Situationen i Ryssland/Ukraina och Kina år 2017
(Uppgifterna sammanställda av Bertil Lundberg. Senaste informationen i slutet på sidorna.)
Notiser om Ryssland år 1998
Notiser om Ryssland år 1999
Notiser om Ryssland år 2000
Notiser om Ryssland och Kina år 2001
Notiser om Ryssland och Kina år 2002
Notiser om Ryssland och Kina år 2003
Notiser om Ryssland och Kina år 2004
Notiser om Ryssland och Kina år 2005
Notiser om Ryssland och Kina år 2006
Notiser om Ryssland och Kina år 2007
Notiser om Ryssland och Kina år 2008
Notiser om Ryssland och Kina år 2009
Notiser om Ryssland och Kina år 2010
Notiser om Ryssland och Kina år 2011
Notiser om Ryssland och Kina år 2012
Notiser om Ryssland och Kina år 2013
Notiser om Ryssland och Kina år 2014
Notiser om Ryssland och Kina år 2015
Notiser om Ryssland och Kina år 2016
Notiser om Ryssland och Kina år 2017
Notiser om Ryssland och Kina år 2018

Mänskliga rättigheter i Kina: Chinese Voices for Justice.

Putins häftiga och oberäkneliga humör gör honom farlig som världsledare. Masha Gressen skriver i sin bok, "Mannen utan ansikte": "... Putin beskrev sig själv konsekvent som överilad, fysiskt våldsam man med ett humör som han knappt kunde behärska." Exempelvis påminner Putins barndomsvän att: "Om någon någonsin förolämpade honom på något sätt, skulle Vladmir omedelbart hoppa på killen, klösa honom, bita honom, slita loss hans hår - göra något för att förnedra honom på något sätt ... han skulle flamma upp och visa sin upprördhet. Han gjorde det flera gånger."
Oleg Kalugin, tidigare KGB general: Putin är en sofistikerad man, han vet hur man manipulerar människor. You tube 5:28. Vladimir betyder universell härskare. Hes. 38:10: "Så säger Herren Gud: Den dagen ska tankar komma upp i ditt hjärta, och du ska tänka ut onda planer." Hes. 38:7-8. "Rusta dig och gör dig redo med alla de skaror som har samlats hos dig och ta befäl över dem. Efter lång tid ska du kallas till tjänst. I kommande år ska du tåga in i ett land som har fått ro från svärdet." Putins berättigande för sina handlingarna på Krim var till exempel att vara en hjälp för rysktalande människor som kände sig förtryckta och inte representerade av de ukrainska myndigheterna. Intressant är det finns över en halv miljon rysktalande som bor i Israel. Är det för svårt att föreställa sig en tid när ryssarna, ledd av Putin, kommer över Israel för att "skydda" dessa rysktalande från så kallat förtryck? Rysslands konstitution säger att presidenten inte kan tjäna mer än två på varandra följande perioderr, vilket betyder att Putins tid att byta jobb igen är 2024.

Kina: Kan inte lova att avstå från vapenmakt. Kina förbehåller sig rätten att använda vapen för att hindra att utländska makter agerar i konflikten om Taiwan, det sade Kinas president Xi Jinping i ett tal idag där han samtidigt uppmanade Taiwan att återförenas med Kina. "Vi kan inte lova att avstå från vapenmakt, utan behåller möjligheten att välja alla nödvändiga åtgärder, men vänder oss inte mot våra taiwanesiska landsmän utan mot utländska krafters inflytande och ett mycket litet antal separatister," sade den kinesiska kommunistpartiledaren och presidenten Xi Jinping. I sitt linjetal idag i Folkets stora sal i Peking lade han fram den kinesiska regerings syn på den i praktiken självständiga önationen Taiwan, som skildes från Kina efter inbördeskriget på 1940-talet. Den kinesiska regeringen hoppas kunna knyta samman de båda sidornas ekonomi och kommunikationer. Xi Jinping nämnde bland annat möjligheten att bygga en bro från den kinesiska Fujianprovinsen till den självstyrande ön. Redan 2008 återupptogs de direkta post- och flygförbindelserna, och från den kinesiska regeringens sida finns förhoppningar om att Taiwan ska få en mer Kinavänlig regering efter valet nästa vår. I sitt nyårstal i går krävde Taiwans sittande president Tsai Ying-wen att Kina ska respektera Taiwans demokratiska självstyre. "Jag ber Kina att erkänna den Kinesiska republiken Taiwans faktiska existens och viljan hos 23 miljoner invånare till frihet och demokrati," sade presidenten. På Taiwan finns farhågor om att kommunistpartiet skulle vilja tillämpa sin politik även där. Väl medveten om opinionen på Taiwan sade Xi Jinping i sitt tal idag att Kina inte strävar efter att förändra Taiwans privata äganderätt och religionsfrihet efter den framtida återförening som är en av partiets viktigaste doktriner. SR 190102. Kommentar: Friheten krymper mer och mer i Hong Kong.
Taiwanesisk film stoppad i Kina . Den taiwanesiska filmen Missing Johnny ska inte visas på biografer i Kina, enligt den kinesiska myndigheten för kontakter med Taiwan. Den taiwanesiska filmen Missing Johnny ska inte visas på biografer i Kina, det rapporterar den nationalistiska kinesiska tidningen Global Times idag. Anledningen är att en av filmens skådespelare, Lawrence Ko, har sagt att han stödjer ett självständigt Taiwan. Utspelet kom efter att Kinas kommunistpartiledare Xi Jinping nyligen varnade den taiwanesiska självständighetsrörelsen i ett tal till Folkkongressen och sade att "alla försök att splittra Kina är dömda att misslyckas". Ön Taiwan är i praktiken en självstyrande demokrati, och har producerat många prisvinnande filmer medan enpartistaten Kina på fastlandet kräver en så kallad återförening. SR 180329.

Tjänstemän övervakar muslimer i Kina. Över en miljon kinesiska tjänstemän skickades under förra året för att bo i främst muslimska familjer i Xinjiang, enligt det kinesiska kommunistpartiet. I den muslimska regionen i nordvästra Kina pågår en stor politisk kampanj som förändrat livet främst för den uiguriska minoriteten som talar ett turkiskt språk och oftast praktiserat islam. Under 2018 skickades över 1,1 miljoner kinesiska tjänstemän ut för att bo i familjer i Xinjiang, enligt det social mediekontor för kommunistpartiets så kallade Avdelning för enhetsfronten. Tjänstemännen har order om att besöka familjen varannan månad, lära muslimska familjer att uttrycka patriotism, använda rikskinesiska och lära sig så kallade kinesiska vanor. Dessutom ska tjänstemännen övervaka familjens religionsutövning. Även uiguriska tjänstemän har skickats iväg för att bo med familjer från majoritetsfolket han. De så kallade familjebesöken är en del av det program för övervakning och politisk omskolning som det kinesiska kommunistpartiet och myndigheterna bedriver i Xinjiang. Även partisekreteraren Chen Quanguo som är den högsta ledaren i regionen rapporteras ha en uigurisk familj som han besöker. I kampen mot ett fåtal våldsamma extremister har det införts allmänna förbud mot vanlig religionsutövning som till exempel fasta och bön. Enligt oberoende människorättsorganisationer och FN:s kommitté mot rasistisk diskriminering befaras omkring en miljon människor som anklagas för att ha samröre med terrorism ha satts i omskolning, som bland annat bedrivs i stora läger. SR 190103.

Exil-uigurer: "Omöjligt att få veta vad som händer med vårt folk". Muslimska uigurer världen över lever i stor ovisshet om vad som händer i folkgruppens hemtrakter i Kina. För några månader sedan presenterade mänskorättsorganisationer uppgifter om att upp till en miljon uigurer har satts i så kallade omskolningsläger. Mänskorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch talar om upp till en miljon mänskor, uigurerna själva utgår från att siffran kan vara ännu högre. "Genom de här rapporterna har omvärldens ögon i alla fall öppnats för vad den kinesiska regeringen håller på med," säger Isa. yle 190104.

China showcases own version of ‘Mother of All Bombs’. China's arms industry giant NORINCO for the first time showcased a new type of massive aerial bomb, which it dubbed the Chinese version of the "Mother of All Bombs" due to its huge destruction potential that is claimed to be only second to nuclear weapons. The bomb was airdropped by an H-6K bomber and caused a gigantic explosion, a promotional video China North Industries Group Corporation Limited (NORINCO) released on its website in December shows. This is the first time the new bomb's destructive powers have been shown in public, the Xinhua News Agency reported on Wednesday on its mobile application. Calling the several-ton-weapon a Chinese version of the "Mother of All Bombs," the report said that it is China's most powerful non-nuclear bomb, and that the H-6K bomber could only carry one at a time due to its size. Judging from the video and the size of the H-6K's bomb bay, this bomb is approximately five to six meters long, Wei Dongxu, a Beijing-based military analyst, told the Global Times on Thursday. "The massive blast can easily and completely wipe out fortified ground targets such as reinforced buildings, bastions and defense shelters," Wei said. It can also be used to clear a landing zone for troops on helicopters to rappel down, in case the area is covered by obstacles such as forests, Wei noted. The weapon will also spread fear among enemies if a weapon of this caliber is deployed, military observers noted. The US wields a similar weapon, the Massive Ordnance Air Blast (MOAB,) which was first to dubbed the "Mother of All Bombs" because of its acronym and power. A MOAB was dropped on an Islamic State cave complex in Afghanistan in 2017, the New York Times reported. The bombing was very successful, but no casualty totals were given. Wei said that the Chinese bomb is smaller and lighter than the US one, enabling it to be deployed on the H-6K bomber. The US bomb is so large that it has to be carried by a larger transport aircraft rather than a bomber, Wei said, noting that a bomber can fly faster and is better at targeting than a transport aircraft, and the Chinese bomb's designer must have had this in mind when it produced the bomb to fit the H-6K. To match the US weapon, Russia developed the "Father of All Bombs" which is both bigger and thermobaric, meaning it uses gas to create a huge fireball rather than a shockwave, Wired reported. Some military observers speculated that the Chinese bomb is also thermobaric. However, a NORINCO representative told the Global Times that the bomb shown in the video is not a thermobaric weapon, but did not provide additional details. Global Times 190103.

Kina hotar med "ospecificerade konsekvenser" och har gripit 13 kanadensare sedan Huaweichef greps i Kanada. Kina har gripit 13 kanadensare sedan telecomjätten Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada i början av december på begäran av USA. Varken Kanadas eller Kinas myndigheter erkänner någon direkt koppling mellan händelserna men den diplomatiska relationen mellan länderna är ansträngd. Av de 13 kanadensare som gripits har 8 frigetts. Bland de gripna finns ännu affärskonsulten Michael Spavor och exdiplomaten Michael Kovrig. De greps i Kina i december, anklagade för att ha skadat Kinas nationella säkerhet. Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland har upprepade gånger begärt att de friges. Totalt finns det cirka 200 kanadensare anhållna i Kina som misstänks för olika brott. Den här siffran har enligt de kanadensiska myndigheterna inte förändrats märkbart. USA uppmanar amerikanska medborgare att vara försiktiga om de reser till Kina. Det här på grund av "godtycklig tillämpning av lokala lagar". I varningen sägs att amerikanska medborgare kan förbjudas att lämna Kina utan att de får möjlighet att kontakta konsulatet eller veta vad de blivit anhållna för. yle 190104.
USA varnar för Kinaresor efter gripanden. Amerikanska UD uppmanar sina medborgare att vara extra försiktiga när de reser till Kina. De varnar för risken att amerikaner blir kvarhållna i landet. Svenska UD har inte ändrat sina råd. De amerikanska reserekommendationerna uppdaterades under torsdagen. I USA och i många andra länder finns en fyrgradig skala där den fjärde och högsta nivån är avrådan från resor. Nu uppmanas till "extra försiktighet" , steg två på skalan. Anledningen uppges vara "exit bans", förbud för amerikanska medborgare att lämna Kina och "godtyckligt tillämpade lokala lagar". "Ibland hålls amerikanska medborgare kvar i Kina i åratal. Kina använder dessa utreseförbud för att förmå amerikaner att samarbeta och som lockbete för att få individer att återvända till Kina från utlandet", skriver UD i USA. I reseråden hävdas att amerikanska medborgare har blivit hotade och trakasserade och kan bli gripna utan tillgång till konsulär hjälp eller information om påstådda brott. De riskerar även att bli utsatta för utdragna förhör och bli fängslade eller deporterade av säkerhetspersonal för att ha yttrat sig kritiskt om den kinesiska regeringen. Eftersom Kina inte erkänner dubbla medborgarskap riskerar amerikaner med kinesisk bakgrund trakasserier och kontroller, enligt det amerikanska utrikesdepartementet. De allt mer spända relationerna anses hänga ihop med Huaweis finanschef Meng Wanzhou. Hon greps den 1 december 2018 i Kanada på USA:s begäran och är nu släppt mot borgen. Meng Wanzhou anklagas för att ha försökt dölja Huaweis kopplingar till Skycom, som trots USA:s sanktioner misstänks ha försökt sälja utrustning till Iran. Kina har bekräftat att man gripit den förre diplomaten Michael Kovrig och affärsmannen Michael Spavor, misstänkta för att "vara inblandade i aktiviteter som skadar landets säkerhet". Sedan dess har 13 kanadensiska medborgare blivit gripna i Kina, enligt The Globe and Mail. Åtta av dem ska ha släppts. svt 190104.

Trycket på Ryssland växer efter spionaffären. Det internationella trycket på Ryssland att släppa den man som greps i Moskva misstänkt för spioneri för drygt en vecka sedan ökar. Mannen som föddes i Kanada har nu visat sig inte bara vara amerikansk medborgare utan även irländare och britt. "Individer ska inte användas som bonde-pjäser i ett schackspel för att uppnå diplomatiskt inflytande," det säger den brittiske utrikesministern Jeremy Hunt. Storbritannien har begärt att få träffa den man som nu sitter fängslad i Moskva. Det har även irländska myndigheter gjort enligt irländska public service RTE. Redan innan stod det klart att han var född i Kanada men amerikansk medborgare och den amerikanske ambassadören har fått träffa honom i fängelset. Den ryska säkerhetstjänsten grep honom misstänkt för spioneri några dagar innan nyårsafton i centrala Moskva, enligt uppgifter på ett hotell bara några stenkast från FSBs högkvarter. Mannens familj i USA säger att han bara var på besök i Ryssland för att gå på bröllop, en tidigare kollega från den amerikanska marinkåren skulle gifta sig med en ryss. Den här mannen har tidigare arbetat inom marinkåren i mer än 10 år och tjänstgjort i Irak flera gånger. Men jobbar nu med säkerhet på ett amerikanskt bolag inom bilindustrin. Enligt ryska nyhetsbyråer har han också formellt åtalats. Det är inget hans ryske advokat bekräftar, men advokaten sa till nyhetsbyrån Reuters att som det ser ut nu så kommer han att sitta fängslad åtminstone till slutet av februari. "Jag tycker att gripandet är grundlöst och det gör så klart han också. Naturligtvis har vi överklagat beslutet och begärt att han ska släppas mot borgen," det säger advokaten Vladimir Zjerebenkov. Skulle ett åtal leda till att han döms för spioneri kan det ge mellan 10 och 20 år i fängelse enligt rysk lag. Denna spionmisstänkte kan nu bli ytterligare en dimension i de redan permafrost-frusna relationerna mellan Ryssland på ena sidan och USA och Storbritannien på den andra. Mordförsöket på Skripals i brittiska Salisbury, misstankarna om rysk inblandning i det amerikanska valet, hoten om att säga upp INF-avtalet som reglerar medeldistansrobotar och sedan 2014 den ryska annekteringen av Krim. Både från ryskt och amerikanskt håll har det i dagarna spekulerats i att det nu kan ske ett spion-utbyte. I USA pågår rättsprocessen mot den ryska medborgaren Maria Butina som greps förra sommaren. Bara för några veckor sedan, som en del i ett avtal med amerikanska åklagare, erkände hon sig skyldig till att ha försökt infiltrera den konservativa amerikanska vapenlobbyn på uppdrag av Ryssland. Butina skulle vara utsänd förnekas av det ryska utrikesdepartementet som istället har en bild av henne som profilbild i sociala medier, där det står "Frige Maria Butina". SR 190105.

Anhöriga protesterar mot hemlig dom i Kina. I Kina väntar anhöriga på att få reda på domen mot en av landets oppositionella advokater efter en rättegång som hölls bakom stängda dörrar. Vår korrespondent har träffat advokatens hustru som protesterar utanför åklagarmyndigheten i Peking. "Jag kan gå utan hår, men ni kan inte vara utan lag," skanderar tre kvinnor med rakade huvuden i den iskalla vinterblåsten framför Kinas högsta åklagarmyndighet. Orden för "hår" och för "lag" låter liknande på kinesiska. Kvinnorna protesterar mot gripandet och den hemliga rättegången mot människorättsadvokaten Wang Quanzhang. En av dem är hans fru Li Wenzu. Hon har inte träffat honom på tre och ett halvt år sedan han greps av polis i ett stort tillslag mot hundratals advokater som inte följde den kinesiska regeringens linje. "Jag visste inte förut att världen jag levde i var så mörk och hemsk" säger Li Wenzu medan vi värmer oss på en restaurang nära åklagarmyndigheten. Som advokat registrerade hennes man Wang Quanzhang en organisation i Hongkong tillsammans med svensken Peter Dahlin. Organisationen tog emot bidrag från utländska givare för att hålla utbildningar i Kina om lag och försvar av mänskliga rättigheter. Men efter att Wang Quanzhang greps har ingen av familjens advokater tillåtits att försvara, eller ens träffa honom. "Jag har engagerat sju olika advokater, eftersom de en efter en utsatts för påtryckningar och hot från myndigheterna eller fråntagits sin advokatlicens," berättar Li Wenzu. Vid rättegången som hölls på juldagen 2018 anklagades hennes man för att ha försökt undergräva statsmakten. Trots att rättegången redan hållits vet hans fru fortfarande inte vad domen innebär, eller hur han mår efter mer än tre år av förhör. Utomlands har behandlingen av Wang Quanzhang och de andra gripna advokaterna fördömts av bland annat EU, som kräver att han friges. I början av december tilldelades Li Wenzu det svenska Edelstampriset för modigt försvar av mänskliga rättigheter. Men det enda hon kan göra i Kina är att fortsätta skriva brev och protestera hos myndigheterna. "En del säger att jag borde akta mig och tänka på vad som ska hända med vårt barn om jag också blir gripen – men om jag blir tyst, då blir det ännu farligare för min man i fängelset," säger Li Wenzu. SR 190105.

FRA: Cyberangrepp mot Sverige ökar. Försvarets radioanstalt, FRA, säger till SVT Nyheter att cyberangreppen har blivit fler. Därför vill myndigheten utöka samarbetet med Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och MSB efter en brittisk modell. I dag har ingen myndighet i Sverige det yttersta ansvaret för att bekämpa cyberangrepp. I januari 2017 sade FRA att de upptäckte 10 000 aktiviteter per månad från statliga utländska angripare - mot mål Sverige. I dag är siffran högre, säger FRA. Omkring 800 personer arbetar på FRA som finns på anläggningen på Lovön. Vilka är det som angriper då? "Vi har koll på några länder som är de mest aktiva när det gäller angrepp mot Sverige, men vi pekar inte ut vilka länder det är som vi ser." svt 190105.

Kina vill göra religionen mer kinesisk i landet. I Kina är det statliga islamiska trossamfundet det senaste att publicera en femårsplan för hur religionen ska bli mer kinesisk. Sedan 2015 har Kinas kommunistparti drivit en kampanj för att alla religioner i Kina ska anpassa sig till så kallade kinesiska vanor och socialism. Att stödja kinesifieringen av religionen är den väg som pekats ut för Kinas muslimer av partiets ledning, sade företrädaren för Kinas islamiska förbund i lördags under ett politiskt möte som lade fram en ny femårsplan för islam. Det rapporterar det statliga trossamfundet för Kinas muslimer på sin hemsida. Planen som berör omkring 20 miljoner muslimer i Kina har ännu inte presenterats i sin helhet men beskrivs hur kinesiska traditioner och socialism ska introduceras i moskéerna i Kina. Andra trosriktningar har gjort liknande femårsplaner. De godkända samfunden för islam, buddhism, katolicism, protestantism och daoism ingår så att säga i standardutbudet av godkända religioner i Kina, och övervakas av religionsmyndigheten som i sin tur leds av kommunistpartiets så kallade Avdelning för enhetsfronten som har till uppgift att samla olika samhällsgrupper kring partiets doktriner. Landets president, kommunistpartiets ledare Xi Jinping, slog fast redan 2015 att olika trosriktningars kinesifiering och anpassning till socialismen är en grundprincip i hans religionspolitik, och upprepade det i talet till partikongressen 2017. Under det nyss avslutade julfirandet har kristna kyrkor bevakats intensivt och oregistrerade kyrkor har stängts. Men den allra mest uttalade kampanjen som pågår just nu är den i Xinjiang, där lokala tjänstemän kan skickas hem för att bo hos muslimska familjer för att bland annat lära ut kinesisk seder, och personer som visar en så kallad extrem inriktning i sin religionsutövning kan skickas för politisk omskolning. SR 190107.

Hultqvist bekräftar: Försvaret missar deadline. Sverige är på väg att nå målet med två fullt tränade och utrustade armébrigader – men inte till år 2020 som var bestämt. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist. Just nu räcker inte pengarna. "Man måste ha förståelse för att det tar tid att bygga militär förmåga, men att rasera militär förmåga, och det bör ju vara en läxa för många att fundera igenom, det går mycket snabbt," säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist. SR 190107.

Huawei-chef gripen i Polen - misstänkt för spioneri. Två män har gripits i Polen, misstänkta för spioneri. Den ena mannen är en kinesisk medborgare och chef vid telekomföretaget Huawei i Polen. Enligt nyhetsbyrån Reuters uppger polska myndigheter att mannens misstänkte brott inte ska vara kopplat till hans jobb på Huawei, men gripandet kommer i ett läge där flera länder överväger att blockera Huaweis utrustning, med hänvisning till nationell säkerhet. Gripandet kommer dock bara strax över en månad efter att Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada, på USA:s begäran. Det fallet handlade dock inte om misstänkt spionage utan om brott relaterade till USA:s Iransanktioner. Post- och telestyrelsen, som delar ut tillstånd för 5G-utbyggnaden i Sverige, kan inte idag göra några särskilda reservationer för att stänga ute vissa företag i dagsläget, och den sittande regeringen har inte tagit ställning i frågan. Men Carl-Martin Vikingsson, pressekreterare för digitaliseringsminister Peter Eriksson att det är en fråga som diskuteras. SR 190111.

Ryssland etablerar militär närvaro i Afrika. Ryssland vill få mer mer inflytande i länder på den afrikanska kontinenten. Ett av exemplen är Centralafrikanska republiken, där Ryssland redan har militär personal på plats.Utanför huvudstaden Bangui ligger den forne centralafrikanske diktatorn Bokassas gamla egendom i Berengo. Där, bredvid en staty av Bokassa som fortfarande står kvar, utbildas nu centralafrikanska soldater av minst 175 ryska, så kallade militära instruktörer. Det tränas med vapen som Ryssland skänkte landet förra året. Det ska handla om allt från tusentals automatvapen till någon form av luftvärns-kanoner. Det militära samarbetet som Ryssland och Centralafrikanska republiken kommit överens om innehåller också ryska säkerhetsrådgivare som jobbar nära landets president. Och landets överbefälhavare har fått utbildning i Moskva. Det beskrivs som ett militärt utbildningsläger men börjar alltmer uppfattas som embryot till en rysk militärbas, i landet där stora områden hålls av rebellgrupper. Det var i Centralafrikanska republiken som tre undersökande ryska journalister dödades förra sommaren när de granskade närvaron av personal från ett rysk privat säkerhetsföretag, med tydliga kopplingar till Kreml. Efter Sovjetunionens fall för drygt 25 år sedan lämnade Ryssland den globala militära scenen. Men sedan några år har president Putin ambitionen att ta sig tillbaka, på egen hand, inte i samarbete med västliga länder eller Kina. Det tydligaste är Rysslands stöd för regimen i Syrien, där ryska styrkor, speciellt med massiva flygbombningar, vänt kriget till Assads fördel. Men även i Afrika, där Ryssland de senaste åren har slutit avtal om militärt samarbete med en mängd olika länder, som Etiopien, Nigeria och Zimbabwe. Ryska intressen finns också i länder som Sudan, Eritrea, Angola och Egypten. Det handlar om inflytande, om att återvinna en maktbalans i förhållande till USA, men även Kina. Det handlar också om pengar, om energi, om att komma åt viktiga mineraler och som i Centralafrikanska republiken diamanter, guld och uran. För att nå målet använder Ryssland, precis som många andra länder, sin stora vapenindustri som ett säkerhetspolitiskt verktyg, för att erbjuda mindre och fattigare länder vapen, som man kan peka på fungerat i ett blodigt krig som Syrien. Det militära intresset för Afrika visar sig nog som allra tydligast i det lilla landet Djibouti på Afrikas horn. Där finns, som på flera håll i världen en stor amerikansk bas, med drönar-operationer över Jemen och norra Afrika. Där finns också en kinesisk bas, japans enda militära bas utomlands och så en fransk och en italiensk bas. Men Djibouti har sagt nej till Ryssland. Men i höstas blev det då klart att Vladimir Putin istället planerar en militär bas norr om Djibouti, i Eritrea. SR 190113.

Kina och Ryssland - stora orosmoln för Sveriges säkerhet. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser ett allt mörkare säkerhetsläge för Sverige. Han pekar ut både Ryssland och Kina som orosmoln. Hultqvist målade upp en dyster bild av den säkerhetspolitiska utvecklingen i sitt tal på Folk och försvars årliga konferens i Sälen. "Vi kan inte blunda för att det säkerhetspolitiska läget över tid har försämrats," sade han. Hultqvist pekar på rysk upprustning både av konventionella vapen och av kärnvapenförmågan, på att förstärkningar sker i Rysslands västra militärområde och i Kaliningrad och på att gamla sovjetiska baser i Arktisområdet aktiveras. Till bilden hör också ett provokativt ryskt beteende både på marken och i luften, enligt försvarsministern. Hultqvist vill inte bedöma säkerhetsläget som sämre än för ett år sedan, men uppger att försämringen har skett över tid. Nytt är, enligt honom, att Ryssland avlyst stora områden såväl i Östersjön som utanför norska kusten för testverksamhet. Det är en "ny sorts form av markering", uppger Hultqvist. "Det vi har att beakta är ett batteri av aktiviteter som sträcker sig över hela skalan med militär aktivitet och uppbyggnad, säkerhetspolitiska markeringar, psykologiska operationer, med vilseföring, splittring, överraskning, underminering och desinformation," sade försvarsministern. "Spioneri och provokativt beteende med dominanshandlingar som ingredienser hör också till bilden." Hultqvist anser också att det finns anledning att vara på sin vakt gentemot Kina. Han pekar på att Kina visat ökat intresse för Arktis och att landet för första gången deltog i en rysk marin militärövning i Östersjön 2017. SR 190113. Kommentar: På samma sätt som Sverige samövar med Nato-länder samövar Kina med Ryssland.

Försvaret: Okända drönare över militär verksamhet i Uppland. Oförklarliga drönarflygningar över militär verksamhet i Uppland oroar överste Mattias Hanson som är chef för Ledningsregementet i Enköping. Enligt Hanson har man sett en kraftig ökning av antalet drönarobservationer under 2018 och han är oroad för att det kan handla om underrättelseinhämtning från främmande makt. "I och med att omvärldsläget har förändrats så har också vår verksamhet ställts om till det nationella försvaret och då ökar främmande makts intresse för vår verksamhet för att se vilka förmågor vi har," säger Mattias Hanson, chef för Ledningsregementet i Enköping. SR 190114.

Fler värnpliktiga ska kallas in. Försvarsmakten ska nu stärka försvaret mot luftangrepp och cyberangrepp. Det beskedet gav i dag överbefälhavaren Michael Bydén vid Folk och försvar i Sälen. Bland annat ska 30 cybersoldater utbildas som ska se till att Försvarsmakten klarar av angrepp från andra via nätverk- och datorsystem. "De ska stärka såväl vår egen som andra myndigheters cyberkompetens. Våra system måste skyddas mot en kvalificerad motståndare som söker att påverka svenska militär verksamhet och även andra samhällsfunktioner," säger överbefälhavaren Michael Bydén. Militära angrepp kombineras i den moderna krigföringen med angrepp via internet, som går ut på att stänga ner eller försvåra verksamheter i det civila samhället och i försvaret. Därför behöver Sveriges förmåga stärkas på området, menade överbefälhavaren i sitt tal. Han pekade också på andra initiativ som att antalet värnpliktiga höjs till 5000 nästa år, för att på sikt få in fler officerare och anställda soldater. Vad gäller luftvärn ska ett nytt amerikanskt system med lång räckvidd ska köpas in. Men de två armébrigader som Sverige egentligen ska ha behöver ett bättre eget luftskydd, liksom förbanden på Gotland. Därför ska de nu börja använda luftvärnssystem 70-90 och som stått i förråd en tid. "Det här är ett system som framförallt verkar ett flertal kilometer och kan användas mot flygplan, och helikoptrar," säger Fredrik Ståhlberg vid armetaktiska staben. Det finns nu bred politisk enighet om att försvarsbudgeten ska höjs med tre miljarder i år, och därefter med ytterligare två miljarder 2020 och fem miljarder 2021. Men enligt försvarsmaktens besked i Sälen måste anslagen på sikt höjs än mer på sikt då alla vapengrenar behöver fler och bättre vapen. SR 190114.

USA hotar tyska företag: Samarbeta inte med Nord Stream 2. Den amerikanske ambassadören i Berlin har skickat brev till tyska företag, som arbetar med gasledningen Nord Stream 2, och varnat för sanktioner om de fortsätter samarbetet med Ryssland. USA:s Tyskland-ambassadör Richard Grenell har skickat brev direkt till flera tyska företag som deltar i bygget av gasledningen genom Östersjön. Deras samarbete med Ryssland diskvalificerar dem för medverkan i amerikanska projekt, står det i brevet enligt tyska medieuppgifter. Det ska inte ses som ett hot utan som ett förtydligande av den amerikanska hållningen, enligt en talesperson för den amerikanska ambassaden. Det är inte första gången den amerikanske ambassadören direkt blandar sig i tysk politik och det möter skarp kritik här, bland annat från kristdemokraternas talesperson i utrikespolitiska frågor. "Det här borde föranleda en protest från den tyska regeringen," säger Jürgen Hardt, utrikespolitisk talesperson i CDU. Synpunkter på handelspolitiken eller Rysslandspolitiken borde diskuteras internt och inte genom hot mot enskilda företag, fortsatte han. Den amerikanska kritiken mot Nord Stream 2 fokuserar på att Tyskland gör sig beroende av Ryssland för sin energiförsörjning och att Ukraina går miste om viktiga transitintäkter när gasen inte längre transporteras genom Ukraina. Men det finns också amerikanska intressen att exportera egen gas till Europa. Tyska UD har inte kommenterat brevet. Men nyligen tillbakavisade utrikesminister Heiko Maas den återkommande kritiken från USA och betonade att Europas energipolitik avgörs i Europa och ingen annanstans. SR 190114.

Kanadensisk man dömd till döden i Kina. I Kina har en kanadensisk man dömts till döden för att ha planerat omfattande narkotikasmuggling. Domen har lett till stor upprördhet i Kanada, inte minst eftersom kanadensiska myndigheter betraktar de som politisk, efter att Kanada gripit en högt uppsatt kinesisk telekomchef. Den 36-årige kanadensaren, Robert Lloyd Schellenberg hade redan dömts till 15 års fängelse i november förra året. Men domen överklagades, och igår dömdes han till döden. Han har av det kinesiska rättsväsendet befunnits skyldig till att ha planerat att smuggla över 200 kilo metamfetamin till Australien, anklagelser som han själv genomgående förnekat. Dödsdomen förväntas förvärra de redan mycket ansträngda diplomatiska relationerna mellan Kanada och Kina. I förra månaden greps en högt uppsatt chef på det kinesiska telekombolaget Huawei i Kanada. Meng Wanzhou greps på en begäran från USA, som menar att hon genom att dotterbolag till Huawei kringått de amerikanska sanktionerna mot Iran. Men Meng var inte bara vice ordförande för Huawei, hon är tillika dotter till företagets grundare. Huawei är formellt sett Kinas största så kallade privata bolag, men företaget har nära band till kommunistpartiet. Och kommunistpartiet och Kina har reagerat med kraftig ilska mot hennes gripande, som de menar är politiskt motiverat. Uttalandena och fördömandena från Peking har varit hårda. Men det har inte stannat vid ord. Veckorna efter att Meng gripits grep Kina i sin tur två kanadensiska medborgare som befann sig i Kina, en före detta diplomat, och en affärsman, och anklagade dem för aktiviteter som äventyrat Kinas nationella säkerhet. Och nu då alltså dödsdomen mot Lloyd Schellenberg. Kina hävdar att den kraftiga straffskärpningen inte har med politik att göra. Men Kanadas premiärminister Justin Trudeau verkar inte tro på det, och har sagt att det är mycket oroande att Kina, citat: Har börjat att godtyckligt tillämpa dödsstraff, slut citat. Lloyd Schellenberg har tio dagar på sig att överklaga dödsdomen, och enligt hans advokat väntas han göra det. SR 190115.

Modiga unga journalister inger hopp då många ryska medier skräms till tystnad. På centret för försvar av mediernas rättigheter har direktören Galina Arapova en utsiktspost över mediefältet i Ryssland. Centret, som finns i staden Voronezj söder om Moskva, betjänar nämligen journalister i hela landet. Det innebär att förändringar i medieklimatet snabbt märks på kontoret i Voronezj. Just nu ser Arapova en tydlig tendens: den övervakande myndigheten Roskomnadzor är som höken på webbmedier. Sajter blockeras och journalister ställs inför rätta. Myndighetens uppgift är att övervaka medier och stoppa publicering av sådant material som anses vara skadligt för samhället eller för vissa grupper, till exempel barn. De som publicerar material som är kritiskt mot makthavare får lätt ett åtal på nacken, eller så blockeras deras sajt på nätet. Det här gäller medier såväl lokalt som på riksplanet. Ofta åtalas de för att vara extremistiska. Galina Arapova berättar att det är mycket svårt för en journalist eller ett medium att vinna ett rättsfall mot Roskomnadzor. I själva verket är det i praktiken omöjligt. "En enda domare i Moskva avgör alla rättsfall där Roskomnadzor är part i målet. Hon är själv en del av statsapparaten och går aldrig emot myndigheten," säger Arapova. Orsaken till att alla fall koncentreras till en domstol är att de avgörs i det disktrikt där Roskomnadzors kontor finns, nämligen stadsdelen Kitaj-gorod i centrum av Moskva. Det är lättare att försvara journalister i fall där en person eller till exempel något företag väcker åtal. Då behandlas ärendet i en lokal domstol och journalisterna kan försvara sig och deras advokater kan ta fram argument. Enligt Galina Arapova är det tydligt att många kunniga, etablerade journalister har låtit sig skrämmas av trycket från myndigheterna. De väljer helt enkelt att inte ta upp känsliga ämnen. "De är rädda att förlora sina jobb och inte kunna klara familjens ekonomi," säger Arapova. Hon skulle själv också tappa sugen om det inte vore för de många unga journalisterna och bloggarna som utmanar myndigheterna och startar kritiskt granskande webbprojekt. Det verkar som om myndigheternas strängare övervakning bara stärker dessa unga journalisters lust att jobba. Centret för försvar av mediernas rättigheter svarar dagligen på 20-30 förfrågningar av journalister runt om i Ryssland. Centrets sex jurister bistår i domstolsförhandlingar, och var i fjol med i över åttio sådana fall. På sin webbsida ger centret bland annat råd om hur journalister ska publicera information om sexuella minoriteter så, att mediet inte efteråt ska råka illa ut. För tre år sedan fördes centret in på listan över utländska agenter. Listan upprätthålls av justitieministeriet och de som förs in på listan måste i all sin verksamhet deklarera att de är agenter. En utländsk agent är enligt lagen en medborgarorganisation som får finansiering från utlandet och ägnar sig åt politisk verksamhet. Det finns knappt någon organisation som arbetar med mänskliga rättigheter i Ryssland som inte är med på listan. Centret för försvar av mediernas rättigheter får sin finansiering av europeiska fonder. Centrets direktör Galina Arapova anser inte att deras verksamhet är politisk. Då en organisation kommit upp på listan över utländska agenter kan den domstolsvägen försöka få upprättelse och befrias från listan. Också Centret för försvar av mediernas rättigheter har fört en rättsprocess i ärendet, och förlorat på alla domstolsnivåer i Ryssand. Nu ligger frågan hos Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Där har likadana klagomål från 61 ryska organisationer först samman till ett ärende. I mars 2018 skickades de sista dokumenten in och nu väntar man på domslutet. Domstolen behandlar ärendet på basis av dokument och beslutet kan dröja till och med flera år. Det oroar Galina Arapova, eftersom Ryssland har slutat betala sin medlemsavgift till Europarådet och därför hotas med avstängning. Om Ryssland avstängs behöver landet heller inte i fortsättningen bry sig om beslut från Europadomstolen. yle 190117.

Öar hotar freden mellan Japan och Ryssland. Japan och Ryssland har aldrig slutit fred efter andra världskriget. På måndag kommer den japanska premiärministern Shinzo Abe till Moskva. I centrum står framtiden för några viktiga öar. Det handlar om Kurilerna, en viktig orsak till varför det efter snart 75 år fortfarande inte råder fred mellan Japan och Ryssland. Gruppen av öar löper som ett 110 mil långsmalt pärlband mellan Kamtjatkahalvöns sydligaste spets i östra Ryssland och ön Hokkaido som är Japans norra spets. Hela ögruppen Kurilerna består av 56 höga bergiga och vulkaniska öar, men konflikten handlar om de sydligaste fyra, öarna som ligger nära Japan. Japan hävdar sedan länge att detta är japanskt territorium, som det var innan Sovjetunionen erövrade öarna hösten 1945. Det var precis i slutet av andra världskriget vid samma tid som USA fällde atombomberna över Japan, och kriget kring Stilla havet avslutades. Sedan dess ser Ryssland Kurilerna som ryska. Man kan också en klar dag se den närmsta ön från Japan om man blickar ut över ett sund, det är bara 2 mil däremellan, ungefär som mellan Malmö och Köpenhamn. Det här vill Japan ändra på.Efter att Shinzo Aba och Vladimir Putin möttes i slutet av november på G20-mötet i Argentina fanns förhoppningar om att länderna skulle göra en rejäl ansträngning i samtalen om ett fredsavtal. "Idag hoppas jag på att vi ska hålla en grundlig diskussion om ett fredsavtal," sa Shinzo Abe då. En möjlighet som har diskuterats är att man ska kunna förhandla om att två av öarna, de som ligger närmast, ska tillfalla Japan, medan de andra två kan fortsätta vara ryska. Men hoppet har falnat. "Vi har uppmärksammat våra vänner från Japan om att frågan om vem öarna tillhör inte ska diskuteras, det är ryskt territorium," sa utrikesminister Sergei Lavrov efter att ha mött sin japanske motpart. Och han har sedan dess lagt till att Japan till slut borde acceptera att de förlorade andra världskriget. Frågan handlar i högsta grad om global geopolitik: Den närmsta kurilska ön ligger bara 40 mil från en amerikansk flygbas i Japan, som är en av USA:s närmsta allierade. Den ryske presidenten Vladimir Putin har också sagt att USAs närvaro i Japan "komplicerar" fredsfrågan. Den ryska sidan, som har förstärkt sin militära närvaro på öarna, har också tagit upp utplaceringen av ett missilförsvar i Japan och även de sanktioner som riktats mot Ryssland efter annekteringen av Krim 2014. Det förväntas därför inga stora genombrott under veckans möte mellan Putin och Abe. Men från japanskt håll har nämnts att man kommit överens om att Putin besöker Tokyo i början av sommaren. SR 190120.

Antalet nyfödda kinesiska barn minskar. I Kina fortsätter antalet nyfödda barn att minska. Antalet nyfödda var under förra året det lägsta på 60 år, rapporterar amerikanska CNBC. Under 2018 föddes 15,23 miljoner kineser. Det är en minskning med nästan tolv procent jämfört med 2017. Samtidigt uppskattas landets befolkning till 1,395 miljarder människor. Enligt CNBC bedömer den kinesiska regeringen att befolkningen kommer att växa fram till 2029. Då beräknas det finnas 1,442 miljarder kineser. Befolkningen väntas därefter minska och hänvisar till statistiksiffror från kinesiska statistikföretaget Wind. SR 190121.




 

www.tidenstecken.se