mandatperiod ser ut för riksdagens politiska vilde Amineh Kakabaveh, enligt Bagci. "Om hon inte är kvar i riksdagen efter valet i september blir det en annan situation." Turkiet är kritiskt till det avtal som slöts mellan Socialdemokraterna och Kakabaveh om ett fördjupat samarbete med kurdiska PYD, som Turkiet terrorklassat. Omni 220523.
PKK ger sig in i Natodebatt: "Böj er inte för Erdogan." Terrorstämplade PKK har för första gången uttalat sig om den pågående dragkampen om ett svenskfinskt Natomedlemskap, där den kurdiska organisationen kommit att spela en oväntad roll. Talespersonen Zagros Hiwa säger till norska VG att Turkiet har utnyttjat försvarsalliansen för att "stilla kritik mot massakrer, invasioner och brott mot mänskliga rättigheter". "Ni får inte böja er för pressen från Erdogan bara för att göra honom medgörlig," säger han. Turkiet motiverar sitt motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap med att Sverige "stöttar terrororganisationerna PKK och YPG". Den turkiska regeringen har bland annat framfört krav om att både Sverige och Finland ska lämna ut personer med påstådda kopplingar till PKK. Omni 220523.
Andersson efter samtal med Erdogan: "Tar lite tid." Statsminister Magdalena Andersson (S) tror att det "säkert kommer ta lite tid" att få Turkiet att släppa igenom en svensk Natoansökan. Hon säger till TT att helgens samtal med den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan var bra, men vill inte svara på om hon tror man kan nå en lösning innan Natos toppmöte i Madrid i slutet av juni. "Från början fick vi ju positiva signaler från Turkiet på hur de skulle se på en svensk och finsk ansökan till Nato. Nu har vi en dialog i gång. Den kommer att fortsätta och det ser jag fram emot." Omni 220523.

Expert: Soldaterna är från de fattigaste områdena. Unga män från de absolut fattigaste regionerna i Ryssland är överrepresenterade bland soldaterna som skickats till Ukraina, säger Östeuropaforskaren Martin Kragh till DN. "Det är ungdomar som kan acceptera en tjänstgöring utifrån de kontrakt som försvarsmakten erbjuder, för att de inte har så många andra alternativ." Bland annat kommer soldaterna från Dagestan, delar av Kaukasusregionen, Burjatien och Sibirien. Ofta är de inte etniska ryssar. Enligt Kragh har områdena en större befolkningstillväxt än andra ryska regioner, och en större grupp unga män i 20-årsåldern, vilket driver upp arbetslösheten. Kragh: I städerna har de unga utbildningar, trygghet och andra alternativ. Omni 220522.
Rysk officerare riskerade allt för att lämna kriget: "Ville inte vara del av det." I en intervju med CNN berättar en rysk officerare om sina upplevelser i Ukraina, och hur han till slut kom fram till att han inte längre ville utkämpa Kremls krig. "Vi var smutsiga och trötta. Folk dog runtomkring oss. Jag ville inte känna mig som en del av det - men det var jag." Den 22 februari fick hans bataljon mobilerna konfiskerade och tillbringade natten med att måla vita streck på sina fordon. "Ordern har förändrats - rita bokstaven Z, som i Zorro", var budskapet de fick. Sedan skickades de till Krym, och två dagar senare in i Ukraina - avskurna från omvärlden och utan vetskap om vad som väntade dem. Officeraren: Den första veckan befann jag mig i ett chocktillstånd. Omni 220522.

50 000 personer uppges ha förts bort från Mariupol. Nästan 50 000 personer har deporterats från hamnstaden Mariupol vid Svarta havet som numera är under rysk kontroll, uppger Petro Andrutjenko, rådgivare till stadens borgmästare, enligt CNN. Han uppger att de ukrainska myndigheterna arbetar med att ta reda på vart personerna har förts. "Situationen är komplicerad. De flesta lämnade utan några papper," säger han. De ryska styrkorna har också börjat kräva att den som vill resa in eller ut ur staden måste ha särskilt tillstånd. Enligt Andrutjenko är det redan kö på flera veckor för att få ett utresetillstånd. Omni 220523.

Youtube har raderat 70 000 klipp om kriget i Ukraina. Youtube har raderat över 70 000 klipp med koppling till kriget i Ukraina, sedan den ryska invasionen av landet i februari. Det rapporterar The Guardian. De flesta av klippen har plockats bort med hänvisning till att de stridit mot Youtubes villkor genom att antingen förneka eller förminska händelserna. Youtube uppger även att man har stängt av runt 9 000 kanaler på plattformen av samma anledning. "Åtgärderna är en tydlig påminnelse om vilken kritisk roll tjänster som Youtube har i arbetet med att förebygga spridningen av desinformation" skriver Engadget, som konstaterar att plattformen har över 90 miljoner användare bara i Ryssland. Youtube har runt 90 miljoner användare bara i Ryssland. Omni 220523.

Kriget har lett till skadad natur: "Inget svampletande." Den ryska invasionen har orsakat stora skador på naturen i Ukraina, rapporterar CNN. Det handlar bland annat om förstörd mark, skadade träd och nedskräpning med militär utrustning. Dessutom har myndigheterna i delar av Ukraina förbjudit befolkningen att vistas i skogen för att inte riskera att kliva på minor, berättar Irpinbon Anzhelika Kolomiec för tv-kanalen. "Vi har en vacker skog här, men i år blir det inga promenader, svampletande eller bärplockning." Många ukrainare som CNN träffar sörjer den förstörelse som kriget har lett till. Omni 220523.

Charkiv sönderbombat - nu återvänder invånarna. När bomberna föll var det många som lämnade Charkiv. Nu återvänder de till sina hem och ser för första gången förödelsen. "Det gör ont i hjärtat och framåt kvällen kommer gråten," säger Charkivbon Ljubov Nikolajevna till SVT Nyheter. Byggarbetaren Nikolaj lämnade sitt hem när beskjutningen mot hans område inleddes. Hans lägenhet träffades av flera raketer. SVT Nyheter träffar honom när han tillsammans med sin svärson städar ut det förstörda hemmet. Nikolaj har ryska som modersmål men ser sig helt och hållet som ukrainare. Han följer både ryska och ukrainska medier. "Ryssarna framställer sig förstås som snälla och goda. Men om de hade fått se det som jag sett med egna ögon... De plundrar och de dödar barn, kvinnor och gamlingar, säger han. Sedan den ryska invasionen inleddes har hårda strider med tung beskjutning pågått i och omkring Charkiv, Ukrainas näst största stad, som delvis varit ockuperad av ryska styrkor. Under långa perioder har el, vatten och annan viktig infrastruktur saknats. På senare tid uppges den ukrainska militären ha gjort vissa framgångar i området kring staden, där ett antal byar erövrats. Se inslaget från Charkiv i videon. svt 220523.

Biden: USA redo att försvara Taiwan vid invasion. USA:s president Joe Biden öppnar för att USA kan komma att försvara Taiwan militärt vid en eventuell kinesisk invasion, rapporterar flera medier. Han säger också att Kina "flirtar med faran" när det gäller Taiwan. Under det pågående besöket i Japan fick Biden frågan om USA skulle kunna försvara Taiwan vid en invasion. "Ja, det är det åtagandet vi har," svarade Biden. Han sa också att USA står bakom principen om ett Kina, men att Taiwan inte kan tas med våld. "Det kommer splittra hela regionen och likna det som sker i Ukraina," sa Biden. Kort efter uttalande gick Vita huset ut och förtydligade att Bidens uttalande inte innebär någon policyförändring när det gäller Taiwan, skriver Reuters. Folkrepubliken Kina anser att Taiwan är en del av landet. Enligt Biden har Kina inte rätt att gå in i Taiwan. Reportern påpekade att USA inte agerat direkt militärt i Ukraina. Biden: Vi har skrivit under på principen om ett Kina. "Inte passande att ta Taiwan med våld." Omni 220523.
Kina varnar: Underskatta inte vår beslutsamhet. Kina säger sig vara redo att försvara sina "nationella intressen" i Taiwan, rapporterar AFP. I ett uttalande säger kommunistpartiets talesperson Wang Wenbin att Taiwan är en "omistlig del av Kina" och att Taiwanfrågan helt och hållet är en intern kinesisk angelägenhet. "Ingen bör underskatta det kinesiska folkets fasta beslutsamhet, starka vilja och goda förmåga att försvara nationell suveränitet och territoriell integritet," sa Wang. Uttalandet är ett svar på att USA:s president Joe Biden under morgonen sa att USA är redo att försvara Taiwan militärt vid en kinesisk invasion. Regeringen i Peking har aldrig haft kontroll över Taiwan men betraktar ön som kinesiskt territorium och har lovat att en dag ta kontroll där, med våld om så är nödvändigt. Wang: Inget utrymme för kompromisser i frågor som rör vår territoriella integritet. Omni 220523. Kommentar: Biden borde ha avslutat sin resa med ett besök på Taiwan, även om det skulle ha orsakat en svärm i det kinesiska getingboet borta i Peking.

Storbritannien: Lika många döda ryska soldater som under kriget i Afghanistan. Ryssland kommer sannolikt att ha lika många stupade ryska soldater under sina tre första månader av kriget som under dåvarande Sovjetunionens nio år långa krig i Afghanistan, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering om kriget. Kriget i Afghanistan, som varade mellan 1979 till 1989, ledde till att Sovjetunionen förlorade 15 000 soldater, skriver BBC. Det brittiska försvarsdepartementet förklarar den höga dödsiffran med en kombination av flera faktorer, däribland begränsad lufttäckning och bristande flexibilitet. Vidare förutspår de att stigande dödssiffror kan leda till ett ökat motstånd till kriget bland det ryska folket. Omni 220523.
Expert om ryska dödstalen: De upprepar sina misstag. De brittiska uppgifterna om att Ryssland tros ha förlorat upp mot 15 000 soldater förvånar inte Ilmari Käihkö, krigsvetare vid Försvarshögskolan. I en intervju med DN säger han att det är känt att tusentals ryssar har dött bara utifrån den öppna information som finns om utslagna ryska fordon. "(Den ryska militären) kanske inte lär sig av sina misstag? (...) Ett stort problem för Ryssland är att man gör samma sak gång efter gång." Storbritanniens försvarsdepartement uppgav på måndagen att Ryssland sannolikt kommer att ha lika många stupade ryska soldater under sina tre första månader av kriget som under dåvarande Sovjetunionens nio år långa krig i Afghanistan. Experten: "Helt möjligt att Ryssland faktiskt lidit lika stora försluter som i Afghanistan." Omni 220523.

Rysk reporter skriver från fronten: "Väntar fängelse?" Den ryska journalisten Lilia Japparova riskerar att ställas inför rätta i Ryssland för att sprida "falska nyheter", berättar hon för BBC. Sedan kriget bröt ut har Japparova rapporterat från Ukraina för den oberoende nyhetssajten Meduza, där hon skriver om skjutningar mot civila, massgravar och förstörelse. "(Jag oroas) konstant. Det tar ibland emot att skriva för jag kan inte bortse från fakta, men kommer jag att åka i fängelse för det här? Allt kan hända." Kort efter att den ryska invasionen inleddes införde Ryssland en medielag, som gör det straffbart att sprida "falska nyheter" om den ryska militären. Den som bryter mot lagen riskerar upp till 15 års fängelse. Japparova: Allt som spelar roll är att kriget tar slut och att ryska folket förstår vad som faktiskt sker. Ryssland antog lagen om spridning av "falska nyheter"en dryg vecka in i kriget. Meduza svartlistas av Ryssland -stämplas som "uländska agenter"(27 april). Omni 220523. Kommentar: De falska nyheterna kommer från de ryska medierna. Sanningen är bakbunden i Ryssland.

EU-topp: Fredssamtal om Nagorno-Karabach på gång. Armenien och Azerbajdzjan har enats om att diskutera ett fredsavtal om den omstridda gränsregionen Nagorno-Karabach, uppger EU:s rådsordförande Charles Michel enligt AFP. Länderna har legat i konflikt om regionen sedan 1990-talet och 2020 dödades runt 6 500 personer i strider innan Ryssland medlade fram en vapenvila. Enligt Michel kommer processen att inledas under "de kommande veckorna". De senaste veckorna har demonstrationer hållits i Armeniens huvudstad Jerevan över missnöje med hur premiärminister Nikol Pasjinjan hanterat frågan. Ländernas ledare har haft "raka och produktiva" samtal, enligt Michel. Demonstranter har krävt Pasjinjans avgång. Ryssland har placerat ett par tusen fredsbevarande soldater i regionen. Omni 220523.

Ny lag: Ukraina får ta från den som stöttar Ryssland. Ukrainas parlament har tillkännagivit en ny lag som tillåter staten att beslagta tillgångar från personer som stödjer den ryska invasionen, uppger parlamentet i ett uttalande enligt BBC. "Proceduren (...) kommer göra att vi snabbt och effektivt kan fylla på den ukrainska budgeten på fiendernas bekostnad." Kriget har slagit hårt mot landets ekonomi, som beräknas få en nedgång på 45 procent under 2022, uppgav Världsbanken i april. Rätten att beslagta gäller mot den som "”på ett eller annat sätt stödjer offensiven mot Ukraina." Omni 220523.

Xiaomi inleder mobilsamarbete med Leica. Den kinesiska elektroniktillverkaren Xiaomi har tillkännagivit att man inleder ett strategiskt samarbete med den tyska kameratillverkaren Leica. Det handlar om att man kommer att använda sig av Leicas teknik i sina mobilkameror, och den första telefonen med Leica-teknik släpps så snart som i juli. Xiaomi har inte avslöjat vilken telefonmodell det handlar om, men enligt förhandsrykten så ska det röra sig om telefonen Xiaomi 12 Ultra. Beskedet kommer efter rykten om att Huawei och Leica ska ha upphört med sitt samarbete. Första telefonen med Leica-teknik släpps i juli. Omni 220523.

Zelenskyj: 87 dog i förra veckans attack - inte åtta. Det ryska flyganfallet norr om Kyiv förra veckan ledde till 87 dödsfall, uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under måndagens tal vid toppmötet i Davos, rapporterar AFP och Reuters. Tidigare har den lokala räddningstjänsten uppgett att åtta personer dog i attacken. I talet berättar Zelenskyj att det var en barack vid en träningsbas som träffades i attacken, där ukrainska styrkor huserade. Om uppgifterna stämmer är det Ukrainas största militära förlust hittills sedan invasionens start. "(Ukraina) betalar stort för frihet och självständighet," sa presidenten i talet. Ukrainska styrkor hade återupptagit kontroll över området några veckor tidigare. Attacken skedde i staden Desna, 70 kilometer norr om Kyiv, den 17 maj. Efter attacken uppgavs det först att åtta personer hade dött (17 maj). Omni 220523.

Putin till Belarus: Ska tala med väst om skuldbeläggning. Ryssland och Belarus ska ha ett allvarligt samtal med väst om omvärldens anklagelser mot den ryske presidenten Vladimir Putin. Det sa Putin under tisdagen när han träffade Belarus president Aleksandr Lukasjenko i ett tv-sänt möte, rapporterar Reuters. Under mötet hävdade presidenterna att de ryska och belarusiska ekonomierna har fått en skjuts framåt trots sanktionerna och att väst får skylla sig själva för den ekonomiska situation de har hamnat i. "De har fått inflation och ändå är sanningen att Putin är skyldig, Putin är skyldig för allt," sa Lukasjenko varpå Putin knep ihop läpparna och nickade. Omni 220523.

Rysslands FN-råd säger upp sig i protest mot kriget. Rysslands FN-råd i Gèneve, Boris Bondarev, säger upp sig i protest mot kriget i Ukraina. Det skriver Hillel Neuer, verkställande direktör på den FN-granskande organisationen United Nations Watch, på Twitter. I Twitter-inlägget bifogar Neuer ett avskedsbrev där Bondarev bland annat skriver: "Aldrig har jag skämts så mycket för mitt land som den 24 februari det här året." Den ryska diplomaten har jobbat för ryska staten i 20 år, skriver Sky News. Neuer: UN Watch ber alla ryska diplomater i FN att ta efter och säga upp sig i protest. Omni 220523.
Ryska FN-rådet: Putin är diktator och krigsbrottsling. Det avhoppade ryska FN-rådet Boris Bondarev går ännu längre i sin kritik mot Putin och kallar honom "diktator och krigsbrottsling" i en telefonintervju med Bloomberg. "Jag kan inte jobba med folk som på allvar pratar om att kärnvapenbomba Washington DC:s förorter för att skrämma amerikanerna till underkastelse." Bondarev, som jobbat för den ryska staten i 20 år, sade upp sig i protest mot kriget i Ukraina. Han skriver i sitt avskedsbrev att han "aldrig skämts så mycket för Ryssland som han gjorde på den första dagen av invasionen". Är det första ryska diplomatiska sändebudet att kritisera kriget. Bondarev: Vet att jag kommer ses som förrädare. Kallar situationen på ryska UD "fullkomligt katastrofal". Omni 220524.
Ryssland om Bondarevs avgång: "Han är emot oss." Rysslands ledning känner inte till avskedsbrevet från det avhoppade ryska FN-rådet Boris Bondarev, säger Kremls talesperson Dmitry Peskov till CNN. "Vi kan bara säga att herr Bondarev inte längre är med oss, han är i stället emot oss." Det var i måndags som det blev känt att Bondarev säger upp sig från sin tjänst som rysk FN-företrädare i protest mot den ryska invasionen i Ukraina. I en intervju med Bloomberg kallar han Putin för "diktator och krigsbrottsling". Omni 220524.

Rubel blir officiell valuta i ryskkontrollerade områden. I Moskvakontrollerade Cherson blev rubel den officiella valutan under måndagen. Den ukrainska valutan hryvnia kommer kvarstå, rapporterar AFP. "Det här betyder att alla handlare har rätt att, och senare kommer bli skyldiga att, visa priser i två valutor - i hryvnia och ryska rubel," säger Vladimir Saldo, chef för den regionala förvaltningen. Enligt Saldo kommer en rysk bank öppna i Cherson inom de närmaste dagarna. Cherson kan bli en del av Ryssland, påstår ryska tjänstemän. Omni 220523.

Bedömningen: Är troligt att ukrainska trupper omringas. Det är troligt att de ukrainska trupper som försvarar staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina kommer att omringas av ryska trupper. Den bedömningen gör en anonym västerländsk tjänsteman som talat med BBC. Hur många ukrainska soldater som befinner sig i och omkring staden framgår inte av rapporteringen. Även The Guardian har talat med tjänstemän som bedömer att de ukrainska trupperna kan komma att inringas. Det behöver dock inte vara synonymt med ett ukrainskt militärt nederlag kring staden då Ukraina tidigare visat god stridsvilja och orsakat ryska trupper skada, enligt tjänstemannen. "Jag tror att det till stor del handlar om politisk vilja. Ukrainarna vill inte ge upp något territorium," säger en av källorna. Ukrainska trupper uppges ha grävt ned sig kring staden, som beskrivs som strategiskt viktig. Omni 220523.

Tunnelbanan i storstaden Charkiv ska öppna igen. Tunnelbanetrafiken i Ukrainas nästa största stad Charkiv kommer att återupptas under tisdagen, uppger stadens borgmästare Ihor Terechov vid ett tv-framträdande, enligt CNN. Enligt borgmästaren kommer samtliga linjer att öppnas med trafik från klockan 07 på morgonen till klockan 19 kvällen, men trafiken kommer inte att vara lika tät som innan den 24 februari, när Ryssland inledde sin storskaliga invasion. Ända sedan dess har tunnelbanan fungerat som ett tillhåll för invånare som sökt skydd från rysk beskjutning. Enligt borgmästaren har invånare förflyttats från tunnelbanan till särskilda sovsalar. Många har bott under marken i nästan 90 dagar. Omni 220523.

Tetra Pak vill undgå sanktioner: Är humanitärt bistånd. Förpackningsjätten Tetra Pak vill undantas från sanktionerna mot Ryssland. Bolaget uppger i ett mejl för DN att eventuella vinster från Ryssland ska gå till Ukraina. I en ansökan beskriver Tetra Pak för Kommerskollegium att verksamheten i Ryssland är "humanitärt bistånd i form av livsmedel". "Ungefär sju av tio förpackningar för mjölk som mejerier säljer, kommer från Tetra Pak", skriver bolagets kommunikationschef för Europa, Eva Podlich, i ett mejl till DN. Omni 220523.

Tjugotal länder utlovar nya vapenleveranser till Ukraina. Ett tjugotal länder har enats om nya vapenleveranser till Ukraina, uppger USA:s försvarsminister Lloyd Austin enligt internationella medier. Detta efter ett möte som ministern beskriver som "mycket framgångsrikt". "Många länder donerar artilleriammunition, kustförsvarssystem, stridsvagnar och andra pansarfordon," säger han. Nyhetsbyrån AP nämner att till exempel Danmark ska bidra med vapen till Ukrainas kustförsvar, och att Tjeckien nyligen donerat attackhelikoptrar och stridsvagnar. I ett pressmeddelande tidigare under måndagen uppgav den svenska regeringen att man fattat beslut om mer militärt stöd till Ukraina, utöver det som skickats tidigare. Vilken typ av stöd det rör sig om är dock oklart, då det omfattas av sekretess. Enades vid digitalt möte där nära 50 länder och organisationer deltog. Diskuterades även utbildning av Ukrainas militär. Sverige ska bistå med överskottsmateriel och regeringen har därför kunnat fatta beslutet på egen hand. Omni 220523.

Hur skulle ett blixtanfall se ut? svt 220523 video 0:19.
Hur ser befälsordningen ut i Nato? svt 220523 video 0:30.

Erdogan bryter kontakten med Greklands ledare. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har ilsknat till rejält på Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis, rapporterar Reuters. "Han existerar inte längre för mig. Jag kommer aldrig gå med på att träffa honom." Erdogan anklagar Mitsotakis för att under ett besök i USA ha försökt övertala den amerikanska kongressen att inte sälja stridsflygplanet F-16 till Turkiet. "Vi kommer inte att gå i polemik med det turkiska ledarskapet," lyder svaret från den grekiska regeringens talesperson Giannis Oikonomou. Turkiet och Grekland har trätat i en mängd frågor. Erdogan anklagar Grekland för att inhysa medlemmar av Gülenrörelsen. Omni 220523. Kommentar: Varför kan Erdogan inte samarbeta med andra länder?
Turkiet hotar med invasion av norra Syrien. Turkiet förbereder en militär invasion av norra Syrien för att skapa en "säker zon", säger president Recep Tayyip Erdogan enligt AP. "Vi kommer snart att ta nya steg vad gäller de ofullständiga delarna av projektet vi startade för den 30 kilometer djupa säkra zon vi etablerat längs landets södra gräns." Erdogan ger ingen tidsram, men säger att det kommer ske när Turkiets militär, underrättelsetjänst och säkerhetstjänst har förberett sig. Turkiet har tidigare gjort tre invasioner i norra Syrien med målet att hålla gränsområdet fritt från IS- och YPG-styrkor. Meddelades efter ett kabinettmöte på måndagen. Omni 220523. Kommentar: Varför ska Turkiet alltid bråka med kurderna?
USA: Förväntar att Turkiet följer överenskommelsen. USA uttrycker stor oro över den ökade militära aktiviteten i nordöstra Syrien som kan utveckla sig om Turkiet invaderar. Det säger utrikesdepartementets talesperson Ned Price på en presskonferens, rapporterar Reuters. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sa i måndags att landet förbereder sig på en invasion för att skapa en "säker zon" i norra Syrien. Något som enligt USA skulle underminera den regionala stabiliteten och riskera kampanjen mot terrorsekten IS. Ned Price säger att USA förväntar sin Nato-allierade att leva upp till överenskommelsen om offensiva operationer i Syrien som slöts i oktober 2019. USA förväntar sig att Turkiet följer tidigare överenskommelse. Mats Larsson: Erdogan siktar på krig i skuggan av Ukraina. Omni 220524
Turkiet: Soldater dödade i strider med kurdisk milis. Enligt Turkiets försvarsdepartement har tre turkiska soldater dött och fyra skadats i strider i norra Irak, rapporterar TT. Enligt den statliga nyhetsbyrån Anatolia dog soldaterna till följd av strider med kurdiska miliser tillhörande Kurdistans arbetarparti PKK, som är terrorstämplat i Turkiet, EU och USA. PKK har stridit mot turkiska staten sedan 1984. De har baser och träningsläger i norra Irak, men det är oklart var striden nu ägt rum. Turkiska soldater dödade i Irak. Omni 220524. Kommentar: Varför ska turkiska soldater befinna sig i Irak?

Ukraina: 200 döda grävdes upp från källare i Mariupol. 200 kroppar hittades på tisdagen i en källare till ett kollapsat hus i den ockuperade staden Mariupol. Det uppger borgmästarens rådgivare Petro Andriusjtjenko, rapporterar TT. Kropparna upptäcktes enligt rådgivaren efter att en stank trängt sig upp från rasmassorna och spridit sig i kvarteret. Mariupol är en av städerna i Ukraina som har utsatts för de värsta striderna sedan invasionens start. Det har varit stor brist på mat, mediciner och andra förnödenheter. Omni 220524.

Zelenskyj: 3 000 ryska flyganfall på tre månader. Ryssland för "totalt krig" mot Ukraina och försöker skada så många människor som möjligt samt förstöra så mycket infrastruktur som det går, säger president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. Kriget har nu pågått i tre månader och ryska styrkor har enligt presidenten utfört närmare 1 500 robotangrepp, med nästan 2 300 olika robotar. Ryska flygplan och helikoptrar har genomfört över 3 000 flyganfall. Ryssland fokuserar nu på städerna Bachmut, Popasnaja och Sievjerodonetsk i Donbas, säger Zelenskyj i talet. Omni 220524.

Tusentals filer i stor läcka från Xinjiang - ger unik insyn i angrepp på uigurer. Tusentals filer från Kinas hemliga läger för uigurer i Xinjiang har läckt från polisens datasystem i regionen. Materialet har publicerats under namnet "The Xinjiang Police Files" och ger en unik insyn i Kinas omskolningsläger och fängelser. Genom det publicerade materialet framträder ett parallellt interneringssystem, med polisens dokumentation av godtyckliga och grymma straff. BBC skriver att dokumenten utgör de hittills starkaste bevisen på att Kina attackerar nästan alla uttryck för uigurisk identitet, kultur eller muslimsk tro - och att beslutskedjan sträcker sig hela vägen upp till landets ledare Xi Jinping. USA Today skriver att bilderna läckt genom en hackare och sedan lämnats till den USA-baserade Kinaforskaren Adrian Zenz, som studerat dem och gett internationella medier tillgång. Dessa har i sin tur undersökt filerna. Zenz granskning publiceras på tisdagen i en referentgranskad studie, och bevisen har lagts upp på en hemsida. Många människor har gripits bara på grund av uttryck för muslimsk tro eller för att de besökt ett muslimskt land. Handlar enligt experter om ett "folkmord i slow-motion". Innehåller 2 884 porträttbilder på intagna och information om vad de anklagas för, id-nummer och ålder. Ta del av materialet på hemsidan "The Xinjiang Police Files". Omni 220524.
Efter läckta filerna från Xinjiang - Tyskland vill se transparent utredning. Efter de läckta filerna från Kinas hemliga läger för uigurer i Xinjiang vill Tyskland se en transparent utredning, rapporterar AFP. Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock talade med den kinesiska motpartnern Wang Fi under tisdagen. Enligt ett uttalande ska Baerbock ha påpekat att det är "chockerande rapporter och nya bevis på väldigt allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Xinjiang". De läckta dokumenten, som går under namnet "The Xinjiang Police Files", publicerades av flera medier under tisdagen. De visar bilder inifrån de hemliga lägren. Enligt rapporterna var den yngsta så ung som 15 år när hon fängslades. Kommunistpartiet anklagas för att hålla över en miljon uigurer och muslimer fångna. Tusentals filer i stor läcka från Xinjiang - ger unik insyn i angrepp på uigurer. Omni 220524.
Ledare: Fler måste markera mot Kina efter läckan. Expressen och Dagens Nyheter riktar unisont udden mot Kina på dagens ledarsidor. Båda lyfter fram det läckta material från den kinesiska polisen i Xinjiangprovinsen som visar hur myndigheterna sätter uigurer i "frivilliga omskolningscenter". Fler röster måste höjas för att protestera mot behandlingen av den muslimska minoritetsbefolkningen, argumenterar ledarsidorna. "Multinationella företag har fortfarande fabriker i Xinjiang. Bomull från regionen finns i våra kläder, trots rapporter om tvångsarbete på fälten. Det kan inte fortsätta", skriver Dagens Nyheter. Expressen lobbar för att saken måste behandlas av FN. "Ett eko av historiens mörkaste brott", skriver tidningen som kräver att FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, fördömer landet när hon besöker provinsen denna vecka: "Att missa detta tillfälle vore att bjuda kommunistpartiet på en pr-seger." Omni 220525.
Xi Jinping: Vill inte bli uppläxade av andra länder. Kinas ledare Xi Jinping och FN:s människorättschef Michelle Bachelet har haft ett videosamtal om mänskliga rättigheter under onsdagen. Det rapporterar statliga CCTV enligt AP. Under samtalet ska Xi Jinping ha sagt att varje nation ska ha rätt till sin egen linje utan att "mästare dikterar" för andra länder. "Kina har genom långvarigt och ihärdigt hårt arbete framgångsrikt slagit in på en väg för utveckling av mänskliga rättigheter som överensstämmer med tidens trend och passar sina egna nationella förhållanden", ska Jinping ha sagt. I Xi Jinpings Kina är politisk opposition förbjuden och yttrandefriheten är begränsad. I tisdags publicerades tusentals filer som ger insyn i Kinas behandling av uigurer, omskolningsläger och fängelser. Xi Jingping försvarar Kina. Jinping och Bachelet pratade om mänskliga rättigheter i Kina. Omni 220525.

Storbritannien: Ryssland ökar intensiteten i Donbas. Ryssland har ökat intensiteten i Donbas med målet att omringa städerna Sievjerodonetsk, Lyschansk och Ribizhne, skriver Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter i sin dagliga uppdatering om kriget. Departementet tillägger att Ryssland har mött hårt motstånd från ukrainska styrkor i områdena, men genom att koncentrera sina artilleritrupper har de gjort några lokala framsteg. Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förbereder Ryssland för en massaker i Donbas, säger han i sitt nattliga tal. Omni 220524.
"Hoppas jag kan återvända - men det ser riktigt illa ut." Ryska styrkor i Ukraina fokuserar till stor del sina attacker mot staden Sievjerodonetsk i Donbas-regionen i östra Ukraina. Det skriver BBC, som talat med en invånare som flydde staden tidigare under invasionen. Barägaren Dmytro Gabsaliamov säger att han har vänner kvar, och att han i början av april fick foton skickade till sig som visade hur hans lägenhet bombats sönder. Han säger att allt i staden nu är totalförstört, att det inte finns fungerande internet, vatten eller elektricitet, men att han ändå drömmer om att komma tillbaka. "Jag hoppas att jag kan återvända. Det är som en dröm, men det ser riktigt illa ut." Jämför med hur läget varit för invånarna i hamnstaden Mariupol. Omni 220524.

Satellitbilder tros visa hur Ryssland stjäl spannmål. Ryssland ser ut att trappa upp stölderna av ukrainskt spannmål, rapporterar CNN med hänvisning till nya satellitbilder över fartygshamnen Sevastopol på Krymhalvön. Bilderna, som är daterade 19 och 21 maj, visar hur två lastfartyg med rysk flagg lastar vad som tros vara spannmål. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare anklagat Ryssland för att stjäla ukrainska livsmedelsprodukter i syfte att sälja det vidare. På bilderna kan man se vad som tros vara spannmål silas ner i ett öppet lastrum på fartygen. Ukrainska myndigheter: 400 000 ton spannmål har tagits från de ockuperade områden (6 maj). Källor till CNN: Ryssland har stulit tusentals ton ukrainsk spannmål (5 maj). Omni 220524.

Stoltenberg om Sverige och Finland: Säker på att vi hittar en väg framåt. Rysslands president Vladimir Putins krig mot Ukraina har slagit sönder freden i Europa. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i sitt tal på Världsekonomiskt forum i Davos. "Vi kanske blev chockade av Rysslands brutala invasion, men vi borde inte vara förvånade. Den här invasionen var en av de bäst förutsedda militära aggressionerna någonsin," säger Stoltenberg. Han pekar på att underrättelseinformation delades av medlemsländerna och att information gjordes offentlig. "Rysslands attack är en del av ett mönster som löpt över många år, där Moskva använder militär kraft för att uppnå sina mål." Stoltenberg hänvisar också till Putins försök att få säkerhetsgarantier från Nato förra året, bland annat krävde Ryssland stopp för fler medlemmar. "Han ville ha mindre Nato vid sina gränser och startade ett krig. Nu får han mer Nato vid gränserna, och fler medlemmar." Sveriges och Finlands beslut att ansöka om Natomedlemskap är historiskt, konstaterar Stoltenberg och tycks referera till Turkiets motstånd. "Jag är övertygad om att vi kommer att hitta en väg framåt vad gäller alla medlemmars säkerhetsfarhågor, och välkomna Natos närmaste partners till familjen." Stoltenberg: Turkiet är en viktig Natomedlem. Omni 220524. Kommentar: Turkiet (Erdogan) är en osolidarisk Nato-medlem som borde uteslutas från Nato.

Biden: "Mörk tid - kriget har blivit en global fråga." "Vi navigerar i en mörk tid i vår gemensamma historia" i och med Rysslands invasion av Ukraina, säger USA:s president Joe Biden på det så kallade Quadmötet i Japan. Mötet, som hålls mellan Japan, Australien, USA och Indien, kom i år att överskuggas av kriget och en växande oro över Kinas agerande i Stillahavsregionen. Kriget har blivit en global fråga, säger Biden. Japans premiärminister Fumio Kishida tillägger att en liknande invasion inte får hända i Asien. Kommentarerna kommer en dag efter att Biden varnat för att Kina "flirtar med faran" när det gäller Taiwan. Han öppnade för att USA kan komma att försvara Taiwan militärt vid en eventuell kinesisk invasion. Fumio Kishida: "Rysslands invasion av Ukraina skakar de fundamentala principerna i den internationella ordningen." Ländernas partnerskap har bland annat till syfte att motverka kinesisk dominans. Oron över Kinas inflytande i Stillahavsområdet har ökat sedan Salomonöarna och Kina i förra månaden ingick en säkerhetspakt. Omni 220524.

Regeringen miljardsatsar på vapensystem från USA. Regeringen satsar upp till 1,3 miljarder på det amerikanska luftvärnsystemet Patriot. Det meddelar finansmarknadsminister Max Elger (S) vid en pressträff. "Det skapar en helt ny förmåga och en unik möjlighet att samverka med andra länder. Även exempelvis Tyskland och Holland använder detta system," säger han. Pengarna ska gå till en nybyggnation av utbildningssalar i försvarets luftvärnsregemente Lv 6 i Halmstad. Dessa salar ska användas för både utbildning och förvaring av systemet. I Patriotsystemet ingår världens mest avancerade luftvärnsrobotar som möjliggör för Sverige att bekämpa luftmål på betydligt längre avstånd än tidigare, kan man läsa på Försvarsmaktens hemsida. När Patriotsystemet införs kan Sverige koordinera luftförsvaret med Natoländer som har samma system. Omni 220524.

Ryssland: Måste stärka de ekonomiska banden till Kina. Ryssland måste stärka sina ekonomiska band till Kina för att upphöra med allt beroende till västländerna, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov enligt Reuters, som hänvisar till ett dokument av utrikesdepartementet. "Nu när väst har intagit en diktatorisk position kommer våra ekonomiska band med Kina att stärkas än mer," sa Lavrov under en frågestund enligt dokumentet. De ekonomiska banden har stärkts sedan krigets start, där Kina nu importerar rekordhöga mängder rysk kol, skriver CNN. Lavrov: Ryssland arbetar för att byta ut varor som importeras från väst. Lavrov: Om västländska länder börjar be om samarbeten är det upp till oss att ta ett beslut. Omni 220524.
Ryska och kinesiska plan nära Japan vid Bidens besök. Ryska och kinesiska stridsflyg har setts flyga tillsammans i närheten av Japans luftrum i samband med amerikanske presidenten Joe Bidens besök i Tokyo. Japan uttrycker ”djup oro” efter händelsen, rapporterar Reuters. Japans försvarsminister Nobuo Kishi fördömde övningen och sa under en presskonferens att han bedömer den 13 timmars låga flygningen i regionen som en trolig provokation från Peking och Moskva. Planen ska också ha flugit över Sydkorea. Ledare från USA, Japan, Australien och Indien, även kallat "the Quad", håller möten i Tokyo för att säkerställa en fri och öppen region kring Indo-Stillahavsområdet. I går väckte Biden starka reaktioner hos Kina när han uttryckte att han är villig att använda militärstyrka för att försvara demokratin i Taiwan. Enligt Kina handlar händelsen om en återkommande militärövning. Nobuo Kishi: "Mer provokativt än tidigare." Kinas och Rysslands första gemensamma militärövning sedan invasionen i Ukraina. Omni 220524.
USA: Visar att Kina fortsatt närmar sig Ryssland. Under tisdagen flög ryska och kinesiska stridsflygplan i närheten av Japans luftrum. Den rysk-kinesiska övningen, som är den första sedan Ryssland invaderade Ukraina för tre månader sedan, var troligtvis planerad ”långt i förväg”, säger amerikanska utrikesdepartementet. Det rapporterar Reuters. Enligt Ned Price, talesperson vid amerikanska UD, visar övningen att ländernas partnerskap är "levande och mår bra". Vita huset har fördömt militärövningen. "Det här visar att Kina fortsätter att närma sig Ryssland, trots den brutalitet Ryssland begår i Ukraina", sa en talesperson från Bidens administration som vill vara anonym, till Washington Post. Övningen demonstrerar ländernas partnerskap. Omni 220524.

Ungern vill inte diskutera oljeembargo på ledarnivå. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har skrivit till europeiska rådets ordförande Charles Michel och framfört att landet inte är villigt att diskutera ett eventuellt oljeembargo mot Ryssland vid nästa veckas ledarmöte. Det rapporterar Financial Times. Ungern uppger att de inte kan stödja det föreslagna sjätte sanktionspaketet utan att få mer information om landet kan få EU-stöd för att bli oberoende av den ryska oljan. FT beskriver den ungerska inställningen som ett hårt slag mot unionens ambitioner att vinna stöd för ett nytt sanktionspaket. Den tyske ekonomiministern Robert Habeck säger sig dock vara optimistisk trots att flera medlemsländer, framförallt Ungern, har invändningar. "Jag tror att vi kan nå ett genombrott inom några dagar," säger han enligt AFP. Orbán säger att det vore ”kontraproduktivt” att diskutera sanktionspaketet givet läget. Det föreslagna sanktionspaketet lades fram för snart tre veckor sedan. Omni 220524.
Ungerns Viktor Orbán inför undantagstillstånd igen. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har på nytt infört undantagstillstånd i landet. Enligt AFP hänvisar han till utmaningarna som följer i och med den ryska invasionen i grannlandet Ukraina. "Världen är på gränsen till en ekonomisk kris", säger premiärministern i ett videoinlägg på Facebook. Nyhetsbyrån noterar samtidigt att det redan råder undantagstillstånd till följd av coronapandemin, något som skulle upphöra nästa vecka. Strax före beskedet ändrade det ungerska parlamentet, där Orbáns parti Fidesz har två tredjedelars majoritet, konstitutionen för att möjliggöra åtgärden. Agerandet fördöms: "Undantagstillståndet har blivit permanent." Ger Orbáns regering möjlighet att styra via dekret. Omni 220524.

Ryska krav om mobilisering: "Värnpliktiga skulle fungera som kanonmat." Ryska krav om en officiell krigsförklaring mot Ukraina med mobilisering av värnpliktiga som följd representerar en "gängse bild" av vad ledande militärer och tjänstemän anser bör göras från ryskt håll. Det säger militärexperten Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD. I en analys skriver USA-baserade tankesmedjan ISW att ryska officersföreningen riktat sådana krav. Elfving beskriver organisationen som ett gäng "hökar" som vill elda på. Själv bedömer han att det vore mer troligt med en partiell mobilisering snarare än en total mobilisering. På en fråga om hur en bredare mobilisering skulle fungera i fält säger han: "Som en köttkvarn. De värnpliktiga skulle bli kanonmat." Omni 220524.

Analys: Detta kan vara den sista stora krigsoffensiven. Med minskade trupper och utrustning är striderna i Donbas sannolikt krigets sista stora ryska offensiv. Det skriver New York Times som med hjälp av kartor går igenom händelseutvecklingen sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen för tre månader sedan. Tidningen beskriver hur de ryska trupperna på senare tid gjort vissa framsteg i öst, men att dessa "segrar" inte är tillräckliga för att Ryssland ska få kontroll över regionen. Bedömningen är att Ryssland har begränsat med tid att vinna mark, och att trupperna blir mer exponerade för motoffensiver ju längre de når. I Sky News säger militäranalytikern Sean Bell att Vladimir Putin troligen har siktet på hamnstaden i Odesa längre västerut, eftersom han vill ta kontroll över kusten och de ukrainska hamnarna. Just nu har Ryssland dock fokus på andra platser, och de mest intensiva striderna pågår kring staden Sievjerodonetsk, säger Bell. Han bedömer att Ryssland just nu har momentum och nämner flera tänkbara scenarion framåt. Ett möjligt scenario är att Ryssland tar kontroll över Donbas men frågan är då om man senare har förmåga att försvara regionen. Vid ett sådant läge skulle de ryska trupperna vara utmattade samtidigt som vapenleveranser från väst strömmar in till Ukraina, säger han. Omni 220524.
Expert: Farligt att säga att Ukraina börjar vinna kriget. Det är för tidigt att säga att kriget är på väg att vända till Ukrainas fördel, anser experter som DN har pratat med. Även om ukrainsk militär har lyckats stoppa ryssarnas framfart i vissa områden har soldaterna inte kunnat genomföra några motoffensiver, säger Ilmari Käihkö, krigsvetare vid Försvarshögskolan. "Det är farligt att säga att Ukraina börjar vinna kriget, det är för tidigt. Man ska verkligen vara noggrann med det. I slutändan kommer kriget bli väldigt långvarigt och då är det många andra faktorer som spelar in," säger han. Även Oscar Jonsson, som forskar i rysk militär krigföring vid Försvarshögskolan, spår att kriget blir långvarigt och påpekar att det inte på något sätt är avgjort. Oscar Jonsson: Ukraina har besegrat dåliga odds. Omni 220525.
Zelenskyj: "Ryssarna avancerar i öst - förstör allt." Ryska trupper avancerar i östra Ukraina och fokuserar på nyckelstäder, säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal enligt AFP. Han konstaterar att situationen i Donbas är "extremt svår" och att "ockupanterna förstör allt där". Den östliga industristaden Sievjerodonetsk har beskjutits från både luften och marken, enligt Luhansks guvernör Sergej Gaidai. "De raderar helt enkelt Sievjerodonetsk från jordens yta, säger han och kallar det en "fullskalig offensiv från alla riktningar"." Gaidai: "Situationen blir tyvärr bara värre och värre." Omni 220525.

Navalnyj förlorade - flyttas till straffkoloni. Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj får inte gehör för sitt överklagande. Det innebär att han ska förflyttas till en straffkoloni med hög säkerhet, meddelar en domstol i Moskva. Behandlingen av Navalnyj ses i väst som helt politiskt motiverad, eftersom Kremlkritikerns popularitet skulle kunna hota president Vladimir Putins regim. I mars fick Navalnyj ett tidigare 2,5-årigt fängelsestraff förlängt till nio år, då han bedömdes skyldig till förskingring och domstolsförakt. Navalnyj överklagade, men på tisdagen avvisade en lokal domstol i Moskva den begäran. Domstolen meddelar att fången därmed ska förflyttas till ett högsäkerhetsfängelse. svt220524.
Navalnyj får avslag på sin överklagan - nio år står fast. Den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs fängelsestraff på nio år står fast efter att han fått avslag på sitt överklagande, skriver Reuters. Navalnyj är dömd till nio års fängelse för ”storskaligt bedrägeri”, anklagelser han förnekar till. Innan domen avtjänade han redan ett två och ett halvt år långt straff för brott mot anmälningsplikten efter en tidigare villkorlig dom. Anledningen till att han bröt mot plikten var att han låg i koma i Berlin efter att ha förgiftats med nervgiftet novitjok. Omni 220524.

Turkisk politiker: Turkiet kan lämna Nato. Devlet Bahçeli, ledare för turkiska nationalistpartiet Nationella aktionspartiet som är allierade till president Erdogan, säger att Turkiet borde fundera på att lämna Nato "om omständigheterna blir svårlösta" och landet tvingas godkänna Sverige och Finlands medlemskap. I ett tal sa Bahçeli att Turkiet inte står utan valmöjligheter. Istället för Nato skulle landet kunna bilda en säkerhetsallians med andra muslimska stater. "Att lämna Nato borde vara på agendan som ett alternativ," sa Bahçeli enligt nyhetsbyrån AP. (svt 220524.) Kommentar: Det vore det allra bästa att Turkiet lämnade Nato, med Erdogan i spetsen hör de inte hemma i ett demokratiskt Europa,

Italiens fredsplan. Ryssland säger att man ännu inte har sett Italiens fredsplan för Ukraina, men att man hoppas få den på diplomatisk väg. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att man därefter kommer att sätta sig in i planen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Så sent som igår rapporterade ryska Interfax att biträdande försvarsminister Andrej Rudenko sagt att man studerar upplägget. Italiens fredsplan inkluderar fyra faser, bland dem ett eldupphör, samtal om Ukrainas "internationella status", ett avtal mellan Kiev och Moskva angående Krim och Donbas och ett avtal om fred och säkerhet i Europa. EU har sagt att man noterat planen och stödjer alla försök att få ett slut på kriget. (svt 220524.)

Så rapporterar ryska medier om kriget: "Dominerar totalt." Kriget i Ukraina dominerar i såväl glättiga morgonprogram som nyhetssändningar. Det konstaterar SVT:s reporter Valeria Helander efter att ha följt de statskontrollerade ryska tv-sändningarna under ett dygn. "Det dominerar totalt," säger hon i Aktuellt. Ukraina utnyttjar civila som mänskliga sköldar för att skydda militära mål. Så lät ett av exemplen på vad som presenteras som nyheter när SVT:s reporter Valeria Helander följde ryska statliga medier under ett dygn. Även samhällsprogram och underhållningsprogram fylls av rysk propaganda. "Väst har förklarat krig i syfte att utplåna Ryssland," hävdar en programledare. Kriget i Ukraina, och västländernas sanktioner, får extremt stort utrymme, framhåller Valeria Helander. "Det dominerar totalt, i alla fall på de statliga kanalernas nyhetssändningar och i samhällsprogrammen," säger hon i Aktuellt. "Även i morgonprogram där allt ska vara väldigt lättsamt tar man upp frågor som till exempel sanktionerna." Bland unga ryssar finns en större skepsis mot de statskontrollerade medierna, menar hon. De tar del av nyheter från andra håll och tar sig runt den statliga internetcensuren. "Den äldre generationen har en större tendens att tro på allt som sägs i nyhetssändningarna," säger Valeria Helander. "Det här splittrar familjer och vänskaper." Någon förhandscensur finns inte i Ryssland, framhåller Per Enerud, Rysslandsexpert vid från Myndigheten för psykologiskt försvar. "Det är ett ganska komplicerat system med en blandning mellan piska och morötter." Bland annat kan enskilda journalister tjäna stora pengar på att sprida budskap som uppskattas av Kreml. Journalisterna får inte fast månadslön. Ersättningen baseras i stället på hur mycket innehåll de får ut, berättar Per Enerud. "Om du gör reportage som kanalledningen gillar får du ut dina knäck, och då blir du rik som ett troll," säger han. Se exempel på propagandan i rysk tv i klippet. svt 220524.

Bevisen mot ryska brigaden i Butja: "Fängslade vår befolkning." Under flera veckor utsattes lokalbefolkningen i Butja för vad som beskrivs som bestialiska övergrepp. Nu pekas en ökänd grupp i den ryska militären ut som ansvariga för flera av krigsbrotten. "De band fast deras ben och fötter och tejpade för deras ögon. De fängslade vår befolkning," säger Rusian Kravchenko, chefsåklagare i Butja-distriktet enligt New York Times. Butja blev centrum för de ryska soldaternas terror i krigets Ukraina. Under 18 specifika dagar under belägringen dödades 12 personer i staden, enligt New York Times som nu rapporterar om nya bevis om krigsbrotten. Förövarna som pekas ut tillhör den 64:e brigaden, en ökänd grupp med ryska soldater som enligt ukrainsk underrättelsetjänst startades 2009. Gruppen består till stor del av soldater från etniska minoriteter och socialt utsatta områden. Med brigaden hade Ryssland ett tydligt mål: att ingjuta skräck och bibehålla kontroll. "Det är konsekvensen av den politiken som nu visar sig i Butja. Utan disciplin och med dessa aggressiva vanor, så verkar de ha skapats för att skrämma befolkningen," säger Mykola Krasny, informationsansvarig på ukrainska militärens underrättelsetjänst. Enligt New York Times anlände gruppen till Butja först efter att ryska styrkor tagit kontroll över staden. Deras uppgift var att hålla belägringen. Under tiden pågick upprepade övergrepp mot lokalbefolkningen. "De band fast deras ben och fötter och tejpade för deras ögon. De slog dem med knytnävar, pistoler och sparkar och utförde avrättningar. De fängslade vår befolkning," sa Rusian Kravchenko, chefsåklagare i Butja-distriktet enligt New York Times. Enligt uppgifter till New York Times var gruppens rykte känt. "De som kommer efter oss är dåliga killar, sa de. Jag tror de hade radiokontakt och visste vilka som skulle komma," säger lokalbon Mykola, 67 som menar att andra ryska soldaterna uppmanade honom att lämna staden innan brigaden hann dit. Hittills har 10 soldater identifierats i gruppen. De utreds nu för krigsbrott. Flera av de misstänkta krigsbrotten ägde rum på gatan Yablonska. Här, på en innergård som användes som bas av de ryska soldaterna, uppges åtta män ha avrättats i mars. En övervakningsfilm som New York Times publicerat visar hur männen förs över en gata under vapenhot. Bilder visar sedan hur männen ligger döda på innergården. I en trappa intill syns flera skotthål. Flera av männen kontaktade sina nära och kära innan de avrättades. "Vi kan inte komma ut. Jag ringer när jag ringer. Jag älskar dig", sa en av männen i ett samtal med sin fru. Kort därefter var han död.
Bevisen mot brigaden. Register över den 64:e brigadens 1600 soldater hittades i datorer som lämnats kvar i den ryska militärens högkvarter i Butja. Fyndets beskrivs som en enorm resurs för krigsbrottsutredarna. Flera av soldaternas sociala medierkonton kunde lokaliseras, bland annat av ukrainska medier. Offer som överlevde har identifierat flera av soldaterna, menar den ukrainske chefsåklagaren Rusian Kravchenko. svt 220524.

Här sponsrar Kina anti-Nato-propaganda på Facebook. Sedan Rysslands invasion av Ukraina får ryska statliga medier inte längre annonsera på Facebook. "I och med det har kinesiska statliga medier istället gått in och fyllt tomrummet," säger Jojje Olsson, journalist och författare, till SVT Nyheter. Enligt SVT Nyheters kartläggning har sidor som Facebook betecknar som "statskontrollerad media från Kina" vid flera tillfällen sponsrat engelskspråkiga inlägg med anti-Nato-budskap på sociala medier-plattformen under den senaste månaden. Att sponsra ett inlägg innebär helt enkelt att man betalar för att ge sitt budskap större spridning, och nå ut till människor som inte följer ens sida. Detta görs oftast med traditionell reklam - men även stora mängder politiskt innehåll förekommer. svt 220524.

Kina utför militärövning vid Taiwan för att varna USA. Kina har genomfört en militärövning runt Taiwan som en "allvarlig varning" till USA att inte interagera med det självstyrande området. Det uppger statliga medier enligt Reuters. Beskedet kommer dagen efter att USA:s president Joe Biden svurit att ingripa militärt om Taiwan skulle attackeras. Biden drog även paralleller mellan Taiwan och den ryska invasionen av Ukraina - något som inte gillades av den kinesiska regeringen, vars hållning är att Taiwan en dag ska återförenas med Kina. "Taiwan-frågan och Ukraina-frågan är fundamentalt olika. Att jämför dem är absurt," säger en talesperson för Kinas utrikesdepartement enligt BBC. Kina ser Taiwan som en del av sitt territorium. USA har snabbat på förbättringen av Taiwans försvar. USA har inga officiella diplomatiska band till Taiwan. Omni 220525. Kommentar: Putin ser också Ukraina som sitt eget territorium. Vladimir Kara-Murza, en rysk oppositionsledare och journalist, säger: "Om Ukraina blir demokratiskt, om ett land som detta bryter sig loss från sitt sovjetiska arv, är det inte bara ett irritationsmoment, utan faktiskt ett existentiellt hot mot en regim som Vladimir Putins." Oliver Bullough, journalist och expert på Ryssland, tillägger: "Med Ukraina är Ryssland en stormakt. Utan Ukraina är det inte det. Jag tror att det är visionen för ryska nationalister. Så när ukrainare förkastade Janukovitj, var det en verklig slag i ansiktet." Ett landmärkesögonblick kom 2007 när han, trots västerländska ansträngningar att nå ut och omfamna den ryske ledaren, genom att involvera honom i deras försök att förbättra världsomspännande relationer, kritiserade USA och sa att världens "unipolära modell" - det vill säga, där USA och dess värderingar är den dominerande makten och ideologin - var "oacceptabelt". Under tiden, vid ett annat toppmöte, sa han till Natos ledare att Ukraina inte existerar. Det var en indikation på vad som skulle komma.

Kinas premiärminister: Svårt att nå tillväxt andra kvartalet. Det kan bli svårt för Kinas ekonomi att nå tillväxt i det andra kvartalet, sa landets premiärminister Li Keqiang i ett tal på onsdagen rapporterar Financial Times. Premiärministern uppmanade myndighetsföreträdare att öka ansträngningarna för att få i gång produktionen igen efter covid-nedstängningarna. "Framstegen är inte tillräckliga, sa han och konstaterade att vissa provinser rapporterar att bara 30 procent av företagen har öppnat igen." Vidare sa han att konkurserna hade ökat med 23 procent i april jämfört med samma månad föregående år och att ekonomin i viss utsträckning är i värre skick nu än under starten av pandemin 2020. Li: Tillväxt inte ett högt mål - långt från ambitionen 5,5 procent. Måste se till att ekonomin växer under andra kvartalet. Omni 220525.

"Kina begår folkmord på uigurer." Tre miljoner uigurer beräknas sitta i koncentrationsläger i den kinesiska provinsen Xinjiang. Barn separeras från sina föräldrar, tvångssteriliseringar utförs och tortyr förekommer och i den läckta dokumenten i Xinjing Police Files ges detaljerade information om övergreppen. "Det Kina utför är ett folkmord på uigurer," säger den uiguriske politikern och aktivisten Dolkun Isa. Ordföranden för den uiguriska världskongressen, politikern och aktivisten Dolkun Isa, lämnade Kina 1994 på grund av hot om frihetsberövande. Sedan 2006 är han tysk medborgare och nyligen var han på besök i Sverige. Den uiguriska världskongressen är liksom alla andra uiguriska organisationer brännmärkt av den kinesiska regeringen som en terroristorganisation. Den verkar i exil men företräder den uiguriska befolkningsgruppen i Xinjiang. "Kina har satt tre miljoner uigurer i koncentrationsläger i Xinjiang," säger Dolkun Isa. Människorättsorganisationer som Amnesty International har rapporterat om slavliknande förhållanden i dessa läger och nyligen publicerade flera medier detaljerade uppgifter över de som sitter i den kinesiska koncentrationslägren. De läckta dokumenten kallas The Xinjiang Police Files och har fått stor uppmärksamhet i medier runt om i världen. Trots detta är det svårt att få vetskap om vad som föregår, eftersom Kina gör sitt bästa för att hemlighålla övergreppen. Men många experter menar att Kina begår folkmord mot uigurerna. Dolkun Isa är tydlig med att brotten mot hans folk faktiskt utgör folkmord: "Liksom Ryssland gör sig skyldigt till ett folkmord i Ukraina så gör även Kina det i Xinjiang," säger han. På sin resa till Sverige har Dolkun Isa träffat svenska parlamentsledamöter. Nu har Dolkun Isa som mål att skapa ett svenskt riksdagsnätverk för uigurerna, en "Uighur Friendship Group". "De uttryckte sitt stöd för vår kamp," fortsätter han. Vad gäller svenska företags roll i relationen med Kina är Dolkun Isa glasklar. "Inga svenska företag ska göra affärer med Kina," säger han. Kriget i Ukraina påverkar även uigurernas situation. FN:s människorättskommissarie Michelle Bachelet var nyligen på besök i Kina och Xinjiang. Det var första gången sedan 2005 som en person på den nivån besökte Kina. Dolkun Isa är dock kritisk till arrangemangen som kringgärdade Bachelets resa: "Vi har länge bett FN-experter att besöka regionen. Vi ville att hon skulle få obehindrad tillgång till lägren, vilket Kina inte gick med på," säger han. Dolkun Isa understryker det positiva i att FN:s människorättsråd har uttalat kritik mot Kinas behandling av uigurer i Xinjiang. Men han vill att världens länder klart och tydligt uttalar att det handlar om folkmord. "Kina är mäktigt. Sverige har en stark ekonomi. Det handlar inte enbart om mänskliga rättigheter, det är folkmord. Och folkmord sker bara på ett fåtal platser," fortsätter Dolkun Isa. Alla stater som har skrivit på folkmordskonventionen har en legal skyldighet att hindra folkmord. Nio parlament i världen har också betecknat behandlingen av uigurerna som folkmord. "Vi driver denna fråga och försöker få lagstiftare att erkänna att det pågår ett folkmord. För snart 75 år sedan sa man "never again" när folkmordskonventionen kom till," säger Dolkun Isa. I FN:s människorättsråd har 43 länder fördömt Kinas hantering av uigurerna och bett Kina att avslöja lägren. Nu har Rysslands invasion av Ukraina puttat denna fråga åt sidan. I september släpps en rapport som Michelle Bachelet har tagit fram. Även i Tibet utsätts människorna för oerhörda kränkningar av mänskliga rättigheter av Kina. Tibetaner världen över vill att rapporten släpps tidigare. Finland, Norge och Danmark ger ganska bra stöd åt uigurernas kamp. "Vi inser att den svenska riksdagen tar sommarledigt snart och att det är valår i Sverige. Men vi vill få till utfrågningar med överlevande och vittnen inklusive familjemedlemmar. Vi har också lämnat skriftliga rekommendationer till den svenska regeringen," fortsätter Dolkun Isa. Dolkun Isa beskriver situationen i Xinjiang som ett svart hål och jämför med Ukraina: "I stort sett alla länder har enats mot den ryska aggressionen. Det handlar om demokrati, rättsstatsprincipen och världsfred. Alla länder borde enas i att karaktärisera det Kina gör i Xinjiang som folkmord. Fler än en miljon barn har skiljts från sina föräldrar med våld. Människor dödas och tvångssteriliseringarna ökar." GlobalBar 220525.

Ryssarna avancerar - men inte så snabbt som tänkt. Rysslands armé har under den senaste veckan skördat större framgångar i Ukraina än vad man har gjort tidigare under hela maj. Det skriver den USA-baserade tankesmedjan The Institute for the Study of War (ISW) i en uppdatering i natt. Men framstegen är alltjämt långsamma och mindre än vad Kreml räknat med, enligt ISW. "De möter fortsatt ukrainskt försvar. Det utgör inget större genombrott", twittrar tankesmedjan. Vidare skriver ISW att det är sannolikt att ryska styrkor genomför flera parallella omringningsförsök av mindre områden i Donetsk och Luhansk. Omni 220525.

"Öka sanktionerna - om 50 år har vi glömt inflationen." Omvärlden måste gå fram med betydligt tuffare sanktioner mot Ryssland. Det skriver Andrij Jermak, som är stabschef till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, i en debattartikel i Financial Times. Han skriver att västvärlden har ignorerat Putins våldsamheter i decennier, vilket har fått den ryska presidenten att tro att han kommer undan med allt så länge som den ryska gasen flödar. Bara ett "fullständigt energiembargo", gällande såväl olja som gas, skulle ändra på detta. Jermak medger att länder runtom i världen kommer att få betala ett ekonomiskt och socialt pris för mer omfattande sanktioner. "Men det måste vägas mot krigets mänskliga kostnad och risken med passivitet. Om en seger i Ukraina uppnås kommer de som värdesätter frihet att kunna läsa om det i historieböckerna i hela världen om 50 år. Inte om de kortsiktiga inflationseffekterna av sanktionerna", skriver han. Andrij Jermak föreslår en lång rad nya sanktioner i debattartikeln. Volodymyr Zelenskyj i tal: Inför maximala sanktioner mot Ryssland. Omni 220525.

Ryssland: Fler ukrainare ska kunna få ryskt pass. Det kommer bli lättare för ukrainare i de södra delarna av regionerna Zaproizjzjia och Cherson att bli ryska medborgare och därmed få ryska pass. Det meddelade Kreml i ett uttalande under onsdagen, rapporterar AFP. Dekretet, som har signerats av den ryske presidenten Vladimir Putin, utökar ett system som funnits sedan 2019 för invånare i områden i regionerna Donetsk och Luhansk som kontrolleras av proryska separatister. Den södra delen av Cherson uppges vara under full kontroll av ryska trupper. Sydöstra Zaproizjzjia är delvis kontrollerade av Moskva, enligt AFP. Omni 220525.

Expert: Sverige har inget vapenembargo mot Turkiet. Ett av Turkiets fem krav på att godkänna de svenska och finska Natoansökningarna är att Sverige ska slopa vapenembargot mot landet, men något sådant finns inte mot Turkiet. Det säger Karl Evertsson, chef för Krigsmaterielgruppen på Inspektionen för strategiska produkter (ISP), till Ekot. "Utan det görs en bedömning från fall till fall utifrån de ansökningar som inkommer till myndigheten från svenska exportörer." I dag träffar finska och svenska delegationer en av president Recep Tayyip Erdogans närmaste rådgivare för att diskutera Turkiets krav. ISP kontrollerar vapenexport från Sverige. Sedan 2019 har det inte skickats några vapen från Sverige till Turkiet - men det finns inget generellt hinder för vapenexport. Omni 220525.
Turkiet: Fått positiva signaler om vapenexport. Samtalen i turkiska huvudstaden Ankara har varit konstruktiva och parterna har enats om att förhandlingarna ska fortsätta. Det skriver det finländska presidentkansliet i ett uttalande, rapporterar TT. Frågan som diskuterats under dagen är Turkiets nej till Sveriges och Finlands Natoansökningar. För att ändra sig kräver president Erdogan bland annat att Sverige slutar att ge "politiskt stöd till terrorism" och vid en presskonferens under onsdagen sa statsminister Magdalena Andersson att man håller på att gå igenom kravlistan. "Vi kommer försöka reda ut en del oklarheter som funnits i medierna och på olika håll," sa hon. Erdogans talesperson Ibrahim Kalin uppger att man sett ett visst närmande från Sverige och Finland om att lätta på regleringarna kring vapenhandeln. Statsminister Magdalena Andersson: Det finns en del oklarheter att vi säljer vapen och vart våra biståndspengar går. Mötet hölls i Turkiets presidentpalats och pågick i fem timmar. PKK central fråga vid svensk-turkiska mötet i Ankara. Omni 220525.

Ryssland slopar övre åldersgräns för nya soldater. Rysslands parlament har röstat ja till att ta bort den nuvarande gränsen på 40 år för värvning av nya soldater, rapporterar flera medier. Enligt The Guardian kan det ses som en indikation på att Ryssland börjar få ont om soldater att sätta in i kriget. Tidigare kunde bara ryssar i åldrarna 18 till 40 år få ett militärkontrakt. För utlänningar låg den övre gränsen på 30 år. Enligt Ryssland är tanken bakom den nya åldersgränsen att det behövs professionella specialister för att kunna använda högtekniska vapen, vilket "de enligt erfarenhet blir vid 40 till 45-års ålder". Det rapporterar den brittiska tidningen och hänvisar till ett utkast från lagförslaget. Omni 220525.

Ryssland: Öppnar hamnarna - mot slopade sanktioner. Ryssland är villigt att öppna upp en humanitär korridor för fartyg som exporterar mat från Ukraina, i utbyte mot att vissa sanktioner släpps. Det rapporterar flera medier och hänvisar till ett uttalande från Rysslands vice utrikesminister Andrej Rudenko. "Vi har upprepade gånger konstaterat att en lösning på matproblemen kräver en övergripande strategi, som inkluderar att sanktioner mot Rysslands export- och finansiella transaktioner upphävs." Den nuvarande hamnblockaden har skapat stora problem för Ukraina, som är en av världens största exportörer av bland annat havre, majs, solrosolja och rapsolja. Det har gjorts försök att flytta exporten via andra transportvägar, men kriget försvårar möjligheterna, säger Litauens president Gitanas Nauseda, rapporterar Bloomberg. Nauseda: Det gjordes nyligen ett test där spannmål transporterades med tåg via Polen till en hamn i Litauen - tog tre veckor. Ukrainas utrikesminister anklagar Ryssland för att använda sig av utpressning. Ryssland: En humanitär korridor skulle innebära att vi även tar bort alla utplacerade minor i vattnet. FN har krävt att Ryssland stoppar hamnblockaden för att minimera den globala matbristen. Storbritanniens försvarsminister ringde under onsdagen till Ryssland och krävde att stopp på hamnblockaden. Omni 220525.
Ukraina: Ryssland utpressar världen med "sitt spel". Ryssland utpressar världen genom att kräva lyfta sanktioner i utbyte mot att den ryska hamnblockaden i Ukraina lättas, skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kulebo på Twitter. "Alla utländska politiker eller tjänstemän som funderar på att acceptera detta spel borde först besöka gravarna till de mördade ukrainska barnen och prata med deras föräldrar." Den nuvarande hamnblockaden har stoppat upp Ukrainas exporter av spannmål, vilket har lett till stigande matpriser runt om i världen. Under onsdagen gjorde Rysslands utrikesminister Andrej Rudenko ett uttalande om att landet är villigt att öppna upp en humanitär korridor för fartyg som exporterar mat från Ukraina, i utbyte mot att vissa sanktioner släpps. Över 20 000 ton spannmål är fast i Ukrainas hamnar. Omni 220525.

Ukraina vill införa krav på visum för ryska medborgare. Ukrainas regering har beordrat ett slut på möjligheten för ryska medborgare att resa in i Ukraina utan ett visum, rapporterar Reuters. Beslutet ska bygga på en motion från en invånare, som ansåg att de nuvarande gränsreglerna var problematiska med tanke på det pågående kriget, uppger landets regering på sin hemsida. "Jag stöder behovet av att stärka kontrollerna av ryska medborgares inresa", skriver president Volodymyr Zelenskyj. Zelenskyj: Jag har skickat ett brev till Ukrainas premiärminister där jag ber honom att få till ett visumkrav. Rysslands president undertecknade tidigare i maj ett påbud om att införa visumkrav för Ukraina och flera andra länder som anses "ovänliga". Omni 220525. Kommentar: Visumkriav också för alla ryska soldater i Ukraina!!!

Rysslands nya taktik bidrar till större ryska framsteg. Rysslands strategiska skifte från att ha riktat in sig på stora delar av Ukraina till att fokusera på en 75 mil lång landsträcka i östra Ukraina har gett resultat. Det skriver New York Times, som pekar på att förändringen möjliggör både att landets vapenkraft kan koncentreras och att sträckan för vapentransporter från Ryssland minskar. I nuläget riktar Ryssland främst in sig på den östliga industristaden Sievjerodonetsk, som är den östligaste staden i Ukraina som fortfarande kontrolleras av Ukraina. Det skriver tidningen och hänvisar till ett uttalande från det regionala styret, som uppger att Ryssland anfaller från tre håll. Enligt ukrainska tjänstemän är Rysslands mål att använda samma typ av belägringstaktik som i Mariupol, för att ta full kontroll över Donbas-regionen. Under det senaste dygnet har minst sex personer dött i Sievjerodonetsk och vatten- och elförsörjningen har slagits ut. Donbas-regionens militär: Humanitära förnödenheter kan än så länge fortfarande nå Sievjerodonetsk. Ukraina: Ryska styrkor riktar medvetet in sig på skyddsrum där civila gömmer sig. Omni 220525. Kommentar: Med andra ord, Putin och Ryssland krigar mot den civila befolkningen i Ukraina.

Ukraina om passbeskedet: "Kriminellt av Putin." Kremls besked om att det ska bli lättare för invånare i rysskontrollerade områden i södra Ukraina att få ryska pass har inte tagits emot väl i Kyiv, rapporterar The Guardian. Ukrainas utrikesdepartement kallar utspelet för ett "kriminellt initiativ" som kränker Ukrainas territoriella integritet och bryter mot internationell rätt. Dekretet, som har signerats av den ryske presidenten Vladimir Putin, bygger vidare på ett system som funnits sedan 2019 för en del invånare i de separatistkontrollerade regionerna Donetsk och Luhansk. "Det förenklade systemet kommer att göra det tydligt för oss alla att Ryssland inte bara är här en längre period utan för alltid," säger Kirill Stremousov, som utsetts till tillförordnad regional ledare i Cherson av Kreml, till den ryska nyhetsbyrån Ria. Kreml: De som ansöker om ett ryskt pass behöver varken ha bott i Ryssland eller kunna tala språket. Dekretet signerades på onsdagen. Omni 220526.

Strateg: "Tiden är på väg att rinna ut för Turkiet." Turkiets centralbank väntas inte höja räntan i eftermiddag, trots en skenande inflation och risk för valutakris. Det spår en enig analytikerkår inför räntebeskedet klockan 13.00 i dag, skriver TT. SEB:s chefsstrateg för tillväxtekonomier, Per Hammarlund, säger till nyhetsbyrån att "tiden håller på att rinna ut för Turkiet". Utan räntehöjning väntas nämligen den redan pressade valutan pressas ner ytterligare, vilket lyfter inflationen ännu mer. ”En omöjlig situation”, säger Hammarlund och varnar för valutakris: "Så länge de inte vill höja räntan kommer vi få se en kris för liran inom en-tre månader. Omni 220526.

Ukraina föreslås ge upp mark för fred - Zelenskyj: "Kalender från 1938." USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger tycker att Ukraina ska ge upp mark till Ryssland för att få ett slut på kriget. Förslaget uppskattas inte av den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, skriver TT. "Det verkar som att Kissingers kalender inte är från 2022 utan från 1938, säger han och syftar på försök att blidka Nazityskland under andra världskriget. Kissingers uttalande kom i tisdags under ett videotal på det ekonomiska toppmötet i Davos. Han förespråkade bland annat att Krym och delar av Donbas skulle tillfalla Ryssland. "Oavsett vad den ryska staten gör, finns det alltid någon som säger 'låt oss ta deras intressen under beaktande'. I år, i Davos, hörde vi det igen, säger Zelenskyj. Kissinger tycker att fredsförhandlingarna ska fokusera på att skapa nya gränser längs den konfliktlinje som fanns före invasionen. 82 procent av ukrainarna vill inte ge upp mark till Ryssland, enligt undersökning. Omni 2220526.

Turkisk källa: Förhandling om efterfrågat vete pågår. Turkiet har inlett förhandlingar med både Ryssland och Ukraina om exporten av spannmål från rysskontrollerade ukrainska hamnar, uppger en anonym turkisk regeringskälla för Reuters. "Det kan ske genom att öppna en korridor från Turkiet," säger källan. Drygt 20 miljoner ton spannmål är fast i Ukraina till följd av kriget, vilket skapat en oro för svält i länder som annars är beroende av försörjningen. Moskva har uppgett att man är villig att släppa igenom spannmålet och skyller exportstoppet på omvärldens sanktioner. "Problem med logistik, transport, försäkring och banköverföringar har hindrat exporterna," påstår den ryske FN-ambassadören Vassily Nebenzia. Källan: Turkiet förhandlar med både Ukraina och Ryssland. Ukrainas utrikesminister om ryska blockaden av hamnar: "Man hittar inte ett bättre exempel på utpressning." Innan kriget exporterade Ukraina 4,5 miljoner ton spannmål per månad. Omni 220526.

Armén använder elcyklar för att spana på ryssar. Under andra världskriget användes motorcyklar i hög utsträckning av soldater som behövde ta sig fram snabbt. I kriget i Ukraina har i stället militärgröna elcyklar blivit en viktig tillgång för landets armé, rapporterar Washington Post. Cyklarna kan komma upp i en hastighet på 88 kilometer i timmen och är dessutom relativt tysta vilket gör dem användbara under spaningsuppdrag. De används också för att transportera mediciner och röja minor, enligt tillverkare som tidningen har pratat med. Fördelarna med elcyklar har uppmärksammats även på andra håll i världen. Australisk militär har lanserat en ny satsning på tester av elcyklar och i Norge har vakter som patrullerar landets gräns mot Ryssland fått tillgång till fordonen. Omni 220526.

Israel uppges säga nej till antirobotsystem till Ukraina. Israel säger nej till USA:s förfrågan om att skicka antirobotsystem till Ukraina. Det avslöjar Axios med hänvisning till två källor från USA och Israel. Systemen tillverkas i Tyskland, men med israelisk teknologi och med en israelisk licens. Enligt de existerande kontrakten måste Israel godkänna alla förflyttningar till en extern part. Axios konstaterar att Bidenadministrationen har försökt att påverka Israels position under kriget i Ukraina, vilket tros ha bidragit till att landet gradvis har intagit en mer pro-ukrainsk hållning. Men inga avancerade vapen har ännu skickats. Enligt en israelisk källa oroar sig Israel för att ryska soldater ska dödas med deras vapen. Det skulle kunna resultera i att ryssarna skadar israeliska intressen i Syrien, eftersom Ryssland har stor makt över utvecklingen i landet. Pentagons talesperson: "Vi kommer inte att diskutera detaljerna." Israel går en svår balansgång mellan Ryssland och Ukraina. Omni 220526.

Över 40 städer har attackerats i regionen Donbas i östra Ukraina och ett dussintal höghus har beskjutits, uppger lokala myndigheter på torsdagen. Minst fem personer uppges ha dödats och tolv skadats, skriver Reuters. Rysslands offensiv i Ukraina fokuserar på de östra delarna av landet och tusentals trupper har omgrupperats till området. I nuläget försöker rysk militär omringa staden Sievjerodonetsk för att driva ut ukrainska styrkor och ta kontroll över provinsen Luhansk. Enligt inrikesdepartementets rådgivare Vadym Denisenko rör det sig om 25 ryska bataljonsgrupper, rapporterar Sky News. "Allt är nu fokuserat på Donbas," säger han. Lokala myndigheter i Donbas: Många bostadshus och flera skolor har förstörts. Luhansk guvernör: Vi har ont om vatten och saknar el. Omni 220526.

Putin: Det är lika bra att företagen lämnar Ryssland. Att västerländska företag valt att lämna Ryssland till följd av invasionen av Ukraina "kan vara för det bästa". Det sa den ryske presidenten Vladimir Putin när han deltog via videolänk på ett ekonomiskt forum med tidigare sovjetstater i Kirgizistan, skriver Reuters. Putin sa också att det är omöjligt att skära av Ryssland från västvärldens teknologi, oavsett sanktioner. Putin deltog i mötet via videolänk. Ryssland förbereder sig för att ta över västerländska företag. Kreml beskyller väst för spannmålskrisen. Omni 220526.

Scholz: Putin får inte vinna - vi accepterar inte det. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz uppmanar fler länder att ansluta sig till sanktionerna mot Ryssland för att isolera landet ytterligare, rapporterar Bloomberg. I ett tal under det ekonomiska toppmötet i Davos bjöd han in ledarna i Indien, Indonesien, Sydafrika, Senegal och Argentina till G7-ländernas toppmöte i Bayern i juni. "Det handlar om att göra det klart för Putin att det inte kommer bli någon dikterad fred. Ukraina kommer inte att acceptera det, och inte vi heller." Scholz sa vidare att den ryske presidenten har misslyckats med sina strategiska mål i Ukraina. Han tror att Vladimir Putin sannolikt kommer vilja förhandla så fort han inser att hans planer är omöjliga att genomföra. "Putin får inte vinna sitt krig. Och jag är övertygad om att han inte kommer att göra det." Tyskland är för närvarande ordförandeland för G7. Omni 220526.

Finlands statsminister är i Ukraina - mötte Zelenskyj. Finlands statsminister Sanna Marin har dykt upp på ett oaviserat besök i Ukraina, rapporterar flera medier. Bilder visar hur hon iklädd en skottsäker väst har besökt städerna Butja och Irpin som ligger några mil norr om huvudstaden Kyiv, skriver Yle. På president Volodymyr Zelenskyjs Instagram kan man även se att Marin har besökt honom. "Tack till Finlands statsminister Sanna Marin för ditt besök och ditt stöd", skriver Zelenskyj. Omni 220526.

Två ryska soldater erkänner krigsbrott: "Vi sköt." Två ryska soldater erkände på torsdagen sig skyldiga till krigsbrott i Ukraina, rapporterar flera medier. De två artilleristerna, Aleksandr Bobikin och Aleksandr Ivanov, anklagas för att ha beskjutit en stad i östra Ukraina, vilket ledde till att en utbildningsinrättning förstördes, säger åklagare. "Jag är fullständigt skyldig till de brott som jag är anklagad för (...) Vi sköt mot Ukraina från Ryssland," sa Bobikin till domstolen enligt Reuters. Rättegången är den andra om krigsbrott som hålls i Ukraina sedan invasionens start. Tidigare har en 21-årig rysk soldat dömts till livstids fängelse för att ha mördat en 62-årig obeväpnad man på öppen gata. Åklagare yrkar på 12 års fängelse för soldaterna. Omni 220525.
Undersöker 14 000 anklagelser om krigsbrott: "Varje dag får vi fler." Ukrainas chefsåklagare Iryna Venediktova utreder nästan 14 000 fall av påstådda krigsförbrytelser utförda av ryska styrkor, berättar hon i en BBC-intervju. "Varje dag får vi fler. Det är hundra eller tvåhundra extra beroende på dagen." Hittills har en person dömts för krigsbrott sedan den ryska invasionen startade för tre månader sedan. Under torsdagen erkände ytterligare två ryska soldater att de gjort sig skyldiga till krigsbrott. Chefsåklagaren: Den vanligaste anklagelsen om krigsbrott handlar om förstörda byggnader, främst skolor och sjukhus. Försvarsadvokaten ber om mildare straff och menar att soldaterna följde order och ångrar sig. Omni 220526.

USA: Ryssland har förlorat närmare tusen stridsvagnar. Hittills har Ryssland förlorat uppemot tusen stridsvagnar och minst 350 artilleripjäser i kriget i Ukraina, uppger en amerikansk myndighetstjänsteman för CNN och andra medier. Enligt uppgifterna har ryssarna även förlorat över 50 helikoptrar och över 30 stridsflygplan. Trots förlusterna bedömer USA att Ryssland fortfarande har stora resurser att ta av. "Ryssarna är fortfarande överlägsna när det gäller antalet personer, utrustning och vapen och vi måste komma ihåg det," säger tjänstemannen. Omni 220526.

Kadyrovs kryptiska ord om Polen: "Ska visa dem." Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov har siktet inställt på Polen. Nu uppmanar han landet att be om ursäkt för färgattacken mot den ryske ambassadören den 9 maj i Warszawa. Om de inte blidkar honom säger han sig "vänta på order": "Sen ska vi visa dem." Den hårdföre diktatorn, tillika överbefälhavaren för den tjetjenska armén, Ramzan Kadyrov hävdar i ett videoklipp att "problemen i Ukraina är avslutade" och att han nu har siktet inställt annorstädes. "Jag är nu intresserad av Polen," säger han i det kryptiska meddelandet som uppmärksammats av BBC-journalisten Francis Scarr. "Efter Ukraina, så fort vi får order, så ska vi på sex sekunder visa dem vad vi är kapabla till," fortsätter Kadyrov. Kadyrovs trupper har av människorättsorganisationen GFB V International pekats ut som ansvariga för 75 procent av de kränkningar mot männskliga rättigheter som inträffat i Tjetjenien. Han har också kopplats till såväl beställningsmord som tortyr. Bakgrunden till Kadyrovs kryptiska ord om Polen är en händelse som inträffade i Warszawa den 9 maj. Då den ryske ambassadören i Polen, Sergej Andrejev, fick röd färg kastad över sig när han skulle lägga blommor på en kyrkogård för sovjetiska soldater under minnesdagen för Sovjets seger över Nazityskland. "Ni ska förstås dra tillbaka era vapen, och era legoknektar. Men också be om ursäkt för vad ni gjorde mot vår ambassadör," säger Kadyrov i klippet. "Vi kommer inte låta det passera." Kadyrov har vid flera tillfällen hävdat att han deltar aktivt i den ryska ockupationsmaktens krig i Ukraina. Hans soldater pekas ut som ansvariga för massakern av hamnstaden Mariupol - och själv har han publicerat filmer på sig där han påstått sig befinna sig i flygbasen Hostomel. Den filmen hävdade dock den ukrainska säkerhetstjänsten var falsk, och menade att Kadyrov snarare befann sig i sitt palats i Tjetjenien. Exp 220525.

Ryska politikern: "Vi är ledande i fredsrörelsen:" Ryska politikern: "Vi är ledande i fredsrörelsen." Över 8 000 civila har fallit offer för Rysslands våldsamma krig i Ukraina. Men den ryske parlamentsledamoten Dmitryj Novikov hävdar att landets invasion går i fredens tecken. "Vi är världsledande i fredsrörelsen," hävdar han i rysk statskontrollerad tv. Den ryska regeringen hävdar att de inte bedriver något krig i Ukraina. Enligt deras utsagor rör det sig enkom om en "särskild militär operation" som de hävdar ska bekämpa en påstådd nazism i Ukraina. Sedan den "särskilda militära operationen" inleddes den 24 februari har över 8 468 civila fallit offer för den ryska ockupationsmaktens bomber och kulor, enligt FN:s människorättsorgan OHCHR. Parallellt med detta utreds också påstådda krigsbrott begångna av de ryska trupperna i flera av den ukrainska huvudstaden Kievs förorter. Trots detta går den ryska invasionen i fredens tecken, hävdar Dmitryj Novikov, parlamentsledamot för det kommunistiska partiet i statsduman. "Vi agerar som världsledande i fredsrörelsen", hävdar han i rysk stats tv, enligt BBC-journalisten Francis Scarr. I programmet upprepade han också president Putins ogrundade påståenden om att invasionen syftade till att ”avnazifiera och avmilitarisera” Ukraina. "Vi försöker rädda världen från ett tredje världskrig," menar Novikov. Parallellt med kriget i Ukraina har Ryssland hotat såväl Sverige som Finland med "militärtekniska åtgärder" i händelse av att de ansluter till försvarsalliansen Nato. Exp 220526.

Rädsla sprids i Charkiv - första attacken på veckor. Under torsdagen besköts Ukrainas näst största stad Charkiv med artillerield för första gången på två veckor. De nya attackerna har fått många att oroa sig över att staden fortfarande kan vara ett ryskt mål, skriver The Guardian. Livet i Charkiv hade innan gårdagens beskjutning börjat återvända till ett mer normalt tillstånd, efter att ryska trupper tryckts tillbaka från dess utkanter. "I två veckor har det varit relativt tyst (...) Jag tror att det här är dem som säger ”hej, vi är fortfarande här” för att försöka skapa panik," säger guvernören Oleh Synehubov. Minst nio personer ska ha dödats och 17 skadats i attackerna, enligt Synehubov. Omni 220527.

Kina köper mer rysk olja än någonsin förut. Rekordvolymer av rysk olja strömmar nu till Kina och Indien, sedan västvärlden begränsat sin import. Mellan 74 och 79 miljoner fat fraktades under senaste veckan, jämfört med 27 miljoner fat strax före invasionen av Ukraina, rapporterar Bloomberg. Asien gick i april om Europa som den största köparen av ryska olja, för första gången någonsin. Och det gapet kommer att öka i maj, enligt data- och analysföretaget Kpler i Singapore. "Några av de intresserade köparna i Asien är mer motiverade av ekonomi snarare än av att ta politisk ställning," säger Jane Xie, senior oljeanalytiker på Kpler. Oljetransporten från Ryssland ökar till havs. Europas embargo ökar knyter Ryssland och Kina närmare varandra. Omni 220527.
Sri Lanka köper rysk olja för att lösa bränslekrisen. Konkurshotade Sri Lanka köper olja från Ryssland för att lösa den extrema bristen på bensin och diesel, rapporterar Bloomberg. Landet startar nu upp sitt enda raffinaderi som stått stilla i över två månader, meddelar Sri Lankas energiminister, Kanchana Wijesekera, på Twitter. Det är fortfarande oklart hur Sri Lanka kommer att betala för leveransen. Ryska oljan ska lösa bränslekrisen tillfälligt. Omni 220527.

Teater i Mariupol sönderbombad av Ryssland. Video 0:30 svt 220527.
Stålverket Azovstal totalförstört av Ryssland. Video 0:33 svt 220527.
Skola i Tjernihiv skjuten i ruiner av Ryssland. Video 0:22. svt 220527.
Stadshuset i Charkiv utblåst av Ryssland. Video 0:18. svt 220527.
Bostadshus i Kiev bombat av Ryssland. Video 0:23. svt 220527.

Sievjerodonetsk är krigets nyckelstad: "Ryssland har övertaget, vi gör allt vi kan." Minst 1 500 personer har dött i staden Sievjerodonetsk i regionen Donetsk i östra Ukraina under kriget, uppger borgmästaren Oleksandr Stryuk enligt AP. Enligt honom bor fortfarande mellan 12 000 och 13 000 människor i staden, som till stor del har förstörts i den ryska offensiven. Den ryska militären försöker nu omringa staden från tre olika håll. "Ryssland har övertaget, men vi gör allt vi kan," säger generalen Oleksij Gromov enligt Reuters. Dessutom försöker ryssarna skära av en huvudväg in till staden, och striderna om vem som ska kontrollera vägen uppges vara hårda. Utöver Sievjerodonetsk och grannstaden Lysychansk kontrollerar Ryssland i princip hela Luhanskregionen som ingår i Donbas i östra Ukraina. Enligt Reuters anser militäranalytiker att slaget om städerna är mycket viktigt och att striderna kan utgöra en möjlig vändpunkt i kriget. Omkring 85 till 90 procent av Sievjerodonetsk uppges vara svårt skadat. Rysslands nya mål i kriget är att ta över östra Ukraina. Omni 220527.

Zelenskyj: Jag har försökt anordna möte med Putin. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han upprepade gånger försökt anordna ett möte med sin ryske motsvarighet Vladimir Putin. Det rapporterar Reuters. "Jag säger inte att jag eller vårt folk är sugna på att prata med honom, men vi måste möta verkligheten och inse vad vi genomlider just nu," säger han inför en indonesisk tankesmedja. Ryssland tycks dock inte vara redo för seriösa fredsförhandlingar, säger Zelenskyj. Kreml menar att Zelenskyjs uttalande är "motsägelsefulla", och beskyller Ukraina för att fredsförhandlingarna står stilla. Zelenskyj: Vi vill ha tillbaka vår mark. Ryssland har vunnit mark i östra och södra Ukraina. Pro-ryska separatister uppger att de tagit kontrollen över Lyman. Omni 220527. Kommentar: Ryssland har stulit mark i östra och södra Ukraina.

Johnson vill ge Ukraina omdiskuterat robotsystem. Boris Johnson oroar sig för att Ryssland forsätter att göra små, men påtagliga, framsteg i Donbas i Ukraina. Det säger den brittiska premiärministern i en intervju med Bloomberg TV. Johnson uppmanar västvärlden att skicka fler vapen till Ukraina, även robotsystemet M270 MLRS, som kan träffa mål på mycket längre avstånd. Ukraina har bett om sådana system till östra delarna av landet, men förfrågan har mötts av tvekan. En farhåga är att robotarna kan korsa gränsen till Ryssland, med flit eller oavsiktligt, vilket skulle öka risken för direktkonfrontation mellan väst och Ryssland. Boris Johnson säger också att han inte tror på förhandlingar med Putin. "Hur kan man förhandla med en krokodil när den är mitt uppe i att äta upp ditt vänstra ben? Killen går verkligen inte att lita på." Däremot säger Johnson nej till att britterna ska hjälpa Ukraina med minröjning. Omni 220527.

Källor till CNN: USA gör sig redo att skicka raketsystem. Ukraina har återkommande bett om raketsystemen MLRS och HIMARS från västvärlden. Nu förbereder sig USA för en leverans där även avancerade system för långdistansrobotar ska ingå, säger källor till CNN. Enligt källorna kan detta meddelas redan nästa vecka. USA har tvekat i flera veckor. Raketsystemet skjuter betydligt längre än något annat system som Ukraina för tillfället använder sig av, vilket ökar oron för att Ryssland skulle se leveransen som en provokation. En annan oro handlar om huruvida USA har råd att ge bort så många avancerade vapen, enligt källuppgifterna. Newsweek skriver att MLRS-systemet har tagit sig upp överst på Ukrainas önskelista under de senaste veckorna. Oleskandr Merezjko, ordförande för Ukrainas utrikesutskott, säger att raketartillerifordon behövs för att "rädda livet på våra soldater och civila". Omni 220527.
Ukraina vill ha raketsystem - Pentagon duckar frågor. Omni 220528.

Fem svenska politiker pekas ut som terrorister i Turkiet. Turkiet pekar ut fem svenska politiker med kurdisk bakgrund som terrorister, rapporterar Ekot. Landet anklagar dem för att ha kopplingar till den terrorstämplade organisationen PKK. EU-parlamentarikern Evin Incir (S) är en av dem som pekas ut. "Jag känner mig sårad och förbannad över de lögner som sprids, det är oacceptabelt," säger hon. Enligt Yavuz Baydar, turkisk journalist och krönikör på SvD, saknar anklagelserna grund. Det är fem svenska kvinnor som pekas ut. Kvinnorna anklagas bland annat för att ha stridit för PKK. Omni 220527.
Linde: "Allvarliga anklagelser som saknar grund." Turkiets nya anklagelser mot svenska politiker är "allvarliga anklagelser som saknar grund", skriver utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter. "Våldet, terrorismen och extremismen har ingen plats i vårt demokratiska samhälle." Turkiet har pekat ut fem svenska politiker med kurdisk bakgrund som terrorister, rapporterar Ekot. Landet anklagar dem för att ha kopplingar till den terrorstämplade organisationen PKK. Omni 220527.

Lavrov: Västvärlden för ett fullskaligt krig mot oss. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov anklagar västvärlden för att föra ett "fullskaligt krig" mot Ryssland, samt mot dess invånare och kultur. "Väst har förklarat krig mot oss, mot hela den ryska världen," säger Lavrov, och beskriver det som "absurt". Lavrov anklagar också USA för att använda en lång rad verktyg - från sanktioner till "falsk propaganda" - för att ge sig på Ryssland. Han beklagar sig också över att detta "uppmuntras" av många andra västländer. Det har gått över tre månader sedan Ryssland startade kriget i Ukraina. Men i den ryska propagandan kallas kriget i stället för en "särskild militär operation". Lavrov: I många länder har rysskräcken nått nya höjer. Han konstaterar att det blir svårt att reparera relationen i närtid. Omni 220527.

Ukrainska staden Lyman ska ha fallit till Ryssland. Staden Lyman i östra Ukraina har fallit till de ryska styrkorna. Det uppger den ukrainske presidentens rådigare Oleksiy Arestovych enligt BBC. "Enligt overifierad data har vi förlorat staden Lyman," säger han. Lyman har länge varit ett mål för de ryska styrkorna då det finns ett viktigt järnvägsnav i staden. Reuters skriver att övertagandet innebär att två tredjedelar av Sievjerodonetsk, där intensiva strider pågår, nu är omringad av ryska trupper. Omni 220527.

Ortodoxa kyrkan i Ukraina klipper sina ryska band. Delen av Ukrainas ortodoxa kyrka som följer den ryske patriarken Kirill av Moskva meddelar att de klipper alla band till Ryssland med anledning av invasionen av Ukraina, rapporterar AFP. "Vi håller inte med patriark Kirill av Moskva om kriget," säger kyrkan i ett uttalande. Kirill av Moskva har varit väldigt tydlig i sitt stöd för Vladimir Putins invasion av Ukraina. Den ukrainska ortodoxa kyrkans ledare har tidigare sagt att han ser ryssar och ukrainare som ett folk med en religion och att de ryska soldaterna därför inte är någon fiende. Nu skriver kyrkan i sitt uttalande att kriget bryter mot guds budord och att de skickar sina kondoleanser till alla som har förlorat en anhörig i kriget. Ukraina ses som en väldigt viktig del av den ryska kyrkan. 2019 bildades en ny ortodox kyrka i Ukraina som är självständig från Ryssland och det har länge pågått en konflikt om ryskt inflytande i den ukrainska kyrkan. Omni 220527.

Rysk offensiv i östra Ukraina - tar kontroll över järnvägsknut. Ryska trupper har gått in i staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina, uppger Serhiy Gaidai, guvernör i Luhansk-provinsen, på Telegram enligt Reuters. Samtidigt säger sig ryska separatister ha tagit över järnvägsknuten Lyman. Ryssland har de senaste veckorna riktat in sig på östra Ukraina - bland annat Luhansk-regionen. Nu kommer rapporter om att striderna intesifierats. Brittiska försvarsdepartementet uppger på Twitter att ryska styrkor fortsatt försöker omringa de både städerna Sievjerodonetsk och Lysychansk. De är de sista i Luhansk-regionen som Ukraina har fortsatt kontroll över. På fredagskvällen uppgav guvernören i regionen på Telegram att ryska trupper gått in i Sievjerodonetsk. Han tror inte att Ryssland kan ta regionen inom de närmaste dagarna, enligt meddelandet som Reuters tagit del av. "Vi kommer att ha tillräckligt med styrka och resurser för att försvara oss själva. Men för att inte bli omringade kan vi bli tvungna att dra oss tillbaka." Nästan alla byggnader i staden Sievjerodonetsk är skadade. Enligt stadens borgmästare är 60 procent av staden bostadshus förstörda. "Den massiva artilleribeskjutningen upphör inte, varken dag och natt," säger Sievjerodonetsk borgmästare Oleksandr Striuk enligt AP. Borgmästaren säger att över 1500 personer dött sedan krigsstarten. Av de 100 000 invånarna som fanns i staden före kriget finne mellan 12 000 och 13 000 kvar, enligt Oleksandr Striuk. Under fredagen säger sig ryska separatister ha tagit över Lyman, en stor järnvägsknut i Donetsk, norr om två städer som fortfarande är under ukrainsk kontroll. Men en talesperson för den ukrainska försvarsministern uppger att soldater försöker driva ut de ryska trupperna. Samtidigt kommer det propåer från ukrainskt håll om mer avancerade vapen från väst för att kunna stoppa det ryska avancemanget i öst. svt 220527.

Så "ryssifieras" södra Ukraina. Länet Cherson i södra Ukraina, som Ryssland ockuperade tidigt under kriget, stänger nu sina gränsövergångar mot Ukraina. Det uppger den statliga ryska nyhetsbyrån RIA-Novosti. Invånarna i regionen tillåts nu inte längre resa till övriga Ukraina, däremot söderut mot den annekterade Krim-halvön. På fredagen tillkännagavs också att invånare Cherson kommer att få sina ukrainska telefonnummer med prefixet +380 utbytta mot ryska med prefixet +7, rapporterar Dagens Nyheter. Ryssland har även bytt valuta till rubel samt installerat vänligt sinnade borgmästare och guvernörer i de ockuperade områderna, och det har talats om att hålla folkomröstningar om att Cherson och intilligande länet Zaporizjzja ska införlivas med Ryssland. Ett dekret som nyligen undertecknatdes av president Vladimir Putin ger dessutom invånarna i de två länen snabbspår till ryskt medborgarskap. (svt 220528.)

Ryssland nära att omringa viktig stad i öst - ukrainska soldaterna kan tvingas fly. Ryska styrkor är nära att omringa den stora staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina, som just nu beskrivs som en nyckelstad i kriget. Det uppger Luhansks guvernör Serhij Hajdaj enligt BBC. Ryssarna befinner sig redan i delar av staden och de ukrainska soldaterna kan behöva fly. " Det är möjligt att de, för att inte bli omringade, måste lämna," säger han. Nyhetsbyrån AP konstaterar att Rysslands mål är att ta över hela Donbas-regionen. Sievjerodonetsk och grannstaden Lysychansk är de sista städerna i Luhansk som fortfarande kontrolleras av Ukraina. I den andra provinsen i Donbas, Donetsk, uppges Ryssland ha tagit över staden Lyman, som är en viktig järnvägsknut i området. Omni 220528.

Stolthet i Zelenskyjs stad: "Han enade hela världen." Många invånarna i staden Kryvyi Rih i Ukraina är stolta över att presidenten Volodymyr Zelenskyj har vuxit upp i ett arbetarområde i staden. Det rapporterar Euronews som har besökt Kryvyi Rih, som är landets sjunde mest folkrika. "Självklart har jag träffat honom. Han spelade fotboll med mitt barn. Jag känner honom inte personligen, men min son har sagt att han är väldigt rolig. Jag tycker att han är modig och enkel," säger Ljudmila. En annan kvinna säger att hon tror att allt kommer att bli bra. "Vi litar på honom, vi är stolta över honom. Han enade hela världen." Euronews konstaterar att Zelenskyj har blivit en stark symbol för Ukrainas kamp mot Ryssland i hela världen. Omni 220528.

Ryssland hävdar full kontroll i strategiska staden Lyman. Ryssland kontrollerar nu till fullo staden Lyman i östra Ukraina, enligt det ryska försvarsdepartement. På fredagen uppgav pro-ryska separatister i Donetsk samma sak. Nyhetsbyrån Reuters har inte på egen hand kunnat bekräfta uppgifterna, men i går medgav Ukraina att ryssarna tagit kontroll över större delarna av staden. Lyman är en viktig järnvägsknut väster om städerna Sievjerodonetsk och Lysychansk, Ukrainas sista starka fästen i området, där hårda strider pågår. BBC-medarbetaren Paul Kirby beskriver övertagandet av Lyman som en viktig delseger för Ryssland. Lyman är inte en stor stad, men strategiskt viktig, bland annat för att den ger Ryssland kontroll över en viktig väg i västöstlig riktning. Lyman ligger på vägen som går mot städerna Sloviansk och Kramatorsk. Striderna kring Lyman har pågått i flera dagar. Omni 220528.

Kriget ger stort tillskott till Moskva - används i kriget. Energipriserna har stigit i Europa efter den ryska invasionen av Ukraina. Till följd av det räknar Ryssland med att dra in nästan 150 miljarder kronor i merintäkter i år. Enligt den tyska tidningen Der Spiegel är det första gången som Ryssland meddelar en summa. "Vi förväntar oss upp till tusen miljarder rubel mer i olje- och gasintäkter," sa finansministern Anton Siluanov i går. Pengarna ska gå till inhemska satsningar på pensionärer och barnfamiljer, meddelade Siluanov, men också till den "särskilda operationen". Det är som bekant en förskönande omskrivning av Rysslands blodiga krig i Ukraina. Omvärlden har infört flera omfattande sanktionspaket mot Ryssland, men oljan och gasen står alltjämt utanför dessa. Omni 220528.

Putin till Macron och Scholz: Vill lösa matkris. Den ryske presidenten Vladimir Putin har i dag pratat i telefon med Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska statliga medier. Under samtalet ska ledarna ha pratat om de stigande matpriserna i spåren av den stoppade veteexporten från Ukraina och Ryssland. "Ryssland är redo att hjälpa till att hitta alternativ för att få till en ohindrad veteexport, inklusive att exportera vete från ukrainska hamnar," säger Kreml i ett uttalande efter samtalet. Putin ska också ha sagt att att han är redo att återuppta fredsförhandlingarna med Ukraina, enligt Kreml. Ukraina och västvärlden har anklagat Ryssland för att ha gjort matkrisen till ett vapen. Putin ska också ha varnat för att västerländska vapenexporter kan eskalera situationen. Scholz ska ha krävt ett omedelbart eldupphör. Kreml vill att embargot på gödsel lyfts. Omni 220528.
Putin manades till seriösa direktsamtal med Zelenskyj. Tysklands Olaf Scholz och Frankrikes Emmanuel Macron uppmanade den ryska presidenten Vladimir Putin till "direkta seriösa förhandlingar" med Volodymyr Zelenskyj under lördagens telefonsamtal, skriver Der Spiegel. Enligt BBC ska även Moskva ha öppnat för samtal med Kyiv, men Kreml nämner inte om det innefattar direkta samtal mellan presidenterna. Scholz och Macron krävde också en omedelbar vapenvila och ett tillbakadragande av ryska trupper, samt att belägringen av Mariupol upphör. I en kort analys skriver BBC:s Ukrainakorrespondent Joe Inwood att det, trots allt som sker i Ukraina, ändå får betraktas som en framgång att EU:s två mäktigaste ledare för direkta samtal med Putin. Duon talade med Putin i 80 minuter. Omni 220529.

Premiärministern vittnar om kolossal förödelse i Ukraina: "Angriparen måste betala." Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal säger till BBC att Ukraina kommer att behöva bygga upp ett helt land efter kriget. Han säger att bland annat 25 000 kilometer väg, hundratals broar och tolv flygplatser har förstörts under invasionen. Dessutom har 100 skolor, 500 sjukhusvårdsbyggnader och 200 fabriker antingen skadats eller förstörts enligt Sjmyhal. Han tillägger att de även uppskattar att omkring 300 000 kvadratkilometer mark antingen har minerats eller kontaminerats av odetonerade sprängladdningar. När landet efter kriget ska byggas upp uppskattar flera källor att det kommer krävas omkring 600 miljarder euro och Sjmyhal tycker att Ryssland bör vara den som betalar. "Vi är övertygade om att angriparen måste betala för förödelsen som den skapat," säger han. Sjmyhal vill att frysta ryska tillgångar ska användas för att bygga upp landet. Zelenskyj: Vi ska bygga upp varenda stad. Förödelsen i Ukraina kostar omkring 45 miljarder kronor varje vecka.Gillian Tett: Det komer inte bli lätt att använda ryska medel för att bygga upp Ukraina. Omni 220528. Kommentar: Inte lätt, men rättvisan kräver att Ryssland får betala uppbyggnaden.

Toppgeneral i USA: Gotland ett "osänkbart hangarfartyg." Både Sverige och Finland kommer snabbt att integreras i Nato, inte minst eftersom länderna de senaste åren samarbetat allt mer med militäralliansen. Det sa amerikanske armégeneralen Christopher Cavoli i en utfrågning i senaten. Enligt Business Insider hyllar han försvaret i både Finland och Sverige, den svenska vapentillverkningen och den utökade tillgången till Östersjöområdet som något som kommer att gynna Nato. "Svenska ön Gotland kallas ibland det 'osänkbara hangarfartyget'," säger han. Toppmilitären tror att Ryssland kommer att utöka den militära närvaron längs gränsen mot Finland. Cavoli: Finns ingen anledning att skicka marktrupper till Sverige och Finland. Omni 220528.
Expert: Snabbt ryskt anfall kan skaka överlägset Nato. Nato har ett stort övertag i stridskrafter, medan den ryska militären åtminstone i teorin har förmågan att överraska med snabb mobilisering. Det säger Krister Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till TT på frågan om Putin eller militäralliansen är starkast militärt. "Problemet är fortsatt att Natos styrkor är utspridda över ett stort antal länder och dessutom har brister i sin beredskap. Här är det viktigt att gå vidare med att stärka såväl ledning och planering som övningar," säger han. Pallin säger att Nato har ett övertag i luft- och sjöstridskrafter medan Ryssland "på pappret" har ett övertag i markstridskrafter i östra Europa. Omni 220528.

Amnesty: FN-chefen har gått in i propagandaövning. Människorättsorganisationen Amnestys chef, Agnes Callamard, är mycket kritisk till FN:s människorättskommissionär Michelle Bachelets besök i den kinesiska provinsen Xinjiang, skriver AP. "Besöket har kännetecknats av fototillfällen med regeringstjänstemän och manipulation av hennes uttalanden av kinesiska statliga medier, vilket lämnar ett intryck av att hon har gått rakt in i en mycket förutsägbar propagandaövning för den kinesiska regeringen," säger Callamard. Kina anklagas bland annat för att driva läger i provinsen där muslimska minoritetsgrupper får tvångsarbeta och tvångssteriliseringar förekommer enligt bland annat Amnesty. Bachelet försvarar besöket och säger att hon har arbetat ostört. Kinabesöket är det första från någon på Bachelets post sedan 2005. Kina anklagads bland annat för att driva driva läger där muslimska minoritetsgrupper bland annat tvångssteriliseras. Omni 220528.

"Tidsfråga innan Ryssland ockuperar hela Luhansk." Det är bara en tidsfråga innan Ryssland ockuperar resten av Luhansk. Det säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SVT. "Mitt intryck av striderna den senaste tiden är att man från rysk sida arbetar mer metodiskt," säger han och tillägger att merparten av Luhansk-regionen redan är ockuperat. Elfving menar att det finns ett stort symbolvärde om staden Sievjerodonetsk, som av flera bedömare kallas nyckelort, faller. Ukraina förnekar på lördagen ryska påståenden om att staden redan är omringad, skriver AFP. Elfving: Nederlag att förlora Sievjerodonetsk. Joakim Paasikivi: "Jag delar inte bilden av ett ukrainskt segertåg." Omni 220528.
Zelenskyj: Situationen i Donbas är mycket svår. Situationen i östra Ukraina är "mycket svår", säger landets president Volodymyr Zelenskyj i sitt sena kvällstal på lördagen. "Särskilt i de områden i Donbas och Charkiv där de ryska styrkorna kämpar för att åstadkomma åtminstone några resultat," säger han i sin kanal på Telegram och tillägger att man inte kommer att ge upp. Presidenten säger att Ukraina arbetar med sitt försvar varje dag, men att framgången beror på landets allierades villighet att förse hans armé med vapen. Tidigare under lördagen hävdade Ryssland att man omringat Sievjerodonetsk, något som förnekas av Ukraina. Ryssland meddelade under lördagen att man testat hypersoniska missiler i Arktis. Omni 220529.
Striderna fortsätter kring Sievjerodonetsk: "Är inte värt priset, ens för Putin." Striderna runt Sievjerodonetsk i östra Ukraina fortsätter i oförminskad styrka, meddelar den ukrainska armén på söndagen. "Staden beskjuts konstant," säger stadens militärchef Oleksandr Striuk enligt CNN. Ryssarna försöker omringa staden och om det lyckas intar man det sista större ukrainska fästet i Luhanskregionen. Ändå är det inte värt det för Ryssland, skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i sin senaste uppdatering. "Vladimir Putin orsakar ett outsägligt lidande för ukrainare och kräver fruktansvärda uppoffringar av sitt eget folk i ett försök att inta en stad som inte är värd priset, ens för honom", skriver ISW. Vid ett övertagande kan Moskva utropa full kontroll över Luhansk, men enligt ISW medför det inga tydliga strategiska eller operativa fördelar. Särskilt med tanke på att staden bombas sönder. Ryssland kommer bara att kontrollera "ruinerna" av staden om de lyckas, enligt ISW. Börjar bli svårt att leverera varor till staden. Armén i ett Facebookinlägg på söndagen: "Striderna fortsätter." Sievjerodonetsk ses som ett viktigt mål för Ryssland. Omni 220529.
Soldater vid fronten: Det bara regnar ryska bomber. Ukrainska soldater nära fronten säger till amerikanska NPR att de behöver fler och bättre vapen. I staden Bachmut säger en grupp soldater, som vill vara anonyma, att de bara har fått två veckors träning innan de skickades till Donbas för att kriga. Och väl på plats vid fronten kan det gå flera dagar utan att de avfyrar sina vapen. Vissa av vapnen de använder är rester från andra världskriget, samtidigt som ryssarna använder klusterbomber och robotar, berättar de. Mest handlar det om att överleva. "Vi förstod inte ens var ryssarna sköt ifrån. Det bara regnade uppifrån," säger en av dem. NPR har också besökt ett militärsjukhus nära fronten. En kirurg på sjukhuset, med påsar under ögonen, säger att kriget tär på honom. NPR har lovat att inte avslöja var sjukhuset ligger - oro för ryska bombningar. Ukraina vädjar om fler och bättre vapen. Ytterst få vapenleveranser trots Tysklands löften. Omni 220529.

Litauiska folket skramlade - ger drönare till Ukraina. Invånare i Litauen har gått samman och samlat ihop fem miljoner euro, motsvarande 53 miljoner kronor, till Ukrainas armé. Pengarna ska gå till att köpa drönaren Bayraktar TB2 från Turkiet. Insamlingen har gjorts ihop med Laisves TV, som är en litauisk tv-kanal på internet, skriver Deutsche Welle. "Det här är första gången i historien som vanliga människor samlar in pengar för att köpa något som en Bayraktar. Det har aldrig hänt förut, det är otroligt," säger Beshta Petro, som är Ukrainas ambassadör i Litauen. Ukraina äger sedan tidigare Bayraktar TB2-drönare och har använt dessa på ett framgångsrikt sätt under kriget. Köpet från Turkiet kan komma att genomföras nästa vecka. Drönaren har varit effektiv mot ryska styrkor i Syrien och Libyen. Omni 220529.

Zelenskyj mötte soldater på första resan sedan kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har för första gången sedan kriget började den 24 februari lämnat Kyiv-regionen. Det uppger hans stab enligt Reuters. Presidentens första resa från huvudstadsregionen på 94 dagar gick till Charkiv där han träffade ukrainska soldater. "Jag känner en gränslös stolthet för våra soldater. Varje dag riskerar de sina liv och kämpar för frihet i Ukraina", skriver presidenten på Telegram och tackar för deras tjänstgöring. Omni 220529.
Zelenskyj visar förödelsen: Vi ska återställa livet där ondskan har varit. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att all kritisk infrastruktur i Sievjerodonetsk har förstörts och att Ryssland har gjort staden till sitt huvudsakliga mål, rapporterar Reuters. "Mer än två tredjedelar av alla bostadshus i staden har förstörts," säger han. Presidenten har under söndagen besökt fronten i Charkiv och delar på sin Telegramkanal en video som visar förödelsen. "2 229 byggnader har förstörts i Charkiv och i Charkiv-regionen. Vi kommer att återställa, bygga upp och återställa livet i alla städer som ondskan har besökt," säger han. Omni 220529. AFP You tube 220529 0:43.

Ukrainas nya vapen mot krigsbrotten - mobilapp. Det tar i vanliga fall årtionden innan krigsbrottslingar ens ställs inför rätta. Men i Ukraina har de bestämt sig för att misstänkta krigsbrottslingar ska lagföras och dömas snabbt, skriver Financial Times. Ett bevis för att Ukraina ser ut att lyckas med sitt mål är att de under förra veckan kunde döma 21-åriga Vadim Sjisjimarin till livstids fängelse för krigsbrott och allt tyder på att fler domar kommer att avkunnas. Omkring 13 000 krigsbrottsutredningar pågår just nu och ukrainska chefsåklagaren Iryna Venediktova säger att 48 ryska soldater väntar på rättegång. Siffrorna väntas stiga och Venediktovas kontor har nu lanserat en app där ukrainska medborgare enkelt ska kunna rapportera misstänkta krigsbrott. "Så många människor har lidit, så det finns ett enormt krav på att de ska straffas," säger Tetiana Pechonchyk på den ukrainska människorättsorganisationen Zmina. Ukraina hoppas att rättegångarna ska leda till fler fångutbyten med Ryssland. Satellitbilder är ett viktigt verktyg för att dokumentera krigsbrott. Omni 220529.

Rysk ambassadör: Tror inte att vi använder kärnvapen. Rysslands ambassadör i Storbritannien säger till BBC-programmet "Sunday Morning" att han inte bedömer att landet kommer att använda taktiska kärnvapen i Ukraina. I intervjun hävdar Andrej Kelin att Ryssland har en tydlig policy om att bara använda sådana vapen när landet hotas existentiellt. "Det har inget att göra med den pågående operationen," säger Kelin. Kärnvapen brukar delas upp i "taktiska" och "strategiska". De taktiska kärnvapnen kan användas på relativt korta distanser och Ryssland bedöms ha omkring 2 000 sådana, enligt BBC. De är dock inte lika kraftfulla som de strategiska kärnvapnen, som kan utplåna stora landmassor. Omni 220529.

"Så länge som Erdogan är president kan vi inte släppa in terrorstöttare i Nato." Samtalen med Finland och Sverige var inte på ”förväntad nivå”, och de Natoansökande länderna är "varken ärliga eller uppriktiga". Det säger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i statliga medier, rapporterar Reuters. "Så länge Tayyip Erdogan är ledare av republiken Turkiet kan vi definitivt inte säga ’ja’ till att länder som stöttar terror går med i Nato," säger Erdogan. Tidigare i veckan uppgav källor för Reuters att samtalen går trögt, och att det saknas en plan för fortsatta möten. Nyhetsbyrån rapporterar även att Turkiet inte är säkra på att nå en överenskommelse innan Natomötet i Madrid som inleds den 29 juni. "Vi kan inte upprepa misstagen från förr," säger den turkiske presidenten. Erdogans uttalande görs i statliga medier. Omni 220529.

Serbien tecknade gasavtal i telefonsamtal med Putin. Serbien har kommit överens med Ryssland om ett nytt treårsavtal för den ryska gasen. Överenskommelsen gjorde presidenten Aleksandar Vucic i ett telefonsamtal med Vladimir Putin, skriver Reuters. "Jag kan inte prata om priset nu, alla detaljer kommer att beslutas ihop med Gazprom," säger Vucic, som nyhetsbyrån beskriver som Putins närmaste allierade i Europa. Serbien har pressats av västländerna att införa sanktioner mot Ryssland. Men tidigare i maj sa Serbiens inrikesminister Aleksandar Vulin till Euractiv, med hänvisning till kriget i Jugoslavien, att "länderna som bombade oss inte har den moraliska rätten att be oss ansluta till sin policy". Serbiens tioåriga kontrakt med Gazprom skulle ha löpt ut 31 maj. Omni 220529.

Erdogan: Samtalen med Sverige och Finland inte på "förväntad nivå". Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att samtalen med den svensk-finska Natodelegationen i förra veckan inte nådde upp till "förväntad nivå", rapporterar Reuters. I förra veckan reste en svensk-finsk delegation till Turkiets huvudstad Ankara för att diskutera ländernas Natoansökningar med Turkiet. Men enligt Erdogan nådde samtalen inte upp till ”förväntad nivå”, rapporterar Reuters och hänvisar till den turkiska statliga tv-kanalen TRT Haber. "Så länge Tayyip Erdogan är republiken Turkiets ledare kan vi definitivt inte säga ja till att länder som stödjer terrorism blir medlemmar i Nato," säger Erdogan i en intervju med TRT Haber enligt Reuters. Enligt den turkiska statliga nyhetsbyrån Anatolia säger Erdogan att Sverige och Finland har haft förväntningar på samtalen, men att de inte har tagit "de nödvändiga stegen" för att möta de krav som Turkiet har ställt på länderna för att godkänna deras medlemskap. Turkiet har motsatt sig ett svenskt och ett finskt medlemskap i Nato och hävdar bland annat att de nordiska länderna stöttar organisationer som har kopplingar till den av EU, USA och Turkiet terrorstämplade kurdiska gerillan PKK. SVT Nyheter har frågat utrikesminister Ann Linde (S) vad Erdogans senaste uttalande betyder för Sveriges Natoprocess. "Det pågår en rad diplomatiska ansträngningar. Vi avstår från att kommentera detta ytterligare", skriver utrikesministern i ett mejl till SVT. svt 220529.
Turkiets president kritiserar SVT-intervju med PYD-ledare. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är missnöjd med att SVT sände en intervju med PYD:s ledare Salih Muslim samtidigt som Natosamtal fördes mellan Sverige, Finland och Turkiet. "Det är anmärkningsvärt och förvånande," säger SVT Nyheters ansvariga utgivare Charlotta Friborg om Erdogans uttalande. I förra veckan reste en svensk-finsk delegation till Turkiets huvudstad Ankara för att diskutera ländernas Natoansökningar med Turkiet. Under söndagen meddelade Erdogan i en intervju med den statliga turkiska kanalen TRT Haber att samtalen inte nått upp till "förväntad nivå". "Så länge Tayyip Erdogan är republiken Turkiets ledare kan vi definitivt inte säga ja till att länder som stödjer terrorism blir medlemmar i Nato," säger Erdogan. Erdogan pekar ut en intervju som "svensk statstelevision" sände i förra veckan med Salih Muslim, ledare för det kurdiska partiet PYD i Syrien, som också har en militär gren som heter YPG. Han menar att intervjun är ett av flera bevis på att Sverige inte vidtar de nödvändiga åtgärder som krävs för att nå en överenskommelse. "De är inte ärliga, inte uppriktiga," säger han in intervjun. SVT Nyheters ansvariga utgivare Charlotta Friborg säger att SVT bevakar en rad frågor som är relevanta för Sveriges Natoansökan. "Frågan om synen på det kurdiska partiet PYD är en del av det som Turkiet framställer som en stötesten. Att höra PYD:s företrädare är relevant som en del av förståelsen för hela processen. PYD:s företrädare får också tuffa frågor om organisationens eventuella kopplingar till PKK, och PKK är ju en terrorstämplad organisation vilket PYD inte är," säger Friborg. Hur ser du på Erdogans uttalande? "Jag tycker att det är anmärkningsvärt och förvånande att en statschef har synpunkter på en oberoende nyhetsredaktions val av intervjupersoner," säger Charlotta Friborg. Reportrar utan gränsers ordförande Erik Halkjaer överraskas inte av Erdogans utspel. "Att Erdogan pekar ut journalister eller medier som en del av något slags politik är bara en del av det han alltid har stått för och står för. Han är ingen vän av pressfrihet och oberoende journalistik och det är precis det han visar genom det här uttalandet," säger han. svt 220529.
Trots hårda orden - Turkiet med i svensk Nato-övning. Trots det bitska tonläget från Turkiets president Erdogan ska landet delta i Nato-övningen Baltops 2022 i mellersta och södra Östersjön, som bland annat sker på Gotland. Det bekräftar Natos presstjänst för Expressen. Sverige står värd för årets upplaga av övningen och deltar även i övningen. Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Storbritannien och USA kommer också att vara med. Enligt ett pressmeddelande från Försvarsmakten kommer ett 50-tal fartyg, ungefär lika många flygplan och runt 5 000 personer att delta i årets övning. Övningen genomförs den 5-16 juni. Försvarsmaktens pressmeddelande om Omni 220529.. Försvarsmaktens pressmeddelande om Baltops 2022.

Ryskt fartyg framme i syrisk hamn - kan ha 30 000 ton stulet spannmål ombord. Nytagna satellitbilder från Maxar visar hur ryska fraktfartyget Matros Pozynitj anländer till hamnen i Latakia i Syrien - troligtvis med stulet spannmål ombord. Det rapporterar CNN. Fartyget sågs senast i hamnen i Sevastopol den 19 maj. Satellitbilder därifrån visade hur två lastfartyg med rysk flagg lastade vad som såg ut att vara spannmål. Därefter har det gått att följa Matros Pozynitj genom Bosporen och längs Turkiets södra kust till syriska Latakia. Enligt CNN bedöms fartyget ha kapacitet att frakta 30 000 ton spannmål. Ukrainske president Zelenskyj har flera gånger anklagat Ryssland för att stjäla stora mängder spannmål för att försöka sälja det. Andra gången på fyra veckor som Matros Pozynitj färdas denna rutt. Bilder från Maxar visar hur de ryska fartygen låg ankrade vid vad som ser ut som en spannmålssilo på Krym. Omni 220529. Kommentar: "Tjuvarnas och bedragarnas parti" har varit i farten, som Aleksej Navalnyj beskrivit Putins "Enade Ryssland" parti som står bakom Ukraina-invasionen.

Frankrikes utrikesminister besöker Ukraina. Frankrikes nytillträdda utrikesminister Catherine Colonna besöker Kyiv och president Volodymyr Zelenskyj på måndagen. Hon kommer att uttrycka Frankrikes solidaritet med Ukraina och erbjuda landet mer stöd, uppger utrikesdepartementet enligt AFP. Resan görs samtidigt som Frankrike mottar kritik från vissa diplomater och politiska analytiker som inte uppfattar att landet gör tillräckligt för Ukraina. På måndagen hålls även ett EU-toppmöte där stödet till Ukraina ska diskuteras. Veterandiplomaten Colonna har tidigare varit ambassadör i Storbritannien. Omni 220530.

Anhöriga till soldaterna i Azovstal: Två veckor utan kontakt med tillfångatagna. Många anhöriga har ingen vetskap om hur situationen ser ut för de ukrainska soldaterna som för två veckor sedan fördes bort från stålverket Azovstal i Mariupol av ryska styrkor, uppger flera anhöriga för CNN. En av dem är Anna Ivleva, som hoppas att hennes man fortfarande är vid liv. "Vi alla - familjer, fruar och mödrar till soldaterna - håller ihop. Vi håller kontakten med varandra dygnet runt (...) Vi delar alltid med oss av all information vi får, vi är som en familj." Det är oklart hur många ukrainska soldater från Azovstal som ryska styrkor har tillfångatagit, men ryska militären har tidigare uppgett att det rör sig om över 2 000 personer. Tetiana, fru till en av soldaterna: Min man lyckades kontakta mig med en mobil - sa att han befann sig i Donetskregionen. Macron och Scholz kräver att Putin släpper soldaterna från stålverket. Truppbefälhavarens fru: Soldaterna har inte utsatts för våld av de ryska styrkorna. Ledaren för Donetsk: Ryssland håller 2 439 personer från Azovstal i fångenskap. Omni 220530.

Vittnen om Sievjerodonetsk: 200 bombanfall i timmen. Anfallen mot Sievjerodonetsk, i östra Ukraina, är så intensiva att det är omöjligt att nå fram till döda och skadade, uppger tjänstemän i staden enligt The Guardian. Enligt vittnesuppgifter bombas staden "200 gånger i timmen". "Situationen har eskalerat oerhört," säger Luhanskguvernören Serhij Haidai. Ukrainska myndigheter beskriver förhållandena i Sievjerodonetsk som liknande de i Mariupol innan dess att Ryssland tog kontrollen över hamnstaden den 20 maj. Omni 220530.
Ukraina: Ryska styrkor rör sig in i Sievjerodonetsk. Ryska styrkor är på väg in i den ukrainska staden Sievjerodonetsk, uppger Luhanskregionens guvernör Serhij Haidai enligt Reuters. Enligt honom är striderna i staden "mycket våldsamma" och situationen svår. Ukrainska myndigheter har tidigare liknat förhållandena i staden med situationen i Mariupol innan den togs under rysk kontroll den 20 maj. Enligt vittnesuppgifter till The Guardian sker hundratals bombanfall i timmen. Sievjerodonetsk är det sista större ukrainska fästet i Luhanskregionen, enligt den amerikanska tankesmedjan ISW. Omni 220530.
Invånarna i Sievjerodonetsk lever utan vatten och el. Det finns pratiskt taget inget vatten, el eller gas i staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina, uppger Luhanskregionens guvernör Serhij Haidai enligt BBC. "En miljon människor (inom regionen) är utan vatten. Sievjerodonetsk har utsatts för konstant beskjutning under flera dagar och tidigare under måndagen kom ukrainska uppgifter om att ryska styrkor är på väg in i staden. Enligt guvernören har minst två personer dött och fem skadats. Ukraina: Runt 90 procent av alla byggnader i staden har förstörts i anfallen. Personerna som dog och skadades ska ha träffats när de lagade mat på en gård. Guvernören: Granstaden Lysychansk är fortfarande under ukrainsk kontroll. Omni 220530.

Kina i möte med önationer - inget säkerhetsavtal. Kina har på måndagen hållit ett möte med tio önationer i Stilla havet. Utrikesministern Wang Yi misslyckades dock med att få ett brett säkerhetsavtal undertecknat, rapporterar AFP. Överenskommelsen skulle drastiskt ha ökat kinesiskt inflytande över ländernas säkerhet, ekonomi och politik, men möttes av skarpa varningar om att länderna riskerar att dras in i "Pekings omloppsbana". "Som alltid sätter vi konsensus först," säger Frank Bainimarama, Fijis premiärminister och tillsammans med Wang Yi värd för mötet. Det av Kina föreslagna avtalet skulle bland annat innebära att Peking tränar ländernas polisstyrkor, deltar i deras cybersäkerhetsarbete och får större tillgång till deras naturresurser. Peking tävlar med väst om inflytande i Stillahavsregionen. Samtalen mellan länderna ska fortsätta. Wang Yi: Var inte för nervösa. Omni 220530. Kommentar: Gå inte i fällan!

Ryssland inleder granskningar av techjättar. Den ryska myndigheten för tillsyn och övervakning av kommunikation, information och massmedier – Roskomnadzor – inleder nu granskningar av flera stora techbolag. Det rapporterar Reuters. Det handlar om Google, Airbnb, Pinterest, Likeme, Twitch och Apple, som alla anklagas för att ha brutit mot rysk lag när det gäller hantering av personuppgifter. Om bolagen anses vara skyldiga så kan de bli föremål för böter. Google riskerar böter på mellan sex och 18 miljoner rubel. Inget av företagen har kommenterat saken. Omni 220530.

Ukraina hävdar motoffensiv i Chersonregionen. Ukrainska styrkor uppger att man tryckt tillbaka ryska styrkor från tre byar i Chersonregionen i de södra delarna av landet, rapporterar AFP. "Cherson, håll ut. Vi är nära!" skriver den ukrainska arméns generalstab på Twitter. Enligt armén har nu ryssarna pressats tillbaka till "ogynnsamma positioner" nära byarna Andrijivka, Lozovo och Bilohorka. Cherson, i närheten av Krymhalvön, belägrades av ryska styrkor i mars. Omni 220530.

Xi välkomnade nye ledaren i Hongkong: "Ny atmosfär". På måndagen besökte Hongkongs tillträdande ledare John Lee den kinesiske presidenten Xi Jinping i Peking, rapporterar AFP. Lee, som efterträder Carrie Lam på posten om en månad, valdes av en liten kommitté av Pekinglojalister i maj. Den tidigare säkerhetschefen har ansvarat för nedkämpandet av demokratirörelsen i Hongkong. I Peking försäkrade Xi honom om att han har centralregeringens fulla stöd. "Jag tror definitivt att den nya administrationen kommer frambringa en ny atmosfär och skriva ett nytt kapitel i Hongkongs utveckling." Xi: Centralregeringen litar på dig till fullo. Kinas premiärminister: Kommer fortsätta med "ett land, två system"-principen. Omni 220530. Kommentar: Vilket inte är sant.

Tyskland rustar upp militären för 100 miljarder. Den tyska regeringen har enats med oppositionen om en kraftig upprustning av landets militär, som kommer att få ett tillskott på 100 miljarder euro, motsvarande 1 000 miljarder svenska kronor, uppger AFP. Avtalet innebär att den tyska grundlagens budgetregler för militären kommer att revideras, skriver TT. Tysklands förbundskansler, Olaf Scholz, behövde få med sig oppositionen för att få igenom satsningen då det krävs en stor majoritet för att låna pengar till att kringgå ett grundlagsstadgat skuldtak. Scholz lovade upprustning redan tre dagar efter invasionen. Omni 220530.

Lavrov om Putins hälsa: Han har inga tecken på sjukdom. Rysslands president Vladimir Putin visar inga tecken på dålig hälsa, uppger landets utrikesminister Sergej Lavrov i en intervju med franska tv-bolaget TF1 enligt Sky News. "Putin dyker upp på allmänna sammankomster varje dag (...) Jag tror inte att någon vettig person kan se några tecken på sjukdom eller ohälsa." Det har funnits spekulationer om att Putins hälsa ska vara dålig i flera år, men spekulationerna har intensifierats sedan invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari. Enligt en rysk spion inom den ryska federationens federala säkerhetstjänst FSB ska Putin ha fått höra att han bara har tre år kvar att leva av läkare, skriver den brittiska nyhetstidningen The Mirror. Omni 220530.
Vladimir Putin "förlorar synen" och "får tre år att leva av läkare". En rysk underrättelsekälla sa att Vladimir Putin har en "allvarlig form av snabbt framskridande cancer" och att hans "lemmar skakar okontrollerat". Vladimir Putin har fått maximalt tre år att leva av läkare, enligt en rysk underrättelsekälla. FSB-officeren sa att den ryske presidenten, 69, "har en allvarlig form av snabbt framskridande cancer." Och han tillade: "Han har inte mer än två till tre år på sig att överleva." Spionen sa att sjukdomen betyder att Putin också håller på att förlora synen. Han avslöjade: "Vi får höra att han lider av huvudvärk och när han dyker upp på TV behöver han papperslappar med allt skrivet med stora bokstäver för att läsa vad han ska säga. "De är så stora att varje sida bara rymmer ett par meningar. Hans syn försämras allvarligt. "Och hans lemmar skakar nu också okontrollerat." Förra veckan träffade Putin den vitryska presidenten Alexander Lukasjenko i Sotji och fångades på kamera när han vred på fötterna medan paret satte sig för samtal. Förra veckan såg han också göra konstiga rörelser på TV bland rapporter om att han lider av Parkinsons och MS utöver cancer. Den ukrainske spionmästaren Kyrylo Budanov sa: "Han har flera allvarliga sjukdomar, varav en är cancer." Putins terminala prognos framkom i ett hemligt meddelande från den ryske spionen till FSB-avhopparen Boris Karpichkov som nu gömmer sig från Putins lönnmördare i Storbritannien. Personen sa till honom att Putin måste kisa mot även de enorma bokstäverna han får och beter sig skrämmande för personalen med plötsliga humörsvängningar. Meddelandet tillade: "Han kommer inte att bära glasögon för att få hjälp till eftersom det skulle vara ett tecken på svaghet. "Han brukade vara under kontroll med underordnade men nu har han utbrott av okontrollerat raseri. Han har blivit helt galen och litar nästan inte på någon." Rapporter förra veckan som citerade Kremlkällor hävdade att Putin genomgick en framgångsrik canceroperation för 14 dagar sedan. Tidigare MI6 Rysslands kontorschef Christopher Steele sa att Putin inte kan hålla möten utan pauser för behandling. Han tillade: "Han har ständigt sällskap runt platsen av ett team av läkare. "Kreml är lite som en hajpöl. Alla simmar runt och om de luktar blod i vattnet börjar de slåss." Det har blivit så illa att spionmästare närmast Putin aktivt pratar om hans efterträdare och kämpar för kontroll över överlämnandet. Favorit är Aleksey Dyumin, 49, guvernör i Tula-regionen nära Moskva. När han en gång var chef för presidentens livvakt, säger han sig ha räddat Putin från en björn. Även Astrachan-guvernören och före detta spöken Igor Babushkin, 52, och jordbruksministern Dmitrij Patrushev, 44, tävlar. Han är son till Putinkompisen Nikolai Patrushev, den tidigare FSB-chefen som nu leder det ryska säkerhetsrådet. Mirror 220529.

Stålverket Azovstals ägare tänker stämma ryska staten. Ägaren av stålverket Azovstal i Mariupol, Rinat Achmetov, tänker stämma ryska staten. Det skriver TT som hänvisar till ukrainska medier. Achmetov, som är Ukrainas rikaste man, menar att striderna vid Azovstal och ett annat stålverk han äger i samma stad orsakat skador motsvarande 200 miljarder kronor. "Vi kräver lämplig ersättning för alla förluster," säger miljardären till Reuters. Verksamheten i stålverken pausades i slutet av februari när Ryssland invaderade Ukraina. Forbes uppskattar Achmetovs förmögenhet till motsvarande 43 miljarder kronor. Achmetovs bolag Metinvest drabbades av striderna i Donbas även innan ryska invasionen. Omni 220530.
Azovstals ägare stämmer ryska staten. Ukrainas rikaste man, Rinat Achmetov, som äger stålverket Azovstal i Mariupol, kommer att stämma den ryska staten, rapporterar ukrainska medier. Achmetov begär motsvarande 200 miljarder kronor i skadestånd för skadorna på Azovstal och ett annat stålverk, som ligger utanför Mariupol och som han också äger, skriver Dagens Industri. Rysk militär har angripit båda stålverken, som skadats svårt under kriget. SR 220530.

Biden: Kommer inte skicka vapen som når Ryssland. USA:s president Joe Biden säger att USA inte kommer att skicka robotsystem till Ukraina som ger dem möjligheten att attackera ryskt territorium, rapporterar Reuters. Under förra veckan kom det uppgifter om att USA ville skicka raketartillerifordonet M270 MLRS till Ukraina, ett vapensystem med lång räckvidd som Kyiv har efterfrågat under en längre tid. Enligt uppgifter till CNN vill USA istället ska skicka systemet HIMARS. Biden specificerade inte vilket system han vill skicka till Ukraina. M270 MLRS kan skjuta robotar hundratals kilometer. Kyiv har vid upprepade tillfällen efterfråga vapensystem med lång räckvidd. Rysk tv har varnat för att Ryssland skulle kunna se det som en krigsförklaring av USA att skicka vapensystem med lång räckvidd. Omi 220530.

Indien fortsätter ta emot rysk olja - får rabatt. Rysk olja fortsätter att strömma in till Indien, som fått rabatterade priser. Sedan invasionen av Ukraina har Indien importerat 34 miljoner fat olja - värt mer än tre gånger så mycket som den totala importen från Ryssland under samma period i fjol. Det rapporterar Reuters. Narendra Modis regering har fått kritik för att den går på tvären mot andra länder. Kritiken har dock avfärdats med förklaringen att importen bara utgör en bråkdel av landets totala behov, och att ett importstopp skulle driva upp priserna för konsumenterna. Ryssland och Indien har diskuterat långsiktiga kontrakt. "Några av de intresserade köparna i Asien är mer motiverade av ekonomi snarare än av att ta politisk ställning." Europas embargo ökar knyter Ryssland och Kina närmare varandra. Omni 220530.

Macron: Fransk journalist har dödats i Ukraina. En fransk journalist har dödats Ukraina. Det bekräftar Frankrikes president Emmanuel Macron på Twitter. "Journalisten Frédéric Leclerc-Imhoff var i Ukraina för att skildra krigets verklighet", skriver Macron och skickar sina kondoleanser till journalistens anhöriga. Tidigare under måndagseftermiddagen rapporterade den lokala guvernören i Sievjerodonetsk, Serhij Hajdaj, att en fransk journalist hade dödats i staden. Journalisten ska ha varit på plats för att bevaka en evakuering när de blev beskjutna. Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna säger att Frankrike kräver att dödsfallet ska utredas. Omni 220530.

Paasikivi: "Ryssland vill gå fram genom råstyrka." Den nya ryska taktiken i östra Ukraina liknar den som användes under andra världskriget, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, till SvD. I stället för de misslyckade storskaliga offensiverna i krigets inledning riktar ryssarna nu in sig på mindre fronter där man "maler ner" motståndet, förklarar Paasikivi. "Man siktar på att kunna gå framåt genom råstyrka," säger han. Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant och före detta chef över Försvarets underrättelseskola, håller med om analysen att Ryssland nu agerar över mindre fronter. Han säger att Ukraina nu behöver artilleri med lång räckvid för att kunna bekämpa ryssarna på djupet. Paasikivi: "Man radar upp eldrör - skjuter bort motståndet." Omni 220530.

Putin i samtal med Erdogan: Öppna handeln från Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har under måndagen sagt till Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att han är redo att öppna upp handelsvägarna på Svarta havet, rapporterar AFP. "Vladimir Putin är redo att bidra till en obehindrad sjötransport med sina turkiska partners. Det gäller även exporten av spannmål från ukrainska hamnar", skriver Kreml i ett uttalande. De båda ledarna har pratat med varandra i telefon under måndagen. Under samtalet skyllde Putin livsmedelsbristen på västländernas sanktioner och att Ryssland är redo att exportera jordbruksprodukter om dessa lyfts. Ryssland och Ukraina står för omkring 30 procent av den globala veteexporten. Exporten av spannmål från länderna har i princip upphört då Ryssland blockerar ukrainska fartyg. Ryssland anklagas även för att stjäla spannmål från Ukraina. Dussintals ukrainska containerfartyg i Svarta havet blockeras av Ryssland. Erdogan ska ha talat om vikten av en "terrorisfri zon" vid Turkiets gräns mot Syrien. Under ett telefonsamtal med Frankrike och Tyskland uttryckte sig Putin på ett liknande sätt. Omni 220530.
Lavrov besöker Turkiet för samtal om spannmålsexport. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kommer att besöka Turkiet nästa vecka för samtal om att häva blockaden av spannmålsexport från Ukraina, uppger hans turkiske motsvarighet Mevlüt Cavusoglu enligt AFP. I en tv-sänd intervju säger Cavusoglu att Lavrov anländer den 8 juni för att diskutera "frågan om att öppna en säkerhetskorridor som också innefattar vetetransporter på Svarta havet". I ett telefonsamtal med president Erdogan på måndagen sa sig Putin vara redo att möjliggöra "obehindrad" export av spannmål från ukrainska hamnar i samarbete med Turkiet, skriver Reuters. Omni 220531.

USA går om Kina som Indiens största handelspartner. Indiens handel med USA ökar i snabb takt och uppgick till nästan 120 miljarder dollar i fjol. Det visar siffror från Indiens handelsdepartement som South China Morning Post tagit del av. Därmed går USA förbi Kina som Indiens största handelspartner. Enligt tidningen oroas Peking av det fördjupade samarbetet mellan USA och Indien. Bland annat har Bidens nya initiativ Indo-Pacific Economic Framework beskrivits som ett sätt att försöka minska Kinas framgångar på handelsområdet. Indiens import från Kina uppgick till 94 miljarder dollar. USA:s största handelspartner är Kanada, följt av Mexiko och sedan Kina. Omni 220530.

Zelenskyj på EU-möte: Era interna bråk måste upphöra. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har under måndagskvällen medverkat vi länk på EU-toppmötet i Bryssel, rapporterar AFP. "Allt bråk inom Europa måste få ett slut. Era interna konflikter innebär att Ryssland kan sätta en hårdare press på er," säger Zelenskyj. Under måndagskvällen började det två dagar långa EU-toppmötet där medlemsländernas ska försöka enas om ett embargo på rysk olja. Den största motståndaren till embargot är Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Zelenskyj: Det är inte läge för er att vara delade. Omni 220530.

EU-toppmöte har enats om sanktioner mot rysk olja. EU:s ledare har kommit överens om att stoppa importen av rysk olja, men med vissa undantag. Det rapporterar flera medier på måndagskvällen. Sanktionerna berör två tredjedelar av oljeimporten från Ryssland, ”vilket minskar en enorm finansieringskälla för landets krigsmaskin”, skriver rådsordförande Charles Michel på Twitter. Det nya sanktionspaketet innehåller även andra åtgärder: den ryska storbanken Sberbank tas bort ur Swift-systemet, tre statliga medieföretag förbjuds och sanktioner införs mot individer som hålls ansvariga för krigsförbrytelser i Ukraina. På måndagen började det två dagar långa EU-toppmötet där målet var just att försöka enas om ett oljeembargo. Tjänstemän och diplomater måste fortfarande enas om detaljer och sanktionerna ska därefter formellt antas av alla medlemsländer. Konsultbolag i EU stoppas från att erbjuda sina tjänster till ryska företag. Omni 220531.
EU: Stopp för 90 procent av ryska oljan vid årsskiftet. EU-ledarnas överenskommelse om att med vissa undantag stoppa importen av rysk olja är ”en anmärkningsvärd prestation”, säger rådsordförande Charles Michel. "Vi vill stoppa den ryska krigsmaskinen och finansieringen av deras militära kapacitet," säger han och fortsätter: "Mer än någonsin är det viktigt att visa att vi är starka, kan stå stadigt och är tuffa." Det nya sanktionspaketet berör två tredjedelar av oljeimporten från Ryssland. Enligt kommissionsbasen Ursula von der Leyen ska 90 procent av den ryska oljan ha stoppats vid "slutet av året". Paketet innehåller även nya inreseförbud och frysta tillgångar för fler ryska företrädare och åtgärder mot ryska tv-kanaler. EU-länderna har varit oeniga om oljan ända in i det sista. Omni 220531.

Omröstning om utbrytning skjuts upp i Sydossetien. Den ryskstödda georgiska utbrytarregionen Sydossetien skjuter upp en folkomröstning om att bli en del av Ryssland tills dess att "konsultationer" med Moskva är avslutade, meddelar dess president Alan Gaglojev enligt Sky News. Gaglojev hade tidigare, den 13 maj, deklarerat att en folkomröstning skulle ske den 17 juli. Inget eventuellt nytt datum är satt. Georgiska trupper fördrevs ur Sydossetien och Abchazien under femdagarskriget 2008 och båda områdena utropade sig därefter som självständiga med rysk uppbackning. Skulle genomföras på presidentorder. Striderna 2008 krävde mer än 7 000 liv och tiotusentals georgier fördrevs. Omni 220531.

EU överens om nytt stöd: 95 miljarder till Ukraina. EU-länderna har kommit överens om ett nytt stöd på motsvarande 95 miljarder kronor till Ukraina för att hålla landet flytande rent ekonomiskt under kriget, skriver AFP. "Starkt och konkret stöd till Ukrainas återuppbyggnad", twittrar rådsordförande Charles Michel. EU-kommissionen väntas ge ett förslag om detaljerna under dagen, men enligt Michel handlar det om omedelbara pengar. Michel: "EU-ledarna kommer att fortsätta hjälpa Ukraina med dess omedelbara likviditetsbehov, tillsammans med G7." Omni 220531.
Vardagen tillbaka i västra Ukraina - bensinbrist oroar. I västra Ukraina, där vardagen börjar återvända sedan offensiven koncentrerats till öst, är bensinbristen det stora samtalsämnet bland invånarna, rapporterar SR P1-Morgon. Svårigheterna att importera diesel och bensin gör att nästan alla bensinstationer har stängt, säger radiokanalens korrespondent Johan-Mathias Sommarström, som är på plats i staden Rivne i västra Ukraina. "De bensinstationer som är öppna har jättelånga köer. Det finns chattgrupper där man tipsar varandra om var man kan köpa diesel och bensin, och var man kan köpa det svart." SR:s korrespondent el-Shubna: "Priserna är nu nästan dyrare än i Sverige." Omni 220531.

Separatistledare: Första fartyget lämnar Mariupol. Ett lastfartyg har lämnat Mariupols hamn, vilket är första gången sedan Ryssland tog kontroll över hamnstaden. Det uppger Denis Pushilin, separatistledaren för Donetskregionen, på den sociala plattformen Telegram. Fartyget är enligt ledaren lastat med metall och ska vara på väg mot Ryssland, skriver Reuters. Rysslands president Vladimir Putin sa under måndagen att han är redo att öppna handelsvägarna på Svarta havet. Pushilin: Lastfartyget är på väg mot staden Rostov. Ryssland sa förra veckan att hamnen hade minröjts och var åter öppen för kommersiella fartyg. Omni 220531. Kommentar: Kommersiella ryska fartyg.

Gazprom stänger av gasen till Nederländerna. Den ryska energijätten Gazprom meddelade på tisdagen att man stänger av gasen till den nederländska gashandlaren Gasterra, som inte har betalat för gasen som levererats i april. Gazprom kräver nämligen betalning i rubel, men det har Gasterra nekat. "Vi förstår Gasterras beslut att inte gå med på Gazproms ensidigt påtvingade betalningsvillkor", skriver Nederländernas energiminister på Twitter. Under gårdagen skrev Bloomberg att Danmark kan bli nästa land Gazprom stoppar leveranser till. Sedan tidigare får Finland, Polen och Bulgarien ingen gas från Ryssland. Gazproms kontrakt med Gasterra upphör i oktober. Omni 220531.

Ukraina: Ryssland tar över delar av Sievjerodonetsk. Ryska styrkor har tagit kontroll över delar av staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina, uppger Luhanskregionens guvernör Serhij Haidai på sociala medier. Han tillägger att ukrainska styrkor fortfarande befinner sig i staden och att situationen är "extremt komplicerad", skriver AFP. Sievjerodonetsk och den närliggande staden Lysychansk är de sista städerna i Luhanskregionen som fortafrande är under ukrainsk kontroll, rapporterar BBC. Ukraina: Frontlinjen har delat staden i två halvor. Guvernören: "Ett sjukhus har blivit sönderslaget." Omni 220531.

Estland: "EU bör införa ett sjunde sanktionspaket." Estland vill att EU tar fram ett sjunde sanktionspaket mot Ryssland som inkluderar naturgas. Det sade Estlands premiärminister Kaja Kallas till journalister på väg in till EU-toppmötets andra dag, enligt Direkt. "Ju mer sanktioner vi inför, desto svårare blir det. Nu påverkas också européer. I dag kommer vi inte att diskutera sanktioner mot gas," sa hon. Natten till tisdagen enades EU-ledarna om importstopp för rysk olja via oljetankers. "Det var det bästa vi kunde uppnå. Jag väljer det över inga sanktioner alls mot olja," avslutade Kaja Kallas. Omni 220531.

Uppgift: Ukrainare hindras fly till EU genom Ryssland. Det finns uppgifter om att ryska myndigheter försöker hindra ukrainska flyktingar i Ryssland från att ta sig vidare till EU, rapporterar Ekot. "Bland annat talas det om uppsamlingsläger nära gränsen mellan Ryssland och Estland där ryska myndigheter försöker stoppa dem som försöker komma över till den estniska sidan," säger SR:s korrespondent Lubna el-Shanti, som befinner sig i Ukraina. Runt 6,8 miljoner ukrainare tros ha flytt landet sedan invasionens start. Av dessa har 971 000 flytt till Ryssland, skriver Reuters. Omni 220531.

Ukraina dömer två ryska soldater till fängelse för krigsbrott. Ytterligare två ryska soldater dömdes på tisdagen för krigsbrott i Ukraina, rapporterar Reuters. Straffet hamnar på 11,5 år. Soldaterna Alexandr Bobikin och Alexandr Ivanov döms för att ha beskjutit en stad i östra Ukraina, vilket ledde till att en utbildningsinrättning förstördes. Det är den andrakrigsbrottsdomen i Ukraina sedan invasionens start. Den 23 maj dömdes den ryska soldaten Vadim Sjisjimarin till livstids fängelse för att ha skjutit ihjäl en obeväpnad civil man. Alexandr Bobikin och Alexandr Ivanov får 11,5 års fängelse för brott i östra Ukraina. Åklagare yrkade på 12 års fängelse - Försvarsadvokaten bad om mildare straff och menade att soldaterna följde order och ångrar sig. Omni 220531.

Ukraina om sanktionerna: För lite och för långsamt. De nya EU-sanktionerna mot Ryssland, som innebär förbud mot import av all rysk olja förutom den som levereras via pipeline, är otillräckliga. Det säger president Zelenskyjs vice stabschef Ihor Zjovkva enligt Reuters. "Om du frågar mig kallar jag dem alldeles för långsamma, alldeles för sena och definitivt inte tillräckliga." Enligt Zjovkva är Ukraina dessutom "definitivt inte tillfreds" med takten på EU:s vapenleveranser. "Vore vi tillfreds hade vi omedelbart påbörjat befrielsen av Mariupol och kastat ut ryska styrkor ur Donbas." 90 procent av ryska oljan ska fasas ut till årsslutet. Ryssland: "Vi kommer hitta andra importörer." Sanktionerna gäller all olja som transporteras sjövägen. Omni 220531.

USA: Ryssland fokuserar för mycket på Sievjerodonetsk. Ryska styrkor kan göra ett strategiskt misstag som under de senaste dagarna har koncentrerat offensiven till staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina. Det säger Kurt Volker, förre detta amerikansk ambassadör i Nato, i en BBC-intervju. "När den här striden är över kommer de (Ryssland) att vara avsevärt uttömda." Han trycker på att samtidigt som Ryssland gör militära framsteg i Luhanskregionen, där staden ligger, har Ukraina lyckats trycka tillbaka ryska styrkor runt Ukrainas näst största stad Charkiv. Volker: Även om Sievjerodonetsk är viktig för Luhanskregionen är staden inte viktig för offensiven i stort. Omni 220531.

Ryssland ska lämna över 152 kroppar från Azovstal. Ryssland kommer att överlämna kropparna från 152 ukrainska soldater som hittats döda under stålverket Azovstal i Mariupol, uppger Rysslands försvarsdepartement enligt AFP. Departementet hävdar att kropparna förvarades i en kylenhet och att fyra minor hade placerats under dem. Stålverket var det sista av Mariupol som Ukraina kontrollerade innan Ryssland ockuperade hela staden i slutet av april. I flera veckor efter ockuperingen befann sig stadens sista försvarare i de underjordiska tunnlarna under Azovstal. Departementet: Kropparna planeras att lämnas över till ukrainska representanter. Ryske försvarsministern: Minorna var placerade för att spränga kylenheten och skylla på Ryssland. Omni 220531.

30 kinesiska stridsflyg kränkte Taiwans försvarszon. Taiwan uppger att de på måndagen skickat upp stridsflygplan för att jaga bort 30 kinesiska plan ur sin luftförsvarszon – den största kinesiska kränkningen sedan januari, rapporterar BBC. Intrånget skedde bara dagar efter att USA:s president Joe Biden varnat Kina för att invadera Taiwan, och samma dag som den amerikanska senatorn Tammy Duckworth befann sig på ön för att diskutera säkerhetsfrågor. Kina har trappat upp sina flyguppdrag i området de senaste månaderna. Själva hävdar de att det rör sig om övningar. Kränkte inte Taiwans själva luftrum. Omni 220531.

Ukraina har identifierat 600 misstänka krigsbrottslingar. Ukraina har identifierat över 600 personer som misstänks för ryska krigsbrott i landet, varav ett åtal har väckts i 80 av fallen. Det säger Kyivs åklagare Iryna Venediktova på en presskonferens i Haag, rapporterar Reuters. Listan av misstänkta ryssar inkluderar toppmilitärer, politiker och propagandaagenter. Under tisdagen har representanter för en grupp nationer som arbetar tillsammans för att utreda krigsförbrytelser i Rysslands invasion av Ukraina träffats i Haag. På presskonferensen berättade Venediktova att förutom de nuvarande länderna Ukraina, Litauen och Polen har även Estland, Lettland och Slovenien beslutat sig för att gå med i gruppen. Gruppen skapades i slutet av mars efter att ICC öppnade en utredning i Ukraina. På mötet medverkade ICC-åklagaren Karim Khan. Omni 220531.

Navalnyj: Ny brottsutredning har öppnats mot mig. Den fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj säger att en ny brottsutredning har öppnats mot honom och att han nu riskerar att dömas till ytterligare 15 år i fängelse, rapporterar Reuters. I ett inlägg på Instagram skriver Navalnyj att han anklagas för att ha startat en extremistisk organisation och för att ha uppviglat till hat mot ryska myndigheter. "Putin vill att jag ska vara - precis som han själv - fast i en underjordisk bunker", skriver han. Navalnyj dömdes i mars till nio års fängelse för bedrägeri och domstolsvägran. Om han döms riskerar han 15 års fängelse. Omni 220531.

Ryssland stryper gasen till danska energijätten. Den ryska energijätten Gazprom stoppar gasleveranserna till Danmarks största energibolag Ørsted från och med onsdagen, enligt danska TV2. Gazprom kräver att företaget ska betala för gasen i rubel, något som Ørsted har vägrat. "Vi på Ørsted står fast vid vår vägran att betala i rubel, och vi har förberett oss, så vi räknar med att kunna fortsätta leverera gas till våra kunder," säger företagets vd Mads Nipper i ett pressmeddelande. Nipper säger också att EU måste göra sig av med sitt beroende av rysk energi och säger att det bör göras genom att påskynda utvecklingen av förnybar energi. Omni 220531.

Ryssland sägs nästan helt kontrollera Sievjerodonetsk. Rysslands styrkor kontrollerar nu 90 procent av den östukrainska staden Sievjerodonetsk. Det uppger den lokale guvernören Serhij Hajdaj enligt AFP. "Tyvärr kontrollerar nu ryska trupperna större delen av staden," säger han och tillägger att omkring 90 procent av staden är förstörd. Hajdaj säger även att konstanta luftattacker har gjort det omöjligt att leverera humanitärt stöd och evakuera civila från staden. Det har pågått intensiva strider över Sievjerodonetsk de senaste dagarna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa i helgen att Ryssland har gjort staden till sitt främsta mål. Omni 220531.

Turkiets utrikesminister: Ändra lagar om det behövs. Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu säger att Sverige och Finland kan komma att behöva ändra på sina lagar för att Turkiets ska godkänna ländernas medlemskap i Nato, rapporterar Reuters. Han hävdar att Sverige och Finland säger att de befinner sig långt från regioner med terrorister och att ländernas terrorlagar är utformade utifrån det. Han konstaterar också att det i Sverige är lagligt för vem som helst att demonstrera, inklusive de som Turkiet anser är terrorister. "Då måste man ändra på lagen," säger Cavusoglu till den statliga nyhetsbyrån Anadolu. Omni 220531.

Analyser: Oljeembargot inte spiken i Putins kista. EU meddelade sent på måndagskvällen att de stoppar majoriteten av den ryska oljeexporten till unionen. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver i en analys att den som tror att embargot ska bli spiken i kistan för Putins krigsmaskin kommer bli väldigt besviken. Enligt Hansson införs inte embargot "från ena dagen till den andra", utan han skriver att det kan ta upp till ett halvår innan EU helt slutar köpa rysk olja. "Det innebär också att det kommer att ta tid innan den ryska statskassan drabbas på allvar", skriver han och noterar att både Indien och Kina kraftigt har ökat sina inköp av rysk olja. EU tvingades kompromissa med Tjeckien, Ungern och Slovakien som får fortsätta köpa rysk olja. CNN:s Luke McGee skriver att kompromissen sätter Europas enighet på prov, inte minst när ett embargo på rysk gas ska börja diskuteras på allvar. "Vi kommer se många fler konflikter innan krisen är över - och Europas enighet gentemot Ryssland kan passera bristningsgränsen", skriver han. Omni 220531.

Borgmästaren: "Staden förstörs kvarter för kvarter." "Staden förstörs hänsynslöst, kvarter för kvarter." Så beskriver borgmästaren Oleksandr Strjuk ryssarnas framfart i Sievjerodonetsk. Han uppskattar att omkring 13 000 av de drygt 100 000 invånarna fortfarande finns kvar i staden. Alla försök att få ut civila har dock avbrutits till följd av de intensiva striderna. Dessutom har elektriciteten stängts av och många har inte tillgång till vatten, mat och mediciner. Strjuk säger att minst 1 500 invånare har dödats i kriget hittills. "Civila dör i direkta attacker, av skador och under rasmassorna från förstörda byggnader eftersom de flesta gömmer sig i källare och skyddsrum," säger han. Konstanta luftattacker har gjort det omöjligt att leverera humanitärt stöd och evakuera civila från staden. Ryssland sägs nästan helt kontrollera Sievjerodonetsk. Omni 220601.
Amerikansk volontär: Ryska attacker sker utan uppehåll. Ryska arméns attacker mot den ukrainska staden Sievjerodonetsk har skett oavbrutet. Det säger Anthony Casey, amerikansk frivillig som nu lämnat den krigshärjade staden i östra Ukraina, till BBC. Han säger att många civila fortfarande finns kvar och att de går att dela in i två grupper, en som tror att ryssarna kommer "ta över" och att deras liv kommer förbättras, och en grupp som är i "fullständig chock". "Man går till deras hus och frågar om de vill evakueras, men de är för rädda för att lämna sina hem," säger han. Enligt Reuters uppger en ukrainsk talesperson att strider pågår inne i stadens centrala delar under onsdagen och situationen uppges vara "mycket svår". Omni Amerikanen har volontärarbetat som läkare men även haft andra roller de senaste två månaderna. Omni 220601.

Vittnen: Pågår tortyr i ryskkontrollerade Cherson. Ryska styrkor torterar civila ukrainare i staden Cherson, som ockuperades av Ryssland strax efter invasionens start 24 februari. Det berättar flera vittnen som BBC har pratat med. "De placerade en påse över mitt huvud (...) Ryssarna hotade med att jag inte skulle ha några njurar kvar," berättar Olexander Guz och delar med sig av bilder där hans ansikte och kropp är fyllda med blåmärken. Enligt flera vittnen har människor i staden försvunnit spårlöst och många är rädda för att berätta om vad de har varit med om. En läkare i staden berättar att han har tagit emot patienter med allt från brännsår på fötter och händer till tecken på elstötar. Guz: Ryssarna som torterade mig ställde frågor - när jag inte kunde svara sparkade de mig mellan benen. Omni 220601.

Uppgifter: Kina förbjuder vissa ryska flygplan. Kina förbjuder ryska flygbolag att flyga utlandsägda plan i kinesiskt luftrum, rapporterar den ryska kanalen RBK enligt AP. EU har förbjudit försäljning eller leasning av flygplan till ryska flygbolag, varpå Putin svarade med att tillåta att flygbolagen omregistrerar dessa plan i Ryssland. Det innebär att EU-bolagen kanske inte får tillbaka flygplan värda miljardbelopp. Dessa plan tillåts nu inte att flyga in i kinesiskt luftrum, enligt rapporterna. Kina har inte fördömt Rysslands invasion av Ukraina, men tycks undvika handlingar som kan ses som hjälp till Ryssland för att undvika att kinesiska företag straffas. En stor del av den ryska flygplansflottan ägs av företag i väst, enligt Airways Magazine. Den kinesiska luftfartsmyndigheten har inte kommenterat uppgifterna. Kina kräver bevis på att flygplanen inte är registrerade utanför Ryssland. EU-ledamöter: Ryssland måste återlämna stulna plan. Omni 220601.

Zelenskyj: Ryssar "galna" som bombar tank med frätande salpetersyra. Ryssland är "helt galna" som attackerar en tank full med starkt frätande salpetersyra, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal enligt BBC. Det var på tisdagen som Ukraina uppgav att Ryssland har bombat en kemisk fabrik i staden Sievjerodonetsk, där striderna just nu är som värst. Invånarna uppmanades att stanna i skyddsrum för att inte andas in eller komma i kontakt med syran, rapporterar TT. Sievjerodonetsk har utsatts för hårda strider under flera dagar. Enligt Storbritanniens försvarsdepartement ockuperar Ryssland över hälften av staden. På tisdagen uppgav den lokale guvernören Serhij Hajdad att 90 procent av staden är under rysk kontroll. Zelenskyj: "Med tanke på närvaron av storskalig kemisk produktion i Sievjerodonetsk är den ryska arméns anfall där (...) bara galenskap". Omni 220601.

USA stöttar Ukraina med avancerade raketsystem. USA kommer att skicka avancerade raketsystem och krigsmateriel till Ukraina, som en del av ett nytt stödpaket på 700 miljoner dollar. Det meddelade den amerikanske presidenten Joe Biden i en kolumn i New York Times under natten mot onsdagen. Raketartellerisystemet har en maxräckvidd på runt 80 kilometer och kommer hjälpa Ukraina att "kämpa på slagfältet och vara i starkaste möjliga position vid förhandlingsbordet", skriver Biden. Samtidigt växer den ukrainska frustrationen över uteblivna vapenleveranser från bland annat Tyskland. President Zelenskyjs militära rådgivare Alexej Arestovitj säger till Ekots utsände att det pågående slaget i staden Sievjerodonetsk aldrig skulle ha gått så långt som det har gjorts om Tyskland levererat de stridsvagnar landet lovat. Paketet inkluderar även bland annat helikoptrar, pansarvärnsvapen och reservdelar. Omni 220601.
Tyskland skickar modernt luftvärn till Ukraina. Tyskland kommer att skicka luftvärnssystemet IRIS-T till Ukraina, uppger förbundskansler Olaf Scholz enligt Reuters. Den tyska regeringen har pressats av såväl Kyiv som oppositionspartier att skicka tyngre vapensystem till landet. "Vi har levererat (vapen) kontinuerligt sedan kriget började," säger Scholz, med hänvisning till bland annat de 100 000 handgranater och 5 000 landminor som skickats till Ukraina. Beskedet kommer samma dag som USA meddelar att de kommer att skicka ett avancerat raketartillerisystem med en maxräckvidd på runt 80 kilometer. Det mottas "extremt negativt" av Kreml, som hotar med ökad risk för militär konfrontation med USA. Scholz: Det mest moderna luftvärnssystem Tyskland har. Tyskland kommer även skicka radarsystem. USA skickar systemet HIMARS som en del av sitt elfte stödpaket till Ukraina. Omni 220601.
Ryssland om USA:s beslut: Ökar risk för konfrontation. USA:s beslut om att landet ska skicka avancerade raketsystem och krigsmateriel till Ukraina ökar riskerna för en direkt konfrontation mellan Ryssland och USA. Det säger Rysslands vice försvarsminister Sergej Ryabkov till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA, rapporterar Reuters. Det var under natten mot onsdag svensk tid som USA:s president Joe Biden bekräftade att landet kommer att skicka raketartillerisystemet HIMARS, som har en maxräckvidd på runt 80 kilometer, för att hjälpa Ukraina. Ryabkov: Ryssland anser att USA:s beslut är "extremt negativt. Omni 220601. Kommentar: Om det är extremt negativt för Ryssland är det extremt positivt för Ukraina.
Lavrov om USA:s beslut: Ett tredje land kan dras in. USA:s beslut om att landet ska skicka avancerade raketsystem och krigsmateriel till Ukraina ökar riskerna för att ännu ett land ska dras in i kriget. Det säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov på en presskonferens i Saudiarabien, rapporterar Reuters. Uttalandet kommer timmar efter att Rysslands vice försvarsminister Sergej Ryabkov sagt till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA att leveransen ökar riskerna för en direkt konfrontation mellan Ryssland och USA. Det var under natten mot onsdag svensk tid som USA:s president Joe Biden bekräftade att landet kommer att skicka raketartillerisystemet HIMARS, som har en maxräckvidd på runt 80 kilometer, för att hjälpa Ukraina. Omni 220601.
Blinken: Ukraina lovar att inte använda vapenstödet mot mål på rysk mark. Ukraina har försäkrat USA om att de vapensystem som nu skickas från amerikanskt håll inte kommer att användas mot mål på rysk mark. Det säger USA:s utrikesminister Antony Blinken enligt flera medier. "Det finns ett starkt förtroendeband mellan Ukraina och USA," säger Blinken vid en pressträff tillsammans med Natochefen Jens Stoltenberg. Den nya vapenleveransen meddelades av USA under natten mot onsdagen, och har följts av uttalanden från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov om att det finns en ökad risk för att "tredje land" ska dras in i kriget till följd av den amerikanska hjälpen. Skickar avancerade system i nytt stödpaket till Ukraina. Handlar om vapen som har en räckvidd på upp till 80 kilometer. Omni 220601.
Analyser: Vapnen från USA kan vända kriget - men inte rädda Donbas. De amerikanska vapnen till Ukraina kommer troligen för sent, skriver NBC News i en analys. Raketsystemen hinner inte rädda två nyckelstäder i Donbasregionen. Det snabba raketsystemet med lång räckvidd beskrivs ändå som en "game changer" av professorn i krigsstudier Michael Clark i en analys hos Sky News. Enligt honom kan det nya artilleriet med dubbla räckvidden mot Ukrainas arsenal ge en "verklig chans" att slå tillbaka ryska styrkor. USA:s president Joe Biden har tidigare sagt att USA inte skulle skicka vapen som kan skjuta in i Ryssland. Det kan de nu utlovade systemen, men Ukraina har förbundit sig att bara använda dem till försvar inom sitt territorium. Detta är en av flera frågor där Biden har bytt fot på sistone. "Nästa gång vet Putin inte riktigt vad han ska förvänta sig av Biden", skriver Aftonbladets Wolfgang Hansson, som menar att ryckigheten kan tolkas som en strategi för att förvilla motståndaren. Omni 220601.
USA: Medveten om risker - kan inte ge Ryssland veto. Den amerikanska regeringen är medveten om att det finns en risk för eskalering efter löftet om avancerade vapenleveranser till Ukraina. Det säger Colin Khal vid det amerikanska försvarsdepartementet under en pressträff på onsdagen, rapporterar CNN. "Vi har inget intresse av att konflikten i Ukraina växer till en bredare konflikt (...) men samtidigt får Ryssland inte veto över vad vi skickar till ukrainarna," säger han. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sa på onsdagen att det finns en ökad risk för att "tredje land" dras in i kriget till följd av den amerikanska leveransen. Omni 220602.

Ryssland: Militären genomför kärnvapenövning med robotar. Rysslands kärnvapenförband genomför en militärövning i Ivanovo, 30 mil nordost om Moskva, uppgav ryska försvarsdepartementet på onsdagen enligt flera medier. Runt 1 000 militärer deltar i övningen, där robotsystem av modellen Jars ska användas, som kan avfyra interkontinentala robotar med kapacitet att bära ett flertal kärnstridsspetsar längre än 1 000 mil, rapporterar TT. Enligt försvarsdepartementet ska militärerna öva på att bland annat transportera, underhålla och kamouflera dem. Jars-systemen användes även i två övningar i början februari, innan den ryska invasionen i Ukraina, skriver nyhetsbyrån och hänvisar till den ryska mediekanalen RBK. Ryssland: Fler än 100 stycken robotsystem används i övningen. Ryska försvarsdepartementet gav inga besked om huruvida några uppskjutningstester kommer att genomföras. Uttalandet från ryska försvarsdepartemnetet gjordes på onsdagen. Omni 220601.

Erdogan hotar återigen med invasion av Syrien. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har upprepat sitt hot om att invadera norra Syrien för att rensa undan det han benämner som kurdiska terrorister, rapporterar Reuters. "Vi tar ytterligare steg i att etablera en 30 kilometer lång säkerhetszon längs med vår södra gräns. Vi kommer städa upp i Tell Rifat och Mambij," säger presidenten med syfte på två nordsyriska städer. Turkiet har tidigare invaderat norra Syrien tre gånger med målet att hålla gränsområdet fritt från IS- och YPG-styrkor. Har diskuterat planerna med Putin. Omni 220601.
Ryssland avråder Turkiet från ny offensiv i Syrien. Ryssland avråder Turkiet från att inleda en ny militär offensiv i norra Syrien, rapporterar AFP. Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, varnar i ett uttalande för att en offensiv skulle kunna "försämra den redan svåra situationen" i Syrien. Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan sa under onsdagen att han överväger ett nytt angrepp mot den terrorstämplade kurdiska gerillaorganisationen PKK, i syfte att skapa en tre mil djup "säkerhetszon" utmed gränsen. USA varnade redan under onsdagen för att en sådan offensiv kan undergräva stabiliteten i regionen. Kreml: Vi hoppas att Ankara avstår. Ryssland och Turkiet slöt en uppgörelse 2019 om att ländernas militär skulle kontrollera ett område vid gränsen. USA-stödda syriska styrkor varnar för att en turkisk offensiv äventyrar kampen mot IS. Omni 220602.

Erdogan: Inte fått konkreta förslag från Sverige. Turkiets president Erdogan säger att han inte fått några konkreta förslag från Sverige och Finland för att bemöta de krav Turkiet lagt fram för att godkänna Natomedlemskap, rapporterar Reuters. I ett tal inför parlamentet säger presidenten att han vill att Sverige och Finland visar ”uppriktighet” i frågan och att Ankara inte kommer lägga om sin linje utan "konkreta och bindande steg". Förnekar att invändningarna mot medlemskap är opportunistiska. Utrikesministern: Sverige måste ändra lagarna. Omni 220601.
Expert: Turkiet kommer att ställa fler krav på Sverige. Turkiet kommer att ta emot de eftergifter som görs och sedan ställa ytterligare krav , tror den amerikanske Mellanösternexperten Michael Rubin i en SvD-intervju. Detta efter att Turkiet hittills inte har backat från sitt motstånd mot att godkänna svenskt och finskt Natomedlemskap, trots försök att gå landet till mötes. "Nu kommer han att kräva ett mer generellt förbud mot kurdisk aktivism och ett accepterande av hans uppfattning om vad det betyder." Därför är det bättre för Sverige och Nato att ändra taktik och ställa "hårt mot hårt", enligt Rubin. Rubin: Sverige kan bara vinna kampen genom att övertala Erdogan att han inte kan vinna sitt eget spel. Omni 220602. Kommentar: Svenska regeringen måste uppmana sina medborgare och andra NATO-länder att sluta turista i Turkiet.
Erdogans rådgivare: Sverige borde sluta uppta Natos tid. Sverige och Finland borde sluta uppta Natos tid under ”denna kritiska period”. Det säger Fahrettin Altun, president Erdogans rådgivare och närmaste man, i en skriftlig intervju med DN. Enligt honom är Turkiet inte intresserade av några förhandlingar. I stället måste Sverige se till att möta den turkiska regeringens "rimliga förväntningar", säger han. "Under nuvarande omständigheter är det omöjligt att förklara för det turkiska folket hur och varför Turkiet ska vara i en militärallians med ett land som erbjuder en fristad för PKK." Turkiet anklagar Sverige för att stödja terrorstämplade PKK samt kurdiska milisen YPG, och har använt det som ett argument för att stoppa en svensk Natoansökan. Fahrettin Altuns är chef för Turkiets kommunikationsdirektorat och brukar kallas en av Erdogans närmaste män. Omni 220604.
Erdogan i samtal med Stoltenberg: "Legitima krav." Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har suttit i ett nytt telefonsamtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan angående den svenskfinska Natoansökan, rapporterar Reuters. Enligt det turkiska presidentkansliet sa Erdogan att hans invändningar är baserade på ”rättmätiga och legitima grunder”. Han ska även ha upprepat sina anklagelser om att Sverige och Finland stöttar terrorism och krävt att länderna häver sanktioner mot Turkiet. I samma veva berör Erdogans talesman Ibrahim Kalin ämnet i en intervju med spanska El País. Han säger att Finlands och Sveriges svar på Turkiets krav kommer att avgöra om framsteg kan göras innan Natos toppmöte i Madrid i slutet av juni. "När vi ser förbättring kommer processen att gå framåt," säger Kalin. Omni 220604.
Uppgifter: Erdogan kräver att Hultqvist får sparken. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) höll ett tal på en fest i Borlänge 2011 där terrorklassade PKK hyllades, något som enligt Expressens uppgifter fortfarande retar Turkiets president Erdogan. En uppgiftslämnare i Ankara säger till tidningen att presidenten vill att statsminister Magdalena Andersson sparkar sin försvarsminister. Kraven har enligt källan framförts till svenska regeringsföreträdare. Hultqvist själv säger i ett uttalande till Expressen att han aldrig "förespråkat annat än fredliga medel" för att lösa spänningarna mellan Kurdistan och Turkiet samt att han tar avstånd från terror. Omni 220604.

Källor: Sjunkande dödstakt när ryska offensiven avtagit. Takten kring de ryska dödssiffrorna i Ukraina har sjunkit markant samtidigt som arméns offensiva fokus minskat. Det uppger västerländska tjänstemän enligt The Guardians Dan Sabbagh. Källornas bedömningar är att de ryska dödssiffrorna sedan invasionen inleddes är drygt 15 000, och att 40 000 soldater har skadats. Redan för drygt en månad sedan fanns brittiska bedömningar på att 15 000 soldater dödats. Bland tjänstemännen som The Guardian talat med uttrycks en känsla av att kriget kan pågå länge. "Jag tror att vi ser en konflikt som kan pågå till åtminstone slutet av året," säger en av dem. Omni 220601.

Varningen: Vapen i kriget kan hamna hos kriminella. Det internationella polissamarbetet Interpol varnar för att vapen som nu skickas till krigets Ukraina så småningom kan hamna i händerna på kriminella i både Europa och andra världsdelar. Det rapporterar AFP. Interpoltoppen Jürgen Stock uppmanar medlemsländerna att använda databaser som redan finns där de kan dela vapeninformation med varandra. Detta eftersom inget land kan hantera frågan på egen hand, enligt Stock. "De kriminella jag pratar om verkar globalt." Säger att även tunga, militära vapen kan hamna i kriminellas händer när kriget är över. Omni 220601.

Långivare: Ryssland lyckades inte betala ränta. Sedan invasionen av Ukraina har Ryssland flera gånger varit nära att bli statsbankrutt, då sanktioner och utestängning från finansiell infrastruktur gjort att landet har svårt göra betalningar i utländsk valuta. Nu menar en investerarpanel att Ryssland misslyckats med att betala 1,9 miljoner dollar i upplupen ränta i tid, rapporterar flera medier. Credit Derivatives Determinations Committee, som samlar flera banker och institutioner som investerar i statsobligationer, ska ha röstat ja på frågan om Ryssland misslyckades betala. Därmed kan landet gå mot sin första statsbankrutt på hundra år. Löptiden gick ut 4 april men betalningen kom inte förrän 2 maj. "Troligt att Ryssland förr eller senare blir statsbankrutt." Omni 220601.

Nederländerna och Tyskland ska borra efter gas. Nederländerna och Tyskland ska gemensamt borra efter naturgas i Nordsjön, rapporterar internationella medier. Beslutet kommer efter att ryska Gazprom stoppat inflödet till Nederländerna eftersom man inte vill betala i rubel. Borrningen ska ske cirka två mil norr om de båda ländernas kust och väntas inledas i slutet av 2024. AFP skriver att tyska myndigheter tidigare beslutat att inte utfärda tillstånd just där, då området har ett känsligt ekosystem. Det var nederländska bolaget Gasterra som inte ville betala i rubel. Omni 220601.

Danmark säger ja till slopat försvarsundantag: "Signal till Putin - hörs i Europa". En mycket klar majoritet av danskarna säger ja till att häva det så kallade försvarsförbehållet som inneburit att Danmark inte deltar i EU:s försvars- och säkerhetssamarbeten. Med 85 procent av rösterna räknade säger 66,8 procent ja till ett avskaffande. Det är i linje med de vallokalsundersökningar som publicerades kort efter att lokalerna för folkomröstningen stängt vid 20.00 på onsdagskvällen. Vid ett tal säger statsminister Mette Frederiksen att hon är "väldigt, väldigt glad". "Jag tvivlar inte på att budskapet som Danmark skickat ikväll kommer höras i hela Europa," säger hon. Hon beskriver det som en "mycket viktig signal" till Putin och säger att det inte går att förhålla sig neutral när det är krig i Europa. Runt 4,2 miljoner röstberättigade i onsdagens val. Omni 220601.

Putins favorit: Sluta kriga - det går inte att försvara. Den brasilianske fotbollslegendaren Pelé, som Vladimir Putin benämnt som en av sina favoritspelare, uppmanar den ryska presidenten att avsluta invasionen i Ukraina. Det rapporterar Reuters. I ett inlägg publicerat på Instagram i samband med Ukrainas VM-kvalmatch mot Skottland på onsdagskvällen skriver Pelé att kriget i Ukraina är oförsvarligt och inte leder till någonting annat än smärta, rädsla och terror. Senast Putin och Pelé träffades var vid Confederations Cup 2017. Pelé skriver att han efter tidigare handskakningar och ”utbyten av leenden” inte trodde att han och Putin någonsin skulle stå så långt ifrån varandra som de gör i dag. Uppmanar Putin i öppet brev. Omni 220602.

Källor: Saudiarabien villiga att pumpa mer olja. Saudiarabien har indikerat för västerländska länder att de är villiga att börja pumpa upp mer olja om utbudet från Ryssland minskar till följd av sanktioner. Det uppger fem källor som deltar i diskussionerna, skriver Financial Times. Landet har tidigare nekat att få ut mer olja på marknaden, trots att priset på råvaran handlats kring rekordnivåer under året. Men när EU nu infört ett partiellt oljeembargo kan priserna hålla sig högre betydligt längre. "Saudi är medvetna om riskerna och att det inte ligger i deras intresse att tappa kontrollen över oljepriserna," säger en källa. Under morgonen handlas både brent- och WTI-oljan ner runt 1,5 procent vardera till omkring 114 respektive 113 dollar fatet. Saudis hållning har tidigare varit att marknaden är tajt, men att det inte råder brist. Omni 220602.

Ryska ambassaden: Behöver pengar till mat och bensin. Den ryska ambassaden i Stockholm och generalkonsultatet i Göteborg kan inte ta emot pengar från Utrikesministeriet till följd av sanktionerna från EU, skriver Expressen. Nu vill ambassaden genom en undantagsregel få ta del av frysta tillgångar för att kunna hålla igång verksamheten, enligt en ansökan som tidningen tagit del av. I ansökan som går via brev till Kommerskollegium finns 14 önskemål, bland annat pengar till mat och bränsle för bilarna. I brevet är också en förfrågan om att informationen "inte blir föremål för artiklar i kvällstidningar", skriver Expressen. Omni 220602.
Putins diplomater i akut penningknipa. Rysslands ambassad vädjar om att deras akuta penningproblem ska hemlighållas för "kvällstidningar". Det framgår av ambassadens skriftväxling med Kommerskollegium när diplomaterna vill ha tillgång till pengar som frysts på grund EU:s sanktioner mot Ryssland. Pengarna behövs bland annat till att betala tömningen av sopcontainrar, löner och tanka ambassadörens tjänstebil. (Exp 220602.)

Zelenskyj: "Inte bara siffror" - många barn döda och saknade. Minst 243 barn har dödats i kriget i Ukraina, 446 har skadats och 139 barn saknas. Det sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en video på onsdagskvällen. I sitt tal berättar han om flera barn som han nämner vid namn och beskriver hur och var de dödades i ryska anfall. "Jag har bara nämnt tio barn från listan på 243. Och det är inte bara siffror. Varenda en av dem är en separat värld som har förstörts av den ryska armén." Presidenten säger att 200 000 barn tros ha förts till Ryssland mot sin vilja. Bland de räknas barn som har tagits till Ryssland med sina föräldrar, barnhemsbarn och barn som separerats från sina familjer. I går var det Barnens dag i Ukraina – Zelenskyj i känslomässigt meddelande. Omni 220602.

VPN-tjänster lämnar Indien till följd av ny datalag. Flera VPN-tjänster väljer nu att lämna den indiska marknaden, till följd av den nya lag som kräver att tjänsterna loggar och arkiverar användarnas aktiviteter på nätet. Express VPN, som är en av de största aktörerna i segmentet, är ett av de företag som nu väljer att lämna marknaden och plocka bort sina servrar i landet. I ett blogginlägg skriver företaget att man helt enkelt inte kan följa lagen, eftersom man inte lagrar några uppgifter. Express VPN skriver dessutom i inlägget att de nya reglerna i Indien är "inkompatibla med syftet med VPN:er", och man uttrycker även oro över att de kan missbrukas. Indiens IT-minister Rajeev Chandrasekhar har tidigare sagt att de VPN-tjänster som inte gillar de nya reglerna lika gärna kan lämna Indien. Går till hård kritik mot de nya reglerna. Flera techbolag har uttryckt oro kring hur man ska kunna följa den nya lagen. Omni 220602.

Ukraina: Räls nära Slovakien bombat av ryska robotar. Ryska robotar har träffat en järnväg i västra Ukraina, säger ukrainska tjänstemän enligt flera medier. Attacken uppges ha inträffat nära en tunnel i bergskedjan Karpaterna, intill gränsen till Slovakien, rapporterar CNN. Enligt nyhetskanalen är det andra gången som järnvägen uppges ha utsatts för ryska kryssningsrobotar. Målet med attackerna var att "störa järnvägstrafiken och stoppa tillgången på bränsle och vapen från våra allierade", säger Anton Gerashchenko, rådgivare till Ukrainas inrikesminister. Ukraina: Finns inga offer bland järnvägsarbetarna. Omni 220602.

Källor: USA planerar sälja robotdrönare till Ukraina. Bidenadministrationen planerar att sälja fyra tyngre robotdrönare till Ukraina, uppger tre källor med insyn för Reuters. Det ska handla om drönarmodellen MQ-1C Gray Eagle, som kan vara beväpnade med upp till åtta stycken så kallade Hellfire-robotar. Drönarna kan flyga i mer än 30 timmar och kan samla in stora mängder data. Hellfire-robotar är högprecisionsrobotar som styrs med laser, skriver Aftenposten. Enligt källorna har försäljningen planerats under flera veckor, men den kan fortfarande komma att blockeras av kongressen. Källor: Bidenadministrationen planerar att presentera planerna för kongressen inom dagar. De drönare som Ukraina använder i dag har kortare räckvidd och kan inte bära lika tung last. Omni 220602.

Sverige ökar militära stödet till Ukraina - skickar Robot 17 och automatgevär. Regeringen föreslår att Sverige bistår Ukraina med sjömålsroboten Robot 17, automatgevär 90 med ammunition och ytterligare 5 000 pansarskott. "Det handlar om solidariteten med Ukrainas folk. Det motstånd som Ukraina ger förtjänar vårt stöd i ord och handling," säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Finansminister Mikael Damberg säger att regeringen också föreslår 578 miljoner kronor till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkorna. Dessutom föreslås stöd om 60 miljoner kronor till den fond som Nato har upprättat till stöd för Ukrainas militär. "Dessa utökade resurser stärker Ukrainas möjligheter att bekämpa den ryska invasionen vid en kritisk tidpunkt." Enligt Damberg summeras stödet till totalt en miljard kronor. Detta ingår i en extra ändringsbudget som fattats beslut om. Hultqvist säger att den svenska försvarsförmågan inte påverkas. "Det är möjligt att återinskaffa inom en rimlig tid. Omni 220602.

Zelenskyj: Rysk kontroll över en femtedel av Ukraina. En femtedel av Ukraina kontrolleras nu av ryska styrkor, inräknat annekterade Krymhalvön och de områden som hållits av ryskstödda separatister sedan 2014. Det sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett tal inför politiker i Luxemburg, enligt AFP. Tidigare i dag sa Luhansks ledare Serhij Hajdaj att Rysslands armé försöker bryta sig genom Ukrainas försvarslinje från alla riktningar i Sievjerodonetsk. Om Ryssland intar staden så innebär det kontroll över nästan hela regionen Luhansk i östliga Donbas. Omni 220602.

Ukrainas centralbank höjer räntan med 15 procentenheter. "Dubbelhöjningar" på 0,5 procentenheter ter sig små jämfört med dagens räntehöjning i Ukraina. Centralbanken höjer räntan med 15 procentenheter i ett svep, till 25 procent från tidigare 10 procent, enligt ett pressmeddelande. Syftet beskrivs vara att försvara hushållens besparingar i valutan hryvnia och öka efterfrågan på den, bland annat mot bakgrund av att ukrainare har haft svårt att växla till sig andra valutor i länder de flytt till. Omni 220502.

Ukraina: 800 tar skydd i beskjuten kemikaliefabrik. Runt 800 personer befinner sig i skyddsrum under kemikaliefabriken Azot, som har utsatts för flera ryska robotattacker, säger Luhanskregionens ledare Serhij Hajdaj enligt CNN. "Det finns lokalbor där som ombads att lämna (...) Men de vägrade. Det finns även barn där." Azot ligger i i Sievjerodonetsk, som har varit under konstant beskjutning under de senaste dagarna och numera till stor del är under rysk kontroll. Enligt ukrainska uppgifter har en tank med salpetersyra och en tank med metanol förstörts, men personerna under fabriken ska inte vara i fara. Ukrainska tjänstemän: Ukraina har fortfarande kontroll över stadens industriområde. I tisdags uppgav Hajdad att 15 000 civila befinner sig i Sievjerodonetsk, som innan kriget hade en befolkning på 120 000. Omni 220602.
100 dagar av krig: "Ryssland bär ensamt ansvaret." Det har nu gått 100 dagar sedan den ryska invasionen i Ukraina inleddes. Ryssland ockuperar 20 procent av ukrainskt territorium enligt president Volodymyr Zelenskyj, och slaget är sedan en tid tillbaka fokuserat i östra delarna av landet. Tusentals personer har dödats och över sex miljoner har tvingats på flykt. Gatustriderna fortsätter i den hårt ansatta industristaden Sievjerodonetsk i östra Ukraina. Enligt Zelenskyj har ukrainska styrkor skördat vissa framgångar på torsdagen men den övergripande militära situationen i Donbasregionen är oförändrad. I sitt nattliga videotal fördömde han Rysslands "besinningslösa beskjutning" i området. Hela det tillfälligt ockuperade området är nu en plats där det råder en fullkomlig katastrof," något Ryssland ensamt bär ansvaret för. Ryska styrkor kontrollerar fortfarande större delen av Sievjerodonetsk. Omni 220603.
Rapport: Ryssland tar hela Luhansk inom två veckor. Inom två veckor kommer hela Luhansk-regionen sannolikt vara under rysk kontroll. Det skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste rapport. För närvarande kontrollerar ryska styrkor omkring 90 procent av området, enligt departementet. Samtidigt har de ryska framryckningarna avstannat i andra delar av landet. "För att Ryssland ska nå någon form av framgång kommer det att krävas fortsatta enorma investeringar i trupper och utrustning", kan man läsa i rapporten. Omni 220603.

Klart: EU stoppar rysk olja i sjätte sanktionspaket. EU:s sjätte sanktionspaket klubbades på torsdagen, uppger Bloomberg. Sanktionerna innebär förbud mot att importera rysk olja, med undantag för Druzjba-ledningen, som transporterar olja till Ungern. Undantaget i avtalet krävdes för att över huvud taget få igenom sanktionspaketet då Ungern under flera veckor lagt in sitt veto. Sanktionspaketet kommer också att innebära att Rysslands största bank Sberbank och Credit Bank of Moscow samt Russian Agricultural Bank, utesluts ur det internationella betalningssystemet Swift. Ungerns hållning ansträngde relationerna med EU. På Ungerns begäran togs patriarker för den rysk-ortodoxa kyrkan bort. Ungerns argument var att sanktioner mot patriarken skulle strida mot religionsfriheten. Omni 220602.
Nya sanktioner klubbade - "Butjaslaktaren" svartlistas. EU har nu formellt godkänt det sjätte sanktionspaketet sedan den ryska invasionen inleddes, skriver flera medier. Enligt Reuters svartlistas bland annat flera ryska militärtoppar som uppges ha lett de ryska trupper som ockuperade Butja under våren. Listan innefattar nu över 1 100 namn varav 65 offentliggjordes under fredagen. Det handlar bland annat om befälhavaren Azatbek Omurbekov, som kommit att kallas för ”slaktaren i Butja”, och som enligt EU ledde trupper som mördat, torterat och våldtagit civila. Det omtvistade oljeembargot har också klubbats. Den ryska råoljan ska fasas ut under sex månader men ett par länder, till exempel Ungern som tidigare varit emot, ges ett "tillfälligt undantag". Det skriver AP. Fler banker stängs ute från betalsystemet Swift. Sanktioner riktas även mot tv-kanaler i Ryssland. Omni 220603.

Borgmästare: Ryssar möter gerillamotstånd i Melitopol. Motståndet från ukrainska gerillagrupper i den ockuperade staden Melitopol ökar och flertalet ryska soldater har dödats. Det säger borgmästaren Ivan Fedorov, som inte längre befinner sig i staden, enligt CNN som hänvisar till ett framträdande i ukrainsk tv. Fedorov säger att över 100 ryssar har "eliminerats", vilket han säger bygger på underrättelseinformation, men att den verkliga siffran troligen är högre. CNN konstaterar att påståendet inte gått att verifiera på något sätt. Borgmästaren kidnappades tidigt under invasionen men blev enligt Ukraina sedan frisläppt i samband med ett fångutbyte. Fedorov hävdar att invånare förts bort och att man inte vet hur de behandlas. Omni 220602.

Vladimir Putin uppges ha sparkat fem militärtoppar. Rysslands president Vladimir Putin uppges ha sparkat fem toppgeneraler tidigare i veckan. Det skriver The Hill som hänvisar till den ryska tidningen Pravda, som i sin tur hänvisar till ett dekret som ska ha utfärdats av Putin. Det ryska medieföretaget RBC beskriver det som ett standardförfarande men The Hill noterar att Ryssland under invasionen av Ukraina lidit stora förluster bland generaler och officerare på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Newsweek skriver att uppgifterna kommer nästan 100 dagar in på en invasion där Ryssland stött på en rad bakslag och bland annat misslyckats med att inta Kyiv. Natobefäl om dödade ryska generaler: Finns ingen liknande situation i modern tid. Brittiska försvarsdepartementet: Förödande förluster bland ryska officerare. Generalerna namnges i rysk media. Omni 220602.

USA medger: Cyberförband genomför offensiva insatser. Den amerikanska militärens hackerförband har utfört flera operationer till stöd för det ukrainska försvaret, säger generalen Paul Nakasone i en intervju med Sky News. Nakasone säger att det rör sig om både offensiva och defensiva operationer, samt underrättelseoperationer. Enligt Sky News är det första gången som det bekräftas från officiellt håll att förbandet genomfört offensiva operationer till stöd för Ukraina. "Mitt jobb är att ge försvarsministern och presidenten en rad alternativ, så det är vad jag gör," säger han utan att gå in på några detaljer. CNN beskriver det som ett ovanligt utspel från amerikanskt håll, då det ofta råder stort hemlighetsmakeri kring området. CNN skriver också att intervjun antyder att Biden ser cyberoperationer som ett sätt att bekämpa Ryssland utan oro för att läget ska eskaleras. Nakasone säger att han oroas varje dag över risken för ryska cyberattacker mot USA. Omni 220602.

Charkiv-invånare: Vi vägrar ge upp territorium för fred. Invånare i Charkiv-regionen i Ukraina, på gränsen till Ryssland, känner ilska över förslag som går ut på att Ukraina ska gå med på att ge upp territorium för att få till fred. NBC har bland annat talat med 57-åriga Anna, vars hus förstörts i rysk beskjutning. Hon säger att hon självklart vill ha fred, men inte till vilket pris som helst. Ryska trupper trycktes nyligen tillbaka norr om staden Charkiv och 53-åriga Olena säger att hon nu förstår ännu bättre att "kompromisser inte är ett alternativ". "Vi kommer att strida till slutet. Jag själv plockar upp vapen och strider om det behövs." Bland annat USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger har nyligen uttryckt att Ukraina bör gå med på att ge upp territorium för att få slut på den ryska invasionen. Zelenskyjs rådgivare om att ge upp territorium: Kommer inte hända. Omni 220603.

Sievjerodonetsk ännu inte helt under rysk kontroll: "Vi ska trycka tillbaka dem." Ryska trupper möter fortfarande motstånd från ukrainska soldater i staden Sievjerodonetsk i Donbas, skriver Reuters baserat på situationen under torsdagen, då nyhetsbyrån nådde fram till staden. Som exempel nämns hur ukrainska trupper - inklusive frivilliga från andra länder - lastade av vapen från en lastbil. Bland dem fanns 22-årige Zurab från Georgien, som lovade att ryssarna kommer "tryckas tillbaka" oavsett hur lång tid det tar. "Vi är på rätt sida av historien." Hur stor del av staden som Ryssland kontrollerar är oklart. Den lokala guvernören uppger att ryssarna kontrollerar den allra största delen men att ungefär en femtedel utgör en "gråzon". Staden måste falla för att Ryssland ska kunna ta kontroll över hela Luhansk. Strider i staden uppges pågå under fredagen. Omni 220603.
Ukraina: Har tagit tillbaka delar av Sievjerodonetsk. Ukraina har lyckats ta tillbaka en femtedel av staden Sievjerodonetsk från ryska styrkor enligt det regionala styret, rapporterar TT. "Tidigare var situationen svår. Ryssland kontrollerade någonstans runt 70 procent. Nu har vi redan lyckats trycka tillbaka dem med omkring 20 procent," säger guvernören Serhij Hajdaj till ukrainsk tv. I ett videosänt tal på fredagen framträdde en hoppfull ukrainsk president. "Segern kommer att bli vår," sa Volodymyr Zelenskyj. "Först ser den ryska armén hotfull ut. Sen farlig. Och nu är det bara ett bittert leende. För vad finns kvar av den? Krigsbrott, skam och hat." Den senaste analysen från brittiska försvarsdepartementet pekar dock i en annan riktning. Enligt rapporten är det sannolikt att Ryssland tar kontroll över hela regionen Luhansk inom två veckor.Intensiva strider pågår i Sievjerodonetsk och situationen påminner om den i hamnstaden Mariupol. Omni 220604.

Analyser efter 100 dagar: Förlorar Putin i Ukraina? 100 dagar in på den ryska invasionen tycks Kreml varken ha sikte på eller förmåga att nå en snabb militär seger - men betyder det att Vladimir Putin är på väg att förlora? Det frågar sig CNN:s Nathan Hodge i en analys. Utan att komma fram till ett definitivt svar skriver han att mediernas fokus avtar ju längre offensiven pågår. Det, och att fokus kan skifta även diplomatiskt i perioder, kan vara något som Putin räknar med, skriver Hodge. "I det avseendet har Zelenskyj varit en av Ukrainas största tillgångar i informationskriget." Såväl Newsweek som Al Jazeera har talat med en rad experter om invasionens 100 första dagar och vad som väntar framöver. Flera av dem menar att båda sidor sannolikt kommer lida stora förluster den närmaste tiden. Neil Melvin, expert i internationell säkerhet, frågar sig om Ukraina kan hålla ut över sommaren, och hur länge eliten i Ryssland har politisk vilja att driva ett krig som ser ut att vara omöjligt att vinna. Konstantinos Grivas, professor i geopolitik och vapensystem, anser att Rysslands förmåga överskattats men att det ukrainska motståndet just nu möter "enorm eldkraft" från Ryssland. Tiden är däremot inte på Rysslands sida, bedömer han, med tillägget att västländernas vapenstöd till Ukraina inte lär leda till något genombrott. "Det är en fråga om vem som håller ut längst." Nathan Hodge: Putin väntar in världens likgiltighet. Omni 220603.

Kreml slår mot ryssar som "misskrediterar armén" - många riskerar fängelse. Minst 50 personer riskerar fängelsestraff på upp till tio år eller böter för att ha spridit "falsk information" om den ryska invasionen av Ukraina, rapporterar The New York Times. De första fallen ska nu upp i rätten, tre månader efter att president Vladimir Putin införde en ny lag i syfte att tysta kritiska röster. Bland annat förbjuds ryssarna att använda ordet "krig" i sammanhanget. NYT har pratat med Vladimir Efimov, en lokal politiker på ryska Kamtjatkahalvön, som har tvingats betala böter tre gånger de senaste månaderna. Efimov har anklagats för att "misskreditera den ryska armén" genom att publicera bilder på sociala medier som visar förödelsen i den sönderbombade hamnstaden Mariupol. "Detta drag har till viss grad varit framgångsrikt eftersom folk är lite mer försiktiga med hur de uttrycker sina åsikter, konstaterar Pavel Chikov, chef för Agora Human Rights Group som kartlägger rättsfallen. Över 2 000 personer har åtalats för mindre överträdelser, enligt människorättsorganisationen . Omni 220604.

EU inför sanktioner mot Putins påstådda flickvän. EU har infört sanktioner mot Vladimir Putins påstådda flickvän Alina Kabajeva, rapporterar Politico. Kabajeva förbjuds att resa inom EU och alla hennes eventuella tillgångar i medlemsländerna kommer att frysas. Kabajeva är styrelseordförande för National media group (NMG) som äger stora andelar i nästan alla stora ryska statliga medier. "Hon är därför ansvarig för att stödja åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende", kan man läsa i ett dokument om beslutet som Politico tagit del av. Åtgärderna är en del av ett större sanktionspaket riktat mot Ryssland som EU antog på fredagen. Där svartlistas även flera ryska militärtoppar som uppges ha lett de ryska trupper som ockuperade Butja under våren. Storbritannien införde sanktioner mot Kabajeva förra månaden. Omni 220604.

Ukraina: Ryssarna spränger broar för att isolera. Ryska styrkor spränger broar över floden Donets för att förhindra att ukrainsk militär kallar in förstärkning eller leveranser av förnödenheter till civila i Sievjerodonetsk. Det uppger Luhansks guvernör Serhij Hajdaj enligt Reuters. Enligt guvernören håller ukrainska soldater fortsatt sina positioner i staden och har pressat tillbaka ryska styrkor från flera platser. "Vad vi förstår sätter den ryska armén in alla sina ansträngningar och alla reserver i den riktningen," säger han. I sin dagliga rapport om kriget skriver brittiska försvarsdepartementet att den ryska flygaktiviteten är hög över Donbasregionen. "Den kombinerade användningen av luft- och artillerianfall har varit en nyckelfaktor i Rysslands senaste taktiska framgångar i regionen," kan man läsa i rapportens slutsatser. Omni 220604.

Varningen från Ukraina: Global svält om rysk blockad inte hävs. Världen står inför en akut matbrist och svält om inte Ryssland lyfter sin blockad i Svarta havet. Den varningen utfärdar Ukrainas infrastrukturminster Oleksandr Kubrakov i en intervju med Financial Times. Även om andra fraktrutter blir mer framkomliga så kan Ukraina inte ens leverera 20 procent de vägarna jämfört med vad som hade varit möjligt via Svarta havets hamnar, enligt ministern. Kubrakov anklagar Moskva för att bete sig som "fullständiga pirater". "De bryr sig inte om liven för alla människor i Afrika," säger han. Omni 220604.

Utländska frivilliga döda: "Har förlorat våra bröder." Fyra utlänningar som frivilligt stridit på Ukrainas sida under den ryska invasionen har dött, meddelar en internationell ukrainsk brigad bestående av volontärer från utlandet, skriver AFP. I ett uttalande skriver brigaden att deras "bröder" förlorats i strid och att de kommer att bli ihågkomna för sitt mod. Enligt brigaden rör det sig om medborgare från Tyskland, Nederländerna, Australien och Frankrike. Australiens utrikesdepartement meddelade i maj att en medborgare dött i Ukraina, och Frankrikes motsvarighet gav liknande besked under fredagen. Ger inga detaljer om var och hur de har dött. Den franska medborgaren uppges ha stridit kring storstaden Charkiv. Omni 220604.

Slovjansk bombas - många flyr symboliskt viktig stad. Samtidigt som mycket fokus hamnat på striderna i Sievjerodonetsk uppmanas människorna i den närliggande ukrainska staden Slovjansk att evakuera till följd av rysk beskjutning. Det rapporterar AFP. Elektricitet och vatten har slagits ut och CNN, som hänvisar till lokala myndigheter, skriver att antalet evakueringar sker i allt snabbare takt. Innan den ryska invasionen inleddes i februari hade staden 110 000 invånare men nu beräknas bara omkring 22 000 finnas kvar. Om Ryssland skulle ta kontroll över Slovjansk och närliggande Kramatorsk skulle det innebära att de kontrollerar en stor del av norra Donbas-regionen. Men det finns också en symbolisk betydelse, eftersom proryska separatister kontrollerade staden i flera månader 2014, innan den ukrainska armén till slut lyckades köra ut dem. Slovjansk ligger ungefär åtta mil från Sievjerodonetsk. Omni 220604.

Ryska oligarker strider för lyxbåtar och hus i domstol. Ett tjugotal ryska miljardärer eller deras familjemedlemmar, med nära kopplingar till Kreml, har lämnat in stämningsansökningar till EU-domstolen i Luxemburg. Det rapporterar SvD. Oligarkerna anser att de har drabbats orättvist av EU:s sanktioner och kräver att få tillbaka tillgångar som frysts av unionen - från bankkonton och fastigheter till lyxbåtar och konstverk. Totalt handlar det om summor på motsvarande 315 miljarder kronor som frysts i EU. I veckan förlorade dock affärsmannen Jevgenij Prigozjin sitt överklagande. EU-domstolen anser det nämligen bevisat att han står bakom den ökända Wagnergruppen, som även kallas "Putins armé". Oligarkens lyxbåt stor som en Finlandsfärja. En av de oligarker som kräver att EU prövar frysningarna är Roman Abramovitj. Omni 220604.

Källor: Ryssland delar ut pass i ockuperade städer. Ryssland har börjat utfärda ryska pass i ukrainska städer som ockuperats. Det enligt den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW), som hänvisar till både ukrainska och ryska källor. Enligt ISW har särskilda passkontor öppnats i bland annat Cherson och Melitopol, som båda ockuperas av ryska styrkor. Det beskrivs som ett sätt för Ryssland att stärka sin administrativa kontroll i regionen, och som förberedelser för eventuella annekteringar, eller annan typ av "politiska arrangemang" från Kreml. Enligt ukrainska uppgifter är det någonting som lett till ökad aktivitet från gerillamotståndare i Cherson, där invånare bland annat uppmanats att bränna ner ett passkontor. Kreml-företrädare har uttalat sig om passkontoren i ryska medier. Omni 220604.

Ukraina slår tillbaka mot Macron: "Bör fokusera på att sätta Ryssland på plats." Ett uttalande från franske presidenten Emmanuel Macron om att Ryssland och Vladimir Putin inte bör förnedras möter reaktioner från Ukraina. Under fredagen sa Macron att "förnedring" bör undvikas så att väst och Ryssland kan nå diplomatiska lösningar när striderna upphört - men Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba delar inte den bilden. I ett inlägg på Twitter skriver Kuleba att den typen av uppmaningar bara förnedrar Frankrike och andra länder som gör liknande utspel. Det är Ryssland som förnedrar sig själva, skriver han. "Vi bör alla fokusera på hur Ryssland ska sättas på plats. Det kommer att skapa fred och rädda liv." Macron har haft en dialog med Putin även under invasionen för att få till ett eldupphör men har mött kritik för samtalen med den ryske presidenten. Omni 220604.

Ukraina och Ryssland enade om att "byta" döda soldater. Ukraina och Ryssland har enats om att överlämna kropparna till döda soldater på respektive sidor, vilket skedde på torsdagen. Enligt New York Times utväxlades då totalt 320 kroppar till soldater som stupat i strider. Enligt Ukraina har Ryssland tidigare varit ovilliga att nå ett sådant avtal, men den överenskommelse som nu finns är att kroppar ska överlämnas enligt en typ av "en mot en"-princip, enligt ukrainska myndigheter. Ukrainska styrkor har tidigare tvingats förvara dödade ryska soldater i kylvagnar. Omni 220604. Kommentar: Nästa än viktigare steg borde vara att byta levande soldater.

15 000 ukrainare saknas - regeringen: Högsta prioritet. Omkring 15 000 ukrainare har rapporterats saknade sedan den ryska invasionen inleddes den 24 februari, rapporterar Ekot. SR:s korrespondenter har träffat föräldrarna till journalisten Dmytro Chyliuk som har varit försvunnen sedan han tillfångatogs av ryska styrkor i sin egen trädgård i början av mars. Hans pappa, 75-årige Vasilij, tycker inte att den ukrainska regeringen gör tillräckligt för att få hem tillfångtagna medborgare. Enligt Ukrainas biträdande inrikesminister Jevgenij Jenin är frågan topprioriterad men svår att lösa. "Att få tillbaka vårt folk är viktigare än att få tillbaka ockuperade territorium," säger han. Omni 220604.

Nya explosioner i Kyiv efter flera veckor av lugn. Flera explosioner har inträffat i den ukrainska huvudstaden Kyiv på söndagsmorgonen, uppger stadens borgmästare Vitalij Klytjko. Kyiv har varit nästan helt förskonat från attacker sedan de ryska styrkorna omgrupperats till de östra delarna av landet. Enligt Reuters är det flera veckor sedan de senaste attackerna inträffade. Morgonens explosioner ska ha ägt rum i de sydöstra delarna av staden, men i övrigt har det inte kommunicerats några detaljer om händelsen. Ett vittne som Reuters har pratat med säger att han sett rök stiga över staden. Samtidigt uppger den ryska statliga nyhetsbyrån Tass att fem personer dödats och ett 20-tal har skadats i ukrainska attacker i närheten av staden Donetsk i östra Ukraina, skriver CNN. Staden kontrolleras av ryskstödda separatister men har sällan varit under ukrainskt angrepp under kriget. Ukrainska myndigheter har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220605.

Viktig milstolpe när Kina bygger ut i rymdstation. Kina har skickat tre taikonauterna till den kinesiska rymdstationen Tiangong för att bygga ut anläggningen, rapporterar Reuters. Uppskjutningen skedde från Gobiöknen klockan 04.44 på söndagsmorgonen, svensk tid. Under expeditionen Shenzhou 14, som ska pågå i ett halvår, ska rymdfararna montera nya moduler på rymdstationen så att fler ska få plats där. Rymdstationen kommer att utgöra en viktig milstolpe i Kinas tre decennier långa rymdprogram när den står färdig vid årsskiftet. Den ses nämligen som starten på en permanent kinesisk bebyggelse i rymden. Kina ingår inte i samarbetet kring Internationella rymdstationen (ISS). Omni 220605.

Lavrov: Oljevinsterna rusar tack vare sanktioner. Sanktionerna mot Ryssland kommer inte att ha någon inverkan på landets inkomster från oljeexport. Tvärtom har de bidragit till högre priser vilket gynnar Ryssland, säger utrikesministern Sergej Lavrov, enligt flera medier. "Det här året kommer vi att öka vinsterna från exporten av våra energiresurser avsevärt," säger han. EU:s medlemsländer enades i måndags om att kapa oljeimporten från Ryssland med 90 procent före årets slut. Men Lavrov hävdar att oljan inte går att politisera då det fortfarande finns en stark efterfrågan. "Vi har alternativa försäljningsmarknader, där vi redan ökar försäljningen," säger han. "Beakta prisnivån som har etablerats som ett resultat av västs politik." Omni 220605.

Putins varning: Vi kommer att skjuta mot nya mål om väst skickar raketsystem. Ryssland kommer att angripa nya mål om västländerna skickar raketartillerisystem, med förmågan att skjuta raketer en längre sträcka, till Ukraina. Det rapporterar ryska statliga medier på söndagen, enligt Reuters. "Vi kommer att skjuta mot sådana mål som vi ännu inte har angripit, säger president Vladimir Putin, utan att specificera vilka mål det skulle kunna röra sig om. Ukraina har i flera veckors tid bett om raketartillerisystemet MLRS. Tidigare i veckan gav USA beskedet att man skickar systemet HIMARS, mot löftet att dessa inte ska riktas mot ryskt territorium. Omni 220605.
Trots hotet: Storbritannien skickar raketartillerisystem. Storbritannien skickar sina första långdistansraketer till Ukraina, skriver brittiska medier. Vapenleveransen är koordinerad tillsammans med USA som ett svar på Rysslands invasion. Raketartillerisystemet, som heter M270 MLRS, kan träffa mål på upp till 80 kilometers avstånd. I ett uttalande säger utrikesminister Ben Wallace att försändelsen kommer hjälpa ukrainarna att försvara sig mot ryssarna. Beskedet kommer trots ryske presidenten Vladimir Putins hot om landet planerar att attackera nya mål om västländerna skickar raketartillerisystem, med förmågan att skjuta raketer en längre sträcka. Enligt försvarsdepartementet kan robotarna nå upp till 80 kilometer. Förra veckan meddelade USA att de kommer att skicka ett raketartillerisystem. Ben Wallace: "När Rysslands taktik ändras, så ändras också vårt stöd till Ukraina." BBC:s försvarskorrespondent: Markerar ett signifikant skifte att skicka långdistansraketer. Omni 220606.

Invånare röstar om "nya Kazakstan" efter blodig protest och presidentskifte. I dag folkomröstar Kazakstans invånare om en reform av landets grundlag, rapporterar Al Jazeera. Initiativet följer de dödliga protesterna i januari som innebar slutet för president Nursultan Nazarbayevs tre decennium vid makten. Efterträdaren Kassym-Jomart Tokayev har lovat att skapa det "nya Kazakstan" genom att bland annat förflytta makt från presidenten. Den nya grundlagen syftar till att stärka parlamentets ställning. Ändringarna har också uppmärksammats för att det fråntar expresidenten hans inflytande i beslutsfattandet och hindrar släktingar till den sittande presidenten att inneha regeringspositioner. Trots folkomröstningen är många som hävdar att beslutet redan är så gott som fattat, skriver AFP. "Det är en formalitet för att befästa den nuvarande ledningens position," säger 46-årige invånaren Bolat, som inte ser poängen med att rösta. Protesterna, som startade som fredlig marsch mot ökade bränslepriser, kostade över 230 människoliv. President Kassym-Jomart Tokayev handplockades av sin företrädare Nazarbayev 2019. Omni 220605. Kommentar: Den gamle ledaren handplockade en person som inte är lojal längre mot sin företrädare.
"Nationens ledare" förlorar makten - kazaker röstar ja. De kazakiska väljarna röstar ja för att ändra landets grundlag, och därmed ta ifrån "nationens ledare" Nursultan Nazarbajev dennes privilegier. Det rapporterar The Guardian. Nazarbajev styrde landet med järnhand i 29 år som president, innan han gav sig själv rollen som "Elbasy" - "nationens ledare". Det är en roll som kommer att strykas i och med lagändringen, samtidigt som presidenters familjemedlemmar förbjuds inneha toppositioner i landets styre.Enligt preliminära siffror från den kazakstanska valmyndigheten har omkring 77 procent av väljarna röstat ja. Omröstningen följer vinterns blodiga demonstrationer i landet, där 230 personer dödades. Oroligheternas Händelseförlopp är inte helt klarlagt, eftersom tillgången till internet ströps helt i flera dagars tid. Omni 220606. Kommentar: Så bör Ryssland också göra med den maktfullkomlige Putin.

Frankrike kan köpa olja från Förenade Arabemiraten. Frankrike för diskussioner med Förenade Arabemiraten om att ersätta leveranserna av olja och diesel från Ryssland. Det säger finansminister Bruno Le Maire, rapporterar flera medier. "Vi måste hitta ett alternativ till rysk olja," säger han. Enligt Le Maire skulle energiimport från Förenade Arabemiraten åtminstone kunna vara en tillfällig lösning sedan EU beslutat om att nästan helt bojkotta rysk olja. Finansministern tillägger att Frankrike även planerar att påskynda sin omställning till fossilfri energi genom ökade investeringar i bland annat havsbaserad vindkraft. Macron uppger att Rysslands oljeimport till EU ska minska med 92 procent för årsskiftet. Omni 220605.

Ukraina: Ryssland skickar "allt de har" till striderna. Ryssland har skickat "allt de har" till striderna kring den ukrainska staden Sievjerodonetsk i syfte att ta full kontroll över staden, eller en närliggande motorväg. Det uppger chefen för den militära administrationen i regionen, enligt CNN. Enligt honom har en rysk general fått i uppdrag att nå de två ryska målen före den 10 juni. Det uppges vara skälet till att en "enorm mängd styrkor", reserver inkluderade, skickats dit. Enligt den ukrainska militären går Ryssland på offensiven för att omringa ukrainska trupper och blockera vägar som är logistiskt viktiga. Omni 220605.

Ukraina: Kontrollerar nu halva Sievjerodonetsk. Halva Sievjerodonetsk i östra Ukraina kontrolleras nu av ukrainska styrkor. Det säger guvernör Serhij Hajdaj i en intervju som postades på hans sociala medier, rapporterar AFP. Beskedet kommer bara en dag efter att Hajdaj tidigare meddelat att Ukraina lyckats trycka tillbaka de ryska trupperna med 20 procent. Nu har de alltså nått nya framgångar, enligt rapporterna. "Våra väpnade styrkor har städat hälften," säger Serhij Hajdaj i den nya intervjun. Omni 220605.

Tvingas skippa Serbienresa: "Vi kan inte teleportering." Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov tvingas ställa in dagens besök till Serbien eftersom Bulgarien, Nordmakedonien och Montenegro stänger sina luftrum. Det uppger flera medier med hänvisning till den serbiska tidningen Vecernje Novosti. Beslutet från Serbiens grannländer tvingar nu Lavrov att ställa in resan. Sedan tidigare har alla EU-länder infört ett flygförbud. "Vår diplomati har ännu inte bemästrat teleportering," säger en företrädare från utrikesdepartementet i ryska statliga medier. Lavrov skulle ha träffat den serbiske presidenten Aleksandar Vucic, som har beskrivits som Putins närmsta vän i Europa. I slutet av maj tecknade Vucic ett nytt treårigt gasavtal med Ryssland. Samtidigt har Serbien en pågående EU-ansökan. Ryssland kritiserar beslutet att stänga luftrummet. Serbien har inte infört sanktioner mot Ryssland. Serbien är likt många europeiska länder i hög grad beroende av rysk gas. Omni 220606. Kommentar: Med den politiken bör inte Serbien få bli EU-medlem, det skulle ge Ryssland en stark röst i alla EU-frågor eftersom länderna har veto-rätt.
Serbien: Stolta att inte vara del av Rysslandshysterin. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att flygförbudet som stoppar honom från att besöka Serbien "saknar motstycke", rapporterar Reuters. "Om ett besök av en rysk utrikesminister till Serbien ses som något som kan liknas vid ett storskaligt hot i väst, då måste något i väst vara väldigt illa," säger Lavrov. Även Serbiens inrikesminister Aleksandar Vulin är besviken över det uteblivna besöket. "De som stoppade Sergej Lavrovs ankomst vill inte ha fred, de drömmer om att besegra Ryssland," säger Vulin, och fortsätter: "Serbien är stolta över att inte vara en del av den anti-ryska hysterin, och länderna som är det kommer ha tid att skämmas." Lavrov kommer i stället bjuda in sin serbiske motpart till Moskva. Serbien har inte följt efter EU:s sanktioner mot Ryssland. Omni 220606.

Rapport: Attacker mot Kyiv för att störa vapenleverans. Rysslands robotattacker mot järnvägsinfrastruktur i Kyiv i går var sannolikt ett försök att störa västs leveranser av vapen och förnödenheter till frontlinjen, enligt Storbritanniens försvarsdepartements senaste uppdatering. Ukraina lyckades stoppa en av robotarna, men resterande träffade "infrastrukturanläggningar i den norra delen av huvudstaden", uppger den ukrainska militären enligt CNN. "Det verkliga målet är Ukrainas ekonomi och den civila befolkningen," säger Oleksandr Kamysjin som är vd för Ukrainas statliga järnvägsbolag. Storbritanniens försvarsdepartement på Twitter. Gårdagens attacker mot Kyiv var de första på flera veckor. Ukraina: Ett militärt mål och ett civilt mål träffades. Omni 220606.

Ukraina varnar för brist på reservdelar till kärnkraftverk. Situationen på kärnkraftverket i Zaporizjzja, som är Europas största, utgör en säkerhetsrisk. Det säger Internationella atomenergiorganet IAEAs chef Rafael Grossi enligt Reuters. Sedan invasionen inleddes har Ryssland tagit kontroll över kärnkraftverket, men det är fortfarande ukrainska ingenjörer som arbetar på platsen. Grossi har i flera månader sagt att han vill skicka dit nya experter. Enligt IAEA-chefen har Ukraina varnat för en brist på reservdelar till kärnkraftverket, och kärnkraftverket har inte skickat någon data om radioaktiva material till organisationen de senaste månaderna. Omni 220606.

Ukraina och Ryssland strider gata för gata om nyckelstad. Det pågår omfattande gatustrider i ukrainska staden Sievjerodonetsk och ukrainska och ryska trupper slåss ”gata för gata”, enligt Reuters. "Vi har samlat tillräckligt med styrkor och resurser där för att slå tillbaka attacker mot staden," säger stadens borgmästare Oleksandr Stryuk i ukrainsk tv enligt Reuters. President Zelenskyj har flera gånger upprepat att kampen om staden är avgörande för striderna i östra Ukraina. Han har också sagt sig vara orolig för att situationen i kriget skulle förvärras mycket om ryssarna ockuperar hela Donbas. Under söndagen sa Luhansks guvernör Serhij Hajdaj att ukrainska styrkor återtagit kontrollen över hälften av Sievjerodonetsk och "rör sig framåt". Samtidigt medgav Hajdaj under måndagen att situationen förvärrats igen. Båda sidor hävdar att man orsakat stora förluster hos motståndaren. 67-årige Oleksandr Lyachovets hann fly sitt hem innan lägenheten träffades av en rysk robot. Dagligen nya rapporter om framgångar från både ryskt och ukrainskt håll. Omni 220606.

Flyende ukrainare hålls i filtreringsläger: "Fick förklara mina tatueringar." De tvingas att klä av sig och förhörs om sina politiska åsikter. Allt fler ukrainare vittnar om en brutal "filtreringsprocess" när de flyr ryskockupperade områden. Under den senaste månaden har vittnesmålen blivit fler. Ukrainare som flyr från områden som kontrolleras av rysk militär stoppas på vägen och förhörs i sökande efter åsikter som anses "för ukrainska". "Som tur var blev vi varnade och hann rensa våra telefoner. De gick igenom meddelanden, bilder och sociala medier. De sökte efter ukrainska symboler och tatueringar," berättar Andryi Shapranov när vi träffar honom i Dnipro i Ukraina. Andryi flydde förödelsen i Mariupol på cykel tillsammans med två vänner den 11 april i år. I Mangush stoppades de av rysk militär. Filtreringen tog tre dagar. Andryi menar att de hade tur som kom igenom. "Jag såg att en del personer som stod i kön som inte kom tillbaka från förhören." Belkis Wille från organisationen Human Rights Watch dokumenterar misstänkta krigsbrott i Ukraina. "Vi hör att personer som inte släpps igenom filtreringen hamnar i fängelse i Donetsk. En del av de som flyr förs också till Ryssland," säger hon. Både Rysslands och Ukrainas regeringar uppger att hundratusentals människor bussats till Ryssland från Ukraina under kriget. Belkis Wille understryker att vissa velat ta sig till Ryssland, medan andra förts dit mot sin vilja. En av dem som förts till Ryssland är historieläraren Vytalij Lytvynenko, som ville till Ukraina. Den 23 maj i år försökte han lämna Mariupol. Tillsammans med sina grannar tog han en av de bussar som gick ut ur staden. "Bussarna var den enda vägen ut. Jag har hört att de som har bil kan köra mot ukrainskt territorium men många kommer inte fram. Vi togs till ett vidsträckt fält som var omringat av taggtråd. Kvinnor och män ställdes i olika led. Vi tvingades gå in i stora tält och klä av oss nakna. Det var en syn som inte hör hemma i det tjugoförsta århundradet." Vytalij passerade filtreringen och togs med buss till Ryssland. Han lyckades senare ta sig till Estland. Grannfamiljen han flydde tillsammans med kom inte vidare. "Nu är de kvar i Ryssland," säger han. svt 220607.

Expert: Skyttegravsstrider liknar första världskrigets. Striderna i östra Ukraina påminner om skyttegravskriget under första världskriget, säger militäranalytikern Justin Crump till BBC. Han säger att konflikten för tillfället ligger på en "mikro-nivå" där soldater slåss om gator och fält, utan några större geografiska förflyttningar åt något håll. Enligt Crump försöker Ryssland trötta ut de ukrainska soldaterna, en taktik som just nu ser ut att vara relativt framgångsrikt. Han tror att Kreml kommer att göra nya försök att ockupera Zaporizjzja och Charkiv samt ta sikte på Odesa. Crump: Ryssland verkar bara kunna attackera på en axel i taget - ett resultat av dålig strategi och andra brister. Omni 220607.

Uppgift: Mariupol i karantän efter kolerafall i staden. Den av Ryssland ockuperade hamnstaden Mariupol har satts i karantän då man fruktar ett kolerautbrott, uppger ukrainska myndigheter enligt The Kyiv Independent. "Massbegravningar och dålig tillgång till rent vatten har lett till en kritisk situation i ryskockuperade Mariupol," säger biträdande hälsominister Ihor Kuzin enligt tidningen. De första fallen av kolera ska ha registrerats i regionen den 1 juni. Omni 220607.

"Ryssland kan ha tagit 2 500 fångar från Azovstal." 2 500 fångar från stålverket Azovstal i Mariupol kan ha tagits av ryska styrkor, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. "Nu ska vi få hem dem levande," säger han vid en presskonferens enligt TT. Presidenten säger att fångarna kan ha förts till andra orter i regionerna Donetsk och Luhansk och att uppgifterna om vad som väntar dem ändras hela tiden. Tillfrågad om han trodde att fångarna torterades sade Zelenskyj att han var övertygad om att detta inte ligger i ryskt intresse eftersom de är "offentliga fångar" och att världen noga följer vad som händer med dem. Företrädare för den ryskstödda separatiströrelsen i Donetsk har talat om att ställa en del av fångarna inför rätta Omni 220607.

Rysk general dödad - liksom legoknekten "Bödeln"? Ryska statliga medier bekräftar att generalen Roman Kutuzov dött i samband med strider i regionen Donbas. Det rapporterar BBC. Sedan den ryska invasionen inleddes har Ukraina hävdat att deras styrkor dödat en lång rad ryska toppmilitärer, men det är inte alla dessa fall som bekräftats av Ryssland. Med hänvisning till ryska tidningen Moskovsky Komsomolets skriver australisk media att en av de mer framträdande medlemmarna i ökända Wagnergruppen - även känd som "Putins armé" - skjutits till döds i Ukraina. Legosoldaten Vladimir Andonov uppges ha varit känd som "The Executioner", bödeln, och ska ha dödats i samband med ett "rekognosceringsuppdrag". Kremlvänlig separatist: Så länge våra generaler kämpar sida vid sida med soldater så kommer vår nation vara oslagbar. Ryssland betraktar dödsfall bland toppmilitärer som statshemligheter. Omni 220607.

EU-topp anklagade Ryssland för matkris - ambassadören stormade ut från FN-möte. Rysslands FN-ambassadör stormade ut från ett möte i säkerhetsrådet när EU:s rådsordförande Charles Michel anklagade landet för att försöka skapa en global matkris i syfte att få sanktionslättnader, skriver Reuters. Michel riktade sig direkt till ambassadören Vasilij Nebenzia när han sa att ryska krigsskepp i Svarta havet som hindrar Ukraina från att exportera spannmål har orsakat en global kris. "Det driver upp matpriserna, driver folk till fattigdom. Ryssland är ensamt ansvarigt för den annalkande matkrisen." Anklagelserna fick Nebenzia att lämna salen. Hans deputerade, Dmitrij Poljanskij, skrev senare på Twitter att Michel varit "oförskämd". Michel: "Ryssland är ensamt ansvarigt för matkrisen." Kritiken kommer även från USA:s utrikesminister Anthony Blinken. Michel anklagade också ryska trupper för att begå krigsbrott och sexuella brott i Ukraina. Ryssland anklagas också för att stjäla spannmål från de områden landet ockuperar i Ukraina. Omni 220607.

Jätteåtal mot aktivister i Hongkong - riskerar livstid. En stor grupp demokratiaktivister ställs inför rätta i Hongkong i vad som beskrivs som den största rättegången av sitt slag hittills. Det rapporterar TT. Sammanlagt har 47 personer åtalats enligt den strikta "säkerhetslagen" som det kinesiska kommuniststyret lät införa i stadsområdet 2020, en följd av de stora demokratiprotester som hade hållits. Aktivisterna anklagas för stämpling till omstörtande verksamhet, för att ha arrangerat ett inofficiellt primärval vid sidan av den politiska process som numera helt styrs av Peking. Anklagelserna är en av de fyra mer allvarliga enligt säkerhetslagen och kan ge påföljden livstids fängelse. De åtalade är mellan 24 och 66 år gamla. Bland dem finns demokratiskt valda politiker, fackledare och akademiker. Fler än 180 personer har gripits misstänkta för brott mot säkerhetslagen under de två år den har funnits. Kommentar: Så kan bara en diktatur göra.

Tyskland redo att skicka fler trupper till Litauen. Tyskland är redo att öka sitt militära uppdrag för att utveckla en "robust brigad" i Litauen, som en respons på ryska invasionen i Ukraina. Det sa förbundskansler Olaf Scholz efter sitt möte med de baltiska ledarna i litauiska Vilnius, rapporterar Reuters. "Vi vill försvara varje centimeter av Natos territorium," sa kanslern. Den tyskledda brigaden med 1 000 soldater har varit på plats sedan Ryssland annekterade Krym. Enligt tyska regeringskällor kommer Berlin öronmärka en stridsberedd brigad med cirka 3 000 soldater, som snabbt ska kunna sättas in för att försvara Litauen. Den brigad som redan är på plats kommer öka till 1 500 soldater, enligt källor. Enligt Litauens president Gitanas Nauseda kommer de vara på plats i ett och ett halvt år. Fler trupper från Kanada och Storbritannien väntas ansluta till Litauen och Estland. Omni 220607.

Ukraina: Minorna i havet hindrar spannmålsexport. Turkiet försöker medla mellan Ryssland och Ukraina för att hitta en lösning för att kunna exportera spannmålet som är fast i Ukraina till följd av invasionen. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov är på plats i Ankara för att samtala om möjliga lösningar på den globala matkrisen, rapporterar AFP. Ett av förslagen på bordet är att turkiska fartyg ska eskortera fartyg med spannmål genom Svarta havet. Men Taras Vysotskyi, en av ministrarna med ansvar för jordbruk- och livsmedel, säger enligt The Guardian att det inte är möjligt på minst sex månader. Han säger att det beror på "de tusentals minor" som flyter omkring i Odesas hamn. Han säger också att Ukraina i nuläget inte ens kan exportera hälften av mängden spannmål per månad som förra året på grund av kriget. Även minor i havet nära Turkiets kust. Omni 220607.
Ryssland och Ukraina i ordkrig om spannmålsexport. Problemen för den ukrainska spannmålsexporten verkar kvarstå efter ett ordkrig mellan Ryssland och Ukraina i frågan på onsdagen. Det rapporterar The Guardian. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov var på besök i Turkiet och påstod där att ukrainska skepp lastade med spannmål är fria att avsegla. ”Allt” Ukraina behöver göra är att ta bort minorna från sina hamnar så att skeppen kommer ut, menade Lavrov. Ukraina svarade senare under dagen att minorna måste vara kvar. "Lavrovs ord är tomma. Ryssland kan inte tillåtas använda spannmålskorridorer för att angripa södra Ukraina," sade en representant för ukrainska UD. Kriget och den ryska blockaden i Svarta havet har hittills stoppat transporterna av vete, majs och solrosolja från Ukraina, en av världens största exportörer av spannmål. Omkring 22 miljoner ton spannmål väntar i silor runt om i landet på vidare transport. Stoppet innebär att miljontals människor, framför allt i utvecklingsländer, riskerar att få brist på mat. Omni 220608.

Merkel försvarar sin hantering av Putin: "Har inget att be om ursäkt för". Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel ångrar inte sin inställning till Ryssland och dess president Vladimir Putin under sin tid vid makten. Det säger hon i sin första stora intervju sedan hon avgick. Till tyska ARD säger hon att hon ”inte har något att be om ursäkt för” vad gäller svaret på Rysslands annektering av Krimhalvön 2014, när hon stödde sanktioner. Samtidigt avfärdar hon kritik mot att Tyskland 2008 inte stödde Ukrainas försök att gå med i Nato, då hon menar att landet inte var redo och att man ville undvika att reta upp Putin.Under sina 16 år som Tysklands ledare träffade hon Putin relativt ofta och förespråkade ett handelsdrivet, pragmatiskt förhållningssätt till Moskva. Men den ryska invasionen av Ukraina var en vändpunkt och Putin har begått ett stort misstag, menar hon. "Han (Putin) vill förstöra Europa. Det är väldigt viktigt för EU att hålla ihop nu." Merkel: "Vi måste hitta ett sätt att samexistera trots alla våra olikheter." Hon försvarar även Minskavtalet från 2015, som nu inte längre finns. Merkel säger också att hon har stor respekt för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Omni 220608.
Ukraina till Merkel: "Varför byggdes Nordstream 2?" Den tidigare tyska förbundskanslern Angela Merkel får kritik från ukrainskt håll sedan hon i en intervju försvarat sin mjuka linje mot Vladimir Putin och Ryssland, skriver AFP. I ett inlägg på Twitter anklagar Mychajlo Podoljak, rådgivare till Ukrainas president, Merkel för att ha gjort Tyskland och Europa allt för beroende av rysk gas. "Om Merkel hela tiden viste att Ryssland planerade ett krig och att Putin vill förstöra EU, varför byggde Tyskland då (gasledningen) Nordstream 2", skriver Podoljak. I intervjun sa Merkel, som under sin tid som förbundskansler relativt ofta träffade Putin och förespråkade ett pragmatiskt förhållningsätt mot Moskva, att hon inte hade något att be om ursäkt för. Men hon sa också att invasionen av Ukraina är ett stort misstag av Putin och att det är viktigt att Europa nu håller enad front mot Ryssland. Omni 220608.

IAEA: Mätningar från Tjornobyl har återställts. De flesta mätresultat från området kring kärnkraftverket i Tjornobyl i Ukraina har återupprättats sedan i måndags, uppger Internationella atomenergiorganet (IAEA) enligt Reuters. För fyra veckor sedan återupprättades dataöverföringen från själva kärnkraftverket, men nu fungerar även överföringen från de flesta mätstationer i säkerhetszonen som sträcker sig ungefär 30 kilometer runt kärnkraftverket. Strålningsmätningarna upphörde i samband med Rysslands invasion den 24 februari. IAEA: De flesta av de 39 detektorerna fungerar nu. Ryska styrkor ockuperade Tjornobyl i fem veckor innan de drog sig tillbaka den 31 mars. Omni 220608.

Zelenskyj varnar för svår vinter: Säkerligen svåraste. Den kommande vintern kommer att bli tuff, varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal. "Med den nuvarande situationen på grund av Rysslands angrepp kommer detta säkerligen bli den svåraste vintern sedan självständigheten." Enligt presidenten kommer det bli problematiskt att få tag på tillräckligt med bränsle för uppvärmning, därför kommer Ukraina inte att sälja sin gas och kol utomlands. Landet förbereder inför vintern då det krävs mer energi till uppvärmning. Zelenskyj: "All inhemsk produktion kommer att riktas mot våra medborgares interna behov." Omni 220608.

Azovstalförsvarares kroppar anländer till Kyiv. Kroppar från ukrainska soldater, som dödats i striderna kring stålverket Azovstal i Mariupol i sydöstra Ukraina, har nu anlänt till huvudstaden Kyiv. Det uppger soldaternas familjer, enligt brittiska BBC. Enligt familjerna har en utväxling skett mellan Ukraina och Ryssland, där varje sida fått 160 kroppar av avlidna soldater. Den ryska regeringen har inte kommenterat uppgifterna. Staden Mariupol erövrades i maj av ryska trupper efter en månadslång belägring som mer eller mindre jämnade staden med marken. Enligt ukrainska regeringskällor dog tiotusentals personer, inklusive barn, under belägringen. Omni 220608.

Norge har sänt militär utrustning till Ukraina. Norge har donerat 22 amerikansktillverkade haubitsar av typen M109 till Ukrainas militär. Det meddelar det norska försvarsdepartementet i ett pressmeddelande. I donationen ingår all tillhörande utrustning inklusive reservdelar samt ammunition. Norge har sett till att ukrainska soldater utbildats till att använda haubitsarna, en utbildning som ägt rum i Tyskland. Haubitsarna är redan levererade till Ukraina. Den norska regeringen har dock väntat med att offentliggöra hjälpen av säkerhetsskäl. M109 har nyligen tagits ur bruk i Norge, som istället övergått till nyare artillerimodeller. Omni 220608.

Världsbanken klubbar igenom miljarder till Ukraina. Världsbanken gav i går grönt ljus för ett stödpaket på 1,5 miljarder dollar, nära 15 miljarder svenska kronor, till Ukraina. Därmed uppgår det totala stödpaketet till över 4 miljarder dollar, skriver TT. Det nya stödet ska bland annat gå till löner för statligt anställda. President Volodymyr Zelenskyj har dock flaggat för att Ukraina behöver 7 miljarder dollar i månaden för att kunna fortsätta fungera. Den ryska invasionen av Ukraina har skapat en humanitär kris och ödelagt landets ekonomi. Stödet kommer bland annat med bidrag från Storbritannien, Nederländerna, Litauen och Lettland. Omni 220608.

"Ryska soldater har problem med stridsmoralen." Den ryska invasionen av Ukraina har pågått i mer än 100 dagar - och nu börjar det bli problem med stridsmoralen på flera håll i den ryska armén, skriver The Guardian i ett längre reportage. Flera soldater har offentligt bett president Vladimir Putin att granska förhållandena vid fronten, och vissa har rentav ifrågasatt om deras tjänstgöring i kriget är laglig. "Den ryska militären är väl anpassad för korta och intensiva insatser med kraftig användning av artilleri”, skriver analytikerna Michael Kofman och Rob Lee. "Men den passar illa för ett längre utnötningskrig." Utmattade soldater klagar över stridsförhållandena. Omni 220608.
Rapport: Ukraina kraftigt underlägset vid fronten i öst - stridsmoralen sjunker. Läget blir allt svårare för de ukrainska styrkorna vid fronten i öst, visar en ny underrättelserapport som The Independent tagit del av. Enligt rapporten har Ryssland ett mycket stort övertag vad gäller antalet vapen och mängden ammunition. Det ryska artilleriet når också tolv gånger längre än det ukrainska. "Det är uppenbart att ett konventionellt krig inte kan vinnas om din sida har flera gånger färre vapen, att dina vapen når kortare, och du har avsevärt mycket mindre ammunition än fienden", står det i rapporten. Ukraina uppges också börja lida brist på robotar som tidigare varit viktiga för att hejda den ryska framfarten. Enligt rapporten tar det också relativt lång tid innan de vapen andra länder bistår Ukraina med kan tas i bruk. Situationen tär också allt mer på den ukrainska stridsmoralen och enligt rapporten stiger antalet deserteringar från den ukrainska armén nu vecka för vecka. Samtidigt har Ukrainas förhandlingsposition försämrats kraftigt på grund av en allt större obalans mellan hur många krigsfångar länderna har att förhandla om. Den ukrainska sidan bedöms efter de senaste utväxlingarna nu hålla runt 550 ryska soldater fångna medan Ryssland håller minst tio gånger så många ukrainare. Ryssland uppges ha 20 gånger fler vapen och 40 gånger mer ammunition. Omni 220608.

Zelenskyj: "Alla ockuperade landsdelar måste befrias." Ett långsiktigt dödläge längs nuvarande frontlinjer är inte godtagbart för Ukrainas del. I stället måste ockuperade delar av landet befrias, sa landets president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med Financial Times på tisdagen. Trots kraven på befrielse av all ockuperad mark sa sig Zelenskyj vara öppen för fredsförhandlingar med Ryssland. Förhandlingarna skulle behöva ske direkt med den ryske presidenten Vladimir Putin eftersom det enligt Zelenskyj "inte finns någon annan att tala med". Tills dess bör väst fortsätta förse Ukraina med vapen samt skärpa sanktionerna och införa ett totalt embargo på rysk olja och gas, menade presidenten. Zelenskyj: "Moskva hittar vägar runt sanktionerna." Omni 220608.

Moskvas överrabbin flyr Ryssland efter påtryckningar. Pinchas Goldschmidt, överrabbin i Moskva, har lämnat Ryssland för att slippa uttrycka stöd för det ryska kriget i Ukraina. Det meddelar en av rabbinens släktingar på Twitter. Den New York-baserade journalisten Avital Chizhik-Goldschmidt berättar att hennes svärfar tagit sig via Ungern till Israel. "Smärtan och rädslan i vår familj under de senaste månaderna är bortom vad ord kan uttrycka", skriver Chizhik-Goldschmidt. Rabbinen är född i Schweiz. Omni 220608.

Ukrainska styrkor kan retirera i Sieverjerodonetsk. De ukrainska styrkorna kan vara på gång att dra sig tillbaka i den viktiga staden Sieverjerodonetsk, rapporterar AP. De senaste veckorna har hårda strider pågått i staden, där de ryska styrkorna stegvis gjort framsteg. Guvernören i regionen Luhansk, Serhij Hajdaj, medger att Ukraina har svårigheter att försvara sina nuvarande positioner. "Vi kanske måste retirera, men just nu fortgår striderna i staden," säger han. Tidigare under dagen skrev han på Telegram att de ukrainska soldaterna "slåss för varje centimeter" i Sieverjerodonetsk, men han antydde också att styrkorna kan behöva dra sig tillbaka till posititoner som är lättare att försvara. Hajdaj: Ingen kommer att ge upp. Hajdaj: "De tuffaste gatustriderna väntar". Omkring 10 000-11 000 civila finns fortfarande kvar i staden. Omni 220608.

Ryssland vill arrangera folkomröstning i Zaporizjzja. Den ryska ockupationsmakten i ukrainska regionen Zaporizjzja planerar att arrangera en folkomröstning om att ansluta regionen till Ryssland, skriver Reuters. Jevhen Balytskyj, som utsetts till ny guvernör av Ryssland, säger att han vill att omröstningen ska hållas så fort som möjligt och att det är "önskvärt" att regionen blir helt och håller rysk "tidigt i höst". Ryssland kontrollerar ännu inte hela regionen Zaporizjzja, men en stor del, skriver TT. De ryska styrkorna har ännu inte intagit provinshuvudstaden som även den heter Zaporizjzja. Runt 1,6 miljoner människor bodde i regionen före invasionen. Omni 220608.

Zelenskyj uppmanar företag att flytta till Ukraina. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj uppmanar amerikanska företag som fortfarande är aktiva i Ryssland att lämna landet och i stället flytta verksamheten till Ukraina, skriver CNBC. "Det vore en kraftfull signal om att man stöttar oss," sa han under ett digitalt möte med amerikanska företagsledare. Han uppmanade också företag att inte betala skatt i Ryssland eftersom pengarna enligt Zelenskyj används för att finansiera det pågående kriget. Zelenskyj: Ryssland har kränkt internationell lag och vår suveränitet. Zelenskyj säger också att Ukraina kommer att släppa en databas över misstänkta ryska krigsförbrytare. Det råder fortfarande dödläge när det gäller den ukrainska spannmålsexporten. Omni 220608.

Ryska flygbolag vill bli turkiska och flyga i Europa. Pegas Touristik, som äger Nordwind Airlines, och Anex Tourism Group, som driver Azur Air, överväger att starta nya flygbolag med bas i Turkiet, rapporterar Bloomberg med hänvisning till anonyma källor. Anledningen är att man vill kunna flyga i europeiskt luftrum som stängdes strax efter Rysslands invasion av Ukraina, som en del av sanktionspaketen mot Ryssland. Båda flygbolagen har sin bas i Ryssland, men är en del av större semesterföretag som kontrolleras av turkiska affärsmän. Affärsmännen finns inte på några sanktionslistor så flytten skulle inte bryta mot några regler. Flygbolagen vill inte kommentera. Omni 220608.

Kreml: Vladimir Putin ställer in årliga frågeprogrammet. Den årliga tv-sändningen där den ryska presidenten Vladimir Putin svarar på tittarfrågor ställs i år in, för första gången på nästan 20 år, meddelar Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt TT. Något nytt datum är inte spikat och Peskov anger inget skäl. Normalt brukar sändningen pågå i flera timmar och sänds normalt i flera radio- och tv-kanaler. I fjol skickade över två miljoner ryssar in frågor till Putin, som besvarade 68 av dem. I april ställde Putin också in ett annat årligt återkommande åtagande, talet till Ryska federationens federala församling, skriver Moscow Times. Den längsta sändningen skedde 2017, då Putin svarade på frågor i nära fem timmar. Peskov försäkrar att sändningen ska bli av någon gång. Omni 220608.

Journalist överraskade Lavrov: "Vad har ni stulit?" En ukrainsk journalist tog tillfället i akt att ställa den ryske utrikesministern Sergej Lavrov till svars om uppgifterna att Ryssland beslagtagit ukrainskt spannmål under kriget, skriver AFP. Efter att inte ha fått ordet trots flera försök under en presskonferens reste sig journalisten ändå upp och ställde sin fråga spontant: "Bortsett från spannmål, vilka övriga produkter har ni stulit och vem har ni sålt dem till?" frågade han, varpå Lavrov svarade: "Ni ukrainare tänker alltid på vad man kan stjäla, och ni tror att alla andra är likadana." Lavrov befann sig i Turkiet för att förhandla om en väg framåt när det gäller att åter göra spannmål från Ukraina tillgängligt på världsmarknaden. Journalisten Muslim Umerov arbetar för ukrainsk public service. Omni 220608.

Tymosjenko: Kriget en möjlighet att döda ondskan. Ukrainas tidigare premiärminister Julia Tymosjenko har flera gånger träffat Vladimir Putin. I en intervju med The Guardian säger hon att den ryske presidenten inte på något vis är "galen" men att han drivs av "en egen mörk logik" och en djup vilja att återupprätta ett ryskt imperium. Hon säger också att länderna som stöttar Ukraina måste inse att enda sättet att stoppa Ryssland är att besegra landet på slagfältet. Ett fredsavtal med Putin skulle enligt henne inte innebära fred på riktigt, utan bara leda till ett nytt krig senare. "Det här är det stora slaget om vårt territorium och vår frihet. Det är en historisk möjlighet för den fria världen att döda den här ondskan," säger Tymosjenko. Tymosjenko var en av ledarna under "Orangea revolutionen" 2004. Omni 220608.

Hon såg barnens lakan - på rysk pansarvagn. Sedan krigsutbrottet har det kommit rapporter om hur ryska soldater plundrar ukrainska hem. Alina Korenjuk flydde landet men från Storbritannien kunde hon sedan se hur hennes dotters lakan prydde en rysk stridsvagn. Hittills har ryska soldater skickat hem 58 ton stulet gods från både ryska och belarusiska städer som gränsar till Ukraina. Detta enligt uppgifter till den ryska oberoende nyhetskanalen Mediazona. Mycket av det som stulits - smink, kläder, tvättmaskiner, elsparkscyklar och tv-skärmar - säljs nu på nätet. Alina Korenjuk bodde i ukrainska Popasna, i närheten av staden Sieverodonetsk. Nu följer hon nyhetsrapporteringen från Storbritannien och noterade en bild med bekanta saker som hon tror är hennes barns sängkläder. "Jag hade precis köpt dem och inte ens hunnit öppna förpackningen. De låg i min dotters rum," säger hon till Reuters. I början av april började videoklipp spridas där ryska soldater lämnar in varor på postkontor. I en granskning som har gjorts av Mediazona har man kunnat koppla försändelsenummer till soldaterna. Vissa av dem har öppet berättat om plundring i sociala medier. Detta har lett till att det ryska transportbolaget SDEK inte längre utför leveranser om man inte kan bevisa att man är den rättmätiga ägaren till det som ska fraktas. Hör Alina berätta om bilden i klippet. svt 220608.

Utländska soldater döms till döden i Donetsk. En marockansk och två brittiska soldater som deltagit i försvaret av stålverket Azovstal i Mariupol har dömts till döden efter att de tillfångatagits av ryska styrkor, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Ria. Förfarandet beskrivs som en "skenrättegång", och brittiska myndigheter arbetar nu för att få männen frigivna. Domen mot de tre soldaterna föll i en domstol i den så kallade Folkrepubliken Donetsk i östra Ukraina. Regionen utropade sig självständig med ryskt stöd 2014, men är inte internationellt erkänd. Det är inte heller domstolen, och internationella observatörer beskriver förfarandet som en skenrättegång med grundlösa anklagelser. Enligt domstolen har männen agerat legosoldater med mål att "störta den konstitutionella ordningen", skriver den ryska nyhetsbyrån Interfax. BBC har talat med familjerna till de två brittiska männen. De ger en annan bild. Anklagelserna om att männen ska ha varit legosoldater tillbakavisas helt. En av männen, en 28-årig man med både brittiskt och ukrainskt medborgarskap, flyttade enligt familjen från Storbritannien redan 2018. Han anslöt då till den ukrainska försvaret, där han enligt familjen tjänstgjort sedan dess. Anhöriga beskriver hur han förlovat sig med en ukrainsk kvinna och gjort landet till sitt nya hem. Den andra, en 48-årig man, arbetade länge inom det brittiska försvaret innan han flyttade till Ukraina för fyra år sedan. Även han anslöt till det ukrainska försvaret i samband med flytten, uppger hans familj. "Han gillade det ukrainska livet och såg Ukraina som sitt land. Under den här tiden träffade han också sin ukrainska fru," säger en anhörig till BBC. Den marockanska mannen greps liksom britterna i april. Marockanska myndigheter har ännu inte kommenterat domen, skriver Reuters. Enligt nyhetsbyrån AP har männen nu en månad på sig att överklaga domen, vilket de också planerar att göra, enligt en advokat som ryska Tass talat med. En talesperson för premiärminister Boris Johnson säger till BBC att Storbritannien är djupt oroade över dödsdomen och att regeringen kommer arbeta tillsammans med ukrainska myndigheter för få till en frigivning. Den brittiska regeringens hållning är att männen stridit för Ukraina och därmed ska behandlas som krigsfångar. "Enligt Genèvekonventionen erhåller krigsfångar immunitet och kan därmed inte åtalas för att ha deltagit i striderna," säger talespersonen till BBC. Även Aisling Reidy, senior juridisk rådgivare vid Human rights watch, är inne på samma linje. "Baserat på vad som har rapporterats har männen fråntagits rätten till en rättvis rättegång. Det är olaglig enligt internationell humanitär rätt, och ett potentiellt krigsbrott som faller under Tribunalen i Haags rättsskipning. Myndigheter i Storbritannien eller Marocko kan också väcka åtala mot de ansvariga å sina medborgares vägnar," säger hon till SVT. I mitten av maj kapitulerade flera hundra av de instängda soldaterna i stålverket Azovstal till ryska militära styrkor. svt 220609.

Ryssland kontrollerar 98 procent av Luhansk - Zelenskyj: Oerhört svårt. Staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina kontrolleras nu till stor del av ryska styrkor, uppger guvernören Serhij Hajdaj enligt CNN. "Ryssarna förstör allt. De skjuter med stridsvagnar och artilleri mot bostadshus," säger han i ett tv-sänt uttalande. Över 98 procent av Luhanskregionen kontrolleras nu av Ryssland, enligt Hajdaj. Ukraina uppges fortfarande hålla stadens industriområden. Enligt president Zelenskyj är Sievjerodonetsk centrum för striderna i Donbasregionen. "Det är en väldigt intensiv strid, oerhört svår, förmodligen en av de svåraste under det här kriget," säger han enligt AFP. Presidenten tillägger att striden om staden "kommer avgöra Donbas öde". Ukrainska trupper tvingades gå till tillfällig reträtt. Armén har svurit att kämpa så länge de kan. Staden är de ryska truppernas huvudfokus. Omni 220609.

Människor flyr svält: "Ett drama utan vittnen." Mer än 200 000 människor i Somalia står inför en "katastrofal matkris och riskerar svält", vilket är en drastisk ökning jämfört med de 80 000 personer som prognosen tydde på i april, rapporterar flera FN-organ. Endast 18 procent av de insatser som krävs är finansierade. Situationen kompliceras ytterligare av att al-Shabaab, som kontrollerar stora delar av södra och centrala Somalia, sätter upp barriärer för att blockera införseln av nödhjälp - något islamiströrelsen även gjorde under svältkatastrofen i Somalia mellan 2010–2012. Uppskattningsvis 250 000 människor, varav hälften barn, dog under de åren och en bidragande orsak tros vara att hjälp inte nådde fram. Precis som under den tidigare svältkatastrofen reagerar omvärlden alltför långsamt, säger Adam Abdelmoula, FN:s humanitära koordinator i Somalia. Och många dödsfall sker utan att myndigheter någonsin får reda på det. "Ett drama utan vittnen," konstaterar han. Även Etiopien är svårt drabbat av torka. Omni 220609.

Kroppar hittas i Mariupol - "ändlös dödskaravan". I det sönderbombade Mariupol fortsätter röjningsarbetet, rapporterar AP. I många rasade byggnader har man hittat 50 till 100 döda. Kropparna förs till bårhus, soptippar och andra platser. En "ändlös dödskaravan", som Petro Andriusjtjenko, rådgivare till stadens borgmästare, beskriver det på Telegram. Ukrainska myndigheter har uppskattat att minst 21 000 civila dödades under den flera veckor långa ryska belägringen av staden. Antalet är inte bekräftat av någon utomstående observatör. Omni 220609.

Polens president kritiserar samtal med Putin: "Talade någon så här med Hitler?" Polens president Andrzej Duda går till attack mot Frankrikes och Tysklands ledare. Duda är mycket kritisk till att Olaf Scholz och Emmanuel Macron har samtal via telefon med Rysslands president Vladimir Putin. I en intervju med tyska tidningen Bild jämför Duda det med att prata med Adolf Hitler och säger att diskussioner kan bidra till att legitimera Rysslands krig. "Talade någon med Adolf Hitler på det här sättet under andra världskriget? Sa någon att Adolf Hitler måste kunna rädda ansiktet? Att vi borde fortsätta framåt på ett sätt som inte är genant för Adolf Hitler? Jag har inte hört något sådant sägas," sa Duda. Scholz och Macron hade ett gemensamt telefonmöte med Putin den 28 maj där de uppmanade presidenten att släppa de 2 500 ukrainska soldater som tillfångatogs när stålverket Azovstal i Mariupol föll. Tusentals civila har dödats och över sju miljoner har tvingats på flykt som en följd av Rysslands krig. Omni 220609.

Ukraina: Varje dag dör 100 av våra soldater vid fronten. Varje dag dödas uppåt 100 ukrainska soldater vid fronten. Det säger landets försvarsminister Oleksij Reznikov i ett uttalande på sociala medier, enligt AFP. "Situationen vid frontlinjen är svår", konstaterar Reznikov som hävdar att omkring 500 soldater skadas dagligen. Han tillägger att Kreml använder sin stora militära muskelkraft för att pressa på men att de ryska styrkorna möter hårt motstånd och lider stora förluster. I östra Ukraina fortsätter de blodiga striderna om staden Sievjerodonetsk där de ukrainska styrkorna pressas hårt. Samtidigt hävdar Ukraina att landets styrkor vunnit tillbaka en del territorium i en motoffensiv i regionen Cherson i söder, rapporterar Reuters. Det finns inga oberoende uppgifter som styrker uppgifterna om döda och skadade. Omni 220609.

Isolerat Ryssland firar Peter den store - utan Europa. Ryssland högtidlighåller i dag 350-årsdagen av Peter den stores födelse. Firanden hålls i Sankt Petersburg och Moskva. Bland annat ska president Vladimir Putin besöka en ny utställning med namnet "Peter den store: Ett imperiums födelse" i huvudstaden. Tsaren ville modernisera landet under sitt styre mellan 1682 och 1725. Han lade grunden för det ryska imperiet och gjorde Sankt Petersburg till "fönstret mot Europa", något som nu står i kontrast till den ryska isoleringen. AFP skriver att myndigheterna - med tanke på den nutida splittringen - tonar ner Peter den stores europeiska närmanden. I stället fokuserar man på hans roll för att utvidga de ryska territorierna och befästa statsmakten. Peter den store inspirerades av resor till Europa som ung. Omni 220609.
Putin lyfte Sverige under Peter den store-hyllning. Sverige kom på tal när Rysslands president Vladimir Putin under torsdagen firade 350-årsdagen av tsar Peter den stores födelse, skriver Reuters. "Peter den Store stred i Stora nordiska kriget i 21 år. Det kan framstå som att han var i krig med Sverige, att han tog något från dem. Men han tog inget, han återbördade (det som tidigare var ryskt)," sa Putin. Peter den store la grunden till det ryska imperiet och var Karl XII:s huvudfiende. Han grundade staden Sankt Petersburg på mark som tidigare varit svenskt territorium. Staden kom senare att bli Vladimir Putins födelsestad. Putin drog paralleller mellan Peter den stores krig och det nu pågående kriget i Ukraina. Putin kallade Peter den store "en enastående statsman, militär ledare och patriot". Omni 220609.

Kreml: Väntas inte bli fler gasstopp för Europa. Ryssland väntas inte stänga av gasen till fler länder i Europa, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Det rapporterar Reuters. Anledningen är att deras plan på att ta betalt i rubel fungerar i tillräckligt stor utsträckning och att de länder som fortfarande får gas har fogat sig till kravet, uppger Kreml. "Systemet fungerar och de som fortfarande erbjuds gas arbetar under det nya systemet," säger Peskov. Hittills har ryska gasjätten Gazprom stoppat leveranser till Bulgarien, Danmark, Finland och Polen samt holländska Shell och Gasterra. Fler tyska, franska och italienska bolag har sagt att man går med på rubelkravet. Gassanktioner från Ryssland kan kosta Tyskland 5 miljarder euro per år. Omni 220609.

WHO: Saknad data från Kina hindrar covidutredning. Världshälsoorganisationen WHO har fortsatt svårt att spåra ursprunget till covid-19, vilket till stor del beror på att data från Kina fortfarande saknas. Det sa WHO när de presenterade sin rapport under torsdagen, rapporterar Reuters. Den data som finns visar enligt WHO fortfarande att coronaviruset kommer från djur, troligtvis fladdermöss, men det är ännu inte möjligt att förklara hur viruset fördes över till människor utan att ha tillgång till data från de första fallen som rapporterades i december 2019, främst från Kina. Maria van Kerkhove, tjänsteman vid WHO, säger att det är viktigt att förstå pandemins ursprung för att förhindra liknande utbrott. "Vi är skyldiga oss själv och alla miljoner människor som dött och de miljarder som blev smittade det." WHO:s generaldirektör Ghebeyesus har bett om data från Kina två gånger i februari i år. Inga nya stöd för att viruset kom från ett labratorium. Labbteorin kan behöva mer utredning. Omni 220609. Kommentar: Kina döljer någonting eftersom man agerar så här och inte är samarbetsvilliga.
Kina: Teori om labbläcka är en politiskt motiverad lögn. Peking avfärdar Världshälsoorganisationen WHO:s uppmaningar om att det krävs vidare undersökning kring huruvida coronavirusets spridning kan ha varit en konsekvens av en labbläcka. Det skriver AP. I ett uttalande på fredagen säger utrikesminister Zhao Lijian att teorin är en politiskt motiverad lögn skapad av "antikinesiska krafter", och att det inte alls har att göra med vetenskap. Ministern slår också tillbaka mot påståendet att Kina inte fullt ut delat med sig av data kring virusets ursprung, och att man motsätter sig "politisk manipulation". Enligt nyhetsbyrån är uttalandet i linje med Kinas tidigare förklaringar. Omni 220610.

Moskva varnar: It-attacker kan leda till konfrontation. Cyberattacker från väst riktade mot rysk infrastruktur riskerar att leda till en direkt militär konfrontation. Det varnar Moskva för på torsdagen och tillägger att cyberattacker kommer att besvaras med riktade motåtgärder, rapporterar Reuters. Varningen kommer sedan en rysk regeringssajt tycks ha hackats i helgen. De som gick in på sajten kom i stället till en sida med ett Ukrainavänligt budskap. Sedan kriget i Ukraina inleddes 24 februari har en rad ryska myndigheter och företag hackats, ofta med syftet att sprida ett budskap som skiljer sig från den officiella ryska linjen. Enligt Ryssland ligger aktörer i Ukraina och USA bakom attackerna. USA medger: Cyberförband genomför offensiva insatser. Omni 220609.

Experter: Putins plan är att splittra västvärlden. Västvärlden väger mellan två principer i sitt stöd till Ukraina, säger Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i SVT:s Aktuellt. Å ena sidan vill de försvara Ukrainas suveränitet men å andra sidan vill de bevara sina egna kortsiktiga intressen. "De pratar med Putin för att försäkra energileveranser och för att skapa stabilitet men det sker på de här principernas bekostnad," säger han. Rysslandsexperten Gudrun Persson säger i programmet att det är just detta som Putin spelar på för att i det långa loppet splittra väst. Omni 220609.

Finland planerar att stärka gränsen mot Ryssland. Finlands regering planerar lagändringar för att kunna upprätta olika typer av barriärer och stängsel längs gränsen mot Ryssland, rapporterar Reuters. Draget är en förberedelse inför eventuella ryska åtgärder för att sätta press på Finland - till exempel att skicka mängder av asylsökande till den finska gränsen, liksom Belarus gjorde vid den polska gränsen i fjol. Den 1 300 kilometer långa finsk-ryska gränsen markeras i dagsläget i princip bara med skyltar. En enkät utförd av Yle visar att stärkt gränsskydd har ett brett stöd bland finska riksdagsledamöter. Förslag om att enbart ta emot asylsökande vid specifika gränsstationer. Kan också innebära att vägar byggs för lättare gränspatrullering. Omni 220610.

Slut på sovjetiska vapen: "Allt avgörs av vad väst ger." Ukraina har slut på sovjetisk- och rysktillverkade vapen och behöver nu helt förlita sig på vapen från allierade i väst, uppger amerikanska militärkällor för AFP. För The Guardian bekräftar Vadym Skibitsky, biträdande chef för Ukrainas underrättelsetjänst, att "allt nu handlar om vad väst ger Ukraina". "Det här är ett artillerikrig nu och när det gäller artilleri så förlorar vi," säger han om läget vid fronten i östra Ukraina. Vid ett möte med Nato i Bryssel den 15 juni väntas Ukraina lägga fram en lista med sina vapenbehov till väst, skriver tidningen. Kyivs styrkor använder, eller måste lära sig använda, vapen från USA och Natoallierade. Omni 220610.

Två britter riskerar dödsstraff i Donetskregionen. Två brittiska män deltog i försvaret av stålverket Azovstal i Mariupol. Nu anklagas de för att ha varit legosoldater och hotas med dödsstraff vid en rättegång i den ryskkontrollerade utbrytarrepubliken i Donetsk. Det uppger BBC. I bilder som spridits i ryska propagandakanaler syns de två männen sitta bakom galler i rätten, tillsammans med en marockansk man som också tillfångatagits. De tillfångatagna männens familjer säger till brittiska medier att de varken är lego- eller frivilligsoldater utan soldater i Ukrainas armé sedan en längre tid tillbaka. Domstolen är inte internationellt erkänd. 1 000 soldater sägs ha tillfångatagits vid Azovstal. Utbrytarrepublikens president: "De har begått monstruösa brott". Omni 220610. Kommentar: Utbrytarrepublikens president är en marionett för Putin vars soldater har begått monstruösa brott i Ukraina.
"Dödsdömda soldaterna används som gisslan." De två britter som dömts till döden i den ryskkontrollerade Donbas-regionen hålls i princip som gisslan. Det sa den brittiske parlamentsledamoten Robert Jenrick i en intervju med BBC på fredagsmorgonen. "Situationen är helt oacceptabel. Det rör sig inte om legosoldater utan om vanliga medborgare som av personliga skäl bott i Ukraina redan innan invasionen," sa Jenrick. Jenrick hoppas att britterna kan lämnas ut som en del av en fångutväxling, men är inte optimistisk om att det skulle kunna ske snart. Även premiärminister Boris Johnson har fördömt dödsstraffen. Bara Putin kan se till att de dömda friges, menar Robert Jenrick. Familjerna ber om omedelbar hjälp. Britterna kommer att överklaga domarna. De tre greps under striderna i Mariupol. Britterna greps i april. Omni 220610.
Ryssland avfärdar brittiska reaktioner: "Hysteriska." De brittiska reaktionerna på att två män från Storbritannien och en man från Marocko dömts till döden i ryskkontrollerade Donbas är starka, rapporterar flera medier. Utrikesminister Liz Truss säger att soldaterna är skyddade av Genèvekonventionen, skriver Reuters. En talesperson för premiärminister Boris Johnson säger att regeringen tagit upp saken med Ukraina och att de båda regeringarna gör allt i dess makt för att få männen fria. Från ryskt håll avfärdas det brittiska missnöjet. Utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharov kallar reaktionerna "hysteriska". Utrikesminister Sergej Lavrov säger att Ryssland inte har med domarna att göra utan att de utfärdats "enligt lagstiftningen i folkrepubliken Donetsk". Storbritannien kallar processen en "skenrättegång". Även FN har uttryckt stark oro över domarna. Ukraina misstänker att Ryssland vill använda fångarna som gisslan. Båda britterna har bott i Ukraina sedan 2018. Britterna är 28 respektiver 48 år gamla. Omni 220610.
Dödsdomarna oroar FN: Rättegången ett krigsbrott. Även FN uttrycker oro över de dödsdomar som en självutnämnd domstol i ryskkontrollerade Donetsk utfärdat mot två britter och en marockan som stridit i den ukrainska armén, rapporterar TT. Ravina Shamdasani, chef för FN:s människorättsorgan OHCHR, säger att rättegången i sig utgör ett krigsbrott. "Sedan 2015 har vi observerat att det så kallade rättssystemet i de här självutnämnda republikerna inte har följt väsentliga garantier för rättvisa rättegångar, såsom offentliga utfrågningar, oberoende, opartiskhet i rätten och rätten att inte tvingas vittna," säger hon. Starka reaktioner har tidigare bland annat kommit från Storbritannien som anser att soldaterna är skyddade av Genèvekonventionen. Shamdsani: "FN:s människorättsorgan är oroat över den så kallade högsta domstolen." Omni 220610.
Fästmön till dödsdömda britten: "Du är inte glömd". Diana Okovyjta, fästmö till den fängslade och i Ukraina dödsdömde britten Aiden Aslin har publicerat ett känslosamt inlägg på sociala medier. "Jag vill att du ska veta att du inte är glömd, du är inte ensam, du kommer inte att överges", skriver hon. Okovyjta tillägger att hon hoppas att han snart ska bli fri och att han ska synas leende på bilder i tidningarna. Enligt Sky News har Okovyjta, som är ukrainsk medborgare, rest till London för att kampanja för Aslins frisläppande. Det är en "domstol" i den självutnämnda separatistregionen Donetsk i östra Ukraina, som har starka band till Moskva, som hävdar att de dömda är legosoldater som gjort sig skyldiga till terrorism, skriver TT. Storbritannien och FN har fördömt dödsdomarna mot Aslin, britten Shaun Pinner och marockanen Saaudun Brahimdeltog. Boris Johnson har uppmanat sina ministrar att göra allt de kan för att männen ska släppas. Omni 220611.
Sydkorean näst på tur att ställas inför rätta i Donetsk. En sydkoreansk medborgare som stridit på Ukrainas sida mot Ryssland kommer att ställas inför rätta i ryskkontrollerade Donetsk i östra Ukraina, skriver Reuters med hänvisning till ryska Interfax. I ett uttalande säger de lokala myndigheterna i Donetsk att mannen betraktas som en legosoldat och att ett domslut förbereds. Även de två britter och den marockan som tidigare dömts till döden betraktades som legosoldater enligt det ryskstödda ockupationsstyret. Storbritannien och Ukraina menar dock att de tjänstgjorde reguljärt i Ukrainas armé och att de därmed skyddas av Genèvekonventionen. Domarna i den självutnämnda domstolen har fått hård internationell kritik för att vara olagliga. Namnet på mannen har inte offentliggjorts. Omni 220611.
Ryssland: "Tala direkt med utbrytarrepubliken." Regeringen i London bör tala direkt med utbrytarrepubliken Donetsk om man vill påverka de två dödsdömda britternas öde. Det sade Kremls talesman Dmitry Peskov på tisdagen. Enligt Peskov är det "säkert" att ledarna i Donetsk skulle hörsamma en vädjan från Storbritannien. Brittiska myndigheter har hittills avstått från direktkontakt med Donetsk eftersom det skulle kunna ses som en legitimering av utbrytarrepubliken, som ligger på ukrainskt territorium. Utrikesminister Liz Truss säger sig vara redo att göra "allt som krävs" för att befria männen. Männen anklagades för att vara legosoldater och dömdes till döden. Omni 220614.

Rysk burgarkedja tar över McDonalds - visar ny logo. Den ryska snabbmatskedja som tagit över landets McDonalds-restauranger har presenterat sin nya logotyp, rapporterar BBC News. Logotypen består av en cirkel och två linjer, som uppges representera en hamburgare och två pommes frites. Kedjan, som ännu inte har fått något namn, planerar att börja återöppna sina restauranger från och med nu på söndag. 15 restauranger öppnas i helgen. Även menyerna kommer att få nya namn. McDonalds fanns i landet sedan 1990. Namnförslagen till "ryska McDonalds" strömmar in. Omni 220610.

Storbritannien: Risk för kolerautbrott i Mariupol. Den ryskkontrollerade staden Mariupol i sydöstra Ukraina riskerar att drabbas av ett omfattande kolerautbrott. Den bedömningen gör det brittiska försvarsdepartementet, enligt Reuters. Departementet skriver på Twitter att stadens sjukvård är nära kollaps, samt att en annan ockuperad stad, Cherson, troligen lider allvarlig brist på mediciner. Enligt departementet har Ryssland svårt att förse ockuperade områden med grundläggande samhällsservice. Den ukrainska stadsledningen har länge varnat för smutsigt vatten. Omni 220610.

Källor: Kreml vill skapa ett federalt distrikt i öst. Kreml vill annektera regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja och slå ihop dem till ett enda federalt distrikt inom Ryssland. Det uppger tre källor nära Putinadministrationen för den oberoende sajten Meduza. Enligt källorna har Boris Rapoport, ett tungt tjänstemannanamn i Kremls korridorer, fått i uppgift att organisera det nya distriktet. Han uppges för närvarande rekrytera personal som ska styra regionala och kommunala administrationer i Cherson och Zaporizjzja. Samma personer ska enligt uppgifterna senare ta hand om planerade folkomröstningar om att ingå i Ryssland, något som kan bli aktuellt i mitten av juli eller ”mer realistiskt” den 11 september. Putins talesperson Dmitrij Peskov har inte kommenterat uppgifterna. Ryssland håller även region- och guvernörsval den 11 september. Ukraina försöker utföra en motoffensiv i Cherson. Omni 220610.

Kina: Vi skulle inte tveka att starta krig om Taiwan. Kina skulle "inte tveka att starta krig, oavsett kostnad" om Taiwan skulle utropa självständighet. Det meddelade en talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet efter ett möte mellan de kinesiska och amerikanska försvarsministrarna på fredagen, skriver AFP. Han sa också att Kina kommer att "smula sönder" alla planer på självständighet och underströk att "Taiwan är Kinas Taiwan". Under ministermötet påtalade den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin att Kina måste undvika "destabiliserande handlingar" när det gäller Taiwan. Det var första gången de båda försvarsministrarna träffades. Mötet sker i Singapore. Ministrarna har för avsikt att träffas igen. Den kinesiska försvarsministern Wei Fenghe säget att mötet gick "smidigt". Omni 220610.

Zelenskyj hyllar brittiska stödet: "Riktiga vänner". Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj hyllade Storbritannien för hur landet tagit en ledande roll för att stötta Ukraina under kriget, när den brittiske försvarsministern Ben Wallace på fredagen besökte Kyiv. Det rapporterar Reuters. "Kriget visar vilka som är våra vänner, inte bara strategiska vänner utan riktiga vänner," sa Zelenskyj. I ett uttalande skriver det brittiska försvarsdepartementet att Wallace besökte Kyiv för att få en bild av hur striderna fortlöper och vilka behov den ukrainska armen har, skriver The Guardian. "Det kommer att säkerställa att det fortsatta brittiska stödet utvecklas för att möta behoven på marken", står det vidare. Omni 220610.

Omvärldens trötthet oroar Zelenskyj vid långt krig. Ett utdraget krig kan leda till krigströtthet och att västs stöd till Ukraina efter hand eroderar. Det varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för, rapporterar AP. Zelenskyj säger att han redan sett tecken på detta i form av antydningar om att Ukraina borde göra eftergifter till Ryssland för att få slut på kriget. "Tröttheten växer, folk vill nå någon form av resultat som är gynnsamt för dem och vi vill se ett annat," säger Zelenskyj. Den politiska analytikern Volodymyr Fesenk påpekar att kriget kostar Ukraina motsvarande fem miljarder dollar i månaden och att landet är helt beroende av västs stöd. "Det är uppenbart att Ryssland är fast beslutet att trötta ut väst och de bygger nu sin strategi runt antagandet att västländer kommer att tröttna och byta den hårda retoriken mot en mer tillmötesgående," säger han. Omni 220610.

Analys: Nu vet vi vad Putin vill - långt till fred i Europa. Efter den ryske presidenten Vladimir Putins tal under torsdagens firande av Peter den stores födelse står det klart att hans långsiktiga mål med sin krigföring är att återupprätta ett Storryssland, skriver utrikesanalytikern Jacob Kaarsbo på danska TV2:s sajt. Putins uttalande gör att förhoppningarna att nå ett hållbart fredsavtal grusas, eftersom Putin bara skulle använda det till att bygga upp de ryska stridskrafterna, skriver han. "Den riktigt dåliga nyheten är att det är långt till fred i Europa. Men nu vet vi åtminstone vad vi har att förhålla oss till", skriver han. Jacob Kaarsbo: Putins mål är en ny Europakarta - det gör förhandlingar meningslösa. DN:s Michael Winiarski skriver att det efter Putins uttalande står klart att vi kan glömma svepskälen om att Ryssland attackerade Ukraina för att hejda Natos expansion eller bekämpa påstådda nazister. "Vladimir Putin har nu, för en gångs skull, sagt vad han är ute efter: att ta tillbaka allt territorium som enligt honom tillhör Ryssland", skriver han. Michael Winiarski: Vi ska ta tillbaka det som är vårt, säger Putin. Nathan Hodge: Att återuprätta imperiet är Putins slutmål. Omni 220610.

Frankrike vill hjälpa till att öppna hamnen i Odesa. Frankrike säger sig vara redo att delta i en operation för att göra det möjligt att föra ut gods från den blockerade hamnen i ukrainska Odesa vid Svarta havet, skriver AFP. Uppgifterna kommer från en rådgivare till president Emmanuel Macron. Vattnen utanför hamnen har minerats av Ukraina och därefter blockerats av Ryssland. Det har gjort att gods, bland annat spannmål, nu inte kan skeppas ut från staden och nå världsmarknaden. Blockaden befaras leda till en spannmålsbrist som kan slå hårt, inte minst mot världens fattigare länder. Omni 220610.
Macron: Frankrike vill se ukrainsk seger i kriget. Frankrike vill inte se eftergifter till Ryssland och landet vill att Ukraina vinner kriget. Det tydliggjorde på fredagen en rådgivare till den franske presidenten Emmanuel Macron, som tidigare fått kritik för att ha en för mjuk linje mot Ryssland, rapporterar AFP. "Som presidenten har sagt vill vi se ukrainsk seger. Vi vill att Ukrainas territoriella integritet återupprättas," sa rådgivaren. Macron har bland annat kritiserats för att ha sagt att Putin inte bör "förödmjukas" och för att han flera gånger pratat med den ryske presidenten efter invasionen. Enligt rådgivaren har Macron i samtalen med Putin dock haft en hård ton. "När han pratar med Putin handlar det inte om eftergifter utan om att säga vad vi tycker." Macron kommer inom kort att besöka flera av Ukrainas grannländer. Omni 220610.

Rysk grupp mot tortyr får stämpeln "utländsk agent". Kreml har börjat stämpla en FN-kopplad intresseorganisation som verkar för att utreda tortyranklagelser som "utländsk agent". Det skriver flera medier som hänvisar till en uppdatering på ryska justitiedepartementets hemsida. Enligt The Guardian rör det en organisation som uppmanat myndigheter i Ryssland att utreda anklagelser om tortyr från landets säkerhetsstyrkor, och att vidta förebyggande åtgärder. AFP skriver att organisationer som svartlistas begränsas på en rad sätt. De måste bland annat ange statusen som "utländsk agent" i alla publiceringar. Sedan den storskaliga invasionen av Ukraina inleddes har Moskva ökat pressen på kritiker i landet och den nya åtgärden beskrivs som ytterligare ett steg i den riktningen. Stämplades som "utländsk agent" redan 2015 men upplöstes och bildades om på nytt. Omni 220610.

Analyser: Ukrainas höga dödstal kan vända kriget. Att Ukraina medger att hundratals soldater dör varje dag väcker frågor om vilket skick armén kommer vara i till hösten, skriver Dan Sabbagh i en analys i The Guardian. "Kyivs styrkor är långt från kollaps. Men flera månader av höga dödstal kommer erodera deras stridskapacitet betydligt, även om vissa sårade hinner återhämta sig." Den ryska stridsmoralen må vara ett problem, men rapporter börjar nu komma om att även ukrainska soldater deserterar, skriver Sabbagh. Västvärlden måste anpassa sig till ett långvarigt krig i Ukraina, skriver Richard Haass i en analys i Foreign Affairs. Att någon sida skulle segra eller visa kompromissvilja är uteslutet i en nära framtid, och en rysk kursändring skulle kräva antingen massiva protester orsakade av ekonomisk kollaps, enorma dödstal eller ekonomisk press från Kina. Vad väst kan göra är att upprätthålla stödet till Ukraina och öka det ekonomiska trycket på Ryssland, skriver Haass. "Det innebär en policy avsedd att hantera, snarare än avsluta, kriget." Dan Sabbagh: Ukrainas höga dödstal kan bli en vändpunkt i kriget. Omni 220611.

ISW: Kreml fokuserar på Sievjerodonetsk - men underpresterar fortfarande. Kreml prioriterar striderna i nyckelstaden Sievjerodonetsk på bekostnad av andra områden av fronten. Det säger George Barros vid den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW till Radio Free Europa. Enligt Barros har Ryssland trots fokus på Luhansk och nedskalade mål inte lyckats göra några stora landvinningar den senaste tiden, vilket han ser som att de ryska styrkorna fortfarande underpresterar. Samtidigt har Ukraina svårt att återta territorier från ryssarna, vilket gör att en slags dödläge uppstår. "Jag tror att den avgörande faktorn framåt blir i vilken utsträckning som väst kan förse Ukraina med de vapen som behövs för de ukrainska motoffensiverna," säger Barros. Storbritanniens försvarsdepartement skriver i sin senaste lägesbild att hårda gatustrider pågår i Sievjerodonetsk, att Ryssland inte lyckas avancera i staden och att båda sidorna troligtvis lider stora förluster. Barros: Ukraina måste visa upp nya förmågor på slagfältet som vi hittills inte har sett. Omni 220611.

Storbritannien: Ryssland använder 60-talsbomber. Sedan i april har Ryssland sannolikt använt dussintals så kallade Kh-22-robotar från 1960-talet, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i en lägesuppdatering. De 5,5 ton tunga robotarna är ursprungligen avsedda att bestyckas med kärnvapen och förstöra hangarfartyg. De har ”mycket dålig träffsäkerhet” när de bestyckas med vanliga stridsdelar och används mot mål på land, och kan därför orsaka stora civila skador, enligt departementet. "Ryssland återgår sannolikt till så ineffektiva vapensystem för att de börjar få slut på mer träffsäkra moderna robotar." Omni 220611.

Putin pratar om svenska områden som "tagits tillbaka" - vad menar han? I ett klipp ger president Putin sin syn på Rysslands historia och dess framtid. Referenser till Sverige och uttalanden om svenska landområden som "Ryssland tagit tillbaka" har av vissa tolkats som hotfulla - och klippet har setts miljoner av gånger på sociala medier. Men, vad är det för något Putin refererar till egentligen? Efter att ha besökt en utställning om Peter den store med anledning av dennes 350-årsdag, talade Rysslands president Vladimir Putin till en publik bestående av "unga entreprenörer". "Det kunde verka som att när Peter den store krigade mot Sverige så erövrade han något från dem. Men han tog inte något från Sverige, han tog tillbaka något. Inga av de europeiska länderna erkände att de områdena tillhörde Ryssland. Alla ansåg att det var en del av Sverige. Men sedan urminnes tider har slaver bott där," säger Putin. Putin fortsätter att säga att det nu är Rysslands ansvar att "ta tillbaka sådant som är deras". Klippet med Putins uttalande har fått stor spridning i sociala medier, och har av vissa tolkats som förtäckta hot. Se klippet. svt 220611.

Biden: Zelenskyj viftade bort mina varningar. USA:s president Joe Biden hävdar att hans ukrainska motsvarighet Volodymyr Zelenskyj viftade bort hans varningar om en förestående rysk invasion innan den skedde, rapporterar Bloomberg. "Jag vet att många tror att jag kanske överdrev, men jag visste, och vi hade data för att backa upp (att Putin förberedde en invasion, reds anm)," säger presidenten vid ett politiskt möte i Los Angeles. Zelenskyj "och många andra" ville dock inte lyssna, enligt Biden. Omni 220611.
Biden: Zelenskyj ville inte veta av några varningar. USA:s president Joe Biden säger att Ukrainas Volodymyr Zelenskyj inte ville veta av några varningar från USA om att Ryssland förberedde en invasion. "Jag vet att många trodde att jag kanske överdrev. Men jag visste att vi hade underlag för att påstå han (Rysslands president Vladimir Putin) skulle gå in, över gränsen," säger Biden. Zelenskyjs ledarskap under kriget har hyllats, men samtidigt har han fått kritik för att inte ha varit tillräckligt förberedd. Under veckorna före krigets början den 24 februari ilsknade Zelenskyj till då företrädare från Bidens regering upprepade gånger varnade för att en rysk invasion var högst trolig. Vid den tiden uppges Zelenskyj ha oroats över hur ljudet av krigstrummor påverkade landets bräckliga ekonomi. "Inget sådant här har hänt sedan andra världskriget. Jag vet att många trodde att jag kanske överdrev. Men jag visste att vi hade underlag för att påstå han (Rysslands president Vladimir Putin) skulle gå in, över gränsen," säger Biden. "Det var ingen tvekan om saken. Och Zelenskyj ville inte höra något av det," säger Biden också. I början av 2022 var tonläget högt och USA varnade flera gånger omvärlden för en rysk invasion av Ukraina. USA pekade ut bland annat ut den 16 februari som ett möjligt startdatum för en rysk offensiv mot östra Ukraina, med hänvisning till egna underrättelseuppgifter. USA och en rad experter uppgav också flera gånger att Ryssland planerade att utföra angrepp under falsk flagg, alltså att iscensätta något som går att skylla på någon annan, i syfte att rättfärdiga en egen attack. Zelenskyj sade i början av februari, bara veckor innan den ryska invasionen, att han var medveten om att det fanns en risk för krig men att han ville undvika panik. Han sade också att han ville att USA skulle backa upp sina uttalanden om en nära förestående attack med bevis. "Om ni eller någon annan har någon ytterligare information om att det är en hundraprocentig risk för en invasion, ge oss det då," sade han i ett uttalande. Men trots att Ukrainas regering manade till lugn och bitvis tonade ner det ryska hotet var landets befolkning i mitten av februari förberett för krig," rapporterade SVT:s korrespondent Bert Sundström från Kiev den 12 februari. Samma dag uppmanade svenska utrikesdepartementet alla svenskar som befann sig i Ukraina att lämna landet, på grund av det osäkra läget. "Alla jag har talat med säger att man måste vara förberedda. Folk vet att det kan hända farliga saker," sade Bert Sundström. svt 220611.
Kyiv slår tillbaka: Zelenskyj hörde omvärldens varningar. Den amerikanske presidenten Joe Bidens uttalande om att Ukrainas Zelenskyj "inte ville lyssna" på varningar om att en rysk invasion var nära förestående har väckt reaktioner i Kyiv, skriver New York Times. Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podyljak säger i en intervju med Interfax att det är "absurt" att skuldbelägga ett land som kämpat i över hundra dagar när "världens viktigaste länder" inte kunde stoppa Ryssland. "Zelenskyj lyssnade noga på alla varningar från våra allierade," säger han. Även Zelenskyjs talesperson Serhij Nikiforov säger till den ukrainska sajten Liga.net att Biden och Zelenskyj pratade med varandra flera gånger före invasionen. "Därför behöver nog uttalandet "han ville inte lyssna" förtydligas," säger han. Podyljak: Förstod att Ryssland skulle attackera men var osäkra på omfattningen. Omni 220611.

Granskning: Panikartat när OSSE lämnade Ukraina. När Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari togs Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) på sängen, rapporterar Politico som granskat organisationens respons. I huvudkvarteret i Wien inleddes en panikartad process för att reda ut vad man kunde göra för de 966 medarbetare som var utspridda i landet. För många av dem var evakuering inte ett alternativ. Åtminstone en anställd dödades, och flera togs till fånga i de separatistkontrollerade områdena i östra Ukraina. Organisationens hantering av invasionen kritiseras av flera anställda, som upplever sig övergivna. "Adjö. Inga fler säkerhetsgarantier. Försäkringsutbetalningar inställda och kontrakt uppsagda, de bara kastade ut folk," säger en källa. OSSE hade haft ett särskilt övervakningsuppdrag i Ukraina i åtta år. Uppdraget fick ställas in när Ryssland invaderade. Omni 220611.

Ryska medier: Pass börjar delas ut i Cherson. Myndigheter i den ryskockuperade staden Cherson i södra Ukraina har delat ut de första ryska passen till medborgare, rapporterar ryska statliga medier. Enligt nyhetsbyrån Tass delades 23 pass ut vid en ceremoni efter att Putin skrivit under en order om en "förenklad process". Cherson har varit under rysk kontroll sedan början av invasionen. Den ryska ockupationsmakten har signalerat att man ska hålla en folkomröstning om att ansluta sig till Ryssland. Ceremonin hölls på "Rysslandsdagen". Staden fruktar fullskalig rysk annektering. De ryskstödda myndigheterna planerar omröstning "framåt nästa år". Omni 220611.

Ryssland kan ha förstört 300 000 ton spannmål. Uppemot 300 000 ton spannmål kan ha varit lagrade i lokaler som förstördes i ryska bombningar förra veckan. Det säger Ukrainas biträdande jordbruksminister Taras. Enligt Ukrainas uppgifter lagrades säden i silos vid en av landets största råvaruterminaler vid Svarta havet. Mestadels ska det ha rört sig om majs och vete . Omni 220611.

Zelenskyj: Världens framtid avgörs på Ukrainas slagfält. Ukraina kommer att vinna kriget som Ryssland startat. Det var den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs huvudbudskap när han via videolänk talade under den pågående internationella säkerhetskonferensen i Singapore, rapporterar Reuters. "Det är på Ukrainas slagfält som världens framtida styre avgörs," sa han vidare. Han tog också upp blockaden av ukrainska hamnar och sa att en allvarlig global livsmedelskris är att vänta om ukrainskt spannmål inte kan nå världsmarknaden. Ukraina vädjar om nya och snabbare vapenleveranser från väst. Ukraina: Ryssland har börjat använda tyngre vapen. Zelenskyjs rådgivare: 100 till 200 ukrainska soldater dör varje dag. Omni 220611.

Hultqvist om ryska planen: Oprofessionellt i detta läge. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) bekräftar DN:s källuppgifter om att ett ryskt signalplan och två ryska jaktplan i torsdags flög in i svenskt civilt övervakat luftrum utanför Visby. Hultqvist beskriver det som ett ”oprofessionellt agerande” i rådande läge, som leder till risk för både militär och civil luftfart i området. "Här kommer man utan att anmäla sig, utan transpondrar påslagna och utan att svara på anrop," säger han till tidningen. Försvarsmakten har bekräftat att ryska plan befann sig i luften i samband med den pågående övningen Baltops, men betonar att det inte rörde sig om en kränkning av svenskt luftrum. Försvarsmakten hade flyg uppe för att följa planen. Uppgifter: De ville troligen fotografera amerikanska fartyget. Omni 220611.

Ukraina: Har kontroll över kemfabrik i Sievjerodonetsk. Ukrainska styrkor har fortsatt kontroll över den kemiska fabriken Azot i staden Sievjerodonetsk, uppger Luhanskregionens guvernör Serhij Hajdaj på Telegram enligt Reuters. Han säger att tidigare uppgifter från ryskt håll om att ryska styrkor har belägrat fabriken, och att ukrainska soldater har försökt förhandla om att få lämna fabriken och ta sig till grannstaden Lysysjansk, är falska. Enligt ukrainska uppgifter befinner sig runt 800 personer, både militärer och civila, i skyddsrum under fabriken. I fabriken tillverkas bland annat konstgödsel och på området finns kemikalier som är högexplosiva och som kan orsaka giftiga utsläpp om de attackeras, har The Telegraph tidigare rapporterat. Hajdaj: Våra styrkor håller ett industriområde. Brittiska uppgigfter: Inga ryska framsteg i södra Sievjerodonetsk. Kemiska fabriken Azot kan bli det nya Azovstal. Situationen vid fabriken har liknats vid den i stålverket i Mariupol. Omni 220611.
USA-källa: Luhansk under rysk kontroll inom veckor. Ryssland kommer sannolikt att kontrollera hela provinsen Luhansk i östra Ukraina inom några veckor, säger en högt uppsatt amerikansk militär källa till Washington Post. Den ukrainska armén lider stora förluster i området, och ammunitionsförrådet sinar. De strategiskt viktiga städerna Sievjerodonetsk och Lysychansk - där tunga strider rasar - faller förmodligen i ryska händer under den kommande veckan, enligt källan. De ryska avancemangen är dock små, och kostar många soldatliv. Ukrainska trupper har effektivt använt sig av vad källan kallar "rörligt områdesförsvar", där de gör reträtt inför avancerande ryska styrkor för att sedan slå tillbaka och återta mark. "Ukrainarna gör verkligen ett bra jobb där." Ukraina kontrollerar fortfarande en tredjedel av Sievjerodonetsk, enligt borgmästaren. Upp till 800 civila gömmer sig i kemikaliefabrik i staden - bombas oupphörligt. Omni 220612.

Japan: Vi är omringade av makter med kärnvapen. Den japanske försvarsministern Nobuo Kishi skrädde inte orden när han talade om säkerhetsläget i regionen på den pågående säkerhetskonferensen i Singapore. Han utryckte oro utifrån Japans geografiska läge, med Ryssland, Kina och Nordkorea som nära grannar. "Japan är omringat av makter som har eller håller på att utveckla kärnvapen, och som öppet struntar i regelverk," sa Kishi. Han varnade också för utökat militärt samarbete mellan Kina och Ryssland, något som han menade "utan tvivel" skulle öka oron i andra länder. Japan och Singapore ska inleda samarbete om försvarsmaterial. Under mötet har USA:s och Kinas försvarsministrar för första gången träffats. Japans premiärminister talade om vikten av kärnvapennedrustning. Omni 220611.

Paasikivi: "Uraina är i underläge." Striderna om Luhansk i östra Ukraina fortsätter, framför allt om strategiskt viktiga Sievjerodonetsk. Ryssland har kopplat greppet om stora delar av staden men än så länge håller Ukraina stånd, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. På Sievjerodonetsk gator pågår fortsatt hårda strider och de ständiga ryska artilleribeskjutningarna har lett till att de ukrainska styrkorna är tillbakapressade i stadens västra delar mot floden Donets. På andra sidan floden ligger tvillingstaden Lysytjansk, som även den är utsatt för hård beskjutning. "Det är möjligt att de ukrainska styrkorna blir tvungna att omgruppera dit. Men än så länge håller man stånd i Sievjerodonetsk," säger Joakim Paasikivi. Tillsammans utgör städerna de sista hindren för att Ryssland ska kontrollera hela Luhanskregionen. Vad talar för Ukraina och vad talar för Ryssland i striderna om Luhansk? Hör Joakim Paasikivi förklara hur styrkeförhållandena ser ut i klippet. svt 220612.
Stämningen ändras i Donbas - Ryssland har momentum. De senaste dagarna har atmosfären förändrats i Donbasregionen i östra Ukraina – en känsla av att Ryssland har övertaget hänger i luften, skriver Sky News korrespondent Stuart Ramsay på plats. I städer och byar runtom i regionen syns en strid ström av jordbruksmaskiner flyttas bort från områden som riskerar att falla - maskiner som Ukrainas viktiga jordbrukssektor inte har råd att förlora, skriver han. "Verkligheten på marken är att väst inte skickat tillräckligt av det tunga artilleri och utrustning Ukraina behöver. Det de har används upp i hög fart, och de förlorar många soldater varje dag." Ryssland hävdar att de kontrollerar 97 procent av Luhansk. Omni 220612.
Storbrand i kemikaliefabrik i Sievjerodonetsk. Rysk artilleribeskjutning har orsakat en "enorm" brand i kemikaliefabriken Azot i Sievjerodonetsk, där hundratals civila befinner sig, rapporterar BBC. Guvernören Serhij Hajdaj uppger för ukrainsk tv att branden startade efter att tiotals ton olja läckt från skadade kylare i fabriken. "Kemikaliefabriken Azot har varit utsatt för tung beskjutning under flera timmar." Upp till 800 civila tros befinna sig i fabriken, enligt ukrainska myndigheter. Proryska separatister hävdar att det även rör sig om hundratals ukrainska soldater. Hajdaj: Större delen av Sievjerodonetsk under rysk kontroll. Ukraina uppger att de fortfarande kontrollerar fabriken. Omni 220612.
Zelenskyj: Donbas håller ut - överträffar förväntan. Ukrainas president Zelenskyj säger att han är stolt över de ukrainska försvarare som kämpar för att hålla den ryska offensiven stången i Donbasregionen, rapporterar AP. "Minns ni hur Ryssland i mitten på maj hoppades på att ta hela Donbas? Det är redan juni, krigets 108:e dag. Donbas håller ut," säger han i sitt senaste videomeddelande. Ingen vet hur länge kriget kommer att vara, men de ukrainska styrkorna överträffar förväntningarna i landets östra delar, enligt presidenten. Både ryska och ukrainska myndigheter säger att Sievjerodonetsks status är omstridd. Enligt Zelenskyj befrias territorium i Chersonregionen. Ukraina säger sig ha kontroll över kemikaliefabriken i Sievjerodonetsk. Omni 220612.

Skolorna ett viktigt vapen i Putins informationskrig. Allt eftersom kriget i Ukraina fortsätter blir skolan ett viktigare instrument för Putin. Lärare beordras att hålla ”patriotiska” lektioner om Kremls linje, och de som vägrar avskedas, rapporterar Washington Post. Målet är att fostra en mer nationalistisk och regimtrogen yngre generation än dagens unga vuxna ryssar, den grupp där motståndet mot kriget är som mest utbrett. Putin spelar ofta på en nostalgisk längtan efter Sovjets glansdagar för att vinna stöd för kriget hos befolkningen – men hans styre liknar inte Sovjet alls, enligt Grigorij Yudin, professor i politisk filosofi vid Moscow School of Social and Economic Sciences. Det ligger mycket närmare en fascistisk regim, och det de gör nu är en annan sorts propaganda." Läroböcker rensas på hänvisningar till Ukraina. Ny ungdomsrörelse liknande Sovjetunionens unga pionjärer ska startas. Från och med 1 september ska skolbarn hissa flaggan och sjunga nationalsången varje måndag. Omni 220612.

Kinas försvarsminister: USA gör allt för att smutskasta. USA gör försök att smutskasta Peking och måste sluta blanda sig i Kinas internationella relationer. Det säger landets försvarsminister Wei Fenghe i ett tal på söndagen, skriver Nikkei Asia. Uttalandet kommer efter att USA:s dito minister Lloyd Austin sagt att Kina blivit allt mer aggressiva i Asien, särskilt runt Taiwan. Kina ser önationen som en utbrytarregion och vill att den ska införlivas i Kina, något de mötts av kritik för internationellt. "Det kommer att vara ett historiskt och strategiskt misstag att insistera på att göra Kina till ett hot och en motståndare eller till och med en fiende," säger Wei och tillägger att Kina kommer att ta över Taiwan. Omni 220612. Kommentar: Ukrainakrig + Taiwankrig.

"Ryska McDonalds" har fått sitt nya namn. De första 15 av McDonalds tidigare restauranger i Ryssland kommer att öppna på söndagen i Moskva under nytt namn och ägarskap, rapporterar Reuters. Hamburgerkedjan kommer gå under namnet "Vkusno & tochka", vilket betyder ungefär "gott, punkt slut". Ytterligare 50 restauranger kommer att öppna på måndagen, enligt företaget, som på fredagen avtäckte sin nya logga, tänkt att symbolisera en hamburgare och två pommes frites. McDonalds etablerade sig i Ryssland 1990. En tidigare franchisetagare köpte rättigheterna till de 850 restaurangerna. Hamburgerjätten meddelade i maj att de drar sig ur Ryssland. Även menyerna kommer att få nya namn. Restaurangerna stängdes den 14 mars- Omni 220612.

Rysk ekonomi står inför brant fall: "Går mot Nordkorea". Den ryska ekonomin fortsätter att snurra, trots invasionen av Ukraina, till stor del på grund av intäkter från energiexporten. Men det kommer troligtvis att ändras i höst då västs embargon väntas slå rejält mot landets ekonomi, skriver SvD. Stora delar av ryska industrin står still och flera viktiga komponenter saknas - däribland halvledare. Det drabbar flera viktiga sektorer och kan tvinga Ryssland tillbaka till gamla sovjetiska teknologier, säger ekonomiprofessor Anders Åslund. Enligt honom "stoppas all teknologisk utveckling" i princip i landet till följd av sanktionerna. "Utvecklingen går mot att Ryssland blir som Nordkorea. Inte exakt så. Men i den riktningen, säger Åslund till tidningen. Rysslandsexperten och ekonomen Vasily Astrov tror dock inte Ryssland kommer bli fullt så isolerat, eftersom de fortsatt bedriver handel med Kina, Indien och Turkiet. Nästan 1 000 bolag har lämnat eller begränsat sin närvaro i Ryssland . Omni 220612.

Skolorna ett viktigt vapen i Putins informationskrig. Allt eftersom kriget i Ukraina fortsätter blir skolan ett viktigare instrument för Putin. Lärare beordras att hålla ”patriotiska” lektioner om Kremls linje, och de som vägrar avskedas, rapporterar Washington Post. Målet är att fostra en mer nationalistisk och regimtrogen yngre generation än dagens unga vuxna ryssar, den grupp där motståndet mot kriget är som mest utbrett. Putin spelar ofta på en nostalgisk längtan efter Sovjets glansdagar för att vinna stöd för kriget hos befolkningen - men hans styre liknar inte Sovjet alls, enligt Grigorij Yudin, professor i politisk filosofi vid Moscow School of Social and Economic Sciences. "Det ligger mycket närmare en fascistisk regim, och det de gör nu är en annan sorts propaganda." Läroböcker rensas på hänvisningar till Ukraina. Ny ungdomsrörelse liknande Sovjetunionens unga pionjärer ska startas. Från och med 1 september ska skolbarn hissa flaggan och sjunga nationalsången varje måndag. Omni 220612.

Uppgifter: 22 skadade i attack i västra Ukraina. Minst 22 personer skadades i en rysk robotattack mot staden Chortkiv i landets västra delar på lördagen, uppger guvernören Volodymyr Trusj. "I går klockan 19.46 träffades Chortkiv av fyra robotar avfyrade från Svarta havet", skriver Trusj i ett Facebookinlägg. Alla de 22 skadade, inklusive sju kvinnor och en tolvåring, vårdas på sjukhus. Ryska attacker i de västra delarna av Ukraina är ovanliga. Militär- och bostadsbyggnader skadades. Inga dödsfall har rapporterats. Omni 220612.
Ryssland: Lager med vapen i västra Ukraina förstört. Ryska styrkor säger sig ha förstört ett förråd med vapen som västländer levererat till Ukraina, rapporterar AFP. Förrådet ska ha förstörts vid en attack nära staden Chortkiv i Ukrainas västra delar. Enligt lokala myndigheter skadades 22 personer i attacken. Samtidigt fortgår striderna i den viktiga staden Sievjerodonetsk i öst. Under söndagen ska ryska styrkor ha förstört ytterligare en bro som förbinder staden med grannstaden Lysysjansk. Därmed återstår bara en bro för människor som vill fly från Sivjerodonetsk till grannstaden, eller för ukrainska soldater som behöver omgruppera. Men även den är under beskjutning, uppger Luhanskregionens guvernör Serhij Hajdaj. Omni 220612.

Uppgift: Många soldaters kroppar kvar i Mariupol. Hundratals kroppar efter ukrainska soldater från stålverket Azovstal i Mariupol är kvar i den ryskkontrollerade staden, uppger Maksym Zjorin, före detta befäl i Azovbataljonen, enligt AFP. Enligt Zjorin har runt 220 kroppar skickats till Kyiv som en del av en överenskommelse, men "minst lika många förblir i Mariupol". Han tillägger att samtal pågår för att få ut de resterande. "Absolut alla kroppar måste återbördas och det är något vi kommer arbeta för," säger han i ett videoklipp på sin Telegramkanal. Hundratals soldater tillfångatogs i stålverket i maj. Omni 220612.

Niinistö: Finland går inte med i Nato utan Sverige. Turkiets oro för sin egen säkerhet är legitim och landets invändningar mot svenskt och finskt Natomedlemskap behöver tas på allvar. Det säger Natos chef Jens Stoltenberg under en pressträff med Finlands president Niinistö, rapporterar VG. "Vi försöker lösa det så fort som möjligt," säger Stoltenberg, som dock underströk att det stundande toppmötet i Madrid inte utgör en deadline. På presskonferensen meddelar även Niinistö att Finland inte kommer att gå vidare med en Natoansökan på egen hand. "Sverige och Finland står enade i detta," säger han. Omni 220612.

Kina och Australien i möte - första gången på tre år. Australiens försvarsminister Richard Marles har haft ett timslångt samtal med sin kinesiske motsvarighet Wei Fenghe i samband med den pågående säkerhetskonferensen i Singapore, skriver flera medier. Det var det första mötet mellan länderna på så hög nivå på tre år. "Det var tillfälle att ha ett mycket rakt och heltäckande samtal, där jag lyfte en rad frågor som bekymrar Australien," sa Marles efter mötet. De båda länderna har en frostig relation sedan 2017, då Australien införde ny lagstiftning som förbjuder utländsk inblandning i landets politik. Detta har av Peking uppfattats som riktat mot Kina, skriver AFP. Kina har sedan 2020 inte tillåtit möten mellan kinesiska ministrar och dess motparter från Australien. Marles kallar mötet "ett viktigt första steg". Omni 220612.

Persson: Oerhört svårt att se ett vettigt slut på kriget. Rysslands krig i Ukraina är början på ett nytt kapitel i europeisk historia och konflikten kommer sannolikt att bli långvarig. Det säger Gudrun Persson, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, i en intervju med Expressen. "Jag har oerhört svårt att se något slut och framför allt något vettigt slut för alla," säger Persson. Hon diskuterar också den svenska Natoansökan. Enligt Persson spelar det ur ryskt perspektiv ingen större roll om Sverige är med eller inte, eftersom Sverige och Finland i den ryska generalstabens kalkyler även tidigare räknats in i västblocket. Persson säger också att hon inte tror att Vladimir Putin har gett upp sina ambitioner att kontrollera hela Ukraina och att hans mål är att skapa en rysk intressesfär i åtminstone Kaukasus och Centralasien med regimer som fogar sig efter Kremls vilja. Gudrun Persson fick nyligen besked om att en nära kollega i Ryssland stämplats som utländsk agent. Omni 220612.

En kamp mot klockan när 15 000 krigsbrott utreds. Parallellt med att kriget i Ukraina rasar utreder ukrainska myndigheter redan över 15 000 misstänkta ryska krigsbrott, rapporterar SVT Nyheter. Jurij Bilousov, chefen för Ukrainas krigsbrottsenhet, säger att han hoppas att hundratals åtal ska kunna väckas inom kort. Att samla in bevis i de pågående utredningarna beskrivs som en kamp mot klockan. "Detaljer glöms bort och man reparerar spåren för att gå vidare med sina liv. Därför måste det här arbetet göras nu," säger Sasha Romantsova från människorättsorganisationen Center for Civil Liberties. För att arbetet ska kunna genomföras har såväl Internationella brottmålsdomstolen i Haag som flera europeiska länder skickat utredare till Ukraina. Omni 220612.
15 000 krigsbrott utreds i Ukraina: "Arbetet måste göras nu". Samtidigt som kriget rasar utreds 15 000 misstänkta krigsbrott i Ukraina. "Inom kort hoppas vi på hundratals åtal," säger Jurij Bilousov, chefen för Ukrainas krigsbrottsenhet, till SVT. I en liten by norr om Kiev pågår ett unikt detektivarbete. Sasha Romantsova och hennes medarbetare går från hus till hus och ställer frågor. De fotograferar spår av stridsfordon runt den nedbrända kyrkan och besöker skolan som de ryska trupperna använt som bas. Grannbyarna Lukyanivske och Rudnytske hölls av ryska styrkor i 26 dagar. Fem misstänkta krigsbrott har identifierats här. Ett av dem är den misstänkta avrättningen av en civil man. Men att samla in bevis under ett krig som samtidigt rasar är en kamp mot klockan. "Detaljer glöms bort och man reparerar spåren för att gå vidare med sina liv. Därför måste det här arbetet göras nu," säger Sasha Romantsova som leder den prisbelönta människorättsorganisationen Center for Civil Liberties. Jurij Bilousov, chef för Ukrainas krigsbrottsenhet instämmer. Ukrainas riksåklagare har öppnat fler än 15 000 utredningar om misstänkta krigsbrott begångna efter Rysslands invasion den 24 februari. Såväl den Internationella brottmålsdomstolen i Haag som flera europeiska länder har sänt utredare till Ukraina. Utan stöd från dem, och från människorättsorganisationer, skulle man inte hinna med dokumentationsarbetet. "Vi försöker hitta sätt att samarbeta på ett bättre sätt. Det handlar om vilken information vi behöver och vilken information de kan bidra med," säger Jurij Bilousov i en intervju med SVT:s Agenda. I Zaporizhzhia i sydöstra Ukraina intervjuar jurister från Human Rights Watch människor som lyckats ta sig ut från ryskockuperade områden. Belkis Wille har tidigare arbetat i konflikter i exempelvis Jemen och Syrien och menar att det utredningsarbete som nu sker i Ukraina är unikt. "Jag har aldrig varit hoppfull i någon annan konflikt att vi kommer att få se ett stort antal åtal för krigsbrott. Det avgörande kommer att vara kvaliteten på dessa åtal," säger hon till SVT:s team i Ukraina. svt 220612.

24-årig britt dödad i strid. Pappan: "Jag har gråtit i två dagar." En brittisk medborgare som stridit på Ukrainas sida under den ryska invasionen har dödats i striderna kring staden Sievjerodonetsk, rapporterar Sky News som talat med mannens pappa. 24-årige Jordan Gatley uppges ha lämnat det brittiska försvaret och anslutit sig till en internationell brigad inom Ukrainas försvar i mitten av mars. Hans pappa säger att 24-åringen gjorde stor skillnad för många människor både som soldat och genom att utbilda ukrainska styrkor. "Han brydde sig verkligen om människor som hamnat i trubbel. Jag har inte slutat gråta på två dagar." Jordan Gatley är den andra britten som bekräftats död i striderna. Familjen ska ha fått beskedet för ett par dagar sedan. Hyllas av Volodymyr Zelenskyjs rådgivare. Enligt pappan fattade 24-åringen beslutet att åka till Ukraina efter noga övervägande. Omni 220613.

Kärnvapnen väntas öka - USA och Ryssland har flest. Antalet kärnvapen i världen har minskat sedan kalla kriget men nu ser den trenden ut att brytas, enligt en rapport av internationella fredsforskningsinstitutet Sipri. Kärnvapenexperten Hans M Kristensen säger till SVT Nyheter att antalet kärnvapen kommer att öka under det kommande årtiondet. Ryssland och USA förfogar över 90 procent av världens 12 705 kärnvapen. Ryssland har kommit längre i sin modernisering av systemen medan USA har störst kapacitet, enligt Kristensen. "USA påbörjar nu en omfattande modernisering som kommer att pågå i över 20 år," säger han. De övriga sju kärnvapenstaterna är Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Kina är mitt inne i en omfattande utökning av sina kärnvapenlager. Storbritannien har också meddelat planer på att öka sitt innehav. Omni 220613.

Tidigare premiärminister: Baltiska staterna kommer härnäst om Ukraina faller. Om Ukraina faller kommer de baltiska staterna att gå samma öde till mötes. Det säger Vladimir Putins första premiärminister Michail Kasianov, som numera är en högljudd Putinkritiker, i en videointervju med AFP. Kasianov säger att han aldrig kunde ana att Ryssland skulle kliva in i Ukraina. Först under det teatrala mötet mellan Putin och hans säkerhetsråd den 21 februari förstod han att det skulle bli ett krig. Han såg på Putin att någonting hade förändrats. "Jag känner de här människorna och genom att kolla på dem såg jag att Putin redan hade tappat det. Inte på ett medicinskt sätt, utan på ett politiskt plan," säger han. Kasianov var Rysslands premiärminister mellan 2000 och 2004. Kasianov: "Jag kände en annan Putin." Kasianov står på Ukrainas sida: "Brutalt krig." Omni 220613.

Trots avrådan - rysk olja säljer stort i Asien. Rysk olja säljs i historiskt stora mängder till länder i Asien, enligt uppgifter från råvaruanalytikerbolaget Kpler, skriver AP. Köpen sker till kraftig rabatt och i direkt kontrast till USA:s uppmaningar om att inte handla med Ryssland på grund av kriget i Ukraina. Indien har redan flerfaldigat sina oljeinköp från Ryssland, jämfört med hela förra året, enligt Kpler. Ökningen är stor också för Kina och Turkiet, enligt Nikkei Asia. Sri Lanka är ett fjärde land som nu utvärderar möjligheten att köpa rysk olja, detta som en följd av den allvarliga ekonomiska krisen i landet. "Om vi kan skaffa det från andra leverantörer kommer vi göra det. Annars kan vi bli tvungna att vända oss till Ryssland," säger Sri Lankas premiärminister Ranil Wickremesinghe. Kina, Indien och Turket ökar köpen av rysk olja. Sri Lanka: "Vi har haft svåra tider förr, men inte så här." Flerfaldig ökning av oljeinköpen för Indien. Omni 220613.

Försvarsministern: Alla trodde Zelenskyj skulle fly. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov berättar för The Economist om landets strategi under de första timmarna, dagarna och veckorna av kriget. Ukrainas framgångar under den tidpunkten överraskade flera västländer. "Väst började tro att David höll på att besegra Goliath," säger han. Under krigets första veckor förflyttade sig Rezn?kov och hans team varje dag, med nya sovställen varje natt. Det var en del av ett hemligt och förutbestämt schema. Inför kriget hade Ukraina också vid flera tillfällen hävdat att "rutinövningar" genomfördes, vilket enligt Rezn?kov var en ursäkt för att placera ut trupperna i landet. Dessutom hade luftförsvarssystem och attackflygplan gömts och ersatts med replikor. Men den allra viktigaste strategiska vinsten, enligt ministern, var att president Volodymyr Zelenskyj stannade i huvudstaden. "Alla räknade med att presidenten skulle fly och bilda en exilregering. Men Zelenskyj har sitt eget manus." Allt började med ett telefonsamtal: "Det har börjat. Invasion." Ukraina vädjar om fler artilleripjäser. Omni 220613.

Rysk artillerield trycker tillbaka ukrainska försvaret. Ukrainska styrkor trycks tillbaka från centrala Sievjerodonetsk i Donbasregionen. Det uppger AFP och hänvisar till ukrainsk militär. Samtidigt rapporteras Ryssland vara nära att inta staden Bachmut, som ligger sex mil sydväst, uppger CNN. Hur väl ryska styrkor kommer att korsa den närliggande floden Donets väntas bli avgörande för det fortsatta kriget, enligt den dagliga rapporten från brittiska försvarsdepartementet. Parallellt med uppgifterna försöker president Volodymyr Zelenskyj att blåsa nytt hopp i sina styrkor. Detta genom att peka på svagheter i Rysslands mobilisering. "Det verkar som att de ska försöka ge sig in i strid med dåligt utbildade värnpliktiga", skriver han på Facebook. Omni 220613.
Ny nyckelstad lättare att försvara än övriga Donbas. Intensiva strider pågår kring Sievjerodonetsk i Donbasregionen, men staden kan snart falla till Ryssland. Då blir det i stället grannstaden Lysytjansk som hamnar i Rysslands - och världens - blickfång, skriver New York Times. Enligt tidningen är Lysytjansk betydligt lättare att försvara av två anledningar. För det första ligger staden högre belägen än andra städer i Donbas. För det andra flyter floden Donets mellan städerna, vilket försvårar den ryska framryckningen. Stadens militärpolischef Oleksandr Voronenko säger att vissa förstärkningar har anlänt, men att man väntar på mer. "Och om vi får mer kan vi förmodligen hålla dem tillbaka." Omni 220613.
Frågorna hopar sig i väst när Ryssland tar initiativet. När momentum i kriget skiftar till Rysslands fördel kommer västvärlden inom kort att ställas inför nya och helt grundläggande frågor, skriver New York Times, som går igenom dessa i en lång text: "Ska väst pressa Ukraina att anta ett fredsavtal med Ryssland för att få stopp på kriget..."
...eller ska väst i stället stötta Ukraina med ännu mer avancerade vapen - och på så sätt riskera en rysk eskalering?"
"Har EU-länderna nog med vapen för att försvara sig själva om de fortsätter med leveranserna till Ukraina? Flera länder oroar sig redan för att de skickar för mycket av den egna försvarsförmågan," enligt tidningen.
"Och hur ska EU-länderna ställa sig till Ukrainas ansökan om medlemskap? Hur kommer ett ja eller ett nej att påverka fortsättningen av kriget?" Under tiden som Ukraina väntar på svar dör mellan 100 och 200 soldater om dagen, enligt landets beräkningar. Omni 220613.
Guvernör: Sievjerodonetsks samtliga tre broar förstörda. Samtliga tre broar till och från Sievjerodonetsk i östra Ukraina har förstörts, enligt Luhansks guvernör Serhij Hajdaj. Han säger till CNN att det innebär att inga fler evakueringar är möjliga att genomföra. Markstriderna i staden fortsätter, men den ukrainska militären uppgav under måndagen att ett antal egna trupper tvingats bort från de centrala delarna. "Kommande två eller tre dagar kommer att ha stor betydelse", skriver guvernören i sin kanal på Telegram. Hajdaj säger att det är omöjligt att använda någon av de tre broarna. Zelenskyj: Strid om bokstavligt talat varenda meter. Det brittiska försvarsdepartementet menar att förmågan att ta sig över floder kan bli avgörande för strider i sommaren. Se karta var gränserna nu går. Omni 220613.
Ryska armén gör små framsteg i Charkivregionen. För första gången på flera veckor har ryska styrkor ryckt fram i Charkivregionen. Det uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelseuppdatering som bland annat presenteras på Twitter. Departementet menar dock att Rysslands huvudsakliga insatser sker kring staden Sievjerodonetsk. I samma uppdatering uppges att de ryska försvarsutgifterna i år kan komma att stiga med 20 procent. Sanktionerna försvårar den ryska upprustningen. Omni 220614.

Amnesty: Bevis att Ryssland begått krigsbrott i Charkiv. Ryska invasionsstyrkor har beskjutit civila mål i Ukraina med förbjudna klustervapen avsedda att skada så många som möjligt, uppger Amnesty International. Människorättsorganisationen har specialgranskat 41 enskilda attacker i den ukrainska miljonstaden Charkiv, i vilka 62 civila dog och 196 skadades. Som belägg för anklagelsen hänvisar de till intervjuer med skadade, anhöriga och läkare. Experter har även studerat bombfragment och de skador som ammunitionen orsakat. "Den upprepade användningen av klustervapen, som är förbjudna i större delen av världen, är chockerande och ännu ett tecken på en fullständig likgiltighet för civila liv," säger Donatella Rovera, senior rådgivare på Amnesty International. Organisationen kräver nu att ansvariga ryska militärer ställs inför rätta för krigsbrott. Amnesty: Attackerna utgör krigsbrott. Expert: Tydliga spår från klustervapen. Omni 220613.
Hon gick förbi lekplats - dödades av klusterbomb. Hon gick förbi lekplatsen tillsammans med sin fyraåriga dotter och make när en klusterbomb slog ner. Oksana Litvynjenko är ett av offren i Charkiv som dödats av det förbjudna vapnet, enligt Amnesty International. "Vår värld har vänts upp och ner," säger hennes make Ivan Litvjenko till människorättsorganisationen. Oksana Litvynjenko träffades av splitter i ryggen, bröstet och magen. Händelsen inträffades i mitten av april - i två månader kämpade läkare med att rädda hennes liv, men i lördags tog det slut. Oksana Litvynjenko blev 41 år. Vittnen: Det såg ut som om allt stod i brand. Omni 220613.
Amnesty: Bevis för rysk användning av klusterbomber. Ryssland använder förbjudna vapen och har dödat hundratals civila i den ukrainska staden Charkiv. Det skriver Amnesty International i en rapport som släpps i dag. "Den upprepade användningen av klustervapen, som är förbjudna i större delen av världen, är chockerande och ännu ett tecken på en fullständig likgiltighet för civila liv," säger Donatella Rovera från Amnesty, i rapporten. Bombningarna av 1,5 miljonersstaden Charkiv inleddes på krigets första dag, den 24 februari. Amnestys utredare har utrett flera av attackerna och konstaterar att det finns bevis för att ryska styrkor vid upprepade tillfällen använt klustervapen och avståndslagda minor. Dessa vapen kan inte göra skillnad på civila och militära mål och anses strida mot folkrätten. "Människor har dödats i sina hem, på gatorna, i lekparker, på begravningsplatser, medan de köat för humanitär hjälp eller när de handlat mat och mediciner," säger Donatella Rovera, senior rådgivare för Amnesty Crisis Response Team. Totalt 41 attacker i Charkiv har undersökts med hjälp av intervjuer och analyser av ammunition. Enligt Amnesty har minst 62 personer dött och minst 196 skadats. Organisationen hänvisar också till chefen för den medicinska avdelningen vid Charkivs regionala militärförvaltning, som uppger att 606 civila har dödats och 1 248 skadats i Charkiv-regionen sedan invasionen inleddes. En av de attacker som beskrivs i Amnestys rapport inträffade den 15 april vid en gata med namn Myru i grannskapet Industrialni. Enligt Amnestys rapport sköt ryska styrkor klusterbomber och minst nio civila dödades och över 35 skadades, däribland flera barn. Läkare som behandlade de drabbade har funnit stålstavar i patienternas kroppar av samma typ som finns i klusterbomber. svt 220613.

Ryssland har tjänat tio miljarder per dag under kriget. Ryssland har tjänat 98 miljarder dollar, nästan 1 000 miljarder kronor, på export av fossila bränslen under de första 100 dagarna av kriget i Ukraina. Det rapporterar Al Jazeera och hänvisar till en rapport gjord av Finland-baserade Centret för forskning om energi och ren luft (CREA). Enligt CREA:s rapport köpte EU 61 procent av Rysslands fossila bränsleexport under krigets första 100 dagar, värt cirka 60 miljarder dollar. Sammantaget var de största importörerna Kina på 13,2 miljarder dollar, Tyskland på 12,7 miljarder dollar och Italien på 8,2 miljarder dollar. Rysslands genomsnittliga exportpriser var cirka 60 procent högre än förra året, enligt CREA. Omni 220613.

Tvärnit för kinesiska klimatmål - satsar på kol: "Pandemin har distraherat." Pandemin har inneburit en inbromsning för Kinas klimatambitioner. När president Xi Jinping för två år sedan gav löftet att landet ska vara koldioxidneutralt till år 2060 väcktes hopp om att vindarna börjat vända i världens största utsläppare av växthusgaser. Men energibrist och de ekonomiska konsekvenserna av pandemin har nu fått landet att gå i motsatt riktning," skriver Financial Times. Den kinesiska regeringen har blivit medveten om riskerna med en snabb utfasning av kolet, som står för cirka 60 procent av Kinas totala elproduktion. Peking har därför bland annat beslutat att bygga nya kolanläggningar och utöka produktionen. "Covidkrisen har distraherat företag och regeringen från klimatagendan," konstaterar Li Shuo vid Greenpeace East Asia. I en analys i Foreign Policy skriver bland andra energi- och miljöexperten Gabriel B. Collins att Xi Jinping sannolikt inte vill riskera en energikris i ett läge när han redan måste hantera kritik för landets strikta covidstrategi. "Både rädsla och oviljan att ta risker gynnar kolets försvarare - och båda finns det gott om i Peking nuförtiden", skriver han. Omni 220613.
Kongressen vill begränsa investeringar i Kina. Politiker från båda lägren i kongressen går vidare med ett förslag för att reglera amerikanska bolags investeringar utomlands. Det skriver Wall Street Journal, som tagit del av ett utkast till lagförslaget. Målet är att skydda amerikansk teknologi mot länder som Kina och att återuppbygga livsnödvändiga leveranskedjor. Åtgärden är en del av ett större politiskt program för att göra USA mer konkurrenskraftigt mot Kina. Det skulle bland annat innebära att amerikanska företag tvingas redovisa utländska investeringar, som sedan kan komma att blockeras av amerikanska myndigheter med hänvisning till rikets säkerhet, skriver tidningen. Bakom förslaget finns politiker från båda partierna och i båda kamrarna. Det bredare förslaget om Kina och konkurrens har dryftats i månader. Omni 220614.
Uppgift: 150 kinesiska bolag kan avlistas i USA. Runt 150 kinesiska bolag hotas bli avlistade från New York-börserna, rapporterar Nikkei Asia. Bakgrunden är att de inte uppges följa amerikanska revisionsregler. På SEC:s lista fanns så sent som i fredags runt 60 procent av alla kinesiska bolag som handlas i USA - och den listan lär växa, enligt tidningens uppgifter. Kongressen vill att bolagen avnoteras så tidigt som 2023. Enligt lagstiftning från 2020 kommer utländska bolag som inte följer revisionsreglerna tre år i rad att bli utsparkade från börsen. Kina har i åratal vägrat, men den senaste tiden har samtalen mellan ländernas respektive myndigheter satt fart. En kinesisk myndighetskälla uppger att ett avtal inte är alltför avlägset, skriver tidningen. Didi Global avlistade sig frivilligt i fredags. Omni 220614.

Ryska fonder avregistreras - värdet nästan helt borta. De Rysslandsfonder som fanns på fondtorget avregistreras och värdet blir en halv procent av den senaste handlade kursen, skriver Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande. "Kontona kommer i och med detta att låsas upp och det kommer åter vara möjligt för dig som sparare att byta fonder igen." Myndigheten skriver att försäljningen av fonderna kan ta flera år och ersättningen kommer att styras av hur handeln i Ryssland kommer att fungera i framtiden. Inledningsvis kommer värdet att "minska kraftigt" men framtida försäljning är tänkt att ersätta delar av förlusterna, enligt Pensionsmyndigheten. Omni 220613.

Zelenskyj uppmanar: Visa att du stöttar oss, Scholz. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktar sig till den tyske förbundskanslern Olaf Scholz och vill att Tyskland tydligare visar att de stöttar Ukraina under den ryska invasionen. Det skriver flera medier som hänvisar till en intervju med tyska tv-kanalen ZDF. Den ukrainska presidenten anklagar samtidigt Scholz för att oroa sig allt för mycket över eventuella följder från Ryssland, och hur relationerna mellan Berlin och Moskva kan komma att påverkas. I helgen rapporterade tyska medier att uppgifter tyder på att Scholz planerar att resa till Kyiv tillsammans Frankrikes Emmanuel Macron och Italiens Mario Draghi. Samtliga har kritiserats av både Ukraina och västländer för att ha dröjt med stöd till Ukraina, bland annat vad gäller vapenleveranser. Förbundskanslern har även fått kritik på hemmaplan. Zelenskyj: Scholz och hans regering måste bestämma sig. Uppgifterna om resan till Kyiv har inte bekräftats officiellt. Omni 220613.

Tidigare premiärminister: Baltiska staterna kommer härnäst om Ukraina faller. Om Ukraina faller kommer de baltiska staterna att gå samma öde till mötes. Det säger Vladimir Putins första premiärminister Michail Kasianov, som numera är en högljudd Putinkritiker, i en videointervju med AFP. Kasianov säger att han aldrig kunde ana att Ryssland skulle kliva in i Ukraina. Först under det teatrala mötet mellan Putin och hans säkerhetsråd den 21 februari förstod han att det skulle bli ett krig. Han såg på Putin att någonting hade förändrats. "Jag känner de här människorna och genom att kolla på dem såg jag att Putin redan hade tappat det. Inte på ett medicinskt sätt, utan på ett politiskt plan," säger han. Kasianov var Rysslands premiärminister mellan 2000 och 2004. Kasianov: "Jag kände en annan Putin." Kasianov står på Ukrainas sida: "Brutalt krig." Omni 220613.

Ny logga och nytt namn - här öppnas ryska "McDonalds". I och med kriget i Ukraina valde McDonalds att stänga ner sina restauranger i Ryssland. Men nu är snabbmatskedjan tillbaka, men med nytt namn och ny logga. Det var den 14 mars som McDonlads valde att stänga ner i Ryssland. I maj sålde kedjan sina restaurangerna till den ryske affärsmannen Alexander Govor. Nu har man öppnat upp igen men istället under namnet: Vkusno & tochka ("Gott helt enkelt!"). "Vissa produkter kommer inte längre finnas på vår meny. Till exempel Big Mac och McFlurry. Detta beror på att deras namn, utseende och produktionsteknik har en direkt koppling till varumärket McDonalds," säger Oleg Paroev, generaldirektör för den nya restaurangkedjan. Nyfiken på hur det ser ut? Se bilder från öppningen i klippet. Omni 220614. Kommentar: Lätt produkt att kopiera och sälja igen.

Navalnyj förflyttad: "Vi vet inte var han är." Aleksej Navalnyj har förflyttats till okänd plats, uppger den fängslade oppositionsledarens stab. "En advokat som skulle träffa honom hejdades klockan 14, och fick beskedet: Det finns ingen dömd med det namnet här", skriver Kira Jarmysh, talespersonen, på Twitter. "Vi vet inte var Aleksej är nu, eller till vilken anstalt han förts." I mars fick Navalnyj sitt 2,5 år långa fängelsestraff förlängt till nio år. Han bedömdes ha gjort sig skyldig till förskingring och domstolsförakt. Navalnyj överklagade förlängningen men hans begäran avvisades av en lokal domstol i Moskva, som därmed meddelade att han skulle förflyttas till ett högsäkerhetsfängelse. Det är däremot oklart till vilket. "Naturligtvis var varken Aleksejs advokater eller hans anhöriga informerade om hans förflyttning i förväg. Det gick rykten om att han skulle flyttas till straffkolonin IK-6 i Melechovo, men det är omöjligt att veta när (och om) han faktiskt kommer dit", skriver Kira Jarmysh. IK-6 har av bland andra Navalnyj själv beskrivits som en "monstruös" plats där tortyr förekommer. "Så länge vi inte vet var Aleksej befinner sig, fortsätter han att stå en-mot-en mot systemet som har försökt döda honom. Vår huvuduppgift är nu att lokalisera honom så snart som möjligt", fortsätter Jarmysh. svt 220614.

FN:s livsmedelschef: "Ukrainakriget är en perfekt stor." David Beasley är den republikanske guvernören från Carolina som blivit chef för FN:s livsmedelsprogram och mottagare av Nobels fredspris. Han menar att en global svältkatastrof är ett faktum om inte president Putin bryter blockaden av Ukrainas hamnar i Svarta havet. Amerikanen David Beasley, chef för FN:s livsmedelsprogram, besöker på tisdagen Morgonstudion för att berätta vad kriget i Ukraina betyder för världens tillgång till mat. Eller snarare brist på mat. "Kriget har skapat en "perfekt storm" och kan skapa en global matkris. Antalet människor på väg in i undernäring och svält har på några få år ökat från 80 miljoner människor till 320 miljoner människor. Allt fler fattiga människor världen runt svälter ihjäl," säger David Beasley. Tidigare har Basley bland annat gjort en uppmärksammad vädjan direkt till Rysslands president Vladimir Putin om att bryta blockaden av Ukrainska hamnar i Svarta havet, så att landet kan få igång sin export av bland annat vete, majs och solrosolja. En vädjan han upprepade i Morgonstudion: "Ukrainska bönder har kapaciteten att förse 400 miljoner människor med mat. Nu har de försvunnit från marknaden och i kombination med högre fraktpriser, dyrare bränsle, dyrare konstgödsel, torka och andra problem skapar det en global matkris." Omni 220614.
Ukrainskt spannmål strömmar in i Ungern: "Hjälper inte bara de ukrainska bönderna," Tågspåren har blivit en viktig landväg för det ukrainska spannmålet och i ungerska Záhony strömmar majsen in som aldrig förr. För Attila Székely, som jobbar vid gränsen, är det ett viktigt arbete. "Spannmål kan lämna Ukraina, nå sina destinationer och föda människor. Detta får mig verkligen att känna mig nöjd," säger han. När Ukrainas hamnar har bombats, ockuperats eller eller blockerats har landvägen blivit en allt viktigare del av den ukraninska exporten. För att möta det enorma behovet krävs stora investeringar och snart öppnar en ny containerterminal i ungerska Záhony. "När den nya terminalen öppnas kommer den att ge en uppdaterad och snabbare hantering av inkommande varor, alla terminaler som vi har nu är gamla och i ett förfallet skick", säger logistikexperten Koppány Ajtony Bíró. I Ukraina väntar 20 miljoner ton spannmål på att exporteras ut och EU vill skapa landvägar genom grannländerna Ungern, Polen och Slovakien. Häng med SVT:s team till ungerska gränsen där godstågen rullar in på löpande band. svt 220614.

Europeisk dom mot kontroversiell rysk lag. Den kontroversiella ryska lag som gör det möjligt för myndigheter att stämpla medier, frivilligorganisationer och även privatpersoner som "utländska agenter" bryter mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, enligt ett beslut i Europadomstolen ECHR. För att klassas som "utländsk agent" i Ryssland kan det räcka med att få en pengaöverföring från utlandet. Lagen stiftades 2012, men utvidgades 2017 och 2020 och den har använts för att stävja opposition mot president Vladimir Putin genom att tvinga organisationer att upplösa sig. msn 220614.

Belarusier har lämnat svenska ambassaden i Minsk. De två belarusiska män som har befunnit sig på Sveriges ambassad i Minsk sedan i september 2020 har lämnat ambassaden. Enligt UD ska männen själva ha valt att lämna ambassaden, vilket TV4 var först att rapportera om. Sajten Radio Free Europe rapporterar att männen har tagit sig till Lettland. UD bekräftar att männen har lämnat ambassaden, men kan inte redogöra för hur det gått till. "Det jag kan säga är att de två män som olovligen vistats på Sveriges ambassadområde i Minsk själva har valt att lämna," säger Staffan Fjellander vid UD:s pressjour till SVT. Vitalij och Vladislav Kuznetjik, far och son, tog sig till ambassaden efter att ha deltagit i demonstrationer mot det riggade presidentvalet och har därpå anklagats för brott. När de inte kunde ansöka om asyl tog de sig in på området på annat vis. Männen uppgav att de löpte stor risk att föras bort och utsättas för tortyr. I ett filmklipp på Radio Free Europe berättar de båda belarusierna om hur flykten från ambassaden gick till. Den ska ha planerats i månader, och enligt männen lämnade de i en av ambassadens bilar. De fördes till ett sjukhus i en annan stad och därefter ska de ha tagit sig till Lettlands gräns med tåg och taxi. "Det mest skrämmande var att fatta beslutet att lämna ambassaden," säger sonen Vladislav i intervjun. svt 220614.

Soldaten: "Vi respekterar alla döda - förutom de här." Utanför staden Charkiv i östra Ukraina, där striderna varit som hårdast, arbetar den ukrainske soldaten "Summer" och hans grupp med att samla ihop och identifiera hundratals döda ryska soldater. När NBC träffar honom håller han på att lasta över 80 kroppar från ett tåg till en lastbil, som senare ska köras till en hemlig plats för att bytas mot stupade ukrainska soldater. I handen har han en cheeseburgare, och i mungipan en cigarett för att dölja liklukten. "Vi respekterar alla döda, förutom de här," säger 41-årige Summer. Det är oklart hur många ryska soldater som dödats sedan invasionen inleddes. Ryssland har hävdat att siffran ligger runt 1 350, medan Ukraina menar att den är närmre 30 000. Ukraina har anklagat Ryssland för att vägra ta emot sina döda soldater. Omni 220614.

Analyser: USA osäkert på svar efter ryska kärnvapen. Om Ryssland sätter in taktiska kärnvapen i kriget i Ukraina hamnar USA i en situation man inte säkert vet hur man ska hantera, skriver NBC i en analys. "Vi har inga bevis för att ryssarna planerar sådana insatser, men i dagsläget kan vi inte ta lätt på möjligheten," säger CIA-chefen William Burns. I så kallade "krigsspel" har USA:s regering och militär hanterat en tänkbar rysk kärnvapeninsats men inte kunnat enas om hur man skulle svara. Bland möjligheterna finns allt från att förstärka sanktionerna mot Ryssland, via att gå till konventionellt militärt angrepp, till att sätta in egna kärnvapen. I en annan analys konstaterar Washington Post att Vladimir Putins ambitioner förmodligen inte stannar med Ukraina - det är Peter den Store som är presidentens förebild. Putin har en staty av Peter den Store i sitt tjänsterum. Det är president Biden som fattar beslut om USA:s insatser. Omni 220614.

Analyser: Svårt bryta tyskt gas- och oljeberoende. Det kommer att bli svårt för Tyskland befria sig från sitt beroende av rysk gas och olja. Det skriver Reuters i en analys. I centrum för den tyska uppmärksamheten står just nu det ryskägda oljeraffinaderiet i staden Schwedt vid den tyskpolska gränsen, där rysk olja från pipelinen Druzhba bearbetas för att sedan försörja huvudstaden Berlin med 90 procent av dess bränsle. En möjlighet som diskuteras är att expropriera raffinaderiet. Det skulle inte lösa hela problemet och risken är att Ryssland i så fall stoppar både olje- och gasleveranser. I en tidigare analys konstaterar Westdeutsche Allgemeine Zeitung att invånarna i Schwedt med omgivning skulle drabbas av ökad arbetslöshet. analys Ron Bousso: Tyska näringsdepartementet försöker hitta en lösning. Omni 220614.

Miljardären spår recession och börsras på 40 procent. Rusande oljepriser och Federal Reserves aggressiva åtstramningar kommer att skicka ner den amerikanska ekonomin i en recession nästa år. Det säger hedgefondmiljardären Leon Cooperman till CNBC. För börsen skulle det innebära att S&P 500 kan falla totalt 40 procent från sin topp, enligt Cooperman. Hittills har indexet rasat cirka 20 procent. Miljardären säger att han är pessimistisk till börsen även på lång sikt då han menar att överdrivna stimulanser har skapat en konstgjord miljö för ekonomin. "Jag tror att vi går mot en lång period med låg avkastning när vi försöker att styra upp den här skutan," säger han. Cooperman: För mycket likviditet i systemet för att en recession ska inträffa redan i år. 7 av 10 ekonomer: USA faller ner i recession nästa år. Omni 220614.

Sievjerodonetsk allt mer avskuret av ryska styrkor. Ryssland uppmanade på tisdagen de ukrainska soldaterna i den viktiga staden Sievjerodonetsk att ge upp sitt "utsiktslösa motstånd". Det skriver landets försvarsdepartement i ett pressmeddelande, enligt CNN. De ryska styrkorna fortsätter omringa staden där de redan har kontroll över 70 eller 80 procent, enligt guvernören Serhij Hajdaj. Ryssland har lovat evakuera civila från den intensivt beskjutna kemifabriken Azot under onsdagen, enligt TT. Enligt Hajdaj blir det omöjligt på grund av striderna, och flera tidigare utlovade evakueringar har ställts in. Ryssland vill skicka dem till en del av Luhansk-regionen som kontrolleras av proryska separatister, enligt AFP. Zelensky: Kriget är slut först när bara ukrainare finns kvar inom landets territorium. Zelensky vädjar om mer stöd från omvärlden när Ryssland avancerar i öst. Omni 220614.

Stoltenberg: Nato stärker sin militära närvaro i öst. Natos nästa drag mot Rysslands aggression är ytterligare förstärkt närvaro i östra Europa samt mer utrustning och ammunition på plats för att snabbt skicka in förstärkning. Det säger militäralliansens chef Jens Stoltenberg i en intervju med VG. "Vi vill också ha soldater i förhöjd beredskap, styrkor som snabbt kan komma till undsättning," säger han. VG har följt den norske Natochefen under flera dagar. Under tisdagen har han besökt Haag inför Nato-toppmötet i Madrid senare i sommar. I samband med en pressträff sa han enligt AFP att västländer borde skicka mer vapen till Ukraina. Omni 220614.

FN-chef befarar katastrof: "Hell on earth" väntar. Den värsta hungerkatastrofen och den svåraste humanitära situationen sedan andra världskriget väntar runt hörnet. En katastrof som kommer leda till miljontals svältande barn, upplopp, våldsgrupper som utnyttjar oron och massmigration. Det säger David Beasley, chef för FN:s matprogram, i en intervju med Aftonbladet under sitt Sverigebesök. Han radar upp kris efter kris som avlöst varandra de senaste åren: Coronapandemin, konflikterna i Etiopien och Afghanistan. Det rekorddyra bränslet, bristen på konstgödsel och torkan i Afrikas Sahel-område - den värsta på 40 år - som nu tar livet av barn. Beasley säger att "hell on earth" väntar om det ukrainska vetet inte släpps. "Jag har vädjat direkt till Putin och sagt: om du har något hjärta för resten av världen måste du öppna de här hamnarna. Då kan vi undvika massvält. Och rädda miljontals liv." Beasley kritisk till att Sverige drar ner på bistånd: De rika länderna måste prioritera. Beasley: Världens ledare måste satsa mer på de fattigaste länderna. Antalet människor på väg in i undernäring och svält har ökat till 320 miljoner människor på bara några år. Humanitära krisen i Etiopien har förvärrats sen kriget i Ukraina. Omni 220614.

Jana flydde till Grästorp - nu har hon återvänt till Butja. Kriget i Ukraina har tvingat sex miljoner människor att lämna landet. Men trots att striderna pågår är det nu fler personer som återvänder till landet än som lämnar. SVT har träffat Jana Antipova som kom till svenska Grästorp under kriget, men som nu är tillbaka i Butja utanför Kiev. "Vi trivdes väldigt bra i Grästorp. Svenskarna var så välkomnande," berättar hon för SVT i Ukraina. Den ryska militärens övergrepp i Butja chockade en hel värld. Utredningen av de krigsbrott som begicks här har bara börjat. Samtidigt har ny asfalt lagts på gatorna och människor har börjat reparera sina hus. Men Jana vet att hon en dag kan behöva fly igen. "Om kriget kommer tillbaka till Kiev och till vårt område, då får jag ta barnen igen och sätta dem i säkerhet." Se klippet! svt 220615.

Turkiet: Redo att förhala svenskt Natointräde i ett år. Turkiet är redo att förhala ett svenskt och finskt Natomedlemskap i över ett år, om inte länderna går med på Turkiets krav. Det säger Akif Cagatay Kilic, ordförande för det turkiska parlamentets utrikesutskott, till The Guardian. Han anser att Turkiet förtjänar "större respekt" eftersom landet har den näst största armén i Nato och har försett Ukraina med drönare. "Det enda vi kräver är att det inte är några åtskillnader. En terrororganisation är en terrororganisation," säger han. Turkiet hävdar bland annat att Sverige och Finland stödjer den kurdiska milisen YPG, och kräver att länderna upphör med det. Omni 220615.

Jhanna Melén: I Ukraina, pågår gränsförskjutningen för fullt. Vi återtar bara det som rättmätigt tillhör oss, är Rysslands president Putins senaste förklaring till det som sker. Först, när invasionen inleddes, var motivet att Ukraina skulle "avnazifieras". En förklaringsmodell obegriplig för många. Därefter sades det att krigets huvudsakliga syfte var att "befria" Donbass, i östra Ukraina. Nu, säger Putin, handlar allt om att återta det som historiskt sett tillhör Ryssland, precis som tsar Peter den store en gång i tiden gjorde. Men, säger kritiskt inställda ryssar, jämförelsen med tsaren haltar. Peter den store grundade Sankt Petersburg och öppnade, som det heter, fönstret mot Europa. Vladimir Putin stänger istället alla fönster och dörrar. En ny järnridå reser sig bakom vilken all form av utveckling stannar av. Tsar Peter den store flyttade gränser hej vilt. Men det gjorde alla på den tiden. Nu gör man inte det längre. SR 220615.

Ukraina: Inga förhandlingar förrän ryskt nederlag. Förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ligger på is och kommer inte att återupptas förrän Ryssland lider ett militärt nederlag och lämnar tillbaka de territorium som man tagit sedan invasionen. Det säger president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Michajlo Podoljak, som representerat den ukrainska delegationen, till Ekot. Han menar att det inte finns några alternativ eftersom Ryssland förklarat att man är beredd att gå "hur långt som helst för att förgöra Ukraina som ett suveränt land". "Om inte Ukraina besegrar Ryssland nu kommer ryssarna att hinna göra justeringar, lära sig av sina misstag, rekrytera, skaffa fram nya vapen och anfalla oss eller andra länder på nytt," säger han. Rådgivaren: "Att lämna vilken del av Ukraina som helst åt Ryssland som det gjordes 2015 betyder i praktiken att man skjuter upp ett krig på framtiden." Underrättelsetjänstemän: Kriget står vid ett avgörande ögonblick. Omni 220615.
Analyser: Ukraina riskerar att förlora kriget. Allt talar för att Putin kommer att vinna kriget till slut, skriver tyska Focus analytiker Herfried Münkler. Nyckeln ligger i Donbas, och där ser situationen dålig ut för Ukraina, skriver han. En viktig orsak är västs "tvekan, obeslutsamhet och ärligt talat även oenighet". Washington Post menar att den västliga hjälpen måste trappas upp kraftigt, särskilt i fråga om artilleri. Och CNBC varnar för att kriget kan pågå i tio år om inte Ryssland trycks tillbaka. Rudolf G Adam, tidigare biträdande chef för den tyska underrättelsetjänsten, skriver för sajten GIS Online att Ukraina troligen inte kan återerövra all mark som ockuperats och att landet förmodligen måste acceptera territoriella förluster. Herfried Münkler: Västs stöd är inte tillräckligt beslutsamt. Max Boot: Ukrainas ekonomi på väg att minska radikalt. Holly Ellyatt: Den ryska strategin att fokusera på östra Ukraina är framgångsrik. Omni 220615.

FN vädjar: Tvångsadoptera inte ukrainska barn. Unicef-toppen Afshan Khan vädjar till ryska familjer att inte tvångsadoptera ukrainska barn som flyttats till Ryssland sedan invasionen inleddes. Det rapporterar Sky News. "Adoption bör aldrig ske under eller direkt efter nödsituationer," säger Khan. Enligt Khan går det inte att anta att dessa barn är föräldralösa, och hon uppger att Unicef arbetar intensivt för att dokumentera alla fall av bortförda barn. Tusentals ukrainska barn misstänks ha förts bort. FN uttryckte oro över potentiella tvångsadoptioner redan i mars. Omni 220614.

Svensk underrättelsetjänst missbedömde ryska hoten. En stor rysk invasion av Ukraina var osannolik, så bedömde den svenska militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, det ryska hotet tiden innan invasionen inleddes, rapporterar DN. Med de uppgifterna i ryggen ska utrikesminister Ann Linde (S) ha ifrågasatt den amerikanska utrikesministern Anthony Blinken under ett möte. Detta trots att både USA och Storbritannien öppet varnade för ett kommande anfall. "Den bedömning som vi och de flesta andra europeiska länder gjorde, byggd på underrättelseinformation, var att det här skulle nog inte ske," säger Ann Linde till DN. Omni 220615.

Mätning: Viktigare med fred än att straffa Ryssland. Européerna tycker att det är viktigare att arbeta för fred i Europa än att ställa Ryssland inför rätta. Det visar en stor undersökning som ECFR har genomfört där bland annat svenskar tillfrågats. 35 procent av de tillfrågade vill prioritera fred, och 25 procent tycker att det är viktigare att straffa Ryssland. Av de tio länderna är det endast i Polen som straffandet värderas högst. I Sverige är skillnaden något större, då 38 procent vill prioritera fred och 22 procent vill prioritera straff. I straffgruppen går även att se en tydlig skillnad mellan könen, där en klar majoritet är män. I fredsgruppen är fördelningen mer jämn. Oro för kärnvapeneskalering och ekonomisk kris motiverar fredsgruppen. Expert: Fredsgruppen är störst i väst, straffgruppen är störst i öst. Omni 220615.

Ikea säljer sina lokaler i Ryssland: "Många påverkas." Ikea ser inte att verksamheten i Ryssland kan återupptas inom en överskådlig tid. Möbeljätten har därför beslutat att sälja ut sitt lager av heminredningsprodukter och samtliga fyra fabriker som finns i landet. Sedan den 3 mars har Ikeas verksamhet i landet varit pausad. När man nu skalar ner kommer personalen minskas, skriver Ikea i ett pressmeddelande. "Det innebär att många medarbetare kommer att påverkas", skriver Ikea. Ikeas inköps- och logistikkontor i Moskva och i Minsk kommer att stängas permanent. Ikea ska sälja fabriker i Ryssland. "Tyvärr har omständigheterna inte förbättrats och det förödande kriget fortsätter." Omni 220615.

Gaspriserna rusar - export genom Nord Stream stryps. Gazprom stryper gasexporten till Europa genom huvudledningen Nord Stream med ytterligare upp till 67 miljoner kubikmeter per dag, enligt ett pressmeddelande. Även under tisdagen uppgav Gazprom att man minskar gasflödet till Europa. Totalt rör det sig om en minskning med 60 procent av flödet. Tysklands ekonomiminister Robert Habeck kallar Gazproms beslut för "politiskt motiverat" och det fick gaspriserna att rusa med över 10 procent. Det skriver Bloomberg. Stoppet träder i kraft redan på torsdagen. Hänvisar till tekniska problem (!). Omni 220615.

Expert: Inget tyder på att Putin är svårt sjuk - men antagligen hypokondrisk. Rykten om att Rysslands president Vladimir Putin är svårt sjuk i antingen Parkinsons eller cancer forsätter att cirkulera. Den brittiska försvarsforskaren Michael Clarke säger dock till Sky News att det inte finns några konkreta bevis på att Putin skulle lida av någon allvarlig sjukdom. "Jag misstänker att han bara är en hypokondriker, anger han som en förklaring till varför den ryske presidenten ständigt omger sig av läkare." Putin fyller 70 år i oktober och enligt Clarke använder den ryske presidenten mycket botox. "Han försöker balsamera sig själv medan han fortfarande lever," säger han. Clarke: Om Putin är, eller blir, sjuk tar Nikolaj Patrusjev över - och han är lika grym som Putin. Omni 220615.

USA vill ge ytterligare 10 miljarder i stöd till Ukraina. USA vill skicka ett nytt stödpaket värt motsvarande tio miljarder kronor till Ukraina säger president Joe Biden, enligt BBC. Biden säger att han under morgonen har pratat med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. "Jag bekräftade för honom att USA kommer att stå på Ukrainas sida när de försvarar sin demokrati och att vi stödjer deras suveränitet," säger han. Paketet kommer bestå av artilleripjäser, ammunition och ett kustförsvarssystem. Biden kallar Rysslands invasion för en "oprovocerad aggression." USA väntas även föreslå ett ytterligare paket som är värt omkring 650 miljoner dollar. Omni 220615.
List of foreign aid to Ukraine during the Russo-Ukrainian War.

Ledarnas resa ses som den mest högprofilerade hittills. De europeiska ledarnas första resa till Kyiv beskrivs som den mest högprofilerade sedan den ryska invasionen inleddes. Enligt källor till Bloomberg kommer Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Frankrikes president Emmanuel Macron, Italiens premiärminister Mario Draghi och Rumäniens president Klaus Iohannis att möta Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i den ukrainska huvudstaden. Både Macron och Scholz har den senaste tiden mött skarp kritik från ukrainska politiker. Scholz för att han som ledare för EU:s största ekonomi inte bidrar med tillräckligt militärt stöd och Macron för att han nyligen sa att Ryssland inte får förnedras för sin invasion av Ukraina. De båda ledarna kritiseras även för att de väger sitt stöd till Ukraina mot hur de ska hantera Ryssland efter kriget. Omni 220615.
Macron, Scholz och Draghi på plats i Kyiv - väntas träffa president Zelenskyj. Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Italiens premiärminister Mario Draghi har tagit tåget till Kyiv, och väntas träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Det skriver AP. Besöket beskrivs som det mest högprofilerade sedan den ryska invasionen inleddes, och sker knappt två veckor innan EU väntas fatta beslut om ett ukrainskt medlemskap i unionen. Enligt Macron är resan ett sätt att skicka ett budskap om "europeisk enighet". Det säger presidenten på perrongen i Kyiv. Uppgifter om resan har florerat under en längre tid, och Macron har flera gånger fört samtal med både Zelenskyj och Rysslands president Putin. Omni 220616.

USA riktar sanktioner mot svensk: "Global terrorist." USA:s utrikesdepartement betecknar den svenske nazisten Anton Thulin som "global terrorist" och belägger honom med sanktioner. Det skriver departementet i ett pressmeddelande på onsdagen. Thulin anses utgöra en "betydande risk" för att begå terrorhandlingar. Sanktionerna innebär att han får sina tillgångar i USA frysta och att amerikanska medborgare förbjuds att ha ekonomiskt samröre med honom. I pressmeddelandet beskrivs hur han reste till St Petersburg för att få paramilitär träning inklusive att framställa bomber år 2016. Han dömdes till ett år och tio månaders fängelse i Sverige för tre sprängattentat i Göteborg 2017 varav en vid ett flyktingboende. Efter avtjänat straff reste han till Polen för att fortsätta sin paramilitära träning, men utvisades därför att han ansågs utgöra ett säkerhetshot. Omni 220615.
Svensken tränades av rysk grupp som "förvärrar kriget". Samtidigt med den svenske nazisten Anton Thulin riktade USA:s UD på onsdagen sanktioner mot två andra män för deras samröre med Ryska imperierörelsen, Rim. Samma högerextrema grupp finns sedan tidigare med på USA:s terrorlista och gav paramilitär vapenträning åt Thulin år 2016. Det framgår av ett pressmeddelande från myndigheten. "Rim och dess anhängare fortsätter förvärra Rysslands aggressionskrig i Ukraina genom att samla in och skicka finansiellt stöd," säger Brian E Nelson från underrättelsetjänsten för terrorfinansiering på USA:s skatteverk till Homeland Security. Nelson: "Vill förebygga att det internationella finansiella systemet blir en grogrund för våldsam extremism." Omni 220615.

Vapenexperten: Ryssland skjuter tio gånger mer än Ukraina. Rapporter visar att Ukraina skjuter mellan fem och sex tusen artillerigranater per dag, medan Ryssland skjuter omkring 60 000 granater per dag. "Det är oerhörda mängder," säger Rein Pella, lärare i militärteknik på Försvarshögskolan. Enligt Rein Pella är det just artilleri som orsakar de stora skadorna i ett krig. "Det är det som nedkämpar förbanden och når avgörandet. Minor och pansarvärnsrobotar, det stoppar fienden, men sedan nedkämpar man med artilleri," säger han. Ryssland har överlägsen kapacitet. I kriget har Ryssland en överlägsen kapacitet när det gäller just artilleri. Samtidigt börjar ammunitionslagret i Ukraina börjar se allt mer tomt ut." "Det är ju jätteviktigt att man får tag på ammunition. Får man inte tag på ammunition av rätt kaliber så har man bara 100-200 pjäser som man fått från väst att använda," säger Pella. I videon hör du om läget i Sieverodonetsk och Ukrainas problem med vapen. svt 220615.

Pentagonchefen: Ryssland har lidit enorma förluster. USA:s försvarschef Mark Milley säger att deras underrättelseinformation tyder på att Ryssland har förlorat mellan 20 och 30 procent av sin väpnade styrka i Ukraina, rapporterar Reuters. "Ryssland har stött på många problem. De har problem med ledningen och med logistiken (...) De har lidit enorma förluster," säger han enligt CNN. Även om Rysslands förluster är stora så säger Milley att Ukrainas förluster är större. Enligt Ukraina förlorar de mellan 100 och 200 soldater varje dag och enligt Milley pekar siffrorna på att de kommer förlora kriget om Luhansk-regionen. "Men ingenting bestäms på förhand i krig. Krig tar många vändningar," säger han. Milley: Omvärlden får inte ta sitt fokus från Ukraina nu. Han vill inte specificera siffrorna närmare av säkerhetsskäl. Milley säger också att staden Sievjerodonetsk kontrolleras till två tredjedelar av Ryssland. Omni 220615.

Ryssarna har tio gånger mer artilleri än vad Ukraina har. Ukraina skjuter mellan 5000-6000 granater per dag. Ryssarna bedöms skjuta 60 000 granater per dag. Video 0:45 svt 220616.
Därför behöver Ukraina ammunition. Ammunitionen av rysk kaliber börjar ta slut. Video 0:45. svt 220616.
I omrödet kring Donetsk mineras marken av ukrainska soldater med stridsvagnsminor. Video 0:29. svt 220615.
Utanför Kiev röjs ryska stridsvagnsminor. Minröjning är tidskrävande och varje vecka dödas civila. Video 0:36. svt 220615.
Övervakningsbilder visar missilattacken mot ett köpcenter i Krementjuk där mer än 1000 personer befann sig. En riktig fullträff! 18 civila dog och 21 saknas. Otroligt att inte fler dog. Video 0:40. svt 220629.
Förödelsen är stor efter attack mot ett stort bostadskvarter i Odessa. Minst 18 personer har dödats varav 2 är barn. Video 0:48. svt 220701.
Sievjerodonetsk, den sista stora staden i Luhansk län, erövrades 26 juni av ryssarna. Video 0:35. svt 220630.
Izium - ryska styrkor förbereder sig för ett anfall från sydlig riktning. Video 0:59. svt 220630.
Lysytjansk - strider pågår i stadens östra och södra områden. Video 0:60. svt 220630.

Scanias Ukrainachef tillbaka i Kiev: "Anläggningen var minerad." När ryska trupper invaderade Ukraina evakuerades snabbt Scanias Ukrainachef Håkan Jyde ur landet. I dagarna återvände han till anläggningen som är belägen i den hårt krigsdrabbade Butja utanför Kiev - och möttes bland annat av en minerad verkstad. De ryska soldaterna tog över Scaniaverkstaden en kortare period i Butja. När Jyde återvände till verkstaden möttes han av förödelse. "Man har vandaliserat kontoret, stulit bilar och skjutit prick på fasaden. Det är en ren vandalisering," säger Håkan Jyde, Scaniachef i Ukraina. Under torsdagen var det invigning av en ny Scaniaverkstad strax utanför Kiev, och på plats var Tobias Thyberg som är Sveriges ambassadör i Kiev. På frågan hur läget ser ut i Ukraina svarar Thyberg följande: "För varje vecka som går så blir det lite mer, jag ska inte säga normalt, men det börjar likna mer hur det såg ut innan kriget. Fler människor som återvänder till stan och det är mer trafik. Samtidigt så märker vi hur stor påverkan kriget har haft på befolkningen, vi märker hur fattigdomen ökar. Så det är en konstig blandning av någon slags återväntade normalitet samtidigt som det är en helt annan stad än det var förut." Se förödelsen av verkstaden och hör Scaniachefen och Sverigeambassadören direkt från Kiev. svt 220616.

Förstörda broar uppehåller ryska offensiven. Samtliga större broar över floden Donets i närheten av staden Sievjerodonetsk är nu förstörda, bedömer det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelseuppdatering på torsdagen. Det innebär att den ryska offensiven västerut kommer att saktas ner. Den ryska armén kommer att tvingas välja mellan att korsa floden under stark beskjutning, eller att försöka avancera på flankerna där man just nu står stilla. Samtidigt är situationen för de ukrainska militärer och civila som är kvar på den östra flodstranden ytterst svår, skriver departementet. Ukraina har lyckats retirera med de flesta av sina styrkor från östra stranden. Rysslands ambition är att erövra hela Donbas. Omni 220616.

10 000 civila finns kvar i Sievjerodonetsk. Cirka 10 000 civila är instängda i staden Sievjerodonetsk, som slitits sönder av intensiva strider i flera veckor. Det sa regionen Luhansks ukrainske guvernör Serhij Hajdaj på Telegram på torsdagen. Sievjerodonetsk är den största stad i regionen som fortfarande kontrolleras av Ukraina. Ryssland har beskjutit staden intensivt i flera veckor. Innan striderna inleddes bodde omkring 100 000 personer i staden. Broarna västerut till Ukraina har förstörts. FN varnar för att mat och vatten är på väg att ta slut. Omni 220616.

Toppmöte i Bryssel: Nato ska öka styrkorna i öst. Natos försvarsministermöte i Bryssel fortsätter under torsdagen, och högt på agendan står utökandet av försvarsalliansens styrkor i Östeuropa. Det skriver TT. "Vi behöver en utplacering av större styrkor i länder som de baltiska länderna. Om man vill stoppa en mobbare måste man titta honom i ögonen och säga att 'vi kan slå tillbaka'," sade Lettlands försvarsminister Artis Pabriks på väg in till mötet. Nato har under senare år ökat sina styrkor i Baltikum och Polen. Nu väntar motsvarande upprustning i Bulgarien, Rumänien, Slovakien och Ungern. Sedan den ryska invasionen av Ukraina har Nato höjt sin militära närvaro i hela Östeuropa. Onsdagen handlade om Ukraina - torsdagen om Natos eget försvar. Mer än 40 000 soldater står under direkt Natokommando. Omni 220616.

Uppgifter: USA hjälper ryska VPN-tjänster ekonomiskt. Den amerikanska regeringen har enligt uppgifter från källor till Reuters hjälpt tre VPN-operatörer på den ryska marknaden finansiellt, eftersom VPN-tjänsterna hjälper ryska medborgare att kringgå censuren i landet. Det handlar om stöd till de tre bolagen Nthlink, Psiphon och Lantern, som alla fått amerikanska stödpengar sedan 2015. Men sedan starten av Ukrainakriget har anslagen ökat markant, uppger Reuters. "Till följd av Kremls eskalerande tryck när det handlar om mediefriheten, så har vi sett en extraordinär ökning av efterfrågan på den här typen av verktyg bland ryssar," säger Laurie Moy, som är talesperson för den federala organisationen U.S. Agency for Global Media, som sköter finansieringen. Ger ryssarna tillgång till omvärldens nyheter. Den dagliga användningen av VPN-tjänster i Ryssland har ökat med 452 procent efter att kriget inleddes. Omni 220616.

Macron i Irpin: Det har begåtts krigsbrott här. I Irpin syns spår efter krigsbrott och rysk massaker. Det säger Frankrikes president Emmanuel Macron på plats i Kyivförorten, tillsammans med ledare från Tyskland, Italien och Rumänien, rapporterar AP. Under resan besöker Macron tillsammans med de andra ledarna platser där attacker skett, för att visa sitt stöd för det ukrainska folket. Den franske presidenten fördömer de "barbariska attackerna" i Irpin, och hyllar invånarnas mod. "Frankrike har stått med Ukraina sedan dag ett," säger Macron. Macron, Scholz, Draghi och Ioannis ska träffa Ukrainas president Zelenskyj. Ukraina har uppmanat Macron att göra ett tydligare ställningstagande i kriget. Macron uppmanade Ukraina att "stå emot och vinna". Omni 220616.

FN-topp medger att Kina begränsade besök i Xinjiang. FN:s människorättskommissionär Michelle Bachelet tilläts inte tala med några frihetsberövade uigurer eller deras anhöriga i samband med sin sex dagar långa resa till provinsen Xinjiang i Kina i maj. Det uppgav hon vid ett möte med FN:s råd för mänskliga rättigheter under onsdagen, skriver The Guardian. Aktivister och flera västländer har ifrågasatt Bachelets besök, då det har kritiserats för att bidra till kinesisk propaganda. Bachelet har betonat att hennes resa inte var en utredning, och att det kinesiska styret ordnade så att hon fick träffa politiker, akademiker, näringslivet och andra relevanta aktörer. Kina har anklagats för brott mot mänskligheten och folkmord mot uigurerna och andra muslimska minoriteter. Bachelet har även fått kritik för att hon inte tydligt har fördömt Kinas agerande mot uigurerna. USA uttrycker oro över Kinas inflytande över besöket. Omni 220616.

Brittiska sanktioner mot rysk-ortodoxa överhuvudet. Storbritannien inför sanktioner mot den rysk-ortodoxa kyrkans ledare, patriark Kiril, för att han stödjer invasionen av Ukraina. Det rapporterar flera medier. "Vi riktar in oss på de som möjliggör Putins krig," sa den brittiska utrikesministern Liz Truss i ett uttalande. EU hade tidigare infört sanktioner mot patriarken, men de slopades på Ungerns bevåg. Den kyrklige ledaren har tidigare uppmärksammats för uttalanden han gjort i samband med den ryska invasionen, som han beskrivit som en "andlig kamp". Landet riktar också sanktioner mot barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Lvova-Belova beskylls för att ha utfört tvångsadoptioner av ukrainska barn. Truss: Kommer fortsätta sätta press på Putin. Omni 220616.

Rysk spion stoppades från att jobba på ICC i Haag. Nederländernas underrättelsetjänst säger att man har hindrat en rysk spion från att infiltrera den internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag. Det rapporterar flera medier. Den 36-årige mannen uppges ha använt sig av en brasiliansk identitet och utgivit sig för att vara praktikant. I själva verket ska han ha arbetat för ryska militära underrättelsetjänsten GRU. ICC utreder möjliga krigsförbrytelser av Ryssland i Ukraina. Underrättelseorganet bedömer att det hade kunnat få stor betydelse om hemligt material från utredningen hade hamnat i ryska händer. Nederländernas underrättelseorgan: "Han skickades tillbaka till Brasilien med första bästa flyg." Den utpekade infiltratören har identifierats som Sergej Vladimirovitj Tjerkasov. Försöket till infiltration ska ha skett i april. Omni 220616.

Tyskar uppmanas att bunkra när gaspriserna rusar. Gaspriserna i Europa fortsätter att rusa under torsdagen sedan Ryssland dragit ner på sin export under veckan, skriver Bloomberg. Priset på naturgas på råvarubörsen i Amsterdam rusade till så mycket som 150 euro per megawattimme under torsdagen, upp från drygt 80 euro i början av veckan. Tysklands vicekansler Robert Habeck konstaterar att läget är allvarligt och uppmanar företag och medborgare att spara energi och lagra gas, i ett klipp publicerat på Twitter. "Varje kilowattimme bidrar," säger han enligt Financial Times. Ryssland har till följd av bråk om betalningskrav i rubel tidigare stoppat gasleveranser till Polen, Bulgarien och Finland. I veckan har man även strypt exporten genom Nord Stream-ledningen i Östersjön - enligt statliga Gazprom på grund av "tekniska problem". Tyskland menar dock att det hela är "politiskt motiverat". "Putin gör det som vi hela tiden befarat, han stryper gasexporten, säger Robert Habeck till FT. Ryssland menar att sanktioner hindrar reparation av viktig pumputrustning. Jättar som Eni, Engie och Uniper bekräftar ett mindre utbud. Omni 220616.

Zelenskyj dök upp som hologram på techkonferenser. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framträdde simultant som hologram på fyra olika techkonferenser i Europa på torsdagen: Viva Tech i Paris, TNW i Amsterdam, Brilliant Minds i Stockholm och Founders Forum i London. Det rapporterar The Next Web. I sitt tal sökte presidenten de stora techbolagens stöd, skriver AFP. Han refererade till Star Wars och jämförde ryssarna med den onda sidan. "Det är ovanligt för presidenter och statsöverhuvuden att använda hologram för att tala till människor, men det här är inte den enda aspekten av Star Wars som vi omsätter i praktiken," sa Zelenskyj inför hundratals åhörare och fortsatte: "Vi ska också besegra imperiet." I sitt tal uppmanade Zelenskyj techbolagen att investera i Ukraina. Zelenskyj lockade med chans att använda "avancerad teknologi på statsnivå". Var inte som när prinsessan Leia framträdde som hologram 1977 - Zelenskyj såg ut att stå i en stor låda. Omni 220616.

FN: Fasorna i Mariupol kan sätta spår för generationer. De fasor som civilbefolkningen i Mariupol i Ukraina har utstått kan lämna spår i generationer. Det varnar FN:s människorättskommissionär Michelle Bachelet för, enligt AFP. Enligt Bachelet har 1 348 civila dödsfall bekräftats i staden men i realiteten handlar det sannolikt om ytterligare "tusentals" döda, uppger hon. 90 procent av bostadshusen har skadats eller förstörts. Bachelet menar också att förödelsen tyder på att Ryssland har begått allvarliga brott mot folkrätten. Varnade för övergrepp mot de ukrainska soldater som tagits som krigsfångar. Bachelet: "Sannolikt den dödligaste platsen i Ukraina mellan februari och mars." Omni 220616.

Analys: Andra köar, Ukraina får inte snabbspår till EU. Att EU:s tre största, rikaste och mäktigaste länder "omedelbart" vill göra Ukraina till ett EU-kandidatland är ett tydligt budskap till Rysslands president Vladimir Putin: "Sovjets intressesfär är död - och våld kommer inte att få den att återuppstå." Det skriver Politicos David Herszenhorn i en analys efter Emmanuel Macrons, Mario Draghis och Olaf Scholz besök i Kyiv. Samtidigt konstaterar Herszenhorn att trion inte gav några dramatiska nya löften om militär eller finansiell hjälp till Ukraina. Det till skillnad från USA:s president Joe Biden som i onsdags meddelade ytterligare en miljard dollar i stöd. Beskedet från Macron, Draghi och Scholz betyder ”absolut inte” att Ukraina får ett snabbspår in i EU, skriver SvD:s Therese Larsson Hultin. Det är inte ens säkert att Ukraina får den kandidatstatus som nu efterfrågas. Frågan är känslig, konstaterar hon. Bland annat därför att andra länder, som Albanien och Nordmakedonien, står i kö och "knappast skulle uppskatta att bli omsprungna av ett betydligt fattigare land som Ukraina". David Herszenhorn: Många har svårt att föreställa sig att Ukraina tar steg mot medlemskap medan kriget pågår. Omni 220617.

Minst två amerikaner saknas efter strider i Ukraina. Två amerikaner som stridit med ukrainska styrkor norr om Charkiv saknas sedan nästan en vecka tillbaka. Anhöriga och stridskamrater befarar att de har tillfångatagits av ryska styrkor - men det är inte bekräftat, skriver CNN. De båda männen, 39-årige Alexander Drueke och 27-årige Andy Huynh har tidigare tjänstgjort inom den amerikanska militären. Ned Price, talesperson för USA:s utrikesdepartement, säger att myndigheterna även har rapporter om att en tredje amerikan som rest till Ukraina för att strida har försvunnit "de senaste veckorna". Reuters skriver att USA:s militär har uppmanat veteraner att hitta bättre sätt att stödja Ukraina än att resa dit för att strida. Omni 220617.

Biden: Att inte hjälpa Ukraina kunde skapat kaos. Det har varit värt priset för USA att hjälpa Ukraina i kriget mot Ryssland, även om det inrikespolitiska priset för president Joe Biden kan bli högt. Det säger Biden själv i en intervju med AP. "Det handlar inte om min politiska överlevnad, det handlar om vad som är bäst för landet," säger Biden. Han konstaterar att hjälpen "inte är kostnadsfri" för USA:s del, men att alternativet är "ännu värre". "Jag är rädd att det som skulle hända härnäst är kaos i Europa," säger Biden. Att inte hjälpa Ukraina hade sänt farliga signaler till omvärlden, exempelvis Kina, menar presidenten. Biden pratade också bland annat om det ekonomiska läget i USA. Presidentens popularitet på hemmaplan har rasat. Biden säger att han alltid varit tydlig med att priset för hjälpen skulle bli högt. Omni 220617.

Förhörsledaren: Trumps planer uppenbart olagliga. Donald Trumps försök att riva upp resultatet i det amerikanska presidentvalet var "uppenbart olagliga". Det sa Bennie Thompson, ordförande för det utskott som leder kongressförhören om stormningen av Kapitolium i januari, efter torsdagens förhörsomgång, skriver Politico. Under förhöret framkom det hur Trump försökte pressa sin vicepresident Mike Pence att inte godkänna valresultatet. Den dåvarande presidenten uppges också ha fortsatt att driva sin linje, trots att rådgivare förklarat för honom att det var olagligt. Efter förhören hyllade Thompson också Pence för att han stod emot presidenten. "Vi ska vara tacksamma för Pence mod den 6 januari. Vår demokrati var oerhört nära en katastrof," sa han. Thompson: Trump upprörd över att Pence inte ville göra något uppenbart olagligt. Pence ska ha blivit uppringd och utskälld av Trump. Trump varnades för att hans påståenden kunde orsaka upplopp. Omni 220617.

Sergej Lavrov: "Ryssland invaderade inte Ukraina." Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har givit en intervju åt BBC. Att Lavrov talar med västliga medier är ovanligt, skriver kanalen. I intervjun påstår Lavrov att Ryssland inte invaderat Ukraina. "Vi utlyste en militär specialoperation eftersom det var det enda sättet att förklara för väst att det var kriminellt att dra in Ukraina i Nato." FN har fördömt den ryska invasionen som en brott mot Ukrainas suveränitet. När BBC:s reporter Steve Rosenberg tog upp frågan om hur Ryssland behandlat civila svarade Lavrov: "Ryssland är inte fläckfritt. Ryssland är vad det är. Och vi skäms inte för att visa vem vi är." Ministern utmanar Storbritannien: "Om ni vill få oss på knä - varsågod, sätt igång!." Omni 220617.

Femton tusen miljonärer försöker fly Ryssland. Visumansökningar tyder på att närmare 15 000 ryska dollarmiljonärer vill lämna landet just nu. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga lägesrapport. Departementet skriver att detta tyder på att den ryska företagseliten är särskilt tveksam mot kriget. Orsakerna är sannolikt både att de inte sympatiserar med invasionen, och att de vill fly de ekonomiska konsekvenser som sanktionerna mot Ryssland innebär. Om miljonärsflykten fortsätter kan den ryska ekonomin på lång sikt komma att skadas, bedömer departementet. Samtidigt som skepsisen mot invasionen finns bland vissa i Ryssland så kommer det snart bli ännu svårare att motsätta sig kriget. En lag som snart kan komma att införas skulle göra att medborgare som "motarbetar" den ryska nationen kan dömas till 20 års fängelse. Vissa högprofilerade tjänstmän har sannolikt sparkats för att de kritiserat kriget. Nya sanktioner mot Putinkopplade lyxyachter. Rika ryssar flyr till Mellanöstern. Omni 220617.

Financial Times på Gotland: "Här kan världskrig börja." Rent militärstrategiskt är få andra platser i Europa viktigare än Gotland. Det skriver Financial Times, vars reporter har rest runt på ön och träffat en lång rad privatpersoner. I rubriken skriver FT att artikeln handlar om "livet på den idylliska svenska ön där tredje världskriget kan börja". Tidningen beskriver hur den militära närvaron har ökat på Gotland sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes. "Vi är lite mer redo nu och mycket mer misstänksamma. Men vi är inte rädda," säger den pensionerade militärofficeren Rutger Bandholtz. Omni 220702.

Åland militärfritt - men inte försvarslöst. Åland är en ögrupp med tusentals öar som ligger mellan Sverige och Finland, mellan Roslagen och Åbolands skärgård. Omkring 30 000 människor bor på öarna. Ungefär en tredjedel av dem bor i den största staden Mariehamn, som ligger på huvudön Fasta Åland. Åland och ålänningarna har en särställning i Finland. Det är ett självstyrande och demilitariserat finländskt landskap, där nästan alla invånare har svenska som modersmål. Den 9 juni i år firade Åland 100 år av självstyre. Självstyret regleras i den åländska självstyrelselagen. Åland styrs av en landskapsregering, som tillsätts av landskapsparlamentet lagtinget. Där stiftas lagar av 30 ledamöter. Lantråd (regeringschef) är sedan hösten 2019 centerpartisten Veronica Thörnroos. Åland och Finland tillhörde Sverige i flera hundra år, tills det erövrades av kejsardömet Ryssland år 1809. När Finland blev självständigt 1917 ville många ålänningar att Åland skulle bli svenskt, men det ville inte Finland. Kompromisslösningen med självstyre och svenskt språk nåddes till sist efter beslut av Nationernas förbund. Åland fick en egen flagga 1954, en blå, gul och röd sådan med kors i nordisk modell. Turism är den största inkomstkällan och färjetrafiken till och från fastlandet är stor. Omni 220617.

Försvarschefen i Storbritannien: Strategiskt har Ryssland redan förlorat. Putin har offrat 25 procent av den ryska armén och tillbaka har han fått små landområden i Ukraina. Det säger den brittiske försvarschefen, Tony Radakin enligt The Guardian. "Strategiskt sett har Ryssland redan förlorat," säger han och påpekar att kriget lett till att Nato blivit starkare med Sveriges och Finlands potentiella medlemskap. Radakin menar att även om Ryssland haft vissa taktiska framgångar de senaste tiden kommer de aldrig kunna erövra hela Ukraina. Den ryska armén har lidit stora förluster och börjar få slut på både soldater och avancerade robotar. "Alla påståenden om att det här skulle vara en succé för Ryssland är nonsens, de har misslyckats," säger han. Omni 220617.

Ledare: Ukrainsk mark får inte förhandlas bort. De tre europeiska ledarnas statsbesök i Kyiv och politikernas tuffa tag mot parallellsamhällen är två av ämnena på dagens ledarsidor. Den franske presidenten Emmanuel Macron, Italiens premiärminister Mario Draghi och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besök i Ukraina var en uppvisning av enighet mot Moskva, skriver Sydsvenskans ledarsida som vill se att löftena till Kyiv bör omsättas i handling. Just de tre ledarna som besökte Ukraina har på senare tid mumlat om kompromisser, skriver DN:s ledarsida. Deras budskap måste vara tydligt: Att inte en meter av Ukrainas territorium ska få förhandlas bort, skriver tidningen. Omni 220617.

Antalet cyberattacker har minskat under kriget. En oväntad konsekvens av kriget i Ukraina är att antalet cyberattacker av typen "ransomware" faktiskt minskat. Det säger Rob Joyce, chef för den amerikanska cybersäkerhetsenheten enligt Sky News. Sannolikt beror det på att kriget gjort att oron och beredskapen för attacker ökat, och att sanktionerna mot Ryssland har försvårat för kriminella ryssars verksamhet, bedömer Rob Joyce. En överraskande ljuspunkt under kriget – hackerattackerna minskar. Ryska cyberhotet är fortsatt högt. Sanktionerna är frustrerande för ryska hackers. Omni 220617.

Kina sjösatte sitt tredje hangarfartyg i Shanghai. Under fredagen sjösatte Kina sitt tredje hangarfartyg på ett varv i Shanghai, det första som designats och byggts helt inom landet, skriver AFP. Tillkännagivandet om fartyget kommer samtidigt som spänningarna stiger mellan Kina och USA på grund av den asiatiska stormaktens hotfulla retorik rörande Taiwan. Hangarfartyget, som fått namnet Fujian, måste nu utrustas. Det kan ta flera år, och det kinesiska försvarsdepartementet har inte meddelat något datum för när fartyget kan tas i bruk. Kinas president Xi Jinping har sagt att Kinas militär ska vara i nivå med den amerikanska år 2027. USA:s vapenförsäljningar till Taiwan retar Peking. Skeppet använder elektromagnetiska katapulter. Skeppet är döpt efter en kinesisk provins. Omni 220617.

Lukasjenko anklagar Ukraina för robotattacker mot Belarus: "Blir provocerade." Belarus president Aleksandr Lukasjenko anklagar Ukraina för att ha avfyrat robotar mot deras territorium. Utspelen kommer i statsägda nyhetsbyrån Belta och citeras av AFP. "Vi blir provocerade," säger Lukasjenko. Enligt presidenten kunde landets luftvärnssystem stoppa robotarna. Ukraina har inte kommenterat anklagelsen. Samtidigt hävdar Lukasjenko fortsatt att Belarus inte har några planer på att ge sig in i Ukraina militärt. Men om någon "går in i vårt land" eller "dödar vårt folk" kommer svaret omedelbart, enligt Lukasjenko. Belarus står mycket nära Ryssland och har fungerat som en viktig rysk militär utpost under kriget. Dessutom har ryska raketer avfyrats därifrån, in i Ukraina. Lukasjenko är beroende av Rysslands stöd för att kunna behålla makten i landet. Lukasjenko medger att kriget "drar ut på tiden" i exklusiv AP-intervju. Omni 220617.

Två döda i rysk attack mot bostadshus i Mykolajiv. Minst två personer har dödats och 20 har skadats i en attack mot ett bostadsområde i Mykolajiv i södra Ukraina, rapporterar AFP med hänvisning till en lokal guvernör. Ett barn ska finnas bland de skadade. Mykolajiv, med sitt strategiska läge nära Odesa vid Svarta havet, har varit under regelbunden attack sedan kriget inleddes 24 februari. Samtidigt säger sig Ukraina ha träffat en rysk bogserbåt i Svarta havet. Vid attacken ska raketer av modellen Harpoon ha använts. Det är första gången Ukraina säger sig ha använt vapen som väst har bistått med mot sjömål, skriver Reuters. Fyra bostadshus ska ha träffats i attacken i Mykolajiv. Ombord på bogserbåten fanns soldater, vapen ammunition. Ukraina vädjar om fler vapen från väst. Omni 220617.

Hundratals civila är fast i Azot: "Total vapenvila behövs." De civila som sökt skydd i kemfabriken Azot i staden Sievjerodonetsk kan inte ta sig därifrån. På grund av konstanta strider och bombning går det inte att evakuera dem, stadens borgmästare Serhij Hajdaj enligt AFP. "Att lämna fabriken skulle bara vara möjligt vid en total vapenvila," säger stadens borgmästare Serhij Hajdaj. Enligt Hajdaj befinner sig 568 civila inne i fabriken som innan kriget producerade ammoniak. Av dem ska 38 vara barn. Sievjerodonetsk har blivit centrum för striderna mellan Ukraina och Ryssland i Luhanskregionen. Runt 70 procent av staden bedöms vara kontrollerad av ryska styrkor. Ryssland har tidigare lovat att evakuera civila från den intensivt beskjutna kemifabriken. Hajdaj: Det är omöjligt och livsfarligt att försöka ta sig ut. Kemfabriken liknar Azovstal men är mindre och sämre skyddad. Omni 220617.

Två möbelkedjor vill köpa Ikeas ryska tillgångar. De ryska möbelkedjorna Tvoi Dom och Hoff överväger båda att lägga bud på Ikeas tillgångar i landet, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska nyhetsbyråer. Ikea stängde sina varuhus i Ryssland i mars efter invasionen av Ukraina. I onsdags meddelade den svenska möbeljätten att den avser att sälja sina fyra fabriker och att olika alternativ utvärderas gällande de 17 varuhusen i Ryssland. Ikea har 15 000 anställda i landet. Omni 220617.

Moldavien och Georgien får vänta - blir inget EU än. Det blev ingen kandidatstatus till EU för vare sig Georgien eller Moldavien i dag, skriver Sky News. Samtidigt som Ursula von der Leyen kom med beskedet att Ukraina ska antas som kandidatland till unionen berättade hon att så inte blir fallet för Moldavien och Georgien. Hon sa att Moldavien nått en stabil grund för att kunna anpassa sig till EU:s lagar och regler, men att bli ett kandidatland är ännu inte aktuellt. För Georgien var tonen något rakare, de har lämnat en bra ansökan men landet behöver komma samman politiskt först, sa Ursula von der Leyen. Omni 220617.

Rysk korvett kränkte gränsen under danska Almedalen. Halv tre i natt ska en rysk korvett ha kränkt danskt farvatten utanför Bornholm, uppger den danska försvarsmakten i ett pressmeddelande. Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod skriver på Twitter att det är "djupt oansvarigt och en fullständigt oacceptabelt rysk provokation mitt under Folkemødet". Folkemødet är Danmarks motsvarighet till Almedalsveckan och pågår på Bornholm. Hela den danska politiska sfären är samlad där just nu. Omni 220617.

Putins tal uppskjutet efter hackerattack. Den ryska presidenten Vladimir Putin ska i dag tala på Sankt Petersburg internationella ekonomiska forum, men talet har skjutits upp en timme på grund av en hackerattack. Det uppger Kreml enligt ryska nyhetsbyråer rapporterar TT. Deltagarna behöver nu vänta tills "specialister fixat alltihopa", säger Kremls talesperson Dmitry Peskov. Talet väntas handla om hur Ryssland ska hantera den ekonomiska och politiska situationen i världen. Ddos-attack bakom haveriet. Omni 220617.
Putin i tal: Sanktionerna mot Ryssland "galna". På fredagseftermiddagen höll Vladimir Putin sitt tal på S:t Petersburgs internationella ekonomiska forum efter att det först stoppats av en hackerattack, rapporterar flera medier. Det 73 minuter långa talet blev en lång kritisk svada mot USA, västländerna och de "galna och tanklösa" sanktioner som riktats mot Ryssland. "Det ekonomiska blixtkriget mot Ryssland hade aldrig en chans att lyckas," säger presidenten enligt Sky News. Han hävdar också att beslutet att invadera Ukraina - att inleda en "särskild militär operation", enligt Kremls narrativ - var ett svårt beslut som "tvingades på" Ryssland, enligt BBC. Putin: USA har utnämnt sig till guds sändebud på jorden. Omni 220617.

Boris Johnson på besök i Kyiv för andra gången. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson befinner sig i Kyiv, enligt hans Twitterkonto. "Herr president, Volodymyr, det är fint att vara i Kyiv igen", skriver Johnson och bifogar en bild på sig själv och Zelenskyj. "Jag är glad att se vårt lands gode vän Boris Johnson i Kyiv igen", skriver Zelenskyj på Telegram enligt Reuters. Det oannonserade besöket är det andra Johnson gör i Ukraina sedan invasionen inleddes. I början av april syntes han gå tillsammans med Zelenskyj på Kyivs gator. Under torsdagen fick Zelenskyj besök av de franska, italienska och tyska ledarna Emmanuel Macron, Mario Draghi och Olaf Scholz – något som beskrivs som det mest högprofilerade mötet hittills under invasionen. Omni 220617.

Kina hindrar folkprotester med spårande hälsoapp. Kinesiska myndigheter håller sin befolkning i schack med hälsoappar, rapporterar AP. Påståendet kommer från dussintals bankkunder som hindrats från att protestera mot flera problemtyngda banker i Henan- och Anhui-provinserna. En kund som rest till Zhengzhui för att ta ut pengar blev först utfrågad av polis och fick kort därpå besked i sin hälsoapp att hon behövde sättas i karantän för covid-19. Åtskilliga fler uppger att appen gett dem liknande besked så fort de närmat sig Zhengzhui. Händelserna har skapat en nationell debatt om hur verktyg, som skapats av folkhälsoskäl, tagits över av politiska krafter för att förebygga kontroverser. Myndigheterna säger att de ska utreda saken. Omni 220617.

Påstådda bilder på saknade amerikaner i ryska medier. Ryska statliga medier visade på fredagen bilder på vad de påstår vara två tillfångatagna amerikaner - de sedan tidigare saknade Andy Huynh, 27, och Alexander Drueke, 39, rapporterar Reuters. Bilder och klipp har delats av tidningen Izvestia, mediehuset RT och på Telegram. I ett klipp identifierar sig en man med amerikansk brytning som Drueke, och säger "jag är emot krig" på både ryska och engelska. I ett separat klipp upprepar en man som sägs vara Huynh samma mening. Enligt familjemedlemmar har de två männen, som stridit med ukrainska styrkor norr om Charkiv, varit saknade i en vecka. Det ryska utrikesdepartementet har inte kommenterat uppgifterna. Biden: Känner inte till var de befinner sig. Totalt tre amerikaner som stridit i Ukraina saknas. Omni 220617.

Rysk elit allt vanligare syn i Förenade Arabemiraten. Rent numerärt har antalet resor med privatjet mellan Ryssland och Förenade Arabemiraten minskat, men känslan i Dubai är den motsatta, uppger New York Times. Ryssarna flockas i ökenlandet. "Många människor har inget val," säger Daria Poligajeva, en rysk journalist som flyttade till Dubai för flera år sedan och som nu ser en våg av landsmän göra samma sak. "Det här är en av få platser som du kan flytta din verksamhet till." Flera internationella företag, exempelvis Goldman Sachs och Google, har flyttat sina ryska medarbetare till Dubai. Det stora inflödet av ryssar har bland annat lett till att ett lokalt friskvårdsföretag utrustat sina anläggningar med bastu. "Vi har fått anpassa oss lite efter Dubai, säger en representant. Du kan inte dricka vodka i ångrummet. Du får definitivt inte vara naken." Ryska inköp av fastigheter i Dubai ökade med 67 procent första kvartalet 2022. Omni 220617.

Scholz: Helt nödvändigt att prata med Putin. Det är "fullkomligt nödvändigt" för vissa ledare - såsom han själv och Frankrikes president Emmanuel Macron - att samtala med Vladimir Putin, säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz enligt Sky News. Både Scholz och Macron har flera gånger hållit telefonsamtal med Putin sedan invasionen inleddes, vilket väckt kritik på flera håll. Enligt Scholz har hans budskap till Putin varit "du måste dra tillbaka dina trupper och träffa en överenskommelse med Ukraina som är acceptabel och rätt för det ukrainska folket". Scholz, Macron och Italiens premiärminister Mario Draghi besökte Kyiv på torsdagen, där de träffade president Zelenskyj och gav sitt stöd till ett EU-medlemskap för Ukraina. Scholz kommer fortsatt att ha kontakt med den ryske presidenten. Omni 220617.

"Nördkrigarna" försöker sänka Rysslands ekonomi. Inuti hemliga rum på det amerikanska finansdepartementet har advokater, revisorer, ekonomer och finanshajar jobbat i månader med att klämma åt den ryska ekonomin via sanktioner, uppger företrädare i intervjuer med CNN. "De är som våra nördkrigare," säger en av källorna. På ytan tycks den ryska ekonomin stå pall mot sanktionerna - rubeln är i dag värd mer än den var före invasionen, och försäljningen av olja och gas slår rekord. USA:s finansdepartementet vidhåller dock att sanktionerna fungerar, och gradvis orsakar långvariga ekonomiska skador. Källa: Vi hör hela tiden att Ryssland besegrat sanktionerna - men det är fel. Många ekonomer spår att en djup recession i Ryssland senare i år. Omni 220617.

Gripen Bloomberg-journalist i Kina släppt - men spårlöst försvunnen. Journalisten Haze Fan frihetsberövades i Kina 2020. Nu har hon släppts mot borgen, rapporterar Bloomberg, som hon har jobbat för sedan 2017. Men trots frigivandet har redaktionen inte kunnat få kontakt med henne. "Det hon går igenom är en form av tortyr," säger människorättsaktivisten Laura Harth. Läs mer hos svt 220617.

Sjukvårdaren Taira filmade krigets fasor - har släppts. Ryssland uppges ha släppt den hyllade ukrainska sjukvårdaren Julia Pajevska, skriver AP. Pajevska, känd under smeknamnet Taira, använde en kroppskamera för att dokumentera hur hennes team tog hand om skadade soldater i Mariupol, enligt nyhetsbyrån både ryska och ukrainska. Filmerna smugglades ut ur den belägrade staden med hjälp av AP:s reportageteam den 15 mars, när nyhetsbyrån lämnade staden sist av alla internationella journalister. Pajevska och hennes kollegor greps av ryska styrkor den 16 mars, enligt AP:s granskning. Sent i går kväll uppgav maken Vadim Puzanov att han talat i telefon med Pajevska och att hon då var på väg till ett sjukhus i Kyiv. Ryssland har försökt koppla Pajevska till Azovbataljonen men AP har inte funnit några belägg för det. Zelenskyj: Tacksam för alla som har jobbat för det här resultatet.
Omni 220618.

Hundratals kvar i kemisk fabrik: "Omöjligt att lämna". Hundratals människor är instängda i provisoriska skyddsrum i staden Sievjerodonetsk i den ukrainska regionen Luhansk, uppger guvernören Serhij Hajdaj. Bland annat har människor sökt skydd i kemifabriken Azot. "Strider och ständig beskjutning gör att det nu är omöjligt att lämna fabriken," säger guvernören enligt Reuters. Han uppger att 568 människor sitter fast, däribland 38 barn. I veckan sa guvernören att 10 000 civila är kvar i Sievjerodonetsk. Bataljonschef dömer ut kemifabriken som skydd: "För eller senare förstörs den." Omni 220618.
Ryska korridorer pekas ut som krigsstrategi - civila hamnar i rävsax. Invånare i Sievjerodonetsk lär vara skeptiska till att utnyttja ryska humanitära korridorer då dessa kan leda dem djupare in i ryskockuperat territorium. Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i lördagens lägesrapport på Twitter. Sedan 14 juni har Ryssland och ryskstödda separatister hävdat att man försöker upprätta humanitära korridorer för att möjliggöra evakueringar av civila. Men enligt Storbritannien har Ryssland både i den pågående konflikten i Ukraina och tidigare i Syrien använt sig av ensidigt utfärdade korridorer för att manipulera stridsförutsättningarna och tvångsförflytta befolkningar. Om de civila som sitter fast i Sievjerodonetsk inte nyttjar korridorerna finns det dock en annan risk. Då kommer Ryssland troligtvis att använda detta för att rättfärdiga att inte längre skilja på civila och militära mål i området. Omni 220618.

Putins allierade gav oväntat mothugg mitt på scenen. Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev valde att inte erkänna de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk som självständiga när han delade scen med Vladimir Putin under Internationellt ekonomiskt forum i Sankt Petersburg i går. Bloomberg beskriver Tokajev som en viktig allierad för Putin vilket gör att uttalandet sticker ut. Kazakstan erkänner inte "kvasi-statliga territorier" och det skulle bli "kaos" i världen om hundratals nya länder uppstod, svarade Tokajev när den ryska propagandakanalen RT:s chef Margarita Simonyan pressade honom. SvD skriver, med hänvisning till The Globe and Mails korrespondent, att Putin senare ska ha hämnats på Tokajev genom att låtsas ha glömt bort presidentens namn när de befann sig på scenen ihop. Putin attackerade väst i sitt tal på forumet. Omni 220618.

Johnson erbjuder att träna tusentals ukrainska soldater. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att landet kan komma att bli utmattat av att försvara sig mot den ryska invasionen, rapporterar Politico. "Det är väldigt vikigt att vi visar att vi stöttar dem i det långa loppet och att vi ger dem den strategiska motståndskraft de behöver," säger han. Enligt The Times har Johnson erbjudit Zelenskyj att den brittiska armén ska träna upp till 10 000 soldater var 120:e dag. Det i kombination med vad Johnson kallar "den ultimata kraften" - Ukrainas vilja att kämpa för sitt land - kommer innebära att de slutligen kommer segra, enligt Johnson. Brittiska försvarsdepartementet varnar för att Ryssland kommer lansera ny offensiv mot Donetsk. Johnson valde besöket i Kyiv över viktig konservativ konferens. Johnson: "Ukraina kan, och kommer vinna." Omni 220618.

Paasikivi: Ukraina måste välja - Donbas eller söder. Ukraina står nu inför ett val - antingen koncentrerar sig landet på att försvara Donbas i öster eller så går man på offensiven i söder. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Ekot. "Jag tror inte att man kommer att kunna göra båda, iallafall inte med full kraft," säger han. Han tror att Ukraina kommer att välja att lägga sina krafter på offensiven i söder men han säger också att det är svårt att säga när. Utvecklingen beror mycket på när olika vapenleveranser från väst når landet, enligt Paasikivi. Paasikivi säger att det har blivit allt svårare att skapa sig en bild av vad som händer. Bedömare tror att Ukraina som bäst kan hoppas på ett dödläge mot den bättre rustade ryska armén. Omni 220618.

Zelenskyj på första besöket i Mykolajiv under kriget. På lördagen gjorde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett besök i den krigshärjade sydliga staden Mykolajiv för första gången sedan invasionen inleddes, rapporterar AFP. Under besöket - ett av få som Zelenskyj gjort utanför huvudstaden under kriget – inspekterade presidenten skadade bostadshus och höll möte med lokala myndigheter. Besöket sker en dag efter att en rysk attack dödade två personer och skadade 20 i staden. Mykolajiv har varit mål för ryska attacker ända sedan invasionens första dag, den 24 februari. Delade ut tapperhetsmedaljer till lokala myndighetsföreträdare. Ryska styrkor har drivits ut från staden. I ett klipp inspelat i staden hyllar Zelenskyj stödet för ukrainskt EU-medlemskap. Omni 220618.

Ukraina: Ryska trupper styrs om till Sievjerodonetsk. Ryssland skickar stora mängder soldater från andra delar av Ukraina till Sievjerodonetsk för att försöka ta kontroll över staden, säger Luhanskprovinsens guvernör Serhij Hajdaj i nationell tv enligt Reuters. " (Förr eller senare) kommer de att skicka in alla de har, för det är så många av dem där redan, de har nått kritisk massa." Enligt Hajdaj kontrollerar ryssarna det mesta av, men inte hela, staden. Den östliga staden är i fokus för de ryska styrkorna. Ryssarna har sprängt tre broar - staden är avskuren från vägar. Omni 220618.

Litauen förbjuder transport till Kaliningrad. Litauen uppger att det från och med lördagen är förbjudet att transportera varor som är föremål för EU-sanktioner till den ryska exklaven Kaliningrad genom litauiskt territorium, rapporterar Reuters. Bland varorna som berörs finns kol, metaller, byggmaterial och avancerad teknologi. Nyheten blev först känd genom ett videoklipp som Kaliningrads guvernör Anton Alichanov lade upp på fredagen, där han säger att förbudet kommer beröra runt hälften av alla regionens importer. Kaliningrad, som gränsar mot EU- och Nato-länderna Polen och Litauen, är bas för Rysslands Östersjöflotta. Exklaven får sina varor från Ryssland via järnväg och gasledningar genom Litauen. Bekräftas av det statliga litauiska järnvägsbolaget. Alichanov: Ett allvarligt brott mot rätten till fri transport. Omni 220618. Kommentar: Ryssland har inte respekterat fri transport i Ukraina, alla ukrainska hamnar är blockerade av Ryssland. Dessutom anfalls vägar och järnvägar i Ukraina.
Ryssland varnar: Litauens stopp en fientlig handling. Ryssland utlovar motåtgärder sedan Litauen stoppat transport av varor som belagts med sanktioner genom till och från den ryska exklaven Kaliningrad, skriver Reuters. Nikolaj Patrushev som leder det ryska säkerhetsrådet och som i dag har rest till Kaliningrad, kallar Litauens agerande "en fientlig handling". "Konsekvenserna kommer att bli allvarliga för Litauens invånare," säger Patrushev. Litauen säger å sin sida att stoppet bara är en konsekvens av EU:s sanktionspaket. EU:s ambassadör i Moskva, Markus Ederer, har kallats upp. Ederer uppmanar till diplomatisk lösning. Kremls talesperson: Ett brott mot allt. Omni 220621.
Ryssland: Vårt svar blir inte diplomatiskt - Litauen kallar hoten "ironiska". Ryssland kommer att svara "praktiskt" på Litauens förbud mot ryska godstransporter till Kaliningrad. Det säger ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova, rapporterar Reuters. "En av frågorna har handlat om huruvida vårt gensvar uteslutande skulle vara diplomatiskt. Svaret är nej," säger hon. Ryska myndigheter har tidigare kallat stoppet för en "öppet fientlig åtgärd" som "strider mot allt". Litauens premiärminister Ingrida Simonyte svarar att det är "ironiskt" att Ryssland klagar på påstådda kränkningar, med tanke på att landet brutit mot "i stort sett alla internationella avtal". Enligt SVT:s korrespondent Liselott Lindström är de ryska hoten väntade och ingenting som oroar Natolandet Litauen nämnvärt. "De kommande dagarna kommer visa vilka åtgärder Ryssland är villiga att ta," säger hon. Zacharova har inte sagt något vad det "praktiska svaret" kommer innebära. Litauen har försvarat beslutet och menar att man endast följer EU:s sanktionsregler. Den ryska exklaven Kaliningrad gränsar mot EU- och Nato-länderna Polen och Litauen. Bland varorna som berörs finns kol, metaller, byggmaterial och avancerad teknologi. Omni 220621.

Stoltenberg: Kriget kan pågå i åratal framöver. Kriget i Ukraina kan komma att fortsätta i åratal, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med den tyska tidningen Bild am Sonntag enligt Reuters. Han understryker samtidigt vikten av att fortsätta stötta landet. "Även om kostnaderna är höga, inte bara för militärt stöd utan även med stigande priser på energi och mat." Under Natomötet i Madrid i slutet på juni väntas alliansen komma överens om ett stödpaket till Ukraina som ska hjälpa landet att övergå från äldre vapensystem från Sovjeteran till moderna Natovapen, enligt Stoltenberg. Modernare vapen kan öka Ukrainas chanser att befria Donbas, enligt Natochefen. Omni 220619.

Befälhavare från Azovstal ska ha förts till Ryssland. Två högt uppsatta befälhavare som försvarade stålverket Azovstal i Ukraina har förts till Ryssland för att utredas. Det uppger en källa för den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, enligt Reuters. Männen det uppges handla om är Svyatoslav Palamar från Azovbataljonen och Serhij Volynsky, befälhavare för ukrainska arméns 36:e marinbrigad. Reuters har inte kunnat bekräfta uppgifterna och Kyiv har ännu inte kommenterat dem. Stålverket föll i maj efter en månadslång belägring och ödet för hundratals stridande på den ukrainska sidan är till stora delar okänt. Specialstyrkor ska ha fört bort männen från Donetsk. Omni 220619.

Besvikelse i Georgien efter EU-nobb: "Förkrossande." Ursula von der Leyens besked om att Georgien blir kvar i EU:s farstu medan Ukraina och Moldavien är aktuella för kandidatstatus är en kalldusch för landets politiker. Det rapporterar Euronews. Irakli Kobakhidze, ledare för partiet Georgiska drömmen som har majoritet i landets parlament, beskriver beskedet från EU-kommissionens ordförande som "förkrossande". Oppositionspartier har tagit tillfället i akt att kritisera regeringen. Giga Bokeria, partiledare för Europeiska Georgien, säger att den sittande "regimen" omöjligt går ihop med landets EU-ambitioner. Andra makthavare uttrycker sig mer positivt. Presidenten Salome Zourabichvili betonar att Europa inte har övergett Georgien. "Nu har vi en lista med prioriteringar som vi behöver ta tag i, och det är både regeringens och oppositionens ansvar." Frustration bland invånare i huvudstaden Tbilisi: "Vi förtjänar det." von der Leyen: Ukrainarna är redo att dö för Europas perspektiv, vi vill att de ska få leva den europeiska drömmen. Hårt slag för Georgien som sökt närmare band med Bryssel i åratal. Var väntat att Georgien skulle stå kvar i det yttre väntrummet. Omni 220619.

En månad efter belägringen - nu visar ryssarna runt journalister inne i Azovstal. Ryska soldater och deras separatistiska allierade bär vita armbindlar när de patrullerar stålverket Azovstal. En gång var det här Mariupols stolthet med 12 000 anställda men i dag ligger området i ruiner. Rysslands försvarsdepartement har arrangerat en pressvisning och flera medier publicerar bilder inifrån de vindlande gångar där ukrainska styrkor tillsammans med civila höll ut under en månadslång belägring. AFP:s reportrar beskriver hur journalisterna leds runt i tunnelsystemet som byggdes under kalla kriget för att skydda de anställda från en möjlig kärnvapenattack. Borden är täckta av bandage, muggar och bilder av soldater. I de mörka rummen ligger högar av kläder och tillhörigheter som övergetts hastigt. Våningssängarna av metall saknar madrasser. Det har gått 115 dagar sedan Ryssland anföll Ukraina. FN-organet OHCHR har registrerat 4 509 civila dödsfall men den verkliga siffran tros vara betydligt högre. Det är till stora delar okänt vad som hänt med de många ukrainska soldater som tillfångatogs av Ryssland när stålverket föll. Självutnämnda Folkrepubliken Donetsk har släppt en video som visar hur det ser ut på stålverket. Kontrollerade explosioner hörs när ryssarna minröjer i området. Kalendern i ett hörn av sovsalen visar 14 maj. Omni 220619.

"Många ryska soldater är fortsatt osäkra på syftet." Det kommer rapporter om bristande stridsmoral på båda sidorna av kriget i Ukraina. Enligt Storbritanniens senaste lägesbild har ukrainska styrkor sannolikt drabbats av desertering de senaste veckorna. Samtidigt fortsätter moralen hos de ryska soldaterna att svaja, enligt rapporten. Det finns uppgifter om att hela divisioner på den ryska sidan har vägrat att följa order. Bland problemen för de ryska soldaterna nämns dåligt ledarskap, tunga förluster, dålig logistik och svårigheter att få pengar. Enligt Storbritannien tycks många ryska soldater fortfarande vara osäkra på vad krigets syfte egentligen är. De ryska myndigheterna lär också enligt rapporten ha svårigheter med att använda juridiska påtryckningsmedel för att hindra stridande från att desertera, eftersom invasionen beskrivs som en "specialoperation" och inte som ett krig. Omni 220619.

Metro 2033-författaren i exil: "Verklighetstroget." Den ryske författaren Dmitri Gluchovskij är efterlyst av myndigheterna efter att han fördömt kriget i Ukraina på Instagram. Författaren, känd för att ha skrivit ”Metro 2033” som utspelar sig i Moskvas tunnelbanesystem, befinner sig nu i ett annat land. I en intervju med SVT Kultur säger Gluchovskij att ryska myndigheter gjorde anklagelserna mot honom offentliga efter att först ha sökt upp avlägsna släktingar till honom. "Minst tre av mina böcker har blivit mer verklighetstrogna de senaste månaderna," säger han och syftar på att bilder av ukrainare som tagit skydd i tunnelbanan påminner om hans Metro-trilogi. Fick problem redan förra året när han uttryckte stöd för Navalnyj. Gluchovskij riskerar ett långt fängelsestraff i Ryssland. Gluchovskij: Soldater som återvänder hem kommer att förstå att de slogs för inget . Omni 220619. Kommentar: Förutom allt man plundrat från Ukraina och tagit hem.

Tyska nödåtgärder: Ökar användning av kolkraft. Tyskland kommer att vidta nödåtgärder för att säkra sin energiförsörjning efter de minskade leveranserna av rysk naturgas, meddelar landets regering enligt AFP. "För att minska gasförbrukningen måste mindre gas användas till att generera elektricitet. Koleldade kraftverk kommer att behöva användas mer i stället", skriver regeringen i ett uttalande. Den tyska staten kommer även att utöka kreditlinjerna med 15 miljarder euro för köp av naturgas. Det kommer göra det möjligt för gasmarknadsoperatören THE att fylla upp lagren snabbare, så att Tyskland kan klara sig över vintern även om de ryska leveranserna skulle strypas helt, skriver Reuters. Användningen av kolkraft kommer att öka. Tyska ekonomi- och klimatministern beklagar åtgärden, men säger att den är nödvändig. Omni 220719.

Expert: Omöjligt att hitta lösning med Putin kvar. Så länge Vladimir Putin sitter kvar vid makten i Ryssland kommer det vara omöjligt att hitta en diplomatisk lösning på kriget i Ukraina som båda sidor kan acceptera. Det säger den amerikanska Östeuropaexperten Alexander Motyl till norska Dagbladet. Han ser i nuläget endast ett sätt att får slut på kriget – att en av sidorna vinner på slagfältet. "En rysk seger betyder ödeläggelse av hela Ukraina och dess folk. (...) Allt annat är objektivt sett ett nederlag för Ryssland," säger han. Han säger vidare att han är övertygad om att det är möjligt för Ukraina att driva ut Ryssland ur det nu nästan helt ockuperade Donbas i öst. Enligt Motyl har Ukraina bättre soldater, medan Rysslands övertag ligger i antalet vapen. Men det övertaget kommer med tiden att försvinna i takt med att Ukrainas arsenal fylls på av väst medan Ryssland förbrukar sina vapen, tror han. Motyl: Ryssland börjar få slut på tunga vapen och har svårt att fylla på med folk. Expert: USA-vapnen köper Ukraina mer tid - men det räcker inte. Ryssland kraftsamlar för att ta viktiga staden Sievjerodonetsk. Omni 220619.

Arméchef: Brittiska trupper måste vara redo att strida i Europa igen. Storbritanniens nye överbefälhavare, general Patrick Sanders, säger att brittiska trupper "måste vara redo att återigen strida i Europa". Det rapporterar Sky News. "Rysslands invasion av Ukraina understryker vårt kärnuppdrag att skydda Storbritannien genom beredskap för att utkämpa och vinna markstrider," säger han. Sanders säger sig nu vilja forma en armé som är kapabel att kämpa vid sidan av Storbritanniens allierade och besegra Ryssland i strid. Både den brittiske premiärministern Boris Johnson och Natochefen Jens Stoltenberg har i dagarna understrukit vikten av att fortsätta stödja Ukraina i det långa loppet. I en intervju med tyska Bild am Sonntag varnar Stoltenberg för att kriget kan pågå i åratal. Sanders: Vi är generationen som måste förbereda armén. Stoltenberg: Kriget kan pågå i åratal. Johnson och Stoltenberg: Västs stöd får inte upphöra. Omni 220619.

SVT på plats vid bombade oljedepån: "Stort bakslag för Ukraina." De senaste dagarna har Ryssland trappat upp sina attacker mot bränsledepåer i Ukraina, varnar en ukrainsk parlamentsledamot. SVT:s utsända är på plats i Dnipro där höga lågor fortfarande slår från regionens oljelager. "För Ukrainas del är det här ett stort bakslag," säger SVT:s Samir Abu Eid. Sedan Ryssland drog sig tillbaka från Ukrainas mer västra delar har fokus förflyttats allt mer till striderna i öst. Det betyder dock inte att övriga Ukraina är förskonat. De senaste dagarna har Ryssland utfört allt fler attacker mot bränsledepåer även längre västerut, skriver den ukrainska parlamentsledamoten Lesia Vasylenko på Twitter. SVT:s utsända i Ukraina, Samir Abu Eid och Salim Alsabbagh, har med egna ögon sett exempel på Rysslands angrepp mot bränsledepåer. De befinner sig i Dnipro, där tjock svart rök fortfarande stiger mot himlen efter lördagens attack mot ett oljelager. "Vi befann oss inte långt härifrån när attacken ägde rum, och vi hörde en stor explosion. Trots att det hände igår kväll brinner det fortfarande," säger Samir Abu Eid i Rapport. En person uppges ha dödats i attacken medan flera andra skadades. Förutom de omedelbara skadorna kan attacker likt den i Dnirpo också få konsekvenser för Ukrainas möjlighet att försvara sig, enligt Abu Eid. "För Ukrainas del är det här ett stort bakslag. De behöver bränsle till sina fordon för att försöka försvara sig längre österut, säger han. Men även om attackerna fortsätter mot mål runtom i Ukraina pågår de mest intensiva striderna fortfarande i landets östra delar. Stort fokus ligger just nu på försvaret av staden Sievjerodonetsk, där många gör bedömningen att slutgiltiga striden närmar sig. "Där verkar det som Ryssland använder sig av samma taktik som i Mariupol, att helt enkelt förstöra hela staden för att ta kontroll över den. Lyckas man med det skulle man kontrollera hela Luhanskregionen," säger Samir Abu Eid. svt 220619.

Ukraina förbjuder rysk musik och litteratur. Det ukrainska parlamentet har beslutat att förbjuda musik gjord av ryska medborgare. Beslutet fattades med två tredjedelars majoritet, uppger ledamoten Jaroslav Zjeleznjak enligt tyska ARD. Som skäl anges att "musik från angriparstaten kan påverka separatistiska stämningar i befolkningen". Undantag görs för ryska artister som fördömt invasionen. Därtill förbjuds import och distribution av litteratur och tryckta publikationer från Ryssland, Belarus och de separatistkontrollerade områdena i Donbas. Ryska böcker har varit föremål för censur sedan 2016. Vice talmannen: "Det ryska kulturella skeppet följer det militära." Ryska artister får inte heller turnera i landet. Omni 220719.

Ukraina: Ryssland redo att storma Sievjerodonetsk. Ryssland har samlat nog med militära resurser runt Sievjerodonetsk i östra Ukraina för att inleda en storskalig attack på staden, enligt ukrainska myndighetsföreträdare. Serhiy Hajdaj, guvernör i regionen Luhansk, säger enligt CNN att en stor mängd tung militär utrustning flyttats till regionen, varav en del redan används i strid. Enligt den biträdande försvarsministern Hanna Maljar har ryska trupper beordrats att nå Luhanskregionens västra gräns - bortom Sievjerodonetsk - senast på söndag, rapporterar The Guardian. "Den ryska armén har satt in i princip alla sina styrkor för att storma bosättningarna runt (staden)." Hajdaj: Större delen av staden kontrolleras av Ryssland. Omni 220621.

Brittisk rapport: Ukrainsk framgång i Svarta havet - använt robot från väst. Ukrainska styrkor har rapporterat sin första framgångsrika insats med sjömålsroboten Harpoon som donerats av väst, enligt den senaste rapporten från brittiska försvarsdepartementen. Målet för attacken den 17 juni var med största sannolikhet den ryska bogserbåten Spasatel Vasily Bekh, som levererade vapen och personal till Ormön i nordvästra Svarta havet, enligt rapporten. Detta är det senaste i raden av ryska fartyg, inklusive robotkryssaren Moskva, som skadats eller förstörts av Ukraina under kriget. "Det ukrainska kustförsvaret har till stor del neutraliserat Rysslands förmåga att etablera sjökontroll i nordvästra Svarta havet", kan man läsa. Omni 220621.

Myndighet i Kina vill förhandsgranska alla nätkommentarer. Kinas cybermyndighet har lagt fram ett förslag på nya regler som skulle innebära att alla kommentarer på kinesiska sociala plattformar måste granskas innan de publiceras. Det rapporterar MIT Technology Review, som konstaterar att flera experter nu är oroliga för att en lag på området skulle kunna begränsa yttrandefriheten på internet i Kina ytterligare. Det återstår fortfarande att se om förslaget blir verklighet, och ett beslut i frågan kan dröja flera månader, skriver MIT Technology Review. Lagförslaget rör mängder av olika slags kommentarer. Har tidigare inte varit intressant på grund av svårigheten att moderera kommenterarna. Det är oklart om och i så fall när de nya reglerna skulle kunna träda i kraft. Omni 220621. Kommentar: En diktatur tål inte yttrandefrihet.

Bulgariskt nyval kan öppna för Kremlvänliga krafter. Den bulgariske premiärministern Kiril Petkov har drivit en EU-vänlig linje och samtidigt varit hård mot Ryssland sedan han tillträdde för sex månader sedan. Att han nu ser ut att falla i en misstroendeomröstning kan öppna för mer extrema och Kremlvänliga partier, skriver Financial Times. Bland annat spås den tidigare försvarsministern Stefan Yanevs nystartade parti kunna samla tvåsiffrigt stöd, tror Genoveva Petrova från tankesmedjan Alpha Research. Yanev fick sparken sedan han använt Kremls term "specialoperation" om det ryska kriget i Ukraina. Även ultranationalistiska Väckelse kan få stort stöd, tror hon. "De radikala rösterna kan vinna valet," säger Petrova. Risken är stor att regeringsbildningen blir komplicerad. Misstroendet har väckts av tidigare premiärministern Borissovs parti Gerb. Omni 220621.

Rysk tv börjar sändas i ockuperade staden Cherson. Framöver är det endast rysk tv som sänds i den ockuperade staden Cherson i södra Ukraina. Det uppger den ryska militären, rapporterar AFP. "De sista av de sju tv-tornen har omkonfigurerats i regionen Cherson för att sända ryska tv-kanaler", kan man läsa i ett uttalande. Cherson har varit under rysk kontroll sedan i mars, kort efter att invasionen inleddes. Tidigare i juni skrev ryska medier att myndigheterna har börjat dela ut ryska pass till de ukrainska invånarna i staden. Moskvabackad tjänsteman i Cherson: Territoriet kan ansluta sig till Ryssland innan årets slut. Putin ska ha skrivit under en order om en "förenklad process" för att snabbt kunna tillhandahålla ryska pass. Vittnen: Pågår tortyr i ryskkontrollerade Cherson. Invånarna har upprepade gånger protesterat mot den ryska ockupationen. Omni 220621.

Två tjänstemän gripna i Ukraina - misstänks vara del av ryskt spionnätverk. Ukraina har gripit två personer som misstänks vara en del av ett ryskt spionnätverk. Det uppger Ukrainas säkerhetstjänst på appen Telegram, skriver Reuters. Den ena personen är en högt uppsatt regeringstjänsteman och den andra uppges vara en chef på ukrainska Handels- och industrikammaren. I en video syns de två misstänkta sitta framför en ukrainsk flagga men namnen har inte avslöjats. Av uttalandet på Telegram framgår att säkerhetstjänsten utfört en "särskild operation i flera steg". "Dessa tjänstemän har vidarebefordrat underrättelseinformation till fienden, från tillståndet för vår försvarskapacitet till arrangemang vid statsgränsen samt personuppgifter." Ryssland har inte kommenterat den ukrainska säkerhetstjänstens uttalande. Omni 220621.

Tyskland offentliggör vapenleveranser till Ukraina. Den tyska regeringen ändrar sin praxis och kommer från och med nu att offentliggöra alla sina vapenleveranser till Ukraina, skriver Der Spiegel. Fram tills nu har Tyskland bara offentliggjort leveranserna efter det att de väl kommit fram till Ukraina. Men nu kommer man att anpassa praxis efter andra västländer och även berätta vad som ska skickas. Spiegel visar listor på vad som skickats och vad som ännu väntar på leverans. I den senare uppräkningen finns bland annat sju pansarhaubitsar, tio antidrönarkanoner och 22 lastbilar. Omni 220621.

Navalnyjs dotter: "Putin vill inte att han ska prata." För en vecka sedan bekräftade ryska myndigheter att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj flyttats till ett högsäkerhetsfängelse. CNN har pratat med Navalnyjs dotter, Dasha Navalnaja, som inte tror att hennes far kommer att släppas fri så länge president Putin sitter kvar vid makten. "Putin vill inte att han ska kunna prata. Han vill inte att någon ska veta att hans regering är korrupt," säger hon och fortsätter: "Han (Navalnyj) är utlämnad till samma regering som försökte döda honom." Dasha beskriver en fängelsetillvaro där både isolering samt psykisk och fysisk tortyr är en del av vardagen. Hon säger att hon oroar sig för sin far men att kampen för en bättre framtid gör att familjen orkar hålla modet uppe. I mars fick Navalnyj sitt 2,5 år långa fängelsestraff förlängt till nio år. Nya anklagelser kan förlänga Navalnyjs fängelsedom ytterligare. Omni 220621. Kommentar: Putin är brottslingarnas brottsling. Navalnyj har avslöjat detta och det som händer i Ukraina är beviset..

Intensifierade attacker i Luhansk - by intagen. Ryska styrkor har intagit byn Tosjkivka sydöst om de svårt krigshärjade städerna Sievjerodonetsk och Lysytjansk, säger Luhanskregionens guvernör Serhij Hajdaj enligt Reuters. "Tyvärr tryckte fienden på med enorma mängder utrustning och soldater och intog byn," säger han i ukrainsk tv. Samtidigt får Lysytjansk utstå mycket omfattande beskjutning av ryska trupper, skriver AFP. Stadens polisstation träffades natten mot tisdag i en attack som skadade 20 poliser, uppger Oleksandr Kutsepalenko, befäl i specialstyrkorna, för nyhetsbyrån. Han säger att åtminstone nio direkta träffar, varav två robotar, har lämnat 54 "kratrar" i området. Minst en person har dödats i attackerna, som pågått oupphörligt under måndagen, natten och tisdagen. Omni 220621. Kommentar: Allting blir svårt krigshärjat där Putins styrkor drar fram.

Tyskland: Ryska gasstoppet är en attack på oss. Den ryska statliga gasjätten Gazproms kraftiga minskning av gasleveranserna till Tyskland är att likställa med "en attack på oss", säger den tyske finansministern Robert Habeck enligt AFP. "När vi går in i vintern med halvfulla gaslager och kranarna är avstängda kan vi tala om en svårartad ekonomisk kris i Tyskland." Gazprom sa förra veckan att de reducerade leveranserna av gas via pipeline beror på försenade reparationer. Den tyska regeringen kallar i stället draget för politiskt motiverat. Tyskland, Österrike och Nederländerna har ökat produktionen av kolkraft för att kompensera för gasbortfallet. Habeck: Putin försöker skapa kaos på marknaden. Ministern beskriver sin energipolicy som "en armbrytningsmatch med Putin". Landet börjar elda mer kol "under en transitionsperiod". Tyskland är mycket beroende av den ryska gasen. Omni 220621.

Ukraina bekräftar attack på rysk oljeplattform. Ukraina bekräftade på tisdagen att de attackerat en oljeplattform i Svarta havet som de hävdar användes av rysk militär, rapporterar AFP. Enligt Serhij Bratjuk, talesperson för Odesaregionens militära administration, använde Ryssland basen för att förvara "trustning för luftvärn, radarkrigföring och rekognosering". Tre personer skadades i attacken och en sökinsats inleddes efter ytterligare sju, uppgav Sergej Askyonov, chef för den rysstillsatta administrationen i Krym, på måndagen enligt Reuters. Bratjuk: Utrustningen hjälpte Ryssland att kontrollera nordvästra Svarta havet. Enligt ryska myndigheter attackerades tre plattformar. Ska ha skett på måndagsmorgonen. Omni 220621.

Kina importerar rysk råolja på rekordnivåer. Kinas import av råolja från Ryssland ökade med 55 procent i maj jämfört med samma månad föregående år och nådde därmed rekordnivåer. Det rapporterar CNN. Totalt importerade Kina 8,42 miljoner ton rysk råolja i maj, enligt data från kinesiska tullverket. Det motsvarar i runda slängar 1,98 miljoner fat olja per dag. Att Ryssland därmed återigen seglar upp som världens främsta exportör av råolja signalerar att landet hittar köpare trots västs sanktioner, konstaterar kanalen. Samtidigt kritiserar USA Kinas ökade import och ser det som ett bekymrande tecken på ökat samarbete mellan Ryssland och Kina, skriver Bloomberg. Vita huset: "Visar på Kinas villighet att komma överens med Ryssland." Ryssland har tagit över som världens främsta oljeexportör från Saudiarabien. Omni 220621.

Nobelauktion gav en miljard till ukrainska barn: "Känner mig ansvarig". Den ryske fredspristagaren och journalisten Dmitrij Muratov har sålt sin nobelmedalj till rekordpris på auktion. Notan landade på motsvarande drygt en miljard kronor, som ska gå till ukrainska barn på flykt. "Vad kan vi göra så att barnens framtid inte är i ruiner som deras förstörda städer är," frågade sig nobelprisvinnaren på scen innan rekordauktionen drog igång. En talesperson för arrangören Heritage auctions säger att man inte kan bekräfta köparens identitet men meddelar att det vinnande budet lades via ett ombud. Auktionen ägde rum på världsflyktingdagen och slutpriset är det högsta någonsin för en Nobelmedalj. Det tidigare rekordet sattes 2014 när James Watson, som var en av dem som belönades för upptäckten av av DNA-strukturen 1962, sålde sin. Då hamnade notan på omkring 45 miljoner kronor. Muratov, som fick sin guldmedalj i oktober 2021, var med och grundade den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta och var dess chefredaktör när den lades ner i mars i år i kölvattnet av att Kreml dragit åt tumskruvarna på regimkritiska röster i spåren av invasionskriget mot Ukraina. "Jag är säker på att många ryska medborgare, precis som oss, vill göra något. Vi försöker göra något," säger Dmitrij Muratov. svt 220621.

Oligarken: Ryssarna har Stockholmssyndromet. Rysslands folk lider av "Stockholmssyndromet" i förhållande till president Vladimir Putin, tycker landets en gång rikaste man, Michail Chodorkovskij. Men oligarken tror att Moskva-regimen kommer att falla. Chodorkovskij blev runt millennieskiftet stormrik på sibiriska oljefält. Men efter att bland annat ha gjort politiska utspel hamnade han i onåd hos Putin, fängslades i tio år och lever nu i exil. En anledning till att alla försök till en stark opposition hittills har misslyckats i Ryssland är att folk, liksom i många andra auktoritära länder, utvecklat sympati och empati för härskarna, menar Chodorkovskij i en intervju med The Financial Times. Befolkningen i stort lider av Stockholmssyndromet, menar han. Uttrycket myntades efter Norrmalmstorgsdramat 1973, då flera i gisslan tog ställning för bankrånarna mot polisen. "Brukar man höra talas om mycket opposition i diktaturer?" frågar sig den forne oljemogulen retoriskt. Chodorkovskij verkar ändå vänta sig ett maktskifte i Ryssland - via våld. Han säger till tidningen att det kan komma via kretsen runt Putin, armén eller samhället i stort och menar att oro för detta bidrar till att Moskvaregimen inte vill beordra allmän mobilisering. "Putin och (presidentkollegan i Belarus) Lukasjenko vågar inte ge vapen till folket. (Ukrainas president) Zelenskyj var inte rädd för sitt folk utan delade ut vapen. Om Putin distribuerar 40 000 automatkarbiner i Moskva kommer han inte att finnas kvar i morgon." svt 220621.

Karta: Så ser ryska Kaliningrads krigsmakt ut. Ryska Kaliningrad, hem för den ryska Östersjöflottan, är snart helt omringat av Natoländer. Det lilla ryska landområdet inklämt mellan Litauen och Polen väntas nu förstärkas efter Sveriges och Finlands Natoansökan. Men området är sedan tidigare kraftigt militariserat med fartyg, flyg och missiler som når Sverige på bara några minuter. Jonas Kjellén är försvarsanalytiker vid FOI och forskar på Rysslands närvaro vid Östersjön och har analyserat var de ryska militära enheterna finns i Kaliningrad och vilken kapacitet de har. Bland annat det mobila robotsystemet Iskander, med en räckvidd på hundratals kilometer. "Det här är ett system som ofta förknippas med taktiska kärnvapen. Det når långt upp i Baltikum, större delar av Polen men även delar av Sverige." SVT har tidigare rapporterat om det militära läget i Kaliningrad, redan 2015 gjorde Totalförsvarets forskningsinstitut bedömningen att det troligen finns kärnvapen i den ryska enklaven. Fartyg, flyg och robotar - Se kartan över Kaliningrads militära styrkor i videon. svt 220621.

Premiärministern: Ironiskt att Ryssland anklagar oss för brott. Nu ryter den litauiske premiärministern ifrån mot Ryssland. Det efter Rysslands löften om åtgärder mot landet efter att de stoppat järnvägstransporter till Kaliningrad. "Det är ironiskt med retorik om påstådda brott mot internationell lag från ett land som möjligen brutit mot varenda internationellt avtal," säger Ingrida Simonyte, enligt Reuters. Den litauiska regeringen, som ska ha stämt av beslutet med EU-kommissionen, meddelade på måndagen att man från och med i helgen inte kommer att tillåta leveranser av varor som omfattas av EU:s sanktioner till den ryska exklaven via järnväg. Åtgärden har mötts av både fördömanden och hot från den ryska regimen som kallar beslutet både olagligt och fientligt. Enligt Nikolaj Patrusjev, sekreterare för det ryska säkerhetsrådet, är motåtgärder på gång. "Konsekvenserna kommer att ha en allvarligt negativ verkan på Litauens befolkning," säger han enligt den ryska nyhetsbyrån RIA. Litauen har försvarat beslutet och menar att man endast följer EU:s sanktionsregler. "Det rör sig inte om en blockad mot Kaliningrad. Litauen implementerar EU:s sanktioner," säger landets premiärminister Ingrida Simonyte, enligt Reuters. Enligt SVT:s korrespondent Liselott Lindström, på plats i Litauen, var de ryska reaktionerna väntade - hot som Litauen anser sig kunna stå emot på grund av sitt medlemskap i Nato, enligt henne. Samtidigt finns det en oro för vad Ryssland kan tänkas göra. "Relationen mellan Baltikum och Ryssland är väldigt frostig och i och med det här blir den ännu kallare. De kommande dagarna kommer visa vilka åtgärder Ryssland är villiga att ta," säger Liselott Lindström i Aktuellt. svt 220621.
Litauen: Prat om blockad av Kaliningrad är lögn. Efter rysslands utspel om att litauen inför blockad av Kaliningrda tillbakavisas nu av landets premiärminister. "Allt tal om en blockad av Kaliningrad är en lögn", säger Ingrida Simonyte, Litauens premiärminister, i ett uttalande och konstaterar att Litauen följer de sanktioner som EU infört mot Ryssland, och att varor som boende i Kaliningrad behöver, som mat och läkemedel, transporteras till exklaven. "Transit av passagerare och gods som inte är föremål för sanktionerna till och från Kaliningradregionen genom Litauen fortsätter utan avbrott. Litauen har inte infört några ensidiga, individuella eller ytterligare restriktioner", säger premiärministern. Det var i fredags som Litauens förbud mot att transportera gods som är föremål för EU:s sanktioner genom landet via transitjärnväg började gälla. Järnvägen går från Moskva genom Belarus och Litauen innan den når Kaliningrad. Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallar förbudet för "oacceptabelt", enligt CNN. Han säger att Moskva överväger åtgärder som svar på det han kallar Litauens "ovänliga steg" och att att vedergällningsåtgärder diskuteras, men säger inget om hur de kan tänkas se ut. Enligt Peskov finns det ingen exakt tidslinje för när de kan införas. Under onsdagskvällen uppgav det ryska transportdepartementet att Ryssland har tillräcklig kapacitet för att försörja Kaliningrad vattenvägen genom Östersjön från bland annat från hamnen i Ust-Luga väster om S:t Petersburg. (svt 220622.)

Rapport: Ukrainsk journalist "avrättades kallblodigt" av ryska soldater nära Kyiv. Den ukrainske fotografen Maks Levin "avrättades kallblodigt" av ryska soldater under ett besök i byn Mosjtjun, 20 kilometer norr om Kyiv. Den slutsatsen drar Reportrar utan gränser (RSF) som har granskat omständigheterna kring dödsfallet. "En analys av foton från brottsplatsen, observationer och materiella bevis som påträffats pekar tydligt på att en avrättning ägt rum, troligen efter förhör med inslag av tortyr," säger Christophe Deloire, generalsekreterare för RSF. Levin försvann den 13 mars i Mosjtjun, där han befann sig för att dokumentera ryssarnas framfart och krigets offer. Den 1 april hittades hans kropp i en skog utanför byn. Reportrar utan gränser har bland annat identifierat Levins bil som förstörts av 14 kulhål. Med hjälp av en metalldetektor påträffades även den kula som troligen dödade journalisten. Rapporten släpptes på onsdagen och Ryssland har inte kommenterat anklagelserna. Rapporten från Reportrar utan gränser. Även en soldat som reste med Levin avrättades, enligt RSF. Enligt RSF var Levin obeväpnad och bar civila kläder när han sköts. Omni 220622. Kommentar: Ett av massvis med ryska krigsbrott.
Reportrar utan gränser: Ryska soldater avrättade journalist. Den ukrainska journalisten Maks Levins döda kropp hittades i skogen i en by norr om Kiev den 1 april. En ny rapport från pressfrihetsorganisationen Reportar utan gränser visar att han troligen avrättades av ryska soldater den 13 mars. Maks Levin var 40 år och en erfaren frilansjournalist som ofta jobbade med den ukrainska nyhetssajten LB.ua och nyhetsbyrån Reuters. Han jobbade vid tiden för sin död med att bevaka kriget på plats i Ukraina. Reportar utan gränser har varit på plats i skogen utanför byn Moshchun där Maks Levin och hans vän Oleksiy Chernyshovs kroppar hittades. På platsen hittade man en lägerplats med matrester, tallrikar, glas och bestick. "Det är mycket som tyder på att man har haft ett läger och hållit Maks och hans kamrat fångna där," säger Erik Halkjaer som är ordförande för Reportar utan gränser svenska avdelning.
"Sällan vi har så konkreta bevis." På platsen har de också hittat flera tomhylsor och vännens id-handlingar. Vraket efter Maks Levins bil fanns också på platsen och hade 14 kulhål i sig. Man har också hittat den kula som trolig dödade Maks Levin. Reportar utan gränsers rapport beskriver fynden, presenterar foton, vittnesmål och materiella bevis. "Vi får ofta rapporter i krig om att journalister dödats när kommit i skottlinjen, bombanfall eller prickskyttar. Men det är sällan vi får så här konkreta bevis på att soldater frihetsberövat en journalist, hållit honom fången och avrättat honom i kallt blod," säger Erik Halkjaer. svt 220622.

Viktig minnesdag i Ryssland - Putin placerar ut blommor. Vladimir Putin kommer på onsdagen att placera ut blommor för att hedra de sovjetiska dödsoffren under andra världskriget. Det skriver Reuters, som konstaterar att onsdagen är en viktig minnesdag i Ryssland. Den 22 juni 1941 klev Nazityskland in i Sovjetunionen - en invasion som ledde till omkring 27 miljoner dödsfall. För att markera årsdagen har det ryska försvarsdepartementet släppt dokument från 40-talet, som ett sätt att underbygga sina grundlösa anklagelser om att Ukraina styrs av nazister. Dokumenten uppges visa att Nazitysklands avsikt var att hävda att den sovjetiska armén bombade kyrkor och kyrkogårdar, för att rättfärdiga invasionen. "År 1941, precis som i dag, förberedde nazisterna provokationer i förväg för att misskreditera vårt land", hävdar departementet i ett uttalande. Samtidigt fortsätter Rysslands blodiga invasion av Ukraina. På fredag har det gått fyra månader sedan Putin inledde kriget. Omni 220622.

Raketer över Charkiv - offer lyfts fram ur ruinerna. Minst 15 civila har dött i Charkiv-regionen i norra Ukraina efter nya ryska raketattacker. Det uppgav den lokala guvernören Oleh Synehubov på tisdagskvällen, enligt Al Jazeera. Fem av offren ska ha dött i själva staden Charkiv, som är Ukrainas näst största. Övriga ska ha dött i omkringliggande städer. Reuters skriver att raketerna har fortsatt att falla på onsdagsmorgonen och det finns uppgifter om nya dödsfall. Bilder visar hur en gammal kvinna lyfts ur ruinerna, skriver Reuters. "Hon var 85 år, ett barn av andra världskriget. Hon överlevde ett krig, men klarade inte det här," säger hennes barnbarn Mykyta. Efter intensiva strider i staden i början av kriget återkom lugnet i Charkiv i flera veckor, men striderna har återigen intensifierats. Ytterligare 16 personer uppges vara skadade. Omni 220622.

Världsbanken ger miljarder till länder i Afrika. Världsbanken har beslutat om ett hjälppaket på 2,3 miljarder dollar till länder i östra och södra Afrika för att hantera den ökande matbristen. Det skriver Reuters. Kriget i Ukraina har stört tillgången till vissa livsmedel kraftigt, vilket får allvarliga konsekvenser för länderna i östra och södra Afrika, uppger Världsbanken. Ungefär 66 miljoner människor i regionen beräknas lida av matbrist och svält i juli. Först ut att få hjälp från det nya programmet Food Systems Resilience Program är Etiopien och Madagaskar. Paketet motsvarar cirka 23,1 miljarder svenska kronor. "Matsystemen har chockats av extremt väder, politisk oro och instabila marknader." Fler än 11 länder ingår i nya Food Systems. Kriget i Ukraina har triggat en global matkris. Omni 220622.

Analys: Rysk ilska svepskäl för Putin att mucka gräl. Kaliningrad är ett mycket viktigt geografiskt område för Ryssland när det gäller den nationella säkerheten, skriver BBC:s Steve Rosenberg i en analys. Ryska Östersjöflottan har sitt högkvarter där och enligt rykten har Moskva placerat kärnvapenbestyckade Iskanderrobotar i exklaven. Under onsdagen anklagade Ryssland Litauen för "en blockad" genom att inte släppa igenom varor som stål och byggmaterial med tåg till Kaliningrad. Enligt SR:s korrespondent Nina Benner, på plats i Vilnius i Litauen, förbereder sig Litauen på någon typ av sanktionsliknande åtgärd inom kort. "En åtgärd från Ryssland skulle kunna vara att ge sig på elnätet, som fortfarande är sammankopplat", säger hon. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver att den ryska reaktionen på att Litauen stoppar vissa tågtransporter ser ut som "ett svepskäl att mucka gräl". Steve Rosenberg: Kaliningrad är en central plats för Ryssland. Nina Benner: Invånarna i Litauen vana med hotet från Ryssland. Omni 220622.

Get triggade sprängladdning - flera ryska soldater skadades. Ett 40-tal ryska soldater har skadats i Zaporizjzja efter att en get triggat en sprängladdning, rapporterar Sky News med hänvisning till uttaladen från ukrainska armén. Enligt den ukrainska armén var de ryska trupperna i färd med att minera ett område kring ett lokalt sjukhus när djuret som rymt från en närliggande bondgård triggade igång sprängladdningen. Det orskade en kedjereaktion och flera sprängladdningar utlöstes. (svt 220624.)

Efter Litauens beslut - Ryssland utlovar åtgärder. Litauen har beslutat att stoppa alla järnvägstransporter med varor som omfattas av EU:s sanktioner till ryska Kaliningrad. Ryssland kallar åtgärden olaglig, utlovar åtgärder som svar och kallar till sig EU:s ambassadör i Moskva. "Detta är ett brott mot allt," säger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, enligt Reuters. Det litauiska beslutet, som bland annat omfattar leveranser av stål, kol och byggmaterial till den ryska exklaven, ska träda i kraft på lördag. Enligt landets myndigheter följer man bara EU:s sanktionsregler mot Ryssland. Enligt Gabrielius Landsbergis, Litauens utrikesminister, har man stämt av beslutet med EU-kommissionen. Kaliningrad ligger inklämt mellan Polen och Litauen vid Östersjön och är därför beroende av import. Enligt regionens ryska guvernör Anton Alikhanov påverkar Litauens beslut uppemot 50 procent av alla varor som den ryska exklaven idag importerar via Litauen, skriver Reuters. Han säger samtidigt att det går att komma runt problemet med hjälp av transporter från havet. Rysslands regering har reagerat kraftigt mot beslutet som de kallar både olagligt och öppet fientligt. "Situationen är bortom allvarlig. Beslutet är utan motsvarighet. Det är ett brott mot allt," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov vid en pressträff. Ryska utrikesdepartementet har kallat till sig både Litauens högsta sändebud och EU:s ambassadör. "Om varutransporterna mellan Kaliningrad och resten av den ryska federationen via Litauen inte återställs helt inom en nära framtid tar sig Ryssland rätten att vidta åtgärder för att försvara sina nationella intressen." skriver utrikesdepartementet i ett uttalande, enligt Reuters. svt 220621. Kommentar: Ryssland invasion av Ukraina 24 februari var ett brott mot allt.
Litauen förbereder sig på rysk hämnd efter tågstopp. Litauen är medvetna om risken att Ryssland kan komma att stänga av elnätet som en hämnd efter att landet stoppat delar av godstrafiken till ryska Kaliningrad, rapporterar SR Ekot. "Vi förbereder just nu olika scenarier där elsystemet hör till det som är mest känsligt," säger Laurynas Kasciunas som är parlamentsledamot för det konservativa regeringspartiet. Ryssland har krävt att Litauen omedelbart häver förbudet och sagt att svaret annars kommer vara "praktiskt" - inte diplomatiskt. Flera europeiska länder har uttryckt sitt stöd för Litauens beslut, som är en del av EU:s sanktionspaket. "Vi måste förbli starka inför rysk aggression och utmana dessa omotiverade hot," säger Storbritanniens utrikesminister Liz Truss enligt Reuters. Sedan i lördags stoppar Litauen delar av godstrafiken på järnvägen som går in till Kaliningrad. Storbritannien stöder Litauens förbud mot ryska sanktionerade varor: "Vi måste vara starka." Tyskland "avvisar bestämt" Rysslands hot om allvarliga konsekvenser efter transitstoppet. Omni 220623.

Finland är "redo att kämpa" om Ryssland attackerar. Finland har förberett sig i decennier för ett ryskt angrepp och skulle bjuda på ett hårt motstånd om farhågorna besannas. Det säger den finske överbefälhavaren Timo Kivinen i en intervju med Reuters. Förutom en "betydande arsenal" är den höga motivationen bland invånarna att försvara sitt land en avgörande faktor för det finska försvaret, enligt Kivinen. "Den viktigaste försvarslinjen ligger mellan våra öron. Det har inte minst kriget i Ukraina visat oss." Finlands militära beredskap har varit hög sedan andra världskriget, till skillnad från Sveriges som successivt rustat ner sitt försvar. Timo Kivinen: Ukraina har varit en svår nöt att knäcka för Ryssland. Det skulle även Finland bli. Finland delar en 1 340 kilometer lång gräns med Ryssland. Det ryska tonläget mot flera länder i östra Europa har höjts markant de senaste dagarna, exempelvis mot Litauen. Omni 220623.

Nike avslutar all verksamhet i Ryssland. Nike lämnar den ryska marknaden efter att ha pausat sin verksamhet i landet tidigare i år till följd av kriget i Ukraina. Det rapporterar TT. Sportjätten sällar sig därmed till en rad amerikanska bolag som valt att avsluta sin verksamhet i Ryssland, däribland McDonalds, Starbucks och HP. Nike har haft över 100 butiker i landet, men Ryssland och Ukraina står för mindre än 1 procent av Nikes totala försäljning. "Vår prioritet är att säkerställa att våra anställda får det stöd de behöver medan vi stänger ner verksamheten de kommande månaderna," skriver företaget i ett pressmeddelande. Omni 220623.

Överstelöjtnanten: Man vinner inga krig genom att bara försvara. Man vinner inga krig genom att enbart försvara. Det menar överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Men en förstärkning av offensiven där de ryska styrkorna är som svagast skulle kunna bidra med framgångar för Ukraina. "Det skulle skapa ett momentum och ett större intresse i väst," säger han i Aktuellt. Genom att ta tillbaka Cherson och att stoppa vattentillförseln till de delar av Ukraina där ryska styrkor är som svagast skulle förändra dynamiken i kriget. Militära framgångar i de södra delarna av landet skulle skapa problem för ryssarna och tvinga dem att fundera på hur de ska prioritera sina styrkor, menar Joakim Paasikivi. Han anser att Ukraina står inför ett strategiskt vägval och att förändring krävs här och nu. "Fram emot höstkanten finns det en risk för splittring i väst," säger han och menar att västvärlden successivt kan tappa intresse för kriget. "Det ser vi redan med ett oklart parlamentariskt läge i Frankrike och det finns sådana tecken i USA också. Uppslutningen är fortfarande stark men Boris Johnson sitter löst, han är en av de starkaste förespråkarna för stöd. Det är en osäker situation på sikt," säger han. Hör mer från Joakim Paasikivi om krigets utveckling i klippet. svt 220623.

Ukrainska styrkor beordras att lämna Sievjerodonetsk. Ukrainska styrkor kommer att retirera från nyckelstaden Sievjerodonetsk efter veckor av hårda strider i staden. Det uppger den regionala guvernören Serhij Hajdaj enligt AFP. "Att vara kvar i positioner som outtröttligt bombarderats i månader är inte vettigt", skriver han. Enligt Hajdaj har staden, som beskrivits som en viktig stad för Ryssland i kriget om Donbasregionen i östra Ukraina, "nästan förvandlats till spillror". Omni 220624.

Taiwanesisk general åtalas för spioneri för Kina. En pensionerad taiwanesisk general och en annan officer åtalas för att ha utvecklat ett kinesiskt spionnätverk i Taiwan. Det uppger åklagare enligt AFP. Generalen Chieng och löjtnanten Wei anklagas för att ha hjälpt en person från Hongkong som jobbar för en organisation i Guangdong, med direkt koppling till den kinesiska militären. Kina och Taiwan har spionerat på varandra sedan det kinesiska inbördeskrigets slut 1949. 2011 dömdes en taiwanesisk underrättelsegeneral till livstids fängelse för kinesiskt spioneri. De båda personerna ska ha försökt rekrytera flera veteraner. Omni 220624.

Kreml: Ukrainas EU-väg en "inhemsk" angelägenhet. Kreml ser Ukrainas EU-kandidatskap som en "inhemsk" angelägenhet för den europeiska unionen. Det säger talespersonen Dmitrij Peskov efter gårdagens besked från EU-ledarna, enligt AFP. Apropå Moskvas relationer med EU-länderna säger Peskov att det vore "mycket svårt att försämra dem ytterligare". Enligt Peskov viktigt att processerna inte "skapar mer problem". Historiskt EU-ja för Ukraina och Moldavien. Omni 220624.

Rysktillsatt ledare dödad i explosion i Cherson. En högt uppsatt ledare i det rysktillsatta styret i Cherson har dödats i en explosion under fredagen. Det uppger en talesperson för Reuters. Dmitrij Savlutjenko var bland annat ansvarig för familj- och sportfrågor i regionen, och uppges ha dödats av en bomb. Cherson ockuperades redan under den första veckan av den ryska invasionen, och en stor del av den lokala befolkningen har flytt. Under den första tiden hölls regelbundna demonstrationer i staden, som sedan slogs ner. Tidigare i veckan uppgav ukrainsk militär att en man dödat två ryska soldater i staden. Moskva har sagt att alla som föds i Cherson ges ryskt pass. Flera vittnesmål om tortyr från personer som flytt Cherson. Omni 220624.

"Växande oro" hos IAEA - svårt läge i Zaporizjzja. FN:s atomenergiorgan IAEA uttrycker "växande oro" över situationen för den ukrainska personalen vid kärnkraftverket i Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. Kärnkraftverket, som är Europas största, ockuperas av ryska styrkor. I ett uttalande säger IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi att situationen är ohållbar och att den ukrainska personalen arbetar under extremt svåra förhållanden. IAEA kräver att få besöka kärnkraftverket så snart som möjligt. Två reaktorer är för närvarande i bruk. Ryska styrkor fortsätter att rycka fram i östra Ukraina. Omni 220625.

USA dubblerar mängden raketartilleri till Ukraina. USA skickar ytterligare en leverans av raketartillerisystemet Himars till Ukraina, rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till sajten Defense One. Sedan tidigare har det varit känt att USA skulle skicka fyra system. Det nya beslutet innebär lika många till och paketet uppges vara värt 450 miljoner dollar. Enligt AP tränas nu fler ukrainska styrkor utanför landet i hur de ska använda raketartillerisystemet. De väntas vara tillbaka i Ukraina och vara redo att använda vapnen i mitten av juli. Ryssland har flera gånger uppgett att man har anfallit vapenleveranser från väst men en företrädare för amerikanska militären säger att det inte finns några belägg för att detta ska ha skett, skriver nyhetsbyrån. Skickar även fler haubitsar och patrullbåtar. Kan lossas från transportflygplan och är mobila eftersom de är monterade på lastbilar. Ukraina har efterfrågat fler och tyngre vapen från väst. Krigsforskare: Detta gör skillnad för Ukraina. Omni 220625.

Ukraina: Ryska robotar har skjutits över hela landet. Ukraina har utsatts för en stor mängd ryska robotanfall under lördagen. En militäranläggning nära polska gränsen träffades av sex robotar som skjutits från Svarta havet. Det uppger Lvivs guvernör Maxim Kozytskij enligt Reuters. I Sievjerodonetsk i östra Ukraina har kemifabriken Azot där hundratals civila sökt skydd träffats, uppger guvernören Serhij Hajdaj. Även i Mylokajiv i södra Ukraina har angrepp skett. Enligt borgmästaren har fem kryssningsrobotar slagit ner i staden och dess närliggande områden under lördagen. I dagarna tonade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba ner betydelsen av territoriella förluster i öst. "Putin ville ockupera Donbas till 9 maj. Fortfarande, 24 juni, är vi där och slåss, "sa han till italienska Corriere della Sera inför helgen. Omni 220625.

"Beskjutning från Belarus direkt kopplad till Kreml." Den ukrainska regionen Tjernihiv har utsatts för "massiv beskjutning" från Belarus, uppger den ukrainska armén enligt AFP. Nyhetsbyrån skriver att Belarus har hjälpt Ryssland med logistik sedan Kreml inledde invasionen i februari, men att landet inte är en officiell part i konflikten. "Dagens anfall är direkt kopplat till Kremls försök att dra in Belarus som medkrigförande", skriver militären. Anfallen skedde inför ett planerat möte mellan Rysslands president Vladimir Putin och hans belarusiska allierade Aleksandr Lukasjenko i Sankt Petersburg i dag. 20 raketer ska ha träffat staden Desna i norra Tjernihiv. Enligt det brittiska försvarsdepartementet har Ryssland förflyttat flera ryska generaler ur Ukraina. Omni 220625.

Ukraina: Sievjerodonetsk är under rysk kontroll. Staden Sievjerodonetsk har fallit och är numera helt under rysk ockupation. Det meddelar stadens borgmästare Oleksandr Strjuk enligt nyhetsbyrån Reuters. Under midsommaraftonen beordrades de ukrainska styrkorna att retirera från den hårt angripna staden och i stället fokusera på att försvara tvillingstaden Lysytjank. Ett stort antal människor som sökt skydd i kemikaliefabriken Azot har nu börjat evakueras, enligt Strjuk. "Det här människorna har tillbringat nästan tre månader av sina liv i källare och i skyddsrum. Det är tufft emotionellt och fysiskt," säger han. Ryssland uppger att man nu attackerar Lysytjank. Ryssland uppger att 800 civila evakuerats. Omni 220625.

Nya sanktioner mot Ryssland: Inget guld till USA och Europa. G7-länderna har kommit överens om nya sanktioner mot Ryssland i form av ett förbud mot guldimport från landet. Beslutet kommer att presenteras under toppmötet som inleds på söndagen, uppger källor för Bloomberg. Ryssland bryter ihop med Kina och Australien mest guld i världen och befintliga sanktioner har redan i princip stängt ner de europeiska och amerikanska marknaderna för landet. Men det nya beslutet kommer att helt kapa banden mellan den ryska industrin och världens två största handelsplatser: New York och London. Ryssland exporterade guld för 15 miljarder dollar till London i fjol. Enligt Vita huset står ryskt guld för fem procent av all guldexport i världen. Omni 220625.

Fem skadade i Kyiv: "Försök att skrämmas inför möte." Under morgonen har Ukrainas huvudstad Kyiv beskjutits med ryska raketer, och bland annat ska ett nio våningar högt bostadshus ha förstörts. Det rapporterar AFP. "Ambulans och räddningspersonal skickades till platsen. Mer detaljerad information kommer senare", skriver borgmästaren Vitalij Klytjko på Telegram. Han tillägger att räddningsarbete pågår, och att två byggnader evakueras. Fem personer har skadats, uppger polischefen Ihor Klymenko. Fler kan vara fast under rasmassorna, skriver Klytjko enligt Kyiv Independent. Han menar att attacken är ett ryskt försök att skrämma upp ukrainarna inför Natomötet i Madrid. De första explosionerna inträffade vid 05.30 svensk tid. Senare under förmiddagen kom rapporterar om nya explosioner i utkanten av Kyiv, och även i Tjerkasij i centrala Ukraina, skriver Reuters. Enligt Kyiv Independent började stadens sirener att tjuta i samband med händelsen. Enligt uppgifter hördes tre explosioner. Explosionerna orsakade en brand och ett askmoln. Inträffade i stadsdelen Sjevtjenkivskij. Polischefen uppger att fem personer bekräftats skadade. Reuters reporter på plats vittnar om ytterligare explosioner. Omni 220626. Kommentar: Ryssland bedriver statsterrorism.
Ryssland: Vi har beskjutit flera ukrainska mål. Den ryska armén har under dagen beskjutit flera ukrainska armébaser i Tjernihiv, Zjytomyr och Lviv. Det uppger det ryska försvarsdepartementet för ryska statliga medier, enligt Reuters. Under morgonen och förmiddagen har Kyivs borgmästare uppgett att Ryssland utfört en rad attacker mot huvudstaden. Flera personer har skadats och byggnader har förstörts, skriver AP. Enligt preliminära data ska 14 raketer ha avfyrats not Kyiv, säger en talesperson för det ukrainska flygvapnet. Uttalandet görs i statliga ryska medier. Guvernören i Luhansk har uppgett att Ryssland utfört flera attacker även där. Omni 220626.
Biden om nya attackerna mot Kyiv: "Barbarism". USA:s president Joe Biden kallar Rysslands senaste attacker mot Ukrainas huvudstad Kyiv för "barbarism", skriver AFP. "Det är mer av deras barbarism," säger Biden i samband med G7-mötet. Attackerna som inträffade på söndagsmorgonen var Rysslands första mot Kyiv-regionen på tre veckor. Biden har tidigare kallar den ryske presidenten Vladimir Putin för en "slaktare" som försöker begå folkmord i Ukraina. USA:s presidents uttalande kommer under G7-mötet i Tyskland. Omni 220626.

Kärnvapenkompatibla raketer skickas till Belarus. Ryssland kommer att skicka raketer som kan bestyckas med kärnvapen till Belarus. Det säger president Vladimir Putin i statlig tv i samband med ett möte med sin belarusiske motsvarighet Alexandr Lukasjenko under lördagen, rapporterar The Guardian. Raketerna, av typen Iskander-M, kommer att skickas i både "konventionella och kärnvarianter", säger Putin. Putin och Lukasjenko möttes i St Petersburg. Omni 220626.

Norge har importerat rysk torsk för en miljard kronor. Sedan Ryssland inledde invasionen av Ukraina har Norge importerat rysk torsk för motsvarande 1 017 200 000 svenska kronor, skriver E24 med hänvisning till statistik från Norges råfisklag. Det är ett sätt att finansiera det ryska kriget, och måste därför avbrytas, säger Tamara Hurianova, som flytt till Norge från Ukraina. "Varje bidrag till den ryska ekonomin kostar liv," säger hon. Norges fiskeminister Bjørnar Skjæran säger dock att den norska staten inte kan stoppa ryska fartyg från att leverera torsk, eftersom de inte omfattas av några sanktioner. Flera ukrainska flyktingar har vädjat till den norska staten att stoppa importen. Tidigare under dagen införde G7-länderna sanktioner mot ryskt guld. Ukraina vill att EU inför ett embargo mot rysk gas. Omni 220626. Kommentar: Nästa sanktionsbeslut deån EU måste bli mot rysk torsk.

Rysk default markerar ett "dramatiskt ögonblick". Ryssland är bara timmar ifrån sina första inställda utländska betalningar på ett århundrade, vilket markerar ett "dramatiskt ögonblick" i sanktionerna mot Kreml sedan invasionen av Ukraina, skriver Bloomberg. En respitperiod av missade obligationsbetalningar, som gäller omkring 100 miljoner dollar, går ut söndag kväll. Om investerare inte får sina pengar kommer Ryssland att hamna i default, en etikett på stater eller företag som är konkursmässiga. "En anmälan om default är en symbolisk händelse," säger Takahide Kiuchi, ekonom vid Nomura Research Institute. Redan nu kan Ryssland inte låna från de flesta länder. Landet närmade sig en liknande situation tidigare i våras, men lyckades då klara betalningarna i sista stund. Ryssland hamnade senast i default 1918. Ryska finansministern kallar default-hotet för "fars". Omni 220626.
Ryssland kunde inte betala utlandsskulden - första gången på ett århundrade. Ryssland kunde inte betala räntorna på landets utlandsskulder i tid för första gången sedan 1918, rapporterar Bloomberg. Det rörde sig om en respitperiod av missade obligationsbetalningar, som gällde omkring 100 miljoner dollar, som gick ut söndag kväll. Anledningen till den uteblivna betalningen är sanktionerna som införts mot landet sedan invasionen av Ukraina. Att landet nu hamnar i default, en etikett på stater eller företag som är konkursmässiga, är i nuläget mer symboliskt, skriver Bloomberg. Detta eftersom Ryssland redan brottas med en tvåsiffrig inflation och den värsta ekonomiska nedgången på år. Landets finansminister Anton Siluanov beskrev i torsdags situationen som en "fars". Finansministern: "Alla förstår att det här inte alls är en konkurs." Nu ligger fokus på vad investerarna kommer att göra härnäst. Det ses som en svidande prestigeförlust för Vladimir Putin och Ryssland. Omni 220627.
Rysslands svar: Betalningen har fastnat hos mellanhand. Ryssland säger att de överfört pengar till mellanhanden Euroclear där de har fastnat, rapporterar Bloomberg. Men Euroclear har inte, enligt BBC, meddelat att någon betalning är blockerad. Det är första gången sedan 1918 som Ryssland inte klarat av att betala räntor på sina utlandsskulder. Senast landet var nära var 1998 under Boris Jeltsins tid. Då utlöste situationen en finanskris. Omni 220627.
Rysslands bankrutt kan leda till beslag utomlands. Den ryska statskonkursen beskrivs på flera håll som "symbolisk" och det är i nuläget inte uppenbart vad den kommer att leda till. En konsekvens är att det blir svårare för landet att låna pengar på den internationella finansmarknaden. Det behovet är litet i dag men kan bli större om energipriserna skulle vända nedåt, skriver Wall Street Journal. Ytterligare en möjlig följdverkning är att de parter som Ryssland är skyldiga pengar kan försöka beslagta rysk egendom utomlands, på ett liknande sätt som hände efter konkurserna i Argentina 2013 och Venezuela 2017. Fondförvaltaren Paul McNamara spår ingen hård ekonomisk smäll för Ryssland och återkommer i en kommentar till Financial Times till symbolvärdet. "Jag tycker att det är en intressant demonstration av vad amerikanerna kan göra om de känner för det," säger han. Omni 220627.

FN: Kriget riskerar öka drogproduktionen i Ukraina. Kriget i Ukraina kan leda till en ökad produktion av narkotika, varnar FN i en ny rapport enligt AFP. Tidigare erfarenheter visar på att konfliktområdet ofta fungerar som en sorts ”magneter” för framställning av syntetiska droger. Detta kan förvärras när konfliktzonen ligger nära konsumentmarknaden, konstaterar FN. Enligt FN:s kontor för bekämpning av narkotika och kriminalitet stängdes 17 amfetaminlaboratorier ner i landet 2017, bara tre år senare hade samma siffra ökat till 79 nedstängda laboratorier. I nuläget finns det indikationer på att droghandeln från Ukraina minskat sedan årsskiftet. UNDOC-experten: "Polisen går inte runt och stänger ner laboratorier i konfliktområden." Omni 220627.

G7: Vi lovar att stödja Ukraina på obestämd tid. G7-länderna utlovar stöd på obestämd tid till Ukraina för landets försvar mot Rysslands invasion. Det framgår av ett utkast från helgens toppmöte i Tyskland, skriver Bloomberg. Flera medlemmar i alliansen, däribland Tyskland och Frankrike, uppges vara oroade över att kriget drar ut på tiden och öppna för idén om en förhandlad vapenvila. G7-ledarna överväger också möjligheten att använda intäkter från tullar på import från Ryssland för att stödja Ukraina, enligt dokumentet. Formuleringen är viktig eftersom medlemmarna i alliansen är oroade över att kriget drar ut på tiden och vissa, inklusive Tyskland och Frankrike, har antytt att de kan vara mer öppna för idén om en förhandlad vapenvila. G-7 har också diskuterat hur länderna ska tackla den ökande globala inflationen. "Vi kommer att fortsätta att ge ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd." Omni 220627. Kommentar: Hur ska man kunna förhandla om en vapenvila med en stat som inte vill ha vapenvila utan kriga tlls den siste ukrainaren är död?
Zelenskyj vädjar: Gör ert yttersta för krigsslut i år. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar på G7-mötet världens ledare att göra sitt yttersta för att få ett slut på Rysslands invasion av Ukraina innan årets slut, säger en källa till AFP. I sitt tal, som skedde via videolänk och bakom stängda dörrar, sa presidenten att sanktionstrycket inte bör minska och att situationen bara blir svårare och svårare för Ukrainas soldater. G7-ledarna meddelar i sin tur att de står Ukraina bi "så länge som det krävs". Omni 220627.
G7-ledarna på toppmöte: Orubbligt stöd till Ukraina. G7-ledarna bekräftar sitt ”orubbliga stöd” till Ukraina efter att president Volodymyr Zelenskyj talat inför dem, skriver Sky News. Ledarna tillägger att de kommer att fortsätta ge ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd så länge det krävs. Dessutom uttrycker de en "djup oro" över Rysslands planer på att leverera raketer som kan bestyckas med kärnvapen till Belarus kommande månader, skriver AFP. "Vi uppmanar Ryssland att uppträda ansvarsfullt och utöva återhållsamhet", säger ledarna i ett gemensamt uttalande. G7 uttrycker oro över Rysslands beslut om att skicka vapen till Belarus. Omni 220627.

Nato: Förstärker i Baltikum efter Estlands larm. Estlands premiärminister, Kaja Kallas, uttryckte i förra veckan tvivel ifall försvarsalliansen Nato skulle finnas där om Baltikum blev angripet. I en intervju med Financial Times, försäkrar nu Jens Stoltenberg att Estland inte behöver oroa sig. "Vi har skyddat länderna som angränsar till Ryssland i decennier, genom att anpassa vår närvaro i förhållande till situationen. Vi har gjort det förr och kommer göra det igen," säger han. Enligt Stoltenberg kommer Nato nu att se över sin insats i Baltikum och förstärka den militära närvaron ytterligare. Nato har i dag 8 000 soldater posterade i Baltikum. Kallas: Risk att vår historia och kultur förstörs. Omni 220627.
Nato ska öka sina stridsklara trupper till 300 000. Natos stridsberedda styrkor ska ökas från 40 000 till över 300 000. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens inför veckans toppmöte. "Vi anser att Ryssland är det allvarligaste om mest direkta hotet mot vår säkerhet," säger han. På presskonferensen berättar Stoltenberg om vad som ska diskuteras på toppmötet. Bland annat ska Nato stärkas på alla fronter, säger Stoltenberg och tillägger att Nato särskilt kommer fortsätta öka sin närvaro i östra Europa. Han säger dessutom att Natotoppmötet kommer, utöver Sverige och Finlands ansökningar, där det pågår intensifierade samtal, också diskutera "hot från söder" som terrorism. Men även klimatförändringar, och situationen i Ukraina ska diskuteras. Omni 220627.

Expert: Fördel Ryssland i kriget i Ukraina. Ryska styrkor väntas kämpa för att behålla övertaget i området kring Sievjerodonetsk och tvillingstaden Lysytjansk, enligt brittiska underrättelseuppgifter. I och med framryckningen vänder förutsättningarna nu till Rysslands fördel, enligt den tidigare arméofficeren sir Richard Barrons. "Ryssland är medvetet om att det sitter på nära än en fjärdedel av Ukrainas landmassa," säger han i Sky News. Men framgångarna har ett pris. Enligt ukrainska uppgifter har 35 000 ryska soldater dött i kriget, Ryssland fortsätter att förlita sig på frivilliga förstärkningar, allt för att undvika en generell mobilisering, enligt bedömare. På G7-mötet i Tyskland i dag efterlyste Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, återigen mer vapen. Bland annat luftförsvarsvapen, som USA inom kort väntas bistå med, enligt tidigare medierapportering. Tidigare arméofficer: "Ryssland vet att Ukraina inte har kraften att slänga ut dem." Omni 220627.

EU-länderna eniga om att lagra gas inför vintern. EU-ländernas energiministrar enades på måndagen om krav på lagring av naturgas för vintern och följande år. Det skriver Direkt. Syftet är att förbereda EU på att Ryssland helt eller delvis stryper gasleveranserna till Europa. "Gasleveranserna från Ryssland till EU är nu hälften så stora som de var vid samma tid i fjol. De kan minska ännu mer", sa EU:s energikommissionär Kadri Simson till journalister före mötet. Förordningen som energiministrarna godkände föreskriver att de underjordiska lagren på EU-ländernas territorium ska fyllas till minst 80 procent för den kommande vintern. Energikommissionären: "Ryssland har valt en utpressningstaktik." FT: Ryska gaskrisen sätter den europeiska solidariteten på prov. Omni 220627.

Cyberattack rysk hämnd för litauiskt passerförbud. En rysk hackergrupp tar på sig en cyberattack mot Litauen som hämnd för att landet inte har släppt igenom transporter till den ryska exklaven Kaliningrad, rapporterar Reuters. "Målen är främst statliga myndigheter, transportmyndigheter och mediesajter," säger vice försvarsminister Margiris Abukevicius till Reuters. Attackerna ska även ha slagit ut det säkra myndighetsnätverket, som fortsätter ligga nere. Den ryska hackergruppen Killnet har tagit på sig den så kallade ddos-attacken och hotar fortsätta med den tills Litauen lyfter transportblockaden. Den måste landet tillämpa på grund av EU:s sanktioner mot Ryssland. Både privata och statliga sidor är mål för attacken. Skattemyndigheten tvingas avbryta arbetet efter cyberattack. Killnet hotade med attacken redan i fredags. En ddos-attack är ett målinriktat ingrepp av många kapade och fjärrstyrda datorer. Omni 220627.

Stor ökning av asylsökande ryssar i Sverige. Antalet ryska medborgare som söker asyl i Sverige har ökat betydligt sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar Migrationsverkets siffror enligt DN. Hittills i år har 396 ryssar sökt asyl, enligt myndighetens preliminära statistik. Siffran för hela 2018 - ett jämförbart år före pandemin - var 419. "Mycket tyder på att politisk förföljelse i Ryssland har ökat i samband med kriget," säger Mårten Löfberg vid den rådgivande organisationen Asylrättscentrum. Migrationsverkets inställning är att situationen i Ryssland i dagsläget inte är något allmängiltigt asylskäl. Observatörer larmar om inskränkta rättigheter. Ryska Maria tog sig till Timrå: Kan inte protestera mot kriget. Omni 220627.

Ny studie: Första covidfallet arbetade på marknaden i Wuhan. En försäljare på Huanan-marknaden i Wuhan var den första som blev inlagd på sjukhus med covid-19, visar nu en ny genomgång av vad som egentligen hände i Wuhan i december 2019. Forskare pekar återigen ut Huanan-marknaden i Wuhan som pandemins startpunkt. Spela videon för att se varför mårdhundar misstänks. Huanan-marknaden pekades tidigt ut som källa men efter att man hittat flera fall som inte hade någon relation till marknaden började forskare leta efter andra förklaringar. Nu har evolutionsbiologen Michael Worobey vid University of Arizona gjort en sammanställning över kunskapsläget om vad som egentligen hände i Wuhan i december 2019. Han fann att det är flera faktorer som gör att man åter bör fokusera på marknaden. "Jag tycker han har gjort en fin genomgång av de första 174 sjukdomsfallen som blev inlagda på sjukhus i december 2019," säger Åke Lundkvist som är professor i virologi vid Uppsala universitet. 44 procent av dem som blev inlagda på sjukhus i december för vad som sen skulle visa sig vara covid-19 hade någon slags relation till marknaden. Antingen hade de själva varit där eller träffat någon som varit där. Enligt WHO:s rapport från tidigare i år var den allra första som lades in på sjukhus en 41-årig revisor som rapporterades ha insjuknat den 8 december. Han bodde tre mil från marknaden och hade aldrig varit där vilket togs som intäkt för att det första smittotillfället inte kan ha varit på marknaden. Men Michael Worobey kan nu visa att WHO har fel. Enligt journalen framgår att mannen själv tror att han fick covid-19 symtom först den 16 december. Misstaget har uppstått på grund av att han den 8 december fick feber. Men nu visar det sig att febern inte berodde på covid-19 utan en infekterad tand. Han uppsökte tandläkare för att få tanden bortopererad. Själv tror han att han blev smittad hos tandläkaren eller i tunnelbanan. Han färdades norr om marknaden strax innan han blev sjuk i covid-19, och då vet man att flera arbetare vid marknaden hade rapporterats sjuka. Den 22 december läggs mannen in på sjukhus. I somras publicerades en studie i Scientific reports som har gått igenom alla djur som såldes på marknaderna i Wuhan mellan maj 2017 och november 2019. Studien visar att det såldes olika djurarter som man idag vet är mottagliga för sars-cov2 infektion. Ett av djuren som förvarades i trånga burar på marknaden var mårdhundar. "De allra tidigaste fallen som blev sjuka i Wuhan hade kopplingar till speciellt den västra delen av Huanan marknaden, och det var där mårdhundar hölls i burar," skriver Michael Worobey i sin artikel i Science. En annan faktor som stärker att viruset kommer från en grupp av djur är att man nu vet att det fanns två varianter av sars-cov2 redan bland de första som insjuknade. "När man har studerat arvsmassan på de allra första virusen kan man se att de är så pass olika att de kan kallas kluster A och kluster B. Det betyder att viruset har överförts från djur till människa vid minst två separata tillfällen," säger Åke Lundkvist. Det innebär att djuren skulle ha kunnat smitta varandra på marknaden och därefter har två eller flera individer spridit viruset vidare till människor. "Jag tycker att den här sammanställningen i Science stärker teorin att viruset ursprungligen kommer från fladdermöss som i sin tur smittade ett så kallat mellanvärddjur som i sin tur smittade människor," säger Åke Lundkvist. För att kunna slå fast att det verkligen är mårdhundar som spred viruset till människor måste man kunna bevisa att något av djuren var infekterat. Den 1 januari stängdes marknaden och alla djuren avlivades. Det är fortfarande okänt om det gjordes provtagning av djuren eller om några av djuren frystes in för framtida provtagning.
Teorin om hur pandemin började. Redan i slutet av december 2019, stod den så kallade Huanan-marknaden som ligger mitt i centrala Wuhan i fokus. Många av de första som insjuknade och blev inlagda på sjukhus hade varit på marknaden eller träffat någon som hade varit där. Marknaden var en så kallad "wet market" där vilda djur och djur från uppfödningar förvarades i små burar tätt intill varandra. Sedan länge har man känt till att sådan djurhållning är rena eldoradot för nya virus som får möjlighet att hoppa mellan olika arter. Den 1 januari stängdes marknaden, djuren avlivades och platsen steriliserades. Men efter en tid föreföll Huanan-marknaden allt mer osannolik. Många av de tidigt insjuknade visade sig inte ha någon relation till marknaden. Dessutom visade det sig att den allra första registrerade fallet befann sig tre mil från marknaden och kunde alltså inte ha blivit smittad där. Nya teorier fick då näring. En teori som har fått stor spridning är att viruset hade läckt från ett laboratorium i närheten av marknaden, eller kanske till och med var tillverkat där. svt 211120.
Forskare överens: Pandemin började på Wuhanmarknaden. Hur och var coronapandemin fick sin början har varit föremål för spekulationer och ett intensivt detektivarbete. Men nu slår två forskarstudier, publicerade i tidskriften Science, fast att det faktiskt var där som viruset överfördes från djur till människa. Fem stånd som sålde levande djur pekas ut. Studierna publicerades i redan i februari men har nu granskats av andra forskare. Den ena har använt sig av en stor mängd geografisk data, den andra av en medicinsk metod. Men de kommer båda fram till samma slutsats – Wuhanmarknaden var där allt började.På marknanden såldes levande vilda djur. Troligen bar dessa på viruset, enligt studierna. Djuren bodde trångt och kunde enkelt överföra viruset till varandra, sedan till människor som jobbade där, vilka i sin tur förde viruset ut i samhället. Fem stånd på marknadens västra sida pekas ut. Forskarna går inte in på vilka djur det kan ha handlat om. Professor Kristian Andersen, en av studiernas medförfattare, säger till CNN att han tidigare var övertygad om teorin att viruset härstammat från ett laboratorium, men berättar att han nu ändrat åsikt. "Jag var övertygad om labbläckan fram tills det att vi dök ner i detta noggrant. Baserat på data och analyser jag har gjort under det senaste decenniet på många andra virus har jag övertygat mig själv om att datan faktiskt pekar på den här marknaden," säger han. Uppfattningen delas av medförfattaren Michael Worobey vid University of Arizona. "Det är på riktigt. Det är helt enkelt inte troligt att viruset introducerades på något annat sätt än via handeln med vilda djur," säger han till CNN. svt 220727.

Medvedev: Robotar "på tröskeln" om Sverige och Finland går med i Nato. Om Sverige och Finland blir medlemmar i Nato kommer Ryssland att stärka sina gränser och vara "redo för repressalier". Det sa expresidenten och nuvarande ordföranden för Rysslands säkerhetsråd Dmitrij Medvedev till nyhetssajten Argumenty i Fakty på måndagen, enligt Reuters. Han specificerade att Ryssland skulle kunna installera Iskanderrobotar "på tröskeln" till Sverige och Finland. Medvedev sa också att ett intrång på Krimhalvön av en Natomedlem skulle innebära en krigsförklaring mot Ryssland, vilket skulle kunna leda till ett "tredje världskrig". Omni 220628. Kommentar: Robotarna står säkert redan på tröskeln även om Sverige och Finland inte går med i Nato. Ryssland har olagligt annekterat Krim.

Ilska i Kina inför toppmöte - nämns i Natos plan. Kina kommer nämnas och tas upp i den strategiska tioårsplan som Natoländerna ska anta på toppmötet. Den kinesiska militärmakten har utökat sin räckvidd både i Stilla havet och i andra områden som Afrika. "Vi kommer diskutera de utmaningar som Peking utgör mot vår säkerhet, våra intressen och värderingar," sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff i går. Spänningarna har resulterat i ett hårt tonläge från Peking. I Kina målas Nato upp som en föråldrad, splittrad och försvagad organisation. "Asien och Stillahavsregionen ligger inte inom Nordatlanten. Länder och folk i Asien och Stillahavsregionen är starkt emot alla ord och gärningar som skapar militära block och provocerar fram separatism och konfrontation," sa kinesiska utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin tidigare. Kina är upprörda över att Japan och Sydkorea bjutits in till mötet. Natomötet ska diskutera Ryssland och Kinas agerande i Afrika. Nato kommer ta upp riskerna med Kina - men vill inte säga att de är ett hot än. Omni 220628.
Kinas svar till Stoltenberg: Nato har blod på händerna. Kina utgör en utmaning för den globala stabiliteten, uttalade Nato på onsdagen. På torsdagen kom svaret från öst, uppger AP och AFP: "[Natos] händer är befläckade med blod från världens folk," säger Zhao Lijian, talesperson för det kinesiska utrikesministeriet. Kina anklagar Nato för att "uppsåtligt attackera och baktala landet". "Vi vill varna Nato att det är helt meningslöst att hypa upp det så kallade Kina-hotet." Bakgrunden är Natos generalsekreterare Jens Stoltenbergs uttalande om Kinas roll i konflikten med Ryssland. "Kina är inte vår motståndare, men vi måste se klart på de allvarliga utmaningar landet representerar," sa han på onsdagen. Han kritiserade bland annat Kina för att undergräva den internationella ordningen och för att knyta nära band med Ryssland. Omni 220630.

Ryska hackare opererade från server i Sverige. En rysk hackergrupp har använt sig av en server placerad i Sverige för att begå tusentals it-attacker över hela världen, skriver Dagens industri. Gruppen går under benämningen TA505/FIN11 och utför attacker mot privatpersoner, företag och myndigheter. Vid en razzia förra året belagtogs en fysisk server som varit värd åt ett hundratal virtuella servrar, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande. Tingsrätten har nu beslutat att servern ska förverkas, det vill säga att den inte ska lämnas tillbaka. På den beslagtagna servern fanns också barnporr. Mellan 25 000 och 30 000 kan ha drabbats. Omni 220628.

Spanien till Natomötet: Ta legosoldaterna på allvar. Utöver kriget i Ukraina ska ett antal andra punkter behandlas under Natos toppmöte i Madrid. Spanien säger att de under mötet vill fokusera mer på hur ryska legosoldater från den privata Wagnergruppen får ett allt stadigare fotfäste i Afrika, skriver Reuters. Flera europeiska länder som Spanien, Italien, Portugal, Storbritannien och Frankrike försöker nu få frågan på bordet. De anser att Nato behöver flytta mer av sin uppmärksamhet åt söder. Länderna varnar för att Wagnergruppen försöker och har delvis lyckats fylla det tomrum som de gamla kolonialmakterna lämnat efter sig i bland annat Mali, Libyen och Sudan. "Om sådana som Wagner får den kontroll de vill ha i länder som Libyen eller som vi redan ser att de har i Mali, tro inte att Spanien kommer vara oberörda av det," sa Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace under ett tal i Madrid förra månaden. Spanien anser att Nato behöver hålla ett öga på sin södra front. Italiens Natoambassadör: "I vår närhet ligger Afrika och Ryssland är där." Kina och Rysslands närvaro i Afrika ökar. USA: Fokus just nu är på östfronten. Omni 220628.

Vrede efter attacken mot köpcentret: "Barbari." FN och företrädare för flera västländer reagerar med ilska och bestörtning på måndagens ryska robotattack mot ett ukrainskt köpcenter. Storbritanniens premiärminister säger att attacken visar på vidden av Putins "grymhet och barbari" och bedyrar att den enbart stärker G7-ländernas stöd till Ukraina, enligt Reuters. Även FN:s talesperson Stéphane Dujarric fördömer dådet. "Det är bedrövligt. Civil infrastruktur och civila ska aldrig bli måltavlor." I ett Twitterinlägg kallar USA:s utrikesminister Antony Blinken attacken för "den senaste i en rad vidrigheter". Frankrikes utrikesdepartement uppger i ett uttalande att Ryssland "måste betala för dessa handlingar". G7-ledarna har också gått ut med ett gemensamt uttalande, där de kallar attacken ett krigsbrott. Minst 13 personer har dödats och 40 skadats. Johnson: Putin måste förstå att han inte åstadkommer någonting. Omni 220627. Kommentar: Det här var inte sista civila strukturen som bombades. Putin taktik nu är att jbomba just civila strukturer som köpcentra, skolor, sjukhus mm. Helt enligt Putins planläggning.
Överlevande i robotattack: "Det var ett helvete." Överlevande från robotattacken mot ett köpcenter i Krementjuk i centrala Ukraina i går beskriver händelsen som "ett helvete", enligt nyhetsbyrån Reuters. "Jag föll huvudstupa och träffades av splitter. Hela byggnaden kollapsade runt mig. När jag landade visste jag inte om jag var vid medvetande eller avsvimmad, berättar Ludmyla Mykhailets, som bröt sin arm och fick omfattande huvudskador. Det var sjätte gången sedan krigets start som staden bombats. Flyglarm varnade medborgarna kort innan explosionerna, några hann söka skydd i en källare, uppger Reuters. I natt vårdades 25 människor på stadens allmänna sjukhus, varav sex med livshotande tillstånd. Enligt en sammanställd lista saknas fortfarande minst 40 personer utöver de 18 som konstaterats döda, enligt Ukrainas åklagarmyndighet. Omni 220628.
Ryssland duckar ansvar för robotattack mot köpcenter. Världen fördömer den ryska robotattacken mot köpcentret i Krementjuk i Ukraina. Men i ryska statliga medier tillbakavisas det att landet har något med saken att göra, rapporterar Sveriges Radio. Dmitry Polyanskiy, en representant för Ryssland i FN, antyder via Twitter att attacken tvärtemot är en provokation av Ukraina. "Det är exakt vad regimen i Kyiv behöver för att behålla fokus på Ukraina inför Nato-toppmötet", skriver han i ett inlägg. Förutom roboten som slog ner i köpcentret ska en andra ha träffat en sporthall i staden. Attackerna jämförs i internationella medier som lika urskiljningslösa som de tidigare dåden mot en tågstation i Kramatorsk, där 59 dog, eller attacken mot teatern i Mariupol, med 600 civila dödsoffer. Ryska statliga medier: "En ukrainsk fejkad provokation." Omni 220628. Kommentar: Ryssland är lögnens högborg i dagens värld, tätt följt av Kina.
Ryska robotattacken tas upp av FN:s säkerhetsråd. FN:s säkerhetsråd kommer i dag hålla ett blixtinkallat möte med anledning av robotattacken i Krementjuk, uppger flera nyhetsbyråer. Medlemmarna i FN:s säkerhetsråd kommer att diskutera attacken mot köpcentret där minst 18 dog och 59 skadades. Mötet är sammankallat på ukrainsk begäran och är schemalagt att börja klockan 19, svensk tid. FN-diplomater: Vi kommer ha ett möte under tisdagen. Talesperson för FN fördömer attacken. Omni 220628.
G7: Attack mot köpcentrum ett krigsbrott. Dödssiffran stiger efter gårdagens ryska robotattack mot ett köpcentrum i Krementjuk i mellersta Ukraina. Minst 18 har hittats döda och närmare 60 har skadats. FN:s säkerhetsråd ska med anledning av dådet samlas för ett extrainsatt möte i New York. Under natten har ett intensivt räddningsarbete pågått vid köpcentrumet, som började brinna när den ryska roboten slog ner. 18 människor har bekräftats döda, enligt regionens guvernör Dmytro Lunin och 59 människor har skadats, säger Serhij Kruk vid landets räddningstjänst. "Räddningsarbetet pågår dygnet runt", skriver Serhij Kruk på Telegram tidigt på tisdagen. Attacken skedde när köpcentrumet var som mest välbesökt och 1 000 personer tros ha befunnit sig i byggnaden. "Jag vill ännu en gång betona: ignorera inte flyglarmen," skriver Kruk. Ryssland, som har en historia av att attackera civila mål som sjukhus, teatrar och tågstationer i Ukraina, förnekar skuld genom den ryske biträdande FN-ambassadören Dmitrij Poljanskij. Han hävdar på Twitter att händelsen är en "ukrainsk provokation". Angreppet fördöms av såväl USA som övriga G7-länder. De samlade G7-ledande kallar i ett uttalande attacken för "avskyvärd": "Urskillningslösa attacker på oskyldiga civila utgör ett krigsbrott," skriver stormakternas ledare. Ukraina vädjade på måndagskvällen om ett krismöte i FN, något som beviljats genom ett extrainsatt möte med säkerhetsrådet i New York. FN-talespersonen Stéphane Dujarric säger att fastän antalet dödade inte ännu bekräftats så är "en attack mot ett köpcentrum bedrövligt, oavsett antal (dödsoffer)".
Ryssland: Tusen personer lika med folktomt! Missilattack mot vapendepå orsakade galleriabrand, enligt Ryssland. Ryssland kommenterar nu attacken mot ett köpcentrum i Krementjuk, som hittills har krävt minst 18 människoliv. Landets försvarsdepartement säger på tisdagen att armén avfyrade missiler mot en vapendepå i staden och att en explosion av ammunition orsakade en brand i den närligggande gallerian, rapporterar Reuters. Ryssland uppger vidare att de träffade ett legitimt militärt mål i staden och att köpcentrat var folktomt. Uppgifterna motsägs dock av det det höga antalet rapporterat döda och skadade till följd av attacken, som har fördömts världen över. Enligt Ukrainas president Volodmyr Zelenskyj befann sig omkring 1 000 människor inne i gallerian när ryska missilier träffade byggnaden.
"Ryssland galna terrorister - har ingen plats på jorden." Ryssland måste tas upp på listan över länder som stöttar terrorism, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt AFP. Detta efter att minst 20 personer dödats i ett robotangrepp mot ett köpcentrum i Krementjuk. Omvärlden "kan och måste stoppa Rysslands terrorism", säger han. "Endast totalt galna terrorister, som inte borde ha någon plats på jorden, kan använda robotar mot civila mål." Frankrikes president Emmanuel Macron kommenterade kort efter Zelenskyjs utspel att Frankrike inte kommer att klassa Ryssland som det. Omni 220628.
Krigsbrottsjurister säkrar bevis i Krementjuk. Dagen efter Rysslands raketattack mot ett köpcentrum i den ukrainska staden Krementjuk är ett internationellt juristteam på plats, rapporterar Reuters. "Spontant ser det ut som ett krigsbrott. Det ser ut som en avsiktlig attack på ett civilt mål," säger den brittiske juristen Wayne Jordash till Reuters vid sidan av de förkolnade resterna av köpcentret. Ryssland har påstått att det man beskjutit var ett militärt mål. Den ukrainska chefsåklagaren Iryna Venediktova kallar attacken där minst 18 personer dödades för ett "brott mot mänskligheten". Den lokala polisen samlar in DNA från familjemedlemmar till saknade för att kunna identifiera de kvarlevor som är så svårt brända att de inte går att känna igen. Fler döda hittade av brandkåren dagen efter attacken. Köpcentret brann ner helt - inget hopp om att hitta fler överlevande. Juristen Wayne Jordash: "Det handlar om att visa att Ukraina har lagen på sin sida." Omni 220628.
Zelenskyj manar FN att besöka Krementjuk. President Zelenskyj vädjar till FN om att skicka representanter till den ukrainska staden Krementjuk, där en rysk robotattack mot ett köpcentrum på måndagen dödade minst 18 personer, rapporterar AFP. "Jag föreslår att FN antingen skickar en särskild representant eller generalsekreteraren (...) så att FN oberoende kan söka information och se att det här verkligen var en rysk robotattack," säger han i ett videoinspelat tal. Zelenskyj uppmanar också FN att klassificera Ryssland som en terrorstat. Ryssland påstår att branden i köpcentret uppstod när de besköt ett närliggande vapenlager. Både ukrainska myndigheter och boende i området förnekar militär aktivitet eller förvaring i området. Tiotals skadades och tiotals saknas. Uppmanar FN att utesluta Ryssland. Omni 220628.
Zelenskyj: "De ville döda så många som möjligt." Dussintals saknas alltjämt efter robotattacken mot ett köpcenter i Krementjuk i måndags, uppger lokala myndigheter. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa på tisdagskvällen att Ryssland siktat in sig på köpcentret och visade övervakningsbilder på nedslaget för att bevisa det. "Det är tydligt att de ryska mördarna hade de exakta koordinaterna. De ville döda så många som möjligt," sa han i ett videosänt kvällstal. 18 människor har konstaterats döda - 36 saknas fortfarande och sökningsarbetet efter dem fortsätter. Efter att tidigare helt ha förnekat inblandning i attacken, gav Ryssland på tisdagen en ny version: att köpcentret varit tomt och att de i själva verket attackerat ett närliggande vapenlager. Omni 220629. Kommentar: Ryssland försöker med än den ena, än den andra lögnen.
Mängder av bevis mot ryska versionen av attacken mot köpcentrumet i Krementjuk. En rad bevis, vittnesmål och expertanalyser motsäger Rysslands påståenden om vad som skedde när ett köpcentrum i ukrainska Krementjuk attackerades tidigare i veckan, skriver The Guardian. Enligt den ryska versionen rörde det sig om en precisionsattack mot ett ammunitionslager i närheten varifrån en brand sedan spred sig till köpcentrumet som ska ha varit tomt. Men övervakningskameror visar hur köpcentrumet träffas direkt av en robot och rester av den har också hittats. Den fabrik som Ryssland hävdar användes som ammunitionslager ligger 500 meter bort och enligt oberoende experter kan en explosion där inte ha orsakat en brand som kunde sprida sig så långt. Det finns heller inga skador på byggnader mellan lagret och köpcentrumet. The Guardian har också pratat med en rad personer som samstämmigt intygar att köpcentrumet var öppet och fullt med folk när attacken skedde. Detta bevisas också av kvitton. Minst 18 personer dödades i attacken. Det finns heller inga bevis på att fabriken faktiskt användes som ammunitionsförråd. Enligt ukrainska uppgifter befann sig tusen personer i köpcentrumet. Omni 220630.
Hoppet ute om att hitta överlevande i köpcentrum. 21 personer har länge varit saknade efter robotattacken mot köpcentrat i Krementjuk. Nu är hoppet ute om att hitta dem vid liv, bedömer Ukrainas inrikesminister Denys Monastyrskyj, enligt Kyiv Independent. Räddningsarbetet har pågått febrilt sedan attacken i måndags. 18 har konstaterats döda, 59 har förts till sjukhus varav nära hälften med livshotande skador, enligt myndighetsuppgifter. Anhöriga och vänner till de saknade ber fortfarande, förtvivlat räddningspersonal att fortsätta söka efter sina älskade. Enligt Monastyrskyj har tekniker på platsen hittat spår av en rysk långdistansrobot, utredare uppger sig också ha identifierat de piloter som utfört attacken. Inrikesministern: De flesta kroppar har inte kunnat identifieras på grund av omfattande brännskador. Kremetjukbo: "Sånt här ska inte kunna hända på 2000-talet." BBC går till botten med Rysslands påstående att de inte haft med attacken att göra. Omni 220630.

Rysslands utrikesminister: Västländer förlänger konflikten. "Ju fler västländer som skickar vapen till Ukraina desto längre kommer konflikten att pågå." Det menar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov som under tisdagen talade vid en presskonferens i Turkmenistan. Under presskonferensen sade Lavrov även att gallerian i den ukrainska staden Krementjuk som under måndagen utsattes för en robotattack inte var måltavla för den ryska attacken. Enligt Lavrov var köpcentret tomt vid tiden då en brand utbröt till följd av att ryska robotar träffat en intilliggande vapendepå som förvarade västerländska vapen. Det rapporterar Reuters. (svt 220628). Kommentar: Helt rätt av Sergej Lavrov, desto mer vapen som Ukraina får, desto längre tid tar det för Ryssland att ockupera Ukraina, som enligt det synsättet av Lavrov då är avslutat när Ukraina är besegrat, så att Ryssland kan gå vidare med att ockupera nästa land.
Macron: Rysslands mål - Få Ukraina att kapitulera. Frankrikes president Emmanuel Macron uttalade sig under G7-toppmötet om Rysslands målsättning. "Just nu är det klart, Rysslands attack mot Ukrainska territoriet har ett mål - att få Ukraina att kapitulera," sa Macron enligt Reuters. (svt 220628.)

Attacker bakom fiendelinjer när Ukraina försvarar sig. Ukrainska styrkor stör framgångsrikt sina ryska fiender med attacker bakom stridslinjerna, uppger det brittiska försvarsdepartementet i en ny underrättelserapport. Striderna har flyttats till den ukrainska staden Lysytjansk efter att Sievjerodonetsk fallit. Lysytjansk är den sista stad som står under ukrainsk kontroll i regionen, uppger Kyiv Independent, men motståndet är stort även på andra håll, exempelvis i Donetsk och Luhansk. Samtidigt noteras en förändring i Rysslands offensiv, då landet de senaste dagarna har genomfört "en ovanligt intensiv våg" av robotattacker både från Belarus och Ryssland. Omni 220628.

CNN: Vita huset skeptiskt till om Ukraina kan vinna. Vita huset är skeptiskt till om Ukraina någonsin kommer kunna återta den mark man förlorat i kriget, uppger CNN och hänvisar till regeringskällor. Nyhetskanalen uppger dock att den amerikanska regeringen inte kommer pressa Ukraina att mäkla fred med Ryssland trots sin skeptiska utblick. Avgörande för krigets utgång, uppger källan, är hur mycket stöd omvärlden kommer fortsätta att ge Ukraina. Från Moskva rapporteras samtidigt att Dmitrij Peskov, talesperson för den ryska regeringen, att Ukraina avgör hur länge kriget kommer pågå. "Den ukrainska sidan kan få stopp på allt före dagens slut," säger han. "Allt som krävs är en order om att de nationella enheterna lägger ner sina vapen." Omni 220628.

Ryssland hotar utvisa fler svenska diplomater. Ryssland vill att Svenska institutet (SI) och biståndsmyndigheten Sida genast ska lämna landet - annars kan svenska diplomater utvisas. Det rapporterar Ekot, som har tagit del av hotet på ryska utrikesdepartementets hemsida. Sida och Svenska institutet stoppade stödet till statliga institutioner som universitet i Ryssland efter invasionen av Ukraina. Nu säger utrikesministeriet i ett uttalande att Sida och SI har gått över till att "destabilisera det ryska samhället", enligt Ekot. Det svenska stödet till civilsamhället fortsätter som planerat, framför allt till människorättsorganisationer. 80 svenska biståndsmiljoner om året till civilsamhället i Ryssland. Sveriges stöd till Ryssland fokuserar på mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Omni 220628.
Bulgarien utvisar 70 ryska diplomater: "Fullt plan." Bulgarien utvisar 70 ryska diplomater, varav många tros ha fungerat som spioner, rapporterar Politico. Beslutet är en ovanligt tydlig markering från landet, som historiskt sett är ett av de länder i Europa som stått närmast Kreml. "Jag räknar med att ett fullsatt plan lyfter mot Moskva på söndag," säger premiärminister Kiril Petkov. Beslutet blir ett av Petkovs sista innan han avgår, sedan han fallit i en misstroendeomröstning förra veckan. Petkov har velat föra Bulgarien bort från Ryssland och närmare EU. Bulgarien inför också ett nytt tak på hur många ryska diplomater Ryssland får ha i landet. Petkov: Måste svara när främmande makt lägger sig i interna angelägenheter Omni 220629. Kommentar: Ett sådant tak borde Sverige också ha. T ex inte fler ryska diplomater i Sverige än vad Sverige har i Ryssland! Tyvärr är den svenska S-regeringen väldigt tillåtande på det här området.
Ryssland hotar att stänga ambassaden i Bulgarien. Ryssland hotar att stänga både sin egen ambassad i Bulgarien och den bulgariska ambassaden i Moskva, skriver Reuters. Hotet kommer sedan Bulgarien beslutat att utvisa 70 ryska diplomater på grund av misstankar om spionage. Den ryska ambassadören Eleonora Mitrofanova säger att ansvaret vilar på den avgående bulgariske premiärministern Kiril Petkov och hans regering. Bulgarien har länge varit ett av de EU-länder som haft närmast relation med Ryssland, men en rad spionavslöjanden sedan 2019 har tärt på relationen. Flera länder har utvisat ryska diplomater efter invasionen av Ukraina. Mitrofanova har krävt att Bulgarien drar tillbaka beslutet. Omni 220701.

Hackerattacker mot norska nättjänster - "rysk attack." Hemsidan till den norska versionen av tjänsten bank-id, ligger nere. Anledningen, skriver flera norska medier, är en koordinerad rysk hackerattack. Flera andra norska nätsidor rapporterar också störningar. Enligt Dagbladet har den ryska hackergruppen Killnet på förhand varslat att den tänker attackera en rad norska sajter i dag, detta som hämnd för att ett ryskt gruvbolag inte får frakta varor till landet. Hege Steinsland, kommunikationschef på företaget bakom bank-id, säger till VG att det inte är själva tjänsten som ligger nere utan företagets hemsida. "Vi har ökat beredskapen, då det kan handla om ett angrepp mot många institutioner i Norge," säger Steinsland. Bekräftad hackerattack mot flera företag och institutioner. Hackerattack tros vara hämnd för sanktioner. Tjugo ton ryska varor har stoppats vid gränsen. Hackergruppen Killnet tar på sig ansvar via Telegram. Omni 220629.
Ministern: Vi kan hantera attack från prorysk grupp. Allt tyder på att det cyberangrepp som drabbat flera aktörer i Norge kommer från "en prorysk kriminell gruppering". Det säger landets beredskaps- och justitieminister Emilie Enger Mehl vid en pressträff, rapporterar norska medier. Flertalet "viktiga tjänster" som den norska motsvarigheten till bank-id har tidvis legat nere, men ministern bedömer att myndigheterna kan hantera attacken. Chefen för nationella säkerhetsmyndigheten, Sofie Nystrøm, säger att det inte finns några tecken på att känslig information kommit andra till hands. "Den här typen av incidenter bidrar till att skapa osäkerhet i befolkningen," säger hon enligt Dagbladet. Bland annat norska polisens sajt har utsatts för angreppet, men på onsdagseftermiddagen fungerar hemsidan som vanligt igen. Ministern: Visar på riskerna som finns i den digitala miljön. Utesluter inte att flera hackerangrepp kan ske. Omni 220629.

Guvernör: Ryssland tar till brända jordens taktik. De militära sammanstötningarna i Lysytjansk ökar, uppger den ukrainske guvernören Serhij Hajdaj i tv. "Ryssarna använder varje vapen de har till sitt förfogande, och utan urskiljning om målen är militära eller ej," sa han. "Allt förstörs. De tillämpar den brända jordens taktik." Brittiska försvarsdepartementet uppger på Twitter att de förväntar sig att Ryssland kommer fortsätta att vara aggressivt, allt i en ansträngning att störa Ukrainas möjligheter att skicka in förstärkningar. Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War bedömer att Ukraina kommer tvingas dra sig tillbaka från Lysytjansk. Enligt obekräftade uppgifter till tankesmedjan påbörjades retireringen redan under tisdagen, av allt att döma för att i stället samla krafterna i andra bättre befästa städer. Tankesmedja: Ukraina kommer dra sig ur Lysytjansk. Guvernör: "Situationen i Lysytjansk är mycket svår." Omni 220629.

USA utökar militär närvaro i Europa ytterligare. USA kommer att stärka sin militära närvaro i Europa, säger president Joe Biden enligt AFP. Han tillägger att försvarsalliansen är mer nödvändig nu "än den någonsin har varit". Nato kommer "stärkas i alla riktningar och på alla områden - på land, i luften och till sjöss", säger Biden vid Natotoppmötet i Madrid. Flottan med amerikanska jagare i spanska Rota kommer att utökas från fyra till sex. Den 5:e armékåren får ett nytt permanent högkvarter i Polen, och ytterligare 5 000 soldater skickas till Rumänien. Därtill kommer ytterligare två skvadroner med F-35-stridsflygplan placeras i Storbritannien. En amerikansk skvadron omfattar vanligtvis ett tjugotal plan. Vissa utökningar av den militära kapaciteten görs också i de baltiska länderna, Tyskland och Italien. Biden: När Ryssland har krossat freden i Europa trappar USA och våra allierade upp. Har skickat 20 000 soldater i år. I dagsläget runt 100 000 amerikanska soldater i Europa. Omni 220629.

Johnson: Vore Putin kvinna hade det inte blivit krig. Om Rysslands president Vladimir Putin hade varit kvinna hade inte kriget i Ukraina brutit ut, säger Storbritanniens premiärminister Boris Johnson till tyska ZDF enligt AFP. "Vore han det tror jag inte att han hade gett sig in i ett galet machokrig med invasion och våld på det sätt som han gjort." Johnson kallar invasionen "ett perfekt exempel på giftig maskulinitet". De ryska reaktionerna lät inte vänta på sig. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att "gamle gode Freud skulle ha älskat ett sådant forskningsobjekt", och utrikesministerns talesperson Maria Zacharova anklagar Johnson för "svettiga fantasier". Omni 220629. Kommentar: Johnson har nog rätt.

Zelenskyj inför Nato: Vem står på tur för Ryssland? Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnade vid Nato-toppmötet i Madrid att ett Natoland kan stå på tur att bli attackerat om inte mer görs för att stoppa Ryssland, enligt Reuters. Han benämnde ett sådant scenario som ett misslyckande för såväl försvarsalliansen som Ukraina. "Frågan är vem som står på tur för Ryssland efter Ukraina? Moldavien? Baltstaterna? Polen? Svaret är samtliga," sa Zelenskyj, och påstod även att Ryssland strävar efter att "förslava" Litauen. Presidenten upprepade därefter sin begäran om mer vapen för att kunna stå emot Rysslands invasionsstyrkor på ukrainsk mark. Zelenskyj: Ryssland vill diktera den framtida världsordningen. Omni 220629. Kommentar: Norge, Sverige och Finland för att den vägen få fri utfart till Atlanten?

Ryssland köper "vänliga" länders valutor. Ryssland överväger att köpa "vänliga" länders valutor för att påverka växelkursen för amerikansk dollar och euro. Enligt den ryska finansministern Anton Siluanov görs det för att försvaga rubeln som gått stark trots sanktioner, skriver Reuters. "Vi kommer att diskutera det med det ekonomiska blocket i regering. Centralbanken har gått med på det," uppger Siluanov. Moskvas valutaväxel började denna vecka handla med sydafrikanska rand och den armeniska dram, och förbereder sig för att starta handel i bland annat den uzbekiska valutan. De har tidigare handlat den kinesiska yuan i flera år, skriver Reuters. Rubeln har stigit till de högsta nivåerna på 7 år. Omni 220629.

Ukraina: Azovstal-soldater släppta i stor fångutväxling. 114 ukrainska krigsfångar, varav somliga försvarade stålverket Azovstal i den nu ockuperade hamnstaden Mariupol, har släppts fria genom en fångutväxling med den ryska sidan. Det uppger en person som företräder det ukrainska försvarsdepartementet, enligt AFP. 95 av soldaterna uppges tidigare ha försvarat det uppmärksammade stålverket och fångutväxlingen beskrivs som den största sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen i februari. 43 soldater uppges ha tillhört den omtalade Azovbataljonen. Enligt Reuters bekräftar styret i den ryskstödda utbrytarregionen Donetsk att en fångutväxling ägt rum. Det är dock oklart när den skedde, och hur många från den ryska sidan som frigivits. Omni 220629.

Guvernör om ryska attacker: "På enorm nivå - slutar inte." Den ryska beskjutningen av staden Lysytjansk i östra Ukraina är på en "enorm nivå", uppger den lokale guvernören Serhij Hajdaj. Det enligt AFP som hänvisar till en video publicerad på Telegram. Enligt Hajdaj har striderna i stadens utkanter nått sin kulmen. Lysytjansk hade tidigare nästan 100 000 invånare och nu finns bara omkring 15 000 civila kvar. Enligt guvernören attackerar de ryska trupperna konstant. "Beskjutningen och attackerna slutar inte," säger guvernören. Efter den ukrainska reträtten från Sievjerodonetsk är Lysytjansk den sista stora staden i regionen Luhansk som ännu inte är under rysk kontroll. Rysslands mål är att ta kontroll över hela Donbas i östra Ukraina. Omni 220629.

Källor: Ryska transporter i Litauen kan återupptas. Ryska varutransporter över litauisk mark till exklaven Kaliningrad kan återupptas inom de närmaste dagarna, uppger källor med insyn för Reuters. Enligt källorna förhandlar EU med Litauen om ett undantag från sanktionerna i syfte att gjuta olja på vågorna i den konflikt som uppstått med Ryssland. Den 17 juni meddelade Litauen att ryska varor som är föremål för EU-sanktioner - bland annat metaller - inte längre får fraktas genom landet till Kaliningrad. Runt hälften av exklavens import påverkas av förbudet. Beskedet har orsakat vrede i Moskva, som hotat med "praktiska" hämndåtgärder. Har funnits rädsla för att Moskva skulle svara militärt. Omni 220629.
EU vill häva Litauens stopp av ryska varor: "Hot verkar löna sig för Ryssland." EU-kommissionen planerar att utfärda ett förtydligande i sanktionerna mot Ryssland som gör det möjligt för landet att återuppta varutransporter till exklaven i Kaliningrad via Litauen, skriver Der Spiegel. Som en del av EU:s sanktionspaket beslutade Litauen att stoppa ryska varor från att fraktas genom landet till Kaliningrad. Runt hälften av exklavens import påverkas av förbudet. Ett beslut som kraftigt retat upp Kreml som hotat med hämndåtgärder. Med den nya tolkningen av sanktionerna hoppas kommissionen att Litauen ska kunna avbryta sin nuvarande blockad utan att förlora ansiktet, enligt tidningen. Men i Vilnius mottas beskedet som ett nederlag. "Ryssland har tydligen lyckats skapa rädsla i EU-kommissionen. Det handlar inte längre om några få järnvägsvagnar. Nu ser det ut som att hot lönar sig för Ryssland," säger den litauiske statsvetaren Dovile Jakniunaite till Der Spiegel. Källor nära den litauiska regeringen: "Det är inte vi som har ändrat ståndpunkt." Oro över att Ryssland ska stoppa gasleveransen till Europa är ett av skälen till omtolkningen. Omni 220702.

Putin: Inga problem att Sverige och Finland går med. Vladimir Putin säger att det inte är något problem för Rysslands del att Sverige och Finland går med i Nato, enligt AFP. Samtidigt säger han att han inte kan utesluta att det leder till "spänningar" mellan länderna och Ryssland, uppger ryska statliga medier enligt Reuters. Putin upprepar också det ospecifika hotet om ryska "svar" om Nato-infrastruktur upprättas på svensk och finsk mark. Tidigare på onsdagen kallade den biträdande ryske utrikesministern Sergej Ryabkov Natos medlemsinbjudan till Sverige och Finland "destabiliserande", enligt The Guardian. "Vi fördömer Natos oansvariga kurs som förstör den europeiska arkitekturen, eller vad som återstår av den." Uttalade sig på onsdagskvällen. Ryabkov: Tvivlar på att den kommande perioden blir lugn för våra nordeuropeiska grannar. Omni 220629.

Amnesty: Bombning av teater var tydligt krigsbrott. Rysslands bombning av en teater i staden Mariupol i östra Ukraina var ett krigsbrott. Det anser Amnesty, rapporterar flera medier. "Hittills har vi pratat om ett möjligt krigsbrott. Nu kan vi tydligt slå fast att det var ett," säger Oksana Pokaltjuk vid organisationen. Trots att ordet "barn" skrivits på marken utanför teatern, där många civila tagit skydd, ödelades den i ett bombangrepp 16 mars. Enligt Amnestys rapport skedde attacken avsiktligt, vilket gör att det rör sig om krigsbrott. Det är oklart hur många som faktiskt dog och skadades. Enligt Amnesty bedöms dock siffran vara lägre än de flera hundra döda som det först rapporterades om. "Men det förändrar inte något. Det är fortfarande ett tydligt krigsbrott," säger Pokaltjuk. Amnesty har tagit del av vittnesmål och officiella rapporter. Enligt rapporten slog två bomber på 500 kilo var ner nära teatern. Amnesty bedömer att civila attackerades medvetet trots att det fanns militära mål. Omni 220630.

Ställningskrig i väntan på förstärkningar till fronten. Både Ryssland och Ukraina behöver påfyllning vid fronten, uppger svenska militära experter för TT. Ukraina behöver mer utrustning, Ryssland fler soldater. Invasionen har utvecklats från ett flerfrontskrig till att utkämpas i mindre skala i mindre områden, främst i Luhansk- och Cherson-regionerna, i östra Ukraina. Just nu bedrivs de mest intensiva striderna kring staden Lysytjansk. "Båda sidor är trötta och nu finns det någon form av frontlinje som rimligen kommer bestå tills den ena sidan växt så mycket att de orkar ändra på det," säger Johan Norberg, Rysslandsinriktad forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till TT. För att få påfyllning lockar Ryssland med soldatlöner på motsvarande 25 000 kronor, uppger Norberg, Ukraina vädjar å sin sida konsekvent till sina allierade om nya vapenleveranser. Omni 220630.

Tiotusentals kan ha dödats i kriget - stort mörkertal. Tiotusentals offer har skördats i kriget i Ukraina, men exakt hur många som dött råder ännu oklarhet kring, enligt militära experter TT talat med. Enligt Ukraina har minst 35 000 ryska soldater "tagits ur strid". BBC och oberoende ryska Mediazona har hittills bara kunnat bekräfta 4 010 av dem. Ryssland uppgav, å sin sida, i mitten av april att de dödat 23 000 ukrainska soldater, en siffra som Ukraina uppger är felaktigt hög. Så sent som i måndags gick ukrainska regeringsföreträdare ut och sa att det snarare handlar om omkring 10 000. Oavsett hur man räknar - har många dödats i invasionen, och det gäller även civila. Även här finns emellertid stor osäkerhet. Enligt FN:s människorättsorgan OHCHR har 4 731 civila hittills konstaterats dödade. "OHCHR tror att den verkliga siffran är avsevärt högre", skriver organet i en kommentar. I sammanställningarna har exempelvis inte döda i områden där det fortfarande strids eller i tidigare krigshärjade städer som Mariupol, Izium och Sievjerodonetsk räknats in. Svårt att agöra hur många som dödats i invasionen. BBC och Mediazona har kartlagt offer på ryska sidan. Omni 220630.

Stort säkerhetspådrag när Xi besöker Hongkong. Den kinesiske presidenten Xi Jinping anlände på onsdagen till Hongkong för att uppmärksamma att det gått 25 år sedan staden lämnades över till Kina från Storbritannien, rapporterar flera medier. Besöket är Xis första utanför det kinesiska fastlandet sedan coronapandemin bröt ut för två och ett halvt år sedan. Med på resan finns också Xis hustru Peng Liyuan samt utrikesminister Wang Yi. Besöket omgärdas av ett stort pådrag både vad gäller smittskyddet och den allmänna säkerheten. Kinesiska myndigheter har också vidtag åtgärder för att undvika politiska manifestationer under besöket. I veckan har minst nio personer gripits. En av de sista oppositionella grupperna, LSD, har sagt att de inte kommer att demonstrera. Flera LSD-företrädare har fått sina hem genomsökta och gruppens ledare Chan Po-ying säger att hon den senaste tiden känt sig "förföljd och övervakad". Den kinesiska delegationen anlände med höghastighetståg. Säkerhetspådraget märks i hela staden. Under besöket ska också den nya Hongkongledaren John Lee sväras in. Xis program för resan har inte offentliggjorts. Besöket ska pågå i två dagar. Omni 220630.
Xi: "Ett land, två system garanterar stabilitet." Den kinesiska presidenten Xi Jinping hyllade policyn om "ett land, två system" när han på onsdagen besökte Hongkong i samband med 25-årsdagen av att staden överlämnades till Kina från Storbritannien, skriver AFP. "(Systemet) kan garantera långsiktig stabilitet och framgång, och värna Hongkongbornas välmående," sa Xi. Policyn var en överenskommelse mellan länderna, och innebär att Hongkong skulle få behålla en stor del av sitt självstyre och kapitalistiska system även som en del av Kina. Sedan dess har dock Peking kraftigt stärkt sitt grepp om Hongkong och begränsat yttrandefriheten, tystat medier och slagit ner på oppositionella grupper, inte minst genom en ny säkerhetslag som infördes 2019. Policyn ska gälla i 50 år efter överlämnandet. Omni 220630 Kommentar: Det är en fars att hävda att tvåsystemspolicyn fortfarande upprätthålls. Hongkong har inget eget självstyre längre. Det är Xi som bestämmer allt.
Johnson kritiserar Xi under Hongkongs 25-årsfirande. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson är kritisk till Kinas hantering av Hongkong, som överlämnades mellan länderna för 25 år sedan. "Vi gav ett löfte till territoriet och dess folk och vi avser att hålla det löftet genom att göra allt vi kan för att få Kina att stå för sina åtaganden", skriver han på Twitter. Johnson syftar på att Peking lovade att Hongkong skulle få åtnjuta hög grad av självstyre under 50 år. Omni 220630.
Analys: Xis besök visar hur snabbt Hongkong förändras. När den kinesiska presidenten Xi Jinping nu besöker Hongkong känner han sig sannolikt mer hemma än någonsin tidigare, skriver CNN:s utrikesredaktion i en analys. Den nya hårda säkerhetslagen gör att han inte behöver oroa sig för kritik, varken i medierna eller från demonstranter på gatorna. I stället börjar Hongkong allt mer likna resten av Kina, konstateras det i analysen."Xis besök må vara historiskt på många sätt. Men för många Hongkongbor visar besöket mest hur mycket som har förändrats på så kort tid", skriver han. Washington Posts Ishaan Tharoor och Karina Tsui skriver att Hongkong tidigare betraktades som ett exempel på hur ett mer liberalt Kina skulle kunna se ut och fungera. "Under Xi har staden i stället blivit ett varnande exempel på en auktoritär befästning", skriver de. CNN: Xi är tillbaka i en förändrad stad. Tharoor och Tsui: Xi styr Honkong bort från globaliseringen. Omni 220630.

Sverige skickar kulsprutor och pansarskott till Ukraina. Sverige kommer skicka mer vapen till Ukraina, uppger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT. Det rör sig bland annat om minröjningsutrustning, pansarvärnsvapen och kulsprutor till ett värde på 500 miljoner kronor. "Den här gången handlar det om materiellt stöd som specifikt har efterfrågats av Ukraina," säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Tidigare har Sverige gett Ukraina sjömålsrobot 17, 15 000 pansarskott, 5 000 hjälmar, 5 000 skyddsvästar, minröjningsutrustning, automatgevär 90 med ammunition, 135 000 dygnsportioner livsmedel, samt överskottsmateriel från Försvarsmakten. Omni 220630.

Ryssland lämnar Ormön efter kraftig beskjutning. Ryssland drar sig tillbaka från Ormön, uppger landet i ett uttalande, rapporterar AP och AFP. Den ukrainska ön, belägen i Svarta havet, anses vara strategiskt viktig och har spelat en central roll i kriget sedan den ryska invasionens första dagar. De ryska styrkorna på ön har varit under kraftig beskjutning från Ukraina de senaste dagarna, men tillbakadragandet beror, enligt det ryska försvarsministeriet på något helt annat: "En gest av välvilja." Försvarsministeriet utvecklar det med att landet nu vill gå FN till mötes och skapa en humanitär korridor så att mat kan föras ut ur Ukraina. Ryssland har återkommande anklagats för att ha blockerat skepp från att lämna hamnen i Odessa där stora mängder utsäde finns lagrat vilket i sin tur bidragit till global matbrist. Ukraina sa tidigare i juni att landet genomfört en lyckad attack mot ett ryskt bogseringsfartyg i Svarta havet, som enligt det brittiska försvarsdepartementet levererade vapen och personal till Ormön i Svarta havet. Ryssland har, enligt brittisk underrättelse, haft svårt att få stöd till styrkorna som ockuperat Ormön, skriver TT. Ukraina säger sig under natten ha attackerat ön med robotar och artilleri. Bakslag för Putin när Ryssland överger Ormön. Ryssland tog kontrollen över ön tidigt i kriget som plattform för attacker mot Odessa. Ukraina firar utträdet: Våra styrkor har gjort ett fantastiskt jobb. Omni 220630.
Återtagandet av Ormön firas av Ukraina: "Kaboom." Rysslands reträtt från Ormön, firas av ukrainska regeringsföreträdare som en stor framgång för landet, uppger flera medier. "Nu vet vi vad som krävs för att Ryssland ska visa god vilja - ett rejält kok stryk", skriver Mychajlo Podyljak, rådgivare till Volodymyr Zelenskyj, på Twitter. Ormön har varit under kraftig beskjutning de senaste dagarna och det, snarare än Rysslands självpåstådda "välvilja", nämns som den verkliga anledningen bakom det ryska tillbakadragandet. "Kaboom! Inga ryska styrkor på Ormön mer. Våra styrkor har gjort ett fantastiskt jobb", skriver Zelenskyjs stabschef, Andryi Yermak, på Twitter och publicerar en bild på en rökpelare som stiger från ön. Ryssland hade tidigare befäst ön med kraftfulla vapensystem för att ge understöd till sina trupper på fastlandet, enligt New York Times. Ormön har en strategisk position mitt i Svarta havet. Omni 220630.
Analys: Reträtt från "liten sten" en seger för Ukraina. Den ryska reträtten från den så kallade Ormön i Svarta havet är inte bara en symbolisk seger för Ukraina - det är även en strategisk succé. Det skriver BBC:s Steve Rosenberg i en analys. Han beskriver det som en "väldigt liten sten" som lämpar väl att placera avancerade robotsystem på, men tror samtidigt inte att den ryska reträtten kommer ha någon väsentlig effekt på krigets utgång. Att Ryssland beskriver det som en "gest av välvilja" för att förenkla att mat kan föras ut ur Ukraina beror troligen på att Kreml vill framställa sig själva som "the good guys" för den inhemska publiken, skriver Rosenberg. The Telegraphs försvarsredaktör Dominic Nicholls skriver om öns betydelse för en potentiell landsättning av trupper i hamnstaden Odesa. Att Ukraina sedan en tid tillbaka placerat nya artillerisystem i staden kan vara ett skäl till att Ryssland nu påstår sig vara ointresserade av att hålla ön, skriver han. Om Ryssland gett upp ambitionen att ta Odesa, och hela Ukrainas kustremsa i söder, är det en "enorm utveckling", skriver han. Omni 220630.
Ukrainsk flagga hissas på Ormön - bombades av Ryssland. Ukrainska soldater ska ha hissat en flagga på den omstridda Ormön, uppger den ukrainska försvarsmakten. Intensiva strider om den strategiskt viktiga ön i Svarta havet har pågått sedan Ryssland attackerade och tog kontrollen över ön i början av invasionen. Sedan dess har ryska styrkor haft svårt att hålla den exponerade ön då de båtar som försökt ta sig dit har blivit beskjutna av Ukraina. Ukrainska soldater har samtidigt haft svårt att attackera ön då de blivit beskjutna om de försökt. Meningarna går dock i sär kring vem som nu har kontroll över ön. Det ryska försvaret uppger att ett rysk stridsflygplan attackerade och dödade de ukrainska soldater som hissade flaggan. Ukraina säger att de ukrainska soldaterna hunnit lämna ön innan bomberna träffade ön. Ryssland lämnade Ormön för en vecka sedan, de säger själva att reträtten skedde så att en humanitär korridor för spannmålsexport skulle kunna etableras i närheten av ön. Ryssland säger att de förstört alla ukrainare på ön. Ukrainska trupper flydde från ön direkt efter att de rest flaggan. Ukraina: Vapen från väst avgörande i striderna om Ormön. Omni 220708.

Ukraina: Ryssland använder robotar från Sovjettiden. Ryssland använder gamla robotar som finns kvar från Sovjettiden i mer än hälften av beskjutningarna av mål i Ukraina, uppger en ukrainsk general enligt Reuters. Enligt The Guardian säger generalen att den typen av robotar än mer oprecisa än mer moderna vapen, vilket leder till civilt lidande även i fall där Ryssland har för avsikt att beskjuta militära mål. Ryssland har sedan invasionens start påstått att man bara beskjuter militära mål men Reuters listar flera bombningar den senaste tiden som lett till dödande av civila. Ukraina: 68 civila mål träffade under andra halvan av juni. Omni 220630.

EU efterlyser krafttag mot korruptionen i Ukraina. Ukrainas EU-medlemskap är inom räckhåll, men landet måste genomföra en rad antikorruptionsåtgärder, enligt Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen. "Ni har skapat en imponerande antikorruptionsmaskin, nu måste ni förse dessa institutioner med tänder och anställda rätt personer på seniora positioner," sa hon till ukrainska politiker enligt AFP. I sin återkoppling till det ukrainska parlamentet uppmanade hon de folkvalda att stifta lagar så att det blir tydligt hur oberoende domare ska tillsättas på olika domstolar. Hon vill också att landet skapar en myndighet som garanterar och försvarar fri journalistik. Att Ukraina kommer tillrätta med korruption nämns som en av de viktigaste delarna för att landet ska komma vidare med sin EU-ansökan. Ursula von der Leyen: "De nästa stegen är inom räckhåll, men de kommer kräva hårt arbete, bestämdhet och att alla drar åt samma håll." Många utmaningar när Ukraina ska bekämpa korruption inför EU-medlemskap. Omni 220630.

Ryssland: Destabiliserande - ökar inte säkerheten. Ryssland ser "negativt" på planerna att låta Sverige och Finland gå med i Nato, meddelar landets biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov via statliga nyhetsbyrån Interfax, enligt Reuters. Ryabkov beskriver en ytterligare expansion av militäralliansen som "destabiliserande" och säger att det inte kommer öka medlemsländernas säkerhet. "Mötet i Madrid bekräftar och befäster [Natos] mål om att aggressivt begränsa Ryssland," fortsätter han. Ryabkov: "Ökar inte säkerheten vare sig för de som expanderar, de som bjuds in eller de som upplever alliansen som ett hot." Omni 220629.
Putin: "Vill de (Sverige och Finland) gå med (i Nato) så varsågod!". Putin skyllde samtidigt situationen i Ukraina på Nato och hävdade att militäroperationen där går helt enligt plan. Arbetet går lugnt och rytmiskt. Som du kan se rör sig trupperna och når linjerna de har som mål under ett specifikt stadeie av operationen. Så det finns ingen anledning att prata om tid. Jag pratar aldrig om det. För det här är livet, det är verkliga saker. Exp 220630.

Ryssland drar sig tillbaka från Ormön - "strategiskt viktig". Ryssland har meddelat att de kommer att dra sig tillbaka från den länge hårt omstridda Ormön i Svarta Havet. Ryssland påstår att detta är för att man vill skapa en humanitär korridor. Flera experter tror snarare att Ryssland ofrivilligt fått dra tillbaka trupper. SR 220630.

Fångutväxling med Ukraina väcker debatt i Ryssland. Ryska försvarsministeriet bekräftar först i dag att 144 ukrainska fångar bytts mot ryska. Att 95 av fångarna försvarade Azovstal i Mariupol och kan ha tillhört Azovbataljonen väcker debatt i Ryssland. I sociala medier hävdas det dels, utan minsta bevis, att soldaterna verkligen är nazister och inte ska släppas - och dels ses utväxlingen som ett steg mot ett slut, av de som är emot kriget. SR 220630.

Regeringsrådgivaren: "Kaboom! Inga ryska styrkor på Ormön längre." Ryska styrkor ska har lämnat strategiskt viktiga Ormön i Svarta havet. Samtidigt uppger ukrainska styrkor att ön omgärdas av tung rök från pågående explosioner och att man undersöker huruvida man kommer kunna etablera en utpost på platsen. Ryssland har meddelat att man kommer att dra sig tillbaka från den hårt omstridda Ormön i Svarta havet. Tillbakadragandet öppnar upp för att kunna transportera de tusentals ton av spannmål som suttit fast i Ukraina på grund av kriget. Enligt Ukrainas militär har nu ryssarna lämnat ön efter att ha attackerats under natten av robotar och artilleribeskjutning. "Kaboom! Inga ryska styrkor på Ormön längre," skriver ukrainska regeringsrådgivaren Andrij Jermak på Twitter.
Ukrainsk militär: "Området är helt befriat." Ormön är en strategiskt viktig plats i Svarta havet och intogs snabbt av ryska styrkor under krigets första dagar. Ön ligger i direkt anslutning till hamnstaden Odessa och andra viktiga exporthamnar i Svarta havet. Ukraina och Väst har tidigare kritiserat Ryssland för att blockera hamnarna för export av spannmål, och därmed bidra till en global matkris. Nu uppger det ryska ockupationsstyret i södra Ukraina att 7 000 ton spannmål lämnat hamnen i Berdjansk, mellan Mariupol och Melitopol, men uppgifterna har ännu inte bekräftats av någon oberoende part. "Tillbakadragandet är avsett för att visa att Moskva inte hindrar FN:s ansträngningar att upprätta en humanitär korridor för export av jordbruksprodukter från Ukraina," säger Igor Konashenov, talesperson vid det ryska försvarsministeriet. Ukrainsk militär säger dock att tillbakadragandet är en direkt konsekvens av intensiva artilleri- och missilattacker. "Odessa-regionen är nu helt befriad," uppger de ukrainska styrkorna på sociala medier.
Rökridå vilar över ön. Under torsdagen rapporterar ukrainska styrkor att ön fortfarande var uppslukad av tung rök till följd av fortsatta explosioner. Enligt Natalia Humenyuk, säkerhets- och försvarschef i södra Ukraina ska ryska styrkor ha setts lämna ön, men man vet ännu inte om de kan ha lämnat kvar avledningsverktyg på platsen. "Vi måste övervaka deras fartygsgrupperingar och hur de fortsatt använder sina styrkor. Det är för tidigt för oss att bilda en utpost på ön, vi måste avsluta vår undersökning av aktuell lägesbild först," säger hon.
Johnson: "Omöjligt för Putin att erövra." Under Natomötet i Madrid i veckan deklarerade brittiska premiärministern Boris Johnson att den ryska reträtten är ett tecken på att Ukraina kommer att gå segrande ur kriget. "I slutändan kommer det vara omöjligt för Putin att erövra ett land vars folk inte accepterar att bli ockuperade," sa han. svt 220630.

Överstelöjtnant om Rysslands nya robotanfall - sannolikt markering mot Natos toppmöte och vapenleveranser. Ryssland nya våg av robotanfall mot stora delar av Ukraina har flera förklaringar, bedömer överstelöjtnant Joakim Paasikivi. "Det är sannolikt att det har samband med att Ukraina blev EU-kandidat, Natos toppmöte och signaler om vapenleveranser." Under natten mot midsommardagen flög sex ryska bombflygplan (Tu-22) och avfyrade kryssningsrobotar (Kh-22) från belarusiskt luftrum mot mål i huvudstaden Kiev i centrala Ukraina. Även staden Tjernihiv i nordöstra delen av landet anfölls. Robotarna ska ha avfyrats 50 till 60 kilometer från Ukrainas territorium, uppgav Ukrainas militära underrättelsetjänst på sin Facebooksida. Den nya vågen av robotanfall har pågått under veckan då Nato hade sitt toppmöte i Madrid. "Jag tror att man från rysk sida samlar ihop allt: EU-kandidat, G7, Nato-toppmöte och andra signaler från väst. Man fruktar de amerikanska vapnen och att det nu ska komma vapen för någon miljard - både från USA och Storbritannien," säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.
Amerikanska Himars. Strax före robotanfallen i midsommarhelgen hade USA levererat det kraftfulla raketartillerisystemet Himars till Ukraina och Vita huset hade annonserat att leveransen skulle fördubblas. På Natos toppmöte sa president Joe Biden att USA även kommer att leverera luftvärn mot anfallande robotar och leverera "offensiva vapen" - utan att specificera. När toppmötet var slut genomförde Ryssland ett nytt robotanfall mot ett bostadsområde nära miljonstaden Odessa vid Svarta havskusten. Omkring 20 personer bedöms initialt ha blivit dödade. "Man träffar civila mål, kanske av misstag. Men jag tror också att man siktar på civila mål därför att man vill knäcka den ukrainska motståndsviljan. Det har man inte lyckats med heller," säger Joakim Paasikivi.
Köpcentrum med tusentals människor. Tidigare i veckan anfölls ett köpcentrum i Krementjuk i mellersta Ukraina. Minst 18 personer rapporterades döda inom mindre än ett dygn. 1 000 personer tros ha befunnit sig i byggnaden. Ryssland har även genomfört robotanfall mot Lviv-regionen som har gräns mot Polen och Nato. Överstelöjtnant Paasikivi säger att Ryssland inte använder lika många av sina modernaste robotar - Kalibr och Iskander - som de använde i början av kriget. Vid det senaste anfallet i Krementjuk användes sjömålsrobotar från 70-talet (X-22). De har sämre precision, enligt Paasikivi. "Det kan tyda på att man vill spara på de mer moderna precisionsvapnen. Men inte ens de har haft jättebra precision." Omni 220701. 21 döda i rysk robotattack - två barn bland offren. Minst 21 personer har dött och ett 30-tal skadats i en robotattack mot ett lägenhetshus i hamnstaden Odesa i södra Ukraina, uppger flera nyhetsbyråer. Robotarna avfyrades av ryska flygplan från Svarta havet vid 01-tiden i natt, enligt den ukrainska talespersonen Serhij Bratsjuk. Det träffade huset uppges vara en niovåningsbyggnad. Bland de döda är två barn, uppger ukrainska myndigheter enligt Reuters. En talesperson från den regionala räddningstjänsten uppger för en lokal tv-station att 41 personer räddats, men att man fortfarande söker efter överlevande som kan vara instängda. Enligt officiella uppgifter ska 152 personer ha bott i byggnaden. Träffade niovåningshus mitt i natten. Inträffade i centrum av Odesa. Ytterligare en byggnad ska ha träffats i en separat attack. Lägenhetshuset hade nio våningar. Omni 220701. Kommentar: Ännu ett exempel på många av rysk statsterrorism, det ena exemplet värre än det andra.
Tyskland fördömer attacken mot Odesa: "Krigsbrott." Tyskland fördömer det ryska robotangreppet mot ett bostadshus i ukrainska hamnstaden Odesa, skriver Reuters. Steffen Hebestreit, talesperson för tyska utrikesdepartementet, säger att attacker mot civila utgör krigsbrott. "Den ryska presidenten Putin och övriga ansvariga måste ställas tills svars," säger talespersonen. Minst 21 personer dödades i attacken. Ryssland har förnekat att civila attackerats. Hebestreit uppmanar den ryska befolkningen att "se sanningen" om dess regerings agerande. Attacken var riktad mot en semesterort. Attacken skedde sedan Ukraina under torsdagen tagit tillbaka Ormön i Svarta havet. Omni 220701. Kommentar: Så var det med den ryska välviljan.
Zelenskyj fördömer attacken i Odesa: Terror från Ryssland. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar Ryssland för "medveten, direkt riktad terror" efter robotattacken mot ett lägenhetskomplex i Odesa, rapporterar The Guardian. I attacken dog 21 personer, varav en 12-årig pojke, uppgav Zelenskyj i en video natten till lördag. Han sa också att ett 40-tal personer är skadade och bland dem finns sex barn och en gravid kvinna. Dödssiffran kan komma att stiga. Moskva har hittills inte velat ta ansvar för attacken. Enligt talesperson Dmitry Peskov attackerar den ryska militären inte bostadsområden utan siktar mot ammunitionsdepåer, vapenreparationsfabriker och truppträningsanläggningar. President Zelenskyj menar att lägenhetshuset inte används till att förvara vapen eller militär utrustning. "Vanliga personer, civila, bodde där." Zelenskyj: Det är inget misstag. Hel familj dog i attacken. Moskva vill inte ta ansvar för attacken. Omni 220702. Kommentar: Ryssland bedriver statsterrorism.
Äldre sovjetisk robot bakom attacken: "Inte träffsäker". Det var sannolikt en robot av äldre sovjetisk modell, som är icke-träffsäker och ”olämplig för precisionsattacker”, som slog ned i ett flerfamiljshus utanför Odesa under gårdagen, enligt uppgifter från det brittiska försvarsdepartementet. Det ska röra sig om en robot av typen KH-22 som används då lagret av modernare robotar börjat sina, enligt underrättelserna. Minst 21 personer dödades och ett 30-tal skadades i attacken mot lägenhetshuset i hamnstaden i södra Ukraina. Kommentar: Roboten var väldigt träffsäker. Men siktar man mot en stor stad är chansen stor att inte missa.

Nya stridslinjer att vänta när Ukraina omgrupperar. Ryska styrkor fortsätter att rycka fram i närheten av Lysytjansk i östra Ukraina. Intensiva strider rapporteras bland annat i området kring ett oljeraffinaderi i närheten av staden, uppger det brittiska försvarsministeriet i sin dagliga analys. Striderna kring tvillingstäderna Sievjerodonetsk och Lysytjansk går samtidigt in i en ny fas, skriver Kyiv International. Ukrainsk militär har tvingats retirera, och uppges invänta nya vapenleveranser för att kunna gå till motattack. "Ukraina kommer sannolikt bli tvingat att överge även Lysytjansk för att undvika en större, mer dödlig och närapå oundviklig rysk fälla", skriver tidningen. Nya stridslinjer att vänta när Ukraina drar tillbaka sina trupper. Omni 220701.

Norge lovar miljarder under "topphemlig" Ukrainaresa. Norge lovar att stötta Ukraina med motsvarande omkring 10,4 miljarder svenska kronor - pengar som bland annat ska gå till bistånd, vapen och återuppbyggnaden av landet i och med den ryska invasionen. Det uppger statsminister Jonas Gahr Støre vid en pressträff på plats i Ukraina, tillsammans med president Volodymyr Zelenskyj. VG beskriver statsministerns besök under fredagen som "topphemligt". Han besökte bland annat en by i Tjernihiv-regionen, där omkring 300 civila hölls fångna av ryska styrkor i en källare. "Jag har varit nere och tittat i den där källaren, och det tror jag att jag aldrig kommer att glömma," säger han. Det norska ekonomiska stödet ges under 2023 och 2024. Støre: Kommer aldrig glömma intrycken från denna resa. Stora säkerhetsinsatser under statsbesöket. Zelenskyj: "I Norge har vi riktiga vänner." Omni 220701.

Sky på plats i Lysytjansk: "Ser ut som ryskt försök att svälta fram underkastelse." Ryska styrkor har tagit över delar av ett oljeraffinaderi i den krigshärjade staden Lysytjansk, nära Sievjerodonetsk som ukrainska styrkor nyligen retirerade från. Det uppger den regionala guvernören Serhij Hajdaj, enligt Washington Post. Ryssland hävdar samtidigt att de kontrollerar hela raffinaderiet, men det är ett påstående som tidningen inte lyckats verifiera. Sky News-korrespondenten Alex Crawford som befinner sig på plats beskriver den ryska beskjutningen mot staden som konstant. Staden vaknar upp till "dödliga ljud av krig", skriver hon. Hon bekräftar också ett uttalande från guvernören om att "allt förstörs" i rysk beskjutning. Enligt Crawford är flera hjälpcenter, som för bara ett par veckor sedan var fullt fungerade, nu helt förstörda. "Det ser väldigt mycket ut som ett försök att svälta staden till underkastelse." Omni 220701. Kommentar: Ryssland bombar inga civilal mål?

Ukraina återupprättar kontakt med kärnkraftverk. Den ukrainska atomenergimyndigheten Energotom har åter lyckats ansluta sig till övervakningssystemen vid kärnkraftverket i Zaporizjzja, uppger man på Telegram. Kärnkraftverket är fortfarande i ryska styrkors kontroll. Sedan i början av mars har kärnkraftverket, som är det största i Europa, varit ockuperat av ryska styrkor. Det internationella atomenergiorganet IAEA har tryckt på för att inspektera anläggningen i södra Ukraina ända sedan de ryska styrkorna kapat alla linjer av kommunikation. Ukraina har motsatt sig ett sådant besök för att inte legitimera den ryska ockupationen. Det är andra gången som kontakten till kärnkraftverket återupprättas sedan den ryska invasionen. Enligt den ryske vice premiärministern ska kärnkraftverket kopplas ihop med det ryska elnätet. Omni 220702. Kommentar: Första gången i historien att någon stjäl ett kärnkraftverk!

Tiktok: Vissa anställda i Kina kommer åt USA-data. Tiktok jobbar på en plan för att bättre skydda amerikanska användares data. Det skriver bolaget i ett öppet brev till flera amerikanska senatorer, efter att amerikanska politiker uttryckt oro kring att den kinesiska appen skulle kunna utgöra en nationell säkerhetsrisk. Det rapporterar sajten Macrumors. Tiktok bemöter även uppgifterna som Buzzfeed News tidigare kommit med om att personal i Kina har tillgång till amerikanska användares data. Tiktok medger i brevet att ett begränsat antal anställda mycket riktigt har tillgång till amerikanska användares data, men påpekar att det handlar om anställda som måste genomgå "robusta säkerhetskontroller" som övervakas av bolagets amerikanska säkerhetsteam. Tiktok hävdar även att man inte kommer att blockera möjligheten för kinesiska anställda att se amerikansk användardata helt och hållet. Detta med hänvisning till att man vill "säkra global interoperabilitet". Lovar att flytta all data till servrar i USA. Medger att ett begränsat antal anställda har tillgång till amerikanska användares data. Omni 220702.

Bakom kulisserna: 20 samtal mellan Paris och Kreml. Frankrikes president Emmanuel Macron har sedan december 2021 pratat i telefon 20 gånger med sin ryske motsvarighet Vladimir Putin om militära upptrappningen och invasionen av Ukraina. Det framgår av en kartläggning som franska tidningen Le Figaro gjort. Inledningsvis handlade samtalen om Putins besatthet av att "avnazifiera" Ukraina. Han beskrev i ett samtal för Macron hur ukrainare hade tatueringar med nazistiska budskap från "topp till tå". Macron svarade i skämtsam ton, men enligt en källa som återgivit samtalet var oron stor i Elyséepalatset för ukrainske president Volodymyr Zelenskyjs säkerhet. Nyligen har en dokumentär om telefondiplomatin mellan de båda presidenterna sänts i fransk public service. Enligt The Telegraph säger Putin till Macron att han hellre spelar ishockey än deltar i fredssamtal. Samtalen bestod enligt en uppgiftslämnare till stor del av långa monologer från Putin om hotet från väst. Dokumentären heter "A President, Europe and the War". Omni 220702.
Macron försökte övertyga Putin - ville bara prata sport.En dokumentär som följer Emmanuel Macron visar hur den franske presidenten bara dagar innan den ryska invasionen av Ukraina försöker övertala Vladimir Putin att undvika en militär eskalering - men utan att få gehör, skriver Politico. Över telefon försöker Macron och hans rådgivare få Putin att bekräfta att han går med på ett möte med USA:s president Joe Biden i Genève, men den ryske ledaren vänder istället samtalet till att handla om sport. "Om jag ska vara helt ärlig med dig, så vill jag gå och spela hockey. Men just nu är jag på gymmet. Men innan jag börjar träna så lovar jag att kontakta mina rådgivare. Je vous remercie, Monsieur le President," säger Putin innan han lägger på. När samtalet avslutas är Macron och hans rådgivare övertygade att de fått Putin att gå med på mötet i Genève. Macron erkänner senare att han rätt snart insåg att hans diplomatiska ansträngningar att stoppa Putin misslyckats. Omni 220706.

"Kan vara farligt att stanna - men det här är mitt hem." Den senaste tidens ryska beskjutning mot ukrainska städer som ligger långt från frontlinjerna i Donbas skapar oro bland landets invånare, rapporterar Financial Times. Bröllopsfotografen Viktoria Vasilijeva lämnade huvudstaden Kyiv tidigt under den ryska invasionen, men är nu tillbaka med sin åttaåriga dotter. Trots att civila drabbats i ryska attacker mot en rad städer senaste tiden planerar hon nu att stanna. "Jag förstår att det kan vara farligt att stanna, men jag känner att det här är mitt hem, "säger hon. Innan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen hade huvudstaden omkring 4 miljoner invånare, men nu är antalet omkring 2,7 miljoner. Invånare berättar om en stad som förändrats till följd av attackerna. Omni 220702.

Politico: Trolig rysk stöldlast förstärker oro i Svarta havet. En skeppslast med 7 000 ton spannmål som fanns ombord på ett ryskt fartyg som nyligen lämnat den ryskockuperade ukrainska staden Berdjansk har sannolikt stulits från ukrainska lager. Det säger flera bedömare enligt Politico. Sajten skriver, med hänvisning till analytiker, att det kan innebära hinder för samtal om en permanent vapenvila i Svarta havet, och att det fördjupar den globala matbristen. Det försätter Turkiet, en potentiell medlare mellan Ukraina och Ryssland, i en snårig sits. Fartyget var nämligen på väg mot Karasu i Turkiet - och har på lördagen fotats alldeles utanför hamnstaden, enligt Sky News. Ukraina har uppmanat Turkiet att "vidta åtgärder", men om Turkiet ändå tillåter fartyget att gå i hamn kan det från ukrainskt håll ses som att man tar emot ryske presidenten Vladimir Putins stöldgods, skriver Politico. Rysktillsatta styret i staden beskriver det som det "första kommersiella fartyget" att lämna Ukraina sedan invasionen inleddes. Omni 220702.
Ryskflaggat fartyg lämnar hamn i Turkiet. Ett ryskflaggat lastfartyg som misstänktes ha fraktat stulet ukrainskt spannmål har lämnat hamnen Karasu i nordvästra Turkiet sent på onsdagen, rapporterar Reuters. Fartyget har kvarhållits i Turkiet av turkiska myndigheter sedan i söndags. Detta efter uppmaningar från Ukraina som anklagat Ryssland från att stjäla ukrainskt spannmål från områden som ockuperats av ryska styrkor sedan slutet av februari. Moskva förnekar uppgifterna att Ryssland skulle ligga bakom stölderna. Den ryske utrikesminister tillbakavisar uppgifterna som "falska". Omni 220707.Kommentar: Och vad hände med lasten av spannmål?

Expert: Stödet till Ukraina kan börja svikta till vintern. I vinter kan västländernas stöd till Ukraina komma att tryta. Det säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets centrum för Östeuropastudier, i en intervju med Svenska Dagbladet. "Under vintern står vi kanske inför energikris och ekonomisk kris och då kommer det kortsiktiga tänkandet fram i Europa." Han tror att det i sådana fall kan bli tal om att ryska villkor accepteras, och att Ukraina "pressas" att ge upp territorium - vilket skulle se som en katastrof. Detta eftersom det skulle ge Ryssland och Vladimir Putin "grönt ljus" för nya aggressiva invasioner. Omni 220702.

Rysk läroplan påtvingas ukrainska lärare. I höst ska skolorna i de ockuperade delarna av Ukraina följa den ryska läroplanen, berättar lärare för The Guardian. Rysslands utbildningsminister Sergej Kravtsov har meddelat att "integration kommer att äga rum" när skolterminen börjar. "Vi har redan börjat med lärarutbildningar och leverans av skolböcker," sa Kravtsov i juni. Lärare berättar för The Guardian att de blir av med sina jobb om de vägrar att skriva på ett bindande avtal om att följa Rysslands läroplan. Det är lektionerna i samhällsvetenskap som kommer att se annorlunda ut, berättar en lärare i Charkiv för den brittiska tidningen. "I Ryssland är läroplanerna för matte, fysik, biologi och kemi fria från propaganda," säger läraren som inte vill namnges. "Så de ämnena låter de bli. Än så länge i alla fall." (svt 220702.)

Kamp för överlevnad för invånarna i Sievjerodonetsk: "Finns ingenstans att ta vägen." Efter en av krigets blodigaste strider föll staden Sievjerodonetsk under rysk kontroll i slutet av juni. Den sönderbombade staden saknar både el och vatten och situationen för invånarna liknar den hårt drabbade staden Mariupol. "Den närmsta tiden känns skrämmande," säger 60-åriga Elena Ivanova, som stannat kvar i Sievjerodonetsk. Striderna i staden har tidigare beskrivits av regionens guvernör som "ett helvete på jorden" och staden som tidigare hade över hundra tusen invånare är nu sönderbombad och öde. "Varje natt är en utmaning och det finns ingenstans att ta vägen," säger Elena Ivanova. Att ryssarna tagit kontroll över Sievjerdonetsk beskrivs som en viktig seger eftersom man nästan har full kontroll över hela Luhansk-regionen. Men bara nästan. På andra sidan en flod ligger grannstaden Lysychansk och där väntas nu nästa hårda strid att ske efter att ukrainska styrkor ompositionerat sig där. Och möjligen sista. Tar Ryssland kontroll över det området har Ryssland full kontroll över Luhansk-regionen. En viktig seger, inte minst politiskt, för president Vladimir Putin. "Putin skulle använda det som en politisk vinst - han behöver något att visa när kriget verkligen inte gått så bra som han i början hoppades," har Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, tidigare sagt till SVT. Se bilderna från Sievjerodonetsk och hör invånarna berätta om situationen i videon. (svt 220702.)

Explosioner i ryska Belgorod - tre personer uppges döda. Flera explosioner inträffade i den ryska regionen Belgorod natten till söndagen, uppger guvernören Vyacheslav Gladkov. Minst tre personer uppges ha dött, samtidigt som 39 privata hus och 11 lägenhetshus ska ha fått skador. Nyhetsbyrån Reuters och BBC rapporterar om uppgifterna, men har inte själva lyckats verifiera dess äkthet. Ukraina har inte kommenterat uppgifterna, men vid tidigare explosioner i regionen har Ukraina talat om "karma" för ryska handlingar. Omni 220703.

Lukasjenko anklagar Ukraina för robotattacker mot Belarus: "Blir provocerade." Belarus president Aleksandr Lukasjenko anklagar Ukraina för att ha avfyrat robotar mot deras territorium. Utspelen kommer i statsägda nyhetsbyrån Belta och citeras av AFP. "Vi blir provocerade," säger Lukasjenko. Enligt presidenten kunde landets luftvärnssystem stoppa robotarna. Ukraina har inte kommenterat anklagelsen. Samtidigt hävdar Lukasjenko fortsatt att Belarus inte har några planer på att ge sig in i Ukraina militärt. Men om någon ”går in i vårt land” eller "dödar vårt folk" kommer svaret omedelbart, enligt Lukasjenko. Belarus står mycket nära Ryssland och har fungerat som en viktig rysk militär utpost under kriget. Dessutom har ryska raketer avfyrats därifrån, in i Ukraina. Lukasjenko är beroende av Rysslands stöd för att kunna behålla makten i landet. Omni 220703.

Ryssland hävdar fullständig kontroll i Luhanskregionen - Vladimir Putin informerad. Ryssland hävdar fullständigt kontroll av Luhanskregionen i östra Ukraina. Den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu ska ha informerat president Vladimir Putin om saken, skriver Reuters. Under natten uppgav den USA-baserade tankesmedjan ISW, Institute for the study of war, att staden Lysytjansk sannolikt föll till Ryssland på lördagen. Det har varit den enda staden i Luhansk som ännu är under ukrainsk kontroll. Ukraina har ännu inte bekräftat att staden fallit. Men bilder som sprids från ryskt håll visar nu hur ryssar lugnt vandrar omkring i de norra och sydöstra delarna av staden, enligt den amerikanska tankesmedjan ISW. Overifierade bilder uppges också visa hur Sovjetflaggan placeras på toppen av stadens förstörda parlamentsbyggnad och andra bilder visar jublande och flaggviftande soldater, enligt Sky News. Luhansk och närliggande området Donetsk utgör tillsammans regionen Donbas. Ryssland beskriver det som att regionen "befriats". Omni 220703. Kommentar: Ryssland tänker befria Ukraina!
Ukraina bekräftar reträtt - har nu lämnat Lysytjansk. Ukrainska armén meddelar att de retirerat från staden Lysytjansk, rapporterar AFP. Detta sedan Ryssland tidigare under helgen hävdat att de har full kontroll över staden, som ligger i Luhansk i östra Ukraina. Lysytjansk är den sista stora staden i regionen som faller under rysk kontroll. Även sönderbombade Sievjerodonetsk, som Ryssland nyligen tog kontroll över, ligger i Luhansk. Tidigare under söndagen sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att strider fortfarande pågick i Lysytjansks utkanter, och varnade för att området helt och hållet kan komma att ockuperas av Ryssland. Publicerad video ska visa tjetjenska soldater i Lysytjansk. Omni 220703.
Underrättelser: Ryskt fokus vänder sig nu mot Donetsk. Efter Rysslands övertagande av staden Lysytjansk på söndagen har alla stora städer i Luhanskregionen fallit. Nu kommer den ryska armén "nästan helt säkert" att rikta sitt fokus på den intilliggande regionen Donetsk, uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesrapport. Donetsk kontrolleras fortfarande till stor del av Ukraina. Regionen utgör tillsammans med Luhansk det område som kallas för Donbas. Frågan nu, skriver BBC:s försvarskorrespondent Jonathan Beale i en analys, är om Ukraina kan stoppa den ryska offensiven. Den ukrainska armén har försökt att etablera en ny försvarslinje efter Lysytjansks fall, men den är redan hårt ansatt av ryssarna. De två största städerna i Donetsk som fortfarande kontrolleras av Ukraina, och som ryssarna sannolikt vill överta, är Slovjansk och Kramatorsk. Omni 220703.
Ryssland anfaller Donetsk efter segern i Luhansk. Luhanskregionens guvernör Serhij Hajdaj varnar för att de ryska styrkornas nästa mål kan vara Sjovjansk och Bachmut i Donetskregionen, rapporterar The Guardian. Enligt guvernören är Bachmut redan under beskjutning. Hajdaj är övertygad om att Ryssland inte kommer flytta sina trupper till fronten eftersom de riskerar att mötas av en motoffensiv från Ukraina. Efter att ukrainska styrkor dragit sig ur Lysytjansk har den ryske presidenten Vladimir Putin under måndagen hävdat seger över Luhanskregionen. "Förlusten är smärtsam eftersom det är ukrainskt territorium. För mig personligen är det speciellt. Det är hemlandet där jag föddes och jag är chef för regionen," säger Hajdaj. Enligt uppgifter på tisdagen har Ukraina skapat nya försvarslinjer i Donetsk, medan Putin uppmanat de ryska styrkorna att vila. Guvernören: Bachmut är under stark beskjutning. Ryssland har begärt att Ukraina ska ge med sig av Luhansk och Donetsk. Omni 220705.
Zelenskyjs rådgivare: Det var den sista ryska segern. Ukraina hoppas kunna starta en motoffensiv mot Ryssland i södra Ukraina vid sidan av mobiliseringen i Donetsk. Det säger president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Oleksiy Arestovych i en video, rapporterar The Guardian. Arestovych ser framgångsmöjligheter i söder medan över hälften av de ryska styrkorna fortfarande är sysselsatta i öst. Han menar också att det inte finns fler trupper från Ryssland att skicka, och att ryssarna har betalat ett stort pris för Sievjerodonetsk och Lysytjansk, säger Arestovych. "Det var den sista segern för Ryssland på ukrainskt territorium," sa rådgivaren om den ryska framgången. Zelenskyj: Vi behöver krossa dem. Guvernören Serhij Hajdaj: Vi måste vinna detta kriget. Zelenskyj: Styrkorna fortfarande motiverade i kriget. Omni 220705.
Kosmonauter firar Luhansks fall från rymdstationen ISS. De tre ryska kosmonauterna Sergej Korsakov, Oleg Artemjev and Denis Matveev poserar med separatistflaggan för den självutnämnda "republiken" Luhansk. Propagandabilden är tagen i den Internationella rymdstationen ISS. Kort före krigsstarten utropade Ryssland området som självständigt, vilket ledde till fördömanden och sanktioner från EU. I går övertog Ryssland staden Lysytjansk, den sista staden som Ukraina kontrollerade i Luhansk. "En frihetsdag att fira både på jorden och i rymden. Det här är en efterlängtad dag som boenden i de ockuperade områden i Luhansk har väntat på i åtta år", skriver den ryska rymdmyndigheten Roscosmos på Telegram, enligt Sky News. Omni 220705. Kommentar: Vi har inte sett några civila i Luhansk fira någonting än. De vll ha guldstjärnor av Putin när de landar en dag.

Kinas cybermyndighet har stoppat 42 000 falska appar. Den kinesiska cybermyndigheten Cyberspace Administration of China (CAC) har sedan början av året identifierat och stoppat inte mindre än 42 000 falska appar. Det rapporterar The Register. Många av apparna har varit tydliga kopior av kinesiska techjättars fintech-appar, som lurat mobilanvändarna med olika slags rabatter och förmåner, och därefter stulit deras pengar. Vissa av apparna har dessutom utgivit sig för att vara statligt ägda. Enskilda offer har förlorat allt mellan motsvarande 15 000 och 600 000 kronor när de använt både appar och webbsidor i Kina som varit falska, hävdar CAC. Ser ut att tillhöra välkända varumärken eller staten. Antalet fejkade finansappar och finanssidor växer stadigt i Kina. Omni 220703.

Hackare påstår sig ha stulit data om en miljard kineser. En anonym hackare säljer just nu databaser som påstås innehålla uppgifter om runt en miljard kinesiska medborgare för 10 bitcoin, eller motsvarande drygt två miljoner kronor. Beskedet om hacket har lagts upp på ett hackerforum av någon som kallar sig "ChinaDan". Personen påstår att uppgifterna kommer från databaser som tillhör polisen i Shanghai. Databaserna innehåller namn, adresser, nationella ID-nummer, kontaktinformation och information från det kriminella belastningsregistret. Om hackarens påståenden stämmer så kan det handla om ett av de största dataintrång som någonsin genomförts, skriver sajten Bleeping Computer. Skulle kunna vara ett av de största dataintrången i världshistorien. Omni 220705.
Uppgifter: Kina censurerar uppgifter om jättehack. De kinesiska myndigheterna uppges försöka tysta ned uppgifterna från igår om att en miljard kinesiska medborgares information exponerats i ett jättelikt dataintrång. Det rapporterar New York Post. Inlägg och taggar som rör händelsen har plockats bort från sociala plattformar som Weibo och Wechat, och sökmotorn Alibaba visar bara ett fåtal länkar om man söker på händelsen, skriver New York Post. Hackaren - som nu säljer informationen - har uppgivit att uppgifterna kommer från Shanghaipolisen. Omni 220706.

Statsministern på besök i Kyivs krigshärjade förstäder: "Viktigt att åka hit." Statsminister Magdalena Andersson (S) har besökt Butja och Borodjanka i Ukraina. Hon har bland annat träffat president Zelenskyj. "Det har varit viktigt för mig att åka och med egna ögon se förstörelsen i Ukraina," säger hon vid en pressträff på länk från Kyiv på måndagskvällen. Bilder som publicerats av Ukrainas kulturdepartement visar hur hon promenerar bland ruinerna i staden Butja med Kyivregionens guvernör Oleksij Kuleba. "Jag har sett bostadshus som bombats, jag har pratat med personer som drabbats och jag har sett massgravarna i Butja," säger Andersson på pressträffen. Hon berättar också att hon hade med sig en "väldigt speciell present": en kopia av ett brev som Karl XII skrev när han befann sig i Bender i dagens Moldavien. "Den blev oerhört uppskattad," säger hon. "Svenske kungen såg redan då en stark ukrainsk stat." Omni 220704.

Biden uppges stryka tullar för att dämpa inflationen. Joe Biden kan inom kort meddela att amerikanska importtullar på vissa kinesiska varor slopas, uppger källor för Bloomberg. Syftet är att dämpa inflationen. Presidentens administration utreder också möjligheten att sjösätta nya industriella subventioner. Biden har ännu inte gått fram med några förändringar av de strafftullar som infördes under föregångaren Donald Trumps handelskrig med Kina. Presidenten sa i förra månaden att han kommer att tala med Xi Jinping ”inom kort” men att han ännu inte beslutat hur han ska agera i frågan. USA har i dagsläget strafftullar på Kinesisk import värd 300 miljarder dollar om året. Omni 220704.

Ukraina behöver 750 miljarder dollar för återhämtningsplan. Ukraina behöver 750 miljarder dollar för en återhämtningsplan i spåren av Rysslands invasion, säger Ukrainas premiärminister, Denys Shmyhal under måndagen. Under "Ukraine Recovery Conference" som anordnades i Schweiz, meddelade Schmyhal även att den ryska invasionen orsakat skador på landets infrastruktur till ett värde av över 100 miljarder dollar, meddelar Reuters. (svt 220704.)

Google uppges ha delat data med ryskt annonsbolag. Google kan ha delat användardata med det ryska bolaget Rutarget. Det hävdar källor till sajten Propublica, som menar att datadelningen har skett fram till den 23 juni, trots att USA införde sanktioner mot bolaget redan den 24 februari. Rutarget är ett annonsteknikbolag som ägs av Rysslands största statliga bank, Sberbank, skriver Propublica. Google påstås ha delat IP-adresser, mobilnummer, platsdata och uppgifter om användares intressen och aktiviteter på webben med Rutarget vid närmare 700 tillfällen. Flera av användarna vars information delats hör enligt uppgifterna hemma i Ukraina. En talesperson för Google säger att man blockerade Rutargets tillgång till Googles annonsprodukter i mars, och att Rutarget inte köpt några annonser direkt via Google sedan dess. Datadelningen kan ha pågått fram till den 23 juni. Det handlar om IP-adresser, mobilnummer, platsdata och uppgifter om användarnas webbaktivitet. Omi 220705. Kommentar: Skamligt av Google.

Sveriges Natoansökan har skrivits under. Samtliga 30 Natoländers ambassadörer har nu skrivit under Sveriges anslutningsprotokoll till Nato. Det innebär att Sverige nu formellt är en "inbjuden medlem" - nu öppnas för ratificering i de 30 medlemsländerna. "Det här är en historisk dag, för Finland, för Sverige och för Nato," säger generalsekreterare Jens Stoltenberg. Redan strax efter klockan 10 i dag kunde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ställa upp sig för fotografering med utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländska kollega Pekka Haavisto och de 30 Natoländernas ambassadörer. Då hade alla undertecknat de svenska och finländska anslutningsprotokollen, vilket nu ger de två länderna status som "blivande medlemmar" - "invitees" på Natoengelska. "Det här är verkligen ett historiskt tillfälle för Finland, Sverige och Nato. Och för vår delade säkerhet," förklarade Stoltenberg vid mötesstarten. Därmed banas nu väg för den ratificeringsprocess då samtliga Natoländer ska godkänna anslutningen även på hemmaplan, i de olika parlamenten. Först när det är gjort, och anslutningsprotokollet arkiverats på rätt ställe i Washington, blir Sverige och Finland fullständiga medlemmar i militäralliansen. På en pressträff senare under dagen sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Finland och Sverige kommer att göra starka bidrag till försvarsalliansen. "Rysslands invasion av Ukraina har krossat freden i Europa. Det är viktigt att vi håller ihop i denna farliga stund i vår historia," sa Stoltenberg. Han berömde Natos medlemsländer för att ha accepterat Finlands och Sveriges ansökningar om medlemskap så snabbt och uppmanade dem att vara lika snabba med ratificieringsprocessen. Senast Nato-länderna behövde gå igenom en likadan process tog det omkring ett år, men Finland och Sveriges medlemskapsprocess har gått snabbare än vanligt. "Sveriges och Finlands säkerhet är viktig för vår allians, också under ratificieringsprocessen." Utrikesminister Ann Linde hoppas att ratificieringen går smidigt till även i Turkiet. "Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den." I och med att de båda länderna nu är officiellt inbjudna till Nato kommer de att delta under medlemmarnas diskussioner. "Det är alla nationers rätt att välja sin egen väg. Att välkomna Finland och Sverige in i alliansen gör dem säkrare, Nato starkare och oss alla mer trygga. Jag ser framemot att se två till flaggor vaja över Nato," sa Stoltenberg. Ann Linde är nöjd med vad man åstadkommit i dag. "Det här är ett väldigt viktigt steg. När du formellt blir en 'invitee' så betyder det att alla dörrar öppnas utom att du får rösta. Vi kommer få tillträde till ungefär 150 arbetsgrupper, all information, all post och mejl som kommer om alla frågor. Vi kommer att tredubbla personalen på vår Natodelegation. Vi kommer börja militär operativ planering tillsammans. Det är ett otroligt viktigt steg." Kan Sverige vara kritiskt mot Turkiet innan ratificeringen är klar? "Sverige kan vara kritiskt mot alla länder och Turkiet kan vara kritiskt mot alla länder. Det är inte så att nåt Nato-land har ålagt sig ett förbud mot yttrandefrihet. " svt 220705.

Efter nederlaget: Ukraina kan byta försvarslinje. Efter segern i Lysytjansk har Ryssland praktiskt taget kontroll över hela Luhanskregionen. Nu kommer landet kunna hävda att de har gjort framsteg i syfte att "frigöra" invånarna i Donbas, som varit den officiella anledningen till kriget. Det uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesrapport. Vidare skriver departementet att slaget om Donbas har kännetecknats av långsamma framsteg och Rysslands artilleri har jämnat städer med marken. Striderna, som nu förväntas fortsätta i Donetsk, kommer sannolikt fortgå på samma sätt. Samtidigt har ukrainska styrkor dragit sig tillbaka, i enlighet med planen. I Sievjerodonetsk och Lysyjansk kunde ryssarna attackera ukrainarna från tre sidor. Försvarsdepartementet bedömer därför att ukrainarna kommer omforma till en rak frontlinje som är lätt att försvara. Omni 220705.

Rysk nyhetsbyrå: Svensk man tillfångatagen i Donetsk. En svensk man som anklagas för att ha stridit som legosoldat i Ukraina har tillfångatagits av ryskstödda styrkor i Donetskregionen. Det uppger statsägda ryska medier, enligt TT. Enligt de så kallade myndigheterna i den ryskstödda utbrytarregionen Donetsk har mannen stridit med ukrainska soldater i slaget om stålverket Azovstal i Mariupol. Att strida som legosoldat kan ge dödsstraff. Svensken nekar till anklagelserna. Tidigare har liknande anklagelser riktats mot två brittiska medborgare. Häromveckan dömdes de till döden och straffen har ännu inte verkställts. Utrikesdepartementet har ännu inte svarat på om de känner till fallet. Omni 220705.

Flyktingar från Ukraina vittnar om krigsbrott. Bland de flyktingar som kommit till Sverige från Ukraina har hittills 15 personer berättat för svensk polis om sådant som kan misstänkas vara krigsbrott, rapporterar Sveriges Radio. "Det handlar i huvudsak om övergrepp på civila, det kan vara övergrepp på enskilda eller på flera, både enskilda gärningar och angrepp på civila mål," säger Patricia Rakic Arle, chef över gruppen för utredning av krigsbrott vid polisen, till SR. I mars inledde åklagare en förundersökning om grov krigsförbrytelse. Sedan i april har polisen aktivt arbetat med att söka information från vittnen som kan ha sett misstänkta krigsbrott. Materialet är tänkt att användas vid en potentiell rättsprocess antingen i Sverige eller i den Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Omni 220706.

Putin har sålt energi och varor till Asien för 251 miljarder. Kina och Indien har bidragit till Vladimir Putins kassa med 24 miljarder dollar, motsvarande 251 miljarder kronor, under de senaste tre månaderna genom att köpa rysk energi, skriver Bloomberg. Båda länderna plockar upp energi och varor som väst avfärdar och enligt Lauri Myllyvirta, analytiker på Center for Research on Energy and Clean Air. "Kina köper redan i princip allt som Ryssland kan exportera via rörledningar och hamnar i Stilla havet," säger han till nyhetsbyrån. Ryssland har långvariga handels- och strategiska relationer med Kina och Indien. Omni 220706.

Nytt ryskt kärnvapenhot - om krigsbrott utreds. Om Ryssland lagförs för krigsbrott vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag kan det skapa ett "hot mot mänsklighetens existens", skriver Dmitrij Medvedev i sin kanal på Telegram, rapporterar TT. "Tanken att straffa ett land som har den största kärnvapenarsenalen är absurd i sig", skriver den tidigare ryska presidenten och premiärministern, som nu är vice ordförande i landets säkerhetsråd. Han hotade även med kärnvapen om Sverige och Finland skulle gå med i Nato i april. Ryssland hävdar att USA ligger bakom tribunalen, som öppnade en förundersökning om ryska krigsbrott i Ukraina i mars i år med stöd av 43 länder. Ryssland tycker att USA ska ställas inför rätta först. Team med 42 experter från ICC samlar bevis för krigsbrott på plats i Ukraina. Omni 220706. Kommentar: Kan ett land göra som man vill och bete sig som man vill för att man har den största kärnvapenarsenalen? Ryssland skämmer ut sig med hotelser och lögner och barbari.
Putin byter ut högsta rymdchefen. Enligt ett dekret som Kreml publicerade under fredagen lämnar Dmitrij Rogozin posten som chef för Roscosmos med omedelbar verkan. Jurij Borisov, i dag Rysslands biträdande premiärminister, tar i fortsättningen över toppositionen på den ryska rymdstyrelsen. Ersättare som biträdande premiärminister blir nuvarande industri- och handelsministern Denis Manturov. Enligt den oberoende ryska nyhetssajten Meduza kan Rogozin, som uppges vara en favorit hos Putin, bli ansvarig för några av de ockuperade områdena i Ukraina. Rogozin, som haft rollen som chef för Roscosmos sedan 2018, har varit en av de ivrigaste påhejarna av den ryska offensiven i Ukraina och har gjort sig känd för sin hårda retorik gentemot väst. I maj skrev Rogozin på sociala medier att det bara skulle ta Ryssland en halvtimme att "förstöra" alla Nato-länder i ett kärnvapenkrig. svt 220715. Kommentar: I den ryska ledningen sitter extremt farliga galningar som skulle kunna utplåna halva världen genom att använda kärnvapen.
Ukraina utreder över 21 000 krigsbrott. Mellan 200 och 300 anmälningar om krigsbrott görs varje dag i Ukraina, totalt utreder Ukrainska myndigheter runt 21 000 misstänkta krigsbrott som begåtts av Ryssland, det uppger den ukrainske riksåklagaren Iryna Venediktova för BBC. Hon menar dock att många av brotten är svåra att utreda då både områdena och människorna som kopplas till brotten är svårtillgängliga. Endast runt 80 åtal har hittills väckts, men Iryna Venediktova säger att de identifierat närmare 600 misstänkta. Många kommer åtalas i sin frånvaro ICC beskriver Ukraina som en brottsplats. Omni 220707.

Fängelse för samarbete med utlänningar i Ryssland. Ryssar som samarbetar med utlänningar eller internationella organisationer "mot Rysslands intressen" kan dömas till långa fängelsestraff enligt nya lagar som parlamentet stiftade på onsdagen, rapporterar AFP. Straffet blir upp till sju års fängelse för den som uppmanar till att agera "mot Rysslands säkerhet". Samarbete med utlänningar eller organisationer "som hotar Rysslands intressen" kan ge åtta år. Även straffen för högförräderi och spionage skärps. Att samla in och dela information som "kan användas mot armén" kan ge upp till 20 års fängelse. Att kritisera kriget eller ens kalla det ett krig har redan förbjudits i landet. Människorättsaktivister fruktar att lagarna ska användas för att tysta oppositionen. Lagarna gäller även brott begågna utanför Ryssland. Omni 220706.Kommentar: Det är inget annat än krigslagar. En censurerad befolkning som ska hålla käft och inte får visa något missnöje med vad den ryska armén gör för övergrepp.

FBI- och MI5-chefer varnar techbolag för kinesiskt spioneri. Chefer vid den brittiska militärens säkerhetstjänst MI5 och den amerikanska säkerhetstjänsten FBI har utfärdat en gemensam varning för kraftigt ökat kinesiskt spioneri mot techbolag. Det rapporterar The Register. Det var i samband med ett evenemang i London som de båda cheferna varnade alla som jobbar med banbrytande teknik, artificiell intelligens eller annan avancerad forskning eller produktutveckling för att de är måltavlor för statssponsrat spioneri. Enligt MI5-chefen Ken McCallum så har de kinesiska insatserna för att komma över västerländsk teknologi ökat dramatiskt på senare tid. McCallum sade bland annat att MI5 idag jobbar med sju gånger så många utredningar av kinesisk aktivitet på området som man gjorde 2018. "Den kinesiska regeringen ser cyberspioneri som ett sätt att fuska och stjäla i massiv omfattning," sade FBI-chefen Chris Wray. Liu Pengyu - talesperson för den kinesiska ambassaden i Washington - har besvarat anklagelserna med att förneka att sådan verksamhet skulle förekomma. "Amerikanska politiker har smutskastat Kinas image och med falska anklagelser utmålat Kina som ett hot" säger Pengyu i ett uttalande. Omni 220707.

Sri Lanka i djup kris - ber om rysk hjälp och bränsle. Efter att Sri Lanka genomgått den värsta ekonomiska kris som landet hittills upplevt vänder sig landet nu till Ryssland för hjälp. På Twitter skriver presidenten Gotabaya Rajapaksa att han haft ett "väldigt produktivt telefonsamtal" med Rysslands president Vladimir Putin. "Samtidigt som jag tackade honom för det stöd som hans regering gett för att klara av tidigare utmaningar så bad jag om ett erbjudande av kreditstöd för att kunna importera bränsle", fortsätter Rajapaksa. Den lankesiska krisen har lett till en rejäl bränslebrist. I helgen gick landets energiminister ut och varnade för att bensinen snart tar slut. På onsdagen gick hundratals människor ut på gatorna i huvudstaden Colombo för att protestera mot regeringen. Få länder vill sälja olja till Sri Lanka då dess statliga oljebolag redan har väldiga skulder till tidigare leverantörer. Sri Lankas utlandsskulder uppgår för närvarande till ungefär 535 miljarder kronor. Bränslekrisen har tvingat myndigheterna att stänga skolor och uppmana invånare att arbeta hemifrån. Omni 220707. Kommentar: En rysk flottbas på Sri Lanka skulle säkert falla krigspresidenten Putin på läppen och ge mycket förmånliga villkor.

Kreml: Johnson ogillar oss - och vi ogillar honom. Ryssland uppger att man tar nyheten om Storbritanniens premiärminister Boris Johnsons stundande avgång med ro. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger under en telefonkonferens med reportrar att man nu hoppas på ett "mer professionellt" brittiskt ledarskap, men tillägger: "I nuläget finns det inte mycket hopp för det." Storbritannien har under Boris Johnsons ledarskap har varit en stark röst till stöd för Ukraina under den ryska invasionen. "Han ogillar oss och vi gillar inte honom heller, "kommenterar Peskov. Kreml: Hoppas på en ledare som vi kan ha dialog med. Omni 220707.

Ingenting kvar i Mariupols museum - allt har plundrats. De ryska soldaterna har förstört Mariupols museum och tagit allt av värde med sig. Det säger stadens lokala myndigheter som liknar det vid nazisternas plundringar under andra världskriget. "Lokala konstmuseer och historiska museer har plundrats på alla sina utställningar. Det är kulturarv från staden och regionen", skriver myndigheterna på Telegram. Bland annat ska originaltavlor från konstnärer som Archip Kuindzji och Ivan Ajvazovskij stulits. Myndigheterna skriver att de lovar att de skyldiga ska straffas. "Vi ska hämta tillbaka allting till ett ukrainskt Mariupol". Alla museum är nu tomma, uppger Mariupols myndigheter. Omni 220708.

Ryska soldater försvunna från bas vid finska gränsen. Militärfordon och soldater har försvunnit från militärbasen Alakurtti, nära den finska gränsen, visar satellitbilder som Yle beställt. Runt 800 av basens 2 000 soldater uppges ha flyttats därifrån, tillsammans med ett tiotal pansarvagnar. Sannolikt har de lämnat basen för att de ska till Ukraina och strida. Det är ett tecken på att den ryska armén är försvagad och att de inte kan prioritera gränsförsvaret mot Finland just nu, trots den nyliga Natoansökan, bedömer experter. "Ryssland är så pass försvagat att Finland inte förväntar sig någon attack just nu - eller de kommande åren. Man har skrapat ihop allt vad man kan hittills i Ryssland. Alakurtti är ett bevis på det. Man har tagit väldigt mycket av det som fanns kvar," säger krigsvetaren Ilmari Käihkö till DN. Materiel från militärbasen har troligtvis förts till Ukraina. Någon attack mot Finland är osannolik. Omni 220708.

Bolsonaro: Sanktioner mot Ryssland verkningslösa. Sanktionerna mot Ryssland som USA och Europa ligger bakom kommer inte att fungera. Det säger Brasiliens president Jair Bolsonaro i ett uttalande, rapporterar Reuters som pekar på liknande uttalande från den ryske presidenten. Kommentaren från Bolsonaro kommer sannolikt inte falla i god jord i USA och många europiska länder, som även tidigare kritiserat Brasilien för dess nära band med Ryssland. Bolsonaro träffade Putin bara dagar innan den ryske invasionen av Ukraina, men själv hävdar den brasilianske presidenten att hans position mot både Putin och kriget är i "balans". Bolsonaro ställning öppnar för att Brasilien ska kunna köpa konstgödsel från Ryssland. Tidigare under dagen gjorde även Putin ett uttalande där han beskrev sanktionerna som verkningslösa. Våldsamma protester väntas i efterdyningar av det brasilianska valet i oktober tror bedömare . Omni 220708.

Kreml: Bara använt en liten del av potentialen. Kremls talesperson Dmitry Peskov uppgav på fredagen att Ryssland bara har använt en liten del av landets potential i sin "särskilda militära operation" i Ukraina, rapporterar The Guardian. På torsdagen sade president Vladimir Putin att Ryssland knappt har påbörjat sina aktioner i Ukraina. Samtidigt utmanade han västländer att försöka besegra Ryssland på slagfältet. "Vad kan man säga - låt dem försöka. Vi har hört många gånger att väst vill slåss mot oss till den sista ukrainaren. Detta är en tragedi för det ukrainska folket, men det verkar som att allt är på väg mot detta," säger Putin enligt The Guardian.
Putin: Låt Väst försöka slå oss på slagfältet. I ett tv-sänt tal till parlamentet på torsdagen lägger Rysslands president Vladimir Putin ansvaret för kriget i Ukraina på västländerna. "I dag hör vi att de vill slå oss på slagfältet. Vad ska man säga, låt dem försöka," säger han enligt Reuters. Han säger att Väst vill "kriga till den sista ukrainaren" och fortsätter: "Detta är en tragedi för det ukrainska folket, men det verkar som att allt pekar mot det." I det som AFP kallar ett av Putins hårdaste tal sedan invasionen den 24 februari säger han att Ryssland inte utesluter fredsförhandlingar, men att det blir "svårare ju längre det går", och att landet "knappt har kommit igång" i Ukraina än. Putin anklagar Väst för att ligga bakom kriget i Ukraina. Hävdar att Väst försöker tvinga på omvärlden "totalitär liberalism". Omni 220707.
Putin: Kriget har bara börjat. I ett tal till gruppledare i parlamentet sa Rysslands president Vladimir Putin idag att möjligheterna till förhandling blir allt färre ju längre kriget pågår. Det rapporterar Reuters. Ryssland har enligt många analytiker haft svårare än väntat att nå sina mål i Ukraina, men Putin menade i sitt tal att man knappt ens börjat försöka. Samtidigt utmanade han västländer att möta Ryssland på slagfältet och sa att kriget kan komma att pågå tills den sista ukrainaren dör. (svt 220708.) Kommentar: Putins mål är att inta hela Ukraina om så den siste ukrainaren kommer att dö och sedan andra länder. Sverige ligger också i riskzonen.
Ryssland skärper straff för utländsk kontakt. Det ryska parlamentet duman har beslutat införa hårdare straff för brott som anses hota landets säkerhet. Att offentligt uppmana till att agera mot Rysslands säkerhet kan framöver straffas med upp till sju års fängelse. En person som etablerar, vad som beskrivs som "konfidentiellt" samarbete eller kontakt med en utländsk medborgare eller internationell organisation som hotar Rysslands intressen, riskerar fängelse i upp till åtta år. (svt 220708.)
Ukraina: Ser Kreml krig på samma sätt som Stalin? Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Michajlo Podoljak vänder sig emot den ryske presidenten Vladimir Putins påstående om att Ryssland "knappt kommit i gång" under den pågående invasionen. I en tweet hävdar rådgivaren bland annat att 37 000 ryska soldater dödats sedan den storskaliga invasionen inleddes i februari. "Har Ryssland inte börjat slåss än? Betraktar Kreml krig endast genom Stalins matematik - 20 miljoner förluster?" skriver han. Hur många soldater som dödats på respektive sida är oklart och CNN konstaterar att den siffra som nämns från ukrainskt håll inte går att verifiera. Omni 220708.

Soldater i Donetsk förbereder sig på hårdare strider. I Donetskregionen förbereder sig soldater på att Ryssland ska rikta offensiven mot regionen, efter att ukrainska styrkor dragit sig tillbaka från Luhansk. På en provisorisk bas i Donetsk berättar skyttesoldaten Bogdan om krigets utmaningar, rädsla och bristen på ammunition. "Fienden har mer artilleri, de är bättre rustade när det kommer till vapen och ammunition, skjuter tio gånger mer," säger Bogdan. SR 220708.

Ryska trupper riktar in sig mot nästa stad. När den ryska offensiven nu intagit de viktiga ukrainska städerna Sievjerodonetsk och Lysytjansk i Luhanskregionen är frågan vilken ort som står näst på tur. Det brittiska försvarsdepartementet bedömer att det är sannolikt att de ryska styrkornas nästa drag kommer vara att försöka inta staden Siversk som ligger ungefär 8 kilometer väster om den nuvarande ryska frontlinjen. Enligt britterna är det ett logiskt steg för ryssarna att försöka inta Siversk då de behöver passera den för att senare kunna inta staden Kramatorsk, som sannolikt är deras primära mål i området. Omni 220708.

Hård kritik mot Ryssland under G20 - Lavrov lämnade. Ryssland pressas hårt om kriget i Ukraina under G20 i Indonesien där landets krigföring näst intill unisont fördömdes av de samlade utrikesministrarna, rapporterar AFP. När Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock i sitt anförande kritiserade Moskva lämnade den ryske utrikesministern rummet. USA:s utrikesminister Antony Blinken krävde att Ryssland skulle låta Ukraina återuppta exporten av spannmål, för att råda bot på brister som börjar uppstå på andra håll i världen. "Till våra ryska kollegor: Ukraina är inte ert land. Dess spannmål är inte ert spannmål. Varför blockerar ni hamnarna? Ni bör släppa fram spannmålet," sade Blinken. Sergej Lavrov beskrev det som att västländernas företrädare blev alldeles utom sig av kritik mot Ryssland så fort de fick tala. Som han ser det är det västländernas fel att det inte hålls fortsatta fredssamtal. När Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba höll ett anförande var Lavrov inte kvar i rummet. Både Blinken och Lavrov har sagt att de inte kommer att mötas under G20. Storbritanniens utrikesminister Liz Truss vände i dörren och for hem när det stod klart att Johnson skulle avgå. Omni 220708. svt 220708.

Rysk politiker får sju års fängelse: Kritiserade kriget. Den ryske lokalpolitikern Aleksej Gorinov, 60, dömdes i dag till sju års fängelse för att han kritiserat Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar flera nyhetsbyråer. Gorinov är den första folkvalda oppositionspolitikern som har fängslats för att ha kritiserat invasionen. Under ett möte tidigare i mars ska han ha ifrågasatt varför Moskvadistriktet Krasnoselsky, där han var vice ordförande, planerade för en dans- och konstfestival för barn samtidigt som barn i Ukraina dödas. Han ska även ha sagt att kriget borde stoppas. Domstolen menar att han spridit falsk information om Rysslands armé. "Jag trodde Ryssland nådde sin gräns av krig under 1900-talet. Men nu har vi ett pågående krig i Butja, Irpin och Hostomel. Betyder de namnen någonting för er?" sa Gorinov under rättegången. Till rättsalen hade Gorinov med sig en skylt med texten: "Behöver ni fortfarande det här kriget?" Gorinovs fru grät i rättsalen. Oro i Ryssland - kan komma fler liknande domar mot kritiker. Amnisty kräver att han släpps: "Domen är chockerande." Första domen för krigskritik i Ryssland. Omni 220708. Kommentar: Modig man. Men det behövs tusentals fler sådana innan ryska folket vaknar.

Sanktioner stoppar pommes på ryska burgarkedjan. Restaurangkedjan som tagit över McDonalds tidigare restauranger i Ryssland har drabbats av pommes frites-brist till följd av dålig skörd och de utländska sanktionerna, rapporterar affärstidningen RBC enligt AFP. Enligt tidningen har vissa av restaurangerna inte pommes frites på menyn, en uppgift som AFP inte fått den nystartade hamburgarkedjan att kommentera. När McDonalds stoppade all sin verksamhet i Ryssland på grund av invasionen i Ukraina köpte en affärsman upp alla restaurangerna och lanserade "Vkusno i Tochkas", som betyder ungefär "gott, punkt slut". Enligt RBC hoppas kedjan kunna ta tillbaka pommes frites på menyn efter den ryska skörden i höst. McDonalds etablerade sig i Ryssland 1990. Den nya hamburgerkedjan slog upp dörrarna i juni. McDonalds stängde alla sina restauranger i Ryssland tidigare i år. Omni 220708.

Kriget i Ukraina slår hårt mot Egyptens ekonomi. Kriget i Ukraina har kastat in Egypten i en ny ekonomisk kris med kraftigt stigande priser, precis när man börjat återhämta sig från pandemin, rapporterar CNN. Den ryska invasionen slår på flera olika sätt. Landet har tidigare köpt 80 procent av sitt vete från Ryssland och Ukraina, och nu gör sanktioner och blockader att importpriset ökat kraftigt. Dessutom märks avsaknaden av turister från länderna av tydligt. Officiellt låg inflationen i Egypten på 14,7 procent i juni, jämför med 5 procent samma tid förra året, men egyptier som CNN pratat med vittnar om att prisökningarna i själva verket är mycket högre än så. Omni 220708.

USA skickar nytt vapenstöd: "Kan slå bakom rysk front." USA har beslutat att skicka ytterligare militärt stöd till Ukraina under den pågående ryska invasionen, rapporterar flera medier. Enligt Washington Post handlar det bland annat om fyra avancerade raketartillerisystem av typen HIMARS. Från USA:s sida betonas att vapenstödet kommer att ge Ukraina ökad förmåga att slå bakom den ryska fronten i Donbas-regionen. Värdet på det nya vapenstödet uppgår till omkring 400 miljoner dollar. USA har levererat HIMARS till Ukraina även tidigare, och enligt DN uppgår det totala antalet nu till tolv stycken. Vapenpaketet inkluderar även ammunition. Systemen som tidigare skickats uppges användas av Ukraina i strid. Omni 220709.

Sievjerodonetsk på randen till "humanitär katastrof" - lik ruttnar i varma hus. Den ockuperade staden Sievjerodonetsk i Ukraina står på randen till en "humanitär katastrof". Det säger guvernören Serhij Hajdaj enligt AP. Vatten och elektricitet saknas och i de sommarvarma lägenheterna ruttnar kvarlämnade kroppar. Enligt Hajdaj befinner sig fortfarande omkring 8 000 av Sievjerodonetsks ursprungliga 100 000 invånare i staden. Hajdaj: "Hårda strider pågår i flera byar vid regionens gräns." De ryska styrkorna intog Sievjerodonetsk för ett par veckor sedan. Staden är av stor strategisk betydelse för Ryssland. Omni 220709.
Ukraina: Katastrofen nära i Sievjerodonetsk. Förhållandena i den ockuperade ukrainska staden Sievjerodonetsk är mycket svåra. Staden står på randen till en "humanitär katastrof", menar guvernören Serhij Hajdaj. Vatten och el saknas och avlopp fungerar inte. Liken ligger kvar och bryts ner i de sommarvarma bostadshusen. Så beskriver Serhij Hajdaj, guvernör i regionen Luhansk där Sievjerodonetsk ligger, situationen. "Ryssarna har totalt förstört all livsviktig infrastruktur och de är oförmögna att reparera någonting", skriver han på sociala medier.(svt 220709.)

Ukraina anklagas för att ha gjort klinik till måltavla. De ukrainska styrkorna, liksom de ryska, bär skuld för att civila dödades och drevs på flykt vid en uppmärksammad rysk attack mot en vårdklinik i Luhansk i mars. Det rapporterar AP och det amerikanska public service-bolaget PBS med hänvisning till en ny FN-rapport. Enligt nyhetsbyrån var attacken ett exempel på synnerligen rå krigföring. Vid attacken utbröt en brand som gjorde att människor kvävdes till döds. En liten grupp patienter och personal lyckades fly. Rapporteringen om händelsen har utgått från Ukrainas version, men enligt FN-rapporten ska ukrainska soldater ha förskansat sig på kliniken och därmed gjort den till en måltavla. Rapporten slår inte fast om ryska eller ukrainska soldater har begått krigsbrott men betonar att attacken visar på riskerna med "mänskliga sköldar". Rysslands urskillningslösa attacker mot bostadshus, skolor och teatrar har lett till tusentals civila dödsfall sedan invasionen inleddes, men även Ukraina måste förhålla sig till krigets lagar. Det säger den amerikanske experten David Crane. Enligt honom kan Ukraina ha brutit mot dessa när man avstod från att evakuera civila från kliniken. Efterspelet till attacken ger inblick i hur både Ryssland och Ukraina bygger narrativ kring krigshändelser. Omni 220709. Kommentar: Ryssland respekterar inga mänskliga civila sköldar.

Blinken ger inte mycket för Kinas "neutrala" roll: Tydlig angripare och offer. Kinas stöd till Rysslands krig i Ukraina försvårar den amerikansk-kinesiska relationen. Det sa USA:s utrikesminister Antony Blinken på lördagen, efter ett fem timmar långt möte med sin kinesiske motpart Wang Yi, enligt AP. Mötet är det första fysiska mellan de båda parterna sedan oktober och Blinken slog fast att han inte ger mycket för Kinas utsagor om en neutral position i konflikten. Det är, enligt Blinken, svårt att se hur det ska gå att vara neutral när det finns en "tydlig angripare", Ryssland, och ett "tydligt offer", Ukraina. "Jag anser inte att Kina agerar på ett sätt som är neutralt," sa han till reportrar efter mötet som hölls efter ett G20-möte på Bali. Blinken sa också att Ryssland var ensamt och isolerat under sammankomsten. Utrikesministern Sergej Lavrov lämnade mötet i förtid. Blinken menade att Lavrov inte gillade att höra de andra världsledarnas fördömanden. "Vi ser inga tecken på att Ryssland vid den här punkten är redo att delta i diplomati," sa Blinken. Blinken: Viktigt att Lavrov fick höra världens tydliga fördömanden av aggressionerna. USA anklagar Kina för att ge spridning åt rysk propaganda i statliga medier. Omni 220709. Kommentar: Kina är inte neutralt. Kina bryr sig inte alls om Ukraina. Kina bryr sig bara om att dra nytta ekonomiskt av konflikten och handlar så mycket man kan av Ryssland nu.

Zelenskyj gör "odramatisk" rockad bland ambassadörer. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har beslutat att byta ut ambassadörerna i en rad länder, rapporterar flera medier. Det gäller bland annat Vjatsjeslav Jatsiuk, ambassadör i Norge. "Jag får inte kommentera det här. Det är ett beslut fattat av presidenten," säger han till NRK. Enligt norska utrikesdepartementet är det dock odramatiskt. "Vi kände till detta. Det rör sig om en naturlig rotation," säger kommunikationschefen Ane Haavardsdatter Lunde till VG. Inte heller ambassadörerna i Tyskland, Ungern, Tjeckien, Nepal, Sri Lanka och Bangladesh får vara kvar i sina roller. Beslutet har inte motiverats från ukrainskt håll. Har varit ambassadör i Norge i sex år. Omni 220709.

Ukraina varnar invånare för hård strid inför motoffensiv. Ukraina uppmanar invånarna i regionerna Zaporizjzja och Cherson i landets södra delar att evakuera inför en förestående offensiv i syfte att återta områden som nu är under rysk kontroll. Det rapporterar The Guardian. Människor som av olika anledningar inte kan evakuera uppmanas göra sig redo för hårda strider. "Det är nödvändigt att ha tillgång till vatten och en viss mängd mat för att överleva våra truppers angrepp," säger vice ordföranden i Chersons regionråd. Enligt TT uppmanas invånare att fly för att de inte ska användas som mänskliga sköldar vid en motoffensiv. Regionerna ockuperades av ryska styrkor tidigt under invasionen och den USA-baserade tankesmedjan ISW sa nyligen att en ukrainsk motoffensiv i Cherson kan vara på gång. Ukraina varnar för att det kan bli "enorma strider". Omni 220709.

Paasikivi: Ryssland har svårt att ersätta förluster. I dagarna har det kommit flera rapporter om att Ryssland förbereder reservstyrkor, tömmer militärbaser i andra delar av landet och använder gammal utrustning. Detta tyder på Ryssland har stora problem att ersätta sina militära förluster, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter. "Framåt årsskiftet kommer det att ha konsekvenser, och ju längre tiden går desto svårare kommer det att bli att hålla en kapacitet som motsvarar den ukrainska." Uppgifterna tyder på att det är svårt för Ryssland att få fram tillräckligt med militär personal utan en fullskalig mobilisering, och det finns inga tecken på att en sådan skulle ske, säger han. Paasikivi: Man tar det man har. Omni 220710.
Tre tecken på att Ryssland tvingas kraftsamla. Den senaste veckan har det kommit uppgifter om att Ryssland förbereder reservstyrkor, använder sig av pansarvagnar från 50-talet och tömmer militärbaser. Sammantaget tyder dessa tecken på att Ryssland har stora problem med att ersätta sina förluster, menar överstelöjtnant Joakim Paasikivi: "Framåt årsskiftet kommer det att ha konsekvenser och ju längre tiden går desto svårare kommer det att bli att hålla en kapacitet som motsvarar den Ukrainska." Ryssland uppges nu arbeta för att flytta sina reservstyrkor och placera dem närmare den ukrainska gränsen för framtida operationer och offensiver. Det meddelade Storbritanniens försvarsdepartement under lördagen. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi är detta bara ett tecken på att Ryssland just nu har svårt att ersätta sina förluster - både materiellt men framför allt när det kommer till personal. "Detta tyder på att man inte har så mycket, om man inte genomför en fullständig mobilisering i Ryssland och det finns det inga tecken på." Ett till tecken på att Ryssland just nu upplever stora resursproblem är de uppgifter om att Ryssland ska ha börjat använda sig av äldre modeller, speciellt när det kommer till militär utrustning som stridsvagnar. Joakim Paasikivi pekar på att den enda rimliga anledningen för att ta in dessa är för att man har brist på modernare. "Sen är det möjligt att man inte sätter in dem vid frontlinjerna, utan att de sätts in vid de så kallade folkrepublikerna," säger han. En konsekvens med detta är att ryska styrkor kommer att få problem med den tekniska livslängden: "Motorer kommer att rasa och kanonrören eller eldrören kommer att ta slut efter några tusen skott och då måste de renoveras. Då är det en fråga om vilken verkstads- och nyproduktionskapacitet Ryssland har."
Anmärkningsvärt att man tar förband från Alakurtti. Ett tredje tecken på att Ryssland har svårt med att ersätta sina förluster är de satellitbilder som Svenska Yle publicerade i veckan, som tyder på att den ryska militärbasen i Alakurtti plötsligt har tömts på militärutrustning. Det är inte första gången man tar av sina militärbaser, men att man tar från just Alakurtti är speciellt, menar Joakim Paasikivi. "Att man tar förband ur den här brigaden tycker jag är särskilt anmärkningsvärt. Den är till för att skydda det finaste man har, det vill säga sina kärnvapenubåtar uppe i Murmansk," säger han och fortsätter: "Man tar det man har. Och då får man gå in på de förband man trodde man kunde freda." svt 220709. Kommentar: Ryssland vet att hotet från Finland är lika med noll. Alakurtti ligger ungefär mitt mellan Salla i Finland och Kandalaksja i Ryssland.
Satellitbilder visar hur en rysk militärbas nära den finska gränsen tömts plötsligt - materiel har troligtvis förts till Ukraina. Satellitbilder Yle låtit ta fram visar att en stor del av Rysslands militära utrustning på militärbasen i Alakurtti försvunnit. Enligt militärexpert Marko Eklund motsvarar den försvunna mängden en bataljonsstridsgrupp. Sedan mitten av maj har över hundra fordon försvunnit från Alakurtti militärbas. Bland de försvunna fordonen finns bland annat tiotals pansarskyttefordon. Samtidigt har åtminstone en tredjedel, kanske till och med hälften av basens 2 000 soldater flyttats bort. "Det är mycket troligt att de satts på tåg till Ukraina," säger major i reserven Marko Eklund. Eklund har i över 20 år följt Rysslands väpnade styrkor. Han analyserar satellitbilderna på förfrågan av Yle. Enligt Eklund är förändringarna i Alakurtti ett tecken på att Ryssland behöver nya trupper till fronten. Landet har inte delgett förflyttningarna i offentligheten. Brigaden i Alakurtti är betydande ur ett finskt perspektiv eftersom den är belägen så nära den finska gränsen. Trupperna på brigaden är specialiserade på att strida i arktiska miljöer. Enligt ukrainska medieuppgifter jobbar 2 100 soldater på militärbasen i Alakurtti. Kring 800 har troligtvis skickats till Ukraina, eftersom det är en typisk storlek på en stridsgrupp. Brigaden i Alakurtti har inte haft stridspansarvagnar eller tyngre artilleri på sina områden. Enligt Eklund kan det hända att sådan materiel anslutit sig till stridsgruppen från andra baser. Det är också möjligt att trupperna från Alakurtti deltar i striderna i Ukraina med en lättare uppsättning. Yle publicerade senast i maj en överblick på Rysslands viktigaste militära baser i närheten av den finska gränsen. Då syntes inga betydande förändringar på området som skulle ha tytt på att soldater skulle ha skickats till Ukraina.
Ryssland försöker rekrytera till Alakurtti. Enligt ukrainska källor har över 35 000 ryska soldater stupat i kriget. Enligt väst är siffran inte riktigt så stor, men Ryssland har ändå lidit stora förluster i sitt anfallskrig. Med tanke på förlusterna är det inte så konstigt att militär utrustning skickats till fronten också från Alakurtti, bedömer Marko Eklund. "Det skulle vara mer anmärkningsvärt om Alakurtti inte skulle delta i striderna." Ryssland letar nu desperat efter ny militärpersonal. Bland annat delar man ut flygblad på städernas gator och anordnar pop-up evenemang där man uppmanar ryssarna att söka sig till det militära. Mer personal tycks också behövas vid Alakurtti brigad. Kring midsommar publicerade arbetsförmedlingen för Murmanskområdet annonser för sammanlagt 48 tjänster vid brigaden. Bland tjänsterna som erbjuds finns allt från hundförare till jurister, men också 21 skyttesoldatstjänster. Soldaternas månadslön är enligt annonsen 31 500 rubel, alltså kring 550 euro. Jobbet ska enligt annonsen vara i Alakurtti, och i annonsen nämns inte en möjlig kommendering till Ukraina. Mest lön erbjuds läkare och personer som söker förmanstjänster, kring 700 euro i månaden.
Arbetsannonserna kan bero på olika saker. Det kan hända att många valt att flytta bort från området. Platserna kan ha blivit lediga i och med att många stupat i kriget, och enligt uppskattningar kan det ta år innan Alakurtti lyckats fylla alla luckor kriget orsakat i krigsmaterielen. Behovet av arbetskraft kan också bero på att Ryssland vill förstärka militärbaserna i norr i och med att betydelsen av dem har ökat. För tillfället rustar Ryssland till exempel upp sitt militära flygfält nära Murmansk. Alakurtti hör till Nordflottan, som är Rysslands nyaste militärdistrikt. Ryssland började dessutom utveckla de militära områdena 2021, alltså redan innan landet attackerade Ukraina. För några veckor sedan sa Rysslands president Vladimir Putin att Finland och Sverige har rätt att ansöka om Natomedlemskap om länderna så vill. Ändå kan medlemsansökan vara en bidragande orsak till att Ryssland förstärker sin militära närvaro nära den finska gränsen. Läs mer i yle 220705.

Ukraina sörjer förkämpen Johnsons avgång: En hjälte. När den brittiske premiärministern Boris Johnson slutligen gav vika för kritikstormen och meddelade sin avgång möttes det med utbredd lättnad i hemlandet - och utbredd sorg i Ukraina, rapporterar CNN. "Vi mottog alla denna nyhet med ledsamhet. Inte bara jag, utan hela det ukrainska samhället," sa president Zelenskyj i ett telefonsamtal med Johnson på torsdagen. Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak hyllar Johnson som "en hjälte", och den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba kallar honom "en man utan rädsla". I Kyiv råder nu oro kring huruvida det brittiska stödet kommer förbli lika omfattande under en ny premiärminister. Insatserna för Ukraina har gjort Johnson till den överlägset mest populäre utländske ledaren, medan Frankrikes och Tysklands ledare stundtals kritiserats för bristande stöd och slapphänthet gentemot Kreml. En mätning visar att 90 procent av ukrainarna har en positiv bild av Johnson - jämfört med 93 procent för Zelenskyj. Storbritannien har gett motsvarande nästan 50 miljarder kronor i stöd till Ukraina i år. Var den förste europeiske ledaren att besöka Kyiv. Omni 220710.

Guvernör: Minst 15 döda i angrepp mot bostadshus. Minst 15 personer har dödats i en rysk raketattack mot ett flerfamiljshus i staden Tjasiv Jar i östra Ukraina. Det uppger räddningstjänsten, enligt AP. Tiotals människor befinner sig i rasmassorna, uppger Pavlo Kyrylenko, guvernör i Donetsk. Staden ligger ungefär två mil sydöst om Kramatorsk, som enligt vissa bedömare väntas bli ryssarnas nästa mål i regionen Donetsk, skriver TT. Guvernören uppger att 591 civila dödats sedan Ryssland inledde sin stora offensiv i februari. Omni 220710.

Rysk attack i bostadsområde i Donbas dödar sex personer. Minst sex personer har dött och fler än 30 befaras vara fast under ett kollapsat femvånings flerfamiljshus i Donetsk, meddelar regionens guvernör enligt Reuters. Attacken ska ha skett under lördagskvällen efter att ryska Uragan-raketer träffade byggnaden, skriver guvernören på Telegram. (svt 220610.)

Ryska krigslagar och tv-kanaler införs i Charkiv. Ryska tv-kanaler, krigslagar och flagga med ryskt vapen införs i de delar av Charkiv-regionen som Ryssland kontrollerar, enligt ryska statsmedier. Enligt USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) är åtgärderna, som införts av det ryska ockupationsstyret i området, ett led i Kremls strävan att införliva delar av regionen i Ryssland. Enligt ISW kallar ockupationsstyret Charkivregionen för en "omistlig del av Ryssland". Åtgärderna "förstärker ISW:s tidigare bedömning om att Kreml har större territoriella mål än att inta regionerna Donetsk och Luhansk, och till och med södra Ukraina", skriver tankesmedjan i en rapport. Stora delar av Charkivregionen är fortfarande under ukrainsk kontroll, däribland staden Charkiv, Ukrainas näst största, som varit skådeplats för hårda strider sedan början av kriget. (svt 220710.)

Dystert ekonomiskt läge på Kuba ett år efter protester. Ett år efter att stora protester bröt ut mot Kubas kommunistregering är de faktorer som fick protesterna att bryta ut fortfarande bestående, rapporterar nyhetsbyrån AP. Den ekonomiska tillvaron är för många invånare fortsatt pressad trots att USA:s president Joe Biden gjort det möjligt för amerikaner att skicka mer pengar till kubanska släktingar. Enligt AP ringlar köerna efter mat långa på många håll och strömavbrott är vanliga. Ett annat hårt slag mot ekonomin är att sockerindustrin under den senaste skörden bara lyckades producera 480 000 ton - hälften av den väntade produktionen. Migration från Kuba ökar kraftigt - vanligtvis till USA. Protesterna var de största på flera decennier. Omni 220710.

Lysytjansk har övertagits av ryssarna. Video 0:46 svt 220710.
Kramatorsk väntas bli nästa plats som ryska styrkorna koncentrerar sig på. Video 0:51 svt 220710.
Den strategiskt viktiga Ormön är återigen under ukrainsk kontroll. Video 0:43 svt 220710.
Staden Charkiv fortsätter att utsättas hårt för ryska luftanfall där många bostadshus träffas. Video 0:44 svt 220710.
Irpin - nu pågår den svåra utmaningen att återuppbygga staden. Video 0:52 svt 220712.

Överlevande efter attacken i Tjasiv Jar: "Det var kaos, jag var täckt av blod." Ukrainska räddningsarbetare fortsätter arbetet med att hitta överlevande efter att ett flerfamiljshus beskjutits i Tjasiv Jar i den östra delen av landet under gårdagen. Det rapporterar AFP. Minst 15 kroppar har hittats, men Donetskguvernören Pavlo Kyrylenko har uppgett att tiotals människor kan finnas i rasmassorna. "Vi sprang till källaren," berättar lokalbon Ludmila för Reuters. En annan överlevande, Venera, säger att hon försökte rädda sina två katter. "Jag kastades in i badrummet, det var kaos, jag var i chock, helt täckt av blod. När jag kunde lämna badrummet var rummet i spillror. Jag hittade inte katterna under allt bråte." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kallat attacken för "ännu en terrorattack" från Rysslands sida. Räddningsarbetare gräver i rasmassorna med händerna. Valeriis nioåriga släkting bodde i huset: "Hoppas på ett mirakel." Har fått kontakt med tre människor under rasmassorna. Omni 220711.

Krigslagar och rysk tv i Charkiv: "Kreml vill ha mer än Donetsk och Luhansk." Ryska tv-kanaler, krigslagar och flagga med ryskt vapen införs i de delar av Charkiv-regionen som Ryssland kontrollerar, rapporterar TT med hänvisning till ryska statsmedier. Enligt den USA-baserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) är det ett led för det ryska ockupationsstyret att införliva delar av regionen i Ryssland. Åtgärderna "förstärker ISW:s tidigare bedömning om att Kreml har större territoriella mål än att inta regionerna Donetsk och Luhansk, och till och med södra Ukraina", skriver tankesmedjan i en rapport. Stora delar av Charkivregionen är fortfarande under ukrainsk kontroll. Strider rapporteras från Charkivområdet. Omni 220711.

Rapport: Brist på ledighet problem för ryska sidan. Ryska soldater får inga riktiga pauser från de intensiva striderna, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesbild. Enligt bedömningen är det en av de mest skadliga - av många - "personalfrågor" för de ryska styrkorna. Departementet refererar till vittnesmål i en video som publiceras av en ryskspråkig mediekanal i östra Ryssland. I videon vädjar stridande soldaters fruar till lokala politiker om att deras makar ska få återvända från Ukraina. En kvinna säger att soldaterna är "mentalt och fysiskt utmattade" och att de har varit i aktiv stridstjänst sedan det som i Ryssland benämns som "en särskild militäroperation" inleddes den 24 februari. Samtidigt fortsätter striderna i Donbasregionen men enligt den brittiska bedömningen gör ingen av sidorna några betydande framryckningar. Zelenskyj: Ryssland har inte tagit paus i krigföringen. Omni 220711.

Ryssland stänger av gasen - elpriset når rekordnivåer. Elpriset väntas nå rekordnivåer på över 6 kronor per kilowattimme i Sverige i dag när Ryssland stänger av gasen till Europa. Det rapporterar DN. Under dagen stoppas gastillförseln från Nord Stream 1 på grund av ett underhåll och marknaden är rädd för att Ryssland inte kommer att starta igång ledningarna igen efter underhållet. "Om det inte sker blir det europeiska gaslagringsmålet på 80 procent omöjligt att nå, vilket skulle leda till en ansträngd situation i vinter," säger Patric Elmén, presschef på Eon till DN. Ryssland stänger gasledning: "Högsta julimätningen någonsin." Ryssland har tillbakavisat anklagelser om att man använder olja och gas för att sätta politisk press på väst. Professor om elförsörjningen: "Förbered för en svår vinter." Omni 220711.
Tyskland: Svårt att veta vad Ryssland ska göra med gasen. Det är svårt att veta vad Ryssland kommer att göra med gasen efter den 21 juli, då underhållet av gasledningen Nord Stream 1 ska vara klart. Det uppger en talesperson för det tyska finansdepartementet, enligt Reuters. Samtidigt säger talespersonen att Tyskland för nuvarande kan garantera gastillgången i landet. Flera europeiska ledare har tidigare anklagat Ryssland för att använda gas och olja för att sätta politisk press, något som Moskva förnekar. Omni 220711.
Olika europeiska läger bakom kulisserna - är "fred" eller "rättvisa" målet? Bakom kulisserna har den europeiska sammanhållningen kring synen på Ryssland börjat vackla, skriver SvD. Även om ingen vill att Vladimir Putin ska lyckas i sitt anfallskrig kokar frågan enligt tidningen ner till: "Hur mycket är medborgarna i Europa beredda att offra för att hjälpa Ukraina?" Inte minst är det de höga gaspriserna som skaver. Tidningen hänvisar till en enkät från tankesmedjan ECFR förra månaden som visar ett gap i synen på långsiktiga mål bland de europeiska ländernas befolkningar. Ett läger vill se fred så snabbt det går, det andra riktar in sig på rättvisa och tycker att målet måste vara att straffa Ryssland. I alla europeiska länder förutom Polen är fredslägret störst, enligt enkäten. USA vill betvinga Ryssland - Frankrike och Tyskland vill snarare se uppgörelser. Enligt tankesmedjan behöver regeringar överbrygga gapet mellan de två lägren för att undvika polarisering. Omni 220711.
IEA: "Världen har aldrig sett en så stor energikris." Energikrisen i Europa kan bli ännu värre innan den är över. Det sa Internationella energirådets generaldirektör Faith Birol under ett globalt energiforum i Sydney på tisdagen, rapporterar Bloomberg. "Världen har aldrig tidigare skådat en så stor energikris med hänvisning till dess djup och komplexitet." Förhoppningsvis kommer energikrisen att leda till att regeringar skyndar på implementeringen av lagar mot en grön omställning. Till dess kommer säkerställandet av tillräckliga olje- och gaslager vara en utmaning. "Den här vintern i Europa kommer bli väldigt, väldigt svår. Det har många allvarliga implikationer för den globala ekonomin," sa Birol. USA:s energiminister: "Kina dominerar försörjningskedjan för grön teknik." IEA: Pristak på rysk olja borde inkludera raffinerade produkter. Omni 220711.
Statsvetare: USA behöver hjälp från kronprinsen. För att klara en eskalerande konflikt mot Kina och Ryssland behöver USA förbättra relationen med Saudiarabien och kronprins Mohammed bin Salman. Det skriver Mellanösternforskaren Anders Persson på SvD Debatt inför Joe Bidens besök i Gulfstaten i veckan. Enligt Persson är resan ett exempel på hur "realism ofta vinner över idealism" på den världspolitiska arenan. Oljan från Mellanöstern kommer bli ett viktigt verktyg för att minska det europeiska beroendet av rysk olja. "Frågan är inte om utan hur mycket och på vilket sätt kronprinsen kommer att välkomnas tillbaka in i värmen", skriver Persson. Omni 220712.

Zelenskyj beordrar plan för att återta mark i söder - vill se ukrainsk miljonstyrka. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har beordrat landets högst uppsatta militärchef att ta fram en plan för hur landets styrkor ska lyckas återta områden i landets södra delar. Det säger förvarsminister Oleksij Reznikov till brittiska The Times. I intervjun, som är ministerns första med en brittisk tidning sedan den storskaliga ryska invasionen inleddes i februari, hävdar Reznikov att en sådan insats skulle utföras av en miljonstyrka utrustad med västerländska vapen. Enligt ministern handlar det om områden längs med Svarta havet som bedöms vara av yttersta vikt för den ukrainska ekonomin. "Vi ser det som politiskt nödvändigt för vårt land." "Militären gör sin läxa och säger vad de behöver för att nå målet." Försvarsministern samlar stöd från västländer.
Omni 220711.
Paasikivi: Tror Ukrainas styrkor förbereder offensiv. Ukrainas uppmaningar till invånare i landets södra delar om att evakuera inför en motoffensiv fyller två syften, tror överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Det säger han i SVT:s Aktuellt. Det skickar en signal till den egna befolkningen om att man avser att återta områden och inte enbart försvara sig, och en signal till andra länder om att stödet har effekt, säger han. "Sen tror jag att man kommer genomföra en offensiv, man har stridit i söder och man har haft viss framgång." På en fråga om varför en motoffensiv annonseras säger Paasikivi att det inte går att hemlighålla förflyttningar av förband, och att man därför lika gärna kan bygga moral. Omni 220711.

Putin: Ska snabbt få ryska medborgarskap. Rysslands president Vladimir Putin har på måndagen utfärdat ett dekret för att ukrainare på ett snabbare sätt ska kunna få ryska medborgarskap, rapporterar TT. Enligt dekretet ska alla ukrainska medborgare få "rätten att ansöka om medlemskap i Ryssland på ett förenklat sätt". 2019 utfördes ett liknande dekret för invånare i Donetsk och Luhansk, och i maj gjorde Putin det möjligt för invånare i regionerna Cherson och Zaporizjzja att snabbt kunna bli ryska medborgare. (svt 220711.)

USA: Iran planerar att skicka drönare till Ryssland. Iran planerar att förse Ryssland med hundratals drönare, däribland sådana som kan utrustas med vapen. Det uppgav den amerikanske säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan vid en pressträff i Vita huset i natt. Enligt USA:s bedömning ska Iran träna ryssarna i hur vapnen ska användas. Washington Post skriver att Ryssland redan har egna drönare men att det iranska bidraget kan innebära påfyllnad för en vapenarsenal som lidit stora förluster under anfallskriget mot Ukraina. Tecken på att Rysslands precisionsvapen håller på att ta slut. Det är inte säkert om leveranserna av drönarna redan har inletts. Enligt Sullivan är det hela ett bevis på att Ryssland inte klarar av att upprätthålla beskjutningen med egna vapen. Omni 220712.

Putin och Erdogan träffas för Syriensamtal i Iran. Den ryske presidenten Vladimir Putin kommer i nästa vecka att resa till Teheran för att träffa Irans president Ebrahim Raisi och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Det blir Putins andra utlandsresa sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen i Ukraina i slutet av februari. Enligt Peskov ska presidenterna diskutera situationen i Syrien. Ryssland är allierat med den syriska regimen ledd av president Bashar al-Assad, samtidigt som Turkiet stödjer rebellstyrkor som främst verkar i nordvästra Syrien. Fredssamtal ska hållas inom den så kallade Astana-processen. Putin var på besök i Tadzjikistan förra månaden. Omni 220712.

Ryssland trappar upp attacker mot civila i öster. Ryssland har de senaste dagarna trappat upp de urskillningslösa attackerna mot civila i Ukraina. Detta trots att de ryska styrkorna tycks ha pausat sina försök att göra territoriella landvinningar i Ukraina, skriver New York Times. För närvarande gör ingen sida några betydande avancemang. I stad efter stad i östra Ukraina har en rad till synes slumpmässiga attacker utförts, enligt tidningen. I staden Tjasiv Jar gräver räddningsarbetare fortfarande efter kroppar efter att ett bostadshus besköts i helgen. Dödssiffran efter den attacken har stigit till 31, enligt räddningstjänsten. Enligt Donetskguvernören Pavlo Kyrylenko har nu nästan 600 civila dödats sedan Ryssland inledde sin storoffensiv i februari. Socialarbetaren Katerina, 31: Första gången som civila delar av Bakhmut har attackerats. Omni 220712.

USA-vapenstöd påstås ligga bakom ukrainsk lagerattack. En ny video tycks visa hur en ukrainsk raketattack slår mot ett ryskt ammunitionslager i en stad i den ockuperade Cherson-regionen i Ukraina, rapporterar flera medier. Enligt The Guardian hävdas från ukrainskt håll att man förstört ett ryskt vapenlager i regionen men det framgår inte om det avser attacken som fångats på video. Både proryska tjänstemän och ukrainska kommentatorer tror att attacken mot vapenlagret kan vara resultatet av att USA nyligen skickat raketartillerisystemet HIMARS till Ukraina. Enligt BBC är det amerikanska vapenstödet mer precist än likvärdiga system som Ryssland har, och systemet ska ha använts flera gånger för att slå bakom rysk front. Rysktillsatta tjänstemän hävdar att sju personer dödats men det har inte verifierats av oberoende part. Attacken ska ha skett i staden Nova Kachovka. Ryssland ockuperade stora delar av Cherson tidigt under invasionen. Omni 220712.

Apple får böter i Ryssland - vägrar lagra data lokalt. Apple får böter på motsvarande 360 000 kronor i Ryssland för att man vägrat lagra ryska Icloudanvändares data lokalt i landet. Det rapporterar Reuters. Den ryska lag som kräver att användarnas information lagras lokalt i landet trädde i kraft redan hösten 2015. Det förekom kort efter det uppgifter om att Apple var på väg att börja lagra Iclouddata lokalt, men det har alltså inte skett. Apple har inte kommenterat saken. Det lär knappast bli något problem för Apple att betala böterna. Det är oklart om det handlar om ett engångsbelopp eller om Apple kommer att fortsätta bötfällas. Apple har inte kommenterat saken. Omni 220712.

Lego stänger ryska butiker och säger upp personal. Världens största leksakstillverkare Lego stänger ner samtliga av sina 81 ryska butiker och säger upp personalen, rapporterar AFP. Det danska bolaget uppger att de stänger ner på obestämd tid med "tanke på de fortsatt omfattande störningarna i driftsmiljön". Enligt AFP finns Lego, Apple och Samsung med på en lista från Ryssland över bolag vars varor kunde importeras utan godkännande från ägaren av de immateriella rättigheterna för att kringgå restriktioner som införts efter kriget i Ukraina. I mars slutade Lego att leverera till Ryssland. Lego gör som flera västföretag - avslutar sin verksamhet i Ryssland. Omni 220712.

Belarus anklagar Sverige - framför protest. Belarus har kallat upp Sveriges ambassadör i Minsk för att framföra en formell protest. Två belarusiska män som gömde sig på ambassaden i drygt ett och ett halvt års tid lyckades till sist lämna landet och Sverige anklagas för att ha smugglat ut dem. "Sett till de ovänliga steg som har tagits av det officiella Stockholm har chefen för den svenska ambassaden underrättats om de åtgärder som Belarus har vidtagit avseende ambassaden och dess anställda", meddelar Belarus utrikesdepartement enligt den statligt styrda nyhetsbyrån Belta. Svenska UD:s presstjänst skriver till TT att ett möte har ägt rum men att det som sades vid mötet inte kommer att kommenteras närmare. Läs mer hos svt 220712.

Ryska musiker flydde landet - pekas ut som förrädare. Den 24 juni släppte det populära ryska bandet "Little Big" en protestlåt mot kriget, med en musikvideo där soldater flyttas runt på ett schackbräde. Nu anklagas de för att vara förrädare i hemlandet, skriver NBC. "Det här var ett skrik från hjärtat för oss," säger bandmedlemmen Ilja Prusikin. I och med låtsläppet anslöt bandet till en växande skara ryska kändisar som offentligt kritiserat Rysslands inträde i grannlandet, varav många har flytt landet. Mindre än en vecka efter att invasionen inleddes flydde Pruskin till Los Angeles med bandmedlemmen Sonja Tajurskaja. "I USA kan jag motsätta mig kriget," säger han. Samtidigt har flera kändisar ställt sig bakom president Putin. Listan på ryska kändisar som flytt landet är lång. Omni 220713.

EU: Litauen måste tillåta ryska tåg till Kaliningrad. Litauen måste tillåta ryska tågtransporter av civilt gods som järn, stål och cement till Kaliningrad enligt ett uttalande från EU-kommissionen. Man tolkar nämligen sanktionerna som att det endast gäller trafik på vägarna. Litauen stoppade den 17 juni godstransporter till den ryska Östersjöexklaven, som gränsar till Litauen och Polen, med hänvisning till sanktionerna. Liberala parlamentsledamoten Raimundas Lopata säger till litauiska TV3 att beskedet från EU innebär ett undantag från undantagen och att det var den typen av eftergifter till Ryssland som låg till grund för ryska invasionen av Ukraina. EU-parlamentarikern Petras Austrevicius varnar för konstanta tolkningar om vad som omfattas av sanktionerna. "Vi fastnar i ett spel, med potential för ständiga diskussioner." Inte tillåtet att transportera vapen eller annan militär utrustning oavsett transport. Lopata menar att Litauens presidents ord borde väga tyngre än EU-kommissionens. Frågan har diskuterats inom EU i flera veckor. Omni 220713.

Putins dotter uppges få roll i arbetet mot sanktionerna. Vladimir Putins dotter Katerina Tichonova har fått ett nytt jobb hos den mäktiga näringslivsorganisationen RSPP. Hon har utnämnts till vice ordförande för ett av lobbygruppens utskott vars uppgift är att hitta alternativ till den import som strypts av västländernas sanktioner. Det rapporterar ryska sajten RBC enligt Bloomberg, som å sina vägnar inte kunnat bekräfta nyhetens giltighet. Putin har arbetat för att minska det ryska beroendet av utländska varor och tjänster sedan de första sanktionerna infördes 2014. 35-åriga Tichonova, som själv omfattas av sanktionerna, har tidigare kopplats till ett mångmiljardprojekt vars syfte var att utveckla en startuphubb i anslutning till Moskvauniversitetet. Mycket lite är allmänt känt om den ryske presidentens privatliv och Putin har exempelvis aldrig bekräftat sina döttrars identiteter, skriver Bloomberg. Pressavdelningen hos RSPP vill inte kommentera saken för Bloomberg. Omni 220713.

Utbrytarrepubliker i Ukraina erkänns av Nordkorea. De ryskstödda utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk har formellt erkänts av Nordkorea. Det rapporterar AP, med hänvisning till den statliga nyhetsbyrån KCNA. Erkännandet har lämnats över till den ryska ambassadören i Pyongyang, och Nordkorea blir därmed det tredje landet att erkänna utbrytarrepublikerna efter Syrien och Ryssland. Ukraina har fördömt beslutet och brutit alla diplomatiska förbindelser med landet, skriver Yonhap. De så kallade folkrepublikerna i Donetsk och Luhansk utropades av ryskstödda separatister med nära band till Moskva i samband med att Ryssland i strid mot internationell rätt annekterade Krimhalvön 2014, skriver TT. Vladimir Putin erkände båda utbrytarrepublikerna strax innan invasionen inleddes. Nordkorea: Hoppas kunna utveckla relationer baserade på "självständighet, fred och vänskap". Fördöms av Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. Omni 220714.

Zelenskyj: 20 personer döda i rysk "terroraktion". 20 personer har dödats och flera skadats i en rysk raketattack mot Vinnytsia i centrala Ukraina, omkring 200 kilometer från Kyiv. Det uppger den ukrainska räddningstjänsten för Reuters. Enligt president Volodymyr Zelenskyj ska kvinnor och barn finnas bland de skadade. "Varje dag dödar Ryssland civila, dödar ukrainska barn, utför raketattacker mot civila byggnader utan militära mål. Vad är detta om inte en terroraktion?", skriver han på Facebook. En video som publicerats av politikern Oleksij Gontjarenko visar hur svart rök stiger från en hög byggnad. Omni 220714.
Minst 20 döda efter rysk attack mot centrala Ukraina - dödstalen lär stiga. Minst 20 döda och över 90 skadade i centrala ukrainska staden Vinnitsa när tre ryska kryssningsrobotar slog ned i staden. Tre av de döda var barn. Enligt ukrainska försvaret besköts staden av fem kryssningsrobotar från en rysk ubåt i Svarta havet, två sköts ned av ukrainskt luftvärn. Vinnitsa ligger långt från krigets frontlinje och har i stort sett varit förskonat från ryska attacker tidigare. SR 220714.
Roboten som träffade Vinnytsia sköts från ubåt. Enligt ukrainska myndigheter har dödstalet efter robotattacken mot staden Vinnytsia nu stigit till 23 civila personer. Samtidigt har endast sex av de döda kunnat identifieras då många blivit allvarligt brännskadade, rapporterar The Guardian. Enligt Zelenskyjs stabschef Kyrylo Tymosjenko var det kryssningsrobotar av modell Kalibr som träffade flera bostäder i Vinnytsia. Den ska ha avfyrats från en rysk ubåt i Svarta havet enligt Tymosjenko. Under fredagsmorgon bekräftar Rysslands försvarsdepartement attacken, de hävdar dock att kryssningsrobotarna träffade militära byggnader. 66 personer vårdas på sjukhus efter bombattacken. En fyraåriga Liza Dmitrieva dödades i attacken. Zelensky kallar det ett "terrordåd". Omni 220715.
Liza, 4, dog i attacken - sörjs av presidentparet. En av de som dog i attacken mot den ukrainska staden Vinnytsia var fyraåriga Liza Dmitrieva, skriver The Guardian. Hon och hennes mamma Iryna uppges ha varit på väg hem från en talpedagog när ryska kryssningsrobotar slog ner intill dem under torsdagen. Mamman, Iryna Dmitrieva, ska ha överlevt explosionen och vårdas nu på sjukhus med allvarliga skador. På platsen där roboten slog ner syns deras rosa barnvagn kvarlämnad. Totalt har 23 personer bekräftats döda efter att bomberna träffade staden, tre av dem ska vara barn enligt lokala myndigheter. Den ukrainska presidenten Volodomyr Zelenskyj nämnde Liza i sitt tal i natt. Och hans fru Olena Zelenska skriver på Twitter att hon träffat fyraåriga Liza under inspelning av en jul-video. "I dag blev vi skräckslagna av att se bilderna på barnvagnen i Vinnytsia, och sedan när jag läste nyheterna insåg jag att jag kände den här flickan", skriver hon. Lizas mamma publicerade videos strax innan bomberna träffade staden. Olena Zelenaska delar videon på dem tillsammans. Omni 220715.

USA: Ukrainare tvingas till Ryssland. Upp emot 1,6 miljoner ukrainare har tvångsdeporterats till Ryssland, enligt USA:s utrikesminister Antony Blinken. Mängder av människor har flytt kriget i Ukraina, varav den allra största delen västerut. Men många har också korsat gränsen till Ryssland eller Belarus. Det uppges i många fall ske under tvång, men Ryssland beskriver det konsekvent som att de räddar ukrainare genom evakueringar. "Den olagliga förflyttningen och deporteringen av skyddspersoner är ett allvarligt brott mot den fjärde Genèvekonventionen om skydd av civila och utgör ett krigsbrott", låter Antony Blinken meddela. Enligt USA är det 260 000 barn bland de tvångsdeporterade. Många sägs också ha förts till ryska Fjärran östern. (svt 220714.)
OSSE larmar om "filtreringslägren" i Ukraina. Ukrainare som har samarbetat med styret i Kiev har ofta "helt enkelt försvunnit". Några av dem uppges ha förts till områden som kontrolleras av Ryssland, där de fängslats eller mördats, skriver OSSE i en 115-sidig rapport som nyhetsbyrån AFP tagit del av. Tiotusentals civila förs till lägren i Donetsk i östra Ukraina innan de deporteras till Ryssland, enligt uppgifter från Kiev och humanitära organisationer. I lägren registreras deras personuppgifter, fingeravtryck och id-nummer, enligt rapporten. Uppgifterna i rapporten har tagits fram av tre experter som har utsetts av OSSE. Deras uppdrag omfattar tiden mellan den 1 april och den 25 juni då uppgifter som tyder på "allvarliga brott mot internationell humanitär rätt" har konstaterats, speciellt i städerna Butja och Irpin. Enligt rapporten har dödande, våldtäkter, bortföranden och massiva deportationer av civila dokumenterats upprepade gånger under kriget. (svt 220714.)

Ryssland: "Hybridkrigföring" att träna ukrainska soldater. Att USA och Storbritannien tränar och hjälper ukrainska styrkor är hybridkrigförening från Nato mot Ryssland, rapporterar Reuters som citerar Maria Zakharova, talesperson på ryska utrikesdepartementet. Uttalandet kommer efter att Storbritannien påbörjat ett projekt för att träna tusentals ukrainska soldater på olika militärbaser i England. Maria Zakharova säger att USA också har hjälpt Ukriana med att använda avancerade vapen. Enligt henne använder ukrainska styrkor raketer, som är mer anavcerade och sofistikerade än andra vapen, "väldigt flitigt". (svt 220714.)

Skola attackerad i Donbas: "Nu finns inget att återvända till." Rysk militär har under onsdagen attackerad en grundskola i staden Kostiantynivka i den ukrainska Donbas-regionen, enligt nyhetsbyrån Reuters. "Låt kriget ta slut och låt allt vara som förr," säger 11-åriga eleven Nastia. Donbas-regionen i östra Ukraina har varit hårt drabbat av strider sedan Rysslands invasion av Ukraina. Under onsdagen förstördes en skola i orten Kostiantynivka. Ingen ska ha skadats i attacken. 15-åriga eleven Daria berättar att de har haft distansundervisning den senaste tiden. "Vi hoppades att kriget snart skulle ta slut och att vi skulle kunna gå till skolan igen. Nu finns det inget att återvända till," säger hon. Hör fler elever i videon. svt 220714.

Ilja Jasjin fängslad - kallade "specialoperationen" för krig. En av de sista framträdande oppositionspolitikerna i Ryssland har nu också fängslats i väntan på dom. Ilja Jasjin har öppet kritiserat kriget och vägrat lämna Ryssland. "Jag säger det som jag anser behövs, jag kallar specialoperationen för krig, som det faktiskt är," sa han i ett intervjuprogram med Jurid Dude. Till skillnad från många andra ryska oppositionella har Jasjin klart deklarerat att han inte tänker lämna landet. Han konstaterar att de som inte hörsammat uppmaningarna redan är fängslade, som Vladimir Kara-Murza och Jasjins kollega lokalpolitikern Aleksej Gorinov, som nyligen fick sju års fängelse för sitt antikrigsmotstånd. Nu riskerar Jasjin att dömas till minst lika långt fängelsestraff. SR 2207014.

Putin vill skydda oljepengar med egen rysk handelsplats. Den ryska regeringen har ihop med landets centralbank och inhemska producenter tagit fram en plan för att skydda sina oljeintäkter från västländernas sanktioner. Planen går ut på att lansera en egen plattform för oljehandel i höst för att i nästa steg kunna etablera ett ryskt "benchmark" i vår, enligt dokument som Bloomberg tagit del av. Ryssland har försökt etablera ett eget "benchmark" i över ett decennium men handeln har aldrig nått den volym som krävs. Den råolja som landet exporterar, uralolja, handlas normalt med Nordsjöoljan som referens men mot en rabatt. Den rabatten har ökat kraftigt sedan invasionen av Ukraina. Ett "benchmark" fungerar som ett referenspris för handeln med råolja. I dagsläget är de primära internationella riktmärkena WTI, Brent och Dubai Crude. Två ryska tjänstepersoner bekräftar planerna anonymt. Omni 220714.

Ryssland: "Britterna ville inte få tillbaka Urey." Ryssland lägger skulden för den brittiska hjälparbetaren Paul Ureys död på Storbritannien. Enligt den självutnämnda "folkrepubliken Donetsks" ombudsman för mänskliga rättigheter, Daria Morozova, tog de hand om Urey så gott de kunde men att de aldrig fick någon reaktion från brittiska myndigheter. De hävdar att dödsorsaken var "kronisk sjukdom, stress och depression". "Brittiska representanter ignorerade möjligheten att förhandla om att få honom frisläppt i ett fångutbyte. Dessutom tillhandahöll de inte de nödvändiga mediciner som han behövde", skriver Morozova. Paul Ureys mamma, Linda, har tidigare sagt att hon varit oroad för sin son då han hade diabetes typ ett. Storbrittanien har ännu inte kommenterat beskedet om att Paul Ureys har dött. Tillfångatogs den 25 april och riskerade dödsstraff. Anklagades av Ryssland för att vara legosoldat. Ureys mamma: "Extremt orolig." Omni 220715.
FN-källa bekräftar tortyr i rysk-ockuperade områden. Hundratals ukrainare, inklusive civila och lokalpolitiker, kan ha utsatts för tortyr i fängelser styrda av ryska styrkor i de ockuperade regionerna, ska en FN-källa ha sagt till BBC. Enligt källan har FN verifierat cirka 271 fall av tvångsfrihetsberövanden, och många av de frihetsberövade ska ha utsatts för tortyr. Tidigare larmade även OSSE om att ukrainare som har samarbetat med Kiev ofta "helt enkelt har försvunnit". Några av dem uppges ha förts till områden som kontrolleras av Ryssland, där de fängslats eller mördats, skriver OSSE i en 115-sidig rapport som nyhetsbyrån AFP tagit del av. Rysslands försvarsdepartement har inte kommenterad påståendena om tvångsfrihetsberövanden och totyr ännu. (svt 220715).
Zelenskyj vill se särskild domstol för ryska krigsbrott. "En särskild domstol som utreder ryska krigsbrott bör inrättas av den internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag," det säger Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj i ett tal. "Ingen kan hysa någon tvekan om att en specialtribunal för det ryska angreppet mot Ukraina behövs så snart som möjligt," säger Zelenskyj. Uttalandet kommer som en reaktion på bombattacken mot den Ukrainska staden Vinnytsia där 23 personer hittills bekräftats döda. Ytterligare cirka 40 personer saknas efter attacken. 66 skadade i Vinnytsia - Zelenskyj kräver tribunal. Omni 220715.

USA och Ryssland återupptar gemensamma rymdflygningar. USA och Ryssland ska göra gemensamma flygningar till den internationella rymdstationen ISS enligt ett avtal som slöts på fredagen. Det uppger de båda ländernas rymdorgan, rapporterar Reuters. Ryska kosmonauter ska flyga med amerikanska rymdskepp och amerikanska med ryska farkoster. Det gemensamma utforskandet av rymden ska göras ”med fredliga syften”, skriver det ryska rymdorganet Rocosmos i ett uttalande, enligt Reuters. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har samarbetet ifrågasatts. De ryska rymdfärderna till den internationella rymdstationen har fortsatt trots sanktionerna mot landets rymdindustri. De första gemensamma flygningarna ska göras i september. Beskedet kom några timmar efter att Putin sparkat sin rymdchef. NASA röt ifrån när Ryssland utnyttjade den internationella rymdstationen för att främja kriget mot Ukraina. Omni 220715.

Ryssland förbjuder gräv­gruppen Bellingcat - "säkerhetshot". Det nederländska journalistnätverket Bellingcat, och dess lokala partner, The Insider, är de senaste medierna som förbjuds i Ryssland. Ryska riksåklagaren ska ha sagt att gräv­gruppen "utgör ett hot mot... den ryska federationens säkerhet", rapporterar Reuters. Bellingcat avslöjade år 2014 att ryskstödda soldater låg bakom nedskjutningen av Malaysian Airlines jet MH17 över östra Ukraina. År 2020 avslöjade de även att FSB-agenter (Ryska federationens federala säkerhetsagenter) låg bakom förgiftningen av Kreml-kritikern Alexei Navalnyj. (svt 220715.) Kommentar: Att gräva fram sanningen i Ryssland är ett säkerhetshot.

Rysk Putin-kritiker får skydd i Sverige. Pavel Chupronov och andra ryska oppositionella utsattes för en klappjakt av polisen. Migrationsverket ansåg att Chupronov kunde söka hjälp hos rättsväsendet i hemlandet och beslutade om avslag på hans asylansökan. Nu har Migrationsdomstolen ändrat beslutet. Den tidigare lokalpolitikern Pavel Chuprunov från Sankt Petersburg är upprörd. Han kan inte förstå hur Migrationsverket kom fram till att det ryska rättsväsendet skulle kunna hjälpa honom med de förföljelser han utsattes för av polisens avdelning för extremism. Samtidigt är han lättad över beskedet att han nu får skydd i Sverige. Han är väl medveten om hur det gått för andra som opponerar sig mot president Putin. "Jag hade förts till häktet, sedan hade det blivit en lång juridisk process och fängelse. Där hade jag sannolikt misshandlats, säger Pavel Chuprunov. Den 29-årige ekologen var en av många unga politiska aktivister som stöttade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. När Navalnyj greps och dömdes till ett långt fängelsestraff inleddes jakten på hans mer profilerade följare. Många av Pavels politiska vänner tvingades fly utomlands. "Jag har ett 40-tal vänner som lämnat Ryssland. De finns nu i länder som Kazakstan, Armenien, Georgien och Turkiet." Till skillnad från vännerna hade Pavel sedan tidigare visum till Sverige. Han berättar att det finns asylsökande, som för att få stanna i Sverige, överdriver hoten mot dem i hemlandet. Men han anser att Migrationsverket borde fattat samma beslut som Migrationsdomstolen. Hans fall var klart och tydligt menar han själv och hans advokat. Det ryska rättsväsendet är en förlängd arm av den politiska makten enligt dem. "Ryssland är inte en fungerande rättsstat," säger Daniel Carnestedt vid Asylbyrån. Den politiska oppositionen i Ryssland har knäckts. De unga flyr utomlands, de äldre som har gamla föräldrar eller bostadslån kan inte lämna och tvingas till tystnad. Pavel Chupronov berättar att han nu ska lära sig svenska och skaffa ett jobb, samtidigt ska han försätta med sitt politiska arbete. "Jag drömmer om att Navalny blir Rysslands Nelson Mandela och vårt lands näste president." svt 220716.

Ukraina: Ryssland använder kärnkraftverk som bas. Ryska trupper använder kärnkraftverket i Zaporizjzja, Europas största, som bas för artilleribeskjutningen av intilliggande områden. Det uppger Petro Kotin, företrädare för den ukrainska kärnkraftsmyndigheten Energoatom, enligt AFP. "Ockupanterna tar dit sin utrustning, inklusive robotsystem, med vilka de beskjuter den andra sidan av floden Dnipro och terroritoriet kring Nikopol." Kärnkraftverket har varit kontrollerat av Ryssland sedan invasionens första veckor, men drivs fortfarande av ukrainsk personal. Runt 500 ryska soldater uppges kontrollera kraftverket. Omni 220716.

Ryssar i hemligt möte i Iran - inspekterat attackdrönare. Ryska tjänstemän ska vid två tillfällen de senaste veckorna ha besökt flygfältet Kashan i centrala Iran. Där har tjänstemännen inspekterat attackdrönare som Ryssland överväger att köpa för att använda i kriget i Ukraina. Det uppger Vita huset och hänvisar till underrättelseinformation. "Vi har information om att den iranska regeringen förbereder sig på att tillhandahålla Ryssland flera hundra drönare," säger Jake Sullivan, säkerhetsrådgivare vid Vita huset till reportrar. Iran har tillbakavisat påståendena och menar att de uppgifterna är en politisk strategi av Biden som under veckan besöker flera länder i Mellanöstern. I onsdags sa Biden i ett uttalande i Israel att han är fast besluten att stoppa Irans utökade kärnvapenprogram och öppnade för att använda våld som en "sista utväg". Ryssarna fick en demonstration av drönarna den 8 juni och den 15 juli. Vita huset släpper satellitbilder från flygfältet. Har visat upp drönarmodellerna Shahed-191 och Shahed-129. Omni 220716.

Musk testar internet i kriget - fronten hålls uppkopplad. I en källare i en ukrainsk utpost utanför Kharkiv står ett lösenord skrivet i stora bokstäver på en av väggarna. Mellan strider använder soldaterna det för att ansluta till internet, via Starlinks konstellation av satelliter, och kan kontakta sina familjer eller läsa nyheter. Kriget i Ukraina har inneburit en möjlighet för Elon Musks rymdbolag Space X att testa bredbanslösningen Starlink, som man vill sälja till världen. Det skriver Wall Street Journal. Omkring 15 000 terminaler har levererats till landet och det har fått stor betydelse. Försvarsminister Oleksij Reznikov menar att systemet har varit helt avgörande för att säkra kommunikationen inom och mellan divisioner i områden där telefonnätet är utslaget. Bandbredden är sämre än via fiber eller mobilnät - men flexibiliteten är högre. Omni 220716.

Ryssland trappar upp attacker i hela Ukraina. Efter vad som har kallats en "operativ paus" med mindre intensiv krigföring i Ukraina ökar Ryssland sina attacker. Det rapporterar internationella medier och tankesmedjan Institute for the study of war. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu sa på lördagen att han har gett order om en intensifierad offensiv "i alla områden", enligt AP. Enligt The Guardian har minst 37 människor dödats sedan i torsdags i missilattacker som verkar ha riktats avsiktligt mot civila byggnader och områden med mycket människor i rörelse. Ryssland förnekar att civila är måltavlor, men Oleksij Danilov på Ukrainas nationella säkerhetsråd säger till The Guardian: "Det är inte min känsla, utan det som vår övervakning visar." Ukrainas näst största stad Charkiv har bombats hårt de senaste dagarna. Missilattack mot rymdraketfabrik. Flyglarm över hela landet på fredagkvällen. Bostadshus, skola och kontorsbyggnader förstörda i Charkiv. Omni 220716.
Ny våg av ryska robotar mot Ukraina. Ryska robotar har attackerat stora delar av Ukraina på lördagen. Minst 17 civila personer dödades, rapporterar Reuters. "Jag tänkte springa och ta skydd i badrummet. Men hann inte. Det räddade mig," säger Valentina Bushuyeva i staden Tjuhuiv. Den nya vågen robotar och raketer har slagit ner i områden i norra, östra och södra Ukraina. Charkiv, landets näst största stad i den nordöstra delen, har drabbats av omfattande robotangrepp de senaste dagarna, uppger ukrainska myndigheter som Reuters hänvisar till. "Här fanns inget militärt. Varken infrastruktur eller utrustning. Det här är ett vanligt bostadsområde," säger Victor Kovalenko i Charkiv. Omkring 40 civila personer ska ha dödats i robot- och raketattacker runt om i landet de senaste tre dagarna. Ukrainska tjänstemän och lokala befälhavare befarar ännu ett ryskt anfall i full skala, mot Charkiv, uppger Reuters. BBC rapporterar att ryska kryssningsrobotar träffat en fabrik för rymdteknologi i miljonstaden Dnipro, sydost om Kiev. Minst tre personer dödades och ytterligare 15 skadades när bostadshus rasade i närheten, enligt lokala tjänstemän. Fabriken tillverkar satelliter och ska ha levererat materiel till Elon Musks bolag SpaceX. Enligt BBC:s reporter i Kiev har den ryska markoffensiven i östra Ukraina trappats ned något, medan luftanfallen med robotar har ökat - bland annat mot centrala delar av städer. Det har tidigare rapporterats om anfall med kryssningsrobotar som avfyrats från ryska bombflygplan och ubåtar. Det sker även anfall med rakteter med kortare räckvidd. Sergei Bolvinov, biträdande chef för Charkivs regionala polisstyrka, skriver på sin Facebooksida att raketer delvis förstörde ett tvåvåningshus i staden, Tjuhuiv, nära Charkiv. Det ansedda Internationella institutet för strategiska studier (IISS) uppger i en ny rapport att de senaste satellitbilderna tyder på att Kreml är villigt att använda robotar med sämre precision till attacker mot mål i stadskärnor. IISS skriver att det är svårt att bedöma Rysslands kortsiktiga kapacitet att behålla eller öka den industriella produktionen av kryssningsrobotar som kan användas mot landmål. Men det är tydligt att Ryssland börjar få brist på robotar, bedömer författarna till rapporten. svt 220716.

Kaliningrad-transit väcker känslor i Litauen. Känslorna är heta i Litauen efter EU-kommissionens beslut att fortsätta tillåta rysk transitering av varor genom landet till Kaliningradexklaven vid Östersjöns kust. Det skriver Der Spiegel i ett större reportage. Varje morgon klockan 09.23 rullar ett ryskt tåg in på centralstationen i den litauiska huvudstaden Vilnius. Inuti finns resenärer till Kaliningrad, utanför står en litauisk kvinna med ett plakat på ryska mot Ukrainakriget. Vid gränsen till Kaliningrad bor Karolis Bendoravicius som minns 90-talet när gränsen knappt hade någon betydelse. Det var en annan tid. Nu är det annorlunda. "Mina barn kommer nog aldrig att vara över på andra sidan." Omni 220717.

Storbritannien: Stärkt ryskt försvar i södra Ukraina. Ryssland stärker sina defensiva positioner i de ockuperade södra delarna av Ukraina, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Det innefattar förflyttning av soldater och utrustning till områdena runt Mariupol, Zaporizjzja, Cherson och Melitopol. Detta sker sannolikt som ett svar på en förväntad ukrainsk offensiv, enligt departementet. Ukrainska styrkor har satt press på ryska positioner i Chersonregionen i över en månad, och både president Zelenskyj och vice premiärminister Olha Stefanisjyna har signalerat att offensiva operationer är att vänta i söder. Omni 220717.

Serbien: Planet innehöll 11,5 ton ammunition. Under söndagen ska experter skickas till platsen för flygkraschen i Grekland för att utreda om det finns något kemiskt hot eller explosionsrisk, rapporterar AP. Serbiens försvarsminister Nebojsa Stefanovic uppger vid en pressträff att det fanns 11,5 ton serbisktillverkade lysgranater och träningsminor ombord med destination Bangladesh. Fraktflygplanet, av modell Antonov An-12, kraschade mellan två byar i norra Grekland sent på lördagen på väg från Serbien till Jordanien. Vittnen uppger att de såg ett moln av eld och hörde explosioner under två timmar efter kraschen. Planet flögs av det ukrainska fraktbolaget Meridian. Samtliga åtta personer ombord, alla ukrainare, dog. Piloten larmade om motorfel och begärde nödlandning. Videomaterial visar hur planet brann i luften. Brandchef: "Vi har observerat en vit substans som vi inte känner igen." Omni 220717.

Kontroversiellt monument monteras ner i Riga. Ett omdiskuterat monument från Sovjettiden i Lettlands huvudstad Riga ska monteras ner, rapporterar Ekot. Den 79 meter höga obelisken restes till minne av Sovjetunionens seger över Nazityskland i andra världskriget, och har vållat debatt i decennier. Enligt Baltic News Network är förberedelserna klara, och nedmonteringen väntas inledas inom de närmaste två veckorna. Kostnaden väntas landa på mellan två och tre miljoner euro, uppgav borgmästaren Martins Stakis vid en pressträff på fredagen. Efter Rysslands invasion av Ukraina aktualiserades diskussionen om att ta bort monumentet. Den 12 maj röstade parlamentet för att häva juridiska hinder för dess nedmontering, och dagen därpå röstade Rigas stadsfullmäktige för borttagning. 69 olika monument från Sovjettiden ska tas ner i Lettland. Ska vara nedmonterat senast den 15 november. Parlamentsledamot: En symbol för sovjetisk ockupation . Omni 220717.

Norsk expert varnar för global svältkatastrof. Redan i höstas varnade den norska gödseltillverkaren Yaras koncernchef Svein Tore Holsether för utbredd hungersnöd i världen. Sedan dess har läget bara blivit värre, och nu flaggar Holsether för en kommande global svältkatastrof i en intervju i Der Spiegel. "Vi befinner oss i en livsmedelskris av ett slag som inte skådats på länge. Det finns mindre livsmedel, mindre gödsel, mindre gas, klimatkrisen skapar extremväder samtidigt som ukrainskt spannmål sitter fast på grund av kriget. 276 miljoner människor lider av akut livsmedelsbrist." Enligt Holsether drabbas inte bara tredje världen av krisen, utan även fattiga människor i Europa påverkas. Intervjun med Holsether: "Utan gödsel kan världen inte få mat." Omni 220717.

60 ukrainska tjänstemän misstänks för högförräderi - högsta cheferna petas. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj petar riksåklagaren Iryna Venediktova och chefen för säkerhetstjänsten Ivan Bakanov, rapporterar Kyiv independent och Reuters. Samtidigt inleds 651 förundersökningar mot över 60 personer på säkerhetstjänsten SBU och riksåklagarmyndigheten om bland annat högförräderi, rapporterar Kyiv Independent. "De har stannat på ockuperat territorium och arbetar mot vår nation," sa Zelenskyj på söndagen, enligt Reuters. Den petade underrättelsechefen är barndomsvän till Zelenskyj. Bakanov anklagas för att ha misskött sitt arbete och därmed orsakat förlust av människoliv "eller andra allvarliga konsekvenser". Omni 220717.
Ukraina: Toppcheferna har inte fått sparken. Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova och chefen för säkerhetstjänsten, Ivan Bakanov, har stängts av från sina arbeten men inte sparkats. Det uppger Andrij Smyrnov, president Zelenskyjs vice stabschef, enligt Reuters. President Zelenskyj uppgav på söndagen att de avlägsnats från sina poster. Enligt måndagens klargörande från Smyrnov har de stängts av i väntan på utredning. 651 förundersökningar om bland annat högförräderi har inletts mot över 60 personer på riksåklagarmyndigheten och inom säkerhetstjänsten. "De har stannat på ockuperat territorium och arbetar mot vår nation," sa Zelenskyj på söndagen. Bakanov är barndomsvän till Zelenskyj. Smyrnov: "Vi pratar inte om att sparka dessa två chefer." Omni 220718.
Ukraina röstar ja till att sparka höga chefer. Ukrainas parlament har röstat ja till att sparka riksåklagaren Iryna Venediktova och chefen för säkerhetstjänsten SBU, Ivan Bakanov, rapporterar AFP. Cheferna stängdes av från sina tjänster på söndagen i väntan på utredning, i samband med att 651 förundersökningar inleddes mot 60 personer inom riksåklagarmyndigheten och SBU. De misstänks för bland annat högförräderi. I ett uttalande på sin Telegramkanal erkänner Bakanov att "missberäkningar" gjorts under hans ledarskap, men tillägger att han är stolt över sin arbetsgärning. Den största politiska omställningen under invasionen. Zelenskyj: "En mängd brott mot den nationella säkerhetens fundament." Anklagas för att ha misslyckats att identifiera ryska spioner. Två tillfälliga ersättare har utnämnts. Omni 220719.

Storbritannien: Legoknektar förstärker på fronten - brottslingar rekryteras. Ryssland använder legosoldater från den privata milisen Wagnergruppen för att förstärka frontlinjerna i Ukraina och kompensera för truppförluster, uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga lägesuppdatering. Enligt Storbritannien har Wagnergruppen sänkt sina rekryteringskrav och tar nu in brottsdömda och tidigare svartlistade individer. Detta kommer "med stor sannolikhet" påverka gruppens effektivitet negativt, skriver departementet. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin uppges ha utnämnts till Ryska federationens hjälte, landets högsta utmärkelse, vilket Storbritannien spår kan påverka arméns stridsmoral och leda till friktion mellan armén och Wagnergruppen under en tid när många seniora befälhavare i armén ersätts. Omni 220718.
Ökänd rysk legoknektsstyrka har satts in i Ukraina. Ryssland har kallat in den ökända privata legoknektsstyrkan "Wagnergruppen" för att förstärka sina frontlinjestyrkor i Ukraina, hävdar den brittiska underrättelsetjänsten enligt Reuters. Den privata militärstyrkan ska ha sänkt sina rekryteringsstandarder och anställer numera brottslingar och tidigare svartlistade individer. Detta kan potentiellt påverkar den rysk militärens effektivitet, skriver det brittiska försvarsdepartementet. Legoknektsstyrkan som har sin bas i sydvästra Ryssland, nära den annekterade Krimhalvön, har tidigare anklagats för krigsbrott och tortyr. (svt 220718.)

H&M lämnar Ryssland: "Omöjligt att fortsätta." Efter att den 2 mars ha pausat verksamheten i Ryssland avvecklar nu H&M all verksamhet i landet, enligt ett pressmeddelande. Bolagets vd Helena Helmersson skriver att det är "omöjligt att fortsätta (...) under rådande omständigheter" och beklagar "påverkan det kommer att ha på våra kollegor". Den fullständiga avvecklingen förväntas medföra kostnader för H&M-gruppen på uppskattningsvis totalt 2 miljarder kronor, varav uppskattningsvis 1 miljard kronor påverkar kassaflödet, enligt H&M. Tillfälliga butiker ska öppnas för att sälja ut varulagret. H&M: Fokus att säkerställa en ansvarsfull avveckling av verksamheten. H&M har haft verksamhet i Ryssland sedan 2009. "Givet nuvarande utmaningar att bedriva verksamheten och en oförutsägbar framtid." Omni 220718.

Alibabachefer frågas ut efter kinesiska jätteläckan. Flera chefer vid den kinesiska techjätten Alibabas molndivision frågas nu ut av myndigheterna i Shanghai till följd av den stora dataläcka där uppgifter om över en miljard kinesiska medborgare nyligen läckte ut. Det rapporterar Wall Street Journal. Cybersäkerhetsexperter har kommit fram till att informationen varit lagrad på Alibabas molnplattform, och enligt uppgifter från källor till Wired så ska hanteringsgränssnittet för plattformen dessutom ha varit tillgängligt via internet, något som gjort det enkelt att komma åt informationen. Det ska inte ens ha krävts något lösenord. Alibaba har inte kommenterat uppgifterna. Är sannolikt ett av de största dataintrången i världshistorien. Det gick inte att lösenordsskydda informationen. Omni 220718.

Ukraina: Minst 353 barn har dödats i invasionen. Minst 353 ukrainska barn har dödats och minst 655 skadats sedan den ryska invasionen inleddes, uppger ett ukrainskt åklagarkontor enligt CNN. De flesta av dödsfallen uppges ha inträffat i städerna Kyiv och Charkiv samt i regionen Donetsk i östra Ukraina. Enligt åklagarkontoret har minst 2 138 utbildningslokaler skadats under kriget, varav 221 totalförtstörts. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Omni 220718.

Rysslands hot: "Domedag" om Krym attackeras. Dmitrij Medvedev, vice ordförande för det ryska säkerhetsrådet, hotar Ukraina med "domedag" om Krymhalvön skulle attackeras, rapporterar den statliga nyhetsbyrån Tass enligt Newsweek. "Det kommer inte gå att undvika. Men de fortsätter att trissa upp läget med sådana uttalanden (hot om attacker, reds anm)," säger han. Den ukrainske presidenten Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak svarar med att kalla Medvedev - som också är tidigare rysk premiärminister - "en liten man som glömts bort av historien". Även president Zelenskyj avfärdar hotet och säger att ukrainarna inte låter sig skrämmas. Zelenskyj: Ett inte särskilt nyktert uttalande. Ukraina: "Betydande antal" ryska krigsfartyg har flyttats från Krym till Ryssland. Omni 220718.

Tidigare Natobefälhavare: Kriget i Ukraina lär bli en frusen konflikt. Om fyra till sex månader utvecklas kriget i Ukraina sannolikt till en frusen konflikt. Det säger James Stavridis, pensionerad amerikansk amiral och tidigare högste befälhavare för Natos styrkor i Europa, enligt Business Insider. "Jag spår ett slut liknande Koreakriget, det vill säga ett vapenstillestånd, en militariserad zon mellan länderna och pågående fientlighet," säger han. Enligt Stavridis är det "extremt tydligt" att ett dödläge uppstått mellan de stridande parterna. Koreakriget utkämpades mellan det USA-stödda Sydkorea och det Sovjetstödda Nordkorea mellan 1950 och 1953. Fortfarande har inget formellt fredsavtal tecknats. Omni 220718.

Gazprom: Ingen gas till minst en europeisk kund. Den ryska gasexportören Gazprom säger sig inte kunna fortsätta leverera gas till minst tre stora kunder i Europa, enligt uppgifter till nyhetsbyrån Reuters. Bolaget hänvisar till så kallad "force majeure", alltså extraordinära omständigheter bortom dess kontroll, relaterad till turbinerna som komprimerar gasen. Enligt en handelskälla handlar det om leveransen till bland annat Tyskland genom Nord Stream 1. Gasledningen har varit avstängd den senaste veckan för underhåll under sommaren. Brevet är daterat till den 14 juni och Reuters tog del av det under måndagen. Gazprom förklarar force majeure för minst tre europeiska gasköpare. Gazprom är drabbat av omvärldens sanktioner mot Ryssland. Omni 220718.

Journalist som protesterade mot kriget släppt. Den ryska journalisten Marina Ovsjannikova, som i direktsändning i rysk tv protesterade mot invasionen i Ukraina, har släppts efter att ha varit frihetsberövad i några timmar. "Jag är hemma. Allt är bra", skrev Marina Ovsjannikova under natten på Facebook. "Nu vet jag att det är bättre att lämna hemmet med mitt pass och min väska". Beskedet om att Marina Ovsjannikova hade gripits kom under söndagen från hennes advokat. Enligt honom misstänktes hon för att ha "misskrediterat" militären utanför en domstol i Moskva förra veckan. Hon uttalade då stöd för oppositionsaktivisten Ilja Jasjin, som anklagas för att ha spridit falsk information om militären. Ryska myndigheter har hittills inte offentliggjort någon formell brottsutredning mot Ovsjannikova. Marina Ovsjannikova blev känd över hela världen när hon i mars klev in i studion mitt under en nyhetssändning i statliga ryska Kanal 1 i Moskva. Bakom ryggen på sina medarbetare höll hon upp en skylt med texten "Stoppa kriget. Tro inte på propaganda. De ljuger för dig". Hon greps och dömdes till böter. De ryska myndigheterna har förbjudit medier att beskriva kriget i Ukraina med ord som "krig", "offensiv" eller "invasion". Bara officiell information från myndighetskällor får rapporteras. (svt 220718.)

Sex personer döda i en attack i Donetsk. Ännu en rysk attack i Donestsk regionen - denna gång i staden Toretsk - ska ha krävt sex liv, rapporterar Reuters enligt källor från den ukrainska räddningstjänsten. Räddningstjänsten har hittat fem avlidna under rasmassorna av ett tvåvåningshus och ännu en person ska ha avlidit på sjukhuset, skriver räddningstjänsten på Facebook, enligt Reuters. (svt 220718.)

EU om Ukraina: Vi måste hålla ut. Mer stöd och fler sanktioner tas upp när EU-ländernas utrikesministrar återigen diskuterar Rysslands krig i Ukraina, och spannmålsexporten. Ryska krigsfartyg på Svarta havet och minerade vatten utanför Ukrainas återstående hamnar har nästan helt omöjliggjort den normalt så viktiga ukrainska exporten av spannmål och grödor. "Att rädda maten är livsavgörande för de tiotals miljoner människor utanför Europa som lider och går hungriga som ett resultat av den ryska krigföringen," säger kabinettssekreterare Robert Rydberg, som vikarierar för utrikesminister Ann Linde (S) vid dagens EU-möte i Bryssel. Med hjälp av framför allt Turkiet jobbas inom EU ändå på någon form av lösning. Mot slutet av sommaren hoppas man ändå ha fått ut åtminstone 50-60 procent av det spannmålet som just nu sitter fast i Ukraina. Bland annat planerar man att göra detta genom transporter längs kusten mot Constanta i Rumänien. Under dagen väntas även formellt EU-klartecken om ytterligare 500 miljoner euro i vapenstöd till Ukraina och ett stopp för rysk guldexport. Dock finns en ständig oro över att medlemsländerna inte längre ska kunna hålla ihop i synen på kriget, ju längre det drar ut på tiden. (svt 220718.)

Putin: Väst kan inte isolera Ryssland. Det är omöjligt för västvärlden att isolera Ryssland och skicka landet tillbaka i tiden, säger ryska presidenten Valdimir Putin i ett videosänt tal till hans regering, rapporterar Reuters. Han hänvisar framför allt till sanktionerna på Rysslands högteknologiska sektor. Sedan Rysslands attack på Ukraina har västvärlden infört ett flertal sanktionspaket mot Ryssland som har haft som mål att isolera Ryssland från den globala ekonomin, samt inskränka dess tillgång både till kommersiell elektronik och till högteknologiska varor såsom halvledare och flygplansdelar. "Det är självklart att detta är en enorm utmaning för vårt land, men vi kommer inte att ge upp," säger Putin. Han menar att Ryssland måste utveckla inhemsk teknologi. Även finansminister Anton Siluanov betonar att stöd för den ryska tekniksektorn är en statlig prioritet. Han menar att varje rubel som staten investerar i denna sektor, bör eftertföljas av minst tre rubel från privata investeringar. (svt 220718.)
Ryssland hoppas på samarbete med Iran. Ryssland hoppas inom kort skriva under ett fördrag om ett omfattande strategiskt samarbete med Iran, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov var i Irans huvudstad Teheran för en månad sedan och talade då med sin iranske motsvarighet, säger Dmitrij Peskov i en intervju med det statliga iranska tv- och radiobolaget, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax. "Vi lämnade över ett utkast till det här omfattande fördraget i mitten av juni. Vi hoppas att vi, efter att några justeringar har gjorts och överenskommits med hänsyn till den iranska sidans åsikter, kan bli redo att underteckna det ganska snart," säger Peskov. Rysslands president Vladimir Putin kommer att delta i ett möte med Irans president Ebrahim Raisi och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Teheran under tisdagen. Putin ska även hålla separata möten med de båda och ska enligt Peskov också besöka Irans högste ledare Ayatollah Ali Khamenei. (svt 220718). Kommentar: Ryssland + Iran = Sant.

Ukraina: Ryssland bryter mot Genèvekonventionen. Ryssland behandlar krigsfångar på ett sätt som bryter mot internationell rätt, menar Ukrainas utrikesminster Dmytro Kuleba, enligt Reuters. Han uppmanar Ryssland att följa Genèvekonventionen och den internationella humanitära rätten. (svt 220718.)

Anklagas för "fake news" i Ryssland - miljardböter för sökjätten. Google blev på måndagen stämt på 21,1 miljarder rubel - runt 3,8 miljarder svenska kronor - i en rysk domstol, rapporterar Reuters. Stämningen handlar om att företaget upprepade gånger misslyckats med att ta bort innehåll som anses vara "fake news" kring konflikten i Ukraina, enligt Ryssland. Även Youtube fick en varning, enligt Reuters. Plattformen fick kritik för att inte ha tagit bort "felaktigheter om den ryska specialoperationen i Ukraina som misskrediterat de ryska styrkorna". Sökjättens ryska bankkonto har blivit avstängt vilket gör det omöjligt att betala personal och leverantörer, skriver Reuters. Anton Gorelkin, biträdande chef för det parlamentariska utskottet om informationspolicy, säger att företaget demonstrativt åsidosatt rysk lag. "Det är inte svårt att förutse vad den inställningen kommer att leda till: Google riskerar att förlora den ryska marknaden helt", skriver han på Telegram enligt nyhetsbyrån. (svt 220718.) Kommentar: Ryssland avlägsnar sig mer och mer från omvärlden med sina fake news.
Oberoende rysk tv-kanal trotsar censur - sänder från utlandet. Ikväll kan man återigen se den oberoende ryska tv-kanalen Dozjds nyhetssändningar - trots att den ryska censurmyndigheten blockerade kanalen i mars i fjol. Nu börjar de återigen sända, men denna gång från utlandet och på deras Youtubekanal. Dozjd meddelar att de återupptar sitt arbete stegvis och kommer till en början att sända från Riga, Amsterdam, Tbilisi och Paris. Tv-kanalen skriver att de förstår att det finns svårigheter med att jobba från utlandet, men att de hoppas på hjälp från tittare med information från platser där nyhetshändelserna utspelar sig. "De senaste fyra månaderna har mer än 5 000 hemsidor, bland dem oberoende massmedium och sociala medier, blockerats. Idag måste Rysslands invånare få tillgång till oberoende information. Därför är det extra viktigt för oss att komma tillbaka med våra sändningar," meddelar Dozjd på Telegram. (svt 220718.)

Veras son kidnappades - låstes in och isolerades i 14 månader. Trots att Moldavien officiellt fått status som kandidatland inom EU, pågår det i landets utbrytarregion Transnistrien systematiska brott mot mänskliga rättigheter, vittnar flera människorättsorganisationer om. Vera Glijin är så arg att hon nästan skriker. "Varför ska jag vara rädd? Har jag gjort någonting fel?" Vi sitter på en parkbänk utanför en sommarstängd skola i den moldaviska byn Sanatauca. Vera arbetar här, men bor några kilometer bort, på andra sidan floden Dniestr. SVT har nyss frågat henne om hon inte är rädd för att råka illa ut nu när hon väljer att prata med en journalist om vad som har hänt hennes son i Transnistrien. "Folk är rädda för att säga någonting. Men jag är inte rädd. Vad ska de göra, som de inte redan har gjort?" säger hon. I Transnistrien finns det en regering, poliskår, domstol och lagar som är helt annorlunda från Moldaviens, trots att regionen rent lagligt och geografiskt tillhör detta land. Adrian Glijin, Veras 40-årige son, var ute och vallade sina kor vid Dniestrs strandkant, när en bil utan registreringsskylt stannade bredvid honom och fem maskerade män med våld tvingade honom med sig. En granne som var hemma såg hela händelsen, och så fick Vera veta att hennes son blivit kidnappad. "De låste in honom i 14 månader. I isoleringscell. Att hålla någon isolerad så länge, det är grymt," säger Vera. I maj 2022 hölls slutligen Adrians domstolsförhandlingar. Varken hans advokat eller familj fick reda på detta. Adrian dömdes till 13 års fängelse för landsförräderi. Domen går inte att läsa, då den är sekretessstämplad. Enligt Ion Monoli, jurist och vd på den ideella organisationen Promo Lex, kan fall som liknar Adrians mätas i hundratal, om inte tusental. Samma dag som Adrian kidnappades försvann ytterligare tre män, bland annat en polis och en tulltjänsteman. "Tiraspol (Transnistriens självutnämnda huvudstad reds. anm) har anammat den här strategin. När de behöver något så kidnappar de människor, som de sedan försöker byta mot något eller någon," säger han. Summariska rättegångar, kidnappningar och tortyr är vanligt förekommande fenomen i Transnistrien. Det största problemet, enligt Ion Monoli, är den totala avsaknad av ansvar som råder i landet. "De som begår dessa brott vet att de inte kommer att straffas för det. Det är fritt fram att göra vad man vill."
Transnistrien: En bro som är knappt 100 meter lång skiljer EU-aspiranten Moldavien från utbrytarrepubliken Transnistrien. Transnistrien är en autonom region i Moldavien, inklämd mellan floden Dnestr och Moldaviens gräns mot Ukraina längre österut. 1990 utropade pro-ryska krafter Transnistriens självständighet från Moldavien under namnet "Republiken Dnestr", men självständigheten har aldrig erkänts av omvärlden, inte ens av Ryssland. Transnistrien har en egen valuta, egen armé, egen flagga, egna myndigheter och annat som kännetecknar en stat. Källa: Utrikespolitiska institutet svt 220718. Kommentar: Transnistrien är en laglös utbrytarregion uppbackad av ett likasinnat Ryssland.

Libyens premiärminister i allians med tidigare fiende. Libyens premiärminister Abdul Hamid Dbeibeh har ingått allians med den tidigare fienden Khalifa Haftar. Alliansen ska försöka upprätthålla vapenvilan och tillsammans avsluta en oljeblockad som pågått i flera månader, rapporterar The Guardian. Under måndagen bjöds stabchefen för den självutnämnda libyska nationella armén (LNA), in till samtal i huvudstaden Tripoli, inte ens tre år efter att samma armé under Haftars ledning försökt erövra staden. Detta, tillsammans med sparkandet av direktören för National Oil Corporation i föra veckan, ses som gester för Dbeibeh att närma sig Haftar. Båda händelserna ses som gester för Dbeibeh att närma sig Haftar, något som oroar USA och Storbritannien på grund av Kahlifa Haftars kopplingar till Ryssland. Nya direktören för oljebolaget oroar - var centralbankschef under Gaddafis diktatur. Omni 220718.
Experten: För tidigt att kalla det fredsuppgörelse. Libyens premiärminister Abdul Hamid Dbeibeh har avsikt att försonas med familjen Haftar, men det är för tidigt att kalla det en fast fredsuppgörelse. Det säger Libyenexperten Jalel Harchaoui till Al Jazeera efter att Dbeibeh och Khalifa Haftar gjort politiska närmanden. Han säger att Dbeibah uppenbart har gått förbi båda kamrarna i parlamentet och därmed helt ignorerat den tillförordnade premiärministern Fathi Bashagha. Forskaren Emadeddin Badi tror inte att relationen mellan Dbeibah och Haftar kommer hålla. Han tror heller inte att det kommer leda till ordentliga, demokratiska val. "De flesta av eliten vet att folk är frustrerade, därför föredrar de att dingla med förhoppningar om stabilitet genom lösningar som är designade att tillgodose dem," säger han. Experten: Finns inga faktiskta ansträngningar för att organisera val i Libyen- Omni 220718.

Över 900 evakuerade från Charkiv - 216 av dem barn. 943 civila, varav 216 barn, evakuerades från ockuperade områden i Charkiv i nordöstra Ukraina under måndagen. Det rapporterar The Guardian. Enligt Charkivs guvernör Oleh Syniehubov bistod både myndigheter och volontärer i evakueringen. Omni 220718.

CNN: 20 attacker bakom rysk front i juli - Ukraina tackar USA för leveranser. Nära 20 attacker har slagit långt bakom rysk front i flera ukrainska regioner bara den senaste månaden, rapporterar CNN. I flera fall uppges attackerna ha orsakat stora explosioner. Detta samtidigt som ukrainska tjänstemän uppger att vapenstödet från västländerna förändrat läget på slagfältet. I sitt dagliga tal säger president Volodymyr Zelenskyj att man orsakar "betydande logistiska förluster" för de ryska trupperna. Enligt presidenten får ryssarna det allt svårare att behålla erövrade områden, och han hävdar att Ukraina "steg för steg" stör den ryska logistiken. Ukrainas toppgeneral Valery Zaluzhny nämner specifikt de amerikanska leveranserna av raketartillerisystemet HIMARS, som "levererar kirurgiska attacker mot fiendens kontrollposter, ammunition och bränsledepåer". Pentagon har skickat åtta HIMARS och ska skicka ytterligare fyra. Omni 220719.

Zelenska besöker USA - ska tala inför kongressen. Olena Zelenska, den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs hustru, befinner sig just nu på besök i USA. På måndagen hade hon ett möte med den amerikanske utrikesministern Antony Blinken, rapporterar CNN. "Ministern fördömde i starka ordalag Rysslands brutala attacker, som fortsätter skada och döda oskyldiga civila och förstöra hem, sjukhus, skolor och annan civil infrastruktur", säger utrikesdepartementets talesperson Ned Price enligt ett pressmeddelande. På tisdagen kommer Zelenska att träffa den amerikanska presidenthustrun Jill Biden, som hon först mötte i Ukraina i maj. På onsdagen ska hon tala inför den amerikanska kongressen. USA ska stödja Zelenskas initiativ för mentala hälsoinsatser för krigsdrabbade. Omni 220719.

Storbritannien: Ryssland använder sex arméer. Ryssland använder sig av vad som formellt är sex separata arméer i sin offensiv i Donbasregionen, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering. Dessa stora förband var ursprungligen avsedda att omfatta tiotusentals soldater. De senaste veckorna har Ryssland i stället stridit i mindre förband i kompanistorlek, med runt 100 soldater, enligt departementet. Ryssland har haft svårigheter med offensiv krigföring sedan invasionens start, och problemet blir sannolikt allt mer akut, enligt rapporten. Förutom underbemanning står armén inför dilemmat att skicka trupper till Donbas eller försvara sig mot ukrainska motattacker i Chersonregionen. Omni 220719.

Carl Bildt i WP: Konflikten kommer pågå i åratal. Konflikten mellan Ukraina och Ryssland lär pågå i åratal, med förödelse för Ukraina och ett kraftigt försvagat Ryssland som resultat. Det skriver Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt i en opinionstext i Washington Post. Alla krig tar dock slut, tillägger han, och lyfter fram två huvudsakliga kriterier för att detta ska ske. Den första är förändring i Kreml. Kriget är ett resultat av Putins besatthet, och de ryssar Bildt talat med saknar entusiasm. "De vill sannerligen inte förlora kriget i det här skedet, men de flesta av dem säger att de aldrig skulle ha startat det." Det andra kriteriet är att lägga grunden för stabilitet och säkerhet i Ukraina, skriver Bildt - om landet blir en misslyckad stat blir det svårt att uppnå fred. Omni 220719.

Putin och Erdogan möts för samtal i Teheran. På tisdagen tar Irans president Ebrahim Raisi emot sina ryska och turkiska motsvarigheter Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan i Teheran, rapporterar AFP. Den formella anledningen till toppmötet är att diskutera läget i Syrien inom ramen för de så kallade Astanasamtalen som syftar till att få ett slut på det elvaåriga kriget i landet. Erdogan har dock i månader försökt få till ett möte med Putin för att diskutera de globala spänningar som uppstått i kölvattnet av invasionen av Ukraina. "Tajmingen för detta toppmöte är inget sammanträffande," säger den ryske analytikern Vladimir Sotnikov. Det blir den andra utlandsresan Putin gör sedan invasionen inleddes den 24 februari. I slutet av juni besökte han Tadzjikistan och Turkmenistan. Första mötet mellan Erdogan och Putin sedan invasionsstarten. Putin vill stärka banden till Teheran. Iranskt-ryskt avtal väntas efter Putins resa. Omni 220719.
Iran till Turkiet: Invasion av Syrien vore skadligt. Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, avråder Turkiets president Erdogan från en invasion av norra Syrien, rapporterar AFP. "Det vore definitivt skadligt för Syrien, Turkiet och regionen", säger Khamenei i ett uttalande som lagts upp på hans officiella hemsida. Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin befinner sig i Iran för ett toppmöte om hur den elvaåriga konflikten i Syrien ska lösas. Den turkiske presidenten har vid ett flertal tillfällen hotat med en militär invasion av norra Syrien i gränsområdet mot Turkiet, där han anser att kurdiska miliser utgör ett hot mot landet. Khamenei: Kommer inte främja den politiska handling som förväntas av Syrien. Mötet mellan Putin och Erdogan blir det första sedan invasionsstarten. Väntas även diskutera blockaden av Svarta havet. Omni 220719.
Putin om samtalen med Erdogan: Vi har gjort framsteg. Samtalen om spannmålsexporten från Ukraina har gjort framsteg. Det säger ryske presidenten Vladimir Putin om sina samtal i Teheran med den turkiske motsvarigheten Recep Tayyip Erdogan, rapproterar AFP. "Alla problem har inte blivit lösta, men att det rör sig framåt är bra," säger Putin samtidigt som han tackar Erdogan för medlingen. Presidenterna har mötts i Iran för att bland annat diskutera spannmålsexporten, men även om bland annat Syrien, där Turkiet vill inleda en ny offensiv, och krisen i Nagorno-Karabakh. Det är andra gången Vladimir Putin åker utomlands sedan invasionen i Ukraina. Ryska invasionen har hindrat exporten av spannmål från Ukraina, som är en av världens största exportörer, och lett till rädsla för kommande matkris. Skulle även diskutera Irans kärnvapenprogram. Omni 220719.

Nordkoreanska arbetare kan återuppbygga Donbas. Nordkorea kan komma att skicka arbetare till Donbas i östra Ukraina för att återuppbygga den krigshärjade regionen, uppger Rysslands ambassadör i Pyongyang enligt The Guardian. Enligt den sydkoreanska sajten NK News uppger ambassadören Aleksandr Matsegora att det finns "många möjligheter" till samarbete mellan Nordkorea och de självutnämnda utbrytarrepublikerna i Donbas, trots att detta är förbjudet enligt FN:s sanktioner. ordkorea är ett av få länder som erkänt de självutnämnda republikerna. Matsegora: Nordkoreanska arbetare är vana att arbeta under svåra förhållanden. Omni 220719.

Uppgift: Svensk man dödad i strid i Ukraina. En svensk man i 30-årsåldern uppges ha dödats i strid i Ukraina. Mannen ska ha stridit vid Donetsk-fronten och träffats av en granat i bröstet. Det uppger SVT Nyheter. En källa säger till SVT att mannen kom till Ukraina för några månader sedan. Enligt uppgifter till SVT är anhöriga underrättade. Mannen hade bakgrund inom den svenska försvarsmakten, och åkte till Ukraina för att delta i strid. "Han var ingen legosoldat eller lycksökare. Han var en bra kille som vill göra något här på plats," säger källan till SVT. Tidigt under Rysslands invasion rapporterades att hundratals svenskar åkte till Ukraina för att delta i striderna. Men hur många som faktiskt har anslutit sig går inte att få bekräftat. Omni 220719.

USA: Putin planerar skenval i Ukraina nu i september. USA säger sig ha underrättelseinformation som tyder på att Ryssland planerar att annektera ockuperade områden i Ukraina på liknande sätt som Krymhalvön annekterades 2014. Pentagons talesperson John Kirby säger till reportrar på tisdagen att "skenval" möjligen kan hållas i ockuperade områden så tidigt som i september. Eventuella annekteringar kommer inte att få ske oemotsagt eller ostraffat, säger han enligt AFP. "Annektering med våld skulle vara ett grovt brott mot FN-stadgan." Enligt CNN säger Kirby att planerna bland annat innebär tillsättandet av ryska tjänstemän, att rubel blir officiell valuta och att ukrainare tvingas att ansöka om ryskt medborgarskap. Internationellt ses annekteringen av Krym som illegal. Planerna sägs omfatta Cherson och Zaporizjzja samt hela Donetsk och Luhansk. Omni 220719.

Putin får starkt stöd av Khamenei för invasionen. Rysslands president Vladimir Putin fick starkt stöd för landets invasion av Ukraina från Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, under tisdagens besök i Iran, rapporterar AP. Enligt AP ska Khamenei ha sagt att om Ryssland inte hade attackerat Ukraina var det bara en tidsfråga innan landet själva skulle blivit attackerat av Nato. Khamenei ska även ha sagt att västvärlden motsätter sig ett "oberoende och starkt" Ryssland. Mötte Irans och Turkiets presidenter för att diskutera spannmålsexporten från Ukraina. Ayatollan i iransk statstv: Måste vara vsakamma mot "västs bedrägerier". Omni 220719. Kommentar: Titta på bilden!

Oro för ukrainsk korruption skapar frågetecken i USA. Efter att flera ukrainska myndighetstoppar fått lämna sina poster har den amerikanska oron över Ukrainas långa historik med korruption väckts på nytt. Det skriver nyhetsbyrån AP. Frågan har hamnat i skymundan under de första månaderna av den ryska invasionen, då USA bistått Ukraina med miljarder i militärt och ekonomiskt stöd. Senast i oktober 2021 kritiserade USA och EU gemensamt Zelenskyj för att inte göra tillräckligt för att stävja den inhemska korruptionen. Den Ukrainafödda republikanen Victoria Spartz, som gjort flera besök i Ukraina sedan kriget inleddes, har de senaste veckorna upprepat kritiken. Under tisdagen tillsatte president Zelenskyj en ny anti-korruptionsåklagare, en position som varit tom sedan augusti 2020. Spartz: Zelenskyj har förhalat beslutet. Anti-korruptionsorganisation: Avskedade toppar för att konsolidera makt. Oleksandr Klymenko kommer att ta över som ny anti-korruptionsåklagare. Omni 220720.

Syrien bryter diplomatiska banden med Ukraina. Syrien väljer att bryta all diplomatisk kontakt med Ukraina, till stöd för sin nära allierade Ryssland. Det uppger det syriska utrikesdepartementet enligt AFP. Enligt en talesperson är beslutet ett svar på Ukrainas besked att göra detsamma. Det ukrainska beslutet fattades efter att Syrien erkänt de ryskstödda utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Syrien är ett av få länder som fortsatt har starka diplomatiska band till Ryssland. Uttalandet gjordes i statlig syrisk tv. Omni 220720.

Kina stöttar rysk krigskassa - miljarder för rysk energi. Kina spenderade 72 procent mer på att köpa in rysk olja, gas och kol i juni jämfört med för ett år sedan. Det visar ny tulldata på onsdagen, skriver Bloomberg. Kinesiska inköpare betalade totalt 6,4 miljarder dollar i juni för rysk energi, jämfört med 3,7 miljarder under motsvarande period i fjol. En del av kostnadslyftet beror på stigande inflation, men Kina är också det land i världen som har fyllt på Moskvas kassa mest sedan kriget i Ukraina bröt ut. Peking får ofta handla till rabatterade priser, enligt nyhetsbyrån, då sanktionerna försvårat för Ryssland att hitta köpare. Kinas totala utgifter för rysk energi från mars till juni uppgick till 25,3 miljarder dollar. Omni 220720.

Lavrov: Målen för "speciella operationen" har utökats. De geografiska målen för det som Ryssland fortsatt kallar en "speciell militär operation" i Ukraina har utökats, och gäller nu fler områden än Donbas i öst. Det säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov till statliga medier enligt Reuters. Lavrov hotar även med att målet kommer utökas ytterligare om väst skickar långdistansvapen till Ukraina. Samtidigt skriver det brittiska försvarsdepartementet att Ryssland fortsatt har svårt att vinna mark i Donbas, där ukrainska soldater står emot den ryska offensiven. Lavrov: Kan inkludera ett antal andra territorier. Omni 220720.
USA: Ryssland vill annektera fler områden. USA varnar för att Rysslands plan är att annektera ytterligare områden av Ukraina. "Vi kommer inte att låta det ske obestritt eller ostraffat," säger John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd. Amerikanska underrättelseuppgifter visar att Ryssland följer samma mönster nu - fem månader in i anfallskriget - som landet gjorde när Krimhalvön invaderades och annekterades 2014. Det innebär att marionettstyren organiseras på ryskkontrollerade områden i Ukraina och att "skenfolkomröstningar" planeras. "Ryssland lägger grunden för att annektera ukrainskt territorium som man kontrollerar i ett direkt brott mot Ukrainas suveränitet," säger John Kirby till journalister. Falska folkomröstningar kan komma att hållas i vissa områden redan i september, enligt Kirby. "Annektering med våld kommer att vara ett grovt brott mot FN-stadgan och vi kommer inte att låta det ske obestritt eller ostraffat," säger han. Områden som troligtvis omfattas av de ryska planerna är enligt John Kirby regionerna Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk. Rysslands offensiv i Donbass i östra Ukraina går dock för närvarande trögt, enligt det brittiska försvarsdepartementet. "Ryssland fortsätter att göra minimala framryckningar i sin Donbass-offensiv, ukrainska styrkor håller ställningarna", skriver departementet i sin senaste lägesuppdatering. (svt 220720.)
Paasikivi: Rysslands retorik motsvarar inte verkligheten. Det finns inget stöd i det nya ryska utspelet om att målet i Ukraina kommer att utvidgas, utan det är mycket osannolikt. Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till DN. "Det vi ser är ett över tid försvagat Ryssland som fortsätter med krigshetsande retorik som inte motsvaras av prestationer i verkligheten," menar han. Tidigare under onsdagen sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov till statliga medier att de geografiska målen för Rysslands ”speciella militära operation” har utökats och gäller fler områden än Donbas i öst, enligt Reuters. USA varnar för att Ryssland kan komma att annektera ockuperade områden. Paasikivi: "De har inte möjlighet att genomföra en större eller mer engagerad offensiv." Omni 220720.

EU-länder uppmanas att dra ner på naturgas: "Ryssland använder energi som vapen". EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att minska användningen av naturgas med 15 procent i vinter, rapporterar AFP. "Ryssland utpressar oss. Ryssland använder energin som vapen," säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Europa befarar ytterligare minskningar i gasleveranser från Ryssland. Hittills har landet stoppat gasleveranserna till 12 av 27 EU-länder, skriver nyhetsbyrån Direkt. Minskningen ska enligt EU-kommissionens förslag ske genom energisparande, byte till andra energislag och diversifiering av gasleverantörer. Ursula von der Leyen: "Europa behöver vara redo." Lagförslaget från EU-kommissionen ger möjlighet att utlysa nödläge för leveranssäkerhet. Många EU-länder förlitar sig delvis på rysk gas. Åtgärderna ska diskuteras på ett krismöte nästa vecka. Såväl hushåll som energiproducenter och industrin påverkas. Politiska ledare i rävsax mellan klimatlöften och stigande energipriser. Omni 220720.

Sverige ska hjälpa Ukraina med strålsäkerheten. Strålsäkerhetsmyndigheten får i uppdrag att stärka samarbetet med Ukraina. Det säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) på en pressträff. "Ukraina har återtagit kontrollen över Tjernobyl men mycket behöver göras för att återupprätta strålsäkerheten." Hon pekar också på att Zaporizjzjas kärnkraftverk, det största i Europa, fortsatt är under rysk kontroll. Samtidigt får Naturvårdsverket i uppdrag att identifiera hur myndigheten kan bidra i frågor som sanering av utsläpp och avfallshantering under återuppbyggnaden av Ukraina, enligt DN. Omni 220720.

Nya EU-sanktioner mot ryskt guld - storbank fryst. EU har antagit ett sjunde sanktionspaket mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina och stoppar nu import av ryskt guld samt fryser storbanken Sberbanks tillgångar. Det rapporterar TT. Dessutom sätts ytterligare personer och organisationer upp på listan över vilka som ska vägras visum till EU och eventuellt få sina tillgångar frysta. "Moskva måste fortsätta att betala ett högt pris för sin aggression," sa Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, när hon presenterade paketet i förra veckan. Åtgärderna ska underlätta upprätthållande av tidigare sanktioner. Omni 220720.

Zelenska vädjade till kongressen: Det här är Rysslands "Hunger games". Under onsdagen talade Olena Zelenska, den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs hustru, framför den amerikanska kongressen. Hon vädjade om mer hjälp i kampen mot Ryssland, rapporterar Reuters. "Vi förblir helt förstörda när vår värld förstörs av krig. Tiotusentals världar har förstörts i Ukraina," sa hon framför kongressen. Hon bad specifikt om mer vapen och sa att de inte skulle användas för att "öra krig på någon annans mark, utan för att skydda någons hem" Hon visade också videor på barn som ska ha skadats eller dödats i kriget och en video på en tre-årig pojke med proteser. Hon undrade hur många familjer som förstörts i kriget och kallade kriget för Rysslands "Hunger games". "varet fins här i Washington. Hjälp oss att stoppa den här terrorn mot ukrainare och det här kommer bli vår gemensamma seger i frihetens namn." Republikanen Lindsey Gramah: De ber inte om soldater. Omni 220720.

Efter tio dagar: Nu släpps ryska gasen till Europa på. Gasen från Ryssland som går via Nord Stream 1 är i gång efter tio dagars uppehåll. Det bekräftade en talesperson för Nord Stream AG för tyska nyhetsbyrån DPA på morgonen. Flödet är dock begränsat till 30 procent av kapaciteten, skriver Klaus Müller, ordförande för det tyska federala organ som ansvarar för gasnätet. Det har funnits oro för att Ryssland inte skulle öppna gastillförseln till Europa igen. Stoppet har motiverats med underhållsarbete. Omni 220721.
Gaspriser backar efter rysk omstart: "Lättnadssuck." Europeiska naturgaspriser sjönk efter att Ryssland vridit på gaskranen igen på torsdagen, efter tio dagars underhåll, skriver Bloomberg. På morgonen ska Nord Stream 1-ledningens kapacitet vara uppe i omkring 30-40 procent. "Dagens omstart av gasflöden via Nord Stream kommer sannolikt att leda till en kollektiv lättnadssuck - inte bara på den europeiska gasmarknaden, utan också i den bredare ekonomin," säger Tom Marzec-Manser, gasanlytiker på ICIS i London. De europeiska gaspriserna backar efter Nord Streams omstart. Omni 220721.
Peskov: Sanktioner kan inte få Ryssland att tänka om. Inte ens de hårdaste sanktionerna kan få ett land att ändra sig. Det säger Kreml-talespersonen Dmitrij Peskov i ett samtal med reportrar, enligt Reuters. Samtidigt menar Peskov att det är västs restriktioner som ligger bakom alla problem med gasleveranser från Ryssland till Europa. Bland annat EU och USA har infört en rad sanktioner mot Ryssland sedan invasionen av Ukraina inleddes i februari. Under frågestunden passade Peskov även på att kommentera kampen om att bli nästa brittiska premiärminister, ett jobb som kommer att gå till Rishi Sunak eller Liz Truss. "Vi hoppas att den framtida brittiska premiärministern har en mer balanserad retorik mot Ryssland." Pekov: Ryssland är en pålitlig leverantör. Omni 220721.
Gasen igång men på halvfart - Moskva beskyller Tyskland. En turbin som tillhör en kompressorstation i ryska Portovaya och som är nödvändig för att gasledningen Nord Stream 1 ska operera på full kapacitet har fastnat i transporten i Tyskland. Det rapporterar Reuters. När Ryssland återigen satte på gasflödet till Europa under torsdagen efter det tio dagar långa underhållet var det på 40 procents kapacitet. Ryssland skyller nu det hämmade flödet på den avsaknade turbinen - en anklagelse som Tyskland tillbakavisar. Samtidigt har Bulgarien varit i samtal med Ryssland under dagen om köp av gas, trots att landet är medlem i EU. Ungern uppger sig vara "mycket beroende" av den ryska gasen och hoppas på snabba beslut från Moskva. Habeck: Motsatsen till att vara en beskyddare av europeisk energisäkerhet. Moskva: "Vi uppskattar att Bulgarien skyddar sina nationella intressen". Omni 220721.

ABB lämnar Ryssland - tar kostnad på över halv miljard. ABB har inlett processen att avveckla sin kvarvarande verksamhet i Ryssland, skriver bolaget i sin delårsrapport. Det innebär kostnader på 57 miljoner dollar - motsvarande 581 miljoner kronor - varav 23 miljoner dollar påverkar kassaflödet under tredje kvartalet. Den ryska marknaden har tidigare stått för ungefär 1-2 procent av ABB:s årliga intäkter och bolaget har två produktionsanläggningar i landet, enligt Finwire. Omni 220721.

CIA: Inga tecken på att Vladimir Putin är sjuk. Det finns inga underrättelseuppgifter som tyder på att den ryske presidenten Vladimir Putin är sjuk. Det säger CIA-chefen William Burns, enligt BBC. "Det finns många rykten om president Putins hälsa," säger William Burns, och fortsätter: "Och vad vi kan se är han för frisk." Burns, som tidigare har varit ambassadör i Moskva, tillägger att det sista inte är någon formell bedömning. Han uppger att han reste till Moskva senast i november för att varna Ryssland för att invadera Ukraina. "Putin tror verkligen på sin egen retorik. Jag har hört honom privat säga att Ukraina inte är ett eget land i flera år. Burns: USA hade uppgifter om att en invasion var att vänta redan i november. Ryske utrikesministern har varnat för att Ryssland vill ta större delar av Ukraina. USA:s försvarsminister har meddelat att flera tyngre vapen kommer att skickas till Ukraina. Brittisk militärchef: Rapporter om Putinsjukdom är önsketänkande. Sedan den ryska invasionen inleddes har många spekulerat kring Putins hälsa. Omni 220721.

Rysk hackergrupp utnyttjar Dropbox och Google Drive. Den ökända ryska hackergruppen APT29 (även känd under namnet Cozy Bear) som misstänks ha kopplingar till den ryska staten har börjat utnyttja molnlagringstjänsterna Dropbox och Google Drive för att sprida skadlig kod. Det rapporterar Computer Sweden. Gruppen ska enligt cybersäkerhetsföretaget Palo Alto Networks framför allt ha använt metoden i en kampanj där man försökt komma över dokument från västerländska diplomater. Både Dropbox och Google uppger att man har vidtagit åtgärder för att få bukt med problemet. Utnyttjar trovärdigheten hos varumärkena. Misstänks ha kopplingar till den ryska staten. Omni 220721.

Två döda och 19 skadade i rysk attack i Charkiv. Minst två personer har dödats och 19 skadats efter att Ryssland beskjutit Charkiv. Det uppger den lokala guvernören Oleg Synegubov, enligt AFP. Enligt Synegubov ska ett barn ha skadats och fyra personer vara i ett kritiskt tillstånd. Charkiv har varit under nästan konstant beskjutning senaste tiden, och under onsdagen dödades ytterligare tre personer. Den östukrainska staden ligger nära den ryska gränsen och ses som ett strategiskt mål för Ryssland. Under onsdagen meddelade den ryske utrikesministern Sergej lavrov att det invaderande landets territoriella mål i Ukraina har utökats. Synebugovs uttalande gjordes på sociala medier. Flera ukrainska städer beskjutna under onsdagen. Omni 220721. Kommentar: Ryssland vill ta hela Ukraina, allt medan en mängd länder i världen inte bryr sig om vad som händer och de som bryr sig har inte möjlighet att stoppa Ryssland på grund av de länder som inte bryr sig..

Kinesiska taxiappen Didi döms till mångmiljardböter. Didi Global döms att betala motsvarande 12 miljarder kronor i böter av Kinas myndigheter, skriver Wall Street Journal. Detta efter att den kinesiska taxiappen brutit mot regler kring cybersäkerhet och uppvisat ett bristande skydd av personuppgifter. Enligt WSJ motsvarar böterna omkring 4 procent av bolagets totala försäljning förra året. Den avslutade granskningen innebär också att Didi väntas kunna gå vidare med sina noteringsplaner i Hongkong. Böterna kommer efter en årslång granskning av bolaget. Tjänsteman: "Ärendets natur var vidrig och det bör bestraffas hårt." Vd och ordförande fick även personliga böter. Omni 220721.

Lukasjenko: Måste sätta stopp för konflikten innan det blir ett kärnvapenkrig. Ryssland, Ukraina och västvärlden måste komma överens om att stoppa konflikten i Ukraina "för att undvika ett kärnvapenkrig". Det sa Belarus president Aleksandr Lukasjenko till AFP under torsdagen. "Vi måste sluta, nå en överenskommelse, och få slut på den här röran, operationen och kriget i Ukraina." Lukasjenko, som håller sig allierad till Vladimir Putin, anklagade västvärlden för att ha sökt en konflikt med Ryssland och provocerat fram kriget i Ukraina. Han upprepade vad Putin sagt, att om Ryssland inte hade slagit till så hade Natos medlemsländer gjort det. Vidare sa Lukasjenko att kriget kan stoppas av Ukraina om de återupptar samtalen med Moskva och accepterar kraven. Han menar också att landet måste acceptera förlusten av ockuperade områdena. "Allting hänger på Ukraina," säger han. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sa tidigare i veckan att fortsatta fredsamtal "är meningslösa". Omni 220721.

MI6-chefen: 15 000 ryssar har dött i strid i Ukraina. Cirka 15 000 ryssar har dött i strid under Rysslands invasion av Ukraina, enligt amerikanska och brittiska spionchefer. Det rapporterar The Guardian. Richard Moore, som är chef över brittiska underrättelsetjänsten MI6, säger att det dock är en sparsam uppskattning. "Och det här är inte medelklassungar från Sankt Petersburg eller Moskva. Det är fattiga barn från ryska landsbygden. De kommer från arbetarstäder i Sibirien. Det är oproportionerligt många från etniska minoriteter," sa Moore under Aspen Security Forum som hölls i USA under torsdagen. Enligt CIA-chefen Bill Burns, som talade under samma konferens under onsdagen, har Ukraina troligtvis förlorat något färre soldater. Ukraina har tidigare sagt att 36 200 ryssar har dött, medan Ryssland själva hävdar 1 351. Omni 220721.

Rysk författare: Putins fans kommer hålla idéerna vid liv. Vladimir Putins tid vid makten kommer inte vara för evigt, men hans ambitioner kommer att leva kvar långt efter att han försvunnit. Det skriver den ryske författaren Mikhail Shishkin i en debattartikel i Le Monde. Han menar att Putin länge haft många fans världen över, mycket på grund av hans hårda ledarstil och bilden av honom som det "ultimata maskulina statsöverhuvudet". Även om invasionen av Ukraina gjort många av fansen besvikna så kommer vördnaden för hans idéer och förväntningar för Ryssland finnas kvar, menar Shishkin. "Även efter Putin kommer en annan Putin oundvikligen göra väst exalterade med hans macholook och sitt motstånd mot amerikansk imperialism", skriver han. Mikail Shishkin bor sedan flera år tillbaka i Schweiz. Omni 220722.

Storbritannien: "Kritisk brist" på robotar - kan leda till fler civila dödsfall. Ryssland har börjat använda allt fler robotar ämnade för luftförsvar i Ukraina, eftersom det råder "kritisk brist" på ryska robotar ämnade för markanfall. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Det handlar framförallt om robotsystemen S-300 och S-400, som är till för att skjuta ned luftfarkoster och andra robotar. "Det finns en stor chans att dessa vapen missar sina måltavlor och orsakar civila dödsfall eftersom robotarna inte är optimerade för den här rollen, och manskapet har lite träning för sådana uppdrag", skriver försvarsdepartementet. Omni 220722.

"Väst måste slå den ryska eliten där det känns." Efter sex års tystnad ger källan bakom de så kallade Panamadokumenten en intervju till tyska Der Spiegel på fredagen. Hen säger att väst måste slå den ryska eliten där det känns. Utöver sanktioner bör man även göra insatser mot offshoreföretag och fonder, där mängder av ryska pengar finns dolda. "I stället riktar de västliga regeringarna in sig på lyxjakter, men de har mest symbolisk betydelse." "Panamadokumenten" är namnet på ett stort offentliggörande av information om olagliga affärer år 2016 som ledde till flera framträdande politikers avgång på olika håll i världen. Detta är första gången som källan gjort en intervju. Enligt uppgift i artikeln håller hen sig dold för att undvika hämndaktioner från ryska staten samt olika kriminella organisationer. Mer än 11,5 miljoner dokument läcktes. Omni 220722.

Tyska staten räddar gasjätten Uniper genom ökat ägande. Den tyska staten och Fortum kar kommit överens om ett stabiliseringspaket för gasjätten Uniper, enligt ett pressmeddelande. Tyskland går in med 267 miljoner euro och ökar ägandet i Fortum-ägda Uniper till 30 procent samtidigt minskar Fortums ägande från 80 till 56 procent. Den tyska statsägda KfW Bank kommer att bidra med ytterligare 7 miljarder euro i likviditetsstöd och regeringen går in med ett kapitaltillskott på 7,7 miljarder euro genom konvertibler. Fortum handelstoppades på Helsingforsbörsen efter att ha rusat men återupptogs vid 12.30 och är upp med 7 procent. Rättelse: Fortum förblir majoritetsägare i Uniper genom räddningspaketet. pressmeddelande Uniper är Tysklands största importör av naturgas och har drabbats hårt av minskad rysk gasimport. Tyskland går med på att rädda energijätten Uniper när Ryssland pressar gastillförseln. Robert Habeck har varnat för att Rysslands gaspress medför en risk för Lehman Brothers-liknande smitta. Omni 220722.

Ukrainas uppmaning till väst: Testa era vapen här. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov uppmanar USA och andra länder att skicka vapen av senaste modellen för att "testas" i kriget mot Ryssland. Det rapporterar Newsweek. "Vi delar all information och erfarenhet med våra partners. Vapentillverkare är mycket välkomna att testa sina nya produkter här." Reznikov framhåller Ukrainas beroende av amerikanskt, franskt och polskt artilleri liksom turkiska drönare, med mera. "Ge oss verktygen så gör vi jobbet och ni får informationen," säger försvarsministern. Ukraina önskar sig bland annat fler missiler att använda mot ryska skepp. Omni 220722.

Polsk ilska över uteblivna tyska stridsvagnar. Den polska regeringen anklagar Tyskland för löftesbrott i samband med vapenhjälp till Ukraina. "De tyska löftena har visat sig vara bedrägliga," säger Polens vice utrikesminister Szymon Szynkowski vel Sek till Spiegel. Bakgrunden är att Tyskland tidigt föreslog att östliga Natoländer som Polen, Rumänien och Tjeckien skulle skicka äldre stridsvagnar av sovjetisk produktion till Ukraina. Tyskland skulle sedan ersätta dessa med nyare vagnar. Polen skickade snabbt 200 T-72-stridsvagnar till Ukraina, men några ersättningsvagnar har man inte sett röken av. Däremot erbjöd Tyskland stridsvagnar som var ännu äldre än de Polen gett bort. När Polen sade nej till dem kom nästa erbjudande: En äldre version av tyskbyggda "Leopard" ska levereras, men först nästa vår, bara 20 stycken och med en leveranstakt på en stridsvagn i månaden. Inte heller godtagbart, anser den polska regeringen. Nu vänder man sig istället till USA och Storbritannien med förhoppningen att få vapen därifrån. Polend kommer att köpa in vapen från Sydkorea. Omni 220721.

Ryssland och Ukraina skriver på spannmålsavtal med FN. Ryssland och Ukraina har skrivit på spannmålsavtal med FN, meddelar FN:s generalsekreterare António Guterres enligt Sky News. Rysslands invasion av Ukraina har lett till att exporten av spannmål över Svarta havet kraftigt har begränsats vilket har fått de globala matpriserna att skjuta i höjden. Förhoppningen är att avtalet ska leda till att matpriserna sjunker. "Det här är ett avtal för hela världen," säger Guterres, enligt BBC. Avtalet, som länderna separat har skrivit på med FN, innebär att Rysslands blockad av hamnarna i Odesa, Tjornomorsk och Juzjne upphör i 120 dagar. Enligt FN har kriget i Ukraina försatt 47 miljoner människor i vad de klassar som "akut hunger". Avtalet skrevs under i Istanbul. "Ett avtal för hela världen." Omni 220722.
Analyser: Lättnad för Afrika som enkelt kan slås sönder. Att den ukrainska spannmålsexporten kommer igång igen innebär "en stor lättnad" för länderna på Afrikas horn. Det skriver BBC:s Anne Soy i en analys av spannmålsavtalet som Ukraina och Ryssland har skrivit under med FN. Den inhemska matproduktionen i regionen har den senaste tiden varit drabbad av torka, pandemin och en sällsynt invasion av gräshoppor. Många länder i regionen har därför förlitat sig på spannmålsimport från Ukraina och Ryssland. Alex Rossi är inte lika optimistisk i sin analys för Sky News. Han skriver att avtalet innebär att en vapenvila måste råda vid ukrainska hamnar, och för att en sådan ska hålla måste parterna lita på varandra. Och förtroende är en bristvara i den här situationen, poängterar han. "Det är lätt att se hur den här sköra överenskommelsen kan slås i bitar", skriver Rossi. Omni 220722.
Zelenskyj: Vi har spannmål för 100 miljarder att sälja. Ukraina har spannmål värt motsvarande 100 miljarder kronor som de är redo att sälja när Rysslands blockad av deras hamnar upphör. Det säger landets president Volodymyr Zelenskyj enligt Reuters. "Uppskattningsvis kommer vi kunna exportera 20 miljoner ton av förra årets skörd. Vi kommer också kunna sälja årets skörd," säger han. Avtalet som Ukraina och Ryssland under fredagen skrev med FN garanterar säkra spannmålsexporter på Svarta havet. "Det är en chans att minska allvaret i den globala matkrisen och undvika en svältkatastrof," säger Zelenskyj. Omni 220722.
Ukraina: Ryssland har beskjutit viktig hamnstad. Den ukrainska militären uppger att Ryssland har beskjutit hamnen i Odesa, rapporterar AFP. Hamnstaden beskrivs som en nyckel i de spannmålsavtal som länderna skrev på under under fredagen. Avtalet innebär att den ryska blockaden av Odesa, Tjornomorsk och Juzjne upphör i 120 dagar. "Fienden har attackerat handelshamnen i Odesa", skriver den ukrainska militären. Det ukrainska utrikesdepartementet vädjar till FN och Turkiet att se till att avtalet följs, och säger att Ryssland i och med attacken "spottar FN och Turkiet i ansiktet". Två robotar ska ha skjutits ned, men ytterligare två träffade infrastruktur i hamnen. Enligt Financial Times redaktionschef i Moskva Max Seddon täcks inte de delar av hamnen som attackerats av överenskommelsen, men han konstaterar att det "inte kommer vara lätt att exportera spannmål när robotar flyger ovanför". Det skriver han på Twitter. Omni 220723.
Ukraina om attacken: "Spottar FN i ansiktet." Ryssland kommer att vara "fullt ansvarigt" om spannmålsavtalet kollapsar, uppger Kyiv enligt AFP. Uttalandet kommer i samband med att hamnstaden Odesa, som beskrivs som en nyckel i de avtal som upprättades på fredagen, beskjutits av Ryssland. Två robotar ska ha skjutits ned, men ytterligare två träffade infrastruktur i hamnen. "Den ryska robotattacken är Vladimir Putins spott i ansiktet på FN-chefen António Guterres och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, som gjorde enorma insatser för att nå överenskommelsen," säger det ukrainska utrikesdepartementets talesperson Oleg Nikolenko. Avtalet innebär att den ryska blockaden av Odesa, Tjornomorsk och Juzjne ska upphöra i 120 dagar för att spannmål ska kunna fraktas ut ur Ukraina. Det var i går som länderna skrev under var sitt avtal med FN. Attackerna kom bara timmar efter att avtalet undertecknats. Beskjutningen sker dagen efter att avtalet som ska öppna hamnen skrivits på. Omni 220723.
USA: Ryssland måste hållas ansvariga för attacken. Att Ryssland beskjutit Odesa mindre än ett dygn efter att spannmålsavtalen skrivits under är "upprörande". Den skriver den amerikanska ambassadören i Ukraina, Bridget Brink, på Twitter. "Kreml fortsätter att använda mat som vapen. Ryssland måste hållas ansvarigt", skriver hon. Även Brinks brittiska motsvarighet Melinda Simmons uppmärksammar attacken. "Så, i går skrev Ryssland på ett avtal för att mögliggöra spannmålsexporter och mindre än 24 timmar senare skjuter de robotar mot hamnen i Odesa", skriver hon. Omni 220723.
FN-chefen fördömer ryska attacken mot Odesa. FN:s generalsekreterare António Guterres fördömer "otvetydigt" den rapporterade robotbeskjutningen. Det skriver FN i ett uttalande. Beskjutningen skedde mindre än ett dygn efter att Ryssland och Ukraina skrivit på spannmålsavtal med FN och Turkiet, som innebär att exporten ska återupptas från bland annat Odesa. Exporten är viktig för att minska lidandet för miljoner människor världen över, skriver en talesperson för Guterres. "Full implementering av gårdagens åtagande av Ryssland, Ukraina och Turkiet är absolut nödvändigt", skriver FN på Twitter. Även EU fördömer attacken. "Att attackera en måltavla som är avgörande för spannmålsexporten en dag efter undertecknandet av överenskommelsen i Istanbul är särskilt klandervärt", skriver EU:s utrikeschef Josep Borrell på Twitter. Uppges ha träffat infrastruktur i hamnen. Omni 220723.
Paasikivi: "Obegriplig" attack av Ryssland. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tycker att det är "obegripligt" att Ryssland attackerar Odesa så snart efter att spannmålsavtalet undertecknats i Turkiet. Det säger han till Aftonbladet. "Det visar tydligt en bristande vilja till ett förändrat förhandlingssätt," säger han. Lördagens attack talar för att attackerna trots avtalet inte kommer att minska, menar Paasikivi. Paasikivi: Ryssland förhandlar ur en position av svaghet. Omni 220723.
Ukraina förbereder för export - ingen betydande skada. Ukraina fortsätter att förbereda för spannmålsexport, trots den ryska attacken mot hamnen i Odesa. Det skriver den ukrainske infrastrukturministern Oleksander Kubrakov på Facebook. "Ingen av oss planerar att sluta - för det är precis det ockupanten vill", skriver han. Enligt en talesperson för Ukrainas militär har robotarna inte orsakat några betydande skador på hamnen. Avtalet som både Ryssland och Ukraina skrev under med FN under fredagen innebär att den ryska blockaden av tre hamnar upphör. Attacken har dock väckt oro kring huruvida Ryssland kommer hålla sin del av överenskommelsen. Omni 220723.
Zelenskyj: Ryssland bryter alltid mot sina löften. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar Ryssland för att rutinmässigt bryta mot överenskommelser, rapporterar AFP. Han säger att dagens attack mot hamnen i Odesa är ett bevis på detta. "Oavsett vad Ryssland lovar och säger så hittar de alltid ett sätt att inte genomföra det," säger han. Robotattacken mot hamnen i Odesa kommer dagen efter att Ryssland och Ukraina skrivit på ett avtal med FN som garanterar säkra exporter av spannmål på Svarta havet. Odesa är Ukrainas viktigaste hamn för exporter. Ryssland har ännu inte kommenterat händelsen. Turkiets försvarsminister Hulusi Akar säger till AFP att Ryssland har förnekat att ha utfört attacken. Avtalet där Ryssland lovade att släppa igenom ukrainska spannmålstransporter slöts med Turkiet och FN. Zelenskyjs gjorde sitt uttalande inför amerikanska politiker. Ryssland säger till Turkiet att de inte är ansvariga för attacken. Omni 220723.
Ryssland bekräftar attack i Odesa: "Förstörde en båt". Ryssland bekräftar att de beskjutit hamnen i Odesa, och menar att de förstört en militärbåt. Det uppger en talesperson för utrikesdepartementet enligt Reuters. Attacken, som skedde mindre än ett dygn efter att blockaden av hamnen avslutats, har fördömts av såväl FN som EU. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj menar att beskjutningen är bevis på att Ryssland "rutinmässigt" bryter mot överenskommelser. Odesa ses som en nyckelhamn för att säkerställa den globala spannmålsexporten, och därmed minska svältrisken i världen. Avtalet ska öppna flera hamnar för export. Attacken har fått flera att ifrågasätta om Ryssland kan hålla sin del av avtalet med FN och Turkiet. Ukraina fortsätter att förbereda för export av spannmål. Omni 220724. Kommentar: Först ljuger Ryssland om att man inte attackerade hamnen i Odesa och sedan med att man attackerade en militärbåt i hamnen. En lögn följs naturligtvis med en ny lögn.
Expert: Verkar som att någon vill sabotera avtalet. Den ryska attacken mot Odesa kan tyda på att det finns motsättningar inom president Vladimir Putins krets. Det säger Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. "Det verkar som att den som har fattat beslutet i den ryska ledningen vill sabotera avtalet," säger han. Samtidigt är det svårt att veta hur den ryska strategin ser ut, menar Gerner, som säger att det kan ha uppstått motsättningar mellan de som gick med på spannmålsavtalet och de som vill "fortsätta krossa Ukraina". Expert: Kan vara så att utrikesdepartementet och försvarsdepartementet har olika linjer. Ryssland har bekräftat att de ligger bakom attacken mot hamnstaden. Zelenskyj: Attacken visar på Rysslands barbarism. Omni 220724.
Ukraina förbereder karavaner för att exportera spannmål. Kyiv har börjat förbereda för att återuppta spannmålsexporten från hamnarna i Odesa, Tjornomorsk och Pivdennyj sedan Ukraina och Ryssland upprättat ett avtal med FN i fredags, skriver Bloomberg. Utrikesdepartementet uppmanar fartyg som är villiga att delta att anmäla sig. "Inträde till och utträde från dessa hamnar kommer att ske genom upprättandet av en karavan, som kommer att åtföljas av ett ledande fartyg," skriver departementet. Fartygen, som ges fri lejd, ska lotsas av ukrainska båtar till turkiska hamnar där de lossas för vidaretransport världen över. Återvändande lastfartyg inspekteras av tjänstemän från FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland för att säkerställa att de är tomma. Infrastrukturministern: "Vi fortsätter med tekniska förberedelser." Även rysk export av vete och gödningsmedel via Svarta havet ska underlättas, enligt överenskommelsen. Omni 220725.
Lavrov turnerar i Afrika - ger löften om spannmål. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov anlände på söndagen till Egypten, det första stoppet på en Afrikaresa som även ska ta honom till Uganda, Etiopien och Kongo-Kinshasa, rapporterar The Guardian. I samtal med sin egyptiske motsvarighet Sameh Shoukry försökte Lavrov lindra oron över den spannmålsbrist som invasionen av Ukraina resulterat i. "Vi bekräftade att ryska exportörer av spannmål kommer att leverera allt (Egypten) har beställt," sa Lavrov efter samtalen. Egypten, en av världens största veteimportörer, köpte 80 procent av sitt vete från Ryssland och Ukraina i fjol. Efter invasionens start har FN varnat för att ytterligare 47 miljoner människor i världen står inför "akut hunger". De mest drabbade länderna ligger i Afrika. Ryska attacken på Odesa har orsakat osäkerhet om nya exportöverenskommelsen. Omni 220725.
Ryssland: Attacken på Odesa förstörde vapenlager. Det ryska försvarsdepartementet hävdar att den brett fördömda attacken mot Odesa på lördagen, samma dag som landet skrev på ett avtal med Ukraina om återupptagen spannmålsexport från Svarta havet, träffade ett vapenlager. "Träffsäkra långdistansmissiler avfyrade till havs förstörde ett förankrat ukrainskt krigsfartyg och ett lager av sjömålsrobotar som levererats från USA till Kyivregimen," skriver departementet i ett uttalande. Attacken har fördömts av bland andra FN och vållat tvivel om det nya exportavtalet. Odesa är en av de viktigaste hamnstäderna för den ukrainska spannmålsexporten. Påstår att även en militär fabrik slogs ut. Omni 220725. Kommentar: Det finns inga bevis för detta.

Två ryska ubåtar spårade utanför Norges kust. Två ryska ubåtar har upptäckts i Nordsjön nordväst om norska Bergen den 16 och 19 juli, enligt Expressen. De båda ubåtarna följde den norska kusten söderut från Arktis, enligt brittiska flottans uppgifter som rapporteras av BBC. Därifrån följde flottan efter ubåtarna tills Natostyrkor och baltiska styrkor tog över. Båtarna ska sedan ha fortsatt mot St Petersburg. Det är inte ovanligt att ryska ubåtar passerar i området, uppger norska försvarets talesperson Elisabeth Eikeland för Tv2. Brittiska flottan var på rutinuppdrag i Nordsjön när de fick rapport om ryska rörelser. Farkosterna är kryssningsrobotbestyckade ubåten Severodvinsk och atomdrivna attackubåten Vepr. Norska försvarets talesperson Elisabeth Eikeland: "Ryska fartyg kör den sträckan året runt." Brittiska flottan hade nyligen övat ubåtsjakt med Nato. Omni 220722.

FBI: Huawei kan störa militärens kommunikation - oro kring kärnvapen. Huawei-utrustning som används i telemaster runtom i USA har kapacitet att störa militär kommunikation, bland annat från den del av armén som kontrollerar kärnvapenarsenalen. Den slutsatsen drar FBI, enligt källor till CNN. Det är dock oklart, och väldigt svårt att bevisa, om någon information fångats upp av masterna. 2019 infördes ett förbud mot användandet av Huaweis utrustning, och 2020 röstade kongressen igenom ett förslag om att ersätta all existerande sådan. Två år senare har dock ingen utrustning ännu ersatts. Huawei menar att de enbart arbetar inom tillåtna frekvenser, och att deras utrustning inte kan komma åt kommunikation relaterad till det amerikanska försvaret. Omni 220723.
FBI-anställda: Handlar inte om kinesiska folket. Flera tidigare och nuvarande FBI-anställda är frustrerade över hur den amerikanska regeringen kommunicerar om Huawei med företag, städer och delstater som överväger kinesisk investering. Det uppger källor till CNN. "Regeringen måste göra ett bättre jobb med att låta alla veta att detta är ett problem med kommunistpartiet, inte det kinesiska folket," säger Bill Evanina, som ledde USA:s kontraspioneri- och säkerhetscenter fram till förra året. Han menar bland annat att det skulle stävja kritiken som handlat om att USA ger sig på kinesiska företag och privatpersoner, snarare än den kinesiska statens spioneri. Omni 220723.

Försvaret: Rymden är nya frontlinjen vid cyberangrepp. Sveriges rymdförsvar är "den nya frontlinjen" vid eventuella attacker, säger Christoffer Edin vid Försvarsmaktens ledningsstab till SvD. Det handlar i första hand om ett cyberförsvar, där en viktig del är att hindra främmande makt från att störa eller slå ut satellitsignaler. Signaler som det svenska näringslivet och många samhällsfunktioner i högsta grad är beroende av. "Alla har en telefon med GPS, och det kommer från satelliter. Men gäller också banksystemet. Varje banktransaktion förlitar sig på satelliternas exakta tidsangivelse," säger Edin till tidningen. "Både Ryssland och Kina har visat att man har förmåga att fysiskt förstöra satelliter." Omni 220723.

Robotattack vid flygbas - flera döda och skadade. 13 ryska robotar har träffat en militär flygbas i Kirohovrad i centrala Ukraina, uppger den lokale guvernören Andrij Raikovytj enligt The Guardian. Flera personer ska ha dött eller skadats i attacken, hur många det rör sig om är ännu oklart. Robotarna ska även ha träffat järnvägen, och Raikovytj skriver att en del av staden förlorat strömtillförseln i attacken. Räddningsarbetet pågår för fullt, skriver han. Omni 220723.

Expert: "Om jag var rysk soldat skulle jag vara rädd." De ryska styrkorna i Cherson kan tvingas dra sig ur staden inom dagar, då det börjar bli för svårt att nå fram med de resurser som krävs. Det uppger Mike Martin, krigsforskare vid King’s College i London, enligt Sky News. "Om jag var en rysk soldat i Cherson skulle jag vara ganska rädd just nu”, skriver Martin på Twitter. Det brittiska försvarsdepartementet gör en liknande tolkning. Myndigheten skriver att de ryska transportvägarna är alltmer hotade, bland annat efter att Ukraina skadat en viktig bro över floden Dnipro. "Om övergångarna över Dnipro skulle stoppas, och ryska styrkor i ockuperade Cherson skars av, skulle det vara en signifikant militär och politisk förlust för Ryssland." Cherson är en strategiskt viktig stad då den gränsar till Krym. Omni 220723.

Orbán: EU:s strategi mot Ryssland har inte fungerat. EU behöver en ny strategi mot Ryssland, eftersom sanktionerna inte verkar ha skakat om det anfallande landet. Det säger den ungerske premiärministern Viktor Orbán enligt Reuters. En ny strategi måste fokusera på fredssamtal, inte på att vinna kriget, menar Orbán. I torsdags sa Kreml-talespersonen Dmitrij Peskov att sanktionerna mot Ryssland inte kommer få landet att ändra riktning. I en intervju med Wall Street Journal säger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj att han inte vill se något eldupphör innan Ryssland drivits bort från de ockuperade områdena. Orbán talade under ett besök i Rumänien. Zelenskyj menar att ett eldupphör skulle ge ryska soldater tid att vila. Peskov: Sanktioner har aldrig fått någon att ändra sig. Zelenskyj efterfrågar ytterligare vapenleveranser. Omni 220723. Kommentar: Ryssland vill inte ha någon fred. Ukraina är inget land enligt Putin och ska därför vara en del Ryssland. Orban har inte fattat det. Orbans strategi skulle därför inte alls fungera.

Tysk vänsterpolitiker vill se rysk manöver nära USA. En politiker från det tyska vänsterpartiet Die Linke upprör med krav på att den ryska flottan ska hålla en militärmanöver utanför USA:s kust, skriver Spiegel. Det är Bruno Mahlow, 85-årig medlem i partiets så kallade "äldreråd", född i Moskva och tidigare DDR-diplomat, som påstår att Nato planerar en direkt attack på Ryssland. Mahlow menar att Rysslands krig mot Ukraina därför är berättigat, och att det enda sättet att avvärja Natoattacken och ett kommande världskrig är att samla ryska styrkor så nära det amerikanska fastlandet som möjligt. Partiledningen vänder sig i ett uttalande mot Mahlow. "Vi fördömer Rysslands angrepp mot Ukraina å det skarpaste" heter det där. Äldrerådet är en ständig huvudvärk för partiet. Omni 220723 Kommentar: Bruno Mahlow kanske är dement och lever kvar i DDR-tiden. Men säkert en smaskig idé för Putin.

Kina tar starkt ekonomiskt grepp om Laos. Laos har traditionellt haft starka ekonomiska band till grannlandet Vietnam - men nu är stormakten Kina på väg att ta över den dominerande rollen. Det skriver flera medier. Nyckeln är den ekonomiska situationen. I juni nådde inflationen hela 23,6 procent på årsbasis - det är den högsta siffran sedan millennieskiftet. Landet är nära en statsbankrutt. Cirka hälften av landets utlandsskuld är till Kina, som därigenom får en mäktig position i relation till den laotiska regeringen. Nu väntar en fas där Vietnam och Kina manövrerar för inflytande i Laos huvudstad Vientiane, skriver nättidningen The Diplomat. Vietnam har anledning att oroas av situationen i Laos. Även "belt-and-road"-projektet ger Kina inflytande. Laos skulddrivna ekonomi på väg att krascha. Det laotiska energidepartementet varnar för potentiellt allvarlig situation i landets dammar. Omni 220723.

Analytiker: Europa riskerar att gå i rysk gasfälla. Ryssland spelar ett strategiskt spel om leveranserna av gas till Europa, menar Simone Tagliapietra på tankesmedjan Bruegel, som är inriktad på ekonomiska policyfrågor. Det rapporterar Bloomberg. Ur Moskvas perspektiv är det bättre att hålla låga flöden igång, än att stänga av gaskranen helt. "Det minskar Europas beslutsamhet att reducera efterfrågan på gas. Europa bör inte gå i den fällan," säger Tagliapietra.Penny Leake, analytiker på Wood Mackenzie, instämmer. Hon säger att man kan förvänta sig ytterligare störningar i gasleveranserna, allt eftersom Ryssland försöker "öka det politiska och ekonomiska trycket" på Europa när vintern närmar sig. Goldman Sachs: Det minskade ryska gasflödet handlar inte bara om en turbin. Dämpad gatubelysning och kortare duschar: Tyskland leder Europas energibesparingskampanj. Omni 220723.

Över 3,7 miljoner ukrainska flyktingar har fått skydd. Över 3,7 miljoner ukrainska flyktingar har fått tillfällig skyddsstatus i Europa sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. Det meddelar FN:s flyktingorgan UNHCR i sin senaste rapport. Betydligt fler har flytt inom landet. Polen har gett flest flyktingar skydd - 1,2 miljoner. I Sverige har omkring 40 000 fått skyddsstatus. Hittills har nästan sex miljoner flyktingar från Ukraina registrerats i Europa, inklusive Ryssland. Omkring tio miljoner beräknas ha flytt Ukraina sedan invasionen -många befinner sig även på flykt inom landets gränser. Omni 220724.

Oväntad krigseffekt: Många militärer vill gifta sig. En oväntad effekt av de ukrainska krigslagarna är att väntetiden på vigslar försvunnit - något som många militära par väljer att utnyttja, rapporterar CNN. "Nu lever vi i en väldigt farlig tid, och kanske människor som planerat att gifta sig i morgon, i övermorgon eller om ett år har insett att vi lever i dag - här och nu," säger vigselförrättaren Oksana Poberzjets. Flera av soldaterna har dock svårt att hitta en enda ledig dag för att gifta sig på, och efter vigseln åker många direkt tillbaka till frontlinjen. Ändringen gjordes för att ge militärer möjlighet att gifta sig. Omni 220724.

Svenska Monika vårdar skadade på ambulanståg i Ukraina: "Ett helvete." För att kunna vårda skadade och sjuka åker ett ambulanståg till och från fronten i krigets Ukraina. Ombord finns den svenska narkossjuksköterskan Monika Hörling, skriver TT. "Det är ett riktigt helvete," säger hon. Ombord på Läkare utan gränsers tåg har hon bevittnat resultatet av urskillningslöst våld - men Hörling är rutinerad. Hon har tidigare jobbat i flera krigszoner, bland annat i Sudan, Afghanistan och Nigeria. Trots det sticker kriget i Ukraina ut. "Här finns ingen som helst hänsyn till krigets lagar. Man attackerar civila mål. Bostäder, vårdcentraler, sjukhus, kulturbyggnader," säger hon. I en dryg månad har hon rest fram och tillbaka med tåget. Omni 220724.

Ryssland ifrågasätts: "Har inte expanderat kriget." Ryske utrikesministern Sergeij Lavrovs utspel om att Ryssland utökat sina territoriella mål till följd av västerländska vapenleveranser är "Nästan helt säkert osant". Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. "Att hålla långvarig kontroll av dessa områden var med största säkerhet ett ursprungligt mål med invasionen", skriver myndigheten på Twitter. Försvaret bedömer även att det finns en "realistisk möjlighet" att Lavrovs utspel gjordes för att lägga grunden för iscensatta självständighetsomröstningar i ockuperade områden utöver Luhansk och Donetsk. Omni 220724.

Zelenskyj: Vi avancerar "steg för steg" i Cherson. De ukrainska styrkorna avancerar "steg för steg" i den ryskockuperade staden Cherson, säger president Volodymyr Zelenskyj. Det rapporterar BBC. Staden var en av de första som ockuperades av Ryssland efter att invasionen inleddes, och den senaste tiden har intensiva strider rasat i området. Tidigare i juli uppmanade Ukrainas vice premiärminister Iryna Verestjuk civila att lämna Cherson, för att inte fastna i den pågående motoffensiven. De senaste dagarna har Ukraina siktat in sig på broar över floden Dnipro, för att skära av de ryska styrkorna i Cherson från de i östra Ukraina. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Ukraina: Varje bro är en logistisk svag punkt. Ukraina har återtagit flera byar. Omni 220724.

Saabs vd: "Högintressant" hur vapnen används i Ukraina. Saabs vd Micael Johansson tycker att det är tragiskt att vapen behövs i Ukraina, men han är samtidigt glad över att de gör nytta, säger han till TT. Och för försvarsbolaget ger det möjlighet att analysera hur vapnen används i praktiken. "Det är högintressant för oss att se hur de används, och hur kort tid det tar att lära sig att använda dem. Det är unikt," säger han. Saabs delårsrapport i veckan visade att orderingången ökade 76 procent under andra kvartalet - och ett svenskt Natointräde väntas stärka förvarsbolaget ytterligare. Sedan årsskiftet har Saabs aktie rusat 78 procent på Stockholmsbörsen. Saabs vd: "Jag hoppas på fler ubåtar och mer stridsflyg i vår region." Kriget har fått Saab att fyrfaldiga tillverkningen av en del vapen och ammunition. Omni 220724.

Analytiker om gaskris: "Nu är tiden att införa ransonering." För att Europa ska klara sig utan rysk gas måste energiförbrukningen minska. Ian Bond, utrikespolitisk direktör på tankesmedjan Centre for European Reform, är förvånad över att inte mer har gjorts, säger han till SvD. Som exempel ger han hur Storbritannien och USA sänkte hastigheten på alla vägar 1973 för att klara sig igenom oljekrisen. "Folk kan ta kortare och kallare duschar. Nu är tiden att införa ransonering, för det är inte speciellt kul i den kallaste vintern," säger han. I veckan uppmanade EU medlemsländerna att minska användningen av naturgas med 15 procent i vinter. "Ryssland utövar utpressning mot oss. Ryssland har gjort naturgas till ett vapen," sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid en presskonferens. Gasvapnet skulle knäcka Moskva - nu vacklar EU. Omni 220724.

Ukraina hoppas återta Cherson innan september. De lokala myndigheterna i Cherson är övertygade om att Ukraina kommer kunna återta den ockuperade staden innan september. Det uppger en talesperson enligt AFP. "Vi kan säga att Cherson-regionen definitivt kommer vara befriad innan september, och att ockupanternas planer kommer att misslyckas," säger han och fortsätter: "Vi byter från försvar till motoffensiv." Cherson var en av de första städerna som Ryssland ockuperade efter att invasionen inleddes tidigare i år. Den ses som strategiskt viktig då den kopplar samman Krymhalvön med övriga Ukraina. Uttalandet gjordes i ukrainsk tv. Ukraina uppger att de träffat en viktig bro nära Cherson under söndagen. Tidigare i dag uppgav president Zelenskyj att Ukraina gör framsteg i motoffensiven. Omni 220724.

CDU avvisar förhandlingar med Ryssland. Det tyska kristdemokratiska partiet CDU tar avstånd från kraven att Tyskland ska sluta bidra till Ukrainas krigsansträngningar och istället inta en neutral roll där man medlar om fred i kriget. Det skriver Der Spiegel. Det var CDU-chefen för delstatsregeringen i Sachsen, Michael Kretschmer, som nyligen framförde kraven på tysk medling. En av anledningarna var enligt Kretschmer att Tyskland behöver leveranser av ryska råvaror, och att dessa hotas av den nuvarande politiken. Kretschmer får nu mothugg av partiets generalsekreterare Mario Czaja i en intervju med redaktionsnätverket RND: "Kretschmers åsikt motsvarar inte partiets majoritetsuppfattning. Vi har inte intrycket att Vladimir Putin är redo att förhandla." Däremot har den sachsiske regeringschefen fått stöd av såväl vänsterpartiet Die Linkes Sahra Wagenknecht som högerextrema AFD:s partiledare Tino Chrupalla. Omni 220724. Kommentar: Putinkramarna börjar vädra morgonluft i Tyskland! De vänsterextrema går ihop med de högerextrema!
Matpriser nytt fokus för tyska högerextremister. De tyska högerextremister som i flera år protesterat mot landets coronaåtgärder har hittat en ny samlande fråga – kriget och prishöjningarna. Det skriver Der Spiegel. Enligt den tyska inrikesministern Nancy Faeser iakttar den tyska säkerhetstjänsten situationen noggrant: "Demokratins fiender väntar bara på att få utnyttja kriser till att sprida undergångsfantasier, rädsla och osäkerhet." Sociologen Johannes Kiess följer högerextrema rörelser i sociala medier och har räknat upp till 360 000 personer som är aktiva i extrema grupper på Telegram. De extrema grupperna har enligt forskarna "stor potential." Omni 220724.

Svenske Edvard, 28, dödades av ryskt granatregn. Uppsalabon Edvard Selander Patrignani, 28, dödades i måndags av rysk artillerield när han befann sig på uppdrag utanför en liten by i Donetskregionen i östra Ukraina, skriver flera medier. För SvD berättar kamraten Tobias Engqvist om hur de tog skydd i olika källare för att försöka undkomma de ryska bomberna. Efter attacken hittar han Edvard Selander Patrignani död och tar på sig att kontakta vännens familj. Trots att de inte känt varandra särskilt länge så blev de goda vänner. "Jag tänkte att han var en person jag skulle känna resten av livet, men så blev det inte," säger han till Aftonbladet. Till SvD säger Tobias Engqvist att vännen hade en stark moralisk kompass och att han tyckte att det var rätt att försvara ett folks rätt att bestämma över sig själva. Samtliga medier, så även Omni, har varit i kontakt med Edvard Selander Patrignanis familj som godkänt publicering. Vännen: "Han hade ett stort hjärta." I dag befinner sig Tobias Engqvist i ett mindre samhälle i Donetskregionen. Tobias Engqvist: "Jag glömmer honom aldrig." Det internationella kompaniets befälhavare, Ruslan Mirochnitjenko, berättar om svenskens sista uppdrag. Omni 220724.

Artilleriexperten: Donetsk bombat med termitraketer. Donetsk har i helgen brandbombats och videoklipp som visar hur brinnande ammunition lyser upp natthimlen över den ukrainska staden har fått stor spridning på sociala medier. Videoklippen har kunnat verifieras av SVT Nyheter och artilleriexperten Rein Pella säger till kanalen att det rör sig om vad han kallar "termitraketer". "Det är klusterbomber som består av flera små brandbomber som består av termit." Enligt Rein Pella har både Ukraina och Ryssland ett sånt här vapensystem men helgens attack var med största sannolikhet rysk. Rein Pella: Kan bränna sig igenom tunnare hustak eller byggnader. Vapen av den här typen är förbjudna att använda i områden där civila kan träffas. Stålverket i Mariupol har tidigare beskjutits med samma typ av ammunition. Omni 220724. Kommentar: Rysslands krigföring mot civila i Ukraina är vidrig.

Storbritannien: Ryssland har ett tvåfrontsdilemma. Strider med osäker utgång fortsätter i både Donbasregionen i östra Ukraina och Chersonregionen i söder, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering. "Ryska befälhavare står fortsatt inför ett dilemma: att stärka offensiven i öst, eller försvaret i väst", skriver departementet. Förutom problemen med att få fram tillräckligt med soldater kämpar Ryssland sannolikt också med att ersätta de tusentals stridsfordon som förstörts, enligt rapporten. Omni 220725.

Rysk robotattack mot Odessas hamn - dagen efter FN-avtal. Flera explosioner skakade hamnen i Odessa på lördagmorgonen, enligt Ukraina orsakade av ryska kryssningsrobotar. Attacken kom mindre än ett dygn efter FN-avtalet om att skona ukrainska hamnar för att få igång spannmålsexporten och förhindra en global svältkatastrof. "Attacken visar Rysslands förakt för internationell rätt," skriver utrikesminister Ann Linde på Twitter. Ett flertal ryska missiler har träffat den sydliga hamnsstaden Odessa, uppger Ukrainas försvarsmakten, enligt AFP. "Fienden har attackerat exporthamnen i Odessa med Kalibr kryssningsrobotar. Två robotar har skjutits ned av luftvärnet, medan två träffat infrastruktur i hamnen", skriver de på Telegram. Attacken mot hamnen i Odessa som kom bara timmar efter att Ryssland och Ukraina undertecknat ett FN-avtal om att häva den av kriget blockerade spannmålsexporten och skona tre hamnar - däribland Odessa - från ryska angrepp. FN, EU, USA och Storbritannien har samtliga fördömt attacken i skarpa ordalag. I Sverige har utrikesminister Ann Linde på Twitter skrivit att attacken visar Rysslands förakt för internationell rätt och överenskomna åtaganden. Ukrainska UD beskriver robotanfallet som "Putins spottloska i ansiktet på FN och Turkiet", rapporterar The Guardian. Man ifrågasätter Rysslands garantier i avtalet och uppmanar FN och medlaren Turkiet att se till att de infrias, rapporterar Reuters. I ett pressmeddelande fördömer FN:s generalsekretarare António Guterres "otvetydigt" robotbeskjutningen mot hamnen i Odessa: "Exporten är viktig för att minska lidandet för miljoner människor världen över. Full implementering av gårdagens åtagande av Ryssland, Ukraina och Turkiet är absolut nödvändigt", skriver en talesperson för Guterres på Twitter. På frågan om vad FN skulle göra om Ryssland inte höll sig till avtalet säger Guterres till BBC att FN inte har några instrument för att göra någonting åt saken, men att det vore en oacceptabel skandal. Ryssland förnekar att de står bakom attacken och kommer att undersöka det, säger det Turkiska försvarsdepartementet som är i kontakt med ryska tjänstemän. Ukrainas president Volodymyr Zelensky menar att missilattacken mot hamnen i Odessa visar att Moskva inte vill implementera spannmålsavtalet. "Detta bevisar bara en sak: Oavsett vad Ryssland säger och lovar, kommer de att hitta vägar för att kringgå avtalet," säger han i en video publicerad på Telegram, enligt Reuters. svt 220725.
Attack mot Odessa en del i rysk strategi att svälta Ukraina ekonomiskt. Rysslands robotattack mot Odessa är en del i landets strategi att svälta Ukraina ekonomiskt. En strategi som de inte är villiga att ge upp "bara för att exportera lite mer gödsel". Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan. På fredagen slöt Ryssland och Ukraina ett FN-avtal som innebär att lastfartyg med spannmål från tre hamnar i Ukraina ska garanteras säker passage genom Svarta havet. Det ska även underlätta för Ryssland att exportera spannmål och gödningsmedel. Men knappt 12 timmar efter att avtalet ingåtts, riktade Ryssland en robotattack mot den viktiga hamnen i Odessa, ett av transportnaven som är tänkt att användas för exporten. Attacken bör ses mot bakgrund av Rysslands strategi att svälta Ukraina ekonomiskt, enligt Oscar Jonsson. "Man har dels bombat viktig civil och ekonomisk infrastruktur och sedan har man haft en blockad av exporter över Svarta havet, och en väldigt viktig del är just spannmål- och gödselexport varav 90 procent går till sjöss," säger Jonsson. "Att Ryssland skulle ha ett intresse av att ge upp sin strategi att svälta Ukraina ekonomiskt bara för lite sanktionslättnader och själv kunna exportera lite mer gödsel, vilket ingick i avtalet, har jag svårt att få ihop," fortsätter han. Varför Ryssland ingick avtalet från första början, trots att de inte hade för avsikt att följa det, kan ha flera förklaringar, enligt Jonsson. En möjlig förklaring är att de vill framställa sig själv som en "konstruktiv part". En annan tänkbar förklaring är att de har ett intresse av att röja de minor som Ukraina har placerat ut i Svarta havet, för att hindra ryska landstigningsattacker. "Om man nu då kan se vilka vägar de ukrainska fartygen tar då får man en bild av var det inte finns minor, vilket kan användas i offensivt syfte." Ryssland förnekade inledningsvis att det var de som utförde attacken. Men på söndagen lät det annorlunda när Moskva bekräftade att det visst var rysk militär som låg bakom den. Attacken beskrivs som riktad mot militära mål, närmare bestämt mot ett förtöjt stridsfartyg och vapenlager innehållandes vapen från USA. Enligt Jonsson är den beskrivningen "osannolik". "Från ukrainsk sida säger man att det var hamninfrastruktur och troligtvis en pumpstation. Då får man lägga det i ljuset av att det finns en enorm bränslebrist i Ukraina. Det låter sannolikt att det var det man slog till mot." svt 220725.
Rysslands övergripande mål är att störta Ukrainas regering. Det berättade den ryska utrikesministern Sergej Lavrov i samtal med diplomater vid Arabförbundets toppmöte i Kairo på söndagskvällen. Lavrov: Vi ska absolut hjälpa ukrainarna att bli kvitt regimen - som är emot sitt folk och som går emot historien." Enligt Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring Försvarshögskolan, är uttalandet egentligen inget nytt. "Man får nog vara skeptisk till all form av kommunikation. Säger man det bara eller menar man det? Ryska sidan har flera gånger sagt saker som egentligen inte har stämt." Sergej Lavrovs uttalanden står i stark kontrast till Kremls linje tidigare under kriget, då talespersoner flera gånger upprepat att de inte är ute efter att störta Ukrainas regering. Men enligt Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan, är uttalandet inget nytt och all form av retorik bör tolkas med skepsism och inte ordagrant. "Den första delen av operationen hade ett tydligt syfte att ta Kiev och störta den politiska ledningen. I sak är det egentligen inget nytt, utan ett återupprepande av vad man i praktiken har haft som mål tidigare." Sergej Lavrovs uttalande kom samtidigt som Ukraina vill återuppta sin spannmålsexport från hamnarna vid Svarta havet. Ryssland bombade hamnstaden Odessa i helgen, kort efter att ha skrivit under ett avtal som skulle göra det möjligt att frakta ut spannmål från Ukraina och via Svarta havet. Han tar just helgens beskjutning av Odessa som ett exempel. "Man har sagt flera gånger saker som egentligen inte stämt. Nu i helgen förnekade Kreml först beskjutningen av Odessa. Men sedan menade att man visst skjutit där men på vad Kreml menade var militära mål. Att bara analysera om det är sant eller inte tror jag missar poängen för vad som har bäring till verkligheten." Trots att uttalandet om att störta den ukrainska regeringen var tydligt, tror inte Oscar Jonsson att det kommer att förändra Kremls syn på vad de fortfarande kallar "operation". Han menar att man från ryska sida kommer att fortsatt kalla invasionen för en "operation". Ryssland har redan korsat många broar, bland annat med möjliga krigsbrott och att kriget är på ett sätt uppenbart, enligt Oscar Jonsson. "Men om man i praktiken skulle försöka mörda Zelenskyj skulle det få ännu starkare svar från väst." svt 220725.

USA: Kinas militär blir allt mer aggressiv. Den kinesiska militären har blivit allt mer farlig och aggressiv de senaste fem åren. Det uppger USA:s högste militäre befälhavare Mark Milley enligt AP. Antalet interaktioner mellan kinesisk och amerikansk, eller USA-allierade länders, militär har blivit allt fler i Stillahavsregionen, uppger Milley under ett besök i området. Kina har de senaste åren gjort insatser för att öka sin närvaro och inflytelsesfär i Stilla havet, och USA ser dem som det huvudsakliga säkerhetshotet på lång sikt. Milleys resa i den indo-pacifiska regionen (Stilla havet och Indiska oceanen, reds anm) kommer att avslutas i Australien i veckan med ett möte med regionens överbefälhavare för att diskutera det växande kinesiska hotet. Omni 220725.
Kinas skarpa varning till Pelosi: Besök inte Taiwan. Kina "förbereder sig på allvar" inför ett eventuellt besök av det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi i Taiwan, rapporterar Bloomberg. "Kina har upprepade gånger klargjort vår allvarliga oro över talman Pelosis potentiella besök i Taiwan och vårt starka motstånd mot besöket," säger kinesiska UD:s talesperson Zhao Lijian. Kommenterarna fälls som svar på en Financial Times-rapport om att Kina via diplomatiska kanaler uttalat ”betydligt starkare” hot mot USA än tidigare efter uppgifterna om ett besök. Uppgifterna om Pelosis resplaner kommer från flera källor med insyn och har inte bekräftats av henne själv. Hon har dock uttryckt att "det är viktigt för oss att visa stöd för Taiwan". Enligt CNN finns farhågor i Vita huset om att Kina kan komma att upprätta en flygförbudszon över Taiwan för att hindra besöket. Peking har tidigare svarat på liknande besök med upptrappade militära aktiviteter. Hoten har fått varningsklockor att ringa i Vita huset. Kina specificerar inte sina hot. Omni 220725. Kommentar: Taiwan är Kinas Ukraina.
Kinas Pelosi-hot vållar oro och reaktioner i USA. Kinas hot om att ta till skarpare åtgärder än tidigare vid ett Taiwan-besök av det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi ger avtryck i Washington, rapporterar CNN. Enligt New York Times försöker Bidens administration i det tysta övertala henne att inte åka. Förra veckan sa Biden att USA:s militär inte tycker att besök "är en bra idé just nu". Den förre utrikesministern Mike Pompeo har erbjudit sig att följa med Pelosi, och den tidigare talmannen Newt Gingrich - som besökte Taiwan 1997 - kritiserar regeringen för undfallenhet mot Kina. Peking har uttryckt att man "förbereder sig på allvar" inför ett besök. Pelosi själv har dock inte bekräftat att något kommer att äga rum. Expert: Det är en helt annan regim i Peking med Xi Jinping än när Newt Gingrich besökte Taiwan 1997. Oro i USA för att Kina kan blockera tillträde till Taiwansundet. Kinesiska UD: Har upprepade gånger klargjort vårt starka motstånd mot besöket. Omni 220726.
Efter Kinas hot: USA rustar upp militärt om Nancy Pelosi reser till Taiwan. De senaste dagarna har det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosis ännu obekräftade planer på att besöka Taiwan vållat oro och debatt i hemlandet. Myndighetsföreträdare uppger nu för AP att om besöket blir av kommer USA att trappa upp sin militära närvaro i regionen betydligt, både i luften och till sjöss. "Om det tas beslut om att talman Pelosi eller någon annan reser dit [...] kommer vi göra vad som är nödvändigt för att säkerställa att det blir ett säkert besök," säger landets högste militäre befälhavare Mark Milley. Kina har i skarpa ordalag fördömt planerna och sagt att de "förbereder sig på allvar". Enligt källor med insyn har de i kommunikation med Washington uttalat skarpare hot än någonsin mot USA. "Kina kommer att svara med exceptionella motåtgärder," säger en kinesisk professor i internationella relationer till CNN. Omni 220727.
Pelosi får stöd från båda partier: Åk till Taiwan. Det amerikanska representanthusets talesman Nancy Pelosi får stöd från både demokrater och republikaner för sitt potentiella Taiwanbesök, rapporterar Bloomberg. "Det är ett viktigt meddelande om att vi inte kommer vika oss för det kinesiska kommunistpartiet," säger den republikanske Texassenatorn John Cornyn, som besökte Taiwan i fjol. Den demokratiske senatorn Bob Menendez ger uttryck för liknande åsikter. Han säger att om USA låter Kina diktera vem som kan besöka Taiwan eller inte "har vi redan upplåtit Taiwan åt kineserna". På onsdagen upprepade Peking att de "starkt motsätter sig" att Pelosi besöker Taiwan. "Om USA korsar Kinas röda linje kommer de att få hantera konsekvenserna," sa utrikesdepartementets talesperson Zhao Lijian. Omni 220727.
Kinas Xi i möte med Biden: "Lek inte med elden." USA:s president Joe Biden har haft ett mer än två timmar långt telefonsamtal med Kinas president Xi Jinping. Det rapporterar AP. Under mötet ska Xi bland annat uppmanat Biden att "inte leka med elden" när det gäller Taiwan. Kina har tidigare bland annat kritiserat en resa som talmannen Nancy Pelosi väntas göra till Taiwan, som landet ser som en "provokation". Pelosis besök skulle bli det mest högprofilerade av sitt slag sedan dåvarande republikanske talmannen Newt Gingrich besökte ön 1997. Det senaste samtalet mellan Biden och XI hölls i mars, strax efter att den ryska invasionen av Ukraina inletts. Omni 220728.
Biden och Xi överens om möte "ansikte mot ansikte". Under det två timmar långa samtalet mellan den kinesiske presidenten Xi Jinping och USA:s president Joe Biden kom de båda presidenterna överens om att mötas "ansikte mot ansikte". Det rapporterar AFP, med hänvisning till en anonym amerikansk tjänsteman. Enligt tjänstemannen ska Biden och Xi haft en "direkt och ärlig" diskussion om Taiwan, och Biden ska även ha lyft frågor om folkmord och tvångsarbete. Under telefonsamtalet ska presidenterna även bland annat ha diskuterat samarbete kring klimatarbete och den globala hälsan. Presidenterna kom inte överens om en tid eller plats. Presidenterna ska ha diskuterat "värdet" i ett fysiskt möte. Inför samtalet beskrevs det som ett försök av Biden att hantera ett allt starkare Kina. Omni 220728.
Taiwan håller andan när USA och Kina är oense. Medan USA, Kina och Ryssland gör uttalanden om storpolitik betraktar Taiwan situationen med bävan. "Det viktiga är inte att Pelosi (talman i det amerikanska representanthuset) kommer till Taiwan, utan att se hur USA och Kina hanterar de risker som uppstår," säger försvarsexperten Arthur Zhin-Sheng Wang på det centrala polisuniversitetet i Taiwan till AP. Enligt Wang var samtalet mellan Joe Biden och Xi Jinping häromdagen ett gott tecken - det innebar "åtminstone en grundläggande nivå av ömsesidig förståelse". Samtidigt uttalade sig den ryske utrikesministern Sergej Lavrov till stöd för Kina vid ett besök i Uzbekistans huvudstad Tasjkent: "Vår position rörande ett enda Kina är oförändrad." Taiwan gör allt för att undvika onödiga provokationer. Lavrov: "Ryssland stödjer Kinas suveränitet." Omni 220729.
Kina genomför militärövningar nära Taiwan. Den kinesiska militären uppgav på lördagen att man genomförde övningar med skarp ammunition i farvattnen som vetter mot Taiwan. Det meddelar AP, som citerar den officiella kinesiska nyhetsbyrån Xinhua. Kinesiska myndigheter varnade civila att hålla sig borta från ett område nära Pingtan-öarna utanför Fujian-provinsens kust. Det framgick inte huruvida övningarna utöver artilleri skulle inbegripa robotar, flygplan eller andra vapen. Kina har flugit nära Taiwan med militära flygplan i allt större utsträckning under senare tid. Den amerikanska talmannen Nancy Pelosis planer på att besöka Taiwan har väckt motstånd i Peking. Övningarna uppges pågå under 13 timmar på lördagen. En regeringstrogen kinesisk journalist tweetade hotfullt mot talman Pelosi, men drog sedan tillbaka tweeten. Omni 220730.
Kina hotar med militären: "Kommer inte bara se på." Kinas militär kommer "inte bara se på" om Nancy Pelosi, talman i det amerikanska representanthuset, besöker Taiwan. Det uppger landets utrikesdepartement enligt Reuters. Pelosi, som just nu befinner sig på en Asienresa, meddelade i går att hon kommer att besöka fyra länder på sin resa: Singapore, Malaysia, Sydkorea och Japan. Enligt medieuppgifter har Pelosi haft Taiwan som planerat resmål, något som upprört den kinesiska regeringen. Peking betraktar ön som en kinesisk provins, trots att Taiwan varit självstyrande sedan slutet av det kinesiska inbördeskriget. Omni 220801.
Singapore uppmanar Pelosi till stabil Pekingrelation. Singapores premiärminister Lee Hsien Loong uppmanar Nancy Pelosi, talman i det amerikanska representanthuset, att eftersträva en "stabil" relation till Peking, skriver AFP. Detta inför att premiärministern och talmannen möts i dag. "Lee betonade vikten av en stabil USA-Kina-relation för regional fred och säkerhet", heter det i uttalandet från utrikesdepartementet. Kina hotade under förmiddagen med att dess militär "inte bara kommer se på" om Pelosi besöker Taiwan. Peking betraktar ön som en kinesisk provins, trots att Taiwan varit självstyrande sedan slutet av det kinesiska inbördeskriget. Omni 220801.
Källor: Pelosi till Taiwan på tisdag trots Kinas varning. Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, ska besöka Taiwan under sin Asienresa, uppger en amerikansk och en taiwanesisk källa för CNN. Detta trots att Kina meddelat att militären "inte bara kommer se på" om talmannen besöker Taiwan. Även Bidenadministrationen har varnat för Kinas respons på ett besök från en sådan högt uppsatt politiker. Pelosi skulle vara den första amerikanska talmannen att besöka Taiwan på 25 år, skriver CNN. Stoppet i Taiwan finns inte med på Pelosis officiella resplan. Enligt taiwanesiska källor är planen att hon ska besöka Taipei på tisdag, och tillbringa en natt på ön. Omni 220801.
Vita huset: Pelosi har rätt att resa till Taiwan. Den amerikanska talmannen Nancy Pelosi har all rätt att resa till Taiwan, precis som alla andra amerikanska politiker. Det uppger John Kirby, talesperson för Vita huset, enligt Reuters. Kirby uppger att Vita huset inte vet om Pelosi planerar att resa till Taiwan, och säger samtidigt att den kinesiska retoriken kring ett möjligt besök varit "oansvarig". Enligt uppgifter till flera medier planerar Pelosi att besöka Taiwan under tisdagen, något som väckt skarpa protester från kinesiskt håll. Kina har sagt att landets militär aldrig skulle sitta och se på om hon besökte ön. Kirby: Inget med en potentiell resa skulle påverka vår relation till Taiwan. I Kina ses Pelosi som den tredje tyngsta amerikanska politikern efter Joe Biden och Kamala Harris. Uppgifter om resan kommer från både amerikanska och taiwanesiska källor. Omni 220801.
Källa: Kinesiska stridsplan markerar mot Taiwangräns. Flera kinesiska stridsplan har på tisdagsmorgonen befunnit sig i Taiwansundet, ett sund som skiljer Taiwan från det asiatiska fastlandet, och markerat mot gränsen till Taiwan, uppger en källa med insyn för Reuters. Enligt källan är agerandet ovanligt och beskrivs som "väldigt provokativt". Varken Taiwan eller Kina brukar korsa gränsen, men stridsflygen genomförde flera flygningar då de ”rörde” vid gränsen. Taiwans försvarsminister uppger att man har full koll på militära aktiviteter i närheten av Taiwan och kommer att skicka ut styrkor som ett svar på "fiendens hot". Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, planerar enligt uppgifter att under dagen besöka Taiwan. Planen har skapat stora spänningar i området samt mellan USA och Kina. Kina hävdar att Taiwan är en del av landet. Taiwan: "Vi har beslutsamheten, förmågan och förtroendet" för att säkerställa Taiwans suveränitet. Omni 220802.
Taiwansundet, eller Formosasundet, är ett sund som skiljer Taiwan från det asiatiska fastlandet. Det är ungefär 180 kilometer brett. Sundet är en del av Sydkinesiska havet. Sundet har utsatts för militär aktivitet och ett flertal kriser har utspelat sig där sedan 1949, då Kuomintang förlorade det kinesiska inbördeskriget och upprättade en stat på ön Taiwan. Fastlandskina har även planer på en tunnel eller en bro över sundet sedan 2005. Den är tänkt att gå mellan staden Fuzhou på Fastlandskina till Taipei på Taiwan. Om en sådan konstruktion ska bli verklighet, kommer den att bli den längsta tunneln hittills som byggts av människor. Regeringen på Taiwan har dock motsatt sig att öppna sådana länkar till Kina, dels för landets säkerhet och dels för att man är rädd för att Taiwans självständiga ställning skulle försvinna. År 2018 avslöjade Kina planerna på en 135 kilometer lång järnvägstunnel mellan Pingtan i provinsen Fujian till Hsinchu i Taiwan. Tunneln som kommer att passera två förkastningar skall borras på 200 meters djup. Det är dock fortfarande oklart om, och när tunneln byggs.

Ukrainare tvingas återvända - pengarna tar slut. Tiotusentals ukrainare som flytt kriget har tvingats återvända till sina hem nära frontlinjen eftersom de inte har råd att leva på säkrare platser, rapporterar AP. 35-åriga Anna Protsenko var en av dem. Hon flydde sin hemstad Pokrovsk i Donetsk på regeringens uppmaning när ryska styrkor närmade sig, men tvingades återvända hem efter två månader av ekonomiska skäl. Två dagar senare dödades hon av en rysk robot. "Vi kan inte vinna. De anställer oss ingen annanstans och man måste ju betala hyra," säger hennes vän och granne Anastasia Rusanova på hennes begravning. Borgmästaren i Prokovsk uppskattar att runt 70 procent av invånare som evakuerat har återvänt. I den större staden Kramatorsk en timme bort har invånarantalet åter börjat stiga - och många uppger att de är för fattiga för att evakuera alls. Omni 220725.

Ukraina: Förstört 50 ryska depåer med HIMARS. Ukraina har hittills förstört 50 ryska ammunitionsdepåer med hjälp av det amerikanska robotsystemet HIMARS, uppger försvarsministern Oleksij Reznikov enligt Reuters. "Detta bryter deras logistikkedjor, fråntar dem deras stridsförmåga och ger våra styrkor täckning," säger han i ett tv-sänt tal. Efter att ukrainska styrkor använt HIMARS för att bomba en depå i landets näst största stad Charkiv har den ryska beskjutningen i området bara varit en tiondel så frekvent, uppger befälhavaren Bohdan Dmytruk för Washington Post. "Just nu har vi en kille som får hjärnskakning i veckan. Innan HIMARS-attacken var det två-tre om dagen eftersom beskjutningen var så intensiv." Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor. Ryssland har inte kommenterat siffran. Ukraina vill ha fler "game changer"-vapen - enligt USA är det komplicerat. Ryssland säger sig ha förstört fyra system - förnekas av Ukraina. Omni 220725.

Kinas befolkning kommer börja minska 2025. Kinas befolkningstillväxt har saktat ned ordentligt och populationen beräknas börja minska redan till 2025. Det rapporterar Reuters. Ny födelsestatistik visar att antalet födslar förra året var det lägsta på decennier i flera kinesiska provinser. I Hunanprovinsen föll exempelvis antalet födslar under 500 000 för första gången på närmare 60 år. Många unga i Kina väljer att inte skaffa barn på grund av höga levnadskostnader och ökad press på jobbet, skriver Reuters. En ändring i lagen förra året som tillåter kvinnor att skaffa tre barn, till skillnad från ett eller två barn som tidigare, har inte hjälpt att öka antalet födslar. FN spår att Indien går om Kina som världens mest folkrika land. Oro på jobbmarknaden och bristande jämställdhet påverkar också kvinnors val att skaffa barn. Expert: "Detta är det oundvikliga resultatet av en lång tids låg fertilitet." Omni 220725.

Gasflödet stryps ytterligare - priserna rusar i Europa. Gazprom kommer att minska den ryska exporten av naturgas till Europa ytterligare. Från och med onsdag stängs en av turbinerna som pumpar gas genom Nord Stream 1 och flödet minskar från 40 procent av kapaciteten till 20 procent. Det rapporterar Reuters. Nyheten får de europeiska gaspriserna att stiga till så mycket som plus 10 procent för dagen under eftermiddagen. Tyska DAX-indexet vänder samtidigt till minus. Flödet minskas till 33 miljoner kubikmeter om dagen. Skyller på tekniska problem. Omni 220725. Kommentar: Vem som helst begriper att det finns inga tekniska problem. Problemet finns i Putins hjärna. Gazprom gör som högste chefen vill.
Källa: Putin vill fortsätta pressa EU genom Gazprom. Rysslands regering och statliga gasjätten Gazprom kommer fortsätta hitta anledningar att hålla gasleveranserna till Europa på en låg nivå. Vladimir Putin vill sätta press på EU för de sanktioner som införts som svar på invasionen av Ukraina. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till anonyma källor som säger sig känna till tankegångarna i Kremlin. En av källorna uppger att Gazprom räknat på kostnaden att strypa exporten till i början av nästa år och kommit fram till att den ekonomiska smällen begränsas av de högre priserna. En tredjedel av den naturgas Europa behöver importera kommer normalt från Ryssland. EU är samtidigt överens om att försöka minska sin gaskonsumtion med 15 procent i vinter. Tonläget hårdnar - talesperson för Kremlin antydde på måndagen att leveransproblemen är kopplade till Europas sanktioner. Omni 220726.
Gaspriset mot marstopp: "Katastrofläge för Europa." Gaspriserna fortsätter att stiga på tisdagen och har nu rusat 20 procent sedan Ryssland under måndagen meddelade att leveranserna genom Nord Stream ska halveras. Riktmärket för europeisk naturgas TTF - ett terminskontrakt för leverans nästa månad som handlas i Amsterdam - stiger under eftermiddagen över 200 euro per megawattimme för första gången sedan i mars. Skulle gasleveranserna från Ryssland strypas helt spår Goldman Sachs ekonomer naturgaspriser uppåt 210 euro per megawattimme. Trident Markets Toby Copson säger till FT att Kina kommer att sätta ytterligare press på priserna när landet börjar fylla sina lager inför vintern. "Utbudet är inte tillräckligt stort. Det är ett katastrofläge för Europa," säger han. TTF toppade på strax över 226 euro i början av mars. Omni 220726.
Källa: Putin vill fortsätta pressa EU genom Gazprom. Rysslands regering och statliga gasjätten Gazprom kommer fortsätta hitta anledningar att hålla gasleveranserna till Europa på en låg nivå. Vladimir Putin vill sätta press på EU för de sanktioner som införts som svar på invasionen av Ukraina. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till anonyma källor som säger sig känna till tankegångarna i Kremlin. En av källorna uppger att Gazprom räknat på kostnaden att strypa exporten till i början av nästa år och kommit fram till att den ekonomiska smällen begränsas av de högre priserna. En tredjedel av den naturgas Europa behöver importera kommer normalt från Ryssland. EU är samtidigt överens om att försöka minska sin gaskonsumtion med 15 procent i vinter. Omni 220726.
Regeringen utreder åtgärder för att Sverige ska nå gasmål. Regeringen gläds åt EU:s överenskommelse att minska gasanvändningen med 15 procent i vinter. Energiminister Khashayar Farmanbar (S) säger till Direkt att man nu ska utreda vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska nå målet. "Jämfört med för ett år sedan har gasanvändningen minskat. Vi får se hur stort behovet är och vad som behöver göras ytterligare," säger han och tillägger att undantag från kraven kommer ges till vissa "kritiska industrier". Sverige förbrukar årligen omkring 10 TWh naturgas och energislaget står endast för 2,7 procent av den totala mixen, men användandet är betydligt högre i flera sydliga regioner. Naturgas används framför allt som processbränsle och råvara inom industrin. Hushåll använder även gasen för uppvärmning och matlagning. Omni 220726.
Västkusten är mest sårbart när ryska gasflödet minskar. Rysslands beslut om att dra åt gasflödet ytterligare spär på risken för gasbrist, rapporterar SvD, som skriver att det är på västkusten som Sverige är mest sårbart i händelse av gasbrist. Där finns flera gasslukande industrier, såsom storbageriet Pågens i Malmö och petrokemiska industrin i Stenungsund. Dessa riskerar att behöva dra ner eller stoppa verksamheten om gasbristen blir för stor. Tidigare har Västsverige inte använt rysk gas, men sedan det danska Tyra-fältet stängdes för renovering för några år sedan finns även rysk gas i västkustens pipelines. Ryssland kommer dra ner gasflödet till 20 procent under onsdagen. Omni 220727.
Drar åt gasen i Europa - men bygger till Kina. Medan gasen till Europa snörps åt närmar sig Ryssland och Kina färdigställandet av en stor gasledning mellan Sibirien och Shanghai. Hittills i år har de ryska exporterna till Kina via bolaget Gazprom ökat med drygt 63 procent. Det skriver CNBC. "Power of Siberia", som den ryska delen av gasledningen heter, har varit i drift sedan december 2019 enligt kinesiska statsmedier. Gasledningens södra länk beräknas stå klar 2025. Totalt ska Ryssland ha investerat 55 miljarder dollar i projektet. Naturgaser utgör en liten del av Kinas energiimporter, som mestadels består av råolja. Mongoliet: Ryssland går genom landet för att dra gasledningen till Kina. Omni 220727.

Tjeckien förhandlar om att köpa stridsfordon från Sverige. Tjeckien förhandlar med Sverige om en upphandling av CV90, som tillverkas av BAE Systems Hägglunds. Det rapporterar Reuters. "De valdes också ut av Slovakien, och vi kommer att samordna våra förhandlingar med Slovakien," säger försvarsminister Jana Cernochová i ett pressmeddelande enligt DI. Hon syftar på den affär som blev känd i slutet av juni som omfattar export av 152 stridsfordon för 17 miljarder kronor. "Ytterligare steg för att modernisera vår armé." Var största affären någonsin. Omni 220725.

Soldatfruar och mödrar i Ryssland svävar i ovisshet. I Ryssland växer desperationen hos fruar och mödrar till soldater som inte får veta om deras söner och makar är vid liv, eller inte får hem deras kroppar, rapporterar Sky News Moskvakorrespondent Diana Magnay. Valentina Melnikova driver Kommittén för soldatmödrar i Ryssland. "Det är väldigt sällsynt att någon lyckas dra något ur dem som (sönerna) tjänstgjorde med, detaljer om vad som faktiskt hände," säger hon. En av mödrarna beskriver hur hon inte hört något från eller om sin son sedan slutet av mars. Hans militärenhet har berättat för henne att han är död - men försvarsdepartementet säger att han saknas. För fyra månader sedan sa ryska myndigheter att 1 351 soldater dödats under invasionen. Sedan dess har ingen ny siffra angivits. En av mammorna vittnar: "Ingen vill lyssna på oss - står inte ut längre."Sky News. Soldatmamma: "På tv säger de att att vi vinner - men våra pojkar dödas." En grupp kvinnor spelade in en video till myndigheterna. Unga från de fattigaste regionerna utkämpar Rysslands krig. Omni 220726.

Ukraina: Ryska flyganfall mot hamnstäder efter avtal - "massiv robotattack". Ryska styrkor har återigen attackerat hamnstaden Odesa i södra Ukraina, uppger den regionala militäradministrationens chef Serhij Bratjuk enligt The Guardian. "Robotattack på Odesa med bombflygplan", skriver han på Telegram. Samtidigt uppger den närliggande staden Mykolajivs borgmästare Oleksandr Senkevytj att stadens hamn attackerats, enligt Reuters. "En massiv robotattack med flygplan utfördes i södra Ukraina från rikting Svarta havet," säger han i statlig tv. Attackerna kommer samtidigt som Rysslands och Ukrainas avtal med FN om återupptagen spannmålsexport i Svarta havet håller på att implementeras. På lördagen, bara timmar efter avtalet, attackerade Ryssland Odesa. Kreml har dock hävdat att man kommer respektera avtalet. Oklart vilka skador som orsakats. Omni 220726.

Ryssland lämnar ISS efter 2024 - efter sanktionerna. Ryssland lämnar den internationella rymdstationen ISS "efter 2024", rapporterar AFP. Det har den nyutnämnde chefen för Moskvas rymdorganisation meddelat president Vladimir Putin. "Självklart kommer vi att uppfylla våra åtaganden gentemot våra partners, men beslutet att lämna den här stationen efter 2024 har tagits, säger den nye Roscosmos-chefen Jurij Borisov. "Jag tror att vi börjat jobba på den ryska rymdstationen vid det laget." ISS är en rymdstation som ägs av Ryssland tillsammans med väst. I slutet av april sa Roscosmos dåvarande chef Dmitrij Rogozin att beslutet var en följd av sanktionerna som riktats mot Ryssland på grund av invasionen av Ukraina, skriver Bloomberg. Omni 220726.
Ryska ändringen: Stannar på rymdstationen till 2028. Ryssland räknar inte med att lämna den internationella rymdstationen (ISS) förrän tidigast 2028, eller då landets egna utpost är färdigbygd. Det uppger ryska rymdmyndigheten enligt Reuters. Under tisdagen uppgav Rysslands rymdchef Yuri Borisov att landets ingenjörer skulle fullfölja sina uppdrag och sedan lämna projektet efter 2024. Rymdstationen ISS har varit i bruk sedan 1998. Sedan den ryska invasionen inleddes har den varit ett allt mer sällsynt samarbete mellan Ryssland och USA. Ryssland hoppas hinna bygga klart sin egen rymdstation till 2028. Omni 220727.

Ukraina vill att storbanker ska åtalas för krigsbrott. Ukraina vill att bankerna JP Morgan, HSBC och Citi ska ställas inför rätta för krigsbrott. Det säger den den ukrainske presidentens rågivare, Oleg Ustenko, till CNBC. "Alla som finansierar krigsbrottslingar som gör hemska saker i Ukraina gör sig också skyldiga till krigsbrott enligt vårt sätt att se på saken," säger han. Usteko menar att storbankerna finansierar Rysslands krig genom att handla med rysk olja och att de på så vis förlänger konflikten i Ukraina. Bankerna har inte svarat på Ustenkos kritik. Omni 220726.

Orbán får kritik efter "nazital" - rådgivare lämnar. Den ungerske premiärministern Viktor Orbán har fått motta hård kritik efter ett uttalande om att ”rasblandning” under ett tal i Rumänien i lördags. I talet sa Orbán att blandning mellan européer är acceptabelt men inte med människor utanför Europa. "Vi är villiga att blanda oss med varandra men vi vill inte bli en blandrasbefolkning," sa han i talet och tillade att nationer där detta accepteras "inte längre är nationer". Nu slutar en av Orbáns rådgivare, Zsuzsa Hegedüs, efter 20 år i protest mot talet som hon kallar ett "rent nazistiskt tal", skriver The Guardian. Orbán har också fått kritik från flera andra håll, bland annat Rumäniens utrikesminister Bogdan Aurescu sa på måndagen att uttalandet var "oacceptabelt" och att det är beklagligt att Orbán propagerade för sådana idéer på rumänskt territorium, skriver Politico. Zsuzsa Hegedüs har känt Orbán sedan 2002 men menar att han har blivit allt mer "icke-liberal". Aurescu: "Det är klart att vi inte kan hålla med dem." Oppositionen och europeiska politiker har reagerat på uttalandet. Omni 220726.

Afrikansk ledare prisar samarbete med Ryssland. Ugandas president Museveni ser ingen orsak att kritisera Ryssland på grund av dess invasion i Ukraina, rapporterar Reuters. Utrikesminister Lavrov befinner sig just nu på resa på den afrikanska kontinenten med målet att söka stöd för ett politiskt allt mer isolerat Ryssland. I samband med ett möte i Entebbe prisade Musevini bland annat Ryssland som en partner och allierad i kampen mot kolonialismen. "När Ryssland begår misstag så påtalar vi det," sade han och syftade på sitt eget deltagande i anti-sovjetiska protester under Pragvåren 1968. "Men när Ryssland inte gör misstag kan kommer vi inte gå emot dem." Flera afrikanska länder, som är beroende av livsmedelsimport från både Ryssland och Ukraina jämte bistånd från Väst, har hittills varit motvillig att välja sida i konflikten kring Rysslands invasion av Ukraina. (svt 220726.) Kommentar: Mycket bedrövligt av afrkanska ledare med odemokratiska rötter. Yoweri Kaguta Museveni, född 15 september 1944 i Ntungamo nära Mbarara, är en ugandisk politiker och landets president sedan 29 januari 1986 (mer än 36 år). Museveni var inblandad i det krig som störtade Idi Amins styre och det uppror som senare ledde till slutet för Milton Obotes regim.
Vi tror inte på att vara fiender till någons fiende, säger Museveni till Rysslands utrikesminister. Ryssland som han sa har varit med "oss de senaste 100 åren" och därför kan Uganda aldrig ta ställning mot det. Monitor 220726.

Rysk fängelsechef: Kan bygga bättre möbler än Ikea. Ryska fångar kan producera bättre och billigare möbler än Ikea. Det utlovar fängelsechefen Ivan Sjarkov i tidningen Oblgazeta och påstår att landets fängelser kan fylla tomrummet efter möbeljätten. Det skriver Expressen. "Våra fängelser är mer kapabla att ersätta Ikea. Om man jämför möblerna är vår kvalitet högre och priserna lägre," säger han till den ryska tidningen. Ikea, liksom många andra västerländska storföretag, valde att lämna Ryssland tidigare i år efter invasionen i Ukraina. Omni 220727. Kommentar: Tvångsarbete.

Ukraina till motoffensiv i Cherson - bombar bro. Ukrainska styrkor har bombat en bro i den ryskockuperade staden Cherson i landets södra delar i ett försök att isolera de ryska styrkorna, rapporterar The Guardian. Videoklipp och vittnesmål tyder på upp till 18 detonationer på Antonivskyj-bron över floden Dnipro, som är central för transporten av ryska förnödenheter till staden. Den ukrainska armén har publicerat ett klipp som uppges visa hur raketer avfyras mot bron vid 01-tiden natten mot onsdag. Ukrainska styrkor förbereder sig för att återta Cherson, vilket vore ett av de mest ambitiösa militära åtagandena under hela kriget, enligt New York Times. Omni 220727.

Ryssland lovar motdrag efter förnyat RT-förbud. Det ryska statliga mediehuset RT, som förbjöds i EU i mars, har fått sin överklagan nekad i EU-domstolen. Kremls talesperson Dmitrij Peskov uppger att Moskva reagerar "extremt negativt" på beslutet, enligt AFP. "Självklart kommer vi sätta likadan press på västlig media som verkar i vårt land. Vi kommer inte låta dem arbeta i vårt land heller." Peskov anklagar Europa för att "trampa på sina egna ideal" i och med förbudet. Förbjöds i EU på grund av anklagelser om rysk propaganda. Peskov: Hoppas de hittar kryphål för att kunna sända. Domstolen: Finns stora mängder bevis för att RT:s desinformation utgör ett hot. Omni 220527.

Basketstjärnan Griner ställs inför rätta i Ryssland. Rättegången mot den amerikanska OS-mästaren i basket Brittney Griner inleds i Ryssland på fredag, rapporterar CNN. Hon kan dömas till upp till tio års fängelse för narkotikasmuggling. Hon greps den 17 februari på Moskvas flygplats med e-cigaretter med spår av cannabisolja i bagaget, enligt AP – alltså några dagar innan Rysslands invasion av Ukraina. USA har förklarat henne "felaktigt fängslad" och arbetar för att få hem henne. TT skriver att både ryska och amerikanska medier spekulerar i att USA ska försöka utväxla henne mot den ryske vapenhandlaren Viktor But som avtjänar ett 25-årigt straff i USA. Att få ut Griner är en "absolut prioritet" enligt USA:s utrikesminister Antony Blinken. Häktningstiden förlängs med sex månader inför rättegången. Cherelle Griner säger att hustrun används som ett "politiskt bondeoffer". Amerikansk Rysslandsexpert: "BG:s öde är knutet till kriget i Ukraina." Omni 220627.

Källor: USA vill byta rysk vapensmugglare mot Griner. USA har kommit med ett "substantiellt" erbjudande för att få hem den amerikanska basketstjärnan Brittney Griner, som fängslats i Ryssland. Det uppger utrikesministern Antony Blinken enligt Reuters. Det amerikanska förslaget ska ha meddelats till Ryssland för flera veckor sedan, och även innefatta den fängslade tidigare soldaten Paul Whelan. Blinken vill inte säga vad USA erbjudit Ryssland i gengäld, men enligt källor till CNN handlar det om den ryska vapensmugglaren Viktor Bout. Griner greps i februari, och anklagas för narkotikabrott. Griner förde in cannabisolja genom e-cigaretter. Viktor Bout avtjänar ett 25 år långt fängelsestraff. Omni 220727.
Griners vädjan i rätten: Jag gjorde ett ärligt misstag. Den amerikanska basketspelaren Brittney Griner vädjar om rysk nåd. När hon fick chansen att yttra sig i dagens rättegång vände hon sig direkt till domaren, skriver Reuters. Åklagaren i målet mot henne, hade då precis krävt 9,5 års fängelsestraff för att hon fört in e-cigaretter och cannabisolja till Ryssland, när hon landade på flygplatsen i februari i år. "Jag menade aldrig att skada någon, att sätta den ryska allmänheten i fara eller att bryta mot några lagar," sa den 31-åriga basketstjärnan, enligt Reuters. "Jag gjorde ett ärligt misstag och jag hoppas att du inte kommer avsluta mitt liv genom din dom." Griner uppgav att hon uppfattat att hennes fall blivit högpolitik, men att hon hoppades att domstolen skulle bortse från det. Vad straffet blir väntas förkunnas senare i dag. Har suttit i ryskt häkte sedan 17 februari. Griner har medgett omständigheterna men påstått att cannabisoljan hamnade i hennes packning av misstag. USA bekräftar att landet förhandlar om ett byte. Omni 220804.
Brittney Griner döms till nio års fängelse i Ryssland. Den amerikanska basketstjärnan Brittney Griner döms till nio års fängelse för narkotikabrott och smuggling i Ryssland, rapporterar Reuters. Hon döms också till böter på en miljon rubel, motsvarande runt 165 000 kronor. Hennes försvarare meddelar att domen kommer överklagas. 31-åringen greps i februari efter att e-cigaretter med cannabisolja hittats i hennes bagage på en flygplats i Moskva. Åklagarsidan hade yrkat på 9,5 års fängelse. Griner visade inga synliga känslor när domen lästes upp, enligt AP. I rätten har hon hävdat att det hela var ett "ärligt misstag". "Jag hoppas att du inte kommer avsluta mitt liv genom din dom," sa hon till domaren. USA har bekräftat att man erbjudit Ryssland en fångutväxling. Ryska talespersoner har klargjort att ett fångutbyte inte är aktuellt innan rättegången är över, enligt TT. Griner säger att hon har förståelse för domen. Begick brottet medvetet, enligt åklagarsidan. Försvaret hävdar att cannabis hamnat i bagaget på grund av slarvig packning.Vädjar Ryssland att inte göra politik av fallet. Omni 220804.
USA uppmanar Ryssland att acceptera avtal om Griner. USA uppmanar Ryssland att acceptera ett avtal som ska frige den amerikanska basketstjärnan Brittney Griner, som dömdes till nio års fängelse i Ryssland under torsdagen. Det rapporterar Reuters. Vita huset har inte velat ge någon information om vad avtalet innebär, men enligt uppgifter till nyhetsbyrån handlar det om en fångutväxling. USA har erbjudit sig att frige den ryska vapenhandlaren Viktor Bout, som avtjänar ett 25-årigt fängelsestraff i USA, i utbyte mot Griner och amerikanen Paul Whelan, som 2020 dömdes till 16 års fängelse i Ryssland för spioneri. Enligt uppgifter till Reuters har Ryssland krävt att ytterligare en rysk fånge, Vadim Krasikov, ska inkluderas i avtalet. Vita huset om Rysslands krav: "Jag tror inte att vi går så långt att vi ens kallar det ett motbud." Vadim Krasikov sitter i fängelse i Tyskland - dömd för mord. Omni 220805.
Brittney Griner överklagar ryska narkotikadomen. Den fängslade amerikanska basketstjärnan Brittney Griner har överklagat domen på nio års fängelse för droginnehav, uppger Griners advokat Maria Blagovolina för Reuters på måndagen. Samtidigt pågår diskussioner mellan Ryssland och USA om en eventuell utväxling av fängslade personer, enligt det ryska utrikesdepartementet. Griner greps på flygplatsen i Moskva i februari med cannabisolja i bagaget. Den 4 augusti dömdes hon av en rysk domstol till nio års fängelse. Brittney Griner kan komma att utväxlas mot en vapenhandlare. Ryssland bekräftar att samtal pågår. Enligt amerikanska regeringsföreträdare är domen mot Griner felaktig. Omni 220815.

Edvards öde används av ryska ambassaden för att varna frivilliga i kriget. Den ryska ambassaden i Sverige använder svenske Edvard, som dog som frivillig i strid i Ukraina, som ett avskräckande exempel för att varna frivilliga. Det rapporterar DN. I bland annat ett inlägg på ambassadens Facebooksida från 25 juli anklagas journalister för att inte rapportera objektivt kring Edvard Selander Patrignanis död. Ambassaden beskriver honom som legosoldat, hävdar att han deltog i "bestraffningsinsatser" och skriver att han "fick vad han förtjänade". Vidare varnar de för att andra frivilliga svenskar, som kallas "krigshundar", sannolikt kommer att ställas inför rätta och dömas till långa fängelsestraff, eller till och med döden, om de kommer och strider på Ukrainas sida. Enligt Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar, är syftet att avskräcka andra från att strida på Ukrainas sida. Vännen Tobias om Edvard: "Modig, lojal och rolig. Jag glömmer honom aldrig." Omni 220727. Kommentar: Enligt Ryssland pågår inget krig i Ukraina.

Trots kriget i Ukraina - här upprättas staty av ryske tsaren. Serbien skulle kunna beskrivas som landet med en fot i Ryssland och en i EU. SVT åkte dit för att ta reda på vad invånarna tycker om den pågående konflikten, sanktionerna och kriget i Ukraina. Torget i den lilla staden Sremski Karlovci är fullt med folk, både inhemska boende och turister från Serbiens alla hörn. På väg in till staden kan man stanna till vid Putins kyrka. Den byggdes för drygt ett år sedan, och ingången kröns av Rysslands och Serbiens riksvapen, sida vid sida. Vi har kommit hit för att man här så sent som 29 juni i år uppförde en staty till ära av ryske tsaren Peter den store. Flera som vi frågar säger att de hejar på Ryssland, men vill inte tala om det öppet framför kameran. "Ryssland gör rätt, ni i väst sysslar bara med propaganda," skriker en man och går sin väg när vi frågar om en intervju. Serbien är en av sju kandidatländer att gå med i EU. Ansökan lämnades in redan 2009, men förhandlingarna står och stampar. Den långa processen, och Natos bombningar av forna Jugoslavien 1999, har lämnat en besk smak i munnen hos många serbiska invånare, som hellre skulle vilja se att man närmade sig Ryssland. "Vi har ett historiskt narrativ som talar om Ryssland och Serbien som broderländer. Detta är något som är påhittat i Kreml. Men det sitter djupt förankrat i den serbiska befolkningen," säger Aleksandra Godfroid, utrikeskorrespondent i Ryssland på serbiska TV-kanalen N1. Hon berättar att serbisk media i mångt och mycket går på Rysslands version av vad som händer i kriget i Ukraina, och att detta har lett till att många har tagit Rysslands parti. Även i fråga om sanktioner har Serbien valt att ställa sig utanför världssamfundets linje, och inför inga sanktioner. "Det handlar inte ens om frågan om vi ska införa sanktioner, utan det handlar om att vår regeringen vägrar att ens säga att det Ryssland gör är fel," säger Aleksandra Godfroid. svt 220727.

FN uppmanar Hongkong att häva säkerhetslagen. FN:s människorättsorgan OHCHR varnade på torsdagen för att läget i Hongkong försämras efter den säkerhetslag som Peking införde för två år sedan, rapporterar AFP. OHCHR är "djupt oroade över den överdrivet breda tolkningen och godtyckliga användningen av lagen, heter det i ett uttalande. FN-organet uppmanar Hongkong att ”ta konkreta steg för att upphäva lagen och, under tiden, inte använda den." Säkerhetslagen, som trädde i kraft den 30 juni, reducerade Hongkongs autonomi och gav Peking utökade möjligheter att lagföra kritiker och oliktänkande. Staden skakades av våldsamma protester när lagen infördes. Studenter i Hongkong måste lära sig säkerhetslagen för att få ta examen. Omni 220727.Kommentar: Utvecklingen är bedrövlig. Allt beroende på Xi Jinping och det styrande kommunistpartiet i Kina.
Hongkongs säkerhetslag.
Sista brittiska guvernören: "Hjärtskärande utveckling." 25 år efter att Hongkong återlämnades till Kina har mycket av hoppet om att staden skulle få behålla sin autonomi och demokrati grusats. DN har träffat Chris Patten, den sista brittiska guvernören i Hongkong, som kallar utvecklingen "hjärtskärande". Han säger att den negativa utvecklingen inleddes när Xi Jinping blev Kinas president 2012. "Jag trodde det fanns en chans att Kina skulle hålla sitt ord och jag är ledsen att man inte gjorde det," säger han. Den nya säkerhetslagen som infördes 2019 har inte bara kraftigt begränsat demokratin utan även minskat Hongkongs roll som globalt finanscentrum, skriver TT. Kina-analytikern Johan Englund säger att skillnaden mellan Hongkong och andra kinesiska städer blir allt mindre. "Alla indikationer, alla signaler pekar på att Hongkong kommer att bli ännu en kinesisk stad," säger Englund. Patten: Trodde att det fanns en chans att Kina skulle hålla sitt ord. Analytiker tror att andra städer kan ta över som finanscentrum. Patten: Kina har brutit sina löften. Under natten mot fredags svors John Lee in som ny ledare i Hongkong. John Lee är tidigare säkerhetschef som översett tillslag mot oppositionen. Omni 220801.
Analys: Xis besök visar hur snabbt Hongkong förändras. När den kinesiska presidenten Xi Jinping nu besöker Hongkong känner han sig sannolikt mer hemma än någonsin tidigare, skriver CNN:s utrikesredaktion i en analys. Den nya hårda säkerhetslagen gör att han inte behöver oroa sig för kritik, varken i medierna eller från demonstranter på gatorna. I stället börjar Hongkong allt mer likna resten av Kina, konstateras det i analysen. "Xis besök må vara historiskt på många sätt. Men för många Hongkongbor visar besöket mest hur mycket som har förändrats på så kort tid" skriver han. Washington Posts Ishaan Tharoor och Karina Tsui skriver att Hongkong tidigare betraktades som ett exempel på hur ett mer liberalt Kina skulle kunna se ut och fungera. "Under Xi har staden i stället blivit ett varnande exempel på en auktoritär befästning", skriver de. Tharoor och Tsui: Xi styr Honkong bort från globaliseringen. Omni 220801. Kommentar: Samma utveckling väntar Taiwan om inte västvärlden står emot det kinesiska trycket.

"Massiv omplacering" av trupper i riktning mot Cherson. Ryssland har inlett en "massiv omplacering" av trupper i riktning mot bland annat Cherson. Det uppger en av president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare, enligt Reuters. Cherson var en av de första städerna som intogs av Ryssland efter att invasionen inleddes, men de senaste veckorna tycks den ukrainska motoffensiven ha rönt vissa framgångar. Tidigare under dagen ska den ukrainska militären ha beskjutit en bro i staden för att isolera de ryska styrkorna, och enligt Zelenskyj marscherar ukrainska styrkor "steg för steg" mot staden. Förflyttningen sker även mot Melitopol och Zaporizjzja. Om vägen över bron kapas är det ett betydande bakslagför Ryssland. Omni 220728.
Robotattacker mot Kyiv och Tjernihiv på torsdagen. Ryska styrkor återupptog på torsdagen robotattacker mot Kyiv och Tjernihiv, som inte beskjutits på veckor, rapporterar AP. Enligt Kyivguvernören Oleksij Kuleba besköts ett "infrastrukturobjekt" i distriktet Vysjhorod, runt två mil söder om stadskärnan, på torsdagsmorgonen. Det är okänt om någon dött eller skadats. "Ryssland, med hjälp av robotar, hämnas för det utbredda folkliga motståndet (bland ukrainarna)," säger han i ukrainsk tv. Ukraina uppger också att en militärbas norr om Kyiv träffades av Kalibr-robotar natten mot torsdag, enligt AFP. Befälhavaren Oleksij Gromov säger att trupperna led förluster, men specificerar inte närmare. Vjatjeslav Tjaus, guvernör i Tjernihiv, uppger att ett flertal robotar avfyrades mot byn Hontjarivska från belarusiskt territorium. Kuleba kopplar attackerna till ukrainsk högtidsdag. Sällsynt att Ukraina erkänner att Ryssland träffat militär infrastruktur. Även Charkiv har bombats under dagen. Omni 220728.
Storbritannien: Motoffensiv i Cherson tar fart. Den ukrainska offensiven för att återta den ryskockuperade sydliga staden Cherson går framåt, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Ukraina har använt nya artillerisystem för att beskjuta minst tre av de broar över floden Dnipro som Ryssland använder för att frakta förnödenheter till de ockuperade områdena. Den kilometerlånga Antonivskyj-bron är nu sannolikt obrukbar, skriver departementet. De ryska trupperna på Dnipros västbank är mycket sårbara och Cherson är så gott som avskuret från resten av de ockuperade områdena, enligt britterna. Omni 220728.
Paasikivi: Förstörda broar förödande för ryssarna. Att Ukraina förstört broarna som leder till den ryskockuperade staden Cherson är förödande för de ryska trupperna, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Expressen. Den ryska militära trafiken till Cherson är nu helt avskuren - att få fram de hundratals lastbilar med vapen, artilleri och livsmedel som dagligen anländer över floden Dnipro blir nu "en oerhört komplicerad affär". Själva hävdar ryssarna att de förstörda broarna - bland dem den kilometerlånga Antonivskyjbron - inte kommer påverka dem. Det är ett sätt att förminska betydelsen, enligt Paasikivi. "Den går inte att ersätta på enkelt sätt med pontonbroar eller färjor. Den kapaciteten är naturligtvis oerhört mycket mindre än att ha en ordentlig bro." Paasikivi: "De här tre broarna påverkar allt." Använde HIMARS-artilleri mot bron - har gjort den "fullkomligt oanvändbar". Massiv rysk truppförflyttning i riktning mot Cherson. Omni 220728.
Ryssland har tagit Ukrainas näst största kraftverk. Ryska trupper har intagit det näst största kraftverket i Ukraina - kolkraftverket Vuhlehirsk i Donetsk, rapporterar Sky News. "De åstadkom en liten teknisk framgång," säger president Zelenskyjs rådgivare Oleksij Arestovytj i en videointervju. Även ryskstödda separatiststyrkor i Donetsk uppger att man intagit kraftverket från Sovjettiden, som sägs vara intakt. Omni 220728.
Ukrainas näst största kraftverk under rysk kontroll. Det ukrainska kolkraftverket Vuhlehirsk kontrolleras nu av ryska styrkor, uppger rådgivaren till Ukrainas president. Ryska styrkor har tagit kontroll över Ukrainas näst största kraftverk Vuhlehirsk i Donetsk, uppger president Volodymyr Zelenskiyjs rådgivare Oleksiy Arestovych i en intervju med Reuters. Uppgifterna om kraftverket spreds redan under tisdagskvällen då ryskstödda separatistiska medier visade bilder på legosoldater från den ryska Wagnergruppen framför kraftverkets administrationsbyggnad. "De har uppnått en liten taktisk fördel - de har tagit kontroll över Vuhlehirsk," sade Arestovych till Reuters. Enligt Arestovych har Ryssland även gjort en massiv omgruppering av trupper i de södra regionerna med riktning mot Cherson, Melitopol och Zaporizjzia. Under onsdagen rapporterades det att Antonivkabron i Cherson förstörts av Ukraina. Bron var en viktig knytpunkt för att kunna försörja och förstärka de ockuperande ryska styrkorna i Cherson. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade i sitt nattliga tal att den förstörda Antonivkabron och även andra övergångar i regionen kommer att återställas. "Naturligtvis kommer de alla att byggas upp igen - av oss. Vi gör allt för att ockupanterna inte ska ha några logistiska möjligheter i vårt land. Vilka planer de än har kommer vi att förstöra dem," sade han och fortsatte: "Vi kommer att befria vårt territorium med militära, diplomatiska och alla andra tillgängliga medel tills vi når Ukrainas lagliga gränser." svt 220728.

Olena Zelenska pryder Vogues omslag för oktober. Omslaget till magasinet Vogues nummer för oktober kommer att prydas av den ukrainska presidentfrun Olena Zelenska. Det skriver magasinet på sin hemsida. Zelenska, som under krigets inledande månader haft en mer tillbakadragen roll, har synts mer och mer under de senaste veckorna. Hon har bland annat talat inför den amerikanska kongressen, där hon likt sin man Volodymyr vädjade om fler vapenleveranser. Talet uppmärksammades bland annat för att hon liknade den ryska invasionen med bok- och filmserien "Hunger games". Vogue beskriver Zelenska som "ett porträtt av mod". Zelenska har bland annat talat om psykisk ohälsa i Ukraina. Zelenska: Ryssland förintar vårt folk. Omni 220728.
Zelenska svarar på kritiken: "Tar varje chans jag får."Vogues intervju med Ukrainas första dam Olena Zelenska har kritiserats för att innehålla bilder som förskönar det pågående kriget i landet. I en intervju med BBC försvarar Zelenska nu sin medverkan. Hon säger att hon såg det som sin plikt att ställa upp då modemagasinet har många miljoner läsare. "Jag tar varje chans jag får att berätta om Ukraina," säger hon och fortsätter: "Det kommer alltid vara någon som är kritisk. Jag anser att det är bättre att göra något och få kritik, än att inte göra något alls." Zelenska: Jag är inte van vid den här uppmärksamheten. Nyligen skapade Olena Zelenska stora rubriker när hon reste till Washington för att träffa Joe och Jill Biden. Omni 220729.

Ryska journalisten döms igen. Den ryska redaktören Marina Ovsjannikova protesterade mot Rysslands invasion av Ukraina i direktsändning i rysk tv. Hon fick sparken och dömdes att betala böter på 5 000 kronor. Ryssland hade förbjudit medier att använda ord som "krig", "offensiv" eller "invasion". Efter att ha kritiserat Rysslands agerande i sociala medier döms hon igen till böter. Den här gången på motsvarande 8 500 kronor. Hon har bland annat skrivit att ansvariga för Rysslands agerande i Ukraina bör ställas inför rätta i internationell domstol. "Syftet med rättegången är att skrämma alla människor i Ryssland som motsätter sig kriget," sa hon i rätten. (svt 220728.)
Kreml hotar att stoppa västerländska medier. Kreml reagerar kraftigt på att EU-domstolen i Luxemburg håller fast sändningsförbudet mot ryska kanalen RT France. "Självklart kommer vi att vidta liknande åtgärder mot västerländska medier som verkar i vårt land," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt ryska nyhetsbyrån Interfax. "Vi kommer inte heller att låta dem arbeta i vårt land," säger han vidare. Sändningsförbudet infördes strax efter Rysslands invasion av Ukraina i februari, men överklagades av RT. Överklagan har nu nekats efter att det bland annat framkommit att kanalen sände propaganda för krig - därför finner EU-domstolen beslutet att stoppa RT lagligt och proportionerligt. Kanalen ses av kritiker som rysk statspropaganda och blockerades av flera västländer när Ryssland invaderade Ukraina i februari. Många utländska medier har avbrutit sin verksamhet i Ryssland, och journalister har lämnat landet efter att en ny lag infördes. Enligt lagen kan journalister som till exempel rapporterar om kriget i Ukraina på ett sätt som Kreml inte gillar straffas med fängelse. svt 220728.

USA: 75 000 ryssar har dödats eller skadats under kriget. I en briefing med Bidens administration framkom att 75 000 ryssar har skadats eller dödats under kriget i Ukraina, rapporterar CNN. De konstaterade också att den ryska militären är trött och att Ukraina letar ytterligare förstärkning för att inleda en motoffensiv i södra delen av landet före vintern. "Vi har information om att över 75 000 ryssar antingen har dödats eller skadats, vilket är enormt, och över 80 procent av deras landstyrkor är fastlåsta och trötta," sade demokraternas Elissa Slotkin till CNN. "Men de är fortfarande den ryska militären," tillade hon. Amerikanska och västerländska tjänstemän har de senaste veckorna sagt att de kommande veckorna av kriget kommer att vara avgörande, eftersom ukrainarna kommer att försöka genomföra en stor motoffensiv i södra delarna av landet. (svt 220728.)
USA: Över 75 000 ryssar har dödats eller skadats. Ungefär 75 000 ryska soldater - runt hälften av invasionsstyrkan - uppges ha dödats eller skadats i Ukraina. Detta enligt amerikanska underrättelseuppgifter, rapporterar CNN. Siffran gavs under en briefing med Bidenadministrationen och ledamöter av representanthuset på onsdagen. Ledamoten Elissa Slotkin, som deltog i mötet, uppger att den ryska militären beskrivs som "dränerad". Enligt Slotkin har Ryssland "gjort enorma investeringar i sina markstyrkor", varav runt 80 procent nu "kört fast och är trötta". Omni 220728.

Ledare: "Våga stoppa gasen - Putins enda vapen." Den ryska gasen väcker känslor på DN och DI:s ledarsidor. Om Europa vågade syna Ryssland och införde ett totalstopp mot den ryska gasen, i stället för den nu överenskomna minskningen på 15 procent av all gas, skulle Rysslands ekonomi kollapsa, skriver DN. "Putin har mer att vinna på att mixtra med gasen än att stänga av den helt." I DI skriver Torun Nilsson att inför sämre och kyligare tider behöver alla i Europa sluta överge myten om att den som härdar ut längst vinner och att det ryska folket kan genomlida vad som helst. Socialdemokraterna måste sluta curla sina väljare, skriver Karl Sigfrid i SvD. Politikerna måste våga säga att hela befolkningen behöver göra uppoffringar när det pågår ett krig i Europa, i stället för att endast de borgliga väljarna med högst inkomst ska betala beredskapsskatt, tycker Sigfrid. Omni 220728.

Ny studie: Rysslands ekonomi är förlamad. Rysslands ekonomiska situation är betydligt sämre än vad styret vill ge sken av. Det konstaterar en ny studie från Yale University. Forskarna menar att Kreml döljer landets ekonomiska förfall genom att offentligt "basunera ut" det fåtal russin som finns kvar i den statistiska kakan. Forskarna vid Yale University har mätt rysk ekonomisk aktivitet under invasionens fem första månader. Studien bygger bland annat på konsumentdata, uppgifter från internationella handelspartners och fraktdatauppgifter, i stället för "Putins urval av statistik". Studien konstaterar att sanktioner och det stora antalet internationella företag som lämnat Ryssland har "förlamat" landets ekonomi. Uppfattningar om att ekonomin är på väg att studsa tillbaka beror enligt forskarna på att Kremls ekonomiska rapporter har blivit slarvigt hanterade av medier. Sedan invasionen har Ryssland har förlorat bolag som står för 40 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Rysslands strategiska position som råvaruexportör har "oåterkalleligt" försämrats, enligt forskarna. Nu handlar landet utifrån en svag position och står inför stora utmaningar med att förflytta handeln till Asien. Även importen har i stort sett kollapsat, enligt studien. Sanktionerna har lett till stora utmaningar när det gäller att köpa viktiga reservdelar och teknologi från utlandet, vilket kraftigt begränsat utbudet på den inhemska marknaden. Trots Putins "vanföreställningar" om självförsörjande och importsubstitution har tillverkning helt stannat av, enligt studien som konstaterar att Ryssland saknar kapacitet att ersätta företag, produkter och talang som försvunnit från den ryska marknaden. För att dölja de strukturella ekonomiska problemen har Putin infört ohållbara penningpolitiska åtgärder som lett till ett underskott i statsbudgeten för första gången på flera år. Enligt studien presterar de ryska finansmarknaderna sämre än någon annanstans i världen. Dessutom är landet i hög grad avstängt från internationella finansmarknader, vilket gör det svårt att få tag på det kapital som behövs för att väcka liv i ekonomin. Sedan invasionen i slutet av februari har Västvärlden infört fler och fler handelsrestriktioner. I juli förutspådde Internationella valutafonden, IMF, att Rysslands bruttonationalprodukt vid slutet av året kommer att ha minskat med sex procent jämfört med 2021. svt 220729.
Studie: Rysslands ekonomi är fullständigt förlamad. Sanktionerna mot Ryssland sliter sönder landets finanser och har lett till att den ryska ekonomin är "katastrofalt förlamad". Det visar en ny studie från amerikanska Yale university som Euronews och Deutsche Welle rapporterar om. Studien, som enligt Yales experter är den första i sitt slag, har utgått från officiella data och statistik från Rysslands internationella handelspartner. Slutsatsen är att den ryska ekonomin står still och att landet helt saknar förmåga att ersätta vad man förlorat. Skribenterna slår fast att Kreml på senare tid i allt högre utsträckning bara lyfter fram sådana siffror som gynnar den egna berättelsen om ekonomin. "Denna av Putin utvalda statistik basuneras sedan slarvigt ut i medier och används av mängder av välmenande men slarviga experter för att måla upp prognoser som är överdrivet, orealistiskt gynnsamma för Kreml." Ta del av studien här. Studien vänder sig emot "Putins vanföreställningar" om självförsörjning. Över 1 000 företag har lämnat Ryssland och skapar ett hål i ekonomin. Omni 220729.

Dödliga attacker runtom i Ukraina - Cherson isolerat. Fem döda och 26 skadade i centrala Ukraina. Tre döda i Bachmut i öst. 15 skadade på en militärbas nära Kyiv. Det är facit efter en dag där fler ukrainska städer beskjutits av Ryssland, rapporterar BBC. Attackerna sker samtidigt som Ukraina försöker isolera de ryska styrkorna i den ockuperade staden Cherson. Enligt det brittiska försvarsdepartementet är staden nu "i princip avskuren" från de andra ockuperade territorierna, mycket tack vare att Ukraina satt en viktig bro ur spel. Ukraina har dock varnat för att Ryssland håller på att omgruppera, och att fler trupper väntas skickas till Cherson för att stoppa den ukrainska motoffensiven. Bilder uppges visa hur Ryssland förbereder en pontonbro. Vittnen: Varje dag blir beskjutningen mer högljudd. Attack mot Charkiv fångades på video. Se videon och flera andra från The Guardian. Omni 220729.

Kuleba: "Ryssland måste besegras innan förhandling." Militär hjälp till Ukraina är ingen välgörenhet - det är en nödvändig investering i Europas långsiktiga säkerhet. Det skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i en kolumn i New York Times på fredagen. Kuleba adresserar den "fredsopinion" som börjat framträda i Europa och som önskar en framförhandlad fred med Ryssland hellre än ett fortsatt krig. Den uppfattningen är naiv, menar utrikesministern. "Ingen borde låta lura sig. Den ena dagen säger den ryske utrikesministern att hans land är redo att utöka sina krigsmål. Nästa dag påstår han att Moskva är redo att förhandla med Kyiv på många olika områden." "Putin stoppar inte tills dess att han blir stoppad." Ukrainska UD: "Vi ser inga tecken på att Ryssland verkligen vill förhandla." Omni 220729.

Tyskland säljer 100 bandhaubitsar till Ukraina. Den tyska regeringen ger nu klartecken till att sälja 100 mobila artilleripjäser av typen Panzerhaubitze 2000 till Ukraina. Det rapporterar Der Spiegel. Pjäserna kommer att köpas av den ukrainska regeringen direkt från tillverkaren, den tyska vapenfabrikanten Krauss-Maffei Wegmann (KMW). Kostnaden kommer att uppgå till 1,7 miljarder euro (knappt 18 miljarder kronor), vilket är runt tre gånger så mycket som värdet på alla tyska vapenleveranser till Ukraina fram tills nu. KMW kommer nu att inleda produktionen, som i sin helhet kommer att ta flera år. Det rör sig alltså om en långsiktig snarare än omedelbar förstärkning av det ukrainska försvaret. När den första pjäsen levereras är inte känt. Tyskland har fått kritik för att inte stödja Ukraina tillräckligt. Omni 220729.

CNN: Ryssland tar guld från Sudan för att bekosta kriget. Ryssland har lagt beslag på guld till ett värde av flera miljarder dollar från Sudan för att finansiera kriget i Ukraina och lindra effekterna av västs sanktioner. Det är slutsatsen av en granskning av CNN. Nyhetskanalen har intervjuat flera högt uppsatta sudanesiska och amerikanska regeringstjänstemän, samt tagit del av en rad dokument som pekar på att Ryssland samarbetat med Sudans sittande militära ledning. I utbyte mot guldet har Ryssland bidragit med olika former av stöd till militärstyret. Militären tog makten i Sudan i oktober förra året genom en kupp. Enligt källor som CNN har pratat med stödde Ryssland aktivt militärkuppen. "De (Ryssland) har mycket att vinna på en bra relation med Sudans generaler och på att hjälpa generalerna att förbli vid makten," säger en tidigare amerikansk tjänsteman. Rysslands intresse för Sudans guld började på allvar 2014 i samband med invasionen av Krym. Experter har tidigare påpekat att Ryssland närmat sig Sudan under kriget. 2020 undertecknades ett avtal mellan Ryssland och Sudan om att öppna en rysk marin logistikbas vid Röda havets strand. Omni 220729.

50-tal döda i fängelseattack i Donetsk: "Ett krigsbrott." Över 50 personer uppges ha dött i en attack mot ett fängelse i staden Oljonivka i den av Ryssland ockuperade Donetskregionen. Vissa av dödsfallen har kunnat verifieras av Reuters. Bland de fängslade fanns bland annat ukrainska fångar ur Azovbataljonen, som lämnade stålverket i Mariupol mot löftet att de skulle föras i säkerhet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallar attacken för ett "avsiktligt ryskt krigsbrott" i sitt nattliga tal och uppmanar FN och Röda Korset att agera. Rysslands försvarsdepartement påstår å sin sida att Ukraina har utfört attacken med amerikanska långdistansrobotar, med målet att förhindra ukrainska soldater från att ge upp, skriver AFP. The Guardian konstaterar att det inte finns något enkelt sätt att verifiera de två olika historierna, även om Ukraina säger sig ha mycket bevis. BBC:s Paul Adams skriver i en analys att det rör sig om ett krigsbrott, men att bara en grundläggande genomgång kan slå fast vad som egentligen har hänt. Ryskstödda Wagnergruppen anklagas dessutom för inblandning. Ukraina: Dådet utförs för att förstöra bevis för tortyr och dödande. Dödssiffrorna går isär något men är enligt Ukraina över 50 . Omni 220730.
Röda Korset och FN begär information om fängelsedåd. Röda Korset har begärt mer information om attacken mot fängelset i Oljonivka och de skadade personernas status. Över 50 personer uppges ha dött i en attack som Ukraina och Ryssland skyller på varandra. "Vår prioritet just nu är att se till att de skadade får livräddande behandling och att kropparna av de som miste livet tas om hand på ett värdigt sätt", skriver organisationen i ett uttalande. Röda Korset konstaterar också att alla krigsfångar är skyddade of internationell lag efter att de tillfångatas, att de inte längre är en del av kriget och att de därför inte får attackeras. Stridande ur Azovbataljonen, som har försvarat Ukraina, uppges ha dött i attacken och Ukraina utreder det som ett krigsbrott. Vid en pressträff på fredagen sade FN-talespersonen Farhan Haq att man saknar förstahandsinformation om attacken, skriver The Guardian. Han uppmanade därför alla parter att "till fullo utreda" attacken. Omni 220730.
ISW: Ukrainas visuella bevis är starkare än Rysslands. De tillgängliga visuella bevisen från den dödliga fängelseattacken i staden Oljonivka i Donetskregionen är till Ukrainas fördel. Det skriver den amerikanska tankesmedjan ISW, Institute for the study of war, i en uppdatering. Ett 50-tal personer dog i attacken som skedde i det ryskockuperade området. Därefter har länderna beskyllt varandra. ISW har gått igenom bildmaterial från platsen och jämfört med den typ av skador som ländernas respektive vapen kan förväntas åsamka. "Och tillgängliga visuella bevis verkar stödja det ukrainska påståendet mer än det ryska, men ISW kan för närvarande inte självständigt bedöma attackens karaktär eller vilken part som är ansvarig", skriver tankesmedjan. Flera av de dödade krigsfångarna tillhörde Azovbataljonen som har stridit för Ukraina i kriget. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj beskriver attacken som ett ryskt krigsbrott. Omni 220730.
Rysk ambassad om attacken: "Förtjänade hängning." Soldater från det ukrainska Azovregementet förtjänade en mer "förödmjukande" död än att skjutas till döds, twittrar den ryska ambassaden i Storbritannien. Uttalandet kommer som ett inlägg i den ordstrid som uppstått mellan länderna efter attacken mot ett fängelse i den ryskockuperade Donetskregionen, där flera soldater i Azovbataljonen satt fängslade. "Azovmilitärer förtjänar avrättning, men inte genom skjutning utan genom hängning, eftersom de inte är riktiga soldater", skriver ambassaden i sin tweet, som försätts med en varningstext av Twitter. Ukraina fördömer uttalandet: "Ryssland är en terroriststat. På 2000-talet är det bara förvildade och terrorister som på diplomatisk nivå pratar om att människor förtjänar att bli avrättade genom hängning," säger en talesperson för regeringen. Azovregementet har hyllats för sina insatser under Rysslands attacker mot stålverket Azovstal i Mariupol. Bland bataljonens grundare fanns ett antal högerextremister och nynazister. Omni 220730.
Ryssland bjuder in FN och Röda Korset till Oljonivka. Ryssland har bjudit in FN och Röda Korset till staden Oljonivka i östra Donetsk-provinsen för att inspektera resterna av det förstörda fängelse där ukrainska krigsfångar dödats. Det skriver Sky News. Enligt det ryska försvarsdepartementet omkom 50 fångar och 73 skadades vid en attack. Oberoende bedömare har ännu inte kunnat konstatera vem och vad som orsakat dödsfallen. Ukraina har krävt en oberoende undersökning av händelsen. Ryssland hävdar att Ukraina beskjutit fängelset med amerikansktillverkade vapen, medan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallat attacken ett "överlagt ryskt krigsbrott, ett avsiktligt massmord på ukrainska krigsfångar". Fängelset kontrollerades av ryskstödda separatister. Ryssland sägs välkomna fängelseattacksutredare. Omni 220731.
Röda Korset har ännu inte fått komma in i fängelset. Trots påstådd rysk inbjudan har Röda Korset fortfarande inte fått komma fram till fängelset i Oljonivka i den ockuperade Donetskregionen. Det rapporterar Sky News. Omkring 50 ukrainska krigsfångar omkom i en attack på fängelset i fredags, och både FN och Röda Korset har vädjat om att få skicka sina experter till platsen för att undersöka dödsfallen. Tidigare under söndagen uppgav Ryssland att de båda organisationerna bjudits in. "Familjer måste brådskande få svar om vad som hänt med deras nära och kära", skriver organisationen i ett uttalande. Omni 220731. Kommentar: Först måste man hinna ta bort alla spår som visar att det var Ryssland själva som gjorde attacken och plantera bevis som visar att attacken var från Ukraina.
Lettland: Klassa Ryssland som sponsor av terrorism. Lettland vill att EU benämner Ryssland som en statlig sponsor av terrorism. Det säger landets utrikesminister Edgars Rinkevics till Politico efter attacken mot ett fängelse i östra Ukraina på fredagen, i vilket ukrainska krigsfångar befann sig. "Vi ser all brutalitet från de ryska styrkorna, som faktiskt påminner mycket om IS, som vi alltid har kallat en terrororganisation. Låt oss benämna saker vid sitt rätta namn," säger han. Kommentarerna från Rinkevics kommer kort efter att Ryssland stoppat gasleveranserna till Lettland, sedan landet vägrat att betala gasen i rubel. Omni 220801.
FN utreder fängelseattack - ska hitta "sanningen". FN inleder en utredning för att hitta "sanningen" bakom den fängelseattack i staden Oljonivka där över 50 ukrainska fångar dödades förra veckan, skriver AFP. Kyiv och Moskva har anklagat varandra för att ligga bakom robotattacken mot fängelset i den av Ryssland ockuperade Donetskregionen i östra Ukraina. Det är båda länderna som ligger bakom en begäran om en utredning till FN. Samtidigt framhåller FN:s generalsekreterare António Guterres att det handlar om ett insamlande av fakta och inte en brottsutredning. Ukrainas president har kallat attacken för ett "avsiktligt ryskt krigsbrott" medan Rysslands försvarsdepartement har påstått att Ukraina utfört attacken med målet att förhindra ukrainska soldater från att ge upp. Exakta villkor för hur utredningen ska gå till är ännu oklart - Ryssland och Ukraina måste komma överens. FN-chefen: Kompetenta och oberoende personer kommer att skickas. Ukrainas ambassadör: Många tecken på avsikt bakom fängelseattack. 50-tal döda i fängelseattack i Donetsk: "Ett krigsbrott." Omni 220804.
Källor: Ryssland grävde gravar före fängelseattack. Ukraina har bevis som kan tyda på att ryska styrkor förberedde sig på att kunna begrava flera dödsoffer bara dagar innan fängelseattacken i Oljonivka, uppger källor för New York Times. Källorna uppger att satellitbilder som togs före robottacken visar nyligen grävda gravar intill fängelset. Uppgifterna stämmer överens med satellitbilder från Maxar Technologies och Planet Labs som visar att det 18-21 juli uppstod 15-20 gropar söder om fängelset. Till en början var dessa omkring 180-210 centimeter och växte senare till omkring 300-490 centimeter, skriver New York Times som granskat bilderna. Det är dock oklart om det är gravar. Över 50 ukrainska fångar dödades i attacken. Ryssland har påstått - utan att presentera några bevis - att Ukraina ligger bakom attacken. USA: Ryssland planerar att presentera fabricerade "bevis" på att Ukraina ligger bakom attacken. Omni 220804.
USA: Ryssland fabricerar bevis efter fängelseattack. Ryssland arbetar med att förfalska bevis efter attacken mot ett fängelse i Oljonivka där över 50 ukrainska fångar dödades förra veckan, uppger amerikanska underrättelsekällor för AP. Enligt källan ska ett av de fabricerade bevisen röra det amerikanska raketartilleri-systemet HIMARS. Underrättelseuppgifterna tyder på att Ryssland kommer hävda att HIMARS-systemen, som Ukraina fått av USA, användes i attacken. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kallat attacken för ett "avsiktligt ryskt krigsbrott" medan Ryssland, utan att presentera bevis, påstått att Ukraina utfört attacken för att förhindra ukrainska soldater från att ge upp. Omni 220804.

Ryska kopplingar hotar italiensk högers valkampanj. Var Kreml inblandat i att avsätta den italienske premiärministern Mario Draghi? Svaret på den frågan kan bli avgörande för utgången i det italienska parlamentsvalet i september, skriver Politico. Efter Draghis avgång ligger ledaren för högerextrema Italiens bröder, Giorgia Meloni, främst i opinionsundersökningarna. Men hon behöver stöd av de två andra högerpartierna Lega och Forza Italia. Nu kommer medieuppgifter om att dessa partier hade kontakter med den ryska ambassaden i Rom innan de bidrog till att fälla Draghis regering. Vänsterpartiet Demokraterna beskriver situationen som en "skandal". Legas ledare Matteo Salvini avfärdar uppgifterna som "nonsens", medan Forza Italias ledare Silvio Berlusconi inte kommenterat. Salvini och Berlusconi är kända sedan tidigare för sin närhet till Putin. Tidningen La Stampa vidhåller sina uppgifter trots att Salvini dementerat. Omni 220730.

Blinken gav Lavrov "seriöst erbjudande" om fångar. De amerikanska och ryska utrikesministrarna Antony Blinken och Sergej Lavrov samtalade på fredagen för första gången sedan kriget började i februari, rapporterar flera medier. Högt på agendan stod frågan om två fängslade amerikaner, basketstjärnan Brittney Griner och den tidigare marinsoldaten Paul Whelan, som Blinken vill få hem. Enligt medieuppgifter kan Ryssland tänka sig att byta dessa mot en eller flera ryssar som sitter dömda för vapensmuggling respektive mord. Blinken uppgav efteråt för reportrar att han givit Lavrov ett "substantiellt erbjudande". Han ville dock inte berätta något om detaljerna i erbjudandet och inte heller vad Lavrov svarat. Enligt uppgift kan befrielse av den dömde vapensmugglaren Viktor Bout ha erbjudits. "Det var inte lätt att bestämma sig för detta erbjudande." Blinken pressade även Lavrov kring ukrainska spannmålsexporten. Omni 220730.

Förre CIA-chefen tror på ukrainsk seger i kriget. Ukraina kommer att segra i kriget mot Ryssland. Den bedömningen gör den tidigare amerikanske generalen och CIA-chefen David Petraeus i en intervju med tyska Bild Zeitung. En rysk seger i kriget anser Petraeus vara "mycket osannolik". En förutsättning för bedömningarna är dock att väst fortsätter att leverera vapen till Ukraina i samma takt som hittills, menar Petraeus. Petraeus är en av USA:s mest meriterade militärer och har varit amerikansk överbefälhavare i Irak, Nato-överbefälhavare i Afghanistan och chef för det amerikanska militära centralkommandot. År 2012 avgick han som CIA-chef efter en skandal där han läckt hemlig information till en journalist han hade en relation med. Petraeus tror att Ukraina kan återerövra allt som förlorats sedan krigets inledning i februari. Väst kommer enligt Petraeus att inse att Putin måste stoppas. Omni 220730.

Ryssland stryper all gasleverans till Lettland. Det ryska gasbolaget Gazprom ställde in sina gasleveranser till Lettland på lördagen. Det rapporterar internationella nyhetsbyråer. Enligt Gazprom var orsaken att Lettland brutit mot avtalsvillkoren för gasköpen. Beskedet kom dagen efter att det lettiska energibolaget Latvijas Gaze gav besked om att man går över till att betala i euro snarare än rubel. Ryssland kräver att betalningarna för gasen ska ske i rubel. Reuters skriver att Ryssland redan stängt av gasen till Polen, Bulgarien, Finland, Nederländerna och Danmark. Omni 220730.
Så utvecklades gaskriget mellan Ryssland och väst. Gasen har blivit ett vapen i striden mellan Ryssland och väst, skriver AFP, som gjort en tidslinje över hela utvecklingen. Några av nedslagen: 22 februari: Tysklands förbundskansler Olaf Scholz stoppar Nordstream 2 efter det ryska tillkännagivandet av att Donetsk och Luhansk är "självständiga" från Ukraina. 2 mars: EU stänger av ryska banker från det internationella systemet SWIFT, men undantar två aktörer med kopplingar till energisektorn. 23 mars: Putin kräver att alla betalningar för gas från "ovänliga länder" ska ske i rubel. EU-kommissionen säger att betalning i rubel innebär brott mot sanktionerna mot Ryssland. April-maj: Ryssland skär av gasleveranserna till Bulgarien, Polen, Finland, Nederländerna och Danmark. 30 juli: Ryssland skär av gasleveranserna till Lettland. Omni 220730.

Taira: "Vi behandlades som slavar i fångenskapen." Sjuksköterskan Julia Pajevska, känd under namnet Taira, är en kändis i Ukraina för sina hjälpinsatser i spetsen för ett eget akutteam. I mars togs hon tillfånga av ryska trupper och var sedan krigsfånge i tre månader. I en intervju med Der Spiegel berättar hon om erfarenheterna från fångenskapen. "Det känns underbart att vara fri, men däremot tänker jag hela tiden på de killar och tjejer som är kvar i fångenskapen. Jag vet att det inte är mitt fel, men jag gör allt jag kan nu för att de ska släppas i ett fångutbyte." Pajevska berättar om svåruthärdliga förhållanden. Hon ingick i en grupp av drygt 20 kvinnor som fråntogs allt utom sina kläder och hölls inlåsta i ett litet rum där det inte ens fanns plats att sitta. Pajevska har givit medicinsk behandling även till ryska soldater. Pajevska släpptes fri i juni. Omni 220730.

Ryska kampanjer ska locka nya frivilliga - militär erfarenhet inte ett krav. Kampanjer pågår just nu runt om i Ryssland för att få tusentals frivilliga att ansluta sig till de ryska styrkorna i Ukraina, rapporterar CNN. Annonserna, som gått ut från landets regioner på uppdrag av Kreml, både manar till patriotism och lockar med pengar. I regionen Perm utmålas uppdraget som "ett jobb för riktiga män" - och "modiga, självsäkra (...) patrioter" efterlyses. I vissa fall lyfts militär erfarenhet fram som ett krav, i andra inte. En månads militär träning utlovas för den anmäler sig. "Den korta träningen lär inte göra frivilliga utan tidigare erfarenhet till effektiva soldater i någon enhet," kommenterar Kateryna Stepanenko, Rysslandsforskare vid Institute for the Study of War. Merparten av de frivilliga väntas skickas till Donbasregionen Omni 220730.

Zelenskyj beordrar civila att lämna: "Gör allt för att rädda så många som möjligt." Ukrainska regeringen begär obligatorisk evakuering från Donetskregionen i östra Ukraina. Det meddelar president Volodymyr Zelenskyj under lördagskvällen, rapporterar Reuters. "Snälla, evakuera. Vid denna fas av kriget är terror Rysslands främsta vapen," sa Zelenskyj i sitt dagliga tal enligt AFP. Zelenskyj sa också att hundratusentals personer befinner sig runtom i krigsdrabbade Donbas, och uppmanade civila i hela området att lämna. "Ju fler personer som lämnar desto färre kommer den ryska armén döda," sa presidenten. Presidenten meddelade också att de ukrainska myndigheterna kommer hantera allt praktiskt. "Vi kommer hjälpa er. Vi är inte Ryssland. Vi kommer göra allt för att rädda så många mänskliga liv som möjligt och för att begränsa rysk terror." "Det finns redan ett regeringsbeslut." Hundratusentals personer befinner sig i stridszonerna. Omni 220730.
Experter: Zelenskyj ger i viss mån upp Donetsk. President Volodymyr Zelenskyjs uppmaning om att civila bör lämna Donetsk kan tolkas som att Ukraina i viss mån ger upp regionen. Det säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, till TT. "Jag tror att man kan läsa den här evakueringen som att man i viss mån gett upp på territoriet och inte är villig att riskera civila liv där längre," säger han. Överstelöjtnanten Joakim Paasikivi tror dock att det kan bli svårt för många civila att ta sig från området. "Problemet är framför allt att de som är kvar är de som är svaga eller som inte har råd, säger han till SVT. Jonsson: "Folk kan välja att stanna kvar." Paasikivi: Ett upprepat budskap av Zelenskyj. Överstelöjtnanten tror att många av de som kan och vill lämna redan har gjort det. Uppmaningen om evakuering kom direkt från presidenten. Omni 220731.

Norska UD ber om ursäkt efter diplomatens "rysshat". En videoinspelning som visar hur en norsk diplomat skäller ut personal på ett ryskt hotell har de senaste dagarna fått stor spridning i ryska medier, enligt NRK. I videon hörs hur den norska konsuln i ryska Murmansk uttrycker sin irritation över att hon behöver vänta på ett städat hotellrum. "Jag hatar ryssarna," hörs konsuln bland annat säga i videon, som norska VG publicerat. Hon fortsätter: "Det är fucking irriterande. Ni bara fuckar upp allt. Det här hotellet är skamligt och ni är alla skamliga." Det ryska utrikesdepartementet beskriver uttalandena som ett uttryck för rasism och nationalism. Norska UD skriver i ett uttalande att de fördömer uttalandet, och att de inte delar de attityder och åsikter om det ryska folket som uttrycks i videon. Forskare om videon: Guld värt för ryska propagandaapparaten. Konsuln i videon: "Jag är van vid rena rum, jag är från Skandinavien." Videon hade på lördagseftermiddagen visats mer än 500 000 gånger. Omni 220730. Kommentar: Hon bör få direkt avsked från sin tjänst. Hon har skämt ut sig själv och sitt land.

Ukraina förnekar angrepp på svartahavsflotta. Ukraina förnekar påståendet från ryska myndigheter att man skulle ha angripit flottan i Sevastopol på den ryskockuperade Krymhalvön med en drönare. Det rapporterar AFP. "Befrielsen av Krym kommer att genomföras på ett annat och mycket mer effektivt sätt", skrev den ukrainske talespersonen för Odesas militära distrikt, Sergij Bratjuk, i ett inlägg på appen Telegram. Det var den ryske guvernören över Sevastopol, Michail Razjvozjajev, som tidigare skrivit på Telegram att Ukraina attackerat flottan. "Ukraina har bestämt sig för att sabotera vårt flottdagsfirande", skrev guvernören. Omni 220731.

Zelenskyj varnar för halverad ukrainsk skörd. Ukrainas skörd kan bli hälften så stor som vanligt i år, till följd av kriget. Det skrev president Volodymyr Zelenskyj på Twitter på söndagen, rapporterar Reuters. "Vårt mål är att förhindra den globala matkrisen som Ryssland åstadkommer med sin invasion", skrev presidenten. Trots ett avtal som både Ukraina och Ryssland undertecknat hade fortfarande inga skepp med spannmål lämnat ukrainska hamnar på söndagen. Ukraina är normalt en av världens största producenter och exportörer av spannmål. 16 skepp fulla med spannmål redo att lämna Odesas hamn. Omni 220731.

Tung beskjutning i Mykolajiv - spannmålsmagnat död. Den sydukrainska staden Mykolajiv har varit tungt beskjuten under söndagen, och enligt Ukraina är det den värsta beskjutningen hittills. Det rapporterar AFP. Minst två civila ska ha dött i attacken, en av dem den ukrainske spannmålsmagnaten Oleksij Vadaturskij. Affärsmannen rankades som den 24:e rikaste i Ukraina, och hade tidigare utnämnts till ukrainsk hjälte. Presidentrådgivaren Podolyak hävdar att dödandet inte är en olyckshändelse, utan ett "avsiktligt mord". Mykolajiv är den stad som ligger närmast den södra fronten i Ukraina. Zelenskiyj: Vadaturskij är en stor förlust för Ukraina. Vadaturskijs hem ska ha träffats i en attack. Omni 220731.

Rapport: Ryssland flyttar styrkor till södra Ukraina. Ryssland kommer sannolikt att omfördela sina styrkor från norra Donbas till södra Ukraina, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga uppdatering. Detta eftersom landet förmodligen identifierat sydliga Zaporizjzja som ett sårbart område i behov av förstärkning. De senaste fyra dagarna har landet fortsatt sin offensiv mot Bachmut, i nordliga delen av Donetsk, men bara gjort små framsteg, heter det i uppdateringen. För några dagar sedan meddelade Ukraina att Ryssland inlett en "massiv omplacering" av trupper i riktning mot bland annat Cherson. Omni 220801.

Putin vill rusta upp flottan med ny hypersonisk robot. Ryssland kommer inom månader att rusta upp sin flotta med den blixtsnabba kryssningsroboten Zircon. Det beskedet gav president Vladimir Putin vid ett tal under firandet av marinens dag i S:t Petersburg skriver Reuters. Den ryskutvecklade hypersoniska sjömålsroboten Zircon kan nå en hastighet på 9 800 kilometer i timmen, nio gånger snabbare än ljudets hastighet, och kan avfyras från land eller till sjöss. Putin säger i sitt tal att vapnet "saknar motstycke i världen". Inför talet skrev Putin under en ny marin doktrin i vilken det bland annat framgår att Ryssland kommer att "skydda sina nationella intressen i Atlanten och motsätta sig Natos försök att föra fram sin militära infrastruktur till ryska gränser". Fregatten Admiral Gorshkov kommer att bli det första fartyget att utrustas med kryssningsroboten. Roboten har provskjutits flera gånger under året, bland annat i Svarta havet dagarna före invasionen av Ukraina. Ryska militärkällor: Vi har gjort tester med Zicron och är redo att börja använda vapnet i slutet av året. Omni 220801.
Pentagon Criticises Russia’s Test of World’s Fastest ‘Ship Killer’ Cruise Missile Zicron. Serial production for the Russian Navy would begin 2022. It is important to note that Russia's new hypersonic missiles are potentially destabilising and pose significant risks because they are nuclear-capable systems." The new missile is considered a potential game changer due to its high precision, the sheer force of its impact, and perhaps most importantly its ability to evade all known Western air defence systems. militarywatchmagazine 210720.

Exporten i gång - Ukraina redo öppna även Mykolajiv. De första reaktionerna på att ett skepp med spannmål nu lagt ut från Odesas hamn är positiva. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba är positiv i en tweet: "Detta är en lättnad för världen, särskilt för våra vänner i Mellanöstern, Asien och Afrika". Och Ukrainas transportminister öppnar för att öppna även hamnen i Mykolajiv för export, skriver Reuters. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres "välkomnar varmt" nyheterna från Ukraina. "Generalsekreteraren hoppas att detta ska vara det första av många skepp" som färdas i enlighet med det avtal som tecknats, skriver FN i ett uttalande. Även den ryska regeringen uttrycker sin uppskattning av att exporten nu inletts, enligt Reuters. EU:s talesperson Peter Stano ser dagens händelser som ett "första steg" och förväntar sig att Ryssland ska möjliggöra mer export. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres nämner de globala problemen med matförsörjning i sitt uttalande. Dmytro Kuleba skriver att Ukraina är en pålitlig partner. Kremlin says first grain ship to leave Odesa 'very positive' news. Omni 220801.

Klockan tickar för Tyskland - hotas av gaskris. Tyskland kämpar mot klockan för att avstyra en energikris i vinter som skulle sakna motstycke för en utvecklad nation, skriver Bloomberg. Presidentpalatset i Berlin är inte längre upplyst nattetid, Hannover har stängt av varmvattnet i offentliga duschutrymmen och flera tyska städer förbereder särskilda värmerum som ska skydda invånare från kylan. Källor med insyn uppger för nyhetsbyrån att Ryssland sannolikt kommer låta gasflödet till Europa vara på en miniminivå så länge kriget i Ukraina pågår. Det innebär en förhöjd risk för ransonering av el och recession i Tyskland. "Utmaningarna vi står inför är enorma och de påverkar betydande delar av ekonomin och samhället," säger den tyske ekonomiministern Robert Habeck. Den tyska staten kan komma att bestämma över hur gasen i landet ska fördelas. Omni 220801.

Ukraina: "Vi har återtagit 46 byar i Cherson." Ukrainska styrkor har återtagit 46 byar i Cherson-regionen i södra Ukraina, uppger den lokale guvernören Dmytro Butrij i ukrainsk TV enligt AFP. De flesta byarna ligger enligt Butrij i den norra Cherson-regionen, medan vissa ligger i den södra delen, nära Svarta havet och Mykolajiv. Den humanitära situationen i byarna är enligt guvernören "kritisk". Butrij upprepade president Zelenskyjs uppmaning till civilbefolkningen att lämna stridszonen och bege sig till säkrare områden. Butrij: "En del av byarna har förstörts till 90 procent och beskjuts alltjämt." Omni 220801.

Uppgifter: Svensk man inför rätta i Donetsk. En svensk man ska ställas inför rätta i den ockuperade Donetsk-regionen, enligt uppgifter från den ryska statliga nyhetsbyrån Tass. Det skriver Expressen. Mannen anklagas för att ha stridit som legosoldat i Ukraina genom att ha deltagit i försvaret av stålverket Azovstal i Mariupol. UD bekräftar att de tagit del av uppgifterna och arbetar för att få klarhet, men att de rådande omständigheterna försvårar deras arbete. För en månad sedan skrev nyhetsbyrån att en svensk tillfångatagits av ryska styrkor i Donetskregionen. UD sa i samband med de uppgifterna att man känner till medieuppgifterna ”om att en svensk ska ha gripits och ha åtalats för koppling till striderna i Ukraina”, men att det var oklart om uppgifterna stämde. UD vill inte gå in närmre på uppgifterna i nuläget. Även en man från kroatien och tre brittiska medborgare ska ställas inför rätta enligt uppgifterna. Svensken är inte namngiven och det finns ingen officiell bekräftelse från Moskva om honom. Två brittiska medborgare dömdes i juni till döden på samma anklagelsepunkt. Omni 220801.

Gasleveranserna på ny botten - lägsta nivån sedan 2008. Den ryska gasjätten Gazproms produktion minskade till de lägsta nivåerna sedan 2008 i juli. Samtidigt kvarstår hotet om ett totalstopp i gasleveranserna till Europa, skriver The Guardian. Gazprom levererade 774 miljoner kubikmeter gas per dag förra månaden, en minskning med 14 procent sedan juni och 12 procent jämfört med samma period förra året. Bolaget skyller de minskade leveranserna på ett underhållsproblem med en av gasturbinerna, men EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sagt att det inte finns "någon rättfärdigande teknisk anledning" till minskningen. Förra veckan kom EU-länderna överens om gasminskning med 15 procent. Omni 220801.

Ryske ambassadören uppkallad efter "förkastligt inlägg". Rysslands ambassadör i Sverige Viktor Tatarintsev har under måndagen kallats upp till Utrikesdepartementet, rapporterar TT. Mötet hölls efter att ambassaden på Facebook skrivit att den svenske soldaten Edvard "fick vad han förtjänade" när han dog i strid i Ukraina. "Vid mötet fördömdes återigen Rysslands aggression mot Ukraina. Under samtalet framförde Utrikesdepartementet även kritik mot den ryska ambassadens förkastliga Facebookinlägg den 25 juli", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT. I övrigt vill UD inte kommentera vad som sades på mötet. Omni 220801.
Betalningar väntar - ryska ambassaden kan stå utan värme. Rysslands diplomatiska avdelningar i Sverige kan tvingas stå utan uppvärmning i höst, rapporterar DI. Ambassaden ska inom kort betala stora summor för bland annat el, vatten och avlopp, soptömning samt telefoni. Ambassaden har därför ansökt om att Sverige ska lätta på sanktionerna och tillåta ryska UD att skicka mer pengar. Ansökan har skickats till Kommerskollegium som är myndigheten som övervakar EU:s sanktionsbeslut. Ansökan är Rysslands fjärde sedan i februari. Hur mycket pengar det handlar om framgår inte av de uppgifter som tidningen har tagit del av. För fjärde gången sedan angreppet på Ukraina vädjar Ryssland om undantag från EU:s frysningsbeslut. Ryssland ansöker även om tidigarelagda momsutbetalningar från svenska staten. Omni 220802.

Trots kriget går tågen i tid i Ukraina: "Är inte rädd." Mitt i den pågående ryska invasionen av Ukraina har tågen, som fortsätter gå enligt tabellen, blivit en symbol för ett motståndskraftigt land. Det skriver DN. Tågvärden Svetlana Kovalenko berättar att det är många kollegor som undviker de långa resorna mellan öst och väst, men att hon själv aldrig tvekat. Hon menar att alla måste göra vad de kan i krig, och att det är viktigt att evakueringstågen går. "Jag, militären, polisen - alla har en uppgift," säger hon till tidningen. Resan mellan Prokovsk och Lviv tar drygt 20 timmar. Omni 220801.

Putin: Det finns inga vinnare i ett kärnvapenkrig. Både Rysslands president Vladimir Putin och USA:s motsvarighet Joe Biden lyfte på måndagen fram vikten av att undvika ett kärnvapenkrig. Men samtidigt varnar FN-chefen för att kärnvapenhotet är det största sedan kalla kriget. "Vi har haft oerhört tur hittills," säger António Guterres. Under måndagen inleddes den 10:e upplagan av konferensen för ickespridningsavtalet (NPT-avtalet). Mötet hålls i New York och syftet är att revidera och stärka avtalet. Rysslands president Vladimir Putin deltar inte på mötet, men skickade ett uttalande inför. "Det finns inga vinnare i ett kärnvapenkrig, därför bör de aldrig avfyras," säger han i ett tal på Kremls hemsida, rapporterar den ryska statligt kontrollerade nyhetsbyrån Ria. "Som ett land som har undertecknat NPT följer Ryssland konsekvent fördragets text och anda," tillägger han. Inför mötet har kärnvapenmakterna USA, Frankrike och Storbritannien uppmanat Ryssland att upphöra med landets "oansvariga och farliga kärnvapenretorik och uppförande, och uppfylla sina internationella åtaganden." I ett separat uttalande från Joe Biden uppmanar han Ryssland och Kina att visa sitt engagemang när det gäller att minska kärnvapenarsenalen. Presidenten vill även förhandla fram ett nytt Nya Start-avtal, ett nedrustningsavtal som ingåtts mellan USA och Ryssland för att minska risken för ett kärnvapenkrig. Avtalet löper ut 2026. "Förhandlingar kräver en partner som handlar med goda intentioner. Rysslands brutala och oprovocerade angrepp mot Ukraina har krossat freden i Europa och utgör ett angrepp på grundläggande principer för internationell ordning," säger Biden i uttalandet. I februari i år höjde Ryssland sin kärnvapenberedskap till vad som då benämndes som "stridsberedskap". Något som USA fördömde. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov varnade också i våras för att risken för tredje världskrig och kärnvapenkrig inte ska underskattas. FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för att världen nu bara kan vara en missräkning från kärnvapenförintelsen. Enligt Guterres är hotet om kärnvapenkrig nu lika verkligt som det var under kalla kriget. "Vi har haft oerhört tur hittills. Men tur är ingen strategi. Inte heller är det ett skydd för att geopolitiska spänningar kokar över i en kärnvapenkonflikt," sade Guterres när han öppnade NPT-konferensen under måndagen. svt 220801.

Experten: För tidigt att säga om fartyget når Libanon. Fartyget lastat med spannmål som lämnade hamnen i Odessa i Ukraina på måndagsmorgonen är en ”testballong” och det är än så länge för tidigt att säga om det kommer att nå fram till Libanon eller inte. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsföring vid Försvarshögskolan. På måndagsmorgonen lämnade ett fartyg lastat med spannmål hamnen i Odessa i Ukraina och 26 000 ton majs är nu på väg mot Libanon. Men det är än så länge för tidigt att säga huruvida fartyget kommer att nå sin slutdestination eller inte, säger Oscar Jonsson. "Det ser ut så hittills, men det är lite tidigt att säga," säger han. Under tisdagseftermiddagen ska fartyget ankra i Istanbul där det ska genomgå en inspektion av Turkiet, Ryssland, Ukraina och FN. "Då har Ryssland en formell chans att stoppa det," säger Oscar Jonsson. Samma dag som avtalet, framförhandlat av FN och Turkiet, slöts angrep Ryssland hamnen i Odessa med robotattacker som enligt Ukraina slog ut viktig hamninfrastruktur. Jonsson utesluter inte att liknande sabotage kan ske framöver. "Man visar goodwill genom att försöka få till en lösning men samtidigt kan man förstöra det här längre fram. Man öppnar upp för lite export och exporterar så mycket man kan själv och sen gör man saker, till exempel som de här robotattackerna." Avtalet gäller bara i fyra månader, därefter måste ett nytt förhandlas fram. Trots att 26 000 ton spannmål nu har lämnat Ukraina kvarstår ungefär 20 miljoner ton, som väntar på att exporteras. Enligt Oleksandr Kubrakov, Ukrainas infrastrukturminister, väntar ytterligare 16 fartyg ”på sin tur”. Avgörande för hur många fartyg som kommer att avgå är bland annat hur mycket det kommer att kosta att försäkra lasterna, menar Jonsson. "Det här en testballong. Försäkringsmarknaden väntar och ser. Det kanske är så att ett till tio fartyg avgår och sen så bryter man. Inspektionerna kan vara ett sådant tillfälle då man sätter stopp." Påverkar det här läget mellan Ukraina och Ryssland? "Nej, jag tror inte det gör det. Inte förrän Ukrainsk export uppgår i så stor skala att det ger ett signifikant ekonomiskt tillskott." svt 220801.
"Razoni" väntas nå Istanbul efter midnatt. Det första skeppet med spannmål från Ukraina förväntas komma fram till Istanbul i Turkiet efter midnatt lokal tid, uppger det turkiska försvarsdepartementet enligt AFP. Skeppet har Tripoli i Libanon som slutdestination. Vid ankomst till Istanbul kommer "Razoni" att inspekteras av en särskild myndighet med representanter från FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. Medier kommer inte att tillåtas närma sig skeppet, enligt det turkiska försvarsdepartementet. Skeppet kommer fram senare än ursprungligen beräknat. Omni 220802.
Fartyget framme i Turkiet - inspekteras till havs. Det första skeppet med spannmål från Ukraina nådde i natt sundet Bosporen i Turkiet, skriver AFP. Nu ska det Sierra Leone-flaggade skeppet "Razoni" inspekteras av en grupp bestående av bland annat representanter för ryska och ukrainska myndigheter. Fartyget, som är lastat med 26 000 ton majs, ska enligt avtalet inspekteras till havs innan det åker vidare mot Libanon. Enligt Ukraina väntar minst 16 fartyg på att lämna landet. Omni 220803.

752 fall av förräderi utreds: "Har gått till fiendens sida."Ukraina utreder 752 fall av förräderi och olika typer av samverkan med Ryssland sedan krigsstarten, uppger landets säkerhetstjänst SBU på Telegram. "Vi fortsätter det systematiska arbetet med att avslöja förrädare som bestämt sig för att gå över till fiendens sida. Varje sådant fall utreds noggrant, alla medarbetare kommer att hållas straffrättsligt ansvariga", skriver SBU. Flest misstänkta sidbytare finns i fyra av landets mest östliga regionerna: Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson, enligt säkerhetstjänsten. Omni 220802.

Ukraina vill ställa Putin inför nyskapad domstol. Ukraina har tagit initiativ till att skapa en ny internationell domstol som ska döma president Putin och andra ansvariga för Rysslands anfallskrig. Det säger president Zelenskyjs vice stabschef Andrij Smirnov i en intervju med Der Spiegel. Enligt de ukrainska planerna ska aggression och väpnad kränkning av en självständig nations oavhängighet och territorium vara ett brott som den nya domstolen ska kunna döma för. Enligt Smirnov blir detta lättare att bevisa än andra krigsbrott som i dag faller under den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Arbetet med att få internationellt stöd för domstolen har pågått ända sedan i mars. Att grunda domstolen genom FN-beslut blir svårt eftersom Ryssland kan stoppa det. Smirnov tror i stället att den kan startas genom ett avtal mellan Ukraina och EU. Smirnov tror att Putin oroas av planerna på ny domstol. Omni 220802.

"Stoppa ryska adoptionen av ukrainska barn." Ryssland har satt i system att ta ukrainska barn och deportera dem till platser långt från Ukraina, där de adopteras av ryska föräldrar. Tanken är att de ska glömma sitt hemland. Det måste stoppas, skriver sex debattörer i Le Monde. Enligt skribenterna påminner Rysslands agerande om metoder från Tsarrysslands och Sovjetunionens tid. Två presidentdekret, undertecknade av Vladimir Putin, underlättar för personer från Ukraina att få ryskt medborgarskap. Detta innebär att ukrainska barn lätt kan adopteras av ryska föräldrar, skriver debattörerna. Ryssland vägrar följa Europadomstolens beslut och har inte undertecknat barnkonventionen. Omni 220802.

Pelosis flygplan har lämnat Malaysia - Kina varnar ännu en gång USA för Taiwanbesök. Det flygplan som Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, rest med i Asien har lämnat Malaysia, skriver Reuters. Det är dock oklart huruvida talmannen eller hennes delegation är ombord, skriver nyhetsbyrån. Samtidigt upprepar Kina sin varning mot USA och meddelar att landet "kommer få betala" om Pelosi besöker Taiwan. "USA kommer att bära ansvaret och få betala priset för att man underminerar Kinas suveräna säkerhetsintressen," säger Hua Chunying som är talesperson för Kinas utrikesdepartement. Pelosi väntas landa i Taiwan på tisdag eftermiddag, svensk tid, vilket vore första gången på 25 år en sådan högt uppsatt amerikansk politiker besöker landet. Över 200 000 personer följer vid 11-tiden Pelosis plan på Flightradar. Omni 220802.
USA sätter in fyra örlogsfartyg öster om Taiwan. Fyra amerikanska örlogsfartyg, inklusive hangarfartyget USS Ronald Reagan, har placerats öster om Taiwan inför representanthusets talman Nancy Pelosis väntade besök på ön, skriver Reuters. Hangarfartyget, som har sin bas i Japan, åker tillsammans med en robotkryssare, en jagare och ett amfibiefartyg. "Även om de kan svara på alla typer av händelser så är dessa normala, rutinmässiga utplaceringar," säger en anonym tjänsteman till nyhetsbyrån. Pelosi, som sedan länge är en Kinakritiker, väntas anlända i Taipei i eftermiddag, svensk tid, något som orsakat spänningar mellan USA och Kina. Omni 220802.
Ryssland varnar USA över "provokativt" Taiwanbesök. Ryssland varnar USA för att Nancy Pelosis förväntade besök i Taiwan kommer att skapa ökade spänningar i regionen, skriver Reuters och AFP. "Allt kring den här resan och det möjliga besöket i Taiwan är provokativt," säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov och tillägger att Ryssland står helt på Kinas sida. Kina har upprepade gånger varnat Pelosi från att åka till Taiwan. Peking betraktar ön som en kinesisk provins, trots att Taiwan varit självstyrande sedan slutet av det kinesiska inbördeskriget. Kina hävdar att besöket stridet mot landets Ett Kina-princip. Ryssland: "Vi är fullständig solidaritet med Kina." Omni 220802.
Cyberattack mot Taiwans presidentkansli inför besöket. Taiwans presidentkansli har utsatts för en cyberattack från utlandet, uppger en källa för Reuters. Attacken skedde klockan 17.15, lokal tid, och innebar att sajten vid ett tillfälle inte fungerade som den skulle. Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, väntas anlända i Taipei under eftermiddagen, svensk tid. Foreign Affairs reporter twittrar att sajten låg nere i 20 minuter och att överbelastningsattacken bekräftats av presidentkansliet. Omni 220802. Kommentar: Så gör en skurkstat.
Nancy Pelosi har landat i Taiwan: "USA:s solidaritet viktigare än någonsin." Den amerikanska talmannen Nancy Pelosi har landat i Taipei, skriver nyhetsbyrån AP. "Amerikas solidaritet med Taiwans 23 miljoner invånare är viktigare nu än någonsin", skriver hon i ett uttalande. I och med besöket blir Pelosi den högst uppsatta amerikanska politikern att besöka ön på 25 år. Inför besöket har den kinesiska regimen uttryckt stor ilska kring vad de anser vara en provokation. Enligt taiwanesiska medier ska Pelosi träffa Taiwans president under onsdagen, och flyga vidare under onsdag eftermiddag. Bilder från livesändningar visar hur den 82-åriga talmannen tas emot av Taiwans utrikesminister Joseph Wu. Enligt kinesiska statsmedier ska stridsflyg ha korsat sundet mellan Taiwan och Kina, skriver AFP. Uppgifterna tillbakavisas dock av Taiwans försvarsdepartement. Läs hela pelosis uttalande.Omni 220802.
Kina: "Extremt farligt" besök - svarar med militärövning. Att Nancy Pelosi besöker Taiwan är "xtremt farligt"för freden och stabiliteten kring Taiwansundet. Det uppger en talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet, enligt AFP. "De här aktionerna, som att leka med elden, är extremt farliga. De som leker med elden kommer dö av den, säger talespersonen. Samtidigt uppger Kina att de kommer att genomföra militärövningar som "mringar"Taiwan 4- augusti, dagen efter att Pelosi väntas avsluta sitt besök. Det skriver Bloomberg. Redan i kväll planeras militärövningar, uppger den kinesiska militären enligt Reuters. Omni 220802.
Analys: Xi måste reagera - militär konflikt inte trolig. Efter att Nancy Pelosi trotsat Kinas varningar och flugit till Taiwan flyttas fokus till hur kraftig ledaren Xi Jinpings reaktion blir. Det skriver SvD:s Therese Larsson Hultin i en analys. "Xi ska i sin tur väljas om till en tredje mandatperiod på kommunistpartiets kongress i höst. Han kan inte acceptera att bli kränkt av en amerikansk talman", skriver hon. Även DN:s Torbjörn Petersson påpekar att Xi måste agera kraftfullt för att inte framstå som mesig. "Men det går knappast så långt som till öppen militär konflikt eftersom Xi Jinping har sitt möte i höst att tänka på", skriver han. Omni 220802.
Pelosi har träffat Tsai: USA överger inte Taiwan. USA kommer inte att "överge vårt engagemang för Taiwan". Det säger den amerikanska talmannen Nancy Pelosi under ett möte med Taiwans president Tsai Ing-Wen tidigt på onsdagsmorgonen, svensk tid, rapporterar BBC. "USA:s solidaritet med Taiwan är avgörande." Pelosi landade i Taiwan på tisdagskvällen och ska flyga vidare under onsdag eftermiddag. Besöket har fått kraftiga reaktioner från kinesiskt håll, där USA:s ambassadör har varnats om att Washington "kommer att få betala priset", rapporterar TT. Pelosi: "Vi kommer till regionen i fred." Taiwans regering jublar över besöket, men befolkningen är splittrade i frågan. Pelosi besöker även Singapore, Malaysia, Sydkorea och Japan. Omni 220802.
Taiwan: Kina har kränkt vårt territorium: "Irrationellt". Kinesiska militärövningar har kränkt Taiwans vatten, uppger Taiwans försvarsdepartement på onsdagen enligt AFP. "Det här är ett irrationellt agerande för att utmana den internationella ordningen," säger utrikesdepartementets talesperson Sun Li-fang. Kina har utfört militärövningar runt landet sedan den amerikanska talmannen Nancy Pelosi landade i Taiwan på tisdagskvällen. Taiwan: De kinesiska militärövningarna har brutit mot FN:s lagar. Taiwan: Intrånget har blockerat landets hav och luftrum. Omni 220802.
Kina varnar flyg: Undvik "farozoner" runt Taiwan. Kina varnar flygbolag i Asien från att flyga i de områden runt Taiwan som Kina utför militärövningar i, vilket från kinesiskt håll benämns som "farozoner". Det rapporterar Bloomberg, som skriver att det rör sig om sex områden. De militära övningarna startade i tisdags i samband med att den amerikanska talmannen Nancy Pelosi landade i Taiwan. Pelosi kommer att flyga vidare till Sydkorea under onsdagseftermiddagen, men enligt den kinesiska ledningen upphör flygförbudet först den 7 augusti. Samtidigt går landets utrikesminister Wang Yi ut och upprepar hoten om att "de som sätter sig emot Kina kommer att straffas", rapporterar AFP. Flera flygbolag har uppgett att de planerar att ändra sina rutter. Kinas utrikesminister: "Det här är en komplett fars." SVT:s utrikeskorrespondent: "USA vill inte att Taiwan ska deklarera självständighet." Ryssland: USA vill irritera Kina med besöket. Japan oroas av Kinas militärövningar - Sydkorea uppmanar till lugn. Taiwan är ett självstyrande territorium - Kina ser det som en utbrytarregion. Omni 220803.
TSMC: "Ett krig ger inga vinnare - bara förlorare." Taiwanesiska chiptillverkaren TSMC varnar för de negativa effekterna av ett krig mellan Taiwan och Kina då "ett krig ger inga vinnare - bara förlorare", säger TSMC:s ordförande Mark Liu till CNBC. "Ukrainas krig är inte bra för någon av sidorna, det är förlora-förlora-förlora-scenarier," säger Liu i en jämförelse med kriget i Europa. TSMC tillverkar bland annat processorer till amerikanska Apple och Qualcomm. TSMC håller på att bygga en chipfabrik för 12 miljarder dollar i Arizona. Pelosi har träffat Ing-Wen: USA överger inte Taiwan. Taiwans regering jublar över besöket, men befolkningen är splittrade i frågan. Omni 220803.
Pelosi har lämnat landet: "Järnfast stöd för Taiwan." Nancy Pelosi har lämnat Taiwan efter knappt ett dygn, rapporterar flera medier. Planet lyfte från huvudstadens flygplats klockan 12 svensk tid, och den amerikanska talmannen ska nu vidare till Sydkorea och Japan. Under besöket har Pelosi träffat flera högt uppsatta inom Taiwans ledning, bland andra president Tsai Ing-Wen, för att visa sin solidaritet och hylla landets demokrati, rapporterar Reuters. Kort innan hon lämnade landet twittrade hon att hennes delegation har "upprepat vårt järnfasta stöd för Taiwans demokrati". Omni 220803.
Efter Pelosibesöket: Kina stoppar frukt, fisk och sand. Kina stoppar importen av citrusfrukter och vissa typer av fisk från Taiwan, rapporterar Al Jazeera. Beskedet kommer samma dag som Nancy Pelosis besök på ön, men anledningen som Kinas tullmyndighet uppger är att vissa leveranser kontaminerats med bekämpningsmedel och coronavirus. Dessutom stoppar Kinas handelsdepartement bolag från att exportera sand till Taiwan. Alicia García-Herrero, chefsekonom på Natixis i Hongkong, säger till kanalen att fisk- och fruktstoppet lär få försumbara konsekvenser, men att sandstoppet kan svida eftersom Taiwan storsatsat på byggen under pandemin. Det har varit brist på sand och grus ett bra tag i Taiwan. Chef för Taiwans livsmedelsmyndighet: Kan vara politiskt motiverat. Omni 220803.
Taiwan: 27 kinesiska plan kränkte luftförsvarszonen. 27 kinesiska stridsflygplan flög på onsdagen in i den taiwanesiska luftförsvarszonen, uppger Taiwans försvarsdepartement enligt Reuters. Av dessa uppges 22 ha överträtt den så kallade medianen i Taiwansundet, som delar kinesiska och taiwanesiska territorialvatten. Den amerikanska talmannen Nancy Pelosi lämnade Taiwan vid 12-tiden, på väg vidare mot Sydkorea och Japan, efter ett kontroversiellt besök som gett upphov till ilskna reaktioner och hot från Peking. Omni 220803.

G7 markerar mot Kina - Pelosi försvarar besöket. Utrikesministrarna i G7 fördömde på onsdagen Kinas upptrappade militära aktivitet i vattnen runt Taiwan efter den amerikanska talmannen Nancy Pelosis besök, rapporterar Reuters. "Det finns inga berättigade skäl att använda ett besök som svepskäl för aggressiv militär aktivitet i Taiwansundet", skriver ministrarna i ett uttalande. Vidare står det i uttalandet att Kinas eskalering "riskerar att öka spänningarna och destabilisera regionen". Nancy Pelosi, som lämnade Taiwan tidigare under onsdagen, säger att besöket ska ses "som ett starkt budskap om att USA står med Taiwan". "(Kina) kan inte förhindra världsledare eller någon annan att resa till Taiwan." G7 består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. G7:"Normalt och rutinmässigt att lagstiftare från våra länder reser internationellt." Pelosi: "Tyvärr har Taiwan förhindrats att delta i globala möten." Taiwan likställer kinesiska militäraktiviteten med en blockad. Pelosi pikade Xi Jinping innan hon lämnade Taiwan. Kinesiske utrikesministern: Den som förolämpar Kina kommer straffas. Omni 220803.
Taiwan: "Förbereder oss på krig utan att söka krig." Taiwans försvarsminister uppger att landet noggrant följer Kinas militärövningar runt Taiwan, som startade vid sextiden på torsdagsmorgonen, svensk tid. Det rapporterar AFP. "[Försvarsdepartementet] kommer att upprätthålla principen om att förbereda sig för krig utan att söka krig, och med en attityd att inte eskalera konflikter", står det i uttalandet. De kinesiska militärövningarna är enligt nyhetsbyrån de största som någonsin har hållits runt Taiwan. Det var i samband med den amerikanska talmannen Nancy Pelosis Taiwanbesök som Kina gick ut med nyheten om de militära övningarna tillsammans med varningar om "bestraffningar". Övningarna hålls på flera områden runt Taiwan - på vissa platser bara 20 kilometer från kusten. Stora sjöfartsleder stängs av då Kina sagt att de kommer att öppna eld. Omni 220804.

Kina har inlett största övningen runt Taiwan någonsin. Kina har inlett sin största militära övning runt Taiwan någonsin och avfyrat robotar mot ön, skriver AFP vars journalist sett projektiler avlossas för att sedan störta ned i vattnet. Enligt statlig media innefattar övningen "skarp ammunition". Övningen sker i sex stora områden runt Taiwan, vilket innebär ett omringande av ön. Tre av områdena är endast 20 kilometer från grannlandet. Talmannen i det amerikanska representanthuset, Nancy Pelosi, lämnade Taiwan i går. Militärövningen är ett svar på besöket. Taiwan har uppgett att det noggrant följer händelseutvecklingen. Omni 220804.
Kina inleder militära övningar runt Taiwan - stora sjöfartsleder i fara. Stora sjöfartsleder stängs av när Kina vid sextiden på torsdagsmorgonen, svensk tid, inledde en fyra dagar lång militärövning runt Taiwan. Det rapporterar Wall Street Journal, som skriver att militären planerar att öppna eld. De utsedda områdena där övningarna ska hållas är huvudsakligen i internationellt vatten, men några av dem ligger nära Taiwans stora hamnar, vilket hotar störa leveranskedjor. Kina har flaggat för militära övningar sedan den amerikanska talmannen Nancy Pelosi landade i Taiwan på tisdagskvällen. Efter Pelosis besök sa den kinesiska militären att de inleder en serie "riktade militära operationer för att motverka situationen", rapporterar CNN. Militärövningen ska avslutas på söndag. Taiwan är världsledande inom export av halvledare. Militärövningarna inbegriper långdistansskytte med ammunition. Omni 220804.
Taiwan: Kina avfyrade robotarna i flera vågor. Kinas militär har avfyrat robotar i närheten av Matsuöarna, som ligger i Taiwansundet, uppger Taiwans försvarsdepartement enligt Reuters. Taiwanesiska styrkor på ön fortsätter med anledning av övningen att ha hög beredskapsnivå, menar departementet. Försvarsdepartementet uppger även att avfyrningarna "kom i flera vågor" och pågick från 13.56 till 16.00, lokal tid. AFP:s journalist på plats har tidigare vittnat om hur projektiler setts störta ner i vattnet. Militärövningen är ett svar på talmannen i det amerikanska representanthuset Nancy Pelosis besök på Taiwan. Den beskrivs som den största militära övningen runt Taiwan någonsin. Enligt rapporten ska avfyrningen ha skett vid 09-tiden svensk tid. Omni 220804.
Pelosi undviker att kommentera Taiwanläget. Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, undvek i samband med ett offentligt framträdande att kommentera spänningarna mellan Kina och Taiwan, skriver AP. Framträdandet hölls i samband med att hon träffat högt uppsatta politiker i Sydkorea under sin pågående Asienresa. Pelosis var den första talmannen i representanthuset att besöka Taiwan på 25 år. Besöket har lett till att Kina håller den största militärövningen runt Taiwan någonsin, och ytterligare skapat spänningar i relationen. Peking betraktar Taiwan som en kinesisk provins, trots att ön varit självstyrande sedan slutet av det kinesiska inbördeskriget. Omni 220804.
Taiwaneser: "Vi har levt med Kinas hot i 70 år." Världen håller andan. Kina utför den största militära övningen runt Taiwan någonsin efter att talmannen för det amerikanska representanthuset, Nancy Pelosi, besökt ön trots upprepade hot från Kina. Men i Taiwan oroas man inte, säger flera taiwaneser BBC pratat med. "De där kommunisterna talar med stora ord, men de gör ingenting. Vi har levt med deras hot i 70 år," säger en sjöman till tv-kanalen. Taiwaneserna menar dock att det är det vanliga folket som drabbas när flyg- och sjöfartsindustrin störs av de kinesiska aggressionerna. Kinas agerande följer samma mönster som 1996 då landet försökte straffa Taiwan för ett försök att få ett internationellt erkännande. Expert: Kina häller bensin på elden. Omni 220804.
Taiwan anklagar Kina för att imitera Nordkorea. Taiwans utrikesdepartement anklagar Kina för att "följa Nordkoreas exempel" när de avfyrar testrobotar i havet runt ön, rapporterar BBC. Enligt Taiwan har Kina hittills avfyrat elva ballistiska robotar utanför öns nordöstra och sydvästra kuster. Efter att den amerikanska talmannen Nancy Pelosi lämnat Taipei har Kina inlett omfattande militärövningar runt ön, som beskrivs som de största någonsin. Nyhetsbyrån AFP:s reportrar på plats har bevittnat hur projektiler avfyrats i havet. Nordkorea har utfört flera robottester i regionen de senaste månaderna. Stridsflygplan och krigsfartyg deltar i övningarna. Robotarna föll nära taiwanesiska öar. Några av dem landade i Japans exklusiva ekonomiska zon. Omni 220804.
Expert: En övning som Kina har planerat en tid. Den omfattande militärövning som Kina nu inleder runt Taiwan har sannolikt planerats en längre tid, säger Kinakännaren Niklas Swanström, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, till TT. "Det här är ingenting som PLA (armén, reds. anm.) slänger ihop på en kafferast bara för att Pelosi kom, utan det är klart att det har funnits planer på att genomföra den här övningen under längre tid," säger han. Swanström kallar övningen för en oroväckande och rejäl eskalering i hotbilden mot Taiwan. Han tror inte att ett fullskaligt krig är Kinas plan, men säger att hotbilden varit allvarlig länge, och att Pelosis besök skyndade på en upptrappning som skett förr eller senare. Swanström: Utan tvekan häller Kina bensin på en eld som de tror att de kan kontrollera. Omni 220804.
USA: Hangarfartyg kvar i regionen för att övervaka. USA fördömer Kinas "oansvariga" beslut att inleda militärövningar och avfyra robotar nära Taiwan, säger den nationella säkerhetsrådgivaren John Kirby enligt Reuters. Landet har "valt att överreagera", säger han. "Pekings provokativa handlingar är en betydlig eskalering och ett långvarigt försök att förändra status quo." Det amerikanska hangarfartyget USS Ronald Reagan kommer att stanna kvar i området för att "övervaka situationen", uppger Kirby. Vita huset förväntar sig att Peking kommer att "fortsätta reagera" de kommande dagarna, säger han, men tillägger att kommunikationskanalerna med Kina är öppna och att USA förespråkar nedtrappning genom diplomati. Kirby: Vi låter oss inte avskräckas från att patrullera i området. Omni 220804.
Kina avfyrar robotar över Taiwan för första gången. Kina uppger att de för första gången har avfyrat robotar som färdats över Taiwan, rapporterar CNN. Tidigare har Kina avfyrat robotar i vattnet kring ön. "Vi anade att Kina skulle ta sådana steg [...] och att Kina kommer att fortsätta med sina reaktioner kommande dagar," säger John Kirkby, talesperson för USA:s försvarsdepartement. Avfyrandet är en del av Kinas militärövning som startade i torsdags och ska pågå fram till söndag. Militärövningen är ett svar på den amerikanska talmannen Nancy Pelosis Taiwanbesök, som kritiserats av Kina. Omni 220804.
Pelosi: USA tillåter inte att Kina isolerar Taiwan. USA kommer inte tillåta att Kina "isolerar Taiwan genom att hindra oss från att resa dit". Det säger den amerikanska talmannen Nancy Pelosi under ett tal i Japan, där hon befinner sig för att genomföra det sista stoppet på hennes Asienresan. I onsdags besökte Pelosi Taiwan, vilket Kina besvarade med att inleda en militärövning med skarp ammunition runt ön. Övningen är ett sätt för Kina att "demonstrera sin kapacitet att påtvinga en blockad på Taiwan", säger Daniel Sneider, expert på Japans utländska relationer vid Stanford University, till New York Times. Militärövningen inleddes med att Kina avfyrade robotar i vattnet kring Taiwan, med har gått över till att robotar avfyrats över ön, rapporterar CNN. Sneider: Kina vill även visa upp att de som lägger sig i också kan bli utsatta. Pelosi har träffat Japans premiärminister Fuimo Kishida - som uppmanat Kina att avbryta militärövningen. Omni 220804.
Taiwan: Kina närmar sig ön - agerar "provokativt". Kinas armé, Folkets befrielsearmé, har korsat mittpunkten mellan Taiwan och fastlandet, uppger Taiwans försvarsdepartement, som kallar agerandet för "mycket provokativt". Det rapporterar CNN. Mittpunkten är en informell men tidigare respekterad gräns mellan Kina och Taiwan. Taiwan har svarat på agerandet med att sätta luftpatrullstyrkor, örlogsfartyg och landbaserade robotsystem i beredskap, enligt försvarsdepartementet. Kina utför sedan i torsdags en militärövning runt Taiwan med skarp ammunition, vilket USA:s utrikesminister Anthony Blinken gick ut och fördömde på fredagsmorgonen. Blinken kallar den "en betydande upptrappning", rapporterar AP. Omni 220805.
Kina inför sanktioner mot Pelosi: "Blandar sig i." Kina inför sanktioner mot den amerikanska talmannen Nancy Pelosi och hennes närmsta familj, uppger Kinas utrikesdepartement enligt Reuters. Beslutet är ett svar på torsdagens Taiwanbesök, som Kinas utrikesdepartement kallar "ondsint och provocerande". "Trots Kinas allvarliga oro och motstånd insisterade Pelosi att besöka Taiwan, blanda sig i Kinas inre angelägenheter, undergräva Kinas suveränitet och territoriella integritet," säger en talesperson till departementet. Kina: Nancy Pelosi hotade Taiwansundets stabilitet med besöket. Pelosi: Besökte Taiwan för att upprätthålla status quo, inte ändra den. Omni 220805.
Analys: Kineser ilsknar när förväntad invasion uteblev. Många kineser har reagerat med besvikelse när de kinesiska hoten om att invadera Taiwan i samband med Nancy Pelosis besök inte skedde, skriver Expressens Mats Larsson i en analys. "Reaktionerna på sociala medier i Kina i veckan har visat att det har ett pris för kommunistregimen att vrida upp retoriken för mycket", skriver han och tillägger att det även framkommit inlägg från kineser som varit glada över den uteblivna invasionen." Däremot har Kina inlett en militärövning runt ön med skarp ammunition. Övningen har uttalats som ett svar på den amerikanska talmannens besök, men kan mycket väl vara en del av Kinas fleråriga plan om att ta kontroll över ön, skriver CNN:s Brad Lendon i en analys. "Pelosis resa till Taiwan, en demokrati med 24 miljoner invånare som Kinas kommunistpart ser som sitt territorium trots att de aldrig haft kontroll över det, har bara fört in frågan om Taiwan i nyhetsrubrikerna." Mats Larsson: Kinas nationalister arga över utebliven invasion. Brad Lendon: : Militärövningarna har inget med Pelosis besök att göra. New York Times: USA söker försäkran från asiatiska allierade. Omni 220805.
Taiwans utrikesminister försvarar Pelosis besök. Taiwans utrikesminister Joseph Wu försvarar Nancy Pelosis korta men kontroversiella besök till ön. I en intervju med BBC säger Wu att den amerikanska talmannens besök var "extremt viktigt" och att Kinas svar inte kommer att stoppa Taiwan från att bjuda in andra demokratiska politiker. "Det är extremt viktigt att en ledare som Pelosi får möjligheten att besöka Taiwan, för att öka Taiwans profil och få den internationella gemenskapen att förstå att Taiwan är en demokrati," säger han. I intervjun fördömer han även Kinas pågående militära övning, som startade i torsdags och ska pågå till söndag. Wu varnar för att Kinas territoriella mål är större än Taiwan. Omni 220805.
Vita huset kallade upp Kinas ambassadör efter attacken. Under fredagen sammanträdde amerikanska tjänstemän med Kinas ambassadör Qin Gang i Washington. Syftet med mötet var ett tillrättavisande efter att robotar avfyrats över Taiwan i samband med Nancy Pelosis besök. Under mötet markerade USA mot Kinas provokativa handlingar. Det säger den nationella säkerhetsrådgivaren John Kirby enligt Reuters. Tjänstemännen klargjorde också för ambassadören att Taiwan, USA och deras partners är oroliga för Pekings handlingar. Kirby: Kinas militära handlingar är oansvariga. Omni 220805.
Pelosi: Viktigt att prata om mänskliga rättigheter i Kina. Kina kommer inte kunna isolera Taiwan genom att hindra amerikanska tjänstemän resa dit. Det säger Nancy Pelosi på en presskonferens i Tokyo under fredagen, rapporterar AP. Den amerikanska talmannen reste till Japan efter torsdagens besök i Taiwan. Under presskonferensen sa hon att syftet med besöket inte var att ändra öns status quo utan för att upprätthålla freden i Taiwainsundet. "Om vi inte pratar om mänskliga rättigheter i Kina för att det finns kommersiella intressen, förlorar vi all moralisk auktoritet att tala om mänskliga rättigheter var som helst i världen," säger Pelosi. Samtidigt som hon berömde Taiwans kamp för demokrati kritiserade hon bland annat Kinas problem med mänskliga rättigheter. Hon underströk att relationen mellan Kina och USA inte hänger på Taiwanbesöket utan att "det är mycket större utmaning" än så. Omni 220805.
Kina bryter USA-samarbete på flera områden. Peking tillkännagav på fredagen att man avslutar samtal och samarbeten med USA på flera områden efter talmannen Nancy Pelosis Taiwanbesök, rapporterar Reuters. Det innefattar klimatsamtal, samtal mellan militära befälhavare i regionen, och samarbeten på områdena internationell brottslighet och drogsmuggling. USA har fördömt de storskaliga militärövningar med skarp ammunition Kina just nu håller runt Taiwan, och som är planerade att fortsätta till på söndagen. På fredagsmorgonen kallade den amerikanske utrikesministern Antony Blinken Kinas agerande "en betydande upptrappning". Blinken: Ett extremt och oproportionerligt militärt svar. Klimatsamtalen mellan landet var drivande i att få till Parisavtalet. Införde även sanktioner mot Nancy Pelosi. Omni 220805.
Kina pausar samarbeten med USA. Under fredagen uppger Kinas utrikesdepartement att man kommer stoppa sitt samarbete med USA i ett antal områden: inklusive all dialog mellan militärer på hög nivå som vedergällning för besöket. Man kommer även att pausa klimatsamtal samt gränsöverskridande brottsförebyggande arbete. Det kinesiska utrikesdepartementet uppger också att man kallat upp diplomater från flera europeiska länder för att framföra en protest mot kritiska uttalanden från G7-länderna och från EU om Kinas militärövningar i Taiwansundet. Vita huset har kallat upp Kinas ambassadör Qin Gang för att fördöma Kinas eskalerande handlingar mot Taiwan. Man upprepar även att USA inte vill ha en kris. "Detta provokativa agerande innebär en markant upptrappning," säger Blinken vid en presskonferens i Phnom Penh. Kina har under veckan satt in stridsflyg och stridsfartyg i stora övningar nära Taiwan där man även använt skarp ammunition. svt 220805.
Taiwan: Kina har genomfört en simulerad attack mot ön. Taiwans militär uppger att flera kinesiska flygplan och fartyg har observerats i Taiwansundet på lördagen, rapporterar AFP. "De bedömdes genomföra en simulering av en attack mot Taiwans huvudö", skriver landets försvarsdepartement i ett uttalande. Enligt departementet har militären även skickat upp varningssignaler efter att man upptäckt sju drönare över Kinmenöarna sent på fredagskvällen samt "oidentifierade flygplan" över Matsuöarna, skriver Reuters. Omni 220806.
Nordkorea: "USA kommer betala dyrt för Pelosis resor." Den amerikanska talmannen Nancy Pelosis Asienbesök väcker ilska även i Nordkorea. Under ett besök i Sydkorea under veckan lovade hon att USA arbetar för att att säkerställa en nordkoreansk kärnvapennedrustning. Den statliga nordkoreanska nyhetsbyrå KCNA skriver att uttalandet är en del av en amerikansk plan för att eskalera spänningarna på den koreanska halvön. Jo Yong Sam, generaldirektör för avdelningen för press och information vid Nordkoreas utrikesdepartement, kallar Pelosi för "den värsta förgöraren av internationell fred och stabilitet". "USA kommer att få betala dyrt för alla problem som orsakats av hennes resor", skriver han. Pelosi träffade sin sydkoreanska motsvarighet Kim Jin-pyo i torsdags. Omni 220806.
Kinesisk storövning avslutas: "Katt- och råtta-lek på havet." Kina rundar av fyra dagars militärövningar runt Taiwan. Bara under söndagen upptäckte Taiwan 66 kinesiska flygplan och 14 krigsfartyg vid Taiwansundet, enligt Reuters. Fartyg från Kina och Taiwan har i helgen rört sig nära varandra i Taiwansundet. "Båda sidor visar återhållsamhet", säger en källa med insyn till Reuters. Källan beskriver ländernas agerande som en katt- och råtta-lek ute på öppet hav. Taiwans försvarsdepartement har meddelat att man bland annat haft landbaserade antifartygsmissiler i beredskap under de senaste dagarnas kinesiska militärövningar. Övningarna är Kinas största någonsin runt Taiwan. Ett stort antal stridsflyg och stridsfartyg har deltagit, och Kina har avfyrat robotar över Taiwan. I början av veckan genomförde USA:s talman Nancy Pelosi Taiwan, och Kinas omfattande övningar har beskrivits som en reaktion på det uppmärksammade besöket. En talesperson för Vita huset kallar Kinas övningar "provocerande" och "oansvariga", samt tillade att de "ökar risken för missbedömningar", skriver TT. Målet med övningarna har enligt Kinas försvarsdepartement varit att testa vapensystem till sjöss och på land. Kinas utrikesminister Wang Yi sa i ett uttalande på söndagen att Taiwan är en del av Kinas territorium - och inte en del av USA. Han sade också att Kinas agerande i Taiwan har varit rättvist lämpligt och lagligt, och har syftat till att skydda Taiwan, skriver Reuters. svt 220807. Kommentar: Taiwan undanber sig nog för det beskyddet.
Kinas militära övningszoner som omger Taiwan.
Taiwan skickar fartyg som svar på Kinas närvaro. Taiwan har skickat stridsflygplan och fartyg för att "på ett lämpligt sätt" svara på Kinas militära övningar runt ön, rapporterar Reuters. Några mer detaljer om vad det innebär framgår inte av försvarsdepartements uttalande. Enligt departementet har Kina fortsatt att simulera attacker mot Taiwan och taiwanesiska flottans fartyg på söndagsmorgonen. En talesperson för Vita huset anklagar samtidigt Kina för att försöka ändra status quo genom sina "provocerande och oansvariga" militärövningar, skriver The Guardian. Kinas försvarsdepartement uppger att man har genomfört övningarna som planerat för att "testa kapaciteten" för sina land- och sjöanfallssystem. Omni 220807.
Kina drar in dumplings och nudlar i Taiwankonflikten. En tweet från en talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet har blivit viral after att hon skrivit att Taiwan är en del av Kina baserat på Taipeis restaurangutbud, rapporterar AFP. Det var sent i söndags kväll som Hua Chunying skrev att hon sett på söktjänsten Baidu att det fanns 38 ställen som serverar dumplings och 67 som serverar nudlar i huvudstaden. "Smaken luras inte. Taiwan har alltid varit en del av Kina. Det sedan länge förlorade barnet kommer slutligen återvända hem", skrev hon. Tweeten som gjordes, trots att Twitter är förbjudet i Kina, blev snabbt viral: "Det finns över 100 ramen-restauranger i Taipei, så Taiwan är definitivt en del av Japan", svarade en. "Google Maps visar att det finns 17 McDonalds, 18 KFCs, 19 Burger Kings och 19 Starbucks i Peking. Smaken luras inte", svarade en annan. Omni 220808.
Taiwan genomför övning - utrikesministern: Kina förbereder invasion. Taiwans militär har genomfört en artilleriövning med skarp ammunition för att simulera ett försvar av ön, rapporterar AFP. En talesperson för militären uppger att övningen planerats under en längre tid och att den pågick i cirka en timme. Initiativet följer en flera dagar lång, och rekordstor, kinesisk militärövning runt Taiwan. Taiwans utrikesminister Joseph Wu anklagar samtidigt Peking för att använda militärövningarna som ett sätt att förbereda en invasion av ön. "Kinas verkliga avsikt är att ändra status quo i Taiwansundet och hela regionen," säger Wu under en pressträff på tisdagen. Hundratals soldater ska ha deltagit i övningen. Joseph Wu: Förutom militärövningen genomför Kina cyberattacker och desinformationskampanjer mot oss. Omni 220809.
Kinas militärövning fortgår - trots hopp om avslut. Trots tidigare bud forsätter Kina sin militärövning runt Taiwan på måndagen, uppger landets militär enligt Reuters. I ett uttalande på den kinesiska plattformen Weibo skriver militären att de nya övningarna går ut på att träna soldaterna i att genomföra anti-ubåtsattacker och sjöräder. Peking har tidigare hävdat att den rekordstora övningen skulle pågå fram till söndagen, men har inte uttryckligen sagt att den är avslutad. Taiwanesiska myndigheter uppgav på söndagen att de sett tecken på minskad aktivitet. Militärövningen inleddes efter den amerikanska talmannen Nancy Pelosis besök i Taiwan. Sjöfarten i Taiwansundet har visat tecken på att återgå till det normala. Yew Lun Tian: Xi försöker rädda Pelosi-krisen med Taiwanövningarna. Omni 220808.
Militärövningen i Taiwan förlängdes flera gånger. Kina förlänger sin militärövning kring Taiwan, skriver flera nyhetsbyråer. Övningen, som ursprungligen skulle ha avslutats i söndags, har sedan dess förlängts i etapper. Kinesiska stridsfartyg uppges ligga nära sina taiwanesiska motsvarigheter, raketer har skjutits över Taiwans luftrum och Kina sprider filmklipp på tv där stridsplan tankar under flygning. Taiwans utrikesminister, Joseph Wu, menar att övningen i själva verket är en förberedelse inför en invasion. Peking hävdar att Taiwan är deras provins och att de vill se ett "fredligt enande" med ön, men "lovar inte att avstå från användandet av militär kraft", heter det enligt ett nytt uttalande, enligt TT. Taiwan: Kina tänjer på gränserna för vad som tidigare gällt i Taiwansundet. Kina upprepar hotet om att ta över Taiwan. Peking uppger sig ha nolltolerans för "separatist aktiviteter" på Taiwan. Analytiker: Kina vill ingjuta fruktan - militärövningar runt Taiwan kommer bli vanligare. Omni 220810.
Taiwaneser lugna trots hot: "Är inte mycket att göra." De flesta invånarna i Taiwan håller sig lugna trots Kinas aggressioner, skriver Deutsche Welle som har besökt ön. Den tyska kanalen beskriver livet i Taiwan som relativt oförändrat trots Kinas militärövningar, vilket står i stark kontrast till hur omvärlden har reagerat på övningarna. För de flesta taiwaneser fortsätter livet precis som vanligt. "Vad kan vi annars göra?" säger historiken Albert Wu. Det är inte mycket att göra förutom att hålla sig informerad och börja förbereda för det värsta, men hålla sig lugn under tiden. Flera personer uppger att de skulle bli betydligt mer nervösa om vänligt sinnade länder började evakuera sina invånare. Boende anser att det skulle ses som en viktig indikator för huruvida Kina på allvar förbereder en invasion av Taiwan. Vissa hävdar att lugnet kommer från decennier av kinesiska hot. Omni 220809.
Kina: Militärövningen runt Taiwan nu avslutad. Kinas militärövningar kring Taiwan avslutas, uppger landets militär i ett kort uttalande, enligt flera nyhetsbyråer. Militären kommer nu övergå till att patrullera. Övningen inleddes förra torsdagen och har beskrivits som den största militärövningen landet genomfört kring ön. Den kom som ett svar på att talmannen i USA:s representanthus, Nancy Pelosi, gjort ett officiellt besök på ön. Taiwan har, å sin sida, hävdat att övningen varit en förberedelse på en invasion. "Vi har lyckosamt genomfört olika uppdrag och effektivt testat vår gemensamma stridsduglighet av våra trupper", heter det i uttalandet. Taiwans myndigheter menar att övningarna är ett tecken på att en invasion planeras. Pentagon bedömer att Kina inte kommer invadera Taiwan under de kommande två åren. Omni 220810.
Kina återupptar militära övningar efter USA-besök. Kina har genomfört nya militärövningar runt Taiwan, rapporterar AFP. Enligt ett uttalande från landets militär har övningarna genomförts både till havs och i luftrummet kring ön. "Det är en allvarligt menad avskräckning mot USA och Taiwan för att de fortsätter att spela politiska trick och underminera fred och stabilitet i Taiwansundet", skriver Shi Yi, talesperson för militären i ett uttalande. Den nya övningen är ett svar på att fem amerikanska toppolitiker, bland annat den demokratiske senatorn Ed Markey, är på besök i Taiwan, enligt Peking. På måndagen träffade den amerikanska delegationen president Tsai Ing-Wen, skriver AP. Omni 220815.
Taiwan fortsätter övningar - Kina varnar USA. Taiwan fortsätter sina militärövningar avsedda att visa öns förmåga att försvara sin självständighet. Det rapporterar AP. "Kommunist-Kinas militära operationer ger oss bara en möjlighet att träna vår stridsförmåga," sade det taiwanesiska försvarsdepartementets talesperson Sun Li-Fang till reportrar på onsdagen. Samtidigt varnade den kinesiske ambassadören i Washington, Qin Gang, USA för att sända militärfartyg genom Taiwansundet. "Jag uppmanar våra amerikanska kolleger att avstå, att visa återhållsamhet, att inte göra någonting som ökar spänningen, sade ambassadören enligt Bloomberg. Taiwan: "Kinas militärövningar är absurda och barbariska." Kina: "USA bör inte göra felet att underskatta vår beslutsamhet." Omni 220817.
USA och Taiwan inleder samtal om handel i höst. I höst inleder USA och Taiwan formella samtal om handel mellan parterna, främst inom jordbruk och digitala tjänster. Det skriver amerikanska handelsrepresentanter i ett uttalande, enligt flera medier. AFP skriver att förhandlingarna kommer spä på den redan spända stämningen mellan USA och Kina. Enligt USA kommer avtalet stärka målet om att uppnå "hög standard och meningsfulla resultat samt hjälpa till att bygga en rättvisare, mer välmående och motståndskraftig 2000-talsekonomi". Washington har inga formella band med Taiwan men är angelägna om att stärka stödet för Taiwan efter Kinas anspråk på ön. Uttalandet nämnde inget om frihandel för Taiwan. Omni 220818.

Ryssland klassar Azovbataljonen som "terroristgrupp". Rysslands högsta domstol har beslutat att klassa Azovbataljonen som en terroristgrupp, rapporterar Reuters. Azovbataljonen, som har högerextrema- och ultranationalistiska rötter, har varit ett av den ukrainska militärens främsta vapen i striderna mot Ryssland i östra Ukraina. Många av dem stred i Mariupol och tillfångatogs av ryska styrkor i samband med att Ukraina förlorade kontrollen över staden. Dessa riskerar i och med den ryska domstolens beslut upp till 20 års fängelse. Bataljonen inkorporerades i Ukrainas hemvärn 2014 när den stred mot Kreml-stödda separatister i östra Ukraina. Striden om Mariupol pågick i nästan tre månader. Beslutet gäller med omedelbar verkan. Omni 220802.

Tysk general tror på utdraget krigsförlopp. Den tyske generallöjtnanten Alfons Mais utgår från ett långt utdraget krigsförlopp i Ukraina. Det framkommer i en intervju med Zeit Online. Mais är en av de högst uppsatta tyska generalerna med särskilt ansvar för materialförsörjningen i den tyska armén. Under senare tid har Tyskland fått hård kritik för att man inte ser till att Ukraina får mer krigsmateriel, antingen direkt eller via andra Natoländer. Men inom den tyska armén finns enligt Der Spiegel en oro för att ge bort för många vapen och själv bli försvagad. "Militärt kommer kriget att pågå länge, även om det eventuellt kan 'frysas. i något skede, säger Mais till Zeit Online. Mais ifrågasätter hur det ska kunna vara möjligt att få till stånd en fred med Putinregimen. Generalen menar att hela Ukraina måste befrias. Omni 220802.

Paasikivi: Få saker som kan överraska ukrainska trupper. Den ryska militära kapaciteten är på nedåtgående, medan den ukrainska ser ut att öka. Den bedömningen gör Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan. Även om det rör sig om en trend snarare än en tydlig förändring tycks Ukraina alltmer ta över initiativet, menar han. En ny fas har inträtt i kriget enligt Paasikivi, som delar upp tiden sedan den ryska invasionen i fyra perioder. Till att börja med var Putins mål en statskupp i vilken Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle ersättas, något som misslyckades. Den andra fasen kännetecknades i sin tur av stora ryska trupprörelser i syfte att chocka Ukraina, som försvarade sig. Därefter infann sig en längre period av "första världskrigsstrider", enligt Paasikivi, med artilleribeskjutning från båda sidor utan några avgörande förändringar på marken. Nu, i fas fyra, har dynamiken förändrats - och det till Ukrainas fördel. "Ukrainarna har tagit det strategiska initiativet. Istället för att ryssarna agerar och ukrainarna reagerar så har man vänt på det," säger Joakim Hör mer av Paasikivis analys av kriget i videon. svt 220802.

Expert om frihetsberövad svensk: "En skenrättegång." Ryssland använder de ockuperade Donetsk- och Luhanskregionerna för att kunna genomföra skenrättegångar, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Expressen. Enligt Paasikivi är den svenske mannen som ska ställas inför rätta i Donetskregionen ett bevis på det. "Det är en ren skenrättegång, och dessutom hävdar Ryssland att de inte kan påverka den här processen eftersom det är självständiga stater, som praktiskt taget ingen erkänt och som uppenbart är ryskkontrollerade," säger han. UD har bekräftat att de tagit del av uppgifterna om den svenske mannen, men arbetar för att få klarhet i fallet. Mannen anklagas för att ha stridit som legosoldat i Ukraina genom att ha deltagit i försvaret av stålverket Azovstal i Mariupol. Omni 220802.

Långa köer i Moskva när H&M inledde sista rea. H&M öppnar dörrarna i Ryssland för sista gången. Under tisdagen ringlade sig köerna långa i Moskva när den svenska klädjätten inledde en utförsäljning av sitt befintliga lager i landet, skriver Reuters. "Jag kommer att köpa det som finns," säger kunden Irina till nyhetsbyrån. H&M har likt Ikea och Nike tagit beslutet att avveckla den ryska verksamheten, på grund av invasionen av Ukraina. H&M har hyrt 170 butiker i Ryssland och beslutet att avveckla verksamheten kommer att påverka 6 000 anställda. Uttåget väntas kosta klädjätten 200 miljoner dollar. Omni 220802.

Nya sanktioner mot Putins utpekade flickvän. USA har infört nya sanktioner mot en rad personer ur den ryska eliten, däribland den tidigare OS-gymnasten Alina Kabaeva, som påstås vara president Vladimir Putins flickvän. Det rapporterar AP. Storbritannien införde sanktioner mot Kabaeva redan i maj, och i juni riktade EU reserestriktioner mot henne. Den fängslade ryska Kreml-kritikern Aleksej Navalnyj är en av många som förespråkat sanktioner mot henne. På den nya sanktionslistan återfinns även oligarken Andrej Grigorjevitj, som äger den näst största bostaden i London efter Buckingham Palace. USA har tidigare infört sanktioner mot Putins döttrar. En av världens största stålproducenter finns också med på listan. Även Kanada har infört sanktioner mot Kabaeva. Omni 220802.

Olaf Scholz till Nord Stream: "Ska ta en titt på turbinen." Tysklands förbundskansler Olaf Scholz ska besöka Nord Stream 1 och den gasturbin som blivit föremål för debatt mellan EU och Ryssland under morgondagen, innan den skickas vidare till Moskva. Det rapporterar Reuters. Turbinen, som varit på reparation i Kanada i ett antal veckor, har blivit försenad på vägen mot Ryssland på grund av felaktig dokumentation. Ryssland har sedan skyllt det strypta gasflödet till Europa på avsaknaden av turbinen, något som EU tillbakavisat flera gånger. "Scholz ska nu ta en titt på turbinen tillsammans med vår vd Christian Bruch", skriver Siemens i ett pressmeddelande. Besöket sker på plats i Mülheim an der Ruhr i Tyskland. Omni 220802.

Försörjningsväg mellan Krym och Cherson förstörd. Järnvägsförbindelsen mellan Krym och Cherson är sannolikt obrukbar sedan Ukrainas attack mot ett ryskt ammunitionståg i Khersonregionen, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesuppdatering. Det väntas ta dagar för Ryssland att laga förbindelsen, vilket innebär att styrkorna dras med ytterligare logistikproblem då försörjningsvägen mellan Krym och Cherson drabbas. Det är troligt att fler civila försöker fly Cherson och de omgivande områdena på grund av attacker och förvärrad matbrist, skriver departementet. Det väntas ta dagar för Ryssland att laga järnvägsförbindelsen. Omni 220803.

Zelenskyj: Krävs regelbundna transporter från Ukraina. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hoppas på regelbundna transporter av ukrainskt spannmål i fortsättningen, säger han i sitt nattliga tal. När ett fartyg lämnar hamnen så finns det fortfarande andra fartyg, både laddade och de som återvänder, som väntar på att åka, säger han. "Kontinuitet och regelbundenhet är en nödvändig princip. Alla som konsumerar våra jordbruksprodukter är i behov av det." Det första spannmålsfartyget som lämnat Ukraina anlände i natt till sundet Bosporen i Turkiet där det ska inspekteras av representanter för ukrainska och ryska myndigheter. Detta efter en överrenskommelse mellan länderna med stöd av FN i syfte att få igång exporten. Enligt Ukraina väntar minst 16 fartyg på att lämna landet. Omni 220803.

Ryska jättens försäljning rusar efter Coca-Colas exit. Den ryska läskjätten Chernogolovka siktar på att ta en marknadsandel på 50 procent efter att internationella konkurrenter som Coca-Cola och Pepsi lämnat landet, skriver Reuters. Enligt nyhetsbyrån har globala företags massflykt från Ryssland skapat oväntade möjligheter för lokala entreprenörer. Chernogolovkas vd Natalia Sakhnina säger att hon räknar med att bolaget fördubblar sin försäljning redan i år. Företaget ser bland annat en stark tillväxt efter att ha lanserat en egen cola-dryck. "Om vi utvärderar våra framtidsutsikter och ambitioner så är de nästan obegränsade," säger Natalia Sakhnina. Chernogolovka har börjat leverera läsk till Burger King, KFC och det ryska företag som tagit över McDonald’s. 220803.

Beslag av militära föremål vid finsk-ryska gränsen. Den finska tullen har beslagtagit flera föremål som kan "stärka Moskvas industriella och militära kapacitet" vid den finsk-ryska gränsen - bland annat drönare, rapporterar AFP. "I nuläget är runt 20 fall relaterade till passagerartrafik under preliminär utredning", skriver myndigheten i ett uttalande. Det rör sig dels om lyxvaror som belagts med EU-sanktioner, men även föremål med möjliga militära användningsområden "såsom verktyg som används inom sjöfart", enligt tullen. I Finland pågår just nu en debatt om huruvida ryska medborgare ska beläggas med visumrestriktioner. Kremls talesperson: Skulle reagera mycket negativt på visumrestriktioner. Beslagen gjordes under en extra intensiv bevakningsperiod. Omni 220803.

Första spannmålsfartyget inspekterat - får gå vidare.Det första skeppet med spannmål från Ukraina har inspekterats och fått klartecken att segla vidare mot slutdestinationen Tripoli i Libanon. Det skriver Reuters med hänvisning till FN. Inspektionen genomfördes av ukrainska och turkiska myndigheter i tre timmar. Fartyget, som fraktar 26 000 ton majs, är det första att lämna Ukraina sedan Kyiv och Moskva slutit avtal för spannmålsexport med FN. Inspektörerna kunde inte hitta några konstigheter med fartyget. Enligt avtalet ska fartyget inte inspekteras i hamnen utan till havs. Omni 220803.

Gerhard Schröder: Har mött Putin en andra gång. Den tyske före detta förbundskanslern Gerhard Schröder uppger att han träffade Vladimir Putin i Moskva förra veckan - det andra mötet mellan männen efter att Ryssland invaderade Ukraina, rapporterar Politico. Schröder uppgav först för en reporter att han var i Moskva "på semester", men medgav senare att han mött Putin. Han uppmanade också den tyska regeringen att omvärdera stoppet av gasledningen Nord Stream 2. Den tidigare kanslern, som i årtionden varit vän med Putin och suttit i styrelsen för ryska energibolag, har mött skarp kritik i hemlandet och i Europa för sin vägran att fördöma Putins handlingar. På måndag ska hans parti, Socialdemokraterna, fatta beslut om en eventuell uteslutning. Schröder: Konsekvenserna för Tyskland kommer bli enorma. Omni 220803.

Ukraina: Ryssland planerar stor offensiv i söder. Den ryska armén tycks mobilisera trupper inför en större offensiv i södra Ukraina, i samma område där Ukraina inlett försök att återta den ockuperade staden Cherson, uppger Ukrainas militär enligt New York Times. "Fienden fortsätter med fientliga handlingar längs den ockuperade försvarslinjen," heter det i ett uttalande. Enligt Sky News väntas den ryska offensiven rikta in sig på staden Kryvyj Rih, den ukrainske presidenten Zelenskyjs hemstad. Staden ligger runt tre mil från frontlinjen i söder. Den ryska mobiliseringen kan ha som mål att trycka tillbaka de ukrainska styrkorna till Chersonregionens gräns, enligt Ukrainas armé. Frontlinjen sträcker sig nästan 250 mil i en båge från Charkiv till Cherson. Ukraina: Ryssland har börjat forma en anfallsstyrka med sikte på Kryvyj Rih. Peter Dickinson: För Putin hänger hela invasionen på striden om Cherson. Storbritannien: Försörjningsväg mellan Krym och Cherson förstörd. Omni 220803.

Gazprom: Sanktioner gör det omöjligt att ta emot turbin. Historien om världens kändaste turbin tar en ny vändning. Gazprom säger nu att sanktionerna omöjliggör en leverans till Ryssland från Tyskland, rapporterar AFP. Den tolv meter långa apparaten används normalt för att pumpa gas till Europa genom Östersjön och Ryssland har använt dess reparation som förklaring till det kraftigt reducerade gasflödet. En förevändning, har bland annat Tyskland invänt. "Det hela är ganska enkelt: turbinen finns här och är redo att levereras," sa förbundskansler Olaf Scholz under ett besök hos turbinen i Mülheim an der Ruhr på onsdagen. Har tillverkats av Siemens - används i terminalen Portovaya. Scholz: "Turbinen funkar." Omni 220803.

Dansk korrespondent portas från Ryssland i tio år. Danmarks Radios Rysslandskorrespondent Matilde Kimer portas från Ryssland och får inte resa in i landet på tio år, uppger DR:s utrikeschef Niels Kvale för Ekot. "Vi har endast fått veta att det är av hänsyn till den ryska statens säkerhets- och försvarsintresse," säger han. Kimer, som i perioder bott i Ryssland och varit DR-korrespondent sedan 2009, hade landat på Moskvas flygplats för att förlänga sin pressackreditering när hon fick beskedet. Senast hon var i Ryssland var i maj. DR kommer nu undersöka alternativa sätt att rapportera från Ryssland, enligt Kvale. Kvale: Har blivit svårare och svårare att rapportera från Ryssland. Omni 220803.

Våld i Nagorno-Karabach - minst tre har dödats. Minst tre personer har dödats i nya våldsamheter mellan Armenien och Azerbajdzjan i den omstridda regionen Nagorno-Karabach, rapporterar AFP. Båda sidorna anklagar varandra för brott mot vapenvilan. Det ryska försvarsdepartementet uppger att man sett en eskalering av våld i de delar av regionen där ryska styrkor befinner sig för att bevara den ömtåliga freden. EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanar i ett uttalande till ett "omedelbart stopp på fientligheterna" mellan länderna. "Det är en absolut nödvändighet att trappa ner, respektera vapenstilleståndet och återvända till förhandlingsbordet," säger han. 6 500 dog i strider under hösten 2020 innan Ryssland förhandlade fram ett vapenstillestånd. De flesta länder erkänner regionen som en del av Azerbajdzjan. Uppges ha attackerat med granatkastare och drönare. Omni 220803.
Ryssland: Situationen i regionen försämras. Ryssland anklagar Azerbajdzjan för att ha brutit mot vapenvilan i det omstridda området Nagorno-Karabach, där tre personer dödats på onsdagen i nya våldsamheter, enligt AFP. Det ryska försvarsdepartementet uppger att situationen "försämras", rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax enligt Reuters. Enligt departementet vidtar nu Ryssland, som har runt 2 000 fredsbevarande soldater i området, "åtgärder för att stabilisera situationen" tillsammans med armeniska och azerbajdzjanska företrädare. De armeniskstödda separatisterna i regionen har nyligen delvis mobiliserat sina styrkor. Omni 220803.

Ryska taxfree-butiker för diplomater ska öppnas. Ryssland kommer att öppna taxfree-butiker som ska sälja västerländska importvaror till utländska diplomater i landet, rapporterar The Guardian. För att få handla i butikerna - som kan öppna så tidigt som i höst - måste kunder bevisa att de är diplomater, anställda av internationella företag, eller en familjemedlem till någon i dessa grupper. Butikerna kommer också att ta emot betalning i dollar och euro, vilket gör att de nu jämförs med de så kallade beryozka-butikerna som fyllde en liknande funktion under Sovjettiden. "Det är äkta Sovjet!" skriver Sergej Smirnov, chefredaktör för den oberoende nyhetssajten Mediazona. Kommer att delägas av det ryska utrikesdepartementet. Ska bland annat sälja alkohol, smink, smycken och elektronik. Omni 220803.

Expert: Kina kan stanna av chiptillverkningen. Den globala chiptillverkningen riskerar att stanna av om Kina invaderar Taiwan, där de mest avancerade chipen tillverkas. Enligt KTH-professorn Mikael Östling kan världen hamna i en situation där chippen används som påtryckningsmedel. "Om Kina vill jävlas med världens produktion av elektronik så gör de det hur lätt som helst," säger han till DN. Totalt tillverkas cirka 90 procent av de mest avancerade halvledarna av TSMC. Östling: Produktionen har redan börjat flytta tillbaka till USA och Europa. Liu jämför en potentiell konflikt med den ryska invasionen i Ukraina. Omni 220803.

Kärnkraftverk i Ukraina "helt utom kontroll." Situationen i kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja, som intogs av ryska trupper i mars, är "helt utom kontroll". Det uppger FN:s atomenergiorgan IAEA enligt AP. "Varje säkerhetsprincip för kärnkraft har brutits mot. Vad som står på spel är extremt allvarligt och farligt," säger IAEA-chefen Rafael Grossi. IAEA vädjar nu till Ryssland och Ukraina om att skyndsamt ge experter tillträde till kraftverket för att undvika en olycka. Det faktum att kraftverket styrs av Ryssland men drivs av ukrainsk personal ger upphov till en "paradoxal situation", vilket leder till friktioner och även påstått våld, enligt Grossi. IAEA har viss kontakt med personalen på kraftverket, men beskriver den som bristfällig. Kraftverket besköts tidigt under invasionen. IAEA har haft ett team redo att besöka kraftverket i två månader. Ryssland uppges ha skjutit med artilleri från kraftverket. Omni 220803.
Ryssland bombar från kärnkraftverk - Ukraina kan inte besvara elden. Från Ukraina och bedömare i väst fortsätter larmen komma om att ryska styrkor använder kärnkraftverket i Zaporizjzja som bas för sina attacker, utan att Ukraina kan gå till motattack på grund av riskerna. "Varje morgon vaknar vi och ser att de bara bombat bostadshus," säger en lokal affärsman till BBC. I sin dagliga lägesuppdatering skriver det brittiska försvarsdepartementet att Ryssland sannolikt även använder kärnkraftverket som viloplats för sina soldater, utom räckhåll för ukrainska vapen. Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) sätter taktiken Ukraina "i en svår sits". "Antingen besvarar Ukraina eldgivningen, och riskerar internationella fördömanden eller en kärnolycka [...] eller så fortsätter de låta ryssarna beskjuta ukrainska positioner från en ’säker zon’." I veckan varnade FN:s atomenergiorgan IAEA för att situationen i kraftverket är "helt utom kontroll" och att alla säkerhetsregler bryts. Källan: De 30 kilometerna runt kärnkraftverket är heliga - där vill du inte skjuta. Använder basen för att bomba positioner på andra sidan floden Dnipro. IAEA: Det som står på spel är extremt allvarligt och farligt. Omni 220805.
Anklagar varandra för att ha beskjutit kraftverket. Ryssland och Ukraina anklagar varandra för att ha beskjutit kärnkraftverket Zaporizjzja, rapporterar AFP. Det ryska försvarsdepartementet hävdar att de ukrainska styrkorna beskjutit området tre gånger med artilleri, och anklagar Ukraina för "kärnterrorism". Ukrainas president Zelenskyj säger å sin sida att Ryssland äventyrat hela Europas säkerhet genom två attacker på kärnkraftverket. "Alla attacker på denna plats är ett skamligt brott, en terrorhandling," säger han. Beskjutningen träffade en högspänningsledning och tvingade de anställda vid kraftverket att koppla bort en reaktor, men ingen radioaktiv läcka har uppstått, enligt Reuters. Kärnkraftverket kontrolleras av ryssarna. USA: Använder kraftverket som sköld. Ukraina: Har inte läckt någon strålning. Omni 220805.
IAEA-chefen: Extremt oroad - risk för katastrof. FN:s atomenergiorgan IAEA:s chef Rafael Grossi är "extremt oroad" över attackerna vid det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja. "Attackerna understryker den väldigt verkliga risken för en atomkatastrof," säger han enligt Reuters. På lördagen uppgav den ukrainska kärnkraftsmyndigheten Energoatom att det finns risk för att radioaktiva substanser läcker på grund av skadorna på kraftverket. Ukraina och Ryssland beskyller varandra för att ha beskjutit Zaporizjzja. En högspänningsledning skadades, vilket tvingade personalen att stänga ner en reaktor. IAEA har länge vädjat om att få skicka experter för att undersöka kraftverket, som är under rysk kontroll. Grossi: Hotar inte bara Ukraina. Flera explosioner hördes på fredagen. Zelenskyj: Extremt riskabel situation för hela Europa. Ukraina: Ryssland bombade kraftverket - använder ”terrortaktiker. Omni 220806. Ukraina: Fortfarande risk för läcka från kraftverket. Delar av kärnkraftverket Zaporizjzja skadades allvarligt i fredagens attacker, uppger den ukrainska kärnkraftsmyndigheten Energoatom enligt AFP. "Det finns fortfarande risk för att vätgas och radioaktiva ämnen läcker, och brandrisken är också hög", uppger myndigheten i ett uttalande. Beskjutningen skadade en högspänningsledning och tvingade personalen att stänga ner en reaktor. Moskva och Kyiv beskyller varandra för skadorna på kraftverket. EU fördömer Rysslands militära aktiviteter i Zaporizjzja. Zelenskyj: Extremt riskabel situation för hela Europa. Ryssland intog kraftverket i mars. Omni 220806.
Uppgifter: Kärnkraftverket har minerats av Ryssland. Ryska styrkor har minerat kärnkraftverket i Zaporizjzja och använder området för att förvara sprängämnen och ammunition, enligt uppgifter till den oberoende ryska tidningen The Insider. Den bilden ger även Ukrainas underrättelsetjänst, som uppger att den ryska armén har placerat minor på området, skriver Sky News. Kärnkraftverket har varit under attack sedan i fredags, vilket har lett till varningar för radioaktivt läckage och en avstängd reaktor. Kärnkraftverket är sedan i mars under rysk kontroll, men ukrainska tekniker har fortsatt arbeta i anläggningen. På söndagen uppgav den ukrainska kärnkraftsmyndigheten Energoatom att en anställd har skadats efter nya beskjutningar. Uppgifter: Ryska styrkor har förvarat ammunition i turbinhall. Omni 220807.
Ukraina: Ryssland använder kärnkraftverket för terror. Rysslands attack mot kärnkraftverket i Zaporizjzja beskrivs som terror i Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs dagliga tal, rapporterar TT. "Ryska terrorister blev först i världen att använda ett kärnkraftverk för terror," säger han och uppmanar omvärlden till fler sanktioner mot Ryssland. En av anläggningens reaktorer har tvingats stänga efter fredagens militära attacker mot kärnkraftverket, uppger den ukrainska kärnkraftsmyndigheten Energoatom. Energoatom: Fortfarande risk för läckage av väte och radioaktiva ämnen - hög brandrisken. FN:s atomenergiorgan: "Attackerna understryker den väldigt verkliga risken för en atomkatastrof." Ukraina och Ryssland beskyller varandra för att ha beskjutit Zaporizjzja. Omni 220807.
Energoatom: Går inte att mäta den radioaktiva strålningen. Söndagens nya attacker mot kärnkraftverket i Zaporizjzja har lett till att det inte längre är möjligt att i tid upptäcka och reagera på eventuella försämrade strålningsförhållanden eller strålningsläckage. Det uppger den ukrainska kärnkraftsmyndigheten Energoatom enligt Kyiv Independent. Kärnkraftverket, som sedan i mars kontrolleras av ryska styrkor, har varit under attack sedan i fredags. Beskjutningen har lett till varningar för radioaktivt läckage och en avstängd reaktor, där de två sidorna har beskyllt varandra. Uppgifter: Ryska styrkor har minerat kärnkraftverket och använder det för att förvara sprängämnen och ammunition. Artilleri träffade under fredagen en högspänningsledning vid kärnkraftverket. Ukrainska tekniker jobbar kvar på anläggningen - en ska ha skadats i söndagens attack. Omni 220807.
FN: Självmordsuppdrag att attackera kärnkraftverk. Varje attack mot ett kärnkraftverk är "ett självmordsuppdrag", varnade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres på måndagen efter rapporter om ny beskjutning mot kärnkraftverket i Zaporizjzja i södra Ukraina. "Jag hoppas att attackerna kommer att upphöra och att IAEA kommer åt anläggningen," säger Guterres under en presskonferens i Tokyo elnligt AFP. Kärnkraftverket kontrolleras sedan i mars av ryska styrkor och har varit under attack sedan i fredags. Beskjutningen har lett till varningar för radioaktivt läckage och en avstängd reaktor, där de två sidorna har beskyllt varandra. Chefen för FN:s atomenergiorgan IAEA:s Rafael Grossi har uttryckt oro över situationen och påpekat att det finns risk för en atomkatastrof. Ukraina och Ryssland beskyller varandra för att ha beskjutit Zaporizjzja. IAEA har länge vädjat om att få skicka experter för att undersöka kraftverket. Omni 220807.
Ukraina: Gör demilitariserad zon kring kärnkraftverket. Oron för en ny kärnkraftskatastrof har ökat efter de senaste dagarnas rapporter om beskjutning mot kärnkraftverket i Zaporizjzja, som är det största i Europa. Nu vill Ukraina att området blir en demilitariserad zon, skriver Reuters. Zaporizjzja är under rysk kontroll, men ukrainska ingenjörer arbetar fortfarande i kärnkraftverket. Petro Kotin, chef för Ukrainas statliga kärnenergibolag, vädjar om att fredsbevarande styrkor ska få ta över kontrollen i området. Både Ukraina och Ryssland beskyller varandra för beskjutningen, som FN:s generaldirektör António Guterres beskrivit som "ett självmordsuppdrag". Omni 220808.
FN varnar för katastrofala konsekvenser vid kraftverk. FN-chefen António Guterres kräver att skjutningarna och striderna kring Europas största kärnkraftverk i Zaporizjzja i Ukraina, som har eskalerat i närtid, omedelbart upphör. I ett uttalande varnar Guterres för "katastrofala konsekvenser" både lokalt och globalt. "Jag är djupt oroad," säger han. Uttalandet kom strax innan FN:s säkerhetsråd hade ett extrainkallat möte om kärnkraftverket på torsdagen. Under mötet säger Rafael Grossi, ordförande för Internationella atomenergiorganet (IAEA), att IAEA måste tillåtas att "utföra sitt uppdrag" vid kärnkraftverket så snart som möjligt. Ryska styrkor tog kontroll över kärnkraftverket tidigt under invasionen. Omni 220811.
Svetlana jobbar på kraftverket: "Konstant stress". Situationen vid kärnkraftverket Zaporizjzja är kritisk och FN varnar för att striderna i området kan leda till en kärnkraftskatastrof. Svetlana, som egentligen heter någonting annat, arbetar på kraftverket. Hon skriver i ett sms till BBC att raketer och granater slår ner på industriområdet varje dag och beskriver sina arbetsdagar som "en konstant stress". "I lördags blev syre- och kvävestationen beskjuten vilket orsakade en brand. Det var ett mirakel att personalen där överlevde", skriver Svetlana. Hon säger att ryska soldater är överallt på det stora området och att personalen arbetar under hot. Flera av hennes kollegor har blivit kidnappade på vägen till och från jobbet, säger Svetlana. Personalen på kraftverket: De har tagit oss som gisslan. Omni 220812.

USA:s senat har ratificerat Sveriges Natoansökan. Den amerikanska senaten har ratificerat Sveriges och Finlands ansökningar om Natomedlemskap, rapporterar AFP. Röstsiffrorna blev 95-1. "Det är väldigt tillfredsställande. Det är bara väldigt positivt för Sverige och visar på ett förtroende både för Sverige och Finland," säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT. Linde säger också att en ansökan aldrig tidigare ratificerats av så många länder så snabbt. I och med USA:s besked anser hon nu att det största och viktigaste Nato-landet har röstat ja. På Twitter tackar statsminister Magdalena Andersson för USA:s stöd. "Det är mycket uppskattat", skriver hon. 23 av 30 Natoländer har nu ratificerat ansökningarna. Den enda senatorn som röstade emot ratificeringen var Missouris Josh Hawley. Mitch McConnell: Fullträff för nationell säkerhet. Kentuckys Rand Paul avstod från att rösta. Omni 220804.
Sju länder har ännu inte godkänt Natoansökan. I och med onsdagens omröstning i USA har nu 23 Natoländer ratificerat Sveriges och Finlands Natoansökningar. Det innebär att sju länder återstår: Tjeckien, Grekland, Ungern, Portugal, Slovakien, Spanien och Turkiet, rapporterar TT. Turkiet fortsätter att motsätta sig ratificeringen, men Sverige och Finland kommer inom kort träffa representanter från Turkiet för att diskutera frågan, uppger utrikesminister Ann Linde till nyhetsbyrån. "I avtalet ingår en mekanism för att följa upp avtalet och hur avtalet ska genomföras. Den mekanismen ska genomföras ganska så snart, men jag bekräftar inga datum." Omni 220804.

Zelenskyj vill ha Kinas hjälp - att stoppa Ryssland. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar Kinas motsvarighet Xi Jinping att använda sitt inflytande över Ryssland för att stoppa kriget. Uttalandet kommer i en intervju med South China Morning Post. Samtidigt vill Zelenskyj ha direktkontakt med den kinesiske presidenten. "Det är en väldigt mäktig stat. Det är ett väldigt mäktigt land. Därför har man möjligheten att påverka Ryssland politiskt och ekonomiskt. Och Kina är även en permanent medlem i FN:s säkerhetsråd," säger han. Kina är ett av de länder som inte officiellt tagit ställning till Rysslands invasion av Ukraina. Zelenskyj: "Sedan inledningen av den storskaliga aggressionen den 24 februari har vi officiellt efterfrågat ett samtal." Den ukrainske presidenten undviker i intervjun att rikta kritik mot Peking. Företrädare för den kinesiska regimen har sedan tidigare hävdat att det är västvärldens "kalla kriget"-mentalitet som är orsaken till invasionen. "Jag skulle verkligen vilja att Kina ser över sin inställning till den Ryska federationen." Omni 220804.

Många soldater längtar hem när striderna lugnar sig. För många soldater, som har stridit mot ryska styrkor i över fem månader, växer hemlängtan under lugnare perioder. Det rapporterar AFP som har pratat med några av dem. "Jag har inte haft kontakt med min mamma på tre månader och vet inte om hon är vid liv. Hon är 88 år," säger sergeant Chekh. Han befinner sig i östra Ukraina intill spannmålsåkrar, bara två kilometer från den ryska gränsen. För nyhetsbyrån berättar han att det är tillfällig vapenvila i området, då det är skördeperiod i både Ukraina och Ryssland. Chekh: Om två eller tre dagar har de skördat klart - då upphör vapenvilan. Omni 220804.

Nato-chefen: Kan inte tillåta att Ryssland vinner. Ryssland kan inte tillåtas att vinna kriget i Ukraina, säger Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg enligt Reuters. "Det ligger i vårt intresse att den här typen av aggressivitet inte lyckas," säger han i ett tal och fortsätter: "Putin tror i sitt förvirrade huvud att han kan bestämma över Ukraina." Stoltenberg säger även att om Putin ens funderar på att göra vad han gjorde mot Ukraina mot ett Nato-land så "är hela Nato där på direkten". Nato-chefen: Rysslands aggressiva politik berör även Norge. Stoltenberg: "Det är den farligaste situationen sedan andra världskriget." Omni 220804.

Ytterligare 17 fartyg ligger "lastade och redo". Ytterligare 17 spannmålsfartyg är ”lastade och väntar på att få lämna” de ukrainska hamnarna, skriver AP. Men det råder fortfarande oklarhet kring när de kan segla - och varför de inte lämnat än. "Vi hoppas att allt fungerar och att Ryssland inte kommer att vidta några åtgärder som skulle förstöra dessa överenskommelser," säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och syftar på avtalen som Ukraina och Ryssland upprättat med stöd av FN. Det första - och hittills det enda - spannmålsfartyget som lämnat Ukraina är fortfarande kvar i Turkiet. I går fick fartyget tummen upp för att fortsätta sin färd till slutdestinationen Tripoli, i Libanon, efter en tre timmar lång inspektion. Omkring 20 miljoner ton spannmål har blivit fast i Ukraina sedan Ryssland invarderade landet i februari. SVT:s reporter: Finns inga garantier för att exporten kommer att kunna genomföras på ett säkert sätt. Ukrainas president har tidigare sagt att det är för tidigt att fira avtalet. Omni 220804.

Ukraina: Åtta döda efter att Ryssland beskjutit hållplats. Åtta personer, varav tre barn, har dött efter att Ryssland beskjutit en hållplats i staden Toresk i Donetsk. Det uppger regionens guvernör, Pavlo Kyrylenko, på Telegram, enligt AFP. "Den [artillerielden] träffade en station där ett grupp människor befann sig vid tidpunkten", skriver han. Kyiv har uppmanat befolkningen i Donetsk att lämna den krigshärjade regionen till följd av Rysslands pågående offensiv i området. Ukraina: Ryssland fortsätter attackera byar och städer längts frontlinjen. Staden Mykalaiv - väster om Toresk - har varit under konstant beskjutning sedan krigets start. Omni 220804.

Rysk åklagare kräver långt fängelsestraff för Griner. Den amerikanska basketspelaren, Brittney Griner, kan dömas till ett flerårigt fängelsestraff för narkotikabrott i Ryssland, skriver flera nyhetsbyråer. Domen väntas komma i kväll. Den ryske åklagaren, Nikolaj Vlasenko, yrkade i dag på 9,5 års fängelse i sin slutplädering, uppger Reuters. Den tvåfaldiga OS-guldmedaljören greps på en flygplats i Moskva i mitten av februari. Hon konstaterades då ha e-cigaretter med cannabisolja i bagaget. Sedan gripandet har den 31-åriga sportstjärnan dragits in i ett geopolitiskt spel som förstärkts av den ryska invasionen av Ukraina. Flera bedömare tror att Ryssland kommer utnyttja en eventuell fängelsedom till att förhandla om ett fångutbyte med USA. En av personerna som Ryssland tros vilja utväxla är den ryske vapenhandlaren Viktor Bout, som sedan 2011 avtjänar ett 25-årigt fängelsestraff för förberedelse till mord på amerikaner. Har suttit i ryskt häkte sedan 17 februari. Griner har medgett omständigheterna men påstått att cannabisoljan hamnade i hennes packning av misstag. USA bekräftar att landet förhandlar om ett byte. De kan bli aktuella för en eventuell fångutväxling. Viktor Bout dömdes för grova brott i USA för drygt tio år sedan. Omni 220804.

Ukrainsk vrede mot rapport av Amnesty: "Perversion". I en rapport publicerad av människorättsorganisationen Amnesty International på torsdagen anklagas ukrainska styrkor för att ha riskerat civilas liv genom att upprätta baser i exempelvis skolor och bostadshus. Amnestys forskare har mellan april och juli "funnit bevis för att ukrainska styrkor utfört attacker från bebodda bostadsområden, och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar", står det i rapporten. Ukraina reagerar nu med ilska på rapporten. President Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak skriver på Twitter att Moskva försöker misskreditera Ukraina i västs ögon."Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda." Försvarsministern Oleksij Reznikov kallar rapporten en "perversion" och hävdar att den ifrågasätter ukrainarnas rätt att försvara sitt land, enligt The Guardian. Ukrainska kallar rapporten "orättvis". Folkrättsexpert tveksam kring Amnestys kritik. Omni 220804.
Expert tveksam till Amnestys kritik mot Ukraina: "Försvarar sig." I en ny rapport publicerad av Amnesty International anklagas ukrainska styrkor för att ha försatt civila i fara genom att upprätta baser i exempelvis skolor och bostadshus. Folkrättsexperten Ove Bring är tveksam till människorättsorganisationens kritik. "Om man försvarar sitt eget land så är man hänvisad till att göra detta från de platser som är aktuella," säger han till Expressen och förtydligar att det inte alltid går att göra från exempelvis fält eller skogar där det inte finns några civila. Ukrainas ledning har reagerat med ilska mot rapporten, som kommer fram till att Ukraina gör sig skyldiga till krigsförbrytelser, rapporterar AFP. "[Amnesty] skiftar ansvaret från förövaren till offret," säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt dagliga tal. Bring: Använder man medvetet civila som mänskliga sköldar är det folkrättsbrott - "lika allvarligt som de ryska folkrättsbrotten". Amnesty: Ukrainska styrkor har positionerat sig i civila byggnader i totalt 19 städer och byar. Ukrainas försvarsminister hävdar att rapporten ifrågasätter ukrainarnas rätt att försvara sitt land. Human Rights Watch: Både ryska och ukrainska baser äventyrar civilas liv. Omni 220805.
Amnesty: Står till fullo bakom Ukrainarapporten. Människorättsorganisationen Amnesty International försvarar den kritiserade rapport som slår fast att ukrainska styrkor utsatt civila för fara genom att upprätta baser i tätbebodda områden, rapporterar AFP. Organistationen "står till fullo bakom vår forskning", skriver generalsekreteraren Agnes Callamard i en mejlkommentar till AFP. "Slutsatserna [...] baserades på bevis insamlade under ett omfattande undersökningsarbete som gjordes enligt samma strikta regelverk och krav som styr allt Amnestys arbete." Rapporten har väckt ilskna reaktioner i Ukraina och kritiserats av flera högt uppsatta politiker, däribland president Zelenskyj. Försvarsministern Oleksij Reznikov kallar rapporten en "perversion". Omni 220805.
Ukrainas Amnestychef avgår efter kritik mot landet. Oksana Pokaltjuk, chef för Amnesty Internationals Ukrainakontor, avgår i protest mot den rapport som människorättsorganisationen släppte i torsdags, rapporterar flera medier. "Om du inte bor i ett land som invaderats av ockupanter som sliter sönder det, förstår du förmodligen inte hur det är att fördöma en armé av försvarare", skriver Pokaltjuk på sociala medier efter sin avgång, rapporterar TT. I rapporten kritiseras Ukraina för att ha begått krigsförbrytelser genom att sätta människors liv i fara när militären använder civila byggnader som militära baser. Pokaltjuk: Försökte varna ledningen för att rapporten var ensidig. Omni 220806.
Svenska Amnesty står bakom kritiserad rapport. Amnesty i Sverige står bakom moderorganisationen Amnesty Internationals kontroversiella rapport om Ukraina, där det slås fast att ukrainska styrkor utsatt civila för fara när de upprättat baser nära skolor och bostadshus, rapporterar SvD. Amnesty International har inte offentliggjort när händelserna ska ha ägt rum, men rapporten baseras på organisationens besök i Ukraina mellan april och juli. "Alla parter har en skyldighet att respektera och skydda civila. Sen är det såklart så att vi ser att det är Ryssland som har invaderat Ukraina. Där likställer vi inte Ryssland och Ukraina," säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty i Sverige. Omni 220806.
Bauhn: Amnestys kritik går emot verkligheten. Amnestys kritik om att Ukraina utsatt civila för fara är verklighetsfrånvänd och vittnar om en sorts konventionsfetischism där folkrättens regler väger tyngre än de moraliska mål reglerna ska tjäna. Det skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi, på SvD Debatt. Per Bauhn menar att Amnesty undergräver sin egen trovärdighet när de väljer en juridifierad tolkning av mänskliga rättigheter. Ställningstagande undanröjer frågan om ursprungligt ansvar. Vidare skriver han att den juridiska rätten inte är identisk med den moraliska. Enligt det moraliska perspektivet har Ryssland inte samma rättigheter som Ukraina i kriget. När civila dör när de beskjuts av ryska soldater vilar ansvaret på Ryssland, oavsett placeringen av ukrainska soldater. "Även den som försvarar sitt land mot en aggressor förväntas slåss med ena handen bunden bakom ryggen om det är vad som krävs för att leva upp till regelverket. Detta må vara lag, men det är inte rättvisa." Per Bauhn: "Amnestys kritik är helt verklighetsfrånvänd." Omni 220807.
Per Wästberg lämnar Amnesty efter organisationens kritik mot Ukraina. Författaren Per Wästberg lämnar Amnesty, skriver Svenska Dagbladet. Det sker efter att människorättsorganisationen kritiserat Ukrainas militär i en kontroversiell rapport. Författaren Per Wästberg, som var med och grundade svenska Amnesty, säger i en kommentar till Svenska Dagbladet att han lämnar organisationen med anledning av deras uttalanden kring kriget i Ukraina. Uttalandena han syftar på finns i en rapport där Amnesty International bland annat skriver att Ukrainas militär vid upprepade tillfällen brutit mot krigets lagar genom att upprätta militärbaser i bostadsområden och genom att beskjuta invasionsstyrkor från skolor och sjukhus, och att de på så vis försatt civila i fara. Rapporten har mötts av kritik från bland andra Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som menar att Amnesty försöker "skifta ansvaret från angriparen till offret". "Jag har nu varit medlem i snart sextio år. Det är med tungt sinne som jag, med anledning av Amnestys uttalanden kring kriget i Ukraina, avslutar ett långt och givande engagemang", skriver Per Wästberg till SvD. svt 220809.
Berömmer alla som lämnat Amnesty: "Moraliskt rätt." Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba berömmer alla Amnesty-anställda som har valt att lämna organisationen. Det är det "enda moraliskt rätta" efter den kritiserade rapporten, twittrar han. "Att använda Amnesty Internationals varumärke för att förvränga verkligheten och spela rysk propaganda i händerna är oacceptabelt." I sin rapport hävdade Amnesty att Ukrainas militär bryter mot internationell rätt genom att uppehålla sig i bland annat skolor och sjukhus. På så sätt, skrev Amnesty, gör man "civila objekt till militära mål". Kritikerna påminde snabbt om att det är Ryssland som anfaller Ukraina, inte tvärtom, och att Ukraina måste få försvara sig. Omni 220810.
Amnesty: Har misslyckats med att få ut budskapet. Amnesty misslyckades med att nå ut med sitt budskap i det brett kritiserade pressmeddelandet om den ukrainska militärens äventyrande av civilas säkerhet, skriver Amnesty Sveriges generalsekreterare Anna Johansson på DN Debatt. Organisationen har konsekvent fördömt Rysslands aggression och krigsbrott - men arbetet utgår från folkrätten, och både aggressor och försvarare har en skyldighet att i möjligaste mån skydda civila, skriver hon. "När vi varit i Ukraina för att utreda ryska övergrepp har vi stött på indikationer om missförhållanden från ukrainsk sida, vilka vi sedan följt upp och verifierat. I ett sådant läge är det vår plikt att även publicera dessa." Amnesty kommer nu att utvärdera publiceringen och göra mer ingående riskanalyser framöver, enligt Johansson. Omni 220812. Kommentar: Amnesty har absolut misslyckats med att förstå krigssituationen i Ukraina.

Tysk bank: "Putin-recession" väntar Europa i vinter. Euroområdet står inför en "Putin-recession" där BNP kommer att minska med mellan 2 och 4 procent det kommande året, beroende på om Ryssland helt stryper gasexporten eller inte. Det skriver Berenberg i ett marknadsbrev, enligt Direkt. Därefter ser det ljusare ut, enligt den tyska banken. Gassituationen bör förbättras med varmare väder och samtidigt gynnas hushållens inkomster och konsumtion av högre löneökningar och lägre inflation, där baseffekter och sjunkande råvarupriser bör ta ned inflationen till 2 procent igen i slutet av 2023 eller början av 2024. "Om Ryssland helt stoppar sin gasexport kan lågkonjunkturen bli upp till dubbelt så kraftig." Omni 220804.

Fler fartyg har lämnat Ukraina - last på 58 000 ton. Tre fartyg lastade med spannmål har lämnat Ukraina på fredagen. Det uppger Turkiets försvarsdepartement, rapporterar AFP. Ett av fartygen avgick från hamnen i Odesa med riktning mot Irland, och två andra lämnade samtidigt staden Tjornomorsk med Storbritannien respektive Turkiet som destination. Det rör sig om en last med totalt 58 000 ton spannmål. Omkring 20 miljoner ton spannmål har suttit fast i Ukraina sedan kriget bröt ut men endast ett fartyg med livsmedel har kunnat lämna landet tidigare. På torsdagen uppgav Ukraina att 17 fartyg är ”lastade och redo” att lämna ukrainska hamnar. Det första fartyget seglade på onsdagen. Fartygens passage övervakas av ett internationellt team som inkluderar tjänstemän från Turkiet, FN samt Ukraina och Ryssland. Transporterna har möjliggjorts efter en överenskommelse som syftar till att få i gång spannmålsexporten från Ukraina. Omni 220805.

Erdogan på besök hos Putin - lovar utökat samarbete. På fredagen är Turkiets president Erdogan på besök hos sin ryske motsvarighet Putin i ryska Sotji. Enligt den ryske biträdande premiärministern Aleksandr Novak är presidenterna överens om att stärka samarbetet inom transport, jordbruk och byggindustri, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Tass enligt Reuters. De kom också överens om att Turkiet delvis ska betala för rysk gas i rubel. Turkietkännaren Paul T Levin säger i SVT:s Morgonstudion att spannmålsavtalet förmodligen är ett av de ämnen som kommer avhandlas. "Sedan finns det ett wild card och det är att Ryssland enligt uppgift ska vilja ha turkiska drönare." Mötet är det andra mellan Erdogan och Putin sedan Ryssland invaderade Ukraina, och det första i något av deras hemländer. Förra månaden möttes de i Teheran för att tillsammans med Iran diskutera situationen i Syrien. Omni 220805. Kommentar: Att sälja drönare till Ryssland är att ställa sig på rysk sida och motarbeta Natos strategier.

FN: Klimatkrisen kan inte lösas utan Kina och USA. FN:s generalsekreterare António Guterres uttrycker frustration efter att Kina sagt upp bland annat alla klimatsamtal med USA i kölvattnet av Taiwankonflikten, rapporterar Sky News. "Det finns inget sätt att lösa hela världens mest akuta problem utan effektiv dialog och samarbete mellan länderna," säger han via sin talesperson Stepháne Dujarric. Klimatet var ett av de mest centrala samarbetsområdena för de två länderna, och de var båda drivande i att få fram Parisavtalet 2015. Länderna släpper ut mest växthusgas av alla. Kina bryter samarbeten på flera områden och kommunikationskanaler mellan militärledningarna stängs. Omni 220805.

Rysk artist kritiserade Putin - tvingas lämna Sverige. Den ryska jazzmusikern Evgeny Fedorov, som i mars flydde till Sverige efter att ha kritiserat Rysslands invasion av Ukraina, tvingas lämna Sverige på måndag. Det rapporterar Göteborgs Posten, som har träffat honom och hans familj. "Vi vet inte vad som kommer att hända," säger hans fru Anastasia Dolgaia. Familjen måste resa till Estland på måndag. Enligt Dublinförordningen ska flyktingar söka asyl i det första EU-land de anländer till, vilket i familjens fall var Estland, som de passerade på vägen till Sverige. Evgeny Fedorov kritiserade Rysslands president Vladimir Putin på sociala medier och blev kort efter uppringd av någon som utgav sig vara från myndigheterna. Federov berättar för tidnigen att han valde att behålla inläggen, men fick då mer hotfulla samtal om att de skulle misshandla honom. Vill inte lämna Sverige: Skapat ett liv i Göteborg med jobb och barnen går i skolan. Flera konstorganisationer vädjar till migrationsministern om att låta familjen stanna. Omni 220805.

Storbritannien: Kriget går in i ny fas - styrkor samlas. Kriget i Ukraina är på väg in i en ny fas, där de tyngsta striderna förflyttas till en runt 350 kilometer lång frontlinje mellan städerna Zaporizjzja och Cherson. Det uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste lägesrapport. "Långa konvojer av ryska militärfordon, stridsvagnar, bogserat artilleri och andra vapen fortsätter att röra sig sydväst, bort från Ukrainas region Donbas." Det är fortfarande oklart varför Ryssland samlar ihop styrkor till södra Ukraina, skriver utrikesdepartementet och lyfter upp två möjliga anledningar: Att de förbereder sig för en ny attack alternativt inväntar en ukrainsk motoffensiv. Omni 220806.

Första utländska fartyget i Ukraina sedan invasionen. För första gången sedan Rysslands invasion inleddes har ett utlandsflaggat fartyg lagt till i en ukrainsk hamn för att lasta spannmål, uppger Ukrainas infrastrukturminister Oleksandr Kubrakov enligt Reuters. I ett Facebook-inlägg skriver ministern att det Barbados-flaggade fraktfartyget Fulmar S nu ligger i hamnen i staden Tjernomorsk. "Vi planerar för att kunna nå upp till tre till fem fartyg om dagen om två veckor." På fredagen seglade tre ukrainska fartyg lastade med 58 000 ton spannmål mot Storbritannien, Irland och Turkiet. Siktar på att exportera tre miljoner ton i månaden. Omni 220806.

Paasikivi: Ukraina måste visa upp framgångar. Kriget i Ukraina är enligt experter på väg in i en ny och möjligen avgörande fas, som utspelas längs en 35 mil lång frontlinje mellan städerna Cherson och Zaporizjzja i söder. Både Ukraina och Ryssland mobiliserar i området. Ukraina kommer troligen inleda en offensiv i Chersonregionen, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till TV4 Nyheterna. Styrkeförhållandena mellan de båda arméerna är oklara, men Paasikivi dömer inte ut Ukrainas chanser. Landet har ett stort behov av att visa upp militära framgångar, säger han. "Både för sin egen befolkning, men också för den internationella opinionen för fortsatt stöd." Kan bli avgörande för krigsutfallet. Ukrainas första storskaliga motoffensiv kan bli en blodig historia. Omni 220806.

Uppgifter: USA förbereder nytt miljardstödpaket. USA förbereder ytterligare ett stödpaket till Ukraina värt motsvarande tio miljarder kronor - ett av de största hittills, uppger tre insatta källor för Reuters. I sin nuvarande form omfattar stödpaketet bland annat ammunition till robotsystemet HIMARS, luftvärnssystemet NASAMS och ett 50-tal M113-trupptransportfordon. President Joe Biden har ännu inte skrivit på stödpaketet, men enligt källorna kan det offentliggöras redan på måndagen. Hittills har USA gett Ukraina stöd värt motsvarande runt 90 miljarder kronor sedan invasionen inleddes. Omni 220806.

Norskt luftvärn till Ukraina - beskjuter flygfarkoster. USA uppges förbereda ytterligare ett stödpaket till Ukraina som bland annat innehåller det norsk-amerikanska luftvärnssystemet NASAMS, vilket används för att skjuta ner flygfarkoster. "Det här kommer att göra att Ukraina kan försvara sig bättre från luftangrepp," säger Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SVT Nyheter. Ukraina uppger att de hittills har lyckats upprätthålla luftherravälde i stora delar av landet. Det är viktigt för krigets fortsatta utveckling, då det gör det enklare att skicka förnödenheter, ammunition och vapen till frontlinjen, menar Pashakhanlou. "Om Ryssland hade haft kontroll över hela luftrummet i Ukraina hade de kunnat göra som de vill." Omni 220807.

Storbritannien: Putin har avskedat sex befälhavare. Den ryska arméns bristfälliga insatser i Ukraina har med stor sannolikhet resulterat i att minst sex höga befälhavare har fått sparken, skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering. Bland dem finns enligt departementet Aleksandr Tjajko och Aleksandr Zjuravlev, befälhavare för de östra respektive västra militärdistrikten, och general Aleksandr Vladimirovitj Dvornikov, som var befälhavare för hela invasionen av Ukraina. "Den samlade effekten på kontinuiteten i befälet bidrar sannolikt till Rysslands taktiska och operativa svårigheter." Omni 220807.

Romska Ukrainaflyktingar vittnar om diskriminering. Många romer som flytt kriget i Ukraina vittnar om att de särbehandlas i mottagarländerna, rapporterar CNN. När Luiza Baloh och hennes fem barn lämnade sin hemstad Dnipro och begav sig till Tjeckien placerades hon i ett ombyggt migrantförvar - smutsigt, överfullt och omgivet av taggtråd. "Det var som ett fängelse, det var illa. Jag var rädd där, det var så många människor, läskiga människor," säger hon. CNN har pratat med en mängd flyktingar, socialarbetare och aktivister i Tjeckien, Moldavien och Rumänien. Bilden de ger är att de romska flyktingarnas situation är liknande i samtliga länder. Enligt Patrik Priesol vid den tjeckiska intresseorganisationen Romodrom placeras romska flyktingar rutinmässigt på sämre boenden - något han kallar "institutionell rasism och segregation". Tjeckiska polisen: Vi tar inte hänsyn till etnicitet, bara medborgarskap. Romer i forna Sovjetstater hamnade i kläm efter unionens fall. Human Rights Watch: Moldavien separerar medvetet romska flyktingar. Omni 220807.

Zelenskyj: Inga samtal om folkomröstningar hålls. Det är slutpratat med Ryssland om de håller omröstningar i ockuperade områden om att bli del av ryskt territorium, säger Ukrainas president Zelenskyj i ett videotal enligt Reuters. "Om ockupanterna går vidare med pseudo-folkomröstningar stänger de dörren för alla samtal med Ukraina och den fria världen, vilket de kommer att behöva vid något tillfälle." Några möten mellan Ryssland och Ukraina har dock inte hållits sedan i slutet av mars, vilket båda sidor beskyller varandra för. Omni 220807.

Käihkö: Väst måste börja producera vapen för Ukraina. Det krävs snabbare beslut från svenska politiker för att kunna hjälpa Ukraina materiellt i kriget. Det menar Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Till DN säger han att det finns risk att vapnen från västvärlden till Ukraina inte kommer räcka om länderna fortsätter skicka från sina egna lager, i stället för att producera direkt i Ukraina. Han nämner USA och Frankrike som exempel, där USA redan skickat 30 procent av sitt lager av pansarvärnsroboten Javelin och Frankrike gett en fjärdedel av sitt lager av artilleripjästypen Ceasar. Käihkö menar att om väst inte börjar producera direkt för Ukraina blir det svårt, om inte omöjligt, att se vad de behöver. "Om vi vill att Ukraina ska vinna kriget borde vi rikta in vår försvarsindustri på att producera sådant som Ukraina kommer att behöva för att vinna kriget," säger han. Soffs generalsekreterare: Inte enkelt att ställa om den svenska försvarsindustrin. Omni 220807.

Medvedev: Vi kommer uppnå fred - på våra villkor. Den före detta ryske presidenten och en av Vladimir Putins mest inflytelserika män Dmitry Medvedev, säger i en intervju med ryska nyhetsbyrån Tass att landet kommer uppnå sina mål i Ukraina, uppger Reuters. "Ryssland genomför en speciell militäroperation i Ukraina och kommer uppnå fred - på våra villkor," säger Medvedev, som är ordförande i Rysslands säkerhetsråd. Dmitry Medvedev säger vidare att kriget i Georgien 2008, utvidgningen av Nato och kriget i Ukraina, sammantaget är försök av USA och dess allierade att förgöra Ryssland. "Målet är gemensamt, att förinta Ryssland." Uttalandet går i linje med hur Ryssland uttalat sig tidigare och står i stark kontrast till hur de flesta andra länder uppfattar situationen. Omni 220808. Kommentar: Medvedev har blivit en papegoja till Putin.

Uppgift: Ryska armén sätter minor längs fronten. Ryska styrkor fortsätter att deportera ukrainska barn från Luhansk, varnar guvenör Serhij Hajdaj, enligt Sky News. Samtidigt fortsätter den ryska offensiven som det senaste dygnet inriktats mot sju ukrainska byar. Sju robotattacker, två flyganfall och ett tiotal artillerieldsbeskjutningar noterades. Brittiska försvarsdepartementet anklagar ryska styrkor för att "högst sannolikt" placera ut minor längs fronten för att avskräcka en motoffensiv. "Dessa minor riskerar att skada såväl militärer som lokalbefolkningen", skriver myndigheten i sin dagliga rapport. Minorna tros vara av samma modell och tillverkningsår som de som användes av Sovjetunionen i Afghanistan på 1980-talet. Om det stämmer är riskerna extra stora, enligt försvarsdepartementet. Omni 220808. Kommentar: Rysslands krig i Ukraina är fullständigt respektlöst för hela Ukrainas befolkning. Helt utan orsak förutom att Ukraina valde den demokratiska vägen och Ryssland genom Putin som ledare valde den fascistiska vägen.

En anställd skadad i attack mot kärnavfallslagring. En anställd på kärnkraftverket Zaporizjzja vårdas för splitterskador efter ny rysk raketbeskjutning, uppger den statliga energimyndigheten Energoatom på Telegram. Enligt energimyndigheten befann sig den anställde på verkets lagringsplats för kärnavall. Kärnavfallet från Zaporizjzja lagras i 174 metallcontainrar under öppen himmel, skriver Reuters. Osäkerheten i Ukrainas kärnavfallslagring ifrågasattes även före den ryska invasionen. "Tre mätare för radioaktivitet är skadade. Därmed är det i nuläget inte möjlighet att snabbt upptäcka och agera om nivåerna av radioaktivitet skulle öka eller om det skulle läcka kärnavfall", skriver Energoatom. I fredags varnade myndigheten för att raketattackerna mot kärnkraftverket innebär "en allvarlig risk för säker drift av anläggningen". En reaktor har tagits ur drift på grund av skador efter beskjutningen. Zaporizjzja ockuperades tidigt under invasionen av ryska styrkor, men drivs fortfarande av ukrainsk personal. Uppgifterna om den senaste attacken har inte bekräftats av oberoende källor. Ryssland och Ukraina har tidigare anklagat varandra för att ligga bakom de beskjutningar som skett mot kärnkraftverket. (svt 220808.)

Ryssland: Har tagit svenska vapen i Ukraina. Ryska försvarsdepartementet hävdar att deras styrkor har kommit över svenska granatgevär, Carl Gustaf M3, i närheten av ukrainska staden Izjum. Det skriver departementet på Telegram, enligt DN. I en video ansluten till inlägget visar de upp vapnen som ryska styrkor ska ha kommit över. Även vapen i form av tunga maskingevär och robotsystemet Javelin från Storbritannien, USA och Polen ska styrkorna ha kommit över. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, anser att uppgifterna är troliga. "På samma sätt som ukrainarna har tagit oerhört mycket rysk krigsmateriel, så har ryssarna också tagit ukrainsk materiel och den är ju till stora delar från väst. Det är inga konstigheter i ett krig," säger Paasikivi till DN. Omni 220808.
Studie: Ryska vapen är helt beroende av delar från väst. Vapnen som Ryssland använder för att kriga i Ukraina består till stor del av komponenter som producerats i Nordamerika, Europa och Asien. Det visar en ny rapport från den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), rapporterar Reuters och BBC. Medarbetare hos Rusi har i flera månaders tid undersökt några av Rysslands mest avancerade vapensystem som Ukraina har kommit över. I 27 av vapnen eller vapensystemen upptäcktes minst 450 unika komponenter som har tillverkats utomlands. Delarna kom främst från USA, men också från länder som Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Nederländerna. "Vapen som är beroende av västerländsk elektronik har resulterat i tusentals ukrainares död," säger Jack Watling vid Rusi. Slutsatsen är att striktare exportregler kan försvåra för Ryssland att på nytt fylla upp sin vapenarsenal. Ryssland tros ha kommit över komponenterna på flera olika sätt. Beskrivs som den hittills mest detaljerade genomgången av Rysslands vapen. Omni 220808.
Trots sanktionerna - ryska vapen kryllar av västerländsk teknik. Trots omvärldens sanktioner fortsätter Ryssland att förlita sig på västerländsk teknik i sina vapen, visar en rapport från den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi). Författarna menar att hårdare kontroller av export är avgörande för att stoppa landets framfart i Ukraina. Författarna bakom rapporten har de senaste månaderna analyserat 27 ryska vapensystem som beslagtagits i Ukraina. Sammanlagt hittades minst 450 unika utländska komponenter i allt från långdistansrobotar till luftvärnssystem, enligt Rusi. Majoriteten hade tillverkats i USA, men i vapnen fanns också delar från bland annat Tyskland, Nederländerna och Storbritannien - exempelvis olika mikrochip, sensorer och kameror. Ett exportförbud för teknik var ett av de första verktyg som västländer tog till efter Rysslands invasion av Ukraina i februari. Redan dagen efter klubbade både USA och EU igenom sanktioner gällande "teknologi som bidrar till Rysslands militära utveckling". Många av de komponenter som påträffats antas ha importerats innan sanktionerna infördes, men dokumentation från rysk tull som Reuters tagit del av visar att leveranserna till viss grad fortsatt, ofta via tredje part. Flera av de berörda tillverkarna har inlett interna utredningar efter att de tagit del av uppgifterna. Ytterligare ett problem är att många av komponenterna har flera användningsområden, skriver Reuters. I vapnen påträffades ett flertal delar som används i allt från bilar till hemelektronik. I sådana fall är lagstiftningen inte lika skarp, enligt Anders Leissner, expert inom internationell handel vid advokatfirman Vinge. "Där säger regelverket att större produkter ska vara föremål för exportkontroll om den mindre komponenten är en huvudbeståndsdel och den lätt kan avlägsnas. Det är något man kan titta på att omformulera," säger han. Författarna till rapporten ser det som avgörande att stoppa inflödet av västerländsk teknik för att stoppa den ryska krigsmakten. I många fall saknar landet inhemska alternativ, enligt Rusi. "Det ryska sättet att kriga går mycket ut på spaningsanfall, att först hitta ett mål och sedan gå till angrepp med överväldigande eldkraft. Nästan varje länk i den kedjan bygger på västerländska komponenter," säger Rusi-forskaren Jack Watling till BBC. Hör Anders Leissner om risken för att svensktillverkade produkter hamnar i Ryssland i klippet. svt 220808.

Hultqvist: Ryssland vill kriga i fler länder än Ukraina. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) tror inte att Rysslands ambition är att kriga i enbart Ukraina. Om de är framgångsrika är de säkert beredda att gå vidare till andra länder, säger Hultqvist till Expressen. Under måndagen möter försvarsministern sin danska och norska motsvarighet för att diskutera ett fördjupat militärt samarbete. Redan förra hösten kom de överens om att inleda ett samarbete om den strategiskt viktiga regionen från södra Östersjön, genom Öresund och upp till Oslokusten. Hultqvist tror att det är viktigt att ha kontrollen vid inloppet till Östersjön. "Det handlar ytterst om att kunna genomföra koordinerade militära operationer i kris och konflikt," säger han. Hultqvist: Bara det att kriget pågår, det visar vilket hot Ryssland utgör. Danmarks försvarsminister: Vi har ett gemensamt ansvar att hålla vårt område säkert. Omni 220808.

Pentagon: Över 70 000 ryssar har dött eller skadats. Mellan 70 000 och 80 000 ryska soldater har dött eller skadats sedan Ryssland startade kriget i Ukraina. Den bedömningen gör Colin Kahl, en högt uppsatt tjänsteman i försvarsdepartementet och rådgivare till USA:s försvarsminister, under en pressträff i Pentagon. "Numret kan vara lite lägre, lite högre, men jag tror att det är en ungefärlig siffra," säger Kahl. Han tillägger att siffran är anmärkningsvärd, särskilt med tanke på att Ryssland "inte uppfyllt några av Vladimir Putins mål" under invasionen. Tidigare i dag hävdade Ukrainas försvarsdepartement på Twitter att drygt 42 000 ryssar "eliminerats". Under pressträffen meddelade Kahl också att Bidenadministrationen skickar ytterligare vapen till ett värde av en miljard dollar, drygt tio miljarder kronor, till Ukraina. USA har gett över 9,8 miljarder dollar till Ukraina sedan krigsstarten. Colin Kahl: Ukrainarnas moral är mycket högre än ryssarnas. Kahl medgav också att Ukraina förlorat många soldater. Omni 220808.

Zelenskyj kräver totalstopp för turister från Ryssland - får medhåll av Sanna Marin. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver att västvärlden förbjuder ryska medborgare från att resa in i deras länder. Kravet framförs i en intervju med Washington Post från hans presidentpalats i Kyiv. Det finns i nuläget inget sådant förbud på EU-nivå. Vissa kritiker har hävdat att det på ett orättvist sätt skulle slå mot ryssar som flyr landet för att de är kritiska mot Vladimir Putin och hans krig. Men Zelenskyj håller inte med. Han kräver att ryssarna "lever i sin egen värld tills att de förändrar sin filosofi". "Oasvett vilken typ av ryss - tvinga dem att åka till Ryssland [...] Folket valde den här regeringen och de bekämpar den inte, bråkar inte med den, skriker inte på den." Under måndagen framförde Finlands statsminister Sanna Marin samma krav i en intervju med Yle. "Samtidigt som Ryssland för ett aggressivt, brutalt anfallskrig i Europa så kan ryssar leva ett normalt liv, resa i Europa, vara turister. Det är inte rätt." Omni 220808.
Estland ställer sig bakom kravet - vill stoppa ryssar. Stoppa omedelbart ryska medborgare från att resa in i andra europeiska länder. Det kravet framför Estlands premiärminister Kaja Kallas på Twitter i dag. "Att besöka Europa är ett privilegium, inte en mänsklig rättighet", skriver hon. Kravet framfördes av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i en intervju med Washington Post på måndagen. I en intervju med Yle framförde Finlands statsminister Sanna Marin samma krav. Varken flyg eller tåg tar ryska medborgare till andra länder, men Euronews konstaterar att landvägen är öppen till grannländerna, vilket påverkar såväl Finland som Estland. Och därefter kan ryssar utan problem flyga till andra europeiska länder. Även Lettlands utrikesminister har tidigare meddelat att han är för förslaget. Förslaget förargar Ryssland: "Nazister". Omni 220809.
Kravet på att stoppa ryssar förargar Kreml: "Nazistiskt". Ukrainas krav på att stoppa alla ryska medborgare från att resa in i andra europeiska länder, som både Finland och Estland ställt sig bakom, förargar Moskva. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att man ser "extremt negativt" på förslaget, enligt AFP. "Det irrationella tänkandet i det här fallet är sanslöst," säger Peskov. Efter att Estlands premiärminister Kaja Kallas ställde sig bakom förslaget på tisdagen kallade den tidigare ryska presidenten Dmitrij Medvedev hennes kommentarer för "nazistiska". Den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj framförde kravet i en intervju med Washington Post på måndagen, i vilken han hävdade att västvärldens sanktioner är för tandlösa. I intervju sa han att ryssarna måste "leva i sin egen värld tills att de förändrar sin filosofi". Rysslands krig i Ukraina har snart pågått i ett halvår och tusentals ukrainare har dött. Det finns i nuläget ingen sådan sanktion från EU-håll. Zelenskyj framförde sitt krav i en intervju med Washington Post. Funkar i dag att resa från Ryssland med bil eller buss till flygplatser i andra länder. Omni 220809.
Ygeman utesluter inte ett stopp av visum till ryssar. Det bästa är om Sverige går i takt med EU i frågan om visum till ryska medborgare, uppger migrationsminister Anders Ygeman (S) för TT. Men samtidigt utesluter han inte att Sverige agerar självständigt. "Det är klart att vi inte kan utesluta att Sverige agerar självständigt. Men vi är också måna om att upprätthålla ett så enigt agerande i EU som möjligt. Det sätter också mer press på Ryssland." Sverige vill inte riskera att undergräva det motstånd mot kriget som finns i Ryssland och att stoppa allt utbyte med Ryssland kan ha negativa effekter, menar Ygeman. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade i en intervju med The Washington Post alla västländer att stänga sina gränser för alla ryska medborgare. Omni 220810.
Expert: EU-beslut om visum blir kännbart för Ryssland. Pressen ökar på EU att fatta ett beslut i frågan om turistvisum för ryska medborgare. Saila Heinikoski, EU-forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, säger till Ekot att en gemensam bestämmelse skulle göra stoppen mer kännbara. "Det kan vara svårt för vissa medlemsländer att försvara varför man borde bevilja turistvisum när det är en fråga som väcker oro i de länder som gränsar till Ryssland," säger hon. Migrationsminister Anders Ygeman (S) har inte uteslutit att Sverige agerar självständigt i frågan men säger att det bästa är att gå i takt med EU. Experten: Ser inte bra ut om EU inte är överens om ryska turistvisum. Omni 220811.

Rysk desinformation sprids trots flera förbud. Efter att EU blockerat de ryska nyhetssajterna RT och Sputnik har Kreml tänkt om kring hur de sprider propaganda - och hittat nya vägar. Det uppger den New York-baserade organisationen NewsGuard, som spårar desinformation på nätet, enligt AP. NewsGuard har identifierat 250 hemsidor som aktivt sprider rysk desinformation. Många av dem har uppstått de senaste månaderna, och har inga tydliga kopplingar till Ryssland. Flera av hemsidorna poserar som nyhetssajter och tankesmedjor. En stor del av desinformationen består av falska uppgifter om brott begångna av ukrainska flyktingar, och att Ukraina skulle iscensätta ryska attacker. Hemsidorna finns på flera olika språk Omni 220809.

Små ryska framsteg när kriget går in i ny fas. Det går allt mer trögt för Ryssland i landets försök att tränga djupare in i Ukraina, rapporterar brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelserapport. Den senaste månaden har Ryssland som mest avancerat en mil, men på de flesta håll handlar det bara om några enstaka kilometrar in i Ukraina. Landet verkar just nu fokusera krafterna på att förstärka Cherson, en stad som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sagt ska befrias, enligt Kyiv Independent. Enligt tidningen väntas kriget nu gå in i en tredje fas, en fas som kommer fokusera på sträckan mellan kärnkraftverket Zaporizjzja och Cherson. Förstärkta ryska styrkor gör landet starka kring Kherson. Omni 220809.

Minst tolv explosioner vid rysk flygbas på Krymhalvön. Flera explosioner har inträffat vid en rysk militärflygbas vid Novofedorivka på Krymhalvön, uppger tre vittnen för Reuters. Vittnena beskriver höga ljud och svarta rökpelare som stiger mot himlen. Enligt två av vittnena hördes minst tolv explosioner under en minuts tid, omkring 14.30 svensk tid. Tre av explosionerna ska ha varit särskilt stora. Enligt Sergej Aksjonov, rysk ledare för administrationen på Krym, dog en person. Ytterligare fem personer uppges vara skadade. I statliga medier hävdar Rysslands försvarsdepartement att inga attacker legat bakom explosionerna. I stället, säger Ryssland, ska ammunition på plats ha detonerat. På tisdagskvällen sa dock en ukrainsk militärkälla till New York Times att Ukraina låg bakom explosionerna. På sociala medier sprids obekräftade videoklipp från händelsen. Ukrainsk militärkälla: Vi låg bakom explosioner på Krym. Turister flydde från platsen, som är ett populärt turistmål. Omni 220809.
Ukrainsk militärkälla: Vi låg bakom explosioner på Krym. Ukraina låg bakom explosionerna vid den ryska flygbasen på Krymhalvön på tisdagen, uppger en högt uppsatt ukrainsk militärkälla för New York Times. Källan vill inte berätta vilken typ av vapen som användes. "Detta var en flygbas från vilken flygplan regelbundet lyfte för attacker mot våra styrkor," säger källan. Direkt efter attacken hävdade Ryssland att ingen attack låg bakom explosionerna, och Ukraina har inte officiellt kommenterat. Däremot skriver Ukrainas försvarsdepartement sarkastiskt på Facebook: "Ukrainas försvarsdepartement kan inte fastställa orsaken till branden, men påminner återigen om reglerna för brandsäkerhet och förbudet mot rökning." Om Ukraina faktiskt låg bakom explosionerna, skriver Reuters, skulle det vara den första kända attacken mot en rysk militäranläggning på Krymhalvön under kriget. Källan talade mot löfte om anonymitet. Flera videoklipp har spridits från händelsen online. Området runt flygbasen spärrades av. BBC har publicerat ett videoklipp på när turister flyr. Omni 220809.
Ukraina: Nio ryska stridsplan förstörda i Krym-explosioner. Nio ryska stridsplan förstördes i explosionerna på Krymhalvön på tisdagen, uppger Ukrainas flygvapen, utan att ta på sig attackerna. Men till Washington Post säger en ukrainsk regeringsföreträdare att attackerna utfördes av Ukrainas specialstyrkor. Om uppgifterna är korrekta, skriver tidningen, vore det en "dramatisk eskalering" som ytterligare bevisar Ukrainas förmåga att slå tillbaka. I går uppgav även en militärkälla för New York Times att Ukraina låg bakom attackerna. Men från officiellt håll är det tyst. Tidigare i dag uppgav Mychajlo Podoljak, president Zelenskyjs rådgivare, att Ukraina inte är ansvarigt, enligt Kyiv Independent. Ryssland skyller på en olycka och hävdar att inga attacker har ägt rum eller att inga flygplan förstörts, en förklaring som har hånats från ukrainskt håll. Omni 220810.
Ukrainska regeringskällor: Explosionerna är början på en större motoffensiv i syd. Explosionerna vid den ryska flygbasen på Krym utgör början på Ukrainas motoffensiv i söder, uppger två regeringskällor för Politico. Vidare ska attackerna betraktas som ett meddelande till Ryssland att de "inte är säkra någonstans". En av uppgiftslämnarna beskriver augusti och september som två mycket viktiga månader som sannolikt kommer att påverka hur kriget slutar. Kriget kan återigen bli lika intensivt som i februari, säger de, men utvecklar inte påståendet med hänvisning till sekretess. Om Ukraina de facto utförde attackerna på Krym vore det "djupt pinsamt" för Vladimir Putin, skriver politiksajten, som tror att den ryske presidenten ser det som en dramatisk eskalering. Omni 220810.

Finlands riksdag utsatt för cyberangrepp av rysk grupp. Finlands riksdag är utsatt för en överbelastningsattack. En rysk hackergrupp tar på sig cyberangreppet, skriver Yle, som hänvisar till ett inlägg från hackergruppen NoName057(16) på Telegram. "Vi bestämde oss för att göra ett ’vänligt’ besök i grannlandet Finland vars myndigheter blivit så angelägna om att gå med i Nato", skriver hackergruppen i ett inlägg. Attacken började vid 13.30 svensk tid, skriver riksdagens officiella konto på Twitter. Riksdagen försöker nu att begränsa attackens omfattning. Enligt Hufvudstasbladet har det tidvis varit omöjligt att komma in på hemsidan. För den som kommer in på hemsidan laddar det långsamt. Omni 220809.

Källor: Ryssland slaktar plan för att säkra reservdelar. Omvärldens sanktioner gör att Ryssland nu har börjat plundra existerande flygplan i landet på reservdelar, uppger källor för Reuters. Bland annat uppges flygbolaget Aeroflot på detta sätt säkra tillgång på delar de inte längre får köpa från andra länder. Sanktionerna efter Rysslands invasion av Ukraina innebär också att ryska flygplan inte får genomgå service i väst, skriver nyhetsbyrån. Ryssland har aviserat åtgärden för att säkra flygtrafiken till 2025. Omni 220809.

Brutala siffran: Över 400 personer sköts, torterades eller slogs ihjäl i Butja. 458 ukrainare dödades i Butja utanför Kyiv i det som omvärlden har beskrivits som ryska krigsbrott. Av dem hade 419 offer skjutits, torterats eller blivit sönderslagna. Den brutala informationen presenterades av stadens vice borgmästare Mychailjna Skoryk-Sjkarivska på en pressträff på måndagen, efter över en månads efterforskningar, skriver Washington Post. Nästan alla döda var civila, enligt Skoryk-Sjkarivska. Vissa kroppar var så svårt skadade att det var omöjligt att identifiera dem, vilket gjorde att de fick en "ensam, namnlös död". På tisdagen hölls en begravningsceremoni för 15 av offren som aldrig blev identifierade, skriver Reuters. Samtliga dödsfall i Butja utreds som krigsbrott. Offren: 366 män, 86 kvinnor, fem gick inte att avgöra, nio barn. Ryssland har förnekat att man ligger bakom dödandet. Omni 220809. Kommentar: Storljugaren Putin är hjärnan bakom dödandet. Putin utbildades till att manipulera sin omgivning och dupera folk.
Det finns skrämmande likheter Hitler - Putin.

Ryskt fartyg vid svenska kusten - följdes av stridsflyg. Under tisdagen passerade ett ryskt fartyg utanför Malmö. Fartyget följdes efter av det svenska bevakningsfartyget HMS Arcturus och minst två stridsplan. Händelsen fångades på bild, rapporterar Expressen. Det ryskflaggade fartyget Ladoga sågs omkring 15.30. Enligt sajten Marinetraffic har fartyget åkt från länet Leningrad, som omger Sankt Petersburg, och är på väg norrut. Försvarsmakten vill inte kommentera uppgifterna om att ett ryskt fartyg rör sig längs den svenska kusten men säger att de följer vad som rör sig i närområdet med stort intresse. "Vi följer det som sker in och ut i Östersjön, och särskilt nu med tanke på Rysslands invasion av Ukraina," säger marinens kommunikationschef Jimmie Adamsson till Expressen. Flygvapnet vill inte heller kommentera bilderna. Omni 220809.

Rysk desinformation sprids i nya kanaler. Efter att EU stängt ned de staliga ryska kanalerna RT och Sputnik har antalet webbsidor som publicerar proryskt innehåll ökat kraftigt, enligt en amerikansk webbgranskningsbyrå som AP talat med. Analytikerna på NewsGuard har identifierat totalt 250 webbsidor, varav flera har startats de senaste månaderna, som sprider rysk desinformation. Bland de återkommande historierna på sajterna finns uppgifter om att Ukraina genomför attacker, som ska se ut att komma från Ryssland, för att få internationellt stöd samt att ukrainska flyktingar begår brott i Polen och Tyskland. Även befintliga sajter som tidigare inte haft uttryckliga kopplingar till den ryska staten har börjat sprida ryska regeringsrepresentanters talepunkter, enligt byrån. (svt 220809.)
Rysk desinformation sprids trots flera förbud. Efter att EU blockerat de ryska nyhetssajterna RT och Sputnik har Kreml tänkt om kring hur de sprider propaganda - och hittat nya vägar. Det uppger den New York-baserade organisationen NewsGuard, som spårar desinformation på nätet, enligt AP. NewsGuard har identifierat 250 hemsidor som aktivt sprider rysk desinformation. Många av dem har uppstått de senaste månaderna, och har inga tydliga kopplingar till Ryssland. Flera av hemsidorna poserar som nyhetssajter och tankesmedjor. En stor del av desinformationen består av falska uppgifter om brott begångna av ukrainska flyktingar, och att Ukraina skulle iscensätta ryska attacker. Hemsidorna finns på flera olika språk. Omni 220809.

CNN: Ryssland lockar fångar från fängelser till fronten. Ryssland rekryterar fångar för att fylla igen hålen efter stupade soldater i Ukraina, rapporterar CNN som över en månads tid intervjuat fångar och deras anhöriga samt vänner. Fångarna erbjuds löften som amnesti, villkorlig frigivning efter sex månader och månadslöner på motsvarande omkring 10 000-20 000 kronor. "De accepterar mördare, men inte våldtäktsmän, pedofiler, extremister eller terrorister," säger en fånge via en insmugglad telefon. Enligt fångrättsorganisationen Gualgu.net har det skett en kraftig rekryteringsvåg de senaste tre veckorna för att rekrytera fångar till frontlinjen i Ukraina. En del bedömare i väst tror att Ryssland förlorat uppemot 75 000 soldater, men dessa siffror har inte bekräftats från ryskt håll. Fångrättsorganisation: "Det finns inga garantier, inga riktiga kontrakt. Det är illegalt." Bedömare tror att Ryssland tvingas söka alternativ efter de stora förlusterna i Ukraina. Omni 220809.

Nytt virus upptäckt i Kina - 35 har smittats av djur. Ett nytt virus som kan smitta mellan djur och människor, känt som "langya", har upptäckts i Henan och Shandong, två provinser i Kina. Det visar en ny studie i ansedda New England Journal of Medicine. Enligt smittskyddsmyndigheten på grannön Taiwan har 35 personer hittills smittats. De smittade har symtom som feber, hosta och muskelvärk. Ingen har dött och ingen har fått allvarliga symptom. Enligt Taipei Times misstänker forskarna att viruset har gått från näbbmöss till människor. Det är ännu oklart om viruset kan smitta mellan människor. Enligt studien, som även har uppmärksammats av Dagens Nyheter, finns det i nuläget inget vaccin. Omni 220810.

Uppgifter: En av världens mest avancerade signalsökande robotar har använts i hemlighet. Det var kanske aldrig meningen att offentliggöras av USA - att Ukraina har fått en mycket avancerad signalsökande robot, som slår ut det ryska luftvärnet. Men en tjänsteman på Pentagon bekräftar nu för nyhetskanalen CNN att den skickats till Ukraina. "Att den finns där spelar stor roll för de fortsatta striderna," säger vapenexperten Rein Pella. Det började med att Ryssland hittade ett fragment från en projektil på plats i Ukraina. Bilden på fragmentet lades ut på sociala medier. Strax innan dess hade flera militära analytiker även börjat notera att en ovanligt stor del av det ryska luftvärnet slagits ut. "Det var förvånansvärt högt," säger Rein Pella, vapenexpert på Försvarshögskolan. Dessutom började ukrainskt stridsflyg flyga allt mer över ryskkontrollerat område. Även det anmärkningsvärt. "Både ryskt och ukrainskt stridsflyg har egentligen bara opererat på den absoluta frontlinjen, ingen har genomfört flyganfall på den andres territorium. Båda sidornas luftvärn har varit för starkt," säger Pella. Fragmentet på de ryska bilderna såg ut att komma från den signalsökande roboten ”Harm”, eller rättare sagt AGM-88 High-Speed Anti-Radiation Missile. Det är en robot som själv hittar radarsignaler från luftförsvar på marken och slår ut det. Det verkar alltså stämma, enligt uppgifterna till CNN. Rein Pella förklarar att det har stor betydelse om vapnet används. Enligt honom kan man se det som att det fungerar på två sätt: antingen slås det ryska luftvärnet ut eller så skräms det till att stängas av. Roboten hittar nämligen luftvärnet genom att själv söka upp radarsignalerna från det. Man behöver alltså inte veta exakt var luftvärnet finns. "Tidigare har luftvärnet kunnat vara på dygnet runt, alla dagar." Att det var hemligt var betydelsefullt för att få så stor effekt som möjligt. "Meddelar man i förväg kan ju ryssarna börja taktikanpassa, det vill säga ändra sitt beteende," säger Rein Pella. I videon hör du hur roboten fungerar: "Roboten öppnar sin målsökare och börjar leta efter radarsystemet." svt 220810.

Presidenten i natt: Kriget måste sluta med att Krym helt befrias från Ryssland. Kriget i Ukraina började med att Ryssland tog Krymhalvön - och måste sluta med att Krymhalvön återigen befrias. Det säger Volodymyr Zelenskyj i ett fem minuter långt tal som publicerades strax före midnatt och som helt handlar om Krym. "Ryssland har förvandlat vår halvö, som alltid har varit och alltid kommer att vara en av Europas bästa platser, till en av Europas farligaste platser," säger den ukrainske presidenten. Så länge som ryska soldater finns där råder ett hot mot hela Europa och hela den globala stabiliteten. Svartahavsregionen kan aldrig bli säker så länge som Krym används som rysk militärbas, fortsätter han. På tisdagen inträffade en rad explosioner vid en rysk flygbas på Krym. I videon konstaterar Zelenskyj att det "med rätta" varit mycket fokus på halvön, men nämner inte om Ukraina var inblandat. Omni 220810.

Armékår med lågutbildade väntas förstärka rysk sida. Tretton civila dödades i en ny rysk attack i natt, den här gången mot Dnipropetrovsk i centrala Ukraina, berättar den lokala guvernören, enligt AFP. Samtidigt rapporterar nyhetsbyrån Reuters att Ryssland mobiliserar för att förstärka offensiven i Donbas. Det brittiska försvarsdepartementet skriver i sin dagliga underrättelserapport att ryska regionpolitiker aktivt försöker locka män under 50 år, med låg utbildning att delta i kriget. Mot löften om generös ersättning ska dessa, enligt myndigheten, utgöra en helt ny armékår som normalt uppgår till mellan 15 000 och 20 000 soldater. "Givet det mycket begränsade intresset att frivilligt strida i Ukraina, kommer det förmodligen bli svårt att komma upp i den omfattningen", skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter. Omni 220810. Kommentar: För att delta i världens farligaste jobb och bli kanonmat behövs ingen utbildning.

Analyser: Ryssland vinner energikriget - Norge förlorar. Oavsett vilken indikator du använder vinner Rysslands president Vladimir Putin på energimarknaderna, skriver Bloombergs råvaruexpert Javier Blas i en kommentar. Han listar tre sådana: råoljeproduktion, priset på rysk olja och att oljeorganisationen Opec inte struntat i Ryssland. Att vanligtvis så stabila Norge också är påverkade är ytterligare ett tecken, skriver Richard Milne, nordisk och baltisk korrespondent för Financial Times. De exporterar el till bland annat Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. "Varningsskyltarna som blinkar i Norge visar hur tuff den här vintern kan bli i hela Europa", skriver han. Javier Blas: Hoppas inte Putins energivinst gör europiska politiker veka. Richard Milne: Norge har liknande problem som Sverige. Omni 220810.

Ukrainska filmare gör serie om livet efter invasionen. En ny tv-serie ska skildra livet i Ukraina efter den ryska invasionen, skriver Deadline. Varje avsnitt av antologiserien ”Those who stayed” ska göras av olika lovande ukrainska filmskapare. Karaktärer från olika avsnitt kommer att möta varandra under seriens gång, skriver sajten. Projektet genomförs av det ukrainska produktionsbolaget FILM UA och Red Arrow Studios International. "Var och en av oss har en unik historia att berätta och var och en av oss har upptäckt något nytt om oss själva och dem omkring oss," säger producenterna Anna Elisejeva and Kateryna Vysjnevska i ett uttalande. Producenterna: Det är allas krig. Handlingen cirkulerar kring människor som valt att stanna kvar. Omni 220810.

Satellitbilder visar förödelsen på militärflygbasen. Satellitbilder förefaller visa hur flera ryska stridsflyg förstörts efter explosionerna på militärflygbasen på Krim. Både Ryssland och Ukraina förnekar att det rör sig om en ukrainsk attack. Enligt CNN kan det röra sig om Rysslands största förlust av militära stridsflygplan under en enskild dag sedan andra världskriget. På tisdagen kom uppgifter om en rad explosioner på en rysk militärflygbas på Krim. En person dog och fem skadades i explosionerna, uppger Krimhalvöns hälsodepartement. Ryssland hävdar att inga stridsflyg skadades av explosionerna - men satellitbilder ser ut att visa åtminstone åtta skadade eller förstörda stridsflyg, rapporterar BBC. Om antalet förstörda plan stämmer kan det innebära landets största förlust av stridsflyg under en enskild dag sedan andra världskriget, enligt CNN. Att två explosioner rapporteras ha inträffat pekar enligt Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace på att det rör sig om en ukrainsk attack, tvärtom mot vad de båda länderna hävdar. Enligt Ryssland orsakades explosionerna av en olyckshändelse i ett ammunitionsförråd. Ukraina nekar också till att ha utfört en attack, och antyder att en olycka måste ha skett. Omni 220811.
Experten om explosionerna på Krim: "Ukraina har skäl att förneka." Ett klipp i sociala medier visar två kraftiga explosioner samtidigt på en rysk militärflygbas på Krim. Att det skulle röra sig om en ukrainsk attack har både Ukraina och Ryssland förnekat. "Ukraina har skäl att förneka den här attacken eftersom de inte vill eskalera kriget," säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. På tisdagen kom uppgifter om en rad explosioner på en rysk militärflygbas på Krim. En person dog och fem skadades i explosionerna, uppger Krimhalvöns hälsodepartement. Enligt Ryssland orsakades de inte av en attack utan av en olyckshändelse i ett ammunitionsförråd. "Ukrainas försvarsdepartement känner inte till orsaken till elden, men vill ännu en gång påminna om de säkerhetsregler och det förbud som finns när det gäller att röka på platser man inte känner till", svarade Ukrainas regering hånfullt i en kommentar. En källa inom Ukrainas militär sa på tisdagen till The New York Times att ukrainska styrkor låg bakom explosionerna – och videoklipp på sociala medier visar hur två separata explosioner inträffar exakt samtidigt. "Om det nu stämmer är det svårt att tänka att det här var en olycka," säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, om videoklippen. Även om Ukraina skulle ligga bakom explosionerna tror Käihkö inte att det kommer ett officiellt erkännande. Tidigare har Ryssland hotat Ukraina om de skulle anfalla Krim och Ukraina har skäl att förneka attacken eftersom de inte vill eskalera kriget, säger han. "Samtidigt vet ryssarna också, om det nu är Ukraina som ligger bakom det här, att ukrainarna har den här förmågan och måste reagera därefter." På onsdagen uppgav Ukrainas flygvapen att nio ryska stridsflyg förstördes i explosionerna. Enligt Ryssland har inga stridsflyg förstört. Ilmari Kaihkö påpekar att det är viktigt med källkritik i krig: Ukraina har skäl att överdriva och Ryssland att neka. Om uppgifterna stämmer är det allvarligt för Ryssland, säger han. "För Ukraina blir den militära effekten att försöka minska den ryska förmågan att fortsätta anfalla Ukraina. Men sen finns det också en större, politisk, effekt: att visa ryssarna att de har förmågan att påverka ryska mål långt bakom frontlinjerna. Det är något som de inte har visat tidigare." På onsdagen, dagen efter explosionen, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett tv-sänt tal att kriget i Ukraina började med Krim - och måste sluta med dess befrielse. "Krim tillhör Ukraina, och vi kommer aldrig att överge det," sa Zelenskkyj i talet. svt 220810.
Paasikivi: Var sannolikt långräckviddiga robotar. Att explosionerna vid den ryska flygbasen på Krymhalvön utlöstes av en attack är sannolikt, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till TV4. Att det skulle handla om specialförband som utfört sprängningarna anser Joakim Paasikivi vara mindre sannolikt, då det är "oerhört komplicerat och farligt". "Jag tror mer på antingen långräckviddiga robotar [...] eller att man med flygplan flugit halvvägs och skjutit robotar," säger han till kanalen. Paasikivi tillägger att han tror mest på långräckviddiga robotar som Ukraina själva har utvecklat. Omni 220810.
Satellitbilder visar: Ryska plan skadade vid flygbasen. Nya satellitbilder uppges visa flera förstörda stridsflyg vid den ryska flygbasen Saky på Krym, skriver flera medier. Enligt bilderna har minst sju plan förstörts och troligtvis fler skadats. Uppgifterna stämmer överens med det Ukraina uppgett om att nio stridsflyg förstördes i explosionerna som inträffade i tisdags. Ryssland hävdar å sin sida att inga stridsflyg skadades. Det är oklart vad som ligger bakom explosionerna. Ryssland menar att de orsakades av en olycka, medan Ukraina offentligt sagt att det kan bero på "oförsiktighet". Två ukrainska regeringskällor har däremot uppgett för Politico att explosionerna var början på Ukrainas motoffensiv i söder. Storbritanniens försvarsminister: Flygbasen Saky har använts som bas för flygattacker i Ukraina och fungerar även som den ryska Svartahavsflottans flygfält. Ukrainska regeringskällor: Explosionerna är början på en större motoffensiv i syd. Om explosionerna orsakades av en ukrainsk attack så är det den första större sådan mot ett ryskt militärt mål på Krym sedan annekteringen. Satellitbilderna visar tre kratrar och åtta förstörda flygplan. Omni 220811.
Överstelöjtnanten: "Spåren av en ukrainsk robotattack." Satellitbilder förefaller visa hur flera ryska stridsflyg förstörts efter explosionerna på militärflygbasen på Krim. Ryssland hävdar att det var en olycka - men det är osannolikt enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi. "Jag tror vi ser spåren av en ukrainsk robotattack," säger han. På tisdagen kom uppgifter om en rad explosioner på en rysk militärflygbas på Krim. En person dog och fem skadades i explosionerna, uppger Krimhalvöns hälsodepartement. Tre kratrar på satellitbilden pekar, enligt Paasikivi, på att flygbasen har blivit utsatt för en precisionsattack. "Man har träffat precis där man vill," säger han. Ryssland hävdar att explosionerna orsakades av en olyckshändelse i ett ammunitionsförråd. Något som inte stämmer enligt Paasikivi. Men den ryska retoriken har en förklaring. "Man vill inte låta Ukraina vara den här kompetenta motståndaren som man då tvingas erkänna att de är." Han tror också det kan vara ett sätt att undvika pressen på ett militärt svar mot Ukraina, antingen för att man inte vill eller för att man saknar förmåga. "Med det slipper man också att svara på en ukrainsk attack. Det var 'vi', och då behöver vi inte göra något motdrag," säger han. Ukraina har inte officiellt tagit på sig attacken. I klippet resonerar Paasikivi kring varför man väljer att göra så. svt 220811.
Ukraina till ryssar på Krym: "Åk hem - stort misstag." Ukrainas försvarsdepartement har publicerat ett kort klipp på Twitter där de gör narr av ryska turister som flyr Krym efter explosionerna på flygbasen, skriver Newsweek. I det 35 sekunder långa filmklippet föreslår försvarsdepartementet andra turistdestinationer och uppmanar ryssarna att "åka hem". I bakgrunden spelas Bananaramas hitlåt från 1983 "Cruel Summer". "Ni valde Krym. Stort misstag", står det i uppmaningen som varvas med filmer från explosionerna följt av: "Krym är Ukraina." Ryssland har hävdat att det var en olycka som orsakade explosionerna, medan Ukraina offentligt sagt att det kan bero på "oförsiktighet". Två ukrainska regeringskällor har däremot uppgett för Politico att explosionerna var början på Ukrainas motoffensiv i söder. "Varnar för ett ovanligt varmt sommarlov - om de inte lämnar Krym.
Zelenskyj till anställda: Sluta läck militärtaktik. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar regeringsföreträdare att sluta prata med reportrar om Kyivs militärtaktik mot Ryssland, säger han i sitt nattliga tal. Krig är inte tiden för "fåfänga uttalanden", menar han. "Om du vill generera uppseendeväckande rubriker så är det en sak - det är uppriktigt sagt oansvarigt. Om du vill ha seger för Ukraina så är det en annan sak - då bör du vara medveten om ditt ansvar för varje ord du säger om vårt lands planer för försvar eller motattacker." Uttalandet kommer efter att både New York Times och Washington Post publicerat uppgifter med hänvisning till källor om att Ukraina var ansvarigt för attacken mot den ryska flygbasen på Krym. Försvarsminister: Vi har öppnat en utredning om ett av fallen där tjänstemän pratat med medier. Ukraina har ännu inte kommenterat huruvida landet ligger bakom explosionerna på flygbasen. Ukrainsk regeringsföreträdare: Attackerna mot flygbasen utfördes av våra specialstyrkor. Ukrainsk militärkälla: Vi låg bakom explosioner på Krym. Omni 220812. Kommentar: Ryssland vet nog säkert att Ukraina låg bakom attackerna men vill dock inte inför allmänheten i Ryssland säga det.

Lettland klassar Ryssland som statlig terrorfinansiär. Lettlands parlament klassar Ryssland som en statlig terrorfinansiär, skriver AFP. Samtidigt uppmanar det andra länder att göra samma sak. I uttalandet kallar landet även Rysslands attacker mot civila i Ukraina för terror i utlandet. Ryssland "använder lidande och hot som verktyg i sina försök att demoralisera det ukrainska folket och de väpnade styrkorna och förlama statens funktion för att ockupera Ukraina", heter det i uttalandet. Omni 220811.
Ryssland svar till Lettland: Nynazistisk ideologi. Ryssland fördömer grannlandet Lettlands klassning av landet som en "statlig sponsor av terrorism", skriver Reuters. I ett uttalande säger Maria Zakharova, talesman vid det ryska utrikesdepartementet, att det lettländska parlamentet har fel: "Med tanke på att det inte finns någon substans, utöver främlingshat bakom det är beslutet, är det nödvändigt att klassa den här ideologin som nynazistisk", skriver hon på Telegram. Ryssland har flera gånger sedan invasionen inleddes, motiverat aggressionerna mot Ukraina med att det bedriver "en specialoperation" mot nynazister. Detta har av Ukraina och västvärlden avfärdats som ett propagandadrag av Ryssland, i syfte att lura den egna befolkningen. Omni 220811.

Estland vill plocka bort sovjetiska monument. Sovjetiska krigsmonument i Estland orsakar spänningar, både lokalt och i relationen till Ryssland, uppger estländsk media. Det lokala styret i gränsstaden Narva har beslutat att en replika av en "T-34"-stridsvagn, som sedan 1970-talet stått som minne från den sovjetiska arméns borttryckande av nazisterna under andra världskriget, ska plockas bort. Premiärminister Kaja Kallas vill att monumentet flyttas omedelbart och har lovat att staten kan hjälpa till, allt "för att säkra den allmänna ordningen". "Det är viktigt att det görs i tid innan spänningarna blir större," säger hon, enligt det estniska public service-bolaget, ERR. Men även om det lokala styret är medgörligt, uppges de flesta i Narva inte ha något emot monumentet. Borgmästaren betonar att beslutet är deras och på måndag väntas kommunfullmäktige behandla vart stridsvagnen ska flyttas. I en kommentar uppger Putins talesperson, Dmitrij Peskov, att den estländska diskussionen är "chockerande" och "ett krig mot historien". Senast ett monument togs bort ledde det till flera dagars upplopp. Omni 220811.

Hultqvist öppnar för att tillverka vapen åt Ukraina. Regeringen utesluter inte att producera egna vapen och donera till Ukraina. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SVT Nyheter. Vid dagens givarkonferens i Köpenhamn, där Sverige och 16 andra länder deltog, antogs tre huvudinriktningar för det framtida stödet. Hjälpen ska bestå av militär utbildning, minröjning och vapenproduktion. Slovakien, Polen och Tjeckien har redan anmält intresse för vapentillverkning, enligt Hultqvist. Det kan också bli aktuellt för Sverige, även om Hultqvist tycker att det är "för tidigt att säga". "Vi är med i alla tre dimensionerna på ett positivt sätt, men sen får vi i slutändan se hur vi lägger upp alltihop." Nyligen meddelade regeringen att Sverige ska bidra med 120 instruktörer. Över 15 miljarder i stöd till Ukraina på givarkonferensen. Omni 220811.

Martin Kragh: "Den ryska ekonomin har stora problem." Den ryska ekonomin går betydligt sämre än vad landet velat framställa det som. Det hävdas i en färsk rapport från det amerikanska universitet Yale. "Den ryska ekonomin har stora problem," säger Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutet, i SVT:s Morgonstudion. De fem forskare som skrivit rapporten ger en omfattande ekonomisk analys av hur västvärldens sanktioner och utländska företags tillbakadragande påverkat Ryssland. Forskarnas slutsats, fem månader efter Rysslands invasion av Ukraina, är att det "katastrofalt har lamslagit den ryska ekonomin". Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet. Han bedömer att rapporten är trovärdig, även om den ännu inte granskats enligt akademiska principer. "Den dokumenterar det som många kan ha misstänkt redan, att den ryska ekonomin har stora problem," säger Martin Kragh. Omkring 1000 utländska företag har lämnat landet, vilket antas motsvara ungefär 40 procent av Rysslands BNP. Det är dock svårt att säga vilka konkreta effekter det har haft, menar Martin Kragh. "Det finns oerhört få konkreta exempel på vad som händer på den nivån i Ryssland i dag. Det har i stor utsträckning att göra med att den fria journalistiken i Ryssland har blivit så kraftigt begränsad att vi får inte den typen av information längre." Hur effektiva har då sanktionerna mot Ryssland varit? Ryssland har inte upphört med sin krigföring mot Ukraina, men sanktionerna kan ändå sägas ha haft effekt, menar Martin Kragh. "Den ryska ekonomin har drabbats och det betyder att de kan tillverka färre raketer, granater och stridsvagnar. Det är en indirekt begränsning av den ryska krigförmågan." Kan man förstå det som att ekonomin är en nyckel för att president Putin ska kunna behålla sin makt? "Ja. Han har haft någon typ av vagt löfte om att erbjuda en ekonomisk stabilitet i över 20 års tid. Nu, under snart ett årtionde eller mer, så har den ryska ekonomin stagnerat," säger Martin Kragh. svt 220812.
Ryska ekonomin har backat fyra år - på ett kvartal. Rysslands BNP sjönk 4 procent i det andra kvartalet, jämfört med året före. Väntat var en nedgång på 4,7 procent, skriver Bloomberg. Enligt nyhetsbyrån innebär rapporten att de senaste fyra årens tillväxt har utraderats på ett kvartal - och att landets ekonomi är tillbaka till samma storlek som 2018. Reuters konstaterar att Ryssland rasar mot en lågkonjunktur efter invasionen av Ukraina den 24 februari, som utlöste en våg av sanktioner från väst. Den ryska centralbanken bedömer att det kan dröja till 2025 innan landet återvänder till en tillväxttakt på 1,5-2,5 procent. Den ryska centralbanken spår ett BNP-tapp på 4-6 procent nästa år. Siffrorna är preliminära. Omni 220812.

Flygvapnet i Svarta havet har "försvagats betydligt". Ryssland fick åtta stridsflygplan förstörda i explosionerna vid flygbasen på Krymhalvön, det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering. Det är en liten del av Rysslands totala flygvapen, men för flottan i Svarta havet har Rysslands förmåga i luften "försvagats betydligt", skriver departementet."Nu kommer den ryska militären sannolikt omvärdera hotbilden. Tidigare har Krym förmodligen ansetts vara ett säkert område långt från fronten." Omni 220812.

Flera kinesiska bolag avnoterar sig från Wall Street. Flera kinesiska bolag har under fredagen gått ut med att de kommer avnotera sig frivilligt från New York-börserna, rapporterar Market Watch. Det rör sig bland annat om Petrochina, China Life Insurance, Sinopec och China Petroleum & Chemical Corp och Aluminium Corp. of China. USA:s tillsynsmyndighet SEC har tidigare varnat bolagen om att de kan tvingas avnoteras från New York-börsen eftersom de inte levt upp till diverse krav i olika inspektioner.Enligt Kinas motsvarighet till Finansinspektionen har besluten att avnotera sig dock varit strategiska "företagsbeslut". De sista handelsdagarna för bolagen är planerade till slutet av augusti och början av september. Trots rykten har kinesiska Alibaba inte gått ut med besked om bolaget kommer avnotera sig från Wall Street ännu. Spänningarna har ökat mellan USA och Kina sedan Nancy Pelosis besök i Taiwan förra veckan. Omni 220812.

Ny lag rundar sanktioner - produkterna säljs i Ryssland. Trots sanktionerna kan ryska medborgare ändå köpa den senaste smartphonemodellen, vårkollektionen från Zara, eller en ny BMW, rapporterar The Guardian. Tack vare en nya rysk lag om "parallell import" kan konsumenterna i Ryssland fortfarande köpa produkter från märken som stoppat sin verksamhet i landet. Lagen innebär att ryska företag tillåts köpa produkter från företag i andra länder oavsett om den ursprungliga upphovsmannen godkänt det eller inte. På så vis kan exempelvis bilar och telefoner som importerats till länder som Armenien, Kazakstan och Iran säljas vidare till Ryssland. "Parallell import spelar en viktig roll i att säkerställa att livet inte förändras av kriget. Putin vill att ryssar ska kunna fortsätta leva som vanligt. Västerländska produkter som kan tyckas obetydliga, kan ha ett stort värde för vanliga ryssar, säger sociologen Grigory Yudin till The Guardian. Bilhandlaren: Efterfrågan på västerländska lyxbilar är enormt. Kerml publicerade en lista på produkter som får importeras parallellt. Ryska ministern säger att det fungerar Omni 220812.

Ryssar rundar internetblockaden - miljoner fler VPN-användare. Flera nyhetssajter och sociala medier blockeras i Ryssland. Men allt fler invånare har nu börjat hitta tekniska lösningar för att komma runt systemet. "Vi har ingen tv hemma och får nyheter bara via internet," säger Egor, bagare från Moskva, till SVT. 138 000 hemsidor har blockerats i Ryssland sedan krigets början, enligt Rysslands chefsåklagare Igor Krasnov. Bland dem ryska oberoende mediekanaler och sociala medier som Instagram och Facebook. Siffran har kritiserats av den ryska icke-statliga organisationen Roskomsvoboda, som uppger att det snarare handlar om 5 300 blockerade sidor och länkar. Men det har fått invånarna att hinna nya vägar. VPN-appar anonymiserar användarens plats och identitet, vilket gör att det går att komma åt förbjudna hemsidor. Antalet VPN-användare i Ryssland har nu ökat från 1,6 miljoner i februari till 24 miljoner i juli, enligt siffror som den brittiska tidningen Times har tagit del av. "Vi har ingen tv hemma och får bara nyheter via internet. För att fördjupa mig i ett eller annat ämne använder jag hemsidor som jag når via VPN," säger Egor, bagare från Moskva, till SVT. Ryska myndigheter försöker minska användning av VPN och blockerar även VPN-tjänster. Det har också gjort att många – nyhetsredaktioner, företag och privatpersoner - gått över till sociala medieplattformen Telegram. "Det är obekvämt att gå in och koppla upp sig via VPN hela tiden. Därför läser jag nyheter på Telegram istället," säger Egor. Egor använder även Instagram för att marknadsföra sitt bageri och ta del av recept. svt 220813.
"Det går emot både rysk och internationell rätt." Tusentals människor har redan dömts enligt de nya lagarna om "misskreditering" och "falska uppgifter" som tillkom efter krigsutbrottet i Ukraina. "Vi tror att det här handlar om att skrämma människor," säger Daria Korolenko, analytiker och jurist som arbetar med att hjälpa dem som blir anklagade. Rättsorganisationen OVD-Info består av frivilliga jurister och volontärer som hjälper de som blir anklagade för att misskreditera armén eller spridning av falska uppgifter, eller blir arresterade vid demonstrationer eller andra protestaktioner mot kriget. Över 3400 personer har hittills dömts enligt de nya lagarna. Bland dessa är de flesta administrativa ärenden, med bötesstraff som påföljd. Men 75 fall är så kallat straffrättsliga, där den åtalade riskerar upp till femton års fängelse. "Vi tror att det här handlar om att skrämma människor från att våga opponera sig mot kriget," säger Daria Korolenko, analytiker och jurist på OVD-Info. Flera fall har fått stor uppmärksamhet i media, både i Ryssland och utomlands. Till exempel har en person dömts för att ha skrivit ordet specialoperation inom citationstecken i sociala medier. Ett annat fall handlar om en person som stod bredvid en demonstration. Han anklagades för "tyst medgivande" och skulle enligt domstolen ha förstått att handlingarna på torget hade som mål att misskreditera den ryska armén. Mannen dömdes till 45 000 rubel i böter. "Det här går emot både den ryska konstitutionen och mot alla internationella lagar och regler. Det är rena repressioner," säger Daria Korolenko. svt 220814.

Rapport: Två strategiskt viktiga broar helt odugliga. Två för Ryssland strategiskt viktiga vägbroar som går över floden Dnipro i närheten av ockuperade staden Cherson är nu helt och håller odugliga för militära ändamål. Det uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesrapport. Ukraina attackerade den 10 augusti broarna Antonivka och Kakhovskij, som kopplar ihop Cherson med andra ryskkontrollerade områden. "Även om Ryssland skulle lyckas göra betydliga reparationer skulle broarna utgöra en stor sårbarhet", heter det. Det innebär en begränsning av Rysslands försörjningskedja. Omni 220813.

Zelenskyj: Den som skjuter mot kraftverk är måltavla. De ukrainska styrkorna kommer att rikta sina attacker mot ryska soldater som skjuter på eller från det ockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja, säger president Zelenskyj enligt Reuters. "Alla ryska soldater som antingen skjuter på kraftverket, eller skjuter i skydd av det, måste förstå att han blir en särskild måltavla för våra underrättelseagenter, specialstyrkor och vår armé." Den ukrainska underrättelsetjänsten uppgav tidigare på lördagen att nya ryska ”provokationer” förekommit vid kraftverket under dagen. Zaporizjzjas borgmästare i exil uppger att det rör sig om artilleribeskjutning. Den rysktillsatta lokala företrädaren Vladimir Rogov anklagar i sin tur Ukraina för att beskjuta kraftverket. G7 har uppmanat Ryssland att dra tillbaka sina styrkor från kraftverket. Invånare i staden (som kontrolleras av Ukraina) uppmanas ta skydd. Omni 220814.

Första spannmålsfartyget till Afrikas horn står redo. Det FN-chartrade fartyget MV Brave Commander - lastat med över 23 000 ton vete, står redo att lämna Ukraina för Afrika under kommande dagar, uppger FN för Reuters. Fartyget blir det första att frakta spannmål direkt till Afrikas horn - som är drabbat av en akut hungersnöd - sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari, skriver New York Times. Afrikas horn har varit drabbat av torka i fyra års tid vilket resulterat i att 18 miljoner människor står inför svår hunger. Spannmålsfartyget kommer att åka till Etiopien via den spannmålskorridor i Svara havet som öppnades efter överenskommelser mellan Ukraina, Ryssland och FN. Spannmålsfartyget har finansierats via donationer från FN:s Världslivsmedelsprogram, USA och privata givare. Hittills har 14 spannmålsfartyg lämnat Ukraina. FN: Behövs omedelbar hjälp till Afrikas horn. Omni 220814.

Fyra viktiga broar förstörda efter Ukrainas nya taktik - tusentals ryssar isolerade. Tusentals ryska soldater riskerar att helt isoleras sedan Ukraina förstört de fyra viktigaste broarna som går över floden Dnepr i Cherson-regionen, uppger underrättelsekällor från väst för New York Times. Soldaterna, som befinner sig på västra sidan, riskerar att inte nås av matleveranser och andra förnödenheter sedan försörjningslinjen brutits. Att förstöra broarna ska enligt källorna vara en del i Ukrainas ändrade strategi. Ukraina har genom att förstöra broarna lyckats bromsa den ryska framfarten. Det var i går som Ukraina hävdade att man träffat den sista av de fyra broarna, skriver AP. Med nya vapen har Ukraina kunnat attackera djupare i de ryska försörjningslinjerna och förstöra för Ryssland viktiga mål. Ukraina: Vi har förstört viktiga försörjningslinjer. Ukrainarna kämpar "på sina egna villkor" snarare än att försöka slå ryssarna direkt. Omni 220814.

Tysk myndighet: Måste dra ner på gas - eller ransonera. Tyskland måste få ner gaskonsumtionen med en femtedel för att undvika energibrist i vinter. Det säger energimyndigheten BNA:s chef Klaus Müller till Financial Times. "Om vi misslyckas med att nå vårt mål finns en stor risk att vi inte kommer att ha tillräckligt med gas," säger Müller till tidningen. Han kommer att se över vilka "systemviktiga" företag som ska prioriteras och tilldelas gas om det blir brist i vinter. Müller varnar samtidigt för att företag kan lämna landet på grund av de höga energipriserna. BNA: Bolag med logistik för mat och medicin kan anses systemviktiga. Omni 220814.
Tyskland ligger före schemat - fyller gaslagren till vintern. Tyskland har uppnått målet om att fylla landets naturgaslager till 75 procent två veckor före schemat. Det uppger Klaus Müller som är chef för energimyndigheten Bundesnetzagentur (BNA) på Twitter, enligt Bloomberg. "Gaslagren är fyllda till 75,43 procent, nästa mål är nu 85 procent till den 1 oktober", skriver Müller. Enligt nya tyska regler ska lagren vara fyllda till 75 procent till den 1 september varje år, till 85 procent den 1 oktober och till 95 procent den 1 november, skriver Bloomberg. Ryssland har pumpat gas på 20 procents kapacitet i veckor. Omni 220814.
Kuleba: Tuff avtändning från rysk energi väntar. Europa är för beroende av rysk energi och beroendet kommer göra ont att bryta. Det säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba till SVT:s Agenda. "Varje missbrukare måste genomlida en smärtsam rehabilitering för att friskna till," säger han. Han säger att han förstår smärtan som många européer känner i och med de stigande energipriserna, men att vi kommer att få ett bättre och säkrare liv när vi slutat använda rysk gas. "Europa har i årtionden varit beroende av rysk energitillförsel och för Ryssland har energi alltid varit politik, det har aldrig handlat om ekonomi," säger han. Kuleba: Tro mig, vi förbereder oss för en mycket värre vinter än vad något europeiskt land gör. Omni 220814.
Ukrainas utrikesminister: Tuff avtändning väntar för beroendesjukt Europa. Europa går mot ännu en vinter med rekordhöga elpriser. Det kommer att svida, men det skadliga beroendet av rysk energi måste få ett slut, säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. "Varje missbrukare måste genomlida en smärtsam rehabilitering för att friskna till." Sedan den statliga ryska energijätten Gazprom beslutat att strypa gasflödet till Europa ytterligare ser flera länder ut att gå en svår vinter till mötes. Bolaget uppger att orsaken är tekniska problem med gasledningen Nord Stream 1. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba menar att detta är en del av Rysslands utpressning mot Europa, som påbörjades redan innan storoffensiven inleddes. "Aktionen syftar till att slå den europeiska ekonomin i spillror genom att leka med gaspriserna." De kraftigt stigande energipriserna sätter redan stor press på såväl industrin som hushållen. Om gasleveranserna från Ryssland skulle stoppas helt räknar experterna med betydligt högre priser på naturgas, vilket troligen skulle driva upp den redan historiskt höga inflationen. Kuleba förstår smärtan som många européer har upplevt och som med största sannolikhet kommer att förvärras under det kommande vinterhalvåret. "Tro mig, vi förbereder oss för en mycket värre vinter än vad något europeiskt land gör. Vi förstår svårigheterna, rädslan och oron. Men låt oss tala klarspråk: Europa har i årtionden varit beroende av rysk energitillförsel och för Ryssland har energi alltid varit politik, det har aldrig handlat om ekonomi." En majoritet av EU-länderna är överens om att frivilligt minska gaskonsumtionen med 15 procent för att dämpa beroendet. Kuleba uppmanar Europa att fortsätta söka nya, mindre självskadande vägar. "Varje missbrukare måste genomlida en smärtsam rehabilitering för att friskna till; för att få en bättre framtid. Vi har en svår tid framför oss men när vi väl har lärt oss att leva utan rysk gas, när vi kan ersätta den med energikällor från andra länder, så kommer våra liv att bli bättre och framför allt säkrare," säger Kuleba. svt 220814.

Paasikivi: Motoffensiven enormt viktig för Ukraina. Sedan en månad tillbaka förbereder sig Ukraina på en motoffensiv mot Ryssland i södra Ukraina. Offensiven kommer att bli oerhört viktig för ukrainsk del, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till Expressen TV. "Ukraina behöver kunna presentera framgångar för den egna befolkningen. De behöver också kunna presentera framgångar för Europa, för att visa att de höga energipriserna är värt något," säger han. Han tror att bland annat de ukrainska attackerna på broar i söder och mot flygplatsen på Krym har skurit av de ryska underhållmöjligheterna. Paasikivi säger att den ukrainska motoffensiven har ett tidsfönster. Den får inte ske när det börjar närma sig vinter, säsongen som han säger att ryssar och ukrainare kallar för "lersäsongen". Omni 220814.

Amerikanska toppolitiker besöker Taiwan. En amerikansk kongressdelegation har landat i Taiwan och kommer besöka landet under söndagen och måndagen. Det meddelar USA:s ambassad i Taiwan, rapporterar Bloomberg. Delegationen ska träffa seniora medlemmar i den taiwanesiska regeringen och besöket leds av den amerikanska senatorn Ed Markey. De ska bland annat samtala om handelsrelationer och säkerhetsläget i regionen. Besöket riskerar enligt tidningen att leda till ytterligare spänningar mellan USA och Kina. Besöker landet i två dagar. Delegationens flygplan ska ha landat i Taiwan under morgonen. Demokraten Ed Markey leder besöket. Besöket görs tolv dagar efter att Nancy Pelosi var i landet. Omni 220814.
Kina till USA: Era politiker måste sluta leka med elden. Statliga kinesiska medier visar sitt missnöje mot att fem amerikanska toppolitiker under söndagen landade på Taiwan, rapporterar TT. "USA:s politiker måste sluta leka med elden i Taiwanfrågan", löd rubriken på en artikel publicerad hos den statliga nyhetsbyrån Nya Kina. Besöket äger rum tolv dagar efter att den amerikanska talmannen Nancy Pelosi besökte Taiwan. Den kinesiska regimen svarade bland annat med att avfyra missiller, omringa Taiwan med sin militär och flyga med stridsflyg över ön. Under besöket ska USA och Taiwan diskutera sin relation. Besöker landet i två dagar. Demokraten Ed Markey leder besöket. Omni 220814.

Efter nya lagen om "fejk" - ryssar döms på löpande band. Sedan kriget bröt ut i Ukraina har tusentals ryssar dömts för att ha "misskrediterat" den ryska armén. Brotten kan bestå i allt från poster i sociala medier, till att öppet opponera sig mot kriget eller bära blågula kläder. Evgenij Kruglov var ledig och ute med sina kollegor i skogen, när fyra polisbilar dök upp. Han omhändertogs på plats och kördes till en annan region, där han blev delgiven misstanke om brott. Brottet uppgavs vara misskreditering av den ryska armén. Anledningen var att han delat en post i sociala medier om hur civila dödas i Mariupol och Butja. "Jag hade en öppen profil. Det var väl inte så smart med tanke på omständigheterna i nuläget," berättar Evgenij, som till vardags arbetar som arkeolog i Oms i sydvästra Sibirien. Om Evgenij döms kommer han bli en i raden av över 3000 ryssar som hittills dömts enligt de nya lagarna som Ryssland antagit efter krigsutbrottet i Ukraina. Hör Evgenij berätta om läget i Ryssland i klippet. En dryg vecka efter att kriget i Ukraina bröt ut röstade den ryska duman igenom den nya lag som gör det olagligt att "misskreditera" den ryska armén och sprida "falska uppgifter" eller "fejk". Den nya lagen är bara en i raden av repressiva åtgärder som den ryska staten tagit till på senare år för att stävja all opposition. Tidigare har lagen om "utländska agenter" tvingat flera oberoende medier och organisationer, så som VTimes och Memorial, som arbetar med mänskliga rättigheter,att slå igen. Med den nya lagen försvann de sista fria medierna från Ryssland, exempelvis TV-kanalen Dozhd och radiokanalen Echo Moskva, och så även en stor del av oppositionen inom samhället. För gör man sig skyldig till överträdelse av lagen, och det kan handla om allt från att skriva citationstecken kring ordet "specialoperation" till att bära blågula kläder riskerar man dryga böter - eller fängelse. Den 8 juli dömdes fullmäktigeledamoten i Krasnoselskijdistriktet i Moskva, Aleksei Gorinov, till sju års fängelse. Hans brott bestod i att han vid ett fullmäktigemöte, som även spelades in, inte ville delta i en omröstning huruvida distriktet skulle anordna en teckningstävling för barn vid firandet av segerdagen den 9 maj. "Hur kan det vara tal om teckningstävlingar för barn när barn dör varje dag i Ukraina?" frågade ledamoten och fortsatte med att säga att all kraft borde läggas på att få ut de ryska trupperna från ukrainskt territorium. Gorinov dömdes för att ha spridit "falska uppgifter" om ryska armén. "Det här går emot både den ryska konstitutionen och mot alla internationella lagar och regler," säger Daria Korolenko, jurist och analytiker vid organisationen OVD-Info som arbetar med att hjälpa dem som anhållna enligt de nya lagarna. Läs mer om organisationen OVD-Infos arbete här. svt 220814.

Putin vill knyta starkare band med Kim Jong-Un.Rysslands president Vladimir Putin vill att banden till Nordkorea stärks, rapporterar Sky News med hänvisning till den nordkoreanska statligt kontrollerade nyhetsbyrån KCNA. I ett brev till landets diktator Kim Jong-Un skriver Putin att de två bör arbeta för att "utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna genom gemensamma ansträngningar". Brevet skickades lagom till nationella frihetsdagen, en högtid som firas i både Nord- och Sydkorea den 15 augusti. Kim svarar i ett separat brev att de två länderna har vänskapsband som går tillbaka till när man besegrade Japan under andra världskriget, och att "det taktiska och strategiska samarbetet, stödet och solidariteten" sedan dess nått en ny nivå. Kim anser också att förmågan att mota hot och provokationer från "fientliga militärmakter" är något som binder dem samman. Stöttat Ryssland tidigare. I juli i år erkände Nordkorea formellt de två så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i Ukraina, som utropades av ryskstödda separatister med nära band till Moskva i samband med att Ryssland annekterade Krimhalvön 2014. Erkännandet ledde till att Ukraina omedelbart bröt sina diplomatiska förbindelser med Pyongyang. svt 220815.
Putin har skrivit till Kim - vill att banden stärks. Rysslands president Vladimir Putin har skrivit till Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och föreslagit att de två länderna ska stärka sina band. Det rapporterar Sky News med hänvisning till den nordkoreanska statligt kontrollerade nyhetsbyrån KNCA. Brevet ska ha anlänt till Nordkorea på nationella frihetsdagen, en högtid som firas i Nord- och Sydkorea den 15 augusti. Enligt KNCA har Kim svarat på brevet och sagt att "det taktiska och strategiska samarbetet, stödet och solidariteten" mellan länderna har nått en ny nivå sedan starten på ländernas vänskap under andra världskriget. Putin skriver att de bör arbeta för att "utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna". Nordkorea har stått på Rysslands sida under kriget. Sovjetunionen var ett tag en av Nordkoreas största allierade - erbjöd ekonomiskt samarbete och bistånd. Omni 220815.

"Ryssland redo för omröstning i Donetsk." Ryssland är förmodligen i slutfasen av sin planering för en folkomröstning i det ockuperade Donetsk. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet på Twitter på måndagsmorgonen. Det är dock osäkert om ryska myndigheter ännu definitivt beslutat att genomföra omröstningen. Enligt departementet har separatistledaren Denis Pusjilin sagt till ryska medier att en tidpunkt för omröstningen kommer att tillkännages när hela Donetsk är under rysk kontroll. Ryssland har förberett omröstningar en längre tid. Omni 220815.

Japans premiärminister lovar att "aldrig föra krig". Japans premiärminister Fumio Kishida lovade på årsdagen av landets kapitulation i andra världskriget att aldrig föra krig igen, rapporterar Reuters. Det fredliga budskapet motverkades dock enligt nyhetsbyrån av att flera ministrar samtidigt besökte den kontroversiella Yasukuni-helgedomen i Tokyo och att premiärminister Kishida skickade gåvor dit. Sydkoreas regering reagerade med missnöje på uppgifterna, och en talesperson uttryckte "djup besvikelse". Yasukuni-helgedomen är till för att hedra soldater och andra som fallit i Japans krig genom historien, men även ett antal japanska krigsförbrytare hedras där. Den nyligen mördade Shinzo Abe var den senaste premiärministern som personligen besökte Yasukuni år 2013. Omni 220815.

Ukraina hävdar att de slagit ut militärbas. Ukraina hävdar att de under måndagen träffat en bas som används av den ryska paramilitära Wagnergruppen. Det rapporterar AFP. Luhanskregionens guvernör Serhij Hajdaj säger att basen förstördes av ett "precisionsanfall". Wagnergruppen tros vara kopplad till den ryske oligarken Jevgenij Prigozjin, som är nära förknippad med president Vladimir Putin. Ukrainska myndigheter säger att de också har förstört en järnvägsbro i närheten av staden Melitopol, som intagits av ryska trupper. Stadens borgmästare Ivan Fjodorov säger att anfallet innebär en "fullständig frånvaro av militärtåg från Krym". Krym är en viktig bas för ryska trupper Omni 220815.

Uppgifter: Explosioner och artilleri vid Zaporizjzja. Explosioner och tung artillerield hörs i den ockuperade staden Enerhodar, där kärnkraftverket Zaporizjzja ligger. Det enligt stadens borgmästare Dmitry Orlov och Vladimir Rogov, som är medlem i rådet för den ryskkontrollerade militär-civila administrationen, enligt den ryska exiltidningen Meduza. Zaporizjzja är Europas största kärnkraftverk. Det har kontrollerats av ryska trupper sedan i mars. Kärnkraftverket besköts upprepade gånger i augusti, vilket Ukraina och Ryssland beskyller varandra för. Omni 220815.
FN och Ryssland i samtal om Zaporizjzja. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu och FN-chefen António Guterres har talats vid på telefon under måndagen gällande säkerheten kring kärnkraftverket Zaporizjzja, enligt ett uttalande från ryska försvarsdepartementet. Det rapporterar AFP. Tidigare under måndagen meddelade FN att de har logistiken och säkerheten för att stödja ett besök av det internationella atomenergiorganet IAEA, om både Ryssland och Ukraina tillåter. Kärnkraftverket är det största i Europa. Den senaste tiden har det utsatts för flera attacker, som Ukraina och Ryssland beskyller varandra för, vilket har skapat en rädsla för en möjlig kärnkraftskatastrof. Rafael Mariano Grossi, chef vid IAEA, beskriver situationen som "helt utom kontroll" och som ett hot mot folkhälsan och miljön i Ukraina. Enligt Rysslands försvardsepartement diskuterade Sjojgu och Guterres anfallen mot fängelset Olevinka. Sverige och 41 andra länder kräver att Ryssland lämnar tillbaka kontrollen över kärnkraftverket. Omni 220815.

Svensk man riskerar dödsstraff i Ukraina. Under måndagen hölls förhandlingar i en ryskseparatistisk domstol i ockuperade Donetsk, där fem utländska medborgare åtalats för att stridit som legosoldater med ukrainska styrkor, uppger ryska medier enligt Reuters. Tre av männen, varav en uppges vara svensk medborgare, tillfångatogs i Mariupol och riskerar dödsstraff. Rättegången inleds i oktober. De andra männen som riskerar dödsstraff är från Storbritannien och Kroatien. Självständiga utbrytarregionen har erkänts självständig av Ryssland, Syrien och Nordkorea. Omni 220815.

Invånare i Cherson uppmanas att evakuera. Boende i Cherson bör evakuera regionen om de kan. Det sa Ukrainas vice premiärminister Iryna Veresjtjuk under måndagen och varnade för att vintern är på väg, rapporterar Sky News. "Vi behöver hjälpa er, för att rädda er från kylan och de ryska inkräktarna," sa hon. Omkring hälften av invånarna har redan lämnat Chersonregionen. Enligt rapporterar planerar Ukraina en motoffensiv i södra Cherson. Omni 220815.

Olaf Scholz: Samtalen med Putin viktiga i framtiden. Direkt kommunikation är viktig, särskilt i kristider. Det säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i en intervju med DN om de telefonsamtal han har haft med Rysslands president Vladimir Putin. Han förklarar att han vill vara säker på att budskapet når fram till Putin, och säger att samtalen är viktiga även i framtiden. "Mitt tydliga budskap till honom är hans strategi för Ukraina inte kommer att fungera. Detta gör naturligtvis inte att Ryssland ändrar kurs från ett ögonblick till ett annat. Men Putin måste veta vad vi kräver av honom." Olaf Scholz säger att så länge kriget, som "orsakar enormt lidande och förstörelse", pågår kommer inte förbindelserna med Ryssland kunna normaliseras. Olaf Scholz om Magdalena Andersson: En enastående statsminister. Omni 220815.

Putin: Vi är redo att bistå allierade med moderna vapen. Vladimir Putin är redo att bistå sina allierade med moderna vapen, rapporterar Reuters. Under ett tal på en vapenmässa utanför Moskva på måndagen sa den ryske presidenten att han värdesätter sina band med länder i Latinamerika, Asien och Afrika. "Vi är redo att erbjuda våra allierade de modernaste typerna av vapen, från handeldvapen och pansarfordon till artilleri för stridsflyg och obemannade flygfordon." Enligt den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA har Putin även skickat ett meddelande till Nordkoreas ledare Kim Jong-Un på måndagen, där han uttrycker en vilja att utöka ländernas "omfattande och konstruktiva bilaterala förbindelser med gemensamma ansträngningar" Militäranalytiker: De ryska motgångarna i kriget i Ukraina kan göra rysk vapenexport mindre attraktiv. Nordkorea har stöttat Rysslands invasion av Ukraina. Omni 220815.
Paasikivi: Ryssland kan erbjuda Nordkorea kärnvapen. Ryssland kommer behöva hjälp att bygga upp städer som förstörts i kriget. För att locka arbetare från Nordkorea kan de erbjuda kärnvapen eller kärnteknik. Det säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, till P3 Nyheter. Nordkorea skickade förra veckan en listan över arbetare som kan skickas till Donbasregionen för att hjälpa till med återuppbyggandet efter kriget. Men det förutsätter att Ryssland får behålla städerna, menar Paasikivi. Under måndagen sa Rysslands president Vladimir Putin under ett tal på en vapenmässa att landet är redo att bistå sina allierade med moderna vapen. Han ska även ha skickat ett brev till Nordkoreas diktator Kim Jong-Un där han föreslagit att länderna ska ska stärka sitt band. "Ryssland har inte fått det stöd från dem de förväntar sig, alltså från sina gamla kompisar, så nu lägger man ut krokarna lite längre," säger Paasikivi. Tyder på att Ryssland behöver hjälp. Omni 220815.

Två läger i frågan om ryska visum - Sverige emellan. Finland driver på, Tyskland stretar emot, och Sverige velar. Det stod klart när frågan om att stoppa rysk turism i EU diskuterades under måndagens nordiska statsministermöte i Oslo, där den tyske förbundskanslern Olaf Scholz deltog, rapporterar TT. "Det är inte det ryska folkets krig mot Ukraina, det är Putins krig mot Ukraina," argumenterade Scholz. Finlands statsminister Sanna Marin kontrade med att den ryska allmänheten stöder kriget, och att det inte är rätt att de får turista i Europa medan ukrainare dödas. Magdalena Andersson säger att frågan inte är svart eller vit, och att den svenska regeringen fortfarande överväger vilken linje man ska välja. Mette Frederiksen: Viktigt att bevara enigheten i EU. Ukrainas president Zelenskyj uppmanar västvärlden att förbjuda rysk turism. Omni 220815.
Finland skärper kraftigt visumregler för ryssar. Den finländska regeringen är överens om en kraftfull skärpning av visumreglerna för ryska medborgare, säger utrikesminister Pekka Haavisto till Svenska Yle. "Vi kommer att begränsa mängden beviljade ansökningar till en tiondel av den nuvarande nivån, men samtidigt vill vi göra det lättare för människor att komma till Finland för att arbeta, studera eller för att hälsa på släktingar." Skärpningen riktar sig mot vanliga turistvisum, säger Haavisto. Förändringen träder i kraft i september. Från svenskt håll har man fortfarande inte fattat ett beslut, sa statsminister Magdalena Andersson (S) till TT på måndagen. Haavisto: Det är en mycket etisk och moralisk fråga det här. Omni 220816.

Soldat erkänner krigsbrott: "Jag avrättade civila." När de ryska soldaterna i april drog sig tillbaka från områdena runt Ukrainas huvudstad Kyiv hittades massgravar och mördade civila i förorter som Butja och Andriivka. Nu har den oberoende ryska sajten iStories identifierat fyra ryska soldater som begick krigsbrott i byn Andriivka, varav en har erkänt. Det rapporterar Aftonbladet med hänvisning till sajten. "Jag avrättade civila, stal från dem, konfiskerade deras telefoner och jag vill bekänna att ledningen inte brydde sig ett skit om oss soldater som stred vid frontlinjen," säger soldaten. Han berättar att de tvingade tre civila att visa soldaterna till deras hem, där de tog pengar och mobiler. Sedan ska soldaternas överstelöjtnant ha sagt "skjut dem", varpå soldaterna lydde. Soldaten: "Jag sköt en av dem." Soldaten har pekat ut en rad befäl som han menar behöver straffas. Omni 220816. Kommentar: Så smutsigt är det ryska kriget mot Ukraina.
Ukrainsk trädgårdsinfluenser fördes bort - utnyttjades för att sprida rysk propaganda. Innan kriget i Ukraina bröt ut delade 55-årige Igor Kurayan frekvent uppdateringar om sin "sagoträdgård" i Cherson på sociala medier. Men den 25 februari byttes bilderna på ringblommor och granatäppleträd ut mot en bild där Kurayan poserade med ett gevär och meddelade att han anmält sig för att försvara sitt land, skriver CNN. Några veckor efter att ryska styrkor ockuperat Cherson fördes Kurayan bort av ryska soldater. Kort därefter ändrade hans inlägg på Instagram och Facebook karaktär. Bland annat lades en video ut där en mager Kurayan står mellan två maskerade män som håller en ukrainsk flagga samt flaggan för ukrainska nationalistiska rörelsen. I klippet säger Kurayan att demonstrationerna i staden är meningslösa. I ett annat klipp fördömer han president Volodymyr Zelensky och uppmanar sina landsmän att kapitulera. "De ville göra en marionett av honom," säger Igor Kurayans dotter Karyna till CNN. Kurayan frigavs i slutet av april efter nästan en månad i fångenskap. Igor Kurayan: De torterade mig. Omni 220817.
Rysk soldat: "Förstod tidigt att det vi gör är bullshit". Den tidigare ryske fallskärmsjägaren Pavel Filatjev förstod att han skulle bli kallad förrädare och att han riskerade fängelse. Ändå tog han beslutet att kritisera den ryska invasionen i Ukraina. För två veckor sedan publicerade han en 141 sidor lång beskrivning av sina erfarenheter av kriget på sociala medier. "Det tog mig veckor att förstå att det inte pågick något krig på ryskt territorium. Att vi bara attackerade Ukraina, berättar Filatjev i en intervju med The Guardian. Filatjev säger att han tror att de ryska motgångar i kriget beror på att soldaterna inte känner att det som de gör är rätt. Han berättar att det fanns soldater i hans enhet som sköt sig själva för att få åka hem och få kompensation av staten. "Jag tänkte tidigt att det vi gör här är bullshit. Och att om jag överlever kommer jag göra allt för att stoppa det," säger han och fortsätter: "Jag ser ingen rättvisa i det här kriget. Jag ser ingen sanning." Pavel Filatyev har flytt från Ryssland. Omni 220818.

Storbritannien: "Ryska flottan tillbakapressad" Den ryska flottan i Svarta havet har tappat en stor del av sin offensiva kapacitet. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga uppdatering på Twitter på tisdagsmorgonen. Flottans ytfartyg intar en mycket defensiv hållning och patrullerar i närheten av Kryms kust. Flaggskeppet Moskva har gått förlorat, liksom många stridsflygplan samt kontrollen över Ormön, skriver departementet. I och med att det ryska hotet mot Odesa neutraliserats kan Ukraina frigöra styrkor till offensiva uppdrag, skriver man. Omni 220816.

Ryssland: Ny explosion på Krymhalvön. En explosion har inträffat vid en ammunitionsdepå på den ryskockuperade Krymhalvön. Det uppger det ryska försvarsdepartementet, enligt TT. Enligt departementet uppkom en brand i ett militärt lager nära byn Mayskoje vid kvart över sex lokal tid. Därefter skedde explosionen, säger man. Händelsen sker en vecka efter de kraftiga explosionerna vid den ryska flygbasen Saky på Krym. Omni 220816.
Ryssland skyller Krymexplosion på "sabotörer". Det ryska försvarsdepartementet beskyllde på tisdagen "sabotörer" för att ligga bakom de explosioner som skakat en ammunitionsdepå på den ockuperade Krymhalvön. Det rapporterar Reuters, som beskriver uppgifterna som ett "sällsynt erkännande" av att Ukrainalojala grupperingar påverkar de ryska krigsansträngningarna. Bilder på statlig rysk TV visar en brand i en elstation nära staden Dzjankoj, och en rad explosioner vid horisonten som enligt ryska myndigheter beror på ammunition som detonerat vid en militärbas. Ukraina har inte bekräftat att man varit inblandad i explosionerna. Omni 220816.
Ukrainas nya taktik: "Skapa kaos inom ryska styrkor." Världen kan få se fler motanfall likt den mot den ryska militärflygbasen vid Novofedorivka på Krymhalvön i förra veckan, och attackerna mot järnvägen. Det säger president Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak i en intervju med The Guardian. Den nya taktiken är skapa "kaos inom ryska styrkor" genom att slå mot ryssarnas logistisk, försörjningsvägar och ammunitionsdepåer i de ockuperade områdena. Tisdagens explosioner vid en ammunitionsdepå på Krymhalvön beskyller Ryssland "sabotörer" för att ligga bakom. Ukraina har inte tagit på sig ansvaret för attackerna. Ukraina kämpar med att få ihop en motoffensiv i södra delen av landet. De har försökt skära av Cherson genom att skada väg- och järnvägsbroar för att göra det omöjligt för Ryssland att försörja sig. Mychajlo Podoljak beskrivs som Ukrainas tredje mäktigaste man. Omni 220816.
3 000 tvingades fly efter attack på Krymhalvön. Mer än ett dygn efter att en rysk militärbas på Krymhalvön attackerats brinner det fortfarande på platsen och ammunition fortsätter att explodera, rapporterar Sky News. Sky News skriver att attacken, enligt uppgift, utfördes av ukrainska specialstyrkor inifrån halvön. Över 3 000 personer uppges ha evakuerats. Krymhalvöns ledare Sergej Aksyonov säger att en helikopter används för att bekämpa elden och de söker efter de ansvariga. Enligt det brittiska försvarsdepartementet har både ryska och ukrainska myndigheter bekräftat att en ammunitionsdepå i närheten av Dzjankoj exploderade under tisdagen. Enligt rysk media ska även rök synas från militärbasen i Hvardiiske. Krymhalvön har varit säkert för ryssarna. Ryska befälhavare är sannolikt oroliga över utvecklingen. Omni 220817.

Kremlanalytiker: Ryska militären har stora problem. Den Kremltrogne ryske analytikern Ruslan Putjov anser att den ryska militären har allvarliga problem. Det skriver Der Spiegel, som läst en intervju med Putjov som gjorts av det ryska analysföretaget Prisp. Putjovs kritik sträcker sig över ett antal områden: vapentekniken är föråldrad, soldaterna är för få, och flygvapnet är inte tillräckligt precist. Västs vapen gör kampen alltmer ojämn. "Det är som en kamp mellan gladiatorer - en har svärd och sköld, den andre treudd och ett nät. Ukraina och Ryssland har helt olika slags vapen," säger Putjov i intervjun. Den 49-årige Putjov är officiell rådgivare till den ryska regeringen och samarbetar nära med det ryska försvarsdepartementet. Putjov: "Rysslands hopp är att väst inte levererar tillräckligt med vapen till Ukraina." Omni 220816.

Sovjetiskt minnesmärke från andra världskriget flyttat. Estland har tagit bort ett sovjetiskt minnesmärke från andra världskriget i staden Narva, som har en stor rysktalande minoritet. Det rapporterar AFP. Minnesmärket utgörs av en replika av en T34-stridsvagn och kommer flyttas till Estlands krigsmuseum. Stadens borgmästare Katri Raik har tidigare vägrat lämna över stridsvagnen. Märket anses viktigt för de årliga minnesceremonierna, och det har funnits ett lokalt motstånd att ta bort minnesmärkena. Premiärminister Kaja Kallas säger i ett uttalande att flytten var ett svar på "ökade spänningar och förvirring kring minnesmärken i Narva". Kallas: Vi kommer inte ge Ryssland möjligheten att använda det förflutna för att störa freden. Monumentet flyttades under tisdagsförmiddagen. Sedan 1970-talet har det varit ett minne från den sovjetiska arméns borttryckande av nazisterna under andra världskriget. Omni 220816.

Sveriges Radios sajt har blockerats i Ryssland. Sveriges Radios sajt har blockerats i Ryssland, rapporterar Ekot. Enligt vd Cilla Benkö är det inte första gången det händer. "Vi, likt många andra företag, finns med på en lista som innebär att internetoperatörerna i Ryssland ska blockera oss." Även appen Sveriges Radio Play uppges vara delvis påverkad - material går att läsa, men inte att lyssna på. Enligt Ekot är SR det enda bland de större svenska mediehusen som blockerats. Benkö: Inga indikationer på att något särskilt skett. Upptäcktes natten mot tisdag. Omni 220816.

Storbritannien varnas av Ryssland inför flygövning. Rysslands försvarsdepartement varnar Storbritannien för att genomföra en planerad flygning med spionplan över ryskt territorium, rapporterar AP. Ryssland ska ha meddelats om Storbritanniens planerade flygning av ett RC-135-spaningsplan, vars planerade rutt passerar delvis över ryskt territorium. Försvarsdepartementet ser på övningen som en provokation och meddelar att flygvapnet har fått order om att hindra intrång. "Alla möjliga konsekvenser av denna avsiktliga provokation kommer helt ligga på den brittiska sidan," säger departementet i ett uttalande. Ryssland hävdar att de stoppat ett brittisk plan som korsade den ryska gränsen. Uppgifterna har inte bekräftats av brittiska försvarsdepartementet. Omni 220816.

Energoatom utsatt för kraftfull cyberattack. Ukrainas atomenergimyndighet Energoatom hävdar att de har utsatts för en cyberattack "utan motstycke". Det uppger myndigheten på Telegram, enligt AFP. Enligt Energoatom är det den mest kraftfulla cyberattacken sedan början av kriget, men verksamheten har inte störts och användare märkte inte av attacken. På Telegram pekar myndigheten ut den ryska gruppen "People’s Cyber Army". Energoatom säger att de "attackerades från ryskt territorium". Omni 220816.

Expert: "Ukraina hotas av ammunitionsdiet." Ukraina kommer att behöva snara framsteg i kriget mot Ryssland, annars finns risken att väst tappar intresset och istället sätter landet på en "ammunitionsdiet". Det säger den amerikanske krigsanalytikern Michael Kofman i en intervju med Der Spiegel. "Ukraina har återkommande genomfört angrepp runt Cherson under de senaste tre månaderna, men resultaten är inte vidare imponerande," säger Kofman. Nu står Ukraina under press att nå framgångar, men det är inte säkert att landets armé är redo för offensiva manövrar, anser experten. Omni 220817.

USA kände till Putins krigsplaner i oktober. USA visste redan i oktober i fjol att Ryssland planerade ett anfall mot Ukraina. Det skriver Washington Post i en granskande artikel. Enligt planen skulle Ryssland inta huvudstaden Kyiv på fyra dagar, avlägsna president Zelenskyj och installera en Moskvavänlig lydregim. Det enda USA inte visste var precis när anfallet var tänkt att komma. Men att övertyga europeiska allierade och Ukrainas regering om att uppgifterna var korrekta och att Putin var redo att anfalla visade sig svårt, skriver tidningen. Ryssland skyller hela konflikten på väst. Omni 220817.

Kina och Ryssland genomför gemensam manöver. Kinesiska trupper kommer att bege sig till Ryssland och delta i gemensamma övningar med bland andra Ryssland, Indien, Belarus och Tadjikistan. Det meddelade det kinesiska försvarsdepartementet på onsdagen, enligt Reuters. "Kinas deltagande har inget med den nuvarande internationella eller regionala situationen att göra", sade departementet. Liknande gemensamma övningar har ägt rum tidigare år. Målet är "att fördjupa vänskapligt samarbete". Kina fortsätter samtidigt med militärövningar utanför kusten. Kina deltog även i "arméspelen" i Moskva tidigare i år. Omni 220817.

Taiwan fortsätter övningar - Kina varnar USA. Taiwan fortsätter sina militärövningar avsedda att visa öns förmåga att försvara sin självständighet. Det rapporterar AP. "Kommunist-Kinas militära operationer ger oss bara en möjlighet att träna vår stridsförmåga," sade det taiwanesiska försvarsdepartementets talesperson Sun Li-Fang till reportrar på onsdagen. Samtidigt varnade den kinesiske ambassadören i Washington, Qin Gang, USA för att sända militärfartyg genom Taiwansundet. "Jag uppmanar våra amerikanska kolleger att avstå, att visa återhållsamhet, att inte göra någonting som ökar spänningen," sade ambassadören enligt Bloomberg. Taiwan: "Kinas militärövningar är absurda och barbariska." Kina: "USA bör inte göra felet att underskatta vår beslutsamhet." Omni 220817.

Palestinier talade om militärt samarbete i Moskva. Rysslands vice försvarsminister Alexander Fomin har hållit samtal med den palestinske generalmajoren Nidal Abu Dukhan om militärt samarbete mellan länderna. Det uppger det ryska försvarsdepartementet, enligt Reuters. Samtalen ägde rum i samband med den ryska militärmässan Army-2022. Departementet lämnade inga detaljer om innehållet i samtalen. Ryssland uppgav även att man för samtal med Mali om att stärka landets militära förmåga. Ryssland har historiskt goda relationer till Israel, men dessa har försämrats sedan invasionen av Ukraina. Ryssland kritiserar Israels ockupation. Omni 220817.Kommentar: Detta är ett tidstecken, Ryssland ställer sig Israels fienders sida och backar upp med samarbete med palestinierna och Iran. Hes. 38-39 närmar sig...

Svensk gripen i Ryssland - bekant: "Snälla hjälp oss". En medelålders svensk man har häktats i Ryssland, skriver SvD. Den 17 juli skrev en bekant till mannen till den svenska ambassaden i Moskva för att berätta om försvinnandet. "Sista meddelandet vi fick var när han greps av polis, det är skrämmande, snälla hjälp oss att hitta honom", skrev personen enligt SvD, som har tagit del av delar av mejlkorrespondensen. Det framgår inte varför mannen gripits och var i Ryssland han befunnit sig. Personen som kontaktade ambassaden skriver dock att han gripits "utan anledning". Bekant till mannen: De har tagit hans mobiltelefon. Omni 220817.

Natos besked: Vi kommer att agera när det behövs. Serbiens president Aleksandar Vucic och Kosovos premiärminister Albin Kurti deltar båda i de medlingssamtal mellan länderna som genomförs i Bryssel under torsdagen. Det rapporterar internationella nyhetsbyråer. Även om det finns förhoppningar om att samtalen ska lindra spänningarna mellan länderna så väntas inget större genombrott, skriver AP. Under onsdagen mötte Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg båda parterna för enskilda samtal. I samband med det konstaterade han att de Natoledda styrkor som är stationerade i Kosovo har ökat sin närvaro längs landets norra gräns på grund av spänningarna. "Vi kommer naturligtvis att agera när det behövs och vi kommer att agera på ett proportionerligt sätt," säger han. Stoltenberg: Alla parter har ett ansvar. Stoltenberg: Vårt mål är att minska spänningarna. Spänningarna har ökat under de senaste månaderna. Omni 220817.

Kina planerar "omskolning" av Taiwans befolkning. Kinas ambassadörer använder nu allt oftare även i utlandet det orwellska "nyspråk" som annars bara hörs på hemmaplan där ingen kan säga emot. Kinas ambassadör i Paris, Lu Shaye, insisterade för några dagar sedan i direktsändning i fransk TV att det taiwanesiska folket helt enkelt har fel uppfattning, när de inte vill bli annekterade av Kina. Och lösningen är en omskolningskampanj (på franska: rééducation) för att korrigera dem! Precis som hemma i Kina, där det bara får finnas en "korrekt" åsikt - det vill säga kommunistpartiets. Kampanjen för att möblera om i huvudet på 23 miljoner taiwaneser ska ske efter det att Taiwan först annekterats militärt. Eller som på den kinesiske ambassadörens nyspråk: "Efter återföreningen med Taiwan, ska vi omskola Taiwans befolkning." Världen runt kippade man efter andan. Upprepade opinionsundersökningar visar ju att långt över 90 procent av taiwaneserna inte vill bli en del av Kina. Taiwans folk har dessutom i fullt demokratiska val röstat fram en egen regering som står för samma linje. Men den djupt intoleranta kinesiska regimen har förstås ingen respekt för att folket i Taiwan kan ha en egen, annorlunda åsikt. Precis som på hemmaplan, vill man inte erkänna att taiwaneserna kan känna oro eller rent av avsky för det repressiva och grymma system som Kina fastnat i under kommunistpartiets styre. Eller ännu mer konkret, att taiwaneserna bevittnat på första parkett, hur Hongkong behandlats sedan 2019 då Pekingregimen brutalt krossat demokratirörelsen, stängt igen oberoende medier, avskaffat yttrandefriheten och fängslat alla kritiker. Detta alltså i Hongkong, som man lovat skulle få fortsätta som tidigare ända till år 2049. Inte konstigt att knappt någon i Taiwan längre tror på Kina. Men för herr Lu är istället taiwaneserna "vilseledda" - av sin egen fria press och fria demokratiska debatt! Det vill säga, exakt det som inte finns i Kina, och som taiwaneserna värdesätter! Men nej, nej, de är "vilseledda", och behöver korrigeras, med en omskolningskampanj. Vi vet vad en sådan "omskolning" betyder i praktiken - inte minst från Kinas moderna historia under Mao Zedong, men också från den kinesiska statens pågående folkmord mot 10 miljoner uigurer och deras grannfolk i västra Kina. Det är en massiv, våldsam kampanj som bedrivs med med fångläger, tvångsarbete och permanent total övervakning. (Det kostar miljarder, men betalar sig genom exploateringen av regionens naturresurser: Bomull till våra kläder, silikon till våra solpaneler, och så vidare). Folkmordet mot uigurerna är en enda jättelik omskolningskampanj. Målet är här att konvertera befolkningen både politiskt och etniskt - därför är det samtidigt ett folkmord enligt den gällande FN-konventionen från 1948. Den uiguriska kulturen får inte längre finnas, utan ska ersättas med den kinesiska, i varje person och varje familj, precis som när Nordamerikas indianer skulle tvångsassimileras. "Kill the Indian, save the Man," som det hette då. Eller på dagens kinesiska kommunistiska nyspråk: Omskolning. Kinas ambassadör i Paris vet ju om, att det sticker i öronen på oss i västerlandet. Hur kan han då så öppet, naket och arrogant tala om den kommande omskolningen av en hel nation? (Bland annat Xiao Qian, Kinas ambassadör i Australien, har varit inne på samma linje). Delvis har detta att göra med att den kinesiska propagandamaskinen skickligt noterat problemen med islamistisk segregation i länder som Frankrike och Sverige. Och så försöker man, som ambassadör Lu gjorde i sin intervju, rättfärdiga kinesisk tvångsindoktrinering med den franska statens undervisning om republikens värdegemenskap. Man utelämnar förstås huvudskillnaden att republiken Frankrike är byggd på tolerans som grundprincip, medan den kinesiska regimen förkroppsligar dess motsats med intoleransen som grundprincip. Därför har vi till exempel religionsfrihet, fria medier och annat som är totalförbjudet i Kina. Konkret handlar det förstås om att Kinas ambassadörer står för partilinjen, och vill visa sig duktiga på att driva den offentligt vem som än säger emot. Man följer den nya vitboken om Taiwan, som predikar att det inte får finnas någon egen framtid för landet. I vitboken har regimen till och med mage att utlova "självstyre, som i Hongkong", trots allt som skett inför öppen ridå i staden, vilket förstås gör sådana löften till groteska skämt, en förolämpning mot alla tänkande varelser på planeten. Men det är just det som är kruxet. Partiet definierar sanningen; vet hut! Alla i Taiwan vet förstås redan allt detta - även om vitboken i sig officiellt bara talar luddigt om "missförstånden" hos Taiwans befolkning, och att dessa ska undanröjas (men inte hur). Bakom detta väntar tvånget - alla kan också se de kinesiska stridsflygplan som kretsar kring Taiwan, som om de förbereder en invasion. Den förbluffande arrogans som driver denna krigshets går tillbaka på partichefen själv, Xi Jinping, som också kommenderar Kinas militärmakt (som i Kina formellt står under kommunistpartiet, inte nationen). Han leder dessutom personligen både folkmordet på uigurerna, och repressionen i Hongkong. Under sommaren gjorde han till och med ett slags triumfmarsch genom båda de underkuvade regionerna. Budskapet är uppenbart: kejsarmakten Kina är tillbaka, och Taiwan liksom resten av världen ska rätta in sig i ledet. Vad herr Xi inte berättar är att hans kommunistparti innan det kom till makten 1949 faktiskt var kritiskt till Kina som imperium - till den grad att man ville återge självständigheten åt folk som erövrats av det kinesiska kejsardömet. Kinas kommunistiska parti var dessutom positivt inställt till ett oberoende Taiwan! Men partiets motstånd mot den kinesiska imperialismen övergavs sedan av Mao Zedong och hans kumpaner. Dagens partihögkvarter under Xi Jinping vet allt detta, och de vet mycket väl, att tanken att Taiwan på något vis automatiskt eller självklart skulle tillhöra Kina, är ett nytt nationalistiskt påhitt. Men de håller allt sådant hemligt från sin egen befolkning. Ultranationalismen och revanchismen tjänar partiet bättre. Den piskar upp nationalistiska stämningar, som partiet hoppas ska avleda det växande missnöjet med nolltoleransen mot Covid-19, med ekonomin, och så vidare. Det vill säga en omskolning av den egna befolkningen utifrån principen att makt är rätt. Kinamedia 220818.

Flera döda i Charkiv inför Guterres Ukrainabesök. Minst sju civila uppges ha dödats när ryska raketer träffade Charkiv under onsdagen. Det uppger stadens borgmästare enligt TT. Attacker ska även ha utförts mot bland annat Odesa och Mykolajv. Uppgifterna om beskjutningen kom bara timmar innan FN-chefen António Guterres anlände till landet, där han ska träffa president Volodymyr Zelenskyj och hans turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdogan. Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj uppger att Ryssland utför omkring 700-800 artilleriattacker dagligen. 17 skadade i Charkiv. Ryssland har stärkt sin närvaro på broarna till Krym. Zelenskyj: Ryssarna börjar inse att Krym inte är deras. Omn i220818.

"Ryska misstag leder till förlust av stridsvagnar." Den ryska armén klarar inte av att använda så kallat reaktivt pansar, vilket leder till omfattande förluster av ryska stridsvagnar. Det hävdar det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelserapport på torsdagen. Reaktivt pansar exploderar när en inkommande projektil träffar stridsvagnen, och avleder på så sätt kraft och skyddar stridsvagnen. Men pansaret monteras på fel sätt av ryska stridsvagnsbesättningar eller utelämnas helt, vilket gör att stridsvagnarna förstörs vid en träff, skriver departementet. Omni 220818.
Wikipedia: Reaktivt pansar är stålkassetter fyllda med sprängämne som fästes på utsidan av vanligt pansar. Det finns vanligen på moderna stridsvagnar. Reaktivt pansar är ett sätt att skydda sig mot vapen med riktad sprängverkan (RSV), som då de träffar målet bildar en smal stråle av metall med mycket hög hastighet (8-10 km/s) som med stor kraft tränger in i målets pansarplåt. Vid träff i reaktivt pansar antänder RSV-strålen istället laddningen i kassetten, vars detonation splittrar RSV-strålen så att den inte förmår tränga igenom den underliggande pansarplåten. Den största nackdelen med reaktivt pansar är att det kan skada egen personal som befinner sig i närheten av ett beskjutet fordon. Vissa moderna robotvapen kan tränga igenom reaktivt pansar genom tandemladdning, där den första laddningen exploderar för att utlösa det reaktiva pansaret innan huvudladdningen träffar.

Skepp med "stulet" spannmål framme i Syrien. Ännu ett skepp med spannmål från Svarta havet är framme i Syrien. Men denna gång handlar det om ett ryskt skepp, med spannmål som Ukraina hävdar är stulet. Det skriver AP. Skeppet SV Konstantin lämnade hamn på den ryskockuperade Krymhalvön runt den 6 juli efter att ha lastat spannmål i Sevastopol, säger Ihor Ostash, Ukrainas ambassadör i Libanon. Konstantin har stängt av sin spårning men satellitbilder visar att skeppet gått in i hamn i Tartus, en syrisk hamn där Ryssland har en flottbas med plats för upp till elva stridsfartyg. Ett ryskt bolag med nära band till president Putin driver hamnen i Tartus. Omni 220818.

Mat för 250 miljoner människor kan gå förlorad till följd av kriget. Konsultföretaget McKinsey varnar för en allvarlig livsmedelskris till följd av kriget, klimatförändringarna och pandemin. Spannmål motsvarande ett års näringsintag för 250 miljoner människor kan gå förlorat, varnar företaget i en pressrelease. Livsmedelskrisen riskerar att bli den allvarligaste under 2000-talet, skriver McKinsey. De mest drabbade områdena och befolkningsgrupperna behöver ekonomiskt stöd, menar man i en rapport. Fler än 1,4 miljarder människor lever i länder som är särskilt sårbara för höjda livsmedelspriser. NGO-företrädare: "Den värsta kris jag sett". Omni 220818.

Zelenskyjs rådgivare: Kriget har nått ett dödläge. Enligt Alexej Arestovytj, senior rådgivare till ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, har kriget nått ett dödläge. Det säger han i en video under onsdagen, enligt The Guardian. "Ryska styrkor har bara uppnått minimala framsteg, och i vissa fall har vi avancerat sedan förra månaden," säger Arestovytj. Under torsdagen uppgav Ukrainas försvarsminister att ryska styrkor flyttar flygplan djupare in på Krymhalvön bortom räckhåll från ukrainska styrkor, efter den senaste tidens attacker. Omni 220818.

Ukraina och Ryssland anklagar varandra för att planera "provokation". Ryska försvarsdepartementet hävdar att Ukraina planerar en "olycka" eller "provokation" vid Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja under FN:s generalsekreterare António Guterres besök under torsdagen. De skulle därefter skylla på Ryssland, rapporterar Sky News. Enligt Reuters säger Ukrainas underrättelsetjänst i sin tur att Ryssland planerar en provokation vid kärnkraftverket under fredagen. Både Ryssland och Ukraina har anklagat varandra för beskjutningarna i närheten av kärnkraftverket. Guterres har vädjat att attackerna måste upphöra. Efter torsdagens möte med Guterres vädjade president Volodomyr Zelenskyj till FN att säkerställa säkerheten vid kärnkraftverket, uppger AFP. Ryssland hotar med att stänga av Zaporizjzja om beskjutningen fortsätter. Zelenskyj och Guterres pratade också om spannmålsexporten och deportationerna av ukrainare till Ryssland. Ryssland kommer bara använda kärnvapen vid "nödfall". Kommentar: Vad är "nödfall" för Ryssland? Att man börjar förlora det iscensatta kriget mot Ukraina?

Ryska "ideala vapen" till Östersjön: "Avskräckning". Det ryska försvarsdepartementet uppger att tre stridsflygplan utrustade med hypersoniska stridsrobotar har placerats i Kaliningrad-exklaven vid Östersjön, uppger försvarsdepartementet. Det rapporterar flera nyhetsbyråer. Planen uppges vara "stridsberedda dygnet runt" och utgöra "ytterligare strategisk avskräckning". Tidigare i kriget har Ryssland använt hypersoniska robotar mot mål i södra och västra Ukraina. President Vladimir Putin har kallat de ryska Kinzhal-robotarna för "det ideala vapnet". Nyhetsbyrån TT skriver att robotarna kan flyga upp till tio gånger ljudhastigheten och är mycket svåra att skydda sig mot, även med robotförsvar. Enligt den ryska militären har robotarna en räckvidd på 2 000 kilometer. Två ryska Mig-plan misstänks ha kränkt finsk luftrum under torsdagen. Kriget i Ukraina har snart pågått i sex månader. Omni 220818. Kommentar: Strategisk avskräckning för vad? Det finns inga andra hot mot Ryssland än Rysslands egna uppblåsta hot!

Källor inifrån kraftverket: Ryssland planerar stjäla el. Ryssarnas mål med ockupationen av Zaporizjzja, Europas största kärnkraftverk, är att stjäla elen. Det säger ukrainska källor inifrån kärnkraftverket, som bekräftats av internationella experter, enligt Wall Street Journal som har kartlagt den första attacken vid kärnkraftverket 5 augusti. "Det skulle vara den största elektricitetsstölden någonsin," säger Thomas Popik, ordförande i en amerikansk frivilligorganisation som bevakar kritisk infrastruktur. Sedan början av augusti har området kring kärnkraftverket utsatts för flera beskjutningar. Både Ryssland och Ukraina beskyller varandra och omvärlden är rädda för en kärnkraftskatastrof. Stölden, som skulle ske genom att omdirigeras via ockuperade områden, kan ge direkta följder för övriga Europa. WSJ har talat med ukrainska ledare, internationella kärnkrafts-experter och personalen på Zaporizjzja. Zaporizjzja är under rysk kontroll sedan mars, men med ukrainska arbetare. Ryssarna vill inte lämna över kontrollen. Omni 220818.
FN-chefen djupt oroad över kraftverk: "Ett självmord." FN:s generalsekreterare António Guterres är "djupt oroad" över striderna i närheten av Zaporizjzja kärnkraftverk i södra Ukraina. Det säger han under ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Lviv. "En potentiell skada på Zaporizjzja är självmord." Inför besöket har både Ukraina och Ryssland anklagat varandra för att planera en provokation vid kärnkraftverket under fredagen. Guterres har tidigare vädjat att attackerna kring kärnkraftverket måste uppgöra. Ryssland har ockuperat kärnkraftsverket sedan kort efter det att invasionen inleddes 24 februari. Omni 220819.
Ukrainare i Zaporizjzja: Som en dubbel ockupation. Det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzja har beskjutits flera gånger den senaste tiden, och både Ukraina och FN har uttryckt en stor oro för säkerheten i det ockuperade området. För The Guardian skriver "Olexander", som bor i satellitstaden Enerhodar, om tillvaron på en av världens mest omtalade platser. "Vi har levt under ockupation i nästan sex månader. Det är som en dubbel ockupation - både staden och kärnkraftverket har tagits över", skriver han. Olexander berättar att han dedikerat sitt liv till kärnkraften, och att kraftverket är en stolthet för honom och många andra. "För tio dagar sedan blev vi lovade att staden och dess invånare inte skulle lida. Men det finns redan skadade från beskjutningen vid stationen." FN-chefen António Guterres har vädjat till Ryssland att inte stänga av elen från kärnkraftverket. Ryssland hävdar att deras kontroll av kärnkraftverket garanterar att det inte blir ett "nytt Tjornobyl". Ukraina har anklagat Ryssland för att använda Zaporizjzja som en sköld. Omni 220819.
Nya attacker nära största kärnkraftverket i Europa: "Utpressar med strålning." Oron för en kärnkraftskatastrof växer i takt med fortsatta raketattacker mot området kring Zaporizjzja kärnkraftverk i södra Ukraina. Enligt regionens guvernör skedde flera attacker under natten mot söndagen. Ryssland och Ukraina anklagar varandra för att riskera säkerheten. President Volodymyr Zelenskyj säger att ryssarna bedriver "utpressning med strålning". Hans ryske motsvarighet Vladimir Putin anklagar Ukraina för att ha beskjutit anläggningen, något som det enligt Washington Post inte finns belägg för. Under söndagen diskuterade USA:s Joe Biden, Storbritanniens Boris Johnson, Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Olaf Scholz vikten av säkerheten kring kärnkraftverken i krigsdrabbade områden. De uppmanar till återhållsamhet av militära aktiviteter i närheten av reaktorerna. Samtidigt varnar Zelenskyj för brutala attacker från ryskt håll i samband med 31-årsdagen för den ukrainska självständigheten, som firas i veckan. Amerikansk tjänsteman: Rysslands agerande höjden av oansvarighet. Biden, Johnson, Scholz och Macron kräver oberoende IAEA-inspektion av kärnkraftverket, vilket Putin gick med på i fredags. Ryssland har tidigare vägrat lämna kärnkraftverket Zaporizjzja, som man haft under kontroll sedan mars. Omni 220821.
Ryssland fortsätter skjuta nära kärnkraftverk. Ryska artilleriangrepp fortsatte under måndagen i Nikopol, en ukrainsk stad bara 10 kilometer från kärnkraftverket i Zaporizjzja, skriver flera medier. Fyra personer skadades i angreppen. Beskjutningarna kommer dagen efter det att ledarna för USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland uppmanat till eld upphör i området kring Zaporizjzja för att undvika en eventuellt mycket allvarlig olycka vid kärnkraftverket. Omni 220822.
Ukraina: Kärnkraftverkets personal har torterats. Ryska soldater har torterat personal på kärnkraftverket Zaporizjzja för att tvinga dem att hålla anläggningen i drift, uppger Petro Kotin, chef för Ukrainas kärnkraftsmyndighet, för Sky News. Han säger att situationen på kraftverket "ständigt förvärras", och att den ryska beskjutningen ökat de senaste tre veckorna. "Rysslands handlingar riskerar atom- och strålningssäkerheten på platsen, och förhållandena för vår personal försämras." Kotin tillägger att förhandlingar pågår med FN:s atomenergiorgan IAEA, och att han hoppas att inspektörer ska kunna besöka kraftverket inom de kommande tio dagarna. Kotin var tidigare chef för kraftverket. Omni 220822.
Ryssland har plan för att koppla bort Zaporizjzja - kan innebära stor fara. Ryssland har tagit fram en plan för att koppla bort det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja från elnätet - vilket kan äventyra kylningsförmågan och innebära risk för härdsmälta. Det säger Ukrainas atomenergichef Petro Kotin i en intervju med The Guardian. Kotin uppger att planen, som visats upp för de anställda på kraftverket, är tänkt att verkställas om kärnkraftverkets kopplingar till elnätet skadas. Om kraftverket kopplats bort hänger kylningen helt och hållet på en dieseldriven nödgenerator - skulle den gå sönder återstår inga kraftkällor alls. "Under bortkopplingen kommer kraftverket inte vara uppkopplat till någon kraftkälla, däri ligger faran. Om man inte kyler blir det härdsmälta efter 90 minuter," säger Kotin. Många ryska fordon parkerade i turbinhallarna - innebär brandfara. En ukrainsk arbetare har dödats i anslutning till kraftverket. Två arbetare greps på onsdagen för att ha gett information till ukrainska myndigheter. Ryssland vägrar demilitarisera kraftverket. Omni 220824. Kommentar: Ryssland beter sig fullständigt oansvarigt. Ryssland leker med elden som kan orsaka tidernas kärnkatastof, ett nytt Tjernobyl.
Zelenskyj: Kärnkraftsolycka var nära i Zaporizjzja. Världen undslapp med nöd och näppe en kärnkraftsolycka när kraftverket i ukrainska Zaporizjzja kopplades bort från elnätet på torsdagen, säger president Zelenskyj enligt Reuters. "Om dieselgeneratorerna inte gått i gång [...] om vår personal inte hade reagerat efter avbrottet, då hade vi blivit tvungna att hantera konsekvenserna av en strålningsolycka." Enligt den ukrainska kärnenergimyndigheten Energoatom låg bränder i en kolkraftstation på anläggningen bakom att kraftverket kopplades bort från elnätet under ett par timmar på torsdagseftermiddagen. De beskyller ryssarna, som ockuperar kraftverket, för incidenten. Kylningen av reaktorerna hängde helt på generatorerna. Brandskadade kraftledningar orsakade händelsen. Kyiv: Ryssland försöker styra om el från Zaporizjzja till sitt eget nät. Vita huset uppmanar Ryssland att demilitarisera kraftverket. Omni 220825.
Kärnkraftverket i Zaporizjzja bortkopplat från elnätet. Kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja har kopplats bort från elnätet, uppger den statliga ukrainska operatören Energoatom. Orsaken uppges vara brandskador på närliggande kraftledningar. De senaste veckorna har oron för en olycka vid kärnkraftverket i Zaporizjzja växt. Anläggningen kontrolleras sedan i början av mars av Ryssland och uppgifterna om beskjutning i området duggar tätt. Ryssland och Ukraina har genomgående beskyllt varandra för att äventyra säkerheten vid kärnkraftverket. Så också efter torsdagens besked om att det kopplats bort från elnätet. "Inkräktarnas agerande orsakade en fullständig frånkoppling av kärnkraftverket (Zaporizjzja) från elnätet, den första i anläggningens historia", skriver Energoatom på Telegram. Enligt operatören, som fortfarande har personal kvar på anläggningen, uppstod stoppet efter att en brand brutit ut i ett närliggande värmekraftverk, vilket i sin tur ledde till att den fjärde och sista ledningen mellan kärnkraftverket och det ukrainska elnätet bröts. Övriga tre ledningar har tidigare förstörts i striderna, enligt Energoatom. Kärnkraftverkets eget elbehov bedöms dock vara säkrat. Operatören uppger att man arbetar för att koppla på delar av anläggningen igen och att säkerhetssystemen fungerar normalt, rapporterar Reuters. Att Zaporizjzja kopplats bort från elnätet bekräftas även av den ryska sidan men där finns en helt annan bild av vem som bär ansvaret. Representanter för Rysslands militära styre i regionen hävdar att ukrainsk beskjutning orsakat haveriet, skriver statskontrollerade Russia Today. FN:s atomenergiorgan IAEA har upprepade gånger varnat för att striderna i Zaporizjzja kan sluta i katastrof och har krävt att organisationens egna inspektörer ska släppas in i kärnkraftverket. Förhandlingar mellan IAEA, Ryssland och Ukraina pågår och på torsdagen uttryckte organisationens generaldirektör Rafael Grossi att man nått framsteg. "Vi är väldigt, väldigt nära," sade Grossi till France24 och tillade att ett besök kan vara "dagar bort". Hör experten om riskerna med strider vid kärnkraftverke. svt 220825.
Zaporizjzja får ström från extern källa. Alla reaktorer i det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja är fortfarande bortkopplade på fredagsmorgonen, rapporterar Reuters. Hela kraftverket kopplades på torsdagseftermiddagen bort från elnätet på grund av brandskador på kraftledningar, uppger den ukrainska kärnenergimyndigheten Energoatom enligt AFP. Strax efter klockan 18 uppgav FN:s atomenergiorgan IAEA att Ukraina meddelat att kraftverket åter får ström från en extern källa, vilket säkrar kylningen och förhindrar en olycka. Kraftverket levererar dock själv ingen ström till vare sig Ukraina eller Ryssland i nuläget. I en intervju med The Guardian på onsdagen sa Energoatom-chefen Petro Kotin att Ryssland tagit fram en plan för hur kärnkraftverket ska kopplas bort från kraftnätet i liknande lägen. Han varnade för att kylningen av kärnkraftverket då är helt beroende av en dieseldriven nödgenerator. Alla reaktorer fortfarande bortkopplade på fredagmorgonen. Energoatom: "Invasionsstyrkornas handlingar orsakade en fullständig frånkoppling - den första i kärnkraftverkets historia." Petro Kotin: Att kraftverket kopplas bort kan innebära stor fara. Omni 220826.
Varningen: "Rysk eld kan orsaka atomkatastrof." Ukrainas energiminister Herman Halusjtjenko varnar för att den ryska ockupationen när som helst kan utlösa en atomkatastrof. Det rapporterar TT och CNN. Samtidigt som rädslan för att beskjutningen kring kärnkraftverket ska orsaka en allvarlig olycka så har myndigheterna börjat dela ut jodtabletter till de som bor i närområdet. På fredagseftermiddagen meddelade energimyndigheten Energoatom att en av Zaporizjzjas atomreaktorer åter "är inkopplad på nätet och producerar elektricitet för Ukrainas behov". Jodtabletter är ett sätt att skydda kroppen under ett radioaktivt utsläpp. President Zelenskyj: Press från omvärlkden nödvändig för att få Ryssland att sluta skjuta. Omni 220826.

Estland ökar stödet till Ukraina. Estland kommer att delta i den brittiskledda utbildningssatsningen för ukrainska soldater, medger Estlands försvarsdepartement enligt Estlands engelskspråkiga public service-gren ERR. Estland ska tillsammans med Tyskland även sända ett fältsjukhus till Ukraina. "Kriget i Ukraina fortsätter att vara intensivt. Även om mer och mer västerländska vapen når frontlinjerna, så är vårt moraliska ansvar att fortsätta att stödja Ukraina," säger försvarsminister Hanno Pevkur. Estland har totalt bidragit med militärt stöd till Ukraina värt 250 miljoner euro, däribland haubitsar och pansarvärnsvapen. (TT) (svt 220819.)

Kraftigt minskat stöd till Ukraina från väst. EU-ländernas militära och finansiella stöd till Ukraina minskar kraftigt, enligt en kartläggning. Institutet för världsekonomi i Kiel har gjort kartläggning som visar att trenden varit nedåtgående ända sedan april. I juli utlovades endast omkring 1,5 miljarder euro i nya stöd till Ukraina, vilket mestadels kom från Norge. Enligt rapporten fokuserar länderna nu i stället på att leverera det militära stöd som redan har utlovats, men är återhållsamma med nya åtaganden. "Europa blir allt mindre drivet att skicka vapen till Ukraina," säger Ekaterina Rebinskaya, forskningsledare på institutet, till Sveriges Radio. Christoph Trebesch, forskningschef vid institutet, påpekar i rapporten att varken det ekonomiska eller det militära stödet täcker Ukrainas behov. Institutets kartläggning omfattar dock inga siffror för augusti. Estlands försvarsdepartement meddelade nyligen att landet kommer att delta i den brittiskledda utbildningssatsningen för ukrainska soldater. Estland ska tillsammans med Tyskland även sända ett fältsjukhus till Ukraina. USA och Storbritannien har varit de mest pålitliga bidragsgivarna under de senaste sex månaderna, visar kartläggningen. "USA är långt före alla andra. De har bidragit med 25 miljarder euro i militärt stöd," säger Rebinskaya till SR. svt 220819.

Nordkorea till Sydkorea om nedrustning: "Håll truten." Nordkoreas ledare Kim Jong-Uns syster Kim Yo-Jong uppmanar Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol att ”hålla truten” efter att presidenten i syd utlovat ekonomiskt stöd i utbyte mot kärnvapennedrustning, skriver Reuters. "Ingen byter bort sitt öde mot majskakor", skriver hon i en kolumn i den statliga tidningen Rodong Sinmun där hon kallar förslaget för dåraktigt. Nordkorea genomförde sitt senaste robottest på onsdagen, vilket fick Sydkoreas president att be grannen att återvända till förhandlingsbordet. Sydkorea presenterade sin plan, som landet kallar för "djärv", redan i maj men det här är första gången den kommenteras av högt uppsatta i Nordkorea. Sydkoreas återföreningsdepartement beklagar Kim Yo-Jongs kommentar. Sydkorea: "Den här attityden från Nordkorea kommer inte bara att hota freden på Koreahalvön." Kim är en av de mäktigaste i sin brors regering. Sydkorea föreslår ett ekonomiskt stödpaket till Nordkorea om landet vidtar åtgärder för att avveckla sitt kärnvapen- och robotprogram. Omni 220819.

Zelenskyj kritiseras för att inte ha varnat sitt folk. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj möter kritik på hemmaplan efter några kommentarer han gett till Washington Post om hur han valde att agera på USA:s underrättelseinformation innan invasionen. I intervjun förklarade Zelenskyj att han inte berättade om USA:s starka varningar om en invasion eftersom han inte ville skapa panik och massflykt från landet. "Om jag hade kommunicerat det ... då hade vi förlorat sju miljarder dollar per månad sedan förra oktober, och när Ryssland hade attackerat hade de tagit oss på tre dagar," sa han. Uttalandet splittrar det ukrainska folket. Å ena sidan finns det de som menar att Zelenskyj var rädd för att förlora makten och att han har civilas blod på sina händer. Å andra sidan finns det de som menar att alla kunde ta del av USA:s varningar i media. Många undrar även varför inte fler åtgärder vidtogs innan kriget utbröt - varför inte skyttegravar grävdes och varför inte blodbanker upprättades. USA varnade ett flertal gånger om att Ryssland skulle invadera Ukraina. Landet ska ha känt till Vladimir Putins planer redan i oktober. Kyivbo: "Det kommer skada oss att diskutera det här nu - det här är frågor att debattera efter krigsslutet." Omni 220819.

Ryska attacker mot Charkiv - tredje dagen i rad. Under morgonen har Ukrainas näst största stad Charkiv beskjutits av Ryssland, uppger stadens borgmästare enligt The Guardian. Flera byggnader ska ha träffats, och minst en person dödats. Om attacken bekräftas är det den tredje på tre dagar. Det brittiska försvarsdepartementet skriver att staden är särskilt utsatt, eftersom den bara ligger 15 kilometer från gränsen och nås av de flesta typer av ryskt artilleri. Enligt den lokala guvernören Oleh Synebuhov har 17 personer dödats och 42 skadats i den senaste tidens beskjutning. Guvernören kallar attackerna för "terroraktioner". Omni 220819.

Bristen på ryskt trä gör att vedpriset rusar. Torr ved håller på att bli en bristvara och priserna ökar. Problemet är bland annat att ryskt trä inte längre finns på marknaden samtidigt som elpriserna ökar och fler vill elda, rapporterar P4 Stockholm. Enligt Vedgiganten i Enskede i Stockholm som kanalen pratat med har priset ökat med 100 procent på ett år. Jakten på ved pågår även på Blocket. Vedpriset ökar även i Finland: "Helt hopplöst för tillfället." Kriget i Ukraina och mycket höga elpriser skapar en "perfekt storm". Vedlagret är slut på många håll. Omni 220819.

Spionchefen: Putin förlorar informationskriget. Sex månader efter att invasionen inleddes har Ryssland misslyckats med att vinna mark i informationskriget. Det skriver den brittiske spionchefen Jeremy Fleming i en krönika i The Economist. Fleming konstaterar att både Ryssland och Ukraina "förstår och integrerar" cyberkonfrontationer i sin krigföring, för att påverka opinionen långt bortom slagfältet. "Hittills har president Putin tydligt förlorat informationskriget i Ukraina och i väst. Även om det är något att fira, så bör vi inte underskatta hur rysk desinformation sprids i övriga världen", skriver han. Fleming: Rysslands onlineplaner har misslyckats likt deras krigsplaner. Spionchefen säger att Ryssland använt liknande strategier i Balkanländerna tidigare. Ukrainas cybersäkerhetschef: Ryssland begår cyberkrigsbrott. Ryska hacktivister skapar oreda långt utanför Ukrainas gränser. Omni 220819.

ISW: Inga ryska landvinster - första gången sedan 6 juli. Under torsdagen rapporterades inte en enda territoriell rysk vinst in - för första gången sedan den 6 juli. Det skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i en rapport. Tankesmedjan konstaterar dock att Ryssland har genomfört flera misslyckade angrepp i östra Ukraina. Enligt ryska källor ska även flera explosioner ha skett på Krymhalvön under natten, och Ukraina hävdar att de beskjutit en rysk militärbas i Cherson-området. Bedömningen följer flera dagar av rapporter om ryska attacker mot Charkiv, där flera personer dödats. Omni 220819.

USA:s oro: Frivilliga i Ukraina kan bli säkerhetshot. Amerikanska myndigheter är oroliga för att amerikanska högerextremister som reser för att strida för Ukraina kan utgöra säkerhetshot när de återvänder. Det skriver Vice News. Enligt uppgifter till nyhetssajten har amerikaner iklädda olika tropiska mönster dykt upp i Ukrainska städer. Utstyrseln används av den så kallade "Boogaloo"-rörelsen, ett nätverk av militanta högerextremister. 21-årige Mike Dunn, som pekas ut som en tidigare ledare för rörelsen och har stridit i Ukraina, berättar att flera "Boogalo bois" är på väg till landet. "De kommer processas och börja strida, för att antingen få erfarenhet eller för att hitta gnistan för någon typ av passion i deras liv," säger han. Omni 220819.

Läkarna stannar i krigets städer: "Folk behöver oss." 123 ukrainska sjukhus har förstörts sedan den ryska invasionen inleddes, och omkring 900 har skadats. Trots det vägrar många läkare lämna de beskjutna städerna, skriver AP. "Det är väldigt svårt, men folket behöver oss. Vi behöver stanna och hjälpa," säger läkaren Ilona Butova. Den ukrainska vården var hårt ansatt redan innan kriget bröt ut, på grunda av både pandemi och utbredd korruption. Kriget har bara gjort situationen värre, bland annat på grund av den stora mängd människor som tvingats på flykt. Den ukrainska ekonomin påverkades kraftigt när Ryssland intog Krym 2014. Separatisterna i ockuperade Charkiv har tillsatt en tidigare rysk borgmästare som ledare. Under natten har flera explosioner hörts i området. Omni 220819.

Svår torka i delar av Kina efter lång värmebölja. Omfattande skogsbränder härjar i centrala Kina och vattennivån i världens tredje längsta flod, Yangtze, sjunker stadigt efter att en två månaders värmebölja vägrar att ge med sig. Nu utfärdar landets myndigheter årets första nödläge för svår torka, rapporterar Al-Jazeera med hänvisning till kinesiska statsmedier. Samtidigt har Poyang, landets största sötvattensjö som är sammanbunden med Yangtze-floden, sjunkit till en fjärdedel av sin normala storlek vid den här tiden på året. Runt om i landet pågår även ett intensivt arbete för att rädda skördar från att förstöras i hettan. Gula varningen är två snäpp från den mest allvarliga varningen på skalan i Peking. Kinesiska myndigheter kopplar torkan till klimatförändringar. Chen Xiaohua odlar sötpotatis: Borde stå i blom nu. Omni 220819.

Putin har bytt befälhavare för Svartahavsflottan. Efter flera motgångar har Ryssland valt att byta ut Igor V Osipov, befälhavaren för flottan i Svarta havet, rapporterar New York Times. Han ska ha tagits ur tjänst redan maj efter att det ryska flaggskeppet Moskva sänktes. Kreml meddelade under natten att Osipov nu har bytts ut mot viceamiralen Viktor N Sokolov. "Flottan i Svarta havet deltar i den speciella millitäroperationen och utför alla sina uppgifter," säger Sokolov enligt ryska statliga nyhetsbyråer. Svartahavsflottan är avgörande för den ryska militären. Explosionerna på flygbasen i Krym kan ha påverkat beslutet. Enligt Sokolov ska flottan få 12 nya skepp innan årsskiftet. Omni 220820.

Expert: Krymattacker skapar huvudbry för ryssarna. Det är sannolikt ukrainska specialförband eller partisaner som ligger bakom den senaste tidens explosioner på Krymhalvön. Det säger Jacob Hedenskog, analytiker på Utrikespolitiska institutet, till TT. Exakt hur anfallen gått till är oklart, men Hedenskog påpekar att det inte tycks röra sig om artillerield, eftersom närmsta frontlinje ligger så långt bort. Att Ukraina tycks ha förmågan att utföra specialoperationer i ett ryskkontrollerat område måste "skapa huvudbry" för ryssarna, tror han. "Att attackerna inte är isolerade utan utförda på olika ställen tyder på en omfattande förmåga att utföra den här typen av anfall," säger Hedenskog. Hedenskog: Läget på Krym är mycket spänt. Mer än hälften av de ryska stridsflygen på Krym ska ha satts ur spel. Trafikbilder tycks visa hur många lämnar Krym. Omni 220820.

Uppgifter: Drönare nedskjuten vid ryskt Krymhögkvarter. En drönare ska ha skjutits ned ovanför den ryska flottans högkvarter på Krymhalvön. Det uppger borgmästaren i ryskockuperade Sevastopol, enligt AFP. Även den ukrainska statliga nyhetsbyrån Ukrinform rapporterar att det rör sig om en drönare. Enligt honom ska drönaren ha landat på byggnadens tak och börjat brinna. Ett videoklipp som Aftenposten verifierat visar hur en stor rökpelare stiger från området. Ingen uppges vara skadad. De senaste veckorna har flera explosioner sett och hörts på den av Ryssland ockuperade halvön, och den nedskjutna drönaren är den andra attacken mot högkvarteret på en månad. I tisdags sköt ryska styrkor ner en drönare nära en flygbas på Krym. Högkvarteret ligger i Sevastopol. Ukrainska statsmedier rapporterar att drönaren "kraschat" in i byggnaden. Omni 220820.

Storbritannien: Bara mindre lokala ryska anfall just nu. Varken Ukraina eller Ryssland har gjort några större framsteg längs frontlinjen. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Enligt myndigheten är de ryska styrkorna i nuläget sannolikt inte redo att ta sig an något annat än mindre lokala anfall, och det är osannolikt att situationen kommer att förändras under den kommande veckan. Båda sidorna kommer dock ha chansen att ta initiativet de kommande månaderna, står det i uppdateringen. Omni 220820.

Ukraina anordnar parad med förstörda ryska fordon. Under lördagen anordnade Ukraina en parad med förstörda ryska krigsfordon - en pik mot Rysslands påstådda planer att snabbt inta Kyiv. Det rapporterar The Guardian. Utrikesreportern Emma Graham-Harrison har delat ett videoklipp som visar hur förstörda pansarfordon står uppradade på en gata i Kyiv. Bilder visar hur familjer flockas längs gatan, och ett barn klättrar på ett fordon. Omni 220820.

Misstänkta ryska spioner gripna vid militärbas. Två ryska och en ukrainsk medborgare ska under natten ha försökt ta sig in i en militäranläggning i Albanien, uppger det albanska försvarsdepartementet. Två soldater ska ha skadats i samband med att de misstänkta spionerna stoppades och greps på anläggningen. Soldaterna ska ha fått ögonskador från någon typ av sprej som en av dem använde. De tre männen är nu misstänkta för spioneri då de försökt ta fotografier inifrån militäranläggningen. De skadade personernas läge är i stabilt. Under sovjeteran producerade anläggningen Kalashnikovs. Omni 220821.
Misstänkta spionerna: Vi är militärbloggare. De tre personerna som greps på en militäranläggning i Albanien uppger att de är bloggare som gillar att dokumentera militärbaser i gamla kommunistländer. Det skriver new York Times, med hänvisning till albanska medier. En 24-årig rysk man greps när han fotograferade inne i en vapenfabrik, och sprejade två säkerhetsvakter med någon form av kemisk sprej. En 33-årig rysk man och en 25-årig ukrainsk kvinna greps i en bil utanför. Samtliga misstänkts för spioneri. De tre gripna uppger att de huvudsakligen fotograferar övergivna anläggningar som inte längre är i bruk. Anläggningen har tidigare använts för att tillverka vapnet AK-47. Enligt premiärministern ska sprejen ha haft en paralyserande effekt. De albanska soldaterna ska ha fått ögonskador. Kommentar: Bloggare använder inte sådan spej. De ljuger.

Uppgifter: Dotter till Putins chefsideolog död i explosion. Daria Dugina, dotter till en av Vladimir Putins främsta propagandister, uppges ha omkommit i samband med att en bil exploderat utanför Moskva. Det rapporterar Washington Post, med hänvisning till statliga ryska medier. Enligt uppgifterna ska bilen som exploderade ha tillhört fadern Aleksander Dugin, som inte själv befann sig i fordonet vid tillfället. USA införde sanktioner mot fadern redan 2015, till följd av den ryska annekteringen av Krym, skriver Aftonbladet. Han beskrivs som den ryske presidentens "chefsideolog", och har bland annat pekats ut som hjärnan bakom Putins uttalanden om att Ukraina inte har rätt att existera som land. Ska ha varit på väg hem från en festival. Videoklipp från händelsen uppges visa hur bilen står i lågor. Ska ha lånat pappans bil tillfälligt. Pekade ut Ukraina som ett land som måste invaderas redan 1997. Dugin beskrivs som den europeiska extremhögerns favoritfilosof. Omni 220821.
Analyser: Tydlig signal - ingen nära Putin går säker. Sannolikt var den ryske ultranationalisten Aleksandr Dugin målet i dådet där hans dotter Darja Dugina dödades, skriver DN:s Anna-Lena Lauren i en analys. Bilbomben fanns i den bil som han sent på lördagskvällen skulle åka hem i efter en festival utanför Moskva, i stället bytte han bil. Lauren menar att Dugin troligtvis sågs som ett relativt lätt mål jämfört med de personer som står president Putin riktigt nära. "Målet är klart: att signalera till Putin och hans anhängare att ingen ska känna sig säker", skriver hon. Enligt Lauren kan attacken kopplas samman till den senaste utvecklingen i södra Ukraina. Aftenpostens Magnus Lysberg skriver att Darja Dugina kan ha fått betala priset för att hennes far länge förespråkat våld, krig och ett Storryssland. Både far och dotter har varit entusiastiska supportrar av kriget i Ukraina, hon har bland annat kallat ukrainare för "icke-människor". Anna-Lena Laurén: Attentatet mot Dugins dotter ett sätt att destabilisera Kreml. Magnus Lysberg: Fadern dyrkar politiskt våld - dottern kan ha fått betala för det. Rysslandsexperten Hugo von Essen: Troligtvis riktades attentatet mot Aleksandr Dugin. USA riktade sanktioner mot Dugin redan 2015. Dugin beskrivs ha haft stort inflytande på Putins världsbild. Omni 220821.
Rysk exilpolitiker: "Ny grupp står bakom attacken." Bilbomben som dödade den inflytelserike ryske nationalisten Alexander Dugins dotter Daria Dugina placerades ut av en tidigare okänd rysk motståndsgrupp. Det hävdar den ryske exilpolitikern Ilja Ponomarev i sin Youtubekanal, enligt Aftonbladet. Enligt Ponomarev, som är baserad i Kyiv, har den ryska motståndsgruppen NRA (Nationella republikanska armén) gett honom i uppdrag att publicera ett uttalande: "Den här handlingen, liksom många andra motståndsaktioner på ryskt territorium de senaste månaderna, utfördes av Nationella republikanska armén," säger han. Financial Times Rysslandskorrespondent Max Seddon är dock tveksam till uppgifterna: "Ingen har hört talas om den här gruppen. Och om någon ska sätta igång med bilbomber i Ryssland vore det udda att välja Dugin och hans dotter som första måltavlor", twittrar han. Ponomarev var den ende i duman som röstade mot annekteringen av Krim 2014. Omni 220822.
FSB anklagar Ukraina för att ha dödat Darja Dugina. Ryska underrättelsetjänsten FSB anklagar Ukraina för att ligga bakom explosionen som dödade Darja Dugina, skriver statliga medier. Hon var dotter till den inflytelserike ryske nationalisten Aleksandr Dugin. "Brottet förbereddes och utfördes av ukrainska specialstyrkor", står det i FSB:s uttalande. Enligt FSB ska de misstänkta ha flytt till Estland. Darja Dugina dödades i lördags kväll i samband med att bilen hon färdades i exploderade. Enligt uppgifter ska bilen ha tillhört hennes far. I ett meddelande till Duginas familj kallar president Putin mordet "ett förkastligt, ondsint brott", skriver CNN. Tidigare i dag hävdade den ryske exilpolitikern Ilja Ponomarev, som är baserad i Kyiv, att det var den ryska motståndsgruppen NRA (Nationella republikanska armén) som låg bakom dådet. Dugina körde sin pappas Toyota Land Cruiser när den plötsligt exploderade. Putin: "En skarp, talangfull person med ett äkta ryskt hjärta." Omni 220822.
Ryssland: Ukrainare dödade Darja Dugina - dotter till "Putins hjärna" - i bilbomb. Darja Dugina, dottern till den ryska statsvetaren och ideologen Aleksandr Dugin - även känd som "Putins hjärna" - har dött i en bilexplosion orsakad av en ditplacerad bomb. Det är okänt vem som placerade bomben som dödade Darja Dugina – men målet tros egentligen ha varit fadern. Så vem är Aleksandr Dugin och varför dödades hans dotter? Fader och dotter Dugin hade under söndagskvällen varit på en festival utanför Moskva. Efter festivalen valde de att ta två olika bilar hem, när en bomb exploderade i den bil Darja Dugina satt i. Explosionen ska ha skett nära byn Bolshiye Vyazemy, 20 kilometer väst om Moskva. Bilen Darja satt i tillhörde egentligen fadern - som antas ha varit målet för attentatet. Men vem är Aleksandr Dugin varför skulle någon vilja döda honom - eller möjligtvis både honom och dottern Darja? Aleksandr Dugin har sedan länge varit en känd statsvetare och ideolog känd för sin syn på "Rysslands plats i världen". Hans ultra-nationalistiska och anti-europeiska idéer sägs ha påverkat Vladimir Putin expansiva utrikespolitik - varför Dugin ofta har kallats för "Putins hjärna". Redan 2008 förespråkade Dugin att Ryssland skulle annektera Krimhalvön, och Dugin har ofta sagt att ett krig mellan Ukraina och Ryssland är oundvikligt, skriver BBC. Dessutom grundar sig hans "duginska" teorier i att Rysslands uppdrag är att utmana USA:s världsherravälde, med hjälp av Iran och olika EU-skeptiska länder. Darja Dugina, som var en känt journalist i Ryssland, stöttade Rysslands anfallskrig och invasion av Ukraina. Både fadern och dotter har drabbats av sanktioner från Väst för att ha "agerat för att destabilisera Ukraina" - Aleksandr Dugin redan 2015 och Darja Dugin sedan augusti 2022. Den ryska säkerhetstjänsten FSB anklagar Ukraina för att ligga bakom Darja Duginas död och pekar specifikt ut en namngiven ukrainsk kvinna, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Ukraina har dock avfärdat Rysslands anklagelser. "Ukraina har naturligtvis ingenting med detta att göra, eftersom vi inte är en kriminell stat, som den Ryska federationen, och ännu mindre en terroriststat", säger Mykhailo Podolyak, rådgivare till president Volodymyr Zelenskyj. Maria Zakharova, talesperson för Rysslands utrikesministerium, sa i ett inlägg i Telegram att om någon ukrainsk koppling hittades skulle det betyda "statlig terrorism". svt 220822.
Bilbomben ännu mysterium - flera olika teorier florerar. Vem eller vilka som låg bakom bilbomben som dödade ryska nationalisten Darja Dugina utanför Moskva förra veckan är ännu ett mysterium. Det skriver SvD i en genomgång av möjliga scenarion. På sociala medier florerar mängder av rykten och teorier. Varför bytte hennes pappa, filosofen Aleksander Dugin, bil i sista sekund? Ryska säkerhetstjänsten FSB pekar ut ukrainska säkerhetstjänsten som ansvarig, en teori som enligt både SvD och The New Yorker bedöms som osannolik. Vissa menar att det inte är otänkbart att Kreml själva ligger bakom dådet. The New Yorker skriver att pappan inte alls stod så nära Putin som många västerländska medier rapporterat och att få i Ryssland kände till familjen före bomben. Den kanske mest extrema teorin är att mordet är iscensatt, en bluff för att skapa enighet kring kriget i Ukraina. "Det är extremt osannolikt och vore en skandal utan like," säger en rysk källa till SvD. Trängsel på Darja Duginas begravning - många ville se den öppna kistan. Omni 220827.

Intern rysk kritik mot Kreml: "Leker med stridsvagnar." Igor Girkin, tidigare FSB-officer och nuvarande separatistminister i Donetsk, har blivit mer och mer kritisk mot Kremls krigföring i Ukraina - en åsikt som delas av flera inom den ryska armén. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Under fredagen berömde Girkin motvilligt den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj agerat sedan invasionen. Han jämför det med Ryssland, där man "fortfarande leker stridsvagnsskytte" sex månader in i kriget. Den senare hänvisar till en internationell armétävling som pågått nära Moskva, där Rysslandsvänliga länder bland annat tävlar i något som påminner om skidskytte - fast med stridsvagnar. Enligt den brittiska myndigheten tycker en betydande del av den ryska armén sannolikt att militärpersonal inte bör åsidosättas för den typen av evenemang, givet situationen i Ukraina. Flera ryska nationalister och krigsbloggare har ifrågasatt den ryska strategin. Innan invasionen fick Putin kritik från det ryska officersförbundet för att han provocerade fram krig (7 februari). Ryske ex-översten Mikhail Khodarenok uppmanade i maj Putin att dra sig ur kriget i Ukraina i rysk tv (17 maj). Omni 220821.

Studie: Kärnvapenkrig skulle leda till svensk massvält. 99 procent av svenskarna skulle dö av svält vid ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland, visar en ny studie publicerad i Nature Food. Sverige är ett av de länder som skulle drabbas allra hårdast, skriver DN. Forskarna har utgått från att kärnvapenkriget skulle vara riktat mot städer vilket skulle utlösa eldstormar. Eldstormarna skulle i sin tur resultera i stora mängder sot i den övre atmosfären som blockerar solljuset och kyler ned planeten. En veckas krig skulle innebära skördeminskning med 90 procent 3-4 år efter kriget. "Även länder långt borta från konfliktregioner försätts i fara av en kärnvapenkonflikt", skriver studiens huvudförfattare Lili Xia till DN. Martin Goliath, kärnvapenforskare på FOI, tycker att studien är intressant men framhåller att antagandet om mängden sotbildning är osäkra och att alla scenarier inte är troliga. Studien har utgått från att all matexport stoppas eftersom länder förutsätts prioritera den egna befolkningen. Studien. Omni 220821.

Ryska ambassaden i kris - krävs på ekonomidetaljer. Rysslands ambassad i Stockholm begär lättnader på de ekonomiska sanktionerna mot landet för att undvika en ekonomisk kollaps. Men för att ta ställning till fallet kräver Kommerskollegium en detaljerad redovisning av ekonomin, skriver Expressen. Kommerskollegium vill bland annat ha handlingar som styrker ambassadens och handelsrepresentationens driftkostnader samt en detaljerad redovisning över hur mycket visumhanteringen omsätter. Ambassaden har fram till den 25 augusti på sig. Ambassaden har ansökt om undantagsregler för att få ta del av frysta tillgångar för att kunna hålla igång verksamheten. Ambassaden har obetalda räkningar på bland annat el, vatten, avlopp, soptömning samt telefoni. Diplomaterna vädjade om diskretion. Omni 220821.

Ännu en amerikansk politiker besöker Taiwan. Under söndagen landade den republikanske guvernören för amerikanska delstaten Indiana Eric Holcomb i Taiwan. Det är tredje gången en amerikansk politiker besöker ön på mindre än en månad, rapporterar CNN. "Jag uppskattar det varma välkomnande jag har fått av Douglas Hsu," skriver Holcomb om Taiwans minister för Nordamerikafrågor på Twitter. Enligt Holcombs kontor är han där för att ett taiwanesiskt företag som tillverkar halvledare ska öppna en filial i Indiana. Så sent som i torsdags varnade Kina USA för att fortsätta utveckla handeln med Taiwan. De upprepade att de kommer försvara "Kinas territoriala integritet" och uppmanade USA "att inte fatta fel beslut". Kommer åka vidare till Sydkorea efter Taiwan. Kina utlyste nya militärövningar kring Taiwan vid förra politikerbesöker. Omni 220821. Kommentar: Kina är egoister.

Rysk FN-diplomat ser "inga möjligheter" för kontakter. Den ryske toppdiplomaten Gennadij Gatilov ser mörkt på möjligheterna för en diplomatisk lösning i Ukraina. Det säger han i en intervju med Financial Times. "Just nu ser jag ingen möjlighet för diplomatiska kontakter. Och ju längre konflikten pågår, desto svårare blir det att få en diplomatisk lösning," säger Gatilov, som är Rysslands ambassadör vid FN-kontoret i Genève. Enligt Gatilov borde FN spela en större roll i försöken att få ett slut på konflikten. Han anklagar också USA och Nato för att pressa Ukraina att avstå förhandlingar. Tidningen skriver att Gatilovs uttalande är nedslående för de förhandlare som hoppats på att det nyligen slutna avtalet om spannmålsexporten ska kunna leda till bredare överenskommelser. Även president Zelenskyj säger att möjligheterna till dialog riskerar att försvinna. Gatilov: Världen har förändrats - FN blir aldrig samma sak igen. Omni 220822. Kommentar: Ryssland har aldrig under det här kriget varit intresserade av diplomati - endast ockupation på sina egna villkor. En ockupation av Ukraina som de trodde skulle vara genomförd efter 4 dagar.

Storbritannien: "Svårt att motivera ryska trupper." Ryssland har allt större problem att motivera de hjälptrupper man använder i Ukraina vid sidan av reguljära soldater. Det hävdar det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelserapport på Twitter. Departementet hänvisar till uppgifter i ukrainska sociala medier som sägs visa att ryska separatister i Luhansk vägrar att delta i strider i Donetsk, eftersom det inte är deras provins. En del av problemet är att Ryssland fortfarande inte betecknar det som pågår i Ukraina som ett "krig", vilket gör att staten har mindre möjligheter att tvinga soldater att delta, skriver departementet. Omni 220822.

Oklart kring folkomröstningar på ockuperad mark. Att Ryssland vill hålla folkomröstningar på ockuperad mark i sydöstra Ukraina verkar klart - frågan är när, skriver AP. Ryssland har flera sorters problem i sina ockuperade områden, skriver nyhetsbyrån. Det handlar om allt från förstörd infrastruktur som behöver byggas upp igen inför vintern till gerillaattacker och alltmer verksamma anfall från Ukrainas armé som utrustats med vapen från väst. " Situationen kommer inte att lugna ner sig på länge, vare sig med eller utan folkomröstningar," säger forskaren Nikolaj Petrov på tankesmedjan Chatham House. Rysk TV talar om kommande folkomröstningar, men det är oklart när dessa skulle äga rum. Enligt vissa uppgifter ska folkomröstningarna komma när Ryssland tagit kontroll över hela Donetsk-provinsen. Mykolaiv sägs ha träffats av flera ryska robotar, enligt regionens guvernör. Omni 220822.

Fortsatta beskjutningar på flera fronter i Ukraina. De ryska beskjutningarna av ukrainska mål fortsätter under måndagen, skriver Reuters. Artillerigranater regnade ner över Nikopol, en stad nära Zaporizjzja, och ryska robotar träffade mål nära svartahavshamnen Odesa under helgen. Ryska styrkor träffade flera mål i den östliga Bakhmut-regionen, uppgav den ukrainska generalstaben i sin dagliga uppdatering enligt Reuters. Även den sydliga ukrainska staden Mykolajiv träffades av ett flertal robotar, uppgav den regionala guvernören. Omni 220822.

Kontroversiell ukrainsk diplomat lämnar Berlin. Den ukrainske ambassadören i Berlin, Andrij Melnyk, väckte uppmärksamhet när han kallade förbundskansler Olaf Scholz för en "förorättad leverkorv" ("beleidigter Leberwurst", ungefär motsvarande en "lipsill") tidigare i år. Till slut blev kontroverserna för heta och han kallades hem till Ukraina av president Zelenskyj. I en intervju i Der Spiegel ger nu Melnyk sin efterträdare Oleksij Makejev goda råd. "Å ena sidan måste han vara snäll och trevlig, så han vinner ny sympati för Ukraina. Å andra sidan måste han vara obekväm och utmana den tröga tyska politikereliten." Vid hemkomsten till Kyiv i mitten av oktober kommer Melnyk att tillträda som vice utrikesminister. Andrij Melnyk: "Min odiplomatiska attityd var nödvändig".Melnyk är van att vara i hetluften. Omni 220822.

Ukraina: Nästan 9 000 av våra soldater dödade. Nästan 9 000 ukrainska soldater har dödats sedan Rysslands invasion inleddes, uppger landets ÖB Valerij Zaluzjnyj enligt AFP. Det är den första siffran som Kyiv angett sedan april. Han tillägger att landets barn behöver särskild uppmärksamhet i nuläget "eftersom deras fäder rest till fronten och kanske är bland de nästan 9 000 hjältar som dödats". Omni 220822.

Belgien: Europas energikris kan pågå i tio år. Efter rusande energipriser som nådde nya rekordnivåer under måndagen står Europa inför fem till tio ”svåra vintrar”. Det säger Belgiens premiärminister Alexander De Croo, enligt Bloomberg. "Vissa sektorer står inför allvarliga svårigheter med dessa höga energipriser." Hans kommentar kommer efter att naturgaspriserna i Europa under måndagen rusade till 15 gånger det genomsnittliga sommarpriset, enligt nyhetsbyrån. Belgien kan "uthärda krisen om vi stödjer varandra i dessa svåra tider", tillägger De Croo. Benchmark för gasterminer steg som mest 21 procent under måndagen. En megawatttimme i Tyskland kostade 700 euro - högsta någonsin. Omni 220822.

USA varnar för upptrappade ryska attacker mot civila. Ryssland planerar att intensifiera sin beskjutning mot civil infrastruktur och regeringsbyggnader de kommande dagarna, uppger USA:s utrikesdepartement som har gått ut med en säkerhetsvarning. Larmet bygger på underrättelseuppgifter. Departementet varnar alla amerikaner som fortfarande befinner sig i Ukraina att lämna landet omedelbart. "Med tanke på Rysslands tidigare agerande i Ukraina oroas vi att det fortsatta hotet mot civila och civil infrastruktur", heter det. Sök genast skydd om du hör en hög explosion eller sirener som aktiveras, uppmanar departementet. Varningen kommer efter att USA:s underrättelsetjänst hävt sekretessen på en del uppgifter. Omni 220823.

Storbritannien: Ryssland bygger flottbro vid Cherson. Ryssland är på väg att bygga en flottbro över floden Dnepr i närheten av den ockuperade staden Cherson. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelseuppdatering. En ny bro kommer att öka transportmöjligheterna mellan staden Cherson och den ryskockuperade östra flodstranden. Flottbron byggs intill Antonivskyj-bron, som tidigare förstörts genom ukrainsk beskjutning. Även den nya bron är sårbar för ukrainska attacker, skriver departementet. Omni 220823.

Svenska företag köper mindre från Kina. Enligt en undersökning från Business Sweden köper svenska industriföretag allt mindre varor från kinesiska underleverantörer. Det rapporterar Ekot. Chefsekonom på organisationen, Lena Sillgren, säger att företagen i stället köper in varor från framför allt östra Europa. Anledningen är att lönerna i Kina ökat de senaste åren samtidigt som transportkostnaderna skenat. Men även det politiska omvärldsläget spelar in. "Stormaktspolitiken gör att man vänder sig mer till den typen av marknader där man är likasinnade med det demokratiska," säger hon till radiokanalen. Regionalisering av inköp kommer att öka enligt Business Sweden. 10 000 svenska företag handlar med Kina. Omni 220823.

Paasikivi: Befarar att stödet från väst kan minska. På onsdag har det gått sex månader sedan Ryssland inledde invasionen av Ukraina. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tror att kriget kommer fortsätta på samma sätt ett tag framöver, men Ukrainas krigslycka är helt beroende av stöd från väst. "Jag befarar att den europeiska viljan att fortsätta stödja kan minska när det börjar bli besvärligt hemma. Matpriserna går upp, bränslet är dyrare, man får inte tillräckligt med värme i husen och industrierna börjar få brist på el," säger han. Siffror från Kiel Institute of the World Economy, som driver databasen Ukraine support tracker, visar att vapenleveranserna från givarländer minskar. I juli är antalet nya utannonserade åtaganden nära noll. Däremot fortsätter leveranserna av de tidigare utlovade vapensystemen rulla in i Ukraina. "Jag tror inte det är så alarmerande, men det får inte fortsätta minska. För då kan det bli problem på sikt," säger Paasikivi. "Minskat stöd kommer innebära framförallt att möjligheten att befria Ukraina från ryssarna minskar, och risken för ett utnötningskrig vid nuvarande gränser ökar." Enligt Kiel-institutets forskningschef motsvarar inte leveranserna det Ukraina behöver. "Både det ekonomiska och militära stödet har hamnat allt längre ifrån nivåerna som Ukraina behöver. Stödet fortsätter också vara litet i förhållande till vad vissa givarländer lägger den egna krisberedskapen," säger Christoph Trebesch i ett uttalande. Flera stora EU-länder som Frankrike, Italien och Spanien har hittills bidragit med väldigt lite stöd, åtminstone i vad de har varit öppna med, enligt Kiel-institutet. Joakim Paasikivi tror att det krävs fler påtagliga framgångar för att uppnå en långsiktig och uthållig opinion som stödjer Ukraina. "Jag tror inte att den svaga punkten är ukrainarna, utan det är den europeiska opinionen. Förmågan att hålla ut är god över tid, men de behöver vapen att slåss med." Hör Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan, och Joakim Paasikivi om deras första tankar när kriget bröt ut och vad de tror kommer hända framöver i klippet. svt 220823.

Tyskland skickar granater som kan ändra riktning. Tyskland skickar en ny high-tech-version av artillerigranater till Ukraina, rapporterar Der Spiegel. Det handlar om 255 stycken 155-millimetersgranater av typen Vulcano, som är så ny att den ännu inte används av den tyska militären själv. Vulcano-ammunitionen kommer att levereras direkt från tillverkarna, tyska Diehl Defence samt italienska Leonardo, och påstås av dessa vara "en av de mest exakta granaterna i världen" som träffar sina mål på en meter när, genom att följa målen och ändra riktning i luften. Skotten har en räckvidd på 70 kilometer, vilket är väsentligt bättre än de 40 kilometer som gäller för de flesta liknande granater, skriver tidningen. Många olika artilleripjäser kan använda sig av Vulcanogranaterna. Ukrainas artilleri blir allt starkare. Rysslands artilleri fortfarande mer kraftfullt än det ukrainska. Omni 220823.

Expert: En rysk attack på Kyiv kan inte uteslutas. USA:s varningar om att Ryssland planerar att intensifiera sin beskjutning mot civil infrastruktur och regeringsbyggnader de kommande dagarna är mycket trovärdiga. Det säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, till TT. "Man måste se med största allvar på situationen," säger han. USA, som gör sina bedömningar baserat på underrättelseuppgifter, har tidigare haft rätt. Till exempel varnade landet Ukraina för Rysslands planer på en invasion. Numera kommer ryska attacker inte som någon överraskning för ukrainarna som är förberedda hela tiden, menar Hedenskog. "En attack mot Kyiv kan inte uteslutas, absolut inte. Det skulle naturligtvis ha ett stort symbolvärde för Ryssland." Omni 220823.

Rysk soldat som lämnade kriget: Allt är en lögn. För två veckor sedan publicerade den tidigare ryske fallskärmssoldaten Pavel Filatjev en 141 sidor lång beskrivning av sina krigserfarenheter i sociala medier, varpå han flydde Ryssland. I en intervju med CNN utvecklar han sina resonemang. Han beskriver de ryska trupperna i Ukraina som trötta, hungriga och desillusionerade, och att den ryska krigföringen "förstör fredliga liv". "Många insåg att vi inte förstod det rättfärdigande som vår regering försöker förklara för oss, att alltihop är en lögn." Vidare säger han att soldaterna fick mycket knapphändig information om vad de skulle göra i Ukraina, och att de saknade grundläggande utrustning. 33-årige Filatjev, som bland annat deltog när staden Mykolajiv intogs, befinner sig nu på hemlig ort. Han skickades hem från frontlinjen efter att ha skadats. Säger att soldaterna använde 100 år gamla baracker och vapen från invasionen av Afghanistan. Omni 220823.

Rekordstort stödpaket ska hjälpa Ukraina långsiktigt. USA kommer inom kort tillkännage ett nytt stödpaket på tre miljarder dollar, motsvarande nästan 32 miljarder kronor, till Ukraina - det största enskilda hittills. Det uppger myndighetskällor för AP. Paketet väntas offentliggöras på onsdagen, sexmånadersdagen för invasionen och Ukrainas självständighetsdag. Syftet med pengarna är att träna och utrusta Ukrainska soldater för åratal av strider. Ett halvår efter invasionen börjar det amerikanska stödet byta fokus till att stödja Ukrainas stridsförmåga på lång sikt. Det nya stödpaketet kommer gå till kontrakt på drönare, vapen och annan utrustning som inte kommer nå fronten förrän om ett år eller två, enligt källorna. Tidigare stödpaket har mest fokuserat på akuta behov. Beskedet gavs på tisdagen. I fredags tillkännagavs ett stödpaket på 775 miljoner dollar. I början av augusti hade landet skänkt nästan 10 miljarder dollar. Omni 220823.
Tre miljarder dollar till Ukrainas långsiktiga försvar. USA ska stötta Ukraina med ytterligare tre miljarder dollar, meddelar USA:s president Joe Biden enligt AP. Stödet är utformat för att hjälpa Ukraina att "försvara sig långsiktigt", enligt ett uttalande från Biden. I uttalandet säger presidenten att stödet möjliggör för Ukraina att införskaffa luftförsvarssystem, artillerisystem, drönare och annan militär utrustning. Enligt FN har fler än 5 500 civila dödats och nästan 8 000 skadats i Ukraina sedan Ryssland inledde anfallskriget den 24 februari. Beskedet kommer på Ukrainas självständighetsdag. Natos generalsekreterare: Vintern kommer, och det kommer att bli tufft. Omni 220824.

Tyskland har tagit emot nästan en miljon ukrainare. Sedan invasionen i Ukraina inleddes har Tyskland tagit emot 967 546 personer som flytt kriget, uppgav inrikesdepartementet på tisdagen enligt AFP. 97 procent av dem är ukrainska medborgare. Tre av fyra är kvinnor, 36 procent är barn, och åtta procent är äldre än 64. Runt 155 000 ukrainska elever är inskrivna på tyska skolor. "Många i vårt samhälle har ansträngt sig enormt för att hjälpa flyktingar," säger inrikesminister Nancy Faeser. Mer än 6,6 miljoner ukrainare har flyktingstatus i Europa. Ett betydande antal kan ha åkt tillbaka till Ukraina. Omni 220823.

Ukrainas spannmålsexport nästan tillbaka. Ukrainas spannmålsexport är på väg mot samma nivåer som före den ryska invasionen säger källor på det amerikanska utrikesdepartementet till AFP. Ukraina, som brukar kallas Europas kornbod, exporterade före krigsutbrottet fem miljoner ton spannmål varje månad. Efter invasionen ströps i det närmaste exporten men i augusti ser det ut som att landet kommer att skeppa omkring fyra miljoner ton. Anledningen är överenskommelsen med Ryssland som garanterar skepp att segla från Ukrainas hamn vid svarta havet, men också det internationella samarbetet för att få ut spannmål på andra sätt, skriver AFP. En seger för internationella ansträngningar att minska matbristen. Omni 220823.

Minst 972 barn dödade eller skadade i kriget. Över fem barn per dag har i genomsnitt dödats eller skadats sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari i år, enligt FN:s barnfond Unicef. Organisationen har kunnat bekräfta att minst 972 barn i Ukraina har dödats eller sårats under det halvår kriget har pågått, men poängterar att de verkliga siffrorna antagligen är mycket högre. De flesta av barnen har drabbats av explosiva vapen som inte gör skillnad på civila och stridande personer. "Än en gång, som i alla krig, sätter vuxnas hänsynslösa beslut barn i extrem risk. Det finns inga väpnade insatser av den här sorten som inte leder till att barn skadas", skriver Unicef i ett pressmeddelande. Nästan alla barn i Ukraina har utsatts för psykiskt påfrestande händelser och utsätts för risk att skiljas från familjemedlemmar, våld, övergrepp, sexuellt utnyttjande och människohandel, skriver organisationen, som vill se ett omedelbart eldupphör i Ukraina för att skydda barnen. (svt 220823.)

Hundratals baptistkyrkor förstörda i Ukraina. Omkring 400 baptistkyrkor runt om i Ukraina har utplånats sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, enligt siffror som Baptist Press tagit del av. Ukrainakännaren Rauli Lehtonen tycker att siffran låter hög, men påpekar att de kristna i landet har en svår situation oavsett hur många kyrkor som har förstörts. "Vår huvudutmaning för framtiden är att överbrygga glappet i ledarskapet som vi har förlorat," säger den kristna ledaren Yaroslav Pyzh. Världen idag 220824.

Tidigare ÖB jämför kriget med andra världskriget. "Tillbaka till andra världskriget" - så beskriver tidigare ÖB Johan Hederstedt kriget i Ukraina, som han anser håller låg teknisk standard och är mindre sofistikerat än väntat, rapporterar SvD. "Man har plockat bort generaler och helt tappat tydligheten. Man saknar kraftsamling, överraskning och handlingsfrihet," säger han om den ryska krigsinsatsen. Krigföringen i östra Ukraina är traditionell med artilleri utan precision, vilket lett till ett utnötningskrig, enligt Hederstedt. Att Ryssland inte utnyttjar sina attackhelikopter tror han beror på rädsla för Ukrainas avancerade luftvärnssystem. Johan Hederstedt var ÖB mellan 2000 och 2003. Hederstedt ser inget slut på kriget - jämför med Mellanöstern. Omni 220824.

Ukraina om FN-mötet: Ett slöseri med tid. På tisdagskvällen höll FN:s säkerhetsråd ett möte om situationen i det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja. Den ukrainske FN-ambassadören Serhij Kyslytsya beskriver mötet som ett slöseri med tid, fyllt av ryska "påhittade floskler", rapporterar CNN. "Jag önskar att vi samlats här av Ryssland för att höra det enda som hela världen vill höra, ett uttalande om att Ryssland demilitariserar Zaporizjzja," säger han. Under mötet beskyllde Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzya Ukraina för att ha beskjutit kärnkraftverket, och för att ligga bakom den ryska politikerdottern Darya Duginas död. Ryssland kallade till mötet. Både Ryssland och Ukraina stödjer en inspektion av FN:s atomenergiorgan IAEA. Omni 220824.

Larmet från Kina: Höstens skörd hotas av värmeböljan. Höstens skörd i Kina hotas "allvarligt" på grund av extrema temperaturer och torka. Det skriver TT. Värst drabbat är södra delarna av landet som har upplevt sin längsta period av utebliven nederbörd och höga temperaturer sedan man började mäta, för mer än 60 år sedan. "Torkans snabba spridning parat med höga temperaturer och värmeskador har skapat allvarliga hot mot höstskörden", säger man i ett uttalande som nyhetsbyrån hänvisar till. Samtidigt som myndigheter varnar för dåliga skördar har flera provinser i landet meddelat att man kommer att stänga av elen under perioder när efterfrågan är som störst och luftkonditioneringen i folks hem är igång som mest.Rekordtorka hotar skörden i Kina. Låg vattennivå i Yangtzefloden efter värmebölja Klimat- och energiexpert: Den värsta värmeböljan som har uppmätts. Omni 220824.

Ryska uppgifter om att barn från Ukraina har adopterats. Ukraina anklagar Ryssland för olagliga massadoptioner efter att ha fört bort barn från ockuperade områden, skriver AFP. I ett uttalande från Ukrainas utrikesdepartement står det att över 1 000 barn förts från Mariupol till ryska städer som Irkutsk och Kemerovo. Myndigheterna säger sig basera uppgifterna på information från lokala myndigheter i Krasnodar, en rysk stad nära den ukrainska gränsen. Enligt Ukraina innebär tvångsförflytningarna ett allvarligt brott mot Genèvekonventionerna. Även den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW rapporterar om uttalandet från Krasnodar. I sin senaste lägesrapport skriver man att det enligt de lokala myndigheterna finns 300 barn som "fortfarande väntar på att träffa sina nya familjer". Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst har det förekommit att barn förflyttats från Donetsk under falska förespeglingar om att de skulle delta i utbildningsprogram för unga. 300 barn uppges befinna sig på "speciella institutioner" i väntan på adoption. Ryska familjer uppges få ersättning från staten för att adoptera barnen. Omni 220824. Kommentar: Väldigt fräckt och regelvridigt. De måste återlämnas.

"En viktig dag för oss - och tyvärr också för fienden." Myndigheterna har förbjudit allmänna sammankomster i Kyiv och varnat för att Ryssland kan planera attacker mot huvudstaden, skriver The Guardian. Andrij Jusov, som företräder Ukrainas militära underrättelsetjänst, har också kommenterat det ökade hotet. "Ryssland och Putinregimen [...] är besatta vid datum och symboler, så det är logiskt att vara på sin vakt och ha beredskap för attacker under självständighetsdagen," sa han i ukrainsk tv. Ukrainas självständighetsdag infaller i dag och uppmärksammar att det är 31 år sedan landet lämnade Sovjetunionen. Det är också på dagen sex månader sedan Ryssland inledde anfallskriget mot Ukraina. Omni 220824.

Linde nära att krascha under helikopterresa i Ukraina. Utrikesminister Ann Linde berättar i Aftonbladet TV att hon tillsammans med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba nästan kraschade under en helikopterresa på väg till fronten i östra Ukraina tidigare i vår. "När vi varit uppe i tio minuter började helikoptern att svaja. Alla undrade vad det var som hände och någon gick fram till piloten och kom sedan tillbaka till Kuleba och sa att vi inte kan krascha 'för att det sitter två utrikesministrar i helikoptern'. Sen gick vi ner på marken och fick byta helikopter," säger hon. "Det var väldigt dramatiskt." Omni 220824.

Ledare: "Kostar mer för Sverige att inte bistå Ukraina." Halvårsdagen för kriget i Ukraina uppmärksammas på dagens ledarsidor. Det är både märkligt och beklagligt att kriget varit "tämligen frånvarande" i den svenska valdebatten, anser SvD:s Tove Lifvendahl. Hon skriver att politikerna behöver inse att den ryska aggressionen hotar Sveriges suveränitet och intressen, och bistå Ukraina med de militära stridsmedel som landet efterfrågar. "Det kostar en del, men det kommer kosta oss ännu mera att avstå", skriver Lifvendahl. DI:s Frida Wallnor är inne på samma spår. Hon skriver att det är "oroande" att västmakternas stöd successivt har mattats av. "Fortsatt full uppbackning från USA, EU-länderna och andra likasinnade kommer att vara helt avgörande för om Ukraina ska vinna." Omni 220824.

Val i Angola avgör förhållande till Ryssland. Angola går till val på onsdagen, och för första gången sedan självständigheten 1975 finns en verklig möjlighet att regerande MPLA tvingas lämna makten. Det skriver Reuters. Oppositionspartiet UNITA ligger sju procentenheter bakom MPLA i en opinionsundersökning, men nära hälften av väljarna har inte bestämt sig ännu. En seger för UNITA, lett av Adalberto Costa Junior, skulle kunna innebära att det afrikanska landet släpper sina nära band till Moskva. Den ryske ambassadören i huvudstaden Luanda har prisat president Joao Lourenco men kritiserat UNITA. Det kommer att ta flera dagar att räkna rösterna, och UNITA varnar för valfusk. Joao Lourenco har varit president sedan 2017. Inget val i Angola har varit så jämnt. Omni 220824.

Ryska påståendet: Avsiktligt att offensiven går långsamt. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu påstår att det militära avancemanget i Ukraina går långsamt med avsikt. Det rapporterar Reuters. Uttalandet gjordes vid ett försvarsministermöte i Uzbekistan. "Allt görs för att undvika dödsfall bland civila. Detta saktar såklart ner takten på offensiven, men vi gör detta medvetet." Rysslands framsteg de senaste månaderna har varit begränsade. Armén pressades tidigt under kriget tillbaka från områdena runt Kyiv och nu pågår ett utnötningskrig i de östra delarna av landet. Fler än 5 500 civila har dödats sedan Ryssland angrep Ukraina för sex månader sedan, enligt FN:s siffror. Ryssland påstår att man försöker hålla ner dödstalen bland civila. De verkliga siffrorna över döda civila är sannolikt mycket högre än de bekräftade. Omni 220824. Kommentar: Allt går alltså enligt plan. (Även beskjutningen av civila mål.)

Svensja försvarets personalstyrka ska gå från 66 000 personer till över 105 000 de kommande tio åren.
London: "Ryssland ljuger om långsam offensiv." Den ryske försvarsministern Sergej Sjojgus påståenden om att Ryssland avsiktligt håller ner hastigheten i sin offensiv i Ukraina för att skona civila liv är nästan säkert en lögn, säger det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga underrättelserapport. Rysslands offensiv har istället gått i stå på grund av dåliga insatser från den ryska militären och kraftfullt ukrainskt motstånd, skriver departementet. Ryssland verkar ha avskedat minst sex generaler på grund av den låga hastigheten i framryckningarna. Departementet påpekar också att Ryssland inte tvekar att slå till på ett sätt som dödar civila när Moskva tycker sig se en militär fördel med det. Omni 220826. Kommentar: Inte bara nästa säkert uta helt säkert.

Den snälla dugongen utdöd i kinesiska vatten. Dugongen är ett skyggt och havslevande däggdjur som har levt i sydkinesiska vatten i hundratals år. Nu bedöms den vara i praktiken utdöd, rapporterar CNN med hänvisning till en kinesisk studie. Minskade habitat, fiske och historiskt även jakt nämns som orsaker. Antalet individer har minskat snabbt från 1970-talet och framåt och sedan 2008 har inget djur setts till. Enligt studien är det första gången som ett stort ryggradsdjur drabbats av utrotning i kinesiskt vatten. Forskaren Samuel Turvey, medförfattare till studien, säger att frånvaron av dugongen är ett slag mot ekosystemen. Det är också, konstaterar han, en sorglig påminnelse om att arter kan dö ut innan bevarandeåtgärder sätts in. Dugongen beskrivs ofta som en snäll jätte och sägs ha inspirerat till berättelser om sjöjungfrur. Forskarna välkomnar alla eventuella bevis på att det fortfarande skulle finnas individer kvar. Har haft skyddsstatus i Kina sedan 1988. Förklaras nu vara "funktionellt utrotad". Omni 220824.
Wikipedia: Dugong är ett däggdjur som lever längs kusterna av Indiska oceanen, Madagaskar, östra Afrika och norra Australien. Dugongen är den enda nu levande arten i sitt släkte och även i familjen dugonger. Tillsammans med manater bildar den ordningen sirendjur. Massa: 250 - 900 kg (Vuxen). Längd: 2,6 m (Vuxen). Trofisk nivå: Allätare. Livslängden ligger troligen över 60 år.

Miljoner ukrainare på flykt efter sex månader med krig: "Konstant ont i hjärtat." Fler än tio miljoner människor har lämnat Ukraina sedan Ryssland inledde kriget för sex månader sedan. Hundratusentals har hamnat i Ryssland, en del frivilligt och andra till följd av tvång. Nu står många inför ett svårt val: Att acceptera det ryska mottagandet och Kremls vision om ett Ukraina under ryskt styre eller riskera att ta sig ut på farliga sätt. Det rapporterar NPR. Public service-bolaget har talat med Michel från Donetsk som, ihop med hundratals andra ukrainska flyktingar, befinner sig i ett omplaceringscenter några timmar utanför Moskva. Han stöttar Vladimir Putins invasion som han ser som ett sätt att slå ner ukrainsk nationalism, men hans bild skiljer sig från det ryska narrativet på en kritisk punkt - han ser inte kriget som en "specialoperation". "Det är ett krig. Putin kan kalla det vad han vill, men det är ett riktigt krig och oskyldiga civila dör." Flera andra medier samlar vittnesmål från flyktingar på halvårsdagen av invasionen. Politico har bett fem ukrainska flyktingar i Europa att skriva brev till landsmän på flykt, och berätta om sina förhoppningar på det som också är Ukrainas självständighetsdag. "Kriget gör att det konstant gör ont i hjärtat", skriver Anna Vyshniakova från Frankrike. En flykting drömmer om att tillbringa nästa självständighetsdag i Mariupol. Michel tycker att förhållandena på centret är dåliga - säger att Putin lovade hjälp. Omni 220824.

Tusentals ryska judar har flyttat till Israel. Mer än 20 000 ryska och 12 000 ukrainska judar har flyttat till Israel sedan kriget började i februari, skriver Le Monde. "Tack Putin! Min församling har mer än fördubblats," utropar rabbin Yosef Hersonski när tidningen kommer på besök till hans förskola i Tel Aviv. Många kom redan i våras. Livet i Israel är inte enkelt, särskilt eftersom många inte talar hebreiska. "Jag hade en bra lön i Ryssland, nu tjänar jag som en städare," säger Natalja Faibisovitj som fått ta ett distansarbete i en tjeckisk firma. Många som flyttat till Israel har svårt att få ut sina besparningar från ryska banker.Många judar i Ryssland oroas av tänkbar förföljelse. Omni 220824.

Europas gaspriser når högsta nivån sedan i mars. Europas naturgaspriser steg till över 300 euro per megawattimme under onsdagen. Det är den högsta nivån sedan mars, kort efter Rysslands invasion av Ukraina, skriver AFP. Priset har stigit kraftig de senaste dagarna efter stoppet av ryska gasleveranser via Nord Stream 1, noterar nyhetsbyrån. Vid 18.30-tiden hade gaspriset backat något igen. Gaspriset steg med 11 procent som mest under onsdagen. Omni 220824.
EU Natural Gas.

USA: Ryssland förbereder folkomröstningar i Ukraina. Ryssland planerar att hålla "bluff-folkomröstningar" i ockuperade områden i Ukraina i dagarna, i syfte att ansluta dem till Ryska federationen. Det uppger John Kirby, Vita husets talesperson för nationell säkerhet, enligt AFP. Enligt Kirby har instruktioner gått ut från Kreml till myndighetsföreträdare om att förbereda för omröstningar, vilket han uppger kan ske "före veckoslutet". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att om Ryssland försöker hålla sådana omröstningar innebär det ett definitivt slut på alla chanser till samtal mellan de två länderna. Omni 220824.
USA: Snart "folkomröstningar" i ockuperade områden. Moska genomför just nu förberedelser för att arrangera folkomröstningar i flera av de ockuperade ukrainska områdena. Det uppger USA:s underrättelsetjänst. Planen är att få det att framstå som att befolkningen vill att området blir ryskt. "Vi har information som tyder på att Ryssland fortsätter att planera för falska folkomröstningar i Cherson, Zaporizjzja och de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk," säger John Kirby, talesperson för USA:s försvarsdepartement. Man bedömer att de kan ske inom "dagar eller veckor". Det rapporterar the Guardian. Enligt de amerikanska underrättelserna försöker Moskva också instruera ryssvänliga politiker i de ockuperade delarna av Charkiv-området att förbereda för folkomröstningar även där. "Vi har också information som visar att de av Ryssland tillsatta tjänstemännen är så oroliga för att valdeltagandet blir lågt att de redan försöker hitta sätt att manipulera resultaten," säger Kirby. 2014 hölls en sådan arrangerad folkomröstning på Krim, varpå halvön annekterades och gjordes till en del av Ryssland. Endast ett fåtal av Rysslands närmaste allierade har godkänt resultatet. (svt 220825.)

Dödssiffran stiger - 22 dödade i ryska attacken. Minst 22 personer har dödats och minst 50 har skadats i en rysk robotattack mot en ukrainsk tågstation i provinsen Dnipropetrovsk på onsdagen, uppger president Zelenskyj enligt Reuters. Inledningsvis, i ett tal till FN:s säkerhetsråd, angav presidenten 15 döda. Enligt Zelenskyj riktades attacken ”rakt mot vagnarna på stationen i Tjaplyne”. Fyra passagerarvagnar började brinna. "Det här är vårt liv varje dag. Det här är hur Ryssland förberedde sig för det här FN-mötet," sa Zelenskyj på onsdagseftermiddagen efter att attacken först blivit känd. Attacken skedde på Ukrainas självständighetsdag, tillika halvårsdagen för krigsutbrottet. Omni 220824. Kommentar: Inget annat än ett terroristdåd.
Ryssland bekräftar att landet utförde tågattack. Ryssland försvarsdepartement bekräftar att man attackerade en tågstation i provinsen Dnipropetrovsk i Ukraina i går, skriver AP. 25 civila dödades vid angreppet. Ukraina har uppgett att 25 människor dödades men inte om samtliga var civila. Bland de döda ska det ha funnits en 11-årig pojke och en sexårig pojke. Enligt Ryssland användes en Iskander-robot för att attackera ett militärt tåg lastat med militär utrustning och soldater. Ukraina uppger att flera barn skadades vid attacken. Ryssland hävdar att över 200 soldater dödades i attacken. 31 människor uppges ha skadats vid det ryska angreppet. En man berättar att hans 11-årige son dog: "Ingen visste att han var här." Omni 220825.

Ukraina planerar åtal mot Putin: "Världens minne kort." Ukraina håller på att ta fram en plan för att åtala Rysslands president Vladimir Putin och hans krets, skriver AFP. Det handlar om en internationell tribunal rörande aggressionsbrott som leds av Andrij Smirnov, chef för landets presidentadministration. "Världens minne är kort. Därför vill jag att den här tribunalen ska påbörja sitt arbete nästa år," säger Smirnov till nyhetsbyrån. Han tillägger att Ukraina är medvetet om att de anklagade inte kommer att vara närvarande vid en rättegång, men att tribunalen ska se till så att "de här människorna stämplas som kriminella och inte kan resa i den civiliserade världen". Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utreder sedan tidigare krigsbrott, men aggressionsbrott är en del av Romstadgan som inte har ratificerats av Ukraina eller Ryssland. Enligt Smirnov är därför tribunalen det enda sättet att säkerställa att de som startade kriget i Ukraina ställs till svars. Jurist: Det fungerade med nazisterna, testa med Putin. Omni 220825.

Hultqvist: Ryska spioner har siktats vid svenska ammunitionslager. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har flera gånger informerats om att personer med kopplingar till Ryssland har befunnit sig vid svenska ammunitionslager och militära baser. Det berättar han i en intervju med Aftonbladet. Enligt Hultqvist har Ryssland länge bedrivit krigsplanläggning på svenskt territorium och "aktivt spioneri" mot Sverige. "Det handlar om rekrytering av spioner men också direkt informationsinhämtning vid militära övningar [...] Det här är en realitet som svensk allmänhet måste ha kunskap om, säger han. Omni 220825.

Putins dotter gjorde hemliga resor till Tyskland. Under många år gjorde den ryske presidenten Vladimir Putins dotter Katerina Tikhonova frekventa besök i München - utan att tyska myndigheter hade en aning om saken. Der rapporterar Der Spiegel. Den nu 35-åriga Tikhonova besökte Tyskland under falskt namn mer än 20 gånger under åren 2015-20 och bodde på lyxhotell i Bayern till en kostnad av 500 000 euro (5,2 miljoner koronor). Enligt Spiegel berodde de täta besöken på Tikhonovas relation med den ryske chefen för den bayerska statsbaletten, Igor Zelenskyj (ej släkt med Ukrainas president), som är far till hennes barn. Tikhonova åtföljdes på samtliga resor av livvakter från det ryska presidentgardet, som troligen bröt mot tyska vapenlagar, enligt Spiegel. De bröt även mot visumbestämmelser, vilket slutligen fick de tyska myndigheterna att titta närmare på resorna. Resorna skedde antingen med Aeroflot eller i privatjet . Omni 220825.

Putin beordrar militären att öka kapaciteten. Rysslands president Vladimir Putin undertecknade på torsdagen ett dekret som innebär att landets väpnade styrkor utökas med 137 000 man, rapporterar AP. Det framgick inte om ökningen ska ske genom att öka antalet värnpliktiga, antalet frivilliga soldater eller en kombination av dessa. Enligt uppgifter från Kreml använder den ryska armén endast frivilliga soldater i krigföringen i Ukraina. Kreml kallar kriget i Ukraina för en "specialoperation", vilket begränsar möjligheten att använda värnpliktiga soldater. Ryska armén omfattar runt en miljon man i nuläget, beroende på hur man räknar. Omni 220825.
"Osannolikt" att Putins order ökar Rysslands styrka. Det är "osannolikt" att utökandet av den ryska militären får en betydande effekt för de ryska styrkorna i Ukraina. Den bedömningen gör det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Enligt myndigheten har Ryssland gjort stora förluster i Ukraina, och få tar värvning. Försvarsdepartementet påpekar även att värnpliktiga tekniskt sett inte har någon plikt att tjänstgöra utanför Rysslands gränser. Tidigare i veckan utfärdade president Vladimir Putins stab ett dekret om att den ryska armén ska utökas med omkring 137 000 personer. Hur värvningen ska gå till är oklart. Planen är att antalet soldater ska nå 2,04 miljoner. Överstelöjtnant: Ger Ryssland fler soldater vid eventuell mobilisering. Omni 220828.

Babtjenkos nya bok om Ryssland: "Landet är nu en fascistisk stat". Den ryske författaren och journalisten Andrej Babtjenko är aktuell med boken "Rysslands förlorade seger" i svensk översättning av Ola Wallin. Boken är till stora delar en samtidskommentar om Rysslands invasion av Ukraina. Till Kulturnytt säger Babtjenko att Europa måste förstå att Ryssland nu blivit en fullfjädrad fascistisk stat. SR 220825.

Omkring 100 000 uppskattas vara kvar i ockuperade Mariupol. Ett halvår efter den ryska invasionen är den ockuperade staden Mariupol isolerad från övriga Ukraina. Människor som lyckats lämna staden vittnar om ett svårt humanitärt läge och en utbredd rädsla för att tala öppet och kritisera de nya, rysktillsatta makthavarna. "Människor i staden är livrädda för att anklagas för någon form av stöd för den ukrainska sidan", säger Kateryna Suchomlynova, tidigare ledamot i Mariupols stadsfullmäktige, till Ekot. SR 220825.

Taiwan planerar kraftigt ökad försvarsbudget. Efter den senaste månadens oroligheter i relationen till Kina föreslår nu Taiwans regering en kraftfull höjning av landets försvarsutgifter, skriver Reuters. Nästa år ska landet lägga 205 miljarder kronor på försvaret, vilket är en ökning med 14 procent mot 2022. Landets regering specificerade inte vad pengarna ska läggas på, men enligt uppgift till nyhetsbyrån finns fler stridsflygplan på inköpslistan. Även Kina höjer sina försvarsutgifter. I mars meddelade Peking att man ökar dem med 7,1 procent i år och landar på motsvarande 2 240 miljarder kronor. Taiwans president Tsai Ing-Wen säger att landet inte vill provocera eller förvärra konflikter. Kina varnar Kanada inför ett eventuellt besök av parlamentsledamöter till Taiwan. Taiwanesisk oppositionspolitiker får kritik efter besök på fastlandet. Omni 220825.

Källor nära Kreml: "Svår vinter för européerna." Ryssland hoppas att rusande energipriser och brist på energi till vintern ska få Europa att vackla kring stödet till Ukraina. Det uppger källor nära Kreml för Reuters. "Det kommer att bli en svår vinter för européerna. Det kan bli protester, oroligheter. En del europeiska ledare kanske tänker om kring stödet till Ukraina och ser att det är dags för en uppgörelse," säger den ena källan. Ukraina och dess västliga allierade har uppgett att man inte har några planer på att vika ner sig för Ryssland. Amerikanska myndigheter uppges inte heller se några tecken på att omvärldens stöd vacklar, skriver nyhetsbyrån. Kreml har förnekat att man använder sig av energi som ett vapen i kriget. Källa nära Kreml: "Vi har tid, vi kan vänta." Omni 220825.
Europa har satsat 2 900 miljarder mot energikrisen. Regeringar i Europa har avsatt 280 miljarder euro, motsvarande 2 900 miljarder kronor, i försök att mildra effekterna av energikrisen för hushåll och företaget. Det har den Bryssel-baserade tankesmedjan Bruegel räknat ut, enligt Bloomberg. Uträkningen görs på allt från tariffer till subventionering för småföretag. En del av pengarna har inte spenderats än. Bruegels analytiker Giovanni Sgaravatti anser att Europa borde fokusera på att minska efterfrågan på energi, där det är möjligt. "Priserna kommer att förbli höga hela vintern och regeringar bör arbeta utifrån det värsta scenariot - att det håller i sig även efter vintern," säger han till nyhetsbyrån. IMF: Europas beslutsfattare svarar på ökade energipriser med prisdämpande åtgärder. Omni 220825.

Ryskt ankare i statlig tv: Vi ligger i krig med Nato. Vladimir Solovjov, ett känt ryskt tv-ankare i statlig tv, breddar det ryska narrativet kring Ukrainakriget i en tv-sändning och riktar in sig på alla 30 Natoländer, rapporterar Newsweek. "Det är ett krig mot Nato, ett krig för vårt lands överlevnad," säger han i ett klipp som delats på Twitter av BBC-journalisten Francis Scarr. Vidare påstår Solovjov att Ryssland "befriat" 20 procent av Ukrainas territorium och tio miljoner ukrainare från "nazister". Solovjov: Vi beslöt oss för att avsluta det åttaåriga kriget. Omni 220825. Kommentar: Det värsta i kråksången är att i ett krig för landets överlevnad så kan Ryssland använda kärnvapen.

Hultqvist (S): Ryskt spionage vid svenska ammunitionslager. Personer med kopplingar till Ryssland har observerats vid svenska ammunitionslager uppger försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med Aftonbladet. Han berättar också om att det blivit ett allt större problem att drönare observerar militära övningar i Sverige. "Vi har drönare som ständigt återkommer och vi har noterat olika händelser i den lokala geografin när övningsverksamhet äger rum. Det här är frågan om spioneri, inget annat," säger Hultqvist. Enligt Aftonbladets uppgifter har man från rysk sida försökt skugga marinövningar på Västkusten där Sverige samverkar med Nato-länder som Storbritannien och USA. Hultqust vill i intervjun med tidningen inte dra lika långtgående slutsatser men berättar om annat som det försämrade säkerhetsläget inneburit i praktiken på senare tid. "Ryssland bedriver aktivt spioneri mot Sverige. Det handlar om rekrytering av spioner men också direkt informationsinhämtning vid militära övningar, olika typer av infrastruktur och militära operationer. Det här är en realitet som svensk allmänhet måste ha kunskap om." svt 220825,

Sovjetiskt monument rivs i Lettland trots protester. På torsdagen inleddes rivningen av ett 79 meter högt monument från Sovjettiden i Lettlands huvudstad Riga, trots protester från baltstatens etniskt ryska minoritet, rapporterar AFP. En reporter på plats vittnar om hur obelisken, som restes 1985 till minne av den sovjetiska arméns seger mot Nazityskland i andra världskriget, rivs ned av maskiner. Monumentet har varit en samlingsplats för etniska ryssar i Lettland. Parlamentet har röstat för att ta bort alla sovjetiska minnesmärken. Ledare för lokal stödgrupp protesterar: Lettland är halvt lettiskt och halvt ryskt. Enligt lokala politiker glorifierar det ryska krigsbrott. Omni 220825.
Här rivs sovjetiska monumentet i Riga. Lettland har rivit ett kontroversiellt sovjetiskt krigsmonument i huvudstaden Riga. Monumentet är ett av flera som rivits efter Rysslands invasion av Ukraina. "Det här är en stor dag för Lettland," säger Artos som bevittnade rivningen. Det 79 meter höga monumentet revs efter det att parlamentet röstat för att avlägsna samtliga sovjetiska monument och minnesmärken före mitten av november. För många letter är monumenten en symbol för sovjetiskt förtryck. Men delar av den ryska minoriteten, som utgör omkring 30 procent av befolkningen, protesterade mot rivningen. Monumentet uppfördes 1985 till minne av den sovjetiska erövringen av Lettland under andra världskriget, som då var ockuperat av Tyskland. På senare år har platsen varit en samlingspunkt för tusentals etniska ryssar den 9 maj för att fira de allierades seger mot Tyskland 1945. Folk jublade när monumentet revs - se bilderna i klippet. svt 220826.

Granskning: Putin saboterar - "ser Europa som lekplats". Vladimir Putins Ryssland har i åratal attackerat Europa i en "bred offensiv" genom spionage, sabotage, mord och cyberattacker. Och Tyskland är ett av de allra viktigaste målen, visar en stor gemensam granskning av Der Spiegel, Bellingcat, The Insider och La Repubblica. Granskningen går igenom en lång rad fall under de senaste åren där Ryssland haft ett finger med i spelet. En regeringsföreträdare i ett stort europeiskt land beskriver det som "en attack mot våra liberala demokratier, på hela vårt västerländska samhälle". "Ryssland behandlar Europa som sin lekplats, med allt från valinblandningskampanjer till avrättningsuppdrag," säger CIA-veteranen Marc Polymeropoulos. Europas största ekonomi, Tyskland, har länge gjort för lite för att motverka problemet, enligt granskningen. Omni 220826.

Ukrainas ambassadör upprörd över tyska fredskrav. Den ukrainske ambassadören i Berlin, Andrij Melnyk, reagerar hårt på uppropet från tyska socialdemokrater där de varnar för vapenleveranser till Ukraina och kräver fredsförhandlingar med Moskva. "Käre Gud, kan detta parti fortfarande räddas?" twittrar Melnyk som respons på förbundskansler Olaf Scholz partikamraters långa text. "Hur kan man vara så hjärtlös och okunnig om historien? Du milde", fortsätter ambassadören sin tweet. Omni 220826. Kommentar: Vilken fred skulle Ryssland gå med på?

Amerikansk senator kallade Taiwan ett "land". Den amerikanska senatorn Marsha Blackburn kallade Taiwan ett "land" vid sitt besök i Taipei på fredagen, rapporterar Washington Post. Blackburns besök är en i raden på kort tid av amerikanska parlamentariker, och omnämnandet av Taiwan som ett land är betydelsefullt och känsligt. Kina ser ön som en del av sitt eget land, och Taiwan har inte deklarerat sig formellt självständigt. Kinas ambassad i Washington sa i en kommentar att Peking skulle vidta "resoluta motåtgärder", men specificerade inte vad de skulle bestå i. Peking har genomfört militärövningar utanför Taiwan efter de tidigare amerikanska besöken på ön. Taiwans utrikesminister Joseph Wu uppger att han förväntar sig fler besök på ön. Omni 220826. Kommentar: Taiwan är ett eget självständigt land. Ukraina är ett eget självständigt land. Sedan finns det två potentater som inte gillar det.

Stöd för Scholz rasar efter munskyddsplikt och gaskris. Det är tuffa tider för Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, konstaterar Der Spiegel i ett större reportage på fredagen. Kraven från partivänner på att fredsförhandla med Putin är bara den senaste huvudvärken. Andra problem är skattehärvan Cum-ex i Hamburg, munskyddsplikten han själv beskyllts för att bryta mot, gas- och energikrisen och inflationen. I opinionsmätningarna ligger hans SPD på tredje plats, bakom CDU och De gröna, och i en annan mätning i veckan ville bara 13 procent av de tillfrågade se Scholz som kansler. Spiegel gissar att Scholz kommer att få en svår vinter. Budgetförhandlingarna inför 2023 blir nästa svåra prövning för kanslern. Upprört kring Scholz munskyddslösa resa till Kanada. Omni 220826.

Natomötet har avslutats - "förnyade åtaganden". Mötet mellan företrädare för Finland, Sverige och Turkiet under fredagen är nu klart, rapporterar Dagens Nyheter. Vad parterna talat om är oklart, men enligt AFP uppger Ankara att Sverige och Finland "förnyat åtaganden" kring terroristbekämpning. Det är första gången länderna träffas igen efter den överenskommelse som nåddes vid Natotoppmötet i Madrid. Finland stod värd för mötet och finländska UD uppger att länderna kommer att ha fler möten under hösten. Svenska UD skriver i ett pressmeddelande att mötet varit ett tillfälle att diskutera formerna för hur överenskommelsen ska följas upp och de åtgärder som de tre länderna har åtagit sig att genomföra. Turkiet har ställt krav för att ratificera Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll. 23 av 30 Natoländer har ratificerat ansökningarna. Omni 220826.

Klytjko: Kriget inte över förrän Ryssland lämnar Krym. Om kärnkraftverket Zaporizjzja skadas så kommer konsekvenserna att vara oöverskådliga och bör jämföras med terrorism. Det säger Vladimir Klytjko, rådgivare till Kyivs borgmästare, i en intervju med SR:s Studio Ett. "Om kärnkraftverket sprängs så kommer vi att ha en katastrof många gånger värre än Fukushima eller Tjornobyl i tusentals år framåt. Det här kärnkraftverket kan inte på något sätt få skadas," säger han. Både Vladimir Klytjko och hans bror Vitalij Klytjko är tidigare världsmästare i boxning. Vitailij är borgmästare i Kyiv och Vladimir är hans rådgivare och talesperson. I intervjun säger Klytjko också att han tror att kriget snart går in i ett avgörande skede, men att fred inte kan uppnås förrän Ryssland lämnat Krym. Zaporizjzja åter kopplad till elnätet. Omni 220826.

Ryssland bränner naturgas för 100 miljoner varje dag. Ryssland bränner upp naturgas för motsvarande drygt 100 miljoner kronor per dag i stället för att exportera den, rapporterar flera medier. Enligt en analys av Rystad Energi som BBC tagit del av bränner Ryssland drygt 4,3 miljoner kubikmeter gas per dag, vilket motsvarar ett värde av cirka 10 miljoner dollar, eller 106 miljoner kronor. Gasen skulle enligt analysen annars ha exporterats till Tyskland. Men Ryssland lyckades inte sälja den till någon annan, hävdar Tysklands Londonambassadör enligt BBC. Förbränningen uppges ske nära den finländska gränsen i staden Portovaja, nordväst om S:t Petersburg. Finländare rapporterade om en stor eldsflamma redan i somras. Uppskattas leda till stora utsläpp av koldioxid. Expert: Kan förklara varför man exporterar så lite. Omni 220826.
Ryssland bränner gas som skulle exporteras till Europa. Samtidigt som det råder elbrist i Europa bränner Rysslands stora mängder naturgas, 4,3 miljoner kubikmeter dagligen, som egentligen skulle ha exporterats till Tyskland. Det rapporterar BBC som har tagit del av en analys gjord av energikonsultatet Rystad Energi. Nu oroar sig forskare över mängden utsläppt koldioxid och sot gasbränningen resulterar i. Gasbränningen sker på en ny anläggning för flytande naturgas (LNG) i Portovaya, nordväst om Sankt Petersburg. Anläggningen ligger nära en kompressorstation i början av rörledningen Nordstream 1, i vilken gas transporteras till Tyskland. Gasbränningen uppdagades tidigare i somras när finska medborgare vittnade om en eldflamma vid horisonten. Forskare noterade även att värmen från anläggningen ökade. Att bränna gas är förvisso en normal process - vanligtvis av tekniska eller säkerhetmässiga skäl - men att det sker i så stor skala förbryllar forskare. "Jag har aldrig ett en LNG-anläggning bränna så mycket gas," säger Jessica McCarty, expert på satellitdata vid Miami University i Ohio. (svt 220826.)

Kallar till akut möte: "Är i energikrig med Ryssland." EU:s energiministrar kommer att kallas till ett akut möte om energikrisen i spåren av Rysslands invasion av Ukraina. Det skriver EU:s nuvarande ordförandeland Tjeckiens premiärminister Petr Fiala på Twitter. Enligt Tjeckiens industri- och handelsminister Jozef Sikela bör mötet hållas så snart som möjligt. "Vi befinner oss i ett energikrig med Ryssland och det skadar hela EU", skriver han på Twitter. Mötet bör äga rum så snart det bara går, enligt Sikela. EU försöker bli oberoende av rysk energi. Omni 220826.

FN:s kärnvapendokument blockeras av Ryssland. Ryssland vägrar skriva under det slutdokument som är resultatet av fyra veckors FN-förhandlingar kring ickespridningsavtalet NPT. Det rapporterar AP. Dokumentet syftar till att minska spridningen av kärnvapen i värden, och behöver godkännas av alla 191 länder som deltar. Det ryska militära övertagandet av kärnkraftverket Zaporizjzja nämns vid flera tillfällen i dokumentet. Igor Visjnevetskij, biträdande avdelningschef vid ryska utrikesdepartementet, säger vid avslutningsmötet för konferensen att det tyvärr inte finns konsensus för det 36 sidor långa utkastet. Den ryska invasionen av Ukraina präglade diskussionerna. Länderna kunde inte komma överens 2015 heller. Omni 220826. Kommentar: Typiskt regimen i Ryssland.

svt 220902. Kommentar: Ryssland spelar schack med västeuropa.

Så stor roll har Azovregementet spelat i kriget. Ukrainas ökända militärförband har fördömts för sina kopplingar till högerextremism, och hyllats för sina stridsinsatser mot Ryssland. Men vilken roll har Azovregementet i kriget? Azovregementet uppstod under namnet Azovbataljonen 2014, en av flera frivilligstyrkor som stred i östra Ukraina. Bland grundarna fanns högerextremister och nynazister och regementet har använts flitigt i rysk propaganda som bevis för det falska påståendet att Ukraina styrs av nazister. Under hösten 2014 avskaffades bataljonen och inkorporerades som ett regemente inom nationalgardet. Sedan dess är Azovregementet en del av den statliga strukturen. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, säger att man inte kan utesluta att det finns enskilda soldater med nazistiska- eller högerextrema värderingar, men han menar samtidigt att Azovregementet i dag är opolitiskt. Trots det är bilden av Azov i västvärlden präglad av Rysslands verklighetsbeskrivning av regementet, enligt Hedenskog. "Det finns en tendens att se Ukraina och Ryssland som likvärdiga. Att de är lika stora kålsupare och att det därför inte finns något skäl till att stödja Ukraina i kriget. Och att man därför inte behöver ta svåra politiska beslut, som att sluta att köpa rysk olja och gas till exempel." Regementet hamnade i blickfånget för omvärlden i samband med den flera veckor långa belägringen av stålverket Azovstal i Mariupol. I maj blev de ukrainska soldaterna, bland dem medlemmar av Azovregementet, tvungna att lägga ner sina vapen. Många av dem som stred i Azovstal tillfångatogs av Ryssland och anklagas nu för olika brott. "Ryssland planerar förmodligen att hålla skenrättegångar och döma Azovsoldaterna, vilket är ett brott mot folkrätten. Ryssland har redan förgripit sig på folkrätten den omfattningen att jag inte tror att det är något som de bryr sig om. Vi kan inte idag inte riktigt säga i vilken omfattning regementet ens existerar, eftersom många soldaterna har dödats och gripits i strider," säger Jakob Hedenskog. "Jag tror att de ser soldaterna som patrioter som försvarade civila i Mariupol under en tio veckor lång belägring. Att man ser dem som försvarare mot en fascistisk angripare," nämligen Ryssland.
Azovregementet. När kriget i östra Ukraina bröt ut 2014 var den ukrainska försvarsmakten illa rustad, varför ett stort antal frivilligförband bildades. Ett av dessa, Azovbataljonen (som senare bytte namn till Azovregementet), bildades i kuststaden Berdjansk. Namnet kom från Azovska sjön. Azov gjorde sig ett namn i Ukraina genom sitt deltagande i striderna om kuststaden Mariupol under våren och sommaren 2014. Dess soldater har vid upprepade tillfällen anklagats för krigsförbrytelser av bland annat Amnesty. Azov har genom åren lockat till sig högerextrema frivilliga från en rad länder, däribland Sverige. svt 220827.

Spanska extremhögern tar försiktigt avstånd från Putin. Det högerextrema spanska partiet Vox kämpar med att ta avstånd från Rysslands president Vladimir Putin utan att stöta sig med de egna medlemmar som uppskattar honom. Det skriver El País. När Darja Dugina, dotter till den ryske nationalisten Aleksandr Dugin, omkom i en explosion skrev den högt uppsatte partimedlemen Jordi de la Fuente ”Vila i frid krigare” på Twitter. Inlägget togs dock snabbt bort. Samme medlem har tidigare presenterat en av Dugins böcker, i vilken han själv skrivit ett förord. Vox partiledare Santiago Abascal har tidigare tagit avstånd från Putin, samtidigt som han medger att det finns ett stort stöd för honom bland medlemmarna. "Putin är en karaktär som positionerar sig själv mot vänsterns dumheter. Men bara för att någon har rätt om en sak betyder inte det att de är bra på allt annat," sa han i en intervju i juli. Flera europeiska högerpartier har tagit avstånd från Putin. Abascal ställde in möte med Putin strax innan invasionen inleddes. Omni 220827.

Experter: Ukrainsk offensiv kan påverka stöd. Ukraina har större motivation än Ryssland att undvika ett utdraget krig, och kan därför planera en motoffensiv – men experter varnar för att det finns flera risker med en sådan. Det skriver New York Times. Michael Kofman, chef för Rysslandsstudier på CNA, berättar att omvärldens stöd kan påverkas om en motoffensiv misslyckas. Samtidigt påpekar han att Kyiv förmodligen är oroade för att Ryssland ska kunna bita sig fast mer ordentligt vid ett utdraget krig. Jack Watling, forskare på Royal United Services Institute i London, framhäver att beslutet om en motoffensiv måste fattas på militära grunder - inte politiska. Han menar att det finns en splittring mellan politiska ledare som vill se en seger, och militära ledare som vill försäkra sig om att tillräckliga resurser finns innan en motoffensiv inleds. "Det finns en önskan om att visa internationella partners att deras stöd kan hjälpa Ukraina vinna, inte bara stå emot." Vapenleveranserna talar för en viss typ av strategi i södra Ukraina. Vladimir Putin har beordrat en tioprocentig ökning av den ryska militären. Mykolajiv har träffats hårdare än många andra städer. Omni 220827.

Storbritannien: Ryssland kan trappa upp för att lura in. De senaste fem dagarna har de ryska attackerna i Donetsk ökat i intensitet, dock utan några signifikanta landvinster. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Ett undantag är dock att pro-ryska separatister troligtvis lyckats närma sig byn Piskyj, nära flygplatsen i Donetsk. Enligt försvarsdepartementets bedömning finns det en "realistisk chans" att Ryssland trappar upp anfallen för att locka in eller hålla kvar ukrainska trupper, då Ukraina misstänks planera en motoffensiv. Experter: Ukraina väger riskerna med en motoffensiv. Omni 220827.

Expert: Kvinnor viktiga i ryska informationskriget. Darja Dugina, som dog när en bil exploderade utanför Moskva, var en av flera inflytelserika kvinnor i det ryska informationskriget. Det skriver CNN. "Det finns ett stort maskineri som arbetar med den här propagandan, och hon var en del av den maskinen," säger den Ukrainabaserade Roman Osadtjuk. En annan kvinna som pekas ut är Kremlvänlliga aktivisten Maria Katasonova. Likt Dugina är hon aktiv i flera olika pro-ryska medier, både inhemskt och globalt. Att det är just unga kvinnor som tar plats i informationskriget är ingen tillfällighet, säger Olga Lautman, forskare på Center for European Policy Analysis. "Ryssland har alltid använt kvinnor som operativa. De är mer avväpnande, de är yngre, och de kan relatera till yngre," säger Lautman. Nyhetsprogram, talkshows och olika hemsidor används. Omni 220827.

"Förbättra Ukrainas läge - kompromiss kan behövas." En ensidig seger i Ukraina är osannolik och därför måste vi förbereda oss för en kompromiss. Det skriver Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap, och Jan Willem Honig, professor vid nederländska försvarsakademin, på SvD Debatt. De argumenterar för att Ukrainas militära förmåga behöver användas så att landets position vid förhandlingsbordet förbättras, och att de kan "återta den del av sitt territorium som är ett minimum för vad man känner sig kunna leva med". Det i utbyte mot en säker fred inom "gränser som också är acceptabla för Ryssland". Debattörerna skriver att synsättet kan kritiseras och kallas för "eftergiftspolitik" där Rysslands aggression belönas. De frågar sig om en kompromiss inte är ett bättre alternativ än den krigsföring som varit, som strävar efter "absolut rättvisa", när västvärlden inte är förberedd nog, och där "Ukraina inte självständigt förmår att segra". Omni 220827.

Avslöjar Kinas fusk efter 22 år - beordrades att lägga sig i OS-semifinalen. För 22 år sedan förlorade den kinesiska badmintonstjärnan Ye Zhaoying OS-semifinalen i Sydney mot landsmaninnan Gong Zhichao. Nu avslöjar Zhaoying att det var på order av den kinesiska organisationen. "Jag är bara en person, det fanns inget jag kunde göra mot systemet, säger Zayoying, som i dag lever i exil och ses som en förrädare av hela nationen. Den tvåfaldiga VM-guldmedaljören i badminton Ye Zhaoying skulle göra upp med Gong Zhichao om en finalplats i OS 2000. Läs mer i svt 220827.

Slaget om kärnkraftverket Zaporizjzja - därför är det en strategisk nyckelpunkt. Beskjutningen i området runt Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja har fått världen att frukta en ny allvarlig kärnkraftsolycka. Men det är inte risken för en direktträff som oroar experterna mest - utan snarare risken för strömavbrott. Sedan början av mars kontrollerar Ryssland kärnkraftverket Zaporizjzja. Men det var först i början av augusti som larmen om beskjutning mot kärnkraftverket började komma. Båda sidor nekar till att de skulle ha med beskjutningen att göra och skyller på varandra. Zaporizjzja stod innan kriget för en femtedel av Ukrainas elproduktion och är strategiskt belägen vid floden Dnepr som just nu utgör frontlinjen i kriget. På andra sidan finns ukrainska soldater. Samtidigt som kärnkraftverket är ockuperat tvingas de ukrainska arbetarna stanna kvar och sköta driften av anläggningen. Ukraina anklagar Ryssland för att använda anläggningen som en sköld för att kunna utföra attacker i området. Ryssland ska också ha planer på att ansluta kärnkraftverket till elnätet på ockuperade Krim, enligt det ukrainska företaget Energoatom som driver Zaporizjzja. Ryssland å sin sida menar att deras närvaro snarare förhindrar en kärnkraftsolycka. Det har tidigare gjorts försök med att förbjuda beskjutning mot kärnkraftverk. Ett tillägg till Genèvekonventionen 1977 förbjuder attacker mot civila kärnkraftverk, men Ryssland drog sig ur den delen av avtalet 2019. En orsak till att det inte finns några strikta förbud mot attacker mot kärnkraftverk är hur USA har hanterat frågan, berättar Matthew Bunn, professor i energihantering, nationell säkerhet och utrikespolitik på Harvard Kennedy School, för Vox. "USA har velat behålla möjligheten att attackera kärnreaktorer. Det är inte ovanligt att en stat som lanserar ett kärnvapenprogram hävdar att det är en civil reaktor, när det i själva verket är en militär reaktor," säger han. I klippet ser du hur Europas största kärnkraftverk hamnade mitt i striderna. svt 220827.

Skola i Slovjansk i ruiner efter attack: "Oerhört sorgligt". En skola i den ukrainska staden Slovjansk i Donbas-regionen utsattes för en robotattack på fredagen. Attacken inträffade bara en vecka innan terminsstart och förödelsen har varit omfattande. "Det är sorgligt och orättvist. Nu är allt förstört, det är oerhört sorgligt," säger Nadja Makeieva, som var anställd på skolan. Ett intensivt släckningsarbete har pågått under det senaste dygnet. Inga personer uppges hittills ha påträffats skadade. Regionen har varit hårt drabbad av strider de senaste månaderna. Se video på 1 minut av förödelsen. (svt 220827.) Kommentar: Skurkfasoner av ryssarna.

Storbritannen skänker undervattensdrönare mot ryska minor. Storbritanniens försvarsdepartement meddelar att de donerar sex undervattensdrönare till Ukraina, rapporterar Reuters. Syftet är att bistå i arbetet att rensa kustlinjen vid Svarta havet från ryska minor och att förbättra säkerheten för spannmålsfartyg, enligt beskedet som lämnades på lördagen. Storbritannien ska samtidigt utbilda ett dussintal soldater i den ukrainska flottan i hantering av drönarna. (svt 220827.)

Energoatom: Ryska bombningar vid kärnkraftverket igen. Ukrainas statliga atomonergibolag Energoatom meddelar på lördagen att ryska trupper återigen har attackerat kärnkraftverket Zaporizjzja i södra Ukraina, rapporterar Reuters. "De senaste 24 timmarna har ryska trupper återigen bombat områden i närheten av Zaporizjzja kärnkraftverk. Skadorna håller i nuläget på att utredas, skriver Energoatom i ett uttalande på Telegram. Energoatom uppger vidare att det finns risk för läckage efter den senaste tidens attacker. Bolaget tillägger att vid lunchtid på lördagen "opererar kärnkraftverket med risk för att bryta mot standarder kring radioaktivitet och brandsäkerhet". "Som ett resultat av periodisk beskjutning, har verkets infrastruktur skadats, det finns risk för läckage av väte och stänk av radioaktiva substanser, och brandfaran är stor", skriver Energoatom på Telegram enligt AFP. Ryssland uppger i ett eget uttalande att ukrainska styrkor ligger bakom bombningarna, enligt Reuters. (svt 220827.)

Putin ger bidrag till folk som lämnar Ukraina. På lördagen undertecknade ryska presidenten Vladimir Putin ett avtal som ger ett ekonomiskt bidrag på knappt 2000 kronor till de personer som tvingas lämna Ukraina och kommer för att bo i Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Bidraget kommer att ges till ukrainska medborgare och personer från utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk. (svt 220827.)

Ukraina får tillgång till en egen satellit. Enligt den ukrainska tidningen Kyiv Independent har Ukraina fått tillgång till en egen satellit som kan se igenom mörker och moln med hjälp av radar. Det rapporterar Dagens nyheter. Med hjälp av pengar från den ukrainska välgörenhetsorganisationen Serhiy Prytula Charity har myndigheterna kunnat köpa in den finsktillverkade satelliten Iceye-X2. Satelliten har redan aktiverats och rör sig på drygt 570 kilometers höjd. I sin omloppsbana passerar den Ukraina två gånger per dygn. Fram till nu har Ukraina varit beroende av västerländska satelliter. Satellitbilder har varit viktiga underlag för att kunna bevisa vilka krigsbrott som begåtts i Ukraina under den ryska invasionen. (svt 220827.)

Ryssland tolererar inte självständigt Ukraina. Det var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade "orangea revolutionen" ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte. Putins militära hot mot Ukraina. År 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat. (Radiokorrespondenterna, 30 min.) SR 220828.

Amerikanska örlogsfartyg går genom Taiwansundet. Två amerikanska örlogsfartyg seglar under söndagsmorgonen genom Taiwansundet - för första gången sedan den amerikanska talmannen Nancy Pelosis uppmärksammade besök på ön. Det uppger flera militära källor för Reuters. Spänningarna mellan USA och Kina har ökat sedan besöket, och Kina har utfört flera militärövningar runt den självstyrande ön. Beijing menar att Taiwan är en del av Kina - en bild som inte delas av det demokratiskt valda styret på ön. Omni 220828.

Kazakstans vapenexport pausas - vill inte välja sida. Kazakstan har beslutat att stoppa all vapenexport i ett år. Det meddelar landets regering enligt Sky News. Någon anledning till beslutet ges inte, men nyhetskanalen konstaterar att ändringen görs under ett pågående krig mellan grannlandet Ryssland och Ukraina, där det tidigare Sovjetlandet har undvikit att ta ställning. Kazakstan producerar flera olika typer av militärmateriel, bland annat bepansrade fordon och skyddsutrustning. Det är oklart vilka typer av vapen som tidigare exporterats. Michael Winiarski: Rysk revanschism oroar Kazakstan. Expert: Oroligt i Kazakstan efter presidentens möte med Vladimir Putin. Omni 220828.

Putin vill locka ukrainare till Ryssland med pension. Ryssland fortsätter att försöka locka ukrainare till Ryssland i takt med att den ryska invasionen fortgår, rapporterar New York Times. Den ryska regimen har tidigare gjort det lättare för ukrainare att få ryska pass, framför allt om de kommer från ockuperade områden i Ukraina. Under lördagen skrev presidenten Vladimir Putin under två nya dekret, som ses som en del i att försöka knyta de ockuperade områdena närmare Ryssland. Genom de nya åtgärderna kommer det bli lättare för ukrainska medborgare att bo och arbeta i Ryssland, och ukrainare som flytt ska erbjudas en garantipension på motsvarande 1 800 kronor. Omni 220828.

USA: Kina planerar månbas - motiverar oss att agera. De senaste åren har Kina lyckats landa flera obemannade farkoster på månen, och landets alltjämt expanderande rymdplaner är en drivande faktor i USA:s Artemis-program. Det säger Nasa-chefen Bill Nelson, enligt New York Times. "Vi är oroliga att de skulle säga: 'Det här är vår exklusiva zon. Håll er borta'," säger Nelson, och fortsätter. "Så ja, det är en av sakerna vi tittar på." Nasa har tidigare sagt att USA planerar att börja bygga en månbas 2028, och redan på måndag planeras Artemis-programmets första testuppskjutning. Tillsammans med Ryssland hoppas Kina kunna inleda bygget av en gemensam månbas 2030. Omni 220828.

Långsam försämring i Ryssland: Ryssland undviker ekonomisk kollaps men nedgången har börjat. Sex månader efter att ha invaderat Ukraina är Ryssland fast i ett utmattningskrig som det inte förutsåg men det har framgång på en annan front - dess oljeberoende ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur men visar sig vara mycket mer motståndskraftig än väntat. Den viktigaste faktorn har varit Rysslands förmåga att hitta nya marknader i Asien. Enligt Houmayoun Falakshali från råvarukonsultföretaget Kpler har det mesta av Rysslands sjöburna oljeexport gått till Asien sedan krigets början. I juli var andelen 56 %, jämfört med bara 37 % i juli 2021. Mellan januari och juli i år ökade Kina sin sjöburna import av kraftigt rabatterade ryska Uralråolja med 40 %, jämfört med samma period förra året, enligt till Kpler data. Det är trots Kinas inledande ansträngningar för att undvika sken av att ta parti i Rysslands krig mot Ukraina. Indiens sjöburna import från Ryssland har ökat med mer än 1 700 % under samma period, enligt Kpler. Ryssland har också ökat gasexporten till Kina genom en sibirisk pipeline. Vad som händer när Europas embargo på 90 % av rysk olja träder i kraft i december kommer att vara avgörande. Uppskattningsvis 2 miljoner fat rysk olja per dag kommer att vara i limbo, och även om det är troligt att en del av det kommer att gå till Asien, tvivlar experter på om efterfrågan kommer att vara tillräckligt hög för att absorbera allt. Falakshali säger att Kina inte kan köpa mycket mer rysk olja än vad det redan är, på grund av en inhemsk nedgång i efterfrågan och för att det helt enkelt inte behöver mycket mer av den specifika typen av olja som Ryssland exporterar. Priset kommer också att spela en avgörande roll för huruvida Ryssland har råd att fortsätta rabatterna för att säkra nya marknader. "En rabatt på 30 % från 120 dollar per fat är en sak", påpekar Nechaev. "En rabatt från $70 är en annan sak." Medan den globala inflationen hjälper Rysslands energisektor, skadar den dess folk. Ungefär som resten av Europa lider ryssarna redan av en levnadskostnadskris, som förvärrats mycket av kriget i Ukraina. Nechaev, som hjälpte till att styra Ryssland genom en mycket mer dramatisk ekonomisk kollaps på 1990-talet, är orolig. "När det gäller levnadsstandarden, om man mäter den med reala inkomster, så har vi gått bakåt med cirka 10 år," säger han. Den ryska regeringen spenderar för att försöka bekämpa detta. I maj meddelade man att man skulle höja pensionerna och minimilönen med 10 %. Det har skapat ett system där anställda i företag som har "avbrutit sin verksamhet" tillfälligt kan gå över till en annan arbetsgivare utan att bryta deras anställningsavtal. Och det spenderar 17 miljarder rubel (280 miljoner USD) på att köpa obligationer från ryska flygbolag, lamslagna av luftrumsförbud och sanktioner som förhindrar underhåll och leverans av delar från utländska tillverkare. Det är tekniska sanktioner, som de som påverkar flygindustrin som kan ha den mest djupgående inverkan på Rysslands långsiktiga ekonomiska utsikter. I juni sa USA:s handelssekreterare Gina Raimondo att den globala halvledarexporten till Ryssland hade kollapsat med 90 % sedan kriget startade. Det är förödande för produktionen av allt från bilar till datorer, och kommer, säger experter, att lägga den längre bak i det globala teknikloppet. "Effekten av sanktioner blir mer en långsammare bränning snarare än en snabb träff", säger Weafer. "Ryssland ser nu på en potentiellt lång period av stagnation." Nechaev är ännu mer definitiv. "Just nu har den ekonomiska nedgången börjat", säger han. CNN 220828.

Ryssland fortsätter förryska ockuperade områden i Ukraina. Rysslands planer för så kallade folkomröstningar i ryskockuperade ukrainska samhällen skjuts hela tiden framåt, vilket kan bero på Ukrainas ökade försök att ta tillbaka ockuperad mark. Men försöken att förryska ockuperade ukrainska områden fortsätter, särskilt i skolorna - och det låter som hämtat från en gammal sovjetisk film. Barn klädda som sovjetiska pionjärer i rött och vitt läser högt om en känd pionjär från Andra världskriget och det finns filmbilder från unga pionjärläger där barn lär sig sätta ihop och ta isär en Kalasjnikov. SR 220829.

Ukraina: Vår motoffensiv i södra delarna har inletts. Ukraina uppger att landets armé har påbörjat sin motoffensiv i de södra delarna av landet. Enligt Reuters uppger talespersonen Natalia Humeniuk i ukrainsk tv att offensiven "går i flera riktningar, även i Chersonregionen". Ukraina har i flera veckors tid signalerat att en motoffensiv är på gång. I nuläget är informationen om framryckningen knapphändig. Ryssland har ännu inte kommenterat uppgifterna. Cherson är placerat vid Svarta havet och ligger alldeles intill Krymhalvön, som har varit annekterad av Ryssland sedan 2014. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att kriget inte kan upphöra förrän hela Ukraina är återtaget, även Krym. Uttalandet kom tidigare på måndagen. Ukraina ska ha erövrat ett antal bosättningar och fortsatt framryckningen mot Cherson. Omni 220829.
Analyser: Offensiv i syd kan vara illavarslande tecken. Ukraina har tidigare flaggat för motoffensiv mot ryskockuperade Cherson i södra delen av landet, men de samstämmiga uppgifterna från ukrainskt håll tyder på att den inletts. Det skriver DN:s Michael Winiarski i en analys. Han menar att en anledning till att en sådan militär offensiv skulle ske just nu är att förhindra "folkomröstningar" om att regionhuvudstaden ska bli en del av Ryssland. Däremot är det för tidigt att säga huruvida den kommer lyckas, skriver Winiarski. Även Expressens Mats Larsson lyfter folkomröstningar som en av flera anledningar till varför Ukraina skulle välja att inleda en motoffensiv. Han kallar den dock ett "riskabelt vågspel" och menar att om det stämmer sker offensiven tidigare än väntat. "Det kan vara ett illavarslande tecken", skriver Larsson och frågar sig om Ukraina har hunnit skaffa sig det militära övertag som krävs för att gå segrande ur en sådan strid. Michael Winiarski: Ryska militären har varit väl medveten om krigsplanen. Mats Larsson: Zelenskyj fruktar att tålamodet i Europa tryter till vintern. Omni 220829.

Källor: Ukraina återtar fyra byar nära Cherson. Ukrainska styrkor har under måndagen tagit tillbaka fyra ryskockuperade byar i närheten av Cherson, uppger militära källor för CNN. Nova Kachovka har enligt rysk statlig media, som Reuters hänvisar till, utsatts för ukrainsk beskjutning. Staden ligger strax öster om Cherson och upges sakna vatten och el. John Kirby, Vita husets talesperson för nationell säkerhet, vill inte kommentera specifika militära insatser i Ukraina. Han säger dock att hotet om en motattack redan påverkar Ryssland, som har behövt flytta trupper från östra delen av landet till södra Ukraina. Omni 220829.
Zelenskyj uppmanar ryska soldater att fly: "Åk hem." Ukraina har inlett sin motoffensiv i söder, i Chersonregionen, och president Volodymyr Zelenskyj uppmanar i sitt nattliga tal de ryska styrkorna att dra sig tillbaka. "Om de vill överleva, är det dags för ryska militärer att fly. Åk hem," säger han. Enligt presidentens rådgivare Oleksij Arestovytj har ukrainska soldater gjort framsteg på flera ställen i närheten av staden Cherson. Ryska försvarsdepartementet bekräftar attackerna, men menar att framstegen uteblivit. Ingen av sidornas påstående har bekräftats. Omni 220830.
Tunga strider i hela Cherson - offensiv "åt flera håll". Ukraina har inlett en offensiv i södra Ukraina, och enligt President Volodymyr Zelenskyjs stab pågår tunga strider i hela Cherson-området. Det rapporterar AFP. Enligt presidentstaben ska explosioner ha hörts under hela natten, efter att Ukraina inlett en offensiv "åt flera håll". Samtidigt skriver det brittiska försvarsdepartementet att Ukraina fortsätter att störa den ryska logistiken, men att det är svårt att bedöma omfånget av det ukrainska avancemanget. Myndigheten påpekar även att Ryssland gjort stora ansträngningar för att förstärka Dneprflodens stränder nära Cherson. Omni 220830.
Ukrainsk motoffensiv trycker tillbaka frontlinjen. Ukrainska styrkor fortsätter att avancera i de södra delarna av landet, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dagliga lägesrapport. Ukraina har lyckats utnyttja de punkter vid fronten där Rysslands försvar varit tunt och har nu tryckt tillbaka frontlinjen på flera håll. Ryssland kommer sannolikt försöka fylla bristerna vid fronten med reservsoldater och frivilliga. Bataljoner med frivilliga i den tredje armékåren uppges ha lämnat sin bas i Moskva den 24 augusti och ska vara på väg mot fronten i Ukraina nu. Dessa soldater har begränsad utbildning, enligt det brittiska försvarsdepartementet. Omni 220831.

Här är artilleriet som Ukraina vill få från Sverige. Halva paketet av stöd till Ukraina kommer att bestå av vapen, men vilka är ännu inte offentligt. Högst upp på önskelistan tycktes det svenska artilleriet "Archer" stå. "Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående, artillerisystemet Archer," sade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på en pressträff. Sverige kommer ge ett stödpaket till Ukraina värt en miljard svenska kronor. Halva paketet kommer att bestå av vapen. Men vilka det blir kommer att meddelas "inom kort". Archer är ett modernt artilleri som tillverkats av BAE Systems Bofors AB för den svenska armén. En stor fördel med systemet är enligt Rein Pella, lärare i vapenteknik på Försvarshögskolan, att det går väldigt snabbt att stanna och skjuta och sedan åka vidare, det som kallas att omgruppera. "Från att man stannar och kan skjuta så är det knappt 30 sekunder," säger han. Enligt honom gör det här att det blir svårare för en motståndare att slå ut artilleriet. "Det är svårt att bekämpa ett rörligt system." Samtidigt är det ett väldigt avancerat system som kräver mycket underhåll. Vilket kan göra det svårt för Ukraina att använda det optimalt på kort tid. "Skulle de få Archer så är det i särklass det mest avancerade system de fått i form av teknik och hur systemet drivs," konstaterar Rein Pella. Sverige har i dagsläget 48 archer-pjäser. Inom kort kommer det att utökas till 72 stycken. Omni 220829.

USA planerar vapenförsäljning till Taiwan värd 1,1 miljard dollar. Vita huset planerar att be USA:s kongress godkänna en vapenförsäljning på uppskattningsvis 1,1 miljard dollar till Taiwan, rapporterar tidningen Politico. Beslutet kommer efter att Kina fortsätter att skicka krigsfartyg och flygplan in i Taiwansundet på daglig basis, endast veckor efter att USA:s talman Nancy Pelosi besökte det i praktiken självstyrande öriket och fördömde Pekings försök att isolera och sätta skräck i Taiwans invånare. Som svar på Pelosis besök utförde Peking omfattande dramatiska militärövningar runt Taiwan som inkluderade att skjuta robotar över ön, för första gången någonsin. Det potentiella paketet inkluderar bland annat 60 stycken sjömålsrobotar av sorten Harpoon Block II och 100 värmesökande jaktrobotar kallade The Sidewinder, samt ett förlängt kontrakt gällande övervakningsradars. Sidewinder-robotarna kommer att beväpna Taipeis USA-tillverkade stridsflygplan. Lagstiftarna kommer sannolikt att godkänna försäljningen enligt Politico, men processen kan ta lite extra tid på grund av det pågående månadsuppehållet i kongressen som sker varje år under augusti. svt 220830.

Källor: Problem med ryska drönare från Iran. Flera av de drönare som Ryssland köpt in från Iran har redan stött på tekniska problem- bara tio dagar efter att de lämnade Teheran. Det uppger underrättelsekällor för Washington Post. "Det finns flera buggar i systemet. Ryssarna är inte nöjda," säger en källa. Leveransen av Mohajer- och Shahed-drönare tros vara den första i en rad ryska inköp, för användning i Ukraina. Till skillnad från Ukraina har Ryssland haft relativt få drönare som kan attackera mål djupt in i fiendens territorium. Joe Biden varnade att att Ryssland planerade stora drönarinköp i juli. Irans utrikesminister har sagt att landet har flera typer av samarbeten med Ryssland. Omni 220830.

Nobelpristagares böcker utreds i Belarus för extremism. Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs böcker ska utredas för extremism av kulturdepartementet i Belarus, rapporterar Kulturnyheterna. "De vill utreda om Svetlanas böcker ska tas bort, inte bara från bokhandlar och bibliotek utan också från privata hem," säger hennes agent Galina Dursthoff. Mats Malm, ständig sekreterare vid Svenska Akademien, reagerar starkt och kallar det för "absurt och hotfullt". Belarus folkambassad: Vissa av landets bibliotek har börjat plocka bort Aleksijevitjs böcker. Aleksijevitj befinner sig sedan två år tillbaka i exil i Berlin efter hennes kritik av den belarusiska regimen. Omni 220830.

Twitch bötfälls i Ryssland - vägrade plocka ner intervju. Twitch har bötfällts i Ryssland, sedan streamingplattformen vägrat plocka ner en två timmar lång intervju med en av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare. Det skriver Sky News, med hänvisning till statliga ryska medier. Amazonägda Twitch har inte velat kommentera boten, som enligt ryska medier ligger på omkring motsvarande en halv miljon svenska kronor. Intervjun livesändes men har sedan legat kvar som en video. Omni 220830.

"Obekvämt låga" nivåer på amerikanska vapenlager. Nivåerna i vissa av USA:s ammunitionslager är "obekvämt låga", till följd av kriget i Ukraina. Bristen har skapat oro i Pentagon, uppger försvarskällor för Wall Street Journal. Armén ska nu utreda hur det militära stödet till Ukraina ska kunna fortsätta, samtidigt som den egna beredskapen säkras. Det handlar främst om 155 mm, som används i de haubitsar som USA bidragit med. Enligt den amerikanska militären har 806 000 hylsor skickats sedan den ryska invasionen inleddes. Nivåerna är inte kritiska i nuläget, eftersom USA inte är inblandat i någon större militärkonflikt. Ammunitionen produceras inte i den takt som Pentagon kräver Omni 220830.

Gazprom stoppar gasflödet till Frankrike. Efter tidigare uppgifter om att ryska Gazprom kommer minska gasflödet till franska Engie, stoppas leveranserna helt från och med den 1:e september. Det rapporterar Bloomberg och AFP. Gazprom hävdar att Engie inte har betalat för leveranser från i somras. Engie uppger att de ryska leveranserna av naturgas redan har minskat rejält efter invasionen av Ukraina, och den senaste månaden motsvarade de endast 1,5 terrawattimmar. Det kan jämföras med att Engie varje år förser europeiska hushåll med 400 terrawattimmar. Det franska företaget uppger vidare att flera åtgärder har vidtagits för att avsevärt minska sårbarheten mot stoppade Gazprom-leveranser. Omni 220830.
Rysk gas till Europa stoppas - Nord stream avstängd. De ryska leveranserna av gas till Europa via Nord Stream 1 har nu stoppats, skriver AFP. Det ryska energiföretaget Gazprom har tidigare meddelat att avbrottet beror på underhållsarbete som kommer pågå i tre dagar. Men europeiska politiker har samtidigt hävdat att Ryssland använder det som en bortförklaring för att kunna strypa gasen som förhandlingstrick. Tidigare begränsningar och ökande spänningar mellan Europa och Ryssland har fått gaspriserna att rusa över 400 procent sedan augusti i fjol. Rysslands besked kommer öka spänningarna på energimarknaden. Tyskland har inte tillräckligt med gas för att klara sig genom vintern. Omni 220831.

Sovjetunionens siste ledare är död - Michail Gorbatjov blev 91 år gammal. Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har dött. Det rapporterar Reuters med hänvisning till ryska statliga medier, som citerar citerar sjukhuskällor. Han ledde Sovjetunionen från 1985 till dess upplösning 1991 och är bland annat känd för perestrojkan, förändringar i de ekonomiska och politiska strukturerna under sena 1980-talet. Gorbatjov tilldelades Nobels fredspris 1990 för att ha satt stopp för Kalla kriget. Han blev 91 år gammal. Avslutade Kalla kriget - men lyckades inte förhindra Sovjetunionens kollaps. Omni 220830.
Analyser: Gorbatjov tinade upp "stelfrusna" relationer. Michail Gorbatjov var den man som tinade upp Sovjetunionens "stelfrusna" relationer med USA och den övriga västvärlden. Det säger SR:s tidigare korrespondent i Ryssland, Johanna Melen. Hon tror att hans död kommer få en något nedtonad uppmärksamhet i Ryssland. Detta på grund av den kritik som president Vladimir Putin har riktat mot honom. "Putin har kallat Sovjetunionens upplösning den största geopolitiska katastrofen någonsin," säger hon i radions sändning. Aftonbladets Wolfgang Hansson säger att Gorbatjovs mål var att öppna upp och reformera Sovjetunionen - inte att landet skulle kollapsa. "Det blev en följd av att förändringarna blev så stora så det gick inte att hålla ihop den här jättenationen," säger Hansson. DN:s Ingmar Nevéus skriver att Gorbatjov var lika omtyckt i väst som avskydd i sitt hemland. "Ryssland var han - åtminstone för många - ledaren som frivilligt gav upp ett stolt imperium", skriver Nevéus. Omni 220830.
Expert: "Tragisk hjälte" - ville skapa anständig stat. Michail Gorbatjov var "en av vår tids största statsmän". Det säger Rysslandsexperten Martin Kragh till DN efter beskedet att Sovjetunionens siste ledare är död. "Gorbatjov gjorde många misstag men hans stora gärningar ligger på hans plus-sida. Han möjliggjorde sovjetstatens fredliga upplösning," säger han. Historikern Kristian Gerner kallar Gorbatjov en "tragisk hjälte" som ville skapa en "anständig stat", men misslyckades. "Han var uppfostrad i det sovjetiska systemet och hade inte lärt sig sambandet mellan de reformer man genomför och deras konsekvenser," säger han till Expressen. Till TT säger Gerner att Gorbatjov kommer bli ihågkommen för att ha tagit ledningen i "en av de största omvälvningarna i den moderna historien". Kragh tror att många ryssar kommer känna sorg över Gorbatjovs död. Gerner: Han släppte lös krafter genom reformerna glasnost och perestrojka. 1990 tilldelades Gorbatjov Nobels fredspris för att 1987 ha skrivit under ett nedrustningsavtal med USA. Omni 220830.
Rysslandskännaren: Sågs som en svikare i Ryssland - högre status utomlands. I västvärlden prisades Gorbatjov och hyllningarna från tidigare världsledare har strömmat in efter dödsbudet. Men i Ryssland var Gorbatjov en stukad expresident. Det menar Malcolm Dixelius, Rysslandskännare och tidigare Moskvakorrespondent. "Ryssland ignorerade Gorbatjov ganska systematiskt," säger han. Ryssar i allmänhet lär inte vara särskilt bekymrade över dödsbudet, menar Malcolm Dixelius. "Det är inte en person man kommer att resa statyer av i Ryssland," säger han. "I Ryssland har han setts som en svikare. Man kommer artigt att ta farväl av honom artigt, men eftermälet i många medier kommer vara att han var den som begravde Sovjetunionen, eller Ryssland, som stormakt." Bilden av Gorbatjov är mer positiv i utlandet. "I västvärlden, Tyskland och många andra länder, kommer han att framstå som den fredliga person han var. Det var en prestation att tillåta Sovjets fredliga upplösning," säger Malcolm Dixelius. Se hela sändningen med Malcolm Dixelius här. svt 220831.
I Ukraina var han dock inte särskilt populär då han bland annat stödde annekteringen av Krim 2014. svt 220831.
Rysslandskännaren: "Putin har verkligen förstört Gorbatjovs verk." Han beskrivs som den som fick Sovjetunionen att upplösas och har hyllats av omvärlden. Men på hemmaplan har Michail Gorbatjovs politiska gärning mötts av hård kritik. Mot slutet gjorde den förre Sovjetledaren endast ett fåtal offentliga framträdanden - och enligt vänner ska han bland annat ha uttryckt kritik mot Rysslands invasion av Ukraina. "Putin har verkligen förstört Gorbatjovs verk," säger Rysslandskännaren Kristian Gerner. Sedan beskedet om Michail Gorbatjovs död kom på tisdagskvällen har ledare världen över uttryckt sorg över hans bortgång och flera har hyllat den forne Sovjetledarens politiska gärningar. "Han kommer gå till historien som den som fick Sovjetunionen att upplösas. Men det viktigaste är att han fick ett slut på kriget i Afghanistan," säger historikern och Rysslandskännaren Kristian Gerner i Morgonstudion. Att Michail Gorbatjovs död inträffar sju månader in på den ryska invasionen av Ukraina beskriver Kristian Gerner som "symbolisk". "Det var han som inledde demokratiseringen och upplöste Sovjetblocket. Han släppte lös yttrandefriheten och såg till att planekonomin kollapsade. Han såg till att det blev en fungerande stat med marknadsekonomi. Men han kunde inte hejda de gamla krafter som fanns kvar och nu har återuppstått under Putin," säger Kristian Gerner. På hemmaplan har den siste Sovjetledaren mött hård kritik och har av Putinregimen bland annat utmålats som ”landsförrädare”, enligt Kristian Gerner. "Putin har verkligen förstört Gorbatjovs rykte," säger han. Efter att Michail Gorbatjovs popularitet rasat kraftigt efter 90-talet har den förre ledaren levt en anonym och tillbakadragen tillvaro. I början av 2000-talet försökte han starta Socialdemokratiska partiet i Ryssland, dock utan framgång. Bland annat till följd av att ryska regeringen på olika sätt lyckades sätta stopp, enligt Inga Näslund, Rysslandskännare vid Palmecentret. "De som inte ville reformera Sovjetunionen hatade honom, de som ville reformera tyckte att det gick för långsamt. Resten av befolkningen som inte brydde sig gillade inte att han införde alkohollagarna," säger Inga Näslund i Morgonstudion. De sista åren i livet gjorde Gorbatjov ett fåtal offentliga framträdanden. Men enligt Inga Näslund ska han ha uttryckt kritik mot kriget i Ukraina. "Det finns en del vänner som menade att han var oerhört besviken. Han hade ju en del rötter i den här delen av Ryssland och Ukraina genom sin fru. Dessutom är det hans livsverk som rivs ned med det här kriget," säger hon. svt 220831.
Putin uttrycker sina "djupaste kondoleanser". Ryske presidenten Vladimir Putin uttrycker sin "djupaste sympati" efter att ha nåtts av nyheten att Michail Gorbatjov dött. Det säger hans talesperson Dmitrij Peskov till ryska statliga medier. "På morgonen kommer han att skicka telegram med kondoleanser till Gorbatjovs familj och vänner," säger Peskov. Sovjetunionen föll under Gorbatjovs styre 1991, något Putin inte sett på med blida ögon. "Alla missförhållanden har han skyllt på Gorbatjovs reformpolitik, så han har varit oerhört impopulär i Ryssland," säger historikern Kristian Gerner till TT. Omni 220831.
Världsledares hyllningar strömmar in: "Gigant". En lång rad världsledare hyllar Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov, som dog på tisdagen vid 91 års ålder, rapporterar BBC. USA:s president Joe Biden kallar honom "en särdeles visionär man". James A Baker, tidigare amerikansk utrikesminister som förhandlade fram Tysklands återförening 1990 med Gorbatjov, kallar honom "en gigant". Den brittiske premiärministen Boris Johnson twittrar att han är ledsen över dödsbudet. "I en tid av Putins aggression mot Ukraina förblir hans hängivenhet till att öppna upp det sovjetiska samhället ett exempel för oss alla." Ledarna för bland andra FN, EU-kommissionen, Frankrike, Irland, Österrike och Nederländerna uttrycker också sitt deltagande och hyllar i olika ordalag Gorbatjovs fredssträvan och hans roll i att avsluta kalla kriget. Omni 220831. Kommentar: Putin är motsatsen till Gorbatjov.
Gorbatjovs glasnost och perestrojka innebar Sovjetunionens upplösning och därmed Ukrainas självständighet. Men den sista Sovjetledaren stödde Rysslands ockupering av Krim, vilket gör honom till impopulär bland ukrainare. Det berättar SVT:s reporter Bengt Norberg, på plats i Kiev. (svt 220831.)
Michail Gorbatjov uppges inte få en statsbegravning. Michail Gorbatjov kommer att begravas i Moskva på lördag. Det säger hans dotter till ryska statliga medier, rapporterar AFP. Källor till statliga ryska medier uppger att Gorbatjov inte kommer att få en statsbegravning, skriver The Independent. Ceremonin kommer att ske i kolonnhallen i Moskva och den forne Sovjetledaren kommer sedan att begravas på kyrkogården Novodevitjij. Kreml har inte meddelat om president Vladimir Putin kommer närvara vid ceremonin. Det är också oklart vilka utländska ledare som kommer närvara. Enligt TT väntas västledare bojkotta att resa till Ryssland. Omni 220831. Kommentar: Snabbt avstökat.
Putin kommer inte gå på Gorbatjovs begravning. Vladimir Putin kommer inte att delta i Michail Gorbatjovs begravning på grund av "schemakonflikt", uppger Kreml enligt Reuters. Enligt Kremls talesperson visade Putin i stället sitt stöd i går under ett besök på sjukhuset där Gorbatjov dog. Då lade Putin en bukett rosor vid Gorbatjovs kista. Michail Gorbatjov var Sovjetunionens sista ledare mellan åren 1985 och 1991, han dog i tisdags och blev 91 år gammal. "Han ledde vårt land genom en period med komplexa, dramatiska förändringar och stora utrikespolitiska, ekonomiska och sociala utmaningar, "sa Putin om dödsbeskedet. Putin kommer inte gå på Gorbatjovs begravning. Kreml menar att det beror på en krock i schemat. Ledare i länder som stödjer Putin har varit tveksamma att hylla den forne ledaren. Omni 220901. Kommentar: Skyller på en krock i schemat. Viljan fanns inte där.
Michail Gorbatjov får liten begravning: "Förolämpning." Klockan 09.00 på lördagsmorgonen begravs Sovjetunionens sista ledare Michail Gorbatjov i Moskva - fyra dagar efter sin död. Men han får ingen statsbegravning och president Vladimir Putin har uppgett att han inte kommer att närvara på grund av en påstådd "schemakonflikt". Gorbatjov får visserligen en publik begravning i närheten av Kreml, med öppen kista och en mindre ceremoni, men den står i skarp kontrast mot liknande begravningar. När Boris Jeltsin begravdes 2007 gjordes det under högtidliga former och en nationell sorgedag utlystes. BBC skriver att Gorbatjovs lilla begravning allmänt betraktas som en "förolämpning". Gorbatjovs reformer "glasnost" och "perestrojka" bidrog till att landet öppnades mot omvärlden - och det var också han som ledde Sovjet när det senare föll samman. Han betraktades som en hjälte i västvärlden, men Reuters konstaterar att många ryssar aldrig kunde förlåta honom. Gorbatjov styrde landet mellan 1985 och 1991. USA:s ambassadör i Moskva ska närvara vid begravningen. Han kommer att begravas bredvid sin fru som dog 1999. Putin har beskrivit Sovjets fall som en katastrof. Omni 220903.
USA:s ambassadör på plats - men inga ledare från väst. USA:s ambassadör John Sullivan kommer att närvara vid Michail Gorbatjovs begravning på lördagen, rapporterar Radio Free Europe. Men Sullivan blir en av få representanter från västvärlden på plats. Under normala omständigheter hade många stats- och regeringschefer från västvärlden definitivt infunnit sig. Men Rysslands krig i Ukraina omöjliggör detta, skriver Reuters. Begravningen börjar vid 09.00 på lördagen, svensk tid. Omni 220903.
Hundratals i kö till Gorbatjovs kista i Moskva. Hundratals personer köade tidigt på morgonen utanför Fackföreningshuset i Moskva för att hedra Sovjetunionens sista ledare Michail Gorbatjov, skriver AP. Gorbatjovs öppna kista har placerats tillfälligt i byggnadens stora sal för att invånarna ska kunna ta farväl. Bredvid kistan satt hans dotter Irina och hans två barnbarn. Knappt några regeringschefer närvarar under ceremonin men på lördagsmorgonen meddelade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att han avser att resa till den ryska huvudstaden för att "visa respekt" för den avlidne ledaren. Senare under lördagen begravs Gorbatjov intill sin fru Raisa på kyrkogården Novodevitjij vid Moskvafloden. Gorbatjov dog i tisdags, 91 år gammal. Omni 220903.
USA:s ambassadör på plats - men inga ledare från väst. USA:s ambassadör John Sullivan kommer att närvara vid Michail Gorbatjovs begravning på lördagen, rapporterar Radio Free Europe. Men Sullivan blir en av få representanter från västvärlden på plats. Under normala omständigheter hade många stats- och regeringschefer från västvärlden definitivt infunnit sig. Men Rysslands krig i Ukraina omöjliggör detta, skriver Reuters. Begravningen börjar vid 09.00 på lördagen, svensk tid. Gorbatjov styrde landet mellan 1985 och 1991 Omni 220903.
Orbán men ingen Putin på plats när Gorbatjov begravs. Under söndagen har tusentals ryssar köat för att ta farväl av den tidigare presidenten Michail Gorbatjov som i dag begravdes, skriver TT. Men trots att Gorbatjov i väst av många ses som en hjälte var de internationella gästerna få, då ex-presidenten inte får någon statsbegravning vilket hade krävt inbjudningar till utländska ledare. En av få utländska gäster under ceremonin var Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Orbán är den EU-ledare som har närmst band till Kreml, men enligt ryska nyhetsbyråer kommer han inte att träffa Vladimir Putin i samband med besöket i Moskva. Putin själv närvarade inte vid begravningen. Den officiella förklaringen är en schemakonflikt, men på många håll har beskedet tolkats som en markering mot Gorbatjovs politik. Gorbatjovs reformpolitik ledde till sist till Sovjetunionens upplösning. Den tidigare presidenten Dmitrij Medvedev var på plats. Putin la blommor vid Gorbatjovs kista i torsdags. Gorbatjov tilldelades Nobels fredspris 1990. Omni 220903.

Kriget i Ukraina: Därför handlar striderna allt mer om Cherson. Cherson i södra Ukraina var den första staden som Ryssland tog över efter invasionen. Nu är staden i fokus och striderna runtom den blir allt hårdare. Regionen Cherson är strategiskt viktigt. Förutom mycket jordbruksmark så kommer nästan allt färskvatten på Krim från en kanal nära Cherson. När Ryssland annekterade Krim 2014 stängde Ukraina av flödet. Sedan dess har halvön lidit brist på vatten. Men när Ryssland ockuperade Cherson var det första man gjorde att slå på vattnet. I Cherson försöker ryssarna nu vinna befolkningens stöd. Det delas ut ryska pass till invånarna, de uppmanas även att söka pension och bidrag från Ryssland. Vad befolkningen själva tycker är svårt att veta då de inte får tala med media. Men busschauffören Natasja trotsade förbudet och berättade att hon vill att allt ska vara som det var förut. "Jag bor i Ukraina, jag är ukrainare. Jag bor i mitt land och jag vill att Cherson ska fortsätta vara fritt," säger Natasja. svt 220831.
Bombräder mot ukrainska bostadsområden i natt. Flera bostadsområden i östra Ukraina har bombats under natten mot onsdag, rapporterar ukrainska medier. Flera bomber ska ha slagit ner i de centrala delarna av staden Kramatorsk och det är i nuläget okänt om några personer har skadats, skriver den ukrainska guvernören i området Pavlo Kyrylenko på sina sociala medier. Även flera orter i regionerna Charkiv, Cherniv och Sumy ska ha utsatts för attacker under natten, enligt det ukrainska försvaret. I går dödades nio personer och 37 skadades i staden Charkiv efter en nattlig rysk bombräd. Omni 220831. Kommentar: Man sover inte lugnt i Ukraina på grund av Putin. Putin är 100 procent ansvarig för allt civilt lidande som de ryska styrkorna åstadkommer i Ukraina. Det ryska folket blir också medskyldiga som låter sig luras av regimens lögner.

Ryska turistvisum till EU begränsas kraftigt. Det kommer bli svårare för ryssar att få turistvisum till EU. Det beslutade unionens utrikesministrar på onsdagen, rapporterar Reuters. Inför mötet i Prag var det tal om att helt stoppa visumen, men det blev inte verklighet. Utrikesminister Ann Linde (S) säger emellertid till SR Ekot att det här i princip gör det omöjligt för ryska medborgare att få visum till EU. "Det här är en otroligt skarp ändring i reglerna," säger hon. Bland annat beslutades det att ryska pass som utfärdats i ryskockuperade områden ogiltigförklaras vid visumansökningar och att ett tidigare avtal om förenklade visumprocesser för ryssar skrotas. Österrike, Luxemburg och Ungern var emot en begränsning. Ann Linde säger att mycket speciella skäl kommer krävas för att få ett visum. Baltländerna ville se ett totalstopp för visumen. Omni 220831.

Gazprom: "Förvirrande sanktioner" bakom gasstopp. Det är sanktioner från väst som hindrar Siemens Energy från att utföra reparationer på Nord Stream 1, vilket hindrar gasen från att flöda in i Europa. Det hävdar Gazprom-chefen Alexei Miller i en intervju med ryska Interfax, enligt Reuters. "Våra motståndare utfärdar så många sanktionsdokument att de skapar en förvirrande situation," säger Miller. Siemens Energy, som vid normala fall servar gasledningen, menar att de inte är involverade i nuvarande underhållsarbete. Siemens: Våra tekniker står redo att bistå. Omni 220831.

FN: Brott mot mänskligheten kan ha begåtts i Kina. FN varnar för att brott mot mänskligheten kan ha begåtts mot uigurer i provinsen Xinjiang i Kina. Det skriver organisationens chef för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, i en rapport som publiceras i samband med hennes avgång, enligt AFP. I rapporten pekar hon på "godtyckliga och diskriminerande" frihetsberövanden av uigurer och andra muslimska grupper. Hon pekar också på att dessa gruppers frihet berövas. "Det skulle kunna utgöra internationella brott, särskilt brott mot mänskligheten", skriver hon. Bachelet har kritiserats för att inte ha varit hård nog mot just Kinas behandling av muslimer och har på grund av kritiken valt att inte söka en andra mandatperiod på posten. Rapporten lämnades över minuter innan hennes avgång. Bachelets mandatperiod löper ut den här veckan. Omni 220901.
Tung FN-rapport varnar för människorättsbrott i Xinjiang. Vittnesmål om systematiska människorättsbrott i den kinesiska provinsen Xinjiang bedöms som trovärdiga, i en ny FN-rapport. Kina motsätter sig rapporten och säger att den är "en fars orkestrerad av USA och ett litet antal västmakter". "Anklagelser om mönster av tortyr eller misshandel, inklusive påtvingad medicinsk behandling och ogynnsamma förhållanden för internering, är trovärdiga", heter det i rapporten. FN:s människorättschef Michelle Bachelet släppte sent på onsdagen, minuter innan hon lämnade posten, den försenade rapporten om situationen i Xinjiang i nordvästra Kina. Enligt rapporten finns det stöd för påståenden om människorättsbrott och ett systematiskt förtryck av folkgrupper i provinsen. Berättelser om tortyr ses som trovärdiga och man kräver brådskande åtgärder från det internationella samfundet. Bachelet gjorde i maj ett kontroversiellt besök i Kina och besökte bland annat provinsen Xinjiang, där brutalt förtryck mot folkgrupper anses ha satts i system. USA:s regering har till och med betraktat Kinas förfarande i Xinjiang som "folkmord". Dock tar rapporten inte upp påståenden om just folkmord. Peking har med eftertryck avvisat anklagelserna och menar att man driver yrkesutbildningscenter i Xinjiang som är utformade för att motverka extremism. Resan i maj väckte skarp internationell kritik då många länder ansåg att det var en propagandaresa arrangerad av det kinesiska kommunistpartiet. Bachelet hävdade då att den sex dagar långa resan kunde förbättra fortsatta kontakter med Kina och Peking. "Dialog och att skaffa sig mer förståelse är inte samma som som att tolerera, förbise eller blunda. Och det utesluter inte att jag säger ifrån", skriver Bachelet i ett mejl till AFP. Tidigare under onsdagen sade Zhao Lijian, talesperson för Kinas utrikesdepartement, att rapporten är en "fars", och att han hoppades att Bachelet inte skulle publicera den. "Vi motsätter oss bestämt att FN:s kontor för mänskliga rättigheter släpper den så kallade Xinjiang-relaterade rapporten. Den här rapporten är en fars orkestrerad av USA och ett litet antal västmakter," sade han. Zhang Jun, Kinas FN-ambassadör i New York, sade på onsdagen att Bachelet vikt sig för politiska påtryckningar från väst. svt 220901. Yle 220901.
Kina rasar mot FN-rapport: "Politisk desinformation." FN:s råd för mänskliga rättigheter anser i en ny rapport att anklagelserna om att Kina systematiskt begår människorättsbrott i provinsen Xinjiang bör ses som trovärdiga, rapporterar AFP. Aktivistgrupper Uyghyr human rights project säger att rapporten "förändrar spelplanen" för omvärldens respons på uigurkrisen. "Trots den kinesiska regeringens ihärdiga nekanden har FN nu officiellt slagit fast att fruktansvärda brott förekommer," säger Omer Kanat vid organisationen. Kina rasar mot rapporten och kallar den "en fars". "Rapporten är en samling desinformation, och det är ett politiskt verktyg som används strategiskt av väst," säger utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin. Kina kallar rapporten "olaglig och ogiltig". FN:s människorättschef Michelle Bachelet släppte rapporten 13 minuter innan hon lämnade posten. I rapporten står det att Kina har: "Exceptionellt breda tolkningar av extremism." Omni 220901.Kommentar: FN-rapporten bekräftar det som Kina under lång tid har försökt att förneka.
FN: Människorättsbrott mot uigurer i Kina. En rapport från FN:s kontor för mänskliga rättigheter pekar på allvarliga övergrepp mot uigurer och andra minoriteter i provinsen Xinjiang i Kina och efterlyser åtgärder. Den kinesiska regeringen måste följa FN:s rekommendationer, säger Svenska FN-förbundet. Läs mer hos FN-förbundet 220902.

"Brain drain" i Hongkong - tusentals lärare flyr. Tusentals lärare och elever lämnar Hongkong på grund av det mer repressiva klimat råder sedan Peking införde den nya säkerhetslagen, rapporterar AFP. 4 000 lärare lämnade yrket under det gångna läsåret - en 70-procentig ökning jämfört med året innan. I september i fjol började 30 000 färre elever på grundskola och gymnasium än föregående läsår. "Jag har ingen tro på Hongkongs och branschens framtid. Det är svårt att nära en person i den här miljön," säger läraren Wong, som överväger att sluta. Han säger att fem elever i hans klass slutade mitt under den gångna terminen för att emigrera - "inte för att de ogillade skolan, men på grund av miljön i Hongkong". Rektor: Om något kursmaterial kan vara politiskt känsligt undviker vi det. Lokala myndigheterna uppmanar lärare att "studera Xi Jinping". Omni 220901. Kommentar: Vilket öde - att studera Xi Jinping!
Rekordmånga kinesiska flygkränkningar i Taiwan. Under augusti kränkte över 440 kinesiska stridsflygplan Taiwans luftförsvarszon - den högsta siffran någonsin, rapporterar AFP. Rekordet slås mot bakgrund av Pekings ilska över högt uppsatta amerikanska politikers besök på ön, i synnerhet representanthusets talman Nancy Pelosi. Kina genomförde även de mest omfattande militärövningarna i området sedan mitten på 1990-talet. Den taiwanesiska luftförsvarszonen är större än själva luftrummet, och överlappar delvis den kinesiska luftförsvarszonen. Över 1 000 kränkningar hittills i år. Lovar motattack om kinesiska styrkor kränker taiwanesiskt territorium . Omni 220901. Kommentar: Taiwan vill inte dela Hongkongs öde där Xi Jinping är Storebror.

Ordförande för oljejätte i Ryssland död efter fall. Ravil Maganov, styrelseordförande i Rysslands näst största oljebolag Lukoil, uppges ha dött efter ett fall från ett sjukhusfönster i Moskva. "Maganov föll ut från ett fönster i sitt rum på Centrala kliniska sjukhuset nu på morgonen. Han avled av skador," uppger en källa för den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax enligt TT. Lukoil bekräftar att Maganov dött efter en "allvarlig sjukdom" enligt AFP. Enligt Kalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan som skrivit bok om Putin och dissidenten Aleksej Navalnyj, var Maganov motståndare till kriget i Ukraina. "Redan i början av mars uttalade hela Lukoil som företag sig mot kriget", skriver han på Twitter. Maganov blev 67 år. Sjukhuset är känt för att vårda den ryska eliten. Omni 220901. Kommentar: Uppenbart att han fick "hjälp" med att komma över fönsterkarmen...

Taiwan har skjutit ner drönare över militärbas. Den taiwanesiska militären har under morgonen skjutit ner en okänd civil drönare som flugit in över militärbasen på ön Shihyu som ligger bara några kilometer utanför den Kinesiska kusten, rapporterar Reuters. Taiwanesiska soldater ska ha skjutit flera varningskott innan de till slut sänkte drönaren i havet. Taiwan menar att det är ett återkommande problem att kinesiska drönare flyger över Taiwankontrollerade områden. "Kina vill testa Taiwans militär reaktionsförmåga på dessa öar. Det är möjligt att de försöker se om det går att hitta kryphål som de kan utnyttja," säger den taiwanesiska säkerhetsexperten Chen-Yi Tu till Bloomberg. Drönaren ska ha tagit sig in i luftrummet över ön strax efter klockan fyra lokal tid. Omni 220901.

Taiwans representant tackar för stöd från Örebro. Taiwan har i flera år fått understöd från Nerikes Allehandas ledarsida och dess skribent Lars Ströman. Det har lett till hot från den kinesiska ambassaden, skriver tidningen. På torsdagen var Taiwans representant i Sverige Vincent Yao på plats i Örebro för att tacka tidningen för stödet. "Det är viktigt för oss. Ju mer Taiwan uppmärksammas, desto bättre," sa Yao. Vincent Yao: "Ukrainas kamp är en stor inspiration för oss." Omni 220902.
Bekräftat: USA säljer vapenpaket till Taiwan. USA meddelar att man säljer ett vapenpaket värt 1,1 miljarder dollar, motsvarande runt 12 miljarder kronor, till Taiwan. Kina varnar för "motåtgärder" och säger att affären "allvarligt äventyrar" relationerna mellan Washington och Peking. Paketet är tänkt att förstärka öns försvar samtidigt som spänningarna mellan Taiwan och Kina ökar. Det består bland annat av ett radarsystem som ska hjälpa Taiwan att spåra inkommande missiler. "Kina kommer resolut att vidta legitima och nödvändiga motåtgärder i ljuset av utvecklingen av situationen," säger Liu Pengyu, talesperson vid Kinas ambassad i Washington. Beskedet om vapenpaketet kommer en månad efter det att Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, gjorde ett uppmärksammat besök i Taiwan. Kina reagerade kraftfullt på resan och drog i gång flera dagar av omfattande militärövningar runt den självstyrande ön. Taiwaneserna lever under ett konstant invasionshot, då kommunistregimen i Peking anser att den demokratiskt självstyrande önationen är en del av Kina och regelbundet uttalar att Taiwan en dag ska intas, med militärt våld om så krävs. USA erkänner heller inte officiellt Taiwan som en suverän stat. "Vi uppmanar Peking att upphöra med sitt militära, diplomatiska och ekonomiska tryck mot Taiwan och i stället föra en meningsfull dialog med Taiwan," säger det amerikanska utrikesdepartementets talesperson. "USA kommer att fortsätta att stödja en fredlig lösning av frågor över sundet, i överensstämmelse med Taiwans folks önskemål och intressen," fortsätter talespersonen. svt 220903.
USA skickar vapenpaket till Taiwan - Kinas svar: "Vi kommer vidta åtgärder." USA har utlovat ett nytt vapenpaket på 1,1 miljarder dollar, motsvarande runt 12 miljarder kronor, till Taiwan, rapporterar AFP. Pengarna ska gå till att finansiera radarvarningssystem samt avancerade sjömålsrobotar. En talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet säger att paketet är nödvändigt för att upprätthålla säkerheten på ön. "Vi uppmanar Peking att upphöra med sitt militära, diplomatiska och ekonomiska tryck mot Taiwan och i stället inleda en meningsfull dialog." Kina i sin tur uppmanar USA att omedelbart återkalla vapenpaketet och säger att affären "allvarligt äventyrar" relationen mellan Washington och Peking samt freden i Taiwansundet. "Kina kommer resolut att vidta legitima och nödvändiga motåtgärder i ljuset av händelseutvecklingen," säger Liu Pengyu, talesperson vid Kinas ambassad i Washington. Beskedet om vapenpaketet kommer en månad efter det att talmannen Nancy Pelosi gjorde ett uppmärksammat besök i Taiwan. USA erkänner inte officiellt Taiwan som en suverän stat. Omni 220903.

En reaktor avstängd efter beskjutning. En av två fungerande reaktorer i kärnkraftverket Zaporizjzja har stängts av på grund av rysk beskjutning, meddelar operatören Energoatom på torsdagen, rapporterar Reuters. Energoatom tillade att den andra reaktorn fortsätter att fungera och levererar elektricitet till kraftverket. Samtidigt är inspektörer från det Internationella atomenergiorganet (IAEA) på väg till kärnkraftverket. En reporter från Reuters, som befinner sig i ryskkontrollerade Enerhodar i närheten av kärnkraftverket, rapporterar om ökad militär aktivitet och beskjutning i området. (svt 220901.)
Reaktor stängd - IAEA fastnade i checkpoint. Samtidigt som delegationen från FN:s atomenergiorgan IAEA satt fast vid en checkpoint på väg mot kärnkraftverket Zaporizjzja meddelade ukrainska myndigheter att en av reaktorerna hade stängts ner på grund av en skadad ledning. På grund av hårda strider och bombningar längs den planerade rutten tvingades IAEA stanna vid en checkpoint på den ukrainska sidan av frontlinjen under förmiddagen. "Vi har minimala möjligheter att röra oss, vi accepterar att riskerna är väldigt höga," säger IAEA-chefen Radael Grossi till Bloomberg. Delegationen har behövt lämna det ukrainskkontrollerade området och ta sig genom den gråzon där frontlinjen går för att sedan komma till det ryskkontrollerade kärnkraftverket. Kraftverket ligger mitt i krigszonen och har sannolikt skadats av striderna. Ukraina och Ryssland beskyller varandra för att ligga bakom beskjutningen. Delegationen från IAEA ska dit för att göra en säkerhetsbedömning i syfte att "förebygga en atomolycka". Det har aldrig hänt förut att IAEA behöver resa över ett slagfält för att inspektera ett kärnkraftverk. Delegationen har försenats i tre timmar på grund av bombingarna. Strider har länge pågått i området och två anställda på kraftverket har dödats. IAEA-chefen: "Striderna kommer inte stoppa oss." Det har varit hårda strider i området en längre tid. Den ukrainska militären säger att Ryssland har skjutit efter vägen som IAEA ska resa. Omni 220901.
IAEA framme i Zaporizjzja: "Många ryska soldater." FN:s delegation från IAEA har kommit fram till det ryskkontrollerade kärnkraftverket Zaporizjzja, uppger Reuters reporter på plats. Reuters skriver att ett stort antal ryska soldater befinner sig i området just nu. Enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Interfax kom delegationen i en kortege med nio bilar fram klockan 13.15 svensk tid. De rapporterar att det hördes skott och explosioner i områden mindre än en timme innan delegationen kom dit. Delegationen försenades på grund av strider i området. Den ukrainska atomenergimyndigheten bekräftar också att delegationen är framme. Omni 220901.
IAEA:s inspektion: Fysiska integriteten har kränkts. FN:s atomorgan IAEA säger att de har fått se vad de behöver på kärnkraftverket i Zaporizjzja, rapporterar BBC. "Jag tycker att vi har kunnat samla in mycket information under de få timmar vi har varit här," säger chefen Rafael Grossi. Han konstaterar att kraftverkets "fysiska integritet" har kränkts. "Det är helt uppenbart att den har kränkts flera gånger," säger han. Grossi hyllade arbetarnas insats. Han säger inte vem som ska ha beskjutit kärnkraftverket. Omni 220901.
Experten om IAEA:s inspektion: Viktigt att förstå riskerna. På torsdagen fick inspektörer från Internationella atomenergiorganet IAEA tillträde till Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja, i Ukraina. "Det skickar en signal till personer i kärnkraftverket 'att vi tänker på er', säger Lars van Dassen, som är chef för WINS, en internationell organisation med säte i Wien. Internationella atomenergiorganets inspektörsgrupp kunde till sist komma fram till kärnkraftverket som ligger precis vid stridslinjen mellan ukrainsk militär och ryska invasionsstyrkor. Trots de ryska attackerna har IAEA kunnat inleda sin viktiga inspektion. "Det är viktigt att det finns en öppenhet mot omvärlden, att man får tillgång till reservdelar och att folk kommer in och ut. Det är också en fråga om att fatta vad som har hänt. Hur stora är riskerna?" säger Lars van Dassen i Aktuellt. Lars van Dassen, som arbetar med säkerhetsfrågor kring kärnkraft, har själv besökt kärnkraftverket Zaporizjzja. "Att komma fram och ha en närvaro, att bara kunna interagera med personalen är viktigt. Det här är personer som varit avstängda från omvärlden i ett halvår. Det är motsatsen till driften av ett kärnkraftverk." Enligt det lokala styret i Zaporizjzjaregionen ligger Ryssland bakom attackerna, och syftet ska vara att hindra FN:s observatörer från att nå kärnkraftverket. "Ryssarna beskjuter den förbestämda vägen som representanter från IAEA skulle ta till kärnkraftverket. På grund av säkerhetsriskerna kan de inte fortsätta", skrev Zaporizjzjaregionens guvernör Oleksandr Starukh tidigare under torsdagen på Telegram. svt 220901. Kommentar: Ryssland spelar schack med kärnkraftverket som insats.
Reaktor vid Zaporizjzja levererar åter elektricitet. Reaktor 5 vid det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina har under fredagen åter kopplats in på Ukrainas elnät, skriver Reuters. Reaktorn stoppades under torsdagen på grund av beskjutning i närheten. Den ukrainska energimyndigheten Energoatom uppger att två reaktorer vid anläggningen nu levererar elektricitet. Under torsdagen nådde också inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA fram till kraftverket. På fredagen meddelade IAEA att några inspektörer kommer att bli kvar på anläggningen tillsvidare. Reaktorn kopplades in vid 13-tiden. Omni 220902.
Ryssland anklagar Ukraina för "terrorism" i Zaporizjzja. Rysslands försvarsminister Sergej Shoigu säger att Ukraina fortsätter att beskjuta kärnkraftverk Zaporizjzja, vilket ökar riskerna för en kärnkraftskatastrof i Europa, rapporterar ryska medier på fredagen. Shoigu anklagar även Ukraina för "kärnkraftsterrorism" och tillbakavisar påståenden från Kiev om att Ryssland ska ha ryska trupper och tunga vapen utplacerade vid kärnkraftverket, rapporterar Reuters. Kärnkraftverket Zaporizjzja har varit under rysk kontroll sedan i mars. (svt 220902.)

Svenska Electrolux lämnar Ryssland. Det svenska företaget Electrolux har beslutat att lämna Ryssland och sälja sin verksamhet i landet till den lokala ledningen genom en försäljning av sitt ryska dotterbolag. "Rysslands invasion av Ukraina och de efterföljande sanktionerna har gjort det omöjligt för Electrolux att fortsätta verksamheten i landet," skriver företaget i ett pressmeddelande. Electrolux uppger en realisationsförlust på cirka 350 millioner kronor "som kommer att redovisas som en engångspost som påverkar rörelseresultatet för affärsområde Europa under tredje kvartalet 2022", skriver de i uttalandet. År 2021 stod Electrolux försäljning i Ryssland för 4% av affärsområde Europas omsättning och 1,6% av koncernens omsättning. Företaget har sedan tidigare pausat sin verksamheten i Ryssland. (svt 220902.)
Ryssland: IAEA stannar permanent på kärnkraftverket. Två av inspektörerna från FN:s atomorgan IAEA kommer att stanna permanent på det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja. Det uppger Rysslands ambassadör för internationella institutioner i Wien till den ryska nyhetsbyrån RIA, enligt Reuters. En delegation från IAEA anlände till kärnkraftverket i torsdags för att göra en säkerhetsbedömning i syfte att "förebygga en atomolycka". Senare på kvällen uppgav chefen för IAEA, Rafael Grossi, att de kommer att stanna kvar på platsen. "Vi går ingenstans," sa Grossi. Kärnkraftverket är det största i Europa - har varit under rysk kontroll sedan mars. Omni 220902.
Yttre skador på kärnkraftsanläggningen oroar IAEA. På presskonferensen redovisar IAEA-chefen Rafael Grossi sju olika områden som de har undersökt under sitt besök. Den mest kritiska punkten rör de yttre skadorna på anläggningen. Kärnkraftverket är fortsatt under beskjutning och det oroar IAEA-chefen. Rafael Grossi berättar även att de har pratat med de ukrainska ingenjörerna som jobbar på anläggningen. Sex inspektörer från IAEA kommer att stanna kvar på anläggningen. Två av dem kommer att stanna under en längre tid. Strömförsörjningen bedöms även vara kritisk och det ska ha varit strömavbrott i flera timmar. (svt 220903.)

Ukrainare tvångsflyttas och utsätts för "filtrering". Enligt en rapport från Human Rights Watch har ryska soldater tvångsförflyttat ukrainska flyktingar till Ryssland och till ryskockuperade områden. De ukrainska flyktingarna ska ha tvingats genomgå en "filtreringsprocess" innan de fått komma till Ryssland. Människorättsorganisationen har intervjuat 54 personer som genomgått "filtreringen". De vittnar om att de ryska soldaterna tagit fingeravtryck och foton på flyktingarna. flyktingarna ska även ha genomgått kränkande kroppsvisiteringar och förhör om sina politiska åsikter. De som inte klarade "filtreringen" greps. "Lotsandet av människor längre in i ryskockuperade områden och vidare till Ryssland utan samtycke måste upphöra omedelbart", skriver HRW:s Belkis Wille. Särskilt ukrainare från Mariupol och Charkiv har tvingats flytta till Ryssland. Ryssland menar att 3,4 miljoner flyktingar kommit till Ryssland sedan kriget började. Omni 220901.
Human Rights Watch: Ukrainare tvångsdeporteras till Ryssland. Civila ukrainare som försöker fly från ryskockuperad mark utsätts för brutala förhör. Många har också tvångsdeporterats till Ryssland. Det slår människorättsorganisationen Human Rights Watch fast i en ny rapport. Ryssland har upprättat ett tjugotal så kallade filtreringsläger på ockuperad mark i Ukraina där flyende ukrainare får sina fingeravtryck tagna och sina mobiler genomsökta i jakt på nationalistiska sympatier. SVT har tidigare intervjuat personer som genomgått filtreringen. Läraren Vytalyj Lytvynenko berättade om hur han tvingades klä av sig, genomgick en förnedrande visitation och förhördes om sina politiska åsikter av rysk militär. Efter att han passerat filtreringslägret fördes han mot sin vilja till Ryssland. "Jag ville inte åka mot Ryssland men jag var tvungen. Att det finns filtreringsläger på 2000-talet är barbariskt," sade han till SVT i somras. I en rapport som publiceras idag slår människorättsorganisationen Human Rights Watch fast att den systematiska filtreringen av flyende civila är olaglig samt att tvångsförflyttningen av ukrainare till Ryssland är ett krigsbrott. "Sedan tidigare visste vi att många som flytt Mariupol tvingats genomgå filtreringslägren och förts till Ryssland, men i vår studie har vi upptäckt att det också förekommer tvångsförflyttningar från andra delar av Ukraina," säger Belkis Wille, jurist på Human Rights Watch. "Vi har till exempel intervjuat människor i Charkiv som berättade att rysk militär sagt till dem att de skulle bussas till ukrainsk-kontrollerad mark men att de istället fördes till Ryssland." Enligt ryska myndigheter ska fler än 3 miljoner ukrainare, bland dem en halv miljon barn, ha evakuerats frivilligt till Ryssland sedan kriget började i februari i år. I rapporten slår Human Rights Watch fast att många av dem förts dit mot sin vilja, även om det är svårt att veta exakt hur många. "Ryssland måste omedelbart sluta upp med att tvinga ukrainare att resa till Ryssland mot sin vilja. De måste också omedelbart sluta samla in biometriska data i filtreringslägren," säger Belkis Wille. Läraren Vytalyj Lytvynenko lyckades så småningom ta sig vidare från Ryssland till Estland. Men flera medlemmar i en grannfamilj som han reste med försvann på vägen. Enligt rapporten har ukrainare som inte passerat filtreringen fängslats på ryskockupperad mark i östra Ukraina. Ryssland har inte velat kommentera rapporten. svt 220901. Kommentar: Ryssarna har återupprättat det sovjetiska systemet med gulag-lägren.

Ryssland fortsätter sprida falska budskap: Här är de tre vanligaste just nu. Ryska federationens utrikesministerium är fortfarande i allra högsta grad aktivt på sociala medier - och sedan invasionen av Ukraina inleddes har man pumpat ut tusentals inlägg på engelska på Facebook, Twitter, Instagram och Telegram. Vilka är tre av de vanligaste påståendena just nu? 24 februari inleddes den ryska invasionen av Ukraina. Nu har ett halvår passerat, och den ryska statens olika konton på sociala medier - bland annat utrikesdepartementet och en lång rad ambassader - har tillsammans hunnit publicera stora mängder inlägg, dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad. Många av inläggen upprepar propaganda-budskap som hängt med sedan krigets början. Men vissa nya påståenden dyker också upp på agendan. I videon går vi igenom tre av de vanligaste just nu. svt 220901.

Första skoldagen för barnen i Butja: "Kommer inte vara lätt." Den första september var det dags för skolstart runt om i Ukraina. I staden Butja, som drabbades hårt under krigets första månader, är skolan upprustad med nyrenoverade skyddsrum. "Jag hoppas inte barnen behöver vara där. Jag hoppas allt kommer gå bra," säger en av mammorna som med vemod lämnade sina barn för skolstarten. Under krigets första månader användes skolbyggnaden som skyddsrum och som tillfälligt sjukhus. Den ryska invasionen plågade staden och när de ryska styrkorna väl drog sig tillbaka lämnade man efter sig hundratals civila i de olika massgravar som upptäcktes några veckor senare. "Det finns en oro, men barnen måste gå i skolan. Livet går vidare," säger en av papporna utanför skolbyggnaden. Trots att kriget på många sätt dragit sig tillbaka från Butja så är man i dag redo för det mesta. Det första barnen fick göra var att träna på vad som händer när bomblarmet tjuter och lära sig att hitta snabbaste vägen till ett skyddsrum. Följ med på första skoldagen i Butja i videon. svt 220902.

Ny oro för att Moldavien ska dras in i konflikten. Rysslands utrikesmister varnar för att alla försök att hota de ryska styrkorna i utbrytarrepubliken Transnistrien kommer att betraktas som en attack på Ryssland självt. Uttalandet gjordes på torsdagen och ökar på nytt farhågorna om att Ukrainas västra grannland Moldavien på något sätt ska dras in i det pågående kriget. Transnistrien är en del av Moldavien som 1992 utropade sig självständigt, och som har starkt stöd från Ryssland, både militärt och ekonomiskt. I samband med att Ryssland inledde invasionförsöket i februari inträffade ett antal mystiska explosioner i Transnistrien, bland annat ska militära radiomaster ha utsatts. (svt 220902.)

Kollaps för svensk handel med Ryssland. Sveriges handel med Ryssland har kollapsat i skuggan av Vladimir Putins fullskaliga krig mot Ukraina. Sveriges import från Ryssland rasade med 87 procent under andra kvartalet jämfört med motsvarande period i fjol, enligt Kommerskollegium. "Det är sällsynt att se sådana kraftiga nedgångar med en så pass relativt stor handelspartner. Sanktionerna mot Ryssland förklarar en stor del, men inte allt", skriver Nils Norell, analytiker vid Kommerskollegium, i ett pressmeddelande. Nedgången inleddes redan under första kvartalet, men tog fart i andra kvartalet när importen av bland annat olja, anrikat uran och stenkol från Ryssland i princip upphörde helt. Trenden är snarlik när det gäller den svenska exporten till Ryssland, där fordonsexporten har upphört. Sammanlagt föll varuexporten till Ryssland under andra kvartalet med 62 procent jämfört med samma kvartal ett år tidigare. "Många företag har själva valt att dra sig ur Ryssland, antingen på grund av sanktionerna eller för att man av andra skäl inte vill eller kan ha Ryssland som handelspartner", skriver Norell. (svt 220902.)

Nio mystiska dödsfall bland kreml-kritiska ryska affärstoppar. I Ryssland har nio mystiska dödsfall inträffat bland landets näringslivstoppar sedan januari, rapporterar Sveriges Radio. I flera av fallen har omständigheterna för dödsfallen varit dramatiska och motstridiga. Några ska ha fallit från klippor eller bygggnader, andra ska först ha skjutit ihjäl sin familj och sedan sig själva. Ännu en ska ha hittats i en pool med skottskador, och en annan hittats hängd i sitt garage. Den senaste av dödsfallen var Ravil Maganovs, som var styrelseordförande för oljebolaget Lukoil Ravil Maganov - ett av få bolag som öppet kritiserat Rysslands invasion av Ukraina, skriver SR. I ryska statskontrollerade medier ges enligt SR motstridiga förklaringar till hans död. Bland andra förklaringar nämns svåår sjukdom, hjärtsjukdomar och självmord genom att hoppa ut från sjätte våningen av samma sjukhus där den sista ledaren av Sovjetunionen, Michail Gorbatjov, ska ha avlidit. Även Ravil Maganovs eget oljebolag Lukoil har gett märkliga besked om omständigheterna kring hans död. (svt 220902.)

Gas till Europa stoppas - Ryssland skyller på läcka. Ryssland säger sig inte längre kunna leverera gas till Europa via ledningen Nord Stream 1, rapporterar flera medier. Enligt energibolaget Gazprom kan Ryssland inte skicka gas via ledningen på grund av ett läckage som måste repareras. Flödet i ledningen har de senaste dagarna varit stoppat på grund av underhållsarbete. Tanken var att gasen på nytt skulle ha släppts på under lördagen. Enligt uppgifter ska det handla om läckage i en kompressorstation. Finansminister Mikael Damberg: Signal från Ryssland att de kommer att fortsätta att bedriva utpressning. Redan i somras sänkte Ryssland överföringen till 20 procent av maxkapaciteten. Beskedet kan slå hårt mot Europa. Omni 220902.
Ryska gasleveransen stoppas på obestämd tid. Ryssland stoppar sina gasleveranser till Europa via ledningen Nord Stream 1 på obestämd tid, meddelar det ryska gasmonopolet Gazprom. "Det här är en signal från Ryssland att de kommer att fortsätta bedriva utpressning mot Europa i energipolitiken," säger finansminister Mikael Damberg. Enligt Gazprom beror stoppet på att rörledningen, som transporterar gas mellan Ryssland och Tyskland genom Östersjön, är i behov av ytterligare reparationer efter ett oljeläckage på grund av haveri i fyra turbiner, rapporterar nyhetsbyrån AP. "Det här är en signal från Ryssland att de kommer att fortsätta att bedriva utpressning mot Europa i energipolitiken," säger finansminister Mikael Damberg till TT. Gasflödet genom Nord Stream 1 skulle ha återupptagits på lördagen efter ett tre dagars stopp på grund av vad Gazprom även då beskrev som underhållsarbete. För marknaden innebär stoppet en "återinjicering av osäkerhet", säger energianalytikern Samuel Ciszku till SVT Nyheter. "Hela Europa påverkas och det spiller över på de svenska elpriserna precis som vi har sett vid tidigare stopp under sommaren." svt 220902.
Damberg: Visar att Ryssland bedriver utpressningskrig. Att det ryska gasmonopolet Gazprom nu helt stoppar leveranserna till Europa genom Nord Stream 1 är allvarligt men inte helt oväntat, säger finansminister Mikael Damberg (S) till TT. "Det här är en signal från Ryssland att de kommer att fortsätta att bedriva utpressning mot Europa i energipolitiken," säger Damberg. Han tror att det ryska agerandet i förlängningen kommer att göra att stödet för att byta prissättningsmodell i Europa kommer att öka och att EU måste bygga en "skyddsmur" mot Rysslands inflytande över Europas elmarknad genom att bryta kopplingen mellan gas- och elpriser. En talesperson för Tysklands finansdepartement sa under kvällen att situationen på gasmarknaden är spänd men att den tyska tillgången på gas är säkrad, rapporterar AFP. Damberg: De gör nästan vad som helst för att knäcka tysk ekonomi. I Tyskland råder oro för gasbrist i vinter. Flödet genom ledningen stoppades i onsdags. Enligt uppgifter ska det handla om läckage i en kompressorstation. Omni 220902.
Analyser: En mardröm som blir sann för Tyskland. Beskedet om att Ryssland inte kommer att återuppta gasleveranserna till Europa genom ledningen Nord Stream 1 kommer vid en intressant tidpunkt, skriver BBC:s Theo Leggett i en analys. Han påpekar att gasen stoppades bara kort efter att G7-länderna enats om ett pristak på rysk gas, men också sedan Tyskland meddelat att landets gasreserver inför vintern har fyllts på snabbare än väntat. "En cyniker skulle kunna säga att det här var sista chansen att dra åt tumskruvarna inför de kalla vintermånaderna", skriver han. DN:s Lovisa Herold beskriver stoppet som en mardröm som besannats för Tyskland som är beroende av gasen både för hushållens uppvärmning och industrins energibehov. Men hon skriver också att landet har förberett sig för värsta tänkbara scenario. Lagren är redan fyllda till 84 procent och påbud om att spara energi har utgått. "Tyskland kan klara en vinter utan rysk gas. Men inte utan att betala ett högt pris", skriver hon. Theo Legget: Rysslands sista chans att dra åt tumskruvarna? Lovisa Herold: Gasstoppet är en mardröm som blir verklighet för Tyskland. Omni 220902.
Siemens dementerar: Inget skäl till att stoppa gasen. En oljeläcka är inte en tillräcklig "teknisk anledning" för att stoppa gasleveranserna i Nord Stream 1. Det uppger Siemens som ansvarar för underhållet av gasledningen på fredagskvällen, enligt AFP. Tidigare under kvällen meddelade statliga ryska Gazproms att underhållsstoppet som var planerat att vara klart i morgon kommer att fortsätta på obestämd tid. Enligt bolaget har Siemens uppgett att skadan bara kan åtgärdas i en "specialverkstad". Ett påstående som Siemens alltså tillbakavisar. "Sådana läckage påverkar vanligtvis inte turbinens funktion och kan åtgärdas på plats", skriver Siemens i ett uttalande enligt AFP. Siemens: Ingen teknisk orsak att stoppa gasflödet. Omni 220902.
Klart: G7-länderna överens om pristak på rysk olja. G7-länderna har enats om att införa ett pristak för köp av rysk olja - en åtgärd som ska dämpa trycket på energimarknaden och minska Moskvas intäkter. Det framgår av ett gemensamt uttalande på fredagen, enligt FT och Bloomberg. Flera medier har tidigare rapporterat om att åtgärden var på gång, och nu bekräftas planerna av finansministrarna i USA, Storbritannien, Tyskland, Italien, Kanada och Japan. De siktar på att införa pristaket i samband med EU:s sanktioner mot rysk olja den 5 december. "Pristaket är specifikt utformat för att minska de ryska intäkterna och Rysslands förmåga att finansiera sitt anfallskrig," säger G7-ministrarna. Vilken effekt pristaket får kommer att vara starkt beroende av hur många av de stora oljeimportörerna utanför G7 som beslutar sig för att delta, skriver FT. Kreml säger i ett uttalande att Ryssland inte kommer sälja någon olja till de länder som ansluter sig till pristaket. Beslutet beskrivs som en stor seger för USA. Det är ännu oklart på vilken nivå pristaket ska ligga. Omni 220902. Kommentar: Pristaket bör ligga på samma nivå som det pris Kina betalar för den ryska oljan.
Efter stoppet: Gazprom skickar gas via Ukraina. Gazprom säger att man kommer att slussa 42,7 miljoner kubikmeter naturgas till Europa via Ukraina på lördagen, rapporterar Reuters. Beskedet kommer dagen efter att den ryska gasjätten meddelat att man stryper gasledningen Nord Stream 1 på obestämd tid, till följd av ett påstått gasläckage. På fredagen registrerades en viss ökning i flödet vid Sudzja vid den ukrainska gränsen mot Ryssland, men inte tillräckligt för att kompensera för bortfallet från Nord Stream 1, skriver nyhetsbyrån. Samtidigt skriver den tyska nyhetsbyrån DPA på Twitter att Ukraina planerar att stötta Tyskland genom att skicka sitt eget elöverskott till landet. Gazprom meddelade att Nord Stream 1 inte kommer att öppnas som planerat i helgen, med hänvisning till en gasläcka. På fredagen registrerades 41,3 miljoner kubikmeter gas vid ledningsmynningen i Sudzja. Omni 220903.

Ukraina säger sig ha bombat nära Zaporizjzja. Ukraina uppger sig på fredagen ha bombat en rysk bas i byn Enerhodar som ligger i närheten av kärnkraftverket Zaporizjzja och där inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA just nu befinner sig, skriver AFP. Enligt den ukrainska armén har tre artillerisystem och ett ammunitionsföråd förstörts i attacken som beskrivs som "riktad". En delegation på 14 personer från IAEA har de senaste dagarna besökt kärnkraftverket. Omni 220902.
Erdogan vill medla om kraftverket: "Kan underlätta." Turkiet är redo att axla en medlarroll i konflikten om det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina. Det erbjudandet lade landets president Recep Tayyip Erdogan fram under ett telefonsamtal med Vladimir Putin på lördagen, rapporterar AFP. Turkiska regeringen skriver i ett uttalande att Erdogan kan underlätta för förhandlingarna "som man gjorde i spannmålsaffären". Man syftar på det avtal om spannmålsexport från Ukraina som undertecknades av Kyiv och Moskva i juli under uppsikt av FN och Turkiet. På fredagen konstaterade chefen för FN:s atomenergiorgan IAEA, Rafael Grossi, att kraftverket har skadats av beskjutning flera gånger och att den ökade militära aktiviteten i området är mycket oroande. Erdogan har tidigare sagt att han är oroad över situationen vid kraftverket. Två inspektörer från IAEA kommer att stanna kvar på kraftverket så att omvärlden ska kunna hålla fortsatt uppsikt. Omni 220903.
Nytt stopp vid kärnkraftverket Zaporizjzja. I Ukraina stoppades reaktorerna i kärnkraftverket Zaporizjzja återigen under lördagsförmiddagen. De lokala ryskstödda myndigheterna uppger att artillerield skadat en kraftledning, rapporterar nyhetsbyrån AP. Uppgifterna om driftstoppet bekräftas av Ukraina. Driftsstoppet kommer en knapp dag efter att inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA anlänt till Zaporizjzja. Striderna kring Europas största kärnkraftverk har lett till flera tidigare stopp. SR 220903.
Kraftverket i Zaporizjzja förlitar sig på reservledning. Det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina har kopplats bort från sin sista huvudkraftledning och förlitar sig nu på en reservledning, uppger FN:s atomenergiorgan IAEA enligt TT. "Men anläggningen fortsätter att leverera el till nätet genom en reservledning, informerades IAEA om på platsen i dag", uppger organet i ett uttalande på lördagen. Enligt AFP är en reaktor vid kraftverket just nu i drift. Sedan några dagar befinner sig inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA vid kärnkraftverket. IAEA-chefen Rafael Grossi meddelade under fredagen att en rapport om läget kommer att presenteras nästa vecka och att två inspektörer kommer att bli kvar vid kraftverket tillsvidare. Det är den fjärde och sista huvudledningen som nu kopplats bort. Oron för situationen vid kraftverket har ökat de senaste veckorna. Under fredagskvällen uppger Ryssland att kraftverket beskjutits under två timmar. Kraftverket har den senaste tiden slagits ut från nätet flera gånger. Omni 220903.

Ukrainsk soldat vårdades av ryssar: "Gjorde livet så obehagligt som möjligt." Under nästan två månader kämpade ukrainska soldater för att hålla ryska styrkor borta från stålverket Azovstal i den belägrade hamnstaden Mariupol. En av dem var Vladyslav Zhaivoronok. I en intervju med SVT berättar han om livet i stålverkets underjordiska gångar och om de efterföljande veckor som han tvingades tillbringa på ett sjukhus som kontrollerades av ryssarna. "De gjorde mitt liv så obehagligt som möjligt. Vi fick mat, men väldigt lite, och vård - men bara tillräckligt för att hålla oss levande," säger han. Se hela intervjun via länken. Omni 220903.
"Aldrig träffat några extremister." Vladyslav Zhaivoronok tog värvning i Azovregementet 2018, i dag en del av Ukrainas nationalgarde. Organisationen grundades av högerextremister 2014 under namnet Azovbataljonen. Har du sett några tecken på extremism i Azovregementet? "Jag har aldrig träffat några högerextremister i Azov," säger Vladyslav. "I dag är den största delen av Azov i fångenskap. Vi skapar nu nya förband och många av de som går med har aldrig varit i militären tidigare. Att de vill försvara sitt land ger ingen rätten att kalla dem högerextremister." svt 220903.

Ukrainas presidentfru: Ni räknar pengar - vi dödsoffer. Även om de ekonomiska kostnaderna för de länder som står bakom Ukraina i kriget mot Ryssland är höga får man inte låta det skymma det humanitära pris Ukraina betalar. Det säger den ukrainska presidenthustrun Olena Zelenska i en intervju med BBC. "När ni räknar pengar på bankkontot eller i fickan så räknar vi dödsoffer," säger Zelenska. Uttalandet följer på den avgående brittiska premiärministern Boris Johnsons vädjan om att hushåll runt om i Europa måste uthärda de prishöjningar och höjda levnadskostnader som följt på kriget, för Ukrainas skull. I intervjun lyfter Zelenska också vikten av att berätta hur hårt vanliga ukrainare drabbas av kriget. Zelenska: Ser sällan min man, men vi pratar varje dag. Omni 220903.

Norska statens elklipp: 36 miljarder extra hittills i år. De stigande elpriserna har gett klirr i den norska statskassan, rapporterar VG. Enligt tidningens beräkningar har norska staten dragit in 36 miljarder norska kronor extra hittills i år på grund av de höga elpriserna. Det motsvarar runt 410 miljoner om dagen. Men tidningen konstaterar också att den nuvarande situationen även har gett staten extra utgifter. Exempelvis har finansminister Trygve Slagsvold Vedum tidigare sagt att han räknar med att lägga 41 miljarder kronor på olika stödpaket för att kompensera för de höga elpriserna under 2022. Omni 220903.

70 000 tjecker i protest mot landets Ukrainastöd. Tiotusentals tjecker begav sig under lördagen ut på gatorna i huvudstaden Prag för att protestera mot regeringen, rapportera flera medier. Detta då man anser att regeringen uppmärksammar situationen i Ukraina mer än sina egna medborgare. Nyhetsbyrån AFP, som bedömer att 70 000 personer gav sig ut på gatorna, skriver att protesterna bland annat handlar om stigande inflation, höga elpriser och invandring. Bland annat hördes avgångskrav mot premiärminister Petr Fiala, som i sin tur hävdar att det är proryska personer som organiserat protesterna och att deras intressen strider mot Tjeckiens. Tjeckiska regeringen har stöttat Ukraina både militärt och humanitärt. Organisatör: Vi kräver förändring. Protesterade även mot Nato och EU. Omni 220903. Kommentar: Putin måste bli nöjd när han ser sådana demonstrationer.

Ryssland kan ha slut på granater vid årsskiftet. Vid årsskiftet kommer Ryssland ha gjort slut på i stort sett alla sina granater, artilleripjäser och pansarfordon, skriver den granskande sajten The Insider. Enligt sajten har Ryssland redan gjort av med minst sju miljoner granater sedan invasionen inleddes i februari. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger till DN att resonemanget låter rimligt, även om han själv inte har någon uppfattning om hur stora ammunitionslager Ryssland har. Men han poängterar att de ryska framgångar som nåtts i Donbass bygger på att man just använt stora mängder artillerield. Samtidigt gör omvärldens sanktioner att det är svårt för Ryssland att ersätta det förbrukade materialet. Paasikivi säger att den ryska kapaciteten är i "flack utförsbacke": "Den kommer att sluta i ett stup någonstans under 2023 om man inte, på ett sätt som jag inte kan se nu, i stor utsträckning hittar ersättningsvaror," säger ha. Den gängse uppfattningen att Ryssland har ett stort lager vapen kvar från sovjettiden stämmer inte, enligt The Insider. Paasikivi: Min uppfattning är att produktionstakten redan har minskat. Omni 220903.
USA: Ryssland köper raketer och granater från Nordkorea. Ryssland köper miljontals granater och raketer av Nordkorea, rapporterar New York Times med hänvisning till tidigare hemligstämplade underrättelseuppgifter från USA. Köpet är ett tecken på att de globala sanktionerna mot Ryssland har begränsat landets försörjningskedjor och tvingat Kreml att vända sig till pariastater för att säkra tillgången på militär utrustning, skriver tidningen. Det tyder även på att Ryssland inte bara har problem att införskaffa sofistikerade komponenter som behövs till moderna stridsvagnar och avancerade robotar, utan även lider brist på mer basal ammunition. "Detta är högst troligen ett tecken på ett massivt misslyckande av den ryska militärapparaten, vars rötter går djupt och får mycket allvarliga konsekvenser för de ryska styrkorna," säger militärexperten Frederick W Kagan på tankesmedjan American Enterprise Institute. Kina har respekterat sanktionerna och inte försökt sälja militär utrustning till Ryssland, enligt amerikanska uppgifter. I augusti levererades drönare från Iran till Ryssland. Omni 220906.
Experten: Därför köper Ryssland vapen av Nordkorea. Ryssland köper in miljontals raketer och artillerigranater från Nordkorea, enligt USA:s underättelsetjänst. Artilleriexperten Rein Pella tror att den största anledningen är att Ryssland börjar få slut på ammunition. "Därför vänder man sig till Nordkorea - för att man börjat få sinande lager," säger han. En amerikansk tjänsteman, som talade under anonymitet, säger att köpet tyder på att "den ryska militären fortsätter att lida av allvarlig försörjningsbrist i Ukraina, delvis på grund av exportkontroller och sanktioner", skriver AP. Nordkorea och Ryssland har närmat sig varandra under det senaste året. I juli blev Nordkorea exempelvis det enda landet i världen förutom Ryssland och Syrien som erkände självständigheten för utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Enligt Rein Pella, artilleriexpert och lärare vid Försvarshögskolan, är köpet framför allt en effekt av dålig planering från den ryska sidan. "Man har kanske inte fabriker längre som kan tillverka ammunition i den mängden," säger han. Hör artilleriexperten Rein Pella om varför Ryssland köper vapen av Nordkorea i klippet. svt 220906.

Rapport: Uteblivna löner sänker rysk stridsmoral. Den ryska militären har konsekvent misslyckats med att tillhandahålla vapen, ransoner och löner till sina trupper i Ukraina. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste krigsrapport. Detta har sannolikt bidragit till den fortsatt bräckliga moralen hos en stor del av styrkan, enligt departementet. "Truppernas inkomst består av en blygsam grundlön, som utökas med ett komplext system av bonusar och tillägg. I Ukraina har det med stor sannolikhet varit betydande problem med att stridsbonusar inte betalats ut", kan man läsa i rapporten. Brittiska försvarsdepartementet har publicerat sina slutsatser på Twitter. Även korruption bland befälhavare nämns som en orsak till den bristande stridsmoralen bland soldaterna. Omni 220904.

Tyskland ger miljarder till ukrainska internflyktingar. Tyskland kommer att bidra med ytterligare motsvarande sju miljarder kronor i stöd till ukrainare på flykt inom landet, rapporterar Reuters. Den tyska utvecklingsministern Svenja Schultze säger att pengarna ska hjälpa människor att få grundläggande behov tillgodosedda. På måndag kommer den ukrainske inrikesministern Denys Shmyhal att besöka Berlin. Han ska då bland annat träffa förbundskansler Olaf Scholtz. Runt sju miljoner ukrainare beräknas vara på flykt inom landet till följd av Rysslands invasion. EU arbetat samtidigt på ett stödpaket värt över 80 miljarder kronor. Redan i veckan ska EU bistå Kyiv med 50 miljarder kronor. Pengarna ska finansiera olika stödprogram. Omni 220904.

Butja begraver fortfarande massakerns offer: "Varje nummer är en människa." Sedan i mars har myndigheter och bårhuspersonal i staden Butja utanför Kyiv arbetat med att identifiera de som dödades i massakern som ryska soldater genomförde när staden för en kort tid var under rysk kontroll, skriver New York Times. Kroppar som inte omedelbart kunde identifieras blev länge liggande på bårhus, i allt sämre skick. I augusti beslutades att runt 50 av dem skulle begravas ändå, och samband med det togs dna-prov så att kropparna skulle kunna identifieras i efterhand. I stället för namn märktes gravarna tillsvidare med nummer. Efter hand som en dna-träff bekräftar en identitet byts numret mot en namnskylt. "Varje nummer är en människa. Vi vill minnas alla, vi vill inte ha några anonyma gravar," säger Mychailyna Skoryk-Sjkarivska, biträdande borgmästare i Butja. Totalt dödades minst 458 personer i Butja, i vad som bedöms vara en av de värsta massakerna under kriget hittills. Skoryk-Sjkarivska hoppas att identifieringsprocessen kan digitaliseras. Offren: 366 män, 86 kvinnor, fem gick inte att avgöra, nio barn. Ryssland har förnekat att man ligger bakom dödandet. Omni 220904. Kommentar: 100% omöjligt att Ryssland inte ligger bakom dödandet.

Ukraina hoppas på fler tunga vapen från Tyskland. Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal vill att Tyskland ska bistå med fler tunga vapen, skriver TT. Han har också uttryckt hopp om att Tyskland ska hjälpa till att bygga upp det ukrainska flygvapnet. Sjmyhal befinner sig ju nu i Berlin och besöket är det första som en representant för den ukrainska regeringen gör i Tyskland på flera månader. Han har bland annat träffat förbundskansler Olaf Scholz och president Frank-Walter Steinmeier. Tyskland fick under krigets inledande skede kritik för att agera alltför vekt men Sjmyhal säger nu att Tyskland avsevärt ökat sitt militära stöd. Besöket kan ses som ett tecken på att banden mellan länderna fördjupas. Tyskland har redan lovat att bistå med luftvärnssystemet Iris-T. Under dagen har den ukrainske presidenten diskuterat nya sanktioner mot Ryssland med EU. Omni 220904.

"Ukraina måste visa världen att de kan vinna kriget." När andra länder kämpar med stigande priser och levnadskostnader blir det allt viktigare att Ukraina visar att landet faktiskt kan vinna kriget mot Ryssland, för att behålla omvärldens stöd. Det säger Försvarshögskolans Ilmari Käihkö till DN. Särskilt viktigt är att den nu pågående motoffensiven i Cherson lyckas, tror han. Dock gör han bedömningen att något snabbt avgörande inte är i sikte där. "Det verkar som att det kommer bli en utnötning. Ryssarna har flyttat en massa styrkor dit och haft flera månader på sig att bygga fortifikationer, säger Käihkö. Mycket lite är känt om hur motoffensiven fortskrider. President Zelenskyj har publicerat bilder på en by som sägs ha återtagits. Strider pågår runt flera byar. Omni 220904.
Zelenskyj uppger att flera byar har återtagits. Ukrainska styrkor har tagit kontrollen över två byar i söder och en tredje samt ytterligare territorium i öst, uppger president Volodymyr Zelenskyj i ett videoinlägg enligt Reuters. Zelenskyj uppgav inte vilka byar det rör sig om eller när övertagande skedde men han sa att han hade fått "positiva rapporter" från militärledning och underrättelsetjänst. Tidigare under söndagen postade en rådgivare till Zelenskyj en bild på Facebook som visar hur den ukrainska flaggan hissas i vad som uppges vara byn Vysokopillya i Cherson-regionen där Ukrainska styrkor just nu genomför en motoffensiv. Motoffensiven inleddes förra veckan. Stämmer det att Vysokopillya har återtagits innebär det ett påtagligt framsteg. Under de senaste dagarna har Zelenskyj haft flera möten med militärledningen. Omni 220904.
Ukraina hävdar framgång i strider runt Kramatorsk. Ukrainas militär uppger att man slagit ut ryska styrkor från dess positioner i närheten av staden Kramatorsk i Donetsk i östra Ukraina. Det enligt en lägesuppdatering på måndagen, rapporterar The Guardian. Man uppger även att man nått militära framgångar i Cherson, där en ukrainskt motoffensiv just nu pågår, och att offensiver från Ryssland slagits tillbaka på flera andra håll i landet. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende part, betonar The Guardian. Omni 220905.

Gaspriserna skjuter i höjden efter stoppet i Nord Stream. De europeiska gaspriserna rusade över 30 procent när handeln öppnade på måndagsmorgonen, rapporterar flera medier. Prisrusningen kommer efter att ryska Gazprom meddelat att gasstoppet till Europa via Nord Stream 1 förlängs på obestämd tid. Den ryska gasjätten uppgav i helgen att ett läckage behöver åtgärdas innan flödet kan återupptas. Men Siemens, som ansvarar för underhållet av ledningen, har dömt ut den förklaringen. SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist skriver i ett morgonbrev att bankens huvudscenario är att Ryssland kommer återgå till att leverera 10-20 procent av Nord Streams normala kapacitet under vintern. Detta för att maximera pressen på EU och för att säkra värdefulla intäkter. Gasflödet skulle ha återupptagits i lördags efter tre dagars underhåll. Europa har skyndat sig för att fylla sina gaslager inför hotet om ett ryskt stopp. De senaste månaderna har flödet i Nord Stream uppgått till 20 procent av normala kapaciteten. Omni 220904.
Ryska kravet: Slår inte på gasen förrän sanktioner hävs. Ryssland tänker inte slå på gasen genom Nord Stream 1 fullt ut förrän väst släpper sanktionerna, säger Vladimir Putins talesperson Dimitrij Peskov. Det rapporterar Financial Times. Gazprom har tidigare uppgett att stoppet i Nord Stream beror på tekniska faktorer och enligt Financial Times är det här det skarpaste kravet från Ryssland så här långt under konflikten. Innan det senaste totalstoppet, som förlängdes på måndagen, var flödet omkring 20 procent av den normala kapaciteten. Peskov: Problemen att pumpa gas genom ledningen började med västs sanktioner. EU: Ryssland skulle kunna skicka mer gas via andra pipelines, men väljer att inte göra det. Omni 220905.
Oklarhet kring ryska Nord Stream-krav: Reparationer. Under gårdagen uppgav Vladimir Putins talesperson Dimitrij Peskov att Ryssland inte tänker slå på gasen genom Nord Stream 1 fullt ut förrän väst släpper sanktionerna mot landet. Under tisdagen upprepade Gazprom dock ett tidigare besked, skriver Reuters. På ett möte i Vladivostok upprepade Gazpromchefen Vitalij Markelov förklaringen om att gasledningen inte kan öppna förrän Siemens Energy reparerat trasig utrustning. Gazprom har tidigare påstått att de hittat en oljeläcka i en turbin. The Guardian konstaterar att uttalandet skapar oklarheter. Peskov: Problemen att pumpa gas började med sanktionerna. Omni 220906.
Tyskland ändrar sig: Driver vidare två reaktorer i vinter. Tyskland kommer att behålla två kärnkraftsreaktorer som skulle tas ur drift vid årsskiftet fram till mitten av april nästa år. Det meddelar landets regering, enligt flera medier. Anledningen är att de ska kunna tillhandahålla el om det blir nödvändigt. Beskedet från Tysklands näringsminister Robert Habeck kommer efter ett stresstest av elnätet. I fredags meddelade statliga ryska Gazprom att leveransstoppet förlängs på obestämd tid. Tyskland hade planerat att stänga samtliga sina tre återstående reaktorer vid nyår. Med dagens besked vänder regeringen i frågan, konstaterar TT. Omni 220905.

Anonymous: Vi orsakade trafikkaoset i Moskva. En hackerattack mot den ryska taxitjänsten Yandex Taxi orsakade trafikkaos i Moskva under en timme i torsdags. Och nu tar "hacktivistgruppen" Anonymous på sig ansvaret för attacken, som man uppger att man genomförde tillsammans med en liknande hackergrupp kallad IT Army of Ukraine. Det rapporterar Computer Sweden. Hackarna beställde mängder av bilar och skickade dem till samma del av den ryska huvudstaden vid samma tidpunkt. Yandex uppger att man har förändrat sin algoritm så att liknande händelser inte ska kunna inträffa igen. Beställde mängder av taxibilar till samma område i staden. Omni 220904.

Rysslands sanktionssvar: Stoppar Penn och Stiller. Ryssland sätter upp de amerikanska skådespelarna Sean Penn och Ben Stiller på sin sanktionslista, uppger det ryska utrikesdepartementet enligt CNN. Detta tillsammans med 23 andra amerikaner, bland annat flera senatorer från både Republikanerna och Demokraterna. Det innebär att de nekas inresa till Ryssland. Det beskrivs som ett svar på USA:s sanktioner, som enligt Ryssland är "fientliga handlingar" som har sin grund i "ryssofobi". Både Penn och Stiller har tydligt uttryckt sitt stöd för Ukraina under den pågående ryska invastionen. Båda har personligen träffat president Volodymyr Zelenskyj. Sanktionerna omfattar även flera företagsledare. Omni 220905.

Rysslands sista fristående tidning tystad av domstol. Den ryska tidningen Novaja Gazeta har fråntagits sin medialicens och kommer därför inte längre kunna ges ut i landet. Det rapporterar Reuters. Den ryska mediegranskaren Rozkomnadzor har anklagat tidningen för att inte ha lämnat in dokument i samband med ett ägarbyte 2006. Tidningens chefredaktör, fredspristagaren Dmitrij Muratov, menar att beslutet är politiskt motiverat och saknar laga grund. Novaja Gazeta har varit en av Ryssland främsta granskande tidningar, och tidigare i år flyttades verksamheten ut ur Ryssland efter att landet infört hårda censurlagar. Tidningen finansierades bland annat av Michail Gorbatjov. Sedan år 2000 har sex av tidningens journalister dödats i samband med deras arbete. Omni 220904.
FN kritiserar nedstängning av Novaja Gazeta. Att den fristående ryska tidningen Novaja Gazeta förlorar sitt tillstånd är ”ytterligare ett slag mot självständigheten inom rysk media”. Det säger Ravina Shamdasani, talesperson för FN:s människorättsorgan. Shamdasani tillägger att Ryssland har gjort flera inskränkningar mot medier i landet sedan invasionen av Ukraina inleddes. Ryssland hävdar att tidningens tillstånd dragits in till följd av uteblivna dokument från ett ägarbyte 2006. Chefredaktören Dmitrij Muratov menar dock att beslutet är politiskt motiverat. Omni 220905.

Omröstning i Cherson pausas "av säkerhetsskäl". Ryssland har pausat planerna på en kritiserad omröstning i Cherson av "säkerhetsskäl", uppger statliga ryska medier enligt Reuters. Omröstningen gäller huruvida staden ska tillhöra Ryssland och har kritiserats för att vara "ett skenval". Ockupanterna har sedan tidigare infört rubeln som valuta och kapat tillgången till icke-ryska medier. Samtidigt uppger Ukraina att de ockuperande ryska styrkorna förbjuder invånare att lämna staden, och varnar för att ryska trupper redo att skjuta ihjäl dem som försöker. Frivilliga i staden vittnar till Sky News om en ökning i antalet personer som försöker fly staden efter att den ukrainska motoffensiven inletts. Ukraina: Omkring 100 000 fast i staden. Stora delar av Cherson har ockuperats av Ryssland sedan i mars. Omni 220905.

Kina vill göra internet-användare lättare att spåra. De kinesiska internetmyndigheten vill göra det lättare att identifiera personer som sprider "rykten och falsk information" på internet, och därför uppmanas nu techjättarna i landet att göra det enklare att spåra användarna. "Det rapporterar The Register. De företag som inte stänger av eller varnar användare som bryter mot landets lagar riskerar dessutom att bli uthängda, skriver den kinesiska internetmyndigheten. Det finns redan regler i Kina som innebär att man måste registrera sig med sitt verkliga namn när man skapar konton på olika plattformar på internet. Kan bli aktuellt att stoppa registrering av nya användare om en tjänst bryter mot reglerna. Syftet är att få bukt med "rykten och falsk information". Omni 220906.

IAEA: Krävs säkerhetszon vid kraftverket i Ukraina. Det krävs akuta åtgärder för att undvika en olycka vid det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina, varnar FN:s atomenergiorgan IAEA i en ny rapport enligt Reuters. Organet som haft en grupp inspektörer vid kärnkraftverket vill att det upprättas en säkerhetszon och säger sig vara ”djupt oroade” över läget som utgör ett "konstant hot", skriver Sky News. Man säger sig också ha upptäckt skador vid anläggningen och meddelar att somliga av dem reparerats, men att fler reparationer återstår. Kraftverket har varit ockuperat i månader och Ryssland har anklagats att förvara militär utrustning på plats. Både Ryssland och Ukraina har också anklagat varandra för beskjutning som skett i området. FN:s säkerhetsråd ska informeras om rapportens innehåll. Omni 220906.

Rysktillsatt ledare skadad i bilexplosion i Ukraina. En rysktillsatt ledare i den ockuperade ukrainska staden Berdjansk har skadats i en bilexplosion, rapporterar internationella medier som hänvisar till ett uttalande från det lokala styret. Han uppges ha förts till sjukhus med svåra skador. CNN skriver att det är oklart vad som orsakat explosionen, medan Sky News rapporterar att proryska myndigheter lagt skulden på Ukraina. Ukraina har tidigare tagit på sig attacker riktade mot ryska tjänstemän i delar av landet som ockuperats under den pågående ryska invasionen. Omni 220906.

Scholz: Vi kan få ordning på elpriserna "inom kort". Europa kommer att få leva med energikrisen under lång tid men det finns en god chans att EU snabbt kan få till en mekanism för att begränsa elpriserna. Det säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz till Frankfurter Allgemeine Zeitung, enligt Bloomberg. Det handlar om "veckor, snarare än månader" om allt går som planerat. Han nämner EU:s plan att beskatta energibolagens övervinster och låta dem gå till hushåll och små- och medelstora företag. "Det handlar om många, många miljarder," säger förbundskanslern till FAZ. Han signalerar också att det kan komma beslut om åtgärden på EU-nivå "inom kort". Förslaget om nya skatter på energibolagens övervinster väntas presenteras på fredag när unionens energiministrar möts, skriver FT. Omni 220906.

Truss första samtal gick till Ukraina: "Ger fullt stöd." Storbritanniens nytillträdda premiärminister Liz Truss har pratat med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, vilket blev hennes första samtal med en annan världsledare. Det enligt ett uttalande från Downing Street. Under samtalet ska Truss ha lovat ”fullt stöd” till Ukraina under den pågående ryska invasionen och sagt att Ukraina kan räkna med hjälp från London. Företrädaren Boris Johnson har haft en nära relation till den ukrainske presidenten, och var på besök i huvudstaden Kyiv så sent som i slutet av augusti. Omni 220906.

Över 1 000 barn döda eller skadade i Ukraina. Sedan den ryska invasionen inleddes har fler än 1 000 barn dödats eller skadats i Ukraina. Det rapporterar TT, med hänvisning till en ny kartläggning av Rädda Barnen. Enligt FN:s siffror har minst 372 barn dödats, och 635 skadats sedan 24 februari. "Denna grymma milstolpe markerar ytterligare en mörk dag i detta vettlösa krig. Oskyldiga barn skadas och dödas nästan varje dag i Ukraina", säger Sonia Khush, Rädda Barnens föreståndare i landet. Siffran väntas stiga när hus där barn sökt skydd beskjuts. Omni 220907.

Putin och Xi till toppmöte nästa vecka - första sedan invasionen inleddes. Den ryske presidenten Vladimir Putin och hans kinesiska motsvarighet Xi Jinping kommer att träffas på ett toppmöte i Uzbekistan nästa vecka, rapporterar statliga medier enligt CNN. Mötet blir det första mellan ledarna sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes, och även Xis första utlandsresa sedan början av pandemin. Redan tidigt under invasionen uppgav amerikanka källor till Washington Post att Ryssland bett Kina om vapen. Länderna har även deltagit i gemensamma militärövningar. Mötet är en del av ett ekonomiskt forum som hålls 15 och 16 september. Omni 220907.

Kreml kräver förtydliganden om kärnkraftsrapport. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov säger att Kreml vill se flera förtydliganden om den rapport som IAEA tagit fram efter besöket vid det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja. Det rapporterar Reuters, med hänvisning till statliga ryska medier. "Rapporten innehåller ett antal fel," säger Lavrov, som inte vill specificera vilka delar av rapporten klagomålet avser. I IAEA:s rapport framgår bland annat att ryska soldater och militära fordon ska ha befunnit sig vid kärnkraftverket. IAEA-chefen Rafael Mariano Grossi och FN-chefen António Guterres har båda vädjat om en demilitariserad zon i Zaporizjzja. Lavrov: Jag har framfört detta till IAEA:s generaldirektör. Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har ställt sig bakom förslaget om demilitariserad zon. Kärnkraftverket i Zaporizjzja står för nästan hälften av all elproduktion i Ukraina- Omni 220907.
Ukraina överväger att stänga av kärnkraftverk. Ukraina överväger att stänga ner kärnkraftverket i Zaporizjzja av säkerhetsskäl, och oroas över tillgången på diesel till reservgeneratorerna. Det säger den ukrainske kärnkraftschefen Oleh Kirkov på en pressträff, enligt Reuters. "Alternativet att stänga av anläggningen ses över," säger han. Samtidigt varnar den ukrainska kärnkraftsmyndigheten för att skador på kärnkraftverket skulle kunna få konsekvenser långt utanför landets gränser. Omni 220907.

Peking har skrivit avtal med ryska Gazprom. Det kinesiska energibolaget China National Petroleum Corporation, CNPC, har skrivit avtal med ryska Gazprom. Det uppger bolagen på onsdagen, skriver Reuters. Överenskommelsen mellan de statligt ägda energijättarna gäller gas via ledningen Power of Siberia. Västländernas sanktioner mot Ryssland har pressat Moskva att leta köpare i andra delar av världen. Hittills i år har de ryska exporterna till Kina via Gazprom ökat med över 60 procent. Gazprom ska börja ta betalt i yuan för sina gasleveranser till Kina. Gasledningen Power of Siberia togs i drift 2019 och håller på att byggas ut. Omni 220907.

Sällsynt vittnesmål inifrån Cherson: "Vi kan vinna." Den ukrainska motoffensiven i Cherson pågår för fullt, och under stor sekretess. Washington Post har pratat med skadade ukrainska soldater, som vittnar om den blodiga situationen under offensivens första dagar. "Vi förlorade fem personer för varje soldat de förlorade," säger 30-årige Ihor, som skadade ryggen när fordonet han befann sig i körde i diket. Han berättar att han inte hade någon militär erfarenhet innan Ryssland invaderade, och att personen som nu ersatt honom inte heller har det. En annan soldat, som går under smeknamnet "Pinochet", stämmer in i Ihors bild. Han påpekar dock att den anfallande sidan alltid förlorar fler soldater. "Det finns inget vi kan göra åt saken. Och vi kan fortfarande vinna," säger han. "Pinochet" vill inte använda sitt riktiga namn. Flera utländska frivilliga soldater deltar i motoffensiven. Omni 220907.

EU föreslår pristak på rysk gas - Putin: Totalstopp. EU kommer att föreslå ett pristak på rysk gas, uppger Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen, enligt flera medier. "Målet är att skära i Rysslands inkomster som Putin använder för att finansiera det här grymma kriget i Ukraina," säger hon. Moskva kontrar med att Ryssland inte tänker leverera olja eller gas till något land som inför pristak på ryska råvaror. "Vi kommer inte att leverera något om det strider mot våra intressen. Vi kommer inte att leverera gas, olja eller kol," säger president Vladimir Putin. Pristaket på rysk gas är ett av fem förslag som ska diskuteras med EU-ländernas energiministrar vid deras extrainsatta möte i Bryssel på fredag. Fler EU-förslag för energikrisen: Obligatoriskt sparande och Robin Hood-skatt för energibolag. Omni 220907.

Erdogan anklagar väst för att provocera Ryssland. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar väst för att genomföra "provokationer" mot Ryssland, som han menar har tvingat Ryssland att stoppa energitillförseln till Europa, rapporterar AFP. "Jag kan säga mycket tydligt att jag inte tycker att västvärldens attityd, utan att nämna några namn, är korrekt, eftersom det är en politik som bygger på provokationer," säger Erdogan under en presskonferens. Tidigare under dagen uppgav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU kommer föreslå ett pristak på rysk gas. Moskva har kontrat med att Ryssland inte tänker leverera olja eller gas till något land som inför pristak på ryska råvaror. Erdogan: Västs provokativa policys mot Ryssland har inte varit korrekta. Uttalandet gjordes på svar på en fråga från en reporter angående energikrisen. EU-förslag: Pristak på rysk gas. Putin: "Vi kommer inte att leverera något om det strider mot våra intressen." Omni 220907.

Ukraina tar på sig ansvaret för attacker mot Krym. Ukraina tar på sig ansvaret för flera attacker på den ryskannekterade halvön Krym. Det skriver landets försvarschef Valeriy Zaluzhnyy i en text publicerad hos den statliga nyhetsbyrån Ukrinform. "Vi pratar om en rad framgångsrika raketattacker mot fiendens flygbaser på Krym, framför allt Saky-flygfältet", skriver han. Under attacken mot Saky i början av augusti förstördes tio ryska stridsflyg. Ukraina har enligt Reuters tidigare bara antytt att de låg bakom attacken. Källor har tidigare uppgett att attacken skulle ha utförts av "ukrainska sabotörer". Zaluzhnyy skriver också att kriget inte kommer ta slut i år. Omni 220907.

Zelenskyj: Vi har återtagit bosättningar i Charkiv. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet har återtagit flera bosättningar i Charkivregionen, rapporterar AFP. "Den här veckan har jag goda nyheter från Charkiv. Men nu är inte rätt tid att namnge bosättningarna där den ukrainska flaggan vajar," säger han i sitt dagliga tal. Han tackade även de ukrainska artilleritrupperna för deras framgångsrika attacker mot Rysslands trupper i södra Ukraina. Zelenskyj säger att bosättningarna har återtagits från Ryssland. Anger inte hur många bosättningar som återtagits. Ukraina har under onsdagen rapporterat om framgångar i sin motoffensiv. Omni 220907.
Analys: Ukraina har taktiskt övertag - inte momentum. Ukraina uppger att de gör framsteg i sin motoffensiv i de södra delarna av landet. DN:s Michael Winiarski skriver i en analys att det mesta tyder på en vänding i kriget. Han skriver med hänvisning till den amerikanska tankesmedjan ISW att Ukraina "återtagit en hel del terräng". Han forsätter att skriva att motoffensiven inte enbart handlar om att återta mark, utan även att slå ut ryska trupper, försörjningsleder, ammunitionsdepåer och krigsmateriel. Han skriver att en anledning till de ukrainska framgångarna är att väst har börjat skicka fler moderna vapen. "Det har sannolikt räddat Ukraina från att bli krossat, men det är inte givet att det som hittills har levererats är tillräckligt." CNN:s militärexpert James Marks säger att Ukraina just nu har en möjlighet att trycka tillbaka de ryska styrkorna i Cherson. "Det skulle vara första gången vi ser det. Men Ryssland har fortfarande momentum i kriget, även om Ukraina just nu har ett taktiskt övertag," säger han. Omni 220907.

Putin om journalisterna som flytt: Glada att lämna. Rysslands president, Vladimir Putin, försvarar landets hållning mot den fria journalistiken. På onsdagen ifrågasatte han beslutet att tilldela chefredaktör Dmitrij Muratov Nobels Fredspris, skriver AFP. "Vi är glada att en av våra medborgare mottagit Nobels fredspris, men enligt min syn på saken har priskommittén förminskat signifikansen för Nobelprisen inom det humanitära området," sa Putin på konferensen Eastern Economic Forum i Vladivostok. Uttalandet kom bara några dagar efter att Ryssland stängt ner Novaja Gazeta, tidningen Muratov basade över. Vidare tillfrågades Putin om de journalister som lämnat landet sedan invasionen av Ukraina. Enligt presidenten har de varit "glada att lämna" eftersom de "alltid jobbat mot vårt land". Putin: Politiskt beslut att ge nobelpriset till Muratov. Ryssland drar in utgivningstillståndet för Novaja Gazeta . Omni 220907.
De vägrar att hålla tyst om Putins regim - möt det ryska oppositionspartiet Jabloko. Att öppet kritisera Putins regim och invasionen av Ukraina är riskfyllt. Men i den västryska staden Pskov har SVT mött några som vägrar att hålla tyst. Enligt flera opinionsundersökningar är en klar majoritet av Rysslands befolkning för invasionen av Ukraina. En förklaring är troligen den massiva propagandan från Kreml. Kanske är det också ett resultat av att tystnaden breder ut sig. Men i en lägenhet i staden Pskov träffas ändå människor från det lilla oppositionspartiet Jabloko för att diskutera ett annat Ryssland än det man ser idag. Men det är inget man kan göra öppet. Träffa några av de aktiva i oppositionspartiet Jabloko i den västryska staden Pskov i videon. svt 220907.

Kina kommer att sluta betala med dollar för rysk gas. Det ryska statligt ägda gasföretaget Gazprom har signerat en överenskommelse med Kina om att betala med rubel eller yuan/renminbi för rysk gas, rapporterar Reuters. Tidigare betalnigar skedde i dollar. Skiftet är en del av Rysslands försök att minska sitt beroende av amerikanska dollarn. Dessutom är det ett sätt för landet att stå emot västvärldens sanktioner som har pressat Ryssland hårt sedan invasionen av Ukraina. (svt 220907.)

Putin vill begränsa ukrainsk spannmålsexport till Europa. Vladimir Putin vill prata med Turkiets Recep Tayyip Erdogan om att begränsa ukrainska spannmålsexporter till Europa. EU uppvisar ett "kolonialt beteende" och har återigen svikit utvecklingsländerna, säger Putin enligt TT. Under det årliga Eastern Economic Forum i Vladivostok anklagar den ryske presidenten Ukraina för att skeppa merparten av sitt spannmål till EU-länder i stället för till "de fattigaste utvecklingsländerna", rapporterar ryska Interfax. Han vill att det klargörs i avtalet med Ukraina hur mycket spannmål som ska exporteras och vart det ska levereras. Samtidigt kommer uppgifter om ett nära förestående möte mellan Putin och Kinas Xi Jinping - det första sedan Ryssland invaderade Ukraina. (svt 220907.)
Putin threatens to restrict Ukrainian grain exports for European countries, accusing them of acting ‘like colonial powers’. Russian President Vladimir Putin Putin threatened Wednesday to restrict Ukrainian grain exports to European countries and accused them of acting "like colonial powers," as he used misleading figures to claim that developing countries are receiving a fraction of the exports they were expecting under the UN-brokered Black Sea Grain Initiative. In remarks during his opening speech at the Eastern Economic Forum in Vladivostok, Putin cited figures that do not accurately reflect current UN data on grain shipments, and said he would discuss amending the deal to limit the export of grain and other foodstuffs to European countries. "Only 3% of the grain being exported from Ukraine is going to developing countries, the majority is going to Europe… over the past decades European countries have acted like colonial powers, they are continuing to act like that today," Putin claimed erroneously. "Once again, they have deceived developing countries," he said, adding that "it may be worth considering how to limit the export of grain and other food along this route. I will certainly consult on this subject with the President of Turkey, Mr. Erdogan, because it was him and me who worked out a mechanism for the export of Ukrainian grain," he said. In a statement to CNN, the United Nations said that under the Black Sea Grain Initiative, roughly 30% of "grains and other foodstuffs" have made it to low- and lower-middle-income countries, or approximately 700,000 metric tons. Among countries classified by the World Bank as low- or lower-middle-income, the UN says that 10% of the initiative’s exports have been sent to Egypt, 5% to Iran, 4% to India, 3% to Sudan, 2% to Yemen, 2% to Kenya, 1% to Somalia, 1% to Djibouti, and less than 1% to Lebanon. Among countries classified by the World Bank as upper-middle- or high-income, the UN says that 20% of the initiative’s exports have been sent to Turkey, 15% to Spain, 7% to China, 7% to Italy, 6% to South Korea, 5% to The Netherlands, 4% to Romania, 3% to Germany, 2% to Israel, 1% to Ireland, 1% to France, and less than 1% to Greece and Bulgaria. The statement said that foodstuffs sent to Turkey may have been shipped onward to other countries in Asia and Africa. CNN 220907.
Putin angriper ukrainsk export av spannmål. Rysslands president Vladimir Putin hotar att strypa all energitillförsel till västländer om prisreglering införs. EU uppvisar "kolonialt beteende" när ukrainsk spannmålsexport går till Europa, enligt Putin. En vredgad Putin talade på det årliga Eastern Economic Forum i Vladivostok, ett framträdande som präglades av indirekta attacker på Ukraina och länder som fördömer den ryska invasionen av Ukraina. Förslag från EU om ett pristak på rysk olja och gas sade han var en "korkad" idé som innebär än högre energipriser. "Försök att begränsa priser genom administrativa åtgärder är rent nonsens. Det kommer bara att drabba dem som genomför de korkade besluten," sade Putin. Sedan gick han till angrepp mot den framförhandlade spannmålsexport från Ukraina. Argumentet från ockupationsmakten var att det rör sig om "kolonialism" från EU:s sida då spannmål inte exporteras "till världens fattigaste utvecklingsländer". "Kanske borde vi tänka på att begränsa transporterna av spannmål och livsmedel längs den här rutten," sade han och tillade att han ska rådfråga president Erdogan i frågan. Enligt FN:s livsmedelsorgan WFP anlände ett fartyg till Djibouti förra veckan, lastat tillräckligt med spannmål för att mätta 1,5 miljoner människor i torkdrabbade Östafrika, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skriver i ett inlägg på Twitter att 28 600 ton vete når Somalia kommande veckor, och att hungern som snart riskerar att drabba området beror på Rysslands tidigare agerande. Ukraina, en av världens största exportörer av spannmål, tvingades stoppa nästan alla sina transporter efter Rysslands invasion av landet. Exporterna återupptogs i juli efter att ett avtal slutits mellan Kiev och Moskva, med FN och Turkiet som garanter. Under Vladivostok-konferensen hyllar den alltmer sanktionspressade Putin samarbetet med länder i Asien och Stilla havs-området - bland annat med Myanmars hårdföre juntaledare Min Aung Hlaing - och kallar "sanktionsfebern" i väst för ett aggressivt försök att beröva andra länder sin suveränitet. Statliga ryska medier rapporterade på onsdagen att Putin och Kinas ledare Xi Jinping ska mötas i uzbekiska Samarkand i nästa vecka. Mötet, som hålls i samband med ett regionalt toppmöte, är det första mellan de två ledarna efter Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari. Xi och Putin träffades dock strax före den ryska invasionen, när OS invigdes i Peking. Ett eventuellt möte har inte bekräftats från officiellt kinesiskt håll. Nyheter24 220907,

Putins parti: Folkomröstning om annektering i november. Den 4 november ska det hållas en folkomröstningar om annektering i ockuperade ukrainska regioner, föreslog Andrej Turchak, partisekreterare för Vladimir Putins parti Enade Ryssland, rapporterar Reuters. "Det vore rätt och symboliskt" att hålla omrösningen den dagen, då det skulle sammanfalla med Rysslands nationella enighetsdag, sa partisekreteraren. "Efter valet kan Donetsk, Luhansk och många andra ryska städer äntligen återvända till sin hemhamn och den ryska världen som nu är uppdelad av formella gränser", skriver Turchak enligt AFP på partiets hemsida. (svt 220907.)
Ryssland: "Folkomröstnng" om annektering 4 november. Vladimir Putins parti Enade Ryssland har under onsdagen lagt fram ett förslag om att det ska hållas "folkomröstningar" om annektering i ockuperade ukrainska regioner den 4 november, rapporterar AFP. Partisekreterare Andrej Turchak skriver på partiets hemsida att det skulle vara "rätt och symboliskt" att hålla omröstningen den 4 november som också är Rysslands nationella enighetsdag. "Efter valet kan Donetsk, Luhansk och många andra ryska städer äntligen återvända till sin hemhamn och den ryska världen som nu är uppdelad av formella gränser", skriver Turchak. Regionerna som Turchak nämner har tagits över med våld av ryska styrkor under landets invasion av Ukraina. Sedan invasionen inleddes i februari har minst sju miljoner människor tvingats fly sina hem och tusentals civila har dödats. Territorierna har tagits över med våld under Rysslands invasion av Ukraina. Källor uppger att Ukraina vill återta sina ockuperade regioner innan årsskiftet. Omni 220907.

FN och Röda Korset kräver att få se Rysslands fängelser för ukrainska krigsfångar. FN och internationella Röda Korset kräver att få besöka de platser där ukrainska krigsfångar och civila fångar hålls i Ryssland, sa Rosemary DiCarlo, chef FN:s avdelning för freds- och förbeyggande frågor under ett FN-möte på onsdagen. Det rapporterar TT-Reuters. Enligt FN-tjänstemannen Ilze Brands Kehris har avdelningen "kunnat verifiera att ryska väpnade styrkor och anslutna väpnade grupper utsätter civila för så kallad "filtrering", ett system med säkerhetskontroller och insamling av personuppgifter." (svt 220907.)

Albanien bryter med Iran efter it-attack. Albanien anklagar Iran för att ha legat bakom en cyberattack mot landet i juli och bryter sina diplomatiska relationer med Iran. Irans ambassadör och all annan personal på ambassaden i Tirana har fått 24 timmar på sig att lämna Albanien, säger premiärminister Edi Rama. Attacken den 15 juli stängde tillfälligt ner flera myndigheters hemsidor, och enligt Rama har en utredning visat att den beställdes och utfördes av Iran. "Den aktuella attacken misslyckades i sitt syfte. Skadorna är minimala jämfört med målen angriparna hade," säger han i ett tv-sänt tal. USA har hjälpt Natolandet med utredningen och ställer sig bakom Albaniens beslut. "USA kommer att vidta ytterligare åtgärder för att hålla Iran ansvarigt för handlingar som hotar säkerheten hos våra allierade", säger Adrienne Watson, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, i ett uttalande. Nyheter24 220907.

Ledning skadad i Zaporizjzja - inga akuta problem. En reservledning till det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzja skadades i beskjutning under tisdagen, uppger FN:s atomenergiorgan IAEA enligt Reuters. Kärnkraftverket har tidigare förlorat samtliga fyra ordinarie kraftledningar. IAEA konstaterar dock att det inte innebär några akuta problem, eftersom anläggningen redan kopplats bort från kraftnätet. Zaporizjzjas kylsystem drivs nu med hjälp av den enda av anläggningens reaktorer som fortfarande är i drift. Omni 220908.
IAEA: Strömavbrott hotar Zaporizjzja: "Dramatiskt". Beskjutning nära kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina har lett till ett strömavbrott som hotar säkerheten vid kraftverket, uppger FN:s atomenergiorgan IAEA enligt AFP. I ett inlägg på Twitter skriver IAEA-chefen Rafael Grossi att strömmen helt slagits ut i byn Enerhodar nära kraftverket. Grossi beskriver utvecklingen som dramatisk. "Det här är helt oacceptabelt, det kan inte fortsätta", skriver Grossi. Han kräver också att en säkerhetszon omedelbart upprättas runt kraftverket. Grossi säger att situationen har förvärrats sedan torsdagen. Den sista elledningen till kraftverket slogs ut under måndagen. Världsbanken beräknar att det kommer att kosta 349 miljarder dollar att byga upp Ukraina. Omni 220909. Kommentar: Ryssland måste stå för hela summan av uppbyggnaden av Ukraina!
Ukraina: Kraftverkspersonal har torterats och dödats. Personal vid det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina har gripits och torterats av ryska styrkor, uppger chefen för den ukrainska energimyndigheten, Petro Kotin, i en intervju med AFP. Han beskriver det som att en "regim med övergrepp mot personalen gradvis har utvecklats". Enligt Kotin ska två personer har slagits ihjäl. Han uppger att situationen vid kraftverket är "mycket svår". 200 anställda uppges ha frihetsberövats. Den sista elledningen till kraftverket slogs ut under måndagen. Omni 220909.
Zaporizjzjas sista reaktor bortkopplad från elnätet. Verksamheten vid det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja har nu stoppats helt. Den ukrainska atomenergimyndigheten uppger att den sjätte och sista aktiva reaktorn nu har kopplats bort från elnätet. Tidigare i veckan sa Ukraina att personalen vid kraftverket har torterats. Invånarna vid det ryskkontrollerade området har uppmanats att evakuera. Ryssland och Ukraina har anklagat varandra för att beskjuta kärnkraftverket. Zelenskyj vill att området runt kärnkraftverket ska demilitariseras. Omni 220811.

Blinken på plats i Kyiv - nytt stödpaket till Ukraina. USA:s utrikesminister Antony Blinken har gjort ett oannonserat besök i Kyiv, där han presenterade ett nytt militärt stödpaket till Ukraina. Det rapporterar AP. Beskedet kommer efter att försvarsminister Lloyd Austin presenterat ett stöd på drygt sju miljarder kronor. Totalt handlar det om nästan 27 miljarder kronor, som ska gå till Ukraina och 18 andra länder som "potentiellt är under risk för framtida ryska aggressioner". Stödet som presenteras av Blinken sker i form av ett lån, som kan användas till att köpa amerikansk militär materiel. Besöket är det andra som Blinken gjort sedan den ryska invasionen inleddes. Delar av stödet ska gå till haubitsar och skyddsutrustade ambulanser. Omni 220908.

Zelenskyj: Goda nyheter från Charkiv - byar återtagna. Ukraina har återtagit flera städer och byar i östra Ukraina, bland annat runt Charkiv. Det säger presidenten Volodymyr Zelenskyj i ett tal under natten. "Den här veckan har vi goda nyheter från Charkiv. Ni har alla förmodligen sett rapporter om våra ukrainska försvarares aktiviteter. Och jag tror att varje ukrainsk medborgare känner sig stolt över våra krigare," säger han. Samtidigt skriver det brittiska försvarsdepartementet att den ukrainska offensiven i Cherson fortsätter. Enligt myndighetens bedömning har Ukraina sannolikt förstört en pontonbro söder om Cherson, och fortsätter sätta press på de ryska soldaternas förflyttning i området. Omni 220908.
Ukraina hävdar framgång: Har återtagit viktig stad. Ukraina har återtagit den strategiskt viktiga staden Balaklija i nordöst, enligt landets president Volodymyr Zelenskyj. Ett videoklipp som delas av presidenten på Instagram visar ukrainska soldater ovanpå en byggnad i staden. Intill vajar Ukrainas flagga och på marken ligger en rysk flagga. "Ryska ockupationstrupper har dragit sig tillbaka," säger en av soldaterna enligt CNN. Staden har ett invånarantal på 25 000 och ligger mellan Charkiv och ryskockuperade Izium, skriver TT. Den föll till ryska styrkor i början av mars. Ukraina genomför en storskalig motoffensiv i regionen och det har kommit rapporter om framgångar, men uppgifterna som når ut är svåra att bekräfta. Omni 220909.
"Problem för Ryssland om Ukraina skär av järnvägar." Ukraina hävdar att landets väpnade styrkor har tagit sig fem mil bakom ryska försvarslinjer i de östra delarna av landet. Information som når ut är svårbedömd men trovärdig, menar Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan. Han säger till TT att det är tydligt att Ukraina har initiativet kring var man inleder strider. I går uppgav Ukraina att den strategiskt viktiga staden Balaklija återtagits. Staden är en knutpunkt för både vägar och järnvägar. "Om ukrainarna fortsätter uppåt har man skurit av två järnvägar, ett stort problem för ryssarna," säger Paasikivi. Den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW skriver att Ukrainas framgångar runt Charkiv och Izium är ett hårt slag mot Ryssland. Omni 220909.
Ryska förstärkningar på väg till ockuperade Charkiv. Ryssland meddelade under fredagen att landet skickar förstärkningar till den ockuperade regionen Charkiv i Ukraina, rapporterar AFP. De senaste dagarna har Ukraina återtagit flera byar i regionen i den pågående motoffensiven där. Den amerikanska utrikesministern Antony Blinken säger i ett uttalande att det faktum att Ryssland nu skickar förstärkningar visar att landet gjort "stora förluster" under sitt försök att ockupera och hålla ukrainskt territorium. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav under torsdagen att Ukraina återtagit runt 1 000 kvadratkilometer ockuperat territorium sedan början av september. Den rysktillsatte ledaren i regionen säger att hårda strider pågår. Blinken: "Putin redo att kasta in massor av människor till stora kostnader för Ryssland." Omni 220909.
USA: Himars-raketer har förödande effekt på ryssarna. Amerikansktillverkade raketartillerisystem av typen Himars har "förödande effekt" på de ryska styrkorna. Det uppger USA:s försvarschef Mark Milley, enligt New York Times. På en pressträff i Tyskland är han dock försiktig med att dra långtgående slutsatser utifrån Ukrainas rapporterade framgångar under motoffensiven de senaste dagarna. "Strider pågår, både offensiva och defensiva, hela vägen från Charkiv ner till Cherson," säger han. " Kriget är inte över. Ryssland är ett stort land." Milley pekar på Ryssland fortfarande har signifikanta fördelar i kriget. Säger att Ukraina har träffat 400 mål med Himars-raketerna. "Ukraina har demonstrerat en överlägsen strategisk skicklighet." Omni 220910.
Rapport: Ryssarna togs på sängen av motoffensiv. Det fortsätter att komma uppgifter om framgångar för den ukrainska motoffensiven. Enligt tankesmedjan ISW visar geolokaliserade bilder och satellitdata att ukrainska styrkor befinner sig söder om Kupjansk i Charkivregionen, norr om Izium. Kupjansk beskrivs som ett viktigt logistiskt nav för ryssarna. Bland annat transporteras förnödenheter och materiel till frontlinjen i Donbas via Kupjansk. ISW-analytikern George Barros skriver på Twitter att ukrainska styrkor antagligen återtagit 1 000 kvadratkilometer den 8-9 september i Charkivområdet. En mer återhållsam uppskattning talar om 400 kvadratkilometer under den gångna veckan. Den siffran rapporteras av CNN som hänvisar till geolokalisering, oberoende analytiker och ryska militärbloggare. De senare stödjer vanligtvis Rysslands linje men nu kritiserar många Moskva för att misslyckas med att förutse Ukrainas drag i Charkiv. Även Storbritanniens försvarsdepartement ger i sin senaste lägesbild stöd till uppgifterna om ukrainska framgångar. Enligt departementet togs ryssarna sannolikt på sängen av Ukrainas motoffensiv. Man noterar också att Ukrainas operationer fortsätter i Cherson i söder, vilket innebär att de ryska styrkorna pressas både på norra och södra flanken. Exakta positioner för ukrainska styrkor runt Izium kan inte bekräftas. Den mest framgångsrika veckan för Ukraina på länge. Uppgifter i ryska medier om att Ryssland skickar förstärkningar till Charkiv. Omni 220910.
Ukraina har nått Kupjansk - kan ha skurit av fronten. Ukrainska styrkor har återtagit delar av den viktiga staden Kupjansk, rapporterar Reuters. Videos som sprids av ukrainska soldater och myndigheter visar hur soldater håller upp den ukrainska flaggan framför stadens rådhus. Kupjansk är strategiskt viktig eftersom den ligger bakom frontlinjen och järnvägsspåren som knyter ihop Ryssland och östra Ukraina möts där. Om Ukraina lyckats ta över staden innebär det att tusentals ryska soldater vid frontlinjen har skurits av från sin primära logistikkedja. "Ukraina genomför en briljant manöver med fokus på territoriella delmål för att låsa in ryssarna. Men Ryssland hjälper till genom att göra väldigt lite för att kontra", skriver den pensionerade amerikanska generalen Mark Hertling på Twitter. Bilder visar ukrainska flaggor i de viktiga städerna. Analytiker tror att Ryssland flyttat vissa av sina mer erfarna soldater för att försvara staden. Omni 220910.
Paasikivi om ryska reträtten: "Närmast kaotiskt." Ryska armén har dragit sig tillbaka från två viktiga orter i östra Ukraina. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi försöker de nu dölja att de tilldelats ett ordentligt bakslag. "Ryssarna har antingen blivit slagna på platsen eller bara vikt, närmast kaotiskt," säger han till SVT Nyheter. Joakim Paasikivi är imponerad över hur den pågående ukrainska offensiven genomförts hittills. Genom att utannonsera en kraftig stöt i syd har de lurat bort ryska styrkor från landets norra delar. "Ryssarna har blivit svagare uppe i Donbas och Charkiv. Då har ukrainarna oerhört skickligt nått en operativ överraskning, man har tagit dit förband och anfallit där ryssarna varit som svagast, tagit flera orter och inringat de ryska förband i Izium, som varit en rysk stödjepunkt för det vidare anfallet ner mot Kramatorsk," säger han. "Åtminstone vid det här frontavsnittet så har ryska armén kollapsat så till vida att de inte förmått att göra mostånd. Det är inte så att hela ryska armén fallit samman." Att de ryska styrkorna nu dragit sig tillbaka från flera orter går inte att beskriva som en organiserad reträtt eller "omgruppering", enligt Paasikivi. "Det är vad ryssarna kommer att säga, men det är inte sant. De försöker nu ljuga sig ur en pinsam situation." Hör överstelöjtnant Joakim Paasikivis analys av den ukrainska offensiven i klippet. svt 220910.
Ryssland "omgrupperar" - överger viktiga fästet Izium. Ryska styrkor har under lördagen övergett ett av sina viktigaste fästen i nordöstra Ukraina, staden Izium, rapporterar Reuters med hänvisning till ryska medier. Den statliga ryska nyhetsbyrån Tass uppger att försvarsministeriet har beordrat styrkorna att lämna staden för att förstärka försvaret på andra håll i Charkivregionen. I ett uttalande meddelar Moskva att man fattat beslut om en "omgruppering" för att "uppnå målen med militära specialoperationen", den ryska benämningen på kriget i Ukraina, skriver AFP. Beskedet kom bara timmar efter att Ukraina återtagit den strategiska staden Kupjansk. De ryska styrkorna uppges nu fokusera på fronten vid Donetsk. Omni 220910.
Borgmästaren: Staden Izium har befriats i dag. Att de ryska styrkorna har lämnat den strategiskt viktiga staden Izium i östra Ukraina bekräftas nu även av stadens borgmästare, Valerij Marchenko, skriver New York Times. "Izium har befriats i dag," säger Marchenko i en intervju på lördagen. Han befinner sig inte själv på plats i staden men säger att han varit i kontakt med polis och räddningstjänst som arbetar med att göra staden säker att återvända till för de invånare som flytt. Ryssland har tidigare under dagen bekräftat att man dragit sig tillbaka från Izium och flera andra viktiga städer i vad man kallar en "omgruppering". Återtagandet av Izium beskrivs som det viktigaste som skett i kriget sedan Ukraina drev bort Ryssland från Kyiv. Även viktiga järnvägsknuten Kupjansk är nu under ukrainsk kontroll. Rysslands militära ledning tycks ha överraskats av Ukrainas motoffensiv. Bilder visar ukrainska flaggor i viktiga staden Kupjansk. Expert: Betyder att Ryssland ha kollapsat i de här områdena. Omni 220910.
Zelenskyj: "Ryssland fattar ett klokt beslut - de flyr." I ett nytt videotal säger Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj att landet har återtagit "2 000 kilometer" territorium under den här månaden. Det rapporterar flera medier. Presidenten konstaterade också att Ryssland har "fattat rätt beslut" genom att genomföra vad man kallat en "omgruppering" från Izium och flera andra viktiga städer i Charkiv-regionen. "De här dagarna har den ryska armén fattat det bästa beslut de kan göra, visat oss ryggen. Det är ett klokt beslut av dem att fly," sa han. Omni 220910.
Ukraina: Offensiven i söder en medveten skenmanöver. Den uppmärksammade ukrainska motoffensiven i landets södra delar var en skenmanöver för att ta fokus från motoffensiven i öst. Det skriver The Guardian med hänvisning till ukrainska säkerhetsstyrkor. "Ryssland trodde att det skulle ske i söder och flyttade sin utrustning. Sedan skedde offensiven istället där de minst anade, vilket fick dem att drabbas av panik och fly," säger Taras Berezovets, pressofficer för Ukrainas specialstyrkor. Enligt Berezovets låg en välkoordinerad desinformationskampanj bakom att den annonserade offensiven i söder fick så mycket uppmärksamhet i medier. "Samtidigt utrustades våra killar i Charkiv med de bästa vapnen, främst amerikanska," säger han. Ukraina har på bara några dagar återtagit över en tredjedel av den ockuperade Charkiv-regionen och under lördagen meddelade Ryssland att man drar sig tillbaka från flera viktiga städer. Berezovets: Ryssland hade ingen aning om vad som pågick. Inför offensiven gjorde sig Ukraina av med proryska kollaboratörer. Enligt Ukraina har 2 000 kvadratkilometer återtagits. Omni 220910.
Kaotiskt för inringade ryska soldater vid fronten. Under de senaste 24 timmarna har Ukraina gjort betydande vinster i Charkivregionen, det konstaterar det brittiska försvarsdepartementet i en lägesrapport. Strider pågår fortfarande runt områdena Kupjansk och Izium, men det bedöms sannolikt att ryska styrkor i området retirerar. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi gör också den bedömningen. Han säger till SVT att de ryska förbanden vid den här delen av fronten har blivit inringade. Han beskriver situationen för de ryska styrkorna som "närmast kaotisk". Ryssland menar själva att de "omgrupperar" sina trupper i området. "Det är vad ryssarna kommer att säga, men det är inte sant. De försöker nu ljuga sig ur en pinsam situation," säger Paasikivi. Omni 220911.
ISW Map.
Kadyrov kritiserar ryska strategin - kräver ändring. Den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov är inte nöjd med hur Ryssland hanterat Ukrainas motoffensiv i Charkivregionen. Han är en av Putins närmaste i Ukraina. Enligt AP tycker Kadyrov att misstag har gjorts och att han hoppas att motoffensiven kommer få dem att dra "nödvändiga slutsatser". "Om de inte gör förändringar i strategin för den speciella militäroperationen inom de närmaste dagarna kommer jag bli tvungen att kontakta försvarsdepartementets ledning, och landets ledning, för att förklara hur verkligheten ser ut nere på marken," säger Kadyrov. Kadyrovs uttalande är "ett tydligt tecken på problem", skriver Rysslandsexperten Samuel Ramani på Twitter. Uttalandet är ett tecken på en potentiell spricka mellan Putin och Kadyrov. Omni 220911.
Putins fest får intern kritik från fronten. Den ukrainska motoffensiven i Charkiv är inte bara ett problem för den ryska militären. Den har även fått förtroendet för Putin att krackelera. När Putin i går invigde ett nytt pariserhjul i Moskva och när den firades med fyrverkerier rann bägaren över vid fronten. En pro-rysk bloggare som rapporterar från frontlinjerna skriver enligt TT att det inte passar att hålla en fest för flera miljarder rubel när soldaterna saknar skottsäkra västar, säker kommunikation och första hjälpen. "Fira inte under ett så fruktansvärt misslyckande", skriver han på Telegram enligt TT. En annan rysk krigsbloggare med 2,3 miljoner följare, Yurij Podoljaka, skriver att ryssarna kommer sluta lita på försvaret och regeringen om Kreml fortsätter att mörka förlusterna. Rysslandsexperten Martin Kragh menar att krigsförluster alltid har varit känsligt i Ryssland och att det alltid lett till politiska förändringar. "För Putin är det därför centralt att inte framstå som en förlorare," säger han till DN. Intern kritik mot Kreml växer. Omni 220911.
Störningar i infrastrukturen när Ukraina rycker fram. Ukrainas armé fortsätter att trycka tillbaka Rysslands styrkor i de östra delarna av landet. Samtidigt drabbades den krigsutsatta delen av Ukraina på söndagen av ett omfattande elavbrott, skriver flera nyhetsbyråer. Elavbrottet sammanföll med att det utsatta kärnkraftverket Zaporizjzja på söndagen meddelade att det stängt ner den sjätte och sista reaktorn. Enligt en guvernör beror strömavbrottet på ryska attacker på "kritisk infrastruktur" och påverkar även vattentillgången. Enligt AFP stod både Charkiv och Donetsk utan ström på söndagen. Medborgarna där uppmanades att dra ut sladdarna ur sina elektriska apparater. Problem i elnätet i östra Ukraina - guvernör uppmanar medborgare att se över sina apparater. Störningar i såväl el- som vattennätet. Den sista reaktorn kopplades bort från elnätet för att undvika en katastrof. I samtal mellan presidenterna Putin och Macron uppmanade den franske ledaren Putin att dra tillbaka vapen från kärnkraftverket. Fortsatt ukrainsk framryckning plågar Ryssland. Zelenskij kallar de ryska trupperna för terrorister som attackerar anläggningar med avsikt att beröva folk från ström och värme. Omni 220911.
Trolig rysk reträtt från Charkiv: "Full kontroll." Enligt den ukrainska armén fortsätter offensiven i nordost med oförminskad kraft. Under det senaste dygnet ska ett 20-tal samhällen ha återtagits, rapporterar flera medier. "Full kontroll" uppges enligt en daglig rapport vara återupprättad på dessa platser. På flera håll uppges man vara nära ryska gränsen. Brittiska försvarsdepartementet skriver i en underrättelserapport att Ryssland troligen har beordrat reträtt från hela Charkivregionen. "Det finns fortfarande isolerade fickor av motstånd i området men sedan i onsdags har Ukraina återtagit ett område som åtminstone är dubbelt så stort som Londonregionen", skriver departementet. Det innebär ett återtaget område på drygt 3 000 kvadratkilometer. I den brittiska underrättelserapporten skriver departementet också att den ukrainska militärens framgångar innebär att rysk militär tvingas prioritera akuta försvarsinsatser, något som på sikt kan tänkas förvärra truppernas tilltro till den högsta militära ledningen. Senare under måndagen kom nya ukrainska uppgifter om att militären återtagit 500 kvadratkilometer i Khersonregionen. Omni 220912.

Mariana är gravid i åttonde månaden och krigsfånge. I fängelset Olenivka, som kontrolleras av Ryssland, hålls just nu den ukrainska militärsjukvårdaren Mariana Mamonova, rapporterar BBC. Hon är gravid i åttonde månaden och hennes familj och vänner kämpar för att få henne frisläppt. "En bebis kan inte leva under de förhållandena så de kanske tar barnet från henne. Hon måste vara helt förkrossad," säger hennes man Vasilij till kanalen. Han är kritisk till att hans fru inte har ingått i något av de många fångutbyten som hittills har ägt rum mellan Ukraina och Ryssland. Fängelset ligger i ryskockuperade Donetsk. Enligt BBC misstänks förhållandena på fängelset vara mycket svåra och i slutet av juli dödades tolv krigsfångar i samband med att fängelset bombades. Familjen fick reda på att hon tillfångatagits genom ryska propagandavideos. Omni 220909.

EU hoppas ha krisåtgärder innan september är över. EU hoppas kunna anta åtgärder för att sänka energipriserna innan september är slut, meddelade Tjeckiens industriminister Jozef Sikela under en presskonferens efter fredagens extrainsatta möte. "Nu vet vi exakt vilken väg vi behöver gå," säger han. Bland åtgärderna som skissas på finns en skatt på energibolagens övervinster, pristak för naturgas, elsparåtgärder och likviditetsstöd till energibolag, skriver Direkt. Danmarks energiminister Dan Jørgensen var en av de första som kom ut från mötet. "Det finns en enighet runt bordet att vi fortsatt ska stå tillsammans, skuldra vid skuldra," säger han till TT. Skatten på övervinster ska användas till kompensation till hushåll och företag. Några färdiga beslut fattades inte - men det var heller inte meningen. EU:s energiministrar överens om energikrisplan. Omni 220909.
USA sanktionshotar för att hålla pristak på rysk olja. USA kan införa sanktioner mot de som köper rysk olja över det pristak som G7-länderna står i begrepp att införa. Det framgår av de riktlinjer som USA:s finansdepartement presenterade i går, skriver Bloomberg och TT. Köpare som betalar ett högre pris för oljan kan komma att bli av med tillgången till försäkringstjänster för sjöfrakt. "Vi behöver absolut den privata sektorns samarbete för att kunna främja denna handel," säger Ben Harris från det amerikanska finansdepartementet, enligt Bloomberg. Finansdepartementet varnar också oljeköpare för "varningsflaggor" i handeln, exempelvis alltför generösa betalningsvillkor. G7 siktar på att börja tillämpa pristaket i december, men det är ännu inte bestämt vilken nivå taket ska ligga på. Omni 220910.
"Tyskland och Europa står redo för ryskt gasstopp." Både Tyskland och Europa är förberedda ifall Ryssland får för sig att helt strypa gasflödet. Det säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i ett uttalande på lördagen, rapporterar Bloomberg. Scholz uppger att Tyskland har riggat terminaler i de norra delarna av landet för att kunna importera naturgas, samtidigt som man har sparat i ladorna. Tysklands ekonomiminister Robert Habeck meddelade tidigare att man behåller två kolkraftverk som reservkapacitet för att säkerställa försörjningen. Beslutet att behålla de två kolkraftverken har mötts av skarp kritik. Tyskland uppger sig ha gaslager stora nog att täcka två och en halv månaders behov. Omni 220910.

Ryska politiker som vill avsätta Putin utreds av polis. En grupp ryska politiker som lagt fram ett förslag till det ryska parlamentet om att president Vladimir Putin borde åtalas för högförräderi ska förhöras av polis, rapporterar Newsweek. Två av politikerna Nikita Yurefev och Dmitry Palyuga, skriver på Twitter att de ombetts att själva dyka upp på polisstationen. De misstänks ha försökt smutskasta regeringen, enligt polisen. Yurefev skrev under onsdagen att han lämnat in ett förslag om att Putin borde avsättas och åtalas med anledning av invasionen av Ukraina. Enligt politikerna hotar invasionsbeslutet Rysslands säkerhet. Politikerna är verksamma på lokal nivå i St Petersburg. Över 16 000 personer har fängslats sedan invasionen inleddes. Omni 220909.
Kandidater stoppas när Ryssland går till val. Under helgen hålls val på kommun- och regionnivå i Ryssland. Det är första gången landets medborgare får gå till valurnorna sedan Ryssland attackerade Ukraina. Men urvalet av oppositionskandidater har minskat kraftigt sedan 2017 då de förra lokala valen hölls i Ryssland, skriver New York Times. Den lokala Moskvapolitikern Andrej Morev uppskattar att var femte kandidat från hans parti, det socialliberala Yabloko, på olika sätt stoppats från att kandidera. Morev har själv blivit avregistrerad från sin kandidatur efter att han i augusti dömdes till 15 dagars fängelse för att han ansågs vara kopplad till extremism. "De är så rädda för oss. De vill inte ge folket möjligheten att välja," säger Morev. Morev dömdes för att han hade en klisterlapp på sin bil som förespråkade Navalnyjs kampanj "rösta smart" - en kupp menar Morev själv. Politiker ska väljas till runt 31 000 folkvalda platser i 82 regioner, 1 417 kommuner och 14 guvernörskap. Att rösta i lokalvalen anses vara ett av få lagliga sätta att uttrycka missnöje med det ryska styret. Omni 220910.
Trots riskerna för straff - de vill ha bort Putin. Politikerna i Sankt Petersburg - som väckt krav om att Vladimir Putin ska avsättas - står på sig i sina krav, skriver Svenska Dagbladet. "Jag är inte rädd," säger Dimitrij Paljuga till tidningen. "Vi gjorde inget fel juridiskt. Det är bara en uppmaning från ett offentligt organ till ett annat. Dessutom vill de inte att det här ska få spridning. Om vi fängslas kommer alla få reda på det." I kölvattnet av uppmaningen har även folkvalda i Moskvas kommundistrikt Lomonsovskij krävt Putins avgång. Flera av de ryska politiker som riktat kritik mot Putin har sedan kraven framställts blivit kallade till polisförhör. Enligt beskedet från polisen är de misstänkta för att ha försökt diskreditera den ryska ledningen, uppger Washington Post. Rysk folkvald tror att slutet är nära för Putin. De folkvalda har kallats till polisförhör. Responsen: "Vi kan hantera böterna". Omni 220911.

Central African Republic: Under Russian influence. Alliansen Ryssland - Centralafrkanska republiken. De nya rebellerna i landet som styr genom våld och skövling av naturrikedomarna (för att finansiera kriget i Ukraina). You tube 25:20. France 24 English 220910.

Putin skickar hälsning till kung Charles: "Grattis". Charles har nu formellt utnämnts till Storbritanniens kung. En som var snabb att gratulera den nye monarken var den ryska presidenten Vladimir Putin. "Vänligen acceptera mina uppriktiga gratulationer för ditt tillträde till tronen. Jag önskar Ers Majestät framgång, god hälsa och allt gott", lyder meddelandet som den ryska ambassaden i London publicerat på sin Twitter. Putin har tidigare meddelat att han inte kommer närvara på drottning Elizabeths begravning, vars datum inte offentliggjorts än. Omni 220910.

Hong Kong court sentences speech therapists to 19 months in prison over 'seditious' children's books. A Hong Kong court on Saturday sentenced five speech therapists to 19 months in prison over children's books deemed to be seditious, in a case that rights defenders say marks a major blow to free speech amid a tightening of civil liberties in the Chinese territory. On Wednesday, Lorie Lai, Melody Yeung, Sidney Ng, Samuel Chan and Marco Fong were found guilty of "conspiracy to print, publish, distribute, display and/or reproduce seditious publications." Judge W. K. Kwok called the defendants' actions "a brainwashing exercise with a view to guiding the very young children to accept their views and values, i.e. (Beijing) has no sovereignty over (Hong Kong)." Yeung said in court on Saturday that her "only regret was that she had not published more picture books before her arrest," according to court documents. The charges center around a set of books telling the stories of a village of sheep resisting a pack of wolves invading their home -- a storyline that the government prosecutors alleged was meant to provoke contempt of the local government and China's central government in Beijing. Read more at CNN 220911.

"En ekonomisk lavin" rullar mot Tyskland efter gasstopp. Det tyska näringslivets affärsmodeller står - och faller - med tillgången på rysk gas och kinesisk efterfrågan, skriver The Economist och konstaterar att Tyskland kommer drabbas hårdare än andra framåt. Tyska företag står likt många andra länder inför energipriser som fortsätter stiga. Men i landet börjar det också bli allt svårare att ta ut kostnaden mot konsumenter. Samtidigt som Putin strypt gasexporten bromsar också Kina in, som är en viktig tysk handelspartner. "En ekonomisk lavin rullar mot Tyskland," kommenterar Stefan Kooths, chef för den tyska näringslivsorganisationen Kiel Institute. Tidigare har en industriföreträdare också varnat för att hela industrins grund är hotad. Tysk-svenska handelskammaren: Tyskland får räkna med ekonomiska höststormar. Nils Åkesson: Tyskland går från draglok till sänke. Omni 220912.

Västs vapenlager töms av kriget - ökar produktionen. Vapenproducenter i väst mobiliserar för att öka produktionen och fylla de hål som uppstått i lagren i Ukrainakrigets spår. Det rapporterar AFP. I slutet av september kommer ansvariga instanser i de allierade länderna att mötas och göra upp planer för att dels göra planer för fortsatt stöd till Ukraina, dels bygga upp de egna lagren. "De kommer att diskutera hur våra försvarsindustrier bäst kan utrusta Ukrainas framtida styrkor med vad de behöver," säger USA:s försvarsminister Lloyd Austin. Natoländerna har inte alla samma slags vapen, men deras vapen är kompatibla. I juli sade EU att 500 miljoner euro satsas under de kommande två åren för att fylla på med vapen som behövs efter leveranser till Ukraina. Omni 220912. svt 220912 se video.

Kremls svar om motgångarna: Ingen reträtt - målet kvar. President Vladimir Putin är informerad om de ryska styrkornas förflyttningar från fronten i Ukraina som en följd av den ukrainska motoffensiven, uppger talespersonen Dmitrij Peskov. Men ryska myndigheter vägrar alltjämt att kalla utvecklingen för en reträtt, enligt Financial Times. "Presidenten är konstant i kontakt med försvarsministern och med alla militära befälhavare," sa Peskov på ett pressmöte på måndagen. Financial Times skriver att det förändrade maktförhållandet i östra Ukraina är Rysslands största bakslag i kriget sedan landet, under invasionens första dagar, tvingades ge upp planerna på att snabbt invadera huvudstaden Kyiv. På frågan om Putin alltjämt litar på sitt militära ledarskap, trots de senaste veckornas motgångar, svarade Peskov att "den militära operationen kommer fortsätta tills de målsättningar som ursprungligen sattes upp, är uppfyllda". Försvarsministeriet medger att trupper dragits tillbaka men vill inte prata om reträtt. Ukrainas framgångar fortsätter - har återtagit flera nya byar och tryckt tillbaka den ryska armén. Omni 220912.
Nya tongångar i rysk tv: Omöjligt besegra Ukraina. I takt med att den ukrainska motoffensiven når allt större framgångar har tonläget i de ryska medierna förändrats, rapporterar Ekot. Korrespondent Maria Persson Löfgren citerar en kommentator som säger att det är "absolut omöjligt att besegra Ukraina med koloniala krigsmetoder". Men det finns också många som håller fast vid den officiella linjen om att Ukraina styrs av en nazistisk regim som måste förgöras. Samtidigt har lokalpolitiker i både St Petersburg och Moskva lyft krav på att president Vladimir Putin måste avsättas. Rysk tv: Ukrainska armén kan inte besegras. En annan kommentator konstaterar att det har varit "en mycket svår vecka". Experter tror att huvudden kommer att rulla. Ryssland har medgett att styrkor drar sig tillbaka. Ukraina har återtagit flera viktiga städer de senaste dagarna. Kiev varnar för rysk motattack. Omni 220912.
Expert: Utmaning att hålla återtagna områden i öst. Trots de senaste dagarnas stora och snabba framgångar för den ukrainska sidan varnar Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap, för förhastade slutsatser om att Ukraina nu kommer att vinna kriget. I en intervju med SvD påpekar han att Ryssland fortfarande ockuperar stora områden och att nya stora logistiska utmaningar väntar Ukraina när de återtagna områdena nu ska hållas. "Kan man även konsolidera de strategiska vinsterna? Det blir den stora utmaningen," säger Käihkö. Han varnar också för att vintern som stundar kan bli mycket svår. Käihkö: Hastigheten har varit mer framträdande än striderna. Läget är spänt i Charkiv-regionen. Enligt vissa uppgifter har Ukraina nått fram till gränsen mot Ryssland. Omni 220912.
Ukraina: Ryssland har slutat skicka nya soldater. Enligt uppgifter från den ukrainska sidan har Ryssland slutat skicka nya soldater till fronten, rapporterar The Guardian. I ett inlägg på Facebook skriver den ukrainska generalstaben att ryska frivilliga har börjat vägra att skickas till områden där striderna pågår. Uppgifterna är inte oberoende bekräftade och Kreml har inte heller kommenterat. Den senaste veckan har de ukrainska styrkorna gjort stora framteg och återtagit flera strategiskt viktigt städer. Ryssland har bekräftat att dess styrkor har dragit sig tillbaka men säger att det handlar om en medveten omgruppering. Omni 220912.
Zelenskyj: Vi har återtagit 6 000 kvadratkilometer. Ukraina har den senaste månaden återtagit 6 000 kvadratkilometer tidigare ockuperat territorium, uppger den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj enligt AFP. Det motsvarar en bit över halva Skånes yta. Bara det senaste dygnet ska ytterliga 20 samhällen ha återtagits och enligt Charkivs guvernör Oleh Synjehubov ska Ukraina på vissa frontavsnitt nu ha nått ända fram till den ryska gränsen. Det är dock inte bekräftat av oberoende part, skriver TT. Reuters rapporterar, med hänvisning till amerikanska uppgifter, att många ryska soldater som övergivit fästen i Ukraina nu har flytt tillbaka över gränsen in i Ryssland. "Sammantaget bedömer vi att ukrainarna gör framsteg när de kämpar för att befria och återta territorium i söder och öster," säger en amerikansk försvarskälla. Omni 220912.
Moskvas försvar försvagat i flera år framöver. De ryska styrkor som retirerat i Charkiv tillhör den 1:a gardesstridsvagnsarmén. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesrapport. Armén är en av de mest prestigefulla i den ryska militären och deras huvuduppdrag är att försvara Moskva ifall Ryssland skulle bli invaderat. Den 1:a gardesstridsvagnsarmén led stora förluster redan i början av kriget och hade inte lyckats rekonstruera sig när Ukraina inledde sin motoffensiv i Charkiv. Att bygga upp armén igen kommer sannolikt ta flera år. Deras förluster i Ukraina innebär att Rysslands förmåga att försvara sig i händelse av ett storskaligt krig med Nato nu "allvarligt försvagats", skriver det brittiska försvarsdepartementet. Brittiska försvarsdepartementet skriver på Twitter. Den 19 maj rapporterades att arméns general fått sparken. Vapen och utrustning lämnas kvar när Ryssland retirerar. Omni 220913. Kommentar: 1:a gardesstridsvagnsarmén borde aldrig ha lämnat Moskva.
Ukraina har nått gränsen - Försvårar Rysslands mål. Den ukrainska motoffensiven i norr har återtagit ockuperade orter ända fram till den ryska gränsen. Det uppger den ukrainska guvernören Oleh Synehubov enligt The Guardian. Motoffensiven innebär att de militära förutsättningarna för Ryssland att nå sitt mål med att ockupera Donbass försämrats rejält, enligt Rysslandsforskaren Oscar Jonsson. Jonsson säger till TT att det på kort sikt kommer vara svårt för Ryssland hålla vissa ockuperade territorier i Donbass. "Det kommer att ta flera veckor för Ryssland att etablera nya försvarslinjer och få stopp på den ukrainska motoffensiven. Om inte Ukraina möter motstånd kommer de bara fortsätta framåt," säger Jonsson. Ryssland har svarat med nattliga flygangrepp och robotattacker. Omni 220913.

Misstänkta krigsbrott i ukrainsk by - flera döda hittade. Ryska trupper har lämnat byn Zaliznytjne i östra Ukraina efter en ukrainsk motoffensiv. Först nu är det möjligt att undersöka hur hårt invånarna drabbats av ockupationen, och misstänkta krigsbrott har börjat utredas. "Ryssarna var här på morgonen. Runt lunchtid så började de plötsligt skjuta vilt och sprang iväg, skyndade iväg i stridsvagnar och beväpnade fordon," berättar byinvånaren Dmytro Hrushchenko för nyhetsbyrån AP. Krigsbrott kommer att utredas då flera döda kroppar har hittats i området. Bland annat en säkerhetsvakt som misstänks ha skjutits till döds vid en industrianläggning redan i februari när ryska soldater först kom till byn. Två andra kroppar fördes också bort för att undersökas. Det rör sig om två män som uppges ha blivit skjutna och sedan hittats av grannar som begravt dem i sin trädgård. Trots att Zaliznytjne nu blivit befriad från ockupationen så är inte svårigheterna över. Hör invånarna berätta i videon. svt 220912.
Uppgifter om tusentals döda civila i befriade ukrainska orter. SVT:s reporter Elin Jönsson och fotograf Lars Lyrefelt befinner sig i den ständigt bombarderade staden Charkiv i nordöstra Ukraina. Där hör de uppgifter om fruktansvärda scener i orter som nyligen befriats från ryssarna. "Det kommer uppgifter om att det varit en liknande situation i de här områdena som i Butja, massakern som blivit känd över världen," säger Elin Jönsson i Aktuellt. Hårda strider har pågått i Charkiv sedan invasionen av Ukraina inleddes. Staden träffas fortfarande ofta av rysk beskjutning. "Det är tydligt att man fortsätter skjuta mot civila mål men framförallt infrastruktur som gasledningar och kraftstationer. Många väntar nu på att det ska bli en kall och hård vinter om ryssarna fortsätta beskjuta på det här sättet," säger Elin Jönsson. Charkiv ligger nära fronten där den nordliga delen av den ukrainska offensiven österut pågår. Flera orter har befriats av landets styrkor de senaste veckorna och operationens genomförande har hyllats världen över. "Ukrainarna är lika överraskade av den här offensiven som resten av världen. Självklart är många glada, stolta och tacksamma för det som sker. Samtidigt blandas den här glädjen med ilska och sorg när det kommer uppgifter från de här områdena som återtagits, för att man får veta hur situationen ser ut där," säger Elin Jönsson.
Ska påminna om massakern i Butja. Enligt henne finns det uppgifter om att över tusen civila dödats i staden Izium, och lika många ska ha dött på grund av bristen på ordentlig sjukvård. Det finns omständigheter kring de dödade som påminner om den internationellt uppmärksammade massakern i Butja, där hundratals civila hittades skjutna på gatan, i bilar och källarutrymmen. "Det kommer information att man hittat kroppar som visat tecken på tortyr, att det varit plundring och stölder. Det är uppgifter som nu under kvällen bekräftats av åklagaren i Charkiv län," säger Elin Jönsson. svt 220912.

See what Russians left behind after being run out of city. CCN You tube 9:03.
Militärexperten: Ryssland har inte ork till motoffensiv. På bara några dagar har Ukrainas försvarsstyrkor i stort sett lyckats återerövra hela Charkivregionen i något som beskrivs som en historisk motoffensiv. Men det handlar inte bara om landområden - det kan visa sig vara en stor strategisk seger. "Ryssland har inte längre ork till att gå till motoffensiv," säger Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant i Försvarsmakten. Ett av Kremls uttalade mål med kriget, efter misslyckandet att erövra huvudstaden Kiev och tillfångata Ukrainas regering, har varit att senast den 15 september helt inta regionerna Luhansk och Donetsk längst i öster för att göra dem till en del av Ryssland. Att Ukraina nu återerövrat staden Izium, som ur ett ryskt perspektiv är viktig stödjepunkt och nyckel för att "befria" Donetsk, har omöjliggjort det målet, menar Elvfing och många andra bedömare. " Vad som kommer hända härnäst är dock svårare att bedöma. "Ett alternativ är att den ukrainska offensiven fortsätter. Ett annat att den avstannar och övergår i försvarsstrider under längre eller kortare tid. Ett ryskt motanfall ser jag som mindre sannolikt. Enligt Jörgen Elvfing är de ukrainska styrkorna betydligt mer motiverade än sina ryska motståndare. Dessutom har de bättre underrättelser så att de kunnat identifiera motståndarnas svaga punkter. De avancerade vapensystemen från Väst har också bidragit till framgångarna. "Problemet på rysk sida är bristen på personal. Man försöker utan större framgång rekrytera så kallade frivilligbataljoner och även fängelsekunder, men det finns nu uppgifter om att de vägrar åka till Ukraina för att strida." svt 220913.
Analys: I slutändan kommer kriget avgöras av tre saker. Hurraropen över Ukrainas framgångar i Charkiv väcker frågor om västvärlden verkligen förstår vad som kommer att krävas för att återta alla ockuperade områden i Ukraina. Det skriver CNN:s David A. Andelman i en kommentar. Enorma mängder människor dör fortfarande på båda sidor för relativt små landvinningar och mycket tyder på att Ryssland planerar för att kriget kan pågå i flera år, skriver Andelman. "I slutändan kommer allt avgöras av vem som får slut på ammunition och soldater först. För att inte nämna viljan att vinna", skriver han och lägger till att det därför är av största vikt att väst ställer in sig på att man behöver stödja Ukraina under lång tid framöver. The Guardians Jack Watling delar Andelmans uppfattning och skriver att trots vinsterna har båda sidor lidit stora förluster när vintern nu närmar sig. Watling skriver att det därför är avgörande att västvärlden fortsätter att skicka militärt materiel till Ukraina, men att man också förbereder sig för de humanitära konsekvenserna som vintern kommer orsaka.
I juli, även innan den nuvarande ukrainska offensiven inleddes, sade en hög amerikansk militärtjänsteman att ryssarna hade förbrukat en hel del av sin smarta ammunition. Samtidigt gjorde avancerade High Mobility Artillery Rocket Systems, eller HIMARS, levererade av USA det möjligt för Ukraina att ta ut mer än 100 strategiska mål - allt från ryska kommandoposter till luftförsvarsplatser, radar- och kommunikationsnoder, långdistans artilleripositioner och ammunitionsförråd. Mellan juni, när den första HIMARS började utplaceras, och juli, sa Reznikov att raketsystemen hade använts för att förstöra 50 ryska ammunitionsdepåer. Sedan dess har Ukrainas attacktakt och västerländska försörjningsinsatser bara blivit mer intensiva. "Vladimir Putin verkar tro att Ryssland kan vinna det långa spelet och överträffa ukrainarna i deras vilja att kämpa och det internationella samfundets vilja att fortsätta att stödja Ukraina." Problemen som Ryssland står inför är inte bara utarmningen av militära lager, allt från smarta bomber och kryssningsmissiler till grundläggande ammunition. Pentagon rapporterade för två veckor sedan att Ryssland "desperat försökte fylla sina led uttömda av sin dåliga uppvisning" i Ukrainas teater.
Annat industrimaterial som inte längre kan hämtas från väst på grund av sanktioner kommer från andra producenter, särskilt Turkiet eller olagligt från västeuropeiska producenter via turkiska mellanhänder. "Det de (Ryssland) inte kan köpa från Tyskland, Italien och Frankrike, köper de från oss", säger Cetin Tecdelioglu, chef för Istanbul Ferrous and Non-Ferrous Metals Exporters’ Association, enligt Reuters. "Separat planerar många EU-företag att sälja sina produkter till Ryssland via Turkiet." Rysslands institutionella uthållighet är också den främsta anledningen till att USA och västvärlden bör fortsätta att försörja Ukraina så länge som möjligt. "Det finns 'Arsenal of Democracy'-teorin om att ge dem (Ukraina) allt de behöver eftersom varje rysk stridsvagn du dödar nu, kommer du inte att behöva döda senare", konstaterade Johnson och frammanade en fras myntad av president Franklin D. Roosevelt under en pratstund vid brasan 1940 strax innan USA gick in i andra världskriget men försörjde redan allierade styrkor mot Hitlers nazister. Ett kritiskt steg i denna riktning kommer sannolikt att vara ett möte den 28 september med nationella rustningsdirektörer från Ukrainas försvarskontaktgrupp och 50 nationer som har åtagit sig att tillgodose landets krigsbehov. Högt på mötets agenda, enligt Bill LaPlante, USA:s undersekreterare för försvar för förvärv och upprätthållande, kommer att mobilisera "den globala försvarsindustriella basen (för att) fortsätta att stödja Ukraina både nu och i framtiden." Med Ryssland som desperat försöker ersätta mycket av denna försörjningskedja som det inte längre kan hämta från väst, och med ett potentiellt mycket långt krig framför oss, borde uthållighet och uthållighet vara USA:s högsta prioritet. Omni 220913.
Analys: Offensiven pressar Putin - vad blir nästa steg? Den framgångsrika ukrainska motoffensiven pressar Kreml och kommentatorer i flera medier spekulerar nu kring vad Vladimir Putins svar kan bli. Sky News Diana Magnay lyfte tre tänkbara vägar framåt: En bred mobilisering för kunna sätta in fler soldater, attacker mot infrastruktur kraftverk och annan infrastruktur eller rent av en kärnvapenattack. "Det är inte otänkbart, men min känsla är att det är osannolikt", skriver hon om det sista alternativt. GP:s Jan Höglund skriver att Putin offentligt inte kan acceptera att framstå som en förlorare. Han påpekar också att förutom situationen i Ukraina, pressas den ryske presidenten även av de uppblossande striderna i mellan Armenien och Azerbajdzjan där Ryssland har såväl ekonomiska intressen som fredsbevarande styrkor. "Det är en akut och farlig situation", konstaterar han om läget. Politicos Sergei Kuznetzov skriver att den inhemska ryska kritiken hittills främst riktats mot den militära ledningen snarare än mot Putin, men att detta kan förändras. "Om han misslyckas med att hantera kritiken mot militärledningen kan den politiska pressen mot hans autokratiska regim komma att växa", skriver Kuznetzov. Diana Magnay: Ryssland står på hälarna - vad gör Putin nu? Omni 220913.
CNN 220913.
Ryska toppolitiker kräver "maximal mobilisering". Under de senaste dagarna har två högprofilierade ryska politiker krävt att Ryssland gör en fullskalig mobilisering till kriget i Ukriana, skriver Reuters. Ledaren för det ryska kommunistpartiet, Gennady Zyuganov, sa i dag att en "maximal mobilisering är nödvändigt för att vinna kriget". Det skulle innebära att man kallar in samtliga två miljoner värnpliktiga i landet. Att göra det vore att att erkänna att Ryssland befinner sig i ett fullskaligt krig och att det går dåligt. Kremls talesperson Dmitrij Peskov fick i dag frågor om kritiken. Han sa att en fullskalig mobilisering inte är ett aktuellt förslag och att det ryska folket står bakom Putins beslut. Kritikerna menar att detta är Rysslands sista chans. En parlamentsledamot från Putins parti har sagt att seger inte är möjlig utan en allmän mobilisering. Peskov menar att den "speciella militäroperationen" pågår och kommer fortsätta tills dess mål har uppnåtts. Omni 220913.
Ryssland: Genomför anfall över hela fronten. Ryssland säger sig på tisdagen genomföra "massiva anfall" utmed fronten i Ukraina, rapporterar AFP. Enligt ett uttalande från det ryska försvarsdepartementet har också vad som beskrivs som "högprecisionsattacker" mot ukrainska positioner runt städerna Slovjansk och Konstantinovska i öst genomförts. Uppgifterna kommer sedan Ukraina den senaste veckan återtagit stora områden, främst i Charkiv-regionen efter en snabb motoffensiv. Ryssland säger sig anfallit med flyg, raketer och artilleri. Ukrainska styrkor uppges närma sig Sievjerodonetsk. Omni 220913.
Ukrainska uppgifter: Ryssar har börjat lämna Krym. Ukrainsk militär underrättelsetjänst uppger att ryska befälhavare, underrättelseofficerare och högt uppsatta tjänstemän har börjat lämna Krym, skriver The Guardian. Enligt uppgifterna har ryssarna "skyndsamt" börjat skicka sina familjer och andra släktingar tillbaka till det ryska fastlandet. De ska också i hemlighet ha börjat försöka sälja sina hus. Krym-halvön i Svarta havet har varit under rysk kontroll sedan den annekterades 2014. Under augusti genomförde Ukraina flera attacker mot militära mål där, skriver Expressen. Omni 220913.

Sverige skickar halv miljon coronavaccin till Ukraina. Sverige kommer donera 500 000 vaccindoser mot Covid-19 till Ukraina, det uppger regeringen enligt Reuters. Doserna är de uppdaterade vaccinet från tillverkaren Pfizer Biontech. Omni 220913.

Ökade spänningar mellan Armenien och Azerbajdzjan. Tre armeniska soldater har dödats i en ny eskalering i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien. Azerbajdzjans armé hävdar nu att man tagit kontroll över flera strategiska platser i regionen Nagorno-Karabach. Azerbajdzjans armén har genomfört vad man kallar för operation ”Hämnd”, vilket man menar är ett svar på "terroraktioner från illegala beväpnade armeniska grupper på Azerbajdzjans territorium", rapporterar TT. Armenien, å andra sidan, vädjar till världen att vidta åtgärder för att stoppa vad man kallar "Azerbajdzjans aggressiva handlingar", enligt ett uttalande från landets utrikesdepartement. apenvila hotad. Ryssland, som har fredsbevarande styrkor på 2 000 man i området, beskyller Azerbajdzjan för att ha brutit vapenvilan och säger att man tänker vidta åtgärder för att "stabilisera situationen". EU uppmanar till ett omedelbart stopp för fientligheterna. "Det är nödvändigt att deeskalera, fullt ut respektera vapenvilan och återvända till förhandlingsbordet för att söka förhandlingslösningar," lyder ett uttalande från talespersonen för EU:s utrikeschef Josep Borrell. Ärkefienderna Armenien och Azerbajdzjan har fört krig mot varandra två gånger, på 1990-talet och år 2020, över Nagorno-Karabach. Striderna hösten 2020 krävde över 6 500 liv och slutade med en vapenvila som Ryssland hjälpt till att förhandla fram. Nagorno-Karabach som i majoritet består av etniska armenier, bröt sig från Azerbajdzjan med armeniska stöd efter en blodig postsovjetisk etnisk konflikt i början 1990-talet. 2020 vann Azerbajdzjan med Turkiets stöd tillbaka en del av territorium tidigare kontrollerade av armeniska separatisterna. Trots vapenvilan kvarstår spänningarna. svt 220803. Larmet från Armenien: "Vi blir invaderade." Strider har utbrutit på gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan under natten. Armenien säger att 49 av deras soldater har dödats och att Azerbajdzjan försöker invadera dem. Enligt den armeniska regeringen har deras premiärminister Nikol Pasjinjan pratat på telefon med flera världsledare under dagen, däribland Emmanuel Macron, Vladimir Putin och USA:s utrikesminister Antony Blinken. I samtalen har Pasjinjan larmat om att Azerbajdzjan försöker attackera Armeniens territorium och krävt "en tillräcklig reaktion från det internationella samfundet". Blinken ska ha uttryckt en "djup oro" för situationen och sagt att USA är beredda att göra ansträngningar för att deeskalera situationen. Azerbajdzjan har bekräftat striderna och den azeriska utrikesministern Jeyhun Bayramov uppger att han å sin sida har samtalat med Turkiets utrikesminister om Armeniens storskaliga militära provokationer. Omni 220913. Kommentar: Det handlar nog om Azervajdzjan storskaliga militära provokationer.
Turkiet anklagar Armenien - Kreml hävdar vapenvila. Kreml uppger att Putin "gör allt han kan" för att deeskalera konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan och att en vapenvila uppnåtts, skriver Reuters. Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan säger att minst 49 armeniska soldater dödats under natten i en attack mot landet. Armenien är allierade med Ryssland och Pashinyan ska ha pratat med Putin under morgonen om att Azerbajdzjan försöker invadera Armenien. Azerbajdzjan menar å andra sidan att det är Armenien som har attackerat dem och att ett okänt antal soldater dödats även på deras sida under natten. Turkiet, som står på Azerbajdzjans sida, uppmanar Armenien att sluta med provokationerna. Den turkiska utrikesministern Mevlut Cavusoglu skriver på Twitter att Armenien borde "fokusera på fredsförhandlingar" i stället. Ryska styrkor agerar fredsbevarande i det omstridda områden Nagorno-Karabach. Omni 220913. Kommentar: Turkiet har aldrig stått på Armeniens sida.
Stigande dödstal i Armenien. Över 150 soldater uppges ha dödats i striderna mellan Armenien och Azerbajdzjan, som bröt ut under natten mot tisdag. Enligt ländernas egna uppgifter är 105 av dem från Armenien och 50 av dem från Azerbajdzjan. Båda länderna har anklagat varandra för att ha brutit mot det eldupphör som Ryssland uppgav sig ha medlat fram i tisdags. Armeniens försvarsdepartement hävdar att "fienden återupptog sin attack", och den azerbajdzjanska motsvarigheten anklagar Armenien för att ha beskjutit azerbajdzjanska positioner. Samtidigt uppger Azerbajdzjan att landet är "berett att ensidigt överlämna kropparna av 100 armeniska militärer till Armenien". (TT) Aftonbladet 220914.
Eldupphör mellan Armenien och Azerbajdzjan. Armenien och Azerbajdzjan uppges vara överens om ett eldupphör, för att få ett stopp på de strider som blossat upp. Våldsamheterna har krävt 155 soldaters liv de senaste dagarna, uppger Armen Grigoryan vid Armeniens säkerhetsråd. Några timmar tidigare uppgav landets försvarsdepartement att beskjutningen upphört. Azerbajdzjan hade vid 01-tiden, svensk tid, ännu inte kommenterat uppgifterna. svt 220915.
Armenien utropar vapenvila - tyst från Azerbajdzjan. Armenien har utlyst vapenvila efter att strider utbrutit på gränsen till Azerbajdjan, men Azerbajdjan har ännu inte gett något besked. Det rapporterar Reuters. Striderna är en del av en dispyt om området Nagorno-Karabach, som de båda forna sovjetländerna hävdar tillhör dem. Den senaste tidens våld uppges vara det dödligaste sedan 2020, och båda länderna anklagar varandra för att ha orsakat det. Armenien har rapporterat att landet förlorat 105 soldater, medan Azerbajdzjan säger sig ha förlorat 50. Armeniens premiärminister: Azerbajdzjan kan ha tagit kontroll över vissa områden. Armeniska försvarsdepartementet uppger att beskjutningen stoppats. Ryssland har tidigare hävdat att en vapenvila förhandlats fram. Omni 220915,

Möte mellan Putin och Xi ska visa "alternativ till väst". När den ryske presidenten Vladimir Putin senare den här veckan träffar Kinas Xi Jinping och andra asiatiska ledare är syftet att visa upp ett "alternativ till västvärlden". Det meddelade Kreml under tisdagen, skriver AFP. Mötet kommer att ske i Samarkand i Uzbekistan och blir den första utlandsresan för Xi sedan coronapandemins inledningsskede. Förutom Putin och Xi kommer ledare för bland annat Indien, Pakistan, Turkiet och Iran att delta. Mötet sker inom ramen för organisationen SCO. Enligt Kreml kommer Ukraina och Taiwan att diskuteras på mötet. Kreml: Mötet är mycket viktigt utifrån den nuvarande situationen i världen. Omni 220913.

USA: Miljardbidrag från Ryssland till partier och politiker i andra länder. Ryssland har sedan 2014 skickat minst 300 miljoner dollar, motsvarande över 3 miljarder kronor, till politiker och politiska partier i andra länder. Det visar tidigare hemligstämplade dokument från amerikansk underrättelsetjänst, skriver AFP. Enligt dokumenten är summan sannolikt lågt räknad. Troligen har ytterligare överföringar gjort som inte har upptäckts, uppger en källa inom den amerikanska administrationen. Reuters skriver att politiker och partier i över 20 länder ska finnas bland mottagarna. USA har inte offentliggjort vilka länder det handlar om. USA har hävs hemligstämpeln på uppgifterna. Enligt USA har Ryssland bidragit med pengarna för att få inflytande. Omni 220913.

EU backar från förslaget - inget pristak på rysk gas. Det blir inget pristak på rysk gas - åtminstone inte just nu, meddelar Ursula von der Leyen i sitt tal på onsdagsmorgonen. EU föreslår däremot en omfattande reform av energimarknaden för att frikoppla elpriserna från gaspriserna. Man vill bland annat spara energi under "perioder av hög förbrukning" och införa ett pristak för energibolag som producerar elektricitet från annat än naturgas. Resten av bolagens vinster ska beskattas, skriver Direkt. "Miljontals européer behöver stöd och det är därför vi lägger fram ett förslag om ett pristak för företag som nu gör vinster de aldrig kunde ha drömt om tidigare," säger von der Leyen. Rysslands president Vladimir Putin hotade nyligen med att sluta leverera gas till Europa om ett pristak på gas infördes. Elmodellen grundades på saker som inte längre passar i vårt samhälle. Von der Leyen: "Sanktionerna mot Ryssland är här för att stanna." Omni 220914.

Omfattande cyberattack mot Montenegro. Montenegro har utsatts för en omfattande och samordnad cyberattack som har pågått sedan den 20 augusti. Det rapporterar AP. b>Den nationella säkerhetsbyrån i Montenegro pekar ut Ryssland som ansvariga, och man hävdar att angreppet är ett svar på att Montenegro gick med i Nato för fem år sedan. Attacken riktades till en början mot statliga webbsidor, men även bankindustrin och infrastrukturen i landet har angripits. Montenegro anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Attacken har bland annat riktats mot statliga webbsidor och infrastruktur. Omni 220814.

Ryska medier: Ukraina närmar sig Luhansk. Frontlinjen i Ukraina närmar sig det ockuperade området Luhansk, uppger den statliga ryska nyhetsbyrån TASS enligt Reuters. Separatiststyret i Luhansk tillsattes av Ryssland tidigt efter att invasionen inleddes, men enligt presidenten Volodymyr Zelenskyj har en effektiv ukrainsk motoffensiv vunnit mycket mark senaste veckorna. Det handlar främst om området runt och öster om Charkiv, på gränsen till Donbas-regionen i östra Ukraina, enligt en karta som Sky News publicerat. Separatistbefälhavare: Ukrainska styrkor närmar sig. Ukrainsk borgmästare: Förbered er för att resa hem. Omni 220914.

Paasikivi: Ingen utväg för Ryssland - har engångsarmé. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi beskriver Rysslands militär som en "engångsarmé". Ukraina har tvingat ryska styrkor att dra sig tillbaka från stora delar av Charkiv-provinsen och den ukrainska frontlinjen närmar sig nu det ockuperade området Luhansk. Även om Ryssland formellt skulle förklara krig mot Ukraina för att kalla in fler soldater skulle det dröja flera månader innan de första kom på plats, enligt Paasikivi. Dessa skulle inte heller vara lika dugliga som de soldater som redan strider i Ukraina. "Jag ser ingen utväg för Ryssland, men det betyder inte att det går fort," säger Paasikivi i SR:s Radiokorrespondenterna Ryssland. Omni 220914.

SVT:s team i Balaklija: "Finns tydliga paralleller till Butja". Tydliga paralleller kan dras mellan det man ser i den nu befriade staden Balaklija och de scener från Kievförorten Butja, som befriades från rysk ockupation i april. "Dels att man torterat och hållit människor i förvar. Och att det har varit just vanliga människor, som bara har passerat på gatan, som man har dragit in. Och dels att man har haft en medveten beskjutning av civila människor i staden," säger SVT:s reporter Elin Jönsson, som är på plats i Balaklija tillsammans med fotograf Lars Lyrefelt. Teamet har besökt den lokala polisstationen i staden, som de ryska styrkorna ska ha använt sig av när man förhört människor under tortyrliknande former. (svt 220914.)

Uppgifter: Putin avvisade avtal med Ukraina i början av kriget. I början av Ukrainakriget avvisade president Vladimir Putin ett fredsavtal med Ukraina som hade framförhandlats av Rysslands Ukraina-sändebud Dmitry Kozak, rapporterar Reuters med hänvisning till tre källor som står nära det ryska ledarskapet. Enligt källorna hade Ukraina i avtalet gått med på att möta det ryska kravet på att hålla sig utanför Nato. Trots det avvisade Putin avtalet och fortskred med invasionen av Ukraina. Kremls talesperson Dmitry Peskov säger till Reuters att uppgifter är falska. "Något sådant har inte hänt. Det är helt felaktig information." Reuters har utan framgång sökt Dmitry Kozak för en kommentar och har inte kunnat bekräfta uppgifterna från ukrainskt håll. (svt 220914.)

Zelenskyj i återtagen by i öst: "Framåt mot seger." Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har under onsdagen besökt den nyligen återerövrade byn Izium i östra Ukraina. Det skriver han på Telegram, enligt Sky News. "Vår blå-gula flagga är redan hissad i återtagna Izium. Och det kommer bli så i alla ukrainska städer och byar. Vi rör oss i en riktning – framåt och mot segern", står det i presidentens uttalande. Förödelsen i Izium beskrivs vara stor, med sönderbombade byggnader och ett nedbrunnet stadshus. Omni 220914.

Expert: Avgörande dagar efter Ukrainas framgång. De kommande dagarna kommer att vara avgörande för huruvida Ukraina kommer att kunna göra lika betydande genombrott i syd som de gjort vid Charkiv i norr. Det säger militäranalytikern Michael Clarke till Sky News. Han säger att en viktig fråga blir huruvida Ukraina väljer att förstärka sin närvaro i norr, eller om de använder reservtrupperna för att satsa på att återta större områden i syd. I Expressen beskriver Rysslandsforskaren Oscar Jonsson motoffensiven som "krigets vändning". Han skriver att den framgångsrika motoffensiven är större än den territoriella vinsten i sig, och att det är den första gången i kriget som som de ukrainska styrkorna grundligt besegrat sina ryska motparter. "Ryssland kommer få det svårt att värja sig och det kommer ta veckor att få ordning på sina försvarspositioner", skriver han. Oscar Jonsson: Krig är alltid dynamiskt, kaosartat och ovisst. Både Zelenskyj och Biden har sagt att Ukraina gjort stora framsteg. Omni 220914.

Kriget i Ukraina - "Ju längre det pågår desto sämre för Putin." Sakta men säkert börjar det sjunka in hur framgånsrik den Ukrainska motoffensiven faktiskt har varit, där man på bara några dagar återerövrat stora områden och pressat tillbaka ryssarna. Ett rejält bakslag för Ryssland där vi dessutom fått höra talas om öppen inhemsk kritik mot kriget och Putin. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi och östeuropa forskaren Martin Kragh berättar om läget i Ukraina och Ryssland. You tube 7:44 TV4 220914.

"Putin skjuter ner de globala klimatförhandlingarna." Klimatet är det senaste offret i Ukrainakriget. Europa tvingas satsa på smutsig energi för att klara vintern. Det ger fattiga länder argument att också satsa på kol. Konsekvenserna av president Putins krig håller på att skjuta de globala klimatförhandlingarna i sank. Ett av de första besluten som Liz Truss tog när hon valdes som ny brittisk premiärminister var att ge hundra nya tillstånd till att utvinna olja och naturgas i Nordsjön. Polen har bestämt sig för att förlänga livslängden på Turow, ett av Europas största kolkraftverk, trots höga strafförelägganden från EU. Tyskland har öppnat flera kolkraftverk som legat i malpåse och får sedan början av september en tredjedel av sin el från kolkraft. Det här är beslut som följs med största intresse av regeringarna i länder som Indien, Nigeria och Brasilien. Europa har lett världen i arbetet för kraftfulla klimatåtgärder. Ett tungt argument för att få låg- och medelinkomstländer i bland annat Afrika att satsa på förnybar energi är att europeiska länder gått före. Därmed har Europa kunnat skapa det förtroende som varit avgörande i de globala klimatförhandlingarna. Och det har funnits fakta att luta sig emot. Mellan 2004 och 2020 så fördubblade EU sin produktion av förnybar energi utan att offra ekonomisk tillväxt. Tio länder i Europa har helt avvecklat kolet. Med det i ryggen har både politiker och miljöorganisationer krävt att utvecklingsländer ska gå direkt från småskalig ved- och kol som energikälla för att satsa på sol, vindkraft och grön vätgas. En av de få ljusglimtarna i IPCC:s senaste rapport var just att satsningarna på förnybar energi går snabbare än förväntat i flera utvecklingsländer. Men nu kommer rapporter om hur trovärdigheten håller på att raseras. När det blir tufft och dyrt vänder Europa sig till de smutsiga energislag som vi bett utvecklingsländerna att avstå från. Vi har heller inte levererat de pengar vi lovat för att finansiera deras övergång till fossilfri energi. I stället växer ett helt nytt energilandskap fram. Den olja som Europa avstått från att köpa från Ryssland köps nu i stället upp av Indien och Kina, till reapriser. De står för hälften av köpen av Rysslands oljeleveranser via lastfartyg. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba sa nyligen att - varje fat av rysk råolja som levereras till Indien innehåller ukrainskt blod”. Också oljebolag i väst som ExxonMobil och Total gör rekordvinster första halvåret 2022. En ny FN-rapport som släpptes i går tisdag visar inte överraskande att utsläppen av växthusgaser ökar. Enligt den måste världens klimatambitioner vara sju gånger så höga som i dag för att klara utsläppsmålen. Om knappt två månader ska världens länder på nytt mötas i globala klimatförhandlingar, COP27, som i år äger rum i Egypten. Det förberedande COP-mötet som hölls i Bonn förra månaden visade hur iskall klimatfrågan blivit. Källor med insyn i processen säger till SVT att det finns en ny misstänksamhet från utvecklingsländernas sida. Länder som Pakistan och Barbados kräver att rika länder ska betala notan för extremvädret. Deras argument är att välbeställda nationer som USA och europeiska länder laddat atmosfären med växthusgaser sen den industriella revolutionen, något som drabbar fattiga länder värst. Utöver de pengar som utlovats för att hjälpa till med grön omställning finns nu alltså nya, gigantiska skadeståndsanspråk. Pengarna från en så kallad loss and damage-fond ska kunna användas för att bygga upp skadad infrastruktur och flytta hela byar som är extra sårbara. Men i Bonn möttes kravet med tystnad. Barbados premiärminister Mia Mottley, som blivit en tuff talesperson för hotade önationer, är just nu i New York för att skapa en ny koalition bakom "loss and damage", inför förhandlingarna vid COP27. Enligt beräkningar från Oxfam handlar det om minst 400 miljarder dollar om året. Att dessa belopp skulle frigöras när världen står inför en lågkonjunktur tycks utopiskt, precis som att länderna ska leverera nya och skärpta löften, något som beslöts i Glasgow på COP26. Vem kan axla ledarrollen? Förutom Australien har än så länge inga andra länder levererat skärpta klimatmål. Samtidigt så ser alltså Europa ut att förlora sitt förtroende som förebild och ledargestalt i de globala klimatförhandlingarna. Frågan är vem som kan axla ledarrollen i stället? Just nu ser USA ut att vara det land som har trovärdigheten, med tanke på det historiska klimatpaket som kongressen antog i somras. Omni 220814.

Rapport: Ryssland håller på att få slut på vapen. Ryssland kommer med största sannolikhet att köpa mer vapen från andra länder, uppger det brittiska försvarsdepartementet. Efter månader av håra strider börjar landet få slut på vapen. Det handlar om länderna Iran och Nordkorea, som även de har sanktioner mot sig, eftersom Rysslands eget lager hållet på att ta slut. Det handlar om brist på robotar, raketer och andra vapen. (Aftonbadet 220914.)

Ukraina: Tecken på rysk förflyttning till Krim. Den ukrainska militären uppger att man ser tecken på en rysk militär förflyttning från delar av södra Ukraina till Krim, rapporterar CNN. "Vi ser och förstår ockupanternas försök att fly till Krim för att omgruppera sig där," sade Natalia Humeniuk, talesperson för Operational Command South, under en briefing på onsdagen. Humeniuks uttalande kommer en dag efter att borgmästaren i staden Melitopol, Ivan Fedorov, hävdat att kolonner med militär utrustning redan har registrerats vid checkpointen i Chongar mellan Cherson och Krim. CNN har inte kunnat verifiera vare sig Fedorovs påståenden eller om en förflyttning från de södra delarna till Krim har ägt rum. Operational Command South är en gruppering av de ukrainska markstyrkorna i de södra delarna av landet. (svt 220914.)

FN: Utsikterna för fred i Ukraina "minimala". FN-chefen António Guterres bedömer att utsikterna för fred i Ukraina just nu är "minimala". "Jag skulle ljuga om jag skulle säga att det kan hända snart," säger Guterres efter ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin. FN-chefen och presidenten har under onsdagens telefonsamtal diskuterat Rysslands export av mat och gödningsmedel. Guterres varnar för att det skulle vara "naivt" att tro att det gjorts tillräckliga framsteg mot ett snabbt slut på kriget i Ukraina. "Jag har inga förhoppningar, chanser för ett fredsavtal är just nu minimala," säger han. Guterres påtalar dock att han fortsätter att ha kontakt med både Ryssland och Ukraina, och uttrycker hopp över att det "någon dag kommer vara möjligt att ta diskussionen till en högre nivå". (svt 220914.)

Analyser: Putins "kalla krig" - kommer få EU att frysa. Vladimir Putin kommer bokstavligen att försöka få EU att frysa i vinter genom att strypa olje- och gasleveranser. Det skriver ledarskribenten Thomas L Friedman i en analyserande text i New York Times. Den ryske presidentens taktik går ut på att stoppa energihandeln med Europa tills dess att man lättar på sanktionerna till följd av invasionen av Ukraina. "Han tror sig ha hittat ett kallt krig han kan vinna", skriver Friedman och tillägger att det är nödvändigt att väst omedelbart ställer om till grön, förnybar energi för att stoppa beroendet av rysk energi. SVT:s Erika Bjerström konstaterar i en analys att Europa tidigare gått i bräschen när det gäller förnybar energi och visat andra delar av världen att det är möjligt. Men nu, som en följd av kriget, satsar allt fler länder på kol för att klara vintern, vilket raserar trovärdigheten. "När det blir tufft och dyrt vänder Europa sig till de smutsiga energislag som vi bett utvecklingsländerna att avstå från", skriver hon. Thomas L Friedman: Putin kommer få människor att tvingas välja mellan uppvärmning och mat. Omni 220915.

Talesperson: Zelenskyj inblandad i bilolycka i Kyiv. En bil som den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj färdades i var under onsdagen inblandad i en trafikolycka i huvudstaden Kyiv. Det rapporterar Reuters med hänvisning till hans talesperson Sergii Nykyforov. Enligt Nykyforov körde en bil in i presidentens bil och följebilarna. Zelenskyj uppges ha blivit undersökt av läkare och ska inte vara allvarligt skadad. Polisen kommer att utreda olyckan, enligt Nykyforov. Det är oklart om påkörningen skedde medvetet eller inte. Omni 220915.

Politiker kräver Putins avgång - trots fängelsehot. Den lokala Sankt Petersburg-politikern Nikita Yuferev fortsätter att kräva president Vladimir Putins avgång - trots att han bötfällts, och hotats med fängelsestraff. Det rapporterar CNN. Yuferev berättar att han vill att hans barn ska kunna uttrycka sina åsikter och delta i protester, utan att riskera att polisen rycker in. Han menar att allmänheten allt mer börjat vända sig mot Putin, och att synen på kriget i Ukraina förändrats. Yuferev är en av 47 lokala politiker som tillsammans gick ut och krävde Putins avgång tidigare i veckan. Yuferev: Många har erbjudit sig att hjälpa mig. Uppropet följer lokala val i Ryssland, då Kremlpositiva politiker tog stora segrar. Scholz efter samtal med Putin: Han ser inte kriget som ett misstag. Omni 220915.

Putin till Xi: Uppskattar "balanserad" Ukraina-hållning. Ryssland uppskattar Kinas "balanserade" hållning vad gäller kriget i Ukraina, och står bakom Kinas anspråk på Taiwan. Det säger president Vladimir Putin efter sitt första möte med president Xi Jinping sedan den ryska invasionen inleddes, rapporterar Reuters. Kina är ett av få länder som inte har kritiserat den ryska invasionen av Ukraina, och tidigare under torsdagen uppgav landet att man "förstår de bakomliggande anledningarna som tvingat" Ryssland att gå in militärt i Ukraina. Putin passar även på att kritisera vad han menar är "amerikanska provokationer" kring Taiwansundet. Omni 220915.

EU-chefen på plats i Kyiv: "Ukraina är nu en kandidat." EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen befinner sig i Kyiv, där hon träffar den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, rapporterar flera medier. Det är tredje gången EU-chefen besöker landet sedan invasionen inleddes, men dagens besök var det första sedan Ukraina beviljades kandidatstatus, tillsammans med Moldavien - ett beslut som inte har tagits emot väl av Ryssland. "Så mycket har förändrats. Ukraina är nu ett kandidatland till EU", skriver hon på Twitter. Omni 220915.

Här värvas dömda ryska brottslingar till fronten. Ryssland tar till alltmer drastiska metoder för att förstärka sina invasionsstyrkor, skriver Washington Post. Det har tidigare rapporterats att rekryteringar sker på fängelser, nu framkommer att fångar erbjuds nåd om de tar värvning. "Efter sex månader [i kriget] blir du benådad, och du kan inte längre föras tillbaka till fängelset," säger en rekryterare i ett videoklipp som cirkulerat på ryska Telegram. Tidningen har identifierat rekryteraren som Jevgenij Prigozjin, en miljardär som ibland kallas "Putins kock" men som också pekats ut som finansiären till den privata armén Wagner-gruppen. I klippet är Prigozjin öppen med att det som väntar i Ukraina är tufft. Via sina officiella kanaler säger han att han själv inte skulle tveka att acceptera erbjudandet. "Dom som inte vill att legosoldater eller fångar slåss i kriget [..]. Skicka då dina barn till fronten i stället. Det är antingen de eller dina barn, välj själv. Rekryteringen är ett sätt att slippa allmän mobilisering. Det här är den ryska privatarmén Wagner-gruppen, enligt BBC. Omni 220915.

President Niinistö: Ryssar ska inte få visum bara för att de äger en stuga i Finland. "Att man äger en fastighet i Finland har tydligen varit en grund för att få visum. Jag ser det inte som vettigt. Från och med nu och framåt kunde vi meddela att det inte ska vara en orsak till att få visum. Liksom vi har sett över reglerna för fastighetsköp," säger Sauli Niinistö. Under senare tid har det kommit fram att ryska medborgare till exempel delar upp ägandet av en fastighet på flera personer, för att fler ska ha möjlighet att få visum till Finland. Genom att skärpa visumreglerna vill Niinistö också minska den ryska efterfrågan på fastigheter i Finland. Några sådana beslut har ännu inte fattats i visumfrågan, och de ska i så fall tas i samråd med Statsrådet. Niinistö uttalade sig i samband med en bakgrundsträff med föreningen Politiska journalister. Finland har skärpt visumreglerna för ryska medborgare, vilket betyder att ansökningstiderna för visum har minskats till bara en tiondedel. Ändå har till och med 100 000 ryssar visum som fortfarande är i kraft, enligt Niinistö. Presidenten anser att man på nytt borde granska de visum som har beviljats. "Jag har inte de vises sten, men det skulle vara bra att se över de här visumen. De skulle inte längre vara valida, utan enbart de som har till exempel familjeband kunde få förnyat visum. Juridiskt sett kan ett sådant förfarande vara aningen raskt, men man skulle i varje fall få slut på visumturismen med en gång," säger Niinistö. Presidenten önskar dessutom en gemensam linje inom Schengenländerna, eftersom det nu finns länder som beviljar visum mer frikostigt än Finland. "Det finns inte en subjektiv rätt att få visum utan landet kan alltid använda sin makt att överväga situationen, och det ska vi också hålla framme. Och man borde göra en särskild linjedragning för att ge möjlighet till exempelvis studier i Finland." President Sauli Niinistö vill ytterligare skärpa Finlands visumpolitik gentemot Ryssland. Det ska inte vara lättare att få visum för att man äger en fastighet i Finland, anser Niinistö. HBL 220915.

Zelenskyj: Massgravar hittade i Izium. Massgravar har upptäckts i Izium, söder om Charkiv i Ukraina. Det säger president Volodymyr Zelenskyj i ett videoklipp enligt Reuters. "Ryssland lämnar döda efter sig överallt och måste hålla ansvariga," säger han. Sky News rapporterar att 440 gravar hittats. Enligt polischefen Serhij Bolvinov har kroppar begravts individuellt i ett och samma område. Staden har nyligen återtagits från ryska styrkor. Zelenskyj besökte staden under onsdagen. Omni 220915.
Ukraine War: 'Mass burial site containing 440 graves' found in Izyum. "This is a crime against humanity." You tube 2:37. Sky News 220915.

Analyser: Xi starkare just nu - Putin behöver Kina. "Fast som berg" - så beskriver Kinas Xi Jinping relationen till Ryssland efter torsdagens möte med Vladimir Putin i Uzbekistan. Enligt SR:s Hanna Sahlberg är det tydligt att de båda ledarna försöker upprätthålla en enad bild mot väst. "Resan är viktig för Xi eftersom han träffar Putin i en ny roll som den betydligt starkare parten, där Putin behöver att han och Kina köper gas för att finansiera kriget", säger hon till Ekot. CNN:s Nectar Gan skriver att när Xi och Putin träffades i vintras såg de framför sig en ny världsordning där de inte skulle vara underordnade USA och andra västländer. Men det har inte gått som planerat, enligt Gan. Putin står med ett utdraget krig i Ukraina, långt ifrån rysk seger - och det stressar Xi. "Stöttar han Ryssland för mycket riskerar Kina sanktioner från väst och diplomatisk bojkott", skriver Gan. Nectar Gan: Xi och Putin planerar en ny världsordning. Xi Jinping kommer inte dumpa Vladimir Putin - just nu i varje fall. De två ledarna möts i Samarkand i Uzbekistan. Omni 220916.

Boeing-plan öronmärkta för Kina säljs till andra kunder. Boeing kommer att ta 737 Max-plan öronmärkta för att levereras till Kina och sälja dem till andra kunder då man inte kan vänta på att konflikten mellan USA och Kina ska lösas. Det sa vd Dave Calhoun i samband med en Morgan Stanley-konferens på torsdagen, enligt Reuters. "Vi kommer att göra det på ett mycket långsamt sätt eftersom jag vill skydda våra kunder i Kina, men vi kan inte vänta i evighet, sa han till reportrar. I juli hade Boeing 290 leveransklara plan - hälften var till Kina. Omni 220916.

Källor: Erdogan pressas att täppa till ryska kryphål. USA och EU ökar pressen på Turkiet att se till att landets banksektor upprätthåller sanktionerna mot Ryssland, skriver Financial Times. USA fokuserar på banker som interagerat med det ryska betalsystemet Mir, uppger källor för tidningen. "Vi måste täppa till kryphål," säger en källa med insyn. I stället för att införa fler sanktioner arbetar väst på att de åtgärder man vidtagit efter Rysslands invasion av Ukraina verkligen ska efterlevas. Den nya strategin är ett tecken på att sanktionerna inte bitit så hårt som väst hade hoppats, skriver FT. Erdogan har föredragit en "balanserad" linje. EU väntas framföra oro till Turkiet inom kort. Omni 220916.

USA skickar nytt miljardstöd till Ukraina. Militärt stöd till värde av 600 miljoner dollar, cirka 6,5 miljarder kronor kommer skickas till Ukraina från USA. Det meddelade Vita huset i natt enligt CNN. Det är det 21:a stödpaketet som Ukraina får från USA sedan invasionen inleddes. Paketet kommer innehålla vapen, ammunition och utrustning av samma typ som USA skickat tidigare. USA ska även bistå med utbildning. Blinken säger att paketet ska stödja Ukraina i den pågående motoffensiven. Sedan invasionen inleddes har USA skickat stöd till ett värde av 15 miljarder dollar. Omni 220916.

von der Leyen i Kyiv: "Ställ Putin inför rätta." Under sitt besök i Ukraina konstaterar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det inte råder någon tvekan om att krigsbrott har begåtts i Ukraina. I samband med hennes möte med Zelenskyj säger hon att Putin är ytterst ansvarig för krigsbrotten och att han bör ställas inför rätta i den internationella brottsmålsdomstolen ICC. "Att Putin förlorar kriget och får ta ansvar för sitt agerade, det är viktigt för mig," säger hon till den tyska tidningen Bild. EU-chefen säger att Ukraina kommer få stöd av EU så länge de behöver. Ursula von der Leyen: Om Ukraina säger att de behöver stridsvagnar så borde vi ta det på allvar och leverera det. Omni 220916.

Avhoppad rysk soldat: "Vi lurades in i kriget." Den avhoppade ryske soldaten Pavel Filatjev berättar i en intervju med Ekot att många ryska soldater inte vill delta i kriget. Han deltog själv som fallskärmsjägare vid attacken mot Cherson, och säger att de inte fick någon information om vart de var på väg eller vad målet var. Enligt Filatjev saknade soldaterna även mat, utrustning, ammunition och sovsäckar. "Vi lurades in i det här kriget, helt plötsligt var vi där," säger Pavel Filatjev. Filatjev skadades efter att ha deltagit i offensiven under två månader. Sedan dess har han lämnat armén och flytt till Frankrike där har nu söker asyl. Filatjev menar att det är få ryssar som frivilligt vill strida i Ukraina. "Jag ser inte rättvisan i det här kriget", säger Filatjev. I Frankrike lever Filatjev under polisskydd. Omni 220916.

Stoltenberg: Mycket effektiv offensiv av Ukraina. Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att den ukrainska offensiven varit mycket effektiv, men att att världen måste vara förberedd på ett långt krig. Det rapporterar Reuters. "Det är naturligtvis väldigt uppmuntrande att se att ukrainska styrkor har lyckats återta territorier och slå till bakom fiendens linjer," säger han, och fortsätter: "Samtidigt måste vi förstå att det här inte är början på slutet av kriget." Det var i slutet av förra veckan som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade att landets styrkor gjort stora framsteg, framförallt i Charkivregionen. Omni 220916. Kommentar: Det var Putin som startade kriget och det är bara Putin som kan avsluta kriget. Just nu vill han inte avsluta kriget.

Värvning av fångar visar på rysk soldatbrist. Att den ryska officersutbildningen snabbas på, och att Wagnergruppen uppges rekrytera fångar till frontlinjen talar för att det råder manskapsbrist i den ryska militären. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Enligt försvaret tycks bristen vara som värst i infanteriet. Myndigheten hänvisar bland annat till en video som påstås visa hur Wagnergruppens ägare försöker rekrytera fångar, och säger att han endast vill ha anfallstrupper. Omni 220916.

Scott Lucas: Russia on the defensive and an isolated Putin. You tube 6:17 Times Radio 220916.

Zelenskyj: Ryssland lämnar död efter sig överallt. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj jämför massgravarna i Izium med vad som tidigare rapporterats från Butja och Mariupol, uppger AP. Allvaret förstärks av att flera av de ukrainska offren uppges bära tecken på att ha utsatts för tortyr. "Ryssland lämnar död efter sig överallt och måste hållas ansvarigt," sa Zelenskyj i ett tal i natt. Han ser massgravarna som det senaste i raden av ryska krigsbrott. "Vi vill att världen ska veta vad som verkligen händer och vad den ryska ockupationen lett till." Massgravarna har hittats i en granskog i utkanten av den nyligen befriade ukrainska staden Izium. Gravarna är markerade med enkla träkors. Kropparna bär tecken på tortyr - exempelvis avskurna öron. Det står inte klart hur alla offer har dött - flera tros ha skjutits och andra dött i artilleribeskjutning. Massgravarna upptäcktes efter att den ryska armén drog sig tillbaka. Omni 220916.
Två massgravar hittade i Izium - minst 650 kroppar. Två massgravar med hundratals koppar har hittats i Izium, uppger Sky News. Majoriteten av de minst 650 kropparna är civila offer, uppger den regionala polischefen Serhij Bolvinov enligt Reuters. Flera av kropparna bär tecken på att ha utsatts för tortyr, exempelvis genom att deras öron skurits av. De två massgravarna är fördelade på två områden kring Izium, men den ukrainske rådgivaren Mychajlo Podoljak säger att det kan finnas fler. FN har meddelat att organisationen vill skicka representanter till massgravarna för undersökningar. Podoljak: Terror, våld och tortyr. FN vill skicka delegation till Izium. Izium har varit ockuperad av Ryssland i flera månader. Omni 220916.

Rysk mullvad avslöjad i Tjeckien: "Svag för kvinnor." En högt uppsatt tjeckisk diplomat har avslöjats vara en rysk agent. Mannen ska ha delat känslig information med den ryska säkerhetstjänsten, uppger Tjeckiska UD enligt AFP. Diplomaten ska ha haft högsta säkerhetsklassning och har varit anställd på Tjeckiens utrikesdepartement sedan 90-talet. Han ska ha rekryterats av Ryssland när han arbetade vid en ambassad i land i Afrika. "De utnyttjade hans svaghet för kvinnor och pengar, uppger en källa för den tjeckiska tidningen Denik N. Utrikesdepartementet uppger att de sedan flera år tillbaka övervakat mannen och att åtal väntas mot honom. Regeringen säger att man vidtagit åtgärder. Tjeckien upptäckte för flera år sedan att Ryssland hade tillgång till känslig information. Mannen ska ha haft en relation med en kvinna som arbetade för den ryska underrättelsetjänsten. Omni 220916.

Zelenskyj: Ryssland lämnar död efter sig överallt. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj jämför massgravarna i Izium med vad som tidigare rapporterats från Butja och Mariupol, uppger AP. Allvaret förstärks av att flera av de ukrainska offren uppges bära tecken på att ha utsatts för tortyr. "Ryssland lämnar död efter sig överallt och måste hållas ansvarigt," sa Zelenskyj i ett tal i natt. Han ser massgravarna som det senaste i raden av ryska krigsbrott. "Vi vill att världen ska veta vad som verkligen händer och vad den ryska ockupationen lett till." Massgravarna har hittats i en granskog i utkanten av den nyligen befriade ukrainska staden Izium. Gravarna är markerade med enkla träkors. Omni 220916.

Indiens kritik: Krig hör inte hemma i dagens era. Indiens premiärminister, Narendra Modi, vände sig i dag mot Rysslands president Putin, och uppmanade denne att nå ett slut på kriget i Ukraina. "Krig hör inte hemma i dagens era och jag har pratat med dig om detta många gånger över telefon," sa Modi, enligt Financial Times. Putin svarade Modi att han strävar efter att avsluta kriget "så fort som möjligt". I ett tal senare under dagen, verkar Putin emellertid ha ändrat sig. Åtminstone sa han då att målsättningen med invasionen i Ukraina står fast. "Vår offensiv i Donbas upphör inte. Den fortgår i långsam hastighet. Den ryska armén ockuperar fler och fler territorier," sa Putin. Under stormötet i Samarkand där flera världsledare i Asien träffats, la Putin också skulden för det som sker i kriget på Ukraina. Narendra Modi uppmanade Vladimir Putin att tänka om angående Ukraina-kriget. Putin: Ingen brådska att avsluta specialoperationen i Ukraina. Omni 220916.

SVT på plats i Izium: "Massgravar så långt ögat kan se." SVT:s reporter Elin Jönsson har besökt platsen för den massgrav som hittades i staden Izium på fredagen. "Det var så klart helt fruktansvärt att stå på den här platsen och vara omgiven av massgravar så långt ögat kan se," säger hon. Hundratals människor har på fredagen hittats döda i en massgrav i ett skogsparti i utkanten av staden Izium. Det handlar om minst 440 civila, bland dem barn, och ett 20-tal soldater, enligt SVT:s reporter Elin Jönsson, som befinner sig i Ukraina tillsammans med fotograf Lars Lyrefelt. Flera kroppar bär spår av tortyr. Enligt Oleh Synehubov, guvernör i Charkiv, har vissa bakbundna händer och en man har en snara runt halsen. "Det luktar fruktansvärt när de plockar upp kropp efter kropp här i skogen," säger Elin Jönsson. I en grav som ligger lite avskilt från de andra hittas 20 soldater. Alla med bakbundna händer och skjutna i huvudet. De tros ha varit krigsfångar. "Det är nästan svårt att hitta orden för att beskriva det här," säger Elin Jönsson. "När man ser de här kropparna och vet vad de har gått igenom är det väldigt svåra känslor," fortsätter hon. Izium, som ligger i den östra delen av Ukraina, var en av de första städerna som föll i ryska händer när Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari. Staden återeövrades i den ukrainska motoffensiven mellan den 6 och 11 september. svt 220916.

Putin: "Vi har inte bråttom." Rysslands militära planer i Ukraina påverkas inte av Ukrainas motoffensiv. Det säger president Vladimir Putin i ett uttalande under ett toppmöte i Samarkand i Uzbekistan, där han bland annat träffar ledare som Kinas Xi Jinping och Irans Ebrahim Raisi. "Planen kommer inte att justeras. Våra offensiva insatser i Donbass fortsätter," säger Putin, enligt nyhetsbyrån AFP. "Vi har inte bråttom." De senaste veckor har Ukraina genomfört en framgångsrik motoffensiv och har då särskilt återtagit mycket mark i landets nordöstra delar. (svt 220917.) Kommentar: Putin vill se fler bestiala övergrepp och massgravar i olika städer i Ukraina innan han är nöjd.

Militära stödet till Ukraina på väg att nå historiska proportioner. Många länder i västvärlden bidrar med vapen och ammunition till Ukraina. Vissa är öppna med vad de skickar medan andra är mer hemlighetsfulla. Det står ändå klart att stödet på bara några månader är på väg att bli historiskt stort. Ett oberoende tyskt forskningsinstitut, Kiel institute for the world economy, samlar in och sammanställer de uppgifter som finns om stöd till Ukraina. "Men uppgifterna kommer från öppna källor, som regeringsrapporter och uppgifter i trovärdiga medier. De är inte i alla avseenden heltäckande," säger kommunikationsdirektör Guido Warlimont. Tydligt är i alla fall att USA är ledande i det militära stödet. Den 8 september uppgick det till 15,2 miljarder dollar. Det motsvarar 160 miljarder svenska kronor, vilket är dubbla Sveriges försvarsbudget för 2022. Inklusive civilsamhällets beredskap. Enligt vissa analytiker ser stödet från USA ut vara på god väg att slå tidigare rekord. Israel är hittills den största mottagaren av militärt stöd från USA efter andra världskriget. Mellan 2019 och 2028 ska landet få 38 miljarder dollar i militärt stöd. Ukraina ser nu ut att vara på kurs att passera den siffran. Även Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, samlar in uppgifter om vapenleveranser, men sammanställningen görs årsvis och är ännu inte klar. Pieter Wezeman, forskare på Sipri, ser ändå en trend bland de vapen som skickats. "Det är lätta vapen, stridsvagnar och artilleri. Några få helikoptrar, men inga avancerade stridsflygplan. Man har satsat på det som används på marken." Det finns också en annan sak som han reagerat på och som skiljer sig från den vanliga vapenhandeln som han studerar. Mängden ammunition. Bara USA har skickat 60 miljoner skott till mindre vapen. "Man pratar ofta om stora vapensystem, men det skickas också stora mängder ammunition," säger Pieter Wezeman. I klippet tre frågor med militärexperten: Därför skickades först små och lätta vapen och om utmaningarna inför framtiden. "Det blir ett dilemma för dem som ska fatta beslut ". svt 220917.

Försvarsindustrin växer "exceptionellt" under kriget. Vapenindustrin växer i skuggan av kriget i Ukraina, inte minst i Europa. Under det senaste halvåret har det beslutats om nya förvarsinvesteringar på över 2 000 miljarder kronor, uppger fredsforskningsinstitutet Sipri för SVT Nyheter. En liknande upprustning har inte skett sedan kalla kriget, enligt institutet. "Det är en exceptionell ökning vi sett under de senaste sex månaderna," säger Nan Tian, senior researcher vid Sipri. TT skrev på fredagen om hur ukrainsk idérikedom har ändrat krigets spelplan. Bland annat har 3D-skrivare använts för att tillverka reservdelar åt militärfordon. "Ukraina har använt materiel på ett sätt som jag inte tror att någon hade väntat sig," säger militäranalytikern Dara Massicot till nyhetsbyrån. "Länder föredrar upprustning i stället för dialog för att förbättra sin säkerhet." Analytiker: Ukrainarna har blivit världsledande i användandet av obemannade system. Omni 220917.

Pentagon: Ryssland försöker samla sig - trycks tillbaka. Ukrainska styrkor befäster de landvinster som landet gjort, samtidigt som de ryska försöker förstärka sina positioner - samtidigt som de trycks tillbaka. Den bedömningen gör Pentagon i en lägesrapport, enligt Sky News. "I söder fortsätter ukrainarna göra vad vi bedömer är riktade och beräknade framryckningar, samtidigt som Ryssland försöker hålla försvarslinjen," säger presstalespersonen Pat Ryder. Ryder vill inte spekulera hur situationen kommer se ut framöver, men betonar att det fortsätter att vara "en tuff strid". Omni 220917.

Oro för ryskt svar får USA att tveka kring robotar. USA fortsätter att vara försiktiga med att skicka långdistansrobotar till Ukraina, av rädsla för att det kan provocera fram ett ryskt svar. Det uppger två militärkällor för NBC. De Pentagon-tjänstemän som ställer sig emot försändelser menar att Ukraina då skulle kunna anfalla måltavlor i ryskt territorium, och därmed utlösa ett bredare krig med Ryssland. Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, varnade tidigare i veckan för just det. "Om Washington beslutar att skicka robotar med längre räckvidd till Kyiv så kommer de korsa en röd linje, och bli en direkt part i konflikten," sa hon då. Under torsdagen bekräftade Joe Biden ytterligare ett stödpaket till Ukraina. Samtidigt varnar Biden Putin för att använda kärnvapen. Amerikanska tjänstemän uppges frustrerade över att sanktionerna inte slagit tillräckligt hårt mot Ryssland. Omni 220917.

Analyser: Kriget en kamp om moral och legosoldater. Ukrainska soldater strider för nationell frihet, samtidigt som de ryska styrkorna tycks sakna kamratskap. Den kontrasten kan bli avgörande för kriget, skriver The Guardians försvarsredaktör Dan Sabbagh i en analys. Enlligt Sabbagh var det många ryska soldater som snabbt övergav sina pansarfordon när den ukrainska motoffensiven drog fram. Han påpekar att många av separatisterna som strider för Ryssland inte gärna strider utanför Donetsk och Luhansk. "Ryssland skulle inte vara den första jätten att sättas på plats av en mindre men mer bestämd motståndare," skriver han. För El País skriver Vladimir Dolin att den ryske presidenten Vladimir Putin står inför ett dilemma: Att erkänna sig besegrad, eller genomföra en mer storskalig och riskabel mobilisering. En sån mobilisering skulle dock göra Ryssland sårbart på andra håll längs den knappt 6 000 kilometer långa gränsen, skriver Dolin. Dan Sabbagh: Ukraina förlitar sig på moral och Ryssland på legosoldater. Vladimir Dolin: Ryssland saknar styrkan. Omni 220917.

Ryssland: Vi har beskjutit flera ukrainska städer. Det ryska försvarsdepartementet uppger att landet utfört en rad attacker mot ukrainska mål under dagen, rapporterar Reuters. Enligt myndigheten handlar det om beskjutning i Cherson, Mykolajiv, Charkiv och Donetsk. Ryssland hävdar även att Ukraina utfört en misslyckad offensiv i Cherson. Enligt den ukrainska militären ska Ryssland ha skjutit 4 raketer under 24 timmar, och genomfört 24 flyganfall. Den regionala guvernören i Charkiv uppger att det börjat brinna i ett industriområde i staden, efter rysk beskjutning. Ryssland och Ukraina fortsätter anklaga varandra för att beskjuta kärnkraftverket i Zaporizjzja. Ukraina förnekar att man beskjutit anläggningen vid kraftverket. Omni 220917,

Ryska kritiker vill gå hårdare fram mot Ukraina. I ryska Kremls propagandakanaler talas det nu öppet om misslyckandena i Ukraina. "Det är framförallt nationalistiska krafter som vill att man går in hårdare och gör slut på Ukraina," säger Carolina Vendil Pallin vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Ukraina har de senaste två veckorna återtagit den till stor del ryskockuperade Charkiv-regionen. "Det här är inte längre ett hybridkrig. Det här är ett verkligt, fullt krig. Och vi måste göra oss redo för det," sa senatorn Igor Morozov i rysk statlig tv. Att kritik hörs i de statsägda och strikt kontrollerade tv-kanalerna är anmärkningsvärt, enligt Carolina Vendil Pallin som är expert på rysk inrikespolitik. "Det är först när det kommer på nationell tv som den ryska befolkningen faktiskt blir medveten om att kritiken finns," säger hon och fortsätter: "Vi vet inte varför den här kritiken från nationalistiska krafter tillåts nu och vad som blir utfallet av det hela. Men det vi kan konstatera är att det är en annan dynamik i debatten i Ryssland som tillåts just nu." Samtidigt kräver dussintals ledamöter i lokala parlament Putins avgång, till skillnad från debattörerna i rysk tv. De är mot invasionen och vill se ett slut på kriget, snarare än att utöka krigsinsatsen. Hur hotad är Putin? Svaret får du i videoklippet. svt 220917.
Ryska lokalpolitiker kräver Putins avgång. Att kritisera makthavarna i Kreml, och framför allt president Vladimir Putin, är riskfyllt. Trots det har ett dussintal lokalpolitiker i Ryssland skrivit under en appell som kräver att Putin avgår. "Men den leder knappast till att Putin avgår," säger Vitalij Bovar, ledamot i Sankt Petersburgs fullmäktige. Grunden för lokalpolitikernas protest är att de har kommit till insikt om att Putins beslut att invadera Ukraina skadar Ryssland. "Det är klart att det är Putin som startat det ohyggliga kriget. Han är katalysatorn," säger Vitalij Bovar. En annan ledamot som officiellt krävt Putins avgång är Dmitrij Paljuga. Han greps av polis men släpptes senare. "Jag märker hur trötta folk är på Vladimir Putin nu. Han har varit president länge. Hittills har man kunnat finna sig i det men nu är folk så stressade av hans maktinnehav att alla vill göra något åt det." Enligt Bovar har appellen redan fått stort gensvar och väckt uppmärksamhet i samhället, både i Ryssland och utomlands. Men att den skulle leda till att Putin avgår är det knappast någon som tror, inte ens lokalpolitikerna själva. "Det är en auktoritär regim, den lyssnar inte på gräsrötterna," säger Bovar. När SVT Nyheter frågar invånarna i Sankt Petersburg om appellen är det ingen som har hört talas om den. Hör deras reaktioner i klippet. Omni 220917.
Ryska statsbudgeten får smaka yxan när oljepriset sviker. Ryssland pekar friskt på sin starka rubel som bevis för att ekonomin trots krig och sanktioner tuffar på galant. Men när statsbudgeten nu står inför en brutal bantningskur är frågan hur länge det går, och hur den politiskt pacificerade massan då reagerar. Att diagnostisera den ryska ekonomins hälsotillstånd är ingen lätt uppgift ens i normalfall. Transparensen är begränsad och sedan krigsutbrottet har många siffror helt slutat publiceras. Den data som trots allt finns omgärdas av tvivel från många betraktare. Det korta svaret är att ekonomin går dåligt men inte så dåligt som många trodde. Putin sade nyligen att Ryssland i år kommer att se ett budgetöverskott och att ekonomin nästa år väntas backa under omständigheterna blygsamma två procent. Det är en optimistisk prognos, men centralbanken meddelade på fredagen att man sänker styrräntan eftersom inflationen bedöms ha dämpats. Problemet för Ryssland är att det är höga fossilpriser som låtit Ryssland komma relativt lindrigt undan. Nu sjunker oljepriserna. Andra delar av den ryska ekonomin går dåligt och när energiexporterna inte kan väga upp för det kommer det att göra ont. Ett iögonfallande tecken på att läget ånyo går mot "inte bra" är uppgifterna i torsdags om att den ryska staten står inför en tuff bantningskur. Med tio procent ska de statliga utgifterna kapas med, enligt anonyma källor. På totalen alltså, för enligt ryska medierapporteringen kommer det inte att slå lika mot alla områden. Det är svårt att kriga utan militär och säkerhetsapparat. Deras finansiering väntas öka. Värre blir det förmodligen för exempelvis Kulturdepartementet och chefer för, säg, regionala väghållningskontoret kanske bör börja fundera på om till exempel taxikörningar kan fylla ut stundande hål i kassan. Tio procent är en tuff åtstramning för vilket land som helst, inte minst för ett land som vill ge intryck av att klara sanktioner och annan "ekonomisk aggression" galant. svt 220917.

A new threat from China faces Taiwan’s military: Trolls with drones. They are flying drones over a military site on a nearby Taiwan-controlled island. The 15-second video clip is among a number of videos that have popped up recently on the Chinese social media site Weibo and show what appear to be civilian-grade drones trolling Taiwan’s military. The island’s military later confirmed these mysterious menaces are indeed civilian drones from mainland China. The videos show detailed, drones’-eye footage of military installations and personnel on Taiwan’s outlying Kinmen islands. Accompanied by soundtracks ranging from ballads to dance music and plenty of emojis, the clips seem designed to highlight the unpreparedness of Taiwan’s troops. Read more at CNN 220917.

Ukrainska pastorn kör ut mat och medicin till fronten. Trots ukrainska framgångar på slagfälten har vardagen inte förändrats för dem som försöker överleva i granatregnet. Pingstpastorn Genady kör ut mat och medicin till de som blivit kvar i byarna vid fronten och han har alltid med en kalasjnikov i bilen. I Ukraina fortsätter den ryska beskjutningen av Charkiv och flera städer i Donbass. Många personer är beroende av orädda personer som pastorn Grenady. Han kör ut förnödenheter till dem som befinner sig vid fronten och bredvid sig har en kalasjnikov. "Man vet aldrig. Det känns bättre när jag har min kalasjnikov i närheten. Jag hoppas jag inte behöver använda den," säger han till SVT. Han drev Ukrainas största barnhem i Mariupol innan ryssarna tog över staden. Han har tre egna barn och 35 adopterade och varje dag riskerar han sitt liv för att rädda andras. När SVT:s reporter Bengt Norborg och fotograf Emil Larsson, träffar Grenady är han på väg till staden Orichiv som ligger precis vid fronten. "Varje dag beskjuter ryssarna oss. De har dödat många där borta," säger han. Se när pastor Grenady kör ut förnödenheter till fronten i videon. svt 220918.

Letar släktingar i massgrav: "Fick inte komma hit för de ryska soldaterna." Invånare i den återtagna staden Izium får nu leta efter sina nära och kära bland de hundratals döda som grävts upp ur massgravar. 64-årige Volodymyr Kolesnyk berättar att de ryska soldaterna inte lät någon besöka graven, och sa att den var minerad. "Och det var många av dem i skogen, så det var läskigt att gå hit själv," säger han till Reuters, och pekar ut flera kors. Med en lista i handen placerar han en liten namnskylt på kors 199. Där ligger hans kusin. Under 164 ligger kusinens fru, och under 174 finns Kolesnyks moster. "De grävde ner kropparna i påsar, utan kistor, utan någonting," säger han. Kolesnyks släktingar dog i en attack mot en byggnad i april. Arbetet med att identifiera de döda pågår fortfarande. Izium invaderades av ryska styrkor i april. Omni 220918.

Expert: Putins värsta vecka - väldigt svårt att förklara. Det har varit en tuff vecka för Vladimir Putin både på hemmaplan och utrikes, efter en lyckad ukrainsk motoffensiv och öppen kritik från Kina och Indien. Den analysen gör flera medier. Pavel K. Baev, forskare på Internationella fredsinstitutet i Oslo, säger till Dagbladet att veckan varit presidentens värsta sedan den ryska invasionen inleddes. "Han försöker säga att allt går enligt planen, men det är väldigt svårt att förklara vad som händer nu," säger han. Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, lyfter den indiske premiärminister Narendra Modis kommentar till Putin om fred är "det mest uttrycksfulla i kritisk riktning" som han sagt sedan kriget började. "Det här är ett krig som har negativa konsekvenser för Indien, ingen tvekan om det," säger han till SvD. Widmalm tror att Modi kan ha pressats att säga något till Putin av övriga medlemmar i alliansen Quad, det vill säga Australien, Japan och USA. Widmalm: Indien vill inte drivas för långt in i en allians med Ryssland. Pressen ökar på Putin efter Kinas och Indiens frågor. Omni 220918.

Brittiska försvaret: Ökade attacker mot infrastruktur. Den senaste veckan har de ryska attackerna mot civil infrastruktur i Ukraina ökat, även där det inte finns någon direkt militär fördel. Den bedömningen gör det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering. Det handlar bland annat om beskjutning av elnätet, och mot en damm i floden Inhulets. Ukraina har gjort stora territoriella vinster de senaste veckorna, och det brittiska försvaret tror att Ryssland kan komma att utöka sina mål ännu mer, i ett försök att sänka det ukrainska folkets moral. Putin har tidigare sagt att motoffensiven inte ändrar några planer. Omni 220918.

Pelosi: Dödliga striderna är Azerbajdzjans fel. Den amerikanska talmannen Nancy Pelosi beskyller Azerbajdzjan för den senaste tidens strider i Nagorno-Karabach. Det säger hon under ett besök i Armenien, rapporterar Reuters. Pelosi fördömer ”de olagliga attackerna”, och säger att USA bör använda sitt inflytande för att stoppa dem. Mer än 200 personer har dött i striderna, och länderna beskyller varandra för att ha placerat ut minor och utfört beskjutning. Bakgrunden är etniska motsättningar som blossade upp i samband med Sovjetunionens kollaps 1991. Nancy Pelosi: Mitt besök är särskilt viktigt just nu. Därför har stridigheter brutit ut i Nagorno-Karabach. Armenien har länge sett Ryssland som en beskyddare. Frankrike har tagit upp konflikten i FN. Omni 220918.

81 döda i strider mellan Kirgizistan och Tadzjikistan. Minst 81 människor har dött i stridigheter mellan Kirgizistan och Tadzjikistan under den gångna veckan, rapporterar AFP. Dödsfallen gör veckan till den dödligaste i ländernas konflikt på flera decennier. Striderna har fått tiotusentals människor på den kirgiziska sidan av gränsen att fly från sina hem. Nyhetsbyrån skriver att det regelbundet uppstår konflikter mellan de centralasiatiska länderna över en omtvistad gränsdragning. Länderna kom överens om en vapenvila i fredags och i samband med detta samtalade Tadzjikistans president Emomali Rahmon med sin kirgiziska motsvarighet Sadyr Japarov. Under söndagseftermiddagen rapporterade kirgiziska myndigheter att det var lugnt vid gränsen. Dödstalet är en sammanställning av kirgiziska och tadzjikiska rapporter. Vladimir Putin har försökt medla mellan länderna. Omni 220918.

Zaporizjzja uppkopplat - "situationen problematisk". Kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina är återigen uppkopplat mot det ukrainska elnätet. Det uppger IAEA enligt flera medier. Enligt det internationella atomenergiorganet har åtminstone en av de fyra ledningarna nu reparerats. Situationen beskrivs som förbättrad men fortsatt problematisk. Enligt IAEA ska minst en av de fyra ledningarna nu ha reparerats, vilket innebär att de sex atomreaktorerna kan kylas ned och att andra kritiska säkerhetsfunktioner kan upprätthållas. Det internationella atomenergiorganet beskriver situationen som förbättrad men fortsatt problematisk. Kärnkraftverket är Europas största. Oro för att Ryssland ska intensifiera attacker mot civil infrastruktur. Omni 220918.

Ryska värvningsoffensiven: "Valet för riktiga män." Värvningslastbilar i ryska städer och tre månadslöner. Det är några av knepen som Ryssland tar till för att locka volontärer att strida i Ukraina, rapporterar Reuters. Nyhetsbyrån beskriver hur soldater står stationerade utanför en lastbil i Rostov, och delar ut färglada flygblad med texten "Militärtjänstgöring på kontrakt - den riktiga mannens val". Det handlar om kontrakt på tre till sex månader, med en lön som motsvarar tre gånger det genomsnittliga i landet. Värvningsförsöken kan ses som ett tecken på att det råder viss manskapbrist, konstaterar Reuters. Ryssland har inte presenterat någon officiell dödssiffra för de ryska styrkorna i Ukraina sedan 25 mars, men analytiker bedömer att det kan handla om tiotusentals. Söker "patriotiskt lagda medborgare". Tidigare i veckan spreds en vide som visar hur Kreml-kopplade Wagnergruppen försöker övertala fångar att strida. Omni 220918.

Rapport: Rysk ekonomi väntas återhämta sig först 2030. Rysslands ekonomi kommer att ha återhämtat sig till liknande nivåer som innan kriget i Ukraina först år 2030. Det skriver Reuters, som har tagit del av en rapport från Scope Ratings. I slutet av nästa år väntas landets BNP stå 8 procent lägre än under 2021, för att därefter stiga gradvis, enligt kreditinstitutet. "Den ryska regeringen, med hjälp av Rysslands centralbank, har använt exportintäkter för att mildra de omedelbara ekonomiska effekterna av kriget och sanktionerna. Men de långsiktiga utsikterna har förvärrats," säger Scopes analytiker Levon Kameryan. Förutom sanktioner och kapitalutflöden väntas den begränsade tillgången på västerländsk teknologi hämma den ryska ekonomin. 64,2 miljarder dollar strömmade ut ur Ryssland enbart under första kvartalet i år. Omni 220918.

Australien ser över att öppna ambassaden i Kyiv. Australien går emot den ukrainske ambassadören Vasyl Myrosjnytjenkos önskan om att förbjuda ryska turister in i landet, men ser över möjligheten att öppna ambassaden i Kyiv. Det rapporterar The Guardian. I ABC:s program Insider säger landets försvarsminister och tillförordnade premiärminister Richard Marles att de inte kan ge någon tidsangivelse för när ambassaden kan öppnas igen, eftersom det krävs mycket logistik och stöd på grund av säkerhetsläget. Han säger också att Australien överväger att skicka ytterligare militärt bistånd till Ukraina. "Vi behöver förbereda oss på en utdragen konflikt och på den grunden förstår vi att vi kan komma att behöva ge stöd till Ukraina på lång sikt," säger Marles. Marles vill inte gå in på vad för utrustning de kan skicka till Ukraina. Marles: Europeiska ledare vill se till att Ukraina kan avgöra kriget på sina villkor. Omni 220918.

Zelenskyj: Har hittat fler än tio ryska tortyrkammare. Ukraina säger sig hitta allt fler bevis på att de ryska invasionsstyrkorna har torterat människor i de belägrade delarna av landet, rapporterar AP. Nyhetsbyrån har varit på plats i byn Kozacha Lopan som ligger mellan Charkiv och den ryska gränsen och har där fått se vad Ukraina kallar för en rysk tortyrkammare. Den lokala åklagarmyndigheten säger i ett uttalande att de har säkrat bevis, bland annat tortyrredskap, från rummet. Enligt landets president Volodymyr Zelenskyj är rummet i Kozacha Lopan långt ifrån det enda. I sitt nattliga tal säger han att fler än tio tortyrkammare har hittats och jämför ryssarna med nazisterna under andra världskriget. "Och de kommer att straffas på samma sätt, både på slagfältet och i rättssalarna," säger han. I åtminstone en av tortyrkamrarna säger Zelenskyj att de har hittat verktyg för "elektrisk tortyr". EU vill att Ryssland ska ställas inför rätta för krigsbrott. Omni 220918.

Kinesisk jätte vill skicka upp solpaneler i rymden. Kinesiska solpanelsjätten Longi Green Energy Technology ska undersöka om det går att framställa el från solceller som satts i omloppsbana runt jorden, skriver Bloomberg. Arbetet börjar i ett nystartat labb, som i sin tur kommer att samarbeta med det kinesiska rymdprogrammet. Tanken på solpaneler i rymden är inte ny eftersom det kan vara ett sätt att runda teknikens stora nackdel: att den inte fungerar dygnet runt. Kinesiska forskare vid Xidianuniversitetet meddelade tidigare i år man att har en lösning för överföring av energi från rymden till jorden. Den bygger på att solenergi konverteras till mikrovågsstrålning och skickas till en mottagarstation på jorden och där konverteras på nytt till elektricitet. Bolaget världsledande och baserade i Xi’an. Omni 220918.

Glädje och sorg i befriade delarna av Ukraina - SVT på plats i Izium. Efter sex månaders ockupation retirerade de ryska styrkorna från Charkivregionen efter den Ukrainas lyckade motoffensiv. "Vi kunde knappt tro det var sant," säger Ljuda med tårar i ögonen, till SVT:s team på plats i Izium. Förstörelsen är stor i staden Izium efter den ryska reträtten. Men trots ruinerna råder glädje i staden. "Den 10:e fick vi veta att man hissat flaggan på berget Kremjanets. Vi blev helt överlyckliga," säger Ljuda, till SVT:s reporter Elin Jönsson och fotograf Lars Lyrefelt. Men efter sex månader av ockupation kommer det ta lång tid innan vardagen kan återvända hit. Natalja som bor i staden hade precis renoverat sin lägenhet när huset träffades av en granat. "Jag hade tänkt att bo här livet ut och nu har jag ingenting kvar. Tvättmaskinen köpte jag på kredit och mitt kylskåp var också nytt," säger hon. Se de starka känslorna från staden Izium i videon. svt 220918.
Natalja och Halyna om tiden under rysk ockupation: "Blev misshandlade med järnrör." Invånarna i den befriade staden Izium vittnar om skakande upplevelser från den ryska ockupationen. Vid en matkö träffar SVT en kvinna som berättar att hennes barnbarn togs tillfånga av ryska soldater och hölls instängd i en källare i två veckor. "Han lyckades fly och sprang till mig helt vettskrämd. Han skrek 'Hjälp mig, mormor'," berättar Halyna. I centrala delarna av ukrainska Izium delar en hjälporganisation ut mat till invånarna, som sakta återgår tilll en ny vardag efter att ha befriats från rysk ockupation. Platsen fylls snabbt av hungriga men också traumatiserade människor. SVT:s team Elin Jönsson och fotograf Lars Lyrefeldt träffar en mamma och hennes vuxna dotter. De berättar om hur de ryska trupperna kom till staden och om soldaterna som dök upp på deras gård. Där lekte ett av barnen med en egengjord darttavla med pilar. "Soldaterna sprang in och ropade att hon höll i ett vapen. Han höll i ett automatvapen och sa att vi skulle rada upp oss mot väggen. Sedan sa han att han struntar i var kulorna landar," berättar Halyna. Hennes dotter Natalja berättar att de ryska soldaterna sprang in i deras lägenhet och misshandlade henne. "De frågade om vi hade några vapen. De hade vi inte och de började de slå mig med järnrör. Jag blev helt blåslagen på ryggen. Det var ren misshandel," säger hon. Hör Natalja och Halynas vittnesmål i videon. Omni 220918.

Militärkälla: Iranska drönare har nått Ukrainas slagfält. Ryssland uppges ha satt in iransktillverkade stridsdrönare i Ukraina, rapporterar New York Times. Uppgifterna kommer från en ukrainsk militärkälla. Enligt källan ska delar av drönare av typen Shahed-136 ha upptäckts på marken i samband med Ukrainas motoffensiv i Charkivregionen. Wall Street Journal uppger att oberoende analyser av bilder ger stöd åt uppgifterna. Drönarna är relativt små och flyger på låg höjd vilket gör det svårt för Ukrainas luftförsvarssystem att upptäcka dem. New York Times skriver att det tycks vara första gången som det kraftfulla vapnet används utanför Mellanöstern. Adderar ytterligare geopolitisk komplexitet till konflikten. Det högteknologiska vapnet ses som en "potent motvikt" till HIMARS-robotarna. Omni 220919.

Ukraina: Rysk attack mot näst största kärnkraftverket. Ryssland har attackerat Pivdennoukrainsk, Ukrainas näst största kärnkraftverk. Det uppger Ukrainas atomenergimyndighet Energoatom enligt Reuters. Alla tre reaktorerna uppges fungera normalt. Ingen person ska heller ha skadats. Kärnkraftverket ligger i Mykolajivregionen i södra Ukraina.Explosionen ska ha skett 300 meter från reaktorerna. Omni 220919.

Ikonisk rysk popstjärna kritiserar Rysslands krig. Den ikoniska ryska popstjärnan Alla Pugatjova fördömer Rysslands krig mot Ukraina. I ett inlägg på Instagram skriver 73-åringen att ryssar dör i Ukraina på grund av ”illusoriska mål”. Hon skriver också att hon står i solidaritet med sin make, tv-profilen och komikern Maksim Galkin som har stämplats som utländsk agent av Kreml. Hon uppmanar ryska myndigheter att förklara även henne som utländsk agent, en beteckning som den ryska staten ofta använder för att brännmärka oönskade element. BBC:s Rysslandsredaktör Steve Rosenberg skriver i en analys att Pugatjova har varit en musikalisk megastjärna sedan Sovjettiden. Att hon är så respekterad och populär gör uttalandet till en stor analys Steve Rosenberg: Återstår att se om utspelet påverkar den ryska opinionen. Kremls talesperson har tidigare sagt att Pugatjova fortfarande är på den ryska sidan, trots makens ställningstagande. Omni 220919.

Ukraina: Har kontroll över östbanken av viktig flod. Ukrainska styrkor säger sig ha återtagit kontroll över den östra banken av floden Oskil, rapporterar BBC. Floden ses som frontlinjen i de östra delarna av landet. Att ta sig över Oskil är en viktig milstolpe i Ukrainas motoffensiv i Charkivregionen och ett steg närmare ockuperade Luhansk, skriver Reuters. De senaste dagarna har de ukrainska framstegen saktat ner, men president Volodymyr Zelenskyj säger att det beror på att man förbereder inför den fortsatta offensiven. "Det är inte stiltje, utan förberedelser för nästa steg. Ukraina måste befrias," hela Ukraina. Omni 220919.

Kreml kallar massgravar i Izium för "lögner, likt Butja". Omkring 450 kroppar, de flesta civila, har enligt Ukraina hittats i massgravar nära Izium. Rapporterna från området har återigen skakat världen och påminner om de bilder som kom från Butja utanför Kyiv tidigare under Rysslands anfallskrig. I ett uttalande nekar Kremls talesperson Dmitrij Peskov till att Ryssland ligger bakom, skriver Reuters. "Det är samma scenario som i Butja. Det är en lögn," säger han. Enligt ukrainska utredare bär kropparna i Izium spår av tortyr. President Volodymyr Zelenskyj har jämfört metoderna med nazisternas under andra världskriget, skriver TT. "Och de kommer att hållas ansvariga på samma sätt, både på slagfältet och i domstolarna." EU har också uttryckt att man vill se en tribunal för den ryska invasionen av Ukraina, med anledning av massgravsfynden i Izium. Ryssland har tidigare avfärdat rapportering om krigsbrott i Butja. Ukrainas ambassadör beskriver krigsbrott av "massiva proportioner". SVT på plats i Izium - har träffat invånare som vittnar om att blev misshandlade med järnrör. Omvärlden har reagerat med avsky på de nya rapporterna om massgravar. Spår av tortyr och mord när ockuperade områden återtas i Ukrainas motoffensiv. Omni 220919.
Ryssar förde bort Mykhailo: "De slog mig i timmar." Ukraina anklagar Ryssland för att ha torterat människor i det nu fritagna området i kring Izium. Ukraina säger att de har samlat mängder med bevis men Kreml kallar anklagelserna för lögn, rapporterar AFP. 67-åriga Mykhailo Chindey vårdas på ett sjukhus i Izium och till nyhetsbyrån berättar han om hur de ryska styrkorna misshandlade honom dagligen. "De slog mig i upp till två timmar, varje dag," säger han. Han berättar att ryssarna satte en säck över hans huvud och förde bort honom. När säcken togs bort såg han att han var på polisstationen i Izium. "Jag hörde hur andra människor förhördes och jag hörde skrik dygnet runt," säger han och tillägger att en man dog på stationen. Utöver vittnesuppgifterna säger sig Ukraina ha samlat in bevis i form av dokument och tortyrredskap, rapporterar AP. Ryssarna anklagade Chindey för att tillhandahålla koordinater till ukrainska försvaret. Kreml kallar anklagelserna för lögner. Zelenskyj: Vi har hittat minst tio tortyrkammare. Omni 220919.

EU-sprickan: Finland ett "kryphål" för ryska turister. Från och med midnatt släpps ryska turister inte längre in i Polen, Estland, Lettland och Litauen. Finland håller fortsatt öppet men har begränsat möjligheterna för ryska resenärer att söka visum. Inresestoppet riktar sig mot turister och omfattar inte ryssar som vill söka skydd i EU. Inte heller lastbilschaufförer, personer som har medlemskap i ett EU-land eller den som ska besöka familjemedlemmar drabbas. Att länder agerar olika har skapat en spricka, enligt nyhetsbyrån. Estlands premiärminister Kaja Kallas har uttryckt frustration över den finländska linjen och varnar för att ryska resenärer nu kommer att ta den vägen. "Det finns ett kryphål, och det kryphålet är Finland." Finlands statsminister Sanna Marin har sagt att stoppet för ryska resenärer kan strida mot Schengenavtalet. Är senaste draget för att sätta press på Ryssland på grund av kriget mot Ukraina. Litauens inrikesminister: Ryssland är en oförutsägbar och aggressiv statt. Omni 220919.

Amerikansk general: Ukraina har skjutit ner 55 stridsflyg. Samtidigt som Ukraina har lyckats skydda omkring 80 procent av sitt flygvapen har de skjutit ner 55 ryska stridsflyg sedan invasionens början. Det säger den amerikanska flygvapengeneralen James Hecker enligt Politico. Enligt honom är de ryska förlusterna en stor anledning till varför ryska jakt- och bombplan inte har spelat en så stor roll i kriget. Hittills har Ukraina främst använt sig av äldre rysktillverkade flygplansmodeller. De har flera gånger efterfrågat att få tillgång till nyare F-16 stridsflyg. Enligt Hecker skulle det kunna dröja år innan den önskan skulle kunna uppfyllas. "Men folk börjar tänka mer långsiktigt," säger han. Han säger att Ukraina har visat att de har vad som krävs för att försvara sitt luftrum "utan att tredje världskriget behöver starta". Logistiska problem och utbildningar gör att flygplansleveranser kan dröja. Förhandlingar om F-16 ska skickas till Ukraina pågår. Omni 220919.

Europa har rustat och enats - Putin kan förlora gaskriget. Europa ser ut att klara vintern och när våren väl är här kommer Rysslands inflytande över regionens energiförsörjning vara kraftigt försvagat. Det säger experter och ekonomer till Wall Street Journal. "Det ser ut som att situationen håller på att stabiliseras," säger energihandelsbolaget DC Energy Tradings grundare David den Hollander till tidningen. Priserna på gas och el har rasat från de mest extrema nivåerna. Gaslagren har redan fyllts till 85 procent - EU hade 80 procent i slutet av oktober som mål. Nya terminaler för import av flytande naturgas har installerats i bland annat Nederländerna, vilket underlättar för import från exempelvis USA. Dessutom har EU enats om ett krispaket som ska minska pressen på hushåll och företag. Gemcorps chefsekonom Simon Quijano-Evans bedömer att Europa skulle klara vintern även om Ryssland stryper gasflödet helt och hållet. "Det blir en utmaning och beror på vädret men det är absolut görbart," säger han. En snittvinter kräver 256 miljarder kubikmeter gas - Europa har säkrat 242 miljarder, Omni 220920.

Ryskt nederlag i Luhansk - har inte hela kontrollen. Ukraina har återtagit kontrollen över den lilla byn Bilohorivka i närheten av staden Lysytjansk i Luhansk, skriver The Guardian. Det ses som en liten men symbolisk vinst då det innebär att Ryssland inte längre har fullständig kontroll över regionen. "Steg för steg, centimeter för centimeter, kommer vi att befria hela vårt land från inkräktarna," säger regionens guvernör Serhij Hajdaj. Luhansk har varit ockuperat under nästan tre månader, och har beskrivits som ett av Vladimir Putins viktigaste mål efter att intagandet av huvudstaden Kyiv misslyckades. Videofilmer som sprids på Telegram visar ukrainska soldater som patrullerar gatorna i den förfallna byn. Under de senaste tolv dagarna har Ukraina igenomfört en stark motoffensiv i östra Ukraina. Hajdaj: Ledarna i ockuperade Luhansk "har börjat få panik". Det finns rapporter om att ryssarna försöker tvångsrekrytera folk på gatan i ett försök att hitta soldater. Omni 220920.

Källa: USA kan skicka stridsvagnar till Ukraina. USA kan komma att skicka stridsvagnar till Ukraina framöver, uppger en militärkälla för CNN. Enligt källan ligger frågan "definitivt på bordet", men det är inte aktuellt i nuläget eftersom det finns brister gällande träning, underhåll och hållbarhet. "Vi tittar på helhetsbilden för Ukrainas väpnade styrkor och överväger vilka behov man har i framtiden och hur USA och våra allierade ska kunna bistå för att tillgodose dessa behov." Källan: Inga planer på att förse Kyiv med vapensystem som möjliggör för den ukrainska militären att angripa mål långt bakom ryska frontlinjen. Ryskt nederlag i Luhansk - har inte längre kontrollen. Omni 220920.

Uppgift: Ryssland flyttar ubåtar - hotas av Ukraina. Rysslands Svartahavsflotta har med all sannolikhet flyttat flera av sina ubåtar från Sevastopol i Krym till Novorossijsk i södra Ryssland, uppger Storbritanniens försvarsdepartement i sin dagliga lägesuppdatering. Detta beror på den tilltagande ukrainska förmågan till långdistansbeskjutning, enligt departementet. De senaste två månaderna har Svartahavsflottans högkvarter och huvudsakliga flygfält attackerats av ukrainska styrkor. Att garantera Svartahavsflottans säkerhet var ett av Putins huvudmål med annekteringen av Krym 2014, och nu äventyras dess säkerhet, skriver britterna. Omni 220920.

Truss: Kommer ge Ukraina lika mycket stöd 2023. Storbritannien kommer under 2023 att ge Ukraina lika stort, eller större, militärt stöd som under 2022. Det säger den nytillträdda statsministern Liz Truss enligt The Guardian. "Mitt meddelande till det ukrainska folket är detta: Storbritannien står bakom er varje steg på vägen. Er säkerhet är vår säkerhet." Hittills i år har britterna gett Ukraina militärt stöd värt motsvarande över 28 miljarder kronor, vilket gör landet till en av Ukrainas största finansiella förkämpar. Truss föregångare Boris Johnson hade en exceptionellt god relation med Ukrainas president Zelenskyj, och var enligt undersökningar den europeiska ledaren med störst förtroende hos det ukrainska folket. Omni 220920.

Rysk oljeexport minskar - mot lägsta nivån sedan 2021. Rysslands sjöexport av olja har minskat rejält under den första halvan av september, skriver Bloomberg. Råoljefrakten från ryska hamnar minskade med nästan 900 000 fat per dag under perioden, ner till i snitt 2,54 miljoner fat per dag. Sett med ett glidande medelvärde minskade frakten under 3 miljoner fat per dag för första gången på över fem månader. Landet står också inför en 15-procentig minskning av exporttullarna i oktober, samtidigt som det i väst bland annat diskuteras pristak på rysk olja. Om exporten hålls oförändrad innebär det att intäkten per fat olja når den lägsta nivån sedan februari i fjol. En ökad efterfrågan i Asien har inte täckt upp för den minskade försäljningen till Europa. Europa har rustat och enats - Putin kan förlora energikriget. Omni 220920.

Erdogan: Putin vill få slut på kriget snarast. Turkiets president Erdogan uppger att hans ryske motsvarighet Putin i ett möte med honom indikerat att han vill se ett slut på kriget i Ukraina "så snart som möjligt". Det säger han i en intervju med amerikanska PBS. "Det var mitt intryck, för just nu går saker på ett tämligen problematiskt sätt." Erdogan hävdar också att en utväxling av 200 krigsfångar kommer ske mellan länderna, utan att ge några detaljer. Han tillägger att han tror att "ett betydande steg framåt kommer att tas". Mötet ägde rum i undrer det asiatiska SCO-toppmötet i Uzbekistan i lördags. Omni 220920. Kommentar: Vilket inte är sannt.
"Folkomröstningar" i helgen - ockuperade regioner röstar om att bli ryska. "Folkomröstningar" om att ansluta sig till Ryssland ska hållas i de ockuperade ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk och Cherson, uppger företrädare för ockupationsstyret enligt Reuters. I Luhansk och Donetsk kommer det att ske den 23-27 september, skriver Sky News. Även regionen Zaporizjzja uppges överväga en omröstning. På Telegram skriver Vladimir Saldo, ockupationsledaren i Cherson, att han hoppas att regionen blir "en fullfjädrad del av ett förenat land". "Det är ett beslut för folket som bor där," säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov. Tidigare under dagen sa Dmitrij Medvedev, ex-president och vice ordförande i det ryska säkerhetsrådet, att intrång på ryskt territorium är "ett brott som tillåter alla former av självförsvar". "Det är därför dessa omröstningar är så fruktade i Kyiv och i väst." Ryssland har erkänt regionerna som självständiga republiker. Saldo: Vore en "triumf av historisk rättvisa." Medvedev: Omröstningarna måste genomföras. Omni 220920.
Experter: Ett tecken på panik - tror inte det sker. Det rysktillsatta ockupationsstyret i flera ukrainska regioner har meddelat att man kommer hålla "folkomröstningar" om att ansluta sig till Ryssland. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tror inte att de kommer att fullföljas, säger han till SvD. "Jag tror man till slut kommer att säga att man inte kan garantera säkerhetsläget." Ockupationsledarnas förhoppningar om att få ingå i Ryssland är missriktade - de borde ha lärt sig av Krym, säger Paasikivi. Beskedet om omröstningarna tyder på att Ryssland känner panik inför Ukrainas motoffensiver i Charkiv och Cherson, säger Rysslandskännaren Gudrun Persson vid FOI till TT. "Om de har sådana skenomröstningar för att ansluta sig till Ryska federationen så blir ju offensiven ett angrepp på Ryssland." Fd överstelöjtnant Jörgen Elfving: Tolkar det som en icke gynnsam rysk utveckling. Persson: Rädda vad som räddas kan, så tolkar jag det. Ilmari Käikhö ser tecken på att Ryssland kan förlora kriget. Omni 220920.
Ukrainas utrikesminister: Ryska skenval hindrar oss inte från att befria vårt land. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba skriver att Rysslands kommande omröstningar om att ansluta de ukrainska regionerna Luhansk och Donetsk till Ryssland inte kommer förändra någonting. "Ryssland är och förblir en angripare som illegalt har ockuperat delar av Ukraina. Ukraina har fortfarande all rätt att befria sina territorier", skriver han på Twitter. Han kallar också de planerade omröstningarna för "skenomröstningar". Företrädare för ockupationsstyret i regionerna säger enligt Reuters att de vill se en folkomröstning så tidigt som på fredag den här veckan. Omni 220920.
Rysslands folkomröstningar fördöms av omvärlden: "De har ingen legitimitet." Omvärlden fördömer Rysslands planer på att hålla vad de kallar "folkomröstningar" om att de ukrainska regionerna Luhansk och Donetsk ska ansluta sig till Ryssland. "Falska folkomröstningar har ingen legitimitet. Det här är en upptrappning av Putins krig", skriver Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg på Twitter. Även USA fördömer Rysslands planer. "Det är en kräkning mot principerna av suveränitet och territoriell integritet," säger Vita Husets säkerhetsrådgivare Jake Sullivan på en presskonferens. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz säger att Rysslands "skenomröstningar" inte kan accepteras av internationell lag. Omni 220920.
Annekteringsplan och skatter fick rysk börs på fall. Kremls besked om folkomröstningar i ockuperade delar av Ukraina som angränsar till Ryssland skickade ner Moskvabörsens index Moex med 11 procent som mest under tisdagen. Det är den största nedgången på en dag sedan landets invasion av Ukraina, rapporterar Direkt. Redan tidigare under tisdagen hade Moskvabörsen pressats av uttalanden från ryska staten om höjda skatter på gruvor och råvaruexport. Vid 17-tiden hade rasen lindrats till 7,2 procent för Moex respektive 7,6 procent för RTS. Följ Moskvabörsens utveckling. Omni 220920.

Macron: Ryssland försöker återinföra imperialismen. Frankrikes president Emmanuel Macron säger att Putin, genom sin invasion av Ukraina, försöker återinföra en tid av imperialism och kolonialism, rapporterar AFP. "Det här är något som Frankrike vägrar och vi kommer jobba ihärdigt för fred," säger Macron under sitt tal vid FN:s generalförsamling. Att Ryssland under tisdagen har meddelat att de vill annektera flera ukrainska regioner kallar han för en "travesti". "Om idén inte vore så tragisk skulle jag tycka att den var rolig," säger han. Inför talet har den franske presidenten också hållit ett möte med Storbritanniens premiärminister Liz Truss och presenterat ett utökat energisamarbete mellan länderna. Macron säger att starten på en ny era av imperialism började med Rysslands invasion av Ukraina. Macron säger att ryska omröstningar i Ukraina inte kommer accepteras. Omni 220920.

Ann Linde fördömer ryska planer på annektering. Utrikesminister Ann Linde (S) skriver på Twitter att det skulle vara "ytterligare ett grovt brott mot internationell lag" om Rysslands skulle hålla omröstningar för att annektera ukrainska regioner. "Det kommer att mötas med ett tydligt svar. De som ligger bakom beslutet måste hållas ansvariga", skriver hon. Ryska ockupationsmakten i fyra ukrainska regioner har i dag meddelat att de vill hålla vad de själva kallar folkomröstningar om att regionerna ska ansluta till Ryssland. Flera världsledare säger att det skulle handla om skenomröstningar och att sådana omröstningar inte skulle accepteras av det internationella samfundet. Omni 220920.

Kinas import av rysk kol når nya rekordnivåer. Kostnaden för Kinas import av energi från Ryssland uppgick till 8,3 miljarder dollar förra månaden. Det är en ökning med 68 procent jämfört med augusti 2021, skriver Bloomberg. Totalt har Kinas energiimport minskat men importen av rysk kol nådde nya rekord, 8,5 miljoner ton förra månaden, uppgång med 57 procent jämfört med ett år sedan. Kina har köpt rysk energi för 44 miljarder dollar det senaste halvåret. Kina fyller luckor i Ryssland: "Finns bara kinesiska bilar." Chefsstrateg: Fyndläge för Kina i övergivna ryska bolag. Omni 220920.

Zelenskyj: Oljud från ryskt håll förändrar ingenting. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackar västvärlden för stödet efter att Ryssland under tisdagen meddelat att de vill annektera delar av Ukraina, rapporterar AFP. "Det har kommit oljud från Ryssland i dag. Men vår position förändras inte på grund av det," säger han i sitt nattliga tal. I talet spelade han också ner vikten av omröstningarna och sa att han har hört det här förut. Omni 220921.

Ett 50-tal kroppar grävs upp varje dag i Izjum. I skogarna utanför östukrainska Izjum, som nyligen återtagits efter ett halvår av rysk ockupation, går ett hundratal män runt med spadar och gräver upp offren för invasionsstyrkorna. Det rapporterar DN, som besökt orten. Grävandet har pågått sedan i fredags, och ett 50-tal kroppar upptäcks varje dag, enligt Ukraina. De som tros vara offer för krigsbrott skickas till den ukrainska nationella polisens krigsbrottsavdelning för rättsmedicinsk undersökning. "Hittills har vi tagit hand om 111 kroppar. Av dem har cirka tio varit utsatta för tortyr, det är helt klart. Några hade händerna bundna bakom ryggen, andra hade skärsår på kroppen," säger den biträdande avdelningschefen. Stank av död och förruttnelse mellan trädstammarna. Omni 220921.

USA om Rysslands drag: "Skenval ett svaghetstecken." USA:s president Joe Biden väntas under sitt tal i FN:s generalförsamling i dag kritisera Rysslands planer på vad landet kallar "folkomröstningar" i ockuperade östra Ukraina. Det rapporterar The Guardian. Enligt tidningen tänker Biden försöka få världen att stå enad mot Ryssland, genom att framställa de ryska planerna som ett direkt brott mot FN-stadgan. Fyra ryskockuperade regioner i Ukraina har meddelat att omröstningar förbereds, vilket pekar på att Kreml kan ha fattat ett beslut om att formellt annektera områdena. Den amerikanske utrikesministern Antony Blinken säger att USA aldrig kommer att erkänna ett resultat av omröstningarna. "Skenvalet och en potentiell mobilisering av styrkor är inte ett tecken på styrka. Tvärtom så är det ett svaghetstecken, ett tecken på ryskt misslyckande." Vita huset kallade under gårdagen planerna för en "kränkning mot principerna av suveränitet och territoriell integritet." Omni 220921.

Strategisk strid utkämpas av "Putins skuggarmé". Staden Bakhmut, i norra delarna av regionen Donetsk, har varit i fokus för ryska styrkor de senaste veckorna. Stadskärnan är full av stora kratrar från rysk beskjutning och huvudgatorna är upprivna, skriver CNN som följer en ukrainsk militärenhet i staden. Analytiker pekar på att staden skulle kunna ge Moskva en strategisk position i Donbas för att avancera vidare norrut mot Slovjansk och Kramatorsk, och erbjuda en välbehövlig strategisk seger i en tid av förluster. I striderna används legosoldater från den ryska paramilitära organisationen Wagnergruppen, ofta kallad Putins skuggarmé, skriver CNN med hänvisning till information i ryska medier. Enligt ukrainska soldater som CNN har pratat med går legosoldaternas taktik ut på att rusa mot ukrainska fästen och skjuta med handeldvapen, så att ukrainarna ska svara med eld och på så sätt avslöja sina positioner. Gruppen leds enligt uppgift av Jevgenij Prigozjin, känd som "Putins kock". Omni 220921.

Rapport: Putin har accepterat en större politisk risk. De så kallade ”folkomröstningarna” som ska hållas i ryskockuperade Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja drivs bland annat av en rädsla för stundande ukrainska attacker, skriver brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesrapport. Samtidigt har ryska Duman röstat för att förlänga straffet för soldater som inte fullföljer sina skyldigheter. Detta i hopp om att minska risken för att dessa ska desertera eller vägrar strida efter en tid av förluster, enligt rapporten. De nya åtgärderna, som markerar en ny riktning för den ryska krigsstrategin, har högst sannolikt tidigarelagts på grund av offentlig kritik, skriver departementet. "Putin accepterar en större politisk risk genom att underminera sin fiktiva berättelse om att Ryssland varken befinner sig i krig eller en nationell kris i hopp om att generera mer stridskraft." Omni 220921.

Putin beordrar mobilisering - 300 000 kallas in: "Målet är att befria Donbas." Den ryske presidenten Vladimir Putin har beordrat en delvis allmän mobilisering i Ryssland, rapporterar Reuters. Mobiliseringen inleds omgående, säger Putin i ett tal till nationen. "Väst vill förstöra vårt land," säger han och fortsätter: "Det handlar om att skydda ryskt territorium." Enligt Putin är det medborgare som för närvarande befinner sig i reserven som omfattas av mobiliseringen. Framför allt de som tjänstgjort i armén, har "vissa militära specialiteter" och relevant erfarenhet. Enligt ryska försvarsdepartementet rör det sig om 300 000 personer. Ryssland meddelade på tisdagen att "folkomröstningar" ska hållas i ryskockuperade områden i östra Ukraina. Något som skulle kunna skapa förutsättningar för Kreml att eskalera sin offensiv efter en rad ukrainska framgångar på slagfältet, skriver AP. "Vårt mål är att befria Donbas," säger Putin under sitt tal. Presidenten säger också att regeringen måste tillhandahålla medel för att öka produktionen av vapen. Putin: "Den ryska militären behöver frivilliga soldater vid sidan av de redan inkallade yrkessoldaterna." Omni 220921.

Sjojgu: Strider mot väst snarare än mot Ukraina. Ryssland strider "mot väst, snarare än mot Ukraina", säger landets försvarsminister Sergej Sjojgu efter att president Putin beordrat delvis mobilisering. Det rapporterar AFP. De 300 000 reservister som kallas in utgör en procent av Rysslands "enorma resurser" om 25 miljoner personer, hävdar ministern. Studenter och värnpliktiga omfattas inte av mobiliseringen, utan personer med "tidigare militär erfarenhet". Sjojgu hävdar att de ryska förlusterna hittills i kriget är 5 937 - en mycket sällsynt rysk redogörelse för de påstådda egna förlusterna. Det är en långt mindre siffra än de många tiotusentals ryska förluster som bland andra USA, Storbritannien och Ukraina anger. Omni 220921.

Sval respons i Ukraina på ryskt besked: "Förutsägbart". Vladimir Putins besked om en mobilisering av 300 000 ryska reservister har genererat svala reaktioner i Ukraina. Chefen för Ukrainas presidentadministration, Andrij Jermak, säger att man fortsätter sitt arbete "som vanligt" och Mychajlo Podoljak, rådgivare till president Volodymyr Zelenskyj, säger till Reuters att det ryska draget var "förutsägbart". "Det här visar att Rysslands krig inte går enligt plan." Zelenskyj har ännu inte uttalat sig om beskedet men sa på tisdagen att Rysslands planerade "folkomröstningar" i flera ockuperade områden i öst inte ändrar Ukrainas position. Omni 220921.

Analyser: En panikåtgärd från pressad Putin. Putins besked om en "delvis mobilisering" visar att han inte är beredd att gå till öppet krig, skriver DN:s Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén i en analys. En total mobilisering skulle skapa stor oro i det ryska samhället, vilket är det sista Putin vill ha, skriver hon. "Av allt att döma vill han fortfarande att samhället så lite som möjligt ska beröras av kriget. Den här halvmesyren var därför en väntad lösning." Beskedet innebär en skärpning av konflikten, säger Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. "Men också lite av en panikåtgärd från rysk sida eftersom kriget inte gått så bra." Fram till i dag har Ryssland hävdat att deras "specialoperation" går enligt plan - men inte längre, skriver BBC:s Steve Rosenberg. "Genom att tillkännage en ’delvis mobilisering’ har Putin medgett att Ryssland behöver fler soldater i fält." Anna-Lena Laurén: Delvis mobilisering i Ryssland var en väntad halvmesyr. Omni 220921. Kommentar: När Putin med sin armé har ockuperat ett landområde då anser han att det är ryskt territorium.

Ryssland inför allmän mobilisering med omedelbar verkan. Ryssland skalar upp i kriget mot Ukraina och inför nu delvis allmän mobilisering. Det uppger president Vladimir Putin i ett tv-sänt tal under onsdagsmorgonen där han också attackerar Västländerna verbalt. 300 000 reservister berörs i ett första skede. "Jag stödjer en delvis mobilisering, jag betonar att det är en delvis mobilsering." Så säger Vladimir Putin i det hastigt aviserade tal som han höll under onsdagsmorgonen. Putin har undertecknat ordern om mobilisering och den börjar gälla från och med i dag onsdag. Det innebär att de som i dag är reservister kallas in till armén. Den ryska mobiliseringen berör i första skedet 300 000 reservister, enligt Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu. "Västländerna vill förstöra vårt land," säger Putin och fortsätter med att anklaga Väst för en hatkampanj mot Ryssland och menar att Väst aldrig velat att det blir fred mellan Ryssland och Ukraina. "Vår mål är att befria Donbas," säger Putin. Talet var först planerat att sändas under tisdagskvällen men sköts upp med kort varsel. I sitt anförande säger Putin också att han anser sig ha rätt att använda "alla typer av vapen", kärnvapen inkluderat. Gällande de "folkomröstningar" som är planerade att hållas i flera ockuperade eller delvis ockuperade regioner i Ukraina för att legitimera en anslutning till Ryssland säger Putin att Ryssland kommer "se till att de sker under säkra förhållanden så att folket kan uttrycka sin vilja". Uppgifterna om att det planeras att hållas "folkomröstningar" i Zaporizjzja, Donetsk, Cherson och Luhansk har mötts av stark kritik från omvärlden. USA:s utrikesminister Antony Blinken kallar det för skenval och en kränkning av FN-stadgan. svt 220921. Kommentar: När blev delar av Ukraina "vårt land" för Ryssland???
Putins kärnvapenhot i talet till nationen: "Det är inte en bluff." Expressen 220921.
Blinken: "Folkomröstningarna" kränker FN-stadgan. USA:s utrikesminister Antony Blinken fördömer Rysslands planer på "folkomröstningar" om att ansluta sig till Ryssland i flera ukrainska regioner. "Varje försök från Ryssland att genomföra 'folkomröstningar' i Ukraina skulle vara en kränkning av principerna om suveränitet och territoriell integritet som är grunden för FN-stadgan", skriver Blinken på Twitter. (svt 220921.)
Hedenskog: "Handlar om att legitimera den ryska ockupationen". Jakob Hedenskog, analytiker för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, är kritisk till de utannonserade folkomröstningarna i de av Ryssland ockuperade områdena Cherson och Luhansk, som planeras att hållas i övermorgon. "Jag skulle inte vilja kalla det folkomröstning alls. Det här handlar om att legitimera den ryska ockupationen. Utgången i det här är fullständigt given, vilket kommer att resultera i att Ryssland får ett resultat som man anser bekräfta att det här ska vara en del av Ryssland," säger han i SVT:s Morgonstudion. Enligt Hedenskog kom Ukrainas motoffensiv i regionerna, som bland annat resulterat i återtagandet av Izium, som en överraskning, inte minst för Ryssland. "Folkomröstningen är naturligtvis kopplad till den ukrainska motoffensiven. Ryssland har i det närmaste panik över att bekräfta sin närvaro på de här ockuperade territorierna," säger han. Hedenskog ser "stora faror" med Rysslands agerande, som han tror kan leda till att erkänna det som ett fullskaligt krig. "Ryssland har enorma problem, inte minst i kriget. Men det finns även problem inrikes. Samtidigt får Putin kritik från omvärlden med bland annat sanktioner. Det kan leda till desperation som leder till att man eskalerar den här konflikten långt bortom det vi hittills har kunnat se," säger han. Jakob Hedenskog menar även att det komma att kastas nytt ljus på kränvapenfrågan. "Frågan har ju kommit och gått och är uppe igen på agendan. Jag har tidigare trott att det inte inte är aktuellt efterson det är en enorm eskalering. Det är inte bara kriget i Ukraina, det handlar om Ryssland mot världen. Att man eskalerar den här konflikten till en helt annan nivå, vilket riskerar att det kommer leda till ett större krig," säger han. svt 220921.
Putins kärnvapenhot: "Kommer använda alla medel vi har." I sitt tal till nationen antydde Rysslands president Vladimir Putin att landet kommer att "avända alla tillgängliga medel" om Rysslands integritet hotas. Enligt den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving går uttalandet i linje med Rysslands tidigare hot mot väst. Det är som vanligt från rysk sida. Man antyder någon form av hot utan att precisera vad det är frågan om. "Vårt land har också en rad förstörelsevapen, inom vissa områden mer avancerade än de som finns i Natoländer. Om vårt lands territoriella integritet hotas kommer vi utan att tveka använda alla tillgängliga medel för att skydda Ryssland och vårt folk. Det här är ingen bluff," sa Putin i onsdagens tal till nationen. Uttalandet har återigen väckt en oro för att Ryssland kan komma att använda kärnvapen under kriget i Ukraina, något som en rad västländer sedan tidigare varnat för. Ett sådant beslut kommer dock inte att fattas lättvindigt av Ryssland, enligt Jörgen Elfving. Bruk av kärnvapen skulle troligtvis få konsekvenser åt båda håll," säger han. "Sätter man in dem i Ukraina skulle sannolikt även Ryssland drabbas, beroende på vilken typ av vapen det är och vart nedfallet av radioaktiva ämnen tar vägen," säger han. Hör Jörgen Elfving om risken för en upptrappning av kriget i klippet. svt 220921. Putins papegoja Dmitrij Medvedev. Dmitrij Medvedev, den tidigare presidenten och premiärministern som är en av Vladimir Putins närmaste män, utropar att det är en självklarhet att ta emot de "befriade" områdena i Ukraina. "Efter att de har implementerats och tagits emot som nya områden i Ryssland kommer den geopolitiska förvandlingen i världen att vara oåterkallelig. Att kränka Rysslands territorium är ett brott och att begå det ger tillåtelse att använda alla former av självförsvar", skrev Medvedev på Telegram på tisdagen. (svt 220921.)

Putin sänkte kronan till lägsta nivån sedan 2001. Kronan försvagades ytterligare efter Vladimir Putins order om militär mobilisering på onsdagsmorgonen. För första gången sedan 2001 var en dollar tillfälligt uppe på 11 kronor. "Oroande besked från Moskva (Putins tal) får svenska kronan att sätta dystert historiskt rekord och i dag spräcka 11:an mot dollarn", skriver SEB-ekonomen Robert Bergqvist på Twitter. SEB:s chefsstrateg Per Hammarlund säger till TT att det skedde en tydlig förstärkning av dollarn under Putins direktsända tal. "Insatserna är mycket högre nu. Riskerna stiger, inte minst vad gäller hotet om att använda kärnvapen," säger han. Putin: Ryssland kommer att använda alla medel som står till förfogande för att bekämpa hot mot sin territoriella integritet. Bergqvist: Kronan är klart undervärderad. Omni 220921.

Påven: Ukraina utsatt för tortyr och grymhet. Ukraina utsätts för "grymhet, monstrositet och tortyr", säger påve Franciskus, som kallar ukrainarna ett ädelt martyrfolk. Det rapporterar Reuters. Uttalandet gavs i ett tal på Petersplatsen i Vatikanstaten, men nämnde inte specifikt Ryssland. Påven berättade också för åhörarna om ett samtal han haft med Vatikanens välgörenhetschef, kardinal Konrad Krajewski, som besköts förra veckan när han bistod med nödhjälp i Ukraina. Uppger att kardinalen besökt massgravar. Omni 220921.

Expert: Ryska reserven är svag - "blir kanonmat". Att Ryssland plockar in 300 000 reservister för att strida i Ukraina är ett väntat drag, enligt överstelöjtnant Jörgen Elfving. Det återstår nu att se om de extra resurserna kommer ha någon effekt. "Misslyckas den finns två vägar framåt. Antingen går man vidare med allmän mobilisering eller så kryper man till korset och erkänner att man misslyckats," säger Elfving i SVT:s direktsändning. Hugo von Essen, analytiker vid Utrikespolitiska institutet (UI), ställer sig tveksam till att reservisterna skulle ge Ryssland någon större fördel i kriget. Han tror snarare att de kommer fungera som "mer kanonmat" för att förlänga kriget. "Många av de här är medelålders män som inte nuddat ett vapen på tio år," säger han till Ekot. Jacob Hedenskog, även han analytiker vid UI, säger till Expressen att det kommer dröja innan reservisterna kan ansluta sig till striderna eftersom de måste utbildas och utrustas först. "Det här löser inte Rysslands problem på en gång. Och motivationen är inte särskilt stor." Att Putin just beordrat en "delvis mobilisering" gör att han även fortsättningsvis kan kalla kriget i Ukraina för en militär specialoperation, påpekar Rysslandskännaren Gudrun Persson. "En fullständig mobilisering innebär krig. Det är rationellt på något plan i så måtto att han inte vill bränna allt krut på en gång," säger hon till TT. Omni 220921.

"Vladimir Putin och hans lakejer hör hemma i Haag." Flera svenska politiker reagerar på att Vladimir Putin har beordrat en delvis mobilisering i kriget mot Ukraina. M-ledaren Ulf Kristersson skriver på Facebook att upptrappningen understryker vikten av ett enat EU och betydelsen av ett nära samarbete mellan EU och USA. Han konstaterar också att ett svenskt Natomedlemskap är fundamentalt. Den tilltänkta regeringspartnern Ebba Busch (KD) skriver på Twitter att Ryssland går mot ett svidande nederlag i Ukraina. "Ekonomin är i fritt fall och Putins verktygslåda blir allt mindre. Tomma tunnor skramlar mest. Vi måste fortsätta stödet till Ukraina." Enligt Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar visar den ryska mobiliseringen att "despoten Putin är desperat". Även L:s partiledare Johan Pehrson kommenterar dagens händelseutveckling. "Det går inte att backa en millimeter när de facto hela Europas framtid står på spel. Putin och hans lakejer hör hemma i Haag." Ulf Kristersson: "Det svenska stödet till Ukraina kommer att fortsätta." Omni 220921.

Flygbiljetter ut ur Ryssland slutsålda - ryssar googlar hur man lämnar landet. Nästan alla flyg från Ryssland till utlandet är fullbokade efter Putins besked om mobilisering, rapporterar The Moscow Times. På den ledande bokningssajten Aviasales.ru var alla onsdagens avgångar till Georgien, Turkiet och Armenien fullbokade bara några minuter efter tillkännagivandet. Redan på tisdagskvällen, när Putin ursprungligen skulle ha hållit sitt tal, var "hur lämnar man Ryssland 2022" den mest googlade termen i landet. På onsdagen googlas i stället "hur lämna Ryssland under mobilisering". Enligt tidningen finns enskilda rapporter om att gränsvakter nekat män i stridbar ålder utträde ur landet. Omni 220921.

Expert: Fortsatt låg risk för kärnvapen - men högre än för några veckor sedan. I sitt tal till nationen i morse sa Vladimir Putin att Ryssland kommer "använda alla tillgängliga medel" för att försvara landets "territoriella integritet". Men sannolikheten att Ryssland tar till kärnvapen är fortsatt låg - om än högre än för ett par veckor sedan, bedömer krigsvetaren Oscar Jonsson i en intervju med TT. Jonsson tolkar uttalandet som att Putin syftar på de ryskockuperade regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson, där så kallade "folkomröstningar" i rysk regi ska hållas om att låta regionerna uppgå i Ryssland. "Hoten om eventuella kärnvapen är i första hand riktade mot dessa regioner. Men man ska komma ihåg att användning av kärnvapen inte skulle innebära en magisk vinst utan mer troligt ytterligare en upptrappning av kriget," fortsätter han. Tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving säger till SVT att rysk användning av kärnvapen i Ukraina skulle kunna få konsekvenser även på den ryska sidan. "Sätter man in dem i Ukraina skulle sannolikt även Ryssland drabbas, beroende på vilken typ av vapen det är och vart nedfallet av radioaktiva ämnen tar vägen," säger han. Elfving tror inte att Ryssland kommer använda kärnvapen lättvindigt. Jonsson: Jag har svårt att se att Ukraina skulle ge upp, men däremot skulle omvärlden svara med ännu hårdare restriktioner. En Putin-allierad hävdar i en intervju med BBC att det är "möjligt" med ryska kärnvapenattacker mot London. Storbritanniens utrikesminister: Putins hot allvarligt - men inte nytt. Omni 220921.

EU utlovar "konsekvenser": -Visar på rysk desperation". Rysslands upptrappning av konflikten i Ukraina kommer att få "konsekvenser" från EU:s håll, säger talespersonen Peter Stano på en pressträff enligt Reuters. EU-ländernas ledare är just nu samlade i FN:s generalförsamling i New York, och har enligt Stano diskuterat en gemensam reaktion med de övriga världsledarna på plats. Han vill dock inte uttala sig om ifall några nya sanktioner mot Ryssland kan bli aktuella från EU:s håll. Stano säger även att beskedet om rysk mobilisering visar på Vladimir Putins "desperation" och det ryska militära misslyckandet i Ukraina. Europeiska rådets ordförande Charles Michel skriver i ett inlägg på Twitter att "EU:s stöd till Ukraina förblir orubbligt" - och poängterar att Rysslands mobilisering kommer samtidigt som generalförsamlingen har samlats för att "arbeta för samarbete, säkerhet och välstånd". Stano: Ytterligare ett bevis på att Putin inte vill ha fred. Omni 220921.

Försvarsutskottet inkallas - fler avancerade vapen kan skickas: "En game changer." Försvarsutskottet blixtinkallas efter Rysslands besked om mobilisering, uppger TV4 Nyheterna. Enligt kanalen kan avancerade svenska vapen skickas till Ukraina, men för det krävs ett regeringsbeslut. Mikael Oscarsson (KD) säger till TV4 att både M och KD är positivt inställda till förslaget. "Vi kan kanske avstå några Robotsystem 70 och Archer," en game changer för Ukraina, säger han. Oscarsson: Det är min uppfattning att vi kan avvara det här. KD menar att Sverige kan bidra mer utan att försämra den svenska försvarsförmågan. "Vi tycker det är angeläget att försvarsutskottet får en uppdatering av vad som händer." Oscarsson menar att Sverige skulle kunna avvara 6 till 12 Archer. Omni 220921.
Wikipedia.: BAE Systems Archer, i Sverige även Artillerisystem 08 Archer, bland flera andra namn, är ett självgående eldrörsartillerisystem, även benämnt som dumperartilleri, utvecklat av BAE Systems Bofors AB för den svenska armén. Antal tillverkade: 48 kompletta system; (2020: +24 beställda). Besättning: 4 man (pjässystem); 2 man (ammunitionshanteringsystem). Enhetskostnad: 54 Mkr (per system)I tjänst: 2013 till idag. Typ: Självgående eldrörsartillerisystem.
Finns dubbelt så många Archer - men behöver kompletteras. Artillerisystemet Archer toppar Ukrainas lista över vapen man bett Sverige om. Hittills har S-regeringen sagt nej. Det motiveras med att Sverige bara har 24 stycken ”gripbara” Archer och att dessa behövs här hemma. Men det finns ytterligare 24 Archer magasinerade, som behöver kompletteras. FMV och Försvarsmakten ska utreda vad Sverige kan bistå Ukraina med på kort och lång sikt. SR 220916.

Israel is preparing to transfer the Iron Dome air defense missile system to Ukraine. Israel Defense Forces Command is negotiating to supply weaponry to Ukraine. Israel said in an earlier declaration against Moscow that its primary goal was to provide humanitarian aid to Ukraine; however, after the Russian invasion, this position was modified. It is currently preparing to supply various types of weapons to the Ukrainian side. Israel is one of the 40 Western nations meeting to discuss providing Ukraine with extra weapons to aid in its defense against Russian actions in the nation. Israel took part in a wider change by attending the US-sponsored meeting on Tuesday at the Rammstein Air Base in Germany. It appears that Jerusalem is abandoning its strategy of delivering humanitarian aid to the unstable nation in order to maintain its relations with Moscow. Russian Federation was specifically accused by Israeli Foreign Minister Yair Lapid. We may discuss armaments, anti-tank missile defense systems, and Iron Dome air and missile defense systems, Israel told Ukraine. The toughest criticism of Moscow offered by a top Israeli official was this. The beginning of negotiations with the Ukrainian Defense Ministry. The second target was the Russian army, which electronic warfare weapons could easily assault. They are anticipated to be powerless to interfere with these systems. Different types of flying targets can be successfully intercepted by the Iron Dome missile defense system. Since years, Israel has used the Iron Dome to combat Taliban groups. Thousands of rockets and missiles fired at Israel have been deflected by the Iron Dome. Russian aircraft and bombers will be in great risk if Israel provides Ukraine with the Iron Dome defense system. This system has the ability to alter the course of a war. You tube 1:59.

Kärnkraftverk i Zaporizjzja skadat i ny beskjutning. Det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzja har ännu en gång utsatts för beskjutning, uppger både Ryssland och Ukraina på onsdagen. Det ryska försvarsdepartementet uppger enligt den ryska statliga nyhetsbyrån RIA att en vattenledning skadats. Den ukrainska statliga bolaget Energoatom, som äger kärnkraftverket, gick tidigare under dagen ut och anklagade Ryssland för att ha attackerat kärnkraftverket under natten och skadat en kraftledning, rapporterar AFP. Kärnkraftverket ligger nära frontlinjen, i ett område som ockuperades av Ryssland i mars, och har utsatts för flera attacker de senaste månaderna, skriver Reuters. Omni 220921.

Analyser: Nervöst ögonblick för ryssar som kan kallas in. Vladimir Putins tal på onsdagsmorgonen om en delvis allmän rysk mobilisering innebar ett medgivande om att invasionen i Ukrainska inte gått som den ryska presidenten tänkt sig. Der skriver Roger Cohen i en analys i New York Times. Putin har konsekvent förnekat det växande motståndet från en "enad ukrainsk nation" och är nu inträngd i ett hörn, skriver Cohen, med tillägget att det är då Putin är som allra farligast. Likt flera experter konstaterar BBC-korrespondenten Jonathan Beale att det kan ta upp till sex månader innan de 300 000 reservisterna kan komma till användning för rysk del. Många officerare som kan tänkas utbilda reservister har antingen dödats eller deltar i de pågående striderna just nu, skriver han. Det är också svårt att se hur Putins drag ska stärka den ryska arméns moral. Tvärtom kan den sänkas ytterligare, menar Beale. Sky News Moskva-korrespondent Diana Magnay skriver att det är ett "nervöst ögonblick" för alla ryssar som kan kallas in, och som nu överväger att lämna landet. Mobiliseringen är Putins svar på de framgångsrika ukrainska motoffensiverna och för de som vill undvika strider kan chansen att lämna redan ha gått, skriver hon. Omni 220921.

Stoltenberg: Farlig retorik - är inte första gången. Ryska presidenten Vladimir Putin använder sig av en farlig retorik när han säger att Moskva är redo att använda kärnvapen "för att skydda" sin befolkning. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i samband med FN:s generalförsamling, skriver AFP. Den hänsynslösa retoriken har använts av Putin vid flera tidigare tillfällen, konstaterar Stoltenberg. "Han vet mycket väl att ett kärnvapen aldrig bör utkämpas och inte kan vinnas." I sitt tal på onsdagsmorgonen anklagade Putin länderna i väst för att hota med kärnvapen, och sa bland annat att Ryssland har mer moderna kärnvapen. Omni 220921.

Biden: "Vladimir Putin den enda som söker konflikt." Det är Vladimir Putin och ingen annan som söker konflikt. Det säger USA:s Joe Biden i sitt tal vid FN:s generalförsamling, där han samtidigt fördömer planerna på "skenval" i flera ockuperade delar av Ukraina. Han säger att Putin genom invasionen "skamlöst" brutit mot FN-stadgan och att ansvariga måste ställas till svars. I och med Putins beslut att invadera har han försökt "radera en suverän stat från kartan", genom ett krig som handlar om att "utplåna Ukrainas rätt att existera" som stat, säger den amerikanske presidenten. Biden uttrycker sig också i liknande ordalag som Natochefen Jens Stoltenberg, och säger att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas. Biden: Försök till annektering bryter mot stadgarna Omni 220921.

Svensk krigsfånge släppt - har flugits till Saudiarabien. Den svenska medborgare som tillfångatagits av Ryssland under invasionen i Ukraina är en av tio krigsfångar som nu flugits till Saudiarabien, uppger Reuters med hänvisning till en saudisk tjänsteman. Svensken ska ha släppts och flugits till Saudiarabien tillsammans med amerikanska, brittiska, kroatiska och marockanska medborgare. I början av juli rapporterade statsägda ryska medier att en svensk gripits i regionen Donetsk, efter anklagelser om att han stridit som legosoldat. Då uppgavs att han riskerade dödsstraff. Svenska utrikesdepartementet har ännu inte kommenterat. Kronprins Mohammed bin Salman uppges ha medlat med Ryssland. Omni 220921.

Över tusen personer gripna efter protester i flera ryska städer. Över tusen personer har gripits i flera ryska städer efter protester mot president Vladimir Putins besked att Ryssland skalar upp kriget i Ukraina och inför delvis allmän mobilisering. Trots Rysslands hårda lagstiftning mot att kritisera militären och kriget i Ukraina förekom protester över hela landet på onsdagen. Över tusen personer har gripits i 37 olika städer, inklusive Moskva och Sankt Petersburg, enligt den oberoende människorättsorganisationen OVD-Info. "Tusentals ryska män - våra fäder, bröder och män - kommer att kastas in i krigets köttkvarn. Vad kommer de att dö för? Vad kommer mammor och barn att gråta för", skrev den oppositionella gruppen Vesna tidigare på onsdagen i ett uttalande och uppmanade till protester. "Det kommer inte att hjälpa, men det är min medborgerliga plikt att uttrycka min ståndpunt. Nej till krig," sade en demonstrant i Moskva, som inte ville uppge sitt namn, till nyhetsbyrån AP. När uppmaningar till protester började cirkulera online under onsdagen varnade Moskvas åklagarmyndighet för att organisering eller deltagande i sådana handlingar kan leda upp till 15 års fängelse, rapporterar AP. Protesterna är de första rikstäckande antikrigsprotesterna sedan kriget i Ukraina utbröt i slutet av februari. I ett tv-sänt tal på onsdagsmorgonen meddelade Putin att ett dekret om delvis allmän mobilisering skrivits under och träder i kraft redan i dag. Enligt Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu innebär mobiliseringen i ett första skede att 300 000 reservister kallas in. svt 220921.
1 300 gripna i protester mot beslutet - demonstrerar i 38 städer: "Nej till krig!". Över 1 300 personer har gripits på flera platser runt om i Ryssland i protester mot president Vladimir Putins beslut om delvis allmän mobilisering. Det skriver AFP som hänvisar till den oberoende människorättsorganisationen OVD. Organisationen talar om demonstrationer i 38 städer, bland annat i huvudstaden Moskva och Putins födelsestad Sankt Petersburg. Bilder från Moskva visar hur demonstranter förs bort av kravallutrustad polis. Nyhetsbyrån AP befinner sig på plats i Moskva och har frågat en icke namngiven demonstrant om protesterna verkligen hjälper. "Det kommer inte att hjälpa, men det är min medborgerliga plikt att uttrycka min ståndpunkt. Nej till krig!" Omni 220921.

Martin Kragh: Reservisterna har två alternativ - död eller fängelse. De 300 000 reservister som kallas in till kriget i Ukraina har troligen två alternativ: antingen sitta i fängelse i Ryssland eller dö på slagfältet. Det säger Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier. "Många kanske väljer fängelse eller andra alternativ som att lämna landet," säger han. I ett tv-sänt tal till nationen beordrade Rysslands president Vladimir Putin delvis allmän mobilisering av i ett första skede 300 000 reservister. Det är däremot oklart vilka dessa reservister är, säger Martin Kragh. "Det behöver inte vara tidigare värnpliktiga, utan det kan vara någonting annat. Det är lite oklart," säger han i SVT:s Aktuellt. Men målet är satta och ambitionerna höga, konstaterar Kragh. Nu återstår den stora frågan - hur ska målen uppnås? "På kort sikt blir det nog väldigt svårt. Man har inte fått frivilliga tidigare och nu återstår piskan, att tvinga folk med hårdare straff," säger Martin Kragh. Reservisterna står i ett vägskäl; Antingen väljer de att sitta i fängelse i Ryssland eller dö på slagfältet i Ukraina. "Många kanske väljer fängelse eller andra alternativ som att lämna landet," säger Kragh. Mobiliseringen inleds redan under onsdagen, men enligt Jan Hallengren, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, kommer det att ta lång tid innan upptrappningen ger effekt. "De kommer nog att skicka några trupper för att markera att det sker någonting. Men innan det blir allvar så måste de här styrkorna träna, och den ryska förmågan att föra in stora trupper och leverera dem till olika platser har inte imponerat tidigare," säger han. svt 220921.

Turkiet fördömer planer på val i ockuperade regioner. Turkiska utrikesdepartementet fördömer planerna på att hålla det som ockupationsstyrena i Ukraina kallar för folkomröstningar i flera regioner. Det i ett uttalande på onsdagen, skriver AFP. Turkiet, som inte heller erkänt den ryska annekteringen av Krymhalvön 2014, betonar att sådana folkomröstningar skulle vara illegitima och inte erkännas internationellt. Tidigare i veckan uppgav ockupationsstyren i flera regioner i Ukraina att folkomröstningar - som enligt flera världsledare innebär "skenval" - ska ske mellan 23 och 27 september. Turkiets president Erdogan har velat inta en roll som medlare för att nå en vapenvila Omni 220921.

Expert: Överraskande stora protester - som kan växa. De protester som på onsdagskvällen bröt ut i nära 40 ryska städer mot beslutet om en delmobilisering är överraskande stora. Det säger den norske Rysslandsexperten Geir Flikke till Dagbladet. Han säger att demonstrationerna tycks ha startat spontant och att de kan komma att växa sig större. "Det som sticker ut är att nationalgardet använder relativt brutalt våld mot fredliga demonstranter. Samtidigt tycks demonstranterna vara mer resoluta än tidigare," säger han. Flikkes kollega Jakub M Godzimirski påpekar att det förekom demonstrationer även under krigets inledning, men att de senare dog ut. Han tror inte att de nya demonstrationerna är omfattande nog för att göra intryck på president Putin. På onsdagskvällen rapporterade människorättsgruppen OVD att över 1 300 personer gripits. Omni 220921.

Zelenskyj: Frånta Ryssland vetorätten i säkerhetsrådet. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj kräver att Ryssland fråntas sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd. Det sa han under ett förinspelat tal inför FN:s generalförsamling sent på onsdagskvällen, rapporterar AP. Han vill också att Ryssland fråntas rösträtt i andra internationella organisationer. "Ett brott har begåtts mot Ukraina och vi kräver ett rättvist straff," sa Zelenskyj vidare. Presidenten lade också fram fem kriterier för att fred ska nås i kriget. Bland annat krävde han att Ukrainas territoriella integritet återupprättas och att landet får säkerhetsgarantier. Han sa också att det är uteslutet att landet ska förklara sig neutralt. Zelenskyj: Vi kan återta vårt land, men vi behöver tid. Presidenten sa att hans fem krav inte är förhandlingsbara. Zelenskyj är den enda som fått tillåtelse att ge ett förinspelat tal. "Ukraina vill ha fred. Europa vill ha fred. Världen vill ha fred." Presidenten sa att hans fem krav inte är förhandlingsbara. Omni 220921. Kommentar: Putin vill inte ha fred.

Oligarken Medvedtjuk och 215 ukrainska soldater ska ha ingått i fångutväxlingen. I utbyte mot de krigsfångar som Ryssland släppt har Ukraina lämnat ut över 50 fångar, bland dem den ryske oligarken Viktor Medvedtjuk. Det uppger ukrainska myndigheter enligt Reuters. Medvedtjuk, som är personlig vän med Vladimir Putin, greps under en specialinsats i april. Tidigare under onsdagen blev det känt att de tio fångar från andra länder än Ukraina som Ryssland släppt flugits till Saudiarabien för att därifrån föras vidare till sina hemländer. Bland dem finns två britter som tidigare dömts till döden samt en svensk medborgare. Ukraina uppgav sent på kvällen att även 215 ukrainska soldater ingått i utväxlingen. Det ska bland annat handla om soldater och befäl ur Azovbataljonen som försvarade stålverket Azovstal i Mariupol. Utväxlingen ska ha skett efter medling av Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman, och under onsdagskvällen tackade Vita huset kronprinsen och den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj för att utväxlingen möjliggjorts. Ryssland har tidigare sagt att soldaterna från Azovbataljonen ska ställas inför rätta. Även amerikaner finns bland de frisläppta. Fem britter, två amerikaner, en kroat, en marockan och en svensk har släppts. Sveriges utrikesminister Ann Linde har bekräftat att svensken släppts. Omni 220922.
Svenske krigsfången var på flykt från fängelsestraff. Den 47-årige svensk som stridit för ukrainska armén, och nu är på väg hem efter att ha varit rysk krigsfånge, var på flykt undan ett fängelsestraff när han åkte till Ukraina. Det rapporterar Expressen. Han dömdes 2015 till tre månaders fängelse för hemfridsbrott och övergrepp i rättssak. I dag riskerar han inte fängelse - straffet har preskriberats då domen inte verkställdes inom fem år, skriver Aftonbladet. Mannen är tidigare dömd för våldsbrott och kvinnofridsbrott, och uttryckte nazistiska sympatier och mordfantasier på nätet innan han anslöt sig till den ukrainska Azovbataljonen 2014. När Ryssland invaderade tog han värvning i armén. "Jag är en ukrainsk patriot, och jag ångrar inget förutom att jag hamnade i fängelse," säger han i en intervju med TV4. Omni 220922.

Linde: Nya EU-sanktioner mot Ryssland väntar. EU kommer anta ytterligare sanktioner mot Ryssland efter Putins mobiliseringsbesked. Det säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT efter ett blixtinkallat möte med sina EU-kollegor. Exakt vad de nya sanktionerna kommer innefatta är oklart. "Det finns dels nya områden att ta upp och dels har vi funnit kryphål, exempelvis vad gäller produkter som kan användas både civilt och militärt, som vi behöver täppa igen eftersom vi har märkt att man kan kringgå sanktionerna på olika sätt," säger Linde. Utrikesministermötet hölls natten mot torsdag, svensk tid, i samband med FN:s generalförsamlings sammankomst i New York. Linde: Vi kommer fortsätta att ge militärt stöd till Ukraina så länge det behövs. Omni 220922.

Panik bland ryssar över den vaga ordern - "funderade på att bryta min egen arm". Många ryska män i stridbar ålder fruktar att bli inkallade till kriget i Ukraina efter Putins order om delvis mobilisering, rapporterar The Moscow Times. "Jag vill inte bli kanonmat," säger en 30-årig Moskvabo, som tillägger att han funderade på att bryta sin egen arm för att få ett medicinskt undantag. 29-årige Oleg, som fullgjort sin värnplikt, säger att han "definitivt" hade lämnat landet om han hade pengar och vänner utomlands. En kvinna berättar om hur familjen panikslaget försöker få tag i en flygbiljett för att få ut sin bror ur landet. Enligt Kreml kommer enbart reservister med militär erfarenhet kallas in, men företrädare för människorättsgrupper uppger att ordern är formulerad tillräckligt vagt för att kunna kalla in vilken reservist som helst. Ordern innehåller en hemligstämplad paragraf om hur många Kreml har som mål att kalla in. Försvarsminister Sjojgu: Ryssland har enorma resurser att mobilisera - 25 miljoner personer. Omni 220922.

Elkablar skadade vid kärnkraftverket Zaporizjzja. Den senaste beskjutningen mot kärnkraftverket i Zaporizjzja i sydöstra Ukraina har lett till att elkablar skadats. Det uppger FN:s internationella atomenergiorgan IAEA som har inspektörer permanent stationerade vid anläggningen. Skadorna gör att reaktor sex måste gå på reservkraft från dieselgeneratorer. De fem övriga reaktorerna påverkas inte, enligt IAEA. Reperationsarbete pågår. IAEA:s chef Rafael Grossi säger att beskjutningen innan detta såg ut att minska men att onsdagens händelser återigen visar att det finns ett akut säkerhetshot kring kärnkraftverket och att det är viktigt att verka för att det upprättas en skyddszon kring anläggningen. (svt 220922.)

Nordkorea förnekar vapenhandel med Ryssland. "Vi har aldrig exporterat vapen eller ammunition till Ryssland och vi planerar inte att exportera något." Det skriver nu vice generaldirektör vid nordkoreanska försvarsmaktens utrustningsenhet. Uttalandet publicerades först på KCNA, en statligt kontrollerad TV-kanal. Tidigare i månaden rapporterade New York Times att Nordkorea ska ha sålt miljontals raketer och artillerigranater till Ryssland. Uppgifterna bekräftades sedan av en högt uppsatt källa i USA med insyn i försvarsverksamheten enligt CNN. Nu fördömer Nordkorea de amerikanska uppgifterna och säger att man "spridit tanklösa rykten för att fullfölja grundläggande politiska och militära mål". Man bad även USA att fortsatt "hålla tyst". (svt 220922.)

Ryssvänliga länder reagerar: "Fortsätter vara rättvis." Det kommer reaktioner även från mer ryssvänliga länder efter Vladimir Putins besked om en delvis mobilisering. Kinas utrikesdepartement uppger att utrikesminister Wang Yi klargjort för sin ryska motsvarighet Sergej Lavrov att landets ståndpunkt rörande Ukraina kommer fortsätta vara "objektiv och rättvis", skriver Sky News. Samtidigt tillbakavisar Nordkorea USA:s anklagelser om att landet skickat artilleriammunition och robotar till Ryssland, rapporterar The Guardian. "Vi har aldrig exporterat vapen eller ammunition till Ryssland och vi har inga planer på att göra det", kan man läsa i ett uttalande från nordkoreanska försvarsdepartementet på den statliga nyhetsbyrån KCNA. Ungerns premiärminister Viktor Orbán fortsätter att driva linjen att EU borde häva sina sanktioner mot Ryssland, skriver Reuters. Enligt den regeringsvänliga dagstidningen Magyar Nemzet påstod Orbán under ett möte med sitt parti att gaspriserna skulle falla med 50 procent om sanktionerna skrotades. Reuters har dock inte kunnat verifiera uttalandet. Omni 220922.

"Putin kan kalla in alla han vill - men inte träna dem." Vladimir Putin kan kalla in hur många reservister han vill men faktum kvarstår att Ryssland varken har möjlighet att utbilda de nya trupperna eller tillhandahålla de vapen som behövs. Det skriver CNN:s Brad Lendon. Lendon lyfter en analys som publicerats av tankesmedjan Institute for the Study of War där experter drar slutsatsen att Ryssland förlorat mellan 50 och 90 procent av sin styrka i vissa enheter. Samtidigt har en rysk reform från 2008, som syftade till att modernisera militären, tagit bort logistiska strukturer för att snabbt utbilda och utrusta värnpliktiga, skriver Lendon. "Även om de hade all utrustning och motivation de behöver skulle det vara omöjligt att få 300 000 soldater snabbt utbildade för strid." New York Times Roger Cohen påpekar att en Putin som står inmålad i ett hörn är den farligaste Putin. Ett allt mer våghalsigt politiskt spel mellan USA och Ryssland har gjort situationen oförutsägbar, enligt Cohen. "Om Ukraina och dess västerländska uppbackare har en fördel för tillfället, är den sidan inte på något sätt säker", skriver han. Omni 220922.

Tryck vid finska gränsen - 400 meters kö på morgonen. Trafiken vid den finska östgränsen har ökat märkbart under natten mot torsdag. Det uppger gränsbevakningen i sydöstra Finland på Twitter. Enligt tidningen Iltasanomat är det högst tryck vid gränsbevakningsstationen i Vaalimaa. Där ringlade sig kön 300-400 meter lång på torsdagsmorgonen. "Det är främst folk som meddelar att de kommer på semester," säger yttre befäl Raimo Lasanen. Den finska regeringen meddelade på onsdagen att man förbereder en lag för att snabbt "begränsa eller helt förhindra" turism från Ryssland, skriver AFP. Finland begränsade drastiskt turistvisum för ryssar i september, men ryska medborgare fortsätter att ta sig till landet med visum som utfärdats i andra EU-länder. Över 4 400 ryska medborgare passerat tre gränsövergångar i sydöst på onsdagen. Under veckan ökade ryska medborgares ankomster till gränsövergångarna i sydöstra Finland med 57 procent. Finland har krävt ett EU-beslut om att begränsa visum för ryssar. Omni 220922.

Ännu en mäktig ryss död - uppges ha fallit i trappa. Den tidigare chefen för Moskvas flyginstitut, 72-årige Anatolij Gerasjtjenko, har dött efter ett långt fall i en trappa, uppger institutet enligt Newsweek. Gerasjtjenko var chef för flyginstitutet, som har kopplingar till Rysslands försvarsdepartement, fram till 2015. Olyckan ska utredas av en kommission med representanter från utbildningsdepartementet och arbetsskyddsmyndigheter, säger en representant för institutet enligt statliga ryska nyhetsbyrån Tass. Sedan invasionen av Ukraina har flera högt uppsatta personer i Ryssland dött under oklara omständigheter, bland andra oljejätten Lukoils styrelseordförande som föll från ett sjukhusfönster samt flera chefer vid statliga Gerasjtjenko är den tredje prominente ryssen att dö under oklara omständigheter i september. Döda har hittats ihjälskjutna eller med självmordsbrev: "Suspekt att så många drabbats i år." Gerasjtjenko uppges ha fallit från en "mycket hög höjd" inne i universitetets lokaler. Omni 220922.

Kreml: Inte olagligt att kalla in gripna demonstranter till militärtjänstgöring. I ryska medier har det rapporterats om att demonstranter som gripits för att ha protesterat mot mobiliseringen fått papper i arresten där de kallas in till militärtjänstgöring, skriver Reuters. När Kremls talesperson Dmitrij Peskov tillfrågas om saken svarar han kort och gott: "Det är inte olagligt." Peskov hävdar också att rapporterna om att unga män i stridbar ålder flyr Ryssland efter mobiliseringsbeskedet är "överdrivna". Flygbiljetter till Turkiet, Georgien och Armenien - länder ryssar kan flyga visumfritt till - sålde blixtsnabbt slut efter beskedet om mobiliseringen. Flygspårningssajten Flightradar24 visade på onsdagen hur en strid ström flygplan lämnade Moskva och S:t Petersburg och flög utomlands. Omni 220922.

"Giorgia Meloni har en dröm - att sätta EU på plats." Giorgia Melonis parti Italiens bröder ser ut att nå stora framgångar i söndagens italienska val. Trots att partiledaren mildrat sin retorik och tagit avstånd från sitt partis fascistiska rötter, finns det inget som tyder på att hon ändrat sig i frågan om EU. Italien har traditionellt spelat rollen som ”det ivriga yngre syskonet”, skriver Carlo Martuscelli och Jacopo Barigazzi i Politico. Men med Meloni vid rodret skulle rollen sannolikt bli en annan. Det skulle innebära att Warszawa och Budapest får en vän i Rom, vilket gör det svårare för EU att sätta press på länderna i frågor om pressfrihet och rättsväsendets oberoende, spår skribenterna. Valet i Italien är inte bara intressant för beslutsfattare i Bryssel utan även i Moskva, skriver Amy Kazmin i Financial Times. "Man kommer att följa noga om en högerkoalition håller i Italiens starka stöd för Ukraina, eller om det kommer att medföra nya spänningar mellan Rom och Europa", skriver hon. Omni 220922.

Källor: Hemlig paragraf låter Putin kalla in en miljon. Omfattningen av mobiliseringen i Ryssland kan vara tre gånger högre än vad som officiellt aviserats. Enligt källor till den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta innehåller Vladimir Putins order en hemligstämplad paragraf som ger försvarsdepartementet tillåtelse att kalla in upp till en miljon personer. Enligt det officiella beskedet ska 300 000 reservister kallas in. Novaja Gazeta har tagit kontakt med flera verkställande myndigheter som i regel får se de fullständiga besluten. Enligt tidningen uppger källor inom flera departement att den sjunde paragrafen har täckts över. Rysslandsexperten Martin Kragh länkar till uppgifterna på Twitter och skriver att ingen borde använda termen "delvis mobilisering" eftersom den saknar märkbar betydelse. Putin själv angav ingen siffra när han i sitt tal till nationen. Forskare i rättsvetenskap: Mobiliseringen öppnar för obegränsade möjligheter att begränsa medborgarnas rättigheter. Omni 220922.

Överstelöjtnant: Skenvalen möjliggör att skicka ryska soldater till ockuperade områden. Om de skenval som Ryssland kallar för "folkomröstningar" genomförs i regioner som Luhansk, Donetsk och Cherson kan det spela roll för möjligheten att skicka soldater dit, eftersom de då i rysk mening skulle betraktas som ryska territorier. "Det finns en koppling till mobiliseringen, eftersom man med det vill förstärka ryska områdena. Om de här områdena röstas in sig kan man skicka dem dit," säger Peter Lidén. (svt 220922.)

Medvedevs kärnvapenhot: "Finns ingen väg tillbaka." Dmitrij Medvedev, rysk expresident och medlem i Putins säkerhetsråd, har publicerat ett meddelande på Telegram där han hotar att attackera Europa och USA. "Ryssland har valt sin egen väg. Det finns ingen väg tillbaka" skriver han. I meddelandet skriver han att de planerade folkomröstningarna i ockuperade områden i Ukraina "kommer äga rum" och att "områdena kommer bli en del av Ryssland". Han skriver även att detta kommer innebära att Ryssland kommer att förstärka skyddet mot dessa områden avsevärt. I onsdags trappade Putin upp sin retorik kring kärnvapenhot och underströk att man ämnade försvara sina ryska territorier. Nu understryker Medvedev hoten och skriver att Ryssland "är redo att försvara sina områden med alla medel som är möjliga - strategiska kärnvapen inkluderat." (svt 220922.)
Medvedev upprepar kärnvapenhot - Macron varnar: "Får inte ryckas med." Den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev upprepar Vladimir Putins kärnvapenhot. I ett meddelande på appen Telegram skriver han att Ryssland är redo att försvara sina territorier med alla medel, även strategiska kärnvapen, rapporterar Reuters. Medvedev skriver också att de planerade folkomröstningarna i flera regioner i östra Ukraina på fredagen kommer att äga rum. Den franske presidenten Emmanuel Macron uppmanar samtidigt alla Ukrainas allierade att stå upp mot den ryska "utpressningen". "Ryssland har beslutat att ta ett steg mot eskalering, men vi får aldrig ryckas med," säger Macron i en tv-intervju med BFM enligt AFP. Omni 220922.


FN-chefen om nya ryska kärnvapenhot: Fullständigt oacceptabelt. Fortsatta nya ryska kärnvapenhot och hårda ord när FN:s säkerhetsråd samlades för första gången på två år. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres fördömer Rysslands retorik. "Tanken på en kärnvapenkonflikt, som tidigare var otänkbar, har nu väckts av vissa personer. Detta är fullständigt oacceptabelt. Rysslands tidigare president, Dmitrij Medvedev, nu vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, upprepade på torsdagen Kremls hot att använda kärnvapen i anfallskriget mot Ukraina. Medvedev nämner bland annat strategiska kärnvapen. De kan användas mot strategiska mål som större städer, militärbaser och viktig infrastruktur långt bort på andra kontinenter. "Rysslands väpnade styrkor kommer att stärka försvaret av de nyanslutna territorierna. Ryssland har gjort klart att inte bara dess mobiliseringsförmåga kommer att användas vid ett sådant försvar, utan också alla ryska vapen, inklusive strategiska kärnvapen och vapen baserade på ny teknik", skriver Medvedev, på Telegram. svt 220922.

Ryska vapenvägrare kan beviljas asyl i Europa. Ryssar som flyr från Vladimir Putins delmobilisering kan komma att få asyl i Europa. Det säger EU-talespersonen Anita Hipper enligt Dagbladet, som hänvisar till den norska nyhetsbyrån NTB. Situationen saknar motstycke, säger Hipper, och tillägger att EU arbetar för att hitta en gemensam inställning i frågan. Både inrikesministern och justitieministern i Tyskland öppnar dörren för att bevilja vapenvägrande ryssar asyl. Den sistnämnda skriver på Twitter att alla som "hatar Putins vägval och älskar liberal demokrati" är välkomna till landet. Omni 220922.

Ryssar väntas söka asyl i Sverige efter mobiliseringen. Migrationsverket räknar med en ökning av migranter från Ryssland under hösten till följd av president Putins besked om mobilisering, skriver TT. Arvid Zheng Norin, migrationsanalytiker, påpekar dock att det fortfarande är mycket som är osäkert om utvecklingen. "Vi vet inte om de ryska medborgare som ingår i de 300 000 som myndigheterna har sagt ska kallas in kommer att veta på förhand att de riskerar mobilisering," säger han. Redan tidigare under året har antalet ryska medborgare som sökt asyl i Sverige ökat något. Sedan krigsutbrottet har runt 700 ryssar sökt asyl. Verkets högsta prognos pekar mot 3 000 ryska asylansökningar. Över 4 400 ryska medborgare passerat tre gränsövergångar mellan Ryssland och Finland på onsdagen. Finland har krävt ett EU-beslut om att begränsa visum för ryssar. Omni 220922.

Ukraina står redo att möta attacker mot Kyiv: "Nu har spänningarna ökat här." Ukrainska styrkor planerar för hur man ska skydda Kyiv vid en eventuell rysk offensiv norrifrån i vinter. Det rapporterar SvD som träffat den ukrainske löjtnanten Alex Gorgan utanför huvudstaden. Gorgan säger att det finns mängder av platser för Ryssland att ta sig in i Ukraina från grannlandet Belarus, men att försvararna är beredda på "alla sorters attacker" från det hållet. Att en offensiv sker mot Kyiv är inte säkert, utan ryssarna kan lika gärna försöka vilseleda ukrainska styrkor för att slå till på annat håll, säger han. "I vilket fall som helst så har spänningen nu ökat här i Kiev." Han tror också att Ryssland kommer "plocka in alla som kan hålla i ett vapen" och litar inte till Putins uttalande om att 300 000 ryssar ska mobiliseras. Tror inte på någon lösning via förhandling. Video på Telegram uppges visa mobiliserade ryssar vid bussar. Omni 220922.

Uppgift: Putin instruerar irriterade militärtoppar. Rysslands president Vladimir Putin är personligen i kontakt med ryska styrkor i Ukraina och instruerar arméns generaler, uppger underrättelsekällor för CNN. Enligt en av källorna har avlyssning avslöjat att Putins agerande besvärat ryska militärtoppar, som hamnat i konflikt och klagat över beslutsfattandet i Moskva i samtal med vänner och familj. Amerikanska underrättelseuppgifter gör gällande att det inom armén finns meningsskiljaktigheter bland annat vad gäller var Ryssland ska upprätta försvarslinjer. Omni 220923.

USA: Ställ Putin till svars - han häller bensin på elden. USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans ryske motsvarighet Sergej Lavrov möttes under torsdagens i FN:s säkerhetsråd. Innan dess hade de bara talats vid en enda gång sedan invasionen i Ukraina inleddes, skriver Politico. Blinken sa bland annat att Vladimir Putin måste ställas till svars, och anklagade den ryske presidenten för att "hälla bensin" på elden genom sitt mobiliseringsbeslut. "Den internationella ordning som vi har samlats för att upprätthålla håller på att rivas ner framför våra ögon." Lavrov anklagade i sin tur Ukraina för "ryssofobi" och västländerna för att dölja "Kyivregimens brott". Blinken: Putin visar sitt förakt mot FN-stadgarna. Omni 220922.

"Den som stöttar kriget lär inte gilla fångutbytet." Onsdagens fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland, som bland annat inkluderade en svensk, är den största utväxlingen länderna emellan sedan Putin inledde invasionen i februari. Det rapporterar flera medier. Den proryske ukrainske politikern och oligarken Viktor Medvedtjuk beskrivs som den mest högprofilerade som släppts, då han är en nära allierad till Kreml och Vladimir Putin, skriver bland annat Washington Post. Han är gudfar till Putins dotter, har kallats den ryska presidentens "högra hand", och greps av ukrainska styrkor i april. Enligt The Telegraph har utbytet fått den tidigare ryske officeren Igor Girkin att ilskna till. På Twitter är han kritisk till att försvarare av stålverket Azovstal har släppts, och kallar det för "förräderi". BBC-reportern Liza Fokht förutspådde redan under onsdagskvällen att utbytet kunde irritera vissa ryssar eftersom omkring 200 ukrainska soldater släpptes, i utbyte mot bara Medvedtjuk. Ryssar som stöttar kriget "lär inte uppskatta det", skriver hon. Omni 220922.
Krigsfångarna hämtades ur cell - fruktade för sina liv. De två amerikaner som släpptes i den stora fångutväxlingen mellan Ukraina och Ryssland tidigare i veckan visste inte vad som väntade när de hämtades från sin cell. Det rapporterar Washington Post som talat med den ena mannens släkting. I ett telefonsamtal på torsdagen ska den tidigare krigsfången, Alexander Drueke, sagt att de vid det tillfället inte visste om de skulle släppas eller dödas. Männen tillfångatogs i juni och deras öde har sedan dess varit oklart, enligt tidningen. Amerikanerna var två av totalt tio utländska medborgare som släpptes. Under onsdagen flögs de till Saudiarabien. Omni 220923.

FN-utredare slår fast: Krigsbrott har begåtts i Ukraina. På fredagen presenterades de första slutsatserna av den oberoende utredning som FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) tillsatt för att utreda krigsbrott i Ukraina. " Baserat på de bevis som samlats in drar vi slutsatsen att krigsbrott har begåtts i Ukraina," säger utredningens ordförande Erik Møse under ett möte med rådet. Utredningen har hittills fokuserat på regionerna Kiev, Tjernihiv, Charkiv och Sumy. Bland materialet som utredarna samlat in finns bland annat vittnesmål om hur krigsfångar misshandlats och utsatts för elchocker, skriver nyhetsbyrån AP. I arbetet har utredarna bland annat besökt Butja, där ett stort antal döda hittades efter att Ryssland drog sig tillbaka från området i april. "Vi slogs av det höga antalet avrättningar i de områden vi besökte. Kommissionen utreder just nu sådana dödsfall i 16 städer och byar," säger Møse. Utredaren Pablo de Grieff säger till AP att man hittills påträffat två fall där ryska soldater behandlats inhumant av ukrainska styrkor. Antalet fall där ryssar behandlat ukrainare på samma sätt är "betydligt större", menar han. UNHRC:s utredning är en av tre som FN inlett under kriget i Ukraina. Rådet har ingen möjlighet att utdöma straff, men det är vanligt att materialet som samlas in används som del av rättsprocesser i internationell domstol. (svt 220923.)

Experten: "Inte att betrakta som legitima folkomröstningar." På fredagen ska så kallade folkomröstningar inledas i de delvis ryskkontrollerade regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Detta med målet att göra dem till en del av Ryssland. Draget har fördömts och beskrivs som ett brott mot folkrätten. "Ordet omröstning är inte applicerbart på den här situationen, det handlar om propaganda," säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. De ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk blev innan invasionen av landet erkända av Ryssland som självständiga republiker, trots internationella och ukrainska protester. Dessa så kallade republiker styrs idag av proryska separatister, stödda av Ryssland. Mellan den 23 och 27 september har så kallade folkomröstningar utlysts i regionerna med syftet att de ska bli en del av Ryssland. De ryska styrena i de ockuperade regionerna Cherson och Zaporizjzja kommer också att genomföra omröstningar, enligt rysk statsmedia. "Det är inte att betrakta som legitima folkomröstningar, jag skulle säga att ordet omröstning är felaktigt. Det här är propaganda," säger han. Att stora delar av regionernas befolkning lämnat sina hem sedan kriget, och att omröstningarna ser ut att till stor del ske digitalt, talar sitt tydliga språk, enligt Jakob Hedenskog. "Det finns inga röstlängder som har någon legitimitet. Ryssland är ute efter att skapa en bild av att det finns ett folkligt deltagande. Man vill ha bilder på köer av folk som röstar för Ryssland, för annektering, som man kan sända till den inhemska publiken i Ryssland." Ett "ja" i omröstningarna kan få flera konsekvenser och är att betrakta som en eskalering av konflikten, enligt Jakob Hedenskog. Detta då områdena av Ryssland skulle börja ses som en del av det egna landet. "Ryssland betraktar ett angrepp på det egna territoriet som ett möjligt hot mot den ryska federationens existens, varpå man då anser sig ha rätt att använda kärnvapen. Putin varnade redan i sitt tal den 24 februari om att Ryssland har kärnvapen och är beredda att använda dem," säger han. "Hittills har västmakterna sett detta som tomma hot och det har inte hindrat Ukraina från att försvara sig." Hör Jakob Hedenskog om omröstningarna i Donetsk och Luhansk i klippet. svt 220923.
Carl Fridh Kleberg: Ukrainare med familjer i ockuperade Donetsk och Luhansk (inklusive en kvinna som reste till ockuperat territorium för att begrava sin far) beskriver det som mycket hårt kontrollerat och en på många sätt svår tillvaro. Där har det t ex under längre tid pågått tvångsinkallning till kriget.
Vad baserar Ryssland sina anklagelser kring ett ukrainskt förtryck av ryssar på rent konkret? Bert Sundström: Det är bara lögner. Det finns inget förtryck. Bara dumheter från Kreml. (svt 220923.)

Yellen: Pristaket fungerar - Putin ger enorma rabatter. Ryssland ger "enorma rabatter" på rysk olja till Indien och Kina, hävdar USA:s finansminister Janet Yellen enligt Reuters. Hon ser det som att västs planer på ett pristak på rysk olja redan gjort en skillnad. Samtidigt letar Ryssland med ljus och lykta efter nya köpare. I december kommer nämligen Europa att stoppa merparten av köpen av dagens 3 miljoner fat per dag, vilket ökar trycket på Ryssland ytterligare att hitta nya marknader, säger Yellen enligt nyhetsbyrån. Omni 220922.

Oro och kritik när ryska "folkomröstningar" inleds. Rysslands kritiserade "folkomröstningar" i östra Ukraina inleddes tidigt på fredagsmorgonen, rapporterar AFP med hänvisning till ryska medier. Omröstningarna väntas pågå fram till tisdag i de rysskontrollerade regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja, som tillsammans utgör omkring 15 procent av ukrainskt territorium. I Zaporizjzja har den militärcivila administrationens ledare Jevgenij Balatskij sagt att invånare kommer att sökas upp på sina hemadresser och sedan föras till vallokaler av både medlemmar ur valkommissionen och polis, skriver DN. Han påstår att det är en åtgärd för att skydda människor mot "nazister". Ryssland hävdar att de så kallade folkomröstningarna ger invånarna i regionerna en möjlighet att uttrycka sin åsikt, medan väst har fördömt dem som olagliga och klargjort att man inte tänker erkänna resultatet. Ukraina, samt flera experter, har varnat för att Ryssland kan hävda att resultatet är ett bevis på folkligt stöd och använda det som en förevändning för annektering. Resultatet skulle också kunna motivera en upptrappning av konflikten. I ett tal på onsdagen sa president Vladimir Putin att Ryssland kommer "använda alla medel som står till förfogande" för att skydda sitt folk och sina territorium. Omni 220923.

Ryssland mot rekordskörd - men vetet stannar i landet. Rysslands veteskörd väntas nå rekordhöga 100 miljoner ton efter gynnsamma odlingsförhållanden i sommar. Den bedömningen gör konsultföretaget Sovecon, enligt Bloomberg. Det enorma utbudet hos världens största exportör skulle vanligtvis hjälpa till att trycka ner världspriserna för livsmedel. Men ryska exportskatter och logistikstörningar kopplade till kriget i Ukraina har bidragit till att mer spannmål än vanligt stannar kvar i Ryssland. "Den här enorma skörden omvandlas inte fullt ut till en enorm export," säger Sovecons vd Andrej Sizov. Exporten av livsmedel är inte belagd med sanktioner, men vissa drar sig ändå för att göra affärer med Ryssland. Ryska exporten fortfarande "smärtsamt långsam". Omni 220923.

Lavrov smet från FN-möte - Kuleba: "Flyr lika snabbt som sina soldater." Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov tillbringade inte mer tid i FN:s säkerhetsråd än absolut nödvändigt. Han anlände till mötesrummet precis innan sin egen talepunkt på torsdagskvällen och lämnade så fort han var klar, skriver Reuters. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var snabb med att håna sin jäktade ryske motsvarighet, skriver ukrainska Pravda. "Jag noterar att ryska diplomater flyr lika väl som sina soldater," sa Kuleba och syftade på den ryska reträtten i Charkivregionen. Även den brittiska utrikesministern James Cleverley kommenterade Lavros snabba sorti. "Jag är inte förvånad. Jag tror inte att Lavrov vill höra det samlade fördömandet av detta råd," sa han enligt The Guardian. Under sitt tal anklagade Lavrov bland annat Kyiv för att hota Rysslands säkerhet och hävdade att beslutet att genomföra en ”militär specialoperation” var oundvikligt. "Mängden lögner är extraordinär", kommenterade Kuleba uttalandena. Omni 220923.

Rapport: Ukrainska styrkor pressar viktigt ryskt mål. Ukraina sätter press på ett område som "Ryssland anser vara väsentligt för sina krigsmål." Det skriver Storbritanniens försvarsdepartement i sin senaste underrättelserapport. Under de senaste dagarna har ukrainska styrkor säkrat brohuvuden längs floden Oskils östra kant i Charkiv, enligt departementet. Samtidigt har motoffensiven i Donetsk fokuserat på staden Lyman, som ockuperades av ryssarna i maj. Trots framstegen understryker rapporten att situationen på slagfältet är fortsatt komplex, trots framstegen. "Ryssland har försökt integrera Oskil in i en offensiv linje efter att dess styrkor dragit sig tillbaka," kan man läsa i rapporten. Guvernören i Charkiv, Oleg Synyehubov, uppger samtidigt att "fienden fortsätter att terrorisera civilbefolkningen", rapporterar The Guardian. I ett uttalande på Telegram skriver guvernören att bostäder beskjutits under natten och att en person dött och minst tre skadats, däribland två barn. Omni 220923.

Ryska rapporter: Vem som helst kan bli inkallad. Vladimir Putin har beordrat "partiell mobilisering", men ingen verkar gå säker i den ryska kraftansamlingen till kriget i Ukraina, skriver DN. Över hela Ryssland kommer nu berättelser om hur det gått till då män - både studenter och äldre - fått sina inkallelseorder. "Jag hade inte räknat med att jag skulle behöva åka i dag," säger en nyrekryterad ung man i ett videoklipp som The Telegraph har publicerat. Redan några timmar efter inkallelseordern fick han besked att det var dags att åka. "Jag gick ut, ringde mina föräldrar, min bror och mina vänner och berättade att de hade tagit mig." Enligt Rysslandskännare har varje område fått en dedikerad kvot av soldater som de ska bidra med. Det verkar sedan vara upp till den lokala polisen att hitta lämpliga. Rysk polis har hittills kallat in såväl antikrigsdemonstranter och 63-åringar. Journalist från Ulan-Ude uppger att hennes område fått i uppdrag att bidra med 4 000 soldater. Omni 220923.
Det är en 100-procentig mobilisering: dag ett av Rysslands strävan att bygga sin armé. Rapporter att etniska minoriteter kan påverkas oproportionerligt mycket medan demonstranter i Moskva arresteras för att inkallas. Inkallelser levereras till berättigade män vid midnatt. Lärare pressade till att dela ut inkallelseordrar. Männen får en timme på sig att packa sina saker och dyka upp på inkallelsecentraler. Kvinnor snyftade när de skickade iväg sina män och söner för att slåss i Rysslands krig i Ukraina. Den första hela dagen av Rysslands första mobilisering sedan andra världskriget ledde till känslomässiga uppgörelser vid inkallelsecentraler och till och med tecken på protest, samtidigt som det verkar som att Ryssland skulle kunna överväga kalla in mycket mer än de 300 000 nya värnpliktiga som försvarsministern Sergei Shoigu hävdade. En kvinna i en liten by i Zakamensky-regionen i Buryatia, i östra Sibirien, sa att hon först kände att något var fel när hundarna började skälla vid midnatt. I ett samhälle med 450 personer gick byns chef från hus till hus och försökte dela ut mer än 20 inkallelser. När män samlades innan de reste nästa morgon, sa hon, drack några vodka, medan andra kramades och sa åt varandra att vara säkra. Kvinnor grät och gjorde korstecknet över den lilla minibussen som fraktade bort dem. "Det är inte en partiell mobilisering, det är en 100% mobilisering", säger Alexandra Garmazhapova, ordförande för Free Buryatia Foundation, en aktivistgrupp som har rapporterat om ordrarna i regionen. Under det senaste dygnet, sa hon, hade hon och hennes kollegor tagit emot och identifierat mer än 3 000 rapporter om att povestka, eller inkallelseordrar, levererades i Buryatia inom bara 24 timmar efter att Vladimir Putin tillkännagivande. Trots försäkringar om att Ryssland skulle söka män som nyligen hade tjänstgjort i armén och hade stridserfarenhet, pekade aktivister på ett antal fall av män i 50-årsåldern som fick inkallelser. En kvinna sa att en 52-årig släkting hade fått en povestka kort innan presidenten tillkännagav utkastet dagen innan. Vissa tror att det kan vara mycket högre. Den oberoende ryska tidningen Novaya Gazeta Europe rapporterade att en källa i presidentadministrationen sa att Ryssland strävade efter att dra in mer än 1 miljon människor till armén. Den rapporteringen har inte bekräftats av andra nyhetskanaler. Men video och anekdotiska bevis från hela Ryssland har visat att stora ordrar äger rum även i små städer, vilket tyder på att siffrorna kan vara mycket högre. Buddhistiska munkar sjunger psalmer för ryska soldater som dödats i striderna i Ukraina när hundratals sörjande samlas i Ulan-Ude, huvudstad i den avlägsna Buryatia-regionen. Kistor i Buryatia: Ukrainas invasion tar tull på Rysslands avlägsna regioner. Många befinner sig i Rysslands etniska minoritetsrepubliker, vilket förstärker känslan av att landet i oproportionerligt hög grad har förlitat sig på etniska minoriteter för att tillhandahålla sin huvudsakliga stridskraft i Ukraina. Dessa regioner har också drabbats av ett oproportionerligt antal dödsfall och offer från kriget. I Neryungri, den näst största staden i Sakha, även känd som Yakutia, verkade videofilmer visa dussintals män som samlades på Gornyak fotbollsstadion och som lastades på bussar på väg till rekryteringscenter, när familjemedlemmar tog tårfyllda farväl. Många av männen verkade vara i 30- och 40-årsåldern. "De har redan gett ut inkallelser till arbetare från Kolmar och Mechel" (två stora gruvbolag med verksamhet i regionen), sa aktivisten som postade videon. "De gav ut inkallelser hela natten." I Dagestan dök en video upp som visar människor som argt konfronterar en tjänsteman som argumenterar för förslaget på ett rekryteringscenter. Tjänstemannen sa att hennes son hade kämpat i Ukraina sedan februari. "Du kämpar för dina barns framtid", ropade kvinnan, som inte var identifierad, inför en folkmassa utanför en kommunal byggnad. "Vi har ingen för närvarande, vilken sorts framtid pratar du om?" svarade en man i folkmassan. I Moskva samlades hundratals för att protestera på Arbat Street i centrum efter att Putin meddelat mobiliseringen. Poliser ska ha börjat ge inkallelsordrar till dem som de grep vid protesten. Bland dem var Artem Krieger, en ung reporter för nyhetsmediet Sota Vision, som greps trots att han var där för att bevaka protesterna. "Alla män, absolut alla, fick en inkallelseorder" sa Krieger under en intervju med TV Rain från baksidan av en polisbil. Det inkluderade män som aldrig hade tjänstgjort i armén, sade han, som nu var tvungna att dyka upp på sina lokala rekryteringscenter. I ett telefonsamtal med journalister dök Kremls talesperson Dmitrij Peskov upp för att bekräfta att polisen lämnade ut inkallelseordrar till fångar. "Det bryter inte mot lagen," sa han. Omfattningen av mobiliseringen över Ryssland är häpnadsväckande. En video visade mer än 100 potentiella sökande i rad bakom ett An-12-plan på en flygplats i Khurba i den avlägsna östra Khabarovsk-regionen. I Buryatia sa aktivister att de inte förstod varför lokala tjänstemän rekryterade så aggressivt, med studenter vid lokala universitet som fick inkallelseordrar medan de satt i klassen. En idé var att den lokala guvernören var angelägen om att uppfylla sina kvoter "som en skolpojke för skolläraren Putin", sa Garmazhapova. En annan teori, sa hon, var att det gjordes för att "straffa Buryatia". The Guardian 220922.

Källor: Abramovitj spelade nyckelroll i samtalen som ledde till fångutväxlingen. Den ryske oligarken och tidigare Chelsea-ägaren Roman Abramovitj reste till Saudiarabiens huvudstad Riyad i slutet av augusti för att träffa landets kronprins Mohammed bin Salman. Det som en del av förhandlingarna som kom att leda till onsdagens stora fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina, uppger källor för Bloomberg. Enligt The Telegraph spelade ryssen en "nyckelroll" i utväxlingen. Den brittiska tabloiden The Sun skriver att Abramovitj själv ska ha flugit med fem britter från Ryssland till Saudiarabien efter att de frigivits. Fångutbytet är det hittills största sedan invasionen inleddes och innebar bland annat att Ryssland släppte omkring 200 ukrainska soldater, och att Ukraina släppte oligarken Viktor Medvedtjuk som är god vän till Vladimir Putin. Varken Abramovitjs stab eller den saudiska regeringen har velat kommentera ryssens roll. Under våren deltog oligarken i fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina. Ryssen är på EU:s sanktionslista men inte USA:s. Omni 220923.

Uppgift: USA har skickat varningar direkt till Kreml. Vita huset har framfört direkt till Kreml att "allvarliga konsekvenser" väntar om Ryssland använder kärnvapen - och har gjort så i flera månaders tid. Det uppger källor för Washington Post. Tidningen skriver att budskapet är i linje med vad president Biden sagt officiellt, och en av källorna har fått intrycket av att det inom Kreml finns viss osäkerhet kring hur man ska tolka Bidens uttalanden. Budskapet från Washington ska ha framförts vid flera tillfällen, men det framgår inte om det uttalats på nytt efter att Vladimir Putin nyligen sa sig vara benägen att använda "alla tillgängliga medel" om det behövs. Det framgår inte heller vem som skött kontakten. Omni 220923.

Rysk-iransk vapenaffär får diplomatiska konsekvenser. Ukraina kallade i dag upp den tillförordnade iranska ambassadören i Kyiv efter att landet avslöjats med att förse Ryssland med vapen mitt under brinnande krig, skriver AFP. Enligt Ukrainas utrikesdepartement kastas den ordinarie ambassadören ut samtidigt som Ukraina kraftigt begränsar antalet diplomatiska roller på dess ambassad i Kyiv. Att Iran sålt vapen till Ryssland är otvivelaktigt enligt Ukraina som bara de senaste dagarna skjutit ner fyra Iran-producerade drönare i den södra delen av landet. Zelenskyjs talesperson säger i en kommentar att Iran genom vapenutbytet skadat Ukrainas suveränitet. Teheran har förnekat att de försett Ryssland med vapensystemet. Omni 220923. Kommentar: Iran är lika god kålsupare (lögnare) som Ryssland.
Iran lovar svar på Kyivs diplomatiska manöver. Styret i Teheran säger att man kommer att vidta "proportionerliga åtgärder" som svar på att Ukraina under fredagen meddelat att Irans ambassadör kastas ut, och att man på flera andra sätt begränsar ländernas diplomatiska relation. Det rapporterar Reuters. Enligt nyhetsbyrån anklagar Irans utrikesdepartement Ukraina för att låta sig påverkas av "tredje part som försöker förstöra relationerna". Bakgrunden till Ukrainas åtgärder är att Iran enligt president Volodymyr Zelenskyj ska ha sålt drönare till Ryssland, som också använts under den ryska invasionen. Iran har förnekat att man sålt drönare men medierapportering i landet ger en annan bild. Ukraina: Vapenförsäljningar är ett hårt slag för vår relation. Omni 220924.

Uppgifter om påtryckningar i Luhansk - Guvernören: "Ett val utan val." Att genomföra de så kallade folkomröstningarna i östra Ukraina verkar vara lättare sagt än gjort. Jurij Sobolevskyj, förste vice ordförande för det lokala styret i Cherson, säger att organisatörerna har haft för lite tid på sig att arrangera "omröstningen" och att finns en utbredd ovilja att delta. Luhansks guvernör Serhij Hajdaj varnar för att ryska tjänstemän går från hus till hus och låter de boende fylla i röstsedlar i köket under uppsikt, skriver Reuters. Han säger att ryska myndigheter förbjudit invånare i Starobilsk att lämna staden innan tisdag, och att ett företag i staden Bilovodsk hotat att avskeda alla anställda som vägrar rösta. "Detta är ett val utan val", skriver han på Telegram. Den ukrainske borgmästaren i staden Melitopol i Zaporizjzja uppmanar sina invånare att stanna hemma och "fullständigt ignorera" omröstningarna, rapporterar The Guardian. "Att delta är att stödja den blodiga planen att eskalera kriget mot Ukraina och att frivilligt bli en del av ett slutet totalitärt samhälle", skriver Ivan Fedorov. Omni 220923.
Zelenskyj om skenomröstningarna: "Världen kommer reagera". Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar världens länder till att fördöma de så kallade folkomröstningarna som Ryssland driver igenom i fyra ockuperade regioner i Ukraina. "Världen kommer att reagera helt rättvist på pseudo-folkomröstningarna - de kommer att otvetydigt fördömas," sa han i sitt kvällstal sent på fredagen. - De är inte bara ett brott mot internationell rätt och mot ukrainsk lag. Det är också brott som begås mot människor, mot nationen, säger Zelenskyj. "De hastigt beslutade omröstningarna ses som en förevändning för att Ryssland ska kunna annektera regionerna." The New York Times rapporterar att människor tvingats lägga rösterna öppet, inför beväpnade soldater. Valpersonal har gått runt i bostadsområden och knackat dörr på sina håll för att avkräva röster, tillsammans med beväpnad polis. (svt 220924.)
Ryska attacker uppges pågå parallellt med "omröstning". Samtidigt som Rysslands så kallade folkomröstningarna pågår i flera ockuperade regioner, genomför rysk militär nya attacker i områdena. Enligt guvernören i Zaporizjzja har ryssarna riktat in sig på infrastrukturanläggningar i regionen. Han säger att en av robotarna träffat ett bostadshus vilket resulterat i ett dödsfall och sju skadade, skriver AP. Två personer har också dödats i Donetsk och tre skadats, enligt regionens guvernör. Det brittiska försvarsdepartementet skriver i sin dagliga rapport att ryska enheter för närvarande lägger sin energi på en damm i floden Donets i nordöst. "När ryska befälhavare blir allt mer bekymrade över sina operativa motgångar försöker de antagligen slå in slussarna till dammar för att översvämma ukrainska militära övergångsställen", kan man läsa i rapporten. "Folkomröstningarna" hålls i regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja fram till tisdag. Omni 220924.

EU-toppen: Stäng av Ryssland från FN:s säkerhetsråd. Europeiska rådets ordförande Charles Michel vill se en översyn av FN:s regelverk, meddelade EU-toppen när han talade inför FN:s generalförsamling på fredagen. Detta då Ryssland tillåts sitta kvar i FN:s säkerhetsråd, trots invasionen av Ukraina. "När en permantent medlem av säkerhetsrådet inleder ett oprovocerat och orättfärdigat krig som fördöms av generalförsamlingen motiverar det en avstängning från säkerhetsrådet. Som jag ser det borde det ske automatiskt," sa Michel. (svt 220924.)

USA: Putin har tagit mer direkt militär kontroll. Den ryske presidenten Vladimir Putin har tagit över en större del av det strategiska arbetet kring invasionen av Ukraina - och nekat befälhavare att retirera i Cherson. Det uppger amerikanska tjänstemän för New York Times. Tidningen påpekar att Cherson är en symboliskt viktig stad för både Ukraina och Ryssland, då det var den första som ockuperades av ryska styrkor när invasionen inleddes. En rysk reträtt över floden Dnipro hade kunnat rädda både utrustning och liv, men hade också varit förnedrande för Putin, uppger de amerikanska tjänstemännen. Oenigheten kring Cherson uppges ha ökat spänningen mellan Putin och de militära ledarna. Putin släppte kontrollen efter reträtten från Kyiv - men har sakta återtagit den. Omni 220924.
Ryssland sparkar vice försvarsministern. Rysslands vice försvarsminister Dmitrij Bulgakov, som sedan krigsutbrottet ansvarat för logistik inom det ryska försvaret, har fått lämna sin post. Det meddelar det ryska försvarsdepartementet i ett inlägg på Telegram. Bulgakov ersätts av generalöversten Mikhail Mizintsev, som enligt The Guardian bland annat ansvarade för belägringen av den numera ockuperade ukrainska staden Mariupol. Någon anledning till skiftet delges inte av försvarsdepartementet, men en rad experter har sedan krigsutbrottet pekat på just logistikproblem som starkt bidragande till Rysslands misslyckande i Ukraina. (svt 220924.)
Ryssland byter ut toppgeneral - ersätts av "slaktaren av Mariupol". Ryssland byter ut sin biträdande försvarsminister Dmitrij Bulgakov, rapporterar AFP. Generalen Bulgakov, som även har ansvar för logistiken i kriget i Ukraina, ersätts av generalöversten Mikhail Mizintsev, meddelar ryska försvarsdepartementet. Mizintsev har gjort sig känd som "slaktaren av Mariupol" då han ledde de ryska styrkorna under den blodiga belägringen av staden. Ända sedan invasionen av Ukraina inleddes har det kommit rapporter om problem med logistik och kommunikation inom den ryska armén. Det har bland annat handlat om svårigheter att leverera vapen och förnödenheter till trupperna. En betydande orsak till detta är att den ryska armén inte har haft tillräckligt med lastbilar utan tvingats förlita sig på järnvägen för transporter, skriver Forbes. Ryska departementet: "Armégeneral Dmitrij Bulgakov har blivit entledigad." David Axe: Rysslands mobilisering är meningslös så länge som dess armé saknar lastbilar. Mizintsev har lett Rysslands nationella försvarskontrollcenter. Omni 220924.

Filippinerna vill köpa rysk olja. Den filippinske presidenten Ferdinand "Bongbong" Marcos Jr befinner sig i New York, USA, för att delta i FN:s generalförsamling. I en intervju med Bloomberg säger han att importavtal är nära förestående med bland annat Ryssland. "Den politiska sidan av det har varit lite besvärlig, men oavsett så kommer nationens intressen i första hand," säger Marcos. I USA har Marcos träffat president Joe Biden. Filippiniern vill knyta starkare band till både USA och Kina, medan hans föregångare Rodrigo Duterte alltmer lutade åt Kina. Det är en snäv balansgång, säger Marcos i en intervju med AP: "Vi beaktar inte Kalla krigets gamla "intressesfärer". . . Så det utgår från nationens intressen, i första hand. I andra hand från bevarandet av fred." (svt 220924.)

Rysktillsatta styren spred propaganda i nyhetsform. Innan ukrainska styrkor återtog kontrollen över staden Izium i en motoffensiv i regionen Charkiv delade rysktillsatta myndigheter ut tidningar med propagandabudskap till lokalinvånarna. Det skriver Washington Post. Tidningen har läst en del av den ryskspråkiga propagandan och skriver att det målar upp en bild som går stick i stäv med vad som förmedlats från Ukraina och president Volodymyr Zelenskyj. Som exempel nämns en tidning som fört ut budskapet att ryska soldater arbetar med att återuppbygga områden som Ukraina förstört. Det uppskattades dock inte av alla. En person berättar för WP att tidningarna användes för att tända brasor. "De brann riktigt bra." Spred även Vladimir Putins narrativ om att Ukraina skulle vara nazister. Omni 220924.

Invånare röstar under hot: "Inte styrka att säga nej." Invånare i de ockuperade ukrainska regionerna gör sitt bästa för att undvika att rösta i de ryska "folkomröstningarna". En boende i Cherson som BBC har pratat med säger att han avstår eftersom han är rädd att ryssarna ska använda hans registrerade personuppgifter för att tvinga honom att delta i mobiliseringen. "Även om jag skulle rösta nej spelar det ingen roll. Resultatet är redan räknat," säger han. En kvinna som förväntas rösta i Zaporizjzja säger att situationen är "väldigt skrämmande". Hon berättar att beväpnade soldater besöker boende i hennes område för att få dem att rösta. "Jag vet inte vem som har styrkan att säga nej till sådana människor," säger hon. Ukraina har varnat för att Ryssland kan komma att använda resultat för att motivera en eskalering av kriget. Genom att förklara vissa regioner som ryska kan Kreml hävda att ukrainsk närvaro är en attack mot rysk mark. Omni 220924.

Hundratals gripna efter nya protester i Ryssland. På lördagen tog invånare över hela Ryssland återigen till gatorna för att demonstrera mot den mobilisering som inletts i landet. Över 700 personer uppges ha frihetsberövats i samband med protesterna. Rapporterarna om gripna demonstranter kommer från sammanlagt 32 städer, från Sankt Petersburg i väst till Sibiren i öst. Detta enligt den ryska oberoende människorättsorganisationen OVD-info som bevakar demonstrationerna. "Jag ser det som min plikt att uttrycka mina åsikter. Folk tror inte att det finns många av oss, men det gör det," säger en demonstrant vid namn Anton till tjeckisk tv i Moskva. Flest gripna, över 300 stycken, finns enligt organisationen i huvudstaden. Bilder från Moskva visar hur människor med våld släpas bort av kravallutrustad polis. Ett annat klipp som fått stor spridning i sociala medier visar hur en rullstolsburen kvinna med amputerat ben håller upp en skylt med orden "Vill ni bli som jag?", varpå hon omringas av polis som sliter skylten ur hennes händer. Även tidigare i veckan har stora demonstrationer utbrutit i Ryssland till följd av mobiliseringen. I onsdags, samma dag som Putins order utfärdades, greps över 1 000 demonstranter, enligt OVD-info. I samband med att protesterna tog form gick Moskvas åklagarmyndighet ut med en varning för att organisering av - eller deltagande i - protester kan leda upp till 15 års fängelse, rapporterar AP. Flera stora nyhetsbyråer rapporterar också om att personer som demonstrerat själva ska ha fått inkallningsordrar medan de suttit i polisens förvar. Se bilder från den ryska polisens ingripanden mot demonstranterna i klippet. svt 220924.

Putins mobilisering i full gång i Ryssland - "De tar allihop". Efter att Vladimir Putin tidigare i veckan beordrat delvis mobilisering i Ryssland har reservister nu börjat kallas in för att så småningom skickas till Ukraina. Enligt det ryska styret går arbetet enligt plan - men i sociala medier syns en helt annan bild. Klipp som publicerats av ryska försvarsdepartementet visar hur nyblivna soldater står prydligt uppradade för att ta emot vapen. Från andra håll kommer vittnesmål om att människor rycks från sina hem mitt i natten - oavsett sjukdomshistorik, ålder eller militär erfarenhet. Aktivister och människorättsorganisationer varnar också för att mobiliseringen tycks riktas särskilt mot etniska minoriteter. Larmen kommer bland annat från delrepubliken Burjatien, där stora delar av befolkningen tillhör minoritetsgruppen burjater. "Det finns inget partiellt när det gäller mobiliseringen i Burjatien. De tar allihop," säger Alexandra Garmazhapova till nyhetsbyrån Reuters. Garmazhapova är ordförande för stiftelsen Fria Burjatien, som bistår med juridiskt stöd till människor som tvångsrekryterats. Enligt SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström märks en oro inför utvecklingen tydligt i Moskva. "Det finns ingen entusiasm från befolkningen att skicka sina män och söner för att strida i Ukraina där risken att bli dödad är ganska stor," sa Sundström i Aktuellt på torsdagskvällen. Att stridsviljan är låg märks också på tongångarna i sociala medier. Sedan mobiliseringen inleddes har flera klipp som uppges visa hur soldater bråkar och uppträder berusade i samband med mönstringen fått stor spridning. Tidningen Washington Post har försökt verifiera klippens innehåll utan att lyckas. Exakt hur många reservister som kommer kallas in under mobiliseringen är ännu oklart. I samband med Putins order var 300 000 den siffra som kommunicerades av den ryska försvarsministern, men enligt uppgifter till den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta ger dekretet militären befogenhet att kalla in upp till en miljon. Enligt det ryska försvarsdepartementet kommer dock anställda som bedöms spela en nyckelroll i den ryska ekonomin att undantas. Där inräknas bland annat viss bankpersonal, it-ingenjörer samt journalister anställda av statliga medier. svt 220924.

Kort utbildning. Den amerikanske Rysslandskännaren Michael Kofman skriver på Twitter att de som hittills mobiliserats tycks få två veckors utbildning - vilket är en "otroligt" kort tid. Det tyder på att Ryssland är desperata att stabilisera sina försvarslinjer, enligt Kofman. Omni 220924.

Putin skärper straffet - tio år i fängelse för desertörer. Ryssar som kapitulerar eller på olika sätt vägrar att strida kommer att straffas hårdare än tidigare. Enligt AFP har Ryssland skärpt straffet vilket innebär att desertörer nu kan fängslas i upp till tio år. Straffskärpningen sker med bakgrund av president Vladimir Putins order om en delmobilisering i syfte att skicka fler medborgare till striderna i Ukraina. Efter beskedet har det rapporterats om ett ökat flöde av ryssar som på olika sätt söker sig till andra länder. Samma nyhetsbyrå har under lördagen talat med flera ryssar som nu kommit till Istanbul i Turkiet. En av dem är 23-årige Andrej, som säger att han funderat på att lämna ända sedan invasionens inledning. Mobiliseringen blev droppen, säger han. "Många bestämde sig för att lämna nu." Omni 220924.

Ukrainsk motoffensiv i nordöst bromsas av regn. Ukrainas framfart runt Charkiv ser ut att ha bromsats sedan stora områden tagits tillbaka i en blixtrande motoffensiv. Orsaken uppges vara regn och motstånd från de ryska styrkorna som försvårat för ukrainarna i området utanför Kupiansk, enligt AFP. Sergeanten Roman Malyna berättar för nyhetsbyrån att regnet gör det svårt att bära runt på tunga vapen och att de ukrainska styrkorna främst avancerat längs med större vägar, för att inte riskerar att behöva ta sig fram i lerig terräng under rysk beskjutning. "För närvarande är det svårt att röra oss framåt på grund av vädret, vi siktar in oss på deras pansarfordon, ammunitionsdepåer och grupper av soldater," säger han. Enligt den amerikanska tankesmedjan ISW:s senaste lägesuppdatering kan vädret förklara varför de ryska styrkorna lättare kan bromsa framfarten. Omni 220925.

Rysk urbefolkning hotas av mobiliseringen: "Är så få." Den ryska delmobiliseringen slår hårt mot flera ryska samhällen, inte minst minoritetsgrupper och de på landsbygden. Det rapporterar New York Times. I den mycket glesbefolkade regionen Sacha i nordöstra Ryssland, långt bort från frontlinjen, beskriver ledare hur stora delar av den manliga befolkningen kallats in. Enligt Vjatjeslav Sjadrin, en av minoritetsgruppen jukagirernas ledare, slår det hårt mot familjer, då arbetsföra män försvinner innan vintern. "Vi har så få renskötare, jägare, fiskare. Men det är främst de som kallas in," säger han. Omni 220925.

Släpas i väg: "Hellre det än att leva i dagens Ryssland." Hundratals demonstranter uppges ha gripits i Ryssland under lördagen. Sky News korrespondent Diana Magnay var på plats vid en demonstration i Moskva, och säger att det främst var kvinnor som deltog. "Det finns ingen vits att prata med människor, för kameran identifierar dem som demonstranter och då släpas de iväg", säger hon. Magnay beskriver hur en ung kvinna kommer fram till henne, och frågar om hon kan få bli filmad. När Sky News-korrespondenten påpekar för demonstranten att hon då kommer gripas, säger den unga kvinnan att det är vad hon vill. "Hellre det än att leva i dagens Ryssland," säger hon. 70-åriga Natalja Dubova berättar för AFP att hon är emot mobiliseringen. "Jag är rädd för våra ungas skull," säger hon till nyhetsbyrån. Demonstranter i Sankt Petersburg: "Skicka Putin till fronten." Flyende ryss: "Vårt folk har inte fått korrekt information om situationen i Ukraina." Polisen i Sankt Petersburg hävdar att demonstranter bryter mot covidregler. Omni 220925.

Oron stiger i Putins krets: "Oacceptabla excesser." Kritiken mot Rysslands kaotiska mobilisering fortsätter att växa och nu blir förbehållen vanligare även inom kretsen nära Putin. Det rapporterar Reuters. Trots att endast män med militär erfarenhet och utbildning ska mobiliseras finns en rad rapporter om hur personer helt utan erfarenheter har kallats in. Två av landets mest seniora Putinvänliga politiker har under söndagen uttryckt oro för utvecklingen. "Den här sortens excesser är helt oacceptabla. Jag tycker att det är helt rätt att de orsakar skarpa reaktioner i samhället," skriver Valentina Matvijenko, ordförande för det ryska parlamentets överhus på meddelandeappen Telegram. "Misstag måste rättas till. Myndigheter på varje nivå måste inse sitt ansvar," skriver talmannen Vjatjeslav Volodin på Telegram. Myndigheterna har sagt att 300 000 ska mobiliseras. Kreml har förnekat uppgifter om att planen egentligen är att mobilisera över en miljon människor. Både Matvijenko och Volodin beskrivs som delar av Putins innersta krets. Redaktör för Putinvänliga RT har också kritiserat hur mobiliseringen sköts. Omni 220925.

Nya Mozartgruppen ska lära Ukrainas frivilliga överleva. Amerikanska ex-militärer har startat organisationen Mozartgruppen med syfte att erbjuda militär träning och humanitär hjälp på plats i Ukraina. Det rapporterar AFP. Organisationen uppges bestå av mellan 10-25 ex-militärer och finansieras genom ospecificerade donationer. Namnet är en anspelning på en annan militär organisation som namngivits efter en klassisk kompositör, ryska paramilitära Wagnergruppen. "Men vi utför inte militära operationer på samma sätt som de," säger Andy Bain, en av Mozartgruppens grundare, till nyhetsbyrån. Den militära träningen består huvudsakligen i att förbättra soldaternas förmåga att överleva på slagfältet och "grundläggande träning". AFP:s reporter bevittnar hur Mozartgruppen tränar ett antal ukrainska civilister, i vapenhantering: "Håll inte i vapnet sådär. Det är ingen gitarr!," förmanar instruktören. Mozartgruppen: Vi vill rädda liv. Omni 220925.

Svenska patent kan hamna i ryska händer: "Varningsflagg." Svenska patent som förfaller riskerar att hamna i ryska händer, om inte företagen betalar årsavgiften och därmed bryter mot sanktionerna, skriver TT. "Det är en varningsflagg. I skuggan av det reella kriget på marken är det här en följdeffekt," säger Peter Strömbäck, generaldirektör på Patent- och registreringsverket, som hoppas att EU ser över frågan. Läkemedelsbranschen betalar ofta avgifter för ett långsiktigt patentskydd, medan patent inom telekom och it - där utvecklingen går fortare - ofta förfaller tidigare. Omkring 500 svenska företag, varav ett tjugotal storbolag, var aktiva i Ryssland under 2019. PRV: En risk - men svårt att säga hur stor den är. Omni 220925.

Ökat tryck att fly: "Panik råder - gravida lämnas kvar." Flygbiljetterna från Moskva till andra länder har sålt slut efter beskedet om mobilisering. Det säger Istanbulbaserade Ira Lobanovskaja, som hjälper människor som vill lämna Ryssland, till SR Ekot. För många av dem har just Istanbul blivit en fristad. Lobanovskajas organisation ska under de senaste två dagarna ha hjälpt över 100 000 människor att lämna landet. Enligt henne är trycket på att lämna landet dubbelt så högt som i samband med krigsutbrottet i februari och mars. "Det råder verkligen panik. Tidigare handlade det om regimkritiker, nu är det män i krigsförande ålder som vill lämna. Vissa lämnar sina gravida fruar för att de inte vill riskera livet på barnens pappa om de skulle bli inkallade," säger Ira Lobanovskaja. Omni 220925.

Klart: Tyskland säkrar gas från Förenade arabemiraten. Nu är det bekräftat att Tyskland får köpa gas av Förenade arabemiraten, skriver TT. Avtalet gäller flytande gas, LNG, från Abu Dhabi National Oil till det tyska gasbolaget RWE. Den första leveransen ska ske i december, därefter finns en icke-bindande överenskommelse om fler leveranser under 2023, skriver Bloomberg. I helgen reser den tyska förbundskanslern Olaf Scholz runt i Mellanöstern för att säkra mer gas inför vintern och ersätta leveranserna från Ryssland. Även Saudiarabien och Qatar står med i Scholz resplan. Scholz var i Saudiarabien på lördagen. Visar hur svårt det är att köpa naturgas nu. Första leveransen blir på 137 000 kubikmeter LNG Omni 220925.

Zelenskyjs uppmaning till ryssar: Putin skickar er in i döden. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar ryska medborgare att inte ta värvning och strida i kriget. "Ni kommer att behandlas på ett civiliserat sätt. Ingen kommer att få reda på under vilka omständigheter ni gav upp," säger Zelenskyj på ryska, enligt AFP. I sitt dagliga tal på lördagskvällen sa Zelenskyj bland annat att Rysslands president Vladimir Putin medvetet "skickar sina medborgare i döden". " Det finns inget alternativ," säger Zelenskyj. "Det är bättre att vägra en inkallningsorder än att dö som en krigsförbrytare i ett främmande land," säger han också. Tidigare på lördagen meddelades att Putin godkänt en ändring av den ryska strafflagen. Ändringen innebär att maxstraffet för att vägra gå i krig, frivilligt kapitulera eller ordervägra skärps till 10 års fängelse, rapporterar den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass. Straffet för plundring höjs i samma veva till 15 års fängelse. svt 220925.

Tusentals ryssar flyr landet medan mobiliseringen pågår. Ryska reservister har de senaste dagarna börjat skeppas iväg till träningsläger innan de ska ansluta till striderna i Ukraina. Samtidigt lämnar tusentals ryssar landet. Nu kommer uppgifter om att Ryssland planerar att stänga gränserna för män i mobiliseringsbar ålder. "Vi flyr från en regim som dödar människor. Först dödade de inom landet, nu dödar de utanför landet," säger David som precis anlänt till Georgien. Omgående efter Vladimir Putins besked i veckan om partiell mobilisering kom rapporter om att flygbiljetter från Ryssland sålde slut på bara några minuter. Parallellt med att mobiliseringen nu är i gång har antalet ryssar som lämnar landet ökat. De senaste dagarna har köerna ringlat långa vid gränsövergångar till Finland, Armenien och Georgien. Vid gränsövergången till Georgien nära ryska Vladikavkaz sträckte sig bilköerna över åtta kilometer på lördagen, skriver BBC med hänvisning till karttjänster från det ryska internetbolaget Yandex. "Det handlar inte om att vi är rädda, det handlar om att vi inte gillar den här situationen. Jag tycker inte särskilt mycket om vad de gör i Ukraina. Jag tycker synd om våra bröder i Ukraina. Jag har många släktingar där och jag tycker inte alls om detta," säger Maxim Khatuntsev, som tagit sig från Ryssland över gränsen till Georgien. "Jag ska försöka hitta ett jobb i Georgien," sa Alexander till sajten till Euronews Georgia när han landade på Tbilisis flygplats. Enligt den finska gränsbevakningen kom 7 662 ryska medborgare till Finland över landets östra gräns på lördagen, rapporterar Yle, som skriver att ytterligare 700 ryssar har kommit till Finland andra vägar under det senaste dygnet. Estland, Lettland och Litauen stängde nyligen gränserna för de flesta ryssar. Restriktionerna gäller även för ryssar som har inresevisum i Schengen-området men det finns undantag till exempel för personer som har EU-medborgare i familjen eller om det föreligger humanitära skäl. Även Finland har aviserat att hårdare inreseregler för ryssar kommer att vara på plats inom kort. Kremls talesperson Dmitry Peskov sa i veckan att rapporterna om flygbiljetter som säljer slut är "överdrivna". I samband med uttalandet avstod han från att förneka att män som greps i onsdags för att protestera mot mobiliseringen ska ha mottagit inställeseordrar till den ryska armén. På söndagen kom uppgifter om att Ryssland planerar att stänga gränserna för män i mobiliseringsbar ålder. Det enligt källor till den oberoende exilryska tidningen Meduza. Enligt en av tidningens källor är det troligt att förbudet införs den 28 september - efter att de så kallade folkomröstningarna i de ryskockuperade områdena av Ukraina har genomförts. Det kommer enligt källorna också att införas krav på tillstånd av militären för alla män att lämna landet. svt 220925.

Över 2 000 demonstranter gripna i Ryssland. Över 2 000 ryssar har gripits efter att ha deltagit i protesterna mot Vladimir Putins mobiliseringsorder, enligt den oberoende övervakningsgruppen OVD-Info. 798 av dem greps på lördagen i 33 ryska städer, skriver The Guardian. Den ryska delmobiliseringen väntas drabba minoritetsgrupper och boende på landsbygden hårt. I staden Jakutsk i östra Sibirien samlades hundratals personer på ett torg på söndagen för att uttrycka sitt missnöje. De utförde bland annat den traditionella cirkeldansen osuokhai och skanderade "nej till folkmord", skriver Sky News. Videofilmer visar hur flera personer förs bort av polis från platsen. Omni 220925.

Frisläppta britten: "Fick frågan om jag ville ha en snabb eller vacker död". Den brittiske medborgaren Aiden Aslin, som stridit för Ukraina, var en av de personer som släpptes i en fångutväxling med Ryssland tidigare i veckan. I en intervju med The Sun berättar han om de skräckfyllda veckorna i fångenskap. Aslin vittnar bland annat om upprepad misshandel och hot. Vid ett tillfälle knivhöggs han av fångvaktarna och fick sedan frågan om han ville ha en "snabb eller vacker" död. "Jag trodde aldrig att jag skulle komma därifrån levande," säger han. Aslin tillbringade nästan all tid i en liten cell där han fick sova på en matta tillsammans med en annan fånge. Eftersom det inte fanns någon toalett fick de använda sig av tomma flaskor för att uträtta sina behov och måltiderna bestod av vatten och bröd. Omni 220925. Kommentar: Om någon behandlar en hund eller katt så illa så är det grovt djurplågeri.

Rysk mobilisering hånas av Ukraina: "Rester av en armé." Det ukrainska försvarsdepartementet hånar Vladimir Putins delmobilisering på Twitter. En video som publicerats i inlägget innehåller bland annat en sekvens som påstås visa ryska värnpliktiga som ligger utslagna efter att ha druckit för mycket vodka. "Vi vet att dessa ’soldater’ snart kommer att vara vid fronten, och med en sådan kärlek till alkohol kommer det att bli lättare för dem att dö på vår mark", skriver departementet. Videon innehåller också ett klipp som visar hur rysk polis slår och griper personer som protesterar mot mobiliseringsordern. "Ryssland har fortfarande rester av en professionell armé som den ukrainska armén ännu inte har förstört", skriver det ukrainska departementet. Departementet: "Det ser ut som att vi kommer att demobilisera dessa ryssar." Omni 220925.

Expert: Läget allvarligt, ta hoten från Kreml på allvar. Kärnvapenhoten från Kreml ska tas på största allvar. Det säger Rysslandskännaren Gudrun Persson i SVT:s "Agenda". Hon nämner att sådana hot inte bara kommit från president Vladimir Putin, utan även utrikesminister Sergej Lavrov. Det är skillnad mellan att uttala hot och faktiskt gå från ord till handling, säger Persson, som ändå ser läget som "mycket allvarligt". "Det understryker hela tiden att det handlar om att Ryssland genom hot och våld försöker påtvinga andra länder sin vilja." Hoten innebär samtidigt en "högriskpolitik" från den ryska ledningen, dels vad gäller Putins ställning på hemmaplan, och dels synen på honom internationellt. Angående Putins annonserade mobilisering, och det som Ryssland kallar för folkomröstningar i ockuperade områden, säger hon att det är en "direkt konsekvens" av att Ukraina nyligen haft framgångar på slagfältet. Omni 220925.

Inkallade ryssar anländer: "Minimalt förberedda." De första nyinkallade ryssarna har börjat anlända vid militärbaser för träning, efter att Vladimir Putin beordrat en delmobilisering. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i en lägesuppdatering.Enligt departementet har många av de inkallade inte varit en del av militären på flera år. "Bristen på militära tränare, och hastigheten som Ryssland påbörjat mobiliseringen med, talar för att många av trupperna kommer att skickas till frontlinjen med minimal relevant förberedelse", skriver brittiska försvaret på Twitter. Under söndagen rapporterade flera internationella medier om att flera demonstrationer mot mobiliseringen hållits i Ryssland. Enligt Reuters ska minst 100 personer ha gripits i regionen Dagestan. Omni 220926.

Oroligt under protester i Dagestan. Människor som protesterade mot mobiliseringen drabbade i helgen samman med polis och säkerhetsstyrkor i Dagestan i norra Kaukasus. Dussintals videor som sprids på sociala medier visar hur människor konfronterar ordningsmakten, skriver BBC. En film visar hur en polisman jagas av en grupp kvinnor. En annan visar en gripen man som skallar ett polisbefäl. På en annan film argumenterar en grupp kvinnor med en officer utanför ett rekryteringskontor. "Varför tar ni våra barn? Vem blev attackerad? Blev Ryssland attackerat? Nej, det var vi som attackerade Ukraina. Stoppa kriget!" I Dagestans huvustad Makhachkala använde polisen elpistoler och batonger mot demonstranterna, uppger människorättsgruppen OVD-Info. Ett hundratal personer uppges ha gripits. I byn Endirej nära gränsen till Tjetjenien blockerade invånare motorvägen i ett försök att stoppa mobiliseringen, uppger OVD-info. BBC:s ryska nyhetstjänst bedömer att Dagestan har drabbats hårdare än någon annan del av Ryssland under kriget i Ukraina. Minst 301 dagestanska soldater har dödats, sannolikt betydligt fler. Det kända antalet är tio gånger större än antalet dödade från Moskva, trots att Moskva har nästan fyra gånger så många invånare. (avt 220926.)

Krim: Minoritet väljs ut för att sändas till fronten. Den ryska mobiliseringen på Krimhalvön riktar sig i oproportionerligt hög grad mot krimtatarerna, en minoritet som motsatt sig Rysslands ockupation sedan 2014. Det uppger människorättsaktivister enligt tidningen The Guardian. "Överallt hör jag att en majoritet av de mobiliserade är krimtatarer, och vi vet att de framför allt fokuserar på orter där majoriteten är krimtatarer," säger en aktivist i en telefonintervju med tidningen. Människorättsorganisationen SOS Krim bedömer att 90 procent av inkallelseordnarna har lämnats till krimtatarer, trots att de bara utgör 13 procent av befolkningen. "Ett medvetet försök att förstöra den krimtatariska nationen," sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt senaste kvällstal. De huvudsakligen muslimska krimtatarerna har levt på Krim i flera hundra år, men blev en minoritet sedan Ryssland erövrat halvön på 1700-talet. Diktatorn Josef Stalin förvisade hela befolkningen under andra världskriget, men de flesta fick återvända på 1980-talet. (svt 220926.)

OECD: Kriget kostar globala ekonomin 3 200 miljarder. Rysslands krig i Ukraina väntas kosta den globala ekonomin knappt 3 200 miljarder kronor i förlorade intäkter fram till slutet av nästa år. Och tappet kan bli ännu större om energikrisen förvärras. Det visar en ny rapport från OECD, skriver Wall Street Journal. Förutom rusande energipriser har kriget rubbat leveranskedjor, orsakat matbrist, sänkt företagens utsikter och skakat om marknader världen över. I sin senaste prognos förväntar sig OECD att världsekonomin växer 3 procent i år och 2,2 procent nästa år. Före kriget förväntade man sig en tillväxt på 4,5 procent i år och 3,2 procent under 2023. "Vi betalar ett mycket högt pris för kriget," säger Álvaro Santos Pereira, OECD:s tillförordnade chefekonom, till WSJ. WSJ: Den värsta militära konflikten sedan andra världskriget. OECD: "Kriget har tryckt upp energi- och livsmedelspriserna betydligt." Omni 220926.

Ryssar flyr mobilisering - Ryssland vill övertala ukrainare att strida mot Ukraina. Mängder av ryska män har flytt landet för att undvika att kallas in i den ryska mobiliseringen, rapporterar Reuters. Samtidigt försöker Ryssland få ukrainare i ockuperade städer att strida mot sitt hemland, skriver New York Times. I den ockuperade staden Cherson får ingen lämna. Tidningen beskriver hur många män gömmer sig i källare, och andra överväger att bryta sina armar för att slippa strida. Oron har ökat i och med de så kallade folkomröstningarna om att ansluta till Ryssland, som hålls i de ockuperade städerna i dagarna. Experter och ledare runtom i Europa har beskrivit det som en skenprocess. Samtidigt rapporterar AFP om långa köer vid Rysslands gräns mot Georgien. "Varför skulle jag åka till det där galna kriget? Jag är inte kanonmat. Jag är ingen mördare," säger 23-årige ryssen Nikita. 32-årige Alexander Sudakov säger att mobiliseringen var avgörande. "Ukrainare är våra bröder, jag förstår inte hur jag skulle kunna åka dit och döda dem eller bli dödad," säger han. Omni 220926.

Ryssland förnekar stängning av gränserna: "Inget beslut." Kreml förnekar att Ryssland planerar att stänga landets gränser för män i närtid, och säger att inget beslut har fattats. Det rapporterar Reuters. Det var under söndagen som den ryska exiltidningen Meduza rapporterade om att Ryssland planerade att stänga gränserna för män i "mobiliseringsålder", med hänvisning till källor. Enligt källorna planerar Ryssland att stänga gränserna efter att de så kallade "folkomröstningarna" om att ansluta till Ryssland hållits i de ockuperande ukrainska områdena. Många experter och ledare i Europa menar att det rör sig om skenval. Talespersonen Dmitrij Peskov säger att guvernörer runtom i landet arbetar aktivt med att rätta till "misstag" med mobiliseringen. "Det finns fall där det brutits mot ordern [...] Vi hoppas att alla misstag kommer att åtgärdas." Omni 220926.

Putin ger Edward Snowden ryskt medborgarskap. Visselblåsaren Edward Snowden som 2013 lämnade den amerikanska spionorganisationen NSA blir rysk medborgare, rapporterar flera nyhetsbyråer. Enligt Reuters har Rysslands president Vladimir Putin i dag beviljat honom medborgarskap tillsammans med 74 andra utlandsfödda. 39-årige Snowden är på flykt från det amerikanska rättsväsendet som anklagar honom för spioneri, då han 2013 läckte handlingar som avslöjat NSA:s arbetsmetoder. Edward Snowden har själv inte uttalat sig om sitt nya medborgarskap. Hans juridiska ombud, Antolij Kutjerena, säger i en kommentar till den ryska nyhetsbyrån Interfax att Snowden är lättad över att Ryssland inte vänt honom ryggen. Enligt Kutjerena är Snowden inte aktuell för den mobilisering som just nu pågår som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Beskedet lämnades i dag på en officiell rysk regeringssida. Fick barn med sin hustru 2020 - även frun har ansökt om ryskt medborgarskap. Snowden en av 75 utlänningar att bli ryska medborgare i dag. Snowden riskerar långa fängelsestraff i USA - och befarar att han kan bli utlämnad om han lämnar Ryssland. Beskedet kommer samtidigt som relationerna mellan USA och Ryssland är sämre än på många år. Omni 220926.

Japansk diplomat gripen i Ryssland: "Ögonbindel." En japansk diplomat greps under måndagen i den ryska staden Vladivostok, misstänkt för spioneri. Det uppger den ryska säkerhetstjänsten FSB, enligt Japan Times. FSB hävdar att den japanske diplomaten greps när han försökte få tag på information om de västerländska sanktionernas inverkan på östra Ryssland, till följd av kriget i Ukraina. Den japanska regeringen menar att mannen inte gjort något olagligt, och kräver en formell ursäkt från Ryssland. Enligt den japanske kabinettssekreteraren Hirokazu Matsuno ska gripandet ha skett på ett "skrämmande" sätt, med bland annat ögonbindel. Han kommer att utvisas under onsdagen. Tokyo väntas svara på gripandet. Japan finns med på Rysslands lista över "icke-vänliga" länder. Omni 220927.

Långa köer ut ur Ryssland - bilar i flera kilometer. Sedan Vladimir Putin beordrade en delmobilisering i Ryssland har det rapporterats om långa köer vid flera gränsövergångar, när män som skulle kunna kallas in försöker fly landet. Nya sattelitbilder visar en bilkö som sträcker sig flera kilometer vid gränsen till Georgien, rapporterar Sky News. Under söndagen befann sig mer än 3 000 bilar i kön, enligt statliga ryska medier. Den georgiska huvudstaden Tbilisi har redan tagit emot omkring 40 000 ryssar sedan invasionen inleddes. Vid den finska gränsen träffar DN 35-årige "Oleg", som är en av flera ryska män som försöker ta sig över gränsen på cykel. "Det var mitt enda sätt att komma över gränsen till Finland. Jag hade inga andra transportmedel," säger han till tidningen. Oleg, vars namn är fingerat: Jag tror inte att militären behöver mig. Omni 220927.
Kazakstan: 98 000 ryssar har flytt - hopplös situation. Kazakstan kommer att garantera säkerheten för ryssar som flyr till landet efter Putins besked om en mobilisering av reservister. Det säger landets president Qasym-Zjomart Toqajev enligt AFP. Enligt Kazakstans inrikesdepartement har 98 000 ryssar kommit in i landet sedan den 21 september, varav två tredjedelar redan åkt vidare, skriver The Diplomat. "De flesta av dem är tvungna att lämna på grund av den hopplösa situationen. [...] Det här är en politisk och humanitär fråga," säger Qasym-Zjomart Toqajev. Sveriges tidigare utrikesminister Carl Bildt skriver på Twitter att det är "högst troligt" att spänningarna mellan Kazakstan och Ryssland kommer att öka de kommande månaderna. Kazakstans president fördömer samtidigt Rysslands invasion av Ukraina. Ryska medborgare kan uppehålla sig i Kazakstan i 90 dagar utan visum - gör landet till perfekt fristad för reservister. Ryska massflykten är en stor utmaning för den kazakiska infrastrukturen. Omni 220927.
Karta: Hit flyr de ryska männen. De flyr till Finland, Georgien, Kazakstan och Mongoliet. Mer än 200 000 ryska män har lämnat Ryssland sedan Vladimir Putin 21 september utlyste en delvis allmän mobilisering. Vid gränsövergångarna är det gigantiska köer och orolig stämning. Omgående efter Vladimir Putins besked i förra veckan om partiell mobilisering kom rapporter om att flygbiljetter från Ryssland sålde slut på bara några minuter. Antalet ryssar som tar sig in i EU har ökat med 30 procent den senaste veckan, enligt unionens gränsbevakningsmyndighet Frontex. Totalt har 66 000 ryssar passerat gränsen till EU-länderna, två tredjedelar av dem har sökt sig till Finland. Hur många som kommit till Sverige är oklart. "Frontex räknar med att illegala gränser troligtvis kommer att öka om Ryssland beslutar att stänga gränsen för potentiella inkallade", skriver myndigheten i ett uttalande. Inga flyg går till EU, men till destinationer som Turkiet, Armenien och Serbien finns fortfarande möjlighet att ta sig med flyg. För de som inte har möjlighet att flyga ut ur landet gäller det att ta sig till en gränsövergång, och det är det många som nu gör. Vid gränsövergångarna till Georgien ringlar sig bilköerna långa och antalet ryssar som dagligen anländer till grannlandet Georgien har nästan fördubblats, sa inrikesminister Vakhtang Gomelauri till journalister på tisdagen enligt AFP. "För fyra, fem dagar sedan anlände 5 000-6 000 till Georgien dagligen. Antalet har nu vuxit till cirka 10 000 per dag." Samtidigt har den ryska säkerhetstjänsten FSB bekräftat att man skickar personal till gränsövergången Verchnij Lars vid den rysk-georgiska gränsen för att se till att reservister inte lämnar landet utan behövliga dokument, rapporterar BBC. Kazakstan, som delar världens näst längsta gräns med grannlandet Ryssland, kämpar med att ta emot uppemot 100 000 ryssar sedan den 21 september. Kazakstans regering, med president Kasym-Zjomart Tokajev i spetsen, har tidigare öppet varit kritiska till Rysslands krig i Ukraina. I ett tal under tisdagen sa presidenten att de ryssar som flyr från den "hopplösa situationen i landet" kommer att tas hand om. "Vi måste se till att de är säkra här. Det här är en politisk och humanitär angelägenhet." Även Finland har tagit emot tiotusentals ryssar. Se de långa köerna vid ländernas gränser videon. svt 220927.

Tyska teorin: Attackdykare kan ligga bakom gasläckan. Det kan vara attackdykare eller en ubåt som ligger bakom gasläckan på Nord Stream 2 utanför Bornholm. Det är en teori som den tyska regeringen arbetar med, enligt tyska Tagesspiegel. "Vi kan inte föreställa oss ett scenario som inte innebär en riktad attack. Allt talar emot att det skulle vara slumpen," säger en källa med insyn i de federala myndigheternas arbete till tidningen, som Aftonbladet refererar till. Några timmar efter att trycket i Nord Stream 2 föll i går blev det känt att Nord Stream 1 drabbats av samma sak. Platserna där det gått hål på ledningarna ligger förhållandevis långt ifrån varandra och myndigheterna ska nu inspektera skadorna på plats. Det kan vara en rysk falsk flagg-attack. Tyska teorin: Medveten attack mot Nord Stream 1 och 2. Omni 220927.
Expert: "Osannolikt" att läckorna beror på olycka. Det är inte sannolikt att läckorna på gasledningarna Nord Stream och Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland beror på en olyckshändelse. Det säger Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola, till TT. Även om sådan infrastruktur teoretiskt sett kan råka skadas när fartyg kastar ankare, är det föga troligt att flera rör i Östersjön skulle drabbas samtidigt av sådana olyckshändelser, säger Tomas Kåberger. "Det är osannolikt att slumpvisa händelser skulle göra att båda ledningarna skadades." Omni 220927.
Nord Stream: Skadorna "saknar motstycke" - uppstod samma dygn". Skadorna på gasledningarna Nord Stream 1 och Nord Stream 2 inträffade under samma dygn och "saknar motstycke". Det säger bolaget Nord Stream AG, som sköter driften av ledningarna, i ett uttalande enligt Reuters. "Förstörelsen som inträffade samtidigt på tre ställen av Nord Streams gasledningar till havs saknar motstycke." Enligt bolaget är det omöjligt att säga när systemet mellan Ryssland och Tyskland kan vara reparerat. Skadorna på ledningarna upptäcktes efter ett plötsligt tryckfall. Enligt en källa till tidningen Tagesspiegel tror tyska myndigheter inte att en olycka ligger bakom skadorna utan lutar mot att det rör sig om en riktad attack. Omni 220927.
Kreml om Nord Stream: Kan inte utesluta sabotage. Situationen vid Nord Stream-ledningarna är "mycket oroväckande", och det går inte att utesluta sabotage. Det säger Kreml om de gasläckor som har upptäckts, rapporterar Reuters. "Det här är en fråga om hela kontinentens energisäkerhet," säger talespersonen Dmitrij Peskov. Tidigare under tisdagen uppgav driftansvariga Nord Stream AG att tre läckor hade upptäckts, och att det är svårt att säga när ledningarna kan vara reparerade. Enligt företaget "saknar skadorna motstycke". Enligt källor till tyska Tagesspiegel misstänker tyska myndigheter att det kan röra sig om en rysk falsk flagg-attack. Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, säger till TT att det är osannolikt att ledningarna skadats slumpmässigt. Peskov: Kan inte utesluta något. Omni 220927.
Experter: Gasläckor kan öka ryska trycket mot väst. Läckorna från gasledningarna Nordstream 1 och Nordstream 2 kan öka Rysslands tryck mot väst. Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till TT. "Det är energi och gas som Ryssland har använt som vapen mot väst. I vissa situationer skulle de kunna ha anledning att göra något, inte minst nu när väst försöker bli mindre beroende av rysk gas." Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, poängterar att Ryssland tidigare har varit skickliga på att hitta på skäl till varför de inte kan leverera gas till Europa. "Om de skulle ligga bakom skulle det vara ett ytterligare skäl till att inte leverera gas till Europa via Nord Stream. De skulle också kunna använda det som ett sätt att anklaga väst eller Ukraina för attentatet," säger Rossbach med tillägget att det bara är spekulationer eftersom vi ännu inte vet vad som orsakat läckorna. Käihkö: Ryssland har tidigare skyllt på turbiner när de sagt att de inte kan leverera gas - vet inte om det här kan vara något liknande. Omni 220927.
Regeringen kallar till krismöte om gasläckan. Regeringen har sammankallat krishanteringen på regeringskansliet efter gasläckan på Nord Stream 1 och 2, skriver Aftonbladet. Mötet ska ske under kvällen. "Så fort vi fick kännedom om det sammankallade vi krishanteringen på regeringskansliet och andra myndigheter," säger utrikesminister Ann Linde (S). Till Expressen säger Linde att man utifrån rådande säkerhetsläge får vara beredd på fler liknande incidenter. "Putin har visat att han är desperat nu, därför att Ukraina har med stöd från väst och med sin otroliga förmåga att vara uthålliga visat att det gick inte så lätt som Putin trott." Samtidigt uppger försvarsminister Peter Hultqvist (S) att Sverige har kontakt med den danska sidan. Linde om vad som hänt: "Jag vill inte spekulera i det. Man måste vara helt säker på vad som har hänt och hur det påverkar vår säkerhet." Omni 220927.
Danmark: Ingen liten läcka - väldigt stort hål. Det är inte säkert att någon avsiktlig handling ligger bakom Nord Stream-läckan, men det är "extremt ovanligt" att något sådant händer. Det säger den danska energimyndigheten till Berlingske. "Vi kan se att det är mycket gas som läcker ut, så det är ingen liten läcka, det är ett väldigt stort hål," säger myndighetens direktör till tidningen. Till Reuters säger energimyndigheten att gasläckan sannolikt kommer att fortsätta i flera dagar. Gasbubblor från ledningen syns på ett område som är större än 100 meter i diameter, uppger myndigheten. Myndigheten: Vi är oroade. Handlar om flera dagar, kanske en vecka. Källa: Tyska myndigheter tror att ledningarna förstörts i en riktad attack med ubåt eller attackdykare. Omni 220927.
Här är första bilderna på bubblorna efter läckan. Fösta bilderna på bubblorna efter läckan på Nord Stream 1 och Nord Stream 2 har publicerats av danska försvaret. Det är det danska försvarets F16-flygplan som fotograferat läckan från ovan. Gasbubblorna från ledningen syns på ett område som är större än 100 meter i diameter, uppger danska energimyndigheten enligt Reuters. Nord Stream 1-läckan är belägen nordöst om Bornholm medan Nord Stream 2-läckan är söder om Dueodde. Gasläckan kommer enligt energimyndigheten sannolikt att fortsätta i flera dagar. Danmarks försvar publicerar flera bilder som visar läckan. Danmark: Ingen liten läcka - väldigt stort hål. Omni 220927.
Seismologer registrerade två explosioner i Östersjön. Svenska nationella seismiska nätet (SNSN) registrerade i måndags två sprängningar kring de platser i Östersjön där läckagen i Nord Streams båda gasledningar senare upptäcktes, rapporterar SVT. Enligt SNSN, som kontinuerligt samlar in data på rörelser i berggrunden i Sverige, registrerades två sprängningar – varav den ene hade en magnitud på 2,3. "Det är ingen tvekan om att det var en sprängning," säger seismolog Björn Lund till SVT Nyheter. 30 mätstationer i södra Sverige har noterat sprängningarna och man kan, enligt SNSN ,tydligt se hur vågorna studsar från botten och upp till ytan. Den första explosionen registrerades klockan 02.03 på natten mot måndagen, den andra klockan 19.04 på måndagskvällen. Klockan 14 på måndagen kom det första larmet om en eventuell gasläcka då besättningen på ett fartyget meddelade att de såg bubblor på vattenytan. Senare på kvällen stod det klart att det läckte från båda gasledningarna. Omni 220927.
Gasläckaget kommer pågå i dagar - "mycket gas ska ut". De läckagedrabbade gasledningarna i Östersjön är över 120 mil långa - och fulla av naturgas. Det kommer enligt experter ta tid innan all gas som varit i dem har sipprat ut och hålen i ledningarna kan undersökas. Tidningen Berlingske har pratat med Kristoffer Böttzauw, direktör för danska Energistyrelsen, som konstaterar att det strömmar ut "riktigt, riktigt mycket gas" och att det kommer fortsätta på det viset i flera dagar. "Båda rören är fyllda av gas, och det är riktigt mycket i dem. De går ju ända från Ryssland till Tyskland, så det är riktigt mycket gas som ska ut." Danska försvaret har upprättat en förbudszon med en radie på fem sjömil på grund av att det råder explosionsfara. Området bevakas av fartyg från det danska försvaret. Området är avstängt för både fartygs- och flygtrafik, men det ska enligt myndigheterna inte vara någon fara för allmänheten på Bornholm. Gasutsläppet syns på vattenytan där den skapar en cirkel på upp till en kilometer i diameter. Omni 220927.
Experter: Läckan ofarlig - men dålig för klimatet. Läckaget av naturgas i Östersjön är inte direkt farligt för människor eller djur, skriver TT. Men experter varnar för en negativ klimatpåverkan. Enorma mängder gas bubblar nu upp från tre ställen på gasledningarna på Östersjöns botten. Den danska marinen har spärrat av ett stort område i havet av säkerhetsskäl och hänvisar till explosionsrisk, men någon omedelbar naturkatastrof är det inte frågan om. "Det blir ingen miljöpåverkan i den marina miljön av det här utsläppet," säger Fredrik Lindgren vid Havs- och vattenmyndigheten till TT. "Det blandas upp med luft och stiger upp i atmosfären." Den påverkan utsläppen har är en klimatpåverkan. Lena Höglund-Isaksson, som är metanexpert och forskare vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys i Österrike, kan utsläppet vara i paritet med de totala svenska metanutsläppen under ett helt år. Men det är bara en uppskattning, betonar hon. Omni 220927.
Lugnar efter läckor - högre gaspris "psykologisk" effekt. Att gaspriserna stiger på tisdagen i spåren av skadorna på de nedstängda Nord Stream-ledningarna handlar framförallt om psykologi, enligt Handelsbankens analytiker Christian Kopfer. "Det är mycket osäkerhet kring vad som har hänt och varför, och därför blir man orolig kring den övriga gasförsörjningen till Europa," säger han till TT. SEB:s Bjarne Schieldrop är inne på ett liknande spår och säger att utvecklingen inte förändrar förutsättningarna i Europas energikris. Det ligger ändå inte nära till hands för Vladimir Putin att återuppta leveranserna av naturgas till den europeiska marknaden genom Nord Stream 1 och 2. "Det skulle kräva en total politisk förändring i Ryssland," säger han. "Det osannolika har en ovanligt hög sannolikhet att inträffa." Omni 220927.
Stubb: Gasläckan senaste vapnet i kriget. Om sabotage ligger bakom gasläckorna i Östersjön ligger handlingen i gränslandet mellan krig och fred. Det skriver Finlands före detta statsminister Alexander Stubb på Twitter: "Vi lever i en värld där linjen mellan krig och fred suddas ut. Allt kan göras till vapen. Det senaste exemplet är det förmodade sabotaget av Nord Streams gasledningar", skriver han. Han anklagar inte någon särskild part för handlingen, även om det kan tolkas så. "Cyniskt? Ja. Förvånande? Nej. Desperationen sitter i förarsätet." Sveriges före detta statsminister Carl Bildt är mer utpekande i sitt twittrande: "Har Ryssland saboterat sina egna ledningar? Är det här en ny del i naturgaskriget mot Tyskland och EU? Frågorna många. Någon reparation kommer knappast bli aktuell." Omni 220927.
Mette Frederiksen: Medvetna handlingar orsakade läckan. Gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 orsakades inte av en olycka. Det säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen på en presskonferens. "Det är myndigheternas tydliga bedömning att det handlar om medvetna handlingar," säger hon. Hon tillägger att Danmark inte ser ett ökat militärt hot. Landets energiminister Dan Jørgensen säger att läckorna orsakades av explosioner. "Det är vår tydliga bedömning att incidenterna inte kan orsakas av olyckor, utan av explosioner," säger han. Omni 220927.
Uppgifter: CIA varnade för attacker mot gasledningarna. Redan för flera veckor sedan varnade den amerikanska underrättelsetjänsten CIA den tyska regeringen för attacker mot Nord Streams gasledningar i Östersjön, enligt uppgifter till tyska Der Spiegel. Uppgifterna bekräftas av flera personer som är insatta i ärendet. Uppgifterna blev kända i samband med skadorna på Nord Stream 1 och 2. Ingen talesperson för tyska regeringen har velat kommentera Der Spiegels uppgifter. En militärkälla säger till Der Spiegel att kabelnätverken under vatten är extremt viktigt för energiförsörjningen och internets stabilitet. Samtidigt är de knappt skyddade mot attacker och sabotage. Så sent som förra helgen varnade Jan Christian Kaack, hög befälhavare inom den tyska flottan, för attacker mot infrastruktur i Östersjön. "På botten av Östersjön, men också i Atlanten, finns en del kritisk infrastruktur som rörledningar eller undervattenskablar för IT där man snabbt kan släcka ljuset i länder som Estland," sa han till Welt. Omni 220927.
Andersson manar till vaksamhet: Gasläckan troligen ett sabotage. Den svenska regeringen delar danska statsminister Mette Frederiksens bild av att ett sabotage ligger bakom läckaget i Östersjön. "Några saker är tydliga, två detonationer har identifierats, som har orsakat tre läckor, en av dem är inom Sveriges ekonomiska zon," säger Magdalena Andersson. Aktionerna har inte skett i svenskt territorialvatten och vi har inga ekonomiska intressen i gasledningarna - det är inget angrepp på Sverige, säger statsministern. "Det är alltså inte frågan om ett angrepp på svenskt eller danskt territorium, med det sagt ser Regeringen allvarligt på det inträffade," säger hon. Regeringens krishanteringsorganisation har aktiverats, uppger hon och säger att hon uppmanar till "stor vaksamhet". Sverige håller försvarsalliansen Nato informerad om vad som sker. "Hela händelsen är onormal," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Omni 220927.
Bildt: Säker på en statsaktör ligger bakom gasläckan. Tidigare moderata utrikesministern och statsministern Carl Bildt tror att gasläckorna orsakats genom "sabotageaktioner utförda av en statsaktör". Det säger han i SVT:s Aktuellt. Han syftar då bland annat på att ledningarna ligger på 70-90 meters djup, att det är flera sprängladdningar som ska apterats på havsbotten på "väldigt skyddade pipelines". "Det kräver rätt mycket av både kompetens, kunskap och resurser för att genomföra en sådan här sak. Så det är en statsaktör, det är jag rätt säker på." Bildt tror att man inom de närmaste dagarna kommer få lite mer klarhet kring händelserna, men också politiska signaler eftersom "det är genomfört med någon typ av politiskt syfte". Han är osäker på hur Sveriges delaktighet kommer se ut framöver. "Det är absolut en utomordentlig allvarlig händelse i vårt alldeles omedelbara närområde, men det har inte skett i Sverige och det är inte svenskt ansvar." Omni 220927.
Natoexpert: Flera nationer eller grupper kan vilja utföra sabotage mot Nord Stream. Flera länder eller grupper kan ha velat sabotera Nord Stream-ledningarna. Det säger Arnold Dupuy, chef för Natos forskningsgrupp SAS-163, till SVT Nyheter. Han vill inte slå fast att skadorna på Nord Stream 1 och 2 är sabotage, men konstaterar att "det ser rätt suspekt ut". "Det kan vara grupper som är emot Kreml, kanske från Ukraina eller någon annanstans. Det kan också vara pro-ryska aktivister eller personal som tror att det här är ett sätt att fotsätta begränsa gasen till Europa." I går kväll meddelade både Sveriges och Danmarks regeringar att man bedömer att skadorna sannolikt har orsakats av sabotage. Forskningsgruppen deltog i en övning om hybridhot mot Sverige förra veckan. Omni 220928. Kommentar: Fel analys. Finns bara en aktör som har de här resurserna i Östersjön - ryska agenter med någon form av farkost.
Blinken lovar USA:s stöd efter misstänkta sabotaget. USA:s utrikesminister Antony Blinken säger att USA är redo att hjälpa sina europeiska allierade med anledning av gasläckaget i Östersjön, skriver AFP. USA undersöker nu rapporterna om att läckorna är "ett resultat av en attack eller någon typ av sabotage", enligt Blinken. Utrikesministern säger också att läckorna, enligt vad han förstår, inte kommer att påverka Europas energiförmåga signifikant. På tisdagskvällen ska Blinken ha talat i telefon med sin danske motsvarighet Jeppe Kofod, skriver Ritzau. "Jag informerade om den allvarliga situationen, med explosioner vid Nord Stream 1 och 2. Och att vi ser dem som en medveten handling," säger Kofod enligt nyhetsbyrån. Omni 220928.
Professor: Bara Ryssland kan tjäna på det här. Bara Ryssland kan tjäna på det förmodade sabotaget av gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Det säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, till Ekot. "Det skapar, som jag ser det, en distraktion från huvudkonflikten i Ukraina. Vårt fokus förflyttas nu mot Bornholm och området däromkring, och det är också möjligt att Försvarsmakten disponerar om sina resurser på ett sätt de inte hade gjort." Klambergs oro är att Ryssland tar det som en anledning att ha örlogsfartyg i närheten om fartyg skickas för att reparera gasledningarna. Begränsade möjligheter att hålla främmande makt borta från vattnen. Gas fortsätter bubbla ut i Östersjön: "Det pulserar hela tiden." Omni 220928. Kommentar: Just det, bara Ryssland kan tjäna på det här, därför har de också gjort det. De vet att ledningen aldrig mer kommer att öppnas, så varför inte bli av med gasen som finns i ledningen och dessutom skapa lite förvirring.
Hultqvist: En situation vi tar på största allvar. Regeringens säkerhetspolitiska råd sammanträder på onsdagen efter de misstänkta sabotagen mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i svenska och danska territorialvatten, rapporterar Ekot. "Vi har marina enheter från Danmark och Sverige i beredskap, och enheter från Kustbevakningen som deltar. Bara det visar att det här är en situation som är onormal och som vi tar på största allvar," säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Hultqvist vill inte spekulera i vad som ligger bakom den potentiella attacken, men tillägger att det funnits beredskap på olika händelser i Östersjöregionen. Omni 220928. Kommentar: Beredskap för vad? För sent att göra nånting nu. Agenterna är redan tilllbaks i Kaliningrad. Gå ner och kolla hur man sprängde ledningarna och med vad.
Källa: Sprängladdning vid Nord Stream kan ha placerats för flera år sedan. Mycket pekar på att gasläckorna i Nord Stream 1 och 2 orsakades av en sprängladdning som detonerades fjärrstyrt. En sådan sprängladdning kan ha placerats vid gasrören med hjälp av en undervattensdrönare för flera månader eller år sedan. Det säger en brittiska försvarskälla till Sky News. Källan säger att Östersjön är för grund vid detonationsplatsen för att en ubåt ska ha genomfört det eventuella sabotaget. EU, såväl som bland annat Sveriges regering, har i dag sagt att allt pekar på att läckan uppstod av en "avsiktlig handling". Vem som i så fall skulle ligga bakom händelsen är ännu inte fastställt. Både Polen och Ukraina har anklagat Ryssland, men Ryssland har i sin tur hävdat sin oskuld och kallar anklagelserna "förutsägbart dumma och absurda". Ryska FSB utreder gasläckor som terroristbrott. Omni 220928. Kommentar: Ryssland skyller alltid ifrån sig.
Attackdykaren: Så kan en sprängning ha gått till. Patrik Hulterström, före detta attackdykare och i dag forskare på FHS, säger att en ROV kan användas för att aptera sprängladdningar på havsbotten. En undervattensrobot som styrs via en kabel och sprängdeg med fjärrutlösare. Sprängteknik under vatten har länge använts på den civila marknaden – och bland statsaktörer. En operation mot Nord Stream behöver inte vara så avancerad, enligt experter. SvD 220928.
Kan ta veckor innan Nord Stream kan undersökas. Det kan dröja en till två veckor innan vattnet runt gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 blivit tillräckligt lugnt för att skadorna ska kunna undersökas, säger Danmarks försvarsminister Morten Bødskov enligt Reuters. Bødskov mötte på onsdagen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. I ett Twitterinlägg skriver Stoltenberg att han och Bødskov diskuterat "sabotaget" av gasledningarna. Även EU anser att alla bevis tyder på att gasläckaget är resultatet av en "medveten handling", säger utrikeschefen Josep Borrell enligt AFP. Omni 220928.
Kreml förnekar sabotage av Nord Stream: "Dumt, absurt." Kreml avvisar alla eventuella anklagelser om att Ryssland skulle ligga bakom det misstänkta sabotaget av Nord Stream 1 och Nord Stream 2. Enligt talespersonen Dmitrij Peskov är misstankar om rysk inblandning "dumma och absurda", enligt AFP. Europeiska länder utreder vad gasläckorna beror på. Sverige, Danmark och Tyskland har kommunicerat att man ser sabotage som sannolikt. Ryssland har inte specifikt pekats ut från internationellt håll. Flera bedömare har påpekat det osannolika i att läckage skulle inträffa nästan samtidigt på tre ställen. Seismologisk aktivitet i området visar på två kraftiga undervattensexplosioner som överensstämmer i tid med läckorna. Enligt uppgifter i tyska Der Spiegel ska CIA ha varnat Tyskland för flera veckor sedan för möjliga attacker. Enligt Peskov behöver incidenten utredas. De två läckorna syns på ytan som två skummande cirkelformade fält. Omni 220928. Kommentar: Så säger nästan alla förbrytare: Jag är oskyldig.
Brottsplatsutredning kan ge svar om gasläckan. Polis utreder Nord Stream-läckan som sabotage, vilket kan innebära en brottsplatsundersökning. Det kan ge viktig information om explosionerna, säger Hans Liwång, forskare i försvarssystem och marina system vid KTH, till TT. Att titta på kratern och skadorna på rören kan ge ledtrådar om hur stora sprängladdningar som använts, och var de placerades. Liwång understryker dock att de stora mängderna gas och de rörliga vattenmassorna kan ha undanröjt spår. "Jag tror inte att man kan vänta sig att hitta till exempel mindre spår om det varit en mini-ubåt eller dykare på plats. De spåren har i så fall antingen blåst bort av explosionen eller av gasen som har rusat ut." Omni 220928.
EU-toppen: Sabotage bakom - unionens svar blir robust. Alla avsiktliga störningar av EU:s energiinfrastruktur är fullständigt oacceptabla och kommer att mötas av ett robust och enat svar från unionen. Det säger EU:s utrikeschef Josep Borell till tyska Ntv, enligt Reuters. Borell upprepar samtidigt budskapet från regeringarna i Tyskland, Danmark och Sverige om att det troligen är ett sabotage som ligger bakom skadorna på Nord Stream-ledningarna. EU har inte pekat ut någon potentiell förövare eller något motiv ännu. Den ryska ambassaden i Danmark skriver i ett uttalande att varje sabotage av Nord Stream är en attack mot både Europas och Rysslands energisäkerhet. "De ogrundade anklagelserna och antagandena som nu görs överallt är avsedda att skapa informationsbrus och förhindra en objektiv och opartisk utredning", skriver den ryska ambassaden. Ryssland och Europa har lagt flera miljarder på att bygga gasledningarna. Omni 220928.
Säpo tar över utredningen om gasläckorna. Säpo tar över förundersökningen om grovt sabotage efter att skador upptäckts på Nord Stream. Detta eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som "delvis kan vara riktat mot svenska intressen". Det meddelar åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande. "Det går inte heller att utesluta att främmande makt ligger bakom," skriver de. Utredningen görs tillsammans med Riksenheten för säkerhetsmål och leds av kammaråklagare Mats Ljungqvist. Omni 220928.
Utspelet som får Ryssland att beskylla USA för läckan. President Joe Bidens uttalande i början av februari om att landet skulle sätta stopp för Nord Stream 2 om Ryssland invaderade Ukraina, får nu Ryssland att anklaga sin rival för sabotaget av gasledningarna, skriver AFP. "[Biden] måste svara på om de nu utfört sitt hot," säger Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet och syftar på hans uttalande. På en fråga vid presskonferensen i februari, om hur USA skulle gå till väga för att stoppa gasledningen, var Biden inte konkret. "Jag lovar dig att vi kommer lyckas med det." Klippet blev viralt i går, men USA tycks ta utspelet och anklagelsen med ro. "Vi alla vet att Ryssland har en lång historia av att sprida desinformation och här har vi ett nytt exempel," säger Adrienne Watson, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd. Amerikansk talesperson avfärdar påståendet som "befängt". Ryska UD: Europa måste få veta sanningen. Omni 220928.
Seismolog: Två explosioner intill Nord Stream. Gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 utreds som medvetna attacker. Nu kan SVT avslöja att flera svenska och danska mätstationer registrerade kraftiga undervattensexplosioner i samma område under måndagen. "Det är ingen tvekan om att det är sprängningar eller explosioner," säger Björn Lund, lektor i seismologi vid svenska nationella seismiska nätet, SNSN. Måndagens trippla läckor på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har skapat rubriker världen över. Enligt Nord Stream har läckagen i Östersjön orsakat skador "utan motstycke". Nu visar mätningar från Svenska nationella seismiska nätet att två tydliga explosioner uppmättes intill gasledningarna under måndagen. En av dem hade en magnitud på 2,3, i likhet med en kännbar jordbävning, och registrerades på mätstationer i hela landet. "Man kan se tydligt hur vågorna studsar från botten till ytan. Det är ingen tvekan om att det var en sprängning eller explosion. Vi hade till och med en station i Kalix som plockade upp det här," säger Björn Lund som är lektor i seismologi och föreståndare vid svenska nationella seismiska nätet som mäter svenska jordbävningar och sprängningar. Den första explosionen registrerades vid klockan 02.03 på natten mot måndagen och den andra vid klockan 19.04 på måndagskvällen. Varningarna om gasläckorna kom från Sjöfartsverket vid klockan 13.52 respektive