Situationen i Ryssland/Ukraina och Kina år 2017
(Uppgifterna sammanställda av Bertil Lundberg. Senaste informationen i slutet på sidorna.)
Notiser om Ryssland år 1998
Notiser om Ryssland år 1999
Notiser om Ryssland år 2000
Notiser om Ryssland och Kina år 2001
Notiser om Ryssland och Kina år 2002
Notiser om Ryssland och Kina år 2003
Notiser om Ryssland och Kina år 2004
Notiser om Ryssland och Kina år 2005
Notiser om Ryssland och Kina år 2006
Notiser om Ryssland och Kina år 2007
Notiser om Ryssland och Kina år 2008
Notiser om Ryssland och Kina år 2009
Notiser om Ryssland och Kina år 2010
Notiser om Ryssland och Kina år 2011
Notiser om Ryssland och Kina år 2012
Notiser om Ryssland och Kina år 2013
Notiser om Ryssland och Kina år 2014
Notiser om Ryssland och Kina år 2015
Notiser om Ryssland och Kina år 2016

Mänskliga rättigheter i Kina: Chinese Voices for Justice.

Tjeckien fick specialstyrka mot rysk propaganda. Tjeckien har inrättat en specialiststyrka på 20 personer som har i uppdrag att motarbeta falska nyheter och propaganda på nätet. Meningen är att förhindra manipulering av det tjeckiska parlamentsvalet i oktober. Tjeckiska tjänstemän säger sig vara övertygade om att Ryssland ligger bakom tiotals sajter som sprider radikala åsikter, konspirationsteorier och falsk information på tjeckiska. - Det primära målet med den ryska propagandan i Tjeckien är att så tvivel hos folk om att demokrati är det bästa sättet att organisera ett land, att bygga upp en negativ bild av EU och Nato och att avskräcka folk från att delta i demokratiska processer, säger regeringens talesman Tomáš Prouza till The Guardian. Även EU har ett mindre team på nio personer som sysslar med att avslöja rysk propaganda. yle 170101.

Nytt system för deklarationer ska bekämpa korruption i Ukraina. I Ukraina gäller från och med januari ett nytt deklarationssystem på nätet. Databasen är ett led i att utrota korruptionen bland statsanställda och beslutsfattare. Det var i november som ukrainare fick en första inblick i sina politikers rikedomar via den nya offentliga deklarationsdatabasen. Avslöjanden om dyrbar konst och ikonsamlingar, lyxbilar, lägenheter, dyrbara klockor och sällsynta medaljer väckte stor indignation bland den stora majoriteten allt fattigare ukrainare. Bara räknat i reda pengar på bankkonton eller kontant hade 413 riksdagsmän tillsammans deklarerat 480 miljoner dollar. Det i ett land där medellönen ligger på 170 dollar i månaden. SR 170103.

KD vill höja försvarsbudgeten i år. Kristdemokraterna vill nu höja försvarsmaktens budget redan i år för att stärka den svenska försvarsförmågan. Bakgrunden är den säkerhetspolitiska osäkerheten som valet av Donald Trump till USAs president innebär i kombination med Rysslands utveckling. Liberalerna och Sverigedemokraterna vill sedan tidigare snabbt höja försvarsanslagen. Försvarsminister Peter Hultqvist har avfärdat partierna önskemål om anslagshöjningar som en auktion om vem som är bäst på att höja budgeten. Mikael Oscarsson håller inte med. "Jag förutsätter att regeringen inser allvaret och är beredd att höja anslaget. Något alternativ finns inte egentligen. Vår försvarsförmåga är inte tillräckligt bra." SR 170103.

Anders Lindberg: Hur länge ska väst underskatta Putin? Den 24 december 2011 samlades över 100 000 människor i Moskva för att protestera mot det massiva fusket i parlamentsvalet tidigare samma månad. "Vi tillåter inte att Putin får plats i Kreml. Tjuvar ska inte få plats i Kreml," sa dåvarande oppositionsledaren Boris Nemtsov. De omfattande gatuprotesterna beskrevs som medelklassens uppror och många trodde att utvecklingen skulle leda till ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men så blev det inte. Fem år senare ekar inga protester på Moskvas gator - och ingen bär längre det vita band som var demonstranternas symbol. Boris Nemtsov är död, han sköts strax utanför Kremls murar i februari 2015. När Barack Obama i veckan utvisade 35 ryska diplomater som vedergällning för Kremls inblandning i USA:s presidentval svarade Putin med en axelryckning. I hans strategiska kalkyl är Obama redan gårdagens spelare, ingen att bry sig om. Enligt Vilhelm Konnander, Rysslandskännare med lång erfarenhet från regionen, har Vladimir Putin hela tiden haft ett långsiktigt strategiskt perspektiv som väst aldrig riktigt förstått. Kreml såg med ogillande på EU:s utvidgning och var särskilt kritiska till att Nato ökade samarbetet österut. Att stödja extremhögern blev ett sätt att på lång sikt destabilisera EU och motverka mer integration i Europa. Samtidigt ökade den inhemska repressionen. Kreml upplevde civilsamhället och de fria medierna som ett systemhot, kärnan i en potentiell "färgrevolution" även i Ryssland. 2008 gick Ryssland in militärt i Georgien och stoppade därmed effektivt landet från att närma sig Nato. Det blev en vändpunkt, västvärldens svar på Putins politiska och militära offensiv var förvirrat och splittrat. Efter fusket i det ryska parlamentsvalet 2011 var gatuprotesterna omfattande men Putin hade förberett sig väl - det blev ingen "färgrevolution". När den politiska turbulensen i Ukraina började på hösten 2013 var strategin för länge sedan strategin klar. Putin gick på offensiven, först med propaganda och påtryckningar mot olika aktörer – till slut militärt med ockupationen av Krim. Mönstret verkar återupprepas varje gång. Ryssland gör något oväntat som ställer väst inför fullbordat faktum. Efter ett tag anpassar vi oss efter den nya situationen. AB 170103.

Underrättelsechef: Ryssland är ett hot mot USA. Tre av USA:s högsta underrättelsechefer upprepade i en utfrågning inför senatens försvarsutskott i dag att de anser sig ha klara bevis för att Ryssland genom både dataintrång och andra metoder gjorde allt för att manipulera det amerikanska valet i november – något som den blivande presidenten Donald Trump öppet betvivlar. Men högste chefen James Clapper sa sig aldrig tidigare ha upplevt så aggressiva ryska försök att påverka ett val. James Clapper och hans kollegor sa sig i dag var än mer övertygade än i höstas om att det är ryska aktörer – hackare, säkerhetstjänster och andra – som på order från högsta ort gjort omfattande dataintrång framförallt hos demokraternas nyckelpersoner. De är övertygade om att stulna dokument och uppgifter, möjligen via tredje part, gavs till bland andra Wikileaks, som publicerade allt på nätet i månader. Clapper poängterade dessutom att de så uppmärksammade dataintrången bara var en del av de ryska attackerna mot den amerikanska demokratin. Det handlar enligt underrättelsechefen om en storskalig rysk desinformationskampanj som fortfarande pågår, och som innehåller allt från klassisk propaganda till stora mängder så kallade falska nyheter, spridda via sociala medier. En del av dramatiken i hela frågan beror på att Trump i grunden ifrågasatt både uppgifterna och de amerikanska underrättelsetjänsterna, samtidigt som han uttrycker sig mycket positivt om den ryske presidenten Vladimir Putin. Den majoritet republikanska politiker som istället ser Ryssland som det största hotet mot USA:s nationella säkerhet fick än mer bränsle i dagens utfrågning. "Ryssland utgör ett hot mot USA," slog James Clapper fast. SR 170105.

Duterte intresserad av militärövningar med Ryssland. Filippinernas president Rodrigo Duterte vill inleda gemensamma militärövningar med Ryssland och ska i vår besöka Vladimir Putin i Moskva. Det kommer att bli ett mycket viktigt steg i vänskapen mellan våra länder, sa den ryska ambassadören i Filippinerna vid en presskonferens i Manila. "Vi håller på och förbereda detta mycket viktiga möte som kommer att ta vår vänskap ett stort steg framåt," sa Igor Khovaev till lokala medier. I Manilas hamn har det de senaste dagarna legat två stora ryska krigsfartyg och dess marina soldater har haft uppvisningar i en närliggande park. De kamoflageklädda soldaterna har visat upp sina färdigheter med knivar och vapen. Och till förtjusning av de unga besökarna visat hur de kan krossa glasflaskor på sina huvuden. Presidentens talesperson Ernesto Abella sa i ett uttalande att Duterte var öppen för att inleda gemensamma militärövningar med Ryssland som en del av att göra världen mer fredlig. Men att det inte kommer innebära att rysk militär blir placerad i Filippinerna så som de amerikanska varit. Den filippinske presidenten har upprepade gånger förklarat att han är mer intresserad av att arbeta med Ryssland och Kina än USA som kritiserat Dutertes krig mot droger. Hans besök i Moskva är planerat till i april men redan under fredagen väntas Duterte besöka de ryska krigsfartygen i Manilas hamn. SR 170106.

"Trump påverkar säkerhetsanalysen i Sverige". Det är naturligt att svenska försvarspolitiker just nu talar ännu mer än tidigare om höjda försvarsanslag, menar säkerhetspolitiska experter som Ekot talat med. Inte minst Donald Trumps uttalanden om att Natoländerna behöver satsa mer på försvaret och hans positiva ton mot Ryssland påverkar säkerhetsanalysen, menar säkerhetspolitiska forskaren Gunilla Herolf. SR 170106.

Ryssland drar ned på sitt militära engagemang i Syrien. Ryssland har påbörjat en neddragning av sin militära närvaro i Syrien, meddelar den ryske generalstabschefen, enligt ryska nyhetsbyråer. Först ut att lämna krigszonen är ett hangarfartyget som funnits utanför syriska kusten sedan i oktober. "Kamrater vid ryska arméns generalstab! Sedan 8 november har ryska Arktisflottan varit i Syrien, uppdraget är nu slutfört," sa den ryska Syrieninsatsens högsta befäl general Andrej Kartapolov via videolänk från Syrien vid ryska generalstabens tv-sända briefing i Moskva i dag. Budskapet är att den ryska reträtten nu inletts i och med att Rysslands enda hangarfartyg det sovjetisktbyggda Admiral Kuznetsov jämte några mindre fartyg nu lämnar Syrien. Enligt Kartapolov ska hangarfartygets flyg under fem månader gjort 420 starter och attackerat mer än 1200 terroristmål. Men i själva verket har majoriteten av de ryska flygattackerna inte gjorts från hangarfartyget, som haft en hel del problem. Två flygplan missade till exempel landningsbanan och störtade i havet. General Kartapolov sa också att Ryssland fortfarande har tillräckligt med flygstridskrafter kvar i Syrien. Eftersom det saknats officiella siffror över antalet ryska militärer och det samtidigt anlänt nya militärpoliser är det svårt att bedöma exakt hur stor reträtten egentligen är. Ytterligare förhandlingar om en riktig fred i hela Syrien vill Ryssland, Turkiet och Iran hålla i Astana Kazakstan senare i januari. SR 170106.

Hultqvist vill höja försvarsförmågan stegvis. Det svenska försvaret kommer att stärkas kraftigt framöver, men det handlar inte bara om pengar. Höjd försvarsförmåga tar tid att bygga. Det sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i Ekots lördagsintervju. Det var ett svar på allianspartiernas krav de senaste dagarna om mer pengar till försvaret, genast. "Jag kan ju se att nu har vi en budgivning där Liberalerna ligger på 28 miljarder, Moderaterna på 8,5 och Centern på 11. KD har presenterat en rätt så lång önskelista. Jag är inte beredd att delta i någon auktion om pengar eller olika typer av belopp." " Vi kommer nu, för att öka på personalstaben inom försvarsmakten, att driva ett beslut om att få igenom den allmänna värnplikten igen. Och det kommer vi att ta itu med så snart remissomgången i slutet av januari är klar. Vår ambition är att ett sådant system ska kunna komma i gång under 2018. Men det tar ju tid innan de soldaterna är klara och krigsplacerade." SR 170107.

Håller det svenska försvaret måttet? Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde beskrivs som alltmer osäkert. Flera oppositionspartier vill ge försvaret mer pengar. Men vad vill regeringen? Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han inte är beredd att förhandla i den offentliga debatten om större anslag till försvaret. Han ser också allvarligt på rapporterna om att Ryssland lagt sig i det amerikanska valet och menar att det inte går att utesluta en likanande händelse i Sverige. SR 170107.

Underrättelsetjänst: Putin gav order om dataintrång. Den samlade amerikanska underrättelsetjänsten anklagar Rysslands president Vladimir Putin för att ha "beordrat" försök att underminera tilltron till det amerikanska valsystemet och för att ha försökt hjälpa Donald Trump till valseger. Underrättelsemyndigheterna har gjort en samlad rapport om de dataintrång de anklagar Ryssland för. En del av den rapporten offentliggjordes i går och där går myndigheterna ett steg längre än hittills. De anklagar den ryske presidenten Vladimir Putin inte bara för att ha känt till, utan för att ha "beordrat" intrången för att underminera tilltron till det amerikanska valsystemet och för att vilja svartmåla demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton för att hjälpa Donald Trump att segra. SR 170107.

Trump på Twitter: Vill ha god relation med Ryssland. Den tillträdande presidenten i USA, Donald Trump, skriver på Twitter att det är en bra sak, inte en dålig, att ha goda relationer med Ryssland. Det är bara "dumma" människor eller dårar som tycker det är bra med dåliga relationer, skriver Trump. Den tillträdande presidenten Donald Trump, som informerades även om de hemliga delarna av rapporten, drog slutsatsen i ett skriftligt uttalande efteråt att cyberattacker inte har haft någon effekt för valresultatet och kritiserade det demokratiska partiet för dålig datasäkerhet i sina partisystem. Vi har tillräckligt med problem i världen utan att skaffa oss ett till, menar Trump och skriver att när han blir president kommer Ryssland visa mycket störe respekt mot USA och att länderna, förhoppningsvis, ska samarbeta för att lösa en del av världens "många stora och överhängande problem". SR 170107.

Lugnande besked om rysk fånge. Från Ryssland kommer lugnande besked om en känd samvetsfånge. Ildar Dadin flyttades från ett fångläger i Karelen där han vittnat om systematisk tortyr. I över en månad var han spårlöst försvunnen, men i dag tilläts han plötsligt ringa sin fru. Nu visar det sig att Dadin i största hemlighet hållits i förvar i en annan stad innan han skickades vidare till slutdestinationen i västra Sibirien, drygt 400 mil ifrån Karelen. Dadin blev den första i Ryssland att dömas för enmansdemonstrationer utanför Kreml i Moskva. Som Ekot berättat tidigare kan den som grips i samband med sådana protestaktioner mer än fem gånger inom ett år dömas till flera år i fängelse. Dadin dömdes till tre år, ett straff som sedan minskades till ett halvår. SR 170108.

Löfven vill närma sig Ryssland. Sverige vill få till mer dialog med Ryssland för att minska spänningarna. Det beskedet gav statsminister Stefan Löfven under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen på söndagen. "Det är inte smart att först öka spänningen och sedan söka ett ökat skydd i ett NATO-medlemskap. Det är bäst att se till att spänningen inte ökar," säger Stefan Löfven. Det finns inga konkreta åtgärder på hur spänningarna med Ryssland ska minskas. "Det är något som vi måste fundera kring hela tiden. Utrikesminister Margot Wallström ser gärna ett möte med Rysslands utrikesminister Lavrov," säger Stefan Löfven. Däremot gör han klart att Sverige inte kommer att släppa på kritiken mot Rysslands annektering av Krim SR 170109.

Försvaret på Gotland ska ses över. En ny försvarsberedning tillsätts av regeringen. Förutom allmän analys av Sveriges säkerhetsläge och förslag om det framtida försvaret får beredningen specifika uppgifter som att se över försvaret av Gotland och samarbetet med andra länder. – Som försvarsminister måste jag kunna ha en tydlig uppfattning. Det är väldigt viktigt att förbereda nästa steg på Gotland. Jag tror också att det är viktigt att markera att vi är beredda på ytterligare steg med Finland, säger försvarsminister Peter Hultqvist. De borgerliga partierna har länge krävt en ny försvarsberedning som ska ta fram underlag inför kommande beslut om hur försvaret ska utvecklas. I dag på Folk och försvar i Sälen presenterade Peter Hultqvist inriktning där han förutom en bred översikt också ska se över specifika områden om försvaret Gotland, liksom om försvarets krigsorganisation är rätt utformad och totalförsvarets utformning.
Överbefälhavaren Micael Bydén välkomnade i sitt tal diskussionen om mer pengar till försvaret de närmaste åren. Men det är viktigt att nya pengar satsas på rätt ställen, där de kan få långsiktigt positiva effekter och Micael Bydén gav exempel: "Det handlar om personal och då är det kontinuerligt tjänstgörande det vill säga heltidsanställda eller deltidsanställda. Det kan vara materiel, det skulle kunna vara ledningssystem det kan vara övningar - våra egna övningar, övningar inom totalförsvaret och internationella övningar." SR 170109.

Fortsätter samarbete med Ryssland. Samtidigt som Ryssland beskrivs som ett militärt hot och att Nordiska Ministerrådets kontor i Sankt Petersburg och Kaliningrad varit stängda i nästan två år, efter att ha klassats som utländska agenter – satsar Nordiska Ministerrådet 18 miljoner i olika samarbetsprojekt med nordvästra Ryssland under 2017. "Ministrarna beslutade att man inte skulle fortsätta verksamheten med kontoren i nordvästra Ryssland som bas, men samtidigt såg man ett ömsesidigt intresse av att fortsätta med själva verksamheten," säger Jens Nytoft Rasmussen som är senior rådgivare på Nordiska Ministerrådet. Nordiska Ministerrådets kontor i Ryssland är alltså stängda. Överklagan av beslutet att klassa dem som utländska agenter ligger och väntar i domstol. Men Jens Nytoft Rasmussen konstaterar att det finns en vilja från båda de nordiska länderna och Ryssland att fortsätta verksamheten. Tidigare har Nordiska Ministerrådet anslagit 12 miljoner till projektsamarbete på miljö- och hälsoområdet. Nu delas ytterligare sex miljoner ut i ett öppet program med 13 olika projekt, som kommer att drivas under 2017 och 2018. De handlar bland annat om arbetsmarknad, kultur, utbildning och forskning. Just i tider som dessa är det kanske extra viktigt att slå vakt om erfarenhetsutbytet mellan Norden och Ryssland och påminna sig om att det handlar om ett nordiskt grannland, säger Jens Nytoft Rasmussen. "Ryssland och de nordiska länderna är ju grannländer och oberoende av den geopolitiska situationen så finns det ett behov för grannar att tala med varandra och utväxla erfarenheter." SR 170109.

Mikael Oscarsson: "Vi är väldigt sårbara". Vi måste rusta oss innan det är för sent. Det menar Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson, Mikael Oscarsson. Han anser att miljardbelopp behöver tillsättas till försvaret, snarast. "Jag tycker att vi behöver fokusera på 2018-2019 och tala om vad som behöver göras redan nu. Sedan får man komma fram till vad det kommer kosta. Det kommer dock handla om belopp i miljardklassen," säger han. Mikael Oscarsson menar att det svenska försvaret är mycket bristfälligt. Några av de saker som skulle behöva göras, enligt Mikael Oscarsson, är att avveckla det nuvarande systemet, ta fram befintlig utrustning som ”finns i förråden”, skaffa in nytt material och genomföra övningar. "Vi har haft fred i 200 år nu. Man kan bli krigsskadad, men man kan också bli fredsskadad. Vi kan inte ta för givet att vi ska fortsätta vara lyckligt lottade." Världen idag 170111.

Report: Russia spread fake news and disinformation in Sweden. Russia has coordinated a campaign over the past two years to influence Swedish decision-making by using disinformation, propaganda and false documents, according to a report by researchers at The Swedish Institute of International Affairs. One of the main tools for spreading false information was the Swedish language version of the state-funded news website, Sputnik News, one of the reports co-author's Sebastian Åsberg told Radio Sweden. The website was active between spring 2015 and spring 2016, publishing nearly 4,000 articles. The report also said that armies of trolls were targeting journalists and academics on social media and that mainstream media sources had wittingly, or unwittingly, spread disinformation. SR 170111.

Nato-trupper anländer till Polen. De första amerikanska Nato-trupperna anländer nu till Polen, där man ser de så kallade roterande styrkorna som en viktig markering mot Rysslands agerande i närområdet. "Det här är mycket välkommet eftersom det tryggar vår säkerhet," säger Joanna Szczypinska, ledamot i parlamentet för Polens regeringsparti Lag och Rättvisa. "Polen ligger där det ligger geografiskt och utvecklingen i Ukraina och Ryssland är mycket oroande." Polen är först ut med att ta emot den förstärkning av Natos så kallade östra flank som USA:s president Barack Obama halvt lovade redan för två och ett halvt år sedan och som beslutades om på toppmötet här i Warszawa i somras. SR 170112.

Blivande försvarsminister: Ryssland främsta hotet mot USA. Donald Trumps tilltänkta försvarsminister general James Mattis svarade i senatsförhör att han ser Ryssland som det främsta hotet mot USA. "Jag ser Ryssland som det främsta hotet mot USA," sa James Mattis som svar på en öppen fråga. Den pensionerade generalen, med decennier som aktiv militär bakom sig sa att han inte har något emot samarbete men att det är viktigt att vara realistisk om vad den ryske presidenten Vladimir Putin vill. "Vi måste inse att han försöker bryta sönder Nato och vi måste försvara oss tillsammans med våra allierade," sa Mattis som frågades ut med stor respekt av både republikaner och demokrater. Senaten kommer att godkänna honom efter att ha ändrat en regel som krävde sju år som civil för att kunna bli försvarsminister.
Donald Trumps val som chef för alla underrättelsemyndigheterna, Director of National Intelligence, förre senatorn Dan Coats, är inte utfrågad än men är välkänd Rysslandshök och förbjöds att resa in i landet under sin tid i kongressen. SR 170113.

Fångar på båda sidorna i östra Ukraina. I östra Ukraina hålls fortfarande ett okänt antal krigsfångar och civila helt utomrättsligt, vilket kritiseras av människorättsorganisationer i både Ukraina och internationellt. En av dem som själv arbetar för förhandla fram att fångar friges är parlamentarikern Pavel Lisjanskij. "Jag har väldigt många problem och utsätts för många hot," säger Pavel Lisjanskij som är ledare för en ukrainsk människorättsorganisation och parlamentsledamot för Udar, partiet som leds av Kievs borgmästare den kände före detta tungviktsboxaren Vitalij Klytjko. Human Rights Watch har i en rapport visat hur båda sidor tar civila som fångar för att använda, som medel att utväxla fångar. De ryskstödda separatisterna har ett större antal ukrainska militärer som fångar och därför har ukrainska säkerhetstjänsten gripit helt oskyldiga civila på den ukrainska sidan, som ska användas för fångutväxling. De anklagas för att vara medlöpare till utbrytarna i Donetsk och Luhansk, men får inte advokat eller rättegång. Enligt Pavel är situationen ännu värre och mer omfattande i utbrytarområdena. Där är rättslösheten total. "Den som grips har inga rättigheter varken till advokat eller en rättegång," säger Pavel. Många används som slavarbetare, det har frigivna ukrainska militärer berättat om. SR 170113.

Ryska myndigheter till angrepp mot Frälsningsarmén. De kallas "Yarovaya-lagarna" och har tillkommit för att stoppa islamistisk radikalisering. Men den senaste tiden har ryska myndigheter kritiserats för att ha gett sig på bland annat Frälsningsarmén och en yoga-lärare. Frälsningsarmén har funnits i Ryssland sedan början av 1900-talet, men förbjöds under ett antal år och först 1993 kunde man börja verka mer fritt. Men nu hotas alltså verksamheten av nya förordningar. I slutet av december blev Frälsningsarmén i Vladivostok bötfälld för att ha felmärkt sina biblar. Enligt tidningen Deutsche Welle handlar det om att det inte framgick tillräckligt tydligt att biblarna var distribuerade av just Frälsningsarmén. Böterna - 30 000 rubel (cirka 4 500 svenska kronor) - åtföljdes av ett krav på att förstöra biblarna. Men då ingrep ortodoxa kyrkan, och lyckades stoppa förstöringen av biblarna, 36 av dem på ryska och 4 på engelska. Dagen 170112.

Försvaret krävs på svar om ryska rör. Karlshamns kommun vill veta varför kommunen inte bör låta ryska rör lagras i hamnen. Är det ryska bolaget Gazprom problemet? Eller "en ökad trafik i Östersjön"? På måndag åker Karlshamns kommundirektör och vd:n för Karlshamns hamn till Stockholm för att träffa försvarsmakten. Kommunen vill ha ett tydligt svar på varför de inte bör lagra ryska rör i Karlshamns hamn. SR 170115.

Trump och Ryssland får Estland att mobilisera. Donalds Trumps varning och Rysslands militära upptrappning i området. Båda är skäl för Estland att mobilisera - försvarsanslagen ökas samtidigt som landets hemvärn nu ser en klar medlemsökning. Estland är ett av bara fem Natoländer som lever upp till alliansens krav att avsätta minst två procent av statsbudgeten till försvaret. Estland har därför beslutat att utöka sin försvarsbudget från 2 procent 2015 och beräknat 2,07 procent under 2016, till 2,2 procent av BNP under 2017. I Sverige är motsvarande andel 1,05 procent. "Hemvärnet" i Estland har nu 25 000 medlemmar. Medlemmarna har egna vapen, bland annat svensktillverkade AK-4:or som förvaras i hemmet. Medlemmarna förväntas delta i övningar som oftast sker på helgerna. Målet är 30 000 medlemmar år 2020. SvD 170115.

Regimkritiker flyr Ryssland. Den kände performanceartisten och regimkritikern Pjotr Pavlenskij har lämnat Ryssland och ska söka politisk asyl i Frankrike med sin familj. I en intervju med ukrainska tv kanalen hromadskje hävdar 32-årige Pjotr Pavlenskij att han och hans fru hotats med ett långt fängelsestraff. Pavlenskij är bara en i en lång rad regimkritiker, som känt sig tvingade att lämna Ryssland sedan de hotats. SR 170117.

I Moskva är förväntningarna inför maktbytet i Vita Huset stora. Tv kanaler ägnar ovanligt mycket tid åt USA och har nedräkning till fredagens installation. En rysk armébutik erbjuder "installationsrabatt" med ett gigantiskt foto av Donald Trump. Men det finns kritiska röster också. "Det stör mig eftersom jag inte har någon aning varför mr Trump är så snäll mot mr Putin. Deras politiska åsikter är 100 procent olika från migration till ekonomi de har helt olika uppfattningar. Men de gillar varandra och det är konstigt," sade ryske oppositionsledaren Alexej Navalny i BBC:s program Hardtalk i dag. Men för de Kremltrogna medierna är den annalkande dagen då Donald Trump formellt svärs in som USA:s president mycket stor. Sällan har USA tagit så mycket tid i anspråk i de ryska nyhetssändningarna. Kanal ett har en nedräknare till Trumps installation. Mitt emot den amerikanska ambassaden i Moskva har den ryska armébutiken satt upp stora affischer med den blivande presidenten på. Den som vill köpa ryska arméprylar får tio procents rabatt för att fira Trumps stora dag i morgon. SR 170119.

Nyheterna som medierna missade - vikten av pansar och artilleri. Vet du till exempel vilken sorts vapensystem som de flesta ukrainska stupade i Kremls maskerade krig har fallit offer för? Ukrainakriget innebar att väldigt många vapensystem användes av bägge parterna, ett faktum som utnyttjades för att skapa osäkerhet hos västjournalister om att Ryssland förde in vapen och förband över den ukrainska gränsen. Men under striderna i Ukraina i början av 2015 dök så ett filmklipp upp som tydligt visade en version av T-72 exklusiv för den reguljära ryska armén: T-72B3. Den känns igen genom det sikte av modell Sosna-U som sticker upp från tornet. Genom att filmsekvensen filmats av separatistsidan inne i Ukraina så fick Kreml ännu ett klockrent fotobevis mot sig (och fler har det blivit). Västmedier som Finlands största svenskspråkiga tidning har tagit upp detta, men medierna i Sverige ansåg kanske att nyheten var för ”pansarnördig”? Vi får ofta se stridsvagnar eller soldater med kalasjnikovs illustrera artiklar om Ukrainakriget men det inte är de som har åstadkommit de största förlusterna. Drygt åttio procent av Ukrainas förluster i strid har nämligen orsakats av indirekt eld, alltså från artilleripjäser, raketartilleri och granatkastare. militart.nu.

Officersutbildningen oroar försvarsministern. Antalet nyutexaminerade från officersutbildningen täcker inte behoven. För att lösa detta vill försvarsminister Peter Hultqvist bland annat återinföra värnplikten. I eftermiddag träffas de partier som står bakom försvarsbeslutet för att diskutera försvarets behov de närmaste åren. Försvarsminister Peter Hultqvist är oroad över att för få går ut från officersutbildningen. Det är en av frågorna som han kommer ta upp, liksom behovet av att återinföra värnplikten. "Det är inte bra och här måste vi upp i nivåer. Det kan vara så att ett införande av ett värnpliktssystem som kompletterar det nuvarande professionella systemet kan skapa en breddad rekryteringsbas också för officersyrken," säger Peter Hultqvist. Nya siffror från försvarsmakten – som Hultqvist hänvisar till – visar att varje årskull som nu går officersutbildningen är för liten jämfört med behoven. De som gjort den frivilliga militära grundutbildningen har helt enkelt inte räckt till som bas för rekryteringen av officerare. SR 170125.

Mikhail Gorbachev: 'It All Looks as if the World Is Preparing for War'. Today, however, the nuclear threat once again seems real. Relations between the great powers have been going from bad to worse for several years now. The advocates for arms build-up and the military-industrial complex are rubbing their hands. We must break out of this situation. We need to resume political dialogue aiming at joint decisions and joint action.I think the initiative to adopt such a resolution should come from Donald Trump and Vladimir Putin - the Presidents of two nations that hold over 90% of the world’s nuclear arsenals and therefore bear a special responsibility. Time 170126.

Telefonsamtal Trump - Putin om nya relationer. Både Vladimir Putin och Donald Trump beskriver telefonsamtalet som början på något helt nytt. Sanktionerna mot Ryssland har dock inte tagits upp. För de ryska journalisterna i presidentpoolen var väntan lång. Det tog Kreml nästan två timmar innan några detaljer kom ut, under tiden visades en stillbild på Trump med en telefonlur i rysk tv. Ett nästan en timmes långt samtal, som framföralllt beskrivs som en nystart på relationerna mellan USA och Ryssland. Rent konkret handlade samtalet om kamp mot den gemensamma fienden terrorismen. Enligt Kreml också om Ukraina och Koreahalvön. Vita Huset kallade samtalet för ett gratulationssamtal från Moskva, medan Moskva kallar det för en nystart på relationerna och att det kommer bli regelbundna kontakter nu. SR 170129. Kommentar: Återstår att se hur länge den vänskapen varar. Hur många månader?

Nord Stream får lagra rör i Karlshamn. Regeringen backar när det gäller beskedet att Karlshamn inte bör tillåta att det ryska gasprojektet Nord Stream 2 får använda hamnen i Karlshamn till att lagra rör till den planerade gasledningen. Regeringens gav sitt tidigare besked på grund av brister i försvarsmaktens underlag, enligt uppgift till Ekot. Underlaget tog inte hänsyn till att Karlshamn har en omfattande övrig trafik av ryska handelsfartyg. Regeringen kommer vid ett möte ikväll att ge besked till kommunledningen i Karlshamn att en affärsuppgörelse med Nord Stream-projektets entreprenör inte är att betrakta som ett säkerhetspolitiskt eller försvarspolitiskt hot mot Sverige. "Man har tagit fram mer underlag om situationen i Karlshamn. Karlshamn kommunledning vill gärna ha det här kvar, så de har sagt att man ska bevaka rören. Tullen, Kustbevakningen och polisen ska ha koll på rören," säger Ekots reporter Erik Ridderstolpe. "Man har också presenterat underlag som visar att det är 700 anlöp av ryska fartyg i Karlshamns hamn, och då blir det ologiskt att man skulle förbjuda Nord Stream-projektet, men tillåta allt det andra." Det är sedan Karlshamn kommunstyrelse som imorgon fattar beslut i frågan. När det gäller Gotland och hamnen i Slite så har Region Gotland redan tackat nej till att lagra rör för Nord Stream. "I Slite är det annorlunda säger regeringen. Där är det uthyrning av ett område och en kaj i Slite hamn och inte en omfattande kommersiell verksamhet som det är i Karlshamn," säger Erik Ridderstolpe. SR 170130.
Beslutet taget - Karlshamn lagrar rören. Nu har Karlshamn tagit det formella beslutet i kommunstyrelsen. Tio personer röstade ja, fyra personer röstade nej. SR 170131.
Gunnar Hökmark: "Säljer ut svensk säkerhet". Regeringens nej till nyttjande av Gotland och Karlshamn för den ryska gasledningen Nord Stream 2 har nu bytts till ett ja när det gäller Karlshamn. På tisdagens röstade kommunledningen för att ge ryska intressen tillgång till hamnen. Regeringen Löfven överlåter svensk säkerhet till Karlshamns kommun, menar Moderaternas Europaparlamentariker Gunnar Hökmark. Flera militära experter har varnat för att ge ryska intressen tillgång till svenska hamnar, och den moderata Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark köper inte ministrarnas förklaringar. "Det faktum att man ska vidta särskilda och hemliga åtgärder för att hantera detta hot innebär att regeringen är medveten om den skada det innebär för landets säkerhet”," skriver han på sin blogg. "I en tid då Ryssland aggressivt utsträcker sina intressen, rustar och ställer krav på sin omvärld öppnar den svenska regeringen för ett projekt som den själv anser hotar svensk säkerhet. Man låter en kommun mot pengar sälja ut vår säkerhet." Världen idag 170201.

Hårda strider i Ukraina - brott mot vapenvilan. Hårda strider rasar för tredje dagen kring staden Avdijevka i östra Ukraina. Minst åtta människor har dödats sen igår. El och värme är utslagen för tiotusentals civila i området. En evakuering av staden är förberedd. I Moskva läggs skulden på Kiev för de upptrappade striderna, som påstås ha initierats av "terrorister från Högra sektorn", men den ukrainska armén å sin sida påstår att rysk militär tillsammans med separatisterna i Donetsk inledde offensiven för att försöka ta över den viktiga industridelen av Avdijevka. Ukrainska Avdijevka ligger bara fem kilometer från Donetsk, som kontrolleras av utbrytarna i den självutnämnda republiken Donetsk. Trots nästan tre års krig har 20 000 invånare valt att stanna kvar i staden, där industrier fortsatt fungera som vanligt. Men nu hotas en av Europas största kokstillverkare att tvingas stoppa produktionen på grund av striderna. Tack vare den gigantiska fabriken har invånarna till viss del haft värme i sina hus och arbete. Verkets direktör skriver på sin hemsida på nätet att naturgasen som håller verket igång håller på att ta slut och att en nedstängning förbereds. Skulle det hända kommer det vara mycket komplicerat och ta lång tid att starta verket igen. SR 170131.

Försvaret förbereder sig för första storövningen på 24 år. I september kommer Försvarsmakten för första gången på 24 år att hålla en övning - Aurora - där flygvapnet, armén och flottan övar ihop för ett angrepp mot Sverige. Dessutom deltar utländska styrkor. Scenariot är ett angrepp mot Sverige utifrån, med fokus på Gotland sedan på Stockholm och Mälardalen. I övningen deltar också 1 000 utländska soldater. Bland annat kommer sannolikt stridsvagnar, attackhelikoptrar och luftvärn från USA, liksom luftvärn från Frankrike och flyg och helikoptrar från Finland. SR 170201.

Wallström och Lavrov ska mötas. Utrikesdepartementet har försökt få till ett möte mellan Sveriges och Rysslands utrikesministrar Margot Wallström och Sergej Lavrov. Nu är det i praktiken klart. Vad tänker du ta upp på det mötet? "Jag tror att vi har en ganska lång dagordning. Det är de bilaterala relationerna, och det är hur vi ser på konflikter och Rysslands och Sveriges roll i samarbetet i FN:s säkerhetsråd. Och förstås också EU och Ryssland," säger Margot Wallström. Dessutom kommer Margot Wallström ta upp säkerhetsläget kring Östersjön då Ryssland exempelvis placerat nya robotar i Kaliningrad och tagit fartyg till Östersjön som kan bära kärnvapen. "Det är klart att det är det som vi kommer att prata om, säkerhetsläget runt Östersjön. Och också hur vi ska ha det med samarbetet framöver. Och det är allt ifrån folkkontakter, vår handel och våra relationer rent allmänt, till säkerhetspolitiken," säger Margot Wallström. SR 170201.

Striderna i Ukraina fortsätter. Trots internationella uppmaningar om ett eldupphör fortsätter striderna kring staden Avdijevka. Samtidigt som offren för de senaste dagarnas hårda strider begravdes i Kiev kom rapporter om ytterligare dödade. Fyra kistor omgivna av anhöriga, vänner och kamrater från den 72:a brigaden av ukrainska armén. Präster förrättade begravningsceremonin mitt på Majdan i centrum av Kiev och torget var fullt av människor som ville hedra Andrej, Vladimir, Dmitrio och Vladimir som dödades i helgen i Avdijevka. Samtidigt fortsatte de hårda striderna och ytterligare dödsoffer rapporterades: 19 dödade hittills på fyra dagar. "Situationen är allvarlig med över 5 000 brott mot vapenvileavtalet Minsk," säger NATO:chefen Jens Stoltenberg, som manar Ryssland att utöva sitt inflytande på utbrytarna i Donetsk för att få slut på våldet. FN, EU och USA har också reagerat. SR 170201.

Putin besöker Ungern för samtal med Orban. Ungerns premiärminister Viktor Orban är en av få EU-ledare som fortsatt hålla regelbundna möten med Rysslands president efter annekteringen av Krim och landet vill gärna se sanktionerna mot Ryssland hävda. "Ungern har förlorat över sex miljarder euro, omkring 56 miljarder svenska kronor, de senaste två åren på grund av sanktionerna mot Ryssland. Dessutom fungerar de inte," säger Zoltan Kovacs, talesperson för Ungerns regering. Hittills har Ungern ställt sig bakom EU:s sanktioner men nu, menar man, är det hög tid att ompröva den politiken. Viktor Orban har länge kritiserats för att gå Rysslands väg i synen på demokrati och yttrandefrihet. Den kritiken har också kommit från USA under Barack Obamas tid som president men med Donald Trump i Vita huset ser den ungerska regeringen helt nya möjligheter framför sig. "Det politiskt korrekta språket och den så kallade liberala synen på världen kommer inte att vara det enda som gäller längre," säger Zoltan Kovacs. SR 170202.

USA:s FN-ambassadör fördömer rysk aggression i Ukraina. USA höjer tonen mot Ryssland efter de senaste blodiga drabbningarna i östra Ukraina och säger att sanktionerna kvarstår. Men den ryske presidenten Vladimir Putin anklagar Kiev för att ha blåst liv i konflikten med de proryska separatisterna - för att få stöd av USA:s nya administration. "Vi vill förbättra vår relation till Ryssland. Men den förfärliga situationen i östra Ukraina är en sådan som kräver ett tydligt och starkt fördömande av ryskt agerande," sade USA:s FN-ambassadör Nikki Haley i sitt första offentliga uttalande i säkerhetsrådet, enligt nyhetsbyrån AFP. De amerikanska sanktionerna mot Moskva som infördes efter den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 kommer att kvarstå "tills Ryssland återlämnar kontrollen över halvön till Ukraina", säger Haley.
Putin hävdade tidigare under dagen att Ukrainas regering dels försöker samla stöd på hemmaplan, dels provocera fram en reaktion från USA. "Mot bakgrund av tydliga misslyckanden ekonomiskt och socialt har oppositionen (i Ukraina) vaknat. Då behöver den tystas och allmänheten mobiliseras för att stötta den nuvarande regeringen," sade Putin på en presskonferens tillsammans med premiärminister Viktor Orbán vid ett besök i Ungern, skriver nyhetsbyrån Interfax. Mötesvärden betonade för sin del EU:s linje i Ukrainafrågan: att Minskuppgörelsen från 2015 ska uppfyllas "fullständigt". "Vi ser ingen annan lösning," sade Orbán i huvudstaden Budapest.
Mitt i den uppblossande konflikten säger Ukrainas president Petro Porosjenko i en intervju att han planerar en folkomröstning om Natomedlemskap, enligt tyska Funke Mediengruppe. Detta sedan opinionsundersökningar har visat att stödet för ett medlemskap ökat från 16 till 54 procent på fyra år. "Som president vägleds jag av folkets åsikter, och jag kommer att hålla en folkomröstning i frågan om Natomedlemskap, säger Porosjenko. Han svär också att "göra allt jag kan" för att uppnå medlemskap om utslaget i folkomröstningen ger ett ja. SR 170203.

Hackerattack mot norska Säpo. Norges säkerhetspolis PST hävdar att en grupp knuten till ryska myndigheter har utfört en hackerattack mot flera anställda vid centrala samhällsfunktioner, som försvaret och utrikesdepartementet. Enligt den norska säkerhetspolisen riktades angreppet mot nio norska e-postkonton tillhörandes bland annat PST självt, socialdemokratiska Arbeiderpartiet, Strålskyddsmyndigheten, och vissa personer på utrikesdepartementet och inom norska försvarsmakten. "De vi menar står bakom är en grupp som kallar APT 29. De har tidigare utfört en serie angrepp mot västliga mål de senaste åren, och APT 29 är knuten till ryska myndigheter," säger Martin Bernsen, informationschef på PST, till Ekot. Den ryska hackergruppen APT 29 misstänks bland annat ligga bakom dataintrånget hos Demokraternas nationella kommitté i USA förra året. Gruppen kan ha varit ute efter information som kopplas till Norges Nato-medlemskap, säger Joel Westerholm. Martin Bernsen säger till Ekot att det inte finns tecken på att hackarna ska ha kommit över hemligstämplad information. PST är dock oroligt för den här typen av datorangrepp mot centrala, känsliga delar av det norska samhällssystemet. SR 170203.

En av Kinas rikaste försvunnen – kan vara bortförd. Investeraren Xiao Jianhua försvann från sitt boende i Hongkong. Fallet väcker starka känslor, då det misstänks att han förts bort genom order av kinesiska politiker, trots att Hongkong har ett eget rättssystem. Partisekreteraren Xi Jinping har gått hårt fram mot politiska rivaler genom att mobilisera anti-korruptionskampanjer. Hongkong ska enligt sin konstitution ha självstyre och ett oberoende rättsväsende inom Kinas gränser, och har tidigare setts som en plats relativt säker från kinesiska myndigheters ingripanden. Men Hongkongs status tycks nu bli allt mer undergrävd. Vad som än händer den försvunne Xiao Jianhua, kommer hans fall sannolikt att ha en avskräckande effekt på andra rika affärsfamiljer, som härmed varnas att sluta upp bakom Xi Jinping medan han samlar än mer makt runt sin egen person inför den viktiga partikongressen i höst. SR 170204.

Trump vill jobba för fred i Ukraina. Donald Trump lovade i ett samtal med Ukrainas president Petro Porosjenko att arbeta tillsammans med Ukraina, Ryssland och andra parter för att återställa fred längs med Ukrainas gränser. Telefonsamtalet mellan presidenterna kom efter en vecka av de dödligaste striderna på länge mellan ukrainsk militär och rysktstödd milis från utbrytarområdet Donetsk. Värst utsatt har industristaden Avdijivka varit. Men telefonsamtalet var i neutral ton och saknade samma klara ställningstagande för Ukrainas sak, som från den tidigare administrationen i Washington. Under veckans strider har 19 ukrainska militärer dödats, enligt officiella uppgifter. Från utbrytarsidan är dödstalen också höga, men skiftar beroende på vilken av ledarna i de så kallade folkrepublikerna som uttalar sig. Men för civilbefolkningen är läget mycket svårt. El och vatten fungerar inte och många höghus har inte värme i bitande vinterkyla. SR 170205.

Wallström oroas över läget i Ukraina. När EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel är striderna i Ukraina i fokus. Utrikesminister Margot Wallström är mycket bekymrad över läget i landet och Rysslands inblandning i konflikten. Efter den ryska annekteringen av Krim för tre år sedan har striderna i Östra Ukraina trappats upp. 40 människor uppges ha dödats. Och både Ryssland och Ukraina har anklagat varandra för det upptrappade läget som sker i ljuset av det av att USA har fått en ny president. Därmed anses både Ryssland och Ukraina helt enkelt vilja se hur Donald Trump kommer att reagera och vilken sida han kommer att ta fortsättningsvis. Under helgen löd dock ett uttalande från Vita huset i Washington att USA kommer att arbeta med Ukraina, Ryssland och alla andra berörda parter för att hjälpa dem att återskapa fred längs gränsen. SR 170206.

Ryssland stängs ute från friidrotts-VM i London. Beslutet att förlänga Rysslands avstängning över VM 2017 togs enligt BBC av det internationella friidrottsförbundet (IAAF) på måndagen. "Det är tragiskt att Ryssland inte har kommit tillrätta med dopningsproblematiken och kan vara med igen som vanligt, säger Sveriges förbundskapten i friidrott, Karin Torneklint, till Radiosporten. Det kan dock bli så att vissa ryska friidrottare tillåts tävla i VM i London under neutral flagga. SR 170206.

Russia demands Fox News apologises for calling Vladimir Putin 'a killer' during Donald Trump interview. The Kremlin has demanded that Fox News apologises for referring to Vladimir Putin as "a killer" during an interview with Donald Trump. Fox host Bill O’Reilly made the comments while speaking to the President before the Super Bowl, when he asked him about US-Russian relations. Mr Trump said he “respects” the Russian President and added: "It’s better to get along with Russia than not". Mr O’Reilly responded by saying: “He’s a killer though. Putin’s a killer,” in an apparent reference to opponents of the Russian President who have been found dead and to military tactics deployed in Syria and Ukraine. Independent 170206.

Dom stoppar Navalnyjs presidentambitioner. Den ryske Putinkritikern Aleksej Navalnyj kommer inte kunna ställa upp i presidentvalet 2018 efter ett domstolsbeslut, uppger hans advokat enligt Interfax. Navalnyj, ett affischnamn för oppositionen, dömdes för ett förskingringsbrott 2013 till fem års fängelse. I november underkände Rysslands högsta domstol domen, och skickade ärendet tillbaka till lägre instans. Detta väckte hoppet hos hans anhängare att han skulle kunna kandidera om presidentposten. Domstolen har dock beslutat att Navalnyj är skyldig till förskingring, uppger Tass. SR 170208.

Putin orders Russian air force to prepare for 'time of war'. Russia's air force has been ordered to prepare for a "time of war". President Vladimir Putin has ordered a "snap check" of the country's armed forces, accoording to defense minister Sergey Shoigu. As well as checking whether agencies and troops are ready for battle, the same order will ensure that systems are ready to fight, according to state news agency TASS. Those preparations have already begun, according to Russian ministers. "In accordance with the decision by the Armed Forces Supreme Commander, a snap check of the Aerospace Forces began to evaluate readiness of the control agencies and troops to carry out combat training tasks," he said, according to TASS. "Special attention should be paid to combat alert, deployment of air defense systems for a time of war and air groupings’ readiness to repel the aggression," Shoigu added. Independent 170208.

Ryska kvinnorättsgrupper protesterar mot familjevåld. Lagen som avkriminaliserar våld i familjen i Ryssland är antagen. I helgen planerar kvinnorrättsgrupper en ny protest mot lagen och för bättre skydd för misshandlade kvinnor. Beräkningar visar att minst 10 000 kvinnor dödas varje år i Ryssland i nära relationer. Det är en dödad kvinna var fyrtionde minut. Enligt lagen är misshandel som inte leder till sjukhusvård eller brutna ben inte brottsligt. Istället kallas det en förseelse som kan ge böter – eller fängelse för den som inte betalar sina böter. Den misshandlade måste själv driva sitt fall och lägga fram bevis i den administrativa domstolen, utan stöd från advokat. Ända sedan det ryska parlamentet i januari började rösta om lagen har kvinnorättsgruppen begärt demonstrationstillstånd. Tre gånger har de nekats tillstånd och för varje gång erbjudits en ny plats längre från centrum. Lagen har röstats igenom utan större motstånd i duman tre gånger och i tisdags skrevs den under av presidenten Vladimir Putin. I den populära dagstidningen Komsomolskaja Pravdas vetenskapssektion hävdades på fullt allvar i samband med att lagen antogs, att det finns en fördel för kvinnor med våldsamma män: "Nya vetenskapliga studier visar att kvinnor med våldsamma män har anledning att vara stolta över sina blåmärken. Biologer säger att misshandlade kvinnor har en värdefull fördel: de föder oftare pojkar ". SR 170209.

Rysk nätkampanj mot Wallström. Bara dagar innan Sveriges utrikesminister Margot Wallström ska träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov sprids nu ett falskt uttalande bland ryska användare på sociala medier. Den 21 februari ska Sveriges utrikesminister Margot Wallström träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov i Moskva. Men inför mötet pågår nu en kampanj mot Wallström bland ryska användare på sociala medier. Ett konto på Twitter med nästan 30 000 följare har delat en text som översatt till svenska lyder: "Vardag i den civiliserade världen. Sveriges utrikesminister föreslår att kastrera alla vita män". Till meddelandet finns en engelsk text bifogad där Wallström påstås ha fällt kommentaren i samband med en föreläsning för studenter vid Lunds universitet. Sveriges ambassad i Moskva skriver på Twitter att meddelandet är falskt: "Varning: Fejk!", skriver ambassaden, som också vädjar om att meddelandet ska raderas. Till tidningen säger Wallströms pressekreterare Pezhman Fivrin att kampanjen bara är den senaste i raden av flera liknande fall. "Det sprids tyvärr ganska mycket felaktigheter om Sverige och svenska politiker. I vissa fall är det mer oskyldig trollverksamhet men i vissa fall är det frågan om ren desinformation där man förvrider och vill sätta en negativ bild av Sverige." SR 170211.

Kinesisk protest mot Sydkoreas planerade missilförsvar. Kinesiska myndigheter genomför vad som uppfattas som en kulturbojkott mot sydkoreanska artister, efter att grannlandet beslutat att installera ett amerikanskt missilförsvar. Kina har tidigare uttryckt starkt missnöje med att Sydkorea planerar missilförsvaret nära den kinesiska gränsen. Populära sydkoreanska artister var tidigare ett självklart inslag i kinesisk tv-underhållning. Kinas militär oroas över att systemets kraftfulla radar skulle kunna användas för att övervaka kinesiskt territorium. Förra veckan besökte USA:s nya försvarsminister James Mattis Sydkorea under sitt första utlandsuppdrag för Donald Trumps regering. Besöket bekräftade att USA ser Sydkorea som en viktig allierad. Under besöket gjorde amerikanska och sydkoreanska representanter klart att det kontroversiella missilförsvaret kommer att byggas. Kina är Sydkoreas viktigaste handelspartner och köper omkring en fjärdedel av landets export. SR 170211.
Missionärer utvisade från Kina. 32 sydkoreanska missionärer har utvisats från Kina. Många hade arbetat där i mer än tio år, rapporterar sydkoreanska medier. Missionärerna hade sin bas nära gränsen till Nordkorea. Dagen 170211.

Känd poet utslängd från Vitryssland. Ukrainas mest kände poet Serhij Zjadan greps mitt i natten på sitt hotellrum i Minsk och anklagas för "inblandning i terrorism". Han skulle ha deltagit i en poesifestival, men måste lämna landet senast idag. Det var mitt i natten vid två som maskerade män trängde in i den 42-årige författarens hotellrum i Minsk. Serhij Zjadan är Ukrainas just nu mest kände och populäre poet och författtare. Han har blivit känd utomlands genom sina romaner Depeche Mode och Anarchy in the UKR. Polis tillsammans med den fruktade säkerhetstjänsten KGB tog honom från hotellrummet mitt i natten till häkte. Där fick han veta att han sen 2015 finns på en rysk förbudslista över personer som inte får komma in i Ryssland för att de av Ryssland stämplas som inblandade i terroraktiviteter. – Eftersom Belarus och Kazakstan ingår i samma tullunion gäller förbudet automatiskt i alla tre länderna, oturligt nog för mig, skriver författaren på sin Facebooksida. Ukraina har protesterat mot avvisningen och kallat upp den vitryske ambassadören. Minsks relation med Moskva har på senare tid blivit allt mer kylslagen, särskilt sedan Ryssland ensidigt satte upp gränskontroller. Detta trots att tullunionen skulle fungera med öppna gränser. Den vitryske presidenten har också markerat mot Moskva genom att ge sitt stöd för Kiev när det gäller den ryska annekteringen av Krimhalvön. Zjadan bor i Kharkiv i östra Ukraina, men är från Luhansk, som nu ockuperas av ryskstödda utbrytare. Han stödde Majdanrevolutionen och är fortfarande aktiv för att samla in pengar för att hjälpa dem som bor i krigsområdena. SR 170212.

När två pass hotade Moskva. Redan år 2014 trädde en ny lag om ett andra medborgarskap i kraft i Ryssland. I det här landet pratar man förresten inte om ”dubbelt medborgarskap” eftersom Moskva inte godkänner fenomenet. Det finns bara ett undantag. Ryssland har ett avtal om saken med Tadzjikistan. I det här landet heter fenomenet därför "ett andra medborgarskap". Och det finns många personer i Ryssland som går omkring med två pass i fickan. Enligt inrikesministeriet har sex miljoner utländska medborgare fått ryskt pass sen 1992. Hur många som bor i Ryssland är oklart. I vilket fall som helst så insåg duman redan för tre år sen att personer med dubbelt medborgarskap är ett problem. Ett stort problem. "De här typerna hotar vårt lands nationella säkerhet," skrek dumaledamöterna. Personer med utländskt pass är förrädare, landets akilleshäl och femtekolonnare som saknar all lojalitet! Duman stiftade därför en lag som krävde att alla ryska medborgare som har ett annat lands pass ska anmäla sig till ett speciellt register. Den som inte dök upp hotades med böter. För den här familjen var debatten som pågick den hösten minst sagt otrevlig. Men vi gick snällt och skrev upp barnen i registret. Tillsammans med 50 000 andra. Lika många kom in för sent och fick böter. Hur många som struntade i det hela vet ingen. Yle 170212.

Ryssland uppges använda förbjudna robotar. Tidningen New York Times uppger att Ryssland tagit i bruk en ny typ av kryssningsmissil som USA säger är ett brott mot ett epokgörande nedrustningsavtal mellan de två länderna. Ryssland förnekar att missilen strider mot avtalet men uppgifterna innebär en ytterligare belastning i de komplicerade relationerna med USA. Kryssningsroboten som i väst går under namnet SSC-8 har varit under utveckling i många år och för tre år sedan anklagade USA formellt Ryssland för att bryta mot det så kallade INF-avtalet. Det avtalet som presidenterna Reagan och Gorbatjov skrev under 1987 förbjuder medeldistansmissiler med en räckvidd över 500 km och enligt uppgifter i väst kan SSC-8 flyga mycket längre än så. Men nu har Ryssland, enligt New York Times, gått ett steg längre och tagit den nya roboten i bruk i sin krigsmakt. Två bataljoner med sammanlagt runt 50 missiler ska nu vara stridsberedda. SSC-8 anses vara mer eller mindre identisk med kryssningsroboten Kaliber som finns på ryska örlogsfartyg och som bland annat används i attacker mot mål i Syrien. Det är oklart varför Ryssland nu skulle ha valt att placera ut missilen på ryska fastlandet i stället för på fartyg, där det är tillåtet enligt INF-avtalet. Det avtalet, som ledde till att mer än 2600 missiler drog bort från Europa, är nu något av i gungning. Om det skulle falla är det det andra nedrustningsavtalet som går upp i rök. 2001 sade USA ensidigt upp det så kallade ABM-avtalet som förbjuder antimissilförsvar. Den republikanske senatorn John McCain sade igår att utplaceringen av den nya missilen var ett försök från rysk sida att testa Donald Trump. Det är svårt att bedöma men att uppgifterna läcker ut just nu i USA blir förstås ytterligare en ingrediens i de invecklade relationerna mellan USA och Ryssland och inte minst i det inrikespolitiska spelet i USA. Putins presstalesman Dmitrij Peskov förnekade på ett pressmöte i dag att den nya kryssningsroboten bryter mot INF-avtalet. I samma veva sade han att det inte finns några fakta som stöder anklagelserna att ryska agenter skulle ha haft kontakter med medarbetare till Trump under valkampanjen. SR 170215.

Ryssland: Vi ger inte tillbaka Krim. Ryssland har inga planer på att lämna tillbaka Krimhalvön till Ukraina, enligt landets utrikesdepartement. Beskedet kommer efter ett uttalande från Vita huset på tisdagen, enligt vilket Donald Trump har sagt att han förväntar sig att kontrollen över Krim ges tillbaka till Ukraina. "Vi ger inte tillbaka vårt eget territorium. Krim är ett territorium som tillhör Ryska federationen," säger talespersonen Maria Zacharova. Ryssland annekterade Krim 2014, något som föranlett sanktioner mot landet från både EU och USA. Sydsvenskan 170215.

Ryssland och Nato debatterades i riksdagen. Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach säger att Ryssland har varit ett hett ämne i svensk utrikesdebatt ända sedan de annekterade Krim. "Svenska riksdagspartier är eniga i sin syn på Ryssland och det har också gjort att Sverige är en av Europas hökar i EU när det gäller inställningen till Ryssland. Vi är till exempel ett av de EU-länder som är starkast emot att ta bort sanktionerna som infördes efter annekteringen," säger han. Nu ska utrikesminister Margot Wallström snart träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov och hon kommer att ha ögonen på sig. "Hon kommer att få kritik om hon inte är tillräckligt tuff." SR 170215.

Ryssland: Ny vapenvila i östra Ukraina. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppger nu att en vapenvila i östra Ukraina kommer att träda i kraft på måndag. Det rapporterar nyhetsbyrån AFP. Uttalandet kommer efter ett möte mellan den ryske utrikesministern och hans ukrainska, franska och tyska motsvarigheter. "Det har varit väldigt många beslut om vapenvila, och det är därför svårt att se att det kommer hålla den här gången," säger Maria Persson Löfgren, vår Rysslandskorrespondent. "Framför allt efter att den ukrainske utrikesministern upprört gått ut från samma möte. Så finns det viss tvekan över att det blir så," säger hon. Vapenvila ska enligt Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gälla mellan ukrainska armén och pro-ryska rebeller. Den ska träda i kraft på måndag. Lavrov benämnde efteråt beslutet som "positivt", men han underströk samtidigt att några "bestående framgångar" inte uppnåtts under mötet mellan ministerkollegorna. Samtidigt kom det besked på lördagen om att Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under ett dekret om att pass utfärdade i de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina ska börja gälla. Vad betyder det här? "Det är ytterligare en brandfackla för den ukrainska sidan och det visar att Ryssland är på väg att till hälften erkänna de så kallade folkrepublikerna som självständiga, i och med att man tillåter att de reser på sina tillverkade pass, säger Maria Persson Löfgren. SR 170218. svt 170218.

Konflikt om vem som ska äga dyr katedral. Konflikten om vem som ska bestämma över den gigantiska Isakskatedralen i Sankt Petersburg samlar tusentals demonstranter varje helg. I dag gick präster och fotbollshuliganer i procession för att rysk ortodoxa kyrkan ska ta över helt och hållet. De kom i bussar, kamouflageklädda nationalister, som stöder utbrytarna i Donbass, kosacker. De ökända fotbollsfansen från lokala laget Zenit gick tillsammans med präster och vanliga troende i procession runt Isaakskatedralen i centrum av Sankt Petersburg. De stöder guvernörens beslut att museet åter ska bli en kyrka. Mot dem finns över 300 000, som skrivit under en petition om att det förblir ett museum, som sköts och finansieras av staten. Men där kyrkan kan hålla gudstjänst då och då, precis som idag. SR 170219.

Säkerhetspolitiska konferensen avslutad. I dag avslutades den årliga säkerhetspolitiska konferensen i München som främst är ett forum för Nato-länderna. Det som främst dominerade mötet var Trumpadministrationens militära engagemang i Europa. Den största frågan i år har varit om den nya Trumpadministrationen i Washington är beredd att fortsätta att engagera sig militärt i Europa som USA gjort sedan andra världskriget. Trumps uttalanden i frågan anses av många ha varit tvetydiga. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har medverkat i Münchenmötet alla dagar och han säger att han är lugnad av de besked han hört. "Där har man betonat väldigt hårt att man står bakom Nato, man betonar enigheten i Nato, enigheten i Europa. Man markerar också att Krimannekteringen inte är acceptabel och att aggressionen mot Ukraina inte är acceptabel. Det här är naturligtvis ett stabiliserande budskap," säger han. Men samtidigt är det många som undrar om det här är något som president Trump står för? "Ja, jag har då tagit del av Mattis har sagt, vad Pence har sagt och man får väl utgå ifrån att de representerar den regering de ingår i." SR 170219.

Ryska försvaret grundar informationstrupper. Den ryska försvarsmakten har grundat en särskild truppenhet för informationsoperationer. Försvarsminister Sergej Sjojgu berättade om planerna för det ryska parlamentets underhus duman. Enligt Sjojgu ska trupperna kunna idka kontrapropaganda starkare och effektivare än i dag. yle 170222.

Ryssland rustar mot fejknyheter. Falska nyheter och informationskrig hävdas nu officiellt i Ryssland vara ett stort hot. En "cyberarmé" har skapats inom försvarsdepartementet. I ryska tv-kanaler kallas det russofobi eller beskrivs som västs kommande krig mot Ryssland. "Amerikanska soldater och militär utrustning fortsätter strömma in i de baltiska länderna," säger speakern i ryska försvarsministeriets tv-kanal Zvjesda - Stjärnan. Det är samma försvarsdepartement som nu skapar en cyberavdelning, som ska stoppa informationskriget och fake news, falska nyheter. I tv-inslaget hävdas att de baltiska länderna nu förbereder sig på ett krig mot Ryssland och anledningen är den stora russofobin i länderna. Förutom tv-bilder med mängder av rullande stridsvagnar och överdrivna uppgifter om hur många amerikanska soldater, som finns i de baltiska länderna intervjuas Dmitrij Linter. Den 43-årige Linter är en känd Kremlaktivist i Estland, han stöder det så kallade Novorossijaprojektet och har propagerat för att göra en Krim i hemlandet. Han har kandiderat i val i Estland både till EU parlamentet då han fick 107 röster och i estniskt parlamentsval fick han drygt 122 röster. I inslaget påstår han att de ryskspråkiga i Estland hotas och att baltiska länder driver en russofobisk agenda, som till och med kan leda till krig. Där talas om ett krigets cancan runt Kaliningrad, som påstås speciellt hotat om Finland och Sverige går med i NATO kommer det innebära att enklaven inringas. De baltiska länderna beskrivs som bankrutta och deras presidenter som krigiska. Försvarsminister Sergej Sjojgu offentliggjorde planerna på en cyberavdelning inom försvarsministeriet i onsdags i parlamentet. Men några ytterligare detaljer gavs inte. Utrikesdepartementet i Ryssland har hunnit före genom att på sin hemsida publicera nyheter från utländska medier, som påstås vara falska och rödstämpla dem med texten Fake. Det har bland annat drabbat amerikanska New York Times. Sedan tidigare har utrikesdepartementets talesman Maria Zacharova tagit för vana att vid sina återkommande veckodragningar med utländska medier anklaga olika utrikeskorrespondenter för felaktig eller till och med lögnaktig rapportering. Särskilt ofta utsätts brittiska BBC, men också nyhetsbyrån Reuters. Hon har sagt att den nya Fakestämpeln kan användas om inte den ryska ståndpunkten anges eller om utrikesministeriet anser att det är fel vinkel. Oberoende radiostationen Echo Moskvas chefredaktör Alexej Venediktov säger i en kommentar att de medier som stämplas med Fake bör se det som ett adelsmärke och ett tecken på att de har rätt. SR 170223. Kommentar: I Ryssland är de sanna nyheterna fejknyheter och russofobi så det är klart att de behöver en "cyberarmé" men samtidigt är det oroande att en så stor nation hjärntvättas. Ryssland förbereder sig för något som kan vara ett tredje världskrig.

Rysk oligark leder budgivning på hamn på Gotland. Vladimir Antovov, rysk oligark, har lagt det ledande budet på marinvarvet i Fårösund enligt tidningen Dagens Industri. Finansmannen Joachim Kuylenstierna köpte hamnen, kustparken och andra områden i Fårösund efter att Ka3 lagts ned. Nu har försvaret ändrat sig och vill ha hamnen igen och de har bett Fortifikationsverket köpa tillbaka Fårösunds marinvarv. SR 170225.
Hultqvist: Ubåtshamnen i Fårösund viktig för försvaret. Risken för köpare som står den ryska regimen nära har fått Liberalernas partiledare Jan Björklund att kräva att regeringen tvångsförvärvar anläggningen. Försvarsminister Peter Hultqvist vill i dagsläget inte säga om han är beredd att tvångsköpa hamnen. "Vi tar ställning till det i ett eventuellt sådant läge. Jag noterar att den möjligheten har nämnts i debatten." SR 170225.

Tusentals ryssar marscherade till minnet av Boris Nemtsov. Uppskattningsvis 15 000 människor tågade på söndag eftermiddag genom centrala Moskva till minnet av oppositionspolitikern Boris Nemtsov som mördades för två år sedan. Polisen i Moskva uppskattade antalet demonstranter till 5 000, men enligt nyhetsbyrån AFP:s och arrangörernas bedömning var de kring 15 000. Minneståget var en viktig markering av oppositionen - också för att demonstrationer av det här slaget sällan tillåts numera. Redan på förmiddagen lade många ner blommor vid mordplatsen på Bolsjoj Moskovoretskij-bron, bara ett stenkast från Kreml. Där sköts Nemtsov i ryggen med flera skott på kvällen den 27 februari 2015. Han hade samma dag givit en radiointervju där han hade kritiserat president Vladimir Putin för kriget i Ukraina och uppmanat folk att delta i en demonstration mot Putins politik. Fem tjetener står anklagade för mordet på Nemtsov och den rättegången fortsätter fortfarande. Men demonstranterna ser mordet som ouppklarat så länge inte beställaren har hittats och ställts inför rätta. De fem tjetjenerna greps och åtalades rätt snabbt efter mordet. Sedan såg spåren ut att leda till Tjetjeniens ledare och Putins skyddsling Ramzan Kadirov och då lades utredningen ner. Manifestationer till Nemtsovs minne har också blivit en del av den ryska oppositionens kamp för demokratiska reformer och yttrandefrihet. På söndagen hölls manifestationer också på andra håll i Ryssland. Bland annat i S:t Petersburg och i Nemtsovs hemstad Nizhny Novgorod. I S:t Petersburg deltog omkring 2 000 personer. yle 170226.
Boris Nemtsov hyllas med ny dokumentärfilm. Inför tvåårsdagen för mordet på den ryska oppositionspolitikern Boris Nemtsov får nu en omtalad dokumentärfilm biopremiär i Ryssland. Filmen har hittills visats enbart på mindre filmfestivaler. I slutet av 1990-talet var Boris Nemtsov vicepremiärminister och en av landets mest populära politiker. Han var president Boris Jeltsins favorit och många ansåg att Nemtsov hade stora möjligheter att efterträda Jeltsin som president. Men allt förändrades år 1999 när Jeltsin och hans närmaste anhängare valde att satsa sina kort på en viss Vladimir Putin som då var chef för säkerhetspolisen FSB. Den två timmar långa filmen baseras på intervjuer med vänner, kolleger och familjen. Filmen innehåller rikligt med arkivmaterial. Filmen presenterar ingenting nytt om själva mordet år 2015 och det finns inte heller några spekulationer om eventuella motiv. I filmen konstateras det bara att Nemtsov var landets främsta representant för den utomparlamentariska oppositionen när han sköts till döds på en bro strax utanför Kreml i Moskva. Polisen lyckades i ett tidigt skede gripa fem misstänkta, men rättegången fortsätter fortfarande. Alla fem misstänkta är hemma i Tjetjenien och de har kopplingar till ett lokalt militärförband som kontrolleras av republikens ledare Ramzan Kadyrov. Hittills har polisen haft stora svårigheter att få tillstånd ett förhör av det tjetjenska förbandets befäl. Den person som myndigheterna misstänker att organiserade mordet är fortfarande på fri fot och efterlyst internationellt. yle 170223.
Moskva minns mördade Nemtsov. I dag är det precis två år sedan den kände ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov mördades på en bro i Moskva. Och sen dess bevakas mordplatsen dygnet runt. Inga manifestationer tillåts och blommor, fotografier och minnestexter tas bort - men det kommer ständigt nya. "Allt: blommor, ljus, ikoner och porträtt av Nemtsov tar de bort när de kommer på natten, fortsätter Grigorij. Fascisterna är värst, de våldsamt fram, slår alla som vaktar här, även kvinnor, säger han. Oftast är det städpatruller eller polisen som kommer på natten." När minnesmarschen för den mördade oppositionspolitikern Boris Nemtsov hölls igår blev det nej till att gå till själva bron. Det har bara skett en gång direkt efter mordet och då kom tiotusentals ryssar ut för att hedra den mördade. Men både årets och förra årets minnesmarscher fick nej till att gå till mordplatsen. Fem tjetjenska män är gripna som misstänkta för mordet. De greps i mars 2015, men bara en av dem har erkänt Zaur Dadajev, med nära band till Ramzan Kadyrov, hårdför ledare för delrepubliken Tjetjenien. Men familjen Nemtsov är skeptiska till rättsaken och tror inte att beställaren någonsin kommer avslöjas. Dottern till Boris Nemtsov har lämnat Ryssland av säkerhetsskäl och jobbar nu för fonden som skapats i faderns namn. Hon sa nyligen i EU parlamentet att hon inte tror att mordet kommer få någon lösning på många år och hon vädjade om stöd från EU för att trycka på regimen i Kreml i frågan. SR 170227.

Nej till att låta rysk bolag använda Norrköpings hamn. "Inget jobb eller affär kan vara så viktig att vi tar några som helst risker beträffande säkerheten". Det skriver den styrande kvartetten för Norrköping i ett gemensamt uttalande idag om Nordstream-projektet. "Om jag bara hade tänkt jobb och pengar då hade jag utan att blinka sagt ja. Men säkerhet är viktigare," säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjärnkvist. SR 170227.

Baltländer satsar på inhemskt försvar. Estland gör nya försvarssatsningar och ökar markant budgeten för sitt hemvärn som ska få ytterligare en miljon euro i anslag årligen. Det meddelar landets försvarsministerium sedan regeringen undertecknat en utvecklingsplan för de kommande fyra åren. Även i de andra baltiska länderna ökar försvarsanslagen och i bakgrunden finns både fortsatt oro för grannen Ryssland, och avvaktan inför utvecklingen hos den nära allierade USA. Estland ska i år öka sin försvarsbudget från dagens 2,07 procent av BNP till drygt 2,2 procent. En stor del av de nya anslagen går till att modernisera det estniska hemvärnet Kaitseliit, den paramilitära frivilligorganisationen som med sina mer än 15 000 medlemmar utgör en integrerad del av landets försvarsstyrkor. Litauen som häromåret beslutade att återinföra allmän värnplikt väntas uppnå sina två procent nästa år. SR 170301.

Värnplikten återinförs i Sverige. I dag beslutar regeringen om att återaktivera värnplikten så att alla som är födda 1999 eller senare kan tvingas genomgå mönstring från 1 juli och göra militär grundutbildning från och med nästa år. "Vi har haft svårigheter att bemanna krigsförbanden på frivillig väg och det måste på något sätt åtgärdas. Därför är det nödvändigt att reaktivera värnplikten," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Men är det rimligt och rättvist att kanske 4 000 18-åringar kan tvingas göra värnplikt medan kanske 90 000 eller 100 000 slipper? "Det är klart att man kan föra den typen av resonemang, men vi måste fylla de förband som riksdagen har beslutat att vi måste ha." Sedan 2010 har det varit frivilligt att göra militär grundutbildning. Men med dagens beslut måste tjejer och killar som fyller 18 precis som i dag fylla i ett beredskapsunderlag och de som är intressanta kallas sedan till mönstring som de alltså måste genomföra. Av de som mönstrar väljs de mest lämpade ut till grundutbildning och de kan sedan ta anställning i försvaret eller krigsplaceras med repetitionsutbildningar i upp till 15 år. En avgörande punkt för vilka som väljs ut lär bli hur intresserade de är. Därför tror inte Peter Hultqvist att böter eller fängelse för vapenvägran som nu också aktiveras kommer drabba särskilt många. 2018 och 2019 ska 4 000 genomgå grundutbildning med plikt enligt regeringsbeslutet och för att nå dit kommer cirka 13 000 kallas till mönstring. Sedan 2010 gäller plikten både kvinnor och män. Peter Hultqvist hoppas att pliktsystemet ska leda till fler kvinnor i försvaret. I utredningen som ligger till grund för dagens regeringsbeslut finns flera andra förslag som att framöver sakta höja antalet som gör grundutbildning till 8 000 per år och att införa olika typer av bonussystem för att anställda soldater ska varar kvar längre. SR 170302.

Svart hål i Kina - pengarna flödar ut ur landet. En aldrig förr skådad mängd kapital har flödat ut ur Kina under de senaste två åren. Det väntas leda till ovanlig kritik bakom kulisserna vid folkkongressen mot ledningens ekonomiska politik. Samtidigt som kapitalet flyr Kina har landets rekordartade valutareserver minskat med hela tusen miljarder amerikanska dollar. "Ett väldigt svart hål har uppstått i Kinas finansiella system. Transaktionerna sköts via illegala banker som fungerar under myndigheternas radar," konstaterades det i ett regeringsutlåtande som offentliggjordes en knapp vecka innan den kinesiska folkkongressen inleder sin årliga session i Peking. Kineserna och företagen är också rädda för att valutans, yuanens, värde ytterligare ska minska. I förhållande till den amerikanska dollaren är yuanen nu värd nästan tio procent mindre än för ett år sedan, även om regeringen har använt hundratals miljarder dollar för att försvara valutan. Regeringen har infört strikta regler för att stoppa kapitalflykten. Både individer och företag kan ändå lätt kringgå reglerna genom att vända sig till illegala banker som under de senaste åren har vuxit upp som svampar ur jorden.
Årets session överskuggas av en ommöblering av ledarskapet som verkställs senare i år. Det är meningen att hela fem av de sju medlemmarna av det styrande kommunistpartiets högsta organ, politbyråns stående kommitté, går i pension efter en partikonferens på hösten. Bara presidenten och partichefen Xi Jinping samt premiärministern Li behåller sina befattningar. Olika falanger inom partiet har länge kämpat om de övriga platserna i den stående kommittén. Xi har allt mer kraftfullt gått in för att befästa sin ställning genom att se till att hans anhängare blir utnämnda till inflytelserika poster. Han har också börjat sköta en del av de uppgifter som premiärministern traditionellt har ansvarat för. yle 170303.

Kinas försvarsbudget växer inte lika mycket som förr. Kinas försvarsbudget växer i år endast med sju procent, vilket är den minsta ökningen av försvarsanslagen sedan år 2010. I fjol växte försvarsbudgeten med 7, 6 procent efter att ha stigit med över tio procent årligen under de föregående åren. Den minskade ökningen av försvarsanslagen beror delvis på att även Kinas ekonomiska tillväxt har avmattats. Ekonomin väntas i år växa med högst 6,5 procent. Försvarsbudgetens storlek avslöjades inför den kinesiska folkkongressens årliga session som börjar på söndag i Peking. Parlamentets taleskvinna Fu Ying sade att försvarsbudgeten kommer att utgöra 1,3 procent av hela budgeten och att den exakta penningsumman avslöjas på söndag. Den officiella försvarsbudgeten var drygt 130 miljarder euro i fjol, men det är endast riktgivande eftersom alla försvarsanslag inte ingår i den summan. Kinas försvarsbudget motsvarar endast omkring en fjärdedel av USA:s försvarsanslag. yle 170304.

Putins nya resurs: "Satan 2" kan slå ut yta som Texas. Ryssland har de senaste åren satsat stora resurser på att modernisera sina väpnade styrkor. På onsdagen presenterade försvarsminister Sergej Sjojgu nya satsningar för duman. Utöver ett nytt missilsystem finns nya atomubåtar och ett avancerat luftförsvarssystem. SvD 170305.
Russia to test unstoppable 'Satan 2' stealth nuke capable of wiping out an ENTIRE NATION. Moscow meda claims terrifying weapon can dodge radar defences and bring destruction to an area the size of 'Texas or France'. Russia is preparing to test-fire a nuclear weapon which is so powerful it could reportedly destroy a whole country in seconds. The "Satan 2" missile is rumoured to be the most powerful ever designed and is equipped with stealth technology to help it dodge enemy radar systems. This terrifying doomsday weapon is likely to strike fear into the hearts of Western military chiefs, as current missile defence technology is totally incapable of stopping it. Its official name is the RS-28 Sarmat and it will replace aging Soviet R-36M missiles, which NATO military experts nicknamed "Satan". "In this sense, the Sarmat missile will not only become the R-36M's successor, but also to some extent it will determine in which direction nuclear deterrence in the world will develop," the Russian news network Zvezda reported. The missile is expected to be capable of delivering up to a dozen warheads, allowing to effectively destroy an area the "size of Texas or France", the broadcaster continued. It is expected to have a range of 10,000 km, allowing Moscow to attack European cities including London as well as major cities on America's west and east coasts. The missiles will then be in active service at some point before 2020. Mirror 160510.

EU inrättar ett militärt högkvarter. EU har beslutat att inrätta ett slags militärt högkvarter. Det är inte aktuellt med en EU-armé, men utrikeschef Federica Mogherini säger att dagens beslut verkade ganska otänkbart för bara ett halvår sedan. Det handlar om att inrätta ett högkvarter, kallat MPCC, här i Bryssel med ett 30-tal anställda. De ska samordna EU:s militära träningsmissioner, som i dag är tre stycken; i Mali, Somalia och Centralafrikanska Republiken. EU-ländernas regeringar enades i dag också om att fortsätta utveckla flera andra militära samarbeten, som inrättandet av en försvarsfond som ska finansiera militär forskning och utveckling i Europa. På några års sikt är tanken att fonden ska uppgå till 90 miljoner euro, eller över 800 miljoner kronor. En annan fråga gäller framtiden för EU:s stridsgrupper, som har funnits på plats i tolv år, men aldrig använts vid militära uppdrag. Det är i hög grad Tyskland som trycker på för ökat militärt samarbete i EU, påskyndat av osäkerheten om Rysslands agerande och den brittiska folkomröstningen om att lämna EU. Britterna har annars varit mycket skeptiska till allt som kan liknas vid en "EU-armé". Sverige är nu med på tåget, men försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill i dag tona ner betydelsen av de här stegen framåt. SR 170306.

Hårt liv i by på frontlinjen i östra Ukraina. Situationen för dem som bor i frontområdet i östra Ukraina har blivit mycket värre den senaste månaden. Byn Zaitsevo ligger direkt på frontlinjen, halva kontrolleras av ukrainsk militär och halva av de ryskstödda utbrytarna. Horlivka är närmaste storstad, som precis som halva andra delen av byn ligger i den så kallade Donetsk folkrepublik, ett låtsasland som inte skulle finnas utan ryskt finansiellt och militärt stöd. SR 170308.

Kina protesterar mot amerikanskt robotförsvar i Sydkorea. Samtidigt som FN:s säkerhetsråd kraftfullt fördömer Nordkoreas senaste provskjutning kräver Kinas utrikesminister Wang Yi att Sydkorea omedelbart stoppar uppbyggnaden av ett amerikanskt robotförsvar i Sydkorea. Men trots Kina och Nordkoreas protesterar mot upprustningen så tycks förberedelserna för ha påskyndats. Sydkoreansk och amerikansk militär arbetar nu snabbt för att förvandla en golfbana i sydöstra Sydkorea till en bas för det kontroversiella robotförsvaret THAAD. Redan igår anlände två avfyrningsramper till en sydkoreanska militärbas. Golfbanan i Seongju ska nu cementeras och enligt den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap kan sydkoreansk militär komma att börja testa radarsystemet redan under mars månad, vilket är tidigare än förväntat. I grannlandet Kina har protesterna växt kraftigt. I morse uppmanade utrikesministern Wang Yi Sydkorea att, Citat "stanna vid avgrundens rand" och stoppa robotförsvaret. I kinesiska städer har sydkoreanska bilar slagits sönder och den tidigare populära sydkoreanska varuhuskedjan Lotte har tvingats att stänga på många platser. Kinas regering ser ett starkt hot från THAAD-systemet eftersom det skulle kunna användas för att övervaka kinesiskt territorium. Sydkoreas och USA:s regeringar och hävdar däremot att det är nödvändigt för att möta hotet från Nordkorea vars senaste provskjutning av fyra robotar i måndags har fördömts av FN:s säkerhetsråd. SR 170308.

Mer samarbete om försvar i Norden. Det förändrade säkerhetsläget runt Östersjön har gjort att flera av Sveriges nordiska grannländer nu lägger allt mer vikt vid ett nordiskt försvarssamarbete. – Betydelsen av ett nordiskt försvarssamarbete har ökat för Danmark på grund av den säkerhetspolitiska situationen runt Östersjön, säger Kristian Søby Kristensen vid centret för militära studier vid Köpenhamns univeristet. I Danmark har försvarspolitiken traditionellt fokuserat mer på relationen med USA än med de nordiska grannarna, men Rysslands agerande och signaler från USA om att Europa borde ta större ansvar för sin egen säkerhet börjar nu sätta spår i dansk debatt. I en kommentar till Ekot skriver försvarsminister Claus Hjort Frederiksen att Nato förblir hörnstenen i dansk försvarspolitik, men att Danmarks engagemang i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco nu ska stärkas. Även i Finland har fjolårets intensiva Nato-debatt lagt sig något och det talas mer om försvarsrelationerna med grannländerna. Finland blev just återigen ordförande Nordefco och kommer enligt försvarsminister Jussi Niinistö att bland annat verka för att redan i år besluta om till exempel byråkratiska förenklingar, för att underlätta de gemensamma militärövningarna. Norge är troget Nato sedan 1949, men på senare tid har det varit en allt intensivare försvarsflört mellan Norge och Sverige. Grannländerna ska återinföra försvarsattachéer i Stockholm och Oslo för att stärka det militära informationsutbytet. Norge och Sverige ska också delta mer i varandras militärövningar. Samtidigt har Norge stärkt sina militära band till USA genom att 300 amerikanska marinsoldater finns på Værnes-basen utanför Trondheim sedan mitten av januari. SR 170310.

Norsk journalist portas från Ryssland. Norge följer EU:s sanktioner mot Ryssland, vilket Ryssland nu besvarar genom att göra egna stopplistor. En av de norrmän som nekas inresa den senaste tiden är redaktören för den oberoende norska nättidningen Independent Barents Observer. I veckan stoppades Thomas Nielsen av ryska säkerhetspolisen FSB. SR 170310.

Vad betyder mötet mellan Putin och Erdogan för Syrien? Turkiets president Erdogan sa efter mötet under fredagen att landets samarbetar helt med Rysslands trupper i Syrien. Statsvetaren Micael Sahlen analyserar. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan träffade under fredagen Rysslands president Vladimir Putin i Moskva. Relationerna mellan de två länderna har de senaste åren varit ansträngda över konflikten i Syrien. Erdogan var positiv efter mötet och sa att Turkiet nu väntar sig att Ryssland ska lyfta de ekonomiska sanktioner mot landet som Moskva införde efter att Turkiet skjutit ned ett ryskt stridsflygplan 2015. Erdogan sa också att Turkiet nu samarbetar "helt" med Rysslands stridskrafter i Syrien. Vad tror kommer att betyda för den fortsatta utvecklingen i Syrien? "Det finns en risk att de USA-stödda kurdiska trupperna kommer att hamna i strid med turkiska trupper i Syrien." "Det finns en stor möjlighet att det kommer att komma många fler flyktingar från Syrien som via Turkiet vill fly till Europa." SR 170311.

Allt fler kristna fängslas i Kina. Förtrycket av religiösa ökade förra året dramatiskt i Kina. Allt fler kristna grips och fängslas. Det visar en rapport från organisationen China Aid. Efter en tid av större frihet för troende i Kina så dras nu tumskruvarna åt igen. Den maoistiske presidenten Xi Jinping har varit tydlig med att han vill att alla religioner ska underordna sig landets kommunistparti. Den kristna biståndsorganisationen China Aid rapporterar att denna strategi nu också syns i statistiken. Enligt organisationens årliga rapport har antalet fall av förföljelse ökat med 20 procent från 2015 till 2016. Antalet kristna som har frihetsberövats har ökat med hela 148 procent, och fler kristna har också dömts till olika typer av straff. China Aid fruktar att detta bara är början på en tid av fördjupat förtryck. Under 2017 införs nämligen nya hårdare riktlinjer för hur myndigheterna ska hantera religiösa aktiviteter. Detta kan leda till att ännu fler kristna hamnar i fängelse. Myndigheterna inriktar sig speciellt på de kyrkor som är fristående från staten, så kallade husförsamlingar. De kyrkor som vägrar att inordna sig försöker myndigheterna att stänga, vilket resulterar i konflikter. Världen idag 170312.

500 miljoner mer till försvaret redan i år. Försvarsmakten får ytterligare 500 miljoner kronor 2017, meddelar försvarsministern på en presskonferens. Regeringen har kommit överens med M, C och KD. Partierna som står bakom den nuvarande försvarspolitiska inriktningen 2016-2020 har kommit överens om att höja försvarsanslaget för i år. Försvarsmakten får ytterligare 500 miljoner kronor 2017, meddelar försvarsministern på en presskonferens. Liberalerna är inte en del av försvarsöverenskommelsen. Partiledaren Jan Björklund är inte nöjd med dagens besked. "Det är en stor besvikelse. Hotet från Ryssland och Putin är allvarligt och det växer. Sverige måste förstärka försvarsförmågan," säger han. Björklund menar att försvaret borde få betydligt mer pengar än de anslagna ytterligare 500 miljonerna. "Det behövs belopp i storleksordningen fyra miljarder redan i år. Jag tycker Sverige ska ta till sig det utgiftsmål för försvaret som Nato-länderna satt upp på två procent av BNP," säger Björklund. SR 170313.
ÖB Micael Bydén välkomnar höjningen. Bättre beredskap, fler övningar och mer material, det kommer extramiljonerna bland annat gå till, säger ÖB Micael Bydén. Även civilförsvaret kommer att ta del av satsningen, bekräftade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en presskonferens i dag. 75 miljoner ska gå till kommuner och landsting för höjd beredskap, bland annat vad gäller IT-säkerhet och cyberhot. "För att klara av försvaret av landet så är det en helhet som gäller. Ett totalförsvarskoncept där den militära försvaret är ena delen och förstärkningar av det civila är den andra." SR 170313.

Högre utgifter för Nato. Militäralliansen Nato ökar sina försvarsutgifter, för första gången sedan 2009, visar en rapport idag. Generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att hotet mot Nato inte har varit större än nu sedan Kalla krigets slut. "Inte sedan slutet på det Kalla Kriget har Nato stått inför större utmaningar för vår säkerhet än idag," sa Jens Stoltenberg vid en presskonferens på Natohögkvarteret i Bryssel idag. Natochefen talade idag om Ryssland och terrorgruppen IS som hot mot militäralliansens säkerhet. Stoltenberg verkade samtidigt nöjd med att alliansen, för första gången sedan 2009, nu ökar sina militärutgifter. Under 2016 gick i genomsnitt 1,47 procent av ländernas bruttonationalprodukter till försvaret, vilket är en liten uppgång med 3 hundradels procentenheter jämfört med året före. USA står ensamt för nästan tre fjärdedelar av Natos totala militära utgifter, och president Donald Trump har krävt det han kallar en mer rättvis bördefördelning inom militäralliansen. På Natohögkvarteret slog Jens Stoltenberg idag fast att 23 av 28 medlemsländer ökade sina försvarsutgifter under fjolåret. Även om ökningen kan vara ett trendbrott är det idag bara fem av 28 Nato-länder som lever upp till alliansens mål om att länderna ska satsa 2 procent av BNP på försvar. SR 170313.

Pascal Andreasson: Ta tillbaka den kristna visionen om fred. Är vi pingstvänner beredda att skjuta på ryska pingstvänner? Dagen 170309.
Christian Mölk: "Kristna bör inte kriga för den här världen". För mig är det uppenbart att vi kristna inte bör kriga för den här Världens rike, utan i stället lägga vårt "krut" på att skapa fred. Dagen 170314.
Mikael Karlendal: Är kristna för fina och heliga för att vara soldater? Det finns ingen antydan i Romarbrevet, att kristna inte skulle kunna upprätthålla rätten och skipa rättvisa genom att vara poliser eller soldater. Dagen 170317. Christian Mölk: Pacifism är att agera för fred - inte att fegt titta på. En kristen måste sätta gränser för sitt deltagande i det världsliga. Vår primära kristna identitet är nämligen först och främst i det himmelska Guds rike, och först i andra hand det världsliga Svea rike. Om man som kristen vill arbeta som exempelvis polis och anser sig kunna hantera den frågan på ett vist och bra sätt, så är jag inte emot det. Men vad gäller krig anser jag det annorlunda. Dagen 170324.

Protest mot gripanden av journalister i Belarus. Det oberoende journalistförbundet i Belarus, BAJ, protesterar mot gripandet av 18 av deras medlemmar i helgen vid olika protestmöten i landet. Journalistförbundet skriver i ett pressmeddelande att de 18 journalisterna och bloggarna greps i fyra olika städer när de skulle bevaka demonstrationer. Fyra av dem hölls kvar över natten men övriga släpptes när gatuprotesterna var över. Det oberoende belarusiska journalistförbundet kräver nu en utredning av det som hände i helgen och att myndigheterna i framtiden inte hindrar journalister från att rapportera från massmöten. Under de senaste veckorna har flera demonstrationer hållits mot den ekonomiska politiken i det auktoritärt styrda Belarus och en stor demonstration planeras i huvudstaden Minsk i slutet av månaden. SR 170314.

Risk att EU-fientliga partier får större inflytande i Europa. Inför de kommande valen i Europa finns det en stor risk att EU-fientliga partier får större inflytande i Europa med hjälp av desinformationskampanjer, så kallade "fake news". Det säger Janis Sarts, chef på Natos center för strategisk kommunikation, i en exklusiv intervju med Studio Ett i dag. Han pekar ut Ryssland som det främsta hotet. "De använder den nya informationsplattformen där falska nyheter är ett sätt att sprida information som människor är redo att ta till sig. Och de använder det för att sprida sin propaganda," säger Janis Sarts. Det som falska nyheter handlar om är kort och propaganda, som ofta är arrangerat av den ryska staten. "Det handlar om statsstyrda falska nyheter," säger Janis Sarts. Många pekar mot Ryssland och påstår att de ligger bakom detta, men kan vi säkert säga att det är Ryssland? "Ja." SR 170314.

Storbråk över ryskt bidrag till Eurovision Song Contest. Rysslands bidrag till årets Eurovision Song Contest ställer till det för värdlandet Ukraina. Nu är frågan om den ukrainska regeringen kommer att släppa in henne i landet. Tobias Sahlén, kulturredaktionens melodifestivalexpert, kommenterar det som hänt hittills. "Den stora kontroversen ligger i att det har kommit fram att den ryska artisten uppträdde på Krim efter att Ryssland annekterade halvön. Detta rapporteras av flera medier och Julia själv har bekräftat det. Hon har alltså då brutit mot ukrainska lagen och borde inte få komma in i landet. En talesman från det ukrainska inrikesministeriet har dock, på Facebook, sagt att hon borde släppas in, men att hon måste straffas för det hon gjort. Och det talas om att hon ska betala böter." Att Ryssland skulle gå med på att betala böter känns ju inte så troligt i dagsläget. Och ska Ukraina släppa in artisten ändå och på så sätt visa att deras lag är ganska uddlös. SR 170315.

Så ska Säpo avvärja hoten mot Sverige. Spioner inom svenska, skyddsvärda verksamheter och cyberattacker utförda av främmande makt. Behovet av ett utökat säkerhetsarbete hos svenska myndigheter betonades när Säpo presenterade sin årsbok i dag. Under förra året granskade Säpo flera misstänkta insiderfall inom svenska, skyddsvärda verksamheter. Det handlar om personer som rekryterats för att överlämna information till främmande makt eller andra aktörer. Uppgifterna framgår av Säkerhetspolisens årsbok som presenteras i dag. Men exakt hur många fall det rör sig om vill Säpochefen inte säga. Sårbara IT-system, bristande skydd av byggnader och illojal personal pekas ut som några exempel på brister som kan utnyttjas för att komma åt eller förstöra hemlig information hos myndigheter och institutioner. "Aldrig tidigare har vi haft en större och mer komplicerad uppgift," säger Anders Thornberg. SR 170316.

Alla Gotlands skyddsrum ska inventeras. 350 skyddsrum ska kontrolleras under året, berättar Mats Berglund som är enhetschef för enheten för räddningstjänst på MSB. På ön finns cirka 350 skyddsrum med plats för cirka 35 000 personer, varav de flesta i Visby, Slite och Fårösund. Klintehamn har däremot bara ett skyddsrum med 60 platser. Sedan skyddsrummen byggdes har det bara gjorts stickprov, men nu ska alltså alla öns rum gås igenom. Att detta sker på just Gotland beror enligt MSB på det speciella läget i Östersjön och upprustningen. SR 170320.

Sverige vill bidra med Rysslandkunskaper till USA. Överbefälhavare Micael Bydén har träffat USA:s fösvarstabschef Joseph Dunford i Washington angående det militära samarbetet. Syftet med mötet var att bekräfta att det militära samarbetet mellan USA och Sverige ligger fast även med den nya administrationen säger överbefälhavaren till Ekot. "Vi har tagit fram några områden som vi jobbar med, bland annat handlar det om cyberområdet, luftvärn och undervattensfrågor. Det är allting från rena forsknings- och utvecklingsfrågor till praktiska övningar," säger Micael Bydén, överbefälhavare. SR 170321.

Ekots reporter: Penningtvätt i stora mått. Under måndagskvällen avslöjades en stor internationell penningtvättshärva där även svenska banker nu dras in. Myndigheterna i Moldavien och Lettland har under flera år utrett den stora internationella penningtvättshärvan och att det publiceras nu beror på att det journalistiska nätverk, som även var med och avslöjade Panamadokumenten förra året. Tidningen The Guardian skriver att siffran 20 miljarder dollar, som ska ha slussats ut från öst till väst via ett antal kända banker, är en låg siffra i sammanhanget. De tror snarare att siffran 80 miljarder dollar hamnar närmare det skulle vara 720 miljarder kronor som under fyra år har kommit från kriminell verksamhet via flera kända banker, både brittiska och amerikanska, och även skandinaviska. Myndigheter i Moldavien har arbetat med den frågan men ska ha stött på patrull när de försökt klarlägga vad som hänt? "Det finns enormt stora intressen, och det här är ju som sagt den ryska makteliten på något sätt, oligarker, människor med otroligt mycket pengar som ligger bakom de här överföringarna. Och sen är det naturligtvis personer i mellanled som tjänar på den här typen av affärer och till exempel i Moldavien har man ju avsatt domare som varit inblandade i det här också." I slutändan är tanken att de här pengarna ska hamna på något konto i ett skatteparadis, Panama, Seychellerna och Brittiska Jungfruöarna tillexempel. SR 170321.

Ukraina stoppar rysk artist i Eurovision. Ukrainas säkerhetstjänst har beslutat stoppa Rysslands sångerska Julia Samojlova från att deltaga i Eurovisionsschlagerfestivalen i finalen i Kiev i maj, rapporterar vår Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Sångerskan, som utsetts av ryska tv kanal 1, att representera Ryssland har nämligen framträtt på det av Ryssland annekterade Krim. Om hon hade valt att åka till Krim landvägen från Ukraina hade det varit grönt ljus, men nu flög hon direkt från Ryssland till Krim. Därmed har hon brutit mot ukrainsk lag och är persona non grata i Ukraina de närmaste tre åren, enligt beskedet från SBU. Härifrån Moskva är reaktionen stark på beskedet, vice utrikesministern Grigorij Karasin kallar beslutet från Kiev för cyniskt och omänskligt i en intervju med nyhetsbyrån Interfax. Julia Samojlova är rullstolsburen. Hon framträdde vid Sotji OS paraolympics och vid konserten på Krim handlade det också om att framhäva handikappidrotten. Redan före säkerhetstjänstens beslut har Ukraina anklagat Ryssland för en provokation, genom att utse just denna sångerska. En pressekreterare till den ryske presidenten Vladimir Putin har tidigare sagt att om Samojlova inte får åka till Ukraina, kommer Ryssland inte att skicka någon ersättare. SR 170322.

Utredning om hur Sverige ska besluta om militär hjälp. "Vad gör vi om vi hamnar i en kris eller en krigssituation om det är så att vi behöver ta hjälp eller ge hjälp till Finland? Vem fattar de besluten? Vad är regeringens roll och vad är riksdagens roll och hur kan vi se till att det här går relativt fort i ett sådant läge?" säger försvarsminister Peter Hultqvist. Så det är viktigt att alla vet exakt vad de ska göra och att det fattas snabba beslut om det skulle bli en sådan här kris? "Ja, det är hela syftet med utredningen. Att reda ut de här regelverken så man inte står och famlar i ett sådant läge." Enligt regeringens bedömning i direktiven till utredningen som nu tillsätts så är det riksdagen som bör fatta beslut om att Sverige ska ge eller ta emot hjälp, så nu får utredningen bland annat titta på hur riksdagen ska kunna fatta det beslutet tillräckligt snabbt. Förutom en ren krigssituation kan det handla om att ge eller ta emot hjälp i samband med en kris eller en kränkning av landets gränser. Dessutom ska utredningen se vilka befogenheter en utländsk trupp som kommer hit i sådant läge skulle ha och vilka beslut den skulle kunna fatta. Peter Hultqvist. "Det samarbetet vi har måste vara effektivt och hur de befälsordningarna ska se ut i ett sådant läge är ju sådant som man får återkomma med genom utredningen. Det är syftet med det hela," säger Peter Hultqvist. Då det svenska försvarssamarbetet är mest omfattande med Finland så är det Finland regeringen fokuserar på i utredningsdirektiven. Men eventuella regeländringar kommer vara generella och Sverige är berett att ge och ta emot hjälp också i förhållande till övriga länder inom EU och Norden och har också ett nära samarbete med USA. Så förändringarna skulle också underlätta beslut om att ta emot hjälp från Nato-länder. SR 170323.

Hon tar över om det blir krig i Sverige. Socialdemokraten Jennie Nilsson från Hylte är del av riksdagens krigsdelegation. Häromdagen övade de för första gången på 20 år. "Det är en delegation av ungefär 50 stycken ledamöter som är valda för att kunna träda in i riksdagens ställe vid händelse av krig eller krigsfara," förklarar Jennie Nilsson (S) som är en av medlemmarna i krigsdelegationen. Krigsdelegationen inträder i ett läge där man bedömer att riksdagen av säkerhetsskäl inte kan sammanträda, för att folk inte kan ta sig till riksdagen, exempelvis, alternativt att man måste kunna ta snabba beslut. "Man kan säga att det är en väldigt slimmad version av riksdagen," säger Jennie Nilsson. Ni övade häromdagen, vad händer under en övning med krigsdelegationen? "Innehållet kan man inte berätta, och krigsdelegationen har inte övat på 20 år, så detta är inte så jättevanligt. Man övar på scenarion som ska vara hyfsat realistiska, för att se om man klarar av att fatta beslut och för att se att det fungerar." Det lär inte bli någon ny övning för krigsdelegationen än på ett tag. "Det är inget man kommer göra med en hög frekvens. Det kommer nog dröja rätt länge till nästa period – dock inte 20 år. Men kanske en gång per mandatperiod." SR 170323.

20 000 evakueras efter explosion i vapendepå. Tiotusentals personer evakueras efter att en vapendepå på en militärbas i östra Ukraina sprängts av okända sabotörer, uppger den ukrainska militären. Ingen skadades i explosionen i depån, där omkring 138 000 ton artilleri- och stridsvagnsammunition förvarades. Sabotörer har tidigare försökt spränga vapendepån som ligger i Balakleya i Kharkivregionen, rapporterar Reuters. Säkerheten runt andra militära anläggningar har förstärkts efter attacken, enligt militärtalespersonen Oleksander Motuzyanyk. Senare i dag väntas Ukrainas premiärminister Volodymyr Groysman besöka området runt Balakleya i östra Ukraina där explosionen ägde rum. Sedan 2014 har över 10 000 personer dödats i konflikten mellan den Ukrainska militären och separatisterna i landets östra delar. SR 170323.

Rysk exilpolitiker skjuten på öppen gata i Kiev. En rysk avhoppad dumaledamot har skjutits ihjäl nära ett lyxhotell i Kiev. Den ukrainske presidenten anklagar Ryssland för mordet och kallar det statsterrorism. Moskva kallar anklagelsen för absurd. På trottoaren ligger 45-årige Denis Vorenenkov i en pöl av blod, död. Nära honom en man, som skadats men får hjälp att resa sig och om hörnet ännu en skottskadad man i röda sneakers och vit luvtröja. En av dem är mördaren, den andre är ryske exdumaledamoten Vorenkovs livvakt. 20 tomhylsor från två sovjetisktillverkade pistoler har hittats av polisen, enligt riksåklagaren.En annan rysk exilpolitiker i Ukraina, Ilja Ponomarev, var på väg för att träffa Vorenenkov vid lunchtid i centrum. "Det är förståeligt att Moskva talar illa om Vorenenkov, kallade honom för tjuv och mutkolv. Det är samma system som används mot dem som är i opposition," sa Ponomarev vid en presskonferens efter mordet i Kiev. Riksåklagaren Jurij Lutsenko och presidenten Petro Porosjenko anklagar Kreml för mordet och kallar det rysk statsterrorism. Vorenenkov var en del av Moskvasocieteten tillsammans med sin operastjärna till fru Maria Maksakova. Båda hade plats i duman och visade få tecken på verklig opposition. Maksakova röstade emot att stoppa ryska adoptioner till USA och Vorenenkov var emot Rysslands annektering av Krim, men sade i intervjuer i Kiev att alla var tvungna att rösta för. Han har i Kiev namngivit ryska FSB agenter, som hotat honom till livet. När en brottsutredning inleddes mot honom och han i tv utpekades som korrupt valde paret i december att ta bilen till Kiev. Där fick de både asyl och medborgarskap i utbyte mot att de vittnar mot den landsflyktige ukrainske expresidenten Viktor Janukovytj. Vorenenkov, som också hade en militär karriär, sågs som ett viktigt nyckelvittne i Kievs kamp mot Moskva. Kremls talesman Dmitrij Peskov kallar Kievs anklagelser mot Ryssland för absurda. SR 170323.

Minsk laddar för protest mot parasitskatt. I dag går tusentals belarusier ut på gatan i Minsk. De protesterar mot en ny lag som förbjuder så kallat lösdriveri. Lagen, som innebär att alla som saknar officiellt arbetsavtal tvingas betala en straffskatt, har lett till den största demonstrationsvågen på tio år i Belarus. En rad demonstrationer har ordnats i hela landet sedan februari och flera hundra personer har fängslats. Protesterna har redan lett till resultat. Dekretet har visserligen inte avskaffats, men stoppats tillfälligt i ett år. Den ekonomiska lågkonjunkturen har lett till utbredd arbetslöshet och många som nu förväntas betala straffskatt har helt enkelt inga inkomster. Nyligen införde Belarus bland annat visumfrihet för EU-medborgare för besök på högst fem dagar. Samtidigt är Belarus ekonomiskt helt beroende av Ryssland och befinner sig i en djup lågkonjunktur ända sedan krisen 2015. DN 170325.
57 personer uppges gripna i räder i Belarus. Belarusiska myndigheter har gjort räder hos frivilligorganisationer och fängslat tiotals personer inför de protester som är planerade att hållas under lördagen, uppger människorättsorganisationen Vjasna. Personer på plats beskriver Minsk som en krigszon. "57 människor har gripits, bland dem utländska observatörer", skriver människorättsorganisationen Vjasna på sin hemsida. Bland dem som gripits finns en av landets ledande oppositionspolitiker, Vladimir Nekljajev. På den plats där demonstrationerna skulle hållas fanns en massiv polisstyrka på plats för att stoppa protesterna, "det var fler poliser än demonstranter". "Människorna började genomföra spontana demonstrationer i olika områden i Minsk, men alla dessa blev våldsamt uppbrutna av polis. Demonstranterna blev misshandlade av polis och greps." DN 170325. SR 170325.

Bildspel: Här grips observatörerna på människorättsorganisationen. Runt 200 människor har gripits i en massiv polisinsats i Vitrysslands huvudstad Minsk, inför en planerad demonstration mot president Aleksandr Lukasjenko. "Det är som en krigszon i Minsk. Polisen är överallt, säger Ena Bavcic," som bevittnade en av räderna. Hon var på väg till ett möte på människorättsorganisationen Vjasnas kontor i Minsk, när polisen genomförde en razzia och grep samtliga 57 personer som befann sig på kontoret. "Det här är första gången på 20 år som protester sker över hela Vitryssland. Nu försöker Lukasjenko skrämma alla vanliga medborgare från att demonstrera," säger Ena Bavcic till TT. Bland dem som gripits finns en av landets ledande oppositionspolitiker, Vladimir Nekljajev, som skulle ha talat vid protestmötet i Minsk. De senaste veckorna har över 200 människor gripits och över 60 dömts i samband med protesterna mot Lukasjenko, enligt Joanna Kurosz, som är programchef för Östeuropa och Centralasien vid Civil Rights Defenders. "Uppenbarligen känner han sig pressad, eftersom han har behov av att slå tillbaka och gripa människor redan innan demonstrationerna sker," säger hon. SR 170326. Kommentar: En diktatur tål inte protester för mänskliga rättigheter.
Norsk turist greps vid demonstration i Minsk. I Vitryssland gjordes idag ett nytt försök till protester i Minsk. Människor greps av polis, bland annat en norsk turist. I samband med gårdagens stora regimkritiska protester har nu totalt över 1000 människor gripits i den vitryska huvudstaden. Några äldre kvinnor ropar med gråt i halsen upprörda över polisövermakten på torget i centrum av Minsk. Tamara säger att hon arbetar, sköter sig, men ingen lyssnar på henne och så tar de till sådana, säger hon och sveper med handen mot Omon, elitpolisen som sakta närmar sig. Några av dem filmar dem som vågar vara på torget. En polis skriker i megafon: "Kära medborgare ni måste lämna torget, det här är en otillåten samling." I samlingen finns mest journalister, men ändå stormar snart poliser in och griper 26 personer. En av dem tillhör människorättsorganisationen Vjasna, Tatsiana Revjaka, en poet Stas Karpov och hans bror, Pavel Belous från Art-Sadziba och hans fru, flera journalister främst inhemska och så en norsk turist vid namn Terje Hansen. "En mycket obehaglig upplevelse", berättar han i telefon sedan han släppts efter två timmar. "Vi ställdes mot en vägg, beordrades ha benen vitt isär och armarna över huvudet i en timme. En polis slog mot benen med batong." På sjukhus finns flera, som misshandlades ännu värre igår och idag. Gripandena fortsätter över hela landet. "Det här är mot mig, jag är inte en dålig människa och de använder armén mot oss," säger Irina upprört. SR 170326.

Bulgarien anklagar Turkiet för att lägga sig i valet. I dag är det parlamentsval i Bulgarien, ett val som är osäkert in i det sista. Kampen står i första hand mellan borgerliga GERB och socialistpartiet men inget av dem kan tänkas regera utan stöd från mindre partier. En viktig faktor är Bulgariens stora turkiska minoritet – och de bulgariska myndigheterna har anklagat Turkiet för att att lägga sig i och försöka påverka valutgången. Av Bulgariens sju miljoner invånare hör cirka en tiondel till den turkiska minoriteten. Många av dem bor också i Turkiet och ultranationalisterna har försökt stoppa dem från att ta sig över gränsen och rösta. De hävdar att president Erdogan pressar dem till att stödja ett mindre proturkiskt parti. Men även regeringen i Sofia har protesterat mot vad man uppfattar som inblandning från Turkiet. Enligt de senaste opinionsundersökningarna har GERB ett litet övertag över konkurrenten, socialisterna, men bägge partierna ligger kring 30 procent och behöver stöd från andra. Till exempel ifrån nationalisterna Förenade patrioter, eller från det traditionella partiet för Bulgariens turkiska minoritet. Eller från ett nybildat populistparti av Trumpmodell. Ytterligare något parti kanske klarar fyraprocentspärren. Bulgarien är ett av Europas allra fattigaste länder och valkampanjen handlar mycket om den eländiga ekonomiska situationen men kanske ändå mer om den väldigt omfattande korruptionen. Och så har alltså nationalistiska frågor seglat upp som viktiga. Valet har också geopolitisk betydelse. Bulgarien är medlem av både EU och militäralliansen Nato men socialisterna liksom president Radev vill öka samarbetet med Ryssland. Om GERB får bilda regering kommer inriktningen även i fortsättningen att vara mot EU och Nato. SR 170326.

Oppositionsledare gripen i Moskva. Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj har gripits vid ett protestmöte i centrala Moskva. Gripandet kommer i samband med landsomfattande demonstrationer mot korruptionen i landet — protester som Navalnyj står bakom. Hundratals demonstranter omringade polisbilen i ett försök att stoppa gripandet, rapporterar nyhetsbyrån Reuters reporter i Moskva. "Jag uppmanar er att delta i protesterna. Om vi fortsätter tiga och stannar hemma kommer de att fortsätta att stjäla från oss", skrev Navalnyj i sitt nyhetsbrev i fredags, enligt Moscow Times. Tusentals människor uppges ha hörsammat hans uppmaning, trots myndigheternas avrådan. Bilder från den ryska huvudstaden visar en massiv polisnärvaro och hur poliser bär i väg med demonstranter, redan innan demonstrationerna hunnit starta. Och tiotals personer har gripits i demonstrationer i Sibirien och östra Ryssland, rapporterar Radio Free Europe. Även i St Petersburg demonstrerar människor, uppger den ryska nyhetsbyrån Interfax. Navalnyj — som säger att han ska ställa upp i presidentvalet 2018 — har de senaste åren varit en av de hårdaste Kremlkritikerna inom Ryssland. SR 170326. Kommentar: Om Aleksej Navalnyj fortsätter så här rakryggat så är det väl inte säkert att han lever vid presidentvalet 2018, och lever han blir han nog inlåst och kan inte delta i valet.
Rysslandskännaren: Myndigheterna är rädda för ett folkligt uppror. Oppositionsledaren i Ryssland, Aleksej Navalnyj greps i Moskva i dag, efter landsomfattande protester mot korruption. "Troligen ville myndigheterna undvika att han höll tal, vilket hade kunnat göra protesterna värre," säger Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. Enligt Malcolm Dixelius gjordes gripandet för att undvika att demonstrationerna utvecklas till ett folkligt uppror, som kan hota president Vladimir Putins ställning. Förutom oppositionsledaren har ytterligare hundratals människor gripits, efter att ha deltagit i protester runtom i Ryssland. Det har varit demonstrationer i flera tiotal städer, främst på grund av den ekonomiska situationen i landet. Hittills har man haft reserver man har kunnat använda men nu börjar de ta minska och sedan beroende på korruptionen. Upproren i Ukraina 2014 ses som en stor risk för ledarna kring Putin. Myndigheterna försöker hela tiden att Aleksej Navalnyj blir en politiker på riktigt. Myndigherna försöker få bort en ledare som skulle kunna elda massorna, Navalnyj kan komma att dömas för uppvigling. SR 170326.

Asylsökande cyklade över gränsen, vad hände sen? 7 000 asylsökande kom till Norge och Finland via Ryssland för drygt ett år sedan. Många av de här människorna smugglades in av kriminella ligor. Trafiken över gränsen ledde till att Gränsbevakningen gjorde 200 brottsutredningar och ett tiotal har gått till åklagaren. Sedan slutet av 1950-talet har gränssamarbetet mellan Finland och Ryssland varit förstklassigt, anser Rysslandsexperten René Nyberg som tidigare varit Finlands ambassadör i Moskva. Enligt honom är det uppenbart att den ryska statsledningen visste vad som pågick, men motiven är svåra att förstå. "Det är ryska myndigheter som kontrollerar gränserna och ingenting händer på gränsen utan att de vet om det. När vi talar om myndigheterna så menar jag gränsbevakningen som är en del av underrättelsetjänsten FSB som är direkt underställt president Putin," säger René Nyberg. Tycker du det var en lyckad operation ur Rysslands synvinkel? "Den var totalt misslyckad ur rysk synvinkel. När tusentals människor dyker upp i Murmansk eller Kandalaksja och har rest dit med hjälp av kriminella organisationer. Då väcks frågan varför ryska myndigheter samarbetar med kriminella organisationer," säger René Nyberg. yle 170326.

Ester och ryssar allt mer integrerade. I Estland blir de två invånargrupperna ester och ryssar alltmer integrerade. Fler ur den ryska minoriteten studerar på estniska än tidigare, och premiärministern vill öppna den känsliga frågan om medborgarskap för de ryskspråkiga som ännu lever som statslösa, vissa i flera generationer. SR 170327.

USA:s utrikesminister träffar de baltiska utrikesministrarna. Säkerhetspolitiska frågor står högst på agendan när USA:s utrikesminister Rex Tillerson möter de baltiska utrikesministrarna idag. Relationen med USA och ett starkt Nato för de baltiska länderna inget mindre än existentiella frågor. Estland som är det enda av de tre länderna som både håller tvåprocentskravet och ligger över det, har tydligt signalerat detta ända sen i höstas. Lettland och Litauen räknar bägge med att komma upp i nivå under nästa år. När de tre baltiska utrikesministrarna Sven Mikser, Edgars Rinkevics och Linas Linkevicius nu tillsammans ska träffa delar av Trumpadministrationen och en rad amerikanska senatorer och säkerhetsrådgivare, är deras förhoppning att kunna resa hem återförsäkrade om att banden över Atlanten ska vara fortsatt starka. SR 170328.

Relationen till Ryssland viktig för serbiska väljare. På söndag är det val i Serbien och valet kommer som vanligt handla om balansgången mellan målet att få medlemskap i EU och ett fortsatt nära samarbete med Ryssland. Den serbiske presidentkandidaten och premiärministen Aleksandar Vucic besökte under gårdagen president Putin. Aleksandar Vucic pratade ryska när han och Vladimir Putin utbytte artighetsfraser inför tv-kamerorna i Moskva i går. Ett av samtalsämnena var leveransen av de sex stridsflygplan som Ryssland skänkte till Serbien förra året. Aleksandar Vucic, sedan 2014 Serbiens premiärminister, utsågs i februari till det styrande partiets kandidat i presidentvalet nu på söndag och ses som mer EU-vänlig än den nu sittande presidenten, Tomislav Nikolic. Serbien har väckt oro för att gamla konflikter kan vara på gång att blossa upp igen. Under tiden, säger Marijana Toma, forskare vid det Natovänliga Centret för euroatlantiska studier i Belgrad, ökar Ryssland sin närvaro i regionen med ett tydligt syfte – att underminera de här ländernas närmande till EU. SR 170328.

Rauli Lehtonen: "Många kristna i Ryssland stödjer Putin". I Ryssland vänder sig nu många unga mot korruptionen i samhället. Protesterna har lett till massiva polisinsatser.Men Rysslandskännaren Rauli Lehtonen menar att president Putin är så populär att hans ställning inte är hotad. Ryska tidningar och tv-kanaler brukar inte förmedla nyheter som gynnar den ryska oppositionen. Aleksej Navalnyj har dock valt en annan väg för att organisera protesterna. Han och hans medarbetare använder sig skickligt av sociala medier för att undgå censuren. På så sätt når de och mobiliserar speciellt de unga. "Det är något som inte staten riktigt har lyckats kontrollera," säger han. Många ryssar upplever att Ryssland hotas av omvärlden. Rauli Lehtonen menar att ryska medier förmedlat bilden av att Putin är den starke ledaren som kan skydda och leda landet mot yttre fiender. Dagen 170329.

Anna-Lena Laurén: En rysk joker som Putin inte vet hur han ska ta. Ett tiotal aktivister som deltog i söndagens demonstrationer mot korruption ställdes på tisdagen inför rätta i Moskva. Den ryska huvudstaden surrar av rykten om att en ny protestvåg mot regimen inletts. I spetsen står bloggaren och Putinkritikern Aleksej Navalnyj, 40. När demonstrationerna mot Putinregimen plötsligt samlade stora massor under åren 2011–2012 var Aleksej Navalnyj en ledare av flera. I dag, fem år senare när den andra protestvågen rullar in, är han ensam herre på täppan. I motsats till sina företrädare är Navalnyj varken liberal eller vänsteraktivist. Att det just nu går så bra för Navalnyj beror inte enbart på att han har valt en övertygande fråga. Det beror på att han är övertygande själv. För att citera flera av de liberala ryska medierna: Makten vet inte hur man talar med Youtubegenerationen, men det vet Navalnyj. Ett mycket effektivt vapen har varit hans videoframträdanden där han på ett ironiskt och underhållande sätt avslöjar hur korrumperade ryska makthavare är. Den stora frågan är Navalnyjs nationalistiska tendenser. Tidigare har han deltagit i den årliga nationalistmanifestationen Ryska marschen. Under borgmästarvalet i Moskva beskyllde han invandrare för att höja kriminaliteten och han har flera gånger pläderat för att införa visumtvång mot de forna sovjetrepublikerna i Centralasien. Annekteringen av Krim gjordes på fel sätt, säger han, men anser samtidigt att Krim nu tillhör Ryssland. DN 170329.

EU-kommissionen tveksam till Nord Stream 2. EU-kommissionen ser inget behov av ett projekt som är så stort som det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2. Kommissionen skriver till den svenska och danska regeringen att gasledningen går på tvärs med EU:s energipolitik och att Ryssland, som en redan stark aktör, bara skärper sin dominans. Om det ska bli en gasledningen vill kommissionen ha mandat från EU-länderna att förhandla med Ryssland. Enligt kommissionen kan det inte vara rysk lag som ska gälla. Den anser att en särskild lagstiftning, med rötter i EU-lag, måste till för att reglera till exemepl prissättning och tillgång för tredje part i Nord Stream 2. Men det finns inte mycket som talar för att kommissionen ska säga slutligt nej, enligt energiminister Ibrahim Baylan (S). Karlshamns kommun har sagt ja till att lagra rör till gasledningen. SR 170331.

Partitoppar i möte om säkerhetshot inför valet. Det finns en risk att någon utomstående kommer försöka påverka det svenska valet nästa år. Det sade statsminister Stefan Löfven efter att samtliga åtta riksdagspartier träffat säkerhetspolisen i dag för att informeras om hur de politiska partierna ska stärka sin förmåga att skydda sig mot den här typen av hot. SR 170331.

Nya robotar ska säkra svenskt vatten. Svenska staten köper in nya bättre robotar till flygvapnet och marinen som kan användas mot fientliga fartyg. Kostnaden är 3,2 miljarder kronor. Så här motiverar försvarsminister Peter Hultqvist (S) köpet. "Det handlar om att långsiktigt behålla en hög tröskel i det militära försvaret. Det är ett viktigt vapensystem och för att säkra områden som Östersjön," säger han. Det är en ny version av Försvarsmaktens sjömålsrobot 15 som görs av Saab med bättre räckvidd och bättre radar som nu ska köpas in. Meningen är att de ska sitta på marinens modernast fartyg, Visby-korvetterna, och den nya kommande versionen av Jas Gripen. Och den ska kunna användas fullt ut från mitten av 2020-talet. De nuvarande sjömålsrobotarna håller till mitten av 2020 så frågan är om det är risk för ett glapp där Sverige en period står utan den här typen av robotar. "Syftet är att det inte ska bli så utan vi ska inte ha något "förmågeglapp"," säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 170331. Kommentar: Räcker inte. Sverige behöver från 1 januari 2018 ett antirobotsystem på Gotland, utanför Karlskrona, i Stockholms skärgård och i Norrbotten vid Esrange och Haparanda som kan skjuta ner fientliga robotar och flygplan.

Demonstranter avhysta från Triumftorget. Ett fyrtiotal personer greps i Moskva i eftermiddags sedan de hade deltagit i oppositionens så kallade promenad. I Novosibirsk gick 400 personer ut på gatan. Organisatörerna kallade det hela en ”promenad” som skulle hållas utan att ropa slagord eller hålla i plakat. Trots att detta är lagligt började kravallutrustade poliser snabbt gripa de fredliga demonstranterna. Motsvarande aktioner ordnades också i Sankt Petersburg, Tjeljabinsk och Novosibirsk. De här så kallade promenaderna är en uppföljning av demonstrationen för en vecka sedan. Då gick sammanlagt över 60.000 personer ut och demonstrerade över hela Ryssland mot korruption i bland annat Novosibirsk, Vladivostok, Sankt Petersburg och Jekaterinburg. Den största enskilda demonstrationen hölls i Moskva där enligt polisen mellan 7.000 och 8.000 personer samlades. (Enligt demonstranterna var de betydligt fler.) Organisatören Aleksej Navalnyj sitter fortfarande av ett fängelsestraff på femton dagar, liksom en mindre del av de över tusen demonstranter som då greps. En stor del av deltagarna både förra veckan och i dag var tonåringar. Inför demonstrationen hade myndigheterna stängt ner ett antal sajter som förmedlade information om den. I Sankt Petersburg greps ett femtiotal personer, inklusive organisatören Arsenij Vesnin. I Tjeljabinsk har tio personer gripits. DN 170402.

Explosionen utreds som terrordåd. Minst tio personer har dödats och runt 50 skadats efter en explosion i ryska S:t Petersburgs tunnelbana. Händelsen utreds som ett terrordåd. Ryska myndigheter har efterlyst två personer som misstänks ha planerat dådet. Den ene tros ha placerat bomben på tunnelbanevagnen; den andre misstänks ha placerat sprängladdningen på Plosjtjad Vosstanija (som inte detonerade), rapporterar statliga nyhetsbyrån Interfax.SR 170403.
Sorg i S:t Petersburg dagen efter tunnelbanedådet. Tre dagars sorg har utlysts i S:t Petersburg och från hela världen strömmar nu kondoleanser och fördömanden av dådet in. Under kvällen pekades en ensam självmordsbombare ut som gärningsman, säger källor till ryska nyhetsbyrån Interfax. En man från Kirgizistan misstänks ligga bakom dådet. Mannen är född i Kirgizistan men har ryskt medborgarskap, säger Kirgizistans säkerhetstjänst. SR 170404.

Danmark kan stoppa Nord stream 2. Planen är att den ryska gasledningen Nord stream 2 ska gå genom danskt vatten, vilket ger Danmark möjlighet att helt stoppa projektet. Idag lämnade företaget bakom gasledningen in sin formella ansökan till danska myndigheter. Företaget måste ha tillåtelse av alla länder i vars ekonomiska zon ledningen är tänkt att passera - bland annat Sverige - men det är bara i Danmark Nord Stream 2 ska passera innanför territorialvattengränsen på 12 sjömil, vilket ger Danmark större möjligheter att helt avvisa projektet. Det handlar om 14 mil gasledning öster om Bornholm, och idag kom den formella ansökan om en miljöprövning in till danska Energistyrelsen. För att minska det politiska trycket på Danmark har danska regeringen bett EU-kommissionen förhandla med Ryssland. Komissionen lovade i förra veckan att inleda förhandlingar, men konstaterade samtidigt att EU inte har rättslig grund att förbjuda projektet. Och frågan är nu om EU:s medlemsländer ens kan hitta en gemensam politisk linje. SR 170403.

Finland blir "hotcenter" för EU och Nato. Det är nu klart att Finland blir säte för EU:s och Natos nya gemensamma forskningscenter kring hybridhot. Ett flertal länder, däribland Sverige, kommer att bidra med experter till det nya centret som väntas börja sin verksamhet redan i höst. Med hybridhot avses kombinationen av traditionella militära hot och civila säkerhetshot som exempelvis cyberattacker och spridandet av desinformation. Det nya forskningscentret har varit på gång sedan förra året och är en viktig symbol för EU:s och Natos önskan om att öka sitt samarbete i praktiken. Det ska förläggas till Helsingfors och en arbetsgrupp som leds av den finska skyddspolisen har nu börjat planera för hur det ska fungera. SR 170403.
Lanseringen av forskningscentret fick snabbt konkurrens av ett proryskt initiativ med ett snarlikt namn. De två tillställningarna ägde rum bara några hundra meter från varandra i Helsingfors centrum. I det finska statsrådets festvåning undertecknades under högtidliga former samarbetet mellan ett tiotal länder, däribland Finland, Sverige, USA och Storbritannien, om att upprätta det nya forskningscentret om så kallade hybridhot. Med hybridhot brukar avses kombinationen av traditionella militära hot och civila säkerhetshot – exempelvis spridning av desinformation. Samma dag, på ett lyxhotell på andra sidan gatan, bjöds medier och allmänhet in till en konferens med rubriken "Rysk-västliga relationer i en mångpolär värld". Konferensen anordnades av en nybildad förening i Finland som skickade ut inbjudningar under det engelska namnet The European Centre of Excellence for Counteracting Hybrid Threats, ungefär "Centret för framstående kunskaper i bekämpandet av hybridhot". Namnet är nästan identiskt med det officiella forskningscentret som just har grundats i Finland. Endast ordet "counteracting" avslöjar skillnaden, det officiella forskningscentret använder ordet "countering". Den finländska föreningen är grundad av Johan Bäckman, forskare, författare och politisk aktivist i Finland som stödjer Rysslands annektering av Krim och är kontaktperson i norra Europa för den ryska statens institut för strategisk forskning, RISS. Till sin konferens hade han bjudit in den ryske filosofen Alexander Dugin, känd för mycket kontroversiella uttalanden om Ukraina och med på USA:s sanktionslista då han anses understödja Rysslands inblandning i kriget i östra Ukraina. Dugin har även tidigare bjudits in för att föreläsa i Helsingfors av Bäckman. Under denna tillställning fick besökarna en pamflett i handen med titeln "EU:s infokrig mot Ryssland", publicerad av Bäckmans nya förening. SR 170415.

DN: al-Assad kan tacka Putin. Vladimir Putin och Bashar al-Assad sprider som vanligt sin alternativa sanning om inbördeskriget i Syrien. De hävdar att regimen i Damaskus inte hade något att göra med de kemiska stridsmedel som dödade ett 70-tal människor i tisdags. I stället påstås de härröra från en vapenfabrik tillhörig terrorister, som kom i vägen för ett flyganfall. Så brukar det låta. Och det är rena nyset. FN-utredningar visar att den syriske slaktardiktatorn åtskilliga gånger har använt kemiska vapen mot civilbefolkningen. Att regeringssidan bombar vad som helst, från sjukhus till bostadsområden, är inbördeskrigets vardag sedan sex år tillbaka. Jihadisterna är skoningslösa, men al-Assad är landets överlägset värste mördare. al-Assad vägrar diskutera minsta tillstymmelse till maktdelning. Han backas upp av Ryssland, Iran och diverse shiitiska miliser. När regimen vacklade hösten 2015 ingrep Putin militärt. Men ryssar och iranier vill inte erkänna någon skuld ens när små barn dödas av stridsgas. DN 170406.

Lars Gyllenhaal: Angående Kremls agerande. Det förekommer efter 2015 sällan på förstasidorna, men i dagens Europa finns det dock ett oavslutat krig som fortsätter att skörda flera dödsoffer så gott som varje dag. Över tiotusen har dött, drygt två miljoner människor har tvingats bli flyktingar. Smaka på de siffrorna en stund. Detta krig inleddes med Kremls först förnekade invasion av Krimhalvön, som efter att ha genomförts erkändes och firades med medaljer, på vars baksidor startdatumet för operationen står präglat: den 20 februari 2014.
Flera ryska tv-dokumentärer och böcker har släppts, av vilka det framgår att sovjetiska specialförband i fredstid opererade i främmande staters vatten utan dessa staters tillstånd. Ett exempel, ur den ryska dokumentärfilmen "Diversanter": "Det måste sägas att vad gäller de sovjetiska undervattensdiversanterna så var de förstklassiga, de mest kompetenta specialisterna på undervattenskrig under kalla krigets period. Det var inte en gång utan tiotals gånger som de på territoriet av andra länder osanktionerat utförde skarpa uppdrag. Hur många gånger de for in på utländska staters territorium vet bara få." Världen idag 170403.

Flera svenska medier pekas ut som Rysslandsfientliga. En rysk rapport namnger svenska journalister och medier för att sprida en negativ bild av Ryssland. Eskilstuna-Kuriren toppar listan. "The Russian Institute for Strategic Studies", som står bakom rapporten, har starka kopplingar till den ryska regeringen och president Putin. Eva Burman, chefredaktör på Eskilstuna-Kuriren tror att det har att göra med ledartexter som tidningen publicerat. "Jag gissar att det beror på att vår ledarredaktion har skrivit en hel del om Ryssland, Putin och situationen på Krim. Så jag skulle gissa att det handlar om det," säger hon. The Russian Institute for Strategic Studies är en utbredd organisation med sex olika kontor runt om i Ryssland och man har representanter på olika platser i Europa. Chefen för institutet utses direkt av Rysslands president. Sedan januari i år är det den tidigare premiärministern Mikhail Fradkov, som sitter på den positionen. På institutets hemsida står att man har som huvudsaklig uppgift att förse den ryska regeringen med information. Materialet som institutet publicerar har tidigare används som underlag till artiklar på bland annat högerradikala amerikanska nätsajter, som till exempel Info wars. Rapporten bygger på uppgifter som lämnas från Rysslands statliga nyhetsbyrå ”Ryssland idag” (Rossia Sevodnia). Tio svenska medier namnges och rangordnas efter två kategorier i en tabell och tio enskilda journalister i en annan. De två kategorier man mätt är: antal "neutrala artiklar skrivna om Ryssland" och ”antal negativa artiklar skrivna om Ryssland". Och så finns något som kallas "aggressivitets- index". Exakt hur man mätt det här indexet är inte helt lätt att förstå av rapporten. SR 170405. Medievärlden 170404. Se hela rapporten (inte den senaste versionen, den här avser 2015, utgiven 2016) här på ryska. Tjeckien ligger på första plats som det värsta landet. 2. Polen. 3. Tyskland. 4. Ukraina. 5. USA. 6. Österrike. 7. Japan. 8. Sverige. 9. Estland. 10. Schweitz. 11. Storbritannien. 12. Lettland. 13. Georgien. 14. Frankrike. 15. Spanien. 16. Kanada. 17 Norge. 18. Danmark. 19. Italien. 20. Förenade Arabemiraten. 21. Qatar. 22. Finland. 23. Saudi-arabien. 24. Litauen. 25. Libanon. 26. Island. 27. Brasilien. 28. Singapore. 29. Argentina. 30. Indien. 31. Irak. 32. Moldavien och Chile. 34. Egypten. 35. Turkiet. 36. Oman. 37. Venezuela. 38. Mexico och Sydafrika. 40. Iran.

Duterte beordrar ockupation av öar. Spänningen i Sydkinesiska havet risker nu att ytterligare öka då den Filippinske presidenten Rodrigo Duterte idag beordrade sin militär att ockupera öar i ögruppen Spratley. "Eftersom alla kan lägga beslag på dessa öar så har jag nu beordrat att vi ska ta dem som fortfarande är lediga," sa Duterte till reportrar i samband med att han besökte en militär division på ön Palawan inte långt ifrån Spratley öarna. Redan för en månad sedan gav Duterte en order om att man skulle börja reparera den lilla flygplats på ön Thitu där Filipinerna sedan gammalt har haft både militär och civil personal. Men det är en ö som även Kina hävdar är deras. "Kanske att jag själv åker ut dit på vår nationaldag i juni med en filippinsk flagga," sa Duterte. Sammanlagt är det mellan nio och tio öar och skär i Spratley som Filippinerna hävdar är deras. Denna nya svängning av den filippinske presidenten kommer oväntat. SR 170406. Kommentar: Duterte och Trump har likheter.

Russia Warns of 'Extremely Serious' Consequences From US Strike in Syria. Russia warned on Friday that U.S. cruise missile strikes on a Syrian air base could have "extremely serious" consequences, as President Donald Trump's first major foray into a foreign conflict opened up a rift between Moscow and Washington. The warships USS Porter and USS Ross in the Mediterranean Sea launched dozens of Tomahawk missiles at the Shayrat air base, which the Pentagon says was involved in a chemical weapons attack this week. It was Trump's biggest foreign policy decision since taking office in January and the kind of direct intervention in Syria's six-year-old civil war his predecessor Barack Obama avoided. The strikes were in reaction to what Washington says was a poison gas attack by the government of Syrian President Bashar al-Assad that killed at least 70 people in rebel-held territory. Syria denies it carried out the attack. They catapulted Washington into confrontation with Russia, which has advisers on the ground aiding its close ally Assad. "We strongly condemn the illegitimate actions by the U.S. The consequences of this for regional and international stability could be extremely serious,” Russia's deputy U.N. envoy, Vladimir Safronkov, told a meeting of the U.N. Security Council on Friday. Russian Prime Minister Dmitry Medvedev charged that the U.S. strikes were one step away from clashing with Russia's military. U.S. officials informed Russian forces ahead of the missile strikes and avoided hitting Russian personnel. Satellite imagery suggests the base houses Russian special forces and helicopters, part of the Kremlin's effort to help Assad fight Islamic State and other militant groups. newsmax 170407.

Kondoleanser från Putin efter terrordådet i Stockholm. Rysslands president Vladimir Putin skickar sina kondoleanser till kungen. "Ers majestät, var vänlig att ta emot våra djupaste kondoleanser för de tragiska konsekvenserna av terrorattacken i Stockholm. Folket i vårt land känner av egen erfarenhet till den internationella terrorismens förfärligheter. I den här svåra timman lider ryssarna tillsammans med det svenska folket", hälsar Putin i ett telegram enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.
Från Konstantin Kosatjov, ordförande i det ryska överhusets utrikesutskott, kommer samtidigt tämligen syrliga kommentarer. "Vi sörjer tillsammans med Sverige. Vi är redo för samarbete. Men Sverige är inte det. Det ligger på riksdagsledarnas och partiernas samveten, eftersom de konstant avvisat alla förslag om kontakt," säger Kosatjov till Interfax. Källa: TT SR 170407.

Saab får order på signalspaningsfartyg. Saab får uppdraget att designa, producera och leverera ett signalspaningsfartyg. En order som är värd 730 miljoner kronor. Marinens nuvarande signalspaningsfartyg HMS Orion sjösattes 1984 och har sedan dess moderniserats ett flertal gånger. Nu byts hon alltså ut mot ett nytt modernt fartyg som enligt beställningen ska levereras någon gång under 2020. Gunnar Wieslander som är chef för Saabs affärsområde Kockums säger i ett pressmeddelande att beställningen är en bekräftelse på varvets förmåga att leverera ytfartyg. Fartyget blir 71 meter långt med en vikt på cirka 2 300 ton. Helena Dahlberg på Saabs presscenter säger att företaget inte lämnar fler kommentarer än de som står i pressmeddelandet som gick ut idag. SR 170411.

Ryssland stoppar FN-resolution om Syrien. Ryssland lägger sitt veto i FN:s säkerhetsråd en resolution som kräver att Syrien medverkar i en oberoende utredning av den misstänkta kemvapenattacken i förra veckan. Det är åttonde gången som Ryssland stoppar en FN-resolution om Syrien under det sex år långa Syrienkriget. USA, Storbritannien och Frankrike och USA hade lagt fram förslaget, något omskrivet från en tidigare text från i förra veckan, med anledning av den misstänkta giftgasattacken i staden Khan Sheikhun. Tio länder röstade ja och två röstade nej, ett av dem Ryssland som i kraft av permanent medlem har vetorätt. Även Bolivia röstade nej. Tre länder lade ner sina röster, bland dem Kina, som också är permanent medlem. SR 170412.

Tillerson: Förtroendet mellan våra länder är lågt. USA:s utrikesminister Rex Tillerson mottogs med iskyla i Kreml sedan USA och Ryssland hamnat på kollisionskurs om Syrien. Hans ryske kollega Sergej Lavrov sade att det amerikanska anfallet mot en syrisk flygbas var ett brott mot internationell lag som inte får upprepas. "Förtroendet mellan våra båda länder är lågt. Världens främsta kärnvapenmakter kan inte ha den här sortens relation," sa USA:s utrikesminister Rex Tillerson vid en gemensam presskonferens med den ryske utrikesministern Sergey Lavrov. Resultatet av mötet verkar vara att de båda länderna har bekräftat de positioner de haft tidigare, både när det gäller kriget i Syrien och president Bashar-al-Assads framtid och andra frågor. Lavrov upprepade kravet om en oberoende undersökning av kemgasattacken i Syrien nyligen då mer än 80 människor dog. Men under kvällen lade Ryssland återigen in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot formuleringarna i ett resolutionsförslag formulerat av USA, Frankrike och Storbritannien. Ryssland anklagar USA för krigsbrott och USA anklagar Ryssland för att ha låtit kemgasattacken ske. SR 170412.

Domstol kritiserar Ryssland för skolmassaker. Ryska myndigheter begick allvarliga misstag i samband med gisslandramat i en skola i Beslan 2004, där över 330 människor dödades, varav hälften var barn. Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast. Detta sedan 400 anhöriga och överlevande vänt sig till domstolen. De anser att ryska myndigheter använde övervåld vid stormningen av skolan, där över 1 000 barn och vuxna varit instängda av tjetjenska terrorister i två dygn. Europadomstolen konstaterar att ryska myndigheter hade information om att ett terrordåd planerades, riktat mot en utbildningsinstitution i området, men att de "inte gjort tillräckligt" för att förhindra attacken. Trots informationen hade heller ingen varning gått ut till allmänheten och säkerheten på skolan hade inte skärpts. "Sådana formuleringar, för ett land som har drabbats av en attack, är fullständigt oacceptabla," säger Dimitrij Peskov, talesperson för Kreml. Under stormningen av skolan användes tunga vapen som stridsvagnskanoner och granatkastare, vilket domstolen anser ökade antalet offer ytterligare. Ryssland döms att betala tre miljoner euro (knappt 29 miljoner kronor) i skadestånd till de berörda. Men Peskov säger att anklagelserna är grundlösa och att domen kommer att överklagas, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax. En advokat för offren och de anhöriga ser domen som en delseger, men säger att ersättningen är för liten. "Offren vidhåller att myndigheterna bär skulden för den dåligt genomförda operationen för att frita gisslan i Beslan," säger Sergej Knyjazkin, som representerar Beslanmödrarna. SR 170414.

Ny Natobataljon installerades i Estland. Nato stärkte på torsdagen Estlands försvar mot Ryssland med en ny bataljon soldater och stridsmateriel. Bataljonen på 1 200 man inledde tjänstgöringen med en parad på militärbasen i Tapa öster om Tallinn. De nya Nato-trupperna är ett led i Natos strategi att stärka sin östgräns efter att Ryssland invaderade Ukraina och annekterade Krim. Bataljonen består av brittiska och franska trupper utrustade med bland annat stridsvagnar och artilleri. De franska byts ut mot danska vid årsskiftet. Estlands högsta ledning var närvarande vid paraden i Tapa tillsammans med bland andra försvarsministrarna från Storbritannien och Danmark. "Vi kommer aldrig att stå ensamma igen," sade Estlands försvarsminister Margus Tsahkna i ett tal till trupperna. Han hänvisade till att ingen kom till Estlands försvar då landet ockuperades av Sovjetunionen 1939. yle 170420.

1 000 amerikanska militärer till Gotland. USA sätter in 1.000 militärer på och runt Gotland för att delta i den svenska försvarsövningen Aurora i höst. Amerikanerna ser Gotland som en grundbult för säkerheten i Östersjöområdet och statsminister Stefan Löfven (S) understryker hur viktigt samarbetet med USA är. Det framgår för DN under de besök på hög nivå som skett på Gotland de senaste dagarna, först från USA och sedan av Sveriges regeringschef. Den fyrstjärnige amerikanske armégeneralen David Perkins flög med helikopter över Gotland och bekantade sig sedan på marken med Sveriges militära återuppbyggnad här. Högt på USA-generalens agenda står den svenska försvarsmaktsövningen Aurora med över 19.000 deltagare som hålls i september. DN 170420.
Aurora 17 är den första och största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Samtliga stridskrafter och fler än 19 000 män och kvinnor, varav en fjärdedel från Hemvärnet, kommer att delta. Dessutom deltar ett flertal myndigheter och andra länder i Aurora 17. Övningen kommer att genomföras i luften, på marken och till sjöss. Förband i hela Sverige kommer att beröras men de största övningsområdena kommer att vara i Mälardalen och Stockholm, på och runt Gotland samt i Göteborg. För att stärka det nationella försvaret och öva förmågan att möta ett angrepp mot Sverige kommer deltagande förband att ta sig fram och öva i områden som ligger utanför Försvarsmaktens egna övnings- och skjutfält. Försvarsmakten.

Jehovas vittnen förbjuds i Ryssland. Högsta domstolen i Ryssland förbjuder Jehovas vittnen på uppmaning av justitiedepartementet som begärt att "extremistorganisationen" ska upplösas. HD-domaren Jurij Ivanenko säger att domstolen beslutat att stänga Jehovas vittnens huvudkvarter och lokala organisationer och överlämna deras egendomar till ryska staten. Beslutet togs sedan justitiedepartementet funnit tecken på "extremistisk aktivitet" inom rörelsen. "Det utgör ett hot mot mänskliga rättigheter, allmänna ordningen och säkerheten," säger Svetlana Borisova på justitiedepartementet enligt ryska medier. Rörelsen, som har totalt 395 samlingslokaler i Ryssland, tänker överklaga HD-beslutet. – Jag väntade mig inte att det här kunde vara möjligt i det moderna Ryssland, där författningen garanterar frihet att utöva religion, säger Jaroslav Sivulskij vid rörelsens administrativa centrum. SR 170420.
Ryssland förbjuder Jehovas vittnen. Högsta domstolen i Ryssland beslöt på torsdagen att klassa Jehovas vittnen som en extremistorganisation. Huvudkvarteret nära S:t Petersburg stängs ner, likaså lokala underavdelningar. Verksamheten förbjuds helt och organisationens egendom beslagtas. Flera av organisationens publikationer har också lagts till på en lista över förbjuden extremistisk litteratur. Ryska åklagare har länge ansett att Jehovas vittnen förstör familjer, odlar hat och hotar liv. Organisationen själv hävdar att den beskrivningen är falsk. Det var det ryska justitieministeriet som för ungefär en månad sedan väckte åtal mot organisationen. Jehovas vittnen uppskattade då att följderna kunde bli katastrofala för religionsfriheten i Ryssland. Organisationen har i Ryssland redan tidigare förbjudits att dela ut sina texter. Det finns över 170 000 Jehovas vittnen i Ryssland. yle 170420.
Ryska biskopar kritiserar förbud mot Jehovas vittnen. Katolska biskopar i Ryssland fördömer beslutet att förbjuda Jehovas vittnen. Katolska biskopskonferensens generalsekreterare Igor Kovalevskij befarar att beslutet öppnar vägen för djupare diskriminering av icke-ortodoxa kristna och kallar den nu rådande situationen i Ryssland för "komplicerad och svår". "Regeringen måste försäkra medborgarna om att deras religionsfrihet respekteras. Jehovas vittnen har lika stor rätt att värna om sin värdighet och sin tro som alla andra medborgare." Dagen 170503.

Russia moves troops, helicopters and armoured vehicles to its border with North Korea as Putin braces for war. Footage allegedly shows a mass military mobilisation in Vladivostok - about 11 miles from its border with North Korea. RUSSIA’S president Vladimir Putin is reinforcing his border with North Korea by relocating troops and equipment, according to reports. Video footage is said to show one of three trains loaded with military equipment moving towards the 11 mile-long land frontier between Russia and the repressive state. Another scene shows military helicopter appearing to move towards the North Korean border and manoeuvres across rough terrain by army combat vehicles. Other reports suggest there have been military moves by road as well. There have been concerns that if a conflict breaks out Russia could face a humanitarian exodus from North Korea. But Putin has been warned, too, that in the event of a US strike on Kim Jong-un’s nuclear facilities, contamination could swiftly reach Russia. “Railway trains loaded with military equipment moving towards Primorsky region via Khabarovsk have been noticed by locals,” reported primemedia.ru in the Russian far East – linking the development to the North Korean crisis. "The movement of military equipment by different means of transport to southern areas is being observed across Primorsky region over the past week," said military veteran Stanislva Sinitsyn. "Many relate this to the situation in the Korean peninsula." The Sun 170420.

OSSE-observatör dödad i Ukraina. En amerikansk observatör, i den ukrainska OSSE övervakningsmissionen, dödades och en tysk observatör skadades i krigsområdet i östra Ukraina. Det är första gången under mer än tre års krig som en observatör dödas. "Tragiska nyheter från Ukraina, en patrullbil har kört på en landmina, en observatör från OSSE har dödats", så bekräftade Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz nyheten. Redan innan hade ryska och ukrainska medier rapporterat att övervakningsmissionen, från OSSE Europeiska säkerhets och samarbetsorganisationen, förlorat en medarbetare och ytterligare en skadats när deras bil körde på en landmina. Det skedde tidigt på söndagen nära Luhansk, huvudort för den andra så kallade folkrepubliken, som skapats av utbrytare med stöd från Ryssland. I ryska medier kom genast uppgifter om att OSSE:s bepansrade patrullbil skulle ha kört på en "förbjuden väg" och därmed utsatte sig själva för fara. Men observatörerna har mandat att röra sig i hela utbrytarområdet, något som inte alltid accepterats av de ryskstödda separatisterna. Tidigare har observatörer stoppats fysiskt och blivit beskjutna. Men aldrig under de tre åren av krig har någon observatör dödats, som i dag. Fördömanden har kommit internationellt och krav på fullständig utredning om orsaken. SR 170423.

Rysk grupp kan ha hackat Danmarks försvar. Danmark anklagar Ryssland för att ha hackat danska försvarsmakten. Hackarna ska inte ha kommit över hemlig information, men Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen ser ändå allvarligt på angreppen. "Det här är mycket allvarligt och Ryssland för en väldigt aggressiv politik på det här området," kommenterar Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen i danska TV2. Det är danska militära underrättelsetjänsten som beskriver angreppen i en färsk rapport till danska regeringen som tidningen Berlingske fått tillgång till. Angreppen ska ha ägt rum mellan 2015 och 2016 och hackarna ska ha lyckats få tillgång till flera e-postkonton hos anställda inom försvarsmakten, och kunnat tappa dem på information. Ingen hemlig information ska ha hamnat i hackergruppens händer, men angreppen anses ändå utgöra en allvarlig säkerhetsrisk för Danmark. Enligt militära underrättelsetjänsten är det hackergruppen Fancy Bear som ligger bakom, en grupp man menar är knuten till Rysslands president Vladimir Putin själv. Det ska också vara samma grupp som låg bakom delar av cyberangreppen på demokraternas partiorganisation i USA inför presidentvalskampanjen. Den danska rapporten visar också att samma grupp försökt hacka danska utrikesministeriet, men utan att lyckas. Ryssland har tidigare förnekat inblandning i attackerna mot demokraternas partiorganisation, men har ännu inte kommenterat de danska anklagelserna. SR 170424.

Kina visar musklerna med sitt första egenbyggda hangarfartyg. I morse gjorde Kinas första egenkonstruerade hangarfartyg sin jungfrufärd. Landets växande militära styrka förändrar förhållandet till den amerikanska militären. Hangarfartyget som fortfarande inte har ett namn sågs idag glida ut från varvet i Dalian i nordöstra Kina, och blev morgonens nyhet i kinesiska medier. Det första egenbyggda kinesiska hangarfartyget har större plats på däck för stridsflyplan och helikoptrar än sin föregångare, hangarfartyget Liaoning. Liaoning togs i bruk redan 2012 men var inte byggt i Kina utan var från början ett avlagt sovjetiskt fartyg som köptes begagnat genom mellanhänder. I januari i år användes det för första gången av den kinesiska flottan för att segla utanför Taiwan, där amerikanska hangarfartyg tidigare opererat utan rivaler. Trots det senaste tillskottet av ett nytt hangarfartyg beräknas Kinas flotta bara ha en kapacitet motsvarande några procent av USA:s, men uppbyggnaden av den kinesiska militären bidrar till den ökande militära spänningen i regionen. Kina ser med stor misstänksamhet på hur USA:s militär rustar upp i grannlandet Sydkorea. Senast i natt fördes nya komponenter in på en före detta golfbana som nu byggs om till en ny bas för ett robotförsvar mot Nordkorea. Kinas planer att bygga flera hangarfartyg och ubåtar påverkar också maktbalansens kring Sydkinesiska havet. SR 170426.

Frostiga relationer mellan USA och länder i Asien. Samtidigt som Kina i dag sjösatte sitt första eget byggda hangarfartyg samlas länderna i Sydostasien till ASEAN toppmöte i Filippinernas huvudstad Manila. Spänningen i Sydkinesiska havet blir ett av huvudämnena under mötet. Men samtidigt knyts allt fler länder i regionen närmare Kina samtidigt som man vänder USA ryggen. Filippinerna som i år är ASEAN:s ordförandeland har historiskt alltid varit allierad med USA men det var något som ändrades när Rodrigo Duterte tillträdde som president förra sommaren. Och trots att tonen mot USA mildrats något sedan Donald Trump tillträdde så beslöt Filippinerna nyligen att den gemensamma årliga militärövning som länderna hållit sedan i början av 2000 i år skulle omvandlas till en gemensam humanitär övning. Men Filippinerna är inte ensam i regionen om att allt mer luta sig mot Kina i stället för USA - både vad gäller handelsförbindleser och rent militärt. Sedan relationerna mellan Thailand och USA blev frostiga i samband med militärkuppen för tre år sedan har Thailand haft gemensamma militärövningar med Kina samt köpt både kinesiska pansarvagnar och ubåtar. Den amerikanska marina enheten, Seabees, som planerade 20 olika projekt som skolor och sjukhus i Kambodja blev häromveckan ombedda av regeringen att lämna landet. I januari höll man sin andra marina övning med Kina samtidigt som man meddelade att den övning som planerats med USA till i juni inte blir av. Dessutom har Kambodja försetts med militärfordon, helikoptrar och vapen av Kina. Och Malysia har också knytit allt närmare band med Kina som också för samtal med Burma för att få tillgång till hamnar i Indiska Oceanen, vilket oroar Indien. Så frågan är om det kommer att bli några gemensamma skarpa uttaladen från ASEAN gällande Kinas aktiviteteter i Sydkinesiska havet vid detta möte. I november hålls det årliga stora toppmötet och häromdagen meddelade Vita Huset att Donald Trump kommer till Filippinerna då. SR 170426.

Rysk-ortodoxa kyrkan tvingar invånarna att lämna ön Valamo. Före 2013 bodde mellan 300 och 400 personer på ön Valamo i ryska Ladogasjön. I dag har siffran sjunkit till strax över 100 personer. Enligt den ryska statsvetaren Gleb Yarovoy är det rysk-ortodoxa kyrkan som har tvingat bort människor för att kunna tjäna mer pengar. "När jag började skriva om Valamo och klostret var min huvudfråga varför kyrkan inte ville att några andra skulle bo på ön. Men jag insåg ganska snart att klostret är ett helt företag som är mest intresserat av pengar." "Jag tror bara att det är en tidsfråga innan även civilbefolkningen på Solovetskijöarna i Vita havet där Solovetskijklostret ligger börjar köras bort." I sina artiklar beskriver han ett kluster av företag och organisationer som på olika sätt är sammankopplade med klostret och som drar in stora summor pengar till klostrets verksamhet. Han beskriver också hur delrepubliken bidrar med miljontals kronor varje år. Dagen 170426.

Ryska lastbilschaufförer i protest mot makthavare. Ryska långtradarchaufförer har i nästan en månad strejkat i över 60 städer. De protesterar mot en ny skatt, men protesten har också utvecklats till ett generellt missnöje med makthavare, som upphört att lyssna på folket. Samtidigt börjar det bli brist på varor i vissa ryska regioner. SR 170426.

Kina förbjuder religiösa namn i Xinjiang. Kinesiska myndigheter införde 1 april hårdare regler som sägs bidra till att "Stabilisera" den oroliga Xinjiangregionen i västra Kina och göra den ”mer kinesisk”. Myndigheterna i Xinjiangregionen förbjuder också föräldrar att ge sina barn namn som anses alltför religiösa. Åtgärderna fördöms nu av organisationer för mänskliga rättigheter, men den kinesiska kontrollen av namn är redan tidigare kontroversiell i Xinjiang. "Efternamnet Jakob till exempel, om det skrivs ner med kinesiska tecken blir det: Ya he fu - det låter vidrigt" säger en ung turkisktalande kvinna från Xinjiang. Namn på andra språk låter väldigt annorlunda när de skrivs md kinesiska tecken. En omsorgsfull översättare väljer en teckenkombination som ser vacker ut och där meningen påminner om positiva saker. Så gör kinesisktalande föräldrar när de väljer namn åt sina barn. De är fria att välja bland många tusen tecken, och det sätts så stort värde på ett bra namn att många betalar konsulter för att välja rätt kombination. Men när uiguriska föräldrar kommer till en polisstation i Xinjiang för att registrera namn går det ofta till på ett helt annat sätt. "Föräldrarna säger namnet och polisen väljer de första tecken som kommer upp i deras skrivprogram i datorn, sen klickar de ”enter” och där har du ditt namn, berättar min intervjuperson. Allt beror på personen som sitter där i luckan om du har någon rätt att välja vilka tecken som blir ditt barns namn, vi har inga sådana rättigheter," säger hon. Uigurers namn på kinesiska får ofta andra kineser att dra på munnen, eftersom namnen framstår som så obildade och fula. Min intervjuperson har samma problem själv. "Det första tecknet de har valt är ya som i tand, och alla skrattar när de läser mitt namn. Då blir jag arg," berättar hon. Det är inte troligt att de upprörda känslorna hos den muslimska befolkningen i Kinas Xinjiangregion kommer att minska i och med de nya namnestriktionerna. SR 170427.

Demokratiaktivister gripna i Hongkong. Nio demokratiaktivister i Hongkong har gripits, anklagade för att ha deltagit i protester i november till stöd för två parlamentsledamöter som Kina då portade från att inta sina platser. SvD 170427.

Kreml förbjuder organisation bakom planerad massprotest. Bara dagarna före en planerad stor oppositionsprotest i Ryssland har åklagare förbjudit en av organisationerna bakom protesten. Kreml hävdar att protesten är olaglig och organisationen bakom Open Russia har fått sitt kontor genomsökt av polis. "Nadojelo" eller "Det är nog" på svenska, står det på gula lappar klistrade över munnen på ett foto av ryske presidenten Vladimir Putin. En symbolisk bild för ryssar som tröttnat och kräver ett maktskifte efter sjutton år med Putin. De planerar delta i en stor protest i mer än trettio städer över hela Ryssland. Men igår förbjöds organisationen bakom protesten, Open Russia eller Öppna Ryssland och idag kom besked från Kreml att den planerade oppositionsprotesten är olaglig och polisen kommer stoppa varje försök. SR 170427.

Landsomfattande protester mot Putin. I Ryssland har oppositionen genomfört en anti-Putinprotest i en rad städer - i stort sett utan våld. I Moskva var polisnärvaron stor, men de som protesterade tilläts lämna sina protestbrev vid presidentens kontor i centrum. Breven innehåller krav på att president Putin inte ställer upp till omval nästa år. De deltog i aktionen "Nadajelo" vilket ungefär kan översättas som "det är nog, det räcker". De vill inte ha fler år med Vladimir Putin som president och i breven kräver de att han inte ställer upp till omval nästa år. Motsvarande protester hölls i 30-talet städer över hela Ryssland i dag. De flesta hade fått tillstånd, men inte den i Moskva. Organisatörerna i OpenRussia, Öppna Ryssland, hävdar dock att de inte bryter mot lagen utan bara, precis som grundlagen säger, utövar sin medborgerliga yttrandefrihet. Trots ett kraftigt polisuppbåd i Moskva gick aktionen lugnt till i huvudstaden. I flera andra, som St Petersburg och Kemerova, greps 70-talet aktivister och deras pappkartonger med brev till Putin beslagtogs. Men i de flesta genomfördes aktionen utan polisens ingripande eller våld. Alla som deltog filmades dock. Det kan användas mot dem senare, men det skrämde inte studenterna Alexander och Katja. "Unga har en färskare och mer levande uppfattning om situationen socialt och i skolor. De önskar sig ett systemskifte och inte att allt blir sämre och sämre," säger Katja. SR 170429.

Jessikka Aro - utsatt för dödshot efter avslöjande om ryska nättroll. Jessikka Aros namn blev känt världen över efter att hon rapporterat om ryska nättroll i Finland. Efter rapporteringen utsattes hon för en massiv hatkampanj med bland annat ryktesspridning, grävande i hennes förflutna, falska artiklar och demonstrationer utanför hennes arbetsplats, det finska tv-bolaget YLE. Med tiden anslöt sig även "vanliga personer" till kampanjen mot henne och till och med en finsk riksdagsledamot har delat artiklar om Jessikka Aro och skrivit att hon är en skam för journalistkåren. Händelserna var en av orsakerna till att 22 finska chefredaktörer undertecknade ett upprop mot oseriösa, främlingsfientliga och otillförlitliga medier. Jessikka Aro är tvåfaldigt prisad för sin granskning av de ryska nättrollen. Hon utbildar journalister, tjänstemän och experter i hur de kan känna igen och motverka propagandakampanjer samt i att utveckla kommunikationsstrategier. Sedan april i år är hon tjänstledig för att arbeta med en bok "Vladimir Putin’s Troll Empire" som i somras fick en finansiering på över 30 000 dollar via crowdfunding. Fojo 170430.
Hon mobbades av proryska nättroll. I mars i år gick 22 mediechefer i Finland ut och fördömde vad de kallade lögnmedier,alltså mediekanaler och aktörer som förgiftar samhällsdebatten genom att medvetet sprida vilseledande information. Bakgrunden till det ovanliga uppropet var dels rykten som spritts om brott som invandrare påstås ha begått, men som senare visar sig ha varit felaktiga, men en annan minst viktig orsak till uppropet var att mediecheferna tydligt ville markera mot det alltmer aggressiva proryska informationskriget. Det finns nämligen en högst påtaglig – och skrämmande – anledning till deras upprördhet. Journalisten Jessikka Aro jobbar på Yle, Finlands motsvarighet till SVT. Hon bestämde sig för att granska aktörerna i informationskriget och har bland annat gjort reportage om den så kallade trollfabriken i S:t Petersburg, det kontor där ett par hundra personer är anställda för att debattera och sprida prorysk propaganda i sociala medier, i kommentarsfält och bloggar. Aros rapportering om de proryska ”trollen” satte i gång en massiv smutskastningskampanj mot henne personligen, orkestrerad av de aktörer som hon granskat. Trakasserier, hotfulla telefonsamtal, näthat och rent förtal har blivit en del av hennes vardag. De 22 mediecheferna formulerar sig så här: "Vi stöder enskilda journalister som på grund av sitt jobb utsätts för förtalskampanjer. Vi godkänner inte att journalister tystas genom påtryckning." Jessikka Aro har fått ett av Finlands finaste mediepris för sin granskning. Nu pågår en rättslig utredning i några av förtalsfallen. Det som Aro råkat ut för måste bli ett uppvaknande även för svenskar, så att vi bättre rustar oss för att hantera - och se igenom - alla typer av försök att manipulera och kväsa den öppna åsiktsbildningen. UNT 160607.

Carl Bildt: Ukraina har stor betydelse, Ryssland är beroende av väst, USA är oberäkneligt. Är Minskavtalet ett dött avtal – avtalet som var avsett att få till stånd fred i östra Ukraina? "Nej kanske inte dött – men det händer ju inte så mycket. Min teori är att Putin inte är beredd att göra någonting förrän han klarat av presidentvalet i mars nästa år. Han är inte kapabel till några kompromisser. I Berlin har man kanske ännu mera dystra förväntningar.Man ser ju hur han reglerar striderna upp och ner. Sådant sker inte utan att det finns ryska officerare i kommandokedjan." yle 170502.

Mötet mellan Putin och Merkel tydliggjorde stora klyftor. Mötet mellan Rysslands president Vladimir Putin och Tysklands förbundskansler Angela Merkel var enligt Merkel konstruktivt. Men vid presskonferensen efter mötet märktes framförallt de totalt olika uppfattningar som de båda ländernas ledare har i en rad frågor. "Vi har aldrig blandat oss i andra länders politik och vi vill inte att andra lägger sig i vår politik," svarade den ryske presidenten på en av frågorna som handlade om rysk inblandning i valprocesser från det amerikanska presidentvalet till de europeiska stundande valen. Det är bara rykten, sa Vladimir Putin vid den korta presskonferensen med Angela Merkel efter deras möte i Sotji. Frågan ställdes av tyska journalister och är känslig inför både franska presidentvalet, där kandidaten Marine Le Pen fått miljonlån från Ryssland och varit en ofta sedd gäst i Moskva och inför det tyska parlamentsvalet 24:e september. Den tyska säkerhetstjänsten har haft flera rapporter om ryska påverkansoperationer, ägnade att påverka politiken i Tyskland. SR 170502. yle 170502.

Lukasjenko agerade så att oljesmuggling kunde fortsätta. Vitryssland diktator, president Lukasjenko, agerade personligen så att oljesmuggling genom landet kunde fortgå, visar dokument som Ekot har. Ryssland anklagade Vitryssland för att smuggla stora mängder rysk olja 2012. Genom att exportera oljeprodukter under falsk beteckning slapp man betala tullskatt till Ryssland. Vitryssland fick köpa rysk olja och bensin till rabatterat pris för sin egen konsumtion, men om den exporterades vidare skulle de betala tull till Ryssland. Ryssarna hävdade att Vitryssland snuvat Ryssland på skatteintäkter på en miljard dollar genom att märka om bensin till aceton och andra lösningsmedel som inte omfattades av de ryska skattekraven. SR 170503.
Så smugglades oljeprodukter via Vitryssland. Dokument som Ekot har tillgång till visar hur den högsta politiska ledningen i Vitryssland sanktionerat oljesmuggling. SR 170503.
Former KGB-agent reveals illegal oil smuggling from Belarus. Documents seen by Swedish Radio's Ekot show how the government of Belarus enabled smuggling of petroleum products through its country. This is how it was done. SR 170503.
Bakgrund: Vem är Andrei Molchan? Andrei Molchan är en före detta KGB-agent från staden Vitebsk i norra Vitryssland. Från hans militärbok framgick att han anställdes av KGB 2000 och att han jobbade där tills han avskedades i juni 2010. Han hade då majors grad. I Sverige har Migrationsverket tagit del av hans militärbok och anser att hans identitet är styrkt, liksom att han jobbat på KGB. SR 170503.

Putin föreslår "säkra zoner" i Syrien. Ledarna i Syrien och Turkiet säger sig fast beslutna att samarbeta för att lösa konflikten i Syrien, trots att de stöder rivaliserande parter. Vid deras möte i ryska Sotji förde Vladimir Putin fram ett förslag om "säkra zoner" i det krigshärjade landet. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och hans ryske kollega Vladimir Putin träffades på Putins sommarresidens i Sotji vid Svarta havet. Det var deras första möte sedan den dödliga kemvapenattacken mot den syriska staden Khan Sheikhun den 4 april. Erdogan lade skulden på Rysslands allierade, den syriska regimen, medan Putin antytt att rebellerna fejkat attacken för att misskreditera Bashar al-Assads regering. Attacken ansträngde den sköra relationen mellan Moskva och Ankara, men vid onsdagens möte förklarade de båda att de är redo att samarbeta för att få slut på konflikten i Syrien, som har gjort landet till plantskola för våldsamma islamistiska grupper. Putin sade att de var överens om att inrättandet av säkra zoner skulle leda till nedtrappade strider. Tidigare har USA:s president Donald Trump talat om säkra zoner i Syrien och Putin sade att "såvitt han förstod" så hade Trump stöttat förslaget när de diskuterade det i telefon i tisdags. SvD 170503.

Ministerbesök från Ryssland får finländarna att minnas gamla tider. I dag möttes Finlands och Rysslands utrikesministrar Timo Soini och Sergej Lavrov utanför Helsingfors för att diskutera internationella och bilaterala frågor. I Finland frågar sig allt fler om landet är på väg att få en roll i världspolitiken liknande den man hade under kalla kriget. Nu är det 2017 och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besöker sin finländske kollega Timo Soini i ett Finland som firar hundra år som självständig republik. SR 170504.

Kremlkritiker får inte lämna Ryssland för vård. Den ryske Kremlkritikern Aleksej Navalnyj, vars öga skadades vid en attack i veckan, kommer inte få lämna Ryssland för att söka expertvård för sitt skadade öga. Ögats hornhinna har skadats och Navalnyj har bara 15 procents syn kvar, enligt läkare. Navalnyjs försvarsadvokat fick en varning via telefon från fängelsemyndigheterna: Våga inte försöka lämna landet. Detta eftersom Navalnyj i senaste rättegången dömts till fem års villkorligt. En dom som Navalnyj och oppositionen ser som ännu ett politiskt försök från Kreml att stoppa hans ambition att ställa upp i presidentvalet 2018. SR 170505.

Korruption, KGB och den ryska ungdomsrevolten. Mycket bra program om korruptionen i de forna kommunistländerna, här med speciellt fokus på Vitryssland och Ryssland. SR 170506.

Våld mot kvinnor i hemmet är ett problem i Ryssland. "Mer än var fjärde ryska har upplevt våld i nära relationer". I Ryssland har nyligen en lag antagits, där maxstraffet för våld i nära relationer mildrats kraftigt och dessutom flyttats bort från brottsbalken. Staten ska inte lägga sig i om en man slår sin fru eller sina barn enligt parlamentsledamöter som röstade för, men kvinnoorganisationer oroas för att ännu fler ryskor kommer att misshandlas till döds nu. Örfilar och dask mellan makar och från föräldrar mot barnen ger inga straff alls om det sker bara någon gång per år. Blir våldet värre blir det böter, knappt 5000 kronor. Den som inte betalar kan åka i fängelse i max två veckor. Uppskattningsvis 14000 kvinnor i Ryssland dör varje år av att deras man slår ihjäl dem. Fast det börjar nästan alltid med översvallande uppvaktning. Sen kommer kontrollerandet. "Fyra av tio barn som sett misshandel mellan föräldrar upplever samma sak i egna relationer senare," berättar Dinesh Sethi som är chef för förebyggande av våldsskador på WHOs Europakontor. Mer än var fjärde ryska har upplevt våld i nära relationer. Världssnittet är ännu värre. Var tredje kvinna på jorden har blivit slagen av en partner eller sexuellt utnyttjad under sitt liv enligt Världshälsoorganisationen. Marina Pisklakova-Parker startade kvinnoorganisationen ANNA med Rysslands första hjälptelefon och skyddade boenden efter svensk modell. Förra året blev hennes organisation klassad som utländska spioner för att man rör sig i ett politiskt känsligt område och får internationellt stöd. Den nya ryska lagen som likställer våld i nära relationer med förseelser som fortkörning är verkligen ett bakslag anser hon. I Jekaterinenburg har antalet polisanmälningar om kvinnovåld mer än fördubblats sedan dess, och borgmästaren säger att det sannolikt beror på att män nu tror det är fritt fram nu att misshandla sin fru. Få kvinnor ser heller någon vits att gå till polisen för att anmäla. I Ural svarade en kvinnlig polis till en desperat kvinna att de skulle komma nästa morgon och hämta henne till bårhuset. Men nedmonteringen av kvinnoskydd sker inte bara i Ryssland just nu, lägger Marina Pisklakova-Parker till och får medhåll av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och forskare vid Kaliforniens universitet i San Diego som pekar på oroande förslag från president Donald Trump att minska bidragen till kvinnoskydd i USA och göra det möjligt för försäkringsbolag att inte betala för vård till våldsutsatta kvinnor. 70 procent av ryssarna tycker trots allt inte att det är Okej att män slår sina fruar visar opiniosundersökningar. Marina Pisklakova-Parker hopas Ryssland kommer välja en annan väg framöver. SR 170509.

Ökade krav på fungerande el och kommunikationer vid kris eller krig. För att stärka totalförsvaret uppmanar nu regeringen en rad viktiga myndigheter, landsting och kommuner att se till att de kan fungera vid kris och krig. Det handlar exempelvis om att de ska kunna arbeta från alternativa, säkra platser och där ha el, säker kommunikationsutrustning och mat. Bakgrunden är Sveriges försämrade säkerhetspolitiska läge och riksdagens beslut om att totalförsvaret ska stärkas. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får nu regeringens uppdrag att verka för att myndigheter som arbetar med exempelvis energi, transporter, ekonomiska system och skydd och säkerhet kan fungera vid kriser och arbeta från exempelvis skyddade platser - en förmåga som försämrats sen kalla kriget. Också viktiga kommuner och landsting ska ha samma förmåga. Dessutom måste de berörda myndigheterna se till att personer krigsplaceras på alla på viktiga tjänster så att de är på plats och systemen fungerar vid höjd beredskap. Peter Hultqvist. Regeringen fattar i dag också ett annat beslut där Luftfartsverket, sjöfartsverket, Trafikverket och transportstyrelsen får i uppdrag att redovisa vad de gjort och tänker göra för att säkra att transporter och infrastruktur fungerar vid stora olyckor, sabotage eller i värsta fall krig. Infrastrukturminister Anna Johansson. "Syftet är att både öka insikten om att det behövs en beredskap, att man har identifierat de mest kritiska transportlederna till exempel och att man tänker in i förväg olika typer av scenarier och har en beredskap att hantera dem." SR 170511.

Fyra dödade i Ukraina strax före ESC-finalen. Hård beskjutning av staden Avdiivka i östra Ukraina har dödat fyra civila i ett vanligt bostadsområde. De upptrappade striderna fick den ukrainske presidenten Petro Porosjenko att ställa in sin planerade närvaro vid finalfesten i Kiev. Attackerna mot Avdiivka har intensifierats de senaste dagarna och bara i maj har 14 människor dödats. Från det separatistkontrollerade Donetsk rapporteras också beskjutning, men inga dödsfall. Avdiivka ligger bara några kilometer från demarkationslinjen och har varit svårt utsatt för angrepp i de dryga tre år striderna pågått. SR 170513.

Småflickor föräldralösa efter attacker i östra Ukraina. I kriget i Ukraina blev två småflickor föräldralösa när deras hus träffades i allt hårdare attacker mot Avdiivka i öster. Enligt ukrainska militären har antalet attacker ökat kraftigt det senaste dygnet. I dag skadades fyra ukrainska soldater. Attackerna mot staden intensifierades i går kväll. På Sobornagatan förändrades livet för alltid för två småflickor, sju och sex år gamla. Familjen hade satt sig till bords vid sjutiden när deras hus träffades av tung granatbeskjutning. Flickornas föräldrar och ytterligare två vuxna kvinnor i huset dödades direkt. Huset ligger nära demarkationslinjen, men i ett bostadsområde långt från närmsta militärpostering. Den ukrainska militäre talesmannen säger nu under morgonen att antalet attacker det senaste dygnet varit 61, vilket är en tydlig upptrappning. Fyra ukrainska soldater har skadats under attackerna. Mariupolområdet i sydöst besköts 30-talet gånger längs frontlinjen och enligt ukrainska militären användes tungt artilleri och raketer. Mot Hnutove användes luftvärn. Mykolajvka, Pavlopil och Tjermalyk attackerades med automatvapen och lättare handeldvapen. Mariinka attackerades med 120 mm och 82 mms granatkastare. I norra delen kring Luhansk attackerades Novozvanivka och Troitske med tyngre vapen. De flesta attackerna från de ryskstödda utbrytarna kom från Donetsk området mot Avdiivka och Svitlodarsk. Systematiskt besköts utkanterna av staden Avdiivka med granatkastare laddade med 82 mm och 120 mm. Bloggare på den rysk kontrollerade andra sidan hävdar att beskjutningen mot Avdiivka kom från Mariinka. Guvernören för den ukrainskkontrollerade delen av Donetsk län har ställt in dagens firande av Europadagen, som en följd av de dödade civila. Sedan den senaste vapenvilan började gälla 1 april har striderna trappat upp och i maj har 14 människor dödats. Totalt har över 10 000 dödats i kriget och nära 3 miljoner tvingats på flykt. SR 170514.

Kinesisk höst - kulturen satt under hård press. Det viktigaste för Xi Jinpings regering är inte att utlänningar stängs ute från den kinesiska marknaden, utan att kinesiska barn slipper utsättas för den indoktrinering som läsning av västerländska barnböcker tros innebära. Dissidenten och författaren Murong Xuecun och flera andra författare jag möter menar att det hårdnande kulturklimatet beror på den försämrade ekonomiska situationen. En pressad ekonomi ger en pressad befolkning. När möjligheterna att tjäna snabba pengar försvinner, är det som om en viktig ventil upphör att fungera. Priserna stiger – lönerna halkar efter. Långt efter. Människors drömmar finner inget utlopp längre, och det inser regimen. Instängda ambitioner och uteblivet hopp gör det kinesiska samhället till en tryckkokare. Så länge Kinas ekonomi gick på högvarv, till svindlande nytta för utländska investerare och oss glupska konsumenter i väst, blev det kutym att låtsas som om diktaturen Kina var en normal marknad. I goda tider är det lätt att blunda för obekväma sanningar. Lite svårare att göra det nu. Enorm kapitalflykt, överkapacitet i tillverkningsindustrin och skenande skulder, skriver Svenska Dagbladets Andreas Cervenka, gör världens största ekonomi till en av världens skakigaste. Företag efter företag varslar om massuppsägningar, medan regimen försöker ställa om från industri och investeringar till service och konsumtion. Vilket kan bli svårt eftersom Kina inte har lyckats bli något välfärdssamhälle av västerländskt mått. De sociala skyddsnäten är för svaga, pensionerna för låga, individen är utelämnad åt eget sparande, vilket dämpar den inhemska konsumtionen. Mitt i alltihop funderar den rikaste delen av den kinesiska medelklassen över hur man på bästa sätt får sina sparpengar ur landet. Enligt en enkätundersökning beställd av dagstidningen The Financial Times överväger 45 procent av Kinas medelinkomsttagare att växla in minst 10 procent av sina tillgångar i utländsk valuta. Många kineser har sett en generation växa upp med en levnadsstandard som man tidigare bara har kunnat drömma om. Och under tiden har den kinesiska regimen ingått en skrämmande pakt med befolkningen: om ni lämnar oss ifred, kommer vi att låta er vara. Bli hur rika ni vill, skaffa er en massa personlig frihet, men håll er borta från politiken! "För äldre kineser, som växte upp med Mao Zedong", skriver Murong Xuecun, "har just friheten ibland känts överväldigande". Är det slut med den nu? SR 170516.

Peter Hultqvist om militärt samarbete med USA. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist är i USA för att träffa den amerikanska försvarsministern James Mattis. Sverige och USA har ett militärt samarbete och det kommer att fortsätta på samma sätt även med den nya administrationen, enligt Hultqvist. Det är "business as usual", säger han. "Det vi har som avtal som land, det handlar ju om övningsverksamhet, internationella operationer samt försvarsmateriel- och forskningsverksamhet. Och jag utgår från att det här är områden som vi kommer att fortsätta att arbeta med. Jag ser ju också att Finland har ett liknande avtal. Så sammantaget bidrar det här till stabilitet i vår del av världen," säger försvarsminister Hultqvist. SR 170516.
Hultqvist och Mattis i "konstruktivt" möte. Försvarsminister Peter Hultqvist har diskuterat försvarssamarbetet med USA med sin amerikanske kollega James Mattis i Pentagon. "Det var i alla delar ett mycket konstruktivt och bra möte," säger Hultqvist. Inför mötet sade James "Mad Dog" Mattis till Dagens Nyheter att Sverige kan räkna med USA:s hjälp om Ryssland skulle angripa. "Amerika kommer inte att överge sina allierade och partners. Vi kommer att stå vid Sveriges och alla andra demokratiers sida. Sverige är inte en Natoallierad men det är ändå från vår synpunkt en vän och allierad," sade James Mattis till tidningen.

Visumfritt till EU för ukrainare – ett historiskt steg. I dag finns Ukrainas president Petro Porosjenko i EU-parlamentet i Strasbourg för att officiellt skriva på beslutet om visumfrihet till EU för ukrainska medborgare. Från mitten av juni får ukrainare rätt att vistas tre månader i EU utan visum. Visumfrågan har tagit sex år och ses av makthavarna i Kiev som en viktig symbolisk framgång på vägen mot europeisk integration. Fri inresa under 90 dagar för besök, turism och studier, men inte för arbete. Men någon stor folkvandring av de drygt 40 miljonerna ukrainare till EU är inte att vänta. 3 300 000 ukrainare har redan biometriska pass, vilket krävs för att resa till EU, sa presidenten.
EU har krävt en rad reformer av Ukraina och nya lagar mot korruption och diskriminering. Aktivister som framförallt drivit på för reformerna i Ukraina varnar för att den processen nu kan brytas när visumfriheten är vunnen. Ett exempel är presidentens senaste dekret där populära sociala medier förbjuds i Ukraina, eftersom företagen bakom är ryska. Sajter som har miljontals användare i Ukraina, som Yandex, Odnoklasnikij och VK (före detta Vkontakte) ska nu blockeras. Kritiker hävdar att det är censur och slår mot yttrandefriheten, medan förespråkarna säger att det är nödvändigt av säkerhetsskäl så länge Ukraina är i krig med Ryssland och att det finns andra internetportaler som ukrainare kan använda istället för de ryska. SR 170517.

Anna-Lena Laurén: Porosjenkos agerande blir mer och mer ogenomtänkt. Den ukrainska presidenten Petro Porosjenko förbjöd nyligen ett antal ryska sociala medier och även tv-kanalen RBK, som tillhör den oberoende ryska mediekoncernen RBK. Tidningen RBK har tagit stora risker i sina avslöjanden om den korrupta Putinregimen. DN 170518.

New York Times: Kina dödade CIA:s uppgiftslämnare. Kina har dödat eller fängslat över ett dussin hemliga källor till CIA mellan slutet av 2010 och 2012, vilket innebar ett stort bakslag för den amerikanska underrättelsetjänsten, rapporterar The New York Times. Tidningen citerar tio nuvarande eller tidigare amerikanska tjänstemän som vill vara anonyma. Två av dem som tidningen talat med säger att det rör sig om så många som 18 till 20 CIA-källor som antingen dödats eller fängslats. En uppgiftslämnare sköts framför sina kollegor i vad som sågs som en tydlig varning till andra som kunde vara spioner, enligt tidningen. CIA:s jakt på en läcka i Kina var mycket intensiv efter det inträffade. Nästan alla anställda på den amerikanska ambassaden i Peking granskades grundligt, enligt tidningen. Till slut riktades misstankarna mot en person. Men bevisen var inte tillräckligt starka, och han lever nu i ett annat asiatiskt land, uppger källorna. CIA betraktar landet som en av sina högsta prioriteter, men Kinas omfattande säkerhetsapparat gör det extremt svårt för spioner i västvärlden att skaffa källor där. HBL 170521.

Kinesiska kyrkor straffas efter nej till övervakningskameror. Myndigheter i den kinesiska provinsen Zhejiang har stängt av elektriciteten till två kyrkor sedan församlingarna trotsat kravet på att övervakningskameror ska installeras. Gemensamt för de två kyrkorna som nu har fått strömförsörjningen avstängd är att de är de enda två kyrkorna i området som inte har installerat övervakningsutrustning. Det var i början av mars som myndigheterna i Zhejiangprovinsen krävde att kyrkor tillhörande den statligt tillåtna Tre själv-kyrkan skulle installera övervakningskameror. Officiellt hävdar myndigheterna att kamerorna ska förbättra kyrkornas säkerhet, men kritikerna konstaterar att kamerorna kan användas av myndigheterna för att övervaka den religiösa aktiviteten. China Aid uppger att hundratals poliser samlades vid en stor kyrka i Wenzhou den 21–24 mars för att säkerställa att kyrkan installerade övervakningskameror. Församlingsmedlemmar som motsatte sig installationen fick ta emot slag och en lokal kristen förklarade att församlingsmedlemmar ifrågasatte varför de behövde ytterligare övervakning när kyrkan redan kontrolleras av myndigheterna. Några kristna kvinnor som ställde sig utanför kyrkan av fruktan för att kyrkan eventuellt skulle rivas greps och släpptes först när kamerorna var uppsatta. Enligt China Aid förstörde tjänstemän också kyrkans reception och andra delar av byggnaden, inklusive kyrkans port för att komma in. Dagen 170527.

Montenegro snart med i Nato-familjen. Vid Natotoppmötet i Bryssel i torsdags satt för första gången Montenegros ledare med vid förhandlingsbordet - i början av juni väntas landet bli försvarsalliansens 29:e medlem. Men det är inte okontroversiellt. Dagen innan försvarsalliansen Nato inledde sitt toppmöte i Bryssel i torsdags startade en spektakulär rättegång i Montenegros huvudstad Podgorica. Fjorton personer, däribland två ryska medborgare, anklagas för att ha försökt störta Montenegros ledning och mörda dåvarande premiärministern Milo Djukanovic i samband med parlamentsvalet som hölls i höstas. Rysslands ledning motsätter sig Natos utvidgning österut och utrikesminister Sergej Lavrov sade tidigare i år att Montenegros medlemskap skadar relationen länderna emellan. I april stoppade Ryssland importen av vin från Montenegros största vintillverkare. Officiellt på grund av dålig kvalitet men i Montenegro gör man en direkt koppling till Natofrågan. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade i veckan att Montenegros inträde i försvarsalliansen är ett steg framåt för stabiliteten på västra Balkan. Där, i länder som Serbien, Montenegro och Makedonien, finns en oro över ett växande ryskt inflytande. SR 170528.

Rysk maffia bakom oljesmugglingen i Vitryssland. Det företag som smugglade ut oljeprodukterna hade tydliga kopplingar till den organiserade brottsligheten i Sankt Petersburg. Nordkoreas senaste robotuppskjutning under natten, svensk tid, ska enligt uppgift ha landat i Japans ekonomiska zon i Japanska havet. Det har väckt starka reaktioner, inte minst från Japans premiärminister. "Vi kan inte fortsätta tolerera dessa provokationer från Nordkorea, trots upprepade varningar. Tillsammans med USA kommer vi att vidta konkreta åtgärder mot Nordkorea," sade Japans premiärminister Shinzo Abe efter ännu en robotuppskjutning från Nordkorea. Kina säger i ett skriftligt uttalande att man motsätter sig Nordkoreas nya robotuppskjutning som man menar strider mot FN:s resolutioner och uppmanar Pyongyang att återgå till dialog. Även Ryssland fördömer den nya uppskjutningen men manar, liksom Kina, till återhållsamhet för att spänningarna inte ska eskalera. SR 170529.

Krig på agendan när Macron tog emot Putin. I eftermiddag möttes Frankrikes nya president Emmanuel Macron och den ryske presidenten Vladimir Putin i Versailles. Mötet kretsade runt krig, kemiska vapen och mänskliga rättigheter. De två presidenterna har också diskuterat en annan konflikt av stort intresse för länderna - kriget i Ukraina. Även i denna konflikt önskar Macron se en fredlig lösning och att Minskavtalet om fred i Ukraina ska respekteras. Enligt Macron ska de två ledarna enats om att nya fredssamtal bör hållas inom "dagar eller veckor". Putin sa under presskonferensen att västs sanktioner mot Ryssland på grund av landets aktiviteter i östra Ukraina inte tillför något för att stabilisera situationen i konfliktområdet. Macron väckte även frågan om mänskliga rättigheter och situationen för minoriteter i Ryssland, ett aktuellt exempel är Tjetjenien där homosexuella män har fängslats och torterats. SR 170529.

Putin: Sverige i Nato är ett hot mot Ryssland. Ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato ses som ett hot mot Ryssland och skulle försämra de bilaterala relationerna. Det säger president Vladimir Putin till nyhetsbyrån TT. "Om Sverige går med i Nato kommer det självklart att ha negativ effekt på våra bilaterala relationer. För oss betyder det att Nato expanderar mot våra gränser, till och med från svenskt territorium," säger Vladimir Putin. Den ryske presidenten beskriver ett svenskt Natomedlemskap som ett hot mot Ryssland, som skulle "behöva överväga vad som är ett lämpligt svar". "Självklart betyder det inte att vi kommer att bli hysteriska och göra våra robotar redo, men vi kommer att fundera på ett lämpligt svar. Det skulle vara ytterligare ett hot mot Ryssland," säger Putin. SR 170601.

FRA: Statlig aktör bakom stor IT-attack. Försvarets radioanstalt, FRA, pekar ut en statlig aktör som ansvarig för den mycket omfattande IT-attacken Cloud Hopper som blev känd i april. Angreppet tros ha pågått under lång tid och FRA säger sig ha haft en stor roll i att avslöja attacken. Vid IT-attacken stals stora mängder information från ett stort antal länder, bland annat Sverige. När intrånget uppmärksammades i medierna pekades en grupp kinesiska hackare ut men enligt FRA var det alltså en statlig aktör. Det säger FRA:s talesperson Fredrik Wallin till Svenska Dagbladet. FRA avslöjar dock inte vilken stat man misstänker ligga bakom angreppet. SR 170604.

Åtal mot rysk aktivist "skådeprocess" enligt Memorial. En känd historiker och människorättsaktivist från ryska Memorial ställs idag inför rätta i karelska Petrozavodsk anklagad för barnpornografibrott. 61 årige Jurij Dmitrijev är känd för sitt arbete med kartläggning av Stalins terror för 80 år sedan, bland offren fanns också de så kallade Kirunasvenskarna. Arbetare som åkte till Sovjetunionen för att bygga socialismen, men aldrig kom tillbaka. "Jag vill tro på rättvisa i domstolen och om det blir rättvist kommer pappa få komma hem igen," säger Jekaterina Klodt, dotter till Jurij Dmitrijev i Petrozavodsk. Hennes välkände 61 årige pappa greps i december förra året och anklagades först för spridande av barnpornografi. En absurd anklagelse byggd på ett foto, av ett barnbarn och en 11 åriga adoptivdotter, som badar i ett badkar. Senare las ett åtal till om vapenbrott, Dmitrijev påstods ha gömt ett vapen utan licens i sin bostad. Det förnekas av Dmitrijevs familj. Redan tidigare har familjen utsatts för flera hot och inbrott i sin bostad. Dmitrijev är en välkänd människorrättsaktivist och forskare för människorrättsorganisationen Memorial, som kartlägger Stalintidens repression. Under mer än 20 års arbete i Karelen har Dmitrijev kartlagt avrättningsplatser, grävt upp kvarlevor och skapat två stora minnesplatser över Stalinterrorns offer. I år är det 80 år sedan Stalins stora terror inleddes 1937 då människor greps utan anledning och avrättades med en kula i nacken. Dmitrijev kartlade genom att forska i säkerhetstjänsten gamla arkiv hur de svenska arbetare, som åkt till Sovjetunionen, också föll offer för Stalin och avrättades just i Karelen. Memorial hävdar att det är en ny form av skådeprocess, en politisk rättegång för att svärta ned organisationen, som just inletts i Petrozavodsk i norra Ryssland. Dottern Jekaterina hävdar också att detta är en följd av pappans arbete. "Uppenbarligen finns det de som inte vill att han ska fortsätta med sitt arbete," säger hon. SR 170601.

Russian Reactions To The Putin-Macron Meeting. uring the press conference, Macron criticized the Russian media outlets RT and Sputnik, which he had previously banned from his election campaign. He also stressed that he will be closely monitoring the situation of LGBT people in Chechnya. Macron however, mollified this criticism of Russia by adding that "history is bigger than us," and that "no issue can be addressed without a dialogue with Russia. Overall the reactions of Russian lawmakers to the meeting were positive. The Russian media outlet Gazeta.ru commented that "despite [Macron's] criticisms towards Russia, during the presidential campaign, Macron is a pragmatic person and understands the importance of French-Russian relations." MEMRI 170602.

Bibliotekarie dömd till fängelse – kallas "skenrättegång". En 59 årig rysk bibliotekarie dömdes idag till fyra års villkorligt för spridande av extremistisk litteratur och uppvigling av hat mot ryssar. "Av de 20 tal böcker, som använts mot mig i fallet hade majoriteten redan rensats ut," sa den 59 åriga Natalja Sjarina efter att domaren slagit fast att hon spridit så kallad extremistisk litteratur, som chef för det statliga ukrainska biblioteket. Detta trots att anställda från biblioteket vittnade i rättegången att polisen själva planterat de påstått extremistiska böckerna vid en räd. Sjarina greps redan i oktober 2015 och har suttit i husarrest med fotboja. Hennes fall har rönt omfattande kritik, hon är adopterad som samvetsfånge av Amnesty International och ryska Memorial kallar rättssaken för en politisk skenrättegång. Sjarina kommer överklaga och sa att hon var överraskad, eftersom åklagaren själv kallat det för en politisk rättegång. "Om några år kommer människor minnas den här tiden, som de idag minns 1937 års stalinistiska skenrättegångar," sa Sjarina. Men åklagaren, i blå uniform med stjärnor på axelklaffarrna och blont utslaget långt hår, sa efteråt att det var en mild dom. Biblioteket för ukrainsk litteratur i Moskva grundades 1918 och hade 52 000 böcker och tidskrifter. Men idag gapar många hyllor tomma och samlingarna kommer spridas till andra bibliotek. Redan före Sjarina greps hade flera böcker rensats ut för att de ansågs som extremistiska, i svallvågorna efter Euromajdan och den ryska annekteringen av Krimhalvön. SR 170605.

Kraftig ökning av brott mot vapenvila i östra Ukraina. Åter rapporteras en kraftig ökning av antalet brott mot avtalet om vapenvila i krigets östra Ukraina. Enligt OSSE:s oberoende fredsövervakare var det förra veckan en ökning med 45 procent. OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, har 500 observatörer som på plats. De ska dagligen följa brott mot vapenvilan. Trots att båda sidor lovat dra tillbaka tunga vapen, har det inte skett och kriget har hamnat i medieskugga också i Ukraina. Under en dag kan det förekomma 1 000 tals explosioner, landminor har inte röjts vare sig på regeringskontrollerad sida eller den andra. SR 170602.

Ryska plan markerar mot militärövning. Samtidigt som försvarsövningen Baltops 2017 pågår runt Östersjön, med 14 deltagande länder, har Ryssland skickat upp flygplan som markering. Under dagen har först ett stridsflyg skickats upp för att markera mot ett amerikanskt bombplan, och senare även ett jaktplan för att markera mot ett norskt spaningsflyg, som enligt Ryssland båda befunnit sig nära den ryska gränsen, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Tass. Både USA och Norge deltar i försvarsövningen. SR 170606.

EU-pengar till nya försvarssystem. EU-kommisisonen föreslog i dag nya miljarder till forskning och upphandling av försvarsmateriel. Det här är första gången som pengar ur EU:s budget går till försvaret. EU-kommissionen föreslår en försvarsfond på drygt 50 miljarder kronor per år som ska finansieras gemensamt av EU och av medlemsländerna. Syftet är att få ned kostnaderna för upphandling av nya försvarssystem som drönare, helikoptrar eller stridsvagnar. Enligt EU-kommissionen kan medlemsländerna spara upp till 30 procent av sina försvarsutgifter genom att samarbeta. Det ger stordriftsfördelar, och främjar gemensamma standarder inom EU. I dag har EU-länderna till exempel 17 olika typer av stridsvagnar, medan USA har en, och 20 olika typer av stridsplan medan USA har sex. Från och med 2021 ska 1,5 miljarder euro ur EU:s budget årligen gå till forskning, till exempel för att ta fram prototyper av drönare och robotar. Det här är första gången som EU-pengar går till militära ändamål. SR 170607.

Ny lag kan begränsa friheten på nätet ytterligare i Ryssland. Ryska parlamentet duman överväger en ny lag som kommer att minska friheten på internet ytterligare. Om lagen antas förbjuds tjänster som gör det möjligt att kringgå blockerade sajter. Redan i dag är det ryska nätet hårt kontrollerat och en censurmyndighet Roskomnadzor beslutar dagligen om nya blockeringar. Det kan handla om sidor som anses extremistiska eller nyhetssajter. Särskilt hårt gäller restriktionerna rapporteringen om Ukraina, det är bland annat förbjudet att säga att Krimhalvön är ukrainsk och inte rysk. Oberoende mediers möjligheter har beskurits kraftigt i Ryssland, men nu kommer ett nytt lagförslag, som skärper censuren ytterligare. Tjänster som VPN och Tor som gör det möjligt att komma åt sajter som är blockerade i Ryssland blir förbjudna om lagen antas. Ett första steg togs på fredagen, men det krävs tre omröstningar för att lagen ska bli verklighet. De stora amerikanska bolagen Google och Facebook anställer nu personal, som enbart ska hantera situationen för sociala medier i Ryssland. Ett tecken på att företagen räknar med förändringar. SR 170610.

Många gripna i ryska protester. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj greps i samband med nya demonstrationer mot korruption över hela Ryssland. Över 1 000 personer uppges hittills ha gripits under protesterna. Navalnyjs fru skriver på hans Twitter-konto att han greps i trapphuset på väg till demonstrationen i Moskva, men att det inte ändrar planerna. Samtidigt ska strömmen till kontoret ha kapats, så att internetsändningar därifrån brutits. Enligt organisationen OVD-info, som dokumenterar gripanden vid demonstrationer, har 731 personer gripits i huvudstaden. I S:t Petersburg har omkring 500 personer gripits i samband med protester, rapporterar Reuters SR 170612.

Ortodoxa kyrkan tiger om ryska korruptionen. I Ryssland har hundratals demonstranter gripits i veckan. Det är speciellt de unga som vänder sig mot den utbredda korruptionen. Den mäktiga ortodoxa kyrkan har valt att inte delta i protesterna. Den mäktiga ryska ortodoxa kyrkan säger sig i och för sig vara mot korruption, men samarbetar också med den politiska ledningen i Kreml. Kyrkan har inte uttalat något stöd för Alexei Navalny. Även om en del av demonstranterna ropar att Putin ska avgå så är stödet för presidenten fortfarande stort bland vanliga ryssar. Dagen 170613.

Putin höll sin årliga tv-show "Västvärldens sanktioner har gjort Ryssland starkare". Rysslands president Vladimir Putin har hållit sin årliga tv-sända frågestund för folket. Det var femtonde gången som Putin svarade på allmänhetens frågor i direktsänd tv. Den här gången höll den mycket välregisserade frågestunden, som började klockan 12 finsk tid, på i fyra timmar. Enligt ryska medier skickades över en miljon frågor in på förhand, om allt från dåliga vägar till sanktionerna mot Ryssland och konflikten i Ukraina. Ekonomin var ett huvudtema under fjolårets frågestund. Det är omvärldens sanktioner mot Ryssland på grund av läget i Ukraina som har fått den ryska ekonomin i gungning. Putin lovade ändå att recessionen i den ryska ekonomin skulle vara över i år. Det var också en fråga om ekonomi som Putin först fick svara på i år. Och enligt Putin har den ryska ekonomin börjat växa igen, medan inflationen är rekordlåg. Andelen ryssar som lever under fattigdomsgränsen har ändå ökat och Putin lovade att han ska skrida till åtgärder för att höja levnadsstandarden i Ryssland.
Ryssland har enligt honom fått ett lyft tack vare sanktionerna, som har minskat det ryska beroendet av utländsk energi och gett landet en orsak att utveckla den egna industrin. Sanktionerna är bara en följd av de inrikespolitiska problemen i USA. Skulle det inte vara för situationen på Krim skulle USA hitta på något annat svepskäl för att införa sanktioner mot Ryssland, enligt Putin, som sökte exempel i historien. "Då våra partners ute i världen har känt att Ryssland är en seriös konkurrent har de använt olika svepskäl för att införa begränsningar. Det fanns olika svepskäl under sovjettiden och till och med före Oktoberrevolutionen. Det här har hänt genom hela vår historia." "Om omvärlden häver sina sanktioner mot Moskva kommer vi att häva våra sanktioner mot andra länder," sade han. Putin kommenterade också läget i Syrien.
"Den ryska militären har fått "ovärderlig" erfarenhet i Syrien, och den ryska militärindustrin har fått möjligheten att testa sina nya vapen i strid," sade Putin.
Enligt presidenten minskar Rysslands ekonomi i år med 0,3 procent, men redan nästa år förväntas landets BNP öka. Putin kunde dock inte lägga fram en konkret plan för hur målet ska nås, utan nämnde enbart en "ökad effektivitet".
De frågor som presidenten svarar på i direktsändningen har sållats fram på förhand av administrationen. Tillställningen är välregisserad och presidenten är alltid väl förberedd på vilka teman som tillåts. I studion sitter även en publik med politiker, tjänstemän och representanter för olika yrken. Även de här frågorna har repeterats. yle 170615. yle 170614.
"Putins frågestund ger en glimt av den riktiga presidenten". Under torsdagen höll Rysslands president Vladimir Putin sin årliga frågestund där han svarade på det ryska folkets frågor. Vissa anser ändå att hela frågestunden är ett spel för galleriet. En av dem är Katja Portnova. Den allt mer kringskurna yttrandefriheten i Ryssland har också haft direkta konsekvenser för Katjas liv. Hon har medvetet valt att inte rapportera om politik och fokuserar istället på mer nöjesinriktad ämnen som resor. "Det kanske låter själviskt, men jag vill inte skapa problem för mig själv. Yttrandefrihet är viktigt, men med tanke på läget nu vill jag inte leka med elden." yle 170614.

Gripen E i stridsläge under premiärturen. Testpiloten Marcus Wandt var nöjd efter flygningen med Sveriges nya stridsflygplan, Gripen E. Men det har varit en lång väg dit. Se bilder från flygningen och från utvecklingen av nya Gripen E. Fortfarande återstår mycket arbete och det dröjer till 2019 innan det första planet ska vara klart för leverans till flygvapnet. SvD 170616.

Banden stärks mellan svenska högerextremister och Putins maskineri. Det handlar om direkta kopplingar mellan extrema rörelser i Sverige och Putinvänliga aktörer. Det handlar också om en gemensam verklighetsbild som sprids av nazister och andra högerextrema rörelser. Martin Kragh är seniorforskare och chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Han har tillsammans med medförfattaren Sebastian Åsberg gått igenom en stor mängd nyheter som har sänts i de Kreml-styrda kanalerna Sputnik News och RT, som tidigare hette Russia Today. Tv-kanalen RT sänder över nätet på engelska och publicerar nyheter på nätet på fem andra språk. RT når via sina sändningar på nätet ut över en stor del av världen. Webbsajten och radiokanalen Sputnik News sänder på över 30 språk, och sände under ett knappt års tid också på svenska, finska, danska och norska. Meningen är att nå ut med det Putinvänliga perspektivet, genom snävt vinklade nyheter. Här ser man tydliga kopplingar till den främlingsfientliga svenska nättidningen Fria Tider. Av Kraghs och Åsbergs undersökta period kommer det fram att Fria Tider ofta spred vidare det innehåll som Sputnik News producerade på svenska, och vice versa. "Sverige är det ett antal högerextrema aktörer som har citerats eller lyfts upp gång på gång i Sputnik eller Russia Today," säger Kragh. Kragh tillägger att det finns exempel också på vänsterextrema aktörer som får utrymme i ryskstyrda kanaler. Ett exempel är gruppen Läkare för mänskliga rättigheter. Gruppen har påstått att kemgasattacker i Syrien var en bluff. Ryssland kallade organisationen expertvittnen, men gruppens trovärdighet ifrågasätts allmänt. Men också påhittade nyheter får stor spridning inom alternativa medier i Sverige. Ett känt exempel är en nyhet som härstammar från ett förfalskat brev av försvarsminister Peter Hultqvist, som gratulerar till en vapenaffär mellan svenska Bofors och Ukraina. Ett annat förfalskat brev ser ut att ha skickats från en kvinnlig beväpnad grupp inom Islamiska staten, som ber utrikesminister Margot Wallström om finansiellt stöd. Kragh kan peka på 26 falska nyheter som har fått spridning i den svenska mediemiljön.
Samtidigt syns alltfler kopplingar mellan personer inom högerextrema rörelser i Ryssland och Sverige. Det tydligaste exemplet är den nazistiska Nordiska motståndsrörelsen som är aktiv i Finland, Norge och Sverige. Aktiviteterna har ökat i Sverige under de senaste åren. Daniel Poohl, som är chefredaktör för tidningen Expo har granskat relationerna mellan den ultranationalistiska Ryska imperiska rörelsen och Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Som exempel nämner Poohl Ryska imperiska rörelsens frontfigur Stanislav Vorobjevs tal på en scen år 2015 hos NMR utanför Skara. NMR har också tagit emot pengar av rörelsen, enligt Expos källor. En koppling i Sverige är det svenska förlaget Arktos som ger ut högerextrem litteratur, och som också ger ut Dugins böcker på engelska. SR 170619.

Entusiastisk ukrainsk president träffar Trump i Vita Huset. Den ukrainske presidenten gör en stor sak av att han idag träffar den amerikanske presidenten Donald Trump, innan Trump träffar Rysslands Vladimir Putin. Petro Porosjenko träffar också vice presidenten och den amerikanske försvarsministern ikväll i Washington. Den ukrainske presidenten Petro Porosjenko ser fram emot ett fantastiskt möte med Donald Trump. Det sa han i ett tal han höll inför den ukrainska diasporan i USA. Han använde ordet "fantastiskt" flera gånger och betonade vikten av att han nu kommer träffa den amerikanske presidenten innan Rysslands president Vladimir Putin gör det. Porosjenkos entusiasm inför presidentmötet i Vita Huset ikväll och möten med försvarsministern och vice presidenten är förstås ett sätt att försäkra opinionen i Ukraina. Igår förlängde EU sina sanktioner med ännu ett år mot Ryssland för den ryska ockupationen av ukrainska Krimhalvön – sanktioner som förbjuder handel med Krim, investeringar där och turism. Amerikanska senaten röstade förra veckan med stor majoritet för nya sanktioner mot Ryssland, som en följd av den ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet och för att tvinga Trump att bara med stöd av kongressen om existerande sanktioner ska lättas. Den ryske presidenten nekar till någon inblandning i det amerikanska valet och sa i veckan att det helt går emot rysk policy att blanda sig i andra länders inre angelägenheter. SR 170620.

Skärpt tonläge mellan Ryssland och USA. Amerikansk militär sköt i går kväll ned ett syriskt arméplan utanför Raqqa-provinsen. Ryssland beskriver detta som en eskalering och aggression. Tonläget mellan USA och Ryssland om Syrienkonflikten har skärpts rejält efter att USA skjutit ned ett syriskt stridsflygplan nära Raqqa. Nu säger det ryska försvarsministeriet att man kan se alla stridsflygplan från den USA-ledda koalitionen som befinner sig väster om floden Eufrat som tänkbara mål. Det är en tydlig och farlig eskalering av konflikten mellan USA och Ryssland som stöder olika sidor i Syrienkriget, men som också har gemensamma fiender. USA leder flyganfallen som understödjer den kurdledda allians som försöker befria Raqqa från IS. Även Ryssland attackerar IS men är också nära allierad med den syriska regeringen. Enligt USA attackerade det syriska stridsflygplanet kurdledda styrkor i Raqqa-provinsen. Ryssland fördömer nedskjutningen med ursinne och kallar den en tydlig överträdelse som kommer att få stora konsekvenser. Ryssland säger att man med omedelbar verkan avbryter den gemensamma kommunikationskanal som öppnats för att förhindra incidenter i luften när både USA och Ryssland attackerar IS mål. De kommer också övervaka samtliga flygplan och drönare från den USA-ledda anti-IS koalitionen som rör sig väster om floden Eufrat. Dessa kommer ses som legala mål av det ryska luftvärnet. Syrien har förnekat att stridsflygplanet igår attackerade de USA-stödda styrkorna. Enligt den syriska armén var stridsflygplanet på uppdrag mot IS när det sköts ned. Händelsen riskerar nu att dra USA djupare in i Syrienkonflikten. SR 170619.
Ryssland varnar USA i hårda ordalag efter att USA på söndagen sköt ner ett syriskt stridsflygplan. Rysslands vice utrikesminister Sergei Rajbkov kallar nedskjutningen en aggression som bryter mot internationell rätt. Ryska utrikesministeriet meddelar att från och med nu betraktas alla luftfarkoster som rör sig i den zon där ryska flygvapnet opererar som potentiella mål. Ryssland lägger också ner den ”heta linjen” mellan länderna som har använts för att undvika incidenter samt koordinera stormakternas strid mot terrorgruppen IS.
Efter att Ryssland lade ner heta linjen mellan länderna vill USA återuppta den. Som orsak uppger en högt uppsatt amerikansk general till nyhetsbyrån AFP att telefonlinjen har varit ytterst viktig för att garantera att bägge länderna tryggt kan verka i området. yle 170619.
Ryssland höjer tonen efter nedskjutning. Ryssland varnar den USA-ledda koalitionen i Syrien att man nu betraktar alla dess flygplan och drönare i området som mål. Beskedet är ett svar på USA-koalitionens nedskjutning av ett syriskt stridsplan vid staden Tabqai söndags. I uttalandet från det ryska försvarsdepartementet heter det att allt flyg över området kommer att betraktas som presumtiva måltavlor, men det nämns inget om att skjuta ned koalitionsflygplanen. Ryssland avbryter nu med omedelbar verkan kommunikationen med USA över direktlinjen, meddelar Moskva. "Ledningen av koalitionsstyrkorna använde inte den etablerade kommunikationskanalen för att förhindra incidenter i syriskt luftrum. Moskva avslutar samarbetet med den amerikanska sidan från den 19 juni", meddelar försvarsdepartementet. Både den ryske biträdande utrikesministern Sergej Ryabkov och regeringen i Damaskus kal­lar nedskjutningen av det syriska planet för en "aggressiv handling". Det var ett amerikanskt F/A-18E Super Hornet-plan som sköt ned en syrisk SU-22 som påståtts bomba i närheten av alliansstyrkor i söndags. Piloten ska ha skjutit ut sig över IS-kontrollerat område, och hans öde är okänt, enligt Rysslands försvarsminister. Världen idag 170621.

Försvarsministern: Det är oprofessionellt och farligt av Ryssland. Regeringen ser mycket allvarligt på att ett ryskt stridsflygplan flugit farligt nära ett svenskt signalspaningsflygplan på internationellt luftrum, säger försvarsminister Peter Hultqvist. "Det är en händelse som är riskfylld och det är från säkerhetssynpunkt oprofessionellt. Det innehåller också en dimension av provokation i den här typen av oansvarigt agerande," säger Peter Hultqvist. Regeringen har nu kallat till sig representanter från ryska ambassaden för att få en förklaring till händelsen. "Vi tycker inte att ryskt agerande i det här sammanhanget är acceptabelt och att vi vill tala om det på ett tydligt sätt för ryska representanter." Det var i måndags som ett ryskt stridsflygplan flög "anmärkningsvärt nära" ett svenskt signalspaningsflygplan som befann sig i internationellt luftrum. "Den här typen av händelse är väldigt ovanlig, att man flyger på sånt här kort avstånd... Vi har därför rapporterat den här händelsen till regeringen. " SR 170621. nt.se 140621.
Ola Tedin: Rysk närgångenhet över Östersjön är medvetet provokativ. Den militära flygtrafiken tätnar i luftrummet över Östersjön. Det har lett till ett ökat antal incidenter när plan från olika länder möts. Enligt analytikern och rysslandskännaren Pavel Felgenhauer har samtidigt ryska piloter beordrats att flyga aggressivt och utmanande mot västerländska plan. "Situationen är farlig, om två plan kolliderar i luften kan det leda till en kris som accelererar och blir okontrollerbar", sade Felgenhauer till Ekot under måndagen. För knappt en vecka sedan kallades den ryske Sverigeambassadören till UD för att ta emot en officiell svensk protest. Orsaken var att ett ryskt jaktplan kommit väldigt nära FRA:s signalspaningsplan. Incidenten inträffade i internationellt luftrum mitt i Östersjön. Att ryska militära plan går fram till svenska uppe i luften hör till vardagen. Det ovanliga i förra veckans incident var att en rysk SU 27:a flög mycket nära det svenska planet. Hur nära räknat i meter ville inte den svenska försvarsledningen ange, mer än att det var "stundtals väldigt kort". Eftersom ett möte i luften innebär en kollisionsrisk – även vid måttliga avstånd – är den svenska reaktionen på det inträffade lätt att förstå. Den ryska aggressiva hållningen leder tankarna till det kalla kriget. När Sverige till hösten genomför jätteövningen Aurora är ytterligare närgångna visiter att förvänta. Att de av allt att döma inte beror på slarv utan är beordrade från högsta ort, visar åter på nackdelen med att vara grannland till den regionala stormakten Ryssland. Sydsvenskan 170626. Kommentar: Kan övergå till ett varmt krig.

EU-toppmöte: Enades om försvarssamarbete. På EU-toppmötet i Bryssel enades ikväll EU:s stats och regeringschefer om att gå vidare med det gemensamma försvarssamarbetet. "Beslutet är ett historisk steg," sa europeiska rådets ordförande Donald Tusk. Redan inom tre månader ska EU länderna redovisa vad de vill bidra med sa Donald Tusk efter första mötesrundan på EU toppmötet här i Bryssel idag. Och menade att det här är ett historiskt steg mot ett djupare försvarssamarbete inom EU. Beslutet togs med stor enighet efter en ovanligt snabb första mötesrunda. Det handlar om att höja EU:s försvarsförmåga något som är viktigt både för EU och Sverige sa statsminister Stefan Löfven efter mötet. Sverige som tidigare har varit skeptiskt har alltså beslutat att stötta samarbetet. Hur djupt in i samarbetet Sverige ska gå ville dock inte statsministern svara på men betonade att varje enskild nation själva bestämma vad man vill bidra med och att det också kommer stärka både svensk försvarsförmåga och svensk försvarsindustri. SR 170622.

Vapenvila i östra Ukraina över sommaren. I kriget i östra Ukraina har de stridande parterna nu enats om en ny vapenvila som ska vara hela sommaren. Men förhoppningarna om att den ska hålla är ganska små. Vapenvilan är tänkt att inledas nu på lördag och den ska vara i kraft till den sista augusti. Syftet är bland annat att se till att skördearbetet ska kunna genomföras i säkerhet i stridsområdet under tiden. Både den ukrainska armén och de Moskvaunderstödda separatisterna har lovat att de ska ställa in alla krigshandlingar. Det här är långt ifrån första gången som det proklameras vapenvila i kriget och vid samtliga tillfällen tidigare har det inte dröjt länge innan striderna satt igång igen. Kriget i östra Ukraina har nu pågått i drygt tre år och fler än 10 000 människor har dödats. SR 170622.

Ryssland tar krafttag för att bygga ut missilförsvar. Ryssland har länge varit starkt kritiskt mot USA:s utbyggnad av sitt missilförsvar, som ska kunna oskadliggöra bland annat ryska anfallande kärnvapenrobotar. Men trots det håller Ryssland samtidigt på att utveckla sitt eget missilförsvar – och ett heltäckande system för hela landet uppges nu kunna vara färdigt om mindre än tio år. Enligt den ska det finnas ett allomfattande system till 2025 som ska kunna skjuta ner eller oskadliggöra samtliga typer av kärnvapen som, underförstått, USA kan tänkas anfalla med: kortdistans- och medeldistansmissiler samt långdistansrobotar. Som det nu är har Ryssland ett försvar mot interkontinentala robotar som täcker Moskva, det var var något som det tidigare avtalet tillät, men enligt parlamentstidningen så ska alltså det här systemet byggas ut och 2025, hävdas det, omfatta hela landet och alla typer av kärnvapenmissiler. Många forskare, inte minst i USA, ifrågasätter dock om ett missilförsvar någonsin kan bli vattentätt. Framförallt är det mycket svårt att oskadliggöra långdistansmissiler eftersom de närmar sig sitt mål med extremt hög fart. SR 170623.

Sverige förbereder jätteköp av nytt luftvärn. Sveriges luftvärn med medellång räckvidd, med rötter från 1960-talet, har börjat spela ut sin roll. Målet är att ett nytt system ska börja sättas in år 2020. "Det blir säkert ett av de dyrare försvarssystemen," säger Joakim Lewin på Försvarets materielverk (FMV). Sveriges robotsystem 97 utvecklades av USA i slutet på 1950-talet under namnet Hawk. Även om systemet uppgraderats flera gånger behöver det nu bytas ut. Hoten från luften har utvecklats mycket under de senaste åren. Från att tidigare ha varit fokuserade på att slå ut exempelvis flygplan eller helikoptrar behöver dagens system kunna verka mot andra hot, främst olika typer av robotar. "Man pratar om ballistiska missiler, som de Iskanderrobotar som ställts upp i Kaliningrad som därmed kan vara ett hot mot Gotland och huvudstaden. I det fallet krävs ett bättre system än Hawksystemet, som inte har kapacitet mot dem," säger Sjöstrand. Affären bereds på myndigheten och det är främst två system man tittar på, antingen Patriot från amerikanska Lockheed Martin och Raytheon, eller fransk-italienska Samp/T av Eurosam. Lewin säger att det rör sig om komplexa system, och därmed omfattande kostnader. Även om ett system beställs i dag tar det tid innan de levereras och kan göras redo att användas. Försvaret behöver också utbilda personal och bemanna systemen. Flygvapnet och luftvärnet är nära sammankopplade. Luftvärnet ska tillsammans med Gripenplanen skydda landet mot hot från luften. "Har man inget skydd av sina flygbaser har man snart inga flygplan kvar, för de är väldigt sårbara på marken," säger Lewin. Efter kalla krigets slut skars landets luftvärnsförsvar ned kraftigt. 1996 hade Sverige 22 luftvärnsbataljoner. "Nu har vi ju två bataljoner som kan skickas i olika riktningar. Vi har övat på att ta oss ganska snabbt till Stockholm och Gotland med en av bataljonerna, och vi har viss möjlighet att agera i halvbataljon," säger Carl Sjöstrand. SR 170624. Kommentar: Det är verkligen "i grevens tid", men borde ha levererats och satts in redan 2017.

Putin's Blueprint for Dictatorship from the year 2000. You tube 3:27. Reform of the Administration of the President of the Russian Federation http://miamioh.edu.
The plan came in the form of a lengthy document that is now very difficult to find on the Internet, is titled Reform of the Administration of the President of the Russian Federation. It would be followed exactly. Since comprehending it is so essential in order to grasp what Russia has turned into under Putin, we are going to quote its major reforms word-for-word.
1. The formation of a controlled mass public platform for all politicians and public-political organizations of the Russian Federation, supporting the President of the R.F.
2. The continuing removal from the Russian political arena of the State Duma of the R.F. as a "political platform" for the forces in opposition to the President of the R.F., and affixing with it an exclusively lawmaking activity.
3. The establishment of an informational-political barrier between the President of the R.F. and the entire spectrum of oppositional forces in the Russian Federation.
4. Introducing active agitation and propaganda throughout the entire territory of the Russian Federation in support of the President of the R.F. in support of the President of the R.F., the government of the RF, and their policies.
5. Introducing constant information-analytical and political work in all means of mass media.
6. Introducing direct political counter-propaganda aimed at discrediting the opposition to the President, R.F.’s political leaders, and political public organizations.
7. Holding public gatherings (pickets, rallies, conferences, marches, and etc.) in support of the President of the R.F.
8. The organization and management of active political activity in all the regions of the Russian Federation in order to prevent attempts of governors, heads of krais, republics, and oblasts to conduct any activities aimed at dismembering Russia or weakening the powers of the center.
After using this blueprint to build the government he envisioned, Putin was free to use his power to stuff the pockets of his cronies and pursue his warped vision to make Russia great.

Löfven i Kina – handel och mänskliga rättigheter i fokus. Statsminister Stefan Löfven har i dag träffat Kinas president Xi Jinping i Peking. Han lyfte fallet med de svenska förläggaren Gui Minhai som suttit fängslad sen hösten 2015. Men vill inte kommentera hur. SR 170626.

Allt fler fattiga i Ryssland. Antalet fattiga i Ryssland ökar. Ny statistik visar att 22 miljoner ryssar lever under den officiella fattigdomströskeln. Ändå verkar nergången i ekonomin nu har nått botten och en viss förbättring kan märkas av. De senaste siffrorna visar att under första kvartalet i år så levde 15 procent av den ryska befolkningen i vad som betecknas som fattigdom. Det motsvarar 22 miljoner människor och det innebär en ökning med två miljoner jämfört med genomsnittet för förra året. Det här är de riktigt fattiga – även för många människor med lite bättre inkomster så är livet mycket knapert. Det är de västerländska sanktionerna men framför allt den radikala minskningen av olje- och gaspriset som fått den ryska ekonomin att rasa ihop med början i slutet av 2014. Och det har framför allt gått ut över medborgarnas köpkraft som sjunkit kraftigt. Men nu ser det ut som om den ryska ekonomin har nått botten och börjat vända uppåt – svagt. Sista kvartalet förra året var första gången på två år som den ryska bruttonationalprodukten ökade och tillväxten har fortsatt i år. De senaste siffrorna visar att reallönerna och konsumenternas inköp ökar och att arbetslösheten minskar, allt dock i anspråkslös omfattning. På det hela taget verkar den ryska ekonomin komma att växa de kommande åren. Men problemet är att det är med fortsatt låga siffror. För att hjulen verkligen ska börja rulla skulle det behövas en radikalt ny ekonomisk politik från Kreml men någon sådan verkar president Putin inte vilja införa. När det gäller fattigdomen pekar officiella prognoser på att den kommer att börja sjunka svagt. SR 170629.

Spänt i Hongkong inför kinesiskt presidentbesök. I dag är ett spänt i Hongkong, där Kinas president Xi Jinping är på besök eftersom det i morgon är 20 år sedan Hongkong överlämnades till Kina. Flera aktivister har gripits när de protesterat mot besöket. En av dem är 20-årige Joshua Wong, som var med och startade den så kallade paraplyrevolutionen för tre år sedan. SR 170630.
Protester när Hongkongs ledare svors in. I dag är det exakt 20 år sedan Hongkong lämnades över från Storbritannien till Kina. På samma plats som överlämnandet skedde 1 juli 1997 svor Kinas presidents Xi Jinping in Hongkongs nya ledare Carrie Lam. I sitt tal lovade Hongkongs nya ledare Carrie Lam att hon ska ha jobba hårt för att få tillbaka folkets och regeringens stöd. Men Lam har valts av ett pekingvänligt utskott och har mött en del kritik. Enligt kritiker kommer hon att skapa mer motsättningar i ett samhälle som redan är delat. Idag bröt det ut det mindre protester mellan prodemokratiska och Pekingvänliga grupper på plats. Bilder från BBC visar poliser som griper demonstranter, som också släpptes senare. Det är bland annat på grund av Carrie Lam prodemokrater protesterar. De vill ha rätt att själva utse sin ledare. SR 170701.

Ryssland anklagas för dataintrång. Säkerhetstjänsten i Ukraina anklagade idag Ryssland för att ligga bakom det massiva dataintrånget tidigare i veckan. De första rapporterna om cyberangreppet kom från Ukraina och enskilda politiker i landet var snabba med att anklaga Ryssland för det som hänt. Det råder oklarheter om anklagelserna har någon verklig grund. Idag har den ukrainska säkerhetstjänsten SBU återkommit med vad som sägs vara en mer ordentlig analys. Och där säger man att tillgängliga fakta ger anledning att tro att cyberanfallet kom från Ryssland. Det ska ha utförts av samma hackergrupp som i december förra året gjorde ett omfattande dataintrång i det ukrainska kraftnätet, bland annat med följd att elförsörjningen i stora delar av huvudstaden Kiev slogs ut. SR 170701.

Ökad förföljelse i Ryssland mot Jehovas vittnen och deras barn. Sedan Jehovas vittnen utpekats som en extremistgrupp har medlemmar blivit trakasserade av både myndigheter och misstänksamma grannar. Nu rapporteras även skolbarn bli utsatta av lärare, poliser och rektorer. I nordvästra Ryssland blev ett av bönehusen nedbränt efter en anlagd brand, säkerhetspolisen har gjort räder under möten anordnade av Jehovas vittnen och förra veckan anhölls och fängslades den första medlemmen. Enligt en talesman för Jehovas vittnes ska mannen ha blivit anhållen för att han läste Bibeln, skriver RNS. Dagen 170702.

Miljonpublik för reliker speglar stärkt kyrka i Ryssland. Den senaste månaden har mer än en miljon människor vallfärdat till Frälsarkatedralen för att bese relikerna efter helgonet Nikolaus som för första gången visas upp i Ryssland. Det rekordstora intresset återspeglar den ortodoxa kyrkans allt starkare ställning i landet. Kön inne i kyrkorummet avancerar snabbt förbi relikskrinet med kvarlevorna av Nikolaus men många hinner kyssa skrinet och nästan alla gör korstecknet när de passerat. Och sedan snabbt ut igen i friska luften. Sedan kommunismens fall har den ortodoxa kyrkan återfått en mycket stark ställning i det ryska samhället - men om man skrapar lite på ytan så är de flesta medborgarna ändå ganska sekulära. SR 170702.

Bogsering av ryskt kärnkraftverk oroar Norge. Ett flytande ryskt kärnkraftverk, byggt på en pråm, ska nästa år bogseras genom Finska viken och Östersjön upp läng med norska kusten, för att sedan förse samhällen i Sibirien med el. Norges utrikesminister är oroad över transporten och har bett de nordiska länderna att agera gemensamt. Norge hänvisar till att en pråm är mer svårmanövrerad än ett lastfartyg. Det finns planer på att testa kärnkraftverket i S:t Petersburg innan transporten. I så fall kommer det att finnas använt kärnbränsle ombord och det gör transporten mer riskfylld, skriver HBL. Miljöorganisationen Greenpeace har protesterat mot projektet. SR 170702.

Hemvärnet viktigt i stor försvarsmaktsövning. När den stora försvarsmaktsövningen Aurora hålls i september kommer Hemvärnet spela en central roll. Mer än 6000 hemvärnssoldater deltar och kommer ta emot utländska styrkor, skydda baser och sköta transporter. "Hemvärnet i dag utgör ju nästan halva svenska försvaret och då förändras ju uppgifterna." Uppgifterna för hemvärnet i dag är att skapa nationell, territoriell basplatta för landet genom att skydda olika typer av objekt, exempelvis flygstridskrafternas basering och marina stridskrafter, säger rikshemvärnschef Roland Ekenberg. SR 170703.

Lars Gyllenhaal: Kommer KGB-nostalgin växa i Ryssland? Till att börja med skulle jag vilja nämna en utveckling som hittills mest varit symbolisk, men som är nog så dramatisk – hur den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB gör comeback på områden som var otänkbara för bara några år sedan. Det största elitförbandet inom de ryska så kallade inrikestrupperna, Odon-divisionen, fick härom året tillbaka sitt sovjetiska namn, Felix Dzerzjinskij – från skaparen av Tjekan, den grymma och synnerligen ateistiska säkerhetspolis som senare blev KGB. Att KGB-idolen "återfått" sin division ansågs vara så viktigt att ett särskilt frimärke om händelsen gavs ut av det ryska postverket. Dzerzjinskij-divisionen har under det senaste året, liksom flera andra paramilitära organisationer, slagits samman till Ryska gardet, Rosgvardija, en ny armé, större än flera europeiska staters och direkt underställd president Putin. Men ännu mer spektakulärt är att denna nya organisation både påminner om Stalins NKVD (mellan Tjekan och KGB) och har fått befogenheter så att delar av den vanliga ryska armén kan underställas den. Jag skulle tro att många sovjetiska arméofficerare skulle avsky detta nya förhållande. Men, och detta är det mest paradoxala, samtidigt som den ryska staten under Vladimir Putin på flera sätt närmat sig det sovjetiska förgångna, inte minst på tv och i press, råder det ännu en rätt stor frihet i Ryssland på nätet, i böcker och i filmkonsten. Världen idag 170703.

Putin och Xi Jingping möts – planerar flottövning i Östersjön. Den kinesiske presidenten Xi Jinping kommer i dag till Moskva där han ska prata rysk-kinesiskt samarbete med Vladimir Putin. Samtidigt planerar den ryska och kinesiska marinen att genomföra en gemensam flottövning i Östersjön. Den kinesiska och ryska militären har de senaste åren genomfört en lång rad militärövningar tillsammans, även till havs och då i Stilla havet. Men nu ska de öva tillsammans i Östersjön, detta är första gången något liknande sker. Två stridsfartyg, en robotbestyckad jagare och en fregatt och ytterligare ett fartyg är sedan den 18 juni på väg från Kina för att ansluta till en rysk flottövning som ska äga rum i slutet av juli och vara koncentrerad till Kaliningradenklaven och Sankt Petersburg. Samövningen är ett uttryck för det närmande som skett mellan Kina och Ryssland, ett samarbete som gäller både politik, försvar och ekonomi, och Xi Jinpings möte i dag och i morgon med Putin är ytterligare ett exempel på det, framför allt hur ofta de möts. På fem år de träffats mer än 20 gånger, det här blir tredje gången bara i år. Enligt förhandskommunikéerna ska de prata om fortsatt strategiskt samarbete och handel. De allt tätare förbindelserna mellan Ryssland och Kina har inte minst udden riktad mot USA vars inflytande i världen bägge vill minska. Ekonomiskt blev Kina viktigt för Ryssland bland annat efter att västländerna infört sina omfattande ekonomiska sanktioner. Xi och Putin verkar helt klart personligen ha mycket goda förbindelser, men det innebär definitivt inte att allt är frid och fröjd mellan länderna. Det finns en kvardröjande misstänksamhet gentemot varandra. Ekonomiskt är det som ett samarbete mellan en jätte och en dvärg och utfallet har hittills inte alls blivit det som man i Moskva hoppades på, även om handeln i år ska ha ökat med en tredjedel. SR 170703.

Must: främmande makter tar större risker. Sverige har de senaste åren blivit mer intressant för främmande underrättelseverksamhet. Och det finns en ökad vilja att ta risker för att komma över information. Den bedömningen gör Gunnar Karlson, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must. "Det kan vi säga helt enkelt för att vi har upptäckt dem. Och vi har upptäckt dem på sätt som får oss att tro att de inte vidtog alla möjliga säkerhetsåtgärder. De var så angelägna om att göra någonting att de var beredda att ta en lite större risk att vi skulle se dem, och det gjorde vi också," säger Gunnar Karlson. Och vad menar du med främmande makt? "Vi brukar aldrig peka ut enskilda aktörer, och det gör jag inte i det här fallet heller." SR 170703. Kommentar: Kan bara handla om Ryssland.

Hårt tryck mot den ryske oppositionspolitikern Navalnyjs kampanj. I Moskva har polisen tagit över och åtminstone för tillfället stängt högkvarteret som tillhör oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och beslagtagit tidningar och flygblad. Liknande saker har skett i flera ryska städer där Navalnyj startat kampanjstaber inför presidentvalet nästa år. "Vi hade väntat oss att man skulle beslagta kampanjmaterial men inte att man skulle stänga några av våra lokaler," säger Ruslan Sjaj-vedinov, Navalnyjs presstalesman som just nu är i staden Orenburg för att öppna ett kampanjhögkvarter där. Han sätter polisaktionerna i samband med att Navalnyjs rörelse tänkt genomföra en större propagandaaktion i helgen. SR 170707.

Ryssland skärper tonen i ordkriget med USA. Ryssland skärpte i dag tonen ordentligt i det diplomatiska ordkriget med USA. Enligt uppgifter är Ryssland berett att utvisa 30-talet amerikanska diplomater. En av de sista sakerna som Barack Obama gjorde som president var att utvisa 35 ryska diplomater och beslagta två byggnader som användes av den ryska ambassaden i USA, bland annat för spioneri, hävdades det. Detta som svar på den förmodade ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet. Ryssland har ända sedan dess krävt att få tillbaka byggnaderna, men utan resultat och idag sände Ryssland ut en skur med hårt formulerade signaler i saken. "Situationen är upprörande, det är kort och gott skamligt," sa den ryske utrikesministern Sergej Lavrov och syftade på att Ryssland inte fått tillbaka byggnaderna. Vice utrikesministern Sergej Rjabkov sade i dag till en nyhetsbyrå att Ryssland förbereder ett "tufft svar till USA" om det inte sker. Bland annat i tidningen Izvestia berättades det på tisdagen vad det skulle kunna innebära. Anonyma källor i utrikesdepartementet säger där att Ryssland förbereder att utvisa 30-talet amerikanska diplomater och lägga beslag på två byggnader som i dag används av den amerikanska ambassaden i Moskva. Det är oklart om det här är någonting man på allvar överväger eller om det mest är ett hot för att öka trycket på USA. När Obamaadministrationen slog till mot Ryssland i januari så svarade Ryssland inte med samma mynt, tvärtemot vad som är brukligt. Uppenbarligen hoppades man i Moskva att den tillträdande Trumpadministrationen snabbt skulle dra tillbaka beslutet. Men det har inte skett, antingen för att president Trump inte vill eller för att han inte kan, eftersom han då skulle anklagas för att vara för mjuk mot Ryssland. Tvisten om byggnaderna och diplomaterna var en fråga som många trodde skulle kunna lösas på mötet förra veckan mellan Trump och Putin. Men så skedde inte. Och nu verkar de hjärtliga handskakningarna i Hamburg åtminstone delvis glömda. SR 170711.

Så förbereder sig MSB mot yttre påverkan i svenska valet. Misstankarna om rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet får nu den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att agera. Inför det svenska valet nästa år förbereder MSB sig nu för att Sverige skulle kunna råka ut för något liknande. Hur troligt är det att desinformation och yttre påverkan kan komma att påverka det svenska valresultatet? "Vi måste utgå ifrån det, för även om vi med våra resurser inte skulle se några indikationer på att det börjar hända så måste garden vara uppe i fall det ändå fanns en plan som man driftsatte och angrep oss," säger Mikael Tofvesson. SR 170712.

Nytt videomaterial: Trump möter nyckelpersoner. En video som CNN har fått tag på visar USA:s president Donald Trump umgås med ryssar som är knutna till den e-postkommunikation och möte med en rysk advokat som Trump Junior är inblandad i. Vita Huset är i kris efter den senaste tidens avslöjanden om Trump Juniors Rysslands-kontakter. "De är de rikaste och mäktigaste männen i Ryssland," hörs Donald Trump säga i videon som CNN publicerade i går och som är från en middag i samband med skönhetstävlingen Miss USA i Las Vegas 2013. Männen som Donald Trump pratar om, och också ses umgås med, är en rysk miljardär och hans son som är popstjärna samt sonens PR-person Rob Goldstone. Goldstone var den som förra året via mejl kontaktade Donald Trumps son och erbjöd information som skulle kunna skada demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton. Enligt mejlet, som Trump Junior själv har lagt ut på Twitter, så var det den ryska regeringen som låg bakom informationen som skulle fås vid ett möte med en rysk advokat som omnämns som en av den ryska regeringens jurister. I en intervju med Christian Broadcasting Network i går så sa presidenten att med tanke på att han vill satsa på militären och att öka USA:s energiproduktion så hade Putin föredragit att Hillary Clinton blivit president, men att ingen pratar om det. "Han skulle vilja ha Hillary, som vill ha vindkraftverk," sa president Donald Trump, som samtidigt säger att han och Putin kom väldigt bra överens. SR 170713.

Kinesiska fredspristagaren 2010 Liu Xiaobo är död. Skribenten, demokratiaktivisten och fredspristagaren Liu Xiaobo har avlidit efter en tids sjukdom. Han blev 61 år gammal. Liu Xiaobo fick det prestigefyllda fredspriset för sin kamp för grundläggande mänskliga rättigheter i Kina. Den norska Nobelkommittén poängterade att fred går hand i hand med mänskliga rättigheter. Liu Xiaobo dömdes år 2009 till elva år i fängelse för "statsomstörtande verksamhet". Där satt han fram tills nyligen då hans hälsa försämrades. Han fick då medicinsk permission och flyttades till ett sjukhus i Shenyang i nordöstra Kina, där han nu har avlidit. SR 170713.
Regeringen: Liu Xiaobos änka är fri. Den avlidne fredspristagaren och regimkritikern Liu Xiaobos fru, Liu Xia, "är fri", enligt Zhang Qingyang regeringens talesperson. "Vi vill att Liu Xia undviker mer problem. Jag tror att hennes rättigheter kommer att försvaras enligt lag," säger han. Den cancerdrabbade Liu Xiaobo, som avtjänade ett elvaårigt straff för "omstörtande verksamhet", avled i torsdags, 61 år gammal. Efter hans död uppmanade bland annat USA, Tyskland och FN Kina att släppa änkan, som suttit i husarest sedan maken vann fredspriset 2010. SR 170715.

Rysk oppositionsledares mördare dömd till fängelse. Idag kom domarna i rättegången om mordet på den ryska oppositionspolitikern Boris Nemtsov för 2,5 år sedan. Mördaren döms till 20 års fängelse trots att åklagaren begärt livstid. Zaur Dadajev förklaras av domstolen vara den som direkt avlossade de dödande skotten, men när domen lästes upp blev den en överraskning. Trots att livstids fängelse var det allmänt förväntade fastställde domaren påföljden till 20 års fängelse, med hänvisning till gott uppträdande och att Dadajev har barn. Fyra medhjälpare, samtliga från Tjetjenien, fick mellan 11 och 19 års fängelse. Boris Nemtsov, en av de främsta oppositionsledarna och tidigare vice premiärminister, mördades sent på kvällen den 27 februari 2015 när han passerade över en bro helt nära Kreml. Men då mördargruppen uppenbarligen var inhyrd för att utföra attentatet, återstår den stora frågan om vem eller vilka som beställde mordet. Här finns ännu inget svar och mordutredningen kommer att fortsätta. Oppositionstidningen Novaja Gazeta som noggrant följt fallet menar att spåren leder mot den högsta ledningen i den ryska delrepubliken Tjetjenien, vars president Ramzan Kadyrov var en svuren motståndare till Nemtsov. Några menar att organisatören måste sökas högt upp i den ryska maktapparaten. SR 170713.

Nya uppgifter: Ryssland fortsatte med turbinleveranser. Ryssland förmodas ha fortsatt leverera tyska gasturbiner till Krim, i strid med internationella sanktioner och löften till tillverkaren, enligt Reuters. Konflikten mellan Tyskland och Ryssland om sanktionerna riktade mot Krim trappas nu upp. Regeringen i Berlin har sagt att den känsliga affären kan komma att bromsa fortsatta tyska investeringar i Ryssland om den inte får en lösning. Förra veckan rapporterade Siemens att två av fyra gasturbiner tillverkade av företaget, och som enligt beställningen skulle levereras till södra Ryssland, istället dirigerades om till Krim. Det innebar ett brott mot de internationella sanktionerna eftersom de förbjuder sådana investeringar på den annekterade halvön. Siemens stämde då det ryska företag som tog emot turbinerna. Men nu visar det sig att även de övriga två gasturbinerna kan ha skickats till Krim. Reportrar för nyhetsbyrån Reuters rapporterar att de sett vad som sannolikt var turbinerna transporteras ut ur hamnen i Feodosia under hård poliseskort. Om uppgifterna visar sig stämma kommer reaktionen från Siemens sannolikt att bli hård. Företaget har redan tidigare sagt att man ska göra allt för att se till att gasturbinerna inte hamnar på Krim. I Moskva hävdar man att det är rysktillverkade turbiner. Ryssland håller på att bygga två nya elkraftverk på halvön, i de största städerna Simferopol och Sevastopol, och det är troligen där gasturbinerna är tänka att placeras. Efter att Ryssland annekterade Krim stängde Ukraina av elförsörjningen till halvön, och därför bygger man nya kraftverk. SR 170713.

Historiskt avtal mellan EU och Ukraina underskrivet. Det historiska samarbetsavtalet mellan EU och Ukraina har nu även skrivits under officiellt vid ett toppmöte i Kiev. Avtalet är ett viktigt steg för Ukraina närmare EU. Förutom avtalet mellan Ukraina och EU stod också landets ansträngda relationer med Ryssland på agendan vid toppmötet i Keiv. Och Europarådets ordförande Donald Tusk var vid torsdagens presskonferens mycket tydlig i sitt budskap. – Vi har i dag återigen varit tydliga med att vi står bakom Ukraina gentemot Rysslands aggressioner och försöken att begränsa Ukrainas självständighet, sa han. I slutet av juni förnyade EU sina sanktioner mot Ryssland i protest mot annekteringen av Krim. Ukrainas president Petro Porosjenko var synbart nöjd när han visade upp samarbetsavtalet som nu officiellt signerats av honom själv, Donald Tusk och Europakommissionens ordförande Jean-claude Juncker. Avtalet ska främja politiska och ekonomiska relationer mellan Ukraina och EU och innehåller bland annat handelslättnader och visumsfrihet. Det har varit en lång väg fram till avtalet som är ett historiskt steg närmare EU för Ukraina. Redan 2013 försökte Ryssland pressa Ukrainas dåvarande president Janokovitj att backa ur vilket ledde fram till de våldsamma protesterna på Majdantorget. Och Donald Tusk var tydlig i sitt budskap. "Ni kommer inte att bli besegrade av fienden. Ni är för starka för det," sa Donald Tusk till Ukrainas president Porosjenko. SR 170713.

Kina blockerar Nalle Puh. Den klassiska barnboksbjörnen censureras i Kina. Anledningen tros vara att han är för lik landets president Xi Jinping. Kinesiska myndigheter har inte gett någon förklaring till varför honungsälskaren förvandlats till folkfiende, men björnen anses vara lik Kinas president Xi Jinping och skämtsamma montage av de två har fått stor spridning på sociala medier under de senaste åren. SR 170718.

Högsta domstolen i Ryssland: Jehovas vittnen förbjuds. I april förbjöds Jehovas vittnen i Ryssland. Nu ska samfundet upplösas efter att högsta domstolen avslagit deras överklagan. All egendom ska överlämnas till den ryska staten. Myndigheterna betraktar organisationen som "extremistisk". Samfundet anklagas bland annat för att förstöra familjer och sprida hat. Den rysk-ortodoxa kyrkan har uttryckt stöd för ett förbud riktat mot samfundet och de ställer sig nu bakom de ryska myndigheternas beslut. Rysk-ortodoxa kyrkans lära har i en pamflett som vittnena delat ut beskrivits som "vidskepelse och trolldom". Människorättsorganisationen Sova har, enligt BBC, rapporterat om långvariga förföljelser av Jehovas vittnen i Ryssland. Det finns även rapporter om hur samfundets medlemmar har attackerats fysiskt. Jehovas vittnen väntas nu överklaga högsta domstolens beslut till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. Men ett beslut därifrån är inte bindande för Ryssland. Dagen 170718.

Fler som dör än föds i Ryssland - igen. Ryssland har länge brottats med låga födelsetal. Men de senaste åren har barnafödandet ökat, bland annat efter att regeringen infört extra ekonomiskt stöd till landets barnfamiljer. Men nu visar de senaste befolkningssiffrorna att födelsetalet återigen håller på att sjunka. Under månaderna januari till maj i år var det för första gången på en tid fler som avled än föddes i Ryssland, befolkningsunderskottet uppgick till 110 000 personer. En förklaring är att det verkar som om det hemska 90-talet går igen. De som föddes då är nu i åldern att själva föda barn men eftersom de är så få blir det också få som föds nu och ett antal år framåt. Prognoserna pekar bara på en mycket långsam ekonomisk tillväxt de närmaste åren. SR 170718.

Separatister i östra Ukraina utropar ny stat - Lill-Ryssland. De Moskvastödda separatisterna i östra Ukraina utropade i dag en ny stat som ska omfatta hela nuvarande Ukraina, med nära band till Ryssland och heta Lill-Ryssland. Proklamationen förlöjligades omedelbart i den ukrainska huvudstaden Kiev, men frågan är vad som ligger bakom utspelet. "Vi regioner i det före detta Ukraina föreslår att det skapas en ny statsbildning med namnet Malorossija. Ukraina som det nu är har spelat ut sin roll," sa separatistchefen i Donetsk, Alexander Zachartjenko, som alltid iförd militäruniform. Huvudstaden skulle därmed även flyttas från Kiev till Donetsk. Namnet Malorossija är det gamla tsarryska namnet på de ukrainska områdena, till svenska översattes det tidigare till Lill-Ryssland. Ingen på högsta nivå i Moskva har ännu sagt något i frågan, men Konstantin Kosatjov, ordförande i ryska senatens utrikesutskott, sa i en avvisande kommentar att utspelet går stick i stäv med de förhandlingar som förs inom ramen för den så kallade Minsk-processen, en inställning som verkar delas av många. Det hindrade inte att den ledande ryska nyhetskanalen på tv behandlade Zachartjenkos proklamation som ett seriöst inlägg. SR 170718.

Kinesiska militärfartyg i Östersjön – ska delta i övning med Ryssland. Tre kinesiska militära fartyg har seglat in i Östersjön där de för första gången ska ha en unik flottövning tillsammans med Ryssland. För Kina handlar det om att visa upp att landet börjar bli en världsmakt med intressen även i avlägsna delar, för Ryssland att visa att man har mäktiga vänner i ett läge när relationerna med NATO blivit alltmer ansträngda. De tre kinesiska fartygen, en hypermodern robotbestyckad jagare, en fregatt och ett förrådsfartyg, ska på fredag anlöpa till den ryska enklaven Kaliningrad och på måndag börjar själva övningen tillsammans med ryska marinen. Sammanlagt är det drygt tio fartyg som ska öva krig under fyra dagar för att, säger man, förbättra samordningen mellan de två ländernas flottstyrkor. Kina håller långsamt och metodiskt på att utsträcka räckvidden för sina militära åtaganden världen runt. Bland annat är man i färd med att öppna sin första fasta bas utomlands, i Djibouti i Östafrika. Just nu är en flottstyrka också ute på uppdrag i Svarta havet. Att kinesiska fartyg agerar i Östersjön är ett led i det mönstret. Samtidigt är två andra mycket stora ryska krigsfartyg på väg till Östersjön, Dmitrij Donskoj, världens största ubåt, och kryssaren Peter den Store, Rysslands eldkraftigaste ytfartyg. De ska dock inte delta i den rysk-kinesiska övningen utan medverka i en flottuppvisning i Sankt Petersburg i slutet av juli. SR 170719.

Mord på ukrainsk journalist fortfarande ouppklarat – ett år senare. I dag, torsdag, är det precis ett år sedan den i Ukraina välkända journalisten Pavel Sheremet dödades av en bilbomb i Kiev. Bombdådet är fortfarande ouppklarat och en internationell journalistorganisation anklagar de ukrainska myndigheterna för att eventuellt mörka sanningen om mordet. Sheremet hade många potentiella fiender, i sin rapportering var han ofta starkt kritisk mot makthavarna, både politiker och näringslivshöjdare, och det i alla tre länder där han verkade. I Ukraina har, sedan landet blev självständigt, sju journalister mördats i sin tjänsteutövning, fem av de morden är fortfarande ouppklarade. SR 170720.

Fler döms för politiska brott i Ryssland. 2003 var det 21 personer i Ryssland som dömdes för olika brott mot staten, förra året, 2016 hade den siffran stigit till 588, enligt siffror från ryska Högsta domstolen; den stora ökningen har skett efter 2010. Statistiken omfattar sådana brott som landsförräderi och spioneri men det gäller bara en handfull mål. De allra flesta döms för att ha givit uttryck för, som det heter i lagtexten, extremism. Men den termen är väldigt vag och verkar vid behov kunna klistras på nästan vad som helst och med ibland absurda konsekvenser. Nyligen förklarades också Jehovas Vittnen vara ett olagligt samfund vilket betyder att deras anhängare kan dömas för extremism. Lagen används också mot islamister. En helt ny lag lag har också gjort det förbjudet att ifrågasätta Rysslands gränser. Syftet var uppenbarligen att kunna beteckna alla diskussioner om det var rätt av Ryssland att annektera Krim som extremistiska och därmed straffbara. Vid sidan om uttalade politiska domar förekommer det inte sällan att personer döms för vanliga brott men där man kan misstänka att den verkliga orsaken är politisk. SR 170722.

Kina: partimedlemmar får inte vara religiösa. Religiös tro får inte förekomma bland medlemmar i Kinas kommunistparti. Det är budskapet i en artikel i partitidningen Quishi. Medlemmar som har en religiös tro ska enligt Wang övertalas till att lämna den, och de som vägrar ska straffas av partiet, menar han. Wang skriver också att det behövs en stark politisk styrning över religiös verksamhet. Dagen 170722.

Demokrater och republikaner överens i kongressen om utökade sanktioner mot Ryssland. Utökade sanktioner mot Ryssland och möjlighet till ett veto som kan stoppa alla lättnader i sanktionerna. Det har ledamöter från båda sidor i USA:s kongress kommit överens om. " Med tanke på Rysslands många överträdelser och president Trumps uppenbara oförmåga att hantera dem så krävs en stark sanktionsöverenskommelse som den demokraterna och republikanerna precis har kommit överens om," sa senatens minoritetsledare demokraten Chuck Schumer i ett uttalande efter att överenskommelsen blivit klar i går. Förutom sanktionerna ger den nya överenskommelsen makt till kongressen att stoppa Trumpadministrationen från att lätta på sanktionerna. Något som både republikaner och demokrater anser viktigt eftersom det funnits en oro att Donald Trump bland annat skulle ge tillbaka två ryska egendomar i USA som Obamaadministrationen konfiskerade. I ett sms till CNN säger Kremls talesman Dmitri Peskov att han ser "ganska negativt" på förslaget. Sanktionerna är ett bakslag för Ryssland som efter ett möte mellan ländernas två utrikesdepartement i måndags hyste förhoppningar att kunna få tillbaka de två ryska semesterbostäder i USA som konfiskerades i december förra året samtidigt som dåvarande presidenten Barack Obama lät utvisa 35 ryska diplomater misstänkta för spioneri. I samband med mötet i måndags hotade Ryssland med att beslagta amerikansk egendom i Ryssland som en motaktion. SR 170723.

Östersjöländerna skuggar rysk-kinesisk militärövning. Den kommande veckans rysk-kinesiska militärövning i Östersjön syftar till att få Europas länder att känna sig små och svaga. Men effekten kan mycket väl bli den motsatta, menar försvarsanalytikern Robert Dalsjö. När militärövningen Joint Sea 17 inleds på måndag kommer varje steg de ryska och kinesiska fartygen tar att övervakas av de kringliggande ländernas militär. Västvärldens försvarsanalytiker tycks ense om att Joint Sea 17 går ut på att demonstrera Ryssland och Kina som militära stormakter, i förbund dessutom. Och som en konsekvens få resten av världen att känna underläge. Vad kan man tänka sig blir nästa händelse i Östersjöregionen? "Först får vi se om det inträffar några incidenter i samband med den här övningen. Sedan har vi den stora ryska övningen Zapad. Där finns det farhågor att den skulle kunna användas som täckmantel för ett angrepp på Ukraina eller Vitryssland." Övningen inleds på måndag och pågår i fyra dagar. SR 170723.

Kandidat stoppas i guvernörsval i Ryssland. En lokal kandidat från oppositionen stoppas från att delta i guvernörsvalet i Ryssland om en dryg månad. Kandidaten är hemmahörande i det viktiga länet Sverdlovsk och oppositionen mot Putin hade stora förhoppningar om att han skulle vinna. "Om inte jag får ställa upp blir det inget riktigt val. Då kommer det bara att gå på det sätt som är bestämt på förhand, det vill säga att maktens kandidat vinner," säger Jevgenij Rojzman i en video till sina anhängare. Det är det liberala partiet Jabloko som nominerat honom till guvernör i Sverdlovsklänet, en stor region med mycket viktig industri. Rojzman är i dag borgmästare i centralorten i länet, Jekaterinburg, Rysslands fjärde största stad. I borgmästarvalet 2013 slog han ut kandidaten från president Putins parti, något som blev en chock för de styrande i Kreml. Med den bakgrunden borde Rojzman ha en god chans i guvernörsvalet, trodde oppositionen. Men istället förhindras han nu från att ställa upp. Den stora frågan framöver är hur det kommer att gå i presidentvalet i mars nästa år, om makten då kommer att tillåta oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj att ställa upp där. SR 170723.

Kinesiska stridsfartyg övar med ryska marinen i Östersjön. I dag börjar den uppmärksammade ryska marinövningen i Östersjön där också stridsfartyg från Kina kommer att medverka. Det är första gången som kinesiska örlogsfartyg samövar med ryska i Östersjön och det ska ses som en signal till Nato och andra västländer från både Ryssland och Kina. Egentligen är det inte en särskilt stor övning men det är det faktum att den kinesiska marinen deltar som gör den unik. Sammanlagt ett tiotal fartyg medverkar varav tre kinesiska. Flaggskeppet för dem är en ultramodern robotbestyckad jagare. De ryska fartygen är något mindre, som störst av korvettklass. Dessutom ska drygt tio flygplan och helikoptrar delta. Vad övningen ska gå ut på har det bara meddelats i väldigt allmänna termer, att förbättra samverkan mellan ryska och kinesiska fartyg. Så mycket har i varje fall sagts att det ska genomföras skjutövningar och att man ska träna bekämpning av ubåtar, andra ytfartyg och flygplan. På västsidan har övningen väckt viss oro. Från Nato-sidan och Sverige kommer man att noggrant följa vad som sker för att se vilken kapacitet främst Ryssland visar upp och om den eventuellt avslöjar något om de ryska avsikterna i området. I september genomförs andra etappen i den ryskkinesiska flottövningen men då borta i Stilla havet. SR 170724.

USA överväger att skicka vapen till Ukraina. Ryssland reagerade i dag mycket skarpt mot de amerikanska signalerna om att USA överväger att skicka vapen till Ukraina. Det är USA:s nya sändebud för Ukrainakriget som talat om att USA kan komma att trappa upp stödet till den ukrainska krigsmakten. Efter att ha besökt frontlinjen i öster sade Kurt Volker i en intervju med tv-bolaget BBC att Vita huset nu överväger att börja leverera vapen till Ukraina för att användas i kriget. Det här skulle innebära ett radikalt brott med den politik som Obama-administrationen stod för som avvisade vapenleveranser. Volker säger att det skulle handla om defensiva vapen som till exempel kan användas för att bekämpa stridsvagnar. Från Moskva kom direkt ett hårt formulerat svar. Enligt Putins talesman Dmitrij Peskov skulle det destabilisera situationen, öka spänningen och minska möjligheterna till en fredlig lösning. Volker sade att om den ukrainska armén hade bättre vapen skulle Rysslands tvingas ändra sitt agerande i kriget. I Moskva hävdar man att ryska trupper inte är inblandade. När republikanerna hade valkonvent förra sommaren fanns förslaget med att USA skulle skicka vapen till Ukraina. Men de formuleringarna ströks ur valplattformen för att, som det uppfattades av en del, inta en mjuk hållning gentemot Ryssland. Nu är det möjligt att Trump-administrationen ändå landar i att leverera vapen. Volker var tidigare USA:s Nato-ambassadör och han är känd som något av en hök. Att han förespråkar vapenleveranser är därför inte så konstigt, frågan är om han verkligen har president Trump med sig. SR 170725.

USA röstade för nya sanktioner mot Ryssland. I USA röstade kongressen igår för nya sanktioner mot Ryssland. Beslutet innebär också att kongressen gör det svårare för president Trump som vill förbättra relationen till Ryssland. 419 JA-röster mot tre NEJ-röster. Så stor var majoriteten när representanthuset röstade för nya sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna är straff för den ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet förra året, men också för den ryska krigföringen i Ukraina. Detta var ett ovanligt beslut på flera sätt. Det händer sällan att demokrater och republikaner är överens. Det var man nu. Dessutom innebär beslutet att partierna är överens om att bakbinda president Trump. Han har fler gånger sagt att han vill förbättra relationen till Ryssland, men det kan nu bli mer komplicerat. Om presidenten skulle vilja mildra sanktionerna mot Ryssland måste han först be kongressen om lov. Tidigare har Vita Huset sagt att presidenten kommer godkänna lagförslaget även om han inte gillar det. Men i ett uttalande igår kväll sades att det beror på detaljerna. Förslaget måste också förts godkännas av senaten. Men när det kan ske är oklart. Beslutet innebär dels att de sanktioner som Obama beslutade om fastställs i lag, vilket gör att de blir svårare att upphäva. Dels att det nu blir svårare för framför allt ryska energiföretag att göra affärer i USA. I lagförslaget ingår också sanktioner mot Nordkorea och Iran för ländernas vapenprogram där man utvecklar och testar nya missiler. SR 170726.

Kina ökar press på muslimsk minoritet. Kina misstänks ligga bakom att ett par hundra uiguriska studenter gripits i Egypten. Egyptiska myndigheter utfört räder mot restauranger, lägenheter och affärer som drivs av uigurer, det larmar aktivister och ögonvittnen. Egypten har i flera år varit populärt bland uigurer, de flesta har studerat vid det prestigefyllda Al-Azhar-universitetet, som av Egypten länge har hyllats som ett högsäte för moderat islam. Hustrun till en man som har gripits säger enligt nyhetsbyrån AP att uigurerna behandlas dåligt i fängelset, inte får tillräckligt med mat och att erkännanden tvingas fram av kinesiska förhörsledare. Men det här är ändå bättre än det liv som väntar om man deporteras till Kina, säger en uigur som har flytt till Istanbul till brittiska BBC. Uppgifterna om gripandena i Kairo kommer samtidigt som Kina har ökat trycket på uigurerna i hemprovinsen Xinjiang. Ett led är att tvinga hem alla uigurer som studerar utomlands. Enligt de kinesiska myndigheterna är det nödvändigt för att stoppa radikalisering, men kritiker säger att det snarare har motsatt effekt. Uigurerna har en annan etnisk tillhörighet än majoritetsbefolkningen hankineserna i Kina och har i flera årtionden varit en nagel i ögat på det kinesiska styret. Efter uppror i Xinjiangs huvudstad Ürümqi år 2009 där kring 200 människor dödades har järngreppet kring provinsen hårdnat. Nu får ingen som är under 50 år ha skägg och det är förbjudet att be på offentliga platser. Uigurer som jobbar i den offentliga sektorn får inte fasta under Ramadan och kvinnor får inte bära slöja. SR 170727.

Raoul Wallenbergs familj stämmer Ryssland. Raoul Wallenbergs släktingar stämmer den ryska säkerhetstjänsten FSB och kräver att få ut all information om hans öde. I ryska arkiv finns dokument om Raoul Wallenberg som varken hans anhöriga eller oberoende experter har fått granska. Det hävdar han syskonbarn Marie Dupuy, rapporterar Reuters. På onsdagen lämnade hon tillsammans med andra anhöriga in en stämningsansökan vid en domstol i Moskva mot FSB, den säkerhetstjänst som efterträdde KGB. "Vårt sökande efter svar kommer att fortsätta tills vi vet vad som hände Raoul Wallenberg, och varför", sa Dupuy i ett uttalande som förmedlades av Team 29, det team av jurister som representerar familjen i ryska domstolar. Dupuy konstaterade också att "åtskilliga förfrågningar" genom åren, både från familjen, historiker och svenska ämbetsmän, varit resultatlösa, skriver TT-AP. Ryssland 170728.

Inget sanktionsveto från Trump. USA:s president Donald Trump kommer att skriva under lagpaketet om nya sanktioner mot Ryssland, Iran och Nordkorea, uppger Vita huset. Sanktionspaketet antogs av båda kamrarna i kongressen med mycket bred majoritet. Det har varit oklart om Trump tänkte lägga in sitt veto. Presidenten har nu granskat den slutgiltiga versionen av lagpaketet, godkänner det och avser att underteckna det, skriver presschefen Sarah Huckabee Sanders. SR 170729.

Trump utser ny stabschef. Stabschefen Reince Priebus ska ha lämnat jobbet redan i torsdags. Han ersätts nu av generalen John Kelly som fram till nu varit minister för inrikes säkerhet. SR 170729.

Putin besöker Finland. Rysslands president Vladimir Putin är just nu i Finland där han träffar president Sauli Niinistö. Det formella skälet till att Putin är i Finland är för att uppmärksamma att det är 100 år sedan Finland blev självständigt efter att tidigare ha hört till det ryska imperiet. SR 170727.

Ryssland kräver att USA minskar sin personal på ambassaden. Ryska myndigheter kallade i dag till sig USA:s ambassadör i landet och beordrade USA att minska sin diplomatiska stab. Endast 455 anställda får stanna. Rysslands agerande ses som ett svar på nya sanktioner som nyligen röstats igenom i den amerikanska senaten. Anonyma källor säger till Reuters att amerikanska ambassaden har ca 1100 anställda i Ryssland men flera av dem också ryska medborgare. Amerikanarna måste även utrymma två lokaler som man tidigare förfogat över, rapporterar Ekots Sten Sjöström, från Moskva. "Vi har visat återhållsamhet men vid något tillfälle måste vi slå tillbaka," sa president Vladimir Putin i går, på besök i Finland. Ryssland har vid flera tillfällen hävdat att agerandet mot landet bryter mot internationell lag. Åtgärden från Ryssland är ett svar på att senaten i Washington i går röstade för skärpta sanktioner mot Ryssland. SR 170728.

Robotförsvar provocerar Sydkoreas grannar. Spänningarna på Koreahalvön har ökat efter Nordkoreas senaste robottest, och Sydkoreas beslut att bygga vidare på ett robotförsvar. På lördagen meddelade Sydkoreas försvarsdepartement att man kommer att påskynda utplaceringen av ett amerikanskt robotförsvar. "Vi kommer att ha skyndsamma överläggningar med USA om att inleda utplaceringen av ytterligare avfyrningsramper," sa Sydkoreas försvarsminister Song Young-Moo efter Nordkoreas senaste robotuppskjutning. Seouls beslut att återuppta utplaceringen av det amerikanska robotförsvarssystemet THAAD är ett svar på Nordkoreas senaste uppskjutning av en interkontinental robot. Den andra denna månad. Nordkorea gick via sin statliga TV-kanal (KCNA) igår ut med ett uttalande där man hotade Sydkorea med ett "eländigt öde" om de går vidare med planerna på ett robotförsvar. Sydkoreas försvarsdepartement meddelade även att man utvecklat en ny ballistisk robot som uppges vara ett av världens "träffsäkraste och kraftfullaste" vapen och har kapacitet att nå "vilket mål som helst när som helst" i Nordkorea. Experter tror att Pyongyangs senaste robottest kommer att hindra president Moon Jae-Ins försök att få till dialog. Moons linje har hela tiden varit att försöka få Nordkorea till förhandlingsbordet men robotuppskjutningarna har blivit fler sedan han tillträdde. SR 170730.

Georgiens tidigare president i landsflykt. Georgiens tidigare president Micheil Saakasjvili, som startat ny politisk karriär i Ukraina har fått sitt ukrainska medborgarskap indraget. Ett beslut fattat av Ukrainas president Petro Porosjenko. Saakasjvili anklagar nu Porosjenko för att vara maktfullkomlig och inte tillåta opposition. "Jag är lika mycket ukrainare som alla nuvarande parlamentsledamöter, jag älskar Ukraina och kommer att kämpa för rätten att komma tillbaka till Ukraina," säger Micheil Saakasjvili i en video som spelats in i USA där han just nu befinner sig, statslös eftersom han nu varken har georgiskt eller ukrainskt pass. I bittra uttalanden anklagar han Porosjenko för att vara en ynkrygg, för att vilja sitta kvar vid makten till varje pris och han varnar presidenten för att det kan gå med honom som hans företrädare, Viktor Janukovitj som avsattes i Majdanrevolutionen. Saakasjvili var Georgiens västinriktade president under nästan tio år. Men mot slutet blev han mer och mer impopulär och förlorade makten. I sitt tidigare hemland är han nu efterlyst för maktmissbruk under sin tid som president och i stället tog han sig alltså till Ukraina där Porosjenko gav honom ukrainskt medborgarskap och utnämnde honom till guvernör i det viktiga Odessalänet. Men han hade större ambitioner än så. "Jag är en nationell politiker och har inte bara tänkt ägna mig åt lokalpolitik," sa Saakasjvili till Ekot i en intervju. Det pratades bland annat om att han kanske skulle bli premiärminister i Ukraina. Men ganska snart kom han på kollisionskurs med presidenten och inte minst med den mäktiga inrikesministern Arsen Avakov. Saakasjvili anklagade de flesta makthavarna i Kiev för att vara djupt insyltade i korruption så han avsattes som guvernör och på senare tid har han byggt upp ett oppositionsparti och hotat med gatuprotester. "Det är därför som Porosjenko vill ha ut mig ur landet," säger Saakasjvili. En vanlig tolkning är att Porosjenko hoppas att Saakasjvili väljer att stanna kvar i New York där han nu uppehåller sig. Men Saakasjvili själv säger att han ska komma tillbaka till Ukraina. SR 170730.

Ryssland utvisar 755 amerikanska diplomater. Ryssland utvisar 755 amerikanska diplomater, säger president Vladimir Putin enligt AFP. I veckan klubbade den amerikanska kongressen en lag om utökade sanktioner mot Ryssland och Vita huset har sagt att president Donald Trump kommer att skriva under lagen, trots att han varit motståndare till fler sanktioner. Reaktionen från Ryssland på de nya sanktionerna då att USA måste minska antalet diplomater i landet. Dessutom stängdes två amerikanska byggnader i Ryssland. "Den här gången har jag beslutat att det är dags för oss att visa att vi inte avser att låta USA:s åtgärder förbli obesvarade," säger Putin enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax. Det ryskamerikanska diplomatbråket började i december förra året, då USA:s dåvarande president Barack Obama utvisade 35 ryska diplomater på grund av den misstänkta ryska inblandningen i det amerikanska preseindetvalet. Ryssland avstod då att från reagera i väntan på att Trump skulle ta över som president. Nu kommer alltså beskedet att 755 amerikanska diplomater utvisas från Ryssland. SR 170730.
Den amerikanska ambassaden i Moskva ska ner på samma storleksnivå som den ryska här i Washington. Det betyder 755 personer som ska bort. Alla är inte diplomater. Det kan även vara annan personal. I bakgrunden finns både den ryska inblandningen i det amerikanska valet, och den ryska krigföringen i Ukraina. President Trump har flera gånger sagt att han vill förbättra relationen med Ryssland. Nu tycks den snarare försämras. Den ryske vice utrikesministern Ryabkov hade en varning till USA i tv-intervjun. Blir det ännu fler sanktioner, då kommer vi svara. "Vi har en mycket välutrustad verktygslåda. Det vore dumt av mig att nu spekulera om vad som kan hända," sa Sergej Ryabkov. SR 170731.
Amerikanska UD överväger svar på Rysslands krav. Det amerikanska utrikesdepartementet beklagar det ryska kravet igår på att USA nu snabbt måste minska antalet diplomater och anställda på landets ambassad och konsulat i Ryssland. Amerikanska UD sa samtidigt att man överväger hur man ska svara på de ryska kraven. Men redan igår i amerikansk TV varnade den ryske vice utrikesministern Sergej Ryabkov USA för att agera förhastat. Den ryske presidenten Putin sa samtidigt som han beordrade bantningen av den amerikanska representationen att förhållandet mellan länderna kanske kan bli bättre. Men inte i närtid. SR 170731.
"Putin hade hoppats på bättre relationer med Trump". Efter att den ryska ledningen släppt hoppet om att Trump skulle förbättra relationerna länderna emellan är Kremls krav på en minskning av amerikanska ambassadsanställda en försenad upptrappning, menar Ekots utsände i Moskva, Sten Sjöström. "Exakt hur många av de amerikanska egentliga diplomaterna som kommer skickas hem är fortfarande oklart. Det sägs att de är ungefär 400 sammanlagt och säkert kommer en stor del av dem att lämna Ryssland." Det som sker nu är en upptrappning med eftersläpning från rysk sida. SR 170731.
Trump vedtar nye sanksjoner mot Russland. USAs president Donald Trump har signert pakken med sanksjoner mot Russland, Iran og Nord-Korea, ifølge tjenestemenn. Trump hadde tilsynelatende ikke noe valg, og onsdag morgen signerte han loven som innebærer enda flere sanksjoner mot Russland, og som gjør at han må ha Kongressens støtte for å fjerne dem. Kort tid etter kom Trump med en skriftlig uttalelse der han ikke la skjul på at han er dypt uenig i loven han nettopp hadde signert. "Ved å begrense lederens fleksibilitet, vil loven gjøre det vanskeligere for USA å inngå gode avtaler for det amerikanske folket, og det vil drive Kina, Russland og Nord-Korea mye nærmere hverandre," heter det i uttalelsen. Trump kritiserer også loven for å være i strid med grunnloven, som fastslår at utenrikspolitikken er presidentens ansvar. Når han likevel har valgt å signere den, er det av hensyn til nasjonal enhet, ifølge Trump. De nye sanksjonene mot Russland er rettet mot den russiske energisektoren. De gir amerikanske myndigheter mulighet til å straffe selskaper som er involvert i å utvikle russiske gass- og oljerørledninger, i tillegg til at det kan innføres begrensninger overfor russiske våpeneksportører. Nettavisen 170802.

Kina öppnar sin första marinbas i utlandet. Idag firar den kinesiska militären 90 år. Landets president, Xi Jinping sa i sitt tal att Folkets befrielsearmé måste stärkas och vara beredd på alla eventualiteter. I samband med firandet öppnade Kina sin första marinbas i utlandet. Tv-bilder från kinesiska CCTV visar trupper paradera under öppningsceremonin av Kinas marinbas i Djibouti. Det är den första utanför landet och är ett stort steg för Kinas militära närvaro i utlandet. Tidigare har kinesiska försvarsdepartement sagt att basen kommer att användas för att eskortera båtar i Afrika och Sydvästasien, uppdrag för FN:s fredsbevarande styrkor och för humanitära insatser. Landets marinkår har deltagit i insatser för att stävja pirater i Adenviken. Byggandet av marinbasen började i februari 2016 och de första kinesiska trupperna anlände för ett par veckor sedan. Belägen vid Afrikas horn är basen inte långt ifrån USA:s enda permanenta militärbas i Afrika. I samband med 90års firandet sa landets president, Xi Jinping, att Folkets befrielsearmé, till mantalet världens största armé, måste stärka sin stridskapacitet. "All fokus måste vara på strid så att militären kan segra närhelst partiet och folket behöver de," sa Kinas president, Xi Jinping. SR 170801.

Ryssland förnekar dödssiffra i Syrien. De ryska förlusterna i kriget i Syrien i år har varit fyra gånger så stora som rapporterats officiellt i Ryssland, enligt Reuters granskning. Det uppger nyhetsbyrån Reuters efter att ha gjort en omfattande undersökning av förlustrapporterna. Om militären mörkar det verkliga dödstalet så är orsaken sannolikt att myndigheterna är oroliga för att det ska sprida sig ett missnöje i den ryska allmänheten med krigsinsatsen. Enligt vad som framförts officiellt så har hittills i år tio ryska militärer dödats i Syrien men nyhetsbyrån Reuters hävdar att den verkliga siffran uppgår till 40. Det är naturligtvis en bråkdel av alla som dödats i Syrien under den här perioden men skillnaden och Reuters totalsiffra kan ha stor betydelse för hur kriget uppfattas i Ryssland. Den ryska militären förnekar uppgifterna om 40 döda men Reuters säger att man kan dokumentera samtliga fall med bekräftelser från närstående. Enligt Reuters är ungefär hälften av de stupade kontraktsanställd personal formellt utanför krigsmakten, ungefär på samma sätt som USA använde den privata säkerhetsfirman Blackwater i Irak. Den ryska militären förnekar att man använder sådan personal och i den mån det finns ryska frivilliga i Syrien på regeringens sida så har Moskva inget med det att göra, säger president Putins presstalesman. Men i Reuters sammanställning finns det också stamanställd militär personal vars död har hemlighållits. Militären uppmanar anhöriga att hålla tyst om saken och uppgifter om ryska förluster i fredstid är hemligstämplade enligt en ny lag. Skälet är troligen att man är rädd för en negativ reaktion i allmänheten. Krigsinsatsen i Syrien har hittills varit ganska populär men om de ryska förlusterna ökar riskerar stödet att avta. Och antalet stupade ökar: De första 15 månaderna dödades enligt Reuters 36 ryska medborgare medan det alltså var minst 40 bara under de senaste sju månaderna. Till en början använde Ryssland mest sitt flygvapen i kriget men ökningen tyder på att de styrkorna allt oftare används för mer riskabla uppdrag på marken. SR 170803.

Jury tillsatt i Rysslandsutredningen. Den särskilde åklagaren Robert Mueller har utsett en åtalsjury i utredningen kring Rysslands inblandning i det amerikanska presidentvalet. Åklagaren tros nu ha lagt in en ny växel. "Man utser inte en åtalsjury om det inte är så att utredningen har bevis som man upplever innebär en överträdelse mot minst en, om inte fler, rättsliga bestämmelser," säger juristen Bradley Moss. Åtalsjuryn är utsedd inom ramen för utredningen om rysk inblandning i 2016 års presidentval, skriver Wall Street Journal. Med hjälp av en jury kan åklagare bland annat kräva in dokument och förhöra vittnen under ed. Åtalsjuryn i Washington ska ha påbörjat sitt arbete "de senaste veckorna", skriver Wall Street Journal. SR 170704.

Allt fler identifierar sig som ortodoxa i öst. Allt fler människor i Central- och Östeuropa identifierar sig som ortodoxt troende. Men för de flesta innebär tron mer en nationell identitet än ett aktivt kyrkligt liv. "Fenomenet har historiska orsaker," säger Misha Jaksic, ortodox samordnare på SKR. År 1991 sa enbart 37 procent av ryssarna att de var kristna. I dag är siffran 71 procent. Samtidigt faller andelen av befolkningen som identifierar sig som "ateister" eller "agnostiker". Trenden att i allt högre utsträckning beskriva sig som ”kristen” är tydlig inte bara i Ryssland – samma utveckling kan ses i länder som Ukraina och Bulgarien. I deras rapport framkommer också att det nya intresset för ortodox kristen tro inte ger utslag i gudstjänstbesök. Bland dem som identifierar sig som ortodoxt troende i Ryssland är det bara sex procent som går i kyrkan minst en gång i veckan. Misha Jaksic, präst och ortodox samordnare på Sveriges kristna råd (SKR) tror att det är tveksamt om människor verkligen blir mer aktivt kristna utan att det handlar mer om ett kulturarv. Det tycks inte som om bristen på delaktighet i kyrkans liv är ett alarmerande problem som man aktivt försöker göra något åt, menar han. Dagen 170808.
"Staten ska sprida ortodoxa värderingar." Den allt större ortodoxa gruppen i Central- och Östeuropa vill att staten ska sprida religiöst motiverade värden. Det vill inte flertalet katoliker, som också i motsats till de ortodoxa är flitiga kyrkobesökare. Samtidigt som allt fler definierar sig som ortodoxt kristna i Central- och Östeuropa, är det allt färre som definierar sig som katoliker i området. I Polen, Ungern och Tjeckien minskar andelen människor som säger sig vara katoliker. När det gäller de ortodoxt troende finns ofta en stark koppling till nationalism. Dagen 170808.

President Donald Trump kom också med överraskande besked på sina första presskonferenser på mycket länge. Han tackade Vladimir Putin för att Ryssland tvingat USA att avskeda 755 anställda på den amerikanska ambassaden i Moskva "Jag vill tacka honom för vi behöver skära ner på lönekostnaderna på UD." SR 170811.

KD lämnar förhandlingar om försvaret - "saknas långsiktighet". I en pressträff meddelade i dag Kristdemokraternas partiledare, Ebba Busch Thor, att partiet lämnar förhandlingarna med regeringen, Moderaterna och Centern om försvarspolitiken som pågått sedan maj. Enligt Ebba Busch Thor saknas en vilja till långsiktighet från regeringens sida. Mikael Oscarsson, riksdagsledamot (KD) och försvarspolitisk talesperson pekar bland annat på det ökade cyberhotet som ett av skälen till de 10 miljarder som Kristdemokraterna vill se gå till försvaret de kommande tre åren men även säkerhetsläget, islamistisk terrorism och ökad aggressivitet från Ryssland. Dagen 170815.
Överenskommelse om drygt åtta miljarder till försvaret. Regeringen är överens med Moderaterna och Centerpartiet om att utöka försvarsbudgeten med 8,1 miljarder kronor på tre år. ÖB Micael Bydén välkomnar tillskottet men menar att det krävs en djupare analys för att avgöra om försvarets behov uppfylls. Mellan 2018 och 2020 kommer 2,7 miljarder kronor per år att tillföras försvarsbudgeten. 1,3 miljarder kommer att gå till det civila försvaret och resten, 6,8 miljarder till det militära försvaret, det meddelade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en presskonferens på måndagen. Det handlar bland annat om satsningar på utbildning, ny utrustning och ett särskilt pilotprojekt. Ebba Busch Thor kritiserar försvarsminister Peter Hultqvist för att försöka "hålla nere" anslagen till försvaret. SR 170816.

Ryska rören ger 60 jobb i Karlshamn. Om två månader kommer de ryska rören till Karlshamn. Och i hamnen där där de ska lagras pågår förberedelserna för fullt. Det är på ett stenbeklätt lagringsområde mellan kajerna och kombiterminalen i Karlshamns hamn som de sedan i vintras riksbekanta ryska rören ska förvaras. Som mest kommer ett sextiotal kran- och maskinförare att arbeta med att lasta och lossa de 50 000 rören som ska ligga i Karlshamn i upp till ett år innan de hamnar på Östersjöns botten. Affären har en omsättning på runt 100 miljoner kronor SR 170815.

Rysk minister i rätten för mutbrott. I Moskva inleddes i dag rättegången mot den tidigare ekonomiministern, Aleksej Uljukajev, som åtalas för att ha tagit emot mutor. Det är första gången sedan Sovjetunionens upplösning som en regeringsmedlem ställs inför rätta. Uljukajev förnekar anklagelserna. Uljukajev anklagas för att ha tagit emot mutor på sammanlagt två miljoner dollar från Rysslands största oljebolag, det huvudsakligen statliga Rosneft. Han ska ha fått pengarna för att han i egenskap av minister gav sitt godkännande till att Rosneft köpte ett annat ryskt oljebolag Basjneft. Om han döms riskerar han uppemot 15 års fängelse. Uljukajev förnekar blankt anklagelserna. Han sade i dag i rättssalen att hela affären är en provokation från chefen för Rosneft, Igor Setjin, och den ryska säkerhetstjänsten. Rosneft har ännu så länge inte svarat på de anklagelserna. Tidigare har till exempel sittande guvernörer dömts för olika brott men den här är första gången i det nya Ryssland som en minister ställs inför rätta. Och när Uljukajev greps i november förra året sände det en chockvåg genom byråkratin i Ryssland som undrade vad som var på gång. En del tolkar det som en kamp mellan olika delar i statsapparaten. Setjin är en av Rysslands absolut mäktigaste män med mycket nära koppling till president Putin. Han representerar tunga statliga företag med nära band till säkerhetstjänsten. Uljukajev i sin tur har setts som en företrädare för de mer marknadsinriktade krafterna i Ryssland. SR 170816.

Tysk ex-kansler får kritik för ryskt styreleuppdrag. Mitt i den tyska valrörelsen har en intensiv debatt brutit ut om den förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröder efter att han tackat ja till en styrelseplats i det mäktiga, statligt kontrollerade, ryska oljebolaget Rosneft. Schröder har fått hård kritik även internt inom det tyska socialdemokratiska partiet men i dag försvarar han sig. han säger också i intervjun att han hoppas att hans ja till Rosneft, ett av världens största oljebolag vars vd Igor Sechin står mycket nära den ryske presidenten Vladimir Putin, kan bidra till att förbättra relationerna mellan till exempel Ryssland och EU och USA. Schröder är bland andra sen tidigare kritisk till sanktionerna från väst mot Ryssland. Schröder har tidigare fått utstå kritik för sitt nära förhållande till Vladimir Putin och engagemang i naturgasledningarna Nordstream 1 och 2 genom Östersjön. Men att bli styrelsemedlem i just mäktiga Rosneft är betydligt mer kontroversiellt menar många i den tyska debatten. SR 170817.

USA överväger vapenlevereras till Ukraina. I USA överväger man i Trumpadministrationen att börja leverera avancerade vapen till Ukraina för att användas i kriget i östra Donbass-regionen. Det kommer inte ändra krigets förlopp, säger den militära ledningen för separatisterna i Donetsk till Ekot. I första hand tror man att det skulle handla om att leverera den sofistikerade pansarvärnsroboten Javelin, som alltså kan slå ut stridsvagnar. De ryskstödda separatisterna hävdar att de tar lätt på hotet. Nya pansarvärnsrobotar kommer inte att ändra kriget i något som helst avseende, säger Eduard Basurin, vice försvarsminister hos separatisterna i Donetsk. Ja, de är mycket träffsäkra men de används mot stora pansarförband som går till angrepp och vi planerar inte att angripa, hävdar Basurin. Han menar att en eventuell leverans av Javelinrobotar har andra skäl än militära. För USA handlar det om rent kommersiella skäl, att få sälja vapen som man har mycket av. För Ukraina handlar det om att ställa in sig hos den nya ledningen i Washington. SR 170817.

"Antimissionslag" i Ryssland slår mot kristna. Under ett år med hårdare lagstiftning mot mission och religiös verksamhet i Ryssland har över 180 fall förts till domstol – och allt fler åtal väcks. Det rapporterar Forum 18, en skandinavisk kristen organisation fokuserad på religionsfrihet i östländerna. Sedan flera nya antiterroristlagar – med medföljande begränsningar av missionsverksamhet – infördes i Ryssland den 20 juli 2016 har Forum 18 hittat 186 ärenden som har hamnat i domstol på grund av förändringen. Det handlar exempelvis om aktiviteter som bönemöten i privata hem, att anordna gudstjänster på en religiös webbsida eller att instruera vid ett yogapass. Allt detta betraktas som "missionsaktiviteter" och 15 olika religiösa grupper har blivit drabbade av den nya lagen, som protestantiska kristna grupper, Jehovas Vittnen, Hare Krishna, muslimer och judar. 138 initialt fällande domar har utdömts, varav 135 till böter. I elva fall blev religiös litteratur beslagtagen. Och fem utlänningar har avvisats från Ryssland under tolvmånadersperioden. I maj dömdes exempelvis en kristen protestantisk man i Arkhangelsk till böter på 7 000 rubels för att ha velat anordna en konsert i ett affärscenters konferenshall. Så sent som i juli fälldes en baptistisk pastor att betala 5 000 rubels böter i regionen Bashkortostan för att ha anordnat bönemöten i hemmen och delat ut kristen litteratur. För att bara nämna ett par av fallen. Bland de som fått lämna Ryssland finns en pastor från Indien, två evangeliska pastorer från Sydkorea och en student från Ghana i Afrika som hade samlat afrikanska kristna till gudstjänster på ett hotell. Dagen 170819.

USA stoppar visum för ryska medborgare. Möjligheterna för ryska medborgare att få visum till USA kommer att begränsas kraftigt, det meddelade den amerikanska ambassaden i Moskva i dag. Åtgärden är ett svar på att Ryssland krävt att USA radikalt minskar sin diplomatstyrka i Ryssland. Från och med nu och nio dagar framåt kommer inga visum till USA att delas ut i Ryssland. Från första september kommer det återigen bli möjligt i viss utsträckning via ambassaden i Moskva. Vid USA:s tre konsulat i Ryssland kommer visumavdelningen även i fortsättningen vara stängd. Resultatet kommer bli att det blir mycket svårt för ryska medborgare att kunna åka till USA. – USA försöker på det här sättet skapa missnöje bland ryska medborgare riktat mot de egna myndigheterna, sa utrikesminister Sergej Lavrov. Och han menade att det var en typisk amerikansk teknik för att genomföra regimförändringar i andra länder. Om Ryssland kommer att svara så kommer det inte gå ut över vanliga amerikanska medborgare sa han. Det här är senaste draget i en serie av upptrappningar mellan USA och Ryssland. Det började med att USA anklagade Ryssland för att ha blandat sig i presidentvalet förra året. USA svarade med att införa skärpta sanktioner. På det svarade Ryssland med att mycket kraftigt begränsa omfattningen av antalet anställda på USA:s diplomatiska beskickningar i Ryssland. Och på det svarar nu alltså USA med att begränsa inresemöjligheterna för ryska medborgare. Den amerikanska ambassaden sa i ett uttalande att Rysslands agerande gjorde att man kan ifrågasätta om det finns en vilja i Moskva att ha goda relationer med USA. Att begränsa visummöjligheterna är trots allt ett relativt milt svar från USA:s sida och frågan är om det kan komma något mer. President Putin beslöt i dag också att utse en ny ambassadör i Washington, den hittillsvarande vice utrikesministern Anatolij Antonov. Hans företrädare Sergej Kisljak har redan återvänt till Moskva. Han blev omtalad för att ha haft kontakt med olika Trumpföreträdare innan Trump tillträdde som president och anklagades för att försöka påverka amerikansk politik. Själv säger han att han bara gjorde vad diplomater gör. Den nya ambassadören Antonov har mest ägnat sig åt frågor om rustningskontroll, ett tag också som vice försvarsminister, och han anses vara en hård förhandlare. För närvarande ligger alla samtal om rustningsbegränsningar mellan USA och Ryssland nere. SR 170821.

Långsamt normaliseras livet i Donetsk. Kriget i östra Ukraina är nu inne på fjärde året. Frontlinjen går i utkanterna av Donetsk, den största stad som de ryskstödda separatisterna kontrollerar. Den senaste tiden märker man allt mindre av kriget när man är i stadskärnan och många människor som tidigare flydde från staden har börjat komma tillbaka. Sedan klockan tolv i natt är det meningen att det ska råda en ny vapenvila i striderna i östra Ukraina. Tidpunkten är vald för att skolorna ska kunna börja läsåret under lugna omständigheter. De flesta vapenvilorna i Ukraina har dock blivit kortlivade. Skolorna i Ukraina, både i de delar som den ukrainska armén kontrollerar och de som behärskas av de ryskstödda separatisterna, börjar läsåret av tradition den 1 september. Och för att barnen ska kunna ta sig till skolorna utan att riskera sina liv har de stridande parterna tillsammans med den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE enats om en allomfattande vapenvila som inleddes vid midnatt. 10 000 människor har hittills dödats i striderna. SR 170822.

Hopp om vapenvila i Ukraina - när skolorna börjar.

Ryssland: USA:s Afghanstrategi "meningslös" Kort efter att president Donald Trump lanserat sin plan för USA:s nya strategi för den amerikanska närvaron i Afghanistan avfärdar Ryssland planen som "meningslös". "Vi är övertygade om att detta är en meningslös strategi," säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov på en presskonferens i Moskva. Lavrov tillbakavisar samtidigt spekulationer om att Ryssland förser talibanrörelsen med utrustning. SvD 170824.

Ryssland ett av de mest ojämlika länderna. Inkomstskillnaderna i Ryssland har ökat så dramatiskt att landet nu är ett av de mest ojämlika i världen. En mycket stor del av inkomsterna för de rika har placerats utomlands, det visar en ny studie. De rikaste 10 procenten i Ryssland tjänar nu nästan lika mycket som övriga 90 procent tillsammans. Till stor del har inkomsterna placerats i tillgångar utomlands, i till exempel Storbritannien, Schweiz, Cypern och olika skatteparadis. Det totala värdet av dem beräknas uppgå till 1000 miljarder dollar, enligt studien. Trots de här gigantiska ekonomiska skillnaderna så är mer av jämlikhet ingen stor politisk fråga i Ryssland. SR 170829.

Gunnar Jonsson: Ryssland är det verkliga störningsmomentet. Aurora 17, som inleds om drygt en vecka, är den största militärövningen i landet på ett kvartssekel. Knappt 20.000 svenska soldater deltar, därtill ett par tusen utländska. Eftersom majoriteten av dem är amerikaner larmar försvars- och Natofiender om hur farligt allting är. Betydligt mer oro borde Zapad 17 väcka, den övning Ryssland håller nästan samtidigt. Den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE föreskriver att utländska observatörer ska bjudas in till övningar med mer än 13.000 man. Ryssarna insisterar alltid på att få komma när Nato drillar. Så hur många påstår de ska delta i Zapad? Knappt 13.000. Det verkliga antalet blir över 100.000 soldater. Vad Ryssland gör är att hålla parallella manövrer och hävda att de inte hänger ihop, allt för att slippa insyn. Medan Aurora handlar om att försvara, bland annat Gotland, har Zapad i närtid använts i andra syften. 2009 års upplaga innehöll ett simulerat kärn­vapen­anfall mot Warszawa. 2013 blev en generalrepetition inför Rysslands annektering av Krim och militära överfall på Ukraina. Nu vankas både blixtkrigsövning och hybridvarianter. DN 170830.

Kärnvapenförbud hotar försvarssamarbete. Sveriges nära försvarssamarbete med Nato kan stå inför stora problem. Anledningen är att att Sverige fått kritik från Natos kärnvapenländer, inte minst USA, för att den svenska regeringen är beredd att underteckna en ny FN-konvention om totalförbud mot kärnvapen. – När det gäller kärnvapennedrustning så är det en gammal linje och den kommer vi att fortsätta driva, och det ligger i den här regeringens politik och intresse, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Han utlovar nu utredning om FN-resolutionen. "Det måste göras en ordentlig utredning av konsekvenserna av den här resolutionen. Och jag vill vara mycket bestämd och tydlig på den punkten att inget får ske som i någon mening rubbar våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten." SR 170830.

Putins hemliga sommarstuga blev nätraket. Den ryske presidenten Vladimir Putin har ett nytt lyxigt sommarresidens nära gränsen mot Finland. Avslöjandena kom först via den oberoende tv-kanalen Dozd (Regn) och nu i oppositionsledaren Aleksej Navalnys nätkanal. Inslaget där har redan över 1,5 miljoner visningar. I ett undersökande reportage i den oberoende tv kanalen Dozd visas hur en naturskyddad halvö i Viborgviken, nära finska gränsen, inte längre är tillgängligt för dem som bor där. Längst ut på halvön har 50 hektar mark och vatten runt om blivit förbjudet område. De som bor där kan inte längre fiska och gå i skogen där som förr. "Det här är Putins residens," säger Alexander till Dozd reporter. Det tillhör Putins administration, VIP alltså, säger mannen, som inte längre kan utnyttja sina gamla fiskeställen. Enligt tv-kanalen har sekelskiftesvillan Sellgren på 750 kvadratmeter renoverats de senaste åren. Men där har också byggts en helikopterplatta, två stora pirer ut i Viborgviken och två betydligt större hus på över 1 000 kvadratmeter. Inredningen är något i stil med tsarens palats, guld och marmor. En stor bassäng har guldbeläggning och enligt läckta foton initialerna VVP - Vladimir Vladimirovitj Putin - i botten. De syns tydligt i den film, som oppositionsledaren Aleksej Navalny gjort med hjälp av en liten drönare. SR 170831.
Putin 'holiday mansion' revealed by Russian opposition leader. The Russian opposition leader, Alexei Navalny, has published aerial footage of a hidden island mansion near the Finnish border allegedly used by Vladimir Putin as a holiday retreat. The mansion, known as Villa Segren, is located on a picturesque 50-acre site on and around Lodochny island in the Gulf of Finland. It was used as the backdrop for a Soviet TV adaptation of Sherlock Holmes filmed in the 1980s. Drone footage of the site shows several large new houses, including the newly extended villa, a helipad and a pier. Navalny said the site was heavily guarded, including by a large fence, and that locals were barred from the area. In the video, Navalny alleges the property is owned by close friends of the Russian president, but is for his use. "All the evidence clearly points towards one of Vladimir Putin’s standard corruption schemes. His personal assets are registered under the names of his close friends who have become fabulously wealthy over the last 17 years," said Navalny in the video, which had been viewed almost 2 million times on Thursday, less than 24 hours after it was uploaded to YouTube. The Guardian 170831.

USA stänger ryska konsulatet i San Francisco. Tonen hårdnar mellan USA och Ryssland efter att Moskva nyligen fattat ett beslut som tvingar hundratalas amerikanska diplomater att lämna Ryssland. Nu svarar USA med krav på att Ryssland stänger ett antal diplomatiska beskickningar i landet. USA har beordrat Ryssland att stänga sitt konsulat i San Francisco. Man kräver också att två av Rysslands kontor i Washington, respektive New York stängs. Beslutet är en konsekvens av att Ryssland tidigare i år utvisat 755 amerikanska diplomater och beskickningspersonal. Vilket i sin tur var ett svar på att USA:s kongress röstat igenom sanktioner, som bland annat riktades mot den ryska energisektorn. Sanktionerna väckte stor ilska i Moskva som vid tillfället kallade agerandet för ett internationellt brott. Rent konkret innebär beslutet att både USA och Ryssland nu har tre konsulat var i varandras länder. svt 170831.

Gasledningen i Finska viken upprör ryska miljöorganisationer. Gasledningen Nord Stream 2 stöter på allt fler problem. Nu drar ryska miljöaktivister projektet inför rätta. Ryska miljöorganisationer motsätter sig kraftigt att gasledningen Nord Stream 2 dras genom naturskyddsområdet Kurgalskij på Finska vikens södra kust. Ledningen för rysk gas går genom Östersjön till Tyskland och planeras komma igång år 2020. Vi anser att rutten här på rysk mark måste korrigeras eftersom miljökonsekvenserna är så pass allvarliga," säger Aleksej Knizjnikov från ryska WWF. "De lokala myndigheterna gjorde plötsligt en lagändring för att kunna tillåta byggen i ett naturskyddsområde," säger Michail Krejndlin från Greenpeace. Vi kommer att bestrida det här beslutet i domstol. Fallet kommer upp i rätten en första gång den 19 september. Kurgalskij har en rik natur med 750 landväxter och 250 fågelarter. Många finns med på den ryska rödlistan över hotade arter. Bolaget betonar att projektet berör enbart 0,14 procent av landområdet. De två gasrören ska grävas ner i ett omkring 30 meter brett dike. yle 170906.

Finland och Sverige oense om förbud mot kärnvapen – "Nato-optionen gör att Finland inte vill vara med". Sveriges utrikesminister Margot Wallström hoppas på ett totalförbud av kärnvapen i världen. Att Finland väljer en annan väg förklarar hon med att man är rädd för att stänga dörren till Nato. Wallström beskriver en lång och stolt svensk tradition av att engagera sig i kampen mot kärnvapenanvändning i världen. Men också i Sverige har inställningen till kärnvapenförbudet lett till diskussion. Dels befarar man att avtalet blir tandlöst och i värsta fall motverkar det tidigare ickespridningsavtalet, dels att det leder till sämre möjligheter för Sverige att samarbeta med Nato och USA. Enligt en del debattörer, till exempel ledarskribenten Patrik Oksanen, riskerar Sverige att stänga Nato-dörren för gott och omöjliggöra avancerade övningar med Nato. USA har också har försökt trycka på för att Sverige inte ska underteckna avtalet. Margot Wallström erkänner att avtalet har sina brister. Hon säger att man nu ska analysera texterna i lugn och ro innan man skriver under. Bland annat ska man analysera hur avtalet påverkar internationella samarbeten. "Vi gör en självständig granskning av det här. Vi accepterar inga hot eller påtryckningar från någon annan." Hur försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige påverkas vill hon inte gå in på. yle 170906.

Peter Hultqvist: Kan bli konfrontationer med Ryssland under Aurora. Om en vecka inleds den ryska militärövningen Zapad och bara några dagar efteråt startar höstens svenska militära storövning Aurora. Planeringen inför den svenska övningen har pågått länge och det försämrade säkerhetsläget kring Östersjön innebär också att den svenska försvarsmakten nu planerar för att det kan komma att bli konfrontationer mellan Sverige och Ryssland under övningarna. För här i Tallin pratas det mycket om framför allt den ryska övningen Zapad där, enligt försvarsalliansen Nato, 100 000 ryska soldater väntas öva i ett par veckor, men den ryska övningen kan också bli förlängd. Ryssland själv säger att det bara handlar 12 700 ryska soldater. Just siffran 12 700 soldater är central, eftersom man då inte behöver bjuda in internationella observatörer till övningen, allt enligt den så kallade Wien-konventionen. Gränsen går vid 13 000 soldater. Ryssland tillåter dock tre observatörer under sin övning Zapad. Men det är långt ifrån tillräckligt anser Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och riktar skarp kritik mot det ryska agerandet inför övningen som alltså inleds nästa vecka. SR 170907.

Ryska Facebook-annonser inför amerikanska valet. Facebook avslöjar nu att en kampanj som sannolikt var betald av Ryssland spred tusentals politiska annonser inför valet i USA. På Facebook visades annonser som misstänks ha varit rysk propaganda och påverkan inför valet i USA. Mark Warner, amerikansk senator som sitter i en av de underrättelsekommitéer som undersöker om Ryssland påverkat valet kommenterar uppgifterna i CNN. "Vi har velat veta hur mycket Facebook eller Twitter användes av ryska troll i månader. Vi har ställt frågor och nu har vi fått preliminära svar. Men jag tror att det är toppen av ett isberg," säger Mark Warner till CNN. Han säger att fler frågor kommer ställas till företagen som driver sociala medier och gör en jämförelse med Frankrike. Där upptäcktes tiotusentals konton som spred falsk information innan valet. Enligt Facebook handlar det nu om 470 konton och sidor som spridit tusentals annonser för motsvarande 800 000 kronor. Det ska ha pågått under två år fram till maj i år. Budskapen i annonserna handlade om polariserande frågor som immigration, homosexuellas rättigheter, etnicitet och vapen. Facebook tror att denna kampanj drevs av en så kallad trollfabrik från Sankt Petersburg. Den är känd för att sprida ett Kreml-vänligt budskap på sociala medier. Företaget har informerat underrättelsekomittéerna i senaten och representanthuset och även den särskilda åklagare som utreder om det finns kopplingar mellan Trumps kampanj och Ryssland. SR 170907.

Film om tsaren Nikolaj II väcker protester i Ryssland. I Ryssland har en ny storfilm om den sista tsaren Nikolaj den andre väckt stor uppmärksamhet. Filmen "Matilda" handlar om Nikolaj den andres påstådda älskarinna - ett kontroversiellt tema bland Rysslands troende ortodoxa. Bombhot mot en biograf i Vladivostok och uppbrända bilar utanför regissörens filmstudio i Moskva häromdagen. Kontroverserna runt bioaktuella ryska storfilmen "Matilda" har pågått i ett år, och blivit allt mer påtagliga när filmen nu till slut förhandsvisas i Ryssland. Själva problemet handlar om hur den siste tsaren porträtteras. År 2001 blev Nikolaj II upphöjd till helgon i den rysk-ortodoxa kyrkan, och har dessutom ett grundmurat rykte i den ryska historieskrivningen som en familjefar. Därför skaver det att han i filmen påstås ha haft en älskarinna - den polska ballerinan Matilda Ksjesinska. Konflikten har fått extra stort utrymme sedan dumaledamoten Natalja Poklonskaja meddelat att hon vill dra regissören Aleksej Uchitel inför rätta för att han förolämpar troendes religionsuppfattning. Både ryska kulturministern Vladimir Medinskij och President Putins pressekreterare Dmitrij Peskov har uppmanat kristna radikala grupper att blåsa av protesterna mot filmen, men det tycks inte ha hjälpt. Matilda ska enligt planen ha premiär på ryska biografer i slutet av oktober. SR 170912.

Henrik Lindberg (KD): Sverige är helt beroende av Nato. När det gäller påståendet att Sverige ska vara neutralt i krig, så är det ett direkt felaktigt­ påstående. Vi har uttalat en solidaritetsförklaring med övriga EU-länder. Vi kommer att hjälpa andra EU-länder om de blir angripna och vi förväntar oss att de hjälper oss om Sverige blir angripet. Vi har inte längre en försvarsmakt som ensam klarar av att försvara Sverige om vi blir angripna av en främmande makt. Vi har rustat ner 95 procent av armén, jämfört med vad Sverige hade i början av 1990-talet. Då kan vi inte ha en politik som går ut på att Sverige ska stå ensam och klara sig själv i en eventuell militär konflikt i vårt närområde. Det är en av orsakerna till ovannämnda solidaritetsförklaring. Tyvärr är den ensidig och allt för svag för att garantera Sveriges säkerhet i fall av en militär konflikt. Därför är vi beroende av Nato, även om den nuvarande regeringen envist vägrar inse detta och framhärdar i att vi ska stå alliansfria. Nato har sin artikel 5 som innebär att om ett medlemsland blir angripet, ska alla medlemsländer betrakta det som ett angrepp på dem och bistå landet i fråga. Det är tragiskt att debattörerna lånar sin röst till krafter som med falska påståenden vill väcka opinion mot USA och Storbritannien. Värdlandsavtalet är vår hittills enda möjlighet att ta emot hjälp av våra vänligt sinnade grannländer den dag som Sverige utsätts för ett militärt angrepp. Värdlandsavtalet bör i stället följas upp med ett medlemskap i Nato. Dagen 170913.

ÖB Micael Bydén om Aurora 17: Lär oss mycket. Idag har överbefälhavare Micael Bydén besökt Göteborg och de svenska, franska och amerikanska soldater som nu samarbetar i den stora militärövningen Aurora 17. Efter att Sverige förra året undertecknade ett värdlandsavtal med Nato, så är en viktig del i övningen Aurora 17, att öva just värdlandsstöd, säger ÖB Micael Bydén. "Vi har en säkerhetspolitisk lösning i Sverige där vi bygger säkerheten tillsammans med andra i det breda sammanhanget. Det innebär att vi har tagit på oss ansvaret att ge stöd när någon behöver det och kallar på oss och att vi också är beredda att ta emot stöd den dag vi behöver," säger han.Med amerikanska luftvärnsavfyrningsramper bakom ryggen, betonar ÖB Micael Bydèn vikten av att Sverige nu övar försvar tillsammans med andra länder. "Vi lär oss väldigt mycket. Vi får en hel rad bekräftelser och lär oss vad vi behöver utveckla," säger han. Thomas Robert, major i franska flygvapnet, menar att det är viktigt för Frankrike att bygga upp ett tätare samarbete med Sverige och de andra deltagande länderna. "I dag kan ingen bedriva krig ensam," säger han. Att USA, Frankrike och flera andra Natoländer är inbjudna att delta i Aurora 17 kritiseras av fredsrörelsen, som menar att det riskerar att leda till ökade militära spänningar i Östersjöområdet. Men ÖB Micael Bydén menar tvärtom att övningen leder till ökad stabilitet och säkerhet. "Det är en signal till omvärlden att vi är beredda att ta ansvaret att skapa stabilitet och säkerhet i vårt område och det gör vi. Det är utifrån det perspektivet man ska se den här övningen och vad vi gör." SR 1709113.

Människorättsaktivist väntar i karelskt häkte på sin dom. Processen mot den 61-årige forskaren och människorättsaktivisten Jurij Dmitrijev sker bakom lyckta dörrar. Men den har fått stor uppmärksamhet både i Ryssland och internationellt. Fallet är politiskt, en skådeprocess hävdar både ryska Memorial och internationella Human Rights Watch. Det är samtidigt en familjetragedi där både Dmitrijevs barn och barnbarn drabbas. Vår korrespondent träffar Dmitrijevs dotter utanför häktet i Petrozavodsk. Många av dem som stödjer Dmitrijev är dock oroliga för både hans hälsa och att rättsaken redan är avgjord. Han riskerar dömas till många år i fängelse. Dmitrijev och hans sambo hade fått flera hot under den senaste tiden före polisen kom och sökte igenom datorn. De hade också haft inbrott. Hoten var försök, enligt familjen, att stoppa Jurij Dtrijevs nya avslöjanden i en bok, han höll på att färdigställa. I den skulle också förövarna namnges, de som avrättade och utförde Stalins order. Avslöjanden som deras ättlingar inte vill se. Katja hoppas ändå på att domstolen är oberoende och att hennes pappa släpps fri. SR 170914.

Ukraina och Ryssland nära ett närmande. Ett närmande mellan Ryssland och Ukraina verkar vara på gång när det gäller hur kriget i Donbass, i östra Ukraina, ska stoppas. Tidigare var Moskva helt emot en fredsstyrka från FN och Kiev tveksamma. Men enligt president Petro Porosjenko kan frågan komma upp i FN redan till veckan. "Jag ser blå hjälmarna som en garanti och det är inte Putins projekt att de bara ska vara längs med kontaktlinjen utan över hela området. Det skulle stoppa flödet av ryska militärer och vapen på kort tid," förklarade Ukrainas president, Petro Porosjenko, vid YES-konferensen i Kiev. YES brukar kallas Ukrainas Davos och samlar förutom Ukrainas makthavare och elit också internationella ledare inom politik och ekonomi. De flesta politikerna är före detta premiärministrar och utrikesministrar. SR 170916.

Rysk domstol nekar Wallenbergs släktingar information från FSB. En rysk domstol avslog i dag ett försök från Raoul Wallenbergs släktingar att tvinga den ryska säkerhetstjänsten FSB att lämna ut mer information om svenskens öde. Wallenbergs släktingar vill att FSB ska lämna ut alla dokument som kan klarlägga vad som egentligen hände med den svenske diplomaten, efter att han greps av sovjetiska styrkor. Darja Suchich är en av de ryska jurister som företräder familjen och drev ärendet i rätten i dag. "Det är klart att det här är ett negativt beslut för oss," säger juristen Darja Suchich på väg från den ryska Mesjtjanskijdomstolen i Moskva där en domare i kväll avslog begäran att få ut arkiverade journaler från Raoul Wallenbergs tid i ryska säkerhetsfängelser 1945-47. "Men vi kommer förmodligen absolut att överklaga och om vi uttömmer möjligheterna i ryska domstolar kan vi gå vidare till internationella instanser såsom Europadomstolen för mänskliga rättigheter," fortsätter Suchich. "Under långa samtal hävdade FSB:s två representanter i rätten i dag att det är av hänsyn till medfångars privatliv som de inte kan lämna ut journaler som ska handla om bland annat Wallenbergs förhör, förflyttningar och tillhörigheter." SR 170918.

Ryssland tiger om Wallenberg. Den ryska säkerhetstjänsten vill inte offentliggöra dokument som skulle kunna kasta ljus över Raoul Wallenbergs död. Det kan ske först 2022, är beskedet från FSB. Wallenbergs släktingar tänker dock driva fallet vidare. Dokumenten från 1947, då Wallenberg enligt ryska myndigheter ska ha dött i fängelset, kan av hänsyn till dem och deras efterlevande offentliggöras först 75 år efteråt, det vill säga 2022, enligt FSB. Wallenbergs släktingar är i synnerhet intresserade av uppgifter om "fånge nummer 7" som enligt arkiven ska ha förhörts den 23 juli 1947 – sex dagar efter det att den svenske fången ska ha dött. Två historiker har tidigare hävdat att "fånge nummer 7" troligen var Wallenberg själv. "Ni kan vänta tills tidsfristen löpt ut," var budskapet från FSB:s representant Sergej Tjurikov till släktingarna. Världen idag 170920.

Micael Bydén - ÖB med rätt av öva. Just nu pågår den största försvarsövningen i Sverige på över 20 år. Över 19.000 personer från Försvarsmakten och olika myndigheter deltar samt soldater från flera Nato-länder samt Finland. Övningen är tänkt att stärka Sveriges förmåga att skydda landet vid ett eventuellt angrepp. Men övningen kritiseras också av fredsrörelsen för att öka spänningen mellan Sverige och Ryssland. SR 170923.

Ryssland drabbat av telefonterror. Tiotusentals offentliga institutioner, butiker och sporthallar i Ryssland har utsatts för landsomfattande anonyma telefonhot. Det har pågått i över en månad. I Rysslands femte största stad Kazan utrymdes i veckan över 30 byggnader efter bombhot. Hoten har pågått i mer än en månad, men ingen har tagit på sig ansvaret och polisen har inte hittat någon skyldig. Teorier som framförs är att telefonterroristerna avverkar stad för stad med sina hot. De ska ha använt ip-telefoni och i olika ryska medier pekas både Florida och Ukraina ut, men hittills har ingen skyldig hittats. SR 171005.

WSJ: Russian Hackers Hacked NSA Via Kaspersky Program. Hackers working for Russia reportedly stole details of how the United States penetrates foreign computer networks and defends against cyberattacks after a National Security Agency contractor put the classified data on his home computer. According to The Wall Street Journal, the Russian hackers might have targeted the NSA contractor because they identified the files through antivirus software he was using — made by Russia-based Kaspersky Lab. The Journal reported the undisclosed 2015 security breach could be one of the most significant in recent years – and shows how Russian intelligence exploits a widely available commercial software product to spy on the United States. The breach illustrates NSA's longstanding problem with keeping secrets from spilling out, former intelligence personnel told the Journal, noting they were rarely searched while entering or leaving their workplaces to see if they were carrying classified documents or items like a thumb drive. The stolen material included details about how the NSA penetrates foreign computer networks, the computer code it uses for such spying and how it defends networks inside the United States, the Journal reported. That kind of data could give Moscow information on how to protect its own networks, along with methods to breach U.S. networks and those of other nations, the Journal reported. Newsmax 171005.

Hundratals demonstranter gripna i Ryssland. Runtom i Ryssland har anhängare till oppositionsprofilen Aleksej Navalnyj demonstrerat med krav på att president Vladimir Putin ska dra sig tillbaka. Över 260 demonstranter har gripits av polis, enligt Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Aleksej Navalnyj hade manat till landsomfattande protester i på lördagen, i samband med president Vladimir Putins 65-årsdag. "Låt Putin höra oss och låt honom gå i välförtjänt pension", sade Navalnyj i ett uttalande från fängelset, enligt The Guardian. "Han har haft makten i 18 år, vilket är tillräckligt." I Moskva trotsade över 1 000 personer både regn och demonstrationsförbud, enligt nyhetsbyrån AFP:s reporter. Polisen angav siffran 700, inklusive journalister. Antalet var betydligt lägre än vid de massprotester som Navalnyj mobiliserade i mars och juni. Demonstranterna, de flesta unga, ropade slagord som "Grattis" och "Ryssland utan Putin". Hundratals poliser, en del i kravallutrustning och med hundar, bevakade demonstrationerna och såg till att deltagarna inte kunde ta sig in på Röda torget. Medan protesten i Moskva verkar ha avlöpt utan gripanden ska 139 personer ha förts bort runt om i landet, enligt OVD-info, en grupp som dokumenterar gripanden vid demonstrationer. Enligt Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren – som är på plats i S:t Petersburg – har kravallutrustad polis gått ännu hårdare fram. Hon rapporterar att över 260 personer har gripits. SR 171007.

Rysk tv-stjärna vill utmana Vladimir Putin. Den ryska tv-personligheten Ksenia Sobtjak planerar att utmana Vladimir Putin i presidentvalet. Hon skulle kunna vara ett liberalt alternativ för de som är missnöjda med Kreml – men att Sobtjak skulle ta hem segern är föga sannolikt. 35-årige Ksenia Sobtjak säger sig vara utled på att se samma politiker – inklusive Vladimir Putin – ställa upp i valet år efter år. Hon chockade många när hon började dyka upp vid protester mot presidenten 2011 och 2012. Sobtjak, som bland annat gjort sig känd som programledare för en dokusåpa, är dotter till den före detta liberale borgmästaren i S:t Petersburg, Anatolij Sobtjak. Fadern hade nära band till Putin och var bland annat hans mentor. Bedömare har i olika medier dömt ut tv-profilens kandidatur som ett försök från Kreml att öka legitimiteten och splittra oppositionen inför valet, som väntas förlänga Putins tid vid makten ytterligare. Oppositionsprofilen Aleksej Navalnyj har också avfärdat Sobtjak som en av Kremls underhuggare. Navalnyj har själv sagt att han vill utmana Putin, men valkommissionen har uteslutit det eftersom han har dömts för brott. Ksenia Sobtjak nekar till att hon skulle vara Putins nickedocka och har sagt att hon kommer att kliva tillbaka om Navalnyj tillåts att ställa upp i valet. GP 171019. The Guardian 171018. Wikipedia. Jag vill ha ett annat Ryssland, ett europeiskt Ryssland. För jag anser att Ryssland tillhör Europa.TV4 Play.

Situationen för de fria medierna i Ryssland. TV4 Play.

Oppositionella kontrolleras hårt i Ryssland. TV4 Play.

Trump om Putin: "Vi har noll personkemi". TV4 Play 171113.

Sanktionerna drabbar ryska företag, främst inom oljeindustrin. Ryssland utvisar 755 amerikanska diplomater. Illavarsland att Ryssland svarar så här hårt. Det är ingen som önskar en konfrontation mellan Ryssland och USA. Inget tyder på en förbättring av relationerna. TV4 Play.

Sverige har 65 000 skyddsrum. Ekots reporter har besökt ett av dem. De 65 000 skyddsrum som finns runt om i landet räcker inte till om Sverige skulle angripas. Nu vill MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att det ska byggas fler. MSB ansvarar för tillsynen av landets skyddsrum och nu vill de att 50 000 nya platser ska byggas på tio år, till en kostnad av två miljarder kronor. Det är regering och riksdag som beslutar om byggnation av nya skyddsrum. Justitieminister Morgan Johansson säger att det finns pengar för detta redan nästa år: SR 171030. Här hittar du ditt närmaste skyddsrum.

Moskva minns Stalins offer. I år är det 80 år sedan runt 20 miljoner människor dödades under Stalins terror, och i dag invigs i Moskva ett nytt minnesmärke till offren för Sovjetsystemets terror, med den ryske presidenten Vladimir Putin närvarande. Men när offrens namn traditionsenligt i går lästes upp i centrala Moskva fanns inte presidenten där. I dag ska ännu ett minnesmärke avtäckas i närvaro av presidenten Vladimir Putin. Putin har däremot aldrig deltagit i namnceremonin, som människorrättsorganisationen Memorial anordnar. Memorial är idag stämplade som utländska agenter, trots sin nyckelroll för att dokumentera offren för den stora terrorn. I karelska Petrozavodsk hålls sen nästan ett år Memorials ansvarige fängslad i något som Memorial kallar en skådeprocess. Hans namn nämndes också vid läsningarna i går. "Frihet för Jurij Dmitrijev och alla politiska fångar," upprepades av många. 72-åriga Viktoria, som läste upp sin avrättade farbrors namn uttryckte sin farhåga: "I dag är det inte en massrepression, men du kan döda någon på en bro nära Kreml utan vidare. Det är en ny typ av repression och så länge säkerhetstjänsten tillåts vara med och styra landet kommer det vara så, "säger Viktoria. SR 171030.

Fejkkonton spred propaganda - nådde 126 miljoner amerikaner. Minst 126 miljoner amerikaner tog regelbundet del av budskap producerade av ryska propagandaaktörer under den amerikanska presidentvalskampanjen. Innehållet såg ut som att de kom från vanliga Facebookanvändare, men företaget menar att kontona var systematiskt skapade av ryska aktörer för att sprida desinformation och falska nyheter. Omfattningen av de till synes vanliga kontona är flera gånger större än vad Facebook tidigare uppgivit. Det här visar interna dokument som flera amerikanska medier tagit del av, i veckan kommer bland andra representanter för Facebook att frågas ut i den amerikanska kongressen. Även företaget Google och dess kanal Youtube kommer, enligt medierna, vittna om att deras plattformar användes för att till exempel sprida över tusen videor med desinformation. Tidigare har företaget Facebooks ledning hävdat att den största ryska påverkan på sajten under den amerikanska valrörelsen var i form av annonser, men ändrar nu den bedömningen och säger alltså att till synes vanliga Facebookkonton stod för den största spridningen. SR 171031.
De ryska påverkansförsöken är långt ifrån över - det säger Bret Shafer på det Washingtonbaserade forskningsprojektet Alliance for securing democracy som kartlägger Twitterkonton med kopplingar till Ryssland. "Aktiviteten är lika hög nu som under valkampanjen" säger Bret Shafer som hoppas att Twitter och de andra företagen får tuffa frågor idag av politikerna och att företagen också väljer att berätta mer än de gjort tidigare. SR 170531.

Kinesiska universitet ska analysera ledarens tankar. Kinesiska universitet visar sin lojalitet med den kinesiska ledaren Xi Jinping. Nu öppnas nya forskningsinstitut som grundas för att analysera ledarens tankar. "Det startades institut för Deng Xiaopings teorier också, men det var aldrig ett sådant här ståhej omkring det," säger statsvetaren professor Zhang Ming som nyligen pensionerades från Renmin-universitetets avdelning för internationella relationer. Just Renmin-universitetet i Peking var först med att öppna ett nytt forskningscenter för den nya partidogmen: Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny tidsålder. Sedan kongressen avslutades har ett tjugotal kinesiska universitet gjort samma sak. SR 171102.
Historikern som utmanar partiets hjältar i Kina. Vid den stora partikongressen i Peking nyligen talade Xi Jinping upprepade gånger om det kinesiska kommunistpartiets historiska uppdrag och kommande hundraårsjubileum. Men partiets historieskrivning stämmer inte alltid överens med historisk forskning – och den som påpekar det kan få betala ett högt pris. Sveriges Radios korrespondent i Peking, Hanna Sahlberg, har träffat historikern Hong Zhenkuai som förkastar skolböckernas kapitel om "De fem hjältarna på Vargtandsberget". Kommunistpartiet, som styr Kina genom ett fast grepp om både stat och näringsliv, hämtar legitimitet ur en egen historieskrivning som börjar med revolutionens hjältar och sägs fortsätta oavbrutet fram till Xi Jinping och hans löften om ekonomiskt välstånd för hela folket. "Jag pekas ut som den nya erans landsförrädare," säger historieforskaren Hong Zhenkuai, och visar upp en tidskrift som ges ut av Befrielsearméns mediabolag. orskaren har retat upp självutnämnda patrioter genom att ifrågasätta en av den nationalistiska skolundervisningens grundläggande berättelser – ”De fem hjältarna på Vargtandsberget” som finns i alla kinesiska läseböcker för årskurs fem. Fem revolutionära soldater ska ha tagit sin tillflykt till en bergstopp för att skydda sitt kompani från förföljande japanska soldater, och sedan kastat sig ut för klipporna hellre än att låta sig tas till fånga. Två ska ha överlevt och hyllas som hjältar medan de som dog hyllas som martyrer. "Mycket av det som sägs i det här kapitlet stämmer inte med historien," säger historikern Hong Zhenkuai. Genom att undersöka platsen där hjältarna ska ha hoppat, tidigare källmaterial och de dagliga förteckningarna över döda, försvunna och tillfångatagna både i kommunistpartiets armé och den japanska armén har han kommit fram till att de fem knappast var fem utan sju, att inga ögonvittnen kan ha sett dem från den plats som påstås och att ingen bör ha överlevt om de hoppat därifrån. SR 171102.

Nu ska antalet värnpliktiga bli fler. Regeringen vill öka antalet värnpliktiga från 4 000 per år till 5 000. Enligt försvarsminister Peter Hultqvist handlar det om att långsiktigt säkra personalfrågan och därmed försvarsförmågan. "Vi behöver fler soldater i förbanden. Har man en bredare organisation med mer personal så har man en större uthållighet," säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 171102.

Stora rikedomar kring ryske presidenten. Ett internationellt reporternätverk och oberoende ryska medier avslöjar rikedomarna i kretsen kring den ryske presidenten Vladimir Putin. Han är kusinbarn till president Putin och lever ett relativt enkelt liv i närheten av St Petersburg. Michail Sjelomov är inte intresserad av att svara på våra frågor om hur det kommer sig att han trots en lågt deklarerad månadslön på 700 dollar i själva verket tjänar nästan 100 000 dollar om dagen i vinster från de olika bolag där han är majoritetsägare, rapporterar Natalja Telegina för ryska oberoende nät tv kanalen Dozd. Reportaget visar hur Sjelomov trots sitt tillbakadragna och på ytan enkla leverne är en av Rysslands miljardärer. Undersökningen följer på en större undersökning om förmögenheterna hos männen i kretsen kring presidenten, som tidningen Novaja Gazeta gjort tillsammans med det internationella reporternätverket OCCRP. Där konstateras att Ryssland utvecklats till ett av de mest ojämlika länderna i världen när det gäller fördelning av landets tillgångar. Vännerna och släktingarna i Putins inre krets beräknas äga 24 miljarder dollar. Tre av dem avviker genom sin anonymitet, Sjelomov, den sen tidigare kände cellisten Sergej Roldugin och Pjotr Kolbin. Trots att de är miljardärer, genom ägandet i en rad företag har de haft svårt att förklara hur de blivit så rika och säga något om sina företags tillgångar. I Novaja Gazeta konstateras att det kan vara för att de i själva verket agerar som front för någon annan, nämligen presidenten själv. Han har alltid förnekat eventuella stora förmögenheter. Men den konstruktion som de olika medierna blottlägger visar ett system där bara de som ingår i den närmsta kretsen kring presidenten har blivit landets rikaste män och alla har antingen släktband eller är presidentens gamla vänner. De är lojala med makten och belönas med olika affärskontrakt, som bröderna Arkady och Boris Rotenberg, som var huvudfinansiärer kring OS i Sotji, och har tillgångar i gas, olja och banker. SR 171103.

Arne Ljungqvist ser "Ikaros": "Blev fullständigt lurad i Sotji". Legendariske dopningsjägaren Arne Ljungqvist ser den hyllade tv-dokumentären - just innan Rysslands öde inför OS 2018 ska avgöras. "Att i efterhand få höra att man blivit bedragen är inte särskilt kul," säger Ljungqvist. Grigorij Rodtjenkov är visselblåsaren, avslöjaren av vad som ser ut att vara extremt utbredd och systematisk dopning i den ryska toppidrotten. Det är han som är huvudperson i Bryan Vogels två timmar långa tv-dokumentär. Arne Ljungqvist var själv huvudansvarig för antidopningsverksamheten i Sotji. Nu berättar han om hur han och hela idrottsvärlden ser ut att ha grundlurats av det megafusk Ryssland anklagas för. Ljungqvist blev vice odförande i antidopningsorganisationen Wada 2008. Han minns hur han blev kallad till en presskonferens i Peking. "Då sa jag att det här luktar organiserad dopning i Ryssland." Flera ryska idrottare riskerar nu att stängas av efter avslöjandena. Alexander Legkov, som vann OS-guld på femmilen och tog silver på stafetten i Sotji fick beskedet tidigare i veckan från IOK att han stängs av från OS på livstid. Fler besked väntas komma. SR 171104.

Oppositionen oroad över dyrt luftvärnsköp. Flera oppositionspartier är oroade över att Sveriges kommande köp av nytt luftvärn kommer bli så dyrt att det tränger undan andra viktiga satsningar inom försvaret. Samtidigt som det nya luftvärnet inte kan skydda ett tillräckligt stort område. "Vi behöver luftvärn men det får inte vara så att det här skjuter bort andra viktiga försvarssystem. Vi måste också se till att vi inte bara skyddar ett litet område utan att Sverige är stort och vi måste kunna skydda armén och vi måste kunna skydda vår huvudstad och annan viktig infrastruktur," säger Mikael Oscarsson är försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. "Vi behöver få ett bättre underlag innan Kristdemokraterna kan vara med och ge grönt ljus." De borgerliga partierna och regeringen är överens om att Sverige behöver ett nytt luftvärn som kan skjuta ner flygplan och kryssningsrobotar, annars kan exempelvis Sveriges gripenplan förstöras redan på startbanan. Ett sådant luftvärn är dyrt, tio till tolv miljarder kronor för ett första inköp har nämnts och inklusive drift och robotar så kommer kostnaderna bli än högre. Försvarsmakten försöker nu enligt Ekots källor räkna på hur bra luftvärn man skulle få för exempelvis tio miljarder kronor då det som en person där säger handlar om "otroligt mycket pengar" och det även inom försvaret finns en rädsla att andra köp och verksamheter trängs undan. Liberalernas Allan Widman är rädd att den övergripande budget som finns för att skaffa bland annat nya Gripenplan, ubåtar och nu luftvärn inte räcker. Han kräver mer information av regeringen. Moderaternas Hans Wallmark anser att försvarsbudgeten måste höjas med flera miljarder kronor för att snabbt klara av ett köp av större luftvärnssystem. SR 171105.
Sverige satsar på amerikanskt luftvärnssystem. Sverige väljer att satsa på att köpa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot för att stärka det svenska försvaret. Det handlar om ett mångmiljardköp och efter ett regeringsbeslut i dag så får Försvarets materielverk i uppdrag att be om en offert på systemet från den amerikanska staten. Beslutet att ge FMV i uppdrag att börja förhandla med USA om köp av Patriot har diskuterats en tid i mellan regeringspartierna och Moderaterna och Centerpartiet i försvarsgruppen. Och de partierna står bakom beslutet. Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark om fördelarna. "Försvarsmakten tillstyrker och det är väldigt viktigt. Sen är det ju naturligtvis ett beprövat system och det finns också i flera länder i vårt närområde och det ökar möjligheten att samverka och samarbeta med andra. Men det viktigaste för oss moderater är att försvarsmakten tillstyrker och det finns en fara i dröjsmål och därför är det viktigt att vi nu kommer igång med processen så att vi kan få systemet på plats," säger Hans Wallmark. Ett nytt luftvärnssystem med större kapacitet kan skydda Stockholm och viktiga militärbaser och hamnar mot attacker från flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar. Förhoppningen är att systemet ska börja levereras 2020 och allt ska vara på plats 2025. Ett nytt luftvärn är dyrt. Sverige siktar nu på att köpa fyra enheter med tolv lavetter som kan avfyra robotar kombinerat med radar och ledningscentraler. Ett första steg beräknas gå på cirka 10-12 miljarder kronor men sen tillkommer dyra robotar och underhåll. Totalkostnaden beräknas landa på mellan 20 och 25 miljarder kronor. En kostnad som Stefan Ring misstänker kan öka. "Erfarenheten visar att det är sällan det inte blir ytterligare kostnader," säger han till TT. Peter Hultqvist tonar ner risken att det blir så dyrt att få enheter köps in och liten yta kan skyddas. "Det är helt nödvändigt att förnya det luftvärn som vi har i dag. Det står inte rycken i förhållande till de utmaningar som vi har i vår omvärld i dag," säger Peter Hultqvist. SR 171107. Kommentar: Sverige behöver systemet NU.
Patriotköp stärker försvar och band till USA. Regeringens beslut att Sverige ska satsa på amerikanska Patriot som nytt luftvärn är viktigt och kommer ha effekt under lång tid framöver. Det krymper ett hål i Sveriges försvar, men påverkar också Sveriges säkerhetspolitiska läge och försvarets ekonomi. Att Sverige skulle dras in i en konflikt med Ryssland är osannolikt. Men om det trots allt skulle hända så saknar Sverige i dag ett modernt luftvärn som klarar attacker med exempelvis de ballistiska Iskanderrobotarna som sedan förra året finns i Kaliningrad och sedan ett par år utanför St Petersburg. Sådana robotar går i en bana på flera mils höjd och faller sedan brant och extremt snabbt ner mot sina mål. De skulle kunna slå ut svenska Gripenplan på startbanan innan de ens hunnit lyfta, eller svenska hamnar och centrala byggnader. Då behövs ett system som Patriot för att minska riskerna. Men Patriot klarar också av angrepp med kryssningsrobotar eller robotar som skickas från attackflyg över Östersjön. Sedan är frågan hur stort skydd ett svenskt Patriotsystem kan ge. Enheterna är dyra. Köpet av systemet kostar minst tio miljarder kronor enligt FMV. Men högre summor har nämnts och kostnaden kommer att öka när de dyra robotarna köps in. Hur många robotar Sverige väljer att köpa och vilka typer påverkar förstås totalkostnaden liksom antalet ledningscentraler och radarenheter. Grundtanken inom FMV är köpa fyra enheter med tre robotlavetter som med kapacitet att avfyra fyra robotar vardera. Då kan de hypotetiskt ställas upp på fyra platser i Sverige men med begränsad effekt på varje ställe. Om det innebär ett tillräckligt brett och starkt skydd i förhållande till prislappen kan diskuteras, och såväl politiker som experter har varit fundersamma. Sett ur ett vidare perspektiv tar Patriotköpet en försvarlig del av den totala materielbudgeten de kommande åren. Samtidigt ska nya Gripenplan köpas in för mer än 30 miljarder kronor och nya ubåtar för knappt nio. Sedan tillkommer underhåll och utveckling av systemen. Om budgeten då räcker till andra viktiga men mindre spektakulära köp återstår att se. Inom Försvarsmakten finns en oro för frågan, liksom bland riksdagspartierna där de borgerliga vill höja försvarsbudgeten än mer. Får man råd med annat än nya sockor? som en person uttryckt det. SR 171108.

Fängslat missionärspar har kärleken till Kina kvar. Det kanadensiska paret Kevin och Julia Garratts tre decennier av kristen mission i Kina fick ett abrupt slut. Men spionanklagelser, orättfärdig behandling och fängelse till trots finns hjärtat för Kina kvar, och kärleken till Gud och hans Ord är djupare och starkare än någonsin. Kvällen 4 augusti 2014 förs Kevin och Julia Garratt bort, och det ska dröja över två år innan de återförenas i frihet. Vad paret Garratt fick veta först i efterhand var att ett par incidenter ägt rum i Kanada, som fått den kinesiska regeringen att ilskna till. Bland annat var Kanada på väg att lämna ut en spionanklagad kinesisk medborgare till USA. Kevin och Julia blev sålunda brickor i ett internationellt politiskt spel. "Förhörsledarna kunde be oss, "säg att Kanada måste göra mer". Men vi förstod inte vad det innebar," berättar Julia. Det är hjärtskärande att tänka på att nästan hundra procent av dem som arresteras i Kina får en fällande dom. I vårt fall rör det sig inte om förföljelse i den meningen, men vi har utsatts för orättfärdighet. Världen idag 171107.

Is Russia’s Hypersonic YU-71 Missile A Disaster For US : Nuclear Warheads? You tube 171106.
The Kremlin is Developing the Zircon Missile With Interoperability in Mind. You tube 171111.
This Russian 5th Nuclear Bomb Can Destroy an Entire US Mainland , Be Aware !! You tube 171110.

Trump hade familjärt möte med Kinas president - får kritik. USA:s president Donald Trump hyllas i Kina, men får kritik hemma efter familjärt möte med Kinas president Xi Jinping. Mötet förväntas bidra till stora affärsupppgörelser mellan Kina och USA - och ett ökat spelrum för Xi Jinping internationellt. Teump twittrade och tackade för en "oförglömlig" upplevelse efter att Xi Jinping för första gången sedan kejsardömets fall bjudit på något som påminde om gamla tiders välkomnande i Förbjudna staden i Peking. Idag skriver den nationalistiska kinesiska tidningen Global Times hyllande om Donald Trump och beskrev i sex punkter varför de flesta kineser sägs älska Trump. Både hans affärsimperium, hans barn och barnbarn som framstår som lyckade och framgångsrika och hans sätt att inte förehålla Kina för brott mot mänskliga rättigheter uppskattas. Donald Trumps politik med indragna handelsavtal och utträde ut flera FN-samarbeten, särskilt klimatavtalet från Paris, har gett Xi Jinping ökat utrymme att manövrera på den internationella arenan. Under sin resa i Asien har Donald Trump främst koncentrerat sig på att försöka få stöd för sin hårdare linje mot Nordkorea. Det lämnar inte mycket utrymme för USA att samtidigt invända mot den pågående och snabba uppbyggnaden av kinesiska militära utposter på flera öar i Sydkinesiska havet, eftersom Donald Trump söker Xi Jinpings stöd för hårdare sanktioner mot Nordkorea. Ett fast kinesiskt grepp om större delen av Sydkineska havet är en av Xi Jinpings viktigaste målsättningar. Men i USA får Trump kritik bland annat från Winston Lord, en av dem som följde USA:s president Nixon på det första amerikanska statsbesöket i det kommunistiska Kina 1972. Han anklagar Trump för att "fjäska för" Xi Jinping och för att ha avhändat USA:s globala ledarskap till Kina. SR 171109.

Ryssland fråntas två OS-medaljer. Ytterligare fyra ryska skidåkare stängs av på livstid från OS. Ryssland förlorar även två OS-silver från Sotji 2014. "Skönt att de åker dit, det visar att dopningssystemet fungerar," säger Emil Jönsson till Radiosporten. Det innebär bland annat att Emil Jönssons och Teodor Petersons brons i lagsprinten uppgraderas till silver. Internationella olympiska kommittén (IOK) har funnit att Julia Ivanova, Jevgenia Sjapovalova, Alexej Petuchov och Maxim Vylegzhanin brutit mot IOK:s antidopningsregler, uppger Rysslands skidförbund, enligt AP. Liksom Alexander Legkov och Jevgenij Belov stängs de fyra av på livstid från tävlande i OS. I december i fjol släppte utredaren Richard McLaren den sista delen av sin rapport om rysk statsstödd dopning, som visar att mer än 1 000 ryska idrottare varit inblandade i eller dragit nytta av manipulerade dopningsprover. Bland dem tolv ryska medaljörer i OS i Sotji. SR 171109.

EU spikar nytt försvarssamarbete. Vid en högtidlig ceremoni idag skrev försvarsministrarna från 23 EU-länder – bland dem Sverige – under på att de vill upprätta ett så kallat fördjupat försvarssamarbete inom EU. Men det handlar inte om att bygga en EU-armé, sa Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist som var på plats i Bryssel. "Det här har ingenting med en EU-armé eller med en förvarsorganisation i den meningen att göra, det här är ett samarbete som rör konkreta projekt," sa Peter Hultqvist. En överväldigande majoritet av EU-länderna meddelade i dag att de vill vara med från start i det som kallas Pesco – EU:s fördjupade försvarssamarbete. Irland, Portugal och Malta väntas gå med senare medan Storbritannien och Danmark har formellt undantag från EU:s försvarsamarbete. Samarbetet är frivilligt, men de länder som går med förbinder sig att lägga mer pengar på försvaret och att bidra med trupp till EU:s militära insatser. EU ska varje år granska att länderna lever upp till sina förpliktelser. Men Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist betonar att ingenting är tvingande: "Det viktiga är att vi tillför resurser och att vi bygger militär förmåga och det får varje land göra utifrån sina förutsättningar och vi fattar våra beslut i Sverige på ett suveränt sätt," säger han. De länder som deltar i Pesco ska samordna sina uppköp av försvarsmaterial och även samverka kring investeringar på försvarsområdet för att få ned kostnaderna. Syftet är att bygga upp en egen militär förmåga och bli mer oberoende av USA. Varje land ska också bidra med konkreta samarbetsprojekt och hittills har ett 50-tal lämnats in. Sverige erbjuder andra EU-länder att använda sig av övnings- och testbasen Vidsel i Norrbotten för att testa nya robotsystem och stridsplan. Andra länder bidrar med bland annat transportplan, fältsjukhus och gemensam utbildning av soldater för internationell tjänst. SR 171113.

Rysk agentlag slår mot medierna. Ryska parlamentet förbereder en utvidgning av den så kallade agentlagen. Antas lagförslaget kan även ryska medier komma att kallas för utländska agenter. Som grund räcker det att ha gått kurser eller varit på konferenser utomlands. Kända oberoende radiokanalen Moskvas Eko har redan kallats för utländsk agent i den ryska statstelevisionen: "Varje dag som vi arbetar känns som det vore den sista, när som helst kan någon inom Kreml ta beslut att tysta oss," säger Maksim Kournikov, chefredaktör för Moskvas Ekos lokalstation i Orenburg och Ufa i ryska Ural. Maksim och ytterligare två reportrar har pekats ut av rysk statstelevision som inhyrda av amerikanska "gosdel", som USA:s utrikesministerium kallas på ryska. Bakgrunden är att de bland annat har deltagit i konferenser med utländska journalister. Moskvas Ekos chefredaktör Alexej Venediktov har också hängts ut av statskontrollerade medier där det påståtts att radiokanalen agerar statsfientligt. Den statliga censurmyndigheten Rozkomnadzor kan när som helst dra in radiostationens licens. Flera gånger har myndigheten krävt att blogginlägg på radiostationens hemsida tas bort om de vill behålla licensen, inlägg som påstås strida mot lagen om extremism. Men det senaste förslaget hotar alla oberoende medier. I duman förbereds en utvidgning av den så kallade agentlagen. Ryska frivilligorganisationer har redan brännmärkts som utländska agenter om de har tagit emot pengar från utländska givare eller haft gemensamma projekt. Nu vill duman sätta samma press på ryska medier där journalister samarbetar med utländska journalister, åker på konferenser utomlands eller har andra typer av samarbete. Så har exempelvis tidningen Novaja Gazeta arbetat i samband med Panamadokumenten och Paradisläckan. "De som attackerar oss kan göra vad de vill och staten kommer inte att skydda oss," säger Maksim Kournikov. SR 171113.

Nya Sidenvägen - världens största infrastrukturprojekt. Mitt i ingenstans på stäppen i Kazakstan pågår världens största infrastrukturprojekt. Kinas nya sidenväg är ett biljonprojekt som ska frakta varor till land och sjöss över tre kontinenter. Det tar oss två arbetsdagar att ta oss hit från Peking, en knapp dag med flyg, och en skumpig dag med jeep över den centralasiatiska stäppen i Kazakstan. Då når vi ändå bara den första utposten i Kinas nya jättesatsning längs den nya sidenvägen: Khorgos. Och är det någon plats man borde reservera uttrycket "mitt i ingenstans" för, så är det nog här; på gränsen mellan Kazakstan och Kina. Khorgos fanns inte på Googlekartan för bara några år sedan, men om några år tror man att det kommer att bo runt 100.000 människor i det här gränsområdet. Det är bland annat den visumfria handelszonens förtjänst. Nya Sidenvägen är inte en, utan en rad nya handelsvägar tvärs över Asien. Med nya kinesiska hamnar i Bangladesh, Sri Lanka, Oman, Irak och hela vägen till Venedig. Och nya vägar och järnvägar genom platser som Samarkand ända till London. Den senaste Europavägen öppnar snart och går genom Kazakstan. Projekten finansieras med bidrag och lån från Kina, och investeringar från de berörda länderna. Sidenvägssatsningen är i biljonklassen, amerikanska Marshallhjälpen som hjälpte Europa efter andra världskriget är inte i närheten, men kritiker varnar också för korruption och huvudlösa projekt. SvT 170719.
Nya Sidenvägen klar – viktig för nordisk handel. Ännu en bit av den nya Sidenvägen är klar. En järnvägssträcka som förbinder Finland med Kina invigdes nyligen. Det är en del av ett megaprojekt för att öka handeln mellan Europa och Kina. Den nya tågförbindelsen mellan Kouvola i Finland och Xian i Kina är 800 mil lång och det tar tio dagar för ett containertåg att färdas på sträckan. Rutten går från Kouvola, via Moskva och Khorgos i Kazakstan till Xian i Kina. På den centralasiatiska stäppen i Khorgos i Kazakstan finns den visumfria handelszonen på gränsen till Kina. Den splitternya torrhamnen används för att flytta godset i containrarna eftersom man har olika spårvidd. Att frakta med tåg är billigare än flyg och dyrare än med båt. Men frakten går fortare än med fartyg och kan därför vara mer ekonomiskt. För nordiska företag kan förbindelsen med finska Kouvola få betydelse eftersom transportavståndet till Kina blir kortare än via Centraleuropa. SvT 171113.

Tro och religion ska utrotas i Kina. Kommunistpartiet i Kina anklagar medlemmar i partiet för att mer lita på religion, gudar och vidskepelse än på partiet. Det är Chen Xi, en ledande person i kommunistpartiet, som går till hårt angrepp på partikollegor. Han anklagar dem för moraliskt förfall. "Några tror inte längre på Marx och Lenin utan på spöken och gudar. De tror inte längre på de kommunistiska idealen utan på trolldom", skriver han i partiets språkrör Peoples Daily. Chen fick förra året en plats i politbyrån, partiets mäktigaste organ där de viktiga besluten tas. Och han skräder inte orden i sin kritik av vissa medlemmar. "Som kamrat Mao påpekade... så måste partiets medlemmar vara både röda och professionella", skriver han vidare. Partiet är officiellt ateistiskt och har alltid krävt av sina företrädare att ta avstånd från tro och religion. Men de som inte håller med menar att religionsfientligheten har ökat under den nuvarande ledaren Xi Jinping. Han tog över som partiordförande 2012 och har sedan dess slagit ned hårt mot uppfattningar som avviker från partilinjen. Chens kritik kommer i ett läge där kristna i provinsen Jiangxi har uppmanats att avlägsna alla saker och prylar med Jesus och korset och i stället ersätta dessa med bilder av ordförande Xi. William Nee, som arbetar för människorättsorganisationen Amnesty i Hongkong, menar att det är en medveten strategi från regimen för att utrota religionen i samhället. "Det handlar om att partiet ska finnas i centrum av det kinesiska samhället," konstaterar Nee. En kampanj pågår också som går ut på att få bort all kristen konst och ersätta den med kommunistisk propaganda. En invånare i provinsen Yugan säger till South China Morning Post att många invånare har tvingats att ta bort kristna symboler från sina hem. "Om de inte gör det så kommer de inte att få ta del av de pengar som ges till fattiga invånare," säger den personen. Dagen 171118.

Turkey and Russia Growing Closer. Russian President Vladimir Putin hosted his Turkish counterpart Recep Tayyip Erdogan in Sochi Monday, declaring that relations between the two countries are in excellent shape. Their discussions reportedly centered around the ongoing conflict in Syria and what they described as a “joint battle against terrorism” as well as cooperation in the energy sector and Erdogan’s lingering desire to purchase the S-400 air defense system from Moscow. (ICEJ 171114.).

Regeringen får kritik för att inte ha gjort tillräckligt för Gui Minhai. Den svenska regeringen får kritik för att inte ställa upp ordentligt för den svensk-kinesiske regimkritikern Gui Minhai, som befaras sitta i husarrest i Kina trots att myndigheterna sagt att han släppts. "Det är tragiskt att Kina gör så här mot demokratiaktivister, nu talar vi om en göteborgare, en svensk medborgare. Det har inte kommit några uppdateringar, jag vet inte riktigt vad den svenska regeringen gör," säger Liberalernas riksdagsledamot Robert Hannah. "Gui Minhai är inte bara ett fall, det här är något som Kina satt i system." Den Kinafödde publicisten Gui Minhai försvann från sin lägenhet i Thailand för drygt två år sedan och dök sedan upp i kinesiska myndigheters förvar och dömdes för ett påstått brott. Den 24 oktober i år uppgav kinesiska myndigheter att Gui släppts fri, men ett par dagar senare meddelade en annan exilkines – som kontaktat regimkritikerns släktingar – att svensken troligen bara flyttats till husarrest i staden Ningbo utanför Shanghai. Ingen utomstående har kunnat kontakta Gui direkt. Katarina Byrenius Roslund arbetar på svenska Utrikesdepartementets presstjänst: "Vi har omfattande och intensiva kontakter med bland annat kinesiska myndigheter, både i Peking och i Stockholm." Människorättsorganisationen Human Rights Watch och andra uppmanar ju Sverige att offentligt kräva direktkontakt med Gui, hur kommer det sig att ni inte gör det? "Det är ingenting som jag kan gå in på nu. Vi agerar alltid på det sätt vi bedömer bäst gagnar den enskilde," säger Katarina Byrenius Roslund. Vilken roll spelar ekonomisk hänsyn i regeringens beslut att använda tyst diplomati? "Det är ingenting som jag kan gå in på," säger Katarina Byrenius Roslund, på Utrikesdepartementets presstjänst. Norge drabbades av en kostsam kinesisk laxbojkott efter att Nobels fredspris 2010 tilldelades den kinesiske regimkritikern Liu Xiaobo och just nu lider Sydkorea under en svåra ekonomiska sanktioner från Peking. Bland andra Amnesty International stödjer för närvarande linjen med tyst diplomati, uppger människorättsorganisationens talesperson Ami Hedenborg för Ekot, men Liberalernas Robert Hannah vill se en öppet tuffare hållning. "Jag tycker inte att den svenska regeringen gjort tillräckligt, fallet Gui Minhai är ganska okänt hos det svenska folket. Hade den svenska regeringen rutit till på riktigt och gjort en större kampanj av att få honom fri hos den svenska opinionen hade det också varit större chans att få honom fri." Vilket stöd har du i övriga oppositionen för en tuffare linje mot Kina gällande Gui Minhai? "Det vet jag faktiskt inte, jag tycker att vår hållning mot Kina är alldeles för mjuk," säger Liberalernas Robert Hannah. SR 171125.

Han försöker hindra ryska makthavare att placera pengar i väst. Bill Browder vill att fler länder skriver under den så kallade Magnitskijlagen, som blockerar flera ryska makthavare från att investera i länderna och fryser deras tillgångar. "I Sverige hoppas vi bygga en bred politisk koalition, vi har alltid strävat efter det för att anta Magnitskijlagarna," säger Bill Browder. Han har varit flera gånger i Sverige, ofta inbjuden av den i somras avlidne moderate riksdagsmannen Mats Johansson, för att förmå också Sverige att anta hans Magnitskijlagar. 37-årige Sergej Magnitskij var Bill Browders advokat, som efter att ha avslöjat en gigantisk rysk skattesvindel, själv anklagades för brottet, fängslades och dödades i fångenskap 2009. Sedan dess reser Browder runt för att förmå länder att anta Magnitskijlagen. USA, Storbritannien, Kanada, Estland och senast Litauen har antagit lagar, som blockerar ryska makthavares tillgångar i väst. De flesta kopplade till skattemålet. Browder är emot de sanktioner som EU och USA har, eftersom de drabbar vanliga ryssar. Han vill ha mer riktade sanktioner mot korrupta rika makthavare. De bör blockeras i väst, anser han. "Vladimir Putin är en av världens rikaste män, om inte den rikaste. Han är värd 200 miljarder dollar, men har inte pengarna i sitt eget namn i västbanker. Han inser att dessa pengar kan frysas via Magnitskijlagarna och att fler länder kommer anta lagen och därför kan också hans pengar frysas," säger Browder. Browder är själv en rik kapitalist från en känd kommunistfamilj i USA, hans farfar Earl kandiderade i presidentvalet. Bill Browder blev superkapitalist som protest och en av de största investerarna i Ryssland. Fram till 2006 var han inte emot Vladimir Putin, men i dag ser han sig som en av presidentens fiender. Ryssland anklagade först Magnitskijs egen familj för dödsfallet, därefter Browder och har fem gånger misslyckats att få Browder utlämnad med hjälp av Interpol för att ställas inför rätta för mord i Ryssland. SR 171126.

Kreml tillbakavisar Kadyrovs önskan om att avgå. Den ryska delrepubliken Tjetjeniens starke man Ramzan Kadyrov drömmer om att avgå. Det säger han i ett 45 minuter långt tv-porträtt. Men från Kreml kommer motbud. Kadyrov ska stanna på sin post. Frågan är varför ryska statliga tv:n lyfter fram Kadyrov just nu. SR 171127.

Uppgift: Svenska diplomater utvisas från Ryssland. Två svenska diplomater kommer att utvisas från Ryssland – det uppger källor för både TT och SVT. Men UD vill inte kommentera uppgifterna. Två diplomater vid den svenska ambassaden i Moskva kommer att utvisas från Ryssland. Det ryska agerandet är ett svar på en svensk åtgärd som skedde för en tid sedan, enligt uppgifter till TT. "Sverige vidtog ett antal åtgärder som berörde flera personer och Ryssland valde då den här motåtgärden," säger en källa med insyn. Den svenska ambassaden vill dock inte kommentera uppgifterna, utan hänvisar till utrikesdepartementet. "Vi har inga kommentarer kring de uppgifterna," säger Katarina Byrenius Roslund på UD:s presstjänst till Ekot. Inte heller den ryska ambassadören i Sverige, Victor Tatarintsev, vill besvara några frågor. När SVT undrar om ryska diplomater eller medborgare utvisats från Sverige, vilket kan vara bakgrunden till Rysslands reaktion, lägger han på luren. SR 171127.

Fler ryssar stängs av från OS-deltagande. Ytterligare fem ryska idrottare stängs av från OS 2018 i Pyeongchang. Det meddelade Internationella olympiska kommitén (IOK) under måndagen. SR 171127.
Två ryska friidrottare diskade från OS. Ryska friidrottarna Julija Gusjtjina och Anna Nazarova har avslöjats som dopade. Nu diskas de från OS uppger det ryska friidrottsförbundet. Ett omtest av ett prov från OS 2012 har avslöjat den ryska löparen Julija Gusjtjina som dopad. Gusjtjina, som tidigare blivit av med tre stafettmedaljer från 2008 och 2012 på grund av att lagkamrater har åkt fast, diskas nu från OS och detsamma gäller landsmaninnan Anna Nazarova. Längdhopparen Nazarova, OS-femma i London, har även hon avslöjats efter ett omtest. SR 171128.

Självstyrande fartygsflock Saabs nya vapen. En ny större korvett som kan avfyra missiler och ett mindre skepp som blir ledare för en hel flock med självstyrande fartyg. Det är en del av Saabs nya fartygsfamilj som bolaget hoppas sälja både till det svenska försvaret och på exportmarknaden. Företaget har tagit fram en serie nya fartyg som täcker en bred skala från stora till riktigt små enheter. De ska delvis ersätta en del av de fartyg som den svenska marinen nu har men som börjar bli föråldrade. Men de ska också tillföra ny teknik som ger marinen bättre möjlighet att slå tillbaka en angripare. Saabs ingenjörer har bland annat tagit fram grunden till ett nytt fartyg som blir närmare 100 meter långt. Det blir därmed något större än de nuvarande Visbykorvetterna, några av den svenska marinens största fartyg som också har stealthförmåga med en utformning som gör dem svåra att upptäcka. Tanken är att det nya fartyget ska utrustas med missiler som kan skjutas mot mål på land eller mot andra fartyg, det ska ha luftvärn som både skyddar fartyget och andra mål i närheten, kanoner, sjunkbomber och torpeder som kan sättas in mot ubåtar. Planen är att det också ska bli en ny typ av minsvepare som kan användas mot de tusentals minor som fortfarande finns kvar i Östersjön och mot de nya minor som eventuellt läggs ut i ett krisläge. Som en tredje del finns en ny typ av fartyg som snarast ska fungera som ledare för en hel flock med mindre fartyg. Saab uppger att de nya fartygen skulle kunna vara klara att tas i bruk mellan 2020 och 2025. SvD 171129.

Putin gjorde historiskt kyrkobesök - sedan fotboll. Rysslands president mötte på fredagen först ryskortodoxa kyrkans högsta ledare. Sedan åkte han till lokalen där lottningen av fotbolls-VM ägde rum. I helgen är de högsta ledarna inom ryskortodoxa kyrkan samlade i Moskva. Att Vladimir Putin, som första ryska ledare, deltog i helgens kyrkkongress i Moskva hyllade patriark Kirill som en "historisk händelse". Enligt nyhetsbyrån AFP visar det även Putins iver att befästa redan starka band med kyrkan inför presidentvalet i mars - trots att det finns en konstitutionell separation mellan kyrka och stat i Ryssland. "Samtidigt som staten respekterar kyrkans självförsörjning och oberoende, förväntar den sig att vi fortsätter vårt samarbete på så viktiga områden som utbildning och hälso- och sjukvård, kulturellt och historiskt arv, samt hjälper familjer att uppfostra ungdomar," sa Putin till kyrkans ledare. "Kyrkans ledare är överlyckliga att Putin själv har valt att delta, på samma sätt som bysantinska kejsare för länge sedan kom till kyrkliga församlingar," säger Boris Falikov på Centrum för religionsvetenskap vid Rysslands statliga humanistiska universitet. Dagen 171201.

Russia Enlarges Footprint in Middle East. Reports emerged Thursday that Russia and Egypt have reached a preliminary agreement to allow their respective military aircraft to use each other's air bases. In related news, Russian Ambassador to the UN Vasily Nebenzya declared during a meeting of the Security Council on Thursday that the US-led coalition in Syria is attempting to carve up the country, something he characterized as a grave violation of the sovereignty deserved by the Assad regime, which Moscow has heavily supported in the nearly 7-year long civil war there. (ICEJ 171201).

Beskedet från IOK: Ryssland stängs av från OS 2018. Beskedet från IOK - Ryssland stängs av från OS 2018. Men rena ryska idrottare kan medverka under olympisk flagg. Utredningen visade att ryska urinprov tagna under OS i Sotji 2014 i hemlighet byttes ut på natten på ett välplanerat sätt och ersattes med rent urin. I rapporten nämns runt 1 000 ryska idrottare från en mängd sporter som har kunnat dra nytta av detta fusk. Det har aldrig tidigare hänt att utbrett dopningsfusk varit skäl till att stänga av en hel nation från OS. SR 171205.
Putin: Ryssar ska få tävla under neutral flagg. Nu kommenterar Rysslands president Vladimir Putin IOK:s beslut om att stänga av nationen från OS. "Vi kommer inte hindra idrottare som kan och vill tävla under neutral flagg att delta i spelen," säger Vladimir Putin enligt den ryska nyhetsbyrån Tass. I tisdags kväll kom internationella olympiska kommittén med beskedet att Ryssland stängs av från OS i Pyeongchang, med undantaget att ryska idrottare som kan bevisa för IOK att de är rena ska få tävla under neutral flagg. Tidigare under onsdagen sa också en talesperson för den ryska regeringen att Kreml kommer att göra en noggrann analys av IOK:s beslut innan de bestämmer hur de ska gå vidare med frågan. SR 171206.
Frågor och svar: Vad händer nu?Vem bestämmer vilka ryska idrottare som får vara med i OS? Det är stressiga veckor som väntar för gruppen som ska avgöra vilka ryska idrottare som får vara med i OS. Det är en panel på minst fem personer (alla är inte utsedda än), som ska ledas av Frankrikes före detta idrottsminister Valérie Fourneyorn. Hon är också ordförande i Ita, den nya antidopningsbyrån som ska utföra testerna i Pyeongchang. Panelen kan godkänna idrottare som är bevisat rena från dopning. Panelen ska specificera vilka tester idrottaren måste genomföra för att bli godkänd. SR 171207.

Amerikanska medier kan stämplas som agenter. Upp till tio amerikanska medier kan komma att stämplas som utländska agenter i Ryssland den här veckan. De som arbetar vid dessa medier kommer nekas tillträde till ryska parlamentet. 23 amerikanska medier är i dag ackrediterade i Ryssland. Den här veckan kan tio av dem få stämpeln utländska agenter, enligt ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova. Det är justitiedepartementet som ska presentera listan den här veckan. Enligt Zacharova ska detta inte påverka amerikanska journalisters ackreditering i Ryssland - men det motsägs av parlamentarikern Alexej Pusjkov. Enligt ryska medier ska han ha sagt att frågan om att dra in eller neka amerikanska medier ackreditering också kommer att diskuteras i det ryska parlamentet duman. De stämplade medierna kan också komma att utestängas helt från duman. Enligt Pusjkov och det ryska parlamentet är aktionen bara ett rimligt svar på USA:s beslut att stämpla ryska tv-kanalen RT som utländsk agent och inte släppa in RT:s ackrediterade journalister i kongressen. Det senare kritiseras av internationella journalister och av kongressens andra ackrediterade reportrar som ett slag mot pressfriheten. Den utvidgade ryska agentlagen ger stort svängrum för tolkningar och redan innan de amerikanska medierna namngivits kommer skarpa varningar om att Ryssland kommer svara likadant om ryska intressen hotas i andra länder också. Som utländsk agent måste medierna inte bara märka sitt publicerade material - det innebär också krånglig byråkrati och höga böter om inte reglerna följs. Roskomnadzor, den ryska censurmyndigheten, sa i går att den kommer svara på allt där ryska företag eller medias rättigheter bryts utomlands. Roskomnadzor har också en pågående konflikt med Google, som anklagas för att ha ändrat i sin sökfunktionen så att RT:s och Sputniks artiklar inte längre ligger i topp. SR 171205.

Svenska studenter får inte stanna i Ryssland. Nio svenska och nio norska studenter på utbyte i Ryssland kastas ut från landet. Rysk polis har gjort en razzia mot ett norskt universitetscenter i S:t Petersburg. "Det var väldigt dramatiskt," säger den norska studenten Yngvild Vollen Steiro till den norska studenttidningen Universitas. Förklaringen är att de inte har korrekta visum. Svenska utrikesdepartementet bekräftar att studenterna tillfälligt kvarhålls av ryska myndigheter, skriver Dagens Nyheter. De måste lämna landet inom tre dagar. "Jag har pratat med en av studenterna i dag och jag har uppfattat det som att de mår bra. Han sa att de inte vet anledningen till att de måste lämna landet, men att det norska centret tar hand om hemresan," säger Jörgen Svensson, säkerhetschef på Göteborgs universitet, till DN. De svenska studenterna läser vid Göteborgs universitet och de norska kommer från Universitetet i Oslo. SR 171209.
Nordiska studerande kastades ut från Ryssland. 18 norska och svenska studerande har förvisats från S:t Petersburg. Efter en razzia har ryska myndigheter nu börjat granska det norska universitetscentret i staden. "Vi kan inte kommentera läget så länge myndigheternas kontroll pågår," meddelar personalen på det norska universitetscentret i S:t Petersburg. Centret har nu tvingats stoppa sin verksamhet. Det var förra veckan som olika ryska kontrollorgan stegade in på centrets kontor. Tjänstemännen krävde att få se alla papper som berör verksamheten. Personalen intervjuades och dokument beslagtogs. I fredags anlände polisen. Nio norska och nio svenska studerande fick besked om att de har fel visum och att de måste lämna landet inom tre dagar. Ifall de inte lyder deporteras de och kan inte ansöka om nytt visum de närmaste fem åren. De studerande lämnade landet i måndags. Gruppen var i landet för att studera det ryska språket och kulturen sedan september. Konsulatet vet inte vad som ligger bakom razzian. I liknande fall brukar myndigheterna hänvisa till att en rysk medborgare eller organisation har klagat på centrets verksamhet. Myndigheternas mål är att kontrollera ifall verksamheten är i harmoni med Rysslands lagstiftning. Rapporten ska vara klar den 3 januari. Polisen hävdar att de studerande hade fel sorts inbjudan för sina visum. Centret har de senaste nio åren använt sig av samma visumprocedur där inbjudan kommer från ett lokalt universitet. De studerande hade vistats i Ryssland med ett humanitärt visum. "Vi har svårt att förstå varför de tvingades lämna landet eftersom systemet har fungerat smärtfritt alla dessa år," kommenterar generalkonsul Halvorsen. Det norska universitetscentret främjar forskning och utbildning mellan de båda länderna. Centret hjälper forskare och studerande med kurser och kontakter till universitet i Petersburg. Bakom centret står de statliga universiteten i Bergen, Oslo, Trondheim och Tromsö. År 2015 tvingades Nordiska ministerrådets informationskontor i Petersburg upphöra med sin verksamhet efter en kontroll av ryska myndigheter. yle 171213.

Putin drar tillbaka ryska styrkor från Syrien. Rysslands president Vladimir Putin beordrade i dag tillbakadragandet av ryska styrkor från Syrien under ett överraskande besök vid de ryska baserna i Syrien. Han träffade även Bashar al Assad under besöket. Det har varit känt länge att Ryssland ska trappa ned i Syrien, men i dag gav han formellt order om tillbakadragande. "På två år har ryska och syriska arméer förstört en av världens värsta internationella terrorgrupper," förklarade president Putin enligt flera olika ryska medier under ett oväntat besök i Syrien i dag. Besöket på den ryska flygbasen Hmejmim i Latakia var presidentens första. De samtal Putin höll med Syriens Bashar al Assad hade inte avslöjats i förväg. Ordern om att den ryska militären nu ska börja dras tillbaka från Syrien gavs också av Putin på plats. Presidenten tackade trupperna för deras insats. Tillbakadragandet ska inte ses som totalt, en viss rysk närvaro kommer fortsätta finnas kvar i Syrien. Både flygbasen, som Putin besökte, och den äldre marinbasen i Tartus kommer ha kvar personal. Det har aldrig offentliggjorts hur stor den ryska militära närvaron varit i Syrien eller hur stora förlusterna varit. En orsak är att det jämte reguljära militära förband också funnits soldater som sänds ut av privatägda militärföretag, som det St Petersburgbaserade Wagner. Det har skett i en gråzon, eftersom det egentligen inte är tillåtet enligt rysk lag och det har också påverkat rapporteringen av förluster. Affärstidningen Vedemosti verkar ha kommit närmast sanningen genom att studera försäkringsbolaget Sogaz siffror. Bolaget ägt av personer nära presidenten försäkrar alla aktiva ryska militärer mot skador och vid dödsfall. Totalt nära två miljoner och där fanns drygt 3 198 dödade mellan 2012 och 2016. Vladimir Putin är nu i Egypten för möten med den egyptiske presidenten Abdel-Fatah el-Sissi. Det är det andra besöket sen 2015. Egypten har handlat ryska vapen, attackplan och helikoptrar för många miljarder dollar de senaste tre åren. Ryska krigsplan har avtal om att använda egyptiska baser och Ryssland vill bygga Egyptens första kärnkraftverk. Allt en del av större rysk närvaro i Mellanöstern. SR 171211.

Sverige deltar i försvarsprojekt i EU. Idag sjösattes EU:s så kallade fördjupade försvarssamarbete där samtliga EU-länder utom Storbritannien, Danmark och Malta deltar. EU kommer att inleda med 17 konkreta militära projekt. Och Sverige ska att delta i tre av dem. Ett lett av Nederländerna handlar om att underlätta för militära förband att förflytta sig över landsgränser i Europa, en fråga som även förvarsalliansen Nato prioriterar eftersom underhållet av vägar och broar ofta är kraftigt eftersatt. Ett annat projekt leds av Tyskland och handlar att bygga upp ett högkvarter för militär sjukvård, som till exempel fältsjukhus. Och det tredje där Sverige kommer att samarbeta med Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien, handlar om ett kunskapscentrum för utbildning av soldater. Sverige deltar idag i EU:s samtliga utbildningsinsatser utomlands – i Somalia, Mali och Centralafrikanska republiken – och vi har mycket att bidra med, säger Mikael Claesson, brigadgeneral på Försvarshögkvarteret. "Vi är utomordentligt erfarna när det gäller att träna utländsk militär, soldater och officerare i olika krisregioner, där har vi mycket erfarenhet vi kan bidra med," säger Mikael Claesson. SR 171211.

Rysslands olympiska kommitté: Idrottare får tävla i OS. Ryssland olympiska kommitté har fattat ett enhälligt beslut och står bakom ryska idrottare. Rysslands olympiska kommitté kommer att stå bakom alla ryska idrottare som vill tävla i OS i februari under neutral flagg, säger kommitténs ordförande Alexander Zjukov. Enskilda idrottare och lag kan tävla i Pyeongchang under OS-flagg om de uppfyller vissa villkor, ett av villkoren är att de aldrig tidigare ska ha dömts för dopningsbrott. Kommittén beslutade under tisdagen med representanter från bland annat ishockey, konståkning och skridsko för att ta ställning i frågan. Enligt nyhetsbyrån Ria har de där bestämt sig för att ge sitt stöd till idrottare som vill tävla under neutral flagg i Sydkorea. Kreml står bakom beslutet, uppger president Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov. Det var under Sotji-spelen 2014 som 25 ryska olympier stängdes av från OS på livstid.Samtliga har överklagat till idrottens skiljedomstol Cas. Hittills har Ryssland tvingats lämna tillbaka 15 medaljer, varav sex guld, från Sotji 2014. Den tidigare chefen för dopningslaboratoriet i Moskva, Grigorij Rodtjenkov erkände hur han själv förstört tusentals dopningsprov. Han vittnade också om hur man med hjälp av ryska säkerhetstjänsten bytte ut officiella dopningsprov mot andra prover i Sotji-OS. SR 171212.

Putin: USA är problemet - inte Ryssland. Putins årliga maratonmöte med pressen var kortare än vanligt. Och han fick bara två riktigt kritiska från ryska journalister. En av dem kom från journalisten Ksenia Sobtjak som också ställer upp i presidentvalet nästa år. "Min fråga är varför är makten så rädd för ärlig konkurrens," sa Ksenia Sobtjak efter att president Vladimir Putin frågat henne i vilken roll hon fanns med på den årliga presskonferensen. Han tilltalade henne familjärt och lite skämtsamt. De känner varandra sedan Putin var assistent till Ksenias pappa Anatolij som tidigare var borgmästare i Sankt Petersburg. Anatolij Sobtjak var något av en politisk mentor för Putin då. Nu ställer den 36-åriga tv-journalisten upp i presidentvalet nästa år, men med förbehållet att om Alexej Navalnyj tillåts ställa upp så drar hon sig tillbaka. Hon nämnde Navalnyj som en av många oppositionella som motarbetas och fängslas. Vladimir Putin undvek att nämna Alexej Navalnyj vid namn och svarade inte riktigt på frågan. Det gjorde han inte heller när Moskvas Ekos Tatjana Felgenhaur fick ställa en fråga och möttes av en spontan applåd. Felgenhauer skadades svårt i en knivattack på radiostationen för en tid sedan. "Vi ser två olika rättssystem. Ett är en del av det förtryckande system där minsta sms kan sända dig i fängelse och ett där Gazpromchefen Igor Setjin inte behöver inställa sig för att vittna när en före detta ekonomiminister riskerar fängelse för en påstådd muta," sade hon. Putin hade en annan bild, precis som i många andra frågor: Dopningsavstängningen i OS är politiskt riktat mot Ryssland, några ry SR 171214.

Svensk vård inte rustad för krig och kriser. Dagens svenska civila och militära sjukvård skulle ha svårt att hantera en krigssituation eller mindre angrepp kombinerat med exempelvis it-attacker mot olika system, det visar en ny rapport. Några av svagheterna är att personalen inte är utbildad, att förmågan att transportera skadade är svag och att medicin kan ta slut. Dessutom kan sjukhus bli överbelastade och sluta fungera. SR 171215.

Kinesiska tjänstemän flyttar in till muslimska familjer - för att sprida kommunistpartiets värderingar. I den kinesiska Xinjiang-regionen uppmanas lokala tjänstemän nu att flytta in i familjer. Målet sägs vara att skapa enighet mellan den uiguriska befolkningen och den dominerande hankinesiska folkgruppen och att upplysa muslimska familjer om kommunistpartiets senaste doktriner. En källa berättar att vederbörandes mormor blivit bestört då en lång främmande man nyligen kommit för att bo i hennes hus i flera dagar. Den gamla damen bor i Xinjiang i nordvästra Kina och inflyttningen hänger samman med en hård kampanj för att assimilera och kontrollera befolkningen där. De som flyttar in i familjer i uiguriska byar ska ta med sig egen packning och "äta, bo, arbeta och studera" tillsammans med familjen. De muslimska familjerna ska enligt instruktionerna fås att förstå och acceptera doktrinerna från den senaste stora partikongressen. Tjänstemännen ska också packa ner godis att ge till barnen. Officiellt säger kinesiska myndigheter att den speciella behandlingen av befolkningen i Xinjiang hänger samman med åtgärder mot terrorism. Men i kampen mot ett fåtal våldsamma extremister har det införts allmänna förbud mot vanlig religionsutövning som till exempel fasta och bön och förbud mot långa skägg, huvuddukar och religiösa namn. Samtidigt protesterar bland annat människorättsorganisationen Human Rights Watch mot att kinesiska myndigheter under året har genomfört massinsamling av dna-prover i samband med obligatoriska hälsokontroller. Enligt myndigheterna ska biobanken användas i säkerhetssyfte för att dokumentera befolkningen i Xinjiang. SR 171215.

Före detta rysk minister dömd för mutbrott. Rysslands före detta ekonomiminister Alexej Uljukajev har dömts till åtta års fängelse för mutbrott. Det är första gången på 17 år som en så hög tjänsteman grips och döms i Ryssland. Alexej Uljukajev döms för mutbrott till åtta års fängelse och höga böter på 130 miljoner rubel, nära 20 miljoner kronor. Det meddelade en domstol i Moskva i dag. En påtagligt avmagrad Uljukajev har i rättsalen hela tiden hävdat att han är oskyldig. Han säger att han inte har tagit två miljoner dollar i mutor från Rosnefts högste chef Igor Setjin. Mutan ska enligt domstolen ha betalats i Goa i Indien och ska ha varit en form av utpressning från ministern, för att godkänna försäljningen av statens aktier i oljebolaget Basjneft till Rosneft. Men Uljukajev hävdar att han utsatts för en grym provokation från Setsjin och att han trodde att han fick en present med spritflaskor i Goa. Igor Setjin är en av Kremls mäktigaste och står nära presidenten. Rosneftchefen har flera gånger kallats till domstolen för att vittna. Han har dock uteblivit, men det har inte påverkat rättsutgången. I Moskva menar man att det här är en del av maktspelet inom Kreml och ett tecken på att Vladimir Putins era går mot sitt slut, även om han kommer sitta sex år till på presidentposten. Att rättegången tillåts visas så öppet i medierna har också sagts bero på att Vladimir Putin inte riktigt har grepp om de olika intressegrupperna, som nu kämpar om makten i Kreml. SR 171215.

Ny rapport - så ska Sverige klara en större kris. Under förmiddagen presenterade Försvarsberedningen en rapport om hur de vill att totalförsvaret utvecklas. De föreslår bland annat att privatpersoner ska kunna klara sig i en vecka på egen hand i händelse av krig eller kris. Försvarsberedningens rapport “Motståndskraft, inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025" presenterades i dag för försvarsminister Peter Hultqvist (S). "Vårt totalförsvar måste ha en trovärdig krigsföringsförmåga. Totalförsvaret ska ha en sådan styrka och uthållighet att det avhåller från försök att anfalla eller utnyttja vårt land," säger Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow (S). Björn von Sydow var kritisk till den beredskapsplanering som finns i dag. Han sa att den saknar ambitioner och är föråldrad. "Samhället har genomgått stora förändringar sen senast Sverige har en planering för totalförsvaret. Samhället är beroende av el, it och elektronisk kommunikation, transporter och drivmedel. Ett avbrott i försörjningsflöden påverkar stora delar av samhället. Cyberattacker utgör ett reellt hot," säger han. Han tryckte hårt på individens ansvar när det kommer till att bidra till samhällets motståndskraft i händelse av krig eller kris. Om de som kan klara sig själva tar sitt ansvar, kan de offentliga resurserna riktas mot personer som har det svårt att klara sig i en sådan situation, resonerade han. – Vi föreslår därför att den enskilda individen ska vara beredd att klara sin egen försörjning och omsorg i en vecka utan stöd från det offentliga, säger Björn von Sydow. Alla riksdagspartier har representanter i Försvarsberedningen och de är i stort överens i det som rapporten föreslår. "Vi återupptar förmågan att planera för krig och krigsfara på ett sätt som inte skett i Sverige på decennier. men det handlar inte om att vi ska vara rädda, det handlar om att vara förberedda," säger Hans Wallmark försvarspolitisk talesperson för Moderaterna. Men Kristdemokraternas Mikael Oscarsson (KD) riktar viss kritik mot rapporten. Bland annat vad gäller cybersäkerhet: "En sak som man kan tillägga är att vi har så låg takt att de står som spön i backen, tiotusen per månad enligt FRA. Vi behöver nu en myndighet som får det sammanhållna ansvaret för all tillsyn och övervakning," säger Mikael Oscarsson (KD). Sverigedemokraternas Mikael Jansson konstaterade att han vill se mer ekonomiska resurser till civilförsvaret. SR 171220.
Lista: Det här behöver du för att klara en kris. Försvarsberedningen förslår i en rapport att man som civilperson ska vara förbredd på att klara sig själv i en vecka utan stöd från det offentliga. Överlevadsexperten Harry Sepp listar det viktigaste att tänka på. Vid en större samhällskris, eller i värsta fall krig, kan flera viktiga samhällsfunktioner slås ut. I dag förväntas alla vara förberedda för att klara tre dygn utan stöd från myndigheter. Men om Försvarsberedningens förslag går igenom kommer det alltså förlängas till en vecka. Harry Sepp är överlevnadsexpert och har jobbat med dessa frågor på Försvarets forskningsanstalt och senare på den ideella organisationen Civilförsvarsförbundet. Han säger att man främst måste tänka på vatten, värme, mat och kommunikation. "När det gäller vatten får man räkna med minst två liter vatten per person och dag. För en familj blir det ju ganska mycket. När det kommer till mat bör man räkna med minst ett mål lagad mat per dag, säger Harry Sepp. Det är också viktigt att kunna ta del av samhällsinformation, så att man kan ta del av vad som händer och vad det finns för hjälp att tillgå. Harry Sepp föreslår en radio som går på batterier eller solceller, så man kan uppdatera sig om hur länge situationen varar - då kan man förbereda sig bättre. Att hålla värmen är också viktig och det finns flera strategier. Första steget är att samla ihop varma kläder, filtar och sovsäckar, eller det man har att tillgå. Sen kan man försöka att stänga till ett rum, så behöver man inte värma upp hela lägenheten. Räcker inte det kan man begränsa utrymmet ytterligare. "Man kan bygga en liten koja, till exempel under några bord, så att man minskar luftvolymen. Man behöver ju inte värma upp tjugo kvadratmeter om man kan bygga en koja på kanske fem kvadratmeter där familjen kan övernatta," säger Harry Sepp. Harry Sepp tror att de flesta skulle klara sig sju dagar, men att det säkert skulle bli en obehaglig upplevelse. Han menar att man var mer förberedd för några generationer sedan. "Då hade man inte de skyddsnät som man har i dag i samhället. Då fick man i rätt så hög grad lösa problemen själv. Med välfärdssamhället var det som att samhället sa att du behöver inte bry dig om det här, vi fixar det. Det finns till och med ett uttryck, 'inlärd hjälplöshet'. En slags allmän tro på att om jag får ett problem så får jag hjälp av samhället", säger Harry Sepp. Det här behöver du för att klara en kris:
Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar.
Alternativ värmekälla som ej drivs av el, till exempel fotogen, gasol eller diesel. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar.
Sovsäck, filtar och varma kläder.
Tändstickor.
Stearin- och värmeljus.
Ficklampa med extra batterier, pannlampa.
Dunkar och hinkar med lock att förvara vatten i.
Husapotek med det viktigaste för dig och din familj, viktiga mediciner.
Radio som drivs av batterier, vev, solceller eller tillgång till bilradio.
Extra batteripack (powerbank) eller vevladdare (dynamo) till mobiltelefon.
Hygienartiklar som fungerar utan vatten, till exempel våtservetter.
Campingkök och bränsle, exempelvis T-röd för spritkök. Tänk på ökad brandrisk i samband med öppen låga. Använd ej spritkök under köksfläkten.
Mat som klarar förvaring i rumstemperatur utan kylskåp och frys.
Kontanter.
Papperslista med nummer till exempelvis anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvården. Källa: MSB. SR 171220.
Här hittar du ditt närmaste skyddsrum. SR 171220.
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Sverige behöver bygga nya skyddsrum för miljarder. De 65 000 skyddsrum som finns idag räcker inte till om Sverige skulle mötas av ett väpnat angrepp. Det konstaterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som råder staten att återuppta byggnation av nya skyddsrum i Sverige igen. Det har inte byggts några nya skyddsrum under femton års tid i landet. Samtidigt har omvärldsanalys och hotbild förändrats. Ove Brunnström, som arbetar på enheten för räddningstjänst på MSB i Karlstad, har arbetat med rapporten som ser över framtiden för det svenska beredskapsskyddet. "Vi har en befolkning som har ökat under åren då man inte har byggt några skyddsrum. Och nybyggnation kommer att bli en viktig del i den samhällsplanering som ska genomföras", säger Ove Brunnström. Det är MSB som ansvarar för att kontrollera bestånden av de svenska skyddsrummen. Och i den nya rapport som författats på uppdrag av regeringen om det svenska befolkningsskyddet är slutsatsen att skydd som idag ger plats åt idag 7 miljoner invånare är otillräckligt. Förslaget från MSB är att man börjar bygga nya skyddsrum igen. Och det i 50 000 nya platser under en tioårsperiod med start år 2019. Prislappen beräknas till 2 miljarder kronor. "Skyddsrum, det kostar stora summor att bygga och det tar tid också. Den prioritering vi har idag är ju densamma som de regeringen har pekat ut. Men hela landet gäller som helhet för att utveckla skyddsrumsbeståndet," säger Ove Brunnström. Det är den svenska delen av Nordkalotten, Stockholmsområdet, Gotland och Öresundsregionen som först ska prioriteras. Många befintliga skyddsrum har i dag brister, främst vad gäller ventilation. Och restaurering av dessa uppskattas till ytterligare en miljard kronor. På MSB ska man nu öka översynen. SR 171030.

Trump ger Ukraina tillgång till mer amerikanska vapen. Ukraina kommer få tillgång till mer amerikanska vapen, enligt ett beslut från Trumpadministrationen. Det innebär att de får tillgång till pansarvärnsroboten Javelin, som kan slå ut stridsvagnar. Beskedet från Washington väcker stor uppmärksamhet i Ukraina, som länge försökt förmå både USA och EU länder att förse landet med bättre försvarsmedel, som pansarvärnssystem. "Hjälpen från USA handlar enbart om försvar, och som vi alltid sagt så har Ukraina rätt att försvara sig", skriver det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande. Beslutet gäller ett försvarspaket med försäljning av 210 pansarvärnsrobotar och 35 avfyrningssystem för robotar, som skulle kräva ett godkännande av den amerikanska kongressen. Kiev har förstärkt sina gränser och varnar för att Ryssland planerar nya militära insatser i östra Ukraina. USA:s utrikesminister Rex Tillerson varnade i veckan för att striderna ökat med 60 procent i år och pekade särskilt ut Ryssland för att spänningarna ökat. Enligt Tillerson är Rysslands agerande gentemot Ukraina det största hindret för att åter normalisera USA:s relation med Ryssland. Hittills har det amerikanska stödet till Ukraina främst handlat om militär träning och utrustning som fordon och uniformer. Några privata vapenfirmor har också haft tillstånd att sälja lättare handeldvapen. SR 171223.
Rysslands reaktion på USA-vapen till Ukraina: Ett steg mot blodbad. Ryssland reagerar skarpt på att USA kan komma att skicka tyngre vapen till Ukraina. "Ett steg mot nya blodbad" heter det från Moskva. Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron manade i dag alla parter att lösa konflikten på fredlig väg. Moskvas irritationen över USA:s beslut att förse Ukraina med tyngre vapen som pansarvärnsrobotar är stor. Vice utrikesministern Sergej Ryjabkov varnar Washington för att det kommer att leda till ett nytt blodbad i det krigsdrabbade östra Ukraina. "Kievs revanschister skjuter mot Donbass varje dag, de vill inte ha fredliga förhandlingar," sa ministern. Tysklands Angela Merkel och den franske presidenten Emmanuel Macron manade i dag alla parter att söka en fredlig lösning på konflikten. Men alla försök att återuppväcka de existerande fredsavtalen från Minsk har misslyckats. 2017 ser ut att bli ett av de värsta åren i kriget i östra Ukraina. "Kriget i Ukraina har eskalerat i år och är inte någon frusen konflikt," säger Kurt Volker ansvarig för USA:s Ukrainaförhandlingar. De senaste dagarna har en ny speciell vapenvila inför jul och nyår beslutats, men brutits. Gradraketer har skjutit sönder bostäder, skolor och en läkarstation i Novoluhansk norr om det ryskstödda utbrytarområdet. I dag bröts vapenvilan 11 gånger, enligt ukrainsk militär. SR 171223.

Navalnyj överklagar "njet" – vill ställa upp i val. Kremlkritikern Aleksej Navalnyj får inte ställa upp i det ryska presidentvalet. Han tänker överklaga valkommissionens beslut och manar anhängare att bojkotta valet om han inte får delta. Aleksej Navalnyj kan inte godkännas som kandidat i presidentvalet i mars. Det har valkommissionen kommit fram till, med hänvisning till att han tidigare är fälld för brott. Tolv av de 13 ledamöterna i kommissionen röstade för att stänga Navalnyj ute. Den trettonde avstod, på grund av risk för jäv. Navalnyj är dömd för bedrägeri, men hävdar att den fällande domen var politiskt motiverad. Hans anhängare har ansträngt sig för att samla ihop de namnunderskrifter som skulle behövas för att formellt nominera honom som oberoende presidentkandidat. Han har gripits tre gånger i år och dömts för att ha anordnat politiska möten och demonstrationer utan tillstånd. Senast i oktober avtjänade han 20 dagar i fängelse för att organiserat otillåtna protester mot president Vladimir Putins styre. Navalnyj säger efter dagens besked från valkommissionen att han tänker överklaga beslutet. Han manar också sina anhängare att bojkotta valet om han inte får ställa upp. – Vi utlyser en väljarstrejk. vi kommer att be alla att bojkotta de här valen, Vi kommer inte att erkänna resultaten av de här valen, sade han till journalister, enligt nyhetsbyrån AFP, sedan valkommissionen offentliggjort sitt beslut. Vladimir Putin har hittills undvikit att nämna Navalnyj med namn offentligt. På en direkt fråga om Navalnyj på presidentens årliga presskonferens nyligen svarade Putin att med sådana människor i Rysslands ledning skulle landet hotas av kaos. Den 65-årige Putin har nyligen tillkännagett att han själv ställer upp för omval för en fjärde mandatperiod. Om Putin väljs om till 2024 blir han den ryske president som haft makten längst sedan den fruktade diktatorn Josef Stalin ledde landet (1929—1953). SR 171225.

Ny fångutväxling mellan Ukraina och utbrytare. För första gången på över ett år kommer krigsfångar utväxlas mellan Ukraina och utbrytarna i de två så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk. Uppgörelsen om en fångväxling gjordes i Moskva i går. Det är första gången på 15 månader, som parterna i kriget i Ukraina lyckats komma överens om en fångutväxling. Utväxlingen i morgon är den största sedan kriget bröt ut 2014. Förhandlingarna fördes i Moskva med ryska ortodoxa kyrkans patriark Kirill som medlare. Kiev har lovat släppa 306 fångar och från de ryskstödda utbrytarna kommer 74 fångar att friges. Fortfarande är parterna oense om det totala antalet krigsfångar. Ukraina hävdar att de ryskstödda utbrytarna håller minst 168 fångar, men utbrytarna erkänner bara 92 fångar. I Ukraina hålls 368 fångar från utbrytarområdena. Men Iryna Gerasjenko, som representerar Kiev i Minskförhandlingarna, hävdar att det viktiga var att bryta låsningen när det gäller fångarna. Regeringen kommer fortsätta kräva att alla krigsfångar lämnas tillbaka, kommenterar Gerasjenko. Bland fångarna finns inte bara soldater från kriget utan också civila, som gripits för att de misstänkts för samarbete med fiendesidan. De har hållits fångna på ett rättsvidrigt sätt, enligt flera rapporter från människorättsorganisationer som Amnesty och Human Rights Watch SR 171226.
Fångutväxling tänder hopp i Ukraina. I Ukraina genomförs i dag den största fångutväxlingen sedan kriget bröt ut 2014. Det handlar om 306 fångar från den ukrainska sidan och 74 från utbrytarsidan. Många av fångarna har inte deltagit i striderna utan är civila, som hållits fångna en längre tid. "Mammahjärtat bara hoppas att få se honom i dag och hålla honom hårt, jag har inte träffat honom på över två år," säger Zinaida Nirek till ukrainska tv kanalen Hromadske. Hennes son Vasil har hållits som krigsfånge av de ryskstödda utbrytarna. Hon vågar fortfarande inte säkert tro att han är med bland de 74 som i dag släppts från utbrytarområdet i Donbass. Enligt Ukraina håller utbrytarna totalt 99 krigsfångar. Under dagen har fångväxlingen pågått vid vägposteringen Majorsk nära Gorlivka, som ligger inne i den så kallade folkrepubliken Donetsk. I staden finns ett av många fängelser där utbrytarna hållit soldater och civila. En av dem som suttit i fängelset och släpps i dag är Igor Koslovskij, professor i religion och historia från Donetsk. Han är en känd förespråkare för ett enat Ukraina och motståndare till den ryskstödda ockupationen. 306 fångar fanns på listan för att släppas tillbaka till utbrytarområdena, men tre av dem ville inte återvända. I kväll möts de ukrainska frisläppta fångarna på flygplatsen Borispol i Kiev. SR 171227. Kreml: Navalnyjs uppmaning till bojkott kan vara olaglig. Den ryska valkommissionen har underkänt oppositionsledaren Alexej Navalnyjs som kandidat i presidentvalet i mars. Navalnyjs svar är nya protester och en bojkott av valet. Men att uppmana till bojkott av presidentvalet kan vara olagligt, enligt en talesman från Kreml. "Jag lovar er att massor av människor inte kommer gå att rösta utan bojkotta valet om de inte kan rösta på mig," sa den 41 årige advokaten och oppositionsledaren Aleksej Navalnyj vid en utfrågning på centrala valkommissionen. Navalnyj argumenterande övertygande inför valkommissionen om att inte blockera honom från att ställa upp i presidentvalet och att agera självständigt från makten i Kreml. Men förgäves, valkommissionen med ordförande Ella Pamfilova i spetsen underkänner Navalnyjs kandidatur, eftersom han är dömd i domstol. Men Navalnyj har vunnit mot Ryssland i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Domarna har klassats som politiska. Ella Pamfilova som själv ställde upp som kandidat i presidentvalet 2000 var påtagligt irriterad över oppositionsledaren: "Jag är ordförande i valkommissionen, jag leder, jag är inte kvinna nu," sa hon i ett hett meningsutbyte där Navalnyj flera gånger påpekat att han och andra ryssar betalar valkommissionens statliga löner att det ska bli rättvisa trovärdiga val. "Vi har kompetensen att besluta här, vi är personer med långa CV, det handlar inte om er popularitet," svarade Pamfilova. Efter det väntade negativa beskedet från valkommissionen har Navalnyj officiellt manat till bojkott igen. Han har 200 000 frivilliga i tjugotalet ryska städer, som kan mobilisera. Affärstidningen Vedemosti skriver att Navalnyj är en äkta politisk kandidat, som samlat stöd från hela landet. Men det har också gjort honom till en alltför hotfull motkandidat till den 65 årige Putin. Hans talesman Dmitrij Peskov varnar nu Navalnyj, hans bojkott ska utredas eftersom den kan vara olaglig. SR 171227.

Fortsatt spänt mellan EU och Ryssland. EU:s relationer med Ryssland fortsätter att vara ansträngda samtidigt som EU går en politisk balansgång – inte minst nu under vintern. Bakgrunden är att den ryska valkommissionen beslöt att oppositionsledaren Aleksej Navalny inte får ställa upp i det ryska presidentvalet, och EU:s utrikeschef har reagerat kritiskt på beslutet. I ett uttalande står det att man förväntar sig att det råder samma villkor för dom olika kandidaterna. Uttalandet här från Bryssel efter julhelgens besked från Moskva om att Navalny inte får ställa i presidentvalet i Ryssland i mars för att han tidigare dömts till en villkorlig fängelsedom för förskingring då bara ostraffade personer får delta, spär på dom politiska spänningarna mellan EU och Ryssland. En talesperson för utrikeschefen Fredrika Mogherini skriver att anklagelser som har en politisk grund inte bör användas för att stoppa kandidater från att delta i politiska sammanhang. EU förväntar sig därmed att kandidaterna i det ryska presidentvalet, där ju den sittande presidenten Vladimir Putin också ska ställa upp, ges samma förutsättningar att delta i valet. Den fällande ryska förskingringsdomen mot Navalny har tidigare kritiserats av Europadomstolen för mänskliga rättigheter, vilket också nämns i uttalandet från EU:s utrikestjänst. Relationerna var redan innan det här uttalandet spända för att inte tala om frostiga när det gäller EU och Ryssland. EU har ju kritiserat Ryssland för en mängd olika beslut som fattats där de senaste åren; annekteringen av ukrainska Krimhalvön, kriget i östra Ukraina och Rysslands stöd för den sittande regimen i Syrien, för att nämna några. Samtidigt går EU en politisk balansgång – inte minst nu under vinterkylan – eftersom flera av EU:s medlemsländer mer eller mindre är beroende av den ryska gasen för att värma upp medborgares bostäder. Skulle EU använda kanske ännu hårdare ord mot Ryssland i fallet med presidentkandidaten Navalny, finns det en rädsla för att Ryssland kanske stryper och minskar gasleveranserna till EU-länder och det i sin tur skulle vara förödande för flera medlemsländer och för EU:s sammanhållning, dom 28 länderna emellan. SR 171227.

Cyberarmé i Vietnam ska stoppa obekväma åsikter. En cyberarmé som består av 10 000 personer har inrättats i Vietnam för att motverka "felaktiga åsikter" på internet. Den kommunistiska enpartistaten har därmed tagit ytterligare ett steg för att tysta de som har negativa åsikter om regimen. Det var på en konferens, som propagandadepartementet höll igår, som den biträdande chefen för militärens politiska avdelning berättade om den nya styrkan på 10 000 man som går under namnet Force 47. Den är redan igång på flera områden, sa han. "Varje timme, minut och sekund måste vi vara beredda att förebyggande kämpa mot ett felaktigt synsätt," sa han till lokala medier. Sedan Nguyen Xuân Phúc tog över som president i Vietnam för drygt ett och ett halvt år sedan har försöken med att kontrollera internet ökat. Allt fler bloggare har under de senaste åren dömts till långa fängelsestraff. Den 38-åriga tvåbarnsmamman, bloggaren Mother Mushroom, dömdes för knappt ett halvår sedan till 10 års fängelse för brott mot staten. Hon hade kritiserat regeringens agerande mot det Taiwanesiska företaget Formosa som låg bakom ett giftutsläpp som gjorde att flera ton död fisk flöt upp utanför Vietnams kust. För en månad sedan dömdes en annan bloggare till sju års fängelse för vad som sades var propaganda mot staten. Men det sägs också att steget med Force 47 var nödvändigt för att få stopp på cyberattacker mot Vietnam. Sommaren 2016 utsattes både det statliga flygbolaget Vietnam Airlines och flera av landets flygplatser för hackerattacker. I augusti i år sa presidenten att landet behöver fästa större uppmärksamhet på att kontrollera nyhetssajter och bloggar med dåligt och farligt innehåll. Och det har nu lagts ett förslag om att både Facebook och Googles servrar i framtiden måste finnas i Vietnam. Men det förslaget har väckt en het debatt i nationalförsamlingen och har ännu inte gått igenom. Många i Vietnam, liksom i hela Asien, använder de sociala medierna som plattformar för sina företag. SR 171227.

Historiker och aktivist släpps fri. Den kände historikern Jurij Dmitrijev kommer att släppas från häkte. Ekot har tidigare rapporterat om fallet om Jurij Dmitrijev som suttit häktad i karelska Petrozavodsk i något som kritiker kallat för en ny typ av häxprocess. Han har blottlagt Stalinförtrycket i Karelen. Genom sitt enträgna arbete i arkiv och ute i karelska skogarna dokumenterat vilka som avrättades och kastades i massgravar. Bland dem fanns också de så kallade Kirunasvenskarna, övertygade kommunister som kom för att bygga socialismen i Sovjet, men som slutade sina dagar med ett nackskott. 61-årige Jurij Dmitrijevs arbete har resulterat i minnesmärken i skogarna, en årlig minneshögtid och böcker som publicerats av ryska människorättsorganisationen Memorial. Men när han började planera en bok med namn på förövarna, de som sköt Gulagfångarna eller vaktade dem, inleddes en rättsprocess, som kritiker kallat skådeprocesser så som på Sovjettiden. Dmitrijev greps för drygt ett år sedan anklagad för barnpornografibrott. Beviset var foton på en adoptivdotter, foton som skulle användas för att bevisa gentemot myndigheterna att hon växte och hade hälsan. Flera experter har i rättssalen sagt att detta inte handlar om barnpornografi. I går kom sista utslaget, som till slut gjorde att domstolen gick på försvarets linje. Beslutet är att frige Dmitrijev 28:e januari på hans 62 årsdag. Men det är en begränsad frihet; han tillåts inte lämna sin hemstad Petrozavodsk och processen är inte avslutad. Fallet har fått stor uppmärksamhet och stödet från människorättsorganisationer världen över för Jurij Dmitrijev har varit så omfattande att det till slut blivit besvärande för Kreml att hålla honom fången. SR 171228.

Ryska HD ger tummen ner för Navalnyj. Rysslands högsta domstol meddelade på lördagen att det var rätt att den ryska valkommissionen underkände Navalnyj som kandidat i vårens presidentval. Domaren, Nikolai Romanenkov, från ryska högsta domstolen i Moskva läste idag upp domen mot Alexej Navalnyj. I grund och botten säger den att det var rätt beslut - att Alexj Navalnyj inte ska kunna registrera sig som kandidat i presidentvalet i vår. Alltså det som den ryska valkommissionen meddelade tidigare i veckan. Navalnyj får inte ställa upp eftersom han är dömd för brott. Det hela handlar om en dom för bedrägeri gällande en skogsfirma i staden Kirov för fyra år sen. Det är en dom som av många ses som ett sätt att hindra Alexej Navalnyj från att delta i det ryska valet i mars. Den ursprungliga domen har också underkänts av den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Den domstolen har också tidigare i år kommit fram till att Ryssland brutit mot Navalnys fri- och rättigheter genom att upplösa hans demonstrationer och gripa honom flera gånger sedan 2012. "Det var ett väntat beslut, speciellt efter vad valkommissionen sagt när den förnekar Alexej Navalnyj hans rätt att ställa upp som kandidat i presidentvalet. Det är uppenbart att detta är politiskt motiverat," sa Navalnyjs advokat Ivan Zhdanov när han kommenterade domen. Zhadanov la till att de nu kommer att överklaga domen vidare på alla nivåer och de förbereder en bojkott av presidentvalet eftersom de inte anser att det här har gått rätt till. Så det ser mörkt ut för oppositionskänslan kring det ryska presidentvalet i mars - ett val som med allra största sannolikhet kommer att vinnas av president Vladimir Putin. Alexj Navalnyj har uppmanat sina anhängare, som finns i städer över hela Ryssland, att delta i demonstrationer mot valet i slutet av januari. SR 171230.

Hälften tror på hjälp från Nato om Sverige hotas. 46 procent av svenskarna tror att vi skulle få hjälp från Nato om vi blir hotade militärt, visar DN/Ipsos stora årliga mätning av svenska folkets uppfattning i försvars- och Natofrågor. Undersökningen, som genomfördes under första halvan av december, visar också att Natomotståndet i Sverige ökar. 57 procent av Natomotståndarna tror på hjälp från Nato trots att Sverige inte är med. 22 procent av alla tillfrågade tror inte på hjälp från Nato över huvud taget. Omni 180106.

Taiwan protesterar över nya kinesiska flygrutter. Nya kinesiska flygrutter över Taiwansundet har lett till en officiell protest från Taiwan, som ser de nya flygrutterna som ett led i en utveckling där Kina tränger sig närmare Taiwan militärt. Taiwan protesterar mot att den kinesiska luftfartsmyndigheten meddelat att kinesiska lastflygplan från och med i torsdags denna vecka har tillåtits att flyga en omtvistad flygrutt genom Taiwansundet, nära den taiwanesiska militärens övningsområden. Taiwans president Tsai Ing-wen skrev i ett twittermeddelande i fredags att Kinas agerande kan destabilisera regionen. Den taiwanesiska myndigheten för kontakter med Kina har framfört en officiell protest. "Vi anser att Kinas enväldiga beslut är oacceptabelt," sade Taiwans vice transportminister. På den kinesiska sidan svarade den ansvariga myndighetspersonen för taiwanfrågor, Ma Xiaoguang, på kritiken med att uppmana den taiwanesiska sidan att "inta en korrekt attityd", enligt tidningen China Times. Den kontroversiella så kallade flygrutt M503 och tre sidorutter har varit aktuella sedan 2015, då Taiwan styrdes av den kinavänliga presidenten Ma Ying-jeou. Redan då tog Kina sig rätten att använda rutten i begränsad omfattning, men gick med på att förhandla med Taiwan om användning i större skala. Efter att Taiwan valde den mer kinakritiska president Tsai Ing-wen 2016 har Kina avbrutit den officiella kontakten med Taiwan och anser sig inte bundet av tidigare löften om förhandlingar. Taiwan bröt sig loss från Kina redan på 40-talet efter det kinesiska inbördeskriget. Men i det kinesiska kommunistpartiets retorik anses det nu demokratiska Taiwan vara en kinesisk provins som ska återförenas med det så kallade "fäderneslandet". Samtidigt som Kina öppnat för användning av de nya civila flygrutterna nära Taiwan har den militära närvaron i området också ökat. För drygt ett år sedan gick ett den kinesiska flottan med ett hangarfartyg för första gången ut i Stilla Havet runt Taiwan. Under 2017 har också det kinesiska flygvapnet markerat genom att öva nära Taiwan. Den taiwanesiska regeringen planerar nu att öka sin försvarsbudget. Ön har också en försvarsöverenskommelse med USA. SR 180107.

Vrede bland ukrainare efter spektakulärt mord. Ett spektakulärt mord på en 38 årig advokat väcker vrede bland ukrainare. Fallet har på ett tydligt vis avslöjat att rättsrötan består trots löften om ett reformerat rättsväsende och en ny polis. En mördare har gripits och erkänt, men ukrainare tror han agerar front för de verkliga förövarna. "Om det här var ett normalt samhälle skulle Iryna ha suttit hemma, rättssystemet fungerat och hon hade inte blivit mördad," säger Rostislav Sjaposjnikov journalist, på nyhetstjänsten Dorosjnij kontroll - som betyder " vägkontroll ". För det var en bilkrasch, som ledde till mordet på 38 åriga juristen Iryna Nosdrovska i nyårshelgen. "Min syster dödades av en narkotikapåverkad man, men polisen slarvade med bevismaterialt," sa Iryna för två år sen när hennes 25 åriga syster körts ihjäl av en drogpåverkad man. Mannen, brorson till en lokal domare, känd för att köra drogad, men skyddad av sin familj. Iryna drev fallet och lyckades till slut få Dmytro Rossosjanskij dömd till sju års fängelse. Hon och hennes familj mottog flera hot. "Min dotter vågar inte ens gå ensam till skolan," berättade Iryna i en tv-intervju. I deecember begärde Rossosjanskij nåd och i rättssalen hotades Iryna igen av pappa Jurij Rossosjanskij 64 år. Hon skulle passa sig. Men hon lyckades stoppa att Dmitry släpptes fri. Två dagar före nyårsafton försvann hon på väg hem och hittades 1:a januari mördad, med flera knivhugg i huvud och hals och slängd naken i en flod. I Kiev demonstrerade upprörda för hennes skull och kritiken mot polisens agerande var massiv. På tisdagen häktades pappan för mordet och erkände. "Sluta anklaga oss för att inte göra något, vi gör maximalt för att gripa skyldiga och ni måste bli bättre på att hjälpa oss och ge information," kommenterade polischefen i Kiev Vjateslav Abroskin. Han hävdade också att mordet skett i affekt och inte var planerat. Men den ovanligt snabba utredningen har spätt på misstron mot polisen. Ukrainare håller med familjen att de verkliga beställarna av mordet kommer gå fria. De anser att domstolarna fortfarande inte är oberoende utan styrs av ekonomiska eller politiska makthavare. Allt för många ouppklarade mord och mördare, som tillåts gå fria påverkar opinionen här. SR 180111.

Putin säger att en"slug och mogen" nordkoreansk ledare har "vunnit denna rundan". Rysslands president Vladimir Putin sa på torsdagen att den norrdkoreanske ledaren Kim Jong Un var "slug och mogen" och hade vunnit den senaste striden med väst över sitt kärn- och missilprogram. "Jag tror att herr Kim Jong Un uppenbarligen har vunnit denna rundan. Han har avslutat sin strategiska uppgift: han har kärnvapen, han har missiler med global räckvidd, upp till 13 000 km, vilket kan nå nästan alla ställen i världen", sa Putin till ryska journalister vid en TV-intervju. Ryssland har röstat i FN för att stödja internationella sanktioner gentemot Nordkorea över deras kärnvapenprogram, samtidigt som man uppmanar väst att visa återhållsamhet och uppmanar till samtal om frågan. Putin upprepade att dialogen med Nordkorea var berättigad, och sade att Kim nu ville lugna situationen. "Han är redan en slug och mogen politiker", sa Putin. Nordkorea och Sydkorea höll samtal i tisdags efter en lång period av spänning på den koreanska halvön över Norkoreass missil- och kärnvapenprogram. Reuters 1801111.

Evangelikal megakyrka revs i norra Kina. En evangelikal kyrka med 50 000 medlemmar i Shanxi-provinsen i norra Kina revs i söndags av myndigheterna, bara en månad efter att en kyrka i grannprovinsen Shaanxi gick samma öde till mötes. Brittiska The Guardian skriver om hur polisen enligt ögonvittnen spärrade av området kring "Gyllene lampfotens kyrka" i staden Linfen innan byggarbetare sprängde byggnaden inifrån. Kyrkan byggdes 2008, för motsvarande 21,4 miljoner kronor, uppger förstepastor Yang Rongli för The Guardian. Nyhetsbyrån AP skriver att församlingen, som hade fler än 50 000 medlemmar, råkat i konflikt med myndigheterna flera gånger tidigare. Den anklagades för att ha brutit mot byggregler och avtal om markanvisningar – anklagelser som ofta riktas mot icke-santionerade kyrkor. År 2009 ska polisen ha vandaliserat kyrkan och beslagtagit biblar, och flera församlingsledare dömdes till långa fängelsestraff. Yang Rongli tillbringade själv sju år i fängelse efter att ha anklagats för att "störa trafiken med folksamlingar" och har stått under polisövervakning ända sedan hon frigavs i oktober 2016, enligt den kristna organisationen China Aid i USA. "Jag tror att det här kan vara ett nytt mönster, riktat mot oberoende huskyrkor som har en byggnad eller som tänker uppföra en. Det kan också vara början på de nya regleringar i religiösa frågor som träder i kraft i februari," säger China Aids grundare Bob Fu till The Guardian. De reglerna innebär bland annat att det blir svårare att sätta upp statyer utanför kyrkor, och att den som ägnar sig åt "icke-sanktionerad religiös aktivitet" kan beläggas med upp till motsvarande 377 000 kronor i böter. En katolsk kyrka i en by i grannprovinsen Shaanxi revs i december, 20 år efter att den öppnade, enligt AsiaNews. Även det ska ha skett utan förklaring från myndigheterna. Redan 2013 började myndigheterna att slå ner hårdare på kyrkor med kors och höga byggnader. I provinsen Zhejiang har över 1 200 kors plockats ner, enligt kristna aktivister. Världen idag 180111.

Få frivilliga gör militär grundutbildning. Försvarsmakten har fortsatt problem med att locka till sig frivilliga soldater. Förra året behövde 3 500 personer genomgå grundutbildningen. Men inte alls så många ryckte in. Och av de 2 230 personer som ryckte in kommer kanske en fjärdedel att hoppa av. "Resultatet är inte alls det önskvärda förstås. Sedan finns det anledningar till varför vi har hamnat här," säger Anders Åkermark som är chef för Försvarsmaktens rekryteringsenhet. Hur allvarligt är det för Försvarsmakten? "Det är förstås allvarligt, att vi inte lyckats fylla de utbildningsplatser som vi har behov av och i sin tur bemanna krigsförbanden i den utsträckning som vi behöver." För att fylla behovet av anställda soldater och officerare i Försvaret hade alltså 3 500 personer behövt inleda grundläggande militär utbildning förra året. Men efter att tillräckligt många valts ut efter testerna, så hoppade en stor del av dem av och bara 2 230 inledde utbildningen Enligt Anders Åkermark beror det bland annat på att Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten som genomför testerna, samtidigt förberett återinförandet av värnplikten och därför har det varit för lång tid mellan besked om antagning och inledning av utbildningen. Och på grund av avhopp under utbildningen så kommer sannolikt bara ungefär hälften av de 3 500 som behövs gå igenom med godkänt resultat. "Ja, det stämmer och det är inte alls en önskvärd situation för Försvarsmakten. Men vi gör det vi kan just nu för att bibehålla den personalen som har ryckt in, ge dem en bra utbildning och kraftsamla på det," säger Anders Åkermark. Men att alldeles för få inleder grundutbildningen och att för många av dem sedan hoppar av är samma problem som Försvarsmakten haft alla år sedan det frivilliga försvaret infördes. "Vi har just nu en högkonjunktur i samhället och vi konkurrerar om den här personalen med en mängd andra branscher, högskolor och så vidare," säger Anders Åkermark. Nu återinförs plikten och därmed kommer sannolikt tillräckligt många soldater utbildas varje år. Men kristdemokraten Mikael Oscarsson är kritisk till hur frivilligheten fungerat och att för få utbildats. "Det är väldigt oroväckande och ett stort misslyckande. Utan uppfyllda förband, kan vi inte öva och utan övade förband har vi ingen effekt. Så det här är ytterst allvarligt. Därför har Kristdemokraterna varit pådrivande för att vi ska få ett system likt Norge, där vi har anställd personal men också värnpliktiga", säger Mikael Oscarsson. SR 180112.

KD vill dubbla försvarsbudgeten på tio år. Kristdemokraterna vill dubbla försvarets anslag till 2027. Brigaderna, stridsfartygen och Gripenplanen måste bli fler, anser partiet. Med hjälp av höjningar av försvarsanslagen på 0,1 procentenhet per år ska anslagen upp till motsvarande 2 procent av BNP till 2027. Det kan motsvara en fördubbling till cirka 90 miljarder. Dagen 180112.

Nato-medlemskap dominerade M-ledarens tal. Moderatledaren Ulf Kristersson: "Ett Nato-medlemskap skulle höja tröskeln, och minska risken, för ett angrepp mot Sverige. Samtidigt höjs tröskeln för ett angrepp på Finland och på våra baltiska grannländer. Rysslands militära handlingsfrihet i Östersjöområdet är ett helt centralt, men inte alls legitimt, skäl för Kreml att så oerhört starkt motsätta sig fortsatt Nato-utvidgning." De bilaterala samarbeten med olika länder, i och utanför Nato, som Sverige har, kan inte ersätta ett medlemskap i Nato, betonade Kristersson. "Medlemskap är en fortsättning på solidaritetsklausulen i EU-fördraget och på vår egen solidaritetsförklaring." SR 180114.

Sverige velar - Det här är konventionen mot kärnvapen. 123 länder röstade för FN-konventionen, bland dem Sverige, medan 38 var emot. Övriga länder lade antingen ner sina röster eller deltog överhuvudtaget inte omröstningen i generalförsamlingen. Det var den 7 juli förra sommaren och därmed var FNs konvention om kärnvapenförbud antagen. Men för att träda i kraft måste den ratificeras, det vill säga slutligen godkännas av 50 stater, och det skedde hösten 2017. Sverige har ännu inte ratificerat avtalet. Enligt den svenska regeringen finns det brister eller oklarheter med konventionen och de ska utredas innan frågan läggs på riksdagens bord. Konventionen förbjuder utveckling, förvaring, transport och användning av kärnvapen och också hot om att sätta in sådana vapen. Enligt anhängarna är konventionen ett viktigt steg mot nedrustning, om inte annat genom att det innebär en opinionsmässig påtryckning på kärnvapenmakterna. Enligt motståndarna är det antingen ett slag i luften som dessutom kan undergräva det så kallade icke-spridningsavtalet eller något som kan omintetgöra kärnvapeninnehavarnas vedergällningsförmåga. Alla de stora kärnvapenländerna, som USA och Ryssland, röstade emot avtalet i generalförsamlingen, medan Kina avstod från att delta i omröstningen. Konventionen fick massivt stöd från till exempel länderna i Latinamerika och Afrika. I Europa var det utöver Sverige bara Österrike, Irland, Lichtenstein och Malta som röstade för (Schweiz avstod). Samtliga europeiska NATO-länder röstade emot (utom Nederländerna som avstod). Förklaringen är att NATOs strategi ytterst bygger på att kärnvapen ska kunna användas för att avskräcka Ryssland från att använda sina. Strax efter att generalförsamlingen antagit konventionen kom det påtryckningar från USA och NATO om att Sverige inte ska ratificera avtalet. Om så skedde skulle det innebära att Sveriges numera mycket nära samarbete med NATO inte kan fortsätta, hette det. Försvarsminister Peter Hultqvist har sagt att Sverige inte ska företa sig något som skulle äventyra vår militära samverkan med NATO. SR 180115.

Gui Minhai bortförd igen – Sverige kallar upp Kinas ambassadör. I lördags fördes bokförläggaren och den svenske medborgaren Gui Minhai bort av kinesiska myndighetspersoner, mitt framför ögonen på två svenska diplomater. Gui Minhais dotter, Angela Gui, säger att hon är orolig för sin far. "Trots att jag inte kan säga att jag är helt överraskad så var det såklart en chock. Jag är väldigt rädd att det här kan innebära att hans tid i Kina kommer att bli ännu mer utdragen, och jag är väldigt orolig över att jag kanske inte får prata med honom igen på länge," säger Angela Gui. Gui Minhai släpptes från kinesiskt fängelse i oktober men har sedan dess suttit i husarrest i staden Ningbo, utanför Shanghai. Bortförandet skedde på ett tåg mot Peking som Gui befann sig på då han tillsammans med de svenska diplomaterna var på väg till Sveriges ambassad för en läkarundersökning. Han ska ha fått symptom som kan tyda på att han drabbats av nervsjukdomen ALS. Det var anledningen till att han tillsammans med de svenska diplomaterna var på väg till Sveriges ambassad, där han skulle undersökas av läkare. Men resan fick ett abrupt slut när tio civilklädda män steg på tåget under ett stopp, och förde bort Gui. Det är oklart varför han fördes bort, och var han nu befinner sig. Kinesiska myndigheter har inte velat uttala sig om händelsen överhuvudtaget. Men att han fördes bort i lördags bekräftas av svenska UD. Utrikesminister Margot Wallström vill dock inte gå in på några detaljer. "Den svenska regeringen har ingående kännedom om vad det är som har hänt, och jag har kallat upp Kinas ambassadör. Jag har även blivit utlovad besked om Gui Minhais öde, och därför så vill jag av omsorg om honom inte för dagen säga något mer," säger Margot Wallström. Gui Minhai skrev och publicerade böcker i Hongkong. Böckerna handlade ofta om kommunistpartiet och dess ledare. Det är ett känsligt ämne i Kina, men i Hongkong råder i alla fall formellt pressfrihet. När Gui befann sig i Thailand 2015 försvann han plötsligt. Han fördes bort av kinesiska agenter, och togs till Kina. Officiellt anklagades han för att 2003 ha kört rattfull och varit inblandad i en trafikolycka som krävde en ung kvinnas liv. SR 180122.
Kina: Diplomater måste respektera kinesisk lag. Kinesiska utrikesdepartementet säger att svenska diplomater kan ha brustit i respekt för kinesisk lag i samband med det nya gripandet av bokförläggaren Gui Minhai, rapporterar vår korrespondent i Peking. "Problemets kärna är att ingen utländsk medborgare, inte heller ambassad- eller konsulattjänstemän får bryta mot internationella eller kinesiska lagar medan de arbetar i Kina," svarade det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Hua4 Chun1ying2 på utländska journalisters frågor om vad som hänt i fallet Gui Minhai. Hon antydde därigenom att kinesiska myndigheter ser problem med hur svenska myndigheter har försökt att bistå den svenske förläggaren Gui Minhai. (Kommentar: Bistå för att undersöka hur sjuk han är. Är det så att de kinesiska myndigheterna inte vill att det ska komma ut hur sjuk han är för att han ska hinna dö inom en snar framtid så att fallet är över? Är det isåfall de kinesiska myndigheterna som har gjort honom sjuk med denna nervsjukdom?) Gui som publicerade böcker i Hongkong om bland annat kinesiska ledares privatliv, försvann från sin semesterbostad i Thailand 2015. Han hölls i förvar av kinesiska myndigheter och ska sedan i oktober ha hållits under övervakning i staden Ningbo. Han ska tidigare ha uppgett för bekanta att han söker vård för allvarliga hälsoproblem. Enligt förläggarens dotter Angela Gui var han på väg till ett läkarbesök tillsammans med två svenska tjänstemän då han åter fördes bort under en tågresa i lördags. Varken kinesiska eller svenska myndigheter har hittills bekräftat var Gui försvann, eller var han befinner sig nu. Det oroar dem som verkar för att Gui Minhai ska släppas fri, bland dem ordföranden i en av de oberoende kinesiska Pen-klubbarna för kinesiska författare, Huang Beiling. "Om Sverige vill kalla sig ett demokratiskt land kan man inte låta världens journalister och alla som bryr sig om Gui Minhai bara gissa vad som hänt," säger poeten och författaren Huang Beiling som är gammal vän till Gui Minhai och lever i exil i Taiwan. Svenska UD har från början framhållit att man försöker att verka för Gui Minhais rättigheter genom så kallad tyst diplomati, och har sagt sig agera på hög politisk nivå efter det senaste försvinnandet. Men Huang Beiling menar att bristen på uppgifter riskerar att göra att Gui Minhais fall faller i glömska. Han ser paralleller till det som hände Nobels fredspristagare författaren Liu Xiaobo. Han dömdes till ett långt fängelsestraff och dog under 2017, en kort tid efter att han tillåtits flytta till ett sjukhus. Han hade då utvecklat sista stadiet av levercancer. "Om vi hade vetat tidigare att Liu Xiaobo hade fått levercancer hade vi inte väntat tills han var döende med att vädja för honom," säger Huang Beiling som är mycket orolig då Gui Minhai misstänks ha drabbats av en allvarlig nervsjukdom. SR 180123.
Kina avvisar krav på att frige Gui Minhai. Idag upprepade EU:s representant i Peking det svenska kravet på att kinesiska myndigheter ska frige den svenske medborgaren Gui Minhai. Men kraven avvisades av det kinesiska utrikesdepartementet. "Jag tycker inte att det är rimligt, alla främmande stater måste respektera att Kina tar hand om utländska medborgares fall i Kina enligt kinesisk lag," sade talespersonen för det kinesiska utrikesdepartementet, Hua Chunying, vid den dagliga presskonferensen i Peking idag. Hon sade samtidigt att Kina uppfyller de internationella lagar som ger stater rätt att bistå sina medborgare utomlands, men tillade att ingen har rätt att bryta mot den kinesiska lagen. I dag upprepade EU:s ambassadör i Kina, Hans Dietmar, den svenska regeringens förväntan på Kina om att frige Gui Minhai omedelbart, för att låta honom träffa sina anhöriga och få sjukvård. Varken det kinesiska eller det svenska utrikesdepartementet har hittills meddelat någon information om var Gui Minhai senast försvann eller var han finns nu. SR 180124.

Nytt luftvärnssystem kan få betydligt högre prislapp än budgeterat. Priset på det nya luftvärnssystem Sverige vill köpa kan springa iväg. Den offert på Patriot som Sverige beställt kan innebära ett pris på 25 miljarder kronor istället för de tio miljarder som tidigare nämnts. Av den svenska begäran om en offert som inom kort kan godkännas av USA:s kongress framgår att Sverige vill få ett pris inklusive 200 PAC3-robotar för att möta ryska ballistisk Iskanderrobotar och 100 enklare robotar. En så stor mängd robotar beräknas kosta 15 miljarder, enligt FMV, men så många kommer inte Sverige köpa, allt för att få en rimlig grundkostnad och sedan stegvis eventuellt köpa in fler robotar. Om Sverige till slut exempelvis skaffar 150 robotar skulle totalpriset kunna bli 17-18 miljarder kronor. Ett alternativ för att hålla nere priset är att Sverige inte köper fyra enheter till de två luftvärnsbataljonerna utan bara tre. Men då skulle på lång sikt bara tre i stället för fyra begränsade områden i Sverige kunna skyddas mot eventuella ryska raketattacker. Kritiker har menat att ett fransk-italienskt luftvärnssystem, SampT, skulle vara billigare och bättre. FMV bekräftar att deras grundläggande bud med fyra enheter och ett antal robotar var på ungefär 8,5 miljarder kronor. Men enligt FMV passar Patriot bättre i kombination med Gripenplanen och det tyska luftvärn som redan köpts och som ska täcka lägre nivå. SR 180123.
M: Patriot kommer kräva högre försvarsbudget. Moderaterna har ställt sig bakom att begära en offert på Patriot. Hans Wallmark tycker att det är helt fel att minska antalet enheter för att hålla en budget, snarast kan fler än fyra behövas på sikt. "Jag tror att i grunden måste man skjuta till det vi behöver för att stärka svensk försvarsförmåga. Då tror jag inte att man på marginalen ska skära i det befintliga projektet." Sverigedemokraterna menar att fransk/italienska Samp/T är billigare och bättre, exempelvis med en radar som ser åt alla håll, vilket Patriots radar inte gör. SD menar att Patriotköpet riskerar att bli en gökunge med för dåligt innehåll. " Gökunge är ett väldigt bra ord för det, för vi ser att det kommer att bli väldigt dyrt. Om det innebär att vi ska minska antalet enheter, inte ha 360 graders täckning och ha få robotar i lager så får vi inte det luftvärn vi behöver," säger Mikael Jansson, Sverigedemokraternas försvarspolitiska talesperson. SR 180123.

Pussy Riot-medlemmar söker asyl i Sverige. Två medlemmar i den ryska performancegruppen Pussy Riot har sökt asyl i Sverige, rapporterar SVT Nyheter. De berättar att de båda fram tills dess hade misshandlats, förföljts, fängslats och trakasserats i sitt hemland, efter deras performancegrupp Pussy Riots olika Putinkritiska aktioner. SR 180123. Kommentar: Det har ett pris att offentligt kritisera Putin.

Kristen ledare avråder ryssar från att rösta på Putin. En biskop i ryska ortodoxa kyrkan avråder från att rösta på sittande president Putin i det kommande presidentvalet. I en intervju i förra veckan i den statliga televisionen liknade president Vladimir Putin kommunismen med kristendomen och beskrev den förre diktatorn Lenin som ett helgon. Detta får biskop Yevtikhy Kurochkin i staden Ishim i Sibirien att reagera. Han uttalar sig offentligt genom en bestämd avrådan att rösta på Putin i presidentvalet som hålls om två månader. "Skulle jag gå emot Kristus och rösta för mörkret eller säga till andra att också göra det? Nej, nej och åter nej," skriver biskopen enligt tidningen Novaya Gazeta som citeras av christiantoday.com. Att en företrädare för ryska ortodoxa kyrkan går emot presidenten på det sättet är ovanligt. Biskopen kallar Putins ord för "hädelse" och drar sig inte för att öppet kritisera landets mäktige president. I valet i mars vill Putin bli omvald och han gör allt för att lyckas i sin ambition. Många undrar nu hur Putin ska reagera på utspelet av biskopen i Ishim. I sitt eget parti, kommunistpartiet, får dock presidenten som väntat applåder för sina kontroversiella uttalanden. Det ryska presidentvalet hålls söndag den 18 mars. En andra valomgång sker formellt den 8 april men experter menar att Putin högst sannolikt kommer att se till att det inte blir någon sådan. Om biskopens utspel kommer att sätta käppar i hjulet återstår att se. Dagen 180123.

Fler aktivister flyr från Ryssland. En majoritet av aktivisterna i ryska Kubanområdet (Sotji och Krasnodar) har tvingats fly från Ryssland. De har alla på olika sätt protesterat mot makthavarna, dels under OS i Sotji och även senare. De har genomfört aktioner precis som Pussy Riot, som nu söker asyl i Sverige. Bland dem finns miljöaktivister, journalister och professorer. "Jevgenij Titov, journalist på oberoende tidningen Novaja Gazeta har flytt, sedan han dödshotats flera gånger och fått sin bil sönderslagen. Han är i Estland nu. Nina Solovjova har flytt, liksom professor Michael Sava. Först slog de sönder hans bil och sedan satt han ett halvår i häkte. Han har flytt till Ukraina och fått nytt jobb där," säger journalisten Anna Gritsevitj. Många har tvingats fly inom ett dygn och lämnat familjen kvar i Kubanområdet där storstäderna Sotji och Krasnodar ingår. Oberoende journalisten Anna Gritsevitj och miljöaktivisten Vladimir Kemajev försöker räkna ut hur många av Sotjis och Krasnodars aktivister som finns kvar. De kommer fram till att kanske 40 av alla som varit aktiva på olika sätt är kvar och nära 100 har flytt efter att ha hotats eller riskerat fängelse för att ha deltagit i olika typer av protester. Så många har lämnat Ryssland att de inte ens kommer ihåg alla namn, när de försöker räkna ihop dem. Senast i söndags häktades en kritisk ung bloggare i två månader i Sotji. Han anklagas för att ha tagit mutor och riskerar sju års fängelse. Enligt hans försvarsadvokat finns inga som helst bevis för mutorna, utan allt handlar om bloggarens kritik. "Den typen av människor finns, men de är få. Sådana unga, som stöder Navalny till exempel, men majoriteten av dem lämnar Ryssland. De kämpar för en normal rysk civilisation, men de kan inte förverkliga sig själva. Vi har utmärkta intelligenta unga, men de kan inte komma någon vart här," förklarar Vladimir Kemajev, som är medlem av miljöorganisationen Echo Wachta. Det är en av Rysslands mest respekterade, men har stämplats som utländsk agent och fått en stor del av sin verksamhet förstörd. En av frontfigurerna Suren Gazerian lämnade Ryssland i samband med OS i Sotji. Både Vladimir Kemajev och Anna Gritsevitj har också gripits och häktats några dagar, utan att ställas inför rätta. De driver nu sina fall vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strassbourg. SR 180124.

ÖB sparkar generalmajor från hög tjänst. Generalmajor Anders Brännström flyttas från sin tjänst sedan han kritiserat försvaret i en tidningsartikel, rapporterar Dagens nyheter. I en intervju i Dagens nyheter sade Brännström bland annat att många förband saknade möjlighet att öva sina soldater samt saknade fordon men också skyddsmateriel och annat vilket gör deras krigsduglighet sämre än vad riksdagen har satt upp som målsättning och som innebär att krigsdugligheten inte blir tillräckligt hög. Han höll också med om att vi är chanslösa i strid mot en kvalificerad motståndare. Även i en debattartikel i Svenska Dagbladet har Brännström tillsammans med två ledamöter i Krigsvetenskapsakademien framfört kritik mot försvaret. Brännström, som bland annat varit chef för armén, kallades på fredagen till överbefälhavare Micael Bydén. "Där fick jag veta att jag sparkas som chef för ledningsstabens totalförsvarsavdelning där jag från och med årsskiftet arbetat med bland annat hållbarhetsfrågor och ledningsfrågor," säger han till DN. Enligt Brännström råder det ingen tvekan om varför han petas från tjänsten. "Det var på grund av uttalandena i DN och debattartikeln. Det var väldigt tydligt." ÖB Micael Bydén skriver på Försvarsmaktens blogg att det handlar om en förtroendefråga och att det finns en historik av händelser som ligger till grund för hans beslut. Han skriver också att Anders Brännström kommer att fortsätta leda den internationella övningen Viking 18. SR 180126.
Micael Bydén: "Jag vänder mig väldigt mycket emot i artikeln är uttrycket "chanslösa", det är inte min personal som säger så. Vi kommer att göra allt vad vi kan oavsett vilket hot vi har att möta". Med två år in försvarsbeslutsperioden är det en ÖB som sliter med att få en till synes omöjlig ekvation att gå ihop. Ekvationen mellan ekonomi, förväntningar, tid, personal, behov och omvärldsläge. Efter år av skrotad totalförsvarsplanering och historiska neddragningar ska nu svenskt försvar byggas upp på nytt. Men pengarna räcker inte till. Varken idag eller i morgon. Hur mycket som behövs här och nu kommer Försvarsmakten att lämna till regeringen om en dryg månad. "Jag kommer att äska mer medel redan nu så att vi kan nå målen. Det har att göra med urholkningseffekterna, som vi inte är ekonomiskt kompenserade för." Marginalerna är slut. Handlingsfriheten är obefintlig. Trots att det råder en bred parlamentarisk överenskommelse om att ambitionen är för låg med dagens försvarsbeslut finns ännu inga planeringsdirektiv att dagens nivå ens ska ha finansiering efter 2020. Hela Hälsingland 180126.
Planeringen av Sveriges försvar måste utgå från de reella militära förmågorna hos potentiella angripare - inte från gissningar om sannolikheten för ett angrepp. Sådana bedömningar bör avskaffas i försvarspolitiska sammanhang, skriver tre ledamöter av Kungl Krigsvetenskapsakademien. (Debattartikeln i SvD är borttagen).
ÖB sparkar hög chef – efter en knapp månad. Enligt Dagens Nyheter hade avskedet också att göra med en intervju. "Det var på grund av uttalandena i DN och debattartikeln. Det var väldigt tydligt," säger Brännström till tidningen. ÖB:s agerande att sparka Brännström väcker kritik. "Det är väldigt anmärkningsvärt att en av Försvarsmaktens mest erfarna personer, han var ju arméchef under flera år, får sparken bara för att han säger som det är," säger Mikael Oscarsson (KD), riksdagsman och ledamot i försvarsutskottet. "Man måste få säga sanningen." ÖB säger vidare: "Han kommer inte att få jobbet som chef för Högkvarterets totalförsvarsavdelning. Anledningen till det är en förtroendefråga. Min uppfattning är att Anders Brännström inte är lämplig för den befattningen." AB 180126. Kommentar: Får svenska folket och Riksdagen veta sanningen av ÖB om hur det ligger till med försvarets förmåga? Det kanske borde vara Anders Brännström som borde utses till ÖB?

Nationalisternas hatobjekt George Soros. Konspirationsteorierna om finansmannen och filantropen George Soros är många. Vilka är de politiska krafterna som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock? Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen (judehatet). I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker. SR 180127.

Gulaghistoriker Jurij Dmitrijev frisläppt i Ryssland. I Ryssland har den välkände experten på Stalins terror Jurij Dmitrijev släppts ur fängsligt förvar. Dmitrijev greps för över ett år sen anklagad för barnpornografibrott men anklagelserna ifrågasattes starkt. Lagom för att fira sin 62 årsdag imorgon släpps Jurij Dmitrijev fri och poserar tillsammans med sin äldsta dotter Jekaterina Klodt på ett foto i hemmet i Petrozavodsk i morse. "Allt är normalt och hälsan är utmärkt," kommenterar Dmitrijev till ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta. Hans försvarsadvokat ser frisläppandet av Gulaghistorikern och Memorialchefen Dmitrijev som ett steg mot seger. Vägen dit har varit lång. För mer än ett år sedan greps och fängslades Jurij Dmitrijev anklagad för barnpornografibrott. Ett åtal grundat på foton av en adopterad dotter. Foton, som togs för att visa att dottern växte och hade hälsan. Det är inte ovanligt för adoptivföräldrar i Ryssland, som vill visa gentemot myndigheterna att de barn de tar hand om utvecklas och mår bra. Flera experter har i domstol underkänt fotona som barnpornografi och hela rättssaken ses som en modern skådeprocess. Dmitrijev är känd för att ha kartlagt Stalins terror i Karelen, genom att granska arkiv och hitta massgravar i skogarna kring Petrozavodsk. Han är ordförande för Memorial i Karelen, den ryska organisation, som framförallt kartlagt Sovjettidens förbrytelser och som arbetar för mänskliga rättigheter. Memorial har hela tiden helhjärtat stött Dmitrijev, men stödet har också varit omfattande internationellt. För offren kom också från andra länder. Från Sverige kom de så kallade Kirunasvenskarna, hängivna kommunister reste för att bygga Sovjetstaten, men slutade sina liv med ett nackskott, när Stalins terror var som värst 1937 till 1938. Dmitrijev är fri i sitt hem, men fortfarande belagd med reseförbud och ny rättegång hålls om en månad. Men försvarsadvokaten hävdar att frisläppandet visar att åtalet inte håller. SR 180127.

Visselblåsare: Alla ryska friidrottare dopade i OS 2008. Samtliga ryska friidrottare var dopade i Peking-OS 2008. Det hävdar Grigorij Rodtjenkov, dåvarande chef för ryska antidopningslaboratoriet och senare visselblåsaren som avslöjade den statsstödda dopningen i landet. SR 180129.

Putins fiende vill få Sverige att införa sanktioner mot ryssar. Finansmannen och aktivisten Bill Browder betraktas som en fiende av Kreml och lever under dödshot. Nu tänker Browder försöka få Sverige att anta en lag som straffar ryssar för människorättsbrott. "Jag har dödshotats, jag har hotats med att bli kidnappad, jag har hotats med att bli arresterad, jag har stämts för falsk konkurs, jag har – hittills – blivit dömd till 18 års arbetsläger i Ryssland i min frånvaro," säger Bill Browder. Bill Browder hävdar att Putin personligen har stulit 200 miljarder dollar från det ryska folket under sin 18-åriga period vid makten. Tillsammans med folk i hans omgivning har omkring 1000 miljarder dollar stulits. Och de pengarna är placerade i väst. Om pengarna kom Ryssland till del skulle i stort sett allar ryssar kunna ha en levnadsstandard som en västlig medelklass. DN 180203.
Sofia Nerbrand: Inför sanktioner mot de ryska skurkarna. Bill Browder var en av de första utländska investerarna i Ryssland efter Berlinmurens fall. Han är son till ordföranden för det kommunistiska partiet i USA, men gjorde fadersuppror genom att bli kapitalist. Browder tjänade astronomiska summor åt sig själv och sina kunder under 1990-talet då ryska statliga tillgångar privatiserades. Men i sitt arbete upptäckte han ofattbart stor förskingring – statliga tjänstemän och oligarker stal i det fördolda. Browder såg till att få medialt ljus på detta och kom efter tio år i Moskva att bli fiende först till oligarkerna, som berikat sig på ett otillbörligt vis, och sedan även till Putin. Browder slängdes ut från Ryssland och lever sedan dess under dödshot i London. Men han gav sig inte. Han anlitade en advokat, Sergej Magnitskij, som hittade än mer korruption och blev en nagel i ögat för Kreml. Magnitskij sattes därför i fängelse och torterades under ett års tid. Mycket medtagen av misshandeln slogs han till slut ihjäl den 16 november 2009, 37 år gammal. De som styr i Ryssland är farliga brottslingar. De drivs av egenintresse och är beredda att använda alla medel, även utanför landets gränser. Ryssland utgör ett existentiellt hot mot den liberala ordningen i väst. Landet startade krig i Ukraina, söndrar i Syrien, undergräver EU och Nato, påverkar demokratiska val, sprider lögner på nätet, stödjer nationalister i allehanda länder och har en inte obetydlig militärmakt. Det vore förnämligt om fler tar till sig detta obehagliga faktum och lämnar naiviteten bakom sig. Det är precis vad Bill Browder arbetar för. I dagarna var han i Stockholm för att träffa politiker, journalister och allmänhet för att berätta om hur Ryssland fungerar. Browders historia går också att läsa i hans bok "Mitt krig mot Putin". Browder menar att ett effektivt sätt att bekämpa ryska skurkar är att hindra dem från att glassa runt i världen genom att införa sanktioner mot dem. USA, Kanada, Storbritannien, Estland och Litauen har alla infört en så kallad Magnitskij-lagstiftning som gör det möjligt att svartlista privatpersoner. Sanktionerna behöver naturligtvis inte bara beröra ryssar. Kanada har även lagt till namn från Venezuela och Sydsudan. Även Sverige borde ansluta sig till de länder som inför sanktioner mot enskilda. Inte bara för vår egen säkerhets skull, utan även för att värna de många miljoner ryssar som dagligen lider under ett fåtal hänsynslösa maktmänniskors förtryck. Mördare ska inte kunna köpa lyxvaror i västerländska huvudstäder. De ska sättas på plats. Putin och hans lakejer ska inte få fortsätta att leva rövare. VK 171123.

Kina kritiserar USA:s nya kärnvapenpolicy - också Ryssland kritiskt. Kärnvapenmakten Kina opponerar sig mot Förenta staternas förnyade kärnvapenstrategi och betecknar USA:s spekulationer om Kinas intentioner som vilda gissningar. Det amerikanska försvarsministeriet Pentagon publicerade på fredagen sin nya kärnvapenpolicy som till stora delar handlar om Ryssland, men flera sektioner handlar om bristen på transparens angående Kinas kärnvapenprogram. Enligt rapporten har Kina tagit fram nya slags kärnvapen inklusive mobila interkontinentala ballistiska missiler och en ny kärnvapenbestyckad ubåt. Den kinesiska militärens talesman Ren Guoqiang säger att rapporten kommer med vilda gissningar om Kinas intentioner och överdriver hotet från landets kärnvapenstyrka. Talesmannen säger att Kina alltid har hållit sin kärnvapenstyrka på den miniminivå som är nödvändig för att trygga den nationella säkerheten. Ren påpekade att USA har världens största kärnvapenarsenal och sade att Kina hoppas att USA överger sin kalla kriget-mentalitet. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) har Kina världens femte största kärnvapenarsenal med cirka 300 stridsspetsar mot 7 000 för Ryssland och 6 800 för USA. Militärtalesmannen sade att Kina alltid står fast vid principen om att använda kärnvapen bara om landet redan angripits med kärnvapen. Ren sade vidare att Kina aldrig hotar med eller använder kärnvapen mot länder som inte har kärnvapen. Det ryska utrikesministeriet säger att man i Ryssland är djupt besvikna över innehållet i USA:s kärnvapenpolicy. Ministeriet anser att dokumentet är konfrontativt och antiryskt och framhåller att de amerikanska beskyllningarna är felaktiga. Ministeriet framhåller att det finns bara två lägen där Ryssland kan ta till kärnvapen: Som ett svar på en kärnvapenattack mot Ryssland eller landets allierade eller som ett svar på en konventionell attack som hotar den ryska statens existens. USA:s president Donald Trump bestämde i januari 2017 att landets kärnvapenpolicy ska uppdateras. yle 180204.

Wallström kräver att Kina släpper svensk. Utrikesminister Margot Wallström (S) kräver i ett uttalande att den svenske förläggaren Gui Minhai frisläpps. Hon fördömer Kinas agerande efter att civilklädda poliser fört bort Minhai från ett tåg på väg till läkare i sällskap med svenska diplomater. Sveriges utrikesminister Margot Wallström kommer nu med ett starkt uttalande mot att Kina fängslat den svenske medborgaren Gui Minhai. "Det är mycket allvarligt att den svenske medborgaren Gui Minhai fortfarande är fängslad i Kina." skriver utrikesminister Margot Wallström på regeringskansliets hemsida. Hon skriver också att det kinesiska agerandet skett i strid med grundläggande internationella regler om konsulärt stöd. "Det brutala ingripandet i januari mot en svensk stödinsats genomfördes trots kinesiska upprepade försäkringar om att Gui Minhai vid tillfället var en fri man. Det kinesiska agerandet skedde i strid med grundläggande internationella regler om konsulärt stöd. Den nuvarande situationen väcker också frågor om tillämpningen av rättsstatens principer, däribland förbudet mot godtyckliga frihetsberövanden. Vi kräver att vår medborgare ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal och att han frisläpps så att han kan återförenas med sin dotter och familj." Angela Gui, dotter till den svenske förläggaren Gui Minhai, har inte hört något från sin pappa sedan han frihetsberövades på nytt i Kina den 20 januari. "Jag hoppas att Sverige och andra regeringar trycker på så mycket som möjligt," säger hon till nyhetsbyrån AFP. "Jag vill att de tar upp faktiska konsekvenser, i stället för att bara upprepa hur oacceptabelt detta är." SR 180205. Kommentar: Margot Wallström har bara ord att komma med.
Kina medger: Vi har Gui Minhai i förvar. Kina medger nu att man har den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minahi i förvar. Vid en pressbriefing i Peking i dag sa en talesperson att Gui Minhai är föremål för kinesiska tvångsmedel, rapporterar Reuters. Den 20 januari färdades Gui Minhai på tåg i sällskap av två svenska diplomater för att besöka läkare på svenska ambassaden. Under ett stopp klev poliser ombord och förde bort honom, något som Svenska UD igår protesterade emot. Sveriges utrikesminister Margot Wallström skrev också i uttalandet att det kinesiska agerandet skett i strid med grundläggande internationella regler om konsulärt stöd. SR 180206.
Fängslade Gui Minhai framträdde under pressträff. Den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai har av allt att döma tvingats fram i kinesisk tv där han avgett ett erkännande. "Vi har sett den här typen av video tidigare och jag vill framhålla då, att den här videon förändrar ingenting utan vi kräver att ha ska frisläppas och återförenas med sin dotter och sin familj. Och vi kräver också att han ska få träffa både diplomatisk och medicinsk personal," säger Patric Nilsson, presschef på utrikesdepartementet, till Ekot. Allt var arrangerat som en presskonferens där Gui Minhai sade att svenska myndigheter bär skulden för hans situation. "Jag används som en schackpjäs av den svenska regeringen för att skapa problem för Kinas ledning." Under presskonferensen avsade sig Gui Minhai också sitt nyligen tilldelade tryckfrihetspris Prix Voltaire från International publishers association. SR 180209. Kommentar: Helt uppenbart att han under hot tvingats att säga detta.
Svenska PEN-klubbens ordförande i Studio Etts kvällsupplaga: "Framträdandet framstår som framtvingat". Elisabeth: Åsbrink säger bland annat att det är viktigt att fortsatt hålla ljuset riktat mot människor som bara sitter fängslade för sina åsikters och tankars skull. SR 180210.
Gui Minhais framträdande har väckt starka reaktioner. Nationalistiska medier i Kina anklagar Sveriges utrikesdepartement för att försöka väcka internationellt uppseende i fallet med den bortförde svenske medborgaren Gui Minhai. Samtidigt har bokförläggarens vänner och människorättsorganisationer under helgen fördömt vad som antas vara en ny framtvingad så kallad intervju med den frihetsberövade svensken i Kina. Den svenske förläggaren Gui Minhais tredje framträdande i kinesiska medier sedan han frihetsberövades har väckt starka reaktioner. Både hos dem som hävdar att Gui tvingats att tala, och hos dem i Kina som misstänker att den svenska regeringen försöker att skapa internationell opinion mot kinesiska myndigheters agerande. Förläggaren Gui Minhai ingick i en krets kring den nu stängda bokhandeln Causeway Bay Books i Hongkong. I skydd av tryckfriheten där publicerade Gui Minhais förlag skvallerbetonade böcker om kinesiska ledares privatliv. Genren frodades länge i Hongkong men har alltid varit förbjuden av kommunistpartiet i Kina. Med början hösten 2015 försvann fem män i kretsen kring bokhandeln under oklara omständigheter. Däribland Gui, som försvann medan han semestrade i Thailand. De fyra andra har släppts. En av dem har vittnat om starka påtryckningar av kinesiska myndigheter, däribland framtvingade medieframträdanden. I oktober 2017, två år efter att han försvann, uppgavs Gui Minhai vara fri. Han tycks ha hållits under bevakning i en lägenhet i Ningbo, men försvann igen i januari då han var tillsammans med två svenska diplomater på väg till en läkarundersökning. Kinesiska medier inbjöds nyligen att göra en så kallad intervju med Gui Minhai. Bland dem fanns den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua, den nationalistiska tabloiden Global Times och Hongkongtidningarna Hongkong’s Oriental Daily och South China Morning Post. Den senare ägs av det kinesiska konglomeratet Alibaba och fick snabbt kritik för att ha medverkat till en intervju som kan misstänkas vara framtvingad. Reportern som gjorde intervjun för South China Morning Post har under helgen försvarat publiceringen med att intervjun hade kunnat ge den fängslade en chans att ropa på hjälp. Bland de som stämmer in kören av kinesisk kritik mot både Gui och svenska myndigheter finns Global Times. Tidningen som står nära kommunistpartiet hävdar att Gui Minhai ”läckt statshemligheter och underrättelser till utländska grupper” och anklagar Sveriges utrikesdepartement för att ha försökt att ordna en så kallad ”flykt” för Gui Minhai med olagliga medel. Under intervjuerna som kinesisk polis arrangerade på ett häkte i Ningbo hördes Gui Minhai uttala kritik mot svenska myndigheter: "Om de fortsätter att lägga sig i mina angelägenheter kan jag överväga att avsäga mig mitt svenska medborgarskap." Det är inte förvånande, med tanke på att framtvingade medieframträdanden har blivit vanligt i Kina. Guis framträdande under veckan har kritiserats av bland annat människorättsorganisationerna Amnesty och Human Rights Watch. Svenska UD har meddelat att man inte beaktar vad Gui har sagt under de ofria omständigheterna och krävt att han ska få tillgång till advokat och bistånd från Sverige, enligt internationella överenskommelser. SR 180211.
Utrikesminister Margot Wallström (S) undvek att kritisera Kina och att nämna den fängslade svensken Gui Minhai i utrikesdeklarationen. I dag hölls årets första utrikespolitiska debatt i riksdagen, efter att utrikesminister Margot Wallström läst upp regeringens utrikespolitiska deklaration. I deklarationen markerade regeringen framförallt mot Ryssland och debatten kom att präglas av frågan om ett svenskt Nato-medlemskap. Många hade innan deklarationen lästes upp även undrat om, och i sådana fall hur, regeringen skulle ta upp fallet med den i Kina fängslade svenske medborgaren Gui Minhai. Men varken utrikesministern eller oppositionen nämnde Gui Minhai vid namn. Efter debatten motiverade utrikesministern saken så här: "Vi nämner inga vid namn, det gjorde vi inte i fjol heller. Vi skall beskriva hur vi arbetar konsulärt med de här fallen, och vi gör alltid det som vi tror också är bäst för de här personerna. Och vi får alltid en diskussion, om vi skulle nämna ett namn, så får vi en diskussion efteråt: ”ja men varför bara den här personen, varför inte de andra fångarna som ni har runt om i världen”, sa utrikesminister Margot Wallström. Om Kina var formuleringen i regeringens utrikespolitiska deklaration kortfattad. "Vår relation med Kina är omfattande. Landets roll i världen växer, och med det följer ett ökat ansvar, inklusive med skydd för de mänskliga rättigheterna," sa Wallström. Och just i fallet med svensken Gui Minhai vill oppositionen inte bråka med regeringen. Inte heller dess företrädare nämnde Gui vid namn under debatten. Tvärtom förklarade sig Moderaternas nye utrikespolitiska talesperson Jonas Jacobsson Gjörtler nöjd med hur regeringen hanterar fallet. "Vi får viss information löpande, och vi känner oss trygga med regeringens agerande," sa Jacobsson Gjörtler. SR 180214. Kommentar: Man borde absolut nämna namnen på de personer som kämpar för sina mänskliga rättigheter. Offentlig publicitet är bra och sätter press på dessa nationerna. Ingen nation vill ha dålig publictet. Sverige kan bättre.
Kina nekade läkare att träffa Gui Minhai. Sverige har krävt tillträde med en svensk läkare till den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minhai som är fängslad i Kina. Men Kina nekade tillträde och en hög kinesisk ambassadtjänsteman har kallats upp på utrikesdepartementet för att motta en protest, uppger en UD-källa för TT. "Vi har i dag kallat upp den ställföreträdande kinesiska ambassadören för att motta en protest med anledning av att läkaren inte fick tillträde till Gui," säger källan. Utrikesminister Margot Wallström kallar händelsen för oacceptabel i ett pressmeddelande. "Jag har i dag tvingats konstatera att Kina återigen har nekat en svensk tillresande läkare att träffa vår frihetsberövade medborgare Gui Minhai. Det kinesiska agerandet är oacceptabelt och bryter tidigare löften om att vår medborgare skall ges möjlighet att få träffa en svensk läkare. Vårt arbete med fallet fortsätter med oförminskad styrka. Vi fortsätter att kräva att Gui Minhai ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal och att han frisläpps, så att han kan återförenas med sin dotter och familj." Den 53-årige svenske förläggaren Gui Minhai drev bokförlaget Mighty Current och bokhandeln Causeway Bay i Hongkong. Förlaget gav ut känsliga böcker med frätande satir om det kinesiska ledarskiktet. Gui Minhai har i omgångar varit fängslad i Kina. Första gången han försvann var i oktober 2015. Den 20 januari i år färdades han på ett tåg med två svenska diplomater för att besöka den svenska ambassaden. Under ett stopp klev tio civilklädda poliser ombord och förde bort honom, enligt dottern Angela Gui. Nu anklagas Gui Minhai för att ha delat hemligstämplad information med svensk ambassadpersonal. Under onsdagen hade Sverige begärt att en svensk läkare ska få träffa Gui Minhai, men kinesiska myndigheter vägrade. "Detta är så klart helt oacceptabelt," säger UD-källan. Protesten mottogs av Kinas charge d'affaires eftersom den ordinarie ambassadören inte är i Sverige just nu. Källan uppger att läkaren finns i Kina för att få undersöka Gui Minhai. "Det handlar om att vi vill få reda på vilket tillstånd han är i och det kan vi bara göra med hjälp av en svensk läkare." EU:s utrikeschef Federica Mogherini har sagt att Kinas agerande kring Gui Minhai "bryter mot internationella regler och väcker allvarliga frågor om hur Kina tillämpar rättsstatsprinciperna". Uttalandet från EU i mitten av februari kom sedan Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) i förra veckan krävt att Gui Minhai släpps. "Vi fortsätter att jobba aktivt och är mycket angelägna om att få tillträde till Gui," säger UD-källan. SR 180308.
Fängslade förläggaren mår bra enligt Kina. Kina tillbakavisar det svenska utrikesdepartementets kritik mot att den fängslade svensk-kinsesiske förläggaren Gui Minhai inte fått träffa en svensk läkare. "När det gäller den svenska sidans obefogade kritik, så kan Kina absolut inte acceptera den," säger Geng Shuang, en representant från det kinesiska utrikesdepartementet. Kina uppger att Gui Minhai är vid god hälsa, och att han själv nekat erbjudandet att träffa en svensk läkare. Detta efter att Sverige på onsdagen begärt att läkaren skulle få tillträde till Gui Minhai. Men kinesiska myndigheter vägrade. Den kinesiska sidan slår ifrån sig kritiken. "Trots att den svenska läkaren anlände utan inbjudan, så informerade den kinesiska sidan Gui Minhai om att läkaren hade kommit för att göra en undersökning," säger Geng Shuang en företrädare från det kinesiska utrikesdepartementet, enligt nyhetsbyrån Reuters. Dessutom hävdar talespersonen att Kina redan har gjort en medicinsk undersökning av Gui Minhai, och att han mår både psykiskt och fysiskt bra. Enligt samma person ska Gui Minhai inte velat träffa den svenska läkaren. Enligt dottern Angela Gui så kan Gui Minhais tillstånd vara livshotande. Han ska ha fått symptom som kan tyda på att han drabbats av nervsjukdomen ALS. Minhai drev tidigare ett bokförlag som gav ut satirböcker om kinesiska ledare. Han släpptes fri av kinesiska myndigheter i höstas, men greps igen i januari. SR 180309. Kommentar: Tala om rävspel på högsta nivå!

Putins utmanare Sobtjak vill komma närmare USA. Ksenija Sobtjak är tidigare journalist och dotter till Putins mentor och många menar att hennes kandidatur mest är ett sätt att få det ryska valet att verka mer demokratiskt. En av utmanarna till Vladimir Putin i det ryska presidentvalet befinner sig just nu på valkampanj - i USA. Till Sveriges Radios Washingtonkorrespondent säger hon att Putin måste bort - men att det kan ta tid. Putin bär ansvar för att Ryssland idag befinner sig i ett bedrövligt skick, säger Ksenija Sobjak och räknar upp korruption, nepotism och ickefungerande domstolar som några av huvudproblemen. Samtidigt menar hon att Putin måste erbjudas någon form av amnesti om han nånsin ska lämna i från sig makten. "Förändringen i Ryssland måste ske stegvis och smidigt," säger Ksenie Sobjak. Det är ovanligt för en rysk presidentkandidat att befinna sig i USA med mindre än två månader kvar till valdagen, kanske är ett av skälen att skänka legitimitet åt valet internationellt, ett annat verkar vara att argumentera mot de amerikanska sanktionerna mot ryssland. Sanktionerna ökar antiamerikanismen och det är inte bra, varnar Knenia Sobtjak. Så hur ser hon då på ett av skälen till att sanktionerna infördes - den misstänkta ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet? Det där har blivit en bricka i det interna politiska spelet för och emot president Trump säger Ksenia Sobtjak. Men om Ryssland lade sig i så ber jag om ursäkt å mitt lands vägnar. SR 180207.

Försvarsmaktens nya helikopter - ett sorgebarn. Helikopter 14 är mycket dyr att flyga och underhålla. Därför finns risk för att de nio helikoptrarna som är avsedda för användning på land läggs i malpåse, om inte regering och riksdag skjuter till mer pengar, erfar Ekot. Helikopter 14 är ett sorgebarn för Försvarsmakten. Alla helikoptrarna skulle ha levererats 2009, men köpet av den helt nya sameuropeiska helikoptern har försenats med nästan tio år. Nu när alla helikoptrarna till slut är på plats så visar det sig att det kostar så mycket som 200 000 kronor i timmen för Försvarsmakten att använda helikoptern. En förklaring är att det är en modern helikopter med avancerade system som är dyra att underhålla, enligt Jonas Nellsjö, chef för helikopterflottiljen. SR 180208.

Sju kandidater utmanar Putin om presidentposten. Sju män och en kvinna har registrerats av ryska valkommissionen som kandidater till presidentposten. 18 mars hålls det så kallade presidentvalet. Inte ens de sju utmanarna tror sig kunna vinna över Vladimir Putin. Men några nya namn har ökat intresset för valet. "Om det handlar om ifall nästa president blir jag eller Vladimir Wolfovitj så har jag har en större chans," säger 57-årige Pavel Grudinin när han debatterar med veteranpolitikern och kandidaten i de senaste sex presidentvalen Vladimir Zhirinovskij, 71 år. Den senare kandiderar för sitt parti LDPR, vilket står för liberala demokratiska partiet, men knappast kan kallas vare sig liberalt eller demokratiskt, utan snarare ett supernationalistiskt populistiskt parti, som helhjärtat stöder Putin och maktpartiet Enade Ryssland. Sovchosdirektören Pavel Grudinin väntas som nykomling vinna större stöd, trots att han inte direkt låter som en kommunist snarare som en blandning av en selfmade amerikansk miljonär och en sovjetisk nostalgiker. "Världens största land raserades, det var en förbrytelse som stöddes av amerikanska underrättelsetjänsten," sa Grudinin i tv-debatten om Sovjetunionens sammanbrott. Leninsovchosen söder om Moskva har allt det Grudinin vill se i Ryssland, ett blomstrande företag, som ordnar bostäder, bra skolor och daghem för dem som bor där. Ett mönstersamhälle, som just nu visas upp i de statliga tv-kanalerna. Men även om Grudinin säger att han kan vinna över Zhirinovskij tror varken han eller någon annan att han kan vinna över Vladimir Putin. Det är, enligt många bedömare, inte heller hans mål. Hans kampanj handlar om att få en position för att bli guvernör i Moskva län sen. Ingen av utmanarna kommer synas i debatt i tv med presidenten Vladimir Putin själv. Putin behöver inte heller presentera något politiskt program eller utsättas för utfrågningar i tv. Att det är så kritiseras av den yngsta av alla utmanarna, Ksenija Sobtjak, 36 år. Hon tror inte heller hon kan bli president. Hennes kampanj ska locka dem som tidigare kunde rösta emot alla, ett alternativ som inte längre finns i valet. Vad hennes långsiktiga mål är efter 18:e mars är inte helt klart, eftersom hon är ny i politiken. Hennes deltagande har skapat en stor spricka i oppositionen, är hon ett Kremlprojekt som ska ge valet legitimitet och vad betyder hennes kopplingar till Putin själv? Oppositionspartiet Jablokos veterankandidat Grigorij Javlinskij, 65 år, är en äkta liberal. I valet 2000 mot Putin fick han sex procent av rösterna, men stödet i dag är lägre. Den som hade haft största chans att på riktigt utmana Putin, Aleksej Navalnyj, får inte ställa upp alls. Ytterligare tre nya män kandiderar: Boris Titov, 57 år, nominerad av ett företagarparti. Sergej Baburin, 59 år, aktiv i politiken mot Jeltsin på 90-talet och nominerad av ett litet nationellt parti. De senaste åren har han inte varit politiskt aktiv utan rektor på ett universitet i Moskva. Maxim Surajkin, 39 år, dataingenjör, nominerad av ett alternativt kommunistparti. Han har tidigare ställt upp i guvernörsvalet i Nisjnij Novgorod och fått två procent av rösterna. SR 180209.

Är du redo om krisen kommer? Att aktivt förbereda sig för nödsituationer brukas populärt kallas preppning - de som preppar benämns preppare. Orden kommer från engelskans prepping och bland många amerkaner är prepping en livsstil. Wikipedia förklarar att preppare ofta införskaffar akutmedicin, tränar självförsvar, bunkrar mat och vatten, förbereder sig för att bli självförsörjande och bygger underjordiska skygg eller liknande som kan hjälpa dem att överleva en katastrof. Dagen 180209.

Rysk skolkris efter flera våldsdåd. I Ryssland debatteras säkerheten i skolor efter flera våldsdåd i Sibiriska skolor. En del föräldrar kräver mer säkerhet och bevakning, medan andra tror att det som behövs är helt enkelt bättre förhållanden. Men förändring är inte lätt att få till. Vår korrespondent mötte en lärare som kastades ut ur skolan bara för att hon visat på hur illa det sköttes. "De sparkade ut mig ur skolan sista dagen före nyårslovet, den 28:e december," säger Jelena Noziva, 29-årig lärare i biologi och geografi. "Då hade jag publicerat en video från mitt klassrum där stolarna saknade ryggstöd eller säte, böckerna var sönderrivna och förhållandena var fruktansvärda." Noziva hade jobbat på mellanstadiet i skolan i Sotji i ett och ett halvt år. Hon flyttade från Krasnodar med sin femåring, efter att ha fått löften om högre lön från rektorn. Men hon chockades över skolans brister. Hon undervisade klasser på 40 till 45 elever, stolar saknades eller var så trasiga att de var farliga att sitta på. Böcker räckte inte till eller var sönderrivna. Hon skrev flera klagomål till skolledningen lokalt och till slut i förtvivlan till presidenten. En lokal politiker i Sotji uppmuntrade hennes kamp, men videon blev droppen för skolans rektor, som sparkade henne. Ett avsked som strider mot arbetsrättsliga regler i Ryssland och kommer samtidigt som debatten är intensiv efter flera våldsdåd i skolor i Perm och Ulan Ude i Sibirien. Bättre bevakning, kräver föräldrar, men andra påpekar just hur skolorna förfaller och därmed skapar grogrund för förbittrade elever, som tar till våld och vill hämnas. Det var bakgrunden till ett av våldsdåden, en före detta elev ville hämnas på lärare och elever. 29-åriga Jelena driver sitt fall i domstol, men är samtidigt glad över att uppmärksamheten tvingat fram några förbättringar i skolan. Hennes före detta elever har ringt henne och tackat. SR 180210.

"Pingstkyrkor startas som aldrig förr i Ukraina". Situationen i östra Ukraina är fortsatt svår när konflikten nu går in på sitt femte år. "När man skjuter på tanter som sätter potatis och skottar snö," då är det inget annat än statsterrorism, säger Björn Wågstrand, medlem i Pingstkyrkan i Karlsborg. Situationen i östra Ukraina har förvärrats på senare tid. Vid frontlinjen (där pro-ryska separatister och den ukrainska armén krigar) skjuts det dagligen. Enligt observatörsorganisationen OSSE skjuts det tre gånger så mycket som för några år sedan. Konflikten har långsamt gröpt ur den ukrainska ekonomin som är sämre än på många år. "Det är märkbart att beskjutningarna intensifierats," säger Björn Wågstrand som nyligen besökte orten Maryinka, precis vid frontlinjen. Samtidigt startas nya församlingar som aldrig förr i den östra delen av landet. Det ideella engagemang växer när samhället brister i sina åtaganden. "Det är en väckelse som sprider sig och engagemanget är stort att starta nya församlingar. Människor hittar varandra och visar på ett stort driv," säger Svenåke Dahlqvist. Fram till år 2020 har den ukrainska pingstunionen beslutat att 400 nya församlingar ska startas. Dagen 180210.

Saakasjvili utvisad från Ukraina. Georgiens tidigare president Micheil Saakasjvili deporterades på måndagen från Ukraina till Polen. Ukrainsk gränspolis har deporterat den före detta Odessaguvernören och georgiske presidenten Micheil Saakasjvili till Polen. Han greps av uniformerade maskerade män på en restaurang i centrum av Kiev. "Den här personen befann sig olagligt på ukrainskt territorium och skickades därför tillbaka till det land som han kom ifrån" meddelade en talesman för gränspolisen enligt Reuters. Det var i september som Saakasjvili tog sig in i Ukraina med hjälp av sina anhängare, trots att presidenten berövat honom pass och medborgarskap. Sen dess har han och hans anhängare demonstrerat för att avsätta presidenten. Sedan tidigare har tre av Saakasjvilis georgiska medarbetare i Ukraina gripits och satts på ett flyg tillbaka till Georgien. SR 180212.

Ryssland: Krav på att tillåta legosoldater efter dödlig attack. Krav väcks nu i det ryska parlamentet på att tillåta legosoldater sedan stridande ryska medborgare dödats och skadats i en amerikansk attack i Syrien. En pensionerad rysk general, som sitter i ryska parlamentet, vill i dag skynda fram en ny lagstiftning kring militärföretag. Rysk lag tillåter för närvarande inte legosoldater. Ändå har de använts både i Ukraina och nu i Syrien. Officiellt har varken Ryssland eller USA bekräftat hur många av de dödade som var ryssar. Händelsen har lett till att ryska parlamentet nu skyndar på en lag, som kommer att reglera och tillåta ryska legosoldater. Detaljerna kring den tre timmar långa attacken i Deir Ezzor i Syrien är nu många och nästan otroliga. Där finns inhyrda ryska legosoldater från militärföretaget Wagner. Där finns påstådda syriska oljelöften till ryssarna. En svartvit video har lagts ut på ryska nätsajter och publicerats av amerikanska CNN. Den sägs visa attacken då minst 200 dödades. Bilder där stridsvagnar, militärfordon och flyende soldater träffas av amerikansk beskjutning från luften. Men är det äkta eller är det som Counter strike - ett videospel på nätet? Oberoende tidningen Novaja Gazeta har dock kartlagt händelsen och har 13 namn på listan över dödade ryska medborgare vid attacken. Den undersökande gruppen Conflict Intelligence Team, här i Moskva, har åtta namngivna ryssar, som för betalning hyrts in av Wagner för att strida i Syrien och som nu är döda. På militärsjukhus i Moskva och St Petersburg ska det finnas många svårt skadade från attacken, oklart hur många. I går förnekade presidentens talesman några ryska förluster i Syrien förra veckan. Samma sak har sagts från Washington. En bekräftelse skulle bli mycket besvärande för de amerikansk-ryska relationerna. I dag vill en pensionerad rysk general, som sitter i ryska parlamentet, skynda fram lagstiftning kring militärföretag. Rysk lag tillåter inte legosoldater. Ändå har de använts både i Ukraina och nu i Syrien. I höstas dog också många från Wagner i Syrien, men dödsfallen blir inte offentliga som när reguljära ryska soldater dödas i strid. Tystnadslöfte ingår i kontraktet för Wagners anställda stridande. Wagner grundades i St Petersburg av Dmitrij Utkin, pensionerad rysk officer. Han finns på USA:s sanktionslista. För att kunna operera i Syrien ska Wagner haft ett ryskt oljehandelsbolag, Evro Polis, som front. Det ägs av en annan man på sanktionslistan, känd som Putins chefskock, Jevgenij Prigozjin. Han har restauranger i presidentens hemstad och en cateringfirma som ofta anlitats av Kreml för både toppmöten, konferenser och middagar för diplomater. Enligt Conflict Intelligence Team, CIT, är det möjligt att den ryska militären i Syrien inte kände till att det fanns legosoldater bland de syriska, som attackerades den 7:e februari. Samordningen mellan de ryska kontraktsanställda och den reguljära ryska armén är enligt CIT inte särskilt bra. SR 180215.

Putin - trött på alltihop men vågar inte lämna makten. Vladimir Putin, 65 år, valdes första gången till Rysslands president i mars år 2000. Sedan dess har han aldrig lämnat makten. Visserligen trädde han tillbaka till den mindre inflytelserika premiärministerposten mellan åren 2008 och 2012, eftersom en rysk president inte kan sitta mer än två mandatperioder i rad. Fast enligt de allra flesta var det Vladimir Putin som ytterst bestämde också under de fyra åren. Inför hans återkomst till Kreml förlängdes presidentens mandatperiod från fyra till sex år. Efter valet om en månad har han alltså sex år kvar. Men många som analyserar den ryska politiken tror inte på ett Ryssland utan Putin. Och vad han själv, egentligen vill, spelar längre ingen roll. Marina Litvinovitj arbetade för Vladimir Putin under hans första presidentvalskampanj, för 18 år sedan, men är sedan länge kritisk till utvecklingen i Ryssland. Nu kampanjar hon istället för det här valets uppstickare: Tv-kändisen Ksenija Sobtjak. "Vladimir Putin inser att han inte kan avgå," säger Marina Litvinovitj. "Han ser att oenigheten inom den grupp inflytelserika personer som omger honom blir allt större. De kommer inte att kunna enas kring vem de tycker ska efterträda Putin. Och om den samstämmighet, som hittills rått kring Vladimir Putin som ledare, inte längre finns ja då hotar sammanbrott, kaos." Därför, säger Marina Litvinovitj, pågår sedan över ett år diskussioner inom makteliten om hur man skulle kunna komma runt problemet genom att till exempel ändra på landets konstitution så att Putin istället blir ledare för en ny maktstruktur där den formella makten ligger. Presidentposten skulle i ett sådant scenario bli mer ceremoniell, säger Marina Litvinovitj. "Vladimir Putin," säger Marina Litvinovitj, "har på ett sätt blivit fånge i det system han själv varit med om att bygga upp. Det är ett system som inte bygger på institutioner, på oberoende domstolar, på fria val, fria medier, på maktdelning. Det bygger istället, säger Marina Litvinovitj, på informella strukturer av vänskapsband och lojalitetspakter och det enda som håller systemet samman är Putin själv. Försvinner han väntar en maktkamp mellan mycket inflytelserika och extremt resursstarka personer som i första hand värnar sina egna intressen." SR 180216.

Efter dödlig attack i Syrien – ryska soldater förbjuds använda smarta telefoner. Den ryska militären tänker förbjuda smarta mobiltelefoner för soldater i tjänst. Soldaterna ska bara ha tillgång till enkla mobiler, utan GPS och möjlighet att ta bilder eller videor. Bakgrunden är förra veckans attack i Syrien då ett stort antal ryssar dödades. I ryska oberoende radiokanalen Echo Moskvy diskuteras nya avslöjanden kring hur många ryska medborgare, som dog förra veckan i Syrien. Ryska reportrar från nyhetsbyrån Thomson Reuters här i Moskva har med stöd av flera källor kommit fram till att det handlar om 100-tals dödade ryssar. En stor del av informationen om rysk militär och legosoldaterna hittat via sociala medier och soldaternas egna publiceringar. Därför vill ryska militären förbjuda smartphones och bara tillåta telefoner som kan ringa och skicka sms. De dödade var inhyrda av ett ryskt militärt företag Wagner. Se som överlevde och skadades vid attacken ligger nu på arméns militärsjukhus. Anonyma läkare har bekräftat för Reuters att många av dem är så svårt skadade att de kanske inte klarar sig. Fler och fler vittnesmål kommer från familj och vänner till dem som dödats och frågan som diskuteras nu i radiokanalen och ryska medier är hur det i längden går att skilja på de ryska legosoldaterna och den reguljära armén syrieninsatsen. "Vi vet inte vad de gör där, de åker dit för pengarna, dödar för pengarna och dör för pengarna. De är ju ryska medborgare och därmed har Ryssland ansvar för också dem," heter det i radiodebatten. Utrikesministeriets talesperson sa igår att fem dödats och alla andra uppgifter är en del i en antirysk informationskampanj. Officiellt har hittills 44 ryska militärer dödats i Syrienkriget. Om det visar sig att så många, som över 100 har dödats, kan det påverka presidentens stöd i ett känsligt läge inför 18:e mars. Även om de var legosoldater och inte tillhörde reguljära armén. SR 180218.

Prisad ukrainsk pastor död. Aleksander Khomchenko greps och torterades i samband med ett bönemaraton i Donetsk i östra Ukraina våren 2014. Nu har han dött, 59 år gammal. "Ukraina sörjer den evangelikala pastorn Aleksander Khomchenko (59). Han hölls fången och torterades svårt av ryska styrkor i det ockuperade Donetsk. Han återfick därefter aldrig sin hälsa. Vila i frid!", skriver Ukrainas ambassadör i Österrike, Aleksander Scherba, på Twitter. Efter frigivningen har Aleksander Khomchenko, som tidigare var pastor i Livets ords församling i Donetsk, bland annat intervjuats om sina upplevelser i rapporten "De som överlevde helvetet". Han har även besökt Europaparlamentet för att väcka opinion mot Rysslands agerande i Ukrainakonflikten. Sommaren 2016 utsågs Aleksander Khomchenko till Folkets hjälte i Ukraina. Dagen 180219.

Dyr nota för avskräckande försvar. Försvarsinvesteringar på ytterligare 168 miljarder kronor till 2030 skulle ge Sverige ett avskräckande försvar, enligt försvarsmaterielutredningen. "Då talar vi om en försvarsmakt som är mycket stygg och farlig," säger utredaren Ingemar Wahlberg. Utredningen konstaterar att stora materielinvesteringar behövs för att Sveriges försvarsförmåga inte ska börja avta efter 2020. Som en vägledning för politikerna har utredningen bedömt och prioriterat en lång rad försvarsprojekt som anses vara relevanta. Att genomföra alla skulle sammanlagt kosta 168 miljarder kronor till 2030, utöver nuvarande ekonomiska ramar. Och då är inte ökade personalkostnader med. En sådan satsning skulle, enligt Wahlberg, ge en väldigt potent försvarsmakt med högre uthållighet, tillgänglighet och slagkraft och med god överlevnadsförmåga. "Det blir en väsentlig skillnad," säger han. Ambitionen är att försvarsmakten ska kunna möta ett väpnat angrepp i hög konfliktnivå mot en kvalificerad motståndare. Helst i tre månader utan hjälp från andra länder. Wahlberg vill inte spekulera i hur länge Sverige skulle kunna stå emot ett angrepp. Enligt honom skulle dock ett sådant försvar vara "väldigt krigsavhållande" eftersom det skulle kosta så mycket att angripa Sverige. I fall inte politikerna vill gå hela vägen och satsa 168 miljarder, så har utredningen prioriterat projekten i tre olika steg. Mest prioriterat är att stärka förbanden genom att köpa in mängdmateriel, som till exempel soldatutrustning och se till att befintlig materiel kan användas fullt ut. Dessutom förordas bland annat ytterligare kustrobotar, stärkt sjöminerings- och amfibieförmåga, att Sverige behåller fem ubåtar och att man satsar på mer artilleri och luftvärn. De åtgärderna skulle kosta 56 miljarder. I det andra steget, som kostar 65 miljarder, ligger stort fokus på att stärka stridsflygsystemet. Det handlar om att hitta en balans med bra sensorer, till exempel radar, fungerande stridsledningssystem, större vapenarsenal och förmåga att sprida ut flygvapnet på baser så att det inte lätt kan slås ut av en angripare. Wahlberg beskriver flygstridskrafterna som "väldigt sårbara" och uppger dessutom att flygplanen har för lite vapen. I det tredje steget, som kostar 47 miljarder, satsas framför allt på marinstridskrafterna, med bland annat ytterligare ubåtar, men även till exempel raketartilleri till armén. Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman tycker att utredningen inte ger politikerna något annat val en att satsa på alla de tre stegen för 168 miljarder. "Det är ett mycket kärvt och ärligt budskap som serveras," säger han. Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark vill att regeringen nu ger besked om långsiktigt stärkt försvarsekonomi. Centerns Daniel Bäckström anser att utredningen visar på ett "stort uppdämt" materielbehov som måste fyllas. Utredningen lägger dock också förslag på omprioriteringar om politikerna inte vill utöka dagens ekonomiska ramar. Framför allt vill man skjuta på inköpet av luftvärnssystemet Patriot, vilket skulle ge tolv miljarder kronor att lägga på annat. Framför allt på att underhålla befintlig materiel i förbanden och på basutrustning till 50 000 soldater. Sverigedemokraterna vill avbryta inköpet av Patriot och satsa på en annan lösning. De anser att utredningen ger dem rätt. Utredningen bedömer också att de planerade åtgärder som riksdagen beslutat om för försvarsperioden 2016–2020 är underfinansierade med sex miljarder kronor. SR 180220.
Försvaret vill ha fler U-båtar och stridsflygplan. Den här perspektivstudien som försvaret lämnar till regeringen i morgon kommer att ligga till grund för flera politiska försvarsbeslut framöver och betecknas som viktig. För att kunna försvara Sverige 2035 behövs fler armébrigader, ubåtar, korvetter och stridsflygplan, enligt Försvarsmakten. Myndigheten vill också ha större satsningar på underrättelsetjänster och förmågan inom cyberrymden. Även obemannade system och möjligheter till precisionsbekämpning med lång räckvidd är viktiga ingredienser i det framtida försvaret, enligt perspektivstudien, som Försvarsmakten presenterar i morgon förmiddag. I en delrapport som lämnades till regeringen i höstas bedömde försvarsmakten att hoten fram till 2035 väntas bli svårare att identifiera och mer komplicerade att hantera. Dagens försvarsmakt möter inte förändrade utvecklingen i omvärlden, anser den själv enligt ett pressmeddelande i dag. I delrapporten beskrevs också de olika alternativ, optioner, som perspektivstudien kommer att innehålla. Om utbyggnaden av försvaret blir mindre gäller option 1, ett försvar med mindre djup och med återhållen respons. En starkare försvarssatsning leder till option 2, ett försvar med stort djup där försvaret kan möta angriparen med en kraftfull respons. I båda alternativen ingår att andra länder Sverige samverkar med, ska på plats i Sverige hjälpa till att skydda viktiga områden och infrastruktur. SR 180222.
Försvaret vill mer än fördubbla försvarsbudgeten till 2035. Försvarsbudgeten behöver öka från dagens 53 miljarder kronor till 75-85 miljarder kronor år 2025, enligt Försvarsmaktens perspektivstudie. 2035 bör budgeten uppgå till 115 miljarder kronor. Försvarsorganisationen behöver växa med fler krigsförband, armébrigader, ny materiel, nya förmågor och mer personal för att kunna försvara Sverige 2035, framhåller konteramiral Jonas Haggren vid en pressträff. "Det beror på den osäkra omvärldsutveckling vi ser och att den går i negativ riktning med ökade hot på olika sätt. Det här försvaret skulle ge större handlingsfrihet och större tröskeleffekt och minska den säkerhetspolitiska risken," säger Haggren till TT. Försvarsmakten nämner framför allt utvecklingen i Ryssland som bakgrund till slutsatserna i sin studie. Anledningarna till att försvaret måste vidareutvecklas är flera, enligt Försvarsmakten:
Omvärldsutvecklingen är oförutsägbar.
Ryssland har genom sitt agerande i Georgien och Ukraina visat att man inte tvekar att använda militära maktmedel.
Ryssland planerar dessutom att öka sin militära förmåga efter 2020.
Ytterligare anledningar är att samhällets sårbarhet vid påfrestningar ökar och krigföring riktar sig mot samhället som helhet.
Försvaret skriver i sin studie: Ryssland stärker sin förmåga att snabbt kraftsamla sin militära förmåga till offensiva operationer i sitt närområde. Studien tar sikte på tiden efter 2020 och fram till år 2035. Exempelvis behövs det också, enligt Försvarsmakten, fler armébrigader än dagens två, fler korvetter, ubåtar och stridsflygplan samt utökade resurser för ledning och logistik.
Försvaret anser att det behövs bland annat:
Fyra brigader.
Ett jägarregemente.
Tjugofyra ytstridsfartyg.
Sex ubåtar.
Åtta flygdivisioner med 120 Gripenflygplan.
Försvaret skriver att Sverige måste kunna ta ett större ansvar för fred och säkerhet i Östersjöområdet. Den säkerhetspolitiska risken ska minska och Sveriges handlingsfrihet ska öka. Försvaret skriver att det inte blir lätt att utöka försvaret på det sätt som krävs enligt studien. Det tar lång tid innan komplicerade vapensystem kan vara på plats och innan fler soldater och annan personal kan vara i tjänst. Studien, som formellt kallas perspektivstudien, kommer vart femte år och är ett viktigt underlag för riksdagens nästa försvarsbeslut 2020 om den försvarspolitiska inriktningen för 2021—2025. I sin sammanfattning skriver Försvaret att uppbyggnaden av Försvaret "tar tid och måste stödjas av långsiktiga beslut och en betydande ökning av den ekonomiska ramen". SR 180223.

"Kreml anser att Putins utmanare Sobtjak är ofarlig". En verklig opposition till Vladimir Putin eller en ren produkt, till för att ge det ryska presidentvalet legitimitet? Åsikterna om tv-kändisen Ksenija Sobtjaks deltagande i det ryska presidentvalet om drygt tre veckor går isär. Men en sak är alla överens om – hur kritisk hon än är utgör hon inget hot för makten i Ryssland. Vladimir Putin arbetade i början av sin politiska karriär som rådgivare åt hennes pappa, Sankt Petersburgs förste demokratiskt valde borgmästare Anatolij Sobtjak. Men i samband med protesterna som följde på det fuskkantade parlamentsvalet 2011 lämnade hon underhållnings-tv och började gå i demonstrationer mot Putin och hans sätt att styra Ryssland. Och nu ställer hon alltså upp i presidentvalet, med Putins goda minne. "Kreml anser att hon är ofarlig," säger journalisten Marina Litvinovitj, som ingår i Ksenija Sobtjaks valstab. "Hade hon haft opinionssiffror på uppåt 20 procent hade de naturligtvis inte låtit henne delta. Nu ser de istället hennes deltagande som ett sätt att höja intresset för ett val som för många framstår som meningslöst - eftersom alla vet att Vladimir Putin kommer att segra." Kritiker menar att Sobtjak genom sitt deltagande legitimerar ett orättvist val, men Marina Litvinovitj resonerar annorlunda. Det ger, menar hon, en unik möjlighet att uttala kritik mot hur Ryssland styrs som annars aldrig hörs, i alla fall inte i de stora tv-kanalerna. "En sådan möjlighet måste man utnyttja," säger Marina Litvinovitj. SR 180223.

Russia's war warning: Putin's fearsome Su-57 stealth fighters spotted being unleashed. Vladimir Putin has sent his fearsome new state-of-the-art Su-57 stealth fighters for combat trials in the Syrian war zone. The aircraft made its maiden flight in December last year and there was surprise at its deployment in Syria during its testing phase. Earlier this month deputy Russian defence minister Yuri Borisov said: "We are buying Su-57 jets for combat trials. The first stage of state trials has been concluded." He said at the time: "There has only been one flight. Everything seems normal, but as you might imagine, this is a whole range of trials. Many test flights must be carried out. As a rule, such testing requires two-three years." The ultra-modern warplane is designed for “air superiority and attack roles”. The aircraft fitted with a revolutionary avionics system capable of autonomous calculations of the battlefield dynamics to assist the pilot. The fighter is also equipped with "airborne active phased array radar", which allows it to 'see' air, ground and naval targets at distances far beyond most modern systems. Once in full service - expected next year - it will be capable of striking the enemy with a variety of modern weapons, including short, medium and long-range air-to-air, air-to-ground, and special anti-radar missiles. Express 180222.

Bäddat för Xi Jinpings fortsättning - Presidentens mandatperioder förlängs i Kina. Kinas styrande kommunistparti vill häva begränsningarna för presidentens mandatperioder. Partiets centralkommitté föreslår att presidenten och vicepresidenten kan fortsätta längre än de två mandatperioder som gäller nu. - Kommunistpartiets centralkommitté föreslår att man slopar uttrycket "Presidenten och vicepresidenten får tjänstgöra högst två mandatperioder i följd", skriver nyhetsbyrån Xinhua. Om förändringen genomförs som väntat ger det den 64-årige presidenten Xi Jinping en möjlighet att fortsätta på sin post efter år 2023 då hans mandatperiod löper ut. Kommunistpartiet gav Xi i höstas förnyat förtroende, då han fick fortsätta en andra femårsperiod som partiets generalsekreterare och president. Generalsekreterare Xi Jinping utses formellt till president för en andra mandatperiod, vid den kinesiska Folkkongressens öppningssession den 5 mars. Xi är för närvarande också ordförande för partiets mäktiga centrala militärkommission samt Folkrepubliken Kinas centrala militärkommission. Kinas högste ledare har därmed koncentrerat makten i sina händer samtidigt som han har packat centralkommittén och politbyrån med sina anhängare. Centralkommittén bekräftade på söndagen också partikongressens beslut om att skriva in Xi Jinpings ideologi i partiets grundstadga. Hans iedologi beskrivs där med slagordet "Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska förtecken i en ny era." Xi är den andra kinesiska ledaren efter landsfadern Mao Tse Tung vars ideologi och namn skrivs in i gundstadgan medan de ännu lever. Deng Xiaoping fick sitt namn inskrivet först efter sin död. yle 180225.

Kinesisk människorättsjurist mystiskt död på sjukhus. En välkänd kinesisk rättighetsjurist, som har förvarat kristna i landet, avled på måndagen av leversvikt. En källa med insyn i fallet uppger för nyhetsbyrån Reuters att Li Baiguang avled på ett armésjukhus i Nanjing i östra Kina. "Efter ett plötsligt sjukdomsutbrott misslyckades ansträngningarna för att rädda honom och han avled. Han hade inte gjort någon hälsokontroll nyligen så vi vet inte om det finns en långvarig bakomliggande orsak," säger källan som har begärt att få vara anonym. Sjukhuset där Li Baiguang dog har samtidigt avböjt att kommentera fallet. Bob Fu, ordförande för den kristna människorättsorganisationen China Aid och nära vän till Li Baiguang, säger att dödsfallet verkar misstänkt med tanke på antal högprofilerade människorättsaktivister som har dött av leversvikt i fängelse de senaste åren. "Li drack inte alkohol och han rökte inte. Att någons lever slutar att fungera över natten vid 49 års ålder är mycket otroligt." "Med tanke på att så många människorättsjurister har stängts av, fängslats, försvunnit och torterats sedan 2015 borde familjen få tillåtelse att göra en helt oberoende medicinsk utredning och få svar på Li Baiguangs tidsmässigt märkliga död." År 2008 fick Li Baiguang en amerikansk utmärkelse för sitt arbete för fängslade kristna pastorer. Dagen 180228.

Ryska hackare i cyberattack mot tyska ministerier - kan vara den största hittills. Enligt nyhetsbyrån DPA misstänks den ryska hackergruppen APT28, också känd som Fancy Bear, ha brutit sig in i det tyska utrikesministeriets och försvarsministeriets datanätverk. Hackergruppen ska ha stulit information från båda ministerierna i samband med datasäkerhetsintrången. Dessutom misstänks de ha brutit sig in i nätverk som tillhör förbundskanslerns kansli och revisionsdomstolen. Om cyberattacken kan bekräftas i sin helhet så är det den största som någonsin gjorts mot Tyskland. Hackergruppen har tidigare länkats till Rysslands militära underrättelsetjänst och har anklagats för cyberattacker mot Hillary Clintons presidentvalskampanj år 2016. Enligt DPA ska hackergruppen ha lyckats plantera skadeprogram i ministeriernas nätverk redan för ett år sedan. Tyska myndigheter upptäckte internetspionaget i december förra året. Det tyska försvarsministeriet säger att man isolerat attacken och har nu situationen under kontroll. Förra året varnade säkerhetsexperter för att ryska hackare kan försöka störa det tyska förbundsdagsvalet. Konkreta bevis saknas, men de tyska myndigheterna misstänker ändå samma hackergrupp också för cyberattacken som lamslog den tyska förbundsdagens nätverk år 2015. Under den attacken fick hackarna tag på 17 gigabyte med data och man var rädd för att informationen skulle användas för att svartmåla eller utpressa ledamöter. yle 180228.
Omfattande hackerangrepp på tyska regeringen. Tyska regeringen har utsatts för en omfattande hackerattack. Enligt medieuppgifter har attacken pågått fram till för en vecka sedan, och kan vara del av ett större angrepp mot flera EU-länders utrikes- och försvarsministerier. Den tyska regeringens dataservrar och de överföringar som använts för att sända information mellan olika departement berörs. Överföringar ska vara specialsäkrade mot intrång, men hackare har trots detta lyckats ta sig in till utrikes- och möjligen även försvarsministeriet. Intrånget gjordes genom att skicka e-mail till särskilt utvalda medarbetare på ministeriet. Mailen som skickades innehöll trovärdig information om personens hotell- eller konferensbokningar, och när adressaten klickade på de bifogade länkarna installerades en spionmjukvara. It-säkerhetsexperter misstänker att en hackergrupp med anknytning till den ryska säkerhetstjänsten GRU står bakom angreppet. Gruppen har redan tidigare försökt angripa IT-systemen för försvarsalliansen Nato. Hackergruppen ska sedan några veckor ha försökt ta sig in i andra EU-länders regeringsservrar, uppger den amerikanska It-säkerhetsexperten Benjamin Read, vars företag har regeringar som kunder. Idag på eftermiddagen håller tyska parlamentets utskott för digitala frågor ett krismöte. SR 180301.

Aktivister uppmärksammar rysk smog. Luften i sibiriska Krasnojarsk är en av Rysslands mest förorenade. De farliga partiklarna i luften är tidvis fyra gånger högre än Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer. Dessa fakta hade inte kommit fram utan ett medborgarinitiativ i staden. Igor Sjpecht borrar två hål i den röda tegelväggen några våningar ovanför en lekplats i Krasnojarsk. Han hänger en liten metallåda på väggen och i den placeras den fransktillverkade luftmätaren. Det är den åttonde mätaren, som Igor och hans grupp aktivister själva köpt och placerat ut i den sibiriska staden. De publicerar mätresultaten på sin sajt. Krasnojarsk är känd för sin smog, här finns tiotals fabriker och världens största aluminiumverk. Tidvis är luften så full av partiklar att sikten över floden Jenisej från bergen runt omkring försvinner. Luftmätarna dokumenterar det människor i industristaden länge misstänkt och känt av. Halten av farliga partiklar är tidvis extremt hög, särskilt under vinterhalvåret med kolkraftverk för uppvärmning. "Många invånare säger 'vi vet ju att luften är dålig, varför måste det mätas'", säger Igor. Men först nu kan vi se exakt var luften är dålig och hur höga halterna av farliga partiklar är. Sådana fakta behövs för att få myndigheterna att göra något åt saken, fortsätter han. Reaktionen från myndigheterna var först att stämma Igor för att ha gjort en icke licensierad mätning och publicering av mätresultaten i realtid. Men åtalet i december drogs tillbaka sedan miljöministern gett sitt stöd till det privata initiativet, och de lokala myndigheterna erkänt att de inte har råd att själva köpa in modern mätutrustning. SR 180301.

Försvaret begär tio miljarder extra till 2021. Förvarsmakten begär tre miljarder kronor i utökade ekonomiska anslagsnivåer från och med 2019 och ytterligare två miljarder kronor från och med 2020. Utöver detta anser Försvarsmakten att det behövs ytterligare fem miljarder kronor från 2021, "för att motverka en förmågenedgång". Det kommer att krävas svåra prioriteringar framöver, enligt Försvarsmakten. "De ekonomiska tillskott som tillförts är positiva och har bidragit till förmågetillväxten, men de löser inte alla utmaningar som följer av ökade kostnader, fortsatt minskad köpkraft och ofinansierade beslut", skriver ÖB Micael Bydén i budgetunderlaget för 2019-2021. I planeringen för 2019-2021 behöver Försvarsmakten senarelägga, nedprioritera och sänka ambitionen i övningar, projekt och investeringar. Enligt Försvarsmakten kommer "förmågeökningen" inom försvaret att avstanna före 2020 med nuvarande planering för att därefter vika. "Flera av de satsningar som tillkommit genom de senaste årens ekonomiska tillskott kommer inte fullt ut kunna genomföras som planerat eller vidmakthållas", står det i budgetunderlaget. "Försvarsmaktens krigsduglighet ökar relativt läget 2016, vi vidmakthåller förband såväl hemma som långt borta och får en mer stabil personaluppbyggnad," säger Micael Bydén och fortsätter: "Vi stärker ledningsförmågan och ökar förutsättningarna för våra brigader att utvecklas. Men samtidigt som vi planerar för det här så är planeringsläget klart utmanande för oss. Vi har därför och återigen tvingats göra tuffa avvägningar och prioriteringar." Generaldirektör Peter Sandwall framhåller att kostnaderna för materiel ökat successivt mer än planerat. "De ekonomiska ramarna har satt tydliga begränsningar. Vi har gjort ett stort och omfattande arbete för reducera och senarelägga investeringar för att komma in i de ekonomiska ramarna," säger han. "Den samlade omfattningen är tydlig, det får en negativ inverkan på krigsdugligheten de kommande åren. Den avstannar 2020 och viker därefter snabbare än planerat," säger Sandwall. Enligt ÖB så skulle de pengar Försvarsmakten begär innebära att försvaret är tillbaka på grundplanen och kan undvika förmågetapp. Nyligen presenterades utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov fram till 2030. I den bedömdes att Försvarsmaktens budget enbart för vidmakthållandet av befintlig materiel och materielunderhåll för 2018—2025 är underfinansierad med åtminstone sex miljarder kronor. Oförutsedda kostnadsökningar är ett ständigt problem för planeringen av försvarsbudgeten. Materielutredningen konstaterade att materielunderhållskostnaderna har ökat med över 300 procent från 2012 till 2017 och förväntas öka ytterligare fram till 2025. SR 180301.
Politisk gräl om höjt försvarsanslag. Försvarsmaktens önskan om att höja budgetanslaget med tio miljarder, för att hindra att försvarets förmåga minskar, har lett till ett politiskt gräl. Flera borgerliga partier är beredda att skjuta till pengarna, men försvarsminister Peter Hultqvist (S) tycker att underlaget måste analyseras först. Försvarsmakten föreslår att det årliga anslaget till försvaret stegvis höjs med totalt tio miljarder kronor från dagens nivå på drygt 47 miljarder. Om inte höjningen görs så kommer försvaret behöva skära ner i övningar, inte anställa soldater som tänkt och skjuta på investeringar i vapensystem liksom underhåll. Resultatet är att försvarsförmågan går ner, enligt försvarets budgetunderlag. "Det som kommer att hända är att ett antal av våra krigsförband inte kommer nå den duglighet som vi har satt i planen. Vi når inte den förmåga som behövs," säger överbefälhavare Micael Bydén. Orsak till problemen är att kostnaderna för vapeninköp ökar snabbare än tänkt och att det saknas finansiering för en del politiska beslut. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill redan höja försvarsbudgeten mer. Men försvarsminister Peter Hultqvist vill gå igenom budgetunderlaget innan han ger besked om eventuella höjningar. Han är kritisk till exempelvis Liberalernas snabba besked i dag. SR 180301.

Putin presenterade nya kärnvapen i årligt linjetal. I sitt årliga linjetal presenterade Rysslands president Vladimir Putin landets nya vapenarsenal. Till år 2020 kommer Ryssland ha nya långdistansrobotar som enligt Putin har ”oändlig” räckvidd. Det årliga linjetalet brukar vanligtvis hållas i december. I år valde Vladimir Putin att flytta fram det. Bedömare menar att talet kan ses som ett inofficiellt valtal inför presidentvalet den 18 mars. Vladimir Putin inledde talet med att utlova stora välfärdsreformer, råda bot på landets infrastrukturproblem, höja löner och pensioner och halvera fattigdomen. "Rysslands högsta prioritering är befolkningens välstånd," sa Vladimir Putin. Vidare gick Putin över till att presentera landets nya vapenkapacitet. Ryssland har under de senaste fem åren kraftigt utökat sin försvarsförmåga. Enligt Putin utgör numera kärnvapen med en ”oändlig” räckvidd, en del av vapenarsenalen. "Till alla er som har drivit på kapprustningen under de senaste 15 åren, försökt vinna över Ryssland med ensidiga fördelar, infört olagliga sanktioner som har syftat till att hämma landets utveckling, alla ni har misslyckats, sa Putin. Han gick också ut med en varning till USA. Om landet skulle attackera Rysslands allierade med kärnvapen är han beredd att svara med kärnvapen. SR 180301.

Vem leder egentligen ryssarna som strider i Syrien? Efter att ett antal ryska legosoldater dödats i Syrien under en amerikansk attack i februari frågar sig nu allt fler vem som egentligen för befälet över de ryssar som strider där, men som inte gör det på uppdrag av den ryska försvarsmakten. I centrum för spekulationerna står affärsmannen Jevgenij Prigozjin - som går under smeknamnet "Putins kock" och som nyligen också åtalades i USA för påverkansförsök på presidentvalet 2016. Den amerikanska tidningen Washington Post kunde i slutet av förra veckan med hänvisning till underrättelsekällor berätta hur den ryske affärsmannen Jevgenij Prigozjin dagarna före och efter attacken i februari var i tät kontakt med presidentadministrationen i Kreml. Jevgenij Prigozjin, som genom sin restaurang- och cateringverksamhet fått smeknamnet "Putins kock" har sedan tidigare av ryska medier kopplats till det ryska militärförbandet Wagner, vars legosoldater tidigare stridit i östra Ukraina och nu på Bashar al-Assads sida i Syrien. I somras publicerade den ryska nättidningen Fontanka uppgifter om ett avtal mellan ett ryskt bolag, som kopplades till Prigozjin, och som gick ut på att Wagnertrupperna skulle ta tillbaka olje- och gasfält från IS, i utbyte mot 25 procent av pengarna från oljan och gasen. Nu spekuleras det i att det var ett liknande uppdrag Wagner-soldaterna var ute på när de hamnade under amerikansk beskjutning. Ryska UD var snabbt ute och distanserade sig från det inträffade; Ryssarna som dödades och sårades hade rest till Syrien på eget bevåg, sade man. Men i Ryssland är det många som tvivlar på det. "Vem är det som håller på att outsourca den ryska staten?" Undrar den utrikespolitiske analytikern Vladimir Frolov i tv-kanalen Dozjd. Han menar att en sådan här händelse skulle kunna leda till det som många befarat – att ryssar och amerikaner hamnar i direkt strid med varandra i Syrien. "Är det här i den ryska statens intresse? Nej, naturligtvis inte, säger Vladimir Frolov, och då uppstår ju frågan: Vem är det som har gett kommandot?" Jevgenij Vysjenkov, vice chefredaktör för nättidningen Fontanka som i somras publicerade uppgifterna om affärsmannen Jevgenij Prigozjins Syrienkopplingar är övertygad om att han har välsignelse från högsta ort, i Kreml, men att Rysslands försvarsminister, Sergej Sjojgu, knappast är särskilt glad över det som sker. SR 180302.

Förebilden Putin. Om framgångssagan Vladimir Putin. Efter 18 år vid makten är han fortfarande populär. Och hans auktoritära modell sprids nu över världen. Hur kunde det bli så här? "Vladimir Putin har skapat en modern diktatur, en diktatur utan ideologi, som smidigt använder sig av ny teknologi och en globaliserad ekonomi - en modell som nu sprider sig över världen." Det säger Rysslands mest kända och fräna regimkritiker, Garry Kasparov, före detta världsmästare i schack, med ett förflutet som rysk oppositionspolitiker, som numera bor i USA, där han är ordförande för organisationen Human Rights Foundation. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var på besök i Stockholm. Veckans Konflikt söker förklaringar till Vladimir Putins framgångar: Är det den ryska historien? Är det Putins medhjälpare i väst? Eller finns svaret i djupet i det mänskliga psyket? För många har begreppet "Putins Ryssland" blivit synonymt med ett system som utvecklats i en alltmer auktoritär riktning - där oliktänkande på olika sätt trycks tillbaka, eller straffas, där pengarna styrs uppifrån och där medborgarna matas med bilden av en framgångssaga genom en välsmord tv-propaganda. En del talar till och med om att det gamla Sovjetsystemet är på väg tillbaka. Hur blev det så här - och vilken roll har Vladimir Putin själv spelat för att skapa ett auktoritärt system? SR 180303.

Apple tvingas lagra användardata i Kina. Teknikföretaget Apple flyttar användarnas innehåll till Kina. Apple flyttar sina kinesiska användares bilder, texter och personliga information från servrar i USA till servrar som ligger i ett nybyggt digitaldistrikt i provinsen Guizhou i sydvästra Kina. Anpassningen har fått kritik för att kunna skada användarna, men hyllas i Kina där en ny lag tvingar utländska företag att lagra sina data i landet. "Det är precis som med andra produkter som importeras från utlandet, de måste uppfylla kinesisk standard," säger professor Wei Qin på Institutet för utveckling av industri för stora datamängder vid Guizhous universitet. Hon välkomnar Apples dataflytt till Guizhou. Kinesiska politiker hoppas att den nya lagen ska stötta kinesiska teknikföretag och göra det lättare för kinesiska myndigheter att kontrollera användarna. Vissa användare har uppskattat att Apple hittills har behandlat deras data enligt amerikansk lag. Det vill säga kinesiska myndigheter har behövt gå genom det amerikanska rättssystemet för att till exempel göra en brottsutredning. En del av de användarna överger nu Apples tjänster i Kina. Men många fler kommer sannolikt att uppskatta att snabbheten i tjänsterna ökar när servrarna kommer närmare användarna. Europeiska länder har också börjat att kräva tillbaka kontroll över sina användares data från de stora amerikanska teknikbolagen som till exempel Facebook, Google och Apple. Så Kina är långt ifrån ensamt om att vilja lagra de stora datamängderna lokalt. Men flytten av kinesiska användares data ger inte bara fördelar som att gynna lokal industri och underlätta polisutredningar. Den är också förknippad med oro för mänskliga rättigheter. Det kinesiska rättssystemet erbjuder inte alltid oberoende advokater åt misstänkta. Det förekommer både tortyr, försvinnanden och bestraffningar för oliktänkande. De teknikföretag som vill finnas kvar på den kinesiska marknaden måste planera för att lagra data lokalt. Apple satsar på ett stort teknikcenter som ska stå klart här i Guizhou 2020 och på ytterligare ett i kinesiska Inre Mongoliet. SR 180303.

Ny myndighet ska övervaka statsanställda i Kina. Kinesiska statsanställda ska övervakas av en ny myndighet. Den så kallade Inspektionskommissionen ska få i uppgift att bekämpa korruption och kommer att få makt att undersöka alla offentliganställda i Kina men också lärare och läkare. Myndigheten ska nu godkännas av den pågående Folkkongressen. Kampen mot korruptionen har gjort Xi Jinping till det kinesiska kommunistpartiets mest inflytelserika ledare sedan Mao Zedong. Det är den kampen som blivit hans politiska varumärke och som gjort honom populär bland folk och fruktad av fifflande tjänstemän och politiska motståndare. Nu ska kampanjerna mot korruption permanentas i en ny myndighet. "Målet är stärka partiets förmåga att motverka korruption, och kommissionen ska täcka alla som arbetar inom den offentliga sektorn," förklarade Folkkongressens vice generalsekreterare Zhang Yesui, vid en presskonferens dagen innan Folkkongressen öppnade. Den nya Nationella inspektionskommissionen kommer inte bara att få makt att övervaka partitjänstemän och anställda på centrala och lokala myndigheter utan också till exempel lärare och läkare som är offentliganställda. Tidigare har kommunistpartiet främst använt sin interna Centrala kommission för disciplininspektion för att jaga fuskande partimedlemmar som berikat sig med hjälp av sina maktpositioner och skattebetalarnas pengar. Den nya myndigheten ska skapas genom en sammanslagning av partiets disciplinkommission och andra myndigheter. Myndighetens funktion ska skrivas in i konstitutionen genom några av de sammanlagt 21 ändringsförslag som lämnats till Folkkongressen. Folkkongressen har mest en ceremoniell funktion och förväntas godkänna ändringarna. Förändringen av grundlagen innebär förutom en ny övervakningsmyndighet också att tidsbegränsningen för presidentmakten tas bort. Xi Jinpings maktspel inom kommunistpartiet inför partikongressen i höstas gör nu alltså permanenta avtryck också i den kinesiska lagstiftningen, som enkelt böjs efter partiets vilja. SR 180306.

Rysk dubbelagent kan ha förgiftats. I Storbritannien spekuleras det om vad som kan ha hänt en före detta spion som hittats medvetslös tillsammans med sin dotter i ett shoppingcenter. Den ryske mannen har tidigare suttit i fängelse i Ryssland. Händelsen för tankarna till den tidigare ryske agenten Aleksandr Litvinenko som förgiftades i London 2006. Det var i söndags som 66-årige Sergei Skripal hittades medvetslös på en bänk i ett shoppingcenter i staden Salisbury i södra England. Bredvid honom fanns en 33-årig kvinna i samma tillstånd. De fördes till sjukhus i kritiskt tillstånd efter att ha blivit utsatta för en okänd substans. Ett saneringsteam skickades dit och en restaurang som Skripal besökt spärrades av. Skripal har tidigare arbetat åt den brittiska underrättelsetjänsten med att spionera på Ryssland. Han åkte senare fast och dömdes för spioneri i Ryssland till 13 års fängelse 2006. Enligt domen skulle han ha lämnat ut namn på ryska hemliga agenter som arbetade i Europa. Redan efter fyra år i fängelse släpptes Skripal fri. Han ingick i en utväxling av fångar mellan Moskva och Washington. Skripal bosatte sig sedan i Storbritannien där han hållit en låg profil sedan 2010. Det är fortfarande oklart om Sergei Skripal precis som Aleksandr Litvinenko blivit utsatt för ett brott. Mark Rowley som ansvarar för anti-terrorarbetet för den brittiska polisen sade i dag till BBC att det inte går att slå fast någonting i nuläget. "Exil-ryssar är inte odödliga och vi måste vara medvetna om att det finns en tendens till konspirationsteorier, men Litvinenko-fallet visar också att det finns ett hot från andra stater," sade Mark Rowley. SR 180306.
Nervgift förgiftade ryske agenten i England. Den före detta ryske agenten Sergei Skripal som hittades medvetslös i sydvästra England har blivit utsatt för en attack med nervgift. Polisen utgår från att brottet är riktat mot Skripal och hans vuxna dotter. Tillståndet för både den förre agenten Sergei Skripal och hans 33-åriga dotter Julia är mycket kritiskt, det berättade polisen vid en presskonferens. "Sammantaget så behandlas fallet som en allvarlig händelse inklusive ett mordförsök med hjälp av nervgift," sade Mark Rowley, som är chef för den brittiska polisens antiterrorenhet som utreder brottet. De två hittades medvetslösa på en parkbänd i staden Salisbury i söndags. Enligt polisen var ex-spionen och hans 33-åriga dotter målet för giftattacken. Vid presskonferensen i kväll berättade polisen också att en polis blivit skadad, även han allvarligt. "Sorgligt nog är en polis som var en av de första att komma till platsen i ett allvarligt tillstånd på sjukhus," sade Mark Rowley. Polisen informerade alltså om att det rör sig om ett nervgift, men vill inte säga något alls om vilken typ av nervgift det handlar om. Den brittiske inrikesministern Amber Rudd understryker att det viktiga nu är att samla in bevis och inte spä på någon ryktesspridning. Det misstänkta brottet har redan utvecklats till en mindre diplomatisk kris mellan Storbritannien och Ryssland. Det beror på antydningar från den brittiske utrikesministern Boris Johnson om att den ryska staten kan ha varit inblandad. Men det förnekas av den ryska regeringen. "Vi ser det här som desinformation och som vanligt falska anklagelser," sade Maria Zakharova, som är talesperson på det ryska utrikesdepartementet, tidigare i dag till BBC. Sergei Skripal dömdes 2006 till fängelse i Ryssland för spioneri för Storbitannien, men släpptes senare fri genom en fångutväxling med USA. En annan omständighet som spär på spekulationerna om vad som kan ha hänt är att flera av Sergei Skripals familjemedlemmar har dött de senaste fyra åren. I fjol dog hans son av leverskador i Sankt Petersburg. Dessutom dras här i Storbritannien parallellen till mordet på en annan rysk före detta agent Aleksandr Litvinenko i London 2006. Det mordet misstänks av många ha varit godkänt av den ryske presidenten Vladimir Putin. SR 180307.
Mats Larsson: Nervgift är inget vanliga kriminella har i fickan. Det var alltså nervgift som användes för att försöka mörda Sergej Skripal. Inte riktigt någon vanlig metod. Så inte undra på att misstankarna leder mot Moskva. De som ligger bakom överfallet på den 66-åriga Sergej Skripal och hans 33-åriga dotter Julia kan lyckas än med sitt uppsåt. De kämpar fortfarande bägge för sina liv på ett sjukhus i Salisbury. Det var där utanför ett köpcentrum som de två kollapsade i söndags eftermiddag. Fradga kring munnen, vitt uppspärrade ögon. I sanningens namn kom spekulationerna om rysk inblandning i gång så fort det på måndagen stod klart vem offret var. Sergej Skripal arbetade tidigare för ryska säkerhetstjänsten FSB men hade varit dubbelagent åt brittiska MI6. Han greps i Ryssland och dömdes till fängelse 2006. Han utlämnades till Storbritannien vid en stor spionutväxling 2010. Två säkerhetskällor uppger för Reuters att den brittiska polisen misstänker att den ryska staten på något sätt är inblandat. Det är inte så underligt att britterna har sådana misstankar. De har ju varit med om det här förr. Och giftmord är en favoritmetod som den ryska säkerhetstjänsten använt sig av många gånger. Det mest ökända exemplet i modern tid är mordet på Alexander Litvinenko, även han en före detta FSB-agent, som förgiftades 2006 med det radioaktiva ämnet polonium som hade lagts i hans tekopp på ett hotell i London. Han avled några dagar senare, en utdragen plågsam död. Exp 180307.
Nervgiftet som användes på den ryska spionen och dottern drabbade 21 andra. Den före detta ryska spionen och hans dotter verkar ha utsatts för ett sällsynt nervgift. Förutom de två offren har ytterligare 21 personer sökt vård till följd av attacken. På intensivvården ligger den före detta ryska spionen Sergei Skripal och hans dotter Yulia. Deras tillstånd är fortfarande kritiskt men stabilt. En prisbelönt polis ligger också på sjukhuset, men återhämtar sig sakta. Förutom dessa tre personer sökte ytterligare 21 personer vård och har granskats på sjukhuset, tagit blodprover och fått läkarhjälp. Attacken har fått Organisationen för förbud mot kemiska vapen OPCW att reagera. Organisationen uttrycker stor oro för att två personer drabbats allvarligt efter användningen av ett nervgift och uppger att de kommer att hålla kontakt med de brittiska myndigheterna. Ryska Sergei Skripal och dottern Yulia hittades medvetslösa på en bänk i Salisbury. Storbritanniens inrikesminister Amber Rudd kallar attacken ett "upprörande brott" och "en vårdslös och farlig attack". I Ryssland har medierna varit relativt tysta om den förgiftade ryska spionen Sergei Skripal. Nu har incidenten fått utrymme på den statsägda kanal 1 där nyhetsankaret Kirill Kleimenov kommenterade situationen. "Jag önskar ingen illa men varnar alla som har dylika drömmar," sade Kleimenov. "Yrket som förrädare är världens farligaste." Kleimenov tillade att de som gör ett sådant val inte blir långlivade. yle 180308.
Sannolikt att Ryssland ligger bakom giftattacken. Det är "högst troligt" att det är Ryssland som försökt förgifta den tidigare ryske dubbelagenten Sergej Skripal, säger Storbritanniens premiärminister Theresa May. Theresa May sade i sitt uttalande att Sergi Skripal och hans dotter förgiftades med ett militärt nervgift som tagits fram i Ryssland. Det, samt det faktum att Ryssland tidigare har sett ryska avhoppare som legitima måltavlor, har gjort att den brittiska regeringen dragit slutsatsen att Ryssland ligger bakom attacken. Det finns nu två möjliga förklaringar till vad som hänt, sade May. "Antingen var det här ett direkt dåd från den ryska staten eller så har Ryssland tappat kontrollen över ett livsfarligt nervgift," sade May. Den ryska regeringen har nu fått till och med i morgon på sig att komma med en förklaring. Britterna vill dessutom ha full insyn i det ryska programmet för tillverkning av nervgift. Theresa May hotade också med att genomföra en rad sanktioner mot Ryssland om den ryska regeringen inte kan ge fullgoda svar på. Men, det ryska utrikesdepartementet har under kvällen slagit ifrån sig anklagelserna. En talesperson för departementet kallade de brittiska anklagelserna för en "cirkus" i det brittiska parlamentet. SR 180312.
Ilska i Moskva över brittiska anklagelser. I Ryssland fortsätter förnekandena och motanklagelser mot London för förgiftningen av den före detta GRU-agenten Sergej Skripal. Officiella kommentarer är sparsamma. I går ville Vladimir Putin inte svara på frågan från brittiska BBC om Ryssland låg bakom förgiftningen av Sergej Skripal eller ej, när han besökte en jordbruksmässa i Krasnodar. "Här är vi upptagna med jordbruksfrågor och att göra livet bättre för folk och så frågar ni om sådana tragedier, gå till botten med det själva först och sedan kan ni återkomma," sade presidenten. Att nervgiftet som allvarligt förgiftat 66-årige Skripal och hans 33-åriga dotter Julia är ett militärt sovjetiskt tillverkat gift var då redan känt. Men det anses officiellt i Ryssland inte heller bevisa något ryskt ansvar för den före detta GRU-agenten. Från första dagen har den ryska hållningen varit att det här är ett sätt för London att spä på ryssofobin och att få världen att bojkotta fotbolls-VM i Ryssland i juni. En tv-kommentar av Kirill Klejmenov i Pervije kanal gav många Kremlkritiker i Ryssland och i exil extra rysningar. "Jag önskar ingen att dö, men har ett pedagogiskt råd till alla som drömmer om en sådan karriär. Yrket förrädare är ett av de farligaste i världen, farligare än knarkkurirens. De faller ut från fönster, får hjärtinfarkt, förgiftas och det sker särskilt i London, av någon anledning," sa Klejmenov och tyckte att förrädare borde välja något annat land att bo i. I Ryssland är ordet förrädare inte bara synonymt med avhoppade agenter från GRU, som Sergej Skripal, utan alla, som i officiell rysk retorik uppfattas som kritiska till makten. Många av dem, säger att de ständigt lever med en hotbild och vet att de är övervakade också utomlands. SR 180313.
Storbritannien kräver svar från Ryssland före midnatt. Ryssland fortsätter att förneka att de varit inblandade i mordförsöket på en före detta rysk dubbelagent i England för drygt en vecka sedan. Storbritannien har krävt att den ryska regeringen kommer med fullgoda svar på vad som hänt före midnatt i dag. I annat fall väntas premiärminister Theresa May svara med motåtgärder inom kort. Det är med starkt stöd i ryggen som den brittiska regeringen sätter press på Ryssland när klockan tickar mot midnatt i London. I eftermiddags sa USA:s president Donald Trump att han ser det som ett faktum att Ryssland med stor sannolikhet ligger bakom mordförsöket i Salisbury på Sergei Skripal och hans dotter. Han litar på att den brittiska regeringen har rätt. Även Nato och EU ger sitt fulla stöd till Storbritannien. Den ryske utrikesministern Sergai Lavrov höll i dag en presskonferens där han sa att Ryssland är oskyldigt. Han sa att Ryssland endast är beredda att samarbeta om Storbritannien delar med sig av ett prov av det nervgift som användes i mordförsöket. Enligt BBC har han också sagt att Ryssland bör få tio dagar på sig att svara på anklagelserna enligt de internationella reglerna inom ramen för konventionen om förbud av kemiska vapen. Men den brittiska regeringen vill inte vänta. Redan i morgon väntas åtgärder från Storbritannien om ryssarna inte svarar på ett tillfredställande sätt före midnatt, säger utrikesminister Boris Johnson. Premiärminister Theresa May sa i går att Ryssland antingen är direkt inblandat i dådet eller så har landet tappat kontrollen över ett livsfarligt nervgift. Hon sade också att hon ska återkomma med ett paket av omfattande åtgärder mot Ryssland om inte den ryska regeringen kan svara på vad som hänt. SR 180313.
Storbritannien utan svar från Ryssland. Ryssland svarade inte på Storbritanniens ultimatum efter nervgasattacken mot den ryske tidigare dubbelagenten Sergej Skripal. Britterna krävde svar innan klockan ett i natt svensk tid på hur nervgasen, som tillverkats i sovjet, hamnat i Storbritannien. Men ett svar kommer inte förrän Ryssland fått prover på den kemiska substansen, uppger ryska ambassaden i London för Reuters. Den ryske utrikesministern Sergai Lavrov höll i går en presskonferens där han sa att Ryssland är oskyldigt. Han sa att Ryssland endast är beredda att samarbeta om Storbritannien delar med sig av ett prov av det nervgift som användes i mordförsöket. Enligt BBC har han också sagt att Ryssland bör få tio dagar på sig att svara på anklagelserna enligt de internationella reglerna inom ramen för konventionen om förbud av kemiska vapen. SR 180314.
May utvisar 23 ryska diplomater. Theresa May avbryter nu all kontakt med Ryssland på hög nivå, sa hon i ett anförande inför det brittiska parlamentet. Det är den största utvisningen sedan kalla kriget. Theresa May fastställde i sitt tal att det är Ryssland som ligger bakom nervgiftattacken. All kontakt med landet på hög nivå är nu bruten, men May framhöll ändå att det inte ligger i Storbritanniens intresse att bryta all dialog med Ryssland. De 23 diplomaterna får en vecka på sig att lämna landet. "Under Wienkonventionen kommer vi nu att utvisa 23 ryska diplomater som har identifierats som hemlig underrättelsetjänst. Det här reflekterar det faktum att det inte är första gången som den ryska staten agerat mot vårt land," säger hon. Theresa May hade gett Ryssland fram till tisdag midnatt på sig att förklara hur ett nervgift utvecklat av Sovjetunionen har kunnat användas på brittisk mark. Ryssland har nekat till all inblandning i attacken och har vägrat att uttala sig ytterligare förrän provsvar på den kemiska substansen har färdigställts. Den ryska regeringens talesperson Dmitrij Peskov har sagt att Storbritanniens anklagelser är oberättigade. "Moskva accepterar varken ogrundade anklagelser utan bevis eller ett språkbruk fullt med ultimatum. Vi hoppas att det sunda förnuftet kommer att segra," säger han. Premiärministern är dock säker. "Det finns ingen alternativ slutsats annat än att Ryssland är skyldig för mordförsöket på mr Skripal och hans dotter, och för att ha hotat livet på andra brittiska medborgare i Salisbury. Det är ett olagligt användande av våld av den ryska staten mot Storbritannien." Theresa May sa också att det är tragiskt att Putin har agerat på det här sättet. Premiärministern sa även att inga regeringsföreträdare eller kungligheter kommer att åka till fotbolls-VM i Ryssland senare i år. Premiärministern påpekade också att det är viktigt för allierade att gemensamt försvara säkerheten. FN:s säkerhetsråd ska mötas skyndsamt för att informera medlemmarna om nervgiftattacken, rapporterar nyhetsbyrån Reuters med hänvisning till brittiska UD. Mötet kommer att hållas onsdag eftermiddag. SR 180314.
EU och Nato uttrycker stöd för Storbritannien. Både EU och Nato ser allvarligt på uppgifterna från London i dag. Natos medlemsländer erbjöd i dag sig också att hjälpa till i utredningen av nervgiftsattacken. Natos 29 medlemsländer träffades i Bryssel i dag, genom Natos Nordatlantiska råd. Under mötet lämnades information från Storbritannien till de andra medlemsländerna i Nato. Direkt efter mötet kom ett uttalande där medlemsländerna uttryckte "djup oro över att det här är den första gången som ett nervgiftsmedel använts på Natos territorium sedan Nato grundades" 1949. Medlemsländerna i Nato erbjöd också stöd och hjälp under den pågående utredningen i Storbritannien. SR 180314.
USA kräver aktion: "Ryssland ansvarigt". Storbritannien tar krafttag mot Ryssland efter giftattacken på brittisk mark – och Ryssland hotar med vedergällning. USA kräver vid ett krismöte i FN:s säkerhetsråd att Ryssland hålls ansvarigt. Enligt Theresa May finns det inga andra förklaringar än att Ryssland är skyldigt till giftattacken mot den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal. "Det här innebär en olaglig våldshandling av den ryska staten mot Storbritannien," säger hon i ett tal inför det brittiska parlamentet. I säkerhetsrådets extrainsatta möte på onsdagskvällen fick Storbritannien stöd bland annat av Sverige och USA. "USA tror att Ryssland är ansvarigt för attacken på två personer i Storbritannien med ett militärklassat nervgift," säger den amerikanska FN-ambassadören Nikki Haley, och höjer krav på att säkerhetsrådet agerar mot Rysslands "brott". Sverige ställer sig bakom kraven på att Ryssland ska förklara hur det sovjettillverkade Novitjok-giftet kunde användas mot ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter på brittisk mark. Utrikesminister Margot Wallström har talat med sin brittiske motsvarighet Boris Johnson och uttryckt solidaritet. "Från svensk sida har vi noterat premiärminister Theresa Mays bedömning att nervgiftet ifråga är av en typ som utvecklats som ett kemiskt vapen i Sovjetunionen och senare övertagits av Ryssland, och att rysk inblandning i dådet ter sig som högst sannolik", säger Wallström i ett skriftligt uttalande. 23 ryska diplomater ska ha lämnat Storbritannien inom en vecka, förklarade Theresa May i det brittiska parlamentet tidigare på onsdagen. Dessutom kapas de diplomatiska banden med Ryssland på högsta nivå — vilket bland annat innebär att en invit till den ryske utrikesministern Sergej Lavrov att komma till London dras tillbaka. "De har behandlat användningen av militärt klassat nervgift i Europa med sarkasm, förakt och trots," säger Theresa May. "Många av oss såg på Ryssland efter Sovjet med hopp. Vi ville ha en bättre relation och det är tragiskt att president Putin har valt att agera på det här sättet," säger May. Vissa ryska statliga tillgångar i Storbritannien kommer att frysas. Den brittiska kungafamiljen och ministrar kommer nu inte heller att resa till fotbolls-VM i Ryssland i sommar. Ryssland kräver att det läggs fram konkreta bevis för "påstådda ryska spår" vid giftattacken, säger FN-ambassadören Vassilij Nebenzia inför säkerhetsrådet. Det ryska utrikesdepartementet säger att Storbritannien söker konfrontation med Ryssland, samt att Sergej Lavrov aldrig accepterat någon inbjudan att komma till London. Talmannen för det ryska federationsrådet, Valentina Matvijenko, säger till den statliga nyhetsbyrån Ria att landet kommer att svara "snabbt, hårt och på motsvarande sätt". Sergej Lavrov sade tidigare under onsdagen att Storbritannien inte vänt sig till dem utan "iscensatt en politisk tillställning". Han har också hävdat att "anti-ryska aktörer" kan ligga bakom förgiftningen. Den ryske handels- och industriministern Denis Manturov säger till den ryska nyhetsbyrån Interfax att alla kemiska vapen från Sovjettiden har förstörts. Storbritannien kommer också att vända sig till andra länder för att köpa gas framöver, säger Theresa May. Den ryska gasjätten Gazprom aviserar på onsdagen att de kommer att flytta hundratals jobb från sina kontor i Europa – det största är i London – till Sankt Petersburg. Den brittiska mediemyndigheten Ofcom har sagt att det kan bli aktuellt att stoppa den statliga ryska tv-kanalen Russia Today. Regeringen kommer inte att lägga sig i deras hantering, säger May. SR 180314.
Ryssland: Mays anklagelser "sinnessjuka". Storbritanniens premiärminister Theresa Mays anklagelser om rysk inblandning i nervgiftsattacken i Salisbury är "sinnessjuka", enligt utrikesdepartementet i Moskva. USA ger Storbritannien sitt fulla stöd i konflikten. Ryssland beskriver den brittiska reaktionen som "utomordentligt farlig" och flaggar för utvisning av brittiska diplomater. Uttalandena från Ryssland är en upptrappning av det diplomatiska bråket mellan London och Moskva. I onsdags meddelade May att det inte finns några andra förklaringar än att Ryssland ligger bakom giftattacken mot den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal. Skripal och hans dotter som förgiftades med det Sovjettillverkade nervgiftet Novitjok i brittiska Salisbury i början av mars. SR 180315.
Västländer: Vi är chockade. Regeringarna i Berlin, Paris, London och Washington skriver i ett gemensamt uttalande att de är chockade över nervgiftsattacken i Salisbury. Det finns ingen annan rimlig förklaring än att Ryssland ligger bakom dådet i Salisbury, enligt det gemensamma uttalandet. Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA beskriver förgiftningen av den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter som en attack mot Storbritannien. "Det är ett angrepp mot brittisk suveränitet. All sådan användning (av nervgift) av en stat är ett tydligt brott mot kemvapenkonventionen och strider mot internationell rätt. Det hotar säkerheten för oss alla", skriver länderna i det gemensamma uttalandet, enligt nyhetsbyrån Reuters. De fyra regeringarna kräver nu att Ryssland ger Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) fullständig insyn i det så kallade Novitjokprogrammet. Novitjok är namnet på det Sovjettillverkade nervgift som användes i attacken. Även en lång rad andra länder har ställt sig bakom Storbritannien och uppmanat Ryssland att svara på de frågor som ställts. SR 180315.
"Västs ryssrädsla har lett till grundlösa anklagelser". Ryssland har fortfarande inte kommit med något konkret svar på utvisningen av 23 diplomater från Storbritannien. Men kommentarerna är hårda från ryske utrikesministern Sergei Lavrov. Inför ett forum med unga ryssar talade utrikesminister Sergej Lavrov i dag om Västs provokationer, sanktioner och Västs ryssrädsla. Enligt den ryske utrikesministern är det det som har lett fram till, de enligt Ryssland grundlösa, anklagelserna om att ha förgiftat den före detta GRU agenten Sergej Skripal och hans dotter Julia i engelska staden Salisbury. Lavrov och utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova hävdar att Ryssland i fyra diplomatiska noter begärt att få samarbeta om utredningen, men inte fått något gehör från Storbritannien. Storbritannien hävdar å sin sida att de inte fått något svar från Ryssland. Nervgiftet novitjok tillverkades i Sovjetunionen på 70-talet och ska, enligt experter som citeras här, inte ha lagrats på ett säkert sätt. Ungefär som att vem som helst skulle ha kunnat stjäla det och förgifta Skripal. Påståenden som avvisas av andra experter, som säger att det inte är möjligt för vem som helst att använda det här extremt farliga giftet. Ryssland kommer att ge någon form av svar på utvisningen av de 23 ryska diplomaterna. Men trots löften om ett snabbt svar har det ännu inte kommit, vilket visar hur känslig frågan är för Ryssland, som snart håller presidentval och vill att fokus ligger på det och inte på en förgiftad ex-agent. SR 180315.
Ryska svaret: 23 brittiska diplomater utvisas. Tidigt imorse kallades brittiske ambassadören till ryska UD för beskedet att 23 brittiska diplomater måste lämna Moskva inom en vecka. Dessutom stängs the British Council och konsulatet i Sankt Petersburg. Allt en följd av nervgiftattacken på en rysk före detta agent i brittiska Salisbury. "Ryska utrikesdepartementet har förklarat 23 brittiska diplomater vid ambassaden i Moskva som persona non grata." De får en vecka på sig att lämna landet, rapporterar ryska statliga tv kanalen Rossija 24. Beskedet gavs till brittiske ambassadören när han kallades till UD i morse. Där gavs också besked om att rätten att hålla ett generalkonsulat i Rysslands andra stad Sankt Petersburg dras in och att British Council, som främjar brittisk kultur och har språkkurser, måste stänga alla sina kontor i Ryssland. Ryssland håller öppet för fler åtgärder om Storbritannien agerar provokativt och orättvist i spåren av nervgiftattacken 4:e mars mot Sergej Skripal och hans dotter Julia. De brittiska anklagelserna mot Ryssland för attacken avvisas helt här. Olika andra teorier har framförts, som att det är en brittisk försök att påverka det ryska presidentvalet. Men brittisk polis ska nu åter undersöka 14 fall där ryssar i exil dött. Det senaste handlar om ryske affärsmannen Nikolaj Glusjkov, som visade sig ha strypts enligt obduktionen. Glusjkov tillhörde kretsen till den Kremlkritiske affärsmannen Boris Berezovskij. Han flydde från Ryssland undan anklagelser för förskingring som chef för flygbolaget Aeroflot. Storbritannien har också varnat politiska oppositionella ryssar i exil att vara på sin vakt. Relationerna mellan länderna har blivit lika kylslagna, som 2006 då en före detta KGB agent Alexander Litvinenko dog efter att ha förgiftats av ett radioaktivt ämne, polonium. Trots att polisen då lyckades spåra ämnet till två ryska medborgare, Andrej Lugovoj och Dmitrij Kovtun, har de aldrig ställts inför rätta utan kunde ta sig tillbaka till Ryssland. Lugovoj sitter idag i ryska parlamentet Duman. Även då förnekade Ryssland all inblandning. SR 180317.
Skripal troligen förgiftad via sin ytterdörr. Brittisk polis tror att den 66-årige forne ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans 33-åriga dotter Julia Skripal utsattes för nervgiftet vid entrédörren till Sergej Skripals bostad i brittiska Salisbury. "Specialister har identifierat de hittills högsta koncentrationerna av nervgiftet på ytterdörren till adressen", skriver polisen i ett uttalande. Tidigare har olika teorier framförts om var far hur och dotter Skripal utsattes för giftet: allt från en restaurang, på en pub till via ventilationssystemet i Sergej Skripals bil. Dean Haydon, chef för kontraterrorenheten på Metropolitan Police, bekräftar för Reuters att ytterdörren tros vara den första kontaktpunkten. "Vi fokuserar därför mycket av våra ansträngningar vid och omkring deras adress." De två hittades okontaktbara på en parkbänk i Salisbury den 4 mars i år. SR 180328.
Nya teorin: Nervgiftet fanns vid ytterdörren. I Storbritannien fokuserar nu polisen sin utredning om mordförsöket på den ryske dubbelagenten Sergei Skripal kring hans bostad i staden Salisbury. Anti-terrorpolisen tror att han och hans dotter kom i kontakt med nervgiftet första gången vid ytterdörren. Efter veckor av spekulationer om hur Segei Skripal och hans dotter fått i sig det ryska nervgiftet kom till slut anti-terrorpolisen med fakta. Spår av nervgiftet har hittats på flera ställen i den lilla engelska staden Salisbury, men störst mängd fanns vid ytterdörren till den före detta dubbelagentens bostad. Omkring 250 anti-terrorutredare arbetar med fallet, tillsammans med experter från andra organisationer. Bland annat ska 5 000 timmar med videomaterial tittas igenom noggrant. Dessutom finns det omkring 500 vittnen från den där söndagen för 3,5 vecka sedan. Polisen arbetar efter teorin att det var där som mordförsöket ägde rum och tänker koncentrera sina resurser dit, står det i ett pressmeddelande. Mindre kraft läggs nu på området kring gallerian där de hittades medvetslösa. Det är fortfarande oklart hur paret kunde få i sig ett av de farligaste nervgifterna vid bostaden och sedan ta sig till gallerian om det är så det gått till. Enligt brittiska myndigheter har totalt mer än 130 personer i Salisbury kommit i kontakt med nervgiftet som också hittats i små mängder inne på en restaurang där Skripal åt samma dag som mordförsöket. Ingen är allvarligt skadad förutom Skripal och hans dotter som fortfarande är medvetslösa och troligen kommer så hjärnskador om de överlever. SR 180329.
Julia Skripals tillstånd förbättrat. Den före detta ryske dubbelagenten Sergej Skripals 33-åriga dotter Julia Skripals tillstånd har förbättrats, och hon befinner sig inte längre i ett kritiskt tillstånd, rapporterar brittiska medier. Hennes tillstånd beskrivs nu som stabilt. SR 180329.
Tidslinje: Fallet Skripal. detta har hänt.
1993 - Sergei Skripal, officer i den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, rekryteras av - och börjar spionera för - den brittiska underrättelsetjänsten SIS (ofta kallat för MI6) när han var stationerad i Spanien.
1999 - Skripal lämnar den militära underrättelsetjänsten och börjar arbeta för Rysslands utrikesministerium i Moskva. Han fortsätter dock att lämna information till SIS.
2004 - I ett decennium lämnar Skripal information till britterna i utbyte mot pengar. Bland annat avslöjar han dussintals ryska spioner i väst. Men 2004 avslöjas i sin tur Skripals spioneri av en rysk spion i Spaniens underrättelsetjänst och han grips i Ryssland.
2006 - Skripal döms för förräderi till 13 års straffarbete.
2010 - Skripal benådas och tillåts lämna Ryssland. Hans frigivning var del i ett fångutbyte mellan Ryssland och väst, som även innebar att tio ryska spioner som avslöjats i USA tilläts återvända till Ryssland.
2011 - Skripal köper ett hus i Salisbury i England och slår sig ned där tillsammans med sin fru och dotter.
2012 - Skripals fru dör i cancer.
2017, juli - Skripals son dör hastigt och under oklara omständigheter under en semesterresa i S:t Petersburg. Enligt vissa uppgifter togs han till sjukhus på grund av leversvikt, enligt andra uppgifter var han del i en trafikolycka.
2018, 3 mars - Skripals dotter, Yulia Skripal, återvänder med flyg till Storbritannien efter ett besök i Ryssland.
2018, 4 mars - Sergei och Yulia skripal bevistar en pub i Salisbury innan de äter en sen lunch på en restaurang. De lämnar restaurangen klockan 15.35 och beger sig till ett köpcentrum. Klockan 16.15 besvarar polis ett anrop om att två personer, som sedan visar sig vara Sergei och Yulia Skripal, befinner sig på en bänk i en park i Salisbury och uppenbarligen inte mår bra. De båda tas till sjukhus. SR 180329.

Förmögen jordbruksdirektör tror han kan rubba Putin. Kommunistpartiets presidentkandidat är en kapitalstark jordbruksdirektör, som just nu ligger tvåa enligt opinionsmätningarna. Till skillnad från flera av de sju, som utmanar Vladimir Putin, anser Grudinin att han kan vinna. "Kom igen 19:e mars då jag planerar att vara president," säger 57-årige Pavel Grudinin. Hans kandidatur var oväntad och även hur han exponerats i statskontrollerad tv. Där har hans framgångar på Leninsovchosen hyllats, det sociala företagandet, lite som ett minisovjet strax utanför Moskva med gratis skola, daghem och sjukvård för 4 000 boende på sovchosen. En hel del har Grudinin betalat ur egen kassa, men den exakta finansieringen är hemlig. Hans egna finanser höll på att fälla honom, några konton i Schweiz hittades samtidigt som Grudinin försvann från Kremlkontrollerade medier. Var han står ideologiskt är svårt att beskriva. Han var medlem av maktpartiet Enade Ryssland, men kallar sig idag socialist. Kommunist är han inte, säger han. Med sin kraftiga mustach liknar han Stalin, som han gärna framhåller som en stor ledare. SR 180308. Kommentar: Men mustachen är inte svart.

Kinas president får livstidsmandat. Kina president Xi Jinping får sitta kvar på livstid sedan Nationella folkkongressen har sagt ja till att avskaffa begränsningarna för hur många mandatperioder som landets president kan sitta vid makten. Beslutet var inte oväntat, under sin halvsekellånga existens har folkkongressen aldrig röstat ned ett förslag från det enväldiga kommunistpartiet. Bara två av de nästan 3 000 ledamöterna röstade mot och tre avstod från att rösta. 2 958 röstade för. Den nuvarande begränsningen på två mandatperioder infördes av Deng Xiaoping för att öka stabiliteten i landet efter diktatorn Mao Zedong som styrde landet fram till sin död 1976. Presidenttiteln har i mångt och mycket en rent ceremoniell betydelse, men de tidigare begränsningarna hade inneburit att Xi Jinping fått avsäga sig ämbetet 2023. Kommunistpartiet säger att lagändringen bara likställer presidentämbetet med titlarna partiordförande och överbefälhavare, som båda saknar tidsbegränsning. Xi Jinping tillträdde som partiordförande 2012. Hans väg mot toppen har kantats av skärpta restriktioner för privatpersoner, där aktivister och jurister fängslats och hårdare kontroll av internet. Samtidigt har han gjort sig populär genom att slå ner hårt på korruption och straffat mer än en miljon politiska tjänstemän. SR 180311.
Livstidsledare i Kina ger skrämselhicka. Xi Jinping utses till president på obegränsad tid och Kina flyttar fram sina positioner alltmer. Det borde få omvärlden att ta sig en funderare på hur man ska förhålla sig till den mäktiga jätten i öst, anser Kinakännaren Kristina Sandklef. The chairman of everything, det vill säga alltings ordförande. Så har The Economist - med glimten i ögat - kallat den kinesiske presidenten. Men bakom skämtet vilar ett djupt allvar. Inte minst i Kina har chockvågor gått sedan planerna tillkännagavs om att göra det möjligt för Xi Jinping att sitta kvar på obestämd tid, ett beslut som klubbades igenom av Nationella folkkongressen. Efter Mao Zedongs envälde övergick Kina till ett mer kollektivt ledarskap som balanserades upp av politbyråns ständiga utskott. När nu en återgång till ett än mer auktoritärt ledarskap skett skapar det oro både i Kina och utomlands, skriver AFP. Vad ska Xi Jinping egentligen använda sin utökade makt till? "Redan 2012 när Xi Jinping kom till makten föresatte han sig att förverkliga vissa mål. Som president utan begränsad mandatperiod får han mer tid att genomföra sina ekonomiska reformer, som han uppenbarligen anser att ingen annan är kapabel till," säger Kristina Sandklef till TT. Får han inte ordning på Kinas stora skuldberg finns risk för att ekonomin går in i en svår lågkonjunktur, påpekar Kristina Sandklef. Mycket av de stora skulderna hör ihop med den gigantiska infrastruktursatsning, med bland annat snabbjärnvägar, som påbörjades under finanskrisen 2008 för att stimulera ekonomin. Nu krävs en rad åtgärder för att komma till rätta med skulderna. "I det ingår bland annat att avveckla olönsamma statliga företag," säger Kristina Sandklef som är fristående Kinaanalytiker och tidigare har arbetat vid Försvarsmakten med fokus på Kina. Tidigare under kongressen signalerades varningar om att tuffare tag mot Taiwan och mot dissidenter i Hongkong. I Xi Jinpings mål ingår också att ta itu med den omfattande miljöförstöringen och den utbredda korruptionen. Xi Jinping har också tagit hårdare tag mot dissidenter i landet och under hans tid vid makten har censuren tilltagit. "Den kinesiska dröm som vi har i väst, om ett mer demokratiskt Kina, är ännu mer avlägsen just nu," konstaterar Kristina Sandklef. Kinas intressen i Sydkinesiska sjön är välkända, men landet utvidgar sina anspråk även på andra håll i regionen. I Afghanistan har kinesiska gruvföretag startat verksamhet och det ryktas också om att Kina ska bygga en ny militär hamn i Pakistan, något som skapar stor oro i Indien. Och både USA och EU har klagat på att Kina inte har hållit sitt löfte om att underlätta för utländska företag att etablera sig i landet. GP 180311.

USA anklagas för att blanda sig i ryska intressen. Ryske presidenten Vladimir Putin avfärdar i en amerikansk tv-intervju all rysk inblandning i amerikanska val. Däremot hävdar Putin har USA alltid blandat sig i ryska angelägenheter. De 13 åtalade ryssarna i USA kanske inte ens är ryssar utan ukrainare, tatarer eller judar, säger Putin: "De kanske inte är ryssar, utan ukrainare, tatarer eller judar, som har ryskt medborgarskap eller de kanske har amerikanskt green card. Det måste undersökas," säger ryske presidenten Vladimir Putin om de 13 åtalade ryska medborgarna, i amerikanska tv-kanalen NBC. Att Putin nämner judar har kommenterats ilsket i Israel, där Putin annars har starkt stöd. Intervjun gjordes i två omgångar 1:a och 2:a mars i St Petersburg och Kaliningrad av Megyn Kelly. En stor del handlar om den misstänkta ryska inblandningen i amerikanska presidentvalet och om de 13 ryska medborgare, som åtalats. En av dem brukar kallas Putins kock Jevgenij Prgozjin, men honom vill Putin inte alls kännas vid, som vän. En "småföretagare", som presidenten inte har något att göra med. Enligt Putin är det "omöjligt" för Ryssland att genomföra någon påverkan av val, medan USA "alltid" blandat sig i ryska val. Som bevis framför Putin att internet kontrolleras av amerikanska företag och inte av ryska. Han påstår också att Ryssland förgäves försökt få fram avtal om cyberkrig med USA, men nekats sådana. När Kelly frågar om Putin, som 65 år kanske suttit länge nog som president, ser Vladimir Putin irriterad ut och säger: "Många politiker är äldre än jag och arbetar fortfarande aktivt. Den som kommer först måste ta ansvar och arbeta hårt, men vi har författningen och den följer jag. Jag har aldrig ändrat i författningen," sa Putin. Enligt rysk författning kan Putin inte omväljas till ännu en period 2024, något som det spekulerats en hel del kring. SR 180311.

Presidentkandidaten Ksenija Sobtjak kräver att rysk topp-politiker avgår – efter anklagelser om sexuella trakasserier. I dag på Internationella kvinnodagen firar Ryssland helg i fyra dagar. Men presidentkandidaten Ksenija Sobtjak höll ensamdemonstration utanför ryska parlamentet och krävde Leonid Slutskis avgång. Han anklagas för sexuella trakasserier av flera kvinnor. I dag bad han dem om ursäkt via sociala medier eftersom det är just kvinnornas dag. "Minns att 8:e mars inte bara är dagen då män gratulerar kvinnor och säger vackra ord. Nu är det 2000-tal och fortfarande kan en parlamentariker som Leonid Slutskij ostört utsätta kvinnliga reportrar i duman för sexuella trakasserier." Ksenija Sobtjak demonstrerade utanför duman idag med kravet att Slutskij ska avgå. Flera politiska reportrar har vittnat om Slutskijs sliskiga sexuella anspelningar och inviter. Dumans talman svarade att de inte borde vara i duman då. En ledamot från samma parti som Slutskij, en kvinna, protesterade och krävde en ny lag mot sexuella trakasserier. Kvinnorna som råkat ut för Slutskij kommer både från ryska medier och från brittiska BBC. Det finns bandade bevis mot honom. Hans partiledare Vladimir Zjirinovskij kandiderar mot Sobtjak i presidentvalet. Vid en tv-sänd debatt kallade han henne för hora. Men Slutskij har dagen till ära bett alla, som känner sig trakasserade av honom om förlåtelse. Det var inte illa menat, skriver han på sin Facebooksida. Sotjak nöjer sig inte, hon kräver fortfarande att han avgår. SR 180308.

Kristna kineser vädjar om asyl i Tjeckien. Kristna kineser som har fått avslag på sina asylansökningar överklagar nu beslutet. I slutet av februari meddelade tjeckiska myndigheter att åtta kristna kineser hade beviljats asyl i landet, medan 70 stycken inte hade fått sina ansökningar beviljade. Det skriver Prague Daily Monitor. Vilken typ av kristen tillhörighet kineserna hade framgår inte. Att de tillhörde en minoritetsgrupp i hemlandet räckte inte för att få asyl, utan de var tvungna att bevisa att de var förföljda. Dagen 180312.

Lång väg till Nato för Ukraina. Ukraina är ett av fyra länder, som hoppas på ett Nato-medlemskap. Nato:s publicering nyligen på sin hemsida av de fyra aspiranterna, Ukraina, Georgien, Bosnien-Herzegovina och Makedonien väcker starka förhoppningar i Ukraina. Men vägen till ett medlemsskap kan bli lång. Rubrikerna i ukrainska medier kan ge illusionen om att ett Nato-medlemskap finns runt knuten. Presidenten Petro Porosjenko kallar Nato:s beslut för logiskt och länge efterlängtat, sedan Nato officiellt publicerat att Ukraina nu är ett aspirantland. Nästa steg bör tas snart, som innebär en plan för medlemsskap, hävdar Porosjenko. Men exemplet Georgien visar att vägen kan bli lång, Georgien önskade sig medlemsskap i Nato redan 2004 efter den så kallade rosrevolutionen. Landet har hittills inte nått den standard, som försvarsalliansen kräver för att ett land ska bli medlem. I juni förra året röstade parlamentet i Kiev för att ett framtida Nato-medlemsskap är en av grundbultarna i den ukrainska utrikespolitiken. Opinionen till Nato har svängt i och med den ryska annekteringen av Krim och kriget i öster. Tidigare var en majoritet av ukrainarna emot ett medlemsskap, idag är en majoritet för. Sedan 2015 har Ukraina deltagit i Nato:s militärövningar. SR 180313.

USA riktar nya sanktioner mot ryssar. USA riktar nya sanktioner mot ryska medborgare och organisationer för påstådd inblandning i det amerikanska presidentvalet och cyberattacker, uppger det amerikanska finansdepartementet. USA:s beslut att nu införa sanktioner mot 19 ryssar och fem ryska företag och organisationer är en hämnd för flera cyberangrepp de senaste åren. Främst är åtgärderna ett svar på Rysslands försök att påverka presidentvalet 2016. En av organisationerna man nu inför sanktioner mot är Internet Research Agency, organisationen som också kallats trollfabriken i S:t Petersburg, där hundratals människor arbetade för att försöka försvaga den politiska processen i USA, bland annat genom sociala medier. Även andra cyberangrepp omnämns i ett pressmeddelande från Trumpadministrationen, bland annat NotPetya-angreppet som i juni förra året påverkade banker, flygplatser och energibolag runtom i hela världen. Enligt USAs finansdepartementet var NotPetya det mest kostsamma cyberangreppet någonsin. Rysslands inblandning i kriget i Ukraina och de den senaste tidens anklagelser om att Rysslands ska beordrat mordet på en dubbelagent i Salsibury Storbritannien, omnämns också. Flera av personerna som USA nu inför sanktioner mot åtalades tidigare i år av Muellerutredningen. SR 180315.

Aktivister gripna i Ryssland inför valet. I Rysslands näst största stad, Sankt Petersburg, har de senaste dagarna tiotalet medarbetare till oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj gripits och i de flesta fall dömts till kortare fängelsestraff. Navalnylägret tror att orsaken är att myndigheterna på det här sättet vill försvåra för oppositionens valövervakning. I Navalnyjs kampanjkontor i centrala Sankt Petersburg arbetar ett 20-tal människor, nästan alla unga, med att planera för valövervakning av presidentvalet på söndag. Men det finns lite oro i luften. "Närsom helst kan polisen komma hit och gripa någon," säger Pjotr Popov som är vicechef för Navalnyjs verksamhet i Sankt Petersburg, det hände till exempel häromdagen mitt framför ögonen på alla. "De senaste två-tre dagarna har åtta av våra aktivister gripits," säger Popov. Två dömdes till böter, resten till fängelse i tio dagar. Sedan tidigare är chefen för Navalnyjkontoret i Sankt Petersburg fängslad. Många av de som gripits anklagas för att ha medverkat i en demonstration i slutet av januari som genomfördes utan myndigheternas tillstånd. Att de fängslas först nu, precis före valet, är ingen tillfällighet, menar Popov. "Många av dem som gripits har arbetat i staben här med valövervakningen och vad makthavarna försöker göra är att sabotera det arbetet," säger Pjotr Popov som för tillfället tagit ledigt från sociologistudierna på universitetet. Det viktigaste för Kreml anses vara att det blir ett högt valdeltagande och Navalnyjs anhängare tror att man kommer att använda fuskmetoder för att uppnå det. Navalnyj som själv inte fick ställa upp i valet har manat till bojkott - och Pjotr Popov tror att många kommer att följa hans uppmaning. "Alla förstår att det här inte är något riktigt val utan ett dåligt skämt. De kandidater som får medverka är godkända av makten och ingen oberoende kandidat får ställa upp," säger Pjotr Popov. Även på andra håll i Ryssland har Navalnyjanhängare gripits inför valet men Sankt Petersburg ett av de ställen där myndigheterna gått fram hårdast. "Det är en specialitet för staden", säger Popov ironiskt. SR 180316.

Livstidspresident kan ge Kinas kristna svår framtid. I söndags kom beskedet att Kinas president kan sitta kvar på livstid. Det innebär att situationen för landets kristna kommer fortsätta att vara svår, menar den forne Hongkongmissionären Eskil Albertsson. "Kontrollerna blir allt striktare," säger han. Kors tas ned från kyrkor, den som är under 18 får inte påverkas av religiösa budskap och en partitrogen grupp måste finnas i alla församlingar. Det är verkligheten för Kinas kristna, berättar Svenska alliansmissionens före detta föreståndare, Eskil Albertsson. Han har själv bott i Hongkong i tolv år och har varit i Kina ett tjugotal gånger. Att Kinas president Xi Jinping, efter en omröstning i Nationella folkkongressen i söndags, kan sitta kvar på livstid, gör inte saken bättre för de kristna, menar han. "Jag befarar att det kan bli värre," säger han. Eskil Albertsson berättar att Xi Jinping tidigare var guvernör i just den provins där kors har tagits ner på omkring 2 000 kyrkor. Enligt Albertsson var det Xi Jinping som satte i gång förfarandet. Samma kristendomsfientliga politik bedrivs nu i landet i stort, påpekar han. "Kontrollerna blir allt striktare. Det sätts upp övervakningskameror utanför kyrkor, och familjer uppmanas byta ut religiösa symboler i hemmet mot ett porträtt på presidenten. Nyligen såg jag en skylt utanför en kyrka där det stod: "Tillträde förbjudet för barn, studenter och partimedlemmar"," säger Eskil Albertsson. Enligt den forne missionären blir Xi Jinpings inflytande över Kina allt större. "All makt samlas i hans hand. Hans tankar är numera inskrivna i konstitutionen och han har fått titeln "kärnledare"." Samtidigt som presidentens makt blir större, blir folkets frihet allt mindre, menar Albertsson. "Internettrafiken är väldigt begränsad, vilket bland annat innebär att Facebook och Google är blockerade. Jag har själv märkt att mejl som jag har skickat till kristna vänner i landet inte har kommit fram," säger han. Varför upplever Xi Jinping de kristna som ett hot? "Alla grupper som man inte har kontroll över ser man som ett hot. Kristendomen ser man dessutom som "utländskt inflytande"." Hur ser de kristna på situationen? "Det finns ett uttryck bland kristna som är ungefär så här: ”Om det är grönt ljus trycker vi gasen i botten. Om det är rött ljus hittar vi kringvägar.” När en kyrka tvingades ta ner sitt kors sade en grupp ungdomar: "Då trycker vi upp t-shirtar med kors på". Det visar något av andan i Kina." Han påpekar att de kristna dessutom är väl organiserade i hemgrupper, vilket är en fördel när församlingarna stöter på patrull. Enligt Albertsson är det – trots åtstramningarna – alltfler partimedlemmar som dras till kyrkan. "Jag har träffat partimedlemmar som direkt efter pensionen har blivit kristna – ofta på grund av kristna fruar. Många av dessa blir sedan bra ledare i församlingen. En av de mest hängivna evangelisterna som jag har träffat i Kina var en före detta general." Trots att det finns vissa glädjeämnen för kyrkan i Kina, oroas Eskil Albertsson över situationen. "Det är jobbigt. Jag lider med de kristna," säger han. Världen idag 180316.
Kristna i Kina hålls i husarrest. Kristna i staden Shangqiu hålls i husarrest utan att veta vad de är anklagade för. Kors har också rivits ner från kyrkor och kristna har förbjudits att samlas, enligt organisationen China Aid. Enligt de senaste rapporterna från China Aid - som rapporterar om förföljelse av kristna - slår kinesiska myndigheter i allt högre grad ned på kristna. Kyrkor i Zhumadian, Zhoukou och Gushi har fått order om att inte ha samlingar. I Tanghe har myndigheterna tvingat husförsamlingar att registrera sig, skriver tidningen The Christian Post (17.3). Enligt tidningen The Economist (17.3) krymper utrymmet nu för kyrkor och husförsamlingar. Det beror på nya lagar, som kommit i bruk i februari i år. Dagen 180318.
Church members interrogated, four Christians detained. Breaking into a church in China’s northwestern Xinjiang on Monday, officials accused the 10 Christians meeting there of gathering illegally and detained three of the members. A Christian said that policemen and religious affairs bureau agents interrupted a service at Jiamei Church in Urumqi, saying the church members gathered illegally and "violated the Religious Affairs Regulations" by meeting in an unregistered venue. They then took the Christians to the police station and interrogated them. Authorities also tried to make a church member surnamed Huang and three other women sign a document admitting that they gathered illegally and incited and tricked their congregation, promising to release them as soon as they signed it. When the Christians refused, they were administratively detained on a 10-day sentence. "The government fabricated the crimes simply because they were members of a house church and had participated in Sunday gatherings," an anonymous Christian familiar with the situation said. Urumqi is becoming increasingly hostile towards people with religious beliefs, and many of them are no longer able to enter or exit religious venues freely. Officials often require them to present identification cards when entering state-run religious institutions, including the official Three-Self Churches. ChinaAid exposes abuses, such as those suffered by the members of Jiamei Church, in order to stand in solidarity with persecuted Christians and promote religious freedom, human rights, and rule of law. China Aid 180315.
Pressure increases for Henan Christians. Authorities across several counties China’s central Henan province issued a warning on March 8, forbidding any Christian gatherings in the area and placing Christians under house arrest. Additionally, officials continue to tear down couplet door decorations that use Christian language. According to an anonymous source in Shangqiu, Henan, Christians there have been placed under house arrest without charge, with police officers watching their residence and requiring them to report where they are going every time they wish to leave the house. "I heard that many churches in Sheqi County also received a notice that believers cannot gather anymore," a Christian in Nanyang, Henan said. "Christians are afraid of gathering and they don’t have anywhere to gather either. Times have changed. It feels like the Cultural Revolution." The Cultural Revolution refers to the period between 1966 and 1976, when Mao Zedong attempted to destroy all influences besides Communism in China, and was a period of great economic and societal hardship, especially for citizens who practiced religion. Atheism began to be enforced as the official religious belief of the Communist Party. A Christian named Wang spoke with a reporter on March 9, explaining that the day previous, a notice had gone out to all churches in the cities of Zhumadian and Zhoukou, as well as Gushi County, announcing that all religious activities in the area are cancelled until further notice. Though the warning stipulates that any who refuse to comply will be punished, the nature of that punishment is unclear. In Tanghe County, authorities forcibly disbanded house church meetings and ordered all participants to register with a government operated Three-Self Church instead. Christians were warned that any who continued to meet would be fined 30,000 yuan (U.S. $4,700). China Aid 180316.
Christian chef blocked from jobs, accused of cult involvement. A house church Christian in China’s southern Guangdong province has been blacklisted out of employment after being arrested for his faith. Ruan Haoan, a member of Fengle Church in the city of Jiangmen, discovered that after his release from a month-long detention last year, employers in the area have been warned not to hire him. Though he serves as a receptionist for the church, before his detention he was a hotel chef, but now, none will give him a job. Both he and a pastor of the church, Li Wanhua, were accused of "using an evil cult to undermine law enforcement" and detained in June 2017. Police tried to coerce Ruan into signing an admission of engaging in “cult activities” but Ruan refused and was sent to criminal detention. Both were released about a month later on bail. "When I came out," Ruan said, "I went to work at the original hotel. They would not hire me, saying I was a cultist. None of the big hotels wanted me either. After checking my ID, they said they knew I had been detained and was in a cult. Some hotels asked me to wait for a response at home, but I never got an answer. Now, I can only work in a small restaurant for minimum wage." There are five people in Ruan’s family. He cares for his elderly mother and his wife just gave birth to his second child. "I now have to support five people on my own income. I do not know how to feed my family if the wages are so low and I have no stable job." Fengle Church has dozens of members who meet once a week. During the June arrests, police confiscated 12 Bibles, 48 hymnals, and more than 1,000 leaflets from the church. ChinaAid reports on instances of religious persecution, such as the discrimination against Ruan Haoan and Fengle Church, in order to expose abuses committed by the Chinese government and promote religious freedom and rule of law. China Aid 180224.
Renowned Christian human rights lawyer mysteriously dead. Physicians in China's eastern Jiangsu province declared renowned Christian human rights lawyer Li Baiguang dead at 3:00 a.m. on Feb. 26 (Feb. 25 U.S. time) despite a previous record of clean health. Li went to the hospital for a minor stomachache and was declared dead hours later. The hospital alleged that he had liver problems and that he bled to death, but Li was previously healthy. China has a history of either neglecting the medical conditions of human rights activists until they succumb to them or declaring previously healthy people dead, as exemplified in the cases of Nobel Peace Prize laureate Liu Xiaobo, pro-democracy activist and Christian Yang Tianshui, and prisoner of conscience Peng Ming. Just weeks before his death, Li attended the National Prayer Breakfast in Washington, D.C., with ChinaAid President Bob Fu and a delegation of Chinese human rights activists. In the past, he represented numerous illegally arrested Chinese pastors and received the Democracy Award from the National Endowment for Democracy (NED) for his efforts to advance human rights and religious freedom in China. President George W. Bush also met with him three times due to his courageous work. Li's bravery knew no bounds, and he steadfastly defended the oppressed despite death threats made against him. A few months ago, he was kidnapped by Chinese officials in Zhejiang province, beaten, and forced to leave the area on the threat of dismemberment for defending farmers whose land was illegally taken by the government. Upon hearing of his demise, many human rights activists called for China to allow an honest investigation into his death. "We are deeply saddened by the loss of one of China’s most courageous, pro-constitution lawyers," Fu, who remained a close friend and co-worker Li for more than a decade, said. "He was treated violently last year and was threatened a number of times recently by the Chinese regime. He has been a bold and compassionate human rights lawyer, always ready in defense of the persecuted and vulnerable ... The whole world should demand that the Chinese government give a full, independent, and transparent account on what caused Dr Li’s sudden death." ChinaAid calls on the international community and leaders of the free world to speak out against Li's death and call China to an account for its abusive actions so that no other person will suffer a similar fate. This organization will continue to expose the abuses enacted against human rights activists and religious practitioners in order to secure religious freedom, human rights, and rule of law for all Chinese citizens. China Aid 180225.

Förre rikspolischefen och landshövdingen Björn Eriksson: Utan kontanter blottar vi oss för fienden. Frågan om kontanters betydelse i krissituationer har belysts alldeles för dåligt. De flesta tycker nog att möjligheten att kunna genomföra betalningar är en kärnfråga som bör garanteras av det allmänna. Så är det i princip alla länder, men inte i Sverige. Här hade Riksbanken tidigare det ansvaret, men i någon form av avregleringsiver 2005 lades ansvaret i stället i händerna på privata banker och kortföretag. Marknadsekonomi i all ära, men så här i backspegeln har vi fått bekräftelse på att det som står i grundkursen i nationalekonomi stämmer: att naturliga monopol fungerar dåligt att lägga ut på privata aktörer. Bankerna bevisar tesen genom att avveckla viktig infrastruktur i glesbygd och för svaga grupper eftersom den för bankerna bara är olönsam business. Säkerhetsfrågorna sätts på spel. Banker och kortföretag driver igenom avvecklingen av kontanter utan att intressera sig för om samhället har en backup-plan i krislägen. Den enda fungerande sådan vi har i dag är just kontanter, ett robust betalmedel som fungerar i alla lägen och som samhället har förtroende för. Utan dem står vi helt utan plan om, eller snarare när, betalsystemen av någon anledning bryter samman. Ett modernt krig kan mycket väl handla om att slå ut ett lands betalsystem. Ändå har frågan om kontanters betydelse i krissituationer belysts mycket dåligt. Varför skulle främmande makt invadera Gotland när det räcker att stänga av våra digitala betalningssystem? MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, har nyligen gått ut med direktiv för krisberedskap som innebär att vi ska klara oss själva i upp till en vecka om viktiga samhällsfunktioner skulle slås ut. Där räknas kontanter som en nödvändighet. Hur planen ska kunna realiseras får vi dock inte veta. Exp 180306.

China’s Leap Toward One-Man Rule Should Alarm the World. President Xi Jinping’s power grab will affect the future of China and the world. President Xi came to power in 2013. Under the existing rules, he would have to leave office in 2023 after his second five-year term ends. But the constitutional revision means he could keep ruling as head of the world’s most populous nation for as long as his heart beats. Emperor for life. This has alarming implications for the future of China and the world. The Trumpet 180307.

"Jag bad om att få kopiera Putins läxa, men han sa nej". Svetlana Potaptjuk, 64, minns det än. Hur "Putja" sa tvärnej när hon bad om att få kopiera hans läxuppgift i tyska. Han var mycket bättre i tyska än vad hon var, konstaterar hon. Det var därför Svetlana en gång bad om att få lite hjälp när hon inte hunnit med att göra sin hemläxa. Men hon är inte långsint. Så den 18 mars lägger hon sin röst på sin gamla klasskamrat. På Vladimir Putin. Vladimir Putin visade nämligen också stort intresse för samhällskunskap och var duktig i humanitära ämnen som litteratur. Vladimir Putin var också en elev som alltid gjorde sina läxor, en allvarlig ung man som kunde ge rätt vassa och korta svar om han inte gillade frågan. "Det kan jag känna igen hos honom ännu," säger Svetlana Potaptjuk. Han kan vara rätt skarp ibland i sina svar. Precis som då. Exp 180312. Vladimir Vladimirovitj Putin är född 7 oktober 1952 och är inne på sin fjärde presidentperiod. 18 mars 2018 omvaldes Putin återigen till Rysslands president med 76 procent av rösterna och blev därmed den ryske ledare som suttit längst på sin post näst efter Josef Stalin. Putin är internationellt omstridd och han anses av många bedömare vilja permanenta sin ledarroll i Ryssland. Hans uttalande 2005 om att "Sovjetunionens kollaps var en av århundradets stora geopolitiska katastrofer" blev uppmärksammat. Putins agerande att med våld försvara ryska intressen utanför Rysslands gränser - och även ockupera utländskt territorium (bland annat Krim och delar av Georgien) - har lett till ansträngda relationer med ett antal av Rysslands grannländer. Internt i Ryssland åtnjuter dock Putin stor popularitet, och han ses som en stark ledare som bringat ordning i både ekonomin och samhällssystemet. Detta har skett till priset av ökad statlig kontroll av både landets företagande, det politiska livet och opinionsbildningen.

Putin skyller valfusk på judar. Rysslands president antyder i en ny intervju att "judar" med ryskt medborgarskap kan ligga bakom manipulationer av det amerikanska valet. Klassisk antisemitism, menar gruppen Anti-Defamation League, som kräver att Putin ska ta avstånd från sitt utspel. Det var i en intervju som NBC News sände i lördags som Rysslands president Vladimir Putin på nytt förnekar att han haft något att göra med manipulationer av det amerikanska valet. Han spekulerade i stället kring möjliga förövare: "Kanske var det ukrainare, tatarer, judar som råkar ha ryskt medborgarskap." Det faktum att Putin väljer att addera judar till sin lista över misstänkta har gett upphov till starka reaktioner, inte minst i USA, där många – intressegrupper och folkvalda – anklagar honom för att sprida antisemitism. Anti-Defamation League (ADL) har som organisation i drygt 100 år arbetat för att motverka fördomar och förföljelse mot judar. Nu kommenterar ordförande Jonathan A Greenblatt: "Putin har på ett bisarrt sätt börja peka ut syndabockar. Det handlar då om judar och andra minoriteter i hans land. Det är djupt stötande att se presidenten ge nytt liv åt klassiska antisemitiska stereotyper som har plågat Ryssland i hundratals år, med en kommentar som kunde ha rivits ut från "Sions vises protokoll"." Det antisemitiska dokumentet, som ofta hänvisas till av högerextremister, nämns även då organisationen American Jewish Committee fördömer Putins uttalande, som man tycker lägger sig ”kusligt” nära den sortens världsbild, med föreställningar om en judisk konspiration. Jonathan A Greenblatt: "Vi lever i en tid då antisemitiskt våld ökar och ord kan få allvarliga konsekvenser, särskilt om de kommer från offentliga personer eller folkvalda politiker som president Putin. Vår förhoppning är att han ska klargöra vad han menar innan det här skadar de grupper som han räknar upp." Knessetledamoten Ksenia Svetlova i Israel som representerar Sionistunionen kräver att landets regering ska fördöma presidentens utspel. "Judar kanske manipulerade valet i USA. Judar kanske styr världen. Judar kanske slaktade judar i Polen. Alla dessa ­påståenden har en och samma grund: hatet mot judar," säger hon till nyhetsbyrån Associated Press. ETC 180313.

Brittisk polis inleder mordutredning kring dödsfallet av exilryssen Nikolaj Glushkov. I Storbritannien har polisen inlett en förundersökning om mord efter att den tidigare affärsmannen Nikolaj Glushkov hittades död. Det var i måndags som exilryssen och affärsmannen Nikolaj Glushkov hittades död i sitt hem i London. Enlig obduktionen dog Nikolaj Glushkov på grund av skador på nacke eller hals. Nikolaj Glushkov har tidigare varit affärsman och även nära vän till regimkritikern Boris Berezovskij. Berezovskij hittades död i sitt hem i Storbritannien år 2013. Glusjkov levde i Storbritannien under politisk asyl, efter att han avtjänat fängelsestraff för bland annat penningtvätt och bedrägeri i Ryssland. Han hittades död drygt en vecka efter att den tidigare ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter hittades förgiftade med ett nervgift på en parkbänk i Salsburry. Deras tillstånd är kritiskt. Den brittiska regeringen har anklagat Ryssland för att ligga bakom mordförsöket på Skripal, enligt brittisk polis finns det i nuläget inga samband mellan mordförsöket på Skripal och Nikolaj Glushkovs död. Glushkov blev 68 år gammal. SR 180316.

Ryska evangelikaler röstar på Putin. I morgon går Ryssland till val. Sittande presidenten får starkt stöd, också från evangelikaler. Men valet är långt ifrån demokratiskt, menar många. "Vanliga människor kan "helt enkelt inte värja sig" för den Putinpropaganda som landet svämmar över av." Kristna i Ryssland tenderar, liksom majoriteten, att stödja Putin. Dagen 180317.

Ryssland pekar ut Sverige efter nervgiftsattacken i Storbritannien. Storbritannien hävdar att nervgiftet Novitjok kan ha använts vid mordförsöken på Sergej Skripal och hans dotter. Något som Ryssland påstår kommer från västländer. Sveriges utrikesminister Margot Wallström går till hårt angrepp mot anklagelserna att nervgiftet som förgiftade den tidigare ryske spionen Sergej Skripal skulle ha kommit från Sverige eller ett annat västland. På twitter skriver hon att anklagelserna är oacceptabla och ogrundade, och att Ryssland borde besvara Storbritanniens frågor istället. Novitjok är det nervgift som myndigheter i Storbritannien hävdar kan ha använts för mordförsöken på Sergej Skripal och hans dotter i Salisbury. Ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova påstår idag att det inte finns något som heter så i Ryssland eller i Sovjetunionen. Zacharova påstår att ordet uppfunnits i väst och att nervgiftet troligen kommer från Sverige, Storbritannien, Slovakien eller USA. "Aldrig i Sovjetunionen eller i Ryssland har det funnits något Novitjok, det är ett uttryck som väst hittade på när flera länder började forska på kemiska ämnen med stöd av före detta sovjetiska vetenskapsmän i början av 90-talet," sa Maria Zacharova i en intervju tidigare i dag i ryska statliga kanalen Rossija 24. Hon hävdar att själva uttrycket Novitjok, som betyder ungefär nybörjare, skapats i väst och att det nu används för att kasta skuld på Ryssland. Men enligt henne ligger skulden för nervgiftsförgiftningen av Sergej Skripal och hans dotter Julia i Storbritannien eller till och med i Sverige. "Det är USA, Storbritannien, Slovakien, Sverige och några till stater, som har haft program om dessa kemiska substanser som de kallar för Novitjok," säger Zacharova. Hon kritiserar Theresa May för att kalla det, det Zacharova kallar schablonen, Novitjok och inte den kemiska beteckningen för det gift som användes. Hon förnekar att Sergej Skripal alls varit rysk spion, bara brittisk, när han i själva verket började som militär underrättelseofficer vid GRU och sedan blev agent för MI6 och angav många av sina forna kollegor. Ryssland har idag svarat med utvisning av 23 brittiska diplomater, förbjudit ett brittiskt konsulat i Sankt Petersburg och kultur och språkinstitutet The British Council. Det hålls också öppet för mer svar beroende på Storbritanniens agerande. SR 180317.

Putin. Vladimir Putin har i praktiken styrt Ryssland hela tiden sedan 1 januari 2000. Åren 2008 till 2012 lämnade han av konstitutionella skäl tillfälligt över presidentposten till Dmitrij Medvedev men han behöll ändå den yttersta makten. Den 18 mars kommer han av allt att döma utses till rysk president i ytterligare sex år. Putin föddes i en fattig familj i Sankt Petersburg. Han utbildade sig till jurist och hamnade direkt efter universitetet i säkerhetstjänsten KGB. Där gjorde han en medelmåttig karriär, han skickades till dåvarande Östtyskland och avancerade till överstelöjtnant. ”Jag tyckte om att värva agenter”, sa han nyligen i en intervju. I spåren av kalabaliken efter Sovjetunionens fall 1991 blev han medarbetare till Sankt Petersburgs första demokratiska borgmästare, Anatolij Sobtjak. Efter det förflyttades han till Moskva, blev chef för KGB:s efterföljare FSB och därefter premiärminister. Kretsen kring dåvarande presidenten Boris Jeltsin såg Putin som en lättstyrd marionett och manövrerade fram honom till presidentposten. Efter att Jeltsin avgick på nyårsafton 1999 tog Putin över. I början sågs Putin som en ganska reforminriktad politiker. Men successivt har han slagit in på en mer icke-liberal ekonomisk politik, satt rysk nationalism i högsätet och vridit utrikespolitiken i en starkt antivästlig riktning. Viken linje som Putin kommer att driva den kommande presidentperioden är en öppen fråga liksom hur länge han kommer att inneha makten. Frågan är om han blir kvar hela sexårsperioden ut. Eller om han kommer att se till att han på något sätt fortsätter att sitta kvar – också efter 2024.
De sju (chanslösa) rivalerna. Putin har sju motkandidater i presidentvalet, men ingen av dem anses ha någon som helst chans att på allvar utmana. Enligt, de i och för sig ganska otillförlitliga, opinionsundersökningarna är det knappast troligt att någon får så mycket mer än 10 procent av rösterna, även om det kan bli överraskningar. Att de tillåts vara med ger åtminstone intrycket av att valet är demokratiskt. Pavel Grudinin ställer upp för kommunistpartiet och andra vänsterkrafter. Partiets mångårige ordförande Gennadij Zjuganov har fått stå åt sidan. Grudinin har lite mer av en socialdemokratisk inriktning men har också uttalat sig positivt om Stalin, han är troende, vd för ett jordbruksföretag och miljonär med pengar placerade i Schweiz. Vladimir Zjirinovskij är en populistisk nationalist som funnits i det ryska politiska livet i 30 år och som flera gånger ställt upp i presidentvalet. Nominellt är hans parti, LDPR, i opposition till Putin men i praktiken stöder man nästan allt Kreml beslutar och Zjirinovskij fungerar mest som politisk clown. Ksenija Sobotjak är en tidigare tv-kändis som blivit oppositionspolitiker. Hon är den första kvinnliga presidentkandidaten på 14 år och den yngsta (36 år) sedan 2004. Hon står för en liberal politik och har bland annat fördömt den ryska annekteringen av Kreml. Hon är dotter till Anatolij Sobtjak och känner Putin sedan barnsben. En del misstänker att Kreml accepterar att hon ställer upp bara för att locka ungdomsväljare att rösta, för att få upp valdeltagandet. Grigorij Javlinskij har hört till den reforminriktade oppositionen ända sedan tiden före Sovjetunionens sammanbrott och har han redan tidigare ställt upp i presidentvalet för det socialliberala partiet Jabloko. Hans stjärna har dock börjat dala på senare tid. Sergej Baburin en starkt konservativ och nationalistisk politiker som länge varit känd i Ryssland. Boris Titov leder det företagsvänliga partiet Tillväxtpartiet som har en oppositionell inriktning men han har också en officiell ställning som chef för Putins kommission för företagarnas rättigheter. Maxim Surajkin är en kommunist på yttersta vänsterkanten och en uttalad stalinist.
Navalnyj som inte får ställa upp. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har förbjudits att ställa upp i valet och han har blivit elefanten i rummet som ingen i Kreml talar om. Putin vägrar att ta hans namn i munnen och använder istället omskrivningar om han måste tala om honom. Navalnyj var tidigare mest känd som bloggare, som avslöjade korruption högt upp i makten, men på senare år har han seglat upp som den ledande oppositionspolitikern. Hans politiska linje är dock lite oklar även om han är åt det borgerligt-liberala hållet. I början hade Navalnyj också en ganska stark nationalistisk och invandrarkritisk hållning men den sidan har successivt tonats ner. Till skillnad från andra oppositionspolitiker har Navalnyj lyckats väl med att appellera till de vanliga ryska medborgarna, inte minst till unga och till människor runt om i hela landet. Det senaste åren har han arrangerat stora demonstrationer och möten i en rad städer. Även om Navalnyj kanske inte skulle få så många röster uppfattas han som ett politiskt hot av de styrande i Kreml och han har förbjudits att delta i presidentvalet. Motiveringen är att han har dömts till villkorligt fängelse för ekonomisk brottslighet vilket enligt rysk lag är ett hinder för att få ställa upp i val. Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har i ett utslag sagt att rättegången mot Navalnyj inte gick rätt till och många anser att domen mot honom var politisk. Trots att Navalnyj inte får ställa upp har han byggt upp en omfattande kampanjorganisation landet runt. Navalnyj har flera gånger gripits av polisen och dömts till kortare fängelsestraff för att ha organiserat osanktionerade demonstrationer. Eftersom han stoppats från att delta i valet uppmanar han nu till valbojkott.
Ella Pamfilova är ordförande i ryska centrala valkommissionen, den myndighet som ska se till att valet sker i enlighet lagboken. Den ryska presidenten väljs numera för en period på sex år. I den första valomgången får samtliga godkända kandidater delta. Om någon av dem får mer än 50 procent av rösterna är valet redan avgjort, annars blir det en andra valomgång där de två kandidater som fick flest röster får delta. Prognoserna tyder på att Putin kommer att få mer än 50 procent redan i första omgången. Men för Kreml är det viktigt att han får mer än så och inte minst att det blir ett högt valdeltagande. Om han bara får drygt hälften av rösterna med 50 procents valdeltagande så skulle hans legitimitet bli starkt underminerad. Kremls mål sägs därför vara att han ska få 70 procent av rösterna med 70 procents valdeltagande. Det senaste presidentvalet uppfattades av många som fuskartat och det ledde till omfattande protestdemonstrationer. För att öka tilltron till valsystemet tillsattes Ella Pamfilova som valgeneral; hon har rykte om sig att vara en sällsynt hederlig oppositionspolitiker. Men många har blivit besvikna, under hennes ordförandeskap har till exempel Navalnyj förbjudits att delta i valet. Ändå ser det ut som om valet på själva valdagen och i vallokalerna kommer att bli mer korrekt den här gången än tidigare, med större insyn. Men det betyder inte att valprocessen som helhet är acceptabel. Först och främst är det ju i praktiken bara de kandidater som Kreml tillåter som får ställa upp. Dessutom är det hela tiden en massiv propaganda för Putin i de stora massmedia och myndigheterna, från lokal nivå och till riksplanet, favoriserar Putin. Övriga kandidater seglar i motvind och har mycket svårt att nå ut. Men även om inte Putin hela tiden konsekvent gynnades så skulle han antagligen ändå vinna, också om valet genomfördes hederligt. Kommentar: Den intensiva propagandan för Putin påverkar stort och där hans korruption brutalt tystas ner.
Makten i Ryssland. Medeltidsborgen Kreml i Moskva är sedan lång tid tillbaka Rysslands verkliga maktcentrum. Här arbetar Putin och presidenten har enligt den ryska konstitutionen mycket stora befogenheter. Premiärminister Dmitrij Medvedev huserar lite längre upp längs Moskvafloden i det som lokalt kallas Vita Huset. Men Medvedev och hans många ministrar har mycket mindre inflytande än sina motsvarigheter i parlamentariska demokratier. Makten finns i och nära Kreml och president Putin medan regeringsmedlemmarna på det stora hela är teknokrater som genomför vad som åläggs dem. Hur makten utövas i Kreml och hur beslutsgången går till där är en omtvistad fråga. Insynen är kraftigt begränsad och buden om vad som pågår är många. Att spåna om detta är vad kremlologer håller på med. Enligt en skola är makten totalt koncentrerad till Putin. Han bestämmer allt. Enligt en annan är han en mer sammanhållande kraft som balanserar olika starka intressen mot varandra, som till exempel säkerhetstjänsten och de rika miljardärerna, oligarkerna. Många tycker sig se att Putin börjat släppa lite på greppet över olika dagspolitiska frågor vilket lett till viss turbulens på senare tid. Framförallt efter att Putin kom tillbaka som president 2012 har det politiska klimatet i landet hårdnat. Oppositionspolitiker har dömts till kortare eller längre fängelsestraff, oberoende samhälleliga organisationer har fått allt svårare att arbeta och utrymmet för fristående medier minskar. Ryssland är förstås inte en demokrati av västerländskt snitt men det är inte heller en klassisk diktatur. Jämfört med den sovjetiska tiden har fortfarande de ryska medborgarna väsentligt större politiska friheter. Och deras möjligheter att utforma sitt eget privata liv är också avsevärt större än då, inte minst när det gäller att ha kontakt med omvärlden.
Ekonomin. Igor Setjin är chef för Rosneft, världens största börsnoterade oljebolag. Han är en typisk representant för dem som styr det ryska näringslivet där ekonomi, politik och säkerhetstjänsten är djupt sammanblandade. Setjin var ursprungligen en KGB-man, han växlade över till politiken där han hamnade i Putins stab för att sedan alltså bli hög oljechef. Stora delar av det ryska näringslivet privatiserades under 1990-talet under ofta ljusskygga omständigheter vilket ledde till att det skapades en grupp superrika miljardärer, de så kallade oligarkerna. De finns kvar men under Putin har en andra våg av chefer inom statsförvaltningen skaffat sig stora förmögenheter. Ryssland är idag ett extremt ojämlikt land. Enligt affärstidningen Vedomosti har 40 procent av hushållen inte tillräckliga inkomster för att klara sig varje månad. Även om Ryssland har många privata företag är fortfarande staten den dominerande ekonomiska aktören. Viktiga nationella projekt, även på det privata området, måste godkännas av Putin. Ett stort problem är att den ryska ekonomin fortfarande domineras starkt av energi- och råvaruutvinning. Den gigantiska korruptionen på alla samhällsnivåer gör att stora resurser försvinner ner i ett svart hål, ofta flyttas pengarna utomlands. I början av Putins tid utvecklades ekonomin starkt och levnadsstandarden ökade snabbt. Men de senaste tio åren har det gått trögare. Annekteringen av ukrainska Krimhalvön ledde till att väst införde sanktioner som slagit hårt mot många företag. Men ett ännu allvarligare slag var det dramatiska fallet i oljepriset. De ökade militärkostnaderna är också en tung börda. Det senaste året har den ryska ekonomin ändå så smått kvicknat till och statsfinanserna anses vara i ganska gott skick. Men prognoserna för de närmaste åren är trots det dystra, tillväxten väntas fortfarande bli låg. Ett skäl är att det finns få tecken till Putin kan tänka sig några mer betydelsefulla reformer som till exempel skulle minska beroendet av olje- och gasindustrin.
Ny nationell ideologi. Ledaren för den ryskortodoxa kyrkan, patriarken Kirill, ses allt oftare i viktiga offentliga sammanhang i Ryssland. Ledande politiker - inte minst president Putin - visar gärna upp sig vid sidan av patriarken. Den stärkta ställningen för kyrkan har gått hand i hand med att konservativa strömningar blivit markant starkare i samhällslivet. Kyrkans nyvunna ställning är remarkabel. På den sovjetiska tiden var religionen i praktiken förbjuden, kyrkobyggnader skövlades och blev till lagerlokaler och präster dödades. Men efter Sovjetunionens fall har alltså kyrkan gjort comeback. I brist på andra ideologier med lyskraft har den ortodoxa tron fått något av rollen av sammanhållande samhällskitt. Stora pengar har lagts ner på att renovera gamla kyrkor eller bygga nya. Den samhällssyn som kyrkan förespråkar är djupt konservativ och det passar som hand i handske i den politik som Putin, åtminstone officiellt, förespråkat. Det hårdnande klimatet mot till exempel homosexuella är något som inte minst den ortodoxa kyrkan har drivit fram. Kyrkans företrädare har också ofta med framgång lyckats stoppa olika misshagliga verk inom kultursektorn. Kyrkan har även varit ledande i att beskriva västländerna som dekadenta och kontrasterat det mot det naturliga livet i Ryssland, något som legat i linje med Putins utrikespolitik. Samtidigt finns det givetvis riktningar inom den ortodoxa kyrkan som är modernare och inte konservativt inriktad. Av opinionsundersökningar att döma så är ryska medborgare nu ofta religiösa, det är modernt att döpa sina barn och att bära kristna symboler. Men djupare intervjuer visar att den religiösa övertygelsen inte går så djupt och att människorna inte låter sig påverka så mycket i vardagslivet av kyrkans förmaningar. Utöver den kristet ortodoxa tron har Ryssland tre "officiella religioner": islam, buddhism och judendomen. Andra religiösa samfund har ofta svårt att kunna verka som de tänkt sig.
Det isolerade Ryssland. Sergej Lavrovs bistra framtoning har länge varit Rysslands ansikte utåt. Han är en av världens nu mest erfarna och långlivade utrikesministrar. Trots det är det oklart vilket eget inflytande han egentligen har över rysk utrikespolitik. Sannolikt är han mer av den perfekta teknokratiska verkställaren av en politik som mejslas fram på annat håll, runt Putin. För Putin har utrikespolitiken kommit att bli mer och mer viktig, därifrån hämtar han allt oftare legitimitet och det är runt den som man nu försöker mobilisera det ryska folket. Under Putins första år vid makten var det utsikterna om en bättre ekonomi som man försökte entusiasmera medborgarna med, nu är det att Ryssland återigen har blivit en stormakt att räkna med. Samtidigt som utrikespolitiken blivit viktigare har den också ändrat inriktning. I början hade Putin en välvillig hållning gentemot väst. Vid den här tiden försökte Ryssland att hitta en nisch i den världsordning som hade USA som centralpunkt. Men med början någon gång kring 2007 har politiken blivit alltmer fientlig mot västvärlden. Nu vill istället Ryssland, tillsammans med Kina, störta det nuvarande internationella systemet och få en ordning med flera maktcentra, där Ryssland givetvis ska vara ett. Ryssland vill behandlas som en stormakt som ska ha inflytande över alla viktiga händelser i världen. Enligt Putin går västvärldens politik ut på att förneka Ryssland en rättmätig roll i världen och ytterst att få till stånd en upprepning av Ukrainarevolutionen i Ryssland. Den ryska annekteringen av Krim och den militära inblandningen i östra Ukraina är en logisk konsekvens av Putins världssyn. De händelserna ledde också till att Ryssland kommit att isoleras alltmer, i första hand från västvärlden. Putins största utrikespolitiska framgång, enligt ryskt synsätt, är interventionen i Syrien. Den har inte bara säkrat president Assads grepp om makten men också lett till att Ryssland fått en avgörande roll för utrikespolitiken i hela Mellanösternregionen.
Ryssland rustar upp. Sergej Sjojgu har aldrig gjort någon värnplikt men nu är han general och försvarsminister och den som leder Rysslands militära upprustning. Trots sin militära titel är han egentligen den perfekta civila ämbetsmannen som haft toppositioner i det ryska samhället ända sedan 1991. Sjojgu blev försvarsminister 2012 och på de bara sex åren sedan dess har den ryska krigsmakten förändrats kraftigt så att den nu uppfattas som hotfull från omgivningen. Dessförinnan, under två decennier efter Sovjetunionens upplösning, befann sig de väpnade styrkorna i förfall. Problemen under krigsinsatserna i Tjetjenien och mot Georgien 2008 tolkades av den ryska statsledningen som att något måste göras och en kraftig upprustning och modernisering inleddes. Den motiverades också av att nästan samtliga europeiska grannar gick med i Nato vilket förvärrade Rysslands militära läge. De ryska styrkorna är fortfarande underlägsna det som Nato kan ställa upp med men inom vissa geografiska områden kan de få lokalt övertag. I takt med att krigsmakten förstärkts har också president Putin blivit mer benägen att sätta in den i strid. Först vid annekteringen av Krim och för att underblåsa kriget i östra Ukraina, sedan i Syrien. Syrieninsatsen har också används för att testa en rad av Rysslands nya vapentyper. Men upprustningen kostar pengar och har blivit en börda för ekonomin. Det senaste året har militärutgifterna krympt något, av statsfinansiella skäl. Mot den bakgrunden är den svårt att se hur Ryssland ska kunna genomföra den omfattande upprustning på kärnvapenområdet som Putin talade om nyligen i sitt årliga rapport om läget i nationen. Sovjetunionen kollapsade i hög grad för att militärkostnaderna blev för höga när man kapprustade med USA. Samma sak riskerar nu att ske med Ryssland. SR 180318.

"Valkampanjen i Ryssland har varit riggad till president Putins fördel, med bland annat statlig kontroll över media och oppositionella som hindrats från att kandidera", skriver Sveriges utrikesminister Margot Wallström i ett uttalande, enligt TT 180318.

Storseger för Putin - får runt 75 procent. Som väntat gick den sittande presidenten Vladimir Putin mot en storseger i det ryska presidentvalet. "Tack så mycket för resultatet. I resultatet ser jag förtroende och hopp. Oss väntar framgång," sa Vladimir Putin inför tusentals ryssar som samlats på Manegetorget i Moskva för att fira annekteringen av Krimhalvön. Rösträkningen väntas vara klar klockan fem svensk tid men enligt de preliminära resultaten har Vladimir Putin fått över 75 procent av rösterna. Valdeltagandet väntas uppgå till 60 procent, en lägre siffra än vad Kreml hade hoppats på. Enligt flera rapporter har anställda på företag och studenter på universitet utsatts för hårda påtryckningar att ta sig till vallokalerna. "Det relativt låga valdeltagandet visar att maktens tryck på folket, att gå och rösta, inte verkar ha fungerat. Putins legitimitet kan komma att ifrågasättas," säger Sten Sjöström, Sveriges Radios utsände i S:t Petersburg. Alexej Navalnyj, oppositionsledare som inte fick ställa upp som presidentkandidat i valet på grund av ett tidigare domslut hade tidigare uppmanat sina väljare att bojkotta valet. "Det är ett icke-val," sa Navalnyj på sin antivalvaka och hänvisade bland annat till det låga valdeltagandet. Valfusk har rapporterats på flera vallokaler i Ryssland. I en övervakningsfilm från en vallokal utanför Moskva syns valfunktionärer stoppa in extra valsedlar i urnorna. I Tjetjenien har observatörer hotats av okända män och i staden Kemerovo har Navalnyjs observatörer inte fått komma in i vallokalen. Det rapporterar Sveriges Radios korrespondent i Moskva Maria Persson Löfgen. Samtidigt visar valresultatet att Vladimir Putin har ett starkt stöd i Ryssland. Han får fortsätta styra landet i minst sex år till. För att behålla höga popularitetssiffror kommer han behöva ta tag i de sociala problemen, säger Maria Persson Löfgren. "Staten har egentligen inte råd att betala bra skolor, sjukvård och det finns stora brister på det sociala området. Putin kommer behöva ställa om ekonomin från en råvaruekonomi till en mer diversifierad ekonomi, fler företag och innovationer." SR 180319.
Dagen efter valet - Putinväljare ser ljust på framtiden. Enligt det officiella valresultatet nu på morgonen fick Putin hisnande 77 procent av rösterna. För övriga kandidater blev valet en stor besvikelse. Kommunisterna gjorde sitt sämsta val sedan Sovjetunionens fall, sammma sak för populisten Vladimir Zjirinovskij, de två liberala kandidaterna fick tillsammans mindre än tre procent. Den officiella siffran för valdelatagandet reser flera frågor. Länge såg det ut som om det skulle hamna på 60 procent vilket skulle vara klart lägre än i presidentvalet 2012 och det skulle vara pinsamt för Kreml. Men i sin sista rapport nu på morgonen skrev valkommissionen upp den siffran till 67 procent. Även en lång rad andra rapporter har kommit om valfusk vid själva röstningen. Men viktigare för utgången är sannolikt att Putin favoriserats under hela valkampanjen. Makthavarna i Kreml har också i praktiken godkänt dem som fått ställa upp och knappast av en tillfällighet har väljarna uppfattat dem som alltför lättviktiga i jämförelse med Putin. Den enda som skulle kunna ha varit någon verklig utmanare, oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj förbjöds att ställa upp. I går sa han att det varit fusk av en aldrig tidigare skådad omfattning i årets val. SR 180319.
Anklagelser om valfusk i Ryssland. Den ryska frivilligorganisationen Golos riktar hård kritik mot hur det ryska valet gick till. Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren följde presskonferensen. "Det handlar om fler incidenter än vid det förra valet och de konstaterar att det varit betydligt färre valobservatörer på plats så det är svårt att säga om det varit ytterligare fusk," säger Maria Persson Löfgren. Förutom valobservatörer på plats baserar Golos sina uppgifter på övervakningsfilmer från vallokaler som visar fusk och att valobservatörer hindrats från att komma in och se rösträkningen. Den centrala valkommissionen har tittat på en del av incidenterna men säger att i stora drag har valet gått bra till. SR 180319.
Valfusk belagt i Ryssland. Enligt det officiella valresultatet i ryska presidentvalet röstade mer än 56 miljoner ryssar på Vladimir Putin och valdeltagandet var över 67 procent. Men resultatet ifrågasätts från flera håll. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och kommunistpartiets Pavel Grudinin är eniga i sin kritik om att valet var fuskartat. Enligt det officiella valresultatet i ryska presidentvalet röstade mer än 56 miljoner ryssar på Vladimir Putin och valdeltagandet var över 67 procent. Men resultatet ifrågasätts från flera håll. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och kommunistpartiets Pavel Grudinin är eniga i sin kritik om att valet var fuskartat. "Tyvärr har det visat sig att Navalnyj har rätt, en person har kunnat rösta två eller tre gånger och vi har exempel från Moskva län. Valet var inte hederligt," säger Pavel Grudinin, på en presskonferens efter valet. Att rösta mer en än gång har möjliggjorts av ett nytt system där du inte behöver rösta på din registrerade adress, utan kan göra det digitalt. Nyhetsbyrån Reuters reportrar testade att rösta via nätet och kunde sedan rösta en gång till fysiskt på sin hemort. Det handlar om sex miljoner röster, som kommit digitalt och som ifrågasätts av såväl valobservatörer som oppositionen. Reuters hade tolv av sina reportrar placerade i olika vallokaler. Flera av dem var i flera orter på annekterade Krimhalvön och andra i ryska orter som Kemerova och Zelenogorsk. De räknade antal röstande och särskilt i Simferopol var skillnaden stor mellan antal röstande, som Reuters räknade och det antal som de lokala valförrättarna registrerade. I en del fall var det mer än dubbelt så många röstande, som registrerats mot det antal reportern räknade. De såg själva personer, som röstade mer än en gång och konfronterade dem, men fick undvikande svar. Aleksej Navalnyj hade över 30 000 valobservatörer utsända, de var också i Tjetjenien, som alltid brukar registrera över 90 procent röstande och med över 90 procent röster för Vladimir Putin. Navalnyj jämförde två närliggande vallokaler i Groznij. I en fanns en observatör, som räknade valdeltagandet till dryga 30 procent, i grannlokalen fanns ingen observatör och där noterades officiella resultatet över 90 procent röstande. Särskilt i vallokaler med anknytning till statligt anställda har höga siffror noterades både för Putin och antalet röstande. Navalnyj hävdar att Kreml med hot om avsked, sänkta löner eller indragna studieförmåner tvingat ut alla dem som är beroende av staten. Navalnyj noterar också en annan oförklarlig skillnad i årets val jämfört med 2012. "Vladimir Vladimirovitj Putin, varför har ni ätit upp några miljoner människor. Jag skämtar inte, 2012 registrerades 110 miljoner röstberättigade. Sen dess har 1,8 miljoner tillkommit från Krim och 600 000 nya har blivit medborgare. Dessutom sägs nativiteten öka. Men i år var det bara 109 röstberättigade," säger Navalnyj och hävdar att detta är ytterligare ett sätt att få upp procentsatsen för valdeltagande. SR 180322.

Ryssland ändrar artikel om nervgiftet. Den ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novosti publicerade en intervju med en av de ryska skaparna av nervgiftet Novitjok. Men efter ett dygn rättades artikeln - nu refererar de till giftet som ett brittiskt påhitt. Helt i linje med den officiella ryska versionen. Den exklusiva intervjun med professor Leonid Rink publicerades av den statliga nyhetsbyrån Ria Novosti i går. I inledningen av artikeln ställdes frågan: "Hade ni något att göra med skapandet av Novitjok?" Rink svarar att det var grunden för hans doktorsavhandling. Han arbetade över 20 år med nervgiftet, som han kallar för Novitjok 5, eftersom det innehöll flera kemiska substanser. Novitjok betyder nybörjare. Professorn säger i den första artikeln, som Ria Novosti publicerade, att Sovjetunionen utvecklade Novitjok i staden Shisjanije i ett hemligt militärt projekt så som det var på 70-talet, i en för allmänheten förbjuden stad. Men i dag har Ria Novosti korrigerat sin ursprungliga artikel. Nu får Rink frågan: "Hade ni något att göra med skapandet av det som brittiska myndigheter kallar Novitjok?" Där finns också ett nytt stycke i artikeln, som låter precis som UD:s talesperson, om att varken Sovjet eller Ryssland utvecklat något som kallas Novitjok. Istället fanns en rad andra kemiska vapen, men alla förstördes, enligt avtal, när Sovjetunionen upplöstes. Men tidningen the Guardian har tidigare intervjuat en av dem som var med och kartlade de sovjetiska kemiska vapnen och som arbetade för OPCW, organisationen för förbud för kemiska vapen. Hamish de Bretton-Gordon säger till tidningen att uppgifterna om att nervgiftet Novitjok kom från Ryssland, i en rapport till Organisationen för förbud av kemiska vapen för flera år sedan. Professor Rink säger i båda versionerna av den exklusiva intervjun att han är säker på att Ryssland inte låg bakom nervgiftsattacken, för i så fall hade både Sergej Skripal och hans dotter Julia varit döda nu. Den undersökning som OPCW inlett i Salisbury om nervgiftsattacken beräknas ta flera veckor. SR 180321.

Ukrainsk politiker gripen. I Kiev har kända före detta flygvapenpiloten Nadja Savtjenko gripits i parlamentet. Det skedde direkt efter att en majoritet röstat för att ta ifrån hennes immunitet som riksdagsledamot. Iklädd svart skinnjacka med pälskrage lyssnade den kortsnaggade helikopterpiloten Nadja Savtjenko på polisen, som läste upp häktningsordern. Det skedde kort efter att ledamöterna i ukrainska parlamentet Radan röstat för att ta bort Savtjenkos parlamentariska immunitet. Helikopterpiloten höll upp sin hjältemedalj i parlamentet. Men hennes stjärnstatus har falnat sedan hon släpptes från rysk fångenskap. Hon har kritiserat president och regering, velat byta Krim mot Donbass för att få slut på kriget och på egen hand åkt och samtalat med utbrytarna i Donbass. Men nu anklagas hon för att ha planerat en kupp, ett terrorattentat mot parlamentet, en plan så spektakulär att den låter som en actionfilm. SR 180322.

British Council stängs ner av Ryssland. I samband med utvisningen av de 23 brittiska diplomaterna har Ryssland också stängt ner kulturorganisationen British Councils verksamhet. "Jag tycker att British Council ger oss nya möjligheter för utveckling och chansen att få ta del av den brittiska kulturen" säger rösten i en video på British Councils ryska Youtubekonto. Men nu har kulturorganisationen fått stänga ner sin verksamhet i Ryssland. Efter att före detta spionen Sergei Skripal förgiftats med nervgift på brittisk mark valde politiker i landet att utvisa 23 ryska diplomater. Som svar har Ryssland valt att utvisa samma antal brittiska diplomater och även gå steget längre genom att stänga ner British Council i landet. Kulturorganisationen har bland annat jobbat för att knyta kontakter mellan kulturpersoner från de olika länderna, via studiebesök och föreläsningar, och att introducera Ryssland till brittisk kultur. Kulturrådet Stefan Ingvarsson i Moskva säger i ett sms till Kulturnytt att departementet beklagar att de förlorar en kunnig, innovativ och viktig partner i arbetet med att stärka och fördjupa kulturutbytet mellan Ryssland och övriga Europa. British Council säger i ett uttalande att de är djupt besvikna över utvecklingen. De säger att när diplomatiska relationer blir svåra så är det viktigt att kultur och utbildningsmöjligheter fortsätter fungera som ett sätt att föra dialog mellan folk och verksamheter. Ryssland har valt att inte kommentera nedstängningen av British Council ytterligare. SR 180322.

Boris Johnson: Putin kan använda fotbolls-VM som Hitler. Den brittiske utrikesministern Boris Johnson har åter igen hamnat i blåsväder på grund av något han sagt. Den här gången för att han varnat för att den ryske presidenten Vladimir Putin skulle kunna använda fotbolls-VM i Ryssland i sommar på samma sätt som Hitler gjorde med OS 1936. "Ja, jag tycker att jämförelsen med OS 1936 verkligen stämmer," säger den brittiske utrikesministern Boris Johnson. Att tänka sig att Putin ska få glorifiera i samband med det här sportevenemanget framkallar illamående, säger han. Uttalandet gjordes i går när Johnson frågades ut i utrikesutskottet i parlamentet. Labourledamoten Ian Austin var först med jämförelsen med OS 1936, men Boris Johnson höll genast med. I dag kom svaret från Moskva. "Ett avskyvärt uttalande, ovärdigt en utrikesminister", sade en talesperson för Kreml. Relationen mellan Ryssland och Storbritannien är sämre än på mycket länge efter mordförsöket på den ryske före detta dubbelagenten Sergei Skripal i den engelska staden Salisbury för några veckor sedan. Regeringen i London anser att den ryska staten låg bakom mordförsöket. Respektive regering har kastat ut 23 diplomater från den andra sidan. Dessutom pågår det både ett informationskrig och en pajkastning mellan London och Moskva. I den är Boris Johnsons uttalande det hårdaste hittills. SR 180322.

EU kallar hem sin ambassadör från Ryssland. Efter nervgiftsattacken mot en rysk dubbelagent i Salisbury i Storbritannien i början av mars kallar nu EU tillbaka unionens ambassadör för konsultationer. "Det är full enighet om stödet till Storbritannien och att vi ska göra något. Nu blev det beslutat att vi tar hem EU:s ambassadör i Moskva en månad för konsultation. Därutöver kommer utrikesministrarna att diskutera om det finns andra åtgärder vi kan vidta också," säger statsminister Stefan Löfven till TT. "Ryssland har utfört en skamlös och hänsynslös attack mot Storbritannien, genom mordförsök på två personer i Salisbury," sade May till journalister på väg in till EU-toppmötet i Bryssel. "Den här händelsen är en del i ett mönster av ryska aggressioner mot Europa." Statsminister Stefan Löfven vill liksom britterna att Ryssland svarar på hur det kommer sig att nervgas producerad av Sovjetunionen, och som övertagits av Ryssland, kan användas i ett mordförsök i Storbritannien. "Det svaret har vi inte fått. Däremot tyder allt på att det är Ryssland. Vi delar Storbritanniens bedömning, vi delar ilskan," sade statsministern. Flera medlemsstater överväger att följa Storbritannien och utvisa ryska diplomater. SR 180323.

Propaganda undersöks i ny dokumentärfilm. I nya dokumentärfilmen "Our new president" undersöker Maxim Pozdorovkin hur bilden av Donald Trump formades i ryska medier. "Jag vill inte att folk ska må bra efter att ha sett filmen. Då är det fel - antingen på tittaren eller på arbetet som jag gjort," säger Maxim Pozdorovkin. SR 180323.

Massgripanden i Minsk - försökte fira självständighet. I Minsk har mer än 100 gripits när oppositionen försökt fira "100 årsdagen för belarusisk självständighet." Firandet av den kortlivade belarausiska folkrepubliken, från 1918 till 1919, firas varje år 25:e mars. Förra året greps över 700 vid manifestationen i Minsk. Över 100 har gripits i centrum av Minsk. Tusentals hade hörsammat oppositionspolitikern Nikolaj Statkevitj uppmaning att fira 100-årsdagen för den kortlivade belarusiska folkrepubliken. Oppositionens manifestation hade inte tillstånd, men genomfördes precis som tidigare år i flera städer i Belarus. Statkevitj greps på väg till protesten och har redan fått tio dagars fängelsestraff. En rad journalister från oberoende medier, som den Polenbaserade Belsat har också gripits. Unga, gamla, alla som på något vis visade sitt stöd för protesten, om så med röd vita flaggor eller blommor i samma färger, alla föstes iväg av Omonpolis till väntande vita fångbussar. Redan före dagens aktion hade flera nyckelpersoner bland regimmotståndarna gripits. För oppositionen är den ettåriga belarusiska repbuliken grunden för dagens oberoende Belarus. Den diktatoriska regimen under Aleksander Lukasjenko anklagas för att förryska landet och inte värna belarusiskt språk och identitet. SR 180325.

Australisk oro över påverkan från Kina. I Australien har oron växt över att landets största handelspartner, Kina, får ett allt större inflytande. Debatten startade efter flera avslöjanden om hur Kina försökt påverka politiker, näringslivet och universitetens kinaundervisning. "De kommer fram och är aggressiva när vi utövar falungong," säger Wendy som flydde från Kina för 16 år sedan. Hon och tre vänner står utanför den botaniska trädgården i Sydney och gör sina långsamma rörelser när en grupp kinesiska turister plötsligt kommer fram och börjar argumentera. "De skrek att vi ska sluta, för det är förbjudet. Detta händer hela tiden," säger Wendy när turistgruppen gått. Inte långt ifrån den botaniska trädgården kliver Justin Field, som är delstatsparlamentsledamot för de gröna, upp på podiet för att inleda ett seminarium kring författaren Clive Hamiltons bok Tyst Invasion, Kinas influenser i Australien. "Det här är en bok om makt och hur Kina kommunistiska partiet avsiktligt försöker påverka vår politik och våra statliga institutioner," sa Justin Field. Flera bokförlag hoppade av och vågade inte ge ut boken i rädsla för kinesiska repressalier. Clive Hamilton hoppas att boken blir en ögonöppnare. SR 180326.

Värsta branden sedan Sovjetunionens fall. Brandlarmet stängdes av och nödutgångar var blockerade. 64 människor dödades i branden i köpgallerian i sibiriska Kemerovo. En av många videos inifrån butiksgallerian i Kemerovo fångar exakt paniken och samtidigt vakternas lakoniska, långsamma svar. Någon av dem bär skulden för att brandlarmet slogs av när det började ljuda direkt vid branden. Uppe på fjärde våningen ringde förtvivlade barn till sina föräldrar inifrån biografsalongen där de satt och såg filmen Sherlock Holmes. Röken var redan tjock, men dörrarna ut var låsta. Maktlösa föräldrar tvingades höra sina barn brännas inne när de stod utanför gallerian. Vittnesmålen från dem, som tog sig ut från infernot är lika skrämmande. "Vi var på fjärde våningen och vi bara sprang, ingen hjälpte oss, många hoppade från fönstren," berättar en kvinna som tog sig ut med sina barn från våningen där biografer, lekrum, bassäng och isrink fanns. De tog sig ut utan kläder i de sibiriska kylan, men inte heller på gatan fanns någon organiserad hjälp att få. På sociala medier är upprördheten också stor över det som uppfattas som total likgiltighet från myndigheterna. Statstelevisionen bröt inte sina sändningar i går för att rapportera om branden och i dag har presidenten Vladimir Putin inte själv talat, utan bara skickat sina kondoleanser via ombud. SR 180326.
Stora protester i Kemerovo efter köpcenterbranden. I centrum av den ryska staden Kemerovo pågår sedan i morse ett protestmöte efter brandkatastrofen i går i en galleria. 41 av dödsoffren har nu bekräftats vara barn, men invånarna i den sibiriska staden är övertygade om att myndigheterna ljuger om det totala antalet döda, som officiellt anges till 67. En spontan protest mot myndigheternas agerande under och efter branden. Mot likgiltigheten hos centralmakten, som inte utlyst nationell sorgedag* och en president, som inte vågade möta de anhöriga utan bara kort kom under morgonen för att lägga ned blommor utanför gallerian och snabbt anklaga kriminella strukturer. I en stad där stödet för presidenten traditionellt har varit stort kom ovanligt nog också kritik mot presidenten. "Vi röstade på presidenten, men vad gör han för oss nu", ropade människor under protesten, som började i morse och fortfarande pågår trots att det börjar bli kväll i Kemerovo. Många i Kemerovo hävdar att de verkliga dödstalen mörkas, att fler dog än som sägs officiellt med 67 döda, varav 41 barn. "Barn dog, oskyldiga barn det är fruktansvärt och alla strukturer i makten måste avgå, ropade en kvinna. "Avgå , avgå , avgå" ropade hon och fick medhåll av andra i folkmassan. Kritiken gäller också ansvariga i gallerian - vakterna som stängde av larmet och låste nödutgångarna och brandkåren som kom sent och var illa utrustad. "Vi sägs vara rika nog att bygga nya sofistikerade vapen, men kan inte skydda våra barn från att brinna upp" sa en man. "Varför fungerade inte brandkår eller brandskydd, frågade en man. Jo för vi ha en total korruption," svarade han och fick applåder från protesterande. Ingen av de fyra gripna har enligt den pågående polisutredningen kunnat svara på varför nödutgångarna var låsta och larmet stängdes av. Presidenten har nu förklarat onsdag som nationell sorgedag för offren från Kemerovos köpgalleria. Kommentar: Putin sitter högst upp i det korrupta systemet i Ryssland. SR 180327.

Flera länder utvisar ryska diplomater. Flera länder utvisar ryska diplomater efter att en rysk ex-spion utsatts för en nervgiftsattack i brittiska Salisbury. EU:s Donald Tusk ger även besked om hur EU-länderna gemensamt kommer svara Ryssland. Storbritannien har anklagat Ryssland för att ligga bakom giftattacken mot den ryske före detta agenten Sergej Skripal och hans dotter. Landets premiärminister Theresa May kastade ut 23 ryska diplomater ur landet, och Ryssland svarade snart med samma behandling och utvisade lika många brittiska diplomater ur Ryssland. Nu följer fler länder Storbritanniens exempel. Sverige utvisar en rysk diplomat, Finland utvisar en rysk diplomat, Danmark utvisar två och Tyskland kommer att utvisa fyra. Frankrike går på samma linje och utvisar också fyra diplomater. "Det är mycket troligt att Ryssland är ansvarigt och det finns ingen annan rimlig förklaring. Vi har beslutat att kalla tillbaka EU-ambassadören i Ryssland för överläggning," meddelade EU:s permanenta rådsordförande Donald Tusk på måndagseftermiddagen. Totalt är det 13 EU-länder som kommer att utvisa ryska diplomater. Bland annat Nederländerna, Polen, Lettland och Tjeckien agerar med denna metod. Dessutom utvisar Ukraina 13 diplomater. Länder som lyser med sin frånvaro, däribland Grekland, är länder som är mer positiva till Ryssland, enligt Ekots EU-kommentator Susanne Palme. Även USA utför diplomatiska åtgärder. Landet stänger det ryska konsulatet i Seattle och kastar samtidigt ut 60 diplomater. Den ryska ambassadören i Washington svarar att USA håller på att förstöra det lilla som är kvar av relationen med Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters och hänvisar till den statliga ryska nyhetsbyrån Ria. Ryssland meddelar att de kommer ge tillbaka med samma mynt. Landet ska enligt uppgifter till den ryska nyhetsbyrån Ria utvisa diplomater från både EU-länder och USA. Även Sverige utvisar en rysk diplomat som en reaktion på nervgiftattacken i Storbritannien, meddelar regeringen i ett pressmeddelande. SR 180326.
Sverige kommer utvisa en rysk diplomat efter nervgiftattacken i Salisbury, uppger regeringen. Enligt utrikesminister Margot Wallström är ett direkt svar på Rysslands agerande. "Vi tycker att det från ryska sida är en öveträdelse av de internationella regler vi arbetar efter. Därför behövs ett tydligt och snabbt svar," säger Margot Wallström till Ekot. Sverige utvisar en diplomat som arbetar på den ryska ambassaden i Stockholm. Personen utvisas med anledning av olaglig underrättelseverksamhet, heter det i ett pressmeddelande från regeringen. Margot Wallström vill inte uppge vem diplomaten som utvisas är. "Det är upp till varje land att fatta ett sådant beslut och jag vill inte gå inte på vem det handlar om," säger Margot Wallström. Beslutet kommer efter kontakter med den svenska oppositionen och i samråd med Finland. Även Finland utvisar en diplomat. Den svenska regeringen betonar att utvisningen av den ryska diplomaten är en gemensam reaktion från EU-länderna. Regeringen säger också att nervgiftattacken i Salisbury inte bara är ett angrepp på Storbritannien utan att Ryssland överträtt det internationella regelverket mellan länder. Därför framhåller Margot Wallström att det är viktigt att Ryssland omedelbart svarar på frågor i utredningen om nervgiftattentatet. Vad är nästa steg om Ryssland inte ger några svar? "Det är en viktig fråga och vi har insisterat på att EU måste han en plan om vad som ska ske härnäst," säger Margot Wallström
Hela listan över utvisade ryska diplomater
Sverige 1
Frankrike 4
Tyskland 4
Polen 4
Litauen 3
Tjeckien 3
Danmark 2
Nederländerna 2
Italien 2
Spanien 2
Lettland 2
Ungern 1
Kroatien 1
Rumänien 1
Finland 1
Estland 1
Totalt har 34 diplomater utvisats från 16 EU-medlemsländer. Icke EU-länder: USA 60
Ukraina 13
Kanada 4
Norge 1
Albanien 2. Sedan tidigare har också Storbritannien utvisat 23 diplomater.
Rysslands svar på mass­utvisningarna: Absurt , Ryssland reagerar nu på massutvisningen av ryska diplomater från en rad länder. Ryssland svarar att de kommer att utvisa utländska diplomater i proportion till ländernas utvisningar. Ttalt har 23 länder, de flesta EU-länder, beslutat sig för att utvisa över 100 ryska diplomater, som en följd av nervgiftattacken i Salisbury i Storbritannien. Det ryska utrikesdepartementets talesperson, Maria Zacharovam kommenterade beslutet i rysk tv igårkväll. "Det är absurt att EU och människor, som bor i de här länderna helt glömt att de här besluten kommer från Storbritannien, som med Brexit beslutat lämna EU," säger hon i ett längre tv-program som tog upp den diplomatiska krisen. "Varför denna solidaritet?" undrade Maria Zacharova. USA skickar ut flest, totalt 60 diplomater, som egentligen uppges vara underrättelseagenter. Lika många kommer Ryssland alltså utvisa från amerikanska ambassaden i Moskva. När det gäller övriga länder kommer ett ryskt svar till var och en länderna de närmaste dagarna. Kommentarerna från ryskt håll är genomgående att detta är ett grovt provokativt fientligt tilltag från länderna och helt utan grund. Ryssland fortsätter att lägga skulden för nervgasattacken mot ex-agenten Sergej Skripal på Storbritannien eller något annat europeiskt land. "Efter att de här siffrorna publicerats står det fullständigt klart att bakom denna provokation finns mäktiga krafter i Storbritannien och USA, en del i en ryssfientlig kampanj," sa Maria Zacharova också. Under tiden ansluter sig fler länder, Australien fördömer och planerar utvisa två diplomater. Island fördömer, men avstår från att utvisa några diplomater. SR 180327.
Nato begränsar ryskt inflytande. Även försvarsalliansen Nato väljer att straffa Ryssland efter nervgiftsattacken mot ex-spionen i Storbritannien. Det meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens i dag. Nato vill nu begränsa ryskt inflytande och drar tillbaka sju ackrediteringar från ryska Nato-diplomater. Dessutom blir antalet verkande ryska diplomater i Nato:s högkvarter begränsat till 20 stycken i stället för 30. "Ryssland har underskattat Nato:s sammanhållning," säger Jens Stoltenberg. "Nato är fortsättningsvis inställt på ett tvåstegsarbete. Ett starkt försvar och en öppenhet till dialog," säger Jens Stoltenberg. "Det här skickar ett starkt budskap till Ryssland om att deras farliga och ansvarslösa uppträdande medför kostnader och konsekvenser," fortsätter Jens Stoltenberg. Nato har tidigare gett sitt fulla stöd till Storbritannien efter mordförsöket på Sergej Skripal och hans dotter i Salisbury i början av mars. SR 180327.
Ryssland utvisar lika många diplomater. Ryska federationsrådets talman Valentina Matvijenko säger att Ryssland kommer att svara genom att utvisa samma antal diplomater som västländerna utvisat, enligt statliga nyhetsbyrån Ria. Kreml nekar till inblandning i attacken, och har varnat för att man kommer att svara med diplomatiska motåtgärder. I ett utspel på onsdagen krävde också Ryssland att Storbritannien bevisar att det inte var den brittiska underrättelsetjänsten som förgiftade ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter. Annars kan Ryssland se på incidenten som mordförsök på två av landets medborgare, vilket skulle vara en "massiv politisk provokation". Enligt ryska utrikesdepartementet så tyder omständigheter i fallet på att brittiska underrättelsetjänsten är inblandad. SR 180328.
Ryssland utvisar 60 amerikanska diplomater. Ryssland utvisar 60 amerikanska diplomater och stänger USA:s konsulat i S:t Petersburg, uppger utrikesminister Sergej Lavrov. De ryska åtgärderna gäller 58 amerikanska diplomater i Moskva och två vid konsulatet i Jekaterinburg. De ska ha lämnat Ryssland senast den 5 april. Konsulatet i S:t Petersburg ska vara stängt inom två dagar. Utvisningen kommer som ett svar på USA:s och ett stort antal andra länders utvisningar av ryska diplomater - i spåren av nervgiftsattacken mot den 66-årige före detta ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans 33-åriga dotter Julia Skripal i Salisbury i Storbritannien den 4 mars. London anklagar Ryssland för nervgiftsattacken men Moskva har ihärdigt nekat. Tidigare har totalt 27 länder meddelat att de kommer att utvisa sammanlagt över hundra ryska diplomater som ett svar på giftattacken i brittiska Salisbury den 4 mars. De flesta är EU-länder, men där finns även bland andra Kanada och Australien. Hårdast slår USA, som meddelat att dem utvisar 60 ryssar. Nu har också Luxemburg sällat sig till länderna, genom att meddela att man tillfälligt kallar hem sin ambassadör i Moskva. SR 180329.

Boris Johnson: Putin kan använda fotbolls-VM som Hitler. Den brittiske utrikesministern Boris Johnson har åter igen hamnat i blåsväder på grund av något han sagt. Den här gången för att han varnat för att den ryske presidenten Vladimir Putin skulle kunna använda fotbolls-VM i Ryssland i sommar på samma sätt som Hitler gjorde med OS 1936. "Ja, jag tycker att jämförelsen med OS 1936 verkligen stämmer," säger den brittiske utrikesministern Boris Johnson. Att tänka sig att Putin ska få glorifiera i samband med det här sportevenemanget framkallar illamående, säger han. Uttalandet gjordes i går när Johnson frågades ut i utrikesutskottet i parlamentet. Labourledamoten Ian Austin var först med jämförelsen med OS 1936, men Boris Johnson höll genast med. I dag kom svaret från Moskva. "Ett avskyvärt uttalande, ovärdigt en utrikesminister", sade en talesperson för Kreml. Relationen mellan Ryssland och Storbritannien är sämre än på mycket länge efter mordförsöket på den ryske före detta dubbelagenten Sergei Skripal i den engelska staden Salisbury för några veckor sedan. Regeringen i London anser att den ryska staten låg bakom mordförsöket. Respektive regering har kastat ut 23 diplomater från den andra sidan. Dessutom pågår det både ett informationskrig och en pajkastning mellan London och Moskva. I den är Boris Johnsons uttalande det hårdaste hittills. SR 180322.

Kim Jong-Un har besökt Kina. Kina bekräftar nu uppgifterna om att Nordkoreas ledare Kim Jong-Un har besökt Peking de senaste dagarna. Nordkoreas ledare Kim Jong-un talade med Xi Jinping om nedrustning av kärnvapen under det hemliga besöket. Resan till Kina var Kim Jong-Uns första resa till utlandet efter att han tog makten i Nordkorea 2011. "Vi kommer att sträva mot en kärnvapenfri koreansk halvö," sa Kim Jong-Un under sitt möte med Kinas president Xi Jinping, enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua. Kim Jong-un besökte Kina tillsammans med sin fru Ri Sol-ju mellan söndag och onsdag efter en inbjudan från president Xi Jinping, rapporterar båda ländernas statsmedier i dag. Under besöket ska Kim ha bekräftat att han är redo att hålla ett möte både med Sydkoreas president Moon Jae-In och med USA:s president Donald Trump. "Nordkorea är villigt att föra en dialog med USA och hålla ett toppmöte mellan de två länderna," sa Kim. Sydkorea meddelade tidigare den här månaden att Kim hade erbjudit sig att träffa USA:s president, uppgifter som inte officiellt bekräftats av Pyongyang. Kim ska även under mötet ha sagt att Nordkorea är redo att kärnvapennedrusta, rapporterar Nya Kina. "Frågan om att kärnvapennedrusta Koreahalvön kan lösas om Sydkorea och USA svarar på våra ansträngningar med goodwill, skapar en atmosfär av fred och stabilitet samtidigt som vi vidtar progressiva och synkroniserade åtgärder för att uppnå fred," sa Kim. Att Kim Jong-Uns första utlandsresa som ledare gick till Kina bekräftar de båda ländernas historiska allians sedan Koreakriget på 50-talet. Kina är Nordkoreas viktigaste ekonomiska partner, men har deltagit i FN:s sanktioner mot Nordkoreas kärnvapenprogram. I motsats till sin far och företrädare Kim Jong Il, har Kim Jong-Un haft en svagare relation till Kina, något som det här besöket kan ändra på. Precis som sin far använde Kim Jong-Un ett specialutrustat tåg för resan till Kina. Bilder av det gröna tåget ledde till spekulationer om att Kim Jong-Un var i landet trots att besöket inte gjordes känt förrän det var över. Resan ses som en viktig försäkran om stöd från Kina inför förhandlingar med Sydkorea och USA där Nordkorea hoppas på säkerhetsgarantier och normala handelsrelationer i utbyte mot löften om nedrustning. I Peking sa Kim Jong-Un att situationen på en koreanska halvön "börjar att förbättras" och att "nedrustningsfrågan kan lösas" på villkor att USA och Sydkorea visar fredsvilja, enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhuas rapport. SR 180328.
Analys: Man kan vara skeptisk till löfte om nedrustning. Det råder diplomatiskt högtryck i regionen Kina, Nord och Sydkorea. Det senaste exemplet är att Nordkoreas diktator Kim Jong-Un har besökt Peking, där han träffat Kinas president Xi Jinping. Resan till Kina (söndag till onsdag) var Kim Jong-Uns första kända resa till utlandet sedan han kom till makten 2011. Experter tror att Xi ville träffa Kim för att försäkra sig om att han inte sluter ett avtal med USA som är skadligt för kinesiska intressen, under toppmötet som förväntas hållas i maj. Man kan vara lite skeptisk till att Nordkorea skulle göra sig av med sina kärnvapen som man har ansträngt sig så mycket för att få. SR180328.

EU förstärker vägar och broar för militärfordon. EU ska nu förstärka vägar och broar så att tunga militärfordon och materiel snabbt kan förflyttas mellan länder. "Vi måste snabbt kunna förflytta trupper inom Europa, och då måste vi ha infrastruktur som klarar även tunga militärfordon," sa EU:s transportkommissionär Violeta Bulc på en presskonferens i Bryssel i eftermiddags. I många EU-länder är vägar och broar idag inte byggda för att klara tunga militärfordon. Byråkratiskt krångel försenar också transporter och truppförflyttningar. EU vill därför bygga upp ett slags militärt Schengen, där trupper och materiel kan röra sig lika fritt över gränserna som personer och varor kan idag. Försvarsalliansen Nato uppmanade i höstas sina europeiska medlemmar att inför det ökade hotet från Ryssland förstärka sin infrastruktur för att klara av stora truppförflyttningar. Men dagens initiativ handlar inte om att EU:s skattebetalare nu ska finansiera Natos upprustning, enligt EU-kommissionär Violeta Bulc. "Det här är ett steg mot en gemensam europeisk försvarsunion som ska vara på plats senast år 2025," sa Violeta Bulc. SR 180328.

Ryska marinen gör unik övning - flyg leds om. Ryska marinen kommer under tre dagar nästa vecka öva robotskjutning på hög höjd över södra Östersjön. Händelsen är mycket ovanlig och civilflyget kommer att behöva ledas om jämfört med hur det normalt flyger. Ryssland har meddelat Transportstyrelsen att övningen ska äga rum på internationellt vatten i södra Östersjön, men det sker inom den zon där Sverige har ansvar för flygtrafikledning mellan Öland och Bornholm. "Det är ovanligt. Jag har aldrig varit med om det tidigare," säger Jörgen Andersson som är är chef för luftrums- och flygplatssektion vid Transportstyrelsen. Enligt Jörgen Andersson flyger normalt sett många flygplan i området, men de får nu ledas om runt övningsområdet och flera flygbolag kommer att påverkas. "Kapaciteten i området kommer gå ner. Det är mycket trafik som går över Östersjön där." Rysslands militära övningsverksamhet kring Östersjön har ökat kraftigt de senaste åren. Exakt vad som nu ska övas är ännu okänt, men det kan handla om allt från luftvärn till att ballistiska robotar ska slå ner i området. Händelsen beskrivs som mycket ovanlig av personer inom Försvarsmakten. Ryssland är stort och har en rad övningsområden där man utan att störa civil flygtrafik kan öva med exempelvis luftvärn. Det finns dessutom skjutområden nära Kaliningrad, men nu väljer man att hålla övningen längre västerut, närmare Sverige. Enligt Jörgen Andersson ska det med avspärrningarna inte vara någon fara för den civila flygtrafiken. "Man har ju informerat den civila luftfarten." SR 180329.

Tysk kritik mot utvisning av ryssar: Risk för farlig upptrappning. Rysslands beslut i går kväll att utvisa 60 amerikanska diplomater var en väntad reaktion på den samordnade utvisningsaktionen av ryska diplomater från 27 länder i början på veckan. I den tyska debatten om den diplomatiska konflikten hörs nu farhågor om en farlig upptrappning. "Det är redan mer än bara ännu en upptrappning i en gammal pyrande konflikt. Det vi upplever är början på en allvarlig internationell kris," säger den tidigare tyske EU-kommissionären Günther Verheugen. Den ryska motreaktionen var att vänta enligt Verheugen, men det fanns en tid när vi hade en konstruktiv samvaro påminner han och syftar på de nära kontakter han själv hade med president Putin i samband med EU:s utvidgning österut. I dag efterlyser han, och många andra som hörs i den tyska debatten, en ärlig vilja till dialog och förståelse för ryska perspektiv. Många kritiker hävdar att det dras förhastade slutsatser och de vill se konkreta bevis för Rysslands påstådda skuld i nervgiftattacken mot den tidigare ryske spionen Sergej Skripal och hans dotter i Storbritannien. Man drar också paralleller till invasionen i Irak 2003, som USA och Storbritannien motiverade med falska anklagelser om massförstörelsevapen. Kritiken mot Ryssland är också berättigad, deras reaktioner på angreppet är otillfredsställande, säger regeringens ansvarige för de tysk-ryska relationerna. Men den nuvarande situationen med reaktioner som följs av motreaktioner hjälper oss inte vidare, enligt Gernot Erler. "Det är viktigt att väst inte bara reagerar för att visa sitt missnöje. Man måste också tala om hur man vill nå den konstruktiva dialog, som man åtminstone säger sig eftersträva. Det verkligt oroande är att ingen vet hur man ska få stopp på den här eskalationsspiralen," säger Gernot Erler. Från näringslivet hörs också uppmaningar att bryta den onda cirkeln. Vi måste se till att inte ofrivilligt fastna i en ständig upptrappning som alla förlorar på och som driver parterna allt längre från en diplomatisk lösning, sa ordförande i det tyska näringslivets Östeuroparåd. Hur viktiga de ekonomiska förbindelserna är illustrerades tydligt när de sista tillstånden gavs för de tyska områden som berörs av den omstridda ryska gasledningen NordStream 2. Besked kom dagen efter den samlade utvisningsaktionen mot ryska diplomater. SR 180730.

Ryssland utvisar svensk diplomat. Ryssland utvisar nu en rad europeiska diplomater. Det beskedet kom i dag i fortsättningen på den diplomatiska konflikten efter nervgiftsattacken i Storbritannien. Bland de utvisade finns även en svensk diplomat. Lina Eidmark på UD:s presstjänst: "I dag så blev en representant från svenska ambassaden i Moskva uppkallad till ryska UD och fick beskedet att en svensk diplomat ska utvisas från Ryssland," säger Lina Eidmark. Var det något besked om vem som ska utvisas? "Det vill jag inte gå närmare in på, men vi kan säga att beskedet var väntat men beklagligt. Vi skulle hellre ha sett att Ryssland besvarade frågeställningarna som finns från Storbritannien." Nervgiftattacken mot den före detta ryska spionen Sergej Skripal i brittiska Salisbury fortsätter att skapa diplomatiska konsekvenser. Tidigare i veckan utvisade både USA och inte mindre än 27 europeiska länder ryska diplomater, i den största gemensamma utvisningsaktionen hittills. I dag var det dags för svaret från Ryssland. Ambassadörer och diplomater från europeiska länder har avlöst varandra inne på utrikesdepartementet i Moskva under dagen, uppkallade för att ta emot officiella protester och få besked om utvisningar i nivå med hur många ryska diplomater respektive land själv har utvisat. Lina Eidmark på UD:s presstjänst igen: "Vår solidaritet med Storbritannien i det här ärendet är starkt. Det var också det som föranledde att vi utvisade en rysk diplomat i måndags, från Sverige, vilket denna utvisning av en svensk diplomat ska ses som ett direkt svar på," säger Lina Eidmark. Förutom Sverige har i dag bland andra Tyskland, Frankrike, Italien, Finland, Nederländerna och Polen fått besked om utvisade diplomater. Men inte bara europeiska länder har dragits in i de diplomatiska förvecklingarna av spionaffären. Redan i går kväll meddelade Ryssland att 60 amerikanska diplomater utvisas och att konsulatet i St Petersburg stängs. Ryssland förnekar de brittiska anklagelserna om att landet ligger bakom attacken mot dubbelspionen Skripal i Salisbury. Både Skripal och hans dotter ligger kvar på sjukhus efter att ha fått i sig av nervgiftet i sin hemstad i södra England. Dottern Yulia ska nu ha vaknat upp och kan äta och tala, enligt brittiska medier, medan hennes far fortfarande är medvetslös, snart fyra veckor efter attacken som har växt till en stor diplomatisk kris. SR 180330.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har sagt att Europa inte agerar självständigt utan agerar under hot från USA. yle 180329.

Ryssland: Storbritannien måste kalla hem ett 50-tal diplomater. Ryssland har sagt till Storbritannien att fler brittiska diplomater utöver de 23 som redan utvisats måste åka hem. Det kan röra sig om så många som 50 diplomater, säger en talesperson för det ryska utrikesdepartementet. Den här gången får Storbritannien en månad på sig att kalla hem denna andra våg av diplomater som kastas ut. Rysslands argument är att det finns många fler brittiska diplomater i Ryssland än ryska diplomater i Storbritannien. Det här blir ett sätt att jämna ut antalet. På en fråga om hur många det kan röra sig om svarade Maria Zakharova, talesperson på det ryska utrikesdepartementet, lite över 50, enligt Reuters. I går kallades den brittiske ambassadören i Moskva upp till departementet och fick beskedet att personalstyrkan måste reduceras kraftigt. Konflikten mellan Ryssland och Storbritannien tog fart den 14 mars när Storbritannien slog fast att den ryska staten med stor sannolikhet låg bakom mordförsöket på en rysk före detta dubbelagent i staden Salisbury i England i början på mars. 23 ryska diplomater utvisades från London. Ryssarna svarade snabbt med att kasta ut lika många britter. Efter det har närmare 30 länder plus Nato utvisat drygt 150 ryska diplomater för att visa sitt stöd till Storbritannien. I går svarade ryssarna med att kasta ut ambassadpersonal från dessa länder, däribland Sverige som måste ta hem en person från Moskva. Britterna har gett två skäl till att de pekar ut Ryssland som inblandat i mordförsöket på Segei Skripal och hans dotter i Salisbury. Dels har ett ryskt nervgift använts och dels har den ryska staten gjort liknande saker förr, har premiärminister Theresa May sagt. Hon har kallat det för en attack mot Storbritannien och fått medhåll av alla länder som utvisat ryssar, däribland USA. Just nu pågår också en oberoende utredning av den internationella organisationen mot kemiska vapen för att ta reda på om Storbritanniens slutsatser stämmer. SR 180331.

Höjt tonläge mellan Storbritannien och Ryssland. Den diplomatiska konflikten mellan Storbritannien och Ryssland har trappats upp det senaste dygnet på flera olika sätt. Bland annat har Ryssland tvingat Storbritannien att ta hem ytterligare diplomater utöver de 23 som redan har utvisats. Flera händelser det senaste dygnet har eldat på den pågående konflikten mellan Ryssland och Storbritannien. Det ryska utrikesdepartementet har krävt att britterna kraftigt minskar sin personal på ambassaden och konsulaten i Ryssland så att antalet diplomater matcher ryssarnas i Storbritannien. Enligt en talesperson för det ryska departementet kan det handla om över 50 diplomater, utöver de 23 som redan kastats ut, skriver Reuters. Moskva har haft ett högt tonläge mot Storbritannien det senaste dygnet efter det att brittiska gränspoliser på Heathrow sökt igenom ett Aeroflot plan som just anlänt från Moskva. Den ryska ambassaden i London kallade det för en uppenbar provokation. Kreml varnade för att liknande åtgärder kan göras mot brittiska flygplan på ryska flygplatser om inte britterna förklarar varför planet genomsöktes. Den ryska ambassaden i London har dessutom begärt att få träffa Yulia Skripal som tillsammans med sin far den före detta dubbelagenten Sergei Skripal utsattes för ett mordförsök i Salisbury för nästan en månad sedan. Yulia Skripal, som är rysk medborgare, har de senaste dagarna återhämtat sig och hennes liv är inte längre i fara. Hon ska också kunna prata, enligt sjukhuset i Salisbury. Det brittiska utrikesdepartementet har sagt att det ska överväga den ryska förfrågan inom ramen för nationella och internationella lagar men att Yulia Skripals rättigheter och önskemål ska tas hänsyn till. Den brittiska regeringen anser att den ryska staten var inblandad i dådet som beskrivits som en attack på Storbritannien av premiärminister Theresa May, men den ryska regeringen avfärdar anklagelserna. SR 180331.

China arrests Christian worshippers and bans church groups for Easter. Authorities have imposed an effective ban Christian gatherings and police are requiring Christians to report where they are going every time they leave their homes in the Henan Province. Worshippers have been placed under house arrest with Christians afraid to attend church groups amid fears the crackdown is worsening. An anonymous source said it feels like the Cultural Revolution all over again. They said: "I heard that many churches in Sheqi County also received notice that all believers cannot gather anymore. Christians are afraid of gathering and they don’t have anywhere to gather either. Times have changed. It feels like the Cultural Revolution." These shocking claims come from the US-based group ChinaAid, which reports religious persecution. The Cultural Revolution was between 1966 and 1976 when Mao Zedong tried to enforce atheism as the official religious belief of the Communist Party and sought to eradicate all influences besides Communism. Churches in Gushi County have also reportedly been notified about the banning of religious activities. In the nearby Tanghe County authorities have told house churches to register with the government operated Three-Self Church and those who attend a house church will be fined £3,349. Earlier this month a Chinese priest shared a video of authorities tearing down crosses from a local Catholic Church in Henan during a major raid. The cathedral was sanctioned by the government and it was reported that this was the first time crosses were removed from a Catholic church in that area. ChinaAid President Bob Fu told The Christian Post: “The top leadership is increasingly worried about the rapid growth of the Christian faith and their public presence, and their social influence. "It is a political fear for the Communist Party, as the number Christians in the country far outnumber the members of the party." Jews News 180331.

Protester när Jekaterinburg avskaffar borgmästarval. Rysslands fjärde största stad Jekaterinburg har i dag röstat för att avskaffa borgmästarvalet. Den nuvarande borgmästaren Jevgenij Roizman är en känd oppositionspolitiker, som för fem år sedan vann valet mot Kremls kandidat. Att avskaffa borgmästarvalet underminerar demokratin, anser kritiker. Tusentals protesterade i staden igår. "Traditionen att välja borgmästare har Jekaterinburg haft sedan 1766, sa Jekaterinburgs nuvarande borgmästare Jevgenij Roizman under en protest i går mot att avskaffa borgmästarvalet i Rysslands fjärde största stad." Roizman vann själv över Kremls kandidat i valet 2013 och är en stark profil inom den ryska oppositionen. Han har öppet kritiserat presidenten Vladimir Putin och makthavarna i Kreml. Hans plan är att ställa upp i guvernörsvalet. Den sittande guvernören är en Kremltrogen man, som demonstranterna krävde ska avgå. Det är nämligen han, Jevgenij Kujvasjev, som väckt förslaget om att avskaffa borgmästarvalet. Men i dag röstade fullmäktige för guvernörens förslag att avskaffa borgmästarvalet i Sverdlovsk län, där Jekaterinburg ingår. 42 röstade för och fyra emot i den tredje och avgörande omröstningen. Kritiker ser det som ännu ett sätt att underminera den lilla rest av rysk demokrati, som funnits lokalt och framförallt i landets fjärde största stad, industristaden Jekaterinburg. På mötet i går talade också oppositionspolitikern Dmitrij Gudkov, som planerar ställa upp borgmästarvalet i Moskva i september. "Ni vet varför de gör det här, jo för att de är rädda för er och för oss alla i Moskva, Nisjnij Novgorod, Jekaterinburg, som vill ha politiker, som väljs av folket och inte sådana vars lojalitet köps av Kreml, sa Gudkov vid mötet igår. SR 180403.

Ryssland inleder övning med robottester i Östersjön. Fartyg varnas, flyg leds om, och svensk militär har full uppmärksamhet på vad som händer i Östersjön när Ryssland i dag ska utföra robotskjutningar bara några mil från Sverige. Det är väldigt ovanligt att Ryssland övar så här nära Sverige, och det handlar troligtvis om att Ryssland vill ha uppmärksamhet, enligt Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "Ett syfte är att visa upp något, någon ny förmåga eller ett nytt system som åskådliggör Rysslands militära styrka. Ett annat syfte är att visa på sin närvaro. Ett tredje syfte är att rikta uppmärksamhet till det här området för att man genomför något man inte vill ska bli sett någon annanstans," säger han. Att visa upp, och också använda, sin militära makt har blivit ett allt viktigare politiskt verktyg för Ryssland, enligt Fredrik Westerlund. Övningen ligger också i linje med den ökade ryska militära närvaron i Östersjön som observerats under en längre tid. Den här gången har Ryssland aviserat att man ska göra robotskjutningar i tre områden, varav ett ligger mellan Öland och danska Bornholm. Övningen väntas pågå i tre dagar. Och att vi lägger så mycket tid på att spekulera och tolka det här är precis vad Ryssland vill, tror Fredrik Westerlund på FOI. "En viss osäkerhet skapar ett manöverutrymme, och det skapar i sig mer rädsla för vad det är som ska hända." Men vill Ryssland provocera med den här militärövningen? "Det är mycket möjligt att man har för avsikt att provocera. Men det kan lika väl vara så att man vill rikta uppmärksamhet på en militär förmåga som man vill att omvärlden ska känna till." Niklas Granholm, också han säkerhetspolitisk analytiker på FOI, menar att platsen Ryssland har valt tydligt signalerar att syftet med övningen inte bara är att just öva. "Ryssland har elva tidszoner att öva på. Det finns gott om territorium både på land och sjö att välja mellan, men Ryssland väljer ett tätt trafikerat område som Östersjön. Det här är en tydlig signal som visar att man vill flytta fram positionerna västerut," säger Niklas Granholm. SR 180404.

Ryssland får inte stöd av OPCW - 15 länder röstar emot. Ryssland får inget stöd av den internationella Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, vid dagens möte i Haag. Ryssland ville ha en gemensam utredning tillsammans med Storbritannien om nervgiftsattacken mot en rysk dubbelagent i brittiska Salisbury. Men vid en omröstning ikväll röstade 15 länder emot, och sex länder för en gemensam utredning. Nästa vecka väntas också de fyra proverna som analyseras i OPCW:s regi bli klara. Analyserna av nervgiftet har skickats till fyra olika laboratorier. Intresset för dagens möte är annars mycket stort, framförallt är det ryska medier här i Haag men också några brittiska medieföretag tillsammans med oss andra internationella journalister utanför den välbevakade mötesbyggnaden. SR 180404.

Storbritannien känner till nervgiftslaboratoriet. Brittiska underrättelsemyndigheter tror sig veta i vilket laboratorium i Ryssland som nervgiftet tillverkades. Brittiska myndigheter uppges ha känt till detta sedan dagarna efter mordförsöket. Enligt underrättelsekällor som tidningen The Times har pratat ska även brittiska myndigheter känt till det här sedan dagarna efter mordförsöket för en månad sedan. Artikeln i The Times kommer lägligt för den brittiska regeringen eftersom osäkerheten på vilka bevis som faktiskt finns för att den ryska staten skulle ha varit inblandad i mordförsöket på Sergei Skripal och hans dotter växt. I början på veckan sade den högsta chefen för militär forskning i Storbritannien i en intervju att laboratoriet som undersökt nervgiftet inte kunde slå fast om det tillverkats i Ryssland, bara att det var av typen Novitjok. Den ryska ambassaden i London och Labourpartiet grävde då snabbt fram inlägg på Twitter från det brittiska utrikesdepartementet och en intervju i tysk tv som visade att utrikesministern Boris Johnson hävdat att bevisen på att Ryssland låg bakom mordförsöken kom från det brittiska laboratoriet, vilket alltså inte var sant. Senare raderade departementet den felaktiga uppgiften på Twitter men skadan var redan skedd. Kanske ger dagens artikel i The Times regeringen lite arbetsro. Enligt tidningens källor är det laboratoriets analys tillsammans med underrättelseinformation som gjort att de med stor sannolikhet tror sig ha lokaliserat var i Ryssland nervgiftet är tillverkat. Det ryska laboratoriet ska ha varit känt för britterna redan före mordförsöket den fjärde mars, skriver The Times. Ryssland, som förnekar anklagelserna, har i dag kallat till ett extra möte i FN:s säkerhetsråd där frågan ska diskuteras. Den ryske utrikesministern Sergei Lavrov har sagt att Moskva vill ha till en oberoende och ansvarsfull utredning av vad som hänt. SR 180405.

Sergei och Yulia Skripal mår bättre - snart återhämtade efter nervgiftsattacken. Yulia Skripal som tillsammans med sin far utsattes för ett mordförsök i Salisbury har gjort ett första uttalande efter dådet. Hon skriver att hon blir starkare för varje dag. Det kommer också uppgifter om att hennes far, den före detta dubbelagenten Sergei Skripal, återhämtar sig. Det är brittisk polis som släppt ett skriftligt uttalande från Yulia Skripal där hon tackar alla som skickat uppmuntrande meddelanden. Hon skriver att hon nu hoppas att alla ska respektera att hon och hennes familj vill vara i fred framöver. Antagligen ett budskap framför allt till den brittiska pressen som slåss om att få den första intervjun med henne. Särskilt nu när det framgår att hon återhämtar sig snabbt. Hon tackade också sjukhuspersonalen och de människor som hjälpte henne och hennes far när de fallit ihop på en bänk efter att ha utsatts för ett nervgift för en månad sedan. Ryskt tv har också fått en inspelning av ett samtal mellan Yulia Skripal och en nära släkting i Ryssland. Enligt den ska Yulia Skripal ha sagt att även hennes far kommer att återhämta sig och bli bra igen. Hon säger också att hon snart kommer lämna sjukhuset. Rysk tv har fått inspelningen av Skripals släkting men kan inte gå i god för att den är äkta. SR 180405.
Julia Skripal: Jag känner mig starkare. Tidigare på dagen hade ryska statstelevisionen rapporterat att hon ringt sin kusin Viktoria Skripal i Ryssland och sagt att hon och fadern är på bättringsvägen och att hon förväntade sig att snart bli utskriven från sjukhuset. "Allt är bra, allt går att åtgärda. Alla är på bättringsvägen, alla lever", ska Julia Skripal ha sagt enligt rysk tv och när hon fick frågor om faderns tillstånd sade hon: "Allt är bra, han vilar just nu, sover, ingen har några problem som inte kan åtgärdas. Jag kommer snart att skriva ut mig." Rysk tv underströk efteråt att man inte kunde gå i god för äktheten i uttalandet. Viktoria Skripal har också intervjuats av den statsägda ryska tv-kanalen Rossiya-1: "Jag har just nu ett mål: att flyga dit och ta Julia därifrån, åtminstone Julia. Det är mycket mera komplicerat med Sergej," säger hon. Julia Skripal är rysk medborgare. Viktoria Skripal säger sig ha kontakt med Alexander Jakovenko, Rysslands ambassadör i Storbritannien, och att denne hjälpt henne skaffa ett pass för att resa. Hon berättar också att brittiska myndigheter inte lämnat några garantier för att hon får träffa sin kusin, även om hon dyker upp vid sjukhuset. Det kommer att vara upp till Julia Skripal att avgöra om hon vill träffa sin släkting, ska britterna ha sagt. Enligt ett uttalande från det brittiska utrikesdepartementet på torsdagseftermiddagen har ryska erbjudanden om konsulär hjälp till Julia Skripal vidarebefordrats till henne. Men hittills har hon inte svarat på erbjudandet. GP 180405.

Ryssland fortsätter förneka och hotar britterna. Under kvällen håller FN ett extrainkallat säkerhetsmöte om mordförsöket i Salisbury för en månad sedan på en rysk dubbelagent och hans dotter. Inför mötet höll den ryske ambassadören i London Alexander Yakovenko en välbesökt presskonferens. Sveriges Radios Londonkorrespondent var på plats. FN:s säkerhetsråd möts i kväll för att diskutera nervgiftsattacken mot den ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Yulia i brittiska Salisbury. Ryssland som anklagats för att ligga bakom attacken varnar på mötet Storbritannien för att citat "leka med elden". Den ryske FN-ambassadören sa också att britterna "kommer att få ångra sig". Ryssland försvarar sig ihärdigt mot anklagelser om att landet ligger bakom nervgiftsattacken mot en rysk ex-spion i brittiska Salisbury. Rysslands FN-ambassadör hänvisar till tv-serien "Morden i Midsomer" i sitt försvarstal. "Alla som sett kriminalserier, som "Morden i Midsomer" vet att det inte är smart att försöka ta livet av folk med en så offentlig och uppseendeväckande metod," sa FN-ambassadören Vassilij Nebenzia under ett möte i FN:s säkerhetsråd. Ryssland har som permanent medlem begärt mötet. Nebenzia gick i sitt tal till hårt angrepp mot britterna. Britterna har pekat ut Moskva som skyldigt till att försöka mörda den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia den 4 mars. Han kallade anklagelserna "fruktansvärda och ogrundade". "Vi har sagt till våra brittiska kollegor att ni leker med elden och kommer att ångra er," varnar den ryske FN-ambassadören. Ordkriget har lett till en upptrappad diplomatisk konflikt mellan Ryssland och flera länder i väst. På torsdagen lämnade de 60 amerikanska diplomater som utvisats från Ryssland sin ambassad i Moskva. Utvisningarna är ett svar på att USA kastat ut lika många ryska diplomater, i solidaritet med Storbritannien som utvisat 23. Flera andra europeiska länder har också förklarat ryska diplomater "persona non grata", bland dem Sverige. Inför mötet i säkerhetsrådet upprepade utrikesminister Margot Wallström (S) att Sverige står bakom Storbritannien i bedömningen att Ryssland är den enda troliga förövaren. "EU:s linje är tydlig: Ryssland är den enda troliga förövaren. Mordförsöket i Salisbury är ytterligare en utmaning av den internationella rättsordningen från rysk sida," säger Margot Wallström i ett skriftligt uttalande. Parallellt ökar pressen på Storbritannien att lägga fram bevis för sina anklagelser. Prover från Salisbury visar spår av nervgiftet Novitjok, som utvecklades i dåvarande Sovjetunionen. Men den brittiska militärens försvarslaboratorium meddelade nyligen att man inte kunnat fastställa var det aktuella giftet framställts. "Det motsäger vad vi tidigare hört från brittiska politiker och ökar onekligen pressen på Storbritannien att visa upp ytterligare bevis för att det är sannolikt att spåren pekar mot Moskva," sade den tyska regeringens Rysslandskoordinator Gernot Erler enligt nyhetsbyrån Reuters före säkerhetsrådsmötet. Moskva har sagt sig vara berett att utreda nervgiftsattacken tillsammans med Storbritannien eller Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW. Men OPCW röstade ner Rysslands begäran om att få delta i undersökningen, och Storbritannien har förkastat det ryska erbjudandet. SR 180405.

"Ni leker med elden och lär ångra er". FN:s säkerhetsråd höll igår kväll svensk tid ett möte för att diskutera nervgiftattacken mot en rysk ex-spion och hans dotter i brittiska Salisbury. Det var Ryssland som begärt mötet och den ryska delegationen gick till hård attack mot britterna som pekat ut Moskva som skyldigt till mordförsöket: "Det här är som absurd teater, kan ni inte komma på något bättre" sa den ryske FN-ambassadören till representanterna i säkerhetsrådet. Rysslands linje är att anklagelserna om nervgiftsattacken är en del av ett propagandakrig mot Ryssland, och ambassadör Vasilij Nebenzia jämförde det med nazisternas kampanjer under andra världskriget. Han sa också att Ryssland påpekat att Storbritannien nu leker med elden och kommer att ångra sig. Och han beklagade att Ryssland inte får delta i den utredning av attacken som nu görs av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Den brittiska FN-ambassadören Karen Pierce tillbakavisade de ryska anklagelserna och menar att dom i sin tur kan vara ett försök från rysk sida att underminera trovärdigheten för utredningen. Men Storbritannien får fortsatt stöd från bland annat Sverige och USA. "EU:s linje är tydlig" sa Sveriges utrikesminister Margot Wallström. "Och den är att Ryssland är den enda troliga förövaren." SR 180406.

USA:s nya sanktioner mot Ryssland. USA inför nu sanktioner mot 7 ryska oligarker och 17 regeringstjänstemän. Den ryska eliten som tjänar på det korrupta systemet kommer inte längre kunna undgå konsekvenserna av den ryska regeringens destabiliserande aktiviteter. Så motiverar Finansminister Steven Mnuchin sanktionspaketet. Som exempel på dessa aktiviteter nämner Mnuchin ockupationen av Krim, stödet till syriske diktatorn Assad och de ryska försöken att undergräva västerländska demokratier. President Donald Trump har tidigare kritiserats för att han inte skärpt tonen mer mot Rysslands president Vladimir Putin. Senast för några veckor sedan gratulerade han honom till till segern i det kritiserade ryska presidentvalet och de båda ledarna talade då om att ses snart. Men dagens sanktionspaket är det andra på kort tid. I mars infördes sanktioner mot 19 andra ryska medborgare, ett stort antal diplomater utvisades och två ryska konsulat i USA stängdes. SR 180406.

Allt fler fängslas i Vietnam. Vietnam går allt hårdare fram mot de som försöker jobba för att landet ska gå en mer demokratisk väg. Nu har sex aktivister dömts till långa fängelsestraff för försök att störta staten. Sedan den kommunistiska enpartistaten fick ett nytt ledarskap 2016 har det blivit ett allt hårdare klimat för oliktänkande i landet. Under strikt säkerhetspådrag i huvudstaden Hanoi genomfördes den en dag långa rättegången mot de sex som stod åtalade för att ha försökt störta staten enligt artikel 79 som kan ge ett dödsstraff. Bland de åtalade och nu dömda finns advokaten Nguyen Van Dai som fick det längsta straffet på 15 år, de andra dömdes till mellan 7 till 12 års fängelse. De anklagades för att informerat och utfört träning i mänskliga rättigheter, för att försökt trycka på för att Vietnam ska bli en demokrati med flera politiska partier och för att ha tagit emot ekonomisk hjälp från utlandet. Men enligt deras försvarsadvokat så lyckades inte åklagaren lägga fram några egentliga bevis för att gruppen skulle ha försökt störta staten. De sex personerna var alla kopplade till det landsomfattande nätverket Broderskap för demokrati som sägs ha ett 80-tal medlemmar. Supportrar till de åtalade hade samlats utanför domstolen med plakat som "demokrati är inte ett brott". Civilklädd polis stoppade demonstranterna och minst två fördes tvingades, enligt nyhetsbyrån AFP, in i en buss som förde bort dom. Enligt människorättsgruppen Amnesty så har gripanden av oliktänkande ökat markant i Vietnam sedan den nya regeringen kom till makten för två år sedan och nu sitter minst 97 dissidenter i fängelse. Men enligt utrikesministerns talesperson så sker inga fängslanden i landet av så kallade samvetsfångar och inga gripanden av människor som uttrycker sin åsikt. SR 180406.

Kina förbjuder biblar på nätet. Kina har tvingat e-handelssajter som Amazon och Taobao att sluta sälja Bibeln. "Det är en åtstramning," säger Kinaexperten Fredrik Fällman. Handeln med biblar drogs tillbaka för några dagar sedan. Visserligen råder religionsfrihet på pappret i det strikt kommunistiska Kina. Men de senaste åren har tumskruvarna dragits åt ordentligt för de kristna i landet. Kors plockas ner från kyrkor, och kyrkobyggnader har jämnats med marken. Och nu har turen kommit till e-handeln med Bibeln. "Det är som att regeringen i Peking vill lyfta upp Xi Jinping som en ny Gud, säger en anonym kristen man. Det sprids även uppgifter om hur kyrkor tvingats ersätta bilder av Jesus med presidenten Xi Jinping som vill knyta allt mer makt till sig själv. Samtidigt erbjuder den godkända Tre-själv-rörelsen Bibeln digitalt på sin hemsida. "De länkarna finns fortfarande kvar," säger Fredrik Fällman. Ändå är förbudet som riktas mot e-handeln ett uttryck för en tydlig åtstramning som pågått under en längre tid, menar han. Dagen 180406.
Kina stoppar bibelförsäljning på nätet. Bibeln går inte längre att hitta på kinesiska nätbutiker, rapporterar flera internationella medier. Bibelförsäljning har länge kontrollerats hårt i Kina, och endast tillåtits i de statligt godkända kyrkorna. De senaste åren har det dock varit möjligt att köpa biblar på internetbutiker som kinesiska Amazon. Men nu tycks myndigheterna ha gripit in och stoppat näthandeln med biblar. En anonym källa vid ett kinesiskt förlag uppger för nyhetssajten Inkstone att kristna boklådor regelbundet inspekteras av kulturdepartementet. Vid en sådan inspektion i en butik i Peking på tisdagen ska en myndighetsföreträdare ha sagt att kristna böcker som publicerats utomlands inte längre fick säljas. Ying Fuk-tsang, direktor för den teologiska fakulteten vid Chinese University i Hong Kong, säger till Inkstone att stoppet för bibelförsäljning är en del av regimens strategi för att bekämpa den snabba kristendomsspridningen över internet. Försäljningsstoppet visar hur internetcensur kopplas ihop med begränsningar i religionsfriheten, menar Sara Cook, Ostasien-analytiker vid Freedom House, en amerikansk organisation som bevakar globala demokratifrågor. "Känsliga religiösa frågor och grupper är bland de mest censurerade i Kina. I vår forskning har vi sett att kinesiska myndigheter använder mer och mer högteknologiska metoder för att kontrollera religion och straffa troende. Däribland övervakning och gripanden av troende för att de delar information online," säger Sarah Cook till CNN. Världen idag 180408.

Löfven övertygad om varifrån giftet kommer. Statsminister Stefan Löfven tycker att det är upp till Ryssland att bevisa att dom inte är skyldiga till nervgiftsattentatet i Salisbury. Enligt Löfven är det mest troliga att Ryssland ligger bakom. "Det här är ju underrättelsetjänster, det är Storbritanniens, Tysklands, Frankrikes och USA:s...och vi delar den bedömningen att det är så. Det hade ju inte behövt vara så svårt för Ryssland att förklara i så fall hur ett nervgift som är tillverkat under sovjettiden, övertaget av Ryssland, hur det hamnar i Salisbury. De är skyldiga att hålla ordning på de där nervgifterna och jag menar att det är verkligen, verkligen allvarligt det som hänt här." För Stefan Löfven råder ingen tvekan om varifrån giftet kommer. Exakta bevis har ännu inte presenterats. Men kanske kan Organisationen för förbud mot kemiska vapen i Haag, OPCW, som just nu analyserar giftet ge ett tydligt besked i nästa vecka. Men Stefan Löfven tycker ändå att Ryssland har bevisbördan. "Om de inte hade något med det här att göra så hade man kunnat förklara det på något bra sätt." Konflikten mellan Ryssland och dom europeiska länderna beskrivs som i det närmaste djupfryst efter attentatet. Stefan Löfven vill inte trappa upp situationen och tycker därför att samarbetet med Ryssland i andra sammanhang är viktigt för balansen. SR 180407.

Julia Skripal skrivs ut från sjukhuset. Den ryske exspionen Sergej Skripals dotter Julia Skripal skrivs ut från sjukhuset där hon vårdats efter nervgiftattacken i Salisbury tidigare i år, rapporterar flera brittiska medier. Fadern är kvar på sjukhus, men hans tillstånd förbättras stadigt, enligt BBC. Den 33-åriga dottern till den tidigare dubbelagenten Skripal skrevs ut från distriktssjukhuset i sydengelska Salisbury i måndags, erfar BBC. Hon ska nu ha förts till en säker plats. Hennes läkare väntas göra ett uttalande senare under dagen, rapporterar Sky News. Sergej och Julia Skripal hittades kraftigt medtagna på en parkbänk i Salisbury i södra England 4 mars. De fördes till sjukhus, där det kunde konstateras att de förgiftats med det Sovjetutvecklade nervgiftet Novitjok. Tillståndet för de båda ansågs under flera veckor vara kritiskt, men både Sergej och hans dotter har sedan dess svarat väl på behandlingen och återhämtat sig. SR 180410.
Julia Skripal i nytt uttalande: Vill inte ha hjälp från Rysslands ambassad. Efter att ha tillfrisknat kommer nu ett nytt uttalande från Julia Skripal efter nervgiftsattacken i Salisbury. Hon säger nu att hon "inte önskar någon hjälp från Rysslands ambassad i nuläget", rapporterar Reuters. "Ryska ambassaden har vänligen erbjudit mig hjälp. För tillfället önskar jag inte nyttja deras tjänster, men, om jag ändrar mig så vet jag hur jag ska kontakta dem," skriver hon i ett uttalande. Vidare berättar Julia Skripal att hennes pappas tillstånd fortfarande bedöms som allvarligt, och att ingen annan än hon eller hennes pappa äger rätten att uttala sig om deras situation. Förra veckan publicerade statliga ryska tv-kanalen Rossija 1 vad som påstods vara ett telefonsamtal mellan Julia Skripal och hennes kusin, Viktoria. I onsdagens uttalande tackar Julia Skripal sin kusin för den omtanke hon visat, men: "Jag ber att hon inte ska besöka mig, eller försöka kontakta mig, för tillfället. Hennes åsikter och påståenden är inte mina, och de är inte min fars." SR 180411.

Misstänkt kinesisk spion åtalas. En 49-årig man från Kina åtalas för misstänkt spioneri på tibetaner i bland annat Sverige. Mannen har enligt åklagaren spionerat på uppdrag av kommunistregimen i Peking. Mannen har enligt åtalet spionerat på tibetaner i Stockholm och på andra platser i Sverige. Han misstänks ha samlat in information om personliga förhållanden såsom boende, familjeförhållanden och resor som gjorts till politiska möten och "möten beträffande vissa för den kinesiska regimen särskilt viktiga personer". Syftet var att "överlämna dessa uppgifter till företrädare för den kinesiska staten", enligt åtalet. Säkerhetspolisen kommenterar åtalet i ett pressmeddelande: "Flyktingspionage är mycket allvarligt. Det är en brottslighet som leder till att den demokratiska processen undermineras, eftersom människor som redan är utsatta och har flytt sitt land, inte vågar utnyttja sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter i Sverige," säger Daniel Stenling, enhetschef inom kontraspionage vid Säkerhetspolisen. SR 180411.

Trump: Gör er redo, Ryssland. USA:s president Donald Trump höjer insatserna i den storpolitiska konflikten om Syrien. "Gör er redo, Ryssland", skriver Trump i ett inlägg på Twitter, syftande på ett eventuellt förestående militärt angrepp mot Syrien. I uttalandet på Twitter skriver den amerikanska presidenten: "Nya, fina och smarta robotar kommer att avfyras, så var beredd Ryssland. Ni borde inte vara allierade med ett gasmördande djur som dödar sitt folk och njuter av det." Trump svarar troligen på en kommentar som den ryske ambassadören i Libanon Alexander Zasypkin fällde i går. Enligt Reuters sa ambassadören att man kommer skjuta ner amerikanska robotar om det kommer en attack. Uttalandet från Trump kommer mindre än en dag efter att Ryssland la in sitt veto mot ett amerikanskt resolutionsförslag i FN:s säkerhetsråd. USA:s FN ambassadör Nikki Haley har under de senaste dagarnas möten också hon gett tydliga signaler om att USA kommer att svara på den misstänkta kemvapenattacken i Douma i lördags. Samtidigt ökar trycket från flera av president Trumps partivänner i kongressen som vill att USA ska agera kraftfullt både militärt och politiskt. En av dem som går längst är senatorn Lindsey Graham som anser att USA bör attackera och tillintetgöra det syriska flygvapnet, men också att man numera ska verka för regimskifte i Syrien. "varet måste vara en sådan genomgripande strategi, annars kommer andra aktörer som Iran och Nordkorea att stärkas," säger Graham. SR 180411.
Margot Wallström i akutmöten - om Trumps attackhot. Donald Trumps hot mot Ryssland om en amerikansk attack i Syrien tas på största allvar – av Sveriges regering. Enligt Aftonbladets källor har det spända läget utlöst febril aktivitet på UD, där Margot Wallström sitter instängd i akuta möten. Statsminister Stefan Löfven hålls informerad om läget. Den eskalerande situationen mellan USA och Ryssland har utlöst febril aktivitet på det svenska utrikesdepartementet, uppger källor för Aftonbladet. Sverige har en plats i FN:s säkerhetsråd i år och deltog därför i gårdagens möte där den misstänkta kemvapenattacken i Syrien hade största prioritet. Totalt beräknas 500 personer i Douma ha symptom på förgiftning efter attacken. Fler än 70 personer har enligt WHO dött efter den misstänkte kemvapenattacken. AB 180411.

Experter tror USA-attack väntar i Syrien. Relationerna mellan USA och Ryssland är de sämsta på många år och det är svårt att se en väg ut ur konfrontationen i Syrien, säger Rysslandskännaren Gudrun Persson. Om USA och Frankrike slår till miltärt i Syren är kryssningsrobotar och specialförband möjliga alternativ, tror överstelöjtnant Johan Hansson vid Försvarshögskolan. USA och Frankrike har hotat med ett militärt svar på den misstänkta kemvapenattacken i Syrien. Gudrun Persson, docent vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har svårt att se att USA kommer att backa från det hotet. Hon tror inte heller att Ryssland kommer att vika sig och gå med på krav på oberoende utredning. "Jag har svårt att se att Ryssland i det här läget skulle vika från sin ståndpunkt. Den har ju varit konsekvent ända sedan Ryssland gick in i med militära medel i Syrien hösten 2015, och det handlar om att stötta al-Assad. Det kan de inte vika ifrån," säger Gudrun Persson till TT. Det ryska svaret beror på hur en amerikansk militär attack slår, tror hon. "De ryska farhågorna är att ryska medborgare skadas eller att attackerna riktas mot regeringssidan, den i ryska ögon lagliga regeringen. Ryssland har ju varnat USA, både öppet och på annat sätt, om allvarliga konsekvenser om det blir en missilattack och om ryska medborgare skadas," säger Gudrun Persson. "Om USA ger sig på regeringssidan, då närmar man sig en direkt stormaktskonflikt," säger hon, men påminner samtidigt om att Ryssland inte svarade när USA för ett år sedan sköt robotar mot en syrisk flygbas. Relationerna mellan USA och Ryssland är "sämre än på många år", anser Gudrun Persson. "Just nu är det svårt att se en väg ut ur konflikten." Även överstelöjtnant Johan Hansson, chef för operativa avdelningen på Försvarshögskolan, tror att USA och Frankrike på något sätt kommer att svara militärt på anklagelserna om kemvapen. "Det är så pass djupt rotat i vår demokratiska västvärld. Vi har så dåliga minnen av de här typerna av stridsmedel, så jag har svårt att se att de inte skulle göra något," säger han. Antagligen vill man slå mot militär infrastruktur, exempelvis flygbaser eller radaranläggningar. Det vapen som det spekuleras mest om är kryssningsrobotar som avfyras från exempelvis fartyg. Men det är svårt att helt slå ut mål från luften, trots att robotarna är kraftiga, enligt Hansson. "Allt tyder på att man gör något mer än bara kryssningsrobotar, men man är livrädd för att dra in militära markstyrkor," säger Hansson. Ett mellanalternativ som kan ge en större effekt skulle kunna vara att sätta in specialstyrkor, lätta förband som kan ta sig in på fiendens område och i kombination med kryssningsrobotar eller flyg slå ut speciella mål, enligt honom. Både Frankrike och USA har den förmågan, enligt honom. "Deras stora styrkor är att de kan operera under alla typer av förhållanden, de kan ta sig in och ut själva och förhoppningsvis göra det utan att någon märker det." Målet skulle vara att göra en tillräckligt tydlig markering gentemot den syriske presidenten Bashar al-Assad, och ha en avskräckande effekt som förhindrar att kemvapen sätts in i framtiden. Jag tror att man måste slå ut någon anläggning så att den blir obrukbar, för det är det som är svårt. Jag tror också att man måste slå ut den helt, för att visa att man har den förmågan och beslutsfärdigheten, säger Johan Hansson. msn 180411.

"Främmande makter samlar namn på svenskar". Utländska makter samlar namn på svenskar som verkar gå att påverka under valet. Det uppger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Den som reagerar på sensationellt innehåll i sociala medier kan hamna i främmande makters register. "Ja självklart, de gör en analys över vilka grupper de kan nå," säger Mikael Tofvesson, operativ chef för MSB:s organisation för valet. Främmande makt kan vara vilket annat land som helst, men MSB har tidigare sagt att det vore dumt att bortse från att Ryssland pekats ut av andra underrättelsetjänster under andra valrörelser. Insamlandet kan påminna om vanliga företags metoder. Man klickar på något och den som står bakom innehållet ser vem som gillar eller delar. "Artificiell intelligens, datainsamlingsverktyg - det är en hel bransch kring det här. När du klickar på något, då löper du stor risk att lämna ut uppgifter kring dig. Den som klickar på någon särskilt uppseendeväckande nyhet, på till exempel Facebook, riskerar att skriva in sig i främmande makts databas över folk som gärna tar till sig sensationella, och inte alltid sanna, budskap. Om du ser en nyhet som gör dig så arg att du vill springa till valurnan, då ska du, innan du gör det, börja tänka tänka efter: Vem är avsändaren? Varifrån kommer den här informationen? Vem är det som vill få mig att känna mig på det här sättet? Syftet är att splittra och polarisera. En regering som styr ett splittrat land har svårare att agera internationellt," säger Mikael Tofvesson. Om vi medborgare och våra politiker blir hetsiga och otrevliga mot varandra under valrörelsen, då gynnar det främmande makt? "Ja det hjälper ju dem. Och vi har ju yttrandefriheten. Vi får ju vara hur hårda vi vill, inom lagens råmärken. Men vi ska veta om, att vi öppnar dörren för andra att klämma in sina ännu hårdare och råa budskap i vårt samhällsklimat." SR 180412.

OPCW: Skripal förgiftades av Novitjok. Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, bekräftar att det var nervgiftet Novitjok som användes i Salisbury i Storbritannien då en ex-spion och hans dotter förgiftades. Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) bekräftar de brittiska fynden av nervgift som användes vid attacken mot den ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal. OPCW har utrett förgiftningen på uppdrag av den brittiska regeringen, som anklagar Ryssland för att ligga bakom. OPCW offentliggör dock inte ifrån vilken ”stam” nervgiftet härrör eller vilken plats det kommer från. Julia Skripal skrevs tidigare i veckan ut från det sjukhus där hon vårdats sedan attacken i Salisbury i början av mars, och har förts till en säker plats. Hennes pappa är fortfarande inlagd. I onsdags meddelade den 33-årige ryskan att hon i nuläget inte är intresserad av den hjälp som Rysslands ambassad i London har erbjudit. Ryssland förnekar inblandning i giftattacken. Fallet har lett till bottenfrusna relationer mellan London och Moskva. SR 180412.

Ryssland hävdar att den påstådda kemvapenattacken i Syrien iscensatts av Storbritannien. President Vladimir Putin varnar för "farliga åtgärder" - medan Frankrike säger att regimen i Damaskus nått en "punkt utan återvändo". Ryssland beskyller Storbritannien för att i maskopi med syriska rebeller ha regisserat den påstådda attacken. "Vi har obestridliga bevis på att detta var ytterligare en iscensatt händelse," säger utrikesminister Sergej Lavrov enligt AFP. Karen Pierce, den brittiska FN-ambassadören, kallar det ryska påståendet för "groteskt" och för "en uppenbar lögn". SR 180413.

Storbritannien: Ryssland spionerade på Skripal i flera år. Flera år före nervgasattacken ska Ryssland ha spionerat på den förre dubbelagenten Sergei Skripal och dottern Julia. Det hävdar Storbritanniens nationella säkerhetsrådgivare i ett brev till Nato. Ryska underrättelsetjänsten ska enligt uppgift ha spionerat på ex-spionen Skripal sen 2013. I ett brev till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg skriver Storbritanniens nationella säkerhetsrådgivare, Mark Sedwill, att man har information om att "ryska underrättelsetjänsten intresserade sig för Skripal". Han skriver även att Julia Skripals mejlkonton varit föremål för en cyberattack från den ryska militära underrättelsetjänsten, GRU. Det är den senaste vändningen i turerna kring den före detta dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter Julia som i mars förgiftades av nervgiftet Novitjok. Det bekräftade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) i går. Sedwills brev till Natochefen är första gången som brittiska myndigheter hävdar att man har specifik information om att Ryssland varit intresserad av familjen Skripal. I brevet anklagas Ryssland även för att testa metoder för att utföra lönnmord med kemiska vapen, inklusive nervgift på dörrhandtag. Det är "en stor överraskning" sa Rysslands ambassadör i London Alexander Yakovenko kort efter att innehållet i brevet rapporterades i brittiska medier. Yakovenko sa att han inte tagit del av brevet men ställde den retoriska frågan om varför britterna inte klagat, om nu någon spionerade. SR 180413.

Ny rysk övning utanför Blekinge. Ryssland planerar ännu en övning runt 15 landmil syd-ost om Blekinge. Även denna gång påverkas flyg och fartyg. Enligt Transportstyrelsen kommer övningen att genomföras nästa torsdag (19/4) i exakt samma område som Ryssland övade i för drygt en vecka sedan. Enligt Jörgen Andersson, sektionschef på Transportstyrelsen är tiden för den nya övningen avsevärt kortare då den väntas pågå under bara tio timmar. Flyg så väl som fartyg som normalt sett rör sig i området, kommer även denna gång att få välja en annan väg än den över övningsområdet. SR 180413.

Kina siktar på ny frihandelszon. Kina kommer att upprätta en internationell frihandelszon med en hamn på ön Hainan, rapporterar statlig kinesisk radio med hänvisning till landets president Xi Jinping. Xi har tidigare under veckan utlovat reformer, med minskade handelshinder för utländska investerare och sänkta tullar för bland annat utländska biltillverkare. Hainans frihandelszon, som nu planeras, ses av många som ett sätt för Xi Jinping att utmana Hongkong, som är en före detta brittisk koloni som varit under kinesisk kontroll sedan 1997. I Hainan planeras även bland annat en råvarubörs, för terminshandel i frakt- och energikontrakt. Hainan stramade i slutet av mars åt regelverket för fastighetsaffärer, så att bostadsägare som köper en bostad inte får sälja den inom en femårsperiod. msn 180413.

USA inför nya sanktioner mot Ryssland. Internationella experter ska påbörja utredningen om ifall kemvapen använts i den syriska staden Douma. De har en delikat uppgift – inte minst för att nyckelaktörerna redan dragit sina egna slutsatser. USA klargör att nya sanktioner mot Ryssland införs. "De kommer att riktas direkt mot alla slags företag som hade med utrustning att göra som relateras till Assad och användningen av kemiska vapen," säger USA:s FN-ambassadör Nikki Haley till CBS. Sanktionerna ska offentliggöras på måndagen av finansminister Steven Mnuchin. Syriens president Bashar al-Assad anser att attacken följde efter en våg av lögner. "Vi kunde slå tillbaka den (attacken) med sovjetiska robotar från 70-talet", påstår al-Assad enligt parlamentarikern Dmitrij Sablin, rapporterar statliga ryska nyhetsbyrån Tass. SR 180415.

Vädjar om barmhärtighet för fängslad pastor i Kina. I åratal transporterade John Sanqiang Cao biblar mellan Kina och Burma. Men den 5 mars 2017 greps han – och förra månaden dömdes han till sju års fängelse. Färden över gränsfloden mellan länderna tar inte många minuter och John Sanqiang Cao hade, tillsammans med sina kristna kollegor, tagit sig över vattnet många gånger. Men den 5 mars 2017 upptäckte de att kinesiska säkerhetstjänsten väntade på dem när de närmade sig den kinesiska sidan. Nyhetsbyrån AP, som har intervjuat John Sanqiang Caos son Ben Cao i North Carolina, uppger att John Sanqiang Cao hann slänga sin mobiltelefon i vattnet för att inte identiteten på ett 50-tal kristna personer i Kina skulle avslöjas. Kort därefter greps John Sanqiang Cao och förra månaden dömdes han till sju års fängelse för att ha hjälpt andra att olagligt korsa gränsen – något som oftast människosmugglare anklagas för. Dagen 180416.

Populär rysk app förbjuds. Den populära ryska appen Telegram förbjöds i domstol i fredags, och idag börjar förbudet att gälla. Tjänsten används av miljontals ryssar. Bland dem presidentens egen talesman. Appen är en favorit för presidentens talesman Dmitrij Peskov för att kommunicera med media. Politiker, journalister och vanliga ryssar använder dagligen Telegram, som är rankad som den nionde mest populära meddelandeappen i världen. Men i dag kan Telegram upphöra att fungera i Ryssland, efter ett domstolsbeslut i fredags. Anledningen är att företaget vägrar lämna ut användarnas detaljer till ryska säkerhetstjänsten FSB. Enligt en rysk lag ska alla sociala medier antingen placera sina servrar i Ryssland eller ge säkerhetstjänsten tillgång till servrarna och användarnas uppgifter. Avsikten är enligt ryska myndigheter att stoppa terrorism och extremism. Men grundaren av Telegram, Pavel Durov, som lever i exil i Storbritannien sedan 2014, hävdar att meddelandetjänsten har ett inbyggt system, som kan kringgå förbudet. Alternativt måste användarna använda VPN-tjänster. VPN-tjänster är egentligen också förbjudna enligt ett ryskt beslut från i fjol, men i praktiken fungerar de fortfarande. Miljontals sidor har blockerats av den ryska myndigheten Roskomnadzor, med hänvisning till antiterrorlagen. 2016 förbjöds det internationella nätverket Linkedin, av samma orsak som Telegram nu förbjuds. Linkedin vägrade också flytta sina servrar till Ryssland och ge FSB tillgång till användarnas data. Facebook synas också just nu av ryska myndigheter, men där kan det faktum att Facebook är amerikanskt spela in i vilket beslut som tas. Det finns förslag om att ge igen för de amerikanska sanktionerna genom att förbjuda amerikanska företag som Facebook och McDonalds i Ryssland. SR 180416.

Chattappen Telegram blockeras i Ryssland. Telegram har inte velat följa Rysslands lagar gällande kryptering. Den krypterade meddelandeappen Telegram blockeras för ryska användare, det efter att företaget bakom appen inte velat dela med sig av sina krypteringsnycklar till ryska myndigheter. Det skriver Bloomberg. De infekterade striderna mellan Telegram och de ryska myndigheterna började redan 2016 när landet införde en rad nya antiterror-lagar som bland annat kräver att krypterade internettjänster ger rättsväsendet bakdörrar de kan använda. Något som Telegram menar hotar deras användares integritet. Att rysk domstol skulle gå på myndigheternas spår var inte oväntat, men för Telegram lär beslutet svida extra mycket då företaget nyligen lyckades samla in hela 14 miljarder kronor från investerare via en egen kryptovaluta. Enligt användarundersökningar använder mer än 9,5 miljoner ryssar Telegram och appen har över 200 miljoner användare världen över. idg .se 180413.
Rysk jakt på app blockerar flera tjänster. Ryska censurmyndigheten Roskomnadzor har fortfarande inte lyckats totalblockera meddelandetjänsten Telegram. I jakten på appen har helt andra tjänster på nätet blockerats, ryska företag, bankomater och betalning i butiker slutade fungera och myndigheten lyckades dessutom slå ut sin egen hemsida under jakten på Telegram. "Telegram arbetar för nätbanktjänster och de kan sluta fungera," rapportera tv-kanalen Dozd. Banktjänster som slutade fungera, bankomater, som inte gav pengar och matbutiker, som fick problem med sina kassaregister. Bara några av effekterna i ryska censurmyndigheten Roskomnadzors försök att förbjuda meddelande-appen Telegram. Ryska företagare, som använt tjänsten för att sälja sina produkter hotar stämma myndigheten för att de förlorat pengar. En nätbaserad språkskola i engelska slogs ut igår. Men det här är inget som bekymrar Roskomnadzors chef Alexander Zharov, som i en stor intervju i tidningen Izvestija i dag säger att näst på tur för myndigheten är Facebook, som precis som Telegram ännu inte givit tillgång till användarnas detaljer. 18 miljoner IP adresser har myndigheten blockerat för att komma åt Telegram, de flesta fanns i så kallade molntjänster som Amazon och Google tillhandahåller. Enligt Roskomnadzors chef finns det 13 miljoner molntjänster i Amazon, där Telegram då skulle kunna vara en del. I själva verket finns det över 60 miljoner molntjänster bara via Amazon. Myndigheten har också krävt att både Apple och Google tar bort Telegram från sina virtuella butiker för ryska användare. Svårigheterna att blockera rätt visade sig också när Roskomnadzor under större delen av gårdagen lyckades blockera sin egen hemsida på nätet i jakten på Telegram. Telegram har som symbol ett pappersflygplan och demonstranter kastade färgglada pappersflygplan mot säkerhetstjänsten FSB:s byggnad i centrum av Moskva i måndags. Grundaren för tjänsten Pavel Durov har från sin exil i Storbritannien uppmanat till digitalt motstånd och lovar betala i bitcoins till företag och individer som kämpar för frihet på internet. SR 180418.
Ryska myndigheter i ny offensiv mot sociala medier - "En medicin som är farligare än själva sjukdomen". I Ryssland pågår en intensiv kamp om ett fritt internet. Myndigheterna försöker envist blockera den populära chattappen Telegram. Hittills har angreppen misslyckats och konflikten rasar vidare. Den ryska tillsynsmyndigheten Roskomnadzor har nu i en veckas tid försökt stoppa meddelandetjänsten Telegram. Trots myndigheternas frenetiska angrepp fortsätter chattappen att fungera. Mycket på grund av att Telegrams vd, 33-årige Pavel Durov anser att det fria nätets framtid i Ryssland nu står på spel och därför har bolaget kastat in alla sina resurser i ett försök att trotsa myndigheterna. Meddelandetjänsten Telegram grundades för några år sen. Servicen är populär och har 200 miljoner användare världen runt. I Ryssland har 15 miljoner personer laddat ner appen. Telegram fungerar som andra chattappar, men den erbjuder också krypterad trafik där användaren kan förbli anonym. Enligt ryska myndigheter har den här anonymiteten utnyttjats av terrorister. Ryska säkerhetspolisen FSB krävde därför att Telegram överlämnar krypteringsnycklar så att myndigheterna kan övervaka trafiken. Men Durov vägrade. Efter ett domstolsbeslut började myndigheterna blockera servicen. Efter en vecka fortsätter nu katt och råtta-leken. Telegram flyttar ständigt över sin trafik och infrastruktur till andra tjänster och plattformar. Tillsynsmyndigheten har blivit allt mer desperat och tar till allt grövre ammunition. Häromdagen stängde den flera miljoner ip-adresser som den menade hjälper Telegram. Resultatet var ett enda kaos på ryska internet igår. Online-försäljningen från allt från teaterbiljetter till bilförsäkringar kraschade. Även giganter som Google drabbades och många ryska kunder hade svårt att använda både post och sökfunktioner. Samtidigt fungerar Telegram mer eller mindre normalt. Enligt myndigheterna har man lyckats blockera en tredjedel av trafiken. Igår meddelade den ryska analytikerfirman Combot att Telegram förlorat endast tre procent av sina ryska användare. Till exempel Facebook har ännu inte reagerat på lagen. "Facebook måste följa landets lagar, annars kan den stängas före årets slut," sa Roskomnadzors generaldirektör Aleksandr Zjarov i en tidningsintervju nyligen. Lagen såg till att tjänsten LinkedIn slutade fungera i Ryssland år 2016. yle 180424.

Aluminiumfabrik i Sundsvall hotas av nedläggning - efter sanktioner mot Ryssland. Ryssägda aluminiumfabriken Kubal i Sundsvall har drabbats hårt av de amerikanska sanktionerna och hotas nu av nedläggning. Bland annat får bolaget inte längre köpa el på elbörsen. Istället tvingas nätägaren Eon leverera el. Men de utreder nu om de kan fortsätta. "Det är en jätteknepig sits, vi behöver följa svensk lagstiftning och vill förstås också respektera sanktionerna. Hur vi gör detta på bästa möjliga sätt utreder vi just nu," säger Eons kommunikationschef Ann-Nina Finne. Framställningen av aluminium kräver enorma mängder el. Kubal i Sundsvall är en stor arbetsgivare på orten med närmare 500 anställda. Kubal är också landets enda aluminiumfabrik och dessutom en av Sveriges absolut största elkonsumenter. Fabriken drar lika mycket el som 400 000 hushåll. Och trots att man inte kan sälja eller leverera aluminiumet som vanligt fortsätter man att producera, eftersom ett okontrollerat stopp skulle förstöra smältugnarna. Men efter att elbörsen Nord Pool kastade ut Kubal i förra veckan, som en följd av de amerikanska sanktionerna, får bolaget inte längre köpa någon el där. Istället tvingas nätägaren Eon sköta elleveranserna och måste så göra under minst 14 dagar, enligt den svenska ellagen. "Enligt svensk lag måste vi leverera till en kund som betalar," förklarar Ann-Nina Finne på Eon. Men hon säger samtidigt att situationen är unik och vad som gäller i just det här fallet är oklart. Skulle Kubal få problem med elförsörjningen skulle det vara förödande. "Ett aluminiumsmältverk är en väldigt energiintensiv industri, får de inte el upphör produktionen i samma ögonblick," säger Martin Jansson, råvarustrateg på Handelsbanken. SR 180424.Kommentar: Delikat problem.

Misstänkt spioneri skrämmer tibetaner i Sverige. 8 maj börjar rättegången mot den man som misstänks för att ha spionerat på tibetaner i Sverige, och lämnat information om dem vidare till den kinesiska staten. Det bor 140 tibetaner i Sverige och den aktuella spionhistorien har gjort att många av dem nu är rädda. "Nu misstänker alla varandra och vi är rädda att säga vad vi tycker," säger en man som Ekot pratat med och som vill vara anonym. "Alla känner varandra, säger mannen, och alla brukade umgås. Men nu är vi rädda," säger mannen. Han vågar inte gå på några möten med den tibetanska föreningen längre, eller på demonstrationer. "Många säger att det är bäst just nu att bara vara tyst." Det är framför allt de tibetaner i Sverige som har släktingar kvar i Tibet som nu är rädda. Ingen av dem som Ekot haft kontakt med vågar prata öppet. Mannen som nu misstänks för flyktingspionage ska, enligt åtalet, ha lämnat personlig information om tibetaner i Sverige, om var dom bor, vilka dom umgås med och vilka demonstrationer dom deltar i, till en tjänsteman vid Kinas ambassad i Warszawa i Polen. Det här har lett till att den kinesiska säkerhetstjänsten sökt upp släktingar i Tibet och utsatt dem för påtryckningar. Det säger Jamyang Choedon, ordförande i Tibetan Community in Sweden: "För att kunna kontrollera dessa människor i Sverige, genom deras familjer och släktingar som bor kvar i Tibet. Då har de en indirekt kontroll, även om vi lever i ett demokratiskt land." Åtalet i Sverige om det misstänka flyktingspionaget påverkar tibetaner i hela världen, menar Lobsang Sangay, Tibets ledare i exil. "Om Kina bryr sig om att spionera på dom 140 tibetaner som bor i Sverige, då kan vi räkna med att de övervakar tibetaner i andra länder också, där det bor många fler tibetaner." Den misstänkte mannen förnekar brott. "Han har varken samlat in eller lämnat uppgifter om sina landsmän till kinesisk underrättelsetjänst", hälsar hans advokat. SR 180427.

Kina och underkastelsen. Om det kinesiska kommunistpartiets hårda vilja och världens beredskap att böja sig inför den. Om TV-erkännanden, spioner, kontrakt och ett land som suddas bort. Veckans Konflikt innehåller fyra kapitel om hur Kina får sin vilja igenom över världen.
Kapitel 1: Diktatur-TV. "Det var som en teateruppsättning," berättar människorättsaktivisten Peter Dahlin som tvingades läsa ett uppdiktat erkännande i kinesisk TV. De här påtvingade offentliga erkännandena har blivit vanligare i Kina. Enligt Peter Dahlin fyller de en viktig funktion i att splittra de som arbetar med mänskliga rättigheter både i och utanför Kina. Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg intervjuar honom.
Kapitel 2: Spionerna. I maj börjar rättegången mot en man misstänkt för att ha lämnat uppgifter om tibetaner som bor i Sverige till företrädare för den kinesiska staten. 2010 dömdes en man till fängelse för att ha gett uppgifter om uiguriska flyktingar bosatta i Sverige till företrädare för den kinesiska regimen. Randi Mossige Norheim berättar historien om det kinesiska flyktingspionaget i Sverige som rör sig mellan galabjudningar i Stockholm, färjor till Polen och mystiska visitkort. "Nu misstänker alla varandra och vi är rädda att säga vad vi tycker," berättar en tibetansk man bosatt i Sverige.
Kapitel 3: Skolorna. I Luleå pågår ett kontroversiellt samarbete mellan den kommunala gymnasieskolan och det kinesiska statligt styrda Konfuciusinstitutet – ett samarbete som ger Luleå gratis resurser att bedriva undervisning i Kinas språk och kultur. Men vad händer när eleverna vill diskutera demokrati och diktatur med de tillresta kinesiska lärarna? Och vad innebär det att samarbetet måste respektera "Konfuciusinstitutets konstitution" och kinesisk lag? Filip Kotsambouikidis besöker skolan.
Kapitel 4: Landet som suddas bort. De senaste månaderna har man kunnat se en våg av förändringar i Taiwans status, i flera fall efter öppen kinesisk påtryckning. Både klädföretaget Zara och Medtronic, ett företag i som säljer medicinsk utrustning, har blivit ombedda av kinesiska myndigheter att ta bort Taiwan som ett eget land på sina hemsidor. Efter att de ändrat informationen har de också gått ut och bett Kina om ursäkt. I Sverige har både flygbolaget SAS och Skatteverket nyligen gått över till att benämna Taiwan som en provins i Kina. Så håller landet Taiwan på att försvinna? Kina vill tvinaga andra länder till underkastelse, att vi accepterar deras villkor och lagar. SR 180428.

Var nära militär konfrontation - nu möts ledarna. I skuggan av mötet mellan Nord och Sydkoreas ledare träffades i helgen Indiens premiärminister Narendra Modi och Kinas president Xi Jingping i ett informellt möte i Wanghu i Kina. För knappt ett år sedan var det nära att länderna hamnade i en militär konfrontation. Allt sedan det kriget har det rått en oenighet om var gränsen mellan de båda länderna ska gå och förra sommaren kom dispyten åter till sin spets när Kina började bygga en väg mycket nära den indiska gränsen. Båda länderna bullade då upp med militär vid gränsområdet som stod och stirrade på varandra i över 70 dagar innan de drog sig tillbaka. Men sedan dess har de båda länderna steg för steg försökt förbättra relationen och det informella mötet i Wuhan måste ses som att det jobbet lyckats. Indien är en av få länder som från början öppet kritiserat och ställt sig utanför Kinas infrastruktursatsning den nya sidenvägen och det sägs att han tog upp Indiens farhågor med projektet men inget har kommit ut om Xi Jingpings reaktion. Narendra Modi sade att han hoppades att de skulle fortsätta ha liknande informella möten och att han gärna ser Xi Jingping komma på ett återbesök i Indien nästa år. Xi Jingping svarade med att säga att han ser en ljus framtid för samarbetet mellan de båda länderna. SR 180428.

Rysslands militärutgifter minskade kraftigt förra året. Militärutgifterna i Ryssland minskade kraftigt förra året, det menar fredsforskningsinstitutet Sipri i sin årliga rapport om de samlade försvarskostnaderna i världen. Men Ryssland är fortfarande ett av de länder som lägger ner störst andel av sin ekonomi på militära rustningar. Enligt Sipri minskade de ryska militärutgifterna förra året med 20 procent jämfört med 2016 - samtidigt som rustningarna i världen som helhet steg svagt, med ungefär 1 procent. Att den ryska militärbudgeten skulle ha minskat med en femtedel kommer säkert att väcka frågor och debatt, att mäta försvarsutgifter är en svår sak inte minst i ett land som Ryssland - men de allra flesta experter är ändå överens om att satsningarna på den ryska militärapparaten minskar och att det inte kommer någon ökning i nära framtid. Men avmattningen kommer efter en lång tid av snabb upprustning som inleddes efter kriget med Georgien 2008. Toppen för den militära återhämtningen nåddes 2015 och efter det har militärutgifterna stagnerat för att sedan minska. En given förklaring är de stora ekonomiska problem som Ryssland upplevt efter 2014 med oljeprisfallet som främsta orosmoln. Att fortsätta militärsatsningen i samma takt är helt enkelt ekonomiskt omöjligt. Som det varit hittills har den inneburit att till exempel skola och sjukvård drabbats av hårda nerskärningar. Men ett annat skäl är att upprustningsprogrammet till stor del nått sina mål, nu kan man slå av på takten i förvissning om att den militära förmågan är tillfredsställande. Målet att den ryska krigsmakten till 70 procent ska ha moderna vapen till 2020 måste man nog dock skjuta på några år. Den minskade militärbudgeten innebär, enligt Sipri, att Ryssland halkat ner till fjärde platsen i världen när det gäller militärutgifter. Överlägset först ligger USA, därefter kommer Kina och sedan Saudiarabien som klämt sig in framför Ryssland. Ryssland är dock fortfarande ett av de länder i världen som lägger ner mest pengar på sin militär som andel av bruttonationalprodukten, 4,3 procent förra året, enligt Sipri, att jämföra med till exempel Sverige där motsvarande siffra är cirka 1 procent. För den svenska försvarsplaneringen innebär Sipris uppgifter om minskande ryska rustningar knappast några förändringar. Ryssland är och förblir den militärt starkaste makten i nordöstra Europa. SR 180502.
Trots spänningarna mellan Ryssland och väst så sjönk Rysslands militärutgifter med hela 20 procentenheter år 2017, i jämförelse med året innan. Enligt Sipris rapport gjorde Ryssland av med 66,3 miljarder dollar (54,9 miljarder euro) på sitt försvar år 2017. Senast Ryssland tvingades skära ner sina militära utgifter var 1998 under den svåra ekonomiska krisen. "Militär modernisering har fortsatt hög prioritet i Ryssland, men budgeten har begränsats av de ekonomiska problemen," säger forskaren Siemon Wezeman vid Sipri. Världens sammanlagda militärutgifter ökade litet, med 1,1 procent, till 1 739 miljarder dollar under förra året. Det innebär att 2,2 procent av världens bruttonationalprodukt går till det militära. Utgiftsökningarna var stora i Asien, Stillahavsområdet och i Mellanöstern. I Asien beror ökningen främst på spänningar mellan Kina och dess grannländer. Kina satsar näst mest i världen på det militära. 2017 ökade Kinas militärutgifter med 5,6 procent, till 228 miljarder dollar. Saudiarabien står för de tredje största militära utgifterna i världen och där ökade utgifterna med 9,2 procent år 2017, till 69,4 miljarder dollar. Procentuellt steg militärutgifterna ännu mer i Iran (19 procent) och Irak (22 procent). USA gör fortfarande av med överlägset mest pengar i världen på sitt försvar - 610 miljarder dollar år 2017, ungefär exakt lika mycket som året innan. yle 180502.

Också finländare kan hamna i klistret när Kina jagar spioner - Svenska Yles medarbetare turistade men blev tagen av polis. "Kom aldrig tillbaka hit", stod det på skärmen på en smarttelefon som en officerare bestämt ville att jag skulle titta på. Sedan stannade han en buss och försäkrade sig om att jag och min hustru åkte iväg med den. Några timmar tidigare hade min hustru och jag flanerat omkring i en unik, idyllisk by. Utan undantag hälsade byborna glatt på oss, och en jordbrukare bjöd oss på te i hans enkla men speciella boning. Vi befann oss i kommunen Meizhou i det nordöstra hörnet av Kinas mest industrialiserade landskap, det sydliga Guangdong. Meizhou är en av de fattigaste och lantligaste delarna av Guangdong, och under de fem dygnen som vi tillbringade där såg vi inte en enda utlänning. Under bussfärden funderade vi febrilt på hur det kunde vara möjligt att vi, två finländare som närmar sig pensionsåldern, av allt att döma hade misstänkts för att vara någon form av spioner. Förklaringen hade antagligen att göra med det faktum att soldaternas uniformer avslöjade att de tjänstgjorde i Kinas missilstyrkor, så det fanns sannolikt en missilbas i närheten. Tillbaka i Hongkong fick jag läsa att det kinesiska säkerhetsministeriet har utarbetat nya webbsidor som sporrar kineserna att rapportera utlänningar som kan utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. De som avslöjar spioner eller spionage belönas med upp till 65 000 euro. Det styrande kommunistpartiet anser i allt högre grad att i synnerhet USA men också andra västländer försöker sätta käppar i hjulen för utvecklingen i Kina. När partiets misstänksamhet sprider sig till gräsrotsnivån kan den dess värre tydligen ta sig uttryck i regelrätt paranoia. yle 180502.

Stödmanifestation för Gui Minhai. I dag på pressfrihetens dag hålls en stödmanifestation utanför Kinas ambassad för den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhani. Gui Minhai har via sitt förlag gett ut flera regimkritiska böcker om kinesisk politik och politiker. Han försvann i oktober 2015 vid sin semesterlägenhet i Thailand. Sedan dess har han inte fått återvända till Sverige. År 2016 sa Gui Minhai i kinesisk stats-tv att han återvänt till Kina frivilligt på grund av tidigare trafikbrott och att han inte vill ha hjälp utifrån. Kinesiska myndigheter bekräftar då att Minhai är häktad. I slutet av oktober i fjol meddelade kinesiska myndigheter att han har släppts fri men han lämnade aldrig Kina. I januari i år greps han på nytt. Den här gången misstänks han ha delat hemligstämplad information med svensk ambassadpersonal. Enligt UD var han tillsammans med två svenska diplomater vid tillfället. Kinesiska myndigheter har inte gett någon förklaring till gripandet. Debattören Kurdo Baksi är en av arrangörerna bakom dagens demonstration. Han är kritisk till UD:s hantering av fallet, säger han till DN. "På två punkter har UD begått allvarliga fel. Det ena är att de inte öppnat ambassaden och låtit Minhai bo där. Det andra är att de borde frågat i tid vilken grad av frihet, eller ofrihet, som Gui Minhai hade." SR 180503. Kommentar: Varför agerarar inte Margot Wallström, utan låter tiden rinna iväg?

Över tusen demonstranter gripna i Ryssland. Över tusen ryska demonstranter har idag gripits på olika håll i Ryssland i samband med demonstrationer riktade mot president Vladimir Putin, det uppger en organisation som samlar information om gripanden i Ryssland. Den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnij som organiserat demonstrationerna greps också han när han anlände till protestmötet i Moskva. Aleksej Navalnij stretar emot med armar och ben medan fem poliser bryskt bär bort honom från det centrala Pusjkintorget i Moskva. Demonstranterna ropar "Ner med Tsaren" och "Ett Ryssland utan Putin". De protesterar mot Vladimir Putin och mot korruptionen. "Jag står upp mot korruption, mot dom som förbjuder oss att tala och uttrycka oss. Vi vill bara ha ett bra och normalt liv, inte ens det får vi säga," säger Nadezhda Kulkova. Under eftermiddagen har rysk polis - som ser demonstrationerna som olagliga - skingrat demonstranter i Moskva och St. Petersburg. I strid ström har polisen radat upp unga män och kvinnor mot bussar, som de sedan förs bort i. Navalnyjs oppositionsrörelse hade kallat till protester i hela Ryssland. Demonstrationerna sker två dagar innan Vladimir Putin under pompa och ståt - ska sväras in som president för fjärde gången. Förra gången det skedde - år 2012 - då begav sig tiotusentals ryssar ut på gatorna - det var de största protesterna i Ryssland på mycket länge - då - var det många som skadades och långt efter så dömdes flera av demonstranterna till långa fängelsestraff. SR 180505.

I dag svors Putin in - för fjärde gången. Den ryske presidenten Vladimir Putin svors i dag in för fjärde gången. Han lovade satsa på höjd levnadsstandard och förbättrad ekonomi. Ett sätt att möta ett allt större missnöje bland ryssar med ekonomin, sjukvård och skolor. Ryske federationens president kommer bevara och skydda medborgares fri och rättigheter, hette det bland annat i eden som Vladimir Putin svor idag när han för fjärde gången installeras som president. En ceremoni med rekordmånga gäster i Kremls gyllne salar och ute på borggården, en specialtillverkad rysk kortegelimousine och ett tal som liknade alla Putins tidigare under de 18 år han suttit vid makten. Löften om bättre ekonomi, ett modernare och starkare Ryssland. "Folk kommer leva bättre," lovade Vladimir Putin. "Kursen förändras inte, det var inget nytt utan lät som under Putins hela styre," kommenterade Andrej Kolesnikov, statsvetare vid Carnegiecentret i Moskva. 89 procent av ryssarna önskar sig förändring, visar en statlig opinionsundersökning i dag. Men någon förändring är inte att vänta. Premiärministern byts inte ut, Putin förordade idag att Dmitrij Medvedev fortsätter på sin post. SR 180507.

Kinesisk ledare dömd till livstids fängelse. Den tidigare kommunistpartisekreteraren Sun Zhengcai dömdes till livstids fängelse för att ha skott sig ekonomiskt på sin post. Sun ska ha tillskansat sig 170 miljoner yuan, motsvarande över 230 miljoner kronor, genom att erbjuda sina tjänster i utbyte mot betalning. I domslutet slås fast att Sun utnyttjat sin position för att vinna fördelar genom att hjälpa företag och individer att vinna anbudstävlingar, att få projekt beviljade och bli befordrade till högre poster. Som en av 25 medlemmar i politbyrån tillhörde Sun Zhengcai eliten inom kommunistpartiet och var därmed också en av Kinas mäktigaste. Senast någon så högt uppsatt person dömdes till livstids fängelse för korruption i Kina var 2015 när den tidigare mäktiga ledaren för den kinesiska polisen, den pensionerade Zhou Yongkang, dömdes till livstids fängelse för korruption och maktmissbruk. Sun Zhengcais företrädare på posten som ledare för storstaden Chongqing, Bo Xilai, dömdes också till livstids fängelse 2014. Ledaren för kommunistpartiet Xi Jinping har gjort sig både populär och fruktad för sina hårda antikorruptionskampanjer som inte följer vanliga rättsprinciper och anses vara ett vapen i den politiska maktkampen inom det enväldiga partiet i Kina. SR 180508.

Sverige, Finland och USA fördjupar militärt samarbete. Försvarsminister Peter Hultqvist skrev i går under ett nytt försvarssamarbetsavtal som bland annat innebär tätare kontakter och fler övningar med USA och Finland. Avtalet innebär bland annat tätare kontakter och fler samövningar mellan länderna. "Tillsammans kan vi dämpa andras aggressiva ambitioner i området, det är vårt budskap," sa försvarsminister James Mattis på Sveriges Radios fråga om vad USA får ut av avtalet. Avtalet bygger på tidigare bilaterala avsiktsförklaringar men innebär en fördjupning av det gemensamma samarbetet, och kommer exempelvis innebära mer samövande. "Det handlar framförallt om att via övningsverksamhet bygga en interoperabilitet, alltså att kunna arbeta tillsammans operativt och öva tillsammans," säger Hultqvist. Sverige, Finland och USA kommer också att göra gemensamma analyser och utifrån det planera vilka verksamheter som ska bedrivas, säger Peter Hultqvist. Varken Sverige eller Finland är ju med i Nato men har på senare år fördjupat försvarssamarbetet med varandra och USA. SR 180509.

Svenska bönders matproduktion räcker inte vid en kris. Ny forskning visar att svenska bönders produktion av mat inte skulle kunna fortsätta länge om landet blir avskuret från omvärlden. Det beror på att de viktiga insatsvarorna importeras, enligt geografen Camilla Eriksson. Camilla Eriksson har med pengar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, intervjuat lantbrukare av olika slag, bland annat för att få en bild av hur de skulle klara en situation där försörjningen av diesel, konstgödsel och växtskyddsmedel stryps. "De flesta ser inte många möjligheter alls utan tror att man kanske måste börja lagra diesel, växtskyddsmedel och handelsgödsel igen. Vi klarar inte en speciellt lång rubbning av världshandeln utan de här varorna." Fram till för ungefär 25 år sen så hade Sverige en hög beredskap för en avspärrning av landet med lagring i stor skala av exempelvis diesel. Men när kalla kriget tog slut, Sverige blev med i EU och världshandeln blev friare så slopades beredskapslagren i Sverige, till skillnad från i exempelvis Finland. SR 180511.

Rysk hackerattack mot svensk antidopning. En rysk hackergrupp har brutit sig in i riksidrottsförbundets IT-system. Nu sprids information med koppling till svensk antidopnings arbete. Brottet är polisanmält. Det är på en tidigare omdebatterad rysk sida som informationen nu sprids. Det handlar främst om mejlkonversationer, men även andra uppgifter och listor från deras arbete. SR 180515. Kommentar: Svensk polis har inga befogenheter i Ryssland.
Riksidrottsförbundets ordförande: Starka krafter bakom hackerattacken. Här finns också listor över svenska idrottare, som hackarna påstår har brutit mot doping-reglerna eller fuskat på andra sätt. "Det är så man jobbar med "falska nyheter", man slänger ur sig påståenden och försöker säga att i mörkret är alla katter grå," säger Björn Eriksson. SR 180515.

Freoner produceras - trots förbud. Någonstans i världen produceras det freoner – trots att det är förbjudet enligt Montrealprotokollet. Den slutsatsen drar forskare i en aktuell studie. Mängden freoner som finns i atmosfären borde minska. Det gör den, men inte alls lika snabbt som den borde. Förutom det finns det också allt mer freon på norra halvan av jordklotet än på södra - även det är oväntat. Efter en lång rad analyser är den enda rimliga förklaringen för detta enligt studien att det produceras nya freoner någonstans som inte rapporteras. Det betyder dock att någon har brutit mot Montrealprotokollet. Vem det kan vara framgår inte i studien. Det antyds bara att det händer på norra hemisfären, kanske i Asien. SR 180517.

Ryska katoliker märker förbättrade relationer. Efter det historiska mötet 2016 mellan påven Franciskus och Moskvapatriarken Kirill har de tidigare kylslagna relationerna mellan katolska och rysk-ortodoxa kyrkan blivit bättre. Efter ryska revolutionen 1917 konfiskerades kyrkans egendomar av staten. Efter Sovjetunionens fall på 1990-talet blev det i teorin möjligt att få tillbaka fastigheter men många hade förstörts under kommuniststyret. Att återfå dem som fanns kvar har inte varit lätt. "Vi har hittills lyckats få tillbaka ett tiotal byggnader av i runda slängar mellan 50 och 80 i hela Ryssland. Merparten ägs fortfarande av staten." Att få tillstånd till att bygga en ny kyrka är fortfarande i stort sett omöjligt, särskilt i storstäderna. "Det gör att vissa församlingar tvingas fira mässor i lägenheter och då betraktas man enligt lagen som en sekt och utsätts för poliskontroller. Men jag kan inte säga att vi har det särskilt motigt som kyrka. Problemen är mer byråkratiska än ideologiska." Enligt Paolo Pezzi finns det i dag runt 1,5 miljoner katoliker i Ryssland. Dagen 180517.

Invigning av ny rysk bro ses som skymf mot krimtatarer. I år är det 30 år sedan krimtatarerna för första gången lagligt tilläts komma tillbaka till Krim efter Stalins deportation 1944. Minnet av den brutala fördrivningen högtidlighålls varje år 18:e maj. Just i år påverkas dagen av en ny rysk bro, som oväntat invigdes före utsatt tid. Ryske presidenten Vladimir Putin körde en orangefärgad Kamazlastbil över Kerchsundet på bron, som byggts mellan Ryssland och den annekterade Krimhalvön. Bron skulle ha öppnats för biltrafik först i december, men invigdes oväntat i tisdags. Ukraina, EU och USA kritiserar bygget, som "lika regelvidrigt som den ryska annekteringen av halvön". Men särskilt hårt tar krimtatarerna det. De var de hårdaste kritikerna av den ryska annekteringen i mars 2014 och har fått betala ett högt pris. Krimtatarernas eget parlament mejlis har förbjudits, en populär tv-kanal och lokala krimtatariska tidningar har tvingats i exil. Flera av de kritiska krimtatariska ledarna har antingen gripits eller tvingats lämna halvön. 18:e maj är årsdagen av Stalins dödliga deportationer av krimtatarerna och att bron invigdes så nära inpå tas som en skymf av krimtatarerna. Samme Stalin försökte också bygga en bro på 30-talet, liksom de tyska nazisterna under Andra Världskriget. Krimannekteringen utlöste EU och USA:s sanktioner, de riktas mot affärsmän i Putins krets, som Arkady Rotenberg. Hans bolag byggde den 19 kilometer långa bron för 228 miljarder rubel, flera utländska byggbolag hoppade av bygget, på grund av sanktionerna. SR 180518.

Dubbelagenten Skripal har lämnat sjukhuset. Den ryske exspionen Sergej Skripal har skrivits ut från distriktssjukhuset i Salisbury i Storbritannien och kommer fortsätta tillfrisknandet på annan plats. Skripal är den siste av de tre som skrivs ut. Sjukhusets direktör Cara Charles-Barks kommenterar händelsen i ett uttalande. "Det är en fantastisk nyhet att Sergej Skripal mår tillräckligt bra för att kunna lämna distriktssjukhuset i Salisbury", skriver hon. Enligt uppgifter till BBC har Skripal flyttats till en säker plats för tillfrisknande. Det är oklart om det är samma plats som hans dotter befinner sig på sedan hon blev utskriven. Sergej Skripal var tidigare överste i den ryska militära underrättelsetjänsten men dömdes till fängelse 2006 för att ha sålt hemliga uppgifter till Storbritannien. 2010 lämnades han ut till Storbritannien i en utväxling mot tio ryska spioner som gripits i USA. Den misstänkta giftattacken har lett till en diplomatisk kris mellan Storbritanniens och Rysslands regeringar. Den ryska ambassaden i London har twittrat aktivt om händelserna under våren. Men dagens besked tas emot med tystnad. Istället har ambassaden valt att twittra om fotbolls-VM, skriver den brittiska tidningen The Guardian. SR 180518.

Blodig attack mot kyrka i Tjetjenien. Minst sju människor varav fyra angripare uppges vara döda efter en attack mot en kyrka i den tjetjenska huvudstaden Groznyj. Den ryska delrepublikens ledare säger sig själv ha tagit befäl över insatsen där angriparna "neutraliserades". Attacken riktades mot Ärkeängeln Mikaels kyrka i centrala Groznyj, den tjetjenska huvudstaden. svt 180519.

P18 invigs - nytt steg för Gotlands försvar. I dag firas återupprättandet av P18 på Gotland av bland andra kungen, statsministern och ÖB. Sveriges försvar får, första gången sedan andra världskriget, ett nytt regemente. "Att inrätta ett regemente på Gotland är en tydlig säkerhetspolitisk signal om hur viktigt vi från regeringens och Sveriges sida anser att Gotland är," säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). "Det här är ju något som ändå uppmärksammas runt Östersjön och i världen." Utvecklingen av Gotlands försvar och övningar på ön leds nu från regementet och inte från fastlandet. Regementet har också ansvaret för den mekaniserade stridsgrupp som började byggas upp på Gotland redan 2016. Det är den tillsammans med Gotlands hemvärnsbataljon som står för det permanenta försvaret av ön. Regementet med stridsgruppen ska omfatta cirka 350 personer, men alla kommer inte att finnas permanent på ön. Omkring 150 är fast anställda och resten tidvis anställda eller värnpliktiga. Stridsgruppen består av ett stridsvagnskompani med tidvis anställda soldater och värnpliktiga, ett stående mekaniserat skyttekompani med framförallt fastanställda, samt tross- och stabskompani. Stridsgruppen ska också kompletteras med en eller två plutoner med luftvärnskanonvagnar. Att i en krigssituation föra över förstärkningar från fastlandet är en riskabel operation. "Att ha en fast bemanning innebär att man har ett starkare utgångsläge än om man inte har det," säger Hultqvist. Ett vanligt krigsscenario är att en konflikt uppstår mellan Ryssland och de baltiska staterna och att Ryssland då ockuperar Gotland för att stoppa Natoförstärkningar. År 2020 väntas Gotlands regemente vara fullt utbyggt och det nya garnisonsområdet på Tofta skjutfält vara klart. Kostnaden beräknas bli 780 miljoner kronor. Försvarets gamla regementsbyggnader är sålda och används i dag till annat.
När kalla kriget sågs som avslutat i början på 90-talet var 25 000 personer krigsplacerade på Gotland, varav 5 000 var gotlänningar. Då fanns kustartilleriregementet KA 3 i Fårösund, Luftvärnsbataljonen LV 2, artilleriregementet A 7, samt P 18. "Det här är ju naturligtvis mindre, men vi börjar bygga något steg för steg," säger Hultqvist. SR 180521.

Kina sköt upp satellit som ska kretsa kring månen - robot ska landa på baksidan senare i år. Kina har skjutit upp en satellit som ska gå i omloppsbana kring månen. Queqiao-satelliten blir kommunikationsstöd åt Chang'e 4, som ska landa på månens baksida. Nu närmar sig Kina månens baksida, då man senare i år ska skjuta upp Chang'e 4 (döpt efter den kinesiska mångudinnan), en obemannad expedition som ska landa på baksidan och släppa lös en utforskande månbil, en rover. För att kunna hålla kontakten med Chang'e sände man enligt nyhetsbyrån Xinhua i natt upp en kommunikationssatellit. Queqiao - direkt översatt skatbron (som i fågeln skata), för att ära den vördade fågelns roll i folksagorna - ska gå i omloppsbana runt månen och säkra att det kinesiska rymdprogrammets nyaste projekt går i hamn utan problem. yle 180521.

Nytt försvarsavtal mellan Sverige och Danmark. Sverige och Danmark ska utöka sitt försvarssamarbete. Bland annat ska länderna framöver kunna utnyttja varandras luftrum. "Det är bra för båda Sverige och Danmark," säger Peter Hultqvist, Sveriges försvarsminister. Avtalet som Peter Hultqvist tecknat med sin danska kollega Claus Hjort Frederiksen här i Köpenhamn i dag innebär bland annat att länderna med kort varsel ska kunna flyga i varandras luftrum, använda varandras landningsbanor och att man ska hålla gemensamma övningar. Man ska också se över möjligheten att utöka samarbetet även på det marina området. Danmark är till skillnad från Sverige medlem i försvarsalliansen Nato och Sverige har de senaste åren skrivit på bilaterala avtal om utökat försvarssamarbete med flera andra Natoländer, bland annat Polen, Tyskland, Storbritannien och USA. Men det innebär inte att Sverige är närmare ett Natomedlemskap enligt Peter Hultqvist. "Nej, det här är ett praktiskt samarbete," säger han. SR 180522.

Julia Skripal vill återvända till Ryssland. "Mitt liv har vänts upp och ner". Det säger Julia Skripal som tillsammans med sin far, den ryske exspionen Sergej Skripal, utsattes för en nervgiftattack I Salisbury i Storbritannien. Trots allt som hänt vill hon återvända hem till Ryssland. Hon skrevs ut för drygt sex veckor sedan och befinner sig på en hemlig plats i London där hon skyddas av den brittiska staten. "Jag försöker förlika mig med de förödande förändringar som tvingats på mig både fysiskt och emotionellt, tar en dag i taget och försöker hjälpa min pappa tills han är helt återställd. På sikt hoppas jag att kunna återvända hem till mitt land," säger hon. SR 180523.

Kina: Inga ledtrådar om mystiska ljud. Det är fortfarande en gåta vad som hänt den amerikanska medborgare i Kina som upplevt onormala ljud och drabbats av en hjärnskada. Kinas utrikesdepartement uppger att man inte hittat några ledtrådar som kan kasta ljus över händelsen. Talespersonen Lu Kang försäkrar också att landet fortsätter att följa Wienkonventionens krav på att skydda utländsk diplomatisk personal. Den drabbade personen, som arbetat för det amerikanska konsulatet i Kanton, har berättat om "subtila och vaga, men abnorma, förnimmelser av ljud och tryck", enligt USA:s ambassad. Efter att ha undersökts i USA har det konstaterats att personen drabbats av en mildare traumatisk hjärnskada. Utrikesminister Mike Pompeo har konstaterat att symptomen liknar dem som i fjol drabbade en rad amerikanska diplomater på Kuba. Händelsen i Kina har fått USA att varna sina medborgare i Kina för "ovanliga ljud eller genomträngande oväsen". msn 180524.

Kommission: MH17 sköts ned av rysk robot. Den internationella kommission som utreder nedskjutningen av av ett passagerarflygplan i Ukraina för snart fyra år sen kopplar luftvärnsrobotens ursprung nu till ett ryskt militärförband i Kursk. "Roboten kom från det 53:e luftvärnsförbandet, ett militärfordon därifrån har använts," säger Fred Westerbeke, som lett den internationella utredningen, till BBC. Flygplanet från Malaysia Airlines flight MH17 exploderade över Ukraina i juli 2014 efter att ha träffats av en robot. Alla 298 personer ombord omkom. Utredningen har tidigare slagit fast att planet sköts ned med en rysk-tillverkad robot som ska ha förts in i Ukraina. Kommissionen har pekat i riktningen mot ryskstödda separatister i landet. Nu har robotens väg in i Ukraina kartlagts, de olika delarna har kontrollerats närmare med serienummer och märken. Utredarna har också reducerat namnen på de misstänkta till några tiotals personer. Men de avstår att uppge namnen för att inte äventyra utredningen. Utredningen är nu inne i ett slutskede. Länderna som samarbetar är överens om att en eventuell rättegång ska hållas i Nederländerna. Ryssland har hela tiden nekat till all inblandning i händelsen och den ryska regeringen upprepade den hållningen idag. SR 180525.

Striderna trappas upp igen i ett krigstrött Ukraina. I östra Ukraina har striderna åter trappats upp med fler döda och skadade mot tidigare. Men i Kiev är det få som reagerar längre på upptrappningar i det fyra år långa kriget. Tre soldater dödades i helgen och vid demarkationslinjen nära Horlivka dödades en 15-årig flicka utanför sina morföräldrars hus i Zalisnje när en artilleri-raket slog ned vid utedasset. SR 180529.

Ryske journalisten Babtjenko lever. I vad som måste beskrivas som en chockartad vändning i fallet med den ryska journalisten Arkadij Babtjenko, som i tisdags rapporterades mördad i Ukraina, har journalisten plötsligt dykt upp - levande. Enligt den ukrainska säkerhetstjänsten gick man ut med nyheten om att Babtjenko mördats för att förekomma ett riktigt mordförsök. Den kände regimkritiske ryske krigsreportern Akradij Babtjenko uppgavs ha hittats skjuten till döds vid sitt hem i Kiev i Ukraina under tisdagen. Enligt uppgifterna som spreds då avled han i ambulansen efter att hans fru hittat honom blodig och skottskadad. I samband med en ukrainsk tv-sändning får nu historien en oväntad vändning. Babtjenko framträdde nämligen, till synes helt välbehållen, tillsammans med ukrainsk säkerhetstjänst. Enligt dem har man stoppat ett mordförsök som beställts av den ryska regeringen. "Jag skulle vilja be om ursäkt för vad ni alla har behövt gå igenom, säger en tårögd Arkadij Babtjenko vid presskonferensen i Kiev," enligt Reuters. "Jag är ledsen, men det fanns inget annat sätt att göra det på. Dessutom vill jag be om ursäkt till min fru för det helvete som hon har gått igenom." På presskonferensen meddelar den Ukrainska säkerhetstjänsten att man gick ut med nyheten om att Babtjenko mördats för att förekomma ett riktigt mordförsök. En ukrainsk medborgare har gripits, meddelas också. Han ska, enligt den ukrainska säkerhetstjänsten, blivit erbjuden motsvarande drygt 350 000 kronor av rysk säkerhetstjänst för att utföra mordet på Babtjenko. Den ukrainska säkerhetstjänsten säger också att de fick nys om planerna för två månader sedan, och lyckades stoppa dem. Babtjenkos "död" drog igång ett hårt ordkrig mellan Ryssland och Ukraina efter att den ukrainske premiärministern Volodymyr Hrojsman sagt att han var "övertygad om att den ryska totalitära maskinen" som låg bakom journalistens död. Ryssland avfärdade då att man skulle ha något med mordet att göra. "Den ukrainske premiärministern talar redan om hur den ryska säkerhetstjänsten låg bakom, innan en utredning har inletts. Det här sättet att bedriva utrikespolitik är mycket sorgligt," sade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov på en presskonferens. Enligt nyhetsbyrån Interfax tas dagens nyhet om att Babtjenko lever emot väl av det Ryska utrikesdepartement – som beskriver det som "den bästa nyheten." Samtidigt kallar man skeendena för ukrainsk propaganda. SR 180530.

AFS möter Putinvänner i Ryssland. I dag inleds en konferens i Ryssland, där Kreml samlar potentiella samarbetspartners för att bygga nätverk och allianser. Unikt den här gången är att också svenska politiker är på plats. "Högst intressant med tanke på att Ryssland kan förväntas försöka påverka det svenska valet," säger Oscar Jonsson, doktorand vid Försvarshögskolan. Samtidigt säger han att det var lite en tidsfråga, innan svenska politiker deltog på något sådant här. "Ryssland har långsiktigt arbetat med att bygga broar med extrema partier i Europa. Och vad jag vet har det inte tidigare varit svenska partier som deltagit på den här typen av konferenser." Det är det nybildade, främlingsfientliga partiet Alternativ för Sverige (AFS), som nu är på plats för en konferens i Moskva. Bland annat är det partiledare Gustav Kasselstrand som är där. Gustav Kasselstrand, liksom flera andra av AFS:s toppnamn har en bakgrund inom Sverigedemokraterna. Gustav Kasselstrand blev utesluten 2015, och han gjorde sig känd som både mer radikal i invandringsfrågor än Sverigedemokraterna, och för att driva en mer prorysk linje. Även riksdagsledamoten Mikael Jansson, som valdes in för SD men nu gått över till AFS, är på plats i Moskva. Mikael Jansson sitter i Försvarsutskottet. Det här var Expressen först att rapportera om. Att AFS ska vara med på konferensen i Moskva, har hållits hemligt. Ekot har ställt frågor om den i flera dagar till Gustav Kasselstrand, men det är först idag han velat svara. "Jag tycker att Sverige ska förbättra dem diplomatiska relationerna med Ryssland. Det är otroligt intressant att vara här i Moskva," säger Gustav Kasselstrand. Hur ser du på risken att ni ska användas i Rysslands påverkansoperationer? "Det är rent nonsens. Det där är ett hjärnspöke."Gustav Kasselstrand säger att partiets främsta syfte att delta på konferensen är att nätverka med andra nationalistpartier. Konferensen handlar officiellt om parlamentarismens framtid och utveckling, men källor på plats i Moskva säger till Ekot att det i första hand är en anledning för att bjuda in politiska representanter som Kreml stödjer, för att initiera och stärka samarbeten och allianser. Det handlar exempelvis om politiska representanter för partier som är mot Nato, kritiska mot EU och ofta med starka konservativa och nationalistiska strömningar. Det är det ryska parlamentet Duman, som bjuder in till konferensen, och den organiseras bland annat av den ryska politikern Leonid Slutskiy. Slutskiy var en av de första sju politiker som fick sina tillgångar frysta av USA i samband med Rysslands annektering av Krim. I samband med det fördes han också upp på EU:s sanktionslista. Informationen om konferensen har varit knapphändig, men runt 500 personer förväntas delta. Och att också svenska politiker nu finns med på deltagarlistan är något vi bör vara uppmärksamma på, enligt flera experter. "Inte minst eftersom vi vet att Rysslands mål är att så split i Europa," säger Oscar Jonsson. SR 180604. SR 180604.

Hongkong minns den kinesiska demokratirörelsen. Arrangörerna för årets minnesvaka för dem som dog i samband med demokratirörelsen i Kina 1989, säger att fler deltog i manifestationen i år än förra året. Men polisen i Hongkong hävdar att antalet deltagare i den unika vakan till minne av Massakern i samband med demonstrationerna på Himmelska torg har minskat. Arrangörerna i Hongkong räknade till 115 000 demonstranter och polisen till 17 000. Arrangörerna noterade en ökning av deltagare, medan polisen sade sig se en minskning. Men det är tydligt att minnet av krossandet av den kinesiska demokratirörelsen 1989 fortfarande lever i Hongkong. "Slut på diktaturen" skanderade demonstranter i går kväll i Hongkongs Victoria Park, uppfångat i en video i den engelskspråkiga hongkongtidningen South China Morning Posts nätupplaga idag. I kinesiska medier ser det däremot helt tomt ut om man letare efter kommentarer till 29-årsminnet av demokratirörelsen som slogs ner på ett blodigt sätt i Peking natten till den fjärde juni 1989. Inte ens det kinesiska utrikesdepartementets hemsida återger departementens eget svar på en fråga från en utländsk journalist igår. USA:s utrikesminister Mike Pompeo markerade årsdagen genom att framföra ett krav på at den kinesiska regeringen ska publicera en officiell redogörelse för alla som dog, skadades eller försvann då den kinesiska armén sattes in mot demonstranter. Det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Hua Chunying svarade i den dagliga presskonferensen i Peking igår att "Kina har för läge sedan kommit till en tydlig slutsats om den tidens händelser" och tillade att USA:s utrikesminister inte borde ha någon rätt att blanda sig i Kinas interna angelägenheter. Men inte ens detta meningsutbyte går att ta del av på det kinesiska nätet. Än mindre har nåra minnesaktiviteter tolererats här. SR 180605.

Känd kinesisk pastor arresterad. En av Kinas mest profilerade pastorer har arresterats igen. Wang Yi leder en växande kyrka som ständigt utmanar myndigheterna. Nu har han stoppats från att uppmärksamma massakern på Himmelska fridens torg. Det var i måndags som polisen grep Wang Yi och ett dussintal församlingsmedlemmar som tillhör Early Rain Covenant Church i staden Chengdu. Myndigheterna ville stoppa den minneshögtid som kyrkan planerat för att hedra de demonstranter som dog när militären slog ner protesterna på Himmelska fridens torg 1989, rapporterar South China Morning Post. Wang Yis församling i Chengdu är en växande församling med, enligt Wikipedia, 700 medlemmar. Wang Yi var tidigare en inflytelserik människorättsadvokat, men konverterade 2005 till kristendomen och blev snart pastor. Han har dock fortsatt sitt arbete för mänskliga rättigheter även som kyrkoledare. "Wang Yi är väldigt juridisk kunnig och mild. De använder icke-våldsprinciper, de sjunger och ber. Så på det sättet är han en väldigt svår person för myndigheterna att hantera," säger Fredrik Fällman. Wang Yi är inte ensam om att driva frågor om mänskliga rättigheter, flera andra ledande kinesiska aktivister är också kristna. Efter massakerna på Himmelska fridens torg, där det uppskattas att flera tusen studenter dog, sökte sig somliga av de överlevande en ny grund att stå på, och fann den kristna tron. Wang Yi låter sig inte nedslås av de återkommande arresteringarna utan planerar att utvidga verksamheten i 14-miljonerstaden Chengdu, enligt en artikel i the Atlantic. "Om vi blev utkastade ur Chengdu så tar vi bussen tillbaka och återvänder," sa han i tidningen. Dagen 180606.

Ja till omdebatterad gasledning. Regeringen ger klartecken till Nord Stream 2:s ansökan om att få lägga en gasledning i Sveriges ekonomiska zon i Östersjön, meddelar näringsminister Mikael Damberg (S) på en pressträff. Enligt Damberg har Sverige inte möjlighet att säga nej till ledningen, utan det handlar om att godkänna dess sträckning. Den planerade gasledningen ska bli totalt 123 mil lång, varav drygt 50 mil är i den svenska ekonomiska zonen. Bakom Nord Stream 2 står det statliga ryska gasbolaget Gazprom och en rad europeiska energibolag. Längs samma sträcka som den nya gasledningen föreslås ligga finns sedan tidigare gasledningen Nord Stream 1. Tidigare har bland annat Finland och Tyskland gett slutligt tillstånd till Nord Stream 2 att anlägga och driva en gasledning i deras respektive ekonomiska zoner, medan danskarna funderar. För svensk del har det tidigare varit bråk kring om ryssarna skulle få tillgång till Slite hamn på Gotland och Karlshamn i Blekinge. På Slite blev det slutligen ett nej medan Karlshamn fick klartecken för att låta Nord Stream 2 lagra rör i hamnen, trots regeringens motstånd. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tidigare sagt till TT att regeringens säkerhets- och försvarspolitiska analys kvarstår, det vill säga att projektet påverkar det svenska försvaret. Samtidigt hänvisar han till det åtgärdsprogram som tagits fram tillsammans med Försvarsmakten, Tullen, Kustbevakningen, Polisen och Säkerhetspolisen i samarbete med Karlshamns kommun. "Det är ett program som ger insyn i projektet, men detaljerna kan jag inte gå in på av sekretesskäl. Det kan handla om många typer av åtgärder," sade Hultqvist i en tidigare intervju med TT. Även Försvarsmaktens chef ÖB Micael Bydén har uttalat sig kritiskt om att låta ett ryskt projekt hyra svenska hamnar. Och nyligen hotade USA med att införa sanktioner mot industrinationen Tyskland om de nya gasledningarna i Östersjön blir en realitet. Orsaken bakom uppmaningarna är att Nord Stream 2 utgör en säkerhetsrisk och kan göra Europa allt för beroende av energi från Ryssland, enligt USA. SR 180607.

Skärper övervakning efter ja till gasledning. Svenska myndigheter kommer skärpa övervakningen i Östersjön till följd av den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2, det säger försvarsminister Peter Hultqvist. Regeringen gav i går klartecken till att ledningen får dras inom Sveriges ekonomiska zon. "Vi är kritiska till projektet. Det bästa vore väl om det aldrig varit aktuellt, men det stämmer ju med de internationella regelverk som finns och från svensk sida måste vi följa regelverken," säger försvarsminister Peter Hultqvist. "Här manifesteras då ytterligare ett ryskt intresse i Östersjöregionen genom att det blir ytterligare en gasledning. Det skapar en situation där vi måste följa utvecklingen på Östersjön ännu mer nogsamt, eftersom ytterligare ett intresse etableras," fortsätter Hultqvist. Hur ser instruktionen ut för försvaret, tullen och polisen? "Det kan jag inte kommentera," säger Peter Hultqvist. Enligt försvarsminister Peter Hultqvist så kommer alltså svenska myndigheter, med Försvarsmakten i spetsen, att skärpa övervakningen i Östersjön ännu mer till följd av det här bygget, ett bygge som väntas starta i höst. Totalt handlar om en sträcka på 123 mil där ledningen dras, intill den tidigare gasledningen, Nordstream 1 som invigdes för sju år sedan. Det omdebatterade bygget av gasledningen, där det ryska bolaget Gazprom är huvudägare ledde till slut att hamnen i Slite på Gotland inte kommer att att användas vid bygget. Däremot kommer rördelar att lagras i hamnen i Karlshamn. Peter Hultqvist hoppas nu på en debatt inom EU eftersom han anser att flera EU-länder gör sig beroende av Ryssland genom dom här gasleveranserna. Samtidigt finns det alltså redan i dag redan en gasledning, Nord Stream 1 i Östersjön men Peter Hultqvist vill inte säga hur just byggandet av den gasledningen påverkat säkerhetsläget i Östersjön. SR 180608.

Putin i Peking - hopp om varma relationer. Rysslands president Vladimir Putin besöker just nu Peking, och de rysk-kinesiska relationerna beskrivs som varmare än tidigare. Länderna har gemensamma intressen bland annat inom vad man kallar för "antiterrorism". Den ryske presidenten framställdes som en internetstjärna, en tuff terrorbekämpare och pianospelare i en uppvärmningsvideo från den kinesiska statstelevisionen inför statsbesöket. Och idag anlände Rysslands Vladimir Putin till röda mattan framför Folkets stora sal i Peking och togs emot av Xi Jinping. Båda ska delta i helgens möte i kuststaden Qingdao med säkerhetsorganisationen Shanghai Cooperation Organization under helgen. Shanghai Cooperation Organization är en regional gruppering där Ryssland och Kina samarbetat med de centralasiatiska länderna sedan 1990-talet, men där också Indien och Pakistan gick med förra året. Gruppen har sitt högkvarter i Peking och samarbetar om till exempel transportprojekt och telekommunikationer i regionen men har också riktat in sig på terrorbekämpning och har haft gemensamma övningar för polis och militär. Både Kina och Ryssland önskar kontrollera potentiella separatister och kontrollerar medier och yttrandefrihet för vad som sägs vara nationens bästa. Antiterrorism används i Kina som ett nyckelord i politiken för att kontrollera den muslimska befolkningen i Kinas nordvästra region Xinjiang, som är en portal till Xi Jinpings handelsinitiativ, den så kallade nya Sidenvägen. Där räknar Kina med Ryssland som en förstående partner. Och Ryssland räknar med Kina som en pålitlig köpare av sina stora reserver av olja och gas. SR 180608.

Nato kräver mångmiljardsatsningar av sina medlemsländer. När Natos försvarsministermöte avslutades för en stund sedan stod det klart att det ska ska bli ett ännu tätare samarbete mellan Nato och EU. Peter Hultqvist (S) är Sveriges försvarsminister. "EU och Nato ska inte vara konkurrerande organisationer. Det är ju ett sätt att tillsammans öka den maximala styrkan och göra det som på olika sätt tillför maximala resurser så att man kompletterar varandra och gör varandra starkare." Konkret handlar det om att EU och Nato ska jobba närmare varandra, om att Nato kräver mångmiljardsatsningar av sina medlemsländer i EU som ska gå till vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. Bakgrunden är att det ska bli lättare att förflytta transporter med trupper mellan länderna. På sina håll i Östeuropa anses vägnätet vara mycket dåligt, och då behövs pengar. Pengar som bland annat nu ska komma från EU. Det handlar också om att det ska bli lättare, rent administrativt att föra militärt materiel över gränserna. "Ja, det leder ju till administrativa processer som kanske är onödigt byråkratiska och onödigt gammeldags och tar alltså extra mycket tid," säger Peter Hultqvist. Så sent som igår, fattade den svenska regeringen beslut om ett avtal för de nordiska länderna att förenkla procedurerna - samma sak väntar nu inom Nato. Vid mötet så balanserade också den amerikanske försvarsministern James Mattis, uttalandena från den amerikanske presidenten om att Natoländerna, gemensamt måste ställa upp på att lägga två procent av BNP på försvarsutgifter för att vara säker på att få hjälp från USA vid en eventuell väpnad konflikt. Enligt Mattis är flera länder på rätt väg. Just frågan om pengarna lär nämligen bli en stor fråga på Natotoppmötet här i Bryssel om en dryg månad då den amerikanske presidenten Donald Trump tros upprepa sina krav om ökade försvarsutgifter för medlemsländerna. Både Finland och Sverige som är särskilda partnerländer till Nato, Finland lägger jämförelsevis ungefär en och halv procent, och Sverige en procent på försvaret. SR 180608.

Washington Post: Kinesiska hackare stal enorma mängder känslig information av den amerikanska flottan. Hackare som arbetar för Kinas regering ska ha gjort intrång på datorsystemen hos en underleverantör som arbetar för den amerikanska flottan, skriver Washington Post. Hackarna fick tag på enorma mängder känslig information som relaterar till undervattenskrigföring. Intrången skedde i januari och februari, uppger amerikanska tjänstemän anonymt till Washington Post. Flottan och den federala polisen FBI samarbetar nu i en utredning av incidenten. Sammanlagt 614 gigabyte data stals, bland annat ritningarna på en missil som skulle tas i bruk av amerikanska ubåtar år 2020. Hackarna fick även tag på sensor- och signalinformation samt krypteringsinformation för ubåtarnas radiokommunikation. Washington Post skriver att de utelämnar information om intrånget och hänvisar till att mer information kunde hota den nationella säkerheten. Myndigheterna har inte namngett underleverantören som drabbades av intrånget. "I enlighet med federala regler måste företag varna regeringen om en skadlig eller potentiellt skadlig cyberincident inträffat i deras nätverk. Det skulle vara opassande att diskutera saken mer just nu", säger den amerikanska flottan som svar på frågor av Reuters. yle 180608.

Unga marxister oroar Kinas kommunistparti - ideologi kinesisk spelbricka. Studeranden Yue Xin anses vara en osannolik marxist. Hennes familj representerar den välmående medelklassen i Peking, och hon studerar vid ett av huvudstadens elituniversitet som är känt för sina briljanta men materiellt inriktade studerande. På de sociala medierna har Yue ofta skrivit om hur hon har inspirerats av marxismen. Hon är upprörd över hur dåligt de kinesiska arbetarna behandlas och över de ständigt växande inkomstklyftorna. Också många andra studerande har blivit övertygade marxister. I stället för att välkomna utvecklingen har det styrande kommunistpartiet låtit fängsla en del av dem och anklagat dem för att sprida extrema tankegångar. yle 180609.

Säpo: Vi ser ett ökat underrättelsehot mot Sverige. Spionaget mot Sverige utgör ett allt större hot, det säger Säkerhetspolisens chef Klas Friberg i Ekots lördagsintervju. Han pekar ut tre länder som särskilt aktiva: Ryssland, Kina och Iran. "Förmågorna hos andra, vad vi kallar statliga aktörer, är hög. Intensiteten och aggressiviteten i deras underrättelseinhämtning är stor," säger Klas Friberg. Säpochefen pratar i Ekots lördagsintervju om ett kraftigt ökat hot, och ett nytt normalläge. Förutom traditionellt underrättelsearbete handlar det om att tränga sig in i digitala system och hämta information om verksamheter och människor. "Ibland gör man det för att skada direkt, ibland tror jag att man gör det för att samla på sig uppgifter för att i ett senare skede kunna skada. Ryssland är mest aktivt, enligt Säkerhetspolisen, och uppges vara intresserat av allt. Inte bara politik. "Det kan också röra vårt finansiella system, försvarshemligheter naturligtvis och företag som är knutna till försvarsindustrin," säger Klas Friberg. Kina har enligt Säkerhetspolisen kommersiella intressen, men ägnar sig även åt flyktingspionage. Det gör också Iran. Enligt Säpochef Klas Friberg är Sveriges beredskap inte god nog. "Det har varit en naivitet i Västeuropa under lång tid, där vi har underskattat kontraspionagefrågorna och de som är intresserad av Sverige och andra länder. "Användningen av till exempel digitala instrument har ökat kraftigt, men säkerheten som vi har kring detta har inte ökat på samma sätt." Så vad måste vi göra mer? "Alla måste fundera på att höja säkerheten." SR 180616.

IMF: Ukraina måste se över korruptionslag. I Ukraina diskuterar parlamentet om en ny beslutad lag, om en särskild antikorruptionsdomstol, ska ändras. Detta efter att en av landets största långivare Internationella Valutafonden, IMF, har krävt det. En oberoende och trovärdig domstol är ett av huvudkraven för att IMF ska betala ut nästa lån. I Kievs parlament pågår nya försök att rösta igenom en lag, som ska stävja korruptionen. Lagen som dragits i långbänk länge klubbades i början av juni, men med en rad förändringar. Dessa förändringar kritiseras nu av en av Ukrainas största långivare IMF, Internationella Valutafonden. Den antikorruptionsdomstol, som ska skapas kommer inte bli så fri och oberoende, som IMF kräver för att betala ut nästa del av ett lån på totalt 17,6 miljarder dollar. I det ändrade förslaget skulle beslut av antikorruptionsdomstolen kunna överklagas till vanliga domstolar, inom det icke reformerade ukrainska rättsväsendet. Därmed skulle korrupta tjänstemän och politiker kunna komma undan, genom att muta någon domare att riva upp antikorruptionsdomstolens beslut, befarar ukrainska antikorruptionsaktivister. En farhåga, som delas av IMF, som visserligen välkomnar att lagen antogs, men nu kräver en korrigering och att tilläggen tas bort. Dessutom måste Ukraina höja priser på energi. I parlamentet pågår diskussion om flera andra lagar och det är inte säkert att antikorruptionslagen kommer upp för omröstning i dag.SR 180621.

Borgmästare hoppade av i protest. "Det här valet gillas inte av dem som inte kan vinna val med ärliga metoder, som inte uppskattar konkurrens och som vill stanna vid makten för evigt," säger sen liberale politikern Jevgenij Rojzman. För fem år sedan vann han oväntat mot Kremls kandidat och han menar att man nu vill förhindra att något liknande händer igen genom att avskaffa valet. Sedan i våras har Jevgenij Rojzman tagit av sig borgmästarkostymen och nu går han istället klädd i t-shirt och trasiga jeans. Som borgmästare hade han visserligen inte så mycket att säga till om, i Ryssland, säger Rojzman, fattas alla viktiga beslut på central nivå. "Men jag visade att makten kan fungera annorlunda, hos mig stod dörrarna alltid öppna." Nästa borgmästare kommer istället att utses av det lokala parlamentet där en särskild kommitté ska bestämma vilka kandidaterna blir. Förra året meddelade Jevgenij Rojzman att han även tänkte utmana sittande makt genom att ställa upp i guvernörsvalet i Sverdlovsklänet där Jekaterinburg är huvudort. Men han stoppades från att delta. Rysslands ledning har bara ett mål enligt Rojzman: att behålla makten. Presidentvalet tidigare i år, som Vladimir Putin vann med nära 77 procent, kallar han för ett spektakel. Småbarnsföräldrarna Tonja och Maksim Chabibulin ser det avskaffade borgmästarvalet som ett dåligt tecken för framtiden. "Det här är bara en till signal om att vi går mot en alltmer auktoritär regim," säger Maksim. SR 180625.

Östeuropeisk oro inför toppmötet mellan Trump och Putin. USA:s och Rysslands ledare kommer att mötas i Helsingfors om drygt två veckor, 16 juli. Det blir det första verkliga toppmötet mellan dem. Trump och Putin har haft två kortare sammanträffanden tidigare men det har varit i samband med internationella evenemang så det här blir första gången som de har ett genomarbetat möte med bara de två. På många håll i Europa och framförallt i Östeuropa finns det dock en oro för att Trump kan komma att göra upp med Putin över huvudet på dem i viktiga frågor, till exempel om Ukraina. Mötet i Helsingfors äger rum efter att militäralliansen Nato haft sitt toppmöte och där Trump ska medverka. Där kommer det kanske att klarna hur mycket Trump egentligen värnar om alliansen mellan USA och Europa. Innan Trump och Putin träffas ska utrikesministrarna Sergej Lavrov och Mike Pompeo mötas för att förbereda Helsingforsmötet. SR 180628.

Rysk människorättsförsvarare häktad för barnsexbrott. Jurij Dmitrijev misstänks för barnsexbrott efter att han oväntat friades helt från mindre allvarliga anklagelser i våras. Den ryske människorättsförsvararen och historikern Jurij Dmitrijev greps i förrgår kväll. Han var på väg från kyrkogården i byn Vilga i ryska Karelen där han besökt en väns grav. I går häktades han på två månader, misstänkt för att ha utsatt sin fosterdotter för sexuellt våld. Ett brott som i Ryssland kan ge 20 års fängelse. Jurij Dmitrijev, som också är ordförande för den ryska människorättsorganisationen Memorials lokalavdelning i Karelen, har sedan 90-talet arbetat med att gräva fram sanningen om Stalintidens terror i den här delen av Ryssland. Bland annat har han funnit massgravar efter de tusentals som avrättades. För två år sedan greps Jurij Dmitrijev, anklagad för att ha sparat ner pornografiska bilder på sin fosterdotter. Själv har Dmitrijev hela tiden nekat till anklagelserna och sagt att de nakna bilderna som fanns i hans dator togs av medicinska skäl. Organisationen Memorial menar att rättsfallet är ett straff för Dmitrijevs människorättsarbete. Och i våras friades han oväntat helt från anklagelserna. Det är mycket ovanligt i Ryssland där de allra flesta åtal leder till fällande dom. Men i juni upphävde en högre instans den friande domen och igår presenterades alltså nya, grövre anklagelser. Dmitrijevs advokat säger till radiokanalen Moskvas eko att det här är ett försök från åklagarsidan att få upprättelse för att man misslyckades förra gången. Några bevis, säger hon, har inte presenterats. I juni uppmanade EU Ryssland att lägga ner rättsfallet mot Dmitrijev samt mot en annan av Memorials medarbetare, Ojub Titijev som sitter häktad i Tjetjenien, anklagad, mot sitt nekande, för narkotikabrott. "Rysslands internationella åtaganden inbegriper ett skydd av människorättsförsvarare", sa EU i sitt uttalande. Inför fotbolls-VM som just nu pågår i Ryssland beskrev den internationella organisationn Human Rights Watch människorättsläget i Ryssland som det sämsta sedan Sovjettiden och man uppmanade internationella fotbollsförbundet Fifa att sätta tryck på den ryska ledningen. Bland annat riktade man kritik mot beslutet att låta Egyptens landslag ha Tjetjenien, ökänt för sina människorättsbrott, som sin bas mellan matcherna. SR 180629. Kommentar: Makten tål inte avslöjanden om brist på mänskliga rättigheter.

Protester i Ryssland: Vill leva till pensionen. Samtidigt som Ryssland spelar åttondelsfinal i fotbolls-VM i Moskva hålls över hela landet i dag demonstrationer mot regeringens förslag om att höja pensionsåldern. Bakom demonstrationerna står bland annat oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, men också flera av partierna i parlamentet, duman. Frågan är mycket känslig i Ryssland. I Komsomolsk-na-Amure, Komsomolsk vid Amur, i ryska fjärran östern samlade dagens demonstration runt 1 500 personer. Från öst till väst väntas liknande demonstrationer i omkring 30 ryska städer. På de platser där Fotbolls-VM spelas har inga protestmöten tillåtits. I mitten av juni presenterade premiärminister Dmitrij Medvedev det mycket kontroversiella förslaget att stegvis höja pensionsåldern för ryska kvinnor från dagens 55 till 63, för ryska män från 60 till 65. Annars blir, enligt Medvedev, systemet ohållbart eftersom andelen som arbetar krymper medan landets pensionärer blir allt fler. "Jag vill leva till pensionen", stod det på några av plakaten i Komsomolsk-na-Amure och det är en av de främsta invändningarna mot förslaget; att många, särskilt ryska män, helt enkelt inte lever till 65 års ålder. I dag är medellivslängden för män i Ryssland 67,5 år men i många delar av landet betydligt lägre än så. Ryska kvinnor blir i genomsnitt 77,6 år, enligt statistikmyndigheten Rosstat. "Det här är ju förskräckligt! Ska vi dö på arbetsplatsen?" Sade 60-årige Igor Mesjalkin när Ekot träffade honom i staden Nizjnij Tagil för några dagar sedan. I opinionsmätningarna har förtroendet för regeringen, men också för president Vladimir Putin, sjunkit markant sedan förslaget presenterades. Från presidentadministrationen har man än så länge sagt att förslaget är regeringens, inte presidentens. 2005 lovade Putin att så länge som han är president kommer pensionsåldern aldrig att höjas. "Hade det här förslaget lagts innan presidentvalet, som hölls i mars i år, hade nog många inte röstat på honom," säger Nizjnij Tagilbon Ljudmila Bazjena. SR 180701.

Förföljelse försvårar mission bland onådda. Ett problem för evangeliskt arbete bland onådda folkgrupper är bristen på religionsfrihet. Balkan, Centralasien, Kaukasien och Ryssland har den högsta koncentrationen av etniska grupper som saknar nationella livskraftiga församlingar. Det är också i dessa områden som förföljelsen mot kristna är störst i Eurasien och vår världsdel. När den ryska armén och separatisterna tog kontrollen över Krim och delar av östra Ukraina, stängdes över 40 protestantiska kyrkor inom loppet av några månader. En del av byggnaderna förstördes, andra konfiskerades och används i dag för helt andra ändamål. Många kristna tvingas samlas i hemmen, utomhus, samt i källar- och lagerlokaler på grund av detta. Den så kallade Jarovajalagen, som stiftades mot terrorism och mission för två år sedan, har på olika sätt försvårat kristen mission i Ryssland – inte minst i Volgaområdet, Sibirien och Kaukasien, där de flesta onådda folkgrupperna finns i dag. Över 200 rättegångar mot evangeliskt kristna har under 2017-2018 lett till bötesbelopp motsvarande 500-50 000 kronor för att man delat ut biblar på gatan, spritt religiös propaganda via internet, evangeliserat utomhus och missionerat bland människor, som inte är medlemmar i den egna församlingen. I det muslimska Tatarstan och Tjetjenien har flera kyrkor stängts. Samtidigt har moskéernas antal enligt terroristexperten Rais Suleimanov ökat till 1 500 bara i Volga- och Uralområdet. Därmed har lagen, som enligt ryska medier var avsedd mot islamsk terrorism och religiös extremism, i stället lett till att kyrkor stängts. Uthyrning av statliga fastigheter till kristna församlingar har också förbjudits. Vid samma tid byggs allt fler moskéer i centrala Rysslands turkiska republiker med stöd från utlandet. Samma utveckling pågår i Kaukasien. Allt flera lokaler som använts av kristna för rehabiliteringsarbete bland drogberoende har också stängts av myndigheterna - inte minst i Sibirien, där flera minoritetsfolk toppar statistiken för självmord och alkoholism. I Uzbekistan och Turkmenistan har kristna gudstjänster sedan början av 2000-talet varit förbjudna på grund av en lag som förbjuder byte av religion. Därför har myndigheterna till och med sänt ut vapenförsedda antiterroriststyrkor med hjälmar för att bryta upp oregistrerade möten i hemmen när grannarna slagit larm. Böter på 12 000-24 000 kronor har inte varit ovanligt. Flera pastorer har också förhörts och hotats med repressalier. På Balkan och i det kaukasiska Armenien och Georgien har de evangeliska kyrkorna länge haft en sektstämpel, och i Azerbajdzjan har en stor del av den nationella församlingsrörelsen tvingats under jorden. Världen idag 180705.

Brittiskt par utsatt för giftigt ämne efter besök i baptistkyrka. Ett brittiskt par vårdas på sjukhus efter att ha utsatts för ett giftigt ämne i Amesbury. De båda hittades medvetslösa efter ett besök i en baptistkyrka. Kyrkan är nu avspärrad. Det var efter ett besök i Amesbury Baptist Church som paret hittades medvetslösa i sin lägenhet. De var inte, skriver The Guardian, kända som "churchgoers", de var alltså inte aktiva medlemmar. Dagen 180704.
Varningen i Salisbury: ta inte upp föremål. Under förmiddagen har regeringen i Storbritannien hållit krismöte med anledning av att de två britter som vårdas för livshotande skador i Salisbury hade utsatts för nervgiftet novitjok. Samma typ av gift som användes i ett mordförsök på den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter Yulia tidigare i år. En avspärrad park, kyrka och ett apotek, poliser i skyddskläder, och krismöten i den brittiska regeringen - mycket av det som utspelas i grevskapet Wiltshire i nordvästra England påminner om den nervgiftsattack som den ryske exspionen Sergej Skripal och hans dotter Yulia utsattes för i mars i år. I går bekräftade militärlaboratoriet Porton Down att det brittiska par i 40-årsåldern som sedan i lördags vårdas på sjukhus i Salisbury utsatts för samma nervgift som Skripal - novitjok. Den brittiska polisens arbetsteori är att paret på något vis kommit i kontakt med kvarvarande substanser av nervgiftet. Det förutsätter att gärningspersonen i Skripalfallet slarvigt gjort sig av med en behållare eller redskap som användes i mars, säger Richard Guthrie som är expert på kemiska vapen till BBC. Teorierna om Rysslands inblandning i Skripalfallet har under våren lett till en bitter diplomatisk kris mellan Storbritannien och Ryssland, som förnekat inblandning i mordförsöket på ex-spionen Sergej Skripal. En diskussion som nu blossat upp igen och där flera ryska medier kallar de senaste händelserna i sydvästra England för "fake news". Ben Wallace som ansvarar för nationell säkerhet på det brittiska inrikesministeriet säger till Sky News att Ryssland inte hjälpt till i utredningen av fallet Skripal, men att de borde bistå med all information de har nu så att allmänheten i Salisbury kan skyddas från fara. Polis och myndigheter har under flera månaders tid arbetat med att sanera de platser i Salisbury som misstänkts kunna ha spår av nervgiftet novitjok efter attacken mot Skripal. Folkhälsomyndigheten som tidigare sagt att allmänheten inte behöver oroa sig har nu gått ut och varnat människor för att plocka upp okända föremål från marken. Under en utfrågning i parlamentet på torsdagseftermiddagen sa Englands inrikesminister Sajid Javid att det är omöjligt att redan nu veta hur fallet med det förgiftade paret har kopplingar till nervgiftsattacken mot Sergej och Yulia Skripal. Samtidigt lägger han ett ansvar på Ryssland. "Det är dags att Ryssland nu träder fram och förklarar vad det är som har hänt," säger Sajid Javid. SR 180705.
Novitjok-förgiftad kvinna har avlidit. Brittisk polis uppger i kväll att den kvinna som i förra helgen insjuknat efter att ha kommit i kontakt med nervgiftet Novitjok har avlidit. En mordutredning har inletts. Det var förra lördagen som två britter, en 45-årig man och en 44-årig kvinna, hittades medvetslösa i byn Amesbury, som ligger en mil från staden Salisbury, där den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter utsattes för en nervgasattack i mars i år. I onsdags bekräftade Englands högsta medicinska tjänsteman, professor Sally Davies, och chefen för den brittiska antiterrorpolisen, Neil Basu, att de båda offren utsatts för nervgiftet Novitjok. De två drabbade, en 45-årig man och en 44-årig kvinna, är båda britter enligt polisen SR 180708.
Nervgiftsdramat: Storbritannien anklagar Ryssland. Storbritanniens försvarsminister anklagade i dag i det brittiska parlamentet Ryssland för att ha dödat den brittiska medborgare som avled efter att ha kommit i kontakt med nervgiftet Novitjok. Regeringen ska hålla ett krismöte med anledning av händelsen. Ryssland tillbakavisar anklagelserna. I Storbritannien pågår nu en intensiv polisutredning för att ta reda på hur paret kom i kontakt med nervgiftet. Framför allt försöker man hitta den misstänkta behållare som nervgiftet kan ha kommit ifrån, samtidigt som man försöker få svar på frågan hur och varför de båda kommit i kontakt med nervgiftet. Tidigare i dag höll den brittiska regeringens kriskommitté "Cobra" ett möte för att diskutera händelsen. Inrikesministern sa efter mötet att nervgiftet med största sannolikhet kommer från samma sats som ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia förgiftades av tidigare i år. Den brittiska polisen letar nu efter eventuell koppling mellan händelsen i Salisbury i mars och det senaste fallet i Amesbury. Neil Basu, chef för antiterrorpolisen har sagt att man inte har några bevis för att de två är måltavlor. Det finns inte heller något i deras bakgrund som pekar på det. Uppemot hundra terrorismspecialiserade poliser hjälper till i utredningen och i sökandet efter det misstänkta föremålet. Premiärminister Theresa May säger att hon är "förfärad och chockad" av nyheterna om dödsfallet. Brittiska myndigheter har anklagat Ryssland för att ligga bakom nervgiftsattacken mot Sergej och Julia Skripal i mars, men den utredningen pågår fortfarande, och man har aldrig lyckats ta reda på hur giftet hamnade i Skripals hem. Hela händelseförloppet har lett till frostiga relationer mellan de båda länderna och att diplomater utvisats. SR 180709.
Förhör genomfört med Novitjokförgiftade mannen. I Storbritannien har polisen nu lyckats hålla ett kort förhör med den 44-årige man som förgiftats av nervgiftet Novitjok, det rapporterar brittiska medier. Mannen som vaknat ur sin medvetslöshet förgiftades i brittiska Amesbury tillsammans med en kvinna som nu avlidit. Polisen utreder eventuella kopplingar mellan förgiftningsfallet i Amesbury och det i närliggande Salisbury, då den ryske ex-agenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal förgiftades. Polisen hoppas att mannen ska kunna berätta exakt hur och var han och kvinnan kom i kontakt med giftet. SR 180712.
Brittisk polis: Nervgiftet kom från flaska. Brittisk polis säger att nervgiftet Novitjok som förgiftade två personer i staden Amesbury förra veckan kom från en liten flaska. Flaskan ska ha påträffats i en av de drabbades bostad, uppger BBC. Mannens tillstånd har gradvis förbättrats och han har kunnat höras av polisen. En kvinna som insjuknade samtidigt avled. SR 180713.

Försörjningen i krig ska stärkas. Regeringen vill att företag ska stärka totalförsvaret och bland annat börja lagra mat så att svenska folket inte svälter ihjäl i händelse av kris eller krig. Idag beslutade man att utreda hur det ska gå till. "Vi har ett civilt försvar som rustades ner kraftigt och som vi nu har börjat bygga upp igen. Men vi har en lång resa att göra här, och det är viktigt med långsiktighet och uthållighet när man bygger en sådan här organisation," säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Under kalla kriget hade Sverige en organisation med så kallade K-företag, krigs- eller krigsviktiga företag, som var skyldiga kunna leverera varor och tjänster även i krig. Regeringen tillsätter nu en utredning om hur det ska återinföras. Enligt försvarsministern handlar det om att säkra elförsörjning, elektronisk kommunikation, transportinfrastruktur, finansiella tjänster, drivmedel och förnödenheter i händelse av kris eller krig. "Näringslivet är en viktig grundbult i hela samhället. Att inte koppla det till totalförsvaret och att inte ha K-företag gör att vi inte får ett helt och fungerande system," säger Hultqvist. Utredningen ska titta på möjligheterna för staten att såväl ställa krav på näringslivet som att öka incitamenten för viktiga företag att ta hänsyn till totalförsvarets behov. Men om det landar i ekonomiska incitament vill Hultqvist inte spekulera i. "Jag är inte beredd att lova ut nåt sånt idag. Men självklart finns det en ekonomisk sida av detta. Och det finns naturligtvis också en avtalssida." Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, föreslog i december förra året att Sverige i en krissituation måste kunna klara sig själv i åtminstone tre månader. Utredningen ska lägga fram sina förslag i december 2019. SR 180706.

Nya manifestationer till stöd för Sentsov. De internationella protesterna mot att den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov sitter fängslad i Ryssland fortsätter. Samtidigt som fotbolls-VM i Ryssland går in i sitt slutskede fortsätter de internationella protesterna mot att den ukrainska filmregissören Oleg Sentsov sitter fängslad i Ryssland. Idag planerar den Europeiska filmakademin en manifestation utanför den ryska ambassaden i Berlin till stöd för Sentsov. Flera andra organisationer deltar också i manifestationen, däribland Amnesty international, skriver The Hollywood reporter. Oleg Sentsov dömdes 2015 till 20 års fängelse för att ha planerat ett terrorattentat på Krim - en dom som fått hård internationell kritik för att vara politiskt motiverad. Oleg Sentsov hungerstrejkar sedan knappt två månader tillbaka för att ukrainska politiska fångar i Ryssland ska frisläppas. SR 180710.

Ny manifestation för Gui Minhai. Utanför Kinas ambassad i Stockholm har det idag varit en ny manifestation för att få den fängslade svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minhai frigiven. Imorgon är det 1000 dagar sedan Gui Minhai frihetsberövades, enligt Svenska PEN. Bland dem som talade idag fanns Magnus Fiskesjö som lärde känna Gui Minhai som Sveriges kulturattaché i Kina. Han berättar att de inte vet var Gui Minhai är: "Det kan tänka sig att de har honom i samma fängelse som de hade tidigare i hans hemstad utanför Shanghai." Vad vet ni om hur han mår? "Vi vet ingenting. Som (utrikesminister) Margot Wallström sade häromveckan i Almedalen, hon fick frågan. Trots att Kina har lovat att han skulle få lov att ta emot besök som han har rätt till från svenska UD och också få träffa en läkare har han inte fått det. Så vi vet ingenting nu, vi har inga nyheter om honom och det gör ju att vi är ännu mera oroliga," svarar Fiskesjö. På senare tid har Kinas ambassad i Sverige gått i flera offentliga svaromål mot olika rapporter, debattinlägg och uttalanden i svenska medier när det gäller Gui Minhais fall, men ambassaden har också kontaktat enskilda svenska som har engagerat sig i det här fallet, och det kommenterar Fiskesjö så här: "Det handlar om en smutskastningskampanj som de bedriver. Jag tror att den taktik som de har tagit till är att de vill försöka leda uppmärksamheten bort från huvudsaken som är att Kina har velat stänga hans bokhandel, stoppa hans förlag, få stopp på utgivningen de böcker som han höll på med," säger han och fortsätter: "Därför hittar de på den ena saken efter den andra och försöker sälja in det hos svenskar som kanske är tveksamma, som inte vet hur det här funkar och som kanske tror på de här lögnerna som de sprider, i syftet att slippa prata om huvudfrågan som är att de kidnappade Gui Minhai, de släpade honom tillbaka till Kina, satte honom i fängelse, i husarrest." Initiativtagare till ännu en manifestation för Gui Minhais frigivning utanför Kinas ambassad på Gärdet i Stockholm var Kurdo Baksi som svarar så här på frågan om vad de ville uppnå med manifestationen: "Dels vill vi ju berätta för Kina att vi inte glömmer Gui Minhai vår medborgare. Sedan vill vi ju att Sverige ska agera bättre och göra något konkret gentemot Kina." SR 180713.

Ryska agenter åtalas för dataintrång. Tolv ryska agenter åtalas för dataintrång under presidentvalet i USA 2016, rapporterar CNN. Tolv ryska underrättelseofficerare åtalas i USA för att ha hackat sig in i Demokratiska partiets datanätverk under presidentvalskampanjen 2016, där Hillary Clinton förlorade mot Donald Trump. De tolv ryska militärerna anklagas för att ha försökt påverka valutgången, uppger Rod Rosenstein, biträdande justitieminister, vid en presskonferens i Washington. SR 180713.

Ryssland tillbakavisar anklagelser om dataintrång. Åtalet mot 12 ryska underrättelseofficerare i USA är enligt det ryska utrikesdepartementet en konspirationsteori ägnad att försöka störa stämningen inför toppmötet på måndag mellan Trump och Putin. Sent på fredagskvällen publicerades ett mycket skarpt uttalande på det ryska utrikesdepartementets hemsida: "I Washington försöker man med alla krafter väcka till liv den gamla "ankan" om den påhittade ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet 2016." Och med hjälp av ett "gytter av konspirationsteorier" försöker nu, enligt ryska UD, inflytelserika politiska krafter i USA försämra relationerna mellan länderna inför det historiska toppmötet i Helsingfors på måndag. Anklagelserna från de amerikanska åklagarna är betydligt allvarligare än de som presenterades i vintras - då ett antal ryska privatpersoner och företag åtalades för att på olika vis ha försökt påverka utgången i valet i USA. Den här gången är de utpekade tolv namngivna medarbetare vid GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. I åtalet beskrivs mycket detaljerat hur och när de bland annat ska ha hackat sig in på datorer som tillhörde det Demokratiska partiet i USA. Även Demokraternas presidentkandidat, Hillary Clintons kampanjchef ska ha fått sin dator hackad av de ryska agenterna, enligt åtalet. Från Kremls sida har man hela tiden nekat till alla anklagelser om inblandning i det amerikanska valet. I vintras sa president Vladimir Putin själv att det saknades bevis och att de personer som då pekades ut inte hade något med ryska staten att göra. Nu är det annorlunda, när åtalet faktiskt pekar ut ryska militära underrättelsetjänstemän. Men från ryska UD:s sida kallar man anklagelserna för en "skamlig komedi, ovärdig USA". SR 180714.

Ryssåtalet: Trump skjuter över ansvar på Obama. USA:s president Donald Trump kommenterade i dag åtalet mot tolv ryska agenter, som påstås ha försökt påverka det senaste amerikanska presidentvalet. Och han skjuter över ansvaret på Obama-administrationen. President Trump skriver på twitter: "Det ni hört om ryska agenter ska ha hänt under Obama-administrationen, inte Trump-administrationen. Varför gjorde inte de något åt det, speciellt när Obama fick veta det här?". Trump twittrar detta mitt under sin intensiva Europaresa. Han har känt till åtalet men inte tidigare kommenterat det. Under söndagen åker Donald Trump till Helsingfors för möte med president Putin. Mötet är om möjligt ännu mer laddat sen fredagens åtal mot tolv ryska agenter. Enligt åtalet har agenterna hackat sig in i datorsystem och installerat spionprogram. Åtalet har väckt många reaktioner i USA. Flera toppdemokrater har krävt att mötet ska ställas in, och om inte - att åtminstone flera amerikaner ska vara med i rummet under mötet. Även republikanske senatorn John McCain har reagerat och sagt att Trump måste ta upp frågan under måndagens möte, annars kan det inte bli av som planerat. Men Vita huset har inga planer på att ställa in mötet i Helsingfors. SR 180714.

Fler ryssar ser amerikaner som ryssfientliga. När Rysslands och USA:s presidenter möts i Helsingfors på måndag är det i en tid då bilden av USA som ett fientligt inställt land är mer utbredd än på länge bland många ryssar. De förhoppningar som fanns i Ryssland på en annan och mer Rysslandsvänlig politik under Donald Trump har inte infriats. "Trump omges av personer som är mot oss, mot Ryssland," säger Moskvabon Ljudmila Tjibezkova. "Vi får skulden för allting." Hennes uppfattning delas av många ryssar. Enligt opinionsinstitutet Levada centers senaste mätning i frågan som publicerades i juni i år ansåg 78 procent att USA var det mest Rysslandsfientliga landet i världen. För ett år sedan var motsvarande siffra 69 procent. 2010 var det bara 26 procent som såg på USA på det sättet. Lev Gudkov, chef på Levada center, säger att opinionen till mycket följer den officiella linjen, och den har de senaste åren blivit alltmer antivästlig. Tonen ändrades något i samband med valet av Donald Trump som USA:s president. När valresultatet blev känt utbröt applåder i det ryska parlamentet, Duman. Men när förhoppningarna om en mer Rysslandsvänlig linje under honom inte infriades tilltog propagandan igen, enligt Lev Gudkov. "Just bilden av USA och väst som en fiende är viktig för den ryska ledningen," säger Lev Gudkov. "Antivästmobiliseringen är ett sätt att sänka människors krav på situationen här hemma," säger Lev Gudkov. Han får medhåll av Moskvabon Alexander Sjalygin som själv inte har några som helst problem med USA. "Det är bara vår TV som pumpar upp de där stämningarna. Ryssland söker hela tiden en yttre fiende. Fast egentligen tror jag inte att USA bryr sig särskilt mycket om oss i Ryssland alls," säger han. SR 180714.

Fortsatt svårt för journalister i Ryssland. Enligt Reportrar utan gränser har bevakningen på många sätt inneburit en propagandaseger för Vladimir Putin. Samtidigt har civilsamhället faktiskt utnyttjat chansen att sätta fokus på hur situationen i landet egentligen ser ut. Bland annat har just Reportrar utan gränser bedrivit en kampanj för att göra omvärlden uppmärksam på ryska journalister som sitter fängslade. Inför VM fanns det en oro för hur fria journalister som åkt till Ryssland för fotbolls-VM var när det handlade om att bevaka annat än själva mästerskapet. Det fanns enstaka fall där journalister nekades inresetillstånd och några journalister upplevde sig också vara övervakade, men generellt kunde tillresta journalister bevaka också sociala frågor i landet, säger Johann Bihr. "VM gav möjlighet till utländska journalister att åka till Ryssland och gav möjlighet att bevaka inte bara VM utan också andra ämnen." För de journalister som stadigt arbetar i Ryssland är situationen mycket dålig. Av totalt 180 länder intar Ryssland plats 148 på listan när pressfriheten värderas av Reportrar utan gränser. Världsmästerskapet har inte gjort någon större skillnad. Trycket från ryska myndigheter på journalister och medieföretag har istället fortsatt. Under VM dömdes bland annat det amerikanska medieföretaget Radio Liberty till böter för att inte ha redovisat alla uppgifter som de ryska myndigheterna kräver av medieföretag som klassas som utländska agenter. Dessutom presenterades nyligen ett nytt lagförslag som gör att inte bara medieföretag utan också enskilda journalister i framtiden kan klassas som utländska agenter. Det är en lagändring som, om den går igenom, kan få stora konsekvenser för journalister som arbetar i landet, säger Johann Bihr. "Det ger ryska myndigheter ännu ett verktyg att inskränka utländska mediers arbete närhelst behovet uppstår," säger Johann Bihr på Reportrar utan gränser. SR 180716.

Ryska staten fälls i Europadomstolen. Den ryska staten har fällts i två uppmärksammade fall i Europadomstolen. Det gäller bland annat rättsprocessen mot den ryska punk- och aktivistgruppen Pussy Riot och även i ett fall som rör mordutredningen av den ryska journalisten Anna Politkovskaja. Enligt Thomas Hammarberg, före detta kommissionär för Mänskliga rättigheter i Europarådet, utgör domsluten en skarp kritik mot ryska rättsväsendet. "Det här är ju ett bakslag för den ryska rättvisan. Jag vet ju att de tar det här ganska allvarligt även om de låtsas att inte göra det," säger Thomas Hammarberg. År 2012 dömdes tre av medlemmarna i performancegruppen Pussy Riot till fängelse och villkorligt fängelsestraff b för huliganism. Detta efter ett regimkritiskt uppträdande i en katedral i Moskva - utan kyrkans tillstånd. Domslutet fick stor internationell uppmärksamhet. Flera bedömare menade att det stred mot yttrandefriheten. Enligt Europadomstolen som har till uppgift att se till att stater efterlever deklarationen om mänskliga rättigheter har Ryssland brutit mot flera artiklar i Europakonventionen. I fallet som handlar om rättsprocessen mot medlemmarna i Pussy Riot har Ryssland bland annat gjort sig skyldigt till omänsklig eller förnedrande behandling. Samtidigt anses rättegången inte ha gått till på ett rättvist sätt. Vad gäller mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja menar domstolen att Rysslands misslyckats på flera punkter i mordutredningen. Däribland har man inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att hitta den eller de personer som har beställt mordet, anser domstolen. Thomas Hammarberg tror att Ryssland kommer nu att betala ut skadestånd till de drabbade men däremot inte vidta vidare åtgärder. Vad de brukar göra är att betala ut skadestånd men däremot vad domstolen kräver är att de ska vidta åtgärder så att det här aldrig upprepas och där har Ryssland hela tiden varit efter. SR 180717.

Brittiska Novitjok-utredare: Handlar om ryska gärningsmän. Brittisk polis utgår ifrån att ha hittat gärningsmännen bakom attacken med giftet Novitjok på Sergej Skripal och hans dotter. Det rapporterar en källa till den brittiska nyhetsbyrån PA. Det var den fjärde mars som den avhoppade ryske agenten Sergej Skripal hittades tillsammans med dottern utanför en restaurang i staden Salisbury, någon timmes bilresa från London. Ganska snart stod det klart att de två hade blivit utsatta för det mycket giftiga nervgiftet Novitjok. Den brittiska regeringen pekade snabbt ut Ryssland som ansvarig för attacken, men Ryssland har hittills förnekat all inblandning. Nu på morgonen uppger flera brittiska medier att polisens utredare är säkra på att det just ryssar som ligger bakom attacken. Det stora polisutredningen leds av Scotland Yard som än så länge inte velat bekräfta uppgifterna. Bakgrunden är att utredarna granskat 5 000 timmar av inspelat material från övervakningskameror som är uppsatta i Salisbury, bland annat i närheten av Skripals bostad och på flygplatsen Heathrow. Polisutredarna uppges där ha kunnat identifiera samma personer, som både rest till och från Ryssland och befunnit sig i Salisbury, där Skripal bor. Sannolikt har man, enligt brittiska medier, strukit på just dörrhandtaget till bostaden med nervgiftet. Ytterligare två personer har de senaste veckorna vårdats på grund av skador från nervgiftet Novitjok. En kvinna avled också på grund av sina skador. Vilka kopplingar de har till Skripal är dock oklart. SR 180719.
Flera ryska personer misstänks ligga bakom nervgiftsattacken. Det är flera ryska medborgare som misstänks av brittisk polis för att ligga bakom nervgiftattacken mot en avhoppad rysk agent och hans dotter i Salisbury i vintras. Identifieringen av de misstänkta har gjorts genom övervakningsfilmer. Brittisk polis har jämfört bilder från övervakningskameror där samma personer syns både i Salisbury och på flygplatsen Heathrow enligt brittisk media. På så sätt har man kunnat matcha ansikten och identiteter med varandra. Det har nu lett till att Scottland Yard tror att det är flera ryska personer som ligger bakom nervgiftsattacken mot den tidigare dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter. Efter veckor i koma har nu Sergei och dottern Julia Skripal sakta börjat återhämta sig. Julia Skripal sa till nyhetsbyrån Reuters att det är svårt att förstå att hon och hennes far blivit medvetet attackerade med nervgift. Rysslands president Vladimir Putin har kategoriskt nekat till inblandning och sa vid en intervju med brittiska BBC: "Gå till botten med utredningen först, sedan kan vi diskutera det här." SR 180719.
Dödliga nervgiftet hittades i parfymflaska - fick det i present. Novitjok-giftet som dödade en kvinna i sydvästra Storbritannien i juni fanns i en till synes bortkastad parfymflaska. Hon fick flaskan i present av pojkvän som också drabbades, men överlevde. Den 45-årige man som också drabbades berättar att han gav den till sin flickvän i present, varpå hon sprejade innehållet på sina handleder. Drygt tre månader efter att den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter förgiftades i brittiska Salisbury kom två andra personer in till sjukhus i närliggande Amesbury med liknande symtom. Den ena av dem, den 45-årige man som överlevde, berättar för ITV News och The Sun att han hade hittat en parfymflaska i Salisbury, som han senare gav i present till sin 44-åriga flickvän. Hon sprejade dess "oljiga" innehåll på sina handleder i tron om att det var parfym, inte ett militärklassat nervgift som utvecklades i Sovjetunionen under kalla kriget. "Inom 15 minuter tror jag att hon sade att hon kände av en huvudvärk och frågade om jag hade huvudvärkstabletter. Jag kollade runt i lägenheten och under tiden sade hon att hon kände sig konstig och behövde lägga sig i badkaret, vilket jag där och då tyckte var lite konstigt," säger 45-åringen. Kort därpå blev mannen också sjuk och bägge två fick föras till sjukhus. Där dog kvinnan åtta dagar senare. Polisen rubricerar händelsen som mord och utreder om det finns kopplingar till dådet mot Sergej och Julia Skripal som genomfördes med samma typ av gift i mars. Den 45-årige mannen tros ha hittat parfymflaskan i en park i Salisbury, inte långt ifrån platsen där Skripals hittades. SR 180724.

Rysk polis anklagas - tvingade bort romer. Enligt människorättsorganisationen European Roma Rights Center, ERRC, använde polisen tvång och hot för att få romerna att hålla sig borta från de centrala delarna av Moskva under fotbolls-VM. Jonathan Lee, vid ERRC, befann sig i Moskva under merparten av mästerskapet och enligt honom hotade Moskvapolisen romer med tvångsförflyttning eller omhändertagande av deras barn om de inte höll sig borta under fotbolls-VM. Rysslands romer saknar ofta giltiga ID-handlingar, och det använde polisen som skäl för att ingripa. Det förekom dessutom inför VM att romer och hemlösa tvingades in i bussar som tog dem till tillfälliga tältläger tio mil bort. "Moskvas romer lever ofta på att tigga, samla skrot och pantflaskor och sälja second hand-varor," säger Jonathan Lee. Han säger att han mötte flera som hade problem med sin försörjning efter att de motats bort från centrala Moskva. Poliskontroller är vardag för Rysslands romer, men under VM intensifierades kontrollerna i Moskva och andra värdstäder, enligt rapporter till ERRC. Organisationen har nu skickat en fråga till det ryska inrikesministeriet om de känner till hur romerna behandlades, utan att ha fått något svar. Jonathan Lee, säger att han inte är förvånad över det som hänt och att polisvåld är en vanlig form av antiziganism runt om i Europa. Det är olagligt att tvinga in folk i bussar enligt såväl ryska som internationella lagar. SR 180720.

Trumps sympatier för Putin oroar Georgien. President Donald Trumps negativa uttalanden om Nato och hans sympatier för Rysslands president Vladimir Putin oroar i länder som Georgien - som har utsatts för rysk aggression. "President Donald Trumps retorik när det kommer till Ryssland oroar, inte bara här i Georgien, utan i hela den ryska periferin där man kämpar för att behålla sin suveränitet," säger David Batashvili, forskare vid tankesmedjan Rondeli foundation, i Georgiens huvudstad Tbilisi. "Otydlighet om var USA står skapar en känsla i Ryssland av friare händer," säger David Batashvili. Samtidigt fortsätter USA att i praktisk handling ge stöd till länder som Georgien, konstaterar han, till exempel genom att sälja amerikanska vapen hit. I augusti har det gått tio år sedan kriget mellan Georgien och Ryssland – som visserligen varade i mindre än en vecka - men som ledde till att Georgien i praktiken förlorade 20 procent av sitt territorium när utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien, med ryskt stöd, utropade sin självständighet. Nu kontrolleras de i stor utsträckning från Moskva. När Ryssland sex år senare annekterade den ukrainska Krim-halvön kom det inte som någon överraskning i Georgien. Både Georgien och Ukraina strävar mot ett medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato och det är något som ogillas mycket starkt av den ryska ledningen, som ser ett växande Nato som ett direkt hot mot Rysslands intressen. Så sent som i förra veckan upprepade president Putin den ryska hållningen. "De som strävar efter att inkludera till exempel Ukraina eller Georgien i alliansens militära intressesfär - de bör tänka på vilka följder det kan få," sa Putin i ett tal till ryska diplomater. I byn Ergneti, alldeles på gränsen mellan Georgien och utbrytarrepubliken Sydossetien, säger Liana Tjlatjidze att om ryssarna bara vill så kan de göra vad de vill här. Hon tyckte inte om tv-bilderna där Donald Trump stod sida vid sida med Vladimir Putin under toppmötet i Helsingfors för en vecka sedan. "Om USA är vår strategiska partner måste han när han står där också uttrycka sitt stöd," säger Liana Tjlatjidze. Men istället, noterade många, hade Donald Trump ingenting kritiskt alls att säga om Ryssland. SR 180723.

Diplomatisk kris mellan Grekland och Ryssland. Greklands regering har hamnat i en svår diplomatisk kris med Ryssland efter beslutet att utvisa ryska diplomater ur landet. Enligt grekiska medier anklagas diplomaterna för att ha försökt påverka överenskommelsen om Makedoniens namnbyte. "Smutsiga provokationer" säger det ryska utrikesdepartementets talesperson om anklagelserna som nu riktas mot ryska diplomater i Aten medan Greklands utrikesminister Nikos Kotzias i sin tur har sagt att "Ryssland måste inse att man inte kan strunta i ett annat lands nationella intressen, bara för att man känner sig starkare". Ordkriget mellan Moskva och Aten bröt ut efter att det för snart två veckor sedan blev känt att Grekland utvisar två ryska diplomater och förbjuder inresa för ytterligare två. Enligt uppgifter i grekiska medier handlar anklagelserna om försök från rysk sida att påverka den historiska överenskommelse som slöts mellan Grekland och grannlandet Makedonien i början av sommaren. Mot att Makedonien byter namn till Nordmakedonien lovade man från grekisk sida att häva sin bojkott mot ett makedonskt Nato- och EU-medlemskap. Bland annat anklagas de ryska diplomaterna för att ha försökt muta företrädare för den grekisk ortodoxa kyrkan men också företrädare för den grekiska militären med syfte att hindra en uppgörelse i namnfrågan. Från rysk sida har man reagerat med ilska och ett planerat besök av Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov till Aten i höst har nu ställts in. Det är inte första gången som Ryssland anklagas för att försöka hindra att försvarsalliansen Nato växer i östra Europa. I Montenegro, som gick med i Nato förra året, hävdar åklagare att det var ryska agenter som låg bakom ett påstått kuppförsök mot landets dåvarande premiärminister Milo Dukanovic med syfte att få mer Natokritiska politiker till makten. Efter namnuppgörelsen mellan Grekland och Makedonien kom en formell inbjudan från Nato om ett makedonskt medlemskap i försvarsalliansen. Ett tydligt exempel på hur Nato målmedvetet utökar sitt geopolitiska territorium, var kommentaren från ryska UD. Grekland har länge ansträngt sig för att odla goda relationer till Ryssland, till exempel har man uttalat sig kritiskt om EU:s sanktioner mot Moskva. Beslutet att utvisa de ryska diplomaterna satt därför långt inne, enligt uppgifter till den grekiska nyhetssajten Macropolis, men bevisen mot ryssarna ska ha varit så allvarliga att man inte kunde låta bli att agera. SR 180724.

Handelskrig tros hamna i centrum för Bric-toppmöte. Brics-länderna - alltså Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika - samlas i dag för ett toppmöte i Sydafrika, och mötet riskerar att domineras av handelskriget mellan USA och Kina. När Rysslands president Vladimir Putin, Kinas president Xi Jinping och andra ledare i de växande ekonomierna inom Brics samlas i Sydafrika i dag, för ett tre dagar långt toppmöte, så är det sannolikt att de kommer att kritisera den amerikanska presidenten Donald Trumps våg av tullar på utländska varor. Tullarna och de skattelättnader som amerikanska företag får har gett upphov till en global oro över den ekonomiska tillväxten, särskilt i utvecklingsländer som är starkt beroende av exporten. Rysslands president Vladimir Putin, som anländer först i morgon, har lovat att ge de andra ländernas ledare en inblick i vad han och Donald Trump avhandlade i förra veckan. Kinas president har rest runt i Afrika sedan i lördags och anlände till Sydafrika igår där han träffade i den sydafrikanska presidenten Cyril Ramaphosa som sen kunde meddela att Kina ska investera 14 miljarder dollar i landet. Kina är i dag det land i världen som investerar och handlar mest med Afrika. Brics-länderna kännetecknas av sina stora och snabbt växande ekonomier. Det är tionde gången man samlas för att diskutera ekonomisk politik och handel. Flera afrikanska ledare väntas delta, bland annat Rwandas president Paul Kagame. Men även Turkiets president, Recep Tayyip Erdogan, kommer på mötet. SR 180725.

Ryska underrättelseofficerarnas inblandning i presidentvalet i USA. Snart två veckor har gått sedan den amerikanske specialåklagaren Robert Mueller väckte åtal mot tolv personer ur den ryska militära underrättelsetjänsten, GRU. I en mycket detaljerad redogörelse anklagas de för att ha hackat sig in i Demokraternas datorer - för att påverka valutgången. Men trots detaljrikedomen i åtalet fortsätter det officiella Ryssland att neka till alla anklagelser. På Komsomolskij prospekt, inte långt från det som var den store författaren Lev Tolstojs hem i sydvästra Moskva ligger en avlång ljust gul huskropp från 1800. Därinne finns ett militäruniversitet och i hus nummer 18 håller det ryska försvarsdepartementets egen orkester till. I hus nummer 20 ska, enligt de amerikanska åklagarna, Viktor Borisovitj Netyksjo ha sin arbetsplats. I alla fall ska han ha haft det under det amerikanska valåret 2016. Där inifrån den ljusgula byggnaden ska han och hans specialenhet 26165, ha hackat sig in i datorer tillhörande det Demokratiska partiets kampanjorganisation samt datorer tillhörande enskilda personer i Hillary Clintons presidentvalskampanj. Andra, ur samma enhet, ska därinne i 1800-talsbyggnaden, under täcknamn som "Kate S Milton" eller "Karen W. Millen" ha kommit åt olika mejlkonton. Allt enligt åtalet publicerat av specialåklagare Robert S Mueller, fredagen den 13:e juli. SR 180726.

Ryssland förfasas över fängelsemisshandel. Efter att en rysk tidning publicerat en film på en mycket grov misshandel i ett av landets fängelser hoppas nu människorättsförsvarare att fallet ska bli en vändpunkt. Bilderna från fängelse nummer ett i Jaroslavl, 25 mil nordost om Moskva, är svåruthärdliga. En man ligger på en brits med huvudet neråt, hans händer låsta i handbojor. Runt om honom står fängelsepersonal som turas om att ihärdigt slå honom på hälar och smalben med en gummibatong. Då och då häller någon en hink med vatten över mannens huvud. Hans mun är förtejpad men det hörs hur han stönar och kvider. Han ska be om ursäkt för dåligt uppförande. Misshandeln ägde rum i juni förra året och i förrförra veckan kunde den oberoende tidningen Novaja Gazeta publicera videon. Filmen varar i tio minuter. Det är inte ovanligt med uppgifter om misshandel i ryska fängelser, men så här tydliga bevis är sällsynta och fallet har fått stor uppmärksamhet. I förra veckan greps åtta personer som medverkar i filmen, sju av dem har häktats medan en fängelsechef sitter i husarrest. "Det är bara att hoppas på att det här fallet blir en vändpunkt som leder till en förbättring," säger Tanja Lokshina vid människorättsorganisationen Human rights watch Moskvakontor. Hittills, säger hon, har det rått en känsla av absolut straffrihet. "Den som har klagat och anmält missförhållanden har istället utsatts för ytterligare bestraffningar eller hot," säger hon. Avslöjandet om den grova misshandeln i fängelset i Jaroslavl sammanfaller med att FN:s kommitté mot tortyr sammanträder i Geneve. I förra veckan fick Rysslands vice justitieminister, Michail Galperin, svara på frågor om vad man hittills gjort för att förbättra situationen i landet och Galperin nämnde då händelsen i Jaroslavl som ett exempel på att man nu tar frågan på allvar. "Vi får hoppas att det inte bara är retorik utan att det faktiskt är på riktigt", säger Tanja Loksjina. SR 180731.

China Receives First ‘Game-Changer’ S-400 Air Defense System From Russia. China’s People’s Liberation Army has officially taken ownership of its first Russian-made S-400 Triumf antiaircraft missile systems, the tass Russian News Agency reported on July 26. "Last week, an acceptance certificate was signed for the first batch of S-400 systems that was delivered from Russia by sea in May 2018. The systems passed over to China’s ownership once the document was signed," a Russian military source told tass. Reports of China signing the contract to purchase the system first emerged in November 2014, reporting its worth as approximately $3 billion. China is the first country to receive the advanced system from Russia, and is scheduled to take ownership of a second shipment of the weaponry in the coming months. The S-400 is a mobile, surface-to-air antiaircraft weapon system that first went into service in Russia in 2007. United States military analysts call it a “game-changer” mainly because it supports four different missiles, including the long-range 40N6E series, which can strike airborne targets up to 250 miles away. The S-400 system can deploy in less than 10 minutes and can engage up to 36 targets simultaneously. Advanced radar capability enables it to destroy airborne targets, including aircraft, cruise missiles and ballistic missiles. China’s military has 15 regiments armed with the older S-300 system positioned along its eastern coast opposite Taiwan. If China arms its new S-400s with 40N6Es as expected, all of Taiwan’s air traffic would fall within range of Chinese mainland forces for the first time. The transfer of this advanced weaponry indicates not only China’s increased military capability, but also the deepening level of cooperation between the Russian and Chinese militaries. In recent years, ties between the two sides have grown so strong that some analysts speculate they could soon establish a formal alliance. Advanced weaponry sale indicates increased cooperation between the Russian and Chinese militaries. The Trumpet 180731.

Sverige köper nytt luftvärnssystem. Sverige kommer att köpa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot från USA. Regeringen fattar beslut i morgon och det är en affär på minst 10 miljarder kronor. Försvarets Materielverk, FMV, får nu i uppdrag att genomföra köpet. Sverige kommer att köpa det amerikanska luftvärnsystemet Patriot. Det är en affär med USA på minst 10 miljarder kronor. Regeringen kommer att fatta beslutet på regeringssammanträdet i morgon. Försvarsminister Peter Hultqvist (S), motiverar beslutet: "Vi har idag ett rätt så gammalt system, som inte är relevant för den tid vi lever i. Det här är ett system som kan också möta ballistiska missiler. Det är ett leveranssäkert system, det är prövat i praktiken, det är helt i linje med vad försvarsberedningen har förordat. Det är flera länder som redan har det och vi räknar med första leverans 2021." Försvarsminister Peter Hultqvist var i Riksdagens försvarsutskott idag för att redogöra för köpet, som enligt tidigare uppgifter från Försvarets Materielverk, FMV, går på drygt tio miljarder kronor. Försvarsmakten har förordat Patriotsystemet som på medelräckvidd ska kunna skjuta ner bland annat ballistiska robotar. "Det är naturligtvis så att vi inte pratar om direkta hot. Vi pratar om realiteter där det existerar sådana här system, och det har man bland annat i Ryssland," säger Peter Hultqvist. Alla partier i Riksdagen anser att försvaret behöver bättre luftvärn. Allianspartierna är med på valet av Patriotsystemet, men det är ett val som såväl Sverigedemokraterna som Vänsterpartiet kritiserar. "Man pratar vitt och brett om samarbete i Europa, vi ska utveckla industrier tillsammans. Här har man en unik möjlighet, man struntar i svensk försvarsindustri, man vill sätta sig i knät på Nato med ett föråldrat system," säger Roger Richtoff, (SD). Lotta Johnsson Fornarve (V), är också emot köpet: "Vänsterpartiets främsta skäl är säkerhetspolitiska. Inköpet av Patriot skulle innebära att vi knyter oss ännu närmare stormakten USA och det tycker jag är särskilt allvarligt nu, när USA leds av en president som är både oberäknelig och opålitlig." Två av allianspartierna, Liberalerna och Kristdemokraterna, tycker att köpet bör vänta om inte försvaret får mer pengar för det. Moderaterna och Centern, som har gjort upp om försvarsbudgeten med regeringen, tycker inte det. Liberalernas Allan Widman var besviken efter mötet: "Jag hade förhoppningar om att moderaterna nu skulle ta den här chansen att se till att kompensera försvarsmakten för den här mycket stora och mycket dyra anskaffningen. Jag är besviken på att man inte tar den möjligheten." Moderaten Hans Wallmark: "Jag hade varit beredd att se vad konsekvenserna hade blivit om vi hade kunnat skjuta på det så att en ny regering med ett nytt budgetansvar får ta det. Med morgondagens beslut så tvingar regeringen nästa regering att ta det ekonomiska ansvaret." Försvarsmakten har begärt 18 miljarder till för 2019, 2020 och 2021. Allianspartierna vill alla höja försvarsanslagen och efter mötet i försvarsutskottet lät det som om försvarsministern också är beredd till det: "Försvarsmaktens budgetunderlag finns det förslag på neddragningar på helikopterverksamheten, på transportflyget och på övningsverksamheten. Vi kommer att omhänderta detta så att det inte kommer att ske. Vi är dessutom öppna för att för att föra fortsatta diskussioner med försvarsgruppen hur vi ska finansiera det budgetunderlag som Försvarsmakten har lämnat in nu för åren 20 och 21." SR 180801.
Patriotsystemet används för att försvara mot angrepp från luften och har medelräckvidd, definierat som mellan 70 och 160 kilometer. Sverige vill köpa fyra så kallade eldenheter att skjuta robotar från. Antalet önskade robotar är hemligt. Prislappen är minst 10 miljarder kronor, sannolikt betydligt mer på sikt och systemet skulle kunna börja levereras 2021. SR 180801.

Rättegång i Tjetjenien mot människorättsförsvarare. I dag fortsätter rättegången i den ryska delrepubliken Tjetjenien mot människorättsförsvararen Ojub Titijev. Han anklagas för narkotikabrott men många menar att han i själva verket straffas för sitt arbete i en del av Ryssland där brott mot mänskliga rättigheter är mycket vanliga. "Det här är en person som sitter bakom galler sedan januari i år av en enda anledning: att han arbetar för en människorättsorganisation," säger Tanja Loksjina vid den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch Moskvakontor. Idag befinner hon sig i Tjetjeniens huvudstad Groznyj för att följa rättegången mot Ojub Titijev på plats. Han greps i sin bil i början av januari i år. I bilen fann polisen undangömda påsar med narkotika. Påsar som Ojub Titijev själv säger att han aldrig tidigare sett. Nu hotas av som mest tio års fängelse. Titijev leder sedan flera år den ryska människorättsorganisationen Memorials avdelning i Tjetjenien. Han tog över efter Natalja Estemirova som mördades sommaren 2009. Det mordet är fortfarande ouppklarat. Enligt Tanja Loksjina är Memorial den enda människorättsorganisation som fortfarande verkar permanent i Tjetjenien, som undersöker fall om försvinnanden, tortyr och utomrättsliga avrättningar. Genom rättsprocessen mot Titijev försöker den tjetjenska ledningen och republikens president Ramzan Kadyrov göra sig av också med Memorial, säger Tanja Loksjina. Det finns också misstankar om att gripandet av Ojub Titijev var en direkt hämnd från Ramzan Kadyrovs sida för att hans populära konto på Instagram blockerades i slutet av förra året - det efter att Kadyrov hamnat på USA:s sanktionslista på grund av brott mot mänskliga rättigheter. Talmannen i Tjetjeniens parlament lade därefter skulden på just människorättsaktivister för att Kadyrov blivit av med sitt konto och kallade dem för "folkfiender". Tanja Loksjina hade hoppats att internationella fotbollförbundet Fifa under sommarens VM i Ryssland skulle ha påverkat landets ledning i fallet Ojub Titijev. "Jag är övertygad om att Fifa hade haft en sådan möjlighet. Tyvärr utnyttjade man inte den. Det är mycket beklagligt," säger hon. SR 180801.

Husförsamlingar i Peking i gemensam protest. 34 husförsamlingar i Peking uppmanar gemensamt myndigheterna att respektera deras grundlagsskyddade religionsfrihet. Den senaste tiden har många av de icke officiellt erkända så kallade husförsamlingarna känt av ett hårdare tryck från myndigheterna. Gudstjänster och bönesamlingar har avbrutits och de "troendes normala religiösa liv har blivit hindrat", skrev 34 församlingar i ett upprop till myndigheterna den 24 juli, rapporterar Radio Free Asia. Församlingarna skriver också att situationen verkar bli "värre och värre". Husförsamlingarna vänder sig mot att bli betraktade som fiender mot staten, som behöver kontrolleras och korrigeras. De skriver att "de har en stark önskan att bidra till en nödvändig dialog för att få bättre relationer till regeringen i den nya eran", en formulering som anknyter till president Xi Jinpings slogan "socialism med kinesisk karaktär för en ny era", skriver Radio Free Asia. En av undertecknarna är pastor Dong från Olivträdskyrkan. Han säger att församlingarna upplevt att de måste agera när förföljelsen från religiösa myndigheter och polisen blir allt värre. Den 5 juli barrikaderades Pekingkyrkan Zions lokaler av "ligister", anlitade av lokala myndigheter, rapporterar International Christian Concern, ICC. Medlemmarna i församlingen, som är den största husförsamlingen i staden, med över 1 500 medlemmar, hindrades från att komma in till gudstjänsten. I april tvingade också lokala myndigheter kyrkan att installera övervakningskameror, vilket lett till att troende blivit övervakade och utfrågade, skriver Christian Post. "De senaste tillslagen mot husförsamlingar i Kina visar presidentens brist på respekt för religionsfrihet. Kina upplever den värsta förföljelsen av kristna sedan Mao Zedongs kulturrevolution," säger Gina Goh, regionansvarig för Kina vid ICC, i ett uttalande. Dagen 180802.

Ministrar enade om Sydkinesiska sjön. Under Asean-mötet i Singapore har medlemsländerna tillsammans med Kina enats kring en skrivelse om de fortsatta samtalen om Sydkinesiska sjön. Kina, som hävdar rätten till hela Sydkinesiska sjön har tidigare hamnat i dispyter med Asean-länderna som gör anspråk på olika delar. Men nu verkar det som att länderna bättrat relationerna. "Det här är en milstolpe för strävan att upprätta en uppförandekod. Asean-länderna och Kina har enats kring en förhandlingsram som ska utgöra grunden för framtida förhandlingar om uppförandekoden. Det sa Singapores utrikesminister, Vivian Balakrishnan under gårdagens Asean-möte med Kinas utrikesminister. Årets upplaga av Asean-ländernas utrikesministermöte, dit bland andra Kinas och USA:s utrikesministrar är inbjudna, fokuserar mycket på just Sydkinesiska sjön som varit föremål för dispyt de senaste åren. Nu har man alltså tagit ytterligare ett steg i försöken att ta fram en så kallad uppförandekod som ska reglera ländernas agerande ute på den strategiskt och ekonomiskt viktiga Sydkinesiska sjön. I den nya skrivelsen verkar Asean-länderna har gett efter för Kina utom Vietnam som liksom tidigare höjer rösten mot Kinas agerande ute på havet. Bland annat har landet fått med i skrivelsen att byggandet av artificiella öar som fungerar som militärbaser ska upphöra. En tydlig markering mot Kina som de senaste åren byggt flera artificiella öar och som ökat spänningarna mellan Aseans medlemsländer och Peking. Utkastet innehåller även mer konkreta mål. Kina föreslår bland annat återkommande militärövning med Asean med tillägget att inga länder utanför regionen bör bjudas in, såvida inte samtliga parter är med på det. Skrivelsen ses som en tydlig signal till USA, menar analytiker. Ett sätt att begränsa amerikanskt inflytande i regionen. Inte minst för att USA motsatt sig Kinas anspråk på hela Sydkinesiska sjön och har lierat sig med Asean-ländernas krav på tillgång till vattnet. SR 180803.

Spion upptäckt på USA:s ambassad. En misstänkt rysk spion har upptäckts på USA:s ambassad i Moskva. Kvinnan arbetade för det amerikanska säkerhetsorganet Secret service i över tio års tid. Kvinnan hade i sitt jobb tillgång till myndighetens interna kanaler och mejlsystem, rapporterar brittiska The Guardian. Hon avskedades efter att det framkom att hon träffat personer från den ryska säkerhetstjänsten FSB. SR 180803.

Kritiken: Rysk minister sprider falsk information. Sveriges försvarsminister kritiserar sin ryske motsvarighet för att sprida falsk information. Kritiken kommer efter att Rysslands försvarsminister hävdat att Nato fått tillgång till Finlands och Sveriges luftrum och territorialvatten. "Det som beskrivs från den ryske försvarsministerns sida är felaktigt. Nato har inte obegränsat tillträde till vare sig finskt eller svenskt territorialvatten och luftrum. Det krävs särskilt tillstånd för varje statsfartyg eller statsluftfartyg som ska komma in på vårt territorium," säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist. Peter Hultqvist är irriterad över ett uttalande i förra veckan av försvarsminister Sergej Sjojgu som citeras av nyhetsbyrån Interfax och återges av flera finska medier. Det gjordes efter att Sverige, Finland och USA undertecknat en avsiktsförklaring om fördjupat försvarssamarbete. Den ryske försvarsministern hänvisade till ett avtal från i maj, som han hävdade ger Nato tillgång till finskt och svenskt luftrum och territorialvatten och att Sverige och Finland i gengäld får delta i Natos krigsövningar och använda Natos vapensystem. Det är alltså fel, säger den svenske försvarsministern. "När det gäller övningsverksamheten så krävs det också särskilda tillstånd och det är ju diskussioner som förs mellan olika länder enligt ett särskilt regelverk. Sverige har en militär alliansfrihet och vi fattar våra egna beslut. Det här blir en felaktig beskrivning." Det finska försvarsdepartementet kritiserade Sergej Sjojgu redan förra veckan, på samma sätt som det svenska gör nu. På det finska försvarsministeriets hemsida konstaterar myndigheten att det inte finns något avtal mellan Finland, Sverige och Nato, däremot avsiktsförklaringen mellan Finland, Sverige och USA. Inte heller den ger USA någon särställning när det gäller tillträde till svensk eller finskt territorium, enligt det svenska försvarsdepartementet. Peter Hultqvist har inte framfört några formella eller andra reaktioner till sin ryske kollega. "Vi har inte tagit ställning till några reaktioner idag, utan det är ju utrikesdepartementet som ansvarar för den delen i sammanhanget, men nu när jag får frågan kan jag inte säga annat än att den beskrivning som ges är felaktig." Har försvarsdepartementet föreslagit UD att UD borde reagera? "Vi kommer att återkomma till den frågan." Vad innebär det för relationerna om en annan försvarmakt ger en felaktig beskrivning av den svenska? "Det är klart att det inte är bra för relationerna och det är därför jag också tycker att det är viktigt att markera att det här är inte en korrekt beskrivning," säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 180803.

Ryska filmfestivaler oroliga för sin framtid. Oberoende filmfestivaler i Ryssland är oroliga för sin framtid, efter att det ryska parlamentet klubbat igenom en lag som gör att filmfestivaler måste godkännas av staten. Den nya lagen innebär att bara godkända filmfestivaler får visa film offentligt utan att begära tillstånd för varje enskild film. Att ansöka om tillstånd för varje film skulle vara en kostsam och oberäknelig process. Artdocfest är en av Rysslands ledande filmfestivaler och har i flera år visat kontroversiella dokumentärfilmer. Därför är det stor risk att Artdocfest får det svårt när staten nu ska godkänna filmfestivalerna, säger Vitalij Manskij, festivalgeneral på Artdocfest. "Vi är såklart väldigt oroliga över att inte räknas som filmfestival, trots att vi är en av de allra största filmfestivalerna i landet." För att klassas som festival måste festivalprogrammen innehålla en tävlingssektion med jury. Festivalerna får inte pågå längre än 10 dagar och en film får inte visas mer än två gånger. För den oberoende filmfestivalen Artdocfest, som visar film i tre olika ryska städer, skulle det betyda att inte alla filmer kan visas i alla städer – om festivalen alls blir godkänd som filmfestival, vilket Vitalij Manskij tvivlar på. Också olika slags retrospektiv kommer få det svårt, säger Vitalij Manskij. Klassikervisningar och retrospektiv är populära i de ryska storstäderna, men kommer med stor sannolikhet att försvinna eftersom den typen av temafestivaler inte har någon tävlingsjury. Vitalij Manskij säger att det är tur att Ingmar Bergman föddes 1918 och inte 1919, eftersom de olika retrospektiv som nu pågår i Ryssland i samband med 100-årsjubileet blir omöjliga när den nya lagen träder i kraft. "Enligt den nya lagen skulle Bergman-retrospektiven inte längre vara möjliga," säger Vitalij Manskij. Bland filmentusiaster och festivalarrangörer i Ryssland är stämningen upprörd och uppgiven. Vitalij Manskij säger att lagen är ett led i en utveckling som pågått ända sedan Vladimir Putin blev president för 18 år sedan. Först centraliserade Kreml tv-kanalerna. Sedan papperstidningarna och digitala medier. Nu har turen kommit till filmfestivalerna. "Staten har de senaste 18 åren hela tiden arbetat med att bygga en maktvertikal, när allt och alla underordnas ett maktcentrum som bestämmer vem som får existera," säger Vitalij Manskij. SR 180806.

Två ryssar begärs utlämnade i Skripal-fallet. Storbritannien är på väg att skicka en begäran till Ryssland om utlämning av två män som misstänks ligga bakom nervgiftattacken i brittiska Salisbury i mars, rapporterar den brittiska tidningen The Guardian. Det var den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia som förgiftades med nervgiftet Novitjok i Salisbury i mars. Enligt tidningen, som hänvisar till regerings- och säkerhetskällor, har åklagare gjort klart formaliteterna kring begäran och den är klar att skickas till de ryska motparterna. Novitjok tillverkades i Sovjetunionen. Ryssland har dock förnekat att landet har något med förgiftningen att göra, vilket London hävdar. Attacken har lett till en svår diplomatisk kris mellan Ryssland och Storbritannien och dess allierade. Enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass uppger den ryska ambassaden i London att den ännu inte mottagit någon begäran om utlämning. "Vi litar inte på sådan icke verifierad falsk medierapportering över huvud taget", skriver ambassaden i ett uttalande. Sergej och Julia Skripal har återhämtat sig. I slutet av juni utsattes även ett brittiskt par för giftet av en tillfällighet och en kvinna avled. SR 180806.

Putin Creates Political Wing for Russian Army, in Chilling Echo of Soviet Era. ussian President Vladimir Putin established a new political wing within the Army on July 30, designed to instill patriotism in soldiers during a time of rising tensions with the West. The move is a chilling echo of a Soviet policy that once saw troops indoctrinated in the principles of communism to ensure loyalty to the party. "The role of the moral and political unity of the Army and society is increasing immensely at the time of global informational and psychological confrontation (with the West)," said Alexander Kanshin, deputy chairman of the Public Council at the Russian Ministry of Defense, earlier this year. "It is necessary," Kanshin continued, "to fundamentally reform and significantly strengthen the armed forces’ entire [political] structure, which will organize, conduct and be responsible for the moral and ideological aspect of the Russian Army." Some fear that the establishment of the new political wing could mark the beginning of a broader revival of ideological education that could seep into schools and universities, and that the program could be used to expose individuals viewed as too pro-Western. "All of this is reminiscent of a gradual return to the USSR," wrote Dmitry Drize, deputy editor of the Kommersant daily. Drize’s fear of a return to Soviet practices is well founded. Back in 2005, Putin famously said, "The demise of the Soviet Union was the greatest geopolitical catastrophe of the century.” And he has been working ever since to restore Russian power to its Soviet levels. Putin’s restoration project has included resurrecting relics from the Soviet “glory days,” such as the Hero of Socialist Labor award, a Stalin-era public physical fitness program, the Soviet anthem and a Soviet-style law against dissent. In 2008, Putin showed his people and the world that he was even willing to use force to re-create the geography of the Soviet Union. That August, his armed forces invaded the former Soviet republic of Georgia, easily defeating all resistance. Moscow seized control of 20 percent of Georgia’s territory, and remains in control to this day. This was a major geopolitical event, sending shock waves around the globe. In March 2014, Russian forces furtively invaded Ukraine’s Crimean Peninsula and annexed it to Mother Russia. Putin had literally redrawn the borders of Europe - twice. Since then, Putin has continued using his power to prevent Georgia, Ukraine and other former Soviet countries from developing closer ties with Europe. He is also turning Russia’s military into a modern and more lethal 21st-century force. He pushed America out of his backyard in 2014 by persuading Kyrgyzstan to oust the U.S. from Manas Air Base. More recently, Moscow has become deeply involved in the Middle East, sidelining America, helping the brutal Syrian regime to stay in power, and allowing Iran to maintain its pursuit of nuclear weapons. It is clear that Putin has made some major gains in his quest to restore Russia’s power and international relevance to its Soviet levels. And Bible prophecy shows that, going forward, he will lead Russia into an even more dangerous and aggressive direction. The Trumpet 180807.

Yrkessjukdomar plågar och dödar kinesiska migranter - varken facket eller Kinas ledning bryr sig och få får kompensation. En oundviklig och plågsam död är det enda som hundratusentals kinesiska arbetare som bäst har att se fram emot. En stor del av dem vet också att de måste lida i många år innan de drar sin sista suck. Arbetarna har drabbats av olika former av den dödliga och obotliga sjukdomen dammlunga, som är den klart vanligaste yrkessjukdomen i Kina. Varje år insjuknar ungefär 30 000 kineser i den. När sjukdomen har framskridit några år får patienterna svårt att andas. De börjar hosta blod och blir allt mer kraftlösa. 280 miljoner kineser har lämnat sina hemtrakter för att arbeta i de dynamiska städerna. Hela 90 procent av dem som drabbas av yrkessjukdomar är sådana gästarbetare. Gästarbetarna råkar också ut för olyckor på arbetsplatserna betydligt oftare än andra arbetare. Det beror främst på att de sköter farliga uppgifter som stadsborna inte vill ha att göra med. Under de senaste åren har gästarbetarnas löner höjts avsevärt. De är också mer medvetna om sina rättigheter än förr, och allt fler är villiga att stå på sig. Fortfarande behandlas gästarbetarna ändå på många sätt som medborgare av andra klass. Det framgår bland annat när de försöker få kompensation efter att ha drabbats av en yrkessjukdom. Gruvarbetaren Li Bangsheng är ett exempel. Han väckte åtal mot sin arbetsgivare, men han förlorade fallet även om hans lungor var i uselt skick när rättegången inleddes. "Jag var tvungen att återvända till min hemby utan att ha fått en cent i kompensation. Nu väntar jag bara på att dö," konstaterar den 50-åriga Li i tv-reportaget. Lis öde är typiskt. I fall som har att göra med dammlunga ställer sig domstolarna nästan alltid på arbetsgivarnas sida. Det styrande kommunistpartiet har länge ställt sig fientligt till alla försök att förbättra arbetarnas ställning. Det enda tillåtna fackförbundet är underställt partiet och förbundet gör sällan något för att stöda gästarbetarna. Utan gästarbetarnas insats hade Kinas ekonomiska frammarsch inte varit möjlig. När migrantarbetarna drabbas av yrkessjukdomar lämnas de ändå vanligen vind för våg. yle 180808.

Tio år sedan Ryssland - Georgienkonflikten. I morgon har det gått tio år sedan det fem dagar korta kriget mellan Georgien och Ryssland bröt ut och parterna är än idag oense om varför det startade. Ketevan Tsikhelashvili, försoningsminister i Georgiens regering, reagerar på ordvalet när Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén säger att georgisk militär attackerade Tschinvali, huvudstaden i den georgiska utbrytarrepubliken Sydossteien, natten mellan den 7 och 8 augusti 2008. "Man skulle också kunna säga att vi försvarade Tschinvali," säger Ketevan Tsikhelashvili. Det var i alla fall den händelse som ledde till ett kort, men verkligt, krig mellan Ryssland och Georgien i augusti för 10 år sedan. Georgien, då under ledning av president Michail Saakasjvili, sa att man svarade på upptrappat våld från de sydossetiska separatisternas sida. Ryssland anklagade istället Georgien för en vettlös attack mot civila. Många sydossetier hade vid den här tiden skaffat sig ryska pass och nu, sa man från rysk sida, gick man in militärt till deras försvar. Under de dagar som kriget pågick dödades över 800 människor, offren var både civila och militära. En EU-rapport året efter kriget sa att det var Georgien som började men att det föregåtts av ryska provokationer, man menade också att Rysslands militära svar var oproportionerligt. De flesta är dock överens om att Georgien slutade som den stora förloraren. Efter kriget utropade Sydossetien och den andra georgiska utbrytarrepubliken, Abchazien, sin självständighet. Man har bara erkänts av ett handfull länder, däribland Ryssland. SR 180807.
10-årsdagen av kriget mellan Georgien och Ryssland. Kriget var över på mindre än en vecka men för de som drabbades förändrades livet för alltid. Särskilt i gränstrakterna mellan Georgien och utbrytarrepubliken Sydossetien som efter kriget 2008 utropade sin självständighet. Formellt, enligt internationell rätt, tillhör Sydossetien Georgien och före kriget 2008 fanns där ingen synlig gräns. Stängslet och skyltarna har kommit upp senare. Kort efter att kriget tog slut förklarade sig Sydossetien och den andra georgiska utbrytarrepubliken, Abchazien, sin självständighet.De stöddes av Ryssland men förutom Ryssland är det bara ett fåtal länder, som Nicaragua, Venezuela och Syrien som erkänt Sydossetien och Abchazien som självständiga stater. I Georgien anser man att Ryssland i praktiken har ockuperat de här regionerna. Redan före kriget hade man frikostigt delat ut ryska pass till invånarna och rysk militär finns närvarande i både Abchazien och Sydossetien. Sommaren för ett år sedan anklagade Georgien Ryssland för att flytta en av statsgränsskyltarna 500 meter in på georgiskt territorium. Landets president och ansvariga ministrar reagerade med hårda ord, men byborna i Koda säger att de känner sig helt oskyddade. "Vi lever av jorden här, säger Nikas pappa. Vi odlar bönor och majs. Men vi kan inte längre ha djur. Förr hade vi det, men det hände att de tog djuren. Kommer de över på fel sida kan vi inte få tillbaka dem igen," säger han. SR 180808.
Fortsatt spänt vid gränsen mot Sydossetien. I dag har det gått exakt tio år sedan kriget mellan Ryssland och Georgien inleddes. Kriget varade i bara fem dagar men för de som drabbades förändrades livet för alltid. "Före kriget hade vi en mycket god relation till ossetierna. Vi döpte varandras barn, besökte varandras hem. Sedan började kriget och allt förändrades," säger Maro Tjedlidze, 83 år och en av invånarna i byn Koda. Byn ligger alldeles på gränsen mellan Georgien och utbrytarrepubliken Sydossetien, som formellt hör till Georgien men som efter kriget för tio år sedan utropade sin självständighet. Man har bara erkänts av Ryssland tillsammans med bland annat Venezuela, Nicaragua och Syrien. Rysk militär är stationerad i Sydossetien och i Georgien anser man allmänt att republiken i praktiken styrs från Moskva. Nu löper ett taggtrådsstängsel en bit från byn där Maro Tjedlidze bor och byborna vågar inte gå för nära stängslet av rädsla för att gripas av sydossetiska eller ryska gränsvakter, anklagade för olovlig gränsöverträdelse. Nyligen greps en pojke från grannbyn och hölls på andra sidan i tre dygn. Femdagarskriget mellan Ryssland och Georgien inleddes natten till den 8 augusti 2008. Georgien har sedan länge som mål att gå med i den västliga försvarsalliansen Nato. Strävan mot Nato ses som en förklaring till den ryska invasionen för tio år sedan. I en intervju med den ryska tidningen Kommersant i samband med tioårsdagen av kriget säger Dmirij Medvedev, Rysslands tidigare president, att om Nato bjuder in Georgien som medlem så kommer det med största sannolikhet leda till en konflikt med Ryssland. SR 180808.

Politico: Läckt dokument visar att Putin lobbade för nedrustning under toppmötet med Trump i Helsingfors. Rysslands president Vladimir Putin föreslog att man inleder förhandlingar kring kärnvapennedrustning och ett förbud mot vapensystem i rymden då han träffade USA:s president Donald Trump i Helsingfors i juli. Den amerikanska tidningen Politico har fått tag på ett ryskt dokument som i alla fall delvis kan ge svar på frågorna kring mötet. I USA har det förekommit en hel del kritik mot Trump efter mötet med Putin i Helsingfors. Flera mer traditionellt konservativt sinnade kritiserade Trump för att han verkade svag inför Putin under presskonferensen efteråt. Ett stort fokus har legat på det möte där Putin och Trump diskuterade i enrum med endast tolkar närvarande. Politico skriver att Putin försökte lobba för frågor gällande nedrustning. Ryssland ska ha föreslagit att man förlänger det så kallade Startavtalet som går ut år 2021. Det är frågan om det avtal som lägger begränsningar på strategiska kärnvapen. Putin sade under presskonferensen i Helsingfors att USA och Ryssland i egenskap av världens största kärnvapenmakter har ett visst ansvar för säkerheten i världen. Ryssland ska också vilja se att USA binder sig starkare till INF-avtalet från 1987, ursprungligen mellan USA och Sovjetunionen, som innebär ett förbud mot medeldistansrobotar med en räckvidd på mellan 500-5 500 kilometer. Det var USA som ifjol beskyllde Ryssland för att ha brutit mot avtalet genom att utveckla och placera ut nya medeldistansrobotar. I det ryska dokumentet som Politico har fått av en anonym källa kommer det också fram att Ryssland skulle ha velat jobba för nedrustning och avmilitarisering i rymden. Det här kan man se mot ljuset av att Donald Trump i början av sommaren gick ut med att han vill att USA inför en helt ny militär gren, Space Force, eller rymdstridskrafterna, som ett led av vad Trump kallat en moderniseringsprocess av världens i särklass starkaste militär. På det stora hela kan man säga att innehållet i det läckta dokumentet visar på att förhållandet mellan USA och Ryssland följer en bekant bana, eftersom den här typen av förhandlingar har förts mellan USA och Ryssland i tiotals år. Vita huset har inte kommenterat innehållet i det läckta dokumentet men USA:s nationella säkerhetsråd har meddelat att Trump inte ska ha fått något papper framför sig av Putin i Helsingfors. Enligt Politico ska Putin ha ”delat med sig av innehållet i dokumentet” med Trump under sitt möte. Tidningen stöder sig på uppgifter från en amerikansk regeringsrådgivare som försåg tidningen med en engelsk översättning av dokumentet. yle 180808.
Star wars igen? - Trumps planer på styrkor i rymden går vidare och Putin har inte ekonomiska muskler att hänga med. President Donald Trump vill rusta för krig i rymden. Hans ryske kollega Vladimir Putin ser Rysslands ställning som militär stormakt hotad men har inte ekonomiska resurser att hänga med i kapprustningen i rymden. Det hela låter bekant från 1980-talet. Nätpublikationen Politico publicerade i onsdags ett läckt ryskt dokument där det framgår att president Putin ville tala nedrustning med Trump. "Det låter sannolikt att president Putin har tagit upp frågan, för det här är något som Ryssland har drivit en längre tid," säger Fredrik Westerlund som är Rysslandsforskare och säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut i Stockholm. De amerikanska drömmarna och planerna på upprustning i rymden har funnits länge. Men idag torsdag vill Vita huset ta dem ett steg vidare då vicepresident Mike Pence ska presentera planera på en rymdstyrka inför den amerikanska kongressen. På 1980-talet lanserade president Ronald Reagan "Stjärnornas krig" (eller SDI, Strategic Defense Initiative), ett projekt som, om det hade blivit verklighet, hade placerat laserbestyckade satelliter i omloppsbana, bland annat för att skjuta ned fientliga ballistiska kryssningsrobotar. Det blev aldrig av och frågan är om Reagan någonsin menade allvar eller om det handlade om att skrämma upp dåvarande Sovjetunionen. Det ledde i alla fall till en kapprustning som Sovjet inte hade råd med utan knäcktes ekonomiskt. Det i sin tur banade vägen för Sovjetunionens fall. Nu har den militärtekniska utvecklingen ändå tagit många steg framåt. Det finns visserligen inga kärnvapen i rymden, för det stipulerar det så kallade Rymdfördraget om. Det ingicks1967. I fördraget slås fast att utforskningen av yttre rymden ska ske "för hela mänskligheten" och att ingen stat kan göra territoriella anspråk eller förhindra en annan stats tillträde till rymden eller himlakroppar inklusive månen. Det innehåller också ett förbud mot att massförstörelsevapen placeras i omloppsbana runt jorden eller andra himlakroppar. Månen får heller inte befästas, enligt Rymdfördraget. Nu har den militärtekniska utvecklingen ändå tagit många steg framåt. USA har obemannade militära rymdlfygplan, Boeing X-37, och de har utfört långa topphemliga uppdrag i rymden. De sorterar uttryckligen under Pentagon, det amerikanska försvarsministeriet, och inte under rymdstyrelsen Nasa. I mitten av juni i år höll president Donald Trump sitt uppmärksammade tal om en ny vapenstyrka - den i rymden. Sedan dess har Pentagon jobbat vidare med planerna och idag torsdag ska frågan alltså upp i kongressen igen. President Trump behöver kongressens stöd för att upprätta en ny försvarsförgrening jämte de fem som nu finns. Vad är det då för slags krigföring som skulle ske i rymden? Ja det betyder ju inte att det är regelrätta arméer som skulle kriga i rymden, säger Svenska Yles vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund. "I en konfliktsituation på jorden är det viktigt för de stridande parterna att störa varandras kommunikationssystem," säger Marcus Rosenlund. Det är inte heller fråga som så kallade kinetiska missiler, extremt tunga stavar av till exempel titan, som skulle avfyras från rymden mot jorden. Rent teoretiskt tillåter Rymdfördraget sådana vapen för de skulle inte vara kärnvapenbestyckade. Det handlar snarare om att förstöra fiendens satelliter för observation, navigering och kommunikation. En stor del av amerikanernas övertag över andra består i deras välutvecklade satellitsystem. "Men om vi tittar längre fram i framtiden kan man förstå argumentet om någon slags rymdstyrka eller ordningsmakt i rymden," säger Marcus Rosenlund och tänker på en eventuell kolonialisering av Mars. "Det kan kännas som science fiction men kan bli verklighet om 20-30 år. Dessutom finns det ofattbart stora naturresurser i rymden så de ekonomiska intressena är enorma. Och här kommer framför allt Kina att vara USA:s värsta konkurrent," säger Rosenlund. Rysslandsforskaren Fredrik Westerlund är alltså inte förvånad över att Vladimir Putin enligt de läckta dokumenten i Helsingfors hade tagit upp rymdvapnen. "Det handlar krasst taget om Rysslands egna möjligheter att delta i en kapprustning i rymden. Ryssland vill inte se ett amerikanskt övertag där," säger Westerlund. Tarja Cronberg, som är orförande för Finlands fredsförbund och forskare vid det svenska fredsforskningsinistitutet Sipri, håller med om att rymden kommer att spela en stor roll i de kommande nedrustningsförhandlingarna. Cronberg framhåller att Ryssland värnar om sin position som militär stormakt och vill inte se ett amerikanskt försprång i rymden. Frågan är dock vad Ryssland vill ha i utbyte för att begränsa sina kärnstridsspetsar. Ryssland vill generellt ta med flera områden i förhandlingarna och just frågan om upprustningen i rymden kan bli en knäckfråga i framtida nedrustningsförhandlingar, bedömer Fredrik Westerlund. yle 180809.

Försvarsministern positiv till BAE:s möjligheter att sälja stridsfordon till USA. Den amerikanska armen har visat intresse för BAE Systems Hägglunds stridsfordon 90. BAE har lämnat en första information till USA och idag var försvarsminister Peter Hultqvist i Örnsköldsvik för att bekanta sig med verksamheten. USA:s intresse för stridsfordon 90 kan ha en koppling till det svenska försvarets köp av ett markbundet luftvärnssystem från USA. Enligt uppgifter i tidningen Dagens industri, ska USA ersätta sitt stridsfordon Bradley och det är här BAE Systems kommer in i bilden. BAE har skickat en första information till USA. "Vi har i grunden ett bra samarbete med USA när det gäller inköp av materiel," säger försvarsminister Peter Hultqvist till P4 Västernorrland. Det svenska försvaret har precis bestämt sig för att köpa in ett markbundet luftvärnssystem från USA. När det gäller köp av fordon och materiel gällande försvaret, skrivs det ofta in att motköp ska förekomma. Det här skulle kunna förbättra BAE Systems möjligheter att få sälja stridsfordon 90 till USA. "I sådana här processer är det ju upphandlingssystem som gäller. Men jag hoppas att BAE Systems Hägglunds ska vara framgångsrika i sina kommande kontakter med USA," säger Peter Hultqvist. SR 180808.

Fler journalister gripna i Minsk. I dag fortsatte gripanden av journalister i Vitrysslands huvudstad Minsk. Igår arresterades flera medarbetare på välkända nyhetssajter. Europarådet för mänskliga rättigheter kräver att de omedelbart släpps. Klockan halv nio i morse, lokal tid, kom utredarna hem till frilansjournalisten Pavel Bykovskij med order om att genomföra en husrannsakan. En och en halv timme senare kom nyheten att en annan journalist, Aleksej Zjukov, gripits tillsammans med sin fru. Enligt Radio Svoboda ska i morse ytterligare fyra journalister vid nyhetssajten Realt.by hämtats av polis. Sedan igår sitter redan flera journalister häktade efter de husrannsakningar som genomfördes mot bland annat de oberoende nyhetssajterna Tut.by och Belapan. De ankagelser som hittills presenterats handlar om att journalisterna, utan att betala, ska ha gått in på den statliga nyhetsbyrån Belta:s betaltjänster och därmed brutit mot lagen. Anklagelserna har mötts av stor skepsism bland de gripnas kollegor. Den vitryska journalisten Irina Chalip skriver i den ryska tidningen Novaja Gazeta att de officiella anklagelserna bara är en förevändning för att gripa journalisterna. I går kom fördömanden från flera håll. Bland annat uppmanade Europarådet för mänskliga rättigheter att omedelbart släppa de gripna. "Pressfriheten är en av de allra viktigaste rättigheterna i ett demokratiskt samhälle och måste efterlevas i hela Europa", sa rådet i ett uttalande. Enligt organisationen Reportrar utan gränser är det som skett ett tydligt försök att skrämma oberoende medier. På Reportrar utan gränsers lista över pressfriheten i världen hamnar Vitryssland bland 180 länder på plats 155. SR 180808.

USA pekar ut Ryssland för nervgiftsattack - och inför nya sanktioner. USA har beslutat att införa ytterliga hårda sanktioner mot Ryssland - den här gången med anledning av nervgiftattacken i Salisbury i Storbritannien tidigare i år. Sanktionerna kommer att träda i kraft i slutet av augusti men kan sedan komma att skärpas. Bara några dagar efter nervgiftattacken mot Sergej Skripal och hans dotter utvisade USA 60 ryska diplomater, det efter att Storbritannien lade skulden på Ryssland. Men det är först nu som USA officiellt anklagar Ryssland för att ha organiserat attacken, något som man i Moskva hela tiden starkt förnekat. Amerikansk lag säger att länder som använt kemiska vapen ska utsättas för bestraffning och därför meddelade det amerikanska utrikesdepartementet att man nu kommer att införa en ny omgång av sanktioner mot Ryssland. Enligt tidningen New York Times kan sanktionerna innebära att hälften av USA:s nuvarande export till Ryssland på sju miljarder dollar kan stoppas. Det gäller produkter som på något sätt kan ha militär- eller säkerhetspolitisk användning. I en andra omgång kan sanktionerna bli ännu mer omfattande och stoppa nästan all handel. Det skulle i så fall ske till exempel om Ryssland inte tillåter internationella observatörer att undersöka landets anläggningar inom området kemisk krigföring. USA har redan tidigare infört sanktioner mot Ryssland i flera omgångar och också med anledningen av fallet Skripal. Både Sergej Skripal och hans dotter Julia överlevde nervgiftattacken; däremot har en kvinna avlidit som långt senare av misstag kom i kontakt med vad den brittiska polisen säger var samma substans. De nya amerikanska sanktionerna har drivits igenom efter krav från kongressen. President Trump har inte uttalat sig om beslutet som uppenbart strider mot hans uttalade önskan om att förbättra relationerna till Ryssland. SR 180809.
Rysk ilska mot amerikanska sanktioner. Från rysk sida reagerar man med ilska på de nya sanktioner som den amerikanska ledningen presenterade igår. Man anklagar USA för att inte presentera några som helst bevis mot Ryssland. Ryska nyhetsprogrammet Vesti citerar det uttalande som kom från Rysslands ambassad i Washington och där man kallar de nya amerikanska sanktionera för "drakoniska" och anklagelserna mot Ryssland för helt grundlösa. De nya sanktionerna kommer efter att man från amerikansk sida nu har slagit fast att det var ett otillåtet kemiskt vapen som användes mot den ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter i brittiska Salisbury tidigare i år. Och man pekar ut Ryssland som ansvarigt för nervgiftsattacken. De båda ska ha utsatts för det dödliga nervgiftet Novitjok som utvecklades i Sovjetunionen på 1970-talet. Skripal och hans dotter överlevde. Den ryska ledningen har hela tiden nekat till all inblandning och sagt att det helt saknas bevis för anklagelserna. Konstantin Kosatjev, ordförande för utrikesutskottet i det ryska parlamentets överhus, säger till nyhetsbyrån Interfax att USA genom sitt agerande framstår som en polisstat som skipar rättvisa genom lynchning, det vill säga helt utomrättsligt. Om Ryssland inte går USA till mötes kan sanktionerna utökas ytterligare. Bland annat hotar man från amerikansk sida med att stoppa alla flygningar med det statliga ryska bolaget Aeroflot till USA. De nya sanktionerna kommer trots president Donald Trumps uttalade vilja att förbättra relationen med Ryssland. I veckan har den republikanske senatorn Rand Paul varit i Moskva och fört samtal med ryska parlamentariker. Bland annat kallade han den amerikanska sanktionspolitiken för "hysterisk". Han överlämnade också ett brev från president Trump till Rysslands president Vladimir Putin, innehållande förslag om vidare samarbete. Marknaden i Moskva reagerade negativt på nyheten om nya sanktioner. Rubeln föll i morse till sin lägsta notering mot dollarn sedan i november 2016. SR 180809.
Sanktioner väcker oro bland många ryssar. Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev anklagade i dag USA för att förbereda ett ekonomiskt krig mot Ryssland genom de nya sanktioner som presenterades häromdagen. Även om rysk ekonomi hittills klarat sig hyfsat trots omvärldens sanktioner väcker beskedet från Washington oro bland många ryssar. "I första hand är det vanliga människor som drabbas. Titta bara på dollarkursen som far upp och ner. Vår levnadsstandard sjunker," säger Sergej som sitter på en bänk i en av Moskvas boulevarder och fortsätter: I dag fortsatte rubeln för andra dagen i rad att förlora i värde mot dollarn och nådde sin lägstanivå på två år. I går sa Rysslands finansminister Anton Siluanov att rysk ekonomi har anpassat sig och att den inte längre är så känslig för yttre faktorer. Och rysk ekonomi har återhämtat sig efter en rejäl nedgång som en följd av fallande oljepris och västvärldens sanktioner. Men tillväxten är fortfarande blygsam och beräknas enligt Världsbanken i år till 1,5 procent. Särskilt stor oro väcker den andra omgång sanktioner som USA hotar med senare i höst och som kan komma att beröra den ryska banksektorn. "Inte minst kan det påverka intresset från utländska investerare negativt," säger Natalja Akindinova vid Ekonomihögskolan i Moskva till affärstidningen Vedomosti. Tidigare amerikanska sanktioner har varit ett svar på Rysslands agerande i Ukraina och på misstankar om inblandning i det amerikanska presidentvalet. Nu handlar det om nervgiftsattacken mot den ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter i brittiska Salisbury tidigare i år. USA, precis som Storbritannien, anklagar ryska staten för att ligga bakom. Även om sanktionerna drabbar honom själv, tycker Moskvabon Sergej att Ryssland lite har sig själv att skylla. "Vad skulle vi i Ukraina och göra?", säger han. Han utesluter inte att Ryssland faktiskt kan ha något med nervgiftattacken i Storbritannien att göra, även om det hittills förnekats bestämt från officiellt håll. "Men som vi säger, ingen rök utan eld." SR 180810.

Bortglömd av omvärlden: Fängslad ukrainsk filmregissör hungerstrejkar i ryskt fängelse. Den fängslade ukrainske filmregissören Oleg Sentsov befinner sig i kritiskt tillstånd efter nästan tre månaders hungersstrejk i ett ryskt fängelse. Omvärlden verkar ha glömt honom. Sentsov är dömd till 20 år i fängelse. Han ska ha planerat att spränga en Leninstaty i luften. Långt borta från alla nyfikna utländska ögon pågår filmregissören Oleg Sentsovs kamp för sitt liv - och för att politiska fångar i Ryssand ska befrias. Sentsov inledde en hungersstrejk i maj. Han trodde att hans fall och hans krav skulle få uppmärksamhet under fotbolls-VM i Ryssand. Han hade fel. Den 42-årige tvåbarnspappan Oleg Sentsv har hungersstrejkat sedan den 14 maj och hans tillstånd uppges vara kritiskt. Ingen av hans anhöriga har fått besöka honom men en kusin fick nyligen ett brev där Sentsov skriver att slutet är nära. Hans advokat har berättat att han inte orkar stiga upp och att hans puls är mycket långsam. Det hela började våren 2014 då Oleg Setsov aktiverade sig i demonstrationerna i Ukraina, den så kallade Euro-Majdan-rörelsen. Han var med bland dem som ordnade bilkorteger som åkte omkring och visade sitt stöd för att Ukraina politiskt skulle närma sig väst. Eftersom Sentsov bodde i Simferopol som är huvudstad på Krim-halvön demonstrerade han där. Oväntat greps han och anklagades för att ha planerat terrordåd. Han skulle bland annat ha planerat att spränga sönder en Leninstaty. Trots att det inte fanns några bevis mot honom dömdes han sensommaren 2015 till 20 år i fängelse. Han förpassades långt bort, till ett fängelse på Jamal-halvön vid Norra ishavet. Många har högljutt krävt att han ska friges och Ukraina har på många sätt försökt få honom utbytt mot någon rysk fånge i ett ukrainskt fängelse. Ryssland går inte med på det eftersom Sentsov automatiskt, och mot sin vilja, fick ryskt medborgarskap då Ryssland annekterade Krim. Oleg Sentsov vill med sin hungersstrejk få till stånd frigivning av alla ukrainska politiska fångar i Ryssand. yle 180809.
Putin vägrar att benåda ukrainske regissören. Rysslands president Vladimir Putin har sagt nej till att benåda den ukrainske regissören Oleg Sentsov - så länge som han själv inte ber om nåd. Det framgår av ett brev till Sentsovs mamma. Hon har bett Putin att benåda hennes son som sedan i maj hungerstrejkar i ett ryskt fängelse. Hans tillstånd beskrivs som mycket allvarligt. "Han beskriver själv sitt tillstånd som "förkritiskt", det vill säga, det kan när som helst bli kritiskt, de inre organen kan när som helst upphöra att fungera," säger den ryska journalisten och människorättsförsvararen Zoja Svetova som igår besökte Oleg Sentsov i fängelset i Sibirien. Sentsov säger själv att han gått ner 17 kilo i vikt sedan han inledde sin hungerstrejk i maj. Fängelseläkaren säger att det bara handlar om 11 kilo. Den ukrainske regissören Oleg Sentsov dömdes 2015 av en militärdomstol i Ryssland till 20 års fängelse, anklagad för att ha lett en terroristcell på den ukrainska Krimhalvön, som 2014 annekterades av Ryssland. Han nekar till brott och många frågetecken finns kring rättsfallet. Bland annat har personer som vittnat mot Sentsov hävdat att deras vittnesmål framkommit under tortyr. Genom sin hungerstrejk kräver han att Ryssland ska släppa 64 ukrainare som idag, enligt Sentsovs mening, sitter oskyldigt dömda i ryska fängelser. I början av sommaren vände sig Oleg Sentsovs mamma till Rysslands president Vladimir Putin och bad honom att benåda sonen. Nu har presidentadministrationen svarat med att benådning bara kan bli aktuell om den dömde själv ber om nåd. Det säger Oleg Sentsov att han inte tänker göra. I förra veckan upprepade EU sitt krav om att släppa Sentsov och i torsdags kom samma uppmaning från Sveriges utrikesminister Margot Wallström. Fallet var också uppe i ett telefonsamtal i fredags mellan Rysslands president Vladimir Putin och Frankrikes president Emmanuel Macron. Det har talats om en möjlig fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland men om det fortfarande är aktuellt är oklart. SR 180815.

Ryska ungdomar anklagas för att ha försökt störta makten. I Ryssland misstänks en grupp unga människor för att ha skapat en extremistorganisation med syfte att störta makten. Men deras försvarare menar att alltihop är iscensatt av den ryska polisen. "Skam, skam, skam" hördes ropen utanför rättssalen i Moskva när domaren just meddelat att Anna Pavlikova ska förbli häktad i ytterligare en dryg månad. Själv tog den misstänkta emot beskedet inne i en glasförsedd bur med en polisman som vakt utanför. Anna Pavlikova, 17 år när hon greps, ska enligt åklagaren tillsammans med nio andra, ha varit med och bildat extremistorganisationen "Den nya storheten" med målet att störta landets ledning. Anna Pavlikova ingick mycket riktigt i en chattgrupp på nätet tillsammans med likasinnade som bland annat diskuterade vilka demonstrationer de borde gå på. Men det blev allvar på riktigt först när en man under namnet Ruslan gick med i gruppen som det började hända saker på allvar. Han skaffade gruppen en möteslokal, delade ut arbetsuppgifter och skrev ett manifest där landets president och premiärminister ska ställas inför en tribunal. Ruslan ska också ha hållit i en kurs för hur man tillverkar molotovcocktails. Men enligt ryska medier som grävt i fallet och enligt de misstänktas försvarare talar det mesta för att Ruslan i själva verket kommer från den ryska säkerhetstjänsten FSB. Han ska, menar de, ha hittat en lämplig grupp människor på nätet, skapat en extremistorganisation åt dem – för att sedan sätta dit dem. Att det fanns en infiltratör i gruppen ska också framgå av utredningen, skriver flera ryska medier bland annat den oberoende tidningen Novaja Gazeta. Fallet väcker nu allt större uppmärksamhet i Ryssland och flera kända människorättsförsvarare har gått ut och krävt att Anna Pavlikova samt en medåtalad 19-årig kvinna ska släppas ur häktet under utredningens gång. Hon och de andra misstänkta riskerar upp till tio års fängelse. SR 180810. Kommentar: Sånt kan bara hända i en totalitär stat.

Rapport: En miljon uigurer i läger i Kina. En miljon uigurer har placerats i läger i Kina, rapporterar en människorättskommitté inom FN, baserat på mängder av vittnesmål. Enligt vissa beräkningar har upp emot två miljoner personer ur den muslimska minoritetsgruppen tvingats in i "politiska indoktrineringsläger" i Xinjiang-regionen i västra Kina, säger Gay McDougall, en av medlemmarna i FN:s kommitté för avskaffandet av rasdiskriminering (CERD). "Vi är djupt oroade av de åtskilliga och trovärdiga rapporter som vi har fått om att Kina under förevändning att bekämpa religiös extremism och bibehålla social stabilitet har omvandlat den självstyrande uiguriska regionen till något som liknar ett massivt interneringsläger som är höljt i hemlighet, en zon utan rättigheter, säger hon. Rapporten lyftes fram vid en genomgång av hur Kina fogar sig efter de mänskliga rättigheterna i FN-högkvarteret i Genève. Kinas ambassadör på plats sade inför församlingen att landet arbetar mot jämlikhet mellan alla grupper i landet. Sydsvenskan 180810. AB 180810. Corren 180810.
Hver femte arrestasjon i Kina skjer i et område med 1,5 prosent av landets befolkning. Undertrykkelsen av minoritetsgrupper i det vestlige Kina er «noe av det mest grusomme som skjer i verden i dag», advarer amerikansk senator. Flere hundre tusen mennesker, kanskje så mange som en million, er stuet vekk uten lov og dom i et stadig økende antall «omskoleringsleirer» Xinjiang-regionen i det nordvestlige Kina. De som ikke er internert, føler i stadig større grad at også de lever i et fengsel. Uigurer og andre minoritetsgrupper i Xinjiang er de siste årene blitt ofre for en massiv undertrykkelseskampanje der de strippes for både identitet og frihet, ifølge eksiluigurer, Kina-eksperter og en rekke internasjonale menneskerettighetsorganisasjoner. "Myndighetene kommer stadig på husbesøk for å se hvem som oppholder seg der. De sjekker ID-kortene på gaten og ved inngangene til større butikker. Mobiltelefoner blir jevnlig skannet for ulovlig materiale og innhold," sier Zumret Tursun til Aftenposten. "Tradisjonelle klær er forbudt, kvinner får ikke lenger gå med skaut, menn får ikke ha skjegg eller bart. Selv i brylluper er det ikke lenger lov å spille vanlig uigurisk musikk. I stedet blir folk oppfordret til å spille revolusjonære sanger som lovpriser kommunistpartiet og partileder Xi Jinping." Den tyske forskeren og Kina-kjenneren Adrian Zenz har også, ved å grave seg ned i offentlige dokumenter, klart å dokumentere at det er bygget minst 40 omskoleringsleirer i Xinjiang de siste årene. " Vi har trolig ikke sett så mange mennesker bli anholdt utenfor rettssystemet siden den store politiske kampanjen i 1957-59, da omskoleringsleirer først ble innført i Kina," Aftenposten 180729.
Kina bygger omskoleringsleirer med piggtråd og vakttårn. Omir Bekali sier han måtte refse seg selv i åtte måneder bak murene. Kina har nektet for at omskoleringsleirer finnes, men myndighetene hadde etterlatt seg et papirspor på 73 offentlige anbud med detaljerte beskrivelser. Aftenposten 180531.
Nya kinesiska terrorlagar kan riktas mot uigurer. Den kinesiska regimen överväger nu att införa en ny lagstiftning mot terrorism. Kritiker menar dock att lagarna kan komma att utnyttjas för att slå till mot uiguriska separatister i den oroliga muslimska regionen Xinjiang, rapporterar nyhetsbyrån IPS. De kinesiska ledarna hävdar att de våldsamma upplopp som blossat upp i den fattiga nordvästra regionen Xinjiang beror på organiserade terroristgrupper, och att landet står inför ett allvarligt hot från muslimska extremister i regionen. Oberoende exil-uiguriska grupper menar dock att dessa anklagelser bara är en förevändning för den kinesiska regimen att stärka sitt grepp om regionen. Förslagen på nya lagar mot terrorism, som just nu granskas av Kinas ledande politiker, ska enligt den statliga nyhetsbyrån Xinhua "bana vägen för ytterligare tillslag mot terrorism" genom att tydligare definiera vad som ska klassas som ett terrorbrott och vilka grupper som faller under beteckningen terroristorganisationer. Enligt lagförslaget ska landets säkerhetsdepartement upprätta nya listor över personer och organisationer som bedöms ha kopplingar till terrorism. Sådana listor har upprättats två gånger tidigare, år 2003 och 2008, och dessa listor hade då starkt fokus på den uiguriska självständighetsrörelsen. År 2009 utbröt kravaller mellan uigurer och hankineser, som utgör majoriteten i Kina, i Xinjiang. 197 människor dödades, främst hankineser. Enligt uiguriska självständighetsgrupper var orsaken till dessa kravaller, samt andra etniska upplopp i regionen, att lokalbefolkningen - som tidigare var i klar majoritet i Xinjiang - känner sig allt mer berövade på sina medborgerliga rättigheter i takt med att många hankineser flyttat till regionen. "Sedan terrordåden den 11 september 2001 har de kinesiska myndigheterna använt "det globala kriget mot terrorismen" för att rättfärdiga sina brutala tillslag i Östturkestan," säger Alim Seytoff, ordförande för den uiguriska människorättsorganisationen UHRP. Östturkestan är det namn uiguriska separatister använder för regionen. Mellan 1932-1934 samt 1944-1949 var Östturkestan självsändigt men införlivades i folkrepubliken Kina när Mao Zedong segrade i inbördeskriget. Kina är alltid snabba med att dra slutsatsen att alla våldsamheter som inträffar i Östturkestan beror på terrordåd utförda av uigurer som tränats utomlands eller av uiguriska grupper, men det är alltid hopdiktat, säger Alim Seytoff till IPS. Enligt Seytoff har de föreslagna nya terrorlagarna två syften - dels att rättfärdiga ett ännu hårdare förtryck av det uiguriska folket, men också att inför västvärlden visa att Kina är ett land som styrs i enlighet med gällande lagar. AmnestyPress Nr 2/18.
USA fordømmer Kinas overgrep mot uigurer. Nylig sendte senator Marco Rubio.) og rep. Christopher H. Smith et brev til Kongressens Executive Commission on China, og til den amerikanske ambassadøren i Beijing, Terry Branstad. I brevet ba de om at USAs administrasjon må presse Kina hardere i forbindelse med fengslingen av hundrevis av muslimske uigurer i «politiske omskoleringsentre», inkludert dusinvis av slektninger til journalister som jobber for Radio Free Asia i Washington. Det nyttet. Trump-administrasjonen, via utenriksdepartementet, oppfordrer nå Kina o, å «avslutte deres kontraproduktive politikk» i Xinjiang Uyghur Autonom Region (XUAR) (Øst Turkestan) og oppfordrer den kommunistiske regjeringen i Beijing til å frigjøre antatt hundretusenvis av etniske uigurer som er plassert i omskoleringslæringsleirer» etter mønster fra Mao Tse Tung, eller i fengsler. I en fersk pressemelding forteller det amerikanske utenriksdepartementets talskvinne Heather Nauert journalister at Washington er «stadig mer opptatt av overdrevne begrensninger av religionsfrihet og trosfrihet i Kina», så vel som landets «innsats for å presse andre regjeringer til å tvinge tilbake uigurer til Kina eller å tvinge familiemedlemmer, » skriver Radio Free Asia. Uigurene var i solid flertall i Øst Turkestan da Den Røde Arme rykket inn i deres hjemland i 1948. I Dag utgjør de kun halvparten av befolkningen. Regimet i Beijing har lenge forsøkt å ødelegge urbefolkningens historiske røtter, tradisjoner og kultur, og har altså i de siste månedene tatt i bruk «omskoleringsleier» som virkemidler. Leirene har vært overbefolkede og mange ha dødd i leirene, eller like etter at de slapp ut fra leirene, ifølge Radio Free Asia og uigurenes egne eksilorganisasjoner. Den norske Uighurkomiteen 180422.
Flere uigurer under tvangsomskolering enn før antatt. Det har lenge vært kjent at det kommunistiske regimet i Kina bruker brutale omskoleringsleirer til å knekke kulturen til den uiguriske minoriteten, bosatt i uigurenes tidligere hjemland Øst Turkestan, i dag Xinjiangprovinsen i Kina. Uten at det har vekt de store overskriftene i norske medier har det vært kjent at rundt 1 millioner av ca. 10 millioner uigurer med «politisk avvikende» eller «for religiøse» meninger, har vært innesperret i disse leirene. Nå viser nye undersøkelser at det korrekte tallet kan være tre ganger så høyt dersom man også tar med personer som gjennomgår tvungen indoktrinering uten å være fengslet på døgntid. Advokatgruppen China Human Rights Defenders (CHRD) la de nye tallene frem forrige fredag i samarbeid med den frivillige organisasjonen Equal Rights Initiative, skriver Radio Free Asia. De regner med at inntil 3 millioner innbyggere kan ha blitt arrestert og plassert i omskoleringsleirene eller er tvunget til å delta i «utdanningssessioner», obligatorisk dag- eller kveldsopplæring i sine landsbyer eller bysentre. De kinesiske myndighetene ser ut til å ha bestemt seg for en total tvungen indoktrinering i kinesisk kultur, inkludert hyllest til kommunistpartiet, og en total utryddelse av uigurenes kulturelle røtter. China Human Rights Defenders regner med et minimum på 660 000 innbyggere i leirene, og at minst 1,3 millioner er med på den tvungne kveldsindoktrinering i deres landsbyer eller bysentre. Organisasjonen understreker at det totale antallet garantert er mye høyere. Tallene er samlet in gjennom intervjuer med dusinvis av uiguriske landsbybeboere i Kashgar. Personer de har snakket med forteller om nesten tomme landsbyer fordi så mange er vekkplassert i omskoleringsleirene. En kilde fortalte at «hele landsbyer i det sørlige Xinjiang har blitt tømt for unge og middelaldrende mennesker og at «bare de eldre og veldig fulle er igjen.» Basert på deres intervjuer fant CHRD og Equal Rights Initiative at i gjennomsnitt nesten 13 prosent av beboerne i en hvilken som helst landsby, som vanligvis har en befolkning på mellom 1500 og 3000, hadde blitt arrestert og plassert i gjenopplæringsleirene, og at et gjennomsnitt på 450 innbyggere i noen landsbyer ble tvunget til å delta på dag / kveld re-utdanningsøkter. Den norske Uighurkomiteen 180807.
Kina får kritikk fra FN-komite. FNs komité for bekjempelse av rasediskriminering (CERD) uttrykker bekymring over Kinas massearrestasjon av etniske uigurer og restriksjoner på deres religiøse frihet, skriver Radio Free Asia. De kinesiske myndighetene har plassert over en million uigurer, rundt ti prosent av den hovedsakelig muslimske urbefolkningen, i politiske omskoleringsleirer de siste to årene. CERD er basert i Geneve og har som oppgave med hjelp av uavhengige eksperter å overvåke gjennomføringen av konvensjonen om eliminering av alle former for rasediskriminering i medlemslandene, skriver Radio Free Asia. Under CERDS 96-sesjon ble søkelyset rettet mot Kina, for første gang siden 2009. CERDs nestleder Gay McDougall sier at menneskerettighetspanelet er «dypt bekymret» over rapporter om at Kina «har forvandlet Xinjiang Uyghur Autonome Region» (det okkuperte Øst Turkestan) til noe som ligner en massiv interneringsleir som er skjult i hemmelighold». McDougall viste til troverdige rapporter som tyder på at så mange som 1,1 millioner mennesker er eller har blitt arrestert i de politiske gjenopplæringsleirene - som tilsvarer 10-11 prosent av den voksne muslimske befolkningen i regionen - mens ytterligere 2,2 millioner mennesker er tvunget til å delta i «åpne re-utdanningsleirer», som krever daglige indoktrineringsøkter, men lar deltakerne komme hjem om kvelden, skriver Radio Free Asia. 21 prosent av alle arrestasjoner registrert i Kina i 2017 var i uigurenes hjemland, i dag Xinjiang provinsen i Kina. Tidligere i uken sendte den den uiguriske eksil- og menneskerettighetsorganisasjonen World Uyghur Congress (WUC) en liste over bekymringer til CERD. Der ble CERD bedt om å presse kineserne til å bekrefte rapporter om antall personer som er blitt arrestert, forklare hvilken prosess de har fått, og å gi opplysninger om dødsfall i leirene og om medisinsk behandling er gitt i fasilitetene. World Uyghur Congress har tidligere påpekt at grunnleggende juridiske rettigheter for uigurer i Kina, inkludert rett til juridisk representasjon, en rettferdig og rask rettssak og rettferdig prosess, «er nesten ikke-eksisterende», og at det ikke finnes noen bevis for at de «utallige» medlemmene av den etniske gruppen som blir arrestert hvert år på grunn av ulovlig religiøs praksis, separatisme eller ekstremisme, er gitt noen juridisk representasjon i det hele tatt. WUC påpeker at Kinas straffeprosesslov ikke er blitt endret for å overholde den internasjonale torturkonvensjonen, og at politiet har rettslig rett til å nekte tilgang til advokater for mistenkte som er anklaget for terrorisme og statlige sikkerhetsforbrytelser. De kinesiske myndighetene har lang praksis for å stemple enhver kritikk av regimet for ekstremisme eller separatisme, og å koble begrepet ekstremisme til terrorisme. I listen over bekymringer sendt til FNs komité for bekjempelse av rasediskriminering hevder World Uyghur Congress også at uigurer regelmessig nektes tilgang til økonomiske muligheter og diskrimineres på arbeidsmarkedet til fordel for etniske kinesere. Den norske Uighurkomiteen 180811.

Historiskt avtal om Kaspiska havet. Ryssland, Iran och tre andra länder runt Kaspiska havet har kommit överens om ett historiskt avtal om havets rättsliga status. I drygt två decennier har länderna varit oeniga i frågan, men den senaste utvecklingen anses förbättra möjligheterna till mer stabilitet i regionen. Ledarna för Ryssland, Azerbadjan, Iran, Kazakhstan och Turkmenistan undertecknade avtalet vid ett toppmöte i hamnstaden Aktau i Kazakhstan. Kaspiska havet har varit en källa till konflikt sen Sovjetunionen kollapsade. Överenskommelsen nu gäller den rättsliga statusen och olika gränsdragningar för rättigheter till fiske samt ett förbud mot utländsk militär verksamhet. Bland länderna finns också förhoppningar om att lukrativa olje- och gasprojekt ska bli mer aktuella med tydligare regler. Oklarheter har förhindrat investeringar. Rysslands president Vladimir Putin anser att överenskommelsen är av stor betydelse och manar även till ett fördjupat säkerhetssamarbete mellan länderna. Också Irans president Rouhani talar om ett mycket viktigt avtal men landet beskrivs ha fått den minsta delen av kakan. Flera delar återstår också att lösa för länderna kring Kaspiska havet. SR 180812.

Svenska läkare har träffat Gui Minhai. Den fängslade svensk-kinesiska bokförläggaren Gui Minhai besöktes i dag, måndag, av svensk medicinsk personal. Det berättade utrikesminister Margot Wallström i ett skriftligt uttalande tidigare i dag. Den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minhai sitter fängslad i Kina. "Det jag kan säga är att läkarbesöket genomfördes på kinesiskt sjukhus under måndagen. Hur vi kommer agera utifrån det här eller hur vi kommer agera fortsättningsvis är inget som jag går in i detaljer kring," säger Patric Nilsson, presschef på Utrikesdepartementet. Gui Minhai, som är svensk medborgare, försvann i oktober 2015 från Pattya i Thailand där han har en lägenhet. Det visade sig senare att han var fängslad i Kina och framträdde i början av 2016 i kinesisk stats-tv där han erkände en trafikförseelse. 2017 uppgav Kinesiska myndigheter att Gui Minhai släppts fri, men i januari i år greps han igen. Utrikesministern säger i sitt skriftliga uttalande att detta är välkommet att besöket av svensk medicinsk personal kunde genomföras, men att kravet på hans frigivning kvarstår. I övrigt vill inte utrikesministern kommentera ärendet. Även UD:s presschef Patric Nilsson är fåordig och hänvisar till rådande sekretess. "Ett framsteg, ja det får man väl säga utifrån ramen att tycker att det varit otroligt prioriterat att genomföra det här besöket," säger han. "Men jag kan säga att vårt krav angående hans situation så är det att han måste släppas fri för att få möjligheten att återförenas med sin familj," säger Patric Nilsson. SR 180813.

Ryskt mediebolag vill se nät-amnesti. Allt fler människor i Ryssland åtalas och döms för bilder och texter som de publicerat eller återgett på sociala medier. Nu har det gått så lång att ett av landets största internetbolag har reagerat och krävt en amnesti. "Hej, jag heter Masja, jag är 23 år - och extremist". Så presenterar sig numera Maria Motuznaja på mikrobloggen Twitter. Hon kommer från Barnaul i Sibirien och ställs snart inför rätta, åtalad för att ha väckt hat mot, i det här fallet, troende. Brottet består i nio bilder som Maria Motuznaja publicerat på sociala medier, bland annat föreställande en ortodox präst med tillhörande text: "Drömde du också som barn om att bli affärsman". Den ryskortodoxa kyrkan är känd för sin stora förmögenhet. Men Maria Motuznaja är långt ifrån ensam. Nästan dagligen kan man läsa om liknande fall runt om i Ryssland. En snabb sökning på nätet berättar om en 21-årig man i Orjol och en 46-årig man från Tver som nu i veckan åtalats på motsvarande sätt för något de skrivit eller återgett i sociala medier. För några dagar sedan reagerade företaget Mail.ru som bland annat driver den populära sajten Vkontakte, Rysslands eget svar på Facebook. I ett pressmeddelande uppmanade företaget rättsväsendet att sluta väcka åtal för vad människor delar och gillar på nätet och efterfrågade en amnesti för dem som redan dömts. Liknande förslag har hörts från ryska parlamentariker och frågan togs upp i det årliga ring-in-programmet med president Vladimir Putin i rysk tv. Putin sa då att han inte heller tycker att lagarna ska tolkas på ett absurt sätt, men betonade samtidigt vikten av att motverka extremism i alla former. Lagparagraferna som används har funnits länge. Att de används oftare nu än tidigare beror, enligt Andrej Kolesnikov vid den internationella tankesmedjan Carnegie, på den allmänna politiska atmosfären som i Ryssland blivit alltmer konservativ och bestraffande. "Domstolarna i vårt land har blivit till instrument i maktens händer," säger Andrej Kolesnikov. SR 180814.

Mutade kyrkobesökare att lämna kyrkan. Myndigheterna i det kommunistiska Kina har tvingat flera kyrkor i Peking att stänga. Detta efter att först försökt muta kyrkobesökare att inte gå dit. Också i andra delar av landet har kristna det svårt och nu växer oron för utvecklingen. Det är China Aid som rapporterar att myndigheterna stängt sex kyrkor tillhörande Zion Church i Peking. Anledningen ska vara att den vägrat att registrera sig hos myndigheterna. "Vi uppmanade Zion Church att registrera sig men de har hela tiden vägrat. Alla andra kyrkor har registrerat sig, det är enbart Zion Church som inte vill," säger en polis. Men det påståendet förnekas bestämt av kyrkans pastor Jin Minri. Tvärtom säger han att myndigheterna aldrig frågat hans kyrka om något sådant. "Ingen myndighet har under de senaste tio åren sagt till mig att kyrkan måste registreras," säger Jin Minri enligt gospelherald.com. I flera månader har myndigheterna gjort allt de kan för att stänga Zion Church. Sedan i maj har myndigheterna försökt muta kyrkobesökare för att få dem att självmant lämna kyrkan. De kinesiska myndigheterna vill att kyrkorna i högre utsträckning ska anamma kinesiska värderingar och tar till alla medel för att lyckas med sina föresatser. Flera hundra pastorer och andra aktiva kristna har arresterats och kyrkor har även demolerats i dessa försök. Dagen 180814.

Riksdagsledamöter utsatta för utländsk påverkan. Flera riksdagsledamöter säger att de utsatts för påtryckningar av främmande makt, det skriver Dagens Nyheter. Säpo uppges utreda flera fall. En riksdagsledamot säger till DN att hen kontaktats av olika personer som ringt eller dykt upp på möten och försökt påverka hen till att samarbeta med Sverigedemokraterna och ta avstånd från Nato. Några riksdagsledamöter som engagerat sig mot kinesisk organhandel och frågor om Tibet och Taiwan säger att dom blivit kontaktade av kinesiska ambassaden med hotfulla undertoner i samtalen. Säkerhetspolisen har tidigare slagit fast att så kallade påverkansoperationer är troliga under valrörelsen men vill inte kommentera enskilda fall. Säpos kommenderingschef inför valet, Susanna Trehörning, säger till DN att det är viktigt att skilja på opinionsbildning och att en annan statlig makt dolt försöker påverka ett annat lands beslutsfattare. "Vi tror att man måste höja medvetandet om påverkansoperationer, för att minska effekten av en eventuell påverkansoperation," säger Susanna Trehörning till Dagens Nyheter. SR 180818.

Militär: Trossamfunden viktiga vid kris. Trossamfunden skulle få en stor roll om Sverige hamnade i kris eller krig. Det menar militären Tommy Jeppsson, chefredaktör för tidningen Vårt försvar. "De kan skapa en inre trygghet." Världen idag 180817.

50 år sedan Warzawapaktens invasion. I dag är det 50 år sedan den så kallade Pragvåren fick ett våldsamt slut. Tjeckien och Slovakien minns idag inmarschen av trupper från Warszawapakten som satte stopp för rörelsen som ville reformera kommunismen inifrån. SR 180821.

Ryssar: Ryssland är oskyldigt. Sju av tio ryssar tror inte att Ryssland försökte påverka det amerikanska presidentvalet 2016, enligt en undersökning. En ännu större majoritet anser att USA lägger sig i andra länders angelägenheter och att Nato är ett hot. Anklagelserna om hur Ryssland - på order från Kreml - bedrev en omfattande påverkanskampanj inför det amerikanska presidentvalet 2016 har legat högt på dagordningen efter Donald Trumps seger. I Ryssland är det dock bara 15 procent av befolkningen som tror att det är sant, enligt en undersökning från opinionsinstitutet Pew Research Center. 71 procent tror inte att Ryssland försökte över huvud taget. 14 procent avstod från att svara. Amerikanska underrättelsetjänster slog unisont fast att Ryssland gjorde en stor ansträngning för att påverka den amerikanska opinionen, bland annat genom kampanjer i sociala medier och genom att hacka och sprida politikers mejl. Facebook har identifierat och visat upp ryssfinansierade annonser och det amerikanska justitiedepartementet har riktat formella brottsanklagelser av olika slag mot ett 20-tal ryska medborgare. Under måndagen meddelade Microsoft att man har identifierat misstänkta webbdomäner som kopplas till en rysk hackergrupp, vilket tolkas som ett försök att påverka det kommande mellanårsvalet i USA. 1 000 personer har intervjuats i undersökningen. Resultaten har en angiven felmarginal på 4,4 procentenheter. På frågan om Ryssland överlag lägger sig i andra länders interna angelägenheter är de tillfrågade ryssarna mer kluvna: 45 procent har bilden att så är fallet, medan 46 procent säger att Ryssland inte gör det. På frågan om USA lägger sig i frågor i andra länder svarar 85 procent ja. Nästan lika många anser att Nato utgör ett hot mot Ryssland. De västerländska sanktioner som riktats mot Ryssland har en stor påverkan, enligt nästan varannan ryss i undersökningen. Att priserna stiger bedöms vara landets största problem. Förtroendet för den ryske presidenten Vladimir Putin är fortsatt högt - över 80 procent har förtroende för hans förmåga att hantera utrikespolitiken och de flesta av de tillfrågade säger sig ha mycket stort förtroende för det. Ryssland spelar en allt större roll i världspolitiken, enligt en majoritet av ryssarna. En majoritet anser samtidigt att Ryssland borde spela en ännu större roll. msn 180821.

Socialdemokraterna utsatta för hackerattacker. Socialdemokraternas hemsida har utsatts för ännu en riktad överbelastningsattack. Attacken misstänks komma från Ryssland och Nordkorea. Igår kväll inträffade ytterligare en attack som slog ut sajten. "Hemsidan är i den tid vi lever i ett viktigt nav. Att gå på vår hemsida så tydligt som de här attackerna, det tycker vi är allvarligt," säger Helena Salomonsson, kommunikationsansvarig Socialdemokraterna. För drygt en vecka sedan, natten före lanseringen av partiets valkampanj utsattes hemsidan för en omfattande så kallad ddos-attack. Attacken går ut på att ta ner hemsidan genom att överanstränga den. Det här är den tredje som drabbar Socialdemokraternas hemsida. "Det är tre veckor innan valet och det är klart att medborgare som ska gå till val måste kunna få information," säger Helena Salomonsson. Ip-adresserna spåras till Ryssland och Nordkorea, uppger partiet. Men man vill från partiets sida i nuläget inte spekulera i varför attacken skett. "Det här hände oss i går kväll, vi har fått informationen från vår it-leverantör och vi har agerat och anmält det till polisen." SR 180821. Kommentar: När man talar om trollen... se föregående artikel om att Ryssland är oskyldigt, men ryssarna själva får inget veta om detta på grund av den censurerade pressen och annan media.

S vill höja försvarsbudgeten. Socialdemokraterna är beredda att lägga flera miljarder extra per år på det svenska försvaret, enligt försvarsminister Peter Hultqvist. Men han vill inte precisera exakt hur mycket det handlar om. "Vi ser ju att det finns ökade behov inom försvaret och vi är beredda att gå in med ytterligare medel och vi är beredda att gå upp över 60 miljarder. Sen får vi se hur den här trappan kommer se ut, det kommer bli föremål för förhandlingar," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Försvarsmaktens budget har höjts flera gånger de senaste åren. Men för att klara att hålla de övningar och den nivå som riksdagen beställt så menar att Försvarsmakten att budgetanslaget behöver höjas än mer - till 63 miljarder kronor 2021. Nu säger Peter Hultqvist att Socialdemokraterna är beredda att lägga minst 60 miljarder 2022 och det innebär en höjning av anslaget med kanske tre, fyra miljarder kronor per år om man utgår från den nu planerade budgeten framöver. Enligt Socialdemokraterna innebär beskedet att det att övningar och utnyttjande av transportflyg och helikopter 14 inte behöver dras ner - något försvaret varnat för. Dessutom ställer sig partiet också bakom att dubbla antalet värnpliktiga till 8000 per år. Men Moderaterna och Centerpartiet som Socialdemokraterna gjort upp om försvarsbudgeten med är inte nöjda med beskedet - det fattas ändå ett par miljarder kronor per år menar de. "Vi behöver ta väsentligen större steg de kommande åren vad gäller nivåökningar. Är det så att inte Försvarsmakten får i nivå med vad de pekat på att de själva behöver, då kommer det bli mindre av saker - färre grejer och färre övningar," säger Hans Wallmark, Moderaterna. SR 180824.

Kommunistpartiet skärper regler mot religion. Kinas kommunistparti har lanserat ett uppdaterat regelverk för medlemmarnas uppförande. Kommunistpartiets medlemmar får inte uttala sig negativt om partiets politik eller beslut och de får inte sprida politiska rykten eller skapa splittring inom partiet. Kinas grundlag garanterar religionsfrihet, men kommunistpartiet är officiellt ateistiskt och medlemmarna förväntas också vara det. De medlemmar som bekänner sig till någon religion ska stärkas och utbildas av partiet, men om de inte överger tron uppmanas de att lämna partiet. Dagen 180827.
Kinas grundlag garanterar religionsfrihet, men kommunistpartiet är officiellt ateistiskt och medlemmarna förväntas också vara det. De medlemmar som bekänner sig till någon religion ska stärkas och utbildas av partiet, men om de inte ändrar sig uppmanas de att lämna partiet. Världen idag 180829.

Nya amerikanska sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna som väntas tillkännages i USA under måndagen är ett svar på det man anser vara ett ryskt mordförsök i Storbritannien, på den tidigare spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal. Dagens sanktioner väntas röra export av tekniska produkter med koppling till nationell säkerhet och är det första steget i ett paket som senare i år även kan komma att omfatta landningsförbud på amerikansk mark för ryska flygbolag. Samtidigt överväger den amerikanska kongressen ännu fler sanktioner bland annat mot rysk inblandning i amerikanska val. I det sanktionspaketet finns förslag om att strypa ryska bankernas tillgång till amerikansk valuta – något som kan bli ett hårt slag mot den ryska ekonomin. Man överväger också att rikta sanktioner mot utländska bolag som gör affärer utanför Ryssland där ryska statliga bolag deltar - något som enligt bedömare skulle kunna slå hårt mot flera europeiska energibolag. Från ryskt håll sa Kreml idag att man ännu inte bestämt sig för hur man ska svara på de senaste sanktionerna. SR 180827.

Pro-rysk ledare dödad i explosion. I östra Ukraina uppges ledaren för utbrytarrepubliken Donetsk, Aleksandr Zachartjenko, ha dödats i ett attentat mot ett café i Donetsk. Uppgifterna kommer från flera ryska nyhetsbyråer. Zachartjenko har lett den självutnämnda så kallade folkrepubliken Donetsk sedan 2014, då utbrytarna med starkt ryskt stöd bröt med den ukrainska regeringen. Han har tidigare utsatts för två attentat, men då överlevt. SR 180831.
Ryssland fördömer mordet på separatistledare i Donetsk - "ökar spänningen och undergräver Minsk-avtalet". Ryssland fördömer mordet på Aleksander Zahartjenko, som var premiärminister i den självutropade proryska folkrepubliken Donetsk. Den 42-årige Zahartjenko dödades i går i en bombattack i ett café i Donetsk. Även hans livvakt dödades medan 12 personer skadades. "Mordet undergräver det så kallade Minsk-avtalet om Ukraina och ökar spänningen i hela regionen," varnar det ryska presidentkansliets talesperson Dmitri Peskov. Peskov ville inte peka ut någon skyldig, men det ryska utrikesministeriet antydde i går att det betraktar Ukrainas regering som ansvarig. "Det här är utan tvekan en provokation," tillade Peskov. Det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova understryker också att mordet äventyrar Minsk-processen, men vill inte anklaga någon för mordet. "Det som hände sätter stora frågetecken kring hela processen," varnade Zacharova. President Vladimir Putin har inte sagt något personligen, men i ett brev som publicerade på Kremls webbsida hyllade Putin separatistledaren "som en verklig forkets ledare, en modig och beslutsam man." Rebellerna i Donetsk säger att flera personer har gripits misstänkta för delaktighet i mordet, men inga fler detaljer har avslöjats. "Flera personer har redan gripits som ett resultat av utredningen för att få tag på de skyldiga," säger Dmitry Trapeznikov som tog över styret efter mordet. De misstänkta har enligt honom bekräftat att bombattacken i går var "ukrainskt sabotage." Säkerheten i Donetsk har skärpts och gränserna till den rebellkontrollerade enklaven har stängts. Myndigheterna har utlyst tre dagars sorg och skolor och ämbetsverk håller stängt fram till tisdag. Ukraina säger att det inte hade något med mordet att göra och att det var frågan om interna konflikter i Donetsk och Rysslands försök att hålla området under sin kontroll. Över 10 000 människor har dödats i kriget i östra Ukraina som bröt ur 2014, efter att Ryssland hade ockuperat och annekterat Krim. yle 180901.

FN: Kina håller en miljon muslimska uigurer i "omskolningläger". FN upprörs av rapporter om att Kina håller upp till en miljon muslimska uigurer i så kallade omskolningsläger i den västliga autonoma provinsen Xinjiang. Enligt en FN-kommitté som arbetar mot rasdiskriminering gör trovärdiga rapporter gällande att "Peking har förvandlat uigurernas autonoma region till något som liknar ett massivt interneringsläger".
Flera rapporter om massläger. Både Amnesty International och Human Rights Watch har dokumenterat uppgifter om massiva arresteringar, där internerna i lägren tvingas svära sin trohet till Kinas president Xi Jinping. Uigurernas folkkongress har för sin del uppgett att människor hålls fängslade hur länge som helst utan att några som helst åtal, och i lägren tvingas ropa kommunistiska slagord. De inburade lär också få för lite mat, och det förekommer flera uppgifter om tortyr.
Peking förnekar. Kinesiska myndigheter har länge helt förnekat att dessa läger överhuvudtaget existerar, trots att bevisbördan hopar sig. Det finns både officiella dokument, och människor som har suttit i lägren som har berättat om dem. Också i dag har Peking förnekat anklagelserna och sagt att de saknar faktagrund. Man medger ändå att "vissa religösa extremister omskolas". Enligt Kina är folk i provinsen Xinjiang tvärtom nu nöjda med att vardagen har blivit tryggare och mer stabil. En taleskvinna för det kinesiska utrikesministeriet, Hua Chunying, sa idag att många länder vidtar "preventiva åtgärder" för att motverka terrorism och upprätthålla stabilitet.
Luddiga definitioner i kinesisk lag. FN kritiserar ändå den kinesiska lagstiftningen för att hålla sig med väldigt breda och vaga definitioner på terrorism, extremism och separatism. Kina har anklagats för att använda "religiös extremism" närmast som en förevändning för att fängsla uigurer och människor från andra muslimska minoriteter de senaste månaderna. Många muslimer i området, som gränsar till Pakistan och Afghanistan, anklagar Kina för att syssla med religiös och kulturell diskriminering. FN kräver att Kina omedelbart upphör med lägren och släpper alla som hålls fängslade utan laga grund. FN vill också veta hur många människor som finns i lägren och av vilken orsak. Enligt Kina har uigurerna samma rättigheter som alla andra medborgare men medgav ändå att "de som bedras av religiös extremism kommer att hjälpas genom omplacering och omskolning". Uigurerna är en etnisk muslimsk minoritet i Kina. I Xinjiang utgör de ungefär 45 % av befolkningen. Xinjiang är en autonom region inom Kina, liksom Tibet i söder.
Fågeldrönare och orwelliansk övervakning. I Xianjang övervakas uigurerna i en utsträckning som är som tagen ur en bok av George Orwell. Varje telefonsamtal avlyssnas och näthistoriken och användningen av applikationer övervakas. På gatan stoppar polisen människor på basis av deras etniska bakgrund och kollar om deras telefoner innehåller förbjudna applikationer eller syftningar till radikal islamism. Myndigheterna samlar också in DNA- och blodprover och skannar fingeravtryck, röster och ögon. I Xianjang har regeringen också tagit i bruk så kallade fågeldrönare för att övervaka invånarna. Drönaren ser ut som en fågel, för inget ljud ifrån sig och är så verklighetstrogen att riktiga fåglar flyger bredvid den. yle 180831.

En starkare dansk. Den danska försvarsöverenskommelsen som tecknades i början av 2018 kommer ge en massiv förstärkning av grannlandets försvarsförmåga. Forsvaret kommer få ett tillskott på 12,8 miljarder danska kronor (länk) fram till år 2023? Danmark ska upp till Natos två procent-mål. Det är en ökning med 20 procent av försvarsanslaget, och fokus riktas nu om från krig i Mellanöstern till säkerhet i Östersjön. Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek 180901.

Desinformation kan allvarligt hota Sverige. Försvarsalliansen Nato ser allvarligt på problemet med påverkansoperationer mot Sverige och våra grannländer. Ett särskilt Nato-center i Riga arbetar mot spridningen av desinformation och där följer man nu aktiviteter på nätet kopplade till det svenska valet. Desinformationen från ryskt håll riktas både till yttersta högerkanten och yttersta vänsterkanten, där det går att påverka människor till mer extrema hållningar, säger hon. Länder i kris och val utnyttjas. Nato-centret granskar Rysslands desinformation i de nordiska och baltiska länderna sedan flera år tillbaka. Elina Lange-Ionatamisvili vecklar ut en karta över regionen med den propaganda som sprids. "Det handlar exempelvis om svensk familjepolitik, att EU håller på att kollapsa, att svenskar är ryssofober, att Nato ska attackera Ryssland och att regeringen inte klarar flyktingkrisen och inte verkar för befolkningens bästa." Budskapen från ryskt håll är desamma till flera länder i regionen och syftet är att vi ska förlora tron på våra samhällen, enligt Natos center för strategisk kommunikation. SR 180905.

Ryssar åtalas för mordförsöket på Skripal. Brittiska myndigheter har i dag anklagat två ryska män för att ligga bakom mordförsöket på den ryske före detta dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter i Salisbury i mars. Männen ska vara ryska agenter, säger den brittiska regeringen. Det gick ett sus genom det brittiska parlamentet i London när premiärminister Theresa May sa att regeringen dragit slutsatsen att de två männen som anklagas för mordförsöket på Sergei Skripal och hans dotter, arbetar åt den militära ryska underrättelsetjänsten GRU. May gick i sitt tal detaljerat igenom hur männen rört sig i London och Salisbury i samband med mordförsöket i mars i år. Med hjälp av mängder med övervakningskameror har polis- och underrättelsemyndigheter kunnat följa de två männen i 40-årsåldern. På deras hotellrum har spår av nervgiftet Novichok som användes vid dådet hittats, sade Theresa May. Dessutom har männen fångats på bild i närheten av Sergei Skripals hus i Salisbury. Foton på männen har publicerats i många medier och en internationell arresteringsorder har skickats ut. May hävdade i sitt tal att det här visar att den brittiska regeringen hade rätt när den anklagade den ryska staten för att ligga bakom mordförsöken och kastade ut ryska diplomater. Men flera frågetecken kvarstår. Bland annat vet inte brittisk polis eller underrättelsetjänst säkert vad männen heter. De har troligen rest in i Storbritannien med falska pass. Dessutom är de fortfarande på fri fot eftersom de reste tillbaka till Moskva samma dag som mordförsöket ägde rum. Det ryska utrikesdepartementet fortsätter att förneka att den ryska staten varit inblandad och säger sig inte känna till de två männen. SR 180905.
Two Russian nationals, Alexander Petrov and Ruslan Boshirov, have been named as suspects. The pair, whose names are believed to be aliases, travelled to the UK on Russian passports and are thought to be aged about 40. The British government has concluded, from intelligence provided by UK agencies, that the men were officers from Russia's military intelligence service, the GRU. BBC 180905.
Novichok poisonings: timeline of "assassins" movements. You tube 4:52.

Rubeln faller efter sanktioner och minskade investeringar. Ryska rubeln föll kraftigt på torsdageftermiddagen gentemot både euro och dollar. Inte sedan i april i år har rubeln legat på under 80 per euro. Förklaringen är amerikanska sanktioner, minskade investeringar och en svagare turkisk ekonomi. "Ett allvarligt fall för rubeln på ryska börsen, där kursen gentemot dollar och euro nådde april 2016:s låga nivåer," rapporterar ryska ekonomikanalen RBC. I Moskva pågår samtidigt ett ekonomisk forum för ministrar och tjänstemän inom finanseliten. Den ryske finansministern sa där att staten inte kommer ingripa för att stabilisera rubelkursen. RBC noterar samtidigt att investerare mer än halverat sina investeringar i Ryssland årets första sex månader, jämfört med samma tid förra året. 21 miljarder dollar i utlandsinvesteringar försvann från Ryssland, enligt tv-kanalen. Det beror enligt experter kanalen talat med inte bara på minskat förtroende för den ryska marknaden utan också ett sämre ekonomiskt världsläge. Några andra viktiga förklaringar till rubelns fall är de nya amerikanska sanktionerna och den sviktande turkiska valutan - liran. Rubeln handlades under 80 per euro på ryska börsen och dollarn för 69 rubel. SR 180907.

Flera protester under valen i Ryssland. Inför valet till bland annat den viktiga borgmästarposten i Moskva har rörelsen kring oppositionspolitikern Alexej Navalnyj kallat till demonstrationer i städer över hela Ryssland. Redan nu har många gripits av polis. Än så länge ska det röra sig om minst ett 150-tal människor som gripits på olika håll i Ryssland, det uppger OVD-info, en grupp som dokumenterar gripanden vid demonstrationer. Det här organiseras av rörelsen kring oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Han själv sitter i fängelse under 30 dagar på grund av tidigare protester. Men hans anhängare ska här i Moskva återigen samlas kring Pushkinstatyn i centrala Moskva – det har inte börjat ännu - så antalet gripanden under dagen väntas, likt tidigare, bli många fler. Det är samtidigt valdag i Ryssland. I många regioner ska guvernörer väljas, det är nyckelfigurer i den maktstruktur som gör att Vladimir Putin kan styra det stora landet. Men de här valen är på många sätt mer symboliska än verkliga, de motkandidater som kunnat registrera sig har begränsade möjligheter att nå ut med sitt budskap till väljarna. I Moskva väntas den sittande borgmästaren Sergej Sobjanin vinna valet med höga siffror. Han är Vladimir Putins gamla stabschef. Frågan är, som i vårens presidentval, hur många som väljer bort sommarsolen. Förra gången det var borgmästarval i Moskva var det bara en tredjedel av de röstberättigade som gick till valurnorna och la sin röstsedel. Det kan också bli så att det blir ännu färre den här gången. För den politiska fråga som helt står i fokus i Ryssland - är pensionerna och pensionsåldern. Det är med den frågan på banderollerna som alla politiska partier nu försöker vinna poäng. President Putin sa nyligen att han - med en mindre uppmjukning - ändå står bakom en höjning av pensionsåldern, till 60 för kvinnor och 65 för män, trots att han tidigare lovat motsatsen. Det har fått folk att ilskna till - "är det meningen att man ska dö på jobbet" - frågar sig en del - och Putin har fått se sina popularitetssiffror dala. Effekterna av det här är också svåra att trolla bort för Vladimir Putin - eller skylla på någon annan. Det kommer att synas i matkassarna på väg hem från affären - och det är en fråga - som påverkar många - över hela Ryssland. SR 180909.

Ännu en kyrka nedlagd i Kina. Kina har officiellt religionsfrihet. Ändå blir det allt färre protestantiska församlingar. Nu senast konfiskerades en kyrkas allt evangelisationsmaterial. Pekings myndigheter har förbjudit en av de största protestantiska kyrkorna att bedriva vidare verksamhet. Allt material har beslagtagits. Församlingen har varje vecka samlat hundratals gudstjänstbesökare i en nyrenoverad lokal i norra Peking. Nu är det slut med det. Flera av de kristna fria församlingarna, som inte vill ställa sig under kommunistpartiet, har på olika sätt tvingats att lägga ner sin verksamhet den senaste tiden. Församlingen i Peking är bara en i raden. Kristna missionärer och oberoende kyrkor var redan tidigare förbjudna i Kina men 2016 kom stenhårda lagar för att få bort oregistrerade "huskyrkor". i juli i år gjorde mer än 30 av de underjordiska församlingarna ett gemensamt uttalande. De beskrev där en "oupphörlig inblandning" och "trakasserier och störningar" av vanliga aktiviteter bland troende sedan de nya förordningarna trädde i kraft. Dagen 180910.

Kina förbjuder kristen förkunnelse på nätet. Nya regler stoppar kyrkor i Kina från att informera och livesända gudstjänster på nätet. En ordning som ytterligare kommer att begränsa församlingars möjligheter att verka i landet. Kinesiska myndigheter presenterade på måndagen nya riktlinjer för religiös information på Internet. Med religiös information menas religiös lära, bildning och kunskap i form av text, foto, bild och video. Förbudet betyder att kyrkor och församlingar inte kommer att kunna lägga ut kristen förkunnelse eller livesända gudstjänster på nätet. De nya direktiven gäller såväl på Internet som i andra sociala medier, skriver Global Times. Den senaste tiden har flera kyrkor stängts i Peking. Dagen 180911.

Ryssland inledde sin största militärövning sedan kalla kriget - Kina deltar för första gången i Vostok-2018. Ryssland har inlett sin största militärövning sedan kalla kriget i de östra delarna av landet. Nästan 300 000 soldater, ett tusental flygplan och 900 stridsvagnar deltar i övningen som kallas Vostok-2018 - det vill säga Öster-2018. Även Kina deltar i övningen för första gången, med drygt 3000 soldater och ett okänt antal stridshelikoptrar, flygplan och stridsvagnar. Övningen som hålls i Sibirien nära gränsen till Mongoliet och Kina, hålls enligt Ryssland i "ett klimat som ofta är aggressivt och ovänligt mot oss." Kinas deltagande innebär ett nytt skede för övningen som har hållits regelbundet ända sedan Sovjeteran. yle 180911.

Putin om giftattacken: De är vanliga civila. De två män som Storbritannien pekats ut som misstänkta för mordförsöket på den före detta dubbelagenten Sergei Skripal är vanliga civila och har ingen koppling till den ryska underrättelsetjänsten, säger Rysslands president Vladimir Putin i ett uttalande. Han konstaterade att Ryssland nu identifierat dem. För en vecka sedan anklagade Storbritannien de två männen och hävdade att de jobbade åt den ryska underrättelsetjänsten. En internationell order om att männen ska gripas har skickats ut. SR 180912.

Lögnfabriken. Dansk dokumentär från 2018. Så tillverkas fejkade nyheter. En amerikansk soldat som skjuter hål i Koranen, danska bordeller som säljer sex med djur, svenskar som dömts för att ha ätit bacon framför en muslimsk kvinna, ett träningsläger för IS-soldater i Ukraina… alla dessa historier har delats tusentals gånger på sociala medier. Alla är tillverkade i Ryssland - och alla är falska. Med hjälp av unga ryska journalister får vi en inblick i hur det går till på lögnfabriken i St Petersburg. svt 180902. Kan ses till och med lördag 1 december.

Joakim Hagerius: Fel att försöka "svenskifiera" religion. Kina bör vara ett avskräckande exempel för svenska politiker. Ürümqi är den stad i världen som ligger längst från något hav. En gång i tiden en viktig knutpunkt längs sidenvägen. I dag är staden avskuren från omvärlden, trots sina 3,5 miljoner invånare. I denna geografiskt avlägsna stad med en stor andel muslimska uigurer har Partiet, när de ansett sig behöva det, stängt internet för att också kapa den digitala vägen från och till Ürümqi, huvudstaden i den nordvästra kinesiska provinsen Xinjiang. När FN:s utskott mot rasdiskriminering presenterade en rapport i augusti om att kinesiska myndigheter har skickat upp emot en miljon muslimska uigurer till läger för antireligiös indoktrinering, är det bara ytterligare en berättelse om ett systematiskt religiöst förtryck. I lägren tvingas man svära lydnad mot Xi Jinping, avsäga sig sin muslimska tro och mässa kommunistiska propagandasånger. FN:s rapport bekräftas av människorättsorganisationen Human Rights Watch som intervjuat uigurer som flytt regionen. Regimen avfärdar kritiken och anser att muslimska uigurer är religiösa extremister med åsikter som inte passar in i den kinesiska staten. Den religiösa förföljelsen har intensifierats och är en del i kampanjen som Xi Jinping lanserade 2015, för att kinesifiera alla religioner. Syftet är att stärka Partiets inflytande över livets alla olika områden och att förhindra utländskt inflytande. Dagen 180914.

Skripal-misstänkta: Vi turistade i Salisbury. Den statliga tv-kanalen Russia Today har i dag publicerat en lång intervju med två ryska män som anklagas för mordförsöket på en före detta dubbelagent i Salisbury tidigare i år. Männen hävdar att de enbart var i den lilla brittiska staden som turister. "Våra vänner hade rekommenderat oss att besöka den här vackra staden" säger en av männen som pekats ut av brittisk polis som skyldig till mordförsöket på den före detta dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter i mars i år. Männen medger att det är de som syns på bilderna från Salisbury som brittisk polis tagit fram, men att de skulle ha varit där för att försöka ha ihjäl Skripal nekar de till. De var där för att bland annat se katedralen men besöket blev kort på grund av att det var så mycket snö, säger de. Enligt Russia Today är det männen som tagit kontakt med tv-kanalen för att ge sin version av historien. De ger ett nervöst intryck och förklarar det med att de är skärrade över anklagelserna som vänt upp och ned på deras liv. Det var i förra veckan som brittisk polis gick ut med deras namn och foton och anklagade dem för mordförsöket. Bilder på männen när de befinner sig i närheten av Sergei Skripals hus i Salisbury finns bland annat. Den brittiska premiärministern Theresa May har sagt att männen troligen är officerare inom den militära underrättelsetjänsten GRU och att nervgiftet Novichok hittades i deras hotellrum i London, men allt detta nekar männen till under den 25 minuter långa intervjun. SR 180914.

Pussy Riot-aktivist kan ha blivit förgiftad. En av de Pussy Riot-aktivister som stormade fotbollsplanen mitt under VM-finalen i Ryssland i juli, uppges nu eventuellt ha blivit förgiftad. Inga officiella uttalanden om aktivistens tillstånd har ännu gjorts, men enligt hans anhöriga skall han akut ha tagits till sjukhus i Moskva med allvarliga symptom. Pyotr Verzilov skall ha insjuknat hastigt efter att ha bevistat domstolsförhandlingar för en annan av Pussy Riot-aktivisterna som stormade planen, Veronika Nikulshina. Det är hon som till webbsidan Meduza har uppgett att Verzilov först ska ha förlorat synen, sedan förmågan att tala, och därefter förmågan att gå. Insjuknandeförloppet ska ha varit mycket snabbt, vilket ska ha lett till misstankar om att han förgiftats. Verzilovs fru skrev på Twitter att han kanske blev förgiftad och att han nu befinner sig på sjukhusets toxikologiska avdelning i ett mycket allvarligt tillstånd. Verzilovs fru är även hon medlem i Pussy Riot. Ryska myndigheter ska ännu inte ha kommenterat uppgifterna eller lämnat någon information om Verzilovs tillstånd. Utöver att vara medborgare i Ryssland har Pyotr Verzilov även kanadensiskt medborgarskap. Han har tidigare deltagit i flera olika uppmärksammade protestaktioner. I somras fängslades han i 15 dagar tillsammans med tre kvinnor efter att de fyra klätt sig i polisuniformer och stormat planen under fotbolls-VM-finalen. De har uppgett att deras agerande var en protest mot övergrepp mot mänskliga rättigheter i Ryssland. SR 180914.
Pussy Riot-aktivist misstänks blivit förgiftad. Den ryske Pussy Riot-aktivisten Pyotr Verzilov är svårt skadad och kan varken se, prata eller röra sig. Det säger hans familj till tyska tidningen Bild i samband med att han förts till Berlin för fortsatt medicinsk vård. Det finns misstankar om att Verzilov förgiftats på grund av sin politiska aktivism och kritik mot Rysslands president Putin. SR 180916.
Läkare: Verzilov blev troligen förgiftad. Aktivisten Pjotr Verzilov blev med stor sannolikhet förgiftad. "Det finns inget som pekar på någon annan förklaring," sa en av läkarna vid sjukhuset i Berlin där han vårdas. Hälsotillståndet för den ryske aktivisten Pjotr Verzilov har blivit bättre. "Hans kritiska tillstånd har avsevärt förbättrats. Han får fortfarande intensivvård men tillståndet är inte längre livshotande." Det meddelade läkarna vid Charitésjukhuset i Berlin, dit Pjotr Verzilov fördes med ambulansflyg i lördags efter begäran från hans familj. Pjotr Verzilov blev med stor sannolikhet förgiftad, bekräftade läkarna. "De fynd som gjorts och den information som läkare i Moskva och anhöriga har kunnat ge, tyder på att han har utsatts för ett gift och det finns inget som pekar på någon annan förklaring." Vilket gift det rör sig om kan läkarna inte säga bestämt, mer än att det handlar om en substans som påverkar nervsystemet. Pjotr Verzilov är vid medvetande men fortfarande väldigt förvirrad, berättade läkarna som dock är säkra på att han kommer att tillfriskna helt och hållet. SR 180918.
Pussy Riot-medlem efter misstänkta förgiftningen: Tolv dagar som i ett svart hål. Pjotr Verzilov, medlem i det ryska regimkritiska punk- och aktivistkollektivet Pussy Riot, uttalar sig genom Twitter, återigen vid medvetande efter en misstänkt förgiftning. Verzilov insjuknade för cirka två veckor sedan. Hans familj och vänner misstänkte att han blivit förgiftad eftersom han förlorade såväl synen som tal- och rörelseförmågan. Han vårdas på sjukhus i Berlin. "Endast min tredje dag i relativ medvetenhet – och före det 12 dagar som i ett svart hål", skriver han själv om sin hälsa på Twitter. Även läkare där menar att mycket tyder på att Verzilov blivit förgiftad. Pussy Riot påstår att den misstänkta förgiftningen har att göra med att Verzilov undersökt hur tre ryska journalister dödats i Afrika i juli. Journalisterna som sköts till döds i Centralafrikanska republiken var i landet för att rapportera om den ryska säkerhetsfirman Wagner, som ibland beskrivs som en rysk privatarmé. De tre arbetade för en nyhetstjänst på nätet som grundats av finansmannen Michail Chodorkovskij, en av president Vladimir Putins bittraste kritiker. SR 180926.

Venezuela hoppas på lån från Kina. Venezuelas president Nicolás Maduro landade igår kväll i Peking för ett fyra dagar långt statsbesök. Venezuela hoppas få ett lån på 5 miljarder dollar av Kina för att undvika en förestående statsbankrutt. " Kina är vår storebror. Jag kommer känna mig mycket lycklig när jag träffar president Xi Jinping i morgon," sa Venezuelas president Nicolás Maduro när han igår kväll landade i Peking för ett fyra dagar långt statsbesök. Färska siffror visar att 61 procent av venezolanerna nu lever i extrem fattigdom och över hälften av barnen är undernärda. Valutareserven är historiskt låg och det ryktas om en förestående statsbankrutt. De inställda betalningarna i kombination med amerikanska sanktioner gör det omöjligt för Venezuela att få nya lån på marknaden - därför är Kina en särskilt viktig allierad. Venezuelas oljeproduktion har minskat kraftigt de senaste åren till följd av dåligt underhåll, och den venezolanska regeringen hoppas nu att kinesiska investeringar i oljeindustrin ska öka produktionen. Den venezolanska oppositionen är mycket kritisk till att kineserna fortsätter hålla Nicolás Maduro under armarna och kallar lånen för olagliga. De varnar också för att Kina ges alltför stor makt över Venezuelas råoljereserver, som är världens största. SR 180914.

Kamp om makt bland världens ortodoxa. Storpolitik och rykten om mordförsök. Det är två av ingredienserna i den djupa konflikt som nu splittrar den världsvida ortodoxa kyrkan. Kampen står mellan Moskva och Konstantinopel om de ortodoxa kristna i Ukraina. De som önskar sig självständighet har vänt sig till patriark Bartolomeus, som är den främste patriarken inom den ortodoxa kyrkan, för att han ska avgöra frågan. Ett besked väntas snart, och signaler från hans innersta krets tyder på att han kommer att bevilja den ukrainska kyrkan självstyre. Den rysk-ortodoxa kyrkan rasar nu mot Bartolomeus och har brutit de diplomatiska förbindelserna med Konstantinopel. Officiella företrädare kallar patriark Bartolomeus för förrädare, och har meddelat att Kirill inte länge kommer att nämna Bartolomeus i sina förböner. Dagen 180919.

Beskedet: Ryssland tillbaka i Wada. Den internationella antidopningsbyrån Wada väljer att häva avstängningen av Rysslands antidopningsbyrå Rusada. Det bekräftar Wada-presidenten Craig Reedie efter styrelsemöte i dag. Rusada har varit avstängt sedan 2015 då en omfattande och statsstödd dopning i Ryssland avslöjandes. SR 180920.

Kinesiska myndigheter stänger Pekings största husförsamling. "Att myndigheterna stänger den största husförsamlingen i Peking, Zion Church, är en tydlig signal från President Xi och innebär ett ökat hot mot religionsfriheten i landet," säger Dr. Bob Fu, ledare för ChinaAid. Dr. Bob Fu, som leder organisationen ChinaAid, säger att den massiva förföljelsen av tusentals kyrkor i Kina - samt även av andra religiösa minoriteter - är ett tecken på att landet inte förmår upprätthålla ens ett minimum av religionsfrihet. I måndags kom ytterligare restriktioner för kristna och andra troende: det är från och med nu förbjudet att streama religiösa ceremonier, bön, predikningar eller rökelsetändning på nätet. Dagen 180920.

Bosnienserber välkomnar Lavrov. I dag gästar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov Bosnien-Hercegovina. Hans besök sätter fokus på ett växande ryskt intresse för landet och inte minst för den bosnienserbiska republiken, där serberna är i majoritet. "Om Putin kom hit skulle jag med glädje rösta på honom!" Säger Jelena som tar en rökpaus från arbetet i matbutiken i Banja Luka, huvudort i den Bosnienserbiska republiken, den del av Bosnien-Hercegovina där serberna är i majoritet. De egna politikerna ger hon inte mycket för. En bit bort har grunden just lagts för den rysk-ortodoxa kyrka som med pengar bland annat från Ryssland ska byggas här. I måndags hölls en invigningsceremoni och portalen prydd med vita blommor står fortfarande kvar. Att förknippas med Ryssland är här något enbart positivt, så när utrikesminister Sergej Lavrov besöker Banja Luka i dag, efter att först ha hållit officiella möten i Sarajevo, är det något som den Bosnienserbiska republikens ledare Milorad Dodik tar åt sig äran av. Bland annat med hopp om att det ska ge extrapoäng i valet om ett par veckor. Ryssland har på senare år visat ett växande intresse för Bosnien-Hercegovina, inte minst för den serbdominerade delen där Banja Luka ligger. Bland annat ägs republikens enda oljeraffinaderi av ett helstatligt ryskt bolag. Och för att vara en regional ledare i en republik med 1,2 miljoner invånare är Milorad Dodik på besök hos Rysslands president Vladimir Purin iögonenfallande ofta. En vanlig tolkning av det ryska intresset för den Bosnienserbiska republiken är att Ryssland genom sina nära kontakter vill fungera som en slags motvikt till Bosnien-Hercegovinas strävan västerut mot EU och möjligen också Nato. SR 180921.

Vietnams president har dött. Vietnams president Tran Dai Quang avled i dag efter en lägre tids sjukdom det meddelar statliga Vietnamesiska medier. President Quang var en hårdför man. Arvet efter President Quang är en flerårig nedmontering av de mänskliga rättigheterna i Vietnam. Under hans tid som president sedan 2016 har fler politiska fångar fängslats än någonsin under fredstid i landet. I enpartistaten Vietnam har Quang länge funnits i den absoluta toppen. Som tidigare polisgeneral har han under sin tid i maktens korridorer sett till att ministeriet för Internsäkerhet har växt till ett av landets största och kraftfullaste. Något som på många sätt har påverkat det vietnamesiska folkets vardagsliv. Det genom ett ökat antal polisövergrepp mot befolkningen, ökad korruption och hårdare lagar om offentliga möten och yttrandefrihet på sociala medier. President Quang sågs inte ofta i rampljuset. Han beskrivs som en person som ogillade uppmärksamhet och ville helst agera i det dolda. Det styrande kommunistpartiet i Vietnam leds inte av en ledare utan av en trojka bestående av presidenten, premiärministern och partiets generalsekreterare. Frågan är nu om partiets politbyrå kommer att välja en lika hårdför efterträdare som Quang på presidentposten eller om Vietnam nu går mot en tid med mindre förföljelse av oliktänkande. Idag är det är tveksamt om mannen på gatan i Vietnam kommer att sakna sin bortgångne president särskilt mycket. SR 180921.

USA inför sanktioner mot Kina för att Kina köper ryska jaktflyg och vapen. USA har nu infört sanktioner mot kinesisk militär på grund av kinesiska inköp av ryska vapensystem. Enligt en del experter kommer det här bara att föra Moskva och Peking närmare varandra. USA:s utrikesministerium införde på torsdagen sanktioner för att Kina köper jaktflyg och luftvärnsrobotsystem från Ryssland, i strid med de sanktioner som USA infört mot Moskva. De nya sanktionerna mot Kina är relaterade till Kinas inköp av 10 ryska jaktflygplan av typen Suchoj Su-35 i fjol och årets inköp av delar till det ryska luftvärnsrobotsystemet S-400 Triumf. USA svartlistar den gren av den kinesiska militären som ansvarar för vapen och dess chef Li Shangfu, på grund av "betydande transaktioner" med Rosoboronexport, Rysslands statliga vapenexportör. 33 personer utöver Li läggs också till listan. Inga amerikaner får göra affärer med de här personerna eller med den här militära enheten. Reuters citerar en anonym källa inom den amerikanska administrationen som säger att de här sanktionerna mot Kina inte egentligen är riktade mot Peking utan mot Moskva. Det trots det upptrappade handelskriget mellan USA och Kina. Enligt USA är de alltså bara en följd av de sanktioner som USA infört mot Moskva, på grund av Rysslands agerande i Ukraina, i Syrien och dess inblandning i den amerikanska presidentvalskampanjen 2016. Reuters har intervjuat både ryska och internationella experter som säger att de amerikanska sanktionerna mot Kina inte kommer att påverka vapenaffärerna ett enda dugg. Kina behöver vapnen och Ryssland behöver pengarna. En del analytiker säger att den amerikanska åtgärden bara kommer att föra Moskva och Peking närmare varandra. yle 180921.

Kina vill begränsa utländskt tv-innehåll. Den kinesiska regeringen förbereder ett lagförslag som ska begränsa utländska tv-program, rapporterar Variety. Kinas regering lade i slutet av förra veckan fram förslag på lagar som ska begränsa utländskt tv-innehåll i landet, rapporterar Variety. Förslaget skulle begränsa utländskt innehåll till 30 procent dagtid på alla kanaler, och förbjuda det helt och hållet mellan kl 19-22 på kvällen. Variety skriver att målet med begränsningarna är att utesluta innehåll som våld, terrorism, uppvigling til brott, hot mot samhällets trygghet och sådant som skadar nationens sammanhållning. Förslaget ämnar också förhindra innehåll som "avviker från socialismens kärnvärderingar" och det riktar sig särskilt mot samhällsorienterade tv-program, men berör även exempelvis långfilm och animation från utlandet. Tidningen rapporterar också att det de senaste månaderna införts nya restriktioner på streamingtjänster och onlinespel i Kina. Ordföranden för myndigheten som ansvarar för internetcensur, CAC, skrev nyligen i en politisk tidning att han vill se mer "positiv energi" på internet och att negativa influenser ska motverkas, där inkluderades bland annat felaktiga ideologiska trender, underminering av Kinas ledare, och icke-godkända versioner av kinas historia. I mars i år kunde Kulturnytt berätta att kommunistpartiets propagandaavdelning tagit över tillsynen av media och nöjessektorn i Kina. Professor Johan Lagerkvist tror att Donald Trumps retorik kring amerikanska medier, i längden gynnar den kinesiska propagandan. "Retoriken som finns under Trump-administrationen spelar den kinesiska propagandan i händerna. När president Trump pratar om de egna medier som falska och fake news är det väldigt tacksamt för kinesiska myndigheter att tala om andra länders medier som propaganda," säger Johan Lagerkvist och fortsätter: "Deras egen berättelse om att deras medier står för den objektivitet som de andra inte gör leder till ett propagandaspel som står mot varandra." SR 180924.

Hundratusentals äldre i skuggan av kriget i Ukraina. I krigets Ukraina finns efter fyra års krig fler än en miljon äldre som är i behov av humanitär hjälp enligt FN:s uppskattning och bara längs med fronten försöker 200 000 äldre överleva. FN uppskattar att det finns mer än en miljon äldre människor i Ukraina, över 60 år, som på grund av kriget behöver humanitär hjälp. Bara i frontens närhet bor 200 000 som är i akut behov av hjälp. Dessa farmödrar och morfäder hade redan sämre hälsa, många med ålderns kroniska sjukdomar och hälsan har bara blivit värre med kriget. De lider av extrem psykisk stress, svåra depressioner, de har dåligt med mat, svårt med vatten både för att dricka och för hygienen och pensionen, om de kan få tag på den, är mycket låg. "De yngre kan flytta, men i de flesta byarna längs fronten, där är det nästan bara äldre kvar," säger Irina Tsyvkovskaya. SR 180925.

Putin möblerar om efter skandalval i Vladivostok. Kommunisternas kandidat var nära att vinna över den Putinstödde guvernören. Men i sista stund ändrades valresultatet i Vladivostok i Ryssland. "Kreml låter mig delta i valet av principskäl, så att deras kandidat efteråt kan säga att han faktiskt vann med folkets stöd," säger Andrej Istjenko. Andrej Istjenko är kommunisternas guvernörskandidat i Vladivostok, en strategiskt viktig marin- och hamnbas längst ut i sydöstra Ryssland. När rösterna räknades i regionvalet för två veckor sedan såg det ut som att han skulle segra - men i sista stund ändrades valresultatet. Den sittande Putinstödde guvernören vann i stället efter omfattande valfusk. Ryska valkommissionens har ogiltigförklarat valet och ett nytt val kommer hållas i december. Sedan dess har Putin börjat möblera om bland kandidaterna till guvernörsvalet för att undvika ytterligare en skandal. I Vladivostok finns nu en ny kandidat – Oleg Kozhemjako, en man som tidigare varit guvernör i två grannregioner och som har lett flera framgångsrika valrörelser. Kommunisternas kandidat Andrej Istjenko anser att rockaden är ett försök från Kreml att bli av med honom. Om de kommer att lyckas vet han inte men redan nu märker han av pressen. "Statskontrollerad media har kommit hit till regionen för att göra rena beställningsjobb mot mig och mitt företag, om sånt som helt enkelt inte existerar," säger han. Själv har han inga planer att dra sig ur valet utan tror att många kommer rösta på honom. Inte minst de äldre som drabbas av den ryska regeringens beslut att höja pensionsåldern. "Kreml skulle aldrig våga ogiltigförklara ännu ett val, det skulle vara en alldeles för stor skam," säger han. SR 180929.

Hopplösa flyktingliv i Ukraina. I Ukraina finns över 1,5 miljoner internflyktingar som lämnat sina hem på grund av kriget. I staden Bachmut några mil från fronten bodde förr 40 000 människor, i dag finns även 90 000 flyktingar registrerade där. 181001.

Fortsatt häktning för misstänka i finsk jätterazzia. De personer som häktades i en jätterazzia i Åbotrakten i Finland förra veckan, ska fortsättningsvis vara häktade. Enligt medieuppgifter ska de misstänkta männen ha kopplingar till Ryssland. De båda männen och det företag som utreds misstänks för bland annat penningtvätt och skattebedrägeri. Enligt tingsrätten finns det sannolika skäl att misstänka den ena av de två personerna för grovt skattebedrägeri, den andra för medhjälp till grovt skattebedrägeri. Beslutet kommer då debatten och medieuppbådet fortsättningsvis är enormt i Finland - frågetecknen och spekulationerna är betydligt fler än de knappa svar som polisen har kommit med hittills. För en dryg vecka sedan deltog hundratals personer från olika myndigheter - bland dem 100 poliser - i en jätteräd av ett företags fastigheter på fastlandet och i skärgården i Åbotrakten. Polisen har inte bekräftat namnet på företaget men enligt Yle har företaget kopplingar till Ryssland samt skatteparadis. I Finland handlar diskussionen om att företaget äger områden som kan anses ligga på strategiskt viktiga platser. Det har gett upphov till en livlig debatt om eventuella säkerhetsrisker med markaffärer som har internationella kopplingar. Polisen har beslagtagit bland annat stora mängder kontanter samt ett massivt datatekniskt material som skyddspolisen - som motsvarar säkerhetspolisen i Sverige - hjälper till med att gå igenom. SR 181002.

Hel region i Kina skärs av när fångläger töms. I Kina stängs järnvägen för vanlig passagerartrafik till och från regionen Xinjiang. Samtidigt kommer rapporter om att stora läger med fångar från det turkisktalande muslimska minoritetsfolket uigurer där håller på att tömmas. Anhöriga till personer som hålls i omskolningsläger i den kinesiska Xinjiangregionen befarar nu att omfattande stopp i den lokala tågtrafiken har samband med fångtransporter. Från och med den 22 oktober säljs inga tågbiljetter till eller från den vidsträckta Xinjiangregionen som upptar ungefär en sjättedel av Kinas yta. Kinesiska myndigheter säger sig bekämpa terrorism i området och vägkorsningar och viktiga samlingspunkter bevakas av tungt utrustad polis och militär. Sedan förra året har främst turkisktalande muslimska uigurer vittnat om en omfattande kampanj för att gripa personer som anses alltför religiösa. De gripna har samlats upp i vad som allmänt kallas omskolningsläger. Kinesiska representanter kallar dem i stället arbetsträningscenter. Lägren rapporteras nu vara överfulla och innehålla upp till över en miljon människor. Vittnesmålen bedöms som trovärdiga av FN, som nyligen uppmanade Kinas regering att släppa fångarna. I stället kommer flera vittnesmål om en detaljerad plan för att skicka bort fångar från lokala omskolningsläger till fängelser i andra delar av Kina eller till andra delar av Xinjiang, enligt rapporter från Radio Free Asia som bekostas med medel från USA och har en kontinuerlig bevakning av Xinjiang. Fångtransporterna med tåg till andra delar av Kina ska ha börjat redan tidigare i år. De väntas nu bli så omfattande att de sätts i samband med den kinesiska järnvägsmyndighetens ovanliga åtgärd att skära av de reguljära förbindelserna med Xinjiang tills vidare. SR 181003.
Misstanken: Massförflyttningar ett sätt att gömma undan fångar. Som Ekot rapporterade i morse kommer järnvägen i Kina till och från regionen Xinjiang stängas. Även uigurer i Sverige tolkar nu uppgiften om att järnvägen för vanlig passagerartrafik till och från regionen kommer att stängas, som att Kinas myndigheter kommer att använda järnvägen för att tömma de så kallade omskolningslägren. "För mig känns det som att järnvägen skulle användas i något hemligt syfte för statens del, för att utföra massförflyttningar av människor," säger Nijat Turghun som är ordförande i den uiguriska utbildningsföreningen i Sverige. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch senaste rapport hålls uppemot en miljon människor från den muslimska minoritetsgruppen uigurer just nu fångna i så kallade omskolningsläger i regionen Xinjiang i Kina. Enligt Human Rights Watch hamnar uigurer i läger utan rättslig prövning och utan att veta hur länge de ska vara där. FN har bedömt vittnesmålen som trovärdiga och har uppmanat Kinas regering att släppa fångarna. Kinas myndigheter kallar i stället lägren arbetsträningscenter. Nijat Turghun har tagit del av rapporter inifrån Xinjiang om att fångarna i lägren redan börjat förflyttas till andra delar av Kina. Eftersom både FN och USA krävt att de som sitter i lägren ska släppas, säger Nijat Turghun, så kan förflyttningen av fångarna vara ett sätt för Kina att försöka gömma undan fångarna. "Det är ett sätt för Kina att undvika att bli kritiserat eller pressat i det här fallet," säger Nijat Turghun. Ekot har pratat med anhöriga i Sverige till uigurer som sitter i omskolningsläger i Xinjiang. De får inte kontakt med sina anhöriga och är oroliga. Nu är de rädda för att om deras släktingar kommer försvinna för alltid om de flyttas till andra delar av Kina. Nijat Turghun delar deras oro. "Självklart. Jag håller med dem hundra procent." SR 181003.
"Många uigurer här har släkt i lägren". I Kina har över en miljon människor ur den muslimska minoriteten uigurer enligt FN placerats i så kallade omskolningsläger. Hos anhöriga i Sverige finns det en stor oro för vad som händer i regionen. Hård övervakning bryter kontakten med anhöriga och gör det svårt att få information om vad som händer i den kinesiska regionen. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg har rest in i den hårt kontrollerade Xinjang-regionen i västra Kina. "Som du förstår får du inte ta några bilder på poliser eller militärer," säger den artige unge polismannen som kallar in mig bara några minuter efter att jag landat i Kashgar. Att inte få med några poliser eller militärer, vaktkurer, gallergrindar, stängsel eller rakbladstråd på bild kan vara svårt i Kashgar. För inte länge sedan var staden ett starkt kulturellt centrum för Kinas turkisktalande muslimer. Nu är till och med de traditionella basarerna försedda med spärrar som påminner om en flygplats. Kinesiska myndigheter säger sig bekämpa terrorism i Xinjiang genom ett system av övervakning och omskolning. Men kriterierna som myndigheterna använder för att bedöma om en person ska räknas som extremist är vaga. Till exempel kan det räcka med att man har böcker om islam hemma, eller att man själv eller anhöriga varit utomlands. Därför blir heller inte samtalen från Sverige besvarade. Jag är hemma hos flera uiguriska familjer i Stockholm. De berättar samma sak. Om hur de ringer till släktingar i Xinjiang-regionen utan att någonsin få svar. "Det är samma signal i över två år varje gång man ringer," säger mannen jag pratar med. En automatisk röst säger: "Numret du har ringt är inte i bruk. Kontrollera numret och ring igen." Först på kinesiska och sen på engelska. Han och hans familj ringer mormor, farfar, farbröder och morbröder, utan att någonsin få svar. "Det är som att man klippt kontakten med resten av världen, det går inte att få tag på någon," säger mannen. "Våra släktingar är rädda," säger Nafisa i en annan uigurisk familj i Stockholm. De vet att samtal från utlandet kan leda till man tas in till förhör och hamnar i omskolningsläger. Nafias kusin är i ett sånt läger, säger hon. "Nästan alla uigurer jag känner i Sverige har släktingar i de där lägren. Det har blivit normalt. Nästan alla jag känner har minst en släkting som sitter där," säger Nafisa, som egentligen heter något annat. SR 181004.
"Varje dag sjöng vi den kinesiska nationalsången." Enligt flera människorättsorganisationer sitter just nu minst en miljon människor från den muslimska minoritetsgruppen uigurer, men även kazaker, i så kallade omskolningsläger i Xinjiang-regionen i Kina. FN har krävt att fångarna ska släppas. Alim, med kazakiskt ursprung, har suttit i ett sådant här läger. "Polisen ringde mig och sa att jag skulle komma till en viss adress," säger Alim. Där blev han förhörd, berättar han. Polisen ställde samma frågor om och om igen. Varför ber du? Varför har du varit i Kazakstan? Vilka träffade du där? Alim berättar hur han sen fördes i handbojor till omskolningslägret. Det var över 5000 personer där, enligt Alim. I Human Rights Watch senaste rapport beskriver flera personer som suttit i lägren förhållandena där. Det är ett slags hjärntvätt, berättar de, där de försöker få oss att överge vår muslimska tro och tvingar oss att sjunga kinesiska patriotiska sånger. Alim berättar samma sak. Alla i lägret hade likadana kläder, berättar Alim. En blå overall. På dagarna fick de intagna i lägret lära sig att den kinesiska staten är bra, att staten tar hand om sina medborgare och att de ska vara tacksamma för det. De fick lära sig att Kinas president Xi Jinping är bra och att han gör det bästa för människorna i Kina. "Varje dag sjöng vi den kinesiska nationalsången," säger Alim. Du måste kunna den. Om du inte sjunger med så finns det olika slags straff, berättar han. Antingen tvingas du lägga dig på marken, eller också hamnar du i isoleringscell. Alim kom ut ur lägret efter tre månader och tjugofem dagar, berättar han. Då hade han upprepade gånger hotat med att ta livet av sig, och till sist släpptes han. Nu är Alim i Kazakstan. "Det är min plikt," säger Alim, att berätta om hur det är i lägren. Jag gör det för de andras skull, för alla dem som sitter kvar i omskolningslägren. Alim heter egentligen något annat. SR 181004.

Skripal is a ‘traitor & scum,’ (Skripal är en förrädare och avskum) not some rights activist - Putin.In a rare personal comment on the Sergei Skripal scandal, Russian President Vladimir Putin lambasted the former double agent as a "traitor" and "scum". The sooner the media noise around Skripal ends, the better, Putin said. Some media outlets are "pushing through a theory that Mr Skripal is some sort of a rights activist. He’s plainly a spy. A traitor to his homeland. There’s such a thing - being a traitor to the homeland. He is one," Putin said on Wednesday, speaking at the Russian Energy Week International Forum in Moscow. "Imagine, if there’s a person in your country who betrayed it. How would you treat him?" Putin added. "He’s plainly scum." Putin also said the whole Skripal affair had been blown out of proportion, adding that "the faster [the media campaign] ends, the better." Putin said that Russia has repeatedly urged the UK to provide Moscow with materials on the Skripal case, yet the requests have been squarely ignored. The Kremlin has said that the former double agent, poisoned in Salisbury with his daughter Yulia in March - after already serving a jail sentence in Russia, was of no real interest for Russia. "This Skripal, as I’ve already said, is a traitor, who was caught, punished and who spent five years behind bars. That’s it. He went abroad and continued to cooperate, consulting some intelligence services there," - Putin added. While London keeps blaming Russia for the Skripal incident, it is yet to provide any solid evidence to back up the claims. The Russian Foreign Ministry has sent some 60 notes to London since March, urging the UK authorities to conduct a joint investigation and provide consular access to the Skripal family, but the UK has not replied to any of the requests. RT 181003. Kommentar: RT, tidigare känd som Russia Today, är en rysk nyhetskanal ägd av den ryska staten, grundad 2005. Sedan december 2013 ingår RT i den statliga ryska nyhetsbyrån Rossija Segodnja. RT har från många håll kritiserats för att vara Kremlvänlig och propagandistisk i sin utrikesrapportering.

Nederländerna utvisar ryssar - anklagas för spioneri. Nederländerna har utvisat fyra officerare från den ryska underrättelsetjänsten. De anklagas för att ha spionerat på organisationen för förbud mot kemiska vapen, enligt Nederländernas försvarsminister Ank Bijleveld. "Jag är stolt över den nederländska underrättelsetjänstens arbete, den ryska underrättelsetjänsten måste stoppas," sade försvarsminister Ank Bijleveld på en presskonferens. De ryska officerarna anklagas för att ha försökt hacka sig in i ett IT-system som tillhör Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW. De ska ha utrustat en bil med elektronisk utrustning och därefter ställt den på parkeringen utanför ett hotell i närheten av OPCW:s högkvarter i Haag. Spioneriet ska ha stoppats av nederländsk underrättelsetjänst den 13 april i år. Efter samarbete med brittisk underrättelsetjänst. Regeringen i Nederländerna anklagar Rysslands militära underrättelsetjänst GRU för att ligga bakom operationen. SR 181004.
Spionanklagelserna mot ryska GRU växer. Spionanklagelserna mot den ryska militära underrättelsetjänsten GRU växer. Den militära underrättelsetjänsten anklagas för cyberattacker mot flera internationella organisationer och företag. Det amerikanska justitiedepartementet har idag anklagat sju personer inom den ryska militära underrättelsetjänsten GRU för cyberattacker mot organisationer och företag som på olika sätt har koppling till Ryssland. Den internationella antidopningsorganisationen Wada som har avslöjat rysk dopning är en av dem som attackerats, liksom det amerikanska kärnenergiföretaget Westinghgouse. Även utredare som undersöker rysk inblandning när ett flygplan från Malaysian Airlines sköts ner i Ukraina 2014, då 298 människor dog är drabbade. Den utredningen leds av Nederländerna som tidigare idag anklagade ryska GRU för en annan attack mot organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som har sitt högkvarter i Haag. OPCW undersökte vilken substans som användes vid nervgifts-attacken mot den före detta ryska spionen Sergej Skripal i Salisbury i Storbritannien, en attack som GRU misstänks för. Fyra ryska officerare från GRU, som tillhör den grupp om sju personer som det amerikanska justitiedepartementet pekat ut, har nu utvisats från Nederländerna. Enligt ett internt dokument från den nederländska regeringen som Ekot tagit del av anlände de fyra nu utvisade ryssarna till Amsterdams flygplats den 10 april. På foton ser man hur de där träffar en man från den ryska ambassaden. De ska sen ha hyrt en bil, utrustat den med teknisk utrustning och parkerat den nära OPCW:s högkvarter i syfte att hacka organisationens IT-system. Nederländerna ser extremt allvarligt på attackerna och har begärt att frågan tas upp på högsta politiska nivå i Europa när EU:s ledare träffas i Bryssel på toppmöte om några veckor. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk verkar också ha hörsammat den begäran. "Å EU:s vägnar fördömer jag denna attack, cybersäkerhet kommer stå på agendan på nästa toppmöte". Ryssland har också svarat på anklagelserna som de menar är en del av en större desinformationskampanj för att skada ryska intressen. SR 181004.

Gerillagrupp stödd av Kina trakasserar kristna i Myanmar. Kyrkor rivs och kristna hotas i de östra delarna av Myanmar. Det är en gerillagrupp stödd av Kina som står för trakasserierna. Bakom attackerna kan ligga Kinas rädsla för den växande kyrkan. I de norra och östra bergstrakterna av Myanmar finns områden som centralregimen aldrig vunnit kontroll över. Ett av dessa autonoma områden kallas Wa-staten och styrs av United Wa State Army, en gerillagrupp ökänd för att tidigare ha tjänat stora pengar på narkotikatillverkning och smuggling. Nu kommer rapporter om att gerillagruppen har förstört minst 12 kyrkor i området. Skolor som drivs av kristna organisationer ska också ha stängts. "Några religiösa ledare blev arresterade, och några gudstjänstbesökare greps och deras huvuden rakades innan de släpptes," säger en lokal kristen till Morningstar, en organisation som uppmärksammar förföljelse av kristna. Enligt den svenske journalisten Bertil Lintner har gerillagruppens politiska ledning utfärdat order som förbjuder utländsk personal i församlingarna och som sätter stopp för kyrkbyggen. Religiös undervisning förbjuds också. 30 procent av befolkning är kristen till följd av främst amerikansk missionsverksamhet från 1920-talet och framåt. Kina ser grannlandet Myanmar som en del av den egna intressesfären och planerar att bygga handelsleder genom de i dag oroliga gränstrakterna, där många kristna bor. Kina ser kristendomen som ett potentiellt hot mot det egna inflytandet, eftersom många kyrkor har kontakt med trossyskon i västvärlden. Kinesiska myndigheter har också fängslat en kinesisk-amerikansk missionär, John Cao, som just arbetat med den fattiga befolkningen i Wa. Dagen 181004.

Chef för Interpol försvunnen. Chefen för den internationella polisorganisationen Interpol med huvudkontor i Frankrike har försvunnit och en polisutredning har startat. Chefen som är kines försvann på en resa till hemlandet Kina. Det är frun som har anmält sin man, Interpolchefen Meng Hongwei, försvunnen. Han reste till Kina i slutet av september och har inte hörts av efter att han lämnade Frankrike, rapporterar franska medier. Interpols högkvarter ligger i staden Lyon och en polisutredning har nu startat i Frankrike. 64-årige Hongwei blev chef för Interpol 2016 med en tjänst fram till 2020. Den internationella polismyndigheten har 192 medlemsländer. Interpol kommenterar att man känner till det påstådda försvinnandet, men att det är en fråga för franska och kinesiska myndigheter. Hongwei är tidigare viceminister i Kina för Kommunistpartiet med ansvar för säkerhetsfrågor och har haft en rad viktiga chefspositioner, bland annat med ansvar för kontraterror. När han fick chefstjänsten vid den internationella polismyndigheten Interpol kom människorättsorganisationer som Amnesty International med kritik av oro för att Kina skulle försöka utnyttja honom i försöken att få hem kinesiska dissidenter. En källa uppger för South China Morning Post att han omhändertagits av myndigheter i Kina och ska ha förhörts. Kinesiska myndigheter har inte bekräftat uppgifterna. SR 181005.
Frankrike kräver svar om försvunne Interpolchefen. Franska myndigheter har i dag formellt bett Kina om information rörande chefen för Interpol. Samtidigt får polischefens fru polisskydd i Frankrike. Efter uppgifterna om att chefen för den internationella polisorganisationen Interpol, Meng Hongwei, försvunnit i samband med en resa i hemlandet Kina har polischefens fru nu fått polisskydd i Frankrike. Enligt det franska inrikesdepartementet har hon utsatts för hot, både via telefon och via sociala medier. Hongwei, som är kinesisk medborgare, har inte synts till sen i slutet av september då han lämnade Lyon i Frankrike, där Interpol har sitt högkvarter, för att resa till Kina. En polisutredning kring hans försvinnande pågår och franska myndigheter har nu formellt bett Kina om information om den försvunne polischefen. Men de kinesiska myndigheterna har inte kommenterat ärendet. Interpolchefen är även biträdande minister för offentlig säkerhet i Kina. Han föremål för en brottsutredning i hemlandet, enligt den Hongkongbaserade tidningen South China Morning Post och "fördes bort" för förhör "så fort han landade i Kina", enligt tidningens källa. Det är okänt vad han misstänks för. Al Jazeera rapporterar om att allt som skrivs om honom på kinesiska sociala medier raderas. Vilket skulle kunna peka på hur känsligt ärendet är i Kina. SR 181006.
Kina: Den försvunne Interpolchefen utreds för brott. Snart två veckor efter hans försvinnande erkänner nu Kina att man frihetsberövat Interpolchefen Meng Hongwei. Kinas antikorruptionsmyndighet meddelar att Meng Hongwei utreds för misstänkta lagöverträdelser, skriver Reuters. Det finns inga närmare uppgifter från Kina om vilket eller vilka brott 64-åringen nu utreds för. Meng förlorade i april sin plats i kommunistpartiets kommitté för offentlig säkerhet, vilken av SCMP beskrivs som maktens verkliga säte i ministeriet. Meng Hongwei är ansvarig för den internationella polisorganisationens övergripande strategi. Den operativa driften sköter generalsekreteraren Jürgen Stock. SR 181007.
Interpolchefen utreds för mutbrott i Kina. Den internationella polisorganisationen Interpols chef Meng Hongwei som som försvann i Kina misstänks nu officiellt för mutbrott enligt kinesiska myndigheter, och hans namn och titel har raderats från den kinesiska polismyndighetens hemsida. På måndagen meddelade de kinesiska statliga TV-nyheterna att vice ministern för säkerhetsdepartementet Meng Hongwei misstänks för mutbrott och utreds av nationella övervakningskommissionen i Kina. "Han tog emot mutor och misstänks för att ha brutit mot lagen" säger det kinesiska säkerhetsministeriet i ett uttalande - en myndighet där Hongwei formellt är biträdande minister. Meng Hongwei var ordförande i den internationella polisorganisationen Interpol och bosatt vid organisationens högkvarter i Frankrike. Hans fru har anmält att han försvann för omkring två veckor sedan under ett besök i Kina där han arbetat på säkerhetsdepartementet på viceministernivå sedan 2004. Mengs namn har redan tagits bort från listan över chefer på det kinesiska säkerhetsdepartementets hemsida. Interpol sade sig ha godkänt en avskedsansökan från sin ordförande Meng Hongwei. Enligt Interpols generalsekreterare Jürgen Stock har organisationen begärt en officiell förklaring till bortförandet av Meng. Polisen i Frankrike har inlett en egen undersökning. I Kina är det inte ovanligt att högt uppsatta tjänstemän inom kommunistpartiet försvinner medan de utreds för korruption. Det är en del av maktkampen inom partiet. Personen som gav Meng Hongwei hans höga post i Kina var den tidigare chefen för säkerhetsdepartementet, Zhou Yongkang, som också råkade i onåd och är dömd till livstids fängelse för korruption. Övervakningskommissionen som nu utreder Meng Hongweis misstänkta brott är en speciell nyskapad myndighet nära partiorganisationen och fungerar som partisekreterare Xi Jinpings främsta verktyg i hans kampanj mot korruption. Meng var den förste ordföranden i den internationella polisorganisationen att komma från Kina. Det var ett val som mötte viss internationell kritik när han tillsattes, eftersom den kinesiska polisen han arbetat för agerar i en enpartistat där fångar kan nekas rätten att träffa advokat och utsättas för tortyr. Mengs hustru skyddas nu av polis i Lyon där familjen bor och har sagt att hon fruktar för sin makes liv. Hon har visat reportrar bilden av det senaste meddelande hon fick sin man: en bild av en kniv. Den tidigare kinesiske polischefens familj delar nu alltså samma oro som anhöriga till många andra personer som försvunnit i Kina. SR 181008.

Kyrkorna hotar kommunistpartiet, tror kommunistpartiet. Kyrkorna i Kina växer snabbt - och har i dag fler medlemmar än kommunistpartiet i landet. Men kinesiska staten drar samtidigt åt kontrollen: stänger husförsamlingar, beordrar kors att tas ned från kyrkorna och ökar övervakningen med kameror. Dagen 181005.

Geely bygger stort innovationscenter i Göteborg. Biltillverkaren Volvos kinesiska ägare Geely har nu börjat bygga ett stort innovationscenter i Göteborg, där ska 3 500 personer kunna jobba. Enligt Gang Wei, ansvarig för bygget, visar detta att Göteborg är Geelys andra hemstad. "Det här är Geelys andra hem. Vi ska visa vårt långsiktiga engagemang till våra anställda, till Göteborg och till Sverige. Geelys investeringar här är seriösa investeringar och vi har ett långsiktigt engagemang," säger Gang Wei, ansvarig för bygget, till Ekot. Kinesiska Geelys avtryck växer i Västsverige. Företaget är numera inte bara ägare av biltillverkaren Volvo Cars, utan också storägare i fordonstillverkaren AB Volvo. Samtidigt har det nystartade bilmärket Lynk&Co sitt huvudkontor i Göteborg och nu har också bygget av ett stort innovationscentret börjat. Bygget kommer pågå i flera år innan allt är klart i början av år 2022. Men den första kontorsbyggnaden på åtta våningar ska vara klar redan i slutet på nästa år. När är allt är klart ska komplexet bestå av fem byggnader, där det ska finnas bland annat restauranger, ett hotell och plats för 3 500 anställda. En stor del av dem kommer vara anställda av Geelys svenska bilutvecklingsföretag Cevt, som nu har drygt 2000 anställda. Det handlar inte om några stora nyanställningar, utan mest om att samla personal på ett ställe. SR 181005.

Bloomberg: Kina uppges ha planterad spionchip i dataservrar. En artikel i tidningen Bloomberg Businessweek med uppgifter om att den kinesiska militären ska ha placerat hemliga datachip i servrar som levererats till amerikanska företag har lett till starka reaktioner, i ett läge där relationerna mellan USA och Kina redan är ansträngda. Det handlar om ett datachip som inte ska vara större en spetsen på blyertspenna som ska ha installerats under tillverkningsprocessen på servrar gjorda av företaget Supermicro och som sedan skickats till nästan 30 amerikanska företag. Däribland teknikjättarna Apple och Amazon. "Det får plats väldigt lite information på ett sådant chip så vad man gör är att se till att man på något sätt se till att man kan kommunicera med datorn så man kan få lösenord eller liknande för att på så sätt komma åt informationen," säger Åsa Schwartz, säkerhetskonsult på företaget Knowit. Enligt källor som Bloomberg talat med ska företagen ha upptäckt de hemliga chippen och kontaktat amerikanska myndigheter som spårat dessa till Kina och en enhet inom den kinesiska militären. Supermicro, Apple och Amazon förnekade alla uppgifterna men många teknikbolag föll på börsen efter artikelns publicering. Servertillverkaren Supermicros aktie föll igår med över 40 procent. Flera bedömare har också pekat på att anklagelserna kommer i ett läge där relationerna mellan USA och Kina redan är mycket ansträngda. Säkerhetskonsulten Åsa Schwartz säger att det är svårt att veta exakt vad som är stämmer, men hon tycker inte att uppgifterna är orimliga. "Det har skett ett antal liknande ingrepp, både när det gäller hårdvara, mjukvara och outsourcingleverantörer." Eftersom en överväldigande del av världens datorkomponenter är tillverkade i Kina kan även svenska företag och myndigheter vara i riskzonen om uppgifterna stämmer, enligt Åsa Schwartz. "Det är inte helt omöjligt och det behöver inte vara just den här, utan det kan vara andra leverantörer. Det är något som till exempel svenska försvaret tittar mycket på när de köper in datorer." SR 181005.

Europarådspris går till Oyub Titiev. Europarådets stora människorättspris, Václav Havel-priset, på drygt 600 000 kronor, går i år till den ryska människorättsaktivisten Oyub Titiev. Han är chef för Groznyjkontoret på människorättscentret Memorial men har suttit häktad i Tjetjenien sedan januari. Han får priset för att ha försvarat mänskliga rättigheter i regionen och för att ha rapporterat om de lokala myndigheternas övergrepp. SR 181008.

Bellingcat: Putin måste känna till de bägge männen. Nu kan även den andre mannen, som misstänks för ett mordförsök på en före detta rysk dubbelagent i den brittiska staden Salisbury, ha fått sin riktiga identitet avslöjad. Han ska vara militärläkare och anställd av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Bägge de ryska männen som misstänks för giftdådet i Salisbury i år har tidigare fått den finaste hedersutmärkelsen en rysk medborgare kan få. Därför menar den undersökande journalistgruppen Bellingcat att Rysslands presidenten Vladimir Putin måste känna till de bägge männen. För knappt ett par veckor sedan avslöjade Bellingcat att den ena av de två misstänkta för mordförsöket i Salisbury var en överste inom den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Mannen, som framför allt varit placerad i Tjetjenien, fick 2014 den finaste hedersutmärkelsen en ryss kan få - Ryska federationens hjälte. I går kväll publicerade Bellingcat även namnet på den andre misstänkte gärningsmannen som alltså ska vara militärläkare, även han inom GRU. Han ska bland annat ha varit utsänd till Ukraina vid ett flertal tillfällen och nu har det alltså framkommit att bägge männen fått den finaste hedersutmärkelsen en rysk medborgare kan få. För några veckor sedan blev de två männen, som alltså misstänks för mordförsöket på den ryske dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter, världsberömda. I en intervju i den statliga ryska tv-kanalen Russia Today förklarade de sina två snabba besök under en helg i Salisbury i mars i år, med att de hört så mycket gott om staden med den välkända katedralen, men ett snöoväder gjorde att de inte stod ut och vände tillbaka till London. Den brittiska polisen säger att den hittat spår av nervgiftet Novichok på männens hotellrum i London och att den är säker på att de ligger bakom mordförsöket, som dessutom kostade en brittisk kvinna livet efter det att hon hittat den flaska som giftet förvarades i. Redan för en månad sedan hävdade den brittiska premiärministern Theresa May att de två utpekade männen tillhör GRU och att de troligen reste under falska namn. Nu får hon uppbackning av Bellingcat som tidigare bland annat avslöjat detaljer kring nedskjutningen av ett passagerarplan 2014 då nästan 300 personer miste livet i Ukraina. SR 181009. Kommentar: Putin framstår igen som en stor lögnare.
Andra misstänkta i mordförsöket i Salisbury är militärläkare Mishkin i GRU. Den andra misstänkta ryska agenten i giftattacken i Salisbury i våras har identifierats som militärläkare Alexander Mishkin. Mishkin besökte Storbritannien och Salisbury med en annan rysk man i mars, vid tidpunkten för mordförsöket på den förre dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia. Han reste under namnet "Alexander Petrov", men heter egentligen Alexander Mishkin, enligt den undersökande journalistbyrån Bellingcat. Brittiska Bellingcat utpekade förra månaden den andre misstänkta mannen som överste Anatolij Chepiga i Rysslands militära underrättelsetjänst GRU. Journalisterna i Bellingcat säger sig ha identifierat bägge männen genom så kallade öppna källor som fotografier, passkopior, adresser och telefonnummer som kan utredas bland annat via nätet. Bellingcat har också fått tag på vittnen som kan bekräfta männens identitet. Alexander Mishkin lär ha rekryterats av GRU då han slutförde sina studier i medicin. Han har besökt Ukraina flera gånger, även år 2013 då landet skakades av oppositionsprotester. Bellingcat har också gett ut tre fotografier av Mishkin, inklusive hans riktiga passfoto. Det tog längre att identifiera Mishkin än Chepiga, eftersom hans digitala fotspår inte är så omfattande som Chepigas som tros ha lett mordförsöket den fjärde mars i år, då Sergej och Julia Skripal hittades medvetslösa på en parkbänk i Salisbury. De togs in på sjukhus där man snabbt slog fast att de hade förgiftats med nervgiftet Novitjok, som utvecklades och tillverkades i tiderna i Sovjetunionen. Männen misstänks alltså för mordförsöket på far och dotter Skripal, men också för dråp eller mord, eftersom en brittisk kvinna avled efter att ha kommit i kontakt med Novitjok, som "Boshirov" och "Petrov" tros ha haft i en parfymflaska som de slängde bort. Brittiska brottsutredare och den konservativa regeringen har anklagat Rysslands högsta ledning för att ha beordrat mordförsöket. Männen har åtalats i sin frånvaro, men Storbritannine har ändå inte begärt att de utlämnas eftersom ryska lag inte tillåter utlämning av ryska medborgare utomlands. Britterna och deras allierade har också utvisat ett hundratal ryska diplomater som ett led i sanktionerna mot Ryssland. Moskva svarade med att utvisa motsvarande antal västerländska diplomater från Ryssland. Mishkin och Chepiga utpekades som misstänkta efter att de fastnade på övervakningskameror i Salisbury. Männen gav en intervju för den ryska tv-kanalen RT där de bedyrade att de inte hade något med mordförsöket att göra och att de besökte Salisbury endast som turister intresserade av den berömda katedralen i staden. Ryssland och president Vladimir Putin har försäkrat att männen är civila och inte har något med vare sig underrättelsetjänsten eller Kreml att göra. I ryska medier har det på sistone spekulerats i att Putin är missnöjd med den höga profil som GRU har haft under den senaste tiden. Nederländerna grep nyligen fyra ryska män i Haag, som togs på bar gärning då de försökte tränga sig in i datasystemen i högkvarteret för OPCW, eller Organisationen för motstånd mot kemiska vapen. OPCW har bland annat har undersökt spår av Novitjok som hittades i Salisbury och i hotellet där de misstänkta ryssarna bodde i London. Brittisk polis vill inte kommentera Bellingcats senaste uppgifter men vill inte heller dementera dem. Brittiska underrättelsekällor bekräftade förra månaden att "Ruslan Boshirov" egentligen heter Anatolij Chepiga och att han är en högt belönad överste som bland annat har fått Rysslands högsta hedersutmärkelse, Ryska Federationens hjälte. Den konservativa parlamentsledamoten Bob Seeley som är medlem i utrikesutskottet, säger att det är skrämmande att en läkare tycks ha ingått i GRU:s mordkomplott. "Det är värt att minnas att vi inte känner till GRU:s lyckade operationer, även om denna operation från början till slut har varit pinsam för Kreml," säger Bob Seely. yle 181009.
Full report: Skripal Poisoning Suspect Dr. Alexander Mishkin, Hero of Russia. Bellingcat 181009.
Se mer info från Bellingcat.
En tredje person misstänks för giftdådet. En rysk webbtidning har publicerat namnet på en misstänkt tredje gärningsman bakom försöket i mars i år att giftmörda den avhoppade ryske spionen Sergej Skripal. S:t Petersburg-baserade Fontanka news namnger en 45-årig rysk man som den person som brittisk underrättelsetjänst tidigare antytt ska ha kartlagt offrets bostad i den engelska staden Salisbury. Tidigare i dag rapporterade tjeckisk radio att de sedan tidigare två misstänkta männen för dådet - som antas vara anställda vid den ryska militära underrättelsetjänsten GRU - skuggat Sergej Skripal i Europa redan 2014. SR 181010.
PUTIN'S 'PLOT' Vladimir Putin ‘ordered Salisbury novichok hitman to assassinate Brit spy behind Trump sex dossier’, Alexander Mishkin, 39, was allegedly behind the failed hit on the double agent Sergei Skripal and his daughter in Wiltshire... but it is now claimed he was linked to another mission to kill former MI6 officer Christopher Steele. KGB defector Boris Karphichkov, 59, claims Mishkin belonged to a special ops group which slipped into the country in late February 2017. He says a source told him they were here to kill Steele, 54, on the direct orders of Putin. The Sun 181014.

För en dryg halvmiljon kan vem som helst bli EU-medborgare - Airiston Helmis ägare är en av tusen ryssar som köpt maltesiskt pass. 50 000 euro är priset för EU-medlemskap utan att någon frågar dig någonting. Både rika och kriminella använder Malta som en genväg till EU, förbi västs sanktioner. Malta har drygt 400 000 invånare på en areal som är något mindre än Sibbo. Ändå är det här som den organiserade brottsligheten frodas bäst i EU. Orsaken är den lukrativa försäljningen av pass - och därmed fri rörlighet inom Schengenområdet. Försäljningen av medborgarskap hör nämligen till de stora inkomstkällorna i det lilla öriket Malta. Billigt är det inte: för 650 000 euro kan man köpa ett medborgarskap medan makan/maken kostar 25 000, likaså de minderåriga barnen. För far- och morföräldrarna är prislappen 50 000 euro. Processen är snabb, man kan bli medborgare på åtta månader. Beloppet på 650 000 euro ska investeras på Malta så att 350 000 placeras i en statlig fond och resten i fastigheter. Det här har resulterat i att bostadspriserna trissats upp då de nya medborgarna köper upp lägenheter och fastigheter som förblir tomma. yle 181007.

Omskolningsläger blir lagliga i Kina. Det har blivit officiellt tillåtet för lokala kinesiska myndigheter att bedriva tankemässig omskolning mot så kallad religiös extremism i Xinjingregionen. Tidigare har kinesiska representanter förnekat det finns så kallade omskolningsläger i regionen. Lokala myndigheter i regionen Xinjiang har nu officiellt fått tillåtelse att sätta människor som beskylls för att delta i religiös extremism i omskolning, för att åstadkomma en så kallad tankemässig "transformering", enligt ett nytt beslut från den lokala folkkongressens ständiga utskott. Det nya regelverket ska ha trätt i kraft i går, enligt dokument på folkkongressens hemsida. Uiguriska och kazakiska familjer från Xinjiang vittnar om att anhöriga förts bort, och tidigare fångar berättar om så kallade omskolningsläger. Kina har fått kritik i FN för behandlingen av mestadels muslimska folkgrupper i Xinjiangregionen. Den kinesiska regeringen har blivit uppmanad att släppa de över en miljon människor som befaras ha satts i omskolning mot sin vilja där. Kinesiska representanter förnekar att det finns omskolningsläger i Xinjiang. I stället hänvisar man till så kallade arbetsträningscenter. Det är också det ord som används i det nya regelverket. Redan föra året fick Xinjiang nya regler som förbjuder exempelvis huvuddukar och vad som kallas ”onormala skägg”. Reglerna i Xinjiang sägs vilja få religion att bli mer "kinesisk" och ses av myndigheterna som en del av de lagliga åtgärderna mot terrorism. SR 181010.
"Tortyr förekommer i omskolningsläger i Xinjiang". Människorättsorganisationen Human Rights Watch kritiserar Kinas regering i en ny rapport för en systematisk kampanj av brott mot mänskliga rättigheter i regionen Xinjiang i nordvästra Kina. Enligt uppskattning kan över en miljon människor ha gripits godtyckligt för att genomgå politisk omskolning. FN krävde nyligen att Kina ska sluta med den godtyckliga interneringen av människor i Xinjiang. Kinesiska myndigheter försvarar kampanjen som sägs vara riktad mot religiösa extremister. Förutom tvångsomskolning genom inlåsning på obestämd tid förekommer tortyr i lägren, enligt Human Rights Watch. Omkring 13 miljoner människor med muslimsk bakgrund lever i den kinesiska regionen Xinjiang. Övervakningen av personer är striktare i regionen än i andra delar av Kina, med bland annat massinsamling av personligt DNA. SR 181010.

Uppgift: Kinesiska skolelever uppmanas förneka Jesus. Mer än 300 kristna elever i Kina har uppmanats att uppge att de inte har någon religion. Det skriver World Watch Monitor. Många av de kristna eleverna ska även ha kallats till särskilda samtal med lärarna. Det är i provinsen Zhejiang, där den kristna tron är stark, som flera hundra elever på två gymnasieskolor uppges ha uppmanats att fylla i "ingen religion" i ett formulär. Att elever får ange vilken religion de bekänner sig till är inget märkligt, däremot är det ovanligt att de pressas till ett visst svar, säger en källa till World Watch Monitor. "Det verkar som om det här är en del av den nya ansträngningen att identifiera kristna och pressa dem på ett eller annat sätt," säger källan. Källan, som vill vara anonym, berättar att kristna barn i den här delen av Kina brukar fylla i att de är kristna, eftersom de är oskuldsfulla eller för att de kommer från familjer där man inte kompromissar med sin tro. Påtryckningarna från lärarna gav dock resultat. På en av skolorna fyllde till en början 200 elever i att de var kristna, skriver World Watch Monitor. Efter att läraren uppmanat dem att skriva "ingen religion", var det hälften av eleverna som ändrade sitt svar och efter ytterligare påtryckningar var det bara en elev som i slutändan skrev ”kristen”, skriver nyhetssajten. Enligt World Watch Monitor har lärarna dessutom tagit ut de kristna eleverna till särskilda samtal där de varnat dem för att tala om sin kristna tro på skolan. Världen idag 181012.

Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har släppts fri efter tre veckor i fängelse. Navalnyj greps den 24 september, anklagad för att ha organiserat otillåtna protester - ett gripande som skedde i direkt anslutning till att han lämnade fängelset efter att ha avtjänat ett tidigare straff på 30 dagar, även det för att ha arrangerat regeringskritiska demonstrationer. Under de 50 dagar jag har suttit fängslad har vi sett ytterligare bevis för att den här regimen är på dekis, säger Navalnyj, syftande på ryska underrättelsetjänstens penibla förehavanden i utlandet och den misslyckade uppskjutningen av en bemannad rymdraket tidigare i veckan. Ryska myndigheter har ökat trycket på den 42-årige oppositionsledaren i takt med att president Vladimir Putins popularitetssiffror dalar efter en omstridd förändring av landets pensionssystem. Om någon tror att de kan skrämma eller stoppa oss med gripanden, så kan de slå den tanken ur hågen, säger Navalnyj. SR 181014. Kommentar: Aleksej Navalnyj är en modig man.

Unikt beslut - kyrkan i Kiev förväntas bli fristående. Av vissa ses det som ett av de största besluten som kristendomen stått inför – mycket pekar nu nämligen på att den ryska och ukrainska ortodoxa kyrkan kommer att delas och att kyrkan i Kiev blir en egen självständig del av den ortodoxa kyrkofamiljen. Det ortodoxa kyrkomötet som pågår har ställt sig bakom detta inför beslutet som ska tas i morgon. I Ryssland har det kommit hårda reaktioner. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sa att man kommer att försvara ryssar, rysktalande och ortodoxa troendes intressen. Hur delningen kommer att gå till är mer oklart, och kommer i så fall att ta lång tid, eftersom olika kloster och kyrkor i Ukraina har åsikter om vem man vill vara lojal mot, Kiev eller Moskva. SR 181014.

Ukrainska bönder rädda att förlora sin mark. Det finns ett drygt femton år gammalt beslut på att land ska kunna säljas och köpas fritt i Ukraina, men det har lagts på is, det var för känsligt. Att odla jorden ser många bönder som den sista livlinan, ramlar landet ihop kan man ändå äta allt som kommer upp ur den bördiga jorden. Vem som äger vilken åker, är det få som vet. Innan vårens presidentval i Ukraina vågar få politiker knysta om en marknad för att köpa och sälja land, det är impopulärt. Det är vad som händer efter valet som oroar. SR 181016.

Fängelsedomar efter hets mot finländsk journalist. Helsingsfors tingsrätt dömer nättidningsgrundaren Ilja Janitskin till fängelse och forskaren Johan Bäckman till villkorligt fängelse. Den finska höger-populistiska webb-tidningen MV-lehtis grundare Ilja Janitskin döms till 22 månaders ovillkorligt fängelse av Helsingfors tingsrätt, för att ha tillåtit rasistiska och antisemitiska artiklar. Det rapporterar Hufvudstadsbladet. Även forskaren Johan Bäckman dömdes till ett års villkorligt fängelse för olaga förföljelse och olaga hot i samband med publiceringarna. Ilja Janitskin döms också för grov ärekränkning med hänvisning till tidningarnas artiklar med kränkande innehåll mot den tidigare Yle-reportern Jessikka Aro. SR 181018.

USA åtalar ryskt nättroll. USA:s justitiedepartement väcker åtal mot en rysk kvinna som anklagas för att ha försökt påverka amerikanska val. Kvinnan misstänks vara en del av en våg av publiceringar på sociala medier som syftar till att påverka valresultat, och ska ha arbetat för en av de ryska så kallade trollfabrikerna i St Petersburg som tidigare åtalats i USA. Amerikanska myndigheter hävdar att den 44 åriga kvinnan, kopplad till ett nätverk styrd av en känd rysk oligark som redan anklagats av amerikanska myndigheter för att ha försökt påverka den amerikanska valdebatten inför presidentvalet 2016. Kvinnan ska ha organiserat mängder av publiceringar med målet att skapa konflikter och motsättningar i den amerikanska debatten i polariserande frågor som vapenkontroll, immigration och hbtq-frågor. Enligt utredningen ska miljoner dollar ha använts för att betala aktivister, annonser, registreringar av domännamn och servrar. Det amerikanska justitiedepartementet offentliggjorde åtalet nästan samtidigt som flera av USA:s underrättelsetjänster i ett gemensamt uttalande varnade för att Ryssland, Kina och Iran försöker påverka amerikanska väljare inför mellanårsvalet i november. Den nu åtalade kvinnan uppges befinna sig i Ryssland och väntas inte dyka upp i USA för att låta sig ställas inför det amerikanska rättsväsendet. Det pågår sedan tidigare omfattande utredningar i USA där dussintals personer, både ryssar och amerikanser samt flera företag ,som misstänks för inblandning i att ha förskt påverka det amerikanska valet 2016. President Donald Trump fattade nyligen beslut om möjligheter att rikta nya sanktioner mot länder eller personer som försöker påverka amerikanska val. SR 181019.

Ryssland flyttar fram sina positioner i Afrika. I skuggan av Kina har Ryssland stärkt sina ekonomiska och militära band med Afrika de senaste åren. Senaste decenniet har ryska handeln med Afrika tredubblats. Kinas offensiva politik i Afrika har väckt mycket uppmärksamhet i Västvärlden på senare år. Men i skuggan av Kina har även Ryssland flyttat fram sina positioner rejält det senaste decenniet. Enligt nyhetsbyrån Reuters har Rysslands handel med afrikanska länder tredubblats de senaste åtta åren - en period när Kinas motsvarande handel dubblerades, och USA:s halverades. Men trots snabb rysk ökning är ändå nivåerna fortfarande blygsamma i jämförelse: förra året var Rysslands afrikahandel bara en fyrtiondel av Kinas. Men till skillnad från Kina, som med få undantag hållt sig borta från militära samarbeten, har Rysslad flyttat fram sina positioner i Afrika även på det området. Sen 2014 när västvärlden införde sanktioner mot Ryssland på grund av dess anektering av Krim, har Ryssland tecknat militära samarbetsavtal med minst 19 afrikanska länder. Däribland jättar som Nigeria och Etiopien och konfliktdrabbade länder som Centralafrikanska Republiken och Chad. Bedömmare Reuters talat med liknar nu Rysslands roll i Afrika allt mer den landet hade under Kalla kriget. Då gick militärt stöd ofta hand i hand med avtal om utvinning av naturresurser, vilket det finns exempel på från de senaste åren från till exempel Sudan och Zimbabwe, och som även visar sig i den kraftigt ökade handelsvolymen. SR 181022.

Nato övar på att försvara Norge. I Norge inleds i dag Natos största militärövning på flera år. Sverige deltar med en stor styrka på 2 200 soldater. Natoländerna övar på att kollektivt försvara Norge mot ett angrepp från ett annat land och övningen är även viktigt för den svenska försvaret enligt generalmajor Michael Claesson. "Det är alltid en viktig del att få öva tillsammans med de ingående svenska enheter. Pansarförband, motoriserat infanteri, stridsvagnar men också möjligheten att få öva det system av system som en brigad utgör med ledning och logistik är oerhört viktigt att få samträna," säger generalmajor Michael Claesson. Med cirka 50 000 soldater, 10 000 fordon, 250 flygplan och 60 fartyg från 31 länder så är övningen Trident Juncture stor. Ett Natoland anfalls, och Natos artikel fem, om kollektivt försvar, löses ut. Sverige deltar med bland annat stridsvagnar, Gripenflygplan och korvetter. Därmed får försvaret öva med andra avancerade trupper i stort sammanhang, vilket också är viktigt enligt Michael Claesson. Sveriges säkerhetspolitiska linje är att vi ska hjälpa till om något land i Norden eller EU anfalls. I ett läge där Rysslands ökande militära styrka ses som ett hot och anfallet i övningsspelet kommer från Atlanten och norrifrån är det lätt tänka att Nato, tillsammans med Sverige, övar försvar mot ett möjligt ryskt angrepp. Enligt försvarsminister Peter Hultqvist sänder övningen och Sveriges deltagande i den en viktig säkerhetspolitisk signal. "Det sänder den signalen att vi är beredda att tillsammans med andra försvara vår suveränitet, vår integritet och de principer som gäller enligt FN-stadgan så det är den typen av signaler vi sänder, säger Peter Hultqvist. Som partner finns förstås inget krav på Sverige att ställa upp om något Natoland skulle anfallas. Men Peter Hultqvist tycker att övningen är viktig för svensk försvarsförmåga och förmåga att samverka med de nordiska grannländerna och Nato, något som krävs om kris skulle inträffa. "Då måste man öva i förväg, det går inte bara att komma och försöka samverka när krisen väl är där. Då är det för sent," säger Peter Hultqvist. Övningen pågår till den 7 november. Amerikanska F 16 plan som lyfter i övningen kommer att höras nästan dagligen på F21 i Luleå de närmaste veckorna. En av piloterna är Michael Richard. Han berättar att inga verkliga stridsmedel används under luftstridsövningarna över norra Norge och Sverige, varken lösa skott eller övningsrobotar av olika slag. "De vapen som avlossas under luftstriderna är bara simulerade. Det påminner om tv- och dataspel, men det går väldigt fort," säger Michael Richard. SR 181025. SR 181027.

Svårt för ryska kvinnor att anmäla våld i hemmet. Ryska kvinnor som utsätts för våld i hemmet har ofta svårt att ens kunna anmäla vad som hänt till polisen eller få det ordentligt utrett. I en ny rapport från Human Rights Watch berättar ett 70-tal kvinnor om hur svårt de hade att få stöd från ryska myndigheter. Kvinnorna är inte redo att driva fallen själva, eftersom det är mycket komplicerat och det finns många juridiska hinder, det säger Mari Davtyan, advokat som jobbar med mänskliga rättigheter och som intervjuats i rapporten. Human Rights Watch har djupintervjuat 69 kvinnor, de kommer från olika håll i Ryssland, men intervjuerna är gjorda i fem städer, från Moskva till Vladivostok. Enligt officiella siffror, från 2012, har var femte kvinna under sitt liv fått utstå våld från en partner. I Ryssland bor knappt 80 miljoner kvinnor, alltså hade då 16 miljoner kvinnor erfarenhet av att bli slagna i hemmet. Men de är sannolikt många, många fler än så, inte minst eftersom kvinnor inte allktid ens anmäler och har som kvinnorna i rapporten berättar, svårt att få hjälp från polis, åklagare och myndigheter. SR 181025.

"Tortyr förekommer i omskolningsläger i Xinjiang". Människorättsorganisationen Human Rights Watch kritiserar Kinas regering i en ny rapport för en systematisk kampanj av brott mot mänskliga rättigheter i regionen Xinjiang i nordvästra Kina. Enligt uppskattning kan över en miljon människor ha gripits godtyckligt för att genomgå politisk omskolning. FN krävde nyligen att Kina ska sluta med den godtyckliga interneringen av människor i Xinjiang. Kinesiska myndigheter försvarar kampanjen som sägs vara riktad mot religiösa extremister. Förutom tvångsomskolning genom inlåsning på obestämd tid förekommer tortyr i lägren, enligt Human Rights Watch. Omkring 13 miljoner människor med muslimsk bakgrund lever i den kinesiska regionen Xinjiang. Övervakningen av personer är striktare i regionen än i andra delar av Kina, med bland annat massinsamling av personligt DNA. SR 181026.
Kinesiska statsmedier i stödoffensiv för läger i Xinjiang. Efter skarp internationell kritik mot omskolningsläger för kinesiska muslimer kommer nu en motoffensiv från kinesiska myndigheter. Kinesiska staten försöker att få muslimska minoritetsfolk att visa lojalitet mot det kinesiska ledarskapet. Statsmedier i Kina har nu fått tillträde till lägren där muslimska uigurer hålls inspärrade i Xinjiang, och de presenterar en ljus bild av ett utbildningsprojekt bakom stålstaketen, samtidigt som de hårda antimuslimska kampanjerna fortsätter. Barhuvade och pingisspelande uiguriska kvinnor i alla åldrar visas upp på omskolningslägrens rastgårdar för den partitrogna tidningen Global Times reporter, som förklarar att massinterneringen av muslimer i Xinjiang görs för att undvika ett krig liknande det i Afghanistan. "Jag vågar inte tänka på vad som kunde ha hänt om jag inte hade kommit hit för att studera, kanske hade jag följt de religiösa extremisterna på deras kriminella väg," säger en kvinna som presenteras som Turenisha Abuduaizezi på kinesiska när hon ska berätta om hur hon förändrats av att vara i omskolningslägret, i ett inslag på den statliga kinesiska TV:ns kvällsprogram. Uiguriska flyktingar utanför Kina vittnar däremot om skräck inför att tvingas till lägren, och nyhetsbyrån AFP publicerade nyligen inköpslistor för ett omskolningsläger som omfattade handklovar och över 3000 batonger och elbatonger. Men i kinesiska medier visas Xinjiangs omskolningsläger nu upp från sin bästa sida med folkdans i rastgårdarna. Det är de kinesiska propagandamyndigheternas svar på kritiken från bland annat FN:s kommitté mot rasistisk diskriminering. Kommitténs ordförande Gay MacDougall sade när hon intervjuades av det amerikanska nätmediet Now this, att hon inte förväntar sig att FN-rapporten i sig kan förändra situationen i Xinjiang utan att det krävs politiskt tryck från omvärlden. "Vad som borde hända efter min kommittés rapport är att det borde komma politisk och diplomatiskt tryck på den kinesiska regeringen," sade hon. Hittills har amerikanska senatorer föreslagit internationella ekonomiska sanktioner mot kinesiska tjänstemän som är ansvariga för omskolningsläger. I början av oktober beslutade Malaysia, som har nära band till Kina, att inte utlämna elva uiguriska flyktingar, utan lät dem i stället resa vidare till Turkiet. Samtidigt fortsätter Kinas antimuslimska kampanjer i Xinjiang. I måndags publicerade det politiska ledarskapet vid Kashgars universitet en artikel som uppmanade muslimer att äta griskött. I artikeln på universitetets Wechat-konto står "Alla våra lärare och studenter ska bekämpa extremismen, och börja vid matbordet (...) Vi ska sätta oss över alla så kallade mattabun." SR 181026.

Efter hot: Universitet bryter med Kina. Cornell-universitetet stänger av två utbytesprogram efter att studenter vid ett universitet i Peking hotats när de uttryckt sina politiska åsikter. Universitet i Kina drabbas allt hårdare av politisk styrning och det leder nu till att ett av USA:s toppuniversitet avbryter utbyten med Renmin-universitetet i Peking efter att studenter där straffats för sina politiska åsikter. Det är det amerikanska universitetet Cornell som suspenderar två utbytesprogram och ett forskningssamarbete efter att studenter vid Renmin-universitetet i Peking hotats när de uttryckt sina politiska åsikter. Universitetssamarbetet stoppas samtidigt som det kinesiska kommunistpartiet tar allt större kontroll över utbildningar i Kina. Förra veckan utsåg den kinesiska regeringen en tidigare chef för säkerhetstjänsten i Peking till den högsta posten som partisekreterare på Pekings universitet. Den tidigare partisekreteraren utsågs samtidigt till rektor, som bara är den näst högsta posten vid kinesiska universitet. Det är första gången som samma person går mellan de två posterna sedan partiets mest radikala år runt kulturrevolutionen. Pekings universitet har tidigare varit kända för sin sociala och politiska aktivism. Nu hoppas det styrande kommunistpartiet att förhindra sådant inför 2019, som kommer att innebära 30-års minnet över massakern på Himmelska fridens torg 1989. SR 181030.

Pingstförsamlingar och baptistförsamlingar blir illegala i delar av Ukraina. Ryskvänliga utbytarrepubliken Donetsk hävdade 2014 att det ska råda religionsfrihet i området. Samtidigt kallar man evangelikala kyrkor "extremister" och gör dem illegala. Kyrkor och samfund måste, för att få verka i området, registrera sig. Och för att registreringen ska bli godkänd ställs en rad krav. Det handlar bland annat om hur många församlingar som ska finnas i ett område och hur många som är medlemmar. Finns inte tillräckligt många, anses sammanslutningen inte vara legal. Dessutom krävs att alla medlemmar uppger namn och personliga uppgifter. Den 15 oktober i år var deadline för registrering i folkrepubliken Luhansk, och nu rapporterar norska människorättsorganisationen Forum 18 att både pingstsamfund och baptistiska samfund har blivit nekade registrering. Detta innebär att dessa samfund blir illegala, och att alla deras aktiviteter samtidigt förbjuds. Enligt Forum 18 har ett 40-tal baptistiska samfund sökt registrering, men alla har nekats. Samma öde har drabbat pingstsamfund. I en FN-rapport konstateras att många församlingsmedlemmar inte vill att myndigheterna ska känna till deras personliga religiösa engagemang, eftersom de är rädda för att det kan få negativa konsekvenser för dem. Även i folkrepubliken Donetsk finns nu en deadline för registrering av samfund. Den är satt till 1 mars år 2019. Forum 18 rapporterar också om att det förekommit raider mot församlingar i Donetsk vid ett flertal tillfällen under senare tid. Pastorer har förhörts och förts till arrest. Det har också förekommit trakasserier och våld, och myndigheterna har angett som skäl att samfunden är "subversiva". Dagen 181101.

Oleg Sentsov mår bättre. Den fängslade ukrainske filmregissören Oleg Sentsov som nyligen avslutade en hungerstrejk mår bättre, skriver han själv i ett brev. Sentsov har även kunnat skriva lite på kommande böcker. Brevet offentliggjordes av en vän till Sentsov, rapporterar nyhetsbyrån AFP. 2015 dömdes Oleg Sentsov till 20 års fängelse för terrorbrott. I maj i år inledde han en hungerstrejk, som avslutades i oktober. I oktober tilldelades Sentsov EU:s Sacharovpris för tankefrihet. SR 181102.

Präster i Ukraina pressas efter kyrkosplittring. Präster inom det ortodoxa Moskvapatriarkatet ortodoxa i Ukraina står nu inför svåra val, efter att det skapats en ny självständig gren av kyrkan. Kyrkomötet beslutade att erkänna patriark Filaret som den ukrainska ortodoxa kristendomens överhuvud. Den ombildade kyrkan blir en självständig ortodox kyrkan under Konstantinopels patriarkat. Metropoliten Oleksandr är en av de kyrkliga företrädare som säger sig vilja förena sig med den nya ukrainska kyrkan. Oleksandr tror att mellan 40 och 70 procent av kyrkans medlemmar kommer att sluta sig till den nybildade ukrainska kyrkan. Men en annan högt uppsatt kyrklig företrädare, Metropolit Antoniy, säger att det skulle vara "förräderi" att ansluta sig till den nya kyrkan. Ryske presidenten Vladimir Putin har i ett uttalande varnat för att splittringen kommer att få "smärtsamma konsekvenser". Dagen 181103.

Ukrainsk aktivist har avlidit - efter syraattack. Internationellt uppmärksammade antikorruptionsaktivisten Kateryna Gandzyuk i Ukraina avled i går i sviterna av en attack i somras. Det är bara en av flera attacker mot lokala aktivister som arbetar mot korruption eller för mänskliga rättigheter i Ukraina. "De jobbar i en miljö där de är helt oskyddade, de vet att de har ingenstans att vända sig eftersom de vet hur dåligt och ruttet systemet är," det säger Olena Tregub som är generalsekreterare för organisationen NAKO, och som jobbar mot korruption i Ukraina tillsammans med Transparency international. Igår dog Kateryna Handziuk på ett sjukhus.Hon attackerades i slutet av juli utanför sitt hem i staden Kherson i södra Ukraina. De som anföll henne hällde syra över henne och hon skadades mycket svårt. Kateryna Handziuk arbetade lokalt i Kherson-regionen mot korruption och var även rådgivare till stadens borgmästare. Hon anklagade lokala myndigheter för omfattande korruption, speciellt den lokala polisen, något de i sin tur har förnekat. Det pågår en förundersökning och flera misstänkta har hållits av polis, men ännu inget åtal eller någon rättegång. Korruption är ett av Ukrainas allra svåraste problem och genomsyrar stora delar av samhällssystemet. Olena Tregub från NAKO säger att speciellt aktivister utanför huvudstaden lever mycket farligt och att det är svårt att komma tillrätta med problemet. "I Ukraina fungerar det så att det finns korruption i centrum och det finns en sorts oskriven lag att alla tillåter alla att vara korrupta," säger Olena Tregub. Och utan politisk vilja från centrum är systemet svårt att förändra. Mänskliga rättighetsorganisationerna Human rights watch, Amnesty International och flera andra beskrev i helgen situationen för aktivister, bland dem som jobbar mot korruption, i Ukraina som mycket allvarlig. Bara de senaste nio månaderna har mer än 50 aktivister attackerats. SR 181105.

Mänskliga rättigheter i Kina granskas. Idag inleder FN i Genève en granskning av mänskliga rättigheter i Kina. Kritiken väntas bli hård mot den påtvingade omskolningen av muslimer i regionen Xinjiang. Men också den bortförde svenske bokförläggaren Gui Minhais fall kommer att tas upp av FN. Den kinesiska regeringens säger sig stödja mänskliga rättigheter, men vill ha sin egen definition av vad det är, och hoppas få stöd av andra ledare i världen som också hellre vill sköta diskussionen hemma i stället för inför FN i Genève. I de på förhand inlämnade frågorna från olika länder märks en tydlig skiljelinje mellan länder som uttrycker sig kritiskt mot Kinas hårda politiska kontroll, och de länder som till exempel Ryssland som i stället berömmer Kina för att ha blivit mer rättssäkert. SR 181106.

Ryssland hoppas på ett stabilare Afghanistan. Talibanerna väntas lägga fram sina villkor för fortsatta fredsförhandlingar om Afghanistan – och Ryssland visa ambitioner att ta plats som internationell medlare. I Moskva hålls i dag samtal om Afghanistan. De afghanska talibanerna kommer att delta. Den andra sidan, den afghanska regeringen, deltar inte officiellt men förväntas ha representanter på plats. Talibanerna har tidigare deltagit i olika sorters samtal om fred med USA och länder som Turkiet och Iran, men de samtalen har hållits lite mer i skymundan, inte varit publika och öppna som dagens möte i Moskva. För talibanerna blir samtalen i Moskva en möjlighet att få lägga fram sin syn på vad som krävs för en fredsprocess, och den synen kommer sannolikhet att fokusera på att utländsk trupp måste lämna landet. Det är inte mycket som tyder på några större resultat eller utspel vid samtalen - och att det ska ske något sorts genombrott är i praktiken omöjligt eftersom den afghanska regeringen inte deltar. Det förväntas ändå finnas representanter i Moskva från det råd i Afghanistan som på regeringens uppdrag övervakar möjligheter till en fredsprocess. Även USA kommer att ha folk på plats under samtalen, även om man inte aktivt deltar i någon form av formella förhandlingar. I någon som helst form av riktiga fredssamtal måste USA delta. Efter att tidigare ha dragit tillbaka trupp från Afghanistan beslöt Donald Trump förra året att öka på. Nu finns omkring 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan. Även om det inte är riktiga fredssamtal, är det ett tydligt exempel på hur Ryssland aktivt kämpar för att ta en större plats på den utrikespolitiska scenen. Allra mest tydligt är det i Syrien där Ryssland stödjer Assad-regimen och sedan länge deltar militärt i flygbombningar, något som fått det blodiga kriget att vända till Assads fördel. Afghanistan är en annan scen för de här ambitionerna. Ryssland har under flera år odlat kontakter, samtalat med talibanerna och försökt få till samtal, för att visa på det ryska inflytandet. Det finns också ryska strategiska intressen i ett stabilare Afghanistan. Grupper som kopplas till IS finns i norra Afghanistan nära gränsen till länder som har nära band till Ryssland, som Tadjikistan och Uzbekistan. Nästa år är det fyrtio år sedan Sovjetunionen invaderade Afghanistan. I Ryssland kommer de här samtalen säkert att väcka svåra minnen av de tio åren Sovjet utkämpade ett blodigt krig med upp emot 15 000 döda sovjetiska soldater. Hur många afghaner som dog är svårare att beräkna, med det finns uppskattningar på upp emot att 1,5 miljoner dödades under kriget. SR 181109.

Uigurer pressas att samla information åt Kina. Personer från den muslimska minoritetsgruppen uigurer som lever i Sverige vittnar om hur de hotas och kontrolleras av den kinesiska regimen. "De sa att jag måste samla information om uigurer som bor i Sverige," säger Yusuf. Ekots granskning visar också att personer som säger sig företräda den kinesiska säkerhetstjänsten försöker värva uigurer i Sverige som informatörer - ofta med inslag av hot och utpressning. Yosef är en av de uigurer som blivit kontaktad. "De presenterade sig som säkerhetspolisen från Kina, och de vill prata med mig angående min son," säger Yosef. Yosef berättar att hans son i Xinjiang i Kina blev inspärrad i ett så kallat omskolningsläger i våras. Bara några dagar efter att sonen förts bort blev Yosef uppringd här i Sverige. Mannen i telefonen sa, enligt Yosef, om du vill att din son ska släppas fri så måste du samarbeta med oss. "De sa att jag måste samla information om uigurer som bor i Sverige, om organisationer som finns i Sverige, om de har planerat att göra någon demonstration i landet. Då måste jag berätta det för dem," säger Yosef. Flera uigurer i Sverige berättar precis som Yosef att de blivit uppringda av personer som säger sig företräda den kinesiska säkerhetstjänsten. Ekot har också tagit del av inspelade telefonsamtal, sms-konversationer och mejl där uigurer uppmanas att lämna uppgifter om andra uigurer i Sverige. Det finns alltid ett hot i bakgrunden, att något ska hända deras släktingar i hemlandet om de inte samarbetar. Uigurer i Sverige berättar också om hur de övervakas på andra sätt. Jag träffar Fatima som säger att polisen i Kina har koll på när hon demonstrerar. "Polisen i Xinjiang har visat bilder på mig för min mamma som bor där," säger Fatima. Polisen säger, titta vad ditt barn håller på med, hon ska sluta upp med det, säger Fatima. Daniel Stenling är chef för säkerhetspolisens kontraspionage. Han kan inte kommentera Fatima eller Yosefs enskilda fall. Men säkerhetspolisen ser allvarligt på den här sortens uppgifter, uppger han. "De här brottet riskerar ju att göra så att de som drabbas av det inte vågar utöva de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna vi har här i Sverige," säger Daniel Stenling. SR 181109.

Nya ledare ska utses i östra Ukraina. I krigets östra Ukraina ska det i de självutnämnda republikerna Donetsk och Luhansk, som inte är internationellt erkända, i dag hållas mycket ifrågasatta val till presidentposten. "Det är en teater, de har redan kommit fram till vem som ska väljas," säger en kvinna Sveriges Radios korrespondent träffar vid en militär checkpoint vid fronten. Hon har precis kommit från den självutnämnda Donetsk-republiken med kassar i händerna. Under den timme vi är där hörs kulsprutor, automatvapen och granatkastare, men långt bort. Det är dimmigt, blött och runt noll grader. Ukrainska soldater står på vakt och i fjärran hörs de dagliga brotten mot vapenstilleståndet. Kvinnan med kassar i händerna berättar om en vän som är chef på ett dagis. "Hon berättade att de har order uppifrån att alla som jobbar där måste rapportera in att de har röstat. Ingen får missa valet, det är som frivilligt men under tvång, säger hon och skyndar vidare. Ingen vi pratar med vill att vi nämner deras namn. Målet med valet är att en ny ledare ska utses, efter det att den förre dog i en bombattack i början av hösten. Flera länder i FN:s säkerhetsråd, däribland Sverige, har sagt att valet strider mot ukrainsk lag och mot Minsk-avtalet, det avtal som reglerar vapenstilleståndet. USA hävdar att valet är ett av Ryssland "riggat val", medan Ryssland, som av många ses som den som bestämmer i de självutnämnda republikerna, hävdar att det inte är så, och att det inte strider mot Minsk-avtalet. SR 181111.

Djupare nordiskt samarbete - "Sämre säkerhet i området". De nordiska länderna har enats om att fördjupa försvarssamarbetet. "Säkerhetssituationen runt den nordiska regionen har blivit mer tillspetsad," säger Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen till Ekot. I en intervju med Ekot säger Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen att det finns behov av ett utökat nordiskt försvarssamarbete. "Säkerhetssituationen i världen, och även runt den nordiska regionen, har ändrat sig och blivit mer tillspetsad de senaste åren. Behovet för att skapa en ny vision var tydlig, och det var det enighet om bland alla de nordiska länderna." Ett visionsdokument om förbättrat försvarssamarbete undertecknades på tisdagen i Oslo av ansvariga ministrar från de fem nordiska länderna. I dokumentet nämns 16 delmål som länderna ska jobba mot fram till år 2025. Det handlar till exempel om att än mer koordinera militära övningar i Norden och att förbättra samarbetet för att möta eventuella så kallade hybridhot och cyberattacker. Mer nordiskt samarbete, framför allt inom försvars- och säkerhetsfrågor, önskas av en stor majoritet av Nordens befolkning, enligt en undersökning förra året bland 3 000 nordbor. "Jag har ju märkt exempelvis att det finns ett oerhört starkt stöd för Sveriges samarbete med Finland," säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist. Sedan 2009 är det nordiska försvarssamarbetet samlat i Nordefco, som nu föreslås få en stärkt roll vid eventuella kriser. De nordiska länderna vill få försvarsindustrin att bli en tydligare partner i arbetet med att utveckla militära förmågor och nya lösningar för försvarsmateriel på nordisk nivå. SR 181113.

Merkel: Vi behöver en europeisk armé. EU-länderna måste sluta träta och samarbeta mer. Och unionen kan inte längre förlita sig på andra nationers försvar - det menar Angela Merkel. "Europa behöver en verklig europeisk armé," sa hon i ett tal i EU-parlamentet. Förslaget drog ner både applåder och burop från EU-parlamentarikerna i publiken i Strasbourg. Tysklands förbundskansler la fram sin vision för EU-samarbetet på tisdagen. En vision som alltså omfattar en gemensam europeisk armé. Enligt Merkel behövs det då EU inte längre kan förlita sig på andra. Därmed sällar sig Merkel nu till de som förespråkar djupgående samarbete på det militära området, även om hon framhöll att det bara skulle vara som komplement till Nato. SR 181113.




 

www.tidenstecken.se